Beri/Inings-Uf skottets Betänkande, Ar.-o 1?.
33
Capten vid de indeldta infanteri-regementena sin fullmagt med i a5 R:dr,
utgörande 124. procent af liela den nya lönen 1000 ii:dr, ehuru han, efter
min åsigt, högst borde betala a5 R:dr, utgörande 12'; procent af den vunna
lönetillökningen 200 R:dr. Han måste således nu, då man inberäknar de
sex månaderne för den s. k. begrafningshjelpens aftjena nde, tjena i den nya
graden minst i3 månader, innan de besparade lönetiilökningarne uppgå till
beloppet af den sista fidimagts-lösen. På samina grunder måste en till
Hofr älls-Råd befordrad Assessor, tjena minst i5 månader, innan han genom,
löntillökningen inbesparat den nya fullmagten, en till Lector befordrad
Reetor-Scholae 16 månader, samt en i Stockholm till Borgmästare befordrad
Piådman 12 månader för samma ändamål.
Då dessutom, serdeles efter de af Utskottet nu föreslagne föihöjningar,
fullmagterne och 1 esolutionerne å ålskilbge andra värdigheter synas vara
belagde med stamphult papper Lill ett alltför högt belopp, vågar jag vörd¬
samt föreslå:
alt Rikets Ständer ville för sin del besluta, alt, efter
verkställd granskning af de olika fullmagts- eller resolu-
tionskostnaderne, i förhållande till de olika värdighelernes
vigt (dier de åtföljande Jönetillökningarnes belopp, char¬
lel ingsbeloppen för fnllmagler, öppna bref och resolutioner
m. m. måtte nedsättas i ett till löner och värdigheter
mera billigt förhållande, än som för närvarande eger rum.
Och då Kongl. Majrt redan, genom Regerings-formens 60.§, eger full
rättighet att minska de ilråga varande afgifterne, hvilken rättighet också, vid
nu gällande chartae-sigillatm-förfallningens utfärdande, blifvit i afseende å
vissa förekommande bestämmelser begagnad, föreslår jag likaledes
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Majit låta verkställa den ifrå¬
gavarande granskningen, och derefter den sålunda beslu¬
tade och deraf beroende nödsättningen anbefalla.”
Häruti instämde Herr Friherre Raab, Herr Grefve Posse, Herr Ami¬
noff, Herr Pr/nzeiisköhl, Herr Prytz, Herr Friherre Hermelin och Herr
aj Klercker.
Af Herr Friherre Oxenstjerna, C: ”Uti Utskottets förslag till controll
å behörig chartering af köpe-, gåfvo-, bytes- och faste-bref å fäst egendom,
Bihang till Ii. St. Brot. 1844. 5 Sand. 1 A/d. 7 Haft. 5
34
Bevillnings-Utskottets Betänkandej N.o 13.
morgongåfvo-bref samt köpe-afhandlingar om lösören, finner jag mig icke
kunna instämma, enär detsamma medför de olägenheter, att domhafVander
på landet, hvilka ofta äro för kort tid förordnade, äfvensom tjenstemän vid
städernas domstolar derigenom skulle förvandlas till redovisande för char-
torne och erhålla en ganska betydlig uppbörd, hvars rigtiga beräknande
blott genom de handlingar, som de sjelfva skola aflemna, kunde controlle-
ras, hvarigenom ock möjligen inträffade, att den nu understundom visade
svårigheten att i rätt tid inbekomma domböckerne, blefve ytterligare ökad;
hvarförutan, följden blefve att controllen å en betydlig statsinkomst komme att
öfverlemna? lill IIof-Rätterne, för hvilka sådant är ett alldeles främmande ålig¬
gande. Det, med afseende å sistnämnde omständighet alternativt framställde
förslag, att domböckerne skulle vara åtföljde af serskilda förteckningar,
hvilka sednare, efter i Hof-Rätterne skedd jemförelse med de förra, borde
öfverlemnas till granskning uti Kongl. Kammar-Rättens Öfver-Revisions-
Departement, skulle ännu mera öka doinstolarnes göromål och göra con¬
trollen ytterligare både besvärlig och kostsam, enär derigenom uppkomme
en mängd räkenskaper, hvilkas behöriga controllerande, enligt förslaget, för¬
anledde behof af ökad personal, så väl i Kongl. Hof-Rätterne som Kongl.
Kammar-Rätten med åtföljande nya löne-anslag.
Deremot anser jag både enklast och ändamålsenligast vara, att, i lik¬
het med hvad utskiIlige af Kongl. Kammar-Rättens ledamöter föreslagit,
i stället för chartering af ofvannämnde handlingar, med undantag af köpe-
afhandlingar örn lös egendom, hvarmed torde böra sorn hittills förhållas,
värdet af det stämplade papperet erlades till statens uppbördsman, hvilka
för rätta uträkningen af detta värde skulle ansvara) på lika sätt som vid
köp, förfares med Wadstena krigsmanshus-afgiften, hvarefter uppbörds-
männens qvittencer kunde antingen vidhäftas handlingarne eller, emot derå
tecknadt bevis, qvarstanna hos domstolarne. En sådan förändring skulle,
med undvikande af alla ofvannämnde olägenheter, medföra de väsendtliga
fördelar: att en säker control! å afgifternas behörige erläggande kunde vin¬
nas, utan någon väsendtlig tillökning i domstolarnes göromål, enär samma
förteckning å uppbudne fastigheter, som låg till grund för debiteringen af
Wadstena krigsmanshus-afgiflen, äfven tjenade till controll för redovisandet
af de för köpe-, bytes- och gåfvo-bref belöpande chartae-sigillatae-afgiften,
"så alt derutöfver endast erfordrades enahanda förteckningar å faste- och
morgongåfvo-bref; att för redovisningen endast behöfdes ett serskildt conto i de
krono-räkenskaper, som ändock skola ingå, då den tillökning i granskningsbe-
i
j)c villain**-Utskottets Betänkande, JV.-o 13. 35
sväret, sorn derigenom uppkomma, visserligen ej blefve af den betydenhet, att
tillökad revisionspersonal eller serskilde betydligare avfvoden derföre icke be-
liöfde ifr •ågakornma; samt att staten besparade ej blott tillverkningskostnaden för
alla de chartor, som till ifrågavarande handlingar erfordrades, utan äfven
den till försäljningsmännen utgående provisionen, hvilken, enligt hvad af Kongl.
Kammar-Rättens protocoll inherutas, säkerligen kan beräknas till emellan 6
och 7000 R:dr, så att, omän uppbördsmännen erhölle 1 procent af uppbörden»
deraf uppkomrne en behållning för statsverket af omkring 5ooo R:dr
0111 året.”
Uti ofvanstående reservation instämde Herr Friherre Carl Åkerhielm
och Herr Fr. Sundler.
■V Af Herr Aminoff, J: ”Då Utskottet, i fråga om chartering af testa¬
menten , utan förändring, tillstyrkt bibehållande af stadgandet uti 4 § af
Kongl. Kungörelsen den iG November 1841, angående stämplade pappersaf-
giften, får jag deremot anmäla min reservation.
Uti 86 § al Utkottets förslag till bevilluings-stadga, har blifvit före¬
slaget, att maka och skyldeman, i rätt upp- och nedstigande led, samt sy¬
skon och deras barn skola vara befriade från bevillning af testamenten; der¬
emot upptages uti nyssnämnde Kongl. Kungörelse till befrielse från erläg¬
gande af stämpladt papper blott testamenten till maka, barn och hel¬
syskon. Enligt min åsigt, böra samma skäl, som i ena fallet ligga till
grund för befrielse, äfven verka till befrielse i andra fallet; och då all
lagstiftning bör hvila på en, i likartade fall eonsequent genomförd grund,
får jag vördsamt föreslå det tillägg uti 4 § af ofvannämnda Kongl. Kungö¬
relse, mom. a., att testamenten till föräldrar och syskons barn må från
chartas-sigillatre-afgift befrias.”
I denna reservation förenade sig Herr Friherre Raab, förre Talman
Anders Ericsson, Jan Pehrsson från Upsala län, Eric Ericsson från Westerås
län, Lars Boetius från Stora Kopparbergs län, Johannes Johannesson från
Götheborgs och Bohus län och Anders Andersson, från Örebro län.
Af Herr Contracts-Prosten Nibelius: ”Jag har icke deltagit i den af Utskot¬
tet föreslagna förhöjda chartering å Adels-, Friherre-, Grefve och Exellence-
brefven, dels emedan jag, instämmande i Grefve Cronhjelms mot denna del
af Betänkandet afgifva reservation, anser en dylik förhöjning vara ett mindre
behörigt försök alt indirect motverka de Kongliga prcerogativernas begagnande,
dels emedan jag anser de föreslagna förhöjningarne icke stå i något billigt
förhållande till den chartae-sigillatae-afgift, som för andra Kongl. Nådebevis
i
36 B e i 'ilin in g.t-Ut sk olle Is Betänkande3 lY.-o 13.
blifvit föreslagen. Så t. ex. skulle Excelence-brefvet charteras med 62a P>:dr,
men Riddare- och Commendcurs-brefvet af Kongl. Seraphimer-Orden med
endast 5o R:dr. Jag vet val, att man ej vill bestrida Konungen räliighet
alt nedså Ila en af Ständerna i delta afseende föreslagen afgift, om Man lin¬
ner den för hög; men, efter min åsigt, bör man icke, genom alt bestämma
('n afyift sä /teg alt man nära nog kan förutse, alt Konungen densamma
icke bifaller — blottställa den höga Personligheten för det obehaget att
ändra eli af Rikets Ständer fatladt beslut. — Dessutom, då Utskottet trott sig¬
vara förbundet ali för de fyra ofvannämnde värdigheterna föreslå enahanda
ehartse-belopp, som vid de begge sist förflutna Riksdagarne af Ständerna
bestämdes, ehuru de icke af Kongl. Majrt sanctionerades, hade Utskottet nu
äfven, som mig synes, bordt föreslå samma förhöjning, som Ständerna vid 1 834
oell 1840 årens Riksdagar anlogo, å chartae-afgiften för Commendeurs- och
Riddare-brefven af de Kongl. Ordnarne; men delta har icke skett — och
denna inconsequens kan jag icke eller gilla.”
Häruti instämde Herr Friherre Raab_, Herr Friherre Hermelin och
Herr Biskop Bruhn.
A ( lien Doctor Sandberg-. ”Jag får vördsamt reservera mig emot Utskot¬
tets beslut, alt först sammanslå 5 och 10 §§ i nu gällande författning, och
sedan åter efter en annan fördelningsgrund sönderdela dem uti a:ne, den 5 och
6 § i förslaget. Genom sammanslagningen komma fullmagts-chartorna att
synas orimligt stora, och en ökad anledning uppkommer att deruti söka
nedsättning, sedan man af den nya nu föreslagna författningen icke mera
kan erhålla den upplysning, att en del af charlas-beloppet skall, enligt Ständernas
beslut, utgå, för att ersätta statsverket, hvilket godtgör tjenstemännen i Ko¬
nungens Canzli för sportler och canzli-gebuhr, sorn upphört. Sammanslå¬
endet är icke heller fullständigt, ty sigilipenningarne äro serskildt upptagne,
och man har för Ådels-bref räknat bort 4 R:dr 8 sk., emedan man ansett
1 33: 16 för en jemnare summa än 13y: 24. Genom den derefter skedda
fördelningen, har man åter fått omskrifva ungefär samma text-uti 6 §, som
uti den 5 §; och den 113'a fördelningsgrunden, enligt hvilken de full-
magter, förordnanden m. m., som utgå från Eouungens Canzli, Justitas-Can-
zleren, m. fl., skola skiljas från alla andra, synes ingalunda medföra mindre
vidlyftighet eiler större reda, än der nu finnes uti den gamla författningen, vid
hvilken man är van, och hvaruti denna förändring icke tyckes mig vara
ibland de mest nyttiga och nödvändiga.
Bevillnings-TJtskoltels Betänkande, :V.o 13.
37
Vidare kan jag icke inse orsaken, hvarföre man för Adels-, Friherre-,
Grefve- och Exellence-bref föreslagit samma chartae-belopp, sorn Rikets sist
församlade Ständer antogo, men deremot för Commendeurs- och Riddare-
bref alldeles frånträdt denna grundsats. Ständerna antogo nemligen 1840,
likasom 1834» för Seraphimer-Orden 100, för Commendeurer med stort
kors 66: 3a, för andra Commendeurer 5o, samt för Riddare och Orxlens-
ledamöter l5 R:clr, och nu har charte-beloppet blifvit föreslaget hälften,
mindre, ehuru dessa sednare ej erlägga någon tillökning för canzli-gebiihr,
såsom de förra. — Att nedsätta Commendeurs-brefvens stämplade pappers-
Värde till fullkomlig jemnlikhet med Kongliga eller Academiska Doctors-bref
utan prof, tyckes icke heller vara full rättvisa emot de förstnämnde. Ty
väl faller det sig litet svårt att utdraga några reella värden utur dessa
immaginära qvanliteter, för alt sins emellan jemföra dem, men nog synes
det ändå sannolikt, att ett gult eller grönt Commendeurs-band, eller en
craclian skulle medföra en större värdighet i samhället, och lyfta sin inne¬
hafvare ett godt stycke högre upp på ärans trappa, än en anspråkslös do-
etors-hatt, eller ett honorarie magisters-bref. När nu dessa sednare beläggas
med 2 5 R:dr:s charta, hvilket ärrätt och tillbörligt, så kanske böra de förra,
såsom 1841 års Ständer antogo, lämpligen kunna beläggas med 5o R:dr i
förhållande till deras högre värde.
Icke heller kan jag inse, hvilken missgynnande conjunctur nu bör föran¬
leda nedsättning af chartan för Riddare-värdigheten till 8 R:dr, då t84o års
Ständer antogo den lill i5 R:dr”.
I denna reservation instämde Herr Prosten Ber", Herr P. Berg,
Petter Classon från Elfsborgs och Petter Nilsson från Christianstads län.
Af Herr C. J. Koch och Herr Fr. Sundler: ”Emot Höglofl. Utskot¬
tets fattade beslut i frågan om slämpelafgiflen för tidningar, få vi härmed
anmäla vår reservation.
Med den utveckling samhällsbegreppen uppnått, måste det antagas
såsom ett axiom, att elt constitutionelt statskick icke i verkligheten kan existera
utan tryckfrihet. Denna sanning, erkänd af de största tänkare och statsmän,
har genom erfarenheten blifvit till fullo bekräftad. Då så förhåller sig, torde
med skäl kunna sältas i fråga, huruvida staten bör genom någon beskatt¬
ning betunga tidningspressen, delta medel för spridandet af nyttiga kunskaper
och upplysning bland samhällsmedlemmarne och sammanhållandet af ett folks
känsla af sin nationalitet. Men enär en stämpelafgift för tidningar redan
Billang lill B. St. Prot. 1744, 5 Sami. 1 Afd' 7 Haft. ti
38
Bcvillnin gs-Utskotlets Betänkande, N.o 13.
hos oss blifvit införd, Loide under närvarande förhållanden ej kun¬
na blifva fråga om annat än att reglera denna i sjelfva verket allmänheten drab¬
bande beskattning, så litet tryckande som möjligt, och i förhållande till det
qvantitativa af hvarje tidning, som genom de allmänna fortskaffnings-an-
stallerna sprides kring landet. Alt stämpeiafgiften derföre bestämmes efter hvar¬
je tidnings storlek, synes oss vara det rätta. De mindre tidningarne böra njuta
någon lindring i den afgift, som enligt vår tanka, för närvarande alltför
tungt belastar dem, men en dylik lindring har ej kommit dem till godo
genom förenämnde beslut. Vi föreslå derföre, att ett halft ark, beräknadt
till i5o decimal quadrat-tum, endast belägges med 1 rst. banco, ef t helt
ark, eller 3oo decimal quadrat-tum, med i rst., samt derutöfvar gående
hallark med i rst. för hvardera”.
STOCKHOL M, Lundberg K Couip. 1S44.
Bevillnings-UtsJsottets Betänkande, N:o 14.
1
N:o 14.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 12 Dec.l, kl. 12 midd.
.Betänkande, i anledning af väckt motion om uppbärande af en viss
accis vid införsel till stad af bränvin eller en mot dylik accis
svarande bränvinsförsäljninys-afgift.
Med förmälan, hurusom, genom uppbäfvande af tolag å de vigtigaste
frädvaror och dess nedsättning å stångjern och gårkoppar, vissa städer, ser¬
deles Stockholm, Götheborg och sannolikt äfven Gefle, lidit betydlig minsk¬
ning i påräknade inkomster, samt huruledes i Rikets städer, i synnerhet
der största fattigdomen bland de lägsta folkclasserne på sednare tider i en
oroande grad tilltagit, dertill en af de hufvudsakliga orsakerne vore att
finna i en tilltagande förtäring af bränvin, har Herr Rosenblad, B., uti en
hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Bevillnings-Utskottet remitterad,
motion föreslagit, att då den under de sednaste Riksdagarne af Rikets Ständer
vidtagne åtgärd att, i direct väg, pålägga bränvinet en ökad beskattning
och derigenom åstadkomma minskning i tillverkning och förtäring af den¬
na vara, likasom försöken i samma ändamål att pålägga krogarne dryga
afgifter, fullkomligt misslyckats, men ett kraftigt medel dertill vore att på
de stora consumtions-orterne, d. v. s. de större städerne, införa en accis
vid införseln både land- och sjövägen, följande beslut måtte fattas:
i:o att Rikets Ständer medgifva, att de städer, som deraf vilja sig
begagua, må, efter förutgående anmälan hos Kongl. Maj:t och af Kongl.
Maj:t lemnadt Nådigt tillstånd, pålägga införseln af allt slags bränvin, land-
eller sjövägen till dessa städer, en accis-afgift, icke öfverstigande 4 sk- B:co
för kannan, hvaraf behållningen, efter afdrag af hvad, som kan erfordras i
j ökad aflöning och kostnad för redan befintlig tullbevakning eller för in¬
förande af förut icke befintlig tullbevakning, får användas dels till betäc¬
kande af de förluster i förut påräknad tolag, dessa städer kunnat göra genom
tolagens upphörande å vissa varor, dels för fattigvård och fattiga barns
christliga uppfostran och understöd inom samma städer;
2:0 att Rikets Ständer medgifva, att, i de smärre städer, der kost¬
naden för införande af tullbevakning skulle komma att stå i ett för stort
Bih. till R. St. Prot. 1844. 5 Sami. 1 Afd. 8 Haft. 1
2
Bevillnings-Utskottets Betänkande, 2V:o 14-.
förhållande till den i föregående punkt påräkuade afgift, densamma må
med Kongl. Majrts Nådiga tillstånd förvandlas till en motsvarande bestämd
summa, som fördelas till utgörande af hvarje inom staden beläget branvins-
försäljnings-slälle, elier den andel hvarje efter årlig taxering anses taga i
denna försäljning; och
3:o att Rikets Ständer hos Kongl. Majrt anmäla ofvanstående beslut
med underdånig anhållan, så väl att Kongl. Maj:t vid hvarje förekomman¬
de fall måtte täckas, efter förutgående pröfning, bestämma både beloppet
af den åläggande afgiften inom det fastställda maximum och behållningens
fördelning åt de serskilde föremålen, som alt Kongl. Majrt. tillika vid de
städer, der vissa under landsrätt lydande ställen äro så nära med städerne
förbundne, att de i detta hänseende böra dermed förenas, täcktes be-
sfämma en lämplig tull-iinea, ech derjemte i Nåder inom ett visst afstånd
från denna tull-linea förbjuda all bräuvins-minutering.
Utskottet, som vid föregående Riksdagar haft att behandla motioner
af enahanda syfte med den förevarande, har icke funnit skäl att afvika
från de åsigter, som då af Utskottet och Rikets Ständer uttalats. Utskot¬
tet yttrade nemligen i dess vid sista Riksdag afgifna Betänkande, N:o 22,
beträffande först hvad jemväl då blifvit framstäldt, angående de serskilda
ändamål, hvartill de inkomster, som genom den föreslagna accis-afgiften
kunde inbringas, borde användas, att Utskottet ansåge allt bedömande, hu¬
ruvida den intrad, som derigenom blefve för berörde ändamål disponibel,
vore af behofvet påkallad, ligga utom gränserna af Utskottets pröfningsrält,
hvilken Utskottet fann böra inskränkas dertill, att afgöra, om det föreslagna
sättet för dylika inkomsters beredande vore lämpligt och kunde stå till¬
sammans med vilkoren för det allmäna anspråket på lättnad i den inrikes
trafiken, samt, hvad dernäst anginge sjelfva saken, att Utskottet förnyade
förut åberopade skäl för afslag å gjord framställning om införande af ac-
cis-afgift å bränvin, som till hufvudstaden ankomme, nemligen: att, då den¬
na afgift, innefattande första steget på en ny skattebana, hvilken, just för den
lätthet, hvarmed man tyckte sig kunna densamma beträda, troligen snart
skulle fresta de flesta städer, att med samma rätt hos Rikets Ständer be¬
gära enahanda förmon, skulle derigenom uppställas de många hinder för
den inre rörelsen och förnyas de flere obehagligheter för communicationen,
hvilka man sökt undvika genom inrikes tullbevakningens afskafiande; att
hufvudstadens egna och för smugglerier inifrån landet icke olämpliga bela-
Bevillningi-Utskotteti Betänkande, N:o i5.
3
genhet troligen skulle lemna många frestelser lill dylika försök och sålunda
locka till lag-öfverträdelser, samt i en annan rigtning befordra den immo¬
ralitet, hvars fart man genom bränvinets fördyrande söker hejdU; att in¬
tresset för ökade accis-afgifter föga instämde med intresset att genom ett
förhöjd t pris å varan allt mer och mer minska dess consumtion, hvaraf
väl kunde hända, att det förra intresset finge i den mån öfverhand,
att afsättningen tvertom uppmuntrades; samt att, för bränvinets fördyrande
och beredande af inkomst åt Stads-cassan, en betydlig inkomst på krognä-
rings-rättigheten syntes vara ett både säkrare controlleradt och mindre
motbjudande beskattningssätt.
Bevillnings-Utskottet, som, på sätt ofvan är nämndt, anser berörde
åsigter rigtiga och de åberopade skälen vara fullt giltige, har funnit det nu
ifrågavarande förslaget desto mindre antagligt, som det icke är inskränkt till
en enda eller några få städer, utan afser att åt alla bereda möjligheten af be¬
skattningens tillämpning, i följd hvaraf jemväl den derifrån oskiljaktiga, för
inrikes trafiken serdeles hinderliga, landltulls-bevakningen komme att öfver¬
allt åter upprättas, hvadan Utskottet
afstyrker bifall å Herr. Rosenblads ifrågavarande motion om viss
accis-afgift å bränvin vid införsel deraf till Rikets städer; och
lära vid sådant förhållande de, under förutsatt bifall härtill, i öf¬
rigt framställde förslag komma att förfalla.
Stockholm den 12 December i844-
Herr Doctor Sandberg anmälte häremot reservation.
N:o 15.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 12 Dec,, kl. 12 midd.
Betänkande, angående stämpling af spelkort samt afgiften derför.
Enligt 3i §. Riksdagsordningen, åligger det Bevillnings-Utskottet att
till Rikets Ständer afgifva förslag, angående den bevillnings-afgift, sorn bör
erläggas för spelkort, och, i sammanhang dermed, rörande de controller,
som öfver afgiitens behöriga utgörande må vara erforderlige.
4
Bedillnings-TJ t skottets Betänkande, N:o i6,
Utskottet, som i detta afseende inhemtat, att genom tillämpningen
af den, till följd af Rikets sist församlade Ständers fattade beslut om en
från 6 till 8 sk. förhöjd bevillnings-afgift å spelkort och afgifna förslag till
förändrade controlier, i afseende på kortens stämpling, af Kongl. Majrt un¬
der den 23 Februari 1842 derom utfärdade Nådiga Förordning, det fördel¬
aktiga förhållande egt rum, att då de år 184c» eller året näst före det, un¬
der hvilket berörde författning blef till efterlefnad gällande, för kortstämp-
lingen influtne medel uppgått till endast 6,781 R;dr i5 sk. 6 r:st., denna
stats-intrad år 1843 deremot utgjorde icke mindre, än 21,652 R:dr ^2 sk.
4 r:st. Banco, har vid sådant förhållande, och då någon motion i ämnet
icke till Utskottet inkommit, ansett dess åtgärd böra inskränkas dertill att
tillstyrka Rikets Ständer
att besluta, det bevillningen af spelkort skall intill nästa Statsregle¬
ring utgå till oförändradt belopp, nemligen Åtta skillingar Banco för
hvarje kortlek, samt, med anmälan härom, hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhålla, att ofvanberörde Nådiga Förordning af den
j3 Februarii 1842 må fortfarande få tjena till efterrättelse.
Stockholm den 12 December 1844-
N:o 10.
Ank. till Exp. Utsk. d. 12 Dec., kl. 7 e. na.
Betänkande, angående Postbevillningeti.
Då det åligger Utskottet, bland annat, att afgifva förslag, angående
den genom postporto utgående bevillning, har Utskottet till granskning fö-
rehaft de derför gällande Post-taxor; och som Utskottet uti dess, gemensamt
med Höglofl. Stats-Utskottet, under N-'o 19 afgifne Betänkande, i anledning
af väckt motion om nedsättning uti postporto-afgiften, redan anfört de skäl,
hvarföre någon nedsättning ansetts icke böra tillstyrkas, får Utskottet vörd¬
samt hemställa,
att de för Postbevillningens utgörande nu gällande grunder må
oförändrade bibehållas.
Stockholm den 12 December 1844-
Bmllnings-Vtskottets Betänkande, N:o il.
5
N:o 17.
Ank. till Exp. Utsk. d. 12 Dec,, kl. 7 e. m.
Betänkande, i anledning af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition, angående curhus-af'giftens fortfarande, som Riksdags-
fullmägtigen Per Jönssons från Christianstads Län i ämnet
väckta motion.
Uti Nådig Proposition till Rikets Ständer af den 6 sistlidne Augusti,
(införd i lista Sami. irsta Afd. N:o i5), hvilken ifrån Högloft. Ridderska-
pet och Adeln, Högv. Preste-Ståndet samt Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit
till Bevillnings-Utskottet remitterad, har Kongl, Majrt, jemte meddelande,
att, då den af Rikets Ständer vid sista Riksdag beviljade årliga afgift till
veneriska smittans hämmande och utrotande, endast blifvit bestämd att ut¬
gå från och med år 1841 till och med det år, då innevarande Riksdag slu¬
tas, men af inkomne uppgifter från Serafimer-Ordens-Gillet inhemtas: att
vid samtlige Läns-Lazaretten och Carhusen i Riket, med undantag af det
för Stockholms Stad, curhus-afgiften för år 1842 utgjort 112,535 R:dr 23 sk
4 r:st., och öfrige inkomsterne vid sjukhusen >71,536 Rrdr 17 sk. 8 r:st.,
eller tillhopa 184*071 Rrdr 41 Banco; att utgifterne vid Lazaretten och
Curhusen, oberäknadt afskrifningar för samma år, uppgått till 165,834 R:dr
3 sk. 2 rrst. samma mynt; att curhus-afgiften utgör hufvudsakligaste in¬
komsten vid Lazaretten och Curhusen; att dessa inrättningar, i saknad af
samma afgift eller annan deremot svarande inkomst, omöjligen skulle kun¬
na ega bestånd eller uppfylla det med dem åsyftade ändamål, samt att af
den, genom vidtagna förbättringar och nedlagde kostnader å Hospitalen i
Riket, i betydlig mon anlitade Hospitalsfonden, något bidrag icke kan med¬
delas Lazaretten, Kongl. Majrt velat i Nåder föreslå Rikets Ständer att, då
dels kraftiga åtgärder ännu fordras för veneriska smittans hämmande, dels
ock, jemlikt Kongl. Brefvet den 10 Oclober 1765, det åligger Länens invå¬
nare att på egen bekostnad anlägga och underhålla deras Lazarett, hvil¬
ka således icke eller ega någon egentlig rättighet till bidrag från Hospitals¬
fonden, samt denna Länens invånares förbindelse, i afseende å Lazaretten, ej
kan anses ringare eller mindre magtpåliggande, än deras förbindelse att
underhålla Curhusen, ifrågavarande så kallade curhus-afgift må till samma
belopp och med samma vilkor, som vid sista Riksdag bestämdes, fortfaran¬
de utgå till och med det år, då nästa Riksdag slutas.
6
BeviJInings-V/slottets Betänkande, N:o 17.
Vid behandling af detta ärende har Utskottet tagit kännedom af de
från Riksgälds-Contoret Utskottet tilihandakomne berättelser om revisionen
af Curhus- och Lazaretts-räkenskaperne för Länen, jemte capitalräkningarne
till Rikshufvudboken, och dervid funnit, att den i räkenskaperne under
åren i838, i83p, 184.0, 1841 °ch 1842 debiterade curhus-afgiften, sedan
afkortningarne blifvit afdragne, i medeltal för ett år ufgjort circa 107.980
R:dr, samt att, enligt uppgift från Kongl. Sundhets-Coliegium , Curhus-in-
rättningarne, Militär-sjukhusen oberäknade, under nedannämnde år varit
år varit begagnade af följande antal patienter, nemligen:
år 1837 af personer 3,227.
„ i838 , . 3,359.
11 1889 ., 4,080.
i, 1840 3,669.
,.1841 . . 3,48o.
Summa personer 17,820.
eller i medeltal för hvarje af förenämnde år, 3,564 personer; hvaraf visar
sig, att sjuk-analet under dessa år varit betydligt högre, än medeltalet för
åren j83i, i832, i833, i834, 1835 och i836, som, jemväl efter afdrag
för militär-sjukhusen, utgjort 2,771 personer.
Efter öfvervägande af ofvananförda förhållanden, och sorn revisions-
berättelserne ifrån Länen dessutom utvisa, att, i allmänhet, curhus-inrätt-
nijngarnes behållningar äro så obetydliga, att, för dessa inrättningars vid-
magthållande, fortfarande understöd synes oundgängligen nödigt, oberäknadt
de årliga bidrag, som af curhusmedlens öfverskott måste användas för La¬
zarettet får Utskottet hos Rikets Ständer föreslå,
att, till veneriska smittars hämmande och botande, fortfarande
må, till och ined det år, då nästa Riktdag slutas, årligen utgöras,
af hvarje mantalsskrifven person en curhus-afgift, för Stockholms
Stad med högst tolf och minst en skilling, samt inom öfrige delar
af riket med högst fem och minst en skilling, allt Banco, lika för
alla betalande inom hvarje curhus-district, efter dess behof, under
hufvudsakligen enahanda vilkor och stadganden i och för verk¬
ställigheten, som vid sista Riksdag bestämdes och uti Kongl. Kun¬
görelsen den 7 Juli 1841 innehållas;
hvarvid likväl, till vinnande af tydlighet och mera öfverensstämmelse uti
föreskrifterne angående curhus-medlens användande, Utskottet hemställer,
Bevillnings-Ulskottets Betänkande, N:o IT. 7
att andra och tredje punkterne i högstberörde Kongl. Kungörelse
må erhålla följande förändrade lydelse, nemi.:
2:d ra punkten:
Denna afgift skall utgå och redovisas inom hvarje curhus-
district serskildt, så att den blifver alldeles skiljd ifrån Hospita¬
lens och L^zaretlens fonder och Räkenskaper; börande de häri¬
genom inflytande medlen i första rummet ovilkorligen begagnas
för de^ efter behof och öfverenskommelse, på ett eller flere stäl¬
len inom Länen inrättade Curhus-anstalterne; och må derefter
hvad af nämnde medel icke är, för veneriska smittans hämmande,
erf orderligt få, på sätt i tredje punkten stadgas, och under nedan-
nämde Directioners inseende, utgå för allmänna helsovärden i Länet,
serdeles såsom bidrag till bestridande af Lazarettens allmänna ut¬
gifter i och för svårare skador och sådane sjukdoms-tillfällen, som
fordra chirurgisk behandling.
Till andraj än nu omförmälda, ändamål må curhusafgiften
icke användas.
3:dje punkten:
Ofördröjligen efter Riksdags-beslutets kungörande bör, genom
utsedde sockne-fullmägtige, hvilka sammankallas af Kronofogden,
inom hvarje Tingslag väljas en Deputerad, samt af Borgerskapet
inför Magistraten likaledes en, hvilka deputerade sammanträda å
tid och ställe, Konungens Befallningshafvande utsätter, för att un¬
der Landshöfdingens ordförande besluta, genom öfverenskommelse
eller votering per eapita, deruti Landshöfdingen eger deltaga, om
sammansättning lill form och personer af den Comité, med nö¬
diga Suppleanter, som skall årligen intill nästa Riksdag, så väl
revidera och granska räkenskaperna, jemte styrelsen och förvalt¬
ningen af Curhus-inrättningen, sorn ock derefter ej mindre be¬
stämma det bidrag, som af uppkommet öfverskott å influtne Curhus¬
afgiften kan Lazaretten meddelas} än äfven med iagttagande af
hvad i.sta punkten innehåller, fastställa den för ifrågavarande
behof under det nästföljande året erforderliga afgiften; hvilka
befattningar, om Deputerade så för godt finna, äfven kunna till
Pröfnings-Comiteen öfverlemnas. Städerne Stockholm och Göthe¬
borg anses likväl, i dessa hänseenden, såsom serskilda Län.
8
Bevillningsutskottets Betänkande, N:o 17.
Och lärer, i händelse detta förslag af Rikets Ständer godkännes,
underdånig skrifvelse i ämnet böra till Kongl. Maj:t aflåtas.
I afseende åter å Riksdags-fullmägtigen Per Jönssons från Christian¬
stads Län inom Hederv. Bonde-Ståndet väckta, ofvanomförmälda motion,
©m rättighet för de Härader, motionären representerar, att disponera deri
derifrån utgående curhus-afgiften, emot skyldighet att underhålla eget Laza¬
rett, hvilken motion, af Bonde-Ståndet remitterad till Stats-Utskottet, blif¬
vit, i anledning af nämnde Utskotts Memorial N:o 19, af Ridderskapet och
Adeln , Preste-Ståndet och Borgare-Ståndet ansedd tillhöra Bivillnings-
Utskottets handläggning; får Utskottet, enär af hvad på ofvannämnde sätt
blifvit tillstyrkt, följer, att cur-anstalter obehindradt få inrättas på ett eller
flere ställen inom Länen, efter behof och öfverenskommelse , och den af
motionären ifrågasatta rättighet för vissa härader inom Skåne att inom
serskildt district använda curhus-afgiften, sålunda redan är medgifven,
vördsamt hemställa ,
att Per Jönssons motion icke må föranleda till någon Rikets
Ständers åtgärd.
Stockholm den 12 December 1844*
Reservationer.
Af Herr Friherre Raabj A., ”Med Herr Prosten Nibelius, under de
vilkor och på de skäl, som han i sin reservation anfört, hade jag trott,
att maximum för curhus-afgiften bordt bestämmas till 6 sk. Jag har lik¬
visst ej med denna tillökning velat understödja den isolerings-princip, som,
i afseende på curhus-inrättningar redan vid sistlidne Riksdag gjorde sig gällan¬
de. Tvertom anser jag både orättvist, att de orter, som äro mest utsatte
för veneriska smittan, skola taxeras högre, än andra, och vådligt för hela
samhället, om sådane orter, oaktadt den högre afgiften, skulle sakna medel
att värna sig för densamma. Kan smittan ej hämmas i de för densamma
mest blottställda district, sprider den sig nog till flere. Ett curhus, då
det är inrättadt för större personal, uppfyller bättre sitt ändamål och der¬
jemte för en mindre kostnad, än sådane inrättningar i mindre scala, och
eurhus-patienter kunna utan fara transporteras ganska låDg väg.”
Uti denna reservation instämde Herr Friherre Hermelin.
Af
Betillningt-Uttholtils Betänkande, 1\:o 47.
9
Af Herr Prosten Berg: ”Det Höglofl. Utskottets Betänkande föreslår,
att öfverskotlet af curhus-medlen skall användas för helsovården i Länet
i allmänhet, men "serdeles såsom bidrag till bestridande af Lazar ettens all¬
männa utgifter i och för svårare skador och sådana sjukdomstilljällen ^ som
fordra chirurgisk behandling.”
Jag reserverar mig emot denna tillagda restriction för öfverskotts-
medlens användande, emedan, då densamma öppnar ett vidsträckt fält för
vederbörande Revisorers anmärkningar emot Lazaretts-Directionernes beslut,
i afseende på patienters intagande, den ofta nog kan komma att föranleda Di-
reclionerne att vägra sådane patienters intagande å Lasaretten, hvilka af in¬
värtes farliga, möjligen äfven smittosamma, sjukdomar lidande kunna befinna
sig i vida större behof af vård å Lazarettet, än den af yttre åkommor hemsökte,
samt äfven, med afseende på den fara, hvarmed en smittosam sjukdom all¬
tid hotar det allmänna, företrädesvis bordt uti sjukinrättningen inrymmas.
Bestämmelsen i afseende på öfverskottsmedlens användande hade, efter mitt
förmenande, bordt tyda på helsovården i allmänhet inom Länet eller Di-
strictet, och det restrictiva tillägget således bordt uteslutas.”
Uti denna reservation instämde Herr Grefve Cronhjelmj Herr Fri¬
herre Raab, Herr Biskop Bruhn och Herr (Lillberg.
Af Herr Contracts-Prosten Nibelius'. ”Genom Nådig Proposition af den
6 sistlidne Augusti, har Kongl. Maj:t föreslagit, att den så kallade curhus-
afgilten må till samma belopp och med samma vilkor, som vid sisla Riks¬
dag bestämdes, utgå (ill och med det år, då nästa Riksdag slutas. Men
ehuru denna afgift hitintills utgått under namn af curhus-afgift och äfven
i den ofvannämnda Kongl. Propositionen blifvit bibehållen vid samma be¬
nämning, så är af samma Nådiga Proposition likväl uppenbart, att afgiftens
syftemål är att bereda nödiga medel, icke blott till Curhusens, utan äfven
till Lazarettens underhåll — och lill detta dubbla ändamål har den äfven
på de flesta slällen redan blifvit använd. Det maximum, hvartill den hit¬
intills utgått, eller 5 sk., har äfven inom de fleste Lazaretts- och Curhus-
district varit fullt tillräckligt för afgiftens tvåfaldiga syftemål — och in¬
om mer än hälften af dessa district bar den kunnat bestämmas till lägre
belopp. Men inom ett och annat af de Lazaretts- och Curhus-district,
som under de sednare decennierne blifvit bildade, har det dock befunnits
att, oagtadt de serskilda bidrag, som af districtets mera bemedlade invåna¬
re blifvit till Lazarettet lemnade, 5-skillings-afgiften, icke varit tillräcklig
både att bestrida Curhusets utgifter, och att tillika lemna ett nödigt supple¬
ra. till fl. St. Troi. iSU. £ Sami i A[d. 8 Håft. 2
10
Bevillningg-Ulskottels Betänkande, N:o t7.
xnent för betäckande af Lasarettets behof; så hafva Rekarne Härader i Sö¬
dermanland, hvilka tillsammans utgöra ett serskildt Lazaretts- och Curhus-
district, sedan districtets samtliga församlingar blifvit på sockenstämmor
hörde och dertill bifallit, på Bolagsstämma beslulit, att, utom den egent¬
liga curhus-afgiften, en serskild afgift al 3 sk. skulle af hvarje skattskrifven
person erläggas, till fyllande af bristen i Lazarettets tillgångar. Men, då en
dylik afgift icke var af de begge Statsmagterne auetoriserad, kunde den på
debetsedlarne ej upptagas, utan Sexmänjien inom hvarje församling hafva
blifvit nödsakade att uppbära den, sedan Pastorerne för densamma upp¬
rättat uppbörds-listor. Det var för att kunna undvika de stora besvären
af en sådan serskild debitering och uppbörd , samt då förhållandet i ett
och annat af de öfriga districten troligen är enahanda med det i Rekarne,
som jag i Utskottet föreslog:
att afgiftens maximum må inom de Lazaretts- och Curhus-district,
der Lazarettets och Curhusets bestånd det oundgängligen fordrade,
kunna höjas till 6 sk.
Men då detta förslag, ehuru understodt af flere ibland Utskottets Ledamö¬
ter, likväl föll vid den deröfver anställde voteringen, får jag reservationsvis
vördsamt underställa det Rikets Höglofl. Ständers om pröfning.
Då ifrågavarande förslag blott innefattar en tillåtelse för de district,
-— der omständigheterne dertill serdeles tvinga och der districtets invånare
derom frivilligt öfverenskomma, — att höja afgiften till 6 sk., synes försla¬
get icke vara så betänkligt. Det förnämsta skälet, som deremot anfördes,
var vådan af att sanctionera en förhöjning i en afgift, som drabbar lika
den fattige och den rike. Likväl om någon afgift skall utgå efter personalen,
så synes det företrädesvis vara denna. Det är för den fattigare folk-classen,
som Lazaretten och Curhusen isynnerhet äro behöllige, och till deras under¬
håll må den mindre bemedlade gerna gifva sin skärf; ytterst få lära de hän¬
delser vara, då någon bemedlad person begagnar ifrågavarande Inrättningar.”
Uti denna reservation instämde Herr Grefve Cronhjelm, Herr Fri¬
herre. Åkerhjelm^ Herr af Klercker och Herr Winge.
Rättelser i Bevilln.-Utsk. Bet. IV:o 12.
Sid. 70 r. 2 st. fråga l. frågor
— — — 5 — blifvit — icke blifvit
— — — 14 — silfver — socker
— 71 — 9 — Preutz — Prytz
— — — 20 — hvilket — hvithet.
STOCKHOLM, tiuckt nos W. F. Dalma», 1844.
litvillnmgs- UltkolMa Utlåtande, A':o 18.
1
Jtä 18.
Alik. till F.xp. Ut'k. den 18 Dec. kl. 5 e. in.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar emot Betänkandet,
N:o ii, angående grundel na för ehn blifvande, allmän¬
na BeviUningen, samt föreskrift erna for tillämpningen,
deraf.
Genom prolocolls-uldrag af den 27 och 30 näsllidne November,
samt den 2, 4 oell 5 innevarande månad, liar Bevillnings-Ulskoltet erhållit
del af samtlige Riks-Slåndens beslut i anledning af Utskottets ofvannänm-
de Betänkande; och som härvid förekommit, alt VälloJL Burgare-Ståndet,
lill Utskottets förnyade handläggning öfverlemnal det vid Betänkandet fogade
förslag lill Bevilinings-Sladga, uti nedannämnde anmärkte delar, så åligger
det Utskottet att, jemnlikt 71 § Regerings-turrnen och 31 § Riksdags-Orduin-
grn, deröfver meddela utlåtande, innan Utskottet, i afseende pådeafRiks-
Slånden redan definitivt laltade, men sinsemellan skiljaktiga, beslut, kan
afgifva något förslag till sammanjemnkning deraf, samt till de Propositio¬
ner, hvarölver omröstning i Förstärkt Stats-Ulskott toi'de komma att an¬
ställas.
I den ordning, hvartill Utskottets förslag föranleder, har Utskot¬
tet ansett sig höra, med utsättande af pagina och § i förslaget, vid hvarje
serskild § upplaga och besvara ifrågavarande anmärkningar.
14 §.
pag. 14.
Jemte framställd anmärkning deremot, alt Theater-föreslåndare, ut¬
om 23 R:drs årlig bevillning, skola erlägga 4 R:dr för hvarje representa¬
tion, hvilken således skulle anses gifva en behållning af 80 lt:dr, och om
man autoge ett minimum af 150 representationer om året, deraf uppkom¬
ma en sammanlagd summa af 12,000 K:dr, hvilken inkomst säkerligen in¬
gen Theater-dirccleur i Sverige åtnjutit, har Herr A. Berg föreslagit, alt
lith. lill /i. St. ['rot. 184*1. 5 Sami. I Afd. 9 Haft. »
0
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 18.
inländske och här i landet bosalie samt mantalsskrifne, vare sig Thealer-fö-
reståndare eller förevisare af djur, panoramor m. m., måtte befrias] från
afgifter för hvarje representation, samt deremot, lika med andra närings¬
idkare, taxeras efter 2 Art. med 5 procent af deras behållna inkomst.
I afseende härpå förekommer jemväl, att Höglojl. Ridderskapet och
Adeln förklarat, att uti 14 § skulle dels uteslutas clet stadgande, som å-
lägger Theater-directeurer bevillnings-afgift för hvarje representation i
Slockholm och alla öfriga släder och orter, samt dels, i följd af nämnde
stadgandes uteslutande, redactionen i den derpå följande mening om be-
villuings-afgifts erläggande för hvarje represen ta lionsdag af kringresande
in- och utländske personer, hvilka med serskildt tillstånd gifva represen¬
tationer af mechaniska konster, iindansning, konstridning m. m., eller såda-
nc, som kringföra och visa främmande djur m. m., af Bevillnings-Ulskot-
tet, med den föreslagne afgiftens bibehållande för detta slag af represen¬
tationer, rättas.
Efter närmare öfvervägande af detta ämne, uti hvilket någon mo¬
tion icke förut blifvit väckt, anser Utskottet den för Theater-directeurer,
vid andra än Konungens Spectacler, bestämda serskilda afgift för hvarje
representation, nemligen i Stockholm 4 Iv.dr, samt i alla öfriga städer och
orter 2 R:dr, vara både betungande och mindre rättsenlig, enär dessutom
af nämnde Theater-directeurer skola erläggas minst 25 R:dr årligen; hva¬
dan och då, om man äfven, enligt ofvannämnde beräknings-grund, lill capi¬
tal förvandlar den lägre afgiften, eller 2 R:dr, beloppet deraf, 6000 R:dr,
utgör en så betydlig summa, att deu för Theater-representationer utom
Stockholm, lika litet som förstnämnde capitai-summa, lärer kunna såsom
behållen inkomst årligen inbringas, Utskottet u sådan grund funnit sig
böra föreslå,
alt berörde serskilda afgift för hvarje representation må för¬
svinna och utur 14 § uteslutas;
Men då förevisningar af mechaniska konster, Iindansning, konstrid-
ning eller af främmande djur m. rn., antingen dessa förevisningar ske
af in- eller utländske personer, desLoheidre böra, på sätt förslaget ulvisar,
beskaltas, som årlig bevillning med viss procent al behållen inkomst, icke
synes för sådane kringvandrande personer lämpligen kunna ega rum, utan
de sannolikt skulle derigenom undgå all beskattning, samt härtill dess¬
utom kommer, alt ifrågavarande förevisningar, i jemförelse med Tlieater-
Ihcillnings-UtsliOttets Utlåtande, N:o 18.
3
representationer, icke ega det konstvärde, alt de böra någon lindring i
den för dem nu stadgade bevillnings-afgift tillgodonjuta; så föranlåtes Ut¬
skottet
vidblifva sitt i denna del afgifne, af 3:ne Iiiks-Stånd god¬
kände, förslag;
hvarjemte Utskottet, i följd af ofvanföreslagne förändring i afseende på al¬
gi (ten för Theater-direcleurer, skolat hemställa,
att skatlbestämmelsen för omförmälde kringresande in- eller
utländske personer må erhålla följande förändrade ly¬
delse :
Alla kringresande in- eller utländske personer, hvilka
med serskildt tillstånd gifva representationer af mechaniska
konster, lindansning, konstridning, m. m., eller sådane, som
kringföra och visa främmande djur, m. m., erlägga för hvar¬
je representationsdag:
i Stockholm ....... R;dr 4: —
samt i alla öfriga städer och orter . . . — 2: —
Åliggande alla förenämnde att, innan de från staden
eller orten afresa eller pass dem meddelas, med bevis af
kronans uppbördsman styrka , att representations-afgifteu
blifvit erlagd; och skall qvitto derå, jemte betyg, att be vin¬
ningen för löpande året blifvit gulden, eller säkerhet derför
ställd, ovillkorligen företes å den ort, dit de sig begifva, in¬
nan någon representation der får uppföras.
Afreser sådan person ifrån orten, utan alt hafva denna
bevillning för hvarje representationsdag erlag!, ansvarar der¬
för den, som pass till resan meddelat eller för resans fort¬
sättning detsamma ålecknat.
pag. 18.
Då Utskottet näst efter rubriken ”krögare, krögerskor m. fl.” bi¬
behållit föreskriften i nu gällande bevillnings-stadga, angående borgen för
afgiftens utgörande, så har Herr Ekland, af den anledning, alt erfarenhe¬
ten skall visat, alt, oagtadt del mest noggranna tillvägagående, vid pröf¬
ning af så beskaffade löftes-förbindelser, det likväl inträffat, att löftesmän
någon gång icke kunnat fullgöra sitt löftesmanna-ansvar, ansett angeläget,
4
Beritlnings- Utskottets Utlåtande, N:o 18.
att stadgandet derom erhåller en sudan vedaclion, alt det blifver mindre
imperativt, utan alt likväl grundideen borttages, och i sådant afseende fö¬
reslagit följande lydelse: ”På det alt afkortning af denna afgift,
så vidt möjligt är, må undvikas, åligger det den, som meddelar tillstånds¬
bref, att, genom antagande borgen, försäkra kronan om afgiftens utgö¬
rande.”
Som ifrågasatte afgift, så väl å landet sorn i städerna, icke må af-
korlas, emedan, vid bristande tillgång hos näringsidkaren, jord- elter huse¬
garen, soni af rörelsen njutit afkomst, derest borgen elier annan säkerhet
saknas, måste hålla Kronan skadeslös för afgiften; så linner Utskottet in¬
gen skälig anledning
alt förändra sitt, af Irenne Riks-Slånd redan godkända, ifråga¬
varande förslag.
,25 §.
pag. 26 och 27.
A id bestämmelsen uti 25 § af bevillning för Fahlu grufvor, har
Ih i r Falhem anmärkt: alt, oagtadl denna åberopade § icke gil v it anled¬
ning till någon annan eller ytterligare beskattning utöfver 5 procent af re-
venuen på malmvärdet, och denna malm, frambrukad till rå koppar, för
andra gången beskattas och erlägger tionde, har dock Faxerings-Comileen
funnit lämpligt alt för tredje resan tillämpa blev ilhiings-Fö.rordniugen och
ansett en taxering, såsom för handel och rörelse, hal va bordt tillkomma; alt
denna sednare taxeringsåtgärd egde lika litet stöd Irån någon annan § i
denna Bevillnings-Förordning, dä på förvandlingen af malm till rå koppar
hvarken kunde tillämpas handel och rörelse, stadsmannanäring eiler fabri¬
ker å landet; att, om denna kopparhandtering jemnfördes med jernlili verk¬
ningen, så betalte jerngrufvor ingen procent af den mahn, sorn uti egna
masugnar-nedsmältes; ali då från Fahlu gribvor ingen malm säljes till
främmande hyttor deraf äfven borde loija, att lionden i koppar vore till¬
räckligt; synnerligen som den för närvarande utgöres med hvarje JO:de
Skeppund; alt koppar-hyltorue erlägga årlig bevillning, likasom Avesta kop¬
parverk, för förädlingen till gårad och smidd koppar; samt att det syntes
olämpligt att belägga provenuen af Fahlu grufva med 5 procents afgift, då
alla undra grufvor blott betala 4, synnerligen efter 1833 års ras, oell med
Betalnings-Utskottets Utlåtande, N:o 18.
afseende på det bedröflig» skick, hvari nämnde grufva sig nu befinner; och
har Herr Falhem, med anledning af nämnde förhållande, föreslagit ett till-
lägg uti 25 § näst eller orden ”eller till värde upplagas,” så lydande: "ic¬
ke eller någon annan taxering af de Fjerdepartsegare elier Bergsmän
n läggas eller debiteras, än den koppartionde, sorn för Kongl. Mij:t och Kro¬
nan i kronovågen afdrages."
Under discussionen inom 5 ällofl. Borgare-Slåndet i della ämne, har
vidare blifvit anfördt: alt koppartillverkningen vid Fahlu grufvor vidkän¬
nes till Kongl. Majit och Kronan i grundskatt hvart 10:de Skeppund; alt
grufve-egarne eller de så kallade FjerdeparIsegarne dernäst betala, enligt nu
ifrågavarande 25 §, 5 procent af grufvornes collecliva vinst, som uppkom¬
mer genom skillnaden i maimbrytningskoslnaden och det pris, sorn bergs¬
män erlägga för malmen, den de till koppar förädla; alt, utom denna be¬
skattning, bergsmännen af ålder, genom ortens Taxerings-Comiteer blifvit
påförde 5 procent af den vinst, som af denna rörelse ansetts uppkomma;
samt att sistnämnde beskattning, ehuru i besvärsväg aldrig af Bergsmännen
öfverklagad, utgör föremålet för Herr Falhems nu gjorda framställning.
I fråga om grundskatten eller den så kallade koppar-räntan, till¬
kommer det icke Bevilluings-Ulskotlet all afgifva något utlåtande; och sorn,
vid jemnförelse af 25 och 76 §§, Utskottet funnit det v ara ostridig!, att, u-
lorn den i förstnämnde §, Fahlu Grofve- eller Fjerdeparts-delegare åiagde
5 procents bevillning, hvilken alltsedan år 1812 fortfarande egt rum, bör
lör vinsten å malmens förädling lill koppar utgöras serskild bevillning, en¬
ligt de i 76 § stadgade grunder, så anser Utskottet, som, jemväl med hän¬
seende till de Stora Kopparbergs bergslag af ålder ti Hägde betydliga fri¬
heter och förmåner, saknar skäl att tillstyrka någon nedsättning i nämnde
procent-belopp, sig
icke böra föranleda någon förändring uti ifrågavarande, af
Irenne lliks-Stånd redan godkände, skatlbestämmelse.
8, 33, 34 och 35 §§.
pag. 4, 37 oell 38.
I afseende på Utskottets yttrande, pag. 15 i Betänkandet, i anled¬
ning af Herr von Kocks motion, angående förändringar af nyssnämnde §§
6
Ber ilin in gs - Utslå t teli Utlåtande, N:o IS.
uli nu gällande Bevillnings-Sladga, med hänseende till väckl fråga om di-
rect beskattning å capital, liar Yällofl. Borgare-Ståndet ansett bifall till
ilen- von Kocks omförnnilda förslag böra af Bevilluings-Ulskoltet tillstyr-
bas, samt att frågan om tillägget uti 33 §, hvilket alser, hvad uli samma
§ föreskrifves om bevillnings-afdrag å ränta för utlånta capital, borde i
sammanhang dermed undergå ny behandling.
Med åberopande af hvad Utskottet, angående denna fråga, uli ofvan-
nämnde Betänkande anfört, får Utskottet vördsamt anmäla, det Utskottet
desto heldre anser sig
böra vidblifva sitt, i anledning af Herr <von Kocks omför-
mälde motion, afgifne förslag, som detsamma numera af
3:ne Riks-Stånd blifvit gilladt.
145 §.
' pag. 80.
I fråga, ej mindre om förändring af 4 mom. uti denna §, så vidt
sådan är genom Herr Brinks afgifne motion yrkad, än den i Betänkandet,
pag. 26, tillstyrkte förändrade redaction af samma moment, i afseende på
den till aflöning åt städernas tjenstemän anslagne inkomst af städernas
jord, har Yällofl. Borgare-Ståndet, i förra hänseendet, ansett Bevillnings¬
utskottet böra, vid bestämmande af den bär omförmälde bevillningsgrund,
laga Herr Brinks motion i detta ämne uti närmare öfvervägande, samt i
det sednare förklarat redactionen af detta moment böra ställas, i enlighet
med Herr Galbergs i denna del afgifne reservation, och således lyda der¬
på, att för stadsjord, hvars afkastning ingår till Drätsel-kammarens cassa,
och derifrån utbetalas till embets- och tjenstemän, icke skall erläggas be¬
villning, emedan sådan utgår af lönen.
I)å ifrågavarande moment blifvit genom 3:ne Riks-Slånds beslut god-
kändt, anser sig Utskottet
icke böra frånträda, hvad Utskottet i afseende derpå före¬
slagit.
Den af Utskottet i Betänkandet, pag. 32, åberopade tariff för repar¬
ation af salu-accis-ersättningen af städerna, är godkänd, med undantag at
den för Landskrona stad utförda summa, i hvilket afseende Vällofl. Bor¬
gare-Ståndet öfverlemnat lill Bevillnings-Utskottet alt pröfva en af nämn¬
Becilia i nys- Utskottets Ullålande, N:o 18.
7
de slads Ombud, Herr Ödmansson, gjord anmärkning, alt staden blifvit i-
från erläggande af salu-accis, genom Kongl. Resolutioner åren 1834 och
1838, befriad.
Sedan Utskottet af Kongl. Resolulionerne den 1 Mars 1834samt den
19 Januari 1838 inhemta!, att fri och obehindrad införsel och försäljning
af kött, bröd och dricka blifvit medgifven uti Landskrona stad, mot be¬
frielse från salu-accisens utgörande, hvilken befrielse redan vid sistlidne
Riksdag bordt uti tariffen, vid då antagne Bevillnings-stadga, iagtlagas; så
hemställer Utskottet,
att elen uti ofvannämnda tariff, för Landskrona Starl utförde
summa, må ifrån tariffen uteslutas. Stockholm den 16 De¬
cember 1844.
Reservation
af Herr Friherre Oxenstierna., Carl:
vid 2:dra punkten:
”Sorn ålerreniiss af denne punkt blifvit af Yälloll. Borgare-Ståndet be¬
slutad, hufvudsakligen på grund af anmärkningen emot densammas otydliga
redaclion, i följd hvaraf missförstånd vid tillämpningen ansetts hafva upp¬
kommit och hvarför äfven förslag till förtydligande afgifvils, har jag trott
det tillkommit Utskottet att bepröfva, huruvida något förtydligande eller
tillägg varit behöflig t eller icke behölligt, i stället för att endast och alle¬
nast afstyrka ali nedsättning af i ofvannämnde punkt omförmälde bevill¬
ning, synnerligen då af det ålerremissen medföljde discussions-protoeoll in-
hemtas, alt sådan nedsättning icke ens blifvit directe yrkad.”
STOCKHOLM, ei.méut & granbergs tryckeri, 1844.
Bevillnings.-Utskoltets Betänkande, N:o ig.
1
N:o 19.
Ank. till Exp. Utsk. d. 3 Jan. 1845, kl. a e. m.
Betänkande, angående ett af Herr Rosenblad, Bernhard, hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln väckt och af Hans Excellcnce
Herr Grefve Björnstjerna, Magnus, såsom motion upptaget för¬
slag, i fråga om Bevillning en för de embets- och tjenstemän,
hvilka af Sverige och Norrige samfäldt åtnjuta aflöning eller
tractamente.
Jemte remiss af den 11 nasti. December, har Bevillnings-Utskottet
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln fått mottaga ett, vid pröfningen af
Utskottets Betänkande, N:o 11, angående grunderne för den blifvande all¬
männa bevillningen samt föreskrifterne för tillämpningen deraf, under den
30 förutgångne November af Hr Rosenblad , Bernhard, framstäldt och af
Ha ns Excellence Herr Grefve Björnstjerna, Magnus, såsom motion uppta¬
get förslag, i afseende på bevillningen för de embets- och tjenstemän,
hvilka af de förenade Rikena samfäldt åtnjuta aflöning eller tractamente,
hvilket förslag är af följande lydelse: ”Att de embets- och tjenstemän,
hvilka af de förenade Rikena samfäldt åtnjuta aflöning eller tractamente,
må blifva fritagne från skyldigheten att till Svenska Statsverket erlägga
bevillning för den del af deras aflöning eller tractamente, hvilken af Ko¬
nungariket Norriges bidrag till det gemensamma Stats-anslaget utgår, uti
hvilket afseende vederbörande Departements-Chef för hvarje år borde till
Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contor meddela uppgift å det belopp, som
för de, under respective Hufvud-titlarne, uppförde utgifter, af Kongl. Norr¬
ska Stats-bidraget utbetalas; hvarefter uträkning borde ske å bevillning*
erläggande endast för så stor del af aflöningarne eller tractamentena, som
af Svenska Statsverket bestrides.”
Af de i anledning deraf afgifne remissen föl jäktige och, på sätt pro-
tocolls-utdraget utvisar, med de öfrige Riks-stånden communicerade yt¬
tranden inhemtas, bland annat, att Herr Rosenblad, Bernhard, anfört föl¬
jande: ”Bevillnings-Utskottet har alldeles förbigått en af mig i detta af-
Bih. till R, St, Prut, i8j4< 3" Sami, 1 Afd, 10 Haft. 1
2
Bevillnings-Utskottets BetänkandeN:o ig.
seende väckt motion, hvilket är en så mycket större förseelse af Utskottet
(om jag får nyttja detta ord), som det har gällt en grundsatts om hvad
man är skyldig det med oss förenade brödrafolket. Jag har nemligen
väckt en motion för att fästa uppmärksamheten på det oriktiga och obil¬
liga deruti, att sista Riksdagens Ständer hafva tillåtit sig att pålägga be¬
villning på lönerne af unionella tjenster, som utgå af både Svenska och
Norrska medel, då Norrige icke har gjort detsamma. Ja! man har häruti
gått så långt, att, om man beräknar, hvad Norrige bidrager till de diplo¬
matiska utgifterne och det antal Norrmän, som bestrida sådane tjenster,
hvilket, som jag tror, för närvarande inskränker sig till tvänne Legations¬
secreterare, så få verkligen Embetsmän, sorn icke äro ensamt Svenska
Embetsmän, ty det heter t. ex. Sveriges och Norriges Minister i Peters¬
burg, skatta för mera, än de af Svenska Statsverket uppbära, d. v. s., de
få skatta tili Sverige för Norrska medel. Men derjemte finnes det ett an¬
nat förhållande, för hvilket icke kan uppgifvas den aldra ringaste grund.
Sådane Consuler nemligen, som hvarken äro Svenskar eller Norrmän, utan
födde af en tredje nation, få skatta ensamt till Sverige för hela sin lön.
Med hvad skäl anser man t. ex. Anastasy i Alexandria eller Wilkins i
Odessa vara mera Svenskar än Norrmän? Jag skulle för min del tro,
att denna beskattningsrätt af gemensamma medel, som Sverige tagit sig,
är ett ingrepp i Norriges rätt,, emedan detta är en fråga, som icke an¬
norlunda än i unionell väg kan gemensamt afgöras; och jag tror icke, att
de några hundrade eller tusende Riksdaler, som man på detta sätt i be¬
villning kan komma åt, äro värde ett brott emot helgden af det förenade
Rikets rätt. Med åberopande af min i ämnet gjorda motion, får jag an¬
hålla om proposition derå, att bevillningen af Svenska och Norrska Diplo¬
maters och Consulers löner måtte upphöra.”
Innan Utskottet hufvudsakligen utlåter sig öfver det till Utskottets
behandling remitterade, nu ifrågavarande förslag, finner Utskottet sig af
Herr Rosenblads ofvananförde yttrande föranlåtet att inför de respeclive
Riks-Stånden söka ådagalägga, i hvad mon Herr Rosenblad egt skäl föra
Utskottet till last den förseelsen att hafva alldeles förbigått en af honom:
i detta ämne förut väckt motion.
Till Utskottet har nemligen förut ankommit en af Herr Rosenblad,
Bernhard, uti nästlidne Augusti månad inom Högloft. Ridderskapet och
Adeln framställd, samt af Utskottet, uti Betänkandet N:o 13, angående
Stämplade Pappers-afgiften, redan besvarad motion, hvaraf slutmeningen*
Bevillnings-Utskottels Betänkande, N:o ig,
3
lyder sålunda: ”Vidare anser jag mig böra fästa uppmärksamheten på den
”efter föråldrade förhållanden i 7 §, upprättade scala för chartering af
”vexlar, der bland annat omnämnes ett Äorrskt mynt, som icke på 28
”år funnits, och på nödvändigheten att, vid bestämmandet af af gifter å
”Svensk-Norrska Consulers diplomer eller ä löner, utgående till Svensk-
"Norrska Diplomater och Consuler, införa bestämmelser, sorn icke förnärma
’'konungariket Norriges rätt.”
Då den öfriga delen af ofvannämnde motion uteslutande angår de i
Chartae-Sigillatae-författningen förekommande afgifter, har Utskottet desto-
mindre kunnat antaga, att motionärens erinran om nödvändigheten att,
vid bestämmandet af afgifter å Svensk-Norrska Consulers diplomer eller å
löner, utgående till Svensk-Norrska Diplomater och Consuler, införa be¬
stämmelser, som icke förnärma konungariket Norriges rätt, jemväl åsyftat
den, efter 2 Art. i Bevillnings-stadgan, å berörde löner utgående Bevill¬
ning, som sådant icke uttryckligen i motionen tillkännagifvils, och den¬
samma, i fall den verkligen haft afseende äfven å sistnämnde afgift, skulle
varit till sitt innehåll stridande emot 51 §. Riksdags-Ordningen; och då Ut¬
skottet förr än nu icke eller emottagit någon annan af Herr Rosenblad
väckt motion, med hänsigt till lönebevillningen, anser Utskottet, på sådan
grund, sig icke hafva gifvit anledning till Herr Rosenblads ifrågavarande
anmärkning.
Beträffande åter sjelfva hufvudsaken eller det på Utskottets åtgärd nu
ankommande förslag; så har Utskottet i detta ämne inhemtat: att deu
från Herr Statsministern för Utrikes Ärendena till Kongl. Stats-Contoret
ingående reqvisition å Utrikes Ministrarnes tractamenten, innefattar hela
den aflöning, som de Utrikes Beskickningarne åtnjuta; att, då Sveriges
Stals-anslag till detta ändamål icke är tillräckligt, levereras fyllnaden utaf
de af Kongl. Norrska Stats-verket anslagne medel; att Kongl. Stats-Conto¬
ret, på grund af nämnde requisitum, årligen i December månad tillsänder
Öfver-Ståthållare-Emhetet i Stockholm uppgift på de personer, som å
Minister-staten åtnjutit tractamenten eller pensioner för året, samt att,
efter skedd bevillnings-taxering å samma löner och pensioner, debetsed-
larne, sedan vederbörande Utrikes Ministrar och Pensionärer deraf genom
Kongl. Utrikes Departementets försorg haft del, från Öfver-Ståthållare-Em¬
hetet insändas till Kongl. Stats-Contoret, som innehåller eller afdrager be-
villningen af nämnde löner och pensioner. Då det häraf synes vara lika
bestämdt utredt, att bevillning blifvit erlagd af hela den till de utrikes
4
Bevillnings-Utskoltcts Betänkande, N:o tg.
beskickningarne anslagne aflöning, som det är ostridigt, alt sådant icke
varit en följd af något stadgande i Bevillnings-Förordningen, utan endast
härrört af saknad upplysning om de belopp, sorn till Minister-staten från
Svenska Stats-verket rätteligen utgått; så enär någon föreskrift, åsyftande
befrielse från bevillning å den, på Kongl. Norrska Stats-verket belöpande,
andel af de Utrikes Beskickningarnes tractamenten eller aflöning, icke
lämpligen kunnat eller kan inflyta uti Sveriges Rikes Ständers Bevillnings-
stadga; men nödig rättelse i afseende på ofvananmärkte förhållande synes
kunna vinuas derigenom, att Kongl. Utrikes Departementet är i tillfälle
att vidtaga sådane åtgärder, som bereda en säker och fullständig upplys¬
ning, till huru stor andel, i förhållande till konungariket Norriges bidrag
till Minister-staten, de Utrikes Beskickningarnes löner utaf samma bidrag
utgöras, anser Utskottet Herr Rosenblads af Hans Excellence Herr Grefve
Björnstjerna upptagne motion
icke böra till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 Januari 1845.
Reservation.
Af Herr Friherre Åkerhjelm, Carl: ”Emot Utskottets sätt att besvara
denne motion får jag mig reservera derföre, att, enär Utskottet bestämdt
uttryckt den i min tanka ganska rigtiga åsigten, att icke någon afgift kan
komma i fråga att erläggas, enligt 2:dra Artikeln Bevillnings-Förordningen,
för den andel af Minister-statens aflöning, som ifrån Norrska Stats-verket
utgår, så hade det äfven, enligt min tanka, ålegat Utskottet, att samma
tydligen i Bevillnings-förordningen uttrycka, så att ingen villrådighet
härom vid Författningens tillämpning någonsin kunde komma i fråga.
Vid läsningen af nu föreslagne Bevillnings-Förordnings 2 §:s 1 och 4 mo¬
menter, samt 4:de §:s första del, så befarar jag, det mången, som icke
eger tillgång af detta Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, skall befinna sig
uti tvifvelsmål, huru rätteligen förhållas bör med bevillningens erläggande
för den andel af Minister-statens aflöning, som ifrån Norrska Statsverket
utgår.
Enligt mitt förmenande, kunde lätteligen ett förtydligande härutinnan
vinnas, om vid 4 §:s första del, näst efter orden; pensioner och arfvoden
d Minister-staten, infördes orden, vida de utgå från Svenska Stats¬
verket, etc. etc. etc.”
JBevill/ungs-Utskottets Memorial, N.o 20, 21,
5
N:o 20.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Jan., kl. half 1 e. m.
Memorial, angående minskning i Utskottets Canzli-personal och Vakt-
bctjening.
Sedan göromålen inom Bevillnings-Utskottet numera hunnit i den
mon afslulas, att de ännu återstående kunna, med biträde af en minskad
Canzli-personal, bestridas, bar Utkoltet beslutat, att en Notarie och en
Canzlist komma att, jemte en af Vaktbetjeningen, från och med den
lista instundande Februari indragas; hvilket Utskottet härmed skolat bos
Rikets Höglofl. Ständer
vördsamt anmäla.
Stockholm den 9 Januari 1845.
N:o 21.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 11 Jan., kl. half a e. m.
Memorial, i anledning af Riks-stäudens olika heslut, angående grun¬
derna för den blifvande allmänna bevillningcn, samt föreskrif-
terne för tillämpningen deraf.
Vid pröfningen så väl af Bevillnings-Utskottels Betänkande, N:o 11,
angående grunderna för den blifvande allmänna bevillningen samt före-
skrifterne för tillämpningen deraf, som af Utskottets, under N:o 18, afgif-
na utlåtande, öfver de vid nämnde betänkande gjorde anmärkningar, haf¬
va, enligt ankomna Protocolls-utdrag af den 27 och 30 November samt
den 2, 4, 5 och 30 December nästlidne år, Riks-stånden i vissa delar
stannat i skiljaktiga beslut; och får Utskottet, i anledning häraf, nu af¬
gifva förslag, dels till sammanjemkning af de olika besluten? dels ock till
6
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 21.
de voterings-propositioner, i frågor af bevillnings-natur, för hvilkas afgö¬
rande, i händelse sammanjemkning icke eger runa, omröstning lärer kom¬
ma att anställas i Förstärkt Stats-Utskott; med anmälan derjemte, att
Utskottets förslag i öfrige, här ej upptagne, delar blifvit af samtlige Riks-
Stånden godkändt.
Art. 2.
§• 11-
pag. 9.
Enligt Höglofl. Ridderskapet och Adelns beslut, borde uti denna §.
den rättelse ega rum, att i stället för deri åberopade ”10 och 11 §§.”
införes ”9 och 10 §§;” hvilken rättelse
uti den blifvande Bevillnings-stadgan torde få iagttagas.
§• 14.
pag. 10.
Den af Utskottet föreslagna lydelse af ingressen till denna §. är god¬
känd af Borgare- och B onde-stånden; hvaremot de öfriga Stånden beslu¬
tat, nemligen: Ridderskapet och Adeln, att, i stället för den redaction Ut¬
skottet föreslagit, skulle intagas l:a perioden af 15 §. i nu gällande Be-
villnings-stadga, samt Preste-ståndet, att samma ingress skulle erhålla föl¬
jande redaction: ”För öfrige till Städerna hörande personer skall af giften,
sä vida den till fern procent af inkomsten beräknade bevil/ningen icke upp¬
går till högre belopp, bestämmas sålunda
Då någon ’ hufvudsaklig olikhet emellan Ridderskapet och Adelns
samt Preste-slåndets beslut icke förefinnes, och båda dessa beslut åsyfta
rättelse af ett skrif-fel uti Utskottets förslag, men Preste-ståndets beslut
derjemte afser ett lämpligt förtydligande af ingressen, sådan den lyder uti
motsvarande 15 §. af nu gällande Bevillnings-stadga; så har Utskottet,
under förutsättning, att Ridderskapet och Adeln godkänner den af Preste-
ståndet antagna, ofvan uppgifna, redaction, ansett sig böra inbjuda Borgare-
och Bonde-stånden
att sig om sistnämnde redaction jemväl förena.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 21,
7
pag. 11 och 12.
Utskottets hemställan, pag. 8, i Betänkandet N:o 11, att de, enligt nu
gällande Bevilinings-stadga, utgående afgifter för arbetsfolk i Städerna, må
bibehållas, är bifallen af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde¬
stånden; hvaremot Borgare-ståndet ansett nedsättning böra ega rum till
hälften emot hvad Utskottet i omförmäldta afseende föreslagit för arbets¬
folk så väl i Stockholm, som i Rikets öfriga städer.
Så framt icke Borgare-ståndet skulle vilja förena sig uti de öfriga
Ståndens beslut, lärer votering böra anställas öfver följande proposition:
l:o.
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Bonde-stånden godkände, förslag, att de, enligt nu gällande Bevill-
nings-stadga, utgående afgifter för arbetsfolk i städerne, må bibehållas,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, skola, enligt Borgare-ståndets beslut, berörde afgifter ned¬
sättas till hälften emot hvad Utskottet föreslagit, för arbetsfolk så väl i
Stockholm, som i Rikets öfriga städer.
pag. 17.
Den af Utskottet under rubriken ”Hästhandlare” föreslagna så lydande
redaclion: ”Under sådan hästhandel begripas icke de byten eller försälj¬
ningar, af hvilka en fastighets-innehafvare, i och för sin rörelse, har be¬
hof,” är godkänd af Preste- och Bonde-stånden; hvaremot Ridderskapet
och Adeln ansett ordet ”rörelse” böra utbytas emot ordet ”fastighet” samt
Borgare-ståndet antagit redactionen, med utbyte af orden: ”i och för sin
rörelse” till dessa: ”i och för fastighet.”
Då Ridderskapet och Adelns samt Borgare-ståndets ifrågavarande beslut,
hvarigenom det i Utskottets förslag förekomme skrif-fel, att ordet ''rörelse” in¬
flutit i stället för ordet ”fastighet” blifvit rättadt, skilja sig endast deruti, att
sistnämnda Riks-stånd uteslutit ordet ”sin” framför ordet ”fastighet”, men
denna uteslutning likväl synes göra föreskriften mindre bestämd; så får
s
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o ar.
Utskottet, under förutsättning, att Borgare-Ståndet godkänner den af Rid-
derskapet och Adeln beslutade förändring, till Preste- ochBorgare-Stånden
hemställa att samma förändring jemväl antaga.
§. 22.
pag. 23.
Ridderskapet och Adeln har beslutat den förändring, att uti ingres¬
sen tili denna §., hvilken ingress lyder sålunda: ”utom denna bevillning
efter egendomsvärdet, komma nedannämnde förut erlagde utskylder,
såsom af grundskatts natur, att för ränte-egaren fortfara, nemligen” skulle
orden: ”att för ränte-egaren fortfara” utbytas emot följande ord: ”att fort¬
fara och af ränte-egaren erläggas, der ej emellan honom och hemmans-
innehafvaren annorlunda öfverenskommet är;” men som de öfrige 3:ne
Riks-stånden godkänt Utskottets förslag, så
lärer dervid få bero.
§. 25.
pag. 26 och 27.
Borgare-ståndet har, i fråga om bevillning för Fahlu grufvor, beslu¬
tat, att uti denna §., näst efter orden: ”eller till värde upptagas” borde
tilläggas: ’i öfverensstämmelse med de i j6 §. stadgade grunder
Då det af Borgare-ståndet sålunda beslutade tillägg icke innefattar
någon förändring uti sjelfva bevillnings-grunden, hvilken deremot blifvit
af samtlige Riks-stånden godkänd, utan endast åsyftar ett förtydligande af
föreskriften, att de verk, af hvilka inkomsten till nämnde grufvor utgår,
icke skola med serskild afgift efter 2:dra artikeln beläggas, eller lill vär¬
de upptagas, men den af Utskottet, i afseende derpå, föreslagne redaction
blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-stånden gillad;
så anser Utskottet ofvannämnde tillägg
böra förfalla.
§§• 27
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N:o 21.
9
§§. 27 och 29.
pag. 28 och 33.
Utskottets hemställan, pag. 8, i Betänkande N:o 11, att för arbets¬
folk på landet afgifterne må bestämmas lill de minskade belopp, som Ut¬
skottets afgifne förslag till bevillningsstadga uti dessa §§. utvisar, är bi¬
fallen af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och B onde-stånden; hvar¬
emot Borgare-ståndet ansett den ändring uti dessa §§. böra ske, att afgif-
len bestämmes att erläggas af ogifta och enklingar, samt gifta utan min¬
deråriga barn, med -------- 16 sk.
och af gifta samt enklingar med ett minderårigt barn, med - 8 sk.
Så vida Borgare-ståndet icke skulle vilja förena sig uti de öfriga Riks¬
ståndens beslut, lärer votering komma att anställas öfver följande proposition:
2:o
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Bonde-stånden gillade, hemställan, att, för arbetsfolk på landet, afgif¬
terne må bestämmas till de minskade belopp, som Utskottets förslag till
Bevillnings-stadga uti 27 och 29 §§. utvisar, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, skall, enligt Borgare-ståndets beslut, den ändring uti
dessa §§. ske, att afgiften bestämmes att erläggas af ogifta och enklingar,
samt gifta utan minderåriga barn, med - - - - 16 sk.
och af gifta samt enklingar med ett minderårigt barn, med - 8 sk.
§. 27.
pag. 29.
Det af Utskottet vid rubriken "Gerningsmän eller Socknehandtver-
kare’’ föreslagne tillägg af orden -”i behörig ordning antagne’’, är godkändt
af B onde-ståndet', hvaremot Ridderskapet och Adeln jemte P reste-ståndet
ansett nämnde tillägg böra uteslutas, samt Borgare-ståndet förklarat, att
dels uttrycket borde blifva ”Gerningsmän och Socknehandtverkare”, dels
det föreslagna tillägget: ”i behörig ordning antagne” försvinna.
Då rubriken ”Gerningsmän eller Socknehandtverkare”, således blifvit
af 3:ne Riks-stånd godkänd, anser Utskottet någon annan förändring här-
Bih. till R. St. Prot. 1844. S Sami, 1 A/d, 10 Haft, 2
10
Bevillnings-Utskottels Memorial, N.-o 21.
vid icke ega rum, än att, till följd af Ridderskapet och Adelns samt
Preste- och Borgare-ståndens i denna del sammanstämmande beslut,
tillägget af orden: ”i behörig ordning antagne” bör ifrån nämn¬
de rubrik uteslutas.
pag. 32.
De af Utskottet föreslagne rubriker: ”Smeder, Gårds- eller By-”,
samt ”Snickare, Gårds- eller By-”, äro godkände af Borgare- och Bonde¬
stånden; hvaremot Ridderskapet och Adeln förklarat, att utur 27 §. skulle
uteslutas orden: ”Smeder, gårds- eller by-, 24 sk.”, och ”Snickare, gårds-
eller by-, 24 sk.”, samt Preste-ståndet ansett orden: "”Smeder, gårds-eller
by-” samt Snickare, gårds- eller by-” böra ur samma §. uteslutas, och der¬
emot Gårds-handtverkare på vederbörligt ställe, efter alfabetisk ordning,
införas med utförd bevillning till samma belopp, 24 sk., som för först¬
nämnde handtverkare blifvit föreslaget.
Så framt icke Preste-ståndet skulle vilja förena sig uti Borgare- och
Bonde-Ståndens beslut, lärer, till bestämmande af contra-proposition uti
hufvudsakliga voteringen, följande votering först böra anställas:
3:o
Den, som vill, att contra-propositionen skall upptaga Ridderskapet
och Adelns beslut, att utur 27 §. skall uteslutas orden: ”Smeder, gårds-
eller by-, 24 sk.,” samt ”Snickare, gårds eller by-, 24 sk/’, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta Preste-ståndets
beslut, att orden: ”Smeder, gårds- eller by-” samt ”Snickare, gårds- eller
by-”, böra ur nämnde §. uteslutas, och deremot Gårdshandtverkare på
vederbörligt ställe, efter alfabetisk ordning, införas med utförd bevillning
till samma belopp, 24 sk., som för förstnämnde handtverkare blifvit fö¬
reslaget.
För votering i hufvudsaken får Utskottet dernäst föreslå följande pro¬
position :
4:o.
Den, som bifaller Utskottets af Borgare- och Bonde-Stånden gillade
förslag, att uti ofvannämnde förslag må införas följande rubriker och skatte-
Bcvillnings-Utskotlets Memorial, No: 21.
11
bestämmelser, nemi.: ”Smeder, gårds- eller by-, 24 sk.”, samt ”Snickare,
gårds- eller by-, 24 sk.”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
,T . , (lista alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut;
Vinner Ne,, anlages: aUernativetj pres[e.slä„ae,s beslut.
§. 28.
pag. 33.
Utskottets förslag, att, vid slutet af lista momentet uti denna §, må
införas ett så lysande tillägg: ”Dock befrias från sådan afgift landtman,
hvilka afyttra husslöjds-alster (hvarmed förstås sådane tillverkningar, som
icke af dertill serskildt antagne arbetare åstadkommas), samt andra såda¬
ne varor och tillverkningar, med hvilka, enligt Kongl. Majits Nådiga
Kungörelse af den 28 Augusti 1834, jemte flere serskilda författningar,
fri handel för landtman är medgifven”, är godkändt af Ridderskapet och
Jdeln, samt Preste- och Bonde-stånden', hvaremot Borgare-ståndet ansett
detta tillägg böra ogillas.
Så vida Borgare-Ståndet icke skulle vilja frånträda sitt beslut, lärer
votering böra anställas öfver följande proposition:
5:o.
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samtPreste-
och Bonde-stånden gillade förslag, att, vid slutet af lista momentet uti
denna §, må införas följande tillägg: ”dock befrias Irån sådan afgift landt¬
man, hvilka afyttra husslöjds-alster (hvarmed förstås sådane tillverkningar,
som icke af dertill serskildt antagne arbetare åstadkommas), samt andra
sådane varor och tillverkningar, med hvilka, enligt Kongl. Majits Nådiga
Kungörelse af den 28 Augusti 1834, jemte flere serskildte författningar,
fri handel för landtman är medgifven, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Tinner Nej, anses ofvannämnde tillägg vara ogilladt.
§. 36.
pag. 39.
De af Utskottet, uti lista, 3:dje och 4:de momentena af denna §.
föreslagne bevillnings-afgifter, äro godkände ziPreste-} Borgare* och Bonde¬
12
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 21.
stånden; hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att skatte-bestämmel-
serne skulle på det sätt förändras, att i l:sta momentet, i stället för ”Sex
för hundradet” införes ”Tre för hundradet;” i 3:dje momentet, i stället för
”2 procent” införes ”1 procent”, samt i 4:de momentet, i stället för ”3
procent” införes ”2 procent.”
Så framt Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja förena sig uti de
öfrige Riks-slåndens beslut, lärer votering komma att anställas öfver föl¬
jande proposition:
6:0.
Den, som bifaller Utskottets af Preste-, Borgare- och Bonde-stånden
godkände förslag till bevillnings-afgifter uti Usta, 3:dje och 4:de momen¬
tena af ifrågavarande , voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, skola, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, skattebe-
stämmelserne uti samma §. på det sätt förändras, att i Irsta momentet, i
stället för ”Sex för hundradet”, införes Tre” för hundradet;” I tredje mo¬
mentet, i stället för ”2 procent”, införes ”1 procent” samt i 4:de momentet,
i stället för ”3 procent”, införes ”2 procent.”
|A. r t. 3.
§§. 37 och 38.
pag. 40 och 41.
Utskottets förslag är godkändt af B onde-ståndet; hvaremot de öfrige
Riks-stånden beslutat, nemligen: Ridderskapet och Adeln, att Artikeln 3,
angående afgift för caracters-fullmagter, skulle uteslutas, samt numer-
följden för efterföljande artiklar och §§. derefter rättas; Preste-ståndet,
att i Irsta momentet af 37 §., näst efter ordet "arfvode”, skall tilläggas:
eller tjenstgöring^-skyldighet; i 3:dje momentet af samma §. orden ”ett år”
utbytas emot: en månad, samt orden "samma tid” i nyssbesagde moment
förändras till: löpande året; samt Borgare-ståndet, att uti 3:dje momen¬
tet af nämnde §, bestämmelsen ”minst ett år” borde förändras till: ”minst
en månad.”
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 21.
13
Då fyra skiljaktiga meningar här gjort sig gällande, öfver hvilka vo¬
tering icke lärer kunna undvikas, hemställer Utskottet, att, till utrönande
af contra-proposition uti hufvudsakliga voteringen, följande voteringar må
anställas.
7:0.
Den, som vill, att contra-propositionen skall upptaga Ridderskapet
och Adelns beslut, att Art. 3, angående afgift för caracters-fullmagter,
skulle ifrån Bevillnings-Stadgan uteslutas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer ytterligare votering att anställas om, huruvida antin¬
gen Preste-Ståndets beslut, atti 1 mom. af 37 §., näst efter ordet ”arfvode”,
skall tilläggas ”eller tjenstgöringsskyldighet”; i 3:e mom. af samma §. or¬
den ”ett år” utbytas mot: ”en månad”, samt orden ”samma tid” i nyss-
hesagde moment förändras till: ”löpande året”; eller Borgare-Ståndets be¬
slut, att uti 3:dje momentet al nämnde §. bestämmelsen ”minst ett år” bor¬
de förändras till: ”minst en månad” skall blifva contra-proposition vid den
hufvudsakliga voteringen.
För den händelse att Nej vinner, föreslås en så lydande voterings¬
proposition :
8:0.
Den, som vill, att contra-propositionen skall innefatta Preste-Ståndets
beslut, att i 1 mom. af 37 §. näst efter ordet ”arfvode” skall tilläggas:
”eller tjenstgöringsskyldighet”; i 3:dje mom. af samma §. orden ”ett år”
utbytas emot: ”en månad” samt orden ”samma tid” i nyssbesagde moment
förändras till ”löpande året”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, blifver contra-propositionen i enlighet med Borgare-Ståndets
beslut, att uti 3:dje momentet af nämnde §. bestämmelsen ”minst ett år’’
borde förändras till: ”minst en månad”.
Den hufvudsakliga voteringen blifver derefter:
9:0.
Den, som bifaller Utskottets, af Bonde-Ståndet godkände, förslag uti
Art. 3, voterar Jå>
14 Bevillnings-Ulskottets Memorial j N:o ni.
den, det ej vill, voterar Nej.
(ira alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut;
Vinner Nej, antages: (2:a alternativet) Preste-Ståndets beslut;
(3:e alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Art. 4-
§. 43.
pag, 43-
Ridderskapet och Adeln bar beslutat, att de uti i:a momentet af den¬
na §. uti nu gällande Bevillnings-Stadga utaf Utskottet uteslutna orden:
”sorn äro desamma, hvilka uti serskild Kongl. Förordning, angående man¬
tals- och skattskrifning, äfven finnas utsatte”, skulle åter införas; men som
de 3:ne öfriga Riks-Stånden godkänt Utskottets förslag, så
lärer dervid få förblifva.
pag. 44. 46'
1 mom.
Ridderskapet och Adeln har beslutat, att uti detta moment skulle de
deri tillagde orden: ”så vida icke laga hinder af stadgandet i Kongl. Kun¬
görelsen af den 5 December 1787 skulle möta”, uteslutas; men som de
öfriga 3:ne Riks-Stånden godkänt Utskottets förslag, med erinran af Preste-
Ståndet om rättelse af årtalet, hvilket genom tryckfel infördt med 1787,
men å nyssnämnde Kongl. Kungörelse rätteligen utgör ”1788”.; så
lärer dervid få bero.
5 mom.
Borgare-Ståndet bar ansett den af Utskottet uti detta moment före-
slagne förändring, att orden: ”Kongl. Kammar-Rätten” må utbytas emot
orden: ”ort och ställe som vederbör” icke böra ega rum, och att således
nu gällande Bevillnings-Författnings redaction i denna punkt borde bibe¬
hållas; men som de 3:ne öfrige Riks-Stånden bifallit Utskottets förslag,
lärer dervid böra bero.
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, N\o 21.
15
§. 5o.
pag. 45 och 46.
Utskottets förslag är godkändt af Preste- och Bonde-Stånden; hvar¬
emot Ridder skåpet och Adeln beslutat, att det uti denna §. med cursiv stil
införda ordet 'rättmätiga” skulle utbytas emot orden: ”med hvarandra jem-
förlige”; samt B or gare-Ståndet ansett ordet ”rättmätiga” böra utbytas emot
ordet ”rätta”, hvilket sednare ord Ståndet funnit mera lämpligt att här
begagna.
Då således, i fråga om denna §., der sjelfva bevillningsgrunden, eller
den Taxerings-Comiteerna tillagda rättighet, att, i mon af behofvet, göra
den nedsättning i hemmansvärdet, minimi-tariffen medgifver, förnämligast
till jemkning i värdet hemman emellan, men äfven, i händelse sådant för
en Socken, Härad eller Län pröfvades nödigt, som blifvit af samtlige Riks-
Stånden godkänd, står i jemförligt förhållande till det af Utskottet före¬
slagna och af alla Riks-Stånden jemväl bifallna stadgandet uti 108 §• för
taxering af hus och åbyggnader m. m. i städerna, förekommer, att den af
Ridderskapet och Adeln antagne förändring, med hänsigt till förstnämnde
§:s ordalydelse i öfrigt, till begreppet nära öfverensstämmer med Utskot¬
tets, af Preste- och Bonde-Stånden gillade, förslag till ändring af samma
§., anser, på grund af ^5 §. Riksdags-Ordningen, Utskottet detta förslag,
såsom endast innefattande en redactionsförändring, följaktligen
vara genom 3:ne Riks-Stånds beslut bifallet.
§. 5a.
pag. 46.
Samtlige R.iks-Stånden hafva gillat Utskottets förslag:—Borgare-Stån¬
det likväl med det förtydligande, att, i stället för orden: ”Dock kunna
Taxerings-Comiteer, om så åstundias, bestå af etc.”, Ståndet ansett reda-
ctionen böra blifva: ”dock kan Taxerings-Comité , om så åstundas, bestå
af etc.”
Då uti det af Utskottet föreslagne stadgande, som ordagrant igenfin-
nes i nu gällande Bevillnings-Förordning, likväl endast är fråga om en
Taxerings-Comite, anser Utskottet den af Borgare-Ståndet sålunda besluta¬
de rättelse i redactionen nödig; och hemställer derföre vördsamt till de
3:ne öfrige Riks-Ståndcn,
att uti Borgare-Ståndets omförmälde beslut, rörande rättelse
af den felaktiga redactionen, sig förena.
16
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N.o ut.
§. 55.
pag. 47.
Utskottets förslag är godkändt af Preste-, Borgare- och Bonde-Stån-
den; hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att uti denna §. skulle,
nied uteslutande al orden: ”rösterne beräknas efter förmedlade hemman¬
talet och”, vid slutet införas: ”men rösterne i öfrigt beräknas på sätt Kongl.
Förordningen om Sockenstämmor i Riket af den 29 Augusti 1843 stadgar.”
Då således 3:ne Riks-Stånd gillat Utskottets förslag,
lärer dervid få förblifva.
§§. 58 och 59.
pag. 48.
Ridderskapet och Adeln har beslutat, att dessa §§. skulle oförändrade
bibehållas, sådane de i nu gällande Bevillnings-Stadga finnas införde; men
som de 3:ne öfrige Riks Stånden bifallit Utskottets förslag, så
lärer dervid få bero.
§. 73.
pag. 52 och 53.
Utskottets förslag är bifallet af PresteBorgare- och Bonde-Stånden;
hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att uti denna §. skulle det till
en niondedel bestämda minimum af hvarje skeppund Smide efter Ham-
marskattsjern-priset nedsättas till en adertondedel.
Så framt Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja frånträda sitt be¬
slut, lärer votering böra anställas öfver följande proposition:
10:o.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag, att, vid värdering af Stångjernsbruk, i intet fall mindre
än en niondedel må anses såsom egarens behållna vinst af hvarje så väl
privilegieradt skeppund frälse- och hammarskatts-smide, som äfven för året
vågfördt skeppund recognitions-smide, efter hammarskattsjern-priset, vo¬
terar ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner
Bevillnings-Utskottets Memorialt JV.o a/.
17
Vinner Nej, skall, enligt Ridderskapets och Adelns beslut, under enahanda
villkor och iagttagelser, ofvannämnde minimibelopp bestämmas till Aidel.
§. 74.
pag. 53.
Utskottets förslag till beskattningsgrund, enligt denna §., är godkändt
af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden; hvaremot Ridder skåpet och Adeln
beslutat, att den uti denna §. bestämda skillnad i värderingen af manu-
faclurverk med eget eller köpt ämnesjern, skulle försvinna, äfvensom att
det borde stadgas, alt egarens behållna vinst anses för hvarje skeppund
smide till minst en tjugondedel af hammarskattsjern-priset.
Så vida Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja förena sig uti de
öfrige Riks-Ståndens beslut, torde votering böra anställas öfver en så ly¬
dande proposition:
liro.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag, att vid de Bruk, der hela eller en del af smidet till
manufactur förädlas, egarens behållna vinst må, med iagttagande af i 74
§. lemnade föreskrifter, anses utgöra minst |:del af Brukets stångjernspris,
då eget ämnes-jern användes, samt minst /jidel af ortens hammarskatts-
pris, i händelse köpt ämnesjern förbrukas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Ridderskapets och Adelns beslut, den uti sam¬
ma §. ^estämda skillnad i värderingen af Manufacturverk med eget eller
köpt ämnesjern att försvinna, äfvensom att stadgas, det egarens behållna
vinst anses för hvarje skeppund smide till minst en tjugondedel af ham-
marskaltsjern-priset.
§• 76.
pag. 54.
Ridderskapet och Adeln har beslutat, att uti denna §. orden: ”till de¬
ras rättmätiga värden upptagas samt”, skulle uteslutas; men som de 3:ne
öfrige Riks-Slånden bifallit Utskottets förslag,
lärer dervid böra bero.
Bih, lill R. St. Prot. 184S, 5 Sami, 1 A/d, 10 Haft.
3
18
Bevillnings-Uttkoltels Memorial, N',o ii.
§§. 80 och 86.
pag. 55 och 57.
Ridderskapet och Adeln har förklarat, att dessa §§. skulle oförändrade
bibehållas, sådana de i nu gällande Bevillnings-Stadga äro intagne; men
då de 3:ne öfrige Riks-Stånden gillat, hvad Utskottet föreslagit,
lärer dervid få förblifva.
§. 112.
pag. 65.
Utskottets förslag är bifallel af Preste- och Bonde-Stånden; hvaremot
Ridderskapet och Adeln förklarat, att uti denna §. skulle ordet: ”fastighets¬
värdet” emot ordet: ”fastigheterne”, samt orden: ”sättas till dess rättmä¬
tiga belopp” emot orden: ”sättas till deras med hvarandra jemförliga var¬
dén’* utbytas; samt Borgare-Ståndet ansett ordet ”rättmätiga” böra utbytas
mot ordet ”rätta”, hvilket sednare ord Ståndet funnit mera lämpligt att
här begagna.
Då, i afseende på Pröfnings-Comitéens åliggande att granska Taxe-
rings-Comitéernas åtgärder, och deruti vidtaga alla nödiga rättelser, Bevill-
nings-Stadgan icke föreskrifver några andra grunder, än de, som af Taxe-
rings-Comiteerna skola tillämpas; så enär dessa grunder hufvudsakligen
redan blifvit af samtlige Riks-Stånden godkände, förekommer här, likasom
vid 50 §., endast fråga om förändring i redactionen af 112 §.; hvadan,
och då Ridderskapets och Adelns beslut till syftningen i det närmaste
öfverensstämmer med den af Utskottet föreslagne och utaf Preste- och
Bonde-Stånden antagne redactionsförändring, Utskottet, på sådan* grund,
anser, att denna förändring
blifvit genom 3:ne Riks-Stånds beslut bifallen.
I anledning af Utskottets, uti Betänkandet, N:o 11, pag. 23, afgifne
yttrande, hvarutinnan Utskottet afstyrkt bifall till väckt motion om bestäm¬
mande af serskild Pröfnings-Comité för Götheborgs Stad, har Borgare-
Ståndet förklarat .sig anse omförmälde motion böra bifallas; men som de
3:ne öfrige Riks-Stånden gillat Utskottets åtgärd i denna fråga,,
lärer densamma anses hafva förfallit.
Bevillnings-Utskottett Memorialt N:o 21.
§. 123.
pag. 69.
Utskottets förslag är godkändt af Bonde-Ståndet; hvaremot Ridder-
skapet och Adeln beslutat, alt uti denna §. skulle, i stället för orden:
”njuta i och för utöfningen af deras kall”, införas: ”njute i och för utöf-
ningen af dess kall”; Preste-Ståndet erinrat om vederbörlig rättelse af fö¬
rekommet redactionsfel, genom införandet af ordet ”njuta”, samt Borgare-
Ståndet ansett ordet ”njuta” böra förvandlas till ”njute”.
Då tryckfelet uti förevarande §. lättast och utan någon förändring i
öfrigt synes kunna rättas derigenom, att, i stället för ordet ”Ledamot”
införes ”Ledamöter”, hvilket sednare ord verkligen var an vändt uti det
justerade förslaget; så får Utskottet till de respective Riks-Stånden vörd¬
samt hemställa,
att rättelsen på sådant sätt må tillvägabringas.
Art. 5.
§. 128.
pag. 72.
Ridderskapet och Adeln har beslutat, att uti denna §. skulle, i stället
för tidsbestämmelsen ”den 1 November”, införas ”den 31 December”; men
som de 3:ne öfrige Riks-Stånden bifallit Utskottets förslag,
lärer dervid få bero.
§. 145.
pag. 79 och 80.
Samtlige Riks-Stånden hafva ansett den rättelse af ett tryckfel å för¬
sta raden uti denna §. böra ega rum, att i stället för ”1 Art.” inlöres ”2
Art.”; hvilken rättelse följaktligen
bör uti den blifvande Bevillnings-Stadgan iagttagas.
Utskottets, uti Betänkandet N:o 11, pag. 27, afgifne yttrande, hvar¬
uti afstyrkes bifall till väckt motion om frihet från bevillning efter 2 Art.,
för Götha Canal-Bolag å den utdelning, som icke öfverstiger en procent af
20
Bevillnings-Ulskottets Memorialj N:o a/.
Actie-capitalet, är gilladt af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden; hvar¬
emot Ridderskapet och Adeln beslutat, att uti 145 §. skulle införas: ”Gö¬
tha Canal-Bolag för den utdelning, sorn ej öfverstiger en procent å Actie-
capitalet.”
Så vida Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja frånträda sitt be¬
slut, lärer votering komma att anställas öfver följande proposition:
12:o.
Den, som bifaller, att uti 145 §. må införas ett så lydande tillägg:
”Götha Canal-Bolag för den utdelning, som ej öfverstiger en procent å
Actie-capitalet”, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer ofvannämnde tillägg att förfalla.
1 mom.
Utskottets förslag är godkändt af Borgare- och B onde-Stånden; hvar¬
emot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet beslutat, att uti detta
moment, näst efter orden ”betjente vid Tullverket’', skulle tilläggas: ”be-
slagare-andelar för förbrutet dömdt, i Riket olof igen infördt gods’’, med
iagttagande, enligt Preste-Ståndets jemväl lemnade föreskrift, af den för¬
ändrade redaction af samma moment, som i följd af tillägget kunde bl if¬
va nödig.
Då någon sammanjemkning af de stridiga besluten icke lärer ega rum;
så föreslår Utskottet följande voterings-proposition:
13:o.
Den, som bifaller, alt uti delta moment, näst efter orden: betjente
vid Tullverket” må tilläggas: ”beslagare-andelar för förbrutet dömdt, i Ri¬
ket olof igen infördt gods”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer ofvannämnde tillägg att förfalla.
4. morn.
Utskottets förslag är bifallet af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
ech Bonde-Stånden; men som Borgare-Ståndet, med ogillande af förslaget
Bevillnings-Utskottets Memorial, 1Y.0 21.
21
till 4:de momentets första period, antagit för densamma en redaction, så
lydande: ”Kronans, Statens och andra till allmänt behof anslagna bygg¬
nader, verk och inrättningar, jemte de Corporationers, hvilkas hela af¬
kastning bevisligen användes till fattigas understöd”; så, i händelse detta
beslut icke skulle af sistnämnde Riks-Stånd frånträdas, lärer votering böra
anställas öfver följande proposition:
14.o.
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Bonde-Stånden godkända, förslag till 4:de momentets första period, så
lydande: ”Kronans och Statens jemte andra till allmänt behof anslagna
byggnader, verk och inrättningar, hvarunder likväl icke må inbegripas
sådane, hvarigenom hyresmedel eller annan inkomst till enskilde personers
eller corporationers verkliga förmon inflyta”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-Ståndets beslut, första perioden af
nämnde moment att erhålla följande lydelse: ”Kronans, Statens och andra
lill allmänt behof anslagna byggnader, verk och inrättningar, jemte de
Corporationers, hvilkas hela afkastning bevisligen användes till fattigas un¬
derstöd.”
Utskottets tillstyrkande uti Betänkandet N:o 11, pag. 27, att 5 mom.uti
145 §. af nu gällande Bevillnings-Sladga, hvilket upptager Höganäs Sten¬
kolsgruva till befrielse från bevillning efter 2:dra Artikeln, må ifrån
samma §. uteslutas, är bifallet af Preste-, Borgare- och \Bonde-Stånden;
hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att sistnämnde moment skulle
oförändradt bibehållas, samt numerföljden för de efterföljande momenten
rättas.
Så framt Ridderskapet och Adeln vidblifver sitt beslut, torde vote¬
ring böra anställas öfver följande proposition:
15:o.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag, att 5:te momentet uti 145 §. af nu gällande Be vi 11-
nings-Stadga må derifrån uteslutas, voterar
Ja;
22
Bevillningi-Utshottets Memorial, N\o 21.
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, skall, enligt Ridderskapets och Adelns beslut, 5:te mom. uti
145 §. af nu gällande Bevillnings-Stadga oförändradt bibehållas.
§. 147.
pag. 81.
Utskottets förslag är gilladt af PresteBorgare- och Boncle-Stånden;
hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att uti denna §. skulle dels
framför ordet ”torpare” införas orden: ”'jord- och stat-’*, dels i den me¬
ning, hvari omtalas föräldrar, som, då de hafva 4 barn eller derutöfver,
äro för mantalspenningar befriade, åberopas Kongl. Förordningen den 8
Mars 1770, dels ock återinföras 2:dra momentet af samma §. i nu gällan¬
de Bevillnings-Stadga.
Då det af Ridderskapet och Adeln beslutade tillägg af orden: ”jord-
och stat-’' framför ordet "torpare”, i tillämpningen möjligen kan inverka
på bevillningens belopp, genom olika tydning af benämningen ”torpare”,
i fråga om rättigheten till bevillnings-afdrag, utan afseende på deras egen¬
skap af jord- eller stat-torpare; så lärer, i händelse Ridderskapet och Adeln
vidblifver detta beslut, votering böra anställas öfver följande proposition:
16:o.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag uti 147 §. till bestämmande af bevillnings-afdrag för
torpare, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, skall, enligt Ridderskapets och Adelns beslut, uti nämnde §.,
framför ordet ”torpare” införas orden: "jord- och stat-”.
Enär 3:ne Riks-Stånd godkänt redactionen af ifrågavarande §., skulle
väl deraf synas följa, att det af Ridderskapet och Adeln beslutade ytter¬
ligare tillägg, medelst åberopandet af Kongl. Förordningen den 8 Mars
1770, borde förfalla; men då beslutet derom innefattar ett förtydligande,
som, i hänseende tillden stadgade skattelindringen, jemväl åsyftar alt när¬
mare utmärka gränsen emellan bevillningsmedlen och ofvanberörde stän¬
diga ränta eller mantalspenningarne, till betryggande af rättigheten till
Bevillnings-Utskottets MemorialN:o 21.
23
den, uti högstberörde Kongl. Förordning medgifne befrielsen från nämnde
mantalspenningar, anser Utskottet sig böra till Preste-, Borgare-och Bonde-
Stånden vördsamt hemställa,
att de, i afseende på sistnämnde tillägg, måtte förena sig uti
Ridderskapets och Adelns beslut, samt att i sådant fall uti första
perioden af förevarande §, näst efter ordet ”frikallade”, må in¬
föras orden: "likmätigt Kongl. Förordningen den 8 Mars 1770”;
hvaremot, i händelse Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja frånträda
beslutet om återinförandet af 2:dra momentet uti 147 §. af nu gällande Be-
villnings-Stadga,. votering torde komma att anställas öfver en så lydande
proposition:
17:o
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
gillade, förslag, att 2 mom. uti 147 §. af nu gällande Bevillnings-Stadga,
angående bevillnings-afdrag för fyra vaccinerade barn, må ifrån samma §.
uteslutas, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Ridderskapets och Adelns beslut, 2:a mom. af
147 §. i nu gällande Bevillnings-Stadga att återinföras.
Stockholm den 9 Januari 1845.
Reservationer.
Af Herr Grefve Cronhjelm, P.: ”Jag reserverar mig mot Utskottets
beslut att icke anse de af Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl.
Borgare-Ståndet vidtagne förändringar i 112 §. omfatta förändringar i Be-
villningsgrunderne och således påkalla voterings-propositioners uppställande.
Man har väl vid denna 112 §. åberopat Utskottets beslut i afseende å de
inom samma begge Riks-Stånd vidtagne förändringar i 50:de §.; men här¬
vid företer sig dock den väsendtliga olikhet, att i sednare §. finnes sjelfva
bevillningsgrunden, oberoende af orden ”rätta” eller ”rättmätiga”, uttryckt
genom den af alla fyra Stånden godkända period, som innehåller, att ned¬
sättning lill minimi-tariffen får, vid behof, ega rum, hvaremot en dylik
nedsättning ej är i 112 §. explicite uttryckt, hvarföre der sjelfva bevill¬
ningsgrunden synes nedlagd i ordet ”rätta” eller "rättmätiga”, eller slut¬
24 Bevilliiings-Utskoltets Memorial, N.o a/.
ligen i den af Ridderskapet och Adeln beslutade redaction: ”med. hvaran¬
dra jemförliga värden.”
Af Herr Friherre Åkerhjelm, Carl: ”Emot Utskottets beslut att anse
frågan om förändring uti 25 §. af Bevillnings-Stadgan afgjord genom 3:ne
Stånds beslut, får jag mig reservera, emedan Borgare-Ståndets, genom dess
beslut uttryckta, mening, enligt min tanka, blifvit undertryckt. — Likale¬
des kan jag icke instämma nti Utskottets yttrande rörande 50:e och 112:e
§§., emedan, enligt min åsigt, de uti dessa §§. af Riks-Stånden beslutade
förändringar omfatta grunder för utgörande af bevillning, till följd hvaraf
Ståndens olika beslut bordt föranleda till votering uti- Förstärkt Stats¬
utskott.”
Uti denna reservation instämde Herr Friherre Lagerfelt, äfvensom,
i fråga om 25 §., Herr Friherre Oxenstjerna och Herr C. J. Kock.
Af Herr Printzensköld, Carl: "Då, i afseende på 50 och 112 §§:ne,
2:ne Stånd godkänt, men 2:ne deremot, medelst äfven sinsemellan olika
beslut, ogillat Utskottets förslag, anser jag frågan, såsom endast afseende
redactionen, på sådan grund förfalla, och ordalydelsen i nämnde §§. af
nu gällande Bevillnings-Stadga böra bibehållas oförändrad.”
STOCKHOLM, tryckt hos P. G. Berg, 1845.
Bevillniugs Ulskct < ts Ullåland?, N-o 32.
I
N:o 22.
Ank. till Exp'-Ulsk. den 7 Febr., kl 12 midd.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss i vissa delar af
Memorialet, N:o 21, med förslag till samman jemkning af
Riks-Ståndens olika beslut, angående grunderna för den
blifvande allmänna Bevillningen samt föreskrifterna för
tillämpningen deraf.
§., 25.
pag. 8 i mern., N:o 21.
Utskottets yttrande, i fråga om bevillning för Fahlu grufvor, är åter-
remitteradt af Högloft. Ridderskapet och Adeln, till följd af gjorde anmärk¬
ningar, att frågan om förändring uti denna § icke rätteligen kunde anses af¬
gjord genom 3:ne Stånds beslut, emedan den af Borgare-Ståndet uttryckta
mening, som syntes åsyfta någonting mera än blott redactionen, dymedelst
skulle blifva undertryckt; men som berörde yttrande deremot blifvit gilladt
af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden; så anser Utskottet den erhållne
återremissen icke föranleda till annan åtgärd, än alt
oinförmälde förhållande Ridderskapet och Adeln vördsamt tillkän¬
na gifves.
§ 50.
pag 15.
Utskottets yttrande, i fråga om denna §, är godkändt af Bonde-Stån¬
det: hvaremot samma yttrande blifvit återremiteradt, nemligen: af Ridder¬
skapet och Adeln, hufvudsakligen på grund af gjorde anmärkningar, att de
uti denna § af Riks-Stånden beslutade förändringar omfatta grunder för ut¬
görande af bevillning, hvilka, till följd Ståndens olika beslut, bordt föranleda
till votering i Förstärkt Stats-Utskott, samt att enär endast 2:ne Stånd anta¬
git den föreslagne redactionen, Utskottet borde taga i närmare skärskådan¬
de, om icke det gamla stadgandet i Bevillnings-förordningen borde oförän-
dradt bibehållas; af Preste-Ståndet, sorn ansett den fråga, hvarom Riks-
Stånden stannat i olika beslut, i afseende på denna §, innefatta en bevill-
Bih. till R. St. Prol 18.0- 5 Sami., 1 Afd. ti Haft, 1
2
Bevillning- Utskoilets Utlåtande, N.o 22.
ningsgrund; samt af Borgare-Ståndet, som jemväl funnit dess vid denna §
fattade beslut innebära eu bevillningsgrund; och hafva sistnämnde 2:ne Riks¬
stånd tillika förelagt Utskottet alt, i följd häraf, voteringspropositioner i behö¬
rig ordning upprätta.
Då således 2:ne Riks-Stånd beslutat, att voteringspropositioner, i afseen¬
de på förevarande §, borde upprättas, samt Ridderskapet och Adeln, i ena¬
handa syftning, återremitterat frågan; så anser Utskottet sig föranlåtet att,
med frånträdande af dess derom afgifne yttrande, vördsamt föreslå följande
Voterings-propositioner:
18:o
Den, som vill, att contra-propositionen skall upptaga Ridderskapet och
Adelns beslut, att det uti 50 § med cursiv stil införda ordet ”rättmätiga”
skulle utbytas emot orden: ”med hvarandra jemförlige”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta Borgare-Stån¬
dets beslut, att ordet ”rättmätiga” borde utbytas emot ordet ”rätta”
Den hufvudsakliga voteringen blifver derefter:
l9:o
Den, som bifaller Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden godkände,
förslag till förändring af ofvannämnde § uti nu gällande Beviilnings-Stadga,
att nemligen ordet ”rätta” skulle utbytas emot ordet ”rättmätiga'', voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
, Nei\
alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut;
alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
pag. 17. § 76.
Utskottets yttrande, i afseende på denna §, är gilladt af Borgare- och
Bonde-Stånden; hvaremot detsamma blifvit återremitteradt nemligen: af
Ridderskapet och Adeln, lill följd af gjorde anmärkningar, att, då man icke
velat antaga, att ordet ''rättmätig” här vore synonymt med ordet ”lätta’'
eller med de ordbestärnraelser, Ridderskapet och Adeln beslutat, ''med
hvarandra jern förliga”, dessa ord, i fråga om Alunbruk, Ankarsmiden, Bergs-
manshamrar m. fl., äfven skulle kunna hafva inflytande på bevillniugs-gruu-
Vinner Nej, antagas:
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N.-o 22.
3
den, och alt det vore nödvändigt att ställa de §§, der ordet: ”rättmätig’*
förekommer, i full conformitet med hvarandra; samt af Preste-Ståndet, i
sammanhang med 50 § och af enahanda anledning.
Enär således 2:ne Riks-Stånd återremitterat frågan, till behandling så¬
som en bevillningsgrund, och denna § dessutom står i nära sammanhang med
50 och 112 §§:ne, öfver hvilka votering lärer komma att ega rum; har Ut¬
skottet af sådan anledning, med frånträdande af dess i ämnet afgifne utlå¬
tande, ansett sig böra härvid föreslå eu så lydande voterings-proposition:
20;o
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag, att uti 76 §• af nu gällande Bevillnings-Stadga orden
”upptagas lill deras verkliga i orten gångbara värde” skulle utbytas mot or¬
den : ”till deras rättmätiga värden upptagas”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, skola, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, uti denna
§ orden: ”till deras rättmätiga värden upptagas samt”, derifrån uteslutas.
pag. 18. § 112.
Utskottets yttrande, i fråga om denna §, är bifallet af Bonde-Ståndet',
hvaremot samma yttrande blifvit återremitteradt, nemligen; af Ridderska¬
pet och Adeln, på enahanda skäl, som vid 50 och 76 §§ blifvit anförde;
af Preste-Ståndet, i sammanhang med 50 § och af den anledning, sora
vid pröfningen af Utskottets yttrande derom förekommit; samt af Borga¬
re Ståndet, af enahanda anledning och i samma ändamål, som i afseende
på 50 § egt rum.
Då följaktligen 3;ne Riks-Stånd, på enahanda skäl, som vid 50 § fö¬
rekommit, återremitterat Utskottets yttrande i afseende på ifrågavarande 112
§, och Borgare-Ståndets beslut derjemte innefattar föreläggande för Utskot¬
tet att voteringsprositioner, i anledning af de olika besluten, upprätta; så
anser Utskottet sig böra, med frånträdande af dess afgifne ofvannämnda
yttrande, föreslå följande ^oteringspropositioner:
21:o
Den, som vill, att contra-propositonen skall upptaga Ridderskapet och
Adelns beslut, att uti 112 § skulle ordet: "fastighetsvärdet” emot ordel:
’’fasligheterna”, samt orden; ^sättas till dess rättmätiga belopp” emot or¬
4 Bevillning-TI t sko 'tets Utlåt ande N.o 2a.
den: "sättas till deras med hvarandra jemförliga värden’’ utbytas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-Ståndets beslut, ordet: ”rättmätiga”
att utbytas emot ordet ”rätta.”
För votering i hufvudsaken:
22:o
Den, som bifaller Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden godkände,
förslag, att uti 112 § af nu gällande Bevillnings Stadga ordet ”rälta” skulle
utbytas mot ordet: ”rättmätiga’”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
iv * r • alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut;
Vinner IMej, antages. £2;dra alternalivet; Borgare-Ståndets beslut.
§ 147.
pag. 23.
j. Utskottets hemställan till Preste- Borgare- och Bonde-Stånden att för¬
ena sig uti Ridderskapet och Adelns beslut, att uti första perioden af den¬
na §, näst efter ordet ‘Trikallade’’ skulle införas orden: ^likmätigt Kongl.
Förordningen den 8 Mars 1770”, är afslagen af Borgare-Ståndet; men som
de 3:ne öfrige Riks-Stånden antagit nämnde redaclionsförändring, så får
Utskottet
sådant bos Vällofl. Borgare-Ståndet anmäla.
I alla öfrige delar af memorialet, N:o 2l, hafva Riks-Stånden dels god¬
känt] och dels låtit bero vid Utskottets förslag, så att någon vidare åtgärd,
i afseende derpå, af Utskottet icke erfordras.
Stockholm den 7 Februari 1845.
N;o 23.
Bevillnings Ut kottets Utlåtandej IV: o a3.
5
N:o 23.
Ank. lill Exp. Utsk. den 7 Febr. , kl. 12 midi.
Utlåtande, i anledning af återremiss af Betänkandet, N:o i6s
angående Postbevillningen.
Enligt Protocolls-utdrag af elen 30 December nästlidet år och den 4
sistlidne Januari, har förutnämnde Betänkande blifvit bifallet af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, Högv. Preste-Ståndet och Hederv. Bonde-Stån¬
det, hvaremot Vällofl. Borgare-Ståndet återremitterat detsamma, på grund,
af gjord hemställan, att yttrande borde meddelas om lämpligheten att vid¬
taga conlroller emot missbruk af fribrefsrättigheleu.
Då trenne Riks-Stånd bifallit Betänkandet, och den i återremissen från
Vällofl. Borgare-Ståndet gjorda anmärkning rörande fribrefsrättigheten, hvil¬
ken fråga, vid näst föregångna Riksdag, i anledning af väckt motion, gemen¬
samt behandlades af Bevillnitigs- och Lag-Utskotten samt föranledde Rikets
Ständer att, uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, N:o 36!, för eslå, bland
annat, alt de uti Kongl. Förordningen den 27 April 1756 stadgade böter
för missbruk af fribrefsrättigheten må förhöjas, i anledning hvaraf, enligt
bilagortre till Rikets Ständers Justiliae-Ombudsmans embetsberättelse, pag.
61, Kongl. Muj;t i Nåder infordrat Öfver-Post-Directenrs-Embetets underdå¬
niga yttrande, således nu icke kan blifva föremål för Utskottets utlåtande,
helst någon motion derom ej vid denna Riksdag blifvit gjord, har Utskot-
let skolat
om detta förhållande meddela Vällofl. Borgare-Ståndet underrät¬
telse.
Slockholm d. 7 Febr. 18J5.
Bih. till R. St. Fröt. 18 5 Sami < A/d n Baft.
2
Bevillning* Utskot eti Utlåtande, N.o 24-
N:o 24.
Ank, till Exp. Utsk, den 7 Fehr,, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar emot Betän¬
kandet, N:o iy, angående Curlius af giftens fortfarande.
Enligt Protocolls-utdrag af den 4 sisllidne Januari, liar Vällofl. Bor¬
gare-Ståndet, på grund af gjord anmärkning, att den af Utskottet föreslagna
förändring uti redactionen af 2 och 3 punkterne af Kongl. Kungörelsen den
7 Juli 1841, kunde leda till upphäfvande af den vid förra Riksdagen med-
gifna rättighet att fördela Länen uti serskilda curhus-district, återremitte¬
rat Utskottets hemställan, pag. 7 och 8, uti ofvannämnde betänkande.
Då, enligt Protocolls-utdrag af den 4, 11 och 22 sisth Januari, Hög-
lofl. Ridderskapet och Adelil och Idederv. Bonde-Ståndet i dess helhet
godkändt och Högv. Presle-Ståndet, blott med uteslutande af orden: **i
och för svårare skador och sådane sjukdomstil/f allen, som fordra chi-
rurgisk behandling’’3 äfvenledes bifallit de af Utskottet föreslagne, nu ifrå¬
gavarande, redactions-förändringar, hvilka hvarken åsyfta eller kunna föran¬
leda till någon inskränkning af den uti ingressen till liögslberörde Nådiga
Kungörelse medgifna rättighet att inrätta curanstalter på ett eller flera
ställen inom ett Län, finner Utskottet återremissen icke föranleda till någon
annan åtgärd,
än att om berörde förhållande meddela Vällofl. Borgare-Ståndet
underrättelse.
Stockholm den 7 Febr. 1843.
STOCKHOLM, ECKSTEINSKA BOKTRYCKERIET, 1 8 4 5.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N-0 25.
I
N:o 25.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 21 Febr., kl. 11 f. m.
Memorial, angående åter/enman de af Riksdags fullmägtigen
Fredrik von Zweigbergks motion om ä/ulring i föreskrifter¬
na för vederbörande tulltjenstemäns rättighet till andel i de
medel, som inflyta i följd af anmärkningar vid godsegares
tullan g/fningar, saint om anställande af en statens Ombuds¬
man vid Packhusen i Stapelstäder ne.
Hederv. Bonde-Ståndet har genom Prolocolls-utdrag af den 25 näst-
lidne Januari, hvilket den i3 i denna månad kommit Bevillnings-Utskot-
tet tillhanda, till Utskottet remitterat en af Fredrik von Zweigbergk väckt
motion, dels derom, att som, ehuru vid utfärdande den i5 Maj i843 af
förnyad Seglations-Ordning, deruti väl icke influtit det uti den äldre
Seglations-Ordningen af den 28 November 1835, §. 34, befintlige stad¬
gande, att den, genom hvars åtgärd felaktig angifning blifvit upptäckt
och rättelse vunnits, egde åtnjuta Tio procent af den enkla och hälften af
en dubbla tull, som sålunda inflöte utöfver hvad eljest hade egt rum, Kongl.
Maj:t likväl, genom serskildt beslut berörde den i5 Maj 1843, behagat i
Nåder förordna, att nämnde stadgande icke destomindre fortfore att ega
gällande kraft intill dess annorlunda klefve af Kongl. Majit i Nåder för-
ordnadt, men genom oltaberörde stadgande vederbörande lull tjenstemän kom-
nro i åtnjutande af öfverdrifna extra inkomster, detsamma måtte till all
kraft och verkan upphöra, eller ock så förändras, alt godsegande sjelf ve,
men icke Slaten, ålåge att ifrågavarande 10 procent af de enkla och 5o
procent af de dubbla tullafgilterna betala, — och dels derom att, likasom
Fabriks-Socielelerna för sina rättigheters betryggande i hvarje Stapelstad
bolle en eller flere ombudsmän, som egde tillse att de till hvarje Societets
yrke hörande varor blifva under riktiga benämningar forin Hade och öfver¬
vara alla stämplingar i packhuset, så borde ock för Statsverkets räkning
finnas en ombudsman eller controlleur, åtminstone i Stockholms Packhus,
som egde tillse att äfven alla andra varor, som icke tillhöra fabri ks-socie-
telernas yrken, blifva riktigt vägde och tullbehandlade, emedan den ende
nuvarande controlleuren derstädes icke, 1 anseende till andre honom åliggan¬
de göromål, kunde controllera alla vägningar.
iliih. till R. St. Prot. 1845. 5 Sami. 1 Afd. 12 Haji. X
2
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N.o 26.
Sorn emedlertid denna motion, hvilken, på sätt ofvan blifvit utredt,
innefattar framställning om en förändrad reglering af vissa löneförmoner
och tjenstebefattningar inom Tullverket, icke, enligt Utskottets åsigt, eger
gemenskap med de ämnen, som jemlikt 6u och 70 §§. Regerings-Formen
och,3i §. Riksdags-Ordningen utgöra föremål för Revillnings-Utskottets
handläggning,
har Utskottet ansett sig icke kunna med samma motion taga
befattning, hvilket, för fullgörande af föreskriften uti 44 §•
3 morn. Riksdags-Ordningen, härigenom vördsamt anmäles.
Stockholm den 21 Februari 1845.
N:o 26.
Ank. till Exp-Ulsk. d. 22 Febr.j kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar vid Betänkandet
N:o 12, angående Tu/l-bevil/ningen.
Enligt utdrag af samtlige Riks-Slåndens Protocoll, hvilka den 7 i
denna månad i fullständigt skick kommit Utskottet tillhanda, har Utskot¬
tets betänkande N:o 12, angående Tull-bevillningen, blifvit af Riks-Stånden
hvart för sig i vissa delar återremitteradt; och får Utskottet häröfver samt
innan Utskottet afgifver förslag till sammanjemkning af de utaf Riks-Stån¬
den i öfrige delar af sagde betänkande fattade hufvudsakliga beslut och till
de voterings-propositioner, öfver hvilka omröstning i Förstärkt Stats-Utskott
kan blifva nödig, nu endast meddela det utlåtande, hvartill de anmärk¬
ningar, som vid de återremitterade punkterne blifvit framställde, funnits
föranleda.
Apotheksvaror.
Yid Apotheksvaror, hvilka enligt 1S4* års taxa, för så vidt
de deri icke äro specificerade, endast få införas af Apothekare el¬
ler dem, som erhållit Sundhets-Collegii tillstånd att med sådana
varor idka handel, samt, ehvad de öro att anse såsom enkla el¬
ler sammansatta, dervid åtnjuta tullfrihet så vid in- som utför¬
sel, hade Utskottet, enär flere bland de till ospecificerade apo¬
theksvaror hänförlige artiklar vore äfven lill andra behof erforder¬
liga, ansett berörde inskränkning i inlörseis-rättigheten mindre
Itc vllin in g?- Ut skot tels Utlåtande, ]Y'.o 2 6.
3
lämplig samt derföre, jemte det Utskottet föreslagit densammas
upphörande, hemställt, att införsellstull borde åsättas de enkla rae-
dicinalierna med i o och de sammansatta med 20 procent af värdet.
I anledning häraf har inom B or gare-Slån det blifvit anfördt:
dels att, då icke sällan skulle hafva inträffat, att verkliga handels¬
varor, hvilka på speculation in forsk rifvits, fått tillgodonjuta den
tullfrihet, som blott varit ämnad åt medicinalier, genom serskildt
tillägg måtte bestämmas, hvilka artiklar äro att anse såsom me¬
dicinalier; dels ock att medicinalier icke bordt åsättas någon tull
utan 1841 års taxa i denna del bibehållas oförändrad; på grund
hvaraf artikeln återremitterats.
Angående denna artikel, hvilken af de tre öfriga Riks-Stånden
blifvit definitivt afgjord, har Ridderskapet och Adeln bibehållit
gällande taxas bestämmelse samt Preste- och Bonde-Stånden god¬
känt Utskottets förslag.
Sedan hos UlskotteL blifvit utredt, att, om äfven, för de varor,
som under den ifrågavarande rubriken blifvit införde de två sista
åren, tull erlagts efter den af Utskottet nu i öfverensstämmelse
med 1835 års taxa föreslagna grund, denna afgift uppgått till så
ringa belopp årligen, alt hvarje under samma tid sjuk person der¬
igenom icke skulle fått vidkännas större tillökning i kostnaderne
för använde läkemedel, än några fä skiliingar, så och enär afseen-
det å consumentens fördel alltså icke syntes innefatta giltigt skäl
för tullfrihetens bibehållande, men dess upphörande och Artikelns
beläggande med en måttlig införsels-afgift deremot borde förebygga
afventyret att verkliga handelsvaror kunde (ä tillgodonjuta den
endast åt medicinalier ämnade tullfrihet, har Utskottet, som vid
sådant förhållande tror den ifrågasatta specicalfiionen mindre va¬
ra af behofvet påkallad,
icke af hvad anmärkt blifvit funnit skäl att frångå dess
förra förslag i denna del.
Bleckslagare arbeten, ej specificerade.
För att bringas till närmare öfverensstämmelse med gång¬
bara försäljningspris, hade Utskottet föreslagit förhöjning i tull-
värdet, å olackerade Bleckslagareai beten från 3a sk. till r
R:dr, och å de lackerade från 4° SU lill t R:dr 12 sk. per
U., och i sammanhang dermed ansett införsels-afgiflerna böra
4
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 26.
okas å det förra slaget från 8 till 16 sk., och å det sednare från
10 till 20 sk. skålpundet.
Inom Högv. Presle-Ståndet har blifvit yttrad den förmodan, att,
äfven med de sålunda föreslagna förhöjningar i värdet, detta än¬
dock betydligen understege det verkliga, äfvensom att tullen kunde
tåla någon ytterligare tillökning, med anledning hvaraf artikeln
blifvit ifrån nämnde Stånd återremitterad.
I afseende å denna utaf de tre öfrige Riks-Stånden hufvudsak
ligen afgjorda artikel har Ridderskapet och Adeln för de olackera¬
de Bleckslagarearbetena bibehållit 1 S/fi års taxa, och för de lac¬
kerade godkänt det af Utskottet föreslagna värde, men bestämt
införsels-tullen till endast r5 sk. fi(; Borgare-Ståndet för begge
slagen vidblifvit gällande taxas bestämmelser, samt Bonde-Ståndet
bifallit Utskottets förslag.
Enär icke närmare blifvit ådagalagdt, att de af Utskottet åsatte
värden varit felaktige, och de införsels-afgifter, Utskottet föresla¬
git, utgöra 331 procent derå, eller hvad i sådant afseende vanli¬
gen plägat högst utsättas, har Utskottet, med fästad uppmärksam¬
het derjemte å de högst ski 1 jagliga beslut, hvaruti de öfriga Riks-
Stånden i denna fråga stannat,
trott sig sakna anledning att afvika från dess förra tillstyr¬
kande angående denna artikel.
Broderade arbeten, andra slag.
Al den anledning, alt under den vid broderade arbeten fö¬
rekommande rubriken ”andra slag” kunde, enligt nuvarande
taxa, inkomma broderier, anbragta äfven å till införsel förbjud¬
ne ämnen, hade Utskottet’ hemställt, att ^ med borttagande
af den nu gällande införsels-bestämmelsen utaf 33 R:dr 16 sk.
på 100 R:drs varuvärde, stadgas mätte, att andra slag bro¬
derade arbeten, än de af guld och silfver, borde ’’draga tull lika
med det tyg eller annat ämne, hvarå broderiet är anbragdt, med
tillägg af 20 procent, såvida sjelfva det broderade tyget eller va¬
ran är till införande tillåtet.’’
Preste-Slåndet har återremitterat denna punkt i anledning dels
af framstäldt yrkande, att, i stället för orden med tillägg af 20
procent, borde insättas med tillägg, af 331 procent af broderiets
värde, och dels af gjord erinran derom att Utskottets ordställning
Be vilh tings- Utskottets Utlåtande, N.-o 26.
5
skulle vara otydlig i så måtto, att man icke visste hvarpå de 20
procenLen syftade.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet hafva i det ifrå¬
gavarande afseendet bibehållit nuvarande taxa samt Bonde-Ståndet
godkänt Utskottets förslag.
Ehuru Utskottet för sin del icke tror den af Utskottet begag¬
nade ordställning innefatta någon tvetydighet, utan vara tydlig och
klar derutinnan, att den å det tyg eller det ämne, hvarå brode¬
riet belinnes, belöpande afgift bör tillökas med 20 procent, eller
1 del af sjelfva detta afgifts-belopp; likväl och som olika åsigter
visat sig härutinnan ega rum, har, med afseende jemväl derå, att
två Stånd alldeles underkänt Utskottets förslag i denna del och
bibehållit de äldre föreskrifterna i ämnet,
Utskottet ansett sig böra, med frånträdande af dess förra
tillstyrkande, hemställa, att den enligt 1841 års tulltaxa gäl¬
lande bestämmelse för lullbehandlingen af broderade arbeten,
andra slag må lemnäs oförändrad.
Böcker.
Vid stadgandet, i 18/fi års taxa att på svenska tryckta böcker
icke få införas annorlunda, än mot 20 procents tullafgift, hade Ut¬
skottet ansett undantag böra ega rum i afseende å böcker, tryckta
i Finland, samt för sådana föreslagit tullfri införsel.
Sedan Preste Ståndet, på grund af gjorda anmärkningar,, återre¬
mitterat denna punkt, men de tre öfriga Stånden deröfver fat¬
tat definitiva beslut, nemligen sålunda: att Ridderskapet och Adeln
stadgat, att, med upphäfvande af all tull å tryckta böcker, de en¬
ligt gällande taxa nuvarande tre första rubrikerna skulle samman¬
föras till en så lydande: ”Böcker samt Chartor, Musikalier, JVot-
och Ritböcker” med tullfrihet vid in- och utförsel, samt att för
den fjerde rubriken, deri någon ändring icke blifvit af Utskottet
föreslagen, borde bibehållas nuvarande lydelse ”med inbundet rent
eller linieradt papper” och införselstull 25 procent af värdet: —
att Borgare-Ståndet godkänt Utskottets förslag, med den förän¬
dring att i rubriken angående böcker tryckte i Finland borde tilläg¬
gas Finska O rigina!-arbeten-, — samt att Bonde-Ståndet förklarat
tullen å böcker böra utgå efter nu gällande taxa; så och efter det
Ridderskapet och Adeln jemväl inbjudit de öfrige Riks-Ståndlen att
i beslutet angående de of vanberörde tre första rubrikerna med Rid-
6
Bevillning.';- Utskottets Utlåtande, N:o 26.
derskapet och Adeln sig förena, liar Presle-Ståndet antagit, men
Borgare- och Bonde-Stånden, vidblifvande deras förra beslut, af-
slagit sagde inbjudning. Vid sådant förhållande och då Preste-
Ståndet sålunda, medelst inbjudnings antagande, i ämnet fattat buf-
vudsakligt beslut, samt den af nämnde Stånd beslutade återremiss
derigenom måste anses hafva förfallit,
bar Utskottet ansett sig nu endast böra sådant anmäla; kom¬
mande Utskottet att, vid sammanjemknings-förslagets uppgö¬
rande, föreslå de vidare åtgärder,, hvartill Riks-Slåndens olika
beslut i denna del må föranleda.
Glas.
Vid artikeln Glas hade Utskottet föreslagit förhöjning dels i inför-
sels-afgifterne för rubriken Buteljer, Burkar och Flaskor (karafi-
ner derunder ej inbegripne), och för försterglas, grönt och hvitt,
med bibehållande af nu gällande förtullningssätt, nemligen efter
antal skifvor för det gröna och band för det hvita, och dels i
både värde och införselstull för rubriken andra slag, hvita eller
färgade, ej specificerade, men lemnat öfrige under denna artikel
förekommande rubriker oförändrade.
Utskottets berörda utlåtande angående artikeln Glas hade blif¬
vit återremitteradt från Borgare-Ståndet, och beträffande serskildt
grönt och hvitt fönsterglas jemväl från Ridderskapet- och Adeln.
De anmärkningar, som inom dessa Riks-Stånd blifvit framställda
äro: att den i taxan, i fråga 0111 Buteljer, burkar och flaskor, inför¬
da föreskrift ”karafiner härunder ej inbegripne'’ icke vore rätt
lämplig, utan skulle vid tullbehandlingen af dylika artiklar endast
föranleda till misstag och oreda: att, jemte det införselstullen å
grönt försterglas måtte, på sätt Utskottet föreslagit, höjas från 6 Rdr
3a sk. till 10 Rdr per 120 skifvor, införselsafgiften å det hvita
borde ökas från 16 Rdr 3a sk. till 20 Rdr, men ej såsom Ulskot-
let hemställt till 23 Rdr per 20 band: att ifrågavarande förtull¬
ningssätt efter skifvor och band emedlertid högeligen försvårade
tullbehandlingen, enär hvarje kista såväl grönt som hvitt glas må¬
ste öppnas, en skifva uttagas, å två sidor mätas, skifvornas antal
räknas och derefter bestämmas, för det gröna, allt efter som sig
visat, huruvida skifvorna egt större dimensioner än 28 tums höjd
och 22 tums bredd, skifvornas förhållande Lill den genom Kongl.
Bcvillnings-Utskotlets Utlåtande, N.-o 26.
7
Kungörelsen den 29 Augusti 1843 stadgade normen af 120 rutor
af och under 22—28 tums dimensioner, och för det hvita, i mon af
rutornas stycketal och dimensioner, antalet af band, räknadt efter
den genom ingen författning till efterrättelse påbudna tariff för taffel¬
glas, som gäller uti handeln; hvarföre vigtbestämning vore att såsom
förtullnings-grund föredraga; att, med afseende derå, att rudimate-
rierne till fönsterglas funnes inom landet och å angelägenheten
att icke minska anledningen för den inhemska glastillverkningen
till täflan med den utländska, tullen derå borde blifva densamma
som hittills varit gällande; samt att, angående Optiska glas, såsom
glasögon. och lorgnetter, tuber och kikare, det syntes vara orätt
att binoc/es icke blifvit serskildt upptagne och med lämplig tull
belagde, helst dessa sednare vore en lyxartikel, som derföre med
skäl borde åsättas högre afgift än nu, då sådane icke enligt taxan
kunna draga högre tull, än 5 Rdr för 100 Rdr efter värde.
Preste-Ståndet har godkänt hvad Utskottet, angående artikeln
glas hemställt, utom för rubriken ”andra slag, hvita eller färgade
ej specificerade,” derå den af Utskottet till 12 sk. U. föreslagna
inlörsels-tull blifvit ytterligare höjd till 16 sk., och Bonde-Stån¬
det likaledes bifallit Utskottets förslag, utom hvad angår Buteljer,
burkar och flaskor af större rymd än | kanna, samt fönsterglas grönt
och hvitt, hvarå nu galande införsels-afgifter ansetts böra fortfara.
Hvad nu först angår rubriken ”Buteljer, burkar och flaskor (ka-
rafiner härunder ej inbegripne)”, så har Utskottet ansett nödigt att,
till förebyggande af misstag, ”slipade flaskor” jemväl uttryckligen
varda undantagne
och får alltså hemställa, att för ifrågavarande rubrik må antagas
denna lydelse:
”Buteljer, burkar och flaskor (karafiner och slipade flaskor
”härunder ej inbegripne)” till och med &e.
Beträffande sedermera försterglas, så har Utskottet sökt vinna
upplysning angående värdet deraf i förhållande till vigten och
dervid inhemtat, att hvarje kista hvilt glas med en netto vi»t af
.6 å .8 in varierar i pris emellan 7,5, 85 och ()5 Rdr B:co, samt
alt det gröna, vägande netto i5 å 17 LU, kostar 45 lill 55 R:dr
B:ko per kista; men ehuru Utskottet anser viglberäkning i all¬
mänhet ega företräde framför öfrige förlullningssätt, lärer likväl
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N.-o 06.
vara tvifvelaktigt, huruvida en sådan grund för förlullningen vo¬
re fullt lämplig för fonstergals, i anseende till embalagets olika
tyngd och svårigheten att derur upptaga och serskildt väga den
till sin natur bräckliga varan, hvarjemte, i afseende serskildt å hvitt
fönsterglas, de smärre dimensionerne derigenom skulle komma att
vidkännas en i jemförelse Lill de större allt för hög tullafgift, hva¬
dan Utskottet
anser sig icke böra frånträda sitt förra tillstyrkande rörande
för tullnings-sältet,
hvaremot, i afseende å införselstullen, Utskottet, vidblifvande sitt
förra förslag om förhöjning deri å det gröna från 6 R:dr 3a sk.
till 10 R:dr, tror att, till minskning af retelsen att söka införtulla
hvitt glas såsom grönt,
den af Utskottet förut föreslagna tillökning i införsels-afgiften
å det hvita från 16 R:dr 3a sk. till a5 R:dr lämpligen bör
jemka? till ao R:dr per ao band,
äfvensom Utskottet hemställer att i taxan näst under rubriken
livi It fönsterglas må till allmän efterrättelse
intagas den för bandberäkningen derå i handeln samt vid
förlullningen allmänt gällande tariflj af följande lydelse:
Beräkningen af ISanel ä kvitt fönsterglas verkställes efter föl•
Jantle Tariff:
Additionsmått.
(Rutans höijd
och bredd sam¬
manräknade.
|
|
|
|
|
Antal sHfvor
i bandet.
|
t u m.
|
|
|
|
|
|
7°
|
•
|
•
|
•
|
• • • • •
|
I
|
62
|
• •
|
.
|
.
|
|
2
|
58
|
•
|
|
,
|
• • • • •
|
3
|
54
|
•» •
|
|
,
|
• • • • •
|
4
|
5o
|
|
*
|
•
|
• < • • •
|
5
|
48
|
•
|
•
|
•*
|
,
|
6
|
46
|
•
|
.
|
.
|
.
|
6 å 7
|
.44
|
•»
|
»
|
•
|
.....
|
7
|
4a
|
• •
|
9
|
|
• • • • •
|
8
|
4o
|
• •
|
•
|
•
|
» » » • •
|
9
|
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, Dl.o 26,
9
Additionsmått.
(Rutans höjd
och bredd sa ni¬
man riik nadc.)
38
36
35
34
33
3 3
31
3o
29
28
27
26
25
24
22
21
20
•9
18
l6
Vidkommande slutli
är antydt, icke föreslagit n
Antal skifvor
i bandet.
IO
I I
I 2
13
• 4
15
16
*7
18
•9
20
21
22
24
28
32
36
4o
5o
60
gen Optiska glas, dervid Utskottet, på sätt ofvan
ågon ändring i gällande taxas bestämmelser, och
hvilka af Ridderskapet oell Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden blifvit
bibehållne, så enär bland de der förekommande slag af monterade sådane
glas, nemligen ”glasögon och lorgnetter” samt ”andia slag,” af hvilka den
förra rubriken är åsatt 25, men den sednare endast 5 procents införselstull
af värdet, kikare och så kallade Binocles icke finnas serskildt uppräknade,
hvaraf följt, att de kunnat hänföras till ”glasögon och lorgnetter”, utan fått
mot den för ”andra slag” bestämda lägre tull införas, men nämnde slags
liih. till R. St. Prot. 1845. 5 Sami., 1 Af cl, 12 Haft. 2
Bevillnings-Utskottéts Uilåtäiidej N'.0[ 26.
glas, såsom med glasögon och lorgnetter närmast jemförlige, lämpligen synas
höra draga den för desse stadgade högre införselsafgift,
hemställer Utskottet, att vid berörde rinder optiska, montera¬
de glas förekommande rubrik ”glasögon och lorgnetter,” må
tilläggas ”kikare och binocles.”
Hudar och Skinn.
Vid artikeln ”Hudar och Skinn”, som ej inbegripas under pels¬
verk, hade Utskottet, med bibehållande af den nuvarande ly¬
delsen å de två här förekommande rubriker, nemligen: ”oberedda
torra” samt ”saltade och rå”, ansett afseendet å den inhemska bo-
skaps-skötseln påkalla förhöjning i införsels-tullen och föreslagit en
sådan tillökning å det förra slaget från 1 till 2 sk., och å det sed¬
nare från 6 rst. till 1 sk. skålpundet..
Inom Borgare-Ståndet, som återremitterat frågan, har blifvit
erinradt:: att, då artikeln vore en nödvändighetsvara, sagde förhöj¬
ning icke borde vinna bifall, helst densamma uti ingen eller rin¬
ga mon kunde inverka på boskapspriset; att då förr ofta infördes
sådana salta hudar, som voro inlagda i lake, hvilka såsom helt
och hållet råa vägde vida mer än de torra, men dessa nu mera
sällan inkomme, utan i stället sådana, sorn väl till en början blif¬
vit saltade, men sedermera torkade i solen och derigenom befriade
från alla vattenpartiklar och följaktligen till vigten icke voro be¬
tydligt drygare, än om de icke varit saltade, tullen måtte bestäm¬
mas lika för de torra och tovvsaltade, och denna sednare benämning
uti taxan införes, samt de saltade i lake liggande upptagas under
serskild rubrik med lägre tullbestämmelse; i anledning hvaraf åt-
skillige andre yrkanden blifvit framställde, såsom dels att rubri¬
ken; ”oberedda, torra”, borde bibehållas oförändrad, men den sedna¬
re rubriken förändras till "salttorra eller rå" dels att, med bibe¬
hållande å de torra hudarna af r sk. införsels-afgift p.er skålp.,
importtullen å de torrsaltade mätte bestämmas till g rst., dels att
de torra borde draga 1 sk., de salttorra 8 rst. och de råa 4 rst.
införselstull, samt dels att sagde tull borde antagas till 2 sk. för
de torra, 1 sk. 6 rst. för de salttorra och 1 sk., allt per skålp.,
för de råa.
Bevillnings-Utikotlets Utlåt ande, N.o 26.
De öfriga tre Stånden hafva godkänt Utskottets förslag endast
med det undantag, att Ridderskapet och Adeln förklarat, att uti
rubriken ”saltade och rå” ordet ”och” skulle uteslutas.
Utskottet, som af hvad anfördt blifvit emot den i allmänhet fö¬
reslagna förhöjning i införsels-tullen å hudar och skinn icke fun¬
nit skäl att frångå dess förut i detta afseende gjorda tillstyrkande,
har deremot visserligen funnit anmärkningarna angående skillnaden
i vigt emellan osaltade torra, saltade torra och saltade rå icke sakna
grund; men då, enligt hvad af öfverläggningen inom Borgare-Ståndet
inhemtas, en icke ringa skillnad i vigt förefinnes äfven emellan de
förstnämnde arne slagen, har Utskottet, som medger., att genom
antagande af tre rubriker, med en för hvardera afpassad olika
tull, skulle beredas största rättvisan vid tullbehandlingen, men
dock anser vådan af de förut alltför mångfaldiga taxe-rubriker-
nas ytterligare tillökande böra' afhålla Utskottet från ett förslag
i denna syftning, trott, att, då Utskottet, på sätt nyss är nämndt,
vidblifvit sin förra åsigt om förhöjning till dubbla beloppet af den
nuvarande införsels tullen å hvarje af de nu upptagne slagen hu¬
dar, det skall finnas mera med billighet öfverensstämmande, att
de saltade torra hudarna, hvilka hittills inför-tullats mot den lägre
afgiften, få vidkännas endast sagde tillökning af två gånger den
tull, de förut dragit, än att genom deras sammanförande med osal¬
tade torra ålägga dem en fyra gånger högre införsels-afgift, än den
nuvarande; vid hvilket förhållande Utskottet,
så i afseende å rubrikernas lydelse som införsels-afgifternes
belopp, ansett sig böra vidblifva sitt förut i detta ämne äf-
gifna, af två Stånd godkända, förslag.
Jernkeltingar.
För den under smidt eller välsadt Jern 1 gällande taxa ‘fö¬
rekommande rubrik ”kettingar", med derå, alltefter länkjer.neLs stör¬
re eller mindre diameter, bestämda högre eller lägre införsels-tull
af 5 R:dr till 1 R:dr 24 sk. S/éi., hade Utskottet i sitt tull-bevill-
ningsbetänkande icke föreslagit några förändrade bestämmelser. —
Af de serskildta Riks-Stånden hafva ock Ridderskapet och Adeln
samt Borgare- och Bonde-Stånden, lika med Utskottet, bibehållit
12
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N.-o 26.
gällande taxa i denna del, men Preste-Ståndet deremot återremit¬
terat artikeln, på grund af gjorda anmärkningar derom, att under
närvarande ogynnsamma conjunctur för jerntillverkningen de ifrå¬
gavarande införsels-afgifterna icke lemnade tillräckligt skydd mot
utländsk och företrädesvis Engelsk medtäflan, hvadan så hög im¬
port-tull borde bestämmas, att derigenom utestängdes sistnämnde
lands tillverkning af jernkettingar, framför hvilken den Svenska
derjemte egde företräde i gcfdhet, i samma mon Svenska jernet i
i allmänhet är bättre.
Utskottet bör härvid erinra, hurusom vid laxe-regleringen ser¬
skildt afseende i allmänhet blifvit fästadt å sådane varor, som äro
att hänföra till skeppsinventariér, hvilka, för så vidt de äro i
taxan specificerade, vanligen äro åsätta en lägre tull än föremål i
öfrigt för inhemsk tillverkning, samt till den del deraf, som icke
finnes i taxan uppräknad, enligt 20 §. af underrättelserna, få in¬
föras mot 10 till 5 procent af värdet; i öfverensstämmelse hvar¬
med Utskottet, ulan att vilja inlåta sig i bedömande af företrädet
utaf det ena eller andia landets tillverkning af den nu i fråga va-
o Ö
rande artikeln,
finner sig icke böra föreslå ändring i gällande taxas af tre
Stånd godkända föreskrifter, i afseende å införtullning af
Jernkettingar.
Kläder.
Vid artikeln Kläder, nya, Fruntimmers-, af till inf örset lofgif-
na tyger, hvilka nu draga 33t procents tull af varuvärdet, hade
Utskottet ansett den föreskrift lämpligare kunna meddelas, att
’’värde och tull bestämmas efter tyget, hvaraf persedeln hufvud¬
sakligen består med tillägg af a5 procent."
Preste-Ståndet har, i sammanhang med artikeln Broderade ar¬
beten, återremitterat denna punkt för vinnande al ändring i redac-
tionen; hvaremot den blifvit af de tre andre Riks-Stånden huf¬
vudsakligen afgjord, dervid Ridderskapet och Adeln samt Borgare-
Ståndet bibehållit 1841 års taxa och Bonde-Ståndet godkänt Ut¬
skottets förslag.
Bevillning-Utskotlcts Utlåtande, N:o 26. j3
Åberopande hvad bär ofvan vid artikeln broderade arbeten blif¬
vit i allmänhet anfördt, samt svårigheten någon gång att afgö¬
ra, hvarutaf ett klädesplagg bör anses hufvudsakligen bestå, hem¬
ställer
Utskottet, med frånträdande af dess förra tillstyrkande, att
nuvarande tulltaxa må, på sätt två Stånd beslutat, i denna
del förblifva oförändrad.
Lackerade arbeten.
I sitt förra betänkande hade Utskottet för lackerade arbeten,
ej specificerade, föreslagit förändring i förtullnings-sättet och hem¬
ställt, att i stället för nu gällande tullbehandling, efter värde med
33| procents införselstull, måtte till grund för förtullningen anta¬
gas vigtberäkning med 1 R:dr 24 sk. tullvärde och 24 sk. inför-
selsafgift per skålp.
Berörde tullvärde har hos Preste-Slåndet, som återremitterat
artikeln, ansetts vara för lågt, enär de härunder hänförliga effec-
ter vanligen äro mycket lätta, hvadan blifvit yrkadt, att detsam¬
ma och i sammanhang dermed tullen borde höjas.
Ridderskapet och Adeln bar bibehållit gällande taxas bestäm¬
melser samt Borgare- och Bonde-Stånden, med godkännande af det
af Utskottet föreslagna förändrade forlullnings-sättet, höjt vär¬
det till 3 R:dr och införsels-tullen till 1 R:dr per skålp.
Som det må lemnäs obestridt, att värdet å ifrågavarande arti¬
kel, hvilket, i anseende till mångfalden af de dertill hänförlige
varuslag, måste vara i icke ringa mon omvexlande, kan i allmän¬
het antagas vara högre, än det af Utskottet i dess förra betänkan¬
de utsatta, samt två Riks-Stånd redan antagit sagde värde till Tre
R:dr per skålp.,
får Utskottet, vidblifvande sitt förra förslag i afseende å för-
tullnings-sättet, men afvikande derifrån med hänsigt till vär¬
des- och tullbeloppen, hemställa, att, i öfverensstämmelse med
Borgare- och Bonde-Ståndens berörde beslut, den ifrågavaran¬
de artikeln må åsättas ett tullvärde af 3 R:dr och införsel¬
tull af 1 R:dr skålpundet.
Be vill nirius- Ut sköttel s UtlåtandeN'.o 26.
Läder.
Vid artikeln ”Läder, mer eller mindre beredt,” hade Utskottet
för den del deraf, som innefattas under rubrikerne ”karduans-
samt färgade eller tryckta skinn” och ”andra slag, ej specificerade
hudar och skinn”, hemställt, i afseende å förstnämnde rubrik, att
nu stadgade tullvärde 4 R:dr och införsels-tull 1 R:dr per skålp.
måtte höjas, värdet till hvad varan ansågs verkligen kosta, eller 6
R:dr, och tullen i samma förhållande, eller till 1 R:dr sk., samt
att, enär nuvarande värde och införsels-tull å rubriken ”andra slag”
voro i allmänhet väl låga, derutur måtte utbrytas och serskildt spe¬
cificeras Sulläder, med bibehållande för detsamma af nu bestämda
tull värde 1 R:dr och införselstull 12 sk. per skålp, men deremot
för sagde rubrik ”andra slag, ej specificerade hudar och skinn” i
öfrigt, värdet höjas till 2 R:dr och införsels-tullen till 24 sk.
skålpundet.
Borgare-Ståndet bär återremitterat dessa punkter, sedan dervid
blifvit anmärkt, dels att artikeln Hudar och Skinn redan förut
blifvit återremitterad, och att enahanda åtgärd derföre vore nödig
med den nu ifrågavarande, och dels att rubriken ”karduans- samt
färgade och tryckta skinn” numera icke vöre lämplig, då säkerli¬
gen ingen förstode hvad med karduans- samt färgade och tryckta
skinn menades, hvadan den borde utbytas mot den af ”saffian och
maroquinsskinn” samt derå bibehållas de för rubriken i dess när¬
varande lydelse nu gällande värdes- och tullbestämmelser.
De öfriga tre Riks-Stånden hafva definitivt afgjort berörde ru¬
briker sålunda, att Ridderskapet och Adeln bibehållit gällande
taxas bestämmelser samt Preste- och Bonde-Stånden antagit Ut¬
skottets förslag.
Utskottet, som vidblifvit sitt förra tillstyrkande i afseende å
artikeln Hudar och Skinn, anser hvad sålunda blifvit anfördt icke
böra föranleda Utskottet att i vidsträcktare måtto frånträda sina
iförra hemställanden rörande denna artikel, än att föreslå,
att rubriken '”karduans- samt färgade eller tryckta skinn” må,
såsom mindre lämplig, utbytas mot en så lydande: ””Saffian
»och imaroquins-skinn.”
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:0 26.
Papparbeten.
Utskottet hade för papparbeten föreslagit förhöjning i nuvaran¬
de införsels-afgifter, nemligen å de ”olackerade” från 12 till 16,,
och å de ”lackerade” från 18 till 24 sk. skålpundet.
Denna artikel är återremitterad från Preste-Ståndet, sedan i
afseende derå åberopats hvad, som förut blifvit anfördt om den
derförinnan återremitterade artikeln ”Lackerade arbeten ej speci¬
ficerade.”
Ridderskapet och Adeln har för Papparbeten bibehållit gällan¬
de taxas bestämmelser men Borgare- och Bonde-Stånden deremot
bifallit Utskottets förslag; i öfverenstä 111 melse med hvilka två sist¬
nämnde Stånds beslut Utskottet också
anser sig böra samina sitt förr afgifna förslag vidblifva.
Papper s-tapeter och horder.
Artikeln Pappers-tapeter och Border, i afseende å hvilken Ut¬
skottet icke föreslagit någon förändrad tullbestämmelse, har af Pre¬
ste-, Borgare- och Bonde-Stånden blifvit återremitterad, under er¬
inran: att, då densamma för närvarande vore åsatt ett värde af
4o sk. och införselstull af ro sk. per skålpundet, men priset å
hvarje rulle med en vigt af 28 å 3o lod varierade från 4o sk¬
ända till 12 R:dr per rulle, och de mest efterfrågade tapeter van¬
ligen kostade 2 å 3 R:dr rullen, någon förhöjning i värde och
tull syntes behöflig; att jemväl syntes mindre lämpligt, att tape¬
ter och hörder förtullades under en gemensam rubrik med samma
tull, enär de sednare i allmänhet voro vida dyrare än de förra
och sällan kostade under xo R:dr rullen, hvilken vanligen vägde
1 | skålpund; samt slutligen att inom landet tillverkades så vac¬
kra tapeter, att man kunde umbäia denna utländska öfverflöds-va-
ra. Riddeiskapet och Adeln har å denna artikel bibehållit be¬
stämmelserna i gällande taxa.
Utskottet, som närmai’e gjort sig underrättadt om verkliga vär¬
det å den ifrågavarande artikeln och funnit detsamma kunna i
medeltal antagas till 2 R:dr B:co skålpundet, men, hvad angår
den gjorda framställningen om skillnad i tullbehandlingen af ta-
16
Bevillnings-Utskottets UtlåtandejV:o 2(5.
peter ecb border, emellan hvilka värdet icke är så serdeles skiljak¬
tigt, då i betraktande tages, att, på sätt inom Borgare-Slåndet blif¬
vit upplyst, bolder vanligen väga i l skålpund per rulle, eller nä¬
ra dubbelt mot tapeter, icke, då i öfrigt förvexling vid tullbe¬
handlingen kunde genom åtskiljandet äfventyras, anser afseende å
sagde framställning böra göras^ får, med stöd af det nu anförda,
hemställa,
att pappers-tapeter och border må åsättas ett gemensamt vär¬
de af 2 R:dr och införselstull af 24 sk. skålpundet.
Svafvelsyra.
Likaledes bade Utskottet för Svafvelsyra bibehållit gällande
taxas stadgande om 6 rst. införselstull per skålpund , hvilket för-
anledt återremiss från Preste- och Borgare-Stånden, hvarest blif¬
vit anmärkt, att, då denna vara vore för flere af de inhemske fa¬
brikerna oundgängligen behöflig och inom landet icke tillverkades
samt jemväl vore ett ibland de verksammaste gödningsämnen för
åkern, det syntes som den af Herr Hjerta väckta motion om bort¬
tagande af sagde importtull förtjenade någon uppmärksamhet; och
hafva i öfrigt förslag om nedsättning i tullafgiften [blifvit fram¬
ställde dels till 3, dels till 2 och dels till 1 rsL. per skålpund.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet hafva, lika med
Utskottet, härå bibehållit nuvarande tullbestämmelse; och då, en¬
ligt hvad upplyst blifvit, tillverkningen utomlands af denna syra
på de sednare åren i betydlig mon sLigit och priset å densamma i
följd häraf fallit, hvarigenom behofvet af nedsättning eller bort¬
tagande af införselstulien må anses mindre nödigt samt då i öf¬
rigt den ifrågasatta ändringen icke lärer kunna anses vara af den
väsendtliga vigt, alt antalet af de redan förut utaf Utskottet före-
slagne flere afvikelse!' från 184* års taxa derigenom skäligen bör
ökas,
har Utskottet, i öfverensstämmelse med sislberörde två Stånds
beslut, icke eller nu ansett sig böra en slik afvikelse tillstyrka.
Väfnader.
Bevillnings-Utskoltels Utlåtande, N;o a6.
*7
Bormills-
Cambrick
ÄCc.
Väfnader:
Vid den under Bomullsväfnader förekommande rubriken
"Cambrick, blekt och glättad, samt alla andra lika beskaffade
”bomullstyger, i finhet öfver 76 trådar på tummen i ränningen
”och af minst 6 qvarters bredd”, hade någon ändring icke blifvit
af Utskottet föreslagen. Ridderskapet och Adeln, Borgare- och
Bonde-Stånden hafva ock i denna del bibehållit gällande taxa,
men Preste-Ståndet återremitterat densamma i anledning af der¬
städes framställd anmärkning, att då, till skydd för inhemska hus-
fliten, gröfre släta färgade och ofärgade bomullsväfnader, eller af
till och med 88 trådar på tummen i ränningen, voro ända till
för några år sedan förbjudne, nedsättningen af detta förbud till
76 trådar på tummen i ränningen verkat ganska ofördelagtigt för
inhemska bomullsväfnads-industrien.
Med anmälan alt den ifrågavarande bestämmelsen varit gällan¬
de sedan tillämpningen af 1835 års Tulltaxa vidtog, eller under nära
10 års tid; och då tre Stånd godkänt Utskottets förslag att ideli¬
na del icke afvika från gällande taxas bestämmelser,
anser Utskottet sig icke böra den åsyftade ändringen
tillstyrka.
Vid den nästföljande rubriken ''Corderoy och Cordet, Sam-
"met och Manchester samt Satin och Jean” hade Utskottet ansett
böra tilläggas ”Parcum”, som icke någonstädes funnes uppräknad,
men enligt General-Tullstyrelsens förordnande tullbehandlades li¬
ka med förslberörda väfnader.
Ridderskapet och Adeln har i detta afseende vidblifvit gäl¬
lande taxas lydelse, samt Preste- och Bonde-Stånden godkänt
Utskottets förslag; men Borgare-Ståndet återremitterat rubriken
efter derstädes gjorda anmärkningar, att vid densamma ytterligare
borde tilläggas dels kanfas, som i saknad af specifikation tullbe-
liandladcs lika med gaze, och dels jemväl bolstervar ; men som
någon villrådighet angående tullbehandlingen af de nämnde väf-
nadsslagen och de taxe-rubriker, hvartill de böra hänföras, icke
försports, samt de ledamöter inom Borgare-Ståndet, som gjort
framställning om deras specificerande derifrån inom Utskottet af-
stått,
tror Utskottet sig, vidhållande dess förut afgifna förslag,
Rih. lill R. St. Fröt. tS45. 5 Sami. 1 Afd, 72 Haft. 3
Corderoy
och Cor¬
det 6Cc.
»8
Balfylle-
Credit-
uppla -
gee.
Bcvillnin£s~ZJtskoltets Vt låtande, N.-o 2 6.
böra tillstyrka, att berörda yrkanden icke må till någon
vidare åtgärd föranleda.
Utskottet hade, i afseende å Halfylleväfnader, hemställt alt
rubriken ”allan andra slag’, hvarå för närvarande är bestämdt ett
gemensamt värde af 2 R:dr 24 sk. och utförselstull al 24 sk.
skålpundet, måtte fördelas i två rubriker, nemligen :
’’af mindre än 7 qvarters bredd” med 2 R;dr 24 sk. värde
samt en till 40 sk. per skålpund förhöjd införselstull, och
”af 7 qvarters bredd eller deröfver” med lill 4 R:dr ökadt
värde och 1 R:dr 8 sk. höjd tull per skålpund.
Från Preste-Ståndet, hvarest den sålunda föreslagna tullför¬
höjningen ansetts icke vara tillräcklig, utan bordt bestämmas, å dea
förra rubriken, till 44 sk., och å den senare till 1 R;dr 16 sk.
skålpundet, hvarigenom också ett mera proporlionerligt löt hållan¬
de till den å råämnet kamullsgarn föreslagna utförselstull skulle
vinnas, har betänkandet i denna del blifvit återremitleradt, oten
af de öfrige tre Riks-Stånden godkändt.
Med afseende derå, att detta Utskottets förslag redan är af
tre Riks-Stånd antaget,
anser Utskottet sig böra detsamma vidblifva.
Vid gällande taxas föreskrifter angående credilupplaget och
och transitoafgiften, hade Utskottet icke ansett ändring nödig.
Denna åsigt hafva Ridderskapet och Adeln samt Borgare-och Bon¬
de-Stånden delat, dock med den serskilda föreskrift i Borgare-
Ståndet, alt uti ingressen näst efter ”transitoafgiften’- borde införas
orden ”vid återutförsel”, men Preste-Ståndet deremot ålen emitterat
frågan på gruud af framstäldt yrkande, att de fyra serskilda slagen af
Utländskt bränvin, nemligen Genievre, Cognac, Rumm och Arr
rackj hvilkas införsel icke genom be vil jad t credil-uppdrag borde
underlättas, måtte ur tariffen uteslutas.
Då credit-upplags-rätten afser icke allenast att åt importören
bereda anstånd med erläggande af tull för de varor, som till in¬
hemsk förbrukning disponeras, utan ock att för denna underlätta
återutförseln till annan ort af varor, som han af serskilda förhål¬
landen kan hafva varit nödsakad eller funnit sin fördel vid att
utan beräkning på afsättning inom landet laga i utbyte mot ex¬
porterade effecter, men della senare ändamål skulle förfelas, om
de ifrågavarande artiklarne ur tariffen uteslöles,
Bcvillnings-Utskollels U. låtande, N.-o 26.
»9
har Utskottet ansett sig icke böra frångå sitt af tre Stånd
Tulltaxe- godkända förra tillstyrkande angående creditupplaget
tirii/errät-
telserna. I afseende å Underrättelserna till Tulltaxan, hade Utskottet
§ 6. vid 6 § föreslagit, att, med bibehållande af paragrafens förra
lydelse, dertill måtte göras ett tillägg, uttryckande den genom
serskild författning uppdragna skillnad mellan hvad, som bör för¬
stås med lastad t och barlastadt fartyg. Detta tillägg har af samt¬
lige Riks-Stånden blifvit godgändt, endast med någon mindre af
Ridderskapet och Adeln devid beslutad, på sjelfva saken icke in¬
verkande, redactionsförändring. Sjelfva paragrafen i öfrigt åter
har väl, på sätt Utskottet föreslagit, blifvit vid dess nuvarande
lydelse bibehållen af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och
Bonde-Stånden, men deremot återremitterad af Borgare-Ståndet
under förklarande, att Ståndet godkänt en så lydande förändrad
redaction af denna paragraf:
”'Lastpenningar till Oss och Kronan utgöras af Svenska fartyg
med Tolf och af främmande fartyg, då annorlunda icke är öfver-
enskommet, med Trettiosex skillingar banco för hvarje läst, be¬
räknad efter Svenskt mätarebref, samt betalas för första resan
hvarje år både vid inkommande och utgående; dock om ett in¬
hemskt eller med inhemska lika berättigad t främmande fartyg
under loppet af ett kalender-år gör flera resor emellan Sverige
och utrikes ort, erläggas, vid andra och följande resorna, dessa
umgälder icke för utgåendet, och vid inkommandet endast nar
fartyget innehar last.”
Utskottet har, vid jemförelse emellan denna och paragrafens
nuvarande lydelse, funnit att genom inryckande i slutpt af para¬
grafens första moment utaf orden ”för första resan hvarje är",
i stället för de nu befintliga ",hvarje gång,” den väsendtiiga för¬
ändring åstadkommits, alt då främmande fartyg, som icke äro
med inhemska lika berättigade, för närvarande äro underkastade
lastpenningeafgiften alltid både då de ankomma och afgå, dessa
fartyg, enligt den af Borgare-Ståndet antagna lydelsen, skulle haf¬
va detta åliggande endast för första resan, och att de följaktligen
kunde på sagde lydelse grunda anspråk att, om de under ett ca-
lender-år gjorda flere resor emellan Sverige och utrikes ort, njuta
befrielse från lastpenningars erläggande för andra och följande
Bcvillnings-Utskottets Utlåtande, N.o 26.
resorna, icke allenast, på sätt för inhemska och med dem lika be¬
rättigade fartyg är medgifvet, vid utgåendet, utan jemväl städse
vid inkommandet, äfven om de då äro lastade; och som alltså
härigenom icke blott lika utan möjligen en större fördel skalle
blifva tillagd främmande oprioriterade än inhemska eller främ¬
mande prioriterade fartyg, hvilka 2:ne senare slags fartyg icke
äro berättigade till en slik eftergift då de inkomma med last,
men sådant icke lärer hafva genom ändringen åsyftats,
får Utskottet hemställa, att den äldre, af tre Stånd bi¬
behållna, lydelsen må, på sätt Utskottet förut hemställt,
förblifva oförändrad.
Den nästa, eller 7 §, hade Utskottet ansett böra bibehållas
vid dess närvarande lydelse, hvilken åsigt Ridderskapet och Adeln
samt Preste- och Bonde-Stånden gillat, dock att förstnämnde
Stånd derjemte beslutat att under paragrafen skulle införas ett
tredje moment, åsyftande en närmare controll å värdet af vissa
inkommande jern- och stål-arbeten och angående hvilket tillägg
Utskottet kommer att framdeles, i dess förslag till sammanjemk-
ning af Riks-Ståndens olika beslut, afgifva yttrande; men Borgare-
Ståndet hade deremot återremitterat denna paragraf, i anledning
deraf att att mot densamma blifvit anmärkt: att då i paragafens
2:dra mom. stadgades: ”När ea vara blifvit sålunda till förlad¬
dning angifven, skall, genast efter besigtningen, anslag å packhus-
”dörren ovilkorligen ske, då hvar och en, som inom irenne söck-
”nedagar, angifnings dagen inberäknad, är högstbjudande” &c.;
men påtagligt vore, att det borde heta anslags dagen, rättelse här¬
utinnan måtte meddelas; — att, lill förekommande af falska vär-
de-angifningar, paragrafen borde ändras till likhet med dess inne¬
håll före 1841 års Riksdag, eller på sådant sätt, att den, som
vill lösa till sig en vara och derför contant erlägger 10 proc. öf¬
ver dess angifna värde, skall ega rättighet dertill när som helst
då cassan är öppen och utan att behöfva afvafvakta tredje dagens
utgång; att en något högre afgift än 10 proc. af varans angifna
värde syntes böra bestämmas för rättigheten att till] sig lösa god¬
set; att föreskriften i Usta mora., att ”godsegarens angifningsinlaga
”å inkommande sådane varor bör styrkas af factura’* &c., utgjorde
endast en tom oeh ändamålslös formalitet, hvarifrån godsegaren,
utan någons skada, destoheldre kunde befrias, som 2;dra morn., utan
Bevillnings-Uiskotl.ls Utlåtande, N-o 26.
afseende pä eLt sådant bestyrkande, ovilkorligen föréskrefve varans
utbjudande medelst anslag å packhusdörren, ~ hvadan den citera¬
de strofen borde uteslutas och i den påföljande bestämmas, huru
och efter hvilka grunder värdet, i saknad af factura, må upp¬
gifvas; samt att, i afseende å 2:dra morn., underrättelse borde
meddelas, huruvida anbud till inlösen af en angifven vara må,
oberoende af sättet, hvarpå de göras, före anslagstidens utgång, till
deras belopp uppenbaras eller förhemligas, och, att praescriptions-
tiden för penningarnes deponerande icke, såsom förhållandet nu
Tore på sådane orter der serskilda uppbörds-contor finnas inrättade,
utsträckes lill kl. 12 fjerde söcknedagen, hvarigenom godsegaren,
för att undgå påföljden af ett verkligt öfverbud, får tillfälle att
under lånadt namn göra ett högre öfverbud, som sedermera icke
honoreras.
Af de sålunda framställde anmärkningarna, synes icke mer än
en vara af beskaffenhet att kunna inverka på tullintradens belopp,
nemligen yrkandet om bestämmande af en högre afgift, än 10 pro¬
cent af det angifna värdet såsom vilkor för lösningsrätligheten;
men som den ledamot, som derom gjort framställning, förklarat sig
icke vilja derå begära proposition, och yrkandet, vid sådant förhål¬
lande, torde utan vidare åtgärd få anses förfallet; så och enär de
öfrige tre Riks-Stånden gödkänt den nuvarande lydelsen af ifrå¬
gavarande paragraf, och de i öfrigt vid densamma gjorda anmärk¬
ningar, på sätt antydt blifvit, äro äf den beskaffenhet, att i de der¬
med afsedda ämnen tre SAnds beslut, enligt 75 § Riksdagsordnin¬
gen, utgöra Rikets Ständers, anser Utskottet väl Borgare-Ståndets
återförvisning icke kunna föranleda till annan åtgärd å Utskottets
sida, än alt detta förhållande anmäla; dock som, hvad serskildt
angår yrkandet om utbyte i 2 mom. af der förekommande uttryc¬
ket angifningsdagen, emot anslagsdagen, dervid förekommer, att
General-Tullstyrelsen, i Skrifvelse den 2J December 1841, i detta
afseende meddelat den förklaring, ”att med utrycket angifnings-
dagen åjidetta ställe afses den dag, då godsegarens tullangifning, ge¬
nom anslag af Packhus-inspectionen eller tullkammaren, för all¬
mänheten kungöres-", har Utskottet trott sig, utan hinder af ofvan
anförde omständigheter, kunna föreslå, att, för vinnande, ingalun¬
da af ändring i sak, utan endast af en ordalagens närmare öfver¬
ensstämmelse med hvad man egentligen åsyftat,
Bevillnings-Utskottens Utlåtande, IV:o ié>.
det ifrågavarande utrycket angijningsdagen må i 2 morn.
utbytas mot anslcigsdagen.
9. Vid 9 §, innefattande tillåtelse för Fabriks- oell Handtverks-
Societeter att utse ombud för tillsyn derå, att de till deras yrken
hörande varor blifva rätt förtullade, bade Utskottet, som, vid be¬
handlingen af Artikeln Ull, hemställt, att densamma, hvilken enligt
nu gällande taxa förtullas under två rubriker, nemligeu-”grof Jutsk
och Isländsk", med införselsrätt för detta slag till endast vissa stä¬
der samt 'ali annan” borde efter dess olika värden delas i tre klas¬
ser, nemligen ''grof,” ”medelfin’* och ’*lin,” af hvilka de två först¬
nämnda slagen skulle få införas endast lill en del stapelstäder i
riket, bland annat föreslagit ett så lydande tillägg: ”1 de städer,
dit grof och medellin ull får införas, tillkommer samma rättighet, i af¬
seende å denna artikel, äfven schäferi-egare och ull producenter iRiket*’.
Ridderskapet och Adeln, som, lika med Utskottet, fördelat ull
i tre classer, ehuru med någon skiljaktighet i afseende å tullen
och gränsorna emellan de serskildta slagen, har godkänt sagde til¬
lägg till förevarande paragraf, Preste-Ståndet, som, med ogillande
af Utskottets berörda förslag angående ull, antagit en medeltull
för införsel af alla ullsorter och såsom en följd deraf förklarat, att
den föreslagna inskränkningen till vissa städer för införsel af grof
och medelfin ull förfallit, har icke fattat något serskildt beslut an¬
gående det nu ifrågavarande tillägget, hvilket, änskönt jemväl det
det synes hafva bordt på samma grund förfalla, alltså genom Pre-
ste-Slåndets förklarande att hafva godkänt alla de Utskottets för¬
slag och framställningar, hvilka icke blifvit serskildt vidrörda,
måste anses vara äfven af detta Stånd bifallet.
Bonde-Ståndet har, i nära öfverenstämmelse med nu gällande
föreskrifter och med bibehållande af begränsningen uti införsels¬
rätten af grof ull till vissa släder, stadgat, att endast två slag ull
skulle i taxan upptagas, nemligen det ena, ”grof Jutsk, Isländsk,
eller annan likartad", och det andra, ”finare slag”, samt, i afseende å
den förevarande paragrafen, förklarat, att orden ”grof och medellin
ull,” borde förändras i enlighet med Ståndets beslut om artikeln ull till
”grof eller finare ull.’’
Borgaie-Ståndes åter, som för ull bibehållit tullbestämmelser¬
na i nuvarande taxa, med tillägg efter orden: ”grof Jusk och Is¬
ländsk” af dessa: ”eller annan härmed jemförlig”, men afslagit Ut-
Bevillnings-Utskottens Utlåtande, N.o 16.
skoltets tillstyrkande, att oftanämnde inskränkning i rättigheten alt
införa grof u!l till vissa städer måtte fortfara, så att den borde
tillåtas till införsel i alla stapelstäder, har återremitterat det fö¬
reslagna tillägget till 9 §, på grund afgjord anmärkning dervid, att
dess lydelse icke vore lämplig, sedan Ståndet sålunda medgifvit,
alt ull linge till alla Rikets stapelstäder införas, samt enär i sagde
tillägg talades om grof och medellin ull, hvilket ej stöde i öfver¬
ensstämmelse med Ståndets beslut angående de ullsorter, som äro
underkastade olika tullafgifter.
Utskottet, sorn af hvad sålunda förekommit anser vara åda-
galagdt, att samtlige Riks-Stånden äro ense deri, alt, derest ull fort¬
farande skulle komma att eftpr dess olika beskaffenhen åsättas
serskilda tullbeslämningar, vare sig två eller flere, enahanda rät¬
tighet bör, på sätt Utskottet föreslagit, tillkomma schäfferiegare
och ullproducenter vid införtullning af sådan ull för hvilken ega¬
ren ej vill erlägga den högsta tullafgiften, sorn elen, hvilken för
närvarande är tillerkänd Fabriks- och' Jlandtv 11 ks-st cieleter i
afseende å tillsyn vid infot tullnihg af de till deras yiken hörande va¬
ror, samt för den motsatta händelsen, eller om, enligt Presta-Slåndets
beslut, all ull kommer alt åsättas lika tull, deraf anses böta följa
icke allenast att den får införas till hvarje Rikets stapelstad, utan
ock att Utskottets genom det ifrågakomne tillägget lill 9 §
gjorda nyss anförda framställning örn tillsyn vid förlullningeri
kommer att förfalla, finner, vid sådant förhållande och då följ¬
aktligen ej mindre sjelfva saken, nemligen rättigheten till en slik
tillsyn, än ock de ordalag, som för dess medgifvande böra begag¬
nas, äro beroende derpå, huruvida, genom resultatet af Utskottets
framdeles afgifvande förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens
angående lullbevillningen fattade olika beslut, Ull kommer alt för¬
tullas efter en eller Jlere classer och afgifler, sig nu icke kunna i
detta afseende föreslå annan åtgärd, än att, med tillämpning af of¬
van antydde grunder,
så väl sjelfva den ifrågavarande tillägget, som den närmare
lydelsen deraf, må ankomma pä Rikets Ständers definitiva
beslut angående tullbehandlingen af artikeln ulf.
§ 18. Utskottet hade vid 18 § föreslagit, alt restitution af erlagde
tullumgälder, dels för socker- och tobaks-fabi ikat, måtte, sedan
Utskottet föreslagit förhöjda införselsafgifler å råämnena, ökas, för
Bevillnings-Utskotlens Utlalandej iV.o a6.
socker f»ån 3 sk, 4 rst., lill 3 sk. 6 rst., samt för lobak och snus från
3 till 5 sk. per skålp., dels för bomullsväfnader ulga med 4 sk.
per skålp., i stället för såsom hittills för hvarje stycke om 50 al¬
nar och medgifvas äfven för annan bomullsväfnad än hvit, dels ock
för Ylle- och Halfylle-välnader, som förut icke varit dertill berätti¬
gade, nu medgifvas på enahanda vilkor i allmänhet, som för bom-
ulls-väfnad, dock att beloppet måtte bestämmas för Ylleväfnad
till 8 och för half-ylleväfnad till 4 sk. skålpundet; i öfverenssäm-
melse med hvilka framställningar erforderlige tillägg och förändra¬
de föreskrifter borde i denna paragraf göras.
Bonde-Ståndet har till alla delar godkänt hvad Utskottet så¬
lunda föreslagil, hvaremot paragrafen blifvit af de tre öfriga Stån¬
den återremitterad i anledning af gjorda anmärkningar:
Hos Ridderskapet och Adeln: alt den föreslagna drawbacken
å ylle och halfylleväfnader vore mindre lämplig, emedan råämnet
till en del producerades inom landet och vissa slag af dessa väf¬
nader voro med införselsförbud hägnade; att tillräcklig mängd af
dessa slags väfnader icke bär tillverkades, hvadan befrämjande af ex¬
porten deraf skulle öka bristen inom landet: att den å ylleväfna¬
der föreslagna restitution af 8 sk. borde höjas till 12 sk. Skålpun¬
det: samt att, då Utskottet härvid icke gjort skillnad imellan olika
slags väfnader, skulle för dem af grof Isländsk eller J utländsk ull
undfås i restitution fyra gånger så mycket som derför blifvit i
tull erlagdt, hvarföre, om framställningen bifölles, tillika borde
bestämmas för väfnader af grof ull endast 2 a 3 sk. drawback;
dock har Ridderskapet och Adeln, genom hufvudsakliga beslut, för
sin del, stadgat, alt drawback må erläggas med 4 sk. för såväl
ett Skålpund Topp-, Candi- och Kak-socker, som för ett Skålpund
Kardus eller karfvad Tobak, äfvensom pressad och rullad Tobak
samt Snus, och jemväl för ett Skålpund bomullsväfnad af garn i
finhet af N:o 32 eller deröfver efter Engelsk beräkning; — hos
Preste-Ståndet: att, vid bestämmande af drawback å de inhem¬
ska fabrikat, som äro beredda af utländska råämnen, stor svå¬
righet mötte då på rudematerien funnes tillgång äfven inom lan¬
det, i hvilket senare fall beloppet, såsom ett export-pragmium, mo¬
dererad! efter den större eller mindre inhemskajtillgången af ifrå¬
gavarande råämne, borde^ för båda blifva lika, likväl så, att det
icke
Bevillnings-Uiskottels Utlåtande, N.o 26.
25
icke finge öfverstiga import-tullen för samma råämne; samt att, då
tillräcklig tillgång funnes på råämnet inom landet, drawbaek bor- *
de försvinna; och kunde härigenom den äfventyrliga och för den
bättre känslan vidriga edgången upphöra; alt den grundsattsen syn¬
tes mindre rigtig, att det praemium, som af tullmedlen beviljas för
åtskilliga inom Riket tillverkade fabricat, endast i det fall med-
gilves, alt varuarliklarna äro tillverkade af utländskt råämne och
alt olämpligheten af detta stadgande visade sig tydligast i afse¬
ende på den antydda, uti 2 mom. föreskrifna, edgång vid export
af lobaksfabrikat samt af linne- och ylle-väfnader, hvilken ed¬
gång syntes vara både onödig och äfventyrlig; samt slutligen att
den al Utskottet föreslagna drawbaek å socker vore för iåg och
borde höjas åtminstone till 3 sk. 8 r:st. per Skålpund; hvaremot
hos Borgare-Ståndet blifvit yrkadt, att den af Utskottet gjor¬
da förhöjning i nu gällande drawbaek å socker icke borde bifallas,
utan restitutions-beloppet nedsättas till den erlagda tullen, enär
dels socker-importen med få undantag skedde från produetionsor-
ten, hvarvid åtnjöts 20 proc. lindring, dels vid raffinering af rått
socker erhölles 75 å 78 proc. raffinerad t samt 32 ä 36 proc. sirap,
eller omkring 10 proc:s öfvervigt, hvarjemte erinrats, att då den
af Utskottet föreslagna förhöjning stöde i sammanhang med den
högre införselslull, som för de ifrågavarande artiklarna blifvit till¬
styrkt, men förslaget i denna sednare del icke vunnit Ståndets
bifall, deraf vore en följd, att del ej eller i den förut nämnda
kunde godkännas, samt alt, då äfven andra förändringar blifvit fö-
reslagne, en återremiss lämpligast borde vidtagas.
Såsom ledning för omdömet i detta afseende, synes kännedom
om hvad Riks-Stånden beslutat angående tullen å råämnena till de
nu omförmälte fabricaten vara af nöden; och får Utskottet för
sådant ändamål dels erinra om hvad här ofvan blifvit meddeladt
rörande artikeln ull, dels upplysa, beträffande socker, hvarå Ut¬
skottet för ”mascovad, eller brunt och gult, ordinärt terres- och
”teles- samt hvitt puder-socker” föreslagit förhöjning från 2 sk. 6
r:st. till 3 sk. införselstull Skålpundet, alt Ridderskapet och Adeln
samt Preste- och Bonde-Stånden godkänt detta Utskottets förslag,
men Borgare-Ståndet bibehållit 1841 års taxa; samt i afseende å
Tobak, att nuvarande införselslull å Blad, 6 sk. Skålpundet, blif-
till R. St. Trot 1845- 5 Sand., 1 Afd. 12 Haft. 4
2Ö
BeviUningt-TJtsliOtt ts Utlåtande, N.o a6.
vit bibehållen af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bon¬
de-Stånden, men att Presle-Ståndet deremot godkänt Ulskoitets
hemställan om införselstullens höjande till 8 sk. skålpundet, samt
att den af Utskottet i nuvarande inföiselsafgift föreslagna förhöj¬
ning å Stjelkar från 2 till 4 sk. skålpundet blifvit af samtlige
Riksstånden godkänd; och som, enligt hvad sålanda blifvit utredt,
Riksstånden för de ifrågavarande råämnena, med undantag endast
af tobaksstjelk, i allmänhet fattat högst skiljaktiga beslut, hvilka
icke förr än genom det förslag till sam man jemkning deraf, som
framdeles kommer alt af Utskottet aflåtas, kunna bringas till öf¬
verensstämmelse, men frågan, om och till hvad belopp drawback
bör ega rum, enligt sin natur beror på beloppet af den tull, som
för råäinet erlägges, har Utskottet, som följaktligen anser hinder
mota att förr, än sagde tull blifvit definitivt bestämd, kunna afgö¬
ra den förvarande frågan om drawback, trott sig böra hemstäl¬
la, att,
med uppskjutande för närvarande af allt yttrande i an¬
ledning af återremisserna utaf 18 §, få framdeles, sedan
omförmäldt hinder upphört, afgifva nödigt utlåtande i
ämnet.
§ 25. Borgare-Ståndet har återremitterat 25 §, i afseende hvarå Ut¬
skottet föreslagit, att, med bibehållande af paragrafens nuvarande
lydelse i öfrigt, början af 2 mom. derstädes, i hvilket föreskrifves,
att besigtning å strandadt gods skall förrättas af Kronofogden i
orten eller annan behörig kronobetjent, biträdd af 2:ne sakkunnige
och ojäfvige män, måtte, komma att lyda sålunda: '"2:o alt för
”detta ändamål laga besigtning å godset, så fort ske kan, bör an¬
ställas, då strandningen skett inom stads område af Magistrats¬
person, och i annat fall af Kronofogden i orten eller annan be-
”horig Kronobetjent, med biträde af tvänne sakkunnige ojäfvi-
’*ge män,”
De anmärkningar, som härvid blifvit framställde äro: att bil¬
ligheten fordrade, hvad äfven med godsegares och assuradörers
fördel vöre mest öfverensstämmande, att vederbörande egde att,
utan afseende på hvar strandningen timat, tillkalla Magistratsper-
soner att verkställa besigtningen med tillkallade värderingsman
från städerna, hvilka vanligen voro i besittning af härtill erfor¬
derliga insigler; hvarföre förhållandena i detta afseende borde
Bevillniu^s-Vtskotlets Utlåiandej N.o 26.
27
återföras till hvad de voro före år 1841 och, på sätt förut i mo¬
tion blifvit yrkadt, mom. innehålla, att besigtningen borde "an¬
ställas af Magistratsperson, eller Kronofogde i orten, eller annan
”Kronobetjent &c”; samt att, då Kronobetjeningen, serdeles Krono-
fogdarne, tidtals äro af vissa tjensteåligganden, såsom uppbörds-
stämmor, bevillningstaxeringar, m, na., så träget sysselsatte, att de
sakna ledighet till utförande af sådana serskilda göromål, som de
i fråga va lande, det borde stå vederbörande fritt alt, efter omstän¬
digheterna och oberoende af slrandningsstället, till besigtnings an¬
ställande tillkalla antingen Magistratsperson eller Kronofogde, och
i >ådant afseende här stadgas, att den borde ''anställas af Magi¬
stratsperson från närmaste stad, Kronofogden i orten eller annan
”behörig Kronobetjent, med biträde af &c”; hvarjemte blifvit yr¬
kad l, alt, då i början af denna paragraf förekom ine, att "för gods,
”'sorn under transporten genom tillfällighet tagit skada, må ej nå-
”gon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill det¬
samma disponera”, men det vore likgiltigt, hvarigenom skadan skett,
redactionen borde blifva: 'för gods, som finnes hafva tagit ska¬
rda &c.”
Som emedlertid de tre öfrige Riks-Slånden godkänt den af
Utskottet för denna paragraf föreslagna lydelse, och de ofvanbe-
rörde dervid gjorda anmärkningarna, enligt Utskottets åsigt, afse
sådana frågor, att de, genom tre Sands beslut, äro att anse såsom
afgjorda, har Utskottet trott den beslutade återremissen icke från
dess sida kunna föranleda annan åtgärd
än att detta förhållande hos Rikets Ständer anmäla.
I afseende å den uti 30 § medgifna lindring i tull- samt han¬
dels- och sjöfarls-afgifter, hade Utskottet, med hemtad anledning
af och i närmaste öfverensstämmelse med hvad uti inkommen
motion blifvit anfördt och hemstäldt, föreslagit Rikets Ständer att
öfverlemna åt Kongl. Maj;t alt, efter godtfinnande, partielt
minska eller helt och hållet indraga denna tull-lindring, om den
Svenska handelns och sjöfartens intressen sådant skulle påkalla;
men ansett, att någon föreskrift härom icke, på sätt motionären
yrkat, lämpligen kunde i den ifrågavarande paragrafen inflyta, u-
tan hemställt, att framställningen i denna del måtte lemnäs utan
afseende.
Ridderskapet och Adeln har återremitterat paragrafen efter
*8
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N-o 16.
det att anmärkning blifvit framställd om uteslutande af det ut¬
ländska ordet ”partiell”, samt om utbyte af orden ”om den Sven¬
ika handelns och sjöfartens intressen sådant skulle påkalla”, emot
dessa ”när Kongl. Maj;t kan anse öfvervägande skäl till dylik
”förändring förefinnas”.
Utskottet, som i de anmärkta delarne bibehållit de af mo¬
tionären sjelf begagnade uttryck, medger visserligen, att, utan än¬
dring i meningen, det ena nemligen partiell, hvarmed Utskottet
förstår ”till någon del”, kunde utgå, och det andra utbytas emot
hvad i stället blifvit föreslaget; men som de tre andra Riks-Stån-
den godkänt Utskottets ifrågavarande framställning och de gjorda
anmärkningarne, såsom icke åsyftande sådan ändring, som kan hafva
inverkan på tullbevillningens belopp, äro af beskaffenhet, att i
de dermed afsedda frågor tre Stånds beslut ulgöra Rikets Stän¬
ders, anser Ulskoltet sig
endast böra sådant anmäla.
Slutligen har Utskottet trott sig böra i ett sammanhang med
detta utlåtande, till behandling upptaga tvänne af Utskottets Be¬
tänkande, angående lullbevillningen, föranledda motioner, af Herr
Friherre Palmstjerna, Carl Otto, och af Herr Schartau, Fr.,
derom, att i den underdåniga skrifvelse, hvarigenom Rikets Stän¬
der komma att till Kongl.' Maj:t öfverlemna sitt förslag i detta
ämne, Rikets Ständer måtte, på sätt vid förra Riksdagen egde
rum, underdånigst hemställa: alt på det Kongl. Maj:t må kunna,
i afseende på utländska magter, bereda en lör Svenska handeln
fördelagtig reciprocitet, Kongl. Maj:t täcktes vidtaga alla de malt
och steg, som för vinnande af ett sådant ändamål med landets bästa
äro förenliga, samt till befrämjande deraf nedsätta den i tulltaxan
utsatta tull; och har Utskottet ansett sig böra lill detta uti om-
förmäldte 2:ne motioner
framställda enahanda förslag tillstyrka Rikets Ständers
bifall.
Stockholm den 22 Februari 1845.
STOCKHOLM, ecicsteinska. isoktuyckeiuet, 1845.
Bevillnings-Utskottets Memorial} N.-o 27.
1
N:o 27.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 26 Febr., kl. 8 f. m.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, rörande Be¬
tänkandet, N:o iy, angående Curhus-afgiftens fortfarande.
Genom ankomne Protocolls-Utdrag, från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln af den 22 Januari och ig dennes; från Högv. Preste-Slåndet af den
3o Decemher sistlidnc, år och den ig dennes; från Vällofl. Borgare-Ståndet
af den 4 Januari celi ig dennes, samt från Hederv. Bonde-Ståndet af den
11 Januari och i5 innevarande månad, har Bevillnings-Utskotlet erhållit
underrättelse om Riks-Ståndens beslut, i anledning af så val Utskottets Be¬
tänkande, N:o 17, angående Curhus-afgiflens fortfarande, som Utlåtandet N:o
24, rörande de emot nyssnämnde Betänkande gjorda anmärkningar; och då
Utskottet, i följd häraf, nu skolat afgifva förslag, dels till sammanjemk-
ning af de skiljaktiga besluten, eller ock lill den voterings-proposition, i,frå-
ga om afgiftens belopp, hvaröfver omröstning i Förstäikt Stats-Utskott tor¬
de komma att ega rum, får Utskottet jemväl anmäla, att, hvad Utskottet
i öfriga delar föreslagit, vunnit samtlige Riks-Ståndens bifall.
Utskottets förslag, pag. 6, i Betänkandet N:o 17, att, till veneriska
smittans hämmande och botande, fortfarande må, till och med det år, då
nästa Riksdag slutas, årligen utgöras af hvarje mantalsskrifven person en
Curhus-afgift, inom alla delar af Riket, utom Stockholms Stad, med högst
Fem och minst En skilling Banco, är, jemte öfrige dervid föreslagne bestäm¬
melser, utan förändring bifallet af Bergare- och Bonde-Stånden; hvaremot
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet beslutat den förändring, ”att
maximum af nämnde afgift må, inom de Lazaretts- och Curhus-distrid,
der Lazarettets celi Curhusets bestånd det oundgängligen fordrar, kunna
höjas till Sex skilling.”
Såvida Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet, hvilkas beslut
sålunda endast skilja sig från de öfrige Riks-Ståndens, i afseende på Curhus-
afgiftens maximi-belopp, icke skulle vilja förena sig uti Med-Slåndens be¬
slut, lärer votering böra anställas öfver följande Proposition:
B/A. till R. St. Prot. 1845. 5 Sami., 1 A fel., i3 Höft.
3 Bevillnings-Ucskottets Memorial, N:o 28.
Den, som bifaller Utskottets, af Borgare- och Bonde-Stånden god¬
kända, förslag, att, till veneriska smittans hämmande och botande, fortfaran¬
de må, till och med det år, då nästa Riksdag slutas, årligen och på sätt i
Utskottets Betänkande, N:o 17, pag. 6, omfönnäles, utgöras, at hvarje man¬
talsskrifven person en Curhus-afgift, inom alla delar af Riket, utom Stock¬
holms Stad, med högst Fern och minst E>i skilling banco, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar:
Nej.
Vinner Nej, må, enligt Ridderskapet och Adelns samt Preste-Stån-
detsbeslut, med iagttaganle i öfrigt af förenämnde föreskrifter, maximum
af nämnde afgift, inom de Lazaretts- och Curhus-District, fler Lazaret-
tets och Curhusets bestånd det oundgängligen fordrar, kunna höjas till Sex
skilling.
Vidkommande den af Utskottet, pag. 7, i Betänkandet N:o 17, före¬
slagna förändrade lydelsen af a:dra punkten uti Kongl. Kungörelsen den 7
Juli 184r, har Preste-Ständet beslutat den förändring, att de i samma
punkt förekommande ord: i och för svårare skador och sådane sjukdomv-
ti/lfälltn, sorn fordra chirurgisk behandling,’' borde ur förslaget uteslutas;
men som de 3:ne öfrige Riks-Stånden bifallit betänkandet i denna punkt,
så lärer dervid få förblifva. Stockholm den a5 Febru¬
ari i845.
N:o 28.
Ank. till Ejcp.-Uuk. d. 26 Febr., kl. 8 f. ra.
Memorial, i anledning af Högv. Pr este-Ståndets beslut, rö¬
rande Utlåtandet, N:o 22, angående erhållen återremiss i vis¬
sa delar af Memorialet, N:o 2,1, med förslag till sumrnanjemk-
ning af Riks-Ständens olika beslut, i afseende på grunderna
för den blifvande allmänna bevillningen samt föreskrifterna
för tillämpningen deraf.
Genom Protocolls-Utdrag af den rg dennes, bar Högv. Preste-Stån-
det gifvit Utskottet tillkänna, att de i ofvannämnda Utlåtande, N:o 22, fö¬
rekommande voterings-propositioner blifvit af Ståndet godkände, med den
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N.o 28.
anmärkning allena i afseende på den 2irsla, alt iVey-propositionen ejer bor¬
de erhålla följande lydelse: ”Vinner Nej, kommer Contra-propositionen att
innefatta Borgare-Ståndets beslut, att ordet: rättmätiga, må utbytas mot
ordet rätta.”
Utskottet får i anledning häraf vördsamt meddela, att, vid förefal¬
lande voteringar till utrönande af Contra propositioner, sådant vanligen ut-
märkes så väl uti Ja- som iVey-propositionen; men då, ehuru, i afseende
på ifrågavarande proposition, detta icke blifvit iagttaget, härvid likväl fö¬
rekommer, att ingressen till Ja-propositionen antyder voteringens ändamål,
och att, näst efter iVéy-propositionen, förekomma orden: ”för votering i huf-
vudsaken,” samt de 3:ne öfrige Riks-Stånden utan anmärkning godkänt
alla voterings-propositionerne uti berörde utlåtande, anser Utskottet Presle-
Ståndets beslut
icke föranleda till någon åtgärd. Stockholm den a5 Febru¬
ari 1840.
STOCKHOLM, I. Marcus, 1845.
Bevillning s-Utskottets Utlåtande, N.-o 29.
1
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Mars, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar emot Betänkandet, JV:o i3, an¬
gående stämplade pappers-afgiften.
Vid behandlingen af Utskottets nämnde betänkande hafva Riks-Stån-
den, enligt utdrag af deras protocoll, hvilka den ii innevarande månad
fullständigt kommit Utskottet tillhanda, afgjort några, men, på grund af fram¬
ställde anmärkningar, lill Utskottet återremitterat andra delar af Utskot¬
tets förslag och nu gällande Kongl. Författning i ämnet; och åligger det
alltså Utskottet att i första rummet afgifva de yttranden, hvartill samma
anmärkningar föranleda; hvarvid Utskottet ansett sig böra följa den i om-
förmälde betänkande iagttagne ordning, och sålunda under de §§ i gällande
Författning, hvarå anmärknifigarne hafva afseende, sammanföra och besvara
desamma, nemligen:
2 och 3 §§.
Inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högv. Preste-Ständet samt
Päll afl. Borgare-Ståndet, hvarifrån Utskottets förslag härutinnan åter¬
remitterats, har blifvit anmärkt: att den af Utskottet antagne princip, enligt
hvilken biläggnings-chartor nästan uteslutande skulle komma att begagnas,
vore origlig, enär säkraste controllen mot missbruk vid chartering låge deri,
att handlingar, hvarför stämplad pappers-afgift eger rum, skrifvas på sjelfva
chartan; att s. k. skrifningschartor af detta skäl borde icke allenast bibe¬
hållas, enligt några ledamöters förslag, till och med io R:dr, och enligt an¬
dras mening till alla i nu gällande författning bestämda valörer, utan ock
tillhandahållas å de flere belopp, som kunde för ändamålet finnas erforder-
lige, hvarom Rikets Ständer måtte till Kongl. Majit aflåta underdånig skrif¬
velse; att åtminstone Hof-Rätternes och Collegiernes utgående expeditioner
borde, såsom hittills egt rum, skrifvas å stärnpladt papper, emedan nödig
controll olver behörig chartering å samma expeditioner i annat fall icke
Bih. till R. St. Trot. 1845, 5 Sami. 1 J/d. 14 Hå/t. 1
2
Bevillnings-Utskottets Utlalancle, N.-o 29.
skulle kunna utöfvas och att stämpladt papper till hela ark å 12 sk. för
detta ändamål vore behöfligt; alt stämpeln å skrif chartor lämpligare borde
anbringas på längden af pappersarket i det hörn, som med vanligt expedi-
tions-sätt utgör marginal, hvarigenom den nu inträffande sammanträngning
af de 24 rader, som böra finnas å hvarje sida, kunde undvikas; alt, enär
1 vsningssedlar till äktenskap för Gesäller skola beläggas med 20 sk. Charta
Sigillala, biläggningscbartor till denna valör äfven borde antagas; alt stadgan¬
det i 2 §. af nu gällande Förordning: ”att i alla städer, der vexelslut göras,
böra finnas fyra stämplar af mindre storlek, för att, efter behörigt tillstånd,
användas till stämpling af de handlandes vexelblanketter,” icke bordt uteslutas,
och förmenades, att Utskottet förbisett, att remisser för laster kunna göras, då
vexlar böra i bast expedieras, dervid, då vexlar vanligen å Stockholms och Gö¬
theborgs Börser presenterades färdigskrifna, någon chartering icke skulle kunna
medhinnas, om icke, hädanefter som hittills, del blefve tillåtet att å vederbö¬
rande Lands-Canzdier erhålla stämplade blanketter; att en förbättrad redaction
af 2 §. borde åvägabringas, dels emedan af det förhållande, att chartor å hela
ark omtalas i motsatts af chartor till biläggning, möjligen kunde dragas den
slutsats, att hela ark icke finge användas till biläggning, dels ock till und¬
vikande af den pleonasm, som nu förekomma i usta mom. af §:n, hvilken
derföre borde börja sålunda: Stämpladt papper tid begagnande sä väl för
skrifning, sorn handlingars biläggning etc.; — och att redaclionen af 3 §. 1
inom., sådan den blifvit af Utskottet föreslagen, måtte förtydligas, så att
part icke må anses oberättigad alt tili ingifvande handlingar begagna äfven
charta å helt ark; hvarförutan Herr Rosenblad, Bernhard, efter det Utskot¬
tets betänkande blifvit af Ridderskapet och Adeln återremitteradt, uti ett
inom nämnde Riks-Slånd afgifvet och till Utskottet öfverlemnadt yttrande,
i afseende å controllen å Chartae-SigillatEe-medlens ingående till staten, bland
annat, föreslagit, alt biläggnings-chartor, sorn nu utställas å 3o serskilda va¬
lörer, borde inskränkas till 8 eller högst 10; hvarigenom man åtminstone
livart 3:dje år kunde utbyta alla gamla förråder af stämpladt papper mot
nytt med nya årtal i papperet, hvilket, utom de flera fördelar, som i afseen¬
de å controllen måste vinnas genom befintligheten af årtal i papperet, äfven
skulle gifva stor säkerhet mot åsamkande af balancer hos försäljningsmännen.
Af Hederv. Bonde-Ständet har Utskottets förslag i afseende å 2 §.
blifvit godkändt, men deremot 3 §. 1 mom. nu gällande Förordning oför¬
ändrad bibehållen.
Bcvil/nings-TJiskollcls Utlåtande, N.-o 29.
3
Då Utskottet, af de skäl. sorn här nedan i afseende å controllen öfver
stämplade pappers-afgiftens behöriga erläggande, vidare skola utvecklas, an-
sett sig böra afstyrka så väl det förslag, som afser, att alla handlingar bor¬
de, för att ega gällande kraft, skrifvas å stamphult papper, sorn ock den
controll, hvilken ansetts kunna vinnas derigenom, att hvarje handling skulle
vara försedd med stämpladt papper af samma årtal, sorn sjelfva handlin¬
gen, samt det vid sådant förhållande skulle, å ena sidan, leda till ändamåls¬
lös kostnad att bibehålla alla de skrif-chaitae valörer, hvilka i nu gällande
Förordning äro antagne, och, å den andra, medföra stora olägenheter att, på
sätt Herr Rosenblad föreslagit, inskränka biläggnings-chartornes valörer till
ringare antal, än nu befintlige, hvilka dock för chartering af lysningssedlar
till Gesällers äktenskap, icke torde behöfva förökas, enär en charlas-afgift af
20 sk. kan genom begagnande af två mindre chartor erläggas, får Utskottet,
som grundat sitt i betänkandet angående förevarande §. §. framställde för¬
slag på Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den 19 Augusti nästlidet år.
men angående företrädet af skrif-charlors begagnande för Hof-Rätternas och
Collegiernas utgående expeditioner funnit sig icke kunna annat än godkänna
derom gjorde anmärkningars riktighet, vördsamt hemställa,
alt stämpladt papper till hela ark äfven å 8 och 12 skil-
lingars valör må finnas alt tillgå, men att öfrige här of¬
van omförmälde anmärkningar, angående nya eller förän¬
drade chartae-valöi er, måtte lemnäs utan afseende.
Hvad vidare angår anmärkningen, att stämpeln å Skrif chartor borde
anbringas å längden af pappersarket, så och då, utom det att, vid betrak¬
tande af de nya Skrif-chartornas beskaffenhet, stämpeln, der den nu fin¬
nes anbragt, icke synes kunna medföra någon olägenhet, Utskottet är öfver-
tygadt, att, sedan erfarenheten vuat behof af någon förändring härutinnan,
Kongl. Majit lärer täckas derom i Nåder förordna, anser Utsk Itet
berörde anmärkning icke böra lill någon åtgärd af Rikets
Ständer föranleda.
Beträffande vidare anmärkningen emot Utskottets förslag, alt ur 2:dra §.
utesluta stadgandet angående stämplar till vexelblankelter, så enär, enligt
högstberörde Nådiga Kungörelse, den hittills åtskilliga handelshus medgifna
rättighet att erhålla extra stämpling af deras vexlar, med innevarande års
början upphört, och ifrågavarande stadgande följaktligen icke vidare kan
4
Bevillnings-Utskottets Utlåtande > N:o 29.
blifva tillämpligt, samt 7 § 7 mom. gällande Författning dessutom före-
skrifver, huru utländska vexlar skola charteras, anser Utskottet
sig sakna anledning frånträda sitt härutinnan afgifna
förslag.
Slutligen och då, hvad angår redactionen af 2 den deraf befarade
tvetydighet, som skulle skrif-chartor icke få till biläggning begagnas, förfal¬
ler, till följd deraf, att stadgandet i 3 §. 2 morn., som uttryckligen medgif-
ver en sådan rättighet, blifvit oförändradt bibehållet, samt den, till undvi¬
kande af pleonasm i början af 2 §. föreslagne redactions-förändring, efter
Utskottets tanka, icke kan lemnäs företräde framför den redaetion, som i
både nu gällande och äldre forfattningar är antagen, får Utskottet, lemnande
dessa anmärkningar utan vidare afseende, vördsamt föreslå,
att 2 §. må erhålla följande lydelse:
Stämpladt papper, till så väl hela ark som biläggnings-
chartor, skall vara att tillgå på följande värden, till he¬
la ark: tre, fyra, sex, åtta. och tolf skillirigar, samt till
biläggnings-chartoi*: 3, 5, 6, 8, g, 12, 16, 18, 24, 28,
3a och 36 skill ingar, samt 1, 1ii, if, 2, 3, 4> 5, 6,
8, 10, 12, 20, 23, 33}, 5o och roo Rdr; och dessutom
vexelblanketter af sådane valörer, sorn i 7 §. 7 momen¬
tet stadgas.
Då, på sätt här ofvan blifvit yttradt, Utskottet anser Hof-Rätternas
och Collegiernas utgående expeditioner böra skrifvas å stämpladt papper, och
den af Utskottet i betänkandet N:o i3 föreslagne förändrade redaetion af 3,
§. 1 morn., till följd deraf icke vidare är lämplig, får, med frånträdande af
detta förslag och med förbigående af de emot redactionen i detsamma gjor¬
de anmärkningar, Utskottet tillstyrka,
att 3 §. 1 morn. nu gällande Författning må oförändrad
bibehållas.
I sammanhang med förenämnde anmärkningar, har äfven blifvit återre-
mitteradt Utskottets förslag, att orden ”skrifvas på” i flere följande §§. må
utbytas mot orden förses med; men som detta sednare uttryck, på samma
gång dermed utmärkes skyldigheten att för en viss handling erlägga den
bestämda afgiften, icke, såsom det förra, ovilkorligen bestämmer, huruvida
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JV.-o 29.
5
afgiften skall genom begagnande af skrif- eller biläggnings-charta utgöras,
anser Utskottet
sig böra vidblifva ifrågavarande förslag.
4- §•
Det i 3 mom. af denna §. förekommande stadgande, att Testamenten
till makar, barn och helsyskon äro från stämpladt papper befriade, hvari
Utskoltet icke föreslagit någon förändring, hafva Preste- och Bonde-Stånden
bibehållit oförändradt, men Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
återremitterat, på grund af anmärkningar, att, som, enligt 36 §. af Utskot¬
tets förslag till Beviilnings-Stadga, Testamenten till maka och skyldeman i
rätt upp- och nedstigande led samt syskon och deras barn voro från Be¬
villning befriade, stämplad pappers-afgift icke eller borde för Testamenten
till någon af dessa skyldeman ega rum.
Vid betraktande deraf, att samma skäl, på grund hvaraf befrielse från
Bevillning för Testamenten till nyssomförmälde skyldeman blifvit medgif-
ven, äfven böra lända till enahanda befrielse från stämplad pappersafgift,
hemställer Utskottet,
att det under rubriken Testamenten, i 3 mom. litt. a»
angående befrielse från ChartEe-Sigillatae-afgift förekom¬
mande stadgande må erhålla följande lydelse: Testamen¬
ten till maka och skyldeman i rätt upp- och nedstigande
led samt sjrskon och deras barn.
5 och io §. §.
Den i Utskottets betänkande, pag. 5 & 6 förekommande fråga, angåen¬
de stämplade pappers-afgiflen för Adels-, Friherre- och Grefve-Bref, Öppna
Bref uppå lika värdighet med det fordna Riksråds-embetet, samt Riddare-
och Commendeurs-Bref af de Kongl. Ordnarne, hafva Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-Stånden sålunda afgjort, Ridderskapet och Adela', att den
i nu gällande författning stadgade chartering af dessa handlingar borde
fortfarande ega rum, samt Preste- och Bonde-Stånden: att Commendeurs-
öch Riddare-Bref skulle, med den vid i84o—4' årens Riksdag föreslagna
stämplade pappers-afgift förses; hvaremot Borgare-Ståndet återremitterat
denna del af betänkandet, på grund af anmärkningar, att Riddare- och Com-
mendeurs-Bref borde, likasom Adels-, Friherre- och Grefve-Bref, samt Öpp¬
na Bref uppå lika värdighet med det fordna Riksråds-embetet, beläggas med
n
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N.o 29.
•le chartae-sigillalas-afgifter Rikets Ständer vid sistförflutne 2:ne Riksdagar
besluta t.
Då sålunda 2:ne Riks-Stånd fattat det sammanstämmande beslut, att
stämplade pappers-afgiften för Commendeurs- och Riddare-Bref skall bestäm¬
mas till de belopp Rikets Ständer vid sist föregående Riksdagar antagit, och
de inom Borgare-Ståndet framställde anmärkningar lill sitt syftemål äro
med detta beslut öfverensstämmande, har Utskottet funnit sig föranlåtet
frånträda sitt i betänkandet pag. 5 och 9 härutinnan framställde förslag;
och hemställer alltså, i öfverensstämmelse med omförmälde beslut och an¬
märkningar,
att ifrågavarande afgifler må på följande sätt i 5 §. (pag.
9 l Betänkandet) upplagas och bestämmas:
Riddare-Bref af Kongl. Maj:ts Seraphimer-
Orden — —
Commendenrs-Bref af Kongl. Maj:ts Svärds-v
Ordens Stora Kors
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Ordens Stora l 66. 3:
Kors
af Kongl. Maj:ts Wasa-Ordens Stora Kors
af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden A
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden ? 5o. — —
af Kongl. Majus Wasa-Orden I
Riddare-Bref af Konung Carl XIII:s Orden 25. — —
af Kongl. Majus Svärds-Orden \
Öppna Bref för Riddare och Ledamötér ( -
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden t
af Kongl. Majlis Wasa-Orden j
Och har Utskottet i ofvanstående förslag dels uteslutit det i afseende å
Seraphimer-Orden uti äldre och nu gällande författning förekommande ut¬
trycket ”Comtnendeurs-Bref"’, emedan något sådant inom denna Kongl.
Orden icke existerar, dels ock infört Commendeurs-Bref af Kongl. Maj:ts
Nordstjerne Ordens Stora Kors, hvilken ordens-grad nästlidne år blifvit stiU
tad; och torde dessa Utskottets åtgärder
af Rikets Ständer godkännas,
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N.-o 29.
7
Hvad Utskottet i betänkandet pag. 8 (af tryckfel pag. q) yttrat i an¬
ledning af Herr Rosenblads motion om nödvändigheten att vid bestämmande
af afgifterne å Svensk-Norrske Consulers diplomer m. m. införa stadgande!),
som icke förnärma Konungariket Noriges rätt, halva Borgart- och Bomle-
Stånden gillat, men Ridderskapet och Adeln samt Bres/e-Sfåndet återremitte¬
rat, dervid blifvit anmärkt: att, ehuru, i afseende å sjelfva inkomsten, frå¬
gan kunde anses obetydlig, grundsattsen vore vigtig och alt man måste vara
grannlaga i de unionella förhållandena emellan båda Rikena; alt antingen
Svenskar, Norrmän eller Utländingar utnämnas till Consuler, det alltid vo¬
re för både Sverige och Norige; att Sverige visserligen kunde bestämma
afgiften för dem, som äro Svenska undersåler, likasom Norige för Norrmän,
men att för dem, som hvarken äro Svenskar eller Norrmän och likväl utan
tvifvel borde betala enahanda afgift, det torde vara rättast att bestämma
den genom gemensam öfverenskommelse, som af Konungen fastställdes; att
alla dessa afgifter syntes böra ingå till den gemensamma Handels- och Sjö¬
fa r ts- fo n d e n, till hvilken båda Rikena i ett viss förhållande skola bidraga,
hvilket ock skall blifvit af Unions-Comiteen föreslaget, och berodde på båda
Rikenas nalional-representationer att godkänna eller på annat sätt bestämma.
Utskottet har icke förbisett vigten af Herr Rosenblads motion och nu
framställda anmärkningar; men enär, så vidt olliciellt kändt är, de unionel¬
la förhållandena ännu icke blifvit utredde; än mindre af statsmagterne
närmare bestämde, samt ändring i. förevarande stadganden derförutan icke
lärer kunna vidtagas,
anser Utskottet sig böra vidblifva hvad betänkandet här¬
utinnan innehåller.
Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Bonde-Stånden hafva gillat
den af Utskottet, pag. 8 i belänkandet, föreslagne förenkling af författnin¬
gens 5 och 10 §•§., så alt afgifterna å alla deri förekommande handlingar,
sorn från Kongl. Majrts Canzli expedieras, och hvilka nu utgå enligt båda
§.§. först sammanföras i en §., som till numerföljden skulle blifva den 5,
och alt derefter alla uti 5 §. af nu gällande författning upptagne handlingar,
nied undanlag af de från Kongl. Majrts Canzli utgående, införas i en följan¬
de eller 6 §.; — hvaremot Borgare-Ståndet återremitterat Utskottets förslag
härutinnan, till följd af anmärkningar, innefattande dels hvad Herr Doctor
Sandberg uti sin vid betänkandet fogade reservation anfört, dels ock att det
skulle vara mot grundlagen stridande, att såsom Bevillning upptaga den, en¬
8
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N-o 29.
ligt io §. utgående ersättning för sportler och canzlie-gebiihr, samt alt det
vore alt sammanblanda Stats-Verkets inkomster, nied hvad som ingår för att
betacka Statens utgifter för de indragne sporllerne och canzli-gebiihren.
Då emedlertid Utskottets omförmäldte förslag blifvit af 3:ne Riks-Stånd
godkändt, samt denna fråga icke är af beskaffenhet, att Bevillningens belopp
deraf beror, anser Utskottet
de inom Borgare-Ståndet framställde anmärkningar icke
till vidare utlåtande föranleda.
Utskottets förslag, pag. g—16, till nya 5 och 6 §. §., hafva Bidderska-
pet och /klein samt Bonde-Ståndet, under iagttagande af dess, angående afgif-
terne för vissa handlingar, fattade, från Utskottets förslag afvikande, Beslut,
godkänt, men Preste- och Borgare-Stånden återremitterat, till följd af ne-
dannämnde anmärkningar, nemligen: att enär såväl de egentliga chartas-sigil-
latas-afgifterne, som de, i stället iör Canzlie-gebiihr och sportler, utgående
algi fler blifvit i 5 §. sammanförde, detta borde antingen i rubriken öfver
§:ns innehåll uttryckas, eller ock vid hvarje serskild handling utmärkas så¬
lunda, att båda afgifterne serskildt upptogos och derefter i en summa ut¬
fördes; att från afgift för Excellens-värdigheten borde fritagas Rikets högsta
embetsman, Stats-Ministrarne, hvilka till följd af einbelet åtnjuta nämnde
värdighet; att, då det med författningens anda öfverensstämde, att en hvar,
-sorn erhåller fullmakt å verklig tjenst, skall erlägga chartce-sigillatae-afgift,
beräknad efter lön och sportler, men detta, enligt Utskottets förslag pag. ii,
icke inträffade med dem, som inom armeen utnämnas till beställning af den
beskaffenhet, att lön först framdeles kommer att åtnjutas, det mätte, till
rättelse härutinnan, dels i första punkten pag. g och to af Utskottets för¬
slag, angående chartering af fullmakter, efter orden ”böra förses med stäm-
pladt papper till i af .procent af lönen” tilläggas: antingen lönen genast er-
hålles elter först framdeles kommer att åtnjutas; dels ock stadgandet å sist¬
nämnde pagina: ”Då Kongl. Maj:t utnämner någon till beställning af den be¬
skaffenhet, att lön på stat dervid ej åtföljer, eller först framdeles kommer
alt åtnjutas, hvarunder etc.”, i stället erhålla följande lydelse: Du Kongl.
Maj.t utnämner någon till beställning af den beskaffenhet, att lön på stat
derför ej är anslagen, hvarunder etc.; — atti Utskottets förslag pag. ii, an¬
gående charlae-afgiften för transporter och byten ordfen: ”inom samma grad
eller corps”, blifvit tillagde, och icke funnits i föregående charlas sigillalae-för-
ord-
Bevillnin "s-Utskottets Utlåtande, iV.-o 29,
9
ordningar alltsedan år 1812, emedan Kongl. Maj;t, efter utfärdande af sist¬
nämnde års förordning, genom Nådigt Bref den 19 Sept. 1813 förklarat, att
nied transporter här endast menades transporter från en corps tilt en annan,
och att, då transporter inom samma grad och corps endast åsyftade nödig
reglering, i afseende på Regementenas tjenstbarhet samt det vore obilligt,
att en officer skulle lika dyrt utlösa 3 å 4 expeditioner inom samma grad,
utan att vinna högre löneförmoner, Kongl. Majit förordnat, att, vid undfåen¬
de af en grad vid ett regemente, fullmagt skulle lösas efter högsta lönen
inom graden, men alla flyttningar och förändringar af löner inom samma
grad och regemente expedieras genom resolution å ostämpladt papper; till
följd af hvilket allt och då inom Militären förhållanden, olika andra Sta¬
ters, förekommo, och tvetydighet, utan serskilda stadganden, icke kunde und¬
vikas, följande stadganden föreslogos, att intagas i den blifvande förord¬
ningen :
Fullmakter vid Militair-staterna charteras efter högsta lönen inom
graden, antingen högre, lägre eller ingen lön erhälles;
Transporter och byten inom samma grad och Regemente charteras
endast med 6 Rdr, eller hvad sorn hittills utgått såsom Canzligebuhrs-
charta;
Transporter och byten från en Corps eller Regemente till ett annat
char te ras lika med dylik transport vid andra stater;
att, då i Utskottets förslag icke, såsom i föregående 2:ne Förordningar, nå¬
got bestämdt stadgande, efter hvilket Regementes stat fullmagter för befor¬
dringar i armeen skola charteras, det borde, till förekommande deraf, att li¬
ka beskaffad fullmagt för olika personer skulle med skiljaktiga chartse-belopp
förses, något bestämdt Regementes eller Corps stat uttryckligen läggas till
grund för charteringen ; att enär Doctors-Bref ansåges ega lika högt värde
som Commendeurs-bref, dessa borde åsättas lika algift; att den classifica-
tion, hvarefter chartae-sigillatae-afgiften för Stads-fiscalers fullmakter, enligt
Utskottets förslag, skulle beräknas, vore obestämd och borde i stället sålun¬
da bestämmas: för Stads-Jisca/er i usta C/assens städer 6 R:dr, i antra < ch
3:dje C/assens R:dr, samt i fde och 5\te C/assens 3 R'.dr; —att, enligt Ut¬
skottets förslag, Svensk mans pass till utrikes resa, som af Konungens Be-
fallninghafvande eller Magistrat utfärdas, vore belagdt med högre chartae-
afgift, än J ustiliae-Stats-Ministerns pass för utländningar, som i riket inkom-
Bih, tät 11 St. Prot. 1845, 5 Sami. 1 Afd. 14 Haji. 2
10
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, IV.-o 29.
ma, hvilket vore både obilligt och stridande emot den allmänna grundsatts,
att chartae-afgiften är högre, ju högre Auctoritet, hvarifrån handlingen ut¬
färdas; — samt att, i afseende å deductions-afgiften, Utskottet icke iagtta-
git grundsatsen att på ett ställe sammanföra densamma, enär den i sådant
fall skolat utföras till 3 R:dr a4 sk.
På de grunder, som föranledt Utskottets af Rikets Ständer godkända
förslag, att i en §. sammanföra alla, enligt 5 och i o §. nu gällande För¬
fattning, för handlingar från Kongl. Maj:ts Canzli bestämde afgifter, anser
Utskottet först omförmälde anmärkning,
alt i rubriken till eller vid hvarje handling i 5 §., den
afgift, som tillförene, enligt ro §., utgått, borde serskildt
utmärkas, icke förtjena afseende.
Äfvensom och då Slats-Ministrarne äro från all afgift för deras full-
magter befriade samt de, såsom beklädande Rikets högsta embeten, anses in¬
nehafva Excellence-värdighet, utan att något serskildt öppet Bref derom ut¬
färdas,
anmärkningen, att Stats-Ministrarne borde fritagas från
afgift för denna värdighet, icke torde påkalla vidare
yttrande.
Hvad vidare angår anmärkningarne, dels i fråga om redactionen, pag. 9
och 10, af Utskottets förslag, angående fullmaglers chartering i de båda hän¬
delser, att lön antingen genast erhålles, eller först framdeles kommer att åt¬
njutas, och pag. ii, angående transporter och byten, dels ock rörande ser-
skilde stadgande!!, i afseende å chartas-sigillatae-afgifternes beräkning vid Mi-
litaire befordringar, äfvensom de i sammanhang med sistnämnde anmärknin¬
gar föreslagne n}^a föreskrifter, samt slutligen, att något visst Piegementes
Stat borde bestämmas till grund för charteringen vid befordringar inom ar¬
méen; så, och då Utskottet, vid uppgörandet af dess förslag till 5 §., med
noggrannhet tillsett, att några förändrade grunder för de serskilde afgifter-
nes beräkning deraf icke uppkommit, utom i det af Utskottet anmärkta hän¬
seende, att icke något visst Regementes Stat, utan den verkliga lönen vid
den corps, der befordran sker, skulle vid afgifternes beräknande iakttagas, till
hvilket afvikande från föreskriflerne i 10 i af nu gällande Författning, Ut¬
skottet trott sig ega desto större anledning, som afgifterne, enligt 5 §. i
Bcvillningp-TJ-tskoltets U/låtande, N.-o 29.
11
samma Författning, hittills utgått efter den af Utskottet föreslagne grund,
får, med anledning häraf, Utskottet vördsamt anmäla,
att Utskottet icke funnit sig föranlåtet frångå dess uti
ifrågavarande anmärkte delar redan framställde förslag.
Likasom och då Doctors-bref, som ulan prof utfärdas, blifvit i Utskot¬
tets förslag upptagne lill enahanda afgifter, som vid föregående Riksdagar
varit af Rikets Ständer bestämde, Utskottet anser sig
icke böra tillstyrka afseende å anmärkningen, att Doctors-
bref borde lika med Commendeurs-bref charteras.
Deremot, och med erkännande af rigtigheten utaf den anmärkning, som
i fråga om beräkningsgrunden för chartering af Stads-fiscalers fullmagter
blifvit framställd, anser Utskottet sig böra hemställa,
att stadgandet härom må erhålla följande lydelse:
”Juslitice-Canzlerens fullmacter för Lands-Fiscaler 6: —
för Stads-Fiscaler i Stockhom och Götheborg samt
irsta Classens Städer 6: —
i 2:dru och 3:dje d:o d:o 4: —
i 4;de och 5:te d:o d:o 3: —”
Då Konungens Befallningshafvandes och Magistrats pass till utrikes
resa, enligt 4 §• 2 mom., är belagdt med högst i R:drs Chartae-Sigillatae-
afgift, men Stats-Ministerns för Utrikes-ärendena pass för utlänska resande
att i Riket inkomma, med 3 Rrdrs, anser Utskottet
den härutinnan framställde anmärkning icke förtjena af¬
seende.
Och som stämplade pappersafgiften för Deductioner och Contra-De-
duclioner, så vidt den utgår efter arktal, i R:dr 24 sk., icke lämpligen lä¬
rer kunna upptagas på annat ställe i Författningen, än 4 §• 1 morn., der den
ock, enligt Utskottets förslag, finnes utförd, samt den i 5 §. af Utskottets
förslag upptagne afgift, 2 R:dr, deremot är densamma, som, i stället för dén
fordna Canzligebiihren, varit i 10 §. bestämd,
torde anmärkningen i detta hänseende icke kunna till
någon åtgärd föranleda.
6 §.
Denna §., hvarom Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-
Stånden fattat beslut, har Preste-Slåndet deremot återremitterat, med den
12
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande* N.-o 29.
anmärkning, att studerandes vid Academierne och Elementarläroverken an¬
sökningar om stipendier, anmälanden till examinas undergående och exa¬
mensbetyg borde i denna §. upptagas, såsom från stämpladt papper befria¬
de, hvarom elika tillämpning vid serskilde Auctoriteter egt rum.
Då emedlertid 3:ne Riks-Stånd redan beslutat §:s bibehållande, utan
nåera sådane tillägg, som de nu anmärkte, anser Utskottet
anmärkn ingarne icke böra till ändring i nu gällande stad-
ganden föranleda.
Under den öfverläggning, som inom Preste-Ståndet förefallit, angå¬
ende ofvanberörde 5 och io §A‘. af gällande Författning och Utskottets för¬
slag till motsvarande har* blifvit anmärkt, att i dessa fullmagter,
äfven då lön icke erhål les, äro med stämpladt pappersafgift belagde, men
att ifrågavarande G §. af Författningen likväl bland handlingar, som från
sådan afgift äro befriade, upptager fullmagter under samma calhegori, som
”Constitutorial, då lön eller arfvode icke åtföljer Förordnandet;" och får Ut¬
skottet, till undanrödfande af denna motsägelse, hemställa,
att rubriken ”Fullmagter, se Constitutorial” må ur 6 §.
gällande Författning uteslutas;
äfvensom Utskottet, i öfverensstämmelse med dess bär ofvan vid 4 §• fram¬
ställde förslag, angående befrielse från Chartas-Sigillatae-afgift för Testamen¬
ten till vissa skyldeman, tillstyrker,
att rubriken ”Testamenten” i 6 §. må erhålla följande
lydelse: Testamenten till maka och skyldeman i rätt u/jp-
och nedstigande led, syskon och deras bani samt Fromma
Stiftelser etc. — *
7 §*
Inom Preste-Ståndet har, i afseende å denna §., blifvit anmärkt, dels
att det i i mom. 5 punkten förekommande ordet ”Landlbonde!'” vore obe¬
stämdt och i serskilda orler till sin betydelse olika uppfattad t, hvarföre nå¬
gon förklaring derutinnan borde meddelas; dels ock att det icke syntes vara
fullt rättvist, att, på sätt Utskottet vid 4 morn. i punkten föreslagit, aftal,
hvarigenom besittningsrätt på viss lid af fast egendom öfverlåtes, skola char¬
teras lika med afhandlingar, derigenom egande-rätt till sådan egendom för¬
yttras; äfvensom inom Borgare-Ståndet följande anmärkningar angående den
i 7 mom. befintlige tariff öfver vexlars chartering blifvit framställde, nem¬
ligen: att ”Rubel Banco Assignalioner,” som icke mera existerade i Ryssland,
Bevillnings-UIskol tets Utlåtande, N.-o 29.
13
borde utbytas emot Silfver-Rubel, hvaraf 160 motsvarade 600 Rubel Banco
Assignationer; alt ”Pommersk Courant”, icke eller vidare förekomme, hvar¬
före ordet ”Pommersk” borde utgå; samt att uppgift saknades om stämpel¬
afgift å vexlar, dragne i Svenskt Bancomynt, från Sverige på utrikes man;
och hafva Preste- och Borgare-Stånden i de sålunda anmärkte delar af 7 §.
återremitterat densamma.
Hvad nu först angår anmärkningen, angående betydelsen af ordet
”Landtbönder”, så och då 3:ne Riks Stånd godkänt redaclionen af den punkt,
der detta ord förekommer,
lärer dervid böra bero.
Frågan om Utskottets förslag, att i 4 morn. 1 punkten, efter ordet
”egande rätt” införa orden eller besittning pä viss tid, hafva de öfrige Riks-
Stånden sålunda afgjort, att Ridderskapet och Adelil afslagit, men Borgare-
och Bonde-Stånden godkänt förslaget; vid hvilket förhållande Utskottet anser sig
sakna anledning frånträda detsamma.
Med anledning af anmärkningarne vid tariffen öfver vexlars charte-
ring, har Utskottet i delta ämne förskaffat sig ytterligare upplysningar, och
som Rubel Banco Assignationer, hvaraf 3} motsvara en Silfver-Rubel, i ve-
xelaffärer blifvit emot sistnämnde myntsort ulbvtte, samt Pommersk courant
icke vidare i handeln förekommer, tillstyrker Utskottet,
att första Afdelningen uti ifrågavarande tariff må erhålla
följande lydelse:
Silfver¬
in ribe L
under, till och med 170.
Derutöfver till och med 680.
Derutöfver till och med 1,700.
Vid are till och med samt öfver . . . 3,4oo.
samt alt ordet ”Pommersk” må ur rubriken till Andra
Afdelningen uteslutas och rubriken lyda sålunda; Grob.
Lybsk och llolstein sk Courant Hulr-
Men, enär, utom det att högst sällan lärer inträffa, alt vexlar i Sverige
dragas i Svenskt Bancomynt å utrikes ort, 6 mom. af ifrågavarande §. före-
skrifver, huru vexlar, dragne i Svenskt Banco, skola charteras, samt någon
villrådighet vid tillämpningen af hittills gällande stadganden icke försports,
anser Utskottet
någon ytterligare föreskrift i detta hänseende icke erfordras.
14
Bevillnings-Ulskoltets Utlåtande, iY;o 29.
ii, 12, 13, 14 och 15 §.§.
Hvad Utskottet, i anledning af Kongl Majrts Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer och Kongl. Kammar-Rättens underdåniga utlåtande, angående
förändrade conlroll-föreskrifter till betryggande af stämplade pappersafgif-
tens behöriga erläggande, anfört och föreslagit, hafva Ridderskapet och Adela
samt Preste- och Borgare-Stånden, det sistnämnde, utom i fråga om de vid
i4 §. af Utskottet föreslagne bötesbestämmelser, återremitterat; hvaremot
Bonde-Ståndet beslutat, att dessa §.§. i nu gällande Författning skola oför¬
ändrade bibehållas.
Under öfverläggningen härom i förstnämnde 3:ne Riks-Stånd har blifvit
anmärkt, dels emot den af Utskottet antagne princip af chartaris skiljande
från den handling, hvartill den hörer: att säkraste controllen just läge i char-
tans befintlighet vid sjelfva handlingen, jemte höga vitén för öfverträdelse!'
af Författningen, enär egaren till handlingen ansågs vara angelägen att den¬
samma vore rigtigt charternd, och Embetsmannen alltid skulle befara upp¬
takten af ett begånget underslef, då handlingen kunde komma att vid annan
auctoritet uppvisas och befunnes sakna behörig charla; samt att det vore äf-
venlyrligt för den, som skulle redovisa chartae-uppbörden, att lemna ifrån
sig sjelfva chartan, enda beviset öfver uppbördens riktighet; hvilka sålunda
anmärkte olägenheter en annan talare anselt kunna förekommas derigenom,
att chartonia blefve här, som i andra länder, så inrättade, att de kunde
delas i arne delar, hvaraf den ena bilades handlingen och den andra tjenade
till verification vid redovisningen; — dels ock emot de af Utskottet fram¬
ställde alternativa förslag till controllens ulöfvande: alt desamma voro in¬
vecklade, olämpliga och mot Domare-corpsen nog misstänksamma, till och
med förnärmande; att med förslagens antagande blefve förknippade ökade
besvär för under-domstolarneoch dryga statsutgifter;attden föreslagne controllen
icke allenast komme att alltför länge uppehållas, då Domböckerne först på¬
följande året skola renoverade insändas till Hof-Rälterna och dermed ofta
långt öfver den föreskrifna tiden fördröjdes, utan äfven någon gång blefve
alldeles utan påföljd, då extra Domare varit förordnade, och möjligen vid
den tid, Domböckerna skulle insändas och chartonia redovisas, lemnat orten
samt till och med alldeles försvunnit; att samma conlroll vore i så målto
ofullständig, som den icke kunde sträckas till de i Embetsverkens archiv
förvarade handlingar; att Rådhus-Rätten samt Justitiae-Collegium och Förmyn¬
dare-Kammaren i Stockholm yoro befriade från skyldigheten att till Hof-
Bevillnings-Utskottets Utlåtandej N.o 29.
15
Rätten insända sina Domböcker, hvarföre förslagen icke eller i detta hän¬
seende kunde tillämpas; samt slutligen att första alternativet af Utskottets
förslag vöre felaktigt, derföre att Hof-Rätterna dels, genom föreskriften att
Chartorna skulle dit insändas, Liefve inblandade i sjelfva uppbördsbestvret,
och dels gjordes till Domstolar i revisionsinål, hvilket allt förmentes ligga
utom Hof-Rälternas befattning; hvarjemte i afseende å de handlingar, som
borde serskild controll underkastas, blifvit yrkadt, dels att dertill äfven
mätte hänföras intecknade skuldebref, emedan en långifvare icke borde blott¬
ställas för förluster, derföre att Domstolen underlåtit behöringen chartera
skuldebrefvet, hvarförutan (lera exempel anförts, att intecknade skuldsedlar
linnas belunta till och med i publika cassör i Hufvudstaden, utan att vara
charterade; dels att antingen Öfver-Domstolarne borde, i fråga om dit in¬
gående Bouppteckningar, vara underkastade enahanda controll, som Under-
Rätterna, eller ock dessa sednare, då de utgjordes af flere Ledamöter, från
controllen fritagas; dels ock att fastebref lika med skuldsedlar, som inteck-
nas, borde från den serskilda controllen undantagas.
Jemte dessa anmärkningar hafva äfven följande från Utskottets afviknn-
de förslag till förändrade controller sökt göras gällande, nemligen:
1:0 det af Kamrnar-Rätten i dess underdåniga utlåtande framställda,
likväl med det tillägg, att, sedan förteckningarne tillika med chartacbeloppen
från Under domstolarne till Kammar-Rätten inkommit, Öfver-Revisions-De-
partementets tjenstemän skulle i Svea Uof-Rätt och serskilde tjenstemän vid
öfrige Hof-Rätterna i samma Hof-Rätters archiv genomgå de dit inkomne
renoverade protocoll och domböcker samt jemföra desamma med de till
Kammar-Rätten insända förteckningarne;
2:0 det utaf Herr Friherre Oxenstjerna uti dess vid Utskoltets Be¬
tänkande fogade reservation anförda, i afseende å köpe-, bytes-, gåfvo- och
fastebref, att nemligen värdet af det stämplade papper, som för nämnde
handlingar finnes stadgadt, skulle erläggas till statens uppbördsman på lika
sätt, som vid köp förfares med uppbörden af Wadstena Krigsmanshus-afgif-
ten, hvarefter uppbördsmännens qvittencer skulle antingen vidhäftas hand-
lingarne, eller, emot derå teeknadt bevis, qvarstanna hos domstolarne; uti
hvilket förslag flere modificationer likväl ansetts nödiga, såsom att domsto¬
larne skulle genast efter Tingets slut till Konungens Befallningshafvande in¬
sända förteckningar öfver beviljade lagfarter, och. enahanda förteckningar se¬
dermera äfven af Hof-Rätlerne upprättas, i öfverenstämmelse med dit inkom¬
16 Bi'ilhiings-Uiskottets Utlåtande, IV:o 29.
mande lagfartsprotocoll samt dfversändas till Kammar-Rätten; att då den lag-
fartssökande inställer sig vid domstolen och företer uppbördsmannens qvil-
tence öfver erlagde afgiften, den deremot svarande Charta Sigilla ta borde in¬
för domstolen vidfästas lagfartshandlingen; att stämplade pappersafgiften
först efter vunnen lagfart borde, enligt af domstolen lemnade förteckningar,
utaf uppbördsmännen debiteras och uppbäras, samt denna controll icke ut¬
sträckas till fastebref, hvilka, af samma skäl, som Utskottet anfört i fråga
0111 intecknade skuldebref, ansågos icke behöfva underkastas serskild controll;
3:o alt, såsom i flera andra länder vore stadgadt, alla handlingar,
för att ega gällande kraft, borde skrifvas å stämpladt papper, hvarigenom
all vidare controll blefve öfverflödig och staten komme i åtnjutande af högst
betydliga inkomster; och borde, för vinnande af detta ändamål, Författningen
sålunda omarbetas, att afgifterna i allmänhet nedsaltes samt bestämdes efter
vissa tiotal, hvarpå såsom exempel anfördes tariffen för vexlars chartering; och
4:o att det måtte stadgas, att ingen handling, som vill åberopas så¬
som grund för en afhandling eller såsom bevis, skulle gälla inför domstol
eller annan auctoritet, så vida den icke från början är vederbörligen charterad,
och att, till förekommande deraf, att handlingen först belädes med charta, när den
skulle vid domstol företes, tillika borde föreskrifvas, dels att chartan, som
vore bilagd, skulle hafva samma årtal i vattenstämpeln, som sjelfva handlin¬
gen, dels ock att vid hvarje års slut hos Chartae-Sigillatas-försäljningsmännen
ombyte skulle ske af chartor, och det gamla förrådet förstöras; och förme¬
nades den härmed förknippade kostnad blifva ganska ringa jemförelsevis med
de löner åt controllanler, som i stället kunde undvikas.
Hvad härvid i första rummet torde böra undersökas, är frågan, huru¬
vida förändrade controllföreskrifler i afseende å stämplade pappersafgiftens
behöriga erläggande må anses af nöden, eller om, såsom Bonde-Ståndet be¬
slutat, hittills gällande föreskrifter i detta ämne böra oförändrade bibehållas.
Utan att hysa någon misstanka emot Domare-corpsen i allmänhet
om bristande nit att bevaka Statens rätt till ifrågavarande afgifter, har Ut¬
skottet likväl både af erfarenheten, att vid handlingars chartering missbruk
egt rum, och af Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådiga Skrifvelse funnit sig upp-
manadt, att för Rikets Ständer framställa sina åsigter om de förändrade con¬
trollföreskrifler, som i vissa hänseenden må finnas af behofvet påkallade;
Och alt delta behof ganska allmänt erkännes, vitsorda mängden och beskaf¬
fenheten
Bevillnings-TJiskottets Utlåtande, N-o 29.
17
fenlieten af de inom Riks-Stånden i ämnet afgifne yttranden; hvadan och
då de vili Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse omförmälde serskilda controll-
föreskrifter påkalla yttrande från Rikets Ständer,
det icke torde vara lämpligt att inskränka yttrandet till
endast det förklarande, att Rikets Ständer låta vid nu
gällande föreskrifter hero.
Bland de förslag, som, för vinnande af säkrare controll, blifvit utta¬
lade, framstå, såsom mest genomgripande, de a:ne sistomförmälde, hvilka
gå derpå ut, att hvarje handling skulle, lör att ega gällande kraft, skrifvas
på eller från början förses med behörigt stämpladt papper. I förra fallet
skulle skrifchartor tillverkas å nästan alla möjliga valörer, ehuru en stor del
kanske aldrig komme att begagnas. I sednare händelsen åter skulle vid hvarje
års slut alla då obegagnade chartor förstöras; och ehuru de kostnader, sorn
häraf uppkom me, visserligen icke utgöra hufvudsakligaste hindren emot
antagande af någotdera förslaget, tror Utskottet sig likväl böra meddela, att,
enligt Utskottet tillhandakomne upplysningar, de nya skrif-charlorne kosta i
tillverkning och stämpling omkring 3y R;dr per i.ooo st. och biläggnings-
chartor omkring ti R:dr för lika antal; hvaraf Utskottet beräknat, att förlu¬
sten i Chartas-tillverkningen skulle, med antagande af ifrågavarande förslag,
uppgå tili flera Tusende Pi:dr B:co årligen; och enär dessa förslag, hvaremot
flere Ledamöter inom Riks-Stånden sig yttrat, dels skulle rubba de beskatt-
ningsgrunder, som i nu gällande, af samtlige Riks-Stånden redan godkände,
stadganden äro bestämda, enligt hvilka stämpladt pappersafgift för vissa hand¬
lingar alldeles icke eger rum, förr än handlingarne vid Domstol uppvisas,
och för andra åter äro helt olika, såsom i fråga om skuldsedlar, då dessa
företes i lagsöknings- eller concursmål, dels ock å landet serdeles i glest be¬
bodda orter, der tillräckligt antal Chartas-Sigillatas-Försäljningsmän svårligen
kunna erhållas, skulle medföra stora olägenheter, i synnerhet för allmogen,
samt följaktligen mötas af allmän missbelåtenhet, anser Utskottet
sig böra afstyrka allt afseende å dessa förslag.
Genom det i Herr Friherre Oxenstiernas reservation återgifna, af mi¬
noriteten inom Kammar-Rätten väckta, förslag, att till Statens uppbördsman
skulle erläggas stämplade pappersafgiften för köpe-, bytes-, gåfvo- och faste¬
bref, hafva flere Ledamöter inom Riks-Stånden, likväl under förbehåll om
en eller annan, förslagets princip till och med upphäfvande, förändring, trott
sig på ett enkelt och betryggande sätt finna correctiv mot missbruk vid char-
Bih. till R. St. Prot. 1845, 5 Sami. 1 Afd. 14 Haj t. 3
18
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N.-o 29.
tering af omförmälde handlingar. Härvid torde dock böra bemärkas, att den fö¬
reslagna förändringen, i stället att förenkla controllen öfver elia rtae—sig illa t se—a fgi f—
lernas erläggande, skulle dels rubba sjelfva idéen för denna afgift, att stänipladt
papper deremot erhälies, oell såmedelst återinföra hvad under namn af chartoe-
sigillatse-recognilion, för längre tid tillbaka, blifvit, såsom olämpligt, afskaffadt, dels
ock splittra redovisningen för chartte-sigillatae-uppbörden, samt dertill icke lemna
ringaste conlroll mot missbruk af uppbördsmänoen, så vida icke serskilde åtgär¬
der, såsom att Under-Dotnstolarne och Hof-Rätterne skulle, de förra till Konun¬
gens Befallningshafvande och de sednare till Kammar-Rätten insända förteckningar
O O * O
ofver beviljade lagfarter, tillika fastställdes. Vid betraktande af allt detta, och att
den sålunda tillskapade controll ändå icke kunde utsträckas till alla de handlin¬
gar, hvars chartering borde underkastas serskild granskning, såsom skuldebref,
hvarföre afgiften, förr än visshet, att inteckning beviljas, icke eger rum, och bo¬
uppteckningar, öfver hvilka slags handlingar Kronans uppbördsman hittils icke fått
af Dofnstolarne emottaga förteckning, samt enär det icke eller synes välbetänkt
att genom denna uppbörd, som under alia tider af året inflyter, lemna uppbörds-
rnännen ytterligare tillgångar att betacka möjligen åsamkade balancer, tror Ut¬
skottet
ifrågavarande förslag desto mindre böra af Rikets Ständer an¬
tagas, som det slutligen vid sjelfva tillämpningen skulle på
landet medföra stora olägenheter, då Kronofogden icke är
ovillkorligen förbunden att vistas vid Tingen, utan rättsökande
först skulle nödsakas infinna sig hos Kronofogden, för att er¬
lägga afgiften, innan handlingen, hvarpå lagfart söktes, finge
af Domstolen emottagas.
Elter det Utskottet sålunda sökt visa olägenheterna af de förändrade controll-
föreskrifter, sorn inom Riks-Stånden blifvit fö res] agne, och hvarvid Ulskottets och
Kammar-Rättens princip för controllen att skilja chartan från handlingen, hvartill
den hörer, icke blifvit antagen, torde Utskottet nu böra först behandla de an¬
märkningar, som emot denna princip' förekommit, nemligen att chartans befintlig¬
het vid handlingen skulle utgöra säkraste controllen emot missbruk, samt att den
embetsman, som vore ålagd ansvara för charteringens riktighet, svårligen skulle
O Ö O 7 O
vilja till den controllerande myndigheten aflemna den handlingen frånskiljda char¬
tan, som utgjorde enda beviset öfver charteringens behöriga fullgörande. Med an¬
ledning af det till svar å dessa anmärkningar uppgifna förslag, att stämplade pap¬
peret borde vara så inrättadt, att det kunde delas i 2 delar, med fullständiga
Be -nilinin gs - Ut sk o! tets Utlåtande, N:o 29. 19
stämplar a hvardera, har Utskottet infordrat och erhållit den upplysning, att de
i biläggnings-chartorna upphöjda eller ljusa vattenmärken, såsom valör och årtal,
kunna, utan omarbetning af formarne, efter önskan förändras, eller nya tilläggas,
äfvensom att de inuti congrevska stämplarne förekommande valör-märken, utan
serdeles kostnad, kunna förändras eller med nya förses.
Då de nu antagne biläggnings-chartor sålunda kunna, utan serdeles kostnad,
förses med lika valör- och årtals-stämplar å båda äudarne, och Utskottet icke vill
bestrida nyttan deraf, att någon del af stämplade papperet vidfästes den handling,
hvartill det hörer, heldst detta utgör en conlroll öfver charteringens riktighet, på
samma gång, sorn det tryggar vederbörande Embetsmän mot på följd för försum¬
melse, i den händelse andra delen af chartan skulle förkomma, får Utskottet
hemställa,
att vid charlet in" af sådane handlingar, derföre serskilde con-
O O
troll-föreskrifter meddelas, biläggnings-chartan, på nyssnämn¬
de sätt förändrad, skall på midten verticalt alklippas, båda
delarne maculeras, och venstra hälften biläggas handlingen,
samt den andra hälften deremot tjena till verilication öfver
charteringens riktighet.
O O
Hvad vidare angår frågan angående hvilka handlingar, som böra underkastas
den serskilda controllen, så och med stöd af hvad i betänkandet angående boupp¬
teckningar, hvilka till Öfver-Domstolarne ingifvas, blifvit anfördt, finnér Utskot¬
tet sig,
utan afseende å den häremot gjorde anmärkning, böra vid¬
blifva sitt derom afgifne förslag.
Med anledning åter af anmärkningarne i fråga om intecknade skuldfordrings-
bevis, och då flere Ledamöter inom Utskottet äfven vitsordat, att icke sällan in¬
tecknade skuldsedlar finnas ocharterade, hemställer Utskottet, med frånträdande af
sitt yttrande härom i Betänkandet,
alt intecknade skuldfordringsbevis äfven må underkastas dea
serskilda controllen öfver charteringens verkställande.
I följd hvaraf Utskottet anser
sig sakna all anledning understödja den anmärkning, som blif¬
vit framställd derom, att Fastebref borde, lika med inteckna¬
de skuldebref, från serskild controll befrias.
Beträffande härefter de anmärkningar, som blifvit rigtade emot Utskottets al¬
ternativa förslager till verkställande af den nödig ansedde serskilde controllen, så,
20
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, iUo 29.
om afven dermed vore förknippade dryga stats-utgifter samt ökade besvär för
Under-Domstolarne, hvilket sednare dock icke är fallet, om Utskottets första alter¬
nativ anlages, lära dessa tvenne olägenheter icke kunna alldeles undvikas, så vida
man vill ändamålet, hvarigenom Utskottet dock är förvissadt, att Staten skall me¬
ia än rikligen få utgi(terne ersatta. Den fruktan, som blifvit yttrad, alt den af
Utskottet föreslagne controll skulle alltför länge fördröjas eller, der extra Domare
varit förordnade, stundom göras alldeles overksam, tror Utskottet desto mindre för¬
tjena afseende, som Lagfarts- och Intecknings-Protocollen, dervid de mest bety¬
dande och hufvudsakligaste chartoe-sigillatae-beloppen skulle ingå till granskning,
ovilkorligen böra, inom en månad efter hvarje Ting, till IIof-Rätterne in-
lemnas, samt Domböckerne för det ena året aflemnas det nästföljande, och således
ett år tidigare, än Landsholmen ingår till granskning i Kammar-Rätten, hvaraf sig
visar, att någon skyndsammare controll, än, på sätt Utskottet föreslagit, svårligen
Iman vinnas; och vill det synas, som detta förslag skulle kunna medföra äfven den
i andra hänseenden icke obetydliga fördel, att strängare uppsigt öfver Domböcker¬
nas insändande från Under-Rätterna komme att för chartse-sigillataä-controllens
skull utöfvas; hysande LTtskottet, beträffande anmärkte olägenheterne i fall, der ex¬
tra Domare varit förordnade, den utaf erfarenheten icke jäfvade mening, att ord¬
ning i afseende å Protocollens och Domböckers insändande vanligen icke plägar af
dessa extra Domare försummas. Ått den af Utskottet föreslagne controll så vida
må vara ofullständig, att den icke kan utsträckas till de i Embets-verkens archi ver
förvarade handlingar, medgifver Utskottet desto heldre, som det hvarken varit Ut¬
skottets mening ej heller föranledts af den Kongl. Skrifvelsen, att för granskning
af sådane handlingar föreslå förändrade controller; hvarjemte Utskottet, med er¬
kännande af anmärkningarne angående Rådhus-Rättens och Justitiae-Collegii i
Stockholm befrielse att till Hof-Rätten insända renoverade Domböcker, här nedan
vill i detta hänseende afgifva vidare yttrande. Hvad slutligen emot l:sta alterna¬
tivet i Utskottets förslag blifvit anmärkt, att, enligt detsamma, Hof-Rätterna inblan¬
dades i uppbördsbestyr och blefve Domstolar i Revisionsmål, torde böra närmare
skärskådas. Enligt nu gällande och äldre författningar, åligger det Advocat-Fisca-
lerne i Rikets Hof-Rätter, likasom i allmänhet alla Kronans Actorer, att beifra
öfverträdelser af Chartae-Sigillatoe-författningen, och skall Under-domare för felak¬
tig Chartering tilltalas vid den IIof-Rätt, hvarunder lian lyder. Att behörigen
efterlefva Chartre-Sigillaiae-Författningen, är ett åliggande för hvarje Domare, såsom
sådan, utan att man hittills ansett honom vara Statens uppbördsman i vidsträck¬
tare mon, än om han emottagit stämpladt papper.till försäljning, derför redovis¬
ning i serskild, af Domarebefattningen alldeles oberoende, ordning skall afgifvas,
Bevilbungs-Utskottets Utlåtande, N.-o 29.
21
Vid dessa förhållanden och då Hof-Rätterna hafva att vaka öfver Under-Domares
embetsutöfning, kan Utskottet icke finna, att den föreslagna granskningen i Hof-
Rätterne öfver behörig chartering vid Under-Domstolarne inblandar Hof-Rätterna i
något uppbördsbestyr, eller att Hof-Rätterne, genom att döma öfver angifne fel¬
aktigheter vid handlingars chartering, hädanefter mera än hittills blefve Domsto¬
lar i Revisions-mål; hvaremot det förefaller Utskottet formvidrigt, om Under-Do¬
mare skulle för under embetets utöfning begångna förseelser emot ehartse-sigillatae-
författningen, åtalas inför Kammar-Rätten af Ofver-Revisions-Departementets
tjenstemän.
Sedan Utskottet sålunda sökt vederlägga de anmärkningar, som emot Utskot¬
tets förslag blifvit framställde, torde någon vidare utredning af skälen, hvarför Ut¬
skottet tror samma förslag böra lemnäs företräde framför Kammar-Rättens, äfven
med de vid delta sednare inom Riks-Stånden gjorde tillägg, i afseende på con-
trollen öfver de föreslagne förteckningarnes öfverensstämmelse med Under-Domsto-
larnes till Hof-Rätterna insända Protocoll och Domböcker, icke vara af nöden;
viljandes dock Utskottet, i afseende å detta tillägg, erinra, att det synes föga lämp¬
ligt att till tjenstemännen i Ofver-Revisions-Departementet öfverlåta en gransk-
ningsåtgärd, som skulle verkställas i Hof-Rättens Advocat-Fiscals-Conlors local.
På grund af hvad Utskottet nu andragit, får, i afseende å sättet,, hvarpå
granskning af de original-handlingarne till hälften frånskiljde chartornas riktiga
belopp, lämpligast må kunna verkställas, Utskottet till Rikets Ständers pröfning
ånyo vördsamt hemställa
de i Utskottets betänkande, (pag. 28 och 29) framställde al-
ternative förslager, med uteslutande i begge af orden ”samt
Justitiac-Collegium och Förmyndare-Kammaren i Stockholm”
samt införande framför först förekomne orden ”det stämplade
papper” följande ord högra halfva bladen af-, i följd hvar¬
af de alternativa förslagen erhålla följande lydelser
(det första)
”att Iläradshöfdingar och Rådhus-Rätter åläo-sas vid de reno-
*-> Ou
verade exemplar af Protocoll och Domböcker, som, inom förut
bestämda tider, skola till vederbörande Hof-Rätter insändas,
foga högra halfva bladen af det stämplade papper, hvar¬
med omförmälde i samma Protocoll och Domböcker intagne
eller beskrifne handlingar skola förses, och att någon inom
hvarje Hof-Rätts Advocat-Fiscals-Contor anställd tjensteman,
emot lämpligt, af chartae-sigillatae-medlen utgående, arfvode,
som Kongl. Majrf, efter det Hof-Rätterne blifvit i ämnet hör¬
22
j Bevillnings-Utskottets Utlåtande , N:o 29.
de, täckes i Nåder bestämma, må blifva ålagd att granska
chartorna oell jemföra dem med de i meranämnde Protocoll
och Domböcker intagne handlingar; hvarefter åtal bör inför
Kongl. Hof-Rätten anställas å de felaktigheter vid charterin¬
gen, som kunna upptäckas.”
(det andra)
”att Häradshöfdingar och Rådhus-Rätter må åläggas, att vid de
till vederbörande Hof-Rätter ingående renoverade exemplar af
Protocoller och Domböcker, bifoga ej allenast liögra halfva
bladen af det stämplade papper, hvarmed de deri intagne
eller beskrifne, bär ofvan uppgifne, handlingar, skola förses,
utan ock serskilda förteckningar, upptagande samma handlin¬
gars beskaffenhet och beloppet, hvarå de lyda, jemte summan
af det stämplade papper, som för hvarje sådan handling blif¬
vit erlagdt, och att, sedan dessa förteckningar blifvit i Hof-
Rätternas Advocat-Fiscals-Contor jemfördr, så väl med Proto-
collen och Domböckerna, som med de insände chartae-belop-
pen, förteckningarne skulle i Advocat-Fiscals-Contoren förses
med bevis öfver deras riktighet, och derefter från Hof-Rätter-
ne öfverlemnas till Kongl. Kammar-Rätten, för att i dess Of-
ver-Revisions-Departement underkastas den speciellare gransk¬
ning, som för utrönande af riktigheten utaf chartornas belopp,
i förhållande till handlingarnes innehåll, vore ytterst af nö¬
den; samt slutligen att, i händelse detta förslag bfilver anta¬
get, så väl den af Kongl. Kammar-Rätten uppgifne ersättning
för förteckningarnes upprättande, sorn ock lämpligt af Kongl.
Maj:t bestämmande arfvode för den i Hof-Rätterna och Kam¬
mar-Rättens Öfver-Revisions-Departement skeende gransknin¬
gen, måtte af Chartte-Sigillatae-medlen utgå.”
Varande Utskottets afsigt med de alternativa förslagen, att båda måtte af Ri¬
kets Ständer framställas till Kongl. Majit, på det, i händelse första alternativet icke
skulle af ett eller annat skäl i Nåder bifallas, det andra må vara att tillgå; och
hemställer Utskottet,
att begge alternativen af denna anledning må utaf Rikets
Ständer godkännas.
Beträffande åter Rådhus-Rättens samt J ust i t ise—Collegi i och Förmyndare-kam¬
marens i Stockholm Domböcker, så och då i den förra icke förekomma andre,
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N.-o 29,
23
den serskilde controllen underkastade, handlingar, än fastebref, och i den sednare
eller Just i t ice-Gol legi i Dombok, endast bouppteckningar, samt inom Justilise-Colle-
gium finnes en serskild Revisor, som åligger att granska alla afgifter för dit in¬
gående boupteekningar, hvarföre i detta sednare hänseende annan åtgärd icke tor¬
de erfordras, än att föreskriften om biläggnings-chartans skiljande till hälften från
ena exemplaret sålunda iakttages, att andra hälften bifogas det exemplar af bo¬
uppteckningen, som stannar i Collegii vård, och blifver för dess Revisor tillgäng¬
ligt, föreslår Utskottet,
att nyssnämnde föreskrift måtte i afseende å bouppteckningar,
som till Justitiae-Collegium och Förmyndare-Kammaren i Stock¬
holm ingifvas, varda antagen, tillika med uttrycklig förpligtel¬
se för Collegii Revisor att granska charteringens riktighet,
samt att Rådhus-Rätten i Stockholm må åläggas, att till Hof-
Rätten insända utdrag af Domboken öfver meddeldte faste¬
bref, och dervid foga så väl sjelfva chartonia, enligt Utskot¬
tets första alternativ, som sådane förteckningar, som i andra
alternativet omförmälas, för att, lika med öfrige till Hof-Rät-
ten ingående Protocoll och Domböcker, undergå granskning.
Emot Utskottets vid slutet af pag. 29 och till 17 §. pag. 30, framställde för¬
slag, har någon anmärkning "icke förekommit; hvaremot under disoussionen an¬
gående controllerna, blifvit yrkadt, att, då handlingar, hvilka icke ovilkorligt, utan
endast i vissa fall, äro underkastade charlse-afgift, beläggas med stämpladt papper,
vederbörande Embetsmän skulle åläggas å sjelfva handlingen anteckna tiden, då
beläggningen skett.
Men som detta förslag icke synes inverka på controllen, sådan den blifvit af
Utskottet föreslagen, anser Utskottet
samma förslag icke böra till förändring i gällande stadganden
föranleda.
17 §.
Utskottets förslag att i 1 och 4 mom. af denna §. införa de bestämmelser,
1835 års och äldre Chartse-Sigillatae-Författningar innehålla, har Ridderskapet och
Adeln ogillat samt öfrige Stånden till Utskottet återremitterat, med anmärkningar
dels att någon svårighet att erhålla vederhäftige chartae-sigillatse-försäljningsmän på
flere orter icke skall hafva mött, dels ock, att då Domare icke utan borgen er-
24
Bcvillnings-Utskottels Utlåtandej TV.-o 29.
holle chartor på credit och det möjligen kunde inträffa, att en Domare ej
förmådde sådan borgen ställa, stadgandet om hans skyldighet att hålla all¬
mänheten slämpladt papper lill handa blefve overkställbart.
Om älven, såsom det blifvit anmärkt, chartae-sigillatae-försäljningsmän
i åtskillige orter finnas att tillgå och äro villige att vid Tingen bålla chartor
till salu, så har, efter hvad Utskottet eger sig bekant, det å andra orter
varit och är ännu för Läns-Styrelsen och Taxerings-Comiteerne ogörligt
att förordna någre sådane försäljningsman.
Uti 1818 års Chartas-Sigillatae-Författning stadgades, att Domare skulle
för de chartor, lian på credit finge emottaga, ställa borgen och tillika vara
skyldig att vid Ting och andra förrättningsställen hålla allmänheten stämp¬
ladt papper till handa, emot samma rättigheter, som chartae-sigillalae-försälj-
ningsmän i allmänhet tillkommo; och bibehölls i 1824 års Författning skyl¬
digheten för Domare att vid omförmälde tillfällen hålla stämpladt papper till
salu, hvaremot förbindelsen att ställa borgen, för på credit emottogne char¬
tor eftergafs för Ordinarie Domare. Då emedlertid denna eftergift hade till
påföljd, att chartae-balanser yppades hos någre Domare, återgingo vid 1828 — 3o
årens Riksdag Ständerna Lill den äldre föreskriften angående borgens stäl¬
lande äfven af Ordinarie Domare, hvilken föreskrift äfven i 1835 års För¬
fattning igenfmnes, jemte förpligtelsen för Domare att, på sätt förut är
nämnd t, vid Tingen vara försedde med chartor för allmänhetens behof, utan
att någon olägenhet af samma föreskrifter den tiden öfverklagades. Rikets
Ständers vid nästlidne Riksdag i ämnet fattade beslut, att skilja Domaren
från cbartae-försäljningen, afsåg icke eller Domarens befrielse från dermed
förenade besvär, utan utgick från den synpunkt, att serskilde försäljnings¬
man skulle af den fördel, en betydligare afsättning kunde medföra, eggas
att utöfva noggrann controll deröfver, att alla handlingar, som vid Tinget
företeddes, blefvo behörigen charterade.
Då Utskottet emedlertid nu föreslagit andra controller och den vid
sista Riksdagen vidtagne nyssberörde ändring icke uppfyllt det dermed afsedde
ändamål,samtdeticke hädanefter mera än under förflutne tideryrnder, bör blifva
svårt för Domare att vid Ting och andra förrättningsställen tillhandahålla
allmänheten stämpladt papper, hvarförutan sådant ej sällan skulle komma
att alldeles saknas, anser Utskottet sig, tillförekommande af dylika händelser,
böra ytterligare hemställa,
att Utskottets förslag i afseende å 17 §. 1 och 4 morn.
måtte af Rikets Ständer antagas. Det
Bcrit/ning.s- Ulskoltits Utlåtande, N.-o 29.
25
Del nf Utskottet slutligen framställda förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga skrifvelse, i fråga om controllerna och redactionen af i i och föl¬
jande §§. i Författningen, hafva Ridderskapet och Adeln, med förändring af
ordet ”bestämmelser” till föreskrifter, samt Bonde-Ståndet godkännt; hvare¬
mot Preste- och Borgare-Stånden återremitterat denna punkt, dels såsom e-
gande sammanhang nied förslaget till controller, dels ock med anmärkning
viii redactionen; till följd af hvilken anmärkning samt Ridderskapets och A-
delns beslut, Utskottet föseslår,
att ordet ”bestämmelser” må utbytas emot ordet föreskrif¬
ter samt perioden ”dels ock till allmän kännedom och ef¬
terlefnad sammanföra” må erhålla följande lydelse: dels
santmanJörci och till allmän kännedom och efterlefnad med¬
dela; samt slutliga tillstyrkandet i Betänkandet N:o i3
följaktligen erhålla följande förändrade lydelse:
”att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla sina åsigter om de hufvudmoment, hvarifrån för¬
ändrade controllföreskrifter böra utgå, samt tillika under¬
dånigst begära, det Kongl. Majit läcktes i den blifvande
Chartce-Sigillalse-Förfallning låta, i fråga om controllen
och de flere i i i och följande § §. af nu gällande författ¬
ning befintliga reglementariska stadganden, dels införa så-
dane förändrade föreskrifter som må finnas af behofvet
påkallade, dels sammanföra och till allmän kännedom och
efterlefnad meddela alla i serskilde Författningar nu upp¬
tagna Stadganden, som angå stämplade papperets uppbörd,
förvaltning och redovisning.
Stockholm den 4 Mars 1845- •
Reservationer:
i:o Af Herr Grefve Cronhjelm, P.: ”På de skäl, som finnas anförde
i min Betänkandet N:o 13 vidfogade reservation, reserverar jag mig äfven nu
mot den ytterligare förhöjning Utskottet föreslagit i charteringen af Com-
mendeurs- och Riddarebref.”
Af Herr Friherre Oxenstjerna, Carl: ”1 afseende å de föreslagne con-
trollerne å behörig chartering af köpe-, gåfvo-, bytes- och fastebref å fast
Bih. till R. St. Prat. 1845, 5 Sami. 1 A/d. 14 Haft. 4
26
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, Nto 29.
egendom, morgon-gåfvobref samt köpe-afhandlingar om lösören, får jag i allo
åberopa min Belänkiaiulet N:o i3 bifogade reservalion.”
Ilärtili instämde Herr Friherre åkerhjelm, Carl.
af Harr Printzenschöld, C.: ”Ehuru någon reservation ej af mig blifvit
anmäld, bär jag dock icke biträdt det af Utskottet i dess första betänkande
framsläHdte förslag, som sedermera inom 3:ne RiktStånd blifvit godkändt,
att sammanslå den fordna Canzli-gebiibren, hvilken uti 10 §. af nu gällan¬
de Chartse-Sigillatae-Förordning tinnes serskildt utförd, med den stämplade
pappersafgift, som för alla från Kongl. Majrts Canzli utgående handlingar celi
expeditioner är bestämd, och alt de sålunda sammanslagne afgitlerne, under
benämning blott af chartae-sigillatae, uti en enda §. i Författningen upptaga.
Jag har icke gjort clet först derföre, alt den förespeglade nyttan af samman¬
slagningen syntes mig blifva ngen, och för det andra af det ännu vigligare
skälet, att jag fruktade, det en så genomgripande förändring, som den ifrå¬
gavarande, icke skulle inom Utskottet kunna utföras med den noggrannhet
och fullständighet, att ju icke misstag, som efteråt alltid äro svåra att rätta,
dervid möjligen kunde ega rum. — Å riktigheten af denna min farhåga har
också utgången lemnat full bekräftelse. — Ett misstag består deruti, alt Ut¬
skottet i den föreslagna nya 5 §., som skall angå chartering af alla från
Kongl. Majrts Canzli utgående handlingar och expeditioner, upptagit chartae-
afgiften jur pass, suni aj Kongl. Majit utfärdas Jör resa till utrikes ort, el¬
ler sorn utgifves af Stats-Minislern för Utrikes Ärendena för utländska re¬
sande att i Riket inkomma, till endast det belopp, som motsvarar Canzli-ge-
biihren, eller för de förra slags passen 4 Rrdr och för de sednare 3 Rrdr,
ehuru uti 2:dra mom. af 4 S* finnes det allmänna stadgande, att pass, sorn
af Kong/. Majit, eller på Oess Nådiga befallning, utfärdas åt personer till
resor i enskihle angeläget dieter, skola draga en chartas-afgift utaf 5 Rrdr. Om nu
denna afgift får qvarstå i nyssåberopade 4 §• och för samma handling en lika be¬
skaffad afgift, men till olika belopp, äfven upptages i en annan §., utan ringaste
antydan hvarken i §:s rubrik eller annorstädes om orsaken härtill, så skall ju, vid
författningens tillämpning, villrådighet oundvikligen uppkomma. Man ser på 2:ne
ställen serskilde chartae-afgifter bestämda för en och samma ha dling. Man skall
då naturligen göra sig den frågan: Är det lagstiftarens mening, att blott den
ena eller att begge afgifterne skola utgå, samt i förra fallet hvilkendera af-
giften, då de lill beloppet äro olika? Och denna ovisshet skall alltid hafva
till följd, att Kronan understundom bekommer begge afgifterne, understundom
Bcvillnings-Utskottets Uti,it ande, IV.-o 29.
27
allenast flen ena och då kanske den, sorn utgör minsta beloppet allt efter
de olika åsigler, som vid de olika tillfällena förmå att göra sig gällande.
Hvad nu blifvit anmärkt, gäller äfven i afseende å Kong1. Majus Pass
för skepp nutd lastning till B ar håres kostater ne eller andre utrikes orter. För
dessa pass, som vanligen benämnas för Turkiska sjöpass, är chartae afgiflen
af Utskottet beräknad efter den fordna Canzli-gebuhren, till allenast 25
R:dr; men man finner af 2:dra mom. i 4 §• > att den egentliga chartan för
dessa handlingar utgör 24 sk , hvilken charta man således bordt tillägga
canzli-gebuhren för att få chartre-beloppet, sådant det nu utgår, oför-
ändradt.
Elt annat misstag ligger deruti, att chartae-afgiften för lejde- och pär-
dons-bref, och för bevis från Justitiae-Stats-Ministern på anmälan om utgif-
vande af tidningar, ej heller blifvit beräknad Lill mer än hvad, som i lösen
för dessa bevis tillförene erlagts, eller 3 R:dr. Utskottet torde viii icke vil¬
ja bestrida, att, innan lösen för ifrågavarande handlingar indrogs Lill Stats¬
verket och förvandlades till chartae-sigillatae-afgift, de samma belädes med
stämpladt papper, hvars belopp jemväl i Författningen var bestämdt. Båda
afgifterne hafva också hittills blifvit erlagde, nemligen i;o efter ira mom.
i 4 §• nied 12 sk. för hvarje ark, som handlingen innehållit, och efter 10 §.
med 3 R:dr, såsom ersättning för canzli-gebuhren. Sedan Utskottet tagit
bort 10 §. och förändrat rubriken till den i stället föreslagne 5 §. så, att
der icke förekommer ett ord om den serskilda chartae-afgift, sorn motsvarar
canzli-gebuhren, så frågas: hvad säkerhet har Kronan derföre, att båda af¬
gifterne äfven hädanefter skola utgöras? Månne det icke här kan gå på
samma sätt, som jag anmärkt lätteligen kunna vid passens chartering blifva
händelsen? Utskottet har äfven, vid chartte-afgiftens bestämmande för
Kongl. Maj:ts domar och utslag, förbisett stadgandet uti i mom. af 4 §•» att
enligt den der införde tariff, desse handlingar skola efter arktalet, med 1
R:dr 24 sk. för hvarje ark, charteras, och af denna anledning utfördt char-
tas-afgiften för besagde handlingar till allenast det belopp, som fordom erla-
des såsom lösen för desamma. När man läser näst ofvanför den åberopade
tariffen följande föreskrift: Vid desse nu uppräknade Verk, Embetsställen
och Myndigheter (hvaribland uttryckligen nämnas Justitia:- och öfrige De¬
partementen af Kongl. Maj:ls Canzli) skota alla handlingar under hvad be¬
nämning som helst, och hvilka ej finnas här nedan eller serskildt
i denna f örordning om för malde, charteras som följer: Och när man
Bevil/nings-Utskoltets Utlåtande _, N.-o 29.
sedan uti den påföljande af Utskottet föreslagne 5 §. får se Kongl. Maj:ls
Domar och Utslag serskildt qpt för middle, utan ringaste upplysning om orsa¬
ken dertill, skall man icke då häraf nödgas, äfven emot sin vilja, draga den
slutföljden, att desse domar och utslag numera äro undanlagne från det all¬
männa stadgandet om handlingars chartering, och alt de således endast böra
draga den stämplade pappersafgift, som i 5 §. blifvit utsatt, under det alt
man på samma gång måste beklaga sig öfver den tvetydighet, som råder uti
Författningens uppställning?
Jag anser mig icke ega tillräcklig skicklighet uti det i allmänhet såsom
serdeles både svårt och vigtigt ansedda lagstiftare-kallet, för att våga före¬
slå någon utväg till alhjelpande af de tvetydigheter, som, genom dc af mig
nu anmärkte misstag vid den beslutade lagförändringen, komme att den
nva chartre-sigillatae-författningen vidlåda. Måhända torde ej heller någon
rättelse, med redactionsförändringens bibehållande i dess nu befintliga skick,
blifva möjlig att på ett tillfredsställande sätt tillvägabringa; men jag har
ansett det nyttigt och nödigt att å förhållandet fästa Rikets Ständers upp¬
märksamhet, med anmälan, det jag befarar, att sammanslagningen för med
sig oreda och misstag uti ännu flera fall än dem, jag lyckats upptäcka och
här nu angifvit, på det Rikets Ständer må blifva i tillfälle att, i anledning
häraf, antingen besluta ett återgående till den redaetion, som finnes uti nu
gällande chartae-sigillatse-förordning, hvilket onekligen vore det säkraste
medlet alt oredan alldeles förekomma, eller ock vidtaga sådana andra åtgär¬
der, för vinnande af detta ändamål, som sakens vigt synes påkalla.
Slutligen har jag funnit mig föranlåten tillkännagifva, det jag icke kun¬
nat gilla det försvar, Utskottet för sig uppstäldt emot den inom eli Riks¬
stånd gjorde armärkningen, i fråga om chartering af deduetioner och con-
tra-deduetioner. Att, såsom Utskottet gjort, införa uti en §., som endast
angår chartering af handlingar, hvilka från Kongl. Maj:ts Canzli utgå,
en chartae-sigillatae-afgift för handlingar, som dit ingi!vas, det synes mig
vara nog besynnerligt, och att dertill, såsom Utskottet också gjort, kalla
denna afgift för deduetions-afgift, sedan man beslutat, att från författnin¬
gen borttaga allt, som antyder, det en del af cbartEe-bevillningen innefattar
ersättning för de fordna canzli-sportlerne, gör besynnerligheten ännu större.”
Af Herr Doctor Sandberg, A.: ”Genom den af Utskottet vidtagna åtgär¬
den att sammanslå 5 och io §.§. i gamla Författningen, föranledas osäker¬
het
Bcvillnings-Utskottets Utlåtande, N.-o 29.
het och tvetydighet vid tillämpningen. Så t. ex. vet man na ej med viss¬
het, om en Kongl. Resolution skall blott, enligt 5 §. i förslaget, beläggas med
6 R:drs charta, eller om den tillika bör förses med charta på i R:dr 24
sk., enligt 4 §♦ 1 mora. 6:te afdeln. Men i gamla Författningen är det tyd¬
ligt, att förstnämnde 6 R:dr endast utgöra lösen eller ersättning för Canzli-
gebuhr och och sportler. —- Ej eller vet man med visshet, om pass för resa
till utrikes ort skall blott förses med 4 R:drs charta, enligt 5 §. i nya för¬
slaget, eller om det tillika skall charteras med 5 R:dr, enligt 4 §• 3 morn.,
Uti gamla Författningen är det deremot tydligt, att förstnämnde 4 R:dr
äfvenledes utgöra endast lösen eller ersättning för Canzlie-gebiihr och sport¬
ler. — Och man kan i allmänhet af det nya förslaget ingalunda urskilja
hvad, som skulle vara egentlig chartering och hvad, som utgår såsom ersätt¬
ning för Ccnzlie-gebuhr och sportler. — Om Utskottet antagit Prestgstån-
dels förslag och uti 5 §. gifvit rubriken en sådan ordalydelse, att den der¬
uti förekommande chartering äfven innefattade Canzli-gebuhrs- och sportel-
ersättning, samt sedermera uti 2:ne columner utfört serskildt beloppet af
denna ersättning och serskildt den egentliga chartan, så hade otydligheten
och oredan till någon del kunnat undanrödjas. Men när nu sådant icke
skedt, torde det kanske vara rådligast att bibehålla 5 och 10 §§., sådane de
lyda uti nu gällande Chartas-Sigillatae-Förordning. — Ingen motion eller an¬
märkning från något Riksstånd, utan blott Höglofl. Utskottets förbättrings-
lust har föranledt detta förändrings-förslag uti en gammal författning, vid
hvilken man är van; och, oaktadt hvad man talat om förenkling, kan jag
icke inse någon annan vinst af förrberörde förändring än större vidlyftighet,
— större osäkerhet och tvetydighet vid tillämpningen, — en större obelå¬
tenhet med det höga Chartaebeloppet, hvars orsak man icke mera igenfinner
i förordningen, — och kanske någon gång verkliga misstag och förluster
för staten.
Uti 6 §. af nu gällande Förordning, hvarest från stämpladt papper
befrias: Ansökningar, som röra Akademier med Jlere, hade för tydlighetens
skull bordt tilläggas under rubriken Ansökningar: — om examina och sti¬
pendier vid högre celi lägre Läroverk; emedan det blifvit upplyst, att oviss¬
het och olikhet i detta afseende egt rum.”
Bih. till R. St. Fröt. 1845. 5 Sami. 1 Ajd. 14 Haft.
5
STOCKHOL M, Lundberg 8C. Comp. 184S.
Bevillninga-Utskattets Memorial, IV:o 3o.
I
N:o 50.
Ant. till Exp.-Uuk. d«n 19 Mars, kl. 3 e. rn.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut angående
Ttillbevillningen.
Sedan samtlige Riks-Stånden numera, enligt till Utskottet ankomne
Protocolls-utdrag, fattat hufvudsakliga beslut afven i de delar af Utskot¬
tets betänkande, N:o 12, angående Tullbevillningen, hvilka varit till Ut¬
skottet återremitterade och föranledt dess serskilda utlåtande, N:o 26, så
får Utskottet nu afgifva förslag till sammanjemkning af de olika beslut,
hvari Riks-Stånden vid detta ärende stannat, samt, för den händelse slik
sammanjemkning icke kan åstadkommas, till de propositioner, enligt hvil¬
ka omröstning lärer böra i Förstärkt Stats-Utskott anställas.
1 afseende å grunderna för tulllaxe-regleringen, hade Utskottet, i öf¬
verensstämmelse så väl med Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer af den 6 Augusti 1844, angående Tulltaxan, som med flere till
Utskottet remitterade motioner i ämnet, ansett sig icke böra afvika från
de allmänna grunder, hvarpå sednaste Tulltaxa hvilar, utan tillstyrkt Ri¬
kets Ständer att, med fästadt hufvudsakligt afseende å innehållet af be¬
rörde Nådiga Skrifvelse, vidblifva grunderna för nu gällande Tulltaxa och
följaktligen icke i andra fall besluta ändring uti der förekommande spe¬
ciella bestämmelser, än antingen för att dessa måtte blifva bragte i öfver¬
ensstämmelse med de derom af Kongl. Maj:t efter Taxans utfärdande re¬
dan, enligt allmänna Kungörelser eller Circulär-bref, vidtagne jerrikningarj,
förklaringar och ändringar, eller för att vid berörde grunders* tillämpning
fästa ett skyldigt afseende å innehållet af in kom ne motioner, af hvilka de
flesta afsett landets financiella betryck och behofvet att inskränka en all¬
mänt öfverklagad, högt uppdrifven, import af öfverflödsvaror samt att lifva
den inhemska industrien och inrikes rörelsen, och en del åter att, för
befrämjandet och underlättandet af landets export, utförselsafgifterne å
åtskillige varor måtte borttagas, eller ändtligen för att, till större säkerhet
ftgh lätthet vid tullbehandlingen, de artiklar, som varit förtullade med
Bih, till R, St, Prat. 184S j 5 Sami, 1 A/d, l5 Hä/U I
2
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3o.
■viss procent efter uppskattningsvärdet, måtte, så vidt sådant funnits möj¬
ligt, blifva åsatte bestämdt värde och tull efter vigt eller annan grund.
Riks-Ståndens Protocoll innehålla, att, i anledning af denna Utskot¬
tets framställning, Ridderskapet och Adeln beslutat, att, lemnande oför¬
ändrade nu gällande Tulltaxas utförsels-tullar, dem Kongl. Maj:t i alla fall,
enligt sin grundlagsenliga rättighet, vore i tillfälle att, i förhållande till
de olika näringsgrenarnes varande eller blifvande behof af lindring eller
uppmuntran, nedsätta eller upphäfva, i afseende på införselstullarne vid¬
blifva bestämmelserna i samma Taxa, med de af Kongl. Maj:t redan vid¬
tagne samt genom allmänna Kungörelser och Circulär-bref tillkännagifne
jemkningar, förklaringar och ändringar, med undantag endast för varu-
artiklarne: lackerade Bleckslagare-arbeten, Broderade arbeten, Cider, Garn,
Salt och The, samt de artiklar, sorn funnos upptagne i den Tariff, som
åtföljde Grefve Cronhjelms, Utskottets Betänkande vidfogade, reservation,
angående hvilka alla Ridderskapet och Adeln ville serskildt fatta beslut;
Preste-Ståndet åter, som beslutat att genomgå Utskottets Betänkande
punktvis och i hela dess föijd, funnit någon dess åtgärd i afseende på det
ifrågavarande tillstyrkandet icke erforderlig;
Borgat e-Ståndet laggt denna punkt till bandlingarne; samt
Bonde-Ståndet bifallit Utskottets berörde yttrande, likväl med förbe¬
håll, att framdeles vid bestämmande af den tull, som måtte anses lämp¬
lig för de varor, hvilka i nu gällande Taxa äro till in- eller utförsel för-
budne, få serskildt pröfva, om anledning förekomme att hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att dessa förbud till större eller mindre del må
upphöra.
Som Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden sedermera, vid pröfningen
af Utskottets förslag till speciella bestämmelser, bifallit, hvad Utskottet
hemställt, angående de af Kongl. Maj:t, under den sedan sednaste Tulltaxas
utfärdande förflutna tid, stadgade förändrade bestämmelser å en del ar¬
tiklar och någon annan skiljaktighet emellan nämnde Stånds samt Ridder-
skapets och Adelns i detta afseende fattade beslut icke förefinnes, änden,
som uppkommer deraf, att Ridderskapet och Adeln utan någon förändring,
men de öfrige Stånden med de för artiklarne: Bokbindare-cloth, Fosfor,
Jern, gjutet, Bomber och Kulor, champlounerade till visst mått och renfi-
lade, Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare, samt finare och gröfre
Lavetter, — chemiskt teckniska preparater, och Stenkol, Stenkolsstybb eller
Bevillnings-Uts kol tets Memorial, N:o 3o. 3
cirtdres samt Cohes eller afsvaflade Stenkol, af Utskottet föreslagne jernk-
ningar och afvikelser, bibehållit de af Kongl. Maj:t sedan sista Riksdag i
Taxan meddelade förklaringar och ändringar; så och då dessa skiljaktig¬
heter uti Riks-Ståndens beslut, angående hvilkas sammanjemkande Utskot¬
tet här nedan kommer att föreslå erforderlige åtgärder, äro af den mindre
väsendlliga beskaffenhet, att, ehvad Ridderskapets och Adelns eller de tre
öfrige Ståndens beslut blifva gällande, Riks-Slånden redan nu kunna anses
hafva i allmänhet hiträdt, hvad sålunda blifvit af Kongl. Majit stadgadt,
samt enär de ändringar i öfrigt uti gällande Taxa, som i följd af Riks-
Ståndens med anledning af Utskottets förslag fattade serskilte beslut kun¬
na komma alt af Rikets Ständer antagas, icke, enligt Utskottets åsigt,
göra rubbning i sjelfva grunderna för den nuvarande Tulltaxe-regleringen,
tror Utskottet annan jemkning ai' hvad Riks-Stånden hvar för sig yttrat
och beslutat, i afseende å Utskottets ifrågavarande lillstyrkande, icke vara
af nöden, än att deråt beredes någon mera allmänlighet, hvadan Utskottet
hemställer, att Rikets Ständer måtte förena sig om det förklarande,
att de, med fästadt hufvudsakligt afseende å innehållet af Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer af den 6 Augusti 1844,
angående Tulltaxan, i allmänhet vidblifvit grunderna för nu gäl¬
lande Taxa och icke i andra fall beslutat ändring uti der före¬
kommande speciella bestämmelser, än antingen för att desse måtte
hringas i öfverensstämmelse med de derom af Kongl. Majit efter
Taxans utfärdande redan, enligt allmänna Kungörelser och Cir-
culärbref, vidtagne jemkningar, förklaringar och ändringar, eller
ock för att vid berörde grunders tillämpning lemna någon upp¬
märksamhet åt de i afgifne motioner gjorde framställningar, äf¬
vensom för åstadkommande af ett ändamålsenligare förtullnings-
sätt genom utbyte af värde-förtullning mot förtullning efter vigt
eller annan grund.
Hvad dernäst angår den i berörde Nådiga Skrifvelse förekommande
fråga om Spanmålstullen, i hvilket afseende Utskottet hemställt, att Ri¬
kets Ständer ville biträda Kongl. Majits Nådiga framställning om bibehål¬
lande af nu gällande bestämmelser för denna nödvändighetsvara under yt¬
terligare tre år, eller till 1847 års slut, samt medgifva, att den tullinkomst,
som för utländsk spanmål under liden inflyter, varder öfverlemnad till
Kongl. Majits disposition, för att användas till undsättning åt inbyggar¬
ns i de orter, som af missväxt hemsökas, hafva Ridderskapet och Adeln
4
Bevillningf-U(skottets Memorial t N.o So.
bifallit denna hemställan, med den jemkning, att deri orden ”under tiden”
skulle utbytas mot orden ”intill nästa Riksdag”; Preste-Slåndet godkänt
tillstyrkandet med den förändring, att införselstullen å Hvete, nu bestämd
till 2 R:dr, borde höjas till 3 R:dr tunnan; samt Borgare- och Bonde-
Stånden till alla delar bifallit Utskottets ifrågavarande hemställan.
Beträffande först Ridderskapets och Adelns omförmälda skiljaktighet,
så enär densamma icke rörer sjelfva bevillningen, lärer, med stöd af 75
§. Riksdagsordningen,
vid den af de tre öfrige Stånden i detta afseende godkända
lydelse böra förblifva.
Vidkommande sedermera Preste-Ståndets åtgärd, att för dess del å
Hvete bestämma 3 R:dr införselstull å tunnan, får Utskottet hemställa,
att nämnde Stånd behagade, med frånträdande af sagde beslut, lika med
de öfrige tre Stånden, för delta sädesslag bibehålla den nuvarande tullen
af 2 R:dr tunnan; men för det fall, att denna framställning icke vinner
bifall, lärer, enär frågan direct inverkar på bevillningens belopp, omröst¬
ning deröfver böra anställas, i hvilket afseende Ulskottet föreslår en så
lydande voterings-proposition:
l:o.
Den, sorn gillar Utskottets förslag, alt för Hvete bör bibehållas nu¬
varande införselstull af 2 R:dr Banco tunnan, röstar.
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages tullen å sagde sädesslag till 3 R:dr tunnan.
Utskottets hemställan, att Rikets Ständer ville, med erkännande af
Kongl. Maj:ts rätt, i afseende på förbuds utfärdande mot in- eller utför¬
sel af varor, besluta, att älven å de artiklar, som fortfarande komme att
förblifva förbudne, tullafgifter böra utsättas, för att icke genom bristande
tullbestämmelser något band må läggas på Kongl. Maj:ts rätt att förbuden
upphäfva, och att i sådant afseende måtte antagas de eventuella bestäm¬
melser, sorn af Rikets sist församlade Ständer å dessa artiklar stadgades,
har blifvit af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden godkänd, äfvensom af
Ridderskapet och Adeln, men med den jemkning i ordalydelsen, att der¬
uti, i stället för orden ”med erkännande af Kongl. Maj:ts rätt i afseende
Bevillnings-Utskoltels Memorial, N:o 3a.
på förbuds utfärdande", skulle införas orden ”i anseende till Kongl. Maj:ts
rätt att utfärda förbud’’.
Då emedlertid, på sätt nämndt är, tre Stånd gillat den af Utskottet
föreslagna lydelse, torde', utan afseende å berörde af Ridderskapet och
Adeln deruti i någon rnon beslutade förändring,
böra vid Utskottets hemställan förblifva.
Jemte det Utskottets hemställan, att Herrar Printzensköld^ och Lun¬
delii yrkanden om inskränkning i införselsrättighelen till vissa hamnar af
en del varor, icke nu måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda,
blifvit af alla Stånden gillad, och dess framställning, att, då öfver vissa
delar af Herr Gustafssons och Pehr Mattssons motioner serskildt utlåtande
komnie att afgifvas gemensamt af Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskotten, yttrande i dessa delar nu icke syntes erfordras,
blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet laggd till hand-
lingarne, af Preste-Ståndet formligen godkänd, samt af Bonde-Ståndet lem-
nad utan serskildt yttrande; vid hvilket förhållande någon vidare åtgärd
angående dessa punkter
icke från Utskottets sida nu lärer finnas påkallad,
hafva Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden till alla delar bifallit Utskot¬
tets tillstyrkande, i anledning af Herr Nordenankars motion, att Rikets
Ständer mätte uttrycka underdånig önskan om förstärkande i allmänhet af
tullcontrollerna och bevakningen, derest Kongl. Maj:t, efter vederbörandes
hörande, finner sådant vara af behofvet påkalladt; men Ridderskapet och
Adeln, jemte godkännande i öfrigt af sagde tillstyrkande, stadgat, att der¬
uti näst efter ordet ”bevakningen” skulle tilläggas ”äfven med beväpnade
fartyg"; och lärer, då sålunda tre Stånd gillat den af Utskottet föreslagna
lydelse,
densamma böra blifva gällande.
I afseende å sjelfva Tulltariffen och de deruti af Utskottet i Betän¬
kandet N:o 12, angående tullbevillningen, samt Utlåtandet N:o 26, i anled¬
ning af de vid berörde Betänkande gjorda anmärkningar, tillstyrkte än¬
dringar, har hvad Utskottet föreslagit blifvit af samtlige Stånden god-
kändt, utom för följande här nedan omförmälde artiklar, rörande hvilka
6
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3o.
olika beslut äro fattade; men innan Utskottet föreslår dels lämpligaste sät¬
tet för skiljaktigheternas sammanjemkande, dels de volerings-propositioner,
hvarefter, i de fall, der sammanjemkning icke kommer att ega rum, om¬
röstning bör verkställas, har Utskottet trott sig böra uppställa och på för¬
hand meddela de allmänna grunder, Utskottet ansett sig härvid böra följa,
hvarvid Utskottet vidblifvit de åsigter, som vid sistförflutne Riksdag i
dessa hänseenden gjordes gällande, nemligen:
a) i afseende å inbjudningarne:
l:o att, der tre Stånd varit om ett beslut ense, Utskottet i allmänhet
inbjudit det fjerde att, med frånträdande af dess derifrån skiljaktiga me¬
ning, instämma i de öfriga Ståndens;
2:o alt om två Stånd i någon punkt gillat Utskottets förslag, men de
två andra deri fattat, vare sig lika eller sinsemellan skiljaktiga från hvad
Utskottet hemställt, afvikande beslut, Utskottet vanligen inbjudit dessa
två sistnämnde att med de begge förra sig förena; samt
3:o att, om tre Stånd ogillat, hvad Utskottet föreslagit, men ändock
stannat uti sinsemellan olika beslut, Utskottet ansett sig böra till dem
hemställa, att med det fjerde, Utskottets förslag godkännande, Ståndet in¬
stämma ; samt
b) i afseende på omröstningarne:
att, för den händelse förslagen till sammanjemkning icke antagas, vo¬
teringar böra ega rum i alla de fall, der SLånden stannat i olika beslut,
l:o om in- eller utförsels-afgifternes belopp;
2:o om rubrikernes lydelse, så vida nemligen genom förändringen af-
setts utvidgning eller inskränkning i de varuslag, som eljest kunnat under
artikeln inbegripas, såsom en följd hvaraf Utskottet icke uppställt vote-
rings-propositioner i de fall, då en beslutad redactionsförändring icke kun¬
nat anses medföra omförmälde resultat, utan har Utskottet vid sistberörda
förhållande trott tre Stånds beslut böra utan votering förblifva gällande;
och
3:o om en varas högre eller lägre tullvärde, enär detsamma inverkar
på beloppet af nederlags- med flere afgifter.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3o.
7
De beslut rörande Tulltariffen, hvari Stånden skilja sig, äro följande:
Alabaster, — Preste- oell Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets förslag,
arbetad, att denna rubrik borde förtullas efter vigt med 1 R:dr 24 sk.
ej speci- värde och 16 sk. införselstull per W; Borgare-Slåndet har godkänt
ficcrad' det föreslag na tullvärdet, men bestämt införselstullen till 12 sk.
S<:det; hvaremot Ridderskapet och Adeln bibehållit gällande Taxas
bestämmelse, nemligen förtullning efter värde med 15 procent.
Så vida icke Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet vilja
frånträda deras berörda sinsemellan stridiga beslut och instämma
i Preste- och Bonde-Ståndens, blir omröstning nödig först till
utrönande af hvilketdera utaf de två förstnämnde Ståndens beslut
skall utgöra contra-proposition i den hufvudsakliga voteringen,
enligt följande proposition:
2:o.
Den, som vill, att till contra-proposition i hufvudfrågan skall
antagas Borgare-Ståndets beslut, att, med godkännande af Ut¬
skottets förslag till förtullning efter vigt och till 1 R:dr 24 sk.
värde S>:det, införselstullen å Alabaster, arbetad, ej specificerad,
skall bestämmas till 12 sk. per ©, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer Ridderskapets och Adelns beslut, att, med
bibehållande af nuvarande förtullningssätt efter värde, införsels¬
tullen skall fortfarande utgöra 15 R:dr för hvarje 100 R:dr varu¬
värde att utgöra contra-proposition;
samt sedermera i hufvudsaken, hvarvid propositionen bör lyda
sålunda:
3:o.
Den, som bifaller Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden
godkända förslag, att Alabaster, arbetad, ej specificerad, skall
förtullas efter vigt med 1 R:dr 24 sk. värde och 16 sk. införsels¬
tull 15:det, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
_r. AT . , (l:a alternativet) Borgare-Ståndets beslut;
innei ej, an aaes. alternativet) Riddersk. och Adelns beslut.
s
Bevillnings-Utskottets Memorial, N',o 3o.
Alun: andra slag. Härvid anmärkes endast till rättelse det i den af
Utskottet upprättade tariff förelupna tryckfel att qvantiteten för
tullberäkningen finnes utsatt i %, men hvilket bör vara L%.
Angelica, Anis, Antimonium crudum eller Spiesglans. Preste-, Borgare-
och Bonde-Stånden hafva, lika med Utskottet, ansett nuvarande
utförselsafgifter å hvardera af dessa artiklar, nemligen 1 rst. per
S;, böra upphöra; men Riddeiskåpet och Adeln bibehållit de¬
samma.
Utskottet hemställer, att sistnämnde Stånd måtte frångå detta
dess beslut och instämma i de öfriges; men för den händelse att
Ridderskapet och Adeln icke finner sig härå kunna fästa afseen¬
de; lärer omröstningar böra ega rum eniigt följande voterings-
propositioner:
Den, som gillar Utskottets förslag, att Angelica bör afgiftsfritt
Vinner Nej, kommer nuvarande utförselstull, 1 rst. per W, att
derå bibehållas.
Den, som, lika med Utskottet, vill, att Anis skall vara fri
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel att fortfarande vidkännas
1 rst. tull per W vid utförsel.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att för utförsel af
Antimonium crudum, eller Spiesglans, tullfrihet bör ega rum,
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, skall nuvarande utförselstull derå, 1 rst. per %,
förblifva gällande.
få utföras, röstar
den, det ej vill, röstar
5:o.
från utförselsafgift, röstar Ja;
röstar
Ja;
Apo-
Bevil,'nings-Utskotlets Memorial3 N\o 3o.
9
-Apot heks varor. I afseende å Apotheksvaror hvilka, enligt gällande taxa,
för såvidt de deri icke äro specificerade, endast få införas af
Apothekare eller dem, som erhållit Sundhels-Collegii tillstånd att
med sådana varor idka handel, samt, ehvad de äro att anse
såsom enkla eller sammansatta, dervid åtnjuta tullfrihet, så vid
in- som utförsel, hade Utskottet i dess Betänkande N:o 12 före¬
slagit upphörande af berörde inskränkning i införselsrättigheten,
och i öfrigt hemställt, att införselslull borde åsättas de erikla
medicinalierne med 10 och de sammansatta med 20 procent af
värdet.
Sedan, i anledning af detta Utskottets tillstyrkande, hvilket
Preste- och Bonde-Stånden bifallit, men Ridderskapet och Adeln,
genom dess åtgärd att bibehålla nuvarande bestämmelser för
Apotheksvaror, ogillat, Borgare-Ståndet återremitterat artikeln,
samt Utskottet, i häröfver afgifvet utlåtande N:o 26, förklarat
sig icke hafva funnit skäl att frångå dess förra förslag i denna
del, så hafva, vid den häraf föranledda ytterligare pröfningen
af frågan, Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-
Stånden vidblifvit deras förra deri fattade beslut samt Borgare-
Ståndet, lika med de två sistnämnda Stånden, godkänt Utskottets
förslag.
Hvad nu först angår frågan om inskränkning till vissa personer i
rättigheten aLt den ifrågavarande artikeln införa, så enär Preste-,
Borgare- och Bonde-Stånden, genom godkännandet af hvad Ut¬
skottet rörande artikeln i allmänhet föreslagit, bifallit upphö¬
randet af ifrågavarande inskränkning, hvilken icke lärer få an¬
ses kunna hafva inflytande på bevillningens belopp,
torde vid Utskottets förslag i denna del böra förblifva.
Beträffande sedermera frågan, huruvida införselsafgifter böra e»a
runi eller ej, hemställer Utskottet, att Ridderskapet och Adeln ville
afstå från sitt och biträda de öfriga Ståndens beslut i detta af¬
seende, men om denna inbjudning icke varder antagen, kommer
omröstning att häröfver anställas, enligt en så lydande propo¬
sition :
Bih, till R, St, Brot, 1S4S^ S Sami, 1 Afd, tS Haft,
%
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, N:a 3o\
7:o.
Den, som bifaller U (.skol te Is, af Preste-, Borgare- och Bonde-
Stånden godkände, förslag till bestämmelser angående Apotheks-
varor, nemligen:
”Apotheksvaror i denna taxa ej specificerade":
"enkla medicinalier . . 100 Rdrs värde 10 Rdr införselstull,”
"sammansatta .... 100 Rdrs värde 20 Rdr införselstull,”
röstar Ja;,
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, komma, jemlikt Ridderskapet och Adelns beslut,
Bestämmelserna för denna artikel att blifva följande:
”Apothekvaror, i denna taxa ej specificerade”,
”enkla eller sammansatta ..... fria vid införsel”;
blifvande i begge fallen nuvarande tullfrihet vid utförsel
bibehållen.
Barks, Ek-. Borgare- och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets förslag:
om nedsättning till 12 sk. tunnan i utförselstullen å denna arti¬
kel; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bibe¬
hållit den nu gällande utförselsafgiften af 24 sk. tunnan; och kom¬
mer alltså, derest sistnämnde två Stånd ej vilja från delta deras;
beslut afstå och förena sig med Borgare- och Bonde-Stånden,,
följande omröstning att anställas:
8:o.
Den, som gillar Utskottets hemställan, alt utförselstullen å Ek¬
bark bör nedsättas till 12 sk. tunnan, löstal¬
ja ;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer sagde utförselsafgift att bibehållas vid!
dess nuvarande belopp, 24 sk. tunnan.
Ben,, andra slag. Vid den under artikeln Ben förekommande rubriken
Andra slag, oarbetade, hade Utskottet icke föreslagit någon än¬
dring i nuvarande utförselstull 3 sk. Lispundet,. hvilken ock blif¬
vit af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-Ståndens
Bevillning*,--Utskottets Memorial, N:o 3o 11
bibehållen; men Borgare-Ståndet har deremot nedsatt utförsels-
tullen till 1 sk. Lispundet; och såvida detta beslut icke frånträdes,
måste frågan afgöras genom omröstning, efter en så lydande vote¬
ringsproposition:
9:o
Den, som anser, att, i öfverenstämmelse med Utskottets åsigt,
ulförselstullen å den under artikeln Ben upptagna rubriken An¬
dra slag, oarbetade, bör bibehållas vid dess nuvarande belopp 3
sk. Lispundet, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer sagde tullafgift att nedsättas till 1 sk.
Lispundet.
Bilder, andra slag. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt
Utskottets i afseende å denna artikel gjorda framställning att ut¬
byta förtullningssättet efter värde mot det efter vigt samt be¬
stämma värdet lill 1 Rdr 12 sk. och införselstullen till 12
sk. per TE; hvaremot Ridderskapet och Adeln lemnat nuvarande
tullbestämmelse, nemligen 10 procent af varuvärdet, oförändrad.
I den händelse Ridderskapet och Adeln icke, med frånträdan¬
de af detta dess beslut, förenar sig med de tre öfrige Stånden,
får Utskottet, för frågans afgörande genom votering, föreslå föl¬
jande omröstning:
10:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt artikeln Bilder, an¬
dra slag, bör förtullas efter vigt med 1 Rdr 12 sk. värde och
12 sk. införselsafgift Skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer artikeln att fortfarande införlullas med
10 Rdr för hvarje 100 Rdr varuvärde.
12
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3o,
Bleckslagarearbeten, ej specificerade.
lackerade, I afseende å Bleckslagarearbeten hade Utskottet föreslagit för-
olackerade. höjning i värdet till 1 Rdr och i införselstullen till 16 sk.
Skaij), för de olackerade, samt i värdet till 1 Rdr 12 sk. och i in¬
förselstullen till 20 Skålpundet för de lackerade, hvilket förslag
Bonde-Ståndet godkänt, hvaremot Ridderskapet och Adeln för de
olackerade bibehållit bestämmelserna i 1841 års taxa, nemligen
32 sk. värde och 8 sk. tull per W, och för de lackerade väl an¬
tagit det af Utskottet åsätta värdet, men bestämt införselstullen
till endast 15 sk. Skålpundet, samt Borgare-Ståndet ej blott för de
olackerade, lika med Ridderskapet och Adeln, vidblifvit gällan¬
de taxa, utan äfven för de lackerade bibehållit nuvarande värde
40 sk. och införselstull 10 sk. Skålpundet; men som Preste-Ståndet
återremitterat artikeln och Utskottet i anledning deraf öfver den¬
samma ytterligare sig utlåtit, samt dervid förklarat sig sakna an¬
ledning att afvika från dess förra tillstyrkande, har frågan ånyo
kommit under pröfning i Riks-Stånden, hvarvid Ridderskapet
och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden vidblifvit deras
förut fattade nyssberörde beslut, samt Preste-Ståndet biträdt Ut¬
skottets förslag.
Såvida icke Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet vilja
frånträda, hvad de hvar för sig angående denna artikel stadgat
och instämma i Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden gillade,
förslag, lära följande voteringar böra anställas:
liro.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för Bleckslagarearbeten,
ej specificerade, olackerade, bör antagas 1 Rd:rs värde 16 sk.
införselstull per W, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer, jemlikt Ridderskapet och Adelns samt
Borgare-Ståndets beslut, nuvarande värde 32 sk., och införselstull
8 sk. per W att derå bibehållas.
12:o.
Om Contra propositionen:
Den, som vill, att till contraproposition i hufvudvoteringen om
Bevill/iiiigs-Ulskotlets Memorial, N:o 3o.
13
Bleckslagare-arbeten, ej specificerade, lackerade, skall anlagas
Ridderskapet och Adelns beslut, att, med godkännande af det
utaf Utskottet derå föreslagna värde, i R:dr 12 sk., införselslul-
len skall bestämmes till i5 sk. skålp. röstar
Ja;
den, det ej vill; röstar Nej.
Vinner Nej, kommer contrapropositionen att utgöras af Borgare-
Ståndels beslut, att för denna artikel skola bibehållas gällande
taxas bestämmelser, nemligen 4o sk. värde och 10 sk. införsels-
afgift per skålpundet.
10:0.
I hufvudsaken:
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å B/eckslagarear-
beterij ej specificerade, lackerade, tull värdet skall bestämmas till
i R:dr 12 sk. och införselslullen till 20 sk. skålp., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages:
(i:a Alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut.
(21a Alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Preste- och Borgare-Stånden hafva, lika med Utskottet, ansett
värdet och utförselslullen å Blodiglar böra höjas, det förra till
10 och den sednare till 5 R:dr skålp.; Bondeståndet har väl bi¬
fallit den föreslagna förhöjningen i värdet, men uppsatt utförsels¬
tullen till endast 3 R:dr pr skålp.; hvaremot Ridderskapet och
Adeln vidblifvit gällande taxas bestämmelser, nemligen 5 R:dr
värde och 2 R:dr utförselstull skålpundet.
Utskottet föreslår, att Ridderskapet och Adeln samt Bonde-
Ståndet ville frånträda deras serskildta beslut i ämnet och in¬
stämma i de två andra Ståndens. I annat fall kommer omröst¬
ning att anställas, först, huruvida Ridderskapet och Adelns eller
Bonde-Ståndets beslut skall utgöra conlraproposilion i den hut-
vudsakliga voteringen, i hvilket afseende omröstningen lärer bö¬
ra blifva så lydande:
14
Bevillnings-Utshottels Memorial> N-.O 3o.
i4:o.
Den, sorn vill, att contrapropositionen i hufvudfrågan skall
blifva det af Bonde-Ståndet fattade beslut, att, nied godkännan¬
de af det utaf Utskottet å Blodig/ar antagna värde 10 R:dr W,
utförselstullen bör bestämmas till 3 R:dr, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, blifver Ridderskapet och Ådelns beslut, att nu¬
varande bestämmelser, nemligen 5 R:dr värde och 2 R:dr utför¬
selstull pr skålp., skola bibehållas oförändrade, contraproposition.
Omröstningen i hufvudfrågan kommer derefter att anställas ef¬
ter följande proposition:
i5:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Blodiglar värdet bör
förhöjas till 10 R:dr och ulförselstullen till 5 R:dr skålp., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nei, antages:
(i:a alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
(a:a alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut.
Blommor■» För denna artikel hafva Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
artificiella. antagit Utskottets förslag till förhöjning i införselstullen
R:dr skålp.; men Ridderskapet och Adeln bibehållit nuvarande
införselsafgift i5R:dr pr skålpundet. Derest icke sistnämnde Stånd
frångår detta sitt beslut och biträder de öfrige Ståndens, bör om¬
röstning ega runi på följande sätt:
16:0.
Den, som, lika med hvad Utskottet hemställt, anser införsels¬
tullen å Artificiella Blommor böra höjas till 25 R:dr pr skålp.,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer den i gällande taxa härå bestämde in¬
förselstull, i5 R:dr skålp., att förblifva oförändrad.
Bevillning,s-Utskotlets Memorial, N.-o 3o►
15
Blyerts* Utskottets förslag,, att tullfrihet måtte ega rum vid utförsel af
Blyerts, har af Preste-, Borgare-och Bonde-Stånden blifvit gilladt,
men Ridderskapet och Adeln åter derå bibehållit nuvarande ut-
förselafgift i sk. 3 rst. Lispundet; och kommer, derest sistnämn¬
de beslut icke frånträdes, följande omröstning alt anställas.
17:0»
Den, sorn instämmer i Utskottets förslag,, att Blyerts bör af-
giftsfritt få utföras, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, blifver nuvarande utförselstull 1 sk. 3 rst.’ per
lispund derå bibehållen»
Bookbinder-Cloth. Genom General-Tull-Styrelsens Cirkulär den 26 Febru¬
arii 1842, hade denna i taxan icke inrymda artikel förklarats bö¬
ra, på sätt uti Kongl. Kungörelsen den 27 Juli 1836 är stad¬
gadt, fortfarande få införas mot 10 procent af värdet. Jemte
det Utskottet ansett den böra å behörigt ställe i taxan intagas,
hade Utskottet, i afseende såväl å förtullningssättet som tullpro¬
centen, föreslagit den jemkning, att artikeln borde förtullas efter
vigt med ett tullvärde af 3 R:dr skålpundet och derå till 26
procent antagen införselstull af 36 sk. banco.
Detta Utskottets förslag hafva Preste-, Borgare- och Bonde-Stån¬
den godkänt, hvaremot Ridderskapet och Adeln, sorn, enligt hvad
ofvan blifvit omförmäldt, utan förändring bifallit de genom all¬
männa kungörelser och cirkulärbref tillkännagifna jcmkningar,
förklaringar och ändringar, följaktligen för denna artikel bibehål¬
lit fÖrtullning efter värde med 10 procent; och såvida Ridder¬
skapet och Adeln icke, med frånträdande af denna dess skiljak¬
tighet, lika med de öfriga Stånden, instämmer i Utskottets
härom gjorda framställning, lärer omröstning böra anställas efter
en så lydande proposition:
18 0.
Ben, sorn bifaller Utskottets förslag, att, vid intagande i taxan af
IG
Bevillriings-Utskottets Memorial, N:o 3o,
arlikeln Bookbinder-Cloth, densamma bör åsältas 3 R:drs värde
och 36 sk. införsels t ull skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer sagde artikel att införtullas med io
;R:dr lör hvarje 100 R:drs uppskattningsvärde.
j.Borstar. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets
förslag, alt Borstar borde förtullas efter vigt, med derå antaget
värde af 2 R:dr och införselstull 24 sk. skålpundet, men Rid-
derskapet och Adeln åter vid blifvit nuvarande bestämmelse, eller
att vid införsel bör erläggas 33| procent af uppskattningsvärdet.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln ville frångå det¬
ta och biträda de öfriga Ståndens beslut, men om denna inbjud¬
ning icke anlages, föreslår Utskottet omröstning i följande ord¬
ning:
19:0.
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt arlikeln Borstar bör
åsättas 2 R:dr värde och 24 sk. införsels tull skålpundet; röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer artikeln att fortfarande införtullas med
33 R:dr 16 sk. på hvarje 100 R:dr varuvärde.
/Broderduk, Marle och Stramalj. För denna artikel hade Utskottet före¬
slagit, hvad Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden ock godkänt,
att, i stället för det närvarande förtullningssätlet efter aln, varan
borde införtullas efter vigt, med 20 R:dr värde och 5 R:dr tull
för rubriken ’’af silke och bomull” 5 R:dr värde och 1 R:dr 12
sk. tull för rubriken "af Ull” samt 3 R:dr 16 sk. värde och 4°
sk. tull, allt per®, för rubriken ”af bomull, lin eller hampa, en¬
kla eller blandadehvaremot Ridderskapet och Adeln bibehållit
snuvarande bestämmelser af 3o sk. värde och 6 sk. tull för den
för-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 3o,
17
första, i5 sk. värde och 3 sk. tull för den andra, samt 10 sk.
värde och 2 sk. tull, allt per aln och af högst ett qvarters bredd
för den sista af de nämnde rubrikerna, jemte föreskrift, att för
överskjutande bredd tullvärden och afgifter skola i proportion
ökas.
Såvida Ridderskapet och Adeln icke afstår från denna dess
mening och biträder de öfrige Ståndens beslut, torde följande om¬
röstning böra ega rum:
20:0.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för artikeln Brödet duk,
Marle och Stramalj bör antagas för den af silke och bomull 20
R:dr värde och 5 R:dr införselstull skålpundet, för den af Ull
5 R:dr värde och 1 R:dr 12 sk. införselsafgift per skålpund samt
för den af bomull, lin eller hampa, enkla eller blandade, 3 R:dr
16 sk. värde och 4° s^- införselstull skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej,, komma nuvarande bestämmelser att bibehållas,
nemligen, då bredden utgör högst ett qvarter, 3o sk. värde och 6
sk. införselstull alnen för den första rubriken, i5 sk. värde och
3 sk. införselsafgift per aln för den andra, samt 10 sk. värde
och 2 sk. införselstull alnen för den sista rubriken , samt för
överskjutande bredd tullvärden och afgifter i proportion ökas.
Brunsten. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets
hemställan om upphörande af utförselsafgift å denna vara, men
Ridderskapet och Adeln bibehållit den derå till 2 sk. 6 rst. Sk®,
nu bestämda utförselstull, hvilket sistnämnde beslut, derest det
vidhålles, föranleder följande omröstning:
21 :o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Brunsten bör afgiftsfritt få
utföras, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Bih. till R. St. Prot. 184S, S Sami. 1 AJd. 15 Häjt. 3
18 Bevillnings-Utskotlets Memorial, N.-o Jo-
Vinner Nej, bibehålies derå nuvarande utförselstull 2 sk. 6
rst. per Skff.
Böcker: på främmande språk, samt chartor, musikalier, not- och ritböcker.
på Svenska tryckte:
Biblar, gifne till Svenska Bibelsällskapet.
Med inbundet rent eller linieradt papper.
I afseende å artikeln Böcker, hvarvid Utskottet föreslagit den
jemkning, att den der förekommande rubriken på Svenska tryckte,
som enligt gällande taxa är åsatt 20 procents införselstull, måtte
fördelas i två, nemligen i Finland, med derå medgifven tullfri¬
het, samt i andra länder, med bibehållande af sagde nuvarande
införselstull af 20 proc., hafva Riksstånden beslutat: Ridderska-
pet och Adeln samt Preste-Slåndet, att, med bibehållande för
den sista bland de fyra serskildta rubrikerna, nemligen med in¬
bundet, rent eller linieradt papper, af nuvarande tullbestämmel¬
ser 25 procent å värdet vid införsel och tullfrihet vid utförsel,
de tre första borde sammanföras till en enda så lydande rubrik:
Böcker samt Chartor, Musikalier, Not- och Ritböcker — fria; —
Borgare-Ståndet, att, med bifall till Utskottets hemställan i öfrigt,
vid den föreslagna rubriken i Finland skulle tilläggas ”Finska ori¬
ginal-arbeten” — samt Bonde-Ståndet bibehållit nu gällande ta¬
xas bestämmelser för hela artikeln.
Som både Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet förenat
sig om ett och samma, från såväl gällande taxa som Utskottets för¬
slag afvikande, beslut, samt Borgare- och Bonde-Stånden varit af
sins emellan skiljaktig mening, anser Utskottet sig böra till des¬
se begge sistnämnde Stånd hemställa, att de ville frånträda hvar
sitt beslut och instämma i det, som blifvit fattadt af Ridderska¬
pet och Adeln samt Preste-Ståndet; men får tillika, för den hän¬
delse, att afseende härå ej varder fästad t, föreslå omröstning,
dervid Borgare-Ståndets beslut, såsom närmast instämmande med
Utskottets förslag, torde böra utgöra ja-propositionen, sedan förut
blifvit utröndt, hvilkendera meningen, Ridderskapets och Adelns samt
Bevillnings-Uiskottets Memorial j N:o 3o.
19
Presle-Ståndets eller Bonde-Ståndets, Lör blifva contraproposi-
lion i hufvud voteringen, nemligen sålunda:
22:0.
Den, som vill, att till contraproposition i hufvudsakliga voteringen
om artikeln Böcker skall antagas Ridderskapets och Adelns samt
Presle-Ståndets beslut, enligt hvilket redactionen och tullbestäm-
melserna skulle blifva följande:
Böcker, samt Chartor, Musikalier, Not-och Ritböcker—Fria Fria.
Med inbundet, rent eller linieradt papper— 100 Rdr v. — 25.— Fria,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer att till contraproposition i hufvud voterin¬
gen antagas Bonde-Ståndets beslut, att för artikeln böra bibehål¬
las nu gällande taxas bestämmelser, nemligen:
Böcker:
på främmande språk, samt Chartor, Musikalier, Not-
och Ritböcker - -- -- -- -- -- Fria Fria.
på Svenska tryckte - - - - 100 R:dr v. —20.— Fria.
Biblar gifne till Svenska Bibelsällskapet - - - Fria
Med inbundet, rent eller linieradt papper iooR:drv. —25. — Fria.
Voteringen i hufvudsaken kommer sedermera att ega rum enligt
följande proposition:
23:o.
Den, som instämmer i Borgare-Ståndets beslut, att för artikeln
Böcker skola antagas följande redactions och tullbestämmelser, nem¬
ligen :
Böcker:
på främmande språk samt Chartor, Musikalier, Not-
och Ritböcker - -- -- -- -- -- Fria Fria•
på Svenska tryckte:
i Finland, Finska original-arbeten - - - - Bria ^ .
i andra länder ----- 100 R:dr v. —20.—J "a'
Biblar, gifne till Svenska Bibelsällskapet - - Fria
20 Bcvillnings-Utskottels Memorial, N'.o 3o.
Med inbundet, rent, eller linieradt papper 100 R:di v. — a5. — Fria.
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, antages
(ira Alternativet) Ridderskapet och Adelns samt Presle-Slån-
dets beslut.
(2:a Alternativet) Bondeståndets beslut.
Caffe. Preste- och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets förslag om
förhöjning till 4 sb- i införselstullen å Caffe; hvaremot Rid¬
derskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet bibehållit den närva-
varande införselsafgiften derå, nemligen 3 sk. pr och kommer,
derest sistnämnde två Stånd icke skulle vilja, med afvikande från
berörda deras beslut, instämma i Preste- och Bonde-Ståndens
åsigt, omröstning alt anställas på följande sätt:
* a4:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å Caffe
bör höjas till 4 sk- St, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer införselsafgiften att bibehållas vid dess när¬
varande belopp 3 sk. %.
Cflicorierot Utskottets hemställan, att Chicorierot måtte tullfritt få utfö¬
ras, är af Preste-, Borgare-och Bonde-Stånden gillad, men Rid¬
derskapet och Adeln åter har bibehållit den derå nu gällande
utförselstull af 1 rst. %, och lärer, i händelse sistnämnde be¬
slut icke frånträdes, omröstning böra ega rum, enligt en så ly¬
dande proposition:
25:o.
Den, som bifaller Ulskoltets förslag, att Chicorierot skall utan
afgift få utföras, röstar Ja,
den, det ej vill, röstar Nej.
Bevillnings-Utskottels Memorial, N\o 3o.
21
Vinner Nej, kommer nuvarande utförselstull för denna artikel i
r:st att bibehållas.
Cider. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets ätt¬
gård att föreslå förhöjning till 24 sk. i den för Cider nu gällan¬
de införselstull 12 sk. kannan; hvaremot Ridderskapet och Adeln
beslutat, att denna artikel skulle ur sjelfva taxan uteslutas och
i noterna dertill i stället införas: ”Cider se Vin.”
Som, enligt nu gällande taxa, Vin får införas mot den af
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden sålunda för Cider antagna
tull af 24 sk. kannan endast i de fall, då det inkommer på fa¬
stager, men Vin på buteljer deremot vidkännes högre tull, nem¬
ligen af 1 R:dr kannan, samt Ridderskapet och Adelns berörde
beslut, att för Cider bör meddelas hänvisning till Vin, således
skulle, äfven om nuvarande tullbeslämmelser för detta sednare
komme att fortfara, kunna föranleda till erläggande afen högre
tull å Cider, än sorn blefve en följd af de öfrige tre Ståndens
beslut, nemligen i de fall, då Cider inkomme på buteljer; så och
då härtill kommer, att endast Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet bibehållit nu gällande införselsafgifter å Vin,
men Preste- och Bonde-Stånden deremot, med bifall till Utskot¬
tets derom gjorda hemställan, höjt det på fastager till 3a sk. och
det på buteljer till 1 R:dr 16 sk. kannan, genom hvilka sist¬
nämnde beslut, derest desamma, vare sig i följd af den inbjud¬
ning, Utskottet, jemlikt ofvan stadgade grunder, kommer att till
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet framställa , eller
af omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, blifva gällande, införsels-
afgifterne å Vin komme att i alla händelser blifva högre, än
den af tre Stånd å Cider antagne; alltså lärer votering emellan
sistnämnde tullafgift samt Ridderskapet och Adelns berörde åt¬
gärd att genom hänvisning i nolen åsätta Cider samma tull som
Vin, ej kunna undvikas, såvida icke Ridderskapet och Adeln bi¬
faller den inbjudning, Utskottet härigenom framställer, att, med
frångående af sagde dess beslut, biträda de öfrige Ståndens. —
Omröstningen skulle komma att ega rum i följande ordning:
2£ Bevillningi-Utskottels Memorial, N:o 3o.
26:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att införselstullen
å Cider bör bestämmas till 24- sk. kannan, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer rubriken Cider att uteslutas ur sjelfva Ta¬
xan och i noterna dertill i stället införas 'Cider, se Vin.”
Coiiffurer. Utskottets förslag, att, med förändring i förlullningssättet
för Coeffurer från värde till vigt, värdet derå måtte antagas till
75 R:dr och införselstullen bestämmas till 25 R:dr skålpundet,
har blifvit godkändt af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden,
hvaremot Ridderskapet och Adeln bibehållit nuvarande bestäm¬
melser, nemligen 25 R:dr införselsafgift för hvarje 100 R:dr varu¬
värde; och kommer, derest sistnämnde beslut icke frånträdes,
omröstning att anställas sålunda:
27:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Coeffurer böra åsät¬
tas 75 R:dr värde och 25 R:dr införselstull skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer artikeln alt införtullas efter nu gällande
grund, nemligen med 25 procent af uppskattningsvärdet.
Conserver, hermetiskt slutne.
Utskottet har föreslagit samt Preste-, Borgare- och Bonde-
Stånden bifallit, att denna rubrik måtte i taxan inlagas med ett
värde af 1 R:dr och införselslull 12 sk. ‘fördet, dock hvad Bor¬
gare-Ståndet angår med det förklarande, att vid sagde rubrik
borde tilläggas orden ”omslaget inberäknade’; men Ridderskapet
och Adeln åter har icke ansett någon bestämmelse härom böra i
Taxa inflyta.
Då, på sätt Utskottet i sitt förra Betänkande utredt, med
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 3o.
23
den ifrågarande benämningen'Conserver förstås lufttäta kärl, med
deri förvarade inkokta ätbara varor, hvilkas förskämning skulle
äfventyras, om vid tullbehandlingen kärlen måste öppnas för ut¬
rönande af vigt och tullafgift serskildt för dem och för sjelfva
varorna, har Utskottet trott, att sjelfva benämningen Conserver,
hermetiskt slutne, bordt finnas omfatta icke blott de inneslutna
varorna, för hvilka, såsom blott sådana, skäl troligen icke skulle
förefunnits att föreslå serskildt rubrik i Taxan, utan äfven omslaget,
hvars egenskap att vara Hermetiskt slutet utgjorde ett af de huf¬
vudsak ligaste kännetecknen på den ifrågavarande rubriken; —
och att det af Borgare-Ståndet beslutade omförmälda tillägg dertill
alltså icke är behöfligt, samt hemställer derföre, ätt bemälde
Stånd ville derifrån afstå, och, lika med Preste- och Bonde-Stån-
den, biträda Utskottets förslag oförändradt; men för den händel¬
se, att Borgare-Ståndet härå icke fäster afseende, utan vidblifver
dess förra beslut, så enär deraf följer, att nämnde Stånd anser
omslaget kunna komma att serskildt tullbehandlas, så vida tilläg¬
get icke finnes och dettas antagande eller förkastande således bör
betraktas såsom inverkande på införselstullens belopp, lärer frå¬
gan böra afgöras genom omröstning.
Som emedlertid, på sätt ofvan är omförmäldt, Ridderskapet
och Adeln icke i någon mon bifallit Utskottets förslag om artikelns
intagande i Taxan, blifver, derest nämnde Stånd icke biträder
antingen Preste- och Bonde-Ståndens beslut om dess införande
enligt Utskottets förslag eller ock med det af Borgare-Ståndet
vid rubriken beslutade tillägg, votering äfven i detta afseende af
nöden; och kommer dervid först att röstas om hvad, som i huf-
vudsakliga voteringen bör blifva contra-proposition, nemligen så¬
lunda :
28:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudvoterin-
gen om artikeln Conserver bör antagas Borgare-Ståndets beslut,
att, med bifall till Utskottets hemställan om dess intagande i
Taxan med 1 R:dr värde och 12 sk. införselstull per skålpund
till den föreslagna lydelsen Conserver, Hermetiskt slutna,hoxnXäg-
ga orden omslaget inberäknadt, röstar
Ja;
24
Bevillnings-Utskoltets Memorial, TV.o 3o.
Filar.
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer att till contra-proposition antagas Ridder-
skapet och Adelns mening, att den ifrågavarande artikeln icke
bör i Taxan inrymmas;
samt sedermera i kufvudsaken, enligt följande omröstning:
29:o.
Densom godkänner Utskottets förslag, att artikeln Conser-
ver bör i Taxan intagas och lydelsen dervid blifva: Conserver,
Hermetiskt slutna, samt att derå bör bestämmas 1 R:drs värde
och 12 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Tr. , (T:a alternativet) Borgare-Ståndets beslut,
V”,„er NeI' aJ=0s (2:, allemativet) Riddersk. och Adelös beslut.
Å artikeln Filar hade Utskottet föreslagit förhöjning i inför¬
selstullen till 20 sk. ?fc:det, hvilket förslag Preste-Ståndet god¬
känt. Borgare- och Bonde-Stånden hafva derå antagit endast 12
sk. införselsafgift, samt Ridderskapet och Adeln bibehållit nuva¬
rande tull, 6 sk. ?6:det.
Utskottet tror sig böra hemställa till Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet att, med frånträdande af deras sinsemellan
skiljaktiga meningar, instämma i Borgare- och Bonde-Ståndens
enahanda beslut, men får derjemte, för den händelse, att denna
inbjudning icke antages, föreslå följande omröstningssätt för frå¬
gans afgörande, nemligen först angående contra-propositionen:
30:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudsakliga
voteringen om införselstullen å Filar bör antagas Borgare- och
Bonde-Ståndens beslut eller 12 sk. tull per W, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N:o 3o. 25
Vinner Nej, kommer Ridderskapet och Adelns beslut, att nu
gällande införselsafgift, 6 sk. ‘föidet, bör bibehållas att utgöra con¬
tra-proposition i hufvud voteringen;
samt sedermera i hufvudsaken sålunda:
31:o.
Den, som bifaller Utskottets af Preste-Ståndet gillade för¬
slag, att införselstullen å Filar skall antagas till 20 sk. ?fc:det,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, anlages (l:a alternativet) Borgare- och Bonde-Stån¬
dens beslut;
(2:a alternativet) Riddersk. och Adelns beslut
FUklofvar, Urmakare-
Utskottets förslag, att Filklofvar, Urmakare-, skulle under
egen rubrik i Taxan inlagas och dervid åsätlas 5 R:drs tullvärde
och 1 R:dr 32 sk. införselstull per skålpund samt medgifvas tull¬
frihet vid utförsel, har Preste-och Bonde-Stånden godkänt. Rid-
derskapel och Adeln har, med godkännande i öfrigt af Utskot¬
tets berörde hemställan, bestämt införselstullen till 1 R:dr skål¬
pundet, men Borgare-Ståndet deremot ansett artikeln icke böra
' serskildt specificeras, utan hänföras till ”Manufaclur- och Handt-
verks-smide, ej specificerad t’’; och som de tullbestämmelser, hvil¬
ka å sistnämnde artikel blifvit af Riks-Stånden antagne, nemli¬
gen af Ridderskapet och Adeln, förtullningssätt efter värde med
33procents införselsafgift samt föreskrift att minsta värdet skall
bestämmas till 1 R:dr skålpundet, af Preste- och Bonde-Stånden,
nuvarande förtullningssätt efter vigt med 3 Rtdrs värde samt 1
R:drs införselsafgift per skålpund, samt af Borgare-Ståndet, i en¬
lighet med Utskottets förslag, 32 sk. värde och 8 sk. införsels-
tull skålpundet, äro skil jäklige icke allenast från hvad af Ridder¬
skapet och Adeln eller Preste- och Bonde-Stånden blifvit för Fil¬
klofvar bestämdt, utan äfven sinsemellan, så och i händelse icke
Bih. till R. St. Prot. 1845. 5 Sami. 1 Afd, i5 Höft. i
26
Bevillnings-Utskottets Hjern o i ial, N.o 3o,
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet frånträda deras
ömsesidiga beslut, angående artikeln Filklofvar, lärer Borgare-Stån¬
dets omförmälda åtgärd att hänföra densamma till allt annat Ma¬
niljartur- och Handtverks-smide, ej mindre än de öfrige Ståndens
om den ifrågavarande artikeln fattade beslut böra föranleda till
O
omröstning i följande ordning, nemligen först om contra-propo¬
sitionen sålunda:
32:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudsakliga
voteringen om Filklofvar, Urmakare-, skall antagas Ridderskapet
och Adelns beslut, att, med godkännande af Utskottets förslag
om artikelns specificerande i Taxan och antagande derå af 5 R:drs
värde, den bör åsättas 1 R:drs införselstull skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att utgöras af Borgare-
Ståndets beslut, att Filklofvar icke böra i Taxan serskildt speci¬
ficeras, utan hänföras till Manufartur- och Handtverks-smide, ej
specificeradt;
samt sedermera i hufvudsaken:
33:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag att Filklofvar, Ur¬
makare-, böra i Taxan under egen rubrik intagas och dervid
åsättas 5 R:drs värde och 1 R:dr 32 sk. införselstull skålpundet,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
,r. ,T . , (l:a alternativet) Riddersk. och Adelns beslut;
Vinner Ne], antages ^ ,|ler0,Uwj Borgare-Ståndets beslut.
Fisk: saltad eller inlagd, Strömming.
Den af Utskottet å saltad eller inlagd Strömming till 2 R:dr
tunnan föreslagna förhöjning i införselstullen bär blifvit godkänd
endast af Bonde-Ståndet, hvaremot de tre öfriga Stånden bibe-
Bevillnings-U tskottets Memorial, N:o 3o.
27
Fläsk.
Fosjor.
hållit den nuvarande tullen, 1 R:dr tunnan; och kommer, så vida
Bonde-Ståndet icke afstår från sitt och instämmer i de öfriga
Ståndens beslut, följande omröstning att anställas:
34:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt införselslullen å
saltad eller inlagd Strömming hör höjas till 2 R:dr tunnan, rö¬
star Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer införselstullen å sagde artikel att bibehållas
vid dess närvarande belopp, 1 R:dr tunnan.
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde Stånden
hafva, lika med Utskottet, ansett ändring i gällande tullbestäm¬
melser för artikeln Fläsk icke höra ega rum; men som Borgare-
Ståndet beslutat, att införselstullen derå, 1 R:dr 16 sk. Lispundet,
skall nedsättas till 1 R:dr, så kommer, derest Borgare-Ståndet
icke afstår från denna mening och likasom de öfriga Stånden
lemnar artikeln oförändrad, omröstning att företagas efter en så
lydande proposition:
35:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser den i 1841 års Tull¬
taxa å Fläsk bestämda införselstull, 1 R:dr 16 sk. Lispundet, böra
bibehållas oförändrad, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, nedsättes sagde införselsafgift till 1 R:dr Lispundet.
Jemlikt Kongl. Kungörelsen den 8 Februari 1844, bade den¬
na i Taxan icke upptagna artikel förklarats böra få förtullas, för
fabrikernas behof, efter serskildt anmälan hos Commerce-Colle-
gium och af detsamma lem na dt tillstånd, mot 5 procent af vär¬
det, samt för medicinska behof såsom apotheksvaror ej specifice¬
rade. Jemte det Utskottet ansett artikeln böra i Taxan å behö-
28
Bevillnings-Utskottels Memorial, N\o 3o.
rigt ställe inrymmas, hade Ulskottet, i afseende så väl å förtull-
ningssättet, som vilkoren i öfrigt för införtullningen, föreslagit,
att, utan afseende å det behof, hvartill varan vore ämnad, den
måtte åsättas ett bestämdt tullvärde af 4 R:dr 24 sk. skålpundet
och derå lill 8 sk. antagen tull, mot hvars erläggande den bor¬
de i allmänhet få införas. — Detta Utskottets förslag, hafva
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden godkänt, hvaremot Ridder-
skapet och Adeln, som, på sätt ofvan blifvit antydt, utan förändring
bifallit de af Kongl. Maj:t redan vidtagne, samt genom allmän¬
na Kungörelser och Circulair-bref tillkännagifna jemkningar, för¬
klaringar och ändringar, följaktligen för denna artikel bibehållit
bestämmelserna sådane de genom ofvanberörde Nådiga Kungörelse
blifvit meddelade; och såvida icke Ridderskapet och Adeln, med
frånträdande af denna dess skiljaktighet, lika med de öfrige Stån¬
den, instämmer i Utskottets härom gjorda framställning, lärer
omröstning böra anställas efter en så lydande proposition:
36:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att, vid intagande i
Taxan af artikeln Fosfor, densamma bör på 4 R:dr 24 sk. värde
skålpundet åsättas en i allmänhet gällande införselslull af 8 sk.,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer sagde artikel alt införtullas, för fabrikernas
behof, efter serskild anmälan hos Commerce-Collegium och af
af detsamma lemnadt tillstånd, mot 5 procent af värdet, samt
för medicinska behof, såsom Apotheksvaror, ej specificerade.
Fransar, Galoner och Snören.
Utskottets hemställan, att vid artikeln ”Fransar, Galoner
och Snören” borde tilläggas ”Gramaner”, såsom omfattande der¬
till hänförligt varuslag, bär af Preste-, Borgare- och Bonde-Stån¬
den blifvit gillad; och har Borgare-Ståndet dessutom stadgat,
att den derunder förekommande rubriken Silkes-, skall utbytas
mot rubriken Hel- och Halfsiden; hvaremot Ridderskapet och
Bevillnings-Utskottels Memorial, N'.o 3o.
29
Adelil bibehållit nuvarande taxas lydelse i denna del oförändrad,
och enär såväl det föreslagna tillägget i hufvudrubriken af Gra-
maner, som den af Borgare-Ståndet beslutade förändring i under-
afdelningen Silkes- till Hel- och Halfsiden- afse utvidgning i de
varuslag, sorn förut varit derunder hänförlige och följaktligen
inverka på tullintraden, lärer, derest ej Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet afstå från deras berörde beslut, omröstnin¬
gar böra ega rum på följande sätt:
37:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att i hufvudrubriken Fran¬
sar, Galoner och Snören, bör tilläggas Gr arnaner, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer sagde rubrik att förblifva oförändrad.
38:o.
Den, som bifaller att, jemlikt Utskottets förslag, den vid
förevarande artikel förekommande rubriken Silkes- bör bibehållas
oförändrad, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer sagde rubrik att förändras till Hel- och
Halfsiden-.
Garn: Bomulls. I afseende å dubhleradt bomullsgarn, hvilket, enligt 1841
års taxa, utan skillnad på färgadt och ofärgadt, införtullats så¬
som tråd i härfvor med 16 sk. skålpunnet, hade Utskottet före¬
slagit nedsättning i införselstullen till 8 sk. skålpundet på ett
värde af 1 R:dr 16 sk. för det hvita och 14 sk. för det färgade
roed 2 R:dr 16 sk. värde, och att följaktligen vid artikeln Garn,
bomulls-, dels näst efter rubriken N:o 26 och deröfver, och dels
efter rubriken Turkiskt rödt måtte införas bestämmelserna "tvin-
nadt och dubbleradt", med å förra stället de först omförmälde
och å det sednare de sistnämnde värdes och tullbeloppen, jemte
tullfrihet för begge slagen vid utförsel.
Denna Utskottets hemställan bar blifvit godkänd af Preste-,
30
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N\o 3o.
Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln
förklarat, att, i öfverensstämmelse med stadgandet i Kongl. Ge-
neral-Tull-Styrelsens Circulair den 30 sistlidne September, dubb-
leradt bomullsgarn i härfvor må till Riket införas emot enahan¬
da tullafgifter, som för det otvinnade garnet äro uti nu gällan¬
de tulltaxa bestämda, nemligen för hvitt under JV:o 26, 6 sk.,
för hvitt af N:o 26 och deröfver, 5 sk., för färgadt Turkiskt
rödt, 8 sk., samt för allt annat färgadt, 12 sk. per E.
Såvida icke Ridderskapet och Adeln afstår från denna sin
skiljaktiga mening och instämmer i de tre öfriga Ståndens be-
tint, torde omröstning enligt en så lydande proposition böra an¬
ställas.
39:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att vid artikeln Garn,
Bomullsbör dels näst efter rubriken N:o 26 och deröfver, och
dels näst efter rubriken Turkiskt rödt införas bestämmelserna
",tvinnadt och dubbleradt” med 1 Rdr 16 sk. värde och 8 sk.
tull på förra, samt 2 Rdr 16 sk. värde och 14 sk. tull, allt per
W, vid införsel, på sednare stället, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer ett med Ridderskapet och Adelns be¬
slut, att ”dubbleradt bomullsgarn i härfvor må till Riket in¬
föras emot enahanda tullafgifter, som för det otvinnade garnet
”äro i nu gällande tulltaxa bestämda, nemligen för hvitt under
”N:o 26, 6 sk, för hvitt af N:o 26 och deröfver, 5 sk., för fär-
J’gadt Turkiskt rödt, 8 sk., samt för allt annat färgadt, 12 sk. per
”skålpund”, öfverensstämmande allmänt stadgande att vid slutet
af rubriken bomullsgarn intagas.
Garn: Kar dulls- ,
Ull, okammad eller kammad, grof Jutsk och Isländsk, all annan.
Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets förslag,
att, med borttagande af hittills gällande införselsförbud för
*
lie vi 11 ning.s-U Is kol tet s Memorial, N:o 3o,
31
otvinnaclt och odubbler adt Kardulls- eller s. k. Klädm akare-garn ,
och med rubrikens sönderdelande i två, nemligen ”öjär g adt,
otvinnadt och odubbleradt” samt ”färgadt, otvinnadt och odubble-
radt”, åsätta den förra 2 Rd:rs värde och 21 sk. införselstull,
samt den sednare 2 Rdr 24 sk. värde och 23 sk. iuförselsafgift
per %; äfvensom att höja införselstullen å rubriken ”färgadt,
tvinnadt eller ilubbleradt, eller s. k. Broder-garn”, från dess nu¬
varande belopp 16 sk. till 19 sk. skålpundet. Deremot har, med
bifall i öfrigt till hvad Utskottet sålunda föreslagit, införselsaf-
giften för rubriken ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt blifvit
bestämd af Ridderskapet och Adeln till 18 samt af Borgare-
Ståndet till 12 sk., och för färgadt, otvinnadt och odubbleradt
blifvit upptagen af Ridderskapet och Adeln till 20 och af Bor¬
gare-Ståndet till 16 sk. skålpundet, samt för rubriken ”färgadt,
tvinnadt eller dubbleradt eller så kalladt Broder-garn”, den nu
gällande införselstullen 16 sk. skålpundet, blifvit af både Rid¬
derskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet bibehållen.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln samt Bor¬
gare-Ståndet ville, med frånträdande af dessa deras skiljaktiga
beslut, instämma i hvad Preste- och Bonde-Stånden stadgat,
men derest denna framställning icke vinner bifall, komma frågorna
i de afseenden der skiljaktighet eger rum, nemligen angående in-
förselsafgiflerne, att genom votering afgöras, dervid Utskottet ti or
de två förstnämnde rubrikerne kunna desto heldre sammanslås
uti samma omröstning, som begge, på sätt nyss är nämnd t, för
närvarande äro sammanfattade uti en rubrik, och sedermera ser¬
skildt röstas öfver skiljaktigheterna vid den sista rubriken.
Men, innan dessa voteringar företagas, anser Utskottet sig
böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på artikeln Ull, samt
redogöra för förhållandet dermed. Ull, okammad eller kammad,
är nemligen, enligt gällande taxa, delad i två rubriker, den ena
”Grof Jutsk och Isländsk, hvaraf införsel medgifves endast till
”Städerne Stockholm, Götheborg,, Norrköping, Malmö och Halm¬
stad”, med derå bestämdt 20 sk. tull värde och 2 sk. införsels¬
tull skålpundet, hvarjemte för denna rubrik är stadgadt, att
”på General-Tullstyrelsen ankommer att föreskrifva de serskilda
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 3o,
”controller, som kunna anses nödiga till förekommande af fin
”ulls införlullning såsom grof,” — samt den andra ”ali annan”
med 1 Rdr värde och 8 sk. införselstull per skålpund samt tull¬
frihet vid utförsel; och är tillika föreskrifvet, att ull, alla slag,
är fri från tolag äfven vid införsel.
Utskottet har föreslagit, att Ull borde delas i tre rubriker
nemligen: Grof eller af till och med 20 sk. värde skäl pundet med 4
sk. tull; Medel fm, eller af öfver 20 till cch med 4° s^- värde
skålpundet med 8 sk. tull; samt fin eller af öfver 4° s^- värde
skålpundet med 10 sk. Tull, allt vid införsel, jemte tullfrihet för
dem alla vid utförsel. I öfrigt bibehöll Utskottet stadgandet,
att ull, alla slag, bör vara fri från tolag äfven vid införsel, samt
föreslog, att grof och medelfin ull borde få införas endast till
de nyssnämnde städerna med tillägg af Helsingborg, som redan
genom Kongl. Kungörelsen den 2 Mars 1842 blifvit medgifven
denna rättighet, äfvensom att hädanefter såsom hittills måtte på
General-Tuli-Slyrelsen ankomma att föreskrifva de serskilda con¬
troller i öfrigt, som kunna anses nödiga till förekommande af
finare ulls införtullning såsom gröfre.
Ridderskapet och Adeln har gillat fördelningen i tre rubri¬
ker, men begränsat den första till 16 sk: värde, den andra till
mellan 16 och 32 sk., samt den tredje till öfver 32 sk. vär¬
de skålpundet, och antagit för den första 2 sk,, för den an¬
dra 8 sk. och för den tredje 12 sk. införselstull per skålpund,
samt i allt öfrigt godkänt Utskottets förslag.
Preste-Ståndet har deremot, med ogillande af Utskottets
förslag, antagit en medeltull af 6 sk. för införsel af alla ullsor¬
ter; i följd hvaraf någon inskränkning till vissa städer af inför¬
selsrättigheten ej komine i fråga.
Borgare-Ståndet har bibehållit nu gällande tullbestämmelser,
med tillägg efter orden Grof Jutsk och Isländsk af dessa: ”eller
annan härmed jemförlig”, samt med borttagande af inskränk¬
ningen uti rättigheten att införa grof ull till vissa städer, så att
sådan ull borde till alla Rikets stapelstäder få införas.
Bonde-
Bevilhungs.-Utskottcts Memorial3 N:o 3o.
33
Bonde-Ståndet slutligen har äfven bibehållit nuvarande för¬
delning i två rubriker, men stadgat, att de borde lyda, den ena,
Grof Jutsk och Isländsk eller annan likartad, med derå bestämd
3 sk. införselstull per skålpund, samt den andra, Finare slag,
med 12 sk. införselsafgift skålpundet; och i öfrigt icke ogillat
hvad af Utskottet blifvit hemstäidt.
Häraf inhemtas sålunda, att icke någoldera af Riks-Stånden
lill alla delar bifallit, vare sig Utskottets förslag eiler bestäm¬
melsen i 1841 års taxa och att samtlige Ståndens beslut jemväl
äro sins imellan skiljaktige, men att likväl två Ståud ansett nu¬
varande fördelning i två klasser böra bibehållas och bland desse
Borgare-Ståndet bibehållit nu gällande värden och införsels-
afgifler.
Då, enligt den upplysning, som af sakkunnige personer, inom
Utskottet, blifvit meddelad, till 1 skålpund garn i medeltal åtgår
l'/a skålpund ull, samt tullen å garnet följaktligen först då kan
anses vara lika med tullen å ull, när den med 50 procent öf-
verstiger denna senare, så och enär garnet derutöfver måste til¬
läggas egentlig skyddstull till så stort belopp, som må vara nö¬
digt till förekommande deraf, att det ej må blifva en afgjord
fördel att heldre införa detta än råämnet ull, i hvilket afseende
den skyddstull, som är medgifven Bomullsgarn, hvartill råämnet
bomull får tullfritt införas, eller 6 sk. skålpundet, synes kunna
åberopas såsom lämplig, lärer häraf ovillkorligen följa, att rät¬
teligen högre införselstull icke bör stadgas å uii, än att den å
ullgarnet öfverstiger densamma med 50 procent och minst 6 sk.
derutöfver; och som Utskottet, på sätt ofvanberördt är, funnit
sig icke kunna underlåta att inbjuda Ridderskapet ach Adeln
samt Borgare-Ståndet att afstå från de af dem, hvar för sig, till
skiljaktige belopp stadgade lägre införselsbestämmelser å kardulls-
garn och antaga de af Utskottet föreslagna, utaf Preste- och
Bonde-Stånden godkända, högre lullbeloppen, har Utskottet, son^
vid nu antydde förhållanden, ansett tullafgiften å garnet så ovil.
korligeu beroende af den, som varder stadgad å ull, att begge
dessa frågor borde i ett sammanhang behandlas och derföre för
Bih. lill B. St. Prot. 1844-> $ Samt. 1 Afd, i5 Haft, 5
Bevillnings-Utskottels Memorial, N:o 3o.
ull gjort ett undantag från den eljest i förevarande memorial
följde alfabetiska ordningen, af denna dess inbjudning, angåen¬
de garnet, funnit sig föranlåtet att i afseende å ullen hem¬
ställa, att Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, hvil¬
ka för den ullsort, som hufvudsakligen användes till sådant garn,
som kan komma i fråga att införas, antagit så hög tu 11afgift, att
den af Preste- och Bonde-Stånden å det ofärgade garnet till 21
sk. bestämda tull med 3 sk. understiger hvad den, enligt ofvan-
anförda grund, bordt utgöra, äfvensom att Preste-Ståndet, som ge¬
nom antagande af en medeltull å all ull, mest afvikit från Ut¬
skottets förslag, måste afstå från hvar sina beslut och instämma
i Borgare-Ståndets, hvarigenom ett någorlunda behörigt förhållan¬
de mellan tullen å ull och de tullafgifter, Utskottet nyss förut
tillstyrkt å garn, bereddes; dock att, hvad införselsrättighetens
begränsning till vissa städer angår, Utskottets af Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet i denna del gillade förslag måtte
af de hegge andra Stånden biträdas; men om dessa inbjudningar,
genom hvilkas antagande Rikets Ständer i denna del jemväl
gingo Kongl. Maj:ts yttrade Nådiga åsigt om närvarande taxe-
bestämmelsers bibehållande till mötes, lemnäs utan afseende,
får Utskottet, som anser alla Stånden vara ense derom, att ull
bör tullfritt få utföras och vid införsel fortfarande vara fri från
tolag, för frågans afgörande i öfrigt föreslå omröstning, hvilken
Utskottet, på de förut utvecklade skäl och omständigheter, tror
böra föregå voteringen om garn och dervid Ridderskapet och
Adelns beslut, såsom närmast instämmande med Utskottets för¬
slag, torde få utgöra ja-propositionen, sedan genom föregående
voteringar blifvit utröndt, hvilketdera af de öfrige besluten bör
antagas till contraproposition, nemligen sålunda:
40:o.
Den, som vill, att contraproposition i hufvud voteringen om
Ull skall utgöras af Preste-Ståndets beslut, att för denna artikel
bör antagas följande allmänna stadgande:
Ull, okammad eller kammad, alla slag, 1 skålpund 6 sk. in¬
förselstull, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nep
Bevillningi-Utskottets Betänkande > N:o 3o,
35
Vinner Nej, kommer serskildt omröstning att anställas, angående
hvilketdera Borgare- eller Bonde-Ståndets beslut bör i liufvud-
sakliga voteringen blifva contraproposition, sålunda:
41:o.
Den, som anser, att till contraproposition bör antagas Borgare-
Ståndets beslut, att lydelsen och tullbestämmelserna för artikeln
Ull böra bl ifva:.v
Ull, okammad eller kammad:
Tullvärde. Införselstull.
— 20.-— Grof Julsk och Isländsk, eller
annan härmed jemförlig - - 1 skålpund 2 sk.
1: all annan - -- -- -- 1 skålpund 8 sk.
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer contrapropositionen att utgöras af Bonde-
Ståndets beslut till redaction och öfrige bestämmelser, nemligen:
Ull, okammad eller kammad:
Tullvärde. Införselstull.
— 20.— Grof Jutsk, Isländsk eller an¬
nan likartad ----- 1 skålpund 3 sk.
1: Finare slag ------ 1 skålpund 12 sk.
Anm. Grof ull må införas endast till städerna Stockholm,
Götheborg, Norrköping, Malmö, Halmstad och Helsingborg; och
ankommer det på General-Tullstyrelsen att föreskrifva de ser¬
skilda controller, som kunna anses nödiga till förekommande af
finare ulls införtullning såsom gröfre,
samt sedermera i hufvudsaken, sålunda:
42:o.
Den, som instämmer i Ridderskapet och Adelns beslut om
följande fördelning i vissa rubriker af artikeln Ull samt deras
lydelse och tullbestämmelser, nemligen:
Ull, okammad eller kammad:
Grof, eller af till och med 16 sk. värde skålpundet — 1
skålp. 2 sk. införselstull.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3o.
Medelfin, eller af öfver 16 sk. till och tned 32 sk. värde
skålpundet — 1 skålp. 8 sk. införselstull.
Fin, eller af öfver 32 sk. värde skålpundet — 1 skålpund
12 sk. införselstull.
Anni. Grof och medelfin ull må införas endast till städerne
Stockholm, Götheborg, Norrköping, Malmö, Halmstad och Hel¬
singborg; och ankommer det på General-Tullstyrelsen att före¬
skrifva de serskilda controller, som kunna anses nödiga till fö¬
rekommande af finare ulls införtullning såsom gröfre, löstal¬
ja;
den det ej vill, röstar Nej.
(l:a alternativet) Preste-Ståndets beslut;
Vinner Nej antages (2:a alternativet) Borgare-Ståndets beslut;
(3:e alternativet) Bonde-Ståndets beslut;
kommande i hvarje händelse tullfrihet att ega rum vid utförsel,
och ull, alla slag, att vara fri från tolag, äfven vid införsel.
I afseende sedermera å kar dulls garn, får Utskottet, åbero¬
pande hvad här ofvan blifvit derom utredt och anfördt, föreslå,
att hvad angår de två rubrikerna ofärgadt, otvinnadt och odub-
bleradt samt färgad t, otvinnadt och odubbleradt först må afgöras,
livilketdera Ridderskapet och Adelns eller Borgare-Ståndets be¬
slut bör blifva contraproposition i hufvud voteringen, nemligen
sålunda;
43:o.
Den, som vill, att till contraproposition i hufvudvoteringen
om införsels-afgifterne å de vid kardulls-garn förekommande två
rubriker "ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt” samt 'färgadt,
otvinnadt och odubbleradt’’ skall antagas de af Ridderskapet och
Adeln stadgade belopp, nemligen 18 sk. för det förra och 20 sk.
skålpundet för det sednare slaget, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer contrapropositionen att utgöras af de utaf
Borgare-Ståndet i detta afseende bestämda belopp, nemligen 12
Bevillnings-U i sko t tets Betänkande j N',o 3o,
37
Garn,
Linne-
sk. för ”ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt” samt 16 sk. för
’Jdrgadt, otvinnadt och odubbleradt”, allt per skålpund;
samt derefter hufvudsaken afgöras, enligt följande proposition:
44:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag till införsels-afgifter å
kardullsgarn, nemligen för ”ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt”
21 sk. och för ”färgadt, otvinnadt och odubbleradt” 23 sk. skål¬
pundet, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej.
,T. AT . . (l:a alternativet) Riddersk. och Adelns beslut,
Vinner Ne,, antages ^ aUernativet)' Borgare-Ståndets beslut;
och beträffande sedermera den sista af de ofvanberörda tre ru¬
brikerna, nemligen färgadt, tvinnadt eller dubbleradt eller s. k.
brodergarn, lärer omröstningen angående densamma böra försiggå
sålunda:
45:o.
Den, som instämmer i Utskottets af Preste- och Bonde-Stån¬
den gillade förslag till införselstull å den vid kardullsgarn före¬
kommande rubriken ”färgadt, tvinnadt eller dubbleradt eller så
kalladt brodergarn,’’ nemligen 19 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, antages det af Ridderskapet och Adeln samt Bor¬
gare-Ståndet i detta afseende bestämda enahanda belopp, eller 16
sk. skålpundet.
För Linnegarn, som enligt gällande taxa är fördeladt uli två
rubriker, nemligen ”ofärgadt”, med 36 sk. värde och 12 sk. in¬
förselstull, samt ”färgadt” med 1 R:dr 16 sk. värde och 18 sk.
införselsafgift per skålpund, hade Utskottet föreslagit, att dessa
begge rubriker måtte sammanföras till en, nemligen ”ofärgadt
och färgadt”, med derå antaget gemensamt värde af 3 R:dr och
införselstull af 1 R:dr per skålpund, hvilket förslag Preste-Stån-
Bevlllnings-Utskottels Memorial, N:o 3o.
det gillat. Af de öfrige Stånden åter har Bonde-Ståndet väl god¬
känt sammanslåendet i en rubrik, men antagit värdet till 2 R:dr
och införselsafgiften till 3a sk. skålpundet; hvaremot Ridder¬
skapet och Adeln samt Borgare-Ståndet bibehållit den nuvarande
fördelningen i två rubriker, och antagit, Ridderskapet och Adeln,
för det ofärgade 1 R:dr 16 sk. värde och 16 sk. införselstull samt
för det färgade 1 R:dr 32 sk. värde och 20 sk. införselsa (gift
per skålpund’, samt Borgare-Ståndet, dubbla beloppen af de tull¬
värden och införselsafgifter, som i gällande taxa äro bestämde
d. v. s. för det ofärgade 1 R:dr 24 sk. värde och 24 sk. inför¬
selstull samt för det färgade 2 R:dr 32 sk. värde och 36 sk.
införselsafgift.
Så vida icke Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och
Bonde-Stånden afstå från berörde deras så väl från Utskottets
förslag som sinsemellan skiljaktiga meningar och instämma i
Preste-Ståndets beslut, lärer omröstning om contrapropositioner
och i hufvudsaken höra anställas på följande sätt:
46:0.
Den, som vill, att till contraproposition i hufvud voteringen
om Linnegarn skall antagas Ridderskapet och Adelns beslut, att,
med bibehållande af nuvarande fördelning i två rubriker, nemli¬
gen "ofärgadt" samt ”färgadt,” bör bestämmas för den förra 1
R:dr 16 sk. värde och 16 sk. införselstull, samt för den sednare
1 R:dr 32 sk. värde och 20 sk. införselsafgift, allt per skålpund,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, så kommer serskild votering att anställas angående
livilketdera Borgare- eller Bonde-Ståndets beslut bör i hufvudvo-
teringen utgöra contraproposition sålunda:
47:0.
Den, som anser, att till contraproposition skall antagas Borgare-
Ståndets beslut, att, med bibehållande för Linnegarn af fördel¬
ningen i två rubriker ofärgadt'’ samt ”färgadt1', bör stadgas för
den förra 1 R:dr 24 sk. värde och 24 sk. införselslull samt för
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 3o. 39
den sednare 2 R:dr 32 sk. värde och 36 sk. införselsafgift, allt
per skålpund, röstar Ja;
den, del ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer contrapropositionen alt utgöras af Bonde-Stån-
dets beslut, att, med sammanförande af begge de vid Linnegarn
förekommande rubrikerna till en , nemligen ’'ofärgadt och fär-
gadt”, derå bör antagas ett gemensamt värde af 2 R:dr och in¬
förselstull af 32 sk. skålpundet.
För hufvudvoteringen föreslår Utskottet derefter en så ly¬
dande proposition:
48:o.
Den, som godkänner Utskottets af Presle-Ståndet gillade för¬
slag, att de under Linnegarn upptagne två rubriker böra sam¬
manslås till en nemligen "ofärgaclt och färgadt” samt åsättas ett
gemensamt värde af 3 R:dr och införselstull af 1 R:dr per skål¬
pund , röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, anlages
(y:a alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut;
(a.a alternativet) Borgare-Ståndets beslut;
(3:dje alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
Glas: Uti Betänkandet N:o 12 hade Utskottet vid artikeln Glas föreslagit
förhöjning dels i införselsafgifterne för rubriken Buteljer, Bur¬
kar och Flaskor (Karafmer härunder ej inbegripnej, nemligen å
den af till och med 1 kanna från 3a sk. till 4o sk. per 100 st.,
deröf ver till och med t kanna från 2 R:dr 16 sk. till 2 R:dr 3a
sk. per 100 st. samt af större rymd, från 4 R:dr 32 sk. till 5 R:dr
per 100 st., och for fönsterglas, grönt och hvitt, nemligen å det
gröna från 6 R:dr 32 sk. till 10 R:dr per 120 skifvor och å det
hvita från 16 R:dr 32 sk. till 25 R:dr per 20 band, och dels
i både värde och införselstull för rubriken andra slag, hvita el¬
ler färgade ej specificerade, nemligen i värdet från 1 R:dr till 1
R:dr 24 sk. och i tullen från 8 till 12 sk. skålpundet, roen
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N:o 3o.
lemnat öfrige under denna artikel förekommande rubriker oför¬
ändrade; och blefvo definitiva beslut häröfver fattade, dels af
Preste-Ståndet, som godkände Utskottets förslag, utom för sist-
berörde rubrik, derå införselstullen ytterligare böjdes till 16 sk.
skålpundet, dels af Bonde-Ståndet, som, hvad angår Buteljer,
Burkar och Flaskor af större rymd än i kanna, samt fönsterglas
grönt och hvitt, bibehöll nu gällande införselsafgifter, men i öf¬
rigt gillade Utskottets förslag; hvaremot Utskottets utlåtande rö¬
rande artikel Glas blifvit återremitteradt från Borgare-Ståndet,
och beträffande serskildt grönt och hviLt fönsterglas jemväl från
Ridderskapet och Adeln, som derjemte hufvudsakligen afgjort
artikeln i öfrige delar sålunda, att Utskottets hemställan angå¬
ende andra slag hvita eller färgade ej specificerade gillats, men
för de andra rubrikerna gällande taxas bestämmelser blifvit bibe¬
håll ne.
I det förnyade utlåtande N:o 26, Utskottet i anledning af
sagde återremisser afgifvit, tillstyrkte Utskottet följande jemknin-
ningar i sitt förut aflåtna förslag, nemligen: att den första här
ofvan omförmälda rabriken måtte få följande lydelse:
”Buteljer, Burkar och Flaskor (karafiner och slipade Flaskor
härunder ej inbegripne);”
att införselstullen å 'hvitt fönsterglas” måtte bestämmas till
20 R:dr per 20 band samt näst under denna rubrik i taxan in¬
tagas den för bandberäkningen derå i handeln samt vid för-
tullningen allmänt gällande tariff; — samt
att vid rubriken ”Optiska, Monterade: Glasögon och Lorg-
netter” måtte tilläggas ”Kikare och Binocles.”
Vid den ytterligare pröfning, som af sistberörde utlåtande
föranleddes, hafva Riks-Stånden förklarat, Ridderskapet och Adeln,
att ”berörda utlåtande N:o 26, i hvad det angick artikeln Glas
”blef af Ridderskapet och Adeln bifallet;'’
Preste-Ståndet, att ”Utskottets vid denna artikel förekom-
”mande yttranden och tillstyrkanden i utlåtandet N:o 26, tarif-
”fen för beräkning af band å hvitt fönsterglas, samt den i afse¬
ende
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 3o.
41
”ende på Optiska glas gjorda hemställan godkändes; och att Slån-
”det således hade från t rädt sitt i afseende på artikeln hvitt fön¬
sterglas vid föredragning af betänkandet N:o n fattade beslut*’;
Bonde-Ståndet, atL ”Utskottets hemställan bifölls;” hvarjem¬
te Borgare-Ståndet, som vid föredragningen af betänkandet N:o
12 icke vid denna artikel fattat något difinitivt beslut, nu i af¬
seende å rubriken Buteljer, Burkar och Flaskor, och, angående
förlullningssättet för fönsterglas, godkänt betänkandet N:o 12 och
utlåtandet N:o 26; beträffande införselstullen å hvitt och grönt
fönsterglas bibehållit 184^ Os tulltaxa, samt i afseende å tarif¬
fen för beräkning af band å hvitt fönsterglas och angående ru¬
briken Optiska glas gillat utlåtandet N:o 26.
Af hvad Riks-Stånden sålunda beslutat torde ostridigt böra
följa, att de samtlige varit ense derom: alt den första rubriken
bör lyda: ”Buteljer, Barkar och Flaskor (karafiner och slipade
’Jlaskor härunder ej inbegripnealt nuvarande förtullningssätt
for jönsterglas, nemligen för det gröna per 120 skifvor och för
det hvita per 20 band bör bibehållas; att den föreslagna tariffen
for bandberäkningen skall, näst under rubriken, hvitt fönsterglas,
till allmän efterrättelse i taxan intagas; samt att bland Optiska
monterade glas skall vid glasögon och lorgnetter tilläggas 'Kikare
och Binoc/es.” Men, i afseende å de i öfrigt fattade ofvanberör-
de definitiva besluten, bör Utskottet icke fördölja, att det i viss
mån varit tvähogse angående rätta förståndet deraf. Då Ut¬
skottet nemligen vidblifvit sina i betänkandet N:o 12 gjorda
framställningar i alla de delar, der afvikelse!’ derifrån icke blifvit
i utlåtandet N:o 26 föreslagne, och sistberörde utlåtande således
bör anses innefatta förnyadt tillstyrkande af bifall å förslagen i
förstnämnda betänkande i allt hvari Utskottet icke af återremis-
serne funnit anledning att deri föreslå ändringar, har det nöd¬
vändigt måst förefalfa tvifvelaktigt, huruvida, genom bifallet till
det ifrågavarande utlåtandet, N:o 26, Ridderskapet och Adeln
från t rädt sitt förut fattade beslut, om bibehållande af gällande
taxas införselsbestämmelser å de serskilda slagen af Buteljer,
Burkar och Flaskor; — huruvida Preste-Ståndet afstått från sitt
beslut om högre införselstull, än den af Utskottet föreslagna, å
till R. St. Prot. 1845, 5 Sami, 1 Afd, i5 Haft, 6
B evillriings-Ut skottets Memorial, N:o 3o.
rukriken andra slag; — huruvida Bonde-Slåndet från t räd t sitt för¬
klarande, att nuvarande införselstull å buteljer, burkar och fla¬
skor af större rymd än * kanna samt å grönt och hvitt fönser-
glas bör bibehållas; eller om nämnde Stånd böra anses hafva
dessa deras äldre beslut vidblifvit; — samt ändtligen, huruvida Bor¬
gare-Ståndet, som, på sätt förut är nämndt, icke fattade defini¬
tivt beslut om någon af de under artikeln Glas förekommande
rubriker vid föredragningen af betänkandet N:o 12, bör på den
grund att bland de nu i anledning af utlåtandet N:o 26 medde¬
lade besluten saknas allt yttrande angående rubriken andra slag
hvita eller färgade ej specifierade, anses hafva för densamma
lemnat bestämmelserne i 1841 års taxa oförändrade eller ej; men
som den vidsträcktaste tydningen af Riks-Ståndens beslut uti fö¬
revarande fall torde vara den rättaste, har Utskottet trott sig
böra antaga att Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bon¬
de-Stånden vidblifvit de äldre besluten i allt hvari de icke se¬
dermera formligen förklarats vara frånträdde eller dermed stri¬
dande blifvit fattade, samt att Borgare-Ståndet bibehållit gäl¬
lande taxebestämmelser i de delar, der bestämdt yttrande i an¬
ledning af hvad Utskottet föreslagit icke meddelats, serdeles som
tillfälle såmedelst blifver öppet, att, i händelse Utskottet härut¬
innan begått något misstag, kunna, vare sig genom att antaga gjord
inbjudning eller låta föreslagen votering förfalla, detsamma rätta.
I afseende således först å rubriken Buteljer, burkar och fla¬
skor ‘fkarafiner och slipade flaskor härunder ej inbegripne) ,
hemställer Utskottet till Ridderskapet och Adeln samt Bonde-
Slåndet, att de ville afstå från deras härom faitade beslut, nem¬
ligen Ridderskapet och Adeln , att sådane af aila storlekar, och
Bonde-Ståndet, att de, som äro af större rymd än i kanna, böra
vid nuvarande införselsafgifter bibehållas, samt lika med Presle-
och Borgare-Stånden antaga de af Utskottet i betänkandet N:o
12 föreslagna förhöjningar; men om denna inbjudning icke anta-
ges komma följande omröstningar alt anställas:
49:0.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen åden
under artikeln Glas förekommande rubriken Buteljer, Burkar och
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 3o,
43
Flaskor [Karafiner och slipade flaskor härunder ej inbegripne) till
och med 'J\ kanna, skall utgöra 40 sk. per 100 stycken, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer, jemlikt Ridderskapet och Adelns beslut,
nuvarande införselsafgift, 32 sk. per 100 st., att bibehållas.
5 Oro.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, alt för rubriken
Buteljer, Burkar och Flaskor (Karafiiner och slipade flaskor här¬
under ej inbegripne) deröfver till och med fl kanna skall be¬
stämmas 2 Rrdr 32 sk. införselslull per 100 stycken, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, bifalles Ridderskapet och Adelns beslut att inför¬
selstullen skall bibehållas vid dess nuvarande belopp, 2 Rrdr 16
per 100 st.
51 ro.
Den, som, lika med Utskottet, anser införselstullen å rubri¬
ken Buteljer, Burkar och Flaskor (Karafiiner och slipade flaskor
härunder ej inbegripne) afl större rymd böra antagas till 5 Rrdr
per 100 stycken, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer, med bifall till Ridderskapet och Adelns
samt Bonde-Ståndets beslut, nuvarande införselsafgift, 4 Rrdr 32
sk. per 100 st., att förblifva oförändrad.
Beträffande dernäst Fönsterglas, föreslår Utskottet, att Bor¬
gare- och Bonde-Stånden ville, med frånträdande af deras beslut
om bibehållande derå af de i gällande Taxa bestämda införsels-
afgifter, lika med Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet,
antaga de af Utskottet för grönt i betänkandet Nro 12 och för
hvitt i utlåtandet Nro 26 förslagna tullbelopp; men om denna
hemställan icke vinner bifall, lära voteringar böra ega rum i föl¬
jande ordning.'
Bevillnings-UlskoUeis Memorial, ±V;o 3o.
52:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen å
grönt fönsterglas bör bestämmas till 10 R:dr per 120 skifvor,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer, jemlikt Borgare- och Bonde-Ståndens be¬
slut, nuvarande införselstull, 6 R:dr 32 sk. per 120 skifvor, att
bibehållas.
53:o.
Den, som instämmer i Utskottets sist afgifna förslag till in¬
förselstull å hvitt fönsterglas, nemligen 20 R:dr per 20 band ,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, gillas Borgare- och Bonde-Ståndens beslut, att nu¬
varande införselstull derå, 16 R:dr 32 sk. per 20 band, bör blif¬
va oförändrad.
Vidkommande slutligen rubriken Andraslag, hvita ellerfär-
gadej ej specificerade, får Utskottet, med antagande, på sätt of¬
van blifvit nämndt, deraf, att Borgare-Stånden afsett bibehål¬
lande för densamma af bestämmelserna i 1841 års Taxa, in¬
bjuda Preste- och Borgare-Stånden att afstå från deras härutin¬
nan fattade, sinsemellan skiljaktiga, beslut och förena sig med
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet om antagande af
Utskottets förslag, emedan i annat fall följande voteringar blifva
för frågans afgörande nödige:
54:o.
Om contra-propositionen:
Den, som vill att till conlra-proposition i hufvud voteringen
om tullvärdet och införselstullen å den under Glas förekomman¬
de rubriken Andra slag, hvita eller färgade, ej specificerade,
skall antagas Preste-Ståndets beslut, att, med bifall till det af
Utskottet föreslagna värde, införselsafgiften skall bestämmas till
Bevillnings-UlskoUets Memorial, N:o Jo.
45
16 sk. skålpundet, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att utgöras af Borgare-
Ståndets beslut, att gällande Taxas bestämmelser för denna ru¬
brik skola bibehållas, nemligen 1 R:dr tullvärde och 8 sk. in¬
förselstull per %.
55:o.
I hufvudsaken:
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för den under Glas
upptagne rubriken Andra slag, hvita eller färgade, ej specifice¬
rade, skall antagas 1 R:dr 24 sk. tullvärde och 12 sk. införsels¬
tull skålpundet, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
it-. ,.T . , fira alternativet) Preste-Slåndets beslut;
Graner Ne,, anlages: ^ allernalive,j Borgare-Ståndets beslut.
Handskar,
af alla slag. Preste- och Borgare-Stånden hafva bifallit Utskottets hem¬
ställan, att införselstullen å Handskar måtte nedsättas till 2 R;dr
skålpundet, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Stån¬
det derå bibehållit nuvarande införselsafgift, 3 R:dr skålpundet;
och får Utskottet, i händelse sistnämnde två Stånd ej frångå deras
samt instämma i Preste- och Borgare-Ståndens berörde beslut, fö¬
reslå följande omröstning i ämnet:
56:o.
Den, som gillar Utskottets förslag till införselstull å Hand¬
skar, nemligen 2 R:dr per %, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer införselstullen å denna artikel att bibehål¬
las vid dess nuvarande belopp, 3 R:dr skålpundet.
Horn:
oarbetadt, platter Utskottets framställning, att bestämmelserne å oar-
betadt och platter-horn, så väl värde som tull, måtte nedsättas
46
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3o.
till hälften af deras nuvarande belopp, har blifvit godkänd af
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden, men deremot lemnad utan
afseende af Ridderskapet och Adeln, som i dessa delar bibehållit
gällande Taxa.
Så vida Ridderskapet och Adeln icke afstår härifrån och bi¬
träder de tre öfriga Ståndens beslut, torde följande voteringar
härom böra ega rum:
57:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att'å oarbetadt horn
bör antagas 8 sk. värde och 3 r:st. införselstull skålpundet, ro¬
star Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer nuvarande värdesbestämmelse, 16 sk. och
införselsafgift 6 r:st. per W, att bibehållas.
58:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Platterhorn böra åsät¬
tas 12 sk. värde och 1 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, bibehållas nu gällande bestämmelser härå, nemligen
24 sk. värde och 2 sk. införselstull skålpundet.
Hudar och Skinn:
oberedda, torra, saltade och rå.
Sedan vid föredragning af betänkandet N:o 12, Ridderskapet
och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden godkänt Utskottets
förslag till förhöjning i införselstullen å artikeln Hudar och Skinn,
som ej inbegripas under Pelsverk, nemligen för oberedda, torra
från 1 till 2 sk., samt för saltade och rå från 6 r:st. till 1 sk.
skålpundet, men med förklarande af Ridderskapet och Adeln, att
i sistberörde rubrik saltade och rå ordet och skulle uteslutas,
samt Borgare-Ståndet återremitterat frågan till förnyad hand¬
läggning hos Utskottet; så och efter det Utskottet i dess utlåtan¬
de N:o 26 ansett sig böra vidblifva sitt i detta ämne förut af-
Bevil/nings-Utskottets Memorial, N\o 3o.
47
gifna förslag, hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-
Slånden vidhållit deras ofvanberörda förr fattade beslut, och
Borgare-Ståndet bifallit hvad Utskottet sålunda hemställt.
De af Utskottet föreslagna förhöjda tullbelopp hafva således
blifvit af alla fyra Stånden antagne och någon annan skiljaktighet
än Ridderskapet och Adelns omförmälda åtgärd attur rubriken sal¬
tade och rå utesluta ordet och förefinnes alltså icke. Utskottet
hemställer derföre, att nämnde Stånd ville från denna skiljaktig¬
het afstå; men om denna framställning icke vinner afseende, så,
enär ändamålet med uteslutningen synes vara, att, då hittills
underrubriken saltade och rä införtullats alla saltade hudar, ehvad
de varit saltade torra eller saltade rå, endast sistnämnde slag hädan¬
efter skulle komma att mot den för ifrågavarande rubrik bestämda
lägre tull införas, men de torrsaltade hudarne åter vidkännas den
för rubriken oberedda, torra stadgade högre införselsafgift, lärer
frågan, såsom af beskaffenhet att ega inflytande på tullintradens
belopp, ej kunna afgöras annorlunda, än. genom omröstning, i
hvilket afseende Utskottet föreslår en så lydande voterings-pro-
position:
59:o.
Den, som bifaller att, på sätt Utskottet föreslagit, den se¬
nare af af de vid artikeln Hudar och Skinn, som ej himna inbe¬
gripas under pelsverk> förekommande rubriken bör lyda saltade
och rå, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer lydelsen af denna rubrik att blifva saltade,
rä.
. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva gillat Utskottets
hemställan, att Hängslen måtte, i stället för nuvarande förin 11-
ningssätt efter uppskattningsvärde med 33* procent införselsaf-
gift, förtullas dussinvis med stadgadt värde af 6 R:dr och 2
R:dr införselsafgift dussinet; hvaremot Ridderskapet och Adeln
vidblifvit de nu gällande bestämmelserna för denna artikel.
Ehuru det må lemnäs obestridt, att förtullning efter viss
procent af det å en vara för hvarje serskildt fall utrönta värde
43
Bevill nili gs-Utskotlets Memorial, N:o 3o.
kari gifva annat resultat, än förtullning till visst belopp på ett
med bestämdt medelvärde stadgadt quanlum af samma vara, äl¬
ven om denna sednare Lull afgift står i samma förhållande till
det antagne medelvärdet som den förre till uppskattningsvärdet;
likväl och enär all grund för beräknande af en slik skiljaktighet
saknas och fäljaktligen icke kan med visshet antagas, att den un¬
der enahanda förhållanden i öfrigt måste inträffa; ty och sorn
den af Ridderskapet och Adeln i förevarande fall bibehållna in¬
förselsbestämmelse innefattar samma procent å uppskattnings¬
värdet, som den af de tre andra Stånden stadgade tuiiafgiften
eger till det af dem för hvarje dussin bestämda medelvärde,
och olikheten af dessa beslut alltså destomindre lärer få antagas
kunna inverka på tullintraden, sorn icke vidden eller ens beskaf¬
fenheten deraf till ökning eller minskning möjligen kan utredas,
hvilket dock, derest på sådan grund votering emellan de olika
besluten i Förstärkt Stats-Utskott egde rum och Utskottets för¬
slag dervid vunne öfvervigt skulle åligga Utskottet alt uppgifva
i kalkylen öfver hvad af tullbevillningen hädanefter kan påräk¬
nas; alltså, och i fullkomlig öfverensstämmelse med hvad vid
sistförflutne Riksdag af Utskottet föreslogs och af samtlige Riks-
Stånden bifölls, vågar Utskottet förmoda, alt Rikets Ständer äf¬
ven nu skola anse denna och framdeles förekommande lika be¬
skaffade skiljaktigheter icke böra föranleda till omröstning i För¬
stärkt Stats-Utskott, utan att, jemlikt 75 § Riksdags-Ordningen,
vid hvad tre Stånd stadgat bör förblifva,
och att, med tillämpning häraf på förevarande fråga,
den föreslagna förändringen i förtullningssättet för
Hängslen således måtte anses vara genom tre Stånds
beslut afgjord, så att sagde artikel hädanefter bör för¬
tullas med 2 R:dr för hvarje dussin med bestämdt
värde af 6 R:dr skålpundet vid införsel.
Jern: gjutet,
tack- och barlast. De för tack- och barlastjern gällande förbudsbestäm-
melser hade Utskottet väl ansett böra i allmänhet fortfara, men
dock på anförde skäl tillstyrkt Rikets Ständer att hos Kongl.
Maj:t
Bevillnings-Utskottels Memorial, N\o 3o.
49
Maj:t göra underdånig hemställan derom, att deraf måtte under
loppet af delta år få utföras 50,000 skeppund tackjernsvigt, mot
en efter 6 R:dr värde lill 1 R:dr 24 sk. skeppund nämnde vigt
bestämd tull, samt sedermera årligen, intill slutet af nästa Riks¬
dag, få mot samma tull exporteras så stor qvantitet, som Kongl.
Majt kunde finna med inträffande conjuncturer och jernhandte-
ringens väl förenligt.
Denna Utskottets hemställan har väl blifvit godkänd af Bon¬
de-Ståndet, men som de tre öfrige Stånden densamma afslagit
och frågan, såsom rörande upphäfvande i viss mon af ett gäl¬
lande förbudsstadgande, är af beskaffenhet att icke kunna utgöra
föremål för omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, lärer på grund
af tre Stånds beslut Utskottets
ifrågavarande framställning icke kunna till någon vi¬
dare åtgärd föranleda, utan berörde förbudsbestäm-
melse böra utan inskränkning fortfara.
Jern: gjutet.
Bomber och kulor &c. Jemte hemställan, att den vid gjutet Jern
förekommande rubriken "Bomber och halor, champlounerade till
visst mått och ren filade, Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mör¬
sare, samt finare och gröfre Lavetter måtte bibehållas vid den
nedsättning till 4 sk. i derå enligt 1841 års taxa bestämda ut¬
förselstull af 16 sk., som genom Kongl. Kungörelsen den 18 De¬
cember 1843 derför medgifvits, hade Utskottet jemväl föreslagit
den jemkning i redactionen, att näst efter ordet ”Mörsare” måtte
införas ",stämplade och borrade
Detta Utskottets förslag hafva Preste-, Borgare- och Bonde-
Stånden godkänt, hvaremot Ridderskapet och Adeln, genom dess
ofvanomförmäldta åtgärd att utan förändring antaga de af Kongl.
Maj:t medelst allmänna Kungörelser och Circulair-bref tillkänna-
gifne jemkningar, förklaringar och ändringar, måste gnses hafva
lemnat utan afseende berörde, af Utskottet i redactionen före¬
slagna, jemkning; och alldenstund ifrågavarande tillägg i rubri-
Rib.. till R, St. Trot, i8JS, 5 Sami, 1 AJd, i5 Haft. 7
50
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3o.
ken af orden stämplade och borrade icke afser att i omfånget af
till densamma häuförlige effecter åstadkomma någon rubbning,
vare sig till utvidgning eller inskränkning, hvilket ådagalägges
bland annat deraf, att nästföljande rubrik i taxan innefattar ser¬
skilda bestämmelser för ostämplade och oborrade Kanoner, Styc¬
ken, Nickhakar och Mörsare, och att således i allt fall icke under
den nu ifrågavarande rubriken kunna inbegripas andre än sådane,
som äro stämplade och borrade; fördenskull och emedan förän¬
dringen, såsom icke inverkande på tullintradens belopp, är af be¬
skaffenhet, att tre Stånds derom fattade beslut utgöra Rikets
Ständers; lärer
vid det ifrågavarande utaf Utskottet föreslagna och af
Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndet gillade tillägget i
rubrikens lydelse böra förblifva.
Jern: gjutet.
—- Hallar, ofver 1 f tums etc.
— Hallar, af 1 f tums etc.
Vidare hade Utskottett för de två under gjutet jern befint¬
lige rubrikerne, ”Hällar öfver 14. tums tjocklek, samt lod och löd-
jor öfver 1 skeppunds vigt stycket”, samt ”Hällar af 1j tums
tjocklek och derunder till och med 1 tuni, lod och lödjor till 'vig¬
ter af 1 skeppunds vigt stycket och derunder till och med '
skeppund”, föreslagit den förändring i redactionen , aLt Hällarnes
tjocklek blefve bestämd till 2 turn i stället tor ij. tum, hvilket
Utskottets förslag Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden gillat,
men Ridderskapet och Adeln lemnat utan afseende.
I de tullbestämmelser åter, som för berörde rubriker hittills
varit gällande, har någon ändring icke blifvit föreslagen, utan
skulle dessa äfven för de sålunda till deras lydelse förändrade
rubrikerna tillämpas, nemligen å den förra rubriken 4 R:dr 24
sk. inforselsluli per Skeppund stapelstadsvigt och förbud mot ut¬
försel , saint å den sednare 6 R:dr införsels- och 2 R:dr uLförsels-
aigift skeppundet.
För så vidt de nu ifrågavarande artiklarne varit både till
in- och utförsel mot tull tillåtue, skulle Utskottet, enär den fö-
Bevillnings-Utskotteti Memorial, N\o 3o.
51
reslagna förändringen i redactionen åstadkommer i den förra ru¬
briken minskning och i den sednare utsträckning af dil eljest
hänförlige varuslag och alltså bo>dt utöfva inflytande på den tull¬
intrad, som för hvardera rubriken förut varit bestämd, hafva dels
inbjudit Ridderskapet och Adeln att instämma i de öfrige Stån¬
dens beslut, dels, för det fall, att en sådan inbjudning icke vun¬
nit bifall, föreslagit, att genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott
måtte afgöras, huruvida enligt Utskottets hemställan bestämmel¬
sen 1>/, tums tjocklek borde i hvardera rubriken ändras till 2
tums tjocklek, eller örn begge rubrikerna borde bibehållas oförän¬
drade; men vid det förhållande att, på sätt omförmäidt är, för¬
bud hittills egt rum för utförsel af hällar öfver i'f.2 tums tjock¬
lek, och frågan huruvida delta förbud skulle, såsom af ändrin¬
gen blefve en följd, komma att upphöra för sådane hällar, sorn
voro öfver 1 f2 till 2 tum tjocka, icke såsom af ekonomisk natur,
får blifva föremål för omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, utan
i detta afseende det beslut måste blifva gällande, hvarom de fle¬
ste Stånden varit ense; så och ehuru härvid förekommer, att
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden gillat den föreslagna förän¬
dringen i rubrikernes lydelse; likväl och som alla fyra Riks-
Stånden, å en annan sida, genom godkännande så väl af Ut¬
skottets hemställan i betänkandet N:o 12, pag. 33, att äfven å de
artiklar, som fortfarande komme att förblifva förbud ne, tullaf-
gifler borde utsättas, och att i sådant afseende måtte antagas de
eventuella bestämmelser, som af Rikets sist församlade Ständer
ä dessa artiklar stadgades, som ock i följd deraf utaf den för¬
teckning å sagde artiklar, som finnes Utskottets berörde betänkan¬
de bifogad och å hvilken pag. 20 den ifrågavarande rubriken
Hällar af en och en half tums tjocklek etc. finnes upptagen så¬
som den der komme att enligt Rikets Ständers förslag blifva till
utförsel förbuden mot en eventuell tull af 4 Rrdr 24 sk. Skep-
pundet, måste antagas hafva enstämmigt varit af den mening, att
rubriken, sådan den lyder i i841 års taxa, bör vara med utför¬
selsförbud belagd; alltså, ecb då icke någondera af de begge ofvan-
be rörde rubrikerna uti förevarande fall kan serskildt och hvarför
sig behandlas, utan m^iste, såsom af hvarandra ovilkorligen be¬
roende, i ett sammanhang och på enahanda sätt afgöras, samt
52
Bevillnings~Ulskottets Memorial, N:o 3o.
icke eller serskilt kan beslutas om införsels- och serskildt om ut¬
förselsbestämmelserna, eftersom den föreslagna ändringen i re-
dactionen inverkar lika på begge, anser Utskottet annan följd af
de stridiga beslut, hvari tre Stånd, nemligen Preste-, Borgare-
och Bonde-Stånden, sålunda råkat både med sig sjelfve och med
Ridderskapet och Adeln, icke kunna uppkomma, än att, genom
alla fyra Riks-Ståndens bifall till bibehållande mot eventuel tull af
utförselsförbudet för Hällar öfvered och ett halft tums tjocklek,
begge de ifrågavarande rubrikerna böra, oberoende af de
tre Ståndens beslut, att bestämmelsen ett och ett halft
borde i hvardera ändras till två tums tjocklek,oförändrade
bibehållas vid den lydelse, de enligt 1841 års taxa ega.
Jern: gjutet, allt annat gjutet arbete, ej specificeradt.
För den sista af de bland gjutet jern upptagne rubriker,
nemligen ”allt annat gjutet arbete, ej specificeradt’', hade Utskot¬
tet föreslagit förhöjning i införselstutlen till 33 t procent af upp¬
skattningsvärdet, hvilket Bonde-Ståndet godkänt; hvaremot Rid¬
derskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet bibehållit nu gällande
införselsbestäramelse, 20 procent å värdet, och Preste-Ståndet
stadgat, att artikeln skulle införtullas emot i R;dr per skålpund,
med derå antaget bestämdt värde af 3 R:dr.
Hvad nu först angår Preste-Ståndets berörde beslut, att vigt
bör utgöra grunden för förtullningen, så enär de tre öfriga Stån¬
den godkänt Utskottets förslag, angående varans förtullning efter
värde, och den bill, Preste-Ståndet bestämt, motsvarar den af Bon¬
de-Ståndet antagns, lärer, på de skäl, här nyss förut vid artikeln
Hängslen blifvit anfäfde, oberoende af skiljaktigheten i detta af¬
seende,
det af UtskotUjt föreslagna förtullningssättet efter va¬
rans uppskattninasvärde böra blifva gällande;
Och beträffande sedermera ir/örselstullen, så och då Preste-Stån¬
det genom antagande af i R:di tull på ett stadgadt varuvärde
af 3 R:dr skålpundet bestämt afgiflen i samma förhållande till
värdet, som Bonde-Ståndet, eller 33 t procent, tror Utskottet sig
böra hemställa till Ridderskapet och A.deln samt Borgare-Ståndet
Bevillnings-Utskotlels Memorial, N.-o 3o.
53
att, med frångående af deras med hvarandra öfverensstämmande
beslut af 25 procents införselstull å varuvärdet, antaga den tull¬
procent, Preste- och Bonde-Stånden, lika med Utskottet, ansett bö¬
ra för artikeln bestämmas, men, i händelse denna inbjudning
icke vinner afseende, torde omröstning böra anställas, enligt en
så lydande proposition:
60:0.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å den bland
gjutet jern förekommande rubriken , ”allt annat gjutet arbete ej
specificeradt f bör bestämmas 33 R:dr 16 sk. införselstull å hvar¬
je 100 R:dr varuvärde, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer införselstullen att fortfarande utgöra 25 R:dr
för varor till 100 R:dr värde.
Jern: smidt eller valsadt, Spik samt allt annat Manufactur- och handtverks-
smide.
Jemte det Utskottet tillstyrkt Rikets Ständer att biträda
Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande om tullfrihet vid utförsel af
de varuslag, som äro hänförlige under den vid Smidt eller val¬
sadt jern upptagne rubriken ”Spik samt allt annat Manufactur-
och handtverks mide, ej specificeradtoch hvilket tillstyrkande
samtlige Riks-Stånden bifallit, hade Utskottet tillika föreslagit,
att sagde rubrik måtte sönderdelas i två, nemligen den ena "Spik
af två tums längd och deröfver” samt den andra ”Ali annan
samt allt manufactur- och handtverks smide, ej specificeradt f samt
värde och införselsafgifter bestämmas, å den förra, värdet till 4°
R:dr och tullen till 10 R:dr per Skeppund Stapelstadsvigt, samt å
den sednare rubriken , värdet till 32 sk. och tullen till 8 sk. skål¬
pundet.
Detta förslag har blifvit godkändt af Bonde-Ståndet. Preste-
och Borgare-Stånden hafva bifallit detsamma, med den förändring,
att å den sednare rubriken, nemligen ”ali annan samt allt Ma¬
nufactur- och handtverks smide, ej specificeradt”, värdet blifvit
Bevillnings-Utskottets Memorial, N'.o 3o.
höjdt till 3 R:dr och införselstullen till i R:dr skålpundet. Rid-
derskapet och Adeln åter har, med bifall till hvad Utskottet
hemställt i afseende å den första rubriken, förklarat den andra
böra ytterligare fördelas i två, nemligen ”ali annan” med 32 sk.
tull värde och 8 sk. införselstull per skålpund, samt ”Manufactur-
och Handtverks-smide, ej specificeradt, med 33 R:dr i 6 sk. in-
förselsafgift för ioo R:dr tullvärde, samt föreskrift, att 'minsta
värdet bestämmes till i R:dr skålpundet och hvarje serskildt slag
bör till både vigt och värde angifvas.”
Som sålunda alla Stånden varit ense om, att ’’Spik af 2 tums
längd och deröfver’ bör utgöra en ur det hela utbruten serskildt
rubrik med 4o R-dr värde och i o R:dr införselstull per Skeppund
Stapelstads-vigt, återstår endast att få afgjordt, huruvida det öfriga
skall sammanfattas under en eller två rubriker samt värde och
tull derå; och hemställer Utskottet i dessa afseenden till Ridder-
skapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, att de ville, med från¬
trädande af deras sins emellan skiljaktige meningar, biträda
Preste- och Borgare- Ståndens beslut, enligt hvilket, på sätt nyss
är nämndt, för all annan spik samt allt Manufactur och handt-
verkssmide skulle antagas ett gemensamt värde af 3 R:dr och tull
af i R:dr per skålpund; men om denna inbjudning icke vinner bi¬
fall, synes, för frågans afgörande, omröstning blifva nödig i föl¬
jande ordning:
6 i:o.
Den, som vill, att till contraproposition i hufvud voteringen
om ”ali annan ([spik än af 2 tums längd och deröfver) samt allt
manufactur- och handtverks-smide, ej specificeradt, skall antagas
Preste- och Borgare-Ståndens beslut, att derå bör bestämmas ett
gemensamt värde af 3 R:dr och införselstull af i R:dr per skålp.
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer contrapropositionen att utgöras af Ridder-
skapet och Adelns beslut, att sagde rubrik skall ytterligare för¬
delas i två, nemligen den ena "ali annan” med 32 sk. tull värde
och 8 sk. införselstull per skålpund, samt den andra ”rnanufactur-
och handtverks-smide, ej specificeradt”, med införselstull al 33
Bevill nings-Ui skottets Memorial, N-.o 3o,
55
R:dr 16 sk. för ett tallvärde af 100 R:dr, och följande stadgan¬
de: ”Minsta värde bestämmes lill 1 R:dr skålpundet och hvarje
serskildt slag bör lill både vigt och värde angifvas.”
62:o.
I hufvudsaken:
Den, som bifaller Utskottets förslag, att lydelsen för den
ilråga varande rubriken bör blifva all arman samt allt Manufactur-
och Handtverks-smide, samt att derå skall antagas ett gemensamt
värde af 32 sk. och införselstull af 8 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, antagas (l:a alternativet) Preste- och Borgare-Stån¬
dens beslut,
(2:a alternativet) Ridderskapet och Adelns
beslut.
Kalk, släckt.
Kalksten. — Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva gillat Utskottets
förslag, att dessa artiklar borde befrias från utförselstull, hvar¬
emot Ridderskapet och Adeln bibehållit sagde afgifter, nemligen
för släckt kalk 1 sk. 6 r:st. per läst och för kalksten 1 sk. per
Skit; och så vida icke Ridderskapet och Adeln för endera eller
begge artiklarne afstår från berörde mening och instämmer i de
öfriga Ståndens omförmälda besluL, komma följande voteringar att
ega rum:
63:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att släckt kalk bör med-
gifvas tullfrihet vid utförsel, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer nuvarande utförselstull å denna artikel, 1
sk. 6 r:st. per läst, att bibehållas.
56
Bevilhiings-Utskottets Memorial, N:o 3o.
64: o.
Den, som, lika med Utskottet, anser kalksten böra tullfritt
få utföras, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, bibehålles å ifrågavarande artikel nu gällande utför¬
selstull, 1 sk. per SkW.
Kemiskt teckniska prceparater.
Vid inrymmande i Taxan af rubriken Kemiskt teckniska
prceparater, ej specificerade, som genom Kongl. Kungörelsen den
8 Februari 1844 medgifvits till införsel för fabrikernes behof,
efter serskild anmälan hos Commerce-Collegium och af detsamma
lemnadt tillstånd, mot en tull af 5 procent å värdet, samt för
medicinska behof med hänvisning till Apotheksvaror, ej specifice¬
rade, hade Utskottet föreslagit den jemkning i berörde bestäm¬
melser, att nämnde tullafgift af 5 procent borde höjas till 10
procent, hvilken hemställan blifvit af Preste-, Borgare-och Bonde-
Slånden gillad, hvaremot Ridderskapet och Adeln, som, enligt
hvad ofvan är omförmäldt, utan förändring bifallit de af Kongl.
Maj:t redan vidtagne samt genom allmänna Kungörelser och Cir-
culair-bref tillkännagifne jemkningar, förklaringar och ändringar,
följaktligen för denna artikel, då den inkommer för fabrikernes
behof, bibehållit den genom berörde Nådiga Kungörelse stadgade
tull af 5 procent; och så vida icke Ridderskapet och Adeln, med
frånträdande af denna dess skiljaktighet, lika med de öfrige Stån¬
den, instämmer i Utskottets härom gjorda framställning, torde
omröstning i följande ordning böra anställas:
65:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att, vid intagande i Taxan
af artikeln ”Kemiskt teckniska prceparater, ej specificerade”, densam¬
ma bör, vid införsel för fabrikernes behof, efter serskild anmä¬
lan hos Commerce-Collegium och af detsamma lemnadt tillstånd,
förtullas med 10 procent af värdet, samt för medicinska behof
såsom Apotheksvaror, ej specificerade, röstar
Bevillnings-Ut skottets Memorial, N:o 3o.
57
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer, med bifall i öfrigt till hvad Ja-propositio¬
nen innehåller, artikeln, då den införes för fabrikernes behof,
att vidkännas endast 5 procent af värdet i tull.
Kimrök.
Kli aj andra ämnen än spanmäl.
Knapergall och Ekollon, malen eller omalen.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskot¬
tets förslag, att Kimrök och Kli af andra ämnen än spanmäl saint
Knapergall och Ekollon, malen eller omalen, borde från utförsels¬
tull befrias, men Ridderskapet och Adeln åter har bibehållit derå
nu gällande utförselsafgifter, nemligen för Kimrök 12 sk. per 100
skålpund, för Kli 2 r:st. Lispundet, samt för Knapergall och Ek¬
ollon 1 r:st. skålpundet; och får Utskottet, i händelse Ridder¬
skapet och Adeln icke afstår från dessa och biträder de öfrige
Ståndens härutinnan fattade beslut, föreslå följande voteringar:
66:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att Kimrök bör af-
giftsfritt få utföras, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, bibehålles nuvarande utförselstull derå, 12 sk. per
100 %.
67:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser, att Kli af andra äm¬
nen än spanmäl bör befrias från all afgift vid utförsel, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer den tull af 2 r:st. Lispundet, som vid ut¬
försel nu erlägges för denna artikel, att bibehållas.
Bih. till R. St. Prot. i845. 5 Sami, 1 Afd, 15 Höft, 8
58 Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 3o.
68:0.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Knapergall och Ekol¬
lon, malen eller omalen, skall afgiftsfritt få utföras, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer nuvarande utförselstull å denna artikel, 1
r:st. skålpundet, att bibehållas.
Knifvar:
andra slag, samt Gafflar, ej specificerade.
Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets förslag
i afseende å den under artikeln Knifvar förekommande rubriken
"andra slag, samt gafflar, ej specificerade”, att, med frånträdan¬
de af nuvarande förtullningssätt efter värde med derå till 331
procent beräknad införselstull, taga vigt till grund för förtullnin-
garne och bestämma värdet till 3 R:dr 16 sk. och införselstulleu
1 R:dr per skålpund. Ridderskapet och Adeln har väl gillat den
föreslagna vigtberäkningen, men dels i sjelfva rubriken tillagt or¬
den gjutne eller smidde, och dels antagit tullvärdet till 2 R:dr
samt införselstullen till 32 sk. skålpundet. Borgare-Ståndet åter
har, med ogillande af Utskottets förslag, bibehållit nu gällande
bestämmelse.
Så vida icke Ridderskapet och Adelil samt Borgare-Ståndet,
afstå från dessa deras sinsemellan skiljaktiga meningar och in¬
stämma i Preste- och Bonde-Ståndens beslut, blifva för frågans
afgörande följande omröstningar om contra-propositionen och i huf-
vudsaken af nöden:
69:o.
Om contra-propositionen:
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudsakliga
voteringen om den vid artikeln knifvar förekommande rubriken
"andra slag, samt gafflar, ej specificerade”, skall antagas Ridder¬
skapet och Adelns beslut, att vid denna rubrik skola tilläggas
Bevillnings-Utskottets Memorial, N-.o 3o.
59
orden ”gjutne eller smidde” samt tullvärdet bestämmas till 2 R:dr
och införselstullen till 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer contra-propositionen alt utgöras af Borgare-
Ståndets beslut, att bestämmelserna i 1841 års Tulltaxa, eller 33
R:dr 16 sk. införselsafgift på hvarje 100 R:dr uppskattningsvärde,
böra bibehållas.
70:o.
I hufvudsaken:
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att den vid ar¬
tikeln Knifvar förekommande rubriken ''andra slag, samt gaff¬
lar, ej specificeradej bör åsättas 3 R:dr 16 sk. värde och 1 R:dr
införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Tr. Tvr . , (T:a alternativet) Riddersk. och Adelns beslut;
V.nner Ne,, anlages j2;a a|ternalivelj Bergare-S.änJels beslut.
"nickel.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskot¬
tets förslag att i Taxan intaga Kopparnickel med 3 R:dr värde
och 1 R:dr införselstull samt tullfrihet vid utförsel, hvaremot
Ridderskapet och Adeln lemnat Utskottets härom gjorda fram¬
ställning utan afseende; men som för denna artikel, hvilken för
närvarande icke synes hafva kunnat tullbehandlas efter någon
annan taxe-rubrik, än den sista, nemligen ”varor, som icke kunna
”hänföras till någon af de i taxan upptagne bestämmelser”, såle¬
des hittills bordt, ehuru efter annan grund, nemligen uppskatt¬
ningsvärde, hafva tillämpats enahanda bestämmelse af 334 pro¬
cents tullafgift vid införsel, jemte tullfrihet vid utförsel, som Ut¬
skottet föreslagit; alltså, och då Ridderskapet och Adelns om-
förmäldta skiljaktighet, såsom afseende endast frågorna om för-
60
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3o,
tullningsgrunden och om artikelns specificerande i taxan un¬
der egen rubrik, icke får anses kunna inverka på tullintradens
belopp,
lärer vid Utskottets af tre Stånd gillade förslag om
artikelns specificerande i taxan med stadgadt värde af
3 R:dr och 1 R:dr införselstull skålpundet samt tull¬
frihet vid utförsel böra förblifva.
Korkskruf var.
Utskottets hemställan, att jemväl Korkskrufvar borde serskildt
i taxan specificeras samt dervid åsättas 6 R:dr värde och 2 R:dr
införselstull per skålpund samt medgifvas tullfrihet vid utförsel,
har blifvit godkänd af Preste- och Bonde-Stånden, men af Rid-
derskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet lemnad utan af¬
seende.
Denna artikel har, efter de olika ämnen, hvaraf den be¬
stått, hittills kunnat blifva tullbehandlad efter flere serskilda
taxebestämmelser; och som vid sådant förhållande lärer böra an¬
tagas, att Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets be¬
rörde skiljaktighet kan ega inflytande på beloppet af tullinkom¬
sten, måste, derest de ej frånträda densamma och instämma i
Preste- och Bonde-Ståndens beslut, frågan afgöras genom omröst¬
ning sålunda:
71m.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att artikeln Korkskruf¬
var skall i Taxan under egen rubrik intagas, med värde af 6
R:dr och införselstull af 2 R:dr skålpundet samt tullfrihet vid
utförsel, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer sagde artikel icke att i taxan serskildt spe¬
cificeras.
Krea-
Stockholm, tryckt hos P. G. Berg, i845.
Hevillmnf/s-UIskotitts Memorial, N:o 30.
1
Krea. nr: Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets förslag lill
förhöjde värdes- och införsels-bestämmelser å de i taxan speci¬
ficerade serskildta slagen af kreatur, men Ridderskapet och
Adeln, samt Borgare-Ståndet bibehållit gällande taxas stadgan-
den i dessa afseenden; och, i händelse sistnämnde två Stånd
icke afstå från deras beslut och instämma i Preste- och Bon¬
de-Ståndens, lära följande omröstningar blifva nödige;
72:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att å ”hästar utom hing¬
star" tullvärdet bör höjas till 200 R:dr och införselstullen till
3.3 R:dr 16 sk. stycket, röstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehå lies nuvarande lull varde 100 Rdr och tull 12 R:dr
stycket.
73 :o
Den, som, lika med Utskottet, anser, alt å ”oxar” tullvär¬
det skall bestämmas till 66 R:dr 32 sk. och införsels-tullen
till 20 R:dr stycket, röstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
komma gällande taxas bestämmelser af 50 R:drs värde och
12 R:dr 24 sk. tull stycket alt bibehållas.
74:o
Den, som instämmer i Utskottets hemställan, att för "kor
och ungboskap” tull vä idet skall uppsättas till 40 R:dr och in-
lörselstulien till 10 R:dr stycket, röstar ja; den det ej vill,
röstar nej.
Vinner nej,
skall det i 1341 års taxa stadgade värde af 20 R:dr och in-
förselstull af 4 R:dr stycket fortfarande förblifva gällande.
75:o
Den, sorn bifaller, att, på sätt Utskottet föreslagit, tullbe-
Uih. till R. St. Prof. 1845. 5 Sami. I Atd. 16 Haft. 1
2
Bevillnings-UtskotteU Memorial, N:o 30.
slämmelsevna höjas för -'halfvar”, nemligen värdet till l(i R dr
32 sk. och införselst ullen till 3 R:dr 16 sk. stycket, röstar ja ;
den det ej vill, röstar nej.
Vinne r nej,
lemnäs det i gällande taxa ulsaLta värde’ 11 R:dr 12 sk. och
tull 2 R:dr 12 sk. stycket oförändrade.
76:o
Den, som instämmer i Utskottets förslag, alt för ”svin, ut¬
om fargaltar”, bör antagas 20 R:drs tullvärde och 5 R:drs in¬
förselstull, röstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer vid nuvarande bestämmelser, nemligen 10 R:drs \är-
de och 2 R:drs tull stycket, alt förblifva.
77:o
Den, som gillar Utskottets hemställan, att för den vid Ar¬
tikeln kreatur förekommande rubriken ”Aneira fyrjotade” skall
antagas 10 R:drs tullvärde och 2 R:drs införselstull stycket,
röstar\ ja; den det ej vill, i’östar nej.
Vinner nej,
bibehålles det nuvarande värdet 7 R:dr 24 sk. och tull 1
R:dr 24 sk. stycket.
Kru km akare- arbeten, ej specificerade. I afseende å ej specificerade kruk¬
makare-arbeten, hade Utskottet föreslagit samt Preste-, Bor¬
gare- och Bonde-Stånden antagit förhöjning i värdet till 12
sk. och i införselstullen till 3 sk. skålpundet, men Ridderska-
pet och Adeln bibehållit det i 1841 års taxa utsatte värde 4
sk. och tull 1 sk., hvilken sistnämnde åtgärd, om beslutet der¬
om icke af Ridderskapet och Adeln frånträdes, föranleder omröst¬
ning, enligt en så lydande proposition:
Dmllnings-UlskotleU Memorial, N:o 30.
78:o
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att för Artikeln
”Krukmakare-arbeten, ej specificerade”, tullvärdet bör höjas till
12 sk. och införselstullen till 3 sk. skålpundet, röstar ja; den
det ej vill, röstar nej.
Tinner nej,
komina sagde tullbestämmelser alt bibehållas vid deras nu¬
varande belopp, nemligen värdet 4 sk. och tullen 1 sk. skål¬
pundet.
hupf tar, alla slag. Preste- och Borgare-Stånden hafva godkänt Utskottets
förslag, att, i stället för förtullning efter värde med 33| pro¬
cent derå vid införsel, borde för käppar antagas bestämdt
värde af 1 R:dr 24 sk. skålpundet och 24 sk. införselstull.
Bonde-Ståndet har jemväl bifallit förändringen i förtullnings-
sältet, men' höjt värdet till 2 R:dr och införsels-afgiften till
32 sk. skålpundet; hvaremot Ridderskapet och Adeln bi¬
behållit nuvarande så väl förlullnings-sätt sorn tull oförän¬
drade.
Hvad nu först angår förtullnings-sältet, så enär Utskottets
förslag i denna del blifvit af tre Stånd gilladt, samt den tull,
Utskottet åsatt, står i samma förhållande till det antagna vär¬
det, som den för närvarande utgör å det värde, som för hvar¬
je tillfälle bör utrönas, och i följd deraf någon ändring i sjelf¬
va tullbeloppet icke lärer få anses vara genom Utskottels för¬
slag åstadkommen, kan Ridderskapet och Adelns skiljaktighet
icke föranleda till någon åtgärd, utan
kommer Artikeln att hädanefter förtullas efter vigt.
Beträffande sedermera värde och införselstull, så hemställer
Utskottet, att Bonde-Ståndet ville afstå från sina och instäm¬
ma med Preste- och Borgare-Ståndens härutinnan fattade, af
Ridderskapet och Adeln icke emotsagde, beslut; men får, för
den händelse, all härå icke fästes afseende, föreslå, att frågan
må genom följande omröstning afgöras:
4
Bevillning »-Utskottets Memorial, N:o 30.
79:o
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att å Artikeln läppar, alla
siag-, bör antagas 1 R:dr 24 sk. värde och 24 sk. införselstull
per skålpund, röstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bestämmes tullvärdet derå till 2 R dr och införselstullen till
32 sk. skålpundet.
K vt': färskt, saltadt, torkadt eller rökl. De förhöjda införsels-afgifter, Ut¬
skottet föreslagit för de serskildta slagen af Kolt, hatva blif¬
vit gillade af Preste- och Bonde-Stånden. Borgare-Ståndet liar
antagit införselstullen å saltadt kött till ö R:dr tunnan, meri
i öfrigt godkänt Utskottets’ förslag. Ridderskapet och A-
deln åter har lemhat nu gällande införsels-bestämmelser oför¬
ändrade.
Såvida icke Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
frånträda dessa deras sk i 1 jagtigheter och instämma i de öfriga
Ståndens beslut, komma följande voteringar att anställas:
80: o
Den, som, lika med Utskottet, anser färskt kött böra åsät¬
tas 40 sk. införselstull lispundel, röstar ja; den det ej vill,
röstar nej.
Vinner nej,
kommer, jemnlikt Ridderskapet och Adelns beslut, iuförselsaf-
giften derå att bibehållas vid dess nuvarande belopp 32 sk.
Uispundet.
81:0
Om contra-propositionen :
Den, som anser, att till contra-proposition i hulvud-vote-
jingen om inlörselstullen å saltadt kött skall antagas Ridderska¬
pet och Adelns beslut, eller alf nu gällande bestämmelse i detta
I
Bevillnings-UtskotteU Memorial, N:o 30.
5'
afseende 6 R:dr 32 sk. tunnan bör bibehållas, röstar ja, den
det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer Borgare-Ståndets beslut, alt införselstullen å denna
rubrik bör nedsättas till 5 R:dr tunnan, att utgöra conlrapro-
posilion i den hufvudsakliga voteringen.
82:o
I hufvudsakeiv
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselsafgiften å sal¬
feldt kött bör höjas till 8 R:dr tunnan, röstar ja; dea det ej vill
röstar nej.
Vinner nej,
a niages
(rista alternativet) Ridderskapet och Ådelns beslut;
(2 a alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
83:o
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att å torkadt eller
rökt kött skall antagas en till 1 R:dr 24 sk. Lispundel förhöjd
införselslull, röstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
blifver, enligt Ridderskapet oeb Ådelns beslut, nuvarande m-
försels-afgift 1 R:dr 16 sk. lispundet derå bibehållen.
Lackerade arbeten, ej specificerade. Sedan vid behandlingen af Utskottets
betänkande/ N:o 12, hvari Utskottet för Lackerade arbeten, ej
specificerade, föreslagit, att i stället för nuvarande förtulinings-
sätt efter värde med 331 procents tull derå vid införsel, malle
lill grund för fövtullningarne antagas vigt samt värdet bestäm¬
mas till 1 R:dr 24 sk., och tullen till 24 sk. skålpundet, Bor¬
gare- och Bonde-Stånden, med godkännande af förändringen
i förtullnings-sättet, höjt värdet till 3 R:dr och införselstullexr
G
Bevillnings-UtsliolMs Memorial, N:o 30.
lill 1 R:dr skålpundet; Ridderskapet och Adelu bibehållit
nu gällande tull-bestämmelser; men Preste-Ståndet återre¬
mitterat artikeln; så och efter det Utskottet uti sitt i anled¬
ning häraf afgifna utlåtande, N'-o 26, vidhållande sin åsigt om
ändring i förtullnings-sättet från värde till vigt, i öfrigt från-
trädt dess förra förslag och tillstyrkt bifall till Borgare- och
Bonde-Ståndens beslut om 3 R:drs värde och 1 R:drä tuli per
skålpund, hafva Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och
Bonde-Stånden vidblifvit sina förut fattade beslut och Preste-
Ståndet, lika med de två sistnämnde, bifallit Utskottets sist
gjorda hemställan.
Vid det förhållande, att den införselstull, Utskottet sålunda
föreslagit, står i samma Förhållande till det antagna bestäm¬
da värdet per skålpund, som den nu, ehuru efter annan grund,
nemligen uppskattningsvärdet, utgående, och Ridderskapet och
Adelns skiljagtighet således icke, på sätt förut blifvit antaget, får
anses ega inflytande på tull-inkomstens belopp,
lärer vid Utskottets sist afiåtna, af de tre öfriga Stån¬
den gillade, förslag om 3 R.drs värde och 1 R:drs in¬
förselstull skålpundet för den ifrågavarande artikeln
böra förblifva.
Lin, ohäckladt. Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets
hemställan, att nu gällande införselstull å ohäckladt lin måtte
höjas från 1 R:dr 8 sk. till 1 R:dr 16 sk. per lispund; hvar¬
emot Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet bibehål¬
lit förstberörde införsels-bestämmelse; och föranleder denna
skiljaktighet, derest den icke. af Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet frånträdes, omröstning i denna ordning:
84:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att iuförselslullen å o-
hächladt lin skall bestämmas till 1 R:dr 16 sk. Jispundet, rö¬
star ja; den det ej vill, röstar nej.
V inner nej,
Bevillnings-Utskottéts Memorial, N:o 30.
7
lommel- nuvarande införselstull 1 R;dr 8 sk. lispundet alt
derå bibehållas.
Ljuskronor, Vid artikeln ljuskronor bade Utskottet föreslagit måtte tilläg¬
gas af sammansatte eller, såsom arbetade, ej specificerade äm¬
nen samt att uti en under artikeln intagen anmärkning bor¬
de stadgas, alt "delar deraf förtullas efter det eller de förar¬
betade ämnen, hvaraf de beståoch hafva Preste-, Borgare-
och Bonde-Stånden härtill lemnat bifall, hvaremot Riddcr-
skapet och Adeln bibehållit gällande taxas lydelse i della
afseende oförändrad; men som ej mindre berörde tillägg i ly¬
delsen af sjelfva rubriken, än nämnde föreskrift i form af an¬
märkning äro att anse mera som ett förtydligande, än någon
ändring i hvad hittills vid förtullning af Ljuskronor bordt i-
agttagas och således icke lärer få antagas kunna inverka på
beloppet af tullintraden,
torde vid Utskottets af tre Stånd godkände förslag bö¬
ra förblifva.
Luktvatten, alla slag. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva gillat
Utskottets hemställan, att tullvärdet och införselslullen k Lukt¬
vatten borde höjas, det förra till 1 R:dr 16 sk. och den sednare
till 16 sk. skålpundet; men Ridderskapet och Adeln har dere¬
mot bibehållit nuvarande bestämmelser, nemligen 1 R:drs värde
och 12 sk. tull, hvilken skiljaktighet, derest den icke af Rid-
skåpet och Adeln frånträdes, föranleder omröstning, sålunda:
85:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å artikeln Luktvat¬
ten, alla slag (flaskornas vigt inbegripen) tullvärdet bör antagas
till 1 R:dr 16 sk. och införselslullen till 16 sk. skålpundet,
jöstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
8
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
komma nuvarande tullbeslämmelser alt bibehållas, nemligen 1
Rtdrs varde och 12 sk. införselstull per skålpund.
Lunta' Utskottets hemställan, att utförselstullen å Lunta måtte borttagas,
har jemväl blifvit gillad af Preste-, Borgare- och Bonde-
Stånden; men som Ridderskapet och Adela derå bibehållit
nuvarande utförseisafgift 1 r:st. skålpundet, så kommer, derest
sistnämnde beslut icke frånträdes, följande omröstning att ega
rum:
86:o.
Den, Som instämmer i Utskottets förslag, att Lunta bör at-
giftsfritt få utföras, röstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Yinner nej,
blifver nu gällande utförselstull 1 r:st. skålpundet derå bibe¬
hållen.
Ljus'- Preste- och Bonde-Stånden hafva, lika med Utskottet, ansett Lås
böra under egen rubrik i taxan specificeras med en derå, på 4
R:drs värde, till 1 R dr 16 sk. skålpundet bestämd införselstull,
samt tullfrihet vid utförsel; hvaremot Ridderskapet och Adela
samt Borgare-Ståndet lemnat UlskotLets i berörde afseende gjor¬
da framställning utan afseende; och sorn den ifrågavarande ar-
j liketn hittills kunnat komma alt tullbehandlas olika allt efter
de skiljaktiga ämnen, hvaraf den bestått, samt vid sådant för¬
hållande Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets ser¬
skildta mening kan ega inflytande på tullinkomsten, lärer, derest
de ej från densamma afstå och instämma i Preste- och Bon¬
de-Ståndens beslut, frågan icke kunna afgöras annorlunda, än
genom omröstning, enligt följande proposition:
87:o.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att artikeln Lås skall
i taxan under egen rubrik intagas med 4 R:drs tullvärde och 1
Bevillnings-Utskothts Memorial, N:o 30. 9
R:<lr IG sk. införselstull skålpundet samt tullfrihet vid utförsel,
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer denna artikel icke att i taxan serskildt specificeras.
Läder, mer eller mindre beredt. Sedan, vid föredragning af Utskottets be¬
tänkande, N^o 12, sålunda blifvit öfver hvad Utskottet före¬
slaget, i afseende å artikeln Läder, mer eller mindre beredt, be¬
slutade
att Preste- och Bonde-Stånden godkänt den för rubri¬
ken Karduans- samt färgade och tryckta skinn föreslagna för¬
höjning i värdet från 4 till 6 Rulr och i införsels-tullen från
1 R:dr till 1 R:dr 24 sk. skålpundet;
att Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden bifallit Utskottets
framställning derom, att rättigheten att införa ”finare skinn för
tillverkning af portfölj- och etui-arbeten, efter pröfning af be¬
bofvet och nied serskildt tillstånd af Commerce-Collegium" mot
10 procents tull å värdet måtte upphöra och den i taxan un¬
der nu anförda rubrik derom intagne föreskrift alltså ur
densamma uteslutas; samt
att Preste- och Bonde-Stånden gillat Utskottets hemställan,
dels att ur rubriken andra slag, ej specificerade, hudar och
skinn, å hvilken nu är bestämdt ett gemensamt värde af 1 R:dr
och införselstull 12 sk. skålpundet, borde utbytas och serskildt
specificeras sulläder, med bibehållande derå af nyssnämnde
tullbestämmelser, och dels att för rubriken andra slag, ej spe¬
cificerade, hudar och skinn i öfrigt måtte antagas 2 R:dr vär¬
de och 1 R:dr införselstull skålpundet; hvarvid Bonde-Ståndet
jemväl fästat uppmärksamhet å ett i den af Utskottet bifogade
tariff förelupet tryckfel, att nemligen för sulläder quantiteten
för tullberäkningen vore utsatt i Lispund i stället för skål¬
pund; men
att Ridderskapet och Adeln för samtlige de under föreva-
Bih. till R. St, Prof. 1845. 5 Sami, 1 Afd. 16 Haft. 2
Bevillning s-Utskottets Memorial, N:o SO.
rande arlikel upptagne rubriker bibehållit gällande taxa oför¬
ändrad; samt
att Borgare-Ståndet återremitterat förslaget om rubrikerna
Karduans- samt färgade eller tryckta skinn och sulläder, jemte
andra slag, ej specificerade, hudar och skinn;
Så och efter det Utskottet uti dess utlåtande, N:o 26, vid-
blifvande sitt förra förslag i öfrigt, endast i så måtto tillstyrkt
afvikelse derifrån, att rubriken Karduans- samt färgade eller
tryckta skinn måtte utbytas mot en så lydande; Saffian och
Maroquins-skinn, — har vid förnyad pröfning Ridderskapet och
Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden vidhållit sina förra
beslut samt Borgare-Ståndet gillat förslagen i betänkandet,
N:o 12, med berörde uti utlåtandet, N:o 26, deri gjorda än¬
dring.
Hvad nu först angår omförmäldta redactions-förändring, så
enär Utskottet, genom del föreslagna utbytet af lydelsen: Kar¬
duans- samt färgade och tryckta skinn mot den af: Saffian och
Maroquins-skinn, icke åsyftat, hvarken inskränkning eller ut¬
vidgning af de varuslag, sorn äro under förstnämnde rubrik hän-
förlige, och ändringen således icke kan anses inverka på tull-
intraden,
lärer, utan afseende å Borgare-Ståndets serskilta me¬
ning, vid de tre öfrige Ståndens beslut om bibehållande
af rubrikensu uvarande lydelse böra förblifva.
Beträffande sedermera de öfrige skiljaktigheterna, hemstäl¬
ler Utskottet, att Ridderskapet och Adeln ville, med frånträ¬
dande af sin åtgärd, att, i afseende å artikeln Läder, lemna gäl¬
lande taxa oförändrad, biträda Utskottets af Preste-, Borgare-
och Bonde-Stånden godkända förslag, hvartill den redan an¬
tagna förhöjningen i införselstullen å hudar och skinn gifver
ökad anledning; l ommande i annat fall följande omröstningar
att anställas, nemligen:
88:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att för den un-
Betalnings- Utskottets Memorial, N:o SO.
11
eler artikeln Läder, mer eller mindre beredi, förekommande
rubriken Karduans- samt färgade eller trjekta skinn skall anta¬
gas 6 R:dr värde och 1 R:dr 24 sk. införselstull skålpundet,
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibeliålles derå nuvarande tullvärde, 4 R:dr, och införselsafgift
1 R:dr skålpundet.
89:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser rättigheten att införa fina¬
re skinn för till verkning af portfölj- och etui-arbeten, efter pröf¬
ning af behof vet och med serskildt tillstånd af Commerce-Cc llegi-
um, mot en lill 10 procent af uppskaltningsvärdet beräknad
tullafgift, böra upphöra och den anförda, i taxan härom un¬
der artikeln Läder, mer eller mindre beredt intagne rubri¬
ken, alltså utgå, röstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer, med bibehållande af sagde rättighet, rubriken att i
taxan qvarstå oförändrad.
90:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att ur den vid Läder fö¬
rekommande rubriken andra slag, ej specificerade, hudar och
skinn bör utbytas och serskildt speciiiceras Sulläder, med 1 R:dr
lullvärde och 12 sk. införselstull skålpundet, och att för sag¬
de rubrik andra slag, ej specificerade,, hudar och skinn i öf¬
rigt skall antagas 2 R:dr värde och 24 sk. införselstull skål¬
pundet, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer Sulläder, att, utan serskildt specification, såsom hittills
inbegripas under den allmänna rubriken andra slag, ej specifi¬
cerade, hudar och skinn, och lullbestämmelserna å sistberörde
rubrik att förblifva oförändrade, nemligen tullvardet 1 R:dr och
införsels-tullen 12 sk. skålpundet.
BevUlnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
Läder arbeten, ej specificerade, lackerade. Preste- och Bonde-Stånden haf¬
va gillat Utskottets hemställan, att, i stället för det för Läder-
arbeten, ej specificerade, lackerade nu gällande förtullningssätt
efter värde med derå till 33} procent bestämd införselstu 11,
måtte antagas tullbehandling efter vigt med stadgadt värde af
2 R:dr och införselstull af 24 sk. skålpundet; — Borgare-Stån¬
det har väl bifallit Utskottets sagde förslag till förändrade
tullbestämmelser, men ur rubriken uteslutit ordet ”lackerade
samt Ridderskapet och Adeln åter bibehållit gällande taxa i
denna del oförändrad.
Som den införselstull af 33} procent, Ridderskapet och Adeln
sålunda å artikeln bibehållit är högre än den af de tre öfrige
Stånden derå bestämda, hvilken, i förhållande till det antagna
värdet, å detta utgör endast 25 procent, samt enär, genom be¬
rörde af Borgare-Ståndet förordnade uteslutande i rubriken af
ordet ”lackerade,” omfånget af de nu derunder hänförliga effee-
Ser utvidgas, lärer, derest icke sistnämnde två Stånd afstå från
dessa deras serskildta beslut, och, lika med Preste- och Bonde-
' Stånden, godkänna Utskottets förslag, frågan böra afgöras ge-
[ nom omröstning i följande ordning:
91:o.
Den, som vill, att till contra-proposition i hufvud-voteringen om
Läderarbeten, ej specificerade, lackerade, skall antagas Borgare-
Ståndets beslut, att, med bifall till Utskottets förslag i öfrigt
derom, att artikeln bör tullbehandla» efter vigt med 2 R:dr
värde och 24 sk. införselstull skålpundet, ur rubriken skall
uteslutas ordet "lackeraderöstar ja; den, det ej vill, röstar
nej.
Vinner nej,
antages till contraproposition Ridderskapet och Adelns beslut,
att, med bibehållande af nu gällande lydelse och bestämmel¬
ser, den ifrågavarande artikeln skall föftullas med 33 R;dr 16
sk, införselsafgift på hvarje 100 R:dr varuvärde.
Bevillning s-Utskottch Memorial, N:o 50. 13
92-0.
I hufvudsaken:
Den, som instämmer i Utskottets förslag, i afseende a Lä-
derarbeterij ej specificerade, lackerade, alt, utan ändring i anför¬
da Ij delse, artikeln skall tulibehandlas efter vigt med derå an¬
taget värde af 2 R:dr och införselstull 24 sk. skålpundet, rö¬
star ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages:
(l;a alternativet) Borgare-Ståndets beslut;
(2:q alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut.
Mastix, Mjöl af vegetabilier etc. För artiklarna Mastix samt mjöl, af ve¬
getabilier, sorn ej kunna inbegripas under .?patt mai, eliv hän¬
föras till medicin a lier, bade Utskottet föreslagit, att nuvarande
utförsels-afgifter malte upphöra, hvilket Preste-, Borgare- och
Bonde-Stånden ock bifallit; men som Ridderskapet och Adeln
derå bibehållit nämnde tullafgifter, nemligen för Mastix 1
sk. och lör mjöl 2 r:sl. skålpundet, komma, i händelse sistbe-
lörde beslut icke frånlrädas, följande voteringar att derom
anställas:
93:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Mastix bora få tullfritt
utföras, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålies för denna artikel nu gällande utförselstull 1 sk.
skålpundet.
94:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att lullafgift icke bör e-
ga rum vid utförsel af Mjöl af vegetabilier, som ej kunna in.-
J4
Bevillnings-Utskoflcts Memorial, N:o 30.
begripas under span mål, eller hänföras till medicina lier, rösta r
ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer nuvarande utförselstull derå 2 r:st skålpundet att fort¬
fara.
j\ ) ( kelringar och Nyckelbokar. Preste- och Bonde-Stånden hafva bifallit
Utskottets hemställan om serskilt specification i taxan för Nyc¬
kelringar och Nyckelhakar, samt att derå måtte antagas 6 R:dr
värde och 2 R:dr införselstull samt tullfrihet vid utförsel;
hvaremot Ridderskapet och Adela samt Borgare-Ståndet lem-
nat sagde framställning utan afseende; och enär denna artikel
hittills kunnat förtullas olika efter de skiljagliga ämnen, hvar¬
af den bestått, samt dess specificerande med gemensamt värde
och tull alltså tvifvelsutan komme alt inverka på beloppet af
tullinkomsten, lärer, derest Ridderskapet och Adeln samt Bor¬
gare-Ståndet icke afstå från deras och instämma i Preste- och
Bonde-Ståndens beslut, frågan böra afgöras genom omröstning
sålunda:
95:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Nyckelringar och
Nyckelhakar böra, under serskilt rubrik, i taxan specificeras
med el t värde af 6 R:dr och införselstull af 2 R:dr skålpundet,
samt tullfrihet vid utförsel, röstar ja; den, det ej vill, röstar
nej.
Vinner nej,
kommer någon specification i taxan icke att för denna artikel
ega rum.
Papparbeten^ alla slag, ola eker ade, lackerade. I afseende å Papparbeten ha¬
de Utskottet i betänkandet, bbo 12, föreslagit förhöjning i in¬
förselstullen å de olackerade från 12 lill 16 sk. och å de lac¬
kerade från 18 till 24 sk. skålpundet, hvilket Borgare- och
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
15
Bonde-Stånden bifallit; hvaremot Ridderskapet och Adela bi¬
behållit nuvarande införselsbeslämmelser och Preste-Ståndet å-
terremitterat artikeln; men sedan Utskottet i ullålandet, N-o
26, vidhållit sin förra mening, har Preste-Slåndet densamma
biträdt, hvarjemte de öfrige Stånden vidblifvit sina förut fat¬
tade beslut.
Vid detta förhållande får Utskottet dels inbjuda Ridder¬
skapet och Adeln att, lika med de tre öfrige Stånden, godkän¬
na Utskottets förslag, och dels, för den händelse, alt afseende
härå icke varder fästadt, för frågans afgörande föreslå följande
omröstningar:
96: o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Papparbeten, alla
sta", olackerade, bör antagas 16 sk. införselstull per skålpund,
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålles sagde lullafgift vid dess nuvarande belopp, 12 sk.
skålpundet.
97:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, alt införselstullen å
Papparbeten, alla slag, lackerade, skall, bestämmas lill 24 sk.
skålpundet, röstar ja; dea, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kominer nu gällande införselstull 18 sk. skålpundet att derå
bibehållas.
Papperstapeter rudi herder. Ridderskapet och Adeln hade, lika med Ut¬
skottet, ansett någon ändring i nuvarande tullbestämmelser för
Papperstapeter och border icke böra ega rum, men sedan de
lie öfrige Stånden för närmare pröfning af denna fråga återre¬
mitterat artikeln, har Utskottet i dess utlåtande, N'o 26, hem¬
ställ!, alt förhöjning måtte ske i värdet från 40 sk. lill 2 Rah¬
lich i införselstullen från 10 lill 24 sk. skålpundet; och sorn
16
Bmllnings-Ut&otteti Memorial, N:o 30.
Preste- och Bonde-Stånden gillat denna framställning, men Rid-
derskapet och Adeln vidblifvit sitt förra beslut och Borgare¬
ståndet likaledes bibehållit bestämmelserna i 1841 års taxa,
kommer, derest sistnämnde två Stånd icke afstå från denna de¬
ras mening och förena sig med Preste- och Bonde-Stånden, föl¬
jande votering att ega rum:
98:o.
Den, som instämmer i Utskottets sist afgifna förslag, att
å Papperstapeter och hörder bör antagas 2 R:dr värde och 24
sk. tull skålpundet vid införsel, röstar ja; den, det ej vill, rö¬
star nej.
A inner nej,
skola nuvarande värde 40 sk. och införselstull 10 sk. per skål¬
pund bibehållas.
Paraplyer och Parasoller. Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt, hvad
Utskottet angående Paraplyer och Parasoller föreslagit, att nem¬
ligen, i stället för denna allmänna rubrik och derå gällande
tullbehandling af 33j R-dr afgift för hvarje till 100 R.dr vär¬
de infördt varuparti, skillnad borde göras på Paraplyer och
Parasoller af siden och andra slag, samt å de förra antagas 6
Ihdr värde och 2 R:dr tull och å de sednare 3 R:dr värde och
1 R:dr tull stycket vid införsel. Ridderskapet och Adeln åter
har lemnat 1841 års taxa i denna del oförändrad, men Bor¬
gare-Ståndet deremot stadgat, att, med bifall till den föreslag¬
na ändringen i förtullningssättet från värde till stycketal, re-
dactions- och tullbeslämmelserna i öfrigt borde blifva följande;
Paraplyer:
Tullvärde. Qvantitet för Inf.-tull.
tullberäkningen.
6 — — af siden eller halfsiden 1 st. 2 Ridr — sk.
2 andra slag . . .1 — — 32. —
Parasoller:
Bevillning'» - [tshottcts Memorial, N:o 30. 17
Parasoller:
3, — — af siden eller halfsiden 1 st. 1 Rulr — sk.
1. andra slag . .1 — — — 16.—
Sorn ilen nu gällande utaf Ridilerskapet och Adelil bibe¬
hållna införselsafgiften slår i samma förhållande till uppskatt¬
ningsvärdet som de af de tre öfrige Stånden stadgade lullbe-
lopp lill de af dem antagna bestämda värden, samt desse tre
Stånd varit ense om ändring i förtullningssättet från värde till
stycketal, lärer Ridilerskapet och Adelns skiljaktighet icke kun¬
na föranleda till någon vidare åtgärd,
utan Paraplyer och Parasoller böra per stycke för¬
tullas;
Men såvida icke Borgare-Ståndet frådträder sina från Pre¬
ste- och Bonde-Ståndens beslut i flere afseenden afvikande re-
daclions-värdes och tullbestämmelser, måste derom röstas i För¬
stärkt Slats-Ulskott sålunda:
99:o
Den, som bifaller Utskottets förslag lill redactions- och tull-
bestämmelser för Paraplyer och Parasoller, nemligen:
Paraplyer och Parasoller:
1 ullvärde quantitet för Inf. lull,
tuliberäkningen*
6 Siden . . . . 1 st. 2 R:dr —
d — —- andra slag . . . 1 — 1 — —
röslar ja; den, d:l ej vill, rö¬
star nej.
Vinner nej,
antagas dessa redactions- och
lullbestämmelser:
Bih. till n. St. {‘rot. 1845. 5 Sami. 1 Afd. 16 Haft’ 3
18
BeviUning i-Utskottets Memorial, N:o SO.
Paraplyer:
6. — — af siden eller halfsiden . 1 st. 2. —
2. - — andra slag . . .1 — — 32.
Parasoller:
3. — — af siden eller halfsiden . 1 st. 1. —
1. — andra slag . . . 1 — — 10.
Pelsverk eller Peller ier: oberedda: Får och Lamskinn: alla andra oklipptaj
alla andra slag. Vid artikeln Pelsverk eller Pelterier hade Ut-
skoltet föreslagit, dels att införselstullen å rubriken Får- och
Lammskinn, alla andra oklippta, måtte nedsattas från 4 till 2
sk. skålpundet, hvilket Preste-, Borgare och Bonde-Stånden gil¬
lat, och dels att för rubriken alla andra slag, hvarå för när¬
varande vävdeförtulluing eger rum med 10 procent vid in- och
1 procent vid utförsel, måtte i stället antagas vigtberäkning
och värdet bestämmas lill 5 R:dr, införelslullen till 32 sk.
och utförselsafgiften till 3 sk. per skålpund, hvilket sistnämn¬
de förslag Preste- och Bonde-Stånden godkänt, äfvensom Bor¬
gare-Ståndet, utom i afseende å införselslullen, som blifvit be¬
stämd lill 24 sk. skålpundet. Ridderskapet och Adeln åter
har lemnat bestämmelserna i 1841 års Taxa för den ifrågava¬
rande artikeln oförändrade.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet ville afstå från berörde deras serskildta beslut
och, lika med de andra begge Stånden, bifalla Utskottets för¬
slag; men om denna inbjudning icke vinner bifall, torde föl¬
jande voteringar böra anställas:
100: o
Den, som gillar Utskottets förslag, att iuförselstullen å den
vid artikeln Pelsverk eller Pelterier, bland Får- och Lamskinn
förekommande rubriken alla andra oklippta skall bestämmas till
2 skillingar skålpundet, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Bevillnings-VUkottets Memorial, N:o SO.
19
Vinner nej,
bibehålles derå nuvarande införselsafgift 4 sk. skålpundet.
101 ;o
Den, som vill, att till contraproposition i hufvud-vote-
ringen om den under Pelsverk eller Pelterier upptagne rubri¬
ken alla andra slag skall antagas Borgare-Ståndets beslut, att,
med bifall till det af Utskottet föreslagna värde 5 R:dr och
utförselstull 3 sk., införselsafgiften skall utgöra 24 sk. skålpun¬
det, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages tili conlraproposition Ridderskapet och Adelns beslut,
alt nuvarande bestämmelser derå böra fortfara, nemligen vid
införsel 10 R:dr och vid utförsel 1 R dr för hvarje 100 R:dr
uppskattnings värde.
102:o
I hufvudsaken:
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å den vid artikeln
Pelsverk eller Pelterier förekommande rubriken alla andra slag,
skall antagas 5 R:dr värde, 32 sk. införsels- och 3 sk. utför¬
selstull per skålpund, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages:
(l:o alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
(2:o alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut.
Vlennmon, katarin- fich Sviskon, Pommeransknoppar och skal. Preste- och
Bonde-Stånden hafva gillat Utskottets hemställan, alt å hvar¬
dera af artiklarne Plommon_, katarin- och Sviskon samt Pom-
meransknoppar och skal måtte bestämmas 2 sk. införselstull per
skålpund; men som Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Stån¬
det bibehållit nu gällande införselsafgifter, 1 sk. 6 r:stskålpun¬
*20
Bevillnings-Utskoltels Memorial, N;o 30.
det, måste voteringar häröfver anställas, såvida icke de hegge
sistnämnde Stånden frånträda dessa sina beslut och förena sig
med Preste- och Bonde-Stånden. Propositionen borde lyda
sålunda^
103:o
Den, som, lika med Utskottet, anser införselstullen å arti¬
keln Plommon, katarin- och Sviskon, böra höjas lill 2 sk. skål¬
pundet, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålies derå nuvarande införselsafgift, 1 sk. 6 r:st skål¬
pundet.
104;o
Deri, som godkänner Utskottets förslag om förhöjning i in-
förselstullen å Pomerans-knoppar och skal till 2 sk. skålpundet,
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer den nuvarande införsels-afgiflen å denna artikel,. 1 sk.
(i rst. skålpundet, att fortfara.
Ris-, puddy-. Utskottets hemställan att artikeln paddjr-ris måtte under
serskildt rubrik intagas i taxan med 3 R:dr 16 sk. värde och
32 sk. införsels-afgifl tunnan, hafva Preste-, Borgare- och Bon¬
de-Stånden bifallit; men Ridderskapel och Adeln ansett en
slik specilication icke erforderlig; och i händelse sistnämnde
Stånd icke vill med de öfriga instämma i denna del, synes
frågan icke kunna annorlunda än genom omröstning algöras
enligt denna proposition.
105m
Den, sorn gillar Utskottets förslag, alt puddy-ris bör i taxan
intagas, med 3 1! dr 16 sk. värde och 32 sk. inlörselslull per
tunna, röstar ja; den, det <;j vill, röstar nej.
.Vinner nej,
Bevillning s-Utskottets Memorial, Ar:o SO. 21
kommer någon specification af denna artikel icke att ega
ruin.
Russin. Preste- och Bonde-Stånden hafva, lika med Utskottet, ansett in¬
förselstullen A Russin böra höjas till 2 sk. skålpundet; hvare¬
mot Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet derå bibe¬
hållit nuvarande införselsafgift 1 sk. 6 rst. per skålpund; och
föranleder denna sistnämnde skiljaktighet, såvida den icke
frånträdes, följande omröstning;
106;o
Den, som bifaller UtskoLtets förslag, alt införselstullen å Rus¬
sin bör-höjas till 2 sk. skålpundet, röstar ja; den. det ej vill,
röstar nej.
Vinner nej,
kommer den nu gällande införsels-afgiften 1 sk. 6 rst. skålpun¬
det ali bibehållas.
Saxarj andra slag. För den under artikeln Saxar förekommande rubri¬
ken Mildra slag, hade Utskottet ansett böra, i stället för för-
tullning efter värde med 33| procent derå vid införsel, an¬
tagas vigtberäkning, och i sådant afseende hemställt, alt vär¬
det måtte bestämmas till 10 R dr och införselstullen till 3
R:dr 16 sk. skålpundet, hvartill Preste- oell Bonde-Stånden
lemnat bifall, äfvensom Ridderskapet och Adeln, dock med
iöreskrift af sistnämnde Stånd, alt uli rubriken borde tilläggas:
"gjutne eller smidde”, men Borgare-Ståndet hade bibehållit gäl¬
lande taxas bestämmelser.
Sorn, enligt Utskottets åsigt, berörde af Riddarskapet och
Adeln beslutade tillägg icke verkar rubbning i omfånget af de
varuslag, sorn till artikeln i dess närvarande lydelse äro hän¬
förliga, samt den af Borgare-Ståndet bibehållna utförselstull
slår i samma förhållande till uppskattningsvärdet, som deu
af de öfriga Stånden bestämda eger till det af dem antagna
22
Bevillnings-Utsliottets Memorial, N:o 30.
stadgade värde, och allisa ingendera af dessa skiljaktigheter
får anses hafva något inllytande på tullhevillningens belopp;
lärer vid hvad tre Stånd i hvartdera fallet beslutat höra
hero, så alt lydelsen förblifver oförändrad och förtull-
nings-sättet ändras till vigt med 10 R:drs värde och 3
R;dr 16 sk. införselstull skålpundet.
Skomakare-arbeten, andra slag. Preste- och Borgare-Stånden hafva bifal¬
lit Utskottets förslag, att, med ändring i förlullnings-sättet fol¬
den under Skomakare-arbeten förekommande rubriken andra
slag från värde till vigt, derå borde antagas 2 R:drs värde
och 24 sk. införselstull skålpundet. Bonde-Ståndet har väl
godkänt vigtberäkningen och det åsätta värdet, men bestämt
införselstullen till 32 sk. skålpundet. Ridderskapet och Adeln
åter har bibehållit gällande Taxas bestämmelser, eller 33 R:dr
16 sk. införselstull för hvarje 100 R:drs varuvärde.
Som tre Stånd godkänt den föreslagna ändringen i förlullnings-
sättet och den införselstull, Ridderskapet och Adeln sålunda
bibehållit, är, i förhållande till uppskattnings-värdet, lika med
det af Bonde-Ståndet stadgade belopp, jemfördt med det af Pre¬
ste-, Borgare- och Bonde-Stånden antagna värde,
lärer artikeln höra efter vigt förtullas;
men om icke Ridderskapet oeh Adeln samt Bonde-Ståndet afstå
från den af dem beslutade högre införsels-afgiften, kommer om¬
röstning att derom anställas i följande ordning:
107:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att, på 2 R:dr värde
skålpundet, införselstullen å den under Skomakare-arbeten upp¬
tagna rubriken andra slag bör utgöra 24 sk. röstar ja; den, det
det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
Betalnings-Ut skot tets Memorial. N:o SO.
kommer införselstullen att antagas till 33j procent al sagde
värde, nemligen 32 sk. skålpundet.
Smör. Den i gällande taxa bestämda införselsafgift å Smör, nemligen 2
2 Pedr 24 sk. lispundel, hvaruti någon ändring icke blifvit af
Utskottet föreslagen, hafva Ridderskapet och Adelli, samt Pre¬
ste- och Bonde-Stånden bibehållit; men som Borgare-Ståndet
antagit sagde införselstull till endast 1 R;dr 16 sk. lispnndet,
föranleder denna skiljaktighet, derest den icke af sistnämnde
Stånd frånträdes, följande omröstning:
108;o
Den, som, lika med Utskottet, anser nuvarande införselstull
å Smör 2 R:dr 24 sk. lispundet böra bibehållas oförändrad,
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bestämmes införseis-afgiften å denna artikel till 1 R:dr tt>
sk. lispundet.
Sot-kerj Mateo vad eller etc., krossadt lump- etc. I afseende å hvad Utskot¬
tet föreslagit rörande Socker, hafva Ridderskapet och Adeln samt
Preste- och Bonde-Stånden godkänt förhöjningen, i införselstul¬
len för Mascovad eller brunt och gult, ordinärt Terres- eller
Tetes-, samt kvitt Pudersocker från 2 sk. 6 rsl. lill 3 sk. skål¬
pundet, samt Preste- och Bonde-Stånden leriinat bifall till den
lör krosscult LumpHa vana- Terres-, samt andra till sockerhal¬
ten lika slag föreslagna böjning i inferselsafgifteu, nemligen
från 5 sk. till 5 sk. 6 rst. per skålpund, men Ridderskapet och
Adeln derå antagit en ännu högre införselstull, nemligen 6 sk.
skålpundet; hvaremot Borgare-Ståndet ansett nuvarande inför-
selsaföifter böra förblifva oförändrade.
O
Såvida icke Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet afstå
från dessa deras skiljaktiga beslut och, lika med de begge an-
Bevillning s-Ulskbtt eif Memorial, N:o 30.
$
dra Slå nelen godkänna Utskottets förslag, komma följande vo¬
teringar att ega rum:
109:o
Den, som gillar den af Ulskollet för Mascovad-, eller brunt
och gult, ordinärt Terret- och Tetes- samt livilt Pudersocker
föreslagna införselstull 3 sk. skålpundet, röstar ja; den, det ej
vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer derå nu gällande iuförsels-afgift, 2 sk. 6 ist., alt
fortfara.
110: o
Den, som vill, alt till contra-proposition i hufvud-volerin ■
o-en om den under Socker förekommande rubriken: ”krossadt
^Luinp-j Havana- Terres- samt andra till sockerhalten lika slag
skall antagas Ridderskapet att Adelns beslut, att införselstul¬
len derå bör utgöra 6 sk. skålpundet, röstar ja; den, det ej vill,
röstar npj.
Vinner nej,
antaoes till contra-proposition Borgare-Ståndets beslut, alt nuva¬
rande införselstull, 5 sk. skålpundet, skall för sagde rubrik bi¬
behållas;
lll:o
I hufvudsaken:
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt införselstullen å
den under Secker upptagne rubriken, ”krosmdt Lump-, Hava¬
na- Terres- samt andra till sock /-halten lika slag skall bestäm¬
mas Lill 5 sk. 6 rst. skålpundet, röstar ja; den, det ej vill, rö¬
star nej.
Vinner nej; anlages:
(l:a alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut.
(<2;a
Benltniniji^UukoUets Memorial, A:o 30.
25
(2 a alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Sim: e/rui n-, Rhenska. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva bifal¬
lit Utskottets hemställan, att vid den rubrik, under artikeln
Sten, sorn omfattar Rhenska kvarnstenar, borde tilläggas och
Engelska, men Bidderskapet och Adeln har lemnat denna fram¬
ställning utan afseende; och som förändringen uppenbarligen
kan halva inflytande på tulluppbörden, lärer, derest Ridder-
skapet och Adeln icke afstår från denna skiljaktighet, omröst¬
ning böra ske, sålunda:
112:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att vid den under arti¬
keln Sten förekommande rubriken Qvarn- Rhenska skall tilläg¬
gas och Engelska, röstar ja; den, det ej vili, röstar nej.
Vinner nej,
kommer rubriken att till sin nuvarande lydelse förblifva oför¬
ändrad.
Stenkol\ Stenkolsstybb etc. Sedan, genom Kongl. Kungörelsen den 17 Oclo-
ber 1843, artikeln Stenkolf Stenkolsstybb eller Cindres, samt
Cohes eller afsvajlade Stenkol blifvit tills vidare medgifven tull¬
frihet vid införsel, men Utskottet ansett den i 184i års taxa
derå utsatta införsels-afgift, 4 sk. tunnan, böra föreslås till oförän-
dradt bibehållande, hafva Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
härtill lemnat bifall, men Bidderskapet och Arleln deremot
biträd t denna af Kongl. Majit vidtagna förändring; i följd hvar¬
af och såvida icke Bidderskapet och Adelil härifrån afstår, vo¬
tering blir nödig, enligt en så lydande proposition:
llda. •
Den, som, lika med Utskottet, anser Stenkol, Stenkolstybb
eller Cindres samt Cohes eller afsvajlade Stenkol bora på 1 Ralrs
Bilo till II. St. Vrot. 1846. 5 Sami. I Aid. 16 Haft. 4
26 Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
värde åsättas 4 sk. införselstull tunnan, röstar ja; den, det ej
vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer denna artikel att tullfritt få införas.
Strumpstickor af stål. Som Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden bifallit Ut¬
skottets hemställan, att ur rubriken Strumpstickor af stål orden
af stål måtte uteslutas, får Utskottet, derest Ridderskapet och
Adeln, som bibehållit den närvarande lydelsen, icke i berörde
afseende instämmer med förstnämnde tre Stånd, föreslå, att,
angående den ifrågavarande redaetions-förändringen, hvilken
afser utvidgning af nu under rubriken hänförliga varuslag, må
röstas på följande sätt;
114:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att lydelsen å rubriken
Strumpstickor af stål bör, med uteslutande af de sista 2 orden,
blifva Strumpstickor, röstar ja, den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer artikeln att till sin lydelse förblifva oförändrad.
Stålarbeten, ej specificerade. Utskottet hade föreslagit, att, med ändring i
nuvarande förtullnings-sätt för Stålarbeten, ej specificerade, från
värde till vigt, det förra måtte antagas lill 32 sk. skålpundet
samt införselstullen derå bestämmas till 8 sk. Preste-, Borga¬
re- och Bonde-Stånden hafva väl, lika med Utskottet, ansett
artikeln böra förtullas efter vigt, men antagit värdet till 3 R:dr
och införsels tullen till 1 R:dr skålpundet; hvaremot Ridderska¬
pet och Adeln bibehållit nuvarande bestämmelser, nemligen
33 R:dr 16 sk. införselstull på hvarje 100 R:drs uppskattnings-
värde, hvarvid likväl skulle tilläggas följande stadgande: min¬
sta värdet bestämmes till 1 R:dr skålpundet och hvarje serskildt
slag bör. till både vigt och värde angifvas.
Iiaillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
27
Ehuru den af Ridderskapct och Adeln sålunda antagna tull
står i samma förhållande till uppskattningsvärdet, som den af
de öfriga Stånden bestämda eger till det stadgade värde per
skålpund, hvarom de äro ense, likväl och som Ridderskapet
och Adelns tillika vidtagna åtgärd alt bestämma ett minimum,
hvarunder till artikeln hänförliga effecter ej linge vid förtull-
ning i värde anses, kail, såsom inverkande på värde-bestäm-
ningen, ega inflytande på det deraf beroende tullbeloppet, tor¬
de, derest Ridderskapet och Adeln icke afstår från sin berörde
skiljaktighet och biträder de öfriga Ståndens beslut, denna frå¬
ga icke få anses afgjord, med mindre omröstning blifver an¬
ställd sålunda:
115:o
Den, som instämmer i Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens
beslut, att Stålarbeten, ej specificerade, böra förtullas efter vigt
med 3 R:drs värde och 1 R:drs införselstull skålpundet, röstar
ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
godkännes Ridderskapet och Adelns beslut, att artikeln fortfa¬
rande skall införtullas med 33 R:dr 16 sk. på hvarje 100
R.drs uppskatlningsvärde, men med iakttagande, att minsta vär¬
det bstämmes till 1 R:dr skålpundet och att hvarje serskildt slag
bör till både vigt och värde angifvas.
Preste- och Bonde-Stånden hafvå godkänt Utskottets åtgärd att
under egen rubrik specificera Söljor med 6 R:drs värde och 2
R:drs införselstull skålpundet samt tullfrihet vid utförsel. Rid¬
derskapet och Adeln har väl ansett artikeln böra i taxan ser¬
skildt intagas, men beslutat, att lydelsen borde blifva Söljor af
jern eller stål, och derå bestämmas en införtelstull af 33 R:dr
16 sk. för 100 R:drs värde, samt tillika införas följande stad¬
gande: minsta värdet bestämmes till 1 R:dr 24 sk. skålpun-
detj och hvarje serskildt slag bör till både vigt och värde an¬
gifvas. Borgare-Ståndet åter har icke funnit den ifrågavarande
specificationen böra ega rum.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
Utskottet, sorn, på förut anförde skäl, anser Ridderskåpet
och Adelns samt Borgare-Ståndets berörde skiljagligheler vara
af beskaffenhet att kunna inverka på tulluppbördens belopp,
får, för den händelse att dessa begge Stånd ej vilja derifrån
afstå och instämma i Preste- och Bonde-Ståndens beslut, före¬
slå omröstning i följande ordning:
116:o
Den, som vill, att lill contra-proposition i hufvud voteringen
om Söljor skall antagas Ridderskapet och Adelns beslut, alt,
vid intagande deraf i taxan, rubriken bör lyda Söljor af joni
eller stål, derå bestämmas en införselstull af 33 R:dr 16 sk.
för 100 R^drs värde, samt dervid tillika stadgas, att minsta
■värdet bestämmes till 1 R:dr 24 '/>'• skå/pundet och, att hvarje
serskildt slag bör ti/l både vigt och värde an gifvas j röstar ja,
den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer contrapropositionen alt utgöras af Borgare-Ståndets be¬
slut, att någon specification al artikeln icke bör i taxan egu
rum.
117:o
I hufvudsaken;
Den, sorn gillar Utskottets förslag, att Söljor böra under e-
gen rubrik i taxan specificeras och dervid åsätlas 6 R:drs vär¬
de och 2 R:drs införselstull per skålpund samt medgifvas tull¬
frihet vid utförsel, röstar ja, den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages
(l:a alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut;
(2:a alternativet) Borgare-Ståndets beslut,
ika med Utskottet, hafva Ridderskapet och Adeln samt Presle-
och Borgare-Stånden icke ansett ändring nödig i nuvarande inför-
Be v tlln lii g s-Utskottets Memorial, N:o 30. 29
selstull å Tidg 24 sk. lispundet; men Bonde-Ståndet har der¬
emot beslutat förhöjning i denna afgift till 36 sk. lisnmidet;
och såvida icke sistnämnde Stånd härifrån afstår, måste skilj¬
aktigheten afgöras genom en så lydande votering:
118:o
Den, sorn anser nu gällande införselstull å Talg 24 sk. lis-
plindet böra. i enlighet med Utskottets åsigt, bibehållas oförän¬
drad, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer införselsafgiften å denna vara att höjas till 36 sk.
lispundet.
2 oblik. Preste-Slåndet har bifallit Utskottets förslag lill förhöjda lullbe-
stärrimelser för samtliga de under artikeln Tobak uppräknade
rubriker, nemligen å Blad, Marjlands och andra slag fran 6
lill 8 sk., å Cigarrer från 1 R:dr till 1 Iföl r 6 sk., å karf vad
dels karduser eller lös i jas tager från 12 till 14 sk., dels kna¬
ster frän 32 till 36 sk , å malen eller snus från 12 till 16 sk.,
ä spunnen och N egerhead från 8 till 10 sk., å slänger och ca-
rotter från 16 lill 18 sk., alli per skålpund, vid införsel, samt
å stje/kar, dels i värdet frän 5 till 6 sk., och dels i införsels-
tullen från 2 till 4 sk. skålpundet; äfvensom att den å Blad till
2 rst. och å stje/kar till 1 rst. skålpundet nu bestämda utförsels¬
tull borde upphöra.
Bonde-Ståndet har stadgat, att den i nuvarande tulltaxa för
Blad, Marjlands och andra slag bestämda införselstull borde
fortfarande blifva gällande, men i öfriga delar biträdt Utskot¬
tets förslag.
Borgare-Ståndet har likaledes bibehållit den i gällande taxa
för i lad, Marjlands och andra slag stadgade införselstull, samt
derjemte lemnat oförändrade nuvarande införselsafgifter å karf¬
va!!. såväl karduser eller lös i fastager, som knaster, å malen
eller Snus, å spunnen och Neger head samt å stänger och ca-
Bevillning»- Utsho t tets Memorial, N:o 30.
rotter, men för de återstående rubrikerna, nemligen Cigarrer ocb
Stjelkar bifallit Utskottets förslag, äfvensom framställningen om
tullfrihet vid utförsel af Blad ocb Stjelkar.
Ridderskapet och Adeln har endast godkänt den föreslag¬
na förhöjningen i värde och införselstull för Stjelkar, men
i öfrigt bibehållit gällande bestämmelser, angående hela denna
artikel.
Vid detta förhållande får Utskottet hemställa:
angående Blad, Marjlands- och andra stag, att, i afseende å in¬
förselstullen, Preste-Ståndet, samt, med hänsigt till den föreslag¬
na tullfriheten vid utförsel, Ridderskapet och Adeln ville,.med.
frånträdande af deras egna, instämma i de tre andra Stånden*
beslut i dessa delar;
angående Cigarrer, att Ridderskapet och Adeln behagade, lika
med de tre andra Stånden, biträda Utskottets förslag;
angående Stjelkar, dervid skiljagtighet Stånden emellan eger
rum endast i afseende å utförsels-bestämmelsen, att Ridder¬
skapet ocb Adeln ville instämma i de öfriga Ståndens beslut
om utförsels-afgiftens upphörande; samt
angående alla de öfriga rubrikerna, ått Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet ville afstå från deras åsigt om gällande
taxas bibehållande och med Preste- och Bonde-Stånden god¬
känna Utskottets förslag;
men, såvida dessa inbjudningar lemnäs utan afseende, komma
följande voteringar att ega rum:
119:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt införselstullen å
Tobaksblad, Marjlands- och andra s/agj, skall utgöra 8 sk. skål¬
pundet, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Yinner nej,
kommer nu gällande infövselstull, 6 sk. skålpundet, att bibe¬
hållas.
Detri Urlin g i - Utskottets Blmwrial, N:o 30. 31
12Cko.
Den, som anser, att TobaksbladMaryland?- och andra
slag, böra, på sätt Utskottet hemställt, få afgiftsfritt utföras, ro¬
star ja; den, det cj vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålies derå nuvarande utförselstull 2 r:st. skålpundet.
121:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstul¬
len å Cigarrer bör höjas till 1 frdr 6 sk. skålpundet, röstar
ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
förblifver nu gällande införselsafgift 1 frdr skålpundet oförän¬
drad.
122:o
Den, suni, lika med Utskottet, anser, att, af karf vad to¬
bak, karduser eller lös i fastager bör åsättas 14 sk. införsels¬
tull per skålpund, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer den nuvarande införselstullen derå, 12 sk. skålpundet,
att bibehållas.
123:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att, af kar/vad tobak, ru¬
briken Knaster bör beläggas med 36 sk, tull skålpundet vid
införsel, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
skall införselstullen å denna rubrik fortfarande utgöra endast
32 sk. per skålpund.
124:o
Den, som bifaller Utskottets hemställan, att för maten to-
32 Bcvillnings-ljlskptlch Memorial, Pi:o 30.
bak eller snus införselslullen skall bestämmas till 16 sk. skålpun¬
det, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer den i 1841 års Tulltaxa stadgade införselsafgift, 12 sk.
skålpundet, att bibehållas.
125:o
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att Spunnen tobak och
Neger head skall åsättas en till 10 sk. skålpundet förhöjd inför-
selsafgift, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
förblifver derå 1111 gällande införselstull, 8 sk. skålpundet, oför¬
ändrad.
126: o
Den, som, lika med Utskottet, anser tobak i stanger och
karotter böra vid införsel draga 18 sk. tull per skålpund, rö¬
star ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålies derå nuvarande införselstull 16 sk. skålpundet.
127:0
Den, som godkänner Utskottets lörslag, att tobaks-st]elkar
böra tullfritt få utföras, röstar ja; den, del ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
komma tobaks-stjelkar att fortfarande vidkännas 1 rist lull per
skålpund vid utförsel.
Trädvaror, Stäfver. Utskottet bade vid den under Trädvaror förekom¬
mande rubriken Stäfverj lagg- och bottenföreslagit, att, i
stället för nuvarande bestämmelser, lydelsen oell tullafgifterne
' måtte blifva följande:
Stäfver,
Bevillnings-UtskotteU Memorial, N:o 30.
33
Stäfver, Lagg- och Botten-:
af till och med 34 verk¬
tums längd å de förra
och 22 verktums längd
å de sednare:
Tullviirde. Quantitet för Inf.-tull. TJtf.-tull.
tullberäkningen.
2: — —. af Ek . . . 120 st. — 24 sk. — 3 sk. —
— 24. — af Bok, furu eller gran 120 — —■ 6 — — 1
derutöfver, till och med
42 verktums längd å de
förra och 27 verktums
längd å de sednare:
3:16.- af Ek . . . 120— — 40.— - 8.—
— 32.— af bok, furu eller gran 120— — 8. — —- 1. 6.
derutöfver: etc. oförändrad t.
hvilket förslag Preste- och Bonde-Stånden gillat, samt Borgare-
Ståndet endast med den förändring, att den i förstberörde ru¬
brik å Ekstaf ver till 24 sk. antagne införselsafgift bestämdes
till 36 sk. per 120 st.; hvaremot Ridderskapet och Adeln bi¬
behållit gällande Taxa, hvarest de af Utskottet sålunde föreslag¬
na två rubriker finnas sammanfattade i en nemligen:
af till och med 42 verktums
längd å de förra och högst
27 verktums längd å de se¬
nare:
3: 16. — af Ek . . . 120 st. — 40. — 8. —
— 32. — af Bok, furu eller gran 120 — — 8. — 1. 6.
och såvida icke sistnämnde, Stånd äfvensom Borgare-Ståndet,
med frånträdande af berörde deras skiljaktigheter, instämma
i Preste- och Bonde-Ståndens beslut, blifva följande voteringar
för frågans afgörande nödige, nemligen:
liih. tilt R. St. Prot. 1845. 5 Sami. 1 Afd. 16 Baft.
5
Bevillnings-Utskotlcts Memorial, N:o 30.
128:o.
Den, som vill, att till contraproposition i liufvudvotei in¬
gen om den bland Trädvaror upptagne rubriken Stäfverj Lagg-
och Botten-, skall antagas Borgare-Ståndets beslut, enligt hvil¬
ket lydelsen och bestämmelserne skulle blifva:
Stäfver, Lagg- och Botten-:
af till och med 34 verk-
tums längd å de förra och
22 verktums längd å de
sednare:
2: af Ek . . .120 st. — 36. — — 3. —
-— 24. — af Bok, furu eller gran 120 — — 6. — — 1. —
derutöfver till och med 42
verktums längd å de förra
och 27 verktums längd å de
sednare;
3: 16. — af Ek 120 st. — 40. — — 8. —
— 32. — af Bok, furu eller gran 120- - — 8. —i — 1. 6.
derutöfver;
10: af Ek . . . 120 — 2: 24. — — 24.
5: — — af Bok, furu eller gran 120 — 1: 12. — — 12. —
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer contrapropositionen att utgöras af Ridderskapet och
Adelns beslut, enligt hvilket, med bibehållande af gällande taxa,
redaclionen och tuilbestämmelserna blifva följande:
Stäfver, Lagg- och Bollen-:
af till och med 42 verk¬
tums längd å de förra och
Ikvtlinth<ji-UuLotleti Memorial, N:o 30. 35
högst 27 verktums
längd å de sednare:
3: 16. — af Ek . . . 120 st. — 40. sk. — 8. —
- - 32. — af Bok, furu eller gran 120 — — 8. — — 1. 6.
derutöfver:
10: af Ek . . . 120 st. 2: 24. — 24. —
5: — — af Bok, furu eller gran 120— 1: 12. — 12. —■
129.0.
I hufvudsaken:
Den, som, lika med Utskottet, anser, alt för den under arti¬
keln Trädvaror förekommande rubriken Stäfver, Lagg- och.
Lotten- böra antagas följande lydelse och bestämmelser, nem¬
ligen:
Stäfver, Lagg- och Botten:
af till och med 34 verk¬
tums längd å de förra och
22 verktums längd å de
sednare:
2. af Ek . . . 120 st. — 24. 3. —
24. — af Bok, Furu eller gran 120 st. — 6. 1. —
derutöfver till och med 42
verktums längd å de för¬
ra och 27 verk tums längd
å de sednare:
3: 16. — af Ek . . . 120 40. 8. —
32. — af Bok, Furu eller Gran 120— •— 8. — —- 1. 6.
derutöfver:
10: af Ek . . . 120 — 2: 24. 24. —
5: af Bok, Furu eller Gran 120 — 1: 12. — — 12. —
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
36
Heriltnings-Utskottets Memorial, N:o 3t>.
antages:
(l;a alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
(2:o alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut.
Trädvarorr Wed. Preste-Ståndet har godkänt de af Utskottet föreslagne för¬
höjningar i införsels-afgifterna å de serskilta slagen Wed nemligen:
å Alved från 16 till 24 sk., å Björkved från 24 till 36 sk., ä
Bok- och Ekved från 36 sk. till 1 R:dr 6 sk., å Granved från
14 till 21 sk., å Tallved från 16 till 24 sk., och å andra slav,
från 24 till 36 sk. famnen. — Bonde-Ståndet åter har ansett
nuvarande af Utskottet till bibehållande föreslagna utförsels-af-
gifter böra äfven vid införseln ega rum, eller för
Alved 36 sk., Björkved 1 R:dr 24 sk., Bok- och Ekved 2 Kalr,
Granved 30 sk., Tallved 36 sk., och andra slag 1 R:dr 24 sk.
famnen; — hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Borga re-
Slåndet bibehållit de i 1841 års Taxa för berörde serskilta slags
ved bestämda införsels-belopp.
Utskottet anser sig böra lill Preste- och Bonde-Stånden
hemställa, alt de ville hvar för sig afstå från deras sinsemel¬
lan skiljaktige, och instämma i Ridderskapet och Adelns sam*
Borgare-Ståndets enahanda beslut, men för den händelse, att
denna inbjudning icke vinner bifall, komma följande omröstnin¬
gar att ega rum:
I30:o
Den, som vill, att till contraproposition t hufvudvo-
teringen om Alved skall antagas Ridderskapet och Adelns
samt Borgare-Ståndets beslut, att den i gällande Taxa derå be¬
stämda införselstull, 16 sk. famnen, bör bibehållas, röstar ja; den,
det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer contrapropositionen att utgöras, af Bonde-Ståndets be-
Bevillnings-UtskottcU Memorial, N:n 30. 37
slat, att den för utförseln nu gällande tull å (tived, nemligen
36 sk. famnen, hör ega rum afven vid införseln.
131:o.
I hufvudsaken:
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen
å (tived bör utgöra 24- sk. famnen, röstar ja; den, det ej vill, rö¬
star nej.
Vinner nej,
antages:
(l:a alternativet) Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Stån¬
dets beslut.
(2:a alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
132:o.
Den, sorn anser, att Ridderskapet oeii Adelns samt Bor¬
gare-Ståndets beslut, angående införselstullen ä björkved, eller
att den skall förblifva vid dess närvarande belopp, 24 sk. fam¬
nen, bör utgöra contraproposition i den hufvudsak liga voterin¬
gen, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages till contraproposition Bonde-Ståndets beslut, atl inför¬
selstullen å Björkved skall bestämmas lika med den för utför¬
seln gällande, eller till 1 ll:dr 24 sk. famnen.
133:o.
I hufvudsaken:
Den, sorn instämmer i Utskottets förslag, att för Björkved
bör erläggas 36 sk. lull per famn vid införsel, röstar ja; den,
det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages
Ilcrilliiir>f/$-Ltfknitetf Memorial, \:o 30.
(lola alternativet) Ridderskapet och Adelns sami Borgare-Slån-
* lots beslut.
(2 a alternativet) Bonde-Slåndets beslut.
134:o.
Den, sorn vill, att i slutliga voteringen om Bok- och Ekved con¬
tra-propositionen skall bestå af Ridderskapet och Adelns samt
Borgare-Ståndens beslut, att nuvarande införselstull derå, 3ti
sk. famnen, bör lemnäs oförändrad, röstar ja; den, det ej vill,
röstar nej.
Vinner nej,
kommer contra-propositionen att utgöras af Bonde-Slåndets be¬
slut, att enahanda tull bör ega rum vid införsel af Bok- och
Ekved, som den. hvilken nu gäller för utförsel deraf, eller 2
R:dr famnen.
135:0.
1 hufvudsaken:
Den, som gillar Utskottets förslag, att införselstullen å Bok-
och Ekved bör bestämmas till 1 R:dr 6 sk. famnen, röstar ja;
den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antases
O
(l:a alternativet) Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Stån¬
dets beslut.
(2:a alternativet) Bonde-Slåndets beslut.
136:o.
Den, som vill, att contra-propositionen i hufvudsak liga vote¬
ringen om införselstullen å Granved skall, i öfverensstämmelse
med Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, ly¬
da å nuvarande belopp, 14 sk. famnen, röstar ja; den, det ej
vill, röstar nej.
Vinner nej,
Hemlinings-Utskottets Memorial, X:o 30. 39
kommer contra-propositionen att, omfatta Bonde-Ståndets beslut,
alt införselstullen å Granved skall utsättas lika med hvad, sorn
mi gäller för utförseln, eller 30 sk. famnen.
137:o.
I hufvudsaken:
Den, som, lika med Utskottet, anser införselsafgiften a Gran¬
ved böra antagas lill 21 sk. famnen, röstar ja; den, det, ej vill,
röstar nej.
Vinner nej,
a niages
(Da alternativet) Ridderskapel, och Adelns samt Borgare-Stån¬
dets beslut.
(2:a alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
138:o.
Den, som önskar, att vid hufvudvoteringen om Tal/ved con-
trapropsitionen må utgöras af Ridderskapet och Adelns samt
Borga re-Ståndets beslut, alt nuvarande införselstull dera, 16 sk.
famnen, skall bibehållas, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
blilver Bonde-Ståndets beslut om bestämmande af samma
tullafgift, 36 sk. famnen, vid införsel af Tallved, som nu är
stadgad för utförseln, contra-proposition.
139:o.
I hufvudsaken:
Den, sorn bifaller Utskottets förslag till införselstull k T all¬
red, nemligen 24 sk. famnen, röstar ja; den, det ej vill, rö¬
star nej.
Vinner nej,
40 BeviUnings-Ulskottets Memorial, JV:o 30.
*9
(l:a alternativet) Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndels
beslut.
(2;a alternaLivet) Bonde-Ståndets beslut.
I40'o.
Den, som vill, att till contra-proposition i hufvudsakliga
voteringen om den under artikeln ved förekommande rubriken
andra slag skall antagas Ridderskapet och Adelns samt Bor¬
gare-Ståndets beslut, att nu gällande införselstull derå, 24 sk.
famnen, bör blifva oförändrad, röstar ja; den, det ej vill, rö¬
star nej.
Vinner nej,
kommer contra-propositionen att utgöras af Bonde-Ståndets be¬
slut, att den ifrågavarande afgiften bör blifva lika med den,
som nu eger rum för utförseln, eller 1 R;dr 24 sk. famnen.
l4l:o.
I hufvudsaken:
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen å
ilen under artikeln ved upptagne rubriken andru slag skall
bestämmas till 36 sk. famnen, röstar ja; den, det ej vill, rö¬
star nej.
Vinner nej,
antages
(l:a alternativet) Ridderskapet och Adelns samt Borgare-
Ståndels beslut;
(2;a alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
Trädvaror, alla, ej specificerade etc. I afseende å rubriken: Alla, ej specifice¬
rade ^ mer eller mindre arbetade, derunder inbegripne ej spe¬
cificerade snickare- och svarjvare-aibetenj med eller utan bets¬
ning, målning eller lackering, som för närvarande förtullas ef¬
ter värde med 33t procent derå vid införsel, hade Utskottet
före-
Bevillning^-Utskottets Memorial, X:o 30.
41
föreslagit vigtberäkning vid förtullningen och alt för artikeln
matte antagas ett stadgadt värde af 2 R:dr 32 sk. införsels-
tull skålpundet; hvilket Presfe-Ståndet ock bifallit. Borgare-
och Bonde-Stånden åter hafva väl gillat förändringen i lörtu11-
nings-sättet från värde till vigt, men höjt värdet till 3 R:dr och
in fö iselsta Ilen till 1 R;dr skålpundet; hvaremot Ridderskapet
och Adeln bibehållit gällande Taxas ofvanberörde bestämmel¬
ser.
Sorn tre Stånd stadgat, att vigt bör blifva grunden för lull-
behaudlingen, samt den af Ridderskapet och Adelil antagna lull
utgör lika stor procent af uppskalluingsvärdet, som den af Bor¬
gare- och Bonde-Stånden bestämda utgör af det stadgade vär¬
de, de för artikeln antagit, vid hvilket förhållande Ridderska¬
pet och Adelns ifrågavarande skiljaktighet ej lärer lä antagas
kunna inverka på tullintradens belopp, torde densamma
icke böra föranleda lill någon åtgärd, utan genom de
tre andra Ståndens beslut vara afgjordt, att artikeln skall
efter vigt förtullas.
Beträffande sedermera det tullvärde och den införselstull,
som må böra åsättas, hemställer Utskottet, att Preste-Slandet
ville från sitt beslut härutinnan afstå och instämma med Bor¬
gare- och Bonde-Stånden; men om afseende härå ickes varder
lästadt, lärer följande omröstning böra anställas:
142:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att för den bland Träd¬
varor intagne rubriken alla, ej specificerade, mer eller mindre
arbetade, derunder inbegripne ej specificerade snickare- och
svarfvare-arbeten, med eller utan betsning, målning eller lacke¬
ring skall antagas 2 R:dr värde och 32 sk. införselstull skål¬
pundet, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
Bih. Ull fi. St. Trot. 1845. 5 Sami i Afd. 16 Häff
6
42 Bcvillnings-Utsholleis Memorial, N:o 30.
bestämmes tullvärdet lill 3 R:dr och införselstullen till 1 R;dr
per skålpund.
Vin: på fastager, på buteljer. Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt
Utskottets framställning om förhöjd införselstull å Vin, nem¬
ligen å det på fastager från 24 till 32 sk., och å vin på buteljer
från 1 R:dr till 1 R:dr 16 sk. kannan; hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet bibehållit nu gällande afgifts-
belopp; och kommer sistnämnde två Stånds berörde beslut, så¬
vida det icke frånträdes, alt föranleda till omröstning i den¬
na ordning:
143:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för Vin på fastager
bör antagas 32 sk. införfelstull per kanna, röstar ja; den, det ej
vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer nuvarande utförsels-afgift, 24 sk. kannan, att förblifva
oförändrad.
144:o
Den, som» lika med Utskottet, anser tullen å Vin på butel¬
jer böra vid införsel utgöra 1 R:dr 16 sk. kannan, röstar ja;
den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålies nuvarande införselstull 1 R:dr kannan.
Väfnader-, helsiden, sammet. Utskottet hade föreslagit, dels att näst efter
den under helsidenväfnader bland alngods förekommande ru¬
briken Sammet måtte i taxan införas en så lydande:
”Anmärkning. Då hela ytan utgöres af silke, ehuru afvig-
”sidan utvisar bomull, bör väfnaden likväl tullbehandlas som
”helsiden”; —
Becillninys-UlalcotMs Memorial, N:u 30.
4:1
och dels, atl vid slutet af den under hufvudrubrik bland shaw-
lar, slian leiler och andra dukar befintliga rubriken af garn
oller annan gles 'väfnad, af så kalladt Bourre de Soie, samt
genom tryckning eller pressning fasonerade, måtte tilläggas:
”hvartill ej äro hänförlige de skandar, shawlciter och dukar,
”sorn endast med en tryckt blomma i hvartdera hörnet äro för-
”seddej ej eller långshawlar, dera endast vith sidorna befinnas
”tryckta ränder
hvilka Iva serskildta sladganden instämde, det förra med Ge-
néral-Tull-styrelsens skrifvelse den i Maj 1841 och det sed¬
nare med dess resolution af den 25 Maj och 2 November
1842.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva bifallit hvad Utskot¬
tet sålunda föreslagit, vid hvilket förhållande och då genom inta¬
gande i Taxan af berörde föreskrifter destomindre någon på
tullintraden inverkande ändring åstadkommes, som, på sätt
nyss är antydt, de redan blifvit af vederbörande embetsmyn-
digheter till efterrättelse meddelade, lärer, oberoende deraf att
lUdderskapet och Adeln till framställningen icke lemuat bifall,
föreskrifterna böra i enlighet med Utskottets af de tre
andra Stånden gillade hemställan hvar på sitt ställe i
Taxan inllyta.
Väfnader. Half siden, alngods, alla slag. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
hafva gillat Utskottet förslag, att vid halfsidenväfnoder rubriken
alngods, alla slag, hvarå en gemensam införselstull af 2 R:dr 24
sk. skålpundet för närvarande eger rum, måtte delas i två
nemligen: Fe Ib och Peluche med det förra tullvärdet 10 R:dr,
men till 1 R:dr 24 sk. nedsatt tull, samt andra slag med bi¬
behållande af gällande värde 10 R:dr och införselstull 2 R:dr
24 sk. per skålpund; men sorn Ridderskapet och Adelli lem-
nat gällande Taxa i denna del oförändrad, måste, derest sist¬
nämnde Stånd icke vill i de öfriges berörde beslut instämma,
omröstning företagas sålunda:
44
Berntin ings-Ut sko t tets Memorial, N:o 30,
145:o
Den, som bifaller Utskottets hemställan, att den under ar¬
tikeln IJaljsiden väfnader förekommande rubriken Alngods, edla
slag, bör delas 1 två nemligen:
Alngods:
Tull värde Inf.-tull»
10: — — Fell) och Pefouche 1 skålp. 1 R:dr 24 sk.
10: Andra slag - 1 — 2: — 24. —
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålies den allmänna rubriken Alngods, alla slag, med
10 R:drs värde och 2 R:dr 24 sk. införsels-afgift per skål¬
pund.
/ 'åfnatter ■ BomullsAlngods: Corderoy etc. Sedan vid den bland Bomulls¬
väf nader upptagne rubriken Corderoy och Ct niet, Sammet och
och Manchester samt Satin och Jeany Utskottet föreslagit, att
Pa ren nr, som icke någonstädes funnes uppräknad, men enligt
General-Tull-styreisens skrifvelse den 18 November 1837 vöre
till sagde rubrik hänförligt, måtte i Taxan vid densamma til¬
läggas, samt Preste-och Bonde-Stånden denna hemställan bi¬
fallit, men Ridderskadet och Adelil lemnat Taxan i denna del
oförändrad och Borgare-Ståndet återremitterat ruLriken; så, och
efter det Utskottet i dess utlåtande, N;o 26, vidhållit dess för¬
ut afgifna förslag, har Borgare-Ståndet detsamma godkänt och
de tre andra Stånden vidblifvit sina förra beslut; och som
Pareum redan förut enligt General-Tullstyrelsens berörde
förordnande tullbehandlats lika med de i rubriken nu upp¬
räknade väfnads-slag, och dess inrymmande i densamma såle¬
des icke kan verka ändring i tull-intraden , torde, utan afse¬
ende å Ridderskapet och Adelns omforma Ide skiljaktighet,
Pareum böra, på sätt Utskottet föreslagit och de tre
BeviCfaings-Utskoltets Memorial, X:o 30.
45
andra Stånden beslutat, vid den ifrågvarande rubriken
tilläggas.
Väfnader: bomulls- med blandning etc. Vid den bland väfnader föreköm¬
mande hufvud rubriken Bomulls- med blandning lill större eller
mindre del af lin hade Utskottet ansett böra tilläggas eller
hampa, hvilket Preste-, Borgare- oell Bonde-Stånden biträdt,
nien Ridderskapet och Adeln lemnat utan afseende; och sorn
den sålunda ifrågaställa utvidgningen kan föranleda, att flere
varuslag än hittills varda under de serskildta bär upptagne
rubriker förtullade och alltså inverka på tulluppbördens be¬
lopp, lärer af Ridderskapet oell Adelns berörda skiljaktighet, så¬
vida icke, med afståeude derifrån, de andre Ståndens beslut bi¬
trädas, följa, att omröstning måste företagas enligt en så lydan¬
de voterings-proposilion:
146:o
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att vid Väfnader
bör lill bufvudrubriken Bomulls- med blandning till ston e t l er
mindre del af lin läggas orden eller hampa, röstar ja; den, det
ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer rubriken, att, med uteslutande af sagde tillägg, bibe¬
hållas vid dess närvarande ofvanauförde lydelse.
Väfnader. Y Ue-, Fil ar och Mattor, Fris, Frisad, Doff el och Kalmuck, alla
andra slag. Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskot¬
tets förslag till förhöjda införsels-alg i fler å de bland Ylleväf¬
nader förekom mande rubrikerna littar och Mattor från 24 till
30 sk., Fris, Frisad, Doffel och Kalmuck från 30 till 3(3 sk„
och alla andra slag från 24 till 32 sk., allt per skålpund; hvar¬
emot Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet för dessa
artiklar bibehållit de omlörmälta nu gällande lägre införselsbe¬
loppen.
Bevillnings-Ulslioltels Memorial, N:o 30.
Utskottet, som i dess betänkande, N;o 12, till skäl för be¬
rörde förhöjningar åberopat dess åtgärd alt föreslå högre inför¬
selstull å ull, men nu, enligt hvad här ofvan angående sist¬
nämnde artikel inhemtas, på anförde skäl, trott sig böra inbju¬
da de öfrige Stånden att biträda Borgare-Ståndets beslut om
bibehållande af de nuvarande lägre införsels-afgifterna å ull,
finner sig, i öfverensstämmelse härmed, icke kunna undgå att
hemställa till Preste- och Bonde-Stånden alt de ville äfven om
de gällande lägre införselsbestämmelserna för de ifrågavarande
väfnads-slagen sig med Ridderskapet och Adeln samt Borgare-
Ståndet förena; men om denna inbjudning icke antages, måste
omröstningar anställas, sålunda:
147:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att för rubriken Filtar
och Mattor bland .1 lleväfnoder bör bestämmas 30 sk. införsels¬
tull skålpundet, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålles införselsafgiften vid dess nuvarande belopp, 24 sk.
skålpundet.
148:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att införselsafgif¬
ten för den vid Ylleväfnader förekommande rubriken Fris, Fri¬
sad,, Doffel och Kalmuck skall utgöra 36 sk. skålpundet, röstar
ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer nuvarande införselstull 30 sk. skålpundet att förblifva
oförändrad.
l49:o.
Den, som bifaller Utskottets folkslag, att vid Ylleväfnader
rubriken alla andra slag skall åsättas 32 sk. införselstull skål¬
pundet, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30. 47
bibehå lies dea au derå gällande införselsa fgiften, 24 sk. skål¬
pundet.
Halfylle-, alla andra slag. Utskottet hade i dess betänkande,
N:o 12, hemställt, att den vid Ilalfylleväfnader, såsom alngods,
upptagne rubriken alla andra slug, som lör närvarande på 2
R:dr 24 sk. tullvärde är åsatt 24 sk. införselstull skålpundet,
måtte delas i två rubriker, nemligen af mindre än 7 qrvarterv
bredd, med 2. R:dr 24 sk. värde och 40 sk. tull, samt af y tjvar¬
ters bredd eiler deröfver, med 4 R;dr värde och 1 R:dr 8 sk.
Lull vid införsel, allt per skålpund, hvilket förslag Ridderska-
pet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden bifallit, men
Preste-Ståndet återremitterat, hvarefter och sedan Utskottet uti
dess utlåtande, N=o 26, detsamma vidblifvit, Preste-Ståndet stad¬
gat, att införselstullen borde utgöra å den förstnämnde rubri¬
ken 44 sk. och å den senare 1 R:dr 16 sk. skålpundet, samt de,
öfrige Stånden vidhållit deras förra beslut.
Såvida icke Preste-Ståndet afslår från sin berörda skiljak¬
tighet och förenar sig med de tre öfrige Stånden, om bifall till
Utskottets förslag, kommer frågan alt afgöras genom omröstning
i följande ordning:
150.O.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att, vid fördel¬
ning at den vid Half ylleväfnader bland alngods förekomman¬
de rubriken alla andra slag uti två, nemligen af mindre än y
c/varters bredd och af y qvarters bredd eller deröf ver, införsels-
afgifterna böra bestämmas, å den förra, till 40 sk. och, å deri
sednare, till 1 R:dr 8 sk. skålpundet, röstar ja; den, det ej vill,
röstar nej.
Vinner nej,
antages införselstullen å det smalare slaget till 44 sk. och å
det bredare till 1 R:dr 16 sk. skålpundet.
Bevillnings-tltskotteti Memorial, S:o 30.
1 rä\tinder: Linne- och Hamp-, alngods, Blaggarn och kanfas. Preste-, Bor¬
gare- oell Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets förslag till
förhöjning i införselstuilen från 12 till 16 sk. skålpundet å den
vid Linne- och Hampväf maler hland aln g ds upptagne rubri¬
ken Blaggarn och kanfas; men sorn Ridderskapet och Adeln
lemnat gällande tulltaxa i denna del oförändrad, måste, derest
icke, med frånträdande af denna skiljaktighet, sistnämnde Stånd
med de öfrige sig förenar, votering företagas efter en så lydan¬
de proposition;
151:q
Den, som, lika med Utskottet, anser införselstullen å den vid
Linne- och Hampväfhader bland alngods förekommande rubri¬
ken Blaggarn och kanfas böra bestämmas till 16 sk., röstar ja;
den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
bibehålies den derå nu gällande införselsalgift, 12 sk. per skål¬
pund.
Zink, Tulanego och Spiauter, oarbetad och i plåtar. Den å Zink, Tutane-
go och Spiauter i 1841 års taxa utsatta utförselstull för sådan
vara oarbetad och i plåtar, nemligen 1 r:st. skålpundet, hade
Preste-, Borgare- och Boude-Stånden, med bifall till Utskottets
derom gjorda hemställan, förklarat böra upphöra, hvaremot
Ridderskapet och Adeln densamma bibehållit, hvilken skiljak¬
tighet, såvida ej, med frånträdande deraf, de öfrige Ståndens
beslut biträdes, föranleder omröstning i denna ordning:
152:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att af Zink, Tu-
tanego och Spiauter rubriken oarbetad och i plåtar bör betria»
från derå nu gällande utförselstull, 1 r:st, skålpundet, röstar ja;
den, det ej vili, röstar nej.
Vinner
Bcvillnings-Uiskottcts Memorial, N:o 30.
49
Vinner nej,
kommer sagde utförsels-afgift att fortfara.
Credit Upplaget. Borgare-Ståndet liar, med gillande i öfrigt af Utskottets
hemställan att gällande stadganden, angående C redil-Upplaget,
måtte bibehållas, beslutat, att i ingressen borde, näst efter or¬
det transito-afgift, införas orden vid åter utför sein; men som
härigenom icke åstadkommes någon ändring i tillämpningen af
de nuvarande föreskrifterna för traiisito-afgiftens beräkning, hvil¬
ka föreskrifter linnas meddelade i 14 § Tulltaxe-underrättel-
serna,
torde vid den närvarande, af de tre andra Stånden god¬
kända, lydelsen böra förblifva.
Tulltaxe-underrättelserna. I anledning af de förslag till förändringar i, eller
tillägg vid, en del paragrafer i Underrättelserna om hvad vid
taxans verkställighet iagttagas bör, Utskottet i betänkandet, N:o
12, och utlåtandet N:o 26, afgifvit, hafva skiljaktiglieter i föl¬
jande fall egt rum:
§ 6. I det vid 6 § af Utskottet gjorda tillägg har Ridderskapet och
Adeln förklarat orden bestämmelse i afseende derå, när böra
utbytas emot orden föreskrift i afseende på de fall, dä; men
som de tre öfrige Stånden gillat tillägget, sådant det af Utskot¬
tet blifvit föreslaget,
lärer dervid böra förblifva.
§ 7. Vid 7 §, angående hvilken Utskottets hemställan att det i 2
inom. förekommande ordet angifningsdagen måtte ändras till
anslagsdagen blifvit af alla fyra Stånden godkänd, har Ridder¬
skapet och Adeln beslutat att ett tredje moment skulle infö¬
ras och lyda sålunda:
”Till närmare controll i afseende på de värden, som gods*
”egares förtullnings-inlagor upptaga å inkommande manufactur-
Uih. till R, St. Prot. 1845. 5 Sami. t A/d. IG Saft. 7
Bevillning s-U Ukottch Memorial, N:o 30.
”och handtverks-smiden samt stålarbeten af de slag, som i TuII-
”taxan ej äro specificerade, äfvensom söljor af jern och stål,
”skola profver, genom VVår General-Tullstyrelses försorg tillstå I-
”las samtlige sjötullskamvar i Riket å sådane jernsmides-arlik-
”lar och stålarbeten, som i Eskilstuna tillverkas, jemte noggrann
”namnförleckning derå med utsatta gångbara priser.”
Som delta af Ridderskapet och Adeln sålunda beslutade
tillägg synes vara föranledt af nämnde Stånds beslut, alt de
uppräknade varuslagen borde förtulias efter värde med stad¬
gadt minimum för värdet af hvarje skålpund och föreskrift alt
hvarje serskildt slag borde till både vigt och värde angifvas; så
och då lämpligheten af sagde tillägg lärer vara beroende der¬
på, huruvida Ridderskapet och Adelns omförmäldla beslut kun¬
na, emot de andre Ståndens derifrån skiljaktiga meningar, göra
sig gällande, hemställer Utskottet, att på utgången af dess här
ofvan vid de ifrågavarande arliklarne gjorda inbjudningar,
eller de under Arris 61, 62, 115, 116 och 114 uppställ¬
de voteringspropositioner må ankomma i hvad nion tilläg¬
get till paragrafen bör ega ruin eller icke; och att det
i sådant afseende ina tillåtas Utskottet all, med uppskju¬
tande för närvarande af vidare yttrande, få
i denna del framdeles afgifva det förslag, sorn af förhål¬
landena då kan linnas påkallad!.
I afseende å det vid 9 § föreslagna tillägg hafva samtlige Stån¬
den bifallit Utskottets sednare hemställan i utlåtandet, N:o 26,
att såväl sjelfva tillägget som den närmare lydelsen deraf må
ankomma på Rikets Ständers definitiva beslut, angående tullbe¬
handlingen af artikeln ulf; vid hvilket förhållande,
med vidare yttrande äfven i denna del torde få anstå.
Utskottets förslag, att 15 §, som för närvarande lyder sålunda:
”Redskap, machinerier och verktyg, för inhemska näringar, må
”med Wär och Rikets Commerce-Coliegii tillstånd, efter veder-
”börandes för tillfället gjorda ansökningar, införas mot en lull-
”afgift, beräknad till 5 procent å värdet; kunnande bemälda
'Collegium, på serskilda ansökningar, jemväl meddela tillåtelse
Bevillnings-Utskottcts Memorial, N:o 30.
51
'till tullfri införsel af sådana varor, i ringare quantiteter, hvil-
”ka såsom prof eller modeller för inrikes fabriks- och handt-
”verksslöjd införskrifvas;” måtte få följande förändrade lydelse:
"För inhemska näringars behof må redskap, machinerier och
”verktyg, äfvensom till deras förfärdigande be/töflige rudimate-
”rier, efter vederbörande näringsidkares för tillfället derom
”gjorda ansökningar hos Wårt och Rikets Commerce-Golleginm,
"med bemälde Collegii tillstånd, och sedan, i fråga om nietal-
”ler till förarbetande i berörda ändamål fVärt och Rikets Bergs-
”('o/legium blifvit bordt, införas mot en lullafgifl, beräknad
”till 5 procent å värdet; kunnande Commerce-Collegium — —
”— — införskrifvas;” —■ har blifvit godkändt af Preste- och
Borgare-Stånden; hvaremot Bonde-Ståndet bibehållit paragrafens
nuvarande lydelse oförändrad samt Ridderskapet och Adelil
antagit följande redaction:
”För inhemska näringars behof må redskap, machinerier
”och verktyg, äfvensom lill deras förfärdigande bebo fige rudi-
”materier, efter vederbörande näringsidkares för tillfället der-
”om gjorda ansökningar hos Wårt och Rikets Commerce-Colle-
”gium, med bemälda Collegii tillstånd, införas emot en tullaf-
”gift, beräknad till 5 procent å värdet; kunnande Gommerce-
”Collegium, på serskilda ansökningar, jemväl meddela tillåtelse
”lill tullfri införsel af sådana varor, i ringare quantiteter, hvil-
”ka såsom prof eller modeller lör inrikes fabriks- eller handl-
”verksslöjd införskrifvas. I fråga, om me'aller til forarbetande
”i. berörde ändamål, skall ansökningen delgif vas IVårt och Rikets
”Bergs-Collegium, som eger alt i gemensamt sammanträde med
”Commerce-Collegium i ännu t fatta beslut ”
Ehuru, enligt de sålunda anförda serskilda besluten, såväl
Ridderskapet och Adeln som Preste- och Borgare-Stånden äro
ense om Utskottets förslag derutinnan, att icke blott såsom hit¬
tills redskap, machinerit r och verktyg, utan äfven till deras för¬
färdigande behöjlige rudimaterier skola få införas mot 5 pro¬
cents lull å värdet eller i vissa fall tullfritt, likväl och som
Bonde-Ståndet ansett en slik eftergift icke böra medgifvas
Bevillning S-Utskottets Memorial, N:o 30.
nämnde råämnen, hvilken skiljaktighet uppenbarligen är af be¬
skaffenhet att kunna inverka på tullintraden, lärer, derest Bon¬
de-Ståndet icke afstår från denna sin mening, omröstning i det¬
ta afseende ej kunna undvikas; och enär den olikhet, som fö-
finnes emellan Utskottets, af Preste- och Borgare-Stånden gilla¬
de, förslag samt Ridderskapet och Adelns beslut, nemligen hu¬
ruvida införseln af sådane rudimaterie!’ skall kunna tillåtas en¬
samt af Commerce-Collegium sedan i fråga om metaller Bergs¬
collegium blifvit bordt, eller om, angående metaller, begge dessa
embetsverk skola i gemensamt sammanträde fatta beslut i äni¬
net, är i så måtto beroende på det beslut, som varder fattadt
öfver sjelfva hufvudfrågan, alt, i händelse Bonde-Ståndets me¬
ning att någon eftergift för rå-ämnen icke bör ega rum dervid
blifver gällande, ali fråga om sättet för pröfningen i hvarje fult
af lindringens beviljande förfaller, torde, med afseende jemväl
derå, att hvad Ridderskapet och Adeln om sättet för denna
pröfning för sin del stadgat, lärer böra betraktas såsom ett vil¬
kor, hvarförutan sagde lindring icke skulle blifvit af nämnde
Stånd medgifven, äfven denna skiljaktighet, om också ej be¬
stämdt inverkande på tullinkomsten, icke lämpligen kunna ai-
göras annorlunda än i sammanhang med hufvudfrågan och pä
samma sätt som den, d. v. s., genom votering, såvida icke Rid¬
derskapet och Adeln derförutan frånträder sin härutinnan ylt¬
rade, från Preste- och Borgare-Ståndens afvikande, åsigt; och
får Utskottet i sådant afseende föreslå följande voterings-propo-
sitioner:
153:o
Den, som anser, att contra-propositionen i hufvud-voterin-
gen, angående 15 paragrafen tulltaxe-underrältelserna, skall ut¬
göras af den utaf Ridderskapet och Adeln antagne lydelse,
enligt hvilken väl icke blott, såsom hittills, redskap, machine-
rier och verktyg utan äfven till deras förfärdigande behöflige
rudimaterier skola kunna, antingen mot 5 procents tull å värdet,
eller ock tullfritt rnedgifvas till införsel af Commerce-Collegium,
men i fråga om metaller till förarbetande i berörde ändamål
IkciUnings-Ulskoitets Memorial, Ä’:o SO.
53
af Commerce-Coliegium och Bergs-Gollegium gemensamt, röstar
ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages till contra-proposition Bonde-Ståndets beslut, eller att,
med bibehållande af paragrafens närvarande lydelse, sagde för¬
mon icke skall kunna medgifvas de omförmäide råämnena.
154:0
I hufvudsaken:
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att uti 15 § Tull-
taxe-underrättelserna den lindring i lull eller tullfrihet vid
införsel af redskap, machinerier och 'verktyg, som Commerce-
Collegium eger medgifva, bör utsträckas äfven till för deras
förfärdigande behöfliga rudimaterier, dock alt, i fråga om
meta/ler till förarbetande i berörde ändamål, Bergs-Collegium
först bör i ämnet höras, röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages:
(l:a alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut;
(2-'a alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
§ 18. Som samtlige Riks-Slånden bifallit Utskottets i utlåtandet, N:o
26, på anförda skäl gjorda hemställan, att, med' uppskjutande
af allt yttrande i anledning af återremisserne å 18 §, få fram¬
deles afgifva nödigt utlåtande i ämnet,
lärer med vidare åtgärd från Utskottets sida, rörande
denna §, böra anstå lill dess öfver- förevarande memo¬
rial i öfrigt blifvit hufvudsakligen beslutadt.
Bth. till R. St. Prof. 184a. 5 Sami, 1 Åfd. 16 Haft.
8
Ottilin inge- C (skottets Memorial, A': o 30.
Derförutan har Borgare-Ståndet beslutat ali de i nuvarande
Tulltaxa stadgade införselsförbud skola borttagas, med vilkor;
alt, införsels-friheten af nu med förbud belagda varor medgif-
ves endast till städerna Stockholm, Götheborg och Malmö; att
nederlagsrätt ej eger runi för dessa varor; och att införandet
icke må ske med andra än däckade fartyg, och ej under 20
lästers drägtighet; äfvensom att berörde beslut om införsels-
förbudens upphörande skall taga sin början ifrån och med år
1847; — Men som de lie andra Riks-Slånden bibehållit ifrå¬
gavarande förbuds-beslämmelser, med undantag af förbudet mot
införsel af kardulls-garn, hvilket alla fyra lliks-Stånden förkla¬
rat böra upphöra, lärer, oberoende af Borgare-Ståndets i o ni¬
lo rinald te hänseenden fattade beslut,
vid hvad Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och
Bonde-Stånden sålunda, angående införselsförbudens bi¬
behållande för öfrige dermed belagde artiklar stadgat,
böra förblifva.
Slutligen har Utskottet skolat anmäla, att, i allt hvad här
ofvan icke är vordet vidrördt, Utskottets framställningar i be¬
tänkandet, N:o 12, och utlåtandet, N:o 26, blifvit af alla fyra
Riks-Slånden gillade.
STOCKHOLM, elmkk & GRÅ KBERGS TRYCKERI, 1845.
Bevil/nings-Utskottets Memorial, N:o 3i.
1
N:o 51.
Ank. till Exp.-Utsk. den^29 Mars, kl. 12 f. m.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut i afseende å
S tamp la de Pappers-af g i flen.
Sedan Riks-Stånden, enligt ankomne Protocolls-utdrag, vid pröfningen
af Utskottets Betänkande N:o 13 och utlåtande N:o 29, angående stäm¬
plade Pappersafgiften, godkänt hvad Utskottet i detta ämne yttrat och fö¬
reslagit, utom i här nedan omförmälde delar, deruti ett eller flere Stånd,
med afvikande från Utskottets förslag, stannat i skiljaktiga beslut, får, till
sammanjemkning deraf, Utskottet nu afgifva förslag samt tillika, för den
händelse att samma förslag i hvad de afse bevillningens belopp eller för¬
delning icke antagas, föreslå de voterings-propositioner, hvarefter de tvi-
stiga frågorna må, genom omröstning i Förstärkta Stats-Utskottet afgöras.
Hvad Utskottet i utlåtandet N:o 29 hemställt, i afseende å 2 §. och
1 mom. 3 §. samt utbyte af orden ”skrifvas på” emot orden förses med i flere
följande §§ af Chartöe-Sigillatse-Förordningen, hafva samtlige Riks-Stånden
godkänt, utan annan förändring, än att Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
beslutat, att början af 2 §. skulle erhålla en så lydande redaction: ”Stäm-
pladt papper skall vara att tillgå af följande värden, nemligen hela ark å
tre, fyra, sex, åtta och tolf skil lingar, samt biläggnings-chartor å 3, 4,
5, 6, 8 etc.
Då emedlertid den af Utskottet föreslagne redaction af 2 §., hvaraf
bevillningens belopp icke är beroende, blifvit utaf trenne Riks-Stånd an¬
tagen,
lärer dervid böra förblifva.
Med ogillande af Utskottets förslag i Betänkandet N:o 13 till stämplad
pappersafgift enligt 4 §. för Bouppteckningar, har Ridderskapet och Adeln
beslutat, att nu gällande stadgande om chartering af bouppteckningar
skulle oförändrad t bibehållas; hvaremot de öfrige Riks-Stånden antagit den¬
na afgift böra utgå sålunda:
Bih. lill R. St, Brot, iS/fS, 3 Sami, 1 A/d, 1~ TT 1
2
Bevillnings-Ulskottets Memoi ialt N.o 3t,
Enligt Preste-Ståndets beslut: Då behållna summan utgör
från och med 100 till 5,000 R:dr för hvarje fulla 100 R:dr - - 8 sk.
„ „ 5,000 — 50,000 „ d:o d:o - - 12 sk.
,, „ „ 50,000 och derutöfver d:o d:o - - 20 sk.
dock på det sätt, att den högre Chartae-Sigillatae-heräkningen vidtager först
för den summa, som öfverskjuter det, för en lägre, utsatta maximum;
Enligt Borgare-Ståndets beslut: Då behållna summan utgör från
och med 50 till 100 R:dr - -- -- -- -- -- -4 sk.
„ „ 100 till och med 5,000 R:dr för hvarje fulla 100 R:dr 8 sk.
5,000 t> „ „ 50,000 „ d:o d:o 12 sk.
och öfver 50,000 R:dr d:o d:o d:o 20 sk.
Och enligt Bonde-Ståndets beslut, lika med Preste-Ståndets, med
uteslutande allenast af det efter tariffen införda förklarande.
Vid detta förhållande och då Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens
beslut, ehuru sinsemellan något skiljaktiga, likväl hufvudsakligen med hvar¬
andra sammanstämma, men Borgare-Ståndets beslut torde böra lemnäs fö¬
reträdet derföre, att, enligt detsamma, de förhöjda afgifterna inträda först
då behållna summan öfverstiger jemnt 1000 tal, hvilket ock öfverensstäm-
mer med hvad Utskottet, i afseende å afgiftens beräknande uti Betänkan¬
det N:o 13 föreslagit, hemställer Utskottet, att öfrige Riks-Stånden måtte
i Borgare-Ståndets beslut sig förena; men för den händelse, att å denna
hemställan icke fästes afseende, blifver omröstning i Förstärkt Siats-Utskott
nödig, dervid, med antagande af Borgare-Ståndets beslut till ja-proposition
i den hufvudsakliga voteringen, först måste utrönas hvilketdera af öfriga
Ståndens beslut skall blifva contra-proposition; och får Utskottet i detta
afseende föreslå följande voterings-propositioner:
a) Angående contra-propositionen:
l:o
Den, som vill, att till contra-proposition i den hufvudsakliga voterin¬
gen angående stämplade pappersafgifteu för bouppteckningar skall antagas
Ridderskapet och Adelns beslut, nemligen, då behållna summan utgör:
ifrån och med 50 Lill 100 R:dr ___-_------4 sk.
„ „ „ 100 R:dr och vidare för hvarje fulla 100 R:dr - •• 8 sk.
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Bevillnings-Ulskotlels Memorial, N:o 3l. 3
Vinner Nej, kommer serskild votering att anställas, angående livilketdera
Preste- eller Bonde-Ståndets beslut bör i hufvudvoleringen utgöra contra-
proposilion, nemligen:
2:o.
Den, som anser, alt till contra-proposition skall antagas Preste-Stån-
dets beslut, att ifrågavarande afgift skall utgå sålunda:
Då behållna summan utgör
från och med 100 till 5,000 R:dr för hvarje fulla 100 R:dr - 8 sk.
„ „ „ 5,000 till 50,000 „ d:o d:o - - 12 sk.
„ „ „ 50,000 R:dr och derutöfver d:o d:o - - 20 sk.
dock på det sätt, att den högre Charlae-Sigillalas-beräkningen vidtager först
för den summa, som öfverskjuter det, för en lägre, utsatta maximum,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, antages till contraproposition Bonde-Ståndets beslut, innefat¬
tande samma tariff, sorn Preste-Ståndets, men uteslutande den efter tarif¬
fen införda förklaring.
b) I hufvudsaken:
3:o.
Den, som godkänner Borgare-Ståndets beslut, att Stämplade pappers-
afgiften för bouppteckningar skall bestämmas sålunda:
Då behållna summan utgör:
ifrån och med 50 lill 100 R:dr ------------4 sk.
„ „ „ 100 till och med 5,000 R:dr för hvarje fulla 100R:dr - 8 sk.
ifrån 5,000 „ „ „ 50,000 „ d:o d:o - 12 sk.
och öfver 50,000 d:o d:o - 20 sk.
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
(l:a alternativet) antages Ridderskapet och Adelns beslut;
Vinner Nej, (2:a alternativet) antages Preste-Ståndets beslut;
(3:e alternativet) antages Bonde-Ståndets beslut.
4
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3i.
Samtlige Riks-Stånden hafva godkänt den i Betänkandet N:o i3 före-
slagne förändrade redaction , angående chartering af Fidei-Commissbref och
andra dylika Förordnanden; hvarvid JBonde-Ståndet tillika beslutat, att
dessa handlingar skola förses med stämpladt papper till det af Utskottet
föreslagne belopp, hvarje gång en ny Fidei-Commissarie kommer i åtnju¬
tande af de i Fidei-Commiss-brefvet eller förordnandet stadgade för-
moner.
För den händelse, att Bonde-Ståndet ej skulle frånträda detta sitt be¬
slut, får Utskottet föreslå följande voterings-proposition:
4:o.
Den, som godkänner Utskottets af 3:ne Riks-Stånd antagne förslag,
att Fidei-Commiss-bref och andra dylika Förordnanden skola, en^gång för
alla, förses med det stämpladeJj papper, nu gällande Författning bestäm¬
mer, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, antages Bonde-Ståndets beslut, att Fidei-Commiss-bref och
andra dylika Förordnanden skola förses med stämpladt papper tili det 1
nu gällande författning bestämde belopp, hvarje gång en ny Fidei-Com¬
missarie kommer i åtnjutande af de i Fidei-Commiss-brefvet eller För¬
ordnandet stadgade förmoner.
Trenne Riks-Stånd hafva gillat Utskottets ^förslag, pag. g, uti Betän¬
kandet N:o i3, och pag. 5 i Utlåtandet N:o 29, om förhöjda afgifter en¬
ligt 5 §. för Adelsbref m. fl.; men som Ridderskapet och Adeln, med ogil¬
lande af detta förslag, beslutat, att samma afgifter skola bibehållas vid
de belopp, 184* års Kongl. Förordning stadgar, får Utskottet, i händelse
Ridderskapet och Adeln ej frånträder detta sitt beslut, föreslå följande vo¬
terings-proposition :
5.'o.
Den, som gillar Utskottets, af trenne Stånd antagne, förslag, att af-
gifterne för nedannämnde Öppna Bref må, enligt 5 §, med följande för¬
höjda belopp, Canzligebiihrs chartan, enligt 10 §. nu gällande författning,
deri inbepripen, hädanefter utgå, nemligen för:
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3i,
5
Adels-bref - -- -- -- -- -- -- -- 133: 16.
Friherre-bref - -- -- -- -- -- -- - 2^5: —
Grefve-bref - -- -- -- -- -- -- -- 55o: —
Öppna Bref, hvarigenom någon i Nåder tillägges de för-
moner, hederstitlar och företrädesrättigheter framför an¬
dra undersåter, som Herrar Riksens Råd af ålder till¬
erkände blifvit - -- s- -- -- -- -- 025: —
Riddare-href af Kongl. Maj:ts Seraphimer-Orden - - - ioo: —
Commendeurs-bref af Kongl. Maj:ts Svärds-Ordens St. Kors-,
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Ordens Dito t 66: 32.
af Kongl. Maj:ls Wasa-Ordens Dito )
af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden — a
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden — l 5o: —
af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden — j
Riddare-href af Konung Carl XlII:s Orden ----- 25: —
af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden
Öppna bref för Riddare och Ledamöter
af Kongl. Majis Nordstjerne-Orden
af Kongl. Majrts Wasa-Orden
voterarar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Yinner Nej, komma berörde afgifter, jemlikt Ridderskapet och Adelns
beslut, att utgå med de belopp, nu gällande Chartae-Sigillatas-Förordning i
5 och io §§. bestämmer, nemligen för:
Adels-bref - -- -- -- -- -- -- --107: 24* —
Friherre-bref - -- -- -- -- -- -- - 225: — —
Grefve-bref - -- -- -- -- -- -- -- 45o: — —
Öppna Bref, hvarigenom någon i Nåder tillägges de förmo-
ner, hederstitlar och företrädes-rättigheter framför an¬
dra undersåter, som Herrar Riksens Råd af ålder till¬
erkände blifvit - -- -- -- -- -- -- 383: 16.—
Riddare-href af Kongl. Majlis Seraphimer-Orden - - - 45:
15:
6
Bevillnings-U tskoltets Memorial, N\o 3l.
Commendeurs-bref af Kongl. Majlis Svärds-Ordens St. Kors
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Ordens Dito
af Kongl. Maj:ts Wasa Ordens Dito
af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden
af Kongl. Maj:ts ' ordstjerne-Orden
af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden
Riddare-bref af Konung Carl XIII:s Orden
af Kongl. Majt:s Svärds-Orden
Öppna bref för Riddare och Ledamöter
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden
af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden
Hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 29 yttrat, angående Herr Rosenblads
motion om nödvändigheten att vid bestämmande af afgifterne å Svensk-
Norrske Consulers diplomer m. m. införa sladganden, som icke förnärma
Konungariket Norriges rätt, hafva Preste,- Borgare- och Bonde-Stånden
gillat, äfvensom Ridderskapet och Adeln bifallit, detsamma, i hvad det
angår de Consuler, General-Consuler och Agenter, som äro Sveriges Ri¬
kes undersåtare; hvaremot Ridderskapet och Adeln, som ansett det af sig
sjelft förstås, att de, som äro Norrske undersåtare, icke kunna åläggas att
till Svenska Statsverket erlägga stämpelafgifter, hvad åter angår de Em¬
betsman af dessa Cathegorier, som hvarken äro Svenske eller Norrske un¬
dersåtare, beslutat, att Rikets Ständer må genom underdånig skrifvelse
till Kongl. Majit öfverlemna, att tills vidare och intill dess frågan kunnat
emellan båda Rikena i behörig ordning uppgöras, bestämma beloppet af
och förfarandet med stämpelafgifter, som af dem erläggas.
Derest Ridderskapet och Adeln ej skulle vilja frånträda detta sitt be¬
slut, blifver omröstning nödig, i hvilket hänseende Utskottet föreslår föl¬
jande voterings-proposition :
6:0.
Den, som godkänner Utskottets, af 3:ne Riks-Stånd antagne, förslag,
att stämplade pappersafgiflen- för Consulers, General-Consulers och Agen¬
ters Diplomer, skall fortfarande utgå på det sätt, nu gällande Chartee-Si-
gillatae-författning bestämmer, voterar
Js;
Bevil/nings-Uiskottels Mc mot i al, N'.o 3k
7
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns beslut, att Rikets Ständer,
med bibehållande af dessa afgifter för de Consuler, General-Consuler och
Agenter, som äro Svenska undersåtare, hvad angår de Embetsman af
dessa Calhegorier, som hvarken äro Svenske eller Norrske undersåtare,
genom underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t öfverlemna att tills vidare
och intill dess frågan kunnat emellan båda Rikena (Sverige och Norrige)
i behörig ordning uppgöras, bestämma beloppet af och förfarandet med
stämpelafgifter, som af dem erläggas.
Hvad Utskottet i öfrigt uti Betänkandet N:o i3 och Utlåtandet N:o
29 hemställt, angående stämplade pappersafgiften för de i 5 och 6 §§ af
Utskottets förslag upptagne, Öppna Bref, Fullmakter och Resolutioner, m.
ru., hafva samtlige Riks-Stånden godkänt, hvarvid Ridderskapet och Adeln
dock beslutat, att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att, efter en af Kongl. Maj:t föranstaltad granskning af de olika
Fullmakts- och Resolutions-kostnaderne, i förhållande till de olika vär¬
digheternas vigt, eller de åtföljande lönetiliökningarnes belopp, charterings-
beloppen för Fullmakter, Öppna Bref och Resolutioner, m. m., måtte af
Kongl. Maj:t nedsättas till elt efter lönerna och värdigheterna mera bil¬
ligt förhållande, än som för närvarande eger rum; och att, till följd här¬
af, de beslut, hvilka Ridderskapet och Adeln fattat rörande nyssnämnde
charlerings-belopp, borde blifva gällande, endast intill dess berörde ned¬
sättning, efter föregången undersökning, kan blifva i Aåder beslutad.
För den händelse att Ridderskapet och Adeln vidblifver detta sitt
beslut, föreslår Utskottet följande voterings-proposition:
7:o.
Den, som vill, att de i 5 och 6 §§ af Utskottets förslag upptagne
afgifter för Öppna bref, Fullmakter och Resolutioner, m. m., hvilka Rikets
Ständer till beloppet bestämt, skola, på sätt 3:ne Riks-Stånd antagit, utan
sådan underdånig hemställan, som Ridderskapet och Adeln beslutat, fram¬
gent utgå, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, komma Rikets Ständer, i enlighet med Ridderskapet ock
8
Bevillnings-Utskottets Memorial3 N.o 3i.
Adelns beslut, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, alt, efter en
af Kongl. Maj:t föranstaltad granskning af de olika fullmakts- och reso-
lutions-kostnaderne i förhållande till de olika värdigheternas vigt, eller
de åtföljande lönetillökningarnes belopp, charterings-beloppen för Fullmak¬
ter, Öppna Bref oell Resolutioner m. m., måtte af Kongl. Maj:t nedsättas
till ett efter lönerna och värdighelerna mera billigt förhållande, än sorn
för närvarande eger rum.
Enär så väl de egentliga Chartae-Sigillatas-afgifterne, som de, i stäl¬
let för Canzligebuhr och Sportler, utgående afgifter blifvit i den af Ut¬
skottet föreslagne 5 §. sammanförda, hafva Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet beslutat, att detta borde i rubriken öfver §:ns innehåll ut¬
tryckas samt tillika vid hvarje serskild handling utmärkas sålunda, att
båda afgifterna serskildt upptagas och derjemte i en summa utföras; hvar¬
emot Borgare- och Bonde-Stånden godkänt den redaction, Utskottet före¬
slagit.
Vid närmare öfvervägande har Utskottet, oaktadt dess förslag till
redaction af 5 §. vunnit i Stånds bifall, icke kunnat förbise, att en och
annan otydlighet vid §:ns tillämpning möjligen, med antagande af Ut¬
skottets förslag, skulle uppkomma, hvadan och då så väl denna olägenhet,
som de motsägelser, hvilka i Reservationer emot Utlåtandet N:o 29 blif¬
vit anmärkte, hufvudsakligen undanröjdes, derest Ridderskapet och Adelns
samt Preste-Ståndets beslut af någotdera utaf öfrige Riks-Stånden godkän¬
nes, Utskottet, äfven till undvikande af votering härom i Förstärkt Bevill-
nings-Utskött, frånlräder sitt förslag i denna del och hemsäller,
att den verkställde sammanslagningen af de egentliga Chartae-
Sigillatas-afgifterne och de, i stället för canzligebuhr och sport¬
ler, utgående afgifter må i rubriken öfver 5 §:ns innehåll ut¬
tryckas, samt tillika vid hvarje serskild handling utmärkas så¬
lunda, att båda afgifterna serskildt upptagas oeh derjemte i en
summa utföras, hvarigenom denna § skulle erhålla följande ly¬
delse :
§ 5‘
Charter ing af Öppna Bref , Fullmakter, Comtitutorial, Afsked m. rn.
frän Kongl. Maj:ts Canzli, i hvilken Chartering den fordna Canzligebiih-
ren och Sporllerne inom Canzliet äro inbegripne.
Ne-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 3t,
9
1 -nannämnde utgående expeditioner charteras som följer:
Adels-bref - - Chartte Sigiilatas p5: 4o■
Canzligebiihren 3y: 24.
Friherre-bref ------- Ch. Sig. - - 200: —
Canzlgeb. - - 75: —
Grefve-bref - -- -- -- - Ch. Sig. - - 4oo: —
Canzlgeb. - - i5o: —-
Vapen och Vapenförändringar - - Ch. Sig. ------
Öppna bref, hvarigenom någon i Nåder tillägges de förmouer,
hederstitlar och företrädes-rättigheter framför andre Undersåter, sorn
llerrar Riksens Råd af ålder tillerkände blifvit Ch. Sig. 5oo: —
Canzlgeb. 1 2 5: —
Riddare-bref af Kongl. Maj:ts Seraphimer-Orden Ch. Sig.
Gommendeurs-bref af Kongl. Maj:ts Svärds-Ordens Stora Kors -v
af Kongl. Maj:ts Nordsljerne-Ordens Stora Kors i
af Kongl. Maj:ts Wasa-Ordens Stora Kors J
af Kongl. Maj:ts Svärds-Brden -v
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden l
af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden J
Commendeurs- eller Riddare-Bref af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden,
hvilka, i följd af under påstående fälttåg skedd utnämning ut-
gifvas -
Riddare-Bref af Konung Carl XIlI:s Orden - - - - Ch. Sig.
Riddare-Bref af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden
Öppna Bref för Riddare och Ledamöter
af Kongl. Makts Nordstjerne-Orden
af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden
Fullmakter, Conslitutorial, Protocolls-Utdrag ni. m., hvarige¬
nom Embeten, Tjenster, Beställningar och Sysslor med verklig
lön vid Civile, Militaire, Ecclesiastike samt andra Stater, af
hvad namn de vara må, tillsättas och bortgifvas, böra förses
med - -- -- -- -- -- -- Ch. Sig. 5 procent
Canzl.geb. 7^ procent
Bih, till R, St, Prot, 1845, S Sami, 1 Afd, 17 Haft,
l
133: 16.
275: —
55o: —
33: 16.
620: —
100: —
66: 3 a.
5o: —
Fria.
25: —
i5: —
t2I proc
2
10
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3t.
af lönen. Åtföljes tjenslen af extra Ordinarie inkomst eller sport¬
ler af beständig egenskap, så böra äfven dessa ingå uti löneberäk-
ningen; i delta fall, eller då lönen är underkastad förändring, be¬
räknas Charl as-beloppet efter medium af de sista fem årens, tjensten
åtföljande och till taxering uppgifne, löneförmoner, för hvilka be¬
villning efter ardra Artikeln blifvit erlagd; men för Conslitulo-
rial på behaglig tid, skall Charlae-Sigillatee-afgiften vara ai pro¬
cent af lönen och Canzligebiihren 6 R:dr.
Om någon beställning med lön på stat tillsättes genom Ge¬
neral-ordres, anses dessa lika med Constitutorial.
Då Kongl. Maj:t utnämner någon lill beställning af den be¬
skaffenhet, att lön på stat dervid ej åtföljer, eller först fram¬
deles kommer att åtnjutas, hvarunder förstås tjenslegrader i
Armeen; belägges derom utfärdad fullmakt eller öppet bref
med - -- -- -- -- -- - Ch. Sig. 5 procent
Canzligeb. 7! procent
I a
af den lön, som åtföljer dylika eller med den jemförliga beställ¬
ningar.
Enär någon, som förut varit eller är i Kronans eller an¬
nan offentlig tjenst, tillägges högre namn, heder och värdighet af
embete eller tjenst, charteras de derom utfärdade öppna bref
och fullmakter till - -- -- -- - -- -10 procent
Canzlgeb. 7* procent ^
af den lön, sorn åtföljer dylika, eller med dem jemförliga tjenster.
Erhåller någon sådan caraeters-värdighet i annan tjensteväg,
än den, hvaruti han varit eller är embets- eller tjensteman, så¬
som t. ex., då en militär får en civil caracters-fullmakt, eller
tvertora, belägges Charta efter - -- -- -- 3o procent
Canzligeb. 7* procent
af dit hörande löne-inkomst.
Fullmakt, öppet bref eller resolution på caracter för dem, som
ej förut varit i Kronans (jensi, förses med Charta till 60 procent
Canzligeb. 7* procent
’ Pro<-
Ji Proc’
\ proc.
Bevillnings-Uukottets Memorial, N\o 3t.
11
af löne inkomsten för dylika eller dem i värdighet motsvarande
Ijenster.
Dock beräknas i ofvannämnda fyra händelser endast den på
stat bestådda ordinarie lön, hvilken, derest den är indeld, bör
efter sednaste årets markegång uträknas.
Diplomer för Consul - -- -- -- -- - Canzligeb. ioo R:di
— General-Consul ------- cbo i50 )(
— Agent - d:o 200 „
ehvad med dessa beställningar erhållas tractamenle och andra för-
moner, eller icke; men diplom för Cousuler i Afrikanske Stater-
ne och för de Agenter, General-Consuler och Consuler, hvilka
annars benådas med tractamente eller lön till det belopp, att
5 procent deraf öfverstiga ofvannämnde afgift, belägges med
Canzligebiihr till fern procent af den beställningen tillagda af¬
löning.
Doctors-Bref, som ulan prof utfärdas - - - Ch. Sig. 25: —
Transporter och byten inom samma grad eller corps, som Kongl.
Maj:t i Nåder beviljar, förses med stämpladt papper till lika be¬
lopp, som Constitutorial på behaglig tid.
Resolution på tjenstebyte, eller Transport-fullmakt från en
Corps till en annan ------- Ch. Sig. 31 procent
Canzligeb 7' procent
0 —‘ 1 10 proc.
efter samma beräkning, som för fullmakter.
Afsked, då dermed icke några löne- eller pensions-förmoner
följa, äfvensom då endast sådan pension dervid tillägges, hvartill
den afskedstagande, enligt författningarne, är berättigad, eller för
hvars erhållande han sjelf gjort tillskott - Ch. Sig. — 13 sk.
Canzligeb. 3: —
men om den afskedstagande hugnas med förhöjning å caracteren,
förses afskedet med stämpladt papper till det belopp, här ofvan
för caracters fullmakter stadgadt är.
Tillåter Kongl. Maj;!, af serskilda förekommande omständig¬
heter, den afskedstagande att bibehålla antingen hela eller någon
del af dess innehafvande lön, förses afskedet med stämpladt pap-
12.
12 Bevillnings-Utshottets Memorial, N.o 3t.
per till fem för hundrade af den lön och inkomst, som bibehål¬
ies, och efter hvilken bevillning beräknas, samt dessutom med
Canzligebuhr 3 R:dr.
Öppet Bref eller Resolution uppå pension - - Cazligeb.
Justitire-Canzlerens Fullmakter:
för Lands-Fiskaler ------ Ch. Sig. i R:dr
Canzligeb. 5 „
för Stads-Fiskaler i Stockholm och Götheborg samt i:sta
Classens Städer ------ Ch. Sig. i R:dr
Canzligeb.
i s:dra och 3:dje Classens Städer:
Ch. Sig. i R:dr
Canzligeb. 3 „ ^.
i 4:de och 5:te Classens Städer: - Ch. Sig. i R:dr
Canzligeb. 2 „
Kongl. Maj:ts Resolutioner och Utslag å hvarjehanda ansökningar
och besvär (Charla Sigilla ta, se 4 §) * * * Canzligebuhren 6:
Kongl. Maj:ls Dom, Desertions-Dom, Confirmation på Förlikning
och Resolution af
3.000 R:dr värde (Ch. Sig., se 4 §•) " * " * Canzligeb. 8:
6.000 d;o (d:o d:o) d:o 12:
10.000 d:o (d:o d:o) ----- d:o i5:
20.000 d:o (d:o d:o) ----- d:o 3o:
och vidare för hvarje iooo R:dr ------ d:o 1:
Alla Kongl. Maj:ts Domar under 2000 R:dr samt sådane, deri
icke något quantum nämnes, liksom för Resolutioneo i allmän¬
het, (Ch. Sig., se 4 §•) - - - Cantzligeb. 6:
Lejde- och Pardons-Bref - -- -- -- -- d:o 3:
Deductions-afgift vid ingifvande af Deductioner och Contra-De-
ductioner i Revisions-saker (Ch. Sig., se 4 §•) ' Canzligeb., 2:
Pass för resa till Utrikes ort (Ch. Sig., se 4 §•) * Canzligeb. 4:
Stats-Ministerns för Utrikes Ärendena pass för utländska resande
att i Riket inkomma - -- -- -- -- Canzligeb. 3:
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N\o 3l.
13
Kongl. Maj:ls Pass för skepp, med lastning till Barbaresk-Sta-
terne eller andra utrikes orter (Ch. Sigl., se 4 §.) canzligeb. 25: —
Bevis från Justilias-Stats-Ministern, på anmälan om Tidningar —
Canzligeb. 3: —
Och bör dessutom å förenämnde, från Kongl. Maj:ts Canzli utgående
expeditioner, i stället för de så kallade Sigillpenningarne, stämplade pap¬
peret ytterligare ökas:
å Adels-, Friherre- och Grefve-bref med 9: — j
å alla öfriga från Kongl. Maj:t utgående expeditioner med] 1: —
samt
å Juslitias-Canzlerens fullmakter för Lands- och Stads-Fiscaler,
samt Justitias-Stats-Ministerns meddelade bevis för tidningars
ulgifvande med — 12.
3:ne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets yttrande, pag. 17, i Betän¬
kandet N:o 13, angående af Herr Roos väckt motion, att den i vissa fall
allmogen beviljade lindring uti och befrielse från stämplad pappersafgifts
erläggande måtte upphöra; och ordet Allmoge ur Författningen utgå samt
ordalydelsen ställas så, alt endast den verkligt fattiga finge tillgodonjuta
lindring eller befrielse; hvaremot Borgare-Ståndet, med afslag å Utskot¬
tets yttrande, gillat det i omfärmälde hänseende af Herr Roos gjorda
förslag.
I händelse Borgare-Ståndet icke frånträder sitt från öfrige Riks-Slån-
dens i delta afseende skiljaktiga beslut; föreslår Utskottet följande voterings¬
proposition:
8:o.
Den, som bifaller Utskottets, af 3:ne Riks-Stånd godkände, förslag, alt
Allmogen fortfarande må tillgodonjuta den lindring uti och befrielse från
stämplad pappersafgifts erläggande, som i nu gällande Författning är med-
gifven, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att berörde lindring och be¬
frielse för Allmogen skall upphöra, ordet Allmoge ur Författningen utgå
14 Bevillnings-Vtskottets Memorial, N:o 3i,
samt ordalydelsen ställas så, alt endast den verkligt fattige får lillgoda-
njuta lindring eller befrielse.
Utskottets i Betänkandet N:o 13, pag. 17, framställde förslag att, efter
de i 6 §. såsom från slämpladt pappersafgift upptagne befriade rubriker
”Arfsskiften” och ”Bouppteckningar, då behållna summan icke uppgår till
50 Rdr”, orden: äfvensom afskriften eller utdrag deraf, måtte i Författ¬
ningen tilläggas, bar äfvenledes af 3:ne Stånd blifvit godkändt, men af
Bidderskapet och Adeln ogilladt; och får Utskottet, jemte hemställan, att
Ridderskapet och Adeln måtte i öfrige Ståndens beslut sig förena, för an¬
nan händelse föreslå följande voteringsproposition:
9:o.
Den, som bifaller Utskottets af 3:ne Riks-Stånd godkände förslag, att
elter de i 6 §,, såsom från stämpladt pappersafgift befriade, upptagne ru¬
briker ”Arfsskiften” och ”Bouppteckningar, då behållna summan icke upp¬
går till 50 R.dr” må tilläggas orden: äfvensom af skrifter eller utdrag
deraf, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, komma, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, dessa rubri¬
ker att, utan något tillägg, i Författningen qvarstå.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden hafva godkänt
det af Utskottet i Betänkandet N:o 13, pag. 18, föreslague förändrade stad¬
gande i 7 §. 1 mom. 3 punkten, hvaremot Bonde-Ståndet bibehållit nämn¬
de punkt i nu gällande Författning oförändrad; och måste, för det fall,
så Bonde-Ståndet icke skulle med öfrige Stånden sig förena, frågan genom
omröstning afgöras, derför Utskottet föreslår en så lydande voterings¬
proposition :
10:o.
Den, som bifaller Utskottets, af 3:ne Riks-Stånd godkände, förslag, att
3 punkten i 7 §. 1 mom. nu gällande Ch. Sig. Förordning må erhålla föl¬
jande lydelse:
Bevillnings-l Iskottets Memorial, N'.o 3f.
15
”Till alla Arrenden, Contracter och Afhandlingar, ulan viss summa,
skall, efter samma grund och förestående tariff, charta anskaffas till det
belopp, hvartill deri betingade persedlar eller förmoner kunna skattas,
enligt sednast fastställda markegångspris; och skulle samma Contract der¬
jemte innehålla bestämmelser rörande persedlar eller förmoner, hvilka icke
finnas i Marke gångs-taxan uppförde, eller blifvit i Cont rudet visst värde
i penningar ås alte, ökes Chartan i afseende derå med 112 sk.; voterar
»I a ;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, bi belia 1 les, enligt Bonde-Ståndets beslut, det i 7 §. 1 mom.
3 punkten nu gällande Förordning befintlige stadgande, så lydande:
Till alla Arrenden — — — — — — — — — — —
sednast fastställda markegångspris, eller det i orten gångbara å de varor,
som i Markegångs-Taxan ej finnas upptagne; och om samma Contract der¬
jemte innehåller något, som till visst värde icke kan bestämmas, ökes
Chartan 1 afseende derå med 6 sk.
Hvad i afseende å 4 punkten uti 7 §. 1 mom. blifvit af Utskottet i
Betänkandet N:o 13, pag. 18, föreslaget, att framför ordet ”städja’' införa
orden: ingen köpeskilling utan endast årlig, hafva Preste och Bonde-Stån¬
den godkänt, men Piidderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet afslagit;
och som det af Utskottet föreslagne tillägg endast afsett ett förtydligande
i redactionen,
lärer, då 2 Stånd stannat emot 2, frågan böra förfalla.
Utskottets förslag i Betänkandet N:o 13, pag. 18, att i 7 §. 4 mom.
1 punkten efter ordet ”egande-rätt” införa orden: eller besittning på viss
tid, hafva 3 Stånd godkänt, men Ridderskapet och Adeln ogillat; och
lärer, derest sistnämnde beslut icke af Ridderskapet och Adeln frånträdes,
frågan härom böra öfverlemnas till omröstning, enligt en så lydande vo¬
teringsproposition :
ll:o
Den, som godkänner att, på sätt Utskottet föreslagit och 3:ne Riks¬
stånd beslutat, i 7 §. 4 mom. 1 punkten nu gällande Chartse-Sigillatoe-
16
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, N:o 3t,
Förordning efter ordet ”egande-rätt” orden: eller besittning på viss tid, må
inflyta, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, 7 §. 4 mom.
1 punkten att oförändrad bibehållas.
Det med anledning af Herr Hörnsteins motion af Utskottet i Betän¬
kandet N:o 13, pag. 18 och 19, framställda förslag, att bland de i 7 §. 4
mom. 2 punkten omförmälde handlingar upptaga köpeafhandlingar om lös¬
ören, hafva samtlige Riks-Stånden godkänt, Borgare- och Bonde-Stånden,
utan någon förändring, Ridderskapet och Adeln med den rättelse i re-
dactionen, att ifrågavarande punkt skulle erhålla följande lydelse: ''Kö¬
pe-, Bytes- och Gåfvobref om skepp, fartyg och båtar af öfver 10 lästers
drägt, äfvensom köpeafhandlingar om andra lösören, hvilka i Säljarens
vård qvarstanna, böra jemväl, för att vara gällande, förses med stämpladt
papper &c.”; samt Preste-Ståndet med den förändring, att näst efter ordet
”lösören’’ skulle tilläggas: hvilka i Säljarens värd qvarstanna.
Då den af Ridderskapet och Adeln beslutade redaction synes ega o-
stridigt företräde framför både Utskottets förslag och den lydelse Preste-
Ståndet antagit, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer, sorn i hufvudsaken fattat enahanda beslut,
malte antaga den af Ridderskapet och Adeln beslutade redac-
tions förändring i 7 §. 4 mom. 2 punkten.
I fråga om tariffen öfver vexlars chartering, har Utskottets förslag, så
väl i Bet. N:o 13 som Utlåtandet N:o 29, blifvit af samtlige Riks-Stånden
godkändt, med allenast den af Borgare-Ståndet beslutade förändring, att i
stället för rubriken ”Grob-, Liibsk och Holsteinsk Courant R:dr” skulle
införas denna rubrik: ”Preussiskt-, Hamburgiskt- och Lubskt Courant samt
Schleswigskt-Holsteinskt, Grob. Courant.”
För den händelse, alt Borgare-Ståndet vidblifver detta sitt beslut,
föreslår Utskottet följande voteringsproposition:
12:o.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 3i.
17
12:o.
Den, sora vill, atl rubriken till andra afdelningen af den i 7 §. 7
momentet befintliga tariff öfver vexlars cbartering, skall hafva denna af
Utskottet föreslagna och utaf 3:ne Riks-Stånd godkända lydelse, ”Grob. Liibsk
och Holsteinsk Courant R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-Ståndets beslut, rubriken att lyda så¬
lunda: ”Preussiskt-, Jlamburgiskt- och Liibskt Courant samt Schleswigskt-
Holsteinskt Grob. Courant.”
Utskottets i Betänkandet N:o 13 pag. 21, i afseende å Stämpelafgiftens
beräknande för Tidningar framställde förslag, att med ett halft ark må
förstås ett papper, hvars yta innehåller 14 quadrat-decimal-fot, eller 150
quadrat-decimal-tura, hafva samtlige Riks-Stånden hufvudsakligen godkänt,
dervid dock, i afseende å redactionen, Ridderskapet och Adeln uteslutit
ordet ”decimal” framför ordet ”fot”, samt Preste-Ståndet, till undvikande
af missförstånd angående begreppet af ”1 4- quadrat-decimal-fot”, beslutat att
storleken af ett halft ark papper skulle bestämmas till 150 quadrat-deci-
mal-tum.
Efter Utskottets åsigt uttryckes den afsedda bestämmelsen företrädes¬
vis klart genom antagande af den redaction Ridderskapet och Adeln be¬
slutat, hvarföre Utskottet hemställer,
att, i enlighet dermed, må bestämmas, att med ett halft ark
förstås ett papper, hvars yta innehåller 14- quadrat-fot eller
150 quadrat-decimal-tum.
Den af Utskottet vidare föreslagna stämplings-afgift: för Tidning, tryckt
å halft ark och derunder, 1 r:st.; öfver ett halft till och med helt ark
1 i r:st.; deröfver till och med ett och ett halft ark 14- r:st., o. s. v., hafva
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden godkänt; hvar¬
emot Borgare-Ståndet bestämt afgiften sålunda: att ett halft ark, beräknadt
till 150 decimal-quadrat-tum, belägges med 4- r:st. B:co, ett helt ark eller
300 decimal-quadrat-tum med 1 r:st., samt derutöfver gående halfark hvart-
dera med £ r:st.
Bih. till R. St. Prot. 184S. S Sami, 1 Afd, 77 Haft. 3
18 Bevillnirigs-Utsholtets Memorial, N:o 3i,
Utskottet hemställer, att Borgare-Ståndet måtte i öfrige Ståndens beslut
härutinnan sig förena; men får, i motsatt fall, föreslå följande voterings¬
proposition :
13:o.
Den, som bifaller Utskottets, af 3:ne Stånd godkände, förslag, alt
stämpelafgiften för Tidning, tryckt å halft ark och derunder bestämmes till
1 rist., öfver ett halft till och med helt ark 1 \ rist., deröfver lill och
med 1| ark, 14 rist., o. s. v., voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att stämpelafgiften för Tid¬
ningar bestämmes sålunda, att 4 ark belägges med 4 rist. Bico, ett helt
ark med 1 rist., samt derutöfver gående haifark, hvartdera med \ rist.
Trenne Riks-Stånd hafva bifallit Utskottets tillstyrkan, alt i Författ¬
ningen må införas bestämdt stadgande, att Tidning, emot erläggande af
stämpelafgift, åtnjuter portofrihet; hvaremot Ridderskapet och Adeln ogillat
detta förslag; och får Utskottet, enär denna fråga kan hafva inflytande på
postbevillningens belopp, derest Ridderskapet och Adeln icke frånträder
detta beslut, till omröstning föreslå en så lydande voterings-proposition:
14:o.
Den, som vill, att, på sätt Utskottet föreslagit och 3:ne Riks-Stånd
beslutat, bestämdt stadgande skall i Chartae-Sigillatse-Författningen införas,
att Tidning, emot erläggande af stämpelafgift., åtnjuter portofrihet, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer något sådant stadgande icke alt i Författningen införas.
Beträffande för öfrigt redactionen af 9 §., så har Utskottets förslag
blifvit godkändt, med allenast de af Ridderskapet och Adeln beslutade för¬
ändringar, att orden ”Stats-Tidning eller” i 2:dra mom. skulle uteslutas,
ordet ”verket” i 3:dje mom. utbytas emot orden ”skriften eller brochyren”,
och slutligen benämningen ”Stats-Tidningen” utbytas emot ”Post- och
Inrikes-Tidningarne.”
Bcvillnings-Utskottels Memorial, IV:o 3i,
19
Då dessa af Ridderskapet och Adeln antagna förändringar synas än¬
damålsenliga, hemställer Utskottet,
att desamma måtte äfven af öfrige Riks-Stånden godkännas.
Utskottets yttranden i Betänkandet N:o 13 med de i utlåtandet N:o
29 gjorde ändringar och tillägg, angående controllen öfver Stämplade Pap-
persafgiftens behöriga erläggande, eller 11, 12, 13, 14 och 15 §§. gällande
Chartae-Sigiliatae-Författning, hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Bonde-Stånden bifallit; hvaremot Borgare-Ståndet beslutat bibehållan¬
de af nämnde §§. uti nuvarande Chartae-Sigillatas-Förordning, endast med
följande tillägg vid 11 ”Till vinnande af controll deröfver att stämpla¬
de pappersafgiften må af Köpe-, Gåfvo- och Bytes-bref, lill föreskrifvet
belopp, utgå, skall det åligga Häradshöfdingar, att, inom fjorton dagar
efter hvarje Tings slut, samt Rådhus-Rätter årligen, i början af Januari
månad, till Konungens Befallningshafvande insända uppgift åt de fastig¬
hetsköp eller byten, hvarå första uppbudet blifvit meddeladt; och bör af¬
gift, motsvarande påbjudna Charlae-Sigillalae-beloppet, efter första uppbu¬
dets erhållande, inbeLalas, emot qvitto å Brefvet, till Kronofogden eller
Magistraten i orten, hvilken det åligger att detsamma redovisa, i samman¬
hang med afgifterne till Wadstena Krigsmanshus.”
Då likväl dessa, controllen, men icke bevillningens belopp eller fördel¬
ning, rörande frågor, genom trenne Riks-Stånds sammanstämmande beslut,
blifvit, i enlighet med Utskottets förslag, afgjorde,
måste samma förslag, utan afseende å Borgare-Ståndets om för¬
mäldte skiljaktige beslut, anses vara af Rikets Ständer god-
kändt.
Likasom och då, hvad slutligen beträffar Utskottets i betänkendet N:o
13 och utlåtandet N:o 29 framställda förslag till ändringar i 17 §. 1 och
4 mom. nu gällande Chartae-Sigillatce-Förordning, samma förslag blifvit
af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden godkändt, Ridderskapet och Adelns
baslut, att bibehålla nämnde Stadganden oförändrade,
icke till vidare utlåtande föranleder.
Varande den i utlåtandet N:o 29 pag. 25 föreslagna underdåniga skrif¬
velse till Kongl. Maj:t af samtlige Riks-Stånden godkänd.
Stockholm den 27 Mars 1825.
20
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 32,
N:o 52.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 29 Mars, kl. i e. m.
Betänkande, i anledning af Riksdagsfullmägtigen Matts Pehrssons
från Stockholms Län motion, angående nedsättning af personli¬
ga skyddsafgiften och denna afgifts användande till folkunder¬
visningens befrämjande.
Sedan Hederv. Bonde-Ståndet först remitterat omförmälde motion till
Stats- och Bevillnings-Utskottens gemensamma handläggning och, efter det
förstnämnde Utskott, uti Memorial N:o 20, återlemnat motionen, såsom icke
tillhörande samma Utskotts behandling, i anledning deraf beslutat, att re¬
mittera densamma till Bevillnings-Utskottet, hafva begge Utskotten ge¬
mensamt förehaft en annan motion af enahanda syltning, som nu ifråga¬
varande samt, med föranledande deraf, uti betänkandet N:o 38 och utlå¬
tandet N:o 97, till Rikets Ständers pröfning framställt förslag till bere¬
dande af medel för folkundervisningens ordnande; hvarförutan Bevillnings-
Utskottet, vid behandling af frågan om allmänna bevillningen, äfven tagit
Matts Pehrssons motion, så vidt den afser nedsättning i personliga skydds-
afgiften, under öfvervägande och derom i betänkandet N:o 11 redan af-
gifvit utlåtande.
Vid dessa förhållanden och då de i omförmälde motion framställde
förslag sålunda dels redan utgjort och dels vidare komma att utgöra före¬
mål för Rikets Ständers pröfning och beslut, anser Utskottet
någon serskild handläggning af Matts Pehrssons ifrågavarande
motion icke erfordras.
Stockholm den 27 Mars 1845.
STOCKHOLM, tryckt hos P. G. Berg, i845.
Bevillntngs-Utskottets MemorialN.-o 33.
M
Ant, till Exp.-Utst. d. 7 April, k/, itj 1. m.
Memorial, angående de till den blifvande nja Bevillnings-Stadgan hö¬
rande formulärer.
Då grunderna för den blifvande allmänna bevillningen äro af Rikets
Ständer fastställde i hufvudsaklig öfverenstämmelse med nu gällande bevill-
ningsgrunder, samt classificationen af bränvinsbrännings-redskapen blifvit bi¬
behållen oförändrad, anser Utskottet någon egentlig förändring af de vid
Bevillnings-stadgan fogade formulärer icke vara af behofvet påkallad; likväl
och enär den uti Capital-Räkningen till Riks-ldufvudboken befintliga förteck¬
ning öfver taxerade Lränvinspannor icke upplyser, till hvilka pannor äng—
apparater blifvit begagnade, men sådan upplysning är, för en mera tillför¬
litlig beräkning af bränvinsbrännings-afgilterne, nödig, får Utskottet till vin¬
nande deraf för framtiden, vördsamt föreslå, att å formulären JN:ris 8, g och
io må införas en så lydande anmärkning:
"Dä ån gappar ater blifvit till begagnande uppgifna, bör
uti serskild kolumn sådant för hvarje class och panne-
rj/nd utmärkas”
äfvensom, och då formuläret till calculativ uppgift för Bruk icke står uti
rigtig öfverensstämmelse med föreskrifterna i ^3 och ^4 §§• Bevillnings-
stadgan, att nemligen taxeringen bör grundas å hvarje så väl privilegieradt
skeppund frälse- och hammarskatts-smide, som äfven för året vågfördt skep¬
pund recognitionssmide, efter hammarskattsjern-priset, Utskottet hemställer,
att ifrån berörde formulär må uteslutas följande:
”hvaraf blifvit
å våg levererade ooo Skepp, å oo Rdr —- „ ooo.}
i orten försålda ooo dito a oo Rdr — „ »oo.
—-—ooo.
Bih. till R. St. Prot. 1845, 5 Sami. 1 Afd. 18 Haft. j
2 Bevillnings-Utskottets Memorial, N-o 3-t.
samt att under rubrikerna: ”Minimi- och Maximi-afgifl,” orden: ”levererings-
och försäljningsprisen” må utbytas emot ordet:
” Hainmar skatts-jer npriset”
Stockholm den 7 April i845*
M 21.
Ank. till Exp. Utsk. d. 7 April, kl. 2 e. id.
Memorial, med förslag till sädane förändringar vid en del af de i Ut¬
skottets Memorial N:o 3o om sam man jern klling af Riks-Ståndens oli¬
ka beslut angående tullbevillningen förekommande voterings-propo-
sitioner, sorn af antagne inbjudningar funnits påkallade.
Sedan, vid behandlingen af Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 3o, i
anledning af Riksståndens olika beslut, angående tullbevillningen, en del af de
antagna inbjudningarna föranledt så beskaffade ändringar uti åtskillige i be^
rörde Memorial föreslagne voterings-propositioner, att de i detta afseende nö¬
dige åtgärder synts böra Rikets Ständers vidare pröfning och afgörande un¬
derställas, får Utskottet sådant härigenom vördsamligen fullgöra.
Filar.
I afseende å införselstullen för Filar hade till en början Preste-Stån-
det godkänt Utskottets förslag, alt nämnde afgift borde utgöra 20 sk. skål¬
pundet j Borgare- och Bonde-Stånden bestämt densamma till 12 sk., samt
Ridderskapet och Adeln bibehållit den nuvarande tullen 6 sk. skålp.; men
Preste-Slåndet har numera frånträdt sitt berörde beslut och förenat sig med
Borgare- och Bonde-Stånden; och lära i följd häraf de under Nris 3o och
31 föreslagna voteringar om contraproposition ock i hufvudsaken komma att
förfalla och omröstningen böra ega rum efter blott en proposition, så ly¬
dande:
Bcvillnings- Utskollcln Memorial, N:o 34.
3
1:0.
Den, sorn, lika med Preste-, Borgare- och Bonde Stånden, anser in-
förselslullen å Filur böra bestämmas till 12 sk. skålpundet, röstar ja; den
del ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer, i öfverensstämmelse med Ridderskapet och Adelns beslut, nuva¬
rande in förse Isa fgift 6 sk. skålpundet att bibehållas.
Garn: Linne-
Vid rubriken Linnegarn hade alla Riksstånden fattat sins emellan
skiljaktiga beslut sålunda, att Presle-Slåndet godkänt Utskottets förslag, alt de
nuvarande två erskilda rubrikerna ofärgadt och färgadt skulle sammanföras
till en med gemensamt värde af 3 Rdr och införselstull 1 Rdr skålpundet:
att Bondeståndet väl bifallit sammanslåendet i en rubrik, men antagit vär¬
det lill 2 Rdr och införselsafgiften till 3a sk skålpundet; men att Ridder¬
skapet och Adelil samt Borgare-Ståndet bibehållit den nuvarande fördelnin¬
gen och antagit, Ridderskapet och Adeln, för det ofärgade 1 Rdr 16 sk.
Värde och 16 sk. införselstull, samt för det färgade 1 Rdr 3a sk. värde och
20 sk. införselsafgift, samt, Borgare-Ståndet, för det ofärgade 1 Rdr 24 sk.
värde och 24 sk. införselstull, samt för det färgade 2 Rdr 32 sk. värde
och 36 sk. införselsafgift per skålpund. Med anledning häraf hade Utskot¬
tet föreslagit tre serskilda voteringar under N:ris i[6, 47 och 4$; men som
Bonde-Ståndet sedermera antagit Utskottets tillika gjorda inbjudning att in¬
stämma i Preste-Ståndets beslut, lära voteringarne böra inskränkas till två,
enligt följande förändrade lydelse:
a) Om contrapropositionen:
2:0
Den, som vill, att till contraproposition i hufvudvoleringen om Lin¬
negarn skall antagas Ridderskapet och Adelns beslut, att, med bibehållande
af nuvarande fördelning i två rubriker, nemligen ofärgadt samt färgadt,
bör bestämmas för den förra 1 Rdr 16 sk. värde och 16 sk. införselstull,
samt för den sednare 1 Rdr 32 sk. värde och 20 sk. införselsafgift skålpundet,
röstar ja; den, det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
antages till contraproposition Borgare-Ståndets beslut, att, med bibehållande
4 Bevillnin«<;-UtskoUels Memorial, N.0 34.
af fördel ningen i två rubriker ofärgadt samt får gath, bör stadgas för den
förra 1 Rdr 24 sk. värde oell 24 sk. införselstull, samt för den sednare 2
Pidr 32 sk. värde och 36 införselsafgift, allt per skålpund.
1>) I hufvudsaken:
3:o
Den, som godkänner Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden gillade
förslag, att de under Linnegarn upptagne två rubriker böra sammanslås till
en, nemligen ofärgadt och färgad!, samt åsättas ett gemensamt värde af 3
B:dr och införselstull af 1 Bdr per skålpund, röstar ja 5 den det ej vilh rö¬
star nej.
Vinner nej,
antages:
(i:a Alternativet) Ridderskapet* och Adelns beslut;
(a:a Alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Jern, Smid t feder Valsadt.
AU annan (spik än af 2 tums längd och deröfver) saint allt marni»
Jactur- cch handtverks-smide, ej s/ ecijiceradt.
Utskottets hemställan, att för den under smidt eller valsadt yern före¬
slagna rubriken all annan (spik än af två tums längd och deröfver) samt
allt mannfaclur- och handtverkssmide ej specificeradt, borde antagas 02 sk.
värde och 8 sk. införselstull skålpundet, hade Bonde-Ståndet bifallit. Preste-
och Borgare-Stånden åter bade höjt värdet till 3 R:dr och införselstullen till
i R:dr skålpundet. Ridderskapet och Adeln deremot hade fördelat rubriken
i två, nemligen den ena ali annan med 32 sk. tullvärde och 8 sk. införsels¬
tull per skålp., samt den andra Mamifactur- och handtverkssmide ej speciji-
ceradt med 33 R:dr 16 sk. införselsafgift för 100 R:dr tull värde samt före¬
skrift, att ”minsta värdet bestämmes lill 1 R:dr skålpundet och hvarje ser¬
skildt slag bör till både vigt och värde angifvas.”
Bonde-Ståndet har likväl sedermera afstålt från sin mening och före¬
nat sig med Preste- och Borgare-Stunden, hvaraf följer, att, i stället för de
två under N:is 61 och 62 uppställde volerings-propositioner, omröstningen
bör anställas efter blott en proposition, hvilken lärer böra få denna förän¬
drade lydelse:
Bcvillnings-Utskotlets Memorial, JY.-o 34.
5
4:o-
Den, sorn, lika med Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden, anser, att tor
elen Liand smidt eller valsadt jeni utaf Utskottet föreslagna rubriken all an¬
nan (spik än af två tums längd och deröfver) samt allt manilj adur- och handt-
verks-smide, ej specijiceradt skall bestämmas ett gemensamt värde af 3 R:dr
och införselstull af i R:dr per skålpund, röstar ja; den det ej vill, röstar nej.
Vinner nej,
kommer, i öfverensstämmelse med Ridderskapet och Adelns beslut, rubri¬
ken att fördelas i två, nemligen den ena, ali annan (spik, än af två tums
längd och .deröfver) med 3a sk:s tullvärde och 8 sk:s införselstull skålpun¬
det, saint den andra, manufactur- och handtverkssmide, ej specijiceradt, med
införselstull af 33 R:dr 16 sk. för ett tullvärde af ioo R:dr och följande
stadgande: ''minsta värdet bestämmes till i R:dr skålpundet och hvarje ser¬
skildt slag ”bör till både vigt och värde angifvas.”
Trädvaror alla, ej specificerade etc.
Sedan vid den under Trädvaror förekommande rubriken, alla, ej spe¬
cificerade 3 iner eller mindre arbetade, derunder inbegripne ej specificerade snic¬
kare- och svarf vare-arbeten, med eller utan betsning, målning eller lackering,
Ridderskapet och Adeln bibehållit nuvarande införselsbestämmelse af 33*
R:dr för hvarje ioo R:dr varuvärde; Preste-Ståndet godkänt Utskottets förslag,
att artikeln borde förtullas efter vigt med stadgadt värde af 2 R:dr och 32
sk. införselstull skålpundet, samt Borgare-och Bonde-Stånden, med antagande
af den föreslagna viglberäkningen, höjt värdet till 3 R:dr och införsels-tul¬
len till i R:dr per skålpund, så enär tre stånd sålunda beslutat, att vigt bor¬
de blifva grunden för tullbehandlingen, samt den af Ridderskapet och Adeln
antagna tull utgjorde lika stor procent af uppskattningsvärdet, som den af
Borgare- och Bonde Stånden bestämda innefattade till det stadgade värde, de
för artikeln antagit, hade Utskottet hemställt, att Ridderskapet och Adelns
berörda skiljaktighet icke måtte till någon åtgärd föranleda och derföre upp¬
ställt voteringsproposition under N:o 142 endast emellan de beslut, Pre¬
ste-Ståndet, å ena, samt Borgare- och Bonde-Stånden, å andra sidan, fattat,
hvilket ock blifvit godkändt; men som Preste-Ståndet numera antagit Ut¬
skottets tillika gjorda inbjudning att afstå från sitt beslut och instämma
med Borgare- och Bonde-Stånden,
I ■ 6 Bevil/nings-Utskotlets Memorial, N.-o 34.
lärer sagde voterings-proposilion höra förfalla och bestäm¬
melserna för elen ifrågavarande artikeln blifva 3 R:dr
värde och i R:dr införselstull skålpundet.
Tulltaxe-underrättelserna, ,§*. i5.
I afseende slutligen å i5 §. tulltaxe-underrättelserna, hade Bonde-
Ståndet bibehållit densamma vid dess närvarande lydelse; Preste- och Bor-
gare-Slånden antagit Utskottets förslag, enligt hvilket den der för redskap,
machinerier och verktyg bestämda lindring i tull eller tullfrihet skulle kunna
af Commerce-Collegium medgifvas äfven för lill deras förfärdigande behöf-
liga rudimaterier, sedanjlikväl, i fråga om metaller till förarbetande i berör¬
de ändamål, Bergs Collegium blifvit i ämnet bordt, samt Ridderskapet och
Adeln likaledes väl i hufvudsaken bifallit Utskottets nämnde förslag, men
dock med den afvikelse, att, i fråga om metaller till förarbetande i berörde
ändamål, beslutet derom skulle fattas gemensamt af Commerce- och Bergs¬
collegium.
Aid behandlingen af Utskottets memorial N:o 3o, har Ridderskapet
och Adeln inbjudit Preste- och Borgare-Stånden ätt frånträda deras beslut
och instämma i Ridderskapet och Adelns mening, hvareniedlertid med plöj¬
ningen af de utaf Utskottet under N:is i53 och 154 för frågans afgörande
föreslagna voterings-proposilioner uppsköts; och som sagde inbjudning nu¬
mera blifvit antagen, har Utskottet trott sig, utan afvaktan af något Rid¬
derskapet och Adelns ytterligare beslut, kunna nu föreslå det förändrade
behandlingssätt, som af nämnde förhållande blir en följd, nemligen, i stället
för två, blott en votering, enligtj en så lydande proposition:
Den, som godkänner Ridderskapet oell Adelns, af Preste- och Borgare-
Stånden biträdda, beslut, angående 15 §. i tulltaxe-underrältelserna, nemli¬
gen att icke allenast såsom hittills redskap, machinerier och verktyg, utan
äfven till deras forfåraiganae behof liga rudimaterier skola kunna antin¬
gen mot 5 procents tull af värdet eller ock tullfritt medgifvas lill inför¬
sel af Commerce-Collegium, men i fråga om metaller till Jurarbetande i be¬
Bcvillnings-Uiskottets Memorial, N.o 34. 7
rörde ändamål af Commerce-Collegium och Bergs-Collegium gemensamt, rö¬
star ja; elen, det ej vill, röstar nej.
Yinner nej,
bifalles Bonde-Ståndets beslut, eller att, med bibehållande af paragrafens
närvarande lydelse, sagde förmon icke skall kunna medgifvas de omförmäl-
te råämnena.
Stockholm den 7 April i845.
STOCKHOLM, Lundberg 8C. Comp. 184S,
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 35.
1
N:o 35.
Alik. till Exp.-Utsk. d. i5 April, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af älskillige uppskjutne och oafgjorde frågor,
angående Tullbevillningen.
Uti dess utlåtande N:o 26 och memorial N:o 30 hade Bevillnings-Ut-
skotlet hemställt, att med afgifvande af förslag, angående en del här ne¬
dan omförmälda ämnen måtte få anstå till dess definitiva beslut uti andre
dermed sammanhängande frågor blifvit fattade; och som, efter härtill lem-
nadt bifall, Rikets Ständer numera i sistnämnde delar hufvudsakligen be¬
slutat, får Utskottet de hvilande punkterne nu lill slutligt afgörande an¬
mäla.
Vid 7 §. i Tulltaxe-underrällelserna hade Ridderskapet och Adeln be- Tulltaxe-
slutat, att ett nytt moment skulle tilläggas, så lydande: underrättd-
serna.
”Till närmare controll i afseende på de värden, som godsegares för- § 7
”tullnings-iulagor upptaga å inkommande manufactur- och handtverks-
”smiden, samt slålarbeten af de slag, som i Tulltaxan ej äro specificerade,
”äfvensom söljor af jern och stål, skola profver genom vår General-Tull-
”Styrelses försorg tillställas samtlige Sjötullskamrar i Riket å sådane jern-
”smides-artiklar och stålarbeten, som i Eskilstuna tillverkas, jemte nog¬
grann namnförteckning derå med utsatta gångbara priser”; — men som
de Ridderskapet och Adelns beslut, hvaraf detta tillägg synes hafva varit
föranledt, nemligen att de uppräknade varuslagen borde förtullas efter
värde med stadgadt minimum för värdet af hvarje skålpund och föreskrift
att hvarje serskildt slag skulle till både vigt och värde angifvas, icke blif¬
vit gällande, utan genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott är vordet
bestämdt, att nämnde artiklar skola förtullas uteslutande efter vigt med
stadgadt värde och tull per skålpund,
lärer föreskriften om berörde tillägg till 7 §. Tulltaxe-under-
rältelserna komma alt förfalla.
Bih, till R, St, Vrot, 184S, 5 Sami, 1 Afd, ig Haft,
/
2
Bevi/lnings-Utskollels Memorial, N:o 35.
Uli dess betänkande N:o 12, angående tull be v i 11 n i n ge n , hade Utskottet
dels föreslagit, alt Ull, sorn enligt gällande Taxa förtullas efter två rubri¬
ker, nemligen grof Jutsk och Isländsk, med införselsrätt för detta slag till
endast vissa städer, samt all annan, borde efter olika värden delas i tre
classer, nemligen grof, medelfin och fin; dels ock, till närmare controll
derå, att såsom grof och meilelfiin, för hvilka slag Utskottet ansett inför-
selsrätligheten böra vara till endast en del stapelstäder inskränkt, icke
måtte införtullas de med högre tull belagda fina ullsorterne, hemställt att,
vid 9 §. i Tulltaxe-underrättelserna, hvilken innefattar tillåtelse för fabriks-
och handtverks-societeter att utse ombud för tillsyn derå, att de till deras
yrken hörande varor blifva rätt förtullade, borde göras ett så lydande til¬
lägg: ’I de släder, dit grof och medelfin ull får införas, tillkommer sam-
”ma rättighet i afseende å denna artikel äfven Schäferi-ägare och ullprodu-
”center i Riket” Ridderskapet och Adeln, som, i nära öfverensstämmelse
med Utskottets förslag, fördelat ull i tre classer, godkände sagde tillägg.
Preste-Slåndet, som antagit en medeltull för införsel af alla ullsorter och
såsom en följd deraf förklarat att inskränkningen till vissa släder för in¬
försel af grof och medelfin ull förfallit, fattade icke något serskildt beslut
angående det ifrågavarande tillägget hvilket änskönt jemväl det synes
hafva bordt på samma grund förfalla, alltså genom Preste-Ståndets förkla¬
rande i allmänhet att hafva godkänt alla de Utskottets förslag och fram¬
ställningar, hvilka icke blifvit serskildt vidrörda, måste anses vara äfven af
detta Stånd bifallet. Bonde-Ståndet, som, med bibehållande af begränsningen
uti införselsrätten af grof ull till vissa städer, stadgat, att endast två slag
ull skulle i Taxan upptagas, nemligen det ena grof Jutsk, Isländsk eller
annan likartad, och det andra finare slag, förklarade, i afseende å den fö¬
revarande paragrafen, att orden ”grof och medelfin ull”, borde förändras i
enlighet med Ståndets beslut om artikeln ull lill ”grof eller finare ull”;
men Borgare-Ståndet åter, som för ull bibehållit tulibeslämmélserne i nu¬
varande Taxa, med tillägg efter orden grof Jutsk och Isländsk al dessa:
eller annan härmed jemförlig, samt afslagit Utskottets tillstyrkande, att
oftanämnde inskränkning i rättigheten att införa grof ull till vissa städer
måtte fortfara, så att den borde tillåtas tili införsel i alla stapelstäder,
återremitterade, med anledning af detta dess beslut om ull, tillägget till
9§. .
Vid delta förhållande föreslog Ulskottet i dess utlåtande N:o 26, att
d& ej mindre den med tillägget åsyftade rättighet för ullproducenter att
Bevill nings-Utskottets MemorialN:o 35.
3
utöfva lill syn å förlullning af ull, än de ordalag, som för dess medgif¬
vande borde begagnas, voro boroende derpå, huruvida ull komme alt för¬
tullas olter en eller flere klasser och afgifter, denna frågas slutliga afgö¬
rande måtte få ankomma på Rikets Ständers definitiva beslut angående
lullbehandlingen af ull, och hemställde sedermera i dess memorial N:o 3o
att, intill dess sådana difinitiva beslut hunnit fattas, med vidare yttrande i
ämnet mätte få anstå.
Innan Utskottet nu afgifver förslag angående oftaberörde tillägg, blir
således nödigt att redogöra för förhållandet med artikeln ull. Utskottet
hade i memorialet N:o 3o inbjudit Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Bonde-S'ånden att instämma i Borgare-Ståndets beslut om ull; dock
alt, hvad anginge införselsrällighetens begränsning till vissa städer, Ut¬
skottets af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet i denna del gil¬
lade förslag måtte af de begge andra Stånden biträdas. För så vidt berörde
fråga om upphörandet af inskränkningen i införselsrättigheten kunnat be¬
handlas oberoende af förtullningssätlet och tullafgifterna, skulle Utskottet
tvifvelsutan ansett densamma, såsom af ekonomisk natur och ej inverkan¬
de på tullbevillningen, icke, då två Stånd bibehållit inskränkning sådan
den förut gällt, kunna till någon vidare åtgärd föranleda, utan vid det
äldre stadgandet hafva bordt förblifva, men då denna fråga var i den
väsendlliga man beroende på sjelfva lullbeslämmelserna för ull, att om t. ex.
Preste-Ståndets beslut om en gemensam tull å all ull kommit att göra sig
gällande, nämnda inskränkning i införselsrätten till vissa städer jemväl då
såsom ändamålslös bordt förfalla, var det nödigt att Utskottet, i de vole-
rings-propositioner, som för den händelse att inbjudningarna alslogos i
sammanhang med dem uppställdes, intog eller uteslöt stadgandet om sagde
inskränkning, allt efter sorn det ena eller andra Ståndet densamma bifallit
eller förkastat sålunda, alt hvardera af de voteringsproposilioner om ull,
som innehöllo Ridderskapet och Adelns samt Bonde-Ståndets beslut om
klassificeringen och tullafgifterna deraf, åtföljdes af nämnde stadgande, så¬
dant det borde lyda i händelse det ena eller andra af desse Stånds be¬
slut blefve gällande, hvaremot i hvardera af de propositioner, sorn omfat¬
tade Preste- och Borgare-Ståndens beslut, stadgandet ulelemnades. Utgån¬
gen af inbjudningarna angående ull blef emedlertid, att Preste-Ståndet,
såsom orden lyda, ”antog Utskottets inbjudning och förenade sig med Bor-
”gare-Stålidet i dess beslut, i fråga om tullbestämmelsen för nämnde arti¬
kel, och kommer alltså 4° voteringspropositionen, i följd häraf, alt förfalla”,
4
Bevillnimis-Utskottets Memorial. N:o 35.
O
utan att likväl Preste-Ståndet meddelade något specielt yttrande angående
den serskilda inbjudningen att biträda de begge andra Ståndens mening
om införselsrättens fortfarande begränsning till vissa städer, och att af
Bonde-Ståndet ”biföllos Utskottets inbjudningar lill Ståndet att förena sig
”med Burgare-Ståndet i fråga om tullen å 011”; hvaremot inbjudningarna
afslogos af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet. Då sedermera,
med ledning af dessa Ståndens beslut, förteckning uppgjordes i Stats-Ut¬
skottet å de voteringar, som i Förstärkt Stats-Utskott skulle ega ruin, an-
sågos de propositioner, som för Preste- och Bonde-Ståndens meningar blif¬
vit uppställde hafva, genom inbjudningarnes antagande> förfallit samt
endast Ridderskapet och Adelns beslut med och Borgare-Ståndets beslut
utan stadgandet om inskränkning till vissa städer böra mot hvarandra
qvarstå, och vid den emellan dem uti Förstärkt Stats-Utskott anställda
voteringen segrade Borgare-Ståndets mening.
Utskottet anser sig icke tillkomma att bedöma, huruvida, till följd af
sagde votering, den ifrågavarande inskränkningen skall anses hafva ovill¬
korligen upphört eiler ej, utan öfveriemuar detta till Rikets Ständers be-
pröfvande, och får derföre endast föreslå
att, derest lie Stånd skulle anse begränsningen hafva genom vo¬
teringen upphört, så, att all slags ull hädanefter bör till alia
stapelstäder få införas, tillägget till den förevarande 9 §. må få
följande lydelse:
I afseende å artikeln ull . tillkommer samma rättighet äf¬
ven Schäferi-egare och Uilproducenter i riket, samt
att, örn ofta nämnde begränsning åter anses vara genom två
Stånds beslut bibehållen, i hvilket fall den torde böra lyda så,
som Utskottet, enligt memorialet N:o 3o, i 4> voteringen uti Nej¬
propositionen föreslagit, nemligen: '■'Grof ull må införas endast
”till städerna Stockholm, Götheborg, Norrköping, Malmö, Halm¬
stad och Helsingborg; och ankommer det på General-Tullstyrel-
”sen att föreskrifva de serskilda controller, som kunna anses nö-
’dige tili förekommande af finare ulls införtuilning såsom gröfre”,
tillägget till 9 §. må komma att lyda sålunda:
I de städer, dit grof ull får införas, tillkommer samma rät¬
tighet, i afseende å denna artikel, äfven Schäferi-egare och
Ull producenter i riket.
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 35.
5
Vid 18 §. hade Utskottet föreslagit, att restitution af erlagde tullum-
gälder måtte för Topp-, Kandi- och Kaksocker ökas från 3 sk. 4 r:st. till
3 sk. 6 r:st. skålpundet, för Kardus- eller karfvad Tobak, äfvensom pres¬
sad och rullad Tobak samt Snus, höjas från 3 till 5 sk. per skålpund, för
Bomullsväfnad ulgå med 4 sk. per skålpund, i stället för såsom hittills
för hvarje stycke om 50 alnar, och medgifvas äfven för annan bomulls¬
väfnad, än hvit, för Ylle- och Haij ylleväfnader, som förut icke varit till
drawback berättigade, nu medgifvas på enahanda vilkor i allmänhet, som
för bomullsväfnad, dock att beloppet mätte bestämmas för Ylleväfnad till
8 sk. och för Halfylleväfnad till 4 sk. skålpundet, och i öfverensstämmel¬
se härmed jemkningar göras i de vid denna §. förekommande serskilda
momenter om vilkoren för restitutionsförmonernas tillgodonjulande, sålun¬
da, att början af 1 mom. komme att lyda: ”l:o alt, hvad Socker och To-
”baksfabrikater samt Bomulls-, Ylle- och Halfylle väfnader angår, minst 100
”'skålpund af samma vara och af Hamp- och Linneväfnader minst” &c.,
samt att i 2 mom. inflöte näst efter ”Packväf” orden ”samt Ylleväfnad”
och näst efter ”beräkning” orden ”och Halfylleväfnad af utrikes spunnet
garn”; men hvad i öfrigt i den förevarande paragrafen finnes bestämdt
ansåg Utskottet böra utan förändring fortfarande tjena till efterrättelse.
Sedan Bonde-Ståndet lill alla delar godkänt hvad Utskottet sålunda före¬
slagit; Ridderskapet och Adeln dels lika med Utskottet ansett bomullsväf¬
nad böra medgifvas 4 sk. drawback per skålpund, dels bestämt densamma
till 4 sk. skålpundet å Socker och Tobaksfab]ikater; men deremot återre¬
mitterat Utskottets förslag till bestämmande af drawback för ylle och half-
ylleväfnader, jemte de i sammanhang dermed tillstyrkta jemkningar i of-
vanberörda uti paragrafen befintlige 1 och 2 momenter; samt Preste- och
Borgare-Stånden återremitterat paragrafen i dess helhet, så hade Utskottet,
i dess utlåtande N:o 26, jemte anförande af de anmärkningar, som föran-
ledt nämnde återremisser, hemställt, att då frågan om och till hvad be¬
lopp drawback borde ega rum, berodde på den tull, som för råämnet er-
lades, men derom då icke ännu vore definitivt besluladt, Utskottet måtte,
med uppskjutande af allt yttrande i anledning af återremisserna, få fram¬
deles, sedan berörde hinder upphört, afgifva nödigt utlåtande i ämnet.
Sorn Rikets Ständer numera bifallit hvad Utskottet angående tullen å
de omförmälda råämnena föreslagit, endast med det undantag, att inför-
selsafgiflen å krossad t Lump- och Havanna Terres-socker samt andra till
§. 18.
G
Bevillnings-Ulskotlels Memorial, N:o 35,
sockerhalten lika slag blifvit höjd till 6 sk., i stället för af Utskottet före¬
slagna 5 sk. 6 r:st , liar Utskottet i allmänhet, vidblifvande sitt förra, på
sagde tullafgifter grundade, förslag, trott sig böra frångå detsamma endast i
afseende å socker, hvarföre Utskottet, i öfverensstämmelse med Ridderska-
pet och Adelns beslut, anser tullrestitutioner bora bestämmas till 4 sk.
skålpundet; samt rörande ylle- och halfylleväfnader, för hvilka Utskottet,
pä grund af de gjorda anmärkningarne och då sådan restitution förut icke
varit för dem medgifven, samt flere andia inhemska tillverkningar med
lika skäl på en slik förmon kunde hafva anspråk, anser tullrestitution icke
böra ega rum; i följd hvaraf jemväl livad uti 1 och 2 mom. i den före¬
varande §. finnes om ylle- och halfylleväfnader intaget bör utgå.
Hvad serskildt angår föreskriften i 2 morn., ”att vid angifningsinlagan
”alltid skall bifogas Magistratsbevis, att tillverkaren eller afsändaren per¬
sonligen inför Magistraten med ed fästat att varan är Svensk lillverk-
”ning, samt, då fråga är om Tobaksfabrikater, Segelduk eller Packväf, att
”den är af utländskt råämne, äfvensom om Bomullsväfnad, att den är til 1-
”verkad af utrikes spunnet garn, i finhet af N:o 32 eller deröfver efter
”Engelsk beräkning,” har Utskottet, med uppmärksamhet å hvad vid åter-
remissen från Preste-Ståndet blifvit erinradt om olämpligbeten och äfven-
tyret af ovilkorlig edgång i så beskaffad fråga som denna, ansett sig böra
hemställa
att momentet må få följande lydelse: ”Att vid angifnings-inlagan
”alltid skall bifogas tillverkarens under edlig förpligtelse afgif-
”na och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är
”Svensk tillverkning, samt, då fråga är om Tobaksfabrikater,
”Segelduk eller Packväf, att den är af utländskt råämne, äfven¬
som om Bomullsväfnad, att den är tillverkad af utrikes spun¬
net garn i finhet af N:o 32 eller deröfver efter Engelsk be¬
räkning; kommande &c.”
Slutligen har Utskottet ansett sig böra hos Rikets Ständer anmäla,
att, sedan Utskottet i dess betänkande N:o 12 hemställt, att, med rättelse
i det för Blaggarn och Kanfas gällande tullvärde, 36 sk. skålpundet, till
ett med det verkliga närmare instämmande belopp af 1 R:dr, införsels-
afgiften borde i samma förhållande höjas, nemligen från 12 till 16 sk.,
Bevilhtings-Ulskoltets Memorial, N\o 35.
7
sä och efter det Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden godkänt denna för¬
höjning, så i värde sorn tuli, men Ridderskapet och Adeln bibehållit de
nuvarande bestämmelserna, bade, vid uppställningen i memorialet N:o 30
af voteringspropositionen angående denna fråga, värdeförhöjningen blifvit
förbisedd och propositionen således kommit att omfatta endast tullförhöj¬
ningen. Vid detta förhållande och då den föreslagna tullförhöjningen blif¬
vit genom redan verkställd omröstning i Förstärkt Stats-Utskolt antagen,
hemställer Utskottet till Ridderskapet och Adeln att frånträda sitt beslut
och instämma i de tre andra Ståndens mening om värdets höjande till 1
R:dr skålpundet, samt föreslår derjemte att, om denna inbjudning icke
antages, deröfver må serskildt komma att röstas i Förstärkt Stats-Utskolt
sålunda :
Den, som, lika med Utskottet, anser tull värdet å den bland Linne-
och Hampväfnader förekommande rubriken Blaggarn och Kanfas böra hö¬
jas till 1 R:dr skålpundet, röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer tullvärdet att bibehållas vid dess nuvaranne belopp,
36 sk. skålpundet.
Stockholm den 14 April 1845.
Reservationer anmältes af Herrar C. J. Kock och J. v. Kock mot
den af Utskottet föreslagna ytterligare förhöjningen i tullrestilutioner å
Socker, enär exportören derigenom skulle komma att undfå mera, än som
blifvit vid råämnets införande i tull erlagdt.
STOCKHOLM, tryckt hos P. G. Berg, 1845.
Bevillnings- Utskottets Memorial, N:o 36,
l
N:o 36.
Ank. lill Exp.-Ut-sk. d. 17 April, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af de beslut3 Riks-Stånden fal tat, angående
de i Utskottets Memorial N:o 35 förekommande tullbevill-
nings-frägor.
Jemte det samtlige Riks-Slånden bifallit hvad Utskottet uti dess me¬
morial N:o 35, i anledning af åtskillige uppskjutne och oafgjorde frågor, an¬
gående tull-bevillningen hemställt och föreslagit, dels derom, att ettafRid-
derskapet och Adeln till 7 §. Tulltaxe-underrättelserna beslutadt tillägg, å-
syftande närmare controll å förtullning å manufaclur- och handtverks-
smiden, ej specificerade stålarbeten, och söljor af jern och stål, måtte för¬
falla, dels ock derom, alt, med bifall i öfrigt lill hvad Utskottet i dess
betänkande N:o 12, angående tull-bevillningen uti 18 §. af dessa under¬
rättelser föreslagit, rörande beloppen af och vilkoren för restitution af tull
vid utförsel af åtskillige inrikes tillverkade varor, nämnde restitution malte
för Topp- kandi- och kaksocker bestämmas till 4 sk. men deremot icke
medgifvas för ylle- och halfylle-väfnader, hvarom de förut föreslagne be¬
stämmelserna i paragrafen alltså borde utgå, äfvensom alt edgång icke o-
villkorligen skulle erfordras, ulan i stället tillverkarens under edelig för¬
pligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan vore
svensk tillverkning, och, i fråga om vissa fabricater af utländskst råämne
m. m., samt dessutom Ridderskapet och Adeln särskilt torde, genom dess
bifall till memorialet i allmänhet, få anses hafva antagit Utskollets inbjud¬
ning om tullvärdels höjande å Blaggarn och kanfas till 1 R:dr, så att den
derom uppställda voterings-proposition förfallit, hafva deremot, i afseende å
rätta förståndet af Rikets Ständers beslut angående den frågan, huruvida
gröfre ull skall få införas till alla eller blott en del stapelstäder i riket
och den derpå beroende lydelsen af ett ifrågakommet tillägg till 9 §. af
Tulltaxe-underrättelserna om rättighet för nllproducenter och schäferi-egare i
riket att utöfva enahanda tillsyn å förtullningen af gröfre ull, som genom
nämnde paragraf är Fabriks- och Ilandels-Societeter medgifvet för de till
Jtih, till R. St. Vrot. 1845, 5 Sami. 1 /lfd. 20 Höft. 1
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, N'.o 3'f.
deras yrken hörande varor, Riks-Stånden i så målto slannat i olika beslut,
att Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Bonde-Stånden ansett den nu
gällande inskränkningen till vissa hamnar i rättigheten att införa grof ull
skola fortfara och i följd deraf gillat Utskottets för sådant fall uppställda
förslag, dels att vid artikeln ull hör inflyta en så lydande anmärkning:
"Grof ull må införas endast till städerna Stockholm, Götheborg, Norrköping,
''Malmö, Halmstad och Helsingborg; och ankommer det på General-tull¬
styrelsen att föreskrifva de serskilta controller, som kunna anses nödige till
''förekommande af finare ulls införtullning såsom gröfre,” och dels att til¬
lägget till 9 § bör lyda sålunda: "I de städer, dit grof ull får införas, till¬
kommer samma rättighet i afseende å denna artikel,, äfven schäferi-egare
"och ull-producenter i riket;” hvaremot Borgare-Ståndet, med vidblifvande
af förut fattadt beslut, (nemligen alt all slags ull borde till alla rikets sta¬
pel-städer få införas) antog det af Utskottet för sådant fall uppgjorde alter¬
nativa förslag till lydelse af berörde tillägg, nemligen:
”1 afseende å artikeln ull tillkommer samma rättighet äfven scliäferi-
"egare och ull-producenter i riket;” — Men som tre Stånds beslut, i så be¬
skaffad fråga som denna, mäste utgöra Rikets Ständers,.
lärer Borgare-Ståndets omförmälde skiljaktighet icke kunna
till någon åtgärd föranleda, utan begränsningen i införseln af
ull och lydelsen af det ifrågavarande tillägget till 9 §. böra
blifva, i öfverensstämmelse med hvad de tre andra Stånden
beslutat. Stockholm den 17 April i8/}5.
N:o 37.
Ant. tiD Exp.-Utsk. d. 21 April, kl. 8 e. m.
Betänkande, angående beräkningen af T ull-medi en, Salu-Acci¬
sen, Post-medlen, Chartce-Sigillatce-afgiften, Husbehofs-brän- ,
neri-medlen, samt Tidnings-stämpel- och Kort-stämpel-af-
gifterne*
Sedan Rikets Högloll. Ständer numera fastställt grunderna för be-
villningens utgörande under ofvannämnde Titlar, får Utskottet härmed af¬
gifva förslag till beräkning af de inkomst-belopp, hvilka efter de af Ri¬
kets Ständer vidtagne förändringar, Utskottet anser af dessa bevillningar
ärligen kunna påräknas.
Bcvillnings-Utskottcts Betänkande, N:o 3~J.
Tull-metllen.
Enligt en i Kongl. General-Tull-Styrelsens Ka mm ar-Contor upprät¬
tad och Utskottet meddelad calcul öfver totala Tull-uppbörden samt ajkort-
ningar och omkostningar derå, efter afslutade Hufvud-Böcker, utgöra:
år i83p, Stats Verkets medel 3,7g:
afga:
afkortningar
År 184-0, Sta Is-Ve
afgå: afkortningar
Är
alg
afkor tningar
O
Ar 1843, Sta Is-Ve
afgå: .afkortningar
afgå:
afkortningar
5 år
Maj:ts Nådiga disposition,
utgörande i medeltal för dessa
som Rikets Ständer till Kongl,
för undsättningar i missväxtår, fortfarande anvisat infly¬
tande tullafgifter för inkommande
hvilka algifter för
3,792,678:
|
23.
|
8.
|
182,347:
|
3 [.
|
8.
|
3,61 o,33o:
|
4o.
|
—
|
3,6oo,2o3:
|
43.
|
3.
|
i 50,091:
|
35.
|
—
|
3,45o, 1 1 2:
|
18.
|
3.
|
3>977>733:
|
4>-
|
5.
|
158,100:
|
6.
|
10.
|
3,819,633:
|
34.
|
7-
|
4,132,45^
|
16.
|
9-
|
224,677:
|
45.
|
1 r.
|
3>9°7>777:
|
18.
|
10.
|
3,706,909:
|
28.
|
1 r.
|
171,751:
|
13.
|
2.
|
.3,5.35^1.58:
|
15.
|
9-
|
3,664,602:
|
25.
|
6.
|
utländsk spanmål ,
åren 1841» 1843 och 1843 utgjort i
medeltal 83,617 ^:c*r 29 sk- 4 rst-j så enär desamma fin¬
nas inbegripne under ofvanstående medium af tull-inkom-
stenj varda de derifrån afdragne med
83,617: '2Q. 4-
.hvarefter återstoden utgör 8,581,984:
När härtill läggas de, 1 följd af Rikets Ständers
beslut, caleulerade förhöjningar å //»/jort-tull-inkomsten,
44-
enligt bilagde Tabell, Lit. A.
efter afdrag utaf skedde nedsättningar å
822,429: 21. .6,
4
Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 37.
jErjoo/^-tullinkomsten, Tabellen Lit. B,
med 4^>ö83: 32. —
778,745: 47. 6.
uppkommer deraf en sammanräknad Tull-inkomst af . 4>36o>73o: 43- 8.
Härvid måste emedlertid tagas i betraktande, ej allenast att Rikets
Ständer beslutat, att bos Kongl. Maj:t anhålla dels om förstärkande i allmän¬
het af tull-controllerna och bevakningen, hvartill, om det dermed afsedde
vigtiga ändamål skall kunna vinnas, en högst betydlig tillökning uti de för
Tull-verkets administration nu utgående kostnader otvifvelaktigt erlordras,
helst om nämnde förstärkning i bevakningen tillvägabringas äfven genom
seglande kustfartyg, hvilket, med afseende å den större frestelse till oloflig
varu-införsel, hvartill de åsalte högre tull-afgifterne gifva anledning, torde
hädanefter mer än tillförene blifva af behofvet påkalladt, dels att Kongl.
Maj:t läcktes vidtaga nödige mått och steg för beredande af en för Sven¬
ska handeln fördelaktig reciprocitet, samt i sådant afseende, der så erfor¬
drades, nedsätta den i Tull-Taxan utsatta tull, utan äfven att Rikets Slän¬
der med de nu föreslagne förhöjningar uti införsels-tullen halt till hufvud-
sakligt syftemål, ej midre att fördyra vissa öfverflöds-artiklar, än ock att
skydda inhemska näringarne, i följd hvaraf en minskad import håde af des¬
sa öfverflöds-artiklar och af sådane varor, som i landet tillverkas, utan
tvifvel torde kunna motses.
Vid sådane förhållanden och då härtill kommer, att den tull, som
till ett icke ringa belopp influtit för Finska producler, sannolikt numera,
efter upphörandet af Handels-tractaten med Ryssland, torde komma alt i
betydlig nion försvinna, lära Rikets Ständer nogsamt finna, att, fastän Ut¬
skottet icke kunnat undgå att, på vid föregående Riksdagar öfligt sätt, så¬
som grund för beräkningen af tullförhöjningen, antaga medium af införseln
enligt de Fyra sista årens för Utskottet tillgängliga Tull-specialer, denna
grund likväl destomindre synes kunna tjena till rättesnöre för nämnde be¬
räkning, som, i följd af de ökade import-tull-algifterna, de trafikerande möj¬
ligen torde begagna den tid, som förflyter, innan den nya Tull-Taxan blif-
ver gällande, att, mot nuvarande lägre afgifter, för en längre tid fylla lan¬
dets consumtions-behof och dymedelst den sålunda calculerade tillökningen i
tull-intraden, åtminstone till en början, uteblifva; hvadan Utskottet för sin del
icke vågar tillstyrka Rikets Ständer att antaga tull-inkomsten, som, efter
hvad Utskottet äfvenledes inhemtat, under förledna året, oaktadt nu gäl¬
Bevil/nings-Utshottels BetänkandeN.o 3j.
r*
3
lande lägre tull-bestämmelser, uppgått till circa 200,000 R:dr mindre än
det föregående, till högre brutto-belopp årligen, än 3,700,000: — —
2:0.
Sahi-accis af Städerna.
Enär uppbörden af denna afgift, enligt Gapital-Räk-
ningen till Riks-Hufvud Boken för år 1842, utgjort
ir,oo4 R:dr, samt Rikets Ständer, med bifall till Bevill-
nings-Utskoltets Betänkande N:o r 1 och Utlåtande N:o
18, godkänt den af Utskottet föreslagne Repartitions-
Tariff, enligt hvilken Salu-accis-ersättningen af Städerna
sammanräknad utgör ii,o45 R:dr, föreslår Utskottet,
att årliga Stats-inkomsten deraf må beräk¬
nas tili 1 1,000: — —
3:o.
Post-medlen.
Uti Capital-räkningen till Riks-Hufvud-Boken för
år 1842, upptages såsom behållning till Riks-Staten
6oi,449 ^7 sk. 1 rst.
Då Rikets Ständer, med bifall till Bevillnings-Ut-
skottets Betänkande, N:o 16, samt Stats-och Bevillnings¬
utskottens Utlåtande, N:o 44» bibehållit oförändrade de
för Postbevillningens utgörande nu gällande grunder, an¬
ser Utskottet sig böra, i likhet med hvad uti Stats-Ut-
skoltets Utlåtande, N:o 33, blifvit föreslaget, upptaga Post¬
medlen till följande belopp, nemligen:
Stats-Yerkets inkomst .... 125,000: — —
Post-Verkets omkostnader . . . 4^0,000: — —
575,000: — —
4:o
Chartte-Sigillatce- Afgiften.
Capital-räkningen till Riks-Hufvudboken för år
1842 upptager såsom behållning till Riks-Staten 5o5,o55
R:dr 19 sk. 6 rst, samt, enligt serskild uppgift från Riks-
6
Be vilhiin« s- Ut shot tets Betänkande, N.o 3j.
Boksluts-Conlorev, är för år i843 till Riks-St iten behål¬
let 5io,835 R:dr 6 sk. c; rst., utgörande i medeltal
5o7,g45 R:dr 13 sk. 2 rst.
Ehuru det visserligen synes kunna antagas, att,
genom de af Rikets Ständer beslutade förhöjningar i Char-
tae-Sigillatae-afgifterna för Bouppteckningar, Adels-, Fri¬
herre och Grefve-bref m. m., äfvensom, och förnämligast
i följd af föreslagne säkrare controller för uppbördens be¬
höriga ingående, hvilkas antagande och bestämmande
dock äro beroende af Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning,
Stats-Verket af denna bevillning hädanefter kommer att
åtnjuta en högre inkomst; likväl, och då tillförlitlig
grund för beräkning på förhand af en sådan förhöjning
saknas, samt härvid tillika måste tagas i betraktande de
ökade utgifter, som uppkomma i och för controllens ut-
öfvande och förändringen i sältet för stämplade pappe¬
rets tillverkning, men hvilka icke eller nu ens approxi¬
mativt kunna lill ziffran bestämmas, har Utskottet ansett
sig icke böra beräkna ifrågavarande afgift högre än till
ungefärliga medelbeloppet under ofvannämnde arne år,
hvilket i jemn summa utföres med . . .
5ro.
Husbehofs-bränneri-medlen.
Uti Capital-räkningen till Riks-IIufvud-boken för
år 1842 upplages såsom behållning till Riks-Staten
672,354 Rrdr 4 sk. och, enligt al Riks-Bokslul-Contoret ser¬
skildt meddelad uppgift, kan behållna afgiften för år 1843
approximativt antagas till 675,100 Rrdr, utgörande i me¬
deltal 678,727 Rrdr 2 sk.
Enligt bifogade Calcul, Lil. C., öfver den af Rikets
Ständer fastställde panneiymds-afgiften för 6 månader,
grundad på antalet af de år 1842 taxerade bränvinspan-
nor, skulle väl denna afgift uppgå till 794,392 Rrdr 3
sk. årligen:; men då del icke lärer kunna antagas, att
5 00,000
Bevillnings- UtshoCtels Betänkande, Nio 3j.
bränvinsbränningen i allmänhet kommer att under båda
terminerna bedrifvas, så, ehuru afgiften för år 1843 nå¬
got öfversligit den för föregående året, hvaraf synes följa,
att antalet bran vinspannor föga undergått förändring se¬
dan år 184.2, då den förhöjda afgiften vidtog, anser Ut¬
skottet sig likväl, äfven med afseende å den vid inneva¬
rande Riksdag beslutade betydliga förhöjningen så väl
för konstapparater i allmänhet, som isynnerhet för ång-
apparater, hvilkas begagnande i följd deraf torde min¬
skas, icke kunna beräkna bränvinsbrännings- och minu-
terings-afgiften, hvilken sednare uti berörde calcul icke
kunnat ingå, till högre belopp, än som ungefärligen mot¬
svarar medium under ofvannämnde a:ne år, eller till
6:0.
Tidnings-stämpel-afgiften.
Denna afgift bar utgjort: år 1839, 9,019 R:dr 5
sk. 1 rst; 1840, 9,778 R:dr 33 sk. 3 rst; iS/ji, 9,873
R:dr 35 sk. 11 rst; 1842, 9,654 R:dr. 7 sk. 2 rst; och
i843, 8,998 R:dr 28 sk. 8 rst., eller i medelbelopp
9,464 R:dr 41 sk. 3 rst.
I följd af Rikets Ständer fattade beslut om för¬
ändrad beräkning af Tidnings-stämpel-afgiften, uppkom¬
mer någon förhöjning deruti för vissa Tidningar af stör¬
re format; hvadan Utskottet, som nu endast kunnat ap¬
proximativt antaga denna förhöjning till 2,100 R:dr, an¬
ser sig böra tillstyrka, att
Riksgälds-Contorets årliga inkomst af nämn¬
de afgift må beräknas till
7:0,
Kort-Stcimpel-afgiften.
Denna afgift har utgjort: 1839, 4*756 R:dr i4 sk.
5 rst; 1840, 4*607 R:dr sk. 3 rst; 1841» 6,781 R:dr
670,000:
1 i,5oo:
s
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 3j.
i5 sk. 6 rst; 1842, *5,179 R:dr a3 sk. 6 rst, och 1843,
2 1,652 R:dr 42 sk. 4 rsti
Med bifall till Bevillnings-Utskottets betänkande
N.-o 15, hafva Rikets Ständer beslutat, det bevillningen
af spelkort skall intill nästa Statsreglering utgå till oför-
ändradt belopp; och som, vid jemförelse af inkomstbe¬
loppen för åren 1842 och 1843, med de 3:ne föregående
årens, hvaraf medium endast utgjort 5,381 R:dr 4° sk-
1 rst., sig visar, att genom tillämpningen af den, till
följd af Rikets Ständers vid sista Riksdag fattade beslut
om afgiftens förhöjning och afgifna förslag till förändra¬
de controller, i afseende på kortens stämpling, af Kongl.
Maj:t under den 23 Februari 1842 derom utfärdade Nå¬
diga Förordning, berörde afgift för förstnämnde 2:ne år
deremot stigit så betydligt, alt medelbeloppet deraf ut¬
gör 18,4 *6 R:dr 8 sk. 11 rst., så anser Utskottet sist¬
nämnde summa kunna antagas såsom årlig inkomst, och
tillstyrker derföre,
att denna, till Riksgälds-Conloret ingående,
afgift må i jemn summa beräknas till . . 18,400: — —
Summa R:dr 5,485,900: — —
Slockholm den 21 April i845.
Lif. A.
Bil. till Bevillnings- Utskottets Betänkande, N:o 3j
liit. A.
9
T AMELL*, utvisande de af Rikets Högloft. Ständer beslutade
förändringar uti nu gällantle Iniport-tullbestämmelser,
jemte det i följd deraf beräknade resultatet.
Nedsättning
|
Förhöjning
|
|
|
|
uti årliga
|
|
|
|
uti ärliga
|
|
a qvantiteten
|
tullinkomsten
|
å qvantiteten
|
tullinkomsten
|
tor tullbci
|
ak-
|
efter medi
|
lim
|
för tullber åk¬
|
efter medium
|
ningen
|
|
al i84o-i843
|
ningen
|
|
af i84o
|
-l843
|
|
|
|
årens import.
|
|
|
|
årens import.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7
|
—
|
—
|
41
|
24
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
10
|
.
|
|
1,389
|
|
|
•—
|
|
|
|
|
|
20
|
—
|
—
|
432
|
|
|
|
|
|
“
|
|
■
|
10
|
—r
|
—
|
4
|
|
|
—
|
_ -
|
—
|
|
—
|
|
.
|
8
|
|
891
|
24
|
|
—
|
—
|
•—
|
—
|
—
|
*—
|
—
|
10
|
.—
|
4,447
|
34
|
|
—
|
|
—
|
—
|
■—
|
—
|
10
|
—
|
—
|
1,355
|
|
,
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
15
|
—
|
—
|
19ö
|
|
|
8
|
16
|
—
|
169
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5
|
—
|
—
|
125
|
12
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-—
|
5
|
—
|
—
|
8
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
—
|
—
|
109
|
3
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
.—
|
—
|
1
|
—
|
95,429
|
28
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
■—
|
—
|
20
|
—
|
6,282
|
—
|
■
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8
|
16
|
—
|
214
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 **
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 ®
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
! w
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1 O:
« 0
1 ££
|
|
|
___
|
8
|
|
) fr
|
___
|
_
|
|
,
|
|
___
|
|
|
—
|
2
|
-
|
i5 n
|
|
|
|
|
|
|
—
|
■
|
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
R:dr
ärde
Alabaster .
Apotheksvaror:
enkla .... dito dito
sammansatta . dito dito
Bilder, andra slag dito dito
Bläckslagare-arbeten, ej specifice¬
rade :
olackerade i fä
lackerade d:o
Blommor, artificiella . . . d:o
Bokbindare-ClotlT, 100 Rtdrsvärde
Borstar .... dito dito
Broderduk, Marle och Stramaille:
af Si Ike och Bomull joo R:rs värde
af Ull dito dito
af lin . . . ^ . dito dito
Gaffe i fä
Cider i kanna
Coeffurer . . 100 Rrdrs värde
Conserver, hermetiskt slutne (ny
rubrik)
Filklofvar, urmakare (ny rubrik)
Fosfor (ny rubrik). . . . , .
Fransar, Galoner, Gramaner och
Snören:
hel och halfsiden (ändrad rubrik)
Garn:
Bomulls-
hvitt:
tvinnadt och dubbleradt i $
färgadt:
tvinnadt och dubbleradt d:o
Bill. till R. St. Prot. 1843,
5 Sami. 1 Afd. uo Haft.
IO
Bil. till Bevillning s~TJt skottets Betänkandcj N:o 3~.
|
|
Nedsättning
|
|
|
|
Förhöjning
|
|
|
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga
tullinkomsten
efter medium
af i84o—i843
årens import.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga
tullinkomsten
efter medium
af 1840—1843
årens import.
|
Ylle-
Kamulls- eller redgarn i g
|
|
8
|
|
356
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
Kardulls:
otvinnadt odubbleradt, eller
så kalladt klädmakaregarn
(hittills förbjudet till inför¬
sel) i g
färgadt, tvinnadt eller dub-
bleradt, eller så kalladt
Brodergarn . . . . i g
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
i
|
18
20
3
|
—
|
kan ej
utrönas.
-160
|
30
|
|
Linne:
ofärgadt dito
|
|
|
|
|
...
|
|
_
|
12
|
|
1,076
|
36
|
-
|
färgadt dito
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
18
|
—
|
—•
|
36
|
|
Glas:
Buteljer, Burkar och Flaskor,
till och med | kanna, 100 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
8
|
|
151
|
32
|
|
deröfver, till och med J
kanna 100 st.
|
|
_
|
|
|
|
|
|
16
|
|
179
|
40
|
|
af större rymd . . dito
|
|
|
|
|
|
|
|
L6
|
—
|
3
|
16
|
|
Optiska: monterade:
kikare och binocles 100 B.:rs v.
andra slag, hvita eller färgade,
ej specificerade ... i g'
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
-
|
20
|
4
|
—
|
J kan ej
utrönas.
6,013
|
12
|
|
Glaubersalt, vattenfritt . . i Lg
Horn:
oarbetadt i g
|
|
|
3
|
36
|
32
|
|
|
|
8
|
i kan ej
(utrönas.
|
|
|
platter dito
|
—
|
1
|
—
|
458
|
13
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
Hudar och skinn, som ej inbegri¬
pas under pelsverk:
oberedda, torra .... i g
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
37,982
|
34
|
|
saltade, rå dito
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0
|
5,654
|
10
|
|
Jern:
Gjutet:
Allt annat gjutet arbete, ej
specificeradt 100 R:drs värde
|
|
|
|
|
|
|
8
|
16
|
|
206
|
10
|
|
Kemiskt techniska preparater, ej
specificerade (ny rubrik) ,
ioo R:dr värde]
|
|
|
|
|
|
J
|
10
|
|
|
1 kan ej I
(utrönas. |
|
|
|
Bil. till Bevillnings-Utskottets Betänkande, N.-o 3f.
|
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
Varubenämnina samt qvantitet
|
|
|
|
| uti ärligt
|
|
|
|
|
uti årliga
|
|
för tullberäkningen.
|
|
a qvantiteten
|
tullinkomsten
|
a qvantiteten
|
tullinkomsten
|
|
för tullberäk¬
|
efter medium
|
för tullberäk-
|
efter medium
|
|
|
ningen.
|
af i84o
|
-1843
|
ningen.
|
|
af 1840—
|
i843
|
|
|
|
|
|
årens
|
mport.
|
|
|
|
arens import.
|
Knifvar:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
andra siag samt gafflar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 R:drs
|
värde
|
3
|
16
|
—
|
428
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
Kopparnickel (ny rubrik) .
|
.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
j kail ej
|
|
|
Kol kskrufvar (ny rubrik)
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(utrönas.
|
|
|
Kreatur :
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hastar, utom hingstar:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,013
|
16
|
|
från Finland ....
|
I st.
|
|
|
|
|
|
|
25
|
16
|
—
|
|
från andra lander .
|
d:o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
21
|
16
|
—
|
8,469
|
16
|
|
Oxar:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11,205
|
|
|
från Finland ....
|
d:o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
15
|
—
|
—
|
—
|
|
från andra länder .
|
d:o
|
—
|
|
|
|
|
|
7
|
21
|
—
|
45
|
—
|
|
Kor och ungboskap:
från Finland
|
d:o
|
_
|
|
_
|
|
|
|
7
|
_
|
|
6,461
|
—
|
|
från andra länder .
|
d:o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
—
|
—
|
354
|
|
|
Kalfvar:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30
|
|
från Finland ....
|
d:o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
1
|
6
|
—
|
50
|
|
från andra länder .
|
d:o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
4
|
—
|
5
|
20
|
|
Svin utom fargaltar:
från Finland .
|
d:o
|
_
|
|
|
|
—
|
|
3
|
12
|
|
2,554
|
24
|
—
|
från andra länder .
|
d:<>
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
267
|
|
|
Andra fyrfotade
|
d:o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
21
|
—
|
411
312
|
20
|
|
Kruk mak a re-ar beten
|
i ti
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
-—
|
—
|
2
|
—
|
|
Köl t:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
74
|
21
|
|
Färskt
|
i Lti
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
8
|
—
|
|
Saltadt, från Finland
|
i T:a
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
—
|
—
|
10,812
|
—
|
|
Lin: ohäckladt ....
Luktvatten
|
i Lti
i ti
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
8
4
|
—
|
74
977
l kail ej
|
24
|
—
|
Läs (ny rubrik) ....
|
.
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
—
|
(utrönas.
|
|
|
Läder, mer eiler mindre beredt:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Karduans- samt färgade
|
eller
|
|
|
|
|
|
|
|
24
|
|
1,679
|
|
|
tryckta skinn
|
i ti
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
Finare skinn för tillverkning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af Portfölj-och,Etui-ai
|
beten
|
|
|
|
|
|
|
15
|
|
|
47
|
|
|
IOO R:drs
|
värde
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
35
|
—
|
Andra slag, utom sulläder i
|
—
|
|
|
|
|
|
|
12
|
—
|
l kan ej
(utrönas.
|
|
|
Läderarbeten . 100 R:drs
|
värde
|
8
|
6
|
—
|
662
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
12
Bil. till Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 3"].
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
Varubenämning samt qvantitet
|
|
|
|
uti årlig
|
a
|
|
|
|
uti årliga
|
|
a qvantiteten
|
tullinkomsten
|
a qvantiteten
|
tullinkomsten
|
för tullberäkningen.
|
för tullberäk-
|
efter medium
|
för tullberäk¬
|
efter medium
|
|
ningea
|
|
af 184
|
0-l843
|
ningen
|
|
af 1840
|
-1843
|
|
|
|
|
årens
|
mport.
|
|
|
|
arens impor
|
t.
|
Metaller, sammansatta:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bronz: arbetad, alla slag, per
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
medium i få
|
|
|
|
|
|
|
|
34
|
8
|
5,274
|
8
|
—
|
Messing: arbetad, alla slag,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
per medium .... i it
|
—
|
|
|
|
|
|
1
|
18
|
8
|
14,950
|
—•
|
—
|
Pinschbach, Tombach och andra
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ej specificerade, arbetade, per
|
|
|
|
|
|
|
|
34
|
|
|
|
|
medium i få
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8
|
1,223
|
36
|
—
|
Nyckelringar och Nyckelhakar (ny
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rubrik)
Papparbeten:
|
■*
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kan ej
(utrönas.
|
|
|
olackerade i få
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
243
|
8
|
•—
|
lackerade dito
|
|
|
|
|
|
|
|
0
|
—
|
1,395
|
—
|
—
|
Papperstapeter och border dito
|
—
|
|
|
|
|
|
|
14
|
—
|
12,555
|
46
|
—
|
Pelsverk och Pelterier 100 R:drs
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
värde
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
10
|
—
|
392
|
16
|
—
|
Pomerans-knoppar och skal i få
|
|
|
|
|
|
|
|
0
|
—
|
1,124
|
39
|
—
|
Socker:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mascovad, eller brunt och gult
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ordinärt Terres- och Tetes-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samt hvilt Pudersocker, 6 rst.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
pr få . . . Pi:dr 120,750: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Afgår för för¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
höjd drawback „ 6,717: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6
|
112,033
|
|
|
Krossadt lump samt Havanna
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Terres 1 få
|
—
|
|
|
|
|
|
—
|
1
|
—
|
200
|
46
|
|
Stenkol ....... 1 T:a
|
—
|
4
|
—
|
3,873
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
Sågblad . . .100 R:drs värde
|
0
|
—
|
—
|
302
|
24
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
Söljor (ny rubrik)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(kan ej
(utrönas.
|
|
|
Talg: från Ryssland 0. Finland 1 LS’
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
•24
|
—
|
61,631
|
—
|
|
från andra länder . . dito
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
|
—
|
621
|
—.
|
|
The' dito
|
(T—*“
|
|
|
|
|
|
|
4
|
—.
|
2,841
|
—
|
|
Tobak:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Blad, Marylands och andra slag
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 få
|
|
|
|
|
|
|
—
|
2
|
—
|
79,373
|
33
|
6
|
Cigarrer dito
|
|
—
|
.—
|
|
—
|
—
|
.—
|
6
|
—
|
778
|
1
|
—
|
Karfvad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bil. till Tlevillningt-Utskottets Betänkande, N:o 3n
|
|
Nedsättning
|
|
|
|
|
Förhöjning
|
|
|
Varubenämmng samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
å qvan ti teten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti ärliga
tullinkomsten
efter medium
af i84o-i843
årens import.
|
å qvantiteten
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga
tullinkomsten
efter medium
af 1840-1843
årens import.
|
Karduser t Iler lös i faslager i g'
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
|
23
|
4
|
|
Knaster dito
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
4
|
|
4
|
36
|
|
Malen eller Snus . . . dito
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
4
|
|
549
|
|
|
Spunnen oell Negerhead)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stänger och Carotter j 1 °
|
‘
|
—■
|
|
—
|
|
|
—
|
2
|
—
|
1,604
|
39
|
—
|
Stjelkar . . . . .. . .dito
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
|
51,08?
|
|
|
Trädvaror:
Stäfver, Lagg och botten:
af till och med 34 verktums
längd å de förra och 22 verk¬
tums längd å de sednare
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af Ek 120 st.
af Bok, Furu eller gran dito
Ved:
Al (ej importerad) , . i famn
|
—
|
16
2
|
—
|
1 kan
jej ut¬
rönas
|
|
|
|
8
|
|
|
|
|
Björk (från Finland) . dito
|
|
—
|
—
|
.
|
|
|
.—
|
18
|
—
|
6,097
|
24
|
—
|
Bok och Ek i ej impor- dito
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gran j terad dito
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tall dito
|
—
|
|
|
|
|
|
.—
|
8
|
—
|
516
|
16
|
—
|
andra slag (ej importerade' dito
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vin, alla slag:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
på fastager . . . . i kanna
|
|
—
|
—
|
- ,
|
|
|
—
|
8
|
—
|
69,595
|
—
|
—
|
på buteljer .... dito
|
|
—
|
—
|
..
|
|
|
.—
|
16
|
—
|
6,018
|
—
|
—
|
Väfnader:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Halfsiden
Felb och Peluche . i
Ylle:
Filtar och mattor . . dito
|
1
|
—
|
—
|
^ kan
jej ut¬
rönas
|
|
|
|
6
|
|
2,260
|
|
|
Fris, Frisad, Doffel och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kalmuck .... dito
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
.—
|
6
|
—
|
635
|
—
|
—
|
andra slag dito
|
|
—
|
—
|
.....
|
|
|
.—
|
8
|
—
|
15,835
|
—
|
—
|
Halfylle, per medium . . dito
|
|
|
|
|
|
|
|
30
|
—
|
164,053
|
42
|
—
|
Linne:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Blaggarn, från Finland dito
|
|
|
|
|
|
|
—
|
15
|
—
|
8,593
|
6
|
—
|
Kanfas dito
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
—
|
6
|
6
|
—
|
Summa
|
|
—
|
—
|
6,280
|
1
|
|
—
|
—
|
—
|
828,715
|
22
|
6
|
Afgår Summa Nedsättning
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,286
|
1
|
•—
|
Återstår Summa Förhöjning
|
-
|
-
|
-
|
-
|
|
|
-
|
-
|
|
822,429)211 6
|
Bih. till R. St. Prot. 1845,
|
5 Sami.
|
1 Afd. 20 Hiift
|
|
|
|
|
|
|
Bill till B wilin ings-Utskotiels Betänkande, IV.-o
•Anmärlening. Af den anledning, alt ändring i den å nedånnäronde Artiklar i all¬
mänhet gällande införselstull icke blifvit af Piikets Ständer beslutad, har den
tillökning deri, sorn det oaktadt skulle genom Ryska Handelstractatens upp¬
hörande komma att ega rum, icke blifvit här ofvariföre utförd. På de skäl,
sora i sjelfva Betänkandet blifvit anförde, torde delta vara utan egentligt
inflytande på beräkningen, men emellertid bör här upplysas, att de utgöra:
För saltad Lax ...... R:dr 2,650: 28. —
„ Fläsk „ 6,748:. 32. —
„ Smör ,, 132,689: 16. —
el ler tillsammans R:dr 142,088: 28. —
Siil. IS.
'i\4 Si i", L Ij . utvisande de af Rikets Mlöglofl. Ständer beslutade
förändringar uti nu gällande Ratport-tullbestäninieler,
jemte det i följd deraf beräknade resultatet.
|
|
|
Nedsättning
|
|
|
|
F ör höjning
|
|
|
j Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
a qvantiteten
för tullbcräk-
ningen.
|
uti årliga
tullinkomsten
efter medium
af i84o~i843
arens export..
|
å qvantiteten
för t ull beräk¬
ningen. .
|
uti årliga
tullinkomsten
efter medium
af 1849—1843
årens export.
|
Alun, andra slag . . .
Angelica (ej exporterad) .
|
ty L#
|
|
8
|
|
909
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
i it
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
-—
|
Anis (ej exporterad)
Antimonium crudum (ej ex
|
dito
porte-
|
; —
|
—
|
1
|
'—
|
—
|
—
|
*—
|
—
|
—
|
—
|
7—
|
—
|
rad) .......
|
. i it
|
—
|
—
|
1
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beck i tunnor ....
|
i T:a
|
—
|
8
|
—
|
506
|
16
|
—
|
. .—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
„ i barkar (ej exporterad)
|
i su
|
—
|
12
|
—
|
—
|
—
|
-—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-—;
|
\—
|
Blodiglar . ....
|
i it
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
—
|
—
|
987
|
36
|
—
|
Blyerts
|
i Lii
|
: —
|
1
|
3
|
35
|
2
|
|
|
|
|
|
|
|
Ghicorierot* (ej exporterad)
|
i it
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
Cobolt-malm
|
. i it
|
—
|
1
|
6
|
512
|
36
|
|
|
|
|
|
|
|
metall . . ... ..
jEårgpr::
|
. dito
|
i
|
4
|
7—
|
6
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
i
|
4
|
Bil. till Bevillning?- Utskottets Betänkande, N.-o 3j.
|
|
Nedsättning
|
|
|
|
Förhöjning
|
|
|
Varubcnämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
|
qvantiteten
för tullberäk-
nihgen.
|
uti årliga
tullinkomsten
efter medium
af-1840^—1843
årens import.
|
å qvantiteten
för tullberåk-
ningen. •
|
uti årliga
tullinkomsten
efter medium^
af 1840—1843
årens import.
|
Rödfärg .......... i Tia
|
j
|
2
|
|
124
|
45
|
-L_
|
i
|
|
j
|
|
|
|
Färgmossa i Lg’
Jern:
Smidt eller Valsadt
|
|
|
8
|
242
|
31
|
|
~
|
|
|
|
41
|
"
|
Stång- i Sfi
|
—
|
12
|
—
|
30,191
86
|
12
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
-—T
|
Smältstycken . . . dito
|
—
|
12
|
—
|
|
—
|
.—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
Band- och Platt- . dito
Plåtar;:
af till och med 6 Lff vigt
|
i
|
10
j .
|
8
t
|
509
|
' ^
O
|
|
|
|
'i
|
|
|
“
|
stycket . . . .. . i Sif
|
—
|
14
|
3
|
299
|
40
|
—
|
—.
|
■—
|
|
—
|
'—
|
|
öfver 6 Ltt vigt stycket dito
|
-i
|
16
|
—
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kalk, släckt I läst
|
_
|
1
|
6
|
1
|
18
|
—
|
|
—
|
|
|
.
|
j
|
Kalksten I
|
|
1
|
___
|
|
15
|
|
.
|
—
|
|
|
|
|
Kimrök ioo #
|
|
12
|
|
|
17
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
Kli (ej exporteradt) . . . i LE'
|
—
|
—
|
2
|
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
1—
|
|
Knapergall (ej exporterad) . i
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
i
|
Koppar;:
|
]
|
|
I
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gårad . . i SE
Smidd och valsad
|
4
|
16
|
|
8,582
|
—
|
—
|
—
|
—>
|
|
.—
|
—
|
|
plåtar och andra ämnen för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
!
|
ytterligare bearbetning i SE
|
1
|
32
|
|
76
|
32
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i )
|
Lunta (ej exporterad) . . i LE
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
Mastix (ej exporterad) . i E
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Metaller:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
j Bronz, oarbetad (ej export.) i SE
Messing, oarbetad . . . dito
|
3
|
16
|
j
|
|
i—
|
1
|
' .
|
;
|
j——'
|
—
|
—.
|
|
1 1
|
—•
|
|
2
|
36
|
—
|
.—,
|
|
|
—
|
—
|
1
|
Pinschbach, oarbetad (ej export.)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i . i sa;
|
3
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mjöl'af vegetabilier ... t K
|
1
|
■—
|
2
|
—
|
12
|
—
|
|
i—
|
1
|
—
|
—
|
|
Stål: Gjut- ioo E
|
—
|
8
|
—
|
28
|
8
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
■—•
|
|
\ Garf- ....... dito
|
—
|
3
|
—
|
2
|
—
|
—
|
;
|
—
|
|
—
|
—
|
|
andra slag (ej export.) dito
|
—
|
2
|
—
|
: —
|
i
|
■—
|
|
■—
|
|
i —
|
:
|
|
Tjära ....... i T:a
|
—
|
4
|
—
|
2,548
|
24
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
■
|
Tobak: blad ...... I E
|
—
|
.—
|
2
|
i 1
|
2
|
—
|
|
—
|
|
.—
|
|
|
i stjelkar (ej exporterade) dito
Träd va ror:
|
|
|
*
s
|
|
|
|
-
|
|
|
|
|
|
Stäfver, Lagg och Botten:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af till och med 34 verktums
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
i6 Bil. till Bevillnings-Utskottets Betänkande, 2V:o 3j.
|
Nedsättning
|
Förhöjning
|
Varubenämning samt qvantitet
för tullbevakning en.
|
å qvantitet b
för tullberäk¬
ningen.
|
uti årliga
tullinkomsten
efter medium
af 1840-i843
årens export.
|
å qrantiteten
för tu 11 beräk¬
ningen.
|
uti arliga
tullinkomsten
efter medium
af i84o-i843
årens export.
|
längd å de förra oeh 22 verk¬
tums längd å de senare
af Ek 120 st.
af Bak, furu el. gran dito
Zink, Tutanego och Spiauter 1 &
|
|
5
|
6
i
|
1 kan ej
(utrönas
|
22
|
|
—
|
|
|
|
|
|
Summa
'Afgår Summa Förhöjning
|
—
|
—
|
|
kl,(371
987
|
10
36
|
—
|
—
|
—
|
—
|
987
|
3b
|
—
|
Återstår Summa Nedsättning
|
—
|
-1
|
—
|
43,(383
|
22
|
|
|
|
-
|
- l-
|
|
Bil. till Bevillnings-Utskottets Betänkande, .Y:r< 37.
ut. c.
CALCUL,
öfver br ä ttvittsbrä titt i tegs-a fgiffett, Tieräimatl för tit- ar 1842 faaneraele brätte ites-itattnnr,
enligt tlett af Bl i hefs Släte eler etti 1845 ars BlihseSag fasfsfälltle tariff.
|
lotia Classen.
|
|
2:<lra Classen.
|
|
3:«lje Classen.
|
|
4:cte ('lassesi.
|
|
|
Classen.
|
|
|
Panne-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rynul.
|
Antal
|
Panncrymds-
|
Antal
|
Panncrymds-
|
|
Pannerymds-
|
|
Panncrymds-
|
|
Pannerymds-
|
|
kannor.
|
afgift för
|
6
|
afgift för 6
|
Antal
|
afgift för
|
6
|
Antal
|
afgift för
|
(i
|
Antal
|
afyift för
|
6
|
|
pannor.
|
månader.
|
|
pannor.
|
månader.
|
|
pannor.
|
månader.
|
|
pannor.
|
‘ nian ader
|
|
pannor.
|
månader.
|
|
|
3
|
2
|
1
|
24
|
t
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
13
|
13
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
6
|
7
|
24
|
—
|
.
|
|
,
|
_
|
|
*
|
. ..
|
|
|
|
|
|
6
|
13
|
19
|
21
|
—
|
|
|
|
-
|
|
|
——
|
|
|
|
|
|
7
|
10
|
17
|
24
|
—
|
•
|
|
|
|
|
|
— .
|
..
|
|
|
|
|
8
|
202
|
404
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
_
|
|
|
|
|
|
|
9
|
335
|
753
|
36
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10
|
1,467
|
3,667
|
24
|
—
|
.
|
|
|
-
|
|
i
|
39
|
Ib
|
|
|
|
|
11
|
1,433
|
3,940
|
36
|
•—
|
|
|
|
— -
|
|
T
|
|
|
|
|
|
|
12
|
3,031
|
9,093
|
—
|
2
|
10
|
3 d
|
,
|
. -
|
.
|
■
|
|
,
|
|
|
|
|
13
|
4,240
|
13,780
|
—■
|
1
|
6
|
16
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14
|
7,972
|
27,902
|
—
|
Q
•i
|
22
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15
|
6,850
|
25,687
|
24
|
2
|
16
|
11
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16
|
12,207
|
51,879
|
36
|
27
|
258
|
36
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17
|
3.260
|
15,688
|
36
|
8
|
86
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18
|
4,650
|
25,090
|
30
|
31
|
412
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19
|
2,200
|
13,200
|
—
|
20
|
270
|
10
|
1
|
66
|
46
|
|
|
|
|
|
|
|
20
|
5,014
|
33,426
|
32
|
109
|
1,635
|
|
|
|
|
4
|
720
|
|
|
|
|
|
21
|
1,477
|
10,831
|
16
|
14
|
236
|
40
|
|
,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22
|
2,212
|
17,834
|
12
|
39
|
739
|
18
|
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23
|
2,156
|
18,999
|
36
|
44
|
930
|
20
|
|
.
|
|
1
|
207
|
|
|
|
|
|
24
|
1,912
|
18,323
36.250
|
16
|
39
|
912
|
21
|
1
|
lil
|
28
|
1
|
216
|
|
|
|
|
|
25
|
3,480
|
—
|
123
|
3,172
|
18
|
2
|
243
|
36
|
5
|
1,125
|
|
|
|
|
|
26
|
876
|
9,855
|
—
|
20
|
565
|
20
|
|
,
|
*
|
|
|
|
|
|
|
|
27
|
653
|
7,931
|
11
|
34
|
1,049
|
36
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28
|
1,179
|
15,400
|
33
|
68
|
2,283
|
32
|
,
|
|
|
2
|
504
|
|
|
__
|
|
|
29
|
495
|
6,930
|
—
|
33
|
1,202
|
21
|
1
|
167
|
22
|
1
|
261
|
|
|
|
|
|
30
|
2,003
|
30,045
|
—
|
145
|
5,709
1,273
|
18
|
1
|
180
|
—
|
13
|
3.510
|
_
|
|
|
|
|
31
|
302
|
4,913
|
38
|
30
|
6
|
|
|
|
1
|
279
|
|
|
__
|
|
|
32
|
273
|
4,800
|
12
|
20
|
2,111
|
32
|
|
|
|
2
|
576
|
|
|
|
|
|
33
|
292
|
5.535
|
40
|
28
|
1,368
|
24
|
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
34
|
28!
|
5,731
|
11
|
26
|
1,359
|
2
|
|
|
|
2
|
612
|
|
|
|
|
|
35
|
1.036
|
22,662
|
24
|
80
|
4,463
|
16
|
1
|
210
|
|
4
|
1,260
|
|
|
|
|
|
36
|
104
|
2,433
|
8
|
17
|
1,009
|
35
|
1
|
216
|
|
|
|
|
|
|
|
|
37
|
75
|
1,871
|
42
|
8
|
505
|
L6
|
|
|
|
j
|
333
|
|
|
|
|
|
38
|
259
|
6,885
|
4
|
53
|
3,548
|
38
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
39
|
190
|
5.371
|
22
|
31
|
2,198
|
20
|
3
|
702
|
|
6
|
2,106
|
|
.
|
|
|
|
40
|
345
|
10,350
|
—
|
62
|
4,650
|
—
|
2
|
480
|
|
3
|
1,080
|
_
|
|
|
|
|
41
42
|
49
66
|
1,556
2,216
|
37
21
|
20
18
|
1,583
1,502
|
16
12
|
1
|
252
|
—
|
4
6
|
1,476
2,268
|
—
|
—
|
—
|
-
|
|
43
|
37
|
1,311
1,308
|
46
|
, 13
|
1,142
|
18
|
1
|
258
|
|
2
|
774
|
|
|
|
|
|
44
|
35
|
11
|
11
|
1.016
|
t7
|
|
__
|
|
1
|
396
|
‘
|
|
|
|
|
45
|
104
|
4,095
|
—
|
32
|
3; 105
|
16
|
3
|
810
|
|
8
|
3.240
|
|
|
|
|
|
46
|
12
|
■496
|
36
|
8
|
814
|
8
|
.
|
|
-. -
|
1
|
414
|
|
1
|
828
|
|
|
47
|
81
|
3,520
|
6
|
38
|
4,051
|
36
|
3
|
816
|
|
2
|
846
|
_
|
|
|
|
|
48
|
39
|
1,777
|
39
|
S
|
892
|
32
|
|
|
|
2
|
864
|
|
|
|
|
|
49
|
47
|
2,215
|
11
|
17
|
1,983
|
16
|
|
|
.
|
0
|
1,323
|
|
|
|
|
|
50
|
194
|
i>, 700
|
—
|
88
|
10,725
|
|
8
|
2,400
|
|
17
|
7,650
|
|
|
|
|
|
51
52
|
20
|
1,045
|
20
|
13
|
1,653
|
8
|
|
|
|
2
|
918
|
|
|
|
|
|
11
|
600
|
20
|
21
|
2.781
|
12
|
1
|
312
|
|
|
|
_
|
|
|
|
|
53
|
12
|
683
|
24
|
13
|
1,795
|
30
|
|
|
|
1
1
|
477
|
|
|
|
|
|
54
|
9
|
534
|
27
|
6
|
862
|
30
|
|
:—
|
|
486
|
|
|
|
|
|
55
|
20
|
1,237
|
24
|
16
|
2,392
|
32
|
2
|
600
|
..
|
2
|
990
|
|
|
|
|
|
56
|
7
|
450
|
37
|
3
|
166
|
9
|
|
|
|
1
6
|
504
|
|
|
|
|
|
57
|
15
|
1,004
|
18
|
26
|
4,195
|
36
|
,
|
.
|
|
3.078
2,088
|
|
|
|
|
|
58
|
9
|
626
|
12
|
7
|
1,172
|
10
|
|
|
|
\
|
|
|
|
|
|
59
|
14
|
1,011
|
38
|
14
|
2,431
|
16
|
|
|
|
0
|
2,655
|
|
|
|
|
|
60
|
38
|
2.850
|
—
|
41
|
7,380
|
—
|
4
|
1,410
|
|
19
|
10,260
|
_
|
|
|
|
|
61
|
4
|
311
|
4
|
8
|
1,464
|
—
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
62
|
7
|
564
|
4
|
12
|
2,232
|
|
|
|
|
2
|
1,116
567
|
|
|
|
|
|
63
|
7
|
584
|
10
|
5
|
945
|
|
|
r -
|
|
1
|
|
|
|
|
|
64
|
4
|
315
|
28
|
10
|
1,920
|
.—
|
|
|
.
|
1
|
576
|
|
|
|
|
|
65
|
7
|
625
|
30
|
8
|
1,560
|
—
|
1
|
390
|
|
3
|
1,755
|
|
|
|
|
|
66
|
o
|
184
|
38
|
5
|
990
|
.—
|
|
|
|
1
|
594
|
_
|
|
|
|
|
67
|
4
|
381
|
40
|
9
|
1,809
|
—
|
—
|
|
—
|
0
-c
|
1,206
|
..
|
1
|
1,206
|
|
|
68
|
5
|
492
|
44
|
5
|
1,020
|
.—
|
|
|
— -
|
|
|
,
|
|
|
|
69
|
—
|
—
|
—
|
5
|
1,035
|
|
|
|
. -
|
|
|
|
|
|
|
|
70
|
8
|
840
|
—
|
10
|
2,100
|
—
|
1
|
420
|
|
5
|
3,150
|
|
|
|
|
|
|
Bih. till B. St. Prot.
|
1345. 5 Sam. 1 Afd. 30 Haft.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Panne-
|
l;sta Classen.
|
2: tira Classen.
|
3:dje Classen.
|
4:de
|
Classen.
|
|
5:te
|
Classen.
|
|
rymd.
|
|
Pannerymds-
|
|
P anner ymds-
|
|
Pannerymds-
|
|
Pannerymds-
|
|
Pannerymds
|
|
|
Antal
|
afgift för
|
6
|
Antal
|
afgift för
|
6
|
Antal
|
afgift för
|
6
|
Antal
|
afgift för
|
6
|
Antal
|
afgift för 6
|
kannor.
|
pannor.
|
månader.
|
|
pannor.
|
månader.
|
|
pannor.
|
månader.
|
|
pannor.
|
månader.
|
|
pannor.
|
månader.
|
|
71
|
1
|
108
|
13
|
3
|
639
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
72
|
4
|
440
|
16
|
3
|
648
|
|
—
|
|
—
|
4
|
2,592
|
—
|
|
—
|
—
|
73
|
0
|
574
|
38
|
6
|
1,314
|
|
—
|
|
—
|
.—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
74
|
4
|
473
|
28
|
5
|
1,110
|
|
—
|
|
—
|
1
|
660
|
—
|
|
—
|
—
|
75
|
8
|
975
|
—
|
5
|
1,125
|
|
—
|
|
—
|
4
|
2,700
|
—
|
—
|
—
|
—
|
76
|
3
|
376
|
9
|
4
|
912
|
|
—
|
.
|
—
|
1
|
684
|
—
|
|
—
|
—
|
77
|
—
|
—
|
—
|
4
|
921
|
|
1
|
462
|
—
|
1
|
693
|
—
|
|
—
|
—
|
78
|
1
|
132
|
28
|
2
|
468
|
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
79
|
8
|
1,090
|
8
|
1
|
237
|
|
1
|
474
|
—
|
1
|
711
|
—
|
1
|
1,122
|
—
|
80
|
3
|
420
|
—
|
5
|
1,200
|
|
1
|
480
|
—
|
—
|
—
|
.—
|
|
—
|
—
|
81
|
.—
|
.—
|
—
|
2
|
486
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
82
|
3
|
442
|
36
|
1
|
246
|
|
.—
|
—
|
—
|
1
|
738
|
—
|
|
—
|
—
|
83
|
—
|
—
|
—
|
4
|
996
|
|
—
|
.—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
•
|
—
|
—
|
81
|
4
|
621
|
28
|
3
|
756
|
|
—
|
|
—
|
1
|
756
|
—
|
|
—
|
—
|
85
|
3
|
47S
|
6
|
1
|
255
|
|
—
|
—
|
—
|
2
|
1,530
|
—
|
|
—
|
—
|
86 ,
|
1
|
163
|
19
|
2
|
516
|
|
1
|
516
|
—
|
1
|
774
|
—
|
|
—
|
—
|
87
|
5
|
837
|
14
|
11
|
2,871
|
|
1
|
522
|
—
|
5
|
3,915
|
—
|
|
.—
|
—
|
88
|
3
|
514
|
36
|
8
|
2,112
|
|
—
|
—
|
—
|
1
|
792
|
—
|
|
—
|
—
|
89
|
1
|
175
|
37
|
3
|
801
|
|
1
|
534
|
—
|
0
|
4,005
|
—
|
1
|
1,002
|
—
|
90
|
10
|
1,800
|
—
|
30
|
8,100
|
|
4
|
2,1(50
|
—
|
37
|
29,970
|
—
|
1
|
6,480
|
—
|
|
73,439
|
519,763
|
11
|
[ 1,713
|
131,751
|
|31
|
1
|
15,313
|
|36
|
, 214
|
113,025
|
|L0
|
8
|
11,538
|
—
|
|
|
|
|
|
fl Ml Ml « M fl f a ff.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal
|
Panneryma
|
S-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
afgift för
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
månader.
|
|
l:sta Classen .
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
519,763
|
14
|
2: dra
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,713
|
134,751
|
35
|
3:dje
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48
|
15,313
|
30
|
4:de
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
214
|
113,025
|
18
|
5: te
|
dito
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11.538
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
J 75,422
|
794,392
|
1 :i
|
Antal laaeefatle Of ii »* v i nspn »*»*o r tmrfrr näst fiifegtientle tir.
|
|
1839
|
1840
|
1841
|
1842
|
l:sta
|
Classen ...........
|
106,679
|
102,575
|
98,305
|
73,439
|
2: dra
|
dito
|
3,235
|
3.391
|
3,034
|
1.713
|
3:dje
|
dito
|
67
|
75
|
42
|
48
214
|
4:de
|
dito
|
5
|
2
|
3
|
5:te
|
dito
|
254
|
244
|
231
|
8
|
6: te
|
dito
|
38
|
28
|
22
|
—
|
7:de
|
dito
|
15
|
24
|
36
|
—
|
8:de
|
dito .
|
6
|
lf
|
9
|
—
|
Enligt Stats-Contorets uppgifter, utgjorde beloppet af behållna Bränvinsbrännings-afgiften:
Ar E:dr 672,354: 4. —
„ 1843 * 675,100: 13. 1.
STOCKHOLM, I. Marcu», 1845.
BeviUnings-Utskottets Betänkande, A'.o 38.
I
N:o 38.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 7 Majj kl. 1 e. m,
Betänkande i med Järs lag till B evillningssummans fördelning.
Enligt Stats-Ulskottets af Rikets Ständer bifallna Memorial N:o 304,
utgör den för Statsbehofvens fyllande från och med år 1846 och derpåföl-
jande år, till dess nästa Statsreglering vidtager, erforderliga summa af all¬
männa bevillningen ....... 1,325,360: — —
hvartill kommer den, till fyllande af Riks¬
gälds - Contorets behof för nästkomman¬
de och följande åren bestämda andel af
allmänna bevillningen 400,000: — —
utgörande sammanräknade beloppet deraf 1,725,360: — —
i jemn summa fastställdt till 1,730,000 — '—
det fyllnadsbidrag, som för Stats- och Riksgälds-Verken år¬
ligen erfordras och genom allmän bevillning bör utgå.
Uti Capital-Räkningen till Riks-IIufvudboken för år
1842, upptages Krono-Uppbörden af allmän bevillning till
2,141,854 R:dr 30 sk. 1 r:st; hvarifrån afgå afkort-
ningar 105,809 R:dr 36 sk. 1 r:st, då återstoden blif-
ver 2,036,044: 42. —
Då, jemlikt BeviUnings-Utskottets, af
Rikets Ständer godkände yttrande i Be¬
tänkandet N:o 11, pag. 1, alla i förslaget
till ny Bevillnings-Stadga förekommande
procent- eller zilfer-belopp endast för-
slagsvis blifvit upptagne, återstår för Ut¬
skottet att uppgifva de förändringar uti
bevillningens fördelning, som, med hän¬
seende till beloppet af det för Stats- och
Riksgälds-Verken erforderliga, ofvan upp-
gifne, bidrag, kunna och böra ega rum; i
hvilket afseende, jemte anmälan deraf,
att, enligt bifogade Calcul Lit. j4.j be-
Bih. till R. St. Brot. 184S, 5 Sami. 1 A/d. ifHäfi. I
a Bevillnings-UlskoUcls Betankande, A.o 38.
villningen, i följd af Rikets Ständers fat¬
tade beslut, nemligen: om upphörandet af
den för Theater - Directörer stadgade af¬
gift af hvarje representation; om minsk¬
ning i afgiften för arbetsfolk på landet
och vid Bergverken; om bevrlluingsfrihet
för beslagare-andelar för förhrutet dömdt,
i Riket olufligen infördt, gods, samt för
de af Officerares och Landshöfdingars lö¬
ner utgående accords-ränte- och amorte-
ringsafdrag, oberäknadt de mindre betyd¬
liga förändringar, ledande till minskning,
hvilka, på sätt i Calculen anföres, icke
kunnat till beloppet utrönas, redan blifvit
nedsatt med , , . . 7,880:
äfvensom, att i följd af
den förändrade lydel¬
sen i föreskrifterne om
fastighetsvärderingen på
landet och i städerna,
samt tillägget uti 28 §
Bevillnings Stadgan om
landtmäns befrielse från
afgift för afyttrande af
lius-slöjdsalster, en ned¬
sättning i allmänna be-
villningen uppkommer,
den Uiskottet anser sig
böra beräkna till minst 14,847:
* 22,727;
hvarifrån dock afgår beloppet
af vissa, i Calculen specificera¬
de, tillökningar . , , 1,270:
då återstoden utgör , . “T ! ! T 21,457:
Utskottet, vid öfvervägande af de
flera motioner om nedsättning i per¬
sonliga skyddsafgiften, som omforma-
Bevillni ngs-Utskottets Betänkandej N.o 38. 3
las i Betänkandet N;o 11, ansett sig
bora tillstyrka,
alt personliga skyddsafgiften
må nedsättas lill 12 sk. för
man och 6 sk, för qvinna
hvilken nedsättning, på sätt berörde
Calcul jemväl utvisar, utgör tillsam¬
mans 284,587: 42.
306,044:42.
hvarefter återstå 1,730,000:
Då det häraf visar sig, att någon tillgång för vidare nedsättning eller
lindring i allmänna bevillningen icke förefinnes, föranlåtes Utskottet vörd¬
samt hemställa,
att alla öfrige, uti det vid Betänkandet N:o 11 fogade förslag till
Bevillnings-Stadga upptagne, afgifter, med de dels i anledning af
Utlåtandet N:o 18 och Memorialet N:o 21, samt dels genom vo¬
tering i Förstärkt Siats-Utskott vidtagne förändringar, enligt bi-
lagde Sammandrag Lit. B., måtte af Rikets Ständer godkännas.
Slockholm den 6 Maj 1845.
På Höglofliga Ridderskapets och På Högvördige Presle-Ståndets
Adelns Ledamöters vägnar Ledamöters vägnar
P. Cronhielm. M. C. Bergvall.
På Vällofliga Borgare-Ståndets På Hedervärda Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar Ledamöters vägnar
Jean Adf. Arnberg. Anders Ericsson.
G. M Gyllenhoff
4
Bevillnings-Utskotteis Betänkande, N-o 38,
Lit. A.
Calcul öfver de nedsättningar uti allmänna bevillningen, som, dels
genom förändringar uti grunderna för bevillningens utgörande,
dels på grund af Bevillnings-Utskottets förslag i öfrigt, redan
blifvit af Rikets Högloflige Ständer beslutade, dels äro af
Bevillnings-Utskottet föreslagne uti Betänkandet, N:o 38.
1:0 Nedsättning, tillföljd af redan beslutade förändringar:
Den för Theater-Directörer hittills bestämda afgift för hvarje represen¬
tation, i Slockholm 4 R:dr samt i alla öfriga städer och orter 2 R:dr kom¬
mer att upphöra och har utgjort omkring 1,400: —
För Fruntimmer, som idka klädsöm
och för deras medhjelperskor samt för
Syjungfrur ej mindre hos Nipperhand¬
lare, än hos Hattstofferare, Bundtmakare,
Skräddare och andre handtverkare har
bevillningen blifvit nedsatt till hälften,
hvilken nedsättning dock icke kan till
siffran utrönas —
Uti bevillningen för arbetsfolk på
landet och vid bergverken är föreslaget
nedsättning, med 8 sk. för ogifta och
enklingar samt gifte utan minderårige
barn, och 4 sk. för gifte och enklingar
ined ett minderårigt barn, hvilken ned¬
sättning förslagsvis beräknas till . . . 500: ■=—
Bevillningen af testamenten, gåfvor
och Fidei-Commisser kommer ej att er¬
läggas, då de tillfalla konst- och veten-
oO ’
skapliga samlingar, hvarjemte minskning
uti afgiften för Caracters-fullmakter kan
uppkomma, dels derigenom, alt afgiften
icke erlägges för sådane fullmakter, med
hvilkas iunehafvande åtföljer tjenstgörings-
Bcvillnings-VtskoUets Betänkandej 3V:0 3S.
skyldighet, dels ock derigenom, att be¬
frielse från afgiftens erläggande åtnjutes,
då innehafvaren blott en månad (i stäl¬
let för, såsom hittills, ett år) förrättar
den tjenst, som motsvarar den högre ca-
racteren; beloppen af dessa nedsättningar
kunna dock icke utrönas —
Bevillningsfrihet åtnjutes för besla¬
gareandel af förbrutet dömdt, i Riket
olofligen infördt, gods; den bäraf upp¬
kommande nedsättning utgör omkring . 1,700: —
Bevillning kommer ej alt erläggas å
de af Ollicerares och Landshöfdingars lö¬
ner utgående accordsränte- och amorte-
ringsafdrag; deraf uppkommer en minsk¬
ning af 4,280: — ? 88Q.
Genom förändrad lydelse uti 50, 68, 72, 73,
76, 108 och 112 §§ af nu gällande Bevillnings-
Stadga, angående uppskattningen af fastighetsvärdet
på landet och i städerna, äfvensom i följd af det
i 28 § beslutade tillägg i afseende på landtmäns
befrielse från afgift för afyttrande af husslöjds-alsler,
uppkommer en minskning i bevillningen, som, i
förhållande till det betydliga belopp, hvarmed taxe¬
ringsvärdet å fastigheter på landet för år 1842 öf-
versliger minimi-tarilfen, synes böra beräknas till
minst 14,847:
Summa 22,727:
som likväl kommer alt minskas genom ökad in¬
komst, till följd af Rikets Ständers beslut, hvari¬
genom bevillning kommer alt erläggas af Höganäs
stenkolsverk, af Commissions-contors-föreståndare och
Gårdshandtverkare, hvilken tillökning dock icke kan
till beloppet beräknas; äfvensom derigenom, att den
hittills i 149 § af Bevilhiings-Stadgan medgifna
lindring för staden Borås upphört och för staden
6 Bevillning*-Utskottets Betänkande, IV.o 38.
Wenersborg blifvit nedsatt, hvaraf uj pkommer en
ökad inkomst, sorn förslagsvis beräknas till . . . 1,270: —
återstår nedsättning 21,457: —•
s.o Föreslagne nedsättningar uti Betänkandet, N:o 38.
l:sta Artikeln, skyddsafgiften.
Efter medium af betalande åren 1839—1842,
för 717,597 af mankön a 12 sk 179,399
„ 841,509 af qvinkön å 6 sk. . . . . . . . 105,188
12.
££■ 284,587: 42.
Summa nedsättning 306,044: 42.
Lit. B.
Sammandrag
utvisande de af Bevillnings-Utskoltet uti Betänkandet N:o 11 föreslagne och
af Kikets Ständer förslagsvis godkände förändringar uti nu gällande bestäm¬
melser i afseende å bevillningens fördelning.
§ 14.
Pag. 11 uti förslaget vid Betänkandet, N:o 11.
Advocater och Sakförare i Sex classer:
Första classen R:dr 100: —
Sjette classen.
Pag. 15.
Fiskare, ehvad de äro Borgare eller ej, i Nio classer:
Nionde classen R;dr —*— 32.
Pag. 28.
§ 21
Advocater och. Sakförare i Fern classer:
Första classen R:dr 66: 32.
Femte classen.
Bevillnings-Utskottets BetänkandeN.o 38. 7
Arbetsfolk från och med fyllda 18 år, som icke innehafva årstjenst:
Mankön:
Ogifte och Enklingar, samt gifte utan minderåriga barn R:dr 24. —
Gifte samt Enklingar med ett minderårigt barn . . . „ 12. —
pag. 29.
Gårdshandtverkare ...... 24. —
pag. 32.
Trädgårdsmästare på landet i Sex classer:
Sjette classen . T . . „ 24. —.
§. 29.
Pag. 33.
Aibetslolk, från och med fyllda 18 år, som icke innehafva årstjenst:
Ogifte och enklingar, samt gifte utan minderårige barn, R:dr 24. —
Gifte samt enklingar med ett minderårigt barn. . . . „ 12. —
-
STOCKHOLM, ecksteinska boktktckehiet, 1845.
I
....... .....
BIHANG
TILL
uismnuKBa ffimswwAHiiaiHO
vid
Urtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1844 och 1845.
FEMTE SAMLINGEN.
3^ Afdelningen:
Bevillnings- samt Allmänna Besv. och Oecon. med
flere Utskotts gemensamma Memorial, Utlåtanden
och Betänkanden.
Betalnings-, Lag-, samt Allm. Bcsv.- och Ekon.-Utskottens Betänkande, N:o 1. 1
M 1.
Alik, till Exp. Utsk. den 29 Oet. kl. 12 f. m.
Rikets Höglo//. Ständers Bevillnings-, Lag-, samt Allm. Besvär s-
och Ekonomi-Utskotts Betänkande, angående grunderna
och vilkor en för tillverkning och försäljning af Bränvin.
Till Utskottens behandling hafva blifvit remitterade motioner och
yttranden, angående grunderna och vilkoren för tillverkning och försälj¬
ning af bränvin:
Frun Häglof. Ridder skåpet och Adeln
af Herr Friherre von Vegesack, E. S., Herr Du Rietz, F. G., Herr von
Mentzer, C. F., och Herr Hammarberg, C. A.
Från Iiögv. Preste-Ståndet
af Herr Contracts-Prosten Arborelius.
Från Vallöf. Borgare-Ståndet
af Herrar Boström, Gustafsson, Lindström, E. G., Lindblad och Akesson.
Frän Hederv. Bonde-Ståndet
af vice Talmannen Nils Pehrsson, Riksdagsmännen Johan Olsson, och Jo¬
han August Zetterberg från Stockholms Län, Johan Pehrsson från Upsala
Län, Jöns Palme/vist från Skaraborgs Län, Johannes Samuelsson, Petter
Pehrsson och Jonas Johansson från Jönköpings Län, Eric Ericsson och Carl
Myrberg från Westerås Län, Anders Jönsson, Nils Gustaf Nilsson, Anders
Nilsson, Petter Mårtensson och Gustaf Pettersson från Östergöthlands Län,
Anders Ericsson, Ephraim Larsson, Johan Fredric Dahllöf, Johan Petter
Andersson och Pehr Haraldsson från Elfsborgs Län,, Pehr Bengtsson, Nils
Pettersson, Niclas Nilsson och Sven Isacsson från Calm are Län, Lars Jo¬
han Gezelius och Lars Olsson från Stora Kopparbergs Län, Henric Andersson
från Örebro Län, Johan Petter Brattström, Pehr Ericsson, Jöns Ersson, Bengt
Ericsson, J. Kylander, Nils Nilsson och Anders Johansson från Wermlands Län,
Nils Strindlund från Wester-Nbrrlands Län, Ola Svensson och Jöns Mänsson
Bih. till R, St, Vrot. 18-14. 5 Sami, 2 Afd, l Iläft. 1
2
Bev.-, Lag-, sam! Allm. Bisv.- och Ekon.-Utskottens Betänkande, N:o 1.
från Malmöhus Län, Jöns Jönsson och Pehr Nilsson från Christianstads Län,
Ola Jeppsson från Blekinge Län och Daviel sindersson från Hallands Län.
Ibland ofvannämnde motioner hafva Utskotten ansett sig först böra
taga i öfvervägande det af Riksdagsmannen Nils Strindlund från Wester-
Norr lands Län framställda förslag, ”alt nu gällande Förordning angående
villkoren för tillverkning och försäljning af bränvin måtte intill nästa Riks¬
dag, oförändrad bibehållas;” och ehuru Utskotten anse, att täta förändrin¬
gar i den ekonomiska lagstiftningen ingalunda äro för vårt land fördel¬
aktiga, och af sådan orsak äfven i det förslag till föreskrifter, angående
villkoren för tillverkning och försäljning af bränvin, som nu framiägges,
till det mesta bibehållit sladgandena i nu gällande Förordning oförändra¬
de, hafva Utskotten likväl, enär de af andra motionärer yrkade förändrin¬
gar i nämnde Förordning funnits vara af verkligt behof påkallade, trott
sig icke kunna undgå att sådane föreslå och hemställa således,
att något ovillkorligt afseende å berörde motion icke må
fästas.
Då det skulle föranleda till betydlig och, efter hvad Utskotten för¬
mena, onödig vidlyftighet att serskildt upptaga och besvara hvar och en
af de öfrige motionerne, hafva Utskotten under vissa hufvud-moment
sammanfattat de förslag till förändringar i nu gällande Förordning, sorn
al motionärerne blifvit framställde, och skola vid hvarje serskildt moment
tillkännagifva det afseende, som Utskotten ansett sig böra vid de fram¬
ställde förslagen fästa.
Beträffande villkoren för brån vin sbränn in gen har blifvit yrkadt:
l:o
”Alt bränvinslillverkningen må förklaras vala en fri handtering och
”följaktligen kunna idkas af hvarje välfrägdad, till myndig ålder kommen,
”medborgare, ulan afseende å innehafvande jord”; men då antagandet af
detta förslag skulle åstadkomma en alltför stor rubbning i nu varande e-
konomiska förhållanden; då husbehofsbränningen ej lärer kunna afskaffas,
samt då de beskattningsgrunder och de controller, som för en fri brän-
vinsbränning erfordras, svårligen låta sig förena med den beskattning och
de controller, som för husbehofsbränningen äro lämplige, hafva Utskotten
ansett sig böra tillstyrka,
Bev.-, Lag-, samt Allm. Best.- och Ekon.-Utskottens Betänkande, N:o 1. 3
alt, ifråga varande furslag icke må vinna afseende, och all. der¬
emot. bränvinsbränningen hädanefter, såsom hittills, må åt¬
följa jord å landet och i städerne.
Men enär den så kallade husbehofs-bränvinsbränningen både till
dess ändamål och verkningar äro af väsendtligt olika beskaffenhet med den
bränvinsbränning, sorn i större scala lill afsalu bedrifves, då den förra ic¬
ke kan anses medföra någon annan fördel, än som för tillverkarens hus¬
håll och jordbruk påräknas, hafva Utskotten ansett liusbehofsbränningen
böla lemnäs så vida oinskränkt, alt den under hvilken tid af året, som
hvarje jordbrukare anser för sig lämpligast, må kunna utöfvas; och som
bränvinsbränning med enkla pannor lill högst 20 kannors rymd, utan
mäskvärtnare eller hvad annan slags konstapparat som helst, torde kunna
antagas vara för ofvan antydda behof tillräcklig, få Utskotten på dessa
grunder vördsamt hemställa,
att bränvinsbränning med enkla pannor till 20 kannors rymd
och derunder må varda under hela året tillåten, och 1 §
1 mom. af nu gällande Författning till följd deraf, erhålla
den förändrade lydelse, härvid bilagde förslag närmare inne¬
håller;
Hvarjemte Utskotten, då bränvins-distillering endast utgör en för¬
ädling af det råämne, för tillverkning hvaraf skatt redan blifvit erlagd,
och löljaglligen synes böra vara en för hvarje bränvinsbrännings-idkare
lii handtering, allenast sådane föreskrifter derom stadgas, att missbruk ic¬
ke må kunna med distilleringsredskapen begås, trott sig böra föreslå
Rikets Ständer, att hvar och en, till bränvinsbränning be¬
rättigad, må, äfven under den tid, bränvinsbränning icke är
tillåten, bränvinsdistillering verkställa meddistilleringspannor
af högst sex kannors rymd, och 1 § 2 mom. samt 33 § 1
morn. i nu gällande Författning följagtligen, i öfverstämmel-
se härmed, rättas, på sätt Utskottens förslag i 1 och 30 §§
utvisar.
2:o.
”Att af verkningsförmågan hos de serskilda klasserne af bränvifls-
”brännings-redskap måtte närmare utredas, och i enlighet med verkliga för-
”hållandet bestämmas”; till stöd för hvilket yrkande en af motionärerna
4 lim.-, Lag-, samt Allm. Best'.- och Ekon.-Vtshottens Betänkande, N:o 1.
Ilerv Hammarberg, C. J., uppgifvit, att afverkningsbeloppen med ångap¬
parater i tredje och fjerde classerne öfverstiga det förra 8 gånger och det
sednare 25 gånger den afverkning, som med första classens redskap ulan
ånga kan åstadkommas.
Utskotten, som inhemtat, att afverknings-förmågan hos de serskilda
dasserna af bränvinshrännings-redskap blifvit af Rikets sednast församlade
Ständer sålunda beräknad, att under jemn bränning Usta classen afverkar
8 gånger pannans rymd i månaden
2:dra classen — 12 gånger pannans rymd
3:dje d:o — 16 d:o d:o
4:de d:o — 32 d:o d:o och
5:te d:o — 64 d:o d:o
samt att afverkningsförmågan i hvardera af föreslående 5 classer ansågs
ökas med 50 procent, då ångapparater dertill användas, hafva af de upp¬
lysningar, som meddelats dels af ledamöter inom Utskotten dels af andre
sakkunnige personer, kommit till den öfvertygelse, alt den vid sisllidne
Riksmöte sålunda beräknade afverkningsförmågan varit för 3:dje, 4:de och
5:te classernas redskap och i syunerhet för ångapparater, de må tillhöra
hvilken dass som helst, för låg; och ehuru Utskotten befara, alt en fullt
tillförlitlig beräkning af de serskilda classernas afverkningsförmåga icke lå¬
ter sig verkställas, hafva Utskotten likväl, med iagttagande af att heldre
göra beräkningen för låg än för hög, trott sig komma de nuvarande för¬
hållandena så nära som möjligt, då Utskotten föreslå,
att den beräkning af afverknings-förmågan hos bränvins-
brännings-redskap i Usta och 2:dra classerne, som vid sist-
lidne Riksdag antogs, må bibehållas, och att således Usta
classen anses kunna afverka 8 gånger pannans rymd i må¬
naden, och 2:dra classens 12 gånger d:o d:o, men att dere¬
mot en i den mon högre afverknings-förmåga för 3:dje, 4:de
och 5:te classerne, äfvensom för ång-apparater, må antagas;
att 3:dje classen anses afverka 24 gånger pannans rymd i
månaden; 4:de classen 36 gånger d:o d:o och 5:te classen 72
gånger d:o d:o, samt alt afverknings-förmågan i hvardera af
dessa 5 classer ökas med 100 procent, då ång-apparater der¬
till begagnas.
Vev-, Lag-, samt Allm. Best'.- och Ekon.-Vtsliottcns Betänkande, M 1.
3:o.
”Alt tariffen å jordvärdet, enligt hvilken rättigheten till begagnande
”af större eller mindre pannerynul bestämmes, måtte upprättas, i närmare
”öfverensstämmelse med afverkningsförmågan hos de olika classerna af
”bni 11 vinsbrä nn ings-red sk ap.”
Då Utskotten föreslagit, att bränvinsbränningsrältigheten skulle hädan¬
efter såsom hittills åtfölja innehafvande jord, hafva Utskotten ansett deraf
böra följa, att den i 3 § af nu gällande Författning, angående bränvins-
hränningen, intagne tariff för jordvärdet ställes i närmare öfverensstämmel¬
se med afverkningsförmågan hos de serskilda classerna af bränvinsbrän-
ningsredskap, hvarigenom det missförhållande kunde undvikas, som för
närvarande eger rum, då nemligen egare af 300 R:drs jordvärde, hvilken
icke får nyttja större panna än af 20 kannors rymd, likväl tillätes att till
samma panna begagna en konstapparat, som mångdubblar afverkningsför¬
mågan ända derhän, att en sådan apparat anses åstadkomma en afverk-
ning, lika stor med flere 90 kannors enkla pannor; men då en fullt con-
seqvent tillämpning af den utaf Utskotten sålunda antagne princip skulle
föranleda, att 4:de och 5:le classernas redskap endast skulle kunna begag¬
nas vid några få större egendomar, hafva Utskotten trott sig böra föreslå,
alt 3:dje, 4:de och 5:le classernas bränvinsbrännings-redskap
höra i detta afseende hänföras till en gemensam dass, och
att, med bibehållande af det i 3 § af 1841 års Författning
angående bränvinsbränningen bestämda jordvärde, för rät¬
tighet till bränvinsbränning med redskap i lista classen, ta¬
riffen å jordvärdet i öfrigt ställes i närmare öfverensstäm¬
melse med den olika afverkningsförmågan hos de serskilda
classernas redskap, så att högre jordvärde erfordras för rät¬
tigheten att begagna redskap i högre dass, på sätt härhos
fogade förslag närmare utvisar.
Då det strider emot vanliga beskaltningsgrundcr, att afgifter förskotts¬
vis erläggas, och sådant i afseende på dem, som vid mantalsskrifning an¬
mäla sig till bränvinsbränning, ej eller eger rum, anse Utskotten det i slu¬
tet af 11 § stadgade villkor för bränvinsbrännings-rättighetens utöfvande,
efter anmälan derom hos Konungens Befallningshafvande, att pannerymds-
afgiften borde förut erläggas, desto heldre böra försvinna, sorn detsamma
medfört icke blott olägenhet och ökade kostnader för de skattskyldige, u¬
G Ber.-, Lag-, samt Allm. Besv.- och Ekon.-UtsJeotlens Betänkande, M 1.
lan äfven osäkerhet i controllen, då afgiflerne skola under olika tider på
året uppbäras och redovisas; och få derföre
föreslå, att orden: ”så vida sökanden styrker sig hafva behö¬
rigen till Krono-uppbördsmannen erlagt belöpande panne-
rymds-afgift, beräknad i förhållande till ofvannämnde tid”
må ifrån nämnde § uteslutas.
4:o.
”Att beskattningen å bränvinsbränningen,” enligt en motionärs för¬
slag, ”borde höjas till 8 sk. för hvarje kanna bränvin, som kan tillverkas,
”oell all afgiften måtte förskottsvis erläggas, samt att af det belopp, sorn
”sålunda inflöt, skulle lill Stats-Verket aflemnas den summa, hvartill be-
”viliningen at bränvinsbränningen sista året uppgått, men öfverskotlet re¬
serveras för att vid blifvande Riksdag användas lill jordbrukets behof;”
hvaremot andra motionärer föreslagit, ”att beskattningen å l:sla classens
”redskap utan ånga borde oförändrad bibehållas, men deremot höjas för
'de öfriga classerna och i synnerhet för ångapparater.”
Utskotten hafva tagit de gjorda och sins emellan mycket skiljaktiga
förslagen till förändrad beskattning i sorgfälligt öfvervägande; men då de
vid sista Riksdag för denna beskattning fastställde grunder, enligt Utskot¬
tens åsigt, äro ändamålsenliga och billiga, anse Utskotten, att dessa grun¬
der böra oförändrade bibehållas, och alt således någon annan förändring
i den nuvarande bevillningen å bränvinshränning icke må stadgas, än
den, som blifver en nödvändig följd af den högre afverknings-förmåga, sorn
för 3:dje, 4:de och 5:te classernas redskap, äfvensom för ång-apparater i all¬
mänhet, blifvit föreslagen; och tillstyrka Utskotten således,
att enahanda beräkning för afgiflcns bestämmande, som lig¬
ger till grund för nu gällande beskattnings-tariff, bibehålies,
och att, i följd deraf, afgiften för de enkla pannorne, till och
med 15 kannors pannan, beräknas efter 3 rst. för hvarje kan¬
na bränvin, som med dem antagits kunna tillverkas, hvilken
afgift derefter ökas med \ rst. för afverkningen af hvarje en¬
het i pannerymden, lill och med 30 kannors pannan, samt
med y5:dels rst. för afverkningen af hvarje enhet i panne¬
rymden från sistnämnde panna till och med 90 kannors
pannan, för hvilken afgiften sålunda blifver 2 sk. lör hvarje