Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 48.
9
anstånd, räknadt från 1836 års böljan, med fullgörande af den honom åliggan¬
de ersättningsskyldighet, men deremot förordnat, att den till Kongl. Maj:ts
och Kronans säkerhet å hans lösa egendom lagda seqvester borde fortfara,
samt, beträffande Krigs-Rådet Hauffmans underdåniga ansökning, i Nåder för¬
klarat Sig vilja taga densamma under pröfning, sedan sig visat, huru stor del
af balansen kunde till ersättning af Hauffman ifrågakomma, dels ock seder¬
mera under den 15 Juli 1841 i Nåder föreskrifvit, att någon åtgärd för verk¬
ställigheten af Högste Domstolens och Kammar-Rättens ofvannämnde emot
Dahlerus och Hauffman meddeldte Utslag tills vidare icke borde ega rum,
äfvensom att berörde seqvester fortfarande komme att orubbad bestå, har
Kongl. Maj:t, med afseende å de i frågan förekomne omständigheter, uti Nå¬
dig Proposition af den 2 sistlidne Augusti (intagen under N:o 30 uti Irsta
Sami. Irsta Afd. af Bill. till R. St. Prot.) , föreslagit Rikets Ständer att,
medelst bifall till afskrifning af hvad Dahlerus blifvit i detta balansmål till
gäldande ådömdt, honom från all ersättningsskyldighet härför befria; i hvilket
läll den eftergift, som på sådant sätt kunde blifva Dahlerus förunnad, jemväl
syntes böra tillgodokomma den andre corrtrollanten, Krigs-Rådet Hauffman,
sorn, näst Dahlerus, bordt för balansen ansvara.
Samtlige Riks-Stånden hafva till Stats-Utskottet remitterat högstberörde
Nådiga Proposition ; i sammanhang hvarmed Utskottet fått emottaga utdrag af
det vid ärendets förehafvande hos Bonde-Ståndet förde Protocoll, deraf inhem-
tats, att Riksdagsfullmägtigen F. von Zweigbergk från Skaraborgs Län, med
hvilken (lere af Ståndets Ledamöter sig förenat, under åberopande af det till
sina följder vådliga prajudicat, som genom den föreslagna afskrifningen skulle
uppkomma, afstyrkt bifall till den Kongl. Propositionen, äfvensom att Johan
Andersson från Upsala Län, instämmande i den af von Zweigbergk sålunda
yttrade mening, ansett någon annan lindring, än anstånd med betalningen, icke
böra, uti frågor af förevarande beskaffenhet, medgifvas.
Utskottet erkänner visserligen den synnerliga vigten deraf, att de an¬
gående redovisningen för och controllen å stats-medlens behöriga förvaltning
gällande ansvarsbestämmelser med all tillbörlig stränghet iagttagas och till
verkställighet befordras, helst undantag i detta hänseende, utan giltigt skäl
medgifne, otvifvelaktig! skulle hos andra redovisningsskyldige och deras con-
trollanter framkalla hoppet att jemväl för deras del undgå de lagliga följderne
af en felaktig eller försumlig tjenste-utöfning, och såmedelst möjligen leda till
minskadt nit och noggrannhet vid fullgörandet af dem uppdragne befattningar;
men det lärer å andia sidan ej eller böra bestridas, att sådane händelser kun-
Bih. lill R. St. Prot. 1844. 4 Sami. 1 Afd. 17 Hdft. 2
10
Stats-Uttkottets Utlåtande, N:o 48.
na inträffa, då en fullständig tillämpning af Lagens föreskrift, i fråga örn den
redovisande eller controilerande tjetfstemannens ersättningsskyldighet för för¬
skingrade allmänna medel skulle tillskynda denne ett vida mera kännbart lidan¬
de , än som motsvarar den förseelse, hvartill lian kunnat göra sig skyldig, och
Rikets Ständer hafva ock tillförene uti dylika fall på billighetsgrunder beviljat
fullständig eller partiell eftergift af det till återbetalning lagligen ådömde belopp.
Hvad nu förevarande fråga och serskildt den Kamereraren Dahlerus ålagde
ansvarsskyldighet beträffar, så förekommer, på sätt uti Högste Domstolens den
22 Januari 1836 i ämnet afgifne utlåtande omförmäles, att Dahlerus icke i
något afseende funnits besvärad att hafva deltagit i Krigs-Cassören Bratt-
ströms tillgrepp och förskingring af honom anförtrodde uppbördsmedel, eller,
efter erhållen kännedom derom,, sökt brottet dölja, utan tvertom varit den, som,
genom hos Krigs-Collegium gjord anmälan , föranledt balansens upptäckande ,
samt att, i afseende på det genom undersökningen i målet utredde förhållande,
att Dahlerus försummat att, i enlighet med Collegii arbets-ordning , tillhålla
Cassören att genast i Banken insätta de medel, som under den 16 December
1830 och återstående dagarne af samma år, för Artilleri-Departementets Räk¬
ning till cassan influtit, samt, då dröjsmål dermed inträffat, sådant hos Colle-
gium i behörig tid och ordning anmäla, Dahlerus till sitt urskuldande uppgif¬
vit: att Brattström, sorn haft under sin vård medel, tillhörande flere Collegii
Departement , derigenom kommit i tillfälle att med det ena Departementets
tillgångar fylla ett annat Departements behof, hvarmedelst controllen öfver hans
uppbördsförvaltning skall i märklig mon försvårats , och att Dahlerus saknat
all anledning misstänka Brattströms tillgrepp, enär icke allenast denne under
flere års tjenstetid aldrig förr blifvit beträdd med oredlighet eller oordning i
uppbörden och redovisningen för densamma, utan ock Artilleri-Departementets
hela cassa-behållmng, intill den 16 December 1830, varit i Banken behörigen
insatt, hvaraf ville synas, att balansen af nämnde Departements medel icke
genom bristande tillsyn under längre tid efter hand varit åsamkad, utan några
få dagar, innan den upptäckts, tillkommit genom tillgrepp, som Dahlerus ej
kunnat förekomma, enär Brattström ensam haft nyckel till cassan. Vidkom¬
mande Dahleri tjensteutöfning i öfrigt, har Krigs-Collegium, uti dess den 18
Februari 1841 i frågan afgifne underdåniga utlåtande, vitsordat, det Dahlerus
med utmärkt flit, skicklighet och välföi hållande under de trettiofvra år, han hos
Collegium varit anställd, till Collegii nöje fullgjort sine tjensteåligganden och
ett hedrande uppförande ådagalaggl; och hafva slutligen ej mindre Kammar-
Rätten, än dess Advocat-Fiseals Embete, i betraktande af de för Dahlerus
förekommande ömande omständigheter, i underdånighet tillstyrkt, att Dahlerus,
Siats-Utskottett Utlåtande, N;o 48.
11
emot det att lian å balansen inbetaide så stort belopp, som motsvarade det i
seqvester-handlingarne upptagne värdet å hans lösörebo , måtte från all vidare
ersättningsskyldighet befrias.
Enär nu, enligt hvad handlingarne i målet för öfrigt utvisa, den del af
Krigs-Cassören Brattströms uppbörds-balans, för hvars ersättande Kamerera-
ren Dahlerus blifvit dömd att ansvara, uppgår, efter afdrag af hvad hos
uppbördsmannen influtit , till ett belopp af 13,913 R:dr 36 sk. 6 rst. Banco,
samt för gäldande häraf Dahlerus saknar annan tillgång, än dels den Kame-
rerare-lön, han på Krigs-Collegii stat innehafver, dels omförmälde år 1831
med qvarstad belagde och då till allenast 569 R:dr 44 sk. Banco uppskattade
lösörebo, så och då vid detta förhållande påtagligen sig visar, att, i händelse
den uti balans-målet emot Dahlerus fällde dom nu skulle till verkställighet
bringas, sådant, utan att för Stats-verk et medföra annat än en högst ringa
/ godtgörelse för den genom Brattströms tillgrepp detsamma tillskyndade förlust,
oundvikligen föranleda Dahleri fullkomliga obestånd och sätta honom utur till¬
fälle att vidare bestrida den befattning, lian under en lång följd af år med nit
och skicklighet i Statens tjenst förrättat, har Utskottet, med hänsigt till de
uti denna fråga förekomne bevekande skäl, funnit sig böra hemställa,
att Kamereraren Dahlerus må i allo befrias från den genom Kögste.
Domstolens ofvannämnde Utslag af den 22 Maj 1833 honom ådömde
ansvars- och ersättnings-skyldighet i och för Krigs-Cassören Bratt¬
ströms uppbördsbrist, och alt, såsom följd häraf, den å Dahleri lösa
egendom lagde qvarstad må genast upphöra.
Vidkommande åter Krigs-Rädet Hauffman, så enär, efter hvad af hand¬
lingarne inhemtas, bemälde Krigs-Råd , enligt Kammar-Rättens ofvanberörde
iagakraftvunne Utslag af den 12 April 1832, endast blifvit ålagdt att i andra
rummet, eller, derest brist hos Dahlerus uppstode, för ifrågavarande balans an¬
svara, samt, på sätt uti Kongl. Majrts Nådiga Proposition finnes anfördt,
Hauffman, för fullgörande af den honom i berörde afseende åliggande betal¬
ningsskyldighet, icke eger annan tillgång, än sin till indragning uppförde och
af Fjerde Hufvud-titelns besparingar utgående lön, stor 777 JR:dr Banco , har
Utskottet tillika funnit sig ega skäl att tillstyrka,
det jemväl Krigs-Rådet Hauffman må tillgodonjuta befrielse • från
den ansvars- och ersättningsskyldighet, hvilken genom Kammar-
Rättens nyssnämnde Utslag blifvit honom uti merberörde balansmål
ådömd.
Stockholm den 22 October 1844.'
Stall-Utskottet/ Utlåtande, N-.o 49.
N:o 49.
Aak. till Exp.-Utsk. d. 24 Oct., kl. t e. tn.
Utlåtande, i anledning af vackt fråga om öfverlåtelse till Staden
Falkenberg af den Kronan tillhöriga Tullbro öfver Ethra
strömmen.,
(/. A)
Uti ett till Borgare-Ståndet afgifvet memorial, har Herr G. Akerberg
anfört, att den Kongl. Majrt och Kronan tillhörige, år 1756 af sten uppförda,,
Tullbro öfver Ethra strömmen eller Falkenbergs å alltsedan nämnde tid, med!
undantag af några år, varit, jemte rättighet att uppbära för brons begagnande
bestämde umgälder, åt Falkenbergs stad på arrende upplåten emot en afgift,,
före år 1826 utgörande 120 R:dr, men sedermera, efter skedd förhöjning af
bropenningarne, omkring 330 fi:dr årligen, hvilket arrende likväl icke skall
på långt när kunnat tillgång för nämnde bros underhåll och reparation. Med
anledning häraf och till beredande af minskad utgift för Kronan samt närmare
tillsyn; å bron och deraf uppkommande nedsättning i underhålis-kostnaden för
densamma, har motionären, enligt uppdrag af nämnde stad, framställt den be¬
gäran, att, efter utgången af de å nuvarande arrende återstående 5 år, ifråga¬
varande Tullbro, måtte^ sedan den blifvit fullständigt iståndsatt och genom laga
syn såsom sådan godkänd, för ali framtid öfverlåtas åt Falkenbergs stad, med'
rättighet för staden att uppbära de för öfverfarten fastställde bropenningar och
emot skyldighet att vidmagthålla bron, så att Kronan dädanefter icke komme
att i afseende derpå vidkännas någon vidare utgift, till. säkerhet hvarför behö¬
rig borgen: af stadens Äldste och Borgerskap; borde aflemuas.
Till följd af den från Borgare-Ståndet aflåtne remiss å förrberörde mor
tion, får Stats-Utskottet anföra, att, då Utskottet, i saknad ej mindre af upp¬
gift, angående ungefärliga beloppet af de kostnader, hvilka Stats-Verket hit¬
tills fått i och för nämnde bros underhållande- årligen vidkännas, än ock af
öfrige i ämnet erforderliga upplysningar, icke är i tillfälle att med någon till¬
förlitlighet bedöma, huruvida den föreslagna öfverlåtelsen till Falkenbergs stad
af meranämnde tullbin må vara med Stats-Verkets fördel öfverenstämmande,.
har Utskottet, med afseende å sakens nuvarande outredde skick, funnit sig
böra hemställa,
att Herr Åkerbergs omförmälde motion icke må till någon åtgärd; 4
Rikets Ständers sida föranleda.
^Stockholm den 22 October 1844..
Statt Utskottett Utlåtande,, N:a SO.
N:o 50.
Ank.. till Exp.-Utsk. d. 24 Oct, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition, röran¬
de användandet af de under Kongl. Stats-Contorets förvalt¬
ning ställde äldre Depositions-medel.
(/. A.)
Uti dea vid innevarande Riksdag aflåtne Nådiga Proposition, angående
Stats-Verkets tillstånd oell behof har Kongl. Majit gifvit Rikets Ständer till¬
känna, att sedan, enligt Kongl. Brefvet af den 8 October 1828, blifvit förord-
nadt, att sådane uti Landt-Ränterien gjorde depositioner, hvilka redan uti minst
tio år derstädes innestått eller dädanefter blefvo tio år gamla, skulle uppsägas
till återlyftning hos Kongl. Majrts Befallningshafvande inom natt och år efter
i ämnet utfärdad kungörelse, samt att de af berörde depositioner, till hvilkas
utbekommande vederbörlig, anmälan inom nämnde tid icke egt rum, borde till
Kongl. Stats-Contoret insändas; så hade i följd häraf ifrån och med år 1829
till närvarande tid af dylika depositionsmedel till Stats-Contoret inlevererats
från Landt-Ränterien i samtliga Länen . 29,960:24. 9.
och från Öfver-Ståthål lare- Embetets Canzli,
i följd af serskildt Nådigt Bref af den
2.2 November 1841 . . 25,702:21. 7.
tillsammans 55,662:46. 4.
hvarutaf blifvit återlyftade .. . 2,365:24. 3.
efter afdrag hvaraf återstode behållning . 53,297: 22. 1.
Såsom räntor å i fråga var an de, dels genom
serskilde Committerades, dels sedermera ge¬
nom Kongl. Stats-Contorets försorg ut-
lånte, medel hade dess¬
utom influtit . . „ 10,084:39. —
deraf år 1842 utgått ett
arfvode för medlens för¬
valtning och redovisan¬
de, stort . . .. 666:32. —
9,418: 7. —
så att disponibla återstoden utgjorde . . 62,715: 29. 1.
14
Stals-Ulsliottets Utlåtande, N:o 50.
hvaraf största delen vore förräntad; och har Kongl. Maj:t till Rikets Ständer
öfverlemnat att om användandet af ifrågavarande depositionsmedel efter eget
bepröfvande förordna.
Då, på sätt ofvanberördt är, omförmälde depositions-medel före deras in¬
sändande till Kongl. Stats-Contoret uti minst elfva års tid uti vederbörande
Ränteri innestått, torde någon återlyftning af samma depositioner sannolikt nu¬
mera icke ifrågakomma; men då anspråk på medlens utbekommande, så framt
egande-rätten dertill med behöriga handlingar styrkes, icke lärer kunna bestri¬
das, anser Utskottet någon mindre del af depositions-medlen lämpligen böra i
och för sådane möjligen inträffande fall hållas disponibel; och får Utskottet så¬
ledes föreslå,
att af den uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition uppgifne omförmälde
summa ett belopp af 60,000 R:dr må till Rikets Ständers Riksgälds-
Contor inlevereras, samt återstoden, 2,750 R:dr 29 sk. 1 rst., för
Kongl. Stats-Contorets räkning i Rikets Ständers Bank insättas, för
att användas till godtgörande af de fordrings-anspråk, hvilka i före¬
varande hänseende framdeles kunna i behörig ordning anmälas och
styrkas; dock att, i händelse de restitutioner af ifrågavarande be¬
skaffenhet, hvilka framdeles kunna finnas böra ega rum, skulle till
beloppet öfverstiga ofvannämnde dertill afsatte anslag, återstoden bör
af Riksgälds-Contoret i vederbörlig ordning Kongl. Stats-Contoret
tillhandahållas.
Stockholm den 22 October 1844.
Res erva tion
af Herr Schartau, som ansåg, att hela summan af de i Stats-Contoret
innestående depositionerne borde till Riksgälds-Contoret öfverlemnas, för att
der tillhandahållas vederbörande egare; samt att jemväl sådane depositioner,
som hädanefter kunna till Stats-Contoret inkomma , börde hvart 3:Jje år till
Riksgälds-Contoret inlemnas.
Häruti instämde Herr Norin.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 51.
15
N:o 51.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 24 Oct., kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, röran¬
de användandet af en på Post- Verkets räkning i Rikets Stän¬
ders Bank innestående samma.
a a.>
Jemte tillkännagifvande, att en summa, stor 3,154 R:dr 10 sk. 4 rst.,
funnes på Kongl. Post-Verkets räkning i Rikets Ständers Bank innestående
såsom behållning af penningar och effecter, hvilka varit inneslutne uti påPost-
Contoren öfverblifne, efter viss föreskrifven tid, öppnade bref, och hvartill,
efter införd kungörelse i Tidningarne, någon egare sig icke anmält, har Kongl.
Maj:t, uti Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, till
Rikets Ständer öfverlemnat att angående dispositionen af berörde summa
besluta.
Någon prsscriptionstid i afseende på vederbörande egares rätt att utbe¬
komma ofvanberörde penningar och effecter finnes icke föreskrifven; hvadan de
anspråk, som i dessa hänseenden skulle väckas och behörigen styrkas, icke
lära kunna underkännas; men då, efter hvad Utskottet inhemtat, de pennin¬
gar och effecter, hvilkas belopp nu blifvit till Rikets Ständers disposition i Nå¬
der öfverlemnadt, sedan längre tid å Post-Contoren qvarlegat, utan att, oak¬
tadt i ämnet utfärdad kungörelse, anmälan om penningarnes och effecternes ut¬
bekommande egt rum, så lärer vid sådant förhållande någon återbetalning af
de contanta medlen eller ersättning af effecternes värde från Stats-Verkets
sida numera sannolikt icke ifrågakomma; och får Utskottet derför hemställa,
att omförmälde 3,154 R:dr 10 sk. 4 rst. Banco, måtte uti Rikets
Ständers Riksgälds-Contor deponeras, att tillhandahållas rätte egarne,
i händelse de sig behörigen anmäla.
Stockholm den 22 October 1844.
Reservationer.
Af Professoren Doctor Thomander: ”Jag reserverar mig emot Utskot¬
tets beslut, så vidt det i detta mål åt till Rikets Ständers Fullmägtige i Riks¬
16
Stats-Utskottets Utlåtande, 2V:o 52.
gälds-Contoret uppdrager Postförvaltningens åliggande att på enskilde fall
tillämpa Postförfattningarne.”
Häruti instämde Herr von Rosen och Doctor Stenhammar.
Af Herr Virgin: ”Mot Utskottets beslut uti ifrågavarande ämne får
jag mig reservera, så vidt detsamma afser, att Riksgälds-Contoret skulle till¬
handahålla vederbörande de medel, som från Post-Verket nu anses dit böra
ingå. Jag finner nemligen ej med Grundlagsenlig ordning öfverensstämmande,
att ett Rikets Ständers Verk erhåller afgörande i frågor, som röra enskilde in¬
dividers rätt, eller kommer att tillämpa författningar, utfärdade för Embetsverk,
som af Styrelsen controlleras. Något vädjande från ett Riksgälds-Contorets
beslut kunde ej vinnas annorlunda, än att hänskjuta frågan till Rikets Stän¬
der; och jag hemställer till hvar och en, huru administrationen i landet slutli¬
gen skulle komma att se ut, 0111 den princip, sorn i detta fall söker göra sig
gällande, skulle vidare och i andra likartade mål vinna tillämpning. Jag får
derföre tillstyrka, att ifrågavarande summa ingår till Riksgälds-Contoret så¬
som Statsmedel; lärande det i öfrigt vara gifvet, att Kongl. Post-Verket ej
saknar utvägar att betacka de anspråk å oftanämnde medel, som, efter i laga
ordning skedd pröfning, möjligen skulle för en eller annan individ godkännas.”
N:o 52.
Ank. till Exp.-Utsk. .d. 24 Oct-, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift af den hemma¬
net Rannäs Holstagården påförde ränta.
[1. A.)
Sedan i anledning af den hos Rikets sednast församlade Ständer gjorde
framställning om någon ersättning till Forssheda, Rredaryds och Torskinge
socknar i Jönköpings Län för de uppoffringar, nämnde församlingar fått vid¬
kännas derigenom, att de efter Kongl. Maj:ts den 27 Februari 1830 meddelde
Nådiga tillstånd, inköpt rå- och rörshemmanet Hafrida Ågården, mantal,
och
SMs-JJlskottett Utlåtande, N:o 52.
17
och detsamma, utan förändring i jordnaturen, användt till Capelians-boställe i
utbyte mot förre Capellans-bostället Rannäs Holstagårgen, om 1/4 mantal Krono,
hvilket sednare måst af församJingarne till skatte köpas, emot erläggande af
10 års räntor, Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse af den 17 October
1840, N:o 118, förklarat, att, då det skatteköpte hemmanet förut varit,af Staten
anslaget till boställe för Comminister, hvilken åtnjöt större delen af hemmanets
ränta och Staten följaktligen genom församlingarnes åtgärd att på deras egen
bekostnad anskaffa annat boställe, vunnit icke allenast skatteköpeskillingen för
Rannäs Holstagård, utan ock den del af dess årliga ränta, som förut till lön
för Comminister!) utgått, jemte hemmanets roteringsbidrag, samt således utan nå¬
gon skälig anledning erhållit betydliga fördelar emot uppoffringar å församlingarnes
sida, hvilka icke syntes hafva varit beräknade, då bytet ifrågasattes och öfrige
deraf föranledda åtgärder vidtogos, Rikets Ständer, i betraktande häraf, funnit
godt bifalla, att den erlagde skatteköpeskillingen fö»; hemmanet Rannäs Rols tå¬
gården, utan förändring i hemmanets natur, finge församlingarne ersättas och
till utbetalning från Riksgälds-Contoret anvisas; så har Riksdagsfullmägtigen
Pehr Mårtensson från Jönköpings Län, uti en hos Bonde-Ståndet väckt mo¬
tion, under åberopande af bemälde församlingars dertill lemnade uppdrag, hem¬
ställt, att, enär Rikets Ständer, på sätt ofvanberörde underdåniga skrifvelse ut¬
visade, sjelfve erkänt, att, oberäknad! den numera godtgjorde skatte-köpeskil-
lingen för hemmanet Rannäs Höltagården, jemväl större delen af hemmanets
räntor, jemte det deraf utgående roteringsbidrag, utan skälig anledning hemfal¬
lit till Stats-Verket, samt då, å ena sidan, det syntes Staten mindre värdigt att
bibehålla nämnde, på sådant sätt tillkomne, fördelar, hvilka dessutom måste
vara för det allmänna af högsta obetydlighet, men deremot, å andra sidan, den
enskilde hemmansbrukare, sorn numera af församlingarne inköpt Rannäs Hol-
stagården och genom ifrågavarande, hemmanet utan giltigt skäl, betungand©
oneras utgörande råkat i stor fattigdom, kunde genom desammas upphörande
sättas i tillfälle att sig och de sina ordentligen försörja, Rikets Ständer måtte,
med afseende å dessa förhållanden, medgifva, att Stats-Verket till de verkli¬
ge rättsinnehafvarne afstode de af motionären ofvanuppgifne förmoner.
Till besvarande af Bonde-Ståndets å berörde motion aflåtne remiss, får
Stats-Utskottet anföra, att det nya Capellans-bostället Rannäs Höltagården,
i följd af den verkställde skatteförsäljningen, öfvergått från dess förra krono-
natur till egenskap af kronoskatte, hvartill väsendtligen hörer, att sjelfva jor¬
den eges af enskild man, men räntan tillfaller Kronan. Skulle åter, på sätt
Bih. till R. St. Prat. 1S4-4-. 4- Samt. 1 Afd. i7 Haft. 3
38
Stats-Utshollets Utlåtande, N:o 52.
motionären yrkat, den af hemmanet utgående ränta tillegnas ofvanbemälde för¬
samlingar, eller innehafvare!) af deras genom skatteköpet förvärfvade rätt,
blefve häraf en följd, att hemmanet ikläddes natur af frälseskatte. En sådan
förändring, hvarigenom, till förminskning af Kronans rätt och till förfång för
öfrige skattskyldige, skulle bildas ett nytt frälsehemman, kan Utskottet för
dess del destomindre tillstyrka, som, vid ifrågavarande hemmansbyte, det an¬
dra hemmanet, Hafrida Ågården, förklarats böra bibehålla sin förra rå- och
rörsnatur och Rikets Ständer, enligt förut åberopade skrifvelse af den 17 Oc-
tober 1840, uttryckligen ansett någon rubbning uti Rannäs Holstagårdens
Krono-skattenatnr icke böra ega rum. Då nu omförmäide hemmansbyte och i
anledning deraf verkställde förhandlingar emellan Kronan och församlingarne
tillkommit med desse sistnamdes frivilliga begifvande, och församlingarne följ¬
aktligen måste anses hafva varit beredde att, vid emottagande! af hemmanet
Rannäs Höltagården, underkasta sig den ränta och öfriga onera, hvilka hem¬
manet, i följd af dess genom skatteköpet uppkommande skattenatur, borde vid¬
kännas, samt då för öfrigt härvid förekommer, dels att församlingarne redan,
genom den vid sistlidne Riksdag beviljade ersättning af skatteköpeskillingen för
Rannäs Höltagården, fått sig tillagd någon godtgörelse för deras vid före¬
nämnde hemmansbyte gjorde uppoffringar, dels ock att, då vid Rannäs Holsta¬
gårdens försäljning till dess nuvarande egare och bestämmandet af köpesum¬
mans belopp otvifvelaktig! tagits i beräkning de räntor och andra skyldigheter,
hvilka af berörde hemman måste utgöras, skulle följaktligen, i händelse den af
motionären föreslagna eftergift af de från hemmanet utgående räntor och roterings-
bidrag blefve af Rikets Ständer bifallen, nämnde efteigift tillgodokomma, icke för¬
samlingarne, utan den nye egaren, hvilken åter på en sådan fördel icke synes
ega ringaste anspråk, så har Utskottet, i betraktande af dessa omständigheter,
funnit sig
sakna anledning att till Pehr Mårtenssons ifrågavarande motion till¬
styrka Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 22 October 1844.
Nionde Hufyud-Titcln.
Penningar.
Pensions- ock ludra aninus-St ater ne.
<_/ O
Pensions-Slalen för Civile Embets- och Tjenstemän .... 25,000: — —
Dito för deras Enkor och omyndige Barn . . 15,000: — —
Tilkommer förliöjdt anslag .... 8,500: — —- 23500-
Dito för Militaire Embets- och Tjenstemäns samt Under-Olficc-
rares Enkor och Barn
Wadstena Krigsmanshus-Cassa
Amiralitets-Krigsmans-Cassan
Summa
Allmänna Indragnings-Statcn.
På förslag
Summa
Indelta Räntor.
Kronovärdie.
Markegång.
48,500
25.000
40.000
6,000
3,890
27
7
24,992
32
Spanmål.
Indelt på förslag.
Mått.
Värde ä 6 R:dr.
Oinclelt,
Mått.
Värde å 6 R:dr.
T:r. V.
884
16
5,307
T:r. k.
120,3001—j—| 3,8901271 7j 24,992)321 — j 884)16| 5,307
349,000
3,821 14
24,625 13 — 35 27
215 3
15
90
469,3001—|—| 7,7111411 8| 49,547)45)—| 920)11] 5,522) 3|—| 15)—|
90) -
Summa
Banco.
150,529
373,930 16
32
524,460j-
Stata-UtsJtollels Utlåtande, N:o 53.
19
N:o 53.
Ank. till Exp. Utsk. d. 24 Oct., kl. 1 e. m.
tillåtande, i anledning af väckt motion, angående upphörande af
den inom (latinare Län utgående sä kallade Spring-skatten.
(f. A.j
Riksdagsfullmägtigen Måns Månsson från Calmare Län liar, uti en hos
Bonde-Ståndet vackt oell till Stats-Utskottet remitterad motion , hemställt, att
den, under benämning af Springskattj utaf några hemman inom berörde Län
utgående, för jordbruket tryckande, skatt, hvars ursprung vore obekant och
hvilken, efter motonärens förmodan, icke vid skattläggningen tagits i beräk¬
ning, måtte för framtiden upphöra, helst Staten deraf hemtade allenast en obe¬
tydlig inkomst.
Den så kallade Springskatten, om hvars upphörande nu är fråga, utgår
så väl inom Calmare Län, som ock å vissa andra orter af Riket, t. ex. Ostra
Härad af Jönköpings Län. Den utgör en del af hemmanens ordinarie ränta
och erlägges i åtskilliga persedlar, hvilkas värde uti de årliga markegångs-
taxorne bestämmes. På Oland är denna skatt för hvarje hemman fastställd
att utgöras med en ko, ett svin, ett får och ett lispund ullgarn, alltsammans
i kronovärdi upptaget till 10 daler, och en tunna äpplen, 2 daler. Beloppet
af den år 1842 inom Calmare Län influtne Springskatt har, enligt Utskottet
meddelde upplysningar, utgjort i
Tjusts Härads Fögderi B:co R:dr 455: 15. 2.
Norra Möre, Stranda och Hanbörds Häraders D:o . „ 254: 46. 2.
Södra Möre Härads D:o „ 816: 19. —•
Ölands Norra Fögderi „ 179: 20. 11.
Ölands Södra D:o „ 886: 20. 8.
tillsammans B:co R:dr 2.592: 25. 11.
och uti Östra Härads Fögderi af Jönköpings Län hafva i dylik skatt nämnde
år erlagts 1,179 R:dr 10 sk. 2 rst. Banco.
Då nu, efter hvad kändt är, uti flere serskilde delar af Riket utgå
skatter ar olika slag och beskaffenhet, hvilka å andra orter sakna motsvarig¬
het, samt då beviljandet af dea för Calmare Län af motionären föreslagne be-
20
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 53.
frielse från Springskattens erläggande utan tvifvel skulle från Bikets öfrige
Län framkalla, på enahanda skäl grundade, anspråk att åtnjuta eftergift af
vissa der fastställda skattebördor, så och enär för öfrigt dylika partiella för¬
ändringar i afseende på beskattningens grunder, efter Utskottets tanka, endast
i följd af serdeles bevekande omständigheter, synas böra medgifvas, har Ut¬
skottet funnit sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till hvad uti Måns Månssons föreva¬
rande motion blifvit yrkadt.
istockholm den 22 October 1844.
STOCKHOLM, trxckt hos W. F. Dalman, 1844.
Stais~Ultkoltett Utlåtande, N:o 54.
1
N:o 54.
Ank. till Exp.-Utik. d. 4 Nov., kl. 10 f. na.
Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers åren i841 och 1848 för¬
samlade Revisorers Berättelser, angående samma år verkställd
granskning af Stats-Verkets samt andra af Allmänna medel
bestående Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, åren
1888,185», 18/(1 och 1841.
a a.)
Samtlige Riks-Stånden hafva till Stats-Utskottet remitterat ofvannämn¬
da Revisions-Berättelser, tillika med vederbörande förvaltande Verks och Ernbets-
mäns, i anledning deraf, till Kongl. Maj:t algifne underdånige utlåtanden; och
får Utskottet, efter tagen kännedom af dessa handlingar samt inhemtande af de
upplysningar, sorn i öfrigt för ärendenas utredning funnits erforderlige, härme¬
delst underställa Rikets Ständers vidare pröfning sådane uti Revisions-Berät-
telserne förekommande ämnen, hvilka Utskottet ansett från dess sida påkalla
yttrande eller förslag.
Kongl. Stats-Contoret.
§• I-
(4841 års Revisions-Berättelse pag. 13. Förkl. 206. 4843 års Re-
visions-Berättelse pag. 67. Förkl. 2).
Revisorerne hafva anmält: hurusom den vid 1838 års början å Riks-
,Statens dåvarande 2:dra Hufvud-titel (^Civile och Landl-Staterne) befintlige
brist af 130,162 R:dr 14 sk. 4 rst., i följd af derå ytterligare meddeldta an¬
visningar utöfver tillgångarne, vid 1839 års slut befunnits ökad till 151,372
R:dr 24 sk. 3 rst; att denna brist väl under år 1840 nedgått till 146,271 R:dr
47 sk. 11 rst., men, i anseende till åtskillige sedermera anordnade utgifter, till¬
hörande 1840 års 2:dra Hufvud-titel, ånyo undergått förhöjning, så att den
Bih. till R. St. Prot. 1844. 4 Sami. i Afd. i8 Häft.
1
2
Stat s-U t (kottet t Utlåtande, 2V:o ,54.
egentliga bristen utgjorde 149,172 R:dr 30 sk. 10 rst.; varande detta belopp,
jemlikt föreskriften uti Kongl. Brefvet den 2 Februari 1842, föranledt utaf
Rikets Ständers den 12 Maj 1841 aflåtne underdåniga skrifvelse N:o 332,
uti 1841 års Rikshufvudbok inom linien balanceradt.
Enligt ofvan berörde underdåniga skrifvelse, hade Rikets Ständer, innan
sig visat, om något constitutioneit ansvar kunde komma att tillämpas, till följd
af anmärkte dispositioner å Hufvud-titlarnes besparingar utöfver befintliga till¬
gångar, och då total-beloppet af den sålunda uppkommande brist för liela den
tid, som begränsas af den vid 1834—1835 årens Riksdag, ej kunde bestäm¬
mas förr, än 1840 års räkenskaper blifvit afslutade, ansett sig icke böra be¬
vilja afskrifning af ifrågavarande brist, men tillåtit, att dess hela belopp finge,
utan sammanblandning med skeende anordningar å de beparingar, som upp¬
komma ifrån den tidpunkt, då den in a Ståts-regleringen tagit sin början, godt-
göras af under händer hafvande medel eller Stats-Verkets reservfond, samt i
räkenskaperne serskildt balanceras intill nästa Riksdag, då Rikets Ständer
komme i tillfälle att, efter det slutliga beloppet blifvit tillförlitligen kändt, vid¬
taga de åtgärder, som omständigheterna kunde föranleda.
Genom Riks-Rättens den 2 Juli 1842 meddeldte Dom, hafva Konungens
Rådgifvare väl nu mera förklarats, i och för de af deni lilllstyrkte anvisnin¬
gar å f. d. Andra Hulvud-titelns besparingar utöfver desse sistnämndes be¬
lopp samt det deraf föranledde öfverskridandet af samma Hufvud-titels anslag,
icke kunna till ansvar fällas; men den af Rikets sednast församlade Ständer,
för bedömande af frågan rörande den uppkomne bristens afskrifning, afsedde
fullständiga utredning lärer emedlertid, efter Utskottets tanka, ännu icke kunna
anses vara vunnen, helst, enligt hvad Kongl. Stats-Contoret, uti dess öfver
1843 års Revisions-Berättelse afgifne utlåtande, upplyst, sådana ytterligare ut¬
gifter, hvilka äro att hänföra till 2:dra Hufvud-titeln för år 1840 och före¬
gående år, komma, jemlikt föreskriften i Kongl. Brefvet den 2 Febr. 1842,
att öka den befintliga bristen, hvadan följaktligen det i 1841 års Hufvudbok
inom linien balancerade belopp icke utgör en bestämd eller oförändrad summa
förr, än dylika utgifter upphöra att vidare förekomma. Vid detta förhållande
och enär å andra sidan icke utan skäl torde böra förutsättas, att, genom upp¬
hörande för framtiden af en del sådana å besparingarne tillförene anvisade ut¬
gifter, hvilka utgjort föremål för Rikets Ständers och deras Revisorers an¬
märkningar, utväg kan beredas för betäckande åtminstone till någon del af den
å f. d. 2:dra Hufvud-titeln uppkomne brist, skulle Utskottet tro någon afskrift
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 54-.
3
ning af beloppet nu icke lämpligen böra af Rikets Ständer medgifvas, utan
tillstyrker Utskottet,
att meranämnde brist mä uti Stats-Verkets räkenskaper fortfarande,
på sätt uti Rikets Ständers ofvan berörde skrifvelse N:o 332 blifvit
stadgadt, inom linien balanceras intill nästkommande Riksdag, då Ri¬
kets Ständer, på grund af för banden varande omständigheter, lära
pröfva, hvad åtgärd i afseende på samma brist må böra vidtagas.
§ 2.
Revisorerne hafva vidare fästat uppmärksamhet å nedannämnde under
revisions-åren förekomne, å dåvarande 2:dra och 3:dje Hufvud-titlarnes bespa¬
ringar anvisade, utgifter, nemligen:
(1841 års Rev. Ber., Pag. 14}.
Lönefyllnader åt embets- och tjenstemän i Kongl. Kammar-Rätten;
(1841 års Rev. Ber. pag. 15. 1843 års Rev. Ber. pag. 68).
Årligt arfvode af 400 RmIc till den person, som bestridt Secreterare-
tjensten i Kongl. Stats-Contoret;
Ärligt arfvode af 800 R:dr till Växel-Controllören i Götheborg samt
ersättning, 400 R:dr årligen, för skrifvarhjelp och expencer åt Herr Com-
merce-Rådet Rosenblad, som i Stockholm besörjt Vexel-Controllörs-befatt-
n ingen;
(1841 års Rev. Ber. pag. 17. 1843 års Rev. Ber. pag. 70).
Årligt arfvode af 2,000 R:dr för tillförordnade Presidenten i Kongl.
Krigs-Collegium, hvilken utgift likväl, jemlikt Kongl. Brefvet den 25 Ja¬
nuari 1841, blifvit för nämnde år anordnad å Anslaget till oförutsedda mili—
tarbehof;
(1841 års Rev. Ber. pag. 17. 1843 års Rev. Ber. pag. 71).
Lönefyllnader för Lif-Gardes-Regementena, i följd af Kongl. Mapts
för dessa Regementen år 1831 fastställde Interims-stater; varande likväl, enligt
Kongl. Brefvet af den 10 Juni 1841, en del af omförmälde lönefyllnader, till
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o Si-.
belopp af 4,590 R:dr 27 sk. 6 rst., anvisad å Anslaget för oförutsedda mili—
tärbehof; samt
Löneförhöjning för Officerare vid Lif-Bevärings-Regementet, i öfverens¬
stämmelse med den af Kongl. Maj:t för berörde Regemente den 22 December
1837 utfärdade Interims-Stat.
Då emedlertid Riks-Rätten, till hvars pröfning ofvanberörde frågor blif¬
vit öfverlemnade, genom dess den 2 Juli 1842 meddelde Dem, befriat de Ko¬
nungens Rådgifvare, hvilka tillstyrkt ifrågavarande utgifters anvisande å be-
sparingarne uppå Riks-Statens 2:dra och 3:dje Hufvud-titlar, från det i och
för deras i dessa hänseenden gifne rådslag yrkade ansvar, följer häraf,
att Revisorernes i berörde ämnen gjorde framställningar icke kunna
till vidare åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
§ 3.
(4841 års Rev.-Ber. pag. 15. Förkl. 206).
Jemte anmälan, att, genom Kongl. Brefvet af den 9 Mars 1838, då¬
varande Stats-Rådet m. m. Herr Friherre von Schulzenheim, i och för bestri¬
dande af Stats-Ministerns för Utrikes Ärendena embete under April och Maj
månader, fått sig af 2:dra Hufvud-titelns besparingar tillagdt ett arfvode, stort
333 Rtdr 16 sk. Banco i månaden, hafva Revisorerne yttrat den åsigt, att
berörde arfvode rätteligen bordt utgå af Stats-Ministers-lönen, hvilken, tillika
med taffelpenningar, under nämnde 2:.ne månader uppburits af H. Ex. Herr
Friherre Stjerneld.
Då, efter hvad Kongl. Stats-Contoret upplyst, ifrågavarande arfvode an¬
visats å och till hela beloppet utgått af uppkommen besparing å den för Utri¬
kes Siats-Ministern å Stat anslagne lön, hemställer Utskottet,
att förenämnde anmärkning må, såsom nöjaktigt förklarad, förfalla.
§ 4.
(1841 års Rev.-Ber. pag. 15.. Förkl. 207. 1843 års Rev.-Ber. pag. 68).
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet dervid, att, alltsedan år 1824,
af 2:dra Hufvud-titelns besparingar 2,000 R:dr årligen utgått till Herr Vice
Presidenten i Kongl. Commerce-Uollegium Quiding, hvilken vid sin förflytt¬
Stats-V(skottets Utlåtande, 1V:o 54,
5
ning berörde år från Stats-Secreterare-Embetet för Krigs-Ärenden, jemlikt
Kongl. Brefvet af den 9 Mars 1824, i Nåder hugnades med omtörmälde be¬
lopp under benämning: extra lön.
Utskottet anser visserligen berörde disposition, såsom varande af perma¬
nent egenskap, icke hafva bordt å besparingarne anvisas; men då meranämnde
extra lön blifvit genom ordentlig fullmagt Vice Presidenten Quiding tillförsä¬
krad, hvadan fråga om inställd utbetalning af lönebeloppet nu icke kan.uppstå;
så och enär Rikets sednast församlade Ständer, jemte medgifvande af Kongl.
Maj:ts dispositionsrätt öfver de å Hufvud-titlarne uppkommande besparingar,
härvid fästat det vilkor, att samma besparingar hädanejter icke må begagnas
till bestridande af årliga löner och arfvoden, hvilka böra rätta sig efter den
faststälde Stats-regleringen, samt detta Rikets Ständers beslut, uti underdånig
skrifvelse af den 12 Maj 1841, blifvit hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
mäldt, linner Utskottet
någon serskild åtgärd å Ilikets Ständers sida, i anledning af omför-
mäide före meddelandet af Rikets Ständers nyssnämnde beslut vid¬
tagne åtgärd, icke vara af behofvet påkallad.
% 5.
£1841 års Rev. Ber. pag. 15. Förkl. 207}.
I afseende på ett, jemlikt Kongl. Brefvet den 28 September 1838, Hä¬
radshöfdingen O. Hultberg, för bestridande af Polismästare-tjensten i Stock¬
holm under 3:ne månader, tillagdt arfvode af 300 R:dr utaf 2:dra Hufvud-titelns
besparingar, hafva Revisorerne erinrat, att berörde ersättning rätteligen bordt
Hultberg tillkodokomma af anslagssumman för Polisens vidmagthållande i huf-
vudstaden.
Utskottet delar den af Revisorerne sålunda yttrade mening; men då be¬
rörde ersättnings anvisande å besparingarne sannolikt härrört i följd af bristan¬
de tillgång å det för Polisens vidmagthållande i Stockholm fastställde Stats-an-
slag, hvilket åter icke kan af Utskottet bedömas, enär redovisning lör nämn¬
de Stats-anslags begagnande icke underkastas Rikets Ständers Revisorers
granskning, finner Utskottet
någon åtgärd i förrberörde ämne icke vara att vidtaga.
6
Stats-Utshotlets Utlåtande, N:o 54.
§ 6.
(1841 års Rev. Ber. pag. 16. Förkl. 208}.
Hvad angår Revisorernes anmärkning, rörande en förefunnen skillnad,
tili belopp af 145 R:dr 24 sk., med derunder begripna 34 tunnor spanmåi,
emellan de af Kongl. Maj:t för Charta-Sigillata-Contoret utfärdade årliga sta¬
ter samt Rikets Ständers för samma Contor fastställde stat, så enär Kongl.
Maj:t, uti Dess vid innevarande Riksdag aflåtne Nådiga Proposition om Stats-
Verkets tillstånd och behof, föreslagit, att ett berörde skillnad motsvarande an¬
slag må å ordinarie stat uppföras, har Utskottet i förevarande ämne sig yttrat,
i sammanhang med frågan om reglering af utgifterne under Riks-Statens 7:de
Hufvud-titel.
§ 7.
(1841 års Rev. Ber. pag. 16. Förkl. 208. 1843 års Rev. Ber.
pag. 69. Förkl. 6}.
Revisorerne hafva vidare anfört: att den år 1837 å 3:dje Hufvud-titeln
(Försvars-Verket till lands} uppkomne brist af 29,741 R:dr 7 sk. 3 rst.
blifvit år 1839 genom från Kongl. Krigs-Collegium levererade medel titeln
godtgjord med ett öfverskott af 802 R:dr 4 sk. 11 rst.; att vid 1839 års
slut å samma Hufvud-titel förefunnits en brist af 62,114 R:dr 4 sk. 4 rst.,
hvilken likväl vid utgången af år 1840 minskats till 15,826 K:dr 32 sk. 6
rst.; samt att, enär under år 1841 måste anordnas 107 R:dr 24 sk., tillhöran¬
de 1840 års 3:dje Hufvud-titel, hade den egentliga bristen vid 1841 års slut
utgjort 15,934 R:dr 8 sk. 6 rst., hvilket belopp, på grund af Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse den 12 Maj samma år. blifvit inom linien uppfördt.
Med åberopande af hvad ofvanföre under § 1 blifvit yttradt, hemställer
Utskottet,
att ifrågavande å f. d. 3:dje Hufvud-titeln uppkomne brist må intill
nästinstundande Riksdag uti Stats-Verkets räkenskaper fortfarande
inom linien balanceras.
§ 8.
(1841 års Rev. Ber. pag. 16. Förkl. 209. 1843 års Rev. Ber.
pag. 70. Förkl. 7}.
Af Revisorerne är vidare anmäldt, att, på grund af Kongl. Brefvet dea
Stats-Utskottets Utlåtande, IV;o 54.
7
11 Aug. 1837, Herr General-Lieutnanten m. m. Lorichs, i egenskap af till¬
förordnad Ordförande i Kongl. Krigs-Hof-fiätten, under hvartdera af revisions¬
åren utaf 3:dje Hufvud-litelns besparingar uppburit ett månadtligt arfvode,
stort 100 R:dr.
Utskottet får i anledning häraf anföra, att då, enligt Rikets Ständers
skrifvelse af den ö October 1834, N:o^l50, Kongl. Maj:t varit oförhindrad att
till årliga arfvodens meddelande använda de å Hufvud-titlarne uppkommande
besparingar, samt det af Rikets sednast församlade Ständer, uti underdånig
skrifvelse af den 12 Maj 1841, N:o 332, anmälde beslut, hvarigenom Kongl.
Majrts dispositions-rätt öfver nämnde besparingar i så måtto inskränkts, att
desamma hädanefter i intet fall må begagnas till bestridande af utgifter utaf
permanent egenskap, eller till årliga löner och arfvoden, icke lärer kunna tilläg¬
gas retroactiv tillämpning, hemställer Utskottet,
att Revisorernes förrberörde anmälan icke må till någon åtgärd å Ri¬
kets Ständers sida föranleda.
§ 9.
(1841 års Rev. Ber. pag. 17. Förkl. 210. 1843 ars Rev. Ber. pag. 73.)
1 afseende på det årliga belopp af 160 R:dr, hvilket, enligt Kongl.
Brefvet af den 18 October 1836 , blifvit Chefen för Topografiska Corpsen i
Nåder tillagdt, att, såsom ersättning för det ökade besvär, han genom telegraf¬
inrättningen fått vidkännas, utgå af 3:dje Hufvud-titelns anslag för oförutsedda
militärbehof, hafva Revisorerne såsom origtighet i bokföringen anmärkt, att be¬
rörde utgift under hvartdera af åren 1838—1841 anordnats af anslaget för
Topografiska Corpsen, emot ersättning af de för oförutsedda militärbehof an¬
visade medel; hvarjemte Revisorerne funnit ifrågavarande utgift böra, likasom
öfriga för telegraf-inrättningen utgående kostnader, drabba postmedlen, på del
att ä ett ställe i räkenskaperne må blifva synlige de för nämnde Inrättning
belöpande utgifter.
Vid det af Kongl. Stats-Contoret upplysta förhållande, att nemligen
meranämnde Chefen för Topografiska Corpsen beviljade anslag utgjort dels
ersättning för ökadt besvär med telegraf-inrättningen, dels ock fyllnad i den
lön honom efter Stat borde tillkomma, men hvartill statsanslaget ej förr, än,
dter verkställigheten af några vid Corpsen beslutade indragningar, lemnade
full tillgång, synes, efter Utskottets tanka, anledning icke hafva saknats till
8
Stats-Utskotlets Utlåtande, N‘.o 54
beloppets anvisande å anslaget för oförutsedde militärbehof; och kommer för
öfrigt, enligt hvad Kongl. Stats-Contoret uppgifvit, den anmärkte origtigheten
vid bokföringen att försvinna genom utgiftens öfverförande från Topografiska
Corpsens till oförutsedda utgifts-anslaget. Deremot anser sig Utskottet böra
tillstyrka,
att. till beredande af lättad öfversigt utaf de för Telegraf-anstalterne
i Diket utgående kostnader, Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i
underdånighet hemställa, att samtlige för ifrågavarande anstalter be«
helliga utgifter hädanefter må af Postverkets medel bestridas.
§ 10.
(1841 års Rev. Ber. pag. 19. Förkl. 211.)
Revisorerne hafva anmärkt, att, på grund af Kongl. Brefvet den 3 Mare
1837, blifvit af anslaget för byggnader och reparationer i landsorterne åren
1838 och 1839 utbetalde tillsammans 2,095 R:dr 40 sk. för iståndsättande af
brandredskapen vid Corrections-inrättningen å Långholmen, hvilka utgifter, elter
Revisorernes tanka, bordt utgå af de för fångvården i allmänhet anvisade medel.
Lika med Revisorerne, anser Utskottet skäl desto mindre hafva varit för
handen att med förenämnde helt och hållet främmande utgifter belasta anslaget
förtbyggnader i landsorterne, sorn detta anslag erfordrats för sådana kostnader,
hvartill detsamma egentligen varit afsedt; och får Utskottet af sådan anled¬
ning föreslå,
det ville Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att de utgifter, som framdeles finnas behöflige för Corrections-inrätt-
ningarnes i Riket underhåll, må anvisas å det på Riks-Statens nu¬
varande 2:dra Hufvud-titel uppförde anslag till fångars vård och
underhåll.
§ 11.
(1841 års Rev. Ber. pag. 19. Förkl. 212.)
Med anledning af Revisorernes erinran , att de , på grund af Kongl.
Brefvet den 15 Febr. 1834, af anslaget för byggnader och reparationer it
landsorterne år 1838 anordnade 2,694 R:dr 7 sk., att användas till byggnader
vid Ottenby Stuteri, icke bordt belasta nämnde byggnads-anslag, utan deremot
utgå af de för Stuterien anvisade medel, har Utskottet, instämmande i denna
Revisorernes mening, funnit sig böra hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande, iV.o 54.
9
det måtte Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära ,
att de för uppförande och reparation af byggnader vid Kronans Stu¬
terier erforderliga kostnader niå hädanefter bestridits af det för Stute¬
rien å Stat uppförde anslag.
§ 12.
(1841 års Rev. Ber. pag. 19. Förkl. 212. 1843 års Rev. Ber.
pag. 76. Förkl. 13.)
Af Revisorerne är vidare anmäldt, att å anslaget för Observations-
®ch Uppbörds-procenter blifvit, enligt Kongl. Stats-Contorets förordnanden, i
räkenskaperne afförde år 1839 tillsammans 20,551 R;dr 34 sk. 6 rst., utgö¬
rande Stats-verket för åren 1823—1839 påförde kostnader af provision, porto
och stämpelafgift uti de med Handelshuset Luis lk Jencquel och sedermera
Bankieren G. Jencquel i Hamburg löpande räkningar, äfvensom under åren
1840 och 1841 af nyssnämnde anslag för dylika kostnader utgått ett samman¬
räknad! belopp af 1,325 R:dr 18 sk. 10 rst.; och hafva Revisorerne yttrat
den åsigt, att berörde utgifter bordt drabba anslaget för Minister-Staten samt
de Titlar, hvaraf Hamburger Banco utbetalas.
Utskottet, som jemväl för dess del icke finner lämpligt att omförmälde
provisions- m. fi. kostnader bestridas af anslaget för Observations- och Upp¬
börds-procenter, men deremot anser, att större ordning, äfvensom en lättare öf¬
versigt af förvaltningen skulle vinnas, derest alla till ett och samma föremal
hörande serskilde utgifts-poster varda på ett ställe bokförde, får, i öfverens¬
stämmelse med denna åsigt, hemställa,
det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om Nådig befallning till vederbörande, att de kostuader af provision,
postporto och stämpel-afgift, hvilka för inköp och remitterande af
växlar i utländskt mynt hädanefter kunna Stats-verket tillskyndas,
böra påföras samma anslag, hvaraf den utgift bestridts , i och för
hvilken dylika kostnader egt rum. .
§ 13.
(1841 års Rev. Ber. pag. 22. Förkl. 215. 1843 års Rev. Ber.
pag. 78. Förkl. 14).
Af räkenskaperne öfver anslagen till publika hus och byggnader i
Stockholm hafva Revisorerne funnit, att till ränte- och capital-afbetalning å lån,
Bth. till R. St. Prot. 1844. 4 Sami i Afd. 18 Haft. 2
10
Stets-Utsliottels Ullåtande, N:o 54.
upptagne för bestridande af kostnaden för Lejonbackens ombyggnad, blifvit af
Byggnads-anslaget för Kongl. Slottet under revisionsåren nlbetalde tillsam¬
mans 39,736 R:dr'^41 sk. 4 rst., samt att, med iagttagande af hittills följde
amorteringssätt, den återstående skulden i och för nämnde ombyggnad , utgö¬
rande vid 1841 års slut 71,803 R:dr, föist efter flere års förlopp kunde varda
till fullo liqviderad; och hafva Revisorerne derjemte dels fästat uppmärksamhet
å angelägenheten deraf, att anslaget för Stockholms Slott blefve från berörde
ansenliga utgift hefriadt, dels yttrat den åsigt, att samma anslag lämpligen
borde till l:sta Hufvud-titeln öfverilvttas.
Som Kongl. Maj:t, uti Dess vid innevarande Riksdag aflåtne Nådiga
Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof, föreslagit, att de för Kongl.
Slottet i Stockholm erforderliga anslag måtte på Eiks-Statens Irsta Hufvud-
titel uppföras, samt Utskottet förmodar, att sådant varder af Rikets Ständer
bifallet, finnér Utskottet
Revisorernes erinran i denna del icke påkalla vidare åtgärd.
Men då Utskottet, lika med Revisorerne, anser det vara af synnerlig
vigt, att berörde statsanslag, utan att betungas med omförmälde serskilde ut¬
gift, uteslutande användes för det deimed afsedde ändamål, eller Kongl. Slottets
underhåll, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, till liqviderande af den räntebärande skuld,
hvarför Stats-verket i och för Lejonbackens ombyggnad häftar, och
hvilken skuld, enligt den upplysning, LTtskottet sig förskaffat, under
den 1 sistlidne Augusti utgjorde ett återstående capital-belopp af
57,500 Frdr, oberäknadt oguldne räntor, å Riksgälds Contoret anvisa
ett motsvarande anslag.
§. 14.
(4841 års Rev. Ber. pag. 23. Förkl. 216. 1843 års Rev. Ber.
pag. 78. Förkl. 14.}
Revisorerne hafva anmält, hurusom, genom Kongl. Brefvet den 24 Mars
1832, aclie-egarne i Höganäs Stenkolsverk fått sig tillförsäkradt ett årligt bi¬
drag af 0:de Hufvud-titeln, till betäckande af räntan efter 5 procent å det lån,
scm Bolaget till ett maximum af 120,600 R:dr, genom egen försorg, egde att
upptaga, under villkor, bland annat, att Directionen, å Bolagets vägnar, för-
bunde sig att afbetala minst 10,000 R:dr cm året, i följd hvaraf det beviljade
Slatt-UtskotleU Utlåtande, N:o 54.
It
ränte-bidraget komme alt i samma mön minskas; att, sedan capital-afbetalnin-
garne och rån te-bidragen fortsatts intill den i April 1837 , samt ränta erlagts
till nämnde tid å en caj»ital-återstod af 100,000 Hulr, hade Kongl. Maj:t, i
anledning af Direclionens underdåniga anhållan om anstånd med afbetalningen å
. A •
ifrågavarande lån, enligt Nådigt Bref af den 27 April 1838, täckts medgifva,
att, oaktadt capital-afbetalningen för åren från d. 1 April 1837 till d. 1 April
1839 inställdes, Bolaget likväl finge för dessa 2:ne år uppbära enahanda an¬
slag till räntans liqviderande, sorn genom 1831 års Kongl. Bref blifvit, under
vilkor af oafbruten capital afbetalning, bestämdt; i följd hvaraf och under åren
1838 och 1839 til! Höganäs Bolag af 9uie ilufvud-titeln årligen utbetalts
5,000 Hulr, samt att, vid pröfning af Directionens underdåniga ansökning om
ytterligare anstånd med den stadgade capital-afbetalningen, Kongl. Maj:t, uti
Nådigt Bref af den 20 Juni 1840, förklarat samina ansökning icke kunna bi¬
fallas annorlunda, än att anståndet ej föranledde till högre ränte-utgift, än som,
efter förut bestämde grunder, borde utgå, i händelse capital-afbetalniiigarne i
föreskrifven ordning verkställdes, samt att följaktligen en successiv årlig
minskning af 500 B:dr dädanefter borde ega rum i Ntats-verkets bidrag till
läiite-liqvideii berörde år; varande derefter dylika räntebidrag till Bolaget ut-
betalde år 1840 med 5,000 R:dr och är 1841 med 4,500 R:dr. Revisorer»»
hafva härvid, jemte framställning af de fördelar, hvilka genom nämnde utbe¬
talningar från 9:de Hufvud-titeln, oaktadt anstånd lemnats med skuldens amor¬
tering. blifvit Bolaget tillskyndade, yttrat den åsigt, att ifrågavarande ränte¬
bidrag borde helt och hållet upphöra, derest Bolaget ej verkställde de stadga¬
de capital-afbetalningarne.
Genom underlåtenheten att i behörig ordning fullgöra den uti Kongl.
Brefvet den 24 Mars 1832 föreskrifne amortering af Höganäs Bolags skuld,
har Bolaget visserligen, efter Utskottets tanka , förverkat anspråk på fortsatt
tillgodonjutande af det genom samma Kongl. Bref Bolaget tillförsäkrade stats¬
anslag, äfvensom ostridigt är, att räntebidragets fortfarande till oförminskad!
belopp under 3:ne år beredt Bolaget en väsendtlig förmon utöfver hvad som
ursprungligen varit afsedt; men då Kongl. Maj:t, genom Dess Nådiga Bref
af den 20 Juni 1840, numera stadgat, att en successiv årlig nedsättning af
statsbidraget ovilkorligen skall ega rum, samt, efter hvad Utskottet inhemta*,
Höganäs Bolags ifrågavarande skuld genom skedde afbetalning»!- förminskat*
till 60,000 R:dr; så och enär det under innevarande rår till Bolaget utbetalde
ränte-bidrag, utgörande 3,000 R:dr, sålunda motsvarar fem procents ränta i
berörd# eapital-återstod, anser sig Utskottet böra hemställa,
12
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
att Revisorerne förenämnde anmärkning icke må till någon åtgärd å
Rikets Ständers sida föranleda.
§ 15.
C1841 års Bev. Ber. pag. 24. Förkl. 217. 1843 års Rev. Ber.
pag. 79. Förkl. 14.}
Revisorerne, som inhemtat, att, på grund af serskilde Kongl. Bref,
utaf 9:de Hufvud-titeln utgått under hvartdera af revisions-åren 2,000 R:dr
lill Sjömätningar äfvensom under åren 1840 och 1841 ett belopp af 1,000 R:dr
årligen för Sjö-charteverkets fortsättande, hafva ansett dessa utgifter egentligen
tillhöra Handels- och Sjöfarts-fonden.
Ehuru nyssnämnde utbetalningar egt rum för åtgärder, hvilka till en
del afse handelns oell sjöfartens befrämjande, hvadan desamma följaktligen
icke kunna anses för berörde Hufvud-titel främmande, har Utskottet likväl
funnit den af Revisorerne framställde åsigt icke sakna skäl, och får sålunda
hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
att de bidrag af allmänna medel, hvilka hädanefter kunna finnas nö¬
dige för anställande af Sjömätningar och utgifvandet af Sjö-chartor
ina varda a Handels- och Sjöfarts-fonden anordnade.
§ 16.
(1841 års Rev. Ber. pag. 24. Förkl. 217. 1843 års Rev. Ber. pag. 80.)
I anledning af hvad Revisorerne anfört, angående förhållandet med de
till Herr Presidenten m. m. Westerstrand och Stats-Secreteraren för Handels-
och Finance-Ärenden, i ändamål att förräntas, anordnade äldre Depositions-
medel, har Kongl. Stats-Contoret upplyst, att det af dessa medel till Commi-
terade för förvaltande af Stats-Tidningens anslag meddeltde lån numera blifvit
till capital och ränta återbetaldt, samt att, efter det verificerad redogörelse för
depositions-medlens förvaltning blifvit af Herr Presidenten Westerstrand till
Kongl. Maj:t i underdånighet afgifven, Kongl. Maj:t under den 23 Februari
1842 i Nåder förordnat, att depositions-medlens förräntande dädanefter borde
besörjas af Kongl. Stats-Contoret och säkerhets-handlingarne i Kongl. Ränte¬
kammaren förvaras.
Stats-Utskottet» Utlåtande, IV:o 54. 13
De rörande depositions-inedlens förvaltning sålunda meddelde föreskrif¬
ter anser Utskottet
icke föranleda någon erinran.
I fråga om framtida dispositionen af de till Kongl. Stats-Contoret hit¬
tills influtne depositions-medel, har Utskottet, i anledning af Kongl. Maj:ts i
ämnet aflåtne Nådiga Proposition, afgifvit serskildt utlåtande, hvartill Utskottet
således nu får hänvisa.
Genom Kongl. Brefvet till Stats-Contoret af den 8 October 1828, stad¬
gas, att de för enskildes räkning i Landt-Ränterien deponerade medel böra,
sedan desamma i tio år derstädes innestått, uppsägas till återlyftning hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande inom natt och år från derom utfärdad Kungörelse,
samt att de af nämnde depositions-medel, till hvilkas uttagande någon sig icke
i behörig ordning anmälde, skulle, efter den föreskrifne tidens förlopp, insän¬
das till Kongl. Stats-Contoret, hvarefter den eller de, som af gällande orsaker
öfverskridit den utsatte terminen, ega att hos Stats-Contoret, derest de sin
rätt vederbörligen styrka, de insatte medlen utbekomma. Den enskildes rätt
till återlyftning af gjorde depositioner är sålunda, enligt ofvanberörde Författ¬
ning, till tiden obegränsad; men då en inskränkning i denna rättighet, efter
Utskottets tanka, synes af behofvet påkallad, hvarigenom Stats-verket, hvilket
icke lärer biliigtvis kunna tillförbindas att! i all framtid hålla depositions-
medlen vederbörande egare tillhanda, blefve efter någon bestämd längre tids
förlopp från återbetala ings-skyldighet befriad!, har Utskottet trott sig böra
hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla ,
det täcktes Kongl. Maj:t i Nådigt öfvervägande taga, huruvida icke,
medelst bestämmande i lagenlig ordning af en viss prsescriptionstid
för ifrågavarande depositions-medels återlyftning, desamma må för
framtiden kunna, så väl till capital som ränta, till statsmedel omsättas.
§ 17.
(jl841 års Rev. Ber. pag. 25. 1843 års Rev. Ber. pag. 80).
Revisorerne, som funnit, att under hvartdera af Revisions-åren utbetal¬
ningar från Allmänna Indragnings-staten egt rum af 1000 R:dr årligen till
hyra för de af Ofver-Ståthållare-Embetets Canzli samt Slotts-Rätten för
Stockholms Slott och Stad begagnade Embetsrum, uti den så kallade Vestin-
14
Stals-Ulskotlets Ullålande, N:o 54.
ska egendomen, liafva i afseende härå erinrat, att tjenlig local i Kronans hus
syntes hafva kunnat, utan Indragnings-statens betungande med nyssnämnde
icke obetydliga utgift, för dessa embetsverk anskaffas,
Som, i följd af Slotts-Rättens för Stockholms Slott oell Stad, enligt
Kongl. Brefvet af den 10 sistlidne April, beslutade indragning, behofvet af
local för denna Domstol kommer att upphöra, lärer följaktligen någon nedsättning
uti beloppet af omförmälde hyresbidrag kunna för framtiden ega rum; och då,
efter hvad den uti 1843 års Revisions-Berättelse (pag. 128 och följ.) intagne
förteckning å Kronans i Stockholm befintliga hus och byggnader utvisar, nå¬
gre deribland, dels helt och hållet, dels till någon del. äro åt enskilde personer
emot hyra upplåtne, har Utskottet af detta förhållande Jjemtat anledning
föreslå
Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, huru¬
vida icke, till besparing af ofvannämnde, utaf Allmänna Indragnings-
staten årligen utgående, hyresmedel, tjenlig local må kunna uti nå¬
gon af Kronans härvarande byggnader upplåtas till begagnande så¬
som embetsrum för Ofver-Ståthållare-Embetets Canzli.
§ 18,
(1841 års Rev, Ber. pag, 25. Fork!. 218. 1843 års Rev, Ber.
pag. 80. Förkl. 14).
Jemte anmälan, att å anslaget för blesserade Officerare och Under-Of¬
ficerare, utgörande 5,000 R:dr för året, befunnits vid 1841 års slut reserve¬
rade 19,647 R:dr 33 sk. 4 rst., hafva Revisorerne, som ansett giltigt skäl
till detta reserverande icke förefinnas, hemställt, att nämnde behållning måtte,
i liqvid, Riksgälds-Contoret tillgodoföras.
Då Rikets sednast församlade Ständer, uti underdånig skrifvelse af den
12 Maj 1841, N:o 332, förklarat, att de å Riks-Statens Hufvud-titlar upp¬
kommande besparingar, hvilka ett år reserveras, må ett följande år kunna an¬
vändas, samt berörde Kongl. Maj:ts sålunda uttryckligen medgifne dispositions¬
rätt icke eller varit af Rikets Ständer vid föregångne Riksmöten ifrågasatt,
kan Utskottet för dess del icke finna det, i afseende på nu ifrågavarande an¬
slag vidtagne, förfarande, enligt hvilket derå uppkomne besparingar blifvit till
framtida behof reserverade, utgöra föremål för anmärkning. Elier Utskottets
tanka, synes ock mest ändamålsenligt, att den besparade fonden jemväl hädanefter
Slats-Utgholtets Utlåtande, N:o 54,
15
förblifver under Kongl. Stats-Contorets förvaltning, för att, vid möjligen inträf¬
fande behof, kunna till sådane utgifter, sorn med anslaget varit afsedde, dispo¬
neras; och har Utskottet, med tillstyrkande häraf, tillika i ändamål att bereda
fondens ytterligare förkofran, trott sig böra hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
det Kongl. Stats-Contoret måtte få sig i Nåder anbefaldt, att om
förräntande af meranämude å anslaget till blesserade Officerare och
Under-Officerare reserverade medel gå i författning, antingen medelst
inköp af godkände räntebärande obligationer, eller genom utlåning
emot anan fullgod säkerhet.
§ 19.
(1843 års Rev. Ber. pag. 14 och följ., pig. 47 och följ.j)
Beträffande Revisorernes framställning rörande Stats-Verkets så kallade
Reserv-fond och deras i sammanhang dermed gjorde hemställan om samtlige
bevillniugs-medels ingående till Riksgälds-Contoret, äfvensom i afseende på
Kongl. Stats-Contorets af Revisorerne omförmälde förslag, angående desåkal¬
lade Uandt-räntornes beräkning i Riks-Staten såsom inkomster för det år, un¬
der hvilket de inflyta, samt om indelde löners indragning till Stats-Verket
emot ersättning af contanta löne-anslag, får Utskottet tillfälle att sig utlåta uti
de serskilda betänkanden, hvilka i dessa ämnen komma att till Rikets Ständer
afgifvas.
§ 20.
(1843 års Rev. Ber. pag. 67 och 68).
Med stöd af 30 § 2 mom. Riksdags-Ordningen, har Utskottet ansett sig
böra till Constitulions-Utskottets vidare handläggning öfverlemna nedannämn-
de af Revisorerne framställde anmärkningar:
l:o angående Herr Justitiae-Canzlern m. m. Nerman vid dess utnämning
till Landhöfding i Calmare Län tillagd rättighet att, oansedt den honom förut
medgifne befrielse från skyldighet att aftjena begrafningshjelp å Justitine-Can-
zlers-lönen, fortfarande uppbära samma lön, intilldess han komme i åtnjutande af
Landshöfdinge-lönen;
2:o rörande f. d. Stats-Secreterarne Grip och von Hartmansdorff tillerkänd
16
Stats-Utskottets Utlåtande, N;o 54
lätt att, efter Stats-Secreterare-embetenas indragning, bibehålla de med samma
embeten förenade löneförmoner; och
3:o angående Herr von Hartmansdorff förunnad rättighet att, sedan haji
till President i Kongl. Kammar-Rätten blifvit i Nåder utnämd, fortfarande upp¬
bära löne-ersättning såsom f. d. Stats-Secreterare, intilldess Presidents-lönen
kunde honom i behörig ordning tillfalla, ehuruväl begrafningshjelp å Stats-Se-
creterare-lönen icke blifvit af Herr Presidenten aftjenad.
§ 21.
£1843 års Rev. Ber. pag. 68. Förkl. 6).
På grund af serskilde år 1842 aflåtne Kongl. Bref, hade uti 1841 års
Memorial-Böcker blifvit å sistnämnde års besparingar afförda tillsammans 3,263
R:dr 20 sk., för användande till arfvoden åt adjungerade Ledamöter i Kongl.
{Svea och Götha Hof-Rätter, Kammar-Collegium och Kammar-Rätten samt
vicarierande tjenstemän i Kongl. Kammar-Collegium. Jemte det Revisorerne
härvid funnit anmärkningsvärdt, att utgifter, anbefalde år 1842, kunnat uti ett
föregående års räkenskap blifva synlige, hafva Revisorerne, i hvilkas tanka
löneförhöjningar och arfvoden i allmänhet icke borde under tiden mellan Riks-
dagarne ega rum, serskildt ansett nu omförmälde arfvoden icke hafva bordt
förekomma så nyss efter den af Rikets Ständer verkställde Stats-reglering.
I afseende på den af Revisorerne anmärkte oegentlighet uti bokförings-
sättet, har Utskottet inhemtat, att, då den af Rikets sednast församlade Stän¬
der beslutade nya fördelning af Riks-Statens Hufvud-titlar med 1842 års bör¬
jan vidtagit, det af sådan anledning funnits lämpligt att, till undvikande af
oreda och besvär vid bokföringen, uti 1841 års räkenskaper afföra ifrågava¬
rande arfvoden, oansedt deras utbetalning först i början af påföljde år blifvit
anbefalld; och torde, i betraktande häraf,
Revisorernes i denna del gjorde erinran få lemnäs utan afseende.
För öfrigt och enär Rikets Ständer, enligt deras oftanämnde underdåniga
skrifvelse af den 12 Maj 1841, redan förordnat, att de å Hufvud-titlarne upp¬
kommande besparingar icke må begagnas till bestridande af årliga löner och
arfvoden,
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
17
arfvoden, hvilka böra rätta sig efter Rikets Ständers fastställde Stats-reglering,
anser Utskottet
hvad Revisorerne i detta sednare afseende yttrat icke böra till vidare
åtgärd föranleda.
§ 22.
(1843 års Rev. Ber. pag. 70).
Revisorerne hafva vidare förklarat sig instämma uti den af 1839 års
Revisorer och Rikets sednast församlade Ständer uttryckte mening, angående
Krigs-Hof-Rättens upplösning och dess befattnings öfverflyttande på de Kongl.
Hof-Rätterne.
Lika med hvad Revisorerne , äfvensom Rikets Ständer i skrifvelsen N:o
173 af den 19 December 1840, yttrat, anser Utskottet Krigs-Hof-Rättens
sammansättning mindre lämplig och ändamålsenlig i det hänseendet, att blott
En af dess ledamöter måste vara lagfaren. Och enär uti ett väl ordnadt sam¬
hälle böra finnas så få serskilda Domstolar som möjligt, samt, i afseende på
Krigs-Hof-Rätten, fastän varande en Ofver-Domstol, det missförhållande sig
företer, att dess ledamöter, med undantag af den lagfarne, kunna när sorn
helst ombytas, har Utskottet, för åstadkommande derjemte af en besparing för
Stats-Verket trott sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer hos Kongl. Majrt i underdånighet förnya förra
Ständers anhållan, det sådana förändringar i den militära Iagskip-
ningen måtte införas; hvarigenom Krigs-Hof-Rätten kunde upphöra
och dess befattning på Rikets Hof-Rätter öfverflvttas.
§ 23.
(1843 års Rev. Ber. pag. 70. Förkl. 8).
Af denna Revisions-Berättelse och Kongl. Stats-Contorets deröfver af-
gifne underdåniga utlåtande inhemtas, att sedan längre tid tillbaka blifvit till
Hans Excellence Herr Grefve G. Löwenhielm, i dess egenskap af Cavalleri-
Jnspectör, utaf den för samma embete anslagna lön årligen utbetalde 3,400
R:dr, hvaremot återstoden 000 R:dr tillgodokommit Herr General-Löjtnanten
Grefve A. O. Mörner, hvilken samma embete förrättar.
Bih. till R. St. Prot. 1844. 4 Sami. i Afd. 18 Haft.
3
18
Stats-Utskottett Utlåtande, iV:o 54.
Enär Herr Grefve Löwenhielm, såsom Svensk och Norrsk Minister i
Paris, uppbär de å Minister-staten i sådant afseende anvisade betydliga löne-
fönnoner, anser Utskottet, lika med Revisorerne, rättvisan påkalla, att för den
tid, detta förhållande fortfar. Herr Grefven frånträder den Cavalleri-Inspectörs-
tjensten åtföljande aflöning: och har Utskottet så väl af detta enskilda fall
som af de uti Revisions-berättelserne omförmälde likartade händelser hemtat
anledning till den hemställan,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Majit täcktes till framtida iagltagande i Nåder förordna,
att vid de tillfällen, då Statens embetsman varda i diplomatiska be¬
fattningar anställde, samt sålunda, utan att från sina embeten endtle-
gas, likväl på längre eller kortare tid blifva förhindrade att bestrida
dertill hörande åligganden, de för embetet å Stat anslagne aflönings-
medlen skola tillkomma den, som under tiden förestår den i diploma¬
tiska värf anställde personens embete; — ordinarie innehafvaren der¬
af dock alltid öppet att, då det diplomatiska uppdraget tilländagå!*, å
nyo inträda i åtnjutande af sin å Stat egande lön.
§ 24.
(1843 års Rev. Ber. pag. 79. Fork]. 40}.
Bland utgifterne å Riks-Statens dåvarande 9:de Hufvud-titel hafva Re¬
visorerne funnit upptagne 3,333 R:dr 16 sk. för en väganläggning från Nås
socken i Dalarne till Wermland, jemlikt Kongl. Brefvet den 20 April 1841,
och 1,500 R:dr till en brobyggnad öfver Bodsjösundet, enligt Kongl. Brefvet
den 24 påföljde Maj, hvilka utgifters sammanräknade belopp anordnats till
Comitéens för Norra Väganläggningar disposition; i anledning hvaraf Revi¬
sorerne yttrat den mening, att, sedan en Styrelse för Allmänna Väg- och Vat¬
tenbyggnader numera blifvit här i Riket inrättad, densamma borde, jemte sina
öfriga åligganden, öfvertaga inseendet öfver de arbeten, hvarför omförmälde
utbetalningar egt rum.
Instämmande uti denna Revisorernes åsigt, får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om Comitéens för Norra Väg-anläggningarne indragning och dess
befattnings öfverflyttande på Styrelsen för Allmänna Väg- och Vat¬
tenbyggnader.
Stats-Utskotleti Utlåtande, N:o 54.
19
§ 25.
(1843 års Rev. Ber. pag. 81. Förkl. 15).
Sorn. enligt en vid Kongl. Ränte-Kamrnarens hufvudbok för år 1841
fogad utredning, åtskilige från år 1774 till och med 1817 å Banken utfärdade
assignationer, till sarnmaoräknadt belopp af 280 R:dr 1 sk. 10 rst., funnits än¬
nu oinlöste, hafva Revisorerne, enär det icke syntes sannolikt, att dessa assig¬
nationer någonsin blifva till inlösen företedde, fästat uppmärksamhet å detta
förhållande, på det åtgärder måtte vidtagas för beloppets återdebitering.
1 anledning häraf tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t i Nådigt öfvervägande taga, huruvida icke,
genom bestämmande af en viss pratscriptionstid för ifrågavarande as-
signationers uppvisande, i ändamål af liqvid, beloppet utaf dem, hvil¬
ka icke inom den utsatta tidens förlopp i Banken företes, sederme¬
ra må komma Stats-Verket tillgodo.
§ 2G.
(1843 års Rev. Ber. pag. 82. Förkl. 21).
Enär Rikshufvudboken, fastan med sorgfällighet och ordning, efter det
stadfästade formuläret, förd, likväl syntes sakna de egenskaper, hvilka utgjor-
det väsendtligaste vid all räkenskap, nemligen enkelhet och tydlighet, hafva
Revisorerne, i betraktande af svårigheten att åstadkomma förslag till ett annat
bokföringssätt och då nya methoder i detta afseende ej eller borde, utan en
föregången noggran pröfning, antagas och följas, ansett sig böra hemställa,
huruvida icke skäl vore för handen att utfästa en belöning för den, som inom
någon viss bestämd tid uppgåfve det mest enkla, lättfattliga och dock tillfyl¬
lestgörande formulär för denna vigtiga räkenskap.
Instämmande i denna af Revisorerne yttrade åsigt, får Utskottet till*-
styrka
att Rikets Ständer ville å förrberörde framställning fästa Kongl. Maj:ts
Nådiga uppmärksamhet, med underdånig begäran, det täcktes Kongl.
Maj:t, på sätt i Nåder pröfvas lämpligt, låta i hänseende till nu va-
20 Stals-Ulskattets~_ Utlåtande, N:o 54.
rande formulär för Rikshufvudboken vidtaga de förändringar, hvilka
kunna anses ledande till en fullständigare och lättare öfversigt af
Stats-medlens förvaltning.
Charla-Sigillata- Verket.
§ 27.
(A841 års Rev. Rer. pag. 29. Förkl. 218}.
Af Charta-Sigillata* Verkets räkenskaper hafva Revisorerne inhemtat,
att, sedan längre tid tillbaka, de genom f. d. Krigs-Expeditionen utfärdade
General-Löjtnants-, General-Majors- och General-Adjutants-fullmagter belagts
med stämpladt papper till lägre belopp, än som för Ofverste-fullmagter'utgått;
varande detta missförhållande föranledt deraf, att, då numera ingen lön linnes å
stat uppförd för förstnämnde 3:ne högre militär-grader, vederbörande redogöra¬
re, vid beräkningen af Charta-Sigillata och Canzligebuhr, ansett böra tagas till
grund den för Generalitetet förut gällande aflönings-stat, upptagande för
Fältmarskalk och General 666 R:dr 32 sk., General-Löjtnant 600 R:dr och
General-Major 533 R:dr 16 sk. Revisorerne hafva härvid erinrat, att, då
fullmagter å berörde militär-grader numera endast kunde anses lika med så
kallade car anters fullmagter, borde, med tillämpning af 5 $ uti 1835 års Char-
ta-Sigillata-Förordning, den för dessa fullmagter belöpande egentliga charta-
sigillata nu förhöjas till dubbla värdet utaf den chana-sigillata, hvarmed full-
magterne, derest de varit utfärdade å beställningar i verklig tjenst, skolat
beläggas.
Utskottet får i anledning häraf upplysa, att, sedan den af Ofver-Revi-
sions-Departementets Civil-Räkenskaps-Contor gjorde anmärkning vid den uti
f. d. Krigs-Expeditionen vid charterandet af ifrågavarande fullmagter följde
beräkningsgrund blifvit af Kongl. Kammar-Rätten afslagen, men Kongl. Kam¬
mar-Rätten likväl funnit sig böra underställa frågan Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning, så har Kongl. Maj:t, under 18 December 1843, i Nåder förordnat,
att tills vidare och intill dess nya löneregleringar eller andra omständigheter
kunna föranleda ett förändradt stadgande, så väl den egentliga Charta-Sigillata-
afgiften, sorn det stämplade papper, hvilket motsvarar Canzligebuhr och sigill-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
21
penningar borde från och med 1844 års början beräknas för Fältmarskalks,
General-Löjtnants och General-Majors fullmagter efter den för Fördelnings-
Generaler nu i Stat anslagne lön eller 3,000 R:dr och för General-Adjutants-
fullmagter efter Chefs-lönen vid Kronprinsens Husar-Regemente. Då det i
ofvanberörde afseende anmärkte missförhållande sålunda blifvit afhjelpt, anser
Utskottet
Revisorernes förevarande framställning icke påkalla vidare åtgärd.
S 28.
(jl 841 års Rev. Ber. pag. 30. Förkl. 218. 1843 års Rev. Ber.
pag. 85. Förkl. 16.)
Med afseende å det betydliga antal fullmagter och resolutioner, hvilka,
enligt räkenskaperne, befunnits outlöste, såsom exempel hvarpå åberopats, att
vid 1839 års slut i f. d. Krigs-Expeditioneu qvarlegat 135 st. före den 31
December 1838 och till en del redan år 1835, utfärdade fullmagter och reso¬
lutioner, hafva Revisorerne, enär det vore af vigt, att Stats-verket erhölle
dess påräknade inkomster, hemställt, att strängare åtgärder måtte användas
till charta-sigillata-medlens indrifvande.
Enligt Utskottet meddelad upplysning, hafva, med undantag allenast af
en fullmagt och en resolution, samtlige ofvanberörde uti f. d. Krigs-Expedi-
tionen qvarliggande fullmagter och resolutioner numera blifvit utlöste, eller ock
det för desamma belöpande stämplade papper, i anseende till vederbörandes
dödsfall eller behörigen styrkte fattigdom, afskrifvits. Då för öfrigt 11 §.
2 mom. af 1841 års nu gällande Kongl. Förordning, angående stämplade
pappers-afgiften, uttryckligen stadgar, att icke någon må i tjenst insättas eller
tillgodonjuta honom tillagde löneförmoner och rättigheter, innan han fullmagten
eller förordnandet på behörigt stämpladt papper uppvisat, hvilket stadgande ,
efter Utskottets tanka, innefattar all erforderlig controll derå, att sådane full¬
magter och förordnanden, hvilka afse verklig beställning å Stat eller eljest
berättiga till uppbärande af lön och arfvode, varda i vederbörlig ordning ut¬
löste, hvartill kommer, att den redogörarne för charta-sigillata-uppbörden inom
Kongl. Maj:ts Canzli tillkommande rättighet att sig tillgodoberäkna provision
för utlemnadt stämpladt papper tillika utgör en ytterligare anledning för desse
tjenstemän att i möjligaste måtto påskynda indrifningen af lösen för utfärdade
expeditioner, anser Utskottet
något serskildt förslag, i afseende på Revisorernes ofvannämnde fram¬
ställning, från Utskottets sida icke erfordras.
22
Stat s-U t slott et» Utlåtande, N:o 54.
Kongl. Mynt-Verket.
§ 29.
(1841fårs Rev. Ber. pag. 34. Förkl. 223. 1843 års Rev. Ber.
pag. 90. Förkl. 42}.
Revisorerne kafva fästat uppmärksamhet dervid, att Ofver-Direktören
för Mynt- och Controll-Verken N. IV. Almroth, jemte åtnjutande af den för
nämnde tjenst anslagne lön och öfrige förmoner, fått under revisionsåren fort¬
farande uppbära det arfvode, stort 1000 K:dr, med derunder inbegripne 95
tunnor spanmål, hvilket, enligt Kongl. Brefvet den 9 Maj 1835, blifvit honom
tillagdt såsom ersättning för dess tillsyn vid de för Kongl. Mynt verkets istånd-
sättande erforderliga byggnads-, reparations- och machineri-arbeten; i afseende
hvarpå Revisorerne yttrat den mening, att, då vilkoren för detta arfvodes bibe¬
hållande numera upphört, sedan Mynt-verket blifvit bragt i det skick, att der¬
städes icke förekomma andra reparationer och machin-tillverkningar, än sådana,
som vid en inrättning af denna beskaffenhet i all framtid årligen måste ega
ruin, ifrågavarande serskilda arfvode icke eiler bordt Ofver-Direktören för be¬
rörde tid tillgodokomma.
Utskottet har för dess del visserligen funnit, det Revisorerne icke sak¬
nat giltigt skäl för deras i detta ämne gjorda framställning; men då, jemlikt
Kongl. Brefvet af den 23 Februari 1842, Öfver-Direktören Almroth fått sig i
Nåder tillerkänd rättighet att det honom , genom Kongl. Brefven den 2 Nov.
1833 och 9 Maj 1835 tillagde omförmälde arfvode framgent åtnjuta, så länge,
han fortfar med den serskilda tillsynen å de till Mynt-verket hörande bygg¬
nader och machinerier, jemte ledningen af den å Myntet befintliga mechaniska
verkstad, anser Utskottet
någon åtgärd uti förenämnde fråga icke vara att å Rikets Ständers
sida vidtaga.
% 30.
(1841 års Rev. Ber. pag. 35. Förkl. 224. 1843 års Rev. Ber.
pag. 91. Förkl. 48}.
Enär så väl 1841 som 1843 års Revisorer förnyat de vid föregående
revisioner framställde anmärkningar, rörande ofullständigheten uti Mynt-verkets
Stats-Ulkoltets Utlåtande, N:o 54.
23
räkenskaper, Sä oell ehuruväl, på sätt Öfver-Direktörens vid Mynt-verket ut¬
låtande upplyser, Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref af den 28 Aug. 1841,
förklarat Sig icke tinna skäl att bifalla de af Rikets sednast församlade Stän¬
der uti underdånig skrifvelse den 20 Mars samma år i nämnde hänseende
äskade förändringar, får Utskottet, i öfverensstämmelse med Revisorernes för¬
slag, hemställa,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder förständiga Styrelsen öfver Mynt¬
verket, att för framtiden låta uti Myntverkets Hufvudböcker inrätta
dels serskilde conti, utvisande så väl myntningen al guld, silfver och
koppar hvar för sig. som hvarje myntsort serskildt, äfvensom till
hvad belopp nya eller utvidgade machiner uppgått, dels ock fullstän¬
digt inventarii-conto, samt ett Vinst- och Förlust-conto öfver rnynt-
ningen af de serskilde metallerne och deras olika myntsorter.
§ 31.
(1841 års Rev. Ber. pag. 35. Förkl. 220. 1843 års Rev. Ber. pag. 89.)
Revisorerne hafva anmält, att sedan, i anledning af Rikets Ständers
.... • mT/'
begäran uti underdånig skrifvelae af den 20 Mars 1841, Kongl. Maj:t i Nå¬
der anbefallt Kongl. Stats-Contoret att afgifva utlåtande, huruvida 1836 års
Kongl. Reglemente för Myntverket kunde i ett eller annat afseende tarfva
jemkning, förtydligande eller rättelse, så har Kongl. Stats-Contoret den 30
Juni sistlidne år till Kongl. Maj:t afgifvit underdånigt förslag till nytt Regle¬
mente för Myntverket, jemte redogörelse för motiven dertill. Ehuru frågan
således nu är beroende på Kongl. Majits Nådiga pröfning, har Utskottet emed¬
lertid, med hänsigt till vigten deraf, att denna för det allmänna magtpåliggande
fråga skyndsamligen varder på ändamålsenligt sätt reglerad, samt i betraktan¬
de jemväl af Revisorernes erinran om behofvet af inskränkning uti den Ofver-
Direktören vid Myntverket, genom Kongl. Brefvet den 10 Aug. 1838, med-
gifna vidsträckta dispositionsrätt rörande Verkets angelägenheter, trott sig böra
föreslå
Rikets Ständer att hos Kongl. Majit i underdånighet begära, dels att
frågan om utfärdande af det nya Reglementet för Mynt-Verket måt¬
te, så snart sig göra låter, varda till afgörande företagen, dels att,
jemte fastställandet af öfriga för myntningens behöriga verkställande
och förlusters undvikande erforderliga controller, den föreskrift måtte
24
Ståts-Utskottets Utlåtande, 2\!:o 54'
uti Reglementet i Nåder meddelas, att, vid in- och ut-probering af
silfver och andra metaller, en och samma method alltid skall begagnas.
Spcinmåls Creditit-fonden.
§ 32.
(1843 års Rev. Ber. pag. 99. Förld. 18}.
Revisorerne hafva anmält, att, sedan Kongl. Majit, i öfverensstämmelse
med de uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 20 Januari 1841
bestämde grunder, genom Circulär-Bref den 19 Januari nästpåföljde år, anbe¬
falld1, Bess Befallningshafvande i de Län, hvilkas invånare häftade för skul¬
der, i följd af erhållen undsättnings-spanmål, att anställa behörig undersökning
till beredande af skuldernas indrifning eller afskrifning, så hade underrättelser,
angående de i sådant afseende vidtagne åtgärder, numera ingått från samtlige
ifrågavarande Län, med undantag af Vesterbottens, derifrån, oaktadt aflåtne
påminnelser, någon redovisning i förevarande ämne ännu icke blifvit afgifven.
I afseende på verkställigheten af de utaf Rikets Ständer, såsom villkor
för den år 1834 beviljade l/3:dels afskrifning af spanmåls-undsättnings-skulder
inom Norrbottens och Westerbottens Län meddeldte föreskrifter om Bistrict-
inagaziners inrättande uti berörde 2:ne Län, hafva Revisorerne derjemte upp¬
lyst, att till Districts-magazinerne uti Norrbottens Län endast 1,304 t:r 10i/4
kappar spanmål levererats, samt att inom Westerbottens Län icke ens någon
början härtill blifvit gjord.
Med afseende å sålunda förekomne omständigheter, har Utskottet funnit
sig ega skäl tillstyrka ,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det
täcktes Kongl. Majit ej mindre vidtaga den åtgärd, som af förhål¬
landet kan påkallas, för att tillförbinda Bess Befallningshafvande i
Westerbottens Län att ofördröjligen låta anställa den, i alseende på
Länets undsättnings-skulder, anbefallde undersökning och om förlop¬
pet inkomma med fullständig redogörelse, än ock i Nåder tillse, att
de af Kongl. Majit och Rikets Ständer, i afseende på ifrågavarande
skulders
Stah-Utskottels Utlåtande, N:o 54.
25
skulders indrifning eller afskrifning nieddeldte föreskrifter, och deri¬
bland den angående Districts-magasiners inrättande inom Westerbot¬
tens och Norrbottens Län, må, så snart sig göra låter, bringas till
verkställighet.
Beträffande Revisorernes framställning, rörande sättet för meddelandet af
de spanmåls-undsättnings-lån, hvilka framdeles kunna ifrågakomma, får Utskot¬
tet hänvisa till dess, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om an¬
stalter till behöfvandes undsättning i missväxtår, uti detta ämne afgifue serskil¬
da utlåtande.
S/iogsplanterings-Cassan.
§ 33.
(1841 års Rev. Ber. pag. 42. 1843 års Rev. Ber. pag. 103).
Enligt hvad 1843 års Revisions-Berättelse utvisar, uppgick Skogspian-
ierings-Cassans contanta behållning vid 1841 års slut till 72,692 R:dr 11 sk.
1 rst; och då Utskottet delar den af Revisorerne yttrade tanka om lämplighe¬
ten deraf, att Cassans disponibla andel må göras räntebärande, får Utskottet i
löljd häraf tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
det vederbörande måtte få sig i Nåder anbefaldt att om nämnde me¬
dels förräntande emot fullgod säkerhet gå i författning.
Styrelsen öfver Ekeplantering arne.
§ 34.
(1843 års Rev. Ber. pag. 107).
Med föranledande af Revisorernes gjorde framställning, får Utskottet
tillstyrka,
det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
Bik till R. St. Prat. 18**. 4 Sami. i Afd. 18 Haft. 4
2§
Slats-Utskoltels Utlåtande, N.o 54-.
Nådig befallning till Styrelsen öfver Ekeplanteringarne i Riket att,
till ledning och upplysning vid framtida Stats-revisioner, afgifva be¬
rättelse rörande Ekeplanteringarnes fortgång och de hinder, hvilka der¬
för kunna möta.
Kongl. Post-Verket.
§ 35.
(1841 års Rev. Ber. pag. 49. Förkl. 237. 1843 års Rev. Ber.
pag. 114. Förkl. 52).
Rörande Svenska Post-verkets hos Norrska Stats-Verket egande fordran,
stor 16,485 R:dr 34 sk. 2 rst., hvilken, på grund af Kongl. Brefvet den 11
Juni 1836, i räkenskaperne fortfarande balanceras, har Utskottet af Revisions-
handlingarne inhemtat, att Kongl. Norrska Regeringens Finance-, Handels- och
Tull-Departement blifvit under den 28 Augusti 1841 genom Öfver-Post-Di-
rektörs-Embetet påmindt om betalning af ofvanberörde fordran, samt att, en¬
ligt af Departementet lemnad upplysning, afgörandet af denna liqvidationsfråga
hvilade, i afvaktan på resultatet af Departementets under den 17 Februari 1824
till dåvarande Stats-Ministern för Utrikes Ärendena gjorde framställning i
ämnet.
Vid detta förhållande hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, med förnyande af deras, uti underdånig
skrifvelse af den 20 Mars 1841, N:o 269, gjorde begäran, hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att sådane föreskrifter varda i
Nåder meddeldte, hvarigenom godtgörelse för Post-Verkets ifrågava¬
rande, redan under åren 1815, 1816 och 1817 tillkomna, fordran må
kunna erhållas.
§ 36.
(1841 års Rev. Ber. pag. 49. Förkl. 238).
Beträffande Revisorernes erinran, att bland verificationerne för Post-
Verkets Hufvudböcker saknats så kallade Post-protoeoll eller breflistor från
Stockholms Post-Contor, får Utskottet anmäla, att Kongl. Maj:t, uppå Ofver-
Pcst-Direktörs-Embetets underdåniga hemställan, jemlikt Nådigt Bref af den 6
Stats-Utskottels Utlåtande, IV:o 54-.
27
April 1842, förordnat, att nämnde Bref-protocoll, äfvensom Controll-journa-
lerne hädanefter borde, jemte Post-Verkets hufvudböcker, till Kongl. Kammar-
Rätten insändas, i följd hvaraf
någon vidare åtgärd i detta hänseende icke erfordras.
§ 37.
(1841 års Rev. Ber. pag. 50).
Den af Revisorerne omförmälde, till Riks-Rätts pröfning hänskjutna. frå¬
ga, angående åtskillige Kongl. Maj:ts Beskickningar vid utländska Hof tillagd
ersättning af postmedlen för utbetald porto har, efter hvad Riks-Rättens hand¬
lingar utvisa, blifvit på det sätt afgjord, att Konungens Rådgifvare från det i
nämnde afseende väckte åtal befriats; hvarföre Revisorernes anmälan i
denna del
från Utskottets sida icke påkallar något vidare yttrande.
§ 38.
(1843 års Rev. Ber. pag. 113. Förkl. 50).
Revisorerne hafva anmärkt, hurusom, i följd af de under åren 184®
och 1841 utom Post-Verkets stat bestridde omkostnader, hufvudsakligen här¬
rörande af nybyggnad och reparation utaf åtskillige ångfartyg, hvilka, åtmin¬
stone till någon del, icke kunde anses för postgångars underhållande behöflige,
en brist uti Verkets inkomster i förhållande till utgifterne under berörde år
uppstått, hvilken måst af föregående årens behållningar fvllas; hvadan desse
sednare, som vid 1839 års slut utgjort 282,314 R:dr 22 sk., vid 1841 års
utgång minskats till 72,936 R:dr 41 sk. 1 rst.
Då, på sätt Revisorerne jemväl erinrat, företag, hvarigenom Post-ver¬
ket betungas med kostsamma och öfverflödiga ångfartyg, måste i sin fortsätt¬
ning ej allenast betaga nämnde Verk tillfälle för utförande af nödiga förbätt¬
ringar i postväsendet och nedsättning i porto-afgiften, utan ock förorsaka svå¬
righet att utgöra det påräknade bidraget till Stats-Verket, liar Utskottet af
Revisorernes ofvanberörde framställning hemtat anledning att föreslå,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
att användandet af Postverkets öfverskottsmedel till byggnad och ut-
28
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 54
rastning af ångfartyg måtte för framtiden endast i de fall ifråga¬
komma, då sådane fartyg för postgångars befordrande finnas ound¬
gängligen behöllige.
Veterinär-Inrättningen i Skara.
§ 39.
fl841 års Rev. Ber. pag. 54.)
De för denna Inrättning aflemnade räkenskaper kafva , enligt livad Re-
visorerne anmält, befunnits sakna ali uppgift angående Inrättningens beskaffen¬
het och de resultat, deraf följt, samt allenast innefatta redovisning för influtne
interesse- och arrende-medel, äfvensom för contanta utgifter till löner m. m.;
hvarförutan förteckning å säkerhets-handlingarne för de utlånte medlen icke
eller varit samma räkenskaper bifogad.
Någon förklaring i anledning af Revisorernes förrberörde anmärkningar
har icke kommit Utskottet tillhanda, hvadan Utskottet jemväl ser sig uturstånd-
satt att närmare bedöma de förhållanden, som röra denna Veterinär-inrättning.
I följd häraf och då anledning emedlertid icke saknas att befara , det mera-
nämnde anstalt i dess nuvarande skick icke bereder orten de fördelar, som
med dess bildande varit åsyftade, finner Utskottet sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det
täcktes Kongl. Maj:t ej mindre förordna om verkställande af full¬
ständig undersökning, rörande Veterinär-inrättningens i Skara närva¬
rande tillstånd och det sätt, hvarpå densamma förvaltas, än ock i
Nåder anbefalla vederbörande att för framtiden hålla noggrann tillsyn
derå, att de med Inrättningen afsedde ändamål i möjligaste måtto
befrämjas; och torde Rikets Ständer i sammanhang härmed i under¬
dånighet begära, dels att en berättelse om resultaten af den ifråga-
ställde undersökningen må varda till Rikets Ständers nästsammanträ-
dande Revisorer öfverlemnad, dels att föreskrift måtte i Nåder varda
meddelad, det räkenskaperne hädanefter böra åtföljas af en förteck¬
ning öfver säkerhetshandlingarse för de af Inrättningens medel ut-
gifne lån.
I
Slats-Ut&lioltels Utlåtande, N:o 54
29
Kongl. Tull-Verket.
§ 40.
(1841 års Rev. Ber. pag. 57. Förkl. 239, 1843 års Rev. Ber.
pag. 123. Förkl. 56-3
Revisorerne, sorn funnit, att under åren 1838—1841 licencer till större
antal blifvit enskilde personer beviljade , hafva icke kunnat undertrycka den
önskan, det sådane licencer hädanefter måtte så sparsamt som möjligt meddelas.
Då ifrågavarande, till enskildes fördel medgifne, undantag från Tull¬
taxans allmänna bestämmelser dels icke synas med rättvisa fullt förenlige, dels
ock vid större utsträckning kunna medföra en icke oväsendtlig rubbning af de
från Tull-uppbörden påräknade Stats-inkomster, hemställer Utskottet,
det ville Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t- i underdånighet begära,
att befrielse från eller nedsättning uti de enligt gällande Tull-taxa
belöpande afgifter endast i sådane fall må varda beviljade , då ser¬
deles bevekande omständigheter dertill föranleda.
§ 41.
(1841 års Rev. Ber. pag. 57. Förkl. 241.)
Med föranledande af den vid åtskilliga tillfällen i Nåder medgifne tull¬
fria införsel af öfverskotts-proviant å kronofartyg efter slutade expeditioner,
hafva Revisorerne yttrat den åsigt, att stadgandet i Tull-taxan, angående
skeppares rättigheter i allmänhet i afseende på tullfri skepps-provision, kunde
för kronans fartyg tillämpas, på sätt Kongl. Majrt i Nåder funné godt be¬
stämma.
Utskottet instämmer för sin del i Revisorernes framställde mening om
behofvet af en bestämd föreskrift, rörande de qvantiteter skeppsprovision, hvilka
med kronan tillhöriga fartyg må tullfritt till Riket införas, hvarigenom ock, på
sätt Revisorerne antydt, serskild underdånig ansökning för hvarje förekom¬
mande dylik fråga hädanefter skulle undvikas; och hemställer Utskottet derföre,
att Rikets Ständer i underdånighet begära, det täcktes Kongl. Majrt,
med tillämpning, så vidt omständigheterne föranleda , af de uti 22 §.
af umlerrättelserne till 1841 års Tull-taxa intagne bestämmelser, till
behörig underdånig efterrättelse utfärda ett allmänt stadgande uti ifråga¬
varande ämne.
30
Stals-Utskottefs Utlåtande, N:o 54.
§ 42.
£1841 års Rev. Ror. pag. 57. Förkl. 241. 1843 års Rev. Ber. pag. 122.)
Af 1843 års Revisions-berättelse inhemtas, att Tull-verkets fordran,
stor 4.832 R:dr 42"sk. 2 rst., uti J- & O Halls concurs för uppköpta och
till Kongl. Räntekammaren levererade växlar, jemte transportkostnader, vid
1841 års slut fortfarande funnits balancerad.
Då gäldenärerne genom den uti deras concursmål meddeldte dom blifvit
ålagdt, att med hvad de framdeles kunde ärfva eller förvärfva gälda ifråga¬
varande skuldebelopp, samt efter de underrättelser. Utskottet sig förskaffat, an¬
ledning är att förmoda, det ene gäldenärens, O. Halls, vilkor numera kommit
i ett skick, som tillåter honom att, åtminstone till någon del, fullgöra sitt of¬
van,berörde åliggande, anser sig Utskottet böra föreslå,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa,
att vederbörande må undfå Nådig föreskrift om vidtagande al erfor¬
derlig^ åtgärder, för att, i den nion omständigheterne medgifva, be¬
reda Tull-verket godtgörelse för dess ifrågavarande fordran.
/
Kongl. Öfver-Infendents-Embetet.
§ 43.
£1841 års Rev. Ber. pag. 61.)
Beträffande Revisorernes anmälan, rörande de till bestridande af repara-
tions-kostnader vid Lif-Gardets till häst casernbyggnader verkställde anord¬
ningar å anslaget för Kronans publika byggnaders i hufvudstaden underhåll,
så enär Riks-Rätten, vid pröfning af berörde till densamma hänskjutna fråga,
ansett Konungens Rådgifvare icke kunna i och förderas tillstyrkande af ofvau-
omförmälde anordningar till ansvar fällas, anser Utskottet
någon vidare åtgärd i detta ämne icke vara att å Rikets Ständers
sida vidtaga.
§ 44.
£1843 års Rev. Ber. pag. 127. Förkl. 57.)
Jemte förmälan, hurusom bland behållningar fortfarande balaneeras dea-
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 54-.
31
summa af 4,085 R:dr 41 sk. 4 rst., hvilken genom inbrott den 18 April 1840
blifvit ur Verkets cassakista bortstulen, hafva Revisorerne yttrat, att, enligt
deras tanka, de publika Verk, sorn ega rättighet att assignera på Rikets
Ständers Rank, icke borde innehafva större cassa, än behofvet oundgängligen
erfordrar.
I enlighet nied denna Revisorernes åsigt, anser sig Utskottet böra
hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
Nådig befallning till Ofver-Intendents-Embetet att för framtiden i
allmänhet medelst assignation er å Verkets hos Rikets Ständers Bank
innestående tillgångar verkställa belöpande utbetalningar, äfvensom
att tillse, det contanta behållningen i cassan må inskränkas till hvad,
som erfordras för bestridande af smärre, snart förestående, utgifter.
Kongl. Convoy-C ommiss ariatet.
§ 45.
(1841 års Rev. Ber. pag. G5. 1843 års Rev. Ber. pag. 138.}
Hvad angår Revisorernes anmälan, rörande de under revisions-åren verk¬
ställde årliga utbetalningar af 00,000 R:dr utål Handels- och Sjöfarts-fondens
medel till Nya Trollhätte Canal-Bolag samt Convoy-Commissariatets genom
Kongl. Brefvet den 2 Febr. 1838 erhållne bemyndigande att meddela accepter
till betalning af nämnde Bolags anvisningar å Handels- och Sjölarts-fonden,
så enär Riks-Rätten, vid pröfning af det, i och för ofvannämnde bemyndigan¬
de, emot Konungens Rådgifvare väckte åtal, funnit skäligt bemälde Rådgifvare
från åtalet befria, anser Utskottet
något yttrande uti förevarande ämne från Utskottets sida icke
erfordras.
§ 46.
(1841 års Rev. Ber. pag. 66. Förkl. 250. 1843 års Rev. Ber.
pag. 140. Förkl. 59).
Angående de af Revisorerne anförde förhållanden, rörande ett af Han¬
dels- och »Sjöfarts-fondens medel till Hirectionen öfver segelfarten mellan We-
32
Slats-Utskotlels Utlåtande, N:o 54-.
nera och ^Vesterhafvet utbetaidt och sedermera till afskrifning befordradt lån
å 30,000 Kalr Banco, har Utskottet funnit frågan härom vara af beskaffenhet,
att böra till Constitutions-Utskottets handläggning öfverlemnas.
§ 47.
(1843 årsJRev. Ber. pag. 137 och följande.)
Uti underdånig Skrifvelse af den 23 Februari 1835, N:o 297, hafva
Rikets Ständer medgifvit, att det å Svenska handelns bidrag till Handels- och
Sjöfarts-fonden uppkommande öfverskott finge af Kongl. Maj:t, efter Kongl.
Comnierce-Collegii och Handels-Societeternes i Rikets större sjö- och handels¬
städer hörande, användas till Svenska handelns och sjöfartens befrämjande
och utvidgande. Bland de å berörde fond under revisions-åren anvisade
dispositioner förekomma likväl (lere, i afseende på hvilkas behöflighet eller all¬
männare nytta dels hvarken Kongl. Commerce Collegium eller nämnde Handels-
Societeter, dels endast bemälde Collegium till Kongl. Maj:t inkommit med
underdånigt yttrande. Utan att åsyfta någon inskränkning uti Kongl. Maj:ts
höga rätt att, vid pröfningen af frågor, rörande anslag å Handels- och Sjöfarts¬
fonden vidtaga den åtgärd, som i Nåder pröfvas lämplig, har Utskottet emed¬
lertid , enär den af Rikets Ständer för dylika ärenden föreskrifne förberedande
handläggning otvifvelaktigt måste bidraga till förhållandenas fullständigare ut¬
redning och sålunda underlätta det slutliga afgörandet, funnit sig böra föreslå,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
det täcktes Kongl. Maj:t, före meddelandet af Dess Nådiga beslut
uti frågor, rörande anslags beviljande utaf Handels- och »Sjöfarts¬
fonden, i ämnet inhemta Commerce-Collegii samt Handels-Societeter-
nes uti Rikets större stapelstäder underdåniga yttranden.
§. 48.
(1843 års Rev. Ber. pag. 140. Förkl. 60.)
Angående den af Revisorerne väckte fråga om bidragens till Handels-
och Sjöfarts-fonden inleverering till Riksgälds-Contoret, kommer Utskottet att,
vid besvarandet af en till Utskottet remitterad motion, rörande detta och der¬
med gemenskap egande ämnen, afgifva serskildt utlåtande, hvars innehåll så¬
ledes här allenast åberopas.
Kongl.
Slats-Utskottett Utlåtande, N:o 54.
33
Kongl. Krigs- Collagium.
Artilleri-Afdelningén.
§ 49.
(1841 års Iley. Ber. pag. 69. Förkl. 253. 1843 års Rev. Ber.
pag. 145. Förkl. 64.)
Enligt hvad Revisorerne af räkenskaperne inhemtat, har afkastningen af
den till Artilleri-läroverket på Marieberg anslagna fasta egendom, hvilken af¬
kastning lemnat en behållning utöfver belöpande utgifter, år 1838 af 437 R:dr
18 sk. 4 rst. och år 1839 af 206 R:dr 29 sk., sedermera så nedgått, att den¬
samma understigit förvaltnings- och bruknings-kostnaden, år 1840 med 29
R;dr 33 sk. 8 rst., och år 1841 med 186 R;dr 22 sk. 4 rst.
Till afhjelpande af detta för egendomens förvaltning och underhåll men¬
liga förhållande, anser sig Utskottet, i öfverensstämmelse med Revisorerues
gjorda förslag, böra hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla
om Nådig befallning till vederbörande att låta å offentlig auction till
den mestbjudande utarrendera den Mariebergs egendom tillhörande
jord, för så vidt samma jord icke anses behöflig för verkställande af
elevernes vid Läroverket practiska öfningar samt för den derstädes
förlagde Raket-Corpsens exercis och experimenter.
Rörande den af Revisorerne väckte fråga, angående infriande af Kongl.
Krigs-Collegii Artilleri-Aldelnings skulder i och för inköpet af Mariebergs
egendom, kommer Utskottet att afgifva serskildt utlåtande, till hvars innehåll
Utskottet således nu får hänvisa.
% 50.
(1841 års Rev. Ber. pag. 73. Förkl. 258, 1843 års Rev. Ber.
pag. 149. Förkl. 66.)
Bland Artilleri-Afdelningens vid 1841 års slut balancerade fordringar
hafva Revisorerne funnit upptagne de vid föregående revisions-tillfällen a*-
Bth. till R. St. Prot. 1844. 4 Sami. i A(d. 18 Häft. 5
34
Slati-Ulihottet* Utlåtande, N:o 54.
märkte 12,627 R:dr 45 sk. 7 rst., utgörande bristande betalning för ett ar
1822 till Medelhafvet afsändt parti krut.
Af en från Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena under den 25 sist-
lidne Juni till Kongl. Krigs-Collegium aflåten och Utskottet meddelad skrifvel¬
se har Utskottet, i afseende på denna fråga, inhemtat: att, enligt hvad Kongl.
Maj:ts Chargé dÄffaires i Constantinopel, under den 2 November 1842, inbe¬
rättat, förre Handlanden Wallén, eller den person, som haft sig uppdraget att
om krutets försäljning föranstalta, i ändamål att bereda möjlighet af ersättnings
vinnande, transporterat sin för försåldt krut hos förre Paschan i Tripoli: egan¬
de fordran på Engelska Handelshuset å Malta Ejnaud & Comp.) att belop¬
pet af den utaf nämnde handelshus anmälda fordran utgjorde tillsammans
10,488 Spanska Piastrar, utom ränta; att Engelska Ambassadören i Constan¬
tinopel, efter erhållet uppdrag af sin Regering, yrkat godtgörelse af Engelska
undersåtares mot den afsatte Paschan framställde fordrings-anspråk och följ¬
aktligen jemväl af ofvanberörde på Eynaud Sf Comp. öfverlåtne fordran, samt
att under sådane omständigheter någon direet mellankomst från Svenska Be¬
skickningens i Constantinopel sida rörande detta ärende icke kunde ifrågakom¬
ma. Herr Stats-Ministerns skrifvelse upplyser derjemte, att, enligt rapport
från General-Consuln Hahr i Tripoli af den 14 Maj innevarande år, rörande
omförmälde fordringar hos förre Paschan derstädes ingenting ännu blifvit af¬
gjordt, oaktadt de på Malta bosatte Engelska köpmännens bemödanden att er¬
hålla liqvid fortginge, samt att Wallén, hvilken fortfarande vistades i Tripoli,
befunne sig i- ganska knappa omständigheter..
I följd af ofvan anförde förhållanden, anser Utskottet
någon vidare åtgärd för vinnande af liqvid för ifrågavarande skuld
nu icke vara att, vidtaga.
§ 51.
(1841 års Rev. Ber. pag. 75. Förkl. 262. 1843 års Rev. Ber;
pag, 152. Förkl. 69}.
Beträffande förmen af räkenskaperne för Carl Gustaf Stads Gevärs-
factori, hafva Revisorerne erinrat, att densamma, hvilken, länge öfverklagats
såsom invecklad och otydlig, ännu oförändrad, företedde samma olägenhet; till
afhjelpande hvaraf Revisorerne föreslägitr att ett serskildt conto hädanefter
måtte förås öfver de medel, som erhållas och användas, samt ett conto öfver
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 54-.
35
factoriets alla effecter och gevärsdelar, med sammanförande deruti af hvarje
års tillverkning; att uti serkildt conto borde upptagas alla de effecter, som af
Factoriets Styrelse ansetts odugliga, men icke blifvit i laga ordning casserade,
■arnt slutligen att ett conto eller en förteckning måtte upprättas, innefattande
uppgift å alla under året färdigblcfna gevär, jemte priset å desamma.
Af Kongl. Krigs-Collegii öfver 1841 års Révisions-Berattelse afgifne
yttrande inhemtas, att, oaktadt Collegium. som insett behofvet af en mer för¬
enklad och tydlig redovisnings-method, hos Kongl. Majit i underdånighet hem¬
ställt, att berörde factoris räkenskaper måtte få uppställas till likhet med dem, som
från Kronans öfrige Gevärs-och Artilleri-Verkstäder och förråd afgifvas, så
kar Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref den 10 April 1839, med a (slag härå,
förordnat, att factori-redogörelsen skulle uppgöras, såsom tillförene skett. Efter
hvad Kongl. Krigs-Collegii sednare utlåtande upplyser, hafva väl numera åt¬
skilliga, förenkling åsyftande, bestämmelser angående material- och persedel-rä-
kenskaperne blifvit af Collegium meddeldte, men Utskottet har likväl, med af¬
seende å angelägenheten deraf, att räkenskaperne öfver de till ifrågavarande
vigtiga förvaltningsgren anslagne medel varda på det sätt uppställde, att en
klar öfversigt af Inrättningens ställning och resultaten af dess verksamhet
mi kunna vinnas, ansett sig böra tillstyrka*
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
det vederbörande måtte undfå Nådig föreskrift att, så vidt icke
sådant redan egt rum, skyndsamt låta uti Carl Gustafs Stads Ge-
värs-Factories räkenskaper inrätta ett serskildt conto öfver inflytande
medel och deraf bestridde utgifter; ett conto öfver factoriets alla ef¬
fecter och gevärsdelar, uti hvilket hvarje års tillverkning sammanfö¬
res, samt, för redighet och lättare öfversigt af Verkets ställning; ett
conto, upptagande alla de effecter, hvilka anses odugliga, men ej
blifvit i laga ordning casserade; äfvensom slutligen, på det resulta¬
ten af factoriets verksamhet må inhemtas, ett conto eller en specifik
förteckning på alla under året färdigblifna gevär jemte priset derå.
§ 52.
C1841 års Rev. Ber. pag. 75. Förkl. 262, 1843 års Ber. Ber.
pag. 166. Förkl. 70}.
Med anledning af den vid besigtning af gevär, som å Carl Gustafs
Stads Gevärs-factori tillverkas, förekommande betydliga cassation, hafva Revi-
36
$tati-Ufskottet» Utlåtande, N:a 54.
sorerne uttryckt den önskan, att de tillverkade gevären mätte, vid undergåen¬
de af berörile, efter llevisorernes tanka, nog stränga besigtning, delas i tvän-
ne dass er, samt att de, sorn för någon mindre felaktighet ej approbera» för
krigsbruk, men dock, i anseende till felets ringhet, kunna vara användbara,
måtte till exercis och vid vaktgöring begagnas eller ock till enskilde försäljas.
Utskottet, sorn, lika med Kongl. Krigs-Collegium, befarar, att minsk¬
ning i den stränghet, som vid gevärsbesigtn ingar nu iagttages, möjligen torde
föranleda vårdslöshet hos arbetarne, samt sålunda medföra ännu större cassatio-
ner och dermed förenade kostnader, anser följaktligen betänkligt att tillstyrka
lindring uti de nu gällande cassations-föreskrifter, Deremot synes det Utskot¬
tet icke osannolikt, att bland antalet af casserade pipor eller gevär otta före¬
komma sådane, hvilka, fastän icke af den fullgoda beskaffenhet, att de till krigsbruk
böra antagas, likväl äro för flerehanda andra behof fullt ändamålsenliga och så¬
ledes skulle med fördel kunna till begagnande af enskilde från factoriet föryttras,
I följd häraf och då, efter hvad hos Utskottet upplyst blifvit, denna sistnämnde
Utväg att tillgodogöra mindre bristfälliga gevär och pipor redan skall varit vid
det, enskild person tillhöriga, Husqvarna gevärs-factori använd, finner Utskottet,
oansedt en dylik åtgärds lämplighet och nytta blifvit af Kongl, Krigs-Colle-
gium bestridd, sig böra hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att Kongl. Majrt behagade i Nådigt öfvervägande taga, huruvida så¬
dana vid Carl Gustafs »Stads gevärsfactori tillverkade gevär, gevärs-
pipor eller smärre gevärsdelar, hvilka, i följd af någon mindre felak¬
tighet, ej approberas för krigsbruk, men, i anseende till lelets ring¬
het, kunna utan äfventyr vara för andra ändamål användbara, måtte
till enskilde personer försäljas; äfvensom att, i händelse desse åtgär¬
der skulle finnas ändamålsenliga och ledande till besparing för Stats¬
verket, vederbörande matte fä sig i Nåder anbefaldt att om verk¬
ställighet deraf för framtiden gå i författning,
Fortifications■ Afdelningen,
§ 53-
(1841 års Rev» Ber. pag, 80. Förkl. 2ö6j»
Till Svar å Revisorernes erinran, att lill utläggande och upptagande af
pontonbryggan vid Rosendal endast Kronans manskap borde, för vinnande af
Statg-Utkoltet» Utlåtande, N:o 54.
37
öfning i dylika arbeten, begagnas, hav Chefen för Jngeniör-Corpsen anfort,
att ifrågavarande utläggning och upptagande verkställts med manskap af Gar-
des-regementena och Flottan, hvaremot reparationer af pontonerne och öfrigt
vid utläggningen erforderligt arbete mast, i anseende till saknaden af ser¬
skild Pontonier-Corps, genom private arbetare och timmermän, bestridas.
Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst, hemställer Utskottet,
att berörde anmärkning måtte få förfalla,
§ 54.
(1841 års Rev. Ber. pag. 82. Forld. 267),
1 afseende på redovisningen för de till befästande af Stockholms Ave*
tiller anvisade samt åren 1838 och 1839 använde medel, hafva Revisorerne er¬
inrat. att om anskaffningen af erforderliga materialier och utförandet af åt¬
skilliga arbeten blifvit, på sätt 1825 års Kongl. Auctions-Reglemente före-
»krifver, å entreprenad upplåtne och tillfälle till täflan derigenom beredt, ned¬
sättning i belöpande kostnader troligen kunnat vinnas; varande såsom exempel
derpå anfördt, att hvarje cubikfamn sänkt gråsten år 1838 kostat 20,18, J(j2/3
ä 15 R:dr, men år 1839 endast 9 Rsdr 40 sk.
Uti Chefens för Ingeniör*Corpsen underdåniga utlåtande finnas angifne
de serskilde förhållanden, hvilka för denna gång ansetts påkalla de af Revi¬
sorerne anmärkte undantag frän Författningens allmänna föreskrift* oell linner
Utskottet, med hänsigt ti 11 hvad sålunda blifvit anfördt,
någon serskild åtgärd uti nu omförmälde fråga icke vara att vidtaga.
ElulrU omständigheterue uti förenämnde fall, enligt Utskottets tanka,
icke föranleda till någon vidare anmärkning, hafva likväl, på sätt i Revisions-
tterättelserne omförmäles, andia tillfällen inträffat, då Författningarne i afseen¬
de på anskaffningar för Kronans räkning synas icke hafva blifvit tillbörligen
iagttagne; med anledning hvaraf Utskottet tillstyrker,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj: t i underdånighet begära,
det vederbörande embetsman och auetoriteter måtte i Nåder erinras
att, i de fall, då, jemlikt Kongl, Reglementet af den 20 December
1825, allmänna arbetens utförande, och anskaffningen af dervid be-
höfliga materialier och effeeter skola å entreprenad utbjudas, framde¬
les ställa sig till behörig efterrättelse, hvad högstberörde Kongl.: Re¬
glemente i sådant afseende bestämmer,
38
Ståls-Utskottets Utlåtande, fto SI.
Mötes- och Tross-Passevolance-Fonderne.
§ 55.
(1841 ilrs Rev. Ber. pag. 89. Förkl. 273. 1843 års Rev. Ber.
pag. 184. Förkl. 80.}
Uti Nådig skrifvelse af den 8 sistlidne Augusti, har Kongl. Maj:t gif-
vit Stats-Utskottet tillkänna, dels att, i öfverensstämmelse med den af Rikets
sednast församlade Ständer, i underdånig skrifvelse af den 29 Mars 1841,
framställde begäran, Kongl. Maj:t funnit godt i Nåder förordna , att Gamla ,
1829 års och Nya Mötes-Passevolance-fonderne skola, vid innevarande års
utgång, till en enda fond förenas och en gemensam Hufvudbok från samma
tid, för den förenade fonden af Krigs-Collegium årligen upprättas, för att der¬
efter i vanlig ordning underkastas Kammar-Rättens samt Rikets Ständers och
deras Revisorers granskning; dels ock att de låne-transactioner, hvilka, på sätt
Rikets Ständer uti deras ofvanberörde underdåniga skrifvelse förmält, tillförene
emellan Tross-Passevolance-fonden oell Mötes-Passevolance-fonderne egt rum,
redan, i följd af derom gifven Nådig befallning, upphört, samt att förstnämn¬
de fonds medel numera äro, så vidt ske kunnat, behörigen förräntade.
Jemte det Utskottet skolat till Rikets Ständers kännedom meddela inne¬
hållet af högstberörde Nådiga Skrifvelse, får Utskottet tillika anmäla, det Ut¬
skottet funnit de i afseende på Mötes- och Tross-Passevolance-fondernes för¬
valtning och räkenskaper af Revisorerne framställde erinringar och yttranden
icke böra till någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda..
Utrednings-Afdelningen.
§ 56.
(1841 års Rev. Ber. pag. 103. Förkl. 279. 1843 års Rev. Ber.
pag. 200. Förkl. 84.)
Den uti Utrednings-Afdelningens Hufvudbok upptagne fordran hos Kongl.
Spanska Regeringen, stor 9,909 R:dr 26 sk. 10 rst., för utrednings-persed-
lar, som år 1814 lemnats ett i Götheborg varande Spanskt Detachement, har,
enligt hvad en från Kongl. Maj:ts Beskickning i Madrid den 10 Februari 1842
Slati-Ulskottets Utlåtande, N:o 34.
W
»flåten och uti 1843 års Revisions-Berättelse omförmäld skrifvelse upplyser,
blifvit af nämnde Regering erkänd.
Under förmodan att, i följd häraf, godtgörelse för berörde fordran torde
vara att förvänta, anser Utskottet
beloppet böra uti räkenskaperne fortfarande balanceras.
Amiralitets- Krigsmans- Cassan.
% 57.
(1843 års Rev. Ber. pag. 208. Förkl/87).
Enligt hvad Revisorerne anmält, utgöras Amiralitets-Krigsmans-Cassans
inkomster dels af direct statsanslag å nuvarande 9:de Hufvud-titeln, stort
5,400 R:dr, såsom centonal-ersättning, dels af en viss andel uti den vid fastig¬
hetsköp utgående En per-mille-afgift, samt slutligen utaf de af- och tillträdes-
afgifter, som erläggas vid åbo-ombyte å de till båtsmanshållet i Blekinge och
Södra Möre Härad i Calmare Län indeldta hemman, och hvilka afgifter ut¬
göra för tillträdaren 1 R:dr för helt hemman, och i proportion för mindre delar,
samt för säljaren 1 procent af köpe- eller transportsumman. Då nu under
åren 1840 och 1841 dylika af- och tillträdes-afgifter ingått från Landt-Ränte-
riet i Blekinge Län, dock utan att till uppbördsbeloppet vara verificerade, men
deremot från Södra Möre Härad några sådana afgifter under samma tid icke
syntes hafva influtit, oagtadt, efter en af Revisorerne uppgjord beräkning, Cassan
bordt hafva ensamt år 1840 i tillträdes-afgift uppburit omkring 2,800 R:dr,
hafva Revisorerne härå fästat uppmärksamhet, på det att en noggrann under¬
sökning för berörde 2:ne år och föregående tid måtte i nämnde afseende vid¬
tagas; hvilket vore så mycket mera af nöden, som Amiralitets-Krigsmans-
Cassans räkenskaper icke ingått till Kongl. Kammar-Rätten eller varit föremål
för dess granskning.
Directionen för nämnde Cassa har uti dess afgifne underdåniga utlå¬
tande hufvudsakligen upplyst: att ifrågavarande slags af- och tillträdes-afgifter
onder åren 1840 och 1841 till uppgifne belopp blifvit af Kronofogden i Södra
Möre Härad directe till Cassan inlevererade; att hädanefter, med tillämpning
af Kongl. Kungörelsen den 14 November 1842, samtlige berörde afgifter
koouate att, för enhets vinnande, till vederbörande Landt-Ränteri insändas, för
40
Blats-Utskotlets Utlåtande, N:o Så.
att derefter till Cassan aflemnas, samt att, i följd af gjorde anmärkningar vid
Krono-fogdarnes i Blekinge och Södra Möre för äldre åren öfver ifrågavarande
afgifter afgifne räkningar, redan 8,990 R:dr 6 sk. 4 rst. för denna tid influtit,
hvarjemte fråga om ytterligare inleverering af dylika medel vore väckt och på
utredning beroende.
Med afseende å de af Directionen sålunda meddeidte upplysningar, finner
Utskottet sig icke ega skäl att, i anledning af Revisorernes förrberörde fram¬
ställning, föreslå annan åtgärd, än att, enär Amiralitets-Krigsmans-Cassan åt¬
njuter contant stats-anslag,
Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, det
räkenskaperne öfver berörde Cassa, jemte tillhörande verificationer,
måtte för framtiden varda, till gransknings undergående, aflemnade
så val till Kongl. Kammar-Rätten sorn Rikets Ständers Revisorer,
Kongl. Krigs-Acaäemien,
§ 58.
(1841 års Rev. Ber. pag. 113. Förkl, 285}.
ilevisorefne hafva anmärkt, hurusom, enligt Kongl. Brefvet den 18 April
183*9, entrepreneuren för mathållningen vid Academien, Lieutenanten J. Elliot,
fått sig tillagd en gratification af 600 R:dr, i och för dess genom stegrade
pris å matvaror lidna förluster, hvilken gratification utgått dels af besparin¬
gar å Academiens anslag, dels utaf 3:dje Hufvud-titelns anslag till oförut-
sedde militärbehof.
Rå bemälde entrepreneurs åliggande att besörja mathållningen vid Aca¬
demien grundar sig på frivilligt coritract, anser Utskottet Kronan icke skäligen
hafva bordt vidkännas någon ersättningsskyldighet för de tillfälliga förluster,
hvilka i berörde afseende kunnat entrepreneuren tillskyndas; och får Utskottet
i följd häraf hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj;t i underdånighet anhålla ,
att gratification er af omförmälde beskaffenhet hädanefter icke måtte
varda i Nåder medgifne.
§ 59.
Stats-Utskottels Utlåtande, N;o 54.
41
§. 59.
(1841 års Rev. Ber. pag. 113. Förkl. 285.)
Revisorerne, som af 1838 års räkenskaper inhemtat, att, med stöd af
Kongl. Brefvet den 13 Maj 1830, blifvit utål Academrens medel till Guver¬
nören utbetalde 218 R:dr 16 sk. såsom ersättning för hvad lian af sin vid
Ingeniör-Corpsen innehafvande lön afstått till tjenstgörande Majoren vid denna
Corps, hafva härvid erinrat, att, då uti 1838 års Stat för Krigs-Academien
vore stadgadt, att Guvernörs-lönen ej finge utgå med mera än 2,000 R:dr,
i fall embetets innehafvare åtnjöte lön å annan stat, hvilket ock här varit för¬
hållandet, enär Guvernören innehade majors-lönen vid Ingeniör-Corpsen, med
undantag af hvad derutaf till den tjenstförrättande utgick, Krigs-Academiens
anslag följaktligen icke bordt med ofvannämnde ersättningssumma betungas.
Utan att underkänna riktigheten af Revisorernes förrberörde anmärkning,
har Utskottet emedlertid, enär någon återbetalning af det uppburne ersättnings¬
beloppet icke lärer kunna ifrågakomma, samt för öfrigt det anmärkte förhållan¬
det synes hafva efter år 1838 upphört, ansett
någon åtgärd i förenämnde hänseende icke vara att å Rikets Stän¬
ders sida vidtaga.
Invalid-Inrättningen å Ulriksdal.
% 60.
(1841 års Rev. Ber. pag. 118. 1843 års Rev. Ber. pag. 223.)
Beträffande Revisorernes framställningar rörande underhålls-kostnaden af
den å Invalid-Inrättningen intagne personal, har Utskottet sig yttrat uti det
serskilda utlåtande, hvilket, i anledning af en till Utskottet remitterad motion
angående Invalid-Inrättningens upphörande, blifvit till Rikets Ständer an¬
gifvet.
Bih. till R. St. Prat. 1844. 4 Samt. i Afd. 18 Hd(t.
6
42
Stats-Utshotteta Utlåtande, N:o 54.
Kongl. Förvaltningen af Sjö-Ärendena.
§ 61.
(1841 års Rev. Ber. pag. 124. Förkl. 293}.
Med föranledande af Revisorernes i ämnet framställde förslag, anser sig
Utskottet böra tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållla,
att, i händelse sådant skulle i Nåder finnas för det allmänna innebä¬
ra fördel, de vid Stockholms station af Kongl. Flottan förlagde 2:ne
Canonier-Compagniers underhåll och beklädnad måtte, i likhet med
hvad för åtskilliga andra Corpser eger rum, ställas på passevolance.
§ 62.
(1843 års Rev. Ber. pag. 228).
Revisorernes anmärkning rörande en, jemlikt Kongl. Brefvet den 11
October 1841, Befälhafvande Herr Amiralen Friherre Nordenskjöld utaf 4:de
Hufvudtitelns besparingar tillagd månadtlig ersättning, har Utskottet funnit sig
böra till Constitutions-Utskottets vidare handläggning öfverlemna.
§ 63.
(1843 års Rev. Ber. pag. 231. Förkl. 112).
I afseende på de uti Förvaltningens räkenskaper för år 1841 bland be¬
fi ållningarne, såsom balancerade förskott till Carlskrona station sedan år
1836 upptagne 20,000 R:dr, utgörande kostnader i och för sistnämnde år i
Nåder anbefallde rustningar samt åtskilliga försvars-anstalters iståndsättande,
till hvilka stats-anslag saknats, hafva Revisorerne yttrat den åsigt, att om för¬
mälde summa borde till afskrifning befordras; och då, enligt hvad Förvaltnin¬
gen upplyst, tillgång för godtgörande af berörde förskotter icke lärer kunna
af fästningsbyggnads-fonden påräknas, samt beloppets fortsatta balancerande
följaktligen synes vara utan ändamål, hemställer Utskottet,
att ofvannämnde 20,000 R:dr må få uti räkenskaperne afskrifva»;
och torde, i händelse af bifall härtill, Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t
Slats-Utskottels Utlåtande, N:o 54.
43
i underdånighet begära, det vederbörande måtte undfå Nådig befall¬
ning att om berörde afskrifning föranstalta.
Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.
§ 64.
£1843 års Rev. Ber. pag. 241. Förkl. 114).
Med anledning af Revisorernes i ämnet gjorde framställning, har Ut¬
skottet funnit sig böra föreslå,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder låta anställa undersökning, huru¬
vida icke, till besparing af nu utgående hyres-ersättning för den lo-
cal, som af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader be¬
gagnas, tjenligt utrymme för detta Verk och dess Archiv skulle
kunna för framtiden beredas uti något af Kronans hus och byggna¬
der i hufvudstadeu.
t
Arméens Pensions- Cassa.
§ 65.
£1841 års Rev. Ber. pag. 137. Förkl. 295. 1843 års Rev. Ber.
pag. 248. Förkl. 117).
Revisorerne hafva anmält, hurusom de från Directionen öfver Arméen»
Pensions-Cassa einottagit utdrag af Cassans Hufvudböcker, i hvad desamma
anginge afskedade pensionsberättigade Militaire och Arméen tillhörande
Civila embets- och tjenstemäns pensionering, för hvilket ändamål berörde
('assa, oberäknad! vacance- och liggetids-besparingar å löner vid JVIilitair—sta¬
ten årligen uppbure 3/5;del af Wadstena Krigsmanshus-Cassas äldre inkom¬
ster, hvilken andel vanligen utgjort omkring 50,000 R:dr; men då berörde
utdrag endast upptoge någre spridda, ur det hela lösryckta, summor samt så¬
ledes ej utgjorde någon sammanhängande räkenskap och dessutom saknade all
verification, hade Revisorerne funnit sig icke vara i tillfälle att öfver förvalt¬
ningen och användandet af de till Cassan influtne statsbidrag afgifva yttrande;
44
Stats-Utskotteh Utlåtande, N:o 54.
i följd hvaraf och då serskildt förekomme, att Arméens Pensions-Cassas an¬
del i Krigsmanshus-medlen icke kunnat för 2:ne bland revisions-åren utaf be-
rörde räkenskaps-utdrag inhemtas, Revisorerne yttrat den åsigt, att någon åt¬
gärd borde af Rikets Ständer vidtagas, hvarigenom Pensions-Cassans Di-
rection förpligtades att på ett fullständigare sätt, än som hittills egt rum, in¬
för Rikets Ständer och deras Revisorer redovisa för de allmänna medel, som
Cassan fått sig anslagne och uppburit.
Då, på sätt ofvanberördt är, Arméens Pensions-Cassa af allmänna me¬
del åtnjuter icke obetydliga bidrag samt, för bedömande af dessa bidrags fort¬
farande behöflighet och ändamålsenliga användande, onekligen erfordras att ega
tillgång till fullständiga räkenskaper öfver Cassans samtliga inkomster och ut¬
gifter, så och enär räkenskaperne öfver andra Cassör, hvilka, i likhet med nu
ifrågavarande, till en del bestå utaf allmänna medel och deribland serskildt Civil—
Statens Pensions-Cassa, hittills i sin helhet blifvit till Rikets Ständers Revi¬
sorers granskning öfverlemnade, anser sig Utskottet böra tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Directionen öfver Arméens Pensions-Cassa måtte få sig i Nå¬
der anbefaldt, att till Rikets Ständers händanefter sammanträdande
Revisorer aflemna fullständiga, med verificationer försedda, räkenska¬
per öfver samtliga under Directionens förvaltning ställde allmänna
och enskilda medel.
Kongl. Styrelsen för Fängelser och Arhets-Inrättningar i Riket.
§ 66.
(1841 års Rev. Ber. pag. 143. Förkl. 302. 1843 års Rev. Ber.
pag. 258. Förkl. 134).
I afseende på de uti räkenskaperne under titel ”extra förplägning” upp¬
tagne kostnader för bränvin, som beståtts correctionisterne vid svårare arbe¬
ten, hafva Revisorne funnit sig böra framställa den erinran, att dylik förpläg¬
ning af bränvin borde för framtiden upphöra.
Inka med Revisorne anser Utskottet starka dryckers utdelande till cor¬
rectionisterne, såsom belöning för godt uppförande och visad arbetssamhet min¬
dre ändamålsenligt och lämpligen kunna ersättas genom contanta penningar, in¬
Stata-Utnkottet» Utlåtande, N:o 54.
45
satta i sparbank; men då, enligt hvad Styrelsen upplyst, nämnde bran vins-
utdelning redan år 1842 blifvit inställd oell hädanefter icke kommer att ega
rum, hemställer Utskottet,
att Revisorernes förrberörde erinran må förfalla.
§ 67.
(1841 års Rev. Rer. pag. 143. Förkl. 302. 1843 års Rev. Ber.
pag. 254. Förkl. 123).
Jemte anmälan, att af de inkomster, hvilka tillförene utom Stats-ansla-
get till Kongl. Fångvårds-Styrelsen influtit, numera endast återstå de sa kal¬
lade Rasp- och Spinnhusmedlen, utgörande omkring 370 R:dr årligen, hafva
Revisorerne yttrat den mening, att dessa sistnämnde medel syntes böra till
Kongl. Stats-Contoret ingå samt Styrelsen i stället undfå ett motsvarande be¬
lopp å stat.
Då den sålunda föreslagna förändring, efter Utskottets tanka, skulle
leda till förenkling af uppbörden, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t till behörigt iagttagande i Nåder föreskrif¬
va, att omförmälde Rasp- och Spinnhus-medel hädanefter skola af ve¬
derbörande Uppbördsmän till Kongl. Slats-Contoret insändas och uti
Stats-Verkets räkenskaper upptagas.
§ 68.
(1841 års Rev. Ber. pag. 146. Förkl. 305. 1843 års Rev. Ber.
pag. 257, 259. Förkl. 132).
Beträffande det vid Corrections-inrättningarne i Stockholm iagltagne
förfarande att på credit utlemna af correctionshjonen förfärdigade arbeten, haf¬
va Revisorerne erinrat, att nämnde förfarande dels icke syntes vara af bebof-
vet påkalladt, enär Inrättningar af ifrågavarande beskaffenhet, genom det lägre
pris, hvartill dagsverken derstädes kunna beräknas, alltid borde vara tryggade
mot andras medtäflan, dels ock för Inrättningarne medfört förlust, hvilket sistnämn¬
de vitsordades af de för dylikt arbete utestående betydliga fordringar, till en
del uti concurs-massor, i hvilket sistnämnde hänseende förekomme, att bevak¬
ningen af en fordran, stor 1,738 R:dr 29 sk. 4 ist., uti klädesfabriks-idkaren
JLUhlströrns concurs blifvit försummad.
46
Stats-Utskottels Utlåtande, N.o 54.
Utskottet, sorn, i betraktande af ofvannämnde förhållanden, instämmer i
den af Revisorerne antydde åsigt om nödvändigheten att i möjligaste måtto in¬
skränka det anmärkte credit-systemet, får således tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, det
täcktes Kongl. Maj:t, till vederbörandes efterrättelse, i Nåder förordna,
att de arbeten, som vid Corrections-inrättningarne i Riket åstadkom¬
mas, hädanefter icke må utlemnas förr, än full liqvid för arbetet till
Inrättningen erlagts, eller nöjaktig säkerhet för arbetslönens inbetal¬
ning blifvit ställd; hvarjemte Rikets Ständer torde finna lämpligt att,
i sammanhang härmed, i underdånighet anhålla, det undersökning
måtte varda i laga ordning anställd, till utrönande af den ansvars-
och ersättnings-skyldighet, hvilken, i följd af ofvanberörde försum¬
made concurs-bevakning, må kunna vederbörande åligga.
§ 69.
^1843 års Rev. Ber. pag. 255, 257, 259 och 260. Fork!. 124,
128 och följ.)
Vidkommande de uti 1841 års räkenskaper utbalancerade tillgångar
och fordringar, hafva Revisorerne, i saknad af fullständig utredning från Sty¬
relsens sida, funnit sig endast kunna uppgifva, det en stor del af omförmälde
fordringsposter, sedan flere år tillbaka, oförändradt balancerats, och att af med-
deldte handlingar ej varit att inhemta, huruvida vederbörande, i allt hvad på
dem berott, sökt bereda Staten liqvid och redovisning. Sålunda upptagas:
l:o uti Styrelsens räkenskaper åtskilliga fordringar till sammanräknadt be¬
lopp af 14,300 R:dr 47 sk. 2 rst., hvartill komma förskottssummor, 2,411
R:dr 29 sk. till Norrköpings Corrections-inrättning, och 237 R:dr 15 sk. 4
rst. till Correctionshuset i Götheborg;
2:o uti redogörelsen för södra Corrections-inrättningen i Stockholm, 35,876
R:dr 26 sk. 4 rst., utgörande fordringar för verkstäldt arbete, af hvilka
10,936 R:dr 15 sk. 10 rst. belöpa sig på år 1841, och återstoden tillkommit
i början af 1830-talet, samt derjemte en serskild fordran hos Kamererare?»
Söderströms sterbhus, stor 750 R:dr 36 sk. 6 rst; och
3:o uti räkenskaperne för Götheborgs Corrections-inrättning, fordringar för
levererad vadmal till belopp af 13,420 JR:dr.
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 54.
47
Med anledning häraf hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. 31aj:t i underdånighet anhålla,
att noggrann utredning angående förhållandet med berörde balancer
måtte, så fort ske kan, varda anställd och fordringsposterne seder¬
mera efter deras bes ka Ilen lie t till liqvid eller afskrifning befordras.
§ 70.
(1843 års Rev. Ber. pag. 257. Förkl. 125.)
I anledning af Revisorernes anmälan, att så väl uti Styrelsens, som i
de serskilde Corrections-irrättningarnes räkenskaper saknats inventarii-conto,
upptagande de hos Styrelsen och vid nämnde Inrättningar befintliga effecter
jemte värdet derå, får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
Nådig föreskrift till vederbörande, att dylika inventarie-conti hädan¬
efter böra biläggas ej mindre Corrections-inrättningarnes redogörelse-
räkningar, i afseende på hvilka, efter hvad Styrelsens utlåtande an¬
tyder, nämnde åtgärd redan skall blifvit vidtagen, än ock Styrelsens
egna räkenskaper.
5 71.
(1843 års Rev. Ber. pag. 258. Förkl. 137.)
Uti Norra Corrections-inrättningens Räkenskaper för år 1841 hafva
Revisorerne funnit balanccrad en summa af 22,327 R:dr 10 sk. 5 rst., såsom
beroende på utredning af dervarande Föreståndares, Assessoren Wallbergs, ba-
lance. I afseende på denna balance, hvaröfver någon utredning ej eller blif¬
vit af Styrelsen meddelad, hafva Revisorerne inhemtat, att sedan Wallberg,
i trotts af tid efter annan af Styrelsen förelagda vitén , af hvilka det första
honom ålagts redan den 30 Januari 1836 och det sista den 29 Januari 1842,
i flera år underlåtit att afgifva redogörelse för sin förvaltning, hade Wallberg
omsider blifvit af Styrelsen från tjensten suspenderad och sedermera under
sommaren 1842 i häkte inmanad. Då nu, efter Revisorernes tanka, ett sådant
under loppet af flere år städse förnyadt föreläggande af vitén måste anses
fullkomligt ändamålslöst, men deremot syntes hafva varit Styrelsens pligt, att,
efter två eller tre försutne vitén, Wallberg från tjensten suspendera, tills han
för sin förvaltning redovisat, äfvensom att genast låta verkställa inventering
48
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 51.
öfver de effecter och medel lian om händer haft, så och enar dylika, af klok¬
het och vanlig omtanka för det allmänna föreskrifna åtgärder icke blifvit vid¬
tagne, hafva Revisorerne funnit dem, som bordt controllera TVallberg i hans
tjenste-utöfning, svårligen kunna undgå att med egna tillgångar ansvara lör
hvad vid slutlig utredning belinnes icke kunna på annat sätt Staten godtgöras.
Utskottet, som för sin del ej kan godkänna de af Fångvårds-Styrelsen
till stöd för dess förfarande i detta ämne åberopade grunder, har , i öfverens¬
stämmelse med Revisorernes yttrade åsigt, ansett sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
dels att en fullständig utredning af ifrågavarande balance-mål verk¬
ställes, dels att det åtal, hvartill omständigheterne föranleda, måtte
anställas emot vederbörande, hvilka det ålegat att fVallberg i hans
tjenste-utöfning controllera.
5 72.
(1843 års Rev. Ber. pag. 263. Förkl. 142.}
Jemte förmälan, hurusom Kongl. Maj:t, enligt Dess vid sistlidne Riks¬
dag aflåtne Nådiga Proposition, angående Stats-verkets tillstånd och behof,
ansett besparingar i de af Fångvårds-anslaget utgående kostnader kunna för
framtiden vinnas, dels genom vissa af erfarenheten anvisade förfoganden i af¬
seende på ekonomien och arbets-vinsten inom Corrections-inrättningarne , dels
ock genom förändrade stadganden rörande den allmänna fattigvården och
försvarslösa personer, hvarmedelst antalet af correctionister kunde minskas ,
med afseende å hvilka förhållanden den äskade tillökningen i nyssnämnde an¬
slag inskränkts till 100,000 R:dr årligen; hafva Revisorerne, enär det sålunda
begärda och af Rikets Ständer beviljade anslag äfven för år 1841, likasom de
föregående åren, öfverskridits med ett belopp af 217,091 R:dr 10 sk. 4 rst.,
förklarat sig icke kunna finna annat, än att den alltför stora skillnaden emellan det
äskade anslaget och den summa, som åtgått, härledt sig derifrån, att Styrelsen
ej vederbörligen vidtagit de af Kongl. Maj:t nödiga ansedde omförmälde för¬
foganden till vinnande af besparingar i utgifter samt i hänseende till ekono¬
mien och arbetsvinsten inom Corrections-inrättningarne.
Af Revisorerne, hvilka jemväl fästat uppmärksamhet på den betydliga
skillnad, som förefinnes i kostnaderne för utspisning, beklädnad och sängkläder
vid
Slats-Utskottels Utlåtande, N:o 54.
49
vid de serskilda corrections-inrättningarne, ar i sammanhang härmed också före¬
slaget, att bestämde numererade Provianterings-stater måtte upprättas, för
friska fångar, rättade efter mera elier mindre svårt arbete , för sjuka enligt
hvad i sådant afseende är faststäldt, ocii serskildt för i celler eller länshäkten
arresterade personer; hvarjemte Revisorerne ansett redovisningen böra upplysa,
efter hvilken numer provianteringen verkställts.
På sätt Fångvårds-Styrelsen uti det afgifna utlåtandet erinrat, har vis¬
serligen den i sednare tider inträffade successiva årliga förökning af fång-
kostnadernes belopp i väsendtlig nion härrört af ett ständigt tilltagande antal
fångar och correctionister. lietta förhållande kan likväl, efter Utskottets tanka,
icke anses utgöra fullt tillräcklig förklaringsgrund för en sådan tillväxt i ut-
gifterne, som med skäl förekommit Revisorerne anmärkningsvärd; hvarföre och
med afseende å så väl ofvan antydde omständigheter, som de flere i Revisions-
Berättelserne förekommande öfrige erinringar, Utskottet trott sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maja i underdånighet begära,
det täcktes Kongl. Maj:t ej mindre i Nåder anbefalla Fångvårds¬
styrelsen att, vid utgifters bestridande af de till fångars vård och
underhåll anvisade medel, iggttaga all den sparsamhet, som med de
afsedde ändamålens vinnande är förenlig, än ock låta vidtaga de åt¬
gärder och förfoganden, hvilka anses erforderliga för ett fullständigt!
ordnande af ifrågavarande vigtiga del af Statsförvaltningen och för
möjlig inskränkning af de härtill utgående dryga stats-bidrag.
Sta leri- Ofv er-Styrelsen.
§ 73.
(1841 års Rev. Ber. pag. 151. Förkl. 307).
Med anledning af Revisorernes erinran angående beskaffenheten af
Stateri-Ofver-Styrelsens, Revisorerne tillställde, underdåniga Berättelse, hem¬
ställer Utskottet,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att de Berättelser, hvilka, enligt hvad bemälde Styrelse i dess under¬
dåniga utlåtande upplyst, till Kongl. Maj:t årligen i underdånighet
Bih. till R St. Prot. 1844. 4 Sami. i Afd 18 Häft.
7
50'
Stats-Utskottet* Utlåtande, N:o 54
afgifvas rörande Stuteriens ställning och den verkan, desamma ut-
öfvat på hästafvelns inom Riket förkofran, måtte till Rikets Ständers
hädanefter sa mmman trädande Revisorer aflemnas.
§ 74.
(1841 års Rev. Ber. pag. 153. Förkl. 307.}
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet vid en uti Strömsholms Stuteris
räkenskaper upptagen utgift af 1,299 Rrdr 30 sk., för anskaffande af bekläd¬
nads-persedlar åt Stallbetjeningen.
Utskottet, sorn, lika med Revisorerne,. anser lämpligt, att, till control-
lerande af dylika utgifters behörighet, ordentliga beklädnads-stater varda Stu¬
teriens räkenskaper bilagde, får af sådan anledning tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla
om Nådig befallning till Stuteri-Öfver-Styrelsen att för framtiden
låta vidtaga den i berörde hänseende äskade åtgärd.
Salp eter-Fou den.
§ 75.
(1841 års Rev. Ber. pag. 159.)
Sedan Rikets sednast församlade Ständer, som ansett bestyret med
salpeter-näringen lämpligen kunna förenas med inseendet öfver krut-tillverk¬
ningen, uti underdånig Skrifvelse den 16 December 1840, anhållit, att
Salpeter-Comitéen måtte upplösas och dess befattning öfverflytta» på Kongl.
Krigs-Collegium, så har Kongl. Majrt, enligt till bemälde Collegium den 4
September 1841 aflåtet Nådigt Bref, deraf Utskottet tagit kännedom, förklarat,
att som Comitéens Ledamöter i och för den af dem med nit och omtanka be-
stridde förvaltningen af salpeter-ärendena icke åtnjöte någon vedergällning,
samt upphörandet af Comitéens befattning med nämnde ärenden icke skulle leda
till besparing i förvaltnings-kostnad, men väl kunna medföra olägenheter ge¬
nom nödiga förändringar i organisationen af det embetsverk, sorn komme att
ifrågavarande förvaltning öfvertaga, Kongl. 3Taj:t vid dessa förhållanden icke
funnit skäl att då bifalla Rikets Ständers ofvannämnda hemställan.
Stats-Utfkottets Utlåtande, N-.o S4.
I betragtande af de uti Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga Bref fram¬
ställde grunder, har Utskottet funnit sig
sakna anledning att för närvarande tillstyrka förändring eller indrag¬
ning af den för salpeter-ärendenas förvaltning tillsatte serskilda Öfver¬
styrelse.
Härigenom anser Utskottet sig jemväl hafva besvarat en af Riksdags-
fullmägtigen Henrik åndersson från Örebro Län inom Bonde-Ståndet väckt
och till Utskottet remitterad motion, innefattande hemställan om Salpeter-
Comitéens upplösning och dess befattnings öfverlemnande till Kongl. Krigs-
Uollegii Artilleri-Afdelning.
§ 76.
Af Revisions-berättelserne , jemte Kongl. Majtts högstberörde Nådiga
Bref af den 4 Sept. 1841, har Utskottet inhemtat, att, sedan inlösningspriset
å den salpeter, sorn hembjudes Kronan, blifvit år 1835 från 7 R:dr 24 sk.,
hvartill detsamma alltsedan år 1815 varit bestämdt, till 6 B:dr 32 sk., år 1836
tiil 6 R:dr och år 1837 till 5 R:dr för lispundet, hvilket sistnämnde pris för-
blifvit gällande, intilldess detsamma , enligt Kongl. Brefvet af den 8 Februari
innevarande år, förhöjts till 5 R:dr 32 sk., så hade hågen för salpeter-närin¬
gens bedrifvande i den mon aftagit, att tillverkningen af denna vara, hvilken
år 1835 utgjorde 33,901 LU., år 1839 icke uppgått till högre belopp än
21,350 LU., och således med 7 å 8,000 LM. understigit quantiteten af den
salpeter, som för krut-beredningen årligen erfordras. l)å nu det fastställde
inlösningspriset å salpeter, oaktadt berörde nedsättning i allt fall öfverstiger
de å berörde artikel i handeln gällande pris, synes, efter Utskottets tanka,
orsaken till salpeter-näringens aitagande icke så mycket vara att finna uti
ifrågavarande prisförhållanden , utan snarare och med större sannolikhet böra
tillskrifva» de mindre tjenliga methoder, hvilka vid varans tillverkning hittills i
allmänhet blifvit följde. Vid sådant förhållande och med hänsigt till angelägen¬
heten deraf, att det för krut-beredningen erforderliga quantum salpeter må
inom landet kunna erhållas, har Utskottet trott sig böra föreslå,
alt Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
det täcktes Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande, i Nåder vid¬
taga lämpliga åtgärder för att å de orter i Riket, hvarest salpeter¬
näringen kan med fördel utöfvas, sprida kännedom af mera ändamåls¬
enliga och med mindre kostnad förenade tillverknings-methoder,
hvarigenom den inhemska salpetern må kunna, så väl till godhet som
pris, bättre uthålla täflan med den utländska varan.
52
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 34
§ 77.
(1843 års Rev. Ber. pag. 270. Förkl. 153).
Beträffande de af Kongl. Stats-Contoret, jemlikt föreskriften i Kongl.
Brefvet af den 5 October 1839, meddeldte anvisningar, enligt hvilka ett af Di-
rectionen öfver Kongl. Maj:ts Hof-Capell och Spectakler utur Salpeterfonden
uppburet lån, primitivt utgörande 47,000 R:dr, komme att utaf Extra utgifts—
medlen under åren 1840—1848 successive liqvideras , hafva Reviso-
rerne funnit sig höra anmärka, att de genom berörde anvisningar bestämde ut¬
betalningar tili en del infälle efter (iden för då gällande Stats-reglering.
Benna af Revisorerne omförmälde fråga har af Constitutions-Utskottet
vid sistlidne Riksdag blifvit till Riks-Rätts pröfning hänskjuten; och sorn
nämnde Domstol, enligt dess i målet gifne Dom, förklarat Konungens Råd¬
gifvare genom deras rådslag i berörde afseende icke hafva gjort sig skyldige
till ansvar, finner Utskottet
någon åtgärd, i anledning af Revisorernes ofvanberörde anmärkning,
icke vara att å Rikets Ständers sida vidtaga.
Öfver-Stäthållare-Embetet.
$ -78.
(1841 års Rev. Ber. pag. 102. Förkl. 473).
Då, enligt Kongl. Brefvet af den 10 Juli 1810, alla de medel, sorn,
efter Stat och serskilde Författningar till Öfver-Ståthållare-Embetets disposition
anordnas, skola på räkning i Rikets Ständers Bank insättas och derilrån, i
mon af behof, sedermera utassigneras, men d-etta oaktadt, på sätt Revisorerne
erinrat, någon sådan räkning icke blifvit i Banken öppnad, utan Cassa-
behållningarne, till icke obetydligt belopp, vid redogörelse-årens utgång funnits
bos Kamereraren innestående; gå har, med anledning häraf, Utskottet, som
icke kunnat godkänna den af Öfver-Ståthållare-Embetet i ämnet afgifne för¬
klaring, funnit sig böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
det läcktes Kongl. Maj:t i Nåder anbefalla bemälde Embete, dels att,
i öfverensstämmelse med stadgandet i högstberörde Kongl. Bref, låta
å läkning i Rikets Ständers Bank insätta de medel, hvilka, efter
Stats-Utékottels Utlåtande, No 54.
53
S<at och serskilde Författningar, tili Embetets disposition anordnas,
dels ock att tillse, det de hos vederbörande Redogörare innestående
contanta behållningar af nämnde medel icke må öfverstiga hvad, sorn
till bestridande af smärre, snart förestående, utgifter kan erfordras.
Länens Landsböcker.
§ 79.
(1841 års Rev. Ber. pag. 165. Förkl. 219. 1843 års Rev. Ber. pag.
281. Förkl. 19.3
Revisorerne hafva fästat upjmärksamhet å angelägenheten deraf, att
Länens Landsböcker, hvilka vanligen till Kongl. Kammar-Rätten ingå först 18
månader efter slutet af det år, för hvilket de äro upprättade, måtte för fram¬
tiden varda tidigare afslutade och insände, för att, till öfverensstämmelses vin¬
nande emellan dem och rikshufvudboken, kunna vid riksbokslutet begagnas, i
stället för de serskilde sammandrag, hvilka nu i Riksboksluts-Contoret upp¬
göras öfver de overificerade duppletterne af Special-räkningarne.
Med anledning häraf har Utskottet, som dela r’Re v isor emes mening rö¬
rande nyttan och behöfligheten af den i l'r a gast alid e förändringen, ansett sig bö¬
ra , i öfverensstämmelse med Revisorernes förslag, hemställa,
ait Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder anbefalla Dess Befallningshafvan¬
de i Rikets samtlige Län att till Kongl. Kammar-Rätten inkomma
med afslutade Landsböcker sednast inom 4 månader efter den tid,
då Fögderiens redogörelser till Lands-Contoren aflemnas.
§ 80.
( 1841 års Rev. Ber. pag. 166. Förkl. 219.3
Vid granskning af Landsböckerne hafva Revisorerne funnit, att de uti
Länen balancerade behållningar till en stor del utgjorts af anticipationsvis ut-
betalde medel och förskott, som tillhört dels föregående, dels det löpande årets
utgifter, men hvilka, beroende dels på Kongl. Stats-Contorets aflönings-anord-
ningar, dels på ersättning från andra förvaltande Verk, icke under samma år
54
Stats-Vlskottets Utlåtande, lV:o J4.
kommit att i dessa Verks speciella räkenskaper blifva synliga; varande berör¬
de förskotter, hvilka vid 1839 års slut öfverstego ett belopp af 425,000 R:dr,
till en del balancerade sedan flere år tillbaka och några tillkomne under slutet af
förra och början af detta århundrade.
Till afhjelpande, så vidt möjligt är, af berörde anmärkte oegentlighet i
räkenskaperne och densammas förekommande i framtiden, har Utskottet ansett
sig böra föreslå,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära ,
det vederbörande måtte få sig i Nåder anbefaldt, dels; att rörande
ifrågavarande uti Landsböckerne balancerade förskott anställa be¬
hörig undersökning och desannna, efter deras beskaffenhet, till liqvid
eller afskrifning befordra, dels ock att vidtaga sådana åtgärder, hvari¬
genom de kostnader, sorn i Länen förskjutas till ersättning af Stats¬
anslagen och förvaltande Embets-Verk, hädanefter måtte, sednast inom
utgången af året näst efter det, hvarunder förskottet tillkommit, var¬
da uti Stats-Verkets räkenskaper upptagne och redovisade.
§ 81.
(1841 års Rev. Ber. pag. 167. Förkl. 220.)
Revisorerne hafva anmärkt, hurusom 3:ne Officerare vid Konungens f. d.
Eget värfvade Regemente, Löjtnanten C. G. Sjöcrona samt Fändrikarne E. Gjör-
loff och E. Löwenhielm, hvilka vid berörde Regementes upplösning placerats
å andra Regementen, och dervid förklarats berättigade att af f. d. 3:dje Huf-
vud-Titelns besparingar uppbära, den förstnämnde 300 R:dr, och de 2:ne sed¬
nare hvardera 200 R:dr årligen, intilldess de motsvarande eller högre löner å
Stat kunde erhålla, fått under åren 1838 och 1839 fortfarande åtnjuta samma
arfvoden, oaktadt bemälde Officerare, efter vunnen befordran, uppburit, Sjöcrona
under begge nyssberörde år samt Gjörloff och Löwenhielm år 1839, löner å
Skaraborgs och Norra Skånska Infanteri-Regementets stater till högre belopp,
än ofvannämnde å besparingarne anvisade arfvoden.
Utskottet får i anledning häraf upplysa, att, enligt Kongl. Brefven den
28 Mars och 12 December 1829, rättighet blifvit Lieutenanten Sjöcrona til¬
lagd, att. jemte ofvanomförmälde arfvode, serskildt, såsom ersättning för utbe-
taldt accord, under Tio års tid, räknad från den 1 Maj berörde år, bibehålla sin
vid det upplöste Regementet innehafde lön. På grund häraf har ifrågavaran-
Stats-Utkotteta Utlåtande, N'.o 54.
55
cfe accords-ersättning till Sjöcrona årligen utgått intill den 1 Maj 1839 , då
densamma, jemlikt föreskriften i Kongl. Brefvet den 12 December 1829, upp¬
hört; hvaremot, så vidt räkenskaperne utvisa, det serskilde expectance-arfvo-
det icke, på sätt Revisorerne förmenat, under någotdera af revisions-åren kom¬
mit Sjöcrona till godo. Vid sådant förhållande anser Utskottet,
Revisorer nes i denna del gjorde erinran böra förfalla.
Vidkommande åter de Fäirdrikarne Gjörloff och Löwenhielm tillagde
expectance-arfvoden, så hafva desamma väl funnits upptagne å Läns-Stater-
ne för åren 1838 och 1839, men, efter hvad Utskottet af Läns-räkenskaperne
inhemtat, har någon utbetalning deraf hvarken under samma år eller det näst-
föregångne egt rum; och torde således jemväl denna Revisorernes anmärkning
böra lemnäs utan afseende.
§ 82.
(1843 års Rev. Ber. pag. 281. Förkl. 20).
Beträffande det af Revisorerne anmärkte förhållande, att Olverste-indel-
ningen vid f. d. Adelsfane-Regementet fortfarande uppbäres af Svenske Mi¬
nistern vid Kongl. Stor-Britanniska Hofvet, Hans Excellence m. m. Herr
Grefve M. Björnstjerna, i dess egenskap af f. d. General-Adjutant för Ar¬
méen, får Utskottet hänvisa till hvad ofvanföre uti § 23, angående ett härmed
Ukartadt ämne, blifvit yttradt och föreslaget.
Länens serskilda TJtyifts-Räkningar.
% 83'.
(1841 års Rev. Ber. pag. 168. Förkl. 315).
Revisorerne hafva anmärkt, att, på grund af Kongl. Brefvet den 6
April 1778, å Södermanlands Läns Ränteri under åren 1838 och 1839 anord¬
nats 8 R:dr 16 sk., såsom tullfrihets-ersättning till Nyköpings Hospital, hvil¬
ken afgift Revisorerne ansett hafva bordt upphöra redan år 1809, vid Landt-
tullarnes då verkställde indragning..
56
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
Sorn, enligt Utskottet meddelad upplysning, det af vederbörande Revi-
sions-Contor i anmärkningsväg framställda yrkande oin återbäring af livad uti
dylika afgifter under de Tio sistförflutna åren utgått, numera blifvit af Kongl.
Kammar-Rätten gilladt samt i följd häraf 83 R:dr 16 sk. till Stats-Verket
återlevererats, anser Utskottet
vidare åtgärd uti berörde afseende icke vara att vidtaga.
Technologiska Institutet.
§ 84.
(4841 års Bev. Ber. pag. 203. 1843 års Rev. Ber. pag. 286.)
Utskottet instämmer uti den af Revisorerne yttrade åsigt, rörande belief-
vet af en rymligare och mera passande local för nämnde, i afseende på Lan¬
dels näringar, vigtiga Inrättning; men då, i följd af en vid denna Riksdag
inom Borgare-Ståndet väckt motion, frågan om Technologiska Institutets nu¬
varande organisation och de förändringar deruti, hvilka, för vinnande al de
med berörde anstalt afsedde ändamål tvifvelsutan erfordras, sannolikt kommer
att i sin helhet underkastas Rikets Ständers pröfning, anser Utskottet
något serskildt förslag å dess sida i anledning af Revisorernes före¬
nämnde anmälan icke lämpligt eller behöfligt.
Kongl. Slottets i Sto eltholm Byggnaäs-medel.
§ 85.
(1843 års Rev. Ber. pag. 289. Förkl. 1614-
Till följd af Revisorernes i ämnet gjorde framställning, tillstyrker
Utskottet,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla
om Nådig befallning till Riks-Marskalks-Embetet att på räkning uti
Rikets Ständers Bank låta insätta de till Embetets disposition anord¬
nade
Slals-Ulskottelt Utlåtande, N:o 54
57
nade Byggnads-medel för Stockholms Slott, äfvensom att halla till¬
syn derå, att den hos vederbörande Redogörare innestående contanta
behållning af dylika medel må inskränkas till hvad, som motsvarar
beloppet af smärre och innan kort förestående utbetalningar.
Kongl. Theatern.
§ 86.
([1841 års Rev. Ber. pag. 185}.
I afseende på Revisorernes anmälan rörande serskilde anslag fråa
Extra Utgiftsmedlen till betalning af Kongl. Theaterns skulder, får Utskottet
hänvisa till innehållet af ofvanintagne 77 §.
Kongl. Lazaretts-Directionen.
§ 87.
(1841 års Rer. Ber. pag. 189. Förkl. 336. 1843 års Rev. Ber. ’
pag. 306. Förkl. 167}.
Revisorerne, som af Räkenskaperne inhemtat, att Uppbördsmannen kos
Lazaretts-Directionen jemte Secreterare-arfvode, 33 R:dr 16 sk., och ersätt¬
ning för skrifmaterialier, 33 R:dr 16 sk., åtnjutit en årlig inkomst af 1,300 å
1,700 R:dr, uppkommen derigenom, att bemälde tjensteman, på grund af ett
den 19 Nov. 1751 meddeladt Nådigt Beslut, sig tillgodoberäknat 3 procent
af alla Lazarettet tillflytande inkomster, hafva funnit sig böra såsom olämpligt
anmärka detta aflöningssätt, hvarigenom nämnde Uppbördsman tillskyndades
större löneförmoner, än sorn tillkomma dess vederlikar inom andra Verk.
Som likväl numera, enligt Kongl. Brefvet den 17 sistl. Maj, nuva¬
rande Secreteraren och Uppbördsmannen hos Lazaretts-Directionen fått sig
tälagd en bestämd årlig lön af 1,200 R:dr, oberäknadt ersättning för skrif¬
materialier, 33 R:dr 16 sk., samt i följd häraf ofvannämnde provision icke vi¬
dare kommer att af honom uppbäras, anser Utskottet
Revisorernes ofvannämnde anmälan icke föranleda vidare åtgärd.
Bih. lill R. St. Prat. 18U. 4 Sami i Afi. i8 Haft. 8
58
Stats-Utskottet» Utlåtande, N:o 51.
§ 88.
(1841 års Rev. Ber. pag. 189. Förkl. 337)
Revisorerne hafva yttrat, att Seraphimer-Ordens-Gillet, under hvars in¬
seende samtliga Lazaretfen i Riket höra, med undantag allenast af Seraphimer-
Lazarettet i Stockholm, skulle, såsom försedt med en talrik tjenstemanna-per-
sonal, utan olägenhet kunna öfvertaga förvaltningen jemväl af sistnämnde La¬
zarett, hvilken åtgärd sannolikt komme att medföra en icke obetydlig minsk¬
ning uti de af Lazaretts-fonden nu utgående löne-utgifter.
Enär Kongl. Lazaretts-Directionens Ledamöter icke åtnjuta något arf¬
vode och genom den föreslagna öfverflyttningen till Kongl. Seraphinier-Ordens-
Gillet af deras bestyr någon besparing icke torde kunna vinnas, sedan, på sätt of¬
van är anfördt, Räkenskapsförare!] i stället för uppbörds-procent fått sig be¬
stämd lön anslagen; så och då Läns-Lazaretten förvaltas af serskilda Directioner
i hvarje Län, hvilket äfven synes kunna med Kongl. Seraphimer-Lazarettet iagt-
tagas, samt., enligt hvad Utskottet inhemtat, fråga uppstått derom, att Ordens-
Gillets inseende öfver sjukvårds-anstalterne i Riket skulle komma att upphöra,
har Utskottet funnit sig böra tillstyrka,
att Revisorernes ifrågavarande förslag icke måtte till någon åtgärd
föranleda.
g 89.
(1841 års Rev. Ber. pag. 190. Förkl. 336. 1843 års Rev. Ber.
pag. 307.)
Af Revisions-berättelserne inhemtas, att, i anledning af så väl 1841
års som 1843 års Revisorers hos Hans Excellence Herr Justitife-Stats-Mini-
stern framställde begäran om utverkande af Kongl. Maj:ts Nådiga befallning-
till Lazaretts-Directionen att, för inventering genom Revisorerne, hålla till¬
gängliga säkerhets-handlingarne för alla Lazareltets tillgångar, Revisorerne från
Herr Stats-Ministern emottagit det svar, att en så beskaffad föreskrift icke i
Nåder ansetts kunna Directionen meddelas.
Då Seraphimer-Lazarettets fond från Stats-Verket åtnjuter ett årligt an¬
slag af 5,000 R:dr, oberäknadt smärre af allmänna medel inflytande bidrag,
och denna fond, ehuru till hufvudsaklig del bildad genom enskilde personers
Stat»-Ut.ikottets Utlåtande, iV:o 54.
59
donationer, likväl utgör grunden för en Inrättning, hvars bibehållande i ända¬
målsenligt skick är för Staten af synnerlig vigt, samt då en fullständig gransk¬
ning. jemväl från det Allmännas sida, af de donerade medlens förvaltning och
säkerheten för derutaf meddeldte lån måste anses öfverensstämmande med Te-
stalorernes önskan, helst härigenom beredes en ökad controll å donationernes
behöriga användande för dermed afsedde ändamål, så och enär en dylik gransk¬
ning icke kan med tillförlitlighet verkställas utan tillgång å fondens samtliga
säkerhetshandlingar. har Utskottet funnit sig böra hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder anbefalla Directionen öfver Sera-
phimer-Lazarettet att tillhandahålla Rikets Ständers hädanefter sam¬
manträdande Revisorer ej mindre räkenskaperne öfver alla under I)i-
rectionens förvaltning ställde medel, än ock dertill hörande säkerhets-
handlingar; dock med undantag af sådane räkenskaper och säkerhets¬
handlingar, hvilkas öfverlemnande till Revisorerne möjligen j kunde
stå i strid med vederbörande Testatorers meddeldte föreskrifter.
Genom de uti denna och nästföregående $ framställde yttranden har
Utskottet jemväl besvarat en af Riksdagsfullmägtigen F. von Zweigbergk
från Skaraborgs Län inom Bonde-Ståndet väckt och till Utskottet remitterad
motion, deruti blifvit yrkadt, att Styrelsen öfver Seraphimer-Lazarettet måtte in¬
dragas och dess befattning öfverflyttas på Seraphimer-Ordens Gillet, samt La-
zarettsfondens räkenskaper underkastas Rikets Ständers Revisorers granskning.
5 90.
(1843 års Rev. Ber. pag. 308.}
Beträffande Revisorernes förslag, att Rikets Ständer måtte, å Carolinska
Institutets Stat, för Öfver-Läkaren vid Stockholms Stads och Läns Curhus anslå
en mindre Professors-Lön, har Utskottet, som, genom remiss från Ridderska-
pet och Adeln emottagit serskild motion i detta ämne, afgifvit yttrande, i sam¬
manhang med regleringen af utgifterne under Riks-Statens Åttonde Huf-
vud-titel.
Danviks Hospital.
§ 91.
(1841 års Rev. Ber. pag. 192.)
Revisorerne hafva anmält, dels att, för upprättandet af Danviks Hospi¬
tals Hufvudbok och för granskning af dertill hörande verificationer, utgått år¬
m
Stats-Utskottels Utlåtande, N-,0'^54.
liga arfvode» af 500 Ridr, dels att protocollsföraren, hvilken år 1836 erhållit
*n årlig aflöning å extra ordinarie staten af 150 Ridr, genom Directionens be¬
slut den 7 December 1838, undfått en förhöjning i detta arfvode af 150 R:dr
årligen.
Ehuruväl, efter hvad Utskottet erfarit, utdrag af Revisorernes berättelse,
i hvad den rörer granskningen af de under Directionen för Danviks Hospital
ställde medels förvaltning, blifvit genom vederbörande Stats-Departement Di¬
rectionen tillställdt, för afgifvande af underdånigt utlåtande i ämnet, så har
likväl något sådant utlåtande icke kommit Utskottet tillhanda. Vid sådant
förhållande är väl Utskottet icke i tillfälle att med säkerhet bedöma lämplig¬
heten och bebofvet af omförmälde serskiide arfvoden; men Utskottet har dock,
i betraktande af de hos Directionen anställde tjenstemäns talrikhet, i förhållan¬
de till mängden och omfattningen af de göromål, hvilka derstädes kunna er¬
fordras, trott sig böra föreslå,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder tillse, huruvida icke ifrågavarande
extra arfvoden må för framtiden nedsättas eller upphöra.
§ 92.
(1841 års Rev. Ber. pag. 193, 1843 års Rev. Ber. pag. 310.)
I anledning af Revisorernes anmälan, det deras genom Hans Excel-
lence Herr Jastitife Stats-Ministern hos Kongl. Majit i underdånighet fram¬
ställda anhållan om Nådig befallning till Directionen för Danviks Hospital att,
i ändamål af inventering, hålla för Revisorerne tillgängliga Cassans lånehand-
lingar, icke blifvit i Nåder bifallen, har Utskottet, under åberopande af de skäl,
hvilka grundlagt Utskottets uti §. 89 , i afseende på Lazaretts-fondens räken¬
skaper , gjorde hemställan, trott sig böra tillstyrka,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
att ej mindre fullständiga räkenskaper för samtlige under Directionens
för Danviks Hospital förvaltning ställde, genom statsanslag eller
enskilda donationer tillkomne, medel, jemte säkerhetshandlingarne för
de lån, hvilka af nämnde medel kunna vara utgifne, må, för så vidt
sådant icke finnes stridande mot vederbörande Testatorers meddeldte
föreskrifter, hädanefter hållas Rikets Ständers Revisorer tillhanda;
hvarom, i sådant fall, Directionen torde i Nåder förständigas.
Slats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
Lunds Universitet.
% 93.
(1841 års Rev. Ber. pag. 195. Ftfrkl. 341. 1843 års Rev. Ber.
pag. 313. Förkl. 171.3
Revisorerne hafva anmält, hurusom uti Lunds Universitets räkenskaper
funnes balancerad en fordran, stor 7,518 R:dr 33 sk. 11 rst., utgörande krono¬
tionde, som dels indragits, dels på annat sätt Universitetet lrångått och blif¬
vit på militien indelad, och hvilken fordrans belopp, efter Revisorernes tanka,
borde antingen indrifvas eller till afskrifning befordras.
Consistorii Academici underdåniga utlåtande i ämnet upplyser: att ifråga¬
varande balance-posf tillkommit hufvudsakligen derigenom, att en del af Uni¬
versitetets tionde under krigsåret 1718 blifvit till rusthålls förbättring använd ,
under villkor, att samma tionde skulle till Universitetet på annat sätt återgäldas;
att Universitetets i följd häraf uppkomne fordran hos Staten intill år 1807
blifvit i Kronofogdarnes räkenskaper balancerad till förmon för Universitetet,
och nämnde år uppgått, efter kronovärdi, till det jemförelsevis låga penninge-
värdet 7.518 R:dr 33 sk. 11 rst., hvilket, på sätt nämndt är, uti Universite-
t-ets räkenskaper fortfarande balanceras; att likväl berörde fordran, beräknad
intill närvarande tid, efter markegångspris för den förlorade årliga tion den ,
egentligen utgjorde ett vida högre belopp, samt att, i anledning af Universite¬
tets flerfaldiga försök att för sin ifrågavarande fordran erhålla godtgörelse, un¬
dersökning om förhållandet blifvit vid serskilde tillfällen anbefalld , mea icke
fulländad.
Med afseende å hvad i detta ärende förekommit, har Utskottet ansett
sig böra hemställa ,
att Rikets »Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t, sedan behörig utredning angående Univer¬
sitetets förrberöide fordrings-anspråk blifvit verkställd , och så vida
nämnde anspråk finnes på gällande skäl grundadt, till Rikets Ständer
aflåta Nådig Proposition om beviljandet af den ersättning, som i be¬
rörde afseende bör Universitetet tillkomma.
Stal »-Vt »kollett Utlåtande, N:o 54.
Consistorierne.
g 94.
(1841 års Rev. Ber. pag. 196. 1843 års Rev. Ber. pag. 313.”)
Vidkommande det af Revisorerne såsom olämpligt anmärkte förhållande,
att uppbörds- och redovisnings-procenten hos olika Dom-Capitel beräknats efter
olika grunder, får Utskottet upplysa, att, genom Kongl. Maj:fs den 9 sistlidne
Februari till Consistorierne aflåtne Nådiga Circulaiie-Bref, bestämde föreskrif¬
ter numera blifvit meddeldte, enligt hvilka Consistorii-Notarierne och öfrige
redogörare för de till Stiftens och Läro-verkens Cassör indytande medel ega
att för serskilda slag af uppbörds- och redovisnings-medel uppbära en viss,
inom alla Stift till lika belopp utgående, procent. Revisorernes ifrågavarande
erinran
påkallar följaktligen ingen vidare åtgärd.
§ 95.
(1843 års Rev. Ber. pag. 314. Förkl. 178 och följ.)
I anledning af Revisorernes anmälan, att ifrån flere Dom-Capitel saknats
redogörelser för de af Rikets Ständer till svagt lönte Skollärare anvisade löne¬
anslag, äfvensom öfver influtne och utbetalde stamboks- och collect-medel ,
har Utskottet funnit sig böra föreslå,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla
om Nådig befallning till Kongl. Kammar-Rätten, dels att tillse . det
redogörelser för ifrågavarande löne-anslag samt stamboks- och collect-
medel hädanefter årligen varda från samtliga Dom-Capitlen i Riket
till Kongl. Kammar-Rätten insände, dels ock att, till beredande af
öfverensstämmelse i form emellan de serskilde Stiftens räkenskaper ,
låta upprätta och till Dom-Capitlen öfversända ett lämpligt formulär.
§. 96.
(1843 års Rev. Ber. pag. 314.)
Revisorerne hafva funnit sig böra framställa erinran vid den olikhet
Stats-Utkottets Utlåtande, N:o 5A.
63
emellan Stifts-Styrelsernes och Läroverkens räkenskaper, som eger rum deruti,
att vid vissa Domcapitel desamma underskrifva» af Biskopen och samtlige
Consistoriales, vid andra åter endast af Consistorii-Notarien, i hvilket sednare
fall räkenskapernes rigtighet intygas dels af hela Consistorium, dels endast af
2:ne bland dess Ledamöter, äfvensom alt vid åtskilliga Gymnasier och Skolor
räkenskaperne underskrifvas af Rectorerne ensamme, vid de öfrige åter af
alla Collegii medlemmar.
Utskottet, som, lika med Revisorerne, anser redovisningsskyldigheten för
de till Stiften och Läroverken inflytande medel åligga Consistoriernas och CoIIe-
giernes samtlige Ledamöter, och jemväl finner det med god ordning öfverens¬
stämma, att, i hänseende till räkenskapernes underskrifvande, enahanda sätt må vid
Rikets alla Consistoriel- och Läroverk iagttagas, får i anledning häraf föreslå,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t till behörig underdånig efterrättelse i Nå¬
der meddela en bestämd föreskrift, huru i förrberörde afseende för
framtiden bör förfaras.
§ 97.
(1843 års Rev. Ber. pag. 315. Fork]. 184.)
Vid redogörelsen för Skara Stifts Stipendii-cassa hafva Revisorerne an¬
märkt, att ej mindre än Tio års räntor, tillsammans 800 R:dr, å ett Härads¬
höfdingen Lundström meddeladt lån, funnits i räkenskapen balancerade; i af¬
seende hvarpå Revisorerne yttrat den åsigt, att berörde lån, jemte upplupne
räntor, bordt af Consistorium, till undvikande af förlust för fonden, i tid
indrifvas.
Rörande detta ämne inhemtas af Consistorii underdåniga utlåtande: att
ifrågavarande låne-capital , 1,333 R:dr 16 sk., utgörande den så kallade
Scherpingska Stipendii-fonden, blifvit för längre tid tillbaka till Häradshöfdingen
Lundström utlemnadt, emot inteckning uti hemmanet Possagården Källby, vid
hvars sedermera verkställde försäljning å exsecutiv auction köpeskillingen nå¬
got understigit det intecknade capitalet; att för nämnde köpeskilligs erläggande
måst medgilvas långa betalnings-terminer, samt att Consistorium vid sådant
förhållande funnit sig böra inställa stipendii-utdelningen, samt år från år ba-
lancera de inflytande räntorna, intilldess det ursprungliga låne-capitalet hunnit
genom inflytande tillgångar betäckas.
64
Slats-Ulskottets Utlåtande, N:o 54-.
Då genom lånets beviljande emot intecknings-säkerhet i en fastighet,
hvars värde vid försäljning icke motsvarat låne-capitalets belopp, stipendii-fondens
bästa icke synes hafva varit behörigen iagttagen, samt, i följd af detta för¬
farande, de medellöse studerande, hvilka till stipendiers åtnjutande af berörde
fond varit berättigade, sålunda under en längre tid varit i mistning af det i
berörde hänseende dem tillkommande understöd, har Utskottet, i betragtande
häraf, funnit sig ega skäl tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
det täcktes Kongl. Majit låta i laga ordning anställa undersökning
angående det af Revisorerne ofvan anmärkte förhållande , på det att
ersättning såmedelst må stipendii-fonden beredas för den genom Coa-
sistorii omförmälde förfarande åbragte förlust.
Bergsskolan i Fahlun.
§ 98.
(1841 års Rev. Ber. pag. 198.3
I anledning af Revisorernes i ämnet gjorde anmälan , hemställer Ut¬
skottet ,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majrt i underdånighet begära ,
att årliga berättelser, angående Bergs-Skolans i Fahlun förvaltning
och de resultat, nämnde Läro-anstalt kan anses hafva medfört i af¬
seende på Svenska bergshandteringens utveckling , måtte till Rikets
Ständers hädanefter sammanträdande Revisorer varda aflemuade,
Götheborgs Btskopshus-Fond.
§ 09.
(1841 års Rev. Ber. pag. 199. Förkl. 371 j).
Beträffande räkenskaperne för Götheborgs Biskopshus-fond, hafva Revi-
»orerne, som funnit, att densamma blifvit af Biskopen ensam redovisad, fram¬
ställt
Stats-UtsJcotlets Utlåtande, 1V.o 54.
65
ställt den mening, att, i följd af stadgandet i Kongl. Brefvet den 3 Febr.
1819 och till beredande af den controll, hvarunder allmänna medel böra för¬
valtas, det syntes åligga Consistorium att tillika taga befattning med både
uppbörden och löndens förvaltning; hvarjemte Revisorerne anmärkt, att fonden
icke varit utlånad eller genom ränta gjord fruktbärande.
Med föranledande af dessa Revisorernes erinringar, har Utskottet trott
sig böra hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
dels om Nådig föreskrift till Consistorium i Götheborg att hädanefter
bestrida förvaltningen af ifrågavarande fond, dels om Nådigt förstän¬
digande till vederbörande att tillse, det fondens medel må, så vidt
omständigheterne medgifva och emot fullgod säkerhet, förräntas.
Kongl, och HvitfeldlsJia Stipendie-Inrättningen.
§ 100.
(1841 års Bev. Ber. pag. 199. 1843 års Rev. Ber. pag. 318. Förkl. 206.)
Enär, enligt hvad Revisorerne anmält, någon egentlig Instruction, hvar¬
efter Curatorerne för Kongl, och Hvitfeldtska Stipendie-fonden, vid förvaltnin¬
gen af denna fond, hafva att sig rätta, icke finnes utfärdad; men vid frågor
om lägenheters utarrendering, capitalers utlånande, med flera vigtiga angelägen¬
heter, stadgande!), som bestämma vidsträcktheten af Curatorernes ansvar, sy¬
nas, för fondens skyddande mot förluster, vara af behofvet påkallade, har
Utskottet funnit sig, i öfverensstämmelse med Revisorernes härom väckte för¬
slag, böra tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att Instruction för Stipendie-inrältningens Styrelse och Reglemente
för utlåning af Inrättningens medel, till hvilka författningar Curato¬
rerne, efter hvad deras utlåtande upplyser, fått sig anbefaldt att af¬
gifva underdånigt förslag, måtte, så snart sig göra låter, varda upp¬
rättade och till efterlefnad påbjudne.
Bih. till R. St. Prot. 1844. 4 Sami 1 Afd. 18 Haft.
9
66
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 34.
Kyrkorna inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län.
§ 101.
(^1841 års Rev. Ber. pag. 200. 1843 ars Rev. Ber. pag. 318.)
Af Revisions-Berättelserna inhemtas, att räkenskaperne för samtlige
Landtkyrkor inom Skåne, Halland, Blekinge och Bolins Län blifvit af så väl
1841 års som 1843 års Revisorer granskade: hvaremot bland Stadskyrkornas
uti berörde provincer räkenskaper år 1841 endast de för Carlskrona kyrka,
och år 1843 ingen synes hafva undergått revision. Anledningen till den nu
verkställde granskningen af ifrågavarande kyrko-räkenskaper, hvilken gransk¬
ning vid föregående Stats-revisioner icke egt rum, lärer tvifvelsutan böra sö¬
kas i den omständighet, att kyrkorne inom ofvannämnde fyra landskap, i följd
af den desamma tillagde betydliga tionde, från Statens sida åtnjuta större an¬
slag, än som tillkomma kyrkorna uti öfriga delar i Riket. Utskottet befarar
dock, att revisionen af omförmälde räkenskaper, hvilkas vigtighet dessutom tor¬
de kunna näses tillräckligt controllerad genom de serskilde granskningar, de-*
samma dels i vederbörande landsort, dels hos Kongl. Kammar-Rätten äro un¬
derkastade, tager i anspråk en alltför betydlig del af den för Revisorernes
sammanvaro bestämde tid, och sålunda i sin mon försvårar den fullständiga re**
visionen af Siats-verkets hufvudsakliga räkenskaper, en olägenhet, som ytter¬
ligare skulle ökas, derest räkenskaperne för de inom Rikets öfriga landskap
belägna kyrkor jemväl komme att undergå revision, hvartill emedlertid enahanda
skäl, sorn framkallat granskningen af kyrko-räkningarne för Skåne, Halland,
Blekinge och Bohus Län, synas vara för handen, enär äfven förstnämnde
kyrkor, fastän i mindre mon, uppbära bidrag från Stats-verkets sida. Med
afseende å berörde förhållanden, har Utskottet funnit sig böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte frikalla sina hädanefter sammanträdande Re¬
visorer från åliggandet att verkställa granskning af räkenskaperne
för kyrkorne så väl inom ifrågavarande fyra landskap, som i öfriga
delar af Riket.
§ 102.
(1841 års Rev. Ber. pag. 200. 1843 års Rev. Ber. pag. 319).
Revisorerne hafva anmält, hurusom Pastorer och Kyrkovärdar för ett
icke finga antal kyrkor innehaft större oförräntade behållningar, än som med-
Stats-Utskottett Utlåtande, N:o 54.
67
gifves uti 16 punkten af Kongl. Kyrko-Instructionen den 12 April 1815, utan att
sådana behållningar vid alla tillfällen synts hafva varit till förestående utgifter
behöflige, äfvensom att vid låns meddelande utaf Kyrkornas disponibla till¬
gångar nöjaktig säkerhet för beloppets återgäldande icke alltid blifvit anskaffad.
I följd häraf anser Utskottet sig böra hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det vederbörande måtte få sig i Nåder anbefaldt att tillse, det de lies
Pastorer och Kyrkovärdar innestående contanta behållningar af kyrko¬
medel må inskränkas till det i högstberörde Kongl. Instruction stad¬
gade maximum af 50 R:dr, derest ej, i följd af snart förestående
utbetalningar, undantag i detta hänseende finnes oundgängligen nödigt,
äfvensom att kyrkornas disponible tillgångar varda, så framt sig
göra låter, förräntade, dock under iagttagande, att för lånens infri¬
ande ställes fullgod säkerhet.
§ 103. '
£1841 års Rev. Ber. pag. 200).
I enlighet med Revisorernes hemställan, får Utskottet föreslå,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begär*
Nådig föreskrift till Konungens Befallningshafvande i Hallands och
Blekinge Län, att Lands-Contoren i desse Län, på sätt af Lands-
Contoren i Malmöhus, Christianstads samt Götheborgs och Bohus
Län hittills iagttagits, till Kongl. Kammar-Rätten insända summari¬
ska extract Tolver samtlige kyrkornes inom förstberörde 2;ne Län
inkomster och utgifter Samt fordringar och skulder.
§ 104.
£1841 års Rev. Ber. pag. 201).
Sorn, enligt 1 hvad Revisorerne af Christianstads Lands-Contors
summariska extract öfver Länets kyrkoräkenskaper inhemtat, uti dessa räken¬
skaper balanceras åtskillige i äldre tider tillkomne och uti berörde extract
specifikt upptagne fordringar, har Utskottet trott sig böra föreslå,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla om
Nådig befallning till vederbörande att tillse, det nämnde fordringar,
efter verkställd utredning, må varda till betalning eller afskrifning
befordrade.
68
Stats-Utifiottets Ull ätande, N:o 54-
§ 105.
Hvad Revisorerne uti deras berättelser för öfrigt anmält och erinrat, liar
Utskottet funnit dels genom vederbörandes afgifne underdåniga utlåtanden nöj¬
aktigt förklarad^ dels icke vara af beskaffenhet att från Utskottets sida påkalla
något yttrande.
Stockholm den 31 October 1844.
Reservationer.
Vid 13 § angående sättet för liquiderande af skulden för Lejonbackens
ombyggnad,
af Bengt Gudmundsson från Halland,' 4
vid 22 § angående Krigs-Hof-Rättens ifrågaställa upphörande,
af Friherre Palmstjerna: ”Mot Utskottets beslut om Krigs-Hof-Rättens
upplösande måste jag mig reservera. Fastän medgifvande, att denna Hof-
Rätts domsrätt i vissa fall öfver civile personer är olämplig, anser jag Hof-
Rätten likväl, för bibehållande af Krigs-tukten inom Arméen, vara nödvändig.
Dess borttagande skulle gifva advocaturen för mycket spelrum inom Rege¬
mentena, och undergräfva den militairiska anda, som utgör Svenska Krigs¬
härens förnämsta kraft;”
af Herr von Rosen: ”Emot Utskottets i denna del sålunda fattade-be¬
slut, får jag af följande skäl mig reservera: För det första inser jag ej
Stats-Utskottets grnndlagsenliga behörighet att i denna form behandla ett dy¬
likt administrativt ärende, endast på grund af Revisions-berättelsen, helst Ut¬
skottets svar på Revisoremes anmärkningar i denna fråga synes redan vara
afgifvet i tillstyrkandet af att Stats-anslaget till aflöning åt Krigs-Hof-Rättens
Ledamöter bör fortfarande utgå och i följd häraf blifvit af Utskottet uppfördt
inom 4:de Hufvud-titeln.
Desutom synes mig tiden nu ej vara lämplig till en dylik framställning,
när det är kändt, att Rikets Ständer hafva att snart förvänta förslag till en
ny organisation af våra Domstolar; hvarföre det ock, efter mitt förmenande,
vore rättast att först afvakta detta förslag, innan Rikets Ständer föreslå par-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 54.
69
liella organisations-förändringar, som möjligtvis utgå från andra grunder, au
de, på hvilka det väntade förslaget hvilar.”
Häruti instämde Friherre von Krcemer, Herr VirginHerr Lagerborg,
Herr af Harmens, Doctor Stenhammar oell Prosten Berlin.
ATid 23 §, rörande Svenska och Norrska Ministerns i Paris löneförmoner,
m. in.
af Friherre Palmstjerna: ”Uti Utskottets beslut om dispositionen af
de löner på Stat, hvilkas innehafvare kunna erhålla Diplomatiska uppdrag,
kan jtag icke instämma. Visserligen bör någon del af sådan lön afstås till',
den hemmavarande tjenstemannen, som förrättar den frånvarandes tjenst; meiF
icke bör den förstnämnde, jemte förut egande lön, få komma i åtnjutande af
hela den, som tillhör den frånvarande, helst om någon del deraf utgöres af i
eget bruk varande boställe. Dessutom torde jemväl /lere tjenstemän vid sådant
tillfälle få vidkännas ökad tjenstgöring; de borde äfvenväl hafva rätt till del¬
aktighet uti ersättningen. Då sådant likväl beror af så många omständigheter,
som ej alla på förhand kunna förutses, anser jag bäst vara, att regleringen
häraf, hädanefter såsom hitintills, må bero af Kongl. Maj:ts Nådiga ompröf-
vande vid hvaije förekommande fall;”
af Herr von Rosen: "'Emot detta förslag får jag mig reservera, eme¬
dan det, efter mitt förmenande, står i strid emot hvarje löntagares obestridliga
rätt att fortfarande och oberoende af tillfälliga uppdrag vidblifva åtnjutandet af
lön för den tjenst på stat, som innehafves, till dess tjenstens innehafvare i
laglig väg från tjensten entledigas. Dessutom skulle en sådan förändring,
lämpad på diplomatiska functionärer, egentligen innebära ett minskadt anslag åt
Minister-Staten, ty otvifvelaktig! måste Ministrarnes aflöning höjas i ett mot¬
svarande förhållande;”
af Herr Schartau: ”1 anledning'af Revisorernes framställning angående
Svenska och Norrska Ministerns i Paris löneförmoner, hade jag för min del
önskat, det Utskottet föreslagit Rikets Ständer att uti den underdåniga skrif-
velsen till Kongl. Maj:t begära, att vid de tillfällen då Statens embetsmän
varda i diplomatiska befattningar anställde, i följd hvaraf de, utan att från
förut innehafvande tjenster entledigas, likväl sättas ur tillfälle att bestrida der¬
till hörande åligganden, de för embetet eller tjensten å stat anslagne aflönings-
medlen skola, med undantag af hvad skäligen må anses tillkomma den, sorn
embetet eller tjensten under tiden förestår, till Statsverket besparas; Ordinarie
70
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
innehafvare!) dock öppet, att. vid densammas återtillträdande, ånyo komma i åt¬
njutande af lönens fulla belopp. ’
Häruti förenade sig Herr A. Berg och Herr Noring
af Herrar Valley, Kjellberg och Lindström samt Anders Nilsson,
Per Persson, Jonas Johansson, Petter Persson och Anders Johan Sandstedt.
Vid 26 §. angående ett förändradt formulär för Riks-Hufvudboken:
af Herr Kjellberg: ”Jag reserverar mig emot Stats-Utskottets beslut
att endast i allmänna ordalag tillstyrka, det Rikets Ständer ville å ifrågavaran¬
de framställning fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet, med underdånig
begäran, (let täcktes Kongl. Maj:t, på sätt i Nåder pröfvas lämpligt, låta, i
hänseende till nuvarande formulärer för Rikshufvudboken, vidtaga de förändrin¬
gar, hvilka kunna anses ledande till en fullkomligare och’ lättare öfversigt af
Statsmedlens förvaltning.
Detta upprepande af Utskottets tillstyrkan vid sistförflutne Riksmöte,
kan lika litet nu, som då, bidraga till vinnande af det afsedda ändamålet; hvar¬
för jag yrkar uppgörande af ett förslag till förenkling i det nu brukliga sättet
för Rikshufvudbokens förande, hvars otydlighet och högst invecklade beskaffen¬
het af Rikets Ständer och deras Revisorer vid hvarje sammanträde blifvit öf-
verklagade, äfvensom af Stats-Contorets egne tjenstemän erkändt.
Enklaste och ändamålsenligaste åtgärden svnes mig vara, att, jemte an¬
slående af ett arfvode af Rdr 4000 Bco, uppdraga åt en kunnig och skicklig
person omförandet af den Rikshufvudbok, som nästkommande Revisorer skola
till granskning företaga och i enlighet med ett lättfattligt och vanligt affärs-
hokhålleri. Jag kan ej föreställa mig annat än, att Revisorerne skola kunna
bedöma och efter förtjenst belöna, äfvensom att de skola erkänna företrädet af
ett sålunda förändradt bokföringssätt;”
af Herr Norm, sorn yttrade: ”En Rikshufvudbok, innefattande alla de
egenskaper, hvilka hos en sådan lämpligen böra fordras, kan, efter min tanka,
icke uppkomma, så vida ej förvaltningen af Statens samtliga medel blifvit bragt
i en systematisk enhet. En sådan enhet; eger dock för närvarande ingalunda
rum och torde ej eller kunna vinnas förr, än de serskilda Embetsverk, som,
oberoende af hvarandra, förvalta serskilda delar af Statsmedlen, varda, i hän¬
seende till controll och redovisningsskyldighet, ställde under ett enda öfver dem
stående Styrelseverk, hos hvilket det allmänna Riksbokslutet komme att verk¬
Stals-Utskollets Utlåtande, N.o 54.
71
ställas. Frågan ani Riksbokslutets bringande i fullkomligt ändamålsenligt skick
sammanhänger föijakteligen med den om Embetsverkens reorganisation och lä¬
rer endast i förening med denne sistnämnde kunna på ett tillfredsställande sätt
besvaras. Men äfven under närvarande förhållanden torde dock uti det för
JRikshufvudboken fastställde formulair kunna åstadkommas betydliga förbättrin¬
gar, hufvudsakligen åsyftande att bringa detta formulair i närmare öfverens¬
stämmelse med vanligt bokföringssätt, och såmedelst deråt bereda större lättfatt¬
lighet; och då äfven sådana partiella förbättringar tvifvelsutan äro af den vigt,
att de böra anses förtjente af Rikets Ständers uppmärksamhet, har jag ansett
mig böra instämma i det af Utskottet nu framställda förslag.”
Vid 34 §:
af Friherre Palmstjerna: 'Mot Utskottets beslut angående åliggande för
Styrelsen öfver ekeplanteringarne att till Rikets Sländers Revisorer afgifva
berättelse rörande ekeplanteringarnes fortgång och de hinder, som derför kunna
möta, reserverar jag mig, af det skäl, att Rikets Ständers Revisorer icke ega
uppdrag att deltaga uti administrationen, eller att besigtiga tillståndet af eke-
planteringaine;*
af llerr t». Rosen.
Vid 38 §:
af Friherre Palmstjerna: ”Jag kan ej instämma uti Utskottets beslut
angående Postångfartygs-byggnaden; utan anser, att Rikets Ständer icke böra
higå uti administrativa frågors bedömande på förhand, aldraminst med begag¬
nande af sådane uttryck, som kunna lemna utrymme för olika tydning uti
framtiden, och derigenom föranleda missförstånd och skada. När är ett ång¬
fartyg oundgängligt för postgångens befordrande? Det torde vara ganska
ovisst, om det någonsin är alldeles oundgängligt, och ofta nog är det olika
meningar underkasladt, huruvida ångfartygs anskaffande för postgångens befor¬
drande är serdeles angeläget. T. ex. för befordrande af postgången emellan
Götheborg och England, eller den emellan Ystad och Tyskland. Mången
skulle kunna säga, att den sistnämnde postgångens befordrande med ångfartyg
ingalunda är behölligt, utan att ändamålet kunde på annat sätt med mindre
kostnad vinnas. Jag anser, att omsorgen härom bör öfverlemnas åt Kongl.
Maj:t samt att Rikets Ständer ingalunda böra genom underdåniga skrifvelse!
reservera sig anledningar till anmärkningar i framtiden;”
af Friherre Tersmeden.
72
Stats Utskottets Utlåtande, N-.o 54.
Vid 40 §:
af Friherre Palmstjerna: ”Mot Utskottets beslut angående Tull-licencer
reserverar jag mig; icke derföre, att jag ej inser hela skadligheten deraf, att
sådane ofta meddelas, utan derföre, att jag anser den af Utskottet tillstyrkte
underdåniga skrifvelsen förutsätta ett Rikets Ständers misstroende till Regeiin¬
gens omdöme i detta afseende, hvilket jag ingalunda linner, att Rikets Stän¬
der ega skäl att hysa. Man bör förmoda, att Regeringen opåmindt iagttager
Rikets bästa och ledina för densamma öppet att välja sin stråt, utan anvisning
från Stats-Utskottet;”
af Friherre > T er smeden och Herr von Flosen.
Vid 47 §. angående Commerce-Collegii och Ilandels-Societeternes i Ri¬
kets större Stapelstäder hörande i frågor om anslag af Handels- och Sjöfarts-
Fonden:
utaf Friherre von Kraemer och Herr von Rosen.
Vid 54 §. angående anskaffande, utan föregången entreprenad-auction, af
materialier m. m. för Kronans räkning:
af Herr von Rosen;
af Herr af Harmens: ”Emot beslutet om ifrågavarande underdåniga
skrifvelse reserverar jag mig af den anledning, att intet fall förekommit, hvari
Revisorer eller Utskottet ansett Förordningen af den 20 December 1825 vara
förbisedd af ’’Auctoriteter och Embetsverk.”
Vid 53 §:
af Friherre Palmstjerna: ”Jag reserverar mig mot Utskottets beslut i
afseende på den år 1839 nådigst beviljade gratification åt mathållnings-entre-
preneuren vid Kongl. Krigs-Academien, enär detta är ett enstaka fall, ett un¬
dantag, som föranledts af serskilda inträffade omständigheter och icke något
fortfarande eller oftare förekommande afsteg från de grundsattser af hushållning,
hvilka böra af Rikets Ständer åsyftas och bibehållas. Gratificationen var blott
en ersättning för utöfver all beräkning uppstegrade pris på nödvändiga mat¬
varor; och har dess beviljande troligen gjort mera gagn än skada, då det åda¬
galagt, att Staten, lika litet som den om sitt rykte ömtålige enskilde, vill åsi¬
dosätta, hvad billigheten kan fordra;”
af H err v. Rosen.
Vid
Stats-Utakottels Utlåtande, N:o 54-.
73
Vid 65 angående anmärkt ofullständighet i de från Arméens Pensions-
Cassa, till revisions undergående, aflemnade räkenskaper:
af Friherre Palmstjerna: ”Mot Utskottets beslut att tillstyrka, det Ri¬
kets Ständers Revisorer skulle tilläggas rätt och pligt att granska enskilde
medel, reserverar jag mig. Ett sådant tillstyrkande eger för sig ingen annan
grund, än viljans; och för mig är mängdens vilja icke något skäl i frågor, som
röra andras rätt. Med skäl kan man påstå, att Rikets Ständers Revisorer
böra fullständigt granska användandet af de till Militärens pensionerande an-
slagne Statsmedel; men ett sådant tillägg uti deras befattning, som går ut på
en granskning af enskilde medels användande, innan Rikets Ständer deraf kom¬
mit att sätta sig i besittning för Statens allmänna räkning, det kan jag inga¬
lunda instämma uti. En Rikets Ständers Revisorers granskning af Arméens
Pensions Cassas enskilda medel är derförutan helt och hållet öfverflödig, enär
Arméens egne valde Revisorer verkställa sådan granskning fullständigt, och
resultaten deraf ingalunda hållas hemliga för vederbörande;”
utaf Herr Möllerhjelm: ”Då utaf redogörelserne för Arméens Pensions¬
kassas förvaltning tydligen inhemtas, att den årliga pensioneringen utaf af¬
skedade Officerare, Under-officerare och civile Tjenstemän uppgår till mera än
dubbelt belopp, mot hvad Cassan årligen åtnjuter af nu till granskning medgifne
Statsbidrag eller i allmänna medel under olika rubriker, så följer deraf äfven¬
ledes, efter mitt förmenande, klart, att blåsten mäste fyllas af Cassans öfriga
tillgångar, bestående af räntor å ullånte capital och delegares årliga bidrag
na. m.
Det nu af Utskottets pluralitet beslutade tillgörande, att föreslå Rikets
Ständer till Kongl. Majit ingå med underdånig begäran, att Rikets Ständers
Revisorer må sättas i tillfälle att granska Pensions-Cassans samtliga räken¬
skaper, så väl för Statens som delegarnes bidrag och Cassans säkerhetshand-
lingar m. m., kan jag icke biträda, visst icke derföre, att jag deraf befarar
någon olägenhet eller något obehag för den Förvaltande Styrelsen af Arméens
Pensions-Cassas alla fonder, helst jag eger mig nogsamt bekant, att dervid
blifver intet eller ganska ringa att anmärka, för hvilken Revision som helst,
utan derföre, att jag anser detta granskningsbegär, mot tydliga bestämmelser-
ne i 68 $ Riksdags-Ordningen, alldeles för vida sträckt, då man äfven vill
inträda uppå området utaf Styrelsen och Förvaltningen af de bidrag, som del—
egarne sjelfve tillskjutit och årligen tillskjuta; äfvensom jag betviflar^ätt, utan
Krigs-Befälets kallande och hörande i ämnet, en så utsträckt granskningsiätt,
Bih. till R. St. Fröt. 1844. 4 Sami i Afd. 18 Haft. 10
f 7*
Stats-W t »kotlett Utlåtande, 1S:o 5$.
som här af Utskottets pluralitet blifvit äskad, skulle kunna beviljas och hvar¬
igenom, i händelse densamma blefve medgifven, ganska lätt, efter mitt förme¬
nande, collisioner skulle kunna komma att uppstå, emellan Rikets Ständers
Revisorers tillgöranden i detta afseende och Arméens egne Revisorers, hvilka
äfven uppå vissa bestämda tider för samma ändamål; sammanträda', utan det
ringaste af mig insedda gagn;: hvarföre-jag, äfvenledes med hänsigt till vigten
af Rikets Ständers Revisorers granskning af Statsverkets räkenskaper* och den
korta tid: af endast 3 månader, sorn för detta vidlyftiga och högst magtpålig-
gande uppdrag är bestämd, — och hvilken icke lemnar rådrum till noggrann
granskning af jemväl fonder, till större delen bildade, af enskildta bidrag, så¬
som Arméens Pensions-Uåssa, för min del afstyrker bifall till Utskottets förslag
i detta- hänseende;”
Häruti instämde Herr v. Rosen;
af Herr af Harmens: ”Emot beslutet att begära rättighet till gransk¬
ning och förvaltning &c. af enskildta bidrag till Arméens Pensions-Cassa
reserverar jag mig, emedan en fullständig redovisning för Statsmedlen och;
deras ändamålsenliga användande ganska lätt kan åstadkommas, utan att träda
delegares rätt för nära, så mycket heldre, som Utskottet tillämpat denna lin¬
drigare åsigten i afseende på Amiralitets Krigsmanshus-Cassan;”
af Herr Lagerborg:
Vid 93 angående en i Lunds Universitets räkenskaper, balancerad.
fordran:
af Herr Norin: ”Emot Utskottets beslut, i fråga om liqvid äf en äldre
fordran, den Lunds Universitet eger för Academien fråntagen Krono-tionde—
spanmål, får jäg mig, reservera; och anser jag att någon betalning af denna
skuld till högre belopp, än som blifvit uti Räkenskaperne sedan år 1807 ha-
fanceradt, icke bör ifrågakomma.”
Vid 98 §V
af Friherre Palmstjerna: ”Mot Utskottets beslut angåendé innehållet af
den berättelse, som ansetts böra Rikets Ständérs Revisorer meddelas öfver de
resultat,- Rergs-skolan i Fahlun medfört i afseende på Svenska bergshandterin-
gens utveckling,, reserverar jag mig, emedan jag anser detsamma dels vara ett
steg att föra Rikets Ständer till deltagande uti administrationen, dels ock, om det
står isoleradt, vara ogagneligt, eller om det skall vidare uti consequens full¬
Siats-Utkottets Utlåtande, N\o 5&
följas, leda till Revisorernes belastande med detaljer, hvilka afvända dera*
uppmärksamhet från de hufvudsakliga förhållanden, hvilka egentligen böra vara
föremål- för deras noggranna granskning.
Antaga Rikets Ständer den grundsatts, Utskottfe t utgått ifrån, så- måste
jemväl föreskrifva, att från alla andra Läroverk, högre oell lägre, Universi¬
teten, Sundhets-Collegium, Gymnasier, Gathedral- och Apologist-skolor, högre
och lägre Lärdomsskolor, Elementar-skolan, Krigs-Academien, Läroverket vid
Marieberg, Teohnologiska Institutet, Chalmerska Slöjdskolan, Veterinair-Inrätt-
ningen, Seminarierne för Skolelärare, Navigations-skolorne och alla Folk-skolor-
ne samt Landtbruks-skolorne, skola till Rikets (StändersRevisorer afgifvas be¬
rättelser om dessa Läroanstalters resultat i afseende på Svenska folkets bild¬
ning, vetenskapliga framsteg, utvecklingen af dess practiska färdigheter, konst¬
flit, m. m. Hvar och en torde lätt finna, att Rikets Ständers Revisorers tid
icke är uti' våra Grundlagar afsedd till sysselsättning med sådane ämnen.”
Per Persson från Örebro Län har ansett,- det Utskottet bordt tillstyrka
Rikets Ständer att ingå till Kongl. Maj:t med en underdånig skrifvelse om
förständigande för Stuteriernes Styrelse, att iagttaga större hushållning' vid
förvaltningen af Siuterierne och dervid förekommande utgifter, såsom skäl
hvarför Per Persson åberopat, att Stuteriernes räkenskaper, serdeles vid Ot¬
tenby, befunnits förda på ett sådant sätt, att den af Revisorerne föreslagne
framställning Haft allt skäl för sig.
Herr Norin: ”Uti 1841 års Revisions-Berättelse fpag. 71’. 72. §§ 8.
9. 10.); omförmäles, att, ehuru enligt 1835 års Riks-Stat blifvit för Försvars¬
verket till lands anslaget ett belopp af 696,000 R:dr, hade likväl, jemlikt-
Kongl, brefvet den 16 Februari 1838, årsbehofvet upptagits till 709,790 R:dr
18 sk. 3 rst., hvartill fyHnaden, eller 13,790 R:dr 18 sk.. 3 rst., blifvit an¬
visade å de summor, hvilka influtit för åtskillige Kronan tillhörige* och å
auction försålde eflecter. Revisorerne hafva1 i anledning häraf yttrat den me¬
ning, att omförmalde försäljningsmedel rätteligen bordt användas till inköp af
nya eflecter i stället för de såsom oduglige försålde. Uti denna Revisorernes
åsigt kan jag icke instämma; men anser deremot att medel af ifrågavarande
beskaffenhet böra Statsverket reserveras, såsom en tillgång vid näst blif¬
vande Statsreglering.
Då Rikets Ständer vid hvarje Riksdag bestämma de anslag, som, i
anledning af Kongl. Maj:ts Propositioner, anses vara för Rikets behof i ett
eller annat hänseende erforderlige, tages, mig veterligen, dervid aldrig i be-
76
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o J4.
rakning såsom någon tillgång hvad, som för afyttrade effecter kan inflyta. Ma¬
ningen kan således icke vara den, att sådane medel blifvit ställde under Re¬
geringens disposition, emedan, i dylikt fall, Ständerne måste anses hafva för
samma ändamål anslagit dubbla summor, utan att, om några persedlar säljas,
de härför inflytande medlen skola hållas kommande Rikets Ständer tillhanda
för de behof, sorn pröfvas nödige; och torde, vid betraktande häraf, den af
mig föreslagne åtgärd, långt ifrån att störa det dyrbara förtroende, som bör
cga rum Regeringen och Folket emellan, tvärtom föranleda till befästande a
ett sådant förtroende, hvilket snarare skulle kunna lida deraf att åt Regerin¬
gen uppläts en alldeles obegränsad rättighet att med Kronans tillhörigheter ef¬
ter behag förfoga.
Utskottet har likväl, med en pluralitet af blott 2-ne röster, icke allenast
underkänt ofvanberörde af mig framställda förslag, utan jemväl förklarat, att
någon åtgärd, i anledning af Revisorernes omförmälde tillkännagifvande, ick«
borde ega rum. Emot detta Utskottets beslut får jag mig reservera.”
Herr Berg, Herr Valley, Herr Kjellberg, Herr Lindström, Bengt
Gudmundsson, David Andersson, Petter Persson, Anders Nilsson, Sand¬
stedt, Jonas Johansson och Måns Månsson instämde med Herr Norin.
STOCKHOLM, thick.T uos W. F. Dalma*, 1844.
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o SS.
i
N:o 55.
Ank. till Exp.-Utsk. d. g Nov., kl. 11 f. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om afskrifning af Majoren
C. Wenus’s' skuld till den fordna Spinn-soch Corrections-In-
rättningen i Stockholm. (1. A.)
Frän Borgare-Ståndet har Stats-Utskottet erhållit remiss å en inom
bemälde Riks-Stånd af vice Talmannen Hr A M. Brinck väckt och af Hr
A. Berg understödd motion^ deruti, under åberopande af ej mindre det nit
oell den verksamhet, nuvarande Föreståndaren lör Prins Carls Skola för
vanvårdade barn, Majoren Carl Wenus ådagalagt, under sin tretton-åriga
tjenstetid, såsom Inspector vid det fordna Spinn- och Corrections-huset i
Slockholm, än ock de fördelaktiga resultat, hvilka genom hans bemödan¬
den tillvägabragts, i hänseende till sistnämnde Inrättnings econoiniska ställ¬
ning, blifvit föreslaget, att såsom en välförtjent belöning för Majorens oe¬
gennyttiga och förljenstfulla förvaltning, Rikets Ständer måtte bevilja ho¬
nom eftergift af räntan å den skuld, hvaruti han vid sin afgång från be¬
rörde Inspectors-befattning hos Spinnhus-Directionen häftade, och hvilken
skuld, så vida icke ränte-beräkning derå egt ruin, redan varit till fullo
infriad.
I sammanhang med ofvannämnde motion, hafva till Utskottet blif¬
vit öfverlemnade dels ett af Kongl. Styrelsens öfver Fängelser och Arbets¬
inrättningar i Riket Kammar-Contor afgifvet betyg, utvisande, att i och
lör den skuld, stor 4>236 R:dr 45 sk. Banco, hvarför Majoren Wenus, en¬
ligt serskilde reverser och bokslut, sedan åren 1826 och 1827 häftat hos
hemälde Styrelse, till hvars räkenskaper f. d. Spinnhus-Directionens ifråga¬
varande fordran öfverflyttats, blifvit, intill den 10 November 1840 tid ef¬
ter annan i capital och ränta inbetaldt tillsammans ^,028 R:dr !\ sk. 7
rst Banco, dels ock en af Ledamöterne i f. d. Spinnhus-Directionen, Under-
Ståthållaren O. af Wannc/vist samt Grosshandlanderne Th. A. Aspelin och
J. Z. Tillander, undertecknad, den 4 November i83i daterad, handling,
deraf hufvudsakligen inhemtats: att, sedan i början af år 1813 meranätnn-
Bih. till R, St. Prot 1844, 4 Sami. 1 Afd. 1Q Haft. I
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 55.
de Spinnhus, med förändrad organisation, blifvit ställdt under inseende af
Öfver-Ståthållaren och bemälde Direction, dåvarande Rytlmästaren Wenus
antagits till biträde åt Spinnhus-Inspectoren, och den i April 1814, vid
inträffad ledighet, fått sig uppdragen samma Inspectors-befattning, med
hvars bestridande han fortfarit under Directionens styrelse och äfven efter
dess den i Julii i8a5 skedde upplösning; att under dessa tolf år blifvit,
under ledning af Ryttmästaren Wenus, vid Corrections-Inrättningen anlag-
de och fullkomnade verkstäder för Snickare-, Smeds- och Skomakare-yrke¬
na, hvarjemte derstädes införts och utöfvats hvarjehanda andra manufactu-
rier och handtverk, såsom klädes- och linne-väfnad, sömnad, stenhuggning,
färgträdsraspning, korkskärning, målning samt timmermans- och sadelma-
kare-arbeten; att, oaktadt ordnandet af och tillsynen å dessa olikartade
arbetsföretag, hvarigenom Inrättningens inkomster mångdubblats, onekligen
varit både mödosam och vigtig, samt Ryttmästaren härvid ådagalagt ut¬
märkt skicklighet och nit, Directionen likväl, i saknad af disponibla till¬
gångar, ej varit i tillfälle att tilldela honom högre lön än 4oo R:dr samt
från och med år 1817, 666 R:dr 3a sk. Banco årligen, oberäknadt fria
boningsrum och några smärre sportler.
Enligt de upplysningar, Utskottet sig förskaffat, har å Kongl. Fång-
vårds-Styrelsens från f. d. Spinnhus-Directionen öfvertagne fordran hos Ma¬
joren Wenus, hvilken från början utgjort 4>236 R:dr a5 sk. Banco, blifvit
successive afbetaldt i capital 3,108 R:dr 44 sk- 11 rst* oc^ i ränta i,433
R:dr 22 sk. 4 rst ellei’ tillhopa 4>^42 R;dr 19 sk. 3 rst, så att Majorens
återstående skuld vid sistlidne September månads slut utgjorde:
Capital 1,128: — 1.
Interesse . . . . 613: 4- l0-
På grund af serskild ansvarighet ... 25: 5. 3.
Summa 1,766: io. 2.
Enär nu, på sätt ofvanberördt är, de af gäldenären verkställde capi¬
tal- och ränte-afbetalningar* sammanräknade, öfverstiga skuldens ursprung¬
liga belopp, så att den gäld, hvarföre Wenus ännu häftar, i sjelfva verket
kan betraktas såsom motsvarande en del af de å skulden upplupna räntor,
har Utskottet, vid sådant förhållande och med fästadt afseende å gäldenä-
rens af så väl motionären, sorn f. d. Spinnhus-Directionen vitsordade för-
tjenstfulla utöfning af sin ifrågavarande Inspectors-befattning samt de för¬
delar, hvilka i följd deraf genom arbetsflitens befrämjande och inkomster-
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.o 56.
3
nes förökande blifvit Inrättningen tillskyndade., funnit sig ega skäl hem¬
ställa,
att förrberörde motion måtte af Rikets Ständer på det sätt
bifallas, att Kongl. Styrelsens öfver Fängelser och Arbets¬
inrättningar hos Majoren Wenus egande fordran må, så till
capital som upplupen och löpande ränta, varda i räkenska-
perne afskrifven; och torde, i händelse af bifall härtill, Ri¬
kets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
Nådig befallning till nämnde Styrelse att låta omförmälde
afskrifning till verkställighet befordras. Stockholm den 8
November 1844-
N:o 56.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 9 Nov. kl. 11 f. ra.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse, angå¬
ende ersättning till Elfkarleby gästgifveri-hemman i Upsala
Län för f örlorad mark i följd af en väg-anläggning. (I. A.)
Sedan Kongl. Kammar-Collegium, enligt Utslag af den 19 Augusti
i836, föreskrifvit, det en ny färje-väg skulle å vestra sidan af Dalelfven
från stranden upp till landsvägen anläggas, hvilken färjeväg komme att
gå öfver den till Elfkarleby gästgifveri-hemman N;o 7 i Westanå by inom
Upsala Län hörande odalåker och äng, samt med anledning häraf berörde
hemmans dåvarande egare, Capitainen C. J. Ncessen, uti en till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Länet ingifven och derefter till Kammar-Collegium
insänd skrift, anhållit att, till vederlag för den mark, som af hemmanets
ego-område skulle genom väg-anläggningen gå förlorad, få med samma hem¬
man förena en under Elfkarleby kungsladugård lydande ängslägeuhet, Hingst¬
holmen kallad; så och efter det behörig undersökning, värdering och charte-
läggning af berörde mark och ängslägenhet för sig gått samt Kammar-Col¬
legium förevarande ärende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält^ har
Kongl. Maj:t, uti en till Stats-Utskottet under den 1 sistlidne September
aflåten Nådig skrifvelse (införd under N:o 5a uti i:sla sami. i:sta afd. af
Bihanget till Rikets Ständers Protocoll), med afseende å de i frågan före-
komne omständigheter och enär, jemlikt a5 Cap. 1 § Byggninga-Balken,
4
Stats Utskottets Utlåtande'.j IV;0 56.
Kronan vore skyldig att gifva fyllnad i jord åt dem, som måste afstå mark
till ny allmän väganläggning, föreslagit, att Rikets Ständer måtte för sin
del bifalla, att, när arrendet af Elfkarleby Kungsladugård vid Midfastan
år i85o tilländagår, ett tunnland äng af Hingstholmens område, i dertill
enligt upprättad charta och värderings-instrument föreslaget läge, må upp¬
låtas åt egaren af ofvannämnde gästgifveri-hemman till ersättning för de
20 kappland, han måst till ifrågavarande väg-anläggning afstå; i samman¬
hang hvarmed Kongl. Maj:t i Nåder gifvit Utskottet tillkänna, det Kongl.
Maj:t under den a5 Februari iS/p, i öfverensstämmelse med Kammar-
Collegii underdåniga tillstyrkande, förordnat, det en årlig ersättning i pen¬
ningar, svarande emot värdet af al lass hårdvallshö, efter a5 lispund på
lasset, skulle från och med år 1840, då den nye färje vägen anlades, af
Statsverkets medel egaren .af merberörde gästgifveri-hemman tillhandahållas,
intilldess han, sedan nuvarande arrendet af Elfkarleby Kungsgård med un«
derlydande lägenheter gatt till ända, kunde af det föreslagne området i äng
från Hingstholmen komma i besittning, men att Kongl. Maj:t deremot an¬
sett den af bemälde hemmansegare jemväl begärde ersättning för kostnaden
vid stängsels uppförande å sidorna om vägen icke kunna medgifvas.
Stals-Utskottet, som, jemte högstberörde Nådiga Skrifvelse, fått e-
mottaga samtlige till målet hörande handlingar, har i anledning häraf sko¬
lat anföra, att, då vid anställd undersökning utröndt blifvit, att den så kal¬
lade Hingstholmen utgör den enda kronolägenhet, hvilken för meddelande
af ifrågavarande ersättning lämpligen kan användas, samt, efter hvad det
af vederbörande förrättningsmän uppgjorde och af General-Landtmäteri-
Contoret godkände värderings-instrument utvisar, den del af Hingstholmen,
hvilken till berörde vederlag blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagen,
och som i areal utgör ett tunnland med en till a| lass hårdvallshö upp¬
skattad årlig afkastning, ansetts till värde jemnt motsvara de 20 kappland
mark, hvilka genom den nya färje vägens anläggning för Elfkarleby gästgif¬
veri-hemman gått förlorade, finner Utskottet sig ega skäl tillstyrka,
det Rikets Ständer mätte för sin del medgifva, att ett tunn¬
land äng af lägenheten Hingstholmens område, hvilket tunn¬
land finnes å den af Landtmätaren C. E. Hägg upprättade
och liandlingarne bilagde charta utmärkt med Litt. E., må,
vid utgången af det angående Elfkarleby Kungsladugård nu
gällande arrende-contract, åt egaren af Elfkarleby gästgifveri-
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.o Sy. 5
hemman upplåtas, såsom vederlag för den genom oftanämnde
väganläggning hemmanet tillskyndade jordförlust. Stockholm
den 8 November 1844*
N:o 57.
Ank. till Etp.-Ulsk. d. 9 Nov. kl. 11 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
upplåtande till Solna församling af en Carlbergs Kungsgård
tillhörande jordrjmd. (I. A.)
Med anledning af Solna församlings, utaf Guvernörs-Embetet och
Canzleren för Krigs-Academien samt Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-
Collcgium förordade underdåniga ansökning, har Kongl. Maj:t, uti en till
Rikets Ständer den 2 sistlidne Augusti aflåten och från samtlige Riks-Stån-
den till Slals-Utskottet remitterad Nådig Proposition (N:o 20 uti ira Sami.
ira Afdelningen af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll) föreslagit, att utaf
den Carlbergs Kungsgård af ålder tillhöriga och Krigs-Academien till begagnan¬
de anslagne utmark, hvilken, enligt en af Landtmätaren Ramsten upprättad
och den underdåniga ansökningen vidfogad charta, vore belägen emellan
Kyrkoherde- och Comminister-boställenas ägor samt Stockholms Stads nya
Kyrkogård, måtte till Solna församlings användande för all framtid upp¬
låtas, ej allenast de 1 tunnland 17 kappland sandmylla, som under mera
än 100 år varit af församlingen till Klockarebohl och tomt för fattigstu¬
ga nyttjad, utan ock derutöfver de för enahanda ändamål och för en ny
skolbyggnad behöQiga 1 tunnland 22- kappland med gles tallskog på sand¬
botten beväxt mark, och således tillsammans 3 tunnland 7! kappland, på
chartan utmärkte med Nrris 1, 2, 3 och 4. likväl under förbehåll, att den
å marken nu befintliga skog finge för Statens behof vid Carlbergs Slott
begagnas.
Då emot den föreslagne öfverlåtelsen till Solna församling af ifrå¬
gavarande, dels sedan längre tid tillbaka af församlingen innehafde och
begagnade, dels för ofvan uppgifne angelägna föremål erforderlige jordstyc¬
ken, någon betänklighet desto mindre synes möta, som, enligt hvad Can¬
zleren vid Krigs-Academien upplyst, dessa jordstycken, såsom bestående
6
Stats-Utskottcts Utlåtandej N:o 58.
af mosslupen och till bete otjenlig skogsmark, icke äro för Carlbergs Kungs¬
gård behöflige, anser sig Utskottet ega skäl hemställa,
att meranämnde jordrymder, utgörande sammanräknadt 3
tunnland 75 kappland, må till Solna församling för ever¬
delig tid till användande för uppgifne ändamål upplåtas, un¬
der det af Kongl. Majit i Nåder föreslagne vilkor, att den
skog, som å berörde jord för närvarande befinnes, får för Sta¬
tens behof vid Carlbergs Slott begagnas. Stockholm den 8 No¬
vember 1844*
N:o 58.
Ank. till Exp. Utsk. d. 9 Nov. kl. ! 1 f. ra
Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändring af grun-
derne för Fyr- och Båk-afgifternes erläggande. (I. A.)
Uti ett hos Borgare-Ståndet afgifvet Memorial, som till Stats-Utskot-
tet blifvit remitteradt, har Herr E. G. Lindström, jemte framställning af
det orättvisa och obilliga uti nu gällande Författning, enligt hvilken ena¬
handa Båk-afgift erlägges af alla fartyg, utan afseende å det antal fyrar,
som af dem passeras, och för dem kunna vara af gagn, föreslagit, att nämn¬
de afgift hädanefter måtte af hvarje fartyg utgöras till olika belopp efter
antalet af de Fyrar, hvilka fartyget under resan förbigår, äfvensom att i
öfrigt afgiften måtte, om sådant läte sig verkställa, nedsättas till hälften
af hvad nu erlägges, helst, oaktadt en dylik nedsättning, de inflytande
Båk-afgifterne sannolikt ändock skulle befinnas tillräcklige för Fyrarnes vid¬
makthållande.
Jemlikt 2 Art. af Kongl. Reglementet angående Lots- och Båk-inrättnin-
gen i Riket af den (6 Maj 1827, skall för hvarje fartyg, som begagnar Svenskt
farvatten, i allmänhet betalas en Fyr- och Båk-afgift till kronan för Fyr-
och Kännings-båkars samt Sjömärkens nybyggnad, förbättrande och årliga
underhåll. Denna afgift erlägges för lastade, från utrikes ort ankommande
eller dit afgående, Svenska och Norrska fartyg, äfvensom sådana främman¬
de nationers fartyg, hvilka genom tractater betingats enahanda förmoner,
som tillkomma de inhemska, med 10 skillingar per läst af fartygets dräg-
Stats-Utskottets Utlåtande_, N.o 58.
7
tighet, serskildt för inkommandet och serskildt för utgåendet. Andra främ¬
mande nationers fartyg, i afseende å hvilka dylik öfverenskommelse ej eger
rum, betala dubbel afgift, eller 20 skillingar per läst. Af inhemska sjö¬
farten erläggas för inkommandet och utgåendet tillsammans såsom för en
resa, då fartygen äro däckade och lastade, 3 skillingar per läst, men för
öppna skutor och båtar allenast en skilling per läst. För barlastade far¬
tyg utgöres i ofvan-uppräknade fall hälften af de för lastade fartyg stad¬
gade umgälder. Från erläggandet af merberörde afgift äro dock Såkal¬
lade däckade fartyg och båtar af mindre, än 10 läster, samt sådana odäc-
kade skutor och båtar, hvilkas drägtighet icke öfverstiger i5 läster; äfven¬
som uti vissa andra, i Författningen uppgifne, händelser, lindring uti eller
befrielse från merberörde afgift får tillgodonjutas.
Lika med motionären, kan Utskottet väl icke undgå att finna den
uti högstberörde Nådiga Reglemente meddelde föreskrift om Fyr- och Båk-
umgäldernes erläggande till visst faststäldt belopp, oberoende af det större
eller mindre antal fyrar och andra sjömärken, hvilka af fartyget under re¬
san förbiseglas, — på grund af hvilken föreskrift t. ex. ett från någon vid
Nordsjön belägen hamn till Strömstad eller Uddevalla ankommande fartyg är
underkastadt enahanda Fyr- och Båk-afgift, som bordt utgöras, derest far¬
tygets resa fortsatts till Haparanda, — icke vara med billighet fullt öfver¬
ensstämmande. Men då en nedsättning uti ifrågavarande afgifter skulle
endera medföra utgifter, hvilka blefve betungande för Stats-Verket, som
redan med ansenliga summor bidrager till Fyrarnes underhåll, eller ock er¬
sättas genom ökade afgifter på skeppsfarten från de orter, hvilkas aflägsna
belägenhet föranledde behofvet för fartygen att begagna vägledning af ett
större antal fyrar; så och då derjemte en fullt tillförlitlig controll å de
passerade fyrarnes antal torde blifva svår att åstadkomma, anser Utskottet
under nuvarande omständigheter någon nedsättning uti Fyr- och Båk-af-
gifterne icke lämpligen böra medgifvas; hvadan Utskottet
afstyrker bifall till hvad uti Hr Lindströms ifrågavarande
motion blifvit yrkadt och föreslaget. Stockholm den 8 No¬
vember i844*
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 5g.
N:o 5t).
Ank. till Exp.-Utsk. d. ii Nov. kl. il f. m.
Utlåtande, i ättledning af Kongl. Maj: Is Nådiga Skrifvelse, att ga¬
en de nedsättning af arrende-afgiften för Motala Kronofiske
och Mjöl (/varn. (I. A.)
Hos Kongl. Maj:t har Nämndemannen Jonas Fredric Jonsson, hvil¬
ken, enligt Kammar-Collegii den 2 October 1840 utfärdade arrende-contract,
fått på arrende under tio år, räknade från 1841 års början, sig upplåtet
kronans i Motala by, Motala socken och Östergöthlands Län egande fiske,
jemte dertill hörande Mjölqvarn, Herreqvarnen kallad, med tre par stenar,
mot en årlig afgift af 120 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, i
underdånighet anhållit, att, som genom ett i Motala ström den 12, i3 och
16 Febr. 1842 inträffadt större isdref och vattuflöde alla vid ofvannämnde
kronofiske i strömmen uppförde byggnader och för fiskens fångande anbragte
inrättningar blifvit helt och hållet bortryckte och förstörde samt dammen
till Herreqvarnen likaledes bortförts, så att, jemlikt ett af Kronofogden i
orten, efter anställd behörig undersökning, upprättadt värderings-instrument,
fiskeverkets och qvarndammens återförsättande i vederbörligt skick komme
att medföra en kostnad af 6,796 R:dr 8 sk. Banko, efter afdrag af de vid
sitta syn å fiskeverket och qvarndammen befunne bristfälligheter, Kongl.
Maj:t, med afseende å den svåra belägenhet, hvari Jonsson sålunda blifvit
utan eget förvållande försatt, måtte antingen tillåta afskrifning af 1841 års
arrende-afgift, 1020 R:dr, för att såmedelst bereda arrendatorn tillgång att
anskaffa meterialier till verkens återuppförande eller ock, emot borgen, be¬
vilja honom anstånd med arrendets erläggande, intill dess Kongl. Maj:t
komme i tillfälle att härom grundlagsenlig!; förordna, så vida icke Kongl.
Maj: t, hvilket sökanden helst önskade, skulle finna för godt att låta qvarn¬
dammen och fiskeverken för kronans räkning uppföras, i hvilket fall sökan¬
den endast i underdånighet förbehölle sig att vinna befrielse från arrende-
afgiften från och med år 1842, intill dess fiske-byggnaderne och qvarndam¬
men hunnit ändamålsenligt nybyggas och honom tillsynas; hvarjemte och
Siats-Utskottets UtlåtandeN.-o o g.
0
för den händelse Kongl. Maj:t skulle anse tjenligare, att detta byggnads-fö-
retag af arrendatorn ombesörjdes, sökanden underdånigst anhållit att varda
understödd med ett lån, svarande mot det till skadans botande uppskattade
kostnads-belopp, att under vissa föreslagna vilkor räntefritt begagnas; hem¬
ställande Jonsson slutligen, att Kongl. Maj:t måtte, såsom en ytterligare ut¬
väg, i Nåder medgifva, att arrende-afgiften finge återföras till det belopp
af 80 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, som, enligt contract,
före år 1841 utgått, samt att det med sökanden upprättade contract finge
med sådan afgift fortfara i i5 år från den 1 Januari 1841, i hvilket fall
han förbunde sig att det förfallna arrendet, beräknadt till nämnde nedsatte
belopp, genast och sedermera framgent å bestämde tider erlägga samt att
alla till fiske-verket och qvarnen hörande, år 1842 förstörde, byggnader och
inrättningar på egen kostnad uppföra och iståndsätta.
Med anledning häraf och sedan, enligt Nådigt beslut af den 20 April
1842, all åtgärd för det förfallne krono-arrendets evsecutiva indrifning blif¬
vit tills vidare instäld, har Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Dess Befall-
ningshafvandes i Östergöthlands Län samt Kammar-Collegii och Stats-Con-
torets underdåniga utlåtanden i ämnet, uti en till Stats-Utskottet den 2
sistlidne September aflåten och under N:o 5i uti irsta Sand. usta Afd. af
Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll, intagen Nådig skrifvelse, med hän¬
seende till de i frågan förekommande serskilde förhållanden, till Rikets
Ständer öfverlemnat, huruvida ifrån 1842 års början och så länge det med
Jonsson afslutade arrende-contract om förenämnde fiske och qvarn är gäl¬
lande eller till i85o års slut, Jonsson må, emot skyldighet att på egen
kostnad uppföra och under sin arrende-tid underhålla samt vid arrende-tidens
utgång i laggildt skick, aflemna alla för fisket och qvarnen nödiga byggna¬
der och inrättningar, tillgodonjuta nedsättning i nuvarande årliga arrende-
afgiflen med en tredjedel deraf eller fyratio tunnor spanmål, hälften råg
och hälften korn; hvarjemte Kongl. Maj:t till Rikets Ständers kännedom
meddelat, det Kongl. Maj:t, intill dess Rikets Ständer häröfver sig yttrat, i
Nåder medgifvit arrendatorn Jonsson anstånd med utgörandet af omför-
mälde tredjedel af arrendet från och med år 1842, emot skyldighet för
honom icke allenast att contracts-vilkoren i öfrigt fullgöra, utan äfven att
för det belopp af arrendet, med hvars erläggande anstånd erhållits, ställa
antaglig borgen eller ock anskaffa sine arrende-löftesmäns begifvande till
Bill. till R. St. Trot. 18/^. Sami. 1 AJd. 21 Haft.
2
JO
Stats-TJtskottels Utlåt andej N:o 5g.
fortfarande ansvarighet, i händelse Rikets Ständer icke skulle till den sökte
eftergiften lemna bifall.
Enligt hvad de vid den Nådiga Skrifvelsen bifogade handlingar ut¬
visa, är uti 8:de punkten af det angående arrendet af Motala krono-fiske
och dertill hörande qvarnlägenhet med Nämndemannen Jonsson afslutade
contract föreskrifvet: att alla de äfventyr och vadliga händelser, som, utan
arrendatorns förvållande, bevisligen ske, ej skulle ligga den oskyldige till
last, utan dermed förfaras efter Lag och Laga stadgar; dock under det ut¬
tryckliga förbehåll på kronans sida, att, om under arrende-åren qvarnen
eller fiske-byggnaden genom vådeld eller annan olyckshändelse blefve för¬
störd, kronan i sådant fall icke vore skyldig att förse arrendatorn med
hus eller byggnad för desammas begagnandej utan borde arrendatorn dem,
efter föregången pröfning af deras beskaffenhet, i afräkning på sin byggnads¬
skyldighet, sjelf uppföra, mot erhållande vid arrende-årens utgång af den
ersättning för derutöfver verkställd byggnad, hvartill han efter lag och för¬
fattningar kunde finnas berättigad, hvilken ersättning då borde af den blif¬
vande arrendatorn, i afräkning på hans byggnadsskyldighet, godtgöras. Af
omförmäkle contracts innehåll kan följaktligen icke härledas något lagligt
åliggande för kronan att åter uppföra och iståndsätta de till ofvannämnde
fiske och qvarn hörande, genom valtuflöde och isdref förstörda, bygg¬
nader och inrättningar, eller att genom contant understöd eller lind¬
ring i arrende-vilkoren bereda arrendatorn utväg att härom sjelf gå i
författning. Men då emedlertid arrendatorn Jonssons ifrågavarande be¬
tydliga förlust tillkommit i följd af olyckshändelser, hvilka det inga¬
lunda berott af honom att förebygga eller afvärja, hvadan bans härige¬
nom iråkade bekymmersamma belägenhet onekligen är förtjent att behjertas,
samt derjemte torde böra i betraktande tagas, att, derest arrendatorn, oak¬
tadt han en längre tid varit i saknad af all inkomst utaf fisket och qvar¬
nen, skulle, i förening med fullgörandet af den honom åliggande skyldighe¬
ten att återförsätta fiske-verket och qvarndammen i brukbart och ändamåls¬
enligt skick, tillika förpligtas att lill oförminskadt belopp utgöra den fast¬
ställde arrende-afgiften, sådant kunde föranleda arrendatorns obestånd, och så¬
medelst tillskynda Stats-Verket vida större förlust, än som motsvarar det
bidrag, hvilket för Jonssons skadeslös-hållande blifvit begärdt, så har Ut¬
skottet, sorn, i enlighet med den uti Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse ut¬
tryckte åsigt, anser berörde af billighet påkallade och med kronans egen
fördel öfverensstämmande skadestånd med minsta tunga för Stats-Verket
Stats- Utskottets Utlåtande; K.o So.
kunna Jonsson beredas genom arrende-afgiftens nedsättning till dess före år
184* fastställde belopp, funnit sig böra tillstyrka Rikets Ständer
att medgifva, det arrendet för Motala Kronofiske och dertill
hörande Mjölqvarn må för tiden från början af år 1842 till
i85o års utgång, då nu gällande contract löper till ända, af
arrendatorn Jonsson erläggas med åttatio tunnor spannmål,
hälften råg och hälften korn, för året, dock mot skyldighet
för Jonsson att på egen bekostnad uppföra och under sin ar¬
rendetid underhålla samt vid nämnde tids slut i laggildt
skick aflemna alla lör fisket och qvarnen erforderlige bygg¬
nader och inrättningar; å verkställighet hvaraf vederbörande
Embetsmyndiglieter torde böra få sig i Nåder ålagdt att hålla
noggrann tillsyn. Stockholm den 8 November 1844.
Reservation
af Herr Norin: ”Då arrendator blifvit genom Utskottets tillstyrkande
tillerkänd så betydlig nedsättning i arrende-afgilten för ifrågavarande fiske
och qvarn, anser jag honom jemväl hafva bordt förpligtas att vid arrende¬
tidens slut aflemna byggnaderne och inrättningarne i fullgodt skick, utan
tillgodonjutande af de genom Aska Syne-Rätts beslut honom tillagde 4qi
R:dr 16 sk.”
Härmed förenade sig Hrr Schartau> A. Berg; Vallej och Lindström.
N:o 60.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 11 Nov., kl. n f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om infriande eller af¬
skrifning af Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Af delnings skul¬
der i och för inköp af Mariebergs egendom.
(I. A.)
Enligt hvad uti Rikets Ständers år 1843 församlade Revisorers Be¬
rättelse om Stats-Verkets och andra allmänna fonders förvaltning (pag.
i46) omförmäles, utgjorde de skulder, för hvilka Kongl. Krigs-Collegii Ar¬
Stats-Vlskollets Utlåtande, IV.o 60.
tilleri-Afdelning i och för inköpet af den till Artilleri-Läroverket å Marie¬
berg anslagne fasta egendom vid 1841 års slut häftade, följande belopp
nemligen:
1:0 till Rikets Ständers Riksgälds-Contor 14,000:
löpande med 6 procents årlig ränta och för amortering
af hvilken skuld någon tillgång icke är anvisad;
2:0 till Mili trae-Boställs-Cassa n . . . •••■••» 33,898. 09. 7*
å hvilken skuld erlägges 5 procents årlig ränta; varande
genom Kongl. Brefvet af den 12 November 1816 före-
skrifvet, att för återbetalning af låne-capitalet skulle
användas dels den afkastning, Mariebergs egendom ko ra¬
ine att lemna, dels ock, derest besparingarne å dåva¬
rande 3:dje Hufvudtiteln sådant medgåfve, ett belopp
af högst 2000 R:dr årligen: och
3:o till Rikets Ständers Bank 314: 9:
hvilken summa likväl under den 27 Januari 1842 blifvit
Banken till fullo godtgjord.
Till liqviderande af de å berörde skulder upplupne räntor och a-
mortering af skulden till Rikets Ständers Bank, hafva utaf Kongl. Krigs-
Collegii Artil leri-Afdelnings Stats-anslag utgått årliga bidrag; hvaremot å-
terbetalningen af de öfriga låne-capitalen, dertill, i saknad af disponibla be¬
sparingar å ofvannämnde Hufvudtitel, någon annan tillgång icke förefunnits
än den obetydliga, vanligen till omkring 3oo R:dr om året uppgående, af-
kastningen af Mariebergs egendom, endast till en mindre väsendtlig del kunnat
verkställas; och hafva Revisorerne, med afseende å den ringa utsigten att,
under iagttagande af nu stadgade amorteringssätt, för ifrågavarande ränte¬
bärande skulder kunna bereda full godtgörelse, ansett sig böra hemställa,
att, till undvikande af den vidlyftiga bokföringeu af ränte-liqviderne med
åtskilliga publika Verk, förenämnde skri ler måtte varda af Staten på en
gång infriade.
Afkastningen af Mariebergs egendom, år 1838 uppgående till 487
R:dr 18 sk. 4 rst och år 1889 till 206 R:dr 29 sk., har under påföljde
tvenne år så förminskats, att densamma understigit egendomens förvallnings-
och bruknings-kostnader, år 1840 med 29 R:dr 33 sk. 8 rst och år 1841
med
Stats-Utskoltets Utlåtande, N':o 60.
13
med 186 R:dr 22 sk. 4 rst- Då nu, äfven under förutsättning, att genom
utarrendering af den till egendomen hörande jord, någon tillökning uti in¬
komsten häraf skulle kunna beredas, hvilken tillökning emedlertid ingalun¬
da lärer blifva af serdeles betydenhet, enär större delen af omförmälde jord
sannolikt måste hållas tillgänglig för elevernes vid Läroverket och Raket-
corpsens practiska öfningar, det i allt fall kan med säkerhet antagas, att
amorteringen af skuldernes capital återstod icke under en längre följd af år
låter sig verkställa, helst de till köpeskillingens successiva gäldande anvisa¬
de besparingarne å f. d. 3:dje Hufvudtiteln ej eller dertill torde lemna
tillgång; så och enär det nu för handen varande förhållande, hvarigenom
Artilleri-Afdelningens å Stat uppförde och för Artilleri-vapnets årliga be¬
hof afsedde anslag betungas med en ränte-utgift af omkring a5oo R:dr år¬
ligen, efter Utskottets tanka, icke lämpligen bör fortfara, liar Utskottet, i
betraktande jemväl af den omgång och det besvär, som genom bokförin¬
gen af de vidlyftiga ränte-liqviderne förorsakas, funnit sig ega allt skäl att
instämma i Revisorernes åsigt, rörande angelägenbeten deraf, att någon åt¬
gärd blefve å Rikets Ständers sida vidtagen, hvarigenom Artilleri-Afdelnin¬
gens årliga Stats-anslag befriades från en räntebärande skuld och dess rä¬
kenskaper från densammas fortsatta balancerande. Utskottet får således
tillstyrka,
det Rikets Ständer måtte tillåta, att Artilleri-Afdelningens i-
frågavarande skuld till Riksgälds-Contoret, stor i4>ooo R:dr,
må i räkenskaperne afskrifvas.
Hvarjemte och då någon afskrifning af Militiae-Boställs-Cassans hos bemäl-
de Afdelning egande omförmälde fordran icke synes böra ifrågakomma, helst
beloppet af samma fordran sannolikt är för bestridande af de med Cassan
afsedde ändamål erforderligt, Utskottet hemställer,
att ett anslag, svarande mot skuldens capital-återstod, utgö¬
rande ofvanupptagne summa 33,893 R:dr 39 sk. 7 rst Ban¬
co, måtte till densammas infriande varda å Riksgälds-Con¬
toret anvisadt.
I händelse Rikets Ständers bifall till hvad Utskostet i ofvanberörde
hänseenden föreslagit, torde beslutet härom böra hos Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anmälas. Stockholm den 8 November 1844-
Bih. till R. St. Prot. 1844• 4 Sami. 1 Afd. 21 Haft.
Sthts-Utskotlees Utlåtande, JV.-o 60.
Reservation
af Herr Norin, som ansäg anslaget till denna skulds betalande icke
vara af behofvet så oundgängligen påkalladt, att detsamma bordt utgå at
Riksgälds-Contoreta nu egande och för andra vida angelägnare Statsbehof
påräknade tillgångar.
Häruti instämde Herrar A. Berg, Kjellberg, Valley och Lagerstedt.
STOCKHOLM, I. Marcus, »844,
1*3.
Stats-Utskotteis Memorial, N.-o 61.
1
N:o 61.
Ank. till Exp Utsk. don 12 Nov., kl. 11 f. m.
Memorial, med uppgift u de, vid innevarande Riksdag, för till¬
fälliga statsutgifter disponibla tillgångar.
(Rrgltls Afd.)
Sedan Stats-Utskottet numera uppgjort och till Riks-Stånden aflemnat sina
förslag, i afseende på regleringen af utgifterna under Riks-Statens hufvudtitlar,
samt dervid jemväl yttrat sig, rörande de lill ständiga behof icke hänförliga
anslag, som Kongl. Majit i nåder äskat för Rikets försvarsverk, jemte några
lill 8:de hufvudliteln hörande föremål; så har Utskottet, före afgifvandet af
dess infordrade utlåtanden, angående de mångfaldiga serskilda anslags- och
lånefrågor, som för öfrigt blifvit Rikets nu församlade Ständers afgörande
underställda, ansett sig böra meddela en fullständig uppgift å de tillgångar,
som, enligt Utskottets åsigt, för närvarande kunna af Rikets Ständer disponeras
för ej mindre de af Utskottet redan tillstyrkta tillfälliga statsutgifter, än de
låne- och anslagssummor, hvilka derutöfver varda af Rikets Ständer beviljade.
Genom bifallandet af Banko-Utskottets, under N:o 1'7, afgifna Memorial,
hafva Rikets Ständer godkänt samma Utskotts förklarande: ”att hela beloppet
af den, efter år 1840, upplupna Bankovinst erfordras för Bankens konsoli¬
derande." Till följd häraf, är den ansenliga tillgång, som eljest förefunnits
uti Bankens behållna vinst för åren 184-0—1843, icke att påräkna för de vid
innevarande Riksdag ifrågakomna utomordentliga statsbehof. Dessa måste så¬
ledes fyllas genom Riksgälds-Kontorets nu egande, härtill användbara tillgån¬
gar samt de contenia behållningar, hvilka kunna till detta Verk öfverlem-
nas; hvartill dock framdeles torde kunna läggas den andel utaf Bankens ränte-
vinsler för innevarande eller nästföljande år, som Rikets Ständer finna för om-
förmälda behof disponibel. Bland Riksgälds-Kontorets ifrågavarande tillgån¬
gar, hvilka hufvudsakligen bildats genom uppkomna öfverskott å Stats-Ver-
kels och Riksgälds-Kontorets inkomster, äfvensom genom inträffade besparin¬
gar af åtskilliga på sistnämnde Verk anvisade utgifter, anser sig Utskottet
Bih till R. St. Prot. 1844, 4 Sami. 1 Afd. 20 Haft. i
2
Stats-TJIskottets Memorial, N.-o 61.
icke böra beräkna de, efter detta års slut, förestående ränte- och capital-
inbetalningar å Riksgälds-Kontorets, för vissa föremål eller för längre tid
meddelade, försträckningar, enär hvad som i sådant afseende derefter inflyter,
synes rätteligen böra tagas i beräkning vid bestämmandet af Kontorets behof
för liqviderandet af dess egna, under samma Lid förfallande, ränte- och capi-
tal-skulder. Upplysningsvis får dock Utskottet härvid anmäla, att Riksgälds-
Kontorets samtliga tillgångar och fordringar, med undantag af några inom
linien förda ford ringsposter, enligt 1843 års Hufvudbok, utgjorde 7,162,743
R:dr 26 sk. 8 r:st., deraf ett belopp af 4,580,101 R:dr 17 sk. 4 r:st. var
räntebärande, äfvensom att Kontorets skulder, med enahanda undantag, vid
samma tidpunkt uppgingo till 5,196,620 R:dr 41 sk., af hvilken skuldsumma
4,273,918 R:dr löpte med ränta. För öfrigt torde Utskottet, i afseende på
de serskilda tillgångarnes och skuldernas belopp och beskaffenhet, lå hänvisa
lill den utförliga labeliariska uppgift härå, sorn finnes bifogad 1843 års
Revisions-berättelse rörande Riksgälds-Kontoret, helst deruti anförda förhål¬
landen sedermera icke undergått någon mera väsendtlig förändring.
I öfverensstämmelse med Utskottets redan anmälda åsigt, angående be¬
räknandet af de Riksgälds-Kontorets lånefordringar, som först efter en längre
lids förlopp skola vara till fullo återbetalda och icke kunna å Kontorets sida
uppsägas, har Utskottet likaledes ansett, att ej eller den för innevarande
och föregångna år taxerade, men ej förr än under nästa års lopp inflytande
allmänna bevillning bör bland nu ifrågavarande tillgångar upptagas, oansedt
de utbetalningar, hvartill denna bevillning är anvisad, dels redan blifvit at
Riksgäl Is-Kontoret förskottsvis bestridda, dels till deras återstående belopp
äro uppförda bland de Kontoret, före detta års slut, åliggande utgifter; va¬
rande deremot samma bevillning påräknad såsom tillgång för enahanda, un¬
der år 1845 erforderliga, förskott å de utbetalningar, som af sistberörde års,
först år 1846 ingående, bevillningsmedel skola bestridas.
Efter förutskickandet af dessa erinringar, får Utskottet härmedelst öfver¬
lemna nedanstående, under den 5:te innevarande månad, uppgjorda Beräk¬
ning för bestämmandet af Riksgälds-Kontorets, för Rikets nu församlade
Ständer, till ifrågaställa, tillfälliga stats-utgifter disponibla behållning.
Riksgälds-Kontoret, som för närvarande icke eger någon annan kontant
kassa-behållning, än återstoden, 688,281 R:dr 30 sk. 2 r:st., af Kontorets
kreditiv å Rikets Ständers Bank, innehar deremot följande, sedan sista Riks-
dag uppköpta, räntebärande papper, nemligen:
Siats-Utskottets Memorial, N.-o 61.
3
1121 st. Armeens Ackords-Amorlerings-fonds 4 procents obligationer å ett
sammanräknailt kapital-belopp af . . R:dr 557,700: - —
120 st. Bruksägares Hypotheks-Kassas dito dito 600,000: — —
97 st. samma Kassas dito dito å 169,000 mark
Hamb. Banko, motsvarande a 128 sk. kurs 150,222: to. 8.
58 st. Skånska Hypolheks-föreningens 5 pro¬
cents dito å ett kapitalbelopp af. . . . 51,000:— —
764 st. bemälte Hypoiheks-förenings 4^ pro¬
cents dito dito 754,250: — —
500 st. samma Inrättnings 4 procents dito dito
(uppsagde alt den 1 instundande Decem¬
ber infrias) 300,000:— —
hvarjemte Riksgälds-Kontoret har 2:ne särskil¬
da fordringar hos R. St. Bank, hvilka, ef¬
ter 3:ne månaders föregången uppsägning,
skola betalas, den ena, löpande med 5 pro¬
cents ränta, å 543,750:— —
och den andra med 4 procents dito å . 600,000: — —
Summa tills vidare förräntade medel R:dr 3,556,922: io. 8.
hvarifrån dock bör afdragas återstoden af den
för Strömsholms Kanals och Slussverks om¬
byggnad afsatta och af Bruksegares Hypo-
llieks-Kassas 4 procents obligationer beslå¬
ende/o/n/ 500,000: 3,056,922: io. &
Riksgälds-Kontorets å serskild räkning i Banken afsatta be¬
hållning, till fond för Stora Kreclitivet, 210,260: 7. 3.
De återstående två femtedelarne af den, vid sistförflutna Riks¬
dag, för extra stats-regleringen anvisade andel utaf Ban¬
kens behållna vinst och kapital-öfverskott vid 1839 års slut 924,486: 35. 9.
hvaraf den ena femtedelen skall före detta års utgång till
Riksgälds-Kontoret utgifvas, samt den andra under loppet
af nästa år.
Riksgälds-Kontorets öfriga påräknade Inkomster under de
återstående månaderna af innevarande år:
Transport 4,191,669: 5. s.
4
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 61.
Transport 4,191,669: 5. s.
Bevillningsmedel samt andra till detta Verk
ingående allmänna afgifter R:dr 15,000:— —
O O 7
Kapital- och ränle-inbetalningar å Riksgälds-
Kontorets fordringar (oberäknadt Skånska
Hjpotheks-föreningensuppsagda obligationer) 72,000:— —
Af Manufaktur-Diskontens vinstmedel för år
1844 14,000:
Återstoden af Stals-Verkels Öfverskott och
Besparingar för Ar 1842, deraf Riksgälds-
Kontoret, jemlikt samma års Riks-llufvud-
bok, tillkommer ett belopp af 620,515 R:dr
29 sk., i afräkning hvarå 400,000 R:dr re¬
dan blifvit till Kontoret atlemnade, . . 220,515:29.— 321 515-'>9 —
Utgörande således nu uppgifna tillgångar ett sammanlagdt
belopp af R:dr 4,513,184:34. 8.
Från dessa tillgångar måste likväl afräknas hvad, som erfordras för be¬
stridandet af nedan uppräknade, Riksgälds-Kontoret åliggande, utbetalningar,
nemligen:
a) Kontorets inom detta års slut föreslående utgifter_, med undantag al de
till sista Riksdags extra statsreglering hörande anslags- och lånesummor,
l:o återstoden af den till statsbehofvens fyl¬
lande för år 1844 anvisade summa R:dr 205,050: — —
2:o det för samma år beviljade anslag till
understöd vid fattigvården för manskap,
som tillhört Värfvade Arméen och Flot¬
tan, m. fl 10,000: — —
3:o af Krediti vet för Ull-Diskont-fondens för¬
stärkning, förslagsvis beräknadt, . . . 5,000:— —
4:o kapital-afbetalningar och räntor å Riks-
gälds-Kontorets skulder 243,500: — —
5:o förvaltningskostnader vid Riksgälds-Kon¬
toret samt derifrån direkte utgående löner
och pensioner 12,000: — —
Transport 475,550: — —
Stats-Utskottets Memorial, N-o 61.
5
Transport 475,550: — —
6:0 kostnader för innevarande Riksdag . . 60,000: — —
7:o bevillningstaxerings-kostnader, institu¬
tioner, brudgåfvo vinster oell anmärk-
ningsarfvoden 4,500: — —
b) Kostnaderna för Konung Carl Johans begrafning och Ko¬
nung Oscars kröning, beräknade till
:) Återstående utbetalningar, till följd af de, i sammanhang
med extra statsreg/eringen, vid 1840 och 1841 Ars Riksdag
beviljade och å Riksgä/ds-Kontoret anvisade anslag och
låneunderstöd:
l:o återstoden af anslaget till Länsfängelser-
nas ombyggande 630,179: 17. 11.
häraf skall för innevarande års fängelse-
byggnader, enligt Kongl. Brefvet d. 14
sisth Februari, utöfver det redan utbe¬
talda anslagsbeloppet, erfordras 145,000
R:dr.
2;o anslaget till ombyggandet af Härads-Häk-
tena 100,000: — —
3:o dito lill fängelsebyggnader i Stockholm
och Rikets öfriga städer 300,000: — —
R:dr 1,030,179:17. 11.
4:o 1844 års anslag för ge vä rstill verkningen 62,500: — —
5:o återstoden af den till Luleå elfs uppren¬
sande disponerade summa 766: 32. —
6:0 dito af anslaget till Ljusne-elfs upprensning 1,800:— —
7:o anslaget till fullbordande af Gråda Kanal 50,000: — —
8:0 anslaget och låneunderstödet för Lands¬
krona hamns iståndsätlande .... 25,000: — —
9:o anslags- och lånesummorna för hamn-an¬
läggningen vid Åhus 35,000: — —
10:o återstoden af anslaget till hamnbyggnaden
vid Wisby 39,000: — —
Transport 1,244,246: 1.11.
540,050:
200,000:
740,050:
6
Stats-Vtskotlets Memorial, Tf.-o 61.
Transport 1,244,246: i. u.
11 :o återstoden af anslaget till de allmänna
landsvägarnesomläggandeoch förbättrande 125,103:40. —
12:o dito, dito, till anläggningen af en väg
emellan Öfver- och Neder-Kalix Socknar 5,300: — —
13:o dito, dito till vattenaftappningar och
andra åtgärder för odlingsföretag inom
norra delarne af Riket 87,749:26. 8.
14:o lånetoch anslaget till Em-åns upprensninng 45,000:'— —
l5:o lånet för upprensningen af Rottne-ån samt
redden vid Ronneby Köping .... 10,000: — —
16:o återstoden af den för myrutdikningar på
Gottland beviljade lånesumma . . . 46,300: — —
17:o dito af de för vattenaftappningar och
större odlingsföretag inom Rikets medier-
O o
sta och södra provincer anvisade medel
samt det för Stång-åns upprensning be¬
viljade, men för andra dylika företag
numera disponibla, lån 34,478: 8. —
18:o arfvodet för år 1844 till en lärare för
Civil-Ingeniörers bildande viii Marieberg 1,000: — —
19:o återstoden af anslaget till uppförandet af
en residensbyggnad för Kongl. Maj:ls Be¬
fallningshafvande i Wexiö 15,000: — —
20:o anslaget för förändrad inredning af den
utaf Riksgälds-Contoret nu begagnade lokal 6,000: — —
21:o dito för reparerandet af Konungagrafvarne
i Warnhems kyrka 1,500: — —
22:o dito för kyrkors uppbyggande inom
Wermiändska Finnmarken 6,000: — —
23:o återstoden af anslaget för tillbyggnaden
och reparationen af Kongl. Akademiens
för de Fria Konsterna bus 6,000: — —
24:o dito af anslagen för åren 1842—1845 lill
inrättandet af Seminarier för Folkskole¬
lärares bildande 10,000: — —
Transport 1,643,677:28.
740,050
740,050
Siats-Utskottets MemorialW-'0 61.
Transport 1,643,677: 28. 7.
25:o återstoden af anslaget för samina år till sti¬
pendier åt Eleverne vid dessa Seminarier 17,350: — —
26:o diLo dito till Folkskole-lärares aflönande 197,864:36.—
27:o dito dito för Skeppsbyggeri-Inslituts in¬
rättande 37,494:21. 4.
28:o återstoden af anslaget för
Lagberedningen . . R:dr 7,166:32.—
Lillökadt, enligt Rikets nu för¬
samlade Ständers beslut, ge¬
nom bifallandet af Stats-Ut-
skottets utlåtande N:o 28,
med 3,691:32.- 10,858:16. -
29:o 1843 och 1844 års anslag för Ullsorte-
ringsanstalterna i Götheborg och Malmö 4,000: — —
Summa återstående utgifter till följd af sista
Riksdags extra Statsreglering. . . R:dr 1,911,245: 5.11.
Vid beräknandet af nj'ss anförda utgifts¬
summa böra emedlertid afdragas:
l:o anslagen och lånen för Grada
Kanals fullbordande och
hamnanläggningen vid Alms
samt Rottneåns upprensning,
hvilka arbeten, åtminstone
tills vidare, icke lära komma
att företagas, hvadan de der¬
till anvisade medlen icke
torde behöfva för närvaran¬
de reserveras, . . . R:dr 95,000: — —
2:o Det å 1842 års anslag till
stipendier vid Folkskole-lä-
r a re-Se mina lierna bespa rade,
odisponerade, belopp . . 7,000: — —
740,050: -
Transport 102,000: — — 1,911,245: 5.11. 740,050: —
8
Stats-Utskottcts Memorialj IV.o 61.
Transport 102,000:
3:o Uppkomna besparingar för
åren 1842—1844 å anslaget
till Folkskole-lärares aflö-
nande, förslagsvis beräknade
att utgöra minst .... 75,000:
(Enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref
af den 15 sistl. Februari, skola
de af Kongl. Maj:t vederbö¬
rande församlingar, till ett sam-
manräknadt belopp af 32,172
R:dr 8 sk. årligen, tillerkända
understöd utaf berörde anslag
beräknas och till dem utbe-
Jas från och med den dag, då
deras, jemlikt 1842 års nådiga
Stadga, ordnade Folkskolor
kommit i full verksamhet och
skicklige Lärare blifvit dervid
anställde).
4:o Hela anslaget för år 1845
till folkundervisningens be¬
främjande 65,500:
hvilket anslag är inbegripet
i de af Kongl. Maj:t för sam¬
ma ändamål vid denna Riks¬
dag i nåder äskade medel;
och 5:o anslaget till inredandet
af Riks-Archivets nya lokal,
hvarmed förhållandet är all¬
deles enahanda, som med
den sednast uppgifna an¬
slagssumman, 5,000:
Efter iakttagandet af dessa afdrag,
uppgående tillsammans till .
1,911,245: 5.11. 740,050:
247,500:
T ra 11 s po 11 740,050:
Stats-Utskotlets Memorial, N. o 61.
9
Transport 740,050: — --
utgöra således de, ofvanberörde, Ecctra Statsreglering tillhö-
ruride, utgifter, hvilka det åligger Riksgälds-Kontoret att af
sina nu ägande tillgångar bestrida, ett återstående belopp af 1,663,745: 5.11.
d) Kid 1840 och 1841 års Riksdag å Riksgälds-
Kontoret anvisade, men ännu icke verk¬
ställda utbetalningar:
1:0 Beviljadt understöd åt Rotehållarne vid
Vesterbottens och Norrbottens Fälljägare-
Corpser, för åren 1840—1844, . . . 12,000: — —
2:o Anslag till Garnisonsskolan i Christian¬
stad, för år 1844, 240: — —
3:o Kostnaderna för Knektekontraktens sam¬
lande, tryckning och utdelande, förslags¬
vis beräknade 3,000: — — 15 240' — —
Då sammanräknade beloppet af alla nu upptagna ut¬
giftssummor . R:dr 2,419,035: 5.11.
afdrages från Riksgälds-Kontorets bär ofvan bestämda tillgångs-
summa 4,513,184: 34. 8.; så uppkommer ett belopp af . 2,094,149:28. 9.
som följaktligen utgör Riks gälds-Kontorets, för nu församlade
Ständer disponibla, behållning.
Denna behållning anser Utskottet dock böra ökas med:
a) De till Kongl. Slals-Kontoret lefvererade äl¬
dre depositionsmedel, hvilkas öfverlemnande
till Riksgälds-Kontoret Utskottet, uti sitt Ut¬
låtande N:o 50, föreslagit, ...... 60,000: — —
b) Den på Postverkets räkning i Banken inne-
stående summa, som, i händelse al Rikets
Ständers bifall till Utskottets hemställan i
Utlåtandet N:o 51, jemväl kommer att till
Riksgälds-Kontoret aflemnas 3,154: 10. 4.
c) De, enligt Kongl. Maj:Ls tili Rikets nu för¬
samlade Ständer aQåtna nådiga Proposition
N:o 12, sid. 46, under åren 1841 —1843,
Transport 63,154: 10. 4. 2,094,149:28. 9.
Bill. lill R. St. Prot. 1844, 4-de Sami. 1 A/d. 20 Haft. 2
10
Suits-Utskottets Memorial, N.-o 61.
Transport 63,154-: 10. 4. 2,094,149:28.9
såsom lull å utländsk span mål, influtna
och å Kongl. Räntekammarens räkning N:o
3 i Banken innestående medel .... 163,000: — —
så vida Rikets Ständer godkänna hvad Ut¬
skottet, i dess ofördröjligen afgifva nde Ut låtan¬
de, angående spanmålsundsättnings-anstal-
terna, ämna föreslå, eller att besagde me¬
del varda till Riksgälds-Kontoret öfverlem-
nade, för att, vid inträffande missväxter,
Kongl. Maj:t af Riksgälds-Kontoret tillhanda¬
hållas på enahanda sätt, sora, i afseende
å de till Kontoret, tid efter annan, åter¬
betalda summor utaf undsättnings-kreditivet
förut är stadgadt.
il) Stats-Verkels behållna öfverskolter för åren
1843 och 1844; hvilka, med afseende å
inträffad minskning uti en del af Stats-
inkomsterna samt uppkommen betydligare
ökning af några förslagsanslag, beräknas
för begge åren tillsammans till ett lägre
belopp, än enahanda öfverskotter under nå¬
got enda år sedan år 1836 utgjort, eller
" “ 200.000: »i-in- t ? h
4
till allenast 250,000: — — 154-- 10
Summa R:dr 2,570,303: 39. i
Häremot torde från ifrågavarande tillgångar böra afräk-
nas de anslagssummor, hvilkas anvisande å Riksgälds-Konto¬
ret Utskottet, i Utlåtandena N:ris 54 och 60, tillstyrkt för
liqviderandet af den ännu återstående skulden för Lejonbac¬
kens ombyggande . . R:dr 52,000: — —
äfvensom af Krigs-Kollegii skuld till Militiae-
Boställs-Kassan 33,893:39. 7.
eller tillsammans 85,893:39. 7.
Den således, enligt nu verkställd beräkning, för tillfäl¬
liga statsutgifter, vid innevarande Riksdag, disponibla be¬
hållning Rdr 2,484,409:47. e.
Stats-Utskottets Memorialj IV.-o 6l.
11
kommer naturligtvis alt lin vidare okas med den andel af Bankens behåUna
riintevinst för detta eller följande år, sorn Rikets nu församlade Ständer, ef¬
ter Banko-Utskottets härom afgifvande yttrande, kunna finna för godt att
framdeles låta till Riksgälds-Kontoret öfverlemna; anseende sig emedlertid
Stats-UIskottet, i ovisshet örn Rikets Ständers förväntade beslut angående
disponerandet af berörde ränte vinst, hvarken böra eller kunna beräkna nå“ot
större eller mindre belopp häraf, såsom för nu ifrågavarande statsbehof til 1-
gänghgt.
Till ytterligare upplysning, i afseende på ofvanstående utredning af Riks-
gälds-Kontorets nuvarande behållning, torde Utskottet böra erinra: att Kon¬
torets skuld å dess kreditiv på Rikets Ständers Bank, hvilken skuld den 5
i denna månad uppgick till 311,718 R:dr 17 sk. 10 i:st., icke blifvit upp¬
tagen bland de Riksgälds-Kontoret åliggande utgifter, derför afdrag skett å
dess nu beräknade tillgångar. Berörde, räntefria, kreditiv är nemligen af Ri¬
kets Ständer å Banken anvisadt ”för liqviderandet af statsfyllnadssumman och
för bestridandet af öfriga Riksgälds-Kontoret åliggande utgifter”, från den 1
September det ena året lill den sista Juni det nästföljande. Hela kreditiv-
beloppet, 1,000,000 R:dr, insattes också af Banken förstnämnde dag hvarje
år å Riksgälds-Konlorets dervarande räkning, från hvilken samma k reel i ti v—
belopp åter uttages viii Juni månads slut. Under denna tid är följaktligen
denna kredilivsumma för Riksgälds-Kontoret en lika disponibel kontant till¬
gång, som öfriga till Kontorets disposition ställda medel, hvilka, i den mån
de till Kontoret ingå, ovilkorligen skola å samma räkning i Banken insättas;
och likasom Riksgälds-Kontorets verkliga krediti vskuld till Banken, sedan
kredilivet börjat anlitas, ökas genom hvarenda från Kontoret skeende utgift,
likaså minskas samma skuld genom hvarje till Kontoret verkställd inbetal¬
ning. Hela kredilivsumman är också, under omförmälda tiderymd, i Bankens
räkenskaper upptagen, såsom en detta Verks fordran af Staten, hvaremot det
obegagnade beloppet deraf ingår i Bankens skuld för de hos densamma depo¬
nerade medel. Hvad som för närvarande är disponerad! af meranämnde kre-
dilivsumma behöfver naturligtvis icke återbetalas förr, än vid medlet af nästa
år, då den bevillning för innevarande år influtit, hvars hela påräknade be¬
lopp dels redan blifvit af Riksgälds-Kontoret förskottsvis utbetaldt, dels här
ofvan upptagits såsom en Kontoret åliggande utgift under den återstående
delen af detta år. Troligtvis kommer likväl det nu lyftade krediti vbeloppet
att redan före årets slut till fullo godtgöras; i hvilken händelse och så vida
den återstående mindre betydliga andelen af 1844 års statsfyllnadssumma
12
Stals-Utskottets Memorial, N.-o 61.
dessförinnan jemväl varder uttagen, Riksgälds-Kontoret under detta års lopp
kunnat utbetala hela statsfyllnadssumman för året, utan att vid slutet deråt
äga någon skuld på sitt kreditiv; ett förhållande, som, enligt hvad räken¬
skaperna utvisa, icke under något föregående år, sedan ifrågavarande kreditiv
beviljades, inträffat.
Slutligen har Utskottet, i sammanhang härmed, ansett sig böra anmäla,
att Utskottet, i fråga om Riksgälds-Kontorels inkomster och utgifter under
de kommande åren, väl icke är i tillfälle uppgöra någon fullt tillförlitlig
beräkning, innan ungefärliga beloppet af den summa, Kontoret för de årliga
statsbebofvens fyllande måste tillhandahålla Kongl. Siats-Kontoret, kan med
någon säkerhet bestämmas; men, efter hvad Utskottet, med ledning af verk¬
ställde förslagsberäkningar öfver Riksgälds-Kontorets så kallade enskilda behof
samt ränte- och andra inkomster utom allmänna bevillningen, anser sig böra
antaga, kan statsfyllnadssumman för år 1845 och följande år ökas med om¬
kring 150,000 R:dr, utan att sådant kommer att föranleda lill någon för¬
höjning uti den lill Riksgälds-Kontoret ingående allmänna bevillning, hvil¬
ken Rikets Ständer vid sista Riksdag sig åtogo.
Deremot äro nedanstående anslagsfrågor öfverlemnade lill Stats- eller
Stats- och Ekonomi-Utskottens behandling, nemligen:
l:o Uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof
a) af Utskottet redan för Rikets Ständer framställde:
enligt Utlåtandet N:o d7 998,000: — —
38 . . t . . 256,675:
41 83,000: 1,337.675:
b) ännu ej i Utskottet behandlade:
till Canal emellan Barken och Wessman
463,000 R:dr på 12 år, gör på 3 år 115,750: — —
„ Lidköpings hamnbyggnad, 84,750
R:dr på 4 år, gör på 3 år . . 63,562:24. —
„ quaibyggnad vid Wenersborg . . 15,300:— —
„ utdikningar och aftappningar m. m. 150,000: — —
„ vägar och mindre strömrensnings-
arbeten 400,000: — —
„ rese- och undersöknings-kostnader
samt expenser 30,000: — —
Transport. 774,612: 24. — 1,337,675: — —
Siats-Utskottets MemorialN.o 61. 13
Transport 774,612:24.— 1,337,675:--
till en lärare vid Marieberg samt sti-
pend ier 6,000: — —
„ Styrelsen för Väg- och Vattenbygg¬
nader jemte Distiict-Cbeferne . 29,300:— —
„ stuterierne 10,000; — —
„ holländerier 70,000: — —
„ vägen genom Kopparbergs, Gefle¬
borgs och Jemtlands Län . . . 2,400: —
2:o Uti serskilda Kongl. Propositioner och Skrif reiser äskade
anslag:
till Folk-Skolorne årligen:
skolors bildande och underhåll . . 80,000: — —
bildande af lärare 9,000:— —
stipendier 12,000: — —
892,312: 24.
eller för 3 år, å 101,000 R:dr, 303,000: — —
till inköp af boställe åt en Capelian i Undenäs 2,666: 32. —
„ understöd för Rust- och Rotehållare i
Jemtland, å 4,000 R:dr årligen, . 12,000:— —
„ Assessor Rudolphis sterbhusdelegare 173: 34. 4.
„ National-Museum, 550,000 R:dr på
10 år, gör på 3 år 165,000: — —
„ afskaflande af slafveriet på S:t Barthe¬
lemy, 50,000 Spanska Piastrar på 5år,
gör för 3 år 30,000, å2R:dr32sk. 80,000:— — 259 840'18 4
3:o Uti serskilda Kongl. Skrif reiser omnämnde behof:
Anskaffande af tomt och casern för Svea
Artilleri-Regemente 345,000: — —
För ett större ridhus i Landskrona . . 50,767: 42. —
„ en casern i Malmö 71,000:— —
d:o i Helsingborg .... 30,000: 496,767:42. -
4:o Uti Motionerj öfverlemnade till Siats-Utskottet,
ifrågasatta Anslag:
a') till Canaler:
Zetterbergs, lill en canal vid Ålkistan . 11,333: ig.—
Transport 11,333:16.— 3,299,595:36. 4.
14
Stats-Utskottets Memorial, N.o 61.
Transport 11,333:16.— 3,299,595:36.4.
And. Jonssons, till en canal emellan
Almänningen och Snyten 50,000: — —
Herr Bergstens, till en båtled emellan
Hjelmaren och Järle Bruk 300,000: — —
Prosten Arborelli, till en d:o emellan
Ammungen och Mellängen 50,000: — —
Herr Ekholms, för Strömsholms Canals
utgrening till Westerås, till undersök-
ningskostnader 5,000: — —
Herr Bergstens, om undersökningskost-
O ' O
nader för vattencommunicationer inom
Nerikes Bergslag 5,000: 421,333:10. -
b) till Hamnbyggnader &c.
Hr Foenanders, för Carlshamns hamnbyggnad 45,600:
Hr P. Bergs, för muddring af Uddevalla hamn 5,000:
Hr Åkessons, för utvidgande af Ystads hamn 25,000:
(jemte afskrifning af det Staden beviljade
lån: 12,800 R:dr)
Hr Nord valls, till hamn-anläggning vid
Wadstena 30,000:
D:o, till Linköpings hamn årligen 1,080
R:dr eller för 3 år 3,240:
Hr Lundgrens, för Söl vitsborgs hamn (an¬
slag 4,000 R:dr och lån 6,000 R:dr) . 10,000:
D:o, för Cimbritshamns hamnbyggnad . 15,000:
Hr Bobergs, för en dam-byggnad i Luleå
skärgård 4,050:
Lars Olssons, för borttagande af en quai-
dam i Dal-elfven 2,000: 139,890" — —
c) Utdikningar &c. för odlings-företag:
Pehr Sahlströms, om förhöjning af det år¬
liga anslaget till odlingars befrämjande,
som Kongl. Maj:t äskat, med 10,000 R:dr
om året, eller för 3 år 30,000: — —
Transport 30,000:— — 3,860,819: 4. 4.
Stals-Utskottets Memorial, N.-o 6l.
15
Transport 30,000: —
Ola Jeppssons m. fl., för d:o inora Blekinge 2,500: —
Bengt Gudmundssons, för dra i Halland 4,877:37.
d) till strömrensningar m. m.
Hr Tj ernbergs, lör upprensning af sundet
emellan Hernön oell Södra Ångermanlands
fasta land
Hr Norins, för upprensning af Söderhamns
skärgård (5,000 R:drs anslag och 10,000
R:drs lån)
Hr Åkerbergs, till upprensning afLaga-ån
Hr Palanders, lill upprensning af Råttne-
ån (anslag 5,000 R:dr och lån 5,000 R:dr)
Hr Fristedts, till dra af Norre-ån .
Hr Åkerbergs, dra af Ethra-strömmen
Hr Didrikssons, dra af Norrtelje å . . .
Hr Hörnstein^, för uppmuddring af ett
grund i Hjelmaren
3,860,819: 4. 4.
37,377: 37. 4.
25,000:
15,000: -
6,000: -
10,000
6,666
3.000
6.000
32. —
0) till åtskilliga föremål:
Biskop Hedrens, för reparation af Konunga-
grafvarne i Wreta Klosters kyrka . .
Hr v. Ha rtmansdorffs, för fullständigande
af handlingar i Riks-Archivet . .
Måns Perssons, till anläggning af en bro
öfver Råttne-ån
Hr Lagergrens, om en ersättning åt Ca-
pitain-Lieutenant Gosselmans sterbhus
C. G. Bruhns, om ersättning åt Landa
socknemän för deras ombud genom våld
afliände penningar
Anders Anderssons, till inköp af boställe
för en Capellan i Undenäs församling
4,000 " - - ----- -
Mai:t dertill äskat
R:dr, eller utöfver hvad Kongl.
20,000: — 91,666:32. —
666:32. —
10,000:
10,000:
6,666:32. —
849:24. -
1,333: ig. —
Transport 29,516: 8. — 3,989,863: 25. 8.
lfi
Stats-Utskottets Memorial, N:o 61.
Transport 29,516: s. — 3,989,863:25.8.
Af flere motionärer inom Bondeståndet,
till Folk-undervisningen åtskilliga olika
summor, men högst 275,000 R:dr årli¬
gen, eller utöfver hvad Kongl. Maj:t
ifrågasatt, 174,000 R:dr; således för 3 år 522,000:— — 551,510: s. —
5:o Låne-understöd:
a) Enl. Kongl. Maj:ts Propositioner och Skrifvelse!-;
till uppförande af en Gymnastik-byggnad i
Malmö 8,()00:
„ Götheborgs hamnbyggnad 140,000: 148,000:
b) Enl. motioner:
af Hr Brink, för reparation af Catharinas
kyrka i Stockholm 20,000:
„ Hr Bergenstråle, för tillvägabringande
af en Pensions-förening inom Jönkö¬
pings Län 10,000:
„ Hr Munck af Rosensköld, till en hamn
vid Höganäs 70,000:
„ Biskop Holmström, till reparation af
Nyköpings Lärdoms-skolas byggnad . 3,000:
„ Hr Lagerstedt och Nils Nilsson, för
uppbyggande af en ny kyrka i Chri-
stinaehamn 25,000: -
„ Hr Tjernberg, för fullbordandet afStifls-
kyrkan i Hernösand 40,000:
„ Friherre Hermelin, till Hi Ilska Skolan
å Barnängen 50,000: 366,000' — —
Summa 4,907,379: 33. 8.
Härförutan äro både till Stats- samt Stats- och Banco- eller Stats- och
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens handläggning öfverlemnade flere
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser, äfvensom åtskilliga enskilde motioner, hvilka
Utskottet ännu ej hunnit behandla, men sorn icke synas föranleda någon till¬
ökning uti förestående beräkningar, enär de antingen angå dels anslag på
Ordinarie
Stats-Utskottets Memorialj JV.-o 61. 17
Ordinarie Stat, dels frågor, som inbegripas under förenämnde Kongl. Maj:ts
Nådiga Propositioner, eller ock äro af den beskaffenhet, att de icke upptaga
några vissa summor eller erforderlige anslag.
Beloppet af dessa sålunda ifrågasatte anslag har endast småningom, un¬
der Riksdagens lopp, blifvit Utskottet bekant, och Utskottet har, i följd häraf,
ej förr än nu varit i tillfälle att någon fullständig uppgift i detta afseende
Rikets Ständer meddela. Förestående beräkningar utvisa, att Riksgälds-Kon-
torets behållning ej på långt när lemnar tillgång till bestridande af de ifråga¬
varande utgifterne. Vid sådant förhållande, anser Utskottet någon annan ut¬
väg för frågans behandling icke finnas, än att antingen anslagen inskränkas
inom för handen varande tillgångar, eller ock att sådane ytterligare beredas
genom låns upptagande af Riksgälds-Kontoret.
Utom de af Utskottet redan tillstyrkte anslag för en gång eller viss tid,
hvilka Utskottet funnit för Statens allmänna behof oundgängligen nödiga,
måste äfven en del af de nu ytterligare uppgifna behofven anses vara så an¬
gelägna, att deras fyllande icke ulan olägenhet och skada lör det allmänna
kan uppskjutas, hvaremot större delen synes både böra och kunna stå till¬
baka. För de förra anser Utskottet den tillgång, som ännu, enligt hvad här
ofvan blifvit utredt, återstår att för Rikets Ständer disponera, blifva tillräck¬
lig; och då det härjemte torde vara vådligt, synnerligen under nuvarande
förhållanden i Rikets penningeväsende, att inleda Staten uti en ny skuld¬
sättning för dessa ändamål, har Utskottet, för sin del, funnit sig böra biträda
den mening, att hellre de af jemförelsevis mindre behof påkallade utgifterna
må uppskjutas till framtiden, och får således tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte besluta, att för de ännu af Utskottets
utredning och på Rikets Ständers pröfning beroende frågor om
låne-understöd eller anslag för en gång endast få tagas i an¬
språk de tillgångar, som, utan Riksgälds-Kontorets skuldsättning,
äro att påräkna; hvarefter Ulskoltet vill taga de särskilda an¬
slagsfrågorna i öfvervägande och med Utlåtande derom till
Rikets Ständer inkomma.
Stockholm den 11 November 1844.
Mih. till R. St. Prot. i844j 4 ‘Sarai. 1 Afd. 20 Haft.
3
18
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 61.
Reservationer.
Af Hr Friherre Palmstjerna: ”Jag reserverar mig mot Utskottets slut¬
liga hemställan till Rikets Ständer, äfvensom, i vissa afseenden, mot de grun¬
der, hvarefter Utskottet beräknat Riksgälds-Kontorets tillgångar. Medan jag
anser några under dessa tillgångar inbegripne summor vara af den beskaffen¬
het, att de icke utgöra någon Riksgälds-Kontorets, ovilkorligen befintliga eller
påräkneliga, behållning, anser jag å andra sidan, att anslagen icke böra ovil¬
korligen inskränkas inom de gränsor, Utskottet utstakat, utan att mera afse¬
ende bör göras på de allmänna behofven och på beredandet af den fram¬
tida utvecklingen af våra naturliga hjelpkällor för handel, näringar, jordbruks-
och bergsmanna-handteringar. De sucka snart sagdt alla, åtminstone de sist¬
nämnde, efter den verksamhet och rörelse, som sprider lif och förkofran kring
landet; och det är en pligt för Regering och Ständer att, vid ordnandet af
Statens krafter, gifva dem en rigtning, som befordrar, men icke förqväfver,
de gryende anlag till industri, som här och der söka att arbeta sig fram.”
”Regeringen har icke förbisett detta dess vigtiga åliggande, utan har,
jemte uppgifvandet af behofven för försvarsverket och några andra mindre
betydande föremål, till Rikets Ständers pröfning öfverlernnat åtskilliga frågor
om anslag för större arbeten, hvilka afse reproduktiva företag af en bestån¬
dande nytta för det allmänna. Det ankommer nu på Rikets Ständer att upp¬
fylla sitt åliggande, och att taga i betraktande medlen härtill.”
”För de af Kongl. Majit, i Dess Nådiga Proposition om Statsverkets till¬
stånd och behof, äskade anslag till försvarsverket och undervisningsverken,
finnas medel inom Riksgälds-Kontorets beha line tillgångar, äfvensom till der¬
uti omnämnde anslag för Stamholländérier, Stuterier, Broarne på vägen emel¬
lan Kopparbergs, Gefleborgs och Jemtlands Län, och derjemte till de kreditiv,
hvilka kunna blifva nödige för folkundervisningens befordrande, med flera
mindre behof. Anslagen för Styrelsen af allmänna väg- och vattenbyggnader,
9,766:32, samt för lärare och elever vid Marieberg, 2000 R:dr, som årligen måste
utgå, böra uppföras på ordinarie staten och kunna det utan svårighet. Öf¬
rige, uti den Nådiga Propositionen af den 19 Juli, äskade anslag afse repro¬
duktiva företag, sådane som, genom underlättandet af varu-transporterne på
de gamla vägarne och beredandet af nya, skola i sjelfva verket närma pro-
dukterne till afsättningsorten, sådane som lätta och befordra sjöfarten, eller
som afse odlingsföretag till fruktbargörandet af de sträckor vattendränkt mark,
hvilka på så många trakter utgöra en sorglig syn för hvar och en, sora äl¬
Stats-Utskottets Memorial, N.o 61.
19
skar sitt fäderneslands förkofran och välstånd. Dessa summor uppgå lill
774,000 R:dr, samt örn man, såsom jag anser riktigast, vill inberäkna kost-
naderne för fullbordandet af företagen, till 1,143,000 R:dr; ocb jag anser,
att, så vida Utskottet finnér företagen vara af allmän nytta och utgöra delar
af en sammanhängande plan för handelns befordrande och kommunikationers
befrämjande, der det är nödigt, eller odlingsföretags beredande, der det är
nyttigt, sä böra medel till deras utförande anskaffas, så vidt utan olägenhet
ske kan. Andra länder, der industrien är högt utvecklad, gå ofta uti förlag
för stora företag, hvaraf de skyndsamt hämta frukter, som betala förlagskost-
iiaderna. Hvarföre ej följa efterdömen, der de äro goda?”
”Dessutom böra, i min tanka, Rikets Ständer göra afseende på ett annat
förhållande, som är oss eget. Alltsedan tio år tillbaka, har Rikels Ständers
Rank uppsugit en betydlig och sig alltjemt ökande årlig vinst från närin-
garne, utan att hafva gifvit något åter ifrån sig mera, än 1,400,000 R:dr
till Riksgälds-Kontoret. Banken har under denna tidrymd ökat sin fond med
5 millioner, och Riksgälds-Kontoret har indragit sina 2 millioner utelöpande
obligationer samt upplagt mera än millioner. Dessa betydliga summor
äro utlånte lill allmänheten, bära ränta och uppsuga således alltjemt meia
och mera från näringarne, som alltjemt öka sina skulder lill Statens kassor.
Staten riktar sig på bekostnad af enskilte. Jag anser, att hvad af näringarne
sålunda uppsuges, bör till näringarne återgifvas, på det sätt, att det använ¬
des till företag, sorn befordra näringarnes tillväxt, utveckling ocb förkofran,
samt gifva sysselsättning åt den befolkning, som näringarne ej förmå att sys¬
selsätta. Det är ej ullåningssystemet, jag gillar; det stjelper snarare. Närin¬
garne befordras bäst genom indirekta medel, sådane som för dem undanrödja
hindren. Då emedlertid Rikets Ständer vid denna Riksdag redan beslutat,
att den upplupna Bankovinsten skall användas till Bankens konsoliderande,
så kan min mening i detta afseende ej mera göras gällande.”
”Ett annat, jemväl oss eget, förhållande är, att 2 millioner, vid pass,
reserverats uti Riksgälds-Kontoret till ändamål, som först framdeles kunna
uppfyllas. 1 stället för att, såsom i andra Stater, der man kan räkna, låta
slalsmedlen vara i rörelsen så oafbrutet som möjligt, för att gagnas vid trans-
aktionerne man ocb man emellan, hafva vi för plägsed att hopa dem såsom
depositioner i Banken, eller att deraf bilda behållningar, som fästas genom
utlåning på vissa händer. Vi tillräkna oss derigenom någon ränta — vi vinna
i år 1 million uti räntor — men vi försvåra och besvära den allmänna cir¬
kulationen, hvars tröghet återverkar på tillgångarne för statsbidragens utgö¬
20
Stats-Utskotlets Memorial > N.-o 61.
rande. Jag inser nogsamt svårigheten att ändra vanorna, äfvensom beskaf¬
fenheten af de farhågor, hvilka göra att man vidhänger dem, oaktadt erfa¬
renheten de sista åren tyckes hafva gifvit något mera upplysning uti saken.
Men jag kan ej undertrycka den mening, att när penningeförlägenhelen är
allmän, den inre handelsrörelsen oerhördt trög, deri fattigare befolkningen i
saknad af tillräcklig sysselsättning och reproduktiva företag inbjuda till verk¬
samhet i alla riktningar, då bör Slaten öppna sina kassor och komma de nä¬
ringar lill understöd, som Staten sugit utur, för dem öppna nya källor till
verksamhet, medel till besparingar och utvägar till afsättning. T. ex. i We¬
stergöthland: vore icke Lidköpings hamnbyggnad det nyttigaste användande
af de räntor, Banken hemtat från Westergöthlands slättbygd? Likaså kunde
Bankovinstens användande vara uti alla landsändar, der skuldsatte innevånare
gifvit sina mångåriga bidrag till Bankoverkets förkofran/
”Ehuru för närvarande den upplupna Bankovinsten är disponerad i an¬
nan väg, kan jag dock ej förbise, att icke troligtvis de kommande åren sådan
räntevinst ytterligare inflyter, och att man med visshet deraf kan påräkna
tillgångar att återgälda de förskotter, hvaruti man skulle gå, om man nu till
nyttiga arbeten beviljade 1 ä 2 millioner utöfver de behållningar, Riksgälds-
Kontoret för närvarande äger. Jag anser derföre, att Rikets Ständer böra
fatta ett helt annat beslut, än det Stats-Utskottet tillstyrkt, ett motsatt: att
nemligen Stats-Utskottet bör taga anslagens nytta och företagens allmänna
gagn uti moget öfvervägande och föreslå Rikets Ständer de utvägar, hvilka
kunna beredas för företagandet och fullbordandet af alla de allmänna arbe¬
ten, hvilka Utskottet finnér vara ändamålsenliga, verkligt båtande samt be¬
fordrande Rikets heder och framtida bästa; — frågan derom må i öfrigt här¬
leda sig endera från Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, eller ock från enskild
motionärs afgifna förslag/
Häruti instämde Hr af Hannens > i afseende å utgifterne för den kom¬
mande tiden.
Af Hr Friherre v. Kraemer: ”Uti den af Friherre Palmstjerna afgifna re¬
servation instämmer jag hufvudsakligen, men anser likväl Riksgälds-Contorets
ställning vida fördelaktigare, än hvad Utskottet framställt. Jag tror nemli¬
gen, att 1844 års allmänna bevillning, hvilken redan är taxerad och debi¬
terad, hade bort tagas i beräkning såsom en tillgång, lika med 1844 års
bevillning, utgörande 2,049,051 R:dr 32 sk. 9 rst., så mycket heldre som alla
de af Rikets nu församlade Ständer beviljade anslag komma att beräknas
från ecb med 1845 års början, under hvilket 1844 Ars allmänna bevillning
Stats-Utskoltels MemorialN:o 61.
21
inflyter. Dock bör, i min tanka, om denna åsigt gör sig gällande, ifrån
nämnde summa afdragas hvad å Creditivet på Banken förskottsvis blifvit
lyftadt, eller 311,718 R:dr 17 sk. 10 rst., i följd hvaraf Riksgälds-Kontorets
tillgångar skulle ökas med 1,737,333 R:dr 14 sk. 11 rst. Tages åter icke denna
tillgång i beräkning, anser jag Utskottet hafva bort, för consequensens skull,
uppföra hela Creditivet på Banken, eller En million R:dr B:ko, såsom va¬
rande af Riksgälds-Kontoret förskottsvis disponibel, i likhet ined hvad Ut¬
skottet föreslagit i afseende på redan å nämnde Creditiv lyftade 311,718
R:dr 17 sk. 10 rst. Härvid bör ock räknas den blifvande banco-vinsten,
utgörande omkring 900,000 R:dr årligen, hvilken, enligt min förmodan, ej
kommer att, såsom med de sednare årens enahanda vinst varit förhållandet,
skrinläggas, till men för landets handelsrörelse och näringar. Likaså anser
jag, att såsom behållningar bort upptagas hvad som på anslagen till odlings-
företag, strömrensningar m. m., icke blifvit inom 1844 års utgång lyftadt,
i anledning deraf, att de utaf Rikets Ständer stadgade villkor ej kunnat af
vederbörande fullgöras, t. ex. anslaget för myrors aftappning å Gottland,
det till Em-åns upprensniug m. fl., af samma skäl som anslaget för hamn¬
anläggningen vid Åhus, för Rottne-åns upprensning m. m. tagits i beräkning.
Ytterligare bör såsom disponibel tillgång utföras större delen af de 288,364
R:dr i!) sk. 4 rst., som äro afsatte för inlösen af äldre Riksgäldssedlar, hvilka
troligen aldrig komma att för sitt ändamål erfordras, men jag delar deremot
Hr Schartaus mening, att från tillgångarne bort afräknas 163,000 R:dr, utgö¬
rande under åren 1841 —1843, såsom tull å utländsk spannmål, influlne me¬
del, de der kunna af Kongl. Maj:t vid inträffande missväxt obehindradt di¬
sponeras. Af hvad jag nu i korthet haft äran anföra, anser jag uppenbart
följa, att Riksgälds-Kontorets ställning, alltsedan nämnde Verk bildades, al¬
drig varit fördelaktigare, än i närvarande tidpunkt (hvilket Utskottet äfven
raedgifver) och att detta Verk, i hvars namn ordet ”gäld” aldrig vidare borde
inflyta, lemnar full tillgång för de summor, Kongl. Majit äskat och i enskilde
motioner uppgifvits såsom behöflige för främjande af rikets nytta och sär¬
skilta orters upphjelpande ur den förlägenhet, hvaruti de sig nu befinna.
Jag anser Utskottet hafva bort laga anslagsfrågorne i ompröfvande, innan de,
på förhand, till Rikets Ständer anmälts, hvarigenom Rikets Ständer, i mot¬
sats lill hvad hittills ägt rum, nödgas ingå i frågornas pröfning, förr än det
af dem tillsatta Utskottet dervid lagt den hand, Grundlagen föreskrifver.”
Af Hr von Rosen: ”Emot Utskottets beslutade hemställan till Riksstån¬
den, med dervid bifogade tablåer öfver så väl Riksgälds-Kontorets disponibla
22
Siats-Utskottets Memorial, N.o 61.
tillgångar, som alla till Utskottet remitterade motioner, hvilka tarfva stats¬
anslag och lånebiträden, får jag reservera mig, helst en sådan åtgärd synes
mig oförenlig med de former grundlagen för Stats-Utskottet antyder. Ett
till Riksstånden inlemnadt diarium öfver ankomne motioner kan ej visa
Statsverkets behof, förr än dessa motioner blifvit af Stats-Utskottet pröfvade
och af Rikets Ständer bifallne, helst behofvet af statsmedel ej förr kan inträffa
för dessa ändamål, än Rikets Ständer beslutit om statsanslagen. Genom denna
hemställan, har Utskottet, så vida afsigten dermed är att på förhand infordra
Ståndens utlåtande, constituerat sig till Riksstånd och Stånden till Utskott.
Denna oformlighet är af den art, alt jag bestrider rättigheten för Utskottet
att vidtaga sådant tillgörande”.
O o
”Vid granskningen af uppgiften uppå Riksgälds-Kontorets behållna och
disponibla tillgångar, anmärkes, att det anslag och det låneunderstöd, sorn Rikets
Ständer vid sisth Riksdag beviljade åt en tillämnad hamnbyggnad vid Åhus,
blifvit affördt och som disponibelt till andra ändamål upptaget. Häremot
mäste jag reservera mig, helst inga skäl för en sådan beräkning äro uppgifne.
Löftets helgd qvarstår väl lika oförkränkt, fast ingen byggnad ännu kunnat på¬
börjas i följd af tvister, som genom rättegång först måste afgöras. Jag bestrider
således, att den summa, som på Riksgälds-Kontoret vid sista Riksdag blef för en
hamnbyggnad vid Åhus anvisad, ej vidare upptages till detta ändamål i den
beräkning Stats-Utskottet uppgjort öfver Riksgälds-Kontorets ställning”.
Hr Friherre Tersmeden , Hr Ekströmer, Hr Lagerborg, Hr von Celsing
och Hr af Harmens instämde i förra delen af denna reservation.
Af Hr Möllerhjelm: ”Uti beräkningen öfver Riksgälds-Kontorets till¬
gångar har jag anselt den redan uttaxerade, ehuru ännu ej influtna allmänna
bevillningen för innevarande år desto hellre hafva bordt intagas, som Riks¬
gälds-Kontoret redan förskottsvis bestridt nästan alla de utgifter, hvartill
denna bevillning är afsedd, och de ännu återstående utbetalningarne blifvit
från Kontorets nu ägande behållning afdragna. Men om äfven 1844 års be¬
villning anses erforderlig för Riksgälds-Kontorets, under nästa år förestående,
enahanda utgifter och följaktligen betraktas såsom en för Kontoret samlad
reservfond, så bör dock, enligt min åsigt, hela det Riksgälds-Kontoret bevil¬
jade kreditiv å Banken inberäknas bland de nu disponibla tillgångarne. Om-
förmälde, räntefria, kreditiv å 1,000,000 R:dr är nemligen anvisadl, lör att
sätta Riksgälds-Kontoret i tillfälle att under årets lopp förskjuta de stats¬
behof, för hvilkas fyllande Rikets Ständer åtagit sig den först under näst¬
kommande år ingående bevillning. Då nu Riksgälds-Kontoret, i stället för
Slats-Utskottets Memorialj N:o 61.
23
att anlita kreditivet, till det dermed egentligen åsyftade ändamål, an vändt
erhållna öfverskotts- samt andra medel, måste samma kreditiv deremot kunna
begagnas för de utgifter, hvartill besagde medel, i fall de förräntats, obestrid¬
ligen lenina t tillgång. Dessutom behöfver ju ej kreditivet reserveras för li-
qviderandet af den statsfyllnadssumma eller öfriga ä beviilningen anvista ut¬
gifter, som under de 8 första månaderna af nästa år skola bestridas, enär
den under samma tid inflytande allmänna bevillning kan dertill användas.
Efter iakttagande af den af mig anmärkta rättelsen i Utskottets beräkning
öfver ifrågavarande tillgångar, till följd hvaraf de skulle ökas med den i
Banken å Riksgälds-Kontorets räkning inneståeude kontanta behållning, el¬
ler återstoden af krediti v-summan, 688,281 R:dr 30 sk. 2 r:st., utgöra desamma
således ett sammanräknadt belopp af R:dr 3,172,691: 29. 8.”
”Denna beräkning synes i allt fall ganska inskränkt, enär dervid icke
på något sätt afselts den förbättring i Riksgälds-Kontorets financiella ställ¬
ning , som sedan sista Riksdag uppkommit genom minskning af Kontorets
räntebärande skulder och ökning af dess fordringar för byggnads-och odlings-
m. fl. lån; hvilken skuldförminskning, med tillägg af ökningen i berörde
lånefordringar, öfverstiger 600,000 R:dr.”
Härmed förenade sig Hr Doctor Hallbeck.
Af Hr Biskopen Doctor Hedrén: ”Jag har ansett tillräckligt, att lemna
Rikets Ständer del af Riksgälds-Kontorets närvarande disponibla tillgångar,
utan att tillika meddela förteckning på de särskilda begärda anslagssummor,
ännu mindre en hemställan, huru motionerna borde behandlas, hvartill Ut¬
skottet äger behörig ledning uti sin grundlagliga bestämmelse. — Men då Ut¬
skottets pluralitet beslutat, det en sådan hemställan borde äga rum, synes
den hafva lämpligast kunnat inskränkas dertill, att Riksens Ständer måtte
tillåta Utskottet att pröfva de till dess handläggning remitterade motioner,
med hufvudsakligt betraktande af de begärda anslagens vigt och nödvändig¬
het i förhällande till befintliga till gångar ne.”
Af Hr Schartau, som ansett följande belopp icke hafva bordt upptagas
bland tillgångarne, nemligen:
R:dr 210,260: 7. 3., af föregående Rikets Ständer afsatt fond för stora kreditivet;
„ 163,000:— —, influtne medel för tull å utländsk Spannemål, hvilka
medel äro stående till Regeringens disposition för und¬
sättning i missväxtår;
„ 250,000: — — , ovissa — och först efter åratals förlopp till Riksgälds-
Kontoret inflytande — öfverskott å Statsverkets inkom¬
ster för åren 1843 och 1844;
24
Stats-Utskottets Memorial, N;o 61.
samt att följaktligen den af Stats-Utskottet såsom nu disponibel ansedda
af hvilken behållning Stats-Utskottet, i sina redan af-
gifna Utlåtanden om Slatsregleringen, hemställt, att Ri¬
kets Ständer måtte anslå . 1,337,675: — —
så alt till användande för ännu icke pröfvade behof
återstår en behållning af endast R:dr 523,474: 40. 3.
Uti denna reservation instämde Hr Kjellberg.
Af Hr Norin: Efter min tolkning af 66 §. R. O., har det varit Stats-
Utskottets skyldighet att, för bedömmande af Statens tillgångar, innan eller
åtminstone samtidigt med tillstyrkandet af Statsanslag, till Rikets Ständer
inkomma med uppgift på Riksgälds-Kontorets ställning; men då detta, lika
litet vid denna som föregående Riksdagar, ägt rum, samt något ovilkorligt
behof icke synes mig hafva påkallat den nu af Utskottet beslutade tablå af
Riksgälds-Kontorets tillstånd, har jag ansett det gerna kunna fortgående hafva
fått vara Stats-Utskottet förbehållet att af de äskade anslag, hvilka Utskottet
ännu icke medhunnit att pröfva, för sin del godkänna och lill Sländernas
beslut anmäla hvad Utskottet, med afseende på de för handen varande till¬
gångar, funnit sig äga skäl tillstyrka, samt att Utskottet således icke förr,
än vid uppgifvandet af den så kallade statsbristsumman behöft inkomma med
uppgift på Riksgälds-Kontorets tillgångar. Som emedlertid denna min åsigt
af saken icke kunnat tillvinna sig bifall af Utskottets pluralitet, samt jag
såmedelst anser min, i egenskap af Slals-Utskottsledamol, hittills ägda rätt att
bedöma de tillgångar, som kunna finnas, hafva blifvit afskuren af det beslut,
Utskottet nu af Rikets Ständer begärt, och då jag derjemte icke anser mig
sakna skäl befara, att beräkningar kunna göras på yttersta skarfven af Statens
tillgångar, hvilka alltså, efter mitt förmenande, må, hellre för lågt än för
högt beräknade, till Rikets Ständer anmälas, finner jag mig häraf föranlåten
att instämma uti Hr Schartaus afgifna reservation.
Af Hr Doctor Thomander, Hr Kjellberg, Hr Norin samt Riksdagsfull-
mägtigen Sven Heurlin, And. Nilsson, Petter Pehrson, Jonas Johansson,
Anders Joli. Sandstedt och Mäns Mänsson, som reserverade sig deremot, att
det af Riksgälds-Kontoret lyftade belopp utaf dess på Ranken ägande kre¬
ditiv icke afdragits från Kontorets nu beräknade behållning.
summa af . .
borde med.
förminskas till
R:dr 2,484,409: 47. 6.
„ 623,260: 7. 3.
R:dr 1,861,149: 40. 3.
Stats-Utskollets Utlåtandej N.o 6a.
i
N:o 62.
Ank. till Exp.-Utsk. d. i3 Nov., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om inleverering till Stats¬
verket af den under Kongl. Krigs-Collegii förvaltning stå¬
ende En per Mille-fonden. (1. A.)
Genom remiss från Bonde-Ståndet har Ståts-Utskottet fått emottaga
en af Riksdags-lullmägtigen F. von Zweigbergk från Skaraborgs Län väckt
motion, innefattande hemställan, att den under Kongl. Krigs-Collegii för¬
valtning stående så kallade En per Mille-fonden, hvars inkomster numera
uteslutande bestode af inflytande räntor å deraf utlånte capital, måtte inle¬
vereras till Stats-Verket, för att användas till försvarsverkets iståndsättan-
de, genom hvilken åtgärd för framtiden undvekes den öfver berörde fond
hittills verkställde serskilde bokföring,
Ifrågavarande fond har, på sätt motionären jemväl antydt, tillkom¬
mit genom det uti 5 §. af Kongl. Förordningen, angående staden Göthe¬
borg förunnad allmän nedsrlags-frihet å utländska varor, af den 22 Maj
1794 meddeldte stadgande, enligt hvilket, oberäknadt den kronan förbe-
hållne nederlags-recognition, borde, såväl vid inkommandet sorn utgåendet,
erläggas en afgift af En per Mille utaf varans värde, samt deraf bildas en
fond för allmänna byggnader i Götheborg, hörande till militäriska behof
och stadens försvar. Denna serskilda afgift upphörde likväl redan den 1
Juli 1813, i följd af den förnyade Nederlags-förordning, hvilken under den
5 Maj sistnämnde år i Nåder utfärdades. Enligt hvad Rikets Ständers Re¬
visorers Berättelser om Stats-Verkets och andra allmänna Fonders tillstånd
och förvaltning utvisa, liar En per Mille-fonden genom Kongl. Krigs-Col¬
legii försorg varit till större eller mindre del emot ränta utlånad, och haf¬
va de inllutne intcresse-medlen, under åren i838—184t, utgjort omkring
600 R:dr årligen; uppgående, enligt 1843 års Revisions-berättelse, pag. 1^5,
fondens vid 1841 års slut egande behållningar och fordringar till ett sarn-
manräknadt belopp af i5,oo6 R:dr 6 sk. 11 rst Banco.
Då nu fonden, genom dess ifrågaställde inleverering till Stats-Verket
Bih. till R. St. Erot. 1844•> 4 Sami. 1 Afd. at Haft. i
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 63.
och användande till försvarsverkets iståndsättande i allmänhet, komme att
ryckas från det ändamål, hvartill den, såsom ofvanföre är nämndt, ursprung¬
ligen varit afsedd och för hvilket densamma ock, efter Utskottets tanka,
lämpligen hör fortfarande reserveras, för att, i nion af uppkommande be¬
hof, vara disponibel, samt enär för öfrigt någon skälig anmärkning icke
synes ega runi i afseende på det sätt, hvarpå fondens tillgångar varit af
Kongl. Krigs-Collegium förvaltade, anser sig Utskottet
sakna anledning att till von Zweigbergks förrberörde förslag
tillstyrka Rikets Ständers bifall. Stockholm den 12 Novem¬
ber 1844-
N:o 63.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 16 Nov. kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af begärdt anslag i stället för den hem¬
mansegare inom Landa Socken af Halland tillerkände, men
deni frånröfvade, utflyttningshjelp. (Rtglds Afd.)
Uti en af Eonde-Ståndet till Stats-Utskottet remitterad motion, har
Riksdags-fullmägtigen C. G. Bruhn från Hallands Län anhållit, att, sedan
ett, ålskiilige hemmansegare inom Landa Socken af nyssnämnde Län, så¬
som ^flyttningshjelp, tillerkändt och från Länets Landtränteri i Januari
månad 1840 utbekommet belopp, 849 R:dr 24 sk., blifvit deras Ombud
under återresan frånröfvadt, Rikets Ständer, enär icke det ringaste af det
sålunda för bemälde hemmansegare förlorade belopp kunnat tillrättafås, eller
utaf de sedermera ertappade och till lifstids-arbete å fästning dömde vålds-
verkarne ersättas, måtte bevilja en mot denna utflyttningshjelp svarande
anslagssumma, att utbetalas lill dessa hemmansegare, som, genom den för¬
lust, de, utan något sitt förvållande, lidit, skulle vara försatta i den mest
bekymmersamma belägenhet; utvisande motionen bilagde handlingar, att
ansökning om besagde utflyttningshjelps förnyade utbetalning blifvit i un¬
derdånighet gjord hos Kongl. Maj:t, men, enligt Kongl. Brefvet den i5
nästlidne Februari, uppå anförde skäl, afslagen.
Då ofvannämnde hemmansegare, genom befullmägtigadt Ombud, ut¬
bekommit det, i egenskap af utflyttningshjelp, dem tillerkände allmänna
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.-o 6Jg
3
understöd, och då detsammas belopp, efter deraf i vederbörlig ordning
verkställd utbetalning, icke kan betraktas annorlunda, än såsom hemmans-
egarnes enskilda tillhörighet; så och enär förlusten af dylik, i enskild per¬
sons förvar befintelig, egendom icke mera vid det ena, än vid det andra
tillfället, kan eller bör föranleda någon ersättning af Stats-Verket, anser sig
Utskottet icke kunna understödja den af motionären gjorda anhållan, utan
får hemställa,
att densamma må förfalla. Stockholm den November
i844-
N:o 64.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 16 Nor., kl. 11 f. ro.
Utlåtande, angående yrkad restitution till Upsala Stad af erlagd
egande-rättsbevillning för en del af stadens jord.
('R.-g/ds Afd.)
Sedan den om denna restitution hos Borgare Ståndet af Herr G. kV.
Gillberg väckta och till Bevillnings-Utskottet först remitterade motion,
jemlikt samma Utskotts Memorial N:o 2, blifvit återlemnad, hafva ej min¬
dre Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, än slutligen äfven först-
bemälde Riks-Stånd hänvisat detta ärende till Stats-Utskottets behandling; i
hvilket afseende Stats-Utskottet alltså fått emottaga ifrågavarande motion,
jemte dervid bilagde handlingar. Häraf har Utskottet, bland annat, in-
hemtat, hurusom Upsala Stads Taxorings-Comité för år 1842, enligt med¬
delad t och hos Länets Pröfnings-Comité öfverklagadt, men af densamma
godkändt förklarande, ansett att den del af stadens jord, som af Upsala
Drätsel-kammare disponerades och hvaraf aflöningen utginge till stadens
tjenstemän och pensionstagare, borde, på grund af 4 niom. i nu gällande
Bevillnings-Förordnings x45 §., befrias från bevillning efter ardra Arti¬
keln, enär tjenstemännen och pensionstagarne sjelfve måste utgöra be vi 11-
nings-afgift för sina löner, och denna jord, deraf afkastningen icke uppgin-
ge till hälften af lönernas belopp, eljest komme att dubbelt beskattas. Der¬
emot har Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, hvars pröfning omförmäl-
da bevillnings-fråga blifvit i besvärsväg underställd, medelst Utslag af den
19 December 1842, förklarat: att som åberopade moment endast för den
4
Stats-Utskottets Utlåtandej IV.-o 64.
del af städernas jord, hvaraf inkomsten utgick till aflöning åt tjenstemän,
som sjelfva taxerades till bevillning för löne-inkomst, medgaf befrielse från
fastighets-be villning; så och enär inkomsten af nu ifrågavarande jord icke
vore åt en eller flera af Upsala stads tjenstemän serskildt upplåten, utan
jordens afkastning uppbures af Stadens Drätsel-kammare, hvarifrån ej alle¬
nast en samma afkastning vida öfverstigande aflöning, utan ock öfriga för
staden nödvändiga utgifter utbetaldes, fann Kongl. Kammar-Rätten, med
dessutom hemtadt stöd af Kongl. Majrts förut i lika fråga meddeladt be¬
slut, egande-rättsbevillning för år 1842 böra meranämnde jord, efter dess
taxeringsvärde, påföras. Detta Utslag, hvaröfver besvär hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anfördes, har Kongl. Maj:t, med ogillande af samma besvär,
under den a5 Juli nästlidne år, i Nåder fastställt. Häruti har motionären
nu hos Rikets Ständer begärt den rättelse, som, enligt bans förmenande, vo¬
re med sträng rättvisa och billighet förenlig; hvarjemte han anhållit: ”att,
”i fall Rikets Ständer skulle finna missförstånd om rätta meningen af det
”citerade lag-momentet hafva ådragit Upsala stad en hård och obillig, be¬
skattning, Rikets Ständer då måtte, deras höga värdighet och rättvisa lik¬
mätigt, anbefalla deras Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, dit medlen in-
”gått, att till Upsala stad eller dess Drätsel-kammare restituera de 686
”R:dr 2 sk. 10 rst,” som Drätsel-kammaren, enligt motionen bilagdt betyg,
”nödgats, såsom egande-rätts bevillning för löningsjorden utbetala.”
Enär den, i öfverensstämmelse med härom gällande föreskrifter, så
väl Kongl. Kammar-Rätten som Kongl. Maj:t underställda bevillningsfråga,
hvarom förevarande motion handlar, sålunda blifvit i författnings-enlig
ordning afgjord, finner Utskottet sig af stadgandet i Regerings-formens go
§. förhindradt att i någon ytterligare pröfning af samma fråga ingå; och
får Utskottet alltså hemställa,
att ofvan omförmälda motion må förfalla. Stockholm den i4
November 1844*
Stats-Utskottets Utlåtande , IV.-o 65.
5
N:o 65.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 16 Nov. kl. ii f. m.
Utlåtandei anledning af Full'mägliges i Riksgälds-Contoret hem¬
ställan angående den numera indragna Canzlist-tjensten vid
deras Expedition. (R:glds Afd.J
Hos Stats Utskottet hafva Fullmägtige i Riksgälds-Contoret anmält,
att, till följd af Rikets Ständers vid 1834 och 1835 års Riksdag meddelade
och äfven i 1841 års Reglemente för nämnde Contor bibehållna föreskrift,
Canzlist-tjensten vid Fullmägtiges Expedition väl blifvit, vid nyligen inträf¬
fad ledighet, indragen, men att de med denna tjenst förenade, numera sär¬
deles trägna, göromål icke kunnat, på sätt Rikets Ständer jemväl förordnat,
öfvertagas af den vid samma Expedition anställde Registrator och Archi¬
varie, utan åsidosättande af dennes förra tjenste-åligganden. Enligt den för betje¬
ningen vid Riksgälds-Contoret utfärdade tjenstgörings-ordning, ålåg det inne-
hafvaren af den nu indragna Carizlisl-sysslan, att, jemte förrättandet af öf¬
riga honom i och för tjensten uppdragna göromål, besörja all inom Full¬
mägtiges Expedition förefallande renskrifning, äfvensom afskrifva alla af
Fullmägtige emottagna Kongl. Bref samt öfriga handlingar, som skola ge¬
nom afskrifter Riksgälds-Contorets Commissariat meddelas. Såsom en natur¬
lig följd af de mångfaldiga utvidgade eller nya bestyr, Fullmägtige efter
sistförflutna Riksdag erhållit, hade äfvenledes nyssberörde åligganden seder¬
mera blifvit, vida mödosammare än tillförene; och kunde de Canzlist-tjen¬
sten tillhörande göromål antagas hafva mer än fördubblat sig sedan beslutet
om tjenstens indragande af Rikets Ständer fattades; förmodande Fullmägtige,
att för närvarande ensamt renskrifningen af deras Protocoli och Registra¬
tur nära motsvarade det med åtskilliga dylika tjenster inom andra allmän¬
na Verk förenade skrifningsarbete. Enär nu Registratorn och Archivarien,
jemlikt redan åberopade tjenstgörings-ordning, hade sig ålagdt att, utom
sina egentliga tjenstegöromål, vid förhinder eller förfall för Fullmägtiges
Secreterare, ej allenast föra protocollet vid Fullmägtiges sammankomster,
utan ock bestrida Secreterarens öfriga åligganden, hade Fullmägtige ansett
sammanslåendet af Registrators-och Archivarie-samt Canzlist-tjensterna vara
mindre verkställbar t. Fullmägtige hade derföre fnnnit sig nödsakade att,
6
Stats-Ulskottets Vilat ande, N:o 65.
efter sistnämnde tjensts indragning, låta genom en extra ordinarie tjenste¬
man bestrida Canzlist-gÖromålen, hvilka måste oafbrutet besörjas, så vida
Riksgälds-Contorels förvaltning med thy åtföljande serskilda uppdrag skulle
kunna i stadgad ordning utföras samt Fullmägtiges beslut och tillgöranden
af Rikets Ständer eller deras Revisorer granskas och bedömas; hemställan¬
de Fullmägtige, vid nu anförda förhållande, att meranämnda, för göromålens
behöriga gång oumbärliga, Canzlist-tjenst måtte varda å Riksgälds-Contorets
ordinarie aflönings-stat åter uppförd med enahanda lönevillkor, som för
Canzlisterna vid Banco-Fullmägtiges Expedition samt hos Iliksgälds-Conto-
rets Commissariat äro fastställda, eller 4oo R:drs årlig lön och 100 R:drs
arfvode; hvarjemte och enär billigheten syntes fordra, att den extra ordi¬
narie, som, efter indragningen af tjensten, förrättat de densamma tillhörande
göromål, erhölle ersättning för denna trägna tjenstgöring, Fullmägtige tillika
hemställt, att, för sådant ändamål, måtte få disponeras den lönebesparing,
som, till följd af nyssberörde, i sistförllutne April månad verkställda, indrag¬
ning, dels redan uppkommit dels kunde ytterligare uppkomma, intilldess
samma tjenst blefve i föreskrifven ordning åter tillsatt. Slutligen hafva
Fullmägtige, i sammanhang härmed, anmält och förordat förre Canzlisten
A. Biörcksj till dem ingifna ansökning, om någon lämplig extra vedergällning
eller gratification för de betydligt ökade göromål, som han i nämnde egen¬
skap måst sedan sista Riksdag bestrida, utan att erhålla den löneförbättring,
som derefter med 5o R:dr årligen åtnjutits af den hos Commissariatet an¬
ställde Canzlisten; varande denna gratification af Fullmägtige föreslagen till
ett belopp af 15o R:dr.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet af Fullmägtiges Protocoll
O O
m. fl. handlingar haft tillfälle erfara, kan Utskottet vitsorda Fullmägtiges
uppgift om tillökningen af Canzlist-göromålen inom Fullmägtiges Expedition;
och då en stor mängd ärenden i anledning af sista Riksdags extra-stats-reg-
Iering och dermed gemenskap egande frågor ännu återstå för Fullmägtige
att handlägga, hvadan någon väsendtligare minskning i dessa göromål för
närvarande icke är att motse, så anser jemväl Utskottet att åtminstone tills
vidare den af Rikets Ständer, under andra förhållanden, beslutade förenin¬
gen af Registrator- och Archivarie- samt Canzlist-tjensterna icke kan, utan
mehn för ärendenas gång, verkställas. Men sorn göromålen vid Riksgälds-
Contoret framdeles möjligtvis torde kunna minskas och dessa begge tjenster
då utan olägenhet sammanslås, samt åberopade beslut dymedelst bringas ti l
verkställighet, så och enär, enligt Utskottets vid den nu uppgjorda stats
Stats-Utskottcts Utlåtandej N.-o 66.
7
regleringen äfvenledes tillämpade åsigt, förökandet af Embets-verkens ordi¬
narie allönings-stater bör, så vidt lämpligen ske kan, sorgfälligt undvikas,
anser sig Utskottet likväl icke böra understödja Fullmägtiges framställning
om oftaberörde Canzlist-sysslas uppförande på Riksgälds-Contorets ordinarie
stat; hvaremot Utskottet tillstyrker,
att Rikets Ständer, för betstridandet af de bos Fullmägtige fö¬
refallande renskrifnings- jemte öfrige Canzlisten vid deras Ex¬
pedition förut åliggande göromål, må bevilja ett årligt arfvo¬
de af Femhundrade Riksdaler, att utgå från Canzlist-tjenstens
indragning intill slutet af nästkommande Riksdag.
Beträffande åter den af denna tjensts sednaste innehafvare, nuvaran¬
de Kamereraren Biörck, sökte och af Fullmägtige förordade serskilda grati-
fieation, så synes det Utskottet, såsom prasjudicat, betänkligt att, genom
en sådan gratifications beviljande, i sjelfva verket bereda en retroactiv lö¬
neförhöjning för flera redan förflutna år. Utskottet får således, för sin del,
afstyrka den uti ifrågavarande hänseende gjorda och af Full¬
mägtige förordade ansökningen. Stockholm den i4 Novem¬
ber 1844.
N:o 66.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 17 Nov., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om alla bevillnings-
medels samt öfriga Stats-medels ingående lill Riksgälds-Con-
toret. (1. A.)
Till Stats-Utskottets handläggning äro ifrån Borgare- och Bonde-
Stånden remitterade nedannämnde motioner: af Herr Kjellberg, J. A.} som,
med anledning af Rikets Ständers år i843 församlade Revisorers tillstyrkan,
förnyat sitt vid nästlidne Riksdag väckta förslag, att Statens alla extra or¬
dinarie inkomster, af hvad namn de än voro, måtte, lika med ali annan
bevillning, ingå till Riksgälds-Contoret, för att af Fullmägtige derstädes,
efter serskildta anordningar, Kongl. Stats-Contoret tillhandahållas och i mon
af behof utbetalas för de af Rikets Ständer bestämda ändamål. Det vore,
i motionärens tanka, olämpligt, att ett och samma Verk fungerade både
som Bokhållare och Casseur. Dessa egenskaper förenade Kongl. Stats- Con-
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 66.
toret hos sig, enär alla extra ordinarie inkomster af detsamma förvaltades,
så väl i afseende på uppbörd som fördelning, och detta utan ansvarig re¬
dovisnings- skyldighet, så vida utgiften kan styrkas genom ett Kongl. Bref,
constrasigneradt af en vid inträffad Revision redan afgången Departements¬
chef.
Uti denna motion hafva flere Ledamöter af Borgare-Ståndet förkla¬
rat sig instämma.
2:0 Af Fredric von Zweigbergk från Skaraborgs Län, som föreslagit,
att alla Statens intrader, vare sig ordinarie eller extra-ordinarie Stats-me-
del, måtte till Riksgälds-Contoret ingå. Genom denna åtgärd skulle reserv¬
fonden af omkring Nio millioner Riksdaler, som äro ur rörelse-capitalet,
kunna medelst förräntande åter ingå och Riksgälds-Contoret aldrig blifva i
förlägenhet för penningar, Stats-Contorets hela tjenstemanna-personal upp¬
höra, samt redighet och enkelhet i räkenskaper ne beredas.
3:o Af Johan Fr. Dahllöf från Elfsborgs Län, som, enär man nu kun¬
de hoppas, det gagnande och samhälls-nyttiga förslag icke skulle afvisas,
yrkat, att Rikets Ständer måtte besluta, att, på sätt hitintills skett med
den personella bevillningen, all annan af Ständerne åtagen bevillning, såsom
tull-, post-, charta-sigillata- och husbehofs-bränvins-bränneri-medel måtte
till Riksgälds-Contoret ingå; samt
4:o af Johan Johansson från Örebro Län, hvars motion innehåller den
hemställan, att Stats-Contoret och Riksgälds-Contoret måtte förenas på det
sätt, att ali kronans uppbörd, af hvad namn den vara må, ingår till sist¬
nämnde Verk, som ensamt skulle hafva assignerings-rätt på Banken och
ensamt författa Rikshufvudboken, hvilken således upptoge alla Rikets inkom¬
ster och utgifter. Från detta Verk skulle Stats-Contoret erhålla erforder-
lige medel, för bestridande af utgifterne enligt Rikets Ständers Stat; hvar¬
jemte Stats-Contoret borde controllera lefverancernes rigtighet.
För kännedom af den behandling, frågan om bevillnings medlens
ingående till Riksgälds-Contoret vid förflutna Riks-möten rönt, samt de
skäl, hvilka både för och mot förslaget anförts, har Utskottet, till undvi¬
kande af vidlyftighet, trott sig höra hänvisa till 184° års Stats- Utskotts
utlåtande, N:o 355, äfvensom sednast församlade Revisorers Berättelse (pag.
47. et sequ.)
Hvad nu först angår de delar af <v. Zweigbergks och Johan Johans¬
sons motioner, som afse äfven ordinarie Stats-inkomsters emottagande af
Riksgälds-
Stais-Utskottcts Utlåtande, N.-o 66.
9
Riksgälds-Contoret, i sammanhang med alla bevillnings medel; så skulle
väl många fördelar för det allmänna åstadkommas derigenom, att uppbör¬
den inginge till Ett enda Verk, hvarifrån hvarje förvaltande myndighet
sedermera utbekom de till bestämda föremål anslagne medel; men som, en¬
ligt Utskottets tanka, med Riksgälds-Contorets nuvarande organisation och
bestämmelse icke är förenligt att åt detsamma gifva en dylik vidt omfat¬
tande verkningskrets, samt den omständigheten, att endast en del af Stats¬
bidragen utgöres i contant, innefattar ett väsendtligt hinder emot öfverflyt-
tande från Stats- till Riksgälds-Contoret af befattningen med grundskatter-
nes emottagande, har Utskottet, med afseende härå och innan förenkling i
sättet för sistnämnde skatters utgörande hunnit tillvägabringas,
ansett sig icke kunna tillstyrka någon förändring, i afseende
å de ordinarie Stats-inkomsternes uppbörd och lefverering.
Beträdande åter de, enligt 60 §. Regeringsformen, såsom bevillnin-
gar ingående Stats-Verkets så kallade Extra ordinarie inkomster, nemligen
Tull-medel, Salu-accis af Städerne, Postmedel, Chartae-Sigillatae-medel och
Brännvins-afgift, får Utskottet, rörande hvar och en af dem, serskildt, i
möjligaste korthet, meddela yttrande, med hänvisning i öfrigt till ofvan
åberopade Betänkande N:o 355 af år ,84o.
1:0 Tullmedlen.
Efter afdrag utaf hvad, som erfordras för Tull-Statens aflöning, ut¬
gifter för bevakningen m m., inbetalas Tull-medlen till Kongl. Stats-Con-
toret, genom deras insättande i Banken och attesternes aflemnande, hvar¬
jemte utdrag af Tull-Verkets räkenskaper, utvisande uppbördens total-be-
lopp för det förflutna året, äfvensom ett sammandrag af verkställda utbe¬
talningar och lefvereringar, lemnäs till Stats-Contoret vid hvarje års slut.
Detta Verks befattning med Tull-uppbörden består således egentligen endast
uti emottagning och bokföring af Banco-attesterna, hvadan, enligt Utskot¬
tets tanka, en öfverflyttning till Riksgälds-Contoret af Tull-medlen icke på
något sätt skulle, såsom anmärkt blifvit, åstadkomma oreda eller rubbning
i Statsförvaltningen. Sjelfva Tull-uppbörden bibehöll ock i allt fall sin
nuvarande egenskap af en för Stats-utgifterne disponibel inkomst samt in¬
ginge, lika med Riksgälds-Contorets och andra allmänna Verks medel, uti
Rikshufvudboken. l)å nu härtill kommer, att öfverskotten å Tull-med¬
len, i följd af nämnde räkenskaps sena afslutande, icke blifva för Riksgälds-
Contoret tillgänglige, förr än något öfver 2 år, efter det Stats-Contoret mot-
Bih. till R. St. Fröt. 1844. 4 Sami. 1 A/d. 21 Haft. 2
IO
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 66.
tagit desamma; samt Riksgälds-Contoret under tiden kan blifva nödsakadt
att genom upptagande af lån, emot ränta, anskaffa erforderlige tillgångar,
så och enär någon tillökning uti Verkets tjenstemanna-personal icke eller
genom öfverflyttningen torde erfordras, får Utskottet, med förnyande af
1840 års Stats-Utskotts i detta ämne gjorda förslag, tillstyrka,
att från och med år 1845, den efter afdrag utaf förvaltnings¬
kostnader, restitutioner m. m. uppkommande behållning af
Tull-medlen må ifrån Tull-Verket omedelbarligen inlevere¬
ras till Riksgälds-Contoret, i enahanda ordning och inom
samma tid, som i afseende å dessa medels aflemnande till
Kongl. Stats-Contoret nu är stadgadt hvaremot Riksgälds-
Contoret, från och med nämnde års början, bör. i den mon
ifrågavarande medel influtit, till Kongl. Stats-Contoret, uppå
skeende reqvisition, utbetala hvad, som för Stats-Verkets ut¬
gifter erfordras; dock så, att det för hela året sammanräknade
beloppet ej öfverstiger den summa, hvartill behållna inkom¬
sten af Tull-medlen blifvit för samma år i Riks-Staten be¬
räknad.
2:0 Salu-accis-medlen.
Som denna afgift, i likhet med allmänna bevillningen, uttaxeras inom
hvarje Stad af vissa näringar, med inskränkning till det för staden fast¬
ställda belopp, samt hinder emot densammas levererande och redovisande
i sammanhang med de öfriga bevillnings-medlen icke förekomma, hemstäl¬
ler Utskottet,
att Salu-accis-medlen jemväl må från och med nästa år, jem¬
te allmänna bevillningen, inlevereras till Riksgälds-Contoret,
äfvensom att den summa, som till Stats-behofvens fyllande
för i845 och följande år varder vid innevarande Riks¬
möte anvisad å nämnde Verkj må ökas med ett belopp, mot¬
svarande den i Riks-Staten beräknade inkomst| af Salu-accis-
medlen.
3:o Post-medlen.
Enligt Utskottets, angående beräkningen af Stats-Verkets inkomster,
afgifna utlåtande N:o 33, är ett belopp af ia5,ooo R:dr föreslaget att ut¬
göra årliga behållna summan af Post-medlen, hvaremot öfverskottet å den
påräknats för Post-Verkets Stat och öfriga utgifter; och då öfverlemnande
directe till Riksgälds-Contoret af den för Stats-behofyen förbehållna andel
Stats-U tskottets Utlåtande, Nio 66.
utaf desse såsom bevillning ansedde medel icke kan medföra någon olägen¬
het för Postförvaltningen, tillstyrker Utskottet,
att det belopp, som Rikets Ständer vid denna Riksdag kom¬
mer alt beräkna såsom Stats-Verkets årliga behållning af post¬
medlen, må i samina ordning, sorn en dylik behållning, hittills
godtgjorts Stats-Contoret, från och med år 1845 afPost-Verket le¬
vereras till Riksgälds-Contoret, som åligger att beloppet Stats-
Contoret tillhandahålla.
4:o Char txv-Sigillatai-medlen.
Ehuru det för Chartas-Sigillatre-papperets tillhandahållande och re¬
dovisande inrättade Contor nu är stählt under Stats-Contorets inseende, lik¬
väl och då öfverflyttningen af all befattning med Chartae-Sigillatai-pappe-
ret, som hädanefter förfärdigas vid Bankens Pappersbruk Tumba^ samt
Contorets ställande under Riksgälds-Contoret icke kan vara med några svå¬
righeter förknippad t, helst uppbördens skyndsamma indrifvande och con-
trollerande kan lika säkert verkställas, ehvad Contoret lyder under Stats-
Contorets eller Riksgälds-Contorets öfverstyrelse, så och till enhets vinnan¬
de i afseende å uppbörden af samtlige bevillnings-medel, får Utskottet
jemväl tillstyrka,
att all befattning med stämplade papperets beredande, upp¬
bärande och redovisande må från och med nästkommande
år, då det nya Chartre-Sigillatae-papperet kommer att öfver
hela Riket begagnas, förflyttas till Riksgälds-Contoret, under
hvars öfverinseende de till Chartge-Sigillatje-Contoret höran¬
de tjenstemän alltså skulle komma att lyda; hvaremot Riks¬
gälds-Contoret bör till Stats-Contoret för hvarje år utbetala
ett belopp, motsvarande den summa, hvartill Chartas-Sigil-
latae-inkomsten i Riks-Staten upptagits.
5:o Bränvins-brännings-afgiften,
sora, i anseende till beskattnings- och uppbörds-sätt, har ett bestämdt sam¬
manhang med allmänna bevillningen, synes,* likasom denna, böra för en¬
hets skull ingå till Riksgälds-Contoret; och då Kongl. Stats-Contorets be¬
fattning med uppbörden och controllerandet af denna afgift är nästan all¬
deles enahanda med Riksgälds-Contorets åligganden, i afseende å allmänna
bevillningen, samt brännvins-afgiftens belopp för hvarje år icke kan på
förhand med någon säkerhet beräknas, föreslår Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 66.
alt den brännvins-bevillning, som Rikets nu församlade Stän¬
der sig åtaga, må,, på samma sätt som allmänna bevillnin-
gen, ingå till Riksgälds-Contoret, hvars bidrag till Stals-be-
hofvens fyllande från och med det år, då förstberörde be-
vilinings-afgift kommer att utgå, följaktligen bör ökas med
det belopp, hvartill denna inkomst vid nu förestående Stats¬
reglering varder beräknad.
I händelse Rikets Ständer bifalla berörde hemställan, lärer Bevill-
nings-Utskottet få sig uppdraget att, till iagttagande i den nya Författnin¬
gen om brännvins-bränningsutöfning samt afgifterne derför, föreslå de här¬
igenom föranledda förändringar i föreskrifterne angående ifrågavarande af-
gifters emottagande och conlrollerande, m. m.
6:0 Hvad härefter beträffar de i sammanhang med Stats-Verkets extra
ordinarie inkomster i Riks-Staten upptagne Restantierne, så härflyta de fle¬
ste af dem från de ordinarie inkomsterna, oeh, i anseende till det sam¬
band, hvad redovisning och controll angår, som restantierne hafva med de
till Stats-Contoret, enligt Utskottets ofvan afgifna förslag, fortfarande in¬
gående inkomster, tillstyrker Utskottet,
att, med undantag af de å Tull-, Salu-accis-, Post-, Ghartae-
Sigillatae- och Brännvins-bevillriings-medlen uppkommande
restantier, hvilka synas böra ingå till Riksgälds-Contoret, som
sedan håller Stats-Contoret ett motsvarande belopp tillhanda, alla
öfriga rester måtte, såsom tillförene, inlevereras lill Stats-Contoret.
Skolande, i händelse detta förslag bifalles, Utskottet framdeles för
Rikets Ständer uppgifva ej mindre den andel af restantierne, som i följd
deraf kan komma att till Riksgälds-Contoret aflemnas, än ock det belopp
utaf nämnde inkomst, som, enligt Utskottets tanka, fortfarande bör till
Kongl. Stats-Contoret ingå.
På det emedlertid sistnämnde Verk icke framdeles, genom extra ordi¬
narie inkomsternes nu föreslagna leverering till Riksgälds-Contoret, må sak¬
na erforderliga medel till löpande utgifters bestridande derigenom, att extra
ordinarie inkomsternes ingående till Riksgälds-Contoret kommer att beröfva
Kongl. Stats-Contoret dispositionen, under redovisnings-tiden, af de å nämn¬
de inkomster uppstående öfverskott, föreslår
Utskottet vidare, att Rikets Ständer måtte å Riksgälds-Con¬
toret anvisa ett creditiv af 666,666 R:dr 3a sk. Banco årli¬
gen, för att af Kongl. Stats-Contoret, på dess reqvisition, lyf¬
Stuts-Utskot tels Utlåtande, N:0 66.
tas; hörande efter hvarje års slut de å creditivet lyftade med¬
len intagas i den liqvid, som emellan båda Contoren uppgöres.
Likaledes hemställer Utskottet, att Rikets Ständer måtte uppdraga
åt Riksgälds-Contoret att till Kongl. Stats-Contoret utbetala hvad, som sva¬
rar emot den brist, som kan uppslå, antingen å förslags-anslagen, eller der¬
igenom, att de ordinarie Stats-inkomsterne understigit beräkningen.
Slutligen får Utskottet hemställa,
att det beslut, Rikets Ständer må kunna fatta i frågan an¬
gående de extra oi’dinarie inkomsternes inleverering måtte öf-
verlemnas till! Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, med underdånig
anhållan derjemte, att de i följd häraf erforderliga förändrin¬
gar uti de rörande uppbörden af dessa medel utfärdade för¬
fattningar måtte varda till framtida iagttagande förskrifna,
äfvensom att, uppå Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret till¬
görande framställningar, Kongl. Maj:t täcktes i Nåder meddela
de ytterligare stadganden, som Kongl. Maj:t pröfvar nödige
för merberörde Stats-inkomsters behöriga redovisning. Stock¬
holm den 14 November 1844-
Reservctlioner.
Af Friherre v. Kramer: ”Hela åtgärden är i ekonomiskt afseende ett
misstag; i administrativt i många fall overkställbar och i twlitiskt afseende
oklok.”
Häruti instämde Herrar v. Celsing, Lode, Lagerborg och Ekströmer
samt Doctorerne Gumalius och Hallbeck.
Af Friherre Palmstjerna: ”Jag instämmer uti Friherre von Kramers
reservation. Att åtgärden i ekonomiskt eller financielt hänseende är ett
misstag, inses ganska lätt, om man eftertänker, att Riksgälds-Contoret, sorn
hittills årligen blott hållit Stats-Contoret tillhanda beloppet af Slats-brist-
summan, vid pass i,5oo,ooo R:dr, och kunnat påräkna, att denna ej uttagits
förr än på sednare delen af året, då Riksgälds-Contoret redan uppburit
bevillningen samt baft rättighet att begagna sitt i Banken egande creditiv,
samt således undvikit all ränte-förlust, hädanefter, om förslaget vinner bifall,,
blir nödsakadt att hålla större summor ständigt tillreds åt Stats-Contoret.
När delta sistnämnde framdeles ej kan af öfverskotts-medel eller af reserv¬
fondens, måhända tillbetydlig del uti natura-effecter liggande, behållningar,
hemta tillgång att fullgöra första qvartalets liqvider eller andre i början af
året, innan uppbörden ingått, förefallande utgifter, sa skall det från Riks¬
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 66.
gälds-Contoret reqvirera såväl beloppet af Stats-brist-summan, som ock lyfta
bela creditivet. Det skulle troligen blifva sakernas gång, att Stals-Conloret
liqviderade 1845 års creditiv, medelst uttagning af 1846 års Stats-brist-
summa, hvarpå beloppet af 1846 års creditiv lyftades och detta belopp
vid 1847 års början liqviderades medelst sistnämnde års Stats-brist-summa,
hvarefter 1847 års creditiver åter kunde lyftas o. s. v. Derförutan skulle
Stats-Contoret genom utreqvirerande af bristernes belopp å förslags-anslagen
ytterligare förorska Riksgälds-Contoret ökade utgifter. Riksgälds-Contoret,
som hitintills blott sällan varit försatt uti nödvändighet att, för Stals-brist-
summans anskaffande, vidkännas några ränteförluster, skulle hädanefter aldrig
kunna undgå att vid hvarje års början, utöfver creditivet i Banken af En
million, bibehålla eller förse sig med en Cassa af, 1 l million derutöfver.
Häraf uppkom för Riksgälds-Contoret otvifvelaktigt en ränteförlust af 5o
a 60,000 R:dr årligen. Derjemte Klefve man nödsakad att öka antalet tjen¬
stemän uti Riksgälds-Contoret med en kostnad af minst 10 å 12,000 R:dr
Banco.
Att åtgärden uti administrativt hänseende är i många fall overkställ¬
bar j det vill säga, ej verkställbar, utan många andra i sammanhang dermed
vidtagande förändringar uti författningarne om uppbördsverket, tjensteålig-
ganden m. ra., det är uppenbart. Till en början måste, om ordning och
reda skola bibehållas, Riksgälds-Contoret erhålla en efter de nya och utvid¬
gade förhållandena lämpad organisation och förses med tjenstemän, som ega
den kännedom om uppbörds-lörfattningar och reglementen, som är ound¬
gänglig för tillsynen öfver uppbördens flere' grenar och ansvaret för dess
gång. Dernäst måste vederbörande Läns-Styrelser uti landsorterne sättas
under Riksgälds-Contorets förmanskap, så att de ovilkorligen förpligtas att
utan dröjsmål ställa sig Riksgälds-Contorets föreskrifter till efterrättelse. Vi¬
dare vore allt för vidlyftigt att utveckla. Blott i förbigående må anmärkas,
att Rikets Ständer ej denna Riksdag skulle kunna åtskiljas, utan att vidtaga
de mått och steg i afseende på Riksgälds-Contorets ordnande, som för den
nya ordningen äro nödige.
Att åtgärden i politiskt afseende vore oklok_, och att blotta förslaget
dertill är likaså, torde ej erfordra någon bevisning. Det ådagalägger ett
bemödande från Representationens sida, en syftning att inskränka den verk¬
ställande maktens attributioner, Konungens administrativa myndighet, och
att tillvälla sig en magt, som Representationen aldrig egt uti Sverige. Det
ådagalägger ett förhållande emellan de_ båda Stats-magterne, som är långt
Stats-Utskotlets Utlåtande j N.-o 66.
i5
ifrån den samdrägt, hvilken ensamt ger nödig styrka åt Stater af andra
ordningen att motstå de större magternes inflytande. Om åtgärden sattes
i verket, skulle den splittra styrelsens enhet, småningom förlama ärendenas
gång och bidraga till upplösning af de band, hvilka sammanhålla vårt
Stats-skick.”
Af Herr Möllerhjelm: ”Beslutet är, enligt min öfvertygelse, stridande
mot 6'4, och 66 §. §. Regering-formen samt derjemte obehöfligt och opoli¬
tiskt.”
Af Herr von Rosen: ”Då majoriteten, uppkommen genom en rösts plu¬
ralitet inom Utskottet, afgifvit detta förslag och jag ej kan gilla detsamma,
reserverar jag mig så val emot dess egentliga motiver, som ej gerna kunna
undandöljas, som de stadganden, det i tillämpningen innehåller. Hvad vin¬
nes med den föreslagna förändringen? Hvilket är målet? Hvad är den e-
gentliga afsigten? Huru skall detta förslag kunna tillämpas utan oreda i
förvaltningen, utan en sammangyttring emellan de administrativa och re¬
presenterande statsmagterna. Då man under discussionen i Utskottet erfa¬
rit de politiska skäl, som framkastats af dem, hvilka medverkat till beslu¬
tet, synes frö till den oreda, till det osammanhang, som måhända slutligen
gäller de vigtigaste och de ömtåligaste delar af samhällsfördraget, af den
grundlag, som ännu gäller; hvarföre jag ock ej ett ögonblick tvekar att
öppet och offentligen frikalla mig från att hafva medverkat till det för¬
slag, som Utskottet afgifvit.”
Af Herr af Harmens: ”Instämmande i Frih. von Krcemers reserva¬
tion, får jag likväl tillägga, att, som frågan om större eller mindre del af
Extra-ordinarie Stats-inkomsternas ingående till Riksgälds-Contoret varit
väckt vid hvarje Riksdag alltsedan år 1816, och densamma vid innevaran¬
de Riks-möte i gjorde motioner fått den utsträckning, att Statens ordina¬
rie inkomster äfven skulle undandragas Kongl. Maj:ts ”disposition,” synes
det vara angeläget alt behandla denna fråga på ett sätt, som undanrödjer
dess återkommande för framtiden. Sedan Rikets Ständer, under sistförflut-
ne Fem Riksdagar, icke ansett 64 §. Regerings-formen hafva lagt hinder i
vägen för frågans behandling annorledes, än på sätt 75 §. Riksdags¬
ordningen innehåller, synes ingen annan utväg återstå, än att till Kongl.
Maj:t ingå med en så beskaffad underdånig skrifvelse, som den, hvilken
af Högloft. Stats-Ulskottets majoritet blifvit ogillad och hvilken i Herr Pro¬
fessor Thomanclers reservation förekommer. Om, med de gjorda motioner¬
na, ingenting annat varit åsyftadt, än att vinna ”mera ordning, reda och
if) Stals-Utskotlels Utlåtande, N.-o 66.
enkelhet i räkenskaperna,” kan sådant lika väl och hällre åstadkommas,
olli någon viss Afdelning al Kongl. Stats-Contoret får uteslutande befattning
med alla Statens inkomster, en annan med utgifterne och en tredje med
controllen öfver båda de förstnämnde. Sedan sådana åtgärder blifvit vid¬
tagna, kan frågan, om den det oaktadt återigen uppslår, aldrig anses
annorlunda, än såsom ett medel, hvilket man vill begagna för alt uttrycka
misstroende till Regeringen eller åtrå att inskränka dess grundlagsenlig»
rättigheter.”
Af Biskop Hedren: ”Emot det Betänkande, N:o 355, sorn af Stafs-
IJtskottet den 26 October 1840 i detta ärende af nära enahanda innehåll
till Rikets Ständer afgafs, har jag reserverat mig och förnyar nu samma
reservation. Jag anser nemligen det framställda förslaget icke af behofvet
påkalladt, men i flera afseenden onyttigt och skadligt, ledande i stället för
till förenkling och besparing, tvertom till mångfaldig inveckling och kostnad
vid uppbörds- och redogörelse-verket, stundom äfven måhända till förlägen¬
het och våda för Stats-Verkets ordentliga förvaltning; hvarförutan, efter
mitt förmenande, Regerings-Formens 64 §. hade fordrat, att i laga ordning
till sin ordalydelse förändras och Riksgälds-Contorets bestämmelse i den 66
§ annorlunda fastställas, innan Konungens dispositions-rätt öfver Bevillnings-
medlen, på nu föreslagne sätt, kunde lagligen beslutas.”
Af Doctor Stenhammar: ”Riks-Stånds beslut är lag för Utskotts-Leda-
moten, hans enskilda öfvertygelse om de remitterade motionernes grund-
lags-vidrigliet må vara hvilken jorn helst; men reservations-rätten är honom
obetagen. Jag begagnar den, för att reservera mig emot detta betänkande
lill hela dess innnehåll, så vidt det rörer de serskilda extra-ordinarie Be-
viilnings-medlens ingående till Riksgälds-Contoret. Den åsyftade åtgärden
att till ett under Ständernes Styrelse släldt Aerk öfverflytta uppbörden af
dessa bevillningar, förekommer mig såsom ett, vissei ligen i hvarje annat
constitutionelt land oerhördt, försök att intränga på Konungamagtens rätt
och på ett indirect sätt förändra Stats-författningen. Sålänge 64 §• Rege-
rings-Formen står qvar, kan jag icke eller förstå annat, än att Rikets Stän¬
ders föregifna rätt att besluta en sådan öfverflyttning är uppenbar orätt.
Ty ali möjlig dialektisk klyftighet kan icke räcka lill, för att bevisa, att
medlen icke destomindre förblifva under Konungens disposition, såsom Grund¬
lagen menar det. Utskottet har också sjelft sörjt för att handgripligen å-
dagalägga delta, genom det erbjudna creditivet, som ostridigt är oumbärligt,
om
*
Stals-Utskoltets Utlåtandej TV.-o 66.
17
om Förslaget skulle ga i verkställighet. Det måtte väl vara någon Konun¬
gen hittills förvarad rätt, som man härigenom vill ersätta; man erbjuder ej
1 våra dagar en million för intet. Men jag förmodar och hoppas, att köp¬
slagande om Konungens rättigheter icke skall komma i fråga inom Svea
land. Så god också millionen kan synas vara, beror den likväl af ett möj¬
ligen ombytligt godtycke; och bättre är då att behålla sin rätt, än bero af
välbehag. Jag tänker derföre, att af hela denna anstalt blir enda frukten
onödig tidsspillan och oro. Jag reserverar mig derföre mot densamma men
fmfvudsakligast emedan den är mot Grundlagen stridande och således obe¬
hörig. Den är derjemte oklok, ledande till ökade kostnader och oreda i
förvaltningen; hvilket också förtjenar behjertas. Men att skaffa sig ökadt
besvär, trassel och kostnader, kan visserligen bero af Ständernas behag; och
vilja de regera sjelfve eller genom sina fullmäktige, så är det helt naturligt,
att det, som smakar väl, måste också något kosta. Frågan om rätten blir
ändå alltid hufvudsåken. Emedan jag ej annat förstår, än att detta förslag
innebär en kränkning af grundlagsenlig rätt, måste jag ogilla det.”
II äruti instämde Doctor Pettersson.
Af Professor Thomander: ”Jag anser Rikets Ständers-rätt att väcka den
fråga hvarom detta betänkande handlar vara genom de vid fem särskilda
Riksdagar derom af vederbörande Talmän gjorda propositioner tillräckligen
erkänd, och finnér i våra grundlagar intet hinder mot sådana besluts fat¬
tande, som Höglofl. Utskottet här föreslagit. Ingen kan heller neka att
det ändamål ju är godt, hvilket motionären uppgifver, ty olämpligheten
deraf alt ett och samma verk är Bokhållare och Cassör faller lätt i ögonen.
Men detta ändamål, nemligen att ett verk blir ensam bokhållare och ett
annat ensam Cassör, blir om icke aflägsnadt, åtminstone icke när madl ge¬
nom den utväg, hvarom Utskottet med motionären instämmer. Som saker¬
na hittills stått, har det varit möjligt för landets styrelse att öfverlemna
all uppbörden i en Stats-Cassörs händer, med ensamt undantag af omkring
2 millioner; efter Utskottets förslag skulle ett verk uppbära omkring 8
och ett annat omkring,4 millioner. Och att någon större reda eller ord¬
ning i räkenskaps-verket skulle vinnas derigenom att en del Banco-attester,
som hittills hvilat i En låda, nu flyttas till en annan har jag svårt att
föreställa mig. Tvärtom kan controllen och säkerheten genom förändringen
anses i flera hänseenden försvagad, om också den i ett vore något starkare.
Den moraliska garantien måste antagas vara tillräkligen stor, med afseende
Bilt. till R. St. Prot. 1S44, 4 Sami. 1 Afd. 21 Haft. 3
iB
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 66.
så väl å Stats-Contorets embetsman, som å Riksgälds-Contorets fullmägti-
ge; men den juridiska kan synas mindre hös de sistnämnde, enär dels tre
fjerdedelar af denna Corporation kunna vara enskilde personer, hvilkas bor¬
gerliga tillvaro icke behölver hero af innehafvandet af detta fullmäktigskap,
dels ock det ansvar, som lagstiftande församlingar ålägga sina delegerade, i
alla andra, än de bistraste partitider gemenligen med mycken mildhet ut-
kräfves, utom det att ansvarsskyldigheten måste betydligen förringas genom
den omständigheten, att de ansvarige här sakna all makt att sjelfve verk¬
ställa eller till verkställighet befodra ett enda af de beslut, som äro för de¬
ras förvaltnings-åtgärder de hufvudsakligaste. Skulle den åsyftade enheten
och ordningen på denna väg vinnas, så kunde det endast åstadkommas ge¬
nom att gå så långt, som vägen räcker, det vill säga till bifall åt Riksdags¬
man von Zweigbergks motion om båda ordinarie och extra ordinarie inkom¬
sternas ingående till Riksgälds-Contoret. De underlydande embets- och
tjenstemännen i städer och landsorter finge derigenom vänja sig att i Ri¬
kets Ständers Fullmäktige se sina rätte Herrar. Besörjde Contoret tillika
alla aflöningar, så vore faran mindre att det skulle möta olydnad eller o-
vilja eller förlora vid collisonsfall emot landets styrelse. Svårigheten att
bestyra allt detta kan icke tänkas väsentligen större för Riksgälds-Contoret,
än den nu är för Stats-Contoret, och skälet att afslå v. Zweigbergks förslag
hade, efter mitt förmenande, således mindre bordt sökas i denna omständighet
än i osannolikheten att Regeringen skulle önska få lemna ifrån sig hela
sin penningsförvaltnipg.
Man kan dock med extra-ordinarie Stats-inkomsternas öfverflyttande
till Riksgälds-Contoret tänka sig något annat ändamål, än det af motionä¬
ren uppgifna. Detta ändamål kunde till exempel vara ett politiskt: man
kunde med allt skyldigt förtroende till den närvarande Styrelsen vilja fö¬
rebygga en framtida Regerings möjliga frestelse till missbruk af sin makt.
Det kan icke vara fråga om någon misshushållnings förekommande, så snart
man finner sig, såsom man måste finna sig, nödsakad att, till ersättning
för hvad som borttages, bevilja ett creditiv, motsvarande de borttagna öf-
verskottens belopp, och för detta creditivs lyftning fastställa sådana vilkor,
som göra en egentlig controll å Stats-hushållningen nästan alldeles omöjlig.
Den controll, som blefve den enda hufvudsakliga, vore alldeles densamma
som förut, den som åstadkommes genom kloka och endamålsenliga Stats¬
revisioner. Deremot kunde man åsyfta, att, genom den nya och utvidgade
förvaltning man uppdroge åt Riksgälds-Contoret, komma till ettmål iständernas
Stats-Utskottets Utlåtande> N:o 66.
*9
frånvaro, något när liknande det man stundom vill ernå genom en skattevägran.
Proceduren skulle då vara den, att, vid en verklig eller förment våda för
friheten eller landets välfärd, Riksgälds-fullmägtige läste sin i full öfver¬
ensstämmelse med Stats-fördraget författade instruction, såsom man säger,
mellan raderna, och ulan afseende på sin åtgärds lagstridighet samt i för¬
hoppning på Ständernas indemnitets-förklaring helt enkelt vägrade att ut¬
betala de penningar, hvarom de erhållit föreskrifter. Vöre dessa föreskrif¬
ter tvetydiga eller delade de, såsom sannolikt är, alla andra gudomliga och
menskliga föreskrifters lott att kunna göras tvetydiga, så vore denna väg
så mycket mindre törnbeströdd och så mycket lättare att beträda. Vöre
den spänning, som uppkomme emellan regering och penninge-fullmägtige
icke större, än att lag och ordning ännu i en viss mon aktades, så kunde
fullmäktige genom denna enstaka laglöshet tilltvinga sig en Piiksdag. Vore
åter misshälligheten icke derhän kommen, att fullmäktige undandroge sig
sina åliggande betalningar, dock tillräcklig för att förråda med hvilken o-
benägenhet denna laglydnad ginge för sig, så egde regeringen i sin fria för¬
valtning af den s. k. reserv-fonden ett medel att pliktfälla Ständerna till
icke obetydliga ränteförluster och hålla fullmäktige i bryderi. Icke nog att
denna reserv-fond under vissa conjuncturer har en naturlig benägenhet att
förvandla sig i effecter; det står i förvaltningens makt att underlätta och
bibehålla denna benägenhet. Så länge Styrelsen får röra sig med ”under
händer hafvande medel” och hjelpa sig så godt den kan utan särskildt un¬
derstöd af creditiver, har hon ett helt annat interesse att förvalta medlen
någorlunda försigtigt, än när hon får sig en annan cassör, som skall hålla henne
med penningar till erforderligt belopp; och till mindre belopp, än det er¬
forderliga, kan ju creditivet icke bestämmas, derest man skall kunna göra
sig någon förhoppning om Styrelsens bifall till förslaget. Tänker man sig
spänningen Statsmakterna emellan, uppstegrad till det högsta, tänker man
sig den 19 Augusti 1772, kunde väl då Riksgälds-Contorets egenskap af
Stats-Contor innebära något skydd åt en till döden dömd frihet? Ja, i fall
en högst illvillig regering tillika vore en högst enfaldig. Men då läge ock¬
så nästan under alla förutsättningar ett tillräckligt skydd i den sistnämn¬
de egenskapen, annars beliöfves ju icke mer än några rader till Tull-sty¬
relsen, Post-styrelsen, Landshöfdingarne m. fl., angående ändring och upp-
häfvande af de förra föreskrifterna för att återföra samtlige medlen i rege¬
ringens schatuller eller byråer, och sålunda skrifva borrt hela det förmenta
bålverket.
20
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 66.
Man kunde med det ifrågavarande förslaget tänka sig ett ekono¬
miskt ändamål: det kunde åsyfta en besparing. Denna besparing kunde
gälla antingen förvaltnings-kostnad eller ränte-utgift. Men är förvaltnings¬
personalen i Stats-Contoret alltför stor, hvilket icke blifvit påstådt, så kan
ju den förminskas, den föreslagna öfverflyttningen må för sig gå eller icke.
Är den personalen icke för stor, så skulle ju samma arbetsstyrka behållas
efter öfverflyttningen, så framt man icke i Riksgälds-Contoret förut saknat
nödig sysselsättning, hvilket icke eller blifvit andragct. En besparad ränte¬
utgift eller en minskad ränte-förlust kan deremot i vissa fall bli följden
af förändringen, skada blott att dessa fäll icke äro för handen! Riksgälds-
Contoret gör rån te-förluster i fäll öf verskotts-medel i Stats-Contoret öfver
Rofvan länge innehållas. Om detta förr har varit händelsen, så är ju nu¬
mera ett Kongl, stadgande tillkommet, som vill för framtiden undanrödja
denna olägenhet. Rikets Ständer å sin sida tyckas icke heller vilja vara
overksamma för utrotandet af denna rikdoms förlägenhet; man har i en¬
lighet med regeringens förslag medelst beslut, som äfven jag bi träd t, be-
räknadt de ordinarie Stats-inkomsterna så högt, att en brist för den när¬
maste framtiden kan anses så godt som försäkrad; endast på kronans span-
mål kunna 200,000 R:drs brist för nästa år uppkomma. Förslags-anslaget
för fångvården är beräknadt så lågt att 3oo,ooo R:drs brist årligen der
kan utan orimlighet inträffa. De extra ordinarie inkomsterna kunna aldrig
beräknas med så mycken tillförlitlighet, att ju en half million der skall
kunna uteblifva; men nog kan man sörja för att de icke lemna öfverskott.
Beräknar man på det sätt inkomster och förslags-anslag, att' man er¬
håller få eller inga öfverskott att förränta, så blir man åtminstone på
ingen räntevinst bedragen och behöfver icke mera Utskottets fyndighet för
att värja sig emot den vedermödan. Deremot måste genom den föreskgna
öfverflyttningen Riksgälds-Contorets äfventyr att få vidkännas ränte-utgifter
bli så mycket större och förvandla sig så mycket säkrare till verklighet,
ju större den del af Statens förlag är, som finnes i effecter insluckne. I
detta hänseende är den närvarande tidpunkten för den tillämnade refor¬
men den minst gynnande, som på länge infunnit sig. Då emedlertid här
allt kan inskränka sig inom en vinst eller en förlust af 3o å 40,000 R:dr år¬
ligen, lärer den ekonomiska sidan af saken under ingen tid kunna upphö¬
jas till den egentligen maktpåliggande.
Ju ringare jag, ehvad jag ser på frågans beskaffenhet eller historia,
eller på det sätt hvarpå den af Utskottet blifvit löst, finner utsigten dertill
Stats-Utskollets Utlåtande J N.-o 66.
vara, atl Utskottets förslag skulle Lii Rikets Ständers af Konungen sanctio-
nerade beslut, destomindre återstår för min föreställning något annat rim¬
ligt ändamål, hvilket skulle med hela förslaget kunna vinnas, än det att le¬
da till en opinions-ytlring, således till ett heviljadt eller vägradt förtfoen-
de-votum. Oaktadt den karakter, frågan genom sin behandling vid flera
Riksdagar erhållit, egnar den sig endast ofullkomligt äfven åt denna be¬
stämmelse. Som jag för min del hyser förtroende till landets styrelse och
serskildt till denna styrelses angelägenhet om en samvetsgrann statshus¬
hållning, saknar jag ali anledning att biträda Utskottets betänkande i dylik
syftning.
I detaljerna får jag emot förslaget vördsamt andraga följande:
i:o hav Utskottet icke yttrat sig rörande de stadganden och föreskrif¬
ter, som blifva för öfverflyttningen af Chartas-Sigillatae-uppbörden af nöden.
Rör Verket ställas omedelbarligen under Riksgälds-Conloret, eller bör Stals-
C.ontoret deröfver hafva inseende och endast till Riksgälds-Contoret öfver¬
lemna de inflytande medlen på vissa terminer, och i sednare fallet på
hvilka? Det synes mig vara ett ganska obilligt anspråk på kronans rådgif¬
vare, att de skola gissa sig till Rikets Ständers önskningar i dessa delar.
Man åsyftar ju icke, att för Ministrarne utlägga snaror, ej heller lär språ¬
ket sakna uttryck hvarmed saken hade kunnat nöjaktigt betecknas;
2:0 har Utskottet, emot mitt yrkande, uraktlåtit att för sig uppgöra och
således icke heller till Rikets Ständer afla tit något försök Lill beräkning,
hvaraf med större eller mindre sannolikhet hade kunnat bedömas tillräck—
ligheten eller otillräckligheten af den föreslagne creti i ti v-summan. Det tor¬
de icke vara utan all vigt och betydenhet, om, å ena sidan, Riksgälds-Con¬
toret nödsakas hålla en stor cassa och vidkännas vänte-förluster utöfver nöd¬
vändigheten, eller, å den andra, sakerna så ställas, att Stäts-Contoret en
vacker dag måst inställa sina betalningar. Som det vill förekomma mig
efter en ganska ofullständig undersökning, den enda sorn tiden rnedgifvit,
är beloppet för flera fall lämpligt, men för andra alldeles otillräckligt. Det
kan icke annat vara då Statens handeassa stundom är förvandlad i effecter,
utspridda öfver hela landet, stundom till ganska betydligt belopp samlad
och för Stats-Contoret disponibel. Dessa förhållanden hade behöft afses i försla¬
get, derest icke genom dess antagande antingen räntor skola bortslösas eller
Stats-machinen afstanna;
3:o har Utskottet, äfvenledes emot mitt yrkande, icke föreslagit något
sådant beslut, hvarigenom den sanctionerande Statsmagleq kunnat se sig be^
22
Stats-Utskottets Utlåt ande, N:o 66.
tryggad emot en framtida indragning eller förminskning af det crediliv, som
ansetts erforderligt. Jag vill icke säga att regeringsmagten skulle behöfva
till Rikets Ständers klokhet och rättvisa i detta fall hysa samma misstro¬
ende, som inom representationen stundom, lill exempel vid discussion af
tolagsfrågan, låtit sig förnimma; men ju allvarligare Rikets Ständers afsigt
och önskan att göra allt upptänkligt för att undanrödja så föga båtande
misstankar, måste tänkas vara, destomindre måste det ock synas blott ett
betänkligt öfverloppsverk eller en otidig sjelfberömmelse, om Rikets Ständer,
då de verkligen åsyfta att få den sökta sanctionen beviljad, endast med nå¬
gra ord omtalte sin redliga föresatts, till exempel med den underdåniga an¬
hållan, det täcktes Kongl. Maj:t, till livad Rikets Ständer sålunda beslutat,
lemna Sitt Nådiga bifall, så ock bemälde beslut till verkställighet befordra,
så länge Rikets Ständer Kongl. Maj:t fortfarande tillhandahålla de medel¬
belopp, som för Stats-utgifternas behöriga bestridande finnas erforderliga.
För det högst osannolika fall, att Rikets Ständer skulle antaga Utskottets
förslag utan något dylikt tillägg, vore tvifvelsutan Styrelsen försatt i det
brydsamma valet emellan att rent af vägra sanction eller att endast före¬
slå en villkorlig, helst hon, derest hon än icke kunde i annat hänseende
förlora, dock ingalunda kunde vinna i anseende och värdighet, genom att i
en så magtpåliggande sak öfverlemna sig, liksom på nåd och onåd, åt, ehuru
trogne, dock med mensklig svaghet bekajade undersåter;
4:o har Utskottet, hvars upprigtiga bemödande under discussionen vi¬
sade sig vara att, vid bestämmande af vilkoren för creditivets lyftning, un¬
danrödja alla sådana tvetydigheter i uttrycket, hvilka kunde lemna oafgjordt,
huruvida behofvets pröfning tillhörde Riksgälds-Contorets Fullmägtige eller
icke, likväl icke fullkomligen lyckats i denna goda afsigt. Antingen hade
man, efter mitt förmenande, bordt uttryckligen bestämma, att denna pröfning
borde bero af bemälde fullmägtige, i fall det var Utskottets afsigt att få
dem en sådan ålagd; eller också, i fall Utskottet, såsom öfverläggningarna
för beslutets fattande tycktes utvisa, ville föreslå att en dylik pröfning all¬
deles icke borde tillhöra Fullmägliges rättigheter eller pligter, hade Utskot¬
tet bordt och kunnat lika uttryckligen förvara sig emot en för förslagets an¬
taglighet inför den andra statsinaklen högst ofördelaktig uttydning af Ut¬
skottets ord. I ett fördrag är väl otydlighet en af de minst lyckliga egen¬
skaperna och skall alltid göra sig, helst när uppmärksamheten derå blifvit
väckt, mer eller mindre misstänkt att vara ämnad till en snara för de res-
pective contrahenternas fotter. Ju obestämdare de ordalag finnas vara,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 66.
23
hvilka handla om creditivets vilkor, desto angelägnare måste Styrelsen blif¬
va att få ett ord med i frågan om instructionen för Riksgälds-Contorets
Fullmägtige, och destomera skall den utan tvifvel frestas att i framtiden
afvika ifrån den passivitet i detta hänseende, hvilken Rikets Ständer å sin
sida tyckas önska bibehållen.
För den, som i denna sak icke önskar annat än att Utskottets för¬
slag måtte ur vägen rödjas, kunde det anförda synas mer än tillräckligt.
Men då frågan nu redan i Sex Riksdagar varit å bane, låter det förmoda
sig, att dess anledningar måtte ligga något djupare, än i meningarne för da¬
gen. Det torde vara en pligt, att söka tillse, huru härmed förhåller sig.
Under det mycken omsorg och noggranhet blifvit använd i ändamål
att controllera förvaltningen af Stats-capitalet jemte dess inkomster ocb ut¬
gifter, är dock denna på långt när icke den enklaste eller den redigaste,
capitalets omfattning är ingalunda fullt bestämd: ingen tydlig gräns är
dragen emellan Stats-capitalet ocb de medel, som afse särskilda provinsers,
mindre orters, menigbeters, corporationers och någon gång aldeles enskilda
föremål. Dess förvaltning är tillika fördelad på särskilda verk, som arbeta
utan inbördes sammanhang och utan ledning af en myndighet, som skulle kunna
rigta deras verksamhet till ett klart åskådadt gemensamt mål. Flera af de
särskilda Verken äro hvad man kallar specialicerade, d. v. s., äro grundade
på helt och hållet egna capitaler, med hvilka de drifva sin rörelse, hafva
till inkomster dels interessemedel, dels för dem egna skattetitlar, hvilka icke
ingå i den allmänna skatteberäkningen. Andra uppbära väl sina inkomster
såsom anslag från den allmänna skatte-massan, men återlemna ej dit sina
besparingar, utan grunda på dessa i förening med gamla tillgångar en Stats¬
reglering för sig inom hvartdera verkets behörighetssfer. Man kan centra¬
lisera allt för mycket, men man kan äfven göra det för litet. Det är onek¬
ligen alltför liten centralisation, då det i ett Rike icke finnes någon ordnan¬
de och ledande myndighet öfver Stats-capitalet i sin helhet. Det gifves
visserligen verk, hvilka man föreställer sig under denna egenskap, t. ex.
Stats-Contoret, Riksgälds-Contoret, m. 11., men dessa äro central-myndigheter
hvardera endast för de delar af capitalet, de förvalta. Det Verk, som kunde
anses mest centralt, är Kammar-Rättens Öfver-Revissions-Departement, som
emottager redogörelserne ifrån nästan alla de öfriga, men dess åtgärd är in¬
skränkt inom redogörelsernes granskning, hvart verk för sig. Någon myn¬
dighet, som ställer hushållningen eller statsreglerar för dem alla i ett sam¬
manhang, kan svårligen sägas hafva sin tillvaro. Slats-Contorets Statsreglerings-
Stais-UskolMs Utlåtande, iV.-o 66.
och s. k. Riksbokssluts-organer cga icke denna omfattning, och Finans¬
ministern berör endast yttersta summiteterna och vissa specialiteter af Stats-
capitalets förvaltning; med andra delar deraf eger han icke ens att taga
befattning, emedan sådant bestrides af Ständernas egna verk, under det att,
i motsatts häremot, verkliga beskattnings-frågor, eller sådana, som borde till¬
höra Ständerna eller deras delegationer, behandlas af regeringsmaktens orga¬
ner. Genom ett utöfver höfvan sträckt, men af dessa omständigheter ovil¬
korligen föranledt, behof af tjenstemän, localer, m. m., stiga förvaltnings¬
kostnaderna till ett högt belopp, och synbarligen onyttiga arbeten nöta tjen-
stemännens tid och krafter samt draga dem derhän bort ifrån det lefvande
och väsendtliga, att det gifves embetsman af erkänd redbarhet och ovanlig
arbetstid, som, efter en mångårig och aktningsvärd IjenstgöringStid, icke lia
kommit till öfversigt af föremålen för det verk, der de albeta.
Det fanns fordom ett Kammar-Collegium, som var hvad det borde
vara, emedan det hade hvad det borde hafva; det hade i sin hand alla
trådarna för Stats-capitalets förvaltning, jemte ledningen af näringarna en¬
ligt den tidens åsigter, tänkta och behandlade hufvudsakligen för beskattnin¬
gens ändamål. Det sönderföll sedermera i flera fristående verk. Dessa verk
hafva hvart för sig tillräckligt att skaffa; men ehvad man må hafva vunnit
genom arbetets fördelning, enhet har man hvarken vunnit eller bibehållit.
Det gifves för närvarande, egentligen att tala, i detta land ingen embets¬
myndighet och ingen person, som är skyldig att fullständigt känna rikets
financer, så vida man för möjligheten af en sådan skyldighets uppfyllande ännu
behagar antaga som ett vilkor, att en sådan myndighet eller en sådan per¬
son skulle genom sin offentliga ställning vara satt i tillfälle till en öfver¬
sigt af hela Stats-capitalet. Att söka häruti vinna, icke en olämplig åter¬
gång, men en med sakernes närvarande skick förenlig rättelse, synes mig
vida vigtigare och för de i detta betänkande uppgifna ändamålen vida tjen-
ligare, än att några banco-attester gömmas i Riksgälds-Contoret, som deremot
måste åtaga sig nya vidtutseende penningeförsträckningar. Jag har på dessa
grunder vågat såsom en förment lämpligare samt möjligen till någon sak
och icke blott till fraser ledande åtgärd, hemställa, att Rikets Ständer
måtte i underdånig skrifvelse hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla;
i) att, vid de förändringar i organisationen af Rikets Embetsverk,
hvilka kunna blifva en följd af Kongl. Majlis uti Dess Proposition om Stats¬
verkets tillstånd och behof uttryckta Nådiga afsigt, så väl uppbörden af
som
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 66.
sorn redovisningen för Statsverkets ordinaire och extraordinaire inkomster,
allmänna bevillningen undantagen, måtte uppdragas åt ett Embetsverk, som
blifver i dessa hänseenden oberoende af den administrativa myndighet i huf-
vudstaden, hvilken anordnar utgifterna;
2:0 att den allmänna redovisning, särskildt för statsinkomsterna och
särskildt för statsutgifterna, hvilken så skyndsamt som möjligt efter upp-
börds-årets utgång eger rum, måtte i görligaste måtto fullständigt omfatta
och afse det disponibla stats-capitalet i sin helhet; samt
3:o att, enär Rikets Ständers Fullmäktige hädanefter såsom hittills hafva
en del af nämnde capitals förvaltning sig anförtrodd, bemälde Fullmäktige
mätte beredas tillgång till de handlingar och upplysningar, som för denna
förvaltningsdels ändamålsenliga och fullständiga ordnande i alla afseenden
kunna vara af nöden; dock med undantag af hvad efter lag och författnin¬
gar bör hemligt hållas.
Enär det tillika för uppgörandet och verkställigheten af en allmän
plan för Rikets hushållning är af icke mindre vigt att intet hinder för en
öfversigt af Stats-capitalets alla förhållanden må uppkomma derigenom att
en del af förvaltningen tillhör ett Rikets Ständers Verk, hemställer jag, att
Rikets Ständer måtte i det Reglemente, som för Riksgälds-Contorets förvalt¬
ning utfärdas, åt Chefen för Finance-Deparlement förbehålla enahanda till¬
gång till handlingar och upplysningar rörande Riksgälds-Yerket, som här
ofvan, med afseende å Stats-Yerket omförmäles samt med lika undantag för
hvad enligt lag och författningar bör hemligt hållas.”
Härmed förenade sig Doctor Laurenius och Prosten Berlin, samt i
hufvudsaken Doctor Bjorkman.
Af Herr Norin: ”Emot hvad Utskottet slutligen hemställt reserverar
jag mig i så måtto, att jag, efter mitt uppfattande af Grundlagen, ansett
berörde hemställan bordt ega följande ordalydelse:
Slutligen får Utskottet hemställa, att, vid underdånig anmä¬
lan om det beslut,'Rikets Ständer må kunna fatta i frågan
angående de extra ordinarie inkomsternes in/efaerering till
Biksgälds-Contoret, Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit
anhålla j att de i följd häraf erforderliga förändringar uti
de rörande uppbörden af dessa medel utfärdade Förfcittnin-
Bih. till R. St. Fröt, 7844" 4 Sämb t rtjd. 21 Haft. /j
Siats-Utskottets Utlåtandej N.o 66.
gar måtte varda till framtida iakttagande föreskrifne , äf¬
vensom att, uppå Fullmäktiges i Riksgälds-Contoret tillgö¬
rande framställningar, Kongl. Maj:t täcktes i Nåder meddela
de ytterligare stadgaiulen, som prof vas nödige för merbe-
rörde Stats-Inkomsters behöriga redovisning.
o o
Häruti instämde Herrar Valley, Lindström, Kjellberg och Lager¬
stedt, samt Riksdags-Full mäktige Sven Heurlin, David Andersson och And.
Johan Sandstedt.
STOCKHOLM, I. Marcus, 1844.
Stats-Vtskottcts Memorial, N.o 67.
1
N:o 67.
Ani. till Exp.-Utsk d. 2a Nov , kl. ii f m.
Memorial, i anledning af Riksståndens skiljaktiga beslut, rörande
Kongl. f. d. C amli-Styrelsens så kallade Hand-cassa och ett rän¬
tan å dess capital-fond motsvarande statsanslag.
(R:glds-Afd.)
Enligt Stats-Utskottet tillhandakomna protocolls-utdrag för den 5 och
9 nasti. October, hafva Borgare- och Bonde-stånden bifallit, men Ridder-
skapet och Adeln samt Preste-ståndet af slagit Ulskottets Ullålande N:o 32,
deruti Ulskollet dels tillstyrkt Rikets Sländer att Anjo hos Kongl. Maj.t
i underdånighet anhålla, att ofvannämnde Handcassas capita/fond mätte
varda till Riksgälds-Contoret öf verlemnad, dels ock, under förutsättning af
Kongl. Majlis nådiga bifall härtill, hemställt, att det räntan A samma ca¬
pital fond motsvarande och A Riksstatens Åttonde Hufvud-titel uppförda, men
hittills innehållna, anslag af fao R:dr årligen mA vid nu förestående Stats¬
reglering bibehållas, för att kunna af Kongl. Maj.t i nåder disponeras till
understöd för vetenskapliga arbetens utgifvande samt till sådana gratifica-
tioner för tjenstemän vid Kongl. f. d. Canzli-Stjreisen, som förut af be¬
rörde ränta utgått. Då således vid denna frågas afgörande Två Riksstånd
stannat emot Två, så och enär samma fråga ”rörer statens reglerande”, helst
på Rikets Ständers beslut härutinnan beror, huruvida ofvan omförmälda,
vid sednast förflutne Riksdag å nuvarande Åttonde Hufvud-lileln uppförda an-
slags-summa skall fortfarande i Riksstaten upptagas eller, i öfverensstäm¬
melse med Kongl. Majlis Nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd
och behof, vid regleringen af besagde Hufvudtitel uteslutas, får Utskottet,
vid såilant förhållande, och då det tillstyrkta beslutet angående Canzli-
Styrclsens Handcassas capilalfond eger ett oskiljaktigt samband med frågan
om berörde anslag, hemställa,
att, så vida icke någotdera af de Riksstånd, som afslagit Ut¬
skottets förut afgifne Utlåtande, skulle finna för godt alt
Bill. till R. St. Prot, 1844> 4 Sand. 1 Afd, 22 Haft, 1
2
Stats-Utskollets Memorial j TV.-o 6j.
förena sig med de tvänne öfriga Riksstånden, omröstning för
denna frågas slutliga afgörande må, på sätt i 69 §. Rege¬
ringsformen stadgas, varda uti Förstärkt Stals-Utskott anställd;
hvarjemte Utskottet, i sådant afseende, får föreslå följande volerings-pro-
position:
Den, som anser, att Rikets Ständer böra ånyo hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhålla, att Kongl. f. d. Canzli-Styrelsens handcassas eapilal-
fond måtte varda till Riksgälds-Contoret öfverlemnad, samt, under förut¬
sättning af Kongl. Majrts Nådiga samtycke härtill, bifaller, att det räntan
å denna fond motsvarande, och å Riksstatens Åttonde Hufvudtitel uppförda,
men hittills innehållna anslag af 450 R:dr årligen må vid nu förestående
Stats-reglering bibehållas, för att kunna af Kongl Maj:t i nåder disponeras
till understöd för vetenskapliga arbetens utgifvande samt till sådana grati-
ficationer för tjenstemän vid Kongl. f. d. Canzli-Styreisen, som förut af be-
rqrde ränta utgått, — röstar
Ja;
Den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit, hvad Stats-Ulskottet tillstyrkt
och hemställt, rörande förenämnde fonds öfverlemnade till Riksgälds-Con¬
toret, samt bibehållandet å Riksstatens Åttonde Hufvudtitel af det räntan å
»amma fond motsvarande anslag.
Stockholm den 21 November 1844.
Reservationer.
Af Herr Friherre Palmstjerna.
Af Herr von Rosen: ”Stats-Utskottets förslag att öfverflytta Canzli-Sty¬
relsens handcassa ifrån Stats-Contoret på Riksgälds-Contoret har blifvit bi¬
fallet af 2:ne Stånd, men afslagits af 2:ne Stånd. Af detta skäl syne»
mig frågan förfallen, helst den är af den natur, att den kan förfalla. Icke
dessmindre har Stats-Utskottets majoritet hänskjutit denna fråga till För¬
stärkt Stats-Utskott. Häremot reserverar jag mig. Majoriteten inom Ut¬
skottet har ansett cassans öfverflyttning vara en Statsreglerings-fråga. Efter
Stats-Viskottets Utlåtande , N:o 68.
3
mitt förmenande är ärendet ett önskningsmål, hvars slutliga afgörande be¬
ror på Kongl. Maj:t, och kan således aldrig få egenskap af Statsreglering,
förr än öfverflytlningen vunnit bifall. Den är förkastad af 2;ne Stånd och
måste således vara förfallen.”
Af Herr af Harmens.
Af Biskop Hedrén: ”Då f. d. Canzli-Styrelsens handcassa icke kan än¬
nu räknas lill hvad, sorn till Riksgälds-Contorets utgifter och inkomster
hörer, så kan icke eller frågan om denna cassas öfverlemnande till be-
mälde Contor i någon nion röra denna sak. Man vill fördenskull först ge¬
nom votering hafva denna cassa införlifvad med Riksgälds-Contoret, för
alt sedan kunna på densamma tillämpa 69 §. Regeringsformen. Der hand¬
las dock blott om hvad till Riksgälds-Contorets inkomster och utgifter hö¬
rer, icke skall eller kan komma eller må försökas alt dertill föras. Hvad
åter till merbemälde Contor hörer, är genom 66 §. Regeringsformen be¬
stämdt. Votering kan således icke öfver denna fråga i Förstärkt Utskott
anställas; utan anser jag densamma, igenom 2:ne Riksstånds mot hvarandra
stridande beslut, vara förfallen.”
Häruti instämde Doctor Ste/ihammar.
Af Doctor Hallbeck.
N:o 68.
Ank. lill Exp,-Utsk. den a» Nov. kl. n f. n.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet N:o 33,
angående beräkningen af Statsverkets Inkomster.
(I. A.)
Vid föredragning af Stats-Utskottets under N:o 33 afgifne Utlåtande,
angående beräkningen af Statsverkets Inkomster, har Bondeståndet till Ut¬
skottet återremitterat 17:de punkten, rörande rotefrihets-afgift af oroterad,
men ordinarie rotering underkastad, jord, äfvensom 18:de punkten, angå¬
4
Stals-Utskottets Utlåtande} N:o 68.
ende Bålsmans-vacance-afgiften; men som dessa punkter blifvit af Ridder-
skapet och Adeln samt Preste- och Borgarestånden godkände, i följd hvar¬
af de summor, hvartill omfönnälde 2.ne inkomst-titlar böra i Riksstaten
upptagas, äro, enligt 75 §. Riksdags-Ordningen, genom 3:ne Riksstånds be¬
slut fastställda,
kan någon vidare behandling af dessa frågor å Utskottets
sida icke ega rum.
De af Utskottet, i afseende på Statsverkets ordinarie Inkomster, i öf¬
rigt föreslagne beräkningar, äfvensom de vid Utlåtandet N:o 33, under Uris
A, B, Cy D och E, hilagde serskilde Utlåtanden äro af samtlige Riksstån¬
den bifallne, allenast med det undantag, att Borgareståndet ogillat den af
Utskottet i Utlåtandet Litt. E, sednare momentet, tillstyrkte underdåniga
hemställan, i fråga om gerningsören till städerna, men hvilken hemställan
alltså, jemlikt åberopade §. af Riksdags-Ordningen, är af Rikets Ständer
godkänd.
Beträffande åter den i hänseende till Statsverkets extraordinarie In¬
komster uppgjorda beräkning, bar Ridderskapet och Adeln beslutat, att
med pröfningen häraf skulle anstå, intilldess det förslag, som Bevillnings¬
utskottet tillhörde att derom afgifva, lill Rikets Ständer inkommit. Pre-
steståndet har vid samma beräkning låtit bero, dock med förklarande, alt
som berörde Inkomster vore beroende af de beslut, Rikets Ständer, i an¬
ledning af Bevillnings-Utskoltets förslag, kunde komma att fatta, Ståndet
ville hafva sig förbehållet att i detta afseende framdeles definitivt sig ytt¬
ra; hvaremot Ståndet bifallit Stals-Utskottets hemställan, att hvad af Post¬
medlen kan inflyta utöfver dels Statsverkets behållue inkomst, dels den
för Postverkets stat och öfriga utgifter beräknade summa, må af Kongl.
Majit disponeras lill kostnaders bestridande i och för Post-anstalternas ut¬
vidgande eller förbättring. Borgareståndet har lill alla delar gillat Utskot¬
tets, i fråga om de extraordinarie Inkomst-lillarne, framställde förslag,
hvilket jemväl blifvit af Bondeståndet godkändt, med undantag af 26:te
punkten, angående Sjötulls-medlen, hvarå Utskottet erhållit återremiss.
Hvad Utskottet i fråga om beräknande af Restantierne föreslagit, är af
Borgare- och Bondestånden bifallet; hvaremot slutliga pröfningen af denna
punkt är af de 2:ne öfrige Riksstånden uppskjuten.
Då Rikets Ständer ännu icke fattat beslut, i afseende på grunderna
för de Extra-ordinarie Stati-inkomsternes utgörande,
Stats-Utskotlets Utlåtande t N\o 6 g. 5
så lärer det för närvarande icke tillkomma Utskottet att nå¬
gon framställning härom, eller angående beräkningen af Re-
stantierne, till Rikets Ständer afgifva.
Stockholm den 21 November 1844.
N:o 69.
Ank. till Exp.-Utsk. den 22 Nov., kl. ix f. m
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Betänkandet N:o 35,
angående regleringen af ulgifterne under Andra Hufvud-titeln.
(U. A.)
Af detta Utlåtande hafva följande punkter blifvit till Utskottet åter¬
remitterade :
Andra punkten, angående löne-anslag för en ny Assessor i Kongl. Svea
Hof-rätt, har af Ridderskapet och Adeln samt Prestesländet åter-remitte-
rats, på grund af den hufvudsakligen anförda anmärkning, att Utskottets
förslag vore stridande emot den öfverallt erkända och i våra Grundlagar
nedlagda grundsats, att Domaren bör vara försatt i en så oberoende och
sjelfständig ställning, att han, i afseende på bibehållandet af sin tjenst och
dermed förenade löneförmoner, icke beror af någon godtycklighet, och att
således det för bemälde Assessor föreslagne aflöningsbelopp borde såsom lön
på stat uppföras, hvarjemte det förslag blifvit väckt, att i fullmagten för
den nya Hof-rättsledamoten kunde, i likhet med hvad redan uti Härads-
höldingefullmagler, som efter år 1840 utfärdats, finnes infördt, göras det
förbehåll, att bemälde Ledamot finge åtnöjas att blifva transporterad till
annan Hof-rätt, i händelse de nu existerande kom ra o att fördelas på an¬
dra orter; varande inom Ridderskapet och Adeln i sådant afseende före¬
slaget följande tillägg till fullmagten: ”hvarvid han eger att åtnjuta den
lön och öfriga förmoner, samma tjenst, enligt stat och författningar, nu
tillkomma, intilldess, i anledning af väckt fråga om förändrad organisation
6
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 6 g.
af Rikets Hof-rätler, löneförmonerne och tjenstgöringsskyldigheten för Hofi-
rätternes Ledamöter kunna blifva annorlunda bestämde, då N. N. kom¬
mer att ställa sig till efterrättelse de serskilda föreskrifter, som i detta af¬
seende varda meddelade.”
Då Utskottet genom sitt tillstyrkande, att Rikets Ständer måtte så¬
som arfvode till en adjungerad Ledamot i Kongl. Svea Hof-rätt låta upp¬
föra det af Kongl. Maj:t äskade belopp, 1,500 R:dr, att intill nästa Riks¬
dag utgå, enligt hvad det afgifne Utlåtandet utvisar, åsyftat att förekom¬
ma hvarje anspråk från denna Ledamots sida, att, i fall af en Hof-rätter-
nes förändrade organisation, icke kunna förflyttas till tjenstgöring å annan
ort, måste Utskottet äfven medgifva, att samma ändamål kan vinnas der¬
igenom, att ett sådant förbehåll, som hos Ridderskapet och Adeln samt
Presteståndet blifvit föreslaget, införes i fullmaglen; men enär Utlåtandet
i denna punkt blifvit af Borgare- och Bondestånden bifallet,
finnér Utskottet sig böra vidblifva sitt redan afgifne tillstyr¬
kande.
Vid Tredje punkten, som angår löne-anslag för Fyra nya Ledamöter
inom Kongl. Götha Hof-rätt, hafva enahanda anmärkningar, som vid den
föregående, blifvit väckte hos Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet,
hvaremot äfven denna punkt af Borgare- och Bondestånden bifallits; och
får Utskottet följaktligen, under åberopande af hvad här ofvan blifvit an-
fördt,
vidblifva sitt förra yttrande.
Femtonde punkten, rörande anslaget lill fångars vård och underhåll, har
af Ridderskapet och Adeln blifvit återremitterad, i följd af den anmärkning,
att, på sätt Herr Friherre Palmstjerna, C. O., i dess vid Utlåtandet i
denna punkt fogade reservation, utvecklat, det af Utskottet föreslagne be¬
lopp, 450,000 R:dr, icke ansågs kunna uppfylla behofvet samt alt följakt¬
ligen för detta ändamål måtte anvisas den af Herr Friherren föreslagne
summa 600,000 Rrdr, eller derutöfver, äfvensom ock Presteståndet uti den¬
na punkt af Utlåtandet beslutat återremiss, med förklarande af den Stån¬
dets åsigt, att det omförmälde anslaget borde höjas åtminstone till 600,000
R:dr; men som denna punkt blifvit af Borgare- och Bondestånden bifal¬
len, får Utskottet
åberopa sitt förut afgifne yttrande.
Stats-Utskottets Memorial, N',o Jo, Utlåtande j N:o ju
7
Öfrige punkter af Utlåtandet 3\:o 35 hafva af samtlige Riksstånden
godkänts och erfordra således icke något vidare yttrande från Utskot¬
tets sida.
Stockholm den 21 November 1844,
N:o 70.
Ank. till Eap.-Utsk. den 22 Nov. kl. ii f. ra.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 36,
angående utgiftcrne ander Riksstatens Tredje Hufvudtitel.
(U. A.)
Från Bondeståndet har Utskottet erhållit återremiss å Betänkandet
N:o 36, angående regleringen af Riksstatens Tredje Hufvudtitel, innefattan¬
de anslagen för utrikes Departementet; men som, enligt ankomne Proto-
colls-utdrag, nämnde Utlåtande blifvit af de öfrige 3:ne Riksstånden bi¬
fallet, har Utskottet, med stöd af 75 §;n Riksdagsordningen, ansett åter-
remissen icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 November 1844.
N:o 71.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 22 Nor., kl. ii f. m.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Betänkandet N:o
37, angående utgiftcrne under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel.
(U. A.)
Uti detta Utlåtande hafva Utskottets yttranden i usta punkten litt.
<0—^0 blifvit af samtlige Riksstånden godkände.
8
Stats-Utskoltets Utlåtande, N;0 7/.
Litt. k), angående ifrågasatt löne-föi höjning för Garnizons-predikanten
vid Dalarö skans, har föranledt lill återremiss af Presleståndet, men enär
Utlåtandet i denna del blifvit af de öfrige trenne Riksstånden godkändt,
har Utskottet, med stöd af 75 §. Riksdags-Ordningen,
funnit återremisseu icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Litt. I) och m) äro af samtlige Riksstånden bifallne.
Litt n), angående In validhus-fondens hemmansräntor, har blifvit af Rid-
derskapet och Adeln återremitterad, men då Utskottets förslag blifvit af
de öfrige trenne Riksstånden bifallet, har Utskottet således, enligt nyss
åberopade §. af Riksdags-Ordningen,
funnit återremissen icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Andra punkten litt. a) usta moni., angående tillstyrkte ersättningar till
Dal-regementet och Jemtlands Fältjägare-regemente, har af Bondeståndet
ålerremitterals, men af de öfrige Riksstånden bifallits, hvadan återremis¬
sen, af nyss anförde skäl,
ej kan lill någon åtgärd föranleda.
Andra mom. är af samtlige Riksstånden bifallet.
Tredje morn.,' uti hvilket Utskottet dels tillstyrkt, att Rikets Ständer
måtte, såsom arfvoden lill 20 Reserv-läkare, å 300 R:dr hvardera, å stat
uppföra det af Kongl. Maj:t äskade belopp, 6000 R:dr, med underdånig
anhållan hos Kongl. Maj:t, alt Reserv-läkarne, så vidt ske kan, i fredstid
blifva använde vid allmänna helsovården i de landsorter, der behofvet på¬
kallar ett ökadt läkarebiträde, dels hemställt, att något serskildt anslag
lill rese-slipendium för Balaljons-läkare och Garnizons-Sjukhusets Sjukhus¬
läkare icke måtte af Rikets Ständer beviljas, har af Ridderskapet och
Adeln, Preste- och Borgarestånden återremitterats i sin helhet samt af
Bondeståndet i afseende å den första delen deraf.
I fråga om Reser v-läkarne, har inom Ridderskapet och Adeln hufvud¬
sakligen blifvit anmärkt, dels att genom den af Utskottet föreslagne åt¬
gärd icke vunnes det åsyftade ändamålet, enär det kunde antagas, att per¬
soner, hvilka icke under fredstid ansågos tjenslbare såsom Regemenls-lä-
kare, säkerligen icke eller voro tjenlige eller hågade att biträda vid Ar¬
meens sjukvård under krig, utan snarare då lemnade de al dem förut
uppburne Reserv-läkare-arfvoden, dels att den för desse tjenstemän före¬
slagne
Stats-Ulskotlels Utlåtande, N.o J1,
9
slagne fördel att få vid 50 års ålder taga afsked, med bibehållande af full
lön, vore större än, som af någon annan tjenstemanna-corps inom Riket
åtnjutes, och så mycket mindre borde komma i fråga för Läkare, som det
icke fanns någon annan, hvars verksamhet vore mera inbringande, och de
således mindre än någon annan borde företrädesvis gynnas, dels att ett
bestämdt vilkor borde föreskrifvas för Reserv-läkarne att vistas och verka
inom sådane district, der behof af ökadt läkarebiträde förefanns, och dels
slutligen att, genom vidtagandet af en sådan reglering, som Stats-Utskottet
föreslagit, Armeens Pensions-cassa skulle komma alt få vidkännas högst
betydliga utgifter, hvadan det ansågs bättre, att antingen Reserv-läkarne
uppfördes till full lön på ordinarie stat, eller ock i deras ställe inrättades
20 nya Bataljonsläkare-beställningar med 300 R:drs lön hvardera.
Inom Presteslåndet har blifvit erinradt, att Utskottets förslag syntes
vara mera beräknadt att förskalfa högre pensioner under fredstid åt Fält-
läkare-corpsen, än att bereda denna corps någon verklig tillökning för
händelse af ett krig, enär det kunde med skäl antagas, alt desse äldre
Läkare heldre afslodo från sina arfvoden, än de åtföljde Armeen i fält,
samt att fördelen af eli ökadt biträde för den allmänna sjukvården vore
endast skenbar, då ej några bestämda vilkor för Reserv-läkarnes statione¬
rande inom orter, som af dem hade behof, blifvit af Utskottet föreslagne.
Borgareståndet har vid återremissen fogat det förklarande, att Stån¬
det anser berörde anslag för det närvarande ej behöfligt; och inom Bonde¬
ståndet har äfven allmänt den åsigt blifvit uttalad, alt ifrågavarande an¬
slag icke borde beviljas.
Ehuru Utskottet icke kan frånträda sin i det afgifne utlåtandet ut¬
tryckte åsigt, att, genom den föreslagna regleringen, vunnes den dubbla
fördel, att den egentligen activa Fältläkare-corpsen bibehölles mera tjenst¬
bar och att Arméen, i händelse af krig, hade att påräkna ett större antal
erfarne och skicklige Läkare, än som nu förefinnes, äfvensom att, med
iagtlagande af hvad Utskottet föreslagit, landet i fredstid af desse Läkare
kunde draga fördel för den allmänna helsovården, har Utskottet likväl, i
följd af den inom samtliga Riksstånden uttryckte motsatta mening, funnit
sig böra
hemställa, att det af Kongl. Maj:t till arfvoden för 20 Re¬
serv-läkare äskade anslag, 6,000 R:dr årligen, icke måtte af
Rikets Ständer beviljas.
Bih, lill R, St, Prot, l844-> 4 Sami, 1 Afd, 22 Höft, 2
10, Stats-Utskottets UtlåtandeJ: N:0 7f;
\ -
I afseende åler å det begärda, anslaget till rese-stipendium för Bätal-
jons-läkare och Garnisons-sjukhusets sjukhus-läkare, har inom Ridderskapet och,
Adeln samt Presteståndet blifvit yrkadt, att detta anslag måtte beviljas, enär det
dels ansågs vara af vigt, att Fältläkare, genom ett sådant stipendium, sät¬
tas i tillfälle alt besöka andra Länder, der krig föres, samt taga, kännedom,
örn den läkarevård, som derunder erfordras, och det dessutom vöre nyttigt,
att unge läkare, få, erfarenhet af bättre methoder i sjuk vårdsanstalterna hos
utländningen, och dels det syntes vara mindre billigt, att för detta ända¬
mål lemna anvisning på anslaget å 8:de Hufvudliteln till rese-stipendier
och lärda verks utgifvande, hvilket härigenom blefve otillräckligt för an--
dre vetenskapsmän och litteratörer; och Borgareståndet har förklarat, att
Ståndet anser omförmälda anslag böra bifallas.
Då, således trenne Riksstånd yttrat sig för bifall till Kongl. Majrts
Proposition, i denna del, anser Utskottet sig böra, med frånträdande af sitt
förut afgifne yttrande,
tillstyrka, att till rese-stipendiums för- militaire Läkare måtte
å Riksstatens fjerde Hufvudtitel uppföras ett serskildt anslag
af 1,333 R:dr 16 sk., årligen..
Fjerde morn., är af samtlige Riksstånden godkändt.
Femte morn., angående ifrågasatt befrielse för Rust-och Rotehållare från
kostnaderna för indelda Armeens beklädnad nu. m., bar af Bondeståndet
återremitterats; men som Utskottets hemställan är af de öfrige trenne
Riksstånden godkänd, kan, jemlikt 75 §:n Riksdagsordningen, återremissen
icke till någon vidare åtgärd föranleda.
Sjette mom., äfvensom litt. b), äro af samtlige Riksstånden bifallne.
Litt:., c, angående anslag till; Exercis-sqvadronernes underhåll, har för-
anledt till återremiss från Presteståndet, med hufvudsakligen den gjorda
anmärkning, att,, då förhöjning uti detta anslag icke vid sistlidne Riksdag
beviljades, borde det nu icke eller bifallas; och från Bondeståndet, hvarest
blifvit yttradt,. att landet, nu mindre än tillförene,, hade tillgångar till för¬
höjning uti ett sådant ansläg, att cavalleri-corpser, med afseende å Sve¬
riges naturliga belägenhet,, vore de minst angelägna för landets försvar,
samt att nödige medel till; denna utgifts bestridande borde kunna hädan¬
efter som förut erhållas af Hufvudtitelns besparingar. Men som deremot
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 7/.
11
Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet bifallit Utskottets tillstyr¬
kande, får Utskottet
samma sitt tillstyrkande förnya.
Litt. d, angående ifrågasatt anslag till underhåll för Instructions-com-
pagnier vid indelda Infanteriet, har blifvit återremitterad af Ridderskapet
och Adeln, med förklarande, att detta Riksstånd ansåg det af Kongl.
Maj:t för 111 slractions-com pa g n i e n äskade anslag af tillsammans 37,500
R:dr årligen böra beviljas, samt af Presteståndet, inom hvilket, under in¬
stämmande uti flere af de vid utlåtandet i denna del fogade reservatio¬
ner, blifvit yrkadt, att för den indelde soldaten tillfälle borde beredas till
erforderlig öfning, utan hvilken , i händelse af ett krig, de största förlu¬
ster kunde tillskyndas Arméen, innan soldaten hunnit förvärfva sig den¬
na öfning.
Denna del af utlåtandet har deremot blifvit af Borgare- och Bonde¬
stånden bifallen; och anser sig Utskottet, vid sådant förhållande,
icke böra frångå det redan afgifne yttrandet.
Litt. e) och f) samt tredje punkten, litt. a)—g) äro af samtlige Riks¬
stånden bifallne.
Litt. h), angående lega för hästar till artilleriets exercis, samt litt. i),
angående fouragering af värfvade Cavalleriets och Artilleriels hästar, hafva
från Bondeståndet blifvit återremitterade; men som utlåtandet i dessa
delar blifvit af de öfrige trenne Riksstånden bifallet, finnér Utskottet, jem¬
likt 75 § n Riksdags-ordningen, berörde återremiss
icke till någon åtgärd föranleda.
Fjerde punkten är af samtlige Riksstånden godkänd.
Femte punkten, litt. a), angående anslag för Försvarsverket i allmän¬
het eller Krigs-Collegii Departementer, har, i afseende å det af Utskottet
föreslagne serskilda belopp af 12,000 R:dr årligen för Topographiska Corpsens
arbeten, blifvit återremitteradt af Borgare-ståndet, med förklarande, att
Ståndet anser berörde anslag böra beräknas att årligen utgå endast för
trenne år, samt af Bonde-ståndet, inom hvilket blifvit yrkadt, att ansla¬
get icke måtte beviljas, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste¬
ståndet bifallit Utlåtandet i denna del; och anser sig Utskottet, vid så¬
dant förhållande,
böra vidblifva sitt förra yttrande.
12
Siats-Utskottets Utlåtande, N\o Jt.
Litt. b)—f) samt sjette punkten litt. ct), b) och c) äro af samtlige
Riks-stånden bifallne.
Litt. d), rörande rese- och tractamentskostnader för Städernes Magi-
stratspersoner och Borgare vid besigtningar, har blifvit återremitterad af
Preste-ståndet, på grund af den förekomne anmärkning, att, om äfven
Magistratspersoner kunde anses vara pligtige att utan serskild ersättning
biträda vid sådane besigtningar, som börjas och slutas inom dagen, billig¬
heten dock fordrade, att för Borgare en sådan ersättning medgafs, samt af
Borgare-ståndet, med förklarande, att ifrågavarande ersättning må lemnäs
till Magistratspersoner och städernes handtverkeri-idkande Borgerskap; men
som Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet godkänt Utskottets yt¬
trande i denna del, anser Utskottet sig böra
detsamma vidblifva.
Litt. ej och f) äro af alla Riks-stånden bifallne.
Litt. g), angående anslag till skrifmaterialier samt ved och ljus för
Krigs-Collegium m. fl. Verk, har af Ridderskapet och Adeln blifvit åter¬
remitterad, men af de öfriga trenne Riks-stånden godkänd; i följd hvaraf
och med stöd af 75 §:n Riksdags-ordningen Utskottet
finner återremissen till ingen åtgärd föranleda.
Litt. h) är af samtlige Riks-stånden godkänd.
I afseende å de ifrågasatte, till ständiga behof icke hänförlige, anslag
att utgå för tre år med en tredjedel årligen har återremiss af
Första punkten, angående anskaffning af sängar, sängklädes-persedlar,
husgeråd in. m. för Instruclions-cotnpagnien vid Indelda Infanteriet, blifvit
meddelad af Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet, under åberopande
af dessa Riksstånds beslut, i fråga om det årliga anslaget för Instructions-
compagnien, jemte det inom Ridderskapet och Adeln föreslagits, att, på
det serskild Stats-utgift för förstberörde ändamål måtte kunna undvikas,
Rikets Ständer, så framt det årliga anslaget för Instructions-compagnien
bifalles, kunde hos Kongl. Maj:t anhålla, att af detta anslag för det första
året måtte användas hvad, sorn erfordrades för materielens anskaffande; men
Stats-Vt skottets Utlåtande , N:o 7/.
13
som Utskottets yttrande i denna punkt blifvit af Borgare- och Bondestån¬
den bifallet,
vidblifver Utskottet samma sitt yttrande.
Andra punkten, angående anslag till complettering af redskaps-, rid-;
anspanns- och stall-persedlar för fem batterier af nya fält-artilleriet,
Tredje punkten, angående anslag till nya infanteri-gevär.
Fjerde punkten, angående dito till nya pistoler,
Femte punkten, om anslag' till förändring af äldre Infanteri-gevär för
slagkruts-antändning och
Sjette punkten, angående anslag för tillverkning af slagkruts-hufvar,
jemte maehiner, hafva af Bondeståndet blifvit återremitterade, men enär
de öfrige trenne Riksstånden bifallit Utskottets tillstyrkan i dessa punkter,
kunna, jemlikt 75 §. Riksdags-ordningen, ålerremisserne
icke till någon åtgärd föranleda.
Sjunde punkten är af samtlige Riksstånden bifallen.
Åttonde punkten, angående anslag till bestyckning af Carlstens fästning,
har blifvit återremitterad af Borgareståndet, med förklarande, att Ståndet
anser berörde anslag böra till endast 40,000 R:dr bestämmas, och af Bonde¬
ståndet, inom hvilket blifvit yrkadt, att detta anslag icke måtte beviljas.
Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet hafva deremot bifallit Utskot¬
tets förslag, vid hvilket förhållande Utskottet
anser sig böra vidblifva sitt redan afgifne yttrande.
Nionde och Tionde punkterne, angående anslag till fortsättning af befäst¬
ningsarbetena vid Carlsborg och Carlsten, hafva blifvit återremitterade af
Borgare- och Bondestånden, med förklarande, att dessa Riksstånd anse an¬
slagen böra bestämmas, för Carlsborg till 30,000 R:dr, och för Carlsten
till 20,000 R:dr årligen, att utgå intill nästa Riksdag, enligt det förra,
och under 3 år, enligt det sednare Ståndets beslut; hvarjemte sistnämnde
Stånd förklarat dess gemensamma tanka vara, att Pionnierer, eller det nu
mera så kallade krono-arbetsmanskapet, måtte till arbete vid Carlstens
fästning företrädesvis användas.
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o ~J1.
Men enär Ridderskapet och Adeln och Presteslåndet bifallit Ulsiot-
tels hemställan i dessa begge punkter,
anser Utskottet sig ej böra frångå sitt afgifne yttrande.
Elfte punkten är af samtlige Riksstånden bifallen.
Tolfte punkten, angående anslag till befästningarne i Stockholms skär¬
gård, har blifvit återremitterad af Borgareståndet, med förklarande, alt
Ståndet anser detta anslag kunna nedsättas till 30,000 R:dr årligen intill
nästa Riksdag, och af Bondeståndet, inom hvilket blifvit yrkadt, dels att
intet anslag för detta ändamål måtte beviljas, dels att detsamma borde
nedsättas till hälften, eller två tredjedelar, af det äskade beloppet, äfven¬
som utaf en del Ståndets ledamöter blifvit äskadt, att Stats-Utskotlet måt¬
te utreda, huruvida detta anslag afser fullbordandet af Waxholms fästning
eller andra befästnings-arbeten i Stockholms skärgård.
Utlåtandet i denna punkt är deremot af Ridderskapet och Adeln samt
Presteståndet bifallet.
I anledning af den inom Bondeståndet äskade upplysning, har Ut¬
skottet funnit sig böra anmäla, att, enligt hvad Utskottet inhemtat, det
anslag, som nu blifvit hegardt till belopp af 50,000 R:dr årligen i tre år,
endast är afsedt att användas för fullbordandet af Waxholms skansbygg¬
nad, samt att samma plan för befästningarne i Stockholms skärgård, sorn
vid 1840 års Riksdag meddelades Rikets Ständer, blifvit oförändrad bibe¬
hållen; och voro då uppgifne följande kostnJdsbelopp, nemligen:
För Waxholms ombyggnad, circa . . ........ 460,000.
För Rindöns befästande, beräknadt till .... 315,000
hvartill användts 56,000
således återstående 259,000.
För Tallholmens befästande 210,000.
För Kammarholmens dito ............. 259,000.
Tillsammans 1,188,000.
Ritningen till Waxholms skans, jemte kostnadsförslag, blef den 30 Ja¬
nuari 1841 i Nåder fastställd; och hafva, med iagttagande häraf, kostnader¬
na numera blifvit beräknade så, att tili Waxholms skans’ ombyggnad och
fullbordande skulle komma att erfordras ytterligare 383,450 R:dr, och att
Stats-Utskottets Utlåtande IV:o 7/.
15
således med .50,000 R:dr årligen skulle till arbetets fullbordande åtgå Sju
års anslag, hvilken beräkning likväl, i följd af den besparing, som uppstod
genom Krono-Arbets-compagniens begagnande vid arbetet, troddes kun¬
na nedsättas till 6 år; och om, då härtill lades kostnaderne för Rindö,
hvarå sedan 1840 ytterligare 5000 R:dr blifvit använde, 254,000 R:dr,
för Tallholmen 210,000 R:dr och för Kammarholmen 259,000 Ridr, blefve
återstående total-kostnaden 1,106,450 R:dr. Den skillnad af 118,450 R:dr,
som förefanns i beräkningen af kostnaderne vid sisllidne Riksdag emot
hvad nu uppgifvits, har icke uppkommit genom någon förändrad plan för
arbetet, utan deraf, att en del af de gamla murarne vid Waxholms skans,
hvilka förut ansetts kunna bibehållas, sedermera, då man för arbetets ut¬
förande börjat rifva dem, befunnits i ett eller annat afseende oduglige,
hvarigenom, utom ökad rifnings- och sprängnings-kostnad, de till deras er¬
sättande nödiga nya massor medfört ökade utgifter.
I fråga om anslagets belopp, har Utskottet, helst tvenne Riksstånd
godkänt dess förut afgifne yttrande, funnit sig böra
detsamma vidblifva.
Stockholm dfen 21 November 1844..
16
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o Ji.
Fjerde Hufvud-titeln.
|
|
Bane
|
0.
|
|
Penningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Enligt Stats-Utskottets Utlåtan¬
de, N:o 37 2,713,550.
|
|
|
|
|
Afgår:
Å Indelda Arme'ens anslag
upptagne, Reserv-läkare . 6,000.
Tillkommer:
|
2,707,550: --
|
•
|
|
|
Å samma anslag: Rese-stipendier för
Militär-läkare
|
1,333: 16. —
|
2,708,883
|
16
|
|
Indelda Räntor.
|
|
|
Enligt Utlåtandet, N:o 37
|
1,196,650: --
|
|
|
|
Tillkommer:
|
|
|
|
|
Indelda Armeen:
För jemnande af Hufvud-tilelns slut-
k summa (å förslagsvis beräknade mar-
kegången)
|
6: 32. —
|
1,196,656
|
32
|
|
In deld Sp an mål.
|
|
|
Enligt Utlåtandet, N:o 37
|
|
120,627
|
—
|
—
|
Oindeld Sp anmäl.
|
|
|
|
|
Enligt Utlåtandet, N:o 37
|
|
104,073
|
—
|
—
|
|
Summa j 4,130,240
|
|
|
N:o
Stats-Uts kottets Utlåtande, N:o 71.
17
Reservation
af Herr Ekströmer, vid 2:dra punkten tredje moraenlet, om avfvoden
åt 20 Reserv-läkare vid Armeen: ”Ehuru samtlige Riksstånden återremitte¬
rat Utskottets, i utlåtandet N:o 37, afgifne yttrande i denna fråga, hade
det icke bordt undfalla Utskottet, att endast tvenne Riksstånd vid återre-
missen uttryckt den tanka, att det af Kongl. Maj:t i Dess Nådiga Proposi¬
tion för detta ändamål äskade anslag icke borde beviljas, hvaremot de tven¬
ne öfrige (Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Högv. Preste-ståndet) blott
gifvit Utskottet del af de mot utlåtandet gjotrda anmärkningar, till den
kraft och verkan, Utskottet kunde finna desamma förtjena. Då nu Utskot¬
tet, dem oaktadt, ansett sig icke kunna frångå sin förut uttalade åsigt om
nyttan af de ifrågavarande Läkare-befattningarne, ej mindre för Armeens
sjukvård i fält, än för landets allmänna" helsovård i fredstid, låter det
svårligen förklara sig, hvarföre Utskoltet frånträder sin, på grund af den¬
na öfvertygelse, en gång gjorda hemställan om det erforderliga anslagets
beviljande. Under sådane omständigheter synes det som Utskottet snarare haft
anledning att i allo vidblifva hvad det tillstyrkt och att, genom en full¬
ständigare framställning af ämnet, gifva ökadt stöd åt den åsigt om rik¬
tigheten, hvaraf Utskottet fortfarande säger sig vara öfvertygadt. En så¬
dan utveckling af frågan, till upplysning och ledning för Riksstånden, ha¬
de för Utskoltet varit desto lättare att åstadkomma, som den är att fullt
färdig tillgå i det, Utskottet meddelade, af serskilda Comiterade uppgjorda
Underdåniga förslag till förbättrade anstalter för Arme'ens sjukvård i fält;
ett förslag, hvilket af hvarje sakkunnig erkännes såsom i alla delar ända¬
målsenligt, hvarföre jag ock här inskränker mig till åberopande deraf, un¬
der förhoppning, att Rikets Ständer, vid förnyad föredragning af ifrågava¬
rande punkt, fästa behörigt afseende på nödvändigheten af den åsyftade
regleringen af Fält-Läkare-corpsen, och sålunda bevilja, hvad Kongl. Maj:t
i Dess Nådiga Proposition äskat.”
Bih. till R. St. Prot. l844■> 4 Sami. 1 A/d. 22 Haft,
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande , N:o 72.
N:o 72.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 22 Not., kl. 11 f. m.
Utlåtande , i anledning af erhällne återrcmisser ä Betänkandet iV.o
38, angående utgifterne under Biksstatens Femte Ilufvud-titel.
(U. A.)
Uti inledningen till detta utlåtande, hade Utskottet tillstyrkt Rikets
Ständer att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att de å denna
Hufvud-titel anvisade medel icke må användas till nybyggnad, förbyggnad
eller svårare reparation af linieskepp, i vidsträcktare mon, än att de re¬
dan under byggnad eller reparation varande skepp fullbordas.
Detta yttrande har föranledt återremiss af Ridderskapet och Adeln,
på grund af förekomne anmärkningar, att Rikets Ständer icke borde ingå
i något bedömande af den stora eller lilla Flottans företräde för den an¬
dra, eller till Kongl. Majit göra framställningar, som skulle kunna synas
innebära ett olämpligt misstroende till Styrelsens försigtighet.
Preste-ståndet har afslagit Utskottets ifrågavarande framställning samt
Borgare- och Bonde-stånden densamma bifallit.
Vid detta förhållande har Utskottet funnit sig endast böra
sitt afgifne yttrande vidhålla.
Första, Andra och Tredje punkterna af utlåtandet äro af samtlige
Riksstånden bifallne.
Fjerde punkten, litt. a), angående löneanslag för Fyra Capitainer, har af
Ridderskapet och Adeln blifvit återremitterad, men enär denna punkt blif¬
vit af de öfrige trenne Riksstånden bifallen, finner Utskottet, jemlikt 75
§. Riksdags-Ordningen, i anledning af återremissen,
ingen vidare åtgärd kunna ifrågakomma.
Litt. b) och c) äro af samtlige Riksstånden bifallne.
Slats-Vtskottets Utlåtande j N:o 72.
19
Litt. d), angående ifrågasatte tillök ta löner och arfvoden för under-
visnings-verkets ordnande, Litt. e) , angående förhöjning uti Båtsmans-cor-
poralernes arfvoden, samt Utskottets yttrande, i anledning af Herr Du
Rietz', F. G., motion om reglering af Inqvarterings-ersättningen till Flot¬
tans befäl och under-befäl samt öfrige corpser, hafva af Ridderskapet och
Adeln återremitterats, men då dessa delar af utlåtandet bifallits af de öf¬
rige trenne Riksstånden, anser Utskottet, med stöd af 75 §. Riksdags-Ord-
ningen,
återremisserne icke till någon åtgärd föranleda.
Utskottets härefter följande yttranden, rörande anslags öfverflytlande,
så väl inom de serskildta afdelningarne af denna Hufvud-titel, som deri¬
från till Riksstatens Andra Hufvud-titel, äfvensom Femte punkten af Ut¬
låtandet, äro af samtlige Riksstånden godkände.
Sjette punkten, angående anslag till Flottans underhåll och nybygg¬
nad, har af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet blifvit återremit¬
terad, på grund af de hufvudsakligen förekomne anmärkningar: att det
icke vore lämpligt, att Rikets Ständer af det ifrågavarande anslaget till Flot¬
tans serskilda stationer i Carlskrona, Stockholm och Götheborg, fortfaran¬
de bestämde en sådan fördelning, som vid sista Riksdag beslutades, utan
att dispositionen deraf borde till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnas; att
det ändamål, som genom fördelningen åsyftades, icke ens kunde vinnas,
då föreskrift icke funnes meddelad, i afseende å beskaffenheten af de Flot¬
tans fartyg, som vid de serskilda stationerne kunde komma under bygg¬
nad; samt att möjligen äfven, genom ett sådant beslut, kunde förorsakas
en misshushållning med anslaget, som deremot icke skulle ega rum, om
Kongl. Maj:t hade fri dispositions-rätt öfver dessa medel.
Borgare- och Bonde-stånden hafva deremot bifallit Utskottets hemstäl¬
lan i denna punkt, i följd hvaraf Utskottet anser sig
böra vidblifva sitt redan afgifne yttrande.
Sjunde punkten, angående anslaget af rotefrihets-afgiften till Flottans
materiela behof, har af Bondeståndet blifvit lemnad oafgjord, men af de
öfrige Riksstånden bifallen, i följd hvaraf Utskottet, jemlikt 75 §. Riks-
dags-Ordningen,
finnér någon annan åtgärd, rörande denna del af utlåtandet,
ej från Utskottets sida erfordras, än att Utskottet hemställer,
20
Ståts-Utskottets Utlåtande j N:o 72.
att Bonde-ståndet ville uti de öfrige Riksståndens beslut in¬
stämma.
Åttonde punkten, med yttrande i anledning af väckta motioner om be¬
frielse för Rusthållare i Blekinge från Båtsmännens förseende med kojer
oell täcken samt om Rotehållares i Bohus Län befrielse från utgifvande af
ersättning för en månads kost till Båtsmän, då desse uppfordras lill tjenst¬
göring, och
]\ionde punkten, angående anslaget till exercis för Flottans bemanning,
hafva af Bonde-slåndet blifvit återremitterade; men enär desse punkter
bifallits af de öfrige trenne Riksstånden, finner Utskottet, jemlikt 75 §.
Riksdags-Ordningen, att återremisserne
icke till någon åtgärd föranleda.
Yttrandet i anledning af Herr Du Rietz’, F. G., motion om anslag
till underhållande af 2 ä 3 yngre Officerare i utländsk sjötjenst, äfvensom
de följande Tionde och Elfte punkterna äro af samtlige Riksstånden god¬
kände.
Tolfte punkten, angående anslag till skrifmaterialier och expencer för
Hufvud-titelns öfrige stater, har af Ridderskapet och Adeln blifvit återre¬
mitterad; men enär de öfrige trenne Riksstånden bifallit Utskottets utlå¬
tande i denna punkt', kan, jemlikt 75 §. Riksdags-Ordningen, återremissen
icke till någon vidare åtgärd föranleda.
Trettonde, Fjortonde och Femtonde punkte me, yttrandet, i anledning
af Herr E. D. Grapes motion, att Eggegrunds fyr måtte af allmänna me¬
del underhållas, samt Första punkten af det, angående anslag för tillfälli-
ge behof, afgifne yttrande, hafva af samtlige Riksstånden blifvit bifallne.
Andra punkten, angående ifrågasatt anslag för nybyggnad af krigs-
ångfartyg och ångkraftens användande på Flottan tillhöriga fartyg, bar af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet blifvit återremitterad, på grund
af förekomne yttranden, rörande angelägenheten deraf, att Sveriges sjöför¬
svar måtte, i likhet med andra länders mariner, förses med erforderliga
ångfartyg, och att således det af Kongl. Maj:t äskade anslag måtte beviljas,
eller åtminstone någon del deraf.
Borgare- och Bonde-stånden hafva deremot bifallit utlåtandet i den¬
na punkt, vid hvilket förhållande Utskottet ock anser sig
böra detsamma vidblifva.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
21
Tredje punkten är af samtlige Riksstånden bifallen.
Fjerde punkten, angående anslag till nybyggnad och förändring af fy-
rarne, har af Bonde-ståndet blifvit återremitterad, äfvensom den Sjette,
rörande anslag för flintlås-gevärs förändring till slagkruts-antändning, och
den Femte punkten, i hvad den rörer ifrågasatt anslag för inrättande af en
ångpanne-verkstad i Carlskrona, har föranledt återremiss från Ridderskapet
och Adeln, men som dessa Irenne punkter blifvit hvar för sig af trenne
Stånd bifallne, anser Utskottet, med stöd af 75 §. Riksdags-Ordningen*
återremisserne,
icke till någon åtgärd föranleda.
Uti den utlåtandet bifogade Tabell, hafva, enligt hvad inom Ridder¬
skapet och Adeln äfven vid föredragning deraf anmärkts, blifvit i colum-
nen för spanmål under lönerne uteglömde de Lotseri- och Fyrings-stater-
lie i sådant afseende tillkommande och i den förra Riksstaten uppförde
245 tunnor, hvilket Utskottet uti det afgifvande förslaget till Riksstat
kommer att rätta.
Stockholm den 21 November 1844.
N:o 73.
Ank. till Exp.-Utsk. den 22 Noy. , kl. 11 f. m.
Utlåtande , i anledning af erliållne återrernisscr å Betänkandet N.o
39 , angående reglering af utgifterne under Sjette Hufvudtiteln.
(U. A.)
Första punkten, i fråga om ökadt anslag för Kongl. Commissionen öf¬
ver Tabellverket, samt andra punkten, morn. aj, angående ett reservations¬
anslag af 3,000 R:dr för sockne-chartors upprättande, äro af Bonde-stån¬
det återremitterade^ men då de öfrige trenne Riks-stånden godkänt Utskot¬
tets förslag i dessa delar, anser, med stöd af 75 §:n Riksdags-ordningen,
Utskottet
återremissen ej kunna till någon åtgärd föranleda.
22
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o j3.
Andra punkten, mom. b), har af samtlige Riks-stånden bifallits.
Tredje punkten, mom. a), angående föreslagne löne-tillökningar af
1,400 R:dr för Häradskrifvaren i Härjeådalen m. fl., är af Bonde-ståndet
återremitterad, men utaf de öfrige Riks-stånden gillad,
hvadan, jemlikt nyssåberopade Grundlagsparagraf, Utskottet
anser återremissen ej kunna föranleda någon åtgärd.
Mom. b) och c) äro af fyra Riks-stånd bifallne.
Mom. d) och e) hafva af tvänne Stånd gillats, Borgare-ståndet lagt
desse mom. lill handlingarne och Bonde-ståndet låtit vid de föreslagne åt-
gärderne bero.
Mom. f), angående tillstyrkt afslag å väckte motioner om löne-tillök-
liing för åtskillige Landt-stats-tjenstemän, är bifallet af Preste-ståndet, men
af de öfrige trenne Riks-stånden återremitteradt; hvarvid, i anseende till
nödvändigheten att snart afhjelpa behofvet af förbättring i vissa af desse
tjenstemäns löningsvilkor, yrkats, att en emot motionärernes förslag någor¬
lunda lämpad summa måtte ställas till Kongl. Majrts Nådiga disposition,
för att, der verkligt behof är för handen, antingen till fullo eller någon
del bevilja de löneförbättringar, som befunnits högst nödvändiga. Och har
Borgare-ståndet serskildt förklarat, ”att detsamma anser Utskottet böra fö¬
reslå någon summa att, intill nästa allmänna löne-reglering för Landt-sta-
tens tjenstemän, såsom reservations-anslag, ställas till Kongl. Majrts dispo¬
sition, för att, såsom arfvoden användas till fyllnad i löne-inkomst af 700
Rrdr för Häradsskrifvare och Kronofogdar, som ej af lön och boställe ega
inkomst till nämnde belopp.”
Enligt en Utskottet meddelad tabellarisk framställning öfver vissa
Kronofogdars och Häradskrifvares lönevilkor, skulle, för lönernss fyllande
till 800 Rrdr, erfordras ett årligt tillskott från Statsverket af 21,890 Rrdr
8 sk. 7 rrst.; men då, med den speciella kännedom, Utskottet eger om för¬
hållandet, i afseende å inkomsterna vid åtskillige i tabellen omnämnde fög¬
derier, summan för flere af dem påtagligen beräknats allt för ringa, har
Utskottet, som likväl medgifver, att verkligt behof af löneförbättring för
Kronofogdarne och Häradsskrifvarne i vissa orter af Riket är för handen,
ansett sig böra, i anledning af återremisserne, tillstyrka Rikets Ständer
att å Sjette Ilufvudtiteln, till Kongl. Majrts Nådiga disposi¬
tion, uppföra ett reservations-anslag af 6,000 Rrdr årligen,
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o j3.
23
att användas till arfvoden åt de Kronofogdar och Härads¬
skrifvare, hvilka af förbättring i sina aflöuings-vilkor finnas
i mesta behof.
Fjerde punkten, angående Gästgifvares friheter,
Femte dito, mom. a) och b), hafva utaf samtlige Riks-stånden gillats.
Sjette punkten, rörande anslaget lill vägar och communicationer, som
blifvit godkänd af Preste-ståndet, är deremot utaf de öfriga Tvenne Riks-
slånden återremitterad, hvarvid, bland annat, yrkats, att de af Kongl.
Maj:t äskade 1,800 R:dr för vägen emellan Dalarne, Helsingland och Jemt¬
land måtte bifallas.
Af Kongl. Maj:ts den 7 Maj innevarande år till Dess och Rikets Stats-
Contor aflåtne Nådiga Bref, angående regleringen af Sjette Hufvudtiteln,
har Utskottet inhemtat, att å anslaget för vägar och communicationer,
8,000 R:dr, icke anordnats mera än 5,128 R:dr 45 sk. 10 r:st., hvaraf
1,500 R:dr utgör fjerde och sista årets anslag till Fläskiums Bolag; och
enär af detta, till enahanda belopp, som vid förra Riksdagen, nu till¬
styrkta anslag tillgång sålunda förefinnes till bestridande så väl af under¬
hållet utaf nämnde väg som för undersökningskostnader m. m., i afseende
å uti enskilde motioner föreslagna nya väg-anläggningar, så framt Kongl.
Maj:t pröfvar sådant böra ega rum, vidblifver Utskottet sitt förut afgifne
yttrande i denna punkt.
Sjunde punkten, mom. a, angående anslaget för Landtbruks-institutet
å Degeberg, är återremitterad af Bonde-ståndet, men bifallen af de öfrige
Riks-stånden, hvadan, enligt 75 §:n Riksdags-ordningen, Utskottet
anser någon åtgärd, i anledning af återremissen, ej kunna
vidtagas.
Mom. b, rörande åtskillige lägre Landtbruks-skolor, är utaf Borgare-
och Bonde-stånden återremitteradt, dervid det förra förklarat, att det
borde till Kongl. Maj:t öfverlemnas att, så väl för Landtbruks-skolan på
Gottland, som för öfrige ifrågastälide Landtbruks-skolor, bestämma vilkor,
i afseende på vården af de egendomar, som må finnas för behofvet tjen-
lige; men då detta moment blifvit utaf Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet bifallet,
vidblifver Utskottet sitt förut afgifne Utlåtande.
24 Siats-Utskottets Utlåtande j N\o jS.
Åttonde punkten, mom. a, rörande afstyrkt anslag för Svenska Träd¬
gårdsföreningen, är bifallen af Bonde-ståndet och återremitterad af de
Trenne öfrige Riks-slånden, hvilka förklarat anslaget 1,333 R:dr 16 sk.
böra beviljas; och Utskottet, som tagit kännedom af de gjorda anmärknin-
garne, får alltså, med frångående af sitt förra beslut, nu tillstyrka,
att, till understöd åt Föreningens Elev-skola och till spri¬
dande af fruktträd och andra nyttiga växter, Rikets Ständer
måtte intill nästa Riksdag bevilja ett anslag af 1,333 R:dr
16 sk. om året, med vilkor, att behörig redovisning årligen
afgifves, äfvensom berättelse till Landtbruks-Academien öf¬
ver antalet af de elever, hvilka vid Inrättningen njutit un¬
dervisning, samt uppgift å de fruktträd och plantor, hvilka
derifrån ti 1 mindre bemedlade jordbrukare utdelats, med det
mera, som kan utgöra föremål för denna Förenings verk¬
samhet,
Mom. b) af åttonde punkten, samt
Nionde och Tionde punkterne äro af samtlige Riks-stånden gillade.
Elfte punkten, undervisnings-anstalter för Handel och Sjöfart, har bi¬
fallits af Bonde-ståndet, men återremitterats från de öfrige Trenne Riks¬
stånden, hvarvid Borgare-ståndet förklarat den mening, att Utskottet bor¬
de ytterligare taga de väckta frågorne i öfvervägande och föreslå begärda
anslag till Navigations-skolorne.
På grund af hvad sålunda förekommit och med afseende å de uti
väckta motioner vitsordade behof för Navigations-skolorne i Carlshamn,
Wisby och Hernösand att undfå förhöjning uti de vid förra Riksdagen be¬
viljade anslagssummor, tillstyrker nu Utskottet,
att ytterligare 200 R:dr årligen för hvarje af de i nämnde
trenne städer inrättade Navigations-skolor måtte af Rikets
Ständer anvisas; men hvad angår frågan om anslag för en
dylik Skola i Carlskrona, finnér Utskottet ej skäl att frångå
sitt förra yttrande.
Tolfte och Trettonde punkterne äro af samtlige Riks-stånden bifallne.
Fjortonde punkten, angående anslaget för skeppsbyggeri-institutet i
Carlskrona, har återremitterats af Borgare-ståndet, men som de öfrige
Trenne -Riks-stånden godkänt Utlåtandet i denna del,
har
t
Stats-Utskottets Utlåtande , N:o 73, 25
liar Utskottet, jemlikt 75 §:n Riksdagsordningen, ansett
ålerrémissen ej kunna till någon åtgärd föranleda.
Femtonde punkten är bifallen af samtlige Riks-stånden och
Sextonde punkten har dels godkänts, dels ansetts ej fordra någon
åtgärd.
Stockholm den 21 November 1844.
Reservation,
i frågan om anslag för lönförbättring åt visse Landt-stats-tjenslenuin:
Af Herr v. Rosen: ''Emot Utskottets förslag att endast anslå 5,000
R:dr B:co till förbättring af Läns-statens embetsmäns lönevilkor, reserverar
jag mig, då denna summa är alltför liten att afhjelpa det dermed afsedda
behofvet. Då bristen är upptagen till omkring 22,000 R:dr, kan den af
Utskottet föreslagne summan ej vara tillräcklig, utan endast parlielt af¬
hjelpa den förlägenhet, i hvilken desse tjenstemän i allmänhet äro. Så
vida ej tillgångar finnas till hela bristens fyllande, eller man vill afvakta
från Regeringen en fullständig löne-reglering, torde 10,000 R:dr vara den
minsta summa, som nu bör anslås, så vida något skall kunna vinnas och
de mest påträngande behofven för det närvarande afbjelpas.’
Bih, till R, St, Prot. 18 44; 4 Sami, 1 A/d, 22 fl a/t,
4
26
Slats-Ulshottets Utlåtande , N.-o 73.
Sjette ISufvucl-titeln.
|
|
Bane
|
0.
|
|
Pen n in g a r.
|
|
|
|
|
Enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3.9 . •
|
538,363:
|
|
|
|
Tillkommer:
|
|
|
|
|
Löne-för höjningar för åt sk il 1 ige Landt-stats-
tjenstemän, reservattons-atisl, 6,000:
Befrämjande i allm än h>. af Jord¬
bruk och Landtmanna-näi-in-
gar: T irad gå rds-före ningen. . 1,333: 16.—
|
|
|
|
|
Undervisninganstalter för Hän¬
del och, Sjöfart:- Na viga! io lis¬
sl 0lorné i Wisby, Carlshamn;
oell Hernösand,, a 200 R:dr 600:
|
7,933: ig. -
|
54-6,296
|
16
|
|
In d e Id a It ii 11 t o r .
|
|
|
|
Enligt Ullätandet,. Nio 39 .....
|
293,683:
|
|
|
|
Ti 11 korn iner:.
|
|
|
|
|
Gästgifvare» friheten
*. För jern mande af Hufvud-titelns slul sum¬
ma (å förslagsvis beräknade Marke-
gången)? ......... . ., ..
|
6 :. 32. —
|
293,689
|
32
|
|
In deld Sp anmäl.
|
|
|
Enligt Utlåtandet, N:o 39
|
«. •. •
|
16,959
|
—
|
—
|
0 inde Id Spanmäl.
|
|
|
|
|
Enligt Utlåtandet,, N:o 39
|
• •• •.
|
3,795
|
—
|
—
|
Summa ( 860,7401 —I —
Stat’S-V t skottets Utlåtande,, W:0 j4>-
21
N :o 74 -
Ant. till; Exp.-Utsk. den 22 Nov., kl; 11 f. tn.
Utlåtande> i anledning af erhållne återremisser å Belänkandet N:o
40, angående reglering af utgifterne under Biks-stalcns Sjunde
Uufvudtitel.
(U. A.)
Första punkten af delta utlåtande har af samtlige Riks-stånden blif¬
vit bifallen.
Andra punkten, i hvad den angår lön för en. Notarie i: Kongl.. Stats-
Contorel, har af Bonde-ståndet återremitterats; men enär denna punkt blif¬
vit af de öfrige Riks-stånden godkänd, finnér Utskottet,, med stöd af 75
§:n Riksdag s-ord ni 11 gen, åter re missen
ej till någon åtgärd föranleda.
Tredje punkten, litt., a), är af samtlige Riks-stånden bifallen.
Litt. b), angående kostnaderna för Charlae-Sigillatae-papperets tillverk¬
ning och stämpling, Fjerde punkten, litt. a), angående anslag för Kongl.
Kammar-Rätten, och litt. b), med tillstyrkan af rättighet för embets- och
tjenstemän i Kongl. Kammar-Collegium och Kammar-Rätten att vid af¬
skedstagande få till åtnjutande såsom pension å Allmänna Indragnings-slaten
jemte lönen beräkna de såsom arfvoden af Rikets Ständer beviljade löne-
fyllnader, samt Femte punkten y så vidt den angår det för Post-verket å
stat uppförde anslag, hafva af Bonde-ståndet blifvit återremitterade, hvar¬
emot Ståndet godkänt det i denna punkts sednare del afgifne yttrande, i
anledning af Herr Grundelstjernas motion, om anvisande af ett förslagsan¬
slag å Riksgälds-Contoret, till bestridande af den tillökning i poslförings-
kostnader, som, i följd af skeende förhöjning, uti gästgifvare-skjulslegan,
kunde uppkomma.
Denna del af sistnämnde punkt har blifvit återremitterad af Ridder-
skapet och Adeln, sorn deremot bifallit så väl förra delen af samma punkt,
sorn ock de föregående; och Utskottets utlåtande i dessa delar har af
Preste- och Borgare-stånden blifvit godkändtj; vid hvilket förhållande och
28
Stats-Utshotlets Utlåtande > N\o "j4‘
då alla dessa serskilda frågor således, jemlikt 75 §:n Riksdags-ordningen,
äro, genom trenne Stånds sammanstämmande beslut, afgjorde, Utskottet
anser återremisserna icke erfordra någon åtgärd.
Sjette punkten_, angående förslags-anslaget för Tullverkets utgifter, har
af Ridderskapet och Adeln blifvit återremitterad, på grund af förekomne
yrkanden, att detta anslag måtte beräknas, i enlighet med Kongl. Maj:ls
Proposition, till 900,000 R:dr årligen, eller 100,000 R:dr mera, än Utskot¬
tet föreslagit, hvaremot Statens behållna inkomst af tullmedlen kunde för¬
höjas med en motsvarande summa. Bonde-ståndet har äfven återremitterat
denna punkt, i afseende hvarå de ledamöter, som inom nämnde Stånd
sig yttrat, yrkat, att anslaget mätte bibehållas vid det belopp, hvartill det
finnes i den förra Riks-staten uppfördt, eller 562,000 R:dr, hvaremot
Preste- och Borgare-stånden gillat Utskottets förslag; och anser sig Utskot¬
tet, i följd af hvad sålunda förekommit, ega skäl att
vidblifva sitt redan afgifne yttrande.
De i utlåtandet härefter följande litt. aj och b) äro af samtlige Riks¬
stånden godkände.
Litt c), angående ifrågaställd sammanslagning af de tvänne anslagen
till byggnader och reparationer i Stockholm och i landsorten, har af Rid¬
derskapet och Adeln återremitterats, men enär utlåtandet i denna del blif¬
vit af de öfrige Riks-slånden bifallet, linner Utskottet, jemlikt 75 §:n
Riksdags-ordningen, återremissen
icke kunna till någon åtgärd föranleda.
O o
Likaledes och då trenne Riks-slånd bifallit Utskottets yttrande litt. cl),
i fråga om anslaget för Jägeri-staten, kan, jemlikt nyss åberopade Grund-
lags-§, Bonde-ståndets beslutade återremiss af denna punkt
icke till någon åtgärd föranleda.
O O
Litt. ej är af samtlige Riks-slånden bifallen.
Litt. f), angående anslag för Kongl. Theatern, är af Bonde-ståndet
återremitterad, men af de öfrige Riks-slånden bifallen> hvadan, jemlikt 75
§:n Riksdags-ordningen, denna återremiss
ej påkallar vidare åtgärd.
Litt. g) är af samtlige Riks-stånden bifallen.
Stockholm den 21 November 1844.
STOCKHOLM, tryckt hos P. G. Bero, 1844.
\
Slals-Vtskottcls Utlåtande j IV-o j5
l
N:o 75.
Ank. lill. Exp. Ulsk. den 24 Nov- kl. 11 f. nu
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet
N:o 41, angående utgifterne under Riks-Statens Åttonde Huf-
vudtiteln. (u. jo
Uii delta Utlåtande liar i.-sta punkten blifvit af samtlige Riks-Stånden
bifallen.
2:dra punkten, angående anslag för Riks-Arcliivet, är af Bond-
Ståndet återremitterad, men enär de öfrige Riks-Stånden densamma bifallit,
finnér Utskottet, enligt 75 § Riksdags-Ordningen, återremissen
icke kunna till någon åtgärd föranleda,
3:dje punkten, sorn afser anslaget för Kongl. Bibliotheket, är af Rid¬
derskap och Adeln samt Borgare-Ståndet bifallen. Presle-Ständet bar vid¬
tagit den åtgärd att bålla beslutet öfver denna punkt öppet, intill dess Stats-
Utskottet yttrat sig öfver en i anledning af Utlåtandet, med stöd af 5(5 §
Riksdags-Ordningen, af Prosten Lignell väckt och till Utskottet remitterad
motion, att den år 1809 indragne men numera oundgängligt nödvändiga
vice Bibliothekarie-tjenslen vid Kongl. Bibliotheket må på stat uppföras med
lön, motsvarande Protocolls Secreterares, hvilken lön borde utgå af de till
böckers inköp anvisade medel, på det att något nytt anslag icke måtte er¬
fordras. Bonde-Ståndet har återremitterat punkten, på grund af förekomne
yttranden, dels att anslaget väl kunde vara nyttigt och äfven behöfligt, men
icke af så stor vigt, att detsamma, under landets nuvarande ekonomiska
ställning, borde beviljas, dels att uti den begärda summan, 3,000 R:dr år¬
ligen, en skälig nedsättning borde ega rum.
Ifrån Ridderskapet och Adeln har Utskottet dessutom äfven erhållit
remiss å en af Herr Prytz, L. A., väckt motion af enahanda syftning med
Prosten Lignells; men då Utskottet icke anser dessa motioner kunna upp¬
tagas till besvarande i sammanhang med detta i anledning af erhållne åter¬
remisser afgifne Utlåtande, kommer Utskottet följaktligen att öfver samma
motioner meddela serskildt yttrande; i följd hvaraf och enär i afbidan derå
afgörandet af Stals-Regleringen icke torde börja uppehållas, Utskottet hem¬
ställer,
att Preste-Ståndet ville fatta sitt beslut, rörande anslags-beloppet,
i fråga hvarom Utskottet vidblifver sitt förra yttrande.
Bih. till R. St. Prot. 1844' 4 Sami., 7 A/d. 23 Haft, 1
2
Stats-Utskollels XJllålandej N.o 73
/
4'.de punkten> litt. a) är af samtliga Riks-Stånden bifallen.
Litt. b'), angående anslag för bildande af ett serskildt pastorat af Loos
Capell-lag i Färila socken af Norra Helsingland, har af Bonde-Ståndet bi¬
fallits, men inom de öfriga Riks-Stånden föranledt ålerremiss, med förkla¬
rande af Borgare-Ståndet, att Ståndet anser anslaget böra bestämmas lill en
summa af 300 R:dr åt den prestman, som ombesöjer själavården i Loos
Capell, och 40 R:dr till klockaren derstädes, oberäknade anvisade 6 tunnor
spanmål in natura, äfvensom Ståndet ansåg den sednare framställningen i
samma moment, hvilken angår begäran om en undersökning, i afseende å
förhållandet, slå i sådant sammanhang med den första, att den jemväl bor¬
de återremitteras.
Af discussionerna i denna fråga hos Ridderskapet och Adeln samt Pre-
stn-Ståndet iuhemtas äfven, att de ledamöter, som, under yrkande af åler-
miss, i frågan sig yttrat, jemväl ansett, alt lönen för pastor och klockaren i
Loos församling borde, i stället för spanmål efter markegång, beräknas i
penningar lill 10 R:dr för tunnan, hvarförutan anslaget förmodades ej blif¬
va tillräckligt för ändamålets vinnande.
På grund af hvad inom trenne Riks-Stånd sålunda blifvit yrkadt, och
då, enligt hvad Utskottets redan afgifna yttrande upplyser, kronans behåll¬
na spanmål i orten icke lemnar tillgång till ifrågavarande aflöuings utgå¬
ende in natura, har Utskottet, som dock ej finner någon skälig anledning
alt frångå sitt förslag, rörande behöfligheten af en undersökning efter 10
års förlopp, i afseende å ortens åliggande alt för framtiden fylla dessa be¬
hof, ansett sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte bevilja till aflöning åt blifvand Pastor i
Loos församling 300 R:dr, och till Klockaren derstädes 40 R:dr
årligen, jemte fem tunnor spanmål in natura, till vinsäd, och en
så kallad prostetunna af Kronans spanmål in natura.
Lit. c) och d) äro af alla Riks-Stånden bifallna.
Litt. e), angående ifrågasatte bidrag till underhållandet af Wisby Dom¬
kyrka, har af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet blifvit återremit¬
terad, under yrkande af de ledamöter, sorn sig i frågan yttrat, alt för Wis¬
by kyrka, som både lill storleken vore en af de första i riket, och dessut¬
om i följd af de serskilda kostnader, som för underhållet af skrudar och
annan större kyrko-atliralj vid en slifts-kyrka erfordrades, fick vidkännas
högre utgifter, än kyrkor i allmänhet, måtte anvisas medel antingen af det,
under namn af Bibel-trycks-lunna utgående, bidrag af tionden å Gottland, eller
ock af Kronans behållna arrende-spaumål af Wisborgs Kungs-ladugård; men
Stats-Vtshollels Utlåtande, N-o j5.
3
sorn utlåtandet i denna del blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden gilladt,
har Utskottet
ansett sig böra detsamma vidblifva.
Litt. f') och g) äro af samtlige Riks-Stånden bifallne.
5:te punkten, angående anslag för Lappmarkens Ecclesiastik-Verk, har
af Preste-Ståndet blifvit återremitterad; men då Utlåtandet i denna punkt
af de öfriga trenne Riks-Stånden bifallits, finnér Utskottet, jemlikt 75 § Riks-
dags-Ordningen, det återremissen
ej kan till någon åtgärd föranleda.
6:te punkten, Litt. a), är af alla Riks-Stånden godkänd. ,
Litt. b'), angående löneförhöjning forén del Professorer vid Upsala Uni¬
versitet, har af Bonde-Ståndet blifvit återremitterad, men då de öfriga Riks-
Stånden bifallit Utskottets härutinnan afgifna yttrande, kan, jemlikt 75 §
Riksdags-Ordningen, återremissen
icke föranleda till någon åtgärd.
Litt. c) och cT) äro af samtlige Riks-Stånden bifallne.
7:de punkten Litt. a~) och b'); angående förhöjning i anslaget för Ele-
mentar-Lärovei ken i allmänhet, samt serskildt anvisande af anslag för Nya
iElementar-Skolan i Stockholm, hafva af Ridderskapet och Adeln samt Pre¬
ste-Ståndet blifvit återremitterade, med förklarande, att Ridderskapet och
Adeln ansåg det af Utskottet föreslagna anslag, 48*800 R:dr, böra bevilljas,
men att i beslutet derom borde uttryckas, alt af denna summa 6,800 R:dr
böra användas för Nya Elementar-Skolan i Stockholm, samt af Preste-Stån¬
det, att Ståndet biföll, att det vid 1828—1830 årens Riksdag för Elemen-
tar-Läroverken beviljade anslag 42,000 R:dr, ökas till 48,800 R:dr, äfven¬
som att hela det belopp, som sålunda skulle komma att för Elementar-Lä-
röverken i Riks-Staten uppföras, utgörande 61,706 R:dr 43 sk. 4 r:st, såsom
reservations-anslag anvisas, hvaremot Ståndet föidilarade, att af sistberörde
anslagssumma endast 6,800 R:dr må tills vidare användas till Nya Elemen¬
tar-Skolan i Slockholm. Borgare-Ståndet har bifallit Utskottets tillstyrkan i
denna del, och Bonde-Ståndet densamma återremitterat, dels under bestri¬
dande af någon tillökning uti det för Elementar-Läroverken vid 1828—1830
årens Riksdag beviljade anslag, dels yrkande, att en mindre summa, än de
af Stats-Utskottet i sådant afseende föreslagna 6,800 R:dr, borde kunna blif¬
va för ändamålet tillfyllestgörande.
Den föreslagna anslagssumman är följaktligen af trenne RIks-Stånd bl-
4
Stats-Utskoltets Utlatandej N-o 75.
bifallen, på grund hvaraf och med slöd af 75:te § Riksdags-Ordningen,
Ulskoltet finnér den af Bonde-Ståndet belutade återremiss
icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Men då, i afseende å fördelningen af anslaget för Elemetar-Läro-Ver-
ken, tvänne af de Riks-Stånd, som funnit detsamma böra beviljas, tillika
ansett, alt för Elementar-Skolan i Stockholm borde bestämmas en viss an¬
del deruti tili lika belopp, som af Kongl. Maj:t föreslagits, eller 6,800 R:dr,
i stället att, enligt Utskottets förslag, till Kongl. Majrt skulle öfverlemnas
att af nämnde anslag för skolan anvisa, hvad för densamma pröfvades erfor¬
derligt, har Utskottet, som med sin berörde tillstyrkan icke heller åsyftat
någon förhöjning uti det förut beviljade anslaget för Nya Elementar-Skolan,
ansett sig böra, med vidhållande af sitt afgifna yttrande i allt öfrigt rörande
denna punkt, hemställa,
alt Rikets Ständer måtte besluta, att af det vid 1828—1830 årens
Riksdag beviljade, nu till 48,800 R:dr bestämda, anslag för Ele-
mentar-Läro-Verken, 6,800 R:dr årligen måtte tills vidare utgå
till Nya Elementar-Skolan i Stockholm.
Litt. c) d) och éy äro af samtlige Riks-Slånden gillade.
Litt. fy, innefattande Utskottets yttrande, i anledning af motioner om
löneförhöjning till Upsala oeh Lunds Cathedral-Skolor, samt anslag för en
Conrector vid Wisby högre Lärdoms-Skola, har blifvit återremitterad af
Ridderskapet och Adeln, med förklarande, att detta Riks-Stånd ansåg ett
anslag af 3000 R:dr böra beviljas till nödiga arfvoden för Lärare vid Upsala
Cathedral-Skola, intilldess Kongl. Maj:t finner för godt att i- ett samman¬
hang pröfva frågan om behofven för så väl denna skola, som de öfriga Ele-
mentar-Läroverken i riket, samt af Preste-Ståndet, inom hvilket blifvit, på
grund af förekomne yttranden om angelägenheten af de ifrågasatte tillök-
ningarne, dels yrkadt bifall till de af motionärerne äskade anslag för Up¬
sala och Lunds Cathedral-Skolor, samt till Conrector vid Wisby Högre Lär¬
doms-Skola, dels föreslaget, att utöfver de af Utskottet för Elementar-Läro-
■verken i allmänhet afsedde 6,800 R:dr, hvilka ej kunde blifva tillräckligen
till fylland e af desse behof, en summa af 2 å 3000 R:dr årligen måtte
ställas till Kongl. Maj:ts disposition för ifrågavarande ändamål.
Borgare- och Bonde-Stånden hafva deremot bifallit Utskottets hemstäl¬
lan i denna punkt; oeh då det torde kunna antagas, att Kongl. Maj:t,
som i Dess Nådiga Proposition om Stals-Verkets tillstånd och behof, för¬
klarat de 6,800 R:dr, hvarmed anslaget för Elementar-Läro-Yerken blifvit
förhöjd t, vara ämnade alt användas till förmon för sådane Läro-Yerk, hvil-
Stats- Utskottets Utlåtande, N.o 75.
5
ta nf lönefyllnad vero i behof, skall med den tillgång, som sålunda blif¬
vit för dessa föremål beredd, blifva i tillfälle att, jemte de bidrag, sorn
af Rikets Ständer, genom bifall till Utskottets Utlåtande N:o 41, Litt. e),
ansetts kunna af det tillökte anslaget utgå lill Rector Gymnasii i Gelle
Rector Scholm i Nyköping och Andre Apologisten vid Westerås Skola, jem¬
väl anvisa hvad, som lör de angelägnaste tillökningarne vid Upsala och
Lunds Cathedral-Skolor erfordras, intill dess en allmän lönereglering för
Rikets Elementar-Läro-Verk kan lillvägabringas, har Utskottet funnit sig
böra
vidblifva sitt redan afgifna yttrande.
8:de punkten är af samtlige Riks-Stånden bifallen.
9:de punkten, angående ifrågastäldt ökadt anslag för Gymnastiska
Central-Inslitutet, har af Ridderskapet och Adeln blifvit återremitterad,
men då de öfrige Riks-Stånden denna punkt af Utlåtandet bifallit, kan
följaktligen, jemlikt 75:te § Riksdags-Ordningen, återremissen
icke till någon åtgärd föranleda.
10:de punkten litt. är af samtlige Riks-Stånden bifallen.
Litt. bangående anslag till en Pharmaceulisk Läro-anstalt i hufvud-
stadeu, har af Ronde-SLåndet blifvit återremitterad, hvaremot de öfrige
trenne Riks-Stånden densamma bifallit; och anser Utskottet, i följd häraf,
jemlikt 75:te § Riksdags-Ordningen, återremissen
icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Litt. c), angående anslag till den för sjukes behandling med electricitet
och galvanism i Stockholm stiftade Inrättning, har blifvit återremiterad af
Borgare-Ståndet, med förklarande, att Ståndet anser det föreslagna anslaget
böra nedsättas till 250 R:dr årligen intill nästa Riksdag, samt af Bonde-
Slåudet, inom hvilket blifvit yrkadt, dels afslag dels nedsättning uti det af
Utskottet tillstyrkta belopp; men som Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet deremot i denna puukt godkänt Utskottets yttrande, anser Utskot¬
tet sig
böra detsamma vidblifva.
litte punkten Litt a), angående anslag för en vid Carolinska Medico-
Chirurgiska Institutet föreslagen Professor i cliniken för barn-sjukdomarne,
har af Bonde-Ståndet blifvit åtterremiterad; men enär de öfrige Riks-Stån¬
den bifallit Utskottets tillstyrkan i detta afseende, finner Utskottet, på
grund af 75 § Riksdags-Ordningen, att återremissen
ej kan till någon åtgärd föranleda.
Litt b~y är af samtlige Riks-Stånden godkänd.
6
Slats-Ulskotlels Utlåtandej N:0 75.
12:te punkten, Litt a), angående anslag för Veterinär-Inrättningen i
Stockholm, har af Bonde-Ståndet blifvit återremitterad, hvaremot de öfrige
Riks-Stånden bifallit Utskottets i denna punkt afgifne yttrande; och anser
Utskottet således, jemlikt 75:te § Riksdags-Ordniugen,
att återremissen ej kan till någon åtgärd föranleda.
Litt F) samt 13:de och 14:de punkterne äro af samtlige Riks-Stånden
gillade.
I5:de punkten, angående anslag till understöd för vetenskapliga arbe-
betens utgifvande, har blifvit återremitterad af Ridderskapet och Adeln, som
förklarat, att Ståndet, i följd af dess afslag å Stats-Utskotlets Utlåtande N:o
32, rörande Kongl. f. d. Canzli-Styrelsens Iland-cassas öfverlemnande till
Riksgälds-Contoret, ansåg de uti denna puukt omförmälde 450 R:dr icke
höra å 8:de Hufvud-Titeln uppföras, samt al Preste-Ståndet, med förklaran¬
de, alt Ståndet, som afslagit Utlåtandet N:o 32, ansåg Utskottets i denna
punkt afgifne tillstyrkande böra rättas, i öfverenstämmelse medjsagde afslag,
hvaremot Borgare- och Bonde-Stånden denna punkt bifallit.
Då Utskottets nyssberörde Utlåtande- N:o 32 således äfven blifvit af
tvänne Riks-Stånd afslaget och af de tvänne öfrige bifallet, anser UtskoLtet,
intill dess denna fråga fråga kan blifva definitivt afgjord, lämpligast vara,
att det såsom ränte-ersättning för Kongl. f. d. Canzli-Styrelsens Idand-cassas
fond till Kongl. Majlis disposition ställde anslag till understöd för Veten¬
skapliga arbetens utgifvande, 450 R:dr årligen, icke å Riks-Staten uppföres.
I6:de punkten, angående anslag till Institutet för Blinda och Döf¬
stumma, har af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet blifvit åter¬
remitterad, med gemensamt förklarande, att desse begge Riks-Stånd anså-
go sig hafva genom återremissen uttryckt deras önskan, att Stats-Ulskottet
må, efter ytterligare tagen kännedom af förhållandet, finna utväg att till
någon del föreslå medel till de af motionärerne, enligt denna punkt, äskade
anslag för de nyttiga ändamålen.
Preste-Ståndet har bifallit punkten och Bonde-Ståndet beslutat återfte-
miss deraf, på grund af förekomne yttranden, att, då icke allenast för de
olycklige blinde, af hvilka skulle här i landet finnas ett antal af 2,700,
kunde med ett anslag af 5000 R:dr tillvägabringas en inrättning, hvarest
en elev från hvarje län kunde successivt erhålla vård och undervisning, u-
tan äfven lärarne vid Institutet för de döfstumma voro så knappt aflön-a-
de, att den för dem föreslagne tillökning af tillsammans 1000 R:dr årligen
ansågs högst billig; samt det anslag af en lika summa, hvarigenom tillfälle
till undervisning för döfstumme kunde vid folkskolorna beredas, äfven vo-
Slals-Utskotlels Utlåtande, N;0 j5.
7
re af bebofvet påkaljadt, de af Utskotlet afstyrkte molionerne borde
bifallas.
Då trenne Riks-Stånd således instämt uti den åsigt, att anslag för ifrå¬
gavarande ändamål borde beviljas, bär Utskoltet sökt förskaffa sig de upp¬
lysningar i ämnet, på grund hvaraf Utskottet kunde föreslå någon åtgärd i
öfverensstämmelse härmed. I fråga om tillökning uti aflöningen till lärarne
vid Institutet för döfstumma, hvars anslagsbelopp vid sistlidne Riksdag ö-
kades med 2,666 R:dr 32 sk., torde något verkligt behof deraf icke kunna
anses vara åd aga lagd t, dä framställning derom icke från Institutets Direö-
tions sida lill Kongl. Maj:t synes hafva egt rum. Utskottet kan icke eller
för sin del anse, att förslaget om stipendier för seminarister, som skulle
komma att meddela prseliminaire undervisning åt de döfstumma i orterne,
skall kunna verksamt leda till det dermed åsyftade ändamål, helst någon
«/ 7 O
undervisning i sådant afseende icke för det närvarande vid seminarierna
kan dem sjelfve meddelas. Hvad åter angar ifrågasatt inrättande af en un-
dervisnings-anstalt för blinda, så finnes uti Herr af Zellens rörande detta
ämne väckte motion uppgifven följande stat för den blifvande inrättningen,
som derjemte skulle uti den af II. M. Konungen disponerade egendomen
Öfra Manilla å Kongl. Djurgården få sig upplåten local, nemi.:
Kost, beklädnad m. m. för 12 elever, å 200 R:dr 2400: —
Arfvode för en föreståndare (biträdande vid undervisningen) . 400: —
En ordningsman eller vice föreståndare (äfven biträdande vid
undervisningen) . . . 333: 16.
En lärare i den intellecluela undervisningen 266: 32.
En Musik-lärare 200: •—■
En vårdarinna (biträdande vid undervisningen) 300: —
Två personer till biträde åt eleverne, tillsammans 300: —
Underhåll af materialier m. m 500: —
S:a B:co R:dr 5000: —•
Då häraf visar sig, att, för den till 5,000 R:dr årligen beräknade kost¬
nad, icke skulle komma att beredas undervisning för flere än 12 elever,
torde likväl denna inrättning, i förhållande till det stora antalet blind-a, som
i motionen uppgifvits trll mer än 2,600, således blifva af ganska ringa infly¬
tande; hvartill dessutom kommer, att det med ett sådant institut hufvud¬
sakligen afsedda ändamål, de blindes intellectuella bildning, kan, enligt hva|l
erfarenheten visat, i olikhet med hvad i afseende å döfstumme eger rum,
utan anhtail(^e någon serskild slats-anslallt för elem i väsendtlig män vin¬
8
Stals-Ulskollets Utlåtande, N.o 75.
nas genom den undervisning, de uti sina hemorter ega tillfälle att erhålla,
och hvarvid de ej uppfostras till andra lefnadsvanor, än dem, hvilka slå
tillsammans med deras öfrige vilkor.
Vid sådant förhållande, och ehuru Utskottet instämmer uti den ut¬
tryckte åsigten, alt sådane för vanlottade likar afsedde inrättningar högeli¬
gen förtjena att behjertas, har Utskottet likväl icke funnit sig kunna till¬
styrka anslående af statsmedel för någotdera af de i motionerna väckte för¬
slag, utan
vidblifver sitt förra yttrande.
17:de punkten, litt. a) b') och c) äro af samtlige Riks-Stånden bifallne.
Litt. d), angående anslag till understöd för utarbetande och ordnande
af Capitainen Cronstrands samlingar i den fordna Egyptiska byggnadskon¬
sten, bar af Bonde-Ståndet blifvit återremitterad; men enär de öfrige tren-
ne Riks-Stånden utlåtandet i denna del godkänt, finner Utskottet, jemlikt
75 §. Riksdags-Ordningen, återremissen
ej kunna till någon åtgärd föranleda.
18.de och ig:de punkterna äro af alla Riks-Stånden bifallne.
oolde punkten, angående begärde anslag till räddningsanstalter för van-
vårdade barn, och 0.1 punkten
Litt. a) angående förhöjning uti anslaget för Riks-Archivets flyttning,
hafva af Ridderskapet och Adeln blifvit återremitterade; men som de öfri¬
ga Irenne Riks-Stånden bifallit Utlåtandet i dessa delar, kunna, jemlikt 75
§ Riksdags-Ordningen, återremisserne
ej till någon åtgärd föranleda.
Litt. b) är af samtlige Riks-Stånden gillad.
Litt. c'), angående anslag till inköp af någon lämplig local till begag¬
nande af Nya Elementar-Skolan, har af Ridderskapet och Adeln blifvit bi¬
fallen, men af de öfrige trenne Riks-Stånden återremitterad, med förkla¬
rande af Preste- och Borgare-Stånden, att dessa begge Stånd anse, alt ifrå¬
gavarande anslag icke bör beviljas, hvilken mening äfven blifvit, under in¬
stämmande uti den af Doctor Stenhammar afgifne reservation, af Bonde-
Ståndet biträdd ; och har Utskottet, då sålunda trenne Stånd förklarat sig
hafva en annan åsigt, rörande detta anslag, än som af Utskottet blifvit i
dess
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.o 7 5. q
dess afgifne Utlåtande uttryckt, ansett sig böra, med frånträdande deraf,
tillstyrka,
att något anslag för ifrågavarande ändamål icke målte af Rikets
Ständer beviljas.
Litt d) ä>' af samtlige Riks-Stånden godkänd.
Stockholm den 21 Nov. 1844.
Bih lill n. St. Prat. 1844. 4 Sand1 A/d, 23 Haft.
2
IO
Stats-Utskollets Utlåtandej N.-o jS.
Åttonde Hufvud-Titeln.
Banco.
Penningar:
Enligt Stals-Utskottets
N:o 41
Afgår:
Anslaget för Veten¬
skapliga arbetens^ut-
gifvande . . .
Utlåtande
362,924:
450:
• 362,474:
Tillkommer:
Clerecie-Staten:
Aflöning åt Pastor och Klockare i
Loos Capell 340.
Indel de Räntor:
Enligt Utlåtandet N:o 41 , .
Tillkommer:
Clerecie-Staten:
För jemnande af Hufvud-Titelns
slutsumma (å förslagsvis beräk¬
nade Markegången) ....
Indeld Span mål:
Enligt Utlåtandet N:o 41 ... .
Oindeld Spanmål:
Enligt Utlåtandet N:o 41 ... .
Afgår:
Clerecie-Staten:
34 T:r för Pastor och Klockare i
Loos Capell, för hvilka anslås
contant lön
152,771:
21,828:
204: —
Summa
362,814
152,775
490,227
21,624
1,027,4401 — 1—
Stats-ZJlskotlets Utlåtande, IV.o ~j5. u
Reservationer.
Vid 16 punkten, angående anslag till Institutet för blinda och döf¬
stumma :
af H:r v. Rosen, Id:r Möllerhjelm, H:r Lagerborg, H:r Berg och H:r
Gustafsson.
Af H:r Norin: ’JMed afseende å de, i en af Ordföranden i Directionen
öfver Institutet Utskottets Ledamöter meddelad promemoria anförda om¬
ständigheter, hvilka i flere väsendtliga delar jemväl blifvit vitsordade af åt-
skillige Riks-Ståndens Ledamöter, som begärt återremiss af det förra betän¬
kandet i ämnet, tillstyrker jag, att det lill organisation och underhåll a£
ett serskildt Institut tor Blinda begärdta anslag af 5000 R:dr B:co årligen
målle beviljas. Menskligheten kräfver oeftergifligen, alt Staten icke med
liknöjdhet för desse af naturen vanlottade medlemmars ömande belägen¬
het, undandrager sig att lemna dem en serskild omvårdnad. Häremot må
icke icke invändas, att Statens tillgångar äro för desse kostnader otillräckli¬
ge, ty det måste medgifvas, att, om behofvet så fordrar, besparingar heldre
kunna göras i afseende å andra ifrågaställde utgifter, som, huru nyttiga de
än må anses, likväl äro vida mindre, än detta anslag af trängande nöd på¬
kallade. — Erkännes angelägenheten och, som jag för min del vill antaga,
nödvändigheten af omförmälde Institut, synes det vara så mycket större
skäl att, genom anslagets beviljande vid denna Riksdag, tacksamt begagna
sig af Kongl. Majits anbud i afseende å local till Inrättningen, som, i hän¬
delse denna locai eljest tilläfventyrs blefve för annat ändamål disponerad,
samma Nådiga anbud ej i en framtid kunde stå öppet, och kostnaderne för
Institutets organisation och underhåll då naturligtvis blefvo för Staten vida
större.
Skulle likväl Rikets Ständer anse frågan ännu icke vara tillräckligt ut¬
redd, och således för det närvarande icke vilja det begärda anslaget meddela,
hemställer jag, om icke Rikets Ständer, med afseende å det obestridligen
nyttiga, som med förslaget åsyftas, borde anhålla, att Kongl. Maj;t vid nä¬
sta Riksdag täcktes en Proposition i ämnet aflåta.
I öfrigt och hvad angår de till stipendier för Folk-skole-lärare och till
förbättrande af lärarepersonalens vid allmänna Institutet för döfstumma
äskade anslag, så anser jag behofvet jemväl af dessa anslag vara i ofvan å-
beropade promemoria tillräckligen ådagalagdt, och skulle följaktligen önska,
att äfven dessa anslag blefvo beviljade."
12
Stats-Utskottets Utlåtande, iT.o 76.
N:o 76.
Ank. lill Exp. Utsk. den 24 Nov., kl. 11 /. m
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å betänkandet
N:o rörande regleringen af utgifterne under Riks-
Statens Nionde Hufvudtitel.
(U. Af
Pensions-Staterne.
lista punkten, angående ökadt anslag af 8,500 R.dr för Ci vil-statens
Pensions-inrättning, samt st:dra punkten, i fråga om ersättning till Wadste¬
na Krigsmanshus- och Amiralitets - Krigsmans-cassorne för centonal af-
giften, hafva blifvit af Bonde-Ståndet återremitterade; men som de öfrige
3:ne Riks-Stånden godkänt, hvad Utskottet härutinnan hemställt,
kunna, jemlikt 75 § Riksdags-ordningen, återremisserne ej till nå¬
gon åtgärd föranleda.
3:dje punkten, rörande anslaget till militaire tjenstemäns m. lits enkor
och barn, är af samtlige Riks-Stånden gillad.
Allmänna Indragnings staten.
De af Utskottet föreslagna öfverllyttningar från andra Titlar af åtskil¬
liga löne-ersättningar m. m. äro hi fa line al alla fyra Riks-Stånden, utom,
beträffande frågan om invalidhus-fondens hemmansräntor, hvilken Ridder»
skåpet och Adeln uppskjutit; men då Utskottets förslag af de öfrige trenne
Riks-Stånden blifvit gilladt, anser Utskottet sig, i öfverensstämmelse med
75 § Riksdags-ordningen, icke härmed höra vidtaga annan åtgärd, än att
hemställa, det
Ridderskapet och Adeln ville de öfrige Riks-Ståndens beslut bi¬
träda.
Mom. a, angående anslaget till anskaffande af teckningar utaf inhem¬
ska växter till ett nytt arbete i Sveriges Flora, har bifallits af 2:ne Stånd,
men återremitterats utaf 2:ne Stånd, hvarvid Ridderskapet och Adeln, sorn
dock gillat tillstyrkandet, erinrat, i afseende å redaclionen, att orden: ”ar¬
beten, som utgifva teckningar,” borde utbytas emot: 'arbeten, sorn inne¬
hålla teckningar”.
Utskottet anser återremissen i anslagsfrågan från ett Stånd icke kun¬
na, emot 75 §. Riksdags-ordningen, föranleda någon åtgärd derutinnan, men
tillstyrker, att redactionen måtte lyda sålunda:
'Då, såsom Vetenskaps-Academien uti dess underdåniga skrifvelse den 21
Muni detta år yttrat, det blefve för det allmänna gagueligt, om, jemte till-
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.o 76.
”vägabringandet af teckningar öfver Sveriges Flora, understöd äfven gåfves
”för utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål, bar Utskottet ansett
”sig böra föreslå Rikets Ständer att å allmänna Indragnings-stalen, från och
'med år 1845 til! nästa Statsreglering uppföra 800 R:dr om året till Ve-
”tenskaps-academiens disposition, att användas dels lill fortsatL understöd
"för ifrågavarande arbete i Sveriges Flora, med vilkor, att hvarje afdelning
”blilver ett helt för sig, dels till uppmuntran för utgifvande af teckningar
”utaf zoologiska föremål; kommande genom bifall härtill ofvanberörde 2,351
”R:dr 20 sk. att i stället Statsverket besparas”.
Mom. b.j rörande anslaget till Secreterare!! Strinnholm, är af 3:ne
Riks-Slånd bifallet och Utskottet anser återremissen i denna fråga från
Bonde-Ståndet ej kunna föranleda någon åtgärd.
Mom. c , i fråga örn pension för enkefru Nordencreutz, har blifvit af
samtliga Riks-Stånden godkändt.
Mom. dangående arfvode m. m. åt Professor Schlyter, ärålerremit-
teradt af Bonde-Ståndet, men bifallet utaf de Irenne öfrige Stånden, hva¬
dan Utskottet, enligt 75 § Riksdags-ordningen, anser återremissen
ej kunna föranleda någon åtgärd.
Morn e. y rörande Canzli-posten Flinks sportel-ersältning, är godkändt
af samtlige Riks-Stånden.
Mom. f y angående ett anslag för pensionerande af f. d. Armeens flot¬
tas officerare, och Mom. g., rörande löne-ersättning åt Protocolls-Secretei a-
ren Hegardt, hafva återremitterats af Bonde Ståndet, men enär de öfrige
trenne Riks-Stånden gillat Utskottets tillstyrkanden, anser, i följd af ofta
åberopade §, Utskottet återremisserne ,
ej kunna till någon åtgärd föranleda.
Mom h.y angående pension åt f. d. Stats-Rådet rr.m. Grubbe, har å-
terremillerals af trenne Stånd, dervid Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Siåndet ansett de uti Kongl. Majrts Nådiga proposition föreslagna 3000 R:dr
böra lie v i I jas, och inom Bonde-Ståndet blifvit, på grund deraf, att Stats-Rå-
det Grubbe ej hade någon på laga foi fattningar grundad rätt till pension,
yrkadt, att pension för be nähle Stats-Råd icke måtte beviljas; hvaremot
Borgare-Ståndet bifallit Utskottets förslag, enligt hvilket pensionen tillstyrkts
till belopp af 2,250 R:dr; — och anser, vid sådant förhållande, Utskottet
sig böra vidblifva sitt förra utlåtande i ämnet.
Mom. i., rörande pension för Enkefru Grefvinnan Hård, är godkändt
af samtliga Riks-S ånden.
Mom. k.y i fråga om pension för Enkefru Förnebladhy samt
Stals-Utskollets Utlåtande, N.o j6.
Mom. I., angående pensioner för Högstsalig H. M. Konung CarlXIV Jo¬
hans Hofstat, hafva återremitterats af Bonde-Ståndet, men sorn de öfrige
trenne Stånden gillat Utskottets härutinnan afgifna förslag, anser, jemlikt
75 § Riksdagsordningen, Utskottet återremisserne
ej kunna till någon åtgärd föranleda.
Mom. m. n. och o. äro bifallne af samtlige Riks-Stånden.
Mom p., rörande pension åt Öfversten m. m. Lagerheim, hvilket
Bonde-Ståndet återremitterat, är godkändt af de trenne andre Riks-Ståu-
den, i följd hvaraf, enligt 75 § Riksdagsordningen, Utskottet anser åter-
rem issen
ej kunna föranleda någon åtgärd.
Mom. q,] angående pension för Professoren Åkerman, har af samtliga
Riks-Stånden gillats.
Mom. r, i fråga om pension åt f. d. Consulat-Secreteraren Thulstrup,
är återremitterad! af Bonde-Ståndet; men som de öfrige trenne Riks-Stån¬
den godkänt Utskottets Utlåtande i denna del, kan återremissen
ej till någon åtgärd föranleda.
Mom. s. och t. hafva bifallits af alla fyra Stånden.
Mom. u., angående pension åt Enkefru Friherrinnan aj Schmidt, och
mom. v., rörande anslag för spanmåls - förhöjningen under löner, äro af
Bonde-Ståndet återremitterade, men af de öfrige Irenne Riks-Stånden gil¬
lade, hvadan Utskottet anser återremisserne i desse mom.
icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Slutligen hafva ock Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-
Stånden bifallit, att öfriga i Utlåtandet N:o 42 icke omnämnde, uti sednast
faststälde Riks-Stat å allmänna Indragnings-Staten uppförde, anslag må, en¬
ligt; den utlåtandet bifogade Tabell, bibehållas, men Bonde-Ståndet har
härutinnan icke meddelat yttrande, hvadan Utskottet nu hemställer,
att Bonde-Ståndet ville i denna del med de öfrige Riks Stånden
instämma.
Stockholm den 21 Nov. 1844.
Stals-Utskolfets Memorial, N.o 77.
N:o 77.
Ank. till Exp. Utsk. den 24 Nov. kl. 11 J. m
Memorial, angående tiden, då den nya Statsregleringen vid¬
tager.
SA vida Rikets Ständer bifalla, hvad Utskottet, i afgifna betänkande!!,
förslagit i afseende a den Ordinarie S.tatsregleringen, komma Utgiftssum¬
morna föi de serskilda Hufvud-tillurne att blifva följande:
|
|
|
|
Indelda
|
|
|
Spanmål.
|
|
|
Summa
|
|
|
1 enmngar.
|
|
Räntor.
|
|
Indeld.
|
|
Oindeld.
|
|
Banco.
|
|
i ista Ilufvud-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Titeln . . .
|
686,067
|
—
|
.
|
231
|
|
—
|
|
—
|
|
402
|
|
|
686,700
|
|
|
2:dra dito ....
|
800,5^2
|
.—
|
—
|
4,828
|
|
—
|
90
|
|
|
|
|
|
805,500
|
|
|
3:dje dito ....
|
225,650
|
—
|
—
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
225,650
|
|
|
i:de dito ....
|
2,708,883
|
16
|
—
|
1,196,656
|
32
|
—
|
120,627
|
—
|
|
104,073
|
|
|
4,130,240
|
|
|
5:te dito ....
|
1,311,629
|
—
|
—
|
45,951
|
—
|
.—
|
—
|
—
|
|
56,520
|
|
|
1,414,100
|
|
|
Gite dito ....
|
546,296
|
16
|
—
|
293,689
|
32
|
—
|
16,959
|
|
—-
|
3,795
|
|
|
800,740
|
|
|
7:de dito ....
|
1,680,913
|
—
|
—
|
23,640
|
—
|
—-
|
939
|
—
|
|
108
|
|
|
1,705,600
|
|
|
Side dito ....
|
362,814
|
—
|
—
|
152,775
|
—
|
—
|
490,227
|
—-
|
—
|
21,624
|
|
|
1,027,440
|
|
|
9:de dito ....
|
469,300
|
—
|
-•
|
49,547
|
45
|
—
|
5,522
|
3
|
—
|
90
|
—
|
—
|
524,460
|
—
|
*—
|
Summa
|
18,792,1341321 —
|
11,767,3191131 —
|
634,364
|
1 3|-
|
186,612
|
-
|
|
11,380,430
|
-
|
-1
|
Och tillstyrker Utskottet,
att, med iakttagande af hvad i afseende å en del utaf Första Huf-
vud-Titelns anslag serskildt blifvit bestämdt, den vid innevarande
Riksdag fastställande Statsreglering måtte vidtaga från och med
den 1 Januari 1845.
Beträffande sättet för utgående af de i Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner
eller uti enskilde motioner äskade anslag, hvilka Rikets Ständer beviljat,
eller komma att bevilja, antingen för En gång, eller för Tre år, skall
Utskottet afgifva serskildt utlåtande.
Stockholm d. 21 November 1844.
STOCKHOLM, Kc k stei msk. a boktryck i: ri et, 184 4.
Stats-Ulskottels Utlåtande, N',o j8.
1
N:o 78.
Ank. till Exp.-Utsk. den 24 Nov , kl, u f. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om beredande af aflöning
för en vice Bibliothekarie vid Kongl, Biblioteket.
(U. A.)
Uti serskilda frän Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständet till
Utskottet remitterade af Hr Prytz, L. A., och Prosten Lignell, på grund
af 56 §:n Riksdags-ordningen, väckte motioner, har blifvit yrkadt, att,
med afseende å den tillökning i göromålen, som inom Kongl. Bibliotheket
blifvit en följd deraf, att samlingarne så väl af handskrifter som af tryck¬
ta arbeten under den sednare tiden ansenligt ökats, samt att utlåningar
till vetenskapsidkare och allmänheten jemväl årligen tilltagit i samma
förhållande som bok-förrådet förkofrals, vice Bibliothekarie-tjensten vid
nämnde Bibliothek, som, i följd af Rikets Ständers beslut vid 1809 års
Riksdag, år 18a5, vid då varande innehafvares afgång, indragits, måtte å
nyo varda uppförd på sLat, med lön i likhet med hvad Protocolls-secre-
terare åtnjuta, äfvensom att nämnde lön måtte anvisas att utgå af den
vid innevarande Riksdag till inköp af böcker beviljade tillökning i Kongl.
Bibliothekels anslag.
Då Utskottets tillstyrkan uti Utlåtandet N:o 41, att Rikets Ständer
mätte, för inköp af böcker vid Kongl. Bibliotheket, anvisa en tillökning
uti samma Bibliotheks anslag af 3,000 R:dr årligen, blifvit af tvänne Riks¬
stånd godkänd, och Utskottet dessutom hvarken finner lämpligt, att de
medel, som sålunda ansetts erforderlige till förkofran af Bibliothekets sam¬
lingar må från det dermed afsedda ändamålet förryckas, eller kan med¬
gifva, att, i följd af ifrågavarande tillökning i anslaget för materielen, gö¬
romålen inom Kongl. Bibliotheket kunna anses komma att tilltaga så myc¬
ket, att något serskildt behof af tillökning i personalen, utöfver hvad Kongl.
Bih. till R. St, Prot, 1844 • 4 Sami, 1 J/d, 24 Haft, 1
Siats-Utskottets Utlåtande , N\o 79'
3Nlaj:t, vid afgifvandet af Dess Nådiga Propositon om Statsverkets tillstånd
och behof, pröfvat erforderlig, kan ega rum;
hemställer Utskottet, att motionerna icke må till någon åt¬
gärd föranleda.
Stockholm den 21 November 1844.
N:o 79.
Ank. till Exp -Utsk. (leir 2$ Nav. kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af vackla motioner om anslag för en gäng
till inköp af instrumcnlalicr m» m. för Irenne Navigationsskolor.
(U. A.)
Till Utskottet halva från Borgare-ståndet blifvit remitterade följande
motioner: af Herr TjernbergE., att, på det en fullständigare vetenskap¬
lig bildning måtte bibringas skeppare, Hernösands Na v igal i ans-skol a kun¬
de hugnas med ökadt anslag af minst 1,500 R:dr årligen; af Herr Lind¬
ström, P. EL, att Rikets Ständer måtte, för den uti Wisby inrättade Na-
vigalions-skola, bevilja ett anslag af 500 R.dr till inköp al instrumentalier,
böcker rn. 111.; samt af Herr Foenander, 77*., att enahanda förmon blefve
Navigations-skolan i Carlshamn tillerkänd.
Utskottet, sorn, uti ett annat utlåtande, (N:o 73), tillstyrkt förhöjning
af 20J R:dr i det årliga anslaget för Navigations-skolorne uti nämnde
Irenne städer,
anser, alt, i händelse Kongl. Maj,:t, vid underdånig anmä¬
lan om bebofvet af instrumentalier m. ra. för dessa Naviga-
tions-skolor, pröfvar detsamma vara oundgängligt, tillgång
för bestridande af dylika utgifter torde kunna förefinnas an¬
tingen å Sjette Hufvudtitelns anslag för befrämjande i allmänhet
af Handel och Sjöfart, eller ock å Handels- och Sjöfarts-fon-
den, samt att sålunda någon serskild åtgärd i anledning af
ifrågavarande motioner icke å Rikets Ständers sida erfordras-
Stockholm den 21 November 1844.
Stats-Ulskolteis Udikande, N.O Sc.
3
N: o 80.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 34 Nov., kl. n f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga framställning om
afskrifning af eller ersättning för åtskilliga, dels på öfuerskotten
af Stats-verkets inkomster anordnade, dels från Kongl. Stats-
Kontoret af under händer hafvande mc,del lestriddc utgifter.
(I. A.)
Uti Kongl. Majlis vid innevarande Riksdag aflåtne Nådiga Proposition
om Stats-verkets tillstånd och behof har framställning jemväl blifvit gjord
angående afskrifning eller ersättning, dels för åtskilliga under åren 1838
—1841 å Inkomst-titlarnes öfverskott anordnade förskotts-summor af till¬
hopa 18,051 R:dr 42 sk. 6 rist., dels ock för andra, till ett sammanräk-
nadt belopp af 15,993 R.dr 28 sk. 3 r:st. uppgående, utgifter, hvilka
Kongl. Stats-Contoret åren 1841 och 1843 af under bänder hafvande me¬
del bestridt; varande specifika förteckningar å samtlige ofvanberörde ut¬
giftsposter bilagde Kongl. Majlis Nådiga Proposition; och får Slals-Ulskot-
tet uti delta ämne nu afgifva följande utlåtande.
På öfverskotten å Stats-verkets inkomster anordnade medel:
l:o. Rotejemkningskoslnader för år 1838 ...... 2,866: 35. 7.
Dito „ „ 1839 ...... 2,573: —- 8.
Dito „ „ 1840 3,409: 2.2. _
Dito „ „ 1841 3,277: 7. 2.
Dä, för bestridande af nämnde utgifter, serskilde medel icke funnits
anvisade, samt det iagltagne liqvidations-sättet från 1841 och 1843 årens
Stats-revisorers sida icke föranledt någon erinran, så och enär afskrifning
af dylika utbetalningar vid föregående Riksdagar medgifvits, tillstyrker
Utskottet,
att förrberörde fyra poster, utgörande tillsammans 12,126
R:dr 17 sk. 5 r:st., må uti liqvid emellan Stats-Contoret och
Riksgälds-Conloret afföras.
4
Stats-Utskoltets Utlåtande , N:0 80.
2:o. Ådömd ersättning till arrendatorn af Pauliströms bruk, 2,339
R:dr 42 sk. 10 r:st.
Enligt hvad Kongl. Brefvet af den 26 Octoher 1838 utvisar, har
Bergmästaren O. G. Öngren, såsom f. d. arrendator af nämnde jernbruk
med underlydande hemman och lägenheter i Calmar och Jönköpings Län,
fått af Stats-verket uppbära dels 1,074 R:dr, utgörande den del af förre
arrendatorn, Bruks-idkaren Robacks husröteskuld, hvarför Kronan blifvit
ålagd att ansvara, dels 1,235 R:dr 30 sk. 10 r:st., hvilka derförutan till-
dömts bemälde Öngren såsom godtgörelse för husröta och för verkställde
förbättringar å en egendomen tillhörande masugn, dels 30 R:dr 12 sk.,
honom tillagd easättning för iståndsatte bristfälligheter å hemmanet Svä¬
narp. Och som dessa utbetalningar stödja sig på laga kraftvunne utslag
och Kongl. Maj:ts den 30 November 1836 gifne dom, har Utskottet, vid
det tillika uppiysle förhållande, att köpeskillingen för ifrågavarande, nu¬
mera af Kronan försålde, bruksegendom tillgodokominit öfverskotten å
Stats-verkets inkomster, hemställa,
att jemväl omförmälde poster, tillsammans 2,339 R:dr 42
sk. 10 r:st., må på enahanda sätt få i liqviden med Riks-
gälds-Contoret å nämnde öfverskott afföras.
3:o. För upprättande af förmulärer till de förvaltande Verkens rä¬
kenskaper, 1,818 R:dr 3 sk.
Sorn utarbetandet af berörde, numera af Kongl. Maj:t i Nåder fast¬
ställde, räkenskapsformulärer egt rum till följd af Rikets Ständers vid
1834-1835 årens Riksdag derom gjorde framställning, samt beloppet af
den för ändamålet nödiga kostnad måst, i saknad af serskildt för ändamå¬
let beviljadt stats-anslag, å öfverskotten anordnas, hvilken åtgärd ej eller
vid 1843 års Stats-revision föranledt någon erinran; har Utskottet funnit
sig böra tillstyrka,
att ofvannämnde summas, 1,818 R:dr 3 sk., alföring i liqvi¬
den med Riksgälds-Contoret må af Rikets Ständer medgifvas.
4:o. Ersättning till innehafvare af roterade ecclesiastik-boställen,
1,767 R:dr 27 sk. 3 r:st.
Genom Kongl. Brefvet den 6 December 1834 är, i öfverensstämmelse
med Rikets då församlade Ständers beslut, i Nåder föreskrifvet, att ej
mindre alla de capellans-boställen i Riket, hvilka antingen i brist på när¬
belägna oroterade hemman måste qvarstå i roteringen, eller hvilka fått ro-
Siats-Utskottets Utlåtande j N:o do.
5
teringen är 1826 orätt förflyttad på hemman, som redan af ålder varit till
fullo roterade, än ock de i gammal rotering förut deltagande hemman uti
Jönköpings och Kronobergs Län, hvilka genom laga kraftvunne beslut i
sednare tider fått en del capellans-boställens rotering på sig flyttad, utan
att denna rotering funnits kunna af andra oroterade hemman öfverlagas,
borde, med förbindelse att roteringsskyldigheten fullgöra, undfå en rote-
ringskostnaden, motsvarande ersättning eller vederlag af vacance-afgiften
för jord, sam, ehuru ordinarie rotering underkastad, likväl icke praesterar
rotering in natura. Sedan emedlertid, jemlikt Rikets Sländers vid sisL-
lidne Riksdag fattade beslut, omförmälde vacance-afgifter blifvit, såsom en
till Stats-verkel inflytande inkomst, uti Riks-staten upptagne, i följd hvar¬
af desamma icke vidare kunnat, på sätt 1834 års Kongl. Bref stadgar, till
ifrågavarande ersättning åt roterade ecclesiastik-boställen användas, hafva
dylika ersättningar, enligt Kongl. Brefvet af den 22 December 1841, blif¬
vit å öfverskotten af Stats-inkomsterne anordnade. Och då för oftaberörde,
på grund al Rikets Ständers beslut utgående, ersättningar serskildt stats¬
anslag icke blifvit anvisadt, anser' Utskottet
ofvannämnde för dylikt ändamål utgifne summa, 1,767 Rrdr
27 sk. 3 r:st., böra, i likhet med här förut upptagne poster,
å öfverskotten afföras.
Af under händer hafvande medel bestridde utbetalningar:
5:o. För doms fullgörande uti tvänne rättegångar emellan Kongl.
Majit och Kronan, å ena, och Öfverste-Lieulenanten H. J. Chierlins sterb-
lius-delegare, å andra sidan, enligt Kongl. Brefvet den 21 December 1839
— 524 R:dr 45 sk. 1 r:st.
Förenämnde summa, utgörande dels erfagde rotefi ihets-bevillnings-
afgifter, tillsammans 399 R:dr, dels rote-vacance-afgifler lill belopp af 125
R:dr 45 sk. 1 r:st., har Kongl. Majrt och Kronan, genom Sollentuna Ilä-
rads-rätts och Stockholms Läns Lagmans-rälts sammanstämmande beslut,
fått sig ålagdt att till bemälde sterbhus-delegare utgifva; hvarefter medlen
måst i och för vads fullföljande hos Kongl» Svea Hof-rält i vederbörlig
ordning deponeras. Enligt hvad Utskottet inhemtat, har Stats-verkets er-
sättnings-skyldighet i berörde hänseende blifvit genom Kongl. Majrts den
10 September 1841 gifne domar slutligen fastställd; hvadan Utskottet
hemställer,
6
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 80.
att nyssnämnde 524 R:dr 45 sk. 1 r:st. må, vid nästblifvan-
de liqvid emellan Stats- och Riksgälds-verken, å Stals-inkom-
sternes öfverskott afföras.
6:0. Uti rättegången emellan Kongl. Maj:t och Kronan, å ena, samt
f. d. Dykeri- och Bergnings-compagniet, å andra sidan, enligt Kongl. Bref¬
vet den 11 Januari 184Ö, 5,143 R:dr 32 sk. 9 r:st., och enligt Kongl.
Brefvet den 19 September samma år 972 R.dr 23 sk. 6 r;st.
Sedan, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Dom, bemälde Compagnie fått sig
tillerkänd ersättning af Kronan, till belopp af 26,662 R:dr 34 sk. 3 r:st.,
för den förlust, Compagniet vidkänts genom åtskilliga emellan Sverige och
främmande Magier ingångne Handels-tractater, har, i följd af anställd för¬
nyad rättegång, Kronan blifvit, medelst Stockholms Kämners-rätls utslag,
förpligted att till Compagniet erlägga 5 procents ränta å nämnde summa,
dels från den 22 Februari 1831 till den 3 April 1833, dels från den 23
Mars 1835 till den 21 December 1836; hvarefter Rådstufvu-rätten, hvars
dom af Svea Ilo f-rät t gillats, tillagt Compagniet ytterligare ränta å 5,233
R:dr 6 sk. 4 r:st. från den 3 April 1833 till den 21 December 1836; och
hafva, till fullgörande af sistnämnde domar, omförmälde medel blifvit i
vederbörlig ordning deponerade. Som Kongl. Maj:t uti Dess Högste Dom¬
stol under den 13 October 1842 i Nåder fastställt Hof-rättens utslag, och
Dykeri-Compagniels rättighet ali utbekomma nämnde deposilions-medel så¬
ledes är slutligen bestämd, tillstyrker Utskottet,
att beloppet deraf, tillsammans 6,116 R:dr 8 sk. 3 r:st., må,
i likhet med de uti föregående punkter omnämnde medel,
afföras.
7:o. Trycknings- med flere kostnader för Fattigvårds-Comiteen, enligt
Kongl. Brefvet den 1 Februari 1840, — 2,510 R:dr 44 sk.
8:0. Till aflöning åt den Svenske Secreteraren och vaklbetjeningen
hos den af Kongl. Maj:t i Nåder förordnade Comité för reglering af Unions¬
förhållandena emellan Sverige och Norrige, samt till liqviderande af åtskil¬
liga andra för Comileens räkning förefallande utgifter, enligt Kongl. Bref¬
vet den 21 December 1839, — 500 R:dr.
9:o. Till Protocolls-Secreteraren N. A. Heurlin, i förskott på dess
arfvode såsom Secreterare hos Kyrkolags-Comiteen, enligt Kongl. Brefvet
den 8 April 1843, — 400 R:dr.
Stats-Utskottets Utlåtande , N\o 8a*
7
10;o. Till samma Comitces disposition för nödiga utgifter, enligt Kongl»
Bref af samma dag, — 500 Ridr.
Illo. Till Protocolls-Secreteraren Heurlin, arfvode svarande, emot
hvad han, i följd af sin tjenstgöring såsom Secreterare hos Kyrkolags-Co-
miteen, måst af sin Protoeolls-Secreterare-lön afstå under April—September
månader 1843, enligt Kongl. Brefvet den 29 September samma år, —
200 R:dr.
12:o. Dag-traclamenle för ledamölerne i sistnämnde Comité' från och
med den 1 Oelober till och med den 18 December 1843, jemte dem till¬
kommande resekostnads-ersättning, enligt Kongl. Brefvet den 29 September
samma år, — 819 R:dr 14 sk.
13:o. Rese- och traelamentskostnads-ersätlning till ledamöterne och
Secreterare!! i Revisionen öfver Rikets Elementar-läroverk, enligt Kongl.
Brefvet den 1 November 1843, — 2,302 R:dr 23 sk. 8 r:st.
14:o. Till Ordförandens i nämnde Revision disposition, för skrifma¬
terialier m. m., enligt samma Kongl. Bref, — 100 R:dr»
Enär de uti punkterne 7—14 upptagne kostnader utgått till ändamål,
hvilkas behöflighet och nytta för det allmänna icke synas böra ifrågasättas,
men till bestridande hvaraf serskilde anslag icke varit anvisade, hemstäl¬
ler Utskottet,
att berörde kostnader, tillsammans uppgående till 7,332 Ridr
33 sk. 8 r:st., må genom beloppets allörande å öfverskotten
af Stats-verkets inkomster varda godtgjorde.
15:o. För fullföljande af Kongl. Maj:ls och Kronans talan uti ett af
Kongl. Svea Hof-rätt afdörndt mål emellan Kronan och arrendatorn af
Ryda Kungsgård, M. Stangenberg, angående ersättning för husröta, enligt
Kongl. Brefvet ilen 14 September 1843, . . . 1,815 R:dr 26 sk. 9 rist.
jemte 5 procents ränta från den 1 Augusti 1841
till och med den 28 September 1843 ... 190 42 „ 6 „
Summa 2,006 R:dr 21 sk. 3 rist»
hvilket belopp blifvit å Upsala Läns depositions-räkning nedsatt..
Sorn, efter hvad Utskottet erfarit, omförmälde tvistemål ännu icke
blifvit af Kongl. Majit i Dess Ilögste Domstol pröfvadt och afgjordt,, samt
8
Stals-Utskoltets Utlåtande > N.-o 8a.
Stats-verkets åliggande att utgifva ofvanberörde, genom Hof-rättens och
IJnder-domstolarnes sammanstämmande beslut, till betalning ådömde, sum¬
ma följaktligen ej är slutligen bestämdt, anser sig Utskottet, i delta sa¬
kens skick,
icke kunna tillstyrka den äskade godtgörelsen af ifrågavaran¬
de 2006 R:dr 21 sk. 3 r:st.
16:o. Kronan ådömd rättegångskostnads-ersättning, 13 R:dr 16 sk.,
uti ett emellan Kronan och Bruks-idkaren B. Beskows sterbhus-delegare
m. fl. anhängiggjordt mål, angående egande-rätten till åtskilliga laxfisken i
Ljusne eif; varande nämnde summa, i och för underdånigt ändrings-sökan-
de uti Kongl. Svea Hof-rätts den 18 Augusti 1843 i målet gifne dom, hos
Öfver-Ståthållare-embetets Canzli deponerad.
Enligt Utskottet meddelad upplysning, är detta ärende ännu på Kongl.
Maj:ls Nådiga pröfning beroende; vid hvilket förhållande Utskottet hem¬
ställer,
att den ifrågaställde ersättningen af berörde 13 R:dr 16 sk.
för närvarande icke må bifallas.
Stockholm den 22 November 1844.
Reservation
vid 7—14 punkterne,
af Herr Norin: ”Euär redovisningen för deruti omnämnde utgifter
icke varit föremål för Rikets Ständers Revisorers granskning, och en par¬
tiel revision af Stats-Utskottet icke kan anses instämmande med Grundla¬
gens mening, finner jag, för prseudicatets skull, afskrifningen ännu icke
hafva bordt tillstyrkas.”
Härmed förenade sig David sindersson från Halland.
N:o 81.
Siats-Utskottets Utlåtandej N;0 8t,
9
N:o 81.
Ani. till Exp.-Utsk. den 24 Nov. kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kronofogden A. G. Lidinsons underdå¬
niga ansökning om eftergift af honom ådömd ersättningsskyldig¬
het, i och för uragtläten bevakning af Kronans fordran i en
concurs.
(I. A.)
För inhemlande af Rikets Ständers yttrande och beslut i ämnet, har
Kongl. Majit till Siats-Utskottet i Nåder öfverlemnat, ej mindre en af Kro*
nofogden i Medelpads Fögderi af Vester-Norrlands Län, Anders Gustaf Li-
dinson i underdånighet gjord ansökning att af gunst och nåd varda befriad
från skyldigheten att till Kronan inbetala 2,587 R:dr 14 sk. 4 rist. Blco,
jemte 6 procents årlig ränta å 160 R:dr 22 sk. 5 rist. från den 1 April
1822, hvilka medels erläggande blifvit sökanden ådömdt, i följd af dess
försummelse att bevaka förra allmänna Magusinsfondens rätt, i afseende på
utbekommande af ersättning för utlemnad undsättnings-spanmål, än ock
samtlige till förenämnde mål hörande handlingar.
O O
Omförmälde handlingar utvisa; att, sedan till förvarande af Kronans
anspråk på ersättning utaf sterbhuset efter aflidne vice Borgmästaren C,
P. Modin, i följd af den proprie borgen, bemälde Modin i lifstiden sig
iklädt för den numera jemväl aflidne Rådmannen C. F. Strandberg anför¬
trodde uppbörd, såsom förvaltare af det i Sundsvall åren 1821 och 1822
för Jemtlands Läns invånare förvarade biförråd af undsättnings-spanmål,
och uti hvilket förråd, vid anställd provisionel inventering, befunnits en
brist af omkring 1,000 tunnor spanmål, Ad vocat-fiscals-einbetet i Kongl.
Kammar-Rätten under den 7 October 1832 författat en till Rådstufvu-rät-
teu i Sundsvall ställd bevaknings-iniaga, deruti såsom Kronans fordran an¬
mälts det belopp, med ränta, som genom slutligt utslag kunde varda
Strandberg i och för dess nämnde uppbördsbrist ådömdt, samt denna be¬
vaknings-iniaga derefter blifvit af Kongl. Kammar-Rätten till Kongl. Majits
Bih. till II, St, Prot. 1844* 4 Sand, 1 A/d, 24 Haft, 2
10
Stats-Ulskoltets Utlåtande, N:o 8t.
Befallningshafvande i Vester-Norrlands Län öfversänd, med anmodan att
låta densamma i behörig tid och ordning till Rädstufvu-rätten inlemna, i
och för den af bemälde Rätt till den 20 November 1832 utfärdade års-
stämning å Modins borgenärer; så hade Kongl. Maj:ls Befallningshafvande,
uti skrifvelse af den 15 October samma år, öfverlemna! bevaknings-inlagan
till Kronofogden Lidingön, för att genom hans föranstaltande i den ord¬
ning och till iagttagande af den tid, Kammar-Rättens skrifvelse bestämde,
till Domstolen ingifvas; alt som Lidinson emedlertid först tio minuter ef¬
ter klockan tolf å proc i ärna-dagen för verkställighet af det honom gifne
uppdraget sig hos Rådslufvu-rätten infunnit, nämnde Domstol förklarat
bevakningshandlingarne icke kunna einottagas, hvilket förhållande blifvit
af Kongl Maj:ts Befallningshafvande hos Kammar-Rätten anmäldt; att se¬
dan, efter det genom Kongl. Maj:ts Nådiga utslag af den 21 Juli 1836
Rådmannen Strandbergs ifrågavarande uppbördsbrist till beloppet slutligen
fastställts, laga talan blifvit genom tilliörordnadt krono-ombud inför Sel¬
ångers Härads-rätt emot Lidinson anställd, med yrkande, alt denne, ge¬
nom hvars förvållande Kronan beröfvats utväg att, i och för ersättnings
vinnande, hålla sig till borgesmannens sterbhus, måtte kännas skyldig att
för uppbörds-bristen, med undantag af den del derutaf, hvartill Modins
borgen icke vöre hän för 1 ig, ansvara, hade bemälde Härads-rätt, enligt ut¬
slag af den 4 Mars 1839, fällt Lidinson att till Kronan erlägga en sam¬
manräknad summa af 2,587 R:dr 14 sk. 4 rist. B:co, jemte 6 procents
årlig ranta å en post af 160 R:dr 22 sk. 5 rist. från den 1 April 1822,
intilldess betalning följde; samt att detta Hö rads-rättens utslag blifvit af
Vester-Norrlands Lagmans-rält, genom dom af den 20 Juli 1839, gilladt
och faslstäldt, hvilken dom, i anseende till Lidinsons underlåtenhet att
behörigen fullgöra de af Lagmans-rätten såsom vilkor för vads fullföljande
föreskrilne åligganden, sedermera emot honom vunnit laga kraft.
Till stöd tor sin underdåniga anhållan om eftergift af den sålunda
ådömde ersättningsskyldigheten har Lidinson hufvudsakligen anfört: att den
af honom, i afseende på omförmälde bevaknings-inlagas aflemnande till
Rådstufvu-rälten, begångne försummelse föranledts af obekantskap med räl-
tégångs-ordningen, serdeles vid stads-domstolar, der sökanden tillförene al¬
drig uppträdt, hvarken såsom part eller ombud; att utförandet af juridi¬
ska uppdrag icke egentligen tillhörde hans kronofogde-befattning; att uti
Kongl. Majlis Befallningshafvandes till Lidinson aflåtne ordres någon viss
timma för hand linaa ines- ingifvande icke funnits bestämd; att sökanden i
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 81.
11
följd af en till samma dag utsatt auction för upphandling af bröd åt fån-,
garne i Medelpads länshäkte, varit förhindrad att före kl. 12 sig hos Råd-
stufvu-rätten infinna; samt att, derest nämnde Domstols beslut, hvarige¬
nom Kronans rätt till ersättning på grund af Modins uppbörds-borgen blif¬
vit underkänd, blifvit af den person, som sådant ålegat, i högre Domstol
öfverklagadt, ändring deruti sannolikt vunnits, helst Kongl. Maj:t uti ett
tillförene afdömdt concurs-mål förklarat en på inställelse-dagen efter fatalie-
timmans förlopp verkställd bevakning böra godkännas.
Jemte öfverlemnande af Kronofogden Lidinsons förrberörde underdå¬
niga ansökning, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vester-Norrlands
Län, med vitsordande af Lidinsons ådagalagde utmärkta skicklighet, ordent¬
lighet, nit och redlighet under utöfningen af sin mödosamma och ansvars¬
fulla, men med knapp lön försedde kronofogde-beställning, i underdånig¬
het förmält sig desto heldre ega skäl att förorda samma ansökning, som,
i händelse af verkställighet å ifrågavarande dom, Lidinson komme att på
sin ålderdom hårdt plikta för en försummelse, i afseende hvarå, efter
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förmenande, många till hans ursägt ta¬
lande omständigheter sig företedde.
Kongl. Kammar-Rätten och dess Advocal-fiscals-embete hafva, uti af-
gifne underdåniga utlåtanden, förklarat sig sakna anledning att förevaran¬
de ansökning i någon måtto med tillstyrkande understödja; anhållande
Advocat-fiscals-embetet derjemte i underdånighet, att, för den händelse
Kongl. Maj:t skulle i Nåder bevilja Lidinson den sökte eftergiften, Embe-
tet i det fall måtte vid dess i Nåder förunnade actorats-arfvode utaf de
Lidinson till betalning ådömde medel varda bibehållet; hvaremot Kongl.
Stats-Contoret, under åberopande af de i målet förekomne bevekande om-
siandigheter, hemställt, att till beredande af förskoning för Lidinson från
det ådömde beloppets erläggande, hvarigenom hans timliga välfärd sanno¬
likt blefve förspilld, Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer i Nåder öf¬
verlemna, huruvida större eller mindre del af samma ersättnings-summa
kunde få till afskrifning befordras.--- —
För egen del får Utskottet anföra, att då den ersättnings-skyldighet',
hvilken uti förenämnde afseende blifvit Kronofogden Lidinson ålagd, till¬
kommit, i följd af dess uragtlåtenhet att, i öfverensstämmelse med det al
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande honom lemnade uppdrag, i behörig tid
12 Slats-Utskoncts Utlåtande t N.-o 8t.
och ordning bevaka Kronans fordran uti årsproclaraa-målet efter aflidne
vice Borgmästaren Modin, någon laglig anledning icke förefinnes för be¬
viljandet af den nu ifrågaställa befrielsen från ersättnings-beloppets er¬
läggande. Enär likväl, efter hvad med full säkerhet kan antagas, berör¬
de försummelse härrört af missförstånd och ovana vid juridiska ärendens
handläggning, men ingalunda synes vara att tillskrifva egentlig vårdslös¬
het, samt då ej mindre Kongl. Maj:ts nuvarande Befallningshafvande i
Yester-Norrlands Län, än f. d. Landshöfdingen i samma Län, Friherre
H. Mörner, enligt ett vid den underdåniga ansökningen bilagdt intygan¬
de, meddelat de mest fördelaktiga vitsord om elen skicklighet och det väl¬
förhållande, hvilka Lidinson ådagalagt under den tid af tillsammans utöf¬
ver 31 år, hvarunder han förestått de magtpåliggande, mödosamma och
ansvarsfulla Häradsskrifvare- och Kronofogde-befattningarne uti Medelpads
Eögderi, har Utskottet, i betraktande häraf och då utkräfvandet af Kro¬
nans hos Lidinson egande fordran skulle för honom, som, vid en ålder af
57 år, befinner sig uti knappa omständigheter, medföra fullkomligt obe¬
stånd, funnit sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte för sin del bevilja Kronofogden
Lidinson eftergift af den skuld, för hvilken han, jemlikt
Yester-Norrlands Lagmans-rätts ofvanberörde laga kraftvunne
dom, hos förra allmänna Magasins-fonclen häftar; dock med
skyldighet för Lidinson att till Advocat-fiscals-embetet i
Kammar-Rätten utgifva så stor del af skuldbeloppet, sorn
motsvarar den actorats-provision, hvilken, på grund af 23
§:n uti den för bemälde embetsverk under den 15 October
1831 utfärdade Nådiga Instruction, skolat Advocat-fiscals-
embetet tillkomma, derest Kronans meranämnde fordran blif¬
vit vederbörligen indrifven.
Stockholm den 22 November 1844.
Stats-Vtskotlets Utlåtande, N:0 82,
13
N:o 82.
Ack. till Exp.-Utsk. d. 25 Nov., kl. 11 f. ra.
1
Utlåtande, i anledning af vacht motion om öfverlåtelse till Haparan¬
da stad af Capitaines-bostället vid Norrbottens Fålljägarc-corps,
Hapaniemi N:o 1, mantal.
(I. A.)
Till Stats-Utskottets handläggning har Bonde-ståndet remitterat ett af
Riksdags-fullmägtigen Johan Jacob Rutberg från Norrbottens Län till be-
inälde Riks-stånd ingifvet Memorial, deruti, enligt uppdrag af Haparanda
stads Borgerskap, blifvit hemstäldt, att, till beredande af en, dels för ut¬
öfning af stadsmanna-yrken, dels för idkande af åkerbruk och ängsodling
såsom binäringar, erforderlig utvidgning af nämnde stads jord-område, Ri¬
kets Ständer måtte medgifva, att det till boställe åt Stabs-capitainen vid
Torneå vacanta compagnie af Norrbottens Fältjägare-corps anslagne, för
närvarande utarrenderade, hemmanet Hapaniemi N:o 1, I mantal, i Ha¬
paranda by, finge såsom donation åt staden öfverlemnas, eller ock, derest
sådant icke kunde bifallas, åtminstone tillåta Haparanda stad att emot en
köpeskilling af 3,000 R:dr B:co, som skulle räntefritt erläggas på 15 års
tid med 200 R:dr årligen, inlösa Hapaniemi hemman och hvad dertill hö¬
rer, i hvilket sistnämnde fall, och enär den erbjudne köpesumman mot¬
svarade hemmansdelens hela värde, staten icke komme att tillskyndas an¬
nan uppoffring, än det anslag, hvilket under ofvanberörde tid borde utgå
i ersättning åt Fältjägare-eorpsens löningsfond.
Uti förenämnde motion och dervid bilagdt protocoll, rörande ett den
28 sistlidne Juni hållet sammanträde af Haparanda Borgerskap är, till
upplysning i förevarande ämne och såsom skäl för det väckte förslaget,
hufvudsakligen anfördt: att sedan, efter förlusten af Torneå stad, anlägg¬
ningen af en ny stad å Svenska sidan af Torneå eif funnits af behofvet
påkallad och till plats derför blifvit utsedd den i Neder-Torneå socken, en mil
från elfvens utlopp belägne Önstinkentä utmark, så hade, enär denna plats
sedermera visat sig för ändamålet olämplig, Kongl. Maj:t under den 3
u
Stats-Utskottets Utlåtande j N:o 82.
September 1828 i ' åder bifallit, att en köping finge anläggas uti Hapa¬
randa by inom berörde socken, å hvilken köping de för ofvannämnde stad
utfärdade privilegier blifvit, jemlikt Kongl. Kungörelsen af den 10 Decem¬
ber 1842, i Nåder öfverflyttade; att till plats för Haparanda köping eller
numera stad blifvit upplåtet det af Stats-verket för 4,000 R:dr B:co in¬
köpte Krono-skatte-hemmanet Krook N:o 2, i mantal, emot skyldighet för
dem, som derstädes sig bosatte, att lösa gårdstomter efter derå bestämde
värden till sammanräknadt belopp af 4,022 R:dr 24 sk., äfvensom att an¬
svara för hemmanets utskylder och onera af alla slag; att utaf dessa gårds¬
tomter numera blifvit, på sätt en af stadens Ordningsman utfärdad, hand-
lingarne bifogad, förteckning utvisade, af invånarne inlöste 52 1 stycken
för 2,867 R:dr 24 sk., så alt allenast 27 1 tomter till ett värde af 1,155
R:dr återstodo oinlöste; att utskylderne till Kronan, hvilka för hemmanet
Krook utgjort endast 25 R:d-r årligen, sistlidet år för Haparanda stad, en¬
ligt motionen bilagdt utdrag af uppbördsboken för Torneå Fögderi, upp¬
gått till 932 R:dr 40 sk., hvarjemte Stats-verket af den vid Haparanda
gränse-tullkammare inflytande uppbörd, hvilken under åren 1839—1843
utgjort tillsammans 81,433 R:dr, hemtade en icke oansenlig inkomst; att,
i mon af folkmängdens tillväxt i nämnde stad, hade saknaden af nödig
jord för odlingars anställande blifvit för stadens i allmänhet medellöse
och genom en kostsam bosältning skuldsatte invånare, serdeles af handt¬
verks- och arbetsklasserne, allt mera känbar, samt att detta behof på lämp¬
ligaste sätt och med ringa uppoffring för det allmänna kunde afhjelpas
genom den ifrågaställde donationen af Hapaniemi boställe, hvilket, ehuru,
i följd af sin mindre goda beskaffenhet, för Stats-verket af föga vigt, vo¬
re, såsom gränsande intill stadens område, för omförmälde ändamål före¬
trädesvis tjenligt.
Oaktadt den korta tiden af sin tillvaro, har Haparanda stad, efter
hvad kändt är, redan vunnit en icke obetydlig förkofran, i hvilket afse¬
ende torde få åberopas: att, enligt officiella uppgifter, vid sistlidet års
slut 17 handlande funnos derstädes bosatte; att antalet af de stadens
invånare tillhöriga fartyg uppgick till 5 stycken om 387 lästers sam¬
manräknad drägtighet och att beloppet af den vid dervarande Tullkamma¬
re samma år iuflutue uppbörd bestigit sig till 24,473 R:dr B:co. I olik¬
het med flere bland Rikets städer, hvilka vid deras grundläggning fått sig
tillagde ansenliga donationer af Kronan tillhörig jord, har Haparanda stad
Siats-Utskottets Utlåtande j N:o 82,
15
från statens sida icke åtnjutit annat bidrag, än det till inköp af plats för
stadens anläggande lemnade förskott af 4,000 R:dr, men hvilket emedler¬
tid långt för detta blifvit Slats-verket flerfaldigt godtgjordt, dels genom
den redan lill två tredjedelar verkställde inlösen al de tomter, hvaruti
stadsjorden fördelats, dels genom stadens lill omkring 930 R:dr om året
uppgående direcla krono-utskylder samt inkomsterne af dervarande Tull¬
kammare. Med afseende å dessa förhållanden och enär stadens tilltagande
välstånd och rörelse icke allenast för kringliggande landsort, ulan ock, i
följd af de häraf framkallade ökade stats-inkomster, måste för det allmän¬
na medföra en obestridlig fördel, samt den uppoffring, Stats-verket komme
att, för befrämjande af delta ändamål, vidkännas genom ifrågavarande do¬
nation af Hapaniemi hemman, icke är af den betydenhet, alt någon be¬
tänklighet i detta hänseende synes böra möta för bifall till motionärens
hemställan, anser Utskottet, för sin del, vigtiga skäl tala för beviljande
af den sökte törmönen för Haparanda stad; men enär frågan, så vidt af
de Utskottet meddelade handlingar kan inbemtas, ännu icke befinnes så
utredd genom vederbörande Chefs-embetes, Boställs- och Lönings-direc-
tions, Local-auctoritelers och Collegiers utlåtanden, att Utskottet är i till¬
fälle att bedöma, huruvida sådana rätts-anspråk eller locala förhållanden
förefinnas, som möjligen kunde lägga hinder i vägen för Capitaines-bostäl-
lets Hapaniemi öfverlålande till det af motionären anvisade ändamål, har
Utskottet ansett sig ega allt skäl tillstyrka:
att Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t, sedan vederbörande utlåtande afgifvit, i Nådigt öfver¬
vägande taga, huruvida Capitaines-bostället vid Norrbottens
Fältjägare-corps Hapaniemi N:o 1, i mantal, sedan det an¬
gående detsammas utanendering nu gällande contract ti 11-
ändagått, eller förr, i händelse öfverenskommelse derom med
arrendatorn kan träffas, må såsom donation åt Haparanda
stad för all framtid öfverlåta*,, och dertill förunna Nådigt
bifall, så framt Kongl. Majit pröfvar det sökta Öfverlåtandet
gagneligt och med rättvisans fordringar förenligt; med för¬
klarande derjemte, dels att Rikets Ständer, för sin del, så
vidt en rubbning af Indelningsverket härigenom åstadkom-
xnes, medgifva boställets öfverlemnande till Haparanda stad,,
dels alt Rikets Ständer genom ett slats-anslag, sorn kan prof-
16 Ståts-Utskottets Utlåtandet N\o 83.
vas motsvara ifrågavarande boställes afkastning, vilja bereda
Fältjägare-corpsens lönigsfond ersättning för berörde boställes
öfverlåtelse till Haparanda stad.
Stockholm den 22 November 1844.
N:o 83.
Ank. till Exp.-Utsk. den 24 Nov., kl. u f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, rörande Waxholms stads
invånares besittningsrätt till derstädes befintliga tomter och lä-
qenheter.
(I. A.)
Från Borgare-ståndet bar Stats-dJ(.skottet erhållit remiss å ett af Herr
G. Akerberg till bemälde Riks-stånd afgifvet Memorial, deruti blifvit an-
fördt, hurusom det område, hvarå Waxholms stad är uppbygd, sedan äl¬
dre tider tillbaka utgjort Kronans tillhörighet och för närvarande vore ställdt
under Kongl. Krigs-Coilegii inseende; att nämude embetsverk tid efter an¬
nan, enligt serskilde i sådant afseende utfärdade upplåtelse-bref, till sta¬
dens invånare på vissa år och emot dryga tomtöres-afgifter utarrenderat
de till ifrågavarande område hörande tomter och lägenheter, samt att, då
(jlenna besittningsrätt med October månads utgång år 1848 ginge till än¬
da, invånarne följaktligen måste, derest icke ändring uti nuvarande för¬
hållande dessförinnan kunde vinnas, underkasta sig en ny och tilläfven¬
tyrs alltför betungande taxation eller ock utan hopp om ersättning afhysa
sina tomter. Då nu denna osäkerhet i hänseende till besittningsrätten
gjorde det för invånarne omöjligt att sysselsätta sig med sådana företag,
för hvilka erfordrades mera kostsamma localer, såsom fabriker och andra
inrättningar, hvartill stället likväl, i anseende till sitt läge vid stora segel¬
leden och närheten till Rikets hufvudsakligaste afsättningsort, vore serdeles
lämpligt, samt det icke eller tycktes med rättvisa öfverensstämma, att, på
sätt
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 84,
17
sätt nu egde rum, stadens invånare, oberäknadt nämnde tomtcires-afgifter,
måste för hus, tomter och stadsjord erlägga serskild bevillning efter upp¬
skattningsvärdet, har motionären på grund häraf föreslagit, det Rikets
Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, att, efter 1848 års
utgång, Waxholms stads invånare måtte varda försäkrade om everldelig be¬
sittningsrätt lill deras då innehafvande tomter och lägenheter emot erläg¬
gande af den tomtöres-afgift, som, enligt nu gällande tomtöres-bref, der¬
utaf utgår, med rättighet för invånarue att, ulan Kongl. Krigs-Coilegii hö¬
rande, dessa tomter förvärfva, abalienera, lagfara, inteckna och förpanta.
Då ifrågavarande lill Waxholms stad hörande tomter och lägenheter,
i följd af deras närbelägenhet intill Waxholms fästning, möjligen kunna i
en framtid, i och för befästandet af inloppet lill Stockholm, blifva förstå¬
ten behöfliga, samt, vid sådant förhållande, det synes mindre lämpligt
att, genom medgifvande af invånarnes everdeliga besittningsrätt till dessa
tomter och lägenheter, afhända Kronan allt anspråk på desammas begag¬
nande, anser sig Utskottet
sakna anledning att till Herr Åkerbergs förrberörde motion
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Slockholm den 22 November 1844.
N:o 84.
Auk. till Exp.-Utsk. den i.!\ Nov., kl. ii f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för en del
hemmans-egare i Hortlax by från erläggande af tilloknings-skatt.
(I. A.)
Från Bonde-ståndet har Stats-Utskottet erhållit remiss å ett af Riks-
dagsfullmägtigen Johan Andersson Limdberg från Norrbottens Län inom
benni Ide Riks-stånd afgifvet memorial, deruti anföres, hurusom, vid den
med Hortlax by inom Piteå Härad år 1794 verkställda afvittring, Kongl.
/tili, lill R, St, Prot, 1844, 4 Sand. 1 Afd. 24 Haft, 3
18
Slats-Utskollels Utlåtande, N:o 84>
Majlis Befallningshafvande i Vesterbottens Län, genom utslag den 28 Oc-
tober samma år, tillagt hvarje mantal i nämnde by en ego-rymd af 950
tunnland och derjemte förordnat: att de uti byn varande femton serskilda
hemmansdelar, som understego i mantal, borde till fullt - mantal upp¬
höjas och för denna tillöknings-skatt efter ofvanberörde grund få sig till¬
delad mark af den vid afvittringen uppkomne öfverloppsjord, vid hvilken
åtgärd Kongl. Kammar-Collegium, enligt utslag af den 1 Juli 1795, låtit
bero; att de hemmansdelar, hvilka sålunda underkastats tillöknings-skatt,
utgjort tillsammans 2 ~~ mantal, och fyllnads-skatten deremot for desse
hemmansdelar uppgått till ett sammanräknadt belopp af 1 -- mantal; att
emedlertid de egor, hvilka i och för det ökade skatle-talet blifvit hemma¬
nen tillerkände, befunnits till odling alldeles otjenlige samt att följaktligen
ett kännbart missförhållande uppstått emellan skattens belopp och hemma¬
nens verkliga värde, hvilket misshållande föranledt flere åboers obestånd
och hotade att bereda de nuvarande innehafvarne ett lika öde; att, efter
flera fruktlösa försök å hemmans-egarnes sida att från den betungande till-
öknings-skallen varda befriade, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norr¬
bottens Län, enligt utslag af den C November 1834, bifallit sökandernes
derom framställde anhållan, hvaremot Kongl. Kammar-Collegium, genom
utslag af den 15 Juni 1835, förklarat samma skatt böra af hemmanen
fortfarande utgå. Med anledning häraf och då hemmans-egarne, i följd af
deras antagne ombuds uragtiåtenhet alt inom laga tid hos Kongl. Maj:t i
underdånighet öfverklaga sistberörde utslag, och sedan underdånig ansök¬
ning om resning jemväl blifvit afsiagen, beröfvats ali utväg att i författ¬
ningsenlig ordning utverka upphäfvandet af meranämnde tillökning i hem¬
mantalet, men det syntes innefatta en uppenbar orättvisa att tvinga åbo-
erne å dessa hemman att behålla den ifrågavarande odugliga marken,
hvilken vid afvittringen icke blifvit af dåvarande egare begärd, har mo¬
tionären hemställt, det Rikels Ständer måtte bifalla, att de Hortlax bya¬
män, hvilkas hemmansdelar äro dylik tillöknings-skatt underkastade, må,
emot skyldighet att till Kronans disposition afträda den deremot svarande
mark, befrias från åliggandet att för densamma utgöra skatt och ränta,
räknadt från början af år 1835, sedan hvilken tid, i följd af Kongl.
Maj:ls Befallningshafvandes i Norrbottens Län ofvanberörde utslag, ofta-
nämnde skatt varit till uppbörd inhiberad.
Enligt hvad de vid motionen bilagde handlingar utvisa, har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens Län, uppå vederbörande hem¬
Slats-Ulskollels Utlåtandej N:o
19
inans-egares ansökning under den 26 September 1824 bifallit, det tillök-
ningsjorden i Hortlax by borde från byns område afskiljas och till Kro¬
nans disposition afstås, samt innehafvarne från skatt och tunga derför be¬
frias. Genom utslag den 2 Maj 1825 förklarade likväl Kongl. Kammar-
Collegium, att som, enligt dess laga kraflvunne beslut den 1 Juli 1795,
Hortlax by blifvit fastställd till visst skattetal och ego-område, hvarefter
ock byn sin fullsutenhet i skog och utmark erhållit samt vissa frihetsår
för tillökningsjorden åtnjutit, funne Collegium skäligt upphäfva Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes förenämnde beslut. Detta Collegii utslag blef
sedermera af Kongl. Maj:t, jemlikt Nådig Resolution den 21 Februari 1826,
faststäldt, med förklarande, del heminans-egarne, derest de kunde visa,
att deras hemman med derå då åsatle mantal och räntor icke kunde ega
bestånd, hade öppet att söka och erhålla förmedling. Uti Nådigt Bref till
Kammar-Collegium af den 29 April 1830, har Kongl. Maj:t vidare förord¬
nat, det egde Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande att bevilja
nedsättning uti sådane hemmans mantal och ränta, hvilka, såsom varan¬
de' under 1 mantal, vid förra afviltringen, mot tillökad t utrymme, blif¬
vit utan egarnes begäran och åstundan förhöjde till i mantal, så vida
nemligen dels området för dessa hemman då ännu icke blifvit behörigen
utbrutet samt rålinierne uppgångne och rörlagde, dels utrönts, att å den
anslagne fyllnadsmarken saknades odlingslägenheter, nödige för den skedde
mantalsförhöjningen , så att hemmanet dermed kunde ega bestånd. Sedan,
under åberopande af högstberörde nådiga skrifvelses innehåll, egarne af
ifrågavarande mindre hemmansdelar hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ånyo anhållit örn befrielse från det förhöjde skatte-talet, och alt den mark,
som dertill blifvit anslagen, måtte från hemmanen utbrytas, så och efter
det vid anställd undersökning befunnits, det hemmanen voro i saknad af
sådana emot det förhöjde skatte-talet svarande egor och förmoner, som för
hemmanens bestånd oundgängligen erfordrades, har Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande, genom utslag den 6 November 1834, förklarat, att, då de uti
högslberörde Kongl. Bref af den 29 April 1830 förutsatte förhållanden in¬
träffade i afseende på sökandernes hemman och den af dem gjorde upp¬
gift, alt deras förfäder vid afviltringen ej begärt omförmälde tillöknings-
skalt, af afvittrings-handlingarne icke emotsades, komme sökanderne att
från samma skatt befrias och den deremot svarande ego-rymd att från
Hortlax bys område utbrytas och till Kronans disposition afsättas. Slutli¬
gen har Kammar-Collegium, genom laga kraftvunnet utslag af den 15 Juni
20
Ståts-Utskottets Utlåtande j .A':o 84•
1835, upphäft Kongl. Majlis Befallningshafvandes beslut, på den grund,
att Kongl. Majit, i frågan om Hortlax bys ti 1 lök ni ngs-ska Lt, den 21 Februari
1826 redan meddelat Sitt Nådiga beslut, hvilket., såsom icke ändradt ge¬
nom 1830 års Kongl. Bref, borde tjena till efterrättelse.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer icke mätte med denna fråga taga någon
befattning.
Stockholm den 22 November 1844.
Reservation
af David Andersson från Halland, som åberopade Inkomst-afdelningens
förslag till utlåtande, så lydande:
"Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, och då Utskottet icke
kunnat undgå att erkänna giltigheten af de skäl , hvilka grundlagt Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes den 6 November 1834 gifne utslag, hvarige¬
nom Hortlax byamän frikallats från lillöknings-skallens utgörande, samt
Kongl. Majlis till stöd för Kammar-Collegii sednaste beslut åberopade Nå¬
diga Bref af den 21 Februari 1826, angående berörde skatts fortsatta er¬
läggande, efter Utskottets tanka, icke synes hafva bort lägga hinder i vä¬
gen för ärendets behandling i öfverensstämmelse med de uti 1830 års
Kongl. Bref stadgade förändrade grunder, så och enär, på sätt ett vid
motionen bifogadt betyg ådagalägger, den omständighet alt Kammar-Colle¬
gii utslag vunnit laga kraft föranledis genom underlåtenhet af hemmans-
egarnes antagne ombud att, i enlighet med deras gifne uppdrag, samma
utslag hos Kongl. Majit i underdånighet öfverklaga, har Utskottet ansett
sig ega anledning hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet
begära, det täcktes Kongl. Majit, oansedt falalie-tiden i delta
mål blifvit af bemälde hemmans-egare försulen, lill Nådig
pröfning företaga deras anhållan, alt, mot afstående af den
vid 1794 års afvittring hemmanen anslagne lillökningsmark,
åtnjuta befrielse från den i och för samma mark belöpande skatt.”
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 85,
21
N:o 85.
Alik. Ull Exp.-Utsk. cl 24 Nov., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående upphörande af
llusth allar nes vid Cavalleri-regementena åliggande alt utgöra
s. k. Trosspassevolancc-äfgift.
(I. A.)
Frän Bonde-ståndet har till Stats-Ulskottets handläggning blifvit re¬
mitterad en af Rlksdagsfullmägtigen Anders Andersson från Skaraborgs Län
väckt motion, innefattande hemställan, att den Rusthållarne vid Caval-
leri-regemenlena åliggande skyldighet att utgöra så kallad Trosspasse-
volance-afgift mätte för framtiden upphöra, hvilken förändring, efter mo¬
tionärens tanke, desto heldre syntes af rättvisa och billighet påkallad, som
Rotehållarne vore från dylik afgift befriade och Rusthållarne dessutom, i
jemförelse med de förre, måste vidkännas vida flere och mera betungan¬
de onera.
Enligt serskilde under loppet af åren 1775—1783 med vederbörande
Rusthållare afslutade contract, har Kronan åtagit sig att, emot uppbä¬
rande af vissa fastställde Trosspassevolance-afgifter, i all framlid så väl
under krigs- som fredstid besörja anskaffandet, vidmagthållandet och trans¬
porten af de vid indelda cavalleri-regemenlen och lill infanteri förändrade
indelda cavalleri-corpser behöfliga trosspersedlar; varande dessa afgifler för
hvarje rusthåll bestämde till följande belopp.
Vid Lif-regementets dragon-, husar- och grenadier-corpser: för tros¬
sens fortskalfande och underhåll samt för trosskuskarne, 1 ett för allt 3
R:dr 8 sk. specie.
Vid Andra Lif-grenadier-regementet eller f. d. Östgötha cavalleri: för
trossens fortskalfande 38 daler silfvermynt, samt för trossens och trossku¬
skars underhåll i freds- och krigstid 17 1 daler silfvermynt.
Vid f Fest göt ha regemente, Smålands husar-regemente och grenadier-
bataljon samt Skånska husar- och dragon-regementena: för trossens fort-
n
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 86,
skaffande 35 daler; för trossens och kuskarnes underhåll i fred 15 daler
och i krigstid 17 1 daler silfvermynt; samt
Vid Bohus Läns regementes södra bataljon i ett för allt 3 R:dr 32
sk. specie.
Då skyldigheten att anskaffa, underhålla och fortskaffa den för caval-
leri-regernentena nödiga tross sedan äldre tider tillbaka innefattats bland
de med rustningsbesväret förenade åligganden, i och för hvilkas fullgöran¬
de rusthållarne icke allenast åtnjuta eftergift af egna räntor, ulan ock
flerestädes fått sig såsom ersättning anvisade serskilde augments-räntor,
samt dertill kommer, dels att den af Rikets sednast församlade Ständer
medgifne befrielse från möles-passevolance-afgiftens erläggande tillskyndat
rusthållarne, hvilka genom formliga med Kronan ingångne contract va¬
rit till sistnämnde afgifts utgörande förpligtade, en högst väsendtlig lin¬
dring i de på deras hemman belöpande ornera, dels ock att det af motio¬
nären framställde förslag om tross-passevolance-afgiftens upphörande vid
cavalleri-regementena icke skulle kunna till verkställighet bringas, utan
anvisande af serskildt stats-anslag för de kostnader, till hvilkas bestridan¬
de samma afgift varit påräknad, hvadan följaktligen den åsyftade förde¬
len för rusthållarne komme att ega rum på andre skattskyldiges bekostnad,
bar Utskottet, på dessa skäl, funnit sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till det af Anders åndersson
väckte ifrågavarande förslag.
Stockholm den 22 November 1844.
N:o 86.
Ank. till Exp.-Ut6k. den 24 Nov., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af vacht fråga om utbekommande af ytterli¬
gare begrafningshjelp efter aflidne Landt-räntmästaren J. F. Alm.
(Rgs-Afd.)
Genom remiss af den 17 sisllidne September, har Kongl. Majit, för
den åtgärd, omständigheterna kunde finnas föranleda, till Stats-Ulskottet i
Slati-Ulskottels Utlåtande, N’,o 86.
23
Nåder öfverlemna! en från Kongl. Maj:ls Befallningshafvande i Westerås
Län inkommen underdånig skrifvelse, med anmälandet af förre Landt-ränt-
mästarens i nämnde Län, Kongl. Räntmästaren J. F. Jims efterlemnade
enkas anhållan om utbekommande af skillnaden emellan det af Riksgälds-
Contoret, såsom begrafningshjelp efter hennes man, utbetalda belopp, 254
R:dr 38 sk. och hvad i sådant afseende, jemlikt Kongl. Majrts och Rikets
Ständers beslut, skulle henne tillkomma, eller 395 R:dr 24 sk.
Med anledning häraf, anser sig Slats-Ulskotlet, till utredande af det
i afseende på berörde begrafningshjelp inträffade och för Rikets Ständer
redan, uti 1843 års Revisorers Berättelse angående Riksgäldsverket, sid.
44, 45 , anmälda förhållande, böra upplysa: att Rikets sednast församlade
Ständer, genom bifallandet af dåvarande Stats-Utskotts utlåtande N:o 126,
niedgåfvo, ”att sterbhusdelegarne efter aflidne Räntmästaren Jim, utan af¬
seende derå, att fordringsanspråket icke blifvit i laga lid anmäldt, skulle
”undfå (leii begrafningshjelp, hvartill de i öfrigt kunde finnas berättigade ,
Samt ali dessa medel fingo af Riksgälds-Contoret utbetalas.” Detta Rikets
Ständers sålunda fattade beslut blef också Fullmägtige i nyssnämnde Con¬
ior lill behörigt iagttagande meddeladt, genom ej mindre en skrifvelse
från Stals-Ulskoltet, än 96 §:n i det för Riksgälds-Contoret utfärdade Re¬
glemente, uti hvilka handlingar någon uppgift angående begrafningshjel-
pens belopp ej heller förefinnes. Deremot innehåller Rikets Ständers här¬
om lill Kongl. Maj:t aflålna underdåniga skrifvelse af den 15 Juni 1841:
”att Rikets Ständer bifallit, att ifrågavarande begrafningshjelp, hvilken
"bordt till sterbhusdelegarne utgå med 3g5 R:dr 24 met^ derunder be-
”räknade 37 tunnor spanmål, finge till dem från Riksgälds-Contoret utbe¬
talas.” Vid jemförelse emellan Expedilions-Utskottets, af Riks-stånden
godkända, förslag till denna skrifvelse och Siats-Utskottets här ofvan an¬
förda utlåtande, befinnes, alt uppgiften å begrafningshjelpens belopp kom¬
mit att i skrifvelsen intagas genom ett serdeles anmärkningsvärdi missför¬
stånd af den i utlåtandet meddelade upplysning: 'att Jims pension, livar-
”af begrafningshjelpen, derest sådan blifvit till fullo aftjenad, skulle med
”sex månaders belopp utgå, utgjort 3g5 R.dr 24 sk. med derunder beräk-
”nade 37 tunnor spanmål.” Emedlertid hade enkan Jim, mer än ett
halft år innan Rikets Ständers förrberörde underdåniga skrifvelse expedie¬
rades, hos Riksgälds-Contoret anmält sig till begrafningshjelpens utbekom¬
mande och densamma uppburit med ett belopp af 254 R:dr 38 sk., mot¬
svarande hälften af den pension, sorn hennes man för år 1832, eller det
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
år, då han med döden afgick, å Allmänna Indragnings-staten innehaft,
och hvilket belopp följaktligen, enligt författningarne, sterbhuset tillkom¬
mit, ifall anspråket derå inom rätt tid gjorts gällande. Men sedan mer-
bemälde enka erhållit kännedom om Kongl. Majrts till Dess Befallningshaf¬
vande i Westerås Län, rörande denna Iråga, aflåtna Nådiga Bref af den
6 Augusti 1841, innehållande samma ordalag, som Rikets Ständers under¬
dåniga skrifvelse i ämnet, eller att ifrågavarande begrafningshjelp ”bordt
till sterbhusdelegai ne utgå med 395 R:dr 24 sk., med derunder beräkna¬
de 37 tunnor spanmål”, så framställde hon, på grund deraf, uti en genom
Kortgl. Maj:ts Befallningshafvande till Fullmägtige insänd skrift, yrkande
derom, att jemväl skillnaden emellan sistnämnde summa och det förut ut-
gifna beloppet måtte varda med 140 R:dr 34 sk. af Riksgälds-Contoret lili
henne utbetald. Denna utbetalning förklarade dock Fullmägtige sig ej
kunna bevilja, enär den vore stridande emot ej mindre uttryckliga stad¬
gandet i det till deras efterrättelse utfärdade Reglemente, än bestämda or¬
dalydelsen af Rikets Ständers i fråga om samma begrafningshjelp fattade
beslut.
Efter anförandet af hvad sålunda i omförmälda hänseende blifvit be-
slutadt och tillgjordt, får Utskottet för sin del yttra: att då, på sätt af
ofvanåberopade Kongl. Bref äfven inhemtas, erhållandet af begrafningshjelp
efter Landt-räntmäslaren Alm utöfver den, som genom gällande författnin¬
gar var bestämd, icke ens blifvit vid sista Riksdag ifrågasatt, samt den då
hos Rikets Ständer gjorda framställning endast angick återvinnandet af den
rättighet till begrafningshjelpens utbekommande, som bemälde Landt-ränt-
mästares sterbhus genom försummadt kraf förverkat; så och enär den orig-
tiga, genom uppenbart missförstånd tillkomna, uppgiften å hvad denna
begrafningshjelp skulle utgöra ingalunda synes böra föranleda en serskild,
af Rikets Ständer ej afsedd och emot författningarne stridande förmon, för
bemälde sterbhusdelegare, finnér sig Utskottet, i anledning af, högstberörde
remiss, icke kunna tillstyrka
Rikets Ständer annan åtgärd, än att hos Kongl. Maj:t, jemte
anförandet af ordalagen uti det vid sednast förflutna Riksdag
rörande ifrågavarande ämne fattade beslut, i underdånighet
anmäla, att begrafningshjelpens belopp blifvit uti Rikets Stän¬
ders härom aflåtna underdåniga skrifvelse origtigt uppgifvet.
Stockholm den 22 November 1844.
N:o 87.
SVats-U Iskottets Utlåtande, N:o Sy.
25
1 N:o 87.
Alik. till Exp.-Utsk. den 28 Nov. kl. half 3 e. m.
Tillåtande, i anledning af föreslagen lindring tili vilkor en för de lill
odlings företag inom åtskilliga Län meddelade statsbidrag.
(R:gls-Afd.)
Enär de af Rikets sednast församlade Ständer fastställda vilkor för
erhållandet af statsbidrag till vallen-aftappningar och större odlingsföretag
inom Upsala jemte flera andra Län skulle vara serdeles svåra och betun¬
gande, har Riksdagsfullmägtigen Johan åndersson från förstnämnde Län,
uti en inom Bonde-slåndet väckt och til! Stats-Utskottet remitterad mo¬
tion, föreslagit, att dessa, i egenskap af lån, beviljade bidrag måtte, då
desamma meddelats lör större företag, deruti en eller flere socknar delto-
go, antingen varda förändrade till sådana anslag utan återbetalningsskyl-
dighet, sorn för enahanda arbeten inom de norra Länen erhållits, eller
åtminstone förklaras vara ränlefria, så att den stadgade årliga inbetalnin¬
gen finge oafkortad användas till lånens amorterande, hvilket, i sådant
fall, kunde dess förr verkställas, och hvarigenom de personer, som åtagit
sig alt å menighetens vägnar underteckna de föreskrifna skuldförbiudelser-
na, kunde befrias från äfventyret att i en framtid få ensamt ansvara för
de då återstående ränteliqviderna. Härjemte har samme motionär äfven¬
ledes föreslagit, att de nya föreskrifter, som under innevarande Riksdag
kunna varda meddelade i afseende på allmänna låne-understöd för vatten-
aftappningar, matte få retroactivt tillämpas på dylika, större menigheter re¬
dan tilldelade, lån.
I anledning af denna motion, anser sig Utskottet böra upplysa, att
de medel, som Rikets Ständer vid sednaste Riksdag anvisade till Kongl..
Majlis Nådiga disposition, för befordrande vattenaflappningar eller andra
förberedande åtgärder för större odlingsföretag inom medlersla och södra
delarne af Riket, borde utgå såsom lån och efter 5 års förlopp återbetalas
med 5 procent af det ursprungliga lånebeloppet, af hvilka 5 procent skulle
Bih, till R, St, Fröt. t$44* 4 Sami, 1 Afd, 2.4 Haft,. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o Sy,
först beräknas 3 procents ränta på det återstående capitalet samt öfver-
skottet derefter afgå å capitalskulden; dock öfverlemnade Rikets Ständer
åt Kongl. Maj:t att, der serskilda omständigheter påkallade en annan ord¬
ning för statsbidragets utgående, bevilja en mindre del af ifrågavarande
medel såsom anslag utan återbetalningsskyldigbet.
Sedan de lånebidrag, ofvanomförmälda motion afser, emot nu anförda
lindriga betalningsvilkor blifvit af vederbörande menigheter i underdånig¬
het sökte och af Kongl. Maj:t i Nåder beviljade, samt låntagarne, före
lånemedlens utbekommande, genom derför afgifna skuldförbindelser, åtagit
sig den stadgade betalningsskyldighetens behöriga fullgörande; så och enär
de förändrade ränte- och capitalafbetalningsvilkor, som i afseende på fram¬
deles utgående dylika lån möjligtvis kunna varda fastställda, ingalunda
synas böra erhålla retroactiv tillämpning å redan utgifna lånesummor, får
Utskottet, som saknar all anledning tillstyrka någon eftergift af den be¬
talningsskyldighet, hvartill nuvarande låne-innehafvare sig förbundit,
hemställa,
att, hvad förrbemälde Riksdagsfullmägtig rörande vilkoren för
ifrågavarande lån föreslagit, icke må till någon Rikets Stän¬
ders åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 November 1844.
STOCKHOLM, tryckt hos P. G. B e r g , i84f
Stats-Utskottets Utlåtande, N-o 88.
N:o 88.
Ank. lill. Exp. Utsk den ig IVov , kl 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition,
angående förre Departements Chef emes vid General Tull¬
styrelsen, Presidenten af Billberghs och Canzli-Rådet Va-
lerii befriande från ådörndt ersättningsansvar i målet, rö¬
rande den efter aflidne Uppbörds-Tu/lförvaltaren Finér
yppade balance, dels serskilda motioner, i fråga om bevil¬
jandet af enahanda eftergift för förre Kamereraren Kam¬
mar-Rätts-Rådet Winroth och förre Controllören Mid¬
dendorff. (I. A-j
Vid pröfning af Kongl. Kammar-Rättens den 19 April 1841 gifna Ut¬
slag, i anledning af anstäldt åtal emot förre Controllören vid General-Töll-
Styrelsens Uppbörds-Contor P. V. Middendorff, förre Kamereraren vid
Styrelsens Kammar-Contor, Kammar-Hälls-Rådet J. Winroth, förre Presi¬
denten och Förste Departements-Chefen vid nämnde Styrelse J. P. af Bill¬
bergh samt f. d. Ka meral-Deparlements-Cbefen vid samma Styrelse, Canzli-
Rådet J. D. Valerius, jemte lieie GeneraUTull-Styrelsens embets- oell tjen¬
stemän, såsom ansedde vållande, genom uragtlålne, embets- och tjensteplig-
ter, till en af Tullförvaltaren vid Tulluppbörds- och Cassörs-Contoret i
Slockholm M. F. Finér åsamkad och efter hans d. 20 Mars 1837 inträffa¬
de död yppade balance å de till Uppbörds- och Cassörs-cassorne hörande
medel, fastställd, efter föregången balance-utredning, till ett belopp för år
1836 af 158,111 R;dr 4 r:st och för år 1837 af 14,886 R:dr 3 sk. 1 r:st,
eller tillsammans 172,997 R:dr 3 sk. 5 rist, men sedermera genom serskil-
de levereringar nedsatt lill 123,544 R;dr lo sk, 4 r:st, hvaraf
ft uppbördsmedlen för år 1836 65,744: 26. 9.
1837 7,645: 26. 11.
73,390: 5. 8.
oeb å cassamedlen för år 1836 . 47,169: — 8.
1837 2,985: 9. —
50,154; 9.8.
har Konungens Högste Domstol, genom Utslag den 6 Maj 1843, dömt of-
TaBbemälde fyra embets- och tjenstemän för hvad i målet dem till last
Bih. till fl. St. Prof. 1844■ 4 Sami., 1 Afd., 25 Haft. 1
2
Slats-UtsJiOttels Utlåtande, N.-o 88.
kommit: Controllören Middendorff att med sin egendom, så långt den
råckte, i första rummet gälda 1836 och 1837 årens uppbörds-brist samt
vara sin vid Tullverkets Uppbörds-Contor innehafvande Conlrollörs-syssla
för alltid förlustig; Kammar-Rätts-Råd< l Winroth att varda för alltid förlustig
sin vid Tullverkets Kammar-Contor innehafvande kamererare-beställning
samt hålla Kongl. Majit och Kronan skadeslös i andra rummet, eller näst efter
Middendorff, för 1836 och 1837 årens uppbördsbrist, och i första rummet
för 1836 och 1837 årens brist å cassamedlen; Presidenten af Billbergh
att, näst efter Winroth, dels hålla Kronan skadeslös för deu uppbördsdrift,
Tullförvaltaren Finér å inkommande sjötullsuppbörden för år 1836 sig
ådragit, dels ock i gäldandet af 1836 års brist å ulgiflsmedlen deltaga på
det sätt, att Presidenten af Billbergh skuliei ansvara för så stor anpart af
balance-beloppet för år 1836, som återstod, sedan i följd af de i Högste
Domstolens utslag uti Finérs baiance-mål gillade grunder, angående tillgån-
garnes efter Finér proportionerliga fördelning på cassör och år, från 1836
års totala Cassörs cassabrist afgått hvad, som, efter förhållande mellan hela de-
hetsumman samt de i densamma inbegripne, efter Presidenten af Billberghs
afskedstagande från Tullverket, anordnade 20,000 R:dr, kunde å dessa sist¬
nämnde belöpa; samt Canzii-Rådet Valerius, att, i ordningen näst efter
Kammar-Rätts-Rådet Winroth, ej mindre betala den brist, som, efter pro¬
portionerlig fördelning på cassör och år, uppstod å de 20,000 R:dr, hvilka
under Valerii tjenstetid såsom Kameral-Departements-Chef, blifvit dels år
1836, dels ock år 1837 till Cassörs-cassan anordnade för bestridande af
1836 års utgifter, än äfven ersätta 1837 års Uppbörds- och Cassörs-balacce.
De skäl, hvilka grundlagt Högste Domstolens ofvannämnde beslut, äfven¬
som innehållet af Kammar-Rättens förut i målet gifna utslag, finnas full¬
ständigt intagne uti Rikets Ständers Justitim-Ombudsmans för åren 1842 och
1843 afgifne embets-berättelse (pag 6 och följ), hvilken således här alle¬
nast åberopas.
Uti serskilde till Kongl. Majit ingifne böneskrifter, hafva förre Cortrollören
Middendorff, Kammar-Rätts-Rådet Winroth, f. d. Presidenten af Billbergh
och Canzli-Kådet Valerius i und. anhållit om eftergift eller lindring af de
genom Högste Domstolens utslag dem ådömde ansvars- och straff-bestämmel-
er; varande i sådant afseende af Middendorff hufvudsakligen anfördt: att,
ehuru iian icke kunnat förneka sin uragtlåtenhet af den uti instruction ho¬
nom ålagde skyldighet att anställa jemförelse emellan Finérs uppbörds-
journaler och inkommande Sjötullskammarens vecko-rapporler, sökanden lik¬
väl aldrig föreställt sig, att, på sätt Domstolarne ansett, någon controll här¬
Siats-Utskotlets Utlåtande, 7V;o 88.
3
igenom blifvit åsidosatt, helst jemförelsen bloLt kunnat ske emellan tvänne för
Middendorff' V ill riktigheten obekanta slutsummor, nemi. den, journalen innehöll
och den, som uppgafs uti vecko-rapporten från nämde Tullkammare, åt hvilken
alltsedan år 1825 hela närmaste controllen varit anförtrodd; att omförmälde
journal vid hvarje s. k. måndags-inventering legat öppen och osummerad,
utan att inventerings-männen, Advocat-Fiscalen och Boksiuts-Kamereraren, fä«
stat uppmärksamhet å den underlåtna summeringen, hvartill komme, alt sam¬
ma journaler aldrig voro underkastade revision; att emedlertid, enligt hvad ett
vittne edeligen intygat, den bristande summeringen blifvit, enligt Instru-
ctionens 2 §, af Middendorff hos Boksluts-Kamreraren anmäld; att då, på.
sätt nämndt är, controli-journalens förande alltsedan år 1825 varit från sö¬
kandens tjenstebefattning till Inkommande Sjötullskammaren öfverflyttad!,
Middendorff ansett sig, oaktadt namnet Controllör blifvit för honom bibe¬
hållet, icke hafva egt ringaste controll å Finers uppbörd; att sökanden varit
den förste, som gjort anmälan angående Finers för sent afgifne cassa-redo-
görelser; alt sedan, uppå Middendorff^ anhållan, General-Tull-Styrelsen bi¬
fallit, att redogörelsen för den s. k. Utgifts- eller Cassörs-cassan finge af sö¬
kanden öfvertagas samt, i anledning häraf, Middendorff' öfver nämnde cassa
för Januari månad 1837 upprättat en ordentlig redovisning, oberoende af
den efterliggande redogörelsen för år 1836, hvars afgifvande ålåg Finerr3
bade denna omständighet, i förening med den genom omförmälde controll
föranledde omöjligheten för Finér att begagna Utgifls-cassans tillgångar för
betäckande af uppbörds-bristen, verkat upptäckten af den dittills dolda ba-
lancen; samt att för öfrigt, efter hvad sjelfve åklagaren i målet erkänt, icke
ringaste misstanka mot Middendorff förekommit om medvetande af balan-
cens tillvaro; på grund af dessa forhållanden och då Middendorff, efter en
treltiosjuårig tjenstgöring vid Tullverket, hvarunder någon annan anmärkning,
än den nu ifrågavarande, i hänseende lill hans tjensteutöfning icke egt rum,
befunne sig vid vacklande helsa och framskriden ålder med hustru och tre
oförsörjda barn, försalt i en utblottad belägenhet, sökanden i und. anhållit,
att af gunst och nåd varda förskonad från utkräfvandet af den honom ådöm-
de ersättning, tills afskrifning deraf möjligen kunde beviljas, äfvensom från
förlusten af Controllörs-befattningen, eller ock att antingen varda transpor¬
terad till annan, med samma lönegrad förenad, tjenst vid Tullverket här¬
städes, eller ock erhålla pension, motsvarande trefjerdedelar af lönen.
Kanamar-Rätts-Rådel Winroth har i und. fästat Kongl. Maj:ts Nådiga
uppmärksamhet derå, att den felaktighet, hvilken lian i detta mål låtit kom¬
ma sig till last, icke inneburit ringaste afsigt alt till egen fördel befrämja
4
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 88.
döljandet af en känd eller befarad balance, utan vore att tillskrifva ett ut¬
af alltför långt utsträckt förtroende till andre tjenstemäns heder och red¬
barhet, jemte hög ålder och försvagade krafter, föranledd uraktlåtenhet att
bokstafligen uppfylla gifne controll-föreski ifter; att Winroth, sorn alltifrån
d. 8 Jan. 1784 vaiit anställld i Tullverkets tjenst samt alltsedan år 1814
och intilldess han, i följd af ifrågavarande balance-mål, från tjenstgöi ing af-
stängdes, egt det aldrig missbrukade förtroendet att mottaga och i Banken
insätta hela Rikets utom Stockholms tulluppbörd, icke förr än nu varit till¬
talad för något tjenstefel, men deremot af Verkets serskilde styrelser undfått
vitsord om nit, skicklighet och redbarhet i honom uppdragne befattningar
samt jemväl hugnats med prof af Kongl. Maj:ts nåd; på hvilka skäl sökan¬
den grundat den underdåniga anhållan, att utkräfvandet af den honom å-
dömde ersättning, hvartill ringa tillgång hos sökanden före funnes, linge tills
vidare inställas och Nådig framställning om ersätmings-beloppets afskrifvan-
de hos Rikets Ständer göras, äfvensom att Winroth mätte frikallas från an¬
svaret af tjenstenst förlust och få sig tillerkänd pension å Tullverkets stat.
Af förre Presidenten af Billbergh är vidare i underdånighet hemstäldt,
det täcktes Kongl. Maj:t, — med afseende ej mindre derå, att sökandens
ifrågarande tjensteförseelse tillkommit ej af uppsåtligt vållande, utan af o-
rätt begrepp om Författningarnes verkliga mening, än ock å de flerfaldiga
vigtiga värf och förrättningar, sökanden under sin långa embetsmannabana i
Rikets tjenst utfört och i hänseende till hvilkas fullgörande sökanden så väl
från Kongl. Maj:t som Rikets Ständer undfått fördelaktiga vitsord om nit, skick¬
lighet och välförhållande, samt i betraktande jemväl deraf, att det ågångne
ULslagets tillämpning skulle för sökanden, som hade en talrik familj att försörja,
medtaga alla tillgångar, utan att balancens belopp dermed på långt när kunde
betäckas, — i nåder beflia sökanden från den honom ådömde ersättnings¬
skyldigheten, eller, i händelse detta icke kunde beviljas, hos Rikets Ständer
föreslå afskrifning af den summa, sökanden blifvitfcdömd att godtgöra, äfven¬
som att, jemte det med verkställigheten af Högste Domstolens Utslag, i hvad
detsamma sökanden anginge, finge tills vidare anstå, Kongl. Majit måtte för¬
klara, alt all fråga om seqvester å sökandens pension eller öfriga egendom
för Kronans räkning under tiden komrne att förfalla.
Slutligen har Canzii-Rådel Valerius, under hufvudsakligt åberopande
af det obestridda förhållande, att under den tid af 97 dagar, räknadt från
den 15 December 1836, sökanden innehaft Kameral-Departementets Chefs-
embetet, ifrågavarande tullbalance minskats med mera än 40,000 R:dr Ban¬
co* samt då verkställigheten af Högste Domstolens emot Canzli-Rådet fällde
Stats-Ulskottets Utlåtande^ N.-o 88.
5
Utslag skulle beröfva honom alla tillgångar för sin egen, hustrus och fyra
oförsörjda barns nödtorftiga bergning, framställt den underdåniga anhållan,
att honom måtte af gunst och nåd förunnas antingen full befrielse från den
ådömde ersättningsskyldigheten, eller, om derför, med afseende å medlens
bevillnings-egenskap, hinder skulle möta, åtminstone nådigt in hi bi toria 1 eller
moratorium, intill dess Rikets Ständer sammanträdt och hunnit pröfva Va-
lerii tillämnade eftergift-ansökning.
Kammar-Rättens Advocals-Fiscals-Embele, hvars underdåniga yttrande
öfver dessa böneskrifter blifvit i nåder infordradt, har i sådant afseende,
beträffande MiddendorffSj Winroths och af Billberghs underdåniga ansök¬
ningar, andtagit: att, genom de uLi Finerska balance-målet hällne undersöknin¬
gar blifvit fullständigt ådagalagdt, att oreda uti Finers uppbördsförvaltning
allt sedan år 1830 varit för handen, och alt den då började balancen se¬
dermera i jemn tillväxt fortgått i sex års tid eller till början afår 1837, dä
Fine'rs obestånd uppdagats. Vidare vore fulltygadt, att möjligheten för Fi¬
ner icke allenast att dölja sin uppbördsställning, utan äfven att år efter an¬
nat öka tillgreppen å sin uppbörd, icke legat uti enttillfällig och öfvergående,
utan tverlom i en oafbrutet fortsatt, uragtlålenhet å sökandernes sida af dea
controll å uppbördsförvaltningen, som dem, hvar i sin ordning, ålegat; och
långt ifrån att Middendorff, såsom han förmenat, egde att tillräkna sig så¬
som förtjenst balancens upptäckt, vore Middendorff Lvärtom den bland sökan-
derne, hvilken genom eftersatte tjenslepligter närmast vållat den förlust, Kronan
i detta mål fått vidkännas. I följd häraf och då om äfven sökanderne
icke kunde sägas hafva uppsåtligen föranledt de tillgrepp, som af Finér
föröfvats, likväl uppenbart vore, att en vida högre grad af efterlåtenhet uti
tjenstepligternes uppfyllande läge sökanderne till last, än att med Statens
säkerhet kunde förenas, att sökanderne blefve från allt ansvar befriade,
funné Advocat-Fiscals-Embetet sig böra afstyrka nådigt bifall ej mindre
till den sökte eftergiften från ersättnings-skyldighet för balancen, än ock till
den ifrågaställde inhibitionen i fullgörandet af Högste Domstolens Utslag.
För den händelse emedlertid en dylik eftergift af hvad ådömdt blifvit
skulle sökanderne i Nåder förunnas, ansåg Ari v<)ca'-Fisca!s Embetet densam¬
ma åtminstone icke böra sträckas till så stor del af balancen, för hvars er¬
sättande säkerhet dels genom qvarstad å Middendorffs och Winroths lös¬
egendom samt innehållande af hälften utaf deras' loner från och med 2:dra
qvartalet 1837, och dels genom ställd borgen af Presidenten af Billbergh
ej mindre för hälften af dess å Kammar-Rättens Stal innehafde Presidents-
lon från och med 2:dra qvartalet 1838, än ock emot förskingring af Pre-
6
Sats-TJlskoUels Utlåtande, ff.o 88.
sidenlens fasta och lösa egendom blifvit beredd, och hvilka tillgångar, obe-
räknadl Presidenten af Billberghs fastighet, uppginge till ett sammanräk-
nadt värde af 17,984 R:dr 7 sk. 6 rst.; genom indrifvande af hvilka till¬
gångar icke allenast Kronan undfinge någon godtgorelse för sin förlust, u-
tan äfven Advocat-Fiscals-Embetet bibehölles vid den detsamma tillförsäk¬
rade rätt att åtnjuta 12 procents actorats-arfvode å hvad efter dess ålgärd
i balance-mål till Kronans cassa blefve levereradt.
Vidkommande åter Canzli-Rådet Våler ii ifrågavarande und. ansökning,
har Advocat-Fiscals-Embetet förmält, att icke egen öfvertygelse om det rätta,
utan endast de grunder, som, tvärtemot dem, hvilka Advocat-Fiscals-Em¬
betet sökt göra gällande, blifvit af Domstolarne lagde vid sjelfva balance-
målets behandling, föranlåtit Advocat-Fiscals-Embetet tili en så beskaffad
embets-talan emot Canzli-Rådet Valerius, hvarigenom han fått sig ådömd
en vidsträcktare ersättningsskyldighet, än som eljest för honom skulle kun¬
nat ifrågakomna. Genom de i balance-målet ågångne domslut hade näm¬
ligen blifvit förklaradt, att balance i så väl uppbörds» som cassörs-cassan för
både år 1836 och 1837 vore för handen, och alt den behållning, som vid
inventering i uppbörds-cassan den 20 Mars 1837 förefanns, skulle emellan
de båda cassorna i förhållande till hvardera bristen i desamma fördelas,
änskönt Cassörs-cassan fått ensamt tillgodonjuta den behållning, som der,
vid anställd inventering, d. 30 Mars befunnits. I motsats härtill hade Ad-
Tocat-Fiscals-Embetet yttrat den öfvertygelse, att någon balance å 1837 års
uppbördsmedel aldrig förefunnits, utan att hela uppbörds-bristen oafkortad
tillhörde den föregående tiden, till hvilken samma brist alltså borde hän¬
föras. Denna åsigt hade Advocat-Fiscals-Embete grundat på följande skäl:
t:o att Inkommande Tullkammarens veckouppgifler öfver 1837 års tull¬
uppbörd voro fullkomligt rigtige, 'med undantag af en missräkning på 2
R:dr 14 sk.; 2:o att Uppbörds-Conlorets vecko-förslag öfver samma uppbörd
äfven i alla hänseenden egde sin riktighet; 3:o att den contanta behåll¬
ning å 1837 års uppbördsmedel, som vecko-förslagen för den 17 och 20
Mars påförde Uppbörds-cassan, derstädes, vid sistnämnde dag, eller Finérs
dödsdag, anställd inventering, verkligen voro till finnandes med ett öfver¬
skott af nära 2,000 R:dr; samt 4:o att det af Kammar-Contoret författade
Utdrag af Inkommande SjöLullskammarens uppbördsbok och veckoförslag
samt banco-boken ådagalade, att hela den vid Finers död yppade brist i
tulluppbörden redan i Maj månad 1836 existerade, och att den således icke
till någon del härrörde från det påföljde årets uppbörd. Om nu, i öfver-
enstämmelse härmed, Uppbörds-cassan fått odeladt behålla de contanta me¬
Stats-TJtskottels Utlåtande , IV.'o 88.
y
del, som uti den samma vid inventeringen d. 20 Mars 1837 befunnos, och
denna behållning sedermera, för den del deraf, som, enligt Uppbörds-Con-
torels vecko-förslag d. 17 Mars 1837, tillhörde det årets uppbörd, blifvit
vid denna sin egenskap bibehållen, så bade det förhållande inträdt, att
ingen brist i Uppbörds-Cassan för år 1837 kommit att ega rum, utan be¬
la balance-beloppet qvarstadnat å uppbörden för den tid, då de åsidosatte
controllerne just hade beredt uppbftrdsmannen tillfälle till försnillning
och tillgrepp, hvaraf åter blifvit en följd, att den af Advocat-fiscals-em-
betet emot Canzli-Rådet Valerius förde talan, på grund hvaraf han af
llögste Domstolen blifvit dömd att i sista rummet ersätta 1837 års upp-
börds-balance, aldrig ifrågakommit eller kunnat anställas. Ehuruväl sålun¬
da Advocat-Fiscalen, sin pligt likmätigt, måst vid målets utförande ställa
sig omförmälde af Domstolen stadgade grunder till efterrättelse, ansåge
Advocat-Fiscalen, då fråga nu vore, icke om rätt, utan om nåd, sig icke
kunna frångå sin enskilda åsigt i ämnet, hvadan och då, i händelse denna
åsigt vunnit afseende, balance-målet ostridigt fått dea utgång, att Valerius,
som först i slutet af år 1836 tillträdde Kamelal-Departements-Chefs-em-
betet, blifvit från den del af detta mål, som rörde blåsten i Tulluppbörds-
Cassan, aldeles skiljd, Advocat-Fiscalen i und. tillstyrkte Nådigt afseende å
Canzli-Rådets und. anhållan att från all slags ersättning af denna brist varda af
nåd befriad. Hvad deremot anginge Valerii und. ansökning om befrielse från
hvad honom blifvit ålagdt att af den såkallade cassörs-balaneen ersätta, fun¬
ne Advocat-Fiscalen sig sakna allt skäl att för sin del densamma understödja.
Sedan, vid serskild pröfning af Conlrollören Middendorjffs och Karn-
marsRätts-Rådet Winroths und. anhållan, att af nåd varda förskonade från
den dem ådörode påföljd af tjensternes förlust, Kongl. Maj:t, i enlighet med
Högste Domstolens afstyrkande, funnit denna anhållan icke kunna bifallas,
har Kongl. Maj:t derefter i ett sammanhang tagit i nådigt öfvervägande ej
mindre hvad Middendorffs och Winroths ansökningar i öfrigt innehålla,
än ock de af Presidenten af Billbergh och Canzli-Rådet Valerius ingifne
böneskrifter; hvarvid Kongl. Maj:t, oaktadt samtlige ofvanbemälde sökande
gjort sig skyldige till tjensteförsummelser i afseende å de controller, sorn.
dem ålegat att å redovisningen af de utaf Tullförvaltaren Finér omhän-
derhafde uppbördsmedel utöfva, likväl, med hänsigt till sökandernes mo¬
raliska ansvarighet i nyssberörde afseende, funnit en väsendtlig skiljaktig¬
het sig förete emellan beskaffenheten af de anmärkte tjensteförseelserne hos
Finérs närmaste controllanter, Winroth och Middendorff, och den efterlå¬
tenhet, som kunde läggas Presidenten af Billbergh och Canzli-Rådet Va-
8
Stats-Utskottets Utlälandej N.-o 88,
lerius till last; — helst de förre varit i tillfälle att egna daglig uppmärk¬
samhet åt Finers ijensteutöfning och dervid bemärka hvarje till misstanka
om underslef föranledande omständighet, under det de sednare hvarken
kunnat eller varit pliglige att utsträcka sin em betsa Igard till en så beskaf¬
fad närmare tillsyn; hvarförutan de, till sitt urskuldande framför de för¬
re, hade att åberopa tillvaron af en föregående speciel controll, som, ve¬
derbörligen iagttagen, för sig sjelf varit tillräcklig att förekomma eller leda
till upptäckt af möjliga tillgrepp. Under hufvudsakligt aktgifvande å des¬
sa skiljaktiga förhållanden, har Kongl. Maj:t, beträffande frågan om efter¬
gift af ersättnings-skyldigheten för Middendorff' och Winroth, ansett Sig
sakna giltig anledning aLt, genom någon från Kongl. Maj.ts sida vidtagande
åtgärd, härtill medverka; hvaremot Kongl. Majit, vidkommande Presidenten
af Billberghs och Canzli-Rådet Valerii nåde-ansökningar, funnit ofvan
åberopade omständigheter, i förening med hvad sökanderne i öfrigt anfört,
skäligen påkalla det afseende, att frågan om eftergift och afskrifning af det
ersättningsbelopp, hvarföre desse embetsman, enligt Högste Domstolens förr-
berörde Utslag, kunde komma att häfta, borde till Rikets Ständer hänskju-
tas, dock att under tiden sådane säkerhetsmått till bevarande af Kronan*
rätt vidtoges, som kunde ega rum, utan att sökanderne, i afvaktan af frå¬
gans slutliga afgörande, kom me att sakna medel för egen och familjers skä¬
liga utkomst; hvadan Kongl. Majit, som i sistnämnde hänseende förordnat
örn fortfarande qvarstad tills vidare å sökandernes fasta och lösa egendom,
samt öfriga tillgångar, löner och pensioner undantagne, med billigt afseende
i öfrigt å det gagn, som fäderneslandet tillförene hemtat af Presidenten
af Billberghs och Canzli-Rådet Valerii långvariga samt af nit och skick¬
lighet utmärkta embetsmanna-verksamhet, genom Nådig Proposition af d. 19
sistI. Augusti, hvilken af samtlige Riks-Stånden blifvit till Stats-Utskoltet
remitterad, till Rikets Ständers pröfning och behjertande öfverlemnat, hu¬
ruvida icke den ersättnings-skyldighet, som i detta mål blifvit af Billbergh
och Valerius ålagd, må dem eftergifvas.
Under den discussion, som föregått remitterandet af högstberörde nå¬
diga Proposition, hafva inom Ridderskapet och Adeln flere ledamöter, på de
af Kongl. Majit framställde grunder tillstyrkt den föreslagne eftergiftens be¬
viljande; såsom skäl hvarföre serskildt åberopats Rikets Ständers den 8 Juli
l8l8 aflåtne underdåniga skrifvelse, deruti Rikets Ständer förklarat den af
Presidenten af Billbergh år 1815 utförde liqvidation med Preusiska och
Tyska Staterna om de till Svenska Armeen under sista fälttåget derstädes
Slats Utskottets Utlåtande, N.-o 88.
9
lemnade försträckningar, genom hvilken liqvidation Rikets skalder till dessa
slater minskats från 2,139,195 R:dr 31 sk. 11 r:st till nära 1 million R:dr
Pomersk kurant, nogsamt vittna om ett derå användt noggrant och nitfullt
bemödande, äfvensom hafva blifvit på kort tid och med besparing i kostna-
derne verkställd, hvadan Rikets Ständer, såsom ett bevis af den erkänsla, hvartill
af Billbergh såmedelst gjort sig berättigad, åt honom anslagit 10,000 R:dr B:co.
En talare har deremot yttrat den åsigt, att en dylik eftergift, derest den
skulle ega rum, borde jemväl utsträckas till de tvänne öfrige i Kongl. Maj:ts
Proposition icke förordade tjenstemän. — Hos Bonde-Ståndet har ett större
antal ledamöter ansett den ifrågaställde befrielsen från ansvarsskyldighet i
balance-målet, såsom innefattande ett till sina följder betänkligt prsejudicat,
icke böra bifallas.
I sammanhang med den Kongl. Propositionen har Utskottet till hand¬
läggning förehaft följande hos Ridd. och Adeln samt Bonde-Ståndet väckte
och till Utskottet remitterade motioner, nemi.:
l:o af Herr Klingstedt, G. F., som, hufvudsakligen på de skäl, hvilka
uti Kammar-Rätts-Rådet Winroths ofvannämnde böneskrift finnas upptag¬
ne, hemställt, att befrielse från det i målet ådömde ersättningsansvår måtte
Winroth förunnas ; och
2:o af Riksdagsfullmägligen Johan Jacob Rutberg från Norrbottens
Län, hvilken, jemte framställning af de förhållanden, som, efter hans åsigt,
syntes ådagalägga, att anspråk pä eftergift af hvad i målet ådöindt blifvit
vore för de lägre tjenstemännen åtminstone lika stort, som för de högre,
yrkat, alt antingen ingen af bemälde fyra embels- och tjenstemän eller
ock alla, som sådant förljente, måtte erhålla afskrifning af det dem i ba¬
lance-målet till betalning ålagde belopp.
Enligt hvad handlingarne utvisa, hafva de förseelser, hvilka föranledt
det emot Controliören Middendorff, Kammar-Rätts-Rådet Winroth, Presi¬
denten af Billbergh och Canzli-Kådet Valerius i detta mål väckte åtal,
egentligen beslått, för Middendorff, i uragtlåtenhet att behörigen jemnföra
inkommande Sjötullskammarens vecko-rapporter med Uppbörds-Tullförvalta-
rens uppbörds-journaler och, i händelse af skiljaktighet dem emellan, sådant
bos Boksluts-kamereraren tillkännagifva; för Winroth, i underlåtenhet att,
oaktadt inkommande Sjötullskammarens och Cassörs-Contorets månadsförslag
och årsräkningar icke vid stadgade tider ingått, derom hos General-Tull-Styrel-
sengöra anmälan, äfvensom i åsidosatt controll derå, att Cassörs-contorets förskotts
reqvisitioner varit af behofvet påkallade, samt för af Billbergh och Valerius,
Bih. till R. St, Prot. r844• 4 Sami., t Afd, 25 Hafi. 2
It»
Stats-TJtskotlets Utlåtande, N:o 88.
i försummelse att vederbörligen hälla hand öfver räkenskapernes inlemnan-
de lill Kammar-Contoret inom bestämde terminer, äfvensom å uppbörds-
medlens behöriga insättande i Rikets Ständers Bank, hvartill kommer deras
åtgärd att, utan föregången utredning af behofvet, tillstyrka beviljandet af
de utaf Cassörs-Contoret reqvirerade och af Kammar-Contoret tillstyrkte
förskott. Då nu, änskönt ringaste anledning icke förekommit, att dessa
tjensteförseelser egt rum i ändamål att derigenom olofligen främja egen
eller andras fördel, likväl ostridigt är, att desamma innefatta öfverträdelser
af gällande Instructioners tydliga föreskrift, anser Utskottet en fullständig
eftergift af den genom Högste Domaremagtens beslut ofvannämnde perso¬
ner ådömde ersättningsskyldighet ingalunda förenlig med den, för betryg¬
gande af statsmedlens ordentliga förvaltning, oundgängliga stränghet vid
tillämpningen af de för uragtlåtne controller stadgade ansvarsbestämmelser.
Men Utskottet har emedlertid icke kunnat undgå att fästa afseende å de
ej mindre i Kongl. Maj;ts omförmälde Nådiga Proposition, än af enskilde
motionärer framställde ömande förhållanden, hvilka synas tala för en
motsatt åsigt i detta ämne, och deribland hufvudsakligen den långa följd
af år, hvarunder nämnde fyra embets- och tjenstemän utan klan ler bestridt
de till deras embeten och tjensler hörande pligter, deras framskridna ålder
och försvagade helsa samt det ekonomiska obestånd, hvaruti de, jemte tal¬
rika familjer, genom ulkräfvandet af Statens hos dem egande fordringsan¬
språk, komme att försättas. I betraktande häraf och ehuru Utskottet, på
sätt ofvanberördt är, finner betänkligt att till den uti Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition och ofvannämnde motioner föreslagna afskrifning tillstyrka Ri¬
kets Ständers bifall, har Utskottet likväl trott sig böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte medgifva, att verkställigheten af Högste
Domstolens den 6 Maj 1843 gifne Utslag, i hvad detsamma an¬
går Presidenten af Billbergh, Canzli-Rådet Valerius, Kammar-
Rätts-Rådet Winroth och Conlrollören Middendorff ådömd ersätt¬
ningsskyldighet i och för den efter aflidne Tullförvaltaren Fine'r
yppade balance, må på här ofvan anförda skäl anstå, intilldess
Rikets Ständer vid sitt nästa sammanträde ånyo företaga frågan
om ersättningsbeloppets indrifning eller afskrifvande; i samman¬
hang hvarmed och på det Kronans säkerhet må behörigen iakt¬
tagas, men, å andra sidan, bemälde personer icke, under afbi¬
dan af tnålets slutliga afgörande, sakna utväg för egen och famil¬
jers tarlliga bergning, Rikets Ständer torde finna lämpligt för¬
ordna, att, under tiden och intilldess beslut i detta ämne kan af
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 88.
Rikets näst sammanträdande Ständer varda meddeladt, den af
Kongl. Maj;t i Nåder förordnade qvarstad kommer att fortfarande
ega rum å af Billberghs, Valer ii, fVinroths och Midendorjffs
fasta och lösa egendom, med undantag likväl, på sätt i likartade
fall tillförene blifvit medgifvet, af bemälde embets- och tjenste¬
män tillkommande löner och pensioner; och lärer, i händelse den¬
na Utskottets hemställan skulle af Rikels Ständer bifallas, underd.
skrifvelse härom böra till Kongl. Maj;t aflåtas.
Stockholm den 28 November 1844.
Reservationer.
Af Herr Norin: ”Jag har för min del ej kunnat biträda pluralite-
tens beslut att undandraga sig en hufvudsaklig pröfning af förevarande äm¬
ne, som, efter min tanke, lika väl kan af nuvarande Ständer som vid en
kommande Riksdag bedömas. Granskar man de omständigheter, sorn till
stöd for Utskottets beslut äro anförde, torde det ock visa sig, att desamma
endast vid hufvudsakens afgörande möjligen kunna ega någon vigt, men
alldeles icke utgöra skäl för adopterande i detta fall af ett ajournerings-
system, som eljest rättvisligen blifvit af Rikets Ständer ogilladt; och om ic¬
ke omsorgen i afseende å statsmedlens ordentliga förvaltning nu kan med¬
gifva någon eftergift i den ersättningsskyldighet, som blifvit ifrågavarande
personer ådömd, lärer en sådan eftergift lika litet i en framtid kunna ega
rum. Äro åter de ömande förhållanden, hvilka skulle till någon mildring
i berörde ansvar föranleda, verkligen af något afseende förtjenta, synes mig
billigheten fordra, att en sådan mildring nu genast medgifves. Jag har
derföre yrkat, aLt frågan borde för närmare utredning till Inkomst-Af¬
delningen ånyo öfver/emnas, med föreläggande för Afdelningen att
med ett hufvudsakligt yttrande inkomma."
Häruti instämde H;r Gustafsson, H:r Valley och H;r Lindström.
Af Sven Heurlin, Petter Persson, Sandstedt och Gesselius, äfven¬
som Jonas Johansson, hvilken yttrade : ”Emot det af Stats-Utskottets plu¬
ralitet uti förevarande ämne fattade beslut, föranlåtes jag mig reservera.
Sedan Högste Domaremagten förklarat desse Statens embets- och tjenstemän
skyldige alt af sina tillgångar ersätta den förlust, de genom försum¬
melse uti sina åligganden tillskyndat Statsverket, borde icke Utskottet
tillstyrka Rikels Ständer att hänskjuta saken till en kommande Riksdag.
15
Stats-Ulskottets Utlåtande , N.-o 8g.
Allt, sorn ställes under framtiden, sker af brist på bevis eller utredning —
bär är saken klar, antingen uttaga eller efterskänka. — Skall det sednare
blifva gällande, är föga att vänta för de dryga löner, vi betala till våra
enabets- och tjenstemän.”
N:o 89.
Ank. lill Exp. Ulsk. den 29 Nov. kl 6 e. m
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition
om ett ytterligare anslag af 4,000 R:dr årligen till un¬
derstöd för Rust- och Rotehållare i Jemtland. (77. A.f
Högstberörde till Stats-Ulskottets handläggning ifrån Riks-Stånden re¬
mitterade Nådiga Proposition innehåller, att, sedan Rikets Ständer den 30
December 1840 i underd. anmält, att, för den händelse deras underd. förslag
om ny rotering i Jemtland i Nåder bifölls och under villkor, att, intilldess
densamma hunne verkställas, roteringen och rustningen preesterades, på sätt
dittills egt rum, Rikets Ständer, till lindring för Rust- och Rotehållarne i
nämnde province, beviljat ett årligt anslag af 4,000 R:dr, att från Riks-
gälds-Contoret utgå under 3 år, inom hvilkas förlopp afvittringsverket i
Jemtland förmodades kunna fullbordas; så hade Kongl. Majit, under .den 3
Dec. 1842, meddelat vederbörande nådig befallning, dels om förberedande
åtgärders vidtagande för den nya roteringsförrättuingens ordnande och
verkställande, dels om insändande af förslag till tiden, grunden och sättet
för fördelningen Rust- och Rolhåliarne emellan af det beviljade understö¬
det; hvarjemte Kongl. Majit, efter Landshöfdingens i Länet hörande, i Nå¬
der förordnat, att berörde 12,000 R:Jr skulle för åren 1842, 1843 och
1844 efter fastställde grunder ulgå. Då det fortgående afvittringsverket i
Jemtland ännu icke hunnit till slut bringas samt dessförinnan några huf-
vudsakiiga åtgärder till verkställande af den nya roteringen ej heller kun¬
de företagas, men angeläget vore, att den Rust- och Rotehållare för 3 år
beredda iipdring äfven fortfarande finge af dem åtnjutas, föreslog nu Kongl.
Majit, att Rikets Ständer måtte bevilja ett årligt anslag af 4,000 Ridr Bico,
till understöd för bemälde Rust- och Rothållare, att från 1845 års början
utgå, intill dess den nya roteringsförrältningen derstädes varder afslutad
och fastställd.
Utskottet, som jemväl erhållit remiss å Anders Olssons från Jemtlands
Län i detta ämne väckta motion, samt tagit kännedom af de yttranden,
Stals-Ulskottets Utlåtande, N.o 8g.
hvilka inom Borgare- och Bonde-Stånden afgifvits, i anledning af den Nå¬
diga Propositionen, får nu anföra följande:
Redan år 1806 var fråga om lindring uti roteringen i Jemtland. Uti
Nådigt Bref af den 2 October nämnde år, förklarar Sig Kongl. Maj:t, i an¬
seende till den stränga rotering, sorn Jemtland undergått, anse nyttigt, att
ny allmän rotering derstädes företoges, hvarvid lika grunder borde följas,
som för den öfriga Svenska roteringen lagde blifvit; och uti Nådigt Bref af
den 24 Mars 1808 anbefalldes Krigs-Collegium förständiga vederbörande att, i
sammanhang med fortsättningen af den sedan 1786 afbrutna afvittningen,
upprätta förslag till Indelnings- Verk för Jemtland. Någon verkställighet
följde emedlertid icke häruppå, emedan allt hvad om ny rotering förut var
förordnadt, blef genom Kongl. Brefvet af den 19 September 1809 instäldt;
men Rikets Ständer upptogo frågan ånyo, medelst underdånig skrifvel¬
se af den 27 Maj 1818, hvaruti begärdes anställande utaf en under¬
sökning till utrönande, ej mindre huruvida de i Jemtland befintlige
oroterade hemman och nybyggen kunde användas till understöd för
de förut drygt roterade, än ock till föreslående af den jemnkning och'
reglering af Jemtlands roteringsskyldighet i det hela, hvartill läget och an¬
dra omständigheter kunde föranleda. Uti underd. skrifvelse af den 28
Juni 1823 om extra roteringen i Riket, åberopade Rikets Ständer nyss¬
nämnde underd. framställning, och i Nådigt bref af den 21 Juni 1825 an¬
befallde Kongl. Maj:t en provisionel rotejemkning, hvarigenom Jemtlands
Fältjägare - Regementes numerstyrka nedsattes från 1,000 man till 800,
med villkor af Regementets skyldighet till activ tjenstgöring, i likhet med öfriga
Regementena; och blef samma rotejemkning under den 21 Nov. 1827 af
Kongl. Maj;t fastställd att gälla från och med 1828, intilldess, efter afvitt-
ringens afslutande i orten, en fullständigare och på mera bestämda grun¬
der byggd rotering i provincen kunde försiggå. Uti underd. skrifvelse af
den 18 Febr. 1830 yttra Rikets Ständer, att, när det gamla villkoret för
ortens rotering, eller manskapets användande endast inom provincen, å Sta¬
tens sida upphäfdes, och Jemtlands soldater följaktligen ålades samma skyl¬
digheter, som Kronans indelda manskap i det öfriga Riket, någon annan
grund för det nya förhållandet icke syntes böra fastställas, än den redan i
Kongl. Brefvet den 2 Oct. 1806 uppgifna, eller jemlikhet med roteringen i
det öfriga Riket, utan afseende på den möjliga minskning, sådant kunde
verka i Regementets styrka. Derjemte anhöllo Rikets Ständer i underd.,
att roteringen, efter förloppet af de atta år, för hvilka den provisoriskt be¬
stämda blifvit af Länets invånare antagen, måtte, oberoende af den må¬
>4
Statt-UtsKottets Utlåtande j N.-o 89.
hända aflägsna tidpunkten för afvittringens fullbordan, jernnäs lill likhet
roed det öfriga Sveriges, hvarefter de i Jemtland tillkommande nyhemman
borde öka den gamla roteringen med ny; äfvensom att de sålunda för
Jemtlands Fältjägare-Regemente tillstyrkta villkor måtte sträckas till Häst-
jägare-Sqvadronen, så att rusthållarne dervid finge åtnjuta all den lindring
i deras skyldigheter, som antingen blifvit eller framdeles kunde varda ro-
tebållarne inom provincen beviljade. Kongl. Maj:t biföll icke denna Rikets
Ständers hemställan, utan pröfvade det emedlertid böra förblifva vid be¬
slutet af år 1827, så mycket heldre, som all anledning vore att förvänta
det afvittringsverket kunde afslutas inom de åtta åren, räknadt från och med
år 1828, samt tilläde emedlertid Rusthållarne ett understöd af 1,000 R:dr,
årligen, att från och med 1832 till och med 1834 utgå. Derefter har
Kongl. Maj:t, uti till Rikets Ständer aflåten Nådig Skrifvelse af den 22 Fe¬
bruari 1834, förklarat Sig finna, att det tills vidare borde förblifva vid
Fältjägare-Regementets till 800 man nedsatta styrka, samt att nedsättning
uti rustningen icke kunde medgifvas eller någon förändring i sjelfva indel¬
ningen böra ega rum; men en mot nedsättningen uti roteringen svarande
lindring äfven i rustningen beredas, och föreslog Kongl. Majit då Rikets
Ständer, att de rustande, utom ersättning för de dem frångångne 444 R:dr
42 sk. 2 r:st uti augments-räntor, som augments-hemmanen, då de kommo
att i roteringen deltaga, kunde sjelfve få innehafva, måtte, med bibehållan¬
de i öfrigt för hvarje numer af dittills varande rustnings-understöd, till¬
delas i contant ett årligt bidrag af 2,000 R;dr; i sammanhang hvarmed
Kongl. Maj:t jemväl föreslog Rikets Ständer att vidtaga det beslut, att de
nyhemman, som dädanefter i Jemtland upptogos, skulle, efter tilländaluperi
frihetstid, till Statsverket erlägga årlig vacanceafgift med 40 R:dr för hel
rote, intill dess Kongl. Maj:t med Rikets Ständer kunde besluta om pire-
stationens utgörande med manskap. Men Rikets Ständer förklarade sig, uti
underdånig skrifvelse af den 5 Januari 1835, icke kunna antaga denna Nå¬
diga Proposition, utan ansågo, att den lindring uti Jemtlands rotering, sorn
af behofvet så högt påkallades, kunde lika enkelt som billigt och rätt¬
vist till vägabringas på det sätt, Rikets Ständer förut föreslagit, eller att
roteringen och rustningen jemuades till likhet med densamma i det
öfriga Sverige; hvadan Rikets Ständer, under åberopande af hvad
förut varit uti ämnet anfördt, hos Kongl. Majit ,'förnyade den förut gjorda
underdåniga anhållan om roterings-lindringen, samt att de för Jemtlands
Fält-Jägare-Regemente tillstyrkta vilkor jemväl måtte få sträökas lill Häst-
Jägare-Sqvadronen, så att rusthållarne kunde komma i åtnjutande af lika lin¬
■Stats-Ulskoltcls Utlåtande, N.-o 8g.
i5
dring med rotehållarne, äfvensom att roterings-förrättningen matte pä Sta¬
tens bekostnad verkställas. Vid ärendets derefter skedda förnyade pröfning,
fann Kongl. Majit icke destomindre, att det af Rikets Ständer framställda
förslag icke kunde af Kongl. Maj:t gillas och fastställas, enär sådant förmo¬
dades leda till nära nog upplösning af hela Jemtlands Fält-Jägare-Regemen¬
te, eller dess nedsättning till en numer-styrka af 300 man, och således
till en för Rikets försvar vådlig minskning i den uti Norra orterna indel-
da, förut otillräckliga, militär-styrka. Kongl. Maj:t öfverlemnade, i Nådig
Proposition af den 24 Februari 1840, ärendet å nyo till Rikets Ständers
ompröfning, med förklarande, det Kongl. Majit ansåg den definitiva regle¬
ringen af roterings- och rustningsbesväret i Jemtland böra verkställas, en¬
ligt de af Kongl. Majit förut gillade, af Rikets Ständer vid nästföregående
Riksdag meddelade, grunder; förmodande Kongl. Majit, det Rikets Ständer
vid noggrant öfvervägande deraf ej längre skulle dröja att antaga det för¬
nyade förslaget, enär af en sådan tvekan å Rikets Ständers sida måste blif¬
va en följd, att roteringsbesväret åter försattes i dess före år 1827 varande
skick, så att Jemtlands Regemente åter uppsattes till dess ursprungliga styr¬
ka af 1000 raan. Interims-roteringen af år 1827 fortfor emedlertid, med
de roterings-skyldiges begifvande. Rikets Ständer afläto häruppå den 30
December 1840 det svar: att Rikets Ständer vunnit orubbelig öfvertygelse
derom, att i första rummet afseende borde fästas å det jemförelsevis orätt¬
visa förhållandet med roteringen, och att detta borde afhjelpas, om äfven nå¬
gon minskning i Rikets krigsmakt deraf blefve e» följd; att Rikets Ständer
äfven fullt insågo nyttan, behofvet och rättvisan af de förfoganden, Rikets
Ständer vid föregående Riksdagen i underdånighet tillstyrkt, och att Rikets
Ständer således icke ansågo sig kunna antaga Kongl. Maj:ts högstberörde Nå¬
diga Proposition, samt att Rikets Ständer hos Kongl. Majit förnyade sin of-
vannämnde underdåniga anhållan af den 5 Januari 1835, med tillägg, att,
för den händelse Kongl. Majit täcktes i Nåder bifalla det gjorda förslaget
om nya roteringen i Jemtland och under vilkor, att, intill dess densamma
hunne att verksLällas, rustningen och roteringen fortfarande prsesterades på
sätt då egde rum, Rikets Ständer pröfvat skäligt, till lindring för rote- och
rusthållare i nämnde province, bevilja ett årligt anslag af 4000 Ridr, att
från Riksgälds-Contoret utgå under 3:ne år, inom hvilkas förlopp afvittrings-
verket uti Jemtland förmodades hinna fullbordas. Detta anslag bär ock
sedermera för dermed afsedde ändamål utgått.
Dessa förhållanden, jemte hvad Kongl. Majlis Nådiga Proposition i äm¬
net innehåller, har Utskottet tagit uti noggrann t öfvervägande och funnit
Stats-Utskotlels Utlåtande, N.o <?g.
rust- oell rotehållare i Jemtland ega grundade anspråk på fortfarande un¬
derstöd, enär någon ny och lindrigare fördelning af rust- och roterings-be-
sväret inom provincen annu icke blifvit lillvägabragt. Då emedlertid för¬
beredande åtgärder äro vidtagne för den nya roterings-förrättningens ord¬
nande och verkställande; samt Kongl. Mai:ts Befailningshafvandes i länet
nyligen afgifne fem-års-berättelse gifver vid handen, att hela den bebygg¬
da delen af Jemtland blifvit behörigen afvittrad, så att endast skattlägg¬
ning af några Lappmarks Krono-nybyggen uti Frostvikens Capell-församling
återstod, hvilket nästa sommar skulle verkställas, hvarefter regleringen af
Lapp-allmogens betes-trakter skulle företagas; så förmodar Utskottet, att den
under så lång tid påtänkta roterings-lindringens bringande till verkställighet
numera hufvudsakligen beror på det nit, den skyndsamhet och det allvar,
hvarmed vederbörande embetsmyndigheter företaga roteringsarbetet. Ut¬
skottet hyser derjemte den öfvertygelse, att jemtlands Fältjägare-Regemente,
fastän dess numerstyrka genom nya roteringen blir något nedsatt, likafullt
skall, om väl öfvad t, utgöra en tillräcklig stam för länets bevärings-manskap.
På grund häraf tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition anvisa en summa af 12,000 R:dr B:co
att med högst 4,000 R;dr årligen från Riksgälds-Contoret utgå,
till lindring uti rustnings- och roterings-besväret för rust- och ro¬
tehållare i Jemtland, efter den fördelning, Kongl. Maj:t pröfvar skä¬
lig och i den mon behofvet fordrar, samt att Rikets Ständer der¬
jemte hos Kongl. Maj:t anhålla, att den definitiva regleringen af
rustnings- och roterings-besväret uti nämnde landskap, enligt de
grunder, hvilka här förut af Rikets Ständer blifvit i underdånig¬
het framställde, måtte så påskyndas, att något vidare ansiag för
detta ändamål icke framgent behöfver ifrågasättas.
Stockholm den 28 November 1844.
STOCKHOLM, Ecksteinska boktryckeriet, 184 4.
Si&is-Utskoltcts Utlåtande, N-o [)o.
t
N:o 90.
Ank. till Exp, Utsk, den 2p Nov.j kl. 6 e. m
Utlåtande, i anledning af väckte motioner om ett årligt under¬
stöd för afl. General-Directeuren m. m. Claes Livijns efter•
lämnade enka och oförsörjda barn. (U. Af
Uti serskilda inom Bidderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, un¬
der åberopande af 56 § Riksdags-ordningen, väckte, till Stats-Utskottet re¬
mitterade motioner, hafva Herr Cederschjöld , R. T., och Kyrkoherden
Bergvall, med anledning af General-Directeuren och Chefen för Kongl.
Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket, Claes Livijns
den 12 sistlidne October inträffade död, föreslagit, att Rikets Ständer måtte,
med afseende å denne embetsmans många och utmärkta förtjenster örn
det allmänna, till understöd för hans efterlemnade enka och oförsörjda
barn, bevilja ett årligt Stals-anslag af 666 R:dr 32 sk. B:co; — och hafva
uti Hr Cedersclijölds motion, som med de öfrige Riks-Stånden communi-
cerats, flere ledamöter af Borgare-Ståndet förklarat sig instämma»
Af ett hos Utskottet företedt, den 8 innevarande November af Ju-
stitise-Collegii och Förmyndare-kammarens i Stockholm Deputerade upprättadt
boupptecknings-instrument, har Utskottet inhemtat: att General-Directeuren
Livijn efterlemnat, jemte enkan, Fru Beata Sophia Löwenborg, fyra sö¬
ner och två döttrar, den äldste 21 år och den yngsta 10 år gammal, samt
alt beets tillgångar upptagits till 8,455 R:dr 11 sk. utom osäkra fordringar
2,522 R:dr 37 sk. 4 rst. och skulderna till 6,770 R:dr 11 sk., 2 rst», så
att behållningen blef 1,646 R:dr 11 sk, 8 rst. B:co.
Vid sådant förhållande och då afl. General-Directeuren Livijn, genom
dess långvariga, utmärkta och gagneliga verksamhet i Statens tjenst, för-
värfvat sig ett rättvist anspråk på nationens deltagande för den mindre
lyckliga ekonomiska ställning, hvaruti hans efterlemnade enka och flere o-
föjsörjda barn sig befinna, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte såsom pension för afl. General-Directeu¬
ren m, m. Livijns enka, Fru Beata Sophia Löwenborg, under
bennes återstående lifstid, så länge hon forblifver i enko-stånd, å
Allmänna Indragnings-Staten uppföra ett årligt anslag af 600 R:dr„
att utgå från 1845 års början.
Stockholm den 28 Nov. 1844.
Bih, till R, St. Fröt. 1844• 4 Sami. 1 Afd. 26 Käft. £
2
Ståts-Utskottets Vllålandej IV.-o g1.
Reservation
af Per Persson från Örebro Län: ”Sim afl. General-Directeuren li-
vijns enka årligen ur Civil-Statens enskilta Enke- oell Pupill-fond åtnjuter
400 R:dr och troligen afven erhåller al Allmänna Enke-fonden 100 R;dr,
anser jag det hafva varit alldeles tillräckligt, om bemälde enkefru undfått
af Stals-Verket 400 R:dr. D t är enligt min tanka icke rigtigt, att pen¬
sioner till samina person utgå från flere håll, alldraminst sedan pensions-
cassan erhållit så stora tillskott från Stats-Vei ket/
N :o 91.
Ank. till Exp. Etsk. den 2g Nov. kl 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kon l Maj:ts Nådiga Remiss å Corn*
missariens i det numera upphörda Revisions-Contoret för
Allmänna Magazins ärendenas utredning, Assessoren J. A.
Törnemans och Revisorens vid samma Contor J G■ Ny¬
ströms underdåniga ansökningar att fortfarande å All¬
männa Indragnings-Staten få bibehålla deras vid Kontoret
innehafde löner. (JJ. A~y
I sammanhang med den af Kongl. Maj:t under den 6 sisth Augusti
till Rikets Ständer aflåtne Nådiga Proposition, angående åtgärder till behof-
vandes undsättning i missväxt-år m. m., har Kongl. Maj:?, för inhemtande
af Rikets Ständers yttrande och beslut i ämnet, till Slats-Utskotlet öfver-
lemnat Assessoren Törnemans, på billighetsskäl grundade, underdåniga an¬
sökning om fortsatt bibehållande å Allmänna Indragnings-Staten af hans,
såsom Commissarie vid det numera upphörda Revisions-Contoret för All¬
männa Magazins-ärendenas utredning, innehafde lön, 777 R;dr, med der¬
under inbegripne 74 tunnor spanmål, äfvensom Kongl. Maj:t, uti serskild
Nådig Remiss af den 12 påföljde November, lill Utskottet öfverlemnat
Revisoren vid samma Contor Nyströms underdåniga ansökning att på e-
nahauda sätt bibehållas vid den af honom innehafda Revisors-lön, 497
R:dr 8 sk., med tillökning för 47 tunnor spanmål.
Stais-Utskottets Utlåtande, N.-o qc
3
Uti infordrade öfver dessa ansökningar afgifne underdåniga utlåtanden
af den 30 December 1840 och 27 September 1844, bär Kongl. Stats-Con-
toret anfört: att, enligt Rikets Ständeis, al Kongl. Majit i Nådigt Bref den
17 Mars 1824 Allmänna Magazins-Directionen till efterrättelse meddelade,
beslut, rörande nämnde Verks upplösning m. m., de fleste af dess embets-
och tjenstemän samt betjente blifvit uppförde på Expectuuce-Stat, till åt¬
njutande af de lönebelopp, som efter deras olika tjenstegrader af Magazins-
lmättningens fond utgingo, dock utan någon förhöjning för lönespanmålen,
och med förbindelse för desse tjenstemän att, om och när så påfordrades,
ingå lill tjenstgöring uti det föreslagna Utredniugs-Contoret, hvarjemte stad¬
gades, att, om en eller flera af de till uppförande på Expectance-Stat upp¬
tagne personer genom befordran till ledige ijenster i Allmänna Verken
skulle fa i större eller mindre nion ökad löneinkomst, de af dem innehaf-
de expectance-löner skulle i förhållande dertill minskas eller helt och hål¬
let indragas; att Assessoren Törneman, som år 1824 vid Allmänna Maga¬
zins-Directionen innehade Kammarforvandlstjenst, med 426 H;dr 32 sk. är¬
lig lön, och Revisoren Nyström, såsom Kammarskrifvare, 226 R;dr 32 sk.,
sedermera under fortsatt tjenstgöring dels hos den serskilda Styrelse, som
ofvertog utredningen af Magazins-ärendena, dels uti det under Kongl.
Kammar-Rätten lydandé Revisions-Contor lör dessa ärendens slutliga utred¬
ning, sedermera, på grund af förordnande, den föne till Revisions Com¬
missarie och den sednare till Revisor vid nämnde Contor, fått uppbära,
Törneman, icke allenast det för Commissarie-tjensten anslagne arfvode af
777 R:dr, med derunder beräknade 74 tunnor spanmål, ulan äfven för
de Irenne sista åren en årlig tillökning af 223 R.dr, och Nyström ett
arfvode af 497 R;dr 8 sk., med 47 tunnor spanmål derunder; att emed¬
lertid dessa förordnanden så mycket mindre kunde anses innefatta befor¬
dran till ständig tjenst med åtföljande lon, som desamma haft afseende på
Verkets successiva upplösning samt sökanderne följaktligen icke egt att på¬
räkna de dtrför ålnjulne arfvodeu längre, än till dess utredningen kunde
fullbordas, i följd hvaraf och då så väl Törneman som Nyström, efter
Ma gazins-Directionens upplösning i April månad 1824, erhållit befordran,
den förre i Kongl. Krigs-Collegium från Kammarskrifvare, med 264 R;dr
8 sk., till Revisor med 800 R:dr årlig lön, och den sednare till Kammar¬
skrifvare i Kongl. Kammar-Rätten med högre lön, än han vid Magazins-
Directionen innehade, Kongl. Stats-Contoret fann sökanderne icke allenast
icke vara berättigade att bibehålla de dem sednast tilldelade arfvoden, utan
äfven underkastade tillämpning af det vid expectance-lönermes första bevil¬
4
Sats-Utskottets Utlåtande, No 9i.
jande förutsatte villkor, alt beloppet komme att förminskas eller indragas,
vid undfående af högre löneinkomst, än då innehades, i annat allmänt em¬
betsverk; dock enär, med afseende å Assessoren Törnemans ådagalagde nit
och skicklighet samt Revisoren Nyströms af vederbörande embetsverk vits¬
ordade välförhållande, det syntes vara billigt, att desse tjensteman bibehöl-
Jos vid de löner, sorn de innehaft, då Magazins-Directionen indrogs, utgöran¬
de för den förre 426 R:dr 32 sk., och för den sednare 226 R;dr 32 sk.,
hemställde Kongl. Stats-Contoret, att Kongl. Majit täcktes, för pröfningen
af ansökningarne, öfverlemna handiingarne till Rikets Ständer.
I afseende å Assessoren Törneman serskildt, har Kongl. Kammar-Rät¬
ten derjemte uti underdånigt utlåtande af den 17 Augusti 1842 anfört: att
Törneman, som från år 1824, då Allmänna Magazins-Directionen upplöstes,
oafbrutet tjenstgjort i det då bibehållna Contoret för utredningen af Maga-
zins-ärendena och derstädes erhållit befordran till en mera ansvarig och
O
magtpåliggande befattning samt genom denna sysselsättning varit hindrad
att odeladt använda sin förmåga i annan tjensteväg och derigenom bereda
sig en förbättrad utkomst, skäligen kunde anses vara i verklig tjenst på Ma-
gazins-Directionens Stat, tilldess Utrednings-Contoret upplöstes, då först den
tidpunkt för honom inträffade, hvarå Kongl. Brefvet af den 17 Mars 1824
hade afseende; och fann sig Kammar-Rätten således böra tillstyrka, att TkJr-
neman, efter slutad tjenstgöring vid Magazins-ärendenas utredning, mätte få
på Expectarice-Stat uppbära de 777 R:dr, som voro anslagne för Commis-
sarien vid ofta nämnde Contor.
Detta med hvad mera sökanderne anfört och handiingarne innehålla
har Utskottet tagit i öfvervägande; och ehuru Utskottet, lika med Kongl.
Stats-Contoret, anser, att Assessoren Törneman och Revisoren Nyström ic¬
ke hafva någon lagligen grundad rättighet att varda å Allmänna Indrag-
nings-Staten uppförde till åtnjutande af sLörre eller mindre del utaf de Ex-
pectance-löner eller arfvode», som de å f. d. Allmänna Magazins-Directio-
nens Stat innehaft, finner Utskottet likväl, med fästadt afseende å så väl
förekomne bevekande omständigheter, som ock de tillgöranden uti likartade
fall, som både af Kongl. Maj:t och af Rikets Ständer vidtagits, i afseende å
andra vid bemälde Direction anställde personer, hvilka efter tjenstgöring
under en vida kortare tid från dessa befattningar afgått, sig böra hemställa,
atL Assessoren Törneman och Revisoren Nyström, från den tid,
deras tjenstgöring vid Contoret för Allmänna Magazins-ärendenas
utredning upphört, eller kommer att upphöra, må uppföras å All¬
männa Indragnings-Staten, till åtnjutande, den förre af'426R:dr 32
Stats-Utskotlets Vt lutande, N.o <32.
5
sk. oell den sednare af 226 R;dr 32 sk. årligen, under villkor, att,
i fall endera af dem eller begge efter nämnde tid skulle befor¬
dras till annan tjenst med högre lön af allmänna medel, än som
nu af deni innehafves, förutnämnde å Indragnings-Staten anvisade be¬
lopp i samma mon minskas eller alldeles upphöra.
Stockholm den 28 Nov. 1844.
N:o 92.
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Nov., kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om inköp för Statens
räkning utaf egendomen Hammarby, fordom tillhörig Carl
von Linné. (U. Af
Till Stals-Utsottet har blifvit remitterad en af Friherre J. G. Paykull
bos Ridderskapet och Adeln väckt motion, innefattande, att den nära Up¬
sala belägna egendomen Hammarby, som fordom egdes af den utmärkte
Naturforskaren Carl von Linné, och hvarest han mycket vistades, vore, 0-
aktadt sitt nuvarande förfallna skick, en valfarts-ort för vetenskaps-idkare
från alla länder, men trädgården låg förvildad och liknade en betesmark.
Flere dyrbara qvarlefvor efter denne namnkunnige man funnos dock qvar,
deribland den sal, der han höll föreläsningar. Om äfven närvarande ega¬
ren hade villja och förmåga att underhålla detta såsom sig borde, så egde
likväl nationen icke någon säkerhet, att sådant i framtiden äfven blefve
iagtaget, hvadan föreslogs, att Hammarby måtte för allmänna medel inkö¬
pas ock antingen af Staten behållas och skötas, på sätt lämpligt kunde fin¬
nas, eller ock öfverlemnas till Upsala Academi, på sådane villkor, som kun¬
na förvissa fäderneslandet om en noggran omvårdnad och helgd af von
Linnés hemvist.
Utskottet har tagit motionen i öfvervägande, men
finner ej skäl alt tillstyrka något Stats-anslag för ifrågavarande än¬
damål.
Stockholm den 28 No v. 1844.
b
Stais-Utskotlets Utlåtande, N-o g3.
N:u 93.
Ank. till Exp. Utsk. den 2g Nov , kl. g e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ytterligare anslag
till fullbordande af reparation d de vid Wreta Klosters
Kyrka varande Grafchor. (U. Ad)
Hos Preste-Ståndet har vice Talmannen, Biskopen m. m. Hedre'n väckt
en motion, som till Stats-Utskotlet blifvit remitterad och hufvudsakligen
innehåller: att de, till reparation af Konunga-grafvarne vid "Wreta Klosters
kyrka i Östergöthland, utaf sednast församlade Ständer anslagne 500 R:dr
åtgått helt och hållet, utan att derföre kunnat i värdigt, skick försättas me¬
ra än Konungaine Ingés, Magnus Nilssons och Ragvald Knaphöfdes
grafvar; att ännu återstod ett tredje grafchor, hvarest hvilade Hertig Suno
Syk, hans 2:ne brorsöner, Sverker den II:s dotter, Ingerd, Riks-Råuet
Svante Polchus och hans 3;ne döttrar, hvilket chor vore högst förfallet
och påkallade snar reparation, samt att, då en jemförelse emellan det re¬
dan reparerade och ännu återstående förfallna gjorde sig alla dagar gällan¬
de, till talrika resandes uppmärksamhet, Rikets Ständer mätte ytterligare
anvisa 666 R:dr 32 sk. till fullbordande al de vid nämnde kyrka befint¬
lige Konunga-grafvars reparation.
Utskottet, som sedermera fått emottaga ett den 4 nasti. September
upprättadt kostnadsförslag å ifrågavarande reparalions-arbeten, hvilket slutar
sig å en summa af 552 R;dr 32 sk., anser att, då Rikets Ständer vid förra
Riksdagen för iståndsättande af Konunga-grafvarne i Wreta Klosters kyrka
anvisat medel, det också är lämpligt, att hvad, som ytterligare erfordras för
samtelige grafchorens försättande uti ett värdigt skick, varder af nu försam¬
lade Rikets Ständer anslaget, samt tillstyrker derför,
att berörde summa af 552 R;dr 32 sk. mätte, för det afsedda
ändamålet, ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, med vill¬
kor, att detta belopp ej öfverskrides samt att hvad, som möjligen
icke åtgår, varder Stats-Verket reserveradt.
Stockholm den 28 Nov. 1844.
Stats-Vtskottets Utlåtande, IV-o g4-
7
N:o 94.
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Nov. kl. 6 e. m.
Utlåtande , i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss ä
aflidne Provincial-Läkaren, Assessoren D F. Rudolphis
sterbhusdelegares underdåniga ansökning om utbekommande af
ij3 R.dr 34 sk. 4 r-> utgörande af Innings medel, hvilka ej
inom stadgad prcescriptionstid requirerats. (U. A.)
Hos Koni»]. hafva enkan efter Provincial-Läkaren, Assessoren
Doctor D. F. Rudolphi, Anna Beata Helling, oell Förmyndaren lor
hennes omyndige barn, Boktryckaren A T. Låstbom, i underdånighet anhållit
om utbekom mande af ett utaf Rudolphi 1 lifstiden sedan år 1827 outtaget
lönebelopp, 173 Rtdr 34 sk. 4 r.; uti hvilket, Lill Slals-Ulskotlet, genom
Nådig Remiss af den 2 nasti. September, öfverlemnade mål, handlingarne
upplysa, att Assessoren Rudolphi, som i Maj månad 1827 erhöll transport
från "Provineial-Läkare-tjeusten 1 Philipstads District lill enahanda beställ¬
ning inom Upsala Län, icke uppburit aflöning från sistnämnde Läns Rän¬
teri förr än från och med 4;de qvartalet 1827, samt att han icke eller i
Wermlands Landl-Ränteri lyflat lön längre än till och med Maj månad
samma år, hvadan alltså för Juni, Juli, Augusti och September månader
lönebeloppet, som enligt Stat utgjorde 173 R;dr, 34 sk. 4 r., icke är vor¬
det uttaget; — och hade Kongl. Sta ts.-Con törel, hvarest sökanderne först år
1842 framställt begäran att utfå beloppet, sådant vägrat, på grund af Kongl.
Kungöielsen den 8 September 1824, angående prsscriptionstiden för for¬
dringars utbekommande af Stats-Verket.
Med afseende å enkan Rudolphis och hennes omyndiga barns vitsor¬
dade toiftiga omständigheter,
anser Utskottet sig böra hemställa, att ett emot berörde, till Stats-
Verkets besparingar längesedan ingångne, summa svarande belopp
måtte, såsom gratifikation, få till sökanderne utbetalas, med 173
R;dr 34 sk. 4 r. samt i Kongl. Stals-Conlorets räkenskaper albaras ä
8:de Ilufvud-Titelns besparingar för innevarande år.
Stockholm d. 28 Nov. 1844.
g
Sisls-Ulskottets Memorialj N.o 95.
N:o 95.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Dec., kl. to f. m.
Memorialj i anledning af erhållen åter remiss å Utskottets Me¬
morial N:o 61, med uppgift ä de vid innevarande Riksdag
för tillfälliga Siats-utgifter disponibla tillgångar.
fU Af
Utskottets i ofvannämnda memorial gjorda tillstyrkande, det Rikets
Ständer måtte besluta, att för de af Utskottets utredning och på Rikets
Ständers pröfning beroende frågor om låne-understöd eller anslag för en
gång, endast finge tagas i anspråk }de tillgångar, som, utan Riksgälds-Con-
torets skuldsättning, äro att påräkna, har blifvit återremitteradt af Preste-
Ståndet, med förklarande, att Ståndet, utan att binda sig i afseende på frå¬
gan om Riksgälds-Gontorets skuldsättning, ansåg ingen annan åtgärd i anled¬
ning af nämnde tillstyrkande nödig, än att anmoda Utskottet till pröfning
företaga de till detsamma aflemnande, ännu oafgjorda Kongl. Proposition el¬
och enskilda motioner, samt med utlåtanden deröfver till Rikets Ständer
i vederbörlig ordning inkomma.
Emedlertid hafva, enligt ankomna Protocolls-Utdrag, de öfriga 3:ne
Riks-Stånden, jemte memorialets läggande till handlingarne, förklarat:
Ridderskapet och Adeln: att Ståndet icke ville ingå i pröfning af frå¬
gan, hvilka tillgångar böra användas för ifrågasatta låneunderstöd och an¬
slag, förr än Utskottet inkommit med- utlåtande, angående samma låneun¬
derstöds och anslags behöflighet, samt Rikets Ständer deröfver beslutat;
Borgare-Ståndet: att Utskottet är oförhindradt af den uppgjorda, men
af Ståndet icke prof vade, calculen att meddela yttrande öfver de i memo¬
rialet upptagna, ännu oafgjorda anslagsfrågor, dock så, att Stats- eller Riks¬
gälds verken, i och för dessa, icke inledas i skuldsättning; samt
Bonde-Ståndöt: att detsamma, utan att ingå i pröfning af de tillgån¬
gars belopp, som Utskottet anser sig ega till bestridande af åtskilliga, ännu
ej pröfvade, anslag, ville meddela det svar, att Utskottet bör beräkna utgif-
terne efter för hand varande tillgångar och inom denna gräns, företrädesvis,
tillstyrka sådane anslag, som afse folk-undervisningen, större odlingsföretag
och vägars förbättring.
Med anmälan om hvad sålunda i ämnet beslutats, får Utskottet, i an¬
ledning af återremissen, endast meddela,
att densamma icke kan till någon åtgärd föranleda,
Stockholm den 3 Dec. 1844.
N:o 96.
Slats-Ulskottets Utlåtande, N.o g6.
9
N:o 96.
Ank. till Exp. Utsk. d. 4 Dec.j kl. i o f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse, an¬
gående afskrifning utaf förskjutna medel till betalande af
Stats-Tidningens skuld. (U. A.)
Uti förenämnde ämne liar Kongl. Maj:t den 30 sisth Augusti till Ut¬
skottet aflåtit Nådig skrifvelse, hvaraf inhemtas, alt, med hänsigt till ange¬
lägenheten för ett ordnadt samhälle med utsträckt tryckfrihet att ega en
upplysande officiel Tidning, Kongl. Maj:t år 1834 bifallit, att Svenska Aca-
demiens från längre tider tillbaka beviljade rättighet att utgifva ”,Post- och
Inrikes Tidningar”, sedermera ”Stats-Tidningen’, linge, enligt med Aca-
demien träffadt aftal, emot en af Tidningens inkomster utgående årlig er¬
sättning af 5,200 R:dr, öfverflyttas till Regeringens disposition. Inom
andra året från contractets afslutande hade likväl Stats-Tidningen irå¬
kat en skuld, som påkallade serskilda, från början icke beräknade, bidrag,
hvarföre Kongl. Maj:t år 1836 beviljade ett årligt anslag af 5,200 R:dr, mot¬
svarande arrendet till Svenska Academien. Tidningens eknomiska bestånd
kunde dock icke genom detta anslag betryggas, och då tillgångar för den¬
sammas vidare understödjande saknades, beslöt Kongl. Maj:t uppsägning af
contractet, att upphöra med år 1841, men för att komma derhän, att an¬
svaret för den officiella Tidningens redigerande återginge till Svenska Aca¬
demien, erfordrades dock, att de skulder, som åsamkats under den tid,
Stats-Tidningen varit öfverlåten till Regeringens disposition, blefvo liqvide-
rade. Ansvarige utgifvaren visade år 1841, att Tidningen, genom inköp af
eget Boktryckeri, inskränkt antal prsenumeranter, m. m., iråkat en skuld af
omkring 21,500 R:dr, Lill hvars godtgörande, sedan anslaget med år 1841
upphört, annan tillgång icke kunde påräknas, än försäljningssumman för tryc¬
keriet och effecter, i värde af omkring 5000 R:dr. Kongl. Maj:t förordna¬
de derefter den 7 Dec. 1841, bland annat, att 18,000 R:dr skulle ifrån
Stats-Contoret förskottsvis utbetalas, till inlösen af förfallna, eller snart för¬
fallande skuldförbindelser, hvarjemte, enligt Nådigt Bref den 8 April 1843,
Stats-Contoret anbefalldes att, till betalande af ännu oguldne fordringar för
lefveranser m. m. åt Stats-Tidningen, under den tid, densammas lifgifvande
för allmän räkning ombesörjdes, anordna af under hand varande medel
ett förskott af 3000 R:dr.
Eih. till R.St. Vrot. 1844- 4 Sami., 1 A/d., 26 Haft. 2
Siats-Utskottets Utlåtandej IV; o ST.
Utaf en af serskildt i Nåder förordnade commiterade afgifven, Utskot¬
tet meddelad, berättelse inhemtas vidare: att Siats-Tidningens utgifter ut¬
öfver dess inkomster, från och med Dec. månad 1834, med 1841 års slut,
utgjort «.•••... ..•*•*,.»• 82,8 / 6^. 23. 1.
att, till betäckande af denna skuld, anordnats i 6 år af
extra Utgifts-medlen 5,200 R:dr om året 31,200: — —•
hvadan skulden vid 1841 års slut utgjorde 21,670: 23. 1.
och att, till liqviderande af denna brist, commilterade dels i Kongl. Stats-Con-
toret uppburit ofvauberörde 21,000 R:dr, dels bade att påräkna hyresme-
del för tryckeriet, 750 R:dr.
Kongl. Maj:t har nu, med åberopande af desse omständigheter, i Nå¬
der föreslagit, att, sedan efter föregången slutlig liqvid af Stats-Tidningens
ännu återstående skulder, commitlerade till Stats-Contoret lefvererat öfver-
skottet å de af dem uppburna medel och det belopp, som inflyter vid för¬
säljningen af tryckeriet och öfrige effecter, för att afräknas å förskottet,
21,000 R:dr, Rikets Ständer matie medgifva, det återstoden af denna sist¬
nämnde summa finge i Stats-Verkets räkenskaper afskrifvas. Yid nästiid-
ne Riksdag anmärktes, enligt 107 § Regeringsformen, af dåvarande Constitu-
tions-Utskott åtgärden om öfvertagandet å arrende på viss tid af Svenska
Academiens privilegium att utgifva Statstidningen, samt om stats-medels
anvisande för samma tidnings upprätthållande; men då, vid föredragning
i Riks-Stånden, frågan derom förföll, finnér, af ofvannämnde anledningar, Ut¬
skottet någon annan åtgärd å Rikets Ständers sida nu icke vara att i detta
fall vidtaga, än att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, medgifva, alt,
sedan till Kongl. Stals-Contoret lefvererats försäljningsmedlen för
Statstidningens tryckeri, m. m., den då oguldne återstoden af i-
frågavarande förskotts-summa å 21,000 R:dr B:co må afskrifvas.
Stockholm den 3 December 1844.
N:o 97.
Ank. lill. Exp. Utsk. den 4- Dcc, kl. 10 f. ni
Utlåtande, i anledning af gjorda framställningar rörande ut¬
betalningen af de till Em-åns uporensande beviljade stats¬
bidrag. (JR.gls. AfdÖ)
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, sorn, oagtadt flerfaldiga, under detta
'Stats-Ulskotleis Utlåtande, N:o gy.
års lopp, derom gjorda ansökningar, funnit sig icke kunna medgifva utbe¬
talningen af det vid sednast förflutne Riksdag beviljade lån för befordran¬
det af Em-dns upprensning inom Calmar Län, hafva hos Stats-Utskottet,
uti serskild skrifvelse, anmält de omständigheter, som, enligt Fullmägtiges
åsigt, hitintills hindrat denna utbetalnings verkställande. Härjemte har
Utskottet fått emottaga en, i afseende på besagde låneunderstöd, inom Rid-
derskapet och Adeln af Herr F. W. Nordenanckar väckt och lill Utskot¬
tets utlåtande remitterad motion. •— Då det, med anledning häraf, åligger
Utskottet att inför Rikets Ständer uppgifva samt meddela sitt yttrande öf¬
ver de egna, serdeles invecklade, förhållanden, som vid den begärda utbe¬
talningen af ifrågavarande lån förekommit, och hvilken jemväl under den
verkställda läsningen af Fullmägtiges Protocoller för innevarande år ådragit
sig Utskottets synnerliga uppmärksamhet; så finnér Utskottet sig nödsakadt
att, oansedt den vidlyftighet, som härvid icke kan undvikas, ingå uti en
utförlig framställning af ej mindre de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer,
för utbekommandet af oroförmälda statsbidrag, föreskrifna villkor och iagtta-
gelser, än de beslut, Fullmägtige i sådant afseende vidtagit.
Med hänsigt till den stora vigten att få de redan för längre tid till¬
baka ifrågasatta upprensningsarbetena i Em-ån verkställda, hvarigenom, en¬
ligt offentliga handlingar, 6,834 tunnland ängsmark kunde dels förbättras,
dels vinnas, anvisade Rikets sednast församlade Ständer för detta företags
utförande en summa af 45,000 R:dr, hvilken ansågs ungefärligen motsvara
hälften af den kostnad, samma företag, med inberäkning af jordersättningar,
m. m., skulle komma att medföra. Af det sålunda anvisade statsbidraget
borde 35,000 R:dr utgå såsom lån, och 10,000 R;dr såsom anslag utan å-
terbetalningsskyldighet. För öfrigt skulle, i afseende på utbetalningen och
användandet af berörde medel, iagttagas samma villkor och föreskrifter,
som för andra dylika understöd voro stadgade. Enligt dessa föreskrifter,
fick icke något af anslags- eller lånesumman i Riksgälds-Contoret lyftas, in¬
nan derstädes blifvit företedtett vederbörligen afslutadt contract, angående
delegarnes i arbetsföretaget skyldighet att, i öfverensstämmelse med den af
Kongl. Maj:t derför fastställda plan, fullborda arbetet, utan att härtill kun¬
na af Staten påräkna något ytterligare bidrag. Likaledes skulle för låne¬
beloppet till Riksgälds-Contoret afgifvas en af Fullmägtige granskad för¬
bindelse,, att, efter 5 års förlopp, sedan lånesumman från nämnde Contor
utbetalts, af det ursprungliga capitalet årligen erlägga 5 procent, deraf 3
procents ränta å det vid hvarje liqvid återstående capitalbelopp först skulle
beräknas samt öfverskottet utgå såsom afbetalning, intilldess hela capitalet
Stats-Vtsfsotlets Utlåtande, lV:o 57.
med ränta blifvit till fullo betaldt; och borde derjemte ställas af Kongl
Maj:t pröfvad och godkänd säkerhet, så väl för låneunderstödets behöriga
åtberbetalande, som lor fullgörandet af det, i afseende på arbetets verkstäl¬
lighet, upprättade contract, I fråga om den, såsom direct anslag, bevilja¬
de summas utbekommande, innehöllo omförmälde föreskrifter, att dessa me¬
del skulle, efter det arbetet blifvit börjadt, successive utbetalas, i nion
af dess fortgång, samt att de enskilda bidragen skulle, i samma mon och i
lika förhållande med statsanslaget, utgå och till företaget användas. Slut¬
ligen hade Rikets Ständer förordnat, att de arbeten, hvarmed odlingsföre-
tags beredande åsyftades, och följaktligen äfven det nu ifrågavarande, skulle
sednast under loppet af år 1844 vara började, vid äfventyr, att de anvisade
medlen eljest komma att till Rikets Ständers disposition reserveras.
Sedan Kongl. Maj:t ej allenast i Nåder gillat och fastställt den af
Capiten-Mechanicus C. A Olivecrona, redan år 1840, uppgjorda plan för
Em-åns upprensning, hvilket arbele härvid heiäknats komma att kosta
55,915 R:dr, utan ock godkänt det om samma arbetes utförande upprät¬
tade och af utsedde committerade, eldigt delegarnes uppdrag, underteckna¬
de contract; täckes Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 14 Februari
innevarande år, Fullmägtige härom underrättad, dervid Kongl. Maj:t dess¬
utom gaf Fullmägtige tillkänna, att, då flere bofaste personer, hvilkas ve¬
derhäftighet Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet vitsordadt, en jör
alla och alla för en, skriftligen förbundit sig ansvara för arbeteis full¬
bordande, i öfverensstämmelse med contractet, hade Kongl. Majit denna
förbindelse, såsom full säkerhet i sådant hänseende, antagit. Beträffande
åter de för ifrågavarande läns återbetalning allemnade säkerhetshandlingar,
hvilka bestodo af 6 st. socknevis tecknade förbindelser, hvarigenom deitagai ne i
arbetet, till säkerhet för deras andel i låneunderstödet, med derå stadgad
ränta, på det sätt öfverläto till Stats-Verket all dem tillhörande mark, sorn
genom upprensningen blefve försatt i odlingsbart skick, att, derest större
eller mindre del af den inbetalning, som å lånet borde ega rum, i anseen¬
de till någons eller någres uraktlåtenhet att i rätt tid erlägga beloppet, icke
skulle till Riksgälds-Contoret i behörig ordning ingå, Stats-Verket till den¬
nes eller desses andelar i nämnde mark, sådana de upptogos å 7 st. för
hvarje församling serskildt upprättade specificalioner, skulle ega enahanda
rätt, som, för de fall, då någon vägiar att deltaga uti förestående vatten-
afledning, vore, genom Kongl. Förordningen den 30 November 1841, öfrige
delegarne tillerkänd, — så innehöll högstberörda Bref: att Kongl. Maj;t
jemväl i Nåder godkänt den säkerhet, som sålunda erbjudits, dock med
Stats-Utskottets Utlåtande , N-o 97.
1 j
villkor, att, i stället för det föreslagna åliggandet att besörja nyssberörde
förbindelsers antecknande uti vederbörande Härads-Rätters Protocoller, bor¬
de, för lånemedlens lyftande, till Riksgälds-Contoret, jemte behörig skuld-
förbindelse, aflemnas en af två eller flere pernor, hvilkas vederhäftighet
blifvit aj Kongl Maj:ts Befallningshafvande styrkt, ingången, sä lydan¬
de löftesförbindelse: ”Undertecknade förbinda sig att, såsom för egen
”skuld, vara Rikets Ständers Riksgäids-Contor ansvarige lör återbetalning i
”stadgad ordning, så till capital som ränta, af det lån, Tretiofem Tusen
”Riksdaler, som till Ern-åns rensning beviljats, dock att, så snart till Riks-
”gälds-Contoret aflemnats bevis derom, att deltagarne i arbetet, hvar och en
”för dess andel i lånesumman, låtit vid vederbörlig domstol inteckna egan¬
de hemman, eller, der så lagligen ske kan, den jord, som till Kronans sä¬
kerhet, såsom underpant, erbjudits, vår personliga ansvarighet för det in-
”tecknade beloppet upphörer; äfvensom att denna vår ansvarighet förfaller,
”derest Kongl. Majtt, efter det Rikets Ständer sig i ämnet yttrat, skulle
”förordna om medlens inbetalning i den ordning, som i afseende å allmän-
”na bevillningen stadgad är, eller eljest annan säkerhet, som af Kongl.
”Majit godkännes, kan för lånet varda ställd.”
Enligt hvad åberopade Kongl. Bref tor öfrigt ntvisar, hade väl en
del af de hemmansinnehafvare, hvilkas egor af Em-åns vatten öfver-
svämmades, undandragit sig deltagandet i rensningsarbetet efter de grun¬
der, derom de öfrige sig förenat, hvarförutan., efter det vissa af de
sednare, under uppgifna villkor, i k läd t sig de förbindelser , som an¬
setts de förre tillkomma, ett antal af 53 personer hade, uti en till Kongl.
M..j;t serskildt iugifven och af dem undertecknad skrift, i anseende till föi-
in en La felagLigheter vid den verkställda egotaxeringen, i underdånighet an¬
hållit, att inga medel för merberörde rensningsarbete måtte beviljas eller få
lyftas, innan en laglig och rättvis taxering, äfvensom fördelning af bidra¬
gen, blifvit, i enlighet med 1824 och 1841 åis Kongl. Kungörelser, tilivä-
gabragt; men som frågan om en ny egotaxering icke utgjorde föremål för Kongl.
Maj;ts nådiga omedelbara pröfning, så och enär rensningsarbetets företagande i
den ordning, hvarom deiegarne öfverenskommit, icke hindrade eihållandet
af de rättelser i taxeringen och deraf beroende grunder för deltagandet i
arbetet och ansvarigheten för lånesumman, hvartill omständigheterna kunde
föranleda, hade Kongl. Mij:t ansett cle i omförmälda hänseende uppkomna
stridigheter icke böra uppehålla piöfningen, huruvida handlingarne för öf¬
rigt voro i det skick, alt de af Rikets Sä oder för ifrågavarande vigtiga
arbete beviljade statsbidrag kunde, for ändamålets vinnande, till utbetal-
Ståls-Utskottets Utlåtandej N.o 97.
liing anvisas; vid hvilken pröfning Kongl. Maj:t också meddelat de beslut
oell förklaranden, som här ofvan finnas anförda.
Under åberopande af Kong!. Maj;ts härom till Fullmägtige aflåtna Kå¬
diga Bref, anhöll Herr Kammarherren Ii. O. af Harmens3 å egne och öf¬
rige commilterades vägnar, uti en till Fullmägtige, i början af sistlidne April
månad, ingifven skrift, att den för Em-åns upprensning beviljade lånesum-
raa måtte varda till honom utbetald; i hvilket afseende han, jemte
fullmagt till densammas uppbärande, aflemnade det om utförandet af upp-
rensningsarbetet, hvilket skulle börjas under innevarande år och fullbordas
före 1847 års slut, emellan comraitterade samt Styrelsen för Allmänna
Yäg- och 'Vattenbyggnader afslutade Contract, äfvensom den af Kongl.
Majit föreskrifne serskilde löftesskrift, i afseende på lånets återbetalande,
tillika med en till Riksgälds-Contoret för samma lån utfärdad och af corn-
mitterade undertecknad skuldförbindelse, hvarigenom desse, ”i kraft af här¬
till erhållet uppdrag”, förpligtat 'samtlige interessenter uti ifrågavarande
”'företag att, efter Fem års förlopp från den dag, förenämnde lånesumma
”blifvit från Riksgälds-Contoret ulbetald, årligen till detta Verk erlägga 5
”procent af den andel utaf samma lån, för hvars återgäldande i föreskrif-
”ven ordning hvarje interessent, jemlikt de aflemnade samt af Kongl,
”Majit, under den 14 sistlidne Februari, i Nåder godkända säkerhetshand-
”lingar, åtagit sig ansvara; kommande af dessa 5 procent ränta å det vid
”hvarje liqvid återstående capital att först beräknas samt det öfriga att utgå
”såsom afbetalning, intilldess hela capitalet med ränta och låneomkostnader
”blifvit till fullo betaldt”; och skulle berörde årliga capital- och ränteinbe¬
talningar så tidigt verkställas, att deras belopp, före hvarje års slut, kunde
vara å Riksgälds-Contorets räkning i Rikets Ständers Bank insatt. Slutligen
innefattade denna skuldförbindelse dels det stadgande, att de delegare, sorn
icke uppfyllde sin betalningsskyldighet, skulle, jemte upplupen oliqviderad
ränta, genast till Riksgälds-Contoret inbetala de andelar af Jånet, hvarför
de voro ansvarige, dels ett åtagande af samtlige delegarne att ställa sig lill
noggrann och obrottslig efterrättelse de i afseende på dylika lönebidrag stad¬
gade föreskrifter samt, i hvad på en hvar kunde ankomma, noga iagttagade
i ofvannämnde contract bestämda åligganden.
Vid dessa handlingars granskning och jemförande med de af Kongl.
Majit godkända samt förut till Riksgälds - contoret aflemnade säkerhets-
handlingarne, anmärktes derstädes hufvudsakligen: att det af Kongl. Majits
Befallningshafvande, i afseende på den ingifne löftesförbindelsen, medde¬
lade vederhäftighets-betyg endast var gällande för 3;ne af de 8 personer,
Stats-Ulskoltets Utlåtande , N.-o 97.
sorn denna förbindelse nnderlecknaf; hvadan och då Jöftesmännen icke å-
tagit sig solidarisk ansvarighet, deras vederhäftighet för |:delar af lånesum¬
man följaktligen icke blifvit, på sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit, af Dess Be¬
fallningshafvande bestyrkt; — alt enär sjelfva skuldförbindelsen allenast in¬
nefattade den förpligtelse för delegarne i företaget, att de, hvar för sig,
skulle ansvara för sin andel af lånesumman, komme Riksgälds-Contoret att för
ifrågavarande, såsom ett enda lån, beviljade understöd erhålla fordringar
hos nära 3oo serskilda låntagare, af hvilka, hvar och en, i moa af dess
låneandel, borde till Riksgälds-Contoret årligen inbetala det stadgade capi¬
tal- och räntebeloppet; — att då, enligt skuldförbindelsens lydelse, ränta å
capital-ålerstoden skulle vid hvarje liqvid först beräknas samt det öfriga
af inbetalnings-summan afföras å lånets capital-belopp, måste, till följd af
nyssberörde förhållande, med hvarje låntagare föras serskild räkning, utvi¬
sande, huru mycket af de möjligtvis vid olika tidpunkter inbetalda beloppen
utgjorde ränta och huru mycket vore att anse såsom förminskning af ca¬
pita f-s k olden; —• att, på sätt de socknevis upprättade fördelnings-listorna
utvisade, utgjorde det låne-capital som således måste serskildt bokföras, för
en delegare 44 sk. 2 rst., för en annan 1 R:dr 7 sk. 10 rst., för en tredje
1 R:dr 37 sk. 5 rst. 0. s. v., så att lånebeloppen för omkring en sjettedel
af låntagarne understiga 10 R:dr för hvar och en af desse; — att då här¬
till kom, att iånesummorna ej blott för bemälde låntagare, utan äfven för
nästan alla öfriga delegarne, voro bestämda i skillingar och runstycken samt för
en och annan till och med i runstycks-bråk, blefve naturligvis uträkningen
och bokföringen af de serskilda ränte- och capitaf-inbetalningarne högst
mödosam och tidsödande; — samt alt, derest Riksgälds-Contorets säkerhet
för lånets behöriga återbetalande skulle genom inteckningar betryggas, kom-
me i många fall intecknings-kostnaderna att öfverstiga eller åtminstone
fullt motsvara de intecknade fordringarne. Vidkommande omförmälde sä¬
kerhet och sättet för dess betryggande^ ansågo derföre Fuilmägtige visserli¬
gen mest lämpligt., att en solidarisk skuldförbindelse för hela lånesumman
till Riksgälds-Contoret afgafs; men som Fujlmägtige befarade, att föreskrif-
vandet häraf möjligen skulle hafva till följd, att lånet icke blefve begagnadt,
samt att det dermed åsyftade allmänt gangneliga företag komme att förfalla,
så inskränkte sig Fuilmägtige, jemlikt deras Protocoll för den 22 nästlidne Maj,
till äskandet af en sådan förbindelse, hvarigenom committerade, å samtli¬
ge delegarnes vägnar, ålogo sig alt, såsom för egen skuld, ansvara för lä¬
nets återbetalning uti den derför stadgade ordning. Fuilmägtige fastställde
alltså lör denna förbindelse ett serskildt formulär, deruti dessutom några i
Stats Utskottets ^Utlåtande, jV.-o 97.
commilteradrs förut afgifna förskrifning anmärkta felagligheter voro rät¬
tade; och blef samma formulär, med underrättelse, att lånets utbetalning
icke kunde af Fullmägtige beviljas, innan skuldförbindelsen och löftesskriften
voro i behörigt skick, tillstäldt Herr Kammarherren af HarmenSj som, en¬
ligt de hos Fullmäktige företedda handlingar, fått sig af delegarne uppdra-
gel*att formulär till ifrågavarande skuldförbindelse anskaffa.
Genast efter erhållen del af Fullmägtiges sålunda fattade beslut, ingaf
merbemälde Herr Kammarherre till Fullmägtige en ny skrift, med anmä¬
lan om de svårigheter och betänkligheter, som å både delegarnes och co-
mitterades sida förekommit emot åtagandet af annan eller vidsträcktare an¬
svarighet, än de redan afleronade lånehandlingarne innefattade; hvarjemte
H<jrr Kammarherren, under förnyande af sin anhållan om lånesummans ut¬
betalande emot hans enskilda förbindelse att inom viss tid anskaffa de yt¬
terligare erforderliga handlingarne eller återbetala de uppburna medlen,
tillkännagaf, att han vore berättigad för Fullmägtige anmäla, att, förutan den
af Kongl. Majit förskrifna löftes-skrift, kunde någon förbindelse af veder-
börende strandegare eller committerade icke utgifvas, så vida ansvarighe¬
ten för utgifvarne skulle utsträckas utöfver egen eller i säkerhetshand-
lingarne öfvertagen ansvarighet för andras andel i företaget, I anledning
af denna anmälan, meddelade Fullmägtige endast det förklarande, att de
icke funno några sådana omständigheter och förhållanden deruti uppgifna,
som kunde föranleda Fullmägtige att ändra eller frånträda sitt nj^ss förut
fattade beslut, angående ej mindre skuldförbindelsens lydelse samt bestyr¬
kandet af löftesmännens vederhäftighet, än lånesummans utbetalning före des¬
sa handlingars aflemnande i fullständigt skick.
Sedermera blef, i medlet af nästlidue Juni månad, äfvenledes genom Herr
Kammarherren af Harmens till Fullmägtige inlemnad en ny, af 3:ne pos-
sessionater i orten undertecknad, löftesförbindelse, lika lydande med det
af Kongl. Majit derför fastställda formulär; men som det af Kongl. Majits
Befallningshafvande å denna förbindelse meddelade vederhäftighetsbetyg ic¬
ke innehöll något yttrande, angående löftesmännens personliga vederhäftig¬
het, och densamma således icke var på det sätt styrkt, som Kongl. Majit i
Nåder föreskrifvit, förklarade sig Fullmägtige, under åberopande af sina för¬
ut i detta mål fattade beslut, ej eller kunna godkänna sistnämnde löftes¬
förbindelse, hvilken derföre till Herr Kammarherren återställdes.
I anseende till nu anförda förhållanden, hade alltså någon utbetalning
af de för Em-åns upprensning anvisade lane- och anslags-summor icke blif¬
vit
Slats-Utskollets Utlåtande, IV.o 97.
>7
vit beviljad, än mindre verkställd, då, den 16 sislförlidne’ Juli, till Full-
mägtige inkom en af 102 hemmansegare inom Aspelands härad undertecknad
skrift, innefattande dels en anmälan, att de frånträdde oftaberörde företag
och undandrogo sig ansvarigheten för det härtill beviljade låns återbetalan¬
de, dels ock en uttrycklig protest emot ullemnandet af de för detta före¬
mål anslagna allmänna medel, äfvensom en bestämd uppsägelse af hvad
samme hemmansegare uti ifrågavarande hänseende sig förut åtagit.
Någon tid efter denna protests ingifvande, fingo Fullmägtige emottaga
ett Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 25:te i sistnämnde månad, deruti Kongl.
Maj:t, jemt öfverlemnande af den hos Fullmägtige sednast företedda, men
utaf dem icke antagna löftesförbindelse, tillkännagaf, att Kongl. Maj:t, med
afseende å lydelsen af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes derå meddelade
intyg, funnit skäligt densamma i Nåder godkänna; hvarjemte Kongl. Maj:t
förklarade: ”att den menighet, till hvilken låneanslaget för Em-åns upp¬
rensning anvisats, numera, för alt utfå lånet, icke har af nöden att ställa
"annan, än redan af Kongl. Maj:t godkänd, säkerhet för den skuldförbindel¬
se, som menigheten gemensamt har att till Fullmägtige aflemna, och ge-
”nom hvilken följaktligen de cominitterade, som densamma, å menighetens
''vägnar, underteckna, icke behöfva ikläda sig någon serskild ansvarighet sä¬
born för egen skuld”.
Så snart detta Kongl. Bref till Fullmägtige ankommit, förnyade Herr
Kammarherren aj Harmens, under åberopande deraf, sin ansökning om lå-
nesummans utbekommande. Dock sorni afseende härpå bos Fullmägtige an¬
märktes, att en ganska betydlig del af de personer, som förut förbundit sig
återbetala samma lån, genom den till Fullmägtige då mera ingifna prote-
testen, i bestämda ordalag vägrat att denna betalnings-skyldighet vidblifva,
så och enär de delegare i företaget, hvilka sålunda, före lånets utgifvande,
deremot, protesterat, syntes ej kunna detsamma återgälda, ansågo sig, vid slikt
förhållande, Fullmägtige destomindre kunna bevilja lånesummans utanord-
nande, som, derest committerades redan afgifne skuldförbindelse skulle, tvert-
emot hvad Fullmägtige i afseende åden samma förut förklarat, varda anta¬
gen, uti hvilket fall vederbörande icke komino att åtaga sig ansvarighet sd-
sorn för egen skuld, Riksgälds-Contoret följaktligen icke hade att vända sig
mot någon enda bland iåntagarne med anspråk om betalning för den på de
protesterande delegarne belöpande andelen af delta lån. Emedlertid be-
slöto Fullmägtige att hos Siats-Utskottet anmäla allt hvad, som i fråga om
Bih. lill R. Sc. Prot. 1844. 4 Sami., 1 A/d., 26 Hift. 3
i 8
Stals~Utskotlels Ullalandej N.O 97.
de reqvirerade lånemedlens utbetalning förekommit samt att dervid tillika
fästa Utskottets uppmärksamhet å det förhållande, att, på sätt af Kongl. Majlis
sednare Bref ville synas, annan skuldförbindelse för det beviljade låne-un-
derstödet blifvit af Kongl. Maj:t medgifven, än den Fullmägtige, för sin
del, ansett antaglig; tillkännagifvande Fullmägtige slutligen, att de äfvenle¬
des hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält det hinder emot lånesummans
utbetalande, som genom merberörde protest uppkommit.
Efter att hafva uppgifvit de i afseende på utbetalningen af det lån,
hvarom nu är fråga, stadgade föreskrifter och meddelade beslut, öfvergår
Utskottet till anförande af hvad Herr Nordenanckarj uti sin ofvan om¬
nämnda motion rörande samma ämne, föreslagit, nemligen:
l:o att samma lån mätte förvandlas till anslag ulan återbetalnings-skyl-
dighet;
2:o att beloppet häraf, 35,000 R:dr, jemte det förut, i egenskap af an¬
slag, beviljade understöd, 10,000 R:dr, måtte, emot förbehåll, att delegarne
tillskjuta det i taxeringshandlingarne dem påförda bidrag, så långt behof-
vet fordrade, användas till arbetskostnader, jordersättningar, lösen af vat¬
tenverk m. m., i den ordning planen för arbetets utförande bestämde, 'af-
”ven om de ofvanföre hvarje arbetsstation befintlige jordegare skulle till stör-
Jre mängd vägra att i arbetsföretaget deltaga;” och
3:o att, i händelse [förestående förslag icke skulle varda bifallna, ett
belopp af 8,098 R:dr mätte varda anslaget till delegarnes ersättande för
redan verställda elier åtagna utbetalningar.
Under omförmälande, att det i 2:dra punkten framställda förslag här¬
ledde sig från strandegarnes inom det högre upp belägna Aspelands härad
yttrade och af missnöje med taxeringsförrättningarne föranledda vägran att
begagna sig af statens bidrag och deltaga i arbetet, har motionären, såsom
skäl för bifallandet af hvad han föreslagit, anfört och åberopat det vanliga
beviljandet af halfva kostnaden för dylika företag inom Rikets norra pro-
Yincer, såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet; den utsträckning af 8
mil, hvarpå upprensningsarbetena i Ern-ån måste utföras, och hvarest jor¬
den vore i smärre hemm ansi otter sönderdelad; delegarnes i allt fall högst
betydliga bidrag, uppgående ända till 19 procent af några till elfven grän¬
sande hemmans hela taxeringsvärden, samt de stora förödelser, Em-åns öf-
Yersvämningar flere gånger, under sommartiden de sednare åren, förorsakat
å grödan på de dervid belägna åkerfält. —
Detta allt, med hvad i anledning af nu anförda motion, blifvit inom
Ridderskapet och Adeln ytlradt, har Utskottet tagit i noga öfvervägande;
Stats-TJ tskollets Utlåtande, IV.o 97 ig
och då det, i anseende till den vid besagde tillfälle framställda anmärkning
emot Fulimägtiges förfarande vid ifrågavarande ärendes behandling, jemväl
torde åligga Utskottet att afgifva sitt yttrande härom, helst de klandrade
besluten blifvit fattade under den tid, hvarunder Fulimägtiges förvaltnings-
åtgärder äro af Utskottet granskade, så får Utskottet först och främst för¬
klara, att dessa beslut, enligt Utskottets åsigt, varit grundade på de af Ri¬
kets sednast församlade Ständer till Fulimägtiges efterrättelse meddelade,
bär ofvan uppgifna, reglemenlariska föreskrifter, samt att Fullmägtige vid
de flera serskilda förhållanden, som i afseende på utbetalningen af det lå-
ne-understöd, hvarom nu är fråga, förekommit, icke saknat gilltiga anlednin¬
gar att härtill vägra sitt bifall.
Hvad derefter vidkommer det arbetsföretag, till hvars befrämjande
detta lån är vordet af Rikets Ständer beviljadt, äfvensom den förändring i
villkoren för Statens bidrag till samma företag, hvilken nu blifvit föresla¬
gen, såsom oundgängligen nödvändig för arbetets behöriga utförande, så har
Utskottet, för att förskaffa sig noggrann kännedom om så väl sjelfva före¬
tagets beskaffenhet och resultat, som anledningen till den deremot hos en
betydlig del af interessenterne rådande obenägenhet, inhemtat muntliga
upplysningar i dessa hänseenden af ej mindre ordföranden bland de till
arbetsförelagets utförande utsedde commitLerade, än den af deni antagne
arbetschef. Genom de sålunda erhållna upplysningarne, likasom genom de hos
Utskottet företedda vidlyftiga undersöknings- och taxerings-handlingar, har
Utskottet vä), å ena sidan, vunnit en säker öfvertygelse om den stora och
obestridliga nyttan af nu ifrågavarande företag, men, å andra sidan, äfven
kommit i erfarenhet om de ansenliga och kännbara uppoffringar, detsamma
kommer att medföra, synnerligen för de strandegare vid Em-ån, hvilkas
egande, merendels små, hemmansdelar, äro belägne på större afstånd från
denna elfs utlopp i hafvet. Då nu de sednare, eller de inom Mörlundaj
Tvetä, Molilla och Järeda socknar af Aspelands Härad boende delegarne
i företaget måste, enligt den uppgjorda taxeringen, utgöra de betydligaste
bidragen, fastän de mest kostsamma arbetena skola utföras utom nämnde
Härads gränsor; så lärer detta förhållande, i förening med yttradt missnöje
öfver taxeringsförrätlningarne, hafva föranledt den serdeles inom nu upp¬
räknade Socknar nästan allmänt yttrade motviljan mot hela upprensnings-
företaget, helst de härmed förenade arbeten icke kunna inskränkas endast
inom Aspelands Härad, utan tvertom måste först börjas och verkställas in¬
om det längre ned mot hafvet belägna Handbörds Härad. — Yidare har
äfven Utskottet af fördelningslistorna öfver hvarje serskild hemmansegares
20
Slals-Utfkottets Ullätande, N.-o 97.
andel utaf lånesumman, funnit, att, på sätt vid handlingarnes granskning i
Riksgälds-Contoret redan blifvit anmärkt, de för en mängd delegare sanno¬
likt förestående intecknings- ni. fl. lånekostnader komma att dels öfver¬
skjuta, dels motsvara eller föga understiga deri hvar och en af desse dele¬
gare tillerkände låneandel. Dessutom anser Utskottet sig böra instämma
uti hvad här ofvan blifvit erinradt, rörande de äfventyr för både capita 1-
och ränteförluster, äfvensom de tidsödande göromål samt öfriga flerfaldiga
olägenheter, som ofelbart skola för Riksgälds-Contoret uppkomma, så vida
detta lån bör, i öfverensstämmelse med de derför af Kongl. Majit i Nåder
godkända säkerhetshandlingar, fördelas emellan flera hundra serskilda lån¬
tagare samt de å hvarje sådan låneandel belöpande capitalafbetalningar och
räntor årligen indrifvas, redovisas och bokföras.
I betraktande af alla dessa omständigheter och förhållanden, och då
Utskottet, på grund af den redan vederbörligen anmälda protesten samt
andra Utskottet serskildt meddelade underrättelser, tror sig kunna taga for
gifvet, att ifrågavarande allmänt nyttiga samt länge påtänkta och förbered¬
da företag, åtminstone under den närmaste framtiden, icke kommer att ut¬
föras, med mindre hela det af Rikets åren 1840 och 1841 församlade
Ständer dertill anvisade bidrag förvandlas till anslag utan återbetalnings-
skyldighet, finner Utskottet sig föranlåtet tillstyrka,
att Rikets Ständer, med bifall lill l:sta punkten af Herr JVor-
denanckars motion, må medgifva, atl det, vid sista Riksdag, för
Em-åns upprensning beviljade lån af Tretiofem Tusen Riksdaler må,
emot enahanda villkor och förbehåll i afseende på arbetets utfö¬
rande m. m., som då stadgades, (hufvudsakligen uppgifna i början
af delta utlåtande) få, i likhet med den för samma företag dess¬
utom anslagna summa af Tio Tusen Riksdaler, utgå såsom stats¬
anslag utan återbetalningsskyldighet, dock med bestämmandet af
den förändring uti hittills gällande stadgande, angående tiden
för dylika arbetens börjande och fulländande, att ifrågavarande
företag, så vida det dertill af allmänna medel beviljade bidrag
skall få åtnjutas, ovillkorligen bör påbörjas under nästkommande
år 1845 samt, i öfverensstämmelse med den af Kongl. Majrt fast¬
ställde plan, fullbordas före slutet af år 1848.
Häremot kan Utsottet deslomindre understödja motionärens förslag i
2:dra punkten, som Utskottet just med hänsigt till vigten och gagnet för
det allmänna att få ofta omförmälda arbetsföretag, i sin helhet, utfördt, nu
tili-
Stats-Utskottets Utlåtande , IV.-o Q"].
tillstyrkt Rikets Ständers medgifvande, att isela det beviljade statsbidraget
må utgå såsom anslag, hvilket ändamål sannolikt komme att förfelas, i fall
Rikets Ständer, jemte anvisandet af detta betydliga statsanslag för ett enda
företag, skulle, enligt motionärens yrkande, förklara, att det finge på veder¬
börande strandegares tillskott bero, huruvida samma företag skall till stör¬
re eiler mindre del varda fullbordadt. Utskottet hemställer alltså,
att hvad i sådant hänseende blifvit föreslaget icke må af Rikets
Ständer medgifvas.
Beträffande slutligen den uti 3;dje punkten af Herr Nordenanckars
motion gjorda framställning, att, för den händelse Em-åns upprensning ic¬
ke skulle komma att verkställas, ett visst uppgifvet belopp måtte anslås
såsom ersättning för delegarnes bestridda utgifter i och för upprensningens
tillvägabringande, så torde denna framställning kunna anses hafva förfallit,
i följd af Utskottets tillstyrkan af Rikets Ständers bifall till hvad motionä¬
ren uti Irsta punkten föreslagit. Utskottet tror sig fördenskull icke behöfva
ingå i någon granskning hvarken af de ersättningsanspråk, som samma mo¬
tion sålunda innehåller, eller af de handlingar, som till dessa anspråks be¬
styrkande blifvit Utskottet serskildt tillställde.
’• Stockholm den 3 December 1844.
Reservationer:
af Riksdagsfullmägtigen Anders Nilsson från Östergöthland, hvilken förkla¬
rade, att han ansåg Utskottet icke hafva bordt tillstyrka Rikets Ständer, alt
nu bevilja såsom anslag en summa, hvilken Rikets sednast församlade Stän¬
der anvisat i egenskap af låneunderstöd;
af Riksdagsfullmägtigen Petter Pehrsson från Jönköpings län, som ansåg
den nu tillstyrkta anslags-summan Vara alltför stor, i jemförelse med det
anslag, hvilket Rikets Ständer förut för samma företag bestämt;
af Riksdagsfullmäglige Jonas Johansson och Anders Johan Sandstedt
från Jönköpings län samt Pehr Pehrson från Örebro län.
Bih. till R. St. Pral. eS.fjf- 4 Sunil., l Afd , 26 Haft.
4
STOCKHOLM, Ecksteinska boktryckeriet, 1844.
Stats-Ulskottels Memorial^ N',o 98,
1
N:o 98.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 6 Dec. kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag i afseende på aflöningen för den hos Iliks-
Ståtiden och Utskotten anställda betjening.
(R:glds-Afd.)
Då innevarande Riksmöte redan uppnått den i gällande grundlagar ut¬
satta termin för Riksdagarnes fortfarande, och då Stats-Utskottet numera
ej allenast uppgjort sina förslag till den nya stats-regleringen, utan afven
besvarat de häremot inom Riksstånden framställde anmärkningar; torde
Utskottet icke böra längre uppskjuta med föreslåendet af den vedergäll¬
ning, som, jemlikt Riksdags-Ordningens 34 §•> tillkommer den hos Riks-
Stånden och Utskotten anställda Canzli-betjening. Ulskottet får således
nu afgifva sitt förslag i detta hänseende, dervid Utskottet anser sig böra
anmäla, att Utskottet, vid detta förslags uppgörande, i allmänhet bibe¬
hållit samma aflöningsbelopp, som under alla de sednare Riksdagarne va¬
rit nämnde betjening tillerkända. Lika litet som Utskottet funnit sig ega
skäl alt för närvarande tillstyrka en hvarken påräknad eller af omständig¬
heterna påkallad förhöjning uti ifrågavarande aflöning; lika lilet har Ut¬
skottet trott sig böra föreslå någon allmän nedsättning af de arfvoden
och tractamenten, som, under en längre tidrymd, med oförminskadt be¬
lopp utgått. Enligt Utskottets åsigt, förefinnas ej eller vid denna Riks¬
dag några så beskaffade serskilda förhållanden, som under några af de
förflutna Riksdagarne föranledt tillfälliga förhöjningar uti arfvodena för
Betjeningen hos ett eller annat Utskott, såsom t. ex. för Secreleraren
hos Banco-Utskottet, vid 1834 oc^ '835 års Riksdag, samt för Secretera-
ren och Notarien hos sista Riksdagens Constitutions-Utskott. Deremot sy¬
nas de skäl, på grund hvaraf aflöningen för Bondeståndets Secreterare
och Notarier af Rikets sednast församlade Ständer nedsaltes till samma
belopp, som för deras vedei likar inom de andra Riks-stånden, äfven nu
fortfara att vara gällande; hvadan UtskotteL också anser denna, vid sista
Bih. till R. St. Prot. 1844' 4 Sami. 1 A/d. 27 Haft. 1
2
Siats-Utskottets Memorial, N:o 98.
Riksdag införda likhet i Stånds-Secreterarnes och Nolariernes aflöning,
höra bibehållas.
Jemte anförandet af den grundsats, Utskottet, vid föreslåendet af här
nedan uppgifna aflöningsbelopp, sålunda iakttagit, får Utskottet tillika an¬
mäla, alt desamma hufvudsakligen öfverensstämma med de af Herr Landt-
marskalken och Herrar Talmän uppgjorda, samt Utskottet tillställda för¬
slag i afseende på bestämmandet af denna aflöning. Dock skulle, enligt
nyssnämnde förslag, ej mindre Stånds- och Utskotts-Secreterarnes, än No-
tariernes och Canzlisternes aflöning beräknas efter dag; hvaremot Ut¬
skottet, enär Secreterarne under de föregående Riksdagarne uppburit den
dem tillerkända vedergällning, i egenskap af månadtliga arfvoden, och
den härutinnan nu ifrågaställa förändring skulle komma att medföra en,
ehuru visserligen föga betydlig, tillökning i sistbemäldte tjenstemäns aflö-
ningsvilkor, anser, alt, jemväl uti detta hänseende, bör förblifva vid hvad
förut varit stadgadt; varande alltså, i öfverensstämmelse härmed, den skill¬
nad vid aflöningens beräkning äfvenledes nu iakttagen, att densamma för
Secreterarne upptagits efter månad och för den öfriga Betjeningen efter dag.
Beträffande åter antalet af ifrågavarande Canzli-personal, så har
Utskottet, vid uppgifvande deraf, äfvensom af de dagar, derifrån hvarje
Tjenstemäns aflöning, till följd af härom meddelade beslut, bör beräknas
och tillgodonjutas, följt från Stånds- och Utskolts-Canzlien infordrade
underrättelser, om dels de serskilda Riksståndens förordnanden, i afseende
på deras Betjening, och dels Rikets Ständers gemensamma beslut, rörande
de för Utskotten, utöfver det i Riksdags-Ordningen bestämda antal er¬
forderliga canzli-biträden.
Efter meddelandet af nu anförda upplysningar, får Utskottet under¬
ställa Rikets Ständers pröfning och godkännande följande Förslag till be¬
stämmandet af ajlöningen för den, under innevarande Riksdag hos Riks-
ständen och Utskotten anställda, samt här nedan uppräknade Canzli-perso¬
nal, nemligen:
hos Ridder skåpet och Adeln:
för Riddarhus-Secreleraren, i egenskap af detta Stånds
Secreterare, arfvode i månaden - - - -
„ Sju Notarier, hvardera, såsom dagtraclamente -
Ä Sex Canzlisler, dito dito
Rdr 3oo: —
,, 4* ^4*
„ 3: —
Stats-Utskollets Memorial, N:o 98,
3
lärande aflöningen för Ridderskapets och Adelns Canzli-betjening, sorn
af Riddarhus-Direclionen, före Riksdagens början, antages, och jemväl
dessförinnan måste i tjenstgöring inträda, få, i likhet med hvad under
de 2tne sednaste Riksdagarne varit medgifvet, beräknas från och med 4;de
dagen före den, hvartill Rikets Ständer blifvit sammankallade, eller från
och med den 7 sistlidne Juli.
Hos P reste-Ståndet:
för Secreteraren, arfvode i månaden - Rdr 3oo: —
„ En Notarie, dagtractamente, 4:24‘
„ Åtta Canzlister, hvardera dito - - - „ 3: —
alt beräknas för Secreteraren och Notarien från och med den 11 sisth
Juli, för en Canzlist från och med den 16, för en Canzlist från och
med den 18, för 2tne Canzlister från och med den 24 och för 2:ne
Canzlister från och med den 27, allt i samma månad, samt för 2tne
Canzlister från och med den 24 derpåföljde Augusti.
Hos Borgare-Ståndet:
för Secreteraren, arfvode i månaden - Rdr 3oo: —
„ Fyra Notarier, hvardera, dagtractamente „ 4:24-
„ Sex Canzlister, dito dito - - „ 3: —
hvilken aflöning utgår för Secreteraren från och med den 17, för No-
tarierne från och med den 18, för en Canzlist från och med den 11 och
för 5 Canzlister från och med den 18 sisth Juli.
Hos Bonde-Ståndet:
för Secreteraren, arfvode i månaden - Rdr 3oo: —
„ Fyra Notarier, hvardera, dagtractamente „ 4:24*
„ Tolf Canzlister, dito d:o - - » 3: —
kommande aflöningen för Secreteraren att beräknas från och med den 11,
för en Notarie och en Canzlist från och med den 17, samt för de
öfrige Notarierne och Canzlisterne från och med den 24 i merberörde
eller Juli månad.
4
Stats-Utskoltets Memorial} N:0 g8.
Ilos Constitutions-Utskottet:
för Secreteraren, arfvode i månaden - Rdr 166: 3a.
„ En Notarie, dagtractamenle - - „ 3:24-
„ Två Canzlister, hvardera dito „ 2:24.
utgående denna aflöning för Secreteraren från och med den 5 sisllidne
Augusti och för den öfriga betjeningen från och med den 6 i samma må¬
nad. (Uonstitulions-Utskottets Memorial, N:o 1.)
Hos Stats-Utskottet:
för Secreteraren, arfvode i månaden ... - Rör 2oo: —
„ Secreteraren för Riksgälds-verket rörande ärenden,
arfvode i månaden 166: 3a.
„ Två Notarier, hvardera, dagtractamente - - - „ 4
„ Tre Canzlister, hvardera dito „ 3:
och skola desse arfvoden och tractamenten utgå: för förstbemälde Secre¬
terare från och med den 29 sisth Juli, och för den andre Secreteraren
äfvensom för Notarierne och 1 Canzlist från och med den 3o i samma
månad samt för de öfrige Ganzlisterne från och med den 5 derpåföljde
Augusti. (Stats-Utskottets Memorial, N:o 1.)
Angående aflöningen för den hos Stats-Utskottet anställde Kamererare,
ämnar Utskottet, enär vidden af denna tjenstemans göromål ännu ej kan
med säkerhet bedömas, närmare Riksdagens slut föreslå det belopp,
nämnde Kamererare skäligen bör tillerkännas.
Hos Bevillnings-Utskottet:
för Secreteraren, arfvode i månaden - Rdr 166: 32.
„ Tre Notarier, hvardera, dagtractamente „ 3: 24.
„ Två Canzlister, dito dito - - - „ 2: 24.
all beräknas för Secreteraren från och med den 2p:de och för Notarierne
från och med den 3o sistlidne Juli, för en Canzlist från och med den 12
derpåföljde Augusti och för en Canzlist från och med den 1 nästlidne No¬
vember. (Bevillnings-Utskottets Memorial, N:is 1 och 9.)
Hos Banco-CJtskottet:
för Secreteraren, arfvode i månaden - Rdr 166: 3a.
Stats-Utskottets Memorial, N.-o g8.
5
för Två Notarier, hvardera, dagtractamente - R:dr 3: 24.
„ Två Cauzlister, dito dito „ 2: 34.
börande Secrelerarens arfvode utgå från och med den 29 sisth Juli samt
tractamentena för den öfriga betjeningen från och med nästpåföljde dag.
(Banco-Utskollets Memorial, N:o 1.)
Hos Lag-Utskottet:
för Secreterare!!, arfvode i månaden - R:dr 166: 32.
„ En Notarie, dagtractamente 3: 24.
„ En Notarie, tjenstgörande vid Lag-Utskottets sam¬
manträden med andra Utskott, dito - - „ 3: 24.
„ En Canzlist, dito 2: 24.
hvilken aflöning bör beräknas för Secreleraren från och med den 30 sistlidne
Juli, för Notarien hos Lag-Utskottet från och med nästföregångne dag och
för Notarien hos de sammansatta Utskottena från och med den 25 i sed¬
nast förflutna månad, samt för Canzlisten från och med den 30 sist¬
lidne Augusti. (Lag-Utskottets Memorial, N:o 4.)
Hos Allmänna Besvärs- oell Ekonomi-Utskottet:
för Secreteraren, arfvode i månaden - R:dr 166: 32.
„ Secreteraren för de till Stats- och Ekonomi-Utskottens
gemensamma behandling remitterade mål dito dito „ 133: 16.
„ Fem Notarier, hvardera, dagtractamente „ 3: 24.
„ En Canzlist, dagtractamente „ 2: 24.
Arfvode! för detta Utskotts Secreterare beräknas från och med den 5 sistlidne
Augusti samt Notariernes tractamenten från och med den 6 i samma månad.
Sistnämnde Secreterares arfvode utgår från och med den 24 nästlidne Septem¬
ber och Canzlislens tractamente från och med den 1 i samma månad. (Stats-
och Ekonomi-Utskottens Memorial N:o 1, äfvensom Ekonomi-Utskottets
Memorialer N:ris 1 och 2.
Hos Expeditions-Utskottet:
för Secreteraren, arfvode i månaden - R:dr 166: 32.
6
Stats-Utskottets Memorial, N.-o g8.
för Två Notarier, hvardera, dagtractamente - - R:dr 3: 24.
„ Tolf Canzlister dito dito - - „ 2: 24.
hörande Secreterare-arfvodet och dagtractamentet för en Canzlist beräknas
från och med den 29 sistlidne Juli samt aflöningen för Ulskottets öfriga be¬
tjening, enligt Utskottets disposition, ”utgå i nion af behof, allt efter som
motsvarande tjenstemän i tjenstgöring inträdt eller inträda.” (Expeditions-
Utskottets Memorial, N:o 4.)
Härvid får Stats-Utskottet dock hemställa,
att för de till Expeditions-Utskottets disposition ställda och
utbetaldta aflönings-medel må, på sätt vid sednaste Riksdag
i afseende på enahanda medel stadgades, serskildt redovisas.
Ehuru den aflöning, som tillkommer den, under innevarande Riks¬
dag, af Riks-stånden och UtskoLten antagne vaktbetjening redan kort efter
Riksdagens början blifvit af Rikets Ständer, genom bifallandet af Stats-
Utskottets Memorial N:o 7, bestämd till ett belopp af 1 R;dr 16 sk. om
dagen för hvarje vaktbetjent, har Utskottet dock ansett sig, med ledning
af erhållna uppgifter, böra i ett sammanhang här upptaga antalet af de
denna betjening tillerkända tractamenteo samt de dagar, hvarifrån desam¬
ma bora beräknas; utgörande nyssnämnde dagtractamenten:
för Ridderskapets och Adelns vaktbetjening, 6 stycken, hvilka böra be¬
räknas från och med den 7 sisth Juli;
„ Preste-ståndets dito, 4 stycken, dito från och med den 11 dito;
„ Borgare-ståndets dito, 5 stycken, dito, hvaraf 4 från och med den
8 dito, samt 1 från och med den 13 nasti. November;
„ Bonde-ståndets dito, 5 stycken, dito, deraf 3 från och med den 11
samt 2 från och med den 22 sisth Juli;
„ Constitutions-Utskottets dito, 2 stycken, dito från och med den 6
nästl. Augusti;
„ Stats-Utskottets dito, 5 stycken, dito, hvaraf 4 från och med den
30 sisth Juli och 1 från och med den 14 nästl. September;
„ Bevillnings-Utskottets dito, 3 stycken, dito från och med den 30
sisth Juli;
Stals-Ulshollets Memorial, N:o g8.
7
för Banco-U(.skottets dito, 2 stycken, dito från och med den 29 i sam¬
ma månad;
,, Lag-Utskottets dito, 2 stycken, dito från och med samma dag;
„ Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets dito, 3 stycken, dito
från och med den 5 nasti. Augusti;
„ Expeditions-Utskottets dito, 3 stycken, dito, att, enligt Utskottets
disposition, utgå i mon af behof.
Då det nu uppgifna antalet tjenstemän och vaktbetjenter jemföres med
den vid sednast förflutna Riksdag hos Riks-stånden och Utskotten anställ¬
da personal, befinnes, att antalet af denna betjening vid innevarande Riks¬
dag är minskad: hos Preste-ståndet med t Canzlist, hos Borgare-ståndet
med 3 Canzlister, hos Bonde-ståndet med 4 Canzlister, hos Constitu-
tions-Utskottet med 2 Canzlister, hos Stats-Utskottet med i Canzlist,
hos Bevillnings-Utskottet med i Canzlist, samt hos Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottet med i Vaktmästare. Deremot är nuvarande betje¬
ning jemförelsevis med sista Riksdag ökad: bos Ridderskapet ocb Adeln
med i Vaktmästare, bos Borgare-ståndet med 2 Notarier och hos Bonde¬
ståndet med i Notarie samt hos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskot¬
tet med i Canzlist.
I fråga om tiden, då samtlige här ofvan föreslagna arfvoden och trac-
tamenten böra upphöra, hafva Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän
föreslagit, att aflöningen för Riks-ståndens Secreterare och Notarier, så vidt
desse sednare deltaga i uppsättandet af Ståndens Protocoller, må fortfara
en månad samt för den öfriga hos Stånden anställda Canzli-personalen
och dervarande vaktbetjening åtta dagar efter Riksdagens afslutande. Med
anledning af hvad sålunda blifvit föreslaget, anser sig Utskottet böra upp¬
lysa, att sedan Rikets sednast församlade Ständer, uppå dåvarande Stats-
Utskotts tillstyrkan, först beslutat, att den hos Riks-stånden antagna Can¬
zli-personalen samt den derstädes anställda vaktbetjening skulle, i huf¬
vudsaklig öfverensstämmelse med hvad tillförene egt rum, få beräkna och
uppbära de dem tillerkända arfvoden och tractamenten för åtta dagar ef¬
ter Riksdagens afslutande, så och efter derom serskildt gjorda framställnin¬
gar, funno Rikets Ständer godt, i stället för dessa 8 dagars aflöning, be¬
vilja Stånds-secreterarne samt de Notarier, som förde Protocollen bos
Riks-stånden, gratificationer, motsvarande deras arfvoden och tractamenten
8
Slats-U tskollels MemorialN\o 98.
för en månad, hvilka gratificationei' dock ej lingö till Notarierne utbetalas
förr, än de sina Riksdags-göromål fulländat; varande såsom skäl för dessa
gratillcationer uppgifvet, att de under besagde Riksmöte hos Riks-stånden
inträffade ovanligt många plena föranledt det förhållande, att flere Proto-
coll före Riksdagens slut icke hunnit uppsättas.
Då Utskottet likväl förmodar, att, derest Protocollen under inneva¬
rande Riksdags lopp fortfarande med samma ordentlighet och skyndsamhet
som hittills uppsättas och justeras, en tid af 14 dagar bör vara tillräcklig
för medhinnandet af den vid slutet af Riksdagen återstående Protocolls-
uppsättningen; så får Utskottet tillstyrka,
att Riks-ståndens Secreterare jemte följande bland de öfriga
hos Stånden anställda tjenstemän, nemligen hos Ridderskapet
och Adeln 4 Notarier, hos Preste-ståndet 1 Notarie och x
Canzlist, hos Borgare-ståndet 2 Notarier samt hos Bonde¬
ståndet likaledes 1 Notarier, äfvensom tvenne vaktbetjenter
hos hvarje Riks-stånd må beräkna och uppbära de för dem
bestämda arfvoden och tractamenten för Fjorton dagar efter
Riksdagens afslutande.
Hvad deremot beträffar tiden för upphörandet af aflöningen för den
öfriga hos Riks-stånden anställda betjening, så anser Utskottet enahanda
stadgande böra gälla fcr dem, som för Utskottens Canzli-personal och
vaktbetjening, helst den förra betjeningen, likaväl som den sednare, synes
kunna, innan Rikets Ständer åtskiljas, afsluta sina göromål. Under den
allmänna förutsättning, att antalet al nu ifrågavarande tjenstemanna-perso-
nal och vaktbetjening förminskas, i den nion göromålen sådant medgifva,
och de förhållanden, som föranledt den ökade betjeningens antagande, icke
vidare fortfara, får Utskottet alltså föreslå,
att, med undantag al de tjenstemän och vaktbetjenter hos
Riks-stånden, för hvilka en elter Riksdagens slut förlängd af¬
löning här ofvan blifvit föreslagen, arfvodena och tractamen-
tena för den öfriga hos Riks stånden anställda personal, äf¬
vensom för Utskottens samtlige tjenstemän och vaktbetjening
må beräknas och utgå till och med den dag, då hvars och
ens tjenstgörings-skyidighet hos Riks-stånden eller Utskotten
upphör.
I afse-
Slats-U tskotlets Memorialj N.o gS.
S
T afseende på utbetalningen af samtlige nu uppräknade och föreslagna»
arfvoden oeb traelamenten, tillslyjker Utskottet,
alt desamma, under iakttagande af dé angående Riksdags-
koslnadernas bestridande förut meddelade föreskrifter, och
efter afdrag al hvad sorn, i afräkning å dessa arfvoden oell
traelamenten redan blifvit till vederbörande förskottsvis ut—
gifvet, må al Riksgälds-Conloret utbetalas för tiden till och
med sednast föriidne månads utgång, sfi snart Rikets Stän¬
ders beslut hunnit meddelas, samt för innevarande månad
och framgent intill Riksdagens slut, efter hvarje månads
förlopp;
Hi rande Ulskottet iå sig uppdraget att om Rikets Ständers beslut härutin¬
nan Eullmägtige i Riksgälds-Conloret underrätta.
Slutligen anser sig Utskottet böra anmäla, att Utskottet ämnan ser¬
skildt underställa Rikets Ständer sitt yttrande och förslag, angående ersätt¬
ningen för besörjandet af den vid Riksdagens slut återstående tryckningen,
af Riks-ståndens Protoeoll, äfvensom för upprättandet af registren öfver,
samma Protoeoll.
Stockholm den 6 December. iS j j.
Eif,, till R. St. Prat. 1S44. 4 Sami. 1 A/d. 27 Haft
r
STOCKHOLM, tryckt hos P. G. Ber g, 1844
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o gg.
i
N:o 99.
Ank. lill Exp. Utsk. d. 15 Dec., kl. ii f. m.
Utlåtande, angående ifrågaställd öfverflyIlning till Riksgälds-
Contoret af befattningen med det till staden TVexiös
återuppbyggande, efter 1843 års eldsvåda, beviljade all ■
männa låneunderstöd. CR:glds. AJdf)
Uli den, vid innevarande Riksdags början, aflåtna Nådiga Proposition,
angående Stats-Verkels tillstånd och behof, har Kongl. Majit gifvit Rikets
Stander tillkänna, att Kongl. Maj;!, efter den eldsvåda, som i November
månad sisth år öfvergick staden Wexiö, beviljat och lill utgående af min¬
dre credilivet anvisat en summa af 240,000 R:dr, för att, såsom byggnads¬
lån, emot vissa föreskrif.ia villkor, stadens invånare, i raon af behof, till¬
handahållas; dervid Kongl. Majit i Nåder förordnat, att, i likhet med hvad
som iagltogs vid det samma stad år 1838 beviljade enahanda understöd,
förbindelserna för nämnde lånesumma skulle till Kongl. Stats-Contoret ut¬
färdas och, sedan utlåningen försiggått, emoltagas af detta Embetsverk,, som
derefter borde handhafva åtgärderna för de förestående ränteliqviderna och
återbelalningarne. Men som befattningen med det förut meddelade bygg¬
nadslånets indrifvande m. m., enligt Rikets Ständers begifvande, öfvertagits
af Riksgälds-Contoret, dit äfven nu ifrågavarande lånemedel böra återgå;
så liar Kongl. Majit, jemlikt högstberörde Proposition, till Rikets Ständer
öfverlemnat, huruvida icke likaledes befattningen med det nya lånet må
lill Riksgälds-Contoret öfverflyltas, i hvilket fall de dessförinnan afgifna
liiuefoi hindelserna skulle blifva af Kongl. Stats-Contoret på Riksgälds-Con¬
toret transporterade, samt öfrige detta lån rörande handlingar till sistnämn¬
de Verk allemnade.
Med anledning af denna Nådiga framställning, har Stats-Utskottet gjort
sig underrälladt om ej mindre de iöreskrifter, Kongl. Majit, angående an¬
vändandet af oraförmälda allmänna låneunderstöd samt lånemedlens för¬
valtning och redovisande, meddelat, än de, i afseende på lånens återbetal¬
ning och säkerheten derför, stadgade villkor; och då Rikets Ständer, för af¬
görande af förevarande fråga, jemväl torde böra härom erhålla kännedom,
får Utskottet här nedan anföra dessa villkor och föreskrifter, sådane de, en¬
ligt Kongl. Brefvet den 18 December 1843, blifvit i Nåder fastställda :
”l;o Lånemedlens fördelning besörjes af en utaf Wexiö stads brand-
Bih.till R. St. Prof. rS44' 4 Sami., t Afd, aS Ilffl. ^
Stais-Ulsholtets Utlåtande j N.-o gg.
skadade invånare vald serskild Comit'é, under Kongl. Maj:ls Befäl Inings-
liafvandes Ordförande, med iagttagande, att lån för byggnader af tegel eller
sten, för gjutna kalkbrukshus eller för en våning höga trädhus., utvändigt
beklädda med tegel och kalkbruk, meddelas lill hälften högre belopp, än
för trädhus af lika brandförsäkringsvärde, eller i förhållande såsom Tre
till Två;
2:o Derest tillgångarne medgifva, må lån beviljas, för byggnader af
förstnämnde beskaffenhet, till trefjerdedelar och för trädhus lill hälften af
den summa, hvarför byggnaderna varda biandförsäkrade, men icke i något
fall derutöfver;
3:o Lånen må till den 1 Januari 1850 innehafvas räntefritt och utan
capital-afbetalning ; hvarefter i Tre år, eiler lill den 1 Januari 1853, skal),
jemväl utan capital-afbetalning, årligen erläggas Tre för Hundra i ränta för
lån å tegel-, sten- och kalkbrukshus samt tegelklädda trädhus, men Fyra
för Hundra i ränta för lån å träd hus; börande från sistnämnde tid årligen
inbetalas Sex for Hundra å primitiva fånesumman, deraf ränta efter nyss-
beiörde beräkningsgrund och återstoden såsom capital-afbetalning;
4:o Då lån hos Coramilterade sök.es, bör vid ansökningen fogas ritning
och kostnadsförslag i 2;ne exemplar öfver den byggnad, som skall uppföras;
och skall, innan något i afräkning på ett beviljadt lån får lyftas, till Com-
roitlerade aflemnas låntagarnes till Kongl. Stats-Contoret ställda skuldebref
å hela lånsumman, innefattande förbindelse, alt lånet i stadgad ordning
återbetala och att till säkerhet derför lemna första inteckning i tomten och
den byggnad, som derå uppföres;
5:o De uti nästföregående punkt omförmälda skuldebref böra förbi i f va
under Committerades vård och redovisning, intilldess ett beviljadt lån är
till fulla beloppet utgifvet, men, i den mon detta eger rum och byggna¬
derna blifvit brandförsäkrade, insändas till Kongl. Slats-Coutoret, som skall
öfver denna utlåning hålla serskild räkenskap;
6:o Om Committerade vid något tillfälle, af förekomne skäl och an¬
ledningar, finna sig föranlåtne att inskränka den först beviljade lånesum-
man, och det intecknade skuldebrefvet, i följd häraf, kommer att innehålla
en större summa, än det verkliga lånbeloppet, skall skillnaden a (skrifvas
på skuldebrefvet, innan detsamma till Kongl. Stats-Contoret insändes;
7:o Sednast efter Fem års förlopp, räknadt från den 1 Juli 1844, bär
den byggnad, till hvars uppförande lån erhållits, vara i så fullbordadt
skick, att försäkring derå i Städernas Allmänna Brandstods-Bolag, enligt de
Slats-Utskotlets V(låtande, N.o 99.
3
för denna Inrättning gällande föreskrifter, må kunna vinnas, vid äfventyr,
att lånet i annat fall genast infordras;
8:0 Så fort försäkring å en byggnad kan erhållas, bör densamma genom
låntagarens försorg och på dess bekostnad anskaffas, hvarefter lill Commit-
tcrade aflemnas brandfoisäkrings-brefvet, jemte ett af Bi andstods-bolagets Di-
rection utfärdadt bevis derom, att låntagaren afsagt sig rättigheten att brand¬
stodsbolaget fråntiäda, så länge någon del af lånet är obetald; börande des¬
sa handlingar, tillika med låntagarens skuldebref å lånsumman, till Kongl.
Stals-contoret insändas;
9:o Öfvergår tomt, innan den blifvit bebyggd, till annan egare, må
den nya egaren inträda i den förres rättigheter och skyldigheter;
10:o Ilvad, som icke af de anslague byggnadsmedlen lyftes inom fem
år, ifrån den 1 Julii 1844 räknade, får derefter ej utbetalas;
ll:o Sednast den 1 Julii 1850, skola från Commilterade till Kongl.
Stats-Conloret vara insände vederbörandes skuldebref å hela den lyftade lån¬
summan; kommande, derest något eller några af dessa skuldebref skulle ef¬
ter denna termin uteblifva, ersättning att från Commilterade i laglig ord¬
ning infordras för det belopp, som icke genom insände skuldebref blifvit
behörigen redovisad t, jemte fem för hundra i ränta å samma belopp, be¬
räknad ifrån och med den 1 Januari 1850, och intilldess betalning följer;
12:q Sedan alla skuldebrefven blifvit inom föreskrifven tid till Kongl.
Slats-Conloret aflemnade, böra Committerade öfver de emotlagne medlen
upprätta en generel liqvidation, som till Kongl. Stats-Conlorets granskning
insändes;
13:o För uppbörden af ränte- och capilal-afbetalningarne skall full¬
ständig förteckning å hvad, som hvarje låntagare bör erlägga, årligen af Kongl,
Stats-Contoret till Kongl. Majis Befallningshafvande ölversändas, för att ge¬
nom dess försorg tillställas magistraten, hvilken det bör åligga alt, under
enahanda redovisnings-ansvar, som för kronouppbörden, medlen indrifva
och till Kongl. Stats-Conloret kostnadsfritt leverera;
14:o Om antingen första låntagaren eller den, som genom köp, arf el¬
ler testamente inträdt uti hans rättigheter och skyldigheter, skulle afstå sin
egendom till borgenärers förnöjande, eller ock om, i anledning af årspro-
clama, fatalier skola bevakas, innan ännu det för lånet utgifna skuldebref
till Kongl. Stats-Contoret inkommit, böra Committerade, opåminde, vid er¬
sättningsansvar, till Kongl Stats-Contoret uppgifva det uppå lånet ultagne
belopp, sorn skall bevakas;
l5:o Hvarje gång en för Statsverkets räkning intecknad tomt ombyter
4
Stals-Ulskotlets Utlåtande, iV-0 99.
egare, Lör magistraten lill Kongl. Stats-Contoret uppgifva namnet på den nja
egaren, på det alt anteckning derom må kunna i Kongl. Stats-Contoret verk¬
ställas’.
Då nu anförda vilkor och bestämmelser jemföras med de af Kongl,
i afseende på det förra byggnadslånet lill förenämnde stad medde¬
lade och i sista Riksdags Slals-Ulskotts Utlåtande N:o 380 intagna stadgan-
den, förefinnas endast följande skiljaktigheter dem emellan, nemligen: rän¬
tans nedsättande från 4 till 3 procent för sådana lån, som användas till
uppförande af sten- och kalkbruksbyggnader samt med tegel och kalkbruk
heklädda en vånings trädhus; — 50 procents högre lånerätt för de tomtega¬
re, sorn uppföra nyssberörde byggnader; — fastställandet af en viss andel
af de nya husens taxeringsvärde, hvaröfver byggnadslånen icke få ullemnas;
—. samt omkring ett åis förlängning af den tid, hvarunder lånen äro rän-
tefria.
Enligt hvad Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, uti sin till Rikets nu för¬
samlade Ständer afgifna berättelse, anmält, (Stats-Utskotlets memorial N:o
3 sid. 31), har, i anledning af den staden Wexiö 1843 öfvergångna elds¬
våda, utaf mindre creditivet blifvit från Riksgälds-Contoret, under Mars, A-
pril och Juni månader innevarande år, ulbelaldt ett sammanräkuadt belopp
af 293,400 R:dr, deraf, jemlikt uppgifterna i Kongl. Stats-Contorets reqvisi-
lioner, 30,000 R:dr skulle användas lill ersättande af en straxt efter elds¬
vådan, utaf Kongl. Stats-Contoret förskottsvis utbetald summa, och 23,400
R:dr utgå till understöd för stadens nya tomtreglering samt 240,000 R:dr
tillställas byggnads-comittéeu, för att ullemnas såsom lån lill stadens åler-
uppbyggande. Enär nu den andel af de lyflade creditiv-medlen, som såle¬
des skall utlånas, naturligtvis bör, på sätt Kongl. Maj:t jemväl i Nåder för¬
klarat, till Riksgälds-Contoret återbetalas, måste en omedelbar inbetalning lill
detta Verk af ifrågavarande lån, jemte derå upplupna räntor, vara förenad
med minsta besvär, omgång och tidsutdrägt. Och då härtill dessutom kom¬
mer, att alla i sednare tider utaf allmänna medel till nedbrunna städer ut-
gifna byggnadslån bevakas och bokföras af Riksgälds-Contoret, som tillika in¬
fordrar och använder de föreskrifna ränte- och capital-inbetalningarne å sam¬
ma lån, anser sig Utskottet ega grundade skäl tillstyrka,
alt, i likhet med hvad som vid sednast förflulne Riksdag beslöts,
rörande det dessförinnan till staden TVexiös återuppbyggande an¬
visade låne-understöd, Rikets Ständer jemväl må medgifva, att
den Kongl. Stats-Contoret, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af
den 18 Dec. sistlidet år, uppdragna befattning med ej mindre mot¬
Stats-Utskotlels Utlåtandej IV.- <?().
5
tagandet, granskandet och vårdandet af skuldförbindelserna samt
intecknings-handlingarne för det samma stad beviljade nya bygg¬
nadslån, än infordrandet och uppbärandet af de derå föreskrifna
ränte- och capital-inbétalningar må af Piiksgälds-Coutoret öfver-
tagas;
hvarförutan Utskottet, i afseende på verkställigheten af denna befattnings öf-
vcrllyltning från Kongl. Stats-Contoret till Riksgälds-Contoret, får hemställa:
att Rikets Ständer må i underdånighet anhålla, det Kongl Maj:t täcktes
anbefalla Kongl. Stals-Contoret, att, jemte aflemnandet af redan inkom¬
na lånehandlingar, på Riksgälds-Contoret i laga ordning öfverlåta alla
de rättigheter och fordrings-anspråk, som, med hänsigt lill nu i-
frågavarande lån, blifvit Kongl. Stats-Contoret, genom högstberör¬
de Nådiga Bref samt vederbörandes afgifna förbindelser, tillerkän¬
da. Likaledes torde Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om så väl Magistratens och Byggnads-Comitéernas, sorn
samtlige låne-innehafvarnes förständigande att ej allenast behörigen
iagtaga de, genom omför mälda befattnings öfverflytlande till Riks¬
gälds-Contoret, förorsakade förändringar i förut meddelade stad-
gauden, angående lånehandlingarnes allemnande samt lånemedlens
redovisande och inbetalande, utan äfven noggrant efterkomma de
erinringar, som i dessa hänseenden kunna varda af sistnämnde
Verks Styrelse meddelade.
Slutligen får Utskottet anmäla, att Utskottet, i sammanhang med öf¬
riga reglementariske föreskrifter, rörande Riksgälds-Contorets framtida för¬
valtning, skall uppgöra och Rikets Ständers pröfning underställa de ser¬
skilda stadganden, som, derest den nu tillstyrkta öfvei flyttningen af me-
rannämnde befattning varder af Rikets Ständer beslutad, kunna till led¬
ning vid samma befattnings utförande erfordras.
Stockholm den 13 December 1844.
6
Stals-Utskollets Utlåtandej No loo.
N:o 100.
Alik. lill. Exp Utsk den t5 Dec. lil. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af åtskillige husegares i .Wexiö un¬
der dåniga ansökning om lindring i betalningsvillkoren
för dem tilldelade byggnadslån.
QR:gls. dfd)
Genom Nådi® remiss af den 2 sistlidne September, har Kongl. Maj:t, för
det afseende, förekommande serskilda skäl och omständigheter ansa®os på.
kalla, till Stats-Ulskottet öfverlemnat en af ägarne till de i staden Wexiö,
sedan 1818 års eldsvåda, uppförda och efter sista branden qvarstående 9
hus, i December månad sistlidet år, till Kongl. Maj;t ingifven underd. ansökning
derom, att med inbetalningen af räntan för de i dessa hus intecknade bygg¬
nadslån, utgörande tillsammans 20,200 R;dr, måtte få anstå, intilldess rän-
teliqviderna for de nya byggnadslånen vidtoge, samt att derefter samma
ränta måtte få utgöras for de förra, som för de sednare lånen; va¬
rande denna ansökning hufvudsakligen grundad på det af sökanderne upp¬
gifna föihållande, att följderna af den Wexiö sednast öfvergångna eldsvå¬
da ej allenast drabbat dem, som då af elden hemsöktes, utan äfven in¬
verkat på deras ekonomiska ställning, hvilkas hus vid detta tillfälle bevara¬
des. Nödvändigheten för sistnämnde husegare att i sina boningar inrym¬
ma de brandskadade och genom den deraf förorsakade trängsel, bade nem¬
ligen hindrat dem att fortsätta sina yrken. Derjemte hade för en längre
lid ali rörelse i sLaden afstannat och all förtjenst för stadsmanna-näringarnes
idkare upphört. För Öfrigt voro bemälde husegares villkor mycket för¬
sämrade, dels genom de utskrifna extra afgiflerna till Slädernes Brandstods-
Bolag och dels genom de högst betydliga utskylder, som af de qvarvaran¬
de husen måste utgå. Slutligen hafva sökanderne anfört, hurusom, genom
bifallandet af deras anhållan, ränteuppbörden och dermed förenade ålig¬
ganden för Riksgälds-Contoret kom me att i väsendtlig moni förenklas och
förminskas, utan att sådant skulle medföra det ringaste äfventyr för fram¬
tida förluster, helst byggnadslånen i allmänhet, vida understego |-:delar af
brandförsäkringsvärdena å de egendomar, deruti desamma voro intecknande.
För pröfningen af förestående ansökning, anser sig Utskottet böra upp¬
lysningsvis meddela: att, uti Kongl. Brefvet den 6 April 1838, medgafs
räntefrihet under 5 år, eller till den 1 Juli 1843, för det staden Wexiö
då beviljade byggnadslån; att, enligt samma Bref, skulle sedermera för
Stats-Vlskotlets Utlåtande, IV.o 100.
7
dessa lån, under 3 års tid, endast erläggas 4 procents årlig ränta, men, ef¬
ter denna lids förlopp, hvarje år inbetalas 6 procent af ursprungliga capi-
talet, intilldess detsamma, jemte den Föreskrifna räntan, blifvit till fullo
godtgjordt; att för det, till nämnde stads återuppbyggande efter sistlidet
års elsvåda, meddelade allmänna låneunderstöd, enahanda betalningsvillkor
blifvit fastställda, då lånemedlen begagnades till uppförande af vanliga
trädbus ; dock bär lånens räntefrihet blifvit förlängd intill den 1 Januari
1850; samt att af 1838 års byggnadslån, som utgjorde 100,000 R:dr, ge¬
nom Byggnads-ComitteenJ; återbetalts ett utaf vederbörande låneberättigade
obegagnadt belopp af 5100 R;dr, hvarförutan genom innehålining af utbe¬
talda brandskade-ersättuingar för intecknade och sistlidet år nedbrunna bygg¬
nader, oberäknadt upplupna räntor, liqviderats tillsammans 74,300 R;dr;
så att Riksgälds-Contorets återstående capitalfordringar för sistberörde lån
alltså utgöra 20,600 R;dr, deraf 16,266 R;dr 32 sk. äro inttcknade i en¬
skilde personers egendomar.
Hvad i afseende på ofvanomförmälda, till Rikets Ständers afgörande i
Nåder öfverlemnade, ansökning förtkommit, har Utskottet tagit i öfvervä¬
gande; men då sökanderne för sina byggnadslån redan tillgodonjutit rän¬
tefrihet under den i sådant afseende bestämda tid ;— då beviljandet af den
sökta förlängningen häraf skulle bereda dem lindrigare betalningsvillkor, än
de låntagare i samma stad få tillgodonjuta, som 2;ne gånger varit af el¬
dens härjningar hemsökte och derefter uppfört sådane byggnader, som dem
hvaruti ifrågavarande lån blifvit inlecknade; — då de högst betydliga capi¬
tal, sorn efter sista eldsvådan tillflutit staden, i egenskap af brandskadeer-
sättuingar, enskilda välgörenhetsbidrag samt understöd å Statens sida, onek¬
ligen måste hafva eli gynsamt inflytande på rörelsen inom staden och ersätta det
afbrott i densamma, som genast efter eldsvådan troligtvis inträffade; och
då en sökanderne tillerkänd lindring i de förut fastställda, serdeles fördel¬
aktiga, lånevillkoren, efter all anledning, skulle från andra innehafvare af
dylika lån framkalla anspråk på samma förmon, finnér Utskottet sig för¬
anlåtet
afstyrka bifall lill denna ansökning, under hemställan, att det be¬
slut, Rikets Ständer i anledning häraf fatta, måtte för Kongl.
Maj;t i underdånighet anmälas.
Stockholm den 13 December 1844.
8
:l.
Stats-btskottcls Utlåtande , N.o 10'.
N:o 101.
Ank. till Exp. Utsk. den i5 Dec. kl. it f. m.
Utlåtandej i anledning af ifrågaställa förändringar uti fö¬
reskrifterne, angående likvidations- och hokföringssätte t
m m. af brandskadade städer beviljade byggnadslån.
(.Rtglds. Jfdf
lili Berättelsen angående granskningen af Riksgälds-Contorels förvaltning
oell räkenskaper (sid. 29), hafva Rikets Ständers sednast församlade Revi¬
sorer, nied åberopat:, anledning af flera, under läsningen af Fullmägtiges
jirotocoll och revisioner af nämnde räkenskaper, förekomna förhållanden,
hemställt: att, om och när låne-underslöd till återuppbyggande af ned¬
brunna städer beviljas, det bestämda villkor dervid mätte fästas, att
den stad, som erhåller ett sådant lån, skall icke allenast vara solida¬
riskt ansvarig för de stadgade lånevillkorens fullgörande, utan äfven
verkställa de föreskrifna ränte- och capital-inbetalningarne, på det att
icke, genom mindre noggrannhet vid lånemedlens utdelning eller genom
låne-innehafvarnes inträffande obestånd, opåräknade capital- och ränteförlu¬
ster må det allmänna tillskyndas, eller, såsom hittills varit fallet, det Verk,
hvarifrån lånet utgått, behöfva mottaga, granska och bevaka serskilda skuld¬
förbindelser af hvar enda person, som åtnjutit större eller mindre andel
utaf den staden tilldelade lånesumma ; varande, såsom bevis på angelägen¬
heten af en förändring för framtiden i det för ifrågavarande lån under
sednare tider föreskrifna liqvidations- och bokföringssätt, så vida tillökning
i tjenstemannapeisonalen vid Riksgälds-Contoret ville undvikas, det förhål¬
lande af Revisorerne uppgifvet, att, i anseende till stadgandet, det hvarje
innehafvare af byggnadslån skulle i Riksgälds-Contorets räkenskaper erhålla
sitt serskilda conto, upptoge redovisningen för nämnde lån redan lika stor
andel af detta Verks hufvudbok, som redogörelsen för alla Verkets öfriga
penningelransactioner.
Jemte den af Revisorerne sålunda gjorda hemställan, har Utskottet ta¬
git i öfvervägande åtskilliga hos Utskottet af Fullmäglige serskildt anmälda
omständigheter, i afseende på fördelningen och återbetalningen af det vid
1834 och 1835 årens Riksdag staden Wenersborg beviljade byggnadslån.
Hä rvid hafva dock flere väsendtliga betänkligheter, enligt Utskottets åsigt,
förekommit emot understödjandet af Revisorernes förslag. Det har nemligen
synts
Stuls-Utskottets Utlåtande, N.o /•/.
9
synts Utskottet med billighet och rättvisa föga öfverensstämmande att å-
lägga äfven de invånare i en brandskadad stad, som icke blifvit af elden
hemsökte eller icke ville af låneunderstödet sig begagna, skyldigheten att an¬
svara för alla, till följd af eldsvådan, meddelade byggnadslåns återbetalan¬
de. Dessutom skulle en gemensam ansvarighet förutsätta rättigheten för
samtlige ansvarsskyldige att controllera så väl ändamålsenligheten, beskaf¬
fenheten och värdet, som underhållandet och skuldsättandet af de byggna¬
der, lill hvilkas uppförande lånemedlen blifvit anvisade; en controll, som
man å ena sidan icke torde vara mera benägen att sig åtaga, än å den an¬
dra att sig underkasta. Den i!iugaställda solidariska ansvarighetens före-
skrifvande, såsom ett bestämdt villkor för byggnadslåns erhållande, komme
alltså, efter Utskottets förmenande, att i de liesta fall utgöra ett gifvet
hinder för det beviljade lånebiträdets begagnande.
Då Utskottet följaktligen, i betraktande af dessa förhållanden, och med
derjemte fästadt afseende å ej mindre anledningen till, än ändamålet med
sådana allmänna understöd, hvarom nu är fråga, anser den af Revisorerne
föreslagna solidariska ansvarigheten, hvad meranämnde lån beträffar, hvar¬
ken lämplig eller antaglig, får Utskottet hemställa,
alt Revisorernes i förevarande hänseende gjorda framställning ic¬
ke må af Rikets Ständer bifallas.
Men sorn de capital- och ränteförluster, Riksgälds-Contoret å ifrågava¬
rande lån dels redan måst vidkännas, dels skall hafva att ytterligare mot¬
se, nogsamt ådagalägga nödvändigheten deraf, att Statens lätt och säkerhet,
vid dylika låns framtida beviljande, fullständigare än hittills betryggas; så
oell enär de, vid 1823 års Riksdag, fastställda och sedermera hufvudsakli¬
gen bibehållna lånevillkoren icke innehålla någon bestämmelse, angående
förhållandet emellan de utgifna lånebeloppen samt de derför uppförde
och intecknade byggnaders brandförsäkringsvärden ; finner sig Utskottet
föranlåtet att, i fråga dm de byggnadslån, som kunna framdeles meddelas,
föreslå,
att, äfven hädanefter, de låneunderstöd, sorn, med anledning af in¬
träffade eldsvådor, kunna af allmänna medel varda enskilde tomte¬
gare inom de nedbrunna städerne tillerkända, väl må utlemnas emot
sådan inteckningssäkerhet, som hittills varit jföreskrifven, men att
härvid bör fästas det uttryckliga förbehåll, att icke något låns capi-
talbelopp får öfverstiga hälften af den derför intecknade egen¬
doms brandförsäkringsvärde.
Bih. lill R.St. Prot. 1844' 4 Sami., 1 A/d., a8 Haft. 2
10
Stats-Vt skot lets UttalandeN.o 101.
I händelse, hvad Utskottet nu föreslagit, varder bifallet, kommer na¬
turligtvis den byggnads-comiteerue tillförene tillerkända pröfniugsrätt, i
afseende pä hvarje serskildt låns belopp, att framdeles inskränkas inom det
härför fastställda, efter brandförsäkringsvärdet lämpade, maximum*
Enär Utskottet emedlertid, så vidt utan stadgandet af solidarisk ansva¬
righet sig göra låter, lika med Revisorerne, anser högst angeläget, att de
ined oftaberörde låneunderstöd förenade, serdeles tidsödande och besvärli¬
ga, bevaknings-liquidations, och bokföringsgöromål varda förenklade och för¬
minskade, får, för sådant ändamål och under förutsättning, att jemväl des¬
sa göromål i anledning af byggnadslån, sorn hädanefter beviljas, komma att
åt Riksgälds-Contoret uppdragas, Utskottet tillstyrka följande, dels af Fullmäg-
tige föreslagna, och dels, enligt
Utskottets åsigt, dessutom nödvändiga och ändamålsenliga tillägg
till de förut, vid dylika låns beviljande, meddelade stadganden,,
nemi.:
a) Jemte det vederbörande byggnads-comité, såsom redan
tillförene är föreskrifvet, skall vara skyldig för Riksgälds-Contoret
uppgifva det lånebelopp, som, innan skuldebrefvet och intecknings-
handlingarne blifvit lill nämnde Contor i fullständigt skick aflem-
nade, måste vid inträffad coneurs eller årsproclama bevakas, bör
Comiteen, sedan den från Riksgälds-Contoret erhållit erforderligt
edgångsbevis, på eget ansvar föranstalta om detta lånebelopps be¬
vakande i laga ordning samt, vid lånehandlingarnes insändande
till Riksgälds-Contoret, bifoga vederbörligt betyg om verkställighe¬
ten häraf;
T b) Likaledes bör det åligga byggnads-comiteen att behö-
gen iagttaga och fullgöra de, i afseende på inteekningshandlingar-
nes fullständighet och föreskrifna beskaffenhet, vid deras gransk¬
ning i Riksgälds-Contoret gjorda samt af Fullmäktige godkända an¬
märkningar;
e) Magistraten i den stad, som med byggnadslån blifvit un¬
derstödd, bör dessutom få sig uttryckligen ålagdt att med erfor¬
derligt biträde Riksgälds-Contoret kostnadsfritt tillhandagå, ej alle¬
nast vid lånemedlens indrifning och: leverande, utan äfven vid be¬
vakandet af Riksgälds-Contorets rätt och förmån, med hänsigt till
stadens invånare tilldelade byggnadslån och derför erhållna in¬
teckningar m, m.;
dy Derest det belopp, som vid hvarje års slut skall å ett
Stats Utskottets Utlåtande, N.o 101.
Il
ibyggnadslån inbetalas, före den 16 Januari nästpåföljande år till
ftiksgälds-Contoret inkommer, må denna inbetalning anses såsom
verkställd inom behörig tid, hvadan i sådant fall den, sedan å-
rets början, å capitalafbetalningsbeloppet ytterligare upplupna rän¬
ta eftergifves; börande åter stadens magistrat, vid eget ersättnings¬
ansvar, för den, eljest uppkommande tillökningen uti låneinnebaf-
varnes ränteskulder, ovilkorligen vara skyldig att, inom besagde
dag, till Riksgälds-Contoret hafva insändt alla af magistraten, för
det sednast förflutna årets utgång, uppburna byggnads lånemedel;
e) I stället för det hittills iagttagna bokföringssättet, enligt
hvilket hvarje innehafvare af byggnadslån, så snart skuldebref vet före
detsamma till Riksgälds-Contoret inkommit, erhållit sitt serskilda
conto i Contorets årliga hufvudbok, bör för alla ifrågavarande lån
upprättas en gemensam, fortgående räkenskap, deruti hvart och
ett dylikt lån skall å en för flera år löpande räkning upptagas,
hvilken räkning dock årligen, så snart den för året stadgade in¬
betalningen blifvit verkställd, afslutes; hvaremot Riksgäids-Conto-
rets hufvudböcker endast komma att summariskt utvisa de förän¬
dringar, som det en och samma stad, emot enahanda betalnings-
vilkor, beviljade låneunderstöd i sin helhet, under hvarje års lopp,
undergått, äfvensom de derunder å samma lån upplupna samt in¬
flutna eller balancerade interessen;
Anseende Utskottet dessa under litt. d och e föreslagna stadganden
jemväl kunna och böra å redan utgifna byggnadslån tillämpas och således
till framtida iagttagande genast meddelas. Men hvad Utskottet här of¬
van föreslagit och tillstyrkt, rörande byggnadslånens lämpande efter derför
uppförda och intecknade byggnaders biandförsäkringsvärden samt vederbö¬
rande Comileers och magistraters åligganden, torde, om det af Rikets Stän¬
der godkännes, böra hos Kongl. Majst i underdånighet anmälas, med anhål¬
lan, att härmed öfverensstämmande föreskrifter måtte varda i Nåder medde¬
lade, jemte öfriga vilkor och bestämmelser för de lån, som Kongl. Maj:t,
till brandskadade städers återuppbyggande framdeles kan finna för godt
bevilja. För öfrigt anser sig Utskottet, i betraktande af ändamålet med
dessa låneunderstöd och på grund af erfarenheten vid de förstörande eldsvå¬
dor, som tid efter annan öfvergått flera bland Rikets städer, jemväl böra
hemställa,
att Rikets Ständer, i sammanhang med anmälandet af nu ifråga¬
ställa ytterligare stadganden, i afseende på berörde lån, må hos
Stals-UtskotUts Utlåtande, N.-o 101.
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att, till befrämjande afsten-
och kalkbruksbyggnaders uppförande, Kongl. Maj:l täcktes bevilja
de låntagare, sou; uppföra sådana byggnader, all den lindring uti
de i allmänhet föreskrifna betalnings-vilkoreu, som Kongl. Maj:t
pröfvar lämplig och ändamålsenlig.
Såsom ett med de af Utskottet nu behandlade frågor samband egande
ämne, har Utskottet, vid detta tillfälle, jemväl trott sig böra för Rikets
Ständer anmält» Fullmägtiges i Riksgälds-contoret hos Utskottet serskildt gjor¬
da anhållan, att Rikets Ständer måtte besluta och föreskrifva, huru för¬
faras bör, i afseende på ej mindre en för Riksgälds-conlorets räkning
under innevarande år inköpt egendom i Idenersborg, samt den derå för¬
utsedda betydliga förlust, än de ytterligare ränte- o h capital-förluster,
som vore att befara å Contorets för byggnadslån intecknude fordringar,
hos samma stads invånare. Enligt hvad Eullmäglige, uti sin härom till
Utskottet aflåtna skrifvelse, uppgifvit, hade väl redan vid försäljningen af
den egendom i nyssnämnde stad, som, på sätt Rikets Ständers sednast för¬
samlade Revisorer anmält (sid. 28 i Revisionsberättelsen), måst, till be¬
varande al Riksgälds-contorets inteckningsrätt, å anställd executiv auction
inropas, Riksgälds-contoret redan fått vidkännas en capitalförlust, motsva¬
rande i det närmaste !.'del af den intecknade lånesumman; men, i förhål-
4 77
lande till lånebeloppet, skulle dock förlusten å den egendom, hvarom nu
egentligen vore i fråga, efter all sannolikhet blifva än betydligare. Till när¬
mare upplysning om härvid förekomna omständigheter, anser sig Utskottet
böra ordagrannt anföra, hvad åberopade skrifvelse i sådant afseende in¬
nehåller:
”Efter erhållen underrättelse derom, att Kopparslagaren C. G. Olssons
concursmassas till Riksgälds-Contorets säkerhet intecknade hus och tomter
komme att å andra concurs-auclionen, den 31 Januarii innevarande år, för¬
säljas, och sedan Fullmägtige derjemte inhemtat, att återstoden af det i
dessa hus och tomter intecknade byggnadslån, hvars ursprungliga belopp
varit 2,800 R:dr, då utgjorde 2,744 R:dr, samt att den härå upplupna rän¬
ta, beräknad till auctions-dagen, uppgick till 298 R:dr 32 sk., äfvensom att
nämnde hus vore brandförsäkrade för en summa af 4,550 R.vlr, heslöto
Fullmägtige, att, till bevarande af Riksgälds-Conlorets inteckningsrätt, boule
jemväl vid detta tillfälle förfaras på summa sätt, som vid alla andra hos
Stats-Utskottets Utlåtande> N.-o 101.
Fullmägtigé anmälda auctioner å för byggnadslån intecknadé egendomar i-
agtagils. Fulhnägtige uppdrogo således åt Stadens Magistrat att, derest vid
auctionen icke skulle erhållas ett så högt anbud, att Riksgälds-Contoret
Liefve för sin fordran till fullo betäckt, låta till denna fordrans belopp
inropa egendomen för Contorets räkning. Till följd häraf, blef också sam¬
ma egendom vid berörde auction för detta Verks räkning inropad, me¬
delst ett anbud af 3000 R:dr. Så snart Fullmägtigé härom blefvo under¬
lättade, läto Fullmägtigé anmoda bemälde Magistrat alt ofördröjligen gå i
författning om utsättandet, kungörandet och anställandet af ny auction för
samma egendoms försäljning; till underlättande hvaraf Fullmägtigé rned-
gåfvo, att hvad, som af den blifvande köpeskillingen öfversteg de förfallne
capital- och ränte-inbetalningarne å förre egarens byggnadslån samt de
Riksgälds-Contoret, i följd af.egendomens inropande, påförda kostnader m. m.,
linge innestå^ uti| egendomen emot enahanda villkor, som för det deruti
intecknade byggnadslån varit gällande. Sådant oaktadt, erhölls likväl, vid
den nya, i slutet af sistlidne Murs månad anställda, auction icke högre an¬
bud än 1,500 R;dr. Detta anbud, hvilket ej mindre Magistraten, än Eliks—
gälds-Cunlorets på stället varande Ombud ansågo allt för lågt, förklarade
Fullmägtigé sig dock ej kunna antaga. Fullmägtigé förordnade derföre, att,
på sätt bemälle Ombud tillstyrkt, en ny auction för egendomens försäljning
borde anställas å den dag under Maj eller Juni månad, som Magistraten, i
samråd med Ombudet, ansåg lämpligt utsälta. Härjemte bi föl lo Fullmäg-
tige vid samma tillfälle en då gjord framställning om egendomens uthy¬
rande under tiden emot en erbjuden hyra af 10 R:dr i månaden. Vid
den derefter, i medlet af nästlidne Juni, förrättade ytterligare auction,
blef oftanämnde egendom, under de för dess bortauctiouerande föreskrifne
förbehåll, af en annan person inropad för en summa af 2,000 R:dr; och till¬
styrktes egendomens försäljning till detta pris af både Magistraten och fö¬
renämnde Ombud. Deremot afslyrkte Riksgälds-Contorels Commissari-
atet, uti sitt i ämnet afgifne utlåtande, äfven sislberörde köpeanbuds anta¬
gande, enär detsamma vida understeg ej allenast egendomens brandförsäk¬
ringsvärde, utan äfven Riksgälds-Contorets, vid egendomens inropande, der¬
uti intecknade fordran; hvarförutan Commissanatet ansåg ganska betänkligt
för Riksgälds-Contoret att, den ena gången efter den andra, låta å utlysta
auctioner inropa och sedermera med betydliga förluster åter försälja för
byggnadslån intecknade fastigheter inom staden Idenersborg. Fullmägtigé
förklarade sig instämma uti den af Commissariatet yttrade åsigt om de
betänkliga följder, som för detta Verk kunde vara att befara, i händelse
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:0 ioi.
sådana försäljningar, som den af Fullmägtige för icke längesedan medgifna
och elen nu ifrågaställa, flera gånger förnyades; hvadan Fullmägtige ej hel¬
ler antogo det vid sista auetionen gjorda köpeanbud, utan beslöto att hos
Stats-Utskottet anmäla förevarande ärende och hvad dermed egde gemen¬
skap samt afvakta det beslut, Rikets nu församlade Ständer, med anledning
häraf, kunde finna lämpligt lill Fullrnägliges efterrättelse meddelas.”
Vidare hafva Fullmägtige anmält, att Fullmägtige, enär sådant ansetts
icke utgöra något hinder emot en under tiden ifrågakommen försäljning,
bifallit meranämnde egendoms uthyrande under ett halft eller högst ett
helt års tid, emot en erbjuden hyra af 133 R:dr 16 sk. för år räknadt;
hvarförutan Fullmägtige slutligen underrättat Utskottet derom, alt frågan
angående den begärda dechargen, i afseende på Byggnadslåne-Comiteens be¬
fattning med lånemedlen, änuu berodde på Commissarialets häröfver infor¬
drade yttrande, hvars afgifvande åter uppskjutits, i anseende till de förhål¬
landen, sorn förekommit vid realiserandet af inteckningarne uti de 2:ne
egendomar, hvilka måst för Riksgälds-Contorets räkning inropas.
Med anledning af Fullmägtiges nu anförda framställning, får Utskottet
erinra, hurusom, sedan en för byggnadslån intecknad egendom i Borås,
under loppet af sednast förflutna Riksdag, blifvit, vid derå anställd au¬
ction, för Riksgälds-Contorets räkning inropad, samt Fullmägtige hos dåva¬
rande Stats-Utskott anhållit om föreskrift, huru förfaras borde, då fastighe¬
ter, deruti Riksgälds-Contovet egde inteckningar, skulle å utlysta auetioner
försäljas och sådana köpeatibud dervid icke erhöllos, att Contorets fordrin¬
gar blefvo betäckta, bemälte Utskott, till svar härå, förklarade, att Utskot¬
tet icke ansåg ändamålsenligt eller lämpligt, att några serskilda bestämda
föreskrifter fastställdes, angående sältet för bevakandet af Riksgälds-Contorets
rätt vid omförmälde tillfällen, utan syntes det Ulskottet med Contorets
fördel mest öfverensstämmande, att det fortfarande vore Fullmägtige obeta¬
get att, vid hvarje förekommande fall, vidtaga de åtgärder, som omständig¬
heterna kunde påkalla; dock ville Utskottet fästa Fullmägtiges serskilda
uppmärksamhet på angelägenheten att ofördröjligen, äfven om sådant vore
förenadt med uppoffring af någon mindre del utaf Riksgälds-Contorets for¬
dran, söka åter afyttra den eller de fastigheter, som vid här ofvan förut¬
satta fall blifvit för detta Verks räkning inköpte.
Uti de af sista Riksdags Stats-Utskott sålunda yttrade åsigter in¬
stämmer nuvarande Stats-Utskott till alla delar; hvadan och då Fullmäg¬
tige, i afseende på försäljningen af förstnämnde egendom samt realiserandet
af Riksgälds-Contorets uti andra fastigheter egande inteckningar, äfven hä¬
Stats- Utskottets Utlåtandej N.o iai.
i5
danefter synas böra vara oförhindrade att förfara på det sätt, som de fin¬
na mest fördelaktigt för det Verk, hvars styrelse blifvit åt dem anförtrodd,
Utskottet anser sig sakna skäl i detta hänseende föreslå eller tillstyrka nå¬
gon serskild åtgärd eller föreskrift af Rikets Ständer. Utskottet får alltså
hemställa,
att det jemväl härutinnan må fortfarande få på Fullmägtiges be¬
dömande af de vid hvarje serskildt fall förekommande omständig¬
heter bero alt vidtaga sådana beslut och åtgärder, hvartill Full-
mägtige finna sig uppmanade af sitt åliggande ”att omsorgsfullt
''vårda och befrämja Riksgälds-Contorets rätt, säkerhet och för-
*män.
Dock sorn den, till bevakande af Riksgälds-Contorets fordringsanspråk
för meddelade byggnadslån och till förekommande af förluster genom de
härför intecknade égendomarnes försäljning till alltför låga pris, hitintills utaf
Fullmägtige städse begagnade utväg — nemligen, att efter erhållen under¬
rättelse om förestående executiva eller concurs-auetioner å sådana egendo¬
mar, uppdraga åt stadens Magistrat att föranstalta om den utmätta egendo¬
mens inropande för Riksgälds-Contorets räkning, så vida icke det vid auetionen
derå gjorda högsta anbudet uppginge till ett belopp, hvarigenom Riksgälds-
Contorets fordran blefve till fullo betäckt — icke föranledt någon erinran
vid de många Statsrevisioner och Riksdagar, Fullmägtiges beslut i sådana
frågor varit Rikets Ständers och deras Revisorers bedömande underställda ;
så och på det att Fullmägtige icke må anse sig härigenom förbundne att
äfven framgent, vid likartade fall, förfara på alldeles enahanda sätt, har
Utskottet, ehuru det ej heller för sin del funnit något att erinra emot
Fullmägtiges uti ifrågavarande hänseende redan vidtagna åtgärder, likväl trott
sig ega anledning hemställa,,
att Utskottet må af Rikets Ständer få sig uppdraget att, i sitt svar
å Fullmägtiges ofvan omförmälda framställning, tillika anmoda
Fullmägtige att, innan dylika uppdrag framdeles varda meddela¬
de, förskaffa sig tillförlitlig upplysning om verkliga värdet å den
egendom, sorn skall bortauetioneras, äfvensom, vid inträffad con-
curs, om ungefärliga beloppet af den utdelning, som utafconcurs-
massans öfriga tillgångar kan vara att för Riksgälds-Contoret på¬
räkna.
Stockholm den 13 December 1844,
iG
Stats Utskottets Utlåtande, N.-O 102.
N:o i 02.
jjj[ Ank. till Exp. Utsk. den ij> Dec., kl- 11 f m.
Utlåtande, i anledning af förre Commissarien i Riksgälds-Con-
toret A. Vougts ansökning om befrielse från en honom å-
dömd ersättningsskyldighet. (R.glds A.fdelnf
Genom Fullmäglige i Riksgälds-Contoret, har till Stats-Utskotlet blifvit
öfverlemnad en af loire Commissarien derstädes, numera aflidne Kongl.
Räntmäslaren Abraham Vougt, gjord ansökning för vinnande af befrielse
från den, genom Kongl. Svea Hof-Rätts laga kraftvnnna Dom af den 13
Juli 1838, honom, jemte dåvarande Commissarierne J. Rossander och J.
Almgren, ålagda skyldighet att ansvara Riksgälds-Contoret för betalningen
af den belöpande bevillningsafgiften för ett af Grosshandlaren Claes Claes¬
son i lifstiden upprättadt lestamentariskt förordnande till förmon lör den¬
nes son, sedermera jemväl med döden afgångue Commissionären Carl
Claesson.
Af de detta mål rörande handlingar bar Utskottet inhemtat : att, se¬
dan bemälde Grosshandlare, medelst testamente af den 10 April 1827, til¬
lagt sina 2:ne utom äktenskap födda barn, sonen Carl och dottren Maria
Elisabeth, all sin qvarlåtenskap, med undantag af en serskild till 2:ne an¬
dra personers förmon gjort! disposition, så blef, efter testalors dödliga från¬
fälle, en af Vinskänken J. JV. Otter och Grosshandlaren G. Z. Göransson,
en för begge och begge för en såsom för egen skuld, ingången borgensför¬
bindelse för erläggandet af beviilningen för besagde testamente under den
13 Juni 1828, till Riksgälds-ConLorets Commissariat ingifven och af Com-
missariatet godkänd. Denna borgensförbindelse emottogs derefter af Com¬
missarien Vougt, för densammas behöriga vårdande och vidtagandet af de
åtgärder, som för bevillningsafgiftens utbekommande kunde erfordras. Emot
nyssnämnde algifts erläggande skall likväl det binder hafva förekommit, att,
sedan Maria Elisabeth Claesson, någon tid efter det testamentet vunnit
laga kraft, aflidit, uppstod rättegång emellan bennes man, till hvilken hon
disponerat ali sin tfterlemnade egendom, och Carl Claesson, som, på grund
af nu ifrågavarande testamentes stadgande, att, derest någondera af testa-
mentarierne med döden afginge, borde den efterlefvande erhålla ”allt”, yr¬
kade att komma i besittning jemväl af sin aflidna systers testamentsandel.
Berörde rättegång afgjordes slutligen genom Kongl. Maj:ls Dora den 5 Juni
1833,
Stats-Utskottets Utlåtande, N-o ro2.
»7
1833, deruti det omtvistade testamenlsbeloppet förklarades icke kunna Carl
Claesson tillerkännas. Härefter måste denne, lör att utbekomma sin andel
af Grosshandlaren Claessons qvarlåtenskap, anställa en ny rättegång Pmot
Utredningsmannen af Claessonska sterbhuset, Grosshandlaren C. F. Öster¬
berg, hvilken sistnämnde läliegang likväl afstannade sedan Juslitiae-Colle-
gium och Förmyndarekammare!!, i slutet af år 1834, meddelat sitt utslag
i målet, samt derefter blifvit utröndt, ati Österberg förskingrat Carl Claes¬
sons lott i sterbhuset och befunne sig i ulblolladi tillstånd. Under tiden,
bade den ena löftesmannen för testamentsbevillningen, Grosshandlaren Gö¬
ransson , redan år 1828, gjort cession, utan att hans lör denna bevillning
ingångna borgen blifvit i concursen bevakad. Sedermera dog den andre
löftesmannen, Vinskänken Otter, hvarefter hans bo äfvenledes afstods till
borgenärerne. Då inställelsedagen i Otters concurs deri 19 December 1835
inträffade, hade Cornmissarien Vougt visserligen nyss förut erhållit afsked,
men ännu icke, oaktadt sinunder nara ett och ett halltårs tid, eller sedan
sommaren år 1834, åtnjutna tjenstledighet, aflemnat de under haris vård
befintliga lestaments-bevillningshandlingar, bland hvilka Göranssons och
Otters borgensförbindelse förvarades. . Denna förbindelse hiel således ej hei¬
jel- bevakad i den sednares concurs. Forst sedan Vougts efterträdare, vid
1835 års slut, emottagit Commissarieljensteu och under Januari 1836 er¬
hållit omförmälde handlingar, biet' rälla förhållandet med ifrågavarande
bevillningsmål utredt samt bevilinings.dgiftens belopp bestämdt. Hälften
af detta belopp biel’ också någon tid derefter med 535 R;dr 24 sk. 1 r:st
behörigen inbetald utaf innehafvare!! af Maria Elisabeth Claessons testa-
menlsandel. Den andra hälften kumle deremot icke utbekommas, enär testa-
mentslagaren, som förut var bysatt för andra skulder, icke förmådde att
denna afgift utgöra. Efter del Carl Claesson, i början af år 1837, med
döden algått och concurs jemväl efter honom yppat sig, blef Riksgälds-
Contorets fordran för merberörde bevillningsafgilt derstädes bevakad; men
den för samma fordran härvid yrkade formonsrätt blef underkänd genom
Kongl. Majlis Nådiga Dorn af den 14 Januari 1842, hvaruti meddelades
(let förklarande: att "för Kongl. Majus och Kronans fordran af sådan be-
\" skaff enhet, som den ifrågavarande, formonsrätt till betalning ej fun-
”nes i lag stadgad.’ Emedlertid och då den tor Grosshandlaren Claes¬
sons testamentariska disposition till Carl Claessons förmon belöpande be¬
villning icke kunde af testamentstagare!! utbekommas, hade Riksgälds-Con-
torets Ombudsman instämt Commissarierne Vougt, Rossander och Almgren
Bih. till R. St. Prot. r8-f4‘ 4 Sami., i A/d , 28 Haft. 3
i8
Stais-Utskottets Utlåtande, N:o 102.
lill Kong!. Svea Hof-Rält, med påstående om ansvar å dem för de uragt- ,
låtna bevakningarne i begge löftesmänuens concurser. Med anledning här¬
af, förklarade också Kongl. Hof-Rälten, genom dess den 13 Juli 1838 ut¬
färdade Dom, bemälde 3:ne Commissarie!-, ”en för alla och alla för en, ,
■”'pligtige till samma ansvar för den, i följd af Grosshandlaren Claessons I
”testamente, Staten lagligen tillkommande bevillning, hvartill Vinskänken
”Otter och Grosshandlaren Göransson, genom meranämnde borgen, sig ‘
”förbundit.” På grund af denna Dom, blef liela det obetalda tesiaments-
bevillningsbeloppet, 53 5 R;dr, 24 sk. 1 r:st, hos Vougt utsöktsistlidet år, sedan |
den yrkade förmonsrätten till Carl Claessons qvarlåtenskap, uppgående till j
ett bouppteckningsvärde af 8,233 R;dr 16 sk., såsom redan är anfördt, j
blifvit Piiksgälds-Contoret fråndömd; men, med hänsigt till de i fråga om
denna bevillning förekomne serskilde förhållanden, medgåfvo Fullmägtige,
uppå Vougts derom gjorda anhållan, att med inbetalningen af det utsökta
beloppet skulle, emot ställd och af Fullmägtige godkänd säkerhet, få anstå,
intilldess Rikets Ständer hunnit pröfva, huruvida eftergift) af samma belopp
kunde Vougt beviljas. !
Uti den om nyssberörde eftergift till Fullmägtige af Vougt kort före
dess död ingifna och derefter till Utskottet öfverlemnade ansökning, har
lian, såsom skäl för densatnraas bifallande, hufvudsakligen anfört: att, un¬
der den långa tid, sökanden varit anställd såsom Commissarie i Riksgälds-
contoret, några borgensförbindelser for testamentsbevillningsafgifter sällan
eller aldrig blifvit bevakade, emedan det ansetts för Riksgälds-contoret me¬
ra fördelaktigt att söka förmå testamentstagarne att ställa ny borgen, än
att inblanda Contoret uti en mängd concurser, der någon förmonsrätt, på
grund af besagde förbindelser, icke kunde delta Verk lagligen tillerkännas;
—. att samma åsigt jemväl delats af Fullmägtige, enär de, uti föreskrifter¬
na rörande testamentsbevillningsärendenas handläggning, förklarat, att detl
finge bero af omständigheterna, huruvida bevakning af dylika förbindelser!
vid inträffade concurser borde ske eller icke; — att det ansågs alldeles öfver-l
flödigt att i Grosshandlaren Göranssons concurs bevaka borgensförbindelsen!
för bevillningen af Claessonska testamentet, helst den andre iöftesmannen,!
Vinskänken Otter, vid den tiden var fullt vederhäftig for beloppet afden-1
na bevillning, och det för öfrigt ingenstädes fanns föreskrifvet, att borgens-1
skrifterna för testamentsbevillnings-afgifters erläggande skulle vara under-1
tecknade af 2:ne personer eller i löftesmännens concurser ovilkorligen beJ
vakas;—att, då bevakningen i Otters concurs försummades, sökanden redas*
erhållit afsked, ehuruväl han innehade sjelfva borgensförbindelsen, hvar*
Stats-Utskoltets Utlåtandej N: 102.
>9
utbekommande från honom likväl icke var ifrågasatt; — attj om hela bevill-
ningsafgiften för Carl Claessons testamentsandel skulle, på sätt yrkadt blif¬
vit, af sökanden utbetalas, komme Riksgälds-contoret att, i anseende till de
förmenta försummelserna, erhålla ett större bevillningsbelopp, än orri be-
vakningarne i begge concurserna blifvit verkställda och härefter lämpade
utdelningar ur desamma Riksgälds-contoret tillerkända;—att under sökan»
dens 50:åriga tjenstetid någon anmärkning emot honom icke förekommit,
utan hade tvärtom i afskedet meddelats honom det vitsord, att han med
berömligt nit och skicklighet lill Fullmägtiges fullkomliga nöje uppfyllt
sina tjenstealigganden; samt att_, örn uragtlåtenheten att aflemna handlin-
garne och redogöra för oltanämnde testamentsbevillningsmål äfven betrak¬
tades såsom ett fel, detta syntes böra mindre lillräknas den ålderstigne,
sjuke tjenstemannen, än de personer, som, oansedt de med honom delade
ansvaret för målets bevakning, underläto att äska en sådan redogörelse, roen
hos hvilka personer någon tillgång för sökandens ersättande dock icke vore
att förvänta, enär deras egendom blifvit till borgenärerne afträdd.
Vid öfverlemnande! af förevarande ansökning, hafva Fullmägtige, bland
de flera af sökanden uppgifna förhållanden, synnerligen lastat sig vid den
omständigheten, att, oaktadt enahanda förmonsrält lör obetald och i con-
curs bevakad testamentsbevillning, som for andra krono-utskylder, af ålder
alltid ansetts böra Riksgälds-Contoret tillkomma, bade likväl, i afseende på
den bevillning, hvarom nu vore fråga, inträffat, att Kongl. Maj;ls Högste
Domstol, emot ej mindre berörde praxis, än Nedre Juslitiae-Revisionens un¬
derdåniga tillstyrkande, förklarat någon förmånsrätt icke kunna Riksgälds-
Contoret tillerkännas. För öfrigt hafva Fullmägtige tillagt, att då ej min¬
dre Kongl. Räntmästaren Fougt, än Commissarierne Rossander och Alm¬
gren, blifvit lagligen förpligtade att, en för alla och alla för en., ansvara
tor den åtalade försummelsen, syntes den eftergift, som kunde varda be¬
viljad för den förstnämnde, äfven böra komma de 2;ne öfrige eller deras
länsinnehafvare till godo, helst desse., i fall det ifråga varande bevillnings-
beloppet skulle hos dem uttagas, naturligtvis kunde vända sig emot FougtS
sterbhusdelegare, får hvilka den beviljade eftergiften, i sådant fdl, följakt¬
ligen komme att blifva af ringa eller intet värde.
Detta allt har Utskottet tagit i öfvervägande; och ehuruväl roerbétnäl-
de 3:ne Corn missa rier, genom lagakiaftvunnel domstols-beslut, blifvit för¬
klarade skyldige till samma ansvar för ifrågavarande testaments-bevillnings
inbetalande, somlöflesmännen, genom sin ingångna borgensförbindelse, sig åtagit,
synes dock den desse tjenstemän sålunda ådöinda ansvarsskyldighet icke böra
20
Siats-Utskollets Vllätandej N-o 102.
begagnas för utbekommandet af ett större bevillnings-bélopp, än Riksgälds-Con-
toret erhållit, derest de försummade bevakningarne i löftesmännens concur-
ser blifvit vederbörligen verkställda, i hvilket fall någon serskild ansvars*
talan i afseende på indrifvandet af berörde teslamentsbevillning troligtvis
icke ifrågakommit. Hvad serskildt beträffar den Comuiissarierne till last
förda uragtlåtenheten atl år 1829 låta bevaka omförmälda borgensförbin*
delse i Grosshandlaren Göranssons concurs, så torde dessutom, vid pröf-
riingen af nu förevarande ansökning, böra tagas i betraktande, dels att nå¬
gon ovillkorlig föreskrift, angående dylika förbindelsers bevakande, hvarkeu
förut eller sedermera är vorden meddelad, och dels att den 2:dre löftes-
inannen då ansågs fullt vederhäftig for sin borgen, hvilken också förmodli¬
gen, så vida ej rättegångarne angående den testamenterade qvarlåtenskupen
mellankomma, blifvit af honom behörigen infriad. För öfrigt anser Utskot¬
tet, lika med Fullmägtige, att den eftergift, som, i fråga om oftanämnde
ansvarsskyldighet, kan varda af Rikets Ständer beviljad, bör komma ej alle¬
nast sökandens utan äfven de öfrige jemte honom ansvarige Commissariernes
länsinnehafvare till godo. Utskottet får således, i öfverensstämmelse med
nu anförda åsigter, tillstyrka,
att den förre Commissarierne i Riksgälds-Contoret A Vougt, J.
Rossander och J. Almgren} genom Kongl. Svea Hof-Rätts Dom af
den 13 Juli 1838, älagde ansvarsskyldighet för försummade be¬
vakningar uti Grosshandlaren G. Z Göranssons och Vinskänken
N. Otters concurser må inskränkas till ersättande af den ca-
pitallörlust, som för Riksgälds-Contoret kan hafva uppkommit, till
följd af den uragtlåtna bevakningen i den sednares, eller Otters,
concurs;
anseende sig Utskottet böra härvid upplysningsvis meddela, alt, enligt hos
Utskottet företedt betj^g, utdelniugarne för de fordringar i denna concurs,
hvilka grundat sig på cautioner, uppgått till :dels procent af det beva¬
kade fordringsbeloppet.
Stockholm den 13 December 1844.
N:o
Siats-Utskottets Eliat ande, N.a i©3.
N:o 103.
Ank. lill. Exp. Utsk. den t5 Dec. Jd 11 f. m
Utlåtande, i anledning af väckt motion, rörande utdelningen
af Justitice-Ombudsmannens Embetsberättelser.
QR.gls. Afd)
Under anförande, hurusom i 14 § af Instructionen för Rikets Stän¬
ders Justitiae-Ombudsman väl stadgades, att hans årliga Embetsberättelse
skulle genom trycket offentliggöras, men någon föreskrift, angående utdel¬
ningen af samma Berättelse icke funnes meddelad, har H;r P. O. Norin,
uti en inom Borgare-Ståndet väckt och till Stats-Utskoitet remitterad mo¬
tion, föreslagit, att Justiliae-Ombudsmannens Embetsberättelser hvaraf Högste
Domstolens och Hof-Rätternes ledamöter, jemte ålskil lige andre embetsman,
hittills erhållit hvar sitt exemplar, hädanefter jemväl måtte varda till
samtliga Under-Domstolarne utdelade.
Enligt Utskottet meddelad upplysning, liar, vid ifrågavarande Berät¬
telsers tryckning, upplagan, oberäknadt det antal exemplar, som härvid ser¬
skildt afdragits, för att i Bihanget till Riks-Slåndens Protocoll intagas, van¬
ligtvis utgjort 500 exemplar. Dessa exemplar hafva sedermera, så vidt an¬
talet medgifvit, utlemnats till de högre Domstolarne samt de allmänna Ein-
betsverken, äfvensom till åtski 1 lige andre domare eller embetsmän, hvilka
lill erhållande deraf sig anmält. Utskottet delar likväl den af motionären
yttrade åsigt om nyttan för samtlige så väl lägre sorn högre Domstolar, att
erhålla kännedom om hvad nämnde Berättelser innehålla. Då sådant der¬
jemte bör, i sin nion, bidraga till enhet i lagskipningen, och då kostnaden
för de ökade exemplarens tryckning och häftning synes blifva af ringa
betydenhet, får Utskottet alltså tillstyrka,
att Rikets Ständers Justitiae-Ombudsmans årliga Embetsberättelser,
som hädanefter varda från trycket utgifna, må ej allenast, på sätt
hittillsskelt, tillställas Öfver-Domstolarne och de allmänna Embetsver-
ken, utan äfven tillsändas hvarje ordinarie domare å landet samt
hvarje stads domstol.
I händelse hvad Utskottet nu tillstyrkt bifalles, lärer Justitiae-Ömbuds-
mannen, för verkställigheten häraf, varda om Riks-Ståndens beslut under-
Bih. till R. St. Prot. 1844• 4 Sami., 1 Afd., 28 llift. 4
22
Stats-Utskottets Utlåtande > JV.-o 1o3.
rättad ; och torde Utskottet dessutom få sig uppdraget att, för trycknings-
och häftningskostnadernes godtgörande, meddela Fuljmägtige i Riksgälds-
Contoret underrättelse om samma heslut.
Stockholm den 13 December 1844. ,
STOCKHOLM, Ecksteinska boktryckeriet, 1844.
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o loj.
I
N:o 104.
Ank. till Exp.-Utsk. d. i5 Dec., kl. 11 f. nj.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angå¬
ende åtskilliga i Götheborgs och Kohus Läns skärgård be¬
lägna holmara upplåtande till fritt och allmänt begagnande.
cI A.)
Samtlige Riks-Stånden hafva till Stats-Utskottet remitterat högstbe¬
rörde Nådiga Proposition, af innehåll: att sedan, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning rörande försäljning till skatte af vissa holmar i Göthe¬
borgs och Bohus Läns skärgård, Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse
den t3 Februari 1841, med hänsigt till obetydligheten af den inkomst, Staten
af dessa holmar hemtade samt det besvär och den omgång, deras utarrende¬
rande medförde, bifallit, att nämnde holmar, 101 till antalet, linge på öp¬
pen auction till den mestbjudande under skatlemanna-rätt föryttras, så ha¬
de Kongl. Kammar-Collegium, som erhållit Nådig befallning att vidtaga
åtgärder för att lill verkställighet bringa Rikets Ständers nyssnämnde be¬
slut, under den 7 Nov. 1842, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält, att tio
af berörde holmar voro utarrenderade, dels till den ij Mars 1846, dels
till samma tid 1847, hvadan Collegium funnit all åtgärd till dessa lägen¬
heters försäljning böra anstå, till dess arrende-contracten tilländagått; att,
vid verkställde auclioner den 29 och 3o Juli 1842 tili skalteförsäljning af
de öfriga 91 holmarne, 5 stycken icke kunnat tillrättafinnas, men alt å de
återstående 86 holmarne köpeanbud blifvit gjorde med tillsammans 2 R:dr
33 sk. 4 ist- i grundränta och 22 R:dr 4 sk. 4 rst- såsom skatteköpeskil-
ling. Vid föredragning den 25 Juli iS43 af detta ärende, jemte en af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Götheborgs och Bohus Län framställd fråga
om disposition af åtskilliga serskildt uppgifne holmar, hvilka förut icke ut¬
gjort föremål för Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut, hade Kongl. Maj:t i
Nåder förklarat, att all fråga om afyttring af de 5 till läget okände hol¬
marne komme att förfalla och att skatteförsäljningen af de öfriga 86 hol¬
marne skulle tills vidare uppskjutas; hvarjemte Kongl. Majrt, angående de se¬
dermera ifrågaställde holmarne, från Kammar-Collegium infordrat förnyadt
yttrande; till följd hvaraf Collegium under den 10 sisth Juni upplyst, att
sistnämnde holmar, alla af obetydlig beskaffenhet, så vidt de voro odispo-
Bih. till R. St, Fröt. l8jj, j Sami. 1 Afd. 29 Haft. I
1
Stats-XJtskottets Utlåtande, N:o io4-
nerade, uppgingo till ett antal af 20, samt att årliga afgifterne för de 10
holmar, som voro under arrende upplåtne, inskränkte sig till ett belopp
för samtlige holmarne af 3 R:dr 33 sk. Banco. Elter ärendets pröfning i
dess helhet, hade Kongl. Maj:t nu, i betraktande deraf, att, på sätt Läns-Sty-
relsen och Kammar-Collegium anmärkt, ifrågavarande kronoholmars försälj¬
ning icke allenast kunde blifva af stort men, om ej helt och hållet förstö¬
rande för en mängd personer, hvilka ensamt af fiskande hafva sin bergning,
och således åstadkomma ett ondt, vida öfvervägande den ringa inkomst,
som genom de obetydliga grundränte- och köpeskillings-beloppen kronan
tillskyndades, vid hvilket förhållande försäljningen ej eller syntes med Sta¬
tens värdighet öfverensstämmande, utan ock möjligen i en framtid medföra
väsendtlig förlust för kronan, i den händelse att flere eller färre af hol¬
marne komme att behöfvas för kuslförsvaret, Lots-Staten eller Tullverket,
och i sådant fall skulle från den enskilde egaren återköpas, — i Nåder före¬
slagit Rikets Ständer, att samtlige här omförmälde odisponerade kronohol-
mar må, i stället att genom skatteförsäljning kronan för alltid afhändas,
tills vidare upplåtas, de utarrenderade vid arrende-tidens slut och de öfri¬
ga genast till fritt och allmänt begagnande af hvarje Svensk undersåte, utan
någon afgift derför till Kronan, samt under iagttagande, att sådant i jorde-
boken behörigen anmärkes.
Vid föredragning hos Bonde-Ståndet af Kongl. Maj:ts högstberörde
Nådiga Proposition, har, enligt Utskottet meddeladt protocolls-utdrag, JVils
Strindlund från Yester-Norrlands Län framställt den mening, att rättighe¬
ten till ifrågavarande holmars begagnande borde endast till de närmast bo¬
ende jordegarne öfverlåtas.
Då, enligt hvad numera upplyst och ådagalagdt är, den vid sistlid-
ne Riksdag af Rikets Ständer beslutade skatteförsäljning af omförmälde i
Bohuslänska skärgården befintliga holmar och skär icke kan för Statsverket
medföra annat än en högst obetydlig inkomst, men en dylik åtgärd der¬
emot otvifvelaktigt komme att för ortens medellöse fiskare i väsendtlig mon
försvåra idkandet af deras enda näringsfång, enär nemligen de blifvande
egarne sannolikt icke torde medgifva andra rättighet till fiske invid hol¬
marne eller att derå upplägga fiskredskap, så och då dertill kommer, att,
på sätt i den Nådiga Propositionen finnes antydt, nämnde holmar möjligen
kunna i en framtid blifva för det allmänna erforderliga, har Utskottet,
som deremot icke kan instämma i det af Nils Strindlund väckta förslag,
angående holmarnes upplåtande till närmast boende jordegare, hvilket, efter
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o io5.
3
Utskottets tanka, skalle innefatta en orättvisa emot de på allägsnare orter
Losatte fiskeri-idkare, som för sin närings utöfvande kunna vara i lika be¬
hof af holmarnes begagnande, trott, sig böra hemställa,
att samtlige i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition omförmälde och
i Kammar-Collegii deruti åberopade underdåniga Utlåtanden af
den 7 Nov. 1840 och 10 sisth Juni specifikt upptagne, odispo¬
nerade kronoholmar må, utan afgift till Kronan, tills vidare
upplåtas, de utarrenderade vid arrende-tidens slut och de öf¬
riga genast, till fritt och allmänt begagnande af hvarje Svensk
undersåte; dock att behörig anteckning härom i jordeboken
verkställes. Stockholm den i3 December 1844-
N:o io5.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. t5 Dre., kl. 1 t f. ib.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss å Härads-
skrifvarén J. Thysenii underdåniga ansökning om befrielse
frun gäldande af ädömde anmärknings-medel.
(1. A.)
Sedan, i anledning af åtskilliga vid granskning af Blekinge Läns Lands¬
bok samt Östra och Medelstads Häraders Fögderies Krono-räkenskaper för
år i83o anmärkte origtiga afföringar, missummeringar och räkenskapsfel,
Kongl. Kammar-Rätten, genom Utslag den 27 Augusti 1835, ålagt aflidne
Kronofogden, Assessoren P. Cronas sterbhus-delegare och Häradsskrifvaren
J. Thysenius att gemensamt ersätta Kongl. Maj:t och Kronan ett sammanräk-
nadt belopp af 3o3 R:dr 3q sk. Banco, samt bemälde sterbhus-delegare,
hvilka öfver Kammar-Rättens förenämnde beslut i underdånighet sig besvärat,
blifvit, medelst Kongl. Majrts Nådiga Resolution af den 7 Juni i83c), med
afseende derå, att Kronans ifrågavarande fordran icke är vorden bevakad
å den för aflidne Assessoren Cronas borgenärer anslagne års-proclama, i
allo frikallade från gäldande af den del utaf anmärknings-medlen, som på
Assessoren Crona skolat belöpa, så har Häradsskrifvaren Thysenius, emot
hvilken Kongl. Kammar-Rättens merberörde Utslag emedlertid vunnit laga
kraft, uti en till Kongl. Maj:t den i3 Augusti 1840 ingifven skrift, i under¬
dånighet anhållit att af gunst och nåd varda förskonad från skyldigheten
4
Stals-Utskotlets Utlåtande, N:0 10S.
att utgifva den på lionom belöpande hälft, i5i R:dr /\3 sk. 6 r:st. af nämnde er-
sättningssumma; varande, till stöd för denna underdåniga ansökning hufvudsak¬
ligen anfördt: att sökandens befattning såsom ordinarie Häradsskrifvare egent¬
ligen börjat med redogörelse-året 1831, ocb att han, i anseende till sin företrä¬
dares i tjenslen, Häradsskrifvaren Jutrnans, år 1831 inträffade frånfälle,
varit nödsakad att upprätta i83o års special-räkning med ledning af de
längder och sammandrag, Jutman i lifstiden upprättat; äfvensom att, då de
uti verificationerne anmärkte felaktigheter vore att tillskrifva dels Krono-
fogden, dels förre Häradsskrifvaren, det syntes obilligt att ålägga Thysenius
en ansvarsskyldighet, hvilken rätteligen bordt drabba Kronofogden, Asses¬
soren Cronaj om han lefvat, eller ock hans sterbhus, så vida nemligen an-
märknings-medlen blifvit i behörig ordning å proclama-dagen bevakade;
hvarjemte slutligen, såsom bevekande skäl, åberopats Thysenii medellösa om¬
ständigheter, hvilka knappast medgåfve nödtorftig bergning för honom sjelf,
hustru och fyra minderåriga barn.
Efter inhemtande af Kammar-Rättens och dess Öfver-Revisions-Depar-
tements Province-Räkenskaps-Contors underdåniga utlåtanden i ämnet, har
Kongl. Maj:t, som vid föredragning den 28 Augusti 184 * af Häradsskrifva¬
ren Thysenii omförmälde underdåniga ansökning, funnit Sig ega anledning
att till Rikets-Ständers pröfning och behjertande hänskjuta denna fråga, hvar¬
vid Kongl. Maj:t tillika bifallit, att med ersättningens utkräfvande hos Thy¬
senius finge, under vilkor af nöjaktig borgens ställande, tills vidare anstå,
genom Nådig remiss af den 2 sisllidne September, till Stats-Utskottet öf-
verlemnat förevarande ansöknings-handlingar, för inhemtande af Rikets
Ständers yttrande och beslut, huruvida eftergift af berörde anmärknings-
medel må sökanden förunnas.
I anledning häraf får Utskottet anföra, att då, enligt hvad af Kongl.
Kammar-Rättens Utslag inhemtas, Häradsskrifvaren Thysenius utan reser¬
vation underskrifvit i83o års ofvanberörde Special-räkning, och sålunda
måste för densammas riktighet ansvara, synes följaktligen all anledning sak¬
nas för sökandens befrielse i rättsväg från den honom ådömde betalnings¬
skyldighet. Men då, så vidt handlingarne utvisa, Thysenius icke uppburit
ifrågavarande anmärkningsmedel eller af dem haft nytta, med afseende å
hvilket förhållande och i betraktande af den kännbara olägenhet, som be¬
loppets utkräfvande skulle tillskynda sökanden och dess talrika familj,
Kongl. Kammar-Rätten jemväl för sin del förordat Thysenii underdåniga
nåd-ansökning, har Utskottet på dessa skäl trott sig böra hemställa,
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.-o 106.
5
att Häradsskrifvaren Thysenius må åtnjuta eftergift af den, i
följd Kongl. Kammar-Rättens ofvannämnde lagakraftvunne
Utslag af den 27 Augusti iS35, honom åliggande skyldighet
att till Kronan erlägga 151 Rdr 43 sk. 6 rst. Banco, under
vilkor likväl, att Thysenius godtgör vederbörande tjenstemän
i Kongl. Kammar-Rätten den anmärknings-provision af 25
procent utaf omförmälde medel, hvilken, jemlikt 46 § af
1831 års Kongl. Instruction för Kongl. Kammar-Rätten, sko¬
lat nämnde tjenstemän tillkomma, derest samma medel verk¬
ligen till Statsverket influtit. Stockholm den i3 December
.844.
N:o 106.
Ank. till Exp. Utsi. d. i5 Dec. kl. n f. m.
Utlåtande_, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse angå¬
ende Häradsskrifvaren J. Thysenii frikallande frän ådömd
skyldighet att ersätta origtigt af kortade krono-utskylder.
(1. A.)
I anledning af Öfver-Revisions Departementets Province-Räkenskaps-
Contors, vid granskning af 1835 års Landsbok för Blekinge Län och Krono-
Räkenskaperne för Östra och Medelstads Häraders fögderi, framställde yr¬
kande, angående skyldighet för Häradsskrifvaren Thysenius och aflidne Kro¬
nofogden P. Grönäs sterbhusdelegare att ersätta Kronan beloppet af de un¬
der åren 1831 — 1835 dubbelt afkortade mantalspenningar och bevillning
för inom nämnde fögderi mantalsskrifne personer med fyra minderåriga
barn, har Kongl. Kammar-Rätten, genom Utslag den q December i83p,
förklarat, att, sorn Kronofogden och Ha ladsskrifvaren ålåge gemensam an¬
svarighet för debitering och redovisning af Kronans räntor, men vid det
förhållande, att, de för åren 1831 — 1834 såsom dubbelt afkortade anmärk¬
te Krono-utskylder icke blifvit å årsproclamadagen, den .17 Juli 1837, ef¬
ter aflidne Kronofogden Crona för Stats-verkets räkning bevakade, någon
ansvars-skyldighet följaktligen icke kunde bemälde Kronofogdes sterbhus¬
delegare för sistberörde års medel ådömas, så och enär, jemlikt Kongl.
Brefven den 3i Maj 1782 och 29 October 1812, der antingen Kronofogde
eller Häradsskrifvare vore död eller icke mäktade betala, allt hvad i re¬
6
Stais- lii skottets Utlåtandej N.o to6.
dovisning för krono-räntor bruste, borde af den efterlefvande utkräfvas, å-
lades Thysenius att ersätta Kongl. Majit och Kronan ifrågakomne, under
åren i83i, iS32, 1833 och 1834» orätt afkortade medel, tillsammans i8o
R:dr 3 sk Banco. Vidkommande åter de för år 1835 dubbelt afkortade
enahanda medel, tillhopa 24 R:dr 35 sk., i afseende hvarå Kronans rätt
till ersättning af Cronas efterlemnade tillgångar blifvit genom vederbörlig
bevakning å nämnde proclama-dag förvarad, förpligtades Cronas sterbhus¬
delegare och Thysenius att desamma gemensamt kronan godtgöra.
Vid pröfning den 9 November 1841 af Häradsskrifvaren Thysenii
öfver Kammar-Rättens ofvannämnde beslut i underdånighet anförde besvär
oell i sammanhang dermed framställde underdåniga anhållan, att, i händel¬
se samma beslut skulle finnas med författningarnes stadgande öfverensstäm¬
mande, sökanden måtte af gunst och nåd varda från den ådömde betal¬
ningsskyldigheten frikallad, har Kongl. Majit funnit skäligt att Kammar-
Rättens om för malde Utslag, såsom på författningarne grundadt, i Nåder
fastställa; hvarjemte, med afseende å de för besväranden förekomne ser-
skilde omständigheter och i enlighet med hvad Kammar-Rätten i anledning
deraf i underdånighet hemställt, Kongl. Majit, uti Nådig Skrifvelse till Stats-
Utskottet af den 2 sisth September, föreslagit Rikets Ständer, att Thysenius
må njuta befrielse från skyldigheten att till Kongl. Majit och Kronan ut¬
gifva halfva beloppet, eller 90 Rdr 1 sk. 6 rst. Banco, af de för åren i83i,
i832, i 833 och i834 i Östra och Medelstads Häraders Fögderi origtigt af¬
kortade kronoutskylder, 180 Rdr 3 sk., för hvilka hvarken kraf blifvit
anstäldt hos Kronofogden Crona under dennes lifstid, eller bevakning i
hans sterbhus är vorden i laga tid ombesörjd; och har Kongl. Majit tillika
gifvit Utskottet i Nåder tillkänna, att, i afbidan af Rikets Ständers beslut
i denna fråga, Häradsskrifvaren Thysenius fått sig öppet lemnadt att, e-
mot godkänd borgen, i Blekinge Läns Ränteri lyfta förrberörde der nedsatta
summa af 90 Rdr 1 sk. 6 rst. Banco.
Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande; och då den genom
Kammar-Rättens, af Kongl. Majit i Nåder gillade, Utslag af den 9 Decem¬
ber 1839 Häradsskrifvaren Thysenius ålagde skyldighet att godtgöra Kro¬
nan de för åren i83i — 1834 dubbelt afkortade mantalspenningar och be¬
villningsmedel, i afseende hvarå anmärkning först vid granskning af 1835
års räkenskaper blifvit af Revisionen framställd, icke kommit att till mera
än halfva beloppet drabba bemälde Häradsskrifvare, så framt å proclama-
dagen efter den med honom gemensamt redovisnings-skyldige Kronofogden