Bevillning a- Utskottets Memorial, N:o S3. 29
33:0
Dea, sorn instämmer i Utskottets förslag, att från 4 till 3 sk. skål¬
pundet nedsätta införselstullen å Cacao, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, varder 4 sk. införsels-tull bibehållen.
Den, sorn instämmer i Utskottets förslag, aLt å Coboltmalm och
Coboltmetall nedsätta gällande införsels-afgifter, å den förra från 1 r:dr
till 24 sk. och å den sednare från 4 till 3 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifva nu gällande införsels-afgifter å Coboltmalm och
metall oförändrade.
35:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Dref nedsätta införsels-
lullen från 1 r:dr 24 sk. till 1 r:dr skeppundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies gällande införsels-tull å denna artikel.
36:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Fernissa bestämma 6
sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies å Fernissa gällande införselstull, 12 sk. skålpundet.
Cacao.
Cobolt-malm
och metall.
Dref.
' Fernissa.
30
Bevillning s- Utskottets Memorial, iV:o 23.
flätor till
hattar.
Färger och
Färgnings-
ämnen: Bre¬
silja.
Catechu.
Sulocker.
37:0
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Flätor till hattar med ru¬
brikens förändring till hattjlcitor af halm eller strå nedsätta införsels-
afgiften från 2 r:dr 32 sk. till 1 r:dr 16 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver nu gällande taxa, så i afseende å rubrikens lydel-
sora tullafgiftens belopp oförändrad.
38:o
Den, som bifaller Utskottets förslag att å Bresilja, raspad eller
malen, bestämma 6 rst. införsels-tull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehållas nu gällande införselstull derå, eller 8 rst. skålpundet.
39:o
Den, som instämmer i Utskottets förslag att å Catechu eller terra
japoniea nedsätta införselstullen från 4 till 3 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, lörblifver gällande införsels-tull oförändrad.
40:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Gul- och ljusocker
eiler kyllerfärg samt Ockergelb och brunocker bestämma införselstullen
till 4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehållas nu gällande införsels-tull, 5 rst. per skålpundet.
Bevillning»- Utskottets Memorial, iV:o SS.
31
41 :o
Den, sora, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, vill att in¬
försels-tullen å Gurkmeja eller Curcuma skall från 1 sk. nedsättas till 6
rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej-,
vinner Nej, kommer gällande införsels-tull att oförändrad bibehållas.
42:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Quercitron nedsätta in¬
försels-tullen från 6 till 4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, kommer införsels-tullen att förblifva oförändrad.
43;o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Sappan, malen, bestämma
6 rst. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålles å Sappan 2 sk. införsels-afgift skålpundet.
44: o
Den, som antager Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å
Schiittgelb från 1 sk. 4 rst. till 1 skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålles gällande införsels-afgift.
a) om kontra-propositionen.
Gurkmeja.
Quercitron.
Sappan.
Schir Itgel b.
Spansk
gröna.
32
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
Stocklack.
Sumack.
45:o
Den, som till kontraproposition i hufvud-voteringen, angående
Spanskgröna, antager Ridder skåpets och Adelns samt Preste-ståndets be¬
slut, att bibehålla gällande införstull derå, 4 sk. 6 rst. skålpundet, röstar
Ja:
den, del ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages tili kontra-proposilion Borgareståndets beslut att å
Spanskgröna nedsätta införsels-tullen till 2 sk. per skålpund.
b) i hufvudsaken:
46:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att nedsätta införsels-tullen å
Spanskgröna från 4 sk. 6 rst lill 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej',
vinner nej, antages (Usta alternativ) Ridderskapets och Adelns beslut.
(2:dra alternativ) Borgare-ståndets beslut.
47:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Stocklack, sätta 3 rst. in¬
försels-tull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, förblifver nu gällande 4 r:sts. införsels-tull oförändrad.
48:o
Den, som antager Utskottets förslag; att å Sumack nedsätta inför-
sels-afgiflen från 10 till 6 rst skålpundet, röstar
Ja ;
deri; det ej vill, röstar Nej;
vinner nej. hibehåiies gällande införsels-tull.
49:o
Bevillnings-Vlskottels Memorial, N:o 23. 33
49:o
Den, som godkänner Utskottets förslag att å Umbra bestämma Umbra.
6 rsl. införsels-afgift per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles införsels-afgiften vid 8 rst. skålpundet.
50:o
Den, sorn bifaller Utskottets förslag att å Yau eller gaude nedsät- vau eller
ta införsels-afgiften från 6 till 3 rst. skålpundet, röstar gaude.
Ja',
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, förblifver gällande införselstull oförändrad.
51:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Vejde bestämma 3 rst. Wejde.
införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibebålles gällande införsels-afgift 12 sk. lispundet.
a) om kontrapropositionen.
52:o
Den, som till kontraproposition i bufvudsakliga voteringen antager Fernbock.
Ridder skåpets och Adelns samt P reste-ståndets beslut, att å Fernbock,
raspad eller malen, bibehålla 4 sk. införsels-tull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgareståndets beslut att ned¬
sätta denna införsels-tull till 2 sk. skålpundet.
Bih. lill n. St. rrut. 1S47 & 1S48 5 Sami. i Afd. 14 lläft. 5
34 Bevillning s-utskottets Memorial, N:o 23.
b) i hufvudsaken
53:o
Den, som bifaller Utskottets förslag att å Fernbock, raspad eller malen,
nedsätta införsels-tullen till 3 sk. skålpundet, röstar
Jer,
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages (Usta altern.) Ridder skåpets och Adelns samt Preste-
s t ån dets beslut,
(2;dra altern.) Borgare-ståndets beslut.
54:o
Orleana. Den, som godkänner Utskottets, af Ridder skåpet och Adeln, Preste-
och Bonde-stånden gillade förslag, att införsels-tullen å Orleana må för¬
blifva oförändrad, eller 3 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages, i öfverensstämmelse med Borgare-ståndets beslut, å
Orleana 2 sk. införsels-tull per skålpund.
55:o
Smaltz. Den, som antager Utskottets af Ridderskapet och Adelnj Preste-
och Bonde-ständen godkända förslag att å Smaltz bibehålla 3 sk. inför¬
sels-tull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, gillas Borgareståndets beslut att nedsätta denna afgift till 2 sk.
a) om kontra-propositionen:
56;o
Färger: Den, sorn till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen, angå-
anitra slag, ende införsels-tullen å färger och färgnings-ämnen, andra slag, ej specifi-
Bevillnings-utskoUets Memorial, N:o 23. 85
cerade, antager Kullder skåpets och Adeln samt Preste-ståndets beslut att ej specifi-
bibehålla gällande införsels-afgift, 4 sk. skålpundet, oförändrad, röstar cerade.
J a;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontra-proposition Borgare-ståndets beslut alt
nedsätta denna införsels-tull till 2 sk. skålpundet.
b) i hufvudsaken
57:o
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att införs-tullen å färger och
färgnings-ämnen, andra slag, ej specificerade, må nedsättas från 4 till 3
sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages (lista altern.) Ridderskapets och Adelns samt Preste-
stånclets beslut;
(2:dra altern.) Borgare-ståndets beslut.
58:o
Den, som gillar Utskottets förslag att å galläpplen nedsätta inför- Galläpplen,
sels-tullen från 2 sk. till 1 sk. 6 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibebålles gällande införsels-tull oförändrad.
59:o
Den, som antager Utskottets förslag att å Glete eller glitt, alla slag Glete eller
bestämma 8 rst. införsels-tull per skålpund, röstar
alla slag.
Ja'.
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, förblifver gällande införsels-tull, 1 sk. skålpundet, oförändrad.
Här.
Kimrök.
Knapergall
och ekollon.
Krita.
Papp.
36 Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
60:o
Den, som godkänner Utskottets förslag att å Hår, häst eller tagel
nedsätta inlörsels-afgiften från 2 sk. 6 r:st till 2 sk, skålpundet, röstar
Jaj
den, det ej vill, röstar Nej ;
vinner Nej, varder gällande införsels-afgilt bibehållen.
6l:o
Den, sorn instämmer i Utskottets förslag att å Kimrök nedsätta in¬
försels-tullen från 6 till 4 r:dr per 100 skålpund, röstar
Ja ,*
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver gällande införsels-afgift oförändrad.
62:o
Den, som bifaller Utskottets förslag att ä Knapergall och ekollon,
malen eller omalen, bestämma 3 sk. införsels-tull per lispund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies gällande införsels-afgift 1 sk. 2 rst. skål¬
pundet.
63 :o
Den, som gillar Utskottets förslag att å Krita, röd och svart, ned¬
sätta införsels-tullen från 9 till 6 rst. skålpundet, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles gällande införsels-tull.
64:o
Den, som bifaller Utskottets förslag att å Papp bestämma 6 rst.
införsels-tull per skålpund, röstar
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, N:o 23.
37
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej , kommer gällande införsels-tull , 1 sk. skålpundet , att
bibehållas.
65:o
Den, som godkänner Utskottets förslag till 4 sk. införsels-tull skål-Qvicksilfver,
pundet å Qvicksilfver, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver gällande införsels-tull, 7 sk. per skålpund, bibe¬
hållen.
66:o
Den, som antager Utskottets förslag att å Salmiak nedsätta inför- Salmiak,
selstullen från 3 till 2 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver införselstullen fortfarande 3 sk. per skålpund.
67:o
Den, som instämmer i Utskottets förslag att å salpetersyra och Salpetersyra
skedvatten antaga 1 sk. 6 rst. införselstull per skålpund, röstar och sked-
_ vatten.
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies gällande införselstull 3 sk. skålpundet.
68:o
Den, som bifaller Utskottets förslag att å färgadt silke bestämma Silke, fär-
införselstullen till 1 r:dr skålpundet, röstar sadt-
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages gällande tullbestämmelse 2 r:dr per skålpund.
Stenkols¬
tjära.
Stål.
Svafvel.
38 Sevillnings-utskotlets Memorial, N:o S3.
69:o
Den, som gillar Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å
Stenkolstjära ifrån 36 sk. till 32 sk. tunnan, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver gällande införsels-afgift oförändrad.
a) om kontrapropositionen:
70:o
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen angå¬
ende Stål antager Ridder ska pets och Adelns samt Pr este-ståndets beslut
att bibehålla nu gällande indelning och bestämmelser, nemligen: Gjut-
med 2 r:dr, Garf — med 5 r:drs och andra slag med 3 r:drs införselstull
per 100 skålpund stapelstadsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages lill kontraproposition Borgare-ståndets beslut att å
Stål, alla slag, bestämma införselstullen till 2 r:dr per 100 skålpund stapel¬
stadsvigt.
b) i hufvudsaken;
71:o
Den, som bifaller Utskottets förslag- att å Stål, alla slag, under en
rubrik bestämma införselstullen till 3 r:dr per 100 skålpund stapelstads¬
vigt, röstar
JcLj
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages (l:sta alternativet) Ridder skåpets och Adeln samt
Preste-ståndets beslut.
(2:dra alternativet) Borgare-ståndets beslut
72:o
Den, som godkänner Utskottets förslag att å svafvel nedsätta inför¬
selstullen till 12 sk. iispundet, röstar
lievillnings-Vtskottets Memorial, iV:o 23. 39
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, varder gällande införselstull, 16 sk. lispundet, bibehållen.
73:o
Den, sorn antager Utskottets förslag att å svafvelblomma nedsätta in¬
förselstullen från 1 sk. till 6 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej ;
vinner Nej, bibehålles gällande införselsafgift.
74:o
Den, som, lika med Utskottet, anser svafvelsyra böra åsättas 4 rst.
införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålles gällande införselstull, 6 rst. skålpundet.
75:o
Den, som gillar Utskottets förslag att å Terpentin, utan skillnad för
Venedisk och all annan, bestämma införselstullen till 2 sk. skålp., röstar
Ja,
den, det ej vill, röstar Nej_,
vinner Nej, kommer Terpentin att fortfarande indelas i Venedisk med
3 sk. och all annan med 2 sk. 8 rst. införselstull per skålpund.
76:o
Den, som godkänner Utskottets förslag att å Terpentinolja eller Ter¬
pentinspiritus nedsätta införselstullen från 2 sk. till 1 sk. 6 rst. skålpun¬
det, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förbi ifver gällande införselstull oförändrad.
Svafvel¬
blomma.
Svafvelsyra.
Terpentin.
Terpentin¬
olja.
Vitriol.
Wax.
Vindruf.
Färger och
tärgnings-
iimnen: Co-
chenille.
40 Bevillning s-utskottets Memorial, N:o 23.
77:o
Den, sorn godkänner Utskottets förslag att å grön och blå Vitriol
nedsätta gällande införselsafgifter, å den förra lill 3 r:dr per 1/ lispund
och å den sednare till 1 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej:
vinner Nej, bibehållas gällande införselsafgifter å grön Vilriol, 4 r:dr per
17 lispund, och å blå Vitriol 1 sk. 6 rsl. per skålpund.
78:o
Den, som bifaller Utskottets förslag att indela Wax i oblekt samt
blekt eller fär gack och å det förra bestämma 3 sk. samt å det sednare
8 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Ney;
vinner Nej, kommer Wax att bibehållas vid gällande indelning och tullbe¬
stämmelser, nemligen: gult med 4 sk., livitt med 12 sk. och färgadt med
18 sk. införselstull per skålpund.
79:o
Den, som gillar Utskottets förslag alt nedsätta införselstullen å torr
Vindruf från 12 till 6 sk. per lispund, röstar
Ja\
den, det ej vill, röstar Ney;
vinner Nej, bibehålies gällande införselstull oförändrad.
Utom de af Utskottet föreslagna, uti ofvanstående propositioner från
och med den 28:de omförmälda, nedsättningar i gällande införselsafgifter
å rå- och beredningsämnen för näringarne och konstfliten, har Borgare¬
ståndet dessutom beslutat, att införselstullen å den under färger och färg-
ningsämnen upptagna artikeln cochenille skall nedsättas från 16 till 8
sk. skålpundet.
Ridder-
Bevillnings-Utskottets Memorial. N:o 23.
41
Ridclerskapet och Acleln, Preste- och Bonde-stånden hafva deremot
bibehållit gällande införselstull å denna artikel, i afseende hvarå Utskottet
icke eller föreslagit någon förändring.
Derest Borgare-Ståndet icke från träder sitt skiljaktiga beslut, torde
omröstning böra anställas öfver följande proposition;
80:o
Den, som gillar Utskottets af 3 Riks-stånd godkända förslag, alt å
Coclienille bibehålla gällande införselstull, 16 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej ;
vinner Nej, antages, enligt Borgare-ståndets beslut, tullen å denna artikel
till 8 sk. skålpundet.
För Hartz hade Utskottet tillstyrkt nedsättning i gällande införselstull
till 12 sk. lispundet, hvilket förslag Bonde-ständet godkänt; hvaremot
Borgareståndet beslutat tullafgiftens nedsättning till 8 sk.
Ridder skåpet och Adeln samt Preste-ståndet åter hafva bibehållit gäl-
lande införselsafgift 16 sk.
Utskottet hemställer, att Ridder skåpet och Adeln samt Preste- och
Borgarestånden ville frånträda sina från Utskottets förslag skiljaktiga
beslut, och föreslår för motsatt fall, följande omröstningar:
a) om kontrapropositionen:
81:o
Den, som, till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen angående
införstullen å Hartz, antager Ridderskapets och Adelns samt Preste-stån-
Hartz.
Bih. till R. St. Prot. 1847 & 1848. å Sami. 1 Afd. 14 Hafi.
6
Hudar och
skinn.
42 Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
dets beslut, att denna införselstull skall bibehållas vid 16 sk. per lispund,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages tili kontraproposition Borgare-ståndets beslut, att ned¬
sätta införselstullen å Hartz till 8 sk. lispundet.
b) i hufvudsaken:
82:o
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att å Hartz bestämma 12 sk. in
förselstull per lispund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages (Irsta altern.) Ridderskapets och Adelns samt Preste-
ståndets beslut.
(2:dra altern.) Borgare-ståndets beslut.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet hafva, i öfverensstäm¬
melse med Utskottets förslag, bibehållit nu gällande införselsafgifter å hu¬
dar och skinn, oberedda, som ej inbegripas under pelsverk, nemligen å de
torra 2 sk. och å andra slag r sk. per skålpund; hvaremot Borgare-stån¬
det nedsatt dessa afgifter, å torra hudar och skinn till t sk. 8 rst., och å
andra slag till 10 rst. skålpundet.
För den händelse att Borgare-ständet icke frånträder sitt skiljaktiga
beslut, lärer omröstning böra anställas öfver följande proposition:
83:o
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att bibe¬
hålla gällande införselsafgifter å hudar och skinn, oberedda, som ej inbe¬
Bevillning!- Utskottets Memorial, N:o 23. 43
gripas under pelsverk, nemligen å torra 2 sk. och å andra slag 1 sk. per
skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsättas dessa afgifter å torra hudar och skinn till 1 sk. 8 rst.
och å andra slag till 10 rst. skålpundet.
Utskottets förslag, att nedsätta införselsafgiften å ohäckladt lin till 4°
sk. och å häckladt lin till 1 r:dr 32 sk. lispundet, har Ridderskapet och
Adeln godkänt.
Borgare-ståndet har ytterligare nedsatt dessa afgifter å ohäckladt lin
till 24 sk. och å häckladt lin till 1 r:dr lispundet; hvaremot Preste- och
Bonde-stånden bibehållit gällande införselsafgiiter å det ohäcklade linet, 1 r:dr
12 sk. och å det häcklade, 2 r:dr per lispund.
Utskottet hemställer, alt Preste-, Borgare- och Bonde-stånden ville,
med frånskiljande af sina skiljaktiga beslut, instämma i Utskottels af Rid-
derskapet och Adeln godkända förslag. 1 annat full lära följande omröst¬
ningar böra anställas:
a) om kontrapropositionen.
84:o
Den, som, till kontraproposition i den hufvudsakliga voteringen angåen¬
de Lin, antager Preste- och Bon de-ståndens beslut, att införselsafgiften å
ohäckladt lin skall förblifva 1 r:dr 12 sk., och å häckladt lin 2 r:dr lis¬
pundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, att ned¬
sätta denna afgift å det ohäcklade linet till 24 sk. och å det häcklade till
r r:dr per lispund.
b) i hufvudsaken:
S tearin.
44 Bevillnings-Utskoltels Memorial, N:(i 23.
85:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att bestämma införselsafgiften å
ohäckla dt lin till 4° s^> och å det häcklade till i r:dr 3a sk. lispundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages (i:sta Alternat.) Preste- och Bonde-ståndens beslut.
(2:dra Alternat.) Borgare-ståndets beslut.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet hafva gillat UtskoLtets
tillstyrkande, att å Stearin, som hittills varit åsatt 6 sk., men enligt Kongl.
Maj:ts förslag, skulle beläggas med endast 3 sk. införselstull, bestämma
denna afgift till 5 sk. per skålpund; hvaremot Preste-ståndet bibehållit
nu gällande och Borgare-stånden antagit den af Kongl. Maj:t föreslagna
införselstull.
Derest Preste- och Borgare-stånden icke vilja frånträda sina från
Utskottets förslag samt sins emellan skiljaktiga beslut, lära följande om¬
röstningar böra anställas:
aj om kontrapropositionen:
86: o
Den, som, till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen angående
stearin, antager Preste-ståndets beslut att bibehålla nu gällande införsels¬
tull 6 sk. skålpudet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages lill kontraproposition Borgare-ståndets beslut om 3 sk.
införselslull per skålpund å stearin.
b) i hufvudsaken:
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
45
87:o
Den, som bifaller Utskottets förslags alt å Stearin bestämma in¬
försels-tullen till 5 sk. skålpundet, röstar
Ja;
deiij det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages (Usta Alternat.) Preste-ståndets beslut.
(2:dra Alternat.) Borgare-ståndets beslut.
I afseende å artikeln Ull bade Utskottet tillstyrkt, att, med bibe¬
hållande af nu gällande indelning i ”grof Jutsk och Isländsk, eller annan
härmed jemförlig” samt ”ali annan,” äfvensom af 2 sk. införsels-tull å den
förra, nedsätta införsels-tullen å den sednare från 8 till 6 sk. per skålpund.
Detta förslag hafva Preste- och Bonde-ständen gillat; hvaremot
Ridderskapet och Adeln helt och hållet bibehållit gällande bestämmelser
samt Borgareståndet åter, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag,
å all Ull antagit en lika tullafgift, 2 sk. skålpundet.
Till Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet hemställer Ut¬
skottet, att de ville frånträda sina från Utskottets förslag och sinsemellan
skiljaktiga beslut; och föreslår Utskottet att, i annat fall, följande omröst¬
ningar härom må anställas:
a) om kontra-propositionen:
88:o
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angå¬
ende artikeln Ull antager iRidder skåpets och Adelns beslut, att vidblifva
gällande indelning och tullbestämmelser, nemligen: ”grof Jutsk och Is-
länsk, eller annan härmed jemförlig” med 2 sk. införsels-tull, och ”ali
annan” med 8 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages lill kontra-proposition Borgareståndets beslut alt å
Ull, okammad och kammad, under en rubrik bestämma 2 sk. införsels-
afgift per skålpund.
b) i hufvudsaken:
46
Bevillning!- Utskottets Memorial, N:o 23.
89:o
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, alt bibehålla gällande indel¬
ning af Ull samt å grof Julsk etc. bestämma 2 sk. och å ali annan 0 sk.
införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej-,
vinner nej, antages (lista alternativ.) Ridderskapets och Adelns beslut.
(2:dra alternativ.) Borgare-ståndets beslut.
Utskottets förslag, att den nu stadgade inskränkning till vissa stä¬
der af rättigheten att införa grof ull måtte upphöra och stadgandet derom,
äfvensom om general-tull-styrelsens åliggande, att föreskrifva de serskilde
kontroller, sorn kunde anses nödiga till förekommande af finare ulls in-
förtuilning såsom gröfre, ur taxan utgå, har Bonde-ståndet bifallit; äfven¬
som Borgare-ståndet, genom dess beslut att icke vidare i tulltaxan åtskil¬
ja de olika ullslagen, ulan antaga Kongl. Majlis förslag, gillat Utskottets
berörde tillstyrkande.
Ridderskapet och Adeln samt B reste-ståndet hafva deremot vid-
biifvit gällande taxa i detta hänseende; och som det ifrågavarande stad¬
gandet endast alser kontrollen och icke tull-afgilternas belopp, lärer, så
vida den grofva och fina ullen fortfarande komma att draga olika tull-
afgifter samt stadgandet följaktligen kan vinna tillämpning,
frågan om upphäfvande af samma stadgande böra förfalla.
Skulle åter Borgare-ståndets beslut om lika tull å ali slags ull
blifva anlaget, torde Rikets ständer finna,
att det ifrågasatta stadgandet om inskränkning i rättigheten att
införa grof ull och om kontrollen mot grof ulls inlöi tullande
såsom fin komma, att sakna tillämplighet och derföre icke vida¬
re bör uti taxan bibehållas.
Berberis- För alt bereda rättelse af det redaktions-fel, som, i afseende å ar¬
rötter. tikeln Berberis-rötter, insmugit sig uti Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa,
att nemligen Berberis-rötter blifvit upptagna både i noten till införsels-
\
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
47
tariffen med hänvisning till taxans sista rubrik och i förteckningen öfver
till införsel tullfria varor, hade Utskottet föreslagit, att hänvisningen i
nolen måtte utgå.
Detta förslag hafva Preste- och Borule-st änden godkänt; hvaremot
Bidderskåpet och Adeln bibehållit nu gällande taxa, deri Berberis-rötter
hänvisas till apotheksvaror, samt Borgare-ståndet antagit Kongl. Maj:ts
Då berberis-rötter, efter hvad inom Utskottet blifvit upplyst, al¬
deles icke utgöra någon apotheks-vara, anser Utskottet sig ega desto stör¬
re skäl att inbjuda Ridderskapet och Adeln alt frånträda dess från Ut¬
skottets förslag skiljaktiga beslut; och hemställer Utskottet likaledes tili
Bot 'gare-ståndet, att det måtte antaga samma förslag, eller åtminstone be¬
stämma på hvilketdera af de 2 ställen i taxan, der Berberis-rötter, en¬
ligt Kongl. Majrts förslag, äro upptagna, samma artikel skall qvarstå; och
torde Utskottet, för det fall att dess förenämnde förslag icke varder an¬
taget, efter erhållen del af Ridderskapet och Adelns samt Borgarestån¬
dets blifvande beslut, tillåtas med vidare yttrande härom inkomma.
Borgare- och Bonde-stånden hafva gillat Utskottets förslag, att Biecksiaga-
införselstullen å Bleckslagare-arbeten måtte nedsättas å ”olackerade” till re’arl>eten.
8 sk. och ”lackerade'’ till 10 sk. skålpundet. Men Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet hafva deremot bibehållit gällande afgifter å olackerade
bleckslagare-arbeten 12 sk. och å de lackerade 16 sk. per skålpund.
Derest sistbemälda två Riksstånd icke frånträda sitt skiljaktiga be¬
slut, torde omröstning böra anställas öfver följande proposition:
90:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Bleckslagare-arbeten ned¬
sätta gällande införsels-afgifter, å olackerade från 12 till 8 sk. och å
lackerade från 16 till 10 sk. skålpundet, röstar
48
Sevillnings- Utskottets Memorial, Pf:o 23.
JUodiglar.
Blommor.
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifva gällande införsels-afgifter oförändrade.
I enlighet med Utskottets förslag hafva Borgath- och Bonde¬
stånden nedsatt utförsels-tullen å Blodiglar från 4 till 3 r:dr per skålpund;
hvaremot Padder skåpet och Adelns, arnt Preste-ståndet hi belia lii t förstnämnde
tullsats; och lärer, derest sistbemälda två Stånd vidblifva detta sitt beslut,
följande omröstning böra ega rum:
91:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att utförsels-tullen å Blod¬
iglar bestämmes till 3 r:dr skålpundet, röstar
Jct;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, kommer gällande utförsels-tull, 4 r:dr per skålpund att bibe¬
hållas.
På sätt Utskottet tillstyrkt, hafva Borgare- och Bonde-stånden be¬
slutat, aLt nedsätta införsels-afgifterna å artificiella blommor från 15 till
10 r:dr och å delar deraf från 6 r:dr 12 sk. till 4 r:dr skålpundet.
Ridder skåpet och Adeln samt P reste-ståndet hafva deremot bibe¬
hållit gällande tullafgifter.
Derest denna skiljaktighet från Utskottets förslag icke frånträdes
torde följande omröstning böra anställas.
92:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att bestämma införsels-afgif¬
terna å artificiella Blommor till 10 r:dr och å delar af artificiella Blom¬
mor till 4 r:dr per skålpund, röstar
Ja;
Bevillnings-Utskottels ilemorial, iY:o 23. 49
Ja ;
elen, del ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehållas gällande införsels-afgifter å artificiella Blommor
15 r:dr och å delar deraf 6 ndr 12 sk. skålpundet.
För Bly, arbeta dt, ej specificeradt, hade Utskottet föreslagit indel- Bly.
ning i 2 rubriker: ”omåladt och olackeradt” med 1 sk. 6 rst. inför¬
selstull samt ”måladt eller lackeradt” med 6 sk. införselstull per skålpund;
hvilket förslag Borgare- ock Boiule-ständen godkänt.
Ridderskapet och Adeln samt Pr este-ståndet hafva deremot bite-
hållit Bly, arbetadt, ej specificeradt, i en rubrik med 12 r:dr införselstull
per skeppund.
Utskottet hemställer^ att Ridderskapet och Adeln samt Presle-
ståndet ville, med frånträdande af sitt skiljaktiga beslut, instämma i Ut¬
skottets nyssberörde förslag. I annat fall torde följande omröstning böra
anställas:
93;o
Den, som bifaller Utskottets förslag att indela Bly, arbetadt, ej
specificeradt, i omåladt och olackeradt, med 1 sk. 6 rst. införselstull, samt
måladt eller lakeradt, med 6 sk. införsels-tull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies rubriken bly, arbetadt, ej specificeradt, med 12
r:dr införselslull per skeppund.
Såsom Utskottet föreslagit, har Borgare-ståndet beslutat, att inför- Biyerts-
sels-tullen å Blyertspennor, aila andra slag än timmermans-, skulle ned- pennor.
Bih. till B. St. Prot. 1847 & 1848. 5 Sami. 1 Afd. 14 Baft. 7
50
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
Blår.
sättas från 30 till 24 sk. skålpundet, hvaremot Ridclerskapet och Adelli.
samt Preste- och Bonde-stånden bibehållit gällande tuUbestämmelse.
På grund häraf hemställer Utskottet, att Borgare-ståndet ville
förena sig i de öfriga Ståndens beslut; och föreslår Utskottet, för annan
händelse, omröstning enligt följande proposition:
94:o
Den, som, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, anser inför¬
sels-tullen å rubriken ”Blyertspennor, alla andra slag” böra bibehållas vid
30 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsättes denna tull till 24 sk. skålpundet.
Utskottets förslag att å Hamp-blår bestämma 2 r:dr 24 sk. och å
Linblår 5 r:dr införsels-tull per skeppund, har Bondeståndet bifallet.
Ridder skåpet och Adeln samt Pr este-ståndet hafva bibehållit gäl¬
lande tull-bestämmelser: å Hampblår 6 r:dr och å Linblår 10 r:dr. per
skeppund.
Borgareståndet åter har, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
förslag, sammanfört Hamp- och Linblår i en rubrik med 2 r:dr 24 sk.
införsels-tull skeppundct.
Till Bidderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-stånden
hemställer Utskottet, att de, med frånträdande af sina, på sätt ofvan för- -
mäles, skiljaktiga beslut, ville antaga Utskottets, af Bonde-ståndet god¬
kända förslag. I annat fall torde följande omröstningar böra ega rum:
a) om kontra-propositionen:
95:o
Den, som lili kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angå¬
ende artikeln Blår, antager Ridderskapets och Adelns samt Preste-stäindets
Utvinnings-Utskottets Memorial, N:o 23. 51
beslut att, med artikelns fördelning i Hamp- och Lin-blår, bibehålla
gällande införsels-afgifter, å de förra 6 r:dr och å de sednare 10 r:dr
]>er skeppund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej-,
vinner Nej, antages till kontra-proposition Borgare-ståndets beslut att å
Hamp- och Lin-blår under en rubrik bestämma 2 r:dr 24 sk. införsels¬
tull skeppundet.
b) i hufvudsaken.
96:o
I)en, som bifaller Ulskottels förslag att nedsätta införsels-afgifteii
å Hamp-blår lill2r:dr 24 sk. och å Linblår lill 5 r:dr skeppundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej-,
vinner Nej, antages (l:sta alternativet) Ridder skåpets och Adelns samt
Preste-ståndets beslut.
(2:dra alternalivel) Borgare-ståndets beslut.
I afseende å Bokbindare-cloth, som nu är åsatt 24 sk. införsels- Bookbindar-
lull jier skålpund, hafva Borgare- och Bonde-stånden, i öfverensstämmelse cloth'
med Utskottets förslag, beslutat, alt denna artikel skulle uteslutas ur
kontexten och i noten hänvisas till väfnader; hvaremot Ridder skåpet och
Adeln samt Preste-ståndet bibehållit gällande bestämmelse.
På enahanda grund, som här förut i afseende å artikeln Band,
Sammets-, Siden- och Hall-siden-, blifvit anförd, anser Utskottet nödvän¬
digt att frånträda sitt förslag angående Bokbindar-clolh, och hem¬
ställer, '
att Borgare- och Bonde-stånden ville med Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet förena sig om bibehållande af nu
gällande bestämmelse för ifrågavarande artikel.
52
llevillnings- Vis kottets Memorial, N:o 23.
Broderade
arbeten.
För broderade arbeten af guld och silfver bade Utskotlet före¬
slagit att, utan åtskilnad för äkta och oäkta, bestämma införselstullen till
16 sk. lodet, hvilket förslag Borgareståndet godkänt; hvaremot Ridder-
skapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden bibehållit' gällande bestäm¬
melser af 32 sk. tull för äkta och 2.0 sk. för oäkta sådane arbeten,
per lod.
För den händelse, alt Borgare-ståndet icke skulle vilja frånträda
sitt beslut och instämma i de öfriga ståndens, föreslår Utskotlet till om¬
röstning följande proposition:
97:o
Den, som vill, alt, på sätt 3 Stånd beslutat, broderade arbeten af
guld och silfver skola indelas i äkta med 32 sk. och oäkta med 20 sk.
införsels-tull per lod, röstar
Ja
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, komma broderade arbeten af guld och silfver att, utan åt¬
skillnad för äkta och oäkta, beläggas med 16 sk. införselstull lodet.
Beträffande vidare rubriken broderade arbeten, andra slag, så haf¬
va Borgare- och Bonde-stånden, jemlikt Utskottets förslag, bestämt in¬
försels-tullen derå till 25 procent af värdet, men Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet åter bibehållit nu gällande Lull af 33j procent; och
lärer, derest sistbemälde 2 Stånd icke vilja frånträda sitt skiljaktiga beslut,
följande omröstning böra anställas:
98:o
Den, som bifaller Utskottets förslag att å broderade arbeten, an¬
dra slag, bestämma införsels-tullen till 25 procent af varuvärdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies gällande tull, 33j procent.
JBcvillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
53
Borgare- och Bonde-ständen hafva bifallit Utskottets förslag, att Brodér-duk,
Brodérduk, Marle och Stramalj, som nu är upptagen i taxan såsom ser- Marle och
skild rubrik och, efter de olika ämnen, hvaraf den består, indelad i: ”af Stramalj'
silke, eller silke och bomull,” med 4 r:drs; ”af ull” med 1 r:drs och ”af
bomull, lin eller hampa, enkla eller blandade” med 32 sk. införsels-tull
per skålpund, skulle ur kontexten uteslutas och i noten hänvisas till
väfnader.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva deremot vid-
biifvit gällande taxa i detta hänseende.
I öfverensstämmelse med hvad här ofvan är vordet iakttaget i
afseende å arliklarne Band, Sammets-, Siden- och Halfsiden- samt
Bokbindar-cloth och på dervid anförde skäl, får Utskottet, med från¬
trädande af sitt utaf Borgare- och Bonde-stånden antagna förslag till¬
styrka,
att sistbemälda tvenne Riks-stånd ville, lika med de öfriga Stån¬
den, bibehålla gällande tull-bestämmelser för artikeln Broder¬
duk, Marle och Stramalj.
Preste-_, Borgare- och Bonde-stånden hafva, i öfverensstämmelse Brundier,
med Utskottets förslag, beslutat, alt Brundier skola i noten hänvisas till
Plommon, i stället att, såsom nu är förhållandet, i taxan hafva egen ru¬
brik; men Ridderskapet och Adeln bar icke till denna förändring lem-
nat sitt bifall.
Genom den föreslagna och af 3 stånd godkända förändringen upp¬
kommer den skillnad i tull-afgiften, att Bruneller, som nu äro åsatte 2
sk. införsels-tull, skulle få införas mot tull af 1 sk. 6 rst. skålpundet; tili
följd hvaraf Ulskottet anser nödigt, att, derest Ridderskapet och Adeln
icke, med frånträdande af sitt beslut, instämmer i de öfriga ståndens,
omröstning anslälles enligt följande proposition:
99:o
Den, som bifaller Utskottets, af 3 Stånd godkända, förslag, att Bru¬
neller icke vidare må i taxan hafva egen rubrik, utan i noten hänvisas
till Plommon, röstar
Bränvin och
Sprit.
54 Bevillning s- Utskottets Memorial, N:o 23.
Ja;
den, det ej vill, i’östar Nej;
vinner Nej, komma Bruneller att fortfarande i taxan serskildt upptagas
med 2 sk, införselstull skålpundet.
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, hade Utskottet för
de till Bränvin och Sprit hänförliga artiklar, med undantag af Fransk
konjak, tillstyrkt den förändring, att nu stadgade förbud mot införsel af
vissa slag skulle upphöra och de serskildt specificerade slagen sammanfö¬
ras i en rubrik. Alla andra slag (än Fransk konjak) och för 8 graders styrka eller
derunder åsättas 24 sk. införsels-tull per kanna samt för hvarje överskju¬
tande grad underkastas 1 sk. högre tull; äfvensom att den i gällande
taxa medgifna rättighet att, efter serskildt tillstånd af Kommers-kollegium,
få införa Sprit för beredning af Lukt-vatten emot 8 sk. tull per kanna,
skulle upphöra.
Borgare- och Boiule-stånden hafva god kändt detta förslag till
alla delar; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet i allo
vidblifvit gällande bestämmelser angående ifrågavarande artiklar.
Då frågan om bibehållande eller borttagande af de nu stadgade
förbuden mot införsel af vissa slag bränvin och sprit är af rent ekono¬
misk beskaffenhet samt 2 Stånd härutinnan stannat emot 2,
lärer samma fråga böra förfalla och hvad nu derutinnan är stad¬
gadt förblifva oförändradt.
Häraf följer äter, alt den af Utskottet, under förutsättning af förbu¬
dens upphörande, föreslagna förenklade redaktion af de under hufvud-
rubriken Bränvin och Sprit hänförliga artiklar icke kan antagas, utan
torde den i gällande taxa befintliga specifikation af artiklarne
böra bibehållas.
Undantagande Fransk konjak, hvarå samtliga Riks-sfånden bibehållit
gällande tullbestämmelser, samt de till införsel fortfarande förbjudna bräll-
Bevillnings- Utskottets Memorial, N:o 23.
55
vinsslagen, återstår således att bestämma, huruvida i afseende å Holländsk
Genievre, Rumm och Arrack samt Sprit för beredning af Luktvatten, Ut¬
skottets förslag må antagas eller gällande bestämmelser äfven i dessa hän¬
seenden förblifva oförändrade.
Så vida Ridder skåpet och Adeln samt P reste-ståndet icke skulle vilja
frånträda sina härutinnan skiljaktiga beslut och instämma i de öfriga
Ståndens, lära följande omröstningar böra anställas:
100:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Genievre, Holländsk, Rumm
och Arrack af till och med 8 graders styrka åsättas 24 sk. införselstull per
kanna och att tullen för hvarje överskjutande grad ökas med 1 sk., röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, komma gällande tullafgifter för dessa slag brännvin och sprit
att bibehållas oförändrade, nemligen för dem ”af till och med 12 graders
styrka,” 32 sk. och ”deröfver” 1 r:dr per kanna.
101:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att den nu i tulltaxan medgifna
rättighet att, efter pröfning af behofvet och med serskildt tillstånd af
Kommers-kollegium, införa Sprit för beredning af Luktvatte-n, emot tull
af 8 sk. per kanna, må upphöra, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålles detta stadgande.
På sätt Utskottet föreslagit, har Borgare-ståndet beslutat, att inför- Bröd.
selstullen å Bröd af hvete och andra slag skall nedsättas å det förra från
2 till 1 sk. och å det sednare från 1 sk. till 6 rst, skålpundet.
Böcker.
56 Sevillnings-Vtskottets Memorial, A'.-o 23.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-ständen hafva deremot bi¬
behållit gällande tullbeslämmelser härå.
Utskottet inbjuder Borgare-ståndet att i de öfriga ståndens beslut sig
förena, och föreslår för motsatt fall denna omröstning:
102:o
Den, som vill, att, på sätt 3 stånd beslutat, införselstullen å Bröd
skall förblifva oförändrad, nemligen 2 sk. å det af hvete och 1 sk. å det
af andra slag, per skålpund, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsättes tullen å hvetebröd till 1 sk. och å andra slag bröd
till 6 rst. skålpundet.
Borgare- och Bonde-stånden hafva, i öfverensstämmelse med Utskottets
förslag, beslutat, att å böcker med inbundet rent eller linieradt papper,
skall bestämmas lika tull som för papperet, med tillägg af 50 procent;
men Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva å dessa böcker
bibehållit gällande tullafgifl, 25 procent af värdet.
Derest sislbemälda två riks-stånd icke vilja instämma i Utskottets, af
öfriga stånden godkända, förslag, torde följande omröstning böra anställas:
103:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsels tullen å Böcker med
inbundet rent eller linieradt papper, bestämmes lika med den å papperet,
med tillägg af 50 procent, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies å dessa böcker nu gällande tull, 25 procent af
värdet.
Jemte
Bavillnings-utsliottets Memorial, N:o 23.
57
Jemte del samtliga Riks-slånden godkänt Utskottets förslag, att nu gäl¬
lande införselstull å ”höcker, på Svenska språket tryckta”, tills vidare skall
förhlilva oförändrad, eller 20 procent af värdet, hafva Ridder skåpet och
Adeln, Preste- och Bonde-stånden gillat Utskottets, i sammanhang med
frågan om denna tullafgift, gjorda tillstyrkande, att Rikets Ständer måtte
i underdånig skrifvelse till Kongl. Majit hemställa, det Kongl. Maj:t täck¬
tes i ministeriel väg söka utverka ömsesidig tullfrihet emellan Sverige,
Danmark och Finland för ifrågavarande artikel, och att nu gällande tull-
be.stämmelse endast till dess en sådan reciprok tullfrihet kunde komma
till stånd, måtte bibehållas.
Borgareståndet deremot har icke antagit Utskottets förslag om den
underdåniga skrifvelse!); i följd hvaraf och då frågan afser tullbevillnin-
gens bestämmande, Utskottet, för den händelse, att Borgare-ståndet icke
vill i de öfriga Ståndens beslut sig förena, anser följande omröstning nödig:
l()4:o
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, ”att
Rikets Ständer i underdånig skrifvelse till Kongl. Majit hemställa, det
Kongl. Majit täcktes i menisteriel väg söka utverka ömsesidig tullfrihet
emellan Sverige, Danmark och Finland för höcker på svenska tryckta,
och att nu gällande tullbestämmelse endast till dess en sådan reciprok
tull-frihet kan komma till stånd, må bibehållas,” röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej-,
vinner nej, förkastas förslaget om en sådan underdånig skrifvelse.
Utskottets förslag om tillägg vid rubriken Bönor, trädgårds-, af
orden: eller s. k. turkiska och krypbönor samt om uteslutande ur noten
af hänvisningen ”Biscuit, se porslin”, hafva Preste- och Bondestånden
godkänt; hvaremot iRidder skåpet och Adeln samt Borgare-ståndet samma
förslag ogillat.
Bih. lill R. St. Prat. 1847 & 1848 5 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 8
Bönor.
Biscuit.
Kafle.
58 Bevillnings-utskottels Memorial, N;o 28.
Enär de ifrågasatte förändringarne endast angå redaktionen och
icke tull-afgifterna, samt 2 stånd sLannat emot 2,
torde frågan om ändringar i hvad gällande taxa härutinnan in¬
nehåller böra förfalla.
Såsom Utskottet tillstyrkt, hafva Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-ståndet bibehållit gällande införsels-tull å Kalfe, 3 sk. 4 rst. skål¬
pundet; hvaremot Preste-ståndet höjt tullen till 4 sk. och Borgare-stän-
det nedsatt densamma till 3 sk. per skålpund.
Derest Preste- och Borgare-stånden icke vilja frånträda sina här¬
utinnan skiljaktiga beslut och instämma i de öfriga Ståndens, måste föl¬
jande omröstningar anställas:
a) om kontra-propositionen:
105;o.
Den, som vill, att Pr este-ståndets beslut om 4 sk. införsels-tull per
skålpund å Kaffe skall antagas till kontra-proposition i hufvudsakliga vo¬
teringen om denna artikel, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontra-proposition Borgare-ståndets beslut att in¬
försels-tullen å Kaffe skall blifva 3 sk. skålpundet.
b) i hufvudsaken:
106:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsels-tullen å Kaffe
skall förblifva oförändrad, eller 3 sk. 4 rst per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bevillnings-Ulskottels Memorial, N:o 23.
59
Vinner nej, anlages (l:sta alternativet) Preste-ståndets beslut.
(2:dra alternativet) Borgare-ståndets beslut.
Uti sällande taxa, som under hufvudrubriken Kaffe innehåller en „ „
.. , . , .. ... T, rr ' i, i i , KatTe-suregat
afdelning .brändt, och alla tili Katte-surrogat användbara brända växter5 cichorierot
med 6 sk. införsels-tull samt för Cichorierot bestämmer 1 sk. införsels-tull
per skålpund, hade Utskottet i dessa hänseenden föreslagit följande för¬
ändringar: att under Kaffe skulle upptagas ”brändt eller malet” med 4 sk.
införsels-tull; att införsels-tullen å Cichorie-rot skulle nedsättas till 8 rst.
skålpundet, och att under Cichorierot skulle införas denna rubrik: brandf
malen eller beredd och andra till kaffe-surrogat andvändbara brända
växtdelar med 2 sk. införsels-tull per skålpund, äfvensom att Kaffe-sur-
rogater skulle i noten upptagas med hänvisning till Cichorierot.
Detta Utskottets förslag har Bonde-ståndet helt och hållet samt
Preste-ståndet, hvad angår sjelfva redaktionen, godkänt; hvaremot sist¬
nämnde Stånd bibehållit nu gällande tullafgifter.
Bidderskapet och Adeln har i dessa hänseenden vid bl i fvi t gällande
taxa, hvilken ock Borgare-ståndet i fråga om redaktionen lemnat oförän¬
drad. Införsels-tullen å ”brändt kaffe och alla till kaffe-surogat använd¬
bara brända växter” har Borgare-ståndet nedsatt till 4 sk. och å Cicho¬
rierot, lika med Utskottets förslag, till 8 r:st skålpundet.
Då sålunda, i afseende å redaktionen, 2 Stånd stannat emot 2,
lärer frågan om förändring derutinnan i den nion tull-afgifier-
nas belopp deraf icke äro beroende, böra förfalla och ordet ”väx¬
ter,’5 i hvars ställe Utskottet föreslagit ordet växtdelar, följakt¬
ligen qvarstå.
Derefter lärer i följande ordning böra afgöras:
a) huruvida brändt Kaffe skall, enligt Utskottets af Borgare- och
Boiule-stånden godkända förslag, åsättas 4 sk. införselstull per skålpund,
eller om, såsom öfriga stånden beslutat, tullen skall bibehållas vid 6 sk.
skålpundet.
60
Bevillnings-utskottets Memorial, N:o 23.
b) om, enligt förstnämnde 2 Stånäs beslut, Utskottets förslag alt
nedsätta införselstullen å Cicliorierot från 1 sk. till 8 rst. skålpundet skall
antagas, eller gällande införselstull, i öfverensstämmelse med Ridderska-
pets och Adelns samt Preste-ståndets beslut, förblifva oförändrad; oell
c) huruvida, såsom Bonde-ständet, med godkännande af Utskottets
förslag, beslutat, brändmalen eller beredd Cicliorierot och andra till kaf-
fe-surogat användbare brända växter skola åsältas 2 sk. införselstull skål¬
pundet, eller om. jemlikt de 3 öfriga ståndens beslut, ”alla till kaffe-
surogat användbara brända växter” skola beläggas med samma tull som
brändt kaffe.
Utskottet hemställer till Ridderskapet och Adeln samt Prestestun-
detj att de ville frånträda sina under Litt. a och b omförmäldta skilj¬
aktiga beslut och till Bondeståndet, att frånträda sitt under Litt. c upp¬
tagna beslut, samt instämma i de öfriga Ståndens; men för den händelse,
alt dessa inbjudningar icke vinna bifall, föreslår Utskottet följande om¬
röstningar:
107:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt införselstullen å brändt
kaffe bestämmes till 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages gällande tullsats, 6 sk. per skålpund.
108:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att gällande införselslull å
Cichorierot 1 sk. skålpundet nedsätles lill 8 rst., röstar
Ja:
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, förblifver införselstullen a Cichorierot oförändrad.
Beuillnings-Vtskottels Memorial, N:o 33.
109:o
Den, sorn villj att, på sätt 3 Stånd beslutat, ”alla Lill kaffe-surro¬
gat användbara brända växter” skola åsätlas lika tull, sora brändt kaffe,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, komma ”bränd, malen eller beredd Cichorierot och andra till
kaffe-surrogat användbara brända växter” att åsättas 2 sk. inlörselstull
per skålpund.
På de beslut, som i förenämnde hänseenden varda fattade, är frå¬
gan om den af Utskottet föreslagna förändrade uppställning af rubrikerna
kaffe och cichorierot belt och hållet beroende; hvadan
vidare yttrande derutinnan för närvarande icke kan afgifvas.
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag, hafva Borgare- och Campher.
Bonile-stånden beslutat att å ”oraffinerad"’ och ”raffinerad” Campher i en
rubrik bestämma 6 sk. inlörselstull per skålpund.
Ridder skåpet och Adeln samt Preste-ståndet hafva deremot bi¬
behållit serskilda rubriker för oraffinerad och raffinerad campher, med in¬
förselstull af 6 sk. å den förra och 12 sk. å den sednare, per skålpund.
För den händelse, alt sistbemälda 2 Stånd icke vilja förena sig i
de öfriga ståndens beslut, blifver omröstning nödig, enligt följande pro¬
position:
110.0
Den, som bifaller ULskotlets förslag, att å Campher, oraffinerad
och raffinerad, i en rubrik bestämma 6 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, kommer oraffinerad och raffinerad campher att fortfarande
upptagas i serskilda rubriker med 6 sk. införsels-tull å den förra och 12
sk. lull å den sednare, per skålpund.
62
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, N:o 23.
C anel.
Cantiller.
Fransar, Ga¬
loner, Gra-
maner och
Snören. Guld-
dragare-arbe-
ten, Snörmc-
kare-arbeten.
Den för rubriken ”Canel Canelknopp och Cassia Lignea” af Ut¬
skottet föreslagna förändring i redaktionen, att rubriken skulle lyda: Canel
alla slag och Canelknopp och ”Cassia Lignea” deremot i noten upptagas
med hänvisning till Canel, är af helt och hållet formell beskaffenhet;
hvadan cch enär endast Preste- och Bonde-stånden antagit Utskottets
förslag, men xRidder skåpet och Adeln samt Borgare-ståndet bibehållit
rubriken oförändrad,
frågan om förändring deri torde böra förfalla.
För Cantiller, som nu äro upptagna i taxan med 1 r:dr införsels-
tull per skålpund, hade Utskottet i stället föreslagit hänvisning i noten
till Gulddragare- och Spörmakare-arbeten; hvilket förslag Borgare- och
Bonde-stånden antagit, men Bulder skåpet och Adeln samt P reste-ståndet
förkastat.
Som det är nödvändigt, att beslut härom fattas i sammanhang med
frågan, huruvida de af Utskottet föreslagna nya rubrikerna: Gillddragare-
och Snör makare-arbeten komma att i taxan intagas eller icke; anser Ut¬
skottet sig höra öfvergå till denna fråga.
Härvid förekommer, alt sedan Utskottet, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrkt, att, med uteslutande af hufvud-rubriken
”Fransar, Galoner, Gramaner och Snören,” 2 nya hufvudrubriker Guld¬
dragare- och Snör makar e-arbeten måtte i stället antagas af sådan lydelse
Utskottets taxe-förslag utvisar, och att de förut i taxan upptagna, men
till d essa hufvudrubriker hänförliga artiklar måtte till samma rubriker i
noten hänvisas, så har endast Borgare-ståndet godkänt detta Utskottets
förslag, men deremot de 3 öfriga Stånden bibehållit nu gällande taxa i
dessa häseenden, hvarigenom Bonde-ståndet ock måste antagas hafva från¬
gått sitt angående Cantiller förut fattade beslut.
Då den af Utskottet föreslagna förändringen afser icke allenast
11* > 1
redaktionen, utan älven sjelfva tullsattserna, måste, för det fall, att Bor¬
gare-ståndet icke vill frånträda sitt skiljaktiga beslut och instämma i
de öfriga Ståndens, följande omröstning ega rum:
1 ll:o
Den, som instämmer i det af 3 Stånd fattade beslut, att följande
nu i taxan upptagna serskilda rubriker, nemligen:
Cantiller 1 skålpund 1 r:dr -— införselst ull.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
63
Fransctr, Galoner, Gramaner och Snören införsels-tull.
Guld- och Silfver-,
|
äkta 1 lod . . .
|
• .
|
24
|
sk.
|
dito.
|
|
oäkta 1 lod. .
|
|
18
|
99
|
|
Hel- och Halfsiden
|
1 skålp. .
|
|
r —•
|
|
dito.
|
Andra slag
|
1 skålp. .
|
... t „
|
16
|
99
|
dito.
|
Pailletter
|
1 lod
|
|
6
|
99
|
dito.
|
Tråd:
|
|
|
|
|
|
Guld- och Silfver:
|
|
|
|
|
|
äkta
|
1 lod
|
|
20
|
99
|
dito.
|
oäkta
|
1 lod
|
|
13
|
4
>> ^
|
rst. dito.
|
skola bibehållas oföränilrade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-ståndets beslut, att närande rubriker skola
ur taxan uteslutas och i noten hänvisas till rubrikerna Gulddragare- och
Snörmakar-arbeten och att dessa rubriker skola erhålla följande lydelse
och tullsattser:
Gulddragare-arbeten af Guld eller Silfver:
Cantiller, Pailletter och tråd:
äkta eller halfäkta 1 lod : — 8 sk. införsels-tull.
oäkta ^ 1 lod — 5 „ dito.
Fransar, Galoner, Gramaner
och andra ej specificerade:
äkta eller halfäkta 1 lod — 16 „ dito.
oäkta 1 lod — 10 „ dito.
Snörmakare-arbeten:
Siden 1 skålpund .... 4- r:dr — dito.
Halfsiden 1 skålpund .... 2 „ — dito.
andra slag, ej specific. 1 skålpund .... 1 „ — dito.
För bestämmandet, till hvilken af dessa klasser ett Snörmakare-arbete
skall hänföras, tages blott hänsigt till det material, hvaraf öf-
ver-spinningen består. För det material, som finnes under öfver-
spinningen lemnäs intet afdrag i vigten.
(34 Bevillnings- Utskottets Memorial, N:o 23.
Capris Ca- Borgare- och Boncle-ståiiden hafva godkänt Utskottets förslag,
sianier. nedsätta införsels-tullen å ”Capris” från 7 till 5 sk. och å ”Castanier”
från 2 sk. till 1 sk. 6 rst. skålpundet; hvilken tullnedsättning Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ständet, under vidblifvande af gällande taxa,
ogillat.
Utskottet inbjuder sistbemälda 2 Stånd att i de öfriga Ståndens
beslut sig förena, och föreslår, i motsatt fall,, följande omröstningar:
112:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt nedsätta införsels-tullen å
Capris till 5 sk. skålpundet, röstar
Ja-,
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies gällande införsels-tull, 7 sk. per skålpundet.
113:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införsels-tullen å Ca¬
stanier bestämmes till 1 sk. 6 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, förblifver gällande tull af 2 sk. per skålpund oförändrad.
Chlorsyradt För Chlorsyradt Kali, som nu icke är i taxan upptaget, hade Ut-
Kali' skottet föreslagit hänvisning i noten till medicinskt sätt , hvilket förslag
Borgare- och Bonde-stånden godkänt, men Rulderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet afslagit.
Ehuru genom serskild af General-tull-styrelsen gifven föreskrift för
närvarande är förordnadt, alt Chlorsyradt kali skall, på det al Utskottet
föreslagna sätt, förtullas, lärer frågan om bibehållande af detta förtullnings-
sätt för framtiden böra behandlas i den för tull-bevillningens bestämman¬
de i allmänhet stadgade ordning; hvadan Utskottet anser nödigt, att, der¬
est
BeviUnings-Utskotiets Memorial. N:o 23. 65
est Ridclerskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja i öfriga Stån¬
dens beslut sig förena, följande omröstning anställes:
114:o
Den , sorn bifaller Utskottets förslag, att Chlorsyradt kali i noten
till tull-taxan upplages med hänvisning till medicinskt salt, röstar
Ju;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, blifver artikeln Chlorsyradt kali icke i taxan serskildt spe¬
cificerad.
Jemlikt Utskottets förslag, hafva Borgare- och Bonde-stånden ned- china-bark
satt införsels-tullen å omalen China-bark från 4 till 3 sk. skålpundet.
Ridderskapet och Adeln har rnedgifvit tullfri införsel för denna ar¬
tikel, derå Preste-ståndet åter bibehållit gällande bestämmelse.
Utskottet hemställer till Ridderskapet och Adeln samt Preste-stun-
det att de ville frånträda sina från öfriga Ståndens och sins emellan skilj¬
aktiga beslut. I annat fall torde följande omröstningar böra anställas:
aj om kontra-propositionen:
ll5:o
Den, som, till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen angående
omalen China-bark, antager Ridderskapets och Adelns beslut om tullfrihet
vid införsel deraf, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages till kontraproposition Preste-ståndets beslut, att in¬
försels-tullen skall förblifva 4 skålpundet.
bJ i hufvudsaken:
1 l6‘:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsels tull å Ghinabark,
©malen, skall bestämmas till 3 skålpundet, röstar
Ja;
Bih. till ii. St. Brot. 1847 & 1848. .5 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 9
Chokolad.
Cirklar, Pas¬
sare och
Cirkelbestick,
Compasscr.
66 Bevillnings-Utskatlets Memorial, N:o 38.
den, det ej vill, röstar Nej;
villner Nej, anlages (lista altern.) Ridderskapets och Adelns heslut.
(2:dra altern.) Preste-ståndets beslut.
Den för ”Chokolad" af Utskottet föreslagna nedsättning af inför¬
sels-tullen från 16 till 12 sk. skålpundet, hafva Borgare- och Bonde¬
stånden gillat, meri Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständet, med vid-
hlifvande af gällande bestämmelse, afslagit; och lärer alltså, derest Rid¬
derskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja i öfriga Ståndens be¬
slut sig förena, omröstning höra anställas sålunda:
117:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsels-tullen å Choko¬
lad nedsättes till 12 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, vidblifves gällande tullsats 16 sk. per skålpund.
Utskottet har föreslagit samt Borgare- och Bonde-stånden godkänt
alt ”Cirklar, Passare och Cirkelbestick,” som nu äro åsalte 25 procents
>införselstulJ, och Compasser, som äro belagde med införselstull af 15 pro¬
cent, skola upplagas bland mathematiska instrumenter och aLt förstnämnde
artiklar skola förtullas elter det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, men
Compasser vid gällande tullsatts bibehållas.
Ridderskapet och yldeln samt Preste-ståndet hafva deremot bibe¬
hållit gällande taxa i dessa hänseenden oförändrad; och som således 2
Stånd stannat emot 2,
lärer frågan om nämnde artiklars förflyttande till annat ställe i
taxan böra förfalla.
Beträffande åter förslaget om förändrad bestämmelse för förtullnin-
gen af Cirklar, passare och Cirkelbestick, så och då denna fråga otvifvelak-
Bevillning!- Utskottets Memorial, Nio 23.
67
tigt kail inverka på tullafgiftens belopp, torde för det fall att Ridderska-
pet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja frånträda sitt härutinnan
skiljaktiga beslut och instämma i de öfriga Ståndens, omröstning böra ega
rum öfver följande proposition:
118:0
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Cirklar, Passare och Cir¬
kelbestick skola förtullas efter det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, komma dessa artiklar alt, på sätt nu är stadgadt, beläggas
med införselstull af 25 procent å värdet.
Utskottets förslag, att upptaga Cobeber under dess rätta namn Cu¬
beber och nedsätta införselstullen derå till 4 sk. skålpundet är af Borgare-
och Bonde-stånden godkänd t, äfvensom jPreste-ståndet gillat den förändra¬
de stafningen af rubriken; hvaremot Ridderskapet och Adeln helt och hål¬
let samt Preste-ståndet i fråga om tullsatsen vidblifvit gällande taxa.
I öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, lärer
Cobeber komma att upptagas under dess rätta namn Cubeber;
hvai'emot de skiljaktiga besluten angående tullafgiften, så vida Ridderska¬
pet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja i de öfriga Ståndens beslut
derom sig förena, föranleda följande omröstning:
119:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Cubeber nedsätta inför¬
selstullen från 8 till 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålies 8 sk. införselstull derå.
Cobeber.
68
Bevillnings-Utskottets memorial, N:o 23.
Coéffurer. Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-stunden hafva gil¬
lat Utskottets förslag, att Coéffurer qvarstå i sjelfva taxan med nu stadgad
tull af 25 procent å värdet; hvaremot Borgare-ståndet, i öfverensstämmel¬
se med Kongl. Maj:ts föislag beslutat, att Coéffurer skulle i noten hänvi¬
sas till kläder.
Då Borgare-ständet derjemte bestämt införselstullen å kläder tili
25 procent af värdet, innefattar beslutet angående Coéffurer ingen annan
skiljaktighet från de öfriga Ståndens, än i afseende å sjelfva taxans upp¬
ställning; och som 3 Stånds beslut i säda ne frågor utgöra Rikets Ständers,
lärer vid Utskottets förslag angående Coéffurer böra förblifva.
Copal Lacca, I afseende å Copal, som nu är åsalL 2 sk. 6 rst. införselstull, Lac-
(jirnimi- ca> gummi-, 4 sk., Mastix, 12 sk. och Sandarak 3 sk. införselstull per
Mastix, skålpund, hade Utskottet tillstyrkt, att dessa artiklar skulle uteslutas ur
Sandarak. , l i . J
sjelfva kontexten och i noten hänvisas till lika tull-behandiing med artikeln
Gummi, hvilket förslag Borgare- och Bonde-stånden antagit, men Rid¬
der skåpet och Adeln samt Preste-ståndet, vidblifvande gällande taxa,
ogillat.
Nu gällande införselstull å Gummi, hvari någon ändring icke va¬
rit ifrågasatt, utgör 3 sk. skålpundet; vid hvilket förhållande den af Ut¬
skottet föreslagna förändring i afseende å artikeln Sandarak icke kunnat
hafva inflytande på sjelfva tullafgiften och följaktligen, enär 2 Stånd stan¬
nat emot 2,
lärer böra förfalla.
Beträffande åter artiklarne Copal, Lacca, Gummi- och Mastix, så
och då dessa artiklar nu äro belagda med andra lullafgifter, än Gummi,
måste, derest Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja, med
frånträdande af sitt beslut, instämma i de öfriga Ståndens, följande om¬
röstningar äga rum:
120:o
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att Copal ur taxan uleslutes,
och i noten hänvisas till lika tullbehandling med Gummi, röstar
Bevillnings-Utskottels Memorial, iY:o 33. 69
Ja;
den, Jet ej viii, röstar Nej;
vinner Nej, kommer artikeln Copal att i taxan oförändrad qvarstå med
2 sk. 6 rst. införsels-tu 11 per skålpund.
121:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Lacca, Gummi- uteslutes
ur sjelfva kontexten och i noten hänvisas lill lika tull-behandling med
Gummi, röstar
J(i;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver gällande taxa i detta hänseende oförändrad.
122:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att artikeln Mastix, i stäl¬
let att qvarstå i taxan, upptages i noten till lika tullbehandiing med Gum¬
mi, röstar
Ja,
flen, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies rubriken Mastix, sådan den i gällande taxa lin¬
nes upptagen.
Enär Borgare- och Bonde-stånden godkänt, men Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet ogillat Utskottets förslag, att gällande inför¬
sels-tull å Coliander skulle nedsättas från 2 till 1 sk. skålpundet, lärer,
derest sistbemälda 2 Stånd icke vilja i de öfriga Ståndens beslut sig förena,
följande omröstning böra ega rum:
123:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att nedsätta införsels-tullen å
Coliander till 1 sk. skålpundet, röstar
Coliander.
Fartyg.
70 Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålles gällande införsels-afgift 2 sk. skålpundet.
Utskottet bade föreslagit, att nu gällande införselstull af 25 pro¬
cent å värdet för utländska fartyg med tillbehör måtte nedsättas: för ru¬
briken ”när, i följd af serskildta omständigheter, helfrihet för sådane be¬
viljas, eller när de af utländning till svensk hamn inbringas, samt der
prisdömas och försäljas,” till 15 procent, och för de under rubriken ”an¬
dra slag” inbegripna till 20 procent af värdet.
Detta förslag har endast af Bondeståndet blifvit bifallit; hvaremot
öfriga Stånden vidblifvit gällande taxa i denna del.
I följd häraf måste, derest Bondeståndet icke vill frånträda sina
från öfriga Ståndens skiljaktiga beslut, följande omröstningar anställas:
124:o
Den, som instämmer i det af 3 Stånd fattade beslut, att införsels¬
tullen å utländska fartyg med tillbehör, ”när i följd af serskildta omstän¬
digheter, helfrihet för sådane beviljas, eller när de af utlänning till
Svensk hamn inbringas, samt der prisdömas och försäljas,” skall bibehållas
vid 25 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsättes i öfverensstämmelse med Bonde-ståndets beslut, den¬
na införsels-tull till 15 procent af värdet.
125:o
Den, som vill, alt, på sätt 3 Stånd beslutat, gällande införsels-tull
af 25 procent å värdet skall förblifva oförändrad för de till rubriken
”alla andra” hänförliga utländska fartyg med tillbehör, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsättes samma tull till 20 procent af värdet.
lievillnings-Utskotlels Memorial, N:o 23.
71
Riclderskapet ock Adeln samt Borgare-ståndet hafva jemlikt Ut- Filar,
skottets förslag, nedsatt införselstullen å Filar från 6 till 4 sk. skålpun¬
det; men Preste- och Borule-ständen deremot bibehållit gällande inför¬
sels-tull oförändrad.
Till sistbemälda 2 Stånd hemställer Utskottet, att de ville i öfriga
Ståndens beslut sig förena. I annat fall blifver omröstning nödig, enligt
denna proposition:
l26:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att inföi’selstullen å Filar bestäm¬
mes till 4 sk. per skålpund, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålles gällande införsels-tull 6 sk. skålpundet.
Utskottets förslag, alt vid rubriken ”Fingerborgar och Syringar” Fingerbor
tillägga orden af andra ämnen än Guld ock Silfver och att nedsätta gäl- och Sytl
lande införsels-tull derå 16 sk. till 12 sk. skålpundet, har endast Borgare- 8a'-
ståndet godkänt; hvaremot de öfriga Stånden bibehållit nu gällande taxa
utan förändring i detta hänseende.
För det fall att Borgareståndet icke vill frånträda sina, från öf¬
riga Stånden skiljaktiga beslut härom, torde, då föreslagna tillägget vid
rubriken inskränker de dit hänförliga artiklar och följaktligen i och för
sig verkar på tull-afgiflen, så väl frågan om detta tillägg, som den före¬
slagna nedsättningen i tull-afgiften, böra blifva föremål för serskilda om¬
röstningar, enligt följande propositioner:
127:o
Den, sorn, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, anser rubriken
Fingerborgar och Syringar böra förblifva oförändrade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, tillägges vid denna rubrik orden af andra ämnen än guld
ock silfver.
Fisk.
72 Bevillning*-Utskottets Memorial, N:o 23.
128:o
Den, som vill, alt, på sätt 3 Stånd beslutat, införsels-tullen å Fin¬
gerborgar och Syringar skall bibehållas vid i6 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner IN ej, nedsättes tullen till 12 sk. per skålpund.
1 afseende å artikeln Fisk bade Utskottet föreslagit; att nedsätta
inlörsels-tullen å Anjovis, Sardeller och Thonfisk till 5 skålpundet: alt, nied ute¬
slutande af den i 16 §. tulltaxe-underrältelserna för trettonde tunnan af
hvarje läst saltadt Kött och Fisk nu medgifna frihet från tull och afgift
till städerna , motsvarande nedsättning i införsels-afgiften för de saltade
fiskslagen måtte medgifvas till uppgifna belopp; och att, derest den för
införsel från Norrige nu stadgade tull-lindring skulle komma att upphöra
eller förminskas, motsvarande nedsättning i införsels-afgiflerna för saltad
sill samt torra gråsidor eller Seij jemte långor ooh torsk med derunder
inbegripna retscher samt klipp-, stock- och platt- eller bred-fisk, måtte
ega rum.
Detta förslag hafva Borgare- och Bonde-stånclen antagit, men Rid-
derskapet och Adeln samt Preste-ståndet ogillat.
Utskottet hemställer till Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
att de ville, med frånträdande af sina beslut härutinnan, i de öfriga Stån¬
dens sig förena. Eljest torde följande omröstningar bör ega rum:
129:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å Fisk, sal¬
tad eller inlagd: ”Anjovis, Sardeller och Thonfisk” nedsättes från 8 till 5
sk. skålpundet, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver gällande införsels-tull oförändrad.
130:o
Bevillnings-Ulskotlels Memorial, N:o 23.
73
130:o
Den, som bifaller Utskottels förslag, att den i gällande 16 § af
tulltaxe-underrättelserna för trettonde tunnan af hvarje läst saltadt kött
och fisk medgifna frihet från tull och afgifter till städerna skall upphöra,
och, i stället, införselstullen å följande saltade fiskslag nedsättas: å Kabel-
jou, Längor och Torsk från 2 r:dr 24 sk. till 2 r:dr 12 sk.; å Lax från 3
r:dr till 2 r:dr 32 sk.; å Sill från 32 sk. till 3o sk. ; å Strömming från
1 r:dr till 30 sk. och å ”ali annan” saltad fisk från 2 r:dr till 1 r:dr 4-2
sk., allt per tunna; röstar
Ja;
den, det ej vili, röstar Nej;
vinner Nej, varda 16 § tulltaxe-underrättelserna och omförmälde nu gäl¬
lande lullafgifter bibehållna oförändrade.
131:o
Den, sorn gillar Utskottets förslag, alt, derest den för införsel från
Norrige nu stadgade tull, till hälften af hvad tariffen bestämmer, skulle kom¬
ma att upphöra eller för minskas, motsvarande nedsättning i införsels-af-
gifterna lör ”saltad sill” samt ”torra gråsidor eller seij” jemte ”långor och
torsk, med derunder inbegripna rotschel’ samt klippstock- och platt- eller
bredfisk” må ega rum, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, medgifves icke en sådan nedsättning.
För artikeln Fläsk hade Utskottet föreslagit nedsättning af in¬
försels-tullen från 1 r:dr 16 sk. till 36 sk. lispundet, hvilket förslag
Borgare-ståndet godkänt.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-stånclet hafva bestämt denna
införsels-tull lill 1 r:dr; men Bonde-ståndet deremot vidblifvit gällande
bestämmelse.
Fläsk.
Bill. till B. St. Prot. 1847 & 1848. 5 Sami. 1 Afd. 14 Baft.
10
74
Bevillnings-Utsliottets Memorial, N:o 23.
Då sålunda Ridder skåpet och Adeln samt P reste-ståndet förenat
sig om samma, de öfriga Ståndens vidt skiljda beslut förmedlande tullsats,
anser Utskottet sig böra inbjuda Borgare- oell Bonde-st,hiden, att i sam¬
ma tullsats sig förena. I annat fall måste omröstningar anställas och der¬
vid, med antagande af Utskottets utaf Borgare-ståndet godkända till ja¬
proposition, först utrönas hvilketdera af öfriga Ståndens beslut skall blifva
kontra-proposition nemligen:
a) om kontra-propositionen:
132:o
Den, som, till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angå¬
ende artikeln Fläsk, antager Ridderskapets och Adelns samt Preste-ståndets
beslut, att bestämma införsels-tullen å Fläsk till 1 r:dr lispundet, röstar
JCl
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut om 1 r:dr.
16 sk införsels-tull per lispund.
b) i hufvudsaken:
133:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att nedsätta införsels-tullen å
Fläsk till 36 sk. per lispund, röstar
Jaj
den,, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages (Irsta alternativet) Ridderskapets och Adelns samt
Preste-stånclets beslut.
(2:dra alternativet) Bonde-stånclets beslut.
Foglar, For- Endast Borgare-ståndet har bifallet Utskottets förslag, dels att ”Fog-
mar, Krukor lar, slagtade,” som nu äro åsatte 6 sk. införsels-tull per stycke, skulle ur
och Folten kontexten uteslutas och i noten hänvisas till lika tullbehandling- med
Bevillnings-Vlskottels Memorial, N:o 23.
75
kolt, dels, ock att införsels-tullen å ”formar, krukor och potten för soc- för socker-
kerbruken” nedsättes från 2 till 1 rst. skålpundet; hvaremot Ridderskapet brulien-
och Adeln, Preste- och Bonde-stånden vidblifvit gällande taxa i dessa
hänseenden.
Utskottet hemställer till Borgare-ståndet, att det ville frånträda
sina från öfriga Ståndens skiljaktiga beslut, och föreslår, i annat fall, till
omröstning följande propositioner:
134:o
Den, som biträder det af 3 Stånd fattade beslut att Foglar, slag-
tade, skola, såsom hittills, åsättas 6 sk. införsels-tull per stycke, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, komma slagtade Foglar att ur kontexten uteslutas och i no¬
ten hänvisas till lika tullbehandling med kött.
135:o
Den, som, lika med hvad 3 Stånd beslutat, anser gällande inför¬
sels-tull al 2 rst. skålpundet böra bibehållas för ”formar, krukor och pot¬
ten för sockerbruken,” röstar
Ja;
den, ej det vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsättes denna tull till 1 rst. per skålpund.
Utskottets förslag att ”Frukter och bär, ej specificerade,” andra Frukter och
slag än de i bränvin eller ättika inlagda, måtte utan åtskillnad för jord- b|!^Cgj!ai^e"
och trädfrugter indelas i ”friska” med 36 sk. införselstull per tunna, och '
J’torra” med införsels-afgift af 32 sk. lispundet, hafva Preste- och Borgare¬
stånden gillat; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet här¬
utinnan bibehållit gällande bestämmelser.
76
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
Gardiner.
Derest sistbemälda 2 Stånd icke vilja, med frånträdande af sitt
beslut, instämma i de öfriga Ståndens, lärer följande omröstning böra
anställas:
136:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt •”frugter och bär, ej speci¬
ficerade,” som icke äro inlagda i bränvin eller ättika, må, utan åtskill¬
nad för jord- och trädfrugler, itulelas i ”friska,” med 36 sk. införsels-tull
per tunna, och ”torra” med införsels-afgift af 32 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålies gällande indelning och tullbestämmelser för nämnde
slags frugter och bär ej specificerade, nemligen:
Friska, jord-, 36 sk. införselslull per lunna,
träd-, 2 r:dr dito dito.
Torra, jord-, 30 sk. dito per lispund,
träd-, 1 r:dr 12 sk. dito dito.
Utskottet hade föreslagit att, ulan förändring i tullbestämmelsen
för rubriken ”Gardiner, rull-, af målad bomullsväfnad,” sjelfva rubriken
måtte erhålla följande lydelse: Gardiner, rull-j af bomunds- , Unne- eller
hamp-väfnad, målade eller tryckta, hvilket förslag Borgare- och Bonde¬
stånden godkändt, men öfriga stånden, under bibehållande af gällande ta¬
xa, ogillat.
Derest Ridder skåpet och Adeln samt P reste-ståndet icke vilja i öf¬
riga Ståndens beslut sig förena, lärer, då den föreslagna förändringen af
rubriken gifver densamma större utsträckning och följaktligen verkar på
sjelfva tullbevillningen, följande omröstning böra ega rum:
137:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att rubriken rullgardiner må
erhålla denna lydelse: Gardiner, rull-, af bomulls-, linne- eller hamp¬
väf nåd, målade eller tryckta, röstar
Bevillnings- Utskottets Memorial, Kto 33.
17
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej',
vinner nej, bibehålies denna rubrik vid dess nuvarande lydelse: ”Gardi¬
ner rull-, af målad bomullsväfnad.”
Samtliga Riks-stånden hafva bifallit Utskottets förslag, att å ofär-
gadt, otvinnadt bomullsgarn, ulan åtskilnad för högre eller lägre nummer,
sälta gemensam införselstull, hvilken Ridder skåpet och Adeln Preste- och
Bonde-ståiulen, jemväl i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, bestämt
till 5 sk. men Borgare-ståndet antagit till 4 sk. skålpundet.
Utskottet hemställer till sistbemälda Stånd, att det, med frånträ¬
dande af sitt skiljaktiga beslut, måtte i öfriga Ståndens sig förena. I
annat fall torde följande omröstning böra anställas:
138:o
Den, som bifaller Utskottets af 3 Stånd godkända förslag, att å
ofärgadt, otvinnadt bomullsgarn bestämma införselstullen till 5 sk. skål¬
pundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes denna införselstull till 4 sk. per skålpund.
Utskottets förslag, alt färgadt bomullsgarn, som nu är indeladt i
”turkiskt rödt” med 8 sk. och ”allt annat” med 12 sk. införselstull per
skålpund, måtte under en rubrik åsättas förstnämnde tullafgift, hafva
Borgare- och Bonde-stånden gillat; mea Ridderskapet och Adeln samt Pre¬
ste-ståndet, under vidblifvande af gällande taxa, afslagit.
Jemte det Utskottet inbjuder sistbemälde 2 Stånd att i de öfriga
Ståndens beslut sig förena, föreslår Utskottet, för den händelse, att denna
inbjudning icke vinner bifall, följande omröstning:
Garn.
78
Bevillning!-Utskottets Memorial, N:o 23.
139:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å färgadt bomullsgarn un¬
der en rubrik sätta gemensam införselstull af 8 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles i detta hänseende gällande taxa, som indelar fär¬
gadt bomullsgarn i ”turkiskt rödt” med 8 sk. och ”allt annat,” med 12 sk.
införselslull per skålpund.
Enär Burgare- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet och
Adelil samt Preste-ståndet ogillat Utskottets förslag, att den i nu gällande
taxa intagna föreskrift, huru förhållas bör, då villrådighet uppslår öfver
en angifven varas hänförlighet till garn eller tråd, måtte ur tariffen ute¬
slutas, och denna fråga är af beskaffenhet alt, der 2 Stånd stannat emot
2, böra förfalla,
lärer hvad härutinnan nu är stadgadt skola förblifva oförändradt.
Utskottets dernäst gjorda förslag, att de i gällande taxa under huf¬
vud-rubriken tråd upptagna artiklar, borde hänföras under de ämnen,
hvaraf tråden består, hafva Borgare- och Bonde-stånden bifallit, men
Ridderskapet och Adeln samt Pr este-ståndet, som vidblifvit gällande ta¬
xa, ogillat; vid hvilket förhållande Utskottets förslag, på nyss anförda
grund,
torde böra förfalla.
I fråga åter om den införselsafgift, som å bomullstråd må bestäm¬
mas, hade Utskottet föreslagit, att, utan åtskilnad för tråd, ”nystad” och
”[ härfvor,” införselstullen å bomullstråd i en rubrik måtte antagas till
16 sk. skålpundet, hvilket förslag Borgare- och Bonde-stånden godkänt;
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet bibehållit gällande
taxaysom för nystad bomullstråd stadgar 24 sk. införselstull och för bom¬
ullstråd i härfvor 16 sk. tull per skålpuud.
Så vida Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja
frånträda sitt beslut och, lika med öfriga Stånden, godkänna Utskottets
JBevillnings-Utskottets Memorial, IS:o 23. 79
förslag, blifver omröstning nödig, i hvilket hänseende Utskottet föreslår
följande proposition:
140:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å bomullstråd under en
rubrik sätta 16 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehållas gällande tullafgifter, nemligen för nystad Bomulls¬
tråd 24 sk. och för den i härfvor 16 sk. skålpundet,
Borgare- och Bonde-ständen hafva godkänt, men Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet, under vidblifvande af gällande taxa, ogillat
Utskottets förslag, dels att införsels-tullen å ”Kamelgarn, färgadt, tvinnadt
eller dubbleradt” skulle nedsättas från 16 till 10 sk. skålpundet, dels ock
att ur taxan utesluta den der nu befintliga rubriken ”Corder- eller Sej-
1 er-garn.”
Utskottet hemställer till Ridderskapet och Adeln [samt Preste-
ståndet, att de ville frånträda sina härutinnan från' öfriga Ståndens skilj¬
aktiga beslut och instämma i Utskottets förslag. Eljest torde följande om¬
röstningar böra anställas:
141:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å
”Kamelgarn, färgadt, tvinnat eller dubbleradt” till 10 sk. skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Ney;
vinner Nej, bibehålles gällande införsels-afgift 16 sk. per skålpund.
g() Bevillning s-utskottets Memorial, A:o 23.
142:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att rubriken ”Gorder- eller
Sejlergarn” må ur taxan uteslutas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver rubriken, med derå gällande införselstull af 12 sk.
skålpundet, oförändrad.
UlskoLtets förslag, alt indela ”ullgarn” i kamulls- eller redgarn o-
fiirgadt med 5 sk. och färgadt med 8 sk. införselstull, samt i andra slag
”ofärgadt” med 8 sk. och ”färgadt” med 12 sk. införsels-afgift per skål¬
pund, bar Bonde-ståndet godkänt.
Ridder skåpet och Adela samt P reste-ståndet hafva i denna del bi¬
behållit gällande taxa, hvilken indelar Ullgarn i: ”Kamulls- eller redgarn,”
ofärgadt med 6 sk. och färgadt med 8 sk. införselstull; '"Kardulls-, olär-
gadt, otvinnadt och odubbleradt” med 18 sk. färgadt, otvinnadt och odubb-
leradt med 20 sk. samt färgadt, tvinnadt eller dubblerat med 16 sk.
införselstull; och "Streich-garn för fabriks-tiliverkning,” att införas etter
serskildt tillstånd af Kommers-kollegium, ofärgadt, 8 sk. och färgadt 10 sk.
införselstull per skålpund; hvaremot Borgare-ständet, med antagande af
Kongl. Maj:ts förslag, åsatt Ullgarn, alla slag, ofärgadt 8 sk. och färgadt
12 sk. införselstull skålpundet.
Enär sålunda endast ett Stånd godkänt Utskottets förslag och in¬
tetdera af de utaf öfriga Stånden fattade, härifrån-skiljaktiga beslut kan
sägas företrädesvis närma sig samma förslag, men Ridderskapet och Adeln
samt B reste-ståndet uti sina beslut sammanstämma, föranlåtes Utskottet
häraf, att inbjuda Borgare- och Bonde-ständen, att med Ridderskapet och
Adelns samt Presteständets beslut sig förena. Antages icke denna in¬
bjudning, lära omröstningar böra ega rum, hvarvid, med antagande af Ut¬
skottets förslag till japroposition i hufvudsakliga voteringen, först måste
afgöras hvilketdera af de derifrån skiljaktiga besluten skall blifva kon¬
traproposition i samma votering:
Bevillning!-Utskottets Memorial, N:o SS.
a) om kontrapropositionen:
8i
143:o
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angå¬
ende ullgarn, anlager Ridderskapets och Adelns samt P reste-ståndets be¬
slut, att bibehålla gällande bestämmelser, nemligen:
Kamulls- eller redgarn:
ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt 1 skalp, 6 sk. utförselstull,
färgad t, tvinnadt eller dubbleradt 1 skålp. 8 sk. dito,
Kardulls-
ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt 1 skålp. 18 sk. införselstull,
färgadt, otvinnadt och odubbleradt 1 skålp. 20 sk. dito,
färgadt, tvinnadt eller dubbleradt,
eller så kalladt Brodérgarn 1 skålp. 16 sk. dito.
Streichgarn för fabrikstillverkning af sådan hel- och half-ylle-
väfnad, hvartill, uppå serskild anmälan bos Kommers-kollegium, utländskt
så beskaffadt garn pröfvas erforderligt, och med af Kollegium lemnadt tillstånd:
ofärgadt . . 1 skålp. 8 sk. införselstull.
färgadt ,1 skålp, 10 sk. dito,
löstal¬
ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, att in¬
dela Ullgarn, alla slag, i ofärgadt med 8 sk. och färgadt med 12 sk
införselstull per skålpund.
b) i hufvudsaken:
144:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Ullgarn indelas i kamulls-
eller redgarn, ofärgadtmed 5 sk. och färgadt med 8 sk. införselstull;
Bih. till B. St. Prot. 1847 <Sf 1848 5 Sami. 1 Åfd. 14 Häft. It
82 Bevillnings- Utskottets Memorial, N:o 23.
samt i andra slagj ofärgadt med 8 sls. och färgadt med 12 sk. inför-
selsafgift per skålpund, röslar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages (l:sta alternativet) IIläderskapats och Adelns samt
Preste-ståndets beslut.
(2:dra alternativet) Borgare-ståndets beslut.
Bonde-ständet liar godkänt Utskottets förslag, alt bestämma inför¬
selstullen å linne-garn, ofärgadt, till 16 sk., färgadt till 24 sk. och å
linnetråd, alla slag, till 32 sk. skålpundet.
jRidder skåpet och Adeln samt P reste-ståndet hafva bibehållit gäl¬
lande bestämmelser för ”linnegarn,” ”ofärgadt” 24 sk„ ”färgadt” 36 sk.,
och ”tråd,” ”oblekt” 24 sk. ”blekt, hvit” 1 r:dr och ”färgad” 32 sk. per
skålpund, hvaremot Bor gare-ståndet antagit Kongl. Maj:ts förslag och i
följd deraf bestämt införselsafgifterna till hälften af hvad Utskottet föreslagit.
Då emellertid Utskottets af ett Stånd godkända förslag innehåller
de öfriga Ståndens vidt skiljda beslut förmedlande bestämmelser, inbju¬
der Utskottet Bidderskåpet och Adeln, Preste- och Borgarestånden att,
med frånträdande af sina beslut, antaga samma förslag; och föreslår Ut¬
skottet, för den händelse att denna inbjudning icke vinner bifall, följan¬
de propositioner till omröstning:
a) om kontra-propositionen:
145:o
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angå¬
ende artiklarne linnegarn och tråd, antager Bidderskapets och Adelns
samt Preste-ståndets beslut att vidblifva gällande bestämmelser nem¬
ligen för:
Linnegarn:
ofärgadt 1 skålp. 24 sk. införselstull.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
83
färgadt 1 skålp. 36 sk. införsels-tull.
Linnetråd:
oblekt 1 skålp. 24 sk. dito,
blekt, hvit , . 1 skålp. 1 r:dr dito,
färgad 1 skålp. 32 sk. dito,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-stänclets beslut, att be¬
stämma införselstullen å Linnegariij ofärgadtj till 8 sk. ocb färgadt,
till 12 sk. samt å Linnetrådj alla slag, till 16 sk. skålpundet.
b) i bufvudsaken:
146:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att bestämma införselstullen å
Linnegarn, ofärgadtj, till 16 sk. och färgadt_, till 24 sk. samt å Linne¬
tråd, alla slagj, till 32 sk. per skålpund, röstar
Jär¬
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages: (Irsta alternativ.) Ridderskapets och Adelns samt Pre-
ste-ståndets beslut.
(2:dra alternativ.) Borgareståndets beslut.
Jemlikt Utskottets förslag, hafva Borgare- och Bondestånden be¬
slutat, att å ”segel- och bindgarn” med rubrikens förändring till Llamp-
eller segel- och bindgarn nedsätta gällande införselstull, 8 sk., -till 5 sk.
skålpundet.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva deremot bibe¬
hållit gällande redaktion och tullsats; och som, hvad redaktionen angår,
den deri föreslagna förändring är af helt och hållet formell beskaffenhet,
torde, då 2 Stånd stannat mot 2,
84 Bevillnings-Vtskottets Memorial, IS:o 23.
nu gällande redaktion böra förblifva oförändrad.
Beträffande åter den af Utskottet föreslagna och af 2 Stånd god¬
kända nedsättning i tullafgiften, måste, såvida Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet icke frånträda sitt skiljaktiga beslut och instämma i
de öfriga Ståndens, omröstning anställas; i hvilket hänseende Utskottet
föreslår följande proposition:
147:o '
Den, som bifaller Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å
segel- och bindgarn till 5 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålies gällande införselstull, 8 sk. skålpundet,
Slutligen hade Utskoltel i afseende å artikeln garn föreslagit, att
för tulltaxans fullständighet, de ur texten, enligt förslaget, uteslutna ru¬
brikerna sejler- och streichgarn måtte i noten hänvisas till vederbörliga
rubriker; hvilket förslag Bonde-ständet godkänt, men Ridderskapet och
Adeln samt Preste ståndet, i följd af deras beslut att vidblifva gällande
taxa, och Borgare-ståndet, som antagit Kongl. Maj.ts förslag, ogillat.
Vid sådant förhållande och då Utskottets ifrågavarande förslag ute¬
slutande angår sjelfva redaktionen.,
lärer förslaget böra förfalla.
(tias.
Utskottets, i fråga om artikeln Glas, gjorda förslag, alt införsels-
afgifterna å ”buteljer, burkar och flaskor (karafiuer och slipade flaskor
derunder ej inbegripna)” skulle nedsättas, nemligen för buteljer m. m. ”af
till och med pdels kanna,” till 24 sk.; ”deröfver till och med i kanna,”
till 1 r:dr 36 sk. samt ”af sLörre rymd” till 3 r:dr 24 sk. per 100 stycken,
har Borgare-ståndet godkänL, men de öfriga Stånden, under vidblif vande
af gällande tull-afgifter, ogillat.
Derest Borgare-ståndet icke vill frånträda sitt beslut härom och
instämma i de öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:
Bevillning*- Uts ko I tets Memorial, N:o 33.
S5
148:o
Den, sorn, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, anser gällande
införsels-afgifter å ”buteljer, burkar och flaskor (karafiner och slipade fla¬
skor derunder ej inbegripna) ”böra bibehållas oförändrade, nemligen för
”buteljer etc. till och med i kanna” — 32 sk.;
”deröfver till och med 1 kanna” 2 r:dr 16 sk.;
”af större rymd” 4 r:dr 32 sk.;
per 100 stycken, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsättas dessa utgifter å ”buteljer etc. af till och medi kan
na” lill — 24 sk.;
”deröfver till och med 1 kanna” till 1 r:dr 36 sk.;
”af större rymd” till 3 r:dr 24 sk.;
per 100 stycken.
Vidare hade Utskottet föreslagit samt Preste- och Bonde-stånden
<• illat, att i nyssnämnde rubrik ”buteljer, burkar ock flaskor etc,” äfven
upptaga ”bunkar;” hvilket förslag Ridder skåpet och Adeln samt Borgare¬
ståndet deremot icke bifallit.
Då frågan härom afser bestämmandet af den varuklass, hvartill
bunkar vid förtullning skola hänföras, förnyar Utskottet sitt förut härutinnan
gjorda förslag samt hemställer, alt äfven Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-ståndet ville detsamma antaga; och lärer, i annat fall, följande
omröstning böra anställas:
149:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt i rubriken ”buteljer, burkar
och flaskor (karafiner och slipade flaskor härunder ej inbegripne)” ordet
bunkar må näst efter ordet ”burkar” upptagas, röstar
86
Ilevillnings- Utskottets Memorial, N:o 23.
Ja;
elen, del ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, ogillas Utskottets berörda förslag.
För fenslerglas, sorn, nu indeladt i ”grönt” och ”livitl,” är be-
lagdt, det förra med 6 r:dr 32 sk. införsels-tull per 120 skifvor och det
sednare med 16 r:dr 32 sk. införsels-afgilt för 20 band, bade Utskottet
föreslagit antagande af vigt-förtullning och gemensam införsels-afgift af
32 sk. per lispund, hvilket förslag Borgare- och Borule-stånden godkänt
i afseende å deL förändrade förtullnings-sättet och bestämmandet af ge¬
mensam tull å fensterglas alla slag; hvaremot de beslutat, att införsels¬
tullen skulle utgöra 40 sk. per lispund.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva bibehållit gäl¬
lande tullbestämmelser,
Nu och ehuru frågor om anlagandet af det ena eller andra för¬
tullnings-sättet i allmänhet äro af sådan beskaffenhet, att. der, såsom bär
är händelsen, 2 Ständ stadnat emot 2, det förut gällande förtullnings-
sättet bör förblifva oförändradi; likväl, och som i förevarande fall de af
Stånden fattade skiljaktiga beslut angående sjelfva luli-afgiften icke kun¬
na annorlunda, än i sammanhang med frågan om de tillika beslutade
olika fcrtullnings-sätteiij komma under omröstning, får Utskottet, för det
fall, att Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke skulle vilja an¬
taga Utskottets inbjudning, att i de öfriga Ståndens beslut sig förena, före¬
slå, att omröstning må anställas öfver följande proposition:
150:o
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-stånden, anser fenster¬
glas, alla slag, böra under en rubrik åsätas 40 sk. införsels-tull per lis¬
pund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehållas gällande bestämmelser, nemligen för grönt fönster-glas
6 r:dr 32 sk. införselstull per 120 skifvor och för b vitt 16 r:dr 32 sk. införsels-
Bevillnings-Vtskotlets Memorial. N:o 23.
87
afgift per 20 hand, beräknade på det sätt serskild i taxan intagen
tariff utvisar.
Borgare- och Bonde-stånden hafva bifallit, men Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet ogillat Utskottets förslag, att ”optiska, monte¬
rade eller infattade glas,” som äro fördelade i 2 klasser ”glasögon och
lorgnetter” samt ”andra slag” skulle från hufvud-rubriken ”Glas’* uteslutas'
och i noten hänvisas till ”instrumenter, mathematiska, optiska m. m.” samt
der upptagas.
Vid sådant förhållande och då denna fråga endast är af formell
beskaffenhet,
lärer Utskottets förslag höra anses förfallet och optiska monterade
eller infattade glas fortfarande skola upptagas under hufvud-
rubriken glas.
Till följd häraf torde ock nu böra redogöras för Ståndens beslut,
angående inlörselstullen å den förra klassen af optiska, monterade eller
infattade glas, nemligen ”glasögon och lorgnetter,” hvilken tull Utskottet, i
sammanhang med frågan om de till hufvud-rubriken instrumenter hänförda
artiklar, föreslagit att nedsättas från 25 till 20 procent af värdet.
Detta förslag är af Borgare- och Bonde-stånden godkändt, men af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, som bibehållit gällande tull¬
sats, ogilladt.
Så vida sistbemälda 2 Stånd icke vilja frånträda sitt beslut och,
lika med de öfriga Stånden, antaga den afUtskottet föreslagna tull-afgift,
måste följande omröstning företagas:
151:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införsels-tullen å glas¬
ögon och lorgnetter nedsättes från 25 till 20 procent af värdet, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifver införsels-tullen oförändrad.
88
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N:o SS.
På sätt Utskottet vidare i afseende å artikeln glas tillstyrkt, haf¬
va Borgare- och Bondestånden beslutat, att nu i taxan specificerade och
med 12 sk. införsels-tull per skålpund beiagde ”urglas” skulle inbegripas
under rubriken ”andra slag;” hvaremot Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet, med ogillande af delta Utskottets förslag, bibehållit gällande
bestämmelse för urglas.
Innan Utskottet härom afgifver yttrande, anser Utskottet, sig böra
tillkännagifva, att den nu å nämnde rubrik, ”andra slag”, stadgade tullaf-
gitt, 8 sk. per skålpund, hvari Utskottet föreslagit nedsättning till 6 sk.,
blifvit af samtliga Riks-slånden bibehållen oförändrad.
Häraf följer, att den för urglas nu stadgade tullafgift 12 sk. hä¬
danefter, med antagande af Borgare- och Bonde-ståndens beslut, skulle
komma att nedsättas till 8 sk. per skålpund; hvadan frågan härom, i det
fall att Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja instämma
i de öfriga Ståndens beslut, måste blifva föremål för omröstning; dervid
följande proposition torde antagas:
152:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att ”urglas” icke må serskildt
specificeras utan inbegripas under rubriken glas, ”andra slag,” röstar
Ja',
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, upptagas urglas fortfarande i taxan med 12 sk. införsels-tull
per skålpund.
6l»g-flusser.
Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å ”Glas-flusser, osli¬
pade,” till 12 sk. och å ''slipade eller ritade,” till 24 sk. skålpundet, har
endast Borgareståndet bifallit; hvaremot de öfriga Stånden vidblifvit
gällande införselsafgifter, 18 sk. å oslipade och 36 sk. å slipade eller ri¬
tade glas-flusser, per skålpund.
Derest Borgare-ståndet icke vill frånträda sitt härutinnan skiljak¬
tiga beslut och förena sig i de öfriga Ståndens, lärer omröstning böra e-
ga rum, enligt följande proposition:
153:o
JJevillnwgs-Vtskottets Memorial, N:o 23.
89
153:o
Den, som, lika med livad 3 Stånd beslutat, anser gällande införsels-
tull å Glas-flusser böra bibehållas, nemligen å ”oslipade” 18 sk. och å ”sli¬
pade eller ritade” 36 sk., per skålpund röstar
Ja;
den, det ej, vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsältes dessa afgifter å oslipade glas-flusser till 12 sk. och
å de slipade eller ritade lill 24 sk. skålpundet.
För Granat-äpplen, som nu äro åsatte 1 sk. 6 rst införsels-tull,
och Pistacier, som draga 8 sk. enahanda afgift, per skålpund, hade Utskottet
föreslagit samt Borgare- och Boncle-stånden beslutat, alt, med artiklarnes ute¬
slutande ur kontexten, lemna hänvisning i noten till frugter och bär, ej
specificerade. Padder skåpet och Adeln samt Preste-ståndet hafva dere¬
mot bibehållit gällande bestämmelser för nämnde artiklar.
Då frugter och bär, ej specificerade, alltefter deras egenskap af fri¬
ska, inlagda eller torra, äro åsätta olika lull-afgifter, måste den för Granat¬
äpplen och Pistacier föreslagna förändrade bestämmelse föranleda andra
lullafgifter, än de nu derå stadgade; hvadan Utskottet, derest Bidderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja frånträda sina från öfriga Stån¬
dens skiljaktiga beslut, föreslår till omröstning följande propositioner:
154:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Granat-äpplen uteslutas ur
kontexten och i noten hänvisas till frugter och bär, ej specificerade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehållas granat-äpplen i kontexten med 1 sk. 6 rst. inför¬
selstull per skålpund.
155:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att Pistacier ur kontexten ute¬
slutas och i noten hänvisas till frugter och bär, ej specificerade, röstar
Bilt. lill It. St. Prot. 1847 & 1848. .5 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 12
Granat-äpplen.
Pistacie!.
90
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 33.
Grifflar.
Gryn.
Jer,
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, komma Pistacier att i sjelfva taxan qvarstå med 8 sk. inför-
sels-afgift skålpundet
Preste- och Bomle-ständen hafva bifallit, men Ridderskapet och
Adeln samt Borgare-ståndet ogillat Utskottets förslag, att nedsätta införsels-
afgiften å Grifflar af sten från 1 sk. 4 rst. till 1 sk. skålpundet; och lä¬
rer, derest sistbemälda 2 Stånd icke vilja i de öfriga Ståndens beslut sig
förena, följande omröstning böra anställas:
156:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsels-tullen å Grifflar
af sten nedsättes till 1 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej",
vinner Nej, bibehålles denna införsels-tull vid 1 sk. 4 rst. per skålpund.
Sedan Kongl. Maj:t uti Sitt förslag under hufvud-rubriken ”gryti,
utom af spanmål” upptagit artikeln oskalade risgryn, eller s. k. Paddy
med en tull-afgift af 1 r:dr 24 sk. tunnan, och i följd deraf ändrat re¬
daktionen för artikeln gryn, men Utskottet af anförda skäl hemställt, att
rubriken gryn finge förblifva oförändrad och att ”ris, oskalad eller s. k.
Paddy” med den af Kongl. Majit föreslagna tullsats måtte med egen ru¬
brik under bokstafven R upptagas, så hafva Preste- och Bondestånden
gillat Utskottets förslag, Ridderskapet och Adeln vidblifvit gällande taxa
samt B or gare-ståndet antagit Kongl. Majus förslag.
Häraf följer att 3 Stånd beslutat, det hufvud-rubriken gryn, alla
slag, utom af spanmål, skall förblifva oförändrad; hvilket, enär sjelfva be-
villningens belopp deraf icke är beroende, alltså
lärer böra anses vara af Rikets Ständer antaget.
Preste-, Borgare- och Bonde-stånden äro åter ense derom, alt
artikeln ”ris, eller s. k. Paddy” skall i taxan upptagas med 1 r:dr 24 sk.
införselstull per tunna; hvarvid Borgareståndet endast så vida skiljt sig
från de två Stånden, att det antagit benämningen risgryn i stället
för ris.
Bevillnings-Ulskoltcts Memorial, N:o 33. ~ 91
På samma skäl, som föranledt Utskottets ofvannämncle afvikelse
från Kongl. Maj:ts förslag, eller att oskalacl ris eller Paddy utgör sjelfva
sädes-slaget och icke någon deraf förmald produkt, förnyar Utskottet sitt
förslag,
att, derest artikeln ris varder i taxan upptagen, redaktionen der¬
för må blifva ”Ris, oskalad eller s. k. Paddy.”
Vidare och för den händelse, alt Ridderskapet och Adeln icke vill
frånträda sitt beslut och antaga förslaget, att Ris i taxan upptages med
1 r:dr 24 sk. införsels-tull per tunna, föreslår Utskottet följande omröstning:
157:o
Den, sorn bifaller Utskottets, af 3 Stånd godkända förslag, att Ris,
oskalad eller s. k. Paddy, upptages i taxan och åsättes 1 r:dr 24 sk. in¬
försels-tull per tunna, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, kommer denna artikel att icke upptagas i tulltaxan.
Utskottets förslag om uteslutande af den i taxan nu upptagne före¬
skrift, att vid in- och utförsel af oarbetadt guld och silfver vigten skall
i journalen antecknas, hafva Borgare- och Bonde-stånden godkänt, men
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet ogillat; hvadan frågan om
denna endast formella ändring
torde höra förfalla.
På sätt Ulskottet föreslagit, har Borgare-ståndet beslutat, att be¬
stämma införselstullen å äkta bokguld till 7 sk. och å oäkta bokguld samt bok-
silfver, äkta och oäkta, till 2 sk. lodet, äfvensom å mussiv-guld och mussiv-silf-
ver till 12 sk per lod; hvaremot Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bon¬
de-stånden för dessa artiklar bibehållit gällande bestämmelser.
Utskottet hemställer, att Borgare-ständet ville, med frånträdande
af sitt sk i 1 ja k Liga beslut, instämma i de öfriga Ståndens; och torde i an¬
nan händelse omröstning böra anställas öfver följande propositioner:
Guld.
Silfver.
92
Bevillnings-Utskottets Memorial, iV;o 23.
Gummi-ar;
bicum.
158:0
Den, sorn, på sätt 3 Stånd beslutat, anser bestämmelserna i gällan¬
de taxa för bok-guld och boksilfver böra bibehållas, nemligen för bok¬
guld, äkta, 8 sk. införselstull per bok, oell oäkta 5 sk. införselsafgift per
bundt, och för boksilfver, äkta, 3 sk. 2 rst. införselstull per bok och oäkta
2 sk. 4 rst. enahanda afgift per bundt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bestämmes införselsafgiften å äkta bokguld till 7 sk. och å
oäkta bokguld, samt äkta och oäkta boksilfver till 2 sk. lodet.
159:0
Den, som, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, vill att gäl¬
lande införselsafgifter å mussiv-guld, 20 sk., och å mussiv-silfver, 14 sk.,
per lod, skola förblifva oförändrade, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, nedsättas dessa afgifter å nämnde artiklar till 12 sk. lodet.
Såsom Utskottet föreslagit, hafva Borgare- och Bondestånden be¬
slutat, alt rubriken: Gummi arabicum, Dragant, Senegal och Kirsbärs-, skall
erhålla lydelsen Gummi, alla slagj ej specificerade; men Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet hafva vidblifvit rubrikens nuvarande lydelse.
Då emedlertid den föreslagna redaktions-förändringen gifver åt ru¬
briken en vidsträcktare omfattning, lärer, derest Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet icke vilja frånträda sin skiljaktiga mening och i öf¬
riga Ståndens beslut sig förena, deraf föranledas följande omröstning:
JStvillnings-VlsktlUls Mtmtiial, iV:# 23.
93
160:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att rubriken ”Gummi arabicuna,
Dragant, Senegal och Kirsbärs-” erhåller lydelsen Gummi[, alla slag, ej
specificeradej röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar JVej;
vinner Nej, förblifver rubriken oförändrad.
Ridder skåpet och Adeln j Preste- och Bonde-stånden hafva godkänt Cutta-
Utskoltets förslag, alt i taxan intaga artikeln Gutta Percha med 6 rst. v«rcha.
införselstull per skålpund.
Borgare-ståndet har äfven beslutat artikelns upptagande, men der¬
för antagit följande redaktion och tullsatser:
G utta percha, rå 1 skålpund 6 rst.
arbetad 100 r:drs värde 25 r:dr.
Yid tulltaxans första behandling inom Utskottet väcktes väl fråga
om en sådan klassifikation för Gutta percha, som Borgare-ståndet nu an¬
tagit; men man befarade då, att bestämmelsen af rå och arbetad skulle åt den
loria af dessa slag gifva en så inskränkt betydelse, att sjelfva råämnet,
som vanligen inkomrne i en något bearbetad form, oaktadt det icke vore
till omedelbar förbrukning afsedt eller användbart, skulle blifva tullbe-
handladt såsom arbetadt; hvarjemte man föreställde sig, alt, der ämnet
undergått en sådan rörädling, att det utgjorde en omedelbar förbruknings¬
artikel, detsamma skulle såsom sådan blifva lullbehandladt.
På grund häraf tillstyrker ock Utskottet, att Bcrgare-ståndet ville
frånträda sitt beslut, i livad detsamma skiljer sig från Utskottets, af de 3
öfriga Stånden godkända förslag; och får Utskottet, för annan händelse,
föreslå till omröstning följande proposition:
Bih. lill Ii. St. Fröt. 184? iSc 1848. 5 Sami. t Åfd. 14 Uäft. 13
91
Bevillnings-Utsliottet.i Memorial, N:o 23.
Gäss.
161 :o
Den, sorn bifaller Utskottets, af 3 Stånd godkända förslag, att å
Gutta Percha, utan någon fördelning i serskilda klasser, bestämma 6 rst.
införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages Borgareståndets beslut, att indela Gutta Percha i rå
med 6 rst. införselstull per skålpund, och arbetad med införselstull af
25 procent ä varuvärdet.
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag bar Borgare-ståndet
beslutat, att nu i taxan upptagna rubriken Gäss, som är indelad i ”insyl¬
tade” med 40 sk. införselstull per i1o tunna och ”rökta” med 12 sk. lika
beskaffad afgift per stycke, skulle ur taxan utgå och i noten hänvisas till
lika tull-behandling med kött.
Ridderskapet och Adeln_, Preste- och Bonde-stånden hafva der¬
emot bibehållit gällande bestämmelser för ifrågavarande artikel.
Till följd häraf hemställer Utskottet, att Borgare-ståndet måtte
frånträda sitt, från öfriga Ståndens skiljaktiga beslut, hvilket eljest föran¬
leder följande omröstning:
162:o
Den, som, lika med Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde¬
stånden_, anser nu gällande bestämmelser för Gäss, ”insyltade”, af 40 sk.
införselstull per tunna och ”rökta,” af 12 sk. inlorselsafgift stycket, bö¬
ra förblifva oförändrade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, kommer rubriken gäss att uteslutas ur kontexten och i noten
hänvisas till lika tullbehandling med kött.
stockhom, Marcus & Comp. 1848.
Likaledes
Bevillnings-Utxkottets Memorial, N.-o 33.
1
Likaledes liar endast Borgareståndet antagit Utskottets förslag att ned¬
sätta gällande införselsafgift å Hagel fran 3 till 2 sk. per skålpund; för hvil¬
ken artikel Ridderskapet och Adelil, Preste- och Bondestånden bibehållit
gällande tullafgifter.
Derest Borgareståndet icke vill frånträda sitt härutinnan från öfriga
Ståndens skiljaktiga beslut, torde följande omröstning böra anställas:
163:o.
Den, sorn, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, anser införsels-
tullen å Hagel böra bibehållas vid 3 sk. skålpundet, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar l\ej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull tili 2 sk. per skålpund.
På sätt Utskottet föreslagit, hafva Preste- och Borgarestånden beslutat
nedsätta införselstullen å Handskar, alla slag, till 2 r:dr per skålpund; men
Ridderskapet och Adeln samt Bondeståndet hafva bibehållit gällande tull-
afgift 3 r:dr skålpundet.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Bondeståndet att,
med frånträdande af sitt beslut, antaga Utskottets af öfriga Stånden godkända
förslag. I annat fall lärer omröstning böra anställas, enligt följande propo¬
sition :
164:o.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å Handskar, alla
slag, nedsättes från 3 r:dr till 2 r:dr per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles tullen å Handskar vid 3 r:dr skålpundet.
Hagel.
Handskar,
Borgare- och Bondestånden hafva bifallit, men Ridderskapet och Adeln Hattar,
samt Preste-ståndet, under vidblifvanrle af gällande bestämmelser, ogillat Ut-
Bih. lill It. St. rrot. ,84? & 7848: 5 Sami. 1 Af cl. 7 5 helft. 1
2
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N.-o 23.
skottets förslag, att sammanföra Italienska och andra Stråhattar i en rubrik
och derå bestämma 1 r:dr införselstull per stycke.
Så vida Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja, lika
med öfriga Stånden, antaga Utskottets förslag, föranleder skiljaktigheten här¬
utinnan följande omröstning:
lG5:o.
Den, som gillar Utskottets förslag att sammanföra Italienska och an¬
dra Stråhaltar i en rubrik och derå sätta 1 r:dr införselstull per slycke, röstar
J.i,
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, bibehålies indelningen i Italienska Stråhaltar med 3 r:dr
och andra stråhattar med 1 r:dr införselslull stycket.
Den af Utskottet för öfriga slag Hattår föreslagna nedsättning i gäl¬
lande införsels-afgifter, nemligen för dem al siden eller annan väfnad, från
2 r:dr 24 sk. lill 2. r:dr; af ull, hår eller silke, från 2 r:dr till 1 r:dr
24 sk., och af läder, fiskben, papper, träd eller rötter m. m. från 1 r:dr
till 24 sk. stycket har endast B or gare-ståndet godkänt; hvaremot Ridderska¬
pet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden bibehållit gällande tullbestämmelser.
Vid detta förhållande inbjuder Utskottet Borgare-ståndet att, med
frånträdande af sina beslut i dessa hänseenden, instämma i de öfriga Stån¬
dens. I annat fal! måste följande omröstning ega rum:
lGG:o.
Den, sorn, på sätt 3 Stånd beslutat, anser gällande införsels-afgifter å
Hattar: af siden, eller annan väfnad, 2 r:dr 24 sk., af ull, hår eller silke,
2 r:dr och af läder, fiskben, papper, träd eller rötter m. m. i r:dr per stycke,
böra bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar IS ej;
Vinner Nej, nedsättas dessa införsels-afgifter å hattar af siden etc. till
2 r:dr, af ull etc. till 1 R:dr 24 sk. och af läder etc. till 24 sk. stycket.
Bevillnings-Utskolleis Memorialj N.-o 23. 3
I sammanhang med elen för artiklarne Ågat, oarbetad m. fl. artiklar
här förut om förmälda, af samtliga Riks-ståndén medgifna tullfrihet vid in¬
försel är redan afgjordt, att ”raspadt,” likasom ”oarbetadt horn” skall åtnjuta
en sådan tullfrihet.
Hvad Utskottet i öfrigt föreslagit angående artikeln Horn, alt under
arbe ta dl horn skulle upptagas ”hornplatter” med oförändrad tullafgift, men
deremot rubriken ”genombrutet’’ utgå; att vid rubriken hornknappar måtte
tilläggas orden ”olackerade och lackerade;” och att införselsafgifterna å ”knap¬
par” och ”andra slag” arbetadt horn skulle nedsättas u de förra lill 8 sk. och
å de sednare till 32 sk. skålpundet, har endast Borgareståndet godkänt.
Ridderskapet och Adeln ^ Preste- och Bondestånden hafva deremot i
dessa delar vidblifvit gällande taxa.
Den angående Hornplatter ifrågasatte förändring, äfvensom förslaget att
vid rubriken knappar liillägga orden ”olackerade eller lackerade,” äro icke
af beskaffenhet att bevillningen deraf beror; hvadan
vid 3 Stånds beslut att i dessa delar bibehålla gällande taxa
torde vidblifva.
Skiljaktigheterna i öfrigt måste deremot, så vida Borgareståndet icke
vill frånträda sina beslut och instämma i de öfriga Ståndens, föranleda föl¬
jande omröstning:
167:o
Den, som, lika med hvad 3 Stånd beslutat, vill för Horn, arbetadt,
bibehålla gällande bestämmelser, nemligen: genombrutet 4 r:dr, knap¬
par 12 sk. och andra slag 1 r:dr införsels tull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages Borgareståndets beslut att indela arbetadt horn i
knappar med 8 sk. och andra slag med 32 sk:s införselslull per skålpund.
Ridderskapet och Adeln, Borgare- och Bondestånden hafva god¬
känt, men Presleståndet ogillat den af Utskottet föreslagna förändring att
under lmfvudrubriken ”Hudar och Skinn” i taxan sammanföra de nu på
skiljda ställen upptagna artiklarne läder och pelsverk; Och
lärer vid detta i afseende å taxans form af 3 Stund fattade,
sammanstämmande beslut böra förblifva,
Horn. ^
H tiri ar oell
Skinn.
4
Hevillninys-Utskottels Memorial,' N.-o lili.
Deremot har endast Borgare-ståndet bifallit Utskottets förslag att indela
”beredda hudar och skinn eller läder” i: karduans-, pergaments- samt färgade
eller tryckta skinn med 36 sk:s införsels-tull, sulläder med 8 sk. och andra
slag med eller utan lackering med 16 sk:s införsels-afgift per skålpund.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden hafva i dessa hän¬
seenden vidblifvit gällande bestämmelser; Och lärer alltså, derest Borgare¬
ståndet icke skulle vilja i de öfriga Ståndens beslut sig förena, följande om¬
röstning böra anställas:
l68:o
Den, som, i öfverensstämmelse men 3 Stånds beslut, anser följande in¬
delning och bestämmelser för artikeln Läder böra bibehållas, nemligen:
Hvila, samt sämskade skinn och hudar 1 skölp. 12 sk:s införselstull.
Karduans-, samt färgade eller tryckta skinn 1 skölp. 1 r:dr 24
sk:s införsels-tull.
Lackerade hudar och skinn 1 skölp. 20 sk:s införsels-tull.
Sulläder, 1 skölp. 12 sk:s införsels-tull.
Andra slag, ej specificerade, hudar och skinn 1 skölp. 24 sk:s in¬
försels-tull;
röstar
Ja,
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer artikeln Läder att erhålla följande rubriker och
lullsatser:
Karduans-, pergaments- samt färgade eller tryckta skinn 1 skölp.
36 sk:s införsels-tull.
Sulläder, 1 skölp. 8 sk:s införsels-tull.
Andra slag, med eller utan lackering, i skålp. 16 sk:s införsels-tull.
Borgare- och Bonde-stånden hafva bifallit, men Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet ogillat Utskottets förslag, att utsträcka den nu för finare
skinn lill portfölj- och etui-arbeten i gällande taxa medgifna tull-lindring
till sådane skinn, som för handsktillverkning införas.
Dö detta Utskottets förslag icke alser annat, än att i sjelfva tulltaxan
införa den föreskrift, som Kongl. Maj:t gejiom serskildt nådigt beslut med¬
delat, anser Utskottet sig, utom det att dess förslag blifvit al 2 Stånd god-
Bevillnings-Vlskoltels MemorialN.-o 23. 5
kändt, äga ytterligare skäl inbjuda Ridder skåpet och Adeln saint Prés te-stän-
det att samma förslag antaga.
I annat fall torde, på det här ofvan i fråga om artikeln Chlorsyradt
Kali anförda skäl, omröstning böra ega rum; och föreslår Utskottet i sådant
afseende följande proposition:
169:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt finare skinn för tillverkning
af handskar må, efter Kommers-kollegii pröfning, införas mot tull af 10
procent utaf värdet, och att föreskrift härom i taxan intages, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej; -
Vinner nej, förkastas detta förslag.
I nära öfverensstämmelse med hvad Utskottet föreslagit har Borgare¬
ståndet för oberedda Pelsverk antagit samma indelning och införsels-afgifter,
Kongl. Maj:ts nådiga förslag till tulltaxa innehåller; hvaremot Ridder skåpet
och Mdeln, Preste- och Bonde-stånden härutinnan bibehållit bestämmelserne
i gällande taxa.
För det fall, att Borgare-ståndet icke skulle vilja, med frånträdande
af sitt beslut, instämma i de öfriga Ståndens, föranleder denna skiljaktighet
följande omröstning:
170:o
Den, som, på sätt 3 Stånd beslutat, anser gällande taxa böra för obe-
rédda pelsverk bibehållas oförändrad till indelning och införsels-afgifter,
nemligen:
Bäfverskinn 1 skålp. -— 20 sk. införsels-tull.
Chinchilla-skinn
|
1
|
skålp.
|
_ 2
|
r:dr
|
d:o
|
Får- och Lamskinn:
|
|
|
|
|
Grå Krimska och äkta
|
|
|
|
|
|
svarta kalmuck
|
1
|
skalp.
|
— 30
|
sk.
|
d:o
|
Svarta, öfriga slag. . . .
O O
|
1
|
skålp.
|
— 15
|
sk.
|
d:o
|
alla andra oklipta . . . .
|
1
|
skålp.
|
- 4
|
sk.
|
d:o
|
Hermelin- eller Lekatt-skiun
|
1
|
skålp.
|
— 18
|
sk.
|
d:o
|
6
Bevillnings-UlskoUels Memorial * N.-o 23.
Häct tor,
hakar och
hyskjor.
Hiller-skinn 1 skålp. — 24 sk. införsels-tull.
Jerf- eller Filfras-skinn ... 1 skålp. — 12 sk. d:o
Lo-skinn 1 skålp. — 16 sk. d:o
Mårdskimi och Mårdsvansar 1 skålp. — 1 r:dr 32 sk. d:o
Nerlz- eller Menuckerskinn 1 skålp. — 32 sk. d:o
Renskinn 1 skålp. -—• 10 sk. d:o
Räfskinn 1 skålp. — 18 sk. d:o
Sjuppskinn 1 skålp. — 20 sk. d:o
Skjäl-skinn 1 skålp. — 3 sk. d:o
Sobelskinn oell Sobelsvansar 1 skålp. — 6 r:dr d:o
Utterskinn 1 skålp. — 24 sk. d:o
aila andra slag 1 skålp. — 32 sk. d:o
röstar
Jit y
deri, det ej vill, röstar Nej ;
Vinner nej, antagas för oberedda Pelsverk följande indelning och lull-
a Lif t er:
ö
Getskinnn
|
1
|
skålp. —
|
3
|
sk.
|
införsels-tull.
|
Får och Lamskinn:
|
|
|
|
|
Grå Krimska saint svarta
|
1
|
skålp. -—-
|
16
|
sk.
|
d:o
|
andra slag
|
1
|
skålp. —
|
4
|
sk.
|
d:o
|
Jerf- eller Filfras-, Lo-, Ren-,
|
|
|
|
|
|
och Räfskinn
|
1
|
skålp.
|
10
|
sk.
|
d:o
|
Skjälskinn
|
1
|
skålp. •—
|
3
|
sk.
|
d:o
|
andra slag
|
1
|
skålp. —
|
24
|
sk.
|
d:o
|
Borgareståndet har bifallit, men de öfriga Stånden under bibehållande
af gällande taxa, ogillat Utskottets förslag att nedsätta införselsafgiflen å lnick-
tor, hakar och hyskjor från 1 r:dr till 16 sk. per skålpund.
Utskottet inbjuder Borgareståndet att frånträda sitt från de 3 andra
Ståndens skiljaktiga beslut, och föreslår, for arnian händelse, följande propo¬
sition till omröstning:
171:o
Den, som, i enlighet med 3 Stånds beslut, anser införselslullen å häck-
tor, hakar och hyskjor böra bibehållas vid 1 r:dr per skålpund, röstar
J'.i y
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
7
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull lill IG sk. skålpundet.
Utskottets förslag att indela Hängslen i dem ”af siden eller halfsiden” Hängslen
och ”andra slag” samt antaga vigt i stället för stycketal till förtullningsgrund
har icke blifvit af något Stånd godkändt; ulan hafva Ridderskapet och
Adeln, Preste- och Bonde-stånden för Hängslen bibehållit gällande bestäm¬
melser samt Borgare-ståndet, med oförändrad förtullningsgrund, nedsatt in-
förselsafgiften å Hängslen från 2 r:dr lill 1 r:dr 16 sk. för hvarje dussin par.
Så vida Borgare-ståndet icke vill frånträda detta sitt, från öfriga
Ståndens skiljaktiga beslut, föranleder della följande omröstning:
172:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, vill för Hängslen
bibehålla gällande införselstull af 2 r:dr per dussin par, röstar j
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes tullen å Hängslen till 1 r:dr IG sk. på sam¬
ma qvantitet.
Utskottet hade föreslagit, att införselstullen å torr Ingefära skulle höjas Ingefära
från 1 sk. 10 rst. till 2 sk. skålpundet oell å insyltad Ingefära bibehållas
vid 16 sk. per skålpund, hvilket förslag Bonde-ståiulet helt och hållet samt
Ridderskapet och Adeln och P reste-s tån det, som vidblifvit gällande bestäm¬
melser, i följd deraf gillat i afseende å den insyltade Ingefäran.
Borgare-ståndet har, lika med sistbemälde 2 Stånd, för torr Ingefära
bibehållit gällande tullsats, men å den insyltade nedsatt tullen till 12 sk.
skålpundet.
Härigenom äro 3 Stånd ense om bibehållande af gällande införsels-
afgifter å begge slagen Ingefära; och Utskottet inbjuder derföre Borgare- och
Bonde-stånden alt frånträda sina skiljaktiga beslut, det förra angående in¬
syltad och det sednare angående torr Ingefära. Skiljaktigheterna föranleda
eljest, följande omröstningar:
8
Bevillnings-Utskuttels Memorial , AOo SS.
Insl ramen-
ter.
173:o.
Dea, som, jemlikt 3 Stånds beslut, anser införselstullen å torr Inge¬
fära böra bibehållas vid 1 sk. 10 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, höjes denna tull till 2 sk. skålpundet.
174:o.
Den, som gillar Utskottets af 3 Stånd godkända förslag, att gällande
införselstull å insyltad Ingefära, IG sk. skålpundet, förblifver oförändrad,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen ä insyltad Ingefära lill 12 sk. per
skålpund.
För Riks-ståndens skiljaktiga beslut, angående Mathematiska och Op¬
tiska instrumenter har Utskottet här förut vid rubrikerna Cirklar, Passare
och Cirkelbestick, Compasser samt Glas redogjort.
Beträffande åter Musikaliska Instrumenter, så hafva Borgare- och
Bonde-stånden gillat Utskottets förslag att nedsätta införselsafgiften å Positiv
från 16 r:dr 32 sk. till 10 r:dr stycket; äfvensom att sammanfatta flera nu
i taxan specificerade slag instrumenter under rubriken ”andra slag” samt
indela denna rubrik i dem ”hufvudsakligen af melall” och ’’af träd,” af
hvilka Bonde-ständet, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, belagt de
förra med 3 r:dr och de sednare med 1 r:dr 24 sk. införselstull per stycke,
men Borgareståndet åter, såsom Kongl. Majlis förslag innehåller, åsatt de
”af metall” 2 r:dr och de ”af träd” 1 r:dr införselsafgift stycket.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva för Musikaliska In¬
strumenter bibehållit gällande bestämmelser.
Utskottet inbjuder ej mindre Ridderskapet och Adeln samt Preste-
ståndet, än äfven Borgareståndet, det sistnämnda i afseende å sjelfva tull-
satserna å de föreslagna nya rubrikerna, alt i Utskottets förslag instämma;
och får Utskottet, för annan händelse, föreslå följande omröstningar:
a) om kontrapropositionen:
1 / 5:o.
Bnvillnings-Utskottets Memorial, N:o 33.
9
175:o.
Den, sotn lili kontrapropositionen i hufvudsakliga voteringen angående
Musikaliska Instrumenter, antager Ridderskapets och Adelns samt Preste-
ståndets beslut, att för nedannämnde artiklar bibehålla följande bestämmel¬
ser i gällande taxa, nemligen:
Flöjter, Oboer och Klarinetter 1 st. 1 r:dr IG sk. inf.-tull.
Guitarrer och Lutor. . . . 1 st. 2 r:dr d:o
Violer 1 st. 1 r:dr d:o
Violonceller och Kontrabaser. 1 st. 3 r:dr 16 sk. d:o
Waldtborn och Trompetter . 1 st. 4 r:dr d:o
Trummor och Pukor ... i par 5 r:dr d:o
Claver och Positiv . . . . 1 st. 16 r:dr 32 sk. d:o
Ej specificerade, förtullas lika med sådane bland ofvan uppräknade,
hvarmed de närmast kunna jeni föras; röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, alt
alla nu omformälda instrumenter, med undantag af Positiv, sorn åsättas 10
r:dr införselstull per stycke, sammanföras under rubriken ”andra slag, huf¬
vudsakligen af metall” med 2 r:dr och ”af träd,” med 1 r:dr införselstull
per stjmke.
b) i hufvudsaken:
176:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å Positiv nedsät-
tes till 10 r:dr stycket, och att instrumenterna Flöjter, Oboer och Klarinet¬
ter, Guitarrer och Lutor, Violer, Violonceller och Kontrabaser, Waldtborn
och Trompetter, Trummor och Pukor, Claver samt andra, ej specificerade,
Musikaliska Instrumenter sammanföras i rubriken andra slag, hufvudsakli¬
gen af metall, med 3 r:dr och af träd med 1 r:dr 24 sk. införselstull
per stycke, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej; antages:
Bi/i. till II. St. Prof. i84y Sc 7848; 5 Sami. i. Afd. i5 haft. 2
f Ister,
IQ Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 23.
(l:a alternat.) Rklderskapets och Adelns samt Preste-ståndets beslut.
(2:a alternat.) Borgare-ståndets beslut.
Den, i form af anmärkning under rubriken Musikaliska Instrumenter, i
nu gällande taxa befintliga föreskrift, ”serskildt inkommande tillbehör för¬
tullas efter värdet med lika procent, sorn sjelfva instrumenterna,” hade Ut¬
skottet i sitt förslag gifvit följande lydelse: Serskildt inkommande tillbehör
till Musikaliska Instrumenter förtullas efter i5 procent af värdet.
Detta förslag är af Bonde-ståndet helt och hållet, samt af Borgare¬
ståndet, med uteslutande af orden: till Musikaliska Instrumenter, godkändt;
men Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva bibehållit gällande
bestämmelse.
Då det af Utskottet, lill meningens förtydligande, i redaktionen gjor¬
da tillägg af orden till Musikaliska Instrumenter blifvit af 3 Stånd ogilladt,
måste förslaget härom anses af Rikets Ständer förkastadt.
Sjelfva tullbestämmelsen åter lärer, derest Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet icke vilja i de öfriga Ståndens beslut härom sig förena,
föranleda följande omröstning:
177:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt serskildt inkommande tillbe¬
hör (till Musikaliska Instrumenter) skola förtullas efter 15 procent af vär¬
det, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma samma tillbehör att förtullas efter värdet med
lika procent, som sjelfva Instrumenterna.
Borgare- och Bonde-stånden hafva bifallit, men Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet ogillat Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å
Ister från 2 sk. 3 rst. till 2 sk. skålpundet; och föranleder Ridderska-
pets och Adelns samt Preste-ståndets skiljaktighet härutinnan, så vida deri¬
från icke afstås, följande omröstning:
Bevilininys~Utsl«)ttets Memorial, N.-o 23. U
178».
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å Ister nedsät-
tes till 2 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej ;
Vinner Nej, bibehålies gällande införselstull 2 sk. 3 rst. per skålpund.
Utskottets förslag om upphörande af nu stadgade förbud mot införsel
af ”Lack- och barlast-jern” och mot utförsel deraf, samt af de dermed lik¬
artade artiklarna ”ostämplade och oborrade kanoner, stycken, nickhakar och
mörsare,” jemte ”hällar öfver ti tums tjocklek” samt ”lod och lödjor öfver
1 skeppunds vigt,” stycket, har Bonde-ständet helt och hållet samt Rid-
derskapet och Adela i fråga om ”kanoner, stycken, nickhakar och mörsare,
ostämplade och oborrade,” bifallit; hvaremot Ridderskapet och yl deln, för
alla öfriga, samt Preste- och Borgarestånden för alla nu uppräknade artiklar,
bibehållit nämnda förbud.
Då, såsom Utskottet förut yttrat, frågan om in- och utförsels förbuds
bibehållande eller afskaffande är af helt och hållet ekonomisk beskaffenhet,
lärer, der i förevarande fall 3 Stånd beslutat förbudens bibe¬
hållande, detta böra anses utgöra Rikets Ständers beslut, samt,
der 2 Stånd stannat emot 2, såsom här är händelsen i af¬
seende å förbudet mot utförsel af ”kanoner, stycken, nickhakar
och mörsare, ostämplade och oborrade,” frågan om detta för¬
buds upphörande böra förfalla.
Borgare-ståndet har, i öfverensstämmlse med Utskottets förslag be¬
slutat, att införselstullen å ”kanoner, stycken, nickhakar och mörsare,
ostämplade och oborrade” skulle nedsättas från 4 r:dr till 2 r:dr 24
sk. skeppundet stapelstadsvigt; men Ridderskapet och yl deln, Preste-
och Bonde-ständen hafva deremot bibehållit gällande införselstull å dessa
artiklar.
Utskottet inbjuder Borgare-ståndet alt i de öfriga Ståndens nyss¬
nämnda beslut sig förena, och föreslår, för annan händelse, följande propo¬
sition till omröstning:
Jern.
12 BcviUnings-Ulskottets Memorialj N.-o 33.
179:o.
Den, soni, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, anser införsels¬
tullen å ”kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, ostämplade och oborra¬
de,” böra bibehållas vid 4 r:dr per skeppund stapelstadsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, nedsättes införselstullen härå till 2 r:dr 24 sk. skeppun-
det stap.-vigt.
Vidare hade Utskottet föreslagit, att de begge nu skiijda rubrikerna
''hällar öfver It tums tjocklek, samt lod och lödjor öfver 1 skeppunds vigt
stycket” och "hällar af lt tums tjocklek och derunder till och med 1 tum,
lod och lödjor till vigter af 1 skeppunds vigt och derunder lill och med -}•
skeppund” måtte i införselstariffen sammanföras under en rubrik: Hällar_,
lod och lödjor3 samt, i stället för de nu gällande införselsafgifter, å förra
rubriken 4 rdr 24 sk. och å den sednare 6 r:dr, åsättas gemensam inför¬
selstull af 2 r:dr 12 sk. skeppundet.
Borgare- och Bonde-ständen hafva godkänt förslaget om rubrikernas
sammanförande, men ä den 11301 rubriken Hällar, lod och lödjor bestämt
olika införselsafgifter, Borgareståndet till 2 r.dr och Bondeståndet till 4
r:dr skeppundet.
Deremot hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet vidblifvit
nu gällande bestämmelser härutinnan.
Då emellertid två Stånd godkänt Utskottets förslag i afseende å ru¬
brikernas förändring, och den af Bondeståndet beslutade införselsafgift utgör
en förmedling af de skiljaktiga tullsatser, de öfriga Stånden antagit, får Ut¬
skottet inbjuda Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgarestånden att,
med frånträdande af sina beslut, förena sig med Bondeståndet. Om denna
inbjudning icke vinner bifall, torde, med antagande af Bondeståndets beslut till
ja-proposition i bufvudsakliga voteringen, följande omröstningar böra anställas:
«) om kontrapositionen:
180:o.
Den, som till kontraproposition i bufvudsakliga voteringen, angående
införselstullen å hällar, lod och lödjor, antager Ridderskapets och Adelns
Bevitlnings-Ulslwllels Memorial j N:o 23. 13
samt Preste-ståndlets beslut, alt för dessa artiklar bibehålla nu gällande in¬
delning och tullbestämmelser, nemligen:
Hällar öfver li tunis tjocklek samt lod och lödjor öfver 1 skeppunds
vigt stycket — ^ r:(^r ^4 s^-s införsels-tull.
Hällar af 1} tums tjocklek och derunder lill och med 1 tum, lod och
lödjor lill vigter af 1 skepp:ds vigt och derunder till och med {
skepp:d — {Vtt pCI^ r:^r införsels-tull,
röstar
Ju;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Borgareståndets beslut, att
u ”hällar, lod och lödjor” under denna rubrik bestämma 2 r:drs införselstull
per skeppund stäp. vigt; och
b) i hufvudsaken:
181:o
Den, som vill, alt ”hällar, lod och lödjor”, ulan åtskilnad för större
eller mindre dimensioner, sammanföras under en rubrik och åsättas 4 r:drs
införselstull per skeppund stäp. vigt; röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages:
(Irsta allernat.) Ridder skåpets och Adelns samt P reste-ståndets
beslut.
(2:dra alternat.) Borgare-ståndets beslut.
På sätt Utskottet föreslagit hafva Borgare- och Bonde-stånden beslutat,
att den nu i taxan upptagne rubrik ”kasserade kanoner, bomber, mörsare
och kulor” skulle ur texten ulga och hänvisas till lika tullbehandling med
jernskrot; att vid rubriken ”allt annat gjutet arbete, ej specificeradt” skulle
tilläggas orden ”derunder äfven inbegripet måladt eller lackeradt”; och att
införselstullen å ankare skulle nedsättas från 6 till 5 r:dr skeppundet stäp.
vigt.
I dessa hänseenden hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
lemnat gällande taxa oförändrad.
14
Bevitlnings-Utskottets Memorialj N;o 23.
Såsom liär nedan skall vidare omförmälas hafva Borgare- och Bonde¬
stånden å jernskrot stadgat samma tullafgift, som nu är kasserade kanoner,
bomber, mörsare och kulor åsatt, och den för sistnämnde rubrik af samma
Riks-stånd beslutade hänvisning i nolen lill jernskrot innebär således endast
en formell ändring af gällande taxa; vid hvilket förhållande och då det vid
rubriken ”allt annat gjutet arbete, ej speciliceradt” beslutade tillägg af orden
”derunder äfven inbegripet måladt eller iackeradt” hvarken inskränker eller
vidgar rubrikens omfattning,
torde de härutinnan af 2 Stånd antagne och af 2 Stånd för¬
kastade ändringar i gällande taxa böra förfalla.
Beträffande åter den å ankare beslutade nedsättning af gällande in-
lörselstull, så och för den händelse att liidderskapet och Adeln samt Preste-
ståndet icke skulle vilja i samma beslut instämma, lärer skiljaktigheten der¬
utinnan påkalla följande omröstning:
182:o
Ren, som bifaller Utskottets förslag, alt införselstullen å ankare ned¬
sättas lill 5 r:dr skeppundet, röstar
Ja ,*
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies gällande införselstull derå, 6 r:dr per skeppund.
Bonde-slåndet har bifallit, men de 3 öfriga Stånden ogillat Utskot¬
tets förslag alt nedsätta införselsafgiften å ”keltingar med länkjernets diame¬
ter öfver | tum till och med 1| turn” från 3 r:dr till 2 r:dr 24 sk. skep¬
pundet och å ”draggar, armbullar, hammare, roderjern, skeppsknän och
smedjestäd” från 15 r:dr till 12 r:dr 24 sk. per skeppund; Och måste, der¬
est Bondeståndet icke vill frånträda dessa sina från öfriga Ståndens skiljak¬
tiga beslut, följande omröstningar i anledning deraf anställas:
183:o
Den, som, i enlighet med 3 Stånds beslut, anser införselstullen å ”ket-
tingar med länkjernets diameter öfver | turn lill och med 1| tum” böra bi¬
behållas med 3 r:dr per skeppund, röstar
,Ta ,*
Bevillnings-Utskottcls Memorial, N.-o 23.
15
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull lill 2 r:d,r 24 st. skeppundet.
184:o
Den, som vill, att, på sätt 3 Stånd beslutat, införselstullen å ”draggar,
armbultar, hammare, roderjern, skeppsknän och smedjestäd” skall fortfa¬
rande förblifva 15 r:dr skeppundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen till 12 r:dr 24 sk. per skeppund.
Utskottets förslag om upphörande af nu stadgade förbud mot införsel
af följande slag smidt eller valsadt jern, nemligen ”stångjern, platt, # turn
tjockt och deröfver, under 12 tums bredd och öfver tums fyrkant;”
”band- och plattjern, under $■ tums tjocklek, bult- och gallerjern samt
sänksmide, rundt eller kantigt, knip- och fyrkantjern af £ tum och derunder,
skär- och klippjern, salt-panne-plåtar J tum tjocka och deröfver, samt af 12 tums
bredd och deröfver”; och ”plåtar, oförlente under f turn tjocka af till och med
6 lispunds vigt stycket” •— hafva Borgare- och Bonde-stånden godkänt, men
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet ogillat; vid hvilket förhållande
förslaget härutinnan lärer skola förfalla och de ifrågasatte in¬
förselsförbuden fortfarande bibehållas.
I följd häraf måste ock den hittills i taxan gjorda klassifikation för
”plåtar, oförtente, under § tum tjocka,” i den ”af till och med 6 lispunds
vigt stycket” och ”öfver 6 lispunds vigt stycket” förblifva oförändrad.
Såsom nyss är förmäldt qvarstår införselsförbudet å den förra af dessa
rubriker.
Å den sednare åter hafva Borgare- och Bonde-stånden, i enlighet med
Utskottets förslag, beslutat nedsätta införselstullen från 9 r:dr till 8 r:dr
24 sk. skeppundet; äfvensom samma Riksstånd godkänt Utskottets förslag
att nedsätta utförselstullen å ”smältstycken” från 12 till 4 sk. skeppundet,
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva deremot bibehållit
ifrågavarande nu gällande tullafgifter å rubriken ”plåtar, oförtenta, öfver 6
lispunds vigt stycket’" och å ”smältstycken.”
Till sistbemälda 2 Riksstånd hemställer Utskottet, alt de ville från¬
träda sina beslut härutinnan och antaga Utskottets af de två andra Stånden
godkända förslag. I annat fall måste följande omröstningar anställas:
16 Bemllnings-Vtskoltels MemorialN.-o 33.
185:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å plå¬
tar, oförtenle under § tura tjocka, öfver 6 lispunds vigt stycket, till 8 r:dr
24 sk. skeppundet, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies gällande införselstull, 9 r:dr per skeppund, och
186:o
Den, sorn gillar Utskottets förslag, alt utförselstulien å Smältstycken
nedsättes från 12 sk. till 4 sk. skeppundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles gällande utförselstull oförändrad.
I öfverensstämmelse med Utskottets Förslag liar Borgare-ståndet beslu¬
ta t, att jerntråd skulle från bufvudrubriken trud till jern öfverflyttas, och
att införselstullen derå skulle nedsättas från 6 sk. till 4 sk. 6 r:st skålpundet.
Ridderskapet och ddeln, Preste- och Bonde-stånden hafva deremot
härutinnan vidblifvit gällande taxa; hvarigenom mäste anses afgjordt,
att jerntråd fortfarande skall under bufvudrubriken ”tråd” i
taxan upplagas.
Beträffande Ater den införselstull, som å jerntråd må antagas, sä hem¬
ställer Utskottet, att Borgare-ståndet malte frånträda sitt beslut och i. de
öfriga Ståndens sig förena. Eljest föranleder skiljaktigheten följande omröst¬
ning:
l87:o
Den, som anser, att, på sätt 3 Stånd beslutat, införselslullen å jern¬
tråd bör bibehållas vid 6 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, nedsättes tullen lill 4 sk. 6 r:st skålpundet.
Borgare
Bevillning/,-Utskottets Memorial; K.-o 33.
17
Borgare- oell Bonde-stånden hafva gillat Utskottets förslag att nedsätta
införselslullen å ”spik af 2 tums längd och deröfver” från 10 r:dr till 7
r:dr 24 sk. skeppundet; äfvensom alt dela rubriken ”ali annan spik samt
allt manufaktur- och handtverks-smide, ej specificerad!,” i opoleradt och pole-
radt, hvarjemte Borgare-ständet godkänt den å ”opoleradt” föreslagna inför¬
selstull 12 sk. skålpundet, hvilken lull Bonde-ståndet deremot bestämt till
18 sk.; och hafva Borgare- och Bonde-stånden, i stället för den af Utskot¬
tet å rubriken ”poleradt” föreslagna införselstull 18 sk., derå antagit 24 sk.
sådan afgift per skålpund.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva härutinnan bibehål¬
lit sällande bestämmelser oförändrade.
Hvad nu först angår införseisafgiften å ”spik af 2 tums längd och der¬
öfver,” så hemställer Utskottet lill Ridder skåpet och Adeln samt Preste-stån-
det; att de ville frånträda sitt beslut härom och instämma i Utskottets af
de öfriga Stånden godkända förslag. I annat fall blifver följande omröstning
nödig:
1 S8:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å ”spik af 2
tums längd och deröfver” nedsitttes från 10 r:dr till 7 r:dr 24 sk. skep¬
pundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, blifver gällande införselslull bibehållen.
Beträffande derefter de skiljaktiga besluten angående rubriken ”ali an¬
nan spik samt allt manufaktur- och handtverkssmide, ej specificerad t,” så
och då 2 Stånd gillat Utskottets förslag, alt dela denna rubrik i ”opoleradt”
och ”poleradt,” samt Bonde-ståndets beslut, alt å det opolerade bestämma
18 sk. och å det polerade 24 sk:s införselstull per skålpund, innebär en för¬
medling af de öfriga Ståndens skiljaktige meningar, anser Utskottet sig böra
inbjuda Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgarestånden alt med
Bondeståndet i nämnde beslut sig förena. Skulle denna inbjudning icke
vinna bifall, torde omröstningar böra anställas och dervid, med antagande
af Bonde-ståndets beslut till ja-proposition i hufvudsakliga voteringen, först
afgöras, hvilketdera, antingen Ridderskapet och Adelns samt Preste-ståndets,
eller Borgareståndets beslut skall blifva kontrapropositionen, sålunda:
Bih. till R. St. Brot. 18 47 & 184s : 5 Samt. 1 /.Ifd i5 höft. d
13 Bevillnings-Utskottels Memorial, Av o ji.
a) om kontrapropositionen:
Jernsltrof.
Kall.
189:o
i <
Den, som, till kontraproposition i hufvud sakliga voteringen angående
ej ; speci ficerad t manufaktursmide, antager Padder skåpets och Adelns samt
Preste-Ståndets beslut, ali rubriken ”ali annan spik samt allt manufaktur-
ocli handtverkssmide, ej specificerad t,” skall, utan indelning i opoleradt och
poleradt, åsiitlas 36 sk:s införselslull per skålpund, röstar
Ja ;
elen, det ej vill, röstar Nei;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Borgare-stuiulets beslut, att,
med delning af ifrågavarande rubrik i ”opoleradt” och ”poleradt” samt be¬
stämmande af 24 sk:s införselstull per skålpund å det sednare, införselstul¬
len å rubriken ”opoleradt” bör blifva 12 sk. skålpundet.
b) i bufvudsaken:
190:o
Den, som vill, att rubriken ”ali annan spik, samt allt manufaktur-
och handtverkssmide, ej specificerad t,” skall delas i ”opoleradt” med 18 sk.
och ”poleradt” med 24 sk:s införselstull per skålpund, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages:
(Irsla alternat.) Bidderskapets och Adelns samt Preste-ståndets
beslut.
(2:dra alternat.) Borgare-ståndets beslut.
På sätt Utskottet föreslagit, hafva Borgare- och. Bondestånden be¬
slutat, att nedsätta in- och utförselstullen å jernskrot frän 2 rtdr 24 sk. lill
2 rtdr skeppundet; och att för kalk, som nu är indelad i osläckt, med 8
sles införselstull per tunna, och släckt med 40 sk:s införselsafgift per läst,
antasta cn rubrik ”kalk, bränd”, och derå staden den för släckt kalk nu gäl-
O O O
lande tullbestämmelse 40 sk. per läst.
1 dessa hänseenden hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-stån¬
det vidblifvit gällande taxa; till följd hvaraf) ecb derest sistbemälda Iva Stånd
Jicvillnings-VtskoUets Memorial, N.-o 23. 19
icke vilja frånträda sina beslut och, lika med öfriga Stunden, antaga Utskot¬
tets förslag, följande omröstningar måtte anställas:
191:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att in- och utförselstullen å jern-
skrot nedsättes lill 2 r:dr skeppandet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, förblifva dessa afgifler fortfarande 2 r:dr 24 sk. per skep¬
pund.
192:o
Den, sorn gillar Utskottets förslag, att rubrikerne "kalk,” ”osläckt” och
”släckt” sammanföras i en rubrik kalk,, bränd, och att derå bestämmes 40 sk:s
införselstull per läst, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehållas rubrikerna kalk, osläckt och släckt med inför¬
selstull af 8 sk. per tunna å den förra och 40 sk. per läst å den sednare.
Endast Borgare-ståndet har, i öfverensstämmelse med Utskottets för-Kardor och
slag, beslutat, att å kardor och kardläder, ulan. åtskillnad för deras olika Kardläder.
beskaffenhet, bestämma gemensam införselstull af 4 sk. skålpundet; hvaremot
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden härutinnan bibehållit
gällande taxa, som indelar kardor och kardläder i dem ”öfver till fabri-
kernas behof” och i ”alla andra slag” samt å begge rubrikerna bestämmer 6
sles införselstull per skålpund.
Genom 3 Stånds sammanstämmande beslut är sålunda afgjordt,
att nu gällande redaktion för kardor och kardläder skall för¬
blifva oförändrad;
Men, derest Borgare-ståndet icke vill frånträda sitt beslut angående
sjelfva lullafgiflerna och instämma i de öfriga Ståndens, föranleder skiljak¬
tigheten härutinnan följande omröstning:
BevHhiings-Ulskotlets Memorial', Av o 23.
193:o
Den, sorn, i enlighet med 3 Stånds beslut, anser gällande införsels-
tull af 6 sk. per skålpund böra bibehållas å de serskilda slagen ”kardor och
kardläder,” röstar
Ja i
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, nedstittes denna tull till 4 sk. skålpundet.
Kläder Utskottet bade föreslagit, att förbudet mot införsel af ej specificerade
goc|1"’iän»-e*g^11S", linne- och sängkläder, nya, andra slag, än fruntimmers-, af lill in¬
ej specifice- försel lofgifna tyger, skulle upphöra och rubriken ”gång-, linne- och säng-
ra ' kläder, ej specificerade,” åsätlas 25 procent införselstull, samt föreskriften att
”spetsar och blonder skola serskildt tullbehandlas” i taxan qvarstå.
Jemte det Borgare- och Bonde-slånden gillat förslaget om förbudets
upphörande, har Borgareståndet tillika antagit de å artikeln föreslagna be¬
stämmelser, med endast det tillägg vid rubriken, att arbetslönen skulle i
värdet inräknas; hvaremot Bonde-ståndet, som gillat den föreslagna redak¬
tionen, bestämt införselstullen lill 33} procent af värdet.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva deremot i dessa
hänseenden bibehållit gällande bestämmelser.
Häraf följer,
att frågan om förbudets upphörande måste förfalla; och att
åter, i följd deraf, nu gällande taxa i afseende å artikelns re¬
daktion bör förblifva oförändrad.
Beträffande deremot införselstullen å frunlimmers-kläder, nya, a f till
införsel lofgifna tyger, så hemställer Utskottet till Borgare-ståndet, alt det
ville instämma i de öfriga Ståndens beslut om bibehållande af nu stadgade
afgift, 33} procent å värdet; Och föreslår Utskottet, för annan händelse,^föl¬
jande proposition till omröstning:
194:o
Den, sorn aqser, alt, på sätt 3 Stånd beslutat, införselstullen å frun¬
timmerskläder, nya, af till införsel lofgifna tyger, skall bibehållas vid 33}
procent af värdet röstar
Ja;
BeviUnings-Utskottets Memorial j N.-o 23. 21
elen, det ej vill, röslar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna lull lill 25 procent af värdet.
Borgare- och Bonde-stånden hafva godkänt, men Ridderskapet och Knallhattar
yldeln samt Preste-ståndet, under vidblifvande af gällande taxa, ogillat,
Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å knallhattar från 36 till 20
sk. skäl pundet.
Derest Ridderskapet och Adeln, saint Preste-ståndet icke frånträda
sitt skiljaktiga beslut och, lika med öfriga Stånden, antaga Utskottets för¬
slag, föranleder skiljaktigheten följande omröstning:
195:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å knallhattar
nedsättes lill 20 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, del ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies gällande införselsafgift, 36 sk. per skålpund.
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag, har Borgare-ständet be- Knappar,
slutat, att införselslullen å knappar af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen skulle nedsättas från 32 sk. lill 24 sk. skålpundet.
Deremot hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde¬
stånden bibehållit gällande tullafgift å knappar; hvadan Utskottet, för det
fall att Borgare-ståndet icke vill frånträda sitt härutinnan skiljaktiga beslut,
föreslår till omröstning följande proposition:
196:o.
Den, sorn, i öfverenssämmelse med 3 Stånds beslut, vill, att inför¬
selstullen å ”knappar af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen” skall bibehållas vid 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
22
Bevillnings-Utskotlels Memorial, N:o 23.
Knifvas,
Koppar.
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsältes denna införselstull lill 24 sk. skålpundet.
För artikeln knit var hade Utskottet tillstyrkt, att rak- och penn-
knifvar skulle förtullas efter vigt, i stället för stycketal, och sammanföras i
en rubrik samt åsättas 1 r:dr införselstull per skålpund, och att införsels-
tullen å knifvar, andra slag, samt gafflar, ej specificerade, måtte nedsättas
från 1 r:dr till 24 sk. stycket.
Detta förslag har Borgare-ståndet godkänt med allenast den skiljak¬
tighet, att införselstullen å rak- och pennknifvar Lief bestämd till 1 r:dr
12 sk. per skålpund.
Bläder skåpet och Adeln s Preste- och Bonde-stånden hafva deremot
bibehållit gällande bestämmelser för de under hufvudrubriken knifvar upp¬
tagne artiklar.
Derest Borgare-ståndet icke vill frånträda sina härutinnan från öfriga
Ståndens skiljaktiga beslut, torde följande omröstning böra anställas:
197:o.
Den, som anser, alt, såsom 3 Stånd beslutat, gällande bestämmelser
för rubriken knifvar böra bibehållas, nemligen för: ”rakknifvar” 16 sk. och
”pennknifvar" 8 sk. införselstull per stycke samt för ”knifvar, andra slag,
samt gafflar, ej specificerade” 1 r:dr införselsafgift skålpundet, röstar
Ja,
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes införselstullen å rak- och pennknifvar, under
en rubrik, till 1 r:dr 12 sk. och å knifvar, andra slag, samt gafflar, ej spe¬
cificerade, Lill 24 sk., allt per skålpund.
Borgare- och Bonde-stunden hafva bifallit, men Ridderskapet och
Adelli samt Preste-ståndet under bibehållande af gällande taxa ogillat Ut¬
skottets förslag, alt under hufvudrubriken koppar införa tråd, och indela den¬
samma i oförsilfrad med 8 sk. och försiifrud med 36 sk. införselstull per
skålpund.
Hevillnings-Utskottets Memorial; A'.-o 23.
23
På samma grund Ulskoltet här förut, i fråga oin bomulls- oell jern¬
tråd, anfört,
lärer frågan oin koppartråds förflyttning från hufvudrubriken
tråd lili koppar böra förfalla.
Då deremot, ifråga om rubrikernas lydelse och tullsalserna derå, gäl¬
lande taxa indelar koppartråd i ”fin, eller svärdfäjare-tråd, försilfrad eller
oförsilfrad,” med 1 r:dr, och ”ail annan,” med 8 sk. införselstull per skål¬
pund, samt den af Utskottet föreslagna förändrade lydelse af rubrikerna,
likasom sjelfva tullbestämmelserna, inverkar på bevillningens belopp, torde,
derest Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja frånträda sina
härutinnan från öfriga Ståndens skiljaktiga beslut och antaga Utskottets fö-
renämnda förslag, följande omröstning derom böra anställas:
198:o.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att indela koppartråd i oförsilf¬
rad, med 8 sk., och försilfrad, med '36 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
\ inner JNej, bibehålies för koppartråd gällande indelning och lullaf-
gifter, nemligen: ”fm, eller svärdfäjare-tråd, försilfrad eller oförsilfrad,” med
1 r:dr och ”ali annan” med 8 sk. utförselstull per skålpund.
Del af Utskottet gjorda förslag, att å kopparnickel nedsätta gällande Koppar-
införselstull 1 r:dr till 20 sk. skålpundet bar icke vunnit bifall af något luckcl-
Riks-slånd.
Rulderskapet och Adeln^ Preste- och Bonde-stunden hafva nemligen
bibehållit gällande lullbeslämmelse, hvaremot Borgare-stundet bestämt in¬
förselstullen lill 36 sk. skålpundet.
För den händelse, alt Borgare-ståmlet icke skulle vilja frånträda detta
sitt beslut och med öfriga Stånden sig förena, måste följande omröstning ega rum :
199.0.
Den, som, i öfverensstämmelse med hvad 3 Stånd beslutat, anser in-
förselslullen å kopparnickel 1 r:dr skålpundet böra förblifva oförändrad, röstar
Ja;
24
Béviltninga-Vtskottets Memorial, N.-o 33.
Kort: spel-
Kreatur,
Krita.
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsältes denna tull lill 36 sk. per skålpund;
Då endast 2 Stånd, nemligen Borgare- oell Boncle-ständenj bifallit,
men Ridder skåpet och Adeln saint P reste-ståndet ogillat Utskottets förslag
titt nu gällande förbud mot införsel af spelkort måtte upphöra,
lärer förslaget böra förfalla och förbudet fortfarande bibehållas.
O
Borgareståndet har bifallit Utskottets förslag att bestämma inlorsels-
tullen å hästar, utom hingstar, till 10 r:dr, å oxar till 8 r:dr, å kor och
ungboskap till 4 r:dr, å halfvar till 2 r:dr 12 sk., å svin, utom fargaltar,
till 2 r:dr och å ”andra fyrfotade” kreatur till 1 r:dr 24 sk., allt per stycke;
men Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bondestånden deremot å dessa
kreatur bibehållit gällande införselsafgifter.
Till Borgare-ståndet hemställer Utskottet, alt det ville frånträda sitt
beslut och instämma i de öfriga Ståndens; och får Utskottet, för annan hän¬
delse, föreslå följande proposition till omröstning;
200; o.
Den, som vill, att, i enlighet med 3 Stånds beslut, gällande införsels¬
afgifter å kreatur skola bibehållas, nemligen för: hästar, utom hingstar, 16
r:dr; oxar, 12 r.dr 24 sk.; kor och ungboskap, 6 r:dr; halfvar, 3 r:dr;
svin, utom fargaltar, 3 r.dr och andra fyrfotade 2 r:dr allt per stycke, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Viniier Nej, nedsättas dessa afgifter å: hästar, utom hingstar, till 10
r:dr, oxar till 8 r:dr, kor och ungboskap till 4 r:dr, halfvar till 2 r:dr 12
sk., svin, utom fargaltar, till 2 r:dr och andra fyrfotade till 1 r:dr 24
sk., stycket.
Den för krita, hvit, af UtskotLet föreslagna förändring i redaktionen,
alt kritsten, i stället att upptagas såsom lnifvudrubrik för ”omalen” och
‘malen,”
Devillniiigs-Utslwltds Memorial, N.-o 23.
To
”malen,” skulle sammanföras med den omalna kritan, har Bonde-ständet
bifallit, men de öfriga Stånden icke gillat; vid hvilket förhållande och då
förändringen endast afsåg, alt rälla en oegelitlighet i formen, samt icke
inverkar på bevillningens belopp,
nu gällande redaktion i detta hänseende måste förblifva oför¬
ändrad.
I afseende å sjelfva tullafgifterna å hvit krita, hafva Borgare- och
Bondestånden bifallit Utskottets förslag, alt nedsätta samma afgift å omalen
krita lill 3 sk. och å malen lill 18 sk. tunnan; men Ridder skåpet och
Adeln samt B reste-ståndet hafva härutinnan vidblifvit gällande bestäm¬
melser.
Utskottet inbjuder sistbemälde 2 Stånd att, med frånträdande af dessa
sina beslut, antaga Utskotlets af de bägge andra Stånden godkända förslag.
1 annat fäll torde följande omröstning böra anställas:
201:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att nedsätta införselsafgiften å hvit
krita, omalen, till 3 sk. och malen till 18 sk. tunnan, röstar
Ja;
den, döt ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehållas gällande införselsafgifter: å krita, omalen, 5 sk.
och å malen 24- sk. per tunna.
Borgare-ståndet har bifallit, men öfriga Stånden, under vidblifvande af Krotar till
gällande taxa, ogillat Utskotlets förslag alt nedsätta införselstullen å krokar
till fiske från 24 lill 8 sk. skålpundet; vid hvilket förhållande Utskottet in¬
bjuder Borgareståndet, att frånträda sitt från öfrige Ståndens skiljaktiga
beslut, hvilket eljest föranleder följande omröstning:
202:o.
Den, som vill, att, på sätt 3 Stånd beslutat, införselslullen å krokar
till fiske skall bibehållas vid 24 sk. per skålpund, röstar
Ja;
Bih. till R. St. Brot. i84j & 7848i 5 Samt. 1 Afd. r5 haft. 4
26
Bevillnings-Vtskottets Memorial, Avo $S.
Krukmaka
rcarbeten.
Krut.
Kappar.
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen u denna artikel till 8 sk. skålp.
Med ogillande af Utskottets förslag angående krukmakarearbeten, haf¬
va Ridderskapet och Adelil, Preste- och Bonde-stånden å denna artikel bi¬
behållit gällande införselstull, 3 sk., samt Borgare-ståndet åter nedsatt tul¬
len lill 1 sk., allt per skålpund; och lärer, derest Borgare-ståndet icke
frånträder sitt beslut, samt förenar sig med öfrige Stånden, följande omröst¬
ning böra anställas:
203:o.
Den, som, på sätt 3 Stånd beslutat, anser införselstullen å krukma¬
karearbeten, ej specificerade, böra bibehållas med 3 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, nedsättes denna lull till 1 sk. skålpundet.
Utskottets förslag, att upphäfva förbudet mot införsel af krut, hafva
Borgare- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet ogillat; och
lärer alltså samma förbud skola bibehållas;
I följd hvaraf Utskottets tillika gjorda förslag om underdånig skrif¬
velse, angående nödige försigtighetsmått i afseende å upplag och försäljning af
utländskt krut, hvilket förslag dessutom endast blifvit af ett Stånd, Bonde¬
ståndet, godkändt,
måste förfalla.
Som endast Borgareståndet godkänt, men de öfriga Stånden, bibe¬
hållande gällande taxa, ogillat Utskottets förslag, alt nedsätta införselstullen
å käppar, alla slag, från 32 till 24 sk. skålpundet, hemställer Utskottet, att
Borgare-ståndet ville från sitt beslut afstå och instämma i de öfrige Stån¬
dens. För annan händelse föreslås till omröstning följande proposition:
Sevill ilin js-Vlskollels Memorial j N.-o 23. 27
204:o.
Den, som, på sätt 3 Stånd beslutat, anser införselstullen å käppar,
alla slag, böra bibehållas vid 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna lull till 24 sk. per skålpund.
I afseende å artikeln kött hade Utskottet tillstyrkt att nedsätta inför¬
selstullen: å ”färskt” från 32 till 20 sk. lispundet, å ”salladi” från 6 r:dr
32 sk. till 5 r:dr tunnan, och å ”torkadt eller rökt” från 1 r:dr 16 sk. till
32 sk. per lispund.
Förslaget angående färskt kött hafva lValderskåpet och Adeln samt
Borgare-ståndet bifallit, men Preste- och Bonde-stånden_, under vidblif-
vande af gällande taxa, ogillat.
Utskottet inbjuder sistbemälde två Stånd, alt i de öfriga Ståndens
beslut sig förena, och föreslår, för annan händelse, omröstning enligt denna
proposition:
205:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å färskt kött
nedsättes till 20 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner JNej, bibehålles tullen vid 32 sk. per lispund.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva godkänt Utskot¬
tets förslag att å saltadt kött bestämma införselstullen till 5 r:dr tunnan,
hvaremot Borgare-ständet nedsatt denna tull lill 4 r.dr samt Bonde¬
ståndet åter bibehållit gällande tullsats 6 r:dr 32 sk. per tunna.
Såvida Borgare- och Bondestånden icke vilja frånträda dessa sina
sins emellan och från öfriga Ståndens skiljaktiga beslut samt antaga Utskot¬
tets förslag, måste följande omröstningar ega rum:
aj om kontrapropositionen:
Kött.
28
Bevillninijs-lllskottels Memorial, N.-o 23.
206:o.
Dea, suni till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen angående
sallacl t kött, antager Borgare-ståndets beslut att bestämma införsels tullen
derå till 4 rxlr tunnan, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages lili kontraproposition Bonde-ståndets beslut, alt
å saltadt kött bibehålla nu gällande införselstull 6 r:dr 32 sk. per tunna; och
b) i hufvudsaken:
207:o.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, alt införselstullen å saltadt kött
bestämmes till 5 R:dr tunnan, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages:
(Usta alternativet) Borgareståndets beslut.
(2:dra alternativet) Bondeståndets beslut.
I fråga åter om ”torkadt eller rökt kött”, har Borgareståndet antagit
den af Utskottet till 32 sk. föreslagna införselstull per lispund; Ridderska-
pet och Adeln samt Preste-ständet bestämt införseltullen till 1 r:dr, men
Bondeståndet äfven i denna del bibehållit gällande afgift 1 r:dr 16 sk.
lispundet.
Utskottet anser sig, i följd häraf böra, med frånträdande af sitt för¬
slag, inbjuda Borgare- och Bondestånden alt afstå ifrån sina sins emellan
skiljaktiga beslut och instämma i det af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
ståndet fattade. Om denna inbjudning icke bifalles, torde följande omröst¬
ningar böra anställas:
«) om kontrapropositionen:
208:o.
Den, som lill kontraproposition i hufvudsakliga voteringen angående
införselstullen å torkadt eller rökt kött, antager Borgareståndets beslut alt
bestämma denna tull till 32 sk. lispundet, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bevillnings-UiskoUets MemorialN.-o 23.
29
Vinner Nej, antages lill kontraproposition Bonde-stå/ulets beslut alt A
torkild t eller rökt kolt bibehålla gällande införselslull, 1 r:dr 16 sk. lispun-
det; och
b) i lin t’v 11 ilsa k en:
209:o
Den, sorn vill, alt införselstullen å torkadt eller rökt kött skall be¬
stämmas lill 1 i':dr lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, i östar Nej;
Vinner Nej, antages:
(l:ste Altenia t.) Borgareståndets beslut.
(2:dra Al terna t.) Bonde-ståndets beslut.
För Ståndens beslut, angående Lackerade arbeten, ej specificerade, har Lackerade
Utskottet redogjort här ofvan i sammanhang med frågan om askar och dosor eja*Specfficc-
ln. fl. artiklar. rade.
I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag hade Utskottet tillstyrkt intagande Leksaker,
i taxan af en ny rubrik: ”Leksaker eller Nurnbergerkram”, som skulle inde¬
las i dem ”af träd eller sammansatta ämnen’’, med 36 sk:s införselstull per
skålpund och i 'andra slag” att förtullas lika med ämnet, hvaraf de hufvud¬
sakligen beslå.
Borgareståndet har helt och hållet godkänt förslaget, hvilket ock Rid-
derskapet och Adeln gillat, med den ändring likväl, att införselstullen å den
förra rubriken bestämdes till 1 r:dr skålpundet.
Preste- och Bonde-stånden hafva ogillat förslaget.
Då skiljaktigheten emellan Ridderskapets och Adelns samt Borgare¬
ståndets ofvannämnde beslut består deri, att det förra bestämt införselstullen
till 33}, men det sednare till 25 procent å artikelns medelvärde, samt Pre¬
ste- och Bondestånden å de varuklasser, hvartill leksaker, till följd af samma
Stånds beslut, fortfarande skulle vid förtullning komma att hänföras, i all¬
mänhet antagit 33-} procents införselstull, anser Ulskoltet Ridderskapets och
Adelns beslut i detta hänseende närmast uttrycka de flesta Ståndens mening;
hvadan Utskottet ock inbjuder Preste-, Borgare- och Bonde-stånden att i
30
l)evittnin()$-Ulskottet$ Memorial} N:o S3.
Likörer.
samma beslut sig förena. I händelse denna inbjudning icke vinner bifall,
måste följande omröstningar anställas:
a) om kontrapropositionen:
210:o
Den, sorn till kontraproposition i hnfvudsakliga voteringen, angående
Leksaker, antager J>reste- och Bonde-ståndens beslut, att någon serskild ru¬
brik för artikeln Leksaker eller Nxirnbergerkram icke må i taxan upptagas,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut alt,
med intagande i taxan af nämnde artikel och dess fördelning i: ”af träd el¬
ler sammansatta ämnen, med eller ulan betsning, målning eller lackering”
samt ”andra slag” och den föreskrift vid sistnämnde rubrik, alt dertill häu-
förliga leksaker skola förlullas lika med ämnet, hvaraf de hufvudsakligen be¬
stå, — bestämma införselstullen å den förra rubriken till 36 sk. skålpundet; och
b) i hufvudsaken:
211:o
Den, som vill att i taxan skall intagas en ny rubrik: ”leksaker eller
Niirnbergerkram”; och alt denna skall indelas i: ”af träd eller sammansatta
ämnen, med eller utan betsning, målning eller lackering” med 1 r:dr inför¬
selstull per skålpund, och i ”andra slag” att förtullas lika med ämnet, hvar¬
af de hufvudsakligen bestå, röstar
Ja;
den, det ej vili, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(lista Alternat.) Preste- och Bonde-ständens beslut.
(2:dra Alternat.) Borgareståndets beslut.
Ulskollels förslag, att införselstullen å Likörer skulle nedsättas från 2
r:dr 24 sk. till 1 r:dr 12 sk. kannan, har Borgare-ståndet gillat; hvaremot
jRidderskapet och Adeln samt Preste- och Bondestånden härutinnan vid-
blifvit gällande bestämmelse.
BevillningsrUtskottels MemorialN.-o 33.
31
Dei ■est Borgare-ståndet icke vill frånträda sitt skiljaktiga beslut oell
instämma i de öfriga Stundens, måste omröstning ega rum, i hvilket hän¬
seende Utskottet föreslår följande proposition:
212:o
Den, som, lika med 3 Stånd, anser gällande införselslull å Likörer, 2
r:dr 24 sk. kannan, böra bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsätles denna tull lill 1 r:dr 12 sk. per kanna.
Preste- och Bonde-stånden hafva godkänt Utskottets förslug att, med
uteslutande af rubriken fogel-lim, indela hufvudrubriken Lim i husblås, med
oförändrad tullbestämmelse, och andra slag, med 3 sk:s införselstull per skål¬
pund, hvilket förslag, såsom öfverensstämmande med Kongl. Maj:ts, äfven
Borgare-stundet, utom i afseende å stafningen af ”husblås”, gillat.
Ridderskapet och Adeln har bibehållit gällande taxa härutinnan.
Då således endast 2 Stånd antagit den riktiga benämningen husblås,
lärer den nu i taxan upptagna ”husbloss” böra förblifva oför¬
ändrad.
Beträffande det för öfrigt af 3 Stånd godkända förslaget, så hemställer
Utskottet, att Ridderskapet och Adeln ville frånträda sitt härutinnan skilj¬
aktiga beslut, och föreslår Utskottet, för annan händelse, följande proposition
till omröstning:
213:o
Den, som bifaller Utskottets af 3 Stånd godkända förslag, att, med
uteslutande af rubriken fogel-lim, indela hufvudrubriken Lim i ”husbloss"
med 16 sk:s införselslull och ”andra slag” med 3 sk:s införselstull per skål¬
pund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies för Lim gällande indelning och tullsatser, nem¬
ligen: draglim 4 sk., fogellim 8 sk. och husbloss 16 sk:s införselstull per
skålpund.
Litn.
32
Bevillnings-Utikottéts Memorial, N.-o 23.
Utskoltels förslag, alt ä talgljus bestämma införselslullen lill 3 sk. 6
r:st skålpund et, bar icke vunnit något Stånds bifall. Bidderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-stånden hafva nemligen bibehållit gällande bestämmelse
af 2 r:dr 24 sles införselstull per lispund, oell Borgare-ståndet åter antagit
Kongl. Majrts förslag att å talgljus sätta 3 sk:s införselstull per skålpund.
Genom de 3 Ståndens sammanstämmande beslut måste anses afgjordt,
alt nu gällande qvantitet för lul ifceräkningen, l lispund, skall
för artikeln talgljus bibehållas.
I fråga åter om sjelfva tullsatsen, hemställer Utskottet till Borgare¬
ståndet, att det ville frånträda sitt beslut, och instämma i de öfriga Stån¬
dens. För annan händelse blifver följande omröstning nödig:
214:o
Den, sorn, på sätt 3 Stånd beslutat, anser införselstullen å talgljus
böra bibehållas vid 2 r:dr 24 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, nedsättes tullen å talgljus lill 1 r:dr 12 sk. lispundet.
För stearin- och margarin-ljus har Bidderskapet och Adeln antagit den
af Utskottet föreslagna införselstull '7 sk. skålpundet.
Preste- och Bonde-stånden hafva bibehållit gällande lull 12 sk., hvil¬
ken Borgare-ståndet deremot bestämt lill 9 sk. per skålpund.
Då sistnämnde tullsats utgör en förmedling af de för öfrigt ifrågasatte,
inbjuder Utskottet Bidderskapet och Adeln, Preste- oell Bonde-stånden_, alt
i Borgareståndets beslut derom sig förena. Eljest måste följande omröst¬
ningar anställas:
a) om kontrapropositionen:
215:o
Den, som lill kontraproposition i hufvudsakliga voteringen angående
stearin- och margarin-ljus antager Preste- och Bonde-ståndens beslut, att
bibehålla gällande införselstull, 12 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Bevil!nings-Vtskottets Memoria!,, N:o 33. 33
den, clet ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages lill kontraproposition Ridderskapets och Adelns
beslut att nedsätta denna införselstull till 7 sk. skålpundet.
b) i hufvudsaken:
216:0.
Den, sorn vill, att införselstullen u stearin- och margarin-ljus skall be¬
stämmas till 9 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages:
(Irsta Alternat.) Preste- och Bonde-stundens beslut.
(2dra Alternat.) Ridderskapets och Adelns beslut.
Borgare-stundet har bifallit,.men öfriga Stånden, under vidblifvande
al gällande taxa, ogillat Utskottets förslag, att sammanföra ”gula” och ”hvila
vaxljus” samt ”spermaceti-ljus” under rubriken ”alla andra slag” och derå
bestämma införselsafgiflen till 15 sk. skålpundet.
Om Borgare-ståndet icke vill frånträda sitt beslut härutinnan, och
med öfriga Stånden sig förena, lärer följande omröstning deraf föranledas:
217:o.
Den, sorn, i öfverensstämmelse med hvad 3 Stand beslutat, anser nu
gällande taxabestämmelser böra bibehållas för gula vaxljus, 16 sk., hvita vax¬
ljus och spermaceti-ljus, 20 sk. samt alla andra slag, 20 sk:s inlörselstull per
skålpund, röstar
Ju
den, del ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma nämnda specificerade slag ljus att sammanföras
under rubriken alla andra slag, och införselstullen derå alt nedsättas lill 15
sk. skålpundet.
Utskottets förslag, alt nedsätta införselstullen å ”liiderarbeten, ej spe¬
cificerade, lackerade”, från 24 till 20 sk. skålpundet, och å ”lök, alla slag, ej
Bih. till R. St. Prat. 1847 & 184%; 5 Sami 1 A fel. i5 haft. ■-*
Laderarbe¬
ten, ej speci¬
ficerade,
lackerade.
Lök, alia
släp, ej spe'
cificerade.
Mait.
34 Bevillnings-lltskoltets Memorial, Avo 23.
specificerade”, från 10 till 6 sk. per skålpund, hafva vunnit bifall endast af
Borgare-ståndet; hvaremot de öfriga Stånden vidblifvit gällande tullsatser å
nämnde artiklar.
För det fall, att Borgare-ständet icke skulle vilja frånträda sina här¬
utinnan skiljaktiga beslut, föranleda dessa följande omröstningar:
218:o.
Den, som, i enlighet med 3 Stånds beslut, anser införselstullen å lä¬
derarbeten, ej specificerade, lackerade, böra bibehållas vid 24 sk. per skål¬
pund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 20 sk, skålpundet; och
2i9:o.
Den, som antager det af 3 Stånd fattade beslut, att nu gällande ut¬
förselstull å lök, alla slag, ej specificerade, 10 sk. skålpundet, skall förblifva
oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införsels tullen å nämnde artikel till 6 sk. per
skålpund.
På sätt Utskottet föreslagit, hafva PresteBorgare- och Bondestån¬
den beslutat, att nedsätta införsels tu lien å Mais från 2 till 1 r:dr (af tryck¬
fel skill.) per tunna; men Ridderskapet och Adeln har bibehållit gällande
tullbestämmelse.
Så vida Ridderskapet och Adeln icke vill frånträda denna sin skilj¬
aktighet, föranledes deraf följande omröstning:
22Q:o.
Den, som bifaller Utskottets, af 3 Stånd godkända, förslag att å Mais
nedsätta gällande införselslull 2 r:dr till 1 r:dr per tunna, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bevillnings-Utsholtets Memorialj N;o 23.
Vinner Nej, bibehålies gullaade tullsats.
35
Bonde-ståndet har godkänt, men Ridderskapet och Adeln, Preste- och Malm.
Borgarestånden ogillat Utskottets förslag, alt upphäfva förbudet mot utförsel
af malm, rå och osmält, ej specificerad; och lärer alltså, i öfverensstämmelse
med 3 Stånds beslut,
detta förbud böra fortfarande bibehållas.
Utskottets förslag, att indela den under hufvudrubriken metaller upp- Metaller,
tagna artikel ”messing, arbetad, alla slag, gjuten, smidd eller prässad, oäkta
lahn derunder inbegripen” i 3 klasser med olika tullbestämmelser, har icke
vunnit bifall af något Riks-stånd; utan hafva Ridderskapet och Adeln, Preste-
och Bondestånden bibehållit gällande redaktion och tullbestämmelse, samt
Borgareståndet deri beslutat endast den ändring, att införselstullen skulle
nedsättas från 16 sk. till 12 sk. per skålpund.
Hvad Utskottet för öfrigt i afseende å hufvudrubriken metaller före¬
slagit, alt under arbetad messing lemna hänvisning för tråd till lika tullbe¬
handling med koppartråd, och att indela rubriken metaller, sammansatta:
'alla andra slag, arbetad” i förgylda med 36 sk. och andra slag med 24
sk. införselstull per skålpund, har Borgare-ståndet godkänt, men de öfriga
Stånden, under vidblifvande af gällande taxa, ogillat.
Såsom Utskottet i det föregående yttrat, kommer koppartråd att fort¬
farande upptagas under hufvudrubriken tråd; och då messingstråd hittills
varit sammanförd med koppartråd och med denna dragit lika tull, förefinnes
emellan Stundens beslut angående messingstråd ingen annan skiljaktighet, än
i afseende å stället, hvarest denna artikel skall i taxan upplagas; uti hvilket
hänseende, till följd af 3 Stånds beslut,
gällande taxa måste bibehållas, likväl med den förändring af
... i n
rubrikens indelning och tullbestämmelser, som af Ståndens be¬
slut angående koppartråd är beroende.
Skulle Borgareståndet icke vilja frånträda sina, från de andra Stån¬
dens i öfrigt skiljaktiga beslut, angående dels införselstullen å messing, ar¬
betad, och dels bestämmelserna för metaller, rubriken: alla andra slag, ar¬
betad; så föranleda dessa skiljaktigheter följande omröstningar:
36
Bevillnings-Utskotlets Memorialt N.-o 23.
Metwurst.
221:o.
Den, som godkänner det af 3 Stånd fattade beslut, att för ''messing,
arbetad”, bibehålla gällande införselstull 16 sk. skålpundet, röslar
Ju;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsältes denna tull till 12 sk. per skålpund; och
222:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med hvad 3 Stånd beslutat, anser ru¬
briken metaller, sammansatta, alla andraslag, arbetade, böra bibehållas oför¬
ändrad med 1 r:drs införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna rubrik att indelas i Jörgylda med 36 sk.
och andra slag med 24 sk:s införselstull per skålpund.
B or gare-ståndet har, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, ned¬
satt införselstullen å metwurst ifrån 8 till 4 sk. skålpundet.
Ridder skaret och Adeln, Preste- och Borule-ständen hafva deremot
bibehållit gällande tullsats.
Så vida Borgare-ståndet icke vill, med frånträdande af sitt beslut,
instämma i de öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:
223:o.
Den. som godkänner det af 3 Stånd fattade beslut, atta metwurst bi¬
behålla gällande införselstull, 8 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsältes denna tull till 4 sk. skålpundet.
Mjöl af ve- Pa sätt Utskottet föreslagit, har Borgareståndet beslutat, att vid ru-
petabiher. briken "mjöl af vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spanmål eller
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N:o 23.
37
hänföras till medicinalier’’ tillägga orden ej specificeradtj och a!t å rubriken
nedsätta införselstullen från 6 till 2 sk. skålpundet; men Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Bonde-st änden hafva, under vidblifvande af gäl¬
lande taxa, ogillat detta Utskottets förslag.
Då det i rubriken föreslagna tillägg endast afsåg vinnande af större
tydlighet och för öfrigt icke kan ega inflytande på sjelfva bevillningen,
lärer, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, förslaget der¬
om böra anses ogillad t.
Beträffande åter tullbeloppet, så hemställer Utskottet till Borgare¬
ståndet, att det ville frånträda sitt skiljaktiga beslut och förena sig med de
öfriga Stånden. Eljest föranleder denna skiljaktighet följande omröstning:
224:o.
Den, som, på sätt 3 Stånd beslutat, anser införselstullen å ”mjöl af
vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spanmål eller hänföras till me¬
dicinalier” böra bibehållas vid 6 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull lill 2 sk. skålpundet.
Enär endast Borgare-ståndet godkänt, men Ridderskapet och Adeln, Munlack.
Preste- och Bonde-stånden ogillat den af Utskottet föreslagna nedsättning af
införselstullen å munlack från 18 till 12 sk. skålpundet, inbjuder Utskottet
Borgare-ståndet, att frånträda delta sitt beslut och, lika med de öfriga Stån¬
den, bibehålla gällande tullbestämmelse; och föreslår Utskottet, för annan
händelse, följande proposition lill omröstning:
225:o.
Den, sorn, lika med 3 Stånd, vidblifver gällande införselstull å mun¬
lack, 18 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull Lill 12 sk. per skålpund.
38
BeviUnings-Ulskoltets Memorial, N:o 23.
Muskot.
3ialar.
Utskottets förslag, alt ur kontexten utesluta och i noten hänvisa in¬
syltad muskot till konfiturer, hafva Borgare- och Bonde-stånden bifallit,
rnen Ridder skåpet och Adeln samt Preste-ståndet , under vidblifvande af
gällande taxa, ogillat.
Den för konfiturer nu gällande och oförändrad bibehållna tullsats är
1‘2 sk., hvaremot insyltad muskot nu är åsatt 20 sk. införselstull per skål¬
pund; och innefattar således den ifrågasatta förändringen nedsättning af
sjelfva tullafgiflen.
Till följd häraf måste, så vida Ridderskapet och Adeln samt Preste-
ståndet icke vilja, med frånträdande af sitt beslut, antaga Utskottets af öf¬
riga Stånden godkända förslag, följande omröstning anställas;
226:o.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att insyltad muskot ur kontexten
uteslutas och i nolen hänvisas till konfiturer, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer rubriken insyltad muskot att i sjelfva taxan
qvarstå med 20 sk. införselstull per skålpund.
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag, har Borgare-stAndet be¬
slutat, att ”krås- och bröstnålar af oäkta metall” skola, i stället för nu stad¬
gad tull ad valorem, förlullas lika med ämnet, hvaraf de hufvudsakligen
bestå; samt att öfriga nu specificerade slag nålar, nemligen ”sy- och tam¬
bour-,” ”knapp- och hårnålar”, samt ”andra slag” skola sammanföras under
en rubrik knapp-, sy- och andra slag, samt åsättas 12 sk. införselstull per
skålpund.
Deremot hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden
i dessa hänseenden bibehållit gällande bestämmelser; och måste alltså, derest
Borgare-ståndet icke vill i öfriga Ståndens beslut sig förena, följande om¬
röstning företagas:
227:o.
Den, som, på sätt 3 Stånd beslutat, anser gällande bestämmelser för
rubriken nålar böra förblifva oförändrade, nemligen:
Bevillnings-Vtskotlets Memorial, N.-o 23.
39
sy- och tambour- 1 skålp 20 sk. inf.-tull
knapp- och hår- 1 skålp 20 sk. d:o
krås- och bröstnålar af oäkta metall 100
r:dr v. 25 r:clr d:o
andra slag, ej specificerade, 1 skålp. . . 12 sk. d:o, röstar
Ja;
den, det cj vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages för nålar följande redaktion och tull bestämmelser:
Bröstnålar af metall förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf
de hufvudsakligen bestå,
knapp-, sy-, och andra slag 1 skålp. 12 sk. införselstull.
På sätt Utskottet tillstyrkt, hafva Ridderskapet och Adeln, Preste.- Oliver,
och Bonde-stånden beslutat, att införselstullen å oliver skall bibehållas vid
12 sk. per kanna, hvilken afgift Borgare-ståndet deremot nedsatt lill 6 sk.;
och torde, derest Borgare-stundet icke vill frånträda detta sitt beslut, föl¬
jande omröstning böra anställas:
228:o.
Den, som bifaller Utskottets, af 3 Stånd godkända förslag, att å oliver
bibehålla gällande införselstull, 12 sk. kannan, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen till 6 sk. per kanna.
Preste- och Borule-stånden hafva godkänt, mev\ Ridder skåpet och Adeln Oljelakor.
samt Borgare-ståndet ogillat Utskottets förslag att å oljekakor, som nu äro
tullfria vid in- och utförsel, stadga en utförselstull af 5 sk. per lispund.
Utskottet inbjuder Ridder skåpet och Adeln samt Borgareståndet, att,
lika med öfriga Stånden, antaga nyssnämnde tullsats. I annat fall måste
följande omröstning anställas:
40 BevUlnings-Vtstiottéts Memorialf N.-ö %3.
229:o.
Den, sorn gillar XJtskoltets förslag, att å oljekakor bestämma 5 sk. ut¬
förselstull per lispund, röstar
Ja;
den, det ej viii, röstar Nej;
Vinner Nej, komma oljekakor att fortfarande njuta tullfrihet vid utförsel.
Ridderskapet och Adelrik Borgare- och Bonde-stånden hafva bifallit
Oljor. Utskottets förslag, att indela feta oljor uti hamp- med 6 rst. och ”andra till
apotheksvaror ej hänförliga, eller eljest ej specificerade slag” nied 1 sk. 4
rst. införselstull per skålpund.
Preste-ståndet åter har, enligt hvad dess protokoll innehåller, god¬
känt den af Utskottet föreslagna redaktionsförändring: "andra till apolheks-
varor ej hänförliga eller eljest ej specificerade slag,” men bibehållit de i nu
varande tulltaxa för artikeln oljor gällande tullbeslämmelser.
J)å, enligt Utskottets förslag, under den, af Preste-ståndet antag¬
na, förändrade rubrik skulle hänföras icke allenast de uti nu gällande
rubriken ”lin- och rof- samt andra ej specificerade slag” innefattade och
med 8 sk. införselstull per kanna belagda oljor, utan äfven den ser¬
skildt specificerade bomoljan med dess, olika tulla (gifter åsatte, underafdel-
ningar, men Preste-ståndets beslut, att bibehålla nu gällande tullbesläm-
inelser icke är förenligt med en så vidsträckt omfattning af den föreslagna
nya rubriken, torde Utskottet kunna antaga Preste-ståndets mening hafva
varit alt bibehålla rubrikerna born- och hampolja oförändrade, samt att åt
rubriken "lin- och rof- samt andra ej specificerade slag” gifva den förändra¬
de lydelse, som Utskottets förslag till den nya rubriken innehåller.
Emedlertid hemställer Utskottet, att Preste-ståndet ville frånträda
sitt beslut och, lika med öfrige Stånden, antaga Utskottets förslag. För
annan händelse måste följande omröstning anställas:
230:o.
Den, sorn bifaller Utskottets, af 3 Stånd godkända förslag, att indela
oljor, feta, i: hampolja med G rst. införselstull och andra till apotheksvaror
ei
Sevillnings-Utskottets Memorial, N:o SS, 41
ej hänförliga, eller eljest ej specificerade slag med 1 sk. 4 rst. införsels¬
tull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma feta oljor att, enligt Preste-ståndets beslut, indelas i:
bom- eller af oliver:
i fat 1 kanna 8 sk. inf.-tull.
i flaskor, bouteljer eller krukor .1 „ 16 sk. d:o
hamp- 1 „ 3 sk. d:o
andra till apotheksvaror ej hänför¬
liga, eller eljest ej specificerade slag 1 „ 8 sk. d:o.
Den af Utskottet föreslagna nedsättning af införselstullen å ost från 2
r:dr till 1 r:dr 24 sk. lispundet har Preste-ståndet godkänt.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet hafva bibehållit gällande
tullsats, hvilken Borgare-ståndet deremot nedsatt till 1 r:dr lispundet.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde¬
stånden att, med frånträdande af sina beslut, antaga TJtskotlels förslag,
Eljest måste följande omröstningar ega rum:
a) om kontrapropositionen:
231:o.
Den, sorn lill kontraproposition i hufvudsakliga voteringen angående
införselslullen å ost, antager Ridderskapets och Adelns samt Bonde-ståndets
beslut alt bibehålla nu gällande tull, 2 r:dr per lispund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Borgareståndets beslut att
å ost nedsätta införselstullen Lill. 1 r:dr lispundet; och
Bih. till fl. St. Prat. *847 & 1848; 5 Sami. 1. Af cl, i5 haft. 6
42 Bevillninga-Vlskottets Memorial, JY.-o S3.
b) i hufvudsaken:
232:o.
Ben, som bifaller Utskottets förslag, att å ost bestämma införselstal¬
len till 1 rdr 24 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, antages:
(l:sta alternat.) Ridderskapets och Adelns samt Bonde-ståndets beslut.
(2:dra arterna t.) Borgare-stänclets beslut.
1'appaiijeten, Bå Borgare-stålidet ensamt gillat Utskottets förslag att nedsätta in-
aiia slag. föfselstullen å papparbeten, alla slag, olackerade från 12 till 8 sk. och å
lackerade från 18 till 12 sk. skålpundet, men Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-stånden bibehållit gällande tullbestämmelser, inbjuder
Utskottet Borgare-ståndet, att frånträda sitt beslut och instämma i de öfriga
Ståndens; och föreslår Utskottet, för annan händelse, följande omröstning:
5233:o.
Ben som vill, att, såsom 3 Stund beslutat, nu gällande införselstull
å papparbeten, alla slag, olackerade 12 sk. och lackerade 18 sk, per skål¬
pund skall förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, nedsättes tullen å olackerade papparbeten till 8 sk, och
å lackerade till 12 sk. skålpundet.
I
bevillningn-UtskoUets Memorial, N:o 23.
43
I nära öfverensstämmelse med Utskottets förslag, bar Hor gare-ståndet Pappe
för artikeln papper antagit följande indelning och tullbestämmelser:
kardus-, förbydnings-, grått och makulatur,
tobaks- och annat omslags- 1 sk. inf.-tull.
tryck-, limmadt och olimmadt, concept-, ta¬
pet- och kartier eller kort 1 sk. 6 rst. inf.-tull
imperial-, regal-, med ian-, oliphant-, post-, skrif-
och alla andra slag Kvitt, ej specificerad t. 3 sk. inf.-tull
färgadt, pressad t, tryckt, figureradt, försilf-
radt eller förgyldt 4 sk. d:o
press- 2 rst. d:o,
allt per skålpund.
Deremot hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bomle-slånden
för papper bibehållit indelning och tullbestämmelser enligt gällande taxa.
Skulle Borgareståndet icke vilja frånträda sitt beslut och i öfriga
Ståndens sig förena, föranleder skiljaktigheten följande omröstning:
234:o.
Den, sorn, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, anser bestäm¬
melserna i nu gällande taxa böra för artikeln papper bibehållas oförändrad,
nemligen:
kardus-, färgadt omslags- och tobaks-
|
1
|
sk alp. 1
|
sk.
|
8
|
rst.
|
inf.-tull
|
grått, makulatur- och förbydnings- .
|
1
|
„ 1
|
sk.
|
3
|
rst.
|
d:o
|
tryck-, limmadt och olimmadt, con¬
|
|
|
|
|
|
|
cept- och tapet-
|
1
|
„ 2
|
sk.
|
6
|
rst.
|
d:o
|
imperial-, regal-, median-, oliphant-,
|
|
|
|
|
|
|
skrif- och alla andra slags livitt,
|
|
|
|
|
|
|
ej specificeradt -
|
1
|
„ 3
|
sk.
|
|
|
d:o
|
post-, alla slag
|
1
|
„ 4
|
sk.
|
|
|
d:o
|
färgadt, prässadt, tryckt, figureradt,
|
|
|
|
|
|
|
försilfradt eller förgyldt . . . .
|
t
|
» 5
|
sk.
|
|
|
d:o
|
press-
|
1
|
5»
|
|
2
|
rst.
|
d:o,
|
röstar
Ja;
Pappersta¬
peter.
44 Bevilinings-Utskottets Memorialj N:o 33.
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antagas för papper följande rubriker och tullsatser:
kardus-, förhydnings-, grått och ma¬
kulatur, tobaks- och annat omslags- 1 skålp. 1 sk. inf.-tull
tryck-, limmadt och olimmadt, con-
cept- och tapet- samt karder- eller
kort 1 ,, 1 sk. 6 rst. d:o
imperial-, regal-, median-, oliphant-,
post-, skrif- och aila andra slag
hvilt, ej specificeradt 1 3 sk. d:o
färgadt, pressad t, tryckt, figureradt,
försilfradt eller förgyldt .... 1 „ 4 sk. d:o
press- 1 „ 2 rst. d:o.
Såsom Utskottets förslag innehåller, har Borgare-stånclet nedsatt in-
förselstullen å papperstapeter och horder från 1(3 till 10 sk. skålpundet.
Ridderskapet och Adeln saint Preste- och Bonde-stånden hafva dere¬
mot bibehållit gällande tullsats.
Om Borgare-ständet icke vill uti detta beslut sig förena, lärer föl¬
jande omröstning böra anställas:
235:o.
Den, som, på sätt 3 Stånd beslutat, anser införselstullen å pappersta¬
peter och border böra bibehållas vid 16 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 10 sk. skålpundet.
Bevillnihgs-Utskotléls Memorial, N:o 23.
45
Utskottet hade föreslagit, att nedsätta införselstullen å paraplyer och Paraplyer
parasoller "af siden” från 2 r:dr lill 1 r:dr 24 sk. och å ”andra slag” från OCj0u”a"
1 r:dr lill 24 sk. stycket; hvilket förslag i afseende å förstnämnde artikel
blifvit godkändt af Borgareståndet, sorn deremot å rubriken ”andra slag”
nedsatt tullen till 36 sk. per stycke.
Rodderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-ständet hafva i dessa
hänseenden vidblifvit gällande bestämmelser.
Jemte det Utskottet inbjuder Borgareståndet att i öfriga Ståndens
beslut, instämma, får Utskottet, för den händelse, att inbjudningen icke vin¬
ner bifall, föreslå till omröstning följande proposition:
236:o.
Den, som instämmer i det af 3 Ständ fattade beslut, att bibehålla
gällande iuförselsafgifter å paraplyer och parasoller, nemligen å dem af si¬
den 2 r:dr och å andra slag 1 r:dr per stycke, i östar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättas dessa afgifter å paraplyer och parasoller af si¬
den till 1 r:df 24 sk. och å andra slag till 36 sk. stycket.
Med anledning af Kongl. Maj:ls förslag att i noten upptaga paraply-Paraplysiäll-
ställningar eller delar af paraplyer med hänvisning till slöjdevaror, ej spe- “ingar,
cificerade, hade Utskottet tillstyrkt, att, jemte antagande af samma förslag,
dylikt förfarande äfven matte för parasollställningar elier delar deraf iakttagas.
Sistnämnda tillstyrkande har icke vunnit bifall af något Riks-slånd;
och har endast Borgareståndet antagit förslaget om hänvisning i noten för
paraplyslällningar eller delar af paraplyer.
Då denna hänvisning innefattar bestämmelse om den tullafgift, sorn
för ifrågavarande artikel skall erläggas, måste, derest Borgareståndet vid-
blifver sitt beslut, omröstning anställas; i hvilket hänseende Utskottet före¬
slår följande proposition:
Pennor,
skrif-.
erlegryn.
46 Bevillnings-Ulskottets Memorialj N.-o 23.
237:o.
Den, sora, på sätt 3 Stånd beslutat, anser Serskild hänvisning i noten
för paraplysfällningar elier delar af paraplyer icke böra leranäs, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma paraplyställningar och delar af paraplyer att i no¬
ten hänvisas till slöjdevaror, ej specificerade.
Borgare- och Bondestånden hafva godkänt Utskottets förslag att skrif-
pennor äfven af stål eller annan metall måtte åsättas samma införselstull,
som andra slag skrifpennor, och att rubriken för denna artikel följaktligen
skulle erhålla lydelsen: pennor, skrif- alla slag.
Ridderskapet och Adeln samt B reste-ståndet hafva deremot bibehål¬
lit gällande taxa i delta hänseende.
Utskottet hemställer till sistbemälda 2 Stånd, alt de ville, lika med
öfriga Stånden, antaga Utskottets förslag. I annat fall måste, då frågan in¬
verkar på sjelfva tullbestämmelsen, följande omröstning anställas:
238:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att för skrifpennor antaga följande
rubrik: pennor, skrif-, alla slag, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies nu varande rubrik: pennor, skrif-, alla slag,
utom af stål eller annan metall.
På sätt Utskottet föreslagit, hafva Borgare- och Bonde-stånden beslu¬
tat alt vid den för perlegryn i noten lemnade hänvisning lill gryn tillägga
Bevittnings-Utskottets Memorial, N.-o 23. 47
orden: ”af spanmål”; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
ogillat detta förslag.
Då det sålunda föreslagna tillägget icke är af beskaffenhet att inverka
på bevillningens belopp samt två Stånd slädnät emot två,
lärer förslaget böra förfalla.
Endast Borgareståndet bar godkänt Utskottets förslag att i en rubrik Plymer,
sammanföra de 1111 åtskilida slagen plymer och derå bestämma införselstullen
lill 10 r:dr skålpundet.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bondestånden hafva deremot
bibehållit gällande bestämmelser, angående denna artikel.
Frågan, huruvida de nu åtskiljda slagen plymer fortfarande böra upp¬
tagas under serskilda rubriker, är af helt och hållet formell beskaffenhet; och
måste alltså i öfverensstämmelse med tre SLånds beslut,
nuvarande indelning af ifrågavarande artikel förblifva oför¬
ändrad.
Beträffande åter tulla fgifterna, så och för den händelse, att Borgare¬
ståndet icke vill i de öfriga Ståndens beslut sig förena, föreslår Utskottet
till omröstning följande proposition:
239:o.
Den, som, jemlikt tre Stånds beslut, anser införselstullen å plymer
struts- och andra slag fortfarande böra bestämmas till 15 r:dr skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Villner Nej, bestämmes införselstullen till 10 r:dr per skålpund.
48
Bevillnings-Utslcottets Memorial, N.-o 23.
Pomada. Utskottets förslag dels att för pomada, kärlen inberäknade, nedsätta
Pomcranser. införselslulien från 28 sk. till 20 sk. skålpundet, dels att i en rubrik sam¬
manföra pomeranser samt pomeransknoppar och skal med 1 sk. 6 r:st in¬
förselstull per skålpund, bar Borgare-ståndet godkänt, men de öfriga Stån¬
den, under vidblifvaude af gällande taxa, ogillat. Såvida Borgareståndet,
icke vill frånträda sina härutinnan skiljaktiga beslut och instämma i de öf¬
riga Ståndens, måste följande omröstningar anställas:
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, vill, att inför¬
selstullen på pomada skall bibehållas vid 28 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, varder införselslulien på pomada, kärlen inberäknade, be¬
stämd till 20 sk. per skålpund; och
241:o.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, arliklarne ”pomeranser”
samt ”pomeransknoppar och skal.” fortfarande skola upptagas under serskilda
rubriker med införselstull, de förra af 1 sk. 6 r:st, och de sednare af 2 sk.,
allt per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, sammanföras nämnda artiklar i en rubrik och åsättas 1
sk. 6 r:st införselstull per skålpund.
Porslin. I afseende å oäkta, hvilt porslin hade Utskottet tillstyrkt att å la 11-
rickar bibehålla gällande införselstull 2 sk. skålpundet, och alt å andra pje-
ser nedsätta införselstullen från 5 sk. till 4 sk. per skålpund.
Detta
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 23.
49
Detta förslag hafva, i fråga om förstnämnde rubrik, Ridderskapet och
Adeln, Preste- och Bondestånden godkänt; hvaremot Borgareståndet be¬
slutat nedsättning af införselstullen a tallrickar till 1 sk. 6 r:st skålpundet.
Beträffande åter tullen a rubriken ”andra pjeser”, så har Borgare¬
ståndet godkänt, men de öfriga Stånden, vidblifvande gällande taxa, ogillat
den af Utskottet föreslagna tullnedsättning.
På grund häraf inbjuder Utskottet Borgareståndet att frånträda sina
beslut och, lika med de öfriga Stånden, för oäkta, hvilt porslin bibehålla
gällande tullsatser; och föreslår Utskottet, för det fall, att denne inbjudning
icke antages, följande proposition till omröstning:
242:o
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds fattade beslut, anser
gällande införselsafgifter å hvitt, omåladt porslin böra bibehållas, nemligen:
för ”tallrickar” 2 sk. och för ”andra pjeser” 5 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättas dessa tullafgifter å tallrickar till 1 sk. 6 r:st.
och å andra pjeser till 4 sk. per skålpund.
Utskottets förslag, att nu stadgade förbud mot införsel af måladt eller
tryckt oäkta porslin, tallrickar och andra pjeser måtte upphöra, hafva Bor¬
gare- och Bonde-stånden godkänt, men Ridderskapet och Adeln samt Preste-
ståndet ogillat; vid hvilket förhållande
förslaget härom lärer förfalla och ifrågavarande förbud komma
att fortfarande qvarstå.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden hafva godkänt
Utskottets förslag, att kärl och redskap af äkta porslin för pharmaceutiska
och vetenskapliga behof måtte, sedan beskaffenheten och qvantiteterna blifvit
hos Sundhets-kollegium, Vetenskaps-akademien eller vederbörande Universi-
Bih. till R. St. Prot. 7847 & 7848; 5 Sami. 7 Afd. /5 haft. ^
50
Bevillninys-Utskottets Memorial, N.-o 23.
Portföljer.
tets Fakultet uppgifna och godkända, af apothekare och vetenskapsmän tull¬
fritt införas, hvaremot Borgare-ståndet, i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts förslag, beslutat, att nämnde käril och redskap för pharmaceutiska be¬
hof finge af apothekare i riket införas mot tull af 5 procent å värdet.
Skulle Borgare-ståndet icke vilja i de öfriga Ståndens beslut sig för¬
ena, blifver följande omröstning nödig:
243:o
Den, söm bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att kärl
och redskap af äkta porslin för pharmaceutiska och vetenskapliga behof må,
sedan beskaffenheten och qvantileterna blifvit hos Sundhets-kollegium, Ve-
tenskäps-akademien eller vederbörande Universitets Fakultet uppgifna och
godkända, af apothekare och vetenskapsmän tullfritt införas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages Borgcire-ständets beslut, att kärl och redskap af
äkta porslin för pharmaceutiska behof få, sedan beskaffenheten och qvanti-
teterna blifvit hos Sundhets-kollegium uppgifna och godkända, af apothekare
i riket införas mot tull af 5 procent å värdet.
På sätt Utskottet tillstyrkt, hafva Bidderskapet och Adeln, Preste-
och Bonde-ständen beslutat, att nu gällande bestämmelse för portföljer, task-
böcker, ridikyler och nattsäckar af 25 procents införselstull skall förblifva
oförändrad; hvaremot Borgareståndet antagit Kongl. Maj:ts förslag, att nämn¬
da artiklar ”af läder” skola förtullas såsom läderarbeten, ej specificerade, och
”af väfnad eller papper” såsom ämnet, hvaraf de bestå, med tillägg af 25
procent.
Då läderarbeten, ej specificerade, äro åsatte en tullafgift till 25 procent
af värdet, innebär Borgareståndets beslut, angående portföljer m. m. af lä¬
der, ingen annan, än formell skiljaktighet från hvad de öfriga Stånden be¬
slutat; och
Bevillnings-UtskoUets Memorial> N.o 23.
51
lärer alltså vid sistnämnde Ståndens beslut derutinnan böra
förblifva.
I fråga åter om portföljer af väfnad eller papper, så, och för den hän¬
delse, att B or gare-st undet icke vill frånträda sitt skiljaktiga beslut i detta
hänseende, måste följande omröstning anställas:
244:o.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att porL-
följer, taskböcker, ridikyler och nattsäckar äfven af väfnad eller papper skola,
såsom hittills, åsättas införselstull till 25 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma dessa artiklar att förtullas såsom ämnet, hvaraf
de bestå, med tillägg af 25 procent.
Då Utskottets förslag, att taskböcker må i noten upptagas med hänvis¬
ning till portföljer, endast blifvit af ett Stånd, nemligen Bondeståndet j god¬
känd t,
torde förslaget böra förfalla.
Borgareståndet bar bifallit, men öfriga Stånden ogillat Utskottets för-Potatismjöl,
slag, att å potatismjöl nedsätta införselstullen från 24 till 18 sk. lispundet.
Derest Borgareståndet icke vill frånträda detta beslut och, lika med
de öfriga Stånden, å potatismjöl bibehålla gällande införselstull, föranleder
skiljaktigheten följande omröstning:
245».
t
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, anser införselstullen å potatis¬
mjöl böra bibehållas vid 24 sk. lispundet, röstar
Ja;
Kur.
Rötter
atbara
52 Bevillnings-Utskottels Memorial, N.-o 23.
den, det ej vill, röstar Nej ;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen till 18 sk. lispundet.
Den af Utskottet för artikeln rör föreslagna förändrade redaktion, nem¬
ligen :
”Bambu- och Spanska”
”Vass- Rottingar och andra slag”
har Bonde-ståndet antagit; hvaremot Ridderskapet och Adeln och Preste-
ståndet bibehållit nuvarande redaktion samt Borgare-ståndet antagit den af
Kongl. Maj:t föreslagna.
Då emedlertid två Stånd bibehållit gällande lydelse för rubriken och
de deri ifrågasatta ändringar icke inverka på sjelfva tullafgifterna,
lärer frågan böra förfalla och nu gällande taxa i detta hänse-
seende förblifva oförändrad.
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag, har Borgare-ståndet be¬
slutat nedsätta införselstullen å rötter, ätbara, alla slag, ej specificerade, till
16 sk. tunnan; hvaremot Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stån¬
den bibehållit gällande införselstull 24 sk.; och lärer, derest Borgare-ståndet
icke vill med de öfriga Stånden sig förena, följande omröstning böra ega
rum:
246:o
Den, som, jemlikt tre Stånds beslut, anser införselstullen å rötter,
ätbara, alla slag, ej specificerade, böra bibehållas vid 24 sk. tunnan, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes tullen till 16 sk. tunnan.
För
STOCKHOLM, 1848. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Betalnings-Utskottets Memorial, N:o 25
1
För sadelmakare-arbeten, ej specificerade, som nu förlullas ad valorem med
33Vi procent, hade Utskottet föreslagit indelning i:
med äkta förgyllda, försilfrade eller fidlerade beslag med 28 sk. införselstull, och
Andra slag, med 16 sk. införselstull per skålpund.
Detta förslag är af Borgare- och Bonde-stånden godkändt. Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet hafva deremot bibehållit gällande bestämmelser.
Utskottet inbjuder sistbemälde två Stånd alt, såsom de öfriga, antaga Utskottets
ifrågavarande förslag. Vinber denna inbjudning icke bifall, måste följande omröst¬
ning anställas:
247:o.
Don, som bifaller Utskottets förslag, att indela-sadelmakare-arbeten, ej specifi¬
cerade , i två klasser:
Med äkta förgyllda, försilfrade eller pläterade beslag, och
Andra slag, samt bestämma införselstullen å de förra till 28 sk. och å de sednare
till 16 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, bibehålies för sadelmakare-arbeten, ej specificerade, nu varande
rubrik och införselstull af 33x/s procent å värdet.
Utskottets förslag att upphäfva förbudet mot införsel af oraffinerad och raffi¬
nerad salpeter, hafva Borgare- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet ogillat; till följd hvaraf
detta förslag förfaller och införselsförbudet qvarstår.
Borgare- och Bonde-stånden hafva godkänt Utskottets förslag, att indela kok¬
salt i oraffineradt och raffineradt och att å det förra bibehålla den för koksalt nu
gällande införselstull af 36 sk. tunnan, samt att åter å raffineradt salt bestämma in-
förselsafgiften till 8 r:st. per skålpund.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva i dessa hänseenden bibehål¬
lit gällande bestämmelse.
Då frågan om förändrad redaktion till följd deraf att två stånd stannat emot två
måste förfalla,
och någon skiljaktighet icke förefinnes i afseende å tullsatsen för koksalt, återstår
att bestämma afgiften å raffineradt salt.
Itih. lill R. St. Prot. 1817 och 1848• 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. 1
Sadel maliare-
arbeten, ej
specificerade.
Saltpeter
Salt.
2
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, N:o 23.
I detta hänseende måste, såvida Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständel
icke vilja, lika med de öfriga Stånden, antaga den af Utskottet föreslagna införsels-
afgift, 8 r:st. skålpundet, följande omröstning ega rum:
248:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å raffineradt salt bestämma införsels¬
tullen till 8 r:st. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, bibehålies nu gällande bestämmelse af 2 r:dr 24 sk. införselslull
per tunna. '
Vidare och enär endast ett Stånd, Bondeståndet, antagit Utskottets förslag att
vid rubriken koksalt inom parenthes tillägga orden: s. k. Luneburger-salt derunder
inbegripet, men öfriga Stånden ogillat detta förslag,
torde vid hvad tre Stånd härutinnan beslutat böra förblifva.
På sätt Utskottet tillstyrkt, hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde¬
stånden biebållit gällande införselstull, 1 sk. skålpundet, för medicinskt salt, hvilken
tullafgift Borgareståndet deremot nedsatt till 6 r:st.
Såvida Borgareståndet icke frånträder denna skiljaktighet föranleder densamma
följande omröstning:
249:o.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att införselstullen å
medicinskt salt, ej specificeradt, bibehålles vid 1 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner néj, nedsättes införselstullen till 6 r:st. per skålpund.
Slutligen hafva Preste- och Bondestånden bifallit, men Ridderskapet och Adeln
samt Borgareståndet ogillat Utskottets förslag, att rättigheten att införa medicinskt
salt, ej specificeradt, ondast skulle tillkomma apothekare, efter serskild anmälan hos
Sundhets-kollegium och af detsamma lemnadt tillstånd. Och som frågan härom icke
afser bevillningens belopp, samt två Stånd stannat emot två,
lärer Utskottets ifrågavarande förslag böra förfalla.
t
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, Nio 25. 3
För »saxar, andra slag», än öfverskäraresaxar, hade Utskottet tillstyrkt nedsätt¬
ning af gällande införselstull från 3 r:dr 16 sk. till 36 sk. skålpundet, hvilket för¬
slag Borgareståndet antagit.
Riddershapet och Adeln har bestämt ifrågavarande afgift till 1 r:dr 24 sk.
skålpundet; hvaremot Preste- och Bonde-stånden bibehållit gällande bestämmelse.
Då Ridderskapets och Adelns beslut innebär en förmedling af de öfriga Stån¬
dens vidt skiljaktiga, anser Utskottet sig böra inbjuda Preste-, Borgare- och Bonde¬
stånden att i samma beslut sig förena, och får Utskottet, för annan händelse, till
omröstning föreslå följande propositioner:
a) om kontrapropositionen:
250:o.
Den, sorn till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående införsels-
tullen å saxar, andra slag än öfverskäraresaxar, antager Preste- och Bonde-ståndens
beslut, att bestämma denna tull till 3 r:dr 16 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut att nedsätta införsel¬
tullen till 36 sk. per skålpund.
b) i hufvudsaken:
251:o.
Den, som vill, att införselstullen å saxar, andra slag än öfverskäraresaxar, skall
bestämmas till 1 r.dr 24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(lista alternat.) Preste- och B onde-st ändens beslut.
(2:a alternat.) Borgare-ståndets beslut.
Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å senap, »omalen», från 1 sk.
till 6 r:st., och »malen», med uteslutande af orden: »och preparerad» från 6 till
4 sk. skålpundet, har Borgareståndet godkänt, men de öfriga Stånden ogillat.
Genom de tre Ståndens sammanstämmande beslut
torde den i nu gällande taxa befintliga redaktion för ifrågavarande artikel
böra anses godkänd.
Savar.
Senap.
Sirop.
4 lievillnings-Ulskollcls Memorial, AV o 25.
I fråga aler om tullafgifterna, måste, derest Borgure-ståndet icke vill frånträda
sitt beslut och instämma i de öfriga Ståndens, följande omröstning företagas:
252:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser gällande införsels-
afgifter å omalen senap 1 sk. och å malen 6 sk. skålpundet böra bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, ncdsättes afgiften å omalen senap till 6 r:st. och å den maina till 4
sk. per skålpund.
Samtliga Riks-slånden hafva godkänt Utskottets förslag, att, med upphäfvande
af nu gällande förhud mot införsel af sockersirop, brun eller hvit, å denna artikel
bestämma 3 sk. införselstull per skålpund.
Preste- och Bonde-stånden hafva derjemte godkänt Utskottets förslag att sam¬
manföra capilair-, mullbärs-, rosen- och violsirop i en rubrik med 3 sk. införsels¬
tull skålpundet.
Ridders/capet och Adeln åter har för nyssnämnde slag sirop bibehållit gällande
bestämmelser, hvaremot Borgare-ståndet, genom antagande af Kongl. Maj:ts> förslag,
sammanfört alla slag sirop under en rubrik med 3 sk. införselstull.
Då mullbärs-, rosen- och viol-sirop, enligt Ridderskapets och Adelns beslut,
skulle åsältas 4 sk. införselstull, men de öfriga tre Stånden antagit denna lull till
3 sk., inbjuder Utskottet Ridderskapet och Adeln att, med frånträdande af sitt be¬
slut, instämma i de öfriga Ståndens; och föreslår Utskottet för annat fall att om¬
röstning må anställas öfver följande proposition:
253:o.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, alt å mullbärs-
rosen- och viol-sirop nedsätta införselstullen till 3 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles nu gällande tullafgift, 4 sk. skålpundet.
Skulle införselstullen å nyssnämnde slag sirop blifva fastställd till 4 sk., så
följer ock deraf att samma slag sirop måste under serskild rubrik upptagas, men
om åter tullen nedsättes till lika belopp 3 sk., som å capilairsirop är stadgad,
Bevillnings-Ulskottels Memorial, N:o 25.
5
torde, jemlikt de liesta Ståndens beslut, capilair-, mullbärs-, rosen- och
violsirop få under en rubrik sammanföras, på sätt ock Utskottets förslag
innehåller.
Slutligen och enär Preste- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet och
Adeln samt Borgare-ståndet ogillat Utskottets förslag, att ändra stafningssätlet sirop
till syrup,
lärer gällande taxa derutinnan böra förblifva oförändrad.
1 afseende å skomakarearbeten hade Utskottet, med någon afvikelse från Kongl.
Maj:ts förslag, tillstyrkt följande indelning och tullbestämmelser:
af siden, 10 r:dr tullvärde och 2 r:dr 24 sk. införselstull.
af annan väfnad, karduans-, färgade eller lackerade skinn, 5 r:dr 16 sk.
värde och 1 r:dr 16 sk. införselstull; samt
andra slag, 5 r:dr värde och 56 sk. införselstull, allt per skålpund.
Detta förslag har Bondeståndet, i afseende på redaktionen, godkänt, under be¬
stämmande af införselstull «till 55'/3 procent å värdet», såsom det i Bondeståndets
protokoll yttras.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständet hafva vidblifvit nu gällande be¬
stämmelser, hvaremot Borgare-ständet antagit Kongl. Maj:ts förslag, utan annan
förändring, än att införselstullen å skomakarearbeten af siden blifvit, enligt Utskot¬
tets förslag, förhöjd till 2 r:dr 24 sk. skålpundet.
Hvad nu först angår Bonde-ståndets förenämnde beslut, i afseende på inför¬
selstullen å ifrågavarande artikel, så, ehuru det utur protokollet citerade yttrandet,
i och för sig, synes utmärka att Bonde-ståndet velat för skomakarearbeten, alla slag,
antaga förtullning ad valorem, har Utskottet likväl, vid betraktande deraf att nämnde
artikel blifvit uti flera klasser indelad, hvilket, med antagande af berörde förtullnings—
sätt, skolat vara helt och hållet ändamålslöst, trott sig böra så förstå Bonde-stån¬
dets beslut, att införselstullen å de serskilda slagen skomakarearbeten blifvit förhöjd
ifrån de af Utskottet föreslagna belopp, utgörande 25 procent af hvarje slag åsatt
tullvärde, till de belopp, som utgöra 3 5 Vs procent af samma tullvärden, eller för
skomakarearbeten «af siden» från 2 r:dr 24 sk. till 5 r:dr 16 sk., «af annan väf¬
nad» etc. från 1 r:dr 16 sk. till 1 r:dr 57 sk. 4 r:st. och å »andra slag» från
56 sk. till 1 r:dr, allt per skålpund.
Under -förutsättning, att denna uppfattning af Bonde-ståndets beslut är riktig,
och enär samma beslut i sådant fall skulle närmast förlika de öfriga ståndens sins
emellan skiljaktiga, får Utskottet inbjuda Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bor¬
Skomakare-
arbeten.
6 Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 25.
gare-stånden att i berörde beslut sig förena. Vinner denna inbjudning icke bifall,
så föreslår Utskottet att följande omröstningar må företagas:
om kontraproposition:
254:o.
Den, sorn, till contraproposition i hufvudsakliga voteringen angående skomakare-
arbeten, antager Ridåers/tapets och Adelns samt Preste-ståndels beslut att bibehålla
nu gällande indelning och tullbestämmelser, nemligen:
Skomarearbeten:
af blankläder, färgadt skinn eller tyger:
Skor, kängor, tofflor och galoscher 1 par 1 r:dr införsels-tull.
* stöflor 1» 3» dito.
Andra slag . . 100 värde 33 » 16 sk. dito.
röstar
./(i ,*
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till contraproposition Borgare-ståndets beslut, att för artikeln
skomakarearbeten bestämma följande indelning och tullsatser:
Skomakarearbeten:
af siden 1 skalp. 2 r:dr 24 sk. införsels-tull.
Af karduans- samt färgade eller tryckta
skinn 1 » 1 » 16 » dito.
Andra slag . 1 » — » 36 » dito.
b) i hufvudsaken:
25S:o.
Den, som vil| att, för skomakarearbeten skola antagas följande indelning och
tullbestämmelser:
Skomakarearbeten:
af siden 1 skalp. 3 r:dr 16 sk. införsels-tull.
Af annan väfnad, karduans-, färgade
eller lackerade skinn . . .1 » , 1 » 37 » 4 r:st. dito. ■
Andra slag 1 » 1» dito.
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, N:o 23. 7
v
(Irsta alternat.) Ridderskapct och Adelns samt Preste-ständets beslut.
(2:dra alternat.) Borgareståndets beslut.
Preste- Borgare- och Bondestånden hafva bifallit Utskottets förslag, att ned¬
sätta införselsafgiften å skriftaflor: å dem »af sten» från 1 sk. 6 rrst. till 1 sk. och
å »andra slag» från 8 sk. till 5 sk. skålp.; men Ridder skåpet och Adeln har här¬
utinnan vidblifvit gällande bestämmelser.
Såvida Ridder skåpet och Adeln icke vill, med frånträdande af detta sitt beslut,
antaga Utskottets af öfriga Stånden godkända förslag, föranleder skiljaktigheten föl¬
jande omröstning:
256:o.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att nedsätta inför-
sclstullen å skriftaflor »af sten» till 1 sk., och »andra slag» tili 5 sk. skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehållas gällande införselsafgifter, å förra slaget 1 sk. 6 rrst. och å
det sednare 8 sk. skålpundet.
För Ståndens skiljaktiga beslut, angående slöjdevaror, ej specificerade, har Ut¬
skottet här förut redogjort.
Utskottets förslag, att bestämma införselstullen å smör till 1 rrdr 24 sk.
lispundet är af Ridderskapet och Adeln godkändt.
Preste- och Bondestånden hafva bestämt denna införselstull till 2 rrdr och
Borgareståndet till 1 rrdr per lispund.
Utskottet inbjuder sistbemälde tre Stånd att, med frånträdande af sina beslut,
antaga Utskottets förslag. I annat fall, måste följande omröstningar anställas:
aj om kontraproposition:
257:o.
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående artikeln
smör, antager Preste- och Bonde-ståndens beslut, att bestämma införselstullen derå
till 2 rrdr lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Skriftaflor,
Slöjdevaror.
Smör.
8 Bevillnings-UlskoUels Memorial, N:o 23.
vinner nej, anlages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, att å smör ned¬
sätta införselstullen till 1 r:dr per lispund.
b) i hufvudsaken:
2S8:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, ätt å smör bestämma tullen till 1 r:dr
24 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(Irsta allernat.) Preste- och B onde-ståndens beslut,
(2:dra alternat.) Borgare-ståndets beslut.
Samtlige Riks-stånden hafva godkänt Utskottets förslag, att upphäfva nu gal —
Socker. lande förbud mot införsel af topp- kandi- och kaksocker och att sammanföra rubri¬
kerna »krossadt lump-, havanna-terres- samt andra till sockerhalten lika slag,» och
»topp-, kandi- och kak-socker,» uti en så lydande rubrik:
Topp-, kandi-, kak-, krossadt lump-, havanna-terres- samt andra till socker¬
halten lika slag; och hafva derjemte Ridderskapet och Adeln, Borgare- och Bonde¬
stånden för denna rubrik antagit den af Utskottet föreslagna införselsafgift, 5 sk.
per skålpund.
Preste-ständet har 'deremot å ifrågavarande rubrik bestämt införselstullen till
6 sk. skålpundet
Utskottet inbjuder Preste-ständet att, med frånträdande af sitt sålunda skilj¬
aktiga beslut, antaga Utskottets af öfriga Stånden godkända förslag; och får Utskot¬
tet, för den händelse att inbjudningen icke vinner bifall, till omröstning föreslå föl¬
jande proposition:
2S9:o.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, gtt å »topp-,
kandi-, kak-, krossadt lump-, havanna-lerres-socker samt andra till sockerbalten lika
slag», bestämma införselstullen till 3 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages införselstullen å dessa artiklar till 6 sk. per skålpund.
Bevillnings-UtskoUets Memorial, N:o 23.
9
I öfverensstämmelse med Utskottels förslag, Lafva Ridder skåpet och Adeln,
Preste- och Bonde-stånden beslutat att å spanmål bibehålla nu gällande tullbe-
stämmelser, hvilka Borgare-ståndet deremot, med antagande af Kongl. Maj:ts förslag,
nedsatt med V^del.
Så vida Borgare-ståndet icke vill frånträda detta sitt beslut och i öfriga Stån¬
dens sig förena, lärer följande omröstning böra anställas:
260:o.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att bibehålla nu
gällande tulibeslämmelser å spanmål, omalen, nemligen: å bohvete 1 r:dr, hafra
32 sk., hvete 2 r:dr, korn och malt 1 r:dr, linser 2 r:dr, råg 1 r:dr 16 sk., vic¬
ker 1 r:dr 8 sk. och ärter 1 r:dr 16 sk. per tunna, röstar
> / 'a i
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättas dessa afgifter å bohvete till 56 sk., hafra 24 sk., hvete 1
r:dr 24 sk., korn och malt 36 sk., linser 1 r:dr 24 sk., råg 1 r:dr, vicker 42
sk. och ärter 1 r:dr tunnan.
Vidare hade Utskottet tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte i underdånig skrif¬
velse hos Kongl. Maj:t anhålla, det spanmålstullen finge förblifva oförändrad under
viss bestämd tid af minst tre år, hvilken tillstyrkan blifvit af Preste- och Bonde¬
stånden godkänd, men af Ridderskapet och Adeln samt B or g are-st ände t ogillad; och
lärer alltså
frågan härom böra förfalla.
Borgare- och Bondc-stånden hafva godkänt Utskottets förslag, att speldosor, som
i noten till gällande taxa, hänvisas till lika tullbehandling med posilif, i stället måtte
hänvisas till slöjdevaror, ej specificerade.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva härutinnan bibehållit gällande
bestämmelser.
Så vida sislbemälde tvenne Stånd icke vilja frånträda sitt beslut och med de öf¬
riga Stånden sig förena, måste, då frågan inverkar på tullafgiftens belopp, omröst¬
ning anställas, enligt följande proposition:
Bilt. till Ii. St. Prof. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 16 Haft. 2
Spanmål.
Speldosor.
10
Devillnings-Ulskotlcls Memorial, N:o 23.
Spetsar, Ud¬
dar och
Blonder.
Spillning, af¬
fall och spån.
261 :o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att speldosor skola i noten hänvisas till
slöjdevaror, ej specificerade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, komma speldosor fortfarande alt hänvisas till positif, under rubriken in¬
strumenter, musikaliska.
Borgare-ståndet bar bifallit, men Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bon¬
de-stånden, under vidblifvande af gällande taxa, ogillat Utskottets förslag att nedsätta
införselstullen å spetsar, uddar och blonder, »silkes och linne» från 6 till S r:dr
skålpundet.
Utskottet hemställer till Borgare-ståndet alt det ville frånträda sitt skiljaktiga
beslut, hvilket eljest föranleder följande omröstning:
262.0.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, anser införselstullen å spetsar, uddar
och blonder, silkes och linne, böra bibehållas vid 6 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 3 r:dr skålpundet.
Utskottet, hade föreslagit, att utförselstullen å spillning, affall och spån mätte
från 10 procent böjas till 25 procent af värdet, hvilket förslag vunnit bifall af
Preste- och Bonde-stånden, men deremot blifvit af Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-ståndet ogilladt.
Till sistbemälda två Stånd bemstäiler Utskottet, att de ville, med frånträdande
af sina beslut, antaga de öfriga Ståndens; och torde i annat fall följande omröstning
ega rum:
263:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å spillning, affall och spån bestämma
utförselstullen till 23 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, bibehålles nu gällande utförselstull, 10 procent af värdet.
Bevillnings-Ulshotlels Memorial, N.o 23.
il
Likaledes hafva Preste- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet och Adeln Stenkolsstybb
samt Borgare-ståndet ogillat Utskottets förslag., att belägga stcnkols-stybb eller grus, cllecllrecs'n"
som nu är tullfritt, en införselstull af 4 sk. per tunna.
Derest Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet icke skulle vilja, med
frånträdande af sitt beslut om tullfrihet vid införsel för ifrågavarande artikel, antaga
den af de öfriga Stånden beslutade tullafgift, lärer följande omröstning böra anställas
264:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å stenkols-stybb eller grus stadga 4
sk. införselstull per tunna röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer denna artikel alt fortfarande njuta tullfrihet vid införsel.
Utskottet hade föreslagit att hufvudrubriken strumpor skulle erhålla följande ly- strumpor.
delse:
»Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten,»
och indelas i »silkes» med 3 r:dr, »halfsiden» med 1 r:dr 24 sk och »andra slag»
med 1 r:dr införselstull per skålpund. Detta förslag har Borgare-ståndet godkänt
med allenast den förändring, att införselstullen å rubriken »andra slag» blifvit be¬
stämd till 36 sk. skålpundet.
Deremot hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden för huf¬
vudrubriken strumpor bibehållit nu gällande lydelse, indelning och tullbestämmelser,
utan annan förändring, än att dels Preste-ståndet för silkesstrumpor antagit den af
Utskottet föreslagna tullsats, dels Ridderskapet och Adeln samt Preste-stdndet nedsatt
införselstullen å bomullsstrumpor till 1 r:dr 16 sk. skålpundet.
Då tre Stånd sålunda varit ense om bibehållande af nu gällande taxa i afse¬
ende å rubrikens lydelse och indelning, samt af dessa tre Stånd Preste-ståndet fattat
de beslut, angående tullafgifterne, som mest lämpa sig till sarmnanjemkning af de
öfrige Ståndens skiljaktiga meningar, inbjuder Utskottet Ridderskapet och Adeln,
Borgare- och Bonde-stånden att med Preste-ståndet sig förena.
Vinner denna inbjudning icke bifall, måste omröstningar emellan alla fyra Stån¬
dens sinsemellan skiljaktiga beslut anställas; hvarvid, då Bor g are-ståndets beslut när¬
mast öfverensslämrner med Utskottets förslag, samma beslut torde antagas till ja¬
proposition i den hufvudsakliga voteringen, sedan först blifvit afgjordt, hvilketdera af
de öfriga ståndens beslut må blifva kontra-proposition i samma votering, sålunda:
a) om kontra-proposition:
12
Bevillnings-Utskotlels Memorial, N;o 23.
265:o.
Den, som, lill kontra-proposition i den hufvudsakliga voteringen, angående ar¬
tikeln strumpor, antager Preste-ståndets beslut, att bibehålla hufvudrubriken »strum¬
por» oförändrad och indela densamma i
Silkes- med 3 r:dr,
Bomulls- med 1 r:dr 16 sk.,
Redgarns- med 40 sk.,
och andra slag med 1 r:dr 16 sk.
införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer serskild omröstning att anställas, huruvida Ridderskapets och
Adelns eller Ronde-ståndets beslut må blifva till kontra-proposition antaget.
I sistnämnde fall anställes angående kontra-positionen följande votering:
266:o.
Den, som, till kontra-proposition i den hufvudsakliga voteringen, angående strum¬
por, antager Ridderskapets och Adelns beslut, att bibehålla hufvudrubriken »strumpor»
oförändrad ocb indela densamma i silkes- med 5 r:dr, bomulls- med 1 r:dr 16 sk., red-
garns-med 40 sk, och andra slag med 1 r:dr 16 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut, att, med i öfrigt
samma redaktion och tullbeslämmelsor, som Ridderskapets och Adelns nyssnämnde,
å bomullsstrumpor bibehålla nu gällande införselstull 2 r:dr 10 sk. B r:st. skålpundet.
b) i hufvudsaken:
267:o.
Den, som vill, att för artikeln strumpor skall antagas följande redaktion och
tullbestämmelser: strumpor och andra pä strumpstol eller genom stickning tillver¬
kade arbeten:
Silkes- 1 skålpund 3 r:dr införselstull.
Halfsiden ' .... 1 skålpund 1 r:dr 24 sk. »
Andra slag 1 skålpund 36 sk. »
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bcvillnings-Ulskollcls Memorial, N:o 23.
vinner nej, antages:
(l:a alternal.) Prestestdndets beslut.
(2:a alternat.) Ridderskapets och Adelns beslut.
(3:rlje alternat.) Bonde-stundets beslut.
Preste- och Borgare.-stånden hafva bifallit Utskottets förslag, att nedsätta inför¬
selstullen å strumpslickor från 30 sk. till 8 sk. skålpundet, men Ridderskapct och Strumpsiic-
Adeln samt Bonde-ståndet hafva härutinnan bibehållit nu gällande tullsats.
Så vida sislbemälda två Stånd icke vilja frånträda sina beslut härom och in¬
stämma i de öfriga Ståndens, lärer följande omröstning böra företagas:
268:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å strumpstickor bestämma införselstul¬
len till 8 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles nu gällande införselstull 30 sk. skålpundet.
Den af Utskottet föreslagna ändring i redaktionen af de under rubriken strän- Sirängar.
gar specificerade slag, nemligen att dessa skulle erhålla följande lydelse: Kantilj- el¬
ler öfverspunna baser; af metall och andra slag, äfvensom Utskottets förslag, att å
sistnämnde rubrik nedsätta införselstullen från 1 r:dr 2i sk. till 1 r:dr skålpundet,
har Borgareståndet godkänt, men de öfriga Stånden, under vidblifvande af gällande
taxa, ogillat.
Då den ifrågasatta ändringen för rubriken kantilj- eller öfverspunna baser är
af helt och hållet formell beskaffenhet,
lärer vid det af tre Stånd fattade beslut, att bibehålla rubriken oförändrad,
böra förblifva.
Förändringarne af andra och tredje rubrikerna åter gifva dessa en större ut¬
sträckning och måste derföre, likasom frågan om nedsättning af införselstullen å sist¬
nämnde rubrik, genom omröstning afgöras, så vida Borgareståndet icke vill från¬
träda sina skiljaktiga beslut härutinnan, och med öfriga Stånden sig förena.
För en sådan omröstning föreslår Utskottet följande proposition:
269:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser de under huf-
14
Bevillnings-Utskollcts Memorial, Av o 23.
talarbeten.
vudrubriken strängar upptagne rubrikerna »messings- och stål» samt »tarm-» böra
bibehäilas oförändrade, samt införselstullen å sistnämnde rubrik förblifva vid 1 r:dr
24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, komma nämnde rubriker att lyda: af metall och andra slag, samt in¬
förselstullen å sistnämnda rubrik att nedsättas till 1 r:dr per skålpund.
Utskottets förslag, alt från hufvudrubriken tråd till stålarbeten öfverflytta stål¬
tråd och nedsätta införselstullen derå till 4 sk. 6 rst. skålpundet, har Borgare¬
ståndet godkänt, äfvensom Bonde-ståndet gillat förslaget om ståltrådens förflyttning
till detta ställe, hvaremot Bonde-ståndet, i afseende å tullbestämmelsen, samt Ridder-
-skapet och Adeln och V re ste-ståndet, i fråga om både uppställningen och tullsatsen,
vidblifvit gällande taxa.
Häraf följer:
att ståltråd fortfarande måste upptagas under hufvudrubriken tråd.
Beträffande åter tullsatsen, så och för den händelse att Borgare-ståndet icke
vill frånträda sitt derutinnan från öfrige'Ståndens skiljaktiga beslut, föranleder det¬
samma följande omröstning:
270:o.
Den, son>, på sätt tre Stånd beslutat, anser införselslullen å ståltråd böra bi¬
behållas vid 6 sk. skålpundet, röstar
Ja\
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättcs införselstullen till 4 sk. 6 rst. per skålpund.
Vid rubriken ståltråd bade Utskottet föreslagit intagande i taxan af den ge¬
nom serskildt nådigt beslut meddelade föreskrift, atl, för tillverkning af sådana ar¬
beten, hvartill utländsk ståltråd erfordras, sådan tråd må, efter pröfning af behofvet,
och serskildt tillstånd af Kongl. Kommers-kollegium införas, emot tull af 10 pro¬
cent af värdet. Endast Borgareståndet har godkänt detta förslag, hvilket deremot
icke blifvit af öfriga Stånden bifallet.
Jemte det Utskottet anser 'sig böra inbjuda Borgare-ståndet att frånträda sitt
beslut och lika med de öfriga stånden icke i taxan upptaga den ifrågavarande fö-
Bevillnings-Utskottels Memorial, N:o 23.
reskriften, får Utskottet, för det fall att inbjudningen icke antages, till omröstning
föreslå följande proposition:
271:o.
%
Den, som, på sätt treStånd beslutat, anser att någon serskild lindrigare tull¬
sats för utländsk ståltråd för tillverkning af sådana arbeten, hvartill densamma er¬
fordras, icke bör bestämmas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer utländsk ståltråd för nämnde behof att, efter pröfning af be-
hofvet, och serskildt tillstånd af Kommers-kollegium införas mot 10 procent af
värdet.
1 följd af Ståndens ofvannämnda beslut, angående ståltråds upptagande under
hufvudrubriken tråd, måste nu varande lydelse för artikeln stålarbeten, nemligen stål¬
arbeten, ej specificerade, bibehållas.
Å denna artikel har Borgare-ståndet, i öfverensstämmelse med Utskottets för¬
slag, nedsatt införselstullen från 1 r:dr till 24 sk. skålpundet; hvaremot Ridderska-
pet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden bibehållit nu gällande bestämmelse.
Så vida Borgare-ståndet icke vill frånträda sitt skiljaktiga beslut, föranleder
detsamma följande omröstning:
272:o.
Den, som, jemlikt tre Stånds beslut, anser införselstullen å stålarbeten, ej spe¬
cificerade, böra förblifva 1 r:dr per skålpund röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 24 sk. skålpundet.
På sätt Utskottet tillstyrkt har Borgare-ständet beslutat, att å stärkelse, hvit, Stärkelse,
nedsätta nu gällande införselstull 1 r:dr till 32 sk. per lispund.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och 'Bondestånden hafva deremot bibehållit
gällande tullsats.
Så vida Borgare-ständet icke vill i de öfriga Ståndens beslut sig förena, må¬
ste följande omröstning ega rum:
1C>
Bevillnings-Utskotlels Memorial, N:o 25.
Svampar.
275:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser införselstullen å
hvit stärkelse böra bibehållas vid 1 r:dr lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen till 32 sk. per lispund.
Preste- och Bonde-ständen hafva godkänt Utskottets förslag, att, under hufvud-
rubriken svampar, införa en ny rubrik, ätbara, alla slag, med 12 sk. införselstull per
skålpund och alt, i noten, upptaga cbampignoner, murklor och tryffel med hänvis¬
ning till denna rubrik.
Ridder skalet och Adeln samt B or g are-ståndet hafva deremot ogillat Utskottets
förslag och beslutat, alt i noten bibehålla den nu för svampar, matnyttige, befint¬
liga hänvisning till frukter, hvarjemte Ridder skåpet och Adeln å murklor och tryffel
bibehållit nu gällande tullsatser, men Borgare-ståndet medgifvit tullfrihet för murk¬
lor samt å tryffel nedsatt införselsafgiften från 1 r:dr till 16 sk. skålpundet.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet att frånträda
sina, äfven sins emellan, skiljaktiga beslut och antaga Utskottets förslag. Vinner
denna inbjudning icke bifall, mäste följande omröstningar anställas:
a) om kontra-propositionen:
274:o.
Den, som, till kontra-proposition i hufvudsokliga voteringen, angående artikeln
svampar, antager Ridderskapets och Adelns beslut, att, med bibehållande af nu va-
rarande hänvisning i noten för matnyttiga svampar till frukter och å murklor af 5
sk. samt å tryffel af 1 r:dr införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets så vida från Ridder¬
skapets och Adelns skiljaktiga beslut, att murklor skola få tullfritt införas och inför¬
selstullen å tryffel nedsättas tl|I 16 sk. skålpundet.
b) i hufvudsaken;.
275:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att under hufvudrubriken svampar införa
ätbara
Bcvillnings-Utskottels Memorial, N:o Hö.
17
atbara, alla slag med 12 sk. införselstull per skålpund och att till denna rubrik i
noten hänvisa artiklarne champignoner, murklor och tryffel, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(l:a alternat.) Ridderskapet och Adelns belut,
(2:a alternat.) Borgare-ståndets beslut.
I följd af Utskottets förenämnda förslag blefvo några mindre rättelser i redak¬
tionen för artikeln svampar nödige; och
lärer frågan om antagande eller förkastande af dessa redaktions-förändrin-
gar få bero på utgångenaf det beslut, som öfver hufvudsakliga försla¬
get fattas.
Borgare- och Bonde-stånden hafva gillat Illsko'tels förslag, att nedsätta inför¬
selstullen å sågblad från 9 till 8 sk. skålpundet, men Ridderskapet och Adeln samt
Rreste-ståndet hafva deremot bibehållit gällande tullsats.
Till sislbemälda två Stånd hemställer Utskottet, att de ville frånträda sitt be¬
slut och med de öfriga Stånden sig förena. 1 annat fall lärer följande omröstning
böra företagas:
276:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å sågblad till 8
sk. skålpundet, röstar
Ja; ■
den. det ej vill, röstar Nej;
vinner nej) bibehålies gällande införselstull 9 sk. skålpundet.
1 öfverensstämmelse med Utskottets förslag, har Borgare-ståndet nedsatt inför—
selslullen å såpa från 36 lill 24 sk. lispundet, hvaremot Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-stånden, under vidblifvande af gällande taxa, ogillat Utskottets
förenämnde förslag.
Så vida B or g are-ståndet icke frånträder sitt skiljaktiga beslut, föranledes deraf
följande omröstning.
Bih. till R. St. Prol. 1847 och 1848 5 Sami. 1 Afd. 16 IM fl. 3
Sågblad.
Såpa.
18
Bevillnings-Ulskolleli Memorial, N:o 25.
Sjökort.
277:o.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, anser införselslullen å såpa böra bibe¬
hållas med 56 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes tullen till 24 sk. per lispund.
Med godkännande af Utskottets förslag, hafva Preste- och Bonde-ståndén be¬
slutat, att sjökort skola i noten upptagas med hänvisning till chartor.
Ridderskapet och Adeln har bibehållit den i nu gällande taxa för Sjökort lem-
nade hänvisning till böcker, hvaremot B or g are-ståndet, i öfverensstämmelse med
Kongl. Majrts förslag, utur taxan helt och hållet uteslutit artikeln Sjökort.
Ehuru det visserligen icke kan antagas hafva varit Ridd er skap et s och Adelns
samt Borgare-ståndets afsigt att genom nämnda bestut belägga sjökort med tullafgift,
likväl och enär detta skulle blifva en följd af de från Utskottets förslag skiljaktiga
besluten, hemställer Utskottet till sistbemälda två Stånd, att de ville frånträda sina
sins emellan skiljaktiga beslut och instämma i de öfriga Ståndens. För annan hän¬
delse lärer omröstning blifva nödig, enligt följande propositioner:
a) om kontrapropositionen:
278:o.
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående sjökort,
antager Ridderskapet och Adelns beslut att i noten hänvisa sjökort lill böcker, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, ' att utur taxan
och nolen dertill helt och hållet utesluta artikeln sjökort; och
h) i hufvudsaken:
279:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att i noten hänvisa sjökort till chartor, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages;
(l:a alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut
(2:a alternat.) Borgare-ståndets beslut.
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N:o 25.
19
Utskottet hade föreslagit, att artikeln tegel skulle, med uteslutande af specifi¬
kationen för »eldfast» och »klinker», indelas i mursten, alla slag, med 4 r:dr och
taksten med 6 r:dr 32 sk. införselstull per 1000 stycken. Detta förslag är af
Borgare- och Bonde-stånden godkändt, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ständet för tegel bibehållit nu gällande indelning och tullbestämmelser.
Till Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hemställer Utskottet, att de
ville frånträda sina skiljaktiga beslut och instämma i de öfriga Ståndens; och före¬
slår Utskottet för annat fall följande omröstning:
280:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att indela artikeln tegel i mursten, alla
slag, medi r:dr och i taksten med 6 rrdr 32 sk. införselstull för 1000 stycken, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehållas för tegel följande indelning och tullbestämmelser, nendigen:
»eldfast» med 6 r:dr, »klinker» med 4 r:dr, »mursten» med 5 rrdr och »taksten»
med 10 rrdr införselstull per 1000 stycken.
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag, hafva Borgare- och Bonde-stånden
beslutat, att tennlikar, som nu under serskild rubrik äro åsatte 12 sk. införselstull
skålpundet, skola ur texten utgå och i noten hänvisas till arbetad messing.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständet hafva i detta hänseende vidblifvit
gällande taxa; och enär Utskottets förslag endast afsåg förenkling af taxan, utan
rubbning i tullafgiften för ifrågavarande artikel, helst Utskottet å det slag arbetad
messing, hvarmed tennlikar skolat lika lullbchandlas, tillstyrkt samma tullafgift, som
den nu för tennlikar gällande, och tvä Stånd, i afseende å ifrågavarande förändring,
stannat emot två,
lärer förslaget härutinnan böra förfalla.
Den af Utskottet för arbetadt, nytt tenn föreslagna förändrade redaktion har
icke blifvit af något Riks-stånd godkänd; men Borgare-ståndet har antagit den
föreslagna nedsättningen af införselsafgiften å arbetadt nytt tenn, olackeradt, från
12 sk. till 8 sk. och lackeradt från 16 till 12 sk. skålpundet, hvaremot Ridder¬
skapet och Adeln, Preste- och Bonde-sländen äfven i detta hänseende bibehållit
gällande bestämmelser.
Tegel.
Tcnnlikar
Tenn.
20
Bevillnings-UlskoUits Memorial, N:o 25.
Tobak.
Så vida B or g are-ståndet icke vill i de öfriga ståndens beslut härutinnan sig
förena, måste följande omröstning anställas:
281.0.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, anser gällande införselstull å tenn,
arbetadt nytt: olackeradt 12 sk. och lackeradt 16 sk. per skålpund böra bibe¬
hållas, röstar
Ja;
den, det ej vili, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen å det olackerade till 8 sk. och å det lackerade
till 12 sk. skålpundet.
Ridder skåpet och Adeln, Borgare- och Bonde stånden hafva .bifallit Utskottets
förslag alt å tobaksblad och stjelkar bibehålla nu gällande införselsafgifter, å de
förra 7 sk. och å de sednare 4 sk. skålpundet; och hafva samma Riks-stånd för
öfriga, under hufvudrubriken tobak upptagna, artiklar bibehållit gällande bestämmel¬
ser, utan annan afvikelse, än att Borgare-ståndet å cigarrer nedsatt införselstullen
från ,1 r:dr 6 sk. till 1 r:dr per skålpund.
Preste-ståndet deremot har beslutat att höja införselstullen å tobaksblad och
stjelkar med 1 sk. och å öfriga specificerade slag tobak med 2 sk. utöfver de i
gällande taxa stadgade belopp.
Utskottet inbjuder Preste- och Borgare-stånden att frånträda sina skiljaktiga
heslut och, lika med de öfriga Stånden, för alla, under hufvudrubriken tobak upp¬
tagna, artiklar bibehålla gällande bestämmelser. Vinner denna inbjudning icke bifall,
torde serskilda omröstningar böra anställas angående införselstullen, dels å cigarrer
och dels å öfriga slag tobak.
I sistnämnda fråga föreslår Utskottet följande proposition:
2R2:o.
Den, som bifaller Utskottets af tre stånd godkända förslag, att bibehålla nu
gällande tullafgifter å följande slag tobak, nemligen blad 7 sk., karduser eller lös i
fastager 14 sk., knaster 36 sk., malen eller snus 16 sk., spunnen oeh negerbead
10 sk., stänger och carotter 18 sk. och stjelkar 4 sk., allt per skålpund, röstar
Jq;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bevilltiings Utskottets Memorial, N:o 25.
21
vinner nej, höjas dessa afgifter å blad och stjelkar med i sk. och å öfriga uppräk-
nade slag ined 2 sk. per skålpund.
Beträffande åter cigarrer, måste följande omröstningar, angående införselstullen
derå, anställas:
a) om kontrapropositionen:
285:o.
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående cigarrer,
antager Preste-ständets beslut, att höja införselstullen derå till i r:dr 8 sk. skål¬
pundet, röstar
Ja; ,
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut att nedsätta inför¬
selstullen å cigarrer till i r:dr skålpundet, och
b) i hufvudsaken:
284:o.
Den, som vill, att införselstullen å cigarrer skall bibehållas vid 1 r:dr 6 sk.
skålpilndetj röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(l:sta alternat.) Preste-ständets beslut.
(2:dra alternat.) Borgare-ständets beslut.
Då Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden varit ense derom att
bibehålla nu varande redaktion för artikeln tobak,
lärer dervid böra förblifva.
Utskottets förslag att å tran och späck, alla slag, bestämma införselstullen till
6 sk. lispundet, hafva Borgare- och Bonde-stånden godkänt, hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet bibehållit nu gällande lullbestämmelse; och lärer, så
vida sistbemälda två Stånd icke vilja frånträda sitt beslut och instämma i de öfriga
Ståndens, följande omröstning böra företagas:
Tran och
späck.
22
Bevillnings-Ulslcotlets Memorial, N:o 23.
Träd varor.
28S:o.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag att å tran och späck alla slag bestämma
införselstullen till 6 sk. per lispund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehåiles nu gällande införselstull af 2 r:dr 24 sk. för 60 kannor.
i
Borgare- och Bonde-stånden hafva gillat Utskottets förslag, alt bjelkar och
sparrar af furu och gran »af 8 till och med 10 tum midt på» och »deröfver,» må
sammanföras under en rubrik och åsättas 42 sk. införselstull stycket, hvaremot
Riddershapet och Adeln samt Preste-ståndet bibehållit nu gällande taxa i detta hän¬
seende.
Såvida sislbemälde två Riks-ständ icke frånträda sitt från öfriga Ståndens skilj¬
aktiga beslut, torde följande omröstning böra anställas: ' '
286:o.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag att i en rubrik sammanföra bjelkar och
sparrar af furu och gran »af 8 till och med 10 tum midt på» samt »deröfver,»
och å denna rubrik bestämma införselstullen till 12 sk. stycket; röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehållas gällande bestämmelser, nemligen för bjelkar »af 8 till och med
10 tum midt på» 12 sk. och »deröfver» 20 sk. införselstull stycket.
På sätt Utskottet vidare föreslagit, hafva Borgare- och Bonde-stånden beslu¬
tat, alt det nu gällande taxa befintliga stadgande, att bjelkar och sparrar kunna ut¬
föras både liksidiga och platta, jemväl skall utsträckas till införseln; och att rubriken
»ribbor, längre eller kortare,» skall, med uteslutande af den nu derunder befintliga
anmärkning, erhålla lydelsen: ribbor, sågade, längre eller kortare; men enär Ridder-
skapct och Adeln samt Preste-ståndet ogillat dessa förändringar, hvilka icke inverka
på tullbevillningen,
torde, hvad Utskottet härutinnan föreslagit böra anses hafva förfallit.
I
Bevillnings-Ulskollets Memorial, N:o 23.
23
Utskottets förslag, alt al- och tallved, som nu är åsatt 16 sk. in- och 36 sk.
utförselstull, samt granved, som har 14 sk. in- och 30 sk. utförselstull, måtte sam¬
manföras med rubriken ved, andra slag, och att införselstullen derå, som nu utgör
24 sk., matie nedsättas till 16 sk. samt utförselstullen likaledes nedsättas från, 1 r:dr
24 sk. lill 36 sk. famnen, hafva Borgare- och Bonde-ständen godkänt, men Rid¬
der skåpet och Adeln samt Preste-ständet ogillat. I följd häraf, och då förslaget,
beträffande al- och tallved, icke innefattar annan afvikelse från gällande taxa, än i
afseende å sjelfva redaktionen,
lärer förslaget derutinnan böra förfalla.
Skulle deremot Ridderskapet ock Adeln samt Preste-stundel icke vilja instämma
i de öfriga Ståndens beslut, angående granved och ved, andra slag, så lärer föl¬
jande omröstning derom blifva nödig:
287:o
Den, som bifaller Utskottets förslag att sammanföra rubrikerna granved och ved,
andra slag, i en rubrik af sistnämnde lydelse och derå bestämma införselstullen till
16 sk. samt utförselstullen till 36 sk. per famn, röstar
J (i f
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer nu gällande bestämmelse alt bibehållas, nemligen för granved 14
sk. in- och 30 sk. utförselstull samt för »ved? andra slag,» 24 sk. in- och 1 r:dr
24 sk. utförselstull per famn.
Borgare- och Bonde-stånden hafva likaledes godkänt Utskottets förslag, ali
rubriken »svarfvarearbeten, ej specificerade, med eller utan betsning, målning eller
lackering» måtte utgå och inbegripas under rubriken »alla andra, mera eller mindre,
arbetade trädvaror, ej specificerade etc.», och att införselstullen å .denna rubrik skulle
nedsättas från 33Vs till 23 procent af värdet; deremot hafva Ridderskapet och A-
deln samt Preste-ständet härutinnan vidhlifvit gällande taxa; och måste, derest sist—
bemälda två Stånd icke frånträda sitt beslut samt med öfriga Stånden sig förena,
följande omröstning anställas:
24
Bevillnings-Utskottels Memorial, N:o 23.
288:o.
Den, som bifaller Utskottels förslag att sammanföra rubrikerna »svarfvarearbe-
ten, ej specificerade, med eller utan betsning, målning eller laekering» samt »alla
andra mer eller mindre arbetade trädvaror, etc.», till en så lydande rubrik: »alla
andra, mer eller mindre arbetade trädvaror, ej specificerade, derunder inbegripna
nedslagna tunnor samt ej specificerade svarfvare- och snickarearbeten, med eller utan
betsning, målning eller lackering», och alt å denna rubrik bestämma införselstullen
till 23 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles nuvarande rubriken: »svarfvarearbelen, ej specificerade, med
eller utan betsning, målning eller lackering» med 1 r:dr införselstull per skålpund,
och »alla andra mer eller mindre arbetade trädvaror ej specificerade, derunder in¬
begripna nedslagna tunnor samt ej specificerade snickarearbeten, med eller utan
- betsning, målning eller lackering» med införselslull af 331/; procent å värdet.
1 öfverensstämmelse med Utskottets förslag, hafva Borgare- och Bondestånden
beslutat att sammanföra de af artikeln stäfver, lagg- och botten- i nu gällande taxa
upptagne två första rubrikerna lill en: »af till och med 42 verktums längd å de
förra och högst 27 verktums längd å de sednare» och att bestämma utförselstullen
å dessa dimensioner stäfver »af bok, furu eller gran» till 1 sk. för i 20 stycken, äf¬
vensom Bondeståndet gillat Utskottets (örslag att å ekstäfver af nyssnämnde dimen¬
sioner bibehålla nu gällande utförselstull 8 sk. för 120 stycken samt att nedsätta
införselsafgiften å ekstäfver af de mindre dimensionerna från 40 till 52 sk. och af
de större från 2 r:dr 24 sk. till 2 r:dr för 120 stycken; hvaremot Borgare-stån¬
det, i båga om tullbestämmelserna å ekstäfver, nedsatt utförselstullen å förstnämnde-
slag till 4 sk. för 120 stycken, samt bibehållit nyssnämnde införselsafgifter oför¬
ändrade.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva i alla dessa hänseenden vid-
blifvit gällande taxa.
Då således Utskottets förslag, angående artikeln stäfver, lagg- och botten-, i
sin helhet icke vunnit mera än ett Stånds bifall, men deremot två Stånd varit ense
om vidblifvande af nu gällande taxa i detta hänseende, anser Utskottet sig föranlå¬
tet inbjuda Borgare- och Bonde-stånden att i de öfriga Ståndens nyssnämnde beslut
Bevillnings-Utskollels Memorial, N:o 23.
25
sig förena. Yinner denna inbjudning icke bifall, måste omröstningar anställas, hvar¬
vid, med antagande af Utskottets förslag till ,/a-proposition i den hufvudsakliga vo¬
teringen, först måste afgöras hvilketdera af de öfriga Ståndens beslut må i samma
votering blifva kontraproposition, sålunda:
a)om kontrapropositionen:
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen antager Ridderslia-
pets och Adelns samt Preste-ståndets beslut, att för stäfver, lagg- och botten-, bi¬
behålla nu gällande indelning och bestämmelser, nemligen:
af till och med 34 verktums längd å de förra och 22 verktums längd å de sednare:
af ek 120 stycken — 24 sk. inf.tull. 3 sk. — utf.tull.
af bok, furu eller gran 120 » — 6 » dito. 1 » — dito.
deröfver till och med 42 verk¬
tums längd å de förra och
27 verktums längd å de
sednare:
af ek 120 » — 40 » dito. 18 » — dito.
af bok, furu eller gran 120 » — 8 » dito. 1 » 6 rst. dito.
derutöfver:
af ek 120 » 2 r:dr 24 » dito. 24 » — dito.
af bok, furu eller gran 120 » 1 r:dr 12 » dito. 12 » — dito.
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, att för ifråga¬
varande artikel bestämma följande indelning och tullsatser:
Stäfver, lagg- och botten-:
af till och med 42 verktums längd å de förra och högst 27 verktums längd å de
sednare:
af ek 120 stycken — 40 sk. inf.tull 4 sk. — utf.tull
af bok, furu eller gran 120 » — 8
derutöfver:
af ek 120 » 2 r:dr 24 sk.
af bok, furu eller gran 120 » 1 » 12 »
b) i hufvudsaken:
Be/i. till B. St. Fröt. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 16 Baft. 4
— dito.
24 » — dito.
12 » — dito
26
Bevillning s-Utskollets Memorial, N:o 23.
289:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att stäfver, lagg- och botten-, må erhålla
följande indelning och tullafgifter:
af till och med 42 verktums längd å de förra och högst 27 verktums
längd å de sednare:
af ek 120 stycken — 52 sk. inf.tull 8 sk. — utf.tull.
af bok, furu eller gran i 20 » — 8 » » 1 » — dito.
derutöfver:
af ek 120 » 2 r:dr — » » 24 » — dito.
af bok, furu eller gran 120 » 1 » 12 » » 12 » — dito.
röstar
Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(1 alternat.) Ridderskapets och Adelns samt Preste-ståndets beslut.
(2 alternat.) Borgare-ståndets beslut.
Som endast ett Stånd, Bonde-ståndet, gillat Utskottets förslag, att i en rubrik
uti införselstariffen sammanföra de nu åtskiljda rubrikerna bräder och plankor, så¬
gade, »af ek och ask» samt »af alm, bok, björk och andra inom landet växande,
ej specificerade trädslag», men Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-ständen
i detta hänseende bibehållit gällande taxa och frågan härom endast afser redak¬
tionen,
måste vid hvad tre Stånd beslutat förblifva.
Slutligen hade Utskottet, med anledning af herr Stenbergs motion, tillstyrkt, att
bjelkar och sparrar af furu och gran af mindre tjocklek än 8 tum midtpå måtte
beläggas med utförselstull af 5 sk. stycket.
Detta förslag har icke blifvit af något Stånd godkändt, utan hafva Ridderska¬
pet och Adeln för ifrågavarande artikel bestämt utförselstullen till 6 sk. stycket,
Pr este-ståndet till 4 sk. stycket och Bonde-ståndet till 6 rst. alnen, hvaremot Bor¬
gare-ståndet, i öfverensstämmelse med nu gällande taxa, icke med utförselstull be¬
lagt andra bjelkar och sparrar af furu och gran, än dem af mindre tjocklek än 5 tum
midtpå, hvarå gällande utförselstull, 3 sk. stycket, ock bibehållits.
Enär således alla fyra Stånden härutinnan stadnat i skiljaktiga beslut och af
dessa Preste-ständets närmast öfverensstämmer med Utskottets förslag samt dess¬
Bcvillnings Utskottets Memorial, N:o 23.
27
utom synes mest lämpa sig till sammanjemkning af de skiljaktiga besluten, anser
Utskottet sig böra inbjuda Ridder skalet och Adeln, Borgare- och Bonde-stånden
att i Preste-ståndets beslut sig förena. Om denna inbjudning icke antages torde
följande omröstningar böra anställas:
a) om kontrapropositionen:
290:o.
Den, som, till kontraproposition i bufvudsakliga voteringen, angående utförsels¬
tullen å sparrar, antager Riddershapets och Adelns beslut, att å sparrar af furu
och gran af mindre tjocklek än 8 tum midtpå bestämma utförselstullen till 6 sk.
stycket, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer serskild omröstning att anställas hvilketdera, antingen Borgare-
eller Bonde-ståndets beslut, skall till kontraprosilion antagas, sålunda:
291 :o.
Den, som, till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, antager Borgare¬
ståndets beslut, att endast å sparrar af furu och gran af mindre tjocklek än 5 tum
midtpå stadga utförselstull och att bestämma denna tull till 3 sk. stycket, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Bonde-ståndets beslut, att å sparrar af
furu och gran, af mindre tjocklek än 8 turn midtpå, bestämma utförselstullen till
6 rst per aln.
b) i hufvudsaken:
292:o.
Den, som vill, att utförselstullen å sparrar, af furu och gran af mindre tjock¬
lek än 8 tum midtpå, skall bestämmas till 4 sk. stycket, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(1 alternat.) Riddershapets och Adelns beslut.
(2 alternat.) Borgare-ståndets beslut.
(5 alternat.) Bonde-ståndets beslut.
28
Bevillnings-Utskotlets Memorial, IS:o 23.
Tvål.
Tågverke.
För artikeln tvål hade Utskottet föreslagit förändrad redaktion, nemligen till
»parfymarad» och »andra slag», äfvensom att införselstullen å den förra rubriken
skulle nedsättas från 16 till 12 sk. skålpundet, hvilket förslag Borgare-ståndet %oA-
känt, men de öfriga Stånden, under vidblifvande af gällande taxa, ogillat.
Då emedlertid äfven den föreslagna förändrade redaktionen är af beskaffenhet att
inverka på tullafgifternas belopp, måste, derest B or g are-st ände t icke vill frånträda
sitt beslut och instämma i de öfriga Ståndens, följande omröstning anställas:
293:o.
Den, som, i öfverenstämmelse med tre Stånds beslut, anser artikeln tvål böra
bibehållas vid nu gällande indelning och tullafgifter, nemligen »parfymerad och savo-
notter» med 16 sk. införselstull och »sämre slag» med 3 sk. införselstull per skål¬
pund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej:
vinner nej, kommer tvål att indelas i »parfymerad» med 12 sk. och »andra slag»
med 3 sk. införselstull skålpundet.
Bonde-ståndet har bifallit Utskottets förslag, att å nytt tågverke nedsätta inför-
selstullen till 30 sk. lispundet, hvaremot Ridder skåpet och Adeln och Preste-ståndet
bibehållit nu gällande införselstull 36 sk. samt B or g are-ståndet åter nedsatt denna
tull till 24 sk. lispundet.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln, Preste- och B or g are-st änden att
frånträda sina skiljaktiga beslut och, lika med Bonde-ståndet, antaga Utskottets för¬
slag; och får Utskottet, för den händelse att inbjudningen icke bifalles, till omröst¬
ning föreslå följande propositioner:
aj om kontrapropositionen:
294:o.
Den, som, till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående införsels¬
tullen å nytt tågverke, antager Ridderskapets och Adelns samt Preste-ståndets beslut
att bibehålla nu gällande tullsats, 36 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, att å nytt tågverke
nedsätta införselstullen till 24 sk. per lispund; och
Bevillnings-UlskoUets Memorial, N:o 25.
29
b) i hufvudsaken:
295:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å tågvirke, nytt, bestämma införsels¬
tullen till 50 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(l:a alternat.) Ridderskapet och Adelns samt Preste-ståndets beslut.
(2:a alternat.) Borgare-ståndets beslut.
Utskottets förslag, att å »delar af ur» nedsätta införselstullen från 2 till 1 r:dr
skålpundet, har Borgare-ståndet godkänt, hvaremot Ridderskapet och Adeln, Preste-
och Bonde-stånden bibehållit gällande tullbestämmelse.
Till B or g are-ståndet hemställer Utskottet att frånträda sitt beslut, och, lika
med de öfriga Stånden, bibehålla nu gällande taxa i denna del oförändrad.
I annat fall blifver följande omröstning nödig:
296:o.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, anser införselstullen å »delar af ur» böra
fortfarande bestämmas till 2 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 1 r:dr skålpundet.
Borgare- och Bonde-stånden hafva bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt Visitkort.
Preste-ståndet, vidblifvande gällande taxa, ogillat Utskottets förslag att utur kontex¬
ten utesluta rubriken visitkort och i noten hänvisa densamma till papper, färgadt,
pressadt, tryckt, figureradt, försilfradt eller förgyldt.
Såvida Ridderskapet och Adeln samt Pr este-ståndet icke vilja med de öfriga
Stånden sig förena om antagande af Utskottets förslag, måste, då frågan inverkar på
tullafgiften, följande omröstning ega rum:
297:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att ur sjelfva taxan utesluta rubriken vi-
30 Bevillnings-Utskottcls Memorial, N:o 23.
sitkort och i noten hänvisa densamma till lika tullbehandling med papper, färgadt,
pressadt, etc. röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles rubriken visitkort i taxan med 32 sk. införselstull per skålpund.
Utskottet har föreslagit samt Borgare- och Bonde-stånden beslutat att, med
Vadd. uteslutande af hufvudrubriken vadd ur taxan, deri upptaga bomullsvadd under bok-
stafven B med 6 sk. införselstull per skålpund samt i noten hänvisa silkesvadd till
taxans sista rubrik.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständet hafva i dessa hänseenden bibe¬
hållit gällande taxa oförändrad.
Då silkesvadd, för närvarande, med 4 r:dr tullvärde, är åsatt 1 r:dr införsels¬
tull per skålpund och Utskottet för taxans sista rubrik föreslagit samma tullprocent,
innefattade förslaget om silkesvadds hänvisning till nämnde rubrik, likasom om bom¬
ullsvadds förflyttande till bokstafven B, endast formell ändring af gällande taxa; vid
hvilket förhållande, och enär två Stånd stannat emot två,
frågan härom torde böra förfalla.
Beträffande åter införselstullen å bomullsvadd, så inbjuder Utskottet Ridderska¬
pet och Adeln samt Preste-ständet att i de öfriga Ståndens beslut härom sig förena;
och föreslår Utskottet, för annan händelse, följande proposition till omröstning:
298:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å bomullsvadd bestämma införselstul¬
len till 6 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles nu gällande införselstull 8 sk. per skålpund.
1 öfverensstämmelse med Utskoltets förslag, hafva Borgare- och Bonde-stånden
Vekar. beslutat, dels att i en rubrik sammanfatta »lamp»- och »!jus»-vekar och derå be-
Verktyg. stämma 20 sk. införselstull skålpundet, dels ock att nedsätta införselstullen å »verk¬
tyg, ej specificerade», från 20 lill lo procent af värdet; hvaremot Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ständet härutinnan bibehållit gällande bestämmelser.
Så vida sistbemälda två Stånd icke vilja frånträda dessa sina skiljaktiga beslut
Bevillnings-Utskollets Memorial, 2V.-o 23. 31
och, lika med de öfriga Stånden, antaga Utskottets förslag, torde följande omröst¬
ningar böra anställas:
299:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för lamp- och ljusvekar, i en rubrik,
bestämma införselstullen till 20 sk skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålies gällande taxa, som bestämmer införselstullen för lampvekar
till 36 sk. och ljusvekar till 24 sk. per skålpund.
300:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å verktyg, för slöjderna och handt-
verkerierna, ej specificerade, nedsätta införselstullen till 13 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålies nu gällande införselstull, 20 procent af värdet.
Det af Utskottet, i fråga om författningssättet för bränvin och sprit samt vin, vin.
gjorda förslag om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, har IJreste- och Bonde¬
stånden godkänt, men Ridder skåpet och Adeln samt Borgare-ståndet ogillat, vid
hvilket förhållande
samma förslag lärer böra anses förfallet.
På sätt Utskottet tillstyrkt, har B or g are-st ände t beslutat, alt å vindrufvor ned- Vindrufvor.
sätta införselstullen från 6 till 3 sk. skålpundet; men Ridderskapet och Adeln, samt
Preste- och Bonde-stånden hafva bibehållit gällande tullsats.
Derest Borgare-ståndet icke vill instämma i nyssnämnde beslut torde omröst¬
ning böra anställas enligt följande proposition:
301:o
Den, som, lika med hvad tre Stånd beslutat, anser nu gällande tull å vin¬
drufvor, 6 sk. skålpundet, böra bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes tullen till 3 sk. per skålpund.
32
Bevillnings-Ulskollets Memorial, N:o 25
Vinsten.',
Väfnader.
För vinsten, som nu är indelad i »rå» med 24 sk. införselstull per lispund
och »renad» med 2 sk. lika beskaffad afgift per skålpund, hade Utskottet tillstyrkt
de begge slagens sammanförande i en rubrik med 1 sk. 6 rst. införselstull skål¬
pundet.
Detta förslag är af Borgare- och Bonde-stånden gilladt; hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet vidblifvit gällande bestämmelse.
Utskottet inbjuder sistbemälda två Stånd att i de öfriga Ståndens beslut sig
förena. 1 annat fall blifver följande omröstning nödig:
302:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att sammanföra rå och renad vinsten i en
rubrik och derå bestämma införselstullen till 1 sk. 6 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinsner nej, bibehållas nu gällande indelning och tullafgifler, nemligen för rå vinsten
24 sk. införselstull per lispund och för renad 2 sk. införselsafgift skålpundet.
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag hafva Borgare- och Bonde-stånden
beslutat, att upphäfva alla nu gällande förbud mot införsel af vissa slag väfnader;
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet bibehållit alla dessa förbud.
För öfrigt hafva Riks-stånden, i afseende å artikeln väfnader, fattat följande
beslut:
Ridderskapet och Adeln: att bibehålla nu gällande taxa utan annan förändring,
än att, uti anmärkningen derom, att sådane siden- halfsiden- och bomullsväfnader,
som eljest äro till införsel förbjudna, må införas direkte från orter på andra sidan
Goda Hoppsudden mot 10 procent af värdet i tull, ordet »orter» skulle utbytas mot
»produktions-orter»; hvarjemte Ridderskapet och Adeln till Utskottet återremitterat,
bland annat, 23 § af Utskottets förslag till tulltaxe-underrätlelser, vid hvilken §
Utskottets förslag innehåller yttrande om upphörande af den nu för siden- halfsiden-
och bomullsväfnader medgifna förmån, att mot tull af 10 procent å varans värde
få direkt införas från Ostindien och öfriga på andra sidan Goda Hoppsudden be¬
lägna orter.
Presteståndet: att vidblifva gällande taxa, utom i nyssnämnde vid 25 § tull—
taxe-underrättelserne omförmälda hänseende, deri Utskottets förslag bifallits.
Borgare-ståndet: att antaga Kongl, Maj:ts förslag, utom i fråga om dels yl¬
leväfnader, för hvilka Utskottets förslag till införsclstariff gillats med rättelse af det
deri
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 25.
33
deri förelupna, förut icke anmärkta, tryckfel sidan 59, 3 och 4 raderna uppifrån,
der det står »andra slag, ej specificerade» och »alngods», hvilka rader skola helt och
hållet utgå.) dels ock vissa slag bomullsväfnader, derför antagits följande förändrade
bestämmelser:
Alngods: corderoy, jean, manchester, parkum, sammet och satin, 24 sk. in¬
förselstull per skålpund.
Andra ej specificerade, okyprade:
ofärgade eller färgade, 28 sk. införselstull per skålpund,
tryckta eller pressade 36 sk. införselstull per skålpund.
shavlar, shavletter och andra dukar, samt genom fasonering till förkläden ut¬
märkta tyger, 40 sk. införselstull skålpundet; och
Bonde-ståndet: Att godkänna Utskottets förslag, angående ylleväfnader, men i
öfrigt bibehålla gällande taxa.
Hvad nu först angår frågan om förbudens upphäfvande, så, enär två Stånd
härutinnan stannat emot två,
lärer denna fråga böra förfalla, och hvad nu är stadgadt fortfarande
bibehållas.
I följd häraf torde ock Rikets Ständer finna det vara nödvändigt
att för artikeln väfnader i allmänhet bibehålla de i nu gällande taxa upp¬
tagne rubriker.
Då Utskottet ännu icke från Ridderskapet och Adeln erhållit del af de an¬
märkningar, hvilka föranledt återremiss af Utskottets förslag, rörande 25 § tulltaxe—
underrättelserna, kan Utskottet för närvarande icke afgifva förslag till sammanjemk-
ning af de skiljaktiga besluten, angående införselstullen å siden-, halfsiden- och
bomullsväfnader, som från Ostindien och öfriga orter på andra sidan om Goda
Hoppsudden direkte införas.
Beträffande vidare tullafgifterna å öfriga till införsel lofgifna väfnader, så anser
Utskottet sig böra behandla frågan derom i den ordning, hvari artiklarne finnas uti
nu gällande taxa upptagna. Enligt B or g are-ståndets omförmäldta beslut, skulle nu
gällande afgifter å helsidenväfnader nedsättas å alngods: felb och peluche från 1 r:dr
24 sk. till 1 r:dr 16 sk., flor: krus- eller krépe från 6 r:dr 24 sk. och annat
flor eller gaze från 5 r:dr 16 sk. till 5 r:dr; guld- och silfvertyg, äkta, från 20
r:dr till 16 r:dr, samt oäkta från 6 r:dr 24 sk. till 5 r:dr 16 sk.; sammet från
4 r:dr till 3 r:dr; och rubriken »alla andra slag, ej specificerade», från 6 till 5
r:dr; samt å shavlar, shavletter och andra dukar af gaze eller annan gles väfnad etc.
från 7 till 6 r:dr skålpundet.
Bih. till R. St. Pre t. 1817 och 1818. 5 Sami. 1 Afd. IG Baft. 8
Helsiden.
34
Bevillnings-Ulslcottels Memorial, iVVo 23.
Utskottet inbjuder Borgare-ståndet alt frånträda sina, i dessa hänseenden skilj¬
aktiga beslut och, lika med de öfriga Stånden, bibehålla gällande lullafgifter. Skulle
denna inbjudning icke vinna bifall, måste omröstningar anställas, i hvilket hänseende
Utskottet föreslår följande propositioner:
503:o.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, anser införselstullen å helsidenväfnader,
alngods: fell och peluche böra bibehållas vid 1 r:dr 24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes tullen till 1 r:dr 16 sk. för skålpundet.
304:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, vill bibehålla gällande
införselstull å helsidenväfnader, alngods: flor: krus- eller kr^pe, 6 r:dr 24 sk.
skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 3 r:dr per skålpund.
303:o.
Den, som instämmer i det af tre Stånd fattade beslut att å helsidenväfnader,
alngods, flor: »annat flor eller gaze» bibehålla gällande införselstull 3 r:dr 16 sk.
skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes tullen till 3 r:dr per skålpund.
306:o.
Den, som, i enlighet med tre Stånds beslut, anser införselstullen å guld- och
silfvertyg, äkta, böra bibehållas vid 20 r:dr och oäkta vid 6 r:dr 24 sk. per
skålpund, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 16 r:dr å det förra och 3 r:dr 16 sk. å det sednare.
Bevillnings-Utskottcts Memorial, N:o 23.
35
307:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser införselstullen å
helsidenväfnader; alngods: »sammet» böra bibehållas vid 4 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen å sammet till 3 r:dr skålpundet.
308:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut att å rubriken »alla andra
slag, ej specificerade», helsidenväfnader, alngods, bibehålla nu gällande införselstull
6 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, del ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen å denna rubrik till 5 r:dr skålpundet.
309:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut, att å helsidenväfnader, shav-
lar, shavletter och andra dukar, »af gaze eller annan gles väfnad, af s. k. Bourre
de Soie, samt genom tryckning eller pressning fa^onerade; hvartill ej äro hänförliga
de shavlar, shavletter och dukar, som endast med en tryckt blomma i hvartdera
hörnet äro försedde, ej heller långshavlar derå endast vid sidorna befinnas tryckta
ränder», nu gällande införselstull 7 r:dr skålpundet skall bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen å denna rubrik till 6 r:dr per skålpund.
Hvad vidare angår nedannämnde under halfsidenväfnader nu upptagne rubriker
för till införsel lofgifna artiklar, så har Borgare-ståndet å alngods: felb och pelucha
nedsatt införselstullen från 1 r:dr 24 sk. till 1 r:dr 16 sk. skålpundet, samt å
shawlar, shawletter och andra dukar af 10 r:drs värde och deröfver stycket, bestämt
införselstullen till 3 r:dr skålpundet, i stället för den nu till 20 procent af värdet
stadgade.
Så vida Borgare-ståndet icke vill frånträda sina härutinnan, från öfriga Stån¬
dens skiljaktiga, beslut, föranleda desamma följande omröstningar:
310:o.
Den, som instämmer uti det af tre Stånd fattade beslut, att å halfsidenväf-
36
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, N:o 23.
Bomulls-,
nader, alngods, felb och peluche bibehålla nu gällande införselstull 1 r:dr 24 sk.
skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes tullen till 1 r:dr 16 sk. skålpundet.
811:o.
Den, som vill, att, såsom tre Stånd beslutat, nu gällande införselstull 20 pro¬
cent å värdet skall bibehållas för halfsidenväfnader: shawlar, shawletter och andra
dukar af 10 r:drs värde och deröfver stycket, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes införselstullen å denna artikel till 3 r:dr skålpundet.
I fråga om artikeln bomullsväfnader innefattar Borgare-ståndets beslut vid till-
lä mpning på nu befintliga rubriker nedsättning af införselstullen å alngods: hvita:
»cambrick, blekt eller glättad, samt alla andra lika beskaffade bomullstyger, i finhet
öfver 76 trådar på tummen i ränningen och af minst 6 qvarters bredd,» från 1
r:dr till 28 sk.; »corderoy och cordet, sammet och manchester samt satin, jean och
parkum,» från 32 sk. till 24 sk.; »dimity, percale och batist,» från 40 till 36 sk.;
»gaze, balflinon, musslin eller nettelduk och moll,» samt »sticktyg eller piqué och
tricot,» från 1 r:dr till 36 sk.; »alla, ej specificerade, genom sjelfva väfnadssättet
fagonerade,» från 1 r:dr 12 sk. till 36 sk.; »tryckta eller pressade:» öfriga nyss
uppräknade, sådana färgade, som tullbehandlas lika med hvita af samma slag, samt
i allmänhet alla tyger i finhet öfver 80 trådar på tummen i ränningen, från 1 r:dr
4 sk. till 36 sk. skålpundet; samt å shawlar, shawletter och andra dukar, fagone-
rade, större eller mindre samt tryckta af 7 qvarters fyrkant och deröfver, fransarna
oberäknade, från 1 r:dr 4 sk. till 40 sk. per skålpund.
Skulle nu B or g are-ståndet icke vilja frånträda dessa, från öfriga Ståndens skilj¬
aktiga, beslut och antaga nu gällande tullbestämmelser, måste följande omröstningar
företagas:
i
512:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser införselstullen å
bomullsväfnader, alngods, hvita: kambrick, blekt och glättad, samt alla andra lika
beskaffade bomullstyger i finhet öfver 76 trådar på tummen i ränningen, och af
Bcvillnings-Utskottels Memorial, N:o 23. 37
minst 6 qvarlers bredd, böra bibehållas vid 1 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 28 sk. skålpundet.
313:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut att bibehålla nu gällande in¬
förselstull 32 sk. skålpundet för bomullsväfnader, alngods, hvita: corderoy och cordet,
sammet och manchester, samt satin, jean och parkum, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 24 sk. skålpundet.
314:o.
Den, som, pä sätt tre Stånd beslutat, anser införselstullen å dimyty, percale
och batist böra bibehållas vid 40 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull lill 36 sk. skålpundet.
315.0.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut att å rubrikerna »gaze, half-
linon, musslin eller nettelduk och moll» samt »sticktyg eller piqué och tricot,» bibe¬
hålla nu gällande införselsafgifter, 1 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättas dessa afgifter till 36 sk. skålpundet.
316:o.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, anser införselstullen å bomullsväfnader,
alngods, hvita, »alla ej specificerade; genom sjelfva väfnadssättet fa?onerade,» böra
bibehållas vid 1 r:dr 12 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen derå till 36 sk. skålpundet-
38
Bevillnings-Utskollels Memorial, N:o 23.
317:o.
Den, sotn vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande införselstull 1 r:dr 4
sk. skålpundet skall bibehållas för bomullsväfnader, alngods, tryckta eller pressade:
»öfriga nyss uppräknade, sådana färgade, som tullbehandlas lika med hvita, af samma
slag, samt i allmänhet alla tyger i finhet öfver 80 trådar på tummen i ränningen»,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes tullen lill 36 sk. skålpundet.
318:o.
Den, som instämmer i det af tre Stånd fattade beslut att å bomullsväfnader,
shawlar, shawletter och andra dukar, fagonerade, större eller mindre, samt tryckta,
af 7 qvarters fyrkant och deröfver, fransarna oberäknade, bibehålla gällande införsels¬
tull 1 r:dr 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen till 40 sk. per skålpund.
Enligt Borgare-ståndets beslut, skulle bomullsväfnader med blandning, till större
eller mindre del, af lin eller hampa, tullbehandlas såsom lika beskaffade tyger af lin
eller hampa allena; i följd hvaraf och med hänsigt till de tullsattser, B or g are-ståndet
för linne- och hampväfnader antagit, damast af blandad bomullsväfnad, som nu är
åsatt 36 sk. införselstull och dräll af samma väfnad, som nu är belagd med 24 sk.
införselstull, skulle i stället blifva åsätta 1 r:drs tullafgift per skålpund.
Utskottet hemställer till B or g are-ståndet, att det ville afstå från detta sitt skilj¬
aktiga beslut och i förevarande hänseende bibehålla gällande tulltaxa. I annat fall
måste följande omröstning anställas:
319:o.
Den, som instämmer i det af tre Stånd fattade beslut att å bomullsväfnader,
med blandning till större eller mindre del af lin eller hampa: »damast» och »dräll»
bibehålla nu gällande tullafgifter, å damast 36 sk. och å dräll 24 sk. per skål¬
pund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 23.
39
vinner nej, komma dessa artiklar att tullbehandlas såsom lika beskaffade tyger af
lin eller hampa.
Borgare-ståndets nyssnämnda beslut att till linne- och hampväfnader hänvisa
tullbehandlingen af blandade bomullsväfnader, innefattar äfven ändring af den i nu
gällande taxa befintliga föreskrift, alt andra slag blandad bomullsväfnad, än damast
och dräll, skola tullbehandlas såsom lika beskaffade tyger af bomull allena; men som
sistnämnde föreskrift synes stå i oskiljaktigt sammanhang med de för vissa slag
bomullsväfnader nu stadgade och, såsom här ofvan är förmäldt, fortfarande förbud
mot införsel, anser Utskottet
samma föreskrift, såsom följd af beslutet om förbudens bibehållande, böra
förblifva oförändrad.
Vid tillämpning af Borgare- och Bondeståndens belut angående ylleväfnader å Ylleväfnader,
de i nu gällande taxa upptagne rubriker för till införsel lofgifna varor skulle in¬
förselstullen å helylleväfnader: »casimir, hvilt, gult och rödt af högst 6 qvarters
bredd, nu bestämd till 1 r:dr 24 sk. skålpundet, om varan är valkad, höjas till 2
r:dr och, om den är ovalkad, nedsättas till 36 sk. skålpund; å filtar och mattor
nedsättas från 24 till 16 sk. skålpundet; å fris, frisad, doffel och kalmuck höjas
från 30 till 32 sk.; å flaggduk och quinette nedsättas från 1 r:dr till 36 sk., och
å rubriken »alla andra -slag», hvarå nu är stadgad 24 sk. tull, höjas, om dertill
hänföriiga varor äro ovalkade, till 36 sk., och om de äro valkade och tvåskaftade,
till 1 r:dr 32 sk, samt flerskaftade till 2 r:dr skålpundet; å half ylleväfnader, andra
andra slag, än flanell och af 7 qvarters bredd och deröfver nedsättas från i r:dr
till 36 sk; och å shawlar, shawlelter och andra dukar af ull, eller ull och bomull till¬
sammans: af 6 r:dr 32 sk. värde och deröfver stycket, i stället för 20 procent af
värdet, bestämmas till 1 r:dr skålpundet.
Ehuru både Borgare- och Bonde-stånden gillat Utskottets förslag, angående
olika tullbestämmelser för ovalkade och valkade ylleväfnader, och Utskottet, efter den
i allmänhet iakttagne ordningen, deraf kunde föranledas inbjuda Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet att i de delar af samma förslag, som, på sätt nyssbe-
rördt är, med bibehållande af gällande införselsförbud och å den deraf beroende
rubrikernas uppställning, äro förenliga, instämma i Borgare- och Bonde-ståndens be¬
slut, anser Utskottet sig likväl, då de partiella ändringarne ingalunda kunde med¬
föra den tulltaxans förenkling, som med förslaget i dess helhet afsågs, ulan fast—
heldre skulle förorsaka tvetydighet vid tillämpningen, böra hemställa till Borgare-
och Bonde-stånden, att de ville instämma i de öfriga Ståndens beslut om bibehållande af
40
Bevillnings-Utskollels Memorial, N:o 25.
rubrikerna: »casimir, bvitt, gult och rödt af högst 6 qvarters bredd» med 1 r:dr
24 sk. införselstull och »alla andra slag» med 24 sk. införselstull per skålpund.
Beträffande åter införselstullen å »filtar och mattor», fris, frisad, doffel och
kalmuck, flaggduk och quinette halfylleväfnader alla andra slag, än flanell, »af 7 qvarters
bredd och deröfver» samt shawlar, shawletter och andra dukar» af 6 r:dr 32 sk.
värde och deröfver stycket», så inbjuder Utskottet Ridderskapet och Adeln, samt
Preste-ståndet att i Borgare- och Bondeståndens beslut derutinnan sig förena.
I den mån dessa inbjudningar icke vinna bifall, blifva följande omröstningar
nödiga:
320:o.
Den, som vill, alt, rubriken casimir, hvilt, gult och rödt af högst 6 qvarters
bredd med nu gällande införselstull af 1 r:dr 24 sk. skålpundet skall förblifva oför¬
ändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer nämnde rubrik att indelas i »ovalkadt» med 36 sk. och »val-
kadt» med 2 r:dr införselstull per skålpund.
321:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att å filtar och mattor bestämma införsels-
tullen till 16 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålies nu gällande införselstull 24 sk. skålpundet.
322:o.
Den, som vill, att införselstullen å fris, frisad, doffel och kalmuck skall bestäm¬
mas till 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålies nu gällande införselstull 30 sk. skålpundet.
323:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, vill, att införselstullen å
flaggduk och quinette skall nedsättas till 36 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Bevillnings-Utskollels Memorial, Nio 23.
41
J CL i
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles nu gällande införselslull 1 r:dr skålpundet.
324:o.
Den, sorn vill, att rubriken »alla andra slag» helylleväfnader skall bibehållas oför¬
ändrad med 24 sk. införselslull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer denna rubrik att indelas i »ovalkade» med 36 sk. införselstull
och »valkade»: tvåskaftade med 1 r:dr 32 sk. samt »flerskaftade» med 2 r:dr in¬
förselstull per skålpund.
32S:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, anser införselstullen å
balfylleväfnader, alngods, alla andra slag: af 7 qvarters bredd och deröfver, böra
bestämmas till 36 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles nu gällande införselstull derå 1 r:dr per skålpund.
326:o.
Den, som, jemlikt Utskottets förslag anser shawlar, shawletter och andra du¬
kar af ull, eller ull och bomull tillsammans, af 6 r:dr 32 sk. värde och deröfver
stycket böra åsättas 1 r:dr införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles nu gällande införselstull 20 procent af värdet.
Borgareståndets beslut, angående linne- och hampväfnader, skulle föranleda Linne- och
följande ändringar i nu gällande tullbestämmelser, nemligen: å blaggarn och kamfas, hamPväfnader
nedsättning från 12 lill 6 sk.; å bolstervar nedsättning från 21 sk. 4 rst till 12
sk.; å bulldan, nedsättning från 9 sk. 4 rst till 6 sk.; å damast, nedsättning från
2 till 1 r:dr; å dräll förhöjning från 36 sk. till 1 r:dr; å kammarduk och batist
nedsättning från 3 r:dr 32 sk. till 2 r:dr; å linön nedsättning från 1 r:dr 40 sk.
lith. till R. St. Prof. 1847 och 1848. 5 Samt. 1 Afd. 16 Baft. 6
42
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 25.
till 4 r:dr; och å lärft, »alla andra slag», än sådant hvaraf en qvadrataln väger till
och med 3 lod, från 1 r:dr 32 sk. till 1 r:dr.
Då, såsom förut är nämndt, de tre öfriga Stånden i alla dessa hänseenden
bibehållit nu gällande tullsatser, inbjuder Utskottet Borgare-ståndet att frånträda sina
härutinnan skiljaktiga beslut, hvilka eljest föranleda följande omröstningar:
327:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser införselstullen å
blaggarn och kamfas böra bibehållas vid 12 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen till 6 sk. skålpundet.
328:o.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, vill, att införselstullen å bolstervar skall
bibehållas vid 21 sk. 4 rst skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 12 sk. skålpundet.
329:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut, att införselstull å buldan
skall bibehållas vid 9 sk. 4 rst skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes införselstullen till 6 sk. skålpuudet.
330:o
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande införselstull å damast
2 r:dr skålpundet skall förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes tullen till 1 r:dr skålpundet.
331:o.
Den, som instämmer i det af tre Stånd fattade beslut att å dräll bibehålla
36 sk. införselstull per skålpund, röstar
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, JS:o 25
43
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes tullen å dräll till 1 r:dr skålpundet.
352.0.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser införselstullen å
kammarduk och batist böra bibehållas vid 3 r:dr 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes denna tull till 2 r:dr skålpundet.
333:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut att å linön bibehålla nu gäl¬
lande införselstull 1 r:dr 40 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, nedsättes tullen till 1 r:dr per skålpund; och
334:o.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, vill å lärft »alla andra slag», än det
hvaraf en qvadrataln väger till och med 3 lod, bibehålla gällande införselstull 1 r:dr
32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes tullen å lärft, »alla andra slag» till 1 r:dr skålpundet.
Borgare- och Bonde-stånden hafva godkänt Utskottets förslag, att indela arbe- zink.
tad zink i omålad och olackerad med 2 sk. samt målad eller lackerad med 6 sk.
införselstull per skålpund; att nedsätta införselstullen å ångpannor från 20 till 13 Ångpannor,
procent af värdet; och att nedsätta införselsafgiften å ägg från 2 sk. till 1 sk. 4 Ägg.
rst. skålpundet.
Deremot hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet i dessa hänseenden
bibehållit gällande taxa.
Så vida sistbemälda två Stånd icke vilja frånträda dessa sina beslut och instämma
i de öfriga Ståndens, torde följande omröstningar böra anställas:
44
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, N:o 25.
335:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att indela arbetad zink i omålad och olac¬
kerad med 2 sk. samt målad eller lackerad med 6 sk. införselstull per skålpund,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer arbetad zink att, utan en sådan indelning, bibehållas vid nu
gällande införselstull 2 sk. skålpundet.
336:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å ångpannor,
från 20 till 13 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles införselstullen vid 20 procent.
337:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att införselstullen å ägg nedsättes tili 1 sk.
4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bibehålles gällande införselstull 2 sk. skålpundet.
Som Preste- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt
Ål. Borgare-ståndet ogillat Utskottets förslag alt ur noten utesluta hänvisningen: »ål; se
fisk», samt frågan härom endast rörer sjelfva redaktionen,
lärer vid nu gällande taxa derutinnan böra förblifva.
Dventuela ^ de artiklar, för hvilka Ridderskapet och Adeln, Preste- och B or g are-stånden
tulla (gifter. ansett nu gällande in- och utförselsförbud böra bibehållas, hafva bemälde Riks-stånd,
för den händelse, att Kongl. Maj:t skulle finna för godt upphäfva ett eller annat af
dessa förbud, stadgat eventuela tuliafgifter: Ridderskapet och Adeln samt Preste-
ståndet, till de belopp, som vid sistlidne riksdag i sådant hänseende bestämdes;
samt Borgare-ståndet åter för tack- och barlastjern och dermed likartade artiklar
samt malm, rå och osmält, ej specificerad, till de å dessa artiklar af Utskottet fö¬
reslagna belopp:
BevillningS-Utskollets Memorial, N:o 25.
'15
Under antagande, att Borgare- och Bonde-stånden i öfrigt, såsom evenluela
tullafgifter, vidblifva de bestämmelser, samma Riks-stånd vid upphäfvande af gällande
förbud stadgat, går Utskottet alt härmed föreslå de jemkningar af skiljaktiga beslu¬
ten och de voterings-propositioner, som för tullsatsernas bestämmande finnas af nöden.
Sålunda hafva Ridderskapet och Adeln samt B reste-ståndet för alla nu till in¬
försel förbjudna slag bränvin och sprit af till och med 10 graders styrka, bestämt
införselstullen till 32 sk. kannan, hvilken tull för hvarje öfverskjulande grad skulle
ökas med 2 sk. per kanna; hvaremot Borgare- och Bonde-stånden, i öfverensstäm¬
melse med Utskottets förslag för dessa slag bränvin och sprit af lill och med 8 gra¬
ders styrka, bestämt införselstullen lill 24 sk. kannan, att för hvarje öfverskjutande
grad ökas med 1 sk. per kanna.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet att instämma i
Borgare- och Bonde-ständens nyssnämnde beslut. 1 annat fall lärer följande om¬
röstning böra anställas
338:o.
Den, som vill, alt evenluela införselstullen å nu lill införsel förbjudna slags bränvin
och sprit af lill och med 8 graders styrka skall bestämmas lill 24 sk. kannan och
att denna tull, för hvarje öfverskjutande full grad, skall ökas med 1 sk. per kan¬
nan, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages å nämnde slag bränvin och sprit, af till och med 10 graders
styrka, eventuel införselstull till 32 sk. kannan, som för hvarje öfverskjutande full
grad skall ökas med 2 sk. per kanna.
För tack- och ballast jern af »berg-» samt »sjö- och myrmalm» hafva Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet bestämt olika afgifter, nemligen: å det förra 4 r:dr
24 sk. in- och utförselstull samt å det sednare 2 r:dr in- och 16 sk. utförselstull
per skeppund stapelstadsvigt.
Borgare- och Bonde-stånden hafva godkänt de af Utskottet å tack- och bal—
lastjern, utan hänsigt till dess beskaffenhet af berg- eller sjömalm, föreslagna afgifter,
nemligen 2 r:dr 12 sk. in- och 3 r:dr 16 sk. utförselstull! per skeppund tackjerns¬
vigt om 26 lispund bergsvigt.
Så vida Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet. icke vilja instämma i de
öfriga Ståndeus beslut, torde följande omröstning böra ega rum:
Bränvin
i
46
Bevillnings-Ulskottels Memorial, N:o 25.
339:o.
Den, som vill, att å tack- och ballastjern skall, såsom eventuela tullafgifter
bestämmas 2 r:dr 12 sk. in- och 3 r:dr 16 sk. utförselstull per skeppund tack¬
jernsvigt om 26 lispund bergsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes in- och ulförselstullen å tack- och ballastjern af bergmalm
till 4 r:dr 24 sk. samt å sådant jern af sjö- och myrmalm införselstullen till 2 r:dr
och utförselstullen till 16 sk., allt per skeppund stapelstadsvigt
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag, hafva Borgare- och Bonde-stånden
bestämt utförselstullen å jern, gjutet: kanoner, stycken, nickhakar och mörsare,
ostämplade och oborrade, till 3 r:dr 24 sk. samt å hällar öfver 1% tums tjocklek
samt lod och lödjor öfver 1 skeppunds vigt stycket till 3 r:dr 16 sk. per skep¬
pund stapelstads vigt; hvaremot Ridder skåpet och Adeln samt Preste-ståndet antagit
utförselsafgiften å dessa artiklar till 4 r:dr 24 sk. skeppundet.
Till Ridders/capet och Adeln samt Preste-ståndet hemställer Utskottet, att de
ville frånträda sitt beslut och instämma i de öfriga Ståndens; och får Utskottet, för
annan händelse, till omröstning föreslå följande proposition:
340:o
Den, som vill bestämma eventuela utförselstullen å kanoner, stycken, nickhakar
och mörsare, ostämplade och oborrade, tili 3 r:dr 24 sk. och å hällar öfver 1V2
tums tjocklek samt lod och lödjor öfver 1 skeppunds vigt stycket till 3 r:dr 16 sk.
per skeppund stapelstadsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinnner nej, bestämmes denna tull å nämnde artiklar tili 4 r:dr 24 sk. skeppundet
stapelstadsvigt.
För jern, smidt eller valsadt: »slång- etc.» och »band- etc.» hafva samtliga
Riksstånden antagit 4 r:dr införselstull å den förra och 5 r:dr å den sednare; hvar¬
emot i fråga om plåtar, oförtennte, under % tums tjocka, af till och med 6 lis—
punds vigt stycket, Borgare- och Bonde-stånden, jemlikt Utskottets förslag, bestämt
Bevillnings utskottets Memorial, N:o 25.
47
införselstullen till 8 r:dr 24 sk., men Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
till 9 r:dr per skeppund stapelstadsvigt.
Derest Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke vilja frånträda denna
skiljaktighet, föranleder densamma följande omröstning:
341:o.
Den, som å plåtar, oförtennta, under % turn tjocka: af till och med 6 lis—
punds vigt stycket, vill antaga eventuel införselstull till 8 r:dr 24 sk. skeppundet
stapelstadsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill', röstar Nej;
vinner nej, bestämmes denna införselstull till 9 r:dr skeppundet samma vigt.
För kläder: gång-, linne- och säng-, ej specificerade, nya, andra slag (än
fruntimmers- af till införsel lofgifna tyger) hafva Ridderskapet och Adeln samt Pre¬
ste-ståndet bestämt införselstullen till 40 procent af värdet, Bonde-ståndet antagit
33 V3 procent samt B or g are-ståndet, med tillägg vid rubriken af orden: (»arbetslö¬
nen i värdet inräknad») 23 procent af värdet.
Då det af B or g are-ståndet sålunda beslutade tillägg i rubriken endast inne¬
fattar ett, efter Utskottets åsigt, obeböfligt förtydligande, hvilket för öfrigt icke bar
inflytande på sjelfva tullafgiftens belopp, samt de öfriga Stånden lemnat rubriken
oförändrad,
lärer vid rubrikens nu gällande lydelse böra förblifva.
Beträffande åter den tullafgift, som å ifrågavarande artikel må bestämmas, så
hemställer Utskottet, att Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden ville
förena sig om antagande af den utaf Bonde-ståndet beslutade tullsats. I annat fall
måste följande omröstningar anställas:
a) om kontrapropositionen:
342:o.
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående eventuela
införselsafgiften å kläder, nya: andra slag (än fruntimmers af till införsel lofgifna
tyger) antager Ridderskapets och Adelns samt Preste-ståndets beslut att bestämma
denna införselstull till 40 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
48
Bevillnings-Utskollets Memorial, N:o 23.
Kon.
vinoer nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut att bestämma tullen
till 25 procent af värdet.
b) i hufvudsaken:
343:o.
Den, som vill antaga eventuela införselstullen å kläder, nya: andra slag tili
33 V* procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(l:a alternat.) Ridder skåpets och Adelns samt Preste-ståndets beslut
(2:a alternat.) B or g are-ståndets beslut.
Å kort, spel-, bar Borgare-ståndet, jemlikt Utskottets förslag, bestämt inför¬
selstullen till 12 r:dr 24 sk., hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
bestämt tullen till 15 r:dr och Bonde-ståndet, under antagande af 50 r:dr tull¬
värde, till 33V3 procent deraf, eller 16 r:dr 32 sk. per gross.
Utskottet hemställer till Borgare- och Bonde-stånden, att de ville uti Ridder-
skåpets och Adelns samt Preste-ståndets beslut instämma och att, i annat fall,
följande omröstningar måtte anställas:
a) om kontrapropositionen:
544:o.
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående eventuela
införselstullen å spelkort, antager B or g are-ståndets beslut att bestämma denna tull
till 12 r:dr 24 sk. grossen, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Bonde-ståndets beslut att bestämma inför¬
selstullen till 16 r:dr 32 sk. per gross; och
b) i hufvudsaken:
345:o.
Den, som vill bestämma eventuela införselstullen å spelkort till 15 r:dr gros¬
sen, röstar
Ja;
Bevillnings-Utskollels Memorial, N.o 23.
49
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(l:a alternal.) Borgare-ståndets beslut,
(2:a alternat.) Bonde-ståndets beslut.
1 likhet med hvad Utskottet tillstyrkt, har Borgare-ståndet bestämt införsels¬
tullen å krut till 8 r:dr per centner.
Ridderskapet och Adeln samt Pr este-ståndet hafva antagit denna tullsats till
10 r:dr och Bonde-ständet till 55Vs procent af 32 r:dr tullvärde eller, 10 r:dr
32 sk. centnern.
Såvida Borgare- och Bonde-stånden icke vilja, med frånträdande af sina skilj¬
aktiga beslut, antaga den af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet stadgade
tullafgift, blifva följande omröstningar nödiga:
a) om kontrapropositionen:
346:o.
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående eventuela
införselstullen å krut, antager Borgare-ståndets beslut att bestämma denna tull
till 8 r:dr centnern, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition B onde-ståndets beslut att bestämma tullen
till 10 r:dr 32 sk. centnern; och
b) i hufvudsaken:
347:o.
Den, som å krut vill antaga eventuel införselsafgift af 10 r:dr per centner, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(l:sta alternat.) Borgareståndets beslut.
(2:dra alternat.) Bondeståndets beslut.
Krut.
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 16 häft.
7
50
lievillnings-Ulskotlets Memorial, N:o 23.
Malm.
Porslin.
Salpeter.
Borgare- och Bonde-stånden hafva, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag,
å malm, rå och osmält, ej specificerad, bestämt utförselstullen till 331/3 samt Rid-
derskapet och Adeln och Preste-ståndet till 73 procent af värdet.
Så vida sistbemälda 2 Stånd icke vilja frånträda sitt beslut och instämma i de
öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:
548:o.
Den, som vill bestämma eventuela utförselstullen å malm, rå och osmält, ej
specificerad, till 33V3 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages denna tull till 73 procent af värdet.
Ridder skåpet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden hafva bestämt införsels¬
tullen å måladt eller tryckt oäkta porslin: tallrikar till 6 sk. och andra pjeser till
8 sk. per skålpund; hvaremot Borgare-ständet å denna artikel, utan nämnde klas¬
sifikation, antagit 6 sk. införselstull.
Derest Borgare-ständet icke vill, med frånträdande af sitt beslut, instämma i
de öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:
349:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, vill bestämma eventuela
införselstullen å måladt eller tryckt oäkta porslin: »tallrikar» till 6 sk. och »andra
pjeser» till 8 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes tullen å måladt eller tryckt oäkta porslin alla slag till 6 sk.
skålpundet.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva bestämt eventuela införsels¬
tullen å salpeter, oraffinerad, till 2 r:dr 24 sk. och raffinerad till 3 r:dr 12 sk.
lispundet.
Borgare- och Bonde-stånden hafva deremot sammanfört dessa slag i en rubrik
hvarå Borgare-ståndet stadgat 36 sk. och Bonde-ståndet 1 r:dr 32 sk. införselstul
på lispundet.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
51
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden att
frånträda sina skiljaktiga beslut och instämma i Bonde-ståndets. Vinner denna in¬
bjudning icke bifall, måste omröstning anställas, i hvilket hänseende Utskottet före¬
slår följande propositioner:
aj om kontrapropositionen:
350:o.
Den, som till kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående eventuela
införselsafgiften å salpeter antager Ridderskapets och Adelns samt Pr este-ståndets
beslut, att bestämma denna tull å oraffinerad salpeter till 2 r:dr 24 sk. och å raf¬
finerad till 3 r:dr 12 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, att å oraffinerad
och raffinerad salpeter bestämma införselstullen till 36 sk. lispundet; och
b) i hufvudsaken:
3Sl:o.
Den, som vill, att eventuela införselstullen å salpeter, oraffinerad och raffinerad
skall bestämmas till 1 r:dr 32 sk. lispundet, röstar
Ja;
dea, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages:
(l:a alternat.) Ridderskapets och Adelns samt Preste-ståndets beslut.
(2:a alternat.) Borgare-ståndets beslut.
För de nu till införsel förbjudna helsidenväfnader, alngods: »alla släta sidenty¬
ger, såsom taft, satin etc.» hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bondestån¬
den antagit en till 33Vs procent å gällande tullvärde uppgående införselstull 10 r:dr
32 sk. skålpundet; hvaremot Borgare-ståndet bestämt denna tull till 5 r:dr per
skålpund.
Så vida Borgare-ståndet icke frånträder detta sitt beslut och instämma i de
öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:
352:o.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, anser eventuela införselstullen å helsi—
Väfnader
helsiden
alngods.
52
Bevillnings-Utskottets Memorial, IS':o 25.
Shawlar.
Halfsiden.
Shawlar.
denväfnader, alngods: alla släta sidentyger, såsom taft, satin, levantin, eller af hvil¬
ken annan benämning som helst, enfärgade, skiftande, rutiga eller randiga, hvaruti
någon inväfd blomma eller figur icke befinnes, böra bestämmas till 10 r:dr 32 sk.
skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes införselstullen å denna artikel lill 5 r:dr skålpundet.
Likaledes hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden å helsi-
denväfnader, shawlar, shawletter och andra dukar: rubriken »alla andra slag, ej min¬
dre släta och enfärgade, etc.» bestämt införselstullen till 10 r:dr 32 sk. skålpundet,
hvilken tull Borgare-ståndet deremot antagit till 6 r:dr per skålpund; och måste,
derest Borgare-ståndet icke vill instämma i de öfriga ståndens beslut, följande om¬
röstning företagas:
333:o.
Den, som, i öfvenstämmelse med tre Stånds beslut, anser evenluela införselstul¬
len å helsidenväfnader, shawlar, shawletter och andra dukar, rubriken: »alla andra
slag, ej mindre släta och enfärgade, än genom väfnadssättet eller olika färgadt silke,
fasonerade», böra bestämmas till 10 r:dr 32 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes eventuela införseistullen å de till denna rubrik hänförliga ar¬
tiklar till 6 r:dr skålpundet.
Å halfsidenväfnader, shawlar, shawletter och andra dukar, under 10 r:drs värde
stycket, hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständet bestämt införselstullen till
23 procent af värdet, Borgare-ståndet till 3 r:dr skålpundet och Bonde-ständet till
55V3 procent af värdet.
Nu emedan tre Stånd beslutat antaga värdesförtullningen och frågan derom, i
och för sig, icke på tullbevillningen eger sådant inflytande, att icke tre Stånds be¬
slut måste anses utgöra Rikets Ständers, samt den af Borgareståndet antagna tull¬
sats utgör 23 procent af artikelns varuvärde, hemställer Utskottet till Bondeståndet,
alt det ville, lika med öfriga Stånden, antaga 23 procent införselstull å ifrågava¬
Bevillnings-UtskoUets Memorial, N:o 25.
53
rande artikel. Skulle denna inbjudning icke bifallas, lärer följande omröstning böra
ega rum:
354:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser evenluela inför¬
selstullen å balfsidenväfnader, shawlar, skawletter och andra dukar under 10 r:dr
värde stycket böra bestämmas till 25 procent å värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes denna tull till 33Vs procent af värdet.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden hafva å bomullsväfnader,
alngods, dels »hvita: genom väfnadssättet släta såsom kaliko, bomullslärft med flera»,
dels »färgade genom väfnadssättet, enfärgade», bestämt införselstullen till ett belopp,
motsvarande 33Vä procent af nu gällande tullvärde, eller 1 r:dr 5 sk. 4 r:st. per
skålpund.
Borgare-stundet åter har bestämt denna tull tili 28 sk. skålpundet; och må¬
ste, såvida Borgare-stundet icke frånträder detta sitt beslut och instämmer i de öf¬
riga Ståndens, följande omröstning anställas:
355:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser bomullsväfnader,
alngods, dels »hvita: genom väfnadssättet släta, såsom kaliko, bomullslärft med flera»,
dels »färgade: alla genom väfnadssättet släta, enfärgade» böra åsättas eventuel in-
förselsafgift till belopp af 1 r:dr 5 sk. 4 r:st. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes tullen å dessa rubriker till 28 sk. skålpundet.
Å bomullsväfnader, alngods: »färgade^ väfda af olika färgadt garn» samt »tryckta
eller pressade, andra slag än filtar och öfriga sådana färgade, etc.» hafva Ridder¬
skapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden stadgat eventuel införselstull, å förra
rubriken till 1 r:dr 32 sk. och å den sednare till 1 r:dr 37 sk. 4 r:st. per skålpund.
Borgare-ståndet deremot har bestämt införselstullen å förra rubriken till 28
sk. och å den sednare till 36 sk. skålpundet.
Bomullsväf-
under.
Alngods.
54
Bevillnings-UlslioUets Memorial, N:o 25.
Shawlar.
Utskottet hemställer till Borgare-ståndet, att det ville frånträda dessa sina be¬
slut och instämma i de öfriga Ståndens; och föreslår Utskottet för annan händelse
följande omröstningar:
556.0.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, vill antaga evenluela införselstullen å
bomullsväfnader, alngods: »färgade: väfda af olika färgadt garn», till 1 r:dr 32 sk.
skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes tullen till 28 sk. skålpundet.
337:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut, att eventuela införselstullen
å bomullsväfnader, alngods, tryckta eller pressade, rubriken: öfriga nyss uppräknade,
sådana färgade, som tuilbehandlas lika med hvita af samma slag, samt i allmänhet
alla tyger i finhet öfver 80 trådar på tummen i ränningen, skall bestämmas till 1
r:dr 37 sk. 4 r:st. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages denna tull till 36 sk. skålpundet.
För bomullsväfnader, shawlar, shawletter och andra dukar, släta af färgadt
garn, större eller mindre samt tryckta under 7 qvarters fyrkant, fransarna oberäk¬
nade, hafva Ridder skap et och Adeln, Preste- och Bonde-stånden bestämt införsels¬
tullen till 1 r:dr 21 sk. 4 r:st. samt Borgare-ståndet till 40 sk. skålpundet.
Yill Borgare-ståndet icke frånträda sitt skiljaktiga beslut och förena sig i de
öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:]
558:o.
Den, som instämmer i det af tre Stånd fattade beslut, att å bomullsväfnader,
shawlar, shawletter och andra dukar: släta af färgadt garn, större och mindre,
samt tryckta, under 7 qvarters fyrkant, fransarne oberäknade, bestämma eventuela
införselstullen till 1 r:dr 21 sk. 4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, antages tullen till 40 sk. per skålpund.
Bevillnings-Utskottets Memorial, 23.
55
Å nu till införsel förbjudna slag ylleväfnader, alngods: »boy, flanell, af kam- Ylleväfnader
ullsränning och kardullsinslag, färgade eller af större bredd än 6‘/a qvarter, äfven- alD8°ds-
som balfylleväfnader: flanell, hafva samtliga Riksstånden antagit eventuela införsels-
afgifterna 36 skålpundet.
Beträffande åter helylleväfnader: »kläde, dråp, halfkläde, vadmal, ratin och kor¬
deroy; äfvensom kasimir af andra färger än hvitt, gult och rödt eller af större bredd
än 6 qvarter», så hafva Ridder skåpet och Adeln samt Preste-ståndet, derå bestämt
införselstullen till 2 r:dr skålpundet, men Borgare- och Bonde-stånden deremot, i
öfverensstämmelse med Utskottets förslag, indelat dessa slag väfnader i ovalkade med
36 sk. och valkade: tvåskaftade, med 1 r:dr 32 sk. och flerskaftade med 2 r:dr
införsclslull per skålpund.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Preste-stundet att i öfrige
Ståndens beslut härutinnan sig förena och föreslår Utskottet, för annan händelse,
följande proposition till omröstning:
359:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med Utskottets af 2 Stånd godkända förslag,
anser eventuella införselstullen å helylleväfnader, alngods: kläde, dråp, halfkläde,
vadmal, ratin och korderoy; äfvensom kasimir af andra färger, än hvitt, gult och
rödt, eller af större bredd än 6 qvarter, böra bestämmas å ovalkade till 36 sk.,
valkade, tvåskaftade till 1 r:dr 32 sk. och flerskaftade till 2 r:dr för skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes eventuela införselstullen å dessa artiklar utan någon vidare
klassifikation till 2 r:dr skålpundet.
För shawlar, shawletter och andra dukar af ull, eller ull och bomull tillsammans
under 6 r:dr 32 sk. värde stycket hafva Borgare- och Bonde-stånden, på sätt Ut¬
skottet tillstyrkt, bestämt införselstullen till 1 r:dr skålpundet, hvaremot Ridderska¬
pet och Adeln samt Prete-ständet antagit denna tull till 35Va procent af värdet.
Utskottet hemställer till Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, att de
ville i öfriga Ståndens beslut instämma; eljest lärer följande omröstning böra an¬
ställas;
56
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, N:o 25.
360:o.
Den, som vill, att shawlar shawlelter och andra dukar af ull, elier ull och
bomull tillsammans: »under 6 r:dr 32 sk. värde stycket» skola beläggas med even¬
tuel införselstull af 1 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes eventuela införselstullen till 35^3 procent af värdet.
linne- och Ridder skaf et och Adeln, Preste- och Bonde-stånden hafva å linne- och hamp-
hampvafnader väfnad, alngods: lärft, hvaraf en qvadrataln väger till oeh med tre lod, bestämt
eventuela införselstullen till 3 r:dr skålpundet, hvaremot Borgare-ståndet å samma
artikel stadgat 1 r:dr införselstull per skålpund.
Skulle B or g are-ståndet icke vilja frånträda sitt beslut och med de öfriga Stån¬
den sig förena, tnåste följande omröstning anställas:
361:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser eventuella inför¬
selstullen å linne- och hampväfnader, alngods: lärft, hvaraf en qvadrataln väger till
och med 3 lod, böra bestämmas till 3 r:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, bestämmes tullen till 1 r:dr skålpundet.
Serskilda kon- Då Stånden, angående de serskilda vid förbudens borttagande ifrågasatta öfver-
tecknin^ar" öf" 8^ngsåtgärder och af Norrköpings fabrikssocietet begärda kontroller, dels fattat de-
ver de vid in- finitiva beslut, dels återremitterat någon del af dessa frågor, samt Utskottets förslag,
försel tullfria angåen[]e ej mindre förteckningen öfver vid införsel tullfria varor, än äfven tulltaxe-
varor. Tull- ° •> ° . , , , . .
taxe-underrät- underrättelserna blifvit i vissa delar aterremitteradt, samt de anmärkningar, hvilka
telscme. föranledt återremisserna ännu icke kommit Utskottet tillhanda, måste Utskottet upp¬
skjuta afgifvandet af vidare yttrande i anledning af Ståndens beslut öfver Utskottets,
uti betänkandet N:o 13, i dessa hänseenden gjorda förslag.
Den af Utskottet föreslagna tariff för kredit-upplaget och transito-afgiften har
Bonde-ståndet antagit, så vidt densamma icke stöde i strid med de beslut Ståndet i
fråga om tullbevillningen fattat.
Ridder-
Bevillnings-UtslioUcls Memorial, N:o 25.
57
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva bibehållit nu gällande ta¬
riff, Preste-ståndet med de redaktions-förändringar, Utskottet i afseende på artik¬
larna kanel, paddy och humle föreslagit.
Borgare-ståndet åter har antagit den af Kongl. Maj:t föreslagna tariff i dess
helhet.
Då nyssnämnda, af Utskottet föreslagna, redaktions-förändringar icke vunnit
mera än två Stånds bifall,
lärer frågan om dessa förändringar böra förfalla.
Och som i öfrigt två Stånd stannat emot två i fråga om antagande af Kongl.
Maj:ts förslag till tariff för kreditupplaget och transitoafgiften eller bibehållande af
nu gällande tariff samt denna fråga egentligen endast afser, huruvida minimiqvan-
titeterna för kreditupplaget skola bestämmas till ett visst värdesbelopp eller till visst
mått, mål eller vigt, utan att transito-afgiften skulle undergå någon rubbning; alltså
torde frågan om denna förändring böra förfalla och nu gällande tariff
för kreditupplaget och transito-afgiften skola bibehållas utan annan förän¬
dring, än Ståndens beslut, angående tulltaxan, nödvändigt kräfva.
Slutligen har Preste-ståndet, i afseende å redaktionen af tulltaxan, beslutat,
att den i noten till införselstariffen befintliga hänvisning »flottholtz; se korkträd»
skulle utbytas mot flottholtz; se kokbark; att rätta stafningen af glycyrrhiza skulle
iakttagas; alt ordet fritt i ulförselskolumnen för mastix borde utgå; ordet souda
rättas till soda å hänvisningen i noten: »äpplen; se frukter» uteslutas.
I följd af taxans indelning i serskilda in- och ulförselstariffer och beslutet,
att tullfria varor icke i tarifferna upptagas förfaller den af Preste-ståndet, i af¬
seende å mastix, anmärkta oriktighet.
Huruvida flottholtz skall hänvisas till korkträd eller korkbark, beror åter derpå,
om ordet kork-träd, i förteckningen öfver till införsel tullfria varor, kommer att
qvarstå eller till korkbark förändras.
Då de tre öfriga Stånden bibehållit hänvisningen i noten för äpplen,
lärer densamma böra qvarstå.
Hvad slutligen angår stafningssätten af orden glycyrrhiza och souda, så hem¬
ställer Utskottet
att öfriga Stånden ville i Preste-ståndets beslut derutinnan sig förena;
och lärer i annat fall
gällande taxa i denna del böra förblifva oförändrad.
Stockholm den 27 Juni 1848.
Bih. till J(. St. Prot. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. 8
58
Bevillnings-Ulskollets Memorial, N:o 23.
Reservationer:
Af Herr Aminoff', J. F.: »Emot Bevillningsutskottets förslag, att alla de frågor
rörande tullafgifterna, om hvilka alla fyra Riksståndens beslut icke sammanstämma,
böra, på sätt hittills egt rum, genom omröstning i förstärkt Statsutskott afgöras,
får jag reservera mig.
Denna åtgärd saknar i min tanke allt annat verkligt stöd än en långvarig praxis,
från hvars åberopande Utskottet likväl afstått.
För del misstag, som från början grundat denna praxis, må någon, om också
ingalunda giltig, förklaring kunna hemtas derifrån, att före sistlidne riksdag, enligt
den lydelse 86 § Regeringsformen då hade, Riksstånden voro pligtige att, när i
deras plena sådana anmärkningar gjordes mot utskotts förslag, som hindrade dessas
antagande, deraf gifva Utskottet del, så att stånden icke förr än förslaget ånyo från
Utskottet återkommit egde att i anledning af detsamma fatta beslut, som afveko
från hvad af Utskottet blifvit tillstyrkt. Denna föreskrift, jemförd med innehållet
af 70 och 71 §§ Regeringsformen, att då, i fråga om de allmänna grunderna
för den blifvande bevillningens fördelning och utgörande, Bevillningsutskottet ovill¬
korligen borde höras öfver de ändringar, som i dess första förslag inom Riksstånden
yrkades, innan de tvistiga frågorna fingo till hufvudsakligt afgörande förekomma,
och att, om dervid alla Riksståndens beslut icke sammanstämde, saken skulle öf-
verlemnas till förstärkt Statsutskott, synes nemligen hafva gifvit anledning till den
föreställlning, att alla frågor af bevillnings natur borde behandlas efter nyssnämnda
71 § i Regeringsformen. Derigenom, att vid sistlidna riksdag berörda föreskrift i
86 § Regeringsformen blifvit borttagen och i stället uti 49 § Riksdagsordningen
införts det allmänna stadgande, att, om något ärende finnes tillfyllest utredt, ändring
i Utskottets förslag må, redan vid dess första föredragning, kunna i Riksstånden be¬
slutas, har emellertid frågan blifvit ställd mera på del rena, och samtlige Rikets
Ständer hafva ock vid denna riksdag behandlat Bevillningsutskottets förslag angående
tullbevillningen i öfverensstämmelse med nämnda förändrade stadgande, och rörande
densamma fattat hufvudsakliga från samma första förslag afvikande beslut, hvilket
icke grundlagsenligen kunnat ske, om frågan angående tullbevillningen afsåges uti 70
och 71 §§ Regeringsformen, enligt hvilken i dithörande ämnen difinitiva beslut, på
sätt nyss är anfördt, ej få, då Utskottets första förslag förehafves, i strid med det¬
samma fattas.
Detta misstag, som sålunda tillförene möjligen kunnat förklaras, kan det icke
vidare nu. Jag vill söka ådagalägga detta, först genom att visa, att Utskottets
skäl för dess afgifna tillstyrkande sakna giltighet och vidare genom att anföra de
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, N:o 23.
59
grunder, som styrka den åsigt, jag hyser, att tullbevillnings-, såväl som alla öfriga
till Bevillningsutskottet hörande frågor, med undantag endast af dem, som röra
allmänna bevillningen, böra behandlas enligt 73 och 75 §§ Riksdagsordningen,
d. v. s. så, att tre Riksstånds sammanstämmande beslut angående tullbeloppen ut¬
göra Rikets Ständers, och att, der två stånd stannat mot två, eller hvart Stånd för
sig fattat skiljaktiga beslut, frågan bör afgöras genom omröstning i förstärkt
Bevillningsutskott.
Utskottet åberopar till stöd för sin mening, att 53 § Regeringsformen utstakar
såsom Bevillningsutskottets enda åliggande, att föreslå bevillningens fördelning; att
59 och 60 §§ Regeringsformen förklara hvad med bevillningar förslås, nemligen
allt, som tillhör Bevillningsutskottets handläggning, hvaribland jemväl förekomma tull-
afgifterna; och att, sedan genom 56 och 69 §§ Regeringsformen blifvit stadgadt,
huru förfaras skall med afgörandet af de ärenden, som handläggas af Konstitutions-
och Statsutskotten, 70 och 71 §§ Regeringsformen bestämma förfaringssättet med
det ärende, bevillningens fördelning, som tillhör Bevillningsutskottet; af hvilket allt
den slutföljd velat bernias, att med bevillningens fördelning förstås bestämmandet af
alla de i 60 § Regeringsformen uppräknade algifter, som lill bevillningar hänföras,
och att således 71 § Regeringsformen afser dem alia.
Häremot får jag erinra: att med föreskriften i 53 § Regeringsformen, att Be¬
villningsutskottet tillhör att föreslå bevillningens fördelning, destomindre kan afses,
att detta skulle utgöra Utskottets enda åliggande, som Utskottet onekligen har sig
genom grundlagarna flera andra ålagdt, utan bör detta stadgande desto hellre anses
uttrycka endast hvad som hufvudsakligen tillhör Utskottet, som i en paragraf, der alla
Utskottens åligganden skulle sammanfattas, icke alla dessa skäligen kunde inrymmas,
äfven om det antoges, att de alla kunnat af lagstiftaren förutses; — vidare att om
man, såsom Utskottets mening tyckes vara, antoge, att Konstitutions-, Stats- och
Bevillningsutskottens ärenden icke finge behandlas i annan ordning, än som i de
§§, nemligen 56, 69 och 71, hvilka hvar för sig hafva afseende på dessa Utskott,
stadgas, så skulle man råka i icke ringa villrådighet, huru med de öfriga Utskottens
ärenden borde förfaras, emedan någon föreskrift, bestämdt utmärkande dem, hvar
för sig, eller gemensamt, i det afseende saknas, hvadan ock då 49, 73 och 75 §§
Riksdagsordningen i allmänhet stadga, huru för riksdagsfrågors slutliga behandling
och afgörande skall förfaras, dessa paragrafer lära böra utgöra det egentliga rätte¬
snöret och undantag från hvad som i dem stadgas icke tillåtas i andra, än de i
75 § medgifna fall, bland hvilka väl uppräknas det ärende, hvarom i 70 och 71
§§ Regeringsformen »serskilt förordnadt är», nemligen allmänna bevillningen, men
60
Bcvillnings-Ulsliollels Memorial, N:o 25.
ingalunda alla de ärenden, om hvilka 59 och 60 §§ handla, nemligen såväl nyss¬
nämnda, som tull- och alla öfriga bevillningar.
Detta till vederläggning af de skäl, på hvilka Utskottet stödt sin mening. Nu
något till ytterligare bestyrkande af min.
Frågan beror, såsom redan ofvan är anlydt, bufvudsakligen derpå, huruvida
innehållet af 70 och 71 §§ Regeringsformen kan anses omfatta och afse annat än
den s. k. allmänna bevillningen.
Uti 109 § Regeringsformen stadgas, att om, vid förloppet af den tid, hvar¬
inom Rikets Ständer icke kunna af Konungen åtskiljas, Rikets Ständer ännu icke
någon ny bevillning till bestämdt belopp sig åtagit, Konungen derefter skall kunna
Rikets Ständer åtskilja, i hvilket fall den förra bevillningen kommer att fortfara,
och att, om deremot hela bevillningens belopp är bestämdt, men Rikets Ständer icke
blifvit om fördelningen ense, de i den sista bevillningsförordningen stadgade ar¬
tiklar skola efter den fastställda bevillning ssummans förhållande till den, som vid
föregående riksdag varit fördelad, jemlikt ökas eller minskas. Jemföras nu dessa
bestämmelser, som uppenbarligen icke afse något annat än den allmänna efter be-
villningsförordningen utgående direkta bevillningen, med innehållet af 70 och 71
så återfinner man der i det närmaste alldeles samma termer och benämningar. Der
säges nemligen: att Bevillningsutskottet åligger uppgifva de allmänna grunderna för
den blifvande bevillningens fördelning, hvarefter och sedan summans belopp blifvit
fastställd, Utskottet skall, med tillämpning af dessa grunder, författa förslag till bevill¬
ningens utgörande, samt alt, om skiljaktighet yppar sig emellan flere af Riksstånden
om dessa grunder, sätten af deras tillämpning och bevillningens fördelning till utgö¬
rande, eller något Riksstånd skulle undandraga sig det deltagande i den fastställda
bevillningssumman, som föreslagits, det serskilta behandlingssätt, som ofvan är om-
förrnäldt, då skall dervid iakttagas; och ehuru efter en sådan jemförelse någon vidare
tvekan icke bör kunna förefinnas, att ju 70 och 71 §§ endast handla om allmänna,
men icke om lull- eller öfriga bevillningar, vili jag till ytterligare stöd för denna
åsigt hänvisa tili följande förhållanden:
att den summa, sorn skall fyllas genom bevillning, icke kan utrönas, likasom
icke heller enligt föregående riksdagars förhandlingar något försök blifvit gjordt att
utröna densamma, annorlunda än att från beloppet af statens fastställda utgifter af-
dragits dels de ordinarie inkomsterna och dels de extra ordinarie inkomster, som
härflyta af Sjötullsmedlen, Saluaccismedlen, Postmedlen, Chartce-Sigillatoe-afgiften,
Bränvins-brännings-afgiften, samt Tidningsstämpel- och Kortstämpel-afgiften.
att följaktligen alla dessa afgifler måste vara till siffran (och således icke en¬
dast de allmänna grunderna för desamma] bestämda, innan bevillningssummans be¬
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, IS':o 25.
6)
lopp kan fastställas, hvilket ock, såsom af Utskottet medgifves, instämmer med det
förfaringssätt, Utskottet tillförene städse iakttagit;
att om någon statsfyllnadssumma icke behöfves, allmänna hevillningen, såsom
derpå helt och hållet beroende, försvinner, hvaremot tullafgifterna, om ock ursprung¬
ligen tillkomna endast för att bereda inkomst åt staten, numera jemväl innefatta
egenskapen af skydd för inhemska näringar, och alltså äro att anse såsom nödvän-
dige, äfven om de för statens allmänna behof kunde umbäras;
att den i 71 § gjorda förutsättning, att något Riksstånd skulle söka undan¬
draga sig deltagande i den fastställda bevillningssumman, saknar all tillämplighet i
afseende på tullafgifterna, hvilka drabba endast konsumenten, — på stämplade pap-
persafgiflen, sorn erlägges endast af den rättsökande och affärsmannen, — på brän-
vinsbränningsalgiften, hvilken blott den, som tillverkar eller förtär bränvin, får vid¬
kännas m. m., utan hänseende till hvilket stånd han hörer, hvaremot den allmänna
hevillningen otvifvelaktig! kan fördelas så, att den ojemnt och obilligt trycker de
do serskilta Ståndens medlemmar;
att allmänna hevillningen äfven deruti skiljer sig från de öfriga bevillnings-
medlen och fördenskull kunnat anses erfordra ett serskildt behandlingssätt, att den
ingår till Riksgälds-kontoret och står under Ständernas egen disposition, under det
de senare ingå till Stats-kontoret och disponeras af Kongl. Maj:t, samt slutligen:
alt, då tre Riksstånds mening uti alla frågor, med undantag af dem, som röra
ändring i Rikets grundlagar och den allmänna bevillningens fördelning, utgöra Rikets
Ständers beslut, äfven då fråga är om lif, ära och gods, det synes, att ärenden
af en så underordnad beskaffenhet som tullfrågor skäligen kunna till de förstnämn¬
da hänföras;
på grund af hvilket allt och då grundiagarne böra efter deras ordalydelse,
hvarmed jag trott alt min nu yttrade åsigt närmast öfverensstämmer, och utan af¬
seende på ett åldrigt bruk, som nu visats icke hafva varit annat än ett missbruk,
tolkas, samt enär 73 § Riksdagsordningen tydligen stadgar, alt det utskott, til!
hvars handläggning ett mål hört, hvilket i förevarande fall är Revillningsutskottet,
skall förstärkas, jag yrkar, att memorialet må återremitteras till nämnde utskott,
med föreskrift alt ställa sina deri afgifna förslag i öfverensstämmelse med stadgan-
derna i 73 och 73 §§ Riksdagsordningen.»
Af Hr Prosten Melén: »låmot pluralitetens inom Utskottet beslut, rörande
»hemställan, att, der samtlige Riksstånden icke förena sig i sammanstämmande be¬
slut angående tullafgifterne och derpå inverkande frågor, dessa må, pä sätt hittills
egt rum, genom votering i förstärkt Statsutskott slutligen af göras», får jag ned¬
lägga min reservation.
62
Bevillnings-Ulskottels Memorial, N:o 23.
Då ärendet inom Utskottet in pleno slutligen handlades, erkändes allmänt, att
70 och 71 §§. Regeringsformen, rätt tolkade, endast afse den så kallade allmänna
bevillningen, och att således nu förevarande fråga, som rörer tullbevillningen, rätte¬
ligen borde behandlas efter 73 och 75 §§ Riksdagsordningen; men derjemte för¬
klarades lika öppet af flere ledamöter inom Utskottet, att, oaktadt de erkände 70
och 71 §§:s i Regeringsformen orätta tillämpning på tullbevillningen, de likväl er-
nade rösta för vidblifvande af hittills gällande praxis.
Då jag deremot lika litet i denna, som i hvarje annan fråga, vill låta min
öfvertygelse vika för någon orätt gällande praxis, vare huru gammal som helst, har
jag icke kunnat undgå ett försök att inom Utskottet få ifrågasatte §§ tillämpade
efter deras verkliga innehåll.
I utlåtandet tillkännagifves visserligen, att Utskottet icke »hufvudsakligen grun¬
dar sin åsigt, om riktigheten af den hittills iakttagna tolkningen, pä gällande
praxis»; men då jag undersöker de skäl, Utskottet, genom egen tydning af åtskilli¬
ga §§ i Regeringsformen och Riksdagsordningen, till stöd för sitt betänkande sö¬
ker göra gällande, tillstår jag öppet, att jag skulle i thy fall, hellre rätt fram en¬
dast åberopat hittills gällande praxis, hvarpå resultatet af omröstningen inom Ut¬
skottet också verkligen grundar sig.
Den bevisning, Utskottet i början af sitt argumenterande, rörande tolkningen
af 70 och 71 §§ Regeringsformen, med förklarande, att »ingen giltig anledning
gifves till den åsigt, att med uttrycket bevillningens fördelning i desse §§ endast
den allmänna bevillningens bestämmande skulle förstås», vill åstadkomma, synes mig
alldeles ofullständig och på intet sätt tillfredsställande.
Det stöd för betänkandet, Utskottet dernäst söker uti 53 § Regeringsformen,
är lika svagt. I denna paragraf skulle jag deremot vilja söka ett stöd för min
åsigt i denna fråga. Denna paragraf upptager endast den allmänna bevillningen,
sorn måste bestämdt fördelas på fastigheter, rörelse, personer etc. Någon sådan
fördelning af Tull-, Bränvins-, Chartae-Sigillatae- etc. bevillningen, kan väl icke rim¬
ligen komma i fråga. Behandlingen af dessa frågor är en serskild sak och utgör,
om man så vill, extra göromål, som åligger Bevillningsutskottet, på samma sätt
som öfrige Utskotten icke sakna dylika åligganden inom deras områden.
Hvad åberopandet af 59 och 60 §§ Regeringsformen angår, ligger för en
hvar öppet, att alla här uppräknade extra bevillningar icke knnna inblandas i eller
hänföras till den allmänna bevillningen, hvilken har sin rätt enskildt bevarad uti
70 och 71 §§ Regeringsformen.
Huru Bevillningsutskottets pluralitet, efter ett sådant argumenterande, kunnat komma
ens till den slutsats, att det »vill synas uppenbart», »att med bevillningens fördelning
Bevillnings Utskottets Memorial, N:o 25.
63
förstås bestämmandet af alla de i 60 § uppräknade af gifter, etc », synes mig
alldeles oförklarligt. Något annat skäl, än hittills antagen praxis, tror jag man
fruktlöst här kan göra gällande.
Det är alltid illa, då lagar författas så otydliga, att de kunna på mer än ett
sätt tydas. Här tyckes likväl detta mindre ega rum, om man vill strängt fästa sig
vid verkliga innehållet af hvarje åberopad §. Att 71 § Regeringsformen tillåter,
att ett Stånds beslut emot tre, då det rörer allmänna bevillningen, kan göra sig
gällande, finnér jag icke obilligt, då här är fråga om en direkt beskattning, som
ingen hvarken får eller kan undandraga sig; må derföre äfven minoriteten här ega en
appell. Men deraf följer alldeles icke, att de extra bevillningarne böra behandlas på
samma sätt. Det beror här på hvarje person enskildt att pålägga sig denna börda
eller undvika den; vill jag ej betala tullafgifter, står det mig alltid öppet att icke
införskrifva eller förbruka utländska varor; vill jag ej betala bränvinsskatt, kan jag
afstå ifrån att tillverka bränvin, o. s. v. Här tyckes väl således både med rättvisa
och billighet vara förenadt, att tre Stånds sammanstämmande beslut utgör lag, och
då två Stånd stadna emot två, frågan här afgöres ej i förstärkt Stats- utan Bevill¬
ningsutskott, såsom 73 och 73 §§ Riksdags-ordningen tydligen föreskrifva.»
Härmed instämde Herr Prosten Schröder.
Af Herr Murén, P,: »Efter min åsigt är det alldeles otvifvelaktig!, att frågan,
huruvida en vara må emot tull in- eller utföras, eller om den skall förbjudas till
in- eller utförsel, lika mycket, som frågan om bestämmande af den ena eller an¬
dra tullafgiften, inverkar på tullbevillningens belopp. Jag kan således icke instäm¬
ma i Utskottets antagande, att, der två stånd stannat emot två i afseende å ifråga¬
satt upphäfvande af nu gällande in- och utförselsförbud, frågan skall förfalla och
förbuden qvarstå; utan hemställer jag vördsamt, att Rikets Ständer behagade be¬
sluta, det dessa frågor skola blifva föremål för omröstning i förstärkt Utskott, på
samma sätt, som för frågor om tullbevillningens belopp i allmänhet bestämmes.»
Häruti instämde Herrar E. Sjöstedt, Carl M. Bjur, A. G. Tauson, A. Gullström,
A. J. Fahlcrantz, Jon. Rhodin.
STOCKIIO LM, TRYCKT IIOS JOH. BECKMAN, 1848.
Bevillnings-Vlskotlels Memorial, N.o 0.4.
i
N:o 24.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Juli» kl. 11 f m.
Memorial, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets ut¬
låtande N:o sti, i fråga om anvisande af medel för godtgö¬
rande af det lån, som Rikets Ständer beslutat upptaga till
bestridande af rustningskostnader.
-Enligt serskilda lill Utskottet ankomna utdrag af Riks-ståndens protokoll,
hafva Preste- och Borgare-stånden bifallit hvad Utskottet i dess fbreniimnde
utlåtande tillstyrkt och föreslagit, hvaremot hos Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-ståndet sådane anmärkningar blifvit dervid framställda, som till ären¬
dets återremitterande föranledt.
Inom Ridderskapet och Adeln är nemligen anfördt: att Utskotlels hem¬
ställan, ”alt a hvarje debetsedel för innevarande år må under rubrik, till
gäldande af 1848 års krigsrustningskostnader, utföras en sjettedel eller 16 |
procent af summan'utaf all den bevillning, som förut i debetsedeln blifvit
den skallskyldige påförd,” icke syntes fullt antaglig, enär på debetsedlarne
äfven upptoges allt hvad den skattskyldige under namn af bevillning utgör t.
ex. bränvinsbränningsafgift, ruslt jensl-bevillning m. fl. och således tvert emot
hvad Utskottet tycktes hafva åsyftat, de 16 | procenten kunde komma att
beräknas äfven å dessa skatletitlar; att det 1 öfrigt vore orättvist och obil¬
ligt, att förhöjningen egde rum äfven å den bevillning, som utgöres efter 3:dje
artikeln eller för så kallade karaktersfu!Imakter, samt att, på grund häraf, ly¬
delsen af det ifrågavarande förslaget till beslut borde blifva följande: ”att å
hvarje debetsedel för innevarande år må under rubrik, till gäldande af 1848
års krigsrustningskostnader, utföras en sjettedel eller 16 \ procent af summan
utaf all den bevillning, som, enligt nu gällande bevillningsförordnings Irenne
artiklar, blifvit den skattskyldige påförd” o. s. v. eller också: ”enligt l:a och
2:a artikeln af den allmänna bevillningen;’’ — vidare, att den ifrågavarande
bevillningen icke borde utgå på ett så obilligt sätt, att den fattigaste klassen
lomme proportionsvis att betala allramest i form af bevillning efter l:a ar¬
tikeln, som utgår lika, utan afseende på någon förmögenhet, och att derföre
någon förhöjning af denna bevillning icke borde ega rum, i följd hvaraf och
då äfven all fråga om förhöjning i bevillningen efter 3:dje artikeln, på sätt
förut blifvit yrkadt, borde förfalla, samt hela det erforderliga beloppet allt-
Bih. till R. St. Prot. 1847 oc^ 1848 , 5 Sami. 1 Af A. 77 Haft. 1
2
Bei illnings-UtskoUets Memorial, IS;o 2^.
så komma att uttaxeras efter 2:a artikeln, den årliga tillökningen i denna be¬
villning, som förut uppgått till fullt en och en half million, måtte bestäm¬
mas till vid pass en femtedel deraf eller 20 procent, och beslutet få denna
lydelse: ”att å hvarje debetsedel utföres en femtedel eller 20 procent af sum¬
man utaf den bevillning, som förut i debetsedeln efter 2:a artikeln blifvit den
skaltskyldige påförd att bokföras"; — att det vore destomindre lämpligt att
nu godkänna förslaget om förhöjning å 3:dje artikeln, som ännu vore oafgjurdt,
om den korame att såsom bevillningsgrund fortfara; — alt med den förhöjda
bevillningens utgörande för innevarande år väl borde förfaras, på sätt Utskot¬
tet föreslagit, men alt, då den indirekta beskattningen ingalunda kändes så
tung, som den direkt utgående, det för de följande åren erforderliga beloppet
hellre bordt åt Riksgälds kontoret anvisas på tullmedlen, och tillgång dertill
beredas genom förhöjning i införselstullen på en del öfverflöds- eller s. k. ko¬
lonialvaror, nemi. af 4 rst på skålpundet utaf råsocker samt raffinad och
melis eller toppsocker, så att tullen derå blefve 6 sk., samt för kaffe 5 sk.
per skålpund, äfvensom af några runstycken på tobak per skålpund; — att
hellre bevillningen efter Ua artikeln eller personliga skyddsafgiften borde hö¬
jas, t. ex. med 6 sk, för man och 3 sk. för qvinna, hvarigenom minst 150,000
r:dr eller halfva det erforderliga beloppet, årligen erhölles, och den återståen¬
de hälften läggas på 2:a artikeln; — att då billigheten icke mindre nu än
tillförene fordrade, att låntagaren får åtnjuta bevillningsafdrag för den ränta,
som öfverstiger fem procent, ett proportionerligt afdrag å räntan bör honom
tiilgodokomma för den tillökning, som nu vore i fråga, likasom för den gam¬
la afgiften efter 2:a artikeln; — samt slutligen, att om, såsom förut blifvit
föreslaget, de årligen erforderliga 300,000 r:dr anvisades på tullintraden,
ersättning derföre till statsverket kunde beredas äfven på det sätt, att genom
serskildt förordnande bestämdes en viss tolag på några få, men betydliga ar¬
tiklar, hvilken tolag borde i stället tili tullmedlen ingå.
Hos Bonde-ståndet har, för såvidt icke likartade framställningar redan,
såsom inom Ridderskapet och Adeln gjorda, äro här ofvan intagna, blifvit
yrkadt och anmärkt: att den af Utskottet föreslagna uttaxering vore både o-
rättvis till sin grund och förtidig till dess tillämpning, enär den komme att
mest betunga det egentligen skattdragande folket och ännu vore ovisst, om
hela det beviljade kreditivet blefve behöfligt eller icke, hvadan Riksgälds¬
kontoret, som skulle anskaffa summan , äfven borde ombesörja den årliga rän¬
tan och amorteringen intill nästa riksdag, då kommande Ständer blefvo i till¬
fälle att antingen ensamt af bankovinsten, eller till viss del af denna vinst
och till den öfriga af statsverkets öfverskottsmedel godtgöra det beviljade kre-
Bevillningfi-Utskoli.ets Memorial, N o
3
ditivel; —- att i allt fall någon serskild ersättning för uppbörden och redo»
visningen af den ifrågasatta förhöjningen icke vore behöflig eller borde e.ga
rum, och åtminstone icke rnedgifvas lill så stort belopp, sorn af Utskottet
föreslagits, hvilket vore för högt och mer än motsvarande det besvär, som
med uppbörden vore förenadt; hvarjemte uti serskilt väckt och till Utskot¬
tet remitterad motion blifvit af Johan Johansson från Örebro län yrkadt,
att, då billigheten fordrade, alt endast de, som beviljat medlen, vidkändes följ¬
derna deraf, den tillämnade bevillningen måtte fördelas ensamt och uteslu¬
tande på de nuvarande Riks-stånden, så att en fjerdedel af de erforderliga
300,000 r:dr årligen uttaxerades af hvartdera ståndet.
Hvad sålunda blifvit anfördt bar Utskottet tagit i Öfvervägande; och då
Rikets Ständer genom bifall till Stats-utskottets utlåtande N:o 18-J redan be¬
slutat, dels alt ett årligt belopp af 300,000 r:dr b:ko skall anslås alt utgå för
innevarande samt följande år, intill dess de medel, sorn af Riksgälds-koutoret
upplånas i och för det lill rustnings-kostnaderne å kontoret anvisade kreditiv
å 2,000,000 r:dr, blifvit till fullo återbetalta, och dels att Bevillnings-utskot-
tet skulle afgifva förslag angående detta årliga belopps utgörande för ej min¬
dre dea tid, hvarunder innevarande riksdags'bevillnings-förordning komme att
tillämpas, än äfven för det nu pågående skatte-året; men det vid sådant för¬
hållande icke legat inom omfånget for Utskottets behörighet att föreslå, hvar¬
ken att möjligen blifvande bankovinst eller öfverskott å statsverkets inkomster
måtte anlitas eller att omsorgen om gäldandet af den skuld, nuvarande Stän¬
der riket åsamkat, skulle på kommande Ständer öfver flyttas; — då vidare Ut¬
skottets åtgärd att tillstyrka, det den för ändamålet nödiga summan borde
utgöras genom förhöjning i den direkta bevillningen, varit förestafvad af
den tvingande nödvändigheten, att så ordna, alt beloppet med osviklig sä¬
kerhet utginge, hvilken säkerhet icke någon af de indirekta beskaltningslit-
larne lemnade; — då det ändamål, sorn dernäst borde sokas, nemligen att
i möjliaste måtto rättvist och billigt fonlela den erforderliga tillökningen i
bevillningen, icke syntes Utskottet på annat sätt kunna vinnas, än derige¬
nom, att den i lika förhållande komme att drabba alla tre artiklarne, hvare¬
mot dess uttaxerande endast af en med rätta skulla kunnat anses såsom
cn handling af ensidighet, då de tjenstemän, som med uppbörden och redo¬
visningen få befattning icke skäligen kunna anses vara mindre berättigade
till någon godtgöreise derför, än för deras enahanda bestyr i afseende å
den allmänna bevillningen, och beloppet af denna godtgöreise icke föresla¬
gits högre, än som för allmänna bevillningen rot ut är bestämdt; så och då
giltigt skäl icke (öirfriues, att de serskilt! Riks-stånden mera i afseende å
4
Bevillnings-Utskotlels Memorialt A’ o ij,.
detta än alla öfiiga allmänna bidrag skulle ensamme detsamma sig åtaga, på
sätt i Johan Johanssons motion blifvit yrkadi, bar Utskottet af de gjorda
anmärkningarue
icke funnit anledning alt i någon del frångå hvad Utskoltef i utlå¬
tandet N:o 21 i sak föreslagit;
men hvad åter angår frågan om närmare förtydligande af dess gjorda tillstyr¬
kanden, så att icke förhöjningen kunde tillämpas, äfven å annan bevillning än
den s. k. allmänna; så och ehuru Utskottet trott, att utlåtandet, då det i hela
sitt sammanhang skärskådas, icke skulle lemna rum för någon tvekan om
rätta förståndet deraf, bör Utskottet likväl icke undandraga sig att ett sådant
förtydligande föreslå, och får fördenskull, till undanrödjande af all tvety¬
dighet, hemställa-,
att nästefter de, i Utskottets begge första tillstyrkanden å sidorna
3 och 4 i dess berörda utlåtande, förekommande orden ”bevillning,,
som*’ må tilläggas orden ”på grund af l:a, 2:a och 3:dje artiklarna
af be vi Unings-förord ningen”.
Stockholm den 3 Juli 1848.
Reservationer
af G. B äppelqvist från Blekinge län:
”Emot Utskottets beslut, att nu i bevillningsväg uttaxera det af Rikets
Ständer till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv
af 2 millioner r:dr banko till nödiga rustningskostnader, får j*g af följande
skäl mig reservera.
Stats-utskottet har i sitt utlåtande under N:o 163 föreslagit, att det till
Kongl. Majrts disposition anvisade kreditiv af 2 millioner r:dr banko skall, i
mån af behof och emot framtida redovisning, lyftas; hvilket utlåtande Ri¬
kets Ständer godkänt; men då man ännu icke vet, huru mycket som af kre-
d i ti ve t kan blifva behöfligt att lyfta, så synes det vara allt för tidigt att nu
vilja beskatta folket för amorteringen af detta kreditiv, helst tillgångar fin¬
nas så väl af banko vinsten, som af de besparingar, som genom votering i för¬
stärkt Stats-utskott denna dag kommit Riksgälds-kontoret tillgodo, hvilka me¬
del böra i främsta rummet användas till amortering af ifrågavarande kreditiv;
föröfrigt bör man väl afbida Ständernas beslut rörande riksdags-fullmägtigen
Bengt Gudmundss ons ifrån Halland väckta motion i Banko-utskottet under
N:o 63, sorn nu hvilar på Ständernas bord och åsyftar: att af bankovinsten
ör innevarande och nästföljande år intill nästa riksdag må till Riksgälds-kon-
oret årligen aflemnas 300,000 r:dr bauko till ränta och kapital-afbetalning å
Bevillning;-Utskottets Utlåtande, N.o sS.
5
nämnda lån; af dessa skäl protesterar jag på det högsta mot Utskottets beslut
att genom ökad bevillning ålägga folket en utgift, sorn icke är behöflig, helst
tillgångar nu finnas till kredilivets amortering.”
Häruti instämma L Gezelius från Kopparbergs län, Christen åndersson
från Malmöhus län, Sven Isacsson från Calmar län, B. P. Skantze från Hal¬
lands län, Herman Öbom från Norrbottens län och Jöns Ersson i rån Werm¬
land.
Af Erie Persson från Gefleborgs län:
”Emot Utskottets förnyade utlåtande att förhöja den allmänna bevillnin-
gen med 300,000 r:dr banko får jag anmäla min reservation, ehuru det icke
är mig obekant, att Rikets nu församlade Ständer anvisat ett kreditiv af
3,000,000 r:dr för krigsrustningarna, som ock ålagt Baviilnings-utskottet att
afgifva förslag till medels eihållande för räntor och amortering å sagde sum¬
ma, så att derom ej är alt erinra; men jag anser, att Utskottet för tidigt fö¬
retagit denna fråga till afgörande, förrän det kunnat visa sig, hvilka tillgångar
sorn i Riksgälds-kontoret kunna blifva disponibla för ett sådant behofs fyllande,
utan 300,000 r:drs förhöjning å den allmänna bevillningen och det så mycket
hellre, som medelst votering sisth gårdag uti förstärkta Stats-utskottet 411,000
r:dr å de beräknade utgifterna besparades. Det torde således blifva tillgAn-
gar att fylla detta behof, utan att ålägga folket en ny beskattning, helst som
det är ännu ovisst, huru mycket som kommer att erfordras af det beviljade
kreditivet. Dessutom livilar ännu på ståndens bord Banko utskottets betänkan¬
de N:o 63, rörande samma ämne.”
I föreslående förenar sig Ephraim Larsson.
N:o 25.
Ant. till Exp. Utsi. den 4 Joli, 11. i r f. B3.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om åtgärders vidtagande
till beredande aJ rättelser i bevillnings taxeringen för fa¬
stigheter.
Sedan Rikets Ständer, med bifall till hvad Bet illnings-utskottet hemställt,
lemnat utan afseende ett af herr Rosenblad, B, väckt, i Utskottets betän¬
kande N:o 9, angående grunderna lör den blifvande allmänna bevillningea
6
fievillnings-Utskottets Utlåtande, N:o a5.
8amt föreskrifterna för deras tillämpning, omförmäldt förslag för till väga brin¬
gande af nödiga ansedda förändringar i den vid bevillnings-förordningen fo¬
gade noinimitariff för hpmmansvärdet i livart af rikets län, sä liar herr fri¬
herre Palmstjerna, C O., enär det olika förhållande, hvilket förefunnes e-
inellan de Ian, der jorden är taxerad till sitt verkliga värde, och dem, hvar¬
est taxeringsvärdet ofta icke motsvarade mer än halfva det verkliga, syntes
påkalla en nödvändig rättelse, i sådant afseende föreslagit, ali Rikets Ständer
måtte uti underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes låta från alia domsagor i riket infordra uppgifter på de egeudoms-
köp, å hvilka lagfart under de sednaste fem åren egt rum, samt låta anstäl¬
la jemförelse emellan köpesummorna uti dessa uppgifter och de i taxerings-
fängderne uppförda värden för samma hemman och lägenheter, hvilka upp¬
gifvits hafva gått i köp, äfvensom uträkning af beloppet utaf skillnaden för
hvart köp, s mt att derefter Kongl. Maj:t mätte täckas låta uppgöra en be¬
räkning, som utvisade, hvad summan af taxerad jordegendom inom hvart län
skulle uigöra, om samma egendom vore taxerad i öfverensstämmelse med det
verkliga förhållandet, som de förenamirda skillnads-uträkningarne betecknade
för länet i det hela; — genom tillgång lill hvilka beräkningar motionären an¬
sett Rikets Ständer bora blifva i tillfälle att vid en annan riksdag bestämma
minimitarifferna för taxeringen af jordegendoms-värdet inom länen, med sak¬
kännedom och noggranhet samt i rättvist fölhållande, hvilket eljest icke torde
låta sig göra.
Denna motion, hvilken herr Friherre Raab, A. C.} beledsagat med den
erinran, hurusom ofta inträffade, att de liesta egendon sköp ske från föräldrar
till barn för mindre än halfva värdet, enär de förra dervid betinga sig vis¬
sa undautagsformåner, ofta till icke ringa belopp, hvilket föi hållande, om det
lemnades utan nödig uppmärksamhet och afseende, kunde leda till felaktig
uppfattning af fälta köpesumme-värdet, har Utskottet tagit i öfvervägande;
och ehuru så beskaffade upplysningar och beräkningar, som dem motionären
ansett böra hållas nästkommande' Rikets Ständer tillhanda, ot v i f velak tig t kun¬
na tjena till någon ledning vid uppgörandet af en förnyad minimi tariff för
länens taxeringsvärden, derest blifvande Rikets Ständer skulle anse sådant
•nödigt, äfvensom blifva af värde i statistiskt hänseende; likväl och sorn det
ändamål, hvilket i afseende å fastighets-taxeringar hufvudsakligen' synes böra
sökas, att nemligen kunna i det närmaste utröna hvarje fastighets verkliga
"värde, så väl i och för sig, som relativt till alla öfriga fastiglntsdelar i hela
riket, enligt Utskottets åsigt icke kan genom de af motionären föreslagna be¬
räkningar ernås, beläst inköpspriset, såsom ofta beroende på serskilda o&stän¬
Bevil!nings-U<skoUcts Utlåtande , N.o 25.
7
digheter och tillfälliga förhållanden, ingalunda kan i allmänhet antagas såsom
en fullt tillförlitlig måttstock för fastigheters uppskattning; alltså och då här¬
till kommer, att det betänkande, angående förenklande af beskattningsväsen-
del samt uppbörds- och redogörelse-verket, som under den 30 April 1847
blifvit af dertill ulaf Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets Ständers vid
sednaste riksmöte aflålna serskilda underdåniga skrifvelse^ i nåder utsedda kom-
mitterade, afgifvet och sorn sedermera är vordet till trycket befordradt samt
jemte nådig proposition i ämnet blifvit till Rikets Ständer öfverlemnadt, in¬
nehåller förslag till förändring i stadgauderne rörande taxering af fast egen¬
dom samt, enligt hvad Utskottet har sig bekant, nämnde förslag ofördröjli¬
gen lärer blifva föremål för Rikets Ständers pröfning, anser Utskottet,
att herr Fi iherre Pahnstjernas berörda motion för närvarande icke
bör till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Slockholm den 4 Juli 1848.
Emot förestående beslut reserverade sig herr kontraktsprosten Nibelius.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktrtck.er!bt, 1848.
Beviltn.-U tsk:s Utlåtande, N:o 26.
i
JW »«•
Ank. till Exp.-Ulsk. den 11 Juli, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af återreniiss af Betänkandet tr.o ig, om
bestämmande af en assurans-afgift för summor, soia un¬
der rekommendation med posten af sändas.
Enligt Utskottets ankomna protokollsmldrag af elen 17 och 21 i förl.
månad, har förutnämnde betänkande blifvit bifallet af Höglofl. Ridderska-
pet och Adeln, Högv. Preste- samt Hederv. Bonde-ståndet, hvaremot det¬
samma blifvit af Wällofl. Borgare-ståndet ålerremilteradt.
Under den diskussion, som i delta ämne inom sistnämnde riks-stånd
förekommit, hafva, utaf de talare, som yrkat afslag å betänkandet i dess
helhet, följande hufvudsakliga anmärkningar blifvit emot detsamma anställda,
nemligen: att en assurans-afgift redan kunde anses vara inbegripen i det
nuvarande postportot; att någon dylik afgift icke borde bestämmas utan i
sammanhang med en länge ifrågasatt nedsättning af postportot i allmänhet;
samt alt, i händelse assurans-afgiften komme att fastställas, den nu utgå¬
ende rekoinmendalions-afgiften åtminstone borde upphöra. Deremot hafva
andra talare, som i öfrigt gillat betänkandet, vid 1 lista punkten anmärkt att
privatbank-sedlar, skuldsedlar samt andra dokumenter af värde icke funnes
derstädes uppräknade; att, enär i början af aldra punkten ville synas, som
bref, innehållande annat än penningar, skulle kunna rekommenderas, en
motsägelse förefunnes, då, vid slutmeningen af samma punkt, inhemlades, all
endast för kontanta medel af postverket lemnades ersättning ; hvarjemte, i
afseende å f.de punkten, flere talare dels yrkat det rättigheten, att vid
sluten rekommendation kunna påräkna ersättning af postverket lill obe-
gränsadt belopp, skulle, under nu vanligt förbehåll af edgång, fortfarande
ega rum, dels förenat sig uti Lars Johan Gezclii reservation, alt denna rät¬
tighet borde utsträckas till och med 5oo r:dr banko.
Då de uti betänkandet uppgifne skäl för tillstyrkandet af en lill post¬
verket ingående afgift, i någon mån motsvarande det äfventyr samma in¬
rättning sig ikläder genom alt tillförsäkra full ersättning för hvarje med
posten förkommen rekommenderad penningesumma, enligt Utskottets åsigt
icke blifvit af de framställda anmärkningarne vederlagde, anser Utskottet
Bill, till R. St. Prat. 1847 & 1818, 5 Sami. 1 JJd. 18 Hiift.
2
B evilla.-Ut sk :s U tidt ande, N:o 26.
sig böra vidblifva sitt, i betänkandet n:o igafgifne, utaf
3:ne riks-stånd godkände förslag i berörde hänseende.
Och beträffande anmärkningen emot Utskottets förslag att bibehålla
den nu till posttjenstemännen utgående rekommendations-afgiften, så, enär
borttagandet af denna afgift desto mindre vid detta tillfälle kunnat ifråga¬
komma, som, genom antagandet af de utaf Utskottet i förening med assu-
rans-afgiflen föreslagna nja bestämmelser vid rekommendation af penninge-
summor m. m., göromålen inom postverket troligen komma att ökas och
denna lill tjenstemännen utgående ersättning följaktligen blifver ännu mer
af billigheten påkallad, anser Utskottet
sistberörde anmärkning icke heller kunna vinna afseende.
Hvad vidare angår den anmärkta omständigheten att Privatbanks-
sedlar m. m. icke finnas i första och andra punkterne af Utskottets förslag
omnämnde, så anser Utskottet sig böra erinra att, enär i betänkandet linnes
uttryckt alt med kontanta medel menas, utom ”rikets mynt, äfven sådane
bevis, hvilka i hvars mans hand gälla såsom penningar”, samt under denna
sednare rubrik äfven Privatbanks-sedlar lära få hänföras, Utskottet
icke trott sig böra närmare än som skett bestämma post¬
verkets ansvars-skyldighet, helst afsändare utaf dokumen¬
ter af annan beskaffenhet, genom erläggande af den nu
utgående rekommendations afgiften, i allt fall fortfarande
tillförsäkras att de afsända brefven komma rätter egare
tillhanda.
I öfrigt har af de framställde anmärkningarne Utskottet
icke heller funnit skäl att frånträda sitt förslag, alt nå¬
gon gräns borde fastställas, hvaröfver postverkets ansva¬
righet vid sluten rekommendation icke må sträcka sig,
och att maximi-summan i detta hänseende, till förekom¬
mande af allt för stor lockelse till bedrägerier, borde
bestämmas temmeligen låg och icke högre än till 100
r:dr banko.
Hvilket allt Utskottet ansett sig böra Lill Wällöf!. Borgare-ståndets
kännedom meddela.
Slockholm den 10 Juli iS/jS.
.STOCKHOLM, Lundberg & Comp. ISIS.
Betalnings-Utskottets Utlåtande, N:o 27.
i
Jtf 2 T.
Ank. lill Exp.-Utsk. deri 3 Äng., kl. 6 e. m.
Utlåtande, dels i anledning af erludlen ålerremiss i vissa delar
aj Betänkandet N:o i3 och memorialet N:o 2j, angående tull-
bevinningen, dels och rörande några af Stånden derutinnan i
öfrigt ännu oajgjorda frågor.
Sedan Ulskoltet, uli sislberörde memorial, uttryckt den Åsigt, att
frågor om bibehållande eller borttagande af gällande förbud mot en varas
in- eller utförsel vore af ren ekonomisk beskaffenhet, och derföre borde,
när två Stånd stannat emot två, förfalla, samt gällande sladganden
derutinnan förblifva oförändrade, så har Bonde-ståndet beslutat, alt vid
alla de i memorialet förekommande fall, der, i fråga om införselsförbudens
upphäfvande eller bibehållande, två Stånd i sina beslut stannat emot två,
ålerremiss skulle ega rum, och att Utskottet borde inkomma till Stånden
med voterings propositioner, på det omröstning i förevarande afseenden
måtte i förstärkt Stals-utskott kunna anställas.
I anledning af denna återremiss får Utskottet tillkännagifva, att Rid-
derskapel och Adeln samt Presle-slåndet gillat Utskottets ifrågavarande
yttrande; och att, efter det inom Borgare-ståndet flera ledamöter, i af¬
seende å förbudet mot införsel af bränvin och sprit, yrkat frågans återre¬
mitterande till Bevillnings-utskotlet, med föreläggande för Utskottet att
föreslå voterings-propositioner, samt herr Talmannen derå vägrat proposi¬
tion, men denna propositions-vägran blifvit af Ståndet ogillad och frågan
derom öfverlemnad till Konslitutions-ulskotlets afgörande, samma Utskott
uti memorial JNT:o 31 förklarat talmannens vägran grundlagsenlig ; och an¬
ser Utskottet sig, vid sådant förhållande,
bora vidblifva återremitterade yttrandena.
Under förutsättning, att gällande förbudsbeslämmelser i nyssberörda
fall måste anses bibehållna, och på det ännu oafgjorda frågor, angående
llih. till It. St. Vrot. 1847 1848. 5 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 1
2
Bevillning s—Utskottets Utlåtande, N:o 27.
tullbevillningen och de stadganden, som med sjelfva tulltaxan ega samman¬
hang, icke må, i afvaktan på Bonde-ståndets blifvande beslut, angående
förbudsbestämmelserna, ytterligare lemnäs hvilande, tror Utskottet sig, ehvad
nämnde frågor utgjort föremål för Ståndens definitiva beslut, eller endast
blifvit till Utskottet återremitterade, böra desamma, i den ordning betän¬
kandet N:o 13 och memorialet N:o 23 föranleda , här till handläggning i
ett sammanhang upptaga.
Hvad sålunda först angår frågan om beloppet af tullvärdet å hvarje i taxan
förekommande artikel, derå lullvärde bör utsättas, så hafva Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Bonde-stånden gillat Utskottets yttranden i memori¬
alet N:o 23 sid. 5 och 6, så väl att förslaget om tullvärdes-kolumnens bi¬
behållande måste anses vara af Rikets Ständer godkändt, sorn ock att vid
3 Stånds beslut om ett tullvärde bör förblifva och alt, der 2 Stånd bibe¬
hållit gällande tullvärden, men de öfriga Stånden fattat derifrån skiljaktiga
beslut, samma tullvärden böra förblifva oförändrade, utom i de fall, der
förändrad indelning af rubrikerna nödvändigt påkallar andra värdesbestäm¬
melser, och har Borgare-ståndet äfven ansett de 3 öfriga Ståndens beslut
om tullvärdes-kolumnens bibehållande böra lända till efterrättelse, samt
godkänt föreslagna grunderna för tullvärdenas bestämmande, men, hvad
angick sjelfva saken, lagt ifrågavarande punkt af memorialet, med ogillande,
till handlingarne.
Till följd häraf återstår endast att bestämma lullvärdet å här nedan
omförmälda artiklar, för hvilka förändringar, dels i afseende å rubrikerna,
dels uti qvantitelen, för tullberäkningen blifvit antagna; och tillstyrker Ut¬
skottet, i öfverensstämmelse med sitt förut afgifna förslag, att å dessa ar¬
tiklar må antagas följande tullvärden, nemligen :
Alun, alla slag, 20 r:dr per 17 lispund.
Antimonium, spiesglans och regulus, 20 sk. per skålpund.
Balsam Copaive, peruviansk och nativ, 1 r:dr 12 sk. skålpundet.
Beck, 40 sk. lispundet.
Beckolja, 20 sk. per lispund.
Bly, arbeladt, ej specificeradt:
omåladt och olackeradt 7 sk. skålpundet,
måiadt och lackeradt 24 sk. dito.
Färger och färgnings-ämnen:
Ängskära, 2 sk. 6 r:sl skålpundet.
Bevillnings-UlskotUit Utlåtande, N:o 2 7.
3
Garn: homulls-
ofärgadt 28 sk. skålpundet.
Glas :
Fenster- alla slag, 2 r:dr 32 sk. per lispund.
Hampa, ohäcklad 50 r:dr skeppundet.
häcklad, 60 r:dr dito.
Hattar: af strå, 4 r:dr stycket.
Jern, gjutet:
Hällar, lod och lödjor (i införselslariffen) 9 r:dr per skepp,
sta p. v.
Knapergall och Ekollon, 1 r:dr 24 sk. lispundet.
Leksaker eller JSfiirnbergerkram:
af träd, 3 r:dr skålpundet.
Lim: andra slag, 12 sk. per skalp.
Oljor, feta:
Hamp- 6 sk. skålpundet.
andra, till apotheksvaror ej hänförliga etc., 12 sk. per skalp.
Ris, oskalad eller Paddy, 12 r:dr tunnan.
Salt, raffineradt, 2 sk. 8 rst. skålpundet.
Sirop: capilair-, mullbärs-, rosen- och viol-, 30 sk skåloundet.
Svampar:
ätbara, alla slag, 1 r:dr skålpundet.
Terpentin, 10 sk. per skålpund.
Tran och späck, 2 r:dr lispundet.
Tråd :
Koppar- och Messings-:
oförsilfrad, 1 r:dr skålpundet,
försilfrad, 3 r:dr dito
Träd va ror:
Bjelkar och sparrar af furu och gran:
af 8 tum och deröfver (i införselstariffen) 3 r:dr stycket.
Sparrar af furu och gran af mindre tjocklek än 8 tuni midtpå
(i utförselslariffen) 24 sk. stycket.
Ved, andra slag, 5 r:dr per famn.
Vitriol, andra slag (än grön) 8 sk. skålpundet.
Vax :
oblekt, 30 sk. skålpundet.
4
Bevillnings- Utskottets Utlåtande, N:o 27.
blekt eller färgadt, 1 r:dr skålpundet.
Yekar, lamp- och ljus-, 1 r:dr 32 sk. dito.
Vinsten, rå eller renad, 12 sk. dito.
Zink, arbetad :
omålad oell lackerad, 12 sk. dito.
målad eller lackerad, 24 sk. dito.
Uti memorialet N:o 23, sidorna 24, 51 och 53, redogjorde Utskottet
för Ståndens skiljaktiga beslut, angående artiklarne ”Band, sammets-, siden-
och halfsiden/’ ”Bokbindarecloth,” samt ”Broderduk, marle och stramalj,”
för hvilka artiklar Utskottet först i betänkandet JYo 13 tillstyrkt hänvis¬
ning lill väfnader, men sedermera i memorialet N:o 23, då förbuden mot
införsel af vissa slag väfnader ansetts bibehållna, inbjöd Borgare- och
Bonde-stånden att, lika med Ridderskapet och Adeln samt Preste-slåndet,
vidblifva gällande bestämmelser.
Denna inbjudning har, endast i hvad den angick bokbindarecloth och
broderduk, blifvit af Bonde-slåndet bifallen; hvaremot Borgare-ståndet i
fråga örn alla dessa artiklar oell Bonde-ståndet för artikeln band, samrnels-
siden- och halfsiden, vidblifvit sina beslut om hänvisning till väfnader.
Utskottet anser sig ännu en gång böra fästa sislbemälda 2 Stånds
uppmärksamhet derpå, att ifrågavarande artiklar, hvilka nu äro tillåtna till
införsel, skulle, åtminstone till någon del, blifva förbjudna, så vida beslu¬
tet om hänvisningen till väfnader blefve gällande; och då samma 2 Stånd
för öfrigt icke velat bibehålla något af gällande förbud mot införsel af väfna¬
der, vill det synas Ulskottet alldeles uppenbart, att beslutet om hänvisnin¬
gen till väfnader fattats under förutsättning afjhelt annat resultat, än inskränk¬
ning af gällande införselsfrihet.
Sknlle Borgare- och Bonde stånden (det sednare i fråga om samnrels-
siden- och halfsidetr-band), detta oagtadt, icke vilja förena sig med öfriga
Stånden om bibehållande af gällande tullsatser för ifrågasatte artiklar, så och
då, efter hvad numera är antaget, omröstning icke får anställas i fråga om
förbuds-bestämmelsers införande eller borttagande, samt bemälde Stånds
beslut i dess närvarande skick följaktligen icke kunna komma under omröstning,
följer deraf angelägenheten att åt samma beslut gifva sådana närmare be¬
stämmelser, att sjelfva tullafgifternas belopp dermed uttryckas. Intilldess
sådant sker, är Utskottet urståndsatt att uppgöra förslag till omröstning an¬
gående tullafgifterna för ifrågavarande artiklar.
r
Bcviilnings-Ulskoitets Utlåtande, N:o 27. 5
Vid artikeln väfnader tillkäimagaf Ulskollet uLi memorialet N:o 23,
dels hvilka skiljaktiga beslut Stånden fattat i fråga om den för siden- half¬
siden- och bomulls väfnader nu medgifna förmån att få direkt införas från
Ostindien, mot tull af 10 procent, dels ock att Utskottet då ännu icke från
Ridderskapet och Adeln erhållit del af de anmärkningar, som föranledt
återremiss af Utskottets förslag, rörande 25 § tulltaxe-underrättelserna, hvar¬
före Utskottet icke eller då kunde uppgöra förslag till sammanjemkning af
nämnde skiljaktiga beslut.
Sedan Utskottet nu mera undfått berörde anmärkningar, och deraf
funnit, att ålerremissen icke afsett ifrågavarande tullbestämmelse, går Ut¬
skottet härmed att i denna fråga afgifna hufvudsakligt yttrande.
Såsom redan i memorialet N:o 23 är nämndt, hafva Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-ståndet bibehållit nu gällande stadgande af 10 pro¬
cents tull å siden-j halfsiden- och bom ulls väfnader, som inkomma direkte
från Ostindien, hvarvid Ridderskapet och Adeln endast så vida afvikit från
gällande taxa, att det i anmärkningen pag. 56 af samma taxa förekomman¬
de ordet "orter” skulle utbytas mot produktions-<rter.
Preste- oell Borgare-stånden hafva deremot, jemlikt Kongl. Maj:ts
af Utskottet antagna förslag, beslutat, att dessa undantag från taxans all¬
männa bestämmelser skulle upphöra.
Då Utskottet afgaf sitt förslag härom, var det i sammanhang med
så vida hufvudsaklig förändring af taxans bestämmelse för alla slags väf¬
nader, att icke allenast gällande införselsförbud skulle upphöra, utan och
afgifterue i allmänhet betydligen nedsättas; vid hvilka förhållanden skäl an¬
sågs icke förefinnas till serskilda tullsatser för ifrågavarande slag väfnader.
Nu åter, då gällande inlörselslörbud och höga lullafgifter å väfnader blif¬
vit af Bikels Ständer, med högst obetydlig förändring, bibehållna, anser
ock Utskottet de i gällande tulltaxa stadgade undantag för siden-, halfsi¬
den- och bomulls-väfnader, som direkte införas från Ostindien och öfriga
orter på andra sidan Goda-hopps-udden, lämpligen böra qvarstå; hvadan
och enär det af Ridderskapet och Adeln, i afseende å förenämnda anmärk¬
ning, beslutade utbyte af ordet ”orter” mot produktion s-orter skulle pålägga
importören en bevisuingsskyldighel, angående varornas tillverkningsort, sorn
i de flesta fall blefve nära omöjlig att fullgöra, Utskottet ser sig föranlåtet
inbjuda Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden,
att, med frånträdande af sina skiljaktiga beslut härom, lika
med Boiule-ståudet bibehålla nu gällande undantagsbestäm-
6
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 27.
melser för siden-, halfsiden, och bomulls-väfnader, som direkte
inkomma från Ostindien och öfriga orter på andra sidan Go~
da-hopps-udden.
Skulle denna inbjudning icke vinna bifall, föranleda de skiljaktiga
besluten, hvilka afse sjelfva tullbestämmelserna, omröstning i förstärkt Stats¬
utskott; i hvilket hänseende Utskottet föreslår följande omröstningar:
a) om kontrapropositionen:
l:o
Den, som lill kontraproposition i den hufvudsakliga voteringen an¬
tager Ridderskapets och Adelns beslut, att bibehålla sina stadgade serskilda
tullbestämmelser för siden-, halfsiden- och bomullsväfnader, inkommande di¬
rekte från Ostindien och öfrige orter på andra sidan Goda-hopps-udden,
utan annan förändring än att ordet ”orter” skall i anmärkningen pag. 56
af gällande tulltaxa utbytas mot ordet produktions-orter, löstal¬
ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Preste- och Borgare-stån¬
dens beslut, alt dessa serskilda tullbestämmelser för nämnde slag väfnader
skola belt och hållet upphöra; och
b) i hufvudsaken:
2:o
Den, som, lika med Bonde-ståndet, anser gällande serskilda tullbe¬
stämmelser för siden-, halfsiden- och bomullsväfnader, inkommande direk¬
te från Ostindien och öfriga orter på andra sidan Goda hopps-udden, böra
bibehållas oförändrade, löstal¬
ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages
(l:a Alternativet) Ridderskapets och Adelns beslut.
(2:a Alternativet) Preste- och Borgare-ståndens beslut.
I afseende å de serskilda vid förbudens boi l tagande ifrågasatte öf-
vergångs-åtgärder och kontroller, hvarom betänkandet N:o 13 pag. 65 och
Bmllnings-Uislcottets Uilåtande, N:o 27.
7
66 handlar, hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden gil¬
lat Utskottets förslag, att ingen af de artiklar, sorn, nu förbjudna, hädan¬
efter tillåtas till införsel, må på kredit-upplag uppläggas och icke heller
på nederlag, annorlunda än till återutförsel, i städerna Stockholm, Göthe¬
borg, Carlshamn, Landskrona och Söderköping.
Borgare-ståndet har härom icke meddelat något serskildt yttrande;
men då 3 Stånd sålunda varit i denna fråga af samma mening,
lärer densamma böra anses uteöra Rikets Ständers beslut.
Såsom Utskottet vidare tillstyrkt, hafva Borgare- och Bonde-stån-
den beslutat, att rättigheten att införa hittills förbjudna, men hädanefter
till införsel lofgifna varor, må tillkomma alla stapelstäder, hvaremot Pres-
te-ståndet, med afslag å Utskottets tillstyrkande, förklarat nämnda inför¬
selsrättighet böra inskränkas till de af Kongl. Maj:t uti Dess nådiga propo¬
sition föreslagna städer.
Frågan härom är af Ridderskapet och Adeln återremitterad, hufvud¬
sakligen på den grund, att det vid ärendets behandling ännu var ovisst,
hvilka artiklar af de nu förbjudna kunde blifva lill införsel lofgifna, och
Ridderskapet och Adeln ville hafva för sig öppet att, med afseende derå,
fatta beslut öfver ifrågavarande ämne.
Nu, då förbudet mot införsel endast blifvit borttaget för artiklarne
”sirop, socker” samt 'socker, topp- kandi-och kak-”, och den förenklade upp¬
ställning, Utskottet för dessa artiklar föreslagit, är volden af Rikets Ständer
godkänd, vid hvilket förhållande något misstag vid förlullningarne svårli¬
gen kan blifva möjligt, anser Utskottet sig häraf ega desto större skäl, att
vidblifva sitt af 2 Stånd redan godkända förslag, att rättig¬
heten att införa hittills förbjudna, men hädanefter till inför¬
sel lofgifna varor, må tillkomma alla stapelstäder.
Bland de af Norrköpings fabriks-societet vidare föreslagna kontroller,
i afseende å hittills förbjudna ylle-väfnader, har Preste-slåndet antagit, dels
att sådana varor icke finge införas med andra än däckade fartyg af minst
20 lasters drägtighet, och dels att anstånd af ett år efter slutet af delta skul¬
le medgifvas, innan tulltaxan i fråga om de artiklar, för hvilka förbudet
blifvit borllaget, träder i verkställighet.
Då icke något af de öfriga Stånden fattat härmed likartade beslut, samt
de artiklar, för hvilka nämnde serskilda bestämmelser varit ifrågasatte, fort¬
farande blifva till införsel förbjudna,
lära Preste-ståndels nyssberörda beslut böra förfalla.
8
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 27.
Beträffande Utskottets förslag till förteckning öfver vid införsel tull¬
fria varor, hafva Ridderskapet och Adeln icke meddelat något serskildt
beslut.
Preste-ståndet åter har beslutat, att ”kärl och redskap af äkta por¬
slin för pharmaceutiska och vetenskapliga behof’ borde deri upptagas; att
rubriken ”korkträd” skulle utbytas mot korkbark; samt att rubriken ”eld¬
fast sten” skulle uteslutas; hvarförutan Preste-ståndet återremitterat denna
förteckning, alt af Utskottet rättas i öfverenslämmelse med de beslut, som
af Ständerna i della hänseende blifva fattade.
Af Borgare-slåndel är denna förteckning, sådan den finnes bilagd
Kongl. Maj is nåd. proposition angående tullbevillningen, godkänd, med ute¬
slutande, eldigt Utskottets förslag, af andra momentet under rubriken ”flytt¬
saker”.
Deremot har Bonde-slåndet helt och hållet godkänt den af Utskot¬
tet föreslagna förteckningen, så vidt den icke stöde i strid med de beslut,
Ståndet i fråga om tullbevillningen fattat.
Då den i gällande taxa befintliga rubriken korkträd icke afser sjelf¬
va trädet, utan barken, och således är oriktig, lära
Rikets Ständer finna, att denna rubrik bör uti förevarande
förteckning till korkbark förändras.
Deremot och enär Preste-ståndets beslut, att i samina förteckning
upptaga ”kärl och redskap af äkta porslin för pharmaceutiska och veten¬
skapliga behof,” likasom den af Utskottet föreslagna och af Preste-och Bon¬
de-stånden godkända förändringen att ur förteckningen utesluta rubriken
”eldfast sten” icke blifvit af öfriga Stånden gillade, och icke eller angå an¬
nat än lemligen likgiltiga ändringar af redaktionen,
torde frågan om dessa förändringar höra förfalla.
De af Stånden, i afseende å sjelfva tullbevillningen, fatlade beslut,
föranleda i öfrigt ingen ändring i den af Utskottet föreslagna förteckning,
än att stenkolsstybb eller cinders skola deri upplagas.
Hvad Utskottet angående lulltaxe-underrätlelserna föreslagit, haf¬
va Ridderskapet och Adeln godkänd t, i afseende å 1, 2, 3, 4, 5, G, 8,
10, 11, 13, 14, 17, 19, 20, 21, 22, 24 och 26 § § hvaremot förslaget, an¬
gående
Bevillnings-Utsliottcts Vilålande, N:o 27.
9
gående 7, 9, 12, 15, 16, 18, 23 och 25 §§ samt om uteslutande af 28 § i
gällande taxe-underrättelser blifvit, på grund af gjorda anmärkningar, återre-
mitteradt; och har Ridderskapet och Adela derjemte bibehållit 19 § af
sistnämnda underrättelser.
Utom hvad här ofvan är omförmäldt, i fråga om siden-, halfsiden-
och bomullsväfnader från Ostindien, har Preste-ståndet bifallit den af Utskot¬
tet föreslagna underdåniga skrifvelse om föringsmedlen, hvaremot Preste-
ståndet ogillat yttrandet om tull-lindringarnes upphörande och i öfrigt åter-
remitLerat förslaget, för att lämpas efter de beslut, som Ständerna, rörande
tulltaxan, kunde fatta.
Borgare-ståndet, som lågt Kongl. Majus förslag till grund för före¬
dragningen, har fattat de beslut, angående tulltaxe-underrättelserna, som
här nedan skola vid hvarje § serskildt omförmklas.
Deremot har Bonde-ståndet gillat Utskottets förslag, så vidt det ic¬
ke stöde i strid med Ståndets beslut, angående tullbevillningen.
Emot 1 lill och med 6 §§ af Utskottets, med Kongl. Maj:ts lika,
förslag har någon anmärkning icke förekommit; och måste dessa §§, som
af Ridderskapet och Adeln, Borgare- och Bonde-stånden blifvit godkända
och deri Ståndens beslut, angående tullbevillningen, icke eller påkalla nå¬
gon förändring, till följd häraf, anses vara af Rikets Ständer gillade.
Förslaget, angående 7 §, motsvarande 9 § i gällande taxa, är af Rid¬
derskapet och Adeln återremitteradt, för att rättas i enlighet med den af
samma Stånd beslutade inskränkning af införselsrättigheten till vissa städei'.
Denna ålerremiss synes alse endast sednare momentet, som handlar
om förtullningen af grof ull; och som, till följd af Ståndens beslut, att i
taxan skilja emellan grof ull och andra slag, inskränkningen till vissa stä¬
der af rättigheten att införa grof ull blifvit, på sätt Utskottets memorial
JN:o 23 pag. 46 innehåller, af Rikets Ständer oförändrad bibehållen,
torde, med godkännande af 1 mom. 7 § af Utskottets förslag,
hvilket Borgare- och Bonde-stånden gillat, 2:dra momentet bö¬
ra förblifva sådant 9 § gällande taxa innehåller, nemligen:
”1 de städer, dit grof ull får införas, tillkommer samma
rättighet, i afseende å denna artikel, äfven schäferi-egare
och ullproducenter i riket.”
§ 8 i Utskottets förslag är godkänd af Ridderskapet och Adeln, Bor¬
gare- och Bonde-stånden samt tarfvar ingen förändring.
Bih. till R. St. Fröt. 1847 Sj 1848. 5 Sami. 1 Åfd. 19 Baft. i
10
Bevillnings-Utslcotttts Utlåtande, N:o 27.
Den förändrade lydelse af 11 § i gällande taxa, som 9 § Utskottets
förslag innehåller, tillkom under förutsättning, att nu stadgade införselsför¬
bud skulle upphöra; men då dessa förhud nu blifvit hufvudsakligen bibe¬
hållna, samt Ridderskapet och Adeln fördenskull återremitterat §:ne, lä¬
rer 9 §
böra erhålla följande med 11 § gällande taxa hufvudsakligen
öfverensstämmande lydelse:
§• 9.
Yid uppkommande tvist om en varas tullbarhet eller
rätta art och benämning, må General-tullstyrelsen, dess
instruktion likmätigt, ega att, sedan der så elford ras, sak¬
kunnige handlande etc. (se 11 § gällande taxa.).
Uti 10 och 11 §§ af Utskottets förslag, som af Ridderskapet och
Adeln, Borgare- och Bonde-stånden blifvit gillade, erfordras ingen ändring.
Borgare-ståndet har beslutat, att i tulltaxe-underrältelserna, näst et¬
ter nyssnämnde 11 §, införa en ny § 12 af följande lydelse: ”Rättigheten
att införa hittills förbjudna, men hädanefter till införsel lofgifua varor till¬
kommer alla stapelstäder.”
Något likartadt beslut är icke af öfriga Stånden fattadl; och ehuru,
såsom ofvan förmäles, Utskottet fullkomligt delar Borgare-ståndets åsigt alt
inskränkning i införselsrältigheten för nu lofgifna artiklarne sirop och soc¬
ker icke bör ega rum, tror Utskottet det likväl hvarken vara lämpligt el¬
ler behöfligt alt i taxan införa något serskildt stadgande härom; hvadan
Utskottet hemställer,
att den af Borgare-ståndet beslutade nya § 12 icke malte
antagas.
Uti 12 § af Utskottets, utaf Borgare- oeh Bonde-stånden godkända,
förslag, motsvarande den 14 i gällande taxa, var endast den ändring, i
öfverensstämmelse med förslaget till credit-upplags-tariff, införd alt ordet
”jninimi-värdet” skulle utbytas emot minimi-qvantiteten; men som Rikets
Ständer, på sätt i memorialet N:o 23 är anfördt, bibehållit nu gällande
kredit-upplags-tariff, der miuimi-värden utgöra grunden lör kredit-upplaget,
af hvilken anledning Ridderskapet och Adeln äfven återremitterat ifråga¬
varande §, hemställer Utskottet,
att 12 § af dess förslag må återföras till likhet med gällande
14 §.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 27.
11
Ridderskapet och Adeln, Borgare- och Bonde-stånden hafva gillat
13 och 14 §§ al Utskottets förslag, deri Ståndens beslut, angående sjelfva
tulltaxan, icke eller föranleda förändring.
§ 15 är af Ridderskapet och Adeln återremitterad, på det att de i
samma § medgifna tullrestilutioner måtte sättas i enlighet med tullafgifter-
na å de råämnen, som uti förädlade produkterna ingå.
Borgare-ståndet åter har, i öfverensstämmelse med sina beslut, angående
tullfrihet för ohäcklad hampa och nedsättning al införselstullen å ohäck-
Jadt lin, helt och hållet uteslutit hampväfnad från tullrestitution och för
segelduk af lin nedsatt restilutionen till 14 sk. samt för packväf af samma
ämne till 11 sk. stycket oin 50 alnars längd; hvarjemte Borgare-ståndet i
öfrigt gillat Utskottets förslag.
Då Rikets Ständer, för ohäcklad hampa, nedsatt införselstullen till
hälften af dess nuvarande belopp, eller 24 sk. skeppundet, samt å ohäck-
ladt lin bibehållit gällande införselstull 1 rd:r 8 sk. lispundet, följer deraf,
att nu gällande tullrestitution för hampväfnader bör nedsättas till hälften
och för linväfnader förblifva oförändrade; och föreslår Utskottet, som sak¬
nar skäl frånträda hvad 15 § i öfrigt innehåller,
att tullrestitutionen må bestämmas: för
1 st. segelduk af hampa till minst 50 alnars längd . 4 sk.
1 st. segelduk af lin till samma längd 32 sk.
1 st. packväf af hampa dito dito ..... 3 sk.
1 st. dito af lin dito dito ..... 24 sk.
och att 15 § af Utskottets förslag, vid betänkandet N:o 13, i
öfrigt må godkännas.
Den af Utskottet föreslagna 16 §, som blifvit af Bonde-ståndet ovil¬
korligen, men af Borgare-ståndet, endast för det fall att utförsel af malm
lomme att tillåtas, godkänd, har Ridderskapet och Adeln återremitterat,
såsom helt och hållet beroende af det beslut Rikets Ständer kunde fatta i
afseende å utförseln af malm, rå och osmält, ej specificerad. Och som Ri-
kels Ständer bibehållit förbudet mot utförsel af malm, samt §:en, vid
sådant förhållande, skulle helt och hållet sakna tillämpning, torde Rikets-
Ständer finna,
att denna § bör ur förslaget till tull taxe-underrättelserne ute¬
slutas,
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, hade Utskottet till¬
styrkt, att 19 § af nu gällande tulltaxe-underrättelser, som bestämmer att
12
Bevillnings- Utskottets Ullåtändc. N:o 27.
kobolt vid utförseln skall vara fördelad i pakeler och försedd med stäm-
pel Irån det ställe, der den blifvit tagen, skulle ur underrättelserna utgå.
Borgare- och Bond*e-stånden hafva gillat detta förslag, emot hvilket
anmärkning hos Preste-ståndet icke eller förekommit, lika litet som Stän¬
dernas beslut, angående artikeln kobolt, deri påkallar någon förändring; men
Ridderskapet och Adeln har beslutat att ifrågavarande § skall bibehållas.
Då emellertid två Stånd gillat Utskottets förslag, och något giltigt
skäl för § :ns bibehållande, efter Utskottets åsigt, icke förefinnes, anser Ut¬
skottet sig, i anledning af Preste-slåndels återremiss af frågan härom, böra
förnya
sin tillstyrkan, att 19 § af gällande taxe-underrättelser må
utgå.
Ridderskapet och Adeln, Borgare- och Bonde-stånden hafva godkänt
den af Utskottet föreslagna 17 §, hvilken är med nu gällande 21 § helt
och hållit öfverensstämmande; och skäl till ändring derutinnan förefinnes
icke eller i de beslut, Rikets Ständer angående tullbevillningen fattat.
Under förutsättning af införsels-förbudens upphäfvande hade Utskot¬
tet i 18 § 5 morn. af sitt förslag tillstyrkt ändringar i motsvarande 22 §
af gällande taxa, hvilka ändringar Borgare- och Bonde-stånden godkänt;
men som Ridderskapet och Adeln återremitterat §:n, att bringas i öfver¬
ensstämmelse med Ståndens beslut, angående förbudsbestämmelserna, och
dessa bestämmelser blifvit af Rikets Ständer hufvudsakligen bibehållna,
torde de i 18 § föreslagna ändringar böra förfalla och denna §
få förblifva vid samma lydelse, som 22 § gällande taxe-un-
derrättelser.
Ridderskapet och Adeln, Borgare- och Bonde-stånden hafva helt och
hållet godkänt 19 § af Utskottets förslag, hvari återremissen från Preste-
ståndet icke eller föranleder ändring.
I afseende å den af Utskottet föreslagna 20 § förefinnes emellan
Ridderskapets och Adelns, Borgare- och Bonde-ståndens beslut ingen annan
skiljaktighet, än att Borgare-ståndet, som antagit motsvarande 19 § i Kongl.
Maj:ts förslag, i följd deraf icke godkänt den förändring i redaktionen af 2
morn., Utskottet tillstyrkt.
Då emellertid denna redaktions-förändring ostridigt eger företräde
framför §:ns fordna, af Kongl Maj:t derutinnan bibehållna lydelse,
BeviUnings-Ulskotteti Ullålande, N:o 27.
13
torde §:n, sådan den blifvit af Utskottet föreslagen, godkän¬
nas.
Den af Utskottet, i sammanhang med sistnämnde §, föreslagna un¬
derdåniga skrifvelse om föringsmedlens användande till pensionsinrältning
för Svenska sjöfolket, hafva Ridderskapet och Adeln , Preste- och .Bonde¬
stånden godkänt, hvaremot Borgare-ståndet derom icke meddelat serskildt
yttra nde; och
iäier förstbemälda Irenne Stånds sammanstämmande beslut här¬
om böra anses utgöra Rikets SLänders.
Angående 21 och 22 § af Utskottets förslag, som blifvit af Ridder¬
skapet och Adeln, Borgare- och Bonde-stånden godkända, föranleder Preste-
ståndets besluL om återremiss icke något vidare yttrande.
Utskottets förslag till 23 § hafva Borgare- och Bonde-stånden gillat,
men Riddevskapet och Adeln återremitterat, under förutsättning att §:ns
lydelse vore beroende af tåndens beslut, angående förtullningen af ull och
öfriga i §:u nämnde artiklar.
Då emellertid denna § endast handlar om tolagens beräknande, och
det otvifvelaktigt är form-enligare att de serskilda bestämmelser derutinnan,
som i gällande tulltaxa finnas för vissa artiklar på spridda ställen upptag¬
na, sammanföras i taxeunderrättelserna, anser Utskottet
sig böra vidblifva sitt förslag till 23 § i nämnde underrät¬
telser.
Borgare- och Bonde-stånden hafva gillat Utskottets förslag, att 28 §
i gällande lulllaxe-underrättelser skulle helt och hållet utgå; hvaremot
Ridderskapet och Adeln återremitterat förslaget härom, på det Utskottet
skulle komma i tillfälle att affatta sitt förslag i öfverensstämmelse med
Ståndens beslut, angående förbuds-bestämmelserna.
Då ifrågavarande 28 § gällande taxa icke afser några serskilda för¬
buds-eller tullbestämmelser, och följaktligen icke är af Ståndens beslut der¬
om beroende, utan deremot angår sådana, för vissa städer och orter, verk
och inrättningar fordom medgifua undantagsförmåner, som icke vidare exi¬
stera, torde Rikets Ständer finna,
alt samma §, såsom nu mera saknande all tillämpning, bör,
14
Bcvillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 27.
såsom Borgare- oeh Bonde-Stånden redan beslutat, ur taxe-
underrättelserna utslutas.
Den af Utskottet föreslagna 24 § är godkänd af Ridderskapet och
Adeln, Borgare- och Bonde-stånden, samt helt och hållet oberoende af de
serskilda tnllbestämmelserna, hvadan Preste-slåndels ålerremiss, i hvad den
angår samma §, icke föranleder till vidare yttrande.
I fråga om 25 § af Utskottets förslag till lulltaxe-underrättelser, samt
den af Utskottet, i sammanhang dermed, föreslagna underdåniga skrifvelse
om tuil-lindringarnes upphörande, har hos Ridderskapet och Adeln förefal¬
lit vidlyftig discussion, som föranledt ålerremiss så väl af sjelfva §, som
den underdåniga skrifvelsen.
Jemte det flera ledamöter yttrat sig för antagande af dessa Utskot¬
tets förslag, hafva andra ledamöter deremot framställt åtskilliga anmärk¬
ningar, nemligen dels emot antagande af det vilkor för lull-lindringarnes
åtnjutande vid införsel, sorn Utskottet föreslagit; dels emot sjelfva tuli-lin-
dringarnes upphörande och dels emot den i sammanhang med förslaget
derom tillstyrkta motsvarande nedsättning af tullafgifterna för de artiklar,
hvarför tull-lindringar nu hufvudsakligen ega rum.
I förstnämnde hänseende, eller frågan om vilkoret för tull-lindrin-
garnes åtnjutande, har blifvit anmärkt: att detla vilkor skulle både direkt
och indirekt skada svenska sjöfarten, i förra fallet derigenom att det lade
hinder i vägen för svenska fartyg att under längre lid, än 3 år, begagna
sig af fördelaktig fraktfart emellan främmande länder, och i sednare fallet
äler, genom att sannolikt föranleda upphäfvande af för Sverige fördelaktiga,
på full reciprocitet grundade handels- och sjöfartstraktater med främman¬
de makter. Det i Utskottets betänkande N:o 13, i afseende härå, omför-
mälde yttrande af herr Bergman, har ock blifvit emot Utskottets förslag å-
beropadt och vidare ulveckladt, hvarjemte den anmärkning är vorden fram¬
ställd, att vilkoret af Svenska produkters utförsel till ”transatlantisk hamn”
borde rättas till ”utländsk hamn.”
Angående frågan om detta vilkor, har Preste-slåndet icke meddelat
särskildt yttrande, hvaremot Borgare-ståndet ogillat, men Bonde-ståndet
godkänt hvad Utskottet härutinnan föreslagit.
Bevillning»-Utskollels Utlåtande, N:o 27.
15
Då denna fråga hos Utskottet förra gången behandlades, tog Utskottet
nogsamt i öfvervägande vigten af de invändningar, som emot det föreslag¬
na vilkorets antagande både i herr Bergmans ofvanberörde yttrande blif¬
vit framställde och för öfrigt af flera Utskottets ledamöter ytterligare an¬
fördes, och hvarmed likartade anmärkningar nu föra nied t Ridderskapets och
Adelns beslut om återremiss; men som Utskottet fann de betänkligheter,
som sålunda emot förslaget förekommo, väsendtligen öfvervägas af det uti
Kongl. Maj:ts nådiga proposition åberopade, obestridligen sanna förhållandet,
att ändamålet med tull-lindringarne hufvudsakligen förfelades, om andra
fartyg än sådane, som exporterade Svenska produkter, eller med andra ord
förnämligast Svenska fartyg, af dessa lindringar kommo i åtnjutande, ansåg
UtskotLeL sig icke kunna annat, än godkänna det ifrågavarande vilkoret för
lull-lindringarnes åtnjutande; och Utskottet har icke eller nu kommit till
annan öfvertygelse, hvadan Utskottet vidblifver sitt förslag,
alt, derest de partiella tull-lindirngarne skola ega rum, de¬
samma vid införsel icke må tillgodokomma andra fartyg, än
dem, som sist inom de tre nästförutgångna åren bevisligen från
Svensk till transatlantisk hamn algått med minst half last af
Svenska produkter.
Emot förslaget om tull-lindringarnes upphörande har åter hos Rid-
derskapet och Adeln blifvit erinradt, att Svenska handeln och sjöfarten än¬
nu icke skall vunnit den styrka och utsträckning, att densamma, utan upp¬
muntran och stöd af dessa lindringar, kunde bibehållas och förkofras på
aflägsnare länder, och att icke allenast handelns och den vidsträcktare Sjö¬
fartens bestånd, ulan ock, hvad som härvid isynnerhet borde tagas i be¬
traktande. Sveriges politiska behof af öfvadt sjöfolk kräfde bibehållandet af
tull-lindringarne.
Preste- och Borgare-stånden hafva ogillat Utskottets förslag, angå¬
ende tull-lindringarnes upphörande, hvilket förslag Boude-ståndet deremot
godkänt.
Vid dessa förhållanden, då två Stånd bestämdt förkastat Utskottets
förslag och de flesta ledamöter hos Ridderskapet och Adeln, som derom
sig yttrat, äfven talat emot förslaget, anser Utskottet
sig böra, med frånträdande af samma förslag, hemställa, atjt
de partiella tull-lindringar, som i 30 § af gällande taxe-uu-
16
Bevillning s-Utskottets Utlåtande, N:o 27.
derrättelser äro medgifna, måtte, mot här förut föreslagna
vilkor, fortfarande bibehållas.
I följd häraf måste ock
den, i sammanhang med nu frånträdda förslaget om tull-
lindringarnes upphörande, af Utskottet ifrågasatta motsvaran¬
de nedsättning af införsels-afgifterna å sådane artiklar, der¬
för tull-lindringarne åtnjutits, förfalla.
Då Utskottet, på sätt här ofvan förmäles, ansett sig böra tillstyrka
bibehållande af nu gällande partiella bestämmelser för siden-, halfsiden-
och bomullsväfnader, som direkte införas från Ostindien, af 10 procents
införselstull, föijer ock häraf
att det i gällande 30 § af tulltaxe-underrättelserna för dessa
artiklar, gjorda undantag från tull-lindringarnes åtnjutande
bör bibehållas.
Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet sålunda tillstyrkt,
hemställer Utskottet,
att 3:dje punkten af 25 § i det vid betänkandet N:o 13 fo¬
gade förslag Lill tulltaxe-underrättelser, må erhålla följande
”af 33| procent för svenska produkter och tillverkningar, sorn
i Svenska skepp utföras direkte från orter på andra sidan
Goda-hopps-udden, äfvensom till hamnar å andra sidan Gap
Horn, samt för dessa orters produkter och tillverkningar, sorn
direkte derifrån i Svenska skepp införas, oc/i för hvilka ickej
såsom från Ostindien inkommande, serskilda införsels-afgifter
äro i taxan bestämde; komma tills vidare att fortfara —;’J
samt att denna § i öfrigt måtte godkännas.
Uti 26 §' af Utskottets förslag, hvilken Ridderskapet och Adeln,
Borgare- och Bonde-stånden godkänt, påkallar PresLe-slåndels beslut om.
återremiss ingen ändring.
Den förändrade nummerföljd å §§:ne, som måste uppkomma deri¬
genom att 16 § af Utskottets förslag förfallit, lärer vid författningsförsla-
gets redigerande blifva iakttagen.
Bevillnings-Utskotlcts Utlåtande, N:o 27.
17
Slutligen har Borgare-ståndet, för sin del, beslutat, det skulle uli
underdånig skrifvelse af Rikets Ständer anhållas, att Kongl. Maj:t täckes an¬
befalla alla erforderliga kontroller till förhindrande af oloflig införsel af
varor.
Något likartadt beslut är icke af öfriga Stånden fattadt; och Utskot¬
tet anser sig
icke eller ega skäl tillstyrka öfriga Stånden, att i Borgare¬
ståndets beslut instämma.
Stockholm den 3 Aug. 1848.
Bih, till fl. St. Brot. 1847 ^ 1S48, 5 Sami. 1 Afd. 19 Haft.
3
STOCKHOLM, Elmcn & Granbergs Tryckeri, 1848.
Bevillnings-Ulskollcts Betänkande, N:o 28.
1
JTs 28.
Ank. till Exp. Utsk. den 3 Aug, kl. 6 e. m.
Betänkande, angående beräkningen af tullmedlen, salu-accisen,
postmedlen, chartce-sigillatai-afgiften och husbehofsbränneri-
medlen.
Sedan Rikets Ständer nu mera hufvudsakligen fastställt grunderna för bevill-
ningens utgörande under ofvannämnde titlar och enär de få ännu oafgjorda frågor
angående tullbevillningen, hvarom Utskottets utlåtande JV2 27 handlar, i högst
obetydlig mån inverka på tullbevillningens belopp, har Utskottet ansett sig, för
beredande af ärendenas möjligen skyndsammaste afslutande, böra, utan afvaktan
af Ståndens blifvande beslut angående berörde utlåtande, nu till Rikets Ständer
afgifva förslag till beräkning af de årliga inkomstbelopp, hvilka af nämnde bevill-
ningar må kunna påräknas.
Under föregående riksdagar har man grundat beräkningen af dessa inkomster
på än flera än färre nästförutgångna års räkenskaper, utan att taga närmare hän¬
sigt till de olika resultat, som skiljaktiga ekonomiska författningar alltid måste
förutsättas frambringa.
Utskottet föreställer sig att ett sådant förfaringssätt icke lemnar den säkrare led¬
ning för beräkningen, som otvifvelaktigt måste vinnas, om man tager i betrak¬
tande endast de förhållanden, hvilka under tillämpningen af sist antagna författnin¬
gar uppstått, jemförda med beräkneliga resultaten af de i samma författningar
nu beslutade ändringar; och Utskottet har derföre i följande förslag iakttagit ett
så beskaffadt, förändradt beräkningssätt.
1:0.
Tull-medlen.
Enligt från General tullstyrelsens kammarkontor Utskottet meddelad uppgift å
brutto-uppbörden af tullmedlen, jemte afkortningar derå, hafva dessa utgjort:
år 1846. Statsverkets medel 4,452,071: 42. 11.
afkortningar . . . 221,339: 2. 9
återstå 4,230,732: 40. 2.
Bil), lill R. St. Prol. 1847 och 1848.5 Sami. 1 Afd. 20 n&fl. 1
2
Bevillnings-UlshoUels Betänkande, N:o 28,
är 1847. Statsverkets medel
afkortningar ,
4,478,430: 57. 7.
209,911: 4. —
återstå 4,268,559: 53. 7.
utgörande i medeltal för 2 år . . . .... . 4,249,636: 12. 10.
Då Rikets Ständer, genom bifall till Stats-utskottets ut¬
låtande M 214, beslutat, att den tullinkomst, som för ut¬
ländsk spanmål inflyter, fortfarande skall ställas till Kongl.
Maj:ts nådiga disposition för behöfvandes undsättning i miss¬
växtår, så länge tullbestämmelserna blifva oförändrade, och
denna tullinkomst under åren 1846 och 1847 i medeltal, ut¬
gjort 70,993 r:dr 26 sk. 6 r:st., måste detta belopp, såsom
inbegripet uti olvannämnde medium af tullinkomsten, derifrån
afdragas med 70,993: 26. 6.
På sätt närlagde tabeller litt. A. och B. ut¬
visa, äro af Rikets Ständer beslutade ned-
sättningar af import-tullinkomsten, kalkyle¬
rade till 56,289: 17. 5.
samt förhöjningar af export¬
tullinkomsten till. . . . 28,786: 57. 11.
och bör skillnaden 27,502: 27. 4.
sammanlagd med ofvanstående spanmålstull, eller tillsammans 98,436: 5. 10.
fråndragas hela tullbeloppet, då återstoden utgör .... 4,151,200: 7. —
Och ehuru anledning visserligen är för handen, att, till följd af Rikets Stän¬
ders beslut, dels att borttaga nu stadgade förbud mot införsel af de betydliga
konsumtionsartiklarne sockersirop samt topp-, kandi- och kak-socker, dels ock att
nedsätta nu gällande höga tullafgifter å, bland andra, artikeln smör, tullinkomsten
bör komma att öfverstiga nyssberörde summa, har Utskottet likväl, vid betrak¬
tande af de fluktuationer i handeln, som icke sällan inträffa, ansett sig icke böra
tillstyrka Rikets Ständer att antaga tullinkomsten till högre bruttobelopp årligen
an
4,075,000: —
2:o.
Salu-accis af städerna.
Enär Rikets Ständer godkänt den af Utskottet vid be¬
tänkandet M 12 föreslagna tariff, enligt hvilken salu-acciser-
Bevillnings-Ulskotlels Betänkande, N:o 28.
sättningen af städerna utgör tillsammans 3,110 r:dr, torde år¬
liga statsinkomsten häraf böra beräknas till
3:o.
Postmedlen.
Med bifall lill Bevillnings-utskottets betänkande JM 7,
hafva Rikets Ständer bibehållit nu gällande grunder för post-
bevillningens utgörande; och som Rikets Ständer tillika god¬
känt det, under förutsättning af nämnde grunders vidblifvande,
utaf Stats-utskottet uti dess utlåtande JM 91 och memorial
JM 210 gjorda förslag, att af postmedlen upptaga statsverkets
inkomst till 113,000: — —
och postverkverkets omkostnader till . . 483,000: — —
lärer sammanräknade beloppet böra här utföras med
4:o.
ChartcB sigillatce-afgiften.
Enligt Utskottet meddelad uppgift från riksboksluts-kon-
toret, har lefvererade chartae-sigillatae-afgiften för år 1846 upp¬
gått till 332,893 r:dr 23 sk. 3 r:st.; och enär Rikets Stän¬
der uti nu gällande författning icke beslutat några sådane för¬
ändringar, att väsendtlig rubbning af inkomstbeloppet deraf kan
härflyta, samt denna afgift, efter de skärpta kontroller, hvilka
blifvit till efterlefnad från och med nästlidet år 1847 på¬
bjudna, sannolikt kommer att snarare öka än minska stats¬
inkomsten, torde densamma kunna med säkerhet beräknas till
3:o.
Husbehof sbränner i-medlen.
Under år 1846 hafva dessa medel, enligt rikshufvudbo-
ken, uppgått till endast 329,424 r:dr 47 sk. 3 r:st.; och skulle,
efter den af Rikets Ständer nu beslutade förhöjda beskattning,
tillämpad på det antal pannor, som under nämnde år varit be-
3,000
600,000
350,000
4
Bevillnings-Ulskollels Betänkande, N:o 28.
gagnade, ifrågavarande medel, på sätt bilagde kalkyl litt. C.
utvisar, komma att uppgå till 647,443 r:dr 4 sk.
Uti denna kalkyl har väl icke kunnat iakttagas den högre
beskattning, hvilken blifvit lagd på bränvinsbränningsredskap,
som drifves med ånga, enär uppgift på antalet af begagnad så
beskaffad redskap saknats; men ehuru kalkylen sålunda i detta
hänseende utvisar mindre inkomstbelopp än det påräkneliga,
samt Utskottet för öfrigt icke heller förbisett att den betyd¬
liga minskning i bränvinspannornas antal, som ifrågavarande
år inträffat, i väsendtlig mån torde böra tillskrifvas de af fö¬
regångna missväxter oerhördt uppdrifna prisen å spanmål, och
anledning följaktligen må förefinnas alt bränvinspannornas an¬
tal åter tilltaga, anser Utskottet sig likväl, då förhöjning af
beskattningen vanligen tillförene åstadkommit minskning af pan-
neanlalet, icke böra tillstyrka Rikets Ständer att antaga brän-
vinsbränningsmedlen till högre belopp, än det ofvanberörde kal¬
kyl upptager, eller . 647,400: — —
Summa 5,873,400: — —
Slutligen anser Utskottet sig böra anmärka, att i de af Bevillnings-utskottet
vid föregående riksdagar afgifna, med förevarande likartade betänkanden jemväl
tidnings- och kortstämpelafgifterna blifvit upptagna; men att Utskottet, då dessa
afgifter ingå till riksgälds-kontoret och endast af dess räkenskaper kunna inhem-
tas samt Stats-utskottet i sina beräkningar af nämnde verks inkomster och behof
upptager beloppet af ifrågavarande afgifter, ansett serskildt förslag derom här icke
erfordras.
Stockholm den 3 Augusti 4848.
Reserv ationer :
af herr Apolloff: »Då jag — tvert emot Utskottets majoritet — i allmän¬
het hyser den åsigt, att statens inkomst af de bevillningsartiklar, hvilka icke i
förhand kunna till siffran bestämmas, förslagsvis bör beräknas något lägre, än den
i verkligheten visat sig vara under de år, som blifvit tagna till grund för beräk¬
ningen, för att sålunda trygga staten mot de olägenheter, som en motsatt method måste
medföra, nödgas jag isynnerhet reservera mig emot Utskottets nu beslutade åtgärd
att, då tullbevillningen de sednaste åren, hvilka för svenska handeln och sjöfarten
varit så utmärkt gynnande, icke uppgått högre än till 4,154/200 r:dr, densamma
Bevillnings-Utshotlels Betänkande, N:o 28.
5
för det kommande och derpåföljande år blifvit förslagsvis upptagen till 4,075,000
r:dr, då likväl närvarande politiska förhållanden beklagligtvis göra det alltför san¬
nolikt, att den icke ens kan uppgå till fullt 4,000,000 r:dr och den sålunda gjorda
beräkningen förorsaka antingen rikets skuldsättning till utgifternas bestridande,
eller sammankallandet af en urtima riksdag.»
af herr Linroth, C. J, G.: »Då man till fastställande af en summa, som
skall läggas till grund för en skeende kalkyl, tvistar emellan antagandet af 4,000,000
eller 4,075,000 r:dr, är det icke ensamt om sjelfva siffran man strider, utan
fastmera om en princip, ty uti frågan om att lägga 4,000,000 eller 4,075,000
r:dr till grund lör hvad ett Bevillnings-utskott kan tro sig förutse blifva närmast
hvad de kommande åren visa i verklighet betyder 75,000 r:dr mera eller min¬
dre naturligtvis icke så mycket, att denna skiljaktighet ensamt kunnat framkalla
de olika meningarne till sista instansen uti voteringsurna!), men frågan om prin¬
cipen är deremot af så stor vigt, att det synes mig vara en riksdagsmannaskyl-
dighet för dem, som stadnat i minoriteten inom Utskottet, att icke låta sin
tanka dö bort med den förskingrade voteringssedel!].
Det beror på Rikets Ständers kalkyler huru hög den statsbristsumma blifver,
som genom allmän bevillning måste fyllas. Det fordras ingen vidlyftighet för att
ådagalägga att, ju högre inkomster man uppskattar utaf de bestämda bevillnings-
tittlarna, desto mindre blir statsbristsumman, och följaktligen den deraf beroende
allmänna bevillningen. Billigheten emot dem, som skola utgöra denna allmänna
bevillning, bjuder visserligen att man skall söka bringa denna till så låg summa
som sig göra låter, med skyldigt iakttagande af statsmacbinens jemna och
obrubade gång. Men rättvisan och grannlagenhet bjuda åter, hvar på sitt håll,
att Rikets Ständer icke ordna statsanslagen så, att statsbristsumman kan öfvergå
från kalkylernas siffra till ett verklighetens faktum, det vill säga att den kan visa sig
då regeringen skall tillämpa användandet af de olika hufvudtitlarnes anslagssum¬
mor; och då Utskottet uti det ifrågavarande beslutet väl fästat ett billigt afseende
på att kunna få allmänna bevillningen så låg som möjligt, men deremot efter mitt
förmenande förbisett rättvisans fordringar, som bjuda, att icke sätta Riksgälds-kon-
toret i den för både detsamma och landet brydsamma ställning att kunna sakna
tillgångar för statens oundvikliga behof, måste jag reservera mig emot detta Ut¬
skottets beslut att antaga 4,075,000 r:dr, som upptagas uti kontrapropositionen
vid den anställda voteringen.
Det finnes intet förhållande i hela den Europeiska verldsdelen, som ej anty¬
der att just de år, för hvilka vi nu beräknat våra tullinkomster, skola blifva de
minst gynnande för ali handel. Europas ställning har, till följd af politiska hvalf-
G
B ev i llnin g s-Ut sko Hels Betänkande, A':o 28
ningar, hvilkas rätta ursprung raan på länge ej torde finna, och hvilkas mål och
slut äro ändå omöjligare för menniskoblicken att, ens anande, kunna upptäcka, så
gestaltat sig, att den största osäkerhet, som någonsin visat sig på det stora affärs-
iifvets horizont, nu råder öfverallt. Från alla de skakade och fordom industri¬
digra utlanden hörer man postdagligen: »Handeln är afstannad till följd af upp¬
komna oroligheter.» Under sådana förhållanden i utlanden, måste både export och
import icke kunna anses annat än som i aftagande äfven för Sverige. Osäker¬
heten uti affärslifvet måste skadande inverka på handeln, och den betydliga silf-
verexport, som i år härifrån egt rum, torde nogsamt vittna att en handelsstagna-
tion för oss redan är för handen, En sådan, en gång uppkommen, rättas ej hvar¬
ken lätt eller hastigt, icke ens under vanliga förhållanden, då lugnet rådde i verl-
den, och huru mycket mindre kan man beräkna att och när handeln skall åter¬
taga sin jemna gång nu, då den blifvit beroende af den villervalla, som går ge¬
nom tiden. Att uti en sådan tidpunkt beräkna de nästkommande årens tullin¬
komster högt är, efter min innerliga öfvertygelse, ett stort misstag, och det torde
blifva ett ändå större statsmanna-misstag, då en sålunda beräknad, kanske rättare
sagt missräknad tullinkomst läggas till grund för statsanslag, som man minskar
allt efter som man höjer denna tullinkomst.
Vid 1844 och 1845 årens riksdag hade Bevillnings-utskottet antagit den
förslagsvis beräknade tullinkomsten till 3,700,000 r:dr; tullinkomsterna hade då
de föregående åren, hvarefter förslagsberäkningen uppgjordes, uppgått lill 4,360,750
r:dr 43 sk. 8 rst. Man upptog således uti förslagsberäkningen 660,730 r:dr 43
sk. 8 rst. mindre, än hvad tullinkomsterna under föregående åren i verkligheten
inbringat. Tullinkomsterna för åren 1846—1847, sorn legat till grund för den
förslagsberäkning, nuvarande Bevillnings-utskott uppgjort, har uppgått till 4,151,200
r:dr 7 sk., och den antagna förslagssumman är vorden fastställd till 4,075,000
r:dr, hvaraf således synes att denna förslagssumma endast har blifvit beräknad till
76,200 r:dr 7 sk. mindre än hvad tullen under de nu föregående åren i verk¬
ligheten gifvit. Finnes någon skälig anledning att nu göra ett så obetydligt afdrag
från hvad de föregående 2:ne åren af tullen inbringats. Hafva icke åren 1846—1847
varit just de tvenne fördelaktigaste år för svenska handeln, som på långliga tider
inträffat? om verlden vore i sitt gamla lugna förhållande, vore måhända någon an¬
ledning att så här gå till väga. Men nu! De år, hvarifrån man kalkylerat,
hafva varit de fördelaktigaste vi kunna tänka oss för Sveriges handel; de kommande,
för hvilka man kalkylerar, hafva deremot allt utseende af att blifva de ofördelaktiga¬
ste. Deremellan är en så betydelsefull skilnad att beräkningen synes mig sna¬
Bevillnings-Utskollels Betänkande, N:o 28.
7
rare hafva bort gå vida under än aldrig så litet öfver de 4,000,000 r:dr, vid hvil¬
ken summa jag nu såsom reservant måste fästa mig.
Häruti instämde herrar Westin och Embring.
Af Erik Persson från Gefleborgs Län: »Emot Utskottets betänkande, i fråga
om beräkningen af husbehofsbränneri-medlen, får jag hos Rikets Ständer vördsamt
anmäla min reservation.
Vid votering inom Utskottet blefvo dessa medel, med en rösts pluralitet,
upptagna till endast det belopp, som en på 1846 års bränvinsbränning grundad
kalkyl anvisade, eller 647,400 r:dr i stället för 700,000 r:dr såsom af mig med
flera yrkades.
Något för bränvinsbränningen gynsammare år, än just 1846, har under sed¬
nare tider och så långt jag minnes tillbaka icke inträffat; och om äfven det var
riktigt att på förhållandet detta år, då gällande bränvinsförordning först tillämpa¬
des, grunda nämnde kalkyl, hade dock Utskottet, efter min tanka, icke bort så
uteslutande fästa sig vig kalkylen, (hvilken dessutom icke upptager förhöjningen
för ångbränncrier), att icke Utskottet tillika skolat fästa synnerligt afseende på
sannolikheten af förökadt antal brännvinspannor under, såsom vi hoppas, kommande
gynsammare år än 1846.
Jag bör härvid icke förtiga, det jag gjort mig närmare underrättad om
statsverkets blifvande behof, och att jag dervid inhemtat, att, med de nu ifråga¬
varande bevillningstitlarnes beräkning, så lågt Utskottet föreslagit, en brist upp¬
kommer, som icke kan fyllas utan förhöjning af allmänna bevillningen.
När nu detta kan undvikas genom antagande af den större sannolikheten,
att bränvinsbränningen skall betydligt öfverstiga kalkylerade beloppet, och någon
den ringaste fara icke kan uppstå deraf att möjligen ett eller annat 1,000 eller
till och med 10,000:tals riksdalers brist å någon bevillningstitel uppkommer, men
förhöjning af allmänna bevillningen nu, då krigsrustningsomkostnaderna äfven
skola af det i sanning fattiga folket ersättas, otvifvelaktig! skulle hos nationen
uppväcka allmänt missnöje med Rikets Ständers hushållning, hemställer jag vördsamt,
att husbehofbrännerimedlen måtte beräknas till fullt 700,000 r:dr år¬
ligen.»
Häruti instämde herrar Muréen och Sjöstedt samt Efraim Larsson från Elfs¬
borgs län.
Dessutom hafva herr friherre Adelsvärd samt herrar Tham, Elgenstjerna,
Törnebladh och Tauson reserverat sig emot förslaget att beräkna tullmedlen till
högre belopp än 4,000,000 r:dr; samt herr Aminoff och komministrarne Janzon
och Schagerberg emot husbehofsbränningsmedlens beräknande till lägre belopp än
700,000 r:dr.
/
lätt. A.
TABELL,
utvisande de af Rikets Högloft. Ständer beslutade förändringar uti nu gällande
lin port- tullbestämmelser, jemte det i följd deraf beräknade resultat.
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
å qvantiteten
för tullberäk-
ningcn.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 årens
import.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 arens
import.
|
Agat, oarbetad
|
|
——
|
2
|
|
ej imp
|
or
|
te
|
rad
|
|
|
|
|
|
Alabaster, oarbetad. . . .
|
. ISE
|
|
—
|
5
|
—
|
22
|
|
|
|
|
|
|
|
Aloe
|
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alun, romersk
|
17 LSE
|
7
|
|
—
|
12
|
16
|
11
|
|
|
|
|
|
|
andra slag ....
|
17 LSE
|
2
|
24
|
|
|
9
|
8
|
|
|
|
|
|
|
Ambra
|
1 lod
|
.
|
12
|
—
|
|
45
|
|
|
|
|
|
|
|
Angelika
|
|
|
2
|
—
|
50
|
52
|
|
|
|
|
|
|
|
Antimonium crudum . . .
|
. 1 SE
|
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
6
|
88
|
6
|
6
|
regulus . . .
|
.1 «
|
|
|
6
|
58
|
19
|
9
|
|
|
|
|
|
|
ässa foetida
|
|
|
i
|
—
|
66
|
22
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Balsam, Mecca
|
. 1 SE
|
1
|
6
|
—
|
ej imp
|
or
|
te
|
rad
|
|
|
|
|
|
Peruviansk och Tolu
|
. 1 ffi
|
|
9
|
—
|
24
|
9
|
|
|
|
|
|
|
|
Bark, ek
|
1 T:a
|
|
6
|
—
|
ej imp
|
or
|
te
|
rad
|
|
|
|
|
|
andra slag ....
|
»
|
|
6
|
—
|
6
|
15
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Bast och Bastrep ....
|
1 LSE
|
|
2
|
0
|
15
|
58
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Beck 1 tunnor
|
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i barkar
|
|
ej
|
im
|
po
|
rteradt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ben, elfen- oarbetadt. . .
|
. 1 ffi
|
|
S
|
|
45
|
52
|
6
|
|
|
|
|
|
|
hvalfisk- oarbetadt . .
|
»
|
—
|
5
|
—
|
555
|
44
|
5
|
|
|
|
|
|
|
Bensvarf &c
|
1 Lft
|
—
|
2
|
—
|
477
|
15
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Bernsten, rå och oarbetad .
|
. 1 «
|
—
|
2
|
—
|
8
|
11
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilder, andra slag än konstnärsar-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beten 100 r:dr
|
—
|
|
|
—
|
|
|
25
|
16
|
|
11
|
1
|
6
|
Blod, kreaturs
|
90 k:r
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bly, arbetadt, ej specificeradt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
omåladt och olackeradt
|
. 1«
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kan ej
|
be
|
|
måladt eller lackeradt .
|
. 1 SE
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
räknas
|
|
|
Blyerts
|
1 LSE
|
—
|
4
|
—
|
2
|
20
|
6
|
|
|
|
|
|
1
|
/
9
Varabenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
å qvantiteten
för tullberäk-
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 årens
import.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 årens
import.
|
Blysocker
|
i L®
|
|
|
6
|
115
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
Blår, hamp- 1
|
Sk®
|
5
|
24
|
—
|
55
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
lin- 1
|
Sk®
|
5
|
|
|
5
|
15
|
|
|
|
|
|
|
|
Bok- och kopparstickssvärla
|
1 ®
|
—
|
4
|
—
|
84
|
21
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Bokstaf sstämplar, förslitne etc.
|
1 ®
|
—
|
—
|
9
|
ej imp
|
or
|
te
|
rade
|
|
|
|
|
|
Bolus och Terra Sigillata .
|
1 ®
|
—
|
—
|
5
|
29
|
14
|
7
|
|
|
|
|
|
|
Borax
|
1 ®
|
—
|
—
|
6
|
191
|
50
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Brundier
|
1 «
|
—
|
—
|
6
|
—
|
40
|
3
|
|
|
|
|
|
|
Brunsten 1
|
Sk®
|
1
|
—
|
|
5
|
21
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Bäfvergäll
|
1 ®
|
—
|
52
|
—
|
24
|
40
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Cacao
|
1 ®
|
—
|
1
|
—
|
sss
|
15
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Caffe, brändt och Caffesurrogat
|
1 ®
|
—
|
2
|
—
|
12
|
28
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Caoutschouc
|
1 ®
|
—
|
s»
|
—
|
55
|
19
|
3
|
|
|
|
|
|
|
Capris
|
1 ®
|
—
|
2
|
—
|
58
|
22
|
C
|
|
|
|
|
|
|
Castanier
|
1 ®
|
—
|
—
|
6
|
40
|
4
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Chinabark, omalen. . . .
|
1 ®
|
—
|
1
|
—
|
12
|
45
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Cichorierot
|
1 ®
|
|
|
4
|
70
|
17
|
ii
|
|
|
|
|
|
|
Copal
|
1 ®
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
26
|
45
|
5
|
Dref 1
|
Sk®
|
—
|
24
|
—
|
22
|
56
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Drefmat 1
|
Sk®
|
—
|
50
|
—
|
21
|
27
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Dun, alla slag
|
1 L®
|
2
|
—
|
—
|
ej imp
|
or
|
te
|
rädt
|
|
|
|
|
|
Emalj i massa
|
1 «
|
—
|
12
|
—
|
6
|
57
|
C
|
|
|
|
|
|
|
Fernissa
|
1 ®
|
—
|
6
|
—
|
118
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Fisk, saltad:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kabeljo, långor och torsk
|
1 t:a
|
—
|
2
|
9
|
15
|
15
|
—
|
|
|
|
|
|
|
lax
|
1 t:a
|
—
|
4
|
11
|
116
|
58
|
n
|
|
|
|
|
|
|
sill
|
1 t:a
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
6
|
2,066
|
54
|
1
|
strömming ....
|
1 t:a
|
—
|
14
|
4
|
2,514
|
11
|
4
|
|
|
|
|
|
|
all annan
|
1 t:a
|
—
|
i
|
5
|
5
|
19
|
7
|
|
|
|
|
|
|
Fiskskinn, oberedda . . .
|
1 ®
|
—
|
2
|
—
|
ej imp
|
or
|
te
|
rade
|
|
|
|
|
|
Fjäder, ospritad
|
i L®
|
—
|
40
|
—
|
28
|
5
|
C
|
|
|
|
|
|
|
Fjedrar, ur-
|
1 ®
|
2
|
—
|
—
|
119
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Fjäll, hvalfisk- eller ossa sepiae
|
1 ®
|
—
|
1
|
—
|
17
|
14
|
7
|
|
|
|
|
|
|
Fläsk
|
1 L®
|
—
|
16
|
—
|
206
|
4
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Flätor till hattar ....
|
1 ®
|
1
|
16
|
—
|
791
|
16
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Foglar, lefvande
|
1 st.
|
—
|
6
|
—
|
kan ej
|
be
|
rä
|
knas
|
|
|
|
|
|
Frö, rof och rapsat . . .
|
1 t:a
|
—
|
4
|
—
|
57
|
46
|
—
|
|
|
|
|
|
|
andra slag, ej specific.
|
1 ®
|
■ —
|
2
|
—
|
71
|
50
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Bih. lill Jt. St. Prot. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 2
10
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
Färger och Färgningsämnen
bresilja, raspad och malen
cathechu . .
fernbock
gul- och ljusocker m. m.
gurkmeja . .
quercitron . .
sappan, malen
schiittgelb . .
spanskgröna
stocklack . .
sumack . . .
umbra . . .
vau eller gaude
veijde . . .
ängskära . .
andra slag . .
Färgmossa, alla slag .
Galläpplen
Garn, bomulls, hvitt under
kamelfärgadt etc.
Gipps
Gippsarbeten ej specific.
Glasgalla
Glete eller glitt . . .
Granatäpplen ....
Granatäpple skal . . .
Grijjlar af sten . . .
Hampa, ohäcklad . .
Hattar: Italienska strå-
Horn, oarbetadt. . .
Hvalraf eller spermaceti
Här: borst ....
har- eller kanin-
häst- eller tagel .
mennisko- . . .
alla andra slag .
Ister
M
00
a
a
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
i La
i a
26 1
i a
i ska
rdr v.
i a
i a
i å
i a
i Ska
i st.
i a
i a
i La
i a
i a
i a
i L<a
i a
Nedsättning
|
Förhöjning
|
|
|
|
uti årliga tull¬
|
|
uti årliga tull¬
|
a qvantiteten
|
inkomsten efter
|
å qvantiteten
|
inkomsten efter
|
för tullberäk¬
|
medium af 1846
|
för tullberäk¬
|
medium af 1846
|
ningen
|
|
—1847
|
arens
|
ningen.
|
—1847
|
årens
|
|
|
|
import.
|
|
|
import.
|
|
|
2
|
9
|
28
|
11
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
1
|
160
|
54
|
7
|
|
|
|
|
|
|
—
|
1
|
—
|
163
|
5
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
1
|
252
|
18
|
5
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
6
|
61
|
27.
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
o
|
119
|
22
|
9
|
|
|
|
|
|
|
—
|
1
|
6
|
569
|
10
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
4
|
24
|
56
|
—
|
|
|
|
|
|
|
- -
|
—
|
6
|
168
|
26
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
1
|
—
|
24
|
4
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
4
|
521
|
29
|
8
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
2
|
14
|
50
|
10
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
5
|
21
|
55
|
5
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
5
|
245
|
21
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
4
|
ej imp
|
or
|
te
|
rädt
|
|
|
|
|
|
,
|
1
|
—
|
1,789
|
57
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
—
|
ej imp
|
or
|
te
|
rad
|
|
|
|
|
|
|
|
6
|
248
|
24
|
—
|
|
|
|
|
|
|
.
|
1
|
|
11,711
|
18
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
G
|
|
24
|
18
|
0
|
|
|
|
|
|
|
i
|
24
|
—
|
495
|
24
|
—
|
|
|
|
|
|
|
8
|
16
|
—
|
22
|
18
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8
|
1
|
16
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
__
|
4
|
90
|
56
|
4
|
|
|
|
|
|
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
1
|
6
|
ej imp
|
or
|
te
|
rade
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
29
|
56
|
4
|
|
|
|
|
|
|
—
|
24
|
—
|
kan ej
|
be
|
rä
|
knas
|
|
|
|
|
|
2
|
—
|
—
|
19
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
5
|
71
|
7
|
11
|
|
|
|
|
|
|
—
|
4
|
—
|
227
|
10
|
—
|
|
|
|
|
|
|
1
|
—
|
—
|
206
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
12
|
—
|
505
|
56
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
6
|
507
|
45
|
9
|
|
|
|
|
|
|
1
|
12
|
—
|
55
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
5
|
—
|
—
|
—
|
56
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
5
|
2
|
26
|
1
|
|
|
|
|
|
|
11
Varubenämning samt qvantitet
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
|
|
|
uti årliga tull¬
|
|
uti årliga tull¬
|
för tullberäkningen.
|
a qvantiteten
|
inkomsten efter
|
å qvantiteten
|
inkomsten efter
|
för tullberäk-
|
medium af 1846
|
för tullberäk¬
|
medium af 1846
|
|
mngen
|
|
—1847
|
arens
|
ningen.
|
—1847
|
årens
|
|
|
|
|
import.
|
|
|
import.
|
Jern: gjutet:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hällar öfver l*/2 tums tjocklek
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samt lod och lödjor öfver 1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sk® vigt stycket . . 1 Sk® St.v.
|
-
|
21
|
|
ej imp
|
or
|
te
|
rädt
|
|
|
|
|
|
hällar af 1tums tjocklek och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
derunder .... 1 Sk® St.v.
|
2
|
—
|
|
ej imp
|
or
|
te
|
rädt
|
|
|
|
|
|
smidt eller valsadt:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ankare 1 Sk® St.v.
|
1
|
|
|
201
|
2!
|
_
|
|
|
|
|
|
|
Plåtar:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
oförtente under 3/8 tums tjock¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lek öfver 6 L® vigt styc¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ket 1 Sk® St.v.
|
—
|
24
|
—
|
ej imp
|
or
|
te
|
rädt
|
|
|
|
|
|
Spik af 2 tums längd och der¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
öfver 1 Sk® St.v.
|
2
|
24
|
|
ej imp
|
or
|
te
|
rädt
|
|
|
|
|
|
Jernslcrot, gjutet, smidt eller val¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sadt 1 Sk® St.v.
|
—
|
24
|
|
4
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
Jord, poler- 1 ®
|
—
|
—
|
5
|
4
|
15
|
10
|
|
|
|
|
|
|
Kalksten 1 Sk®
|
—
|
—
|
6
|
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
Kimrök 100 ®
|
2
|
—
|
__
|
102
|
18
|
5
|
|
|
|
|
|
|
Knallhattar 1 ®
|
—
|
16
|
|
585
|
56
|
|
|
|
|
|
|
|
Knapergall IL®
|
—
|
20
|
4
|
102
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
Kopparstick etc. . . . 100 R:dr v.
|
5
|
—
|
—
|
359
|
22
|
4
|
|
|
|
|
|
|
Krita, röd och svart . . . 1 ®
|
—
|
—
|
5
|
58
|
55
|
|
|
|
|
|
|
|
Kött, färskt IL®
|
—
|
12
|
|
5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
saltadt 1 T;a
|
1
|
7
|
5
|
774
|
52
|
7
|
|
|
|
|
|
|
torkadt eller rökt ... 1 L®
|
—
|
16
|
|
30
|
18
|
|
|
|
|
|
|
|
Lim, drag- 1 ^
|
—
|
1
|
—
|
50
|
7
|
6
|
|
|
|
|
|
|
fogel- 1 ®
|
—
|
S
|
—
|
ej imp
|
or
|
te
|
rädt
|
|
|
|
|
|
Ljus, stearin- och margarin- 1 ®
|
—
|
5
|
—
|
4
|
40
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Majs 1 T:a
|
1
|
—
|
—
|
5
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
Marienglas 1 ®
|
—
|
2
|
—
|
8
|
52
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Mastix 1 ®
|
—
|
9
|
|
71
|
52
|
3
|
|
|
|
|
|
|
Mos, enbärs- m. m 1 ®
|
—
|
5
|
|
8
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
Murklor ........ 1 ®
Muskot, insyltad 1 ®
|
—
|
1!
|
—
|
9
|
12
|
—
|
—
|
7
|
—
|
ej imp
|
or
|
t.
|
Muskus 1 lod
|
—
|
12
|
—
|
7
|
5
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Nicht eller Tutia l ®
|
—
|
2
|
_
|
1
|
46
|
|
|
|
|
|
|
|
Näfver 1L®
|
—
|
—
|
8
|
ej imp
|
or
|
te
|
rad
|
|
|
|
|
|
12
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 11146
—1847 arens
import.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 årens
import.
|
Oljor, feta ....
|
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ost, alla slag . . .
|
|
—
|
24
|
—
|
3,688
|
36
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Papp ......
|
|
—
|
—
|
6
|
61
|
15
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Perlemor, oarbetad .
|
• • 1«
|
—
|
5
|
—
|
7
|
6
|
C
|
|
|
|
|
|
|
Persilcokärnor . . .
|
|
—
|
2
|
6
|
9
|
47
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Pimpsten ....
|
|
—
|
—
|
6
|
148
|
57
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Pistacier ....
|
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Qvicksilfver . . .
|
|
—
|
3
|
—
|
181
|
57
|
C
|
|
|
|
|
|
|
Rabarberrot . . .
|
. . 18
|
—
|
16
|
—
|
460
|
24
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Rigabalsam . . .
|
100 R:dr v.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5
|
16
|
—
|
—
|
2
|
8
|
Russinsljelkar . . .
|
. . IS
|
—
|
—
|
4
|
ej imp
|
or
|
te
|
rade
|
|
|
|
|
|
Salmiak
|
. 1 <EE
|
—
|
1
|
—
|
846
|
8
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Salpetersyra eller Sked
|
alten . 1 “S
|
—
|
1
|
6
|
863
|
40
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Sand, fin ... .
|
. . lT:a
|
—
|
10
|
—
|
9
|
18
|
e
|
|
|
|
|
|
|
Saxar, andra slag än
|
öfverskä-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rare-
|
. . 1«
|
1
|
40
|
—
|
289
|
40
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Sirop, mullbärs-, rosen¬
|
o. viol- 1
|
—
|
1
|
—
|
—
|
4
|
—
|
|
|
|
|
|
|
socker- ....
|
.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
|
|
Skafgräs ....
|
. 1 <tt
|
—
|
1
|
8
|
—
|
9
|
2
|
|
|
|
|
|
|
Skriftaflor af sten .
|
. • 1 <tb
|
—
|
6
|
—
|
271
|
1
|
9
|
|
|
|
|
|
|
andra slag . . .
|
|
—
|
—
|
3
|
—
|
25
|
8
|
|
|
|
|
|
|
Sköldpadd, oarbetad .
|
. . is
|
—
|
.40
|
—
|
9
|
55
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Smergel
|
|
—
|
—
|
2
|
12
|
14
|
7
|
|
|
|
|
|
|
Smör
|
. . 1L«
|
1
|
—
|
—
|
172
|
6
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Socker, krossadt lump-,
|
Havanna,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Terres- samt andra till socker¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
balten lika slag
|
. . 1 fE
|
—
|
1
|
—
|
1,537
|
57
|
1
|
|
|
|
|
|
|
topp-, kandi- och kak- . . .
|
—
|
—
|
—•
|
—
|
—
|
—
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
|
|
Stearin
|
. . 1 «
|
—
|
1
|
—
|
—
|
26
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Sten, eldfast . . .
|
. . •
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
qvarn-, Rhenska .
|
. . I st.
|
1
|
—
|
—
|
78
|
24
|
—
|
|
|
|
|
|
|
all annan oarbetad
|
100 R:dr v.
|
5
|
—
|
—
|
6
|
42
|
16
|
|
|
|
|
|
|
Stenkolstjära . . .
|
. . 1 T:a
|
—
|
4
|
—
|
108
|
24
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Strumpor, silkes-
|
. . i a
|
2
|
—
|
—
|
42
|
50
|
—
|
|
|
|
|
|
|
bomulls- ....
|
|
—
|
42
|
8
|
443
|
26
|
8
|
|
|
|
|
|
|
Svafvel
|
|
—
|
4
|
—
|
kan ej
|
be
|
rä
|
knas
|
|
|
|
|
|
13
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
å qvantiteten
för tullbcräk-
ningcn.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 årens
import.
|
å qvantitetcn
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 årens
import.
|
Svafvelblomma ....
|
. 1 «
|
|
|
0
|
01
|
55
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Svafvelsyra
|
. 1 St
|
—
|
—
|
2
|
750
|
21
|
C
|
|
|
|
|
|
|
Terpentin, Venedisk . . .
|
. 1 St
|
—
|
1
|
—
|
10
|
10
|
—
|
|
|
|
|
|
|
ali annan
|
|
—
|
—
|
8
|
75
|
24
|
4
|
|
|
|
|
|
|
Terpentinolja
|
1 «
|
—
|
—
|
0
|
809
|
.9
|
e
|
|
|
|
|
|
|
Tonleabönor
|
|
—
|
24
|
—.
|
5
|
24
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Trippel
|
|
—
|
—
|
5
|
2
|
21
|
ii
|
|
|
|
|
|
|
Tryffel
|
. 1 ffi
|
—
|
50
|
—
|
199
|
15
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Träd, koppar-, oförsilfrad .
|
.
|
kan
|
ej
|
be
|
räknas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
försilfrad . . ...
|
.
|
d
|
i
|
t
|
0
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Trädvaror:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
virke, oarbetadt, sågadt
|
eller
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tillhugget:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
alm, ask etc. . . 100R:drv.
|
1
|
—
|
—
|
178
|
21
|
6
|
|
|
|
|
|
|
buxbom etc. . . . 100R:drv.
|
5
|
—
|
—
|
79
|
40
|
5
|
|
|
|
|
|
|
ceder 1 kub.fot
|
—
|
12
|
—
|
kan ej
|
be
|
rä
|
knas
|
|
|
|
|
|
furu- och grantimmer
|
otill-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hugget .... 100 R:dr v.
|
5
|
—
|
—
|
ej imp
|
or
|
te
|
rädt
|
|
|
|
|
|
bjelkar och sparrar af furu och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gran:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
öfver 10 tum midtpå
|
1 st.
|
—
|
8
|
—
|
—
|
12
|
—
|
|
|
|
|
|
|
ved, gran-
|
1 famn
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
2
|
15
|
6
|
Ull, all annan (än Jutsk etc.) 1 St
|
—
|
2
|
—
|
20,287
|
4
|
5
|
|
|
|
|
|
|
Violrot
|
. 1 Sb
|
—
|
2
|
—
|
29
|
50
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Vitriol, grön
|
17 Lu
|
1
|
—
|
—
|
559
|
22
|
7
|
|
|
|
|
|
|
blå
|
• 1 St
|
—
|
—
|
0
|
556
|
5
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Vax, gult
|
. 1 <5
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
S
|
|
|
|
|
|
|
hvitt
|
. 1 Sb
|
—
|
4
|
—
|
40
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
färgadt
|
. 1
|
—
|
10
|
—
|
—
|
26
|
5
|
|
|
|
|
|
|
Vekar, lamp- '
|
• 1 ffi
|
—
|
10
|
—
|
255
|
26
|
—
|
|
|
|
|
|
|
ljus-
|
. 1 St
|
—
|
4
|
—
|
—
|
5
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Verktyg för slöjderna och handt-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verkerierna .... 100lt:drv.
|
5
|
—
|
—
|
567
|
46
|
5
|
|
|
|
|
|
|
Vindraf, torr
|
• 1L«
|
—
|
0
|
-
|
—
|
10
|
0
|
|
|
|
|
|
|
Vinsten, rå
|
ILSE
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
—
|
565
|
22
|
6
|
renad
|
. 1 S
|
—
|
—
|
0
|
61
|
6
|
9
|
|
|
|
|
|
|
14
Varubenämning saint qvantitet
för tullberäkningen.
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
å qvantiletenj
för tullberäk¬
ningen. |
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 årens
import.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
—1847 årens
import.
|
Väfnader, ylle-:
fris, frisad, doffel o. kalmuck 1 S
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
|
77
|
7
|
|
Zink, arbet., målad eli. lackerad 1 U
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
kan ej
|
be
|
r.
|
Varor, som ej kunna hänföras till
någon af de i Införsels-tariffen
upptagna bestämmelser: råäm¬
nen 100 R:dr v.
|
55
|
16
|
|
kan ej
|
be
|
rä
|
knas
|
|
|
|
|
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
39,123
|
4
|
0
|
—
|
—
|
—
|
2,855
|
55
|
—
|
Afgår Summa förhöjning
|
—
|
—
|
—
|
2,833
|
53
|
|
|
|
|
|
|
|
Återstår Summa nedsättning
|
—
|
—
|
—
|
36,289
|
17
|
|
|
|
|
|
|
|
15
Litt. B.
TABELL,
utvisande de af Rikets Ständer beslutade förändringar uti nu gällande export-
tullbestämmelser, jemte det i följd deraf beräknade resultat.
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
Nedsättning.
|
1
|
örhöjning.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
— 1847 årens
export.
|
å qvantiteten 1
för tullberäk-1
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
— 1847 årens
export.
|
Aska, rå af träd ....
|
1
|
L«
|
|
5
|
|
40
|
50
|
__
|
1
|
|
|
|
|
pott- orafiinerad . .
|
1
|
|
|
2
|
|
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
Bark, ek
|
1
|
t:na
|
|
8
|
___
|
1,506
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
Bokstaf sstämplar, samt bok¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tryck, eller stilar, förslitna
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och obrukbara, eller stil¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skrot
|
|
1 «
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
de
|
|
|
|
|
|
|
Brunsten,
|
|
|
|
2
|
6
|
10
|
57
|
2
|
|
|
|
|
|
|
Dun, alla slag
|
1
|
|
|
24
|
—
|
21
|
45
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Fisk, saltad:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kabiljou ....
|
1
|
t:na
|
|
6
|
—
|
0
|
17
|
6
|
|
|
|
|
|
|
lax
|
1
|
t: n a
|
|
12
|
—
|
—
|
50
|
—
|
|
|
|
|
|
|
sill
|
1
|
t:na
|
|
4
|
—
|
4
|
10
|
10
|
|
|
|
|
|
|
strömming ....
|
i
|
t:na
|
|
4
|
—
|
7
|
40
|
—
|
|
|
|
|
|
|
all annan ....
|
1
|
t:na
|
|
8
|
—
|
—
|
1
|
10
|
|
|
|
|
|
|
Torkad eller rökt:
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gråsidor eller sej
|
1
|
L«
|
|
—
|
8
|
4
|
6
|
—
|
|
|
|
|
|
|
lax och ål ... .
|
1
|
L«
|
|
5
|
—
|
14
|
21
|
9
|
|
|
|
|
|
|
längor och torsk etc.
|
1
|
L«
|
|
—
|
8
|
1
|
15
|
5
|
|
|
|
|
|
|
andra slag ....
|
1
|
L«
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
de
|
|
|
|
|
|
|
Fjäder, ospritad ....
|
1
|
LU
|
|
2
|
—
|
.9
|
6
|
6
|
|
|
|
|
|
|
spri ta d
|
1
|
Lffi
|
|
4
|
—
|
49
|
40
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Frö
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hamp- och lin- . .
|
1 t:na
|
—
|
4
|
—
|
1,086
|
8
|
—
|
|
|
|
|
|
|
rof- och rapsat- . .
|
1 t:na
|
|
4
|
—
|
266
|
18
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Glasskärf eller krasglas
|
1
|
LS
|
—
|
—^
|
8
|
2
|
41
|
2
|
|
|
|
|
|
|
Halm
|
1
|
L«
|
|
1
|
—
|
—
|
5
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Hampa
|
1
|
L®
|
*
|
24
|
|
55
|
15
|
|
|
|
|
|
|
|
IG
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
Nedsättning.
|
Förhöjning.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
— 4847 arens
export.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
— 1847 årens
export.
|
Horn:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
oarbetadt ....
|
1 SE
|
—
|
2
|
—
|
117
|
1
|
—
|
|
|
|
|
|
|
platter
|
1 SE
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
dt
|
|
|
|
|
|
|
Humle
|
1 LS
|
—
|
2
|
—
|
—
|
7
|
S
|
|
|
|
|
|
|
Här:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
borst
|
1 L«
|
—
|
10
|
—
|
9
|
15
|
—
|
|
|
|
|
|
|
bäfver- eller kastor- .
|
1 St
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
dt
|
|
|
|
|
|
|
har- eller kanin- . .
|
1 ®
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
|
|
|
|
|
häst- eller tagel . .
|
1 ffi
|
—
|
|
2
|
|
22
|
i
|
|
|
|
|
|
|
mennisko- ....
|
1 St
|
—
|
ej
|
ex
|
pörte
|
Ira
|
dt
|
|
|
|
|
|
|
nöt-
|
1 L®
|
—
|
—
|
4
|
—
|
4
|
C
|
|
|
|
|
|
|
alla andra slag ej specifi¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
cerade
|
1 LSt
|
—
|
10
|
|
3
|
46
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Hö
|
1 Sk«
|
—
|
2
|
6
|
—
|
5
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Jernskrot
|
1 Sktt
|
—
|
24
|
—
|
277
|
45
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Kummin
|
1 t:na
|
—
|
7
|
—
|
16
|
22
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Majs
|
|
—
|
4
|
—
|
—
|
9
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Musslor:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
friska
|
1 t:na
|
—
|
5
|
—
|
—
|
20
|
3
|
|
|
|
|
|
|
insyltade eller saltade
|
1 k:a
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
de
|
|
|
|
|
|
|
Näfver
|
1 LS
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
|
|
|
|
|
Pelsverk elier pelterier:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
oberedda:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bäfverskinn . . .
|
1 St
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
|
|
|
|
|
får- och lam:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
svarta . . , . .
|
1
|
—
|
1
|
—
|
7
|
44
|
—
|
|
|
|
|
|
|
alla andra oklippta
|
1
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
de
|
|
|
|
|
|
|
hermelin eller lekatt-
|
1 SE
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
|
|
|
|
|
hiller-
|
1 St
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
|
|
|
|
|
jerf- eller filfras- .
|
1 SE
|
|
1
|
—
|
__
|
8
|
6
|
|
|
|
|
|
|
lo-
|
1 ffi
|
|
1
|
6
|
1
|
17
|
10
|
|
|
|
|
|
|
mård-
|
1 SE
|
.
|
5
|
6
|
12
|
46
|
10
|
|
|
|
|
|
|
nertz eller menucker
|
1 St
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
de
|
|
|
|
|
|
|
renskinn ....
|
1 SE
|
|
—
|
8
|
—
|
44
|
—
|
|
|
|
|
|
|
räfskinn . . , .
|
1 SE
|
—
|
2
|
—
|
44
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
skäl-
|
1
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
de
|
|
|
|
|
|
|
utter-
|
1 SE
|
|
2
|
6
|
—
|
47
|
9
|
|
|
|
|
|
|
alla andra slag . .
|
1 SE
|
—
|
5
|
—
|
52
|
9
|
9
|
|
|
|
|
|
|
17
varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
Nedsättning.
|
Förhöjning.
|
å qvantiteten
för lullberäk-
ningcn.
|
uti årliga tull¬
inkomsten efter
medium af 1846
— 1847 årens
export.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga tull-]
inkomsten efter
medium af 1846;
— 1847 årens j
export. [
|
Spillning, affall och spån 100 r:dr
|
|
|
|
|
|
|
15
|
|
|
60
|
47
|
8
|
Tenn:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
oarbetadt samt arbetadt gam¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
malt och sönderbrutet 1 L?E
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
dt
|
|
|
|
|
|
|
Tenn- eller blyaska . . . 1 &
|
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
|
|
|
|
|
Tran och späck alla slag 60 k:r
|
—
|
16
|
—
|
|
54
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Trädvaror:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fanérskifvor . 100 r:dr
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
de
|
|
|
|
|
|
|
handspakar . . . d:sn
|
—
|
2
|
—
|
1
|
25
|
—
|
|
|
|
|
|
|
pumpträd:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
borrade, .... st.
|
—
|
4
|
|
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
Virke, oarbetadt, sägadt eller tillhug-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
get.:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bjälkar och sparrar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af furu och gran:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af mindre tjocklek än S
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tum midtpå . . 1 st.
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
3
|
—
|
500
|
28
|
6
|
af 5 till 8 tum midt¬
|
|
|
|
|
|
*
|
|
|
|
|
|
|
på 1 st.
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
—
|
52,352
|
15
|
—
|
Ved:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gran 1 famn
|
—
|
—
|
|
|
|
|
__
|
6
|
_
|
i
|
26
|
3
|
andra slag .... 1 famn
|
—
|
36
|
|
124
|
46
|
6
|
|
|
|
|
|
|
Vinsten:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rä 1
|
—
|
2
|
8
|
1
|
16
|
3
|
|
|
|
|
|
|
Wismuth 1 fE
|
|
ej
|
ex
|
pörte
|
ra
|
dt
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
|
—
|
—
|
3,928
|
51
|
6
|
|
—
|
—
|
32,715121
|
5
|
afgår summa nedsättning
|
|
—
|
—
|
—
|
“I
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,928
|
51
|
6
|
återstår summa förhöjning! — | — |
|
-i
|
-
|
"I
|
-1
|
~ 1
|
-1
|
-j
|
28,7861371111
|
Bill till R. St. Vrot. 1847 och 1848 3 Sami. 1 Afd. 20 Bäfl.
o
18
Lill. Cé
KALKYL
öfver bränvinsbr tinnings-af gift en, beräknad för de år 1846 taxerade brtinvinspan-
nor, enligt den af Rikets Ständer vid 1847—1848 års riksdag fastställde tariff.
w
3
3
cs
|
|
lista
|
klassen.
|
2:dra klassen.
|
5:dje klassen.
|
4:de klassen.
|
5:te
|
klassen.
|
Antal
pannor.
|
Pannerymds-
afgift för 6
månader.
|
Antal
pan¬
nor.
|
Pannerymds-
afgift för 6
månader.
|
Antal
pan¬
nor.
|
Panne-
rymdsafgift
för 6 må¬
nader.
|
Antal
pan¬
nor.
|
Panne-
rymdsafgift
för 6 må¬
nader.
|
Antal
pan¬
nor.
|
Panne-
rymdsaf-
gift för 6
månader.
|
k:r
|
|
R:dr.
|
sk.
|
|
R:dr.
|
sk.
|
|
R:dr.
|
sk.
|
|
R:dr.
|
sk.
|
|
R:dr.
|
sk.
|
1.0
|
1,560
|
4,975
|
—
|
—
|
—
|
—
|
15
|
281
|
12
|
6
|
295
|
18
|
—
|
—
|
—
|
11
|
1,237
|
4,252
|
9
|
1
|
5
|
33
|
1
|
25
|
34
|
|
|
|
|
|
|
12
|
2,625
|
9,843
|
36
|
1
|
6
|
36
|
1
|
29
|
12
|
|
|
|
|
|
|
15
|
5,024
|
12,285
|
—
|
1
|
7
|
44
|
2
|
70
|
.32
|
|
|
|
|
|
—
|
14
|
5,640
|
24,675
|
—
|
1
|
0
|
8
|
1
|
41
|
47
|
|
|
|
|
|
|
15
|
4,495
|
21,060
|
45
|
2
|
21
|
8
|
2
|
98
|
22
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
16
|
8,391
|
44,577
|
—
|
20
|
259
|
28
|
—
|
—
|
—
|
1
|
159
|
23
|
—
|
—
|
—
|
17
|
2,224
|
13,590
|
16
|
5
|
40
|
30
|
—
|
—
|
—
|
1
|
158
|
46
|
—
|
|
—
|
18
|
4,167
|
28,127
|
12
|
56
|
546
|
36
|
7
|
519
|
36
|
2
|
359
|
20
|
—
|
—
|
—
|
19
|
1,547
|
11,602
|
24
|
24
|
450
|
24
|
1
|
85
|
34
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
20
|
4,554
|
57,950
|
—
|
144
|
2,700
|
—
|
16
|
1,500
|
—
|
2
|
450
|
—
|
—
|
—
|
—
|
21
|
854
|
7,645
|
—
|
18
|
580
|
30
|
2
|
208
|
32
|
1
|
256
|
12
|
—
|
—
|
—
|
22
|
1,440
|
14,520
|
—
|
46
|
1,090
|
28
|
1
|
115
|
24
|
1
|
247
|
24
|
—
|
—
|
—
|
25
|
1,269
|
15,985
|
21
|
55
|
925
|
13
|
4
|
508
|
40
|
1
|
258
|
36
|
—
|
—
|
—
|
24
|
1,056
|
12,650
|
—
|
52
|
956
|
—
|
2
|
278
|
46
|
1
|
270
|
—
|
—
|
—
|
—
|
25
|
2,560
|
50,729
|
8
|
92
|
2,967
|
—
|
11
|
1,675
|
43
|
9
|
2,551
|
12
|
—
|
—
|
—
|
26
|
566
|
7,959
|
18
|
51
|
1,095
|
16
|
1
|
165
|
35
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
27
|
448
|
6,804
|
—
|
54
|
1,312
|
26
|
1
|
179
|
34
|
1
|
505
|
36
|
—
|
—
|
—
|
28
|
785
|
12,789
|
—
|
71
|
2,980
|
23
|
12
|
2,551
|
|
4
|
1,260
|
—
|
—
|
—
|
—
|
29
|
281
|
4,917
|
24
|
18
|
819
|
36
|
6
|
1,256
|
|
1
|
526
|
12
|
—
|
—
|
—
|
30
|
1,463
|
27,451
|
12
|
142
|
7,097
|
2
|
20
|
4,500
|
—
|
10
|
5,575
|
—
|
—
|
—
|
—
|
51
|
167
|
5,595
|
32
|
15
|
795
|
30
|
5
|
1,162
|
24
|
1
|
548
|
36
|
—
|
—
|
—
|
52
|
144
|
3,165
|
—
|
19
|
1,082
|
29
|
4
|
960
|
—
|
2
|
720
|
—
|
—
|
—
|
—
|
35
|
147
|
3,485
|
6
|
25
|
1,527
|
29
|
6
|
1,485
|
—
|
4
|
1,485
|
—
|
—
|
—
|
—
|
54
|
158
|
4,029
|
—
|
15
|
849
|
16
|
5
|
765
|
—
|
1
|
382
|
24
|
—
|
—
|
—
|
55
|
487
|
13,511
|
16
|
42
|
2,929
|
24
|
ti
|
2,100
|
—
|
5
|
1,181
|
12
|
—
|
—
|
—
|
56
|
74
|
2,164
|
24
|
11
|
816
|
24
|
—
|
—
|
—
|
1
|
405
|
—
|
—
|
—
|
—
|
57
|
59
|
1,841
|
14
|
15
|
1,026
|
22
|
5
|
852
|
24
|
|
|
|
|
|
|
58
|
155
|
5,150
|
25
|
52
|
4,552
|
40
|
6
|
1,710
|
—
|
2
|
855
|
—
|
—
|
—
|
—
|
59
|
118
|
4,169
|
16
|
25
|
2,058
|
41
|
5
|
877
|
24
|
5
|
1,316
|
12
|
—
|
—
|
—
|
40
|
| 197
|
7,587
|
24
|
54
|
5,062
|
24
|
5
|
1,500
|
—■
|
6
|
2,700
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i 9
ai
a
|
4:sta klassen.
|
2:dra klassen.
|
5:dj
|
3 klassen.
|
4:de klassen.
|
5:te
|
klassen.
|
3
o
-1
3
o.
|
Antal
pannor.
|
Pannerymds-
afgift för 6
månader.
|
Antal
pan¬
nor.
|
Pannerymds-
afgift för 6
månader.
|
Antal
pan¬
nor.
|
Panne-
rymdsafgift
för 6 må¬
nader.
|
Antal
pan¬
nor.
|
Panne-
rymdsafgift
för 6 må¬
nader.
|
Antal
pan¬
nor.
|
Pannc-
rymdsaf-
gift för 6
månader.
|
k:r
44
|
25
|
R:dr.
992
|
sk.
34
|
22
|
R:dr.
2,476
|
sk.
4
|
4
|
R:dr.
507
|
sk.
24
|
1
|
R:dr.
461
|
sk.
12
|
|
R:dr.
|
sk.
|
42
|
45
|
4,1!05
|
5
|
25
|
2,599
|
32
|
45
|
4,095
|
—
|
2
|
945
|
—
|
—
|
—
|
—
|
45
|
25
|
4,401!
|
16
|
44
|
4,557
|
46
|
|
—
|
—
|
1
|
495
|
36
|
—
|
—
|
—
|
44
|
25
|
4,075
|
12
|
7
|
908
|
24
|
2
|
660
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
43
|
60
|
2,955
|
36
|
44
|
4,698
|
18
|
7
|
2,562
|
24
|
7
|
5,545
|
36
|
—
|
—
|
—
|
46
|
45
|
776
|
12
|
8
|
4,047
|
32
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1,055
|
—
|
47
|
46
|
2,499
|
16
|
25
|
ö 2
|
14
|
2
|
705
|
|
|
|
|
|
|
|
41!
|
41!
|
4,023
|
30
|
4
|
557
|
44
|
4
|
560
|
—
|
2
|
1,080
|
—
|
—
|
—
|
—
|
49
|
26
|
4,552
|
20
|
40
|
4,458
|
16
|
4
|
567
|
24
|
1
|
551
|
12
|
—
|
—
|
—
|
30
|
442
|
7,000
|
—
|
40
|
6,094
|
8
|
6
|
2,250
|
—
|
5
|
2,812
|
24
|
—
|
—
|
—
|
54
|
49
|
4,244
|
16
|
2
|
547
|
44
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52
|
44
|
730
|
23
|
5
|
828
|
31
|
4
|
590
|
—
|
1
|
585
|
—
|
—
|
—
|
—
|
35
|
45
|
4,061!
|
6
|
8
|
4,584
|
16
|
4
|
597
|
24
|
5
|
1,788
|
36
|
—
|
—
|
—
|
54
|
7
|
549
|
36
|
2
|
559
|
20
|
|
—
|
—
|
—
|
— '
|
—
|
—
|
—
|
—
|
35
|
44
|
1!50
|
43
|
5
|
954
|
33
|
4
|
412
|
24
|
5
|
1,856
|
12
|
—
|
—
|
—
|
36
|
5
|
244
|
24
|
4
|
494
|
12
|
4
|
420
|
—
|
1
|
650
|
—
|
1
|
1,260
|
—
|
37
|
47
|
4,425
|
2
|
40
|
2,047
|
14
|
1
|
427
|
24
|
5
|
5,206
|
12
|
—
|
—
|
—
|
51!
|
6
|
524
|
42
|
5
|
4,046
|
32
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
59
|
7
|
652
|
16
|
5
|
4,085
|
20
|
|
|
—
|
6
|
5,982
|
24
|
—
|
—
|
—
|
60
|
26
|
2,457
|
24
|
45
|
5,575
|
—
|
5
|
1,550
|
—
|
5
|
2,025
|
—
|
—
|
—
|
—
|
61
|
5
|
294
|
30
|
o
|
457
|
24
|
|
|
—
|
1
|
686
|
12
|
—
|
—
|
—
|
62
|
5
|
505
|
31
|
7
|
4,627
|
24
|
|
—
|
—
|
1
|
697
|
24
|
—
|
—
|
—
|
65
|
4
|
447
|
16
|
2
|
472
|
24
|
1
|
472
|
24
|
2
|
1,417
|
24
|
—
|
—
|
—
|
64
|
4
|
401!
|
—
|
2
|
480
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
65
|
5
|
558
|
31
|
4
|
973
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
66
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
2
|
1,462
|
24
|
—
|
—
|
—
|
67
|
4
|
449
|
16
|
5
|
4,256
|
12
|
i
|
502
|
24
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
61!
|
—
|
—
|
—
|
5
|
4,275
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
69
|
2
|
234
|
20
|
3
|
4,295
|
36
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
70
|
5
|
636
|
12
|
7
|
4,857
|
24
|
i
|
525
|
—
|
2
|
1,575
|
—
|
—
|
—
|
—
|
74
|
4
|
455
|
16
|
4
|
266
|
12
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
72
|
2
|
278
|
46
|
4
|
4,080
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75
|
5
|
454
|
6
|
4
|
275
|
36
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
74
|
—
|
—
|
—
|
2
|
555
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75
|
—
|
—
|
—
|
2
|
562
|
24
|
2
|
1,125
|
|
|
|
|
|
|
|
76
|
5
|
470
|
12
|
2
|
570
|
|
—
|
|
—
|
1
|
855
|
—
|
—
|
—
|
|
77
|
4
|
464
|
10
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
71!
|
2
|
554
|
22
|
4
|
292
|
24
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20
lista klassen.
Antal
pannor.
Pannerymds-
afgift för 6
månader.
R:dr.
17S
181
598
408
1,046
673 —
sk.
23
2:dra klassen.
Antal
pan¬
nor.
1
8
2
1
13
Pannerymds-
afgift för 6
månader.
R:dr.
392
505
507
511
650
522
2,610
660
555
3,062
24
36
5:dje klassen.
Antal
pan-
Panne-
rymdsafgift
för 6 må¬
nader.
R:dr.
1,250
650
1,290
2,023
sk.
4:de klassen.
Antal
pan-
Panne-
ryrndsafgift
för G må¬
nader.
R:dr.
888
1,890
978
8 8,100 —
36
5:te klassen.
Antal
pan-
Panne-
rymdsaf-
gift för 6
månader.
R:dr.
sk.
S:a 32,233
454,530 14
1,550 101,123
205
27
47,766
SAMMANDRAG.
126 61,908 11
2 2,295
|
Antal
|
Pannerymdsaf-
|
|
pannor.
|
nader.
|
|
|
|
R:dr.
|
sk.
|
l:sta klassen
|
32,235
|
434,350
|
14
|
2:dra dito
|
1,330
|
101,125
|
—
|
3:dje dito ....
|
203
|
47,766
|
27
|
4:de dito
|
126
|
61,908
|
11
|
5:te dito
|
2
|
2,295
|
—
|
Summa
|
53,896)647,445
|
4
|
STOCKHOLM, tryckt hos joh. beckman, 1848.
Secil! niny\-U, sko! tels Utlåtande, JY:o 29.
1
N:o 29.
Ank. til! Exp.-Utsk. d. 24 Aug., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss af Betänkandet JV:o 28, an-
gående beräkningen af tullmedlen, salu-accisen, postmedlen,
c harta1-sigt lia t te- af giften och husbehof s-bränneri- medlen.
Enligt lill Utskottet sednast den 21 innevarande månad ankomna ul-
drag af Riks-slåndens protokoll, är nämnde betänkande, till följd af dere¬
mot gjorda anmärkningar, återremil leradt: från Ridderskapet och Adeln,
i fråga om tullmedlens beräkning; från Borgare-ståndet, till alla delar, och
från Bonde-ståndet, i afseende å beräkningen af husbehofsbränneri-medlen;
hvaremot Presle-ståndet belt och hållet samt Ridderskapet och Adeln och
Bonde-ståndet, utom i nyssberörda från samma Riks-slånd återremitterade
delar, godkänt betänkande!.
Härigenom hafva sålunda tre Stånd gillat Utskottets yttranden, angå¬
ende salu-accisen, postmedlen och charUe-sigillatae-afgiften, äfvensom lidnings-
och kort-siämpel-afgiflerna; och som förevarande fråga derom otvifvelaktig!
är af beskaffenhet att vara, genom tre Stånds sammanstämmande beslut, af
Rikets Ständer afgjord, anser Utskottet sig, i anledning af återremissen från
Borgare-ståndet i dessa delar, endast böra
om öfriga Ståndens beslut derutinnan meddela Borgare-ståndet
underrättelse.
Emot Utskottets förslag att beräkna tullmedlen lill 4>°75,ooo r:dr, är
Ros Ridderskapet och Adeln hufvudsakligen anmärkt: att beräkningen
bordt grundas på medium af de fem sista årens tullinkomst och icke en¬
dast på förhållandet de två sista åren, då Sverige varit gynnadt af
en handels-kon junk tur, hvars like historien icke hade att uppvisa och hvars
fortfarande under de skakningar, som nu öfvergingo Europa» icke kunde
lith. till R. St. Fröt. 48*7 och 1848. 5 Sam',, 1 Afd21 Håll.
2;
Ueci/inings-Utskottets Utlåtande, N:o 29.
förväntas, fastän förlullningarne äfven under innevarande år lemnat eli medi
de näslförutgångna lika fördelaktigt resultat. Sistnämnde förhållande vöre
nemligen en följd af de sista årens för Sverige högst fördelaktiga export af
jern- och träd-varor samt spanmål och kunde icke antagas fortfara, sedan
landels behof af kolonial-.varor nu vore för längre lid uppfyldt och afsätt¬
ning för våra förnämsta export-artiklar ganska märkbart aftagit. Den stag¬
nation i handeln, som redan skulle visat sig och ännu mera vore att be¬
fara, gjorde väl hvarje beräkning af lullmedlens blifvande belopp under
nästföljande år otili lori i ilig,, men; elt medium af fem år, hvilket tillförene
vid dylika beräkningar blifvit afsedt, förmenades åtminstone lemna en rik¬
tigare grund, än den af Utskottet följda. Oaktadt Kongl. Majlis förslag till
tulltaxa innefattade bort lagande af de flesta nu bibehållna införselsförbud,,
och fastän de nu pågående rörelserna i Europa ännu icke visat sig och gif-
vit anledning att befara de deraf oundvikliga skakningar i handeln, då sam¬
ma förslag afliits, hade icke eller Kongl. Maj:t uti Sin nådiga proposition
beräknat tullmedlen så högt, Ulskollet föreslagit; varande, på grund af des¬
sa anmärkningar, hvilka flere ledamöter, sorn gillat Utskottets förslag, sökt
vederlägga, yrkadt, att tullmedlens belopp skulle beräknas, dels efter me¬
dium af de fem sista årens tull-inkomst, dels ock, i enlighet med Kongl.
Maj:ts proposition, till 4>000>°00 r;dr.
Inom Borgare-ståndet hafva nyss anförda anmärkningar och yrkanden
jemväl blifvit al några få ledamöter framställda; hvaremot de flesta, som i
ämnet sig yttrat, gillat Utskottets förslag i denna del.
Då Utskottet afgaf detta förslag, förbisåg Utskottet ingalunda de nu, i
anledning deraf, anmärkta förhållanden, ulan anförde fastheldre ännu icke i
någon mån vederlagda skäl för beräkningens grundande på räkenskaperna
för endast de år, då sist antagna författning i ämnet tillämpats; likasom
Utskottet ock, då beloppet föreslogs lägre, än kalkylen utvisade, dervid af-
såg möjliga fluktuationer i handeln.
Emellertid anser Utskottet sig böra, i anledning af anmärkningarne,
meddela upplysning om tullinkomsten under de sistförflutna fem åren.
I detta afseende inhemtas af en från General-tullstyrelsens kammar¬
kontor till Utskottet lemnad uppgift, att brutto-uppbörden af tullmedlen
och afkortningarne derå utgjort:
år, 1Ö43. Statsverkets medel . . . . 3,706,909: 28. n.
cfkorlningar . . ... . ... 171,751: i3. 2.
återstå 3,535,158: i5. 9.
Bevillning,!- Vlskollets Vllålande, A'.o 29:
|
|
|
3
|
år 1844. Statsverkets medel
|
• • • •
|
3,4 g t,65<}:
|
15.
|
4^
|
afkorlningar
|
••• • • • 1
|
175,786:
|
20.
|
7*
|
|
återstå
|
3,315,873:
|
42.
|
9-
|
år i845. Statsverkets medel
|
B ■ • • • •
|
3,787,113:
|
28.
|
—
|
afkortningar
|
• • I
|
84,151:
|
16.
|
2.
|
|
återstå
|
3,702,962:
|
11.
|
10.
|
år 1846. Statsverkets medel
|
• • • •
|
4,452,071:
|
42.
|
11.
|
afkortningar
|
• • • 0
|
221,389:
|
2.
|
9*
|
|
återstå
|
4,230,732: 40.
|
3.
|
år 1847; Statsverkets medel
|
• • - • •
|
4,478,450:
|
3?.
|
7-
|
afkortningar
|
• . •-* • •
|
209,911:
|
4-
|
—
|
|
återstå
|
4,208,53g: 33én
|
■ 7-
|
eller i medeltal för fem år
|
a • s • •
|
3,810,653:
|
16.
|
—
|
Efter afdrag för medium af spanmålstullen under
|
|
|
|
dessa år
|
64,137: 45- 2*.
|
|
|
|
jemte de af Rikets Ständer nu utöfver
|
|
|
|
|
förhöjningarne beslutade lullnedsätt-
|
|
|
|
|
ningar, beräknade efter åren 1846 och
|
|
|
|
|
1847» enligt betänkandet N:o 28
|
27,502: 27. II.
|
91,640:
|
25.
|
1.
|
skulle återstoden af tullbeloppet utgöra ..
|
3,719,012:
|
38.
|
11.
|
Men härvid mäste tillika tagas i betraktande, att förtullningarne åren
i843, i844 och >845, om sistnämnde års tulltaxa äfven under dessa år
tillämpats, skolat, såsom Bevillnings-utskollets vid sisllidne riksdag afgifna
och på förtullningarne åren i83g—1843 grundade betänkande R:o 3j gif-
ver vid handen, uppgå i medeltal till icke mindre än 4,36o,73o: 43. 8., och
att således medium af de sista 5 årens på detta sätt beräknade tullintrader
k om me att vida öfverstiga det belopp, Utskottets beräkning i betänkandet
N:o 28 anvisar.
Med afseende å ofvan berörde anmärkningar bör derjemte icke lemnäs
obemärkt, att, enligt Kongl. Maj:ts förslag lill tulltaxa, på hvilket förslag
Kongl. Maj:ts beräkning af lullmedlen ock blifvit grundad, nedsällningarne
i gällande afgifter skolat uppgå till 22i,3oo r:dr, då nedsältningarne dere-
4
Bevillnint/s-Utskoltels Vild!ande, N:o 29
mot, enligt Rikets Ständers beslut, utgöra endast 27,500 r:dr, och alt skill¬
naden mellan dessa belopp, 193,800 r:dr, lagd till den nf Kongl Majt be¬
räknade tullinkomst, lemnar en vida högre summa, ån den Utskottet föreslagit.
Huru beräkningar af ifrågavarande beskaffenhet i öfrigt än må uppgö¬
ras, lemna de visserligen icke så osviklig säkerhet, att de icke nildor en
kommande tid kunna af oförutsedda händelser gäckas; men visst är dock,
att, äfven om införseln af några för tullinkomsten mindre vigtiga manufaktur-al¬
ster, till följd af närvarande rörelser i Europa, skulle förminskas, folkmängdens
tillväxt i förening med ett ständigt tilltagande förbrukning af kolonial-va-
ror och andra utländska förnödenheter under nästan alla förhållanden nöd¬
vändigt måste framkalla ökad införsel af just de artiklar, hvaraf tullinkom¬
sten hufvudsakligen beror, och alt följaktligen tullbevillningen, der grunden
för dess utgörande icke i hnfvudsakligare mån rubbas, årligen snarare lill¬
ön aftuger.
På grund häraf och då Utskottets förslag redan blifvit af två Stånd
godkändt samt, på sätt ofvan förmäles, äfven inom Borgare-ståndet synes
hafva vunnit allmännare bifall, anser UtskotteL sig
böra vidblifva samma förslag, nemligen att tullmedlen måtte be¬
räknas till årligt brutto belopp af 4>g75,ooo r:dr.
Hvad slutligen angår Utskottets förslag till beräkning af husbehofsbrän-
nerimedlen, så är deremot vordet anmärkt: inom Borgare-ståndet, att, då
Rikets Ständer vid innevaiande riksdag förhöjt bränvinsbränningsbevill-
ningen [ allmänhet med 25 procent och för redskap, som drifves med ånga,
med 33' procent, samt denna bevillning under sednast förflutna 5 år i
medeltal uppgått till 635,000 r:dr, som med 25 procents förhöjning ut¬
gjorde 793,750 r:dr, ifrågavarande bevillning, hvilken vid iSzfo —4i arens
riksdag antogs lill 750,000 r:dr samt vid sista riksdagen till 670,000 r:dr, nu
borde beräknas till åtminstone 700,000 r:dr, lill hvilken summa Utskottets
kalkyl ock skolat leda, om icke det till följd af missväxter högst ogynn¬
samma året 1846 lagts till grund för samma kalkyl; och inom Bonde-stån¬
det, att på de grunder, Eric Perssons från Gefleborgs län vid betänkandet
N:o 28 fogade reservation innehåller, och enär bränvinsbevillningen i Kongl.
Majrts nåd. proposition blifvit beräknad till [,200,000 r:dr, samma bevill¬
ning nu borde antagas komma att uppgå lill 700,000 r:dr, och har deremot
Utskottets förslag inom dessa båda Stånd funnit högst få försvarare.
Vigten
Bevillnings-Utskottet.i Utlåtande, Ä:o 29.
5
Yigten af de framställda anmärkningarne kan Utskottet icke jäfva; och
då Utskottets i återremitterade betänkandet uttryckta åsigt, alt den betyd¬
liga minskning i bräll vinspannornas antal, som år 1846 visat sig, hufvud¬
sakligen borde tiilskrifvas de af föregångna missväxter oerhördt uppdrifna
prisen å spanmål, och alt anledning följaktligen förefunnes, att bran vinspan¬
nornas antal åter skulle tilltaga, sålunda blifvit delad af de fleste ledamöter
inom Borgare- och Bonde-stånden, som i frågan sig yttrat, finner Utskottet
sig af allt detta föranlåtet att, med frånträdande af sitt förut härutinnan
algifna förslag, vördsamt tillstyrka,
att husbehofsbrännerimedlen må beräknas till årligt belopp af
700,000 r:dr.
Stockholm den 22 Aug. 1848.
Reservationer anmälda: af Herr Grefve Lagerbjelke, Herrar Tham
och Törnebladh samt Herr Prosten Nibelius, emot förslaget lill beräkning
af både tullmedlen och husbehofsbrännerimedlen, samt af Herr Westin, i
det förra, och Herr Friherre Stackelberg samt G. B. Appelqvist i det
sednare hänseendet.
Bih. till K. St. Prol. 1847 oell 1S48. 5 Sami. 1 Å/d. 21 Haft.
STOCKHOLM, f. d. Schultze’s Boktryckeri, 1848.
Bevfflriings-Utikis Mimona/, i\:o 30.
1
,JW 30.
Airk. till Exp-.-Utsk. d. 20 Äng., kl. 12 midd.
Memorial, i anledning af dels de skiljaktiga beslut, Riks stunden
fattat, angående åtskilliga i Utlåtandet n:o sy, rörande
tull bevil!ilin gen, behandlade frågor, aleis ock .åter rem iss
från Bonde-ståndet af nå gm de1 utaf samma utlåtande-
Enligt lill Utskottet ankomne utdrag af Ståndens vid behandling af of-
vannämnde utlåtande hållna protokoll, hafva de i utlåtandet afgifna \ tli an¬
den och förslag blifvit gillade, utom i följande omständigheter, derom vidare
yttrande lärer böra af Utskottet a (gifvas.
Det i utlåtandet sidan •« af Utskottet förnyade förslag, alt rättighe¬
ten alt införa hittills förbjudna, men Dädanefter lill införsel lofgifna varor
må tillkomma alla stapelstäder, är af Preste-, Borgare- och Bonde-slånden
gilladt; hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att denna införselsrättig¬
het skulle inskränkas lill de af Kongl. Maj:t, uti Dess nådiga proposition,
föreslagna städer.
Då emellertid tre stånd härutinnan faltal enahanda beslut och frågan
är af rent ekonomisk .beskaffenhet,
lärer samma beslut böra anses utgöra Rikets Ständers.
Preste- och Bonde-stånden hafva gillat, men Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-ståndet afslagit Utskottets sidan i5 förnyade förslag, att, der¬
est de partiella tull-lindringarne skola ega rum, desamma vid införsel icke
måtte tillkomma andra fartyg än dem, som sist inom de tre näslföi utgång¬
na åren bevisligen från svensk lill transatlantisk hamn afgåt.t med minst half
last af svenska produkter; och torde, då sålunda två stånd stannat emot två,
frågan om detta vilkor för tull-lindringarnes åtnjutande
böra anses förfallen samt hvad härom i förslaget till a5
§ tull-taxeunderrättelserna finnes intaget, böra ur försla¬
get uteslutas.
Bik, till fl. St. Prot. 1847 <£ 1848, 5 Sami. 1 Afi. 22 Haft.
Z
Bevitinings-Utsk:s Memorial*, N:o 30.
I öfverensstämmelse med Utskottets, sidorna 5 oell 6 gjorda tillstyr-
kan, att nu gällande serskilda tullbestämmelser för sillen-, halfsiden- oell
bomulls-väfnader, sorn införas från Ostindien och öfriga orter på andra sidan
Goda-höppsudden, måtte bibehållas oförändrade, hade ock Utskottet sidan
ifi föreslagit, att i 25 § Lill 1 ta xe-under rät leiser na skulle intagas det i mot¬
svarande 3o § af gällande taxe-underrättelser för dessa varor stadgade un¬
dantag från tull-lindringats åtnjutande; hvilket sistnämnde förslag Ridder-
skapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden godkänt, men Borgare ståndet
ogillat
Frågan, huruvida de serskilda, tull bes tärn me berna för nämnde artiklar
skola bibehållas, beror nu på omröstning i förstärkt Stats-utskott, och på
utgången af denna omröstning beror följaktligen äfven frågan, om anledning
till undantag från tull-lindiingarnes åtnjutande för samma artiklar fortfaran¬
de förefinnes eller icke; och torde Rikets Ständer alltså finna,
att, derest serskilda tullbestämmelser bibehållas Tor siden-,
halfsiden- och bomullsväfnader, som införas från orLer på
andra sidan Goda-hoppsudden, undantag från tull-lindring
för samma artiklar ock måste, på sätt 3. stånd beslutat,
intagas i 25 § tulltaxe-underrätfcelserna; men alt, i fall
de serskilda tullbestämmelserna varda förkastade, frågan
arn undantag från tull-lindring äfven bör förfalla.
Slutligen, och med anledning af Borgare-ståndets beslut, det skulle
uti underdånig skrifvelse af Rikets Ständer anhållas, att Kongl. Majit täcktes
anbefalla alla erforderliga kontroller till förhindrande af oloflig införsel af
varor, hade Utskottet sidan 17 tillkännagifva, att något likarladt beslut
icke var af öfriga Stånden faltadt, och att Utskottet icke eller ansåg sig ega
skäl tillstyrka öfriga. Stånden alt i Borgare-ståndets instämma.
Delta Utskottets yttrande är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
ståndet gilladt och af Borgare-ståndet lagdt till handliugarne; hvaremot
Bonde-ståndet återremitterat frågan, på det densamma måtte af Utskottet
vidare utvecklas och erhålla den form, att Bonde-ståndet, inom hvilket flere
ledamöter talat för antagande af Borgare-ståndets beslut, derom, kunde ingå
i hufvudsaklig pröfning.
BeviUiiings-T tsk:s Memorial‘r Vro 30.
3
Med det af Bonde-ståndet återremitterade yttrandet ville Utskottet in¬
galunda underkänna vigten deraf, att alla erforderliga kontroller mot oloflig
införsel af varor klefve stadgade; men Utskottet hyste den åsigt, att, sedan
de föi fattningar, hvilka innefatta speciella stadganden om tullkontrollerna,
varit föremål för Utskottets behandling och Ständernas pröfning samt nödiga
ansedda förändringar deri blifvit beslutade, en sådan i allmänna ordalag ut¬
tryckt underdånig anhållan, som den Borgare-ståndet för sin del beslutat,
hvarken vore fullt lämplig eller kunde leda till andra åtgärder, än den Kongl,
Maj:t, i allt fall, tvifvelsutan lärer, efter sig företeende omständigheter, i nå¬
der anbefalla; och Utskottet, sorn fortfarande hyser samma åsigt,'
vidblifver, i följd deraf, sitt redan afgifna och af 2 stånd
godkända yttrande i detta hänseende.
Slockholm den 26 Augusti 1848.
STOCKHOLM, I.u n d Ii e rgr & C:o., 1848
Bevillnings-UlskoUets Memorial, N:o 31.
1
M 31.
Ank. till Exp. Utsk. den h. Sept., kl. 6 e. m.
Memorial i anledning af Riksståndens skiljaktiga beslut, angå¬
ende beräkningen af tullmedlen och husbehofsbrdnnerimedlen.
Sedan Utskottet, uti utlåtandet JYs 29, dels förnyat sitt, i betänkandet J\s 28
gjorda, förslag att beräkna tullmedlen till årligt bruttobelopp af 4,075,000 r:dr,
dels ock, med frånträdande af det i samma betänkande framställda förslag angående
husbehofsbrännerimedlen, tillstyrkt dessas beräkning till 700,000 r:dr, så hafva
Preste-, Borgare- och Bonde-stånden gillat förstnämnde beräkning, äfvensom Borgare-
och Bonde-stånden godkänt förslaget att beräkna husbehofsbrännerimedlen till 700,000
r:dr, hvaremot Ridderskapet och Adeln ej allenast beslutat, att tullmedlen skulle
beräknas till 3,900,000 r:dr, utan äfven, lika som Preste-ståndet, vidblifvit sitt
förut fattade beslut att upptaga husbehofsbrännerimedlen till endast 647,400 r:dr.
Då den af Utskottet föreslagna beräkning af tullmedlen sålunda vunnit 3
stånds bifall,
lärer förslaget derutinnan böra anses vara af Rikets Ständer godkändt.
Beträffande åter husbebofsbrännerimedlens beräkning, så och då två stånd
härom stannat emot två och frågan icke kan förfalla, anser Utskottet sig böra vörd¬
samt inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet att, med frånträdande af
sitt beslut, antaga den beräkning Utskottet i utlåtandet JVs 29 tillstyrkt; och får
Utskottet, för den händelse att denna inbjudning icke skulle vinna någotdera ståndets
bifall, föreslå, till omröstning i förstärkt Bevillnings-utskott, följande proposition:
Den, som gillar Utskottets af 2 stånd godkända förslag, att beräkna husbe¬
hofsbrännerimedlen till ett årligt belopp af 700,000 r:dr, röstar
'ia ;
den, det ej vill, röstar
Nej;
vinner nej, komma dessa medel att beräknas till 647,400 r:dr.
Stockholm den 4 September 1848.
"“»minil* illUlflfifl)»———
Hilt. till fi. St. Prat. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 23 Häft.
1
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN,
Bevillnings-Utskotleis Memorial, N:o 3%,-
£'
N:o 32.
Ant. till Exp. Uisk. den 7 Sept, lil. 10 f. n*.
Memorial, i anledning af Riks-ständens skiljaktiga beslut, angå-■
de bestämmande af en assurans-afgift för summor, som un-
der rekommendation med posten af sandas.
-På sätt Utskottet uti utlåtandet N:o 26 förmält, hafva Ridderskapet och;
Adeln, Preste- och Bonde-stånden godkänt Utskottets betänkande N:o 19, inne¬
fattande förslag till bestämmande af en assurans-afgift för summor, som un¬
der rekommendation med posten afsändasj hvaremot Borgare-ståndet', sorn å-
terremitterat betänkandet, vid föredragning af förstnämnde utlåtande, alsia-
git Irsta punkten i betänkandet N:o 19 och lagt öfriga delar af samma be¬
tänkande, jemte utlåtandet N:o 26, till handlingarne.
Då Utskottet hyste den mening, att den föreslagna assurans-afgiften, så¬
som icke hänförlig till bevillning, var genom 3 Stånds sammanstämmande be¬
slut af Rikets Ständer fastställd, ansåg Utskottet sig icke eller hafva att med
frågan derom taga vidare befattning..
Emellertid hafva samtliga Riks-stånden, numera, i anledning af Expe-
ditions-Utskottets memorial JN:o 17, jemte förslag till underdånig skrifvelse i
oro förmäl de fråga, enligt ankomna utdrag af Ståndens protokoll för den 2, 4r
och 6 innevarande månad, ansett förevarande fråga vara af hevillnings natur
och derföre antydt Bevillnings-utskottet att, i öfverensstämmelse med denna
åsigt, gifva frågan ytterligare behandling..
Vid sådant förhållande och för den händelse, att Borgare-ståndet icke
skulle vilja i öfriga Ståndens beslut om bestämmande af ifrågavarande afgift
sig lorena, ser Utskottet sig föranlåtet vördsamt tillstyrka, att frågan må af-
göras genom omröstning i förstärkt Stats-utskott,. enligt en så lydande pro¬
position:
Den, som bifaller Utskottets af 3 Stånd godkända förslag, att en serskild
assurans-afgift af en skilling banko skall till postkassan erläggas för hvart fullt
100 r:dr banko, som i rikets mynt eller sådana bevis, hvilka i hvars mans
hand gälla såsom penningar, under rekommendation, med posten afsändas?,
röstar
Ja;
den, det éj vill, röstar
Nej;
Bih. till R. St. Fröt. 1847 och 1848, S Sami. t d/d. i4 Baftt.
2
Bevillning- Ut sköttens Memorial, N:& 3a-
Vi uner nej, kommer frågan om en sådan assurans-afgifts bestämmande,
jemlikt Borgare-ssåndels beslut, att förfalla.
Skulle den förra meningen blifva gällande, så oell då de bestämmelser.
Utskottet för sådant fall i öfrigt uti betänkandet N:o 19 föreslagit, blifvit af
3 Stånd godkände,
lära samma bestämmelser, hvilka, i oeh för sig, icke innebära stad¬
gande af någon afgift, böra anses godkända \
hvaremot samma bestämmelser, i händelse sjelfva assurans-afgiften förkastas,
torde, såsom följd deraf, böra förfalla..
Stockholm den 7 September 1848,
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1848.
Bevillnings-UlskoUels Utlåtande, N:o 53.
i
J\s 33.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept., kl. 12 mield.
Ullålande, i anledning af äterremiss utaf memorialet J\s 31,
angående Ståndens skiljaktiga beslut, rörande beräkningen
af husbehofsbrdnnerimedlen.
Uti memorialet J\s 31 hade Utskottet inbjudit Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet att frånträda deras skiljaktiga beslut, angående beräkningen af
husbehofsbrännerimedlen, och instämma i Utskottets af de öfriga Stånden godkända
förslag; hvarjemte Utskottet, för det fall, att inbjudningen icke vunne något Stånds
bifall, föreslagit frågans afgörande genom omröstning i förstärkt Bevillnings-utskott
öfver jemväl uppgjord voteringsproposition.
Enligt Utskottet meddelade utdrag af Ståndens protokoll för den 4 och 6
innevarande månad, har den gjorda inbjudningen icke blifvit antagen, utan så väl
Ridderskapet och Adeln som Preste-ståndet vidblifvit sitt skiljaktiga beslut; hvar¬
förutan, i fråga om den af Utskottet föreslagna omröstning, Ridderskapet och
Adeln godkänt Utskottets förslag, Preste-ståndet återremitterat detsamma, på grund
af deremot gjorda anmärkningar, Borgare-ståndet likaledes återremitterat förslaget,
med anmodan till Bevillnings-utskottet att uppgöra förslag till voteringsproposition
för omröstning i förstärkt Stats-utskott, samt Bonde-ståndet väl godkänt den af
Utskottet föreslagna voteringsproposition, men ansett densamma böra komma under
omröstning i förstärkt Stats-utskott.
De inom Preste-ståndet emot Utskottets förslag framställda anmärkningar gå
derpå ut, att, då frågan om beloppet, hvartill de serskilda bevillningstitlarne böra
beräknas, tillhörde statsregleringen och redan vore i Stats-utskottets inkomstbetän¬
kande behandlad, samma fråga, jemlikt föreskrifterne i 34 § 2 mom. Riksdags¬
ordningen samt 69 § Regeringsformen, borde genom omröstning i förstärkt Stats¬
utskott med Rikets Ständers rätt afgöras.
Då Utskottet afgaf sitt ifrågavarande förslag till omröstning i förstärkt Be¬
villnings-utskott, underlät Utskottet att motivera detta förslag, under förutsättning,
att någon tvekan om förslagets grundlagsenlighet icke kunde uppstå, ty för Ut¬
skottet syntes det uppenbart, att frågan om beräkningen af de serskilda bevill—
ningstitlarnes blifvande belopp, hvilken fråga otvifvelaktigt tillkommer Bevillnings¬
utskottets handläggning, utan att vara af den beskaffenhet, att med dess slutliga
afgörande bör förfaras i enlighet med 71 Regeringsformen, måste behandlas i
öfverensstämmelse med de i 73 och 75 <§§ Riksdagsordningen gifna allmänna
Bih. till B. St. Prol. 1847 och 18-18. 5 Sami. 1 Afd. 25 Baft. 1
2
Jievillnings-Utskotlels Ullålande, N:o 55.
föreskrifter. — Och ehuru Utskottet anser de emot förslaget gjorda anmärkningar
ingalunda ådagalägga riktigheten af den behandling utaf frågan, sorn' med arimärk-
ningarne är afsedd, har Utskottet likväl, då 2 Stånd beslutat, att frågan skall af
förstärkt Stats-utskott afgöras och anmärkningarne inom Preste-ståndet jemväl
innefatta en sådan mening samt det för riksdagens snara afslutande är oundgäng¬
ligen nödigt, att förevarande fråga utan dröjsmål bringas till slutligt afgörande,
af dessa och hufvudsakligen sistnämnda skäl funnit sig uppmanadt att, med från¬
trädande af sitt i memorialet M 31 gjorda förslag, tillstyrka, att omröstning må
i förstärkt Stats-utskott anställas öfver följande voteringsproposition:
Den, som gillar Utskottets af 2 Stånd godkända förslag att beräkna husbe-
hofsbrännerimedlen till ett årligt belopp af 700,000 r:dr, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej;
vinner nej, komma dessa medel att beräknas till 647,400 r:dr.
Stockholm den 7 September 1848.
Reservationer
Emot frånträdandet af Utskottets förslag i memorialet JVs 31, äro anmälde
af herr grefve Lagerbjelke, G., herr friherre Stackelberg, herr Törnebladh, herr
prosten Melén, herr komminister Hallén, samt herrar Murén och Embring.
Af herr prosten Klintberg: »Emot höglofl Utskottets pluralitets beslut får
jag mig härmed reservera. För Bevillnings-utskottet finnes mig vetterligen ingen
enda ,§ i grundlagarna, som undantager eller förbjuder detsamma att förstärkas,
då olika meningar i Stånden yppas öfver dess tillgöranden. 73 och 75 §§ i Riks¬
dagsordningen inrymma åt Bevillnings-utskottet lika rättighet, som åt de öfriga,
att förstärkt afgöra de mål, som der blifvit handlagda, och icke höra till Stats¬
utskottet. Har denna rättighet hittills ända ifrån Grundlagens stiftelse blifvit det
frånkänd eller aldrig satt i fråga och sålunda uppkommit den praxis, att förstärkt
Stats-utskott, i stället för förstärkt Bevillnings-Utskott, slutligen afgjort ett mål,
så bör väl icke alltid detta förfarande ega rum? Det, som är rätt, må väl en
praxis icke alltid kunna underkänna. Minst vill jag tro, att bristande tid bör
beveka att frånträda det rätta. Det vore att hylla den åsigten, att man gör rätt
och följer lagen, endast då man har tid.»
Häruti förenade sig herr Apolloff.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS J O H. BECKMAN, 1848.
Bevillning»-, Lag- samt Allm. Besv. och Eken. Ut sk. Memorial, N:o 34. i
N:o 34.
Ankom till Exp. Utsk. den 19 Sept., kl. 11 f. m.
Memorial, angående de till den blifvande nya Bevillnings-
stadgan hörande formulärer.
Sedan Rikets Ständer nu mera fastställt grunderna för deri blifvande
allmänna bevillningen samt bränvinsbrännings-rättighetens utöfvande, får Ut¬
skottet härmed, jemlikt sitt, i Betänkandet N:o 9 pag. 46 derom gjorda för¬
behåll, härmed afgifva förslag till de ändringar uti formulären vid Be vil l-
ningsstadgan, hvartill Rikets Ständers beslut i ofvannämnde hänseende föranleda.
I följd af den ändring uti 73 % Bevillningsstadgan, som blifvit vidta¬
gen med hänsigt till den, genom Kongl, förordningen den 27 April 1846
jernbiuken medgifna obegränsade, smidesrätt, oell enär värdet af de bruk,
som af nämnde rätt sig begagna, skall uppskattas efter samma bruks till-
verkningsbelopp under nästförflutna året, är det ock nödigt att, i formuläret
till kalkulativ-uppgift för bruken egaren eller disponenten af bruk med
obegränsad smidesrätt lemnäs anvisning till formen för den uppgift honom
åligger att till taxerings-kommittéen afgifva; och torde
början af nämnde formulär i sådant hänseende böra erhålla följande
lydelse:
Kalkulativ uppgift för N N bruk, till taxerings-kommittéen uti N N
Socken af N N Län för år 18 - -
|
|
Banko.
|
Undertecknad: eger (disponerar)
N. N. Bruk, privilegieradt på ham-
marskatts-smide
för året vågfördt recognitions-smide .
|
Skepp:d 000: — —
000:
|
|
|
|
Summa Skepp:d 000. — —
ä 00 R:dr
N. N• Bruk, hvarest, med begag¬
nande af obegränsad smidesrätt,
tinder nästlidne år tillverkats . Skepprd 000: — —
|
000
|
—
|
—
|
|
ä 00 R:dr
|
000
|
—
|
—
|
Afgår:
Tillverkningskostnad o. s, v. (lika med nu gällande)
Bih. till R. St. Pr. 1847 & 1848, 5 Sami. 1 Afd. 26 Haft. t
2 bevillning!-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon. Utskottens Memorial, N:o 34.
Då till bränvinsbränriings-redskap i lista och 2:dra klasserna ånga
icke får begagnas,
lärer, i formulären till mantals- och skattskrifnings-uppgiften fin¬
land och stad, den rättelse böra iakttagas, att klausulen^ för an¬
märkning om eld eller ånga begagnas till uppgifven bränvinsied¬
skap endast omfattar 3:dje, 4:de och 5:le klassernas redskap;
äfvensom och enär tiden för bränvinsbränningens utöfvande blifvit fördelad i
3 terminer,
detta föranleder följande ändringar, nemligen:
i formuläret N:o 8, att i kolumnen för afverkningsterminen in¬
föres ordet alta, i stället för „ begge,,, och
i formuläret N:o 10, att dels en ny kolumn för antal bränvins-
verk som varit begagnade 3:dje terminen, införes, dels ock rubri¬
ken å kolumnen för bränvinsverk, „begagnade begge terminerna*
utbytes emot: begagnade alla terminerna.
Med iakttagande af dessa rättelser,
torde formulären vid nu gällande Bevillningsstadga böra i öfrigt
bibehållas oförändrade.
Stockholm den 19 September 1848.
STOCKHOLM, w. f. dalma*. 1848.
Bevillnings-Vlskotlets Memorial, A: o 35.
i
N:o 35.
Ank. tili Exp.-Utsk. d. 13 Okt., kl. 6 e. n.
Memorialj i anledning af Riks-ständens skiljaktiga beslut, i frå¬
ga om anvisande af medel för godtgörande af det lån,
som Rikets Ständer beslutat upptaga, till bestridande af
rustnings-kostnaderna.
Enligt till Utskottet ankomna utdrag af Riks-ståndens protokoll, hafva
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet den i o och Borgare-ståndet den
12 sisth Julii gillat Utskottets i Utlåtandet N:o ai och Memorialet N:o 24
afgifna förslag, att det årliga belopp af 3oo,ooo Rdr Banko, hvilket Rikets
Ständer anslagit till godtgörande af de medel, som af Riksgälds-kontoret upp-
lånas i och för det till rustningskostnaders bestridande å kontoret anvisade
kreditiv å 2,000,000 Rdr, måtte, för innevarande år och så länge den blif¬
vande Bevillnings-förordningen kommer att gälla, utgöras genom serskild
bevillaing till i-6:del eller 16 2-3:dels proeent af den, enligt i:sta, 2:dra
lith. tilt R. St. Prol. 1857 # ms. 5 Sami. i Afd. 27 Haft.
2
BeviUninqs-Vls!wltels Memorial, Ko 35.
och 3:dje artiklarne nu gällande och blifvande Bevillnings-förordning, utgå¬
ende allmänna bevillning, äfvensom samma Riks-stånd godkänt de bestäm¬
melser, Utskottet i afseende å debitering, uppbörd och redovisning af den¬
na serskilda bevillning föreslagit; hvaremot Bonde-ståndet den 6 innevaran¬
de månad, på flera skäl, hvilka blifvit öfriga Stånden delgifua och i följd
deraf icke behöfva här anföras, funnit sig icke kunna bifalla Utskottets för¬
slag, utan beslutat, ”att ofvannätnnde å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv
af 2,000,000 Rdr må kontoret godtgöras på det sätt, att till räntor och amor¬
tering af i,25o,ooo R Ir uttaxeras proportionaliter, med hänseende till sist-
berörde suramas förhållande till hela krediti vsumman, under sex år, enligt
Bevillnings-utskottets förslag, genom förhöjning å i:sta, ardra och 3:dje ar¬
tiklarne af allmänna bevillningen, under de år, då denna Riksdags bevill¬
nings-förordning kommer att tillämpas; hvaremot, om de återstående 'j5o,ooo
Rdr i händelse af behof komma att statsverket tillhandahållas, amorlerings-
och räntemedlen dertill böra af kontoret af under händer hafvande medel
eller genom upplåning tills vidare anskaffas”; och har Bonde-ståndet inbju¬
dit öfriga Stånden att i detta beslut sig förena, hvilken inbjudning likväl
icke är vorden af något Stånd antagen.
Detta Bonde-ståndets beslut afser dels beloppet af det till rustnings¬
kostnadernas godtgörande bestämda årliga anslag och, tiden för delta anslags
utgörande, dels ock sättet, hvarpå anslaget skall utgå.
Hvad nu angar beslutet i birra hänseendet, eller i afseende å anslagets
belopp och tiden för dess utgörande, så och då Rikets Ständer redan, ge¬
nom bifil till Stats-utskottels utlåtande N:o i8-b beslutat, att anslaget skall
utgå med 3oo,ooo Rdr årligen under innevarande år och så länge denna
Riksdags Bevillnings-förordning kommer alt tillämpas, anser Bevillnings¬
utskottet sig, i följd så väl häraf sorn af sjelfva frågans beskaffenhet, icke till¬
komma att öfver Bonde-ståndets nu fattade beslut i dessa hänseenden af¬
gifva yttrande.
Beträffande åter sättet för anslagets utgörande, så har Bonde-ståndet
derom, hvad angår anslaget för innevarande år, icke meddelat något bes lut,
och beträffande de följande årens anslag, väl godkänt Utskottets förslag i
fråga om utgörandet af så •-tor del utaf anslaget, som, efter Bonde-ståndets
ofyanberörda beslut, skulle komma all utgå, rnen deremot icke meddelat
Beviltnings-Ulshotlels Memorial, A’:o 35.
3
yttrande, huru Stersläende delen af samina anslag skall utgöras; och ser
Utskottet sig häraf föranlåtet hemställa,
alt, derest Bonde-ståndet icke skulle vilja, lika med öfriga Stån¬
den, helt och hållet godkänna Utskottets ofvannämnde förslag,
Bonde-ståndet åtminstone, jemlikt 71 § R. F., måtte bestämma,
efter hvilken annan grund än den af Utskottet uppgifna, de för
innevarande år anslagna 3oo,ooo Bdr, äfvensom den del af sam¬
ma anslag, om hvars utgörande under följande åren Bonde-stån¬
det nu icke beslutat, må utgå.
Stockholm den i3 Oktober 1848.
STOCKHOLM, £ d. Scholtze! Boktryckeri, 184S.
Bevillnings-UlskoUelS Memorial, JV? 56.
1
Ank. till Exp. Utsk. d. 17 Okt., kl. 7 e. m.
JfS 36.
Memorial’ med förslag till Författning om utgörandet af det
serskildta skattebidrag till gäldande af 1848 års krigs¬
rustning skostnader, sorn Rikets Stander sig åtagit.
Sedan Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgarestånden, på sätt Utskot¬
tet uti memorialet Jfå 35 redan tillkännagifva, godkänt Utskottets uti utlåtandet
JYs 21 och memorialet M 24 gjorda förslag om anvisande af medel för godt¬
görande af det lån, som Rikets Ständer beslutat upptaga till bestridande af rust-
ningskostnaderne, samt Bondeståndet, enligt ankommet utdrag af dess protocoll
för den 16 innevarande månad, låtit bero vid hvad öfriga Stånden i detta hän¬
seende beslutat, så får Utskottet, i öfverensstämmelse med tillstyrkandet i sista
punkten af utlåtandet JSl 21, härmed vördsamt öfverlemna förslag till författning
i ämnet; hvarjemte och då tiden nu är så långt framskriden, att, innan författ¬
ningen hinner promulgeras, debetsedlarne för innevarande år möjligeu redan blif¬
vit afslutade och de skattskyldige delgifne, samt Rikets Ständers beslut derom, att
ifrågavarande afgift skall å samma debetsedlar upptagas, i följd deraf icke torde
kunna för detta år vinna tillämpning, Utskottet hemställer,
att uti den underd. skrifvelse, hvari, med författningens öfverlemnande,
Rikets Ständer anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta författningen till
allmän efterrättelse utfärda, Rikets Ständer tillika måtte underdånigst
begära, att Kongl. Majit, för det fall att afgiften för innevarande år till
krigsrustningskostnadernas gäldande icke skulle kunna å årets allmänna
debetsedlar upptagas, täcktes meddela de serskilda föreskrifter, som för
samma afgifts debitering finnas erforderliga.
Stockholm den 17 Oktober 1848.
Bilt. lill K. St. Prot. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 A[cl. 28 Haft.
2
ilevillnings-Utskottets Memorial, JVf 36.
Bilaga till B evilln in g s- Ut sk o t tets Memorial J\° 56.
Sveriges Rikes till allmän Lagtima Riksdag sammankallade och här i Stock¬
holm församlade Ständer gore veterligt: att, sedan WI till Kongl. Maj:ls dispo¬
sition å Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af två millioner Riksdaler
Banko, att, till bestridande af kostnaderna för nödiga förberedande rustningar och
andra åtgärder, som af de politiska förhållandena kunna påkallas, i mån af behof
och emot framtida redovisning lyftas, samt åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdragit, att genom upplåning anskaffa de medel, som i anseende dertill erfor¬
dras; så hafva WI, för godtgörande af dessa medel och derå upplöpande räntor,
anslagit ett årligt belopp af 300,000 R:dr, att så väl för innevarande år, som
för den tid, hvarunder en blifvande ny bevillningsstadga kommer att tillämpas,
utgå sålunda, att å hvarje debetsedel skall, under rubrik: till gäldande af 1848
års Icrigsrustningskostnader utföras en sjettedel eller 16? procent af summan utaf
all den bevillning, som på grund af l:sta, 2:dra och 3:dje artiklarne af Bevill—
ningsförordningen förut i debetsedeln blifvit de skattskyldige påförd, att, på ena¬
handa satt, som sjelfva bevillningen, af vederbörande uppbäras, redovisas och inle¬
vereras till Riksgäldskontoret, hvarest denna afgift skall serskildt på från allmänna
bevillningen afskild räkning bokföras; och anslås, såsom godtgörelse åt de tjenste¬
män, hvilka med debitering, uppbörd och redovisning af delta serskildta skattebi¬
drag få befattning, i landsorterna 1 ? procent utaf summan af hela länets och i
Stockholm 1 procent utaf summan af dess bidrag, att af Pröfningskomitéerna
emellan vederbörande fördelas och i samma ordning, som 121 § Bevillningsför-
ordningen bestämmer, till dem utdelas.
Till yttermera visso håfve WI &c.
STOCKHOLM, tryckt nos joh. beckman, 1848
■Bwillnifigs-Ulskoltels Betänkande, N:o 37.
1
N:o 37.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 Okt., kl. 7 e. st.
Betänkande, med förslag till Bevillnivgssummans fördelning.
Sedan Rikets Ständer, genom bifall till Stals-ulskoltels Memorial N:o
338 fastställt summan af den bevillning, som, till fyllande af stats- och
riksgälds-verkens behof från och med år 1849 ^ess liasla statsreglering
vidtager, skall årligen utgå till ..... i,85o,ooo: — —
så får Utskottet härmed afgifva förslag till denna
bevillnings-summas fördelning.
Enligt från Riksgälds-kontoret erhållen uppgift å
den allmänna bevillning, som intill den i5 inneva¬
rande månad för åren 1846 och 1847 kontoret
i 11 flut!t, eller derstädes vid ränteliqvider innehållits,
har samma bevillning, med tillägg af den under nämn¬
de år levererade arfs- och lestamentsbevillning, upp¬
gått: för år 1846, till i,8i6,5o5 r:dr ^5 sk. 3 r:st;
och för år 1847, ^ 1,820,082 r:dr 47 sk. 1 r:st.
Härvid måste dock tagas i betraktande, att af 1847
års bevillning en summa af omkring 5ooo r:dr med sä¬
kerhet före detta års utgång ytterligare inflyter och att
bevillningen för 1847 alltså uppgått till 1,825,000: — —
Bilagde sammandrag öfver de af
Rikets Ständer förslagsvis beslutade
Transport 1,825,000:
Bih. till R. St. Brot. 184-7 ty 1848. 5 Sami. 1 Åfi. 39 Baft. *
2
Bevillnings-Ulskotlels Betänkande, S.o 37.
Transport t,825,ooor — —
föi-ändringar uti gällande bestämmelser
i afseende på bevillniugens fördelning
samt öfrige på bevillniugens belopp in¬
verkande stadgande», gifver nogsamt
vid banden, att förändringarne ärm
af beskaffenhet, alt icke kunna till
sina verkningar till bevillniugens be¬
lopp till siffran beräknas; och Ut¬
skottet harderföre ansettuppgörandetaf
speciel kalkyl i della hänseende ända-
målslöst.
Emedlertid är det, efter Utskot¬
tets tanka, otvifvelaktigt, att, oberäk-
nadt den under bibehållandet af sam¬
ma bevilIningsgrunder, af folkmäng¬
dens tillväxt och industriens utveck¬
ling härflytande progressiva tillökning
i bevillningsbeloppet, som under en
följd »f år iakttagits, nyssberörde, af
Rikets Ständer förslagsvis beslutade
förändringar i bevillniugs-förordnin-
gen och deribland förnämligast den
enskilda banker ålagda högre bevill¬
ning, skola åstadkomma den nu er¬
forderliga förhöjning i bevillniugens
belopp . . .. 25,ooo- — —
■ i,85o,ooor — —
Häraf visar det sig åter, alt hvarken behof af vidare förhöjning eller
tillgång lill nedsättning eller lindring i allmänna bevilIningen, utöfver hvad
Rikets Ständer förslagsvis beslutat, förefinnes; och Utskottet anser sig följ¬
aktligen böra vördsamt hemställa,.
att alla uti det vid Eetänkandet N:o p fogade förslag till bevill-
ningsstadga upptagne afgifter, med de, dels i anledning af Ut¬
låtandet N:o 14. och Memorialet N:o 17 samt dels genom om-
BeviUnings-Utskollets Betänkande, S:o 37.
Z
röstning i Förstärkt Stal.s-ulskolt vidtagne förändringar, måtte
af Rikets Ständer godkännas.
Slockholm den 19 Oktober 1848.
På Högloft. Riddarskapets
och Adelns Ledamöters vägnar
G. Lagerbielke.
På Vällofl. Borgar-ståndets
Ledamöters vägnar
P. Murén.
På Högv. Preste-slandels
Ledamöters vägnar
A. C. Setterblad.
På Hederv. Bonde-ståndets
Ledamöters vägnar
Joh. Persson.
A. G:son Bennich.
Sammandrag,
utvisande de af Bevillnii gs-ulskollet föreslagna och af Rikets Ständer för¬
slagsvis godkända förändringar uti nu gällande bestämmelser i afseende å
bevillningens fördelning, samt öfriga bevillningsförordningens stndganden,
för så vidt samma förändringar kunna föranleda förhöjning eller nedsätt¬
ning i bevillningens belopp.
Förhöjningar:
§ *4.
Pag. 83 uti förslaget vid Betänkandet N:o 9.
Handtverkare , hvilka utan mästerskaps eller burskaps förvärfvande erhållit
tillstånd att såsom försörjningsmedel åstadkomma handtverkeri-
arbeten ........ B:ko r:dr 2: —
§ 27-
Pag- §4-
Gesäller, lika med dem i städerna, se § r4«
4 Bevilings-UlskolMs Betänkande, A':o 37.
Pag. 6 i utlåtandet N:o
llandelsbctjente, lika med dem i andra städer, än Slockholm och Golha-
borg samt den af Första klassen, se § 1f
Pag. 97 i förslaget vid betänkandet N:o 9.
Spannmålshandlande, taxeras efter deras rörelse lika med slädarnes hand¬
lande, § g.
§ 28.
Pag- 97-
Alla på landet — — — — — — — åstadkommas) samt egne eller
sina grannars landtmanna-produkter.
§ 35.
Pag. 10 2.
”1:0 Bevillning utgöres vidare af enskilde Banker med fem procent af
den årliga behållning, som icke öfverstiger sex för hundradet, men med
femton procent af det belopp, hvartill behållningen för året derutöfver
uppgår, allt beräknadt efter hvad af teckmngssumman eller grundfonden
blifvit kontant tillskjutet.”
§ <45.
Mom. 7:0, som medgifver befrielse från bevillning för: Bokhandlare,
med mindre inkomst än 200 r:dr b:ko, har ansetts böra uteslutas.
§ .48-
Den uti denna § medgifna lindring i bevillningen för dem, som ut¬
gjort grufvuhjelp till Löfås silfververk, har funnits böra upphöra.
§ <49-
Denna §, hvarigenom staden Wennersborg medgifvits befrielse från bevill¬
ning för tomter, hus och byggnader, har jemväl ansetts böra uteslutas.
Nedsättningar:
§ <4-
Pag. 79. v Artister,
Bfvillnings-VlsKoIteh ReUnltanite, R:o 37.
Arti ater, i siw
|
klasser:
|
|
|
|
|
Första
|
klassen .
|
•• •
|
b: ko
|
r:di
|
5o: —
|
Andra
|
d:o
|
• •
|
99
|
99
|
35: —
|
Tredje
|
d:o ,
|
. »
|
99
|
99
|
25: —
|
Fjerde
|
d.'o
|
•
|
99
|
99
|
.5: —
|
Femte
|
d:o
|
|
99
|
9 9
|
10: —
|
Sjette
|
d:o
|
. •
|
99
|
99
|
5: —
|
Sjunde
|
d:o
Pag. .02.
|
§ 36.
|
r»
|
99■
|
2: —
|
Den i mom. 1:0 af denna § medgifna befrielse frän bevillning af te¬
stamente, gåfva etc. för syskon och deras barn, bar blifvit utsträckt till
syskon och deras afkomlingar
§ 3?.
Pag. 9 i utlåtandet N:o 14.
Eller nuvarande mom. 3:o har ansetts böra tilläggas ett nytt mom,,
så lydande:
*’4:o Den, som under påslående krig eller i och för krigsförtjenst er¬
håller en högre karakter, utan åtföljande lelli på stat, erlägger för fullmak¬
ten derå ingen bevillning.
§ I2f.
Pag. 128 i förslaget vid betänkandet N:o 9.
Den, enligt denna §, i och för kostnaders bestridande vid taxeringarne,
för Norrbottens län serskildt anslagna andel af bevillnings-medlen bar an¬
setts böra bestämmas til! femhundra fyratio riksdaler.
§ .36.
Pag. .33 och 134 i förslaget vid betänkandet N:o 9.
Skeppsombudsmannen i Stockholm bar för debitering och uppbörd af
sjöfolks bevillning blifvit tillagd samma förmåner, som andra debiterings-
nrän.
Bi/i. till R. St. Prot. i8*7 & m8. 5 Sam!, i Afd. 29 Haft.
%
STOCKHOLM, f. d. Schultze’* Boktryckeri, 18*8.
Register
öfver Bevillnings-utskottets afgifna Betänkande, Ut¬
låtanden och Memorial, under Riksdagen i Stock¬
holm åren 1847 och 1848.
i'. A.
Numraern å
Betänkandet m. m.
Accis, salu-, af städerna . ...... .12.
Assurance-afgijt för summor, som under rekommendation med
posten afsändas ...... jg.
Utlåtande, i anledning af återremiss . . 26.
Memorial, i anledning af olika beslut . . 32.
13.
Beräkning af tullmedlen, salu-accisen, postmedlen, karta-sigillata-
afgillen och busbehofsbränneri-medlen . . . 28.
utlåtande, i anledning af återremiss .... 2g.
memorial, i anledning af olika beslut . . . 3i.
utlåtande, i anledning af återremiss utaf memorialet
N:o 3i ........ 33.
Nummrrn å
Betänkandet rr. ra?
Bevillning, allmän: om gränderna derför ..... g,
utlåtande, i anledning af återremiss . . . .
memorial, i anledning af olika beslut . . ,
memorial, angående befrielse från bevillning för vissa
embets- och tjenslemäns löner, som af Norska
staten bestås ...... 5,
bevillningsstadgans formulärer: Memorial derom . 34.
bevillningssumman: förslag till fördelning deraf . 3y.
Bevillnings-taxeringen för fastigheter: utlåtande derom 25.
Bränvinsbränningen, om befordrande till trycket af kommittera-
des förslag i ämnet ..... 6.
C.
Canzlibetjening, om ytterligare antagande deraf . . . . 1, 3.
IL
Kort spel-, om stämpling och afgiften derå . . . . 10.
utlåtande, i anledning af återremiss . . . 16.
Krigsgärd, om dess utgörande af pastorer ..... 22.
Krigsrustningskostnadernas gäldande genom bevillning . . 21.
memorial, i anledning af återremiss . . . 24.
memorial, i anledning af olika beslut . . 35.
memorial, med förslag till författning derom . 36.
Kur hus-af giften, 0111 dess fortfarande . ..... 8.
P.
Postbevillningen, betänkande derom 7-
Produktions bevis, angående smör och lax, som från Norr- och
Westerbottens län transporteras . , . 2. J
ISirjuM* a
Betänkandet m. m.
s.
Stämmoböterj om deras fördelning ...... 4.
Stämplcidt papper angående afgiften derå 11.
utlåtande, i anledning af återremiss . i5.
memorial i anledning af olika beslut . 18.
T.
Tullbevillningerij om grunderna derför . . . i3.
memorial, i anledning af serskildt, utaf Borgare¬
ståndet fattadt beslut ..... 20.
memorial, i anledning af Ståndens olika beslut 23.
utlåtande i anledning af återremiss i vissa delar
af N:ris i3 och 23 ..... 27.
memorial, i anledning af skiljaktiga beslut, an¬
gående N:o 27 ..... 3o.
STOCKHOLM, f. d. Schul!ze’s Boktryckeri, 184-8.
BIHANG
TILL
o
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1847 och 1848.
FEMTE SAMLINGEN.
g,ira Afdelningen:
Bevillnings- samt Allmänna Besv. och Oecon. med
flere Utskotts gemensamma Memorial, Utlåtanden
och Betänkanden.
Bevilln.- Lag- samt Allm. Besv.- o. Eken.-Utskottens Betänkande, N.o i. 1
N:o 1.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 April 1848, kl. 11 f. ra.
Bevillnings- Lag - samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-ut¬
skottens betänkande , angående grunderna för rättigheten att
tillverka och omdistillera samt i minut försälja bränvin,
äfvensom för beskattningen dervid.
T ill sani na ansatta U sköttens behandling hafva blifvit öfverlemnade dels
Kongl Majlis under den 18 November sistlidet år aflåtna nådiga proposition
till Rikets Ständer, angående grunderna för rättigheten att tillverka, omdi¬
stillera och i minut försälja bränvin, äfvensom för beskattningen dervid, åt¬
följd af ett utaf dertill utsedde kommitterade afgifvet underdånigt betänkan¬
de i ämnet, tillika med serskilde förslag til! förordning, angående såväl till¬
verkning och omdistillering af bränvin samt försäljning och transport af brän¬
vin, jemte åtskilliga lill nämnde betänkande och förslag hörande handlingar,
dels ock inom de serskilda Riksstånden väckta motioner om förändringar i
nu gällande förordning, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af
bränvin, samt i anledning af den nådiga propositionen och motionerne afgif»
na yttranden inom Riksstånden, nemligen:
Hos Ridderskapet och Adeln:
af herr Hammarberg, C.,
herr Hammarhjelm, Carl Gust.,
Friherre Rappe, Ascel Ludvig,
Grefve Levenhaupt, Gustaf,
herr Reutersvärd, Per Adam,
herr Hjerta, Lars;
Hos Preste-ståndet;
af komminister Janzon, Jonas,
doktor Säwe,
doktor Sandberg, och
prosten Forsell;
Hos Borgare ståndet:
af herr Stenberg,
herr Sjöstedt,
herr Hörnstein,
Bih. till R. St. Prot. 1847 ooå 1848, 5 Samt. 2 Afd, 1 Iläft. ' 1
2 Bevilln.- Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-Utskottens Betänkande , N;o t.
af herr Murén, och
herr Rodin.
Hos Bonde ståndet:
af Erik Norberg från Westmanlands län,
af Nils Strindlund och Per Östman från Westernorrlands län,
af Sven Heurlin, Petter Gabrielsson, Gustaj Johansson och Johan Pers¬
son från Kronobergs län,
af vice talmannen Nils Persson,
af Gustaf Bernhard äppelqvist och Eric Månsson från Blekinge,
af Per Nilsson och Jöns Jönsson från Christianstads län,
af Johan Bergström från Skaraborgs län,
af Johan Petter Andersson, Lars Larsson, Ephraim Larsson och A.
Gunnarsson från Elfsborgs län,
af Nils Jeppsson, Jöns Månsson och Såne Persson från Malmöhus län,
af Petter Jönsson, Petter Johan Pettersson och Petter Persson från
Jönkopings län,
af Carl Magnus Engström, Sven Isacsson, Petter Danielsson, Jonas
Pettersson och Per Bengtsson från Calmar län,
af förre talmannen Anders Ericsson och Anders Andersson från Örebro
län,
af Gustaf Glad hån Westerbottens län,
af Matts Persson från Stockholms län,
af Herrman Jönsson Öbom från Norrbottens län,
af Gustaf Pettersson, Lars Magnus Knutsson, Carl Nilsson och Olof
Nilsson från Östergöthlands Ian,
af Elof Andersson från Wermlands län, samt
af T. Lind från Bohus län.
Vid behandlingen af Kongl. Maj:ts ofvanberörde nådiga proposition haf¬
va Utskotten jemväl tagit i öfvervägande hvad af roolionärerne blifvit i äm¬
net yrkadt; och hvad först angår det af riksdagsfullmäktigen Nils Strindlund
framstälda yrkande, att bränvinsbrönningen måtte inom riket förbjudas; så,
enär ett dylikt förbud icke, utan en allt för stor rubbning i närvarande för¬
hållanden, skulle kunna bringas till verkställighet, anse Utskotten sig böra
till Rikets Högloft. Ständer hemställa
att Nils Strindlunds berörde motion icke må vinna afseende.
Vidare har herr Grefve Levenhaupt, Gustaf, föreslagit att, till förekom¬
mande af misshushållning med skog, bränvinsbränningen på statens egendo¬
mar, af hvad namn och beskaffenhet den vara må, malle förbjudas; meu då
R erilin. - Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon -Utskottens Betänkande, N.o 1. 3
ett dylikt undantagsstadgande skulle komma att stå i fullkomlig strid
med de åsigter, sorn, i afseende å rättigheten till bran vinsbränning, inom
Utskottet gjort sig gällande, och förslaget dessutom innefattar en föga rättvis
inskränkning i en jordbruket hittills åtföljande rättighet, hafva Utskotten
ansett sig icke kunna fästa afseende å Grefve Levenhaupts berörde
motion.
De öfrige motionerne hafva Utskotten, till undvikande af den stora vid¬
lyftighet, som deras serskilda besvarande skulle medföra, samt till befordran¬
de af ämnets lättare öfversigt, ansett lämpligast att sammanföra under vissa
hufvudmomenter och, i sammanhang med den nådiga propositionen, så vidt
de kunna till deruti förekommande ämnen hänföras, till besvarande upptaga.
Dessa hufvudmomenter äro följande:
l:o
Rättigheten att tillverka bränvin har, enligt hittills gällande stadganden,
uteslutande Varit fästad vid jorden; men Kongl. Majit har uti sin nådiga pro¬
position föreslagit, att denna rättighet äfven kuude få utöfvas, ehvad jord¬
bruk innehafves eller ej; hvarjemte åiskillige motionärer yrkat, att bränvins-
bränningen borde utgöra en fullkomligt fri näring", och andre åter att densam¬
ma hädanefter, såsom hittills, borde uteslutande åtfölja innehafvande jord
och bränvinsbränningen såsom fabriksrörelse förbjudas.
Sammansatta Utskotten hafva således till en början bordt bestämma,
huruvida rättigheten att tillverka bränvin skulle fortfarande utgöra ett
jorden åtföljande privilegium
eller
om denna rättighet må kunna utöfvasj utan afseende å innehafvande
jord,
och Utskotten hafva härvid, på de af Kongl. Majit, i nara öfverensstämmelse
med hvad ofvanberörde komruitterade tillstyrkt, anförda skäl, för sin del an¬
tagit,
att bränvinsbrännings-rättigheten må kunna utöfvas oberoende af in¬
nehafvande jord, då densamma såsom fabriksrörelse bedrifves.
Vidare hafva sammansatta Utskotten väl, i likhet med hvad Kongl.
Majit föreslagit, funnit sig böra såsom ett grundstadgande antaga
att bränvinsbränning af säd, potates eller annat ämne får utöfvas i
två hufvudklasser, nemligen:
4 Bevilln.- Lag- samt Allm, Besv.- o. Ekon.-Utskoltens Betänkande, N.o t.
i:a klassen, på grund af innehafvande jord; och
s:a klassen, såsom fabriksrörelse, ehvad jordbruk innehafves eller
ei;
men deremot ansett sig böra frångå den af Kongl, Maj:t föreslagna indel¬
ning af l:a klassens bränvinsbränning i tvänne underafdelningar, nemligen till
husbehof och såsom binäring till jordbruket.
3:o
I afseende å tiden för bränvinsbränningens utöfvande hafva en del mo¬
tionärer ansett bränvinsbränningen böra vara tillåten under hela året, eller
åtminstone under åtta månader af året; hvaremot andra ansett bränvinsbrän¬
ningen böra inskränkas till två, tre eller fyra månader af året, eller årligen
minskas med en månad, så alt handteringen inom sex å åtta eller högst tolf
åi må hafva upphört; men med antagande af de utaf kommitterade anförda,
af Kongl, Maj:t godkända, skäl, hafva sammansatta Utskotten lika med Kongl.
Maj:t ansett
att bränvinsbränning bör vara tillåten under sex månader af året,
nemligen Januari, Febiuari, Mars, April, November och December.
4:o
Kongl. Majit har väl i Sin nådiga proposition föreslagit, att tiden för
bränvinsbränningen i lia klassen skulle indelas i tre serskilda terminer af två
månader i hvardera; hvaremot för bränvinsbränning i 2:a klassen det skulle
vara tillåtet att anmäla sig till bränning under en, under flera eller under
alla af de sex månaderne; men då det af kommitterade och Kongl. Majit
anförda skäl för förslaget, att indela tiden för bränvinsbränning i 2:a klassen
uti sex terminer, att nemligen undanrödja alla anledningar för fabriksbränna-
ren att anse sig i något fall nödsakad till bränvinsbränningens fortsättande,
enligt sammansätta Utskottens åsigt, äfven eger tillämpning på bränvinsbrän¬
ning i lia klassen, hafva sammansatta Utskotten trott sig icke böra stadga
någon annan indelning af tiden för bränvinsbränning i lia klassen, än den,
som blifvit föreslagen för 2:a klassen, eiler fabriksbräuningen, hvarföre sam¬
mansatta Utskotten antagit
alt tiden för bränvinsbränningens utöfning, vare sig på grund af
jordbruk, eller såsom fabriksrörelse, fördelas i sex terminer, meden
månad i hvardera, och med rättighet för bränvinsbrännaren att an¬
mäla sig till bränvinsbränning under en, under flera eller under al¬
la af de tillåtna sex piånaderne.
Sevillu.- Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekan.-Utskotten* Betänkandet Nio 1. §
5:o
För att bereda utväg för de provinsers invånare, der bränvin hufvud¬
sakligen tillverkas af potates, att, i händelse denna jordfrukt, vid dess upp¬
tagande utur jorden, skulle visa benägenhet för röta, kunna i tid använda
densamma till bränvinsbränning, hafva sammansatta Utskotten ansett sig bö¬
ra föreslå följande stadganden:
Åstundar någon att börja bran vinsbränningen den 15 Oktober, i stal»
let för den 1 November, må sådant, efter hos Kongl. Majlis befall¬
ningshafvande derom gjord anmälan, stå honom öppet; i hvilket
fall de tvänne sista bränvinsbrännings-terminerna af året räknas från
och med den 15 i hvarje månad.
6: o
I fråga om den högsta pannerymd, som för bränvinsbränningen i l:a klas¬
sen skulle få begagnas, har Kongl. Maj:t föreslagit, alt redskap för bränvins¬
bränningen till husbehof skulle vara af högst 18 kannors rymd, samt alt red¬
skap för bränvinsbränningen såsom binäring till jordbruket ej må innehålla
större rj'md än 63 kannor, utan mäsk värmare, eller 47 kannor med mäskvärma-
re; hvaremot inom Hederv. Bonde-ståndet de förslag b 1 i f v i t| framställde, att till
bränvinsbränningen för husbehof borde få begagnas huru stor pannerymd som
helst; alt pannerymden borde utsträckas till och med 90 ä 100 kannor; att
den borde inskränkas till 25, 24 å 22 kannor, och så vidare.
Då Utskotten emedlertid frångått den af Kongl. Maj:t föreslagna indelning
af bränvinsbränningen i Ira klassen, men deremot ansett de af kommilterade
uttryckta och af Kongl. Maj:t godkända åsigter, i fråga om redskap lill den
af Kongl. Maj:t föreslagna l:a klassens bränvinsbränning, såsom binäring tili
jordbruket, kunna i de väsendtligaste delar ega tillämpning vid bestämman¬
det till form och storlek af redskap tiil den af Utskotten antagna l:a klas¬
sens bränvinsbränning, hafva Utskotten velat föreslå Rikets Ständer,
att redskap för bränvinsbränning i l:a klassen ej må innehålla stör¬
re rymd än 63 kannor utan mäskvärmare och 47 kannor med mäsk-
värmare samt att redskapen i denna klass i öfrigt må vara af den
beskaffenhet och form, som i 7 § af bi lagd e förslag till förordning,
angående tillverkning och omdislillering af bränvin föreskrifves.
7:o
På de af Kongl. Maj:t införda skäl hafva sammansatta utskotten ansett
det vidare böra stadgas:
8 Hevilla.- Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-Utskottens Betänkande, N:o i.
att rättighet till bränvinsbränning i lista klassen, hvilken rättighet
skall fortfarande åtfölja hemman, hemmansdel eller annan jordlägenhet
å landet, som efter 1847 års taxering uppgå till värde af minst
300 r:dr, må utöfvas i förhållande till det sålunda beräknade vär¬
det, med de i den af Kongl. Majit föreslagna tariff för taxerings¬
värdet upptagne pannerymder, kokrummet inberäknade under iakt¬
tagande att, såsom grund för bränvinsbrännings-rältigheten, värdet
af åbyggnaden i hvarje fall ej får i uppskattningen ingå till storrå
belopp, än som motsvarar högst en fjerdedel af jordens taxerings¬
värde, hvar och en, hvilkens egendomsvärde berättigar till några af
de större af de i tariffen utförde pannerymder, likväl obetaget att
i stället begagna en af de mindre, utan att likväl, i något fall, brän-
vinsbränningen i denna klass må få idkas med flere än en panna
i samma bränneri, ej eller i förening med bränvinsbränning i 2:a
klassen, eller på samma egendom, der sådan bedrifves.
8:o
Likaledes hafva sammansatta utskotten ansett sig böra antaga följande af
Kongl. Majit föreslagna stadganden:
a) att den, som inom samma fögderi eger två eller flera hemman,
hemmansdelar eller jordlägenheter, hvilka bränvinsbräunings-rättig-
het åtföljer, må utöfva tillverkningen, om lian så för godt finnér,
blott på en af dessa egendomar, med en pannerymd svarande emot
deras sammanlagda värde, enligt förenämnde tariff, eller för en el¬
ler flera bland dem, der serskild ladugård finnes och utfodring
sker, serskildt idka bränvinsbränning med så stor panna, som mot
taxeringsvärdet af hvardera egendomen svarar;
b) att serskilde egare och innehafvare af hemman, hemmansdelar
eller jordlägenheter, som hvar för sig uppgå till minst 300 ridr
taxeringsvärde, och som äro belägna i samma byalag, eller eljest
angränsa hvarandra, må med en gemensam panna, i rymd svaran¬
de, enligt förberörde tariff, emot deras sammanlagda värde, utöfva
bränvinsbrännings-rältigheten på den af dessa lägenheter, som der¬
till uppgifves;
Hvarförutan utskotten ansett följande i Kongl, förordningen den 13 Juni
1845 befintliga stadgande böra bibehållas, nemligen:
att åboer å sådana hemman, hemmansdelar eller jordlägenheter på
landet, som icke uppgå till 300 ridr i taxeringsvärde, men hvilka
Bevilln.- Lag- samt Allm. Eesv.- o. Ekon.-Utskottens Betänkandej N.-o t. 7
uti ordinarie eller extra ordinarie rotering deltaga eller vakans-afgift
utgöra; äfvensom icke roterade, men med serskild ränta till kronan
eller till innehafvare af dess rätt, belagda torplägenheter, äfven åt¬
njuta samma förmån, med vilkor att det sammanslagna jordvärdet
uppgår till minst 300 i:dr.
9:o
Hvad Kongl. Majit, i frågan huruvida rättigheten lill bränvinsbränning i
lia klassen må tillkomma städerna, föreslagit, hafva sammansatta utskotten,
med nedsättning af det utaf Kongl. Maj:t föreslagna minimum af jordvärdet
från 1,000 r:dr till 750 r:dr, antagit sålunda:
att lör stadsjord, hvartill enskild person har full eganderätt eller
ständig besittningsrätt, eller som för stadens gemensamma räkning
brukas, eller är anslagen till tjenstemäns aflöning, eller på viss tid
utarrenderad, bränvinsbränning må utöfvas med panna af minst 32
kannor utan, och 24 kannor med mäskvarmare, såvida jordens tax¬
eringsvärde, utan någon beräkning af derå uppförde byggnader för
en eller flere sammanslagne sådana jordlotter, uppgår till minst 750
r:dr, och må pannerymden för högre jord värde, på lika sätt beräk-
nadt, ökas enligt förestående tariff till högst 63 kannor utan, eller
47 kannor med mäskvärmare;
Hvarjemte utskotten ansett följanda i nu gällande författning, angående
bränvinsbranningen bifintliga sladganden böra bibehållas:
att nemligen det i öfrigt skulle ankomma å de flesta röstegande in-
vånarhe i hvarje stad, der jorden tillhör staden, att, i den ord¬
ning, som för beslut om stadens inkomst eller utgift iakttages, be¬
stämma, huruvida den bränvinsbränning, hvartill staden efter värdet
af de serskilda jordlotterna är berättigad, skall åt dessas innehafvare
upplåtas, eller för stadens gemensamma räkning utöfvas, och om
bränvinsbränningen skall ske med serskilde pannor efter hvarje jord¬
lotts värde, eller ock uti ett eller flera sammansatta verk efter alla,
eller flera jordlotters sammanslagna värde; men att uti de städer
deremot, der jorden är med eganderätt fördelad på stadens invå¬
nare, det må bero på det beslut, som ibland dem af pluraliteten,
beräknad i mån af jordvärdet, fattas. Är förhållandet blandadt, be-
bestämmes sättet för bränvinsbränningens utöfning efter enahanda
grunder.
i
3 Bevilln.- Lag- samt Allm. Besv- o. Ekon.-Utskollens Betänkande, N.o i.
10:o
Det af Kongl. Maj:t föreslagna stadgande i ändamål alt för dem, som
innehafva bränvinsbrännings redskap till form och beskaffenhet olika med den
för ira klassen i förslaget afsedda, underlätta öfvergången till begagnandet af
dermed i allo öfverensstämmande redskap, hafva sammansatta utskotten an¬
sett böra erhålla följande förändrade lydelse:
för hemman eller lägenhet, derå bränvinsbränning emot belöpande
skatt, på grund af Kongl, förordningen angående vilkoren för till¬
verkning och försäljning af bränvin den 13 Juni 1845, egt rum,
med behörigen stämplad redskap af annan beskaffenhet i afseen¬
de å pannans diameter, jemförd med dess höjd, än som i denna
författning föreskrifves, må samma redskap, så framt rättighet till
bränvinsbränning med panna af lika stor kannerymd, enligt denna
författning, fortfar, kunna begagnas intill slutet af år 1851, eller, om
den dessförinnan, författningarna likmätigt, skall omslämplas, intill¬
dess sådant sker; dock må bränvinstillverkning i denna klass icke i
något fall utöfvas med panna af större rymd än 63 kannor utan,
eller 47 kannor med mäskvärmare; och får ej heller rektifikator,
ångapparat eller annan inrättning till afverkningens fortskydande
dervid begagnas, ulan skall, hvad i dessa afseenden stadgadt är, i
alla delar lända till efterrättelse. Yid anmälan lill bränvinsbrän¬
ning med redskap, som i enlighet härmed tills vidare kan få be¬
gagnas, skola vederbörliga mätnings- och stämplingsbevis företes,
til! upplysning om rymden och beskaffenheten af redskapen samt
om tiden, då den blifvit stämplad.
liro.
Då sammansatta utskotten ansett, att den mindre bränvinsbränningen,
som endast afser egentligt husbehof, bör beläggas med en lägre afgift, än den
bränvinsbränning, som tillika bedrifves för afsalu; hafva Utskotten, som lik¬
väl icke kunnat fästa afseende å de yrkanden, som af de fleste motionärerne
inom Hederv. Bonde-ståndet blifvit framställde, att nemligen någon afgift
för bränvinsbränningen till husbehof icke må ega rum, velat till Riksens Stän¬
der hemställa,
alt afgiften för bränvinsbränning i första klassen må beräknas efter
pannerymden och, på sätt den i bifogade förslag till förordning in¬
förde
Bevilln.-j Lag- samt Allm. Besv.- o. Eken.-Utskotlens Betänkande , N:o 1. §
förda tariff å pannerymdsafgiflen närmare utvisar, utgå, enligt föl¬
jande af Utskotten antagna grunder, nemligen:
a) alt för alla enkla pannor utan mäskvärmare t. o. m. 20 kannors
rymd, skatten beräknas efter 4 sk. för hvarje kaonerymd i må¬
naden, om bränvinsbränningen utöfvas allenast under en eller
två månader; efter 6 sk. kannerummet, om bränvinsbränningen
utöfvas under tre månader samt efter 24 sk. för hvarje kanne-
rura i månaden, om bränvinsbränningen utöfvas under 4, 5
eller 6 månader;
b) att beskattningen för enkla pannor utöfver 20 kannors rymd
må utgå efter 3 r:dr 16 sk. banko kannerummet för bränning
under 6 månader;
c) att panna, till hvilken mäskvärmare begagnas, beskattas lika
med enkel panna utan mäskvärmare, som är till kannerymdea
33 i procent större, hvaraf följer, att den af Utskotten beslu¬
tade nedsättning i skatt för den, som anmäler sig till allenast
3:ne månaders bränvinsbränning, icke får tillgodonjutas för stör¬
re panna, än af 15 kannors rymd, då mäskvärmare till den¬
samma begagnas.
12:o
Beträffande bränvinsbränningen i 2:a klassen eller den bränvinsbränning,
hvilken såsom fabriksrörelse skulle såväl å landet som på stadsgrund, utan hän¬
sigt till innehafvande jord, få utöfvas ”med redskap af hvad form som
helst /’ af hvarje välfrejdad person, som dertill erhållit Kongl. Maj:ts befäll-
ningshafvandes tillstånd, så har pluraliteten af meranämnda utaf Kongl. Maj:t
förordnade kommitté föreslagit att, i stället för pannerymden, beskatta upp-
hettningsytan samt beräkna skatten efter den tillverkning, som kan erhållas
af fullständig apparat, med rättighet för bränneriegaren att inrätta sin appa¬
rat efter eget godtfinnande, blott under vilkor, att upphettningsytan icke rub¬
bas, hvaremot Kongl. Maj:t funnit företräde böra gifvas åt den beskattnings-
grund för bränvinsbränning såsom fabriksnäring, som i Preussen, Danmark
m. fl. länder en längre tid varit antagen, eller, efter mäskekarens rymd, i öf¬
verensstämmelse med hvad en af kommittéens ledamöter, herr Friherre Raabj
föreslagit och hvilken beskattning borde så lämpas, att den träffar kannetalet
af tillverkningen med ett högre skattebelopp, än Kongl. Maj:t beräknat för
bränvinsbränningen såsom binäring vid jordbruket eller, såsom kommittéen
Bilt. till B. St. Prot. i84j och 1848j S Sami. 2 A/d. 1 Haft. 2
tö Bevilln.- Lag- samt Allm■ Best).- 0. Ekon.-Utskottens Betänkande, N.-o r.
föreslägit, tued 2 sk. 8 r:st banko per kanna, hvilket vid beräkning af 9 |
kanna mäsk till 1 kanna biänvin och —idel af karets rymd till jäsrum, skal•
}e i det närmaste inträffa, om beskattningen beräknades för hvarje inmäsk¬
ning med 3 r:st banko kannan af dertill begagnad kar-rymd, hvarjemte ett
minimum af tillverkningen skäligen borde, i afseende å den derför utgående
afgiften, bestämmas till omkring 12,000 kannor för hela den tillåtna tiden,
hvartill skulle fordras en inmäskning hvarje söcknedag ar 750 kannor kar-rymd;
och som sammansatta Utskotten för sin del instämt i de af Kong'. Majit i
förevarande fråga framställde åsigter och jemväl antagit den af Kongl. Majit
godkände grundsatts, att tillverkningen borde begränsas inom ett qvantum
af 96,000 kannor eller en inmäskning dagligen af högst 6 0)0 kannor kar¬
rymd, hafva sammansatta Utskotten, lika med Kongl. Majit, ansett hufvud¬
sakligen böra stadgas
a) att afgiften för bränvinstillverkning i denna klass må utgå
för hvarje inmäskning med 3 rist banko af dertill begagnad
kar-rymd;
b) att afgiften måste erläggas för begagnandet till inmäskning af
minst 750 kannors kar-rymd hvarje söcknedag, och således kom¬
ma att utgöra för hvarje sådan dag minst 3 ridr 43 sk. 6 rist
banko;
c) att högre inmäskning icke får ega rum, än till 6,000 kannors
kar-rymd dagligen, antingen i ett, eller med fördelning i två,
tre, högst fyra kar;
d) att mäske-karen, till en rymd af minst 750 kannor, böra alla
vara af alldeles lika kubik-innehåll, vid påföljd, att beskattnin¬
gen beräknas för alla lika hög, som för det storsta i bränneriet;
e) att å hvarje söcknedag i en kalendermånad skall i bränneriet
inmäskas eiler tillsättas ett lika antal kar;
f) att för inmäskning af ett kar hvarje söcknedag icke får finnas
flera än högst fyra mäskekar i omgången, hvaraf följer, att för
daglig inmäskning af två kar må användas högst åtta, för dag¬
lig inmäskning af tre kar högst tolf, och för daglig inmäskning
af fyra kar högst sexton mäskekar, hvilket är det storsta antal,
som får finnas i något bränneri; och
g) att hvarje rnäske-kar skall, jemte behörig stämpling, förses med
stora inbrända eller inslagna numror, utmärkande ordningen,
i hvilken de finnas stående i bränneriet och hvarefter de alltid
böra begagnas vid inmäskningarne;
Bevilln.- Lag- tamt Allm. Besv.- o. Ekoa.-Utskottens Betänkandej N.o t. 11
hvarförutan Utskotten, för alt åstadkomma de härvid i öfrigt nödiga kon¬
troller, i de väsendtligaste delar antagit det i Friherre Raabs reservation emot
kornmitterades betänkande fogade förslag till reglementariska föreskrifter rö¬
rande fabriksbränningen, på sätt Utskottens bilagde förslag till förordning an¬
gående tillverkning och omdestillering af bränvin närmare utvisar.
l3:o
I likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, såsom ett allmänt vilkor för
utöfning af bränvinsbränning i denna klass, hafva Utskotten ansett det böra
stadgas:
alt afgiften derföre, i förhållande till den tillämnade dagliga in-
mäskningen för en eller flere månader skall förskottsvis erläggas
till vederbörande uppbördsman, derom dennes betyg bör finnas
tecknadt å den anmälan, som till Kongl. Maj:ts befallningshafvan¬
de skall ingifvas, innan bränvinsbränningen får börj».
14:o
Utskotten h«fva, i fråga om bränvinsdestillering, ansett de af kommitte¬
ra c!e och Kongl. Majit föreslagna grunder böra godkännas och tillstyrka der¬
före ,
alt, med bibehållande af den destillering, som för pharmaceutisk*
behof hittills varit apothekare medgifven, de af Kongl. Majit i före¬
varande fråga under litt. a, b och c föreslagna stadganden må af
Rikets Ständer antagas, med den förändring i afseende å stadgandet
i punkten b, att maximum af pannerymden för den i nämnda punkt
omförmälda distillering bestämmes lill 6 kannor, samt att pannan
får ega den form, som for en panna lill bränvinsbränning i 1 :a
klassen är föreskrifven.
l5:o
Då Utskotten ansett beskattningen af bränvinsbränning i 2:a klassen bö¬
ra utgå efter mäskekarens rymd och till följ i deraf hufvudsakligen antagit
Friherre Raabs förslag till reglementariska föreskrifter rörande fabriksbrän¬
ningen, men nämnda förslag icke upptager några ansvarsbestämmelser mot
©fverträdelser af förordningen, samt de af kommillerade i sistberörda hänse¬
ende föreslagna stadganden afse andra och från de af Utskotten antagna
väsendtligen skiljaktiga grunder för beskattningen af fabriksbränningen, hafva
12 Bevilln.-j Lag- samt Allm. Besv. o. Ekon.-TJtslcottens Betänkandej N:o 1.
Utskotten ansett nödigt alt ställa de af kommitterade föreslagna ansvarsbe¬
stämmelser i närmare öfverensstämmelse med Utskottens beslut och af denna
anledning vidtagit de förändringar i de af kommitterade föreslagna ansvars¬
bestämmelser, som bifogade förslag till förordning, angående tillverkning och
omdestillering af bränvin, utvisar.
16:0
I afseende å försäljning oell transport af bränvin, hafva Utskotten, som
lika med kommitterade ansett lämpligt, att de reglementariska föreskrifterna,
rörande detta ämne, innefattas i serskild förordning, funnit sig böra hufvud¬
sakligen bibehålla stadganderne uti Kongl, förordningen den 13 Juni 1845,
med de förändringar och tillägg, som, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition och de i ämnet afgifna motioner, ansetts lämpljge och som bilag-
de förslag till förordningen, angående försäljning och transport af bränvin, när¬
mare utvisar; och hafva Utskotten sålunda ansett sig böra föreslå:
a) att med hränvinsminutering å landet skall vara förenad en af¬
gift, som socknem.ännen ega alt bestämma, för gästgifvaregårdar
och andra minuteringsställen från 6 till 100 r:dr samt för så
kallade skjuisombytningsställen till minst 3 r:dr;
b) att dessa minuteringsafgifter må tillfalla kommunen;
c) att handlande i stad, som vill begagna rättigheten att försälja
bränvin till belopp af minst 1 kanna, skall erlägga en serskild
afgift, som af magistraten och stadens äldste bestämmes, och
att denna afgift må tillfalla stadens kassa;
d) att enahanda rättighet må, efter pastors och sock ne män nena
hörande, kunna af Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelas
handlande i köpingar, emot skyldighet att erlägga en kommu-
nal-a fgift af minst 16 r:dr 32 sk. banko, och hvilken afgift
socknemännen och taxeringskommitleen må kunna förböja;
e) att å pastors och socknemännens bepröfvande må bero, huruvi¬
da sådan försäljningsrätt må kunna handlande å landet emot
enahanda skyldighet meddelas;
f) att rättigheten att i stad utminutera bränvin skall, med un¬
danlag af de städer, för hvilka serskilda privilegier i afseende å
denna rättighet äro gällande, genom vederbörande magistrats
försorg, utbjudas på auktion för högst tre år i sender, antingen
odelade eller för vissa distrikter, på sätt 8 § i bilagde förslag
B evilla.-, Lag- samt Allm. Be v. o. Ekon.-Utskoltens Betänkande , N:o 1. 13
till förordning, angående försäljning och transport af bränvin,
närmare utvisar;
g) att den summa, som erlägges för rättighet alt i stad utminu¬
tera bränvin till förtäring på stället, skall tillfalla stadens kassa;
li) att läLtighet lill försäljning af bränvin i minut å landet icke
må kunna meddelas, med mindre pastor och socknemän sådant
medgifva;
i) att det icke må vara något med gästgifveri-hållning å landet
förknippadt o vi l kori ig t åliggande att till salu hålla bränvin;
k) att afgiften skall erläggas till hälften inom den 15 Januari och
till andra hälften inom den 15 Juli hvarje år, som minute-
ringst ätt ig heten innehafves;
1) att hvar och en, som icke inom de i mora. litt. k omförmäl-
da terminer erlägger afgiften, skall vara minuteringsrättigheten
förlustig.
17:o.
Slutligen anse Utskotten sig böra hemställa,
att Rikets Ständer, vid öfverlemnande af förslag till förordning, an¬
gående tillverkning och omdestillering af biänvin, måtte hos Kongl.
Majit i und erdånighet anhålla, att Kongl. Majit må, vid förordnin¬
gens utfärdande, stadga, det, utan rubbning af hvad rörande termi¬
nen för redskapens omgörande är bestämdt, anstånd med förord¬
ningens ovillkorliga efterlefnad må till den 15 Oktober 1849 varda
hvarje bränvinsbrännare beviljadt, och att i sådant afseende måtte
föreskrifvas:
a) alt hvarje bränvinsbrännare, som sig af detta austånd vill be¬
gagna, bor till Kongl. Maj:ts befaliningshalvande insända, efter
den 1 Maj innevarande år, vederbörligen uppgjorda mätnings-
och stämplingsbevis, till upplysning om rymden och beskaffen¬
heten af den redskap, han viii begagna; börande äfven dessa intyg
innehålla uppgift om tiden, då redskapen sednast blifvit stämplad;
b) att för redskap, förfärdigad efter den 1 Maj innevarande år,
eller hvilken efter denna tid undergått sådan reparation, att
ny stämpling deraf blifvit en följd, detta anstånd icke med-
gifves;
c) att justerare må ega noga tillse och i slämplingsbeviset upptaga,
huruvida mäskvärmare innehåller rektilikalions-apparat, i hvil-
14 Bevilln.-j Lag- samt Allm. Besv. o. Ekon.-Vtshotlens Betänkande, No t.
ken händelse redskapen lill 4:de klassen, enligt 1845 års för¬
ordning, skall hänföras;
d) att pannans, haltens och ångrörels till vinkeln sammanlagda
kannerymd uppmäles; och att pannans storlek lill tre femtede¬
lar af denna sammanlagda kannerymd anses, men må ej i nå¬
got fall öfverstiga 90 kannor, kokrummet oberäknad!;
e) att skatten för ali redskap, för hvilken ofvannämnda anstånd
begagnas, må beräknas, enligt den i 1845 års förordning intag¬
na tariff, å pannerymds-afgiften med 100 procents förhöjning.
1 öfrigt få Utskotten åberopa bilagde förslag till förordningar, angående
såväl tillverkning och omdestillering af bränvin, som ock försäljning och
transport af bränvin, hvilka förslag till Rikets Ständers pröfning härmedelst
öfverlemnas; och då dessa förslag innefatta de beslut, Utskotten vid gransk¬
ningen af den Kongl, propositionen och de inom Riksstånden i ämnet
väckta motioner, fattat, och utvisa, i hvad mon Utskotten ansett sig böra fä¬
sta afseende å de af Kongl. Majtt, äfvensom af motionärerne, gjorda framställ¬
ningar, hafva Utskotten ansett någon närmare redogörelse för grunderna till
dessa beslut, än som skett, icke erfordras.
Slockholm den 3 April 1848.
Reservationer:
Af herr Grefve Hamilton> H. L H
”1 öfverensstämmelse med de åsigter, hvilka jag redan under 1840 års
riksdag, i reservation vid Bevillnings- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utskottens
utlåtande N:o 5, uttalade, anser jag frågan om grunderna och vilkoren för
brätt vinsbränningens utöfvande, betraktad så väl ur moralisk som ekonomisk
synpunkt, leda till öfvertygelsen om fördelarne af en fri bränvinsbränning,
underkastad hög beskattning och stränga kontroller, i afseende på skattens
utgörande. Så väl genom de uti Kongl. Majtts i ämnet afgifna nådiga propo¬
sition förekommande afvikelser från grundsatsen af fri fabriksbränning, som
genom de i Utskotten afgifna yttranden och fattade beslut, har jag likväl
blifvit förvissad, att min åsigt åtminstone icke ännu allmänt delas, och då
jag tror, alt ingen lagstiftning kan hafva en välgörande verkan, så länge den
saknar stöd i föreställningen om hvad, som är rättvist och gagriel ig t hos dem,
som skola lagen efterlefva, måste jag låta min enskilda mening vika. I va¬
let åter mellan de serskilda förslag, åsyftande husbehofsbränningens fortfaran¬
de och gynnande, som blifvit framställde, anser jag det, att bibehålla huf-
Pevilln.-, Lag- samt Allm. Besv. o. Ekon.-Ulskotlent Betänkande, Nio i. 15
vudgrunderna i Kongl. Maj:ls nådiga förordning af den 13 Juni 1845, angå¬
ende viikoren för tillverkning al bränvin, oförändrade, och att i deras tillämp¬
ning endast föreslå de förändringar, hvilkas behöflighet är af erfarenheten be¬
kräftad, — ega tvenne väsendtliga fördelar, nemligen:
1:0 att, då nämnda Kongl, förordning är till sina verkningar känd, man är i
ståocj att afhjelpa dess bufvudsakligaste brister, titan alt behöfva frukta
att, genom införandet af något nytt, åstadkomma ett tillstånd sämre,
än det närvarande;
2:o att ingen enskild rubbas i sin hushållning, och alt inga onödiga
kostnader förorsakas bränvinsbrännare, genom åläggandet att, i ett el¬
ler annat afseende, förändra befintlig redskap.
Af dessa skäl instämmer jag uti det af herr Hammarberg , Carl, afgif-
ne förslag till ändring af 8, 13, 28 och 31 §§ af nu gällande förordning, an¬
gående viikoren för tillverkning och försäljning af biänvin, endast med den
afvikelse i afseende på § 13, att jag anser ångrör å pannor af f. o. ni. 60
t. o. ir>. 90 kannors rymd, må hafva högst 12 tums diameter.”
Häruti instämde herr Grefve Hosse, F. S. , under yttrande: 'Dåde prin¬
ciper, på hvilka en rationel branvinsbrännings-lagstiftuing böra hvila, äro ef¬
ter min tanka i många afseenden kringgångna uti det af Utskotten nu afgif-
na betänkande, ber jag att emot detta betänkande få afgifva min reservation
ur samma grunder, som herr Grefve Hamilton, och får med honom i det
hela mig förena.”
För öfrigt instämde uti ofvanstående reservation herr Tornerhjelm, R.,
herr Friherre Fleetwood, J. M G F, och herr Rhodin.
Af herr Friherre Raab, d. C.:
”Bränvins-lagstiftuingen har i nära 200 år utgjort ett tvisteämne vid Sve¬
riges riksdagar, hvaraf sällan någon förelupit, der man icke mer eller min¬
dre ändrat de föreskrifter, sorn vid den föregående blifvit antagne. 1 denna
fråga, mer än i någon annan, uppträda de olika enskilda intressena i strid
med det allmänna och med slats-ekonomiens enklaste grundsatser, i strid
med nykterhetens och moralitetens billigaste fordringar, och alltid i ser¬
skild strid på lif och död mot hvarandra. Hvilka oräkneliga sumir.or och
hvilken dyrbar tid hafva icke vid våra riksdagar blifvit använda på denna
lagstiftning, som likväl aldrig tillfredsställt de stridandes fordringar, aldrig
skänkt staten tillbörlig inkomst, med ett ord: aldrig uppfyllt sitt ändamål;
Det är också för mycket hegardt af lyckan, att en ekonomisk författning, hvars
alla §§ böra stå i oskiljaktigt samband, skall oskadd kunna genomvandra vo¬
16 Bevilla.-j Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekcn.-Utskottens Betänkandej N:0 1.
teringarnas skärseld i sammansatta Utskott och 4 riksstånd af ledamöter, hvil¬
ka än besväras af allt för strängt förut fattade meningar, än ledas af farhå¬
gan för enskilda förlustei’, och af hvilka en stor del aldrig tänkt på, mindre
i, frågan. Det lider emedlertid ingen tvifvel, att icke största olyckan i brän-
vinslagstiftningen varit den osäkerhet — den ombytlighet, som densamma
varit underkastad. För denna, lika som i allmänhet för alla näringar, måste
lagstiftningen väl lemna utrymme för tidsenliga förbättringar; men ej besvära
nied onödiga band, — än mindre vara vacklande, efter opinionens vindkast,
hvilket leder till håde enskild och allmän skada, således till både enskildt
och allmänt missnöje. Men på det stabilitet måtle någon gång kunna inträ¬
da i vår bränvinslagstiftning, fordras dock, att den skall vara byggd på en
riktig princip, som icke skakas af hvarje uppfinningsförmågans framsteg och
att den blir konseqvent genomförd. Yår gamla bränvinsförfattning uppfyller
ej dessa fordringar.
Med uppgifven afsigt att beskatta all större tillverkning efter 2 sk. ban¬
ko för hvarje kanna, angifvas så felaktiga grunder för tillämpningen deraf,
att skatten ej å någon redskap uppgått till 1 sk. kannan, men allt efter in¬
rättningens nyare och förbättrade konstruktion fallit ner till 6 r:st, ja ända
lill 4 r:st, såsom det visar sig af ett uppgifvet exempel af en 12 kannors
panna, som kunnat tillverka 18,001) kannor bränvin på året, med en skatt
af lil r:dr 28 sk.
Förgäfves söker man afhjelpa detta missförhållande genom ökad skatt på
kannerymd af redskapen, ty tillverkningen heror vida mindre på pannans
rymd, än på qvantiteten af ånga, som begagnas, och begränsas endast af möj¬
ligheten att genom inrättningen i rektifikationsapparaten återföra till pannan
den, i mån af större qvantitet af ånga, ökade qvantiteten af vatten, som fob¬
ier spritångan ur pannan. Ätt en ökad beskattning på ångredskapen endast
tjenar till omak för egaren och ej att öka statens inkomster, visade sig af en
tillökning från 50 till 100 procent, som vid föregående riksdag pålades ång¬
redskapen, utan att statskassan vann något derpå.
Det har gått och kan gå för sig att behålla närvarande författning, hu¬
ru länge som helst, om man ej fordrar serdeles stora statsbidrag af denna nä¬
ring. I sådant fall skulle jag tro det vara klokast att icke ändra ett jota af
densamma. Jag förutser dock, att bränvinsbevillningen, som vid sista riksdag
påräknades till 750,000 r:dr och hade år 1844 utgått med 695,998 r:dr, år
1845 med 602,897 r:dr, men föll 1846 till 529,000 r:dr, skall årligen, i den
mån uppfinningarne stiga och de äldre redskapen efterträdas af nya, sjunka
inom
Sevillu.- Lag- samt Ålim. Besv.- o. Ekon.-Utskoltens Betänkande j N.o 1. 17
inom nästa riksdag till 400,000 rxlr, kanske ända ner till 300,000 r:dr. Men
vill man här såsom i andra länder taga en betydlig del af statens inkom¬
ster ur bräll vinsbränningen, då måste ovillkorligen sådana bestämningar om
grunden för beskattningen fastställas, att ej eluderandet af Rikets Höglofl. Stän¬
ders lagstiftning varder, såsom nu, ett föremål för spekulationer, att deras be¬
räkning på ökade statsinkomster varder gäckad och deras egen vishet föremål
för vinningslystnadens hånande skadefröjd.
Derföre har jag, såsom ledamot i den af Kongl. Majit nådigst förordnade
kominittee för afgifvande af förslag till bränvinslågstiftningen, lernnat min
röst för antagande af de grunder, som Kongl. Maj:ts nådiga proposition an-
gifver, och såsom ledamot i Utskotten tillstyrkt deras antagande. Må vara,
att dessa grunder ej äro ofelbara, — fullkomlighet finnes ej på jorden, — men
de gå sanningen nära på lifvet och äro kanske just derföre misshaglige för
mången.
Jag varnar för ali plåstring med den gamla författningen. Antingen må
den qvarstå med hela sin oefterrättlighet, så vida Rikets Ständer kunna ut¬
tänka ändamålsenligare sätt att fylla statsbebofven, eller ock må den alldeles
undanrödjas, i hvilken sednare händelse jag hoppas, att de föreslagna grun¬
derna antagas och i sådant fall vågar jag fälla en förbön, konseqvencens bi¬
behållande hela förslaget igenom. Ur denna synpunkt får jag yrka följande
förändringar i nedanstående §§ uti
Förslaget till förordning j angående tillverkning och omdestillering
af bränvin.
§ 5 mom 2.
Då en jordlägenhet icke uti värde uppgår till 300 r:dr banko,, produce¬
rar den sällan spanmål och potates, tillräckligt till husbehof för sin egare el¬
ler innehafvare, långt mindre något öfverskott för bränvinspannan. Det sy¬
nes mig således olämpligt att under någon form inleda desse i frestelse att
drifva bränvinsbränning. Jag tillstyrker derföre afslag å detta moment.
§ 6 mom. 2.
Vid omröstning med knapp pluralitet har denna § tillkommit. Man har
velat åt städerna bibehålla alldeles enahanda rättigheter, som hittills, i afseen-
ve på utöfning af bränviusbränningen för innehafvande jord. I och för brän-
Bili. till R. St. Prot. 1847 och 1848, 5 Sami. 2 Å/d. 1 Haft. 3
18 Bertlin.- Lag- samt Allm. Besv.- o. Ehon.-V t skottens Petänkandej N.o t.
vinsbränning har tillåtelsen ingen vigt, derföre att sannolikt få, kanske inga,
städer begagna den vidsträckta rättighet, sorn man vill tillerkänna dem, men
då, enligt § 40 mom. 3, rättighet till bränvinsdestilleii ig i städerne skall
upplåtas åt den högstbjudande på auktion, skulle afsigten att derigenom in¬
bringa en inkomst åt staden, kunna i betydlig mån paralyseras, om tillfället
till anläggande af små brännerier på stadsgrund underlättas, alldenstund det
blir omöjligt kontrollera, att icke dessa brännerier användas för destillering, till
förfång för dem', sam inropat rättigheten dertill.
Då enligt 1 § anläggande af fabriksbrännerier medgifves åt hvarje väl¬
fräjdad person, tror jag, att städerna kunnat umbära all annan bränvin-brän-
ningsrättighetf men jag inskränker mig att, i nära öfverensstämmelse med det
förslag till denna §, som koni mitteen för bran vinslagstiftningen aflemnat, yr¬
ka följande redaktion af ifrågavarande moment:
”Till stadsjord, hvartill enskild person har full egauderätt eller ständig
”besittningsrätt, må bränvinsbränning af egaren eller innehafvaren utöfvas med
”en panna a£ minst 32 kannor, utan, eller 24 kannor, med mäskvärmare, så
”vida jördens taxeringsvärde, utan någon beräkning af derå uppförda byggna¬
der, för en eller flere sammanslagna sådana jordlotter, uppgår till minst 750
”r:dr,- och må pannerymden för högre jordvärde, på lika sätt beräknad, ökas-
”enligt § 10 till högst 63 kannor utan, eller 47 kannor med mäskvärmare..
”För den stadsjord åter; sorn icke på nämnda sätt är afsöndrad , utan för sta¬
dens gemensamma räkning brukas eller är anslagen till tjensteinäns aflöning,
”eller på viss tid utarrenderad, får brän vinsbränning icke utöfvas”
5 7 mom 1.
I förslaget står mäskvärmare får .. .. .. . ej vara försedd med dubbla bott¬
nar eller lankrum eller så inrättad, att den kan åstadkomma rektifikation.
Man har velat förekomma sådan inrättning i mäskvärmaren, hvarigenom
rektifikation kan åstadkommas. Det åsyftade äfven jag, och har derföre i Ut¬
skotten yrkat, att mäskvärmarcns konstruktion borde genom ritning bestäm¬
mas, hvarförutan jag tviflar, att ändamålet kan fullt uppnås.
§ 12. Tariff för pannerymdsafgiften.
Kongl. Majt har i Sin nådiga proposition föreslagit en mycket låg be¬
skattning på husbehofspannor under 18 kannors rymd, med föreskrift likväl,
att pannans höjd skulle vara minst två tredjedelar af diametern m. m. Den
sammansatta afdelningen hade också tillstyrkt detta förslag, men det blef i
Berdin.- Lag- samt Allm. Besv - o. Ehon.-Vtskottens Betänkande , IV.o t. 19
berjan af Utskottens öfverläggningar genom votering underkändt. Likväl
besannades under de fortsatta öfverläggningarne kommitteens för bränvinslag-
stiftningen uppgift, att en stor del af allmogen ännu begagnar sig af sådana
redskap och flere af Bonde-ståndets ledamöter höjde sin röst för återtagande
af detta förslag. Åf dessa företeelser hemtar jag ökadt stöd för den mening,
jag såsom ledamot i besagde kommittee biträdt, att nemligen ett undantag
vid beskattningen bör för så beskaffad redskap ega rum. Visserligen har man
nu genom nedsättning i beskattningen för mindre redskap, om den blott an¬
vändes 2 ä 3 månader af året, föreslagit ett sätt att skona den egentliga hus-
behofsbränningen; men då tillgång på drank under hela vintern onekligen är
fördelaktig, kan detta förslag ej tillfredsställa de husbehofsbrännare, som med
sin enkla redskap äro vanda att emellanåt afverka ett kar. Derföre tror jag,
att till tariffen bör fogas ett tillägg i serskildt moment af följande innehåll:
”För enkel bränvinsbränningsredskap utan mäskvärmare af högst 20 kan-
”nors rymd, kokrummet inberäknadt, som är så beskaffad, att pannans höjd,
”beräknad å lägsta stället, är minst två tredjedelar af dess diameter, hattens
”rymd, inberäknadt löst eller fastsittande ångrör, utgör högst en tredjedel af
”pannans, samt att ingen annan afkylningsredskap dertill användes än pipor,
”och som i öfrigt ej afviker från föreskriften i § 7 mom. 1, fastställes nedan¬
stående tariff Jvr pannerjmdsafgijt:
Paanerym cJ
afgift för 1 termin
eller f »Banad
|
|
2 Hian.
|
3 män.
|
4 män.
|
5 mån.
|
6 män.
|
10 k:r
|
— 40
|
sk.
|
1: 32.
|
2: 24.
|
3:
|
16.
|
4:
|
a
|
5: —
|
11
11 W
|
— 44
|
»
|
1: 40.
|
2: 36.
|
3:
|
32.
|
4:
|
2a
|
5: 24.
|
12 „
|
1: —
|
yy
|
2: —
|
3: —
|
4:
|
—
|
5:
|
—
|
6: —
|
13 „
|
1: 4.
|
yy
|
2: 8.
|
3: 12.
|
4:
|
16.
|
5:
|
2a
|
6: 24.
|
14 „
|
1: 8.
|
T>
|
2: 16.
|
3: 24.
|
4:
|
32.
|
5:
|
40.
|
7: —
|
15 „
|
1: 12.
|
|
2: 24.
|
3: 36.
|
5:
|
—
|
&.
|
12.
|
7: 24,
|
16 „
|
1: 16.
|
jy
|
2: 32.
|
4: —
|
5:
|
16.
|
6:
|
32
|
8: —
|
17 „
|
1. 20.
|
yy
|
2: 40.
|
4: 12.
|
5:
|
32.
|
7:
|
4.
|
8: 24.
|
18 „
|
1: 24.
|
yy
|
3: —
|
4: 24.
|
6:
|
—
|
7:
|
24.
|
9: —
|
19 „
|
1: 2.8.
|
yy
|
3: 8.
|
4: 31.
|
&.
|
16.
|
7:
|
44.
|
9: 24
|
20 „
|
1: 32.
|
yy
|
3: 16.
§ 29.
|
5: —
|
6:
|
32
|
8:
|
16.
|
10: —
|
Utskotten hafva föreslagit en beskattning af 3 r:st b:ko för hvarje kanna
af mäskekarets rymd, motsvarande fullt 4 sk. r:gs per kanna af tillverkadt 6 gra¬
20 Bevilln.- Lag- samt Allm. Besv - o. Ehon.-Vlskotlens Betänkande, N:o 1.
ders bränvin. Denna beskattning är mycket för bög i förhållande till före¬
slagna beskattningen af redskapen i första klassen, som utfaller med 2 sk.
riksgälds för kannan bränvin, som tillverkas med större redskap än 20 kannor
och cirka 3 sk. riksgälds kannan af det, som skulle kunna tillverkas med min¬
dre redskap, under de två första månaderna af den lofgifna bränningstiden
enligt Utskottens tariff.
Då priset på bränvin, så snart landet hugnäs med goda skördar, icke
kan bålla sig högre, än förr under sådana förhållanden varit vanligt, det vill
säga från 20 till 30 sk. riksgäl ds kannan', skulle fabriksbrännaren skatta öfver
hufvud 8 procent af varans värde mer än salubrännaren i lasta klassen, och
således mera, än han mången gång kunde skäligen påräkna såsom behållning
på sin näring, i ersättning för sitt arbete och sina nedlagda kapitaler.
Nu torde bemärkas, att, då den förra lieskattningsmethoden efter panne-
rymd kunnat i oändlighet eluderas genom ångans användning, må man icke
föreställa sig, att mången fabriksidkare skulle kunna åstadkomma en större,
de liesta torde få åtnöja sig med en vida mindre, afverkning, än den, som
är beräknad till grund för beskattningen.
Att lägga hinder för näringens utveckling till sin största fullkomlighet,
vore ett sådant statsekonomiskt misstag —» ett sådant barbari., att jag icke
tillåter mig misstänka en sådan afsigt hos någon; att tvinga dem, som redan
anlagt bran vinsfabriker, på grund af hittills gällande författningar och i för¬
troende till ett upplyst omdöme hos den beskattande statsmakten, vöre en
grym orättvisa, som jag förmodar ingen vill låta falla sig till last.
Den bränvinsflod, som nu strömmar ur fabrikerna, skulle, om den till¬
dämdes, flyta till lika stor qvantitet i så många flere rännilar. Ordspråket
att ”mångå bäckar små, göra en stor å,” är äfven tillämplig på bränvin. Kom¬
mittéen hade visserligen också föreslagit en beskattning af 3 r:st banko för
hvarje kannerymd af mäskekaren, men det skedde under förutsättning af bi¬
fall till kommittéens förslag till beskattning af de mindre brännerierna, och
med föreskrift, att alla pannor af 18 kannors rymd, och derunder skulle ge¬
nom formen vara begränsade i sin afverkningsförmåga. Nu hafva Utskotten
medgifvit den fördelaktigaste formen, äfven åt de minsta pannorna, tillåtit de¬
ras begagnande under 2 ä 3 månader för en ringa skatt, och vidare med en
tredjedel nedsatt föreslagna beskattningen af all bränvinsredskap i l:a klassen,
men likväl bibehållit den föreslagna höga afgiften för fabrikerna. Det är lika
angeläget, att bestämningen i en författning, som att delarna af en byggnad
sins emellan harmoniera. Operahuset är en rätt prydlig byggnad, likaså barn-
I?evilln.-j Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-Utskottens Betänkande} N.-o 1. 21
kexi i sitt slag, men tänkom oss bankens öfvervåning flyttad på operahusets
rez de chaussee, så få vi en vansklig tankebild.
Att antingen böja skatten på första klassens brännerier, eller sänka den
på fabrikerne är nödvändigt; frågan är nu, hvilketdera som bör göras.
Jag bar i kommittéen tillstyrkt det förra, derföre att jag vet, att staten
beli öfver inkomster, och känner sannerligen ingen lämpligare utväg att uttaxera
dem. Men ju högre skatt sorn åsättes, dess flera antagonister får förslaget,
hvars framgång jag önskar för att få en förnuftig princip för brällvinsbeskatt¬
ningen stadgad, sorn sedan kan ega bestånd. Derföre och då jag icke kan
våga hoppas, att nykterheten skall under närmaste framtid vinna sådan fram¬
gång, att icke den nu af bränvinsbränningen statskassan tillflytande inkomst
skulle i alla fall minst fördubblas, vågar jag föreslå, att Rikets Högloft. Stän¬
der ville antaga den lägre beskattningen och således nedsätta afgiften för
hvarje kannas rymd till 2 r:st banko.
§ 33.
Jag föreslår ett tillägg, som utan inskränkning i kontrollen, eller utvidg¬
ning af bränvinstillverkningen kan göras, nemligen efter orden ”uppgifue på
mäskekaren” följande: ”eller i det kar, som skall inmäskas.”
§ 40, mom. 4.
Kommitterades förslag till detta moment lydde helt enkelt:
Sådan omdestillering får icke idkas i förening med eller på samma ställe
som bränvinsbränning:
Utskotten hafva tillagt:
”hvaraf följer, att panna, angifven till omdestillering af lått bränvin,
”icke må till klaring af så kallad förbränna eller lank användas.”
Detta tillägg är välment, men ändamålslöst. Skillnaden emellan stark
lank eller förbränna och svagt finkel, är så obetydlig, att det fordras en mera
uppöfvad smak, än jag vill förmoda hos någon domare, att med full visshet
skilja sorterna emellan, hvadan kontrollen är omöjlig, och hvad skulle viii
vinnas med förbudet? — För destilleringspannan skall ju erläggas lika skatt
som för annan lika stor redskap i birsta klassen. Ingen skada för staten, det
vill säga, ingen minskning i skatt, uppkommer, om någon är så fåkunnig, att
han inrättar ett destilleringsverk på serskildt ställe, för att der omklara sin
förbränna. Jag tror således, att delta tillägg kan utan skada ur momen¬
tet utgå.
22 BevillnLag- samt Allm. Besv.- o. Ekan.-Utskottens Betänkande, N:o t.
§ 55.
För elen händelse, att Rikets Höglofl. Ständer skulle bifalla det tillägg i
beskattnings-tariffen, sorn jag yrkat I § 12, bör äfven här inflyta ett motsva¬
rande. Jag yrkar derföre, att näst efter orden: ”om mäsk värmare begagnas
eller icke” må Inflyta, ”äfvensom i fråga om redskap af 20 kannors rymd
”och derunder, huruvida redskapens uppgifna form är af den beskaffenhet,
”att den lägre beskattningstarilf, som i § 12 finnes fastställd, skall å densam-
”ma tillämpas.”
I afseende på straffbestämmelsen för oloflig bränvin.?tillverkning, be¬
farar jag, att Utskottet icke nog tydligt, uttryckt att underslet med mäskekar,
jästtinor, med flera stämpling underkastade käril, i ett fabriksbränneri är un-
derkastadt samma ansvarspåföljd, som underslef med bränvinspannan i första
klassens bränneriet'. Utskottet har nemligen i 59 §, 2 mom. och flerestädes
begagnat det generella uttrycket bränvinsredskap på icke blott panna med
sina tillbehör, utan ock för mäskekar och all annan stämpling underkastad red¬
skap. § 7, mom. 1, säger väl, hvad med bränvinsredskap skall förstås, dock
blott för ett serskildt fall. Men då, med ”bränvinsredskap” icke uti alla före-
gåerde §§ af förslaget afsetts annat, än den redskap, hvari sjelfva afbränniugs-
processen föregår, nemligen panna med alla sina tillbehör, har det förekom¬
mit mig tveksamt, att ordalydelsen af Utskottets förslag i de följande §§ skall
kunna tolkas till den vidsträcktare omfattning, som här menas.
Det vore för vidlyftigt att uppgifva den redaktionsförändring, som i fle¬
re §§ blir nödvändig, om denna min anmärkning befinnes välgrundad. På
behofvet af en sådan har jag emedlertid velat fästa Rikets Ständers upp¬
märksamhet.
1 afseende på förordningen, angående försäljning och transport
af bränvin.
§ 3, mom. 3.
Står, ”enahanda rättighet må, . . . äfvensom, derest pastor och socknemän
dertill lemna samtycke, handlande å landet.”
Jag anser det vara vådligt att åt pastors nyck och socknestämmans till¬
fälliga pluralitet lemna rättigheten att fälla dom i sista instansen, såsom för¬
hållandet skulle blifva, angående handlanders på landet rättigheter, om denna
§ antages. Väl bör pastor och socken höras, men rådligast anser jag vara
att öfverlåta den beslutande rättigheten åt landshöfdingen, hvad beträffar så
vål å landet, som i köpingar bosatte köpmäns försäljningsrättigket.
B evilla.- Lag- samt AUm. Besv- o. Ekon.-Ut sköttens Betänkande, IV.-o t. 35
Hvad beträffar slutmeningen i detta moment, nemligen: ”ankommande
det på taxeringskommittéen att denna afgift förhöja,” torde vara tillräckligt
att endast fästa uppmärksamhet på det orimliga deri, att taxeringskommittéen
skulle ega rätt förhöja en kommunal skatt, som skall vara bestämd, innan
den mot dess erläggande begärda rättigheten beviljas.
Jag föreslår alltså följande redaktion af detta moment: ”enahanda rättig¬
het må efter pastors och soeknenämnds hörande kunna af Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvande meddelas handlande i köpingar och på landet, emot serskild
kommunen tillfallande afgift, som på socknemännens förslag bestämmes till
minst 16 r:dr 32 sk. banko.”
§ 4, 1 mom.
Står, ”omdesti liera dt och renadt bränvin” etc.
Orden: ”och renadt,” böra här utgå, emedan allt bränvin, som är någor¬
lunda klart, kan uppgifvas vara "renadt.”
2 morn.
Står ”på landet må, derest pastor och sockne nämnd dertill lemna samtyc¬
ke'’ &c.
Af skäl, sorn i 3 § 3 mom. äro anförda, yrkar jag följande redaktionsför-
ändring:
På landet må, efter pastors och soeknenämnds hörande sådan försäljnings¬
rätt &c.
7 § '•
Denna § har i Utskotten undergått en förändring, sorn efter min mening
gör den oantaglig.
Det skulle efter Utskottens förslag bero på pastors och socknemäns sam¬
tycke, om minutering på gästgifvaregårdar och andra näringsställen skulle få
ega rum. Den betänklighet, som jag vid 3 § 3 mom. yttrat mot pastors
och socknemäns behörighet att, utan appell', afgöra frågan om bränvinsförsälj-
ningen, framställer sig ännu större för mig i fråga om gästgifveriemas mån¬
gen gång dyrköpta rättigheter. De, som utminutera bränvin, kunna också va¬
ra ärliga och obrottsliga medmenuiskor, sorn icke böra ställas utom lagens
skydd. Föreskriften i denna § står i alla fall icke tillsammans med den i
22 § 2 momentet, sorn undantager gästgifvare från dem, sorn genom författ¬
ningens öfverträdande kunna dömas förlustiga minuteringsrättigheten. Jag
vidhåller derföre min öfvertygelse, att denna § bort få följande lydelse;
2t Bevilln.- Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-Utskottens Betänkande , JY.o t.
§ 7 mom. 1.
”Försäljning af bränvin i minut får på landet ske vid gästgifvaregårdar,
äfvensom å de vid allmän segelled eller sommar-, eller vinterväg belägna
ställen , eller vid grufvor, bruk och större land tegendom ar, der Kongl. Maj:ts
befallningshafvande sedan vederbörande pastor och socknenämnd blifvit hör¬
de, anser en sådan försäljning erfordras.”
Mom. 2 lika med Utskottets förslag.
Mom. 3 utgår och torde i stället en serskild §, näst efter den 8:de, bö¬
ra införas, hvars lydelse jag föreslår i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts proposition sålunda:
”Skulle någon stad eller landsförsamling å uttryckligen för sådant ända¬
mål utlyst socknestamma öfverenskomma, att inom staden eller församlingen
någon minutförsäljning af bränvin icke vidare må ega runi, eller att förut
meddelad rättighet till sådan försäljning skall i större eller mindre mån in¬
skränkas, samt beslutet härom vinner laga kraft, meddele Kongl. Maj:ts be¬
fallningshafvande derå fastställelse och träde beslutet i verkställighet med på¬
följande år.”
§ 30.
Sedan Utskottet i 1 § förbjudit alla andrei, än bränvinstillverkare och
handlande att befatta sig med bränvinshandel, skulle, efter ordalydelsen af
förslaget i denna §, en person, som tilläfventyrs icke hade kännedom om
denna inskränkning af handelsfriheten med bränvin, förlora hela köpesum¬
man, om han inlät sig uti en bräll vinsaffär, och äfven om han hade eller
skäligen bordt förvärfva sig kännedom om denna föreskrift, synes dock påfölj¬
den allt för orimlig i förhållande till förseelsen.
Jag har derföre yrkat följande redaktion af denna §:
”Den, som försäljer bränvin i minut, ege icke rätt till utbekommande af
fordran för bränvin, som han på räkning eller kredit utlemna t.”
32 §.
Denna §, som föreskrifver, att ”köpare ej må till vittne antagas i fråga
om det bränvin, han sig sjelf tillhandlat” blef af kcmmittéen för bränvins-
lagstiftningen utesluten, men är åter på herrar juristers förordande af Ut¬
skotten upptagen i förslaget.
Jag kan icke fatta väi’det af de juridiska principer, hvilkas tillämpning
göra
Bcvilln.-, Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-TJtskottens Betänkande, IV. o t. 25
göra snart sagdt all kontroll öfver efterlefnaden af gifna föreskrifter omöjlig.
Vi veta, alt lön krögeri, hvarunder jag äfven förstår bränvinstillverkares för¬
säljning af mindre parti än en kanna till andra än egne arbetare, eger rum
på allt för många ställen. Vi erkänna, att denna försäljning menligt inverkar
på sedligheten bland folket och hafva derföre vid strängt ansvar förbjudit
den. Erfarenheten gifver vid hand, huru svårt, ja nära omöjligt det är
att leda lönkrögeriet i laga bevis, då hvarje köpare är till vittne jäfvig. Och
likväl skall en fix idé hos herrar jurister att behålla ett lagbud, sorn skyd¬
dar laglöshetens tillstånd, få upphäfva sig till namn, heder och värdighet af
princip! Eu polisbetjent får ju vittna i mål, som han sjelf angifvit, en tull¬
tjensteman i beslag, dervid han biträd!, o. s. v. Den der principen är åt¬
minstone icke konseqvent genomförd, och väl är det.
För ordningens, laglydnadens och sedlighetens skull har jag yrkat, att i-
frågavarande § måtte uteslutas. Det beror sedan af domaren att i hvarje ser¬
skildt fall pröfva, huruvida vittnet har nytta eller skada af saken, och derfö¬
re må anses jäfvig eller ej.”
Uti denna reservation instämde herr Munck , C, utom hvad angår 29
§ i förslaget till författning angående brau vinstill verkningen; herr Grefve
Lewenhaupt, P , samt herrar Prytz, L. A, och Uggla, C. G., i hvad den
rörer frågan om grunderna för bran vinslagstiftningen; herr prosten Melén
samt herrar Sjöstedt och Tjärnberg, beträffande nyssnämnda förslag till för¬
ordning angående tillverkningen och beskattningen, samt herrar Gunther, C.
E, och Eklund, i hvad reservationen rörer förslaget till författning angående
försäljning af bränvin, med undantag af hvad den innehåller i afseende å
32 §.
Af herr Grefve af Ugglas, C. L. F.:
,-I hufvudgrunden gillande det betänkande, som, rörande bränvinsbrän-
ningen och dess lagstiftning, nu till Rikets Ständer öfverlemnas, måste jag
likväl emot den inkonseqvens, som uti utvecklingen af grundprincipen röjes,
nedlägga min reservation. Fabriksbränningens uppkomst, koncentrerandet af
den nu uti öfver 60,000 verk spridda fabrikationen, är den grundtanke, som
uti Kongl. Maj:ts, på kommitlerades betänkande grundade, nådiga proposition
igenfinnes. Denna grundtanke har äfven blifvit gillad af Utskottens majoritet,
som funnit, att endast sålunda det kan blifva möjligt, utan att våldsamt och
orättvist ingripa uti de ekonomiska förhållanden, som, på grund af fordna, om
äfven felaktiga, lagstiftningar uppstått, att småningom kunna pålägga brännin¬
gen en skatt, sorn, fördyrande produkten, förminskar dess konsumtion, och
Bih. till R. St. Erot. 1847 och iSsj.8, 5 Sami 2 Afd. 1 Haj t. 4
26 Bevilln.-j Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-Vtskottens Betänkande, N-.o T.
det sedeförderf, densamma föranleder. Instämmande fullkomligen häruti, in-
.ser äfven jag omöjligheten, att, utan en sådan föregående reglering af brän¬
ningen, — då i närvarande stund, utom andra smärre verk, öfver 50,000 så
kallade husbehofspannor äro igång, — betydligt förhöja beskattningen,|enär, ut¬
om det allmänna missnöje, en sådan åtgärd skulle förorsaka, hvarje kontroll
öfver skatteintraderna blefve gäckad. Men då jag uti denna premiss instäm¬
mer med Utskotten, måste jag beklaga, alt den majoritet, som uti första punk¬
ten af betänkandet, förklarat fabrik tillåten, oberoende af jord värde, uti sina
följande reglementariska bestämmanden icke vakat öfver fabrikers möjliga
uppkomst och bestånd. Betraktar man åtskilliga af dessa detaljbestäoaman-
den, skulle man vara frestad att tro, det Utskotten inbillat sig, att deras ^var¬
de” ensamt, oberoende och i trots utaf deras öfriga förfoganden, skulle ega
makt nog att framkalla och stödja fabriker. — Erfarenheten af de följder, dy¬
lika felsteg fordom baft, borde dock hafva tjenat till varning. Jag behöfver
endast erinra om, hurusom den dubbla pistoriska apparaten, äfvensom mäsk-
värroaren, sedan desse uppfinningar med oproportionerligt hög skatt blifvit
heiaggda, småningom så förminskats, att af de förra nu endast fem i hela ri¬
ket finnas qvar.
Den storsta fördelen, den högsta vinsten är industriens Ögonmärke och
rättesnöre, och att denna allmänna regel på den serskilda industrien, hvarom
här ar fråga, eger sin fullaste tillämpning, bevisas bäst af den föränderliga
gestalt, uti hvilken denna industri, nu uti öfver fem och trettio år, gäckat
regerings och ständers olika försök att lagstifta för densamma, Skulle nu, på
sätt Utskotten föreslagit, en beskattning påläggas ångfabrikation, som till den,
hvilken den öfriga bränningen skulle draga, står (på kanna tillverkadt brän¬
vin), i ett förhållande, sorn 5 till 2, — kommitterades förslag var 4 till 3 —
är att befara, att den större med ånga drifna fabrikationen på en mängd min¬
dre eldverk skall fördelas, hvarigenom icke allenast den ofvan omtalade åsyf¬
tade regleringen öfverändakastas, utan äfven en stor statsekonomisk förlust
uppstår. Jag önskar således, att Riksens Ständer måtte med 50 procent för¬
höja skatten på från och med 21 till och med 63 kannors pannan, samt att
skatten på hvarje kanna mäsk måtte ifrån 3 r:st till 2 I r:st nedsättas. Nå¬
gra skäl för denna min önskan skall jag hafva äran framlägga.
Sedan den olikhet uti form, som af Kongl. Maj:t mellan husbehofs- och
hinäringsbränningens redskap var föreslagen, af Utskotten blifvit förkastad,
och tili billigt skydd för den verkliga husbehofsbränningen, men, till kontroll
emot dess missbruk, en per månad progressiv beskattning för 20 kannors
pannan och derunder blifvit beslutad, yrkades och genomdrefs uti Utskotten,
Bevilln -j Lag* samt Allm. Besv.- o. Ekon.-U tskotlens Betänkande N.o t. 27
att den nedsättning, sorn, ifrån hvad den Kongl, propositionen föreslog, för
dessa lägre pannerymder blifvit antagen, (för 20 k:rs pannan ifrån 100 r:dr
till 60 r:dr), äfven för de högre till och med 63 k:rs pannan skulle blifva
gällande, till följd hvaraf hela beskattningen för binäringsklassen med 33 |
procent nedsaltes. De skäl, som här gjorde sig gällande: nemligen fruktanför
de följder, ett språng uti beskattningen mellan 20 och 21 k:rs pannan kunde
medföra, äfvensom en förment obillighet uti en i förhållande tili den nuva¬
rande alltför hög beskattning, måste jag bestrida. Hvad det första skiälet an¬
går, är först att märka, att det språng (från 7-—24 till 40 r:dr banko), som
uti den föreslagna beskattningstariffen mellan 3 och 4 månaders bränning före¬
kommer, hvilket språng för den 4:de månadens bränning pålägger en skatt på
hvarje kanna bränvin, som af den nu föreslagna 20 k:rs pannan på en må¬
nad kan tillverkas af omkring 4 sk. banko, mera än troligen skall afhålla
hvarje så kallad husbehofsbrännare att till fortgående afverkning använda sin
bränvinspanna. Att åter spekulationen skulle, för dea ringa vinsten af 40
r:dr banko, från hvilken vinst dessutom ökad vedbrand, arbetskostnad och
ränta af ökadt förlag mäste afdragas, då i stället för vinst troligen förlust
uppstår, i flera smärre veik spiitra bränvinsbränningen, anser jag nära o-
tänktbart. — Hvad det andra skälet beträffar, är det visserligen sannt,att,—
dels till följd utaf högst felaktiga beräkningar af 1845 års ständer, hvad
pannornas afverkningsbelopp beträffar, dels till följd af nya uppfinningar, hvil¬
ka alltid gäckande följt den hittills beträdda lagstiftningsbanan i spåren, —
den nu föreslagna skatten vida öfverstiger den, med hvilken i denna stund
hvarje kanna bränvin är belaggd. Betraktar man likväl den skatt, som nyss¬
nämnda Riksens Ständer afsett böra för hvar kanna tillverkadt bränvin ut¬
gå, och hvilken progressivt, från och med 10 till och med 90 k:rs pannan,
från 3 r:st till 2 sk. banko på kanna stiger, finner man, att den af Kongl.
Maj:t föreslagna skatt icke utgör mera än cirka dubbelt af den hittills bestäm¬
da, det är, står uti fullkomlig motsvarighet emot den förhöjning, sorn för
husbehofsbränningen, — inskränkt till två månader, eller till den tid, den
verkliga husbehofsbränningen vanligen drifves, — af Utskotten blifvit beslu¬
tad. Då nu, enligt industriens allmänna regel, så vida oskälig vinst icke förut
varit, icke producenten utan konsumenten får vidkännas den förhöjda skatt,
som på produktionen lägges, om man endast tillser, att icke, genom förän¬
drade skattebestämmanden, en våldsam förändring uti förut varande ekono¬
miska förhållanden uppstår, kan jag icke finna den nu föreslagna, af statsbe-
hofven högt påkallade, skatteförhöjning obillig, så vida jemnhet uti dess fördel¬
ning iakttages.
28 Sevillu.-, Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-Utskotlens Betänkandej N:o 1.
Detta jemna eller jemförliga förhållande finnes dock icke, enligt min tan¬
ke, uti de skattsbestämmanden, sorn för fabriksbränningen äro föreslagna. Det
är dock ej min mening att klandra den förhöjning af 8 r:st banko per kan¬
na bränvin, som för fabriksbränningen blifvit föreslagen. Den förlagsvinst,
som fabriken, i förhållande till den mindre bränningen, tillkommer, torde
betacka denna förhöjning. Men då, sedan beskattning efter mäskekaret blifvit
antagen, denna, om jag så får uttrycka mig, grundskatt af 2 sk. 8 r:st per
kanna bränvin, skolat fördelas på de kannor mäsk, som lill erhållande af en
kanna bränvin erfordras, synes vid denna fördelning mera utländsk än in¬
hemsk erfarenhet blifvit rådfrågad. Jag vill ej förneka, att icke den tjocka
inmäskning af 9 ? k:r mask till en kanna bränvin, hvilken efter utländska
mönster bär blifvit föreslagen, på några, ehuru få, ställen här i landet är an¬
vänd. Men jag vågar påstå, att på den punkt af utveckling, ångbränuingen,
som här först på de sednare åren egentligen uppstått, nu befinner sig, en så
tjock inmäskning hör till de sällsyntaste undantag. Profbränningar, för att
utröna, huru tjock mäsken bör tillsättas, hafva äfven nyligen egt rum;
och dessa profbränningar, verkställda, icke af en vedersakare, utan af en an¬
hängare till systemet af mäskekarets beskattning, hafva lemnat det resultat,
att, vid en så tjock inmäskning som den här föreslagna, mäsken icke, med
nu kända jäsningsmedel, kan sättas i den fullkomliga jäsning, att den släp¬
per hela sin alkoholhalt, hvilket först vid en tunnare inmäskning (12 kannor
mäsk till en kanna bränvin), inträffar. Då nu hvarje tjockare inmäskning
niedlörer en statsekonomisk förlust, i det att mera säd eller potates åtgår för
erhållandet af en kanna bränvin, har jag ej trott, alt författningen bör före¬
skrifva eller förutsätta en sådan, utan anser jag, att den, för hvarje kanna
produceradt bränvin, beräknade skatten bör på 12, i stället för 9? kannor
mäsk fördelas. Följes en sådan fördelning, uppstår, om 2 sk. 8 r:st skatt för
hvarje kanna produceradt bränvin skall betalas, och med beräkning af -L af
karets rymd till jäsningsrum, den afgift af 2 i rist per kanna mäsk som,
jag här ofvan föreslagit. Fastställes den skatt al 3 r:st per kanna mäsk, som
efter beräkning af 9 | kannor mäsk till en kanna bränvin, uti den Kongl,
propositionen finnes föreslagen, följer deraf ovillkorligen, väl icke att så tjock
inmäskning af producenten begagnas, ty deremot strider hans egen fördel,
men att hvarje kanna bränvin med 6 r:st förhöjd skatt belägges, hvarigenom
det uti premissen såsom rättvist ansedda förhållande uti skattväg emellan
den högre och lägre bränningen blifver rubbadt. — Jag har visserligen icke
förbisett, att industrien säkerligen skall försöka, och troligen lyckas, att med
tillhjelp af starkare jäsningsmedel, än nu i allmänhet tillgängliga, till vinst
Bevilln Lag- samt Allm. Besv.- o. Eken.-Utskottens Betänkandej N.o 1. 29
för sig, begagna en tjockare inmäskning. Någon tid torde dock förflyta, in¬
nan sådant kan blifva ett mera allmänt förhållande, och först, när denna
tidpunkt inträder, anser jag Riksens Ständer böra mellankomma för att med
en högre skatt belägga hvarje kanna mäsk. Jag medgifver äfven öppet, att,
ledd af den grundprincip, jag i början af denna reservation framlagt, jag,
derest fordel å någon sida skulle beredas, helst önskade, att vågskålen till
förmån för den högre fabrikationen sänkte sig, och jag önskar, att de, som
lika med mig gilla nyssnämnda princip, måtte besinna, att genvägar icke all¬
tid leda till målet, och att en hög, produkten fördyrande, skatt först på den
konstituerade fabriken kan läggas, men att den gryende fabriken bör skyd¬
das, på det att icke den mindre lägre beskattade bränningen, i konkuren-
sen segrande, åter må uppblomstra. Att orättvist lagstifta till förmån för den¬
na sednare, vore ett fel, ej allenast ur statsekonomisk, utan äfven ur mora¬
lisk synpunkt. Den, som vill till målet, måste äfven hafva tålamod att van¬
dra den väg, som leder dit.
Äfven uti några andra detaljer hafva Ulskotlen styfmoderligt behandlat
fabriken, såsom dels i afseende på den tillåtna jäsningstiden, dels i hvad som
rörer fabrikens högsta tillåtna produktion.
Hvad först jäsningstiden angår, finnes uti 18 § stadgadt, att för daglig in-
roäskniug af ett kar högst fyra mäskekar må finnas i omgången. Denna före¬
skrift förutsätter och tillåter en jäsningstid af högst 31 dygn. Då nu likväl
denna jäsningstid af de flesta större bräuvinsbrannare anses för korrt, för att, på
deo, mäskens fullkomliga utjäsning kan medhinnas, hvilket till erhållande af
största möjliga produkt af råämnet är nödvändigt, måste jag vidhålla, hvad
äfven afdelningen, sora behandlade denna fråga, föreslog, att 5 karmå vara i
omgången tillåtna. Då detta förändrade stadgande icke medförer någon för¬
höjning iif den dagliga inmäskningen, utan endast afser en, så väl af den en¬
skilda industrien som af statsekonomien yrkad, behöflig utsträckning af jäs¬
ningstiden, till förser jag mig af Riksens Ständer, att detsamma varder antaget.
Hvad maximum af tillverkningsbeloppet åter beträffar, finnes uti Kongl.
Maj:ts proposition ett maximibelopp af 96,000 k:r föreslaget. Då detta maxi¬
mum ej obetydligt öfverstiger, hvad på något bränneri, med undantag af
det vid Hufvudsta, för närvarande tillverkas, har jag ingenting att deremot
anmärka, helst till att börja med ett maximum torde behöfva stadgas, för
att förekomma en möjligen häftig öfverproduktion, med thy åtföljande pris¬
fall, och våldsamma ekonomiska rubbningar. Yid beräkningen deremot af
den, detta maximum motsvarande, högsta tillåtna dagliga inmäskning, hvil¬
ken till 5,400 kannor per söcknedag blifvit bestämd, (— af det 6,000 k:r
30 Bevilln.-j Lag- samt Allm. Eesv.- o. Ekon.-Utskottens Betänkande, N;o j.
stora mäskekaret, skall till jäsningsrum afdragas) visade sig genast uti Ut¬
skotten, att ett misstag blifvit begånget, enär 5,400 k:rs inmäskning hvarje
söckendag, på 6 månaders bränning, (147 å 148 bränningsdagar) med beräk¬
ning af 9| k:a mäsk till 1 k:a bränvin, endast lemnar en produktion af emel¬
lan 82,000 och 88,000 k:r bränvin, och med beräkning af 12 k:r mäsk till
1 kanna bränvin, af blott 66,000, hvilket sednare produktionsbelopp under¬
stiger, hvad i närvarande stund på åtskilliga brännerier afverkas. Utskotten
fästade dock härvid intet afseende. — Jag medgifver, att den logik förefaller
mig förundransvärd, som, sedan ett hufvudförhållande befunnits rigtigt, heldre
ändrar detta rigtiga förhållande, än de misstag, som uti detaljberäkningarna
insmugit sig. Oförklarliga synas mig äfven den majoritets åtgärder, som, se¬
dan den förklarat sig önska fabrikens uppkomst, sedermera stadgar, att fa¬
brik icke uti sitt redan varande omfång får existera. Då jag ej kan, eller
vill, underkasta mig förebråelse för dylik inkonseqvens, mäste jag hos Riksens
Ständer vördsamt anhålla, att högsta tillåtna karrymd måtte ifrån <5,ooo
till SjOOO kannor förhöjas. Den produktion, som, i händelse detta mitt för¬
slag godkännes, på 148 bränningsdagar, med beräkning af 12 k:r mäsk till
1 k:a brännvin, kan åstadkommas, uppgår endast till 88,800 k:r, understi¬
gande således med 7,200 k:r det maximibelopp, som af Kongl. Majit blifvit
föreslaget, hvarigenom, om äfven före nästa riksdag en tjockare tillmäskning
småningon kan införas, detta sednare maximum dock svårligen torde betyd¬
ligt kunna öfverskridas.
Hvad försäljningen beträffar, hade jag önskat, att bifall blifvit lemnadt
till det af kommitterade uti §§ 2 och 3 framställde förslag, att försäljning
utan serskild minuteringsrätt aldrig under 71 k:r finge ega rum, men att
deremot några skattlaggda försäljnings-ställen, der brännvin till afhemtning
finge köpas, inom hvarje socken skulle inrättas. Det missbruk, som den hit¬
tills hvarje jordbrukare lemnade rättighet att försälja bränvin till minst 1
k:a (åt egna arbetare minst I k:a) föranledt, då mången bränvinsbrännande
jordbrukare, lockad af begäret efter vinst, till omättligt brukande af brän¬
vin förledt egna arbetare, invigande dymedelst ej allenast dem, utan äfven
deras hustrur och barn, först till förstörelse, och sedan till en öfvergifven
uselhet, påkallar högt en förändring uti förut varande förhållanden. Statens
rätt att mellankomma, då låg egennytta hotar att med fattigdom o,ch brott
betunga samhället, torde icke kunna ifrågasättas, och hvad kontroll öfver för¬
fattningens efterlefnad beträffar, är att märka, att då den skatt, de privilegi¬
Bevi/ln.-j Lag- samt Allm, Besv,- o. Ekon -Utskottens Betänkande} N;o i. 31
erade försäljningtställena skulle erlägga, blefve en kommunalskatt, kommu¬
nens eget intresse uppkallades att förekomma öfverträdelserna.
Hvad åter de stadganden beträffar, som, på grund af Kongl. M»j:ts pro¬
position, blifvit antagna, att, nemligen på socknens beslut skulle bero, huru¬
vida utminuterings-ställen inora socknen finge ega rum eller icke, samt att, till
följe härutaf, gästgifverier icke ovillkorligen vore för pligt ade att till salu bålla
bränvin, måste jag den bestrida, såsom lösa theorier utan, i närvarande stund
åtminstone, praktisk tillämplighet. Då ej genom socken-beslut bruket af
bränvin lärer kunna afskaffas, eller begäret derefter hos den, som sådant
eger, tillintetgöras, är gifvet, och erfarenheten har det styrkt, att, om icke
tillåten krog finnes, lönnkrogar skola uppstå. Dessutom hvad dessa krogar
stundom, och gästgifverierna alltid, angår, skall man ihågkomma, att deras
reglerande är en sak, som oftast mera rörer den allmänna trafiken, än socknen
enskildt. Då jag dessutom ej kan ifrågasätta, hvad också icke blifvit framstäldt,
att landshöfdinge-embetena, för hvilka ordning inom länet är hufvudsak,
skulle missbruka den rätt, de nu ega, att efter pastors och socknemäns höran¬
de, om sådane utminuteringsställen förordna, önskar jag, att i dessa punkter
ingen förändrig emot hvad förut stadgadt är måtte införas.
Dessa äro mina hufvudsakliga anmärkningar. Jag skulle visserligen emot
några detaljer, synnerligen emot de öfverdrifna kontrollbestämmelserna, hvad
mäskekaren angå, hafva mycket att tillägga, men, då jag är förvissad om, att
betänkandet till Utskotten återremitteras, torde, på grund af blifvande an¬
märkningar inom Stånden, förändringar härutinnan då kuuua vidtagas.”
Af herr Grefve Sparres I. A.:
’I major Hammarbergs reservation emot sammansatta Utskottens förslag
instämmer jag, i hvad som rörer brän vinstill verkningen samt beskattningen
deraf, dock med det iakttagande vid 13 §, sorn Grefve Hamilton i sin reser¬
vation anmärkt, att ångrör för pannor emellan 60 och 90 kannors rymd ej
må hafva mer än högst 12 tums diameter. Med major Hammarbergs in¬
stämmande i sammansatta Utskottens förslag, angående försäljning af brän¬
vin, kan jag dock icke förena mig, utan får äfven deremot afgifva min re¬
servation.”
Af prosten Nibelius:'
”Då de flesta af de inom Riks-stånden väckta motioner, rörande vilkoret
för brän vinsbränningen, syftat derpå, att den nu gällande författningen, lik¬
väl med någon jemkning i de der stadgade grunderna för beskattningen *
32 Bevilln.-j Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-O(sköttens Betänkande, IV.-o r.
borde bibehållas; då icke blott inom de sammansatta Utskott, som behandlat
denna fråga, alla ledamöterne af Bonde-ståndet och många af Ridderskapek
och Adeln yttrat sig i samma syftning, utan denna mening äfven, så vidt
jag kunnat förnimma det, inom den öfriga delen af representationen tyckes
vara temligen allmänt rådande; och då inga förändringar i lagstiftningen,
sorn icke af det allmänna tänkesättet påkallas och understödjas, böra vidta¬
gas; —- så har jag —- ehuru det förslag lill författning i detta ämne, som
af dertill i nåder utsedde kommitterade blifvit utarbetadt och nu af de sam¬
mansatta Utskotten, efter åtskilliga deri gjorda förändringar, till Rikets Högh
Ständer öfverlemnas, eger enligt min öfvertygelse i flere afseenden företräda
framför den år 1845 utfärdade, — trott mig kunna förutsätta, alt den nu
gällande författningen, med några modifikationer i föreskrifterne för beskatt¬
ningen, blifver af de begge statsmagterne bibehållen. Under denna förut¬
sättning, anser jag det vara ändamålslöst att här framställa en motiverad
reservation emot de delar af det nu afgifna förslaget till ny författning, i
hvilka jag varit af skiljaktig mening med Utskottens majoritet, och vill i
stället antyda, i hvilka hänseenden de nu gällande föreskrifterna för beskatt¬
ningen böra, så vidt jag kan bedöma det, bibehållas eller förändras.
Resultatet af de upplysningar, hvilka jag, under behandlingen af detta
ämne, kunnat inhemta, är:
att, då den egentliga husbehofs-bränningeti icke bör undertryckas, be¬
skattningen å de pannor, som till denna slags bränning begagnas, icke bör
höjas öfver det belopp, hvartill den nu utgår;
att någon mindre fördelaktig form icke bör för dessa slags pannor före-
skrifvas, men att någon viss rymd, t. ex. 20 a 25 k:rs, hvarutöfver
de icke få uppgå, bör för dem bestämmas, samt att,— då erfarenheten
visat, att de, som bränt till husbehof, sällan anmält sig för längre
tid än 3:ue månader, och då något korrektiv torde böra uppställas
deremot, att icke för den låga skatten någon betydligare bränning
till afsalu må bedrifvas, — den låga beskattningen icke må tillgodo-
njutas, när brännings-tiden för året utsträckes öfver 3:tie månader;
att, för alla enkla pannor öfver den för husbehofsbränningen bestämda
rymden, och äfven under denna rymd, då bränningen utsträckes öf¬
ver 3:ne månader, samt för alla sammansatta bränvinsbränniugs-appa-
rater af hvad rymd som helst, skatten bör beräknas efter hvad med
dem under en jemn bränning anses kunna tillvärkas, samt att denna
skatt bör i någon mån höjas för de högre tillverkuings-beioppen, till ex.
utgå
Bevilln.-j Lag- samt Allm. Besv.- o. Ekon.-Viskottens Betänkande, N.o 1. 33
utgå för en ärli" tillverkning under 6,000 k:r med 1 sk. 4. r:st, der¬
ifrån till 12,000 k:r med 1 sk. 8 rist, och af 12,000 k:r och deröf¬
ver med 2 sk., allt för hvarje kanna bränvin, som beräknas kunna
med apparatet tillverkas;
att, för möjligheten att med någon sannolikhet kunna beräkna tillverk-
ningsförmågan hos de serskilda apparaterne och det deraf beroende
skattebeloppet, det vore rådligast att icke tillåta begagnande af så kal¬
lad mäsk värmare, utan i förening med rektifikations-apparat (se Bev,-
Utskoitets memorial Nio 6, professor Paschs anf., litt. d), men att,
om detta tillätes, det blir nödvändigt att tor mäsk värmaren föreskrif¬
va en sådan form, som, så vidt möjligt är, förekommer, alt rektifika¬
tion icke med den samma kan åstadkommas; samt
att, då vid de apparater, till hvilka ångpanna begagnas, tillverk-
ningsbeloppet står i direkt förhållande till ångpannans storlek (se det
ofvan citerade anförandet af prof. Pasch pag. 3 och 4) det blir o-
uudgängligt att beräkna skatten, icke, som nu sker, efter bränvins-
pannas, utan efter ångpannas storlek.
1 den nu gällande författningen, angående bränviusförsäljningen, anser
nedanstående 3:ne tillägg eller förändringar behöfliga:
l:o att i författningen införes följande stadgande, i nära enlighet med det
af Kongl. Majni Dess nådiga proposition föreslagna: ”Att, derest enstad
"eiler landsförsamling, å uttryckligen för sådant ändamål utlyst sockne-
"stämma, öfverenskommer, alt inom staden eller församlingen någon mi-
"uut-försäljning af bränvin, till förtäring på stället, icke må ega rum,
”vid en sådan öfverenskommelse må förblifva;”
2.o att i de städer, i hvilka det öfverenskoinmes, att alla krogar skola upphöra,
det må vara tillåtet att inrätta bran vinsmagaziner, der bränvin får i mi¬
nut afhemtas, men icke på stället förtäras; att dessa magaziner på sön-
och helgedagar skola vara stängda; samt att, då städerna för bestridande
af sina kommunal-utgifter vanligen haft af krogarne en icke obetydlig
inkomst, ifrågavarande bränvinsmagaziner äfven böra med skatt beläggas;
3:0 alt herrar handlande i släderne ej må vara berättigade alt sälja brän¬
vin i mindre parti än 7 i kannor, så vida de ej vilja underkasta sig den
skatt, som för ofvanskrifne bränvinsmagaziner blifver bestämd.”
Bils. lill R. St. Prol. 1847 oc^1 48, $ Sami. 2 Afd. 1 Haft. 5
34 Bevilln.-, Lag- samt Allm. Ecsv.- o. Ekön -Utskot ens Betänkande, N.o i.
Uti denna reservation instämde biskop Bruhn samt prostarne Sidner
och Odelberg; i syftningen af densamma doktor Annerstedt och prosten Fors¬
sell, samt i den del deraf, sorn angår försäljning, herr Grefve Hamilton,
och herr Wahlgren i den del deraf, som angår utminutering af bränvin.
Af herr Mure'n.:
”Emot bestämmandet i 3 § 3 morn,, angående taxerings-kommittéens rät¬
tighet att förhöja minimi-afgiften för bränvinsminutering, reserverar jag mig
och anser denna rätt i stället böra tillkomma kommunen.
32 § anser jag böra lyda: ”den, sorn försäljer bränvin olofligen i minut &c.”
Slutligen instämmer jag i herr Friherre Raabs reservation emot bestäm-
mandet i 29 §.”
Häruti instämde herrar Tauson och Petersson, samt herr Sjöstedt uti de
båda första punkterna.
Åf herr Berg von Linde, J. A.:
”Då Lag-utskottet, af hvilket jag är ledamot, icke i vidsträcktare mån
deltagit i utarbetande af förevarande betänkande och förslager, än i afseende
å ansvarsbestämmelserna för öfverträdelser af föreslagne stadgandena om så
väl tillverkning som försäljning af bränvin, har jag endast att anmäla min,
från de sammansatta Utskottens skiljaktiga, mening, angående:
l:o 71 §. Iförslaget till förordning angående tillverkning och omdistillei-
ring af bränvin, hvilken jag anser böra erhålla följande lydelse: ”när åtal
sker för brott mot denna författning , skall mannen ansvara för hustruns
åtgärd, såsom vore den af honom begången, änskönt förebäras skulle,
att förbrytelsen utan hans vilja och vetskap tillkommit. Husbonde an-
svare ock för förbrytelse, begången af hans husfolk, så vida ej visas
kan, att förbrytelsen skett emot husbondens förbud, och att han ej kun¬
nat densamma hindra eller förekomma. Är i slikt fall husbonde oskyldig,
behålle han den honom tillhörige redskap, hvars värde J ö/ brytarén bör
betala.” Om å ena sidan medgifvas måste, att stadgandet, sådant det lyder i
40 § af Kongl, förordningen den 13 Juni 1845, är för strängt, att icke sä¬
ga orimligt, då derigenom husbonde göres ovilkorligen ansvarig for tjenste-
folks förbrytelser emot författningen, ehvad för honom varit möjligt eller icke
alt desamma hindra eller förekomma; synes mig deremot å den amira, ge¬
nom nu af Utskotten antagna redaktion, tillfälle, som troligen icke blifver
femnadt obegagnadt, kunna beredas husbonde, att för öfverträdelser af för¬
fattningen undgå välförtjent ansvar, som s stället kommer att drabba tjenare,