BIHANG
TILL
3&nHnUKBU
nd
Urtima Riksdagen i Stock holm
Åren 1844 och 1845.
FJERDE SAMLINGEN.
1*1= Afdelningen:
Stcils-UIskottets Memorial, Utlåtanden och
Betcinkanden.
IQim SållEfe
\
I
I
SMs-Utskoltets Memorial, N;ö t.
X
N:o 1.
Ankom till Exp. Utsk. den 3/ Juli >844-> kl. Q f. m.
Memorial om tillökad betjening vid Utskottet.
Viad e föregående Riksdagarne liar, i anseende till mängden och beskaf¬
fenheten af de Slats-Utskotlet åliggande göromål, såsom omfattande både
Stals-Verkels och Riksgälds-Conlorets ärenden, detta Utskott, utom den i
Riksdags-ordningens 24 § bestämda personal af en Secreterare samt för
livade division en Cancellist, behöft och begagnat serskildt en Secreterare till
biträde vid de Riksgälds-Uontoret rörande frågor, en Kamererare för räken-
skaps-göromålen, i afseende på Stals-regleringens olika delar, äfvensom en
tillökad Gancellie-betjeningg och då göromålen inom Utskottet äfven under
denna Riksdag sannolikt blifva många och magtpåliggande, får, jemlikt hvad
åberopade paragraf vidare medgifver, Utskottet härmed hos Rikets Ständer
anhålla om tillstånd alt, för ärendenas behöriga och skyndsamma behand¬
ling, i mon af behofvet, ytterligare antaga En Secreterare för Riksgälds-Af-
delningen, En Kamererare samt Två Notarier. Stockholm den 30 Juli 1844.
På R lädersta pets och Adelns På Preste-Ståndets
C. O. Palmstjerna.
På Borgare-Ståndets
Ledamöters vägnar
Frans Schartau.
Ledamöters vägnar
Ledamöters vägnar
Joh. Jak. Hedre'n.
På Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar
S. Heurlin.
A. V. Kock.
Eili. lill R- St' Fröt- 1844' 4 Sami. / A/d. t Haft.
1
Stats-Utskotlels Memorial, IV.o 2.
N:o 2.
Ank. till Exp. Ulsk. den 31 Juli 1844 kl- 9 f- m.
Memorial.
Sora uti Stals-Ulskottet blifvit af Höglofl. Ridderskapet och Adeln till
Ledamöter invalde 3:ne Landshöfdingar, men 41 § Riksdags-Ordningen in¬
nehåller, att ingen, af hvilken Rikets Ständer kunna fordra redo och ansvar,
må inväljas i Utskott, der red visning för hans egna göromål och embets-
åtgärder kan förekomma, har Utkottet trott sig böra med anmälan härom
till Rikets Ständer ingå. Stockholm den 30 Juli 1844.
Reservationer :
af Herr Grefve Hamilton, Henning:
”Mot det af Höglofl. Stats-Utskoltet nu fattade beslut att bos Riks-
Stånden anmäla, det ibland Utskottets Ledamöter befinna sig 3:ne Lmds-
höfdingar, får jag mig reservera, emedan jag anser en sådan anmälan sakna
stöd i Grundlagen och dessutom icke kunna till någon Ståndens åtgärd för¬
anleda.”
Häruti hafva instämt:
Herr Friherre Palmstjerna, Herr Friherre Tersmeden, Herr Hirgin,
Herr Möllerhjelm, Herr Ekströmer, Prosten Stenhammar, Contracls-Pro-
sten Gumcelius samt Prostarne Berlin och Hallbeck:
af Herr biskop Hedren:
”Den nu beslutade anmälan hos Rikets Ständer anser jag sakna ali be¬
tydelse, så vida den skulle inskränka sig till en blott underrättelse örn de
Ledamöters inträde i Utskottet, hvilka nedan för alla Rikets Ständer vore
genom Protoeolls-utdragen till namnen uttryckligen kända. Skall åter den¬
na anmälan åtföljas af ett utlåtande i sak, så måste sådant förutsätta en
väckt fråga, hvilken föranledt ett från Stats-Utskottet afgifvet betänkande,
för all lill Rikets Sländers afgörande öfverlemnas. En så beskaffad åtgärd
anser jag stridande mot Riksdags-Ordningens 37 § 2 mom. I öfrigt finner
jag icke Stats-Ulskottet af Grundlagen bemyndigadt alt omedelbarligen göra
anmärkningar vid Riks Ståndens beslut; utan bör sådant ske inom Riks—
Ståndens Plena; hvarföre jag emot beslutet mig reserverar.”
Ståts-Utskottets Memorial, N.-o 3.
3
N:o 3.
Arik. till Exp. Utsk. den 5 Äug. 1844•» hl. 1 e. m.
Rikets Ständers Stats-Utskotts Memorial, med Fullmägtiges i
Riksgäldskontoret till Rikets nu församlade Ständer af-
gifne Berättelse. R:glds Jfd.
I likhet med hvad som vid sednast förflutna Riksdag iagttogs, i afse¬
ende på Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret då afgifna Berättelse om detta
Verk, har Siats-Utskottet jemväl, vid nuvarande Riksdag, ansett sig böra
lill Rikets Ständer öfverlemna bemälde Fullmägtiges, af Ulskoltet emot-
tagna och genomgångna, Berättelse, angående Riksgälds-Contorets ställning
och förvaltning sedan sisla Riksdags början. Stockholm den 5 Augusti 1844.
Fullmägtiges i Rikets Ständers Riksgälds-Contor , vid början
af 1844 års Urtima Riksdag, afgifna Berättelse, angående
nämnde Contors ställning och förvaltning.
Efter alt hafva till Rikets Högloft. Ständers, åren 1841 och 1843 för¬
samlade, Revisorer aflemnat de, i 163 § af nu gällande Reglemente för
Riksgälds-Contoret föreskrifna, omständliga Berättelser, angående förvalt-
ningsåtgärderna vid detta Verk samt dess ställning, under den tid, be¬
mälde Revisorers granskning omfattat, få Fullmägtige härmedelst afgifva
den ytterligare Berättelse om samma Verk, som det, enligt åberopade §,
åligger Fullmägtige att, vid nu föreslående Riksdags början, aflemna.
Då den i förstnämnde Berättelse intagne och Rikets Högloft. Ständer
af Revisorerne meddelade redovisning för Riksgälds-Contorets förvaltning
och ställning afser nästan hela den för denna Berättelse uti Reglementet
utstakade tiderymd, hafva Fullmägtige ansett sig i de flesta fall kunna för¬
bigå eller allenast åberopa, hvad uti de redan afgifna Revisionsberättelserna
härom förekommer. Men deremot hafva Fullmägtige trott sig, såsom tillägg
till dessa Berättelser, böra anföra sedermera inträffade förändringar uti der¬
städes uppgifna förhållanden.
4
Stals-Utskottets Memorial, N.o 3.
Den förbättring i Riksgälds-Contorets fina »cielia ställning, som kort
efter 1834 och 1835 års Riksdag började på ett märkbart sätt visa sig,
har jemväl under den sedan sista Riksdag förflutna tid fortgått. Under
denna lid hafva nemligen Contorets bokförda tillgångar ökat sig till ett
belopp, som ej allenast fullt motsvarar, putan äfven betydligt öfverstiger de
återstående skulderna, då bland dessa icke beräknas de inom linien i rä¬
kenskaperna upptagna skuldposter. Detta tillfredsställande resullat har huf¬
vudsakligen förorsakats derigenom, alt Riksgälds-Contoret dels fortfarande
erhållit ansenliga öfverskott å så väl dess egna som Statsverkets påräk¬
nade inkomster, dels fått tills vidare behålla och förränta större delen af
de för extra Statsregleringsutgifterna anvisade tillgångar. Dock som dessa
tillgångar rätteligen torde böra betraktas endast såsom deponerade hos Riks-
gälds-Conloret, intilldess de komma att för de afsedde föremålen utbe¬
talas, så är i sjelfva verket förhållandet emellan Contorets skulder och dess
egentliga, för Rikets Högloft. Ständer disponibla, tillgångar icke så fördel-
agtigt som räkenskaperne utvisa; varande denna omständighet, äfvensom
anledningen dertill, jemväl af 1843 års Revisorer, uti deras Berättelse sid.
10, för Rikets Höglofl. Ständer anmäld.
Enligt Riksgälds-Contorets, sedan sista Riksdags början, afslutade rä¬
kenskaper, uppgingo Contorets Skulder:
Den i Januari 1839 till R:dr 6,276,392: 38. —, hvaraf den räntebärande skulden ut¬
gjorde R:dr 5,o57,685: 29, 2.
Samina dag 1840 ■„ „ 5,307,009: 18. 8., deraf räntebärande 4,096,552: 37. 2.
„ „ 1841 „ „ 4,629,919: 20. 7. „ „ 4,004,618: — —
„ „ 1842 „ „ 5,i3i,972: 45. 11. „ „ 3,916,618:— _
„ „ i843 „ „ 6,151,285: 22. 10. „ „ 4,398,618: —
„ „ i644 »1 » 4,822,982: 22. 2. „ „ 4,273,918: — —
För sistnämnde skuldbelopp ålåg Riksgälds-Contoret att erlägga dels
5, dels 4 procents årlig ränta, nemligen:
5 procent för några äldre, å Contorets sida, icke uppsägbara obliga¬
tioner å tillsammans R:dr 6,750:
samt för de till Götha och Södertelje canalers framtida
underhållande afsatta fonder, äfvensom för återstoden af
Statsbidraget till Götha canals fullbordande .... 125,868: 432 G18*
och 4 procent för den återstående skulden till Rikets Ständers
Bank, i följd af dess föreslräckningar till 1808 års krigskostnader 3,608,000.
Stals-UtskoUets Memorial, N.O 3.
5
Det öfriga af den räntebärande skulden utgjordes af den afsatla fon¬
den för ombyggnaden af Strömsholms canal oell slussverk, hvilken fond,
vid delta års ingång, bestod af 106 stycken Brukägares Hypothekscassas,
bland Riksgälds-Contorels tillgångar inberäknade, 4 procents obligationer, å
5,000 R:dr hvardera.
Af de räntefria skulderna vid nyssberörde tid, R:dr 527,732: 22. 2.,
voro följande de betydligaste, nemligen återstoden af 1843 års anslag till
Statsbehofvens fyllande 200,000 R:dr, samt den influtne, under deposisions-
titel upptagne lösen för å skattejorden växande ekeskog, 181,185 R:dr 43
sk. 6 r:st.
Riksgälds-Contorels bokförde Tillgångar och Fordringar utgjorde, en¬
ligt samma räkenskaper:
Den i Jan. 1889, R:dr 5,337.287: 38. 2., hvaraf R:dr484,711: 18. 7. voro räntebärande.
Samma dag 1840 „ 5,267,383:38.— „ ,, 466,369:19. 9. ,, ,,
„ „ 1841 „ 4,752,786:40. 8. „ „ 684,665:19. 6. „ „
„ „ 1842 „ 6,244,896:20. 5. „ ,,1,691,231:30. 2. „ „
,; „ 1843 „ 7,269,77.3:25. 8. „ „ 3,85i,oo6:22. 10. „ „
„ ,1 i844 „ 6,789,105: 7.10. „ ,,4,580,101:17. 4. „ „
nemligen å 6 procent .... R:dr 16,000: — —
å 5 613,550: — —
a 41 „ ...... 860,436: 38. 5.
H' 2,682,051: 13. —
h 3 403,063: 13. 11. 45;sr)inl. 1? 4
I afseende på de serskilda räntebärande lillgångarnes belopp och be¬
skaffenhet, få Fullmägtige för öfrigt hänvisa till den fullständiga utredning
deraf, som i den, vid 1843 års Revisionsberättelse, fogade Tabell öfver
Riksgälds-Conlorets samtlige skulder och tillgångar förekommer, likasom till
här nedan meddelade uppgifter, rörande de med åtskillige skuld- och for-
driugsposter, efter den tid, hvartill denna Tabell sträcker sig, inträffade
förändringar.
Utom förenämnde räntebärande tillgångar, bestodo Riksgälds-Contorels
öfriga, i läkenskaperne balancerade, fordringar och tillgångar, vid inneva¬
rande års början, hufvudsakligen af: förväntad ersättning för utbetalda
Statsanslag, som blifvit anvisle till utgående af den under året inflytande
bcYillidög 1;676,915 R:dr 17 sk. 11 r:st.j afsatt fond för stora creditivet
6 Siats-Utskottets Memorial, N.o 3.
210,260 R:dr 7 sk. 3r :st.; utgifna lån, för hvilka ränteberäkningen ännu ej
vidtagit, 94,501 R:dr. 30 sk., samt oersatt återstod af creditivet för Cho-
lerakostnader, 60,363 R:dr 41 sk. 3 r:st.
Då Riksgälds-Conlorets skulder och tillgångar vid början af åren 1839
och 1844 jemföras, hefiunes, att skulderne blifvit minskade med R:dr
1,453,410: 15. 10., och lillgångarne deremot ökade med R:dr 1,451,817:17. 8.
Skuldförminskningen har uppkommit:
a) genom verkställde afbetalningar R:dr 1,834,091: 21. II.
b) genom den af Rikets Ständer beslutade afskrif¬
ning af 2:ne skuldposter . . 5,001: 9. 4.
c) genom åtskilliga skulders förande inom linien i
räkenskaperna 203,934:37 2.
Från sammanräknade beloppet häraf 2,043,027: 20. 5.
höra dock afdrågås de under ifrågavarande tiderymd till¬
komna nya skulder . . 573,863: 8. 7.
äfvensom det belopp, hvarmed de äldre
skulderne härunder blifvit ökade, eller . 15,753:44.—
tillsammans 589,617: 4. 7.
hvarefter återstoden utgör nyss uppgifna verkliga skuldför-
minskningssumma 1,453,410:15.10.
Ökningen af tillgängarne har föranledts af:
a) tillkomsten af en mängd nya
tillgångar och fordringarj utgörande
tillsammans . . . . 4,298,694: 32. 11.
och b) de äldre fordringarnes till¬
ökande med 289,436: — 9.
börande likväl från desse begge sum¬
mor, uppgående till 4,588,130:33. 8.
afräknas under samma
tid till fullo betalda
fordringar 421,866: 26. 11.
å andra fordringar verk¬
ställde afbetalningar . 187,532: 26. —
Stats-Utskottcts Memorial, N.o 3.
7
Enligt Rikets Stän¬
ders beslut afskrifna for¬
dringar 997,125: 5.11
och förde inom linien 1,529,789: 5. 2.
eller ett sammanlagdt belopp af . . 3,136,313: 16. —
då det visar sig, att den verkliga ök¬
ningen af Riksgälds-Contorets for¬
dringar utgjort den summa, här ofvan
uppgifvits, eller 1,451,817: 17. 8.
Förhållandet emellan skuldernes och tillgångarnes be¬
lopp har naturligtvis under meranämnde tiderymd för¬
bättrat sig med sammanräknade beloppet af förenämnde
verkliga skuldförminskningssumina och den uppkomna till¬
ökningen i tillgångarne, eller med . 2,905,227:33. 6.
hvilket belopp motsvarar både den summa 2,939,104: 47. 10.
hvarmed skulderne den 1 Januari 1839
öfverskjöto tillgångarne och den summa, 1,966,122: 33. 8.,
hvarmed de förre deremot samma dag
1844 understego de sednare.
R:dr *,91)5,227: 33. 6.
Till upplysning om Riksgälds-Contorets Inkomster och Utgifter, un¬
der hvarje år af den tid, hvarom nu är fråga, hafva Fullmägtige ansett
sig böra meddela följande, på räkenskaperne grundade, sammandrag, deruti
inkomsterne och utgiflerne blifvit i det närmaste hänförda under samma
hufvudlillar, hvarunder de finnas upptagne i de begge sista Revisionsberät-
telserne, sid. 2—3 och 4—6.
8
Slats-Utskollets Memorial, N.o 3.
Inkomster.
|
Under år
|
1839.
|
Under år
|
a
0
|
Under är
|
I84l.
|
Under år
|
184
|
2,
|
Under år
|
1843.
|
Till Riksgälds-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Contoret ingåen¬
|
|
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
de Statsbidrag
|
2,56o,4°6
|
35
|
2j^7°i999
|
45
|
—
|
2,55l,23l
|
22
|
6
|
2,627,921
|
27
|
5
|
2,o53,432
|
6
|
|
Skatteköpeskillin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gar och Eke-
|
|
|
|
|
|
■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skogslöscn
|
>4.981
|
24
|
2
|
9>795
|
I I
|
4
|
7>895
|
90
|
11
|
7.03!
|
10
|
8
|
8> <79
|
3
|
2
|
Capital af betalnin¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gar och räntor å
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för vissa före¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mål eller under
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
längre tid bevil-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| jade lån
|
34,096
|
10
|
10
|
34.116
|
47
|
■ 6
|
46,313
|
37
|
4
|
5l,2ig
|
38
|
—
|
i5o,456
|
5
|
4
|
Återbetalningar af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ty flade credi-
|
|
42
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tiv-summor . .
|
353,558
|
8
|
238,512
|
4
|
|
73,260
|
—
|
|
139,331
|
24
|
4
|
53,917
|
32
|
6
|
Återbetalning af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lills vidare för¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
räntade medel
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jemte godt gjor¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
de räntor för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dylika medel. .
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
176,327
|
9
|
4
|
736,366
|
27
|
|
Ersättningar för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utbetalda för¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skott
Från Stats-Fcr-
|
i2,3g6
|
38
|
2
|
12,349
|
36
|
6
|
56,259
|
31
|
—
|
1,869
|
18
|
—
|
2,812
|
33
|
4
|
ket lemnade öf¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verskott och be¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sparingar
Serskilda tillgån¬
|
621,068
|
15
|
1
|
755,47i
|
32
|
6
|
280,702
|
1
|
—
|
|
|
|
1,129,025
|
34
|
4
|
gar och fon¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
der j öfverlem-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nadc , enligt Ri¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kets Ständers be¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slut
|
|
|
|
|
|
|
462,243
|
!7
|
|
563,509
|
44
|
|
478,058
|
2 r
|
3
|
Tillfälliga inkom-
|
|
|
|
|
|
|
10
|
3
|
J I
|
ster
|
3o4
|
2
|
0
|
|
21
|
9
|
|
|
|
367
|
34
|
|
28
|
|
|
|
J
|
j
|
4o
|
•9
v
|
i5
|
|
|
I I
|
|
Summa
|
3,596,812
|
25
|
10
|
3,621,384
|
6
|
7
|
3>477>925
|
1
|
7
|
3,567,578
|
>4
|
—
|
4,612,276
|
39
|
11
|
Stats-Ut skottets Memorial, N.-b 3.
9
Utgifter.
|
Under år
|
1839.
|
Under år
|
>84°
|
Under år
|
I84l*
|
Under år
|
184
|
|
Under år
|
1843-
|
Jr liga anslagcntill
[Jans Rlaj.t Ko¬
nungen och till
Stats - behofvcns
fyllande samt
med ordinarie
Stats-regie ringen
gemenskap ägan¬
de utbetalningar
|
i,475,io6
|
39
|
3
|
t,6go,38o
|
|
|
1,213,871
|
10
|
8
|
1,219,488
|
a5
|
7
|
3,019,603
|
32
|
|
Extra Statsregle-
ringen tillhöran¬
de anslag j, jemte
några serskilda.
Riksgälds - Con-
toret ålagda ut¬
gifter
|
230,744
|
21
|
4
|
5i,254
|
38
|
|
237,708
|
4°
|
2
|
677,065
|
•9
|
2
|
728,834
|
35
|
4
|
Uibetalningar, till
följd af de på
Riksgälds - Con¬
iord anvisade
kreditiver ....
|
223,263
|
29
|
9
|
167,254
|
43
|
|
23l,527
|
24
|
7
|
19,080
|
|
|
3o,6Ö2
|
34
|
8
|
För längre tid el¬
ler vissa bestäm¬
da föremål be¬
viljade samt ut-
1 tagna lån och,
I emot ersättnings_
| skyldighet, med¬
delade förskot¬
ter
|
2,355
|
7
|
3
|
97,961
|
20
|
2
|
282,766
|
46
|
6
|
87,080
|
42
|
5
|
59,725
|
>4
|
8
|
Capital-af betalnin¬
gar och räntor å
Riksgälds-Conto■.
rets skulder....
|
(,060,784
|
2.5
|
5
|
274,408
|
l21
|
|
271,068
|
i®
|
5
|
270,955
|
20
|
5
|
267,087
|
16
|
9
|
Kostnaderför Ri¬
kets Ständers och
deras Reviso¬
rers sammanträ¬
den samt aflö¬
ning för Justi-
tice-O mbudsman¬
nen , 7/1. fl
|
19,128
|
16
|
11
|
243,239
|
25
|
7
|
l6o,623
|
37
|
8
|
18,827
|
42
|
9
|
17,276
|
25
|
4
|
Förvaltnings- och
V ppbördskostna-
der samt Resti-
tutioner, m. m.
|
53,497
|
7
|
1
|
56,045
|
21
|
1
|
58,829
|
42
|
2
|
|
19
|
: 1
|
55,990
|
30
|
3
|
Tills vidare för¬
räntade medel..
|
|
..—
|
|
|
|
—
|
825,447
|
27
|
—
|
2,186,547
|
37
|
9
|
1,344,726
|
29
|
ro
|
Summa
|
3,o54,88o
|
3
|
|
2,579,534
|
24
|
10
|
3,28l,843
|
47
|
2
|
4,538,957
|
16
|
—
|
5,5i3,9o7
|
16
|
9
|
Eih. till R.
|
St. s Prot.
|
18
|
44-
|
4 Sami• 1 Afd. 1 Haft.
|
|
|
|
|
|
|
2
|
|
TO
Stats-Vlskotlets Memorial, N.o 3.
Anmärkning: Skillnaden emellan de här ofvan och i sista Revisions¬
berättelsen uppgifne inkomst- och utgifts-summor för åren 1841 och 1842
härleder sig derifrån, att det, vid anmärkningsarfvodenas utbetalning, inne¬
hållna remisslage, 15 R:dr 24 sk. 7 r:st för det förra, och 8 R:dr 44 sk. 2
r:st för det sednare året, i Revisionsberältelsen upptagits såsom inkomst,
hvaremot detsamma nu afdragits från arfvodena, så alt dessa endast upp¬
förts med deras verkligen utbetalda belopp.
Vid jemförelse emellan Riksgälds-Contorets inkomster och utgifter un¬
der hvarje år, befinnes, att inkomsterna öf wrstigit utgifterna:
under år 1839 med R:dr 541,932: 22, 10.
„ år 1840 med ........... » 1,041,849: 29. 9.
„ år 1841 med >» 196,081: 2. 5.
eller under dessa 3:ne år med tillsammans . . . R:dr 1,779,863: 7. —
Hvaremot utgifterna öfverskjutit inkomsterna:
under år 1842 med R:dr 9/1,379: 2. —-
„ år 1843 med 901,630: 24. 10.
eller under begge åren med tillsammans .... R:dr 1,873,009: 26. 10.
För hela tiden visar sig således en brist uti inkomsterna af 93,146
F:dr 19 sk. 10 r:st., hvilken brist dock endast uppkommit genom här un¬
der skedda utbetalningar, för att göra Riksgälds-Contorets disponibla behåll¬
ning räntebärande. För sådant ändamål har nemi. under åren 1841—1843
utbetalts ett sammanräknadt belopp af . . . . . R:d r 4,356,711: 43. 7.
hvaremot de häraf åter influtna eapitalbelopp samt
godtgjorde räntor under samma år endast upp¬
gått till 912,693: 36. 4.
Då Full magt ige nu öfvergå till anförandet af sådane, sedan sista Riks¬
dag i afseende på Riksgälds-Contorets förvaltning vidtagne åtgärder samt
dervid förekomna frågor och inträffade förhållanden, som genom denna Be¬
rättelse böra till Ridets Höglofl. Ständers kännedom och bedömande med¬
delas, få Fullmägtige anmäla, att, vid framställningen häraf, samma ordning
blifvit följd, som vid sammanfattandet af de för Fullmägtige utfärdade reg-
lementariska föreskrifter; och hafva Fullmägtige, till undvikande af en öf¬
verflödig vidlyftighet, trott sig icke behöfva härvid upprepa de upplysnin¬
gar i berörde hänseenden, som Rikets Högloft. Ständers år 1841 och 1843
församlade Revisorers Berättelser innehålla; hvadan samma Berättelser i
Stals-Ulsko tets Memoralj N'.o 3•
II
hvarje serskildt fall komma att åberopas, med hänvisning till de ställen, der
dessa upplysningar finnas intagna.
ingående omskrifningen och utbytet af Riksgälds-Contorets till Ri¬
kets Ständers Bank utfärdade obligationer för Bankens försträckningar
till 1808 års krigskostnader (Reglementets 4 §).
Med hänsigt lill den löpande egenskap de nya obligationerna, enligt
deras föreskrifna lydelse, borde erhålla, och då dessa obligationer framdeles
kunde komma alt i allmänna rörelsen inom eller utom Riket utspridas,
arisågo Fullmäktige, före obligationernes lifgifvande, högst angeläget, att de¬
ras förfalskning eller efterapning blefve i möjligaste måtto försvårad. Full¬
mäktige läto derföre förfärdiga blanketterna till desamma vid Bankens pap¬
persbruk och slereolyperingsinrättiiing, med begagnande af alla de garantier
i sådant hänseende, som derstädes införde nyare sedeltillverknings-metoder
erbjuda. På sätt 1841 års Revisorer i sin Berättelse, sid. 7, uppgifvit, ut¬
få rdades de nya obligalionerne under den 30 September samma år och
blefvo, jemte tillhörande ränte-cuponer, för 10 år, kort derefter till Banken
aflemnade, i utbyte emot samtlige år 1830 lill detta Yerk af Riksgälds-Con-
toret utgifna obligationer; varande dessa sednare härvid öfverkorsade och
dödade. Af de nya obligationerna, sorn från början utgjorde 968 st. å
4,000 R: lr hvardera, hafva, vid slutet af åren 1841, 1842 och 1843, till¬
sammans 66 st. å ett capital-belopp af 264,000 R:dr blifvit infriade och
annullerade.
Angående fortgången af Riksgäldssedlarnes inlösning samt kungö¬
randet af den derföre fastställdaprcescriptionstid. (Reglementets 6—8 §§).
Sedan till Fullmägtiges kunskap kommit, att Kongl, kungörelsen af den
14 Februari 1835, angående denna pruesenptionstid, icke blifvit, såsom deruti
stadgades, införd i altmanaehorna för år 1841; äfvensom att stadgandet
härom ej eller iagttagits vid tryckningen af nästföljde års då redan till
landsorterne försände almanachor, anmälde Fullmägtige, under den 19 Au¬
gusti förstnämnde år, delta förhållande hos Kongl. Maj:t, med underdånig
anhållan, att Kongl._Majit i stället täcktes anbefalla samma kungörelses in¬
förande i 1843 års almanachor samt förordna, att den under loppet af
1842, som var det sista år, hvarunder Riksgäls-sedlarne fingo i kronoupp-
börden mottagas, borde en gång hvar tredje månad från predikstolarne
uppläsas.
Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 20 September 1841, har
denna anhållan blifvit bifallen, hvarefter allmänheten, i öfverensstämmelse
dermed, om ifrågavarande kungörelses innehåll erinrats. Dessutom hafva
12
Ståls-Utskottets Memorial, N.o 3.
Fullmägtige, allt sedan sista Riksdag, låtit, en gång i qvartalet, i hufvud¬
stadens tidningar införa tillkännagifvanden om den utsatta prcescriptions-
tideji för nämnde sedlars inlösande.
I sammanhang härmed få Fullmägtige upplysningsvis anmäla, att, sedan
1840 års början, Riksgäldssedel- å ett sammanräknadt belopp af 563,150
R:dr 24 sk., motsvarande 375,433^ R:dr B:co, blifvit, med begagnande af
den, för sådant ändamål, på serskild Räkning i Banken afsalia fond, in¬
lösta, nemligen:
under år 1840 å . . . . R:dr R:gs 242,580: 19. —
„ år 1841 å „ „ 203,378: 2. —
„ år 1842 å „ „ 69,986: 19. —
„ år 1843 å . . . „ 36,560: — —
samt under första hälften af år 1844 å . „ „ 10,645: 32. —
Under samma tid hafva i Riksgälds-Contoret invexlats koppar skilje-
ijjyntspoletter å tillhopa R:dr R:gs 1,091: 42.
Vid slutet af näsllidne Juni månad, utgjorde de ännu icke inlöste Riks-
gäldssedlarnes belopp 436,667 R:dr 17 sk., eller i Bancomynt R:dr 291,111:
27. 4, samt de till invexling härstädes icke företedde kopparpolletterna
113,010 R:dr 27 sk. 3 rst., eller, evalverade i Banco, en summa af R:dr
75,340: 18. 2.
I anseende till den minskade invexlingen af Riksgälssedlarne, bar det
för denna invexiings underlättande beviljade och i 1840 års Riksdags-Be-
rättelse omförmälda serskilda förskott redan under samma år kunnat indra¬
gas, samt det dermed afsedda ändamål derefter beredas genom den mindre
contanta behållning, Casseuren, enligt gällande instruction, får hafva hos sig
innes tå ende.
Angående fonden för Hjelmare canals och slussverks framtida un»
derhällande. (Reglementets 12 §).
Till följd af Rikets sednast församlade Ständers beslut, angående sättet
för denna fonds förräntande, hafva Fullmägtige affordrat Canal-Directionen
en dermed öfverensstämmande förbindelse i afseende på iagttagandet af
samma beslut; varande också en sådan förbindelse, med derför föreskrifven
och af Fullmägtige godkänd säkerhet, redan under år 1841 till Riksgälds-
Contoret aflemnad. — Omförmälde fond hade, genom de uppkomna och se¬
dermera ytterligare förräntade räntemedlen, vid sistlidne års slut ökat sig
till 18,232 R:dr 28 sk. 6 r:st.
Angående de för anskaffandet af stall- och magasinsbyggnader åt
garnisonen i Ystad anvisade tillgångar. (Reglementets 13 §).
Siats-Utskottets Memorial, N:o 3.
iS
Dä 1843 Ars Revisorer, uti sin Berättelse, sid. 23—25, ordagrant in¬
fört Fulltnägliges hos dem gjorda anmälan om de beslut och Åtgärder, Full-
mägtige vidtagit, i fråga om utlemnandet af de för detta föremål disponibla
fordringar oell contanla medel, torde Fullmägtige nu endast behöfva hän¬
visa till hvad nämnde Berättelse härom innehåller.
ingående injlutne medel i följd af jordägares lösningsrätt till å
skattejorderi växande ekar. (Reglementets 14 §).
Af dessa medel hafva för det dermed afsedda ändamål, från 1840 års
början lill slutet af 2:dra qvartalet innevarande år, i öfverensstämmelse med
Kongl. Majrts serskilda Nådiga anvisningar, utbetalts tillsammans 13,721
R:dr 28 sk. 6 r:st.; och som den under samma lid ytterligare influtna eke-
skogslösen endast utgjort 10,858 R:dr 41 sk. 10 r:st., så har följaktligen den
i Riksgälds-Conloret innestående" odisponerade behållningen af besagde me¬
del under tiden minskats med 2,862 R:dr 34 sk. 8 r:st., eller till R:dr
180,413: 33. 11.
ingående de till städerne Borås, Wenersborgs och Wexiös återupp¬
byggande meddelade låne-understöd. (Reglementets 19, 22 och 23 §§).
Jemte det Fullmägtige få hänvisa till de i 1843 års Revisions-Berät-
telse, sid. 26—29, förekommande uppgifter och framställningar, angående
dessa lån, anse sig Fullmägtige, såsom tillägg härtill, böra anmäla, alt, till
följd af den i November månad sistlidet år staden AVexiö ånyo öfvergångna
eldsvåda, alla de byggnadslån, hvarför derstädes då nedbrunna hus voro in¬
tecknade, blifvit, vid slutet af samma år, till Riksgälds-Contoret återbetalda;
och utgjorde dessa sålunda inbetalda låns sammanräknade belopp 74,300
I\:dr. Redan förut hade, på sätt i Revisionsberättelsen uppgifves, utaf lune-
surnman 100,000 R:dr, ett belopp af 5,100 R:dr blifvit genom Byggnads-
committerade Aterlemnadt, såsom obegagnadt. Den nuvarande återstoden af
det nämnde stad efter 1838 års eldsvåda beviljade och af Riksgälds-Con-
lorets medel utbetalda låneunderstöd utgör således endast 20,600 R:dr.
Utom den i åberopade Berättelse uppgifna egendom i Wenersborg,
sorn, för bevakandet af Riksgälds-Contorets deruti intecknade fordran, blifvit,
vid anställd executiv auction, för delta Verks räkning inropad, har äfven
en annan egendom i samma stad sedermera måst för enahanda ändamål af
Riksgälds-Contoret öfvertagas. Uti sistnämnde egendom, som förut tillhört
Kopparslagaren C. G. Olssons concursmassa, ägde Riksgälds-Contoret, vid
densammas bortauctionerande af concursmassan, i slutet af Januari månad
detta år, en intecknad capital- och räntefordran af något Öfver 3,000 R:dr;
hvadan egendomen då blef till detta belopp å Contorets vägnar inropad.
i4
Stals-Ulskotlcts Memorialj N.-o 3.
Efter härom erhållen underrättelse, meddelade Fullmäktige genast föreskrift
om egendomens ofördröjliga föryttrande genom derå anställande ny auction.
Dock sorn vid den nya auctioneu högre anbud än å 1,500 R:dr icke gjordes,
förklarade Fullmägtige sig icke kunna antaga detta anbud, såsom, jemlikt
både Magistratens och Riksgälds-Contorets på stället varande ombuds yttranden,
alltför lågt. Fullmägtige heslöto deremot att för egendomens försäljning
låta förrätta en ytterligare auction, hvilken också i medlet af sednast för¬
flutna månad gick för sig. Härvid erhölls väl ett köpeanbud af 2,000 R:dr;
men, i betraktande af några dervid förekomna omständigheter, hvilka, uti
en i afseende på förevarande ämne i dessa dagar beslutad framställning till
Rikets Höglofl. Ständers Stats-Utskott, skola närmare utredas, hafva Fullmäg¬
tige ej eller antagit det sednast skedda anbudet, utan förordnat, alt egen¬
domens för Riksgälds-Contorets räkning skedda uthyrning komrae att tills
vidare fortfara.
Angående lånet för bedrifvande af Pantlåne-inrättningen i Huf-
vudstaden. (Reglementets 28 §J.
Sedan Rikets sist församlade Ständer medgifvit, att det för nämnde
Inrättnings tillvägabringande beviljade räntefria lån, emot räntas erläggande
samt för öfrigt stadgade vilkor och förbehåll, finge under ytterligare 5 års
tid, eller till den 1 Juni 1847, begagnas, så hafva Fullmägtige, i afseende
på delta lån, afTordrat Stockholms stads Drälsel-Commission en ny förbin¬
delse, genom hvilken derefter afgifna förbindelse Di ätsel-Commissionen, å
stadens vägnar, åtagit sig ansvara ej allenast för lånesummans och den der¬
för bestämda räntans behöriga inbetalande, utan äfven för uppfyllandet af
öfriga med lånets bibehållande förenade vilkor.
Angående den till Stats-behofvens fyllande å Riksgälds-Contoret an¬
visade summa. (Reglementets 30 §.)
Denna för år 1840 och nästföregående år till 1,145,190 R:dr årligen
fastställda summa förhöjdes vid sednaste Riksdags statsreglering lill 1,608,500
R:dr för år 1841, och till 1,505,500 R:dr för år 1842 cch de påföljande
åren. Som likväl häruti, utom andra då beviljade nya utbetalningar, jem¬
väl var inbegripet det räntan å Kongl. f. d. Cancelli-Styrelsens Haudcassas
Capilal-fond motsvarande anslag af 450 R:dr, som, under förutsättning af
samma fonds öfverlemnande till Riksgälds-Contoret, uppförts å Riks Statens
5:te eller numera 8:de IIufvud-tiLel; så och efter det Kongl. Maj.t, i sam¬
manhang med Dess Nådiga beslut om nyssnämnde Cassas emottagande af
Kongl. Stals-Contoret, (infördt i 1843 års Revisions-berättelse, sid. 17 och
18), förklarat Sig icke kunna antaga detta anslag, hafva Fullmägtige ansett
Slats-Ulskottets Memorial, N.o 3.
detsammas belopp böra från Stalsfyllnads-summan afgå och af Riksgälds-
Contoret, vid ulbetalningarne häraf, innehållas. Efter iagttagande af besag¬
de afdrag, har således ifrågavarande summa för åren 1842 och 1843 utbe¬
talls med 1,505,050 R:dr för hvartdera året.
I afräkning å dels det sednast förflutna, dels det löpande årets Stats¬
fyllnadssumma , har Kongl. Stals-Contoret från Riksgälds-Contoret reqvirerat
och erhållit:
Under år 1841 R:dr 1,008,500:
Första reqvisitionen å 1841 års Statsfyllnadssumma skedde i Mars
månad samma år och den sista i April 1842.
Under år 1842 1,000,000:
Första reqvisitionen å Slatsfyllnadssumman för år 1842 gjordes ej
förr än i Februari 1843 och den sista i October samma år.
Under år 1843 2,810,100:
Första andelen af 1843 års Statsfyllnadssumma reqvirerades i No¬
vember månad nästlidet och den sista i Februari månad
detta år.
Under första hälften af innevarande år 500,000:
Första reqvisitionen skedde redan i början af Mars månad.
ingående de till extra Slatsregleringen vid sista Riksdag hänförda
utgifter. (Reglementets 40—77 §§.)
Vid verkställigheten af de mångfaldiga serskilda utbetalningar, hvarom
nyss anförda §§ handla, hafva Fulimägtige, på sätt deras Protocoller vits¬
orda, sökt noggrant iagltaga och tillämpa de i samma §§ meddelade före¬
skrifter och bestämmelser. Dock hafva omständigheter och förhållanden i
några fall förekommit, de der, så vida ej det med Statsbidraget åsyftade
ändamål skulle förfelas eller Rikets Ständers beslut om anvisandet af me¬
del derför tillintetgöras, ovedersägligen påkallat en eller annan jemkning i
dessa föreskrifter och de för anslags- eller lånesummans utbekommande stad¬
gade vilkor. Fullmägtiges vid sådana tillfällen fattade beslut samt de ser¬
skilda föi hållanden, som härvid måst tagas i betraktande och föranledt sam¬
ma beslut, hafva i Protocollen blifvit omständligt anförda och sålunda,
för största delen af nu ifrågavarande tid, underställda Rikets Ständers Re¬
visorers bedömande. Enär, medi ett enda, i 1843 års^ Re visions-berättelse,
sid. 38, uppgifvet undanlag, alla Fullmägtiges af Revisorerne granskade till¬
göranden härutinnan blifvit utaf dem godkända, torde Fulimägtige icke be¬
höfva alt nu ingå i en ytterligare redovisning för desamma, helst sådant
skulle öfver höfvan öka denna Berättelses vidlyftighet. Deremot och som
i6
9taU-Utskotlets Memorial, N.o 3.
Rikets Höglofl. Ständer förmodligen önska erhålla upplysning, huruvida och
tili hvad belopp de beviljade anslags- och lånesutnmorne för de afsedde
föremålen redan utgått, anse Fullmägtige sig böra här nedan fortsätta den i
ofta åberopade Revisions-berättelse, sid. 30—38, förekommande förteckning
å de anslag och lån, som, till följd af Rikets sednast församlade Slätlders
vidtagna extra Statsreglering, blifvit från Riksgälds-Contoret utbetalde.
Enligt nyssnämnde Berättelse, utgjorde de, före den 11 September
liästlidet år, utbekomna anslags- och lånesummor ett sammanräknadt be¬
lopp af • »•••••••••••••• R.dr 1,616,826: 1» 1,
Efter denna tid hafva, på grund af vederbörliga reqvisi-
tioner och i den mån de af Rikets Ständer i sådant
afseende föreskrifna vilkor blifvit iagttagne, följande
utbetalningar från detta Verk skett, nemi.:
enligt Reglementets 41 §, för Länshäktenas ombyggnad och
förseende med celler ....... 135,440: 4. 4.
Anslagssuman utgör 900,000 R:dr, hvaraf
214,820 R:dr 30 sk. 1 r:st hittills äro
utbetalda.
enligt 42 § för compleltering och förökande
af Bevärings-manskapets Reserv-förråd,
återstoden af anslagen . . 30,407:11. 2.
för Carlsborgs och Carlstens
fästningsbjggn ader sa m t be-
fästnings-arbetena vid in¬
loppen till Stockholm och
Carlskrona j återstoden af
anslagen .... . . 140,000: 70.407: il. 2,
enligt 43 §, för B åk- och Fyrings-väsen-
det samt Dockbyggnaden i Carlskrona,
dito .... . . 73,333:16. —
enligt 44 §, för upprensnings-arbeten i Rå¬
neå, Luleå och Piteå elfvar, i afräkning
å härtill anslagne 15,000 R:dr . 8,650: —-
för Kodjupets upprensning, åter¬
stoden. ....... . 14,666:32.
för hamnbyggnaden vid Cimbrits-
Transport 23,316: 32. 379,180: 37. 6.1,616,826: 1. 1.
hamn
Stats-U t skottets Memorial, N.-o 3.
i 7
Transport 23,316: 32» 379,180: 31.6.1,616,826: 1. 1.
hamn, återstoden at anslags¬
summan 5,000: —
för hamnbyggnaden vid Wisby 10,000: —
Anslaget härtill utgör 79,000 R;dr
och utbetaluingarne 40,000 „ 38,316:32. —•
enligt 45 §, för ombyggnaden af Ströms•
holms Canal oeh Slussverk 50,000: —
Hela Statsanslaget uppgår till 750,000 R:dr,
hvaraf hittills utbetalts 150,000 R:dr.
enligt 47 § för amortering af lånet till Lin¬
köpings hamnbyggnadi återstoden . . . 1,080: — —
enligt 48 § för omläggning af landsvägen
förbi Östbergsbacken å Frösön i Jeml•
land, halfva anslagssumman. . 1,750: —-
för omläggning af landsvägen inom
Räfsunds Tingslag af samma
provins, hvartill beviljats 4,850
R:dr , . . . 2,500: —
för dito emellan Utanede By och
Bispgårdens Gästgifvaregård i
Forss socken af dito .... 1,300: —
för iståndsättande af den på Statens
bekostnad anlagda väg emellan
Herjeådalen och Jemtland, ^ af
anslagssumman 6,162: —■
för förbättring af landsvägen inom
Ljusnarsbergs eller Nya Kop¬
parbergs socken af Örebro Län,
halfva anslagssumman .... 5,815: —
för omläggning af landsvägen förbi
Bråbräcka-backen i Hanebo soc¬
ken af Gefleborgs Län . . , 1,000: —
för iståndsättande af vägen emellan
Haparanda och Matarengi i Torneå
Transport 18,527: — 468,577:15.6. 1,616,826:1.1-
Bih, till R. St. Prot. 1844' 4 Sami. i Afd. t Haft, 3
Stals-Utskottets Memorial, N;0 3.
Transport 18,527:— 468,577:15. 6. 1,616,826:1. 1.
Fögderi af Norrbottens Län, der¬
till beviljats 6,912: 41 ... 3,000: —
för omläggning och förbättring af
landsvägen från Kalix sockens
gräns genom Haparanda till Kor¬
pikylä by i samma Fögderi, i-del
af anslagssumman 3,000: —
för omläggning af landsvägen och
ombyggnad af Köpmannabro i
Nordals Härad af Elfsborgs Län,
hvarför anslagits 16,168: 42. . 3,000: —
för omläggning af landsvägen emel¬
lan Germundebyn och Bengtsbron
i Wedbo Härad af sistnämnde
Län, af anslaget ..... 1,000: —•
för förbättrandet af landsvägen e-
mellan Gillbergs och Nordmarks
Härader i Wermland .... 2,166: 32.
för omläggning och förbättring af
landsvägen från Skjärfsta by i Sol¬
lefteå socken lill Forssa bruk i
Långsele socken af Wester-Norr-
lands Län 5,000: —
för dito emellan Jönköping och Rå¬
by Gästgifvaregård i Wista Härad
af Jönköpings Län 9,600: —-
för omläggning af landsvägen emel¬
lan Bodarne och Hofva Gästgif-
varegårdar i Wadsbo Härad af
Skaraborgs Län, dertill ett anslag
af 10,670 R:dr blifvit beviljadt. 3,500: —•
för dito förbi Hedeslid i Romme¬
landa socken af Götheborgs och
Bohus Län 867: 24. ggj. g
enligt 49 §, för anläggningen af en väg ernel-
Transport 518,238:23.6. 1,616,826:1.1,
Stats-ZJtskotlets Memorial, N.o 3.
*9
Transport 518,238:23. 6. 1,616,826:1.1.
lan Öfver- och Neder-Kalix socknar i
Norrbottens Län, J-del af anslagssumman,
eller ■ « 1, / oO: ■
enligt 50 §, för förbättring af vägen emellan
Westerås och Fahlun> af dertill anslagne
15,000 H:dr 11,250:
enligt 51 §, för utdikning af Bodahls, Pip¬
rörs, Abre och Ombäcks m. fl. myror inom
Brunflo socken af Jemtland. 1,955: 5. 4.
för sänkning af Opesjön samt
åtskilliga myr-utdikningar in¬
om dito, hvartill anslagits
2,936 R:dr 1,000:
för aftappningen af Westra och
Östra Harrsjön samt några my¬
ror inom Rödöns socken af
samma provins, hvartill ansla¬
gits 2,936 R:dr 970:
för dito dito inom Ovikens soc¬
ken af dito, halfva anslaget . 2,000:
för utdikningen af 15 myror och
frostnästen inom Bergs pasto¬
rat af dito, i afräkning å det
beviljade anslaget, 3,700 R:dr 1,700:
för uttappning af Ändsjön och
Frösö myror i Sunne pastorat
af dito, hvartilll ett anslag af
4,744 R:dr beviljats , . . 2,000: ——
för dito af Räcksjön i samma
pastorat 500: — —
för myr-utdikningar inom Näs-
skotts socken af ofvannämnde
Provins 950:
för dito inom Svegs socken af
Herjeådalen, halfva anslaget 1,125: — *—
Transport 12,200: 5. 4. 531,238:23. 6. 1,616,826: i. 1.
20>
Slats-Utskotlets Memorial N.-a 3.
Transport 12,200: 5. 4. 531,238:23. 6. 1,616,826: 1.1.
för dito inom Hede socken af
dito, halfva anslaget . . - 912:24.—-
för sänkning af Kyrksjön och
Harsjön i Harmångers, socken
af Gefleborgs Län, dertill an¬
slagits 6,350 R:dr .... 1,333:16.
för dito af Kyrksfön i Jätten-
dals socken af dito, halfva an¬
slaget . . . . . . . .. 500: — —
för dito af sjön Wanntjern i Ha¬
nebo socken af dito . . 800: — —
för myr-utdikningar inom Näs
socken af Stora Kopparbergs
Län, halfva anslaget . ., . 1,250: —• —
för inyr-utdikningar inom Jerna
socken af samma Län,, dertill
5,000. R:dr blifvit anslagne .. 2,700: — —
för dito inom Mora socken af
dito, hvartill ett anslag af
2,666: 32 beviljats .... 1,666: 32. —
för dito inom Appelbo socken af
dito 1,000:
för utdikning af Deger- och Not¬
träsken samt Flarken i Öfver-
Luleå socken af Norrbottens
Län ...... .. . . 2,000: *
för dito af Svartbergs och Ny-
hruksmyrorna i Säjvars socken
af Westerbottens Län, låne¬
understöd ....... 1,500: 25,862:29. 4,
enligt 54 §, för hamn-anläggningen vid War-
berg, lån ....... 20,000: —.
för dito vid Cimbritshamnx åter¬
stoden af lånet ..... 8,333: 16.
ör utd ikning af Burge myr i E-
Transport 28,333:16. 557,101: 4.10. 1,616,826: 1. 1.
Stals-Utskottets Memorial, N.-o 3.
21
Transport 28,333:16. 557,101: 4.10. 1,616,826:1.1.
hestads socken på Gottland ,
,ån . . 3,700: — 32,033:16. —
enligt 55 §, för sänkning af sjön Elen i Albo
Härad ^Kronobergs Län, lån 2,661: 20. 8.
för odling af vattensjuk mark å
Wårby egendom i Huddinge
socken af Stockholms Län, dito 1,150:
för sänkning af sjön Lången och
upprensning af Kiäftån i Wads¬
bo Härad af Skaraborgs Län,
dito . . . . 7,700: — —
Härtill är dessutom ett anslag af
6,000 R:dr beviljad t:
för dito af sjön Nätaren samt
Bruks och Räkeboåarne i Jers¬
näs socken af Jönköpings Län,
dito 2,650:42. 8.
hvarförutan ett anslag af 1,325
R:dr 21 sk. 4 r:st. för samma
företag blifvit beviljadt;
för rensning af Storån i Svar¬
torps och Lekaryds socknar
af samma Län, lån 6,366: 32.
anslag utan återbetal-
nings-skyldighet . 3,183: I6.955Q. 23,712:15. 4.
enligt 57 §, arfvoden åt Styrelsen för All¬
männa väg- och vattenbyggnaderj återsto¬
den 8,000: — —
enligt 58 §, rese• och undersöknings-kost«
nader3 i och för allmänna arbeten dito . 6,000: — —
enligt 59 §, för bildandet af Civil-In•
geniörer vid Mariebergs Läroverk, 2:dra
fjerdedelen af anslaget ....... 1,000:
enligt 60 §, för uppförandet i Wexiö af
Transport 627,846:35. 2. 1,616,826: 1. 1.
22
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 3.
Transport 627,846: 35. 2. 1,616,826: 1. 1.
en residensbyggnad för dervarande
Landshöfding, i afräkning å anslaget
25,000 R:dr 10,000: — -
enligt 61 §, för dito i Wenersborg af en
byggnad till inrymmande af Lands-
Cansliet och Lands-Contoret derstädes,
återstoden af anslaget 4,500: — —■
enligt 67 §, för tillbyggnad och repara¬
tion af Kongl. Academiens för de
fria konsterna hus 6,000: •—
Utaf anslagssumman 30,000 R:dr äro
tillsammans 24,000 R:dr utbetalda,
enligt 69 §, för uppförandet af saknade
byggnader vid Lunds Universitetj å-
terstoden 7,000: — —.
enligt 70 §, för aflöning och stipendier
m. m. vid Folk-skolelärare-Semina-
rierna . 11,700: — —
Af anslagen härtill, utgörande för åren
1842—1845 tillsammans 62,000 R:dr,
äro således utbelalde 30,566 R:dr 32 sk.
enligt 72 §, för Skeppsbyggeri-Instituters
inrättande, i afräkning å det för 6 år
beviljade anslag af 6,666 R:dr 32 sk.
sk. årligen 1,855: 26. 8.
enligt 73 §, arfvoden och trycknings¬
kostnader vid Lagberedningen . . 8,575: — —■
Utaf hela den för Lagberedningen an¬
visade summa, 40,000 R:dr, har ett
sammanräknadt belopp af 30,058
R:dr 16 sk. hittills blifvit uttaget;
enligt 75 §, för uppförandet af bygg¬
nader och verkstäder åt Arbets-in-
rättningen i Eskilstuna .... 10,000: — — 687477- 14 10
Summa hittills utbetalda lån och anslag R:dr 2,304,303: 15. IL
Enligt åberopade §§ i Riksgälds-Contorets nu gällande Reglemente, ut-
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 3.
a3
gjorde samtelige vid sisla Riksdag lill Extra Statsregleringen hänförda och
till utbetalning från detta Verk anvisade låne- och an¬
slagssummor R:dr 4,986,614: 35. 3.
hvarifrån dock hör afräknas:
Hvad, som af anslaget för inventeringen af Ekevirkes¬
förrådet i Carlskrona återlemnats R:dr 4,683: 30. 9.
Äfvensom anslagen till upprensningar uti
Indals- och Ljunga-elfvarne samt lånen
för rensningsarbeten i Söderhamns skär¬
gård och odlingen af 2:ne myror i Stora
Skedvi socken af Dalarne, hvilka anslag
och lån, utgörande tillsammans . . . 36,000: — —•
efter hvad Kongl. Maj:t gifvit Fullmägtige
i Nåder tillkänna, icke komma att utgå 40 683' 30 9
Enär af det härefter återstående anslags- och lånebeloppet R:r 4,945,931: 4. 6.
på sätt här ofvan är uppgifvet, hittills blifvit utbetaldt. 2,304,303: 15. 11.
så skulle, i fall alla till extra Stats-regleringen hörande
utgifter komma alt, med nyss omförmälda undantag,
utgå till hela det beräknade eller disponibla beloppet,
följaktligen ytterligare utbetalningar för Riksgälds-
Conloret förestå af tillsammans 2,641,627: 36. 7.
Utaf de, enligt Reglementets 48, 51 och 55 §§ för förbättrandet af all¬
männa landsvägarne och/ör understödjande af vattenaftappningar, med mera,
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition ställda medel, äro, jemnlikt Fullmägtige
tillhandakomne Kongl. Bref, utom de summor, som dels här ofvan dels i
1843 års Revisions-Berättelse finnas uppgifna, följande ännu ej utbetalda
anslag och lån i Nåder beviljade, nemligen:
Utaf den för v äg förbättringar anslagna summa soojooo R:dr.
För förbättring af landsvägen och sänkning af backarne öfver Skruf-och Leka-
reliden inom Nottebäcks socken af Kronobergs Län R:dr 2,000: — —
„ Omläggning af landsvägen emellan Wexiö och Alfve¬
stads Gästgifvaregård af samma Län 2,466: 32. —•
„ dito dito emellan Stråtjära och Momyskje Gästgifvar-
gårdar af Gefleborgs Län . • 8,230: — —
„ dito dito emellan Sanna och Bergs Gästgifvargårdar
af samma Län 1,050: — —
Transport 13,746; 32, —
24
S:als-Utikoltets Memorial, N.o 3.
Transport 13,746: 32. —
För dito dito emellan Borgsjö och Tillje byar i Borgsjö
socken af Wester-Norrlands Län 3,251: — —
„ dito dito genom Resele socken af samma Län . . . 2,000: — —
„ åtskilliga vägförbättringar inom Sköns pastorat af dito 90: — —
„ omläggning af landsvägen genom Herrestads socken af
Lane Härad och Götheborgs och Bohus Län . . . 1,021:
„ dito dito söder om Liths bro i Liths socken -A Jemtland 1,250:
Tillsammans R:dr 22,258: 32. —
Utaf anslaget för vattenaftappningar och odlings-företag i norra de-
larne af Riket 120,000 R:dr.
För myr-utdikningar inom Malungs socken af Stora Koppar¬
bergs Län 2,666: 32. —
„ myrutdikningar inom Wenjans socken af samma Län 1,100: — —
„ dito inom Wåmhus Capellag i Mora socken af dito . 650: — —
„ dito inom Gagnefs socken af dito 200: — —
„ dito inom Orsa socken af dito ........ 300: — —
„ dito inom Elfdahls socken af dito , 2,500: — *—
„ dito inom Leksands socken af dito ....... 266: 32. —
„ utdikningen af Långmyran i Rättviks socken af dito . 1,353: — —
„ sänkning af sjön Jerstjern i Skogs socken af Gefle¬
borgs Län 550: — —
„ aftappning af åtskilliga myror inom Hammerdals och
Ströms socknar af Jemtlands Län 13,070: — —
„ utdikningar af myror, tillhörande Moby i Bergs socken
och byn Hvitvattnet i Rätans socken af samma Län . 1,258: — —
„ dito af tjern och myror inom Marby socken af dito . 2,500: — —
„ 7 st. myr-utdikningsarbelen i Lockne, Näs och Brun¬
flo socknar af dito 1,799: —. —
,, aftappningen af en myr vid Grinninge by i Liths soc¬
ken af dito . 1,230: — —
„ sänkning af llungesjöarne inom Bodsjö socken af dito 1,875: — —
„ utdikning af rör och ängsträsken i Öfver-Luled socken
af Norrbottens Län 1,400: •— —
„ sänkning af sjön Persöfjerden i Neder-Luleå socken af
samma Län 1,860: — —
Tillsammans R:dr 34,578: 16. —
*f
Slals-Utskottets Memorial, N.o 3.
25
Af den för större odlingsföretag inom medier sta och södra delar ne
af Riket anvisade summa, 100,000 R:dr.
För upprensning af Slad«-ån oell sänkning af Barknåre eller Griggebosjön i
Hållnäs socken af Upsala län, lån 3,333: 16.
samt anslag . . . . 1,666: 32. —■
Angående förräntandet af Riksgälds-Contorets i Banken innestående
contanta behållning. (Reglementets 78 §).
Då Fullmäglige vid sista Riksdags slut, jemte det för Riksgälds-Conto¬
rets förvaltning utfärdade Reglemente, emottogo det nya uppdrag, hvarom
78 § i samma Reglemente handlar, utgjorde Gontorets samlade och på dess
räkning i Banken innestående contanta behållning ej mindre än 3,151,596
R:dr 8 sk. 7 r:st, Fullmäglige ansågo således för ett bland de vig tigaste
föremålen för sin verksamhet alt, så vidt med begagnandet af härför be¬
stämda utvägar sig göra lät, söka uppfylla Rikets Höglofl. Ständers afsigt att
få den hufvudsakligaste delen af denna behållning ofördröjligen tillgänglig
för allmänna rörelsen och fruktbringande för Riksgälds-Coutoret. I sådant
hänseende vidtogo också Fullmägtige genast de åtgärder, som vid då förhan¬
den varande förhållanden syntes böra säkrast leda till det åsyftade ända¬
målet. Till följd häraf kunde snart räntebärande papper till betydligt be¬
lopp för Riksgälds-Contorets räkning uppköpas, ehuru de allmänna cassör
och enskilde personer, som innehade de få slags dylika papper, hvilka fingo
af Fullmäglige mottagas, vid denna tid voro föga benägne att dem afstå,
i anseende till då ännu fortfarande svårighet att, utan äfventyr för capital-
förluster eller nedsättning i den vanliga räntefoten, kunna få deruti ned¬
lagda tillgångar på annat sätt förräntade. Vid verkställigheten af berörde
uppköp, trodde Fullmägtige sig först och främst böra fullgöra Rikets Höglofl.
Ständers serskilda föreskrift angående förräntandet af den fond å 600,000
R:dr, som för Strömsholms canal och slussverks ombyggnad borde afsättas.
Härtill bestämdes alltså de obligationer, som af Fullmägtige först uppköp¬
tes, hvarigenom nyssberörde fond, omkring en månad efter utfärdandet a£
Rikets Ständers föreskrift om dess bildande, redan var afsatt och förräntad.
Beskaffenheten och lydelsen af de för detta ändamål uppköpta obligationer
finnes fullständigt uppgifven i både 1841 och 1841 års Revisions-Berättelser;
hvarföre Fullmägtige torde här endast behöfva tillägga, att Fullmägtige vid.
samina obligationers uppköpande ansågo sig böra antaga den grundsats, att
de dertill begagnade medel kunde blifva för Rikets näst sammanträdande
Ständer disponibla, i händelse någon del deraf då måste till andra föremål
Bih, till R. St.-s Pral. iS44- 4 Sami. 1 Afd. ; IIii/t, 4
26
Stats-Ulskottets Memoria!j N.-o 3.
användas, utan alt Riksgälds-Contoret, genom nödvändigheten att i sådant
fall afyttra obligationerna, behöfde äfventyra större eller mindre ca pita 1-
förlusler. Denna grundsats har, med undanlag af skedda upphandlingar
utaf Arméens accords-amorteringsfonds obligationer, äfven vid sedermera
verkställda obligations-nppköp blifvit af Fullmägtige iagllagen. I allmänhet
hafva Fullmägtige således ej bifallit ifrågakomne uppköp af sådane obligatio¬
ner, som först efter en längre tids förlopp skola varda inlriade, med mindre
obligalions-utgifvarne genom serskilda förbindelser åtagit sig att, inom viss
kort tid efter föregången uppsägning, infria de till Riksgälds-Contoret för¬
sålda obligationerna. Hvad åter beträffar det, efter hvad nyss anfördes,
härvid medgifna undantag, så äskade väl Fullmägtige, till en början, äfven
af accords-amorteringsfondens Styrelse en särlan serskild förbindelse; men
sedan Styrelsen förklarat sig icke kunna densamma afgifva, emedan Amorte¬
ringsfondens utfärdade obligationer endast i den derför stadgade ordning fingo
infrias; så och enär Rikets Ständer föreski ifvit, alt jemväl sistnämnde obli¬
gationer skulle användas till förräntande af Riksgälds-Conlorets contanta be¬
hållning, trodde Fullmägtige sig, oansedt den längre föi falloliden, destoheldre
böra begagna erbjudna tillfällen till uppköpandet af dylika obligationer, som
dessa inom hufvudsladen äro mera kända och gångbara samt följaktligen
äfven lättare afsätlliga, än de öfriga i Reglementet uppräknade Inrältningar-
Ues. — Alla Arméeus accords-amoi teringsfonds, under åren 1841 och 1842,
af Riksgälds-Conloret upphandlade obligationer med 4 i procents ränta äro
också redan af fonden uppsagda och inlösta; hvarefter kontoret förskaffat sig
samma fonds 4 procents obligationer till det belopp, 1843 års Revisions-
Berättelse, sid. 40, upptager.
I afseende å det sätt, hvarpå upphandlingarne af samtlige, nu ifråga¬
varande, räntebärande papper för öfrigt blifvit veikställda, få Fullmäglige
likaledes hänvisa till åberopade 2:ne Revisions-Berättelser. Oaktadt de fler
omförmäldta, i allmänna tidningarne ofta införda, tillkännagifvanden, angående
ofvanberörde obligationers uppköpande och belånande af Riksgälds-Contoret,
blef under loppet af åren 1841 och 1842 det sålunda kungjorda tillfället
till dylika pappers realiserande mera sällan begagnadt af andra, än obliga-
tions-utgifvarne sjelfve. Den betydligaste delen af de räntebärande papper,
som Riksgälds-Conloret nu eger, har Conloret alltså fått emottaga omedel¬
bart af deras utgifvare; och det var först under sednast föi flutna år, som
jemväl hos andra innehafvare af enahanda obligationer en större benägen¬
het visade sig att dem försälja. Riksgälds-Contoret kom då också i tillfälle
att förränta hela sin i sådant afseende användbara behållning, hvarefter all
Slals-UlikoUets Memorial, N.o
upphandling och belåning af obligationer, enligt Fullmägtiges beslut den 29
sisth November, blifvit inställd. Sedermera har någon sådan upphandling
eller belåning från Riksgälds-Contorets sida ansetts så mycket mindre kunna
medgifvas, som, under en del af denna tid, Contorels å Ranken egande cre-
ditiv måst för bestridandet af förekomna utbetalningar anlitas.
De uti sednare afdelningen af Reglementets 78 § föreskrifna vilkor för
Iåns meddelande emot hypolhek af deruti uppgifne obligationer lära i all¬
mänhet befunnits mindre antagliga, hvadan denna låneutväg af enskilde per¬
soner varit föga begagnad.
Deremot har Rikets Ständers Bank ansett sig, med iagttagande af dessa
vilkor, såsom lån böra använda en större summa af Riksgälds-Contorets
härtill disponibla behållning; varande samma lån vid dess förfallotid inbe-
taldt, men kort derefter af Banken åter uttaget. Utom besagde lån, sökte
och erhöllo Banco-Fullmägtige af nyssnämde behållning, hösletiden år i842,
ett serskildt ännu fortfarande lån å 600,000 R:dr emot 4 procents ränta och
återbetalningsskyfdighet efter 3:ne månaders, å någondera sidan, skedd upp¬
sägning, Som Rikets Ständers sist församlade Revisorer, jemnlikt deras ytt¬
rande, sid. 42, i Revisions-Berättelsen , förklarat Fullmägtiges beslut angå¬
ende detta låns beviljande ”både ändamålsenligt och för det allmänna för¬
delaktigt,” så anse sig Fullmägtige nu icke behöfva anföra de serskilda, af
Herrar Revisorer godkända och i vissa afseenden ännu gällande, skäl, som
föranledde Fullmägtige alt, i fråga om samma lån, medgifva den af Banco-
Fullmägtige äskade jemnkning uti de, för dylika låns ullemnande åt allmän¬
heten, meddelade bestämmelser och stadgade vilkor.
Till upplysning om såväl de förändringar, som Riksgälds-Contorets på
dess räkuing i Bunken innestående conlanta behållning, sedan sisla Riksdag,
undergått och de summor, hvarmed allmänna rörelsecapitalet, under samma tid,
varit ökadt genom förräntandet af de lill Riksgälds-Contoret influtna medel,
som ock om den räntevinst, hvaraf delta Verk härigenom redan kommit i åt¬
njutande, få Fullmägtige meddela följande uppgifter å Riksgälds-Contorets con-
tanta behållning samt för uppköpta eller belånade obligationer utgifna me¬
del, äfvensom derför hittills influtna räntor.
Innestående behållning på Riksgälds-Contorets Räkning i Rikets Stän¬
ders Bank för Contorels egentliga Inkomster och utgifter nedannämnde
dagar: * ' * •
1841 den 1 Juli ...... R.dr 3,189,852:27. 3.
Transport 3,189,852: 27. 3.
Stats-Utskottets Memorial, ff.-o 3.
Transport 3,189,852:27. 3.
1842 den 1 Januari, med inberäkning af det Creditiv på
Banken af 1,000,000 R:dr, som Riksgälds-Contoret eger
att begagna under 10 månader årligen, eller från den 1
September det ena året till den sista Juni det nästföljan¬
de, och hvilket credilivs belopp är under denna tid på
omförmälde räkning insatt .......... 2,779,863: 7. —
1842 den 1 Juli 2,238,092:32. 4.
1843 den 1 Januari, med inberäkning af creditiv-summan 1,808,484: 5. —
1843 den 1 Juli 1,278,006:25. 5.
1844 den 1 Januari, med inberäkning af Creditivet . . 906,853: 28. 2.
1844 den 1 Juli 572,699:39. 4.
På grund af 78 § i Riksgälds-Contorets Reglemente jörräntade medel:
Under sednare hälften af år 1841 ...... R:dr 825,200: — —
„ förra hälften af år 1842 ......... 513,755:26. 8.
„ sednare hälften af samma år R:dr 1,671,750: — —
hvarifrån afräknas de under detta
halfår infriade obligationer och be¬
talda lån . ..... . . 136,177:37. 4.1535 572. g,
„ förra hälften af år 1843 . R:dr 971,200:
hvarifrån afräknas här under infria¬
de obligationer och återbetalde lån 544,638:42. 8. 426561* 5. 4
„ sednare hälften af år 1843 . . 362,700: — —
hvarifrån afgå under samma år in¬
friade lån, m. m. . . . . . . 51,200: —i — gjj 5qq.
Summa förräntade medel vid sistlidet års slut R:dr 3,612,588:42. 8.
hvaraf emot 5 proeents årlig ränta R:dr 597,750: •— —
,, » 4 ^ procents d:o d.*o . . 754,250: — —
„ „ 4 procents d:o d:o . . . 2,260,588:42. 8.
Af Riksgälds-Contoret uppburne räntor för de af detta Yerk uppköpta
obligationer och lills vidare medelade län:
under år 1842 R:dr 40,149: 29. —-
„ år 1843 140,527: 32. 4.
„ år 1844 till och med denne dag ...... 103,734: 32. —
Summa R:dr 284,411:45. 4.
Transport 284,411: 45. 4.
Slals-Ulshoitets MemorialIV;o 3.
= 9
Transport 284,411:45. 4.
Da härifrån afräknas de vid obligationernas uppköpande derå
upplupna och deras förra innehafvare godtgjorda, men se¬
dermera förfallna och af obligations utgifvarne ersatte rän¬
tor K:dr 13,616: 19. 10.
återstår ett belopp af R:dr 270,795:25. 6.
sorn utgör Riksgälds-Contorets hittills influtna behållna vinst å här of¬
van uppgifna medels förräntande.
Uli 1843 års Revisions-Berättelse, sid. 40—42, äro alla Riksgälds—
Contoret tillhöriga obligationer, tillika med deras förfatlolider, fullständigt
uppgifna. Af de på samma ställe jemväl otnförmälda lån har det till en
enskild person utgifna och i nästlidne Januari månad förfallna å 3,000 R:dr
då blifvit inbelaldt; men för öfrigt har någon förändring uti de obligations-
och lånesummor, som der förekomma, sedermera icke inträffat; och uppgår
följaktligen sammanräknade beloppet af Riksgälds-Contorets tills vidare för¬
räntade medel för närvarande Lill 3,609,588 Rtdr 42 sk. 8 r:st.
I anseende till nyligen verkställd lyftning af en del utaf mindre Cre-
ditivet och för att bereda tillgång till de för Riksgälds-Contoret, i följd af
den instundande Riksdagen, förestående utbetalningar, som kunna öfverstiga
livad af Contorets nuvarande contanta behållning och under tiden förrän¬
tade inkomster är härtill disponibelt, hafva Fullmägtige funnit sig föran-
låtne, vid sistlidne månads början, uppsäga alla Skånska Hypolheks-Förenin-
gens till Riksgälds-Contoret föryttrade 4 procents obligationer, lydande till¬
sammans å 350,000 R:dr; hvilka obligationer alltså, efter tilländagången
uppsägningstid, skola den 1 nästkommande December inlösas.
Angående de vid sista Riksdag å Riksgälds-Contoret anvisade ser¬
skilda , extra Statsregleringen icke tillhörande, utbetalningar. (Regle¬
mentets 83—99 §§.)
Som Herrar Revisorer (1841 års Revisions-berättelse, sid. 11, och 1843
års Revisions-berättelse, sid. 43) uppgifvit dem bland dessa utbetalningar,
som till och med sistlidet års slut blifvit verkställda, så anse sig Fuil-
mägtige, för eompletterandet af besagde uppgifter, böra anmäla, att, under
loppet af innevarande år, från Riksgälds-Contoret ytterligare ulanordnats:
1843 års anslag till Garnisonsskolan i Christianstad 240 R:dr, samt
återstoden, eller 1,000 R:dr, af den till befrämjande af Skandinaviska Na¬
turforskares sammanträden anslagna summa.
Stats-Vtsholtets Memorial, N.o 3.
Utom det belopp, som, lill följd af Kongl. Muj:ls i sista Revisions-be-
rättelsen, sid. 44, anförda Nådiga bref af den 3 December 1842, hädanefter
kan komma att utgå af det hittills obegagnade förslagsanslaget, lill ersätt¬
ning för postskjutslegans förhöjning, återslå således numera af de i sislbe-
rörde §§ anvisade utbetalningar endast följande, nemligen: det till under¬
stöd för rust- och rotehållarne i Jemtland anslagna belopp, 8,000 R:dr;
anslaget till understöd för rotehållarne vid Westerbottens f. d. Fält-Jägare-
Regemente, från och med år 1840 och intill nästa Riksdag, förslagsvis be-
räknadt till 2,400 R:dr årligen; äfvensom innevarande års anslag till nyss¬
nämnde Garnisons-skola, 240 R:dr, jemte de för knekte-contraclens sam¬
lande och utgifvande från trycket erforderlige kostnader.
Angående beloppet aj den, såsom tillgång jör stora Creditivet, på
serskild räkning i Banken insatta summa. (Reglementets 100 §.)
Vid del i 1843 års Revisionsberättelse, sid. 19, utredda förhållande,
hafva, med behörigt iakttagande af de i sådant hänseende föreskrifna be¬
räkningar, insättningarne å berörde serskilda Banco-räkning måst inskränkas
till de, redan under år 1841, derå afsatte 2:ne summor, utgörande tillsam¬
mans 210,260 R:dr 7 sk. 3r:st., hvilket belopp, enär, jemnlikt Rikets Stän¬
ders beslut, Fullmägtige sedermera icke egt att å samma räkning utfärda
någon invisning, följaktligen utgör en derstädes, så vidt Riksgälds-Contorets
räkenskaper utvisa, ännu inuestående och för Rikets nu sammanträdande
Ständer disponibel behållning.
Angående verkställd lyftning af en del utaf mindre Creditivet.
(Reglementets 101 §.)
Genom Nådigt Bref af den 29 Februari innevarande år, har Kongl.
Maj:t gifvit Fullmägtige tillkänna, att Kongl. Maj:t, efter inhemlande af
liela Stats-Rådets tankar, funnit oundgängligen nödigt, atl å det, jemnlikt
63 § i Regeringsformen, vid sista Riksdag anvisade mindre Creditiv dispo¬
nera en summa af 293,400 R:dr, såsom erforderlig för andra, högst vigtiga
och angelägna ändamål, än Rikets försvar; hvilken summa alltså borde lill
Kongl. Stats-Contoret, i nion af skeende reqvisitioner, utbetalas.
Sedan Fullmägtige derjemte fått emottaga ett utdrag af Stats-Råds-Pro-
tocollet för sagde dag, ådagaläggande, att Stats-Rådets samtlige dåvarande
Ledamöters tankar blifvit, i fråga om denna disposition, inhemtade, samt
att det, i afseende derpå, fattade beslut vore af dem enhälligt tillstyrkt,
hafva Fullmägtige, i afräkning å ifrågavarande Creditiv, utanordnat:
Stats-Utskottets Memorial t N.o 3.
3i
enligt Kongl. Stals-Contorets rrqvisition af den 19 sisll. Mars, R:dr 130,000:
af hvilken summa, efter hvad i reqvisilionen uppgafs, 30,000
R:dr kommo att användas till ersättande af det belopp, som
utaf Statsmedlen blifvit förskottsvis ulbetaldt, såsom lån och
understöd åt Wexiö Stad, efter den staden sistlidne höst öf-
vergångne eldsvåda, samt 100,000 R:dr skulle ofördröjligen till
Byggnads-Comiteen i nämnde Stad öfversändas;
enligt Kongl. Stals-Contorets reqvisition af den 16 nasti. April . 23,400^
eller det, jemnlikt samma reqvisition, till understöd för tomt-
regleringen i Wexiö beviljade understöd; och,
enligt Kongl. Slats-Conlorets reqvisition af den 4 i sednast för¬
flutna månad 140,000:
hvilket belopp i reqvisilionen uppgafs utgöra återstoden af det
till Staden Wexiös uppbyggande i Nåder anvisade lån.
Summa R:dr 293,400:
I afseende pä öfrige å Riksgälds-Contoret anvisade creditiv och
deraf verkställde utbetalningar (Reglementets 103—105 §§), få Fullmäg-
tige åberopa de af 1843 åis Revisorer, sid. 20—23, i deras Berättelse upp¬
gifna förhållanden, deruti någon förändring, sedan bemälde Revisorers sam¬
manvaro, icke inträffat.
Angående den, sedan 1840 års början, till Riksgälds-Contoret in-
flutna Allmänna Bevillning. (Reglementets 113 §.)
Efter afdrag af hvad, som, i anseende till oriktig debitering eller för
godtgörande af Taxeiingskostnaderne inom Stockholms Stad, måst omedel¬
bart från Riksgäldf-Contoret återbetalas, har, oberäknadt den i Contorets
räkenskaper seiskildt upptagna centonal, den till Riksgälds-Contoret leve¬
rerade eller vid ränteliqvider derstädes innehållna bevillning utgjort:
Under år 1840 *...... R:dr 2,518,547: 25. 8.
,,1841 2,492,838: 6. 4.
,,1842 2,563,768: 15. 5.
,,1843 2,009,598: 9. 11.
„ förra hälften af år 1844 1,864,197: 46. 6.
eller tillsammans R:dr 11,448,950: 7. 10.
1 afseende på denna bevillningssummas fördelning för hvarje år, åbe¬
ropas de härom i Revisorernes Berättelser intagna uppgifter (sid. 7—8 i
1841 års och sid. 12—14 i 1843 års Berättelse). Med tillägg af den Be¬
32
Slals-Uiskotlels Memorialj 1V.0 3.
vill ning i som, från och med början af sisllidne års 4:de qvartal, till och
med sednast förflutna halfår, till Riksgälds-Contoret ingått, men, under iagt-
tagande af ofvan anförda afdrag, visar sig, att Allmänna Bevillningen,
hvilken i 1835 års Bevillningsförordning beräknades till 2,301,690 R:dr,
oeh i 1841 års enahanda Förordning lill 2,000,000 R:dr, lemtfat följande
öfverskott:
För år 1838 R:dr 178,720: 46. —
„ „ 1839 223,591: 47. 4.
, „ 1840 204,771: 35. 4.
„ 1841 219,084: 30. 1.
„ „ 1842 23,593: 16. 9.
Summa R:dr 849,762: 31. 6.
Angående verkställigheten af de vid sista Riksdag beslutade förän¬
dringar i controllerna å Iiortstämpelafgiftens utgörande samt resultaten
deraf. (Reglementets 114 §.)
Under åberopande af hvad 1843 års Revisionsberättelse, sid. 14, 15,
härom innehåller, få Fullmägtige, såsom tillägg lill den derstädes meddelade
uppgift å den, efter de nya controliernas införande, till Riksgälds-Contoret
influtna Kortstämpelafgift, upplysa, att beloppet häraf utgjort:
under år 1843 R:flr 21,652: 42. 4.
samt under första hälften af innevarande år 10,180: 23. 8.
Angående de från Stats-Verket till Riksgälds-Contoret ajlemnadej
behållna öfverskott och besparingar. (Reglementets 118 §.)
Under den tid, som denna Berättelse bör omfatta, hafva Fullmägtige
från Kongl. Stats-Contoret emottagit derstädes upprättade liqvider, angående
Stats-Verkets ölverskotter och besparingar för åren 1838—1841, hvaruti
Blifvit Riksgälds-Contoret till godo förda:
Behållna öfverskott å Stats-Verkets inkomster:
För år 1838 R:Jr 1,161,376: — 11.
i. t „ „ 1839 787,234: 8. 11.
* 1 1840 796,271: 41. 8.
” ” 1841 . 974,611: 30. 9.
Summa R:dr 3,719,493: 34. 3.
Besparingar å Statsanslagen:
För år 1838 R:dr 25,219: 9. 7.
„ „ 1839. ...... * . . 26,493:24.10
Transport 51,712: 34. 5.
För
Siats-Utskottets Memorial, N.-o 3. 33
Transport R:dr 51,712:34. 5. 3,719,493:34. 3.
För år 1840 68,837:45. 5.
„ ,, 1841 • ''*****•* l22,o/0. 3.11. 243120* 35 9
eller tillsammans öfverskott och besparingar . . , R:dr 3,962,614: 22
Deremot äro Riksgälds-Contoret uti samma liqvider
på jorde:
A ofver skotten anvista utgifter:
För år 1838 R:dr 26,578: 7. 8.
„ „ 1839 49,906:28. 5.
„ ,,1840 . .140,793:13. 5.
„ „ 1841 . 37,594:44. 9.
Summa R:dr 254,872:46. 3.
Brister i Förslagsanslagen:
För år 1838 . . R:dr 349,057: 34. 4.
„ „ 1839. . . .404,301:18. 4.
„ „ 1840 .... 332,457:31. 1.
” ” 1841 ’ ‘ * ■ 287,379:22. 11373 ^. 10, g.
Skillnaden emellan Riksmarkegångs-
priset och 6 R:dr tunnan för den un¬
der lönerna beräknade spanmål:
För år 1838 . . R:dr 55,487: 32. —
* „ 1839. . . . 78,817:34.—
„ „ 1840 .... 39,724: 6. —
174,029:24- —
Då sammanräknade beloppet af dessa
Riksgälds-Contoret påförda utgifter och
ersättningar 1,802,098: 32.11.
afdragas från de detta Verk för samma år tillgodoförda
öfverskott och besparingar, återstår den under ifrågava¬
rande tiderymd till Riksgälds-Contoret aflemnade öfver-
skotts- och besparingssumma R:dr 2,160,515: 37. 1.
xremligen för år 1838, . . . R:dr 755,471:32. 6.
till Riksgälds-Contoret levererade i De¬
cember 1840.
Transport R:dr 755,471:32. 6.
Bih, till R. St. Fröt. \844> 4 Sami., 1 dfd., 1 Haft. 5
34
Siats-Utskottets Memorial, iY.-o 3.
För år 1839 . .
Dito i December 1841.
Transport R:dr 755,471: 32. 6.
280,702: 1. —
För år 1840
• . 352,134:36. 7.
Dito i Mars 1843,
och för år 1841 .
772,207:15.
U2,160,515: 37. 1.
Dito i November 1843.
Då Rikets Sländers sednast församlade Revisorer uti sin Berättelse, sid.
15—19, fullständigt uppgifvit, hvad sorn förekommit och blifvit tillgjordt,
i afseende på verkställigheten af Rikets Ständers beslut, rörande öfver lem-
nandet till Riksgälds-Contoret af Manufactur-Discontens ärliga behållna
'vinst , Kongl. f. d. Nummer-Lotteri-Inrättningens tillgångar och Kongl,
f.d. Cancellie-Styrelsens Handcassas capitalfond samt återstående afbe-
talningarne å Tackferns-Bergslagens lån (Reglementets 119—122 £§),
så skulle anförandet härstädes af de, i berörde hänseenden, vidtagna åt¬
gärder, samt resultaten deraf, endast komma att innefatta ett upprepande
af hvad redan blifvit till Rikets Högloft. Ständer inberättadt. Fullmägtige
anse sig således jemväl, rörande dessa ämnen, endast böra hänvisa till ofta
åberopade Berättelse.
Angående Riksgälds-Contorets ä Banken ägande creditiv. (Regle¬
mentets 125 §.)
Under hela den sedan sista Riksdags början förflutna tid, har delta
creditiv icke varit begagnadt mer än under 4 månader, nemligen från
Början af December sistlidet år lill början af April innevarande år; va¬
rande detsammas anlitande under dessa månader hufvudsakligen föranledt
af de redan förut omnämnde ansenliga uttagningar å Statsfyllnadssumman,
som vid sistlidne års slut och detta års början förekommo.
Angående anskaffningen af de, för Riksståndens och Utskottens
behof, linder instundande Riksdag erforderliga skrifmaterialier, m. m.
(Reglementets 165 §.)
Vid fullgörandet af de, i denna § Fullmägtige meddelade, uppdrag,
hafva Fullmägtige, enär åtgången af ifrågavarande skrifmaterialier och öfrige
eftecter förnämligast kommer att bero af Riksdagens längd, samt större de¬
len af desamma icke utan äfventyr för försämring skulle kunna till fram¬
tida begagnande förvaras, ansett sig, med undantag af de vanlige pappers-
Stals-Utskotlets Memoriali, N.-o 3.
35
sorterna, icke böra upphandla några vissa qvantiteter af berörde effecter.
Hvad häraf erfordras, kommer derföre, enligt de med vederbörande leve¬
rantörer afslutade contracter, att, i mon af behofvet och efter föregångna
reqvisition, under Riksdagens lopp tillhandahållas; hvarförutan dock, i
afräkning å de åtagne leverancerna, uti contracten bestämda partier a£
hvarje vara skola, vid Riksdageus början, vara aflemnade, för att då genast
finnas att tillgå.
Angående verkställigheten af de, under sednaste Riksdag föreskri/ne,
tjensteindragningar vid Riksgälds-Contoret. (Reglementets 170 §.)
Till följd af stadgandena i nyss åberopade §, hafva, af deruti uppräk¬
nade tjenster, under mellantiden, sedan sista Riksdag, efter inträffade ledig¬
heter, blifvit indragne Cassörs- och Contors-Skrifvaresysslorne i f. d. Cassa-
Contoret, Kamererare- och Cassörs-beslällningarne vid Creditsedel verket samt
Cancellisltjensten vid Fullmägtiges Expedition, hvarjemte den Bokhållaren
i Boksluts-Contoret tillerkända, personella löneförhöjning, efter denne tjen-
stemans afgång, likaledes kunnat indragas. i
Genom de sålunda under besagde tid verkställda indragningar, har
det å 1841 års Interimsaflöningsstat uppförde lönebelopp, 6,320 R:dr,
för närvarande blifvit minskadt till 1,800 R:dr. Och oansedt den vid
sista Riksdag beviljade förbättring i lönevilkoren vid detta Verk, har, till
följd af minskningen i tjenstemäns antal, hela den, enligt gällande Stater,
tjenstemännen och vaktbetjeningen härstädes tillkommande aflöning, hvilken
år 1839 utgjorde 21,330 R:dr, sedermera nedgått till 19,040 R:dr; varande
den sålunda uppkomna besparing i förvallningskostnaderne vid detta Verk
tillvägabragt under en tid, då göromålen vid nästan alla dervarande tjen-
stebefattningar blifvit mer eller mindre betydligt förökade.
Med anledning af ofvan omförmälda, i Reglementet föreskrifna, in¬
dragning af Cancellisltjensten ?vid Fullmägtiges Expedition, anse sig Full-
mägtige dock nödsakade, hos Rikets Höglofl. Ständer göra en serskild fram¬
ställning, till hvilken Fullmägtige nu taga sig friheten hänvisa.
Angående utfärdandet af ny Tjenstgöringsordning för Riksgälds-
Cantorets betjening. (Reglementets 173 §.)
Sedan en, efter nuvarande förhållanden lämpad, ny Instruction och
Tjenslgöringsordning för Contorels samtlige embets- och tjenstemän samt
vaklbetjenter hunnit utarbetas samt af Fullmägtige pröfvas och fast¬
ställas, har denna, i afseende på Commissarierne och dem underlydande
tjenstemän, redan från och med 1842 års början tillämpade Instruction,
33
Stats-Vtskottets Memorial, N.o 3.
.under den 9 Mars samma år, blifvit i sin helhet af Fullmägtige lill fram¬
tida iagttagande utfärdad samt derefter från trycket utgifven.
Angående de frän Riksgälds-Contoret utgående pensioner och ex-
pectanslöner. (Reglementets 192—195 §§.)
Med anledning af derom gjorda ansökningar, hafva Fullmägtige, under
den tid, som förflutit, sedan Berättelsen till sista Riksdag afgafs, vid be¬
viljandet af sökta afsked från härstädes innehafda tjenster, tillerkänt åtskil¬
ige personer de pensionsbelopp, hvartill desse, jemnlikt af Rikets Ständer
stadgade allmänna eller för några tjensteinnehafvare serskilt bestämda pen-
sionsgrunder, varit berättigade. Af bemälde pensionärer hafva likväl de
fleste sedermera med döden afgått, så att bland de, efter Riksdagens slut,
sålunda tillkomna pensioner endast 2:ne för närvarande utgå, den ena till
förre Cassören O. Westblad, ined ett årligt belopp af 1,350 R:dr, och den
andra till förre Bokhållaren C. A. Tingberg, med 700 R:dr årligen.
Dessutom äger förre Bokhållaren J. Lindberg att, på grund af Rikets
Ständers sist församlade Revisorers beslut, från detta Verk åtnjuta en ännu
fortfarande årlig pension af 440 R:dr 21 sk. Häremot hafva de pensioner,
som uti den af Rikets Höglofl. Ständer år 1841 utfärdade Pensionsstat fin¬
nas uppförda för aflidne Secreterarens hos Fullmägtige, C. Sylvans Enka,
med 250 R:dr, och for förre Kammardrängen, J. Björkman, med 225 R:dr,
upphört, i anseende till innehafvarnes derefter timade dödliga frånfälle.
Likaledes hafva bland de å f. d. General-Assistance-Contorels Expec-
tans- och Pensions-slater upptagne personer, efter det dessa stater af Rikets
Höglofl. Ständer sednast fastställdes och utfärdades, följande med döden
afgått, nemligen:
Boksluts-Kamereraren C. E. Göthström, med expectance-
lön af R:dr 778: 36. —
Vaktmästaren L. P. Krabbe, med dito af 263: 28. —
och Commissarien C. L. Palm, med pension af ... 908: 26. —-
Efter iagttagandet af den härigenom uppkomna minskning i sistbe-
rörde Staters sammanräknade belopp, utgör detta numera endast 4,664
R:dr 34 sk.
Angående den föreskrifna reparation å det af Kongl. Sundhets-
Collegium begagnade och vid sista Riksdag till local för Riksgälds-
Contoret anvisade hus. (Reglementets 204 §.)
Detta hus blef väl, vid slutet af Maj månad sistförlidne år, till Riks¬
gälds-Contoret öfverlemnadt, men den derå, så vida det skall för det af-
sedda
Siats-Ul.skolleis Memorial* N:o 3.
37
sedda ändamålet kunna begagnas, oundgängligen erforderliga, högst betyd¬
liga reparation, bär ännu icke kunnat verkställas.
Orsakerna härtill samt de, vid husets emottagande af Riksgälds-Con-
toret, anmärkta förhållanden hafva Fullmägtige redan för Rikets Höglofl.
Ständer uppgifvit uti det yttrande, sorn linnes 1S4-3 ars Revisionsberät¬
telse bifogad t.
Fullmägtige få derföre, uti ifrågavarande hänseende, åberopa, hvad
detta yttrande innehåller, samt dertill endast tillägga nedanstående upp¬
lysningar om sedermera, i och för berörde reparations verkställande, vid¬
tagne åtgärder.
Så snart Fullmägtige, vid sistlidet års slut, erhöllo underrättelse der¬
om, att Kongl. Öfver-intendents-Embetet blifvit i Nåder anbefaldt föran¬
stalta om upprättandet af det äskade kostnadsforslaget, i afseende på
nämnde byggnads iståndsättande och förändrade inredning, före Logo Full-
mäglige bestämmandet af de förändringar i husets nuvarande inredning,
sorn, till beredandet af erforderlige embetsrum och öfriga lägenheter för
Riksgälds-Contoret, måste verkställas; hvarjemte Fullmägtige iäto genast
meddela den, till kostnadsförslagets upprättande utsedde Archi teel, de härvid
för honom behölliga upplysningar.
Derefter hafva Fullmägtige, tid efter annan, vidtagit de flere åtgär¬
der, Fullmägtiges Protocoll utvisa, för att, så skyndsamt som möjligt,
erhålla omförmälda kostnadsförslag, hvars afgifvande emedlertid af inträffade
och för Fullmägtige äfven anmälda förhinder, oansedt derom förnyade er¬
inringar, flere månader fördröjdes. Det liar dock numera, ehuru först den
25 nästlidne Maj, kommit Fullmägtige tillhanda. „
Enligt detta förslag skulle kostnaden för husets iståndsättande och in¬
redningens förändrande samt uppförandet af en vedbod derinvid uppgå
till 20,994 R:dr.
Och tillkännagaf Kongl. Öfver-intendents-Embetet, vid förslagets öf¬
verlemnande, alt Embetet, för sin del, icke hade annat att emot förslaget
erinra, än att den plats, hvarpå nämnde vedbod skulle uppföras, icke kunde
härtill upplåtas, enär den der nu befintliga träd byggnad, hvaruti åtskilliga
materialier och instrumentalier förvarades, för sådant ändamål vore ound¬
gängligen nödvändig; hvarförutan Kongl. Öfver-intendents-Embetet förklarat
sig icke vara i tillfälle föreslå någon annan plats å Riddarholmen, hvarå
vedupplagsrum för meranämnde hus skulle kunna beredas. Med anledning
af den, i afseende på ifrågavarande reparations- och inredningsarbeten,
Bill. lill R. Sl.-s Prol, 1844• 4 Sami., 1 Afd,1 Haft. 6
I
38 Stals-TJIskotlets Memorial, JV.o 3.
Fullmägtige i Reglementet meddelade föreskrift, enligt hvilken dessa arbe¬
ten skola å entreprenad utbjudas och, efter härom afslutadt contract, ut¬
föras, hafva Eullmägtige, med anledning af det erhållna koslnadsförsla-
get, låtit uppsätta omständliga förslag till e] mindre entreprenadcontrac-
tet, än de bestämmelser och vilkor, sorn, vid arbetenas verkställande,
höra iagtagas. Likaså hafva Fullmägtige, genom tillkännagifvanden i all¬
männa Tidningarne, infordrat anbud af dertill hugade personer å entrepre¬
nadens öfvertagande, hvilkaanbud före innevarande månads slut böra aflem-
nas. Men innan sjelfva entreprenad-contraetet varder afslutadt och denna be¬
tydliga och kostsamma reparation företagen, hafva Fullmägtige ansett sig
böra afvakta Rikets Höglofl. Ständers beslut, i anledning af några, härvid
förekomna och vid sista Riksdag troligen icke afsedda, förhållanden, som,
genom Fullmägtiges derom afgående skrifvelse tili Höglofl. Stats-Ulskottet,
komma att för Rikets Höglofl. Ständer anmälas.
Slutligen få Fullmägtige, jemte öfverlemnandet af de Berättelser, hvar¬
med Riksgälds-Contorets Commissariat och Ombudsman, i sådant afseende,
enligt gällande föreskrifter, till Fullmägtige inkommit, anmäla, att, till
följd af stadgandet i Reglemenfets 203 §, serskild Berättelse öfver fortgån¬
gen af Götha Canal och Malmö f. d. Discontcrs utredning, nu till Rikets
Höglofl. Ständers Stats-Utskott af Fullmägtige afgifves. Stockholm den
10 Juli 1844.
Jacob Cederström. F Edelstam. P. R. Bråkenhjelm.
Zach. Fuchs. O. Winter. L. IV. Löhman.
G. Holm. Nils Limnelius. A. M. Brinck.
Hans Jansson. E. Norberg. P. Sahlström.
C. G. Stuart.
STOCKHOLM, ecksteikska boktryckeriet, 1844.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 4, B.
1
N:o 4.
Ank. till Exp. Utsk. d. 6 Äng. 1844, kl. 11 f. m.
Memorial.
Till Stats- och Ekonomi-Utskotten har af Höglofl. Ridderskapet och
Ådeln blifvit remitterad en utaf Hr Ribbingj Jrvid, väckt motion, ”att Ri¬
kets Ständer måtte framställa underd. önskan, det Kongl. Maj:t, vid afgif-
vande af Dess Nådiga Proposition, som Rikets Ständer vid denna eller nä¬
sta Riksdag hafva att förvänta, i Nåder täcktes underrätta Rikets Ständer
hvad så väl i Lag- och Ordnings-stiftning från Kongl. Maj:ts sida, som i
verkställighet från Presterskapets sida blifvit för Folkskolorna ålgjordt;’’ —
men då denna fråga icke inverkar på Statsverkets inkomster eller utgiftei’,
har Utskottet ansett sig böra, med stöd af 44 § 3 mom. Riksdags-Ordnin-
gen denna motion vördsamt återlemna, till den åtgärd, som Rikets Ständer
finna med förenämnde § Öfverensstämmande.
Stockholm den 5 Augusti 1844*
N:o 5.
Ank. till Exp. Utsk. d. 17 Äng. 1844, kl. 10 f. m.
Memorialj angående Riks dagskostnadernas bestridande.
R:gs Afd.
Med anledning af en inom Högv. Presteståndet utaf Hr Doctor Björk¬
man väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion, angående de för inne¬
varande Riksmöte belöpande kostnaders omedelbara utbetalande från Riks-
gälds-Contoret, och då hvad, i sådant hänseende, under sednast förflutna
Riksdagar varit stadgadt nu synes desto heldre böra iagttagas, som skrifma-
Bih. till R, St. Prof. 1844' 4 Sami. t Afd. 2 Haft. 1
0
Stals-Uiskollets Memoria!, N:o 5.
terialier jemte öfriga effecter för Riks-Ståndens och Utskottens behof redan,
genom Riksgälds-Conlorets försorg, blifvit anskaffade, får Stats-Utskottet, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med härom af Rikets sist församlade Ständer
meddelade föreskrifter, vördsamt föreslå:
j:o att alla på Rikets Ständers beslut grundade utgifter för
denna Riksdag må utgå af Riksgälds-Contorets härtill dis¬
ponibla medel och, under behörigt iakttagande af samma
beslut, omedelbart från detta Verk till vederbörande ut¬
betalas ;
2:0 att likaledes sådana af innevarande Riksdag föranledde
utgifter, som, i anseende till deras föremål eller beskaf¬
fenhet och i likhet med hvad som, under Rikets Ständers
sednaste sammanvaro ägde rum, dels redan blifvit, dels
framdeles under Riksdagens lopp varda af Kongl. Maj:t i
Nåder godkända och å Kongl. Stats-Contoret anvisade, må
efter erhållna reqvisilioner och anställd granskning af der¬
för aflemnade verificationshandlingar, Kongl. Stats-Conto-
ret af Riksgälds-Contorel godtgöras;
3:o att, beträffande serskildt utbetalningarne af de Riks-Ståndens
och Utskottens Secreterare samt Cancelli- och Voktbetjening
tillerkända arfvoden och tractamenten, dessa utbetalningar
må verkställas, i enlighet med specifika uppgifter å be-
mälde betjening, undertecknade, för Riks-Stånden, af hvarje
Stånds Talman samt, för Utskotten, af hvarje Utskotts
Ordförande; och
4:o att, då tillfälliga utgifter, som till Riksdagskostnaderna
måste hänföras, inom Riks-Stånden eller Utskotten före¬
komma, räkningarne derå böra, före desammas liqviclerande
af Riksgälds-Contoret, vara altesterade af vederbörande
Talman eller Utskotts-Ordförande.
För den händelse alt Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet nu före¬
slagit, får Utskottet tillika hemställa:
att Rikets Ständers beslut angående Riksdags utgifternas be¬
sörjande och godtgörande af Riksgälds-Contoret, måtte varda
hos Kongl. Maj:t i underd. anmäldt, äfvensom att Ulskot-
Stats—Utskottets Memorial, N:o 5.
3
tet måtte, för samma besluts verkställande, få sig uppdra¬
get meddela Fullmägtige underrättelse, ej mindre om hvad
Rikets Ständer uti ifrågavarande hänseende nu komma att
besluta och förordna, än ock om de serskilda beslut och före¬
skrifter, som Rikets Ständer i Riksdagskostnaderna rörande
frågor framdeles kunna finna för godt att meddela.
Stockholm den 16 Augusti 1844*
4
SluU-Utskoltvts Memorial, N:o ö.
N:o 6.
Ant. till Exp. Utsk. d. 17 Aug. 1844 kl. 10 f. m.
Memorialangående ersättning för Herr Landt marskalkens och Herrar
Talmäns Riksdagskostnader.
R:gs Afd.
Högloft. Ridd. och Adeln samt Vällofl. BorgareStåndet och Heder¬
värda BondeStåndet hafva till Siats-Utskottet remitterat inom bemäldte Riks¬
stånd utaf Hr G. J. af Dahlström samt Hrr Schartau och Brinck, äfvensom
Riksdagsfullmägligen F. von Zweigbergk gjorda framställningar om bestäm¬
mandet af den Hr Landtmarskalken och Hrr Talmän tillkommande ersätt¬
ning för deras Riksdagskostnader.
Enligt hvad dessa framställningar innehålla, afse desamma endast be¬
redandet af ersättning för de ökade Riksdagsutgifter, Hr Landtmarskalken
och Hrr Talmän, i anseende till beskaffenheten af sina vigtiga kall, måsle
vidkännas. Utskottet tror sig också med fullkomlig säkerhet kunna antaga,
att, lika litet vid nuvarande, som vid de nästföregående 2:ne Riksdagarna,
någon egentlig representationsskyldighet för Rikets Ständers Ordförande skall
ifrågakomma. Vid sådant förhållande och då Utskottet saknar anledning fö¬
reslå förändring, vare sig till ökning eller minskning, uli det under sedna-
ste Riksdag anslagna belopp tili godtgörande af den tillökning uti med Riks¬
dagsmannakallet förenade utgifter, hvilken för Hr Landtmarskalken och Hrr
Talmän, såsom ovillkorlig följd af de as serskilda befattningar, måste under
Riksdagens lopp uppkomma, får Utskottet, som anser denna tillökning jem¬
väl under innevarande Riksmöte böra af allmänna medel ersättas, vördsamt
tillstyrka:
att Rikets Ständer, såsom godtgörelse för de Hr Landtmar¬
skalken och Hrr Talmän i sådan egenskap åliggande
ökade Riksdagskostnader, må bevilja för hvar och en af
dem ett anslag, i ett för allt, af Fyrahundra Riksdaler i
månaden, att utgå från Riksdagens början till dess slut.
Stockholm den 16 Augusti 1844*
Stals-XJtskottets Memorial, N:o 7.
5
N:o 7.
Ank. till Exp. Utsk. d. 17 Aug. 1844 kl. 10 f. m.
Memorial, angående förskott å ajlöningen för den hos Riks-Stäiulen och
Utskotten anställda betjening.
R:gs Aftl.
Under anförande, hurusom, lill följd af stadgandet i Riksdagsordningens
2-4 §•> vedergällningen för RiksStåndens och Utskottens Secreterare, samt den
vid Ståndens Cancelliet' och hos Utskotten under denna Riksdag tjenstgörande
personal ännu icke syntes höra bestämmas, hafva Hr Lancltmarskalken och
llrr Talmän, uLi skrifvelse till Stats-Utskottet af den 6 innevarande månad,
föreslagit, att, enär flere bland bemälde personer torde vara i behof att, in¬
nan aflöningen för dein varder slutligen bestämd, komma i åtnjutande af
någon del deraf, förskott å dénna aflöning måtte, i likhet med hvad vid fö¬
regående Riksdagar medgifvits, efter hvarje månads slut, få till nedannämn-
de hos RiksSlånden anställde tjenstemän utbetalas med följande, från hvars
och ens inträde i tjenstgöring utgående samt för månad beräknade, belopp,
nemligen:
Hos Högloft. Ridderskapet och Alein:
lill Riddarhus-Secreteraren ....... R:dr 200-
„ 7 äldste Cancellister eller Notarier, hvardera ... ,, po-
„ 6 andre Can ellister, hvardera ..... „ Ro.
hos Högv. Preste-Stundet:
till Secreteraren ......... R:dr 200.
„ en Notarie ......... „ po.
„ 6 Cancellister, hvardera ....... „ 60.
hos Vallöf. Borgare-Ståndet:
till Secreteraren ........ R:dr 200-
4 Notarier, hvardera „ po-
6 Cancellister, hvardera ....... „ 6o-
hos Hedervärda BondeStåndet:
till Secreteraren ,...•••• R;c^1’ 200•
6
Siats-Utskottets Memoria], N:o 7.
till 4 Notarier, hvardera P,;dr g o.
„ 8 Cancellister, hvardera ....... „ 6o.
hvarförutan Hr Landtmarskalken och Hrr Talmän, beträffande aflönin-
gen för den hos Riks-Stånden anställda vaktbetjening, bestående hos Ridder-
skapet och Adelli af 6, hos PresteSlåndet af 4. hos Borgare-Ståndet äfvenledes
af 4. samt hos Bonde-Ståndet af 5 personer, föreslagit, att aflöningen för
denna betjening måtte nu genast, likasom vid liera framfarna Riksdagar skett,
definitivt bestämmas, att från tjenstgöringens början utgå med En R:dr i6sk.
om dagen för hvarje vaktbetjent samt vid slutet af hvarje månad utbetalas.
Likaså hafva Hr Landtmarskalken och Hrr Talmän, uti serskild skrif¬
velse af samma dag, under åberopande af Utskottens Ordförandes inhemta-
de meningar, föreslagit, att, intill dess den Seereterarne och Cancelli-betjeningen
hos Utskotten tillkommande vedergällning kan, i öfverensstämmelse med ofvan
oinföi mälda grundlagsstadgande, varda bestämd, följande, jemväl för månad
beräknade, belopp, må, såsom förskott å besagde vedergällning, från hvars
och ens inträde i tjenstgöring, efter slutet af hvarje månad, utbetalas, nemligen:
till Secreteraren hos Stat-Utskottet R:dr 133: 16.
„ Seereterarne hos de öfrige Utskotten, jemte Secreteraren
hos Stats-Utskottet för Riksgäldsverket rörande ärenden,
hvardera „ 116: 32.
„ Notarierne hos Stats-Utskottet samt den hos samma Ut¬
skott anställde Kamereraren, hvardera „ 8o. -
„ Notarierne hos de öfrige Utskotten, hvardera .... „ 70. -
„ Cancellisterne hos Stats-Utskottet, hvardera „ 60. -
och till Cancellisterne hos de öfrige Utskotten hvardera . . „ 5o. -
Vidkommande deremot aflöningen för den hos Utskotten anställda
Vaktbetjening, så hafva Hr Landtmarskalken och Hrr Talmän slutligen före¬
slagit, att densamma måtte nu bestämmas till enahanda belopp, samt få be¬
räknas och utgå på lika sätt, som för Riks-Ståndens Vaktbetjening är vordet
föreslaget.
I sammanhang härmed, har Utskottet låtit sig föredragas en af Riks-
dagsfullmägtigen Fredric von Zweigbergk inom Hedervärda Bonde-Ståndet
väckt motion om bestämmandet af ej mindre arfvodet för Ståndets Secre¬
terare, än aflöningen för Cancelli-tjenstemännen och Vaktbetjeningen, hvilken
Stats- TJtskotti ls Memorial, N:o 7.
7
molion blifvit till Utskottet remitterad, jemte Bonde-Ståndets i anledning deraf
meddelade yttrande, att Ståndet ansåg ifrågavarande arfvode och aflöning böra
utgå till samma belopp under denna, som under sednast förflutna Riksdag.
Enär i:sta mom. af i[\ § Riksdagsordningen, i afseende på aflöningen
för den i Riks-Slåndens Cancellier oell Utskotten under Riksdagarnebiträdan-
de betjening, bland annat, innehåller: att denna betjening bör vid Riksda
gens slut, erhålla en efter göromålens vigt och mängd lämpad, vedergällning
anser sig Stats-Utskoltet för närvarande icke kunna understödja von Zweig-
bergks förslag om besagde aflönings slutliga fastställande. Deremot får Ut¬
skottet tillstyrka, att, i öfverensstämmelse med hvad som vid sednaste Riks¬
dag m edga Is och nu blifvit af Hr Landlmarskalken och Hrr Talmän föreslaget,
vissa för månaden bestämda förskott må, i afräkning å ofta-
berörde aflöning, efter hvarje månads slut, få lill veder¬
börande utbetalas.
Betäffande derefter beloppet af nyssnämnde förskott, hvilka för hvar
och en tjensteman blifvit i allmänhet föreslagna till endast två tredjedelar af
det för hans innehafvande befattning under sistförflutna Riksdag fastställda
arfvode eller tractamente, så enär aflöningens nedsättning under hvad sålunda
föreslagits, vid densammas slutliga bestämmande, icke lärer skäligen kunna
ifrågakomma, anser sig Utskottet jemväl böra tillstyrka,
att dessa förskott må med de af Hr Landlmarskalken och Hrr
Talmännen föreslagna, här ofvan uppgifna, belopp utgå.
Vidkommande åter aflöningen för Vaktbetjeningen, så och då någon
skiljaktighet i aflöningsbeloppet för bemälde betjening ej eller viii inneva¬
rande Riksdag synes böra bestämmas, får Utskottet, med afseende dessutom
å de skäl, som tillförene, vid denna aflönings fastställande, gjort sig gällande,
äfvenledes understödja Hr Landtmarskalkens och Hrr Talmäns förslag,
att claglractamentet för de hosRiks-Stånden och Utskotten an¬
ställda Vaktbetjente nu må bestämmas till ett belopp af
En R:dr 16 sk. för hvardera; hvilket tractamente också
torde efter hvarje månads slut få utbetalas.
Hvad slutligen angår tiden, hvarifrån samtliga nu tillstyrkta förskott
och tractamenten skola beräknas, så anser Utskottet desamma, på salt, föie-
slaget blifvit,
8
Stats-Utskottets Memorial, N:o 8.
böra utgå och beräknas från och med den dag vederbö¬
rande tjensteman eller vaktbetjent i tjenstgöring inträdt;
skolande Utskottet, i fråga om tiden för förskottenas och tractamentenas
upphörande, afgifva sitt förslag, då Utskottet framdeles kommer att yttra sig
rörande ifrågavarande aflönings slutliga bestämmande.
Stockholm den 16 Augusti 1844*
O
N:o 8.
Ank. till Exp. Utsk. d. 17 Aug. 1844 kl. 10 f. m.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot Chefen och Föredragande
Stals-Rådet för Civil-Departemenlet, hvarom remiss begäres till Constitutions-
Utskottet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola. Stockholm den 16
Augusti 1844*
STOCKHOLM, Lundberg & Comp., 1844.
Ståts-Utskottets Memorial 3 N.o Q, Ulalande N.-o to.
I
N:o 9.
Arik. till Exp. Utsk. den 16 A tig., 1844 kl- 11 f. ,n'
Memorial.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet har Stats-Utskottet erhållit remiss å
3:ne serskild?, utaf Jonas Johansson och Peter Persson från Jönköpings
Län, samt Efraim Larsson från Elfsborgs Län väckte, motioner, angående
upphörande af eller nedsättning i personliga skyddsafgiften; men som dessa
frågor röra de allmänna grunderne för den blifvande bevillningens fördel¬
ning, får Utskottet, med stöd af 44 § 3 mom. Riksdags-Ordningen, dessa
motioner återlemna, för den åtgärd, Rikets Ständer finna med nämnde §
öfverensstämmande. Stockholm den 23 Augusti 1844.
N:o 10.
Arik. till Exp. Utsk. den 26 Aug. 1844* kl. 5 e. m.
Utlåtande 3 i anledning af återremisser å Memorialet N:o J 3
angående aflönings-förskott till den hos Riks-Stånden och
Utskotten anställda betjening. R:gs-Afd.
Efter erhållen upplysning, att i Herr Landtmarskalkens och Herrar
Talmäns skrifvelse lill Stats-Utskottet, angående beredandet af förskott å
aflöningen för Riks-Ståndens betjening, det skrif-fel före fan nes, att, i stället
för 12 Cancellist-arfvoden, som, enligt Bonde-Ståndets beslut, skulle för dess
Cancelli utgå, endast 8 arfvoden för Cancellisterne hos detta Stånd blifvit
uti nämnde skrifvelse uppgifna, har Bonde-Ståndet återremitterat Utskottets,
rörande ifrågavarande förskott, under N:o 7 afgifna memorial, för rättan¬
det af den deruti förekommande uppgiften å antalet af de Cancellist-arfvo¬
den, som för Bonde-Ståndets Cancelli erfordrades; för hvilket ändamål sam¬
ma memorial jemväl af de öfriga Stånden blifvit till Utskottet återremit¬
terad t.
Då, enligt hvad sålunda är vordet upplyst, antalet af de för Bonde-
Ståndet erforderliga och bestämda Cancellist-arfvoden blifvit uti åberopade
skrifvelse oriktigt uppgifvet till 8, i stället för 12, får Utskottet, med rät¬
telse af denna i Utskottets återremitterade Memorial intagna uppgift, hem¬
ställa,
Bih. till R. St. Prot, 1844• 4 Sami. 1 Afd. 3 Raft, i
2
Stats-ZJtskottets Utlåtande, N.o 11.
att de i samma Memorial tillstyrkta förskott må få utgå för sist¬
nämnde antal, eller Tolf Cancellister hos Hedervärda Bonde-Stån
det. Stockholm den 26 Augusti 1844.
N:o 11.
Ank. till Exp. Ulsk. den 16 Äng. i844* kl. 11 f- m-
Utlåtande } i anledning af erhållen åter remiss å Utskottets Me¬
morial N:o 2j innefattande anmälant att 3:ne Landshöf-
dingar blifvit till Ledamöter uti Utskottet invalde.
Ofvanberörde Memorial, som hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet blifvit lagdt till handlingarne, har deremot af Borgare- och Bonde-
Stånden återremitterats till Utskottet, med anmärkningar, hvilka hufvud¬
sakligen innehålla: att Landshöfdingarne, hvilka stå i ansvar för Landsböc-
kernes rigtighet, måste, enär desse räkenskaper granskas af Ständernes dele¬
gationer, vara, enligt 41 § Riksdags-Ordningen, hindrade, att deltaga i
Stats-Utskottets förhandlingar: att det förhållande, hvari Landshöfdingarne
befinna sig både till Kongl. Stats-Contoret och Riksgälds-Contoret, göra dem,
både ur laglig och moralisk synpunkt, jäfvige att deltaga i det Utskott,
som granskar hela Stats-Verket: att, jemlikt berörde paragraf, personer, af
hvilka Rikets Ständer kunna fordra redo och ansvar, icke må i Utskott in¬
väljas, samt att till denna dass af redovisningsskyldige Landshöfdingar må¬
ste hänföras, hvilket practice visat sig för icke länge sedan vid en uppkom¬
men balance: att dylike em betsmän vid föregående Riksdagar begärt och
fått afskrifning för iråkade balancer, hvilket bevisade, att de just inför
Ständerne äro i sista hand redovisningsskyldige: att Landshöfdingar och an¬
dre högre functionärer, som innehafva förtroende-embelen, icke borde pla¬
ceras i detta Utskott, hvars åliggande är att reglera Statens inkomster och
utgiftei; samt att, så vida man ej lät inleda sig i advocatoriska klyftighe¬
ter, det befunnes uppenbart, att Utskottet sjelft borde tillse, huruvida det
vore i grundlagsenlig ordning constitueradt; —och blefve Utskotlet, genom
en återremiss, försatt i tillfälle att framlägga en annan sida af saken, än
som uti dess första anmälan kunnat ega rum; — varande dessutom af
Bonde-Ståndet förelagdt Utskottet, att inkomma med ett bestämdt utlåtan¬
de, huruvida Utskottet ansåg de af Ridderskapet och Adeln till Ledamöter
Stats-Utskottets Memorial j N.o 11.
3
invalde 3:ne Landshöfdingar vara behörige att i Utskottet ega säte om
slämma,
H vad sålunda förekommit, har Stals-Utskottet tagit i öfvervägande och
funnit påkalla den förklaring,
att Utskottet anser Ridderskapet och Adeln hafva haft anledning, så
väl af 41 § Riksdagsordningen och Grundlagarnes allmänna anda, sorn.
af de jäfsförhållanden, hvilka utaf Konungens Befallningshafvan-
des ställning till både Stats-Verket och Riksgälds-Cotitorel kunna
föranledas, att icke till Ledamöter i Stats-Utskottet invälja 3;ne
Landshöfdingar. Stockholm den 23 Augusti 1844.
Reservationer:
Af Hrr Friherre v. Krcemer: ”Då tvänne Riks-Slånd lågt Stals-Utskot-
tets memorial N:r 2 till handlingarne och sålunda ogillat den deri gjorda
framställningen, kunde jag ej föreställa mig annat än, att all fråga härom
borde förfalla, inen då Utskottet, det oaktadt, ansett sig kunna än ytterli¬
gare göra en framställning i ämnet, får jag mig reservera mot ett sådant
beslut, af följande skäl; Stadgandet i 41 §. Riksdags-Ordningen: ”Ej må
någon, af hvilken Riksens Ständer kunna fordra redo och ansvar, inväljas i
Utskott, der redovisning för hans egna göromål och embets-åtgärder kan fö¬
rekomma,” angår tydligen Stats-Ministrarne, Stats-Råden och serskilde före¬
dragande i Stats - Departementen samt Jusliliae-Råden och för öfrigt Full-
mägtige i Banken och Riksgälds-Contoret. Val kunna Ständerne måhända
äska redo och påyrka ansvar af hvarje annan tjensteman eller medborgare,
vare sig för förvaltningen af Statens och allmänna medel, eller eljest; men
sådant icke annorlunda än, efter anmälan hos Konungen, genom Regerings-
magtens och Domstolarnes mellankomst.
Man har af Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction för Landshöfdingar i Ri¬
ket, gifven den 4 November 1734, sökt hemta stöd för ifrågavarande be¬
tänkande: Deri förekommer nemligen:
”— — — Han skall sökja och främja efter yttersta förmåga Konun¬
gens och Rikets gagn och välfärd, men hindra och afvärja ail skada, för¬
derf och fara och i tid gifva tillkänna, om han märker något sådant å fär-
de vara, aldeles som en trogen undersåte egnar och bör och han inför Gud,
Kongl. Maj:t och Rikseris Ständer kan till svars stånda. —• — — — —
4 Stats-Utskottets Memorial, N.o U.
\idare innehåller den i samina § föreskrifne Landshöfdinge-eden:
På det högsta skall jag ock låta mig angelägit vara, att främja och
befordra allt hvad, som Kongl. Maj;ts höghet och Ständernes fri- och rät¬
tighet, uti en eller annan måtto, till trogen tjenst eller nytta länder, —
. . _ ff
Af ordställningen: ”och han inför Gud, Kongl. Maj:t och Riksens Stän¬
der kan till svars stånda,” visar sig tydligen, att härmed åsyftats moralisk,
icke juridisk, ansvarighet; och något serskildt stadgande, som skulle hänty-
da derpå, att'Landshöfding kunnat, i juridisk mening, stånda till svars
för Provincens förvaltning, eller del af förvaltningen, direcle inför Riksens
Ständer, finnes icke i 1734 års Inslruction, oagtadt Ständernes den tiden
öfvervägande magt.
Än mindre kan sådant ske under närvarande Stats-skick, ty Rikets
Ständers Grundlagsenliga rätt, att genom Delegerade (Ständernes Revisorer)
granska räkenskaperne för Statens inkomster och utgifter, innebär icke nå¬
gon vidsträcktare rättighet, i redofordringsväg, relatift till Landshöfdingar-
lie, än den, som gäller för hvarje annan, sorn eger at tdisponera, controlle-
ra, uppbära eller emottaga och anordna, utgifva eller utgifva låta Statens
och Allmänna medel. Rikets Ständers Revisorer kunna väl göra anmärk¬
ningar emot den ena eller andra af dessa åtgärder; men det tillkommer
ej Rikets Ständer att bestämma om hallen, verkan och påföljden af an-
niärkningarne; utan beror sådant af Rikets Domstolar och Collegier samt
ytterst af Konungen. (Jemför 90 § Regeringsformen).
Af ofvan anförde skäl, och då dessutom Stats-Utskottet icke är af
Grundlagen bemyndigadt att omedelbarligen göra anmärkningar vid Riks-
Ståndens åtgöranden, anser jag Utskottet hafva saknat all anledning att
mot ett Riks-Stånd frambringa en så beskaffad tillrättavisning, som denna.
Häruti instämde H;r Virgin.
H:r 1). Rosen: ”Jag har ansett mig vara fullt berättigad att uti Ut¬
skottets öfverläggningar i förevarande ämne deltaga, enär icke något Utskott
eger Grundlagsenlig rätt att från sig utestänga behörigen vald Ledamot.
Hvarken den väckta praeliminair-frågan eller hufvudsaken angår mig per¬
sonligen. Det hos Utskottet förekomue öfverläggningsämnet afser deremot,
huruvida Landshöfding i allmänhet är af sitt embete oförhindrad att in¬
träda såsom ledamot af Stats-Utskottet. Sedan vid ärendets behandling hos
Rikets
Siats-Utskottets Utlåtande, IV:0 11.
5
Rikets Ständer, 2;ne Stånd stadnat emot 2, och saken är af den beskaffen¬
het att Grundlagsenlig! kunna förfalla har jag ansett Utskottets yttrande
hafva bordt inskränkas till det förklarande, alt någon vidare åtgärd i denna
sak icke vore att vidtaga. Men då jag förutsåg, alt ett häremot stridande,
gi undlagsvidrigt beslut torde af Utskottet fattas, har jag, för att i ett sådant
beslut ej deltaga, frivilligt afhållit mig från Utskottets öfverläggningar.”
Herr Professoren D;r Thomander: ”Jag reserverar mig deremot, att
Utskottet, då Två Stånd stadnat mot Två och ärendet icke tillhör de mål,
hvilka, enligt 69 § Regeringsformen, slutligen ankomma på förstärkt Utskotts
afgörande, företagit annan åtgärd, än att hemställa, det frågan måtte för¬
falla.”
Häruti instämde följande Herrar Ledamöter; H;r Friherre Tersme¬
den , Herr af Harmens, Herr Biskop Hedren, Herr Doctor Pettersson,
Herr Doctor Björkman, Herr Lector Laurenius, Herr Prosten Stenham¬
mar, Herr Coutracts-Prosten Gumcelius, Herrar Prostarne Berlin och
Hallbeck.
Herr Grefve Hamilton, Henning: 'Sora jag reserverat mig mot Ut¬
skottets memorial N;o 2, har jag icke ansett mig skyldig deltaga i någon
förklaring deröfver eller den deri förekommande frågas ytterligare behand¬
ling inom Höglofl. Stals-Utskottet. Det beslut, Utskottet nu fattat, har jag
följaktligen icke ined min röst bi träd t, och instämmer i den af Herr Doc¬
tor Thomander afgifne reservation.”
H;r Möllerhjelm: ”Då fråga härstädes väcktes om den mindre behö¬
righeten af H:rr L mdshöfdingars inväljande lill Ledamöter af Slats-Ut-
skollet, bestred jag lagligheten deraf, på grund af det oförtydbara innehål¬
let utaf 37 § 2 inom. Riksdags-Ordningen, som lyder; ”Intet Utskott,
Constilulions- och Banco-Utskotten allena undantagne, vara berättigadt alt
väcka frågor lill afgörande i Riksens Ständers Plena, eller att upptaga an¬
dra ämnen, än de från Plena remitterade, så vida ej, hvad Stats-Utskol-
tet särskildt angår, Konungens Proposition, enligt 27 §, till detsamma ome¬
delbarligen öfverlerrinas” — och jag anmälde min reservation emot den då
af Utskottets pluralitet beslutade anmälan häraf till Rikets Ständer.
Emot det af Stats-Utskottet nu ytterligare vidtagne tillgörande att, på
grund af tvenne Stånds återremisser af delta ärende, gifva stöd åt ett för¬
sök alt lyda och tolka Rikets Grundlagar på ett, med deras bestämda or¬
dalydelse icke öfverensstämmande, sätt, samt derjemte besluta en jörkla-
Bilt. till R- St. Fröt. l844‘ 4 Sami , 1 Afd., 3 Haft. 2
Slats-Ulskotttts Utlåtande, N.o lil
rings afgifvande till Ridderskapet och Adeln, nödgas jag äfven mig reser¬
vera, af skäl, alt jag dertill anser Utskottet alldeles obefogadt och hela
denna fråga både olagligen väckt och lika olagligt till sådan behandling
upptagen.”
H:r Norin, hvilken såsom sin reservation åberopade följande, af ho¬
nom afgifna, förslag till beslut i ämnet; ”Sedan Stats-Utskottet, hvilket,
lika med hvarje annat Utskott, ovillkorligen åligger tillse, att vid valet af
Ulskotls-ledarnöter Grundlagens föreskrift icke blifver öfverträdd, i öfver¬
vägande tagit, hvad sålunda uti Borgare- och Bonde-Stånden anförd t blif¬
vit, har Utskottet deraf funnit ett ökadt skäl för sin i Memorialet N:o 2
anmälda åsigt, och anser således, på grund af 41 § Riksdags-Ordningen,
de såsom ledamöter i Stals-Ulskottet af Ridderskapet och Adeln invalde
3:ne Herrar Landshöfdingar icke böra i denna befattning fortfara, och att
i följd häraf Ridderskapet och Adeln anmodas i desses ställe utse andre
Utskotts-Ledamöter; hvilket Stals-Utskoltet, med anledning af 2 Mom. i
49 § Riksdags-Ordningen, sålunda får till Rikets Ständers bepröfvande vörd¬
sam hemställa.”
Med H:r Norin förenade sig Herrar Gustafsson , Kjellberg, Lindstrom
och Valleij, hvilken sistnämnde, till ytterligare stöd för denna mening,
åberopade 23 § uti 1734 års Landshöfdinge-Instruction —, så lydande: —
— —• ”Blifvandes hos Kongl. Maj;t och Riksens (Ständer Landshöfdingen an¬
svarig, om igenom dess efterlåtenhet och förvållande något blefve forsum-
*’mat, till Kongl. Maj:ts och Cronones skada och saknad, hvaremot vederbö-
”rande Crono-betjänte i hela Länet, sorn stå under Landshöfdingens inse¬
ende och befallning, äro pliglige honom lyda och för sina embelsförvalt-
aningar tillbörligen redogjöra.”
STOCKHOLM, e c k s t e i n s k a boktryckeriet, 1844.
Stats-Utskotlets Utlåtande, 1V:o !2.
1
Jti 12.
* Ant. till Exp. Utsk. den 3 Sept. 1844, kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående bestämmandet af en prcescriptions-tid för for¬
dringsanspråk i anledning af Götha Canal-Bolags och Malmö
f. d. Disconters utredring.
(Rgs. Afd.)
Uti Skrifvelse till Stats-Utskottet hafva Fullmägtige i Riksgälds-
Contoret anfört, hurusomgenom Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den 29 September 1818, stadgades en prsescripstionstid af natt och
år, att räknas från den Irsta derpåföljde December, inom hvilken ej
mindre innehafvarne af Götha Canal-Bolagsj och Malmö Disconters As-
signationer, än andra fodringsegare hos dessa Disconter borde sina for-
dringar af hvad namn och beskaffenhet de vara mätte, till liqvids er¬
hållande, hos Riksgälds-Contortt anmäla, så framt de derför ville njuta
betalning. Sålunda hade en viss termin blifvit bestämd för väckandet af
alla de fordrings- och ersättnings-anspråk hos nämnde Disconter, som fö-
refunnos då bestyret med dessas utredande af Fullmägtige öfvertogs. Men.
i afseende på anmälandet och fullföljandet af sedermera uppkomna, ena¬
handa anspråk, vore deremot något serskildt stadgande icke meddeladt.
Nu hade likväl under den tid af nära 28 år, sorn Discont-utredningen be¬
sörjts af Fullmägtige, bevakningar och utbetalningar för Disconternas räk¬
ning blifvit verkställda i flera hundra concurser, hvarest utdelningarne
icke sällan skett emot villkorlig återbäringsskyldighet. Dessutom hade un¬
der samma lid mångfaldiga andra, mer elier mindre invecklade, liqvider
förefallit, derifrån förmenta anledningar till anspråk och efterräkningar e-
mot Discont-ntredningens styrelse möjligen skulle kunna hemtas. Fullmäg-
tige ansågo derföre högst angeläget, att Riksgälds-Contorét, medelst en i
laga ordning utfärdad serskild praescriptions-författning, skyddades från dy¬
lika framtida anspråk och efterräkningar. I sådant afseende och på det
att icke en förutsedd möjlighet af eljest förestående ytterligare utbetalnin¬
gar mätte hindra Discont-ntredningens fullkomliga afslutande samt uppgö¬
randet af den slutliga iiqviden med Rikets Ständers Bank för dess för-
Sträqkningar under utredningstiden, hafva Fullmägtige föreslagit: att un
Bih. till B, St. Prot. 1844. 4 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 1
2
Stats-Utshottets Memorial, N:o 13.
der innevarande Riksdag måtte bestämmas en viss lämplig tid, inom h vil¬
ken alla de, som förmena sig ega något slugs fordringsanspråk, af hvad
beskaffenhet det vara må, emot Riksgähls-Contorets styrelse, i anledning af
dess befattning med utredningen af Götha Cana! Bolags och Malmö
f. d. Discont-inrättningar, böra, vid förlust af all rätt lill betalning, sam¬
ma anspråk hos bemälde Styrelse anmäla och, så vidt ske kan, behörigen
styrka.
Delande de af Fullmäktige yttrade åsigter angående vigten och be-
liofvet af en sådan prsescriplionstids bestämmande, får Utskottet hos
Rikets Ständer vördsamt
understödja och tillstyrka hvad Fullmäktige i detta hänse¬
ende föreslagit;
hvarjemte Utskottet, med hänsigt tili den i ofvanomförmälde Praescriptions-
förfaltning bestämda tiderymd, och under förutsättning atl det 1111 till¬
styrkta heslutet varder under innevarande års lopp vederbörligen kun-
gjordt, anser sig böra hemställa,
att slutet af nästkommande år 1845 måtte bestämmas såsom
den lid, inom hvilken ifrågavarande fordringsanspråk vid
föreslagen påföljd, böra anmälas och styrkas;
lärande, i händelse af bifall lili hvad nu är tillstyrkt och hemsläldt, Rikets
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att, derest Kongl. Maj:t
jemväl för Dess del gillar den ifrågaställa praescriptionstidens bestämman¬
de, Nådig Kungörelse härom mätte till allmän el ter rättelse varda utfärdad.
Stockholm den 3 September 1844.
M 13
Ank. till Exp. Utsk. den 3 Sept. 1844, kl. 6 e. m.
Memorial, angående godtgörandet af kostnaderna för Riks-Stårukns
Klubbar.
(Rgs Afd.)
Uti en inom Borgare-Ståndet väckt och till Stals-Ulskotlet remit¬
terad motion, bar Herr J. F. Eklund hemställt, att de lör Riks-Slåndeus
Stats- Utskottets Memorial, N:o 14.
3
klubbinrättningar belöpande kostnader, hvilka svntes böra inskränkas till
byra för ruin oell nödiga möbler, samt utgifter för lyshållning, eldning och
uppassning jemte anskaffning af tidningar, jemväl under innevarande Riks¬
möte, mätte varda godtgjorda af de för andra Riksdagskostnaders bestri¬
dande anvisade medel.
Då äfvenledes vid denna Riksdag serskildta klubbar för Riks-Stån-
dens Ledamöter äro inrättade och kostnaderna för desamma, med in¬
skränkning till här ofvan uppgifna föremål, torde nu, likasom under de
2:ne sednast förflutna Riksdagarne, böra af allmänna medel ersättas, så
får Utskottet tillstyrka,
att följande utgifter för Riks-Ståndens klubbar under nuva¬
rande Riksmöte må, på sätt för öfriga Riksdagskostnaders
bestridande är föreskrifvel, godtgöras af Riksgälds-Contoret,
nemligen: kostnaderna för klubbrummens med tillhörande
möblers hyrande, för eldningen och lyshållningen samt up¬
passningen, äfvensom för anskaffandet af tidningar.
Och får Utskottet härjemte, i afseende på dessa kostnaders verifi-
ficerande, hemställa,
att räkningarne å desamma måtte, för deras liqviderande
af Riksgälds-Contoret, varda af Herr Landtmarskalken eller
vederbörande Talmän till rigtigheten godkända. Stockholm
den 3:dje September 1844.
M 14.
Ank. till Exp. Utsk. d. 4 Sept. 1844, kl. 10 f. nu
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot föredragande Stats-Rådet
och Chefen för Finance-Departementet, hvarom remiss begäres till Consti-
tutions-Utskottet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola. Stockholm
den 3 September 1844.
\
4 Stats-Utskottets Memorial, N:ris 1 j o. IG.
M 15.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Sept. 1844, kl. 10 f. m.
Memorial.
Från Ridderskapet och Adeln har Stats-Utskottet erhållit remiss A
Herr Klingstedts, G. F, motion, om insättning i Rikets Ständers Bank af
det silfver, enskilde personer anse sig kunna umbära, till bildande af fond
för en ny sedelstock af räntebärande obligationer, samt om indragning af
Privat-Bankerne, när deras octroy går till ända; men som dessa frågor
icke inverka på Stats-Verkets inkomster eller utgifter, får Utskottet, med
stöd af 44 § 3 mom. Riksdags-Ordningen, berörde motion återlemna, till
den åtgärd, Rikets Ständer finna med åberopade § öfverensstämmande.
Stockholm den 3 Sept, 1844,
JW 16.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Sept. 1844, kl. 10 f. in.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot Föredragande Stats-Rådet
och Chefen för Finance-Departementet, hvarom remiss begäres till Consti-
tutions-Utskottet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola. Stockholm
den 3 September 1844.
M 17.
Siats-Utskottets Memorial, Nrris 17 18.
5
M 17
Ank. till Exp. Utsk. ilen 4 Sept. 1844, kl. 10 f. m.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot f. d. Föredraganden för
Handels- och Finanee-Ärenden samt Föredragande Slals-Rådet och Chefen
för Finance-Depar lemén let; hvarom remiss begäres lill Conslitulions-Ut-
skoltet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola. Slockholm den 3
September 1844.
M 18-
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Sept. 1844, kl. 10 f. m.
Memorial.
Det är anledning lill anmärkning emot Föredragande Stals-Rådet
och Chefen lör Sjölörsvars-Dcpartementet, hvarom remiss begäres lill Con-
stitulions-Ctskottet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola. Slockholm
den 3 Seplember 1844.
lith lill R. St. Prol. IMU 4 Sami. t Åfxl. 4 Haft.
2
STOCKHOLM, elmén & granbergs tryckeri, 1844.
Stats-U(sfi. Mern- Nto 19, 20,
1
M 19.
Ank. till Exp. Utsk. d. 11 Sept, kl. 11 f. m.
Me mor ial.
Från Bonde-Ståndet liar Stats-Utskottet erhållit remiss å Per Jönssons
från Christianstads Län motion om rättighet för de härader, motionären
representerar, att disponera den derifrån utgående curhus-afgiften, emot skyl¬
dighet att underhålla eget Lazarett; men sorn denna afgift icke ingår bland
Statsverkets inkomster, utan är en serskild åtagen bevillning, får Utskottet,
med stöd af 44 §• 3 morn. Riksdags-Ordningen, berörde motion återlemna,
för den åtgärd, Rikets Ständer finna med åberopade paragraf öfverensstäm¬
mande. Stockholm den io September 1844*
■M 90.
Ank. till Exp. Utsk. d. 11 Sept. k. 11. f. ra.
Memorial,
Från Bonde-Ståndet har Stats-Utskottet erhållit remiss å Matts Persons
från Stockholms Län motion om nedsättning i personliga skvddsafgiften;
men sorn denna fråga rörer de allmänna grunderne för den blifvande Be-
villningens fördelning, får Utskottet, med stöd af 44 §• 3 mom. Riksdags¬
ordningen, berörde motion återlemna, lör den åtgärd, Rikets Ständer finna
med åberopade paragraf öfverensstämmande. Stockholm den io Septem¬
ber 18,44.
Bil,, till R. St. Prat. 1844. 4 Sami. 1 AJd. 5 Häftet.
1
2
Stats-U(slottets Utlåtande, N:o 21.
Ji »i.
Ani. till Exp. Utsi. d. 22 Sept. 11. 6 e. ra.
Utlåtande, i anledning af 1841 och 1848 'årens Revisions-berättelser,
angående Riksgälds-Contoret och f. d. Fiiial-Disconternas utredning.
R:gs Afd.
Till följd af erhållna remisser å de Berättelser, Rikets Ständers åren
184 * °ch 1840 församlade Revisorer afgifvifc om granskningen af Riksgälds-
Contorets förvaltning och räkenskaper, samt utredningen af Götha-Canal-Bo-
lags och Malmö f. d. Discont-inrättningar, har Stats-Utskottet genomgått
dessa, bland Riks-Ståndens Ledamöter utdelade Berättelser, hvarvid Utskot¬
tet af Fullmägtiges protocoll, äfvensom andra handlingar, förskaffat sig
närmare kännedom om de förhållanden, som föranledt Revisorernes gjorda
framställningar; och får Utskottet, under hänvisande tili de serskilda Be-
tänkanden, deruti några bland de i Revisions-berättelserna förekommande äm¬
nen, af en eller annan anledning, ansetts böra behandlas, härmedelst för öf¬
rigt, i ett sammanhang, afgifva sitt utlåtande, angående hvad Revisorerne
anmält, erinrat och föreslagit.
?:o
Angående anställandet af extra inventeringar i landt-Ränterien.
(1841 års Revisions-berättelse sid. i5).
I sammanhang med anmälandet af den balance, sedermera afl. Landt-
Räntmästaren i Wester-Norrlands Län, £ G. Harlin sig åsamkat, hafva Re¬
visorerne anmärkt, att Förslaget för April månad 1841 från nämnde Läns-
Ränteri, oaktadt derom till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande aflåtna skrif-
velser, icke till Riksgälds-Contoret inkommit förr, än den 26 derpåföljde
Juli, då balancen redan var upptäckt. Häraf hafva Resvisorerne hemtat
anledning tillstyrka Fullmägtige att, vid de tillfällen, då Ränteri-förslag, oansedt
derom gjord erinran, icke- blifvit till Riksgälds-Contoret insändt inom slutet af
månaden efter den, för hvilken det bordt afgifvas, sådant hos Kongl. Stats-
Contoret anmäla, med begäran, att, i ^öfverensstämmelse med Kongl. Majrts
Nådiga Bref af den 2 Juni 1814> anstallt måtte ofördröjligen varda fogad, om
Stats-U(skottets Utlåtande, N.-o 21. 3
anställandet af extra inventering uli det Ränteri, hvars månads-förslag ute¬
bli fv i t.
Enligt hvad Utskottet af Fullmägtiges protocoll inhemtat, hafva Full¬
mägtige likväl ansett mindre ändamålsenligt att på förhand bestämdt förkla¬
ra, det Fullmägtige, vid alla de fall, då det af Revisorerne förutsatta förhål¬
lande kunde inträffa, skulle ovillkorligen anlita den af dem uppgifna utväg
för extra ränte-inventeringars tillvägabringande. Fullmägtige hafva alltså
trott sig icke behöfva eller böra fatta ett så beskaffadt allmänt beslut, som
Revisorerne tillstyrkt, utan hafva deremot förklarat sig, jemväl vid sådane
tillfällen, vilja fortfarande förfara med hänsigt till förekommande serskilda
omständigheter och förhållanden. Emedlertid hade Riksgälds-Contorets Com-
missariat, uti den för detsamma utfärdade nya Instruction, fått sig ålagdt
att, derest något månads-förslag icke skulle vara till Commissarialet inkom¬
met inom slutet af månaden, näst efter den, för hvilken det bordt afgifvas,
sådant hos Fullmägtige ovillkorligen anmäla.
Uti det af Revisorne åberopade Kongl. Bref stadgas, att Presidenterne
i Kongl. Kamraar-Collegium, Stats-Contoret och Kammar-Rätten skola, då
extra inventering uti ett Landt-Ränteri anses nödig, sammanträda och, efter
öfverläggning sinsemellan, förordna antingen Kongl. Kammar-Rättens Advocat-
Fiscal, eller någon annan skicklig person, som har att i Landt-Ränteriet sig
inställa och extra inventering förrätta. Detta stadgande synes dock numera
vara mindre tillämpligt, enär Kongl. Maj:t, under den io:de April 1828,
i Nåder förklarat, att de för Kongl. Kammar-Collegium, Stats-Contoret och
Kammar-Rätten dittills gällande Instructioner och föreskrifter, i afseende på
uppbörds- och räkenskaps-ärendena, skulle, i hvad de rörde Kongl. Karnmar-
Collegii och Stats-Contorets gemensamma befattning med vissa ärenden, till
kraft och verkan upphöra. Vid sådant förhållande och då i allt fall ett o-
villkorligt beslut angående extra ränteri-inventeringars tillvägabringande, så
snart ett månads-förslag icke inom den bestämda tiden erhölles, ej sällan kun¬
de förorsaka onödiga kostnader och besvär, serdeles under de tider af året, då
Riksgälds-Contorets behållningar i Ränterien vanligtvis äro högst obetydliga,
anser Utskottet Fullmägtiges uti ifrågavarande hänseende meddelade, förklaran¬
de böra godkännas. För öfrigt utvisa protocollen, att Fullmägtige, då om¬
ständigheterna dertill föranledt, vändt sig omedelbart till Kongl. Majrls Be¬
fallningshafvande med anmodan om dylika inventeringars anställande,
4
$tals-Utskottvts UtliUanele, IV,-o 21.
2‘. O
Angående en ökad controll å de från Fullmäktige och Comniis-
sariatet cijgägna brefs rigtiga framkomst.
(1841 års Revisions-berättelse, sid. i5)
Hvad Revisorerne, för vinnande häraf, tillstyrkt, har blifvit af Full-
mägtige tili vederbörandes framtida iagttagande föreskrifvet.
3:o
Angående ett serskildt uiventarie-conto i Riksgähls-Contorets
räkenskaper.
(• 841 år Revisions-berättelse sid. i5, 16)
T anledning af Revisorernes framställning, angående intagandet i Riks-
gälds-Cohtorets räkenskaper af ett serskildt inventarie-conto, derå alla uti
ej mindre Rikets Ständers, än Riksgälds-Contorets bus befintliga, fullt bruk-
bara, inventarie-persedlar borde, med utsättande af deras inköpspris, till
behörig redovisning uppföras, och hvarest sedermera skulle antecknas de för¬
ändringar, sorn dessa effecter, i följd af tillkomst eller afgång, kunde för hvar¬
je år undergå, får Utskottet upplysa, att i Riksgälds-Contorets Hufvud-böcker
för de sednaste åren förefinnas fullständiga förteckningar öfver inventarierna
i det af Contoret begagnade hus; varande uti dessa förteckningar alla i sam¬
ma lius befintliga möbler och öfriga inventarie-persedlar, serskildt för hvarje
rum, upptagna. Derjemte finnas de under året anskaffade eller reparerade
inventarierna, jemte kostnaden derför, uppgifna uti det i hvarje Hufvudbok
förekommande sammandrag öfver utbetalda Contors-expenser; hvilket inne¬
håller en serskild column för inventarierna. Vid anställande jemförelse emel¬
lan detta sammandrag och inventarie-förteckningen, visar sig således, huruvida
de under årets lopp tillkomna nja persedlarne blifvit å den sednare till fort¬
farande redovisning behörigen uppförde. Öfver det stora antal möbler
ro. fl. inventarier, som förvaras i Rikets Ständers hus, är en specifik förteck¬
ning upprättad i arne exemplar, hvaraf det ena skall ligga i Fullmägtiges jern-
kista och det andra innehafvas af den tjensteman, som har den närmare
tillsyn öfver huset sig uppdragen; och bör denna förteckning completteras
genom tillförandet af de före och under hvarje Riksdag anskaffade nya effe¬
cter, hvaremot de obrukbara persedlarne, vid skeende inventeringar, derå af-
föras. Vidare äro uti hvart enda rum, i så väl Riksgälds-Contorets som Ri¬
Stats-Utskottcts Utlåtande, N.-o 21.
5
kets Ständers hus, serskilda förteckningar öfver dervarande möbler m. m.
uppsatte.
Då, för öppnandet af ett sådant conto, sorn Revisorerne föreslagit, be¬
loppet af hvarje inventarie-persedels inköpspris måste utredas, hvilket för de
persedlar, som blifvit anskaffade, innan nuvarande bokföringsmethod infördes,
torde vara nära nog overkställbar^ och då detta piis ingalunda kan
tjena till ledning vid bedömandet af ifrågavarande, under en längre
tid begagnade, persedlars nu egande vardén, så får Utskottet, sorn anser de
nuvarande inventarie-förteckningarne innefatta en tillfyllestgörande controll,
afstyrka den af Revisorerne föreslagna ytterligare serde¬
les besvärliga och vidlyftiga redovisning.
4:o
Jngåencle den utbetalda ersättningen till Uplands Regementes
Rothållare för erlagde klädpenningar.
(i84i års Revisions-berättelse, sid. 16, 17.)
Lika med Revisorerne, anser Utskottet visserligen den för berörde
ersättning anvisade summas utbetalning till Kongl. Slats-Contoret hafva va¬
rit stridande emot den i Reglementet meddelade föreskrift, angående sättet
och ordningen för detta anslags utbetalande; men som någon olägenhet eller
tidsutdrägt härigenom icke lärer förorsakats, och det anslagna beloppet i
allt fall, genom Kongl. Majrts vederbörande Befallningshafvande, kommit
Rothållarne tillhanda; så tillstyrker Utskottet, som i allmänhet funnit Ri¬
kets Ständers stadganden rörande utbetalningarnes verkställande, noga
iagttagna,
att Revisorernes omförmälda anmärkning, såsom numera
icke påkallande någon åtgärd, må förfalla.
5:o
ingående de utelöpande Råks gäldsseillarnes och Kopparsla/jemjnts- >ollet-
ternas serskilda upptagande i Räkenskaps-utdragen.
(1841 års Revisions-berättelse, sid. 18, iq.)
Enligt hvad de från trycket utgifna utdrag af Riksgälds-Contorets
räkenskaper för 1841 och följande åren utvisa, har hvad Revisorerne i 1111
anförda hänseende anmärkt redan blifvit behörigen iagttaget.
6
Ståts-Utskottets Utlåtande} N.o 21.
6:0
Angående förbindelserna för de fordna Svenska Statslånen i
Holland och Brabant.
(1841 års Revisions-berättelse, sid. 17, 18, samt i843 års Revi¬
sions-berättelse, sid. 46, 47)*
Jemlikt Utskottet meddelad underrättelse, har Kongl. Maj:t, under
den 4^de sistlidne Maj, i Nåder förordnat, att Dess Beskickning i Haag skall
ej allenast söka få bestämdt utredt, huruvida någon och hvilken prasscrip-
tionstid är lagligen gällande för de ännu icke infriade partial-förbindelserna,
ulan äfven göra sig underrättad om de åtgärder, som, till undanrödjande af
alla hinder för sjelfva hufvudförbindelsernas återbekommande eller dödande,
kunna erfordras, samt om vilkoret härför, i afseende på de ärftliga lånen,
är uppfyldt, så vida de före år 181a [infriade och för närvarande i Rikets
Ständers Bank förvarade partial-obligationerna till Holland öfversändas,
för att till afskrifning å hufvudförbindelserna varda företedda.
I förmodan, att Kongl. Maj:t, sedan de sålunda infordrade upplys-
ningarne erhållits, lärer täckas gifva Rikets Ständer eller Fullmägtige i Riks-
gälds-Contoret tillkänna, huruvida dessa partial-obligationer måste i nyss-
herörde afseende utsändas, hvarefter naturligtvis skyldigheten för Fullmäg¬
tige att fullgöra sitt, för sådant fall, erhållna uppdrag, först inträder, anser
Utskottet för närvarande någon Rikets Ständers åtgärd,
för vinnandet af det ändamål, som den af Revisorerne å-
heropade underdåniga skrifvelsen afsåg, icke vara erforderlig.
7:0
Angående bestämmandet af tiden för öfverskottens aflemnande
till Riksgälds-Contoret.
(i843 års Revisions-Berättelse, sid. ii),
Under anmälan, fatt öfverskolten å Stats-Verkets inkomster för år
1840 icke kommit Riksgälds-Contoret till godo, förr än i slutet af Marg
i843, hafva Revisorerne yttrat, det de ansågo, att, till vinnande af reda i rä¬
kenskaperna samt likstämmighet i de årliga liqviderna emellan Stats- och
Riksgälds-Contoren, Stats-Verkets öfverskott alltid borde, såsom jemväl, van¬
ligtvis iagttagits, till Riksgälds-Contoret aflemnas före slutet af det år, då
den Riks-hufvudbok, hvarpå de sig grunda, skall vara afslutad, helst det för
Siats-Uiskottets Ullätande, N.-o 21. 7
Riksgälds-Contorets financiella operationer, kunde vara af väsendtlig vigt,*
att ifrågavarande, på förhand obestämdbara tillgång, så snart sorn möjligt,
Liefve för detta Verks styrelse känd oell disponibel.
Utskottet, som belt oell hållet instämmer i Revisorernes härutinnan
yttrade åsigt, får alltså hemställa,
att Rikets Ständer måtte bos Kongl. Majit, genom afgående
skrifvelse, i underdånighet anhålla om Nådig föreskrift
för Kongl. Stats-Contoret att hädanefter aflemna till Riks-
gälds-Contoret de detta Verk tillkommande öfverskottsme-
del!, så snart den Riks-hufvudbok, hvarpå liqviden härom
skall sig grunda, hunnit afslutas, samt alltid, under loppet
af det år, hvarunder samma Hufvudbok bör vara färdig.
8:0
Angående af/emnandet till Riksgälds-Contoret af Manufactur-Discontens
årliga vinstmedel.
(i843 års Revisions-berättelse, sid. 17.)
Då Revisorerne meddelat sitt yttrande härom i deras till Utskottet
jemväl remitterade Berättelse, angående granskningen af de under Kongl.
Commerce-Collegium ställda fonders förvaltning och räkenskaper, så kom¬
mer Utskottet att, rörande denna fråga, utlåta sig i Utskottets Betänkande,
i anledning af sistnämnde Revisions-berättelse.
9: o
Angående den, under benämnning; Kongl. f. d. Canzli-styrelsens Handcas-
saaf Kongl. Stats-Contoret numera mottagna och förvaltade capi-
talfond.
(i843 års Revisions-berättelse, sid. 17—19).
Jemte det Utskottet får förklara, att Utskottet instämmer i hvad Re¬
visorerne yttrat, eller att den af Fullmägtige beslutade innehållning af det
vid sista Riksdag beviljade, och räntan å denna fond motsvarande serskilda
anslag, var grundadt på det Fullmägtige tillkännagifne förhållande och med
det för samma anslag fastställda villkor öfverensstämmande, anser Utskottet
sig böra upplysa, att nämnde capitalfond, hvaröfver serskild redogörelse
för hvarje år afslutas, för närvarande utgöres af 18 st. nya Trollhätte-Ca-
8
Stats-Uiskottets Utlåtande, IV.'o 21.
nal-Bolngs 5 proc. obligationer å 5oo R:dr hvardera, hvilka förvaras i Kongl.
Ränte-Kammarens cassa-hvalf, och, vid sednaste revision af Statsverket, un-
dergingo inventering (sid 8o i Revisions-berättelsen); varande den å fonden
för åren 184 ■ — iS43 upplupne ränta, enligt Kongl. Majjts Nådiga dispositio¬
ner, använd dels lill årliga gratificationer åt några tjenstemän vid Kongl. f. d.
Canzli-Styrelsen, och dels till understöd för åtskilliga vetenskapliga arbe¬
tens digifvande. För öfrigt lår Utskottet hänvisa till dess framdeles afgif¬
va n cl e utlåtande, i anledning af Herr A. M. Brineks nu väckta motion, an¬
gående besagde capital-fonds aflemnande till Riksgälds-Contoret.
io:o
Angående creditivet till UlI-Discont-fondens förstärkning.
(i843 års Revisions-berättelse, sid. 21—23).
I afseende på de flera, villkoren och sättet för begagnandet af detta
crediliv rörande, frågor, som blifvit till Rikets nu församlade Ständers afgö¬
rande hänskjutna, skall Utskottet yttra sig i dess utlåtanden öfver Revisions-
herättelserne, angående Kongl. Commerce-Collegii fonder, samt Kongl. Majlis
rörande berörde creditiv serskildt aflåtna Nådiga Proposition; dervid Ut¬
skottet jemväl kommer att underställa Rikets Ständer sin åsigt, angående
godtgörandet af de förluster, som i vith äkningarne emellan Riksgälds-Con¬
toret och Ull-discont-fonden blifvit lill afdrag å fondens creclitiv-skuld
upptagna.
11:0
Angående de til' Kongl. Krigs-Co/legium öfver/emnade tillgångar för
inköpandet af stall och magasin s-byggnader för den i Ystad
Jörlagde Sqvadron af Kronprinsens Husar-Regemente.
(i843 års Revisions-berättelse, sid 23—25).
Lika med Revisorerne, anser Utskottet, att, enär ordalydelsen af Kongl.
Majlis Nådiga Bref, angående dessa tillgångars öfverlemnande till Kongl.
Krigs-Collegium, kunde gifva anledning lill deras användande af Kongl.
Collegitim för ett mera utsträckt föremål, än det, hvartill desamma, enligt
uttryckliga stadgandet i Riksgälds-Contorets Reglemente, blifvit af Rikets
Ständer anvisade, Fullmägtige bordt, efter emottagningen af högslberörde
Bref
Siats-1 It skottets Utlåtande N.-o 21. 9
Bref i underdånighet anhålla om Nådig förklaring af rälta förståndet deraf.
Men sorn Fullmäktige, före de reqvirerade tillgångarnes ullemnande från Riks-
gälds-Conloret, genom bemälle Collegium, erhållit underrättelse derom, att
åtgärder för verkställigheten af hvad Rikets Ständer med samma tillgångars
anvisande åsyftat, blifvit af Kongl Majli Nåder anbefallda; så och enär det
afsedda ändamålet sedermera vunnits, linner, vid sådant förhållande, Utskot¬
tet icke skäl till anmärkning emot Fullmäktige för den medgilha öfverlåtel¬
se och utbetalning af de, på grund af Kongl Majis Nådiga befallning, re¬
qvirerade fordringar och contanta medel.
12:0
Angående de för åtskilliga Städers återuppbyggande ejler deni
öfver gangne eldsvådor utgift te lån.
(1843 års Revisions-Berältelse sid. 26 — 29.)
Utskottet, som från Fullmäktige mottagit den i deras Berättelse till
Rikets Ständer åberopade skrifvelse, med anledning af några, i afseende på
byggnadslånet till Staden Wenersborg inträffade förhållanden, bar ansett
mest lämpligt att i ett sammanhang yttra sig öfver alla i denna skrifvelse
samt nyssnämnde Revisions-berättelse gjorda anmälanden och framställnin¬
gar, rörande ej mindre de från Riksgälds-Contoret redan utgifna Byggnads¬
lån, än framdeles ifrågakommande dylika låneunderstöd; och skall Utskottet
alltså serskildt Utlåtande härom till Rikets Ständer afgifva.
13:o
Angående utbetalningen af anslaget för tillbyggnad och reparation af Kongl.
A utdemiens jör de Fria Konsterna hus.
(i843 års Revisions-Berättelse sid. 38)
Med anledning af Revisorernes framställda anmärkning i afseende å
det sätt, hvarpå besagde anslag, utgörande 3o,ooo R:dr, blifvit utbetaldt, an¬
ser sig Utskottet böra upplysa, att, enligt hvad Protocollen ådagalägga,
Kongl. Stats-Contoret, uti alla sina skrifvelse!’ om utbekommandet af de i
afl åkning härå äskade summor, åberopat bemälde Academies gjorda reqvisitio-
ner; samt att, i öfverensstämmelse med hvad hegardt blifvit, Riksgälds-Con-
torel, på vanligt sätt, till Kongl. Stats-Contoret utbetalt: i Januarii 1S42,
6000 R.:dr; i Mais samma år Gooo R:dr; i Maj 1843, 6000 R:dr; och i da-
Bih. till R. St lo ol. 1844, 4 Sami. 1 dfd. 5 11 //t. 2
10
Sl al s-Ui skot tets Utlåtande, N:o 21,
nuarii innevarande år 6000 R;dr, eller tillsammans 24>ooo R:dr; lärande för¬
modligen ordställningen i Kongl. Maj:ts, af Kongl. Stals-Contoret jemväl å-'
heropade, Nådiga Bref hafva föranledt requisitionernes lämpande efter en
tiderymd al 5 år.
Enär nu Reglementet innehåller den af Revisorerne anförda bestäm¬
da föreskrift, att detta anslag skall af Riksgälds-Contoret till Kongl. Acade-
mien för de fria Konsterna utbetalas, hafva Fullmäktige följaktligen icke egt
utlemna större eller mindre del af anslaget till någon annan, än Kongl. Academien
eller den, som erhållit behörigt uppdrag alt detsamma å Kongl. Acaderniens vägnar
lyfta; men alldenstund bemäide Kongl. Academie, i stället för att sjelf
omedelbart requirera anslagssumman hos Riksgälds-Contoret, vändt sig
till Kongl. Stats-Contoret med sina reqvisitioner, och dessa albså kunde
anses innefatta ett sådant uppdrag för sistbemäkle embetsverk, synes,
i betraktande häraf, de äskade medlens utanordnande, på det sätt och i den
ordning hegardt blifvit, ieke utgöra någon egentlig afvikelse från hvad Re¬
glementet i omförmälde hänseende stadgar. Då för öfrigt icke ens ifrågasatt
är, att ju de reqvirerade beloppen kommit Kongl. Academien vederbörligen
tillhanda, samt kunnat för det afsedda ändamålet begagnas, oell då, hvad
den anmärkta tidsutdiägten med hela anslagssummans utbekommande beträf¬
far, protocollen utvisa, alt allt, hvad som reqvirerals, blifvit af Fullmäkti¬
ge, genast efter reqvisitionernes mottagande, anordnadt, anser Utskottet sig
esa anledning hemställa,
O u
alt Revisorernes anmärkning, i afseende på oftaberörde
anslags utbetalande, må förfalla.
x 4:0
Angående liqvidadomsältet och ansvarigheten för lån till communicalions-
anstalters och odlings företags befrämjande.
(i843 års Revisions-Berättelse, sid. 38, 3g).
Sedan Rikets Ständer vid denna Riksdag fått emottaga enKongl. Proposition,
rörande sättet och ordningen för dylika iåns återbetalande, torde Revisorer¬
nes, angående enahanda ämne, framställda förslag böra tagas under öfvervä¬
gande, i sammanhang med denna till Utskottets utlåtande remitterade Pro¬
position; skolande Utskottet i detta utlåtande jemväl yttra sig öfver hvad
Revisorerne i berörde hänseende föreslagit.
Stats-TJtskoltcts Utlåtandej IV.-o 21,
11
15:o
Angående kostnciderne för den särskilda tryckningen af Bonde¬
ståndets förhandlingar i Representationsfrågan.
(i843 åi’s Revisions-Berättelse, sid. 49> 3o).
Utskottet anser sig i afseende härpå endast böra förklara, att Utskot¬
tet instämmer uti Revisorernes yttrade åsigt, att Fullmäktige, vid de i Revi-
sions-Berättelsen uppgifna förhållanden, rätteligen bifallit omförmälde, behö¬
rigen verificerade, kostnaders godtgörande, fastän den verkställda trycknin¬
gen blifvit utsträckt utöfver livad Rikets Ständer vid sednasle Riksdag med-
gåfvo.
16:0
Angående iståndsättandet af Kongl. Sundhets-Collegii förra embetshus och
dess inredande till local för Riksgä/ds-Contoret.
(1843 år Revisions-Berättelse sid. 5o—53. Fullmäktiges samma Berättelse
bifogade, Utlåtande sid. 6g—76.)
I öfverensstämmelse med hvad Fullmäktige, uti sin afgifna och jemte
Utskottets Memorial 'N:o 3 till Rikets Ständer öfvevlemnade Berättelse upp¬
gifvit, hafva Fullmäktige hos Utskottet anmält åtskilliga, i afseende på repa¬
rationen och den förändrade inredningen af nämnde hus, förekommande om¬
ständigheter och förhållanden, hvilka Fullmäktige ansett böra Rikets Stän¬
ders bepröfvande underställas; och, som Utskottet följaktligen kommer att till
Rikets Sländer afgifva serskildt utlåtande, angående hvad sålunda blifvit an¬
mäldt och för Öfrigt med detta ämne eger gemenskap, så skall Utskottet
dervid jemväl yttra sig öfver hvad åberopade Revisions-Berättelse härom
innehåller; anseende sig således Utskottet nu endast behöfva hänyisa till
samma utlåtande.
17:0
Angående afskrifning af målet, rörande hevillningen för aflidne Fröken F. L.
Flemmings testamente till förmon för numera jemväl afidne Capitenen
Friherre P. Cronhjelm.
(i843 års Revisions-Berättelse, sid. 55, 56).
Vid de i Revisions-Berättelsen uppgifna förhållanden får Utskottet äf¬
ven för sin del
12
Stats-Utshott e Is Utlåtande, ZV.-o 21.
tillstyrka delta gamla bevillningsmåls af Fullmäktige fö¬
reslagna och af Revisorerne förordade afskrifning i de öf¬
ver dylika ärenden uti Riksgälds-Contoret förda anteck-
nings-böcker;
lärande, i händelse af Rikets Ständers bifall härtill, Utskottet få sig uppdra¬
get meddela Fullmägtige föreskrift om afskrifningens behöriga verkställande.
18:o
Angående förandet af serskilda s. k. justerings-protocoll, i afseende på ut¬
redningen af f. d. Filial-Disconterna.
(i843 års Revisions-Berättelse, sid. 5^.)
Då, efter hvad Utskottet inhemtat, justeringarne af alla hos Fullmäkti¬
ge förda protocoll antecknas af ordföranden både å concept-protocollen
och i en serskild protocollslista, upptagande dagarne, då hvarje protocoll iir fördt
och justeradt; hvarförutan, på sätt Revisorerne äfven upplyst, nu mera i hvart
och ett protocoll införes anteckning om den sessionsdag, då det sednast för¬
da protocollet öfver enahanda ärenden blifvit justeradt; så kan Utskottet icke
inse, alt för de ännu återstående målen, rörande Discont-utredningen, några
serskilda protocoll öfver justeringarnes behöriga verkställighet, hädanefter
mera än tillförene, äro behöfliga. Utskottet hemställer derför,
att den härom af Revisorerne väckta fråga må förfalla.
icy.ö
Angående den verkställda förenklingen af de vid Discont-utredningen förda
räkenskaper.
(i843 år Revisions-Berättelse, sid. 58, 5g\
Beträffande först de härvid bibehållna capital-räkningarne, hvilka
Revisorerne ansett hafva kunnat och bordt ur de nya räkenskaperne uteslu¬
tas, så får Utskottet anmäla, att Fullmäktige, vid beslutandet af de seder¬
mera iakttagne förenklingarne uti ifrågavarande räkenskaper, förklarat, att,
ehuru capital-räkningarne voro föga upplysande, och fastän, genom deras fort¬
satta intagande i hufvudböckerna, slutsummorna af ingående och utgående
balanserna fördubblades, höllö Fullmäktige dock före, att dessa räkningar äfven
dädanefter borde bibehållas, enär ett serskildt capitai-conto syntes böra finnas
hvarje afslutad hufvudbok, och saknaden deraf i en framtid icke utan skäl
ortle kunna anmärkas, såsom en ofullständighet i räkenskapsföringem
Stals-U(skottets Utlåtande, JY.-o 21.
13
Med hänsigt till den i Fullmägtiges protocoll sålunda uppgifna anled¬
ning till omfönnäIda räkningars bibehållande, och då det härigenom föror¬
sakade besvär vid räkenskapernas uppgörande är af ringa betydenhet, får
Utskottet hemställa,
att vid Fullmäktiges, rörande samma räkningar, meddelade
beslut må få bero.
Vidkommande derefter den af Revisorerne anmärkta tidsutdrägt med
granskningen och slutliga prölningen af det uppgjorda förslaget till Discont-
utredningens räkenskaper, så synes visserligen delta ärendes förberedande
behandling hafva kunnat och bordt verkställas med större skyndsamhet, än soin
skett; men då Revisorerne endast fästat sin uppmärksamhet å hvad härvid
förekommmit, anser Utskottet sig desto heldre kunna inskränka sig till utta¬
landet af dess nu yttrade åsigt, som merberörde räkenskaper, oaktadt det in¬
träffade dröjsmålet med de ifrågasatte förändringarne, hunnit i sitt förenkla¬
de skick uppgöras och i föreskrifven ordning revideras, innan desamma be-
höfde tili Rikets Ständers Revisorers granskning och bedömande aflemnas.
20:0
Angående Commerce-Rådet B. II. Santessons väckta anspråk om äterbekom-
mande af ett för Götha Canal f. d. Disconts räkning inbetaldt belopp.
(i843 års Revisions-Berättelse, sid. 65, 66, och Fullmäktiges utlåtande
sid. 76—78).
I afseende på detta ärendes behandling, hafva Revisorerne funnit sig
föranlåtne fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å densammas långsamhet.
Häremot hafva Fullmäktige, till förklarande af den anmärkta tidsutdrägten
med målets afgörande, åberopat dels detta måls invecklade beskaffenhet och
handlingarnes vidlyftighet, dels hvad protocollen angående behandlingssät¬
tet innehålla; hvaraf Utskottet inhemtat, att det ansetts nödvändigt, att in¬
nan ifrågavarande, för nästan alla Fullmäktige helt och hållet främmande,
ärende till afgörande före ogs, handlingarne deruti emellan Fullmäktige cir-
culerade. Med hänsigt till nu anförda omständigheter och då Fullmäktiges
beslut i frågan fattades och expedierades mer än tre fjärdedels år, innan det¬
samma kunde i besvärsväg Rikets Ständers Revisorers pröfning underställas,
så att klagandens rätt icke synes på något sätt förnärmad derigenom, att
målet icke blifvit af Fullmäktige förr afgjoi’dt, anser sig Utskottet icke ega
skäl instämma uti Revisorernes anmärkning. Utskottet får alltså hemställa
j 4 Stals-Utskottcts Utlåtande, N:o 21.
alt densamma, likasom Eevisorernes derjemte gjorda erinran
i anledning af Fullmägtiges pluralitets vägran alt, på sättyr-
kadt var, återremittera ärendet till Disconl-Ombudet, må
förfalla.
Efter öfvervägande af hvad härjemte blifvit utaf Revisorerne anmärkt samt
af Fullmägtige upplyst och fork la råd t, i anledning af Fullmägtiges medgifvande
att Commerce-Rådet Santessons ovilkorliga afsägelse af allt redovisnings- och
ersättnings-anspråk icke må, å Discont-utredningens sida, begagnas i fråga om
redovisningen för den i Revisions-Berättelsen uppgifna revers, har Utskottet
visserligen ansett sig böra biträda Revisorernes yttrade åsigt, att Fullmäg-
tioe sedan de engång funnit sig befogade äska en sådan afsägelse och den er—
hållit,ricke bordt densamma undanrödja, utan hade frågan härom, jemväl en-
1 i„t Utskottets tanke, rätteligen bordt hänskjutas till Rikets Ständers afgörande;
men då Utskottet, i betraktande af de skäl och omständigheter, som föranledt
Fullmäktige till den anmärkta återkallelsen af berörde afsägelse, tror sig kun¬
na ta "a för gifvet, att samma skäl äfvenledes hos Rikets Ständer gjort
sig gällande samt att resultatet följaktligen, jemväl i detta fall, blifvit allde¬
les enahanda, så anser Utskottet sig icke ega anledning tillstyrka Rikets Stän¬
der någon åtgärd, i afseende på den ansvarsskyldighet för Fullmägtige, som
Revisorerne för den af dem förutsatta händelse ifrågastält, utan hemställer
Utskottet deremot,
att frågan härom må förfalla.
2 i:o
Angående den aj Revisorerne tillstyrkta decharge för Fullmäktige.
(i 84 * år Revisions-Berättelse, sid. 26 och 1843 års
Revisions-Berättelse, sid. 67.)
Utskottet, som anser decharg-yttrandet böra omfatta Fullmäktiges för-
valtningsåtgärder till innevarande Riksdags början, har, för afgifvandet af detta
yttrande, redan genomläst Fullmägtiges protocoll efter den lid, hvartill Revi¬
sorernes granskning sträckt sig; och skall Utskottet, sedan här ofvan åbe¬
ropade serskilda Utlåtanden hunnit afgifvas, samt några under prolocollsläs-
nineen förekomna frågor blifvit af Utskottet pröfvade, afgifva serskildt betän¬
kande, angående dechargen för Riksgälds-Contorets styrelse och förvaltning samt
dermed gemenskap egande åtgärder, under den sedan början af sista Riksdag
förflutna tiderymd.
Emedlertid tror sig dock Utskottet vid detta tillfälle böra förklara, att
Utskottet till alla delar förenar sig uti de sammanstämmande vitsord, begge
Stats-Utskottcts Utlåtandej N:o 22.
15
Revisions -Berättelserne (f84r års berättelse, sid. ia, och 1843 års
berättelse sig 42) innehålla, angående det sätt, hvarpå Fullmägtige uppfyllt
sitt vid nämnde Riksdag erhållna vigtiga och ansvarsfulla uppdrag att förrän¬
ta och tillhandahålla allmänna rörelsen Riksgälds-Contorets innestående con-
tanta behållning; hvarjemte Utskottet likaledes får förklara, att Utskottet äf¬
ven instämmer uti »843 års Revisorers yttrande, angående Fullmägtiges
beslut i fråga om det serskilda lån å 600,000 R:dr, som Rikets Ständers Bank
år 1842 af samma behållning erhöll.
Stockholm den 20 September 1844*
M %%
Ank. till Exp. Uisk. d. 22 Sept. kl. 0 e. m.
Utlåtande, angående föreslagen afskrifning af ett i Paksgälds-Contorels
antecknings-böcker rörande testaments-bevillningen balanceradt null.
(Rgs. Afd )
Hos Stats-Utskottet hafva Fullmägtige i Riksgälds-Contoret hemställt,
att målet, angående bevillningen för det testamente, ali. Hall- och Manufactur-
Snickaren J. G. Bolin i lifstiden upprättat till förmon för hans syster, hu¬
stru Maria Gosselman, måtte få afskrifvas uti de öfver arfs- och testaments-
bevillningen förda antecknings-böcker och diarier, hvarest detta mål, sedan
mer än 10 år tillbaka, varit balanceradt.
Enligt hvad Fullmägtige härvid upplyst, har bevillningen för detta
testamente genom Kongl. Kammar-Rättens laga kraftvunna utslag af den 9
December 1889, blifvit fastssälld till ett belopp af 3o R:dr. Vid sedermera
anställda försök att i executiv väg utbekomma nyssnämnde bevillningsbelopp,
har dock befunnits, att hvarken hustru Gosselman, eller löftesmännen för
detsamma, egde någon tillgång, som kunde utmätas. Den förre befunne sig ueml.
i stor fattigdom, försvårad genom skyldigheten att vårda en gammal, sjuklig
man, och af de sednare hade den ena, Skomakaren J. Lönqvist, långt före
detta, afhändt sig sin egendom, i öfverensstämmelse med 1835 års Kongl. För¬
ordning angående lösörens försäljning, samt den andre, Kardfabrikören C.
Bäckström, med döden afgått, hvarefter hos dennes efterlemnade enka ingen
tillgång förefunnits.
Jfi Sta ts- Ut sk oltcts Utlåtande, No 22.
Vid nu anförda förhållande anser Utskottet, lika med Fullmäktige, om-
fönnälda bevillningsmåls fortsatta balancerande fullkomligt ändamål slöst, helst
testainentstagerskans stora fattigdom jemväl blifvit af Riksgälds-Contorets Om¬
budsman vitsordad, på grund af hval han vid besök i hennes ofta ombytta
bostäder erfarit. Utskottet får derföre, med afseende dessutom å den ifrågavaran¬
de bevillningens mindre betydlighet,
tillstyrka Rikets Ständers bifall till Fullmägtiges gjorda hem¬
ställan om rättighet att låta i förenämnde anlecknings-böc-
ker afskrifva det, denna bevillning rörande, mål.
Stockholm den 3 September 1844*
STOCKHOLM, Lundberg H Comp, 1844.
Stals-Utskoitels Utlåtandej IV:o 23.
N:o 23.
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Sept. kl. 6 e. m,
Utlåtandej i anledning af Rikets Ständers åren nSfi och 1848
församlade Revisorers berättelser, angående granskningen
af de under Kongl. Commerce Collegium ställda fonder
och medel. (R'gs- Jfdf
Sedan Stals-Ulskottet, till följd af erhållna remisser, genomgått dessa,
från trycket utgifna och bland Riks-Ståndens Ledamöter utdelade, Berät¬
telser jemte dervid fogade underdåniga utlåtanden, får Utskottet nu, i ett
sammanhang, yttra sig öfver hvad Revisorerne, under granskningen af be¬
rörde fonder och medel, anmärkt eller till framtida iagttagande föreslagit.
l:o.
ingående beviljad afskrifning af förskottsvis utbetalda medel till
lagsökningskostnailer.
(1841 års Revisorers Berättelse, sid. 2., Kongl. Commerce-Collegii Ut¬
låtande, sid. 38, 39, samt Advocat-Fiscalen C. Rydqvists Förklaring, sid.
42—44.)
Revisorerne hafva anmärkt, att Kongl. Commerce-Collegium, efter emot-
tagandet af vederbörande sterbhus-delegares redovisning for ett Kongl. Col-
legii Advocat-Fiscal, Commerce-Rådet J. O. Wennberg i lifstiden medde-
ladt förskott, beviljat afskrifning af ett belopp, stort 97 R:dr 19 sk.,
hvaraf 38 R:dr voro i redovisningen upptagna, såsom utbetalda för mer än
10 år sedan, och återstoden, R:dr 19 sk., syntes hafva bordt påföras de
Manufactur-Discontens gäldenärer, för hvilkas skulder de bestridda lagsök-
ningskostnaderne utgått,
I anledning häraf har Kongl. Commerce Collegium, under åberopande
af Kongl, Collegii nuvarande Advocal-Fiscals infordrade förklaring, hufvud¬
sakligen yttrat: att den anmärkta afskrifningen grundade sig på en af ho¬
nom granskad och gillad räkning; att något tvifvel icke kunde ega rum i
fråga om beloppets användande för det uppgifna ändamålet; att den be¬
gärda godtgöreisen svårligen kunnat förvägras, på den grund, att redovisnin¬
gen försent inkommit, enär den ifrågavarande summan vore att anse såsom
ett fortgående förskott för dylika utgifter; att någon tid för sådane medels
redovisande icke vore uttryckligen bestämd; att det inom 10 år, före re-
Bih. till R. St.s Fröt. 1,844• 4 Samt.. / A/d., 6 Haft. 1
2 Stats-UlskoHetS Utlåtande, N-o 23.
dovisningens afgifvande, utbetalda beloppet blifvit utgifvet dels till lösen
för handlingarne i ett skuldfordringsmål och dels till chartering å förgäfves
lagsökta gäldenärers skuldebref; att de lagsökningskostnader, hvarför ersätt¬
ning vore Manufactur-Discont-fonden tillerkänd, blefvo fonden godtgjorda, då
tillgång dertill, vid anställd lagsökning, funnes hos gäldenärerne; samt att
det hvarken varit brukligt eller syntes lämpligt att dessförinnan påföra
hvarje gäldenär meranämnde kostnader samt upptaga dem bland fondens
räntebärande fordringar.
Hvad nu först beträffar den Commerce-Rådet Wennbergs sterbhus¬
delegare medgifna godtgörelse för det belopp af 38 R:dr, som han för
längre tid sedan till lagsökningskostnader utgifvit, och hvilket nuvarande
Advocat-Fiscalen uti sin, i anledning af Revisorernes anmärkning infordrade
förklaring, erbjudit sig att, om sådant skulle fordras, till Manufactur^Di-
scontfonden inbetala; så enär, jemlikt Kongl. Collegii yttrande, denna sum¬
ma kunnat anses såsom ett fortgående förskott, samt sislbemälde tjensteman
funnit desto mindre anledning bestrida ifrågavarande godtgörelse, som han
hade sig bekant, att ett vida större, oersatt, belopp för enahanda kostnader
utbetalts af Wennberg under dennes sednare tjenstetid, anser sig Utskottet
böra hemställa,
att anmärkningen, rörande meranämnde förskottsbelopp, raå för¬
falla.
Beträffande härefter den jemväl anmärkte afskrifningen af de öfriga i
omförmälda redovisning upptagna lagsökningskostnader, så synes någon an¬
ledning icke hafva förefunnits att vid besagde tillfälle serskildt påföra de
lagsökte gäldenärerne berörde kostnader, enär ett sådant bokföringssätt el¬
jest, enligt hvad Kongl. Collegium upplyst, icke iagttages i afseende på dy¬
lika utbetalningar. Utskottet får alltså tillstyrka,
att äfven vid denna afskrifning må få bero.
2 ra.
Angående befordrandet till afskrifning af den förlast t som uppkom¬
mit på ett till England, f r Nja Ull-Discontfondens räkning, expor-
teradt parti ull.
(1841 års Revisorers Berättelse, sid. 9, 10, Kongl. Commerce-Colkgii
Utlåtande, sid. 40.)
På sätt sednast församlade Revisorer (sid, 20 i Revisions-berältelsen)
Stals-Utskottets Utlåtande, N.o 23.
3
uppgifvit, är beloppet af nämnde förlust Nya Ull-Discont-fonden redan i
1841 års Hufvudbok godtgjordt och Gamla Ull-Discont-fonden påfördt; va¬
rande detsamma uti det denna Revisions-berättelse bifogade capital-slut bland -
den sednare fondens utgifter för sagde år upptaget.
3: o.
Angående formen för Manufadur‘Discont-fondens räkenskaper.
(1841 års Revisorers Berättelse, sid. 12., Kongl. Commerce-Collegii
Utlåtande, sid. 40, 41.)
I afseende härpå hafva Revisorerne erinrat, att den ränta, som å de
osäkra fordringarne från skuldsedlarnes förfallodagar upplupit, icke årligen
uppdebiterades och till påföljande året såsom ingående balance öfverfördes;
hvadan fondens verkliga ställning vid hvarje års slut icke vore uti räken¬
skaperna synlig.
Genom en sådan debitering skulle likväl, enligt Kongl. Commerce-
Collegii yttrande, det dermed afsedda ändamål icke vinnas, enär vid utlå-
ningarne räntorna skola förskottsvis afdragas, hvadan fonden således i sjelfva
verket under ett föregående år godlgjordcs för räntebelopp, som först under
det påföljande upplöpte. För öfrigt kunde räntefordringarne för de för¬
fallna lånen icke vid årets slut af Manufactur-Discont-Contoret med nog¬
grannhet bestämmas, emedan derstädes då saknades kännedom om alla un¬
der de sista dagarne af året skedda inbetalningar, de der måste anses verk¬
ställda under den dag, då medlen blifvit å Discont-fondens räkning i Ri¬
kets Ständers Bank insatta, fastän insättningsbevisen först sedermera hos Di¬
scont- Contoret företes. Kongl. Collegium har följaktligen afstyrkt den ifråga¬
satta förändringen uti bokföringssättet, hvilken endast skulle öka de redan
förut betydliga göromålen i nyssnämnde Conior, utan alt för fonden med¬
föra någon nytta.
Vid det af Kongl. Commerce-Collegium upplysta förhållande, anser
Utskottet,
att hvad Revisorerne i omförmälda hänseende erinrat, icke bör
till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
4m.
Angående det vid sista Riksdag beslutade ajlemnandet till Riks-
gälds-Contoret af Manuf adur-Discontens årliga vinstmedel.
(1843 års Revisorers Berättelse, sid. 5—7.)
4
Slats-UcskoUets Utlåtandej N.-o 23.
Ehuru Revisorerne förklarat, att de visserligen funno Kongl. Maj:ls
Nådiga förordnande, det allenast ett belopp af 14,000 R:dr skulle utaf
Manufactur-Discontens vinstmedel årligen till Riksgälds-Contoret aflemnas,
stridande emot ordalydelsen af Rikets sednast församlade Ständers beslut,
hvilket innehöll, att Manufactur-låne-fondens hela behållning af årliga vinst¬
medel, efter afdrag af omkostnader och förluster, borde till sistnämnde Verk
inlevereras, hafva Revisorerne dock hemställt, huruvida icke Rikets Ständer
skulle finna skäligt medgifva den jemnkning i omförmälde beslut, att den årliga
inlevereringen till Riksgälds-Contoret af Manufactur-Discontens behållna öf-
verskottsmedel för året må, i öfverensstämmelse med högstberörde förord¬
nande, inskränkas till 14,000 R:dr, samt återstoden af dessa medel, likasom
hittills städse egt rum, användas lill besparingsfondens förstärkning och
lånetillgångarnes förökande.
I betraktande af de till stöd för denna hemställan anförda skäl, och
då det synes mest lämpligt, att den tillökning i Manufactur-Discontens ca-
pitalfond, som kan beredas genom uppkommande räntevinster utöfver den
för Discontens creditiv bestämda ränta samt bidraget till Technologiska In¬
stitutet, får, åtminstone tills vidare, fortfarande begagnas till förstärkande
af de lånetillgångar, hvarpå anspråken, till följd af oafbrutet utvidgade
fabrikstillverkningar, årligen öka sig, anser Utskottet sig jemväl böra till¬
styrka ,
att Rikets Ständer, under vilkor af ofvannämnde belopps fortsatta
aflemnande till Riksgälds-Contoret före hvarje års slut, måtte bi¬
falla den af Revisorerne föreslagna jemnkning uti det, angående
ifrågavarande vinstmedel, vid sednaste Riksdag fattade beslut,
samt alt Kongl. Maj:t måtte varda i underdånighet härom under¬
rättad.
5:o.
Angående Grosshandlaren F. von Stjerneman beviljad ejtergijt af
förfalloränta för hans hos Manufactur-Disconten belånta Reverser.
(1843 års Revisorers Berättelse, sid. 8., Kongl. Commerce-Collegii Ut¬
låtande, sid. 50, 51.)
Enligt hvad Kongl. Commerce-Collegium upplyst, har von Stjerneman
icke fullgjort det för hans befrielse från öfverräntas erläggande stadgade
vilkor och följaktligen icke kommit i åtnjutande af den honom förunnade
förmon; vid hvilket förhållande
Revisorernes anmärkning härom torde få förfalla.
Stals-Utskotlets Utlåtande, N.o 23,
S
6: o.
Angående en förändrad lydelse af de borgensförbindelser, hvilka
a/lemnäs såsom säkerhet för förlagslån.
(1843 års Revisorers Berättelse sid. 13, Kongl. Commerce-Collegii Ut¬
låtande sid. 51—53).
I fråga om säkerheten för de af Manufactur-Disconten utgifne förlags¬
lån, hafva Revisorerne yttrat sin öfvertygelse om lämpligheten deraf, att då
sådan säkerhet beslode dels af förlags-inteckning uti fabriksinventarier, ma-
chinerier, rn. m., dels af borgensförbindelser, dessa förbindelser på det sätt
uthändigades, att Disconten vore i tillfälle att, omedelbarligen och utan be¬
hof att afbida fabriksinventariernes realisering, vända sig, för lånesummans
återbekommande, till de personer, som borgensansvaret sig iklädt.
I anledning af detta yttrande, har Kongl. Commerce-Collegium bland
annat anfört: att, om, å ena sidan, det vore otvifvelaktigt, att Kongl. Col-
legium, som i allmänhet hade åt sig öfverlemnad pröfningsrätten uti ifrå¬
gavarande hänseende, borde vid alla tillfällen fordra sådan säkerhet, som
nnsåges fullkomligen betrygga Disconten för förlust, finge, å andra sidan,
icke lemnäs utan uppmärksamhet, att förlagslånen meddelades för under¬
stödjandet och uppmuntrandet af sådane fabriksföretag af ny eller förbätt¬
rad beskaffenhet, som för det allmänna vore eller kunde blifva af väsendt¬
lig nytta och på den inhemska näringsfliten utöfvade större inflytande, samt
att ett utöfver behofvet sträckt anspråk på säkerhet för dessa låns åter¬
betalning skulle leda derhän, att högst få, om ens några, förlagslån kunde
utgå. För bedömandet, hvilka slags hypolhek företrädesvis borde ä-
skas, ansåg Kongl. Collegium någon allmänt gällande regel svårligen kunna
uppställas, utan måste sådant bero af serskilda tillfälliga förhållanden. I
vissa fall kunde låntagarnes solidariska förbindelse anses ensam innebära
fullgod säkerhet; i andra kunde borgen såsom för egen skuld finnas till¬
fyllestgörande; i andra åter syntes inteckningar i fast egendom eller för-
lagsinteckningar i fabriksredskap och machinerier m. m., böra antagas; och
slutligen hade någon gång ställd inteckningssäkerhet icke kunnat godkännas,
utan i förening med proprieborgen. Emedlertid hade Kongl. Collegium
alltid, då säkerhet erbjudits af förlagsinteckning i fabriksredskap och ma¬
chinerier, fästat det villkor för godkännandet häraf, att serskild borgen borde
ställas för möjligen uppkommande brist vid pantens realisering.
Med fästadt afseende å hvad Kongl. Commerce-Collegium sålunda upp¬
lyst och erinrat, och då en sådan föreskrift, som Revisorerne synas åsyfta,
s
Ståts-Utskottets Utlåtande t N.-o 23.
möjligtvis skulle i flere fall komma att hindra förlagslånens begagnande
samt dymedelst motverka det meri denna lånerörelse åsyftade vigliga ända¬
mål, får Utskottet hemställa,
att Revisorernes nu ifrågavarande framställning må förfalla, samt
alt hädanefter må förblifva vid hvad hittills i afseende på pröf-
ningen af säkerheten för omförmälde lån är vordet stadgadt och
iakttaget.
Tro.
Angående den Agronomen Loui selie Hofman Bang uppdragna be¬
fattning att tillhandagå med råd och upplysningar } rörande fårskötseln
och ullculturen.
(1843 års Revisorers Berättelse si<k 15, 16, Kongl. Cotnnrerce-CoUegii
Utlåtande sid. 53, 54, F. d. Siats-Rådet G. Poppii anförande sid, 64-r-68.
Protocollet vid schäferi-egarnes sammankomst i .Norrköping under Juli 1842
sid. 72—74).
Under yttrandet, a-tt den tid af omkring 12 år, hvarunder Direotören
N. E. Hofman Bångs råd och biträde kunnat af schäferi-egarne begagnas,
syntes hafva varit fullt tillräcklig, för att bland dem sprida den erfarenhet
uti berörde näringsgren, att dylikt biträde borde utan äfventyr kunna för
framtiden umbäras, och då besigtningarne å Kronans stamschäferier sjmtes
lämpligen kunna förrättas genom ledamöter af vederbörande Länsstyrelse
och Hushållningssällskap samt, der så nödigt funnes, af någon tillkallad
schäferi-egare, hafva Revisorerne förklarat, att de ansågo den befattnings
med schäferihandteringen, som L. Hofman Bang, emot ett årligt arfvode af
1000 R:dr, numera innehade, enligt det med honom för en tid af tre år,
att räkna från 1843 års början, afslutade contract, kunde, vid utgången af
samma contract, utan olägenhet indragas, och såmedelst en betydlig och
för gamla Ull-Discont-fondens bestånd af behofvet påkallad nedsättning ide
från fonden utgående kostnader beredas.
På sätt Kongl. Commerce-Collegii underd. ntlåtande och dervid fogade
handlingar ådagalägga, hade, innan ifrågavarande uppdrag meddelades sebä-
feriegarne, vid dem beredt tillfälle att sig häröfver yttra, tillkännagifvit,
det de önskade, att cn skicklig person fortfarande funnes att tillgå för upp¬
lysningars erhållande uti schäferihandteringen rörande frågor; hvarförutan
Kongl. Collegium yttrat, det Kongl. Collegium ansåg, att schäferiegarne då
ej kunde umbära ett dylikt biträde, samt att följaktligen den förut i så¬
Stats-Utskoltets Utlåtande j N-o 23.
7
dant afseende vidtagna och till ullcultureos förkofran ledande åtgärd bor¬
de fortsättas.
Då tiden ännu icke synes vara inne att bestämdt afgöra, huruvida
den. befattning, hvarom nu är fråga, kan, utan att motverka den inhemska
fårskötselns och ullculturens vidare framsteg, indragas, helst beslutet här¬
om torde böra grunda sig på den ytterligare erfarenhet, angående samma
befattnings nytta och ändamålsenlighet, som inom contracts-tidens utgång
kan vinnas, äfvensom på dåvarande förhållanden, hvilka naturligtvis kom¬
ma att bestämma vederbörande Embetsmyndigheters tillstyrkanden i be¬
rörde hänseende, så anser sig Utskottet för närvarande hvarken kunna el¬
ler böra instämma uti Revisorernes yttrande, utan hemställer,
att frågan om meranämnde befattnings indragande må tills vida¬
re förfalla.
8:0.
Angående belåningen af inhemsk ull, som blifvit uppköpt, för att
dermed drifva handel.
(1843 års Revisorers Berättelse sid. 18, 19).
Sedan Rikets sist församlade Ständer, i fråga om begagnandet af det,
till inhemska fårskötselns och ullproductionens befrämjande anvisade credi-
tiv, beslutat, att hvad som af detta creditiv lyftades linge jemväl användas
till låneunderstöd för ”Handlande, som befatta sig med uppköp och för¬
säljning af inom riket bevisligen producerad samt vederbörligen sorterad
ull”, hade, enligt hvad Revisorerne anmält, Kongl. Majit, uti Nådigt
Bref af den 14 Augusti 1841, förklarat, att Kongl. Majit, på anförde skäl,
ansåg det icke kunna antagas hafva varit Rikets Ständers afsigt att inskrän¬
ka den, jemlikt förut gällande stadganden, både för sorterad och icke sor¬
terad ull medgifna lånerätligliet till endast sorterad, hvilken sednare vara
icke kunde anses utgöra föremål för den allmänna handelsrörelsen, och
hvilken inhemske ullproduceuter sällan hade att afsätta. Kongl. Majit fann
alltså någon förändring icke påkallas uti hvad i sådant hänseende redan
vore stadgadt, och hafva Revisorerne yttrat, det de, äfven för sin del, an-
sågo den af Kongl. Majit sålunda antydda åsigt Öfverensstämma med verk¬
liga syftningen af Rikets Ständers ofvan omförmälda beslut.
Till utredande af anledningen till och förhållandet med ifrågavarande
beslut, anser sig Utskottet böra upplysa, att Kongl. Majits vid sednaste Riks¬
dag allåtna Nådiga Proposition, angående förökning af Ull-Djscontens credi-
s
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 23.
tiv å Riksgälds-Contoret, bland annat, innehöll: att utlåningen vid Ull-
Disconten borde ”verkställas på de, genom då gällande Reglemente, bestäm¬
ma villkor, endast med det tillägg, alt lån i Disconten må äfven beviljas
”åt Handlande, som, i förening med ullsorteringsanstallt, göra uppköp och
”försäljning af ull, bevisligen inom Riket producerad.’' Vid denna Pro¬
positions besvarande förklarade Rikets Ständer, att dej ansågo desto mindre
betänkligt medgifva, hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, som en dylik
rättighet, utan någon känd olägenhet, redan vore, genom 1 och 6 §§ i
1835 års Reglemente för mera nämnde Discont, tillerkänd dem, ",som köpt
inhemsk ull, att dermed drifva handel.”
Enär häraf vill synas, som det i Rikets Ständers beslut förekomman¬
de stadgandet, angående sorterad ulls belånande egentligen blifvit hemtadt
från Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition, och då Rikets Ständers åberopade
underdåniga skrifvelse för öfrigt icke innehåller något, som kan tydas der¬
hän, att Rikets Ständer åsyftat annan inskränkning i ullhandlandes låne-
rättighet, än den Kongl. Maj:t ansåg ändamålsenlig, torde vid det af Kongl.
Maj:t i omförmälda hänseende meddelade förklarande böra bero, helst des¬
se handlande derigenom endast blifvit vid sin förut egande lånerält bi-
bebållne.
9:o.
Angående Manufadur-Discontfondens förstärkande med den obegagna¬
de delen af Ull-Discontens Creditiv samt om godtgörandet af de med
sistnämnde Disconts utlåning förenade tillf alli.a förluster.
(1843 års Revisorers Berättelse sid, 19—21, Kongl. Commerce-Collegii
Utlåtande sid. 54, 55).
Uti det Utlåtande, Utskottet nu lill Rikets Ständer afgifver, i anled¬
ning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition rörande samma ämnen, har Ut¬
skottet jemväl yttrat sig öfver hvad Revisions-berältelsen härom innehåller;
och får Utskottet således till detta utlåtande hänvisa.
10:o.
Angående skedda insättningar å en och samma räkning i Rikets
Ständers Bank af anslagssumman för Ullsorterings-anstalterna i Göthe¬
borg och Malmö samt försäljningsmedlen för Kronan tillhöriga får.
(1843 års Revisorers Berättelse sid. 22, Kongl. Commerce-Collegii Ut¬
låtande sid. 55). Det
Stals-VIskollcti Utlåtande, A’.o 23.
9
Det af Revisorerne, med anledning häraf, anmärkta förhållande har
numera upphört, sedan, enligt hvad Kongl. Commerce-Collegium upplyst,
de genom försäljning af Kronans arrende-får influtna medel redan under
sistlidet år }dif\it å serskild Banco-räkning öfverflyttade.
11».
Angående det Kongl. Landtbruks-Academiens Secreterare, J. Th.
Nathorst, af ManuJadur medlen tillagda årliga arfvode.
(1843 års Revisorers Berättelse, sid. 23, 24, Kongl. Commerce-Collegii
Utlåtande, sid. 56, 57 samt 61, 62, Stats-Rådet Poppii anförande, sid.
68—71.)
Beträffande detta arfvode, utgörande ett belopp af 666 R:dr 32 sk.,
hvilket, uppå Directeurens för Kongl. Lmdtbruks-Academien hemställan
och, i enlighet med Kongl. Commerce-Collegii tillstyrkan, blifvit, genom
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 25 Januari 1842, bemälde Secreterare
tillagdt, emot skyldighet för honom, att dels biträda Kongl. Landtbruks-
Academiens Directeur, vid tillsynen öfver Landtbruks-Institutet vid Dege¬
berg samt Agronomen Johnsons tillgöranden, dels ock tillhandagå ej mindre
Styresmannen för anstalterna till ullculturens befrämjande, än Kongl. Com¬
mei ce-Collegium och Tullverket, i frågor rörande fårskötsel och ullcultur,
samt de allmänna Ull-contorens organiserande, äfvensom sortering, värde¬
ring och förtullning af ull: så hafva Revisorerne yttrat, att de, utan att
underkänna Secreteraren Nathorsts utmärkta förtjenster om den inhemska
fårskötseln och ullculturen, icke kunde undgå att finna, det berörde arfvode
dels blifvit meddeladt för ändamål, främmande för manufactur-medlens be¬
stämmelse, dels under nuvarande omständigheter icke varit af verkligt be-,
hof för det allmänna påkalladt.
I betraktande af beskaffenheten af de åligganden, sora med åtnjutandet
af det anmärkta arfvodet äro förenade, och hvilka Utskottet, för sin del,
icke anser främmande för ändamålet med de medel, hvarå samma arfvode
blifvit anvisadt, finner Utskottet sig föranlåtet hemställa,
att Revisorernes, i hänseende lill detta arfvode, framställda an¬
märkning må förfalla.
12:o.
Angående beviljad förhöjning af den andel utaf Borgm&stare-lönen
Bih. till R. St. Prot. 1844- 4 Sami, 1 Afd , 6 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 23.
i Eskilstuncij som är anvisad å Extra Licentjonden ochj vid bristande
tillgång på denna fond, å Manufacturmedlen.
(1843 års Revisisorers Berättelse, sid. 24, 25., Kongl. Commerce-Col-
legii Utlåtande, sid. 57—59.)
Under förklarande, att, äfven om handhafvandet af de vid Carl Gu¬
stafs Stads Gevärsfactori förefallande polis- och ordnings-ärenden medfört
någon tillökning uti Borgmästarens i Eskilstuna tjenstegöromål, denna till¬
ökning dock icke kunde anses vara så betydande, att den bordt föranleda
den, med hänsigt dertill, genom Kongl. Brefvet den 29 September 1841,
beviljade förhöjning af ifrågavarande löne-andel från 250 R:dr till 583 R:dr
16 sk. årligen, hafva Revisorerne anmärkt denna löneförhöjning, helst, i
följd af Extra Licentfondens otillräcklighet, det ökade lönebeloppet komine
att utgå af anslaget till manufacturernes befrämjande, hvilket sistnämnde
anslag ingalunda syntes vara afsedt för utgifter af omförmälda beskaffenhet.
Med anledning af denna anmärkning har Kongl. Commerce-Collegium,
bland annat, upplyst: alt, innan Eskilstuna Fristad och Gamla Staden blefvo
lagda under samma styrelse, var aflöningen för Fristadens tjenstemän an¬
visad å de så kallade Extra Licenlmedlen; men då dessa ej härtill lem-
nade full tillgång, utgick återstoden utaf Manufacturmedlen; att då Fristaden ,
år 1833, förenades med Gamla Staden, uppbar Fristads-Direcleuren af
nämnde medel, såsom lön och arfvode, 900 R:dr, samt Ordningsmannen
en årlig lön af 250 R:dr; att, vid denna förening, Directeurs- och Ord-
ningsmanna-befattningarne upphörde, hvaremot tillsynen öfver Fristaden
uppdrogs åt Borgmästaren, som da erhöll den för Ordningsmannen anslagna
lön; att, efter nuvarande Borgmästarens utnämnande, Carl Gustaf Stads på
landet belägna gevärsfactori blifvit lagdt under den vid Fristadens och
Gamla Stadens förening inrättade Poliskammare; att merbemälde Borgmä¬
stare icke åtnjöt någon vedergällning i sin egenskap af Polismästare; samt
att han hade sig ålagdt det serskilda uppdraget att vaka öfver smidesma-
nufacturernes fortgång och tillse, att de Eskilstuna Stad tillhörande vatten¬
verk behörigen vårdades, och lingö af hvar och en manufacturist, som deraf
vore i behof, anlitas; hvarförutan Kongl. Collegium yttrat, att, då det förut
ansetts lämpligt alt åt de tjenstemän, som hade närmaste vården och in¬
seendet öfver smidesmanufacturerne i Eskilstuna, anvisa löner å Extra Li-
eentfonden och, i händelse af bristande tillgång å denna fond, på Manufac¬
turmedlen, syntes den å besagde medel nu anvisade löneförbättring för
Borgmästaren i nämnde stad icke böra betraktas såsom främmande för de¬
Stats-Utskottets Utlåtande, N;o 23.
U
samma, helst denne tjensteman numera hade sig ålagda enahanda skyldig¬
heter, som förut tillhört Fristadens Directeur och Ordningsman.
Vid de af Kongl. Commerce-Collegium upplysta förhållanden, och då
den för Borgmästaren i Eskilstuna från Extra Licenlfonden eller manufac-
turmedlen utgående lön, äfven efter densammas förhöjning, vida understi¬
ger de årliga löner och arfvoden, som af samma fond och medel måst be¬
stridas, under det de åligganden, i afseende på tillsynen öfver fristaden,
som numera äro åt Borgmästaren uppdragne, besörjdes af serskilde tjenste¬
män, anser Utskottet sig böra hemställa,
alt Revisorernes, rörande ofvanberörde löneförhöjning, framställda
anmärkning må förfalla.
Stockholm den 20 September 1844.
Reservation
af Herr C. Walley:
6:te Puncten.
"Jag reserverar mig emot Utskottets, genom en knapp majoritet, till¬
komna beslut, och vidblifver den mening, som 1843 års Revisions-Berät-
telsff, pag. 13, innehåller, nemligen, alt, då förlagslån utur Manufactur-
Disconten meddelas mot säkerhet, bestående dels af förlagsinteckning uti
fabriksinventarier, machinerier, m. m., dels af borgensförbindelser, dessa
sistnämnde förbindelser hädanefter höra vara på det sätt ulhändigade, att
Manufactur-Disconten må varda i tillfälle att, omedelbarligen och ulan be¬
hof att afbida fabriksinventariernes realisering och en möjligen flerårig,
för andra låneberältigade menlig tidsutdrägt, med inträffade concursers slut¬
liga utredning, för lånesummans återbekommande, vända sig till de perso¬
ner, som borgens-ansvaret sig iklädt.”
ll:te Puncten.
“Jag reserverar mig emot principen och anser, lika med 1843 års Re¬
visorer, origtigt vara att för Landtbruks-Academiens Secreterare å manu-
facturmedlen anvisa lönetillökning, såsom ett för den fonden alldeles främ¬
mande ändamål och banan, i sådant afseende en gång beträdd samt af Ri¬
kets Ständer godkänd, torde gifva anledning till allt för många missbruk.”
I denna reservation instämde Per Persson från Örebl o Län, David
Andersson, Johan Johansson, Petter Persson, Jonas Jokansson och
Sandstedt.
I*
Stats-Uiskottets Utlåtande, If.o 24.
1 2:te Puncten.
”Jag anmäler en lika reservation i afseede på lönetillökningen för
Borgmästaren i Eskilstuna, som den jag, rörande löuen för Secreteraren vid
Landtbruks-Academien, här ofvan anfört.”
I denna Reservation instämde Per Persson från Örebro Län, Petter
Persson, Jonas Johansson, Sandstedt, Måns Månsson, Johan Johansson
och David Andersson.
Mot beslutet i 7;de punkten, angående Hofman Bang, reserverade
s's David Andersson från Hallands Län och Johan Johansson samt Per
Persson från Örebro Län»
N:o 24,
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Sept., kl. 0 a.
Utlåtande, angående föreslagen nedsättning ( räntan för Ull-
Discont-creditivet samt begagnandet af en del utaf sam¬
ma creditiv för Manufactur-discontfondens förstärkning.
CR.gs Afd.)
Under åberopande af hvad Rikets Sländers sednast föisamlade Revi¬
sorer, uti sin Berättelse angående granskningen af de under Kongl. Com-
inerce-Collegiura ställde fonders förvaltning och räkenskaper, upplyst och
hemställt, har Kongl. Majit, medelst till Stats-Utskottet remitterad Propo¬
sition (införd under N:o 5 i irsta Samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll vid innevarande Riksdag, 2: ra Häftet, sid. 12—15) i Nåder
föreslagit:
Att, med bibehållande af Nva Ull - Discontens bos Riksgälds-Con-
toret egande Creditiv till dess nuvarande belopp, räntan å hvad deraf lyftades,
måtte, i likhet med hvad för Manufactur-Discontfondens creditiv å Rikets
Ständers Bank vore faststäldt, bestämmas till Tre procent, samt räntan
& hvad af creditivmedlen genom Kongl. Commerce-Collegium utlånas, så¬
som hittills, beräknas till Fyra procent; äfvensom att, i händelse någon del
af nämnde creditivmedel skulle finnas för Ull-discont-rörelsen icke erfor¬
derlig, Kongl. Commerce-Collegium måtte ega att, till förstärkning af Ma¬
nufactur-Discontfondens lånetillgångar, använda den härtill disponibla sum¬
ma, samt att denna, i enlighet med de för discontlåns meddelande ur
samma fond gällande föreskrifter, får utlånas till understöd för sådane nä¬
ringar, som i fonden åtnjuta lånerätt.
Stats-Uukottets Utlåtande , N.-o 24.
iS
I sammanhang med hvad sålunda blifvit i Nåder föreslaget och högst*
berörde Proposition för öfrigt innehåller, samt Riksdagsfullmägtigen Pehr
Sahlström från Stockholms Län, vid Propositionens remitterande, såsom
vilkor för densammas bifallande hemställt, bar Utskottet jemväl tagit i
öfvervägande hvad 184-3 års Revisorer, angående enahanda frågor, anfört
och tillstyrkt (Revisions-Berättelsen, angående Riksgälds-Contoret, sid. 21 —
23, Revisions-Berättelsen, angående Kongl. Commerce-Collegii fonder, sid.
19—21); och får Utskottet, i fråga om räntan å Ull-Discontens Creditiv,
upplysa: att Rikets Ständer vid sista Riksdag, då detta creditiv ökades från
200,000 till 300,000 R:dr, beträffande räntan, derför stadgade, att UII-
Discontfonden skulle vara Riksgälds-Contoret ansvarig för godtgörande af
den till 4 procent bestämda ränta, som å de utaf creditiv-medlen beviljade
låneundeistöd uppkom me, med afdrag likväl af de med denna lånerörelse
gemenskap egande omkostnader, som Discoutfonden, enligt det för dess
förvaltning utfärdade Reglemente, måst vidkännas, hvilket afdrag likväl
icke finge öfverstiga en fjerdedel af räntan för de lån, hvartill creditivet
blifvit begagnadt. Men sedan Kongl. Maj:t, under den 14 Augusti 1841, i
Nåder förklarat: alt, i förenlighet med hvad Rikets Ständer yttrat, rörande
tillfälliga förluster, hvilka vid ifrågavarande lånerörelse icke kunde und¬
vikas, sädane förluster äfven finge anses utgöra föremål för de afdrag,
sorn i Rikets Ständers beslut omförmäldes; så har Kongl. Commerce-Colle-
gium, under åberopande af Kongl. Maj:ls sålunda meddelade Nådiga för¬
klarande, låtit från de af Riksgälds-Contoret uppgifna räntefordringar af¬
draga ej allenast förefallna kostnader för nämnde lånerörelse, utan ock derå
uppkomna tillfälliga förluster, till ett sammanräknadt belopp, motsva¬
rande en fjerdedel af räntan för de å creditivet lyftade medel. Dock som
dessa afdrag, hvad förlusterne beträffade, icke öfverensstämde hvarken med
Regi ementet för Riksgälds-Contoret eller Rikets Ständers härom aflålna un¬
derdåniga skrifvelse (N:o 279), så hafva Fullmägtige i nämnde Contor för¬
klarat sig så mycket mindre kunna medgifva de yrkade afdragen, som, i
afseende på en del deraf, blifvit uttryckligen uppgifvet, att ersättning för
de upptagna och afdragna förlusterne möjligen kunde framdeles erhållas;
och hade, vid nu anförda förhållande, de af merbemälde Collegium ifråga¬
satta, men af Fullmägtige icke medgifna, afdragen, utgörande för åren
1840—1842 ett sammanlagdt belopp af 291 R:dr 13 sk. 11 r:sf., fortfa¬
rande blifvit i Riksgälds-Contorels räkenskaper uppförda bland detta Verks
bos Ull-Disconten egande fordringar.
Beträffande Fullmägtiges vägran att godkänna oftaberörde afdrag, så
Stats-UlskotUts Utlåtandej N-o 2 i.
vidt de afsågo de å Ull-Discontens lånerörelse under sagde år uppkomna till¬
fälliga förlust, så anser Utskottet sig böra tillkännagifva, att Utskottet de¬
lar den af Revisorerne yttrade åsigt, eller att Fullmägtige härtill hemtat
grundad anledning från det till deras efterrättelse utfärdade Reglementes
bestämda föreskrift.
Vidkommande åter enahanda, framdeles uppkommande, förluster> så
enär, på salt Kongl. Majit i Nåder yttrat, undvikandet deraf vid en så
beskaffad lånerörelse, som den, hvarom nu är fråga, icke torde vara möj¬
ligt, samt det synes mest lämpligt, att, genom skillnaden i den ränta, som
Disconlfonden sjelf måste vidkännas och det för fondens utlåningar fast¬
ställda räntebelopp, bereda tillgång till ersättandet af ej mindre omkostna-
derne, än de tillfälliga förlusterne vid lånerörelsen, anser sig Utskot¬
tet böra
tillstyrka Rikets Ständers bifall dertill, att räntan för de summor,
som å Nya Ull-Discontens hos Riksgälds-Contoret egande creditiv
dels redan äro dels hädanefter varda lyftade, må från och med
nästkommande års början, nämnde Contor godtgöras med Tre
procent, efter år räknadt, dock med skyldighet för Ull-Disconten
att ersätta hvad, som förut icke blifvit Riksgälds-Contoret godt-
gjordt utaf de, vid uppgörandet af liqviderna emellan detta Verk
och Ull-Disconten, ifrågakomna eller ytterligare ifrågakommande
afdrag för de med lånerörelsen gemenskap egande tillfälliga för¬
luster.
Hvad derefter angår den odisponerade andelens utaf Ull-Discont-credi-
ti vet användande till Manufaclur-Discontfondens förstärkning, så lärer Kongl.
Maj:t, enligt hvad i den Nådiga Propositionen jemväl antydes, hemtat an¬
ledningen till Sitt förslag härom från Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers framställning i enahanda syftning. Denna framställning grunda¬
de sig dock egentligen på det af Revisorerne, i Berättelsen angående Kongl.
Commerce-Collegii fonder (sid. 20, 21), uppgifna förhållande, att då ifrå¬
gavarande creditiv, under de sednaste åren, endast i ringa mon behöft an¬
litas, skulle den vida betydligare återstoden af creditivsumman, hvilken i
allt fall måst till hela dess belopp Kongl. Commerce-Collegium tillhanda¬
hållas, följagtligen vara ofruktbar och utan gagn för allmänna rörelsen in¬
nestå uti Riksgälds-Contoret. Men, på sätt ej mindre Fullmägtiges Proto-
coller, än Riksgälds-Contorets räkenskaper nogsamt ådagalägga, hafva några
serskilda tillgångar icke blifvit af Riksgälds-Contoret afsalta för de å detta
ereditiv ifrågakommande utbetalningar. Lika litet hafva Fullmägtige, vid
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 25.
i5
fullgörandet af deras uppdrag att förränta och tillhandahålla allmänna rö¬
relsen den för Riksgälds-Contorets utgifter icke erforderliga contanta behåll¬
ning, afdragit de summor, som måste af Riksgälds-Contorct utgifvas, derest
merberörde creditiv skulle, lill hela sitt belopp eller större delen deraf, be¬
gagnas. Enär således uttagandet af hela den för Ull-Disconten bestäm¬
tia creditivsumma, hvarför någon serskild tillgång ej eller blifvit af Rikets
Ständer anvisad, skulle föranleda en betydlig indragning af Riksgälds-Con¬
torets emot räntebärande papper i allmänna rörelsen utlemnade medel och
dessutom förorsaka en motsvarande minskning i Contorets för nu ifråga¬
ställa statsutgifter erforderliga och disponibla behållning, finner Utskottet
sig föranlåtet
afstyrka oftanämnde creditivs begagnande till förökande af Manu-
factur-Discontens lånetillgångar.
Deremot hemställer Utskottet,
att samma creditiv må, för dess förut bestämda föremål, fortfa¬
rande intill nästa Riksdag under redan stadgade villkor, dock
med den i afseende på räntan nu föreslagna förändring, få be¬
gagnas till det af Rikets sednast församlade Ständer fastställda
belopp, eller högst Trehundra Tusen Riksdaler.
Stockholm den 20 September 1844.
N:o 25.
Ank. lill Exp. Utsk. den 22 Sept., kl. 6 e. m>
Utlåtande, angående pension för ajlidne Cassören vid Riksgälds•
Contoret J. Zengerleins enka och oförsörjda barn.
(.Rgs. J/d)
Hos Stats-Utskoltet hafva Fullmäktige i Riksgälds-Contoret anmält och
förordat en af Cassören J. Zeingerleins efterlemnade enka, A. C. Zein-
gerlein, född Hedbom, till Fullmägtige ingifven ansökning om något årligt
understöd af allmänna medel för henne och 3:ne oförsörjda barn, enär hvar¬
ken hon eller barnen egde någon rätt till pension från den vid nämnde
Veik inrättade Enke- och Pupillcassa, samt de befunno sig uti en för den
yttersta nöd blottställd belägenhet.
Af Fullmägtiges härom till Utskottet aflåtna skrifvelse, jemte dervid
fogade betyg och handlingar, har Utskottet, bland annat, inliemtat: att sö-
iS
Stats-Ulskottets Utlåtande t- IVto 25
kanelens man, hvilken i medlet af Sr 1842 med döden afgick, under 52
års tid varit tjenstgörande i Riksgälds-Contoret samt derunder nära 20 år
bestridt sin vid. dödsfallet innehafda Casseurs-syssla; men att han vid sitt
frånfälle icke var delegare uti ofvannämnde Enke- och Pupillcassa; alt, en¬
ligt den efter honom hållna bouppteckning, sterbhusets skulder uppgingo
till nära dubbla beloppet af dess tillgångar, hvilka sednare alltså måst
till borgenärerne afstås; att hans i "utfattigt tillstånd", efterlemnade enka
vore mycket sjuklig, äfvensom ett af barnen ofärdigt och sällan friskt; samt
att delegarne i Riksgälds-Contorets Enke- och Pupillcassa, uppå derom gjord
ansökning, väl beviljat bemälde enka ett mindre understöd för en gång, men
derjemte förklarat, det cassans ställning så mycket mindre medgåfve några
ytterligare dylika bidrag, som densammas capitalfond för närvarande må¬
ste anlitas för fullgörandet af de cassan åliggande pensions-utgifter.
Med afseende å de för sökanden förekommande serdeles ömande
omständigheter, och då, enligt hvad Fullmäktige upplyst, samtlige nuvaran¬
de tjenstemän vid Riksgälds-Contoret ega delaktighet i meranämnde Pen-
sions-cassa, samt hvar och en, som hädanefter erhåller tjenst vid samina
Verk, är ovilkorligen förpligtad att sådan delaktighet sig förvärfva ; hvadan
nu ifrågavarande ansöknings bifallande icke kan framdeles såsom prejudi-
cat för enahanda ansökningar af andra enkor efter der anställde tjenstemän
åberopas, får Utskottet tillstyrka,
att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad Fullmäktige
föreslagit och i likhet med hvad tillförene vid åtskilliga tillfällen
medgifvits, måtte tillerkänna Casseuren J. Zeingerleins enka och
oförsörjda barn en årlig pension af Etthundra Femtio R;dr, att
från och med innevarande år af Riksgälds-Contorets medel utgå,
under de i afseende på pensioners åtnjutande af detta Verks En¬
ke- och Pupillcassa stadgade villkor och förbehåll.
Stockholm den 20 September 1844.
STOCKHOLM, Ecks TEIätSKA. BOKTRYCK F. HIET, 1844.
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 26/ Memorial, N-o 27.
I
N:o 26.
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Sept. kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr C. K. af Robsahms motion om
utgifvandet af Stats-obligationer å tillsammans Tio millio¬
ner Riksdaler. (J^8S' ^fd?)
Såsom ett medel alt, till någon del, afhjelpa den allmänna penninge-
brist, sorn utgjorde ett högljudt öfverklagadt samhälsondt, hvaraf hela lan¬
det för närvarande skulle lida, har Herr C. R. af Robsahm, uti en inom
Ridderskapet och Adeln väcktsamt till Stats-Utskottets Utlåtande remitterad
motion, uppgifvit och föreslagit, att Riksgälds-Conloret måtte bemyndigas
utlemna obligationer å 100, 500 och 1000 R:drs valör, till ett samman-
läknadt belopp af 10 millioner Riksdaler; hvilka obligationer borde ”utlå¬
nas emot 4 procent, på en, högst tolf månaders tid, till sökande, som
praesterade erforderlig säkerhet af namn eller goda doumenter”; och borde
Riksgälds-Contoret derjemte emot 2 procent upplåna penningar, 'att åter¬
betalas efter några få dagars uppsägning”, hvaremot nämnde Verk ansågs
böra erhålla ett behofvet motsvarande creditiv å Rikets Ständers Bank, för
att kunna infria de obligationer, hvilkas belopp vid vissa tillfällen möjligt¬
vis kunde utfordras.
Utskottet, som, under nuvarande förhållanden, anser hvad sålunda
blifvit föreslaget lika främmande för Riksgälds-Contoret, som ingripande i
den för Rikets Ständers Bank utstakade verkningskrets ocb menligt för
sistnämnde Verks förmåga att fullgöra sina förbindelser, tror sig icke be¬
höfva vidare utveckla de skäl, på grund hvaraf Utskottet hemställer,
alt denna motion måtte lemnäs utan allt afseende.
Stockholm deu 20 September 1844.
N:o 27.
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Sept kl. 6 e. m.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot föredragande Stats-Rådet och
Chefen för Civil-Departementel, hvarom remiss begäres tili Constitutious-
Bih lill R. St. Prot. i844- 4 Sami., 1 A/d., 7 Haft. 1
2
Stats-TJtskottets Utlåtande, N.o 28.
Ulskoltet, inför hvilket anledningarne uppgifvas skola. Stockholm den 20
September 1844.
N:o 28.
Arik* till. Exp. Utsk den 23, Sept. kl. 6 e. m.
Utlåtandej i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om anvisande af medel till arfvoden ät Tre nya Leda¬
möter i Lag Beredningen. (U. A.')
Samtlige Riks-Slåtiden hafva till Utskottets behandling remitterat högst¬
berörde Nådiga Proposition, innehållande: att antagandet af en ny allmän
Strafflag, som länge varit utaf nationen väntad, utgjort ett af de vigligaste
föremålen för Kongl. Maj:ts omsorger, och att Kongl. Maj:i derföre önskat
att, under Riksdagens lopp, till Rikets Ständer aflåta Proposition i ämnet,
för hvilket ändamål Kongl. Majit funnit Sig föranlåten förstärka Lag-Be¬
redningen med Tre nya arbetande Ledamöter, nemligen Häradshöfdingen,
Förste Expeditions-Secreferaren, m. m., Richert> samt Professorerne, Julis
Utriusque Doctorerne, Schlyter och Bergfalk , hvilka blifvit tillförsäkrade
ali, jemte bibehållande al de löneförmoner, deras nu innehafvande tjenster
medföra, åtnjuta såsom arfvoden för deras biträde i Lag-Beredningen, så
länge detsamma fortfar, Expeditions-Secreteraren Richert 4000 R:dr samt
Professorerne Schlyter och Bergfalk hvardera 1,500 R:dr, allt efter år
räknadt, att utgå från och med ui-u 1 sistlidne Juni, hvarförutan den först¬
nämnde, hvars vistande i hufvudstaden till en början blifvit bestämdt till
Ett år, fått sig tillerkändt ett belopp af 1000 R:dr, såsom eisättning för
kostnaderne vid hans flyttning till Stockholm och åter till Westergöthland.
Då? det vid sisla Riksdag bestämda Extra Stats-Anslag för Lag-Bered¬
ningen, 12,000 R:dr årligen, från och med år 1841 till och med innevarande
års slut, blifvit be vi 1 jad t, under förutsättning, att Lag-beredningen endast
skall bestå af fem arbetande Ledamöter, och således nödigt vore, att medel
af Rikets Ständer serskildt anvisades för bestridande af de utgifter, som
uppkommit genom Lag-beredningens förstärkning med ökadt antal arbe¬
tande Ledamöter, så och enär af nämnde Extra Siats-anslag blifvit be¬
sparade under år 1841 .11 ,225: — _
samt under år 1843 266: 32. —
eller tillsammans Rdr 11,491: 32. —
Stats-UiskoUets Utlåtande, Ar-o 28.
3
föreslog Kongl. Maj:t, som vore betänkt alt, under Riksdagens lopp, till
Rikets Ständer göra framställning, angående ytterligare bestämmelser i fråga
om granskningen af Civil-Lagförslaget, med det mera, som till Lag-Bered¬
ningens verksamhet kan böra, det Rikets Ständer nu måtte medgifva, att,
tili betäckande under tiden och till detta års slut af kostnaderne för Lag-
Beredningens nya Ledamöter, finge af ifrågavarande besparingssumma an¬
vändas så stort belopp, som för berörde ändamål erfordras.
Utskottet, som jemväl tagit kännedom af de yttranden, Contracts-Pro-
slen Gumcelius3 m. fl. Ledamöter af Preste-Ståndet, afgifvit i anledning af
ifrågavarande Nådiga Proposition, har inhemtat, att Rikets Ständer vid
nästlidne Riksdag, i skrifvelsen N:o 382 den 9 Juni 1841, till arfvoden för
Ledamöterne, Secreterares aflöning samt expenser för Lag-beredningen, å
Riksgälds-Contoret anvisat 12,000 R:dr årligen, att utgå från den tid, den¬
samma trädt i verksamhet och intill 1844 års slut, dock att hvad af an¬
slaget möjligen icke erfordrades, blefve inneslående uti Riksgälds-Contoret
till kommande Ständers disposition, hvarjemte Rikets Ständer, som serskildt
anvisade, för tryckning af Lag-Beredningens arbeten, ett förslags-anslag af
3000 R:dr, medgåfvo, att, i fall Kongl. Maj:t kunde täckas till Ledamöter
i nämnde Beredning inkalla de ännu lefvande 2;ne Ledamöter af f. d.
Lag-Comiteen eller endera af dem, desses arfvoden linge bestämmas, (obe¬
roende af den pension, som blifvit dem å Allmänna Indragnings-Staten
tillagd.
Enligt Kongl. Majlis Nådiga Bref den 2 Februari 1842, trädde Lag¬
beredningen i verksamhet i November månad år 1841, och anslaget borde
således beräknas med påföljde December månad, i följd hvaraf dess total¬
summa å 12,000 R:dr om året utgör för 3:ne år och 1 månad 37,000 R:dr.
Då härtill lägges tryckningskostnads-anslaget 3,000 „
uppkommer det belopp af. ■» 40,000 R:dr»
hvarutaf, enligt Herrar Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret Berättelse af den
10 sistlidne Juli, då voro oultagne 9,941 R;dr 32 sk.; men när härmed
måste bestridas innevarande års 3:dje och 4:de rjvartals arfvoden, 5,550
R:dr, samt detta belopp, jemte de för tryckningskostnaden på förslag anvi¬
sade 3,000 R:dr, afräknas, blifver den verkliga tillgången å detta anslag
endast 1,391 R:dr 32 sk., hvilken summa, enär kostnaden för Lag-bered¬
ningens förstärkande med ofvanbemälde 3;ne nya Ledamöter, från och med
den 1 Juni till och med den 31 December innevarande år, uppgår till
5,083 R:dr 16 sk., är för behofvet otillräcklig och erfordrar ett tillskott af
3,691 R:dr 32 sk.
4
Stals-Utskottets Utlåtande j N;0 29.
Emedlertid och då Rikets Ständer, under Riksdagens lopp, hafva att
förvänta Nådig framställning om ytterligare bestämmelser, i afseende å
Lag-bered ningens verksamhet,
får Ulskotlel tillstyrka, att, till ifrågavarande behof under de 7
sednare månaderne af året, Rikets Ständer måtte dels medgifva
användandet af berörde återstående tillgång, dels ytterligare å
Riksgälds-Contoret anvisa skillnaden emellan detta belopp och
hvad som, på sätt ofvannämndt är, för ändamålet erfordras.
Stockholm den 23 September 1844.
N:o 29.
Ank. till Exp. Utsk. den z3 Sept. kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående befrielse för Lofta, Gamleby och Törnesfalla
församlingar i Linköpings Stift från utgörande af Soc¬
kengångs-spanmål eller så kallad Skolmästare-skäppa till
Rector och Collega Schola; i Tf ester vik, (U. Ad)
Sedan hos Kongl. Maj:t Fullmägtigen vid sistförflutna Riksmöte för
Norra och Södra Tjust Härader af Calmar Län, Johannes Andersson,
i underdånighet anhållit, att, enär Kongl. Maj:t, med gillande af Rikets
Ständers vid 1834 och 1835 årens Riksdag gjorda förslag, under den 24
Januari 1835 förordnat, att Djeknepenningarne skulle från och med nämnde
år upphöra, Lofta och Gamleby församlingar måtte frikailas från att, på
sätt Kongl. Resolutionen den 12 April 1774 och 29 Januari 1812 stad¬
gade, till Collega Schols i Westervik årligen utgöra |:dels tunna så kallad
Skolmästare-skäppa af hvarje helt hemman och, i förhållande dertill, af
mindre hemmansdelar, helst denna spanmål motsvarade Djeknepennin¬
garne, hvilka, enligt 1624 års Riksdagsbeslut, skulle, i stället för den förut
brukliga så kallade Socknegången, utgå, samt att åt nämnde Collega måtte
beredas ersättning af allmänna medel för den minskning i inkomster, ho¬
nom derigenom tillskyndades; så och efter det af från Consistorium i Linkö¬
ping, Konungens Befallningshafvande i Calmar län samt Kongl. Majlis och
Rikets Kammar-Collegium och Stats-Contor infordrade utlåtanden blifvit
Ståls-Utskottets Utlåtande, IV.o 29.
5
utredt, att ej mindre ofvannämnde, från Lofta och Gamleby församlingar
till Collega Scholm i Westervik utgående, spanmålsafgift, än ock den ena¬
handa afgift, som från Törnesfalla församling i samma Stift och Län ut-
ginge tili Rectorn vid Westerviks Skola, vore samma afgift, som under
namn af Djeknepenningar blifvit genom 1624 års Riksdagsbeslut, i stället
för den förut brukliga, så kallade Socknegången, till utgörande med 6 öre
silfvermynt å matlaget^, påbjuden, fastän afgiften i dessa socknar, derifrån
inga Djeknepenningar i öfrigt erlagts, kommit att efter gammalt bruk utgå,
i stället för penningar, med en skäppa säd af hel gård och, i förhållande
dertill, af de mindre, har Kongl. Maj:t, då således billigt vore, att ofvau-
nämnde trenne församlingar blefvo från erläggande af denna spamålsafgift
befriade, men Rectorn och Collegan vid Westerviks Skola icke, utan mot¬
svarande godtgörelse, kunde beröfvas den del af deras, i alla fall ringa,
inkomster, som af denna afgift utgjordes, föreslagit, att Rikets Ständer, i
likhet med hvad, i afseende å Djeknepenningarne blifvit bestämdt, måtte
anvisa en årlig ersättning, att, i stället för den så kallade Skolmästare-
skäppan, från Lofta, Gamleby och Törnesfalla församlingar till Rector
och Collega Scholae i Westervik utgå af Kronans behållna tiondespan-
mål, med 25 tunnor 17 kappar råg, eller det belopp, hvartill afgiften,
enligt från vederbörande infordrad uppgift, årligen uppgått.
Då, i följd af Rikets Ständers vid 1834 och 1835 årens Riksdag fat¬
tade beslut om upphörandet af den under namn af Djeknepenningar utgå¬
ende afgift och anvisande af ett statsanslag, stort 5,800 R:dr, att i behörig
ordning utgå till de auctoriteter, hvilka hittills disponerat samma inkomst.
Utskottet anser, att invånarne i de orter, der sådane afgifter, ehurn
under olika benämning och efter skiljaktig beräkning, utgått efter all¬
deles enahanda grunder och till samma föremål, som Djeknepenningarne,
äfven böra tillgodonjuta den befrielse från samma afgifts erläggande, sora
sålunda af Rikets Ständer inedgifvits, men sådant, på sätt af Kongl. Maj:t
är vordet utredt, ej kan, i afseende å de nu ifrågavarande församlingarne,
vprkställas, med mindre motsvarande ersättning anvisas till dem, som
af nämnde afgift åtnjutit inkomst,
tillstyrker Utskottet Rikets Ständers bifall till hvad Kongl. Maj:t
härutinnan föreslagit.
Stockholm den 23 September 1844.
6
Sixts-Utskoltetf Utlåtande , N;o 30 <J' 31.
N:o 30.
Ank. till Exp. Ulsk. den 23 Sept., kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Grefve Wr angels, T. H., motion om
ersättning åt vederbörande hemmansegare i Lofta, Gamle¬
by och Törnesfalla församlingar i Linköpings Stift, för
hvad de förmenats hafva oriktigt utgifvit i Socknegångs-
spanmål. cU. J.f
Uti en af Höglofl.j Ridderskapet oell Adeln till Stats - Utskottet
remitterad motion, har Grefve Wrangel, T. H., i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående befrielse för Lofta, Gamleby och Tör¬
nesfalla församlingar i Linköpings Stift från utgörande af Socknegångs-
spanmål eller så kallad Skolmästare-skäppa till Rector och Collega Scholae
i Westervik, yrkat: att, då vederbörande hemmansegare i nämnde försam¬
lingar varit, i följd af Rikets Ständers beslut vid 1834 och 1835 årens
Riksdag, om upphörande af Djeknepenningar, berättigade att ifrån och med
sistnämnde år tillgodonjuta befrielse från utgörande af den under namn
af Socknegångs-spanmål eller Skolmästare-skäppa utgående afgift af allde¬
les enahanda beskaffenhet med Djeknepenningarne, ersättning af Statsmed¬
len måtte dem lemnäs, antingen i spanmål eller penningar efter hvarje
års markegångspris, för hvad de oriktigt i flere år erlagt.
Då anspråk på en sådan ersättning icke blifvit väckt af de ifrågava¬
rande hemmansegarne och de, i fall deras rättighet dertill, enligt hvad
motionären förmenat, skulle vara klar och ostridig, hafva sig öppet att
göra densamma i laga ordning gällande,
finner Utskottet ej skäl att till motionen tillstyrka bifall.
Stockholm den 23 September 1844.
N;o 31.
Ank. till Exp. Utsk. den i3 Sept. kl. 6 e. ni.
Utlåtande, i anledning af Friherre C. Hermelins motion om
anslag till en förbättrad sjukvård vid Kongl. Krigs Aca-
demien, m. m. fU. Af)
Från Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit remiss å Friller-
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 32.
7
re C. Hermelins derstädes väckta motion: att något anslag mätte beviljas
for en förbättrad sjukvård vid Kongl. Krigs-Academien; att det i Kongl.
Maj;ts Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof äskade re-
se-stipendium för yngre Läkare 1,333 R;dr 16 sk. måtte af Rikets Ständer
bifallas och, om möjligt, ökas, dock att det heldre uppfördes å Kongl.
Suudhets-Collegii Stat, än på 4:de Hufvud-Titeln; att de i samma Nådiga
Proposition omförmälde 20 nya Krigs-läkare kunde under fredens lugn
fördelas i landsorterne till menigheternes nytta; att, utaf de för Universi¬
tetens materiella behof begärdta summor, eller heldre af ett serskildt an¬
slag medel måtte anvisas till förbättring af sjukvården derstädes, äfvensom
att någon för de studerandes helsa nyttig omtanka egnades åt de Acade-
miska Lärosalarnes beskaffenhet.
Då inom de för Universiteten och Krigs-Academien anvisade an¬
slag tillgång förefinnes till bekostande af den vid dessa Läro-Verk erfor-
derlige sjukvård, samt Utskottet, vid afgifvande af dess förslag till regle¬
ring af Riks-Statens flufvud-Titlar, å sine behörige ställen deraf tagit i be¬
traktande de öfrige ämnen, hvilka vidare i Friherre Hermelins motion in¬
nefattas, anser Utskottet,
att något serskildt anslag för ifrågavarande sjukvård vid Univer¬
siteten och Krigs-Academien icke bör beviljas.
Stockholm den 23 September 1844.
N:o 32.
Ank. till Exp. Utsk. d. 2/f. Sept., kl. 2 e, m.
Utlåtande, i anledning af ånyo väckt fråga om Kongl. f. d. Canzli-
Styrelsens Hand Cassas öfverlemnande till Riksgälds-Con-
toret. CRgs. Afd.')
Borgare-Ståndets vice Talman, Herr A. M. Brinck> har, uti en till
Stals-Utskottet remitterad motion, föreslagit, att Rikets nu församlade Stän¬
der måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att Kongl. f. d. Canzli-
Slyrelseus så kallade Haudcassa, under de vid sednaste Riksdag, enligt Ri¬
kets Ständers underdåniga skrifvelse N:o 129, bestämde villköl’, varder från
Kongl- Slats-Contoret lill Riksgälds-Contoret öfverflyttad.
Med anledning af denna motion, anser sig Utskottet böra upplysnings¬
vis erinra, hurusom Rikets Ständer, genom åberopade skrifvelse^ förnyade
s
St als-Ulskottets Utlåtande , N.-o 32.
sin, år 1859, hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorda framställning derom,
att den medelst collect-bidrag för flera serskilda föremål samt Öfverskott å
insamlade praenumerations-medel, bildade fond, som tillförene varit ställd,
under Kongl. Canzli-Slyrelsens förvaltning, måtte till Riksgälds-Contoret öf-
verlemnas ; dervid Rikets Ständer tillika i underdånighet anmälde, ali Ri¬
kets Ständer, som erkände den allmänna nyttan och vigten af det föremål,
eller understödjandet af vetenskapliga arbetens utgifvande, hvartill räntan å
denna fond, jemlikt Kongl. Brefvet den 11 Februari 1832, borde använ¬
das, beslutat att A Riks-Staten, under rubrik af understöd vid vetenskap¬
liga arbetens utgifvandej uppföra eli, berörde räutebelopp motsvarande, år¬
ligt anslag af 450 R:dr. Men på sätt Rikets Ständers år 1843 församlade
Revisorer, uti sin Berättelse angående Riksgälds-Verket, sid. 17, 18, upp¬
gifvit, blef den af Rikets Ständer sålunda förnyade framställning icke af
Kongl. Maj:t bifallen; utan förordnade Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af
den 14 December 1841, att ifrågavarande Capitalfond skulle af Kongl.
Stats-Contoret mottagas samt den årliga räntan derå användas för det af
Kongl. Majit förut bestämda ändamål; vid hvilket förhållande det, under
förutsättning af denna fonds öfverlemnande till Riksgälds-Contoret, bevilja¬
de serskilda Statsanslag ej elier blef af Kongl. Majit antaget.
Jemte det Utskottet, i afseende på ofvannämnde cassas nuvarande be¬
lopp samt redovisningen derför, får hänvisa tili sitt öfver nyss åberopade
Revisionsberättelse, under N;o 21, afgifna Utlåtande, får Utskottet, i anled¬
ning af hvad nu blifvit föreslaget, yttra, att Utskottet, lika med Rikets
sednast församlade Ständer, anser, att den capitalfond, hvarom nu är frå¬
ga, icke bör kunna betraktas annorlunda, än såsom det allmännas tillhörig¬
het, samt att samma fond, jemte derå upplöpande ränta, följagtligen äfven
bör kunna beräknas, disponeras och redovisas, i sammanhang med andra
för Statsbehofven användbara tillgångar. Enligt denna åsigt och då det,
efter Kongl. Canzli-Styrelsens verkställda upplösning, synes böra förfaras
med dess sä kallade Handcassa på enahanda sätt, som med den under
samma Styrelses förvaltning ställda och redan af Riksgälds-Contoret mot¬
tagna Lappmarks Ecclesiastik-fond, får Utskottet alltså tillstyrka Rikets
Ständer
alt ånyo hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, alt meranämn-
de Hand-cassas capitalfond äfvenledes måtte varda till Riksgälds-
Contoret öfverlemnad.
Men då Utskottet jemväl anser, att hvarken det allmänt nyttiga före¬
mål,
S/als-UlskolUls Ullalandc, N.'0 32,
9
mfil, hvartill räntan a denna fond förut användls, bör komma att sakna
det understöd, som derigenom kunnat för detsamma beredas, eller Kongl.
Maj:t bör sältas ur tillfälle att äfven framgent tilldela de tjenstmän vid
Kongl. f. d. Canzli-Slyrelsen enahanda gratilicationer, som de hittills af
samma ränta åtnjutit, får Utskottet, under förutsättning af Kongl. MajUs
Nådiga bifall lill meranämnde capitalfonds öfverlemnande till Riksgälds-
Contoret, derjemte hemställa,
att det räntan å denna fond motsvarande och å Riks-Statens 8:de
Hufvudtilel uppförde, men hittills innehållne, anslag af 450 R:dr
årligen må vid nu föreslående Statsreglering bibehållas, för att
kunna af Kongl. Muj:t i Nåder disponeras till understöd för ve¬
tenskapliga arbetens Digifvande samt till sådana gratificationer för
tjenstemän vid Kongl. f. d. Canzli-Slyrelsen, som förut af berör¬
de ränta utgått. Sloekholm den 23 September 1844.
Reservationer.
Af Herr Friherre Palmstjerna: ”Det förhållande, hvaruti denna fråga
under dess förutgående behandling af de båda Stalsmagterne kommit, för¬
anleder i min tanke till någon förändring uti denna förnyade framställ¬
ning i ämnet. Jag anser Utskottet hafva bordt inskränka sig till det ytt¬
rande, att då Stals-Conlorets bestyr med förräntande af capital synes
mindre öfverensstämmande med dess öfrige göromål, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t anhålla, att f. d. Kongl. Canzli-Styrel-
sens handcussa må öfverlämnäs till för vältning af Riksgälds-Contoret, att
der förräntas, och räntan, ä 5 procent årligen, ställas till Kongl. Majus Nådi¬
ga disposition.”
Häruti förenade sig Herr Friherre Tersmeden> Herr von RoseUj Doctor
Björkman och Prosten Berlin.
Af H err af Harmens: ”Sorn Kongl. Maj:t redan 2;ne gånger vägrat
bifall till den ifrågavarande öfverfly tiri ingen, synes den icke vara af så
stor vigt, alt Rikels Ständer derom nu böra förnya samma begäran annor¬
lunda, än så vida den kan angå utlåningsbestyrets öfverlemnande från Stats-
Conloret till Riksgälds-Contoret, med skyldighet för detta sednare Embets¬
verk att hålla både capital och ränta Kongl. MajU tillhanda.
Af Biskop Hedrén: ”Jag vill medgifva, att Kongl. Stals Conloret kun¬
de lämpligen befrias ifrån besväret alt utlåna af allmänna medel. Men
Bih, lill R. St.s Prot. 1S44• 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 2
10
Stats-Ulskottels Utlåtande > N-'o 32.
då Kongl. Maj:t eger alt disponera Canzli-Styrelsens så kallade hand-cassa
för de dermed ursprungligen afsedda ändamål, så lärer väl ock Kongl.
Majit tillkomma att, genom hvad embets-myndighet som helst låta cassan
förvaltas. Skulle möjligtvis Riksgälds-Contoret, sedan numera ingen, hvar¬
ken in- eller utrikes gäld finnes, ändock behöfva, för all svara mot sitt
namn, ikläda sig skulder, så kunde det på lämpligare sätt ske, än genom
sjelfmydigt tillegnande af de under Kongl. Maj:t ställda medel. Jag har
väl hört och vi torde snart få höra förnyas den fleråriga, vidsträckta finans¬
planen, att tvertemot den egentliga, grundlagliga bestämmelsen, enligt 66
§ regerings-formen, förvandla Riksgälds Contoret till ett conior för Rikets
Stats-Verk; hvarom, under öfverläggningarna rörande denna lilla fond ic¬
ke otydliga vinkar låtit förmärka sig. Intilldess i ådan t skett, loide dock
vara lämpligast bibehålla det ena Verket, så väl som det andra, vid sin
bestämmelse. Det kunde lätlligen eljest hänna, alt sedan ifrågavarande
cassa ingått i Riksgälds Coritorets tillgångar, utan alt serskildt bokföras, så¬
som annat Verks tillhörighet, men blott ett anslag, svarande mot räntan,
upptogs i den årliga staten, i en framtid Stats-U skottet och derefter Rik¬
sens Ständer funné för godt att anslaget indraga, utan att sjelfva fonden,
såsom inbegripen i Riksgälds-Contorels capital, kunde åtei bekommas. Skulle
deremot Riksens Ständer vilja besluta en underdånig skrifvelse, — ty något
annat beslut lärer icke kunna ifrågasättas ■— med begäran, att meranämn-
de cassa måtte öfverlemnas till Riksgälds-Contoret, emot samma Conlors
förbindelse att derföre erlägga årlig ränta ä 5 procent, så länge capitalet
innestår; så vore dervid intet att erinra, enär såväl räntan som capitalet, i
händelse af behof, vore till Kongl. Majrls disposition tillgängliga. Såsom
nu det, med en enda rösts pluralitet, fattade beslutet lyder, måste jag der¬
emot mig reservera.
I öfrigt äro reservationer anmälde af Herr Möllerhjelm, Doc'or Pet-
terssonj Prosten Stenhammarj Doctor Thomander och Prosten Hallbeck.
STOCKHOLM, Ecksteinska boktryckeriet, 1844.
Stats-Utskolte.ts Utlåtande, JY.-o 33.
1
M 33.
Arik. till Exp. Utsk. d. 1 Oct. kl. 10 f. tn
Utlåtande, angående beräkningen af Stats-Verkets Inkomster.
(J. A.)
Jemlikt föreskriften uti 3o §. i mom. Riksdags-Ordningen, får Stats-
Ulskottet, efter tagen kännedom af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
Stats-Verkets tillstånd och behof, jemte Kongl. Stats-Contorets i detta ämne
aflåtne underdåniga skrifvelse, och sedan utredning jemväl blifvit verkställd af
hvad under åren 1838 lill oell med 1842 til 1 Stats-Verket influtit, härme¬
delst till Rikets Ständers pröfning öfverlemna förslag till Stats-Uerkels in¬
komsters beräknande i Riks-Staten för är 184b och följande år, intilldess
den vid nästa Riksdag skeende Statsreglering blifver gällande. För att lem¬
na en klar öfversigt af Utskottets i nämnde förslag framställda beräkningar
och de förhållanden, hvilka grundlagt desamma, bar Utskottet, på sätt till¬
förene iagttagits, låtit upprätta närlagde tabell, deruti för hvarje inkomst¬
titel linnes uppgifvet hvad, sorn vid sistförflutne Riksdag påräknades, inkom-
sternes belopp under ofvan berörde fem år, jemte medium deraf, de uti
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition och Kongl. Stats-Contorets förberörde un¬
derdåniga skrifvelse upptagne summor, och slutligen hvad Utskottet nu till
beräknande föreslår.
Ordinarie eller ständige Inkomster.
Utskottet har emottagit remisser å Herr kVesterstrands, Herr Danck-
wardts och Prosten Almqvists motioner, innefattande förslag till åtskiliige ge¬
nomgripande förändringar, i afseende på Grundskatternes utgörande m. m.;
men som Utskottet anser en framställning af beräkningen utaf Stats-Verkets
inkomster icke böra längre fördröjas, skall Utskottet afgifva serskildt utlåtan¬
de i anledning af dessa motioner, hvilka i alla fall, ehvad beslut Rikets
Ständer än derom fatta, icke synas kunna inverka på Stats-Verkets inkomster
under de nästföljande åren.
lith. till ll. St Fröt. 184U 4 Sami. 1 Afd. 8 Haft. 1
2
Slats-Ulskottcts Utlåtande, N.-o 33.
1:0 Ordinarie Räntan.
Uti en af Måns Mänsson från Calmar Län hos Bonde-Ståndet väckt
och till Stats-Utskottet remitterad motion, i anledning hvaraf Utskottet kom¬
mer att afgifva serskildt utlåtande, har blifvit yrkadt, att hemmantals-rän-
tan måtte för framtiden helt och hållet upphöra. Enär, äfven med anta¬
gande, att detta förslag skulle kunna af Rikets nu församlade Ständer bi¬
fallas och beslutet härom af Kongl. Maj:t i Nåder sanctioneras, det i allt
fall torde med säkerhet kunna förutses, att, för denna skattenedsättnings
bringande till verkställighet, skulle erfordras så vidlyftiga förberedande åt¬
gärder, serdeles i följd af de härigenom föranledda förändringar uti Jorde-
boksväsendet, att befrielsen från hemmanlalsräntans utgörande icke komme
de skattskylldige till godo förr, än efter den tidrymd, för hvilken nu före¬
stående Statsreglering blifver gällande; så har, i betraktande af detta för¬
hållande, Utskottet ansett sig, vid förslagsberäkningen af ordinarie räntans be¬
lopp, icke böra fästa afseende å den genom ofvanberörde motion deruti
åsyftade nedsättning.
Den andel af ordinarie räntan, hvilken, såsom indeld, utgår directe
till vissa personer, Stater och Inrättningar, beräknades vid sednast verk¬
ställde Statsreglering till 1,762,000 Riksdaler, efter ett kronovärde af
335,o89 R:dr 9 sk. 4 rst« Under förutsättning, att dessa indelningar bibe¬
hållas vidderas nuvarande belopp, och då för öfrigt det derå antagna vär¬
de, hvilket till motsvarande summa uppföres vid regleringen af Stats-Ver-
kets utgifter, hvarken föranleder öfverskott eller brist uti Stats-beräkningen
på det hela, torde samma värde, i likhet med hvad den Kongl. Propositio¬
nen innehåller, kunna fortfarande upptagas till .... 1,762,000 — —-
Den öfriga delen af ordinarie räntan, som är Kro¬
nan behållen och inflyter i penningar efter markegång,
uppfördes vid sista Statsregleringen till 568,000 R:dr. Me¬
dium af de belopp, hvartill dessa räntor åren 1838 —1842
uppgått, utgör visserligen 582,546 R:dr; men i betraktan¬
de af den nedsättning, som blefve en följd af markegångs-
prisens möjligen inträffande fall, bör ifrågavarande
Stats-intrad, efter Utskottets tanka, icke beräknas högre,
än till det af Kongl. Majrt föreslagna värde eller . . . 5j5,ooo — —
I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, enligt
serskiide till Rikets Ständer aflåtne Propositioner, i Nå-
Slals-Utskotlets Utlåtande, N.-o 33.
der föreslagit, liar Utskottet uti dess denna dag afgifne
och under Litt. A. och B. härhos bilagde utlåtanden, till-
strykt upphörandet af 2:ne under Ordinarie räntan inbe-
gripne skatte-bidrag, nemligen dels den s. k. Ollongälden,
dels den i Bohus Län utgående Husmansskatten; då emed¬
lertid dessa räntor hittils uppgått till ett högst ringa be¬
lopp, kan frågan om deras bibehållande eller försvinnan¬
de icke i någon väsendtlig mon anses inverka på förslags-
beräkningen af nu ifrågavarande Stats-inkomst.
2:0 Afracls-Spanmälen
eller den från Ordinarie räntan afskiljde, Stats-Verkets be¬
hållna spanmål, blef vid 1841 års Stats-regléring upptagen
till 4o,ooo tunnor, och har, efter medel-beräkning för åren
i838 —1842, utgjort 42jo52 tunnor årligen. Då uti den¬
na spanmål ingå 1095 tunnor bafra, hvaraf 2 tunnor an¬
ses motsvara en tunna råg och korn, hemställer Utskottet
att, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t i Nåder äskat, qvan-
titeten af berörde spanmål må upptagas till allenast \ \,000
tunnor, hvadan, med bibehållande af det vid sista Riksdag
fastställde förslagspris, 6 R:dr per tunna, uppkommer
ett värde af
3 :o Kr o no - Tionde-Spanmål en.
De häraf till vissa Stater, Inrättningar och perso¬
ner utgående indelningar, hvilka vid 1841 års Stats-re-
glering upplogos till io5,6q5 tunnor å 6 R:dr tunnan,
hafva, enligt 1841 års Rikshufvudbok, utgjort io5,686
tunnor, med markegångsvärde af 777,861 R:dr. Då lik¬
väl tillökning eller minskning i det beräknade förslags¬
värdet ej inverkar å Stats-Verkets behållna tillgångar, bi-
beliålles här den förra qvantiteten 105,695 tunnor, ä 6 R:dr
Den andel af Krono-Tionden, hvilken är Stats-Ver-
ket behållen, beräknades vid sednaste Riksdag till 19,000
tunnor. Qvantiteten deraf har under år 1841 utgjort
20,640 tunnor, deruti dock ingår något blandsäd och bafra.
Lika med hvad i den Kongl. Propositionen före¬
slås, anser Utskottet denna Tionde icke böra uppföras till
246,000.
634,170.
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 33.
högre belopp än 20,000 tunnor, hvarå värdet, efter för-
slagspriset, 6 R:dr tunnan, uppgår till
/j.o Krono-Tionde-lösen efter bestämda priser,
livilken uti nu gällande Riks-Stat är upptagen till 4,800
R:dr, och per medium för åren iS38—1842, utgjort 4,881
R:dr, synes böra oförändradt beräknas till
5:o Arrende-medel af Kungsgärdet/' och
andra Kronolägenheter.
Vid 1841 års StaLs-reglering beräknades denna in¬
komst till 42!000 R;dr i penningar oell 10,700 tunnor
spanmål å 6 R:dr tnnnan, eller tillsammans 106,200R:dr.
Medium af de åren 1838—1842 influtne arrendemedel
bar utgjort i penningar 82,277 R:dr, och i spannemål 13,61 5
unnor, men då, efter hvad den Kongl. Propositionen an¬
tyder, de i penningar utgående arrendebelopp under be¬
rörde 5 år successivt minskats, hvaremot spanmåls-qvan-
titeten årligen undergått tillökning, anser Utskottet nämn¬
de medel-beräkning icke böra läggas till grund vid denna
Inkomst-Titels bestämmande; utan torde, på sätt Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagit, förhållandet år 1842 lämpligen
härvid tjena till ledning; hvadan till uppförande föreslås:
Penningar 23,000.
Spanmål i4,5oo tunnor å 6 R:dr .... 87,000.
6:0 Silfver Tionde, Myntarelön och Slagskatt.
Denna inkomst, hvilken vid 1841 års Statsreglering
upptogs till 9,000 R:dr, synes i närmaste likhet med det
under åren i838—1842 i medeltal influtne belopp, kun¬
na utföras till .
7.0 Koppar-Räntan
beräknades vid sednaste Statsreglering till 3oo Skepp:d
Garkoppar å i33} R:dr, eller 4o,ooo R:dr. Under åren
11838—*1842. har denna ränta i medeltal utgjort 280 Skepprd
120,000
4,800
I 10,000.
10,000.
Stals-Utskottets Utlåtande,, 2V:o 33.
5
koppar och försäljningspriset 3g,255 R:dr; varande berörde
Inkomst-titel uti Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition upp¬
tagen till 280 Skepprd å i3o R:dr; men då de å ifrå¬
gavarande artikel 1 handeln allmänt gångbara priser un¬
der de sista åren icke öfverstigit 122 R:dr per Skepp:d,
anser Utskottet det föreslagna värdet å kopparen böra min¬
skas med 10 R:dr per Skepp:d; i följd hvaraf Utskottet
tillstyrker Koppar-räntans beräknande till 280 Skepprd, å 120
R:dr för skeppundet, eller
8:0 Tionde- och Hainmar skalis-Jern.
iTionde-Tackjernet, hvilket vid sistlidne Riksdag
upptogs till 17,000 Skep:d, å 6 R:dr, med 102,000 R:dr,
har under åren 1838 —18421 medeltal utgjort 17,888 Skeprd.
Med afseende å den minskade tackjerns-productionen och
prisens å nämnde vara betydliga sänkning, har denna inkomst
uti Kongl. Propositionen ansetts icke böra calculeras till
högre än 16,000 Skepp, å 5 R:dr, med 80,000 R:dr. Men
då Utskottet, enligt dess under Lit. C härbos bilagde utlå¬
tande, med anledning af serskilda i ämnet väckta motioner,
tillstyrkt, att tionde-tackjerns-afgiften mätte från och med
instundande år 1845, intilldess den vid nästa Riksdag
blifvande Stats-reglering träder i verkställighet, utgå med
hälften af det belopp, hvartill densamma nu, efter de i ser-
skilde delar af Riket gällande olika grunder, erlägges, så får
Utskottet i följd häraf föreslå, att omförmälde afgift må uti
förevarande beräkning upptagas till hälften af den uti Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition uppförda qvantitet, eller till 8,000
Skeppund, hvarå värdet, efter 5 R:dr per Skeppund, ut¬
gör . . . 40,00a.
I afseende på det sednare, eller Hammar-
skatts-jernet, vid 184 * års Statsreglering uppfördt
till 6000 Skep:d. å i5} R:dr, eller till 94.000 R:dr,
får Utskottet på de skäl, hvilka i Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition innehållas, hemställa', att i-
frågavarande inkomst må beräknas till 6,000 Skep:d.
k i3 R:dr med . , , . . 78,000.
33,6'o. 0
118,000
6
Ståls-Utskottets Utlatande* N.-o 33.
I anledning af Hans Persons från Gefleborgs Län,
motion om förändring i grunderna för Hammarskattens
utgörande, får Utskottet afgifva det under Lit. D bilagda
serskilta utlåtande.
g:o Alun-tionden.
På sätt Köngl. Maj:t i Nåder föreslagit, upptages denna
inkomst tili det vid nu gällande Statsreglering fastställda
belopp 1,000
10:0 Svaf velbruks-tionden
hvarunder jemväl inbegripas victriol och rödfärg. Den härå
vid 1841 års Statsreglering antagna förslagsberäkning anser
Utskottet kunna bibehållas med . . i,ooo
11:0 Mantal spennin garne
beräknades vid sednaste Statsreglering till 3oo,ooo R:dr.
Denna afgift har intill år 184r erlagts af hvarje person,
som fyllt femton år, hvarefter, i följd af Kongl. Maj:ts och
Rikets Ständers vid sistlidne Riksdag fattade gemensamma
beslut, friheten från mantalspenningar utgörande förlängts
till 17 års ålder. Enär, oaktadt berörde förändring, ifrå¬
gavarande inkomst uppgått, år 184* till 324,712 R:dr, och
år r842 till 327,548, R:dr samt följaktligen visat sig i sti¬
gande,har densamma blifvit af Kongl Maj:t föreslagen att be¬
räknas till 327,000 R:dr, i öfverensstämmelse hvarmed Ut¬
skottet hemställer, att beloppet må utföras med .... 327,000
12:0 Gerningsören af Handtverkare.
I anledning af en till Utskottet remitterad motion,
angående upphörandet af denna inkomst-titel och ersätt¬
nings beredande, medelst ökad bevillning, afgifver Utskottet
serskildt under Lit. E härjemte bifogadt utlåtande, enligt
hvilket de föreslagna åtgärderne nu icke kunnat till¬
styrkas.
Medium af de åren 1838 —1842 influlne Gernings-
Slals-Ulskottcts Utlåtande, JV.-o 33.
ören har föga öfverstigit det vid sednaste Statsreglering
påräknade belopp, hvilket alltså här utföres med . .
i3:o Bötes-medel,
hvilka vid 1841 års Stats-reglering upptogos till 4°>000
R:dr, äro uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition föreslagne
att bibehållas vid samma beräkning; och ehuru dessa
medel år 1842 utgjort endast 38,i5o R:dr, likväl och då,
efter fem års medium, bötesmedlen uppgått till 43,968
R:dr, tillstyrker Utskottet, att, på sätt Kongl. Maj:t antagit,
här utföras
i4'.o Cavatleri- Regementenas Häst-vacance-spanmål
upptogs vid sednaste Statsreglering till 24,260 tunnor, ef¬
ter ett värde af 6 R:dr tunnan, eller i45,5oo R;dr.
Enligt Kongl. Brefvet till Krigs-Coliegium af den
i4 Novemlaer 1842, har Södra Bataljonen af Bohus Läns
Regemente blifvit på tio års tid förändrad till Infanteri,
med befrielse från hästvacance-afgift; i följd hvaraf, vid
ifrågavarande inkomst beräknande, de 2000 tunnor span-
mål böra afgå, hvilka såsom vacance-afgift vid nämnde
Bataljon erlagts. Deremot och enär, jemlikt Kongl. Maj:ts
till StatsUtskoltet aflåtna Nådiga Skrifvelse af den 2 inne¬
varande månad, de emellan Kronan samt Rusthållarne vid
f. d. Östgötha och Yestgötha Cavalleri-Regementen afslutade
contract, blifvit, i enlighet med Rikets Ständers med¬
gifvande, på ytterligare 3o års tid, räknad från och med
år i84i, förlängde, samt de contract åter, hvilka med
rusthållarne vid Lif-Regementet och f. d. Smålands Caval¬
len blifvit ingångne, fortfarande gälla 1 till och med år
1871, lärer någon vidare förändring i afseende på denna
inkomsttitel nu icke ifrågakomma. I följd häraf ut¬
föras 22,25o tunnor spanmål, efter ett värde af 6 R:dr
tunnan tdl
i5:o Ständiga Rote-vacance-afgijler
vid Skånska Infanteri-Regementena, utgörande 2310 tun¬
nor spannmål, upptagas å 6 R:dr per tunna, till . . .
1,700.
4o,ooo.
133,5oo.
13,86o.
8
Stats-Uf skoth ts Utlåtande, Nio 33.
16:0 Tillfälliga Role-vacance- och Möles-afgifter
torde, i likhet med hvad den Kongl. Propositionen inne¬
håller, kunna bibehållas vid förra beräkningen, eller
17:0 Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering
underkastad jord.
Berörde, i stället förfden förra Rotefrihetsbevillnin-
gen utgående afgift, hvilken före 1841 års Stats-reglering
directe influtit lill Hufvud-Titlarne för Landt- och Sjö¬
försvaret, blef vid sistförflutne Riksdag uppförd bland
Statsverkets ordinarie inkomster och beräknad till 28,000
R:dr, emot det att serskilde Stats-anslag för Försvarsverket
till enahanda belopp uti Riks-Staten upptogos. Inkomsten
har under åren 184.1 och 1842 icke uppnått den beräkna¬
de summan, hvarföre, i enlighet med Kongl. Maj:ts Pro¬
position, Utskottet föreslår dess upptagande till ....
18:0 Bätsmans-vacance-afgiften,
utgående för ständiga och tillfälliga vacancer vidbåtsmans-
hållet, har väl, efter medelberäkning för åren i838—1842,
något öfverstigit det vid sednasle Statsreglering derå upp¬
tagne belopp, men torde dock, på sätt Kongl. Maj:t i Wä¬
der föreslagit, böra fortfarande utföras till
19:0 Krut- och Salpeter-försäljnings-medel
beräknades vid sista Statsreglering till 90,000 R:dr. I
betraktande af denna inträds successiva stigande, och då me¬
delbeloppet för åren i83S— 1842, uppgått till 97,474 Ibdr,
tillstyrk er Utskottet, ali, i öfverensstämmelse med Kongl.
Majrts Proposition, beräkningen må höjas till
20:0 Controll-Stämpel-Medel.
Denna inkomst-titel, hvilken uti nu gällande Riks¬
stat är upptagen lill 9,000 R:dr, och under åren i838
- 1842 i medeltal bestigit sig till 10,823 R:dr, är af Kongl.
3 tats-Conloret föreslagen till io,5oo, och då detta för-
höj-
6,000.
27,000.
I
3o,ooo.
95,000.
Ståls-Utskottets Utlåtande, N;ö 33.
höjde belopp jemviil af Kongl. Maj:t i Nåder ansetts vara
att pal akna, utföias här • • • • • • • • • • • •
2t:o Båk- och Lotsmedlen,
vid . 84 . års Statsreglering beräknade lill 60,000 R:dr, haf¬
va tinder åren 1808—1842 per medium utgjort 78,011 R:dr.
Kongl. Stats-Contoret har, uti dess underdåniga skrifvelse,
föreslagit den förra beräkningens bibehållande, hvaremot,
enligt Kongl. Majlis Nådiga Proposition, densamma ansetts
kunna förhöjas till 73,000 R:dr. I anledning häraf får
Utskottet, jemte tillstyrkande, att, på sätt af Rikets Stän¬
der tillförene blifvit medgifvet, det å denna stats-inlrad
möjligen uppkommande öfverskott må användas till förmon
för Lots- och Bak-inrättningen, hemställa, att Båk- och
Lots-medlen måtte förslagsvis upptagas till
22.0 Ersättningar,
derunder inbegripne de så kallade Danska Fyrings-rnedlen
eller ersättningen för underhållandet af de å Skånska ku¬
sten befintliga Fyrbåkar, blefvo af Rikets sednast försam¬
lade Ständer beräknade till a5,ooo R:dr. Enligt hvad den
Kongl. Propositionen utvisar, har berörde Stats-inkomst
de sednare åren betydligt tilltagit, år 1841 öfverstigit
40.000 R:dr, och i medeltal för åren 1838—1842 utgjort
32,o84- I betraktande häraf, och då den från Danmark
inflytande ofvannämnde ersättning, genom afslutad Conven-
tion, blifvit ökad med 6,5oo R:dr Specie, motsvarande 17,333
R:dr 1 6 sk . tillstyrker Utskottet, att, på sätt Kongl. Majit i
Nåder föreslagit under ifrågavarande inkomst-titelmå uppföras
23:o Observation s-medel.
Då denna inlrad under i838—1842 per mediumbe¬
stigit sig till 10,848 R:dr, torde densamma kunna förhöjas
från dess uti nu gällande Riks-Stat upptagne belopp af
7.000 R:dr till . .
Bih. till R. St. Prot. 1844, 4 Sami 1 A/d. 8 Haft.
io,5oo.
78,000,
5o,ooo.
10,000
10
Stats-Utskoltcts Utlåtande, N.-o 33.
24-0 Extra medel och uppbörderj
npptogos vid 184 > års Ståts-reglering till 12,000 R:dr.
Inkomsten liar väl under åren 18i8 -1842 i allmänhet
öfverskjulit denna summa; men torde dock, i betraktande
al omöjligheten alt häröfver på förhand uppgöra en säker
beräkning, böra utföras till oforändradt belopp 12,000. — —
25:o J/ilresse-modelj.
vid sisllidne Riksdag beräknade till 3,000 R:dr, upptagas,
i enlighet med Kongl. Propositionen, Lill ...... 3,3oo. — —
Summa R:dr 4,44§>43o* — —
Ex!ra ordinarie Inkomster.
Ehuruväl det egentligen tillkommer Bevillnings-Utskoltet alt uppgöra
och till Rikets Ständer afgifva förslag, rörande dessa inkomsters beräkning, har
Stals-Utskottet likväl ansett sig böra, på sätt vid föregående Riksdagar egt
rum, i sammanhang med beräknandet af Siats-Verkets ordinarie intrader,
tillika uppgifva beloppet af de medel, hvilka under benämning af Extra-Or-
dinarie inkomster förmodas kunna, i händelse de för desammas utgörande nu
gällande grunder icke undergå någon väsendtlig förändring, vara all påräkna.
26:0 Sjö! ull s-medlen
beräknades vid 1841 års Stats-reglering för år 184a och följande år till ne-
dannämnde belopp:
Statsverkets nettoinkomst 2,428,000. — ■—
Tullverkets aflönings- och ornkostnads-stat' . . . 562,000. — —
Summa 2,990,000, — —
Enligt hvad uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition omförmäles, hav
Brutto-inkomsten af Tull-uppbörden efter medeltal för de 6 åren 1838—
1843, utgjort omkring 3,794,000 R:dr, och under de 2:ne år, nu gällande
Tull-taxa varit tillämpad, bestigit sig år 1842 till 4>°44,4o4 R-dr och år
i843 till 3,706,909 R:dr.
Under förutsättning af en möjligen skeende inskränkning uti Rikets
import, och då nedsättning uti de för exporten gällande tullbestämmelser san-
Stals-Utskotlets UtlåtandeN.-o 33.
I!
nolikt äfven torde ifrågakomma vid innevarande Riksdag, har Kongl. Maj:l
föreslagit, att brutto-inkomsten af tullmedlen må antagas till 3,5oo,ooo. — —
Men då den så kallade dravback utgjort:
år iS/p P4>295: \l-
— i843 . * . . . . 67,981: 16.—
så och i betraktande deraf, att den under delta namn utgående restitution
af förut å importerad vara uppburen tull egentligen icke är någon omkost¬
nad i och för Tullverket, utan måste, i fall den upphör, jemväl medföra minsk¬
ning uti brutto-tulluppbörden, hvaruppå den således bestämdt inverkar med
liela sitt belopp, har Utskottet ansett, att detta icke bär uppföras såsom Tull¬
omkostnad, utan heldre frånräknas den förväntade Tull-inkomsten, hvilken
således torde böra utföras till endast ....... 3,/joo,000. — —
sy: o Salu-accis af St ader tia..
Berörde vid sistlidne Riksdag till 11^000 R:dr upp¬
tagne Stats-intrad, hvilken under de sedermera förflutna
åren föga öfverstigit denna beräkning, torde följaktligen
kunna oförändrad utföras till , . . 11,000 — —
28:0 posl-medte”,
som vid sednaste Stats-reglering beräknades till 5oo,ooo>
R:d , hvaraf i5o,ooo R:dr såsom Postverkets neltobehåll-
ning, hafva under åren 1838—i842 per medium lemnat
en biutto-inkomst af 6ii,562 R:dr, och, enligt från Post-’
verket inhemtad approximativ uppgift år 1843 uppgått
till 6o5,ooo R:dr. Då Utskottet delar den afKongl. Maj:t i
Nåder framställde åsigt om angelägenheten deraf, att till-
eanc
g må beredas för de inhemska post-commnnicationernes
ytterligare utvidgning eller förbättrande, anser Utskottet,
under förutsättning, att någon förändring, i afseende på
grunderne för Post-verkets inkomster, icke kommer att e-
ga rum, sig böra föreslå, att, uti öfverensstämmelse med
den Kongl. Propositionen, Stats-verkets netto-behållning af
Postmedlen endast beräknas till 125,000. —
och utföres hela uppbörden till 570,000. — —
hemställande Utskottet derjemte, att, hvad af Postmedlen
kan inflyta utöfver dels Stats-Verkets behållne inkomst,
dels den för Post-Yerkets Stat och öfriga utgifter ofvan-
l~ Stats-Utskollets Utlåtande, N.-o 33.
beräknade summa, må af Kongl. Majit disponeras till kost¬
naders bestridande, i och för postanstalternes utvidgande
eller förbättring.
ug:o Charl te-Sigillatai-medlen
beräknades vid sistlidne Riksdag för år 1841 till 357,000
Ridr, samt för år 1842 och följande uti den vid samma
Riksdag fastställde reglering inbegripne år till 42°,°00
R:dr. I betraktande af uppbördens ständiga tillväxt och
de för dess behöriga ingående nu mera vidtagne säkrare
controller, torde denna inkomst med visshet kunna beräk¬
nas till den i Kongl. Propositionen upptagne summa . . 5oo,ooo -— —
30:0 Bränvins-ajgiften,
hvilken vid 1841 åi's Stats-reglering upptogs lill 750,000
Ridr, har under berörde och nästpåföljde år icke upp¬
nått den påräknade summan. Beloppet torde således, på
sätt Kongl. Majit i Nåder föreslagit, böra nedsättas till . . 670,000 — —
Summa R:dr 5,156,000 — —
3t:o Restantier,
hvilka uti r84i års Riks-Slat beräknades till np,i5o R:dr, anser Utskottet,
enär desamma under åren 1838— 1842 i medeltal utgjort 164,372 R:dr,
kunna med säkerhet utföras lill 155,000 — —
Enligt de af Utskottet nu föreslagna beräkningar,
skulle således Stats-Yerkets Ordinarie Inkomster utgöra 4>448,43o ~ —'
Extra Ordinarie D:o 5,156,000 — —
Restantier 155,000 — •—
Summa R:dr 9,759,430. —
Aid 1841 års Stats-reglering beräknades Stats^Ver-
kets Ordinarie inkomster till 4>447»23o —
Extra Ordinarie D:o 4,671,000 —
Restantier . xi9,i5o —
Summa Ridr 9,237,380. t—
Stats-Utskolttts Utlåtande, N.-o 33.
13
I händelse af Rikets Ständers bifall lill Utskottets
nu framställda förslag, skulle således Slatsinkomsternes
beräknade total-bclopp öfverskjuta det vili nu gällande
Riks-Stat uppförde med 5a2,o5o
Summa R:dr 9,759,430 — —
Stockholm den 27 September 1844*
Reservationer.
Vid 2:dra punkten rörande Afrads-spanmålen:
Af Herr von Rosen, Prostarne Stenhammar och Berlit.
Vid 26 punkten, angående Sjötullsmedlen:
Af Per Persson från Örebro Län, som ansåg, alt vid beräkning af
Stats-Verkets inkomster, borde följas de resultat, hvilka räkenskaperue ut¬
visade.
Af Bengt Gudmundsson från Halland:
”1 afseende på Utskollels fattade beslut att beräkna inkomslerne för
Stats-Verket af Tullmedlen, anser jag, alt desamma borde bestämmas efter
föregående årens kända förhållande, på det att ej, vid regleringen af Statens
utgifter, denna nedsättning af 100,000 må blifva en orsak att höja bevillnin-
gen, för att betacka utgifterne m. ra.”
Härmed hafva sig förenat:
David Andersson, Peter Persson, Anders Nilsson, Måns Ma tsson,
Anders Juhan Sandstedt och Jonas Johansson.
B di. till li. St Fröt. 1844, 4 Sami. t d/d. 8 Baft.
3
STOCKHOLM, Lundberg & Comp, 1844•
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 33, Litt. A
1
M 33. Litt. A.
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Ock kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
angående den så kallade ollongäldcns upphörande.
(I. A.)
Sertan Rikets sednast församlade Ständer, i anledning af väckt fråga
ont afskalfande af den s. k. oliongälden, hvilken erlägges för de svinkrea¬
tur, sorn på kronans ollonskogar emottagas, för att der betås, uti underdå¬
nig skrifvelse den 18 No veml) er 1840, anhållit, att, efter fullständig utred¬
ning af ämnet, vid nästkommande Riksdag mätte för Rikets Ständer fram¬
ställas de förslag till förändringar i stadgandena angående oliongälden,
hvilka af förhållandena kunde påkallas, har Kongl. Maj:t, uti en till Ri¬
kets Ständer den 5 sistlidne Augusti aflåten Nådig Proposition, (intagen
under N:o 17 uti 1 Sami. 1 Aid. al Bihanget till Riks-Slåndens protocoll
vid innevarande Riksdag), föreslagit, att, enär inom Irenne af de lyra Län,
hvarifrån omförmälde afgäld utgått, eiler uti Malmöhus, Christianstads och
Blekinge Län, numera icke funnes några kronoskogar, i och för hvilkas be¬
gagnande till bete ollongäld kunde erläggas, och då uti det återstående, el¬
ler Hallands Län, under de sistförllulne 25 åren dylik afgift endast tvänne
gånger kunnat debiteras, nemligen år 1817, då den utgjort 182 R:dr 36
sk,, och år 1835, då densamma uppgått till allenast 25 R:dr 36 sk., och
för öfrigt ej eller derstädes torde kunna vidare påräknas, Rikets Ständer,
med afseende å berörde omständigheter, måtte medgifva, alt ifrågavarande
skattebidrag för framtiden upphörde. /
Till besvarande af den från samtlige Riks-Sländen aflåtne remiss å
högstberörde Nådiga Proposition får Stals-Utskottet anmäla, alt då, efter
hvad de uti samma Proposition meddeldte upplysningar gifva vid handen,
någon uppbörd af lörenämnde afgäld hädanefter icke torde ifrågakomma,
och i allt fall med visshet lärer kunna antagas, att Slals-Verkcts inkomst
Rik. till R. St. rrot. 1844. 4 Sami 1 Afd. 9 haft.
1
2
Ut skottets Utlåtande, N:o 33, Litt. B.
af berörde skall, derest densamma i framtiden komme att erläggas, icke
uppgår till högre belopp, än att densamma utan afsaknad skulle kunna till
förmon för de skattskyldige, efterskänkas, anser sig Utskottet, i öfverens¬
stämmelse med hvad Kongl. Majit i Nåder föreslagit, ega skäl hemställa,
att den under benämning af ollongäld upptagne afgift må,
ifrån och med nästkommande år, helt och hållet upphöra.
Stockholm den 27 September 1844.
^33. Litt. B;
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Oet. kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Proposition
om upphörande af den sä kallade Husmans-skatten i
Bohus Län.
CL A)
I sammanhang med pröfningen af ett utaf Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande i Götheborgs och Bohus Län samt Kongl. Kammar-Rätten at-
dömdt och genom besvär hos Kongl. Majrt i underdånighet fullföljdt mål,
angående förment oriktig debitering och uppbörd af den i Bohus Län ut¬
gående så kallade Husmans-skatten, har Kongl. Majrt, efter att i ämnet haf¬
va inhemtat Dess och Rikets Kammar-Collegii underdåniga utlåtande, med
afseende å de uti frågan iorekomne serskilde förhållanden, genom Nådig
Proposition af den 5 sisllidne Augusti, (intagen under N:o 18, uti 1 Sami.
1 Afd. af Bihanget lill Riks-Ståndens protocoll vid innevarande Riksdag),
föreslagit Rikets Ständer, alt berörde skattebidrag måtte för framliden helt
och hållet upphöra.
Af högstberörde från samtlige Riks-Stånden till Slals-Ulskotlet re¬
mitterade Proposition, jemte öfrige till ärendet hörande handlingar, har Ut¬
skottet inhemtat: att tillkomsten af ifrågavarande skatt härleder sig från
en redan under den tid, då Bohus Län var lill Norrige hörande, utfärdad
Förordning, enligt hvilken torp skulle af kronobeljeningen anmälas vid
tinget, för att af Härads-Rälten få sig åsatt en årlig ränta, husrnans-skalt
kallad; ali undervisningen för Bohus Län, hvilken föréskrifver, att Sölf-
Stats-IJt skottets Utlåtande, N:o 33, Litt. B.
3
skatt eller Contribution skulle af alla Skatte-, Knape-, Krono-, Castelie-
och Frälse-slrögods samt Adels frälsehemman betalas med 7 daler 16 öre
silfvermynt af hvarje hemman, tillika bestämmer, att dylik afgift borde
af husmän och strandsittare efter deras förmåga, såsom de vid tingen blef-
ve taxerade, erläggas, dock med befrielse för de under Adelns sätesgårdar
och veckodags- eller insockne-frälsehemman hörande torp; att, sedan Bobus
Län blifvit till Sverige afträd!, husmans-skatten i allmänhet utgått af hus-
män och strandsittare i Inlands, Oroust och Tjörns, Sunnervikens samt
Norrvikens fögderier, hvaremot nämnde skatt uti Hisingens fögderi redan
år 1725 upphört att debiteras och utgå; att skattens belopp under serskii-
de tider och i olika orter betydligt omväxlat, så att t. ex. år 1836 densamma
uti Sunnervikens fögderi erlagts med 1 å 2 skilling för hvarje lägenhet,
men uti de öfrige fögderien uppgått till 4 sk., 36 sk., 40 sk., å 1 R:dr;
samt alt uti Norrvikens fögderi endast de torpare och strandsittare, som
bebo egna lägenheter, blifvit för meranämnde skatt debiterade, hvaremot
uti andra fögderier äfven sådana lägenheter, hvilka blott under besittnings¬
rätt innehafvas, vid skattens erläggande tagits i beräkning.
Då nu oftaberörde i och för torplägenheter inom Bohus Län utgå¬
ende husmansskatt, hvilken saknar motsvarighet uti Rikets öfriga provin¬
ser, icke eller är förenlig med de uti Kongl. Förordningarne af den 3 Au¬
gusti 1731 och 25 November 1740 jemte sedermera utfärdade Författ¬
ningar ineddelte stadganden, angående nyodlingars befrielse från skatts ut¬
görande, samt härtill kommer, dels alt denna afgift, ehuru af grundskatts-
natur, likväl icke, på sätt i afseende på andra grundskatter tillgår, bestäm¬
mes genom ordentlig skattläggning, ulan hufvudsakligen beror af godtycke,
helst föreskriften om taxeringslängdens uppläsande vid tinget icke alltid
tillämpats, dels ock att nämnde afgäld uti vissa delar af Bohus Län all¬
deles icke erlägges, och uppbörden, der den eger rum, verkställes efter o-
1 ika och obestämda grunder, så och enär bibehållandet af merberörde in¬
komst, hvars belopp år 1836 utgjort allenast 178 R:dr 9 sk., är för Stats¬
verket, af ingen betydenhet, anser sig Utskottet ega skäl hemställa,
att den så kallade husmans-skatten i Bohus Län eller den
del af Sölfskatten, hvilken erlägges af husmän och strand¬
sittare, må ifrån och med 1845 års början helt och hållet
upphöra; dock utan att härigenom åsyftas någon rubbning
uti den ränta, som utgår af sjelfva hemmanen, å hvilkas e-
4
Stats-Utskotlets Utlåtande i N:o 33, Litt. C.
gor nämnde husmän och strandsittare äro boende. Slockholm
den 27 September 1844.
Jfg 33. Litt. c.
Ank. till Exp. Ulsk. den 1 Oct. kl. 10 f. in.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner om upphörande af
eller nedsättning uti den för tackjern st ilIverkn in gen utgå¬
ende tionde-afgift.
Cl. Af
Genom serskilde remisser från Borgare- och Bonde-Stånden har
Stats-Utskottet fått emottaga följande inom bemälde Riks-Stånd väckte mo¬
tioner :
l:o af Herr De MaréB., som, — jemte framställning af det obil¬
liga och tryckande af den beskattning, tackjernstillverkningen i Riket, obe-
räknadt egande-rätts-bevillning och ålskiiiga communala utskylder, för när¬
varande måste vidkännas genom den, på grund af Rikets Ständers beslut
och Kongl. Förordningen den 21 Juni 1831, med hvarje 30:de lispund
lillverkadt tackjern utgående tionde-afgift samt under åberopande af så väl
de lör nämnde handtering nu lådande ofördelaktiga conjuncturer, då id-
karens behållne inkomst ofta icke motsvarade berörde Stats-Verket förbe-
hållne tionde-afgift oell näringen flerestädes bedrefves med förlust, som
ock den hotande utsigt, hvilken i detta hänseende visade sig för framli¬
den, — föreslagit, att, såsom den lämpligaste utväg till afhjelpande af tack-
jerns-producentens nödställde belägenhet, Rikets Ständer mätte medgifva,
det ali så kallad masugns-tionde eller afgift af tackjerns-tillvevkning linge,
från och ined innevarande års början, helst alldeles upphöra eller åtmin¬
stone nedsättas till En procent och sålunda till likhet med hvad, sedan
nästlidne Riksdag, af stångjernslillverkningen utgjordes;
2:o af Riksdagsfullmägtigen Johannes Samuelsson från Jönköpings
Län, som andragit: att, enligt Kongl. Bergs-Collegii Resolution af den 9
Febr. 1742, lionde-afgiflen för de inom Tabergs bergslag privilegierade
bergsmanshyttor blilvit bestämd lill 10 lispund för hvarje blåsningsdvgn,
Stats-Utskottets UtlåtandeN:o 33, Litt. C.
5
de Irenne kalldygnen oberäknade; att af Tabergsmalmen, hvilken vid nämn¬
de tid i allmänhet lemnade 31 till 32^ procent jern, numera ej kunde på¬
räknas mera än 25 procent; att brytningen, som tillförene, då malmen
lanns i myckenhet liggande vid bergets fot, kunnat med lätthet verkstäl¬
las, nu åter, enär malmen mäste sprängas uti bergets högre klyftor, med¬
förde vida större svårighet; alt, ehuru bergsmännen med betydliga ansträng¬
ningar sökt att genom införande vid sina masugnar af sednare liders för¬
bättrade inrättningar och arbetsmethoder nedsätta tackjernels tillverknings¬
kostnad, deras bemödanden i dessa hänseenden misslyckats, i följd al den
ofördelagliga conjunclur, sorn förorsakat tackjernsprisets fall från 9* lill 5*
R:dr banco per skeppund, till hvilket nedsatte pris bergslagets hela lack-
jernstillverkning likväl icke kunnat afyltras; samt att då, på sätt en bilagd
specificerad räkning utvisade, kostnaden för åstadkommandet af 1 Skep¬
pund tackjern uppg inge, utom lionde-afgiften, till 8 R:dr 25 sk. 4 rst. Ban¬
co, vore häraf en följd, att näringens utöfning tillskyndade dess idkare en
verklig lörlust. Med afseende å berörde förhållanden har motionären hem¬
ställt, att tionde-afgiften af blåsningarne uti bergsmanshyltorna inom Ta¬
bergs bergslag mätte nedsättas till 5 lispund för hvarje blåsningsdygn, kall¬
dygnen oberäknade, eller ock att tills vidare och intilldess en allmän re¬
glering af tionde-afgiften för hyttorna kunde komma att ega rum, denna af¬
gift för meranämnde bergsmanshyttor måtte, i öfverensstämmelse med stad¬
gandet i Kongl. Förordningen af den 21 Juni 1831, utsättas till en tretti¬
ondedel af medel ti 11 verkningen vid alla dessa hyttor under sistförflulna
tio år;
3:o af Riksdagsfullmägtigen Anders Johansson från Wermlands Län:
som anfört att, då det aftynande tillstånd, hvaruti lackjernsliiiverkningen
inom Riket för närvarande sig befunne, icke med skäl kunde tillskrifvas
Bergsmännens eget förvållande, helst dessa med rastlös omtanka och kän-
bara uppoffringar under de sednare åren sökt och tili en del jemväl lyckats
att genom biåsverkens förbättrande och anskaffande af varm-apparater
m. m. bereda handteringens utveckling och lullkomnande, det syntes bil¬
ligt, att Staten, medelst lindring i den af nämnde handtering utgående och
under väsendtligen olika förhållanden tillkomne dryga beskattning, bidroge
till bergsmännens räddning från en eljest hotande undergång; aLt, oberäk¬
nad! den af bergslagen utgående tionde-tackjerns-skatt, hvilken grundade
sig på frivilligt åtagande samt genom Kongl. Förordningarne af den 10
Maj 1686 och 13 Aug. 1721 bestämls att utgå med vissa lispund per bläs-
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 33. Litt. C.
ningsdygn, hade berörde näring, oagtadt det uti nyssnämnde Författningar
gifna löfte, att någon ytterligare skatt icke skulle densamma åläggas, se-*
dermera blifvit med flerfaldiga onera betuligad, såsom bevillning, afgifler
till Presterskapet, Bergs-Statens aflönande, o. s. v.; att. i de äldre tider, då
ifrågavarande skatt fastställdes, kostnaden för malmbrytningen varit jemfö¬
relsevis högst ringa, hvaremot numera, sedan de största och mest malm-
gifvande grufvorna nått ett djup af flera hundra alnar, för malmens och
vattnets uppfordring måst anläggas kostsamma inrättningar, samt att härvid
jemväl borde i betraglande tagas, att beskattningen af tackjerns-till verkning,
hvilken t. es. för hyttorna inom Philipstads bergslag i medeltal utgjorde
omkring 1'7 lispund per dygn eller något mer än af productions-belop-
pet, öfverstege den för stångsjerns-smidet bestämde hammarskatt, numera
uppgående till en procent af tillverkningen; under åberopande af hvilka
omständigheter motionären föreslagit, att för alla hyttor inom Philipstads
Bergslag tionde-tackjerns-skatten måtte nedsättas till lika proportion med
hammarskatten, nemligen en procent, eller till 6i lispund per biåsnings-
dygn.
Uti sistnämnde motion hafva Riksdagsfullmäktige Anders Ericsson
och Pehr Pehrsson från Örebro Län, Lars J. Boethius från Stora Koppar¬
bergs Län och Anders Jansson från Westerås Län förklarat sig instämma
Den ofördelagtiga ställning, hvaruti Svenska tackjerns-till verkningen
för närvarande sig befinner, är så allmänt känd, att någon vidare fram¬
ställning härom från Utskottets sida icke torde erfordras. Förhållandet i
detta hänseende ådagalägges ock nogsamt deraf, att priset å tackjérnet i
sednare tider så nedgått, att detsamma nu icke kan antagas till mera än
omkring 5 R:dr B:co per Skeppund, utan att, sådant oagtadt, afsättning af va¬
ran städse står att erhålla. Då berörde näring, hvars föremål är beredan¬
det af rudimalerien för Rikets förnämsta export-artikel, följaktligen tvif¬
velsutan innefattas bland dem, hvilkas upprätthållande och befrämjande
äro för Staten af synnerlig vigt, anser Utskottet de af molionärerne i of¬
vannämnda fråga gjorde framställningar och förslag serdeles förljenté att
af Rikets Ständer behjertas. Bland öfriga skäl, som tala för en sådan ä-
sigt, företer sig jemväl den omständighet, alt, sedan, i följd af Rikets
Ständers vid sistförflutne Riksdag fattade beslut och Kongl. Maj:ts i öfver¬
ensstämmelse dermed under den 18 Febr. 1843 utfärdade Nådiga Kungö¬
relse, den vid stångjernshamrar utgående hammarskatt blifvit fastställd till
1 procent af privilegierad eller, vid begagnande af derutöfver medgifven smi-
Stals-Utskottets UtlåtandeN:o 33 Litt. C.
7
des-rält, eljesl åstadkommen tillverkning, tackjerns-productionen sålunda i
allmänhet är underkastad en vida drygare beskattning än den, stångjerns-
tillverkningen måste vidkännas. De, uti ofvanberörde inom Bonde-Ståndet
väckte motioner, framställde yrkanden om beviljandet af vissa nedsättnin-
gar uti tionde-tackjerns-afgiflen serskildt till förmon för Tabergs och Phi-
lipstads Bergslager kan Utskottet emedlertid icke understödja, helst så be¬
skaffade partiella nedsättningar otvifvelaktigt skulle från andra orter fram¬
kalla anspråk på motsvarande förmoner; utan anser Utskottet den ifråga-
ställde lindringen i nämnde skatt böra tillgodokomma alla de orter af Ri¬
ket, hvarest dylik afgift är till utgörande fastställd; och får Utskottet i
sådant afseende föreslå, att tionde-tackjerns-afgiften mätte varda nedsatt
till hälften al det belopp, hvartill den, efter de i serskilda delar af lan¬
det gällande olika grunder, för närvarande uppgår. Härvid torde likväl
icke böra förbises , att tackjerns-producenternes nu iråkade förlägenhet
hufvudsakligen härleder sig från conjunctur-förhållanden, hvilka, fastän ut¬
sigten för en blifvande förbättring ingalunda synes lefvande, måste be¬
traktas såsom af öfvergående beskaffenhet; och skulle Utskottet derföre tro
lämpligast vara, att den af Utskottet föreslagne skatte-nedsättning endast
medgålves för tiden, intilldess den vid nästkommande Riksdag blifvande
Stals-reglering träder i verkställighet, vid hvilken reglerings uppgörande
Rikets Ständer blifva i tillfälle alt, med hänsigt till de för tackjerns-till-
verkningen rådande conjunclurer, bestämma, huruvida ifrågavarande nä¬
ring må anses fortfarande ega behof af den medgifne lindringen i tionde-
lackjerns-afgiften eller nämnde afgift dädanefter bör till dess förra belopp
utgöras. I öfverensstämmelse härmed har Utskottet alltså skolat hem¬
ställa,
det Rikets Ständer ville för deras del medgifva, att den för
tackjernstillverkningen till Siats-Verket utgående lionde-af-
gift må, från och med näslkomm inde år 1845, intilldess den
vid nästa Riksdag blifvande Stals-reglering träder i verk¬
ställighet, erläggas med hälften af det belopp, hvartill sam¬
ma afgift, efter de på serskilda orter gällande olika grunder,
för närvarande utgöres; och torde, i händelse af bifall här¬
till, Rikets Ständers beslut i ämnet till Kongl. Maj:ts JNådiga
sanclion i underdånighet anmälas. Stockholm den 27 Sep¬
tember 1844.
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 33, Litt. D.
Jll 33. LiL D.
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Oct. kl. 10 f. in.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring uti
Kongl. Kungörelsen af den 13 Februarii 1843, angåen¬
de nedsättning af den till högre belopp än ett Skep¬
pund för Hundrade bestämde Hammarskatt af stång-
och ämnes-Jernt ill verkningen i Riket.
(1. A.)
Uti en hos Bonde-Ståndet väckt oell lill Stats-Utskottet remitterad
motion har Riksdagsfullmägtigen Hans Pehrsson från Gefleborgs Län hem¬
ställt, att, då den uti Kongl. Kungörelsen af den 18 Februari 1843 meddeldte
föreskrift, enligt hvilken samtlige jernverk blifvit för deras slångjernssmide
underkastade enahanda algifter, utan afseende, huruvida det ena årets till¬
verkning öfverstege det andras, elter motionärens tanka vore hvarken med
billighet eller rättvisa öfverensstämmande, nämnde Författning måtte un¬
dergå den förändring, att skatten linge utgå i moa af den produetion, som
vid jernverket eger rum.
Medelst underdånig skrifvelse af den 2 Juni 1841, N:o 357, an-
höllo Rikets då församlade Ständer, på anförda skäl, att, i fråga om be¬
skattningen å stångjernstillverkningen i Riket, mätte bland annat i Nåder
förordnas, dels att hammarskatten borde utgöras med en viss andel af den
ärliga tillverkningen, utan afseende å tillverkningsorten och de olika me-
thoder, som begagnades; dock att bruk med frälsefrihet tillgodonjöte dit¬
tills fastställdt afdrag, och att den tillverkning, som åstadkommes med be¬
gagnande al undersmide, hvarför hammarskatt, enligt dittills gällande För¬
fattningar, blifvit erlagd, icke vidare med sådan skatt belädes, dels ock att
skatte-andelen måtte bestämmas till en procent af tillverkningen och ut¬
göras med minst fyra skeppund för hvarje härd, utom för de verk, hvilka
redan vore privilegierade för mindre smide än 400 Skeppund per
härd, der minimi-beskattningen borde bestämmas till en procent af privi-
legii-beloppet, så vida brukets egare ville underkasta sig dittills gällanda
inskränkning
Stats-Uiskottets Utlåtande, N:c> 33, Litt. D.
9
inskränkning af smides-friheten. Vid föredragning af ofvannämnde under¬
dåniga skrifvelse, har Kongl. Majit, enligt högslberörde Nådiga kungörelse
af den 18 Februarii förlidet år, med godkännande af Rikets Ständers, i af¬
seende å smides-skallens reglering, anmälde beslut, så vidt det åsyftade en
för alla bruk utgående lika beskattning, ej öfversligande en procent af pri¬
vilegierad eller, vid begagnande af derutöfver medgifven smidesrält, eljest
åstadkommen tillverkning, funnit godt att, i enlighet med Bergs-Collegii
underdåniga tillstyrkande, i Nåder förordna, att den hammar-skatt, som
dittills varit till högre belopp fastställd, skulle ifrån och med smides-året
1842, till ett skeppund för hundrade nedsättas. Enligt denna Nådiga
Författning, har följaktligen, i strid mot Rikets Ständers ofvannämnde un¬
derdåniga begäran, den årliga hammar-skatten blifvit bestämd till vissi
ständigt belopp för hvarje bruk, utan afseende å qvantiteten af det ena
eller andra årets tillverkning; men då ifrågavarande nyligen utfärdade
kungörelse ännu endast en kort tid hunnit tillämpas samt erfarenheten så¬
ledes icke lemnar tillförlitlig ledning för bedömande af deruti stadgade
beskattnings-grunders ändamålsenlighet och inverkan på beloppet af den
utaf' stångjerns-tillverkningen härflytande Stats-inkomst, anser Utskottet,
skäl desto mindre vara för handen att tillstyrka den af motionären isam¬
ma grunder yrkade förändring, som Kongl. Majit, uti meranämnde kun¬
görelse i Nåder förklarat Sig hafva för afsigt alt med Rikets nu försam¬
lade Ständer ytterligare samråda, angående de för jerntillverkningens be¬
främjande erforderliga åtgärder. Utskottet hemställer följaktligen,
att Hans Pehrssons omförmälde motion för närvarande icke
må lill någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
Stockholm den 27 September 1844.
Jiih, till R St. Prot. 1844. 4 Sami. i Afd. 9 Haft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 33, Litt. E.
Jtä 33- Lil t. E.
Auk. till Exp. Utsk. d. 1 Oct. kl. 10 f. m.
Utlåtande, i fråga om upphörande af de bland Ståts-Verkets
Ordinarie Inkomster upptagne Gerningsören.
CL A.)
Uii en hos Presle-Slåndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion har Herr Doctor Björkman föreslagit, att de bland Stats-Verkets
ordinarie Inkomster upptagne, vid sistlidn-e Riksdag lill allenast 1,700 R:dr
beräknade så kallade Gerningsören, hvilka, efter hvad motionären förmoda¬
de, numera helt och hållet inginge till Stats-Verket och icke, såsom till-
iörene, äfven till någon del uppbures af vissa städer i Riket, måtte, tili be¬
redande af lättnad vid uppbörden och förenkling i räkenskaperne, från or¬
dinarie inkomst-beräkningen uteslutas, och Stats-Verket för derigenom upp¬
kommande förlust godlgöras medelst förhöjning uti den af Gerningsmän
och Sockenhandtverkare på landet utgående bevillning,
Den under benämning af Gerningsören utgående skatt, om hvars upp¬
hörande nu är fråga, har sedan äldre tider tillbaka erlagls med En Daler,
eiler 16 sk. Banco, af hvarje å landet bosatt gerningsman eller socken¬
handtverkare. Efter Utskottets tanka skulle det otvifvelagligt leda till
ordning och förenkling uti uppbörds- och redovisnings-väsendet samt jem¬
väl möjligen innefatta en säkrare controll å skattemedlens behöriga ingåen¬
de, derest de så kallade Gerningsören, i stället att, såsom nu är förhållan¬
det, upptagas under en serskild rubrik bland Statens ordinarie intrader,
blelve debiterade och uppburne i sammanhang med de bevillnings-afgifter,
handtverkare å landet i allt fall, enligt gällande Bevillnings-Förordning,
äro underkastade. Emot verkställigheten af en sådan åtgärd företer sig
likväl hinder i den omständighet, att vissa bland Rikels städer, genom de
lör dem utfärdade privilegier och sednast medelst Kongl. Resolutionen på
Städernas hesvärden 12 Julii 1731, § 25 samt Kongl. Kungörelsen af den
19 Julii 1815, fått sig tillerkänd rättighet alt åtnjuta serskildta andelar af
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 33j Litt. E.
11
berörde Gerningsöre!!, hvilka andelar ock, emot hvad motionären förmodat,
ännu komma dessa städer till godo.
Sålunda hafva under år 1842 nedannämnde släder utaf Gerningsö-
ren uppburit följande belopp:
Alingsås
|
5:
|
32.
|
Askersund
|
5:
|
32.
|
Borgholm
|
15:
|
32.
|
Calmar
|
48:
|
—
|
Eksjö
|
20:
|
8.
|
Hedemora
|
12:
|
—•
|
Jönköping
|
14:
|
8.
|
Lindesberg ......
|
25:
|
16.
|
Linköping
|
14:
|
32.
|
Nora
|
31-
|
—
|
Nyköping
|
14:
|
8.
|
Piteå
|
6-
|
32.
|
Sala ........
|
84-
|
16.
|
Sigtuna
|
9:
|
—
|
Sundsvall
|
24:
|
—
|
Södertelje ......
|
7:
|
16.
|
Ulricehamn
|
7:
|
32.
|
Umeå
|
7:
|
—
|
Wexiö
|
45-
|
—
|
Wimmerby .....
|
6:
|
32.
|
Örebro
|
25:
|
32,
|
Hvarförutan till Malmö Lands-Contor,
för de inom Länet varande städers räkning le¬
vererats tillsammans ..... . . . .
|
149-
|
32.
|
Summa R:dr
|
572:
|
24.
|
Det torde derjemte ieke böra förbises, alt jemväl andra städer kun¬
na vara tili Gerningsörens uppbärande berättigade, ehuru någon så beskaf¬
fad inkomst under nyssberörde år af en eiler annan anledning icke till
dem influtit. För öfrigt förekommer härvid, att ifrågavarande afgift å vis¬
sa orter tillfaller städerne odeladt, på andra åter mellan kronan och sta¬
den fördelas, samt slutligen å andra ställen helt och hållet ingå till Stats-
12 Stats-Ulskotlets Utlåtande, N:o 33, Litt E.
Verket. Då således borttagandet af omför malde ordinarie inkomst-titel
komme alt medföra rubbning af städers på privilegier grundade rätt, ocii
meddelandet af den ersättning, hvarpå, i sådant fall, städerne onekligen
egde giltigt anspråk, möjligen blefve med svårighet eller olägenheter före¬
nadt, hvilket Utskottet emedlertid, i saknad af närmare kännedom angåen¬
de de grunder, hvarefter städernas andelar af meranämnde Gerningsören
beräknas och uppbäras, icke är i tillfälle alt bedöma, anser sig Utskottet
för närvarande icke kunna till de af Herr Doctor Björkman,
i hänseende till omförmälde Inkomst-titel, yrkade förändrin¬
gar tillstyrka Rikets Ständers bifall;
hvaremot Utskottet hemställer,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
hålla, det täcktes Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande
och sedan i behörig ordning utredt blifvit, dels hvilka stä¬
der ega laglig rätt till uppbärande af andelar utaf de så
kallade gerningsören och efter hvilka grunder dessa andelar
nu till städerne utgå, dels ock huruvida de af motionären i-
frågaställde åtgärder kunna utan öfvervägande olägenhet brin¬
gas lill verkställighet, i sådant fall A7id nästinstundande Riks¬
dag i ämnet aflåta Nådig Proposition och dervid tillika i
Nåder föreslå det sätt, hvarpå, i händelse Gerningsören skulle
såsom ordinarie Inkomst-titel försvinna, vederbörande städer
må hållas skadeslösa för hvad de i följd häraf komme att
förlora. Stockholm den 27 September 1844.
STOCKHOLM, elwén & granbergs tryckeri. 1844.
(Hur till Stats-Utskottets Utlåtande, 1844, N:o 33.)
Tabell öfver Stats-Verkets Inkomster.
N:o
|
|
Påräknade Inkomster
|
för år 1842
|
|
|
|
Räkenskaperne upptaga
|
för åren
|
|
Medium
för åren
|
Kongl.
Stats-Contorets
|
Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition
|
1844 ars Stats-Utskotts Förslag.
|
|
|
|
och följande åren.
|
|
|
1838.
|
1839-
|
1840.
|
1841.
|
1842.
|
L838—1842-
|
Förslag
|
|
|
beräkna
|
r
|
|
|
|
|
|
|
Ordinarie Inkomster.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
jTndeldt .
Ordinarie Ränta t
|
|
1,762,000
568,000
|
—
|
—
|
2,000,851
592,042
|
1,874,833
576,436
|
1,824,090
568,693
|
1,946,429
585,992
|
1,946,356
589,568
|
1,918,512
582,546
|
1,762,000
575,000
|
—
|
-
|
1,762,000
575,000
|
—
|
—
|
|
1,762,000
575,000
|
—
|
—
|
2
|
|
40,000 T:r a 6 R:dr
|
240,000
|
—
|
-
|
335,773
|
290,659
|
279,599
|
320,839
|
322,287
|
309,831
|
246,000
|
—
|
-
|
246,000
|
—
|
-
|
41,000 T:r å 6 R:dr
|
246,CK>0
|
—
|
-
|
|
flndeldt .
Tionde-Spantnal < ,
(Behållen.
|
105,695 T:r å 6 R:dr
|
634,170
|
—
|
—
|
824,346
|
713,446
|
685,394
|
777,861
|
776,087
|
755,427
|
634,170
|
—
|
—
|
634,170
|
—
|
—
|
105,695 T:r å 6 R:dr
|
634,170
|
—
|
-
|
3
|
19,000 T:r å 6 R:dr
|
114,000
|
—
|
-
|
146,167
|
127,741
|
122,516
|
140,079
|
141,277
|
135,556
|
120,000
|
-
|
-
|
120,000
|
—
|
-
|
20,000 T:r å 6 R:dr
|
120,000
|
—
|
-
|
4
|
|
|
4,800
|
—
|
-
|
4,881
|
4,865
|
4,873
|
4,8.97
|
4,887
|
4,881
|
4,800
|
-
|
-
|
4,800
|
—
|
-
|
|
4,800
|
—
|
-
|
5
|
(Penningar .
Arrende-Medel
(Span mål
|
10,700 T:r å 6 R:dr
|
42,000
64,200
|
—
|
—
|
41,107
109,939
|
34,239
95,864
|
33,118
97,123
|
29.165
119,004
|
23,756
116,522
|
32,277
107,690
|
23.000
87.000
|
—
|
■—
|
23.000
87.000
|
—
|
|
14,500 T:r å 6 R:dr
|
23.000
87.000
|
—
|
—
|
6
|
|
3,375 Specie R:dr å 128sk.
|
9,000
|
—
|
-
|
9,539
|
9,904
|
10,478
|
9,912
|
10,605
|
10,088
|
10,000
|
—
|
-
|
10,000
|
—
|
-
|
3,750 Specie R:dr d 128 sk.
|
10,000
|
—
|
-
|
7
|
|
300 Sm. å 133! R:dr
|
40,000
|
—
|
—
|
37,605
|
34,988
|
36,006
|
39,757
|
47,919
|
3.9,255
|
36,400
|
—
|
-
|
36,400
|
—
|
-
|
280 Sm. å 120 R:dr
|
33,600
|
—
|
—
|
8
|
(Tack jern
Tionde- och Hammarskatts-Jern s
(.Stångjern
|
17.000 SkU. å 6 R:dr
6.000 Sm. å 15! R:dr
|
102,000
94,000
|
—
|
—
|
| 223,555
|
266,286
|
269,099
|
253,474
|
186,196
|
239,722
|
f 80,000
[ 78,000
|
—
|
—
|
80,OCK)
78,OCK)
|
—
|
—
|
8.000 Sm. å 5 R:dr
6.000 Sm. å 13 R:Jr
|
40.000
78.000
|
—
|
—
|
9
|
|
|
1,000
|
—
|
—
|
679
|
4,906
|
1,509
|
1,486
|
1,539
|
2,024
|
1,000
|
—
|
-
|
1,000
|
—
|
-
|
|
1,000
|
—
|
—
|
10
|
|
|
1,000
|
-
|
-
|
1,122
|
1,318
|
'839
|
1,266
|
1,060
|
1,121
|
1,000
|
—
|
—
|
1,000
|
-
|
—
|
|
1,000
|
—
|
-
|
11
|
|
|
300,000
|
—
|
-
|
331,880
|
336,349
|
340,777
|
324,712
|
327,548
|
332,253
|
327,000
|
—
|
-
|
327,000
|
—
|
—
|
|
327,000
|
—
|
—
|
12
|
|
|
1,700
|
—
|
—
|
1,712
|
1,707
|
1,699
|
1,730
|
1,714
|
1,712
|
1,700
|
—
|
-
|
1,700
|
—
|
—
|
|
1,700
|
—
|
—
|
13
|
|
|
40,000
|
—
|
—
|
46,566
|
46,199
|
44,413
|
44,514
|
38,150
|
43,968
|
40,000
|
—
|
—
|
40,000
|
—
|
—
|
• •••••••
|
40,000
|
—
|
-
|
14
|
Cavalleri-Regementernes Hästvacance-Spanmäl
|
24,250 T:r å 6 R:dr
|
145,500
|
—
|
—
|
210,408
|
173,208
|
167,907
|
185,348
|
192,983
|
185,971
|
133,500
|
—
|
-
|
133,500
|
—
|
—
|
22,250 T:r å 6 R:dr
|
133,500
|
—
|
-
|
15
16
|
Ständige Rotevacance-afgifter vid Skånska Infanteri-Regementerne .
|
2,310 T:r å 6 R:dr
|
13,860
6,000
|
—
|
—
|
17,312
|
14,514
|
14,952
|
18,786
|
17,896
|
16,692
|
13,860
|
—
|
—
|
13,860
|
—
|
—
|
2,310 T:r å 6 R:dr
|
13,860
000
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
6,535
|
5,971
|
7,896
|
5,856
|
5,141
|
6,279
|
6,000
|
—
|
—
|
6,C00
|
“
|
|
|
|
|
|
17
|
Rotefrihets-algift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad jord
|
|
28,000
|
-
|
—
|
|
|
|
26,450
|
27,472
|
|
27,000
|
—
|
—
|
27,000
|
—
|
—
|
|
27,000
|
-
|
—
|
18
|
O
|
|
30,000
|
—
|
—
|
37,889
|
32,327
|
28,507
|
31,121
|
30,191
|
32,007
|
30,OCK)
|
—
|
-
|
30,000
|
-
|
-■
|
|
30,000
|
—
|
—
|
19
|
Krut- och Salpeter-försäljnings-Medel
|
|
90,000
|
—
|
—
|
94,380
|
93,099
|
95,649
|
101,408
|
102,833
|
97,474
|
95,000
|
—
|
-
|
95,000
|
—
|
—
|
|
95,000
|
—
|
—
|
20
|
|
|
9,000
|
—
|
-
|
11,434
|
10,525
|
10,249
|
10,735
|
11,171
|
10,823
|
10,500
|
—
|
—
|
10,500
|
—
|
—
|
|
10,500
|
—
|
—
|
21
|
|
|
60,000
|
—
|
-
|
70,544
|
72,234
|
74,635
|
74,864
|
72,778
|
73,011
|
60,000
|
—
|
-
|
73,000
|
—
|
-
|
|
73,000
|
—
|
—
|
22
|
|
|
25,000
|
—
|
—
|
32,695
|
22,214
|
25,178
|
40,642
|
39,693
|
32,084
|
50,000
|
—
|
—
|
50,000
|
—
|
-
|
|
50,000
|
—
|
-
|
23
|
Obser va tions-Medel
|
|
7,000
|
—
|
—
|
8,004
|
5,059
|
10,145
|
15,415
|
15,619
|
10,848
|
10,000
|
—
|
-
|
10,000
|
—
|
—
|
|
10,000
|
|
-
|
24
|
|
|
12,000
|
—
|
—
|
19,548
|
11,766
|
12,422
|
30,623
|
12,306
|
17,333
|
12,000
|
—
|
-
|
12,000
|
—
|
-
|
|
12,000
|
-
|
-
|
25
|
|
|
3,000
|
—
|
—
|
3,434
|
3,359
|
3,359
|
3,400
|
3,359
|
3,382
|
3,300
|
—
|
—
|
3,300
|
—
|
-
|
|
3,300
|
—
|
-
|
|
Sgr
|
|
4,447,230
|
|
|
|
|
|
4,478,230
|
|
|
4,491,230
|
—
|
—
|
|
4,448,430
|
-
|
—
|
|
Extraordinarie Inkomster.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26
|
(Netto 2,428,000:
Sjö-Tulls-Medel <
(Tull-Verkets Stat 562,000:
|
}
|
2,990,000
|
—
|
—
|
3,898,730
|
3,713,692
|
3,513,211
|
3,892,959
|
4,044,494
|
3,812,617
|
3,062,000
|
—
|
-
|
3,500,000
|
—
|
-
|
|
|
-
|
—
|
27
|
Salu-Accis af Städerne
|
|
11,000
|
-
|
-
|
11,117
|
11,047
|
11,052
|
11,017
|
11,004
|
11,047
|
11,000
|
—
|
—
|
11,000
|
—
|
—
|
|
11,000
|
—
|
—
|
28
|
^ , fNe,to 150,000:
Post-Medel . .<
{.Post-Verkets Stat 350,000: — —
|
} ■ • •
|
500,000
|
—
|
-
|
601,266
|
621,221
|
629,776
|
604,099
|
601,450
|
611,562
|
500,000
|
—
|
-
|
575,000
|
—
|
—
|
|
575,000
|
—
|
—
|
29
|
Cliartae-Sigillatae-Medel
|
|
420,000
|
—
|
—
|
431,986
|
448,973
|
461,883
|
462,128
|
505,055
|
462,005
|
500,000
|
—
|
-
|
500,000
|
—
|
-
|
|
500,000
|
—
|
—
|
30
|
Bränvins-afgift
|
|
750,000
|
—
|
—
|
630,508
|
503,360
|
631,730
|
563,224
|
672,454
|
600,255
|
670,000
|
—
|
—
|
670,000
|
-
|
-
|
|
670,000
|
—
|
—
|
|
Sgr
|
|
4,671,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,743,000
|
—
|
-
|
5,256,000
|
—
|
-
|
|
5,156,OCK)
|
—
|
—
|
31
|
|
|
119,150
|
—
|
—
|
158,062
|
195,744
|
184,632
|
152,935
|
130,488
|
164,372
|
155,000
|
—
|
—
|
155,000
|
—
|
-
|
|
155,000
|
—
|
-
|
|
S u m m a
|
|
9,237,380
|
-
|
-
|
|
|
|
|
—
|
-
|
9,902,230
|
—
|
-
|
|
9,759,430
|
—
|
—
|
Stats-Ulskotlcls Utlåtandej N:o 34.
i
N:o 34.
Ank. till Exp. Ulsk. den 1 Oct, _, kl. to f m.
Utlåtande, angående Regleringen af utgifterne under Riks-
Statens Första Hufvud-Titel. (U. A.)
Denna Hufvud-Titel, som innefattar anslagen till de Kongl. Hof- och
Slotts-Staterne, fastställdes vid sistl. Riksdag till 719,700 R:dr, hvaraf
691,627 R:dr nied derunder begripne 317 tunnor spanmål för den förra
och 28,073 R:dr (ör den sednare af dessa Stater; och hafva nu, såsom en
följd af de efter Haus Maj:ts uppstigande på thronen inträdda olika förhål¬
landen, af Kongl. Maj:t, i Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets till¬
stånd och behof, blifvit föreslagne följande förändringar i Titelns anslags¬
summor, nemi.: att, i stället för det högre anslag af 150,000 R:dr, som Hans
Maj:t och Dess Höga Gemål, i Deras förra egenskap af Kronprins och Kron¬
prinsessa egt alt för sig uppbära, och hvilket jemte det serskildta hand-
penninge-anslaget af 20,000 R:dr ej vidare koinme i fråga alt utgå, måtte
till Hofliållnings-summa för Hans Kongl. Höghet Sveriges nuvarande Kron¬
prins anslås ett, efter Dess närvarande inskränktare behof lämpadt, belopp
af 25,000 R:dr, samt (ör Deras Kongl. Högheter Arf-Furstarne enahanda
anslag, som förut varit af Rikets Ständer i sådant afseende beviljadt, eller
20.000 R:dr, äfvensom att anslaget till Hennes Maj:t Enke-Droltningens
Hofhållning, hvartill redan vid 1818 års Riksdag bestämdes en summa af
60.000 R;dr, måtte, då nämnde anslag nu icke motsvarar hvad som dermed
afsågs, då det beviljades, ökas med 20,000 R:dr, så att detta anslag skulle
komma att utgöra tillsammans 80,000 R:dr årligen.
I enlighet med hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, och då Utskot¬
tet saknar allt skäl att fästa något afseende vid en från Ridderskapet och
Adeln remitterad motion af Herr Munck af Rosenschöldj N. R., att det för
Sveriges Enke-Drotlningar vid 1818 års Riksdag faststäldte anslag 60,000
R;dr måtte nedsättas till hälften för de Enke-Droltningar, hvilka icke vi¬
stas inom Riket, tillstyrker Utskottet,
att å denna Hufvud-Titel och Första Afdelningen deraf måtte
uppföras: lill Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsens Hofhåll¬
ning 25,000
för Deras Kongl. Högheter Arf-Furstarne 20,000
samt till Hennes Majit Enke-Droltningen en Hofhållnings-
summa af 80,000
Bih, till R. St. Prot. 1S44- 4 Sami. > 1 Afd.j lo Haft. 1
Stats-Utskoltets Utlåtande^ N.o 31.
Ii vai förutan åt Hennes Mastat är såsom Enke-Säte af Rikets
Ständer vid 1823 års Riksdag anvisadt Kongl. Lust-Slottet Rosers¬
berg.
1 anledning af Rikets Ständers vid näsllidne Riksdag gjorda anhållan,
att från det i Titelns Första Afdelning uppförda anslag för Kong!. Slottets
Polis-, Lys- och Renhållning 16,417 R:dr måtte, till den Andra Afdelningen
öfverflyttas hvad som utgår i och för brandväsendets underhållande samt
Slottets yttre lyshållning, har Kongl. Maj;t, sedan utredl blifvit, att sist¬
nämnde kostnad per medium under fem år utgjort 5,791 R;dr 11 sk. 5 rst.
årligen, föreslagit, att under denna Titels Andra Afdelning matte, i och för
nämnde ändamål, upptagas 5,800 R;dr, samt återstoden af det nuvarande
anslaget för Kongl. Slottets Polis-, Lys- och Renhållning qvarstå under
den Första Afdelningen med 10,617 R:dr, jemte derunder begripne 317
tunnor span mål.
Till berörde, af Rikets Ständer föranledda, ordning och redighet i rä-
kenskaperne medförande, åtgärd finnér Utskottet sig böra
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Vidare och i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t uti Dess Nå¬
diga Proposition ansett ändamålsenligt
föreslår Utskottet, att till Första Hufvud-Titelns Andra Afdelning
7 O'
måtte från Sjunde Hufvud-Titeln öfverflyttas så stor del af an¬
slaget för byggnader och reparationer i Slockholm, som motsva¬
ras af dels det deruti inbegripne anslaget för Stockholms Slott,
25,000 R;dr, jemte det för reparationer å Kongl. Hof-Stallet årli¬
gen anvisade 2,000 R:dr, dels underhållskostnaden för de i den.
Nådiga Propositionen uppräknade, för Kongl. Hofhållningen erfor¬
derliga, serskilde byggnader, nemi.:
Prins Carls, numera Prins Gustafs palats,
f. d. Indebetouska huset,
Öfver-Hof-Stalimästare-Bostället,
Under-Stallmästare Dito,
f. d. Oldenburgska huset,
f. d. Enke-Drottningens Stallmästare-Boställe,
Prins Carls Stall å Blasieholmen,
Kongl. Fatburen å Riddarholmen,
Husgerådskammarens Magazin å Skeppsholmen och
Tvättstugan under Norrbro
5000 R:dr eller tillsammans 32,000 R:dr.
Slals-Utikotlets Utlåtande, IV.-o 34.
3
I öfrige i;ndt denna Titel förekommande utgift-summor har intet an¬
nat lörslag lill förändring förekommit, än en frän Ridderskapet och Adeln
till Utskottet remitterad motion al Herr Munck aj Rosenschöld , N. R.,
alt Kongl. Majlis Hofbållningssumma målte nedsättas till 170,666 R;dr,
motsvarande hvad af Norriges Storthing finnes vara för samma ändamål
anvisadt, men Utskottet har ej funnit denna motion förtjena något afseen¬
de; hvadan ofvanomförmälde summor blifvit till enahanda belopp, sorn vid
förra Riksdagen, uppförda, på sätt bilagde Tabell närmare utvisar.
I afseende å tiden, frun hvilken de å den Första Hufvud-Titeln upp¬
förde anslag skola beräknas, har Utskottet af Kongl. Muj:ls den 28 nasti.
Mars till Dess och Rikets Stats-Contor aflåtne Nådiga Bref inhemta!: att,
såsom följd af Högstsalig Hans Majit Konung Carl XIV Johans dödliga
frånfälle, Kongl. Majit, intilldess en närmare reglering af Titeln blefve af
Rikets Ständer beslutad, i Nåder förordnat, ali så väl den för Konungens
Hofhållning bestämda summa 420,000 R;dr, sorn det för DD. KK, lill.
Arf-Furstarne beviljade anslag 20,000 Ridr, skulle ifrån påföljde April må¬
nads början utbetalas, äfvensom att H. M. Enke-Droltningen egde att ifrån
samma lid komma i åtnjutande af den Hofbållningssumma, sorn på sätt
ofvanberördt är, blifvit vid 1818 års Riksdag bestämd ; och anser sig Ut¬
skottet, med ledning af de åtgärder, Kongl. Majit härutinnan sålunda redan
i Nåder anbefallt, böra
hemställa, att de anslag, sorn lill Hofhållning för H. M. Konun¬
gen, 11. M. Enke-Drollningen och H. K. H. Kron-Prinsen , samt
DD. KK. HU. Arf-Furstarne å denna Hufvud-Titel af Rikets
Ständer nu beviljas, måtte till utgående beräknas från och med.
den 1 April innevarande år.
Om Rikets Ständer härtill lemna bifall, uppkommer å Första Hufvud-
Titeln en besparing för innevarande år, stor 48,750 R;dr.
Stockholm den 23 September 1844.
Reservation
af Johan Johansson från Örebro Län: ”Då frågan om Första Hufvud-
liteln förevar i Bonde-Ståndet vid förra Riksdagen den 2 Maji 1840, åter¬
remitterade Ståndet de punkter deri, som handlade om Kongl. Majits Hof¬
hållning, om Hofstallets utfodring, om Ted och Kol för de Kongl. Hofven och
om Polis-, Lys-och Renhållning vid Stockholms Slott, emedan Ståndet ansåg
Konungens hofbållningssumma kunna nedsättas med 100,000 Ridr, då den¬
na summa tillkommit år 1823 och alia utländska och lyxvaror, sorn för eif
4
Stats-Utskotiets Utlåtande, IV-o 34.
hof behöfvas, då fingos för bättre pris, än 20 år förut, samt landets till¬
gångar fordrade besparingar af alla slag, och Ståndet var Öfvertygadt, det
Konungen ej skulle undandraga Sig att i detta fall föregå med sitt höga ex¬
empel. Hofstallels anslagssumma hade visat sig lemna öfverskott, hvarföre
Ståndet ansåg det kunna nedsättas ifrån 30 till 20,000 R:dr. Då betänkan¬
det sedermera återkom till Ståndet och der företogs till afgörande den 20
Junisamma år, vidblef Ståndet sin nyss nämnda tanka och nedsatte de bå¬
da nämnda anslagen för Konungens hofhållning till 320,000 och för Hof¬
stallet till 20,000 R:dr. Det gälde likväl då ett äldre anslag, som det all¬
tid är svårt att nedsätta; nu gäller det att bestämma ett nytt för en på
thronen uppstigen Konung, som med ord och handling förklarat Sig vilja ge¬
nom tarflighet och sparsamhet i eget lefnadssätt, likasom i andra hänseen¬
den, gå folkets önskningar till mötes. De förhållanden, som vid förra Riks¬
dagen föranledde Bonde-Slåndets beslut, eller landets behof af minskade ut-
skylder och det nedsatta priset å öfverflödsvaror nu mot fordom, finnér jsg
i närvarande tidpunkt på intet sätt förändrade; jag har ej kunnat märka, alt
folket nu är i bättre stånd att bära sina bördor, än för fyra år sedan, och
kan ej föreställa mig, att ett hof, som vill lefva tarfligt, skall behöfva sam¬
ma anslagssumma som ett, hvilket ej annoncerat en dylik föresalts. Af alla
dessa skäl yrkar jag en nedsättning i Kongl. Maj:ts af Utskottet föreslagna
anslagssumma ifrån 420,000 till 320,000 R:dr.
I anseende till Hennes Maj:t Enke-Drottningens underhållssumma vet
jag ingen anledning, hvarföre den skall okas utöfver hvad som var bestämdt
för Carl XIII:s enka, hvilken ej hade någon enskild förmögenhet och likväl
fann sig belåten med 60,000 R:dr. Jag yrkar, att H. M. Enke-Drottningens
anslag måtte bestämmas till sistnämnde belopp.
Äfvenledes vidblifver jag, i anseende till Hofstallet, samma tanka som
1840 års Bonde-Stånd hyste, eller att dess anslag måtte nedsättas ifrån
30,000 till 20,000 R:dr och anhåller alt denna min reservation måtte få
åtfölja Utskottets Betänkande”.
Fö r s t a H itj vud- titeln.
3 ^3 cn
<T> O -Q
-* 3 QJ
|
|
|
Indelta
|
räntor.
|
Oindelt spanmål.
|
|
“T =* 3
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
atj p.
0» —
r. 1
O: c
* 3 3
rr 0 3-
? ? ?
|
|
Penningar.
|
Krono¬
värdi.
|
Marke¬
gång.
|
Mätt.
|
Värde.
|
Banco.
|
T;r
v».
o
c
Ca
kD
i
‘O
317
3i?
Kongl. Flof- och S/otts-
Staterna.
Kongl. Hofstnts-Anslagen!
Kongl. Majtts Hofhållning .
H. K. H. Kronprinsens H:o . .
För Deras Kongl. Höglieter Arf-
furstarne
Hennes Maj:t Enke-Droltnin-
gens Hofhållning ....
Möblers underhållande å Kongl
Stollen
Kongl. Hof-stallets utfodring
Kongl. Slottets Polis, Lys- och
Renhål Ining
Rosersbergs Slott ....
Ved och Kol fö’r de Kongl
Hofven . . i . . .
Summa R:d
Kongl. Slotten.
Reparationer åSlockholms Slott,
m. fl. för Kongl. Hofven
upplåtne Byggnader . • .
Brand väsendet och yttre Lys-
hållningen u Kongl. Slottet .
Drottningholms och Svartsjö Slott
Gripsholms d:o
Ulricsdahls d:o ......
Haga Lust-Slott och Park . .
Strömsholms Slott
Summa R:dr
Slr"
420,000
a5,ooo
20.000
80.000
8.000
30.000
10,617
2.000
25,2 10
620,827
32.000
5,8oo
16.000
1.470
5,5oo
3,ooo
1.470
65.240
686,067
33
16
33 16
33176
231
a3t
231
402
402
4°2
620,827
65,873
686,700
6
Stats- Utskottets Utlåtande j N:o 35.
N:o 35.
Arik. till Exp. Utsk. den 1 Oct.j kl. lo/, tn.
Utlåtande, angående regleringen af Utgifterne under Riks-Sta-
tens Andra Hujvud-Titel. (JJ. Ad)
Vid sistlidne Riksdag beslämdes anslags-summan under denna Iluf-
vud-Tilel, som omfattar anslagen för Justitise-Departementet, till ett sam¬
man räknad t belopp af 689,570 R;dr, med 14,191 tunnor spanmål under
penninge-lönerna; och hafva uti densamma nu blifvit, dels af Kongl. Maj:t
i Dess Nådiga Proposition om SlaLs-Verkets tillstånd och behof, dels uf en¬
skilde motionärer, föreslagne följande förändringar:
l;o. Uti en från Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterad
motion, har Herr Cederschöld, R. T., med afseende å den menliga inver¬
kan på ulöfningen af det vigtiga Domare-embetet i Högsta Instantien, som
ansågs komma att ega ruin, i fall ledamöter af Högste Domstolen emotto-
ge enskilda uppdrag, hvarigenom de hindrades att odeladt och uteslutande
egna sin lid och sina omsorger åt sitt kall, och ofta kunde blifva iäfvige
att deltaga i afgörande t af förekommande frågor, föreslagit, att ledamöter-
ne af Högste Domstolen, för att ej behöfva besväras af närings-omsorger,
matte erhålla en aflöning, motsvarande hvad dé Consultative Ledamöterne
af Stals-Rådet åtnjuta, eller 4,500 R:dr i lön och 1,500 R;dr i taflel-pen-
ningar, eller tillsammans 6,000 R:dr hvardera, dock med det uttryckliga
vilkor, att de icke må åtaga sig någon slags befattning, vare sig af allmän
eller enskild beskaffenhet, härifrån endast undantaget det fall, då någon af
bemälde ledamöter vore lagligen pligtig att för någon nära anhörig för¬
mynderskap bestrida.
Då Stals-Ulskotlel icke tillkommer alt ingå i någon pröfning af de
föihållanden, som motionären ansett böra föranleda till den föreslagna lö¬
neförhöjningen, och i öfrigt den förut för ledamöter af Högste Domstolen
fastställde aflöning synes stå i skälig öfverensstämmelse med hvad för Sta¬
tens öfrige Civile Emhets- och Tjenstemän är i lön uppfördt,
afstyrker Utskottet bifall till motionen.
2:o. För Kongl. Svea Hof-Rätt, som, till följd af Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Förordnande, borde efter dess ständiga fördelning på fyra divisioner,
bestå al tjugufyra ledamöter, men bade sig anslagne löner endast för tju¬
gotre, sa att den tjugufjerde ledamotsplatsen måst fyllas af en adjungerad
ledamot, för hvilken ej fanns någon annan bestämd inkomst att påräkna,
Stats-Ulskoltets Utlåtandej N'.o 35.
7
än andel uli de åt Kongl. Hof-Rätten anslagne, nu icke till 30 R:dr å hvar¬
je lott uppgående, adjunctions-mede), har Kongl. Maj:t äskat en nv Asses-
sors-lön nied 1,500 R:dr.
Lika med Kongl. Majit, anser Utskottet den föreslagna aflöningen för
Kongl. Hof-Rältens tjugufjerde Ledamot böra af Rikets Ständer beviljas;
men då förändringar uti organisationen af Rikets Domstolar kunna, i an¬
ledning af Lag-Comiteens afgifna förslag, vara att förvänta, har Utskottet
funnit mindre lämpligt att å Stat uppföra löner till nya Ledamöter i de
Kongl. Hof-Rätterne, hvadan Utskottet
tillstyrker, att Rikets Ständer matte såsom arfvode till en adjun¬
gerad Ledamot i Kongl. Svea Hof-Rätt låta uppföra det äskade
beloppet, 1,500 R;dr, att intill nästa Riksdag utgå.
3;o, Då de med lön på Stat försedde ledamöterne i Kongl. Götha
Hof-Rätt nu utgöra endast 20 till antalet, hvaraf fyra med Hof-Rätts-Råds-
och sexton med Åssessors-löner, men Kongl. Majit, på det denna Kongl.
Hof-Rält må sättas i tillfälle att, i den ordning och med den skyndsam¬
het, som vederbör, handlägga de till densamma inkommande ärenden, an¬
sås, att antalet af ledamöterne borde ökas lil! full likstämmighet med hvad
o7 o
för Kongl. Svea Hof-Rätt skulle komma att bestås, har Kongl. Majit före¬
slagit, att Rikets Ständer mätte för Kongl. Götha Hof-Rätt bevilja två nya
Ilof-Rätls-Råds-löuer u 1,800 R:dr och två nya Assessors-löner å 1,500
R:dr, med tillsammans 6,600 Rldr.
Under åberopande af hvad Utskottet bär ofean i afseende å Kongl.
Svea Ilof-Rätt anfört,
tillstyrker Utskottet, att såsom arjvoden för fyra adjungerade Le¬
damöter i Kongl. Götha Hof-Rätt måtte uppföras 1,500 Rldr för
hvardera, eller tillsammans 6,000 R:dr, alt intill nästa Riksdag
utgå.
4:o. Med afseende derå, att i Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge Actuariens göromål numera så tilltagit, att hans åligganden omöj¬
ligen kunde af en person med erforderlig drift och skyndsamhet skötas,
har Kongl. Majit för en Registrator vid nämnde Kongl. Hof-Rätt, äskat
uppförande af lön på stat, motsvarande hvad en Canzlist åtnjuter.
Genom Herr Jusliliae-Stats-Ministern har blifvit Utskottet meddelad
den upplysning, att, vid sammanfattningen och utskrifningen af den Kongl.
Propositionen, genom misstag kommit alt uppföras 290 Rrdr i stället för
315 Rldr, hvartill Guiizlist-lön vid Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och Bie-
s
Sluts-Ulskottets Ullålande j N. o 35.
kinge, jemlikt livad Utskottet äfven af delta Embets-VeiJiS fastställde Stat
inhemtat, lätteligen uppgår.
Då behofvet af berörde reglering blifvit utredt, och med afseende derå,
att, ehvad förändring uti organisationen af Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge må kunna komma i fråga, en Registrator derstädes fortfarande tor¬
de blifva erforderlig, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka Rikets Ständer
att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i denna del föreslagit, för en
Registrator vid närande Kongl. Hof-Rätt uppföra lön på Stat med
315 R:dr.
5:o I sammanhang, härmed har Utskottet jemväl till pröfning förehaft
dels en från Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterad motion af Fri¬
herre Cederström, C. R.j att Rikets Ständer mätte anvisa ett belopp af 10,519
R:dr 40 sk. att, från och med år 1845 och intill slutet af det år, då en an¬
nan Stats-reglering vidtager, användas såsom arfvoden till fyllnad i Kongl.
Svea Hof-Rätts ordinarie tjenstemäns och vaklbetjentes löneförmoner, så att
desse, med inräknande af hvad förut finnes å Stat uppfördt, måtte uppgå
till följande belopp nemligen:
för Sereteraren 1,200: —
„ Advocat-Fiscalen 1,200: —
„ vice Advocat-Fiscalen 900: —
„ Proto-Notarierne hvardera 900: —-
„ Actuarien, Registrator!!, Notarierne och Fi-
scalerne hvardera 800: —
„ Canzlisterne 600: —
„ Vaktmästaren 333:16.
„ Hof-Rätts-Posterne 266:32.
dock alt, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Hof-Rätten uti ingifvet för¬
slag till Kongl. Maj:t hemställt, Secreteraren i sådant fall, enär han, genom
påräknade sportler, hade bättre lönevilkor än Idof-Rättens öfrige tjenstemän,
skulle komma att i stället för del af lösen för domar, som nu tillfaller
honom, åtnjuta endast 5 del af samma lösen, och skillnaden tilldelas sådane
tjenstemän inom Hof-Rätten, som för närvarande icke hafva andel i samma
lösen, äfvensom att enahanda arfvoden måtte anslås åt tjenstemän och vakt-
betjente inom Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge, endast med den
olikhet, att, i öfverensstämmelse med hvad bemälde Hof-Rätt, uti ingifvet un¬
derdånigt förslag lill Kongl. Maj:t hemställt, löneförmonerne för vaktbetje-
ningen bestämdes endast tili 300 R:dr för Vaktmästaren och 200 R:dr för
hvardera
Stats-Uiskot tets Utlåtande, N.-o 35.
9
hvardera af Hof-Riitts-Posterne; — dels ock en från Bonde-Ståndet remitte¬
rad motion af Johan Andersson från Upsala Län, om anvisande af ett år¬
ligt anslag, stort 2,400 K:dr, ali såsom arfvoden fördelas emellan 8 Notarier
och 8 Canzlisler vid Kongl. Svea flof-Rätt med 200 R:dr för dem hvarde¬
ra; men då, enligt hvad upplyst blifvit, sportel-inkomster äro med större de¬
len af desse tjenster förenade, och Utskottet icke är i tillfälle att utreda behof-
vet af den ifrågasatte lönetillökningen eller dess fördelning emellan de sär¬
skilde Tjenstemännen, samt härtill kommer, att Kongl. Maj:t, änskönt under¬
dåniga framställningar om löneförbättringar från Rikets samtlige Hof-Rälter
inkommit, icke funnit skäl att låta något förslag derom inflyta i den Nådiga
Propositionen om Stats-Werkets tillstånd och behof,
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall å desse motioner.
6:o Som genom irring vid sednaste Stats-reglering den indelda räntan å
Ålbrunna Lagmans-boslälle i Upland, 17 R:dr 30 sk., kronovärdi, blifvit in¬
dragen, oagtadt innehafvaren af Lagmans-Embetet i Upland, Westmanland
och Dalarne vore berättigad till berörde räntas åtnjutande, har Kongl. Maj:t,
till vinnande af rättelse härutinnan, föreslagit, att densamma måtte på Stat
uppföras, beräknad efter markegång förslagsvis till 88 R:dr 6 sk.; och har
Utskottet, då icke lämpligt är, att en sådan utgift fortfarande må, på sätt ge¬
nom Kongl. Brefvet den 2 Mars 1842 blifvit tills vidare förordnadt, utgå af
öfverskotten å Stats-Werkets inkomster, ansett sig böra
tillstyrka bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda härutinnan nu före¬
slagit.
7:o Vidare har Kongl. Majit gifvit Rikets Ständer tillkänna, alt, sedan
Lagmans-boslället Näsby vid Midfastan år 1844 åter tillfallit Lagmans-Em¬
betet i den förenade Stockholms, Södermanlands och Gottlands Läns Lagsa¬
ga, så lomme, likmätigt Kongl. Brefven den 6 September 1791 och den 3
Februari 1841, den ännu på Stat qvarstående hälft af Lagmans-iönen på
Gottland, utgörande med inbegiipen ersättning för derunder beräknade 23 i
tunnor spanmål, 272 R:dr 24 sk., att till Stats-Verket indragas.
Denna förut beslutade åtgärd har af Utskottet, vid upprättandet af
bifogade Tabell öfver anslagen å 2:dra Ilufvudtiteln, blifvit iagttagen.
8:o Uti Kongl. Majlis Nådiga Proposition är jemväl föreslaget, att de,
genom Kongl. Brefven den 29 November 1815 och den 27 Oclober 1820,
Advocat-Fiscalen i Kongl. Götha Hof-Rätt, Lagmannen, m. m., A. O. He¬
denstjerna såsom sportelersättning tillagde tillsammans 750 R:dr B:co,
hvilka nu äro anvisade att utgå från 2:dra Hufvudtitelns bespajingar,
Bih. till R- St. Prof, i844• 4 Sami., 1 A/d., 10 Haft. 2
ro Siats-Utskottets Utlåtandej N.-o 35.
måtte uppå Allmänna Indragnings-Staten under den Nionde Hufvudtileln
uppföras.
Då detta ersättningsbelopp är af natur, att vid Advocat-Fiscalstjen-
stens nuvarande innehafvares afgång upphöra, blifver Utskottet, som in¬
stämmer i den af Kongl. Maj:t yttrade åsigt, följagtligen i tillfälle att vid
Allmänna Indragnings-Statens reglering föreslå Rikets Ständer iagtlagande
af ifrågavarande åtgärd.
9:o Uti en från Bonde-Ståndet till Utskottet remitterad motion, har
Anders Eriksson från Elfsborgs Län föreslagit, att, i likhet med hvad för
flere Häradshöfdingar, på grund af Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner, vid
föregående Riksdagar blifvit beviljadt, Häradshöfdingen uti Sundahls, Nor-
dahls och ”Wahlbo Häraders Domsaga, måtte tilläggas den för Häradshöf¬
dingar å Stat anslagne lön, 75 R:dr, att för nuvarande innehafvare!!, Hä¬
radshöfdingen, G. A. Monten, beräknas och utgå från den 18 April 1839,
då han till tjensten utnämndes; men då, innan behof vet af löneanslag för
bemälde Häradshöfding blifvit af Kongl. Maj:t i vederbörlig ordning pröf-
vadt, Utskottet saknar nödig ledning för frågans utredande, kan Utskottet,
i anledning af denna motion,
icke tillstyrka Rikets Ständer att någon åtgärd vidtaga.
10:o Äfven har, uti en af Bonde-Ståndet till Utskottet remitterad
motion, Jöns Jönsson från Christianstads Län hemställt, att, då Nämnde¬
män anlitas för boställs- och väg-syner, värderingar, besigtningar och andra
förrättningar, af hvad namn de vara må, derför, enligt nu gällande För¬
fattningar, ersättning ej redan utgår, de måtte af allmänna medel få åt¬
njuta, jemte skjuts efter en häst, tractamente med 24 sk. B:co om dagen.
Yid öfvervägande häraf, har Utskottet ej kunnat lemna utan uppmärk¬
samhet, att Nämndemän, i följd af deras befattningar, äro lillagde vissa
förmoner, hvaribland må nämnas befrielse från skjuts och inqvartering för
de hemman, som de sjelfva nyttja och bebo, och då utan den del af de i
motionen uppräknade förrättningar, för hvilka ersättning redan är dem till¬
erkänd, äfven större delen af de öfriga är att hänföra till sådana allmänna
communal-bestyr, för hvilka serskild godtgörelse icke lämpligen kan komma
i fråga,
afstyrker Utskottet bifall till motionen.
ll:o Då, enligt numera verkställd utredning af hvad de förut från
Lagmans- och Häradshöfdingeriäntan utgående Tingsgästnings-penningarne
utgjort i medeltal för de sednast förflutna 10 åren, befunnits, att beloppet
uppgått för domsagorna under Svea Hof-Rätt till 10,128 R:dr 45 sk, 1 r:st.,
Stats-Utskottels Utlåtande j IV.-O 35.
it
under Götha Hof-Rätt till 10,149 R:dr 19 sk. 1 r:st., och under Hof-Rätten
öfver Skåne och Blekinge lill 4,016 R:dr 23 sk. 2 r:st., eller tillsammans
24,294 R:dr 39 sk. 4 r:st., har Kongl. Maj:t föreslagit, att nämnde summa
måtte, i öfverensstämmelse med Special-Stalerne, å hvilka de specifica ut-
gifterne äro upptagne, nu varda uppförd, hvarigenom en tillökning uti
elen vid sist haline Riksdag för sådant ändamål förslagsvis med. 21,000 R:dr
anvisade summa uppkom, stor 3,294 Rd:r 39 sk. 4 r:st.
Instämmande i den af Kongl. Maj:t sålunda yttrade mening, att be¬
rörde anslag, såsom numera till beloppet tillförlitligen kändt, må till viss
summa å Stat uppföras, i stället för de såsom ersättning förut anvisade
föislagsanslag, som för domsagorna under Svea Hof-Rätt beräknats till 8,100
R.dr, för dem under Götha Hof-Rätt till 9,500 R:dr och för de under
Skånska Hof-Rätten lydande domsagor till 3,400 R:dr, anser Utskottet til¬
lika, att dessa ersättningar icke vidare behöfva i Riks-Staten utföras, utan
kunna lämpligen med de för hvar och en af Hof-Rätterne med derunder
lydande Justitife-Stat bestämda lönebelopp sammanslås; hvadan Utskottet
tillstyrker,
att, såsom ersättning för förlorade Tingsgästnings-penningar, må
för den under Svea Hof-Rätt lydande Justitise-Stat
uppföras R:dr 10,128: 45. 1.
den under Götha Hof-Rätt „ 10,149: 19. 1.
och under Skånska d:o 4,016: 23. 2.
12:o I afseende å förslagsanslaget till ersättning för Nämndemäns i Stora
Kopparbergs Län förlorade inkomster, genom extra grufvehjelpens upphöran¬
de, 92 R:dr 34 sk. 6 r:st., anser Utskottet det vara lämpligt, att, i likhet
med hvad rörande ersältningssummorna för förlorade Tingsgästnings-penningar
här ofvan blifvit tillstyrkt, ett bestämdt anslag, motsvarande hvad ifrågava¬
rande grufvehjelp under de sednare åren utgjort, må på Stat uppföras;
och som, vid granskning af räkenskaperne, befunnits, att anslaget under
loppet af de sistförflutna femton åren utgått oförändradt med ofvanberörde
summa, hvaruti någon förhöjning under samma tidrymd icke eller blifvit
af vederbörande ifrågasatt,
tillstyrker Utskottet, att samma 92 R:dr 34 sH. 6 r:st. må
varda å Stat uppförde, tillsammans med den för Kongl. Svea
IIof-Rält, med derunder lydande Justitire-Stat, bestämda löne¬
summa.
13:o På det att alla omkostnader för fångvården måtte på ett ställe
uti Riks-Staten blifva synliga, har Kongl. Maj:t ifrågaställa att det, jemlikt
13
Stats-Ut skottets Utlåtandet IV-o 35.
Kongl. Brefvet den 30 November 1841, å 7:de Hufvudtiteln anvisade år-
liera anslag af 4,000 R:dr till reparationer å Länsfängelserne målle till 2:dra
Hufvudtitelns anslag för fångars vård och underhåll öfverflyttas.
Utskottet har, vid öfvervägande häraf, ej kunnat förbise, att, så länge
en större del af Länsfängelserne äro inrymde i sådane Kongl. Maj:ts och
Kronans hus, hvarest tillika finnas embetsrum för Läns-Styrelserne, bo¬
ställen, m. m., olägenheterne deraf, att de till reparationer af ett och sam¬
ma Kronans hus erforderlige medel komme att till serskild förvaltning
emellan olika embetsmyndigheter fördelas, skulle blifva större, än som mot¬
svaras af fördelen uti den åsyftade större redigheten i räkenskaperne, hva¬
dan Utskottet för närvarande och innan ännu Länsfängelserne hunnit, enligt
uppgjord plan, inrättas i serskilta, för dem upplåtna, localer, anser sig
icke kunna tillstyrka bifall till hvad den Kongl. Propositionen
i denna del innehåller.
14:o Jemväl är i Nåder föreslaget, att det löneanslag af 350 R:dr,
jemte tillökningen för derunder begripne 30 tunnor spanmål, å 1 R:dr,
30 R:dr, eller tillsammans 380 R:dr, hvilket under Femte Hufvudtiteln är
för Fång-Predikanten i Carlscrona på Flottans Stat uppfördt, äfvensom an¬
slaget på samma Stat till Fång-Vaktmästares arfvode, 200 R:dr, jemte 3
tunnor spanmål in natura, å 6 R:dr, 18 R:dr, eller tillsammans 218
R:dr, måtte från 5:te till 2:dra Hufvudtiteln öfverllyttas ined tillhopa
598 R:dr.
Till hvad Kongl. Maj:t sålunda ansett böra iagttagas, får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
15:o På sätt det inför Kongl. Majit i Stats-Rådet den 10 sistlidne
Julii hållna Protocoll öfver Justitiaa-Departements-ärenden, hvilket finnes den
Kongl. Propositionen bilagdt, utvisar, har Kongl. Majit, ehuru utgiflerne för
fångars vård och underhåll, m. m., under de sednare åren i betydlig mon
öfverstigit det af Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag för detta ändamål
bestämda förslagsanslag; dock med afseende derå, alt sådant till en del hära¬
rört af tillfälliga omständigheter, såsom första uppsättningen af de nya arbets-
compagnierne, casern-byggnader, m. m., och då, vid detta förhållande,
hvilken summa än blefve i Riks-Staten uppförd, densamma ej kunde blifva
tillförlitlig, i Nåder funnit, att detta anslag kunde i den blifvande Stats-
regleringen uppföras till oförändradt belopp, eller till 345,380 R:dr.
Af tillgänglige handlingar, äfvensom Styrelsens öfver fängelserne, rö¬
rande denna fråga, meddelade uppgifter, har Utskottet inhemtat, att kost-
naderne för fångars vård och underhåll under de sednaste 5 åren utgjort:
Stats-Utskotlels Utlåtande, N.-o 35.
i3
1839 ..... R:dr 537,807: 3. 9.
1840 . . . . . „ 523,162: 7. 3.
1841 562,471: 16. 4.
1842 628,308:
1843 705,492: _ —
Utskottet, som härvid, å ena sidan, tagit i betraktande angelägenheten
deraf, att de anslag, hvilka förslagsvis uppföras i Riks-Staten, beräknas sä,
att de kunna anses någorlunda motsvara de behof, de äro ämnade att fylla, i
hvilket afseende Utskottet, äfven med beräkning af den tillfälliga tillökning
i fångvårdskoslnaden, som för de sista tvenne åren blifvit en följd af de i
Slats-Råds-protocollet uppgifne anledningar, ansett det vara utom all sanno¬
likhet, att det för närvarande härtill afsedda anslag skall kunna för fram¬
tiden blifva tillräckligt, har likväl, å andra sidan, funnit det vara mindre
lämpligt att uppföra ett förslagsanslag till så stort belopp, som skulle
komma att fullkomligt motsvara äfven de större tillfälliga utgifterne under
något af de sednare åren; — i anseende hvartill Utskottet, såsom en me¬
delväg, får hemställa, att
det å 2:dra Hufvudtiteln till fångars vård och underhåll nu upp¬
förde förslagsanslag mätte komma att bestämmas till en summa
af 450,000 R:dr.
Öfrige till denna Hufvudtitel hörande anslag, deruti förändring icke
blifvit ifrågaställd, bar Utskottet, enligt hvad bifogade Tabell närmare ut¬
visar, funnit sig böra föreslå till samma belopp, sorn tillförene, utom den
minskning, hvilken uti förslagsanslaget lill skrifmaterialier och expenser
ansetts böra, för slutsummans jemnande, ega rum. Stockholm den 23 Sep¬
tember 1844.
Reservationer.
Vid 2:dra och 3:dje punkterne, angående äskade nya Assessors-Iöner i
Svea och Götha Hof-Rätter, af Friherre Palmstjerna: ”Jag reserverar mig
emot Utskottets beslut uti 2:dra och 3:de punkterna, såsom stridande emot
den öfverallt erkända och i våra Grundlagar nedlagda grundsats, att doma¬
ren bör vara försatt uti en så oberoende och sjelfständig ställning, att han i
i afseende på bibehållandet af sin tjenst och sine löneförmoner icke beror af
någon godtycklighet. Jag anser derföre Rikets Ständer böra bevilja ifrågava¬
rande anslag såsom löner på Stat”;
af Herr von Roseny Georg: ”Utskottets tillstyrkande i frågan, angående
behofvet af en ny Ledamot i Svea och fyra Ledamöter i Götha Hof-Rätt
Stuls-Ulskollels Ullålandej N.-o 35.
lian jag ej beträda, då endast blifvit föreslaget, att aflöningen till dem måt¬
te såsom arjvoden utgå. Jag anser det vara origtigt att i detta fall från¬
gå den både här och i andra sannt conslitutionella Stater allmänt erkända,
vigtiga grundsatsen, alt Domare böra vara oberoende embetsman i alla af-
seenclen. Genom att bestämma Domares lönings-förmoner såsom arfvoden,
hvilka kunna när som helst upphöra, försättas de i en ställning som ej
motsvarar ofvannätnnde antagne grundsats, hvilket förhållande kan menligt
inverka på tjenstens utöfvande och rättvisans skipande, hvarföre jag reser¬
verar mig mot Utskottets beslut, under yrkande af bifall till Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition i detta afseende.”
Biskop Hedren:, Uti all fri lagstiftning har, såsom ovilkorlig grund¬
sats blifvit erkänd, domarens, så vidt möjligt, ovilkorligen oberoende af allt
slags godtycklighet. Då han i sitt embete sjelf aldrig får handla efter god¬
tycke, så har lian ock ansetts böra frikallas från all sådan fremmande, för
embelsulöfningen vådlig, inflytelse. Denna grundsats synes mig i det nu
fattade beslutet förbisedd. De skäl, som dervid blifvit anförda, kunna icke
af den rättsenliga pröfningeu godkännas. Först och främst måste det an¬
ses högst tvifvelaktigt, huruvida en total reform af rikets domstolar så o-
fördröjligen, som man vill emotse, är att förvänta. De mångå' Comiléers
och beredningars skiljagtiga, än till- än afstyrkande, meningar, vittnande
om mycken osäkerhet hos sjelfva männen af yrket, tala snarare deremot.
Men om ock en sådan reform vore förhanden, så är väl likafullt nödvän¬
digt, att, intilldess den inträder, alla ordinarie domstols-ledamöter njuta
samma oberoende. Icke kan det på rättsgrunder försvaras, att, i Rikets
högre domstolar, en ledamot eller äfven, hvarom här är fråga, fyra ledamö¬
ter äro ställde i beroende af de återkommande Riksdagarne och de öfriga
i fullkomlig säkerhet för dessa omskiften. Och vill man vara fullt conse-
qvent, så borde väl Hof-Rätts-ledamöterne samt och synnerligen ställas på
denna rörliga fot, så snart de gamla afgå och nya inträda ; hvarigenom ef¬
ter några år alla dessa Öfver-Domstolar skulle beslå af tjenstemän endast
med arfvoden, eller som i det närmaste är detsamma, afsältliga. Jag för¬
modar dock, att man i allmänhet skulle tveka vid en sådan åtgärd. Men
då synes ett partielt steg i denna syftning vara ännu mera olämpligt. Man
har velat förekomma den ökade Stats-ulgift, som skulle uppstå, i händelse,
vid den förväntade nya Hof-Rätts-reformen, de nu beviljade arfvoden skul¬
le, såsom ordinarie löner, varda på indragnings-stat uppförda. Men först
lärer den omlalda förändringen icke så hastigt inträffa; dernäst kan med
säkerhet förmodas, att, om och när den en gång sker, tillräckligt antal Le¬
Sials- Utskottets Utlåtandej, 2T.0 35.
damöter skola finnas benägne att, utan Statens betungande, foga sig efter
den nya organisationens villkor; och slutligen, om äfven en eller annan
pension skulle möjligtvis i förtid falla indragnings-staten till last, måste
denna förlust anses obetydlig emot den grundsats-vidriga oordning att un¬
der längre tid ställa domstols-ledamöter, med namn och egenskap af ordi-
narier, på en amovible fot. Jag har derföre röstat för de beviljade löner¬
nas uppförande på ordinarie Stat; och reserverar mig emot beslutet.”
Riksdagsfullmägtigen Johan Johansson från Örebro Län har jemväl
reserverat sig och ansett något anslag för ifrågavarande föremål icke böra
beviljas.
Vid I5:de punkten, angående förslagsanslaget för fångars vård och un¬
derhåll, m. m.:
Herr Friherre Palmstjerna: ”Jag reserverar mig mot Utskottets be¬
slut uti I5:de punkten, såsom i min tanka framställande saken uti en o-
rigtig dager. Enligt § 30 Riksdags-Ordningen, åligger det Utskottet att utrö¬
na, pröfva och föreslå det, som till Stats-Yerkets behof erfordras. När ut-
röndt är, alt till Fångars vård och underhåll åtgår en långt större summa
än 450,000 R:dr och Utskottet icke pröfvat någon nedsättning af sjelfva
behofvet kunna ega rum; så är det ock Utskottets åliggande att föreslå, att
hvad, som verkligen erfordras, jemväl må tagas uti beräkning. Af Fång-
Slyrelsens m. 11. upgifter visar sig, att fångars vård och underhåll
redan år 1835 medtog .... 393,832 R:dr.
samt år 1836 452,966 „
1837 438,261 „
1838 490,395 „
1839 537,807 „
1840 523,162 „
1841 562,471 „
1842 628,308 „
1843 . 705,492 „
Behofvet har således årligen tillväxt, med undantag af år 1837, då
det var något litet minskadt. Tillökningen de sednare åren har deremot
varit så mycket större. Den härrörde år 1842 i betydlig mon från då
vidtagna förändring, i afseende på villkoren för fångars förskaffande; året
1843 i betydlig mon från Krono-Arbets-Compagniernes organiserande, be¬
klädnad och casernering; men hufvudsakligast har den dock härrört från
fångantalets ständiga ökande, och ingen anledning är, alt detta afstannar el¬
ler förminskas innan nästa Riksdag. Om än de kostnader, som år 1843
,6
Ståls-Utskottets Utlåtande > N.-o 35.
förekommo, i anledning af Krono-Arbets-Compagniernes organisation tn. m.,
kunna de följande åren i flera delar betydligt förminskas, så skola desse
Compagnier likväl allt framgent fortfarande beklädas och skillnaden utgör
ingalunda 50,000 R:dr. Deremot tillkommer, genom skjutslegans förhöj¬
ning, en troligen ganska kännbar och 50,000 R:dr öfverstigande tillökning
uti denna del af kostnaderne, hvilkas beräkning jag således ej kan anse bö¬
ra antagas till mindre summa, än 600,000 R:dr. Allt hvad beräkningen
understiger detta belopp, är påtagligen blott en nedsättning, som godtyck¬
ligt antages, och som gör tillgångarne på papperet drygare, än de äro uti
verkligheten. Har man härmed någon annan afsigt, t. ex. den, att förekom¬
ma öfverskott vid liqviderne emellan Stats-Contoret och Riksgälds-Contoret,
må man då uttala den öppet och framlägga sina Statsmannagrundsatser för
Rikets Ständer, utan att föra dem på sidan om verkliga förhållanderna ge¬
nom förespeglingar af sådant, sorn man vet ej kan komma att ega rum”;
Herr v. Rosen;
Prosten Stenhammar; „ ,
Prosten Berlin. ■ '
Stats-UlsliOltels Utlåtandej N.-o 35.
Andra Hufvud-titeln.
17
*73
»>' 2 fJi
3
-3 ^
S S?
|
|
Penningar.
|
Indelta
|
räntor.
|
|
Indelt span-
mål, ä 6 R:dr
tunnan.
|
Summa
Banco.
|
p ro
Qj '”1
P 5
|
3
U
•s
|
|
|
|
|
Krono¬
värdi.
|
Marke-
' gång.
|
Mått.
|
Värde.
|
|
T:r
|
K.
|
Justitice-Departemenlet.
Dcpartemcnts-Chefen, Justitia3—Stats—
Ministern:
Lön • 4,500: — —
Taffelpenningar . . . 3,500: — —
|
8,000
10,950
50,958
7,563
33,957
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tr
|
K.
|
|
|
|
|
|
|
194
|
—
|
Departementets Expedition:
Expeditions-Chef . . . 3,000: — —
Expeditionens öfrige Tjen¬
stemän ..... 7,850: 32. —
|
32
2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,400
22
|
—
|
lingsta Domstolen:
Justitia!—Raden .... 50,400: — —
Vaktmästare .... 558: 2. 8.
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
302
1,337
|
|
Justitiee-Canzlers-Expeditionen . . .
Justitite-llevisions-Expeditionen . . .
Svea Hofrätt, med derunder lydando
Justitia!—Stat.
Bestämda lönebelopp:
1842 års Riks-Stals-
3,715: anslag .... 64,231:40. —
23: 16. hvarifrån afgår 272:24. —
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,691
|
16
|
Summa 63,939 16. —
Tingsgästningspenningar,
förut förslags-anslag, nu¬
mera bestämda till . . 10,128: 45. 1.
Ersättning för Nämndemäns
i Stora Kopparbergs Län
förlorade inkomster ge¬
nom Extra Grufhjelpens
upphörande, förut för¬
slagsanslag, numera be¬
stämdt till ..... 92: 34. 6.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa bestämda löne¬
belopp 74,180:47. 7.
tillkommer (intill nästa
Riksdag):
Arfvode för en adjunge¬
rad Ledamot i Ilof-
Itätten ...... 1,500: —- •—
|
75,6S0
|
47
|
7
|
301
|
3
|
6
|
2,069
|
11
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,338
|
|
Obs. Indelta lönernes belopp, ökadt med
Lagmannens i Upland ersättning för
Bost. Ränta.
Götha IIof-Rätt, med derunder lydande
Justitioc—Stat:
Bestämda lönebelopp . . 57,830— —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11,294
|
16
|
| Transport 57,830
|
189,015118] 3J3011 3| 6|2,069lil
|
1 0|
|
1 1 1
|
1 J 1
|
Bih. till R, St;s Pral. 1844' 4 Sami, > 1 d/d,, io Haft. 3
\8
Slats-Utskoltels Utlåtande > N.o 35.
11,294
|
16
|
Transport 57,830: — —
Tingsgästningspenningar,
förut förslågs-auslag, nu
bestämdt ..... 10,149:19. 1.
|
189,015
|
18
|
3
|
301
|
3
|
6
|
2,069
|
11
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa 67,979:19. 1.
tillkommer (intill nästa
Riksdag):
Arfvode för fyra adjun¬
gerade Ledamöter, a
1,500 R.dr 6,000:
|
73,979
|
19
|
1
|
360
|
8
|
8
|
2,329
|
24
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,465
|
—
|
Skäne oell Blekinge IIof-Rätt, med der¬
under lydande Jusliliae—Stat:
Bestämda lönebelopp . . 25,028: 32. —
tillkommer:
Lön för en Registrator . 315: — —
Tingsgästningspenningar,
förut förslagsanslag, nu
bestämdt till .... 4,016:23. 2.
|
29,360
|
7
|
2
|
138
|
23
|
|
138
|
23
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
537
901
|
—
|
Krigs-Hof-Rälten.
Fångars vård och underhåll:
Fångskjuts, medicamenter, m. m.,
forslags-anslag . . 450,000:
Fång-Presler och Fång¬
vaktmästare vid Läns-
häkteua och fäslningar-
871: ne, . . 18,641: 16.
tillkommer
30: från5:te liuf-
vudtitein för
1 Fång-Predikant i
Carlskrona 380:
samt 1 lang-
V aktmästares
arfvode (utom
3 tunnorspan-
inål in natura,
a611:dr,hvari¬
genom 1142
ars Riks-Stats
anslag: 12
tunnor, med
värde 72R:dr,
ökas till 15
tunnor, med
värde 90
Rd:r) . . . 200:
.._19,221:16.—
Skarprättare och Profosser 470:
Medico-legala besigtningar, förslags¬
anslag
Skrifmaterialier och Expenser, Ved och
Ljus, m. in., förslags—anslag. . .
Rese- och Traetamentv-penningar, för-
slags-anslag
Oförutsedde utgifter
|
6,270
469,691
3.000
21,265
5.000
|
16
16
19
|
6
|
45
|
23
|
5
|
290
|
37
|
6
|
15
|
|
90
|
|
|
|
|
|
|
14,197; 16
|
Summa
|
800,582,
|
|
—1854,10, 714,828,
|
|
-I
|
15,
|
— i »6.
|
|
—j 805,500,
|
l '
|
Stats-Ulskoltets Utlåtande j N.o 36,
19
N:o 36.
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Oct. kl. 10 f. m.
Utlåtandej angående regleringen af utgifterne under Riks Statens
Tredje Hujvud-Titel. (U. Af
Uli denna Huivud-Titels anslag, som afse Ulrikes-Departementet, och
vid sisllidne Riksdag faslslälldes till 225,650 R:dr, med under lönerne in-
begripne 643 tunnor spanmål, har ingen förändring blifvit af Kongl. Maj:t
i Dess Nådiga Proposition om Siats-Verkets tillstånd och behof ifrågasatt;
och då Utskottet i öfrigt vid den af Herr Munck af Rosenschöld väckte,
från Ridderskapet och Adeln lill Utskottet remitterade, motion, att ansla¬
get för Minister-Staten måtte nedsättas från 200,000 Rjilr till 100,000 R:dr,
ej kunnat fästa något afseende, enär samma anslag, i händelse nedsättning
deruti skulle ega rum, synes blifva otillräckligt för det dermed afsedda än¬
damål,
tillstyrker Utskottet, att de under denna Hufvud-Titel anvisade
anslag må uppföras lill samma belopp, som tillförene, enligt hvad
bifogade Tabell utvisar.
Stockholm den 23 Sept. 1844.
Tredje Hufvud-Titel n.
a 5
“-=5
»•
*4 oT
» 5
|
JSj
3
g
03->
|
|
Penningar
Banco.
|
3 5
1 -| ö-1
C 5T1
|
Utrikes Departementet.
|
|
|
|
■< T “
B » «
3 TD
• 1 1
|
Departements Chefen
Lön ........ 4,500 — -
Taffelpenningar . , . . 6,500 — -
|
|
|
|
|
|
11,000
12,976
200,000
1,673
|
|
|
643
|
'
|
Departementets Expedition
Minister-Staten
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved och Ljus
m. m, för Departementets Expedition, Förslags¬
anslag ^ .
|
16
32
|
—
|
643
|
|
Summa
|
| 225,650
|
—
|
—
|
STOCKHOLM, ecicsteinska boktryckeriet, 1844.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3j.
1
JW 37.
Ank. till Exp. Ulsk. den 5 Oet. kl. 10 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne ä Biks-Statens
Fjerde Hufvud-Titel.
(U. A.)
Denna Hufvud-Titel, deruti finnas uppförde anslagen för Landtför-
svars-Departementet, fastställdes vid sistlidne Riksdag till 4,106,510 R:dr,
roed derunder iubegripne 24,419 tunnor spanmål under penninge-lö-
nevne.
Kongl. Maj:t liar, enligt hvad Dess Nådiga Proposition om Stats-
Verkets tillstånd och hehof gifver vid handen, i afseende å så väl Armé¬
en sorn Flottan, funnit, att inom begge erfordras väsendtliga förändringar,
så att försvaret må varda ordnadt på ett ändamålsenligt sätt, efter en
fullständig plan, den Kongl. Maj:t likväl icke vid den Nådiga Propositio¬
nens afgifvande varit i tillfälle att framlägga. Väl hade, i öfverensstäm¬
melse med Rikets Ständers vid sista Riksdag yttrade önskan, ett förslag
till försvarets ordnande blifvit af utsedde Committerade uppgjordt, men
ämnet vore af den vigt och omfattning, att, till undvikande af misstag,
synnerlig forskning och noga beräkning af landets tillgångar måste föregå
de åsyftade förändringarne. Då tiden varit otillräcklig dertill och Kongl.
Majit önskade undvika partiella förändringar, de der ofta ej medförde å-
syftadt gagn, ulan endast föranledde ytterligare jemkningar, hade Kongl.
Majit blott i några få fall nu kunnat lemna uppmärksamhet åt gjorda
framställningar om nya eller förhöjda löner inom Arméen, hvaremot Kongl.
Majit funnit Sig föranlåten att förestå en, efter omständigheterne lämpad,
förhöjning uti de hittills uppförda exercis-anslagen,som visat sigvara otill¬
räckliga till det med dem åsyftade ändamål, att, genom undervisning och
öfning, hålla personalen tjenstbar, äfvensom serskilde anslag, att utgå an¬
tingen på en gång, eller 1'ördelade på flera år, till anskaffning af nödig
materiel och byggnaders uppförande.
Bih. till R. St. Prof. 1844. 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft,
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
Då Utskottet, med anledning häraf, anser Rikets Ständer blifva i
tillfälle erkänna det Nådiga afseende, Kongl. Maj:t fästat vid deras onder
lie re förutgångne Riksdagar uttryckta önskningar, angående en förändrad
organisation af Rikets försvars-verk, har Utskottet härjemte funnit, att,
för ett fullständigt ordnande af denna IIufvud-Titels behof, hör afbida*
den tidpunkt, då sig visar, i hvad nion en sådan förändring kan medföra
besparing, lemnande tillgång till fyllandet af llere nu uppgifne behof, ser¬
deles sådane, som afse Armeens öfning och undervisning, hvilkas nytta
och behöflighet icke kunna ifrågasättas. Innan således den af Kongl. Majt-t
omförmälde fullständiga plan till Försvarets ordnande kunnat för Rikets
Ständer framläggas, och då Utskottet anser landets mindre fördelaktiga e-
konomiska ställning icke medgifva några betydligare tillökningar å denna
Hufvud-Titel, har Utskottet funnit sig blott till någon del kunna tillstyr¬
ka de utaf Kongl. Maj:t äskade nya anslag, hvaremot, enär de förut å Ti¬
teln uppförde summor i allmänhet blifvit föreslagne att oförändrade bibe¬
hållas, tillfälle bör kunna anses vara Kongl. Majt t lemnadt att, med den
Kongl. Maj:t förbehållna dispositions-rätt öfver besparingarne inom Titeln,
genom inskränkning i sådane utgifter, som kunna pröfvas vara af jemförel¬
sevis mindre vigt, bereda tillgång till andra, af behofvet mera påkallade.
De serskilda anslagstitlarne förekomma i följande ordning:
l:o Landtförsvars-Departementet i allmänhet
a) för Departements-Chefen finnas uppförde 7,000 R:dr, hvilka o-
förändrade bibehållits.
b) Departementets Canzli-Expedition.
Då af de f. d. Krigs-Expeditionens Stat tillhörande och vid sista
Stats-Regleringen för den nuvarande Canzli-Expeditionen uppförde 377
tunnor spanmål under lönerne, 105 tunnor blifvit tilldelade Sjöförsvars-
Departementets Canzli-Expedition, har Kongl. Maj:t ansett lämpligt, att
sistberörde spanmålsbelopp och motsvarande tillökning, 105 R:dr, varda
från Fjerde till Femte Hufvnd-Titeln öfverflyttade; och får Utskottet till
denna Nådiga
framställning tillstyrka Rikets Ständers bifall; i följd hvar¬
af å så väl härvid fogade, som den Femte Hufvnd-Titeln
åtföljande tabell, berörde öfverflyttning blifvit iagllagen.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3j.
3
c) Departementets Commando-Expedition.
Uli det för denna Expedition af Rikets Ständer vid sednaste Riks¬
dag uppförde anslag, 4,000 Riksdaler, har Kongl. Maj:t äskat en tillök¬
ning af 850 R:dr, på den grund, att, sedan den vid Expeditionen anställ¬
de personals aflöning blifvit bestämd lill 3,656 R:dr 32 sk., endast 343
16 sk. återstått för expenser, i följd hvaraf till fyllnad deruti måst, enligt
Kongl. Brefvet den 22 Februarii 1841, anvisas berörde belopp, 850 R:dr,
alt utgå af anslaget å Fjerde IIufvud-Titeln till oförutsedda utgifter.
Då för det anslag, som vid sisllidne Riksdag i detta afseende upp¬
fördes, af Rikets Ständer bestämdes ofvanberörde belopp, 4,000 R:dr, mot¬
svarande, hvad den förut varande General-Adjutanls-Expedilionen åtnjutit,
med afdrag af General-Adjutantens arfvode, 3,600 R:dr, som, i följd af
Stats-Rådets förändrade organisation, komme att upphöra; ansågs Landt-
försvars-Departemenlets Commando-Expedition icke böra medföra högre
kostnad, än General-Adjutanls-Expedilionen, emot hvilken den förra till
»lia delar Svarade; men, sedan Aflönings-Staten för förstberörde Expedi¬
tion numera blifvit af Kongl. Maj:t i INåder fastställd, och deraf sig visar
en tillökning i arfvoden, bland annat för den, efter General-Adjutants-
Embetets upphörande, behöflige Expeditions-Chefen, hvarigenom det af
anslaget återstående belopp icke blifvit tillräckligt till nödige expenser, så
och då det icke kan vara lämpligt, att en numera bestämd årlig utgift
må bestridas af anslaget till oförutsedda utgifter,
tillstyrker Utskoltet, att anslaget för Landtförsvars-Departe-
mentets Commando-Expedition må ökas till 4,850 R:dr.
d) Krigs-Collegiunij e) Gener alitets-Staten, f) In genien r-Corp sen, g)
Topographiska Corpsen_, b) Artilleri-Staben och i) Ofver-Commendants-Expe-
ditionen i Stockholm.
Anslagen för dessa föremål hafva, enär förändring deruti icke blif¬
vit af Kongl. Maj:t ifrågasatt, och anledning dertill icke eller förekom¬
mit, blifvit af Utskottet i bilagde tabell utförde till samma belopp, som
Tid sisllidne Riksdag.
k) Corn men dants-Staien.
Uti en från Preste-Ståndet remitterad motion, bar Contracts-Pro-
sten Helén föreslagit, att den för Comministern i Dalarö annex-försam¬
ling, såsom Garnizons-Predikant vid Dalarö Skans, bestämde aflöning måt¬
te förökas från 50 till 200 R:dr; men då lönetillökning i allmänhet för
innehafvare af sådane befattningar icke blifvit af Kongl. Maj:t ifrågasatt,
4
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
och Ulskotlet vid sådant förhållande anser, att Rikets Ständer icke höra
ingå i pröfning af ett sådant partielt behof, hvarom motionären gjort
framställning,
tillstyrker Utskottet, att motionen icke må till någon åtgärd
föranleda.
1) Krigs-Academien.
Det derför nu uppförda anslag, 38,296 R:dr 40 sk., med derunder
inbegripne 1,050 tunnor spanmål, har af Utskottet, på sätt bilagde tabell
\ilvisar, föreslagits att oförändradt bibehållas; dock torde å detta anslag
någon besparing vara att förvänta, i händelse Kongl. Maj:t skulle täckas
fästa Nådigt afseende vid den, angående en förändrad organisation af Krigs-
Academien, utaf Rikets sednast församlade Ständer, den 19 December
1840, under N:o 173, aflåtne underdåniga skrifvelse.
m) Allmänna Garnizons-Sjukhuset.
Uti anslaget för denna Inrättning, 31,320 R:dr, har någdn för¬
ändring icke blifvit ifrågaställd, i följd hvaraf beloppet fortfarande ut-
föres.
n) Invalidhus fondens hemmansräntor.
Vid nästlidne Riksdag anhöllo Rikets Ständer, i Skrifvelsen N:o 137
den 18 November 1840, på anförde skäl, att Invalid-Inrättningen åUlriksdal
måtte upphöra och slottet återgå till sin ursprungliga bestämmelse, men
öfverlemnade till Kongl. Maj:t att intill nästa Riksdag disponera Inrätt¬
ningens inkomster, för att, med iagttagande af lämplig fördelning emellan
befäl och manskap, användas till contant underhåll för sådane personer
af Armeen och Flottan, som annars voro till intagande å Invalid-Inrätl-
ningen berättigade; hvarjemte Rikets Ständer i underdånighet anhöllo, det
Kongl. Maj:t ville aflåta Nådig Proposition om Invalidhus-fondens tillgån¬
gars användande på ett sätt, hvarigenom det med dessa medel afsedda
ändamål kunde befrämjas.
Utskottet, som instämmer i de vid nästlidne Riksdag i afseende å
denna Inrättning yttrade åsigter samt blifver i tillfälle att uti serskildt
utlåtande vidare utveckla de skäl, som, efter Utskottets förmenande, tala
för upplösningen af densamma, får, med hänvisande dertill, nu endast
tillstyrka Rikets Ständer att låta summan i nu gällande
Riks-Stat, 13,656 R:dr 16 sk., flyttas från denna Hnfvud-Ti-
lel lill 9 Hufvud-Titeln, innefattande anslagen för Pensions-
och Indragnings-Slalerne, hvilken förändring Utskottet, u«r
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
5
der förutsättande af bifall härtill, vid sistnämnde Hufvud-
Titels reglerande jemväl kominer alt iagttaga.
2:o Indeldta Armeen.
a) Cavalleri- och Infanteri-Regementena.
l:o) På den grund, att, sedan penninge-anslaget för dessa regementen,
211,428 R:dr 45 sk. 6 rst., medelst fastställda stater, blifvit disponeradt,
följande summor måst årligen anvisas dels af anslaget till oförutsedda be¬
hof: för Dal-regementets 24 corporaler, såsom ersättning för skilnaden e-
mellan half- och helrågadt mål af deras krono-tionde-spanmål, 110 R:dr,
och till betäckande af en uti samma regementes statsanslag förefunnen brist-,
124 R:dv 16 sk. 6 r:st., dels å Titelns besparingar: åt Jemtlands Fältjäga¬
re-regemente, till ersättning för vid löneregleringen beräknad, men saknad,
tillgång i hemkall, 372 R:dr 31 sk. 2 rst., har Kongl. Maj:t begärt, att nämn¬
de summor, tillsammans 606 R:dr 47 sk. 8 rst., måtte på ordinarie stat
uppföras; och enär, på sätt utredt blifvit, ifrågavarande belopp komma att
ständigt utgå, anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, det icke vara med
god ordning förenligt, att möjligheten af deras utbetalning än vidare för-
blifver af ovissa tillgångar beroende, samt
tillstyrker följagtligen bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda
föreslagit.
2:o) Likaledes och sedan den del af förslags-anlaget å Riks-Statens
Sjette llufvud-Titel tili ersättning för jordförluster genom canal-anläggnin-
gar, som utgår till Första Lif-Grenadier-regemenlet, med 245 R:dr 14 sk.,
lill Andra Lif-Grenadier-regementet med 509 R:dr och lill Skaraborgs re¬
gemente med 1,414 R:dr 27 sk. 2 rst, numera blifvit Lill beloppet be¬
klämd, får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t i sådant afseende
föreslagit,
tillstyrka, att nämnde ersättningssumma, tillsammans 2,168
R:dr 41 sk. 2 rst., mätte lill Fjerde från Sjette Hnfvud-Ti-
teln öfverföras; kommande, vid regleringen af utgifterna un¬
der sistnämnde Titel, Ulskottet att yttra sig öfver den före¬
slagna nedsättning i of vanberörde förslags-anslag, som, i följd
af denna öfverflyttning, kan anses böra ega ruin.
6
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 3y.
3:o) I enlighet med hvad serskilde i Nåder utsedde Committerade
för granskning af framställde förslag till reglering och förbättring af Ar¬
meens sjukvårdsanstalter, uti afgifvet betänkande tillstyrkt, har Kongl. Maj:t
begärt, att, till beredande af Fält-läkare-corpsens närvarande och framtida
tjenstbarhet, Rikets Ständer måtte bevilja till arfvoden åt 20 reserv-läkare
inom Fält-läkare-corpsen, å 300 R:dr hvardera, 6,000 R:dr, och såsom rese¬
stipendium för Bataljonsläkare och Garnizons-Sjukhusets Sjukhus-läkare 1,333
R:dr 16 sk., tillsammans 7,333 R:dr 16 sk.
Af förutnämnde Committerades yttrande har Utskottet inhemtat, att,
då Regements-läkare åtnjuta i lön 700 R:dr, men vid afskedstagande! er¬
hålla i pension endast 400 R:dr, de föreslagna arfvodena åsyftade att be¬
reda Regements-läkarne tillfälle att, när de genom ålder och tjenstetid blif¬
va till pension berättigade, kunna från tjensten afgå till reserv-läkaré-be-
fattningar, utan minskning i förut innehafde löne vilkor, hvarigenom vunnes
den dubbla fördel, alt den egentligen activa Fält-läkare-corpsen bibehölles
mera tjenstbar, och att armeen, i händelse af krig eller eljest, när så kunde
erfordras, hade att påräkna ett större antal Läkare, än som nu förefinnes,
och hvilket vore för ändamålet alldeles otillräckligt.
På de sålunda anförda skäl och då Utskollet jemväl måste förut¬
sätta, att de föreslagna reserv-läkårne må kunna under fredstid äfven
blifva att inom serskilda landsorter påräkna för den allmänna sjuk¬
vården,
tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer måtte, såsom arfvo¬
den till 20 Reserv-läkare, å 300 R:dr hvardera, å stat uppfö¬
ra det äskade beloppet, 6000 R:dr, med underdånig anhållan
hos Kongl. Maj:t, att reserv-läkarne, så vidt ske kan, i freds¬
tid blifva använde vid allmänna helso-vården i de landsor¬
ter, der behofvet påkallar ett ökadt läkare-biträde.
Hvad åter angår det ifrågasatte rese-stipendium, 1,333 R:dr 16 sk.,
så enär dermed icke är förenad någon Fält-läkare-tjenstgöring, utan endast
åsyftas Läkare-bildning i allmänhet, med serskildt fästadt afseende å den
militaira sjukvården, anser Utskottet frågan mera egentligen slå i samman¬
hang med det å Riks-Slatens 8:de Hufvud-Titel uppförde anslag tili rese¬
stipendier; och då Utskollet föreställer sig, att vid fördelningen af detta
anslag, medel äfven skola blifva att tillgå för det föremål, som nu är i
fråga,
Stats-Utskottets Utlåtande , N:o 3j.
7
hemställer Utskottet, att något serskildt anslag till resesti¬
pendium för Bataljons-läkare och Garnizons-sjukhusets sjuk¬
hus-läkare icke mätte af Rikets Ständer beviljas.
4:o) Härjemte får ock Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Maj:t vidare äskat,
tillstyrka, att öfverskottet af de indelningsräntor, som förut
insått ensamt till rusthållarne vid Bohus Läns Regementes
Södra Bataljon, må fortfarande ställas lili Kongl. Maj:ts dis¬
position, till betäckande af de för Stats-Verket uppkomna
kostnader, genom nämnde Bataljonsförändring tills vidare
till likhet med roteradt infanteri;
och anser Utskottet sig äfven härigenom hafva besvarat den af O-
laus Eriksson, Lars Rasmusson och Erik Christiersson från Götheborgs oell
Bohus Län väckte, från Bonde-Stådet till Utskottet remitterade, motion, att
Rikets Ständer måtte fästa uppmärksamhet på det förhållande, alt, i fall
berörde öfverskott ej skulle förslå till betäckande af de omförihäide kost-
naderne, Kongl. Maj:t kunde genast anbefalla Bataljonens uppsittning, och
att följagtligen Rikets Ständer måtte till desse kostnaders betäckande anvi¬
sa ett för ändamålet tillräckligt förslags-anslag.
5:o) Uti serskilde från Bonde-Ståndet till Utskottet remitterade mo¬
tioner, hafva förslag blifvit framställde, af Johan Fredric Dahliaj från Elfs¬
borgs Län: att, hvad Rikets sist församlade Ständer funno skäligt besluta,
rörande mötes-passevolancens bekostande af Statsmedlen, nu äfven måtte få ega
rum med den Indeldla Armeens hela beklädnads-kostnad, så att Rust- och
Rote-hållare följagtligen hädanefter befrias från skyldigheten att, såsom
hittills, bestrida hälften deraf; af Fredric von Zweigbergk från Skaraborgs
Län: att Rotehållarne inom Skånings, Laske, Wiste, Åse och Kållands hä¬
rader, hvilka förmentes hafva blifvit, genom. Kongl. Brefvet den 17 Febr.
1684, befriade från skyldigheten att i kostnaderne för soldatens beklädnad
deltaga, mätte icke allenast få njuta en sådan befrielse till godo, utan äf¬
ven förklaras berättigade till restitution för hvad de sålunda skulle hafva
orätt utgifvit från 1840 års början, då denna fråga först af motionären
Väcktes; af Ephraim Larsson från Elfsborgs Län: att Rusthållare i Riket
måtte, i likhet med Rotehållarne, befrias från skyldigheten att bekosta
manskapets exercis-gevär och öfrige vapen, och att denna befrielse borde
ega rum, ehvad manskapet är afsulet eller icke; af Petter Haraldsson från
Elfsborgs Län: att Rusthållarne vid det alsutne Weslgölha Cavalleri-Rege-
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
mente måtte befrias från skyldigheten att bekosta handgevär, samt att be¬
klädnaden för Regementet måtte ställas på samma fot, som vid Infanteri-
Regementena, så att en Beklädnads-direction tillsattes, som lomme att om¬
bestyra detta ärende; och
af Pehr Nilsson, Pehr Påhlsson, Christen Andersson, Jöns Jönsson, Jöns
Månsson, Måns Pehrsson, Olof Svensson och Pehr Jönsson från Skåne:
att Rusthållare måtte befrias från skyldigheten att underhålla Regemen¬
tets hästar under möten;
af Johan Pehrsson från Upsala Län, med hvilken sig förenat Pehr Ohls¬
son, och Johan Andersson från samma Län, Johan Olsson från Stockholms
Län, Johannes Andersson från Skaraborgs Län samt Olof Nilsson och An¬
ders Olofsson från Jemtlands Län: att passevolance-afgiften dels i och för
trossens underhåll, och dels till rustnings-hästarnes utfodring, m. m., un¬
der de årliga öfnings-mötena, måtte af Stats-Verket öfvertagas och den
derigenom ökade utgiften genom bevillning ersättas; samt af Johannes
Samuelsson, Petter Pehrsson, Jonas Johansson och Anders Johan Sand¬
stedt från Jönköpings Län: alfr-proviant och annat nödigt underhåll för
så väl bäst som karl vid de årligen inträffande Squadrons- och öfriga mö¬
ten för Indeldta Cavalleri-Regementena måtte bekostas af Staten.
1 anledning af dessa motioner, får Utskottet anföra: att Rust- och
Rotehållares rättigheter och skyldigheter äro grundade på Indelnings¬
verket, samt att då, i följd af begge Statsmagternas beslut vid sistlidne
Riksdag, en högst betydlig lindring i Rustnings- och Roterings-bördan blif¬
vit beredd, genom mötes-passevolansens öfverflytlande på den allmänna
Bevillningen, Utskottet icke anser Slals-Verkets närvarande ställning med¬
gifva den af motionärerne ifrågasatte ytterligare befrielse från kostnaderna
lör Indeldta Armeens beklädnad, Cavalleriets vapen samt proviant, tross-
och rustnings-häslars utfodring under möten, hvadan Utskottet
hemställer, att motionerne icke måtte till någon åtgärd för¬
anleda.
6:0) Uti en från Bonde-Ståndet lill Utskottet remitterad motion,
har Johan Johansson från Örebro Län yrkat: alt Staten måtte öfvertaga
sä väl remonteringen af hästar, som uppsättning och underhåll af karl-
och häst-munderingen vid Kongl. Lif-Regementets Husar-Corps, både i
freds- och krigstid, emot det att Rusthållarne erlägga ett visst penninge-
belopp, beräknadt efter det förslag, de fleste af Rusthållarne sistlidne år
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
9
i underdånig ansökning lill Kongl* Maj:!., afgifvit, hvilket penningebelopp,
ansågs kunna ytterligare nedsättas, i läll den förenkling vidloges i Corp-
sens uniform, hvarom Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag gjort under¬
dånig hemställan.
Då, enligt motionärens uppgift, frågan om uppsättning och under¬
håll af munderings-persedlarne vid nämnde Cavalleri-Regemente är bero¬
ende på Kongl. Maj:ls Nådiga pröfning, och remonteringens öfvertagande
af Stats-Verket skulle blifva i flera afseenden olämpligt, tillstyrker Ut¬
skottet,
att, i anledning af motionen, icke någon ålgärd måtte vid¬
tagas.
b) Militice-Boställs-Cassans Reserv-hemmans-i äntor.
Ansia ;et har uti bifogade tabell blifvit oförändradt utfördt, sådant
det i den förra Riks-Staten finnes upptaget.
c) Exercis-Squadronernes underhåll.
1 afseende å delta lill 22,000 R:dr årligen uti Riks-Staten förut
uppförde anslag, har Kongl. Maj:t anfört, att detsamma lemnade tillgång
endast till kostnaden för Exercis-Squadroner vid Skånska Husar- och Dra¬
gon-Regementena samt Smålands Husar-Regemente, så alt de 15,500 R:dr,
sorn ytterligare erfördrades för enahanda ändamål vid Lif-Regementets Dra¬
gon- och Husar-Corpser samt Jemtlands Häst-Jägare-Corps, måst fyllas af
det, såsom vederlag för mötes-passevolance-afgiften, vid sisla Piiksdag bevil¬
jade och till Kongl. Maj:ts fria disposition ställda anslag af 186,669 R:dr till
bestridande af Indeldta Armeens möte-kostnader, på grund hvaraf Kongl.
Maj:t begärt, att ifrågavarande 15,500 R:dr måtte å Stat uppföras.
Då Indeldta Armeens, serdeles Cavalleriets, öfning är af stor och
obestridlig vigt, hvadan ock det anslag, deruti tillökning nu blifvit begärd,
redan finnes å Riks-Staten uppfördt, har Utskottet, lika med Kongl. Maj:t,
funnit det för Exercis-Squadronerna jemväl vid de Regementen, som ej
kommit i åtnjutande af andel uti de förut beviljade 22,000 R:dr, erfor¬
derliga belopp, böra, utan sammanblandning med det för Indeldta Armé¬
ens mötes-kostnader utgående anslag, serskildt anvisas; och får Utskottet
följaktligen
tillstyrka, att det nu för Exercis-Squadronerne uppförda an¬
slag, 22,000 R:dr, måtte ökas med 15,500 R:dr, eller till
37,500 R:dr, och för framtiden erhålla egenskapen af ett
Bih. till R. St. Fröt. 1844. 4 Sami. i Afd. 11 Haft. 2
10
Sluts-Utskottets Utlåtande, N:o 3y-
Reservations-anslag, så alt, hvad deraf ej för ett år utgår,
må kunna till samma föremål ett följande år disponeras.
d) Tili underhåll för Lnstruetions-compagnier vid Indeidta Infante¬
riet har Kongl. Maj:t vidare begärt 35,000 Ridr, samt tili underhållande
af sängar, sängklädes-persedlar, husgeråd, m. m., för dessa Compagnier
2,500 R:dr, eller tillsammans 37,500 R:dr årligen.
Under åberopande af hvad Utskottet här ofvan i allmänhet anfört,
i afseende å tillökningar i denna Hufvud-Titels anslag, och då för In-
structions-Compagnierne, i den händelse Kongl. Majit skulle finna deras
bildande böra ega rum, oberoende af de förändringar uti Arméens orga¬
nisation, hvilka Kongl. Majit pröfvat erforderliga, tillgång torde kunna be¬
redas så väl af Titelns besparingar i allmänhet, som ock serskildt, i följd
af det utaf Utskottet tillstyrkta förhöjda anslag för Exercis-Squadronerne,
hvarigenom den del af anslaget för Indeidta Arméens mötes-kostnader,
som förut måst till berörde föremål användas, kan till Infanteriets Exer¬
cis disponeras; finner Utskottet sig
ej kunna tillstyrka bifall till det för Instruetions-Coinpag-
nierne äskade anslag.
e) Möteskostnader och f) Ersättning för utgående högre betal¬
ning till Intjuarterings-gifvare för dagportioner vid Indeldte Regemen¬
tenas mar clmr till och från möten.
Desse begge i den förra Staten uppförde Reservations-anslag före¬
slår Utskottet lill bibehållande utän förändring.
3:o) V&rf vade Arme'en.
a) Lif-Gardet till Häst, b) Ki 'onprinsens Husar-Regemente, c) Svea
Lif-Gardet, d) Andra Lif-Gardet och e) Wermlands Fält-Jägare-Rege¬
mente.
Uti anslagen för desse Regementen har Utskottet icke funnit skäl
föreslå någon förändring.
f) Svea, Götha och Wendes Artilleri-Regementen,
Uti Kongl. Majits vid 1828—1830 årens Riksdag aflåtne Nådiga
Proposition om tillökning i Artilleriets anslag, väcktes det af Rikets Stan-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
11
der äfven gillade förslag, att, då indragning af Konungens Eget Värfvade
Regemente tillika skulle komma, att ega rum, sistnämnde Regementes an¬
slag å Stat 49,530 R:dr 14 sk., borde härvid jemväl tagas i beräkning,
så att för Artilleriet ej blefve anvisad högre tillökning, än skillnaden e-
mellan berörde belopp och den summa af 80,743 R:dr 31 sk., som för
Artilleri-Regementenas föreslagne nya organisation skulle komma alt er¬
fordras, hvaremot de besparingar, som småningom uppkommo, genom af¬
gång af Konungens Eget Värfvade Regementes befäl och manskap, skulle
successivt användas till Artilleriets completterande.
I följd af den sålunda vidtagne regleringen hafva å anslaget för Ar¬
tilleri-Regementena besparingar årligen uppstått och blifvit använde till
andra föremål inom Ilufvud-Titeln, nemligen:
för år 1837 15,222 R:dr 10 sk. 1 rst.
1838 12,657 - 43 — 4 —
1839 10,477 — 21 — 3 —
1840 19,927 — 46 — 1 —
— - 1841 21,738 — 24 — 8 —
Då Utskottet icke kan finna med god ordning öfverensstämmande,
att så betydliga öfverskott å ett för bestämda årliga behof anvisadt anslag
må, år ifrån år, uppkomma, utan att kunna för det föremål, dertill ansla¬
get utgår, blifva användbara, har Utskottet, som jemväl anser det vara li¬
ka angeläget, alt Kongl. Maj:t må fortfarande beredas tillfälle att, i den
nion, hela det af Rikets Ständer för Artilleriets organiserande alsedda be¬
lopp blir disponibelt, bringa detta vapen i fullständigt skick, trott dessa
begge ändamål kunna lämpligast vinnas derigenom, att, i afseende å det
för Svea, Götha och Wendes Artilleri-Regementen i Riks-Staten uppförde
anslag, Rikets Ständer besluta, att de besparingar, som ett år derå upp¬
komma, må ulan att sammanblandas med Titelns öfriga besparingar, för
ett kommande år användas, endast för samma Regementens behof; i följd
hvaraf Utskottet
tillstyrker, att det för Svea, Götha och Wendes Arlilleri-
Regementen i Riks-Staten uppförde anslag af tillsammans
391,943 R:dr 46 sk. 6 rst., med 9,844 tunnor under löner-
ne beräknad spanmåi, må, såsom reservations-anslag, men
* ill beloppet oförändradt, bibehållas.
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 37.
g) Cavallen- oell Artilleri-liästars reinonteringj skoning, m. m.
Förra Slaten upptager 28,000 R:dr, som utföras, ulan förändring.
Ii) Lega för hästar till Artilleriets exercis och i) Fouragering af
värf vahle Cavalleriets och Artilleriets hästar.
Med afseende derå, att någon årlig summa på Stat icke finnes anvi¬
sad till underhåll af Artilleriets legda hästar, ehuru utgifterna härför, som
hittills blifvit bestridde af Fjerde Hufvud-Titelns besparingar, de sednare
åren uppgått ända till 6,000 R:dr årligen, har Kongl. Maj:t föreslagit, att
det till fouragering af värfvade Cavalleriets och Artilleriels hästar uppför¬
de förslags-anslag måtte förhöjas med 5,000 R:dr.
I anledning häraf och då behofvet af det anslag, Kongl. Majrt sålun¬
da ifrågasatt, är ovedersägligt, men Utskottet anser det vara lämpligare,
att, utan sammanblandning med det förut uppförde förslags-anslag till fou¬
ragering af Cavalleriets och Artilleriets hästar, serskilde medel må för nu
nppgifne ändamål anvisas, med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att för ett
kommande år använda besparingarne under ett föregående,
tillstyrker Utskottet, att de i förra Riks-Stalen uppförde an¬
slag till lega för hästar till Artilleriets exercis och till fou¬
ragering af värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästar måt¬
te oförändrade bibehållas, samt att deremot till fouragering
af Artilleriets legda hästar må anvisas ett serskildt reserva-
lions-anslag af 5,000 R:dr årligen.
4:o. Beväringen.
a) Lif-Bevärings-Regementetj
b) Gottlands National-beväring,
c) Hallands Beväring och
d) Beväringsmanskapets vapenöfning.
Stat -i-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
13
Dessa anslag, uti hvilka ingen förändring blifvit ifrågasätt, äro uti bi-
lagde tabell utförde till enahanda belopp, som uti den förra Riks-Staten.
5:o. Materiel.
a) Försvars-verket i allmänhet eller Krigs-Collegii Departement.
Under åberopande af de i Stats-Råds-Protocollet anförda skäl, har
Kongl. Majit föreslagit, dels att hittills bestämda årliga anslaget till For-
svars-Verket i allmänhet, hvarunder jemväl innefattades koslnaderne för Ar¬
tilleri-läroverket å Marieberg, samt för underhållet af Garnizons-Regemen-
tenas caserner, måtte förhöjas med 13,880 R:dr, dels ock alt de från
Krigs-Collegii Forlifications-aldelning hittills utgående medel till Topografi¬
ska corpsens arbeten mätte serskildt anvisas med 12,000 R:dr.
Då Utskott et föreställer sig, att det vid förra Riksdagen å Stat upp¬
förde anslag af 644,166 R:dr 32 sk., jemte det af rotefrihels-afgiften utgå¬
ende bidrag till förs vars-verkets materiel 22,500 R:dr, skall, om det bi¬
behålies oförändradt, äfven fortfarande lemna tillgång lill de utgifter, som
å detsamma förut varit anvisade, intilldess, efter det den af Kongl. Maj:t
i Nåder omförmälde plan för försvars-verkets organiserande kunnat för Rikets
Ständer framläggas, Rikets Ständer blifva i tillfälle att, i öfverensstämmel¬
se dermed, reglera anslagen under denna Hufvud-Tilel, har Utskottet
ansett sig ej kunna tillstyrka de af Kongl. Maj:t äskade, of-
vanberörde 13,880 R:dr;
men, med afseende å v'glen deraf, att Topografiska corpsens arbeten må kunna
oafbrutet fortgå, utan anlitande af de för Forlifications-afdelningens behof af-
sedde medel, hvilka dymedelst kunde blifva för sitt ändamål otillräcklige,
får Utskottet tillstyrka, att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
ett anslag af 12,000 R:dr årligen, för Topografiska corpsens
arbeten, å Stat uppföres.
Och då Utskottet anser lämpligt, att anslagets för försvars-verket i
allmänhet naturliga egenskap af ett reservations-anslag äfven må uti Riks-
Staten anmärkas, tillstyrker Utskottet,
att anslaget för försvars-verket i allmänhet, äfvensom bidra¬
get dertill af rotelrihetsafgiften, må i en summa, såsom re-
servations-anslag, uppföras med 666,666 R:dr 32 sk.
u
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 37.
b) Lif-mundering för Indeldta Infanteriet, c) Inqvarterings-kostnader
i Stockholm, d) D:o i landsorterne, e) Salpeter-uppköp, och f) Ved och ljus
för fästnings- och garnizons-orter.
Dessa anslag hafva, pä sätt bilagde tabell utvisar, föreslagits att oför-
ändradt bibehållas.
6:0 Diverse Anslag.
a) Span mål supphandlings- och Bageri-kostnader.
Anslaget bar utförts till det belopp, som i förra Riks-Staten fast"
ställdes.
b) Dur elimar ch-kostnader.
Uti det för detta föremål vid förra Riksdagen beviljade belopp,
20,000 R:dr, att såsom reservations- och lörslags-anslag utgå, har ingen till¬
ökning blifvit ifrågasatt, hvaremot Kongl. Maj:t begärt, att, i likhet med
hvad Rikets Ständer vid sista Riksdagen medgifvit, reservationerne å ansla¬
get må fortfarande anlitas till vidmagthållande af Gardes-regemenlenas
ina tili rättningar.
På de skäl, som för Rikets Ständers berörde, vid sista Riksdag fat¬
tade, beslut, ligga till grund, och då, enligt hvad Utskottet af Stats-Ver-
kets räkenskaper inhemtat, reservationerne å anslaget för Durchmarch-
kostnader ännu vid 1842 års slut uppgingo lill 43,020 R:dr 29 sk. 5 rst.,
samt således synas böra fortfarande, intill nästa Riksdag, lemna tillgång till de
kostnader, som för Gardes-regementenas malinrällningars vidmagthållande
blifvit å dessa reservationer anvisade,
tillstyrker Utskottet bifall till hvad Kongl. Maj:t i sådant af-
sende äskat;
hvarjemte och då egenskapen af förslågs-anslag, eller del af Rikels Ständer
lemnade medgifvande, att den brist, som uti ett sådant, till beloppet icke
på förhand beräknelig^ men till viss summa å stat uppfördi, anslag kau
uppslå, skall af Riksgälds-Contoret vid hvarje års slut Stals-Verket ersät¬
tas, emot det att, i fall besparing uppkommer, sådan likaledes för hvarje
år Riksgälds-Contoret godlgöres, icke står tillsammans med elen af ett re¬
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
15
servations-anslag, hvars enda skiljagtighet från öfrige i Riks-Staten anvisa¬
de bestämda anslag består deruti, att hvad, som af ett sådant för ett år
icke utgår, kommer att, utan sammanblandning med Titelns öfriga bespa¬
ringar, för ett följande år disponeras, endast för det föremål, hvartill an¬
slaget blifvit afsedt, Utskottet
hemställer, att anslaget för durchmarch-kostnader må uti
Riks-Staten endast såsom reservations-anslag uppföras.
e) Rese- och Tractaments-kostnader.
Delta anslag har i bifogade tabell blifvit oförändradt till bibehållan¬
de föreslaget.
d) Rese- och tractaments-kostnader för Städernes Magistratspersoner
och Borgare vid besigtningar.
Utskottet har härvid tagit i öfvervägande Herr Fridstedts af Borga¬
re-Ståndet till Utskottet remitterade motion, att Städernes magistratsperso¬
ner och borgare, hvilka nu, enligt Kongl. Kungörelsen den 18 Januari
1841, åtnjuta ersättning af Stats-Verket för sådäne besigtningar för Kongl.
M; ij:ts och Kronans räkning, sorn antingen ega rum utom stad, eller räcka
flera dagar, äfven måtte tillerkännas enahanda rätt till ersättning för be¬
sigtningar, som börjas och slutas inom dagen.
Enär magistrats-personer, lika med andre embets- och tjenstemän, ä-
ro skyldige att utan ersättning tillhandagå vid sådana förrättningar, som
i och för tjensten kunna anbefallas, samt borgares i städerne biträde vid
besigtningar m. m., som börjas och slutas inom dagen, icke är så betun¬
gande, att godtgörelse af statsmedlen derför må anses böra ega rum,
afstyrker Utskottet bifall till Herr Fridstedts motion.
e) Accords-förskott och Ersättningar; f) Skrifmaterialier och expen¬
ser samt ved och ljus för Departementets Canzli-Expedition.
Uti dessa anslag har ingen förändring blifvit ifrågasatt, i följd hvar¬
af och då härvid endast torde böra iagttagas, att förslags-ansiaget till skrif¬
materialier m. m. för Departementets Canzli-Expedition beräknas så, att
jemn slutsumma för titelns sammanräknade anslag erhålles, Utskottet
16
Stats-Utskottets UtlåtandeN:o 3y.
hemställer, att dessa anslag ina, med berörde iagllagelse o-
föräudrade bibehållas,
g) Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Krigs-Collegi-
um, Krigs-Hof-Rätterij m. fl. Verk.
Uti en från Ridderskapet och Adeln lill Utskottet remitterad mo¬
tion, har Herr Du Rietz, F. G., fästat uppmärksamheten derå, att anslagen
till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för alla Rikets Embets¬
verk, utom dem, hvilkas anslag tillhöra 4:de och 5:te Hufvud-Tillarne, är
såsom förslags-anslag uppfördt, på grund hvaraf motionären föreslagit, att
enahanda reglering af samma anslag äfven på sistnämnde tvänne Titlar
måtte iagttagas; men enär, enligt hvad räkenskaperne utvisa, de ifrågava¬
rande anslagen icke befunnits vara i någon betydligare morr otillräckliga,
och, hvad fjerde Hufvud-Titeln serskildt beträffar, en ännu ytterligare
minskning i behofvet torde blifva en följd deraf, att Krigs-Hof-Rätten nu¬
mera finnes å Andra Hufvud-Titeln uppförd till delagtighet uti det på
nämnde Titel för ifrågavarande ändamål uppförde förslagsanslag, hav Ut¬
skottet
icke funnit sig böra, i anledning af motionen, föreslå någon
förändring uti hvad rörande della anslag förut varit stad¬
gadt.
h) Oförutsedda utgifter.
Anslaget, föreslås till samma belopp, som hvartill det uti sednast
fastställde Riks-Stat finnes upptaget.
Utom de anslag, som under denna Hufvud-Titel finnas å stat upp¬
förde, har Kongl. Maj:t funnit Sig föranlåten att, för försvars-verket till
lands, hos Rikets Ständer göra framställning om beviljandet af följande, till
ständiga behof icke hänförliga, anslag, beräknade att utgå under tre år,
med en tredjedel om året, nemligen:
Stats-Utskottets Utlåtande> N:o 3y.
17
l:o lill anskaffande af sängar, sängklädes-persedlar, husgeråd m. m.
för Inslruclions-compagnien vid indeldla Infanteriet 24,000 R:dr.
Såsom följd af hvad Ulskollet här ofvan anfört, i afseende å det
begärdta anslaget å Stat för InsLructions-compagniens underhåll m. m.,
hemställer Utskottet, att det nu ifrågasatte anslag icke må
af Rikets Ständer beviljas.
2:o Till eomplettering af redskaps-, rid-anspanns- och stall-persed¬
lar för fem batterier af nya Fält-Artilleriet 24,000 R:dr.
Ulskollet tillstyrker bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda fö¬
reslagit.
3:o Till anskaffning af Fyratusen nya Infanterigevär årligen, under
tre år, 240,000 R:dr.
4:o Till nya pistolers tillverkning 16,000 R:dr.
5:o Till förändring af äldre Infanteri-gevär för slagkruts-antändning
94,000; och
6;o till tillverkning af slagkruts-hufvar, jemte machiner, 50,000 R:dr.
Enligt de upplysningar, Utskottet, rörande denna fråga, varit i till¬
fälle inhemta, bedrifves gevärs-till verkningen numera endast vid Husqvar¬
na och Carl Gustafs Stads Gevärs-factorier. Yid det förra factoriet, som,
genom Kongl. Brefvet den 26 October 1756, blifvit upplåtet åt enskild
person till evärdelig egendom, under förbehåll endast, att factoriet, i hvars
hand det vara må, aldrig får förfalla, utan ständigt till gevärs-lillverk
ning upprätthållas, skola årligen, enligt Kongl. Brefvet af den 25 Maji
1835, förfärdigas 2,000 gevär, hvilka, i följd af gällande contract, beräk¬
nas lill omkring 20 R:dr stycket. Carl Gustafs Stads Gevärs-factori, sorn
eges af Kongl. Majit och Kronan, har under de sednare åren vunnit den
utvidgning, att gevärs-tiilverkningen derstädes icke allenast kunnat bringas
till lika antal årligen med Husqvarnas, utan kan än ytterligare högst be¬
tydligt ökas. Priset å hvarje gevär vid detta faetori beräknas till något
öfver 17 R:dr, då likväl underhålls- och förvaltnings-koslnader ej äro der¬
uti inbegripne; och den tillökning, som häraf uppkommer, beror till sitt
belopp af den större eller mindre tillverkningen för året, men skulle, en¬
ligt verkställd uträkning, vid lika stor tillverkning icke komma att öfver¬
stiga gevärspriset vid Husqvarna med mera än omkring 1 R:dr. Af de me¬
del, som tillförene utaf Rikets Ständer blifvit till gevärs-fabricationen an¬
visade, till och med innevarande års slut, finnas för närvarande uti Kongl»
DiL till R. St. Prot. 1844. 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3~.
Krigs-Collegium reserverade af 1830 års anslag till pistoler 8,788 Kalr
31 sfe. och till gevär 6,551 R:dr 5 sfe. 5 rst., eller tillsammans 15,339
R:dr 36 sfe. 5 rst., samt af 1841—1844 årens anslag, oberäknadt den sum¬
ma, som, för fullgörandet af contraeten med Husqvarna faetori erfor¬
dras, 42,489 R:dr 10 sk. 3 rst., hvilka dock redan blifvit af Kongl. Maj:t
disponerade till 3,000 stycken vid Carl Gustafs Stads gevärs-factori un¬
der arbete varande gevär. Förändringen af de äldre Infanteri-gevären för
slagkruts-antändning har i kostnad blifvit beräknad tili 2 R:dr 24 sk. för
hvarje gevär; hvadan följagtligen, medelst det af Kongl. Maj:t äskade an¬
slag för delta föremål, en sådan förändring å 37,600 gevär skulle kulina
verkställas, så att i förråden, då härtill läggas 6,000 redan förfärdigade
gevär med slagkruts-antändning och de 12,()00 nya gevär, som under lop¬
pet af nästföljande 3 år skulle tillkomma antalet af sådane gevär tili
krigsbruk, kornme att uppgå till omkring 55,000.
Då Utskottet anser det vara ett af de angelägnaste behof, som i och
för Försvars-Verket kunna ifrågakomma, att landels Annee och Beväring
må vara försedd med ett tillräckligt förråd af vapen till krigsbruk, och,
enligt hvad, så väl vid sistlidne Riksdag fullständigt utreddes, som äfven
nu hos Utskottet blifvit ådagalagdt, detta behof ännu icke kan anses vara
så vida afhjelpt, att icke betydliga uppoffringar erfordras, för att bringa
gevärs-förråden i fullständigt skick,
tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer måtte bevilja de af
Kongl. Maj:t för tillverkning af 4,000 nya Infanteri-gevär
årligen under tre år äskade 240,000 R:dr samt de serskildt
för pistolers tillverkning begärde 16,000 R:dr.
1 afseende ä (brändringen af äldre Infanteri-gevär för slagkruts-
antändning, anser Utskottet det äfven vara af högsta vigt, att, sedan, en¬
ligt hvad upplyst är, denna förändring blifvit antagen vid andra länders
Armeer, äfven den Svenska Armeen ofördröjligen förses med sådana ge¬
vär, för att icke, i händelse af krig, vara henden i della afseende under¬
lägsen. Då likväl uppfinningen af slugkruts-antändning ännu icke är så
fullkomnad, att ju icke förbättringar i densamma tid efter annan skäligen
böra vara att emotse, och det vid sådant förhållande måste med en klok
hushållning öfverensstämma, att icke någon större del af de i förråden
befintliga flintlås-gevären nu på en gång förändras till slagkruts-antänd¬
ning, än som oundgängligen erfordras, för alt förse Armeen jemte en C lass
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 3y.
19
beväring, med gevär efter den nya modellen, har Utskottet ansett sig
höra
tillstyrka, att Rikets Ständer måtte till förändring af äl¬
dre Infanteri-gevär för slagkruts-anländning anvisa ett be¬
lopp af 60,000 R:dr;
hvarjemte och då, i och för gevärens begagnande efter denna förändring,
slagkrutshufvar oundgängligen erfordras, men i följd af den föreslagna
minskningen i det antal gevär, som sålunda skulle komma att förändras,
ett mindre antal sådana, än som i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition blif¬
vit ifrågasatt, kan anses blifva för ändamålet tillräckligt, Utskottet
tillstyrker, att Rikets Ständer måtte, för tillverkning af slag-
krutshufvar, jemte de för denna tillverkning behöllige ma-
chiner, bevilja ett anslag af 33,000 R:dr.
7:o Till bestyckning af Waxholms fästning med slrandverk 80,(XX)
R:dr; och
8:o Till bestyckning af Carlstens fästning 80,000 l\:dr.
Då angeläget är, att dessa befästnings-arbeten, i den nion de hin¬
na sin fullbordan, medelst bestyckning försättas i fullt försvarsskiek, till¬
styrker Utskottet,
att förenämnde 2:ne anslag af 80,000 R:dr hvartdera måtte
beviljas.
9:o Till fortsättning af befästnings-arbelena vid Carlsborg 150,000 R:dr,
10:o vid Carlsten 93,000 R:dr,
ll:o vid Carlskrona 72.Q00 R:dr, och
l2:o för befästningarne i Stockholms skärgård 150,000 R:dr.
Vid öfvervägande af hvad Kongl. Maj:t sålunda i och för desse be-
fästnings-arbetens fortsättande äskat, har Utskottet ej kunnat förbise vigten
deraf, alt de befästningar, som afse gränsförsvaret, guarl varda fullboin
dadé.
20
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
Beträffande Carlsborgs fästningsbyggnad, så enär dess fortsättande,
enligt vunna tillförlitliga upplysningar, utgör ett villkor för möjligheten
att på ett ändamålsenligt sätt, till det allmännas båtnad sysselsätta den
der förlagda del af Krono-arbels-corpsen, af hvilken minst 84,000 dags¬
verken årligen böra åstadkommas och hvarje dagsverke förbrukar materi-
alier och instrumentalier till ett värde af 20 sk., eller sammanlagd t
35.000 R:dr årligen, samt då, — utom de ständige, af anslagets ökande
eller minskande oberoende, utgifterne, 9,760 R:dr, — arbetsskilling,
uppmuntrings-penningar och öfverbeting belupit sig till 5,250 R:dr samt
kostnader för dessutom oundgänglige, mera skicklige, handtverkares biträde
utgjort 3,580 R:dr, anser Utskottet den af Kongl. Maj:t äskade summan,
50.000 R:dr årligen, icke tåla någon nedsättning, hvarföre Utskottet till¬
styrker,
det Rikets Ständer mätte, för nämnde fästnings-byggnads
fortsättande under åren 1845, 1846 och 1847, anvisa 50,000
R:dr om året, med 150,000 R:dr.
I sammanhang hvarmed Utskottet, jemnlikt Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, får föreslå,
att Rikets Ständer måtte bevilja:
för befästnings-arbetena vid Carlsten . . . 93,000.
— — — vid Carlskrona . . 72,000.
—- — i Stockholms skärgård 150,000.
på sätt efterföljande tabell utvisar. Stockholm den 3 Octo-
ber 1844.
Reservationer:
I frågan om anslag för Reserv-Läkare.
Af Herr Norin: ”Lika med Utskottets pluralitet, har äfven jag ansett,
att det för Reserv-läkarne begärda anslag borde beviljas, och att, i sam¬
manhang dermed, en underdånig hemställan skulle göras om desse Läka¬
res användande i fredstid; men efter min tanke bör dermed hufvudsak¬
ligen afses, alt på detta sätt, så vidt ske kan, utan serskildta anslag, fylla
hehofvet af Provincial-läkare. Jag har visserligen icke förbisett, att en
Fält-läkare, om han vid förflyttning lill Reserv-läkare-corpsen skulle äf¬
ventyra att, emot sin vilja, kunna såsom Provincial-läkare placeras å en
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3y.
21
annan ovt, än der han förut haft sin hostad, derigenom merändels skulle
afhållas ifrån att lemna sin förra Fält-läkare-tjenst, och att således ända¬
målet med ifrågavarande anslag ofta nog klefve förfeladt; men, der icke
sådane hinder molte, torde en till högre ålder kommen Läkare ofta nog
befinnas villig att under fredstid åtaga sig en Provincial-läkares skyldig¬
heter, emot det att han finge bibehålla fordna inkomster, och i krigstid
finge utbyta den egentliga Fält-läkarens mera mödosamma åligganden e-
mot Reserv-läkarens beqvämare functioner. Jag har derföre föreställt
mig, att ifrågakomne tillägg borde erhålla följande lydelse: med under-
dänig anhållan hos Kongl. Maj:t, att i de landsorter, der behofvet påkal¬
lar ett ökadt Läkare-biträde, B eser v- läka rn e, så vidt ske kari, i fredstid
blifva använde vid allmänna helsovårderi, sä att besparing i största möj¬
liga nion må tillvägabringas, i afseende på de serskilda anslag, som för
ytterligare Provincial-/åkare kunna beviljas.”
Vid puncten om Exercis-Squadroners underhåll, af David Anders¬
son från Halland:
”Emot Slals-Utskottets Betänkande, angående' anslaget för ökade kost¬
nader till Lif-Regements-Dragon- och Husar-Corpsers samt Jemtlands
Häst-Jägare-Corps’ Exercis-Squadroner, får jag mig reservera, på den grund,
att jag tror, att tillgångar inom samma Hufvud-Titels besparingar så väl
hädanefter, som hitintills, komma att finnas lill betäckande af ifrågava¬
rande summa, och att således nytt anslag dertill för närvarande ej bordt
uppföras, emedan Kongl. Maj:t lofvat framdeles vara betänkt på ändrin¬
gar och förenklingar, och alt således den ifrågavarande summan möjli¬
gen derefter borde kunna försvinna.”
Uti frågan rörande Instructions-Compagniens underhåll.
Af Friherre Palmstjerna: ”Mot Utskottets beslut uti 2:dra puncten
Litt. d. måste jag reservera mig, emedan jag anser ett anslag för bere¬
dande af Instructions-Compagnier vara serdeles angeläget. Indeldta In¬
fanteri- och Jägare-Regementenas årliga öfningstid i allmänhet är alltför
kort, för att det ens är tänkbart att kunna derunder dana rekryten till
soldat. Serskildt öfningstid är härtill oundgängligen nödig, och måste be-
rechts, såvida, man vill hafva en, äfven blott för fredstid, tjenstbar Arpxee.
22
Stats-Utskottets Utlåtande> IV: o 3y.
Skall öfningen blifva någorlunda fullständig, fordras minst 3 må¬
naders tid för rekrytskolan, helst de korta Regements-mötena knapt kun¬
na för soldaten anses vara annat, än en blott påminnelse om hvad han
inlärt såsom rekryt. Men om för rekryternes instruction ej finnas andra
medel än sådane, som tagas från anslaget för Armeens vapenöfningar i
allmänhet, hvilket ej medgifver längre Regements-mölen än 17 dagar, så
måste dessa inskränkas och blifva då alldeles otillräckliga för sitt ända¬
mål, Armeens bibehållande uti brukbart skick.
Behofvet af serskilda anstalter för rekryternes inöfvande, eller så
kallade Instructions-Compagnier, hvarpå sednare tid, under den trettioåri¬
ga freden, år från år, blifvit mera och mera kännbart, allt efter som de
gamle soldaterne, hvilka gjort fälttåg och det, sedan dess qvarvarande un¬
der- och öfver-befälet afgått. Den bästa vilja, den bästa underbyggnad
kunna ej gifva den krigsbildniug, som öfningarnes erfarenhet ger, och Sven
ska Armeen skall fåfängt bjuda till att upprätthålla sitt urgamla rykte,
om icke nödig tid och nödige medel lemnäs till rekryternes daning och
befälets öfning.
Med de 35,000 R:dr årligt anslag, som Kongl. Majit äskat, kunna
1,000 å 1,200 rekryter årligen exerceras uti 3 månader, hvilket är till-
fyllestgörande, så vida Regementsmötes-tiderna ej förminskas, och större
truppmassor då och då sammandragas. Jag tillstyrker derföre, alt detta
anslag må beviljas.”
Af Friherre von K/'cemer: ”Mot Utskottets, med blott en rösts öfvervigt
vid anställd votering fattade, beslut att afslå allt anslag till underhåll för
Instructions-compagnier vid Indeldta Arméen, får jag mig reservera, eme¬
dan jag anser utsträckta öfningar för den Indeldta soldaten af beholvet
högligen påkallade. Ingen, som eger någon erfarenhet i hvad, som erfor¬
dras för bildande af en skicklig och användbar Fiilt-Soldat, lärer kunna
l^estrida, att vår Indeldta Amice dertill eger allt för ringa tid, utgöran¬
de vanligen högst 14 dagar, hvaraf ock följden i vår krigshistoria nog påtag¬
ligen igenfinnes, elier deri, att den bristfälliga bildningen under fredstid,
först under pågående krig småningom blifvit afhjelpt, och att det första
sammanträffandet med fienden sällan varit till vår fördel. Som exempel
härpå må anföras Finlands gränsförsvar år 1808.
Med det till underhåll af Inslructions-campagnier af Kongl Majit begärda
anslag, 37,500 Ridr, kunna 1,000 rekryter i omkring 80 dagar erhålla årlig
inöfning i krigsyrket, oberäknad den erfarenhet och vana, befälet vinner i
Stats-Utskcttets Utlåtande N:o 3y.
23
.soldatens undervisning och behandling. Må man väl betänka, alt den In-
deldta arméen utgör den slam, lill hvilken vår talrika oerlarna beväring
■skall sluta sig i farans stund. Jag tillstyrker bifall till den Kongl. Pro¬
positionen.”
Af Herr af Harmens: ”Om man också, lika med Utskottet, skulle anse
mötes-passevolance-afgiften tillräcklig för indeldta Arméens vanliga vapen-
öfningar under 12 å 14 dagar årligen, synes ingen besparing i denna ut¬
gift annorlunda kunna åstadkommas, än genom inskränkning i mötestiden;
och då en summa af 22,000 R:dr skulle erfordras, utom de till exercis-
squadronerne af mötes-passevolancen hittills använde 15,500 R:dr, för att
lenina tillräckligt underhåll för exercis-compagnien, och på detta sätt en
utgift af 37,500 R:dr, utgörande circa i af hela mötes-passevolance-afgif¬
ten, af densamma bestridas, följer derutaf, alt Arméer^ årliga vapenöfnin-
gar mäste inskränkas till 10 å 11 dagar, utan att tillgång någonsin upp¬
står för sammandragning af större corpser. En på detta sätt uppkommen
brist synes vara vådlig för mötes-passevolance-afgiftens fortfarande utgåen¬
de genom allmän bevillning, helst Rikets Sländer redan tillförene ansett
■sig berättigade ålägga, rotehållare en serskild skatt under benämning: mö-
tes-passevolance-afgift.”
Af Biskop Hedrén: ”Jag har icke kunnat biträda Utskottets nu fattade
beslut med afslag å det i Kongl. Propositionen begärda anslag för exercis-
coinpagnier. Jag har ansett säkrast följa de upplysningar, som af grundli¬
ga sakkännare öro vordna meddelade, och synnerligast Kongl. Maj:is egen
höga Proposition. Att, då alla andra Europeiska nationer använda mång¬
dubbel tid och kostnad på sina arméers öfning och tjenstbar hållande, vår
Regering icke skall med liknöjdhet se landets försvarare i dessa afseenden
stå efter dem, måste tagas för afgjordt. Äfven inom Ulskotlet har den i-
frågavarande inrättningens nytta varit temligen allmänt erkänd. Man har
endast anvisat på de besparingar, som på Titelns andra behof kunna ge¬
nom god hushållning uppstå, hvilket förutsätter antingen någorstädes ett
öfver behofvet beviljadt rundeligare anslag, hvaraf dock intet exempel fin¬
nes uppgifvet, eller ock någorstädes en inknappning af det nödvändiga.
Det sistnämnda måste väl för en Armées fulla tjenstbarhet vara det minst
ändamålsenliga. Utskottet har nyligen och med rätta beviljat anslag för
20 reserv-läkare och dermed afsett en noggrannare vård om krigårens hel¬
sa. Värden om dess militairiska öfning och tjenstbarhet kan icke anses
vara ajf mindre vigt, Utan att vilja framkasta farhågor för öfverhängajulv
24
Sta/.s-Utskottets Utlåtandej N:o 3y.
krigshotelser, anser jag lika obelänkt att sorglöst hvila på den trettioåriga fredens
hyende. I våra öfverläggningar om den Fjerde och Femte Hufvud-Titelns an¬
slag vet jag sannerligen icke, hvad vi hafva att länka på, om icke just på
kriget och på medlen att föra det med kraft, med framgång och ära. Det¬
ta är ock enda sättet att göra freden varaktig. Jag kan icke tvifla, det
Kongl. Maj:t begärt, hva l bestämdt är i detta afseende, nödvändigt och
nyttigt,-och tillstyrker fördenskull, med afslag af Afdelningens Betänkande,
bifall till Propositionen, sådan den finnes framställd.”
Uti Friherre Palmstjernas reservation hafva instämt: Herr Ekströmer,
Prosten Stenhammar och Prosten Hallbeck.
Med Friherre von Kramer hafva förenat sig Grefve Henning Ha¬
milton, Friherre TersmedenHerr Virgin och Herr 'von Rosen.
Herr Möllerhjelm: ”Aflaga förfall hindrad att hos Utskottet öfver¬
vara behandlingen af frågan om underhåll för Instructions-compagnier vid
Indeldta Armeen, har jag med ledsnad efteråt erfarit det beslut, hvaruti
Utskottet med blott En rösts pluralitet stadnat, och skulle, för den hän¬
delse, jag varit närvarande, anhållit få instämma uti den reservation, som
Herr Friherren och Ordföranden deremot lill protocollet aflemna t.”
Rörande anslaget till Topografiska corpsens arheten.
Af Herr Horin: ”Det till Topografiska corpsen på ordinarie stat uppförda
anslag 12,000 R:dr anser jag endast hafva bordt beviljas på trenne år, eme¬
dan det icke är osannolikt, att vid sistnämnde tids förlopp skäl kunna finnas,
alt berörde anslag antingen på annat sätt bör utgå, eller också helt och
hållet upphöra.”
Per Persson från Örebro Län har ansett summan böra upptagas
bland tillfällige anslag, alt utgå för 3 år, med tillsammans 36,000 R:dr.
Vidare hafva sig reserverat, David AnderssonJohan Johansson
Sandstedtj Anders IVilssonj Jonas Johansson och Petter Pehrsson.
Uti frågan angående Herr Fridstedts motion om ersättning till Magi_
stratspersoner och Borgare vid besigtningar.
Af Herr Lindström: ”Utskottets beslut, deruti bifall afslyrkes å Herr
Fridstedts motion, kan jag ej biträda, emedan det besvär och tidsspillan, som
tillskyndas städernes borgare vid besigtningar m. m. för kronans räkning,
verk-
Stat s-Utskottets Utlåtande, JS:o 3y.
25
verkligen är så betungande, äfven om blott några timmar åtgå, att ersätt¬
ning derför icke bordt vägras, helst denna godtgörelse i alla fall ej mot¬
svarat den förlust, en handtverkare vidkännes derigenom att han nödgas
vara borta från sin verkstad, och således urståndsättes att deråt egna er¬
forderlig tillsyn. Då den, genom beviljande af denna billiga ersättning, ö-
kade statsutgiften ej skulle uppgå lill mer än circa 1,200 R:dr om året,
så reserverar jag mig emot Utskottets genom votering, då den förseglade se¬
deln måst brytas, fattade beslut i detta afseende.”
Rörande anslaget till Carlsborgs fästningsbyggnad,
Af Da vid Andersson och Johan Johansson.
Bih. till R St. Prat. 1844. 4 Sami. t A fä It Haft.
V
STOCKHOLM, ei.mén & granbergs tryckeri, 1844.
Anslag för 3:ne år
|
|
|
|
Banco.
|
Till
|
completteriog af Redskaps-, Rid-, Anspanns- och Stall-persedlar
för nya Fält-Artilleriet
|
24,000
|
|
|
|
|
99
|
anskaffning af nya Infanteri-gevär
|
240,000
|
|
|
|
|
99
|
nya Pistolers tillverkning
|
16,000
|
|
|
|
|
99
|
förändring af äldre Infanteri-gevär för slagkruts-antändning .
|
60,000
|
|
|
|
|
99
|
tillverkning af slagkruts-hufvar, jemte machiner
|
33,000
|
|
|
|
|
99
|
bestyckning af Waxholms Fästning
|
80,000
|
|
|
|
|
99
|
dito af Carlstens dito
|
80,000
|
|
|
|
|
99
|
fortsättning af Fästningsbyggnads-arbetena vid Carlsborg
|
150,000
|
|
|
|
|
99
|
dito vid Carlsten
|
93,000
|
— —
|
|
|
|
99
|
dito vid Carlskrona
|
72,000
|
|
|
|
|
99
|
befästningarne i Stockholms Skärgård
|
150,000
|
|
|
|
|
|
Summa
|
998,000
|
,
|
|
|
|
hvaraf -Jtdel årligen utbetalas med
|
|
|
|
32
|
—
|
Stals-Ulskottets Utlåtande, 1V.o 38.
1
N:o 38.
Ank. till Exp. Etsk. den 7 Oct. kl g f. m.
Utlåtande, angående Regleringen af utgifterne under Riks Sta¬
tens Femte Hufvud-Titel. (JJ. AU)
Berörde Hufvud-Titel, sorn innefattar anslagen för Sjöförsvars-Departe-
mentet, fastställdes vid sistlidne Riksdag till contant 1,228,941 R:dr, med
under iönerne beräknade 14,778 tunnor span mål, samt indeldta räntor, ut¬
förde till 45,951 R:dr oell spanmål in natura 56,538 R:dr, eller tillsammans
1,331,430 R:dr,
Kongl. Maj:t liar, i Dess Nådiga Proposition om Stats-Werkets tillstånd
och behof, i likhet med hvad angående armeen är vordet yttradt, jemväl i
afseende på Flottan tiilkännagifvit, alt väsendlliga förändringar erfordrades
för Försvarets ordnande på ett ändamålsenligt sätt, efter en fullständig plan,
den Kongl. Maj:t dock nu icke vore i tillfälle att framlägga; och ehuru vid
sådant förhållande och intilldess de stridige meningarne, rörande den ända¬
målsenligaste organisalionenaf Rikets Sjö-försvar kunnat af Kongl. Maj:t prof¬
ves, Utskottet icke anser lämpligt att Rikets Ständer ingå uti egentligt be¬
dömande af frågan, eller rörande disposition af de för Flottan beviljade an¬
slag, fatta beslut, hvarigenom Kongl. Maj:t kunde finna Sig förhindrad att
För Sjö-försvarets ordnande vidtaga de åtgärder, Kongl, Maj:t pröfvade erfor¬
derlig?, har Utskottet likväl, då, enligt hvad Rikets Ständer vid sistlidne
Riksdag äfven antogo, Sveriges Sjö-försvar väsendtligenhvilar på entalrik, väl
utrustad och öfvad skärgårdsflotta, funnit sig höra
tillstyrka, att uti den underdåniga skrifvelse, som Rikets Ständer,
rörande regleringen af utgifterne under Riks-Statens Femte Huf¬
vud-Titel, komme alt afgifva, Rikets Ständer mätte anhålla, att de
å densamma anvisade medel icke må användas till nybyggnad,
förbyggnad eller svårare reparation af linieskepp, i vidsträcktare
mon, än att de redan under byggnad eller reparation varande skepp
fullbordas.
Anslagen under denna Hufvud-Titel förekomma i följande ordning;
l:o Departements-Chefen.
De nli förra Riks-Slalen anvisade 7,000 R:dr hafva, på sätt bilagde ta¬
bell utvisar, af Utskottet föreslagits att utan förändring bibehållas.
2:o Departementets-Canzli-Expedition.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet, i dess angående regleringen
Bih, lill R. St. Troi, 1844. 4 Sami., 1 A/d., 12 Haft. I
a Stats-Utskollets Utlåtandet N-o 38.
af Fjerde Hufvud-Titeln afgifne utlåtande, N:o 37, föreslagit, utföras här från
nämnde Hufvud-Titel öfverflyttade 105 tunnor spanmål, med motsvarande
tillökning i det contanta aflöuingsbeloppet 105 R:dr, hvarigenom hela an¬
slaget blifver 7,971 R:dr 32 sk., med 105 tunnor spanmål derunder.
3:o Departementets Commando-Expedition.
Detta anslag, deruti förändring icke blifvit ifrågasatt, uppföres, enligt
den förra Riks-Staten, till 1,520 R:dr.
4:o Förvaltningen aj Sjöärendena med Sjö- Charter-Archivet
samt Ajlönings-Staterne för Flottans Stationer i Carlskrona> Stockholm
och Götheborg.
Uti detta anslag, som vid sisllidne Riksdag bestämdes till 488,076 R:dr
36 sk, hafva följande tillökningar blifvit af Kongl. Majit föreslagna:
a~) Till Statens förökande med 4 Capitainer sålunda att densamma, som
för det närvarande upptager 16 sådane, med 1,200 R:dr i lön hvardera,
skulle komma alt innehålla löne-anslag för 10 Capitainer, å 1,200 R:dr,
och för 10 å 1,000 R:dr hvardera, till följd hvaraf, utöfver de för denna
•vigtiga befälsgrad nu bestådde 19,200 R:dr, skulle erfordras 2,800 R:dr;
men då, utom det alt en sådan reglering skulle komma att för denna Be¬
fälsgrad i allmänhet medföra nedsättning uti förut bepröfvade aflöningsbelopp,
det nu befintliga antalet Capitainer torde, intill dess Flottan vunnit den
tillökning i fartyg, att äfven ökad t befäl blir af nöden, kunna anses till¬
räckligt för bestridandet af den dem åliggande tjenstgöring,
afstyrker Utskottet bifall till hvad i denna del af den Nådiga Pro¬
position blifvit ifrågasatt.
b) Till löneförhöjning för Uuder-Ofllcerare, med serskild hemtad anled¬
ning af Rikets Ständers härom uttryckta önskan, så att Öfver-Styrmännen,
i stället för 240 R:dr, skulle erhålla 250 R:dr, Öfver-Constaplarne och Öf-
ver-Skepparne, i stället för 200 R:dr, ett belopp af 220 R:dr, och lägsta gra¬
dens Under-Oflicerare, som nu hafva 160 R:dr, en summa af 180 R:dr, äfven¬
som till arfvode för en Under-OflJcers-Corporal, tillsammans 4,970 R:dr 20
sk.; och får Utskottet, då ifrågavande tillökningar, enligt hvad utredt blif¬
vit, äro af behofvet påkallade,
tillstyrka, att det derför erforderliga nya anslag, 4,970 R:dr 20 sk.
måtte af Rikets Ständer beviljas.
c) Till löner för 2:ne Machinist-Officerare i och för ångfartygen 1,500
R:dr; och då angeläget är, att Kronans ångfartyg icke må vara i saknad af
fullt skickliga personer till nödig uppsigt öfver machinerierne,
Sials-Utslollets Utlåtande, H'.o 38.
3
tillstyrker Utskottet, att det sålunda äskade anslag, 1,500 R:dr,
måtte af Rikets Ständer bifallas.
d) Tillökte löner och arfvoden för Undervisningsverkets ordnande
3,870 R:dr.
Dessa medel äro afsedda för utvidgning af den i Carlskrona befintlige
Läroanstalt för Sjöcadetter; och ehuru Utskottet, för sin del, måste medgif¬
va att en sådan Inrättning företrädesvis till Carlskrona bör förläggas, har
Utskottet likväl icke ansett något anslag af statsmedlen böra beviijas för
ifrågavarande ändamål^ så länge Sjöcadetters undervisning vid Krigs-Acade-
mien af allmänna medel bekostas; i följd hvaraf och då, för den händelse
Kongl. Maj:t skulle täckas fästa Nådigt afseende vid den, angående en för¬
ändrad organisation af Krigs-Academien, utaf Rikets sednast församlade
Ständer den 19 December 1840 under N;o 173 aflåtne underdåniga skrif¬
velse, nödige medel blifva att tillgå för Undervisningsanstalten i Carlskro¬
na, Utskottet
anser sig icke kunna tillstyrka ifrågavarande äskade nya anslag, '
e) Till förhöjning i Båtsmans-Corporalernes arfvoden från 12 R;dr till
24 R.dr — 2,724 R:dr.
Vid jemförelse med hvad Corporaler vid Infanteri- och Cavalleri-re-
gementena af den Indelta Armeen åtnjuta, utgörande för de förre fem
och för de sednare tre tunnor spanmål, har Utskottet funnit tillökning i
Båtsmans-Corporalernes arfvode vara af rättvisa och billighet påkallad,
dock ej till högre belopp, än 6 R:dr för dem hvardera ; hvadan Utskottet
för ifrågavarande ändamål
tillstyrker Rikets Ständer att bevilja ett anslag af 1,362 R:dr.
I sammanhang med dessa frågor har Utskottet ock till pröfning före-
baft en från Ridderskapet och Adeln remitterad motion af Herr Du RietZj
F. G.j deruti, med anledning af Rikets Ständers vid sistlidne Riksdag fat¬
tade beslut, angående reglering af Armeens Inqvartering, blifvit föreslaget,
att, till inqvarterings-ersättning till flottans Befäl och Underbefäl samt Öf¬
rige Corpser, som icke åtnjuta inqvartering in natura, måtte anvisas en sum¬
ma af 10,000 R:dr B:co, samt att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i.
underdånighet anhålla, alt ifrågavarande inqvarterings-ersättning måtte re^
gleras i öfvensslämmelse med de af Rikets Ständer antagne och af Kongl.
Maj:t uti Dess utfärdade Nådiga Inqvarterings-Ordning för Armeen fastställ¬
de grunder; men enär förhöjning uti den Flottans Befäl förut tillagde ia-
4
Stats-Utskottets Utlåtande> N;o 38.
qvarterings-ersättning icke blifvit af Kongl. Maj:t ifrågasatt, oell Utskottet
icke eller är i tillfälle att pröfva, huruvida någon sådan förhöjning må
vara af behof påkallad,
hemställer Utskottet, alt motionen ej må lill någon åtgärd för¬
anleda.
Då Kongl. Majit ansett lämpligt, att till den här nedan förekommande
Lots- och Fyrnings-Staten må från Flottans aflöningsstat öfverflyttas de der
med 1,300 R;dr upptagne arfvoden för tjenstgörande Officerare vid Sjö—
Chartae-Archivet, har Utskottet ansett sig höra å bilagde Tabell sådant i-
agttaga, hvilket Lill Rikets Sländers ompröfvande hemställes.
Likaledes och i öfverensstämmelse med hvad Utskottet i dess afgifna
Utlåtande N;o 35, angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens
2:dra Hufvud-Titel tillstyrkt, rörande öfverflyttning lill nämnde Titel af å
5:te Hufvud-Titeln uppförde ett Fång-Vaktmästare-arfvode, 200 R:dr, jemte
3 tunnor spanmål in natura, tillsammans 2l8 R:dr, samt en Fångpredikant
lön 350 R:dr, med 30 R;dr tillökning för derunder beräknade 30 tunnor
spanmål, 380 R:dr, eller tillsammans 598 R;dr, har afdrag af ett motsva¬
rande belopp här blifvit iakttaget.
5:o Båtsmans-Indelningen.
Uti det för detta föremål i sednast fastställde Riks-Stat uppförde an¬
slag, har Utskottet ej funnit skäl föreslå någon förändring.
Gro Flottans underhåll och nybyggnad, hvaraf för Stockholms och
Götheborgs Stationer minst i85,ooo Ii dr.
Utskottet har i afseende härå från Ridderskapet och Adeln fått mot¬
taga en af Herr Du Rietz, F. G., afgifven och af Friherre Gyllengranatj,
C. L.y understödd motion, deruti blifvit anfördt: att det förtroende, Rikets
Ständer borde hysa för Regeringens omtanka och sparsamhet med de me¬
del, sorn anslås till Statsutgifterne, och den öfvertygelse, Rikets Ständer
måste ega om Regeringens förmåga att inse hvilka Statsbehof för det när¬
varande vore angelägnast, äfvensom omöjligheten för Rikets Ständer alt nu
bedöma, i hvad förhållande Linieflotta och Skärgårdsflotta borde stå lill
hvarandra, syntes påkalla förändring uti så väl den vid sednaste Riksdag
beslutade föreskrift om en minimiandel uti anslaget för Flottans underhåll
och nybyggnad, att utgå lill Stockholms och Götheborgs stationer, som ock
i fördelningen emellan Linieflottan och Skärgårdsflottan af anslaget för exer¬
cis af Flottans bemanning, på grund hvaraf motionären föreslog, att sådan
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 38.
delning af de vid denna Riksdag skeende anslag för dessa ändamål och så-
dane föreskrifter för anslagens användande uråtte undvikas och utur Riks-
Slaten försvinna; men enär den ifrågavarande fördelningen, som, så vidt
den rörer anslaget till Flottans underhåll och nybyggnad, varit föranledd
af Rikets Ständers önskan att en så stor andel deruti, som för Skärgårds¬
flottans vidmagthåliande och utvidgning erfordrades, malte komma den¬
samma till godo, icke synes hafva medfört någon olägenhet, då förslag om
ändring härutinnan ej blifvit af Kongl. Majit väckt, anser Utskottet sig böra
tillstyrka, att anslaget till Flottans underhåll och nybyggnad ina
uppföras oföräudradt, sådant det i sednast fdsLställde Riks-SLat
finnes bestämdt.
7:o Anslaget af Rotefrihetsafgiften till Flottans materiella behof
har af Uiskotlel upptagits utan förändring till summan, men, i enlighet med
hvad i afseende på enahanda anslag å Fjerde Hufvud-Titeln blifvit hem-
släldt, sammanförts med anslaget Lill Flottans underhåll och nybyggnad.
8:0 Båtsmannens förseende med kojer och täcken.
Uii en från Bonde-Ståndet till Utskottet remitterad motion af Ola
Jeppssonj Gustaf Bernhard Appelqvist och Lars Pettersson från Blekinge
Lan, har blifvit yikadt, att som, enligt Kongl. Maj;ts och Rikets Ständers
sammanstämmande beslut, Rust- och Rotehållare för Indelnings- och Rolerings-
Bälsraännen i hela Riket i rustningsbesvärel vunnit den lindring, att, ef¬
ter det de, vid deras Båtsmäns först fulländade tjenslgöringstour, låtit i
Kronoförråden qvarlemna expeditionsgillda utredningspersedlar af koj och
rya eller täcken, borde dylika efFecler allt framgent af Staten bekostas,
men det, enligt motionärernes förmenande, i följd af mindre noggrannhet
i de vid ärendets föredragning hos Kongl. Majit meddelade upplysningar,
kommit att i Kongl. Brefvet den 20 Augusti 18-11 inflyta, det Kongl. Maj;t
lät i Nåder bero vid det frivilliga åtagandet af en del Rusthållare i Ble¬
kinge att lemna sine Båtsmän så kallade kapp- eller klädsäckar, och då på
grund häraf Rusthållarne i bemälde Provins tillskyndades utgifter för Båts¬
männens utredning utöfver hvad inom det öfriga Riket egde rum, Rikets
Ständer malte för bekostandet af sådane klädsäckar, anvisa ett anslag af
statsmedlen, att förslagsvis med 400 R;dr årligen utgå.
Då frågan, huruvida vederbörande Rusthållare i Blekinge må vara plig-
tige att för Båtsmännen bekosta kapp- eller klädsäckar, icke tillhör Slals-
Utskoltets pröfuing, och således innan förhållandet härutinnan blifvit när¬
s
Stats-T)'t skotten Utlåtande, N.-o 38.
mare utredt, anslag för det ifrågasatta ändamålet icke lämpligen kan be¬
viljas,
hemställer Utskottet, att motionen ej måtte till någon åtgärd för¬
anleda.
Vidare har Utskottet till pröfning föreliaft en från Bonde-Ståndet re-
m i It erad motion af Mathias Hjort, Johan Johansson, Lars Rasmusson,
T. Lind, Olaus Ericsson och Erik Christoffersson från Götheborgs och
Bohus Län, uti hvilken motion blifvit föreslaget, alt Rotehållare i nämnde
Liin måtte befrias från den dem af Förvaltningen af Sjöärendena ålagde
skyldighet att, efter markegång, med contanta penningar lill Båtsmännen
vid deras uppfordring till tjenstgöring utgifva ersättning för en månads
kost ; men då rättigheter och skyldigheter i detta afseende äro bestämda
genom Indelningsverket och de af vederbörande ingångne Contract, på sätt
Kongl. Förordningen den 16 Januari 1739, § 8, samt den utaf Förvalt¬
ningen af Sjöärendena på Kongl. Maj;ts Nådiga befallning år 1824 utfär¬
dade Contracts- eller Rotebok för l:a och 2:a Bohus Roterings-Compagnier,
§ 36, utvisa, finner Utskottet
sig ej kunna tillstyrka Rikets Ständer alt vid motionen fasta nå¬
got afseende.
9:o Excercis af Flottans Bemanning.
Uti det förut anvisade anslaget, 45,000 R:dr, hvaraf för Linie-flollan
25.000 och för Skärgårdsflottan 20,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, enär erfa¬
renheten visat detsamma vara högst otillräckligt, äskat en tillökning af
45.000 R:dr; och har härvid, utom Herr Du Rietz’ här ofvan omförmälde
motion, att anslagets fördelning emellan Linie- och Skärgårdsfloltorna måt¬
te upphöra, jemväl af Utskottet blifvit tagen i öfvervägande en från Ridder-
skapet och Adeln remitterad motion af Herr Råfelt, A., som begärt; att
det sednast beviljade anslaget 45,000 R:dr måtte ökas med 110,000 R:dr,
eller till 155,000 R;dr, så att, jemte det bidrag, som af Handels- och Sjö-
fartsfondens medel utgår med 45,000 R:dr, för Flottans exercis skulle be¬
redas en tillgång af tillsammans 200,000 R;dr årligen, att, enligt motionä¬
rens förslag, användas för en fregatt, fyra månader i Nord- och Öster¬
sjön ..................... 20,000.
för en Corvett, 4 månader på samma farvatten 10,000.
" en Fregatt, ett år på Medelhafvet, Ost- eller Vest-Indieu lill
handelns skyddande 100,000,
” en Corvett, ett år på samma farvatten 42,000.
Stats-Utskoltcts Utlåtande, N-0 38.
för en bataljon Kanonslupar och 2 bataljoner Kanonjollar, en
månad «•.•■••••«.•»..*•• 20,000.
r en Corvetl för Kadetternes öfning 3 månader på Östersjön 8,000.
Summa R:dr 200,000.
Då det, äfven oberoende af de förändringar, som uti Sjöförsvarets nu¬
varande organisation kunna finnas vara af behofvet påkallade, är af högsta
vigt, att den Flotta, landet nu eger, må, genom befäls och manskaps erfor¬
derliga öfning, bibehållas i tjenstbar! skick, har Utskottet, för sin del, an¬
sett tillökning uti de nu för sådant ändamål anvisade, men, enligt hvad
ulredt är, otillräckliga medel blifva oundviklig. Men enär hvarken högre
belopp, än som af Kongl. Maj:t blifvit äskadt, torde böra komma i fråga
att anvisas, eller lämpligt är, att Rikets Ständer, enligt Herr Råfelts för¬
slag, ingå i någon pröfning angående de serskilda sjöexpeditioner, sorn må
anses böra ega rum, samt Utskottet härförutan icke är i tillfälle bedöma,
huru det tillökta anslaget tjenligast bör emellan Linie- och Skärgårdsflottan
fördelas,
tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer måtte uti det redan för
exercis af Flottans bemanning bestämde anslag, 45,000 R;dr, be¬
vilja en tillökning af ytterligare 45,000 R:dr, med underdånig
anhållan, att Kongl. Maj:t läcktes för Skärgårdsflottans öfning an¬
vända en lämplig del af det sålunda anvisade anslaget, tillsam¬
mans 90,000 R:dr.
Uti en från Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterad motion,
bar Herr Du RietZj F. G.j begärt, att Rikets Ständer måtte anslå 3,000
R:dr årligen, att dermed underhålla i utländsk sjötjenst två å tre yngre
Oilicerare, för att äfven på detta vis sätta fäderneslandet i tillfälle all in¬
om dess Sjöförsvar använda de nylliga uppfinningar, som tilläfventyrs hos
oss kunde vara okände; samt att, om någon del af eller hela den begärda
summan icke komrae att för sagde ändamål begagnas, det sålunda bespara¬
de beloppet måtte tillfalla anslaget för Flottans öfning.
Ulan att vilja bestrida nyttan af den sålunda föreslagne åtgärden, bar
Utskottet likväl, med afseende å den betydliga tillökning, som redan af
Utskottet blifvit tillstyrkt uti anslaget till exercis af Flottans bemanning,
och då, enligt hvad af motionären är vordet upplyst, tillgång till stipen¬
dier för Officerare i Utländsk Sjötjenst tillförene blifvit beredd genom be¬
sparingar å andre anslag inom Hufvud-Titeln och permilterade Officerares
tjenstgör jngspenningar,
ansett sig icke kunn^ A motionen tillstyrka bifall.
8
Stats-UlskotUts Utlåtande, N.o 38.
10:o Spanmåls-upphandlings- och Bageri-kostnader samt
ll:o Skrifmaterialier och Expenser samt Fed och Ljus för De¬
partementets Expedition fförsl,igs-anslag').
De se anslag tmes'ås af Utskottet att oförändrade bibehållas.
l2:o Skrifmaterialier och Expenser för Hujvud-Titelns öfrige
Stater.
Under åberopande af hvad Utskottet i dess Utlåtande N:o 37, angå¬
ende regleringen af 4:de Hufvud-Titeln, anfört i anledning af Herr Du
Rietz, F. G., motion, alt desse å 4:de och 5:te Hufvud-Titlarne uppförde
anslag måtte såsom förslags-suinmor anvisas,
hemställer Utskottet, att detta anslag å den 5:te Hufvud-Titeln
måtte oföiändradt bibehållas.
13.0 Rese- och Tractaments-penningar (förslags-anslag) och
14:o OJörutsedde utgifter.
Uti dessa tvänne anslag har Utskottet ej funnit sig föranlåtet att föreslå
någon förändring.
l5:o Lotseri- och F/rings- Staterne.
Uti detta anslag, som, oberäknadt indeldte räntor, vid sednaste Stats¬
reglering fastställdis till 83,578 R:dr 16 sk., derunder förslagsvis beräknadt
inflytande beloppet af Bak- och Lots-medlen med 60,000 R:dr, har af
Kongl. MDj:l blifvit föreslagen tillökning af dels 13,000 R:dr, uppkommande
deraf, att Båk- och Lotsmedlen vid beräkningen af Stats-Verkets inkomster
upptagits till 73,000 R:dr, dels 17,333 R:dr 16 sk., motsvarande den af
Kongl. Danska Regeringen, enligt afslutad convention, medgifne ersättning
för underhållet af Fyrbåkarne på Skånska kusten, af 6,500 R:dr Specie;
hvarjemte skulle komma att till denna anslags-titel öfverflyttas de från
Flottans aflönings-stat afdragne 1,300 R:dr.
Till den af Kongl. Maj:t sålunda föreslagne reglering, hvarigenom detta
anslag skulle komma att utgöra 115,211 R:dr 32 sk.,
tillstyrker Utskottet Rikets Ständers bifall, äfvensom alt summan
måtte såsom reservationsanslag anvisas.
Uti en från Borgareståndet till Utskottet remitterad motion, har Herr
E. D. Grape yrkat, alt den hittills af Gelle Handels-Societet bekostade Eg-
gegrunds Fyr måtte blifva ställd under Lotsverkets inseende och lysnings»
kostnaden af allmänna medel bestridas.
Sedan Utskottet af Lots-Directeuren erhållit den upplysning, att ifrå¬
gavarande Fyr, på sätt motionären framställt, lika mycket, om ej mer, tje¬
nar
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 38.
9
nar till efterrättelse för den allmänna sjöfarten i Bottniska viken, än den
är af nvtta för Gefle Stad enskildt,
tillstyrker Utskottet, alt Rikets Ständer, för deras del, måtte med¬
gifva, att underhålls- och lysningskostnaden för Eggegrunds Fyr
må af allmänna medel bestridas.
För tillfälliga behof har Kongl. Maj:t slutligen äskat följande, till
denna Uufvud-lilel hänförliga, anslag, att under loppet af tre år med i;del
om året utgå, nemligen:
l:o För fortsättningen af Dockebyggnaden i Carlskrona 100,000 R:dr.
Af Kongl. Maj:ts under sistlidne Riksdag den 15 Januari 1840, rörande
detta byggnadsföretag, serskildt aflåtne Nådiga Proposition, inhemlas: alt
arbetet, som afser fullbordandet af fyra Conservations-dockor samt anläg¬
gandet af 2 Bassiner för 3 skepp hvardera, förmodades, med bibehållande
af det vid berörde Riksdag beviljade, nu till samma belopp föreslagne, år¬
liga anslaget af 33,333 R:dr 16 sk., kunna verkställas på omkring 16 år;
och då, vid sådant förhållande, Utskottet anser detta arbete icke, utan för¬
lust för Stats-Verket, kunna afbrytas, samt de ifrågavarande Dockorna,
ehvad förändringar som i sjöförsvarets organisation kunna beslutas, böra
för conserverandet af nybyggda fartyg blifva af vigt,
tillstyrker Utskottet, alt Rikets Ständer måtte bevilja den äskade
summan, 100,000 R:dr, all under tre år med 33,333 R:dr 16 sk.
årligen utgå, jemte det Utskottet hemställer, att Rikets Ständer
tillika mätte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att, (vid
arbetets utförande, Nådigt afseende måtte fästas vid de förän¬
dringar, som uti fartygens anlal och deras beskaffenhet kunna för
sjöförsvarets ändamålsenliga ordnande pröfvas erforderlige.
2:o För nybyggnad af Krigs-Ångfarlyg och ångkraftens användande
på Flottan tillhöriga fartyg 300,000 R:dr.
Af det Kongl. Majsts Nådiga Proposition bilagde Protocoll öfver Sjö-
försvars-Deparlementet tillhörande ärenden för den 10 Juli innevarande år
inhemlas, att berörde anslag skulle komma att, efter omständigheterne, an¬
vändas, dels till påbörjande af eli Ki igs-Ångfartyg efter nutidens förbättrade
metlioder, dels till ångkraftens användande å fartyg, dem Flottan redan
eger; men då Utskottet icke anser sig böra föreslå anvisande af medel till
endast påbörjande afEtt ångfartyg, om hvars storlek, egentliga bestämmelse
eller medförande kostnad nödig upplysning saknas, och det icke heller torde
kunna anses vara utredt, om och i hvad mon ångmachiner må kunna med
Bih, till R. St. Prot. i844' 4 Sami, 1 d/d., ii Haft. 2
10
Stals-Ulskottets Utlåtande j N.-o 38.
verklig fördel användas å fartyg, hvilka till byggnad och construclion är»
beräknade att föra segel,
afstyrker Utskottet beviljandet af ifrågavarande anslag, 300,000 R:dr.
3:o För ytterligare anskaffning af bombkanoner och projecliler 50,000
B:dr.
Då det, enligt hvad utredt är, ännu utöfver hvad vid sistlidne Riksdag
beviljades, erfordras 156,200 R:dr för att med detta vapen förse de Flottans
fartyg, hvilka dermed böra armeras,
tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer måtte bevilja det af Kongl.
Maj:t sålunda äskade anslag.
4:o Till fullföljande af planen för nybyggnad och förändring af Fy rame,
återstående kostnad 85,675 R:dr.
Enär Utskottet anser Fyrtrnes ändamålsenliga ordnande och fullkom¬
nande vara ett ganska vigtigt före rwål, som samhället är pligtigt att bekosta,
tillstyrker Utskottet bifall till hvad Kongl. Majit i denna del
föreslagit.
5:o Till anskaffande af en hydraulisk press och inrättande af en ång-
panne-verkstad i Carlskrona 29,300 R:dr.
Då anläggandet af en ångpunne-verkstad i Carlskrona kan anses stå i
sammanhang med frågan om ångfartygs byggnad och ångkraftens an vändande
på Flottan tillhörige fartyg, för hvilka föremål Utskottet icke funnit sig böra
tillstyrka det serskildt begärdta anslag, samt härtill kommer, att, så framt
ej de enskilde verkstäder, som redan finnas anlagde, skulle anses kunna eller
böra anlitas för reparationer å machinerne till Flottans nu egande ångartyg,
tillgång till de inrättningar, som i sådant afseende må erfordras i Carskrona,
förefinnes i det för Flottans underhåll och nybyggnad anvisade årliga an¬
slag, har
Utkottet ansett sig icke böra tillstyrka något anslag för anläggan¬
det af en ångpanneverkstad i Carlskrona;
hvaremot, enär den tillika ifrågasatte hydrauliska pressen hufvudsakli¬
gen lärer vara erforderlig för att säkrare och med mindre kostnad, än
som nu eger rum, pröfva styrkan och dugligheten af de kettingar, som för
Flottans behof förfärdigas, Utskottet
tillstyrker, att det belopp af 6,000 R:dr, som, enligt Utskottet med¬
delad upplysning, serskildt för nämnde press blifvit beråknadt,
må af Rikets Ständer anvisas,
6:o For flintlåsgevärs föränd l ing till slagkruts antändning 15,(XX) R:dr.
Under åberopande ai hvad Utskottet, i afseende å denna förändring
Stats-Utskoltets Utlåtande j N.o 38-
ii
uli dess Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-Statens
Fjerde Ilufvud-Titel, anfört,
tillstyrker Utskottet, att berörde anslag 15,000 R:dr måtte af Ri¬
kets Ständer beviljas.
Stockholm den 4 October 1844.
Reservationer:
Af Herr Virgin: ”Jag reserverar mig mot föreslående utlåtande i föl¬
jande fall:
l:o Jag kan ej biträda den af Utskottet i ingressen yttrade åsigt att
”Sveriges Sjöförsvar väsendtligen hvilar på en talrik, väl utrustad och öfvad
Skärgårdsflotta”. Erkännande nyttan och behofvel åfelt tillräckligt Skärgårds-
försvar, måste jag likväl, i afseende på väsendtlighelen af det skydd, det¬
samma kan lämna landet, så mycket snarare skilja mig från Utskottets tan¬
ka, som Utskottet, från den sålunda angifna premissen kommit till ett be¬
slut, hvilket jag ej heller kan gilla, nemligen den tillstyrkan att Ständerne
skulle hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla: det de å Femte Hufvud-
Tileln anvisade medel icke måtte användas till nybyggnad, förbyggnad eller
svårare reparalioner af linieskepp i vidsträcktare moa, än att de redan un¬
der byggnad eller reparation varande skepp fullbordas. Då det genom till-
lämpande af i)vad sålunda af Ständerne vore hegardt, kunde hända, att ett
Skepp, som i detta ögonblick behöfde en svårare — ej ännu påbörjad —'re¬
paration, måste lämnas att förruttna och förfalla, emedan det ej finge vid-
göras, och sådant lika litet vore med god hushållning öfverensstämmande,
sorn förenligt med det behof, landet eger att icke se sin redan fåtaliga Flot¬
ta förminskad, måste jag emot ifrågavarande villkor för medlens användan¬
de mig reservera, troende med visshet, att Kongl. Maj;t bäst lärer till lan¬
dets sanna nytta ordna sjöförsvaret, om sådant, sedan Rikets Ständer be¬
stämt anslaget, öfverlemnas åt dess höga bedömande.
2:o Jag kan ej gilla de skäl, på hvilka Utskottet tillstyrkt afslag å Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om anslag för ytterligare 4 Capitainer vid Flottan.
Jag tror nemligen, alt man icke bordt afstyrka den ringa tillökningen, som
erfordras för sagde ändamål, enär Kongl. Majit, oagtadt en förestående Re¬
glering af Flottan, enligt hvad i Nåder är tilikännagifvet, ansett dessa platsers
tillsättande vara af behof vet påkailadt, och det således är gifvet, att ifrågavaran¬
de 4 Capitainer äfven äro behöflige, hurudan den förändring än må blifva, sorn
personalen, vid vapnets reorganisation, möjligen kan komma att undergå.
Den af Utskottet (i likhet med hvad sednast församlade Ständer yrkat)
föreslagne fördelning Flottans Stationer emellan, af anslaget till Flottans
»2
Stats-Utskottels Utlåtande, N.o 38.
nybyggnad oell underhall, måsle jag äfven bestrida, emedan jag anser ett
sådant bestämmande hvaiken constitulionell lägligt eller af behofvet på¬
kallad t.
4;o Da Utskottet tillstyrkt afslag å hela det belopp, Kongl. Muj;t ä-
skat, dels till påbörjande af ett större Krigsångfartyg, dels lill ångkraftens
användande på de fartyg, Flottan redan eger, nödgas jag likaledes reservera
mig mot hvad Utskottet sålunda beslutit. Jag anser, att åtminstone 100,000
R;dr bordt föreslås till beviljande, på det Styrelsen måtte sättas i tillfälle
att, om äfven i mindre scala, tillämpa de upptäckter och förbättringar, sorn
göras vid ångkraftens begagnande till sjös och hvilka förbättringar säkerli¬
gen komma att åt fartygens verkningsförmåga gifva en, nu ej anad, ut¬
sträckning.
5;o Mot Utskottets tillstyrkan om afslag å begärde medel lill inrät¬
tande äf en ångpanneverkstad i Carlskrona får jag slutligen äfven reservera
mig, troende det högeligen af behofvet påkalladt att Flottans hufvudstation
eger en sådan verkstad, der icke allenast nya pannor kunna tillverkas, utan
äfven så väl Statens egne, som privates ångfartyg kunna få tillfälliga brister
uti ifråga vai ande väg afhjelpte.”
Vid 6:te punkten om Flottans underhåll och nybyggnad :
Friherre Palmstjerna : ”Sorn jag anser, alt Rikets Sländer ingalunda
äro i tillfälle alt bedöma, huru stor andel utaf anslaget för Flottans under¬
håll och nybyggnad de kommande åren lämpligast och nytLignst kan och
bör användas vid Flottans serskilla stationer, så reserverar jag mig mot be¬
slutet, att minst 185,000 R:dr årligen skall af förenämnde anslag an¬
vändas vid Stockholms och Götheborgs stationer. Jag anser, att hela an¬
slaget bör utan sådant förbehåll öfverlemnas till disposition af Kongl. Maj:t,
fullt förlitande mig på Dess urskiljning om rättaste användandet af ansla¬
get i sin helhet, och på Dess afsigter att i möjligaste måtto befordra fä¬
derneslandets bästa samt att med anslagne medlen åstadkomma det möjli¬
gaste största gagn. Skulle deremot administrationen vara mindre omtänk¬
sam eller mindre sparsam, eller hafva för afsigt alt använda nu anslagne
medlen mera till de större seglande fartygen, än för Skärgårdsflottans be¬
hof, så är det nu gjorda förbehållet icke tillfyllestgörande att förvissa Ri¬
kets Ständer om u.edlens användande till det ändamål, för hvilket föi be¬
hållet eller villkoret är gjordt. Så väl vid Stockholms som Götheborgs
stationer kunna reparationer å större seglande fartyg ifrågakomma, till och
med nybyggnad sattas i verket och ångfartyg dit förläggas, medtagande he¬
la anslagsbeloppet 185,000 R:lr, utan egentliga Skärgårdsvapuets åsyftade
Stats-Utskottets Utlåtande j N.o 38.
i3
förstärkande eller förökning. Förbehållet är derföre olämpligt, utvisande
ett misstroende, sorn man icke bör hysa, samt derjemte onyttigt; hvarföre
jag reserverar mig mot beslutet i denna fråga/'
Häruti instämde Biskop Hedren.
I frågan om anslag för fortsättning af Dockbyggnaden i Carlskrona :
Herr Valej.
Vid den punkten, som angår äskadt anslag för nybyggnad af Krigs-
Ångfartyg, m. m.
Friherre Palmstjerna: ”Vid sednasle Riksdag yttra de Rikets Stän¬
der sig anse, att Sjöförsvaret hvilade väsendtligen på en Skärgårdsflotta
med lämpligt antal bevärade och Jör våra farvatten beräknade Ångfar¬
tyg, men ulan alt anslå serskildte medel till ångfartygs anskaffande. Nu
säger man sig fortfarande hysa samma mening, som 1340 års Rikets Stän¬
der angående Sjöföl svaret, men man vill ej gå Kongl. Majjt till mötes, dä
medel äskas alt verkställa den afsigt, Rikets Ständer yttrat sig ega. Man
misstror således adninistrationens förmåga att på ändamålsenligt sätt gå till
väga vid verkställigheten? Jag hyser ej detta misstroende, och anser så¬
ledes, alt det i Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition äskade anslag af 300,000
R:dr lör ångkraftens användande vid Flottan bör af Rikets Ständer bevil-
j s. För att likväl betrygga Rikets Ständer mot farhågan att genom detta
beviljande inleda sig uti oberäkneliga framtida kostnader, föreslår jag, att
i‘Våga vai ande anslag af 300,000 R:dr beviljas under förbehåll, att den ny¬
byggnad, sorn dermed af ses, jemväl fullbordas, utan ytterligare tillökade
anslag.’
Häruti instämde Biskop Hedrén.
Herr Grefve Hamilton, Henning, har jemväl reserverat sig emot be¬
slutet i denna punkt.
jJ, Stats-Utskotlets Utlåtandej N;0 38.
Femte Hufvud-T itel n.
£ ^
•Ja f
H » f
rrcrq jä
c- -
|
“3
&
s
• 5
|
|
Penningar.
|
Indelta räntor.
|
Spanmål.
Oindelt.
|
Summa.
|
-t '
c c;: O -
5 £T -
t 5 SjP-
c s- 2 2
ss.
ct
|
|
Kronovärdi.
|
1 Markegång
| på förslag.
|
Mått.
|
Värde
på förslag, a
6K:dr tunnan.
|
Banco.
|
T:r;
|
K:r
|
Sjöförsvars- Departe¬
ment t.
Aflönings-Staler.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ta¬
|
li :r
|
|
|
|
|
|
|
105
|
|
Departements- Chefen:
Lön ...... 4,500:
TafTel-penningar 2500: — —
Departementets Canzli-
Expedition:
Expeditions-Che-
fen 3,000:
Öfrige Erabcls-
ocli Tjenste¬
män ..... 4,866:32 —
Tillkommer från
4:de Ilufvud-
'J itcln .... 105:
|
7,000
7,971
|
32
|
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14,503
|
|
Departementets Commando-
Exp edition
Förvaltningen af Sjöären¬
dena samt aflönings-Sta-
terne för Flottans statio¬
ner i Carlskrona, Stock¬
holm och Götheborg:
14,533. Förra ansla¬
get 4-49,538:36. —
30. Afgå
|
1,520
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(i!12:draHufvud-
Titeln: Fång-
Prests- och Fåug-
Yaktm astar e-af-
löning . . 580:
samtarfvo-
denförSjö-
Chartae-Ar-
chivft. . 1,300: ^ 880—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r 447,658:36. —
Tillkommer
Löneförhöjning
för Duder-Of-
ficera-
re . 4,970:20.
2:ne Ma-
chinist-
Offiee-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14,608
|
—
|
Trp. 4,970:20. 447,658:36.—
|
16,491
|
32
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ståts-Utskottets Utlåtande t N- o 38.
i5
14,608
|
—
|
Tip. 4,970:20. 447,658:36.—
|
16,491
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rareslö-
ner 1,500: —
Tillök¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning i
arfvoden
för Bäls-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mans-
Corpo-
raler 1,362: — 7^33:20. —
|
455,491
|
g
|
|
|
|
|
|
|
|
6,420
|
|
38,520
|
|
|
|
|
|
|
|
Obs. Oindelt spanmäl, enligt
förra Staten
6,423 t:r, a 6It:dr 38,538;
3 „ afgä till
2.dra Iluf-
vud-Ti-
tieln . . 18:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,420 t:r S:r 38,520:
Bätmans-ludeluingen ....
|
|
|
.
|
14,599
|
47
|
9
|
45,643
|
16
|
~
|
|
|
-
|
|
,
|
|
|
|
|
|
s;>-
|
471,982140,
|
—114,599 J47 j
|
9 i
|
45,643
|
16
|
—
|
6,420
|
-138,520
|
—
|
|
556,146
|
8
|
—
|
|
|
Materiel:
Flottans underhäll och ny-
hvggnad (hvaraf för Stock¬
holms och Götheborgs sta¬
tioner minst 185,000 R:dr)
Båtsmannens förseende med
Kojer ock Tänken ....
|
588,497
9,000
|
28
|
—
|
|
—
|
|
|
—
|
—
|
3,000
|
|
18,000
|
|
—
|
|
|
|
|
|
S:r
|
597,497128
|
-
|
|
—
|
|
|
|
|
3,000
|
—
|
18,000
|
—
|
—
|
615,497
|
28
|
—
|
|
|
Diverse Anslay:
Exercis af Flottans Beman¬
ning
Spanmåls-upphandliugs- och
Bageri-kostnader
Skrifmaterialier och Expen¬
ser samt Yed och Ljus för
Departementets Expedition,
Förslags-anslag
Skrifmaterialier och Expenser
för HiLvud-Titelns öfrige
Stater
Rese- och Tractamcnts-pen-
ningar, Förslags-anslag.
Oförutsedda Utgifter ....
|
90.000
20.000
1,103
2,500
3,333
10,000
’
|
~
__
28
16
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r
|
126,936
|
44
|
-
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
126,936
|
44
|
—
|
|
|
För Handeln:
Lolseri- och Fjrings-Slaterne
samt Sjö-Chartie-Archivet
Heservatione-an-
slag 84,878:16.—
Tillkommer för¬
höjning i bo-
räknade inkom¬
sten af Bak-och
Lots-medlen 13,000:
Danska Fyrings-
medleu ■ ■ . 17,333:16. —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
115,211
|
32
|
|
58
|
12
|
5
|
307
|
32
|
|
|
|
|
|
|
115,519
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14,608
|
—
|
Summa
|
1,311,629
|
-
|
-
|
,14,6581121 2|45,95i|—
|
-19,420,
|
—156,520,
|
—l
|
—|1,414,100,
|
r
|
—
|
i6 Siats~Ulskottets Utlåtande , N.-o 38.
Anslag för 3 :ne år.
|
|
|
Banco.
|
|
För fortsättning af Dockbyggnaden i
krona . ......
’ Anskaffning af Bombkanoner
och projecliler . ....
” Fyrarnes nybyggnad och för¬
ändring
” Anskaffande af en hydraulisk
press vid Carlskrona Station
Flintlås-gevärs förändring till
Slagkruts-antändning . . .
|
Ca rls-
100,000; — —
50,000: — —
85,675: — —
6,000:
15,000:
|
|
|
|
|
Summa
|
256,675;
|
|
|
|
|
hvaraf en tredjedel årligen utbetalas med
|
85,558
|
16
|
—
|
STOCKHOLM, Ecksteinska boktryckeriet, 1844.
Ståls-Utskottets Utlåtande, N.o 3g.
I
N:o 3g.
Ank. till Exp. Utsk. d. 21 Oct. kl. ii f. m.
Utlåtande_, angående Regleringen af Utgifterna under Riks-Sta-
tens Sjette Hufvud-titel. (U. A.)
För denna Hufvud-titel, innefattande Anslagen för Civil-departemen-
tet, upptager 1842 års Riks-Stat:
Penningar, 531,263 R:dr, med under lönerne inbegripne 10, i3g tun¬
nor 16 kappar spanmål, å 7 R:dr; Indelta Räntor, Krono värde 4 2,984
R:dr 3i sk., eller efter markegång på förslag 293,683 R:dr; Indelt Span¬
mål, 2,826 tunnor 16 kappar efter förslagsvärde, å 6 R:dr tunnan, 16,959
R:dr; Oindelt Spanmål, 632 tunnor 16 kappar, 3,796 R:dr, eller tillsam¬
mans 845,700 R:dr.
Följande förändringar hafva ifrågakommit:
1:0 Kongl. Commissionen öfver Tabell-Verket.
I)å dess Secreterare nu åtnjöt endast 55g R:dr 24 sk., med derunder
begripne 53 tunnor spanmål, men denna lön ingalunda motsvarade de
honom åliggande göromål, hvilka påkallade serdeles noggranhet, har
Kongl. Maj:t äskat, att lönen måtte höjas till 1,200 R:dr, utan något span¬
nmåls -anslag; i sammanhang hvarmed är vordet begärdt: att Revisorns lön,
nu uppgående till 3g5 R:dr 24 sk. med 37 tunnor spanmål, må ökas till
5oo R:dr, jemväl ulan spanmåls-anslag; att för erforderligt skrifvare-biträ-
de en årlig summa af i5o R:dr måtte ställas till Commissionens disposi¬
tion; att arfvodet till Vaktmästaren måtte bestämmas i ett för allt till 100
R:dr, expence-summan förböjas till 5oo R:dr, och såsom hushyres-medel för
Commissionens Archiv uppföras 200 R:dr; hvarigenom Tabell-Verkets Stat,
nu uppgående Lill 1,623 R:dr 36 sk. med 98 tunnor spanmål , skulle kom¬
ma att uppgå till 2,65o R:dr och således ökas med 1,026 R:dr 12 sk.,
hvaremot den förhöjning, som egt rum, då Riksmarkegångspriset för span-
målen öfverstigit 7 R:dr tunnan, korinne att besparas, jemte det att ansla¬
get lör skrifmaterialier och expencer befriades från berörde utgift af 200
R:dr husby res-ersättning.
Utskottet, som medgifver angelägenheten af en efter tjensternes vigt
och trägenhet lämpad tillökning i Tabell-Verkets Stat, får hufvudsakligen,
i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,
Bih. till R, St. Brot. 1844, 4 Sand. 1 Afd. 13 Haft. I
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 3g.
att densamma måtte bestämmas sålunda:
Secreteraren 1,200: — —
Revisorn 5oo: — —
till Skrifvare-biträde i5o: — —
Arfvode åt en Vaktmästare roo: — —
expencer 5 00: — —
Men då det inskränkta utrymme, som erfordras för Tabell- Corn mis¬
sionens Archi v, bör kunna beredas i något kronans hus, hvarest handlin-
garne äfven mera äro i säkerhet, än om de förblifva i enskild vård, anser
Utskottet sig icke kunna tillstyrka beviljande af det till hus-
hyres-ersättning äskade serskildta anslag af 200 R:dr.
2:0 Kongl. Gener al- Landtmäter i-Contoret :
a) För upprättande af Sockne-chartor och beskrifningar, har Kongl.
Maj:t äskat ett årligt anslag å detta Contors Stat af 3ooo R:dr; och då nö¬
digt är, att föreskriften i 1827 års Landtmäteri-instruction, angående upprät¬
tande af geografiska Chartor med beskrifningar öfver alla socknar inom
hvarje Län, sättes i verkställighet, samt fullständiga upplysningar om lan¬
dets beskaffenhet i geografiskt, statistiskt och ekonomiskt afseende utgöra ett
oundgängligt villkor för utveckling af dess iudustriella krafter, får Utskot¬
tet, på de skäl och till det ändamål, som omförmälas uti det Kongl. Maj:ts
Proposition bilagde Stats-Råds-Protocoll för den 10 Juli detta år (pag. 19
& 20) föreslå Rikets Ständer att
för ifrågavarande Char tors upprättande bevilja ett reservations¬
anslag å General-Landtmäteri-Contorets Stat af 3ooo R:dr
årligen.
b) Till Utskottet har, från Hederv. Bonde-Ståndet, remitterats en
motion af Lars Johan Gezelius, som begärt, att, för fortskyndande af Stor¬
skiftet inom Kopparbergs Län, anslag måtte beviljas för tvänne nya Landt¬
mätare derstädes, hvilket vore destornera nödvändigt, som skiftesfrågor än¬
da ifrån åren 1817 och 1818 ännu hvilade oafgjorda; men då Kongl.
Maj:t icke aflåtit någon framställning i ämnet till Rikets Ständer, och Ut¬
skottet ej är i tillfälle bedöma behofvet i detta afseende,
får Utskottet i ärendets outredda skick afstyrka bifall å mo¬
tionen.
3:o Landt-Staten :
a) Erkännande angelägenheten af en efter Landt-Stats-personalens be¬
hof och mödosamma befattningar lämpad löne-reglering, hvarom framställning
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 3g.
3
åren 1828 och 1840 gjorts till Rikets Ständer, har Kongl. Majit likväl,
enär en omständligare utredning i ämnet erfordrades, och det ej vore lämp¬
ligt, att häraf uppkom anledning till Riksdagens förlängande, förklarat
Sig vilja låta regleringsfrågan hvila till en annan Riksdag, men emedlertid
föreslog Kongl. Majit följande:
alt Häradsskrifvaren i Herjeådalens Fögderi, som nu åtnjöt: lön 16
Ridr 3a sk., mantalsskrifnings-provision 100 Ridr och bevillnings-procent
20 ä 24 Ridr årligen, måtte, utöfver dessa belopp, undfå i lön 400 R:dr;
att Kronofogden i Leke och Carlskoga Häraders Fögderi, hvars löne¬
inkomster utgjorde omkring 370 Ridr om året, måtte dessutom varda til¬
lagd 4oo Ridr;
att tillf. Häradsskrifvaren i sistnämnde Fögderi, hvilken, intilldess
regleringen af Fögderien inom Örebro Län kommer i verkställighet, tje-
nade för ett arfvode af 3oo Ridr, jemte några obetydliga provisioner, måtte
tilläggas 400 R;(lr i arfvode; samt
att, enär Aska Härads Länsmans-District i Östergöthlands Län, med i3,ooo
invånare, vore för stort, och Länsmannen der ej kunde medhinna alla de
honom åliggande göromål, sedan Fjerdingstnannen i Häradets Norra del af-
lidit och hans på lön innehafde boställe indragits, Rikets Ständer måtte be¬
vilja lön, 200 Ridr för en Länsman i det district, som innefattade Nykyrka
Motala, Vinnerstads och en del af Krigsbergs socknar.
Till hvad Kongl. Majit sålunda föreslagit och af behofvet oundgän-
geligen synes påkalladt, tillstyrker Utskottet bifall,
i följd hvaraf de ifrågaställde tillökningarne i bilagde Tabell
utförts med 1,400 Ridr;
b) Jemväl får Utskottet hemställa, att, i enlighet med den Kongl. Propo¬
sitionens vidare innehåll, 100 Ridr för hvarje Län till tryck¬
ning af Konungens Befallninghafvandes Kungörelser måtte
fortfarande, intill nästa Riksdag, utgå af 6:te Hufvud-Titelns
förslags-anslag till skrif-materialier och expenser.
c) Kongl. Majit har äfven föreslagit, att nedannämnde summor måtte ifrån
denna Titel till Allmänna Indragnings-Staten öfverflyttas, nemligen:
De, enligt Kongl. Brefvet d. 3 Februari 1841, Landshöfdingen i Kro¬
nobergs Län, såsom liushyresersättning, tilldess Residence i Wexiö blifver
färdigt, beviljade 3oo: — —
hj^ra för embetsrummen derstädes 25o: —• —
Transport Ridr 55o: — —
4
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.-o 3g.
Transport R:dr 55o — —
Landshöfdingen i Elfsborgs Län, jemlikt Kongl. Brefvet den
i5 Februari 1841, i ersättning för Residensets i Wenersborg
begagnande till embetsrum åt Länsstyrelsen, tillagde . . . 3oo;
Summa R:dr 85o: — —
Och som beloppet är af egenskap att förr eller sednare upphöra, till¬
styrker
Utskottet, att detsamma förflyttas till Allmänna Indragnings-
Staten, vid hvars reglering Utskottet kommer att iagtlaga
ifrågavarande förändring.
d) Sedan Landshöfdinge-Residence i Piteå nu mera blifvit inköpt, komma
de å Norrbottens Läns Stat uppförde hushyresmedel 3oo R:dr, som från
och med 1843 års början besparats, aLt från Staten uteslutas.
e) Anslaget på 6:te Uufvud-Tileln lill löneförhöjning för Länsmän bar
Utskottet ansett böra, lika med öfrige anslagssummor för Landt-Staterne,
fördelas på de serskilde Länen och derföre från Tileln uteslutit berörde
rubrik; dock torde någon förändring i afseende på sjelfva beloppet ifråga¬
komma, emedan de för Länsmans-löneregleringen behöflige uppgifter ännu
i några mindre delar erfordra ytterligare fullständighet.
f) Från Riks-Stånden hafva till Utskottets handläggning blifvit remitte¬
rade följande motioner:
Af Herr Montgomery, C. F., som, med fästad uppmärksamhet å de i
sednare lider försporda balancer för Uppbördsmännen och deraf följande stora
förluster för Stats-Cassan, ansett Rikets Ständer böra behjerta Landt-Stats-
tjenstemännens ringa löne-vilkor och snara behof af förbättring, hvarföre
motionären föreslagit: i:o alt den brist, som ännu eger rum i det år 1837
för hvarje Landshöfding bestämda lönebelopp, målle fyllas, emot det att
Staten gjorde sig betald efter hand, genom afgång bland de Landshöfdingar,
hvilka åtnjuta högre löneförmoner, än berörde års Stat bestämmer; 2:0 att
de Lands-Secreterare, Lands-Kamererare och Landt-Räntmästare, som ej
hafva 1000 R:dr årlig lön, måtte få en årlig förskottsvis utgående fyllnad
deruti; 3:o att detsamma måtte ega rum för Kronofogdar och Häradsskrif¬
vare, som ej hafva 800 R:dr, samt för Läns-Bokhållare och Läns-Notarier,
hvilka icke uppbära 466 R:dr 3a sk. i årlig lön; 4:o Länsmän måtte
undfå en tillökning i deras löner af i66R:dr 3a sk. I anledning af denna
motion har Herr Fåhreeus, O. J., uttryckt den Önskan, att den föreslagna
Stats-Vtskottets Utlåtande, JY.-o 3g.
5
provisionella regleringen, sora deri åsyftas, icke måtte försvåra den regle¬
ring, Kongl. Maj:t i Sin Nådiga Stats-Proposition antydt, i afseende på indel¬
ta löners ingående till Stats-Verket, såsom vilkor för den definitiva Landt-
Stats-löneregleringen;
Af J. J. Rutberg frun Norrbottens Län, som, jemte klagan öfver dröjs¬
målet med afgörande! af frågan om Landt-Staternes löne-reglering, hvilken
redan vid i8a3 års Riksdag begärdes, yrkat, att, då utaf Konung och Stän¬
der samt allmänna rösten voro erkändt, att Landt-Stats-tjensteraännens af¬
löning icke motsvarade deras ansvarsfulla kall, Rikets nu församlade Stän¬
der måtte taga ämnet i all varligt betraktande och till en början undanrödja
den obilliga olikhet, som förefinnes uti vissa Krono-Fogdars och Härads-
skrifvares löneförmoner. Enligt en vid motionen fogad Tabell, funnos 36
Krono-Fogdar och 55 Häradsskrifvare, hvilka ej åtnjöto 8oo R:dr; och då
deremot andre dylike tjenstemän på vissa ställen hade löner ä iooo, 1200
och izjoo R:dr, vore det obilligt att icke afhjelpa orättvisan emot de förre
medelst anvisande af det erforderlige fyllnadsbeloppet, som utgjorde 21,890
R:dr 8 sk. 7 rst. och kunde tagas af besparingarne. Hvad Läns-Notarierne
anginge, så voro de ännu icke på Stat uppförde, ehuru fråga derom vid
minst Två Riksdagar förevarit och desse tjenstemäns befattningar kunde anses
mera magtpåliggande, än Läns-Bokhållarnes, hvarföre Rutberg föreslog löner
på Stat till belopp af 266 R:dr 32 sk. för hvarje Läns-Notarie;
Af Olof Nilsson frun Westerbottens Län, som ansett det vara af vigt,
att löne-regleringen för Landt-Staterne snart verkställdes;
Af Efraim Larsson frän Elfsborgs Lärn, hvars motion innehåller yr¬
kande om löneförbättring för Krono-Fogdar och Häradsskrifvare, samt att
i hvarje Län förslag rörande beloppet deraf uppgjordes af Landshöfdingar-
ne, hvilka bäst voro i tillfälle bedöma sådant;
Af Herr Hallenborg, C. J., att, då Krono-Fogden och Häradsskrifvaren
i Ljunitz och Herrestads Fögderi af Malmöhus Län, när deras utgifter for¬
sk rifvare-bi träde m. m. afdrogos, nästan voro lönlöse, desse måtte årligen
undfå 5oo R:dr hvardera, intilldess den allmänna löne-regleringen blifvit
uppgjord; varande denna motion understödd af Grefve Posse, F. S., som
upplyst, att, vid delningen af Skånska Länen, ett Fögderi blifvit klufvet i
2:ne, hvadan, dä dubbla löner ej funnos alt tillgå, ifrågavarande tjenstemän
endast undfingo hälften af hvad deras kamrater uppbära uti löne-inkomster;
Af Anders Andersson frun Skaraborgs Län, att Krono-Fogden i Wads¬
bo Fögderi, hvars behållning af löne-inkomsterne egentligen utgjorde endast
6
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 3g-
47 R:dr 2 sk. 11 rst, vore i verkligt behof af löneförbättring. Närande
Fögderi bade 5o,ooo invånare och Kronofogden redovisade årligen för om¬
kring 120,000 R:dr allmänna medel, utom livad för enskilde indrefs, hvil¬
ket utgjorde ungefär 4°>000 R.‘dr. Enligt Rikets Ständers Skrifvelse den 3
Oct. 1840, N:o 11 o, skall Kronofogdens i Wadsbo Fögderi nu innebafvande
bohemman i mantal Krono N:o 7 Esbjörnstorp, vid dennes afgång, indragas
till Kronan och Fogden i stället såsom boställe bekomma utarrenderade
förra Militias-bostället Karleby, i| mantal, hvarå arrendet midfastan 1847
upphör, med inberäkning i lians löne-vilkor, såsom boställsafkastning af 4
procent utaf det värde, som vid anställande uppskattning kan varda bestämdt,
och med iagttagande, att Kronofogden får hemmanet tillträda emot en tillök¬
ning i sine öfrige löne-förmoner, motsvarande den af samma hemman sedermera
utgående rolefrihets-afgift, men emedlertid af Stats-Verket uppbära en contant
summa, motsvarande det värde, hvartill hemmanet uppskattas, emot det att
Esbjörnstorp från den tid, Kronofogden får tillgodonjuta nämnde contanta
summa, till Kronan afstås. Vid uppskattningen hade afkomsten utaf Es¬
björnstorp beräknats till 138 R:dr 13 sk. 3 rst, och af Karleby till 267
R:dr 34 sk. 9 rst, hvadan vinsten för Kronofogden skulle blifva 129 R:dr
21 sk. 6 rst, så framt icke, enligt Rikets Ständers gifna föreskrift, ett mot¬
svarande belopp borde afräknas å löneanslaget. Motionären föreslog derfö¬
re, att vid boställsbytet ingen vidräkning om hemmanens olika afkastning
måtte ega rum, och följaktligen något afdrag för den högre inkomsten utaf
Karleby ej göras å Krono-fogdens öfrige löne-förmoner;
Af Sven Isacsson från Calmare Levij att Krono-fogden och Härads-
skrifvaren i Ölands Norra Mot, hvilkas löner till hälften äro indelta och till
hälften utgå contant från Landt-Ränteriet, måtte undfå skillnaden af Stats¬
medlen med 098 R:dr för den förre, och 268 R:dr 32 sk. för den sednare,
intill dess löne-regleringen varder fastställd;
Af Johan Petter Brattström från lVermlands Län, som yrkat, attén
ny löne-reglering för Krono-fogdar och Häradsskrifvare i nämnde Län måtte
ega rum, och att, innan den hinner träda i verksamhet, Krono-fogden i Norr-
Sysslet måtte erhålla i lön 1000 R:dr och Härads-skrifvaren derstädes 600
R:dr, räknadt från och med 1845 års början;
Af Lars Johan Gezelius, att Krono-fogden i Vesterdabls Fögderi,
hvars löneinkomst utgjorde år 1843 endast omkring 640 R:dr, ehuru detta
Fögderi vore det besvärligaste inom Kopparbergs Län, måtte undfå åtmin¬
stone 900 R:dr, eller lägsta beloppet af hvad vederlikar inom Länet åtnjuta;
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 3g.
7
Af Herr Liljesköld, C. G., att då inora Jemtlands Län nedannämnde
tjenstemän endast uppbära årligen ungefär följande aflöningsförmoner, nem¬
ligen: Lands-Secreteraren 966R:dr 32 sk., Lands-Kamereraren 800 R:dr, Landt-
Räntmästaren 83a R:dr 24 sk., Kronofogden i Norra Fögderiet 616 R:dr 16
sk., Härads-skrifvaren i dra 538 R:dr 16 sk., Kronofogden i Södra Fögde¬
riet 620 R:dr 16 sk. och Härads-skrifvaren i dra 534 R:dr 16 sk., Rikets
Ständer mätte, till afhjelpande af de mest tryckande behofven, anslå för
hvardera af nämnde tjenstemän 333i R:dr årligen; samt
Af Lars Bygden från Westerbottens Län, att Länsmannen i Nysätra soc¬
ken, som delar lönen med den i Bygdeå, måtte undfå full lön, äfvensom att de i
Wännäs och Säfvars socknar anställde 2:ne Länsmän blefve tillagde löner på Stat.
Utskottet, som tagit dessa förslag i öfvervägande, medgifver, att å
flere ställen inom Riket förefinnas betydliga ojemnheter i afseende å Landt-
Stats-tjenstemännens lönevillkor och behof af förbättring derutinnan för
vissa utaf personalen; men då Kongl. Maj:t förklarat Sig vilja låta frågan
om den allmänna löneregleringen för Landt-Statens embets- och tjenstemän
anstå till en annan Riksdag, och partiella jemnkningar, enligt Utskottets tan¬
ke, icke kunna utan olägenhet vidtagas,
tillstyrker Utskottst, att berörde motioner ej må till någon
åtgärd föranleda.
4:o Gästgifvares friheter:
I afseende å de under detta anslag begripne 23 R:dr 9 sk. 6 rst.,
ersättning för förlorade inkomster genom extra Grufvehjelpens upphörande,
anser Utskottet, att, enär beloppet under femton år utgått oförändradt samt
någon förhöjning deruti ej blifvit af vederbörande ifrågasatt, berörde sum¬
mas egenskap af förslags-anslag
bör upphöra och inbegripas uti det ordinarie anslaget io,85j)
R:dr 3a sk.
Jordbruket, Handeln och Näringarne:
5:o Anslaget till laga skiften i Skåne, Skaraborgs Län samt pä Oland,
a) Uti skrifvelse af den 23 December 1840, begärde Rikets Ständer
utredning om, huru stor del af anslaget för laga skiften i Skåne och Skara¬
borgs Län samt på Öland utgått och erfordrades serskildt för godtgörande af
kostnaden för skiften vid Statens egendomar och serskildt till utflyttnings-
hjelp efter laga skiften, på det att förra beloppet skulle kunna uppföras
under anslags-titeln: Skiften och Afvittringar, samt det sednare under ti¬
teln: Utflyttningshjelp efter laga Skiften. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3g.
Proposition, har numera blifvit utröndt, att några kostnader för skiften vid
Statens egendomar icke påförts detta anslag, hvilket, likasom det för ut¬
flyttningshjelp, i öfriga orter af Riket utgått endast såsom bidrag till kost-
naderne för utflyttningar i följd af verkställda laga skiften, jemte det att
någon mindre del deraf äfven lemnats såsom uppmuntran och ersättning
för anlagda hägnader af sten, m. ra. Vid sådant förhållande är utaf Kongl.
Maj:t äskadt, att båda dessa anslag, det ena å 18,000 för laga skiften' i
Skåne m. m. och det andra å 28,000 R:dr för utflyttningshjelp efter laga
skiften måtte sammanföras under en titel, såsom ett gemensamt förslags-an-
slag af 46)0oo R:dr.
Till be rörde åtgärd anser sig Utskottet
böra tillstyrka Rikets Ständers bifall; varande derföre, uti bi-
lagde tabell, under titel: ”Utflyttningshjelp efter laga skif¬
ten, förslags-anslag," utförd en summa stor 46)000 R:dr.
b) Uti en från Ronde-Ståndet remitterad motion af Andreas Bengts¬
son från Jönköpings Län, har yrkats, antingen att serskildt för nämn¬
de Län, hvars allmoge vore mycket fattig, mätte beviljas 5,000 R:dr, såsom
tillökning i de utflyttningsunderstöd, hvilka der ifrågakomma, eller ock att
anslaget i allmänhet för utflyttningshjelp måtte med en 3:del ökas.
Då, genom anslagets förändring till ett förslags-anslag, tillfälle blifvit
Kongl. Maj:t lemnadt att fylla de behof, som pröfvas oundgängliga, och
Jönköpings Län, lika med öfriga Rikets Län, icke lärer blifva i mistning af
hvad för detsamma i utflyttningshjelp kan komma att erfordras,
afstyrker Utskottet bifall å motionen.
6:0 Anslaget till Vägar och Communicationer :
För underhållande af den sedan år 1812 på Statens bekostnad an¬
lagda väg emellan Dalarne, Helsingland och Jemtland, har Kongl. Maj:t uti
den Nådiga Propositionen (pag. 28—3o), af deruti upptagna skäl, äskat 1800
E:dr åi ligen, att tills vidare utgå. Hvarjemte Utskottet erhållit remiss dels
ä Sven Jonssons frän Jemtlands Län motion, med yrkande, att, utöfver
hvad Kongl. Maj:t för ifrågavarande väghållning begärt, anslag måtte af
Rikets Ständer beviljas för den del af berörde väg, som kallas kVenulals-
vägen; dels å Jon Olssons från Gefeborgs Län i ämnet afgifna yttrande.
Likaledes äro till Utskottets handläggning öfverlemnade: J. J. Rut¬
bergs motion, att medel måtte anvisas till bestridande af kostnader för un¬
dersökning om en vägs anläggning från Schangeli, Gellivare och Routivare
rika
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 3g.
9
rika malmfält till Tysfjord i Norrige; samt Johannes Samuelssons från Jön¬
köpings Län motion om ett anslag af iooo R:dr till understöd för de väg-
hållningsskyldige i Jersnäs socken.
Utskottet, som i närlagde Tabell till bibehållande' å Riks-Staten
upptagit det vid nästlidne Riksdag till vägar och communicationer bevil¬
jade anslag stort 8000 Riksdaler, föreställer sig att Kong!. Maj:t, så väl för
underhållet af ofvannämnde väg emellan Dalarne, Helsingland och Jemtland,
som ock för de i motionerne omförmälde vägar, så framt anslag i berör¬
de afseende anses böra af allmänna medel utgå, sålunda bar inom denna
summa tillgång beredd för bestridande af sådane utgifter, hvadan Utskottet
anser sig icke
böra tillstyrka, att några serskilda medel till ofvanuppgifne
föremål må af Rikets Ständer anvisas.
7:0 Undervisnings-anstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
a) Kongl. Maj:t bar, i afseende härå, äskat fortfarande utgående af
det vid sista Riksdag, endast till den följande, beviljade anslag af 10,000
R:dr för Landtbruks-Institutet å Degeberg. Och Utskottet, som tagit kän¬
nedom af det med föreståndaren för nämnde Institut den 20 Februari 1841
upprättade contract och deraf funnit, att detsamma är så stäldt, att det en¬
dast gäller till innevarande Riksdag, anser sig böra, i anledning af hvad
Kongl. Maj:t föreslagit,
tillstyrka, att berörde anslagssumma må med 1 0,000 R:dr om
året, intill nästa Riksdag, utgå.
b) Vidare har af Kongl. Maj:t blifvit hegardt, att, då 5 lägre Landt-
bruks-skolor redan äro behörigen organiserade, nemi. en vid Orup i Mal¬
möhus, en vid Wäderbrunn i Södermanlands, en vid Bjädesjöholm i Jön¬
köpings, en vid Sjögestad i Östergöthlands oell en vid Hägervall i West¬
manlands Län, anslaget för dem 5000 R:dr måtte, såsom behöfligt, fortfa¬
rande anvisas. I sammanhang härmed har Utskottet till pröfning förehaft
Herr Hallenborgs, C. /., och Christen Anderssons från Malmöhus Län mo¬
tioner om förhöjdt anslag för Örups Landtbruks-sk ola; Herr Vult v. Stei jerns,
H. TV., framställning, att 3ooo R:dr måtte årligen anvisas för den vid. Sjö¬
gestad inrättade enahanda Skola; Herr Bergenstråhles , C. G., och Samuel
Sanutelssons från Östergöthlands Län motioner, att anslaget för samtlige
Landtbruks-skolorne måtte ökas till 2000 R:dr för hvardera; en motion af
Friherre Raab, A. C., att ytterligare Sex nya Landtbruks-skolor måtte inrättas
Bih. till R. St. Prot. 1844" 4 Sami. 1 Afd. i3 Haft. 2
ro
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3g.
och för hvardera af dera anslås 2000 R:dr årligen; samt Herr v. Hohen-
hausens, M. S., framställda förslag, att 2000 R:dr om året måtte af Rikets
Ständer anvisas, för upprättande af ett Jordbruks-institut på Gottland, un¬
der vilkor, att inom Länet anskaffades genom inköp eller flerårigt arrende
en för ändamålet tjenlig egendom af minst 10,000 R:drs värde.
Enligt Utskottets tanka, kan det i allmänhet icke anses lämpligt, att
Statens bidrag allt för mycket tagas i anspråk för bekostande och under¬
håll af sådana tillämpningsskolor, hvarutaf blott vissa eommuner hufvud-
sakligasl draga fördel; och då endast fortfarandet af det vid sista Riksdag
för Landtbruks-skolorne beviljade anslag, men icke någon tillökning deruti,
blifvit af Kongl. Maj:t äskad, har Utskottet ansett
sig icke kunna tillstyrka högre anslag för de befintliga Landt¬
bruks-skolorne, än de vid föregående Riksdag för hvardera af
dem beviljade 1000 R:dr, hvilka således torde fortfarande
intill nästa Riksdag anvisas med de af Kongl. Maj:t härtill
äskade 5ooo Ridr.
Beträffande åter ifrågasatta anslag till ett ökadt antal Landtbruks-
skolor; så enär erfarenheten visat, att det vid sednaste Riksdag beviljade
anslag af 5ooo R:dr redan blifvit, under de utaf Rikets Ständer föreskrifne
vilkor, af Kongl. Majit disponeradt till Fem inom serskildta landsorter inrät¬
tade lägre Landtbruks-skolor, samt billigt synes vara, att andra orter, som,
jemte egna bidrag till dylika Inrättningar, önska att af enahanda förmon
sig begagna, likaledes må kunna deraf komma i åtnjutande, har Utskottet
funnit sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte för ytterligare Fem lägre Landt¬
bruks-skolor inom orter, der behof af sådane är för handen,
bevilja en summa af 5ooo Rldr, hvarutaf 1000 R:dr till en
sådan Skola på Gottland.
I afseende åter å vilkoren för dessa anslags utgående, anser Utskot¬
tet dem böra bestämmas lika med hvad vid sistlidne Riksdag föreskrefs,
med undantag dock af det för Gottland, hvarest, i följd af det olika egen¬
domsvärdet emot i det öfriga Sverige och andra förekommande serskildta om¬
ständigheter, en egendom äfven af mindre värde än 20,000 R:dr torde kun¬
na blifva för ändamålet tillfyllestgörande, hvarföre Utskottet tillstyrker,
att för den lägre Landtbruks-skolan, som på Gottland kan in¬
rättas,, anslaget må utgå, utan annat vilkor, än att Länets in¬
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 3g.
vånare till Skolan anskaffa en sådan egendom, som af Kongl.
Majit pröfvas tjenlig för det afsedda behofvet.
8:0 Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-?iäringar.
a) I anledning af Svenska Trädgårdsföreningens underdåniga anhål¬
lan om anslag till understöd för Föreningens Elev-skola oell till spridande
af frukt-träd och andra nyttiga växter, har Kongl. Majit äskat ett årligt an¬
slag för detta ändamål af i333 Ridr 16 sk.
Uti närheten af hufvudstaden linnas redan tvänne undervisnings-an-
stalter för trädgårdsmästares bildande, nemligen en vid Landtbruks-Acade-
miens Experimentalfält och en vid den så kallade Bergianska trädgården,
vid hvilken sednare, under Vetenskaps-Academiens inseende varande, inrätt¬
ning är anställd, utom trädgårdsmästaren, en serskild Professor med bo¬
ställe och lön, och då således tillfälle för undervisning i trädgårdsodling
redan förefinnes utan Statens biträde, och anslag för ett dylikt föremål till
disposition al ett enskildt sällskap icke synes böra ega rum, har Utskottet
ansett sig icke kunna tillstyrka beviljandet af ofvanberörde
1333 Ridr 16 sk.
b) Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet remitte¬
rad, motion, har Friherre Raab, A. C., yrkat, det Rikets Ständer måtte an¬
slå medel till aflöning åt en resande Agronom, hvilken, liksom Agronomen
Johnson, skulle vara pligtig besöka requirenter i landsorten; men då an¬
slaget å denna hufvudtitel för befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmanna-näringar, 9000 Ridr, sorn i bilagde tabell utförts oförändradt,
lemnar tillgång äfven för ett dylikt ändamål, som i motionen afses, så
framt Kongl. Majit pröfvar detsamma lämpligt, tillstyrker Utskottet, att
något serskildt anslag i nämnde hänseende icke måtte be¬
viljas.
9:0 Hästafvelns förbättrande.
Till Utskottets handläggning hafva jemväl öfverlemnats de af Hr
v. Matern, J. A., Hr Stenström, P., och Nils Nilsson från Carlstads Län
väckte motioner, att 2000 Ridr måtte, under vissa uppgifna vilkor, anvisas åt
den i Wermland år iSSg bildade förening för häst-afvelns förädling.
Då å Gite Hufvudtiteln för hästafvelns förbättrande inom Riket äro
uppförde 20,000 Ridr, hvaraf ifrågavarande understöd, i fall Kongl. Majit
pröfvar detsamma böra ega rum, synes kunna utgå, anser Utskottet sig
icke böre tillstyrka något serskildt anslag för det uti dessa
3:ne motioner omnämnda föremål.
12
Slats-Utskotlels Utlåtande, N:o 3gt
i o:o Undervisnings-anstalter för Slöjderne.
Uli en hos Borgare-Stånclet väckt, till Utskottet remitterad, motion,
har Hr Gustafsson, efter framställande af de flere brister, hvilka ansågos
vidlåda Technologiska Institutet och dess förvaltning, föreslagit, det Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Majrt i underdånighet begära nedsättning af en
Comité af sakkunnige män, som skulle utforska orsaken till den techno¬
logiska undervisnings-anstaltens ringa framgång, hvarjemte yrkats, att, innan
verkliga förhållandet blifvit utröndt, anslag måtte vägras för nämnde Institut.
Enär hufvudsakliga delen af berörde motion innefattade begäran
om en undersökning i afseende å vissa, Technologiska Institutet rörande, för¬
hållanden, samt pröfningen deraf måste föregå frågan om anslagets för
nämnde Inrättning yrkade nedsättning, hade Utskottet den 3 nästlidne Sep¬
tember begärt yttrande derutinnan af Allmänna Besvärs- och Ekonomi¬
utskottet, som, i anledning deraf, uti ett till Rikets Ständer afgifvet, med
Stats-Utskottet communiceradt, Utlåtande, N:o \6, af den S innevarande
October, på anförda skäl, tillstyrkt bildande af en Comité för utrönande af
tillståndet inom den Technologiska Undervisnings-anstalten, samt, i fall skäl
till anmärkningar förefmnas, till utredande, huruvida orsaken dertill ligger i
Institutets Stadgar eller i desammas försummade efterlefnad.
Instämmande i denna Allmänna Besvärs- och Ekonomi Utskottets
yttrade åsigt, tillstyrker Stats-Utskottet, att anslaget för Technologiska In¬
stitutet, x 4,200 R:dr,
måtte uppföras endast intill nästa Riksdag, då Rikets Stän¬
der, i händelse Inrättningen, efter den föregångna undersök¬
ningen, befinnes ej vidare motsvara sitt ändamål, må blifva i
tillfälle att indraga anslaget,
liro Undervisnings-anstalter för Handel och Sjöfart.
Till Utskottet äro remitterade följande motioner:
Åf Hr Palander, C. bV., att en Navigations-skola, i likhet med den,
som inrättats uti Wisby och Carlshamn, måtte etableras i Carlskrona samt
nödige medel dertill anslås;
Af Hr Fomanderj, Thatt en förhöjning af 200 R:dr om året i an¬
slaget för Navigations-skolan i Carlshamn blefve vid denna Riksdag beviljad;
Af Hr Lindström_, P. H., att enahanda förmon måtte tillerkännas
Wisby Navigations-skola;
Af Hr Tjernberg, E., att den uti Hernösand inrättade Navigations¬
skola kunde undfå ett förhöjdt årligt anslag af 15oo R:dr, eller samma belopp,
sorn de i Calmar och Malmö bildade dylika inrättningar åtnjuta.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3g.
13
På de skäl, som här ofvan i frågor om anslag för Landtbruks-Sko-
lor anförts, och då communerne sjelfve i allmänhet äro pligtige bekosta
underhållet af sådane anstalter, deraf de liufvudsakligast draga fördel, finnér
Utskottet sig
icke kunna tillstyrka bifall å berörde motioner;
kommande Utskottet att, i anledning af gjorda framställningar om medel
för instrumentalier och böcker vid vissa Navigations-Skolor, serskild utlå¬
tande framdeles afgifva.
12:0 Fiskeri-Nciringens understöd.
Utskottet, sorn erhållit remiss å Riksdags-fullmägtigen M. Hjorts^
från Götheborgs och Bohus Län, i Bonde-Ståndet väckta motion, rörande
åtgärders vidtagande för sillfiskets upphjelpande samt om anslag derför, har
ansett denna fråga böra gemensamt med Allmänna Besvärs- och Ekonomi¬
utskottet behandlas, med anmälan hvaraf Utskottet vördsamt får hänvisa
till det utlåtande, som sålunda framdeles kommer att i ämnet af de för¬
enade Utskotten till Rikets Ständer aflåtas; och har emedlertid anslaget för
denna Närings understöd utförts i Tabellen till enahanda belopp, som till¬
förene, eller booo R:dr.
i3:o Jordförluster genom Canal-anläggningar.
Sedan de å förslagssumman härför 5ooo R:dr anvisade ständige löne-
fyllnader för i:sta och 2:dra Lif-Grenadier-Regementena samt Skaraborgs
Regemente till belopp af 2,168 R:dr 41 sk. 2 rst. blifvit öfverflyttade till
4:de Hufvud-titeln, har Kongl. Maj:t ansett summan kunna nedsättas till
3,ooo R:dr; i följd hvaraf Utskottet uti
hosfogade Tabell låtit sistnämnde belopp utföras.
14:o Då ett Skeppsbyggeri-Institut unmera inrättats i Carlskrona, har
Kongl. Maj:t öfverlenmat till Rikets Ständers bepröfvande, huruvida det vid
nästlidne Riksdag i berörde afseende för 6 år å Riksgälds-Contoret anvisade
anslag må uppföras å 6:te Hufvud-Titelns Afdelning för Jordbruk, Handel
och Näringar, eller om vid hvad genom Rikets Ständers Skrifvelse den i3
Februari 1841 bestämdes må bero.
I anledning häraf får Utskottet tillstyrka,
det Rikets Ständer medgifva, att hvad, som af ifrågavarande
anslag ännu i Riksgälds-Contoret innestår, må, i händelse af
behof, intill nästa Riksdag, få af Kongl. Maj:t disponeras, i
enlighet med de grunder och till de föremål, Rikets Ständers
åberopade Skrifvelse innehåller.
Stdts-Utsköttets Utlåtande, Avo ^9.
i5:o Öfrige till denna Hufvud-Titel hörande anslag, deruti förändring
ej ifrågakommit, har Utskottet funnit sig böra föreslå till samma belopp, som
tillförene, utom den mindre tillökning, hvilken,' för slutsummans jemnande,
ansetts böra ega rum i förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser.
16:0 Angående dels de under 6:te Hufvud-Titeln i Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition föreslagna dels uti åtkilliga hit hänförlige motioner äska¬
de anslag för en gång eller för viss bestämd tid, kommer Utskottet att af¬
gifva serskildt utlåtande. Stockholm den 18 October 1844-
Reservationer.
Emot beslutet i fråga om äskadt anslag för underhåll af vägen mel¬
lan Kopparbergs, Gefleborgs och Jemtlands Län,
af Hr Norin, som ansåg den af Kongl. Maj:t begärda summan haf¬
va bort beviljas;
Angående inrättande af en lägre Landtbruks-skola å Gottland:
Utaf Sven Heurlin, Petter Persson och Per Persson, äfvensom af
Hr Nordvall, i afseende å vilkoret, hvilket bordt föreslås till likhet med
dem, Rikets Ständer för dylika anslag åt andra Landtbruksskolor stadgat;
I fråga om anslag för fyra nya Landtbruksskolor:
af Friherre Palmstjerna, som ansåg anslaget 4°00 R:dr nu icke bö¬
ra beviljas, då den nytta, Landtbruks-skolorne med så ringa anslag som
jooo R:dr kunna medföra, ännu icke vore ådagalagd;
af Sven Heurlin, Petter Persson, Per Persson, Anders Nilsson,
Anders Johan Sandstedt och Jonas Johansson, äfvensom af Hr Norin, i af¬
seende å vilkoren för detta anslag, hvilket han ansåg böra stadgas i likhet
med det för Gottlands Landtbruks-skola;
Rörande afstyrkt anslag för Svenska Trädgårdsföreningen :
af Doctor Gumelius: ”Emot det af Utskotten, med en rösts pluralitet,
lättade beslut att afstyrka det af Kongl. Maj:t förordade anslag af R:dr
i,333: 16 sk. B:co för Svenska Trädgårds-föreningen, får jag anmäla min
reservation. Detta anslag afser hufvudsakligen anläggandet af en elev-skola,
till bildande af skickliga trädgårdsmästare. Att en sådan bildnings-anstalt
är af verkligt behof påkallad, lärer väl ingen vilja neka, som vet, huru
ofullständiga insigter både i det theoretiska och practiska af yrket, våra
trädgårdsmästare i allmänhet nu ega. Och trädgårdsodlingen, antingen man
afser dess inflytelse på landets förskönande eller dess inverkan på fraonal-
strandet af lifsmedel, synes ej vara en så ovigtig del al lands-culturen, att
den ej alls skulle förtjena någon uppmärksamhet. Utskottet har behagat
Stats-ZJtskottets Utlåtande, N:o 3g.
i5
hänvisa på redan förhand varande anstalter, som det anser böra öfvertaga
befattningen med trädgårdsmästares bildande; men den ena är af enskild
man grundad, redan i sina stadgar innefattande inskränkningar, som ej synas
alldeles förenliga med ett sådant syftemåls fullkomliga uppnående, och den an¬
dra saknar alla de inrättningar, som för en sådan anstalts grundande äro be¬
höll iga, vid hvilka fordras högst betydliga kostnader, för att kunna tillvägabrin-
gas. Skulle Staten, med erkännande af denna bildnings-anstalts behöflighet,
bestrida alla kostnader för dess anläggning, skulle det ensamt fordra mång¬
faldiga gånger den lilla summa, som för dess underhållande nu är begärd.
Svenska Trädgårds-Föreningen, som erbjudit sig att besörja inrättandet och
underhållandet af en elev-skola till trädgårdsmästares bildning, eger redan
i ordning trädgård med trädskolor och ett betydligt växthus, m. m., som för
behörig undervisnings meddelande såsom föregående villkor erfordras, är dess
driftiga Styrelse, som redan öfvervunnit så mångå svårigheter vid denna Inrätt¬
nings utveckling till den fullkomlighet, hvilken den nu hunnit, äfvensom
den nuvarande trädgårdsmästarens utmärkta skicklighet i sitt yrke, gifva
tillräcklig garanti, att undervisningsanstalten genom deras förenade bemö¬
danden snart skulle bära frukt. Romme den till stånd, skulle flere unga
personer der bildas till ett yrke, som kan förvärfva dem tillräckligt lifsup¬
pehälle, en fördel, som i vår näringsfattiga tid väl ock torde förtjena att
belijertas. Visserligen är trädgårdsodlingen, i jemförelse med det egentliga
landtbruket, af en underordnad vigt. Men då Utskottet tillstvi’kt anslag för
ej mindre än Tio landtbrukskclor till rättare-elevers bildande för serskilda
orter, synes en enda läro-anstalt för trädgårdsmästare-elever, beräknad för
hela landet, i jemförelse dermed, väl kunna förtjena något understöd af det
allmänna. Denna åsigt har ej förmått göra sig gällande hos Utskottets plu¬
ralitet. Det återstår nu att vädja till Rikets Ständer. Kanske torde en
undervisningsanstalt, som afser allmän nytta, och som lofvar fylla ett all¬
mänt erkändt behof, samt ur denna synpunkt blifvit af Kongl. Majit i Nå¬
der föreslagen till anslags erhållande af Staten, äfven af den andra Stats-
magten ej dömas alldeles ovärdig en hägnande uppmärksamhet och ett ound¬
gängligen nödvändigt understöd.”
Häruti instämde Friherre von Kramer, Herrar Virgin, Lagerborg,
von Rosen, Möllerhjelm, af Harmens, Prosten Berlin, Herr Gustafsson och
Riksdagsfullmägtigen Sven Heurlin.
Angående äskade högre anslag för Navigations-Skolorne i Hernösand.
”Wisby och Carlshamn:
af Herrar Virgin, Lindström och Norin.
STOCKHOLM, I. Marcus. 1844.
Fjerde Hufvud-Titeln.
_ "• C/j
ébTB
§ » B
P- Mo
“1 =
B.
S» £ 2
u p
H-” S
h rs
T:r.
272
Landi för svars Departementet.
Departcments-Chefen:
Lön 4,500: — —
Taffelpenningar 2,500: —
Departementets Canzli-Expeditiou:
Expeditions-Chefen 3,00(0: — —
377. Öfrige Einbets- och Tjen¬
steman
105. Afgå: till 5:te
Hufvud-Titeln
. 12,910: 16.-
105:
12,805: 16. —
1,826
1,376
676
15
1,050
5,215
Departementets Commando-Expe-
d ilion 4,000: — —
Tillkommer: Till Expenser . . 850: — —
Krigs-Collegiurn
Generalitets-Staten
Ingenieur-Corpsen
Topographiska Corpsen
Artilleri-Staben
Öfver-Commendants-Expeditionen i Stockholm
Commendants-Staten
Krigs-Akademien ,
Allmänna Garnisons-Sjukhuset
S:r
Indelta Arméen.
Cavalleri- och Infanteri-Regementerne:
förra Riks-Stats-anslagen
Tillkommer :
Arfvoden åt 20 Reserv-Läkare
å 300 R:dr . . ö,< XX): — —
Till fyllande af
brister vid lö-
ne-regleringen 606: 47. 8.
Från 6:te Huf-
vudtiteln: Jord-
211,428: 45. 6.
ersättning
för
Götha Canal . 2,168: 41. 2.
3,775: 40. 10.
Militie Boställs-Cassans Reserv-Hem mans Räntor
Exercitie-Sqvadronernes underhåll, Reserva-
lions-anslag, förra anslaget 22,000: — —
Tillkommer förhöjning .... 15,500: — —
Mötes-kostnader, Reservations-anslag
Ersättning för utgående högre betalning för
Inqvarleringsgifvare för Dagportioner vid
Indelta Regementernes marcher till och
O
från möten, Reservations-anslag
S:r
1,444
877
2,321
Värf vade Arméen.
Lif-Gardet till Häst
Kronprinsens Hussar-Regemente .
Penningar.
7,000
15,805
4,850
27,176
54,700
22,911
12,226
2,800
2,015
6,765
38,250
31,320 -
16
16
225,818
40
Indelta Räntor.
Kronovärdi.
Markegång.
30
220,204
37,500
186,669
9,000
38
453,373 38 4
56,562
50,495
Transport| 107,057
33
6 30
46
46
40
40
235,855
2,010
1,184,640
11,573
16
237,866 4 5 1,196,213
16
Spanmäl.
Indelt.
Mått.
T:r. K.
19,798
306
16
Värde
å 6 R:dr
Tunnan.
Oindelt.
Mått.
T:r. K
118,791
1,836
20,104
16
120,627
653
653
Värde
förslagsvis
å 6 R:dr
Tunnan.
Su mma
Banco.
225,865
16
16
1,075 16
1,9471-
3,022 16
3,921
3,921
6,453
11,682
18,135
32
1,774,135
2,000,0001381
Hör till Stats-Utsk. Utlåt. 1844, N:o 37.
— </>
£LB *2
£~
O»
“'5 c
^ ai ^
2
Cr- ^
o B
-i-2,
2,321
2.379
2.379
710
9,844
17,633
1,466
1,466
Transport
Svea Lif-Garde
Andra Lif-Gardet
Wermlands Fältjägare-Regemente . .
Svea, Götha och Wendes Artllleri-Regementer,
ReserVations-anslag.
Cavallen- och Artilleri-hästars remontering
och skollin"
Lega för lii istar till Artilleriets Exercis . . .
Fouragering för värfvade Cavalleriets och Ar-
O O
tilleriets hästar, Furslags-anslag
Dito för Artilleriets legda hästar, Rescrvations-
anslai
S:r
Beväringen.
Lif-Beväi ings-Regementet .
Gottlands National-Bevärin^
Hallands Beväring
Beväringsmanskapets Vapenöfning, Förslags¬
anslag . ...
S: i
Materielen.
Försvars-Verket i allmänhet eller K rigs-Collegii
Departementer,
Reservations-anslag 644,166: 32. -
Förra anslaget af Rotefrihets-
afgiften 22,500: — —
Topografiska Corpsens arbeten
Lifmundering för Indelta Infanteriet ....
Inqvarteringskoslnader i Stockholm, Förslags¬
anslag
Dito i landsortérne, dito
Salpeter-uppköp
Ved och Ljus för Fästnings- och Garnisons
orter
Str
Diverse Anslag.
Spanmåls-upphandling och Bageri-kostnader .
Du rchmarche-kostnader, Reservations-anslag
Rese- och Tractaments-kostnader, Förslags-
anslas
Dito för Städernes Magistrats-personer och
Borgare vid besigtningar, Reservations¬
ans la sr
Accords-Förskotter och Ersättningar
Skrifmaterialier och Expenser för Departe¬
mentets Canzli-Expedition, Furslags-anslag
Skrifmaterialier och Expenser, samt Ved och
Ljus för Krigs-Collegium m. 11. Verk . .
Oförutsedde Utgifter
S:«
24,314
S u m m a
Pen ningar.
107,057
75,495
75,605
25,684
347,444
28,000
126,077
5,000
790,364
21,174
34,897
3,560
80,000
44 6
139,632
5 4
666.666 32
12,000
71.000
12.000
24.000
194,000
14.000
993.666 32
25.000
20.000
6,666
900
6,000
2,626
4,500
45,000
32
47
10
110,693 31 10
2,713,550
Indelta Räntor.
Kronovärde.
Markegång.
55
55 3
il
389
Spanmål.
Indelt.
Mått.
Värde
å 6 R:dr
Tunnan.
Oindelt.
Mått.
Värde
förslagsvis
å 6 R:dr
Tunnan.
S u m m a
Banco.
T:r.
K.
T:r.
3,022
1.694
1.694
7,416
2,865
IG
18,135
10.164
10.164
44,499
17,190
40
II
389 40
10,692 - 100,152
2,000,000 38
890,516
139,632
- 237,927
38
1,196,650
20,104 16 120,627
17,345
IG
104,073
44
994,056
110,693
4,134,900
24
1 10
CBilaga till Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 39J
Sjette Iluf v ud-Titeln.
Spanmål
under pen-
ningelönerne,
« 711:dr T:n.
T:r
358
2,607
i,744
98
1,627
842
4i
60
94
55
80
118
315
62
48
279
428
66
55
48
55
69
55
55
K:i
16
3 a
Civil-Departementet.
Stats-Räden utan Departementer :
| Lön ....... 4,5oo | 6ooo._
(Taffelpenningar. i,5ooj ’
Departements-Cliefen :
Lön 4>5oo: —
Taffelpenningar 2,5oo: —
Departements-Expedition:
Expeditions-Chefen 3,000: —
Öfrige Embets- och Tjenstemän 14»424: 82.
Stats-Rådets Vaktmästare . . . 200: —
Bergs-Collegium med Bergslags-Staterne . .
Commerce-Collegium
Tabell-Commissionen 1,623: 36
Förhöjning 826: 1 2
Landtmäteri-Staten 20,56o: 40
Tillkommer: för Sockenkartors
upprättande, Reser vations-
ansfag 3,000
Öfver-Ståtbållare-Embetet
Landt-Staten i Upsala Län;
Stockholms „
Södermanlands „
Östergöthlands „
Gottlands ,,
Kalmar „
Blekinge ,.
Jönköpings ,,
Kronobergs ,
Christianstads ,,
Malmöhus ,
Hallands „
Götheborgs ,,
Elfsborgs „
Skaraborgs „
Nerikes „
Wermlands „
Westmanlands „
Indelta Räntor.
Indelt Spanmål.
Oindelt
Penningar.
Kronovärde.
10,000
7,000
17,624
31,91
20,144
2,45o
23,56o
34,569
1,275
2,848
2,122
2,334
3,696
4,932
5,916
5,312
4,984.
7,822
9>575
3,8i 3
4,188
4,551
4,415
4,398
5,090
3,444
32
43
4°
28
20
i5
6
41
1 o
5
1 2
6
20
24
6
29
26
3?
27
44
10
10
6
4
3
9
1,394
|
11
|
8
|
2,4a5
|
10
|
11
|
2,775
|
29
|
7
|
z»599
|
6
|
1
|
2,899
|
37
|
7
|
482
|
32
|
|
1,908
|
10
|
5
|
1,948
|
11
|
—
|
1,675
|
—
|
1
|
1,466
|
9
|
11
|
i,510
|
7
|
6
|
2,401
|
16
|
8
|
2,145
|
16
|
1
|
i,5o5
|
45
|
11
|
1,645
|
42
|
1
|
2,439
|
39
|
3
|
Markegång.
Mätt.
9,85i
17,136
19,611
11,298
20,489
3,410
13,46i
13,765
11,835
: 10,35g
4,708
16,967
15,i 58
10,641
11,629
17,239
6
8
46
16
16
22
36
3a
6
4»
21
2 I
29
6
18
13
11
11
7
4
11
9
4
2
I I
I I
2
2
T:r K:r
47:
398
613
9
7
25
Värde.
Mått.
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
_
|
—•—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
24
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
|
|
|
—
|
2,833
|
i5
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
2,392
|
33
|
|
•—•—
|
|
|
|
|
|
3,682
|
33
|
|
|
|
|
|
—
|
.
|
37
|
9
|
|
—,—
|
—
|
|
T:r
000
80
Spanmål
under pen-
ningelönerne
å 7 Rdr T:n.
T :r
%
40
54
a3i
97
3 89
|K:
io,i 3p| 16
Landt-Staten i Kopparbergs Län
„ Gefleborgs „
„ Westernorrlands „
„ Jemtlands „
„ Westerbottens „
„ Norrbottens ,,
GästgilVares friheter
Färjor och Färjekarlar : .
S:a
Jordbruket, Handeln och JVäringarne.
Skiften och Afvittringar . ...
Utflyttningshjelp efter laga skiften, Förslagsansla
Vägar och communicationer
Undervisnings-anstalter för Jordbruk och Landt-
Odlingshjelp m. m. för Krononybyggare, För¬
slagsanslag
Befrämjande i allmänhet af Jordbruket och
Landtmanna-näringarne
Hästafvelns förbättrande
Undervisnings-anstalter för Slöjderne
Befrämjandet i allmänhet af dito
Undervisnings-anstalter för Handel och Sjöfart.
Befrämjandet i allmänhet af dito . ,
Undervisnings-anstalter för Bergsbruket
Befrämjandet i allmänhet af dito
Fiskeri-Näringens understöd
Jordförluster genom Canal-anläggningar, För¬
slags,-anslag
Diverse anslag.
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved och
Ljus, Förslags-anslag
Rese- och Tractamentspenningar, Förslags-anslag
Extra Utgifter
S:a
Indelta Räntor.
Indelt Spanmål.
Oindelt Spanmål.
Penningar.
4,887
6,g 13
6,454
9,461
4,951
xo,256
346
24
2
29
47
29
32
1
Kronovärde.
2,434
1,813
1,204
444
i,io5
291
1,896
33
1 2
43
47
4
^7
15
20
44
11
5
8
1
9
11
Markegång.
Mått.
Värde.
Mått.
Värde.
Summa.
Banco.
17,200
1 2,816
8,514
2,465
7,813
2,o58
10,509
123
8
37
9
38
11
25
33
6
4
6
11
1
3
5
6
T:r
35o
606
71
K:r
I 2
‘7
to
2 I
26
2,102
3,639
427
3
l6
79,260139 61 39,444 25
42.000
46.000
8.000
26.000
3.000
9.000
20.000
18,200
12.000
10,700
19.000
3,8oo
5.000
5.000
3.000
200,700
16,402
6.000
6.000
879
79
2,263
267
3,490
7
3o
45
11
269,065
6,211
561
15,953
1,890
10
24,617
44
40
24
J9
i6
11
3 11
2,53o
296
296
16
15,i8o
!>779
12
9
42
45
4
G779
3,4°:
10,139
16
Summa
538,363
42,934
31
293,683
2,826
16
T:r K:r
58o — 3,48o
16,959
52
315
566,986
16
315
35 7
257,41
632 16
3,795
28,40:
852,800
11
61
S:a Nya Staten
1842 års Stat
848,800: — —•
845,700: — —
öjning 3,ioo: —
St ats-VIskol tets Utlåtande, JY-0 M-
t
N:o 40.
Ank. lill Exp. Utsk. den g Oct, kl. 1 e m.
Utlåtande, angående Regleringen af Utgifterne under Riks-
Statens Sjunde Hufvud-Titel. QJ. A.)
I afseende å de under denna Hufvud-titel för Finans-Departementet
anvisade och vid sisth Riksdag lill 1,380,770 R;dr, med 10,278 tunnor span-
mål under penningelönerne bestämde anslag, har Kongl. Maj:t i Dess Nå¬
diga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och behof, föreslagit föl¬
jande iagttagelser och förändringar :
l:o Kammar-Collegium.
Det vid sisth Riksdag beviljade anslag af 7,532 R;dr 16 sk. 1 r;st, alt
intill nu innevarande Riksdag utgå, såsom arfvoden till förbättring af
Collegii embels- och tjenstemäns inkomster , har Kongl. Maj:t föreslagit,
att fortfarande anvisas såsom fyllnadsanslag till den för Collegium ad in¬
terim fastställde allönings-stat, med tillägg af 15 sk. 10 r;st, till betäckan¬
de af en genom missräkning hittills vållad brist i stats-summan, äfvensom
Kongl. Maj;t begärt, att på Allmänna Indragnings-Staten måtte öfverflyttas
de till tvänne indragne tjenstemän, Referendarien J. Sundius och Registra-
torn C. G. Kinnander, nu på Collegii stat utgående löner, utgörande för
den förre 582 R:dr 24 sk., jemte tillökning för 37 tunnor spanmål, och för
den sednare 350 R:dr 46 sk. 5 r:st, med tillökning för 33 tunnor spanmål.
Då behofvet af förstberörde vid förra Riksdagen beviljade fyllnads¬
anslag visat sig fortfara,
tillstyrker Utskottet, att detta anslag, utgörande med tillägg af de,
i och för rättelses vinnande i räkenskaperne ytterligare erforder-
lige 15 sk. 10 r:st, 7,532 R:dr 31 sk. 11 r:st, måtte af Rikets
Ständer anvisas att framgent intill nästa Riksdag utgå under sam¬
ma villkor, som vid sistlidne Riksdag bestämdes;
hvarjemte och enär billighet och rättvisa påkalla, att de af Kammar-Col-
legii embets- och tjenstemän samt vaktbetjening, som, i följd af de tvän¬
ne indragne tjenstemännens bibehållande på Collegii Stat, fått vidkännas
en mot desse tjenstemäns löner svarande minskning i de för de förre fast¬
ställde inkomstbelopp, må blifva i åtnjutande af hvad dem rätteligen till¬
kommer, Utskottet
tillstyrker, att de till Referendarien Sundius och Registratorn Kitt'
Bih. till B- St. Prot. 1844- 4 Sami., 1 Afd., 14 Haft. 1
2
Stats-CJtskollets Utlåtande, N.o 40.
nander utgående löner, tillsammans 933 R;dr 22 sk. 5 r;st, med
derunder beräknade 70 tunnor spanmål, mätte å Allmänna In-
dragnings-Staten uppföras.
2;o Stats-Contoret.
För bildandet af en ny Notarie-lön bar Kongl. Maj:t äskat ett belopp
af 438 R;dr, med derunder inbegripen tillökning for 38 tunnor spanmål»
på det att denna summa, sammanlagd med den nu å Stat uppförde Nota¬
rie-lön, måtte kunna emellan 2 Notarier fördelas, så att hvardera erhölle
657 Rrdr.
Under åberopande af hvad så väl utaf Rikets Ständer vid föregående
Riksdagar, som oek nu i den Kongl. Propositionen blifvit yttradt, angåen¬
de behofvet af en ny Styrelse-Verkens organisation, anser Utskottet det ic¬
ke för närvarande lämpligt, att nya löner å Stat uppföras, men då, med
afseende derå, att, oaktadt framställningar om andra tillökningar i Stats-
Conlorets löne-anslag blifvit gjorde, Kongl. Maj:t endast funnit skäl till nu
ifrågasatta reglering, det måste antagas, att ytterligare en Notarie för göro-
målens gång erfordras,
hemställer Utskottet, att Rikets Ständer mätte bevilja den äskade
summan, 438 R:dr, att intill nästa Riksdag utgå, såsom arfvode
till en Notarie vid Kongl. Stats-Gonloret.
Vidare har Kongl. Maj:t äskat» att till aflöning åt tvänne Magazins-
drängar och en Bageridräng vid Stockholms Slotts- och förråds-magazin
måLte anvisas 133 R:dr 16 sk. för hvardera, eller tillsammans 400 R;dr, i
stället för de 175 R:dr, som nu finnas å Stat uppförde för 5 Magazins-
drängar och 1 Bageridräng ä 25 R;dr, hvarigenom skulle uppkomma en
tillökning af 225 Rrdr; och enär, på sätt Kongl. Maj:t äfven funnit, den
nuvarande aflöningen är otillräcklig för berörde personers bergning,
tillstyrker Utskottet» att ifrågavarande tillökning» 225 R;dr, måtte
af Rikets Ständer beviljas.
3;o Chartce Si "i Ilat ce-lerket.
a') För Chartas-Sigillatte-Contorets aflöning finnas å Stat uppförde 3,433
R:dr 24 sk., med 279 tunnor spanmål derunder, då deremot den år 1830
för detta Contor fastställde stat upptager 3,613 Rrdr» med derunder inbe-
gripne 313 tunnor spanmål; och bar Kongl. Maj:t, enär den sålunda upp-
komne brist hittills måst betäckas af Titelns besparingar, äskat, alt det
bristande beloppet, 179 Rrdr 24 sk., med derunder beräknade 34 tunnor
spanmål, måtte varda å Stat uppfördf.
Under åberopande af den utaf Rikets Ständer förut uttalade åsigt, att
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 40.
3
Hufvud-Tillnrnes besparingar ej må tagas i anspråk för bestämda, årligen
återkommande, utgifter,
tillstyrker Utskottet bifall lill hvad Kongl. Majit sålunda före¬
slagit.
b) Vidare och med anledning af de, enligt Kongl. Brefvet den 17
Octo ber 1843, beslutade förändringar i sättet för Chartae-Sigillalse-papperets
tillvei kning och stämpling och den deraf följande betydligare tillökning
i kostnaden, har Kongl. Maj;t föreslagit, att det vid sista Stats-Reglering
till Charla; SigillaLEe-omkostnader uppförde förslagsanslag 44,000 R;dr måt¬
te okas till 56,000 R;dr, eller med 12,000 R;dr;
till hvilken reglering Utskottet äfven tillstyrker Rikets Ständers
bifall.
4:o Kammar-Rätten.
a) Kongl. Maj:l, som, vid pröfningen af ett ingifvet förslag lill För¬
ändring i vissa delar af detta Embets-Verks Aflönings-Stdt, funnit dervid
ifrågaställd tillökning i Ledamöternes antal och löner ni. m., ehuru, hvad
lönernes tillökning beträffade, på billighet grundadt, böra blifva beroende
af hvad framdeles, under behandlingen af frågan om Styrelse-Verkens re¬
organisation, kunde pröfvas lämpligt, har deremot ansett indragning vid
nuvarande innehafvares afgång kunna ske af Öfver-Commissarie-beställnin-
gen \il nämnde Verk, under vissa för sådant fall föreskrifna villkor, nem¬
ligen, alt af det för Öfver-Commissarien bestämda aflöningsbelopp 1,600
R;dr, när ledighet in trä Ilar, anslås 600 R;dr till årlig lön för en i Pro-
vince-Räkenskaps-Contoret anställande ny Revisor, 400 R;dr till årlig lön
för en ny Kammarskrifvare-tjenst, samt 300 Rldr till årligt arfvode för
den af Revisions-Comtnissarierne, åt hvilken visse, Öfver-Commissarien hit¬
tills åliggande, göromål kommo att anförtros, hvarefter återstoden af Öfver-
Commissarie-lönen, eller 300 R;dr, skulle besparas; men enär, med undantag af
desse 300 R;dr, då besparing deraf framdeles kunde ske, det vid sista Riks¬
dag beviljade tillökta anslag af 13,075 R;dr 28 sk. 9 rist blefve fortfarande
erforderligt, såsom, på enahanda sätt, som vid regleringen af Kammar-
Collega Stat egt rum, för den år 1841 fastställde Interims-Slat för Kam¬
mar-Rätten, laget i beräkning, att, enligt det af Rikets Ständer stadgade
villkor, utgå endast såsom arfvoden, har Kongl. Majit äskat, att samma an¬
slag måtte under oförändradt villkor varda bibehållet.
Stals-Utskottet har af den omlörmälde för Kongl. Kammar-Rätten fast¬
ställde Interims-Staten inhemtat, att Öfver-Commissariens hela lönebelopp
4
Stats-TJiskotlets Utlåtandej JV.o 40.
utgått af det endast till arfvoden anvisade fyllnadsanslaget, hvadan således
de nya tjenster, för hvilka aflöning skulle, enligt Kongl. Maj:ts förslag,
komma alt beredas, genom indragning af Öfver-Commissarie-lönen, icke
blifva tillsatte med löner på stat; och har Utskottet således ansett sig böra
tillstyrka Rikets Ständer, att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i
denna del föreslagit, fortfarande intill nästa Riksdag och under
förut bestämde villkor, anvisa ifrågavarande anslag 13,075 R:dr 28
sk. 9 r:st.
b') Vidare har ock Kongl. Majrt, med afseende å så väl Kammar-
Collegium som Kammar-Rätten, ansett sig böra till Rikets Ständer fram¬
ställa det på billighetsskäl grundade förslag, alt, ehuru de lönefyllnader,
embets- och tjenstemännen i dessa Embels-Verk af tillökningsanslagen åt¬
njöto, borde under benämning af arfvoden utgå, Rikets Ständer likväl, då
nyssberörde förhållande endast hade sin grund uti möjligheten af en Em¬
bets-Verkens reorganisation, men icke borde utgöra ett hinder för Öfveråri-
ge personer med minskad arbetsförmåga att från tjensterne afgå, mätte
medgifva, alt beloppet af närande arfvoden linge, likasom lönerne, ingå i
beräkning vid bestämmandet af afgående löntagares pensionsrätt å Allmän-
na Indragnings-Staten.
Vid sisllidne Riksdag stadgades af Rikets Ständer, genom votering i
förstärkt Stats-Utskott, att det, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t
nu ifrågaställa föreslagne tillägg till beslutet om tillökad t löneanslag för
Kammar-Collegium och Kammar-Rätten komme att förfalla; men då Ut¬
skottet måste erkänna, att det på göromålens gång inom nämnde Embets¬
verk mindre fördelagligt inverkar, att tjenstemän , som, i följd af deras
ålder och tjenstetid, äro berättigade att afgå, föranledas att, oaktadt deras min¬
skade arbetsförmåga, qvarstå i deras befattningar, för att ej vid afskedsta-
gandet mista en större eller mindre del af förut innehafd inkomst, och
det dessutom, sedan tvänne ledamöter i Kammar-Collegium, oaktadt detta
Rikets Ständers beslut, redan, på grund af den reglering, Kongl. Maj;t, ge¬
nom Nådigt bref den 7 Juli 1841, för desse Embets-Verk fastställt, erhål¬
let afsked med bibehållande af hela den tillökta lönen, skulle blifva en
orättvisa mot de tjenstemän, som hädanefter komma att afgå, om de skul¬
le dervid få åtnöjas endast med den äldre lönen på stat, utan någon tillökning,
tillstyrker Utskottet bifall till Kongl. Maj:ts Proposition i den¬
na del.
5:o Postverket.
Då utgifterne för detta Verk, inberäknadt afkortningar, under de sist-
Stals-UtskoUcts Utlåtandej IV. o 40.
förflutne fem åren uppgått i medeltal till något Öfver 450,000 R:dr årligen,
och ansågos komma att än ytterligare ökas, såsom en följd af successive vidta¬
gande förbättringar i Postanstalterne, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det för
Portverket i Stat uppförde anslag, att på förslag af Poslmedlen directe utgå,
350.000 R:dr måtte med 100,000 R:dr förhöjas.
Till förutstående af Kongl. Maj:t föreslagna åtgärd tillstyrker Ut¬
skottet Rikets Ständers bifall.
Uti en från Ridderskapet och Adeln till Stals-Utskottet remitterad
motion, har Herr Grundelstjerna anfört: alt, sedan uti Kongl. Maj.ts
Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, utgifterne för Post¬
verket, i det skick, detsamma för närvarande sig befinner, blifvit förslagsvis
beräknade lill 450,000 R:dr och Siats-Verkets behållning af Postmedlen,
lill 125,000 R:dr, jemte det att det öfverskott, som Postverkets inkomster
derutöfver årligen kunde lemna, skulle af Kongl. Maj:t få disponeras till be¬
stridande af kostnaderne för Postverkets utvidgning eller förbättring, så och
då, i fall legan för gästgifveri-skjuts, i följd af densammas öfverlåtande på
entrepenad, komme att ökas med 8 sk. milen för hvarje häst, Postverket,
som bade att, enligt beting och afslutar.de contract, efter sådan skjutsbe¬
räkning godtgöra postföring för 138,029 mil årligen, skulle få vidkännas en
ökad utgift af omkring 23,000 R:dr, vore det angeläget att medel anvisa¬
des till bestridande af denna kostnad, på det att det blifvande öfverskotta
å Postverkets inkomster måtte få påräknas till det af Kongl. Maj:t afsedde
ändamål, hvadan motionären föreslagit: att Rikets Ständer måtte å Riksgälds-
Contoret anvisa ett lämpligt förslagsanslag till bestridande af den tillökning
i Postföringskostnader, som, i följd af skeende förhöjning uti gästgifvare-
skjutslegan, kunde uppkomma.
Utskottet, som förmodar, alt någon längre tid torde åtgå, innan entre¬
penad å skjutsningen blifver Öfver hela Riket införd, anser, att den tillök¬
ning uti Post-föringskostnaden, hvilken kan uppkomma genom förhöjd skjuts¬
lega på en del vägar, bör intill nästa Riksdag kunna bestridas, dels af Post¬
verkets förut egande behållningar, dels utaf det öfverskott, som af Ver¬
kets inkomster i allmänhet uppkommer utöfver den summa af 125,000
R:dr, hvilken är Stals-Werket årligen förbehållen; i anseende hvartill
Utskottet icke kan å Herr Gruridelstjernas motion tillstyrka bifall.
6:o Tull-Werket.
Uti det vid sisllidne Riksdag till 562,000 R:dr beräknade förslags-an-
slag för Tull-Verkets utgifter, har Kongl. Maj:t förslagit en tillökning af
338.000 R:dr, för att betäcka de ytterligare kostnader, som dels redan upp¬
<D
Slats-Vlsholtets Utlåtande, N:0 40.
kommit dels vidare voro alt emotse, i följd af ej mindre den förändrade
regleringen af Tull-Statens löner, som för sportel-systemets afskaffande vid¬
tagits, och hvilken ökat aflöningskostnaden med omkring 100,000 R:dr, än
ock ytterligare ifrågakommande åtgärder för tullbevakningens förstärkning.
För att lemna Rikets Ständer en öfversigt af de serskilda utgifter, som
uti Tull-Verkets räkenskaper under sednast förflutne fem år äro upptagne,
har Utskottet bifogat en serskild tabell, upptagande efter hvarandra Aflönings-
och Pensions-Staterne, omkostnader, Beslagare-andelar, Öfvervigls- och Öfver-
måls-procent, Observations-procent, Actorats-provision och remisslage, Lands¬
orts Fyrbåks-medel, restitution samt Export-prasmier (Drawback) och då här¬
af visar sig, att sistnämde utgift de begge sednast förflutne åren utgjort
år 1842 94,295 R:dr 47 sk., 6 r:st
och år 1843 67,981 R:dr 16 sk.,
men densamma snarare är att vid inkomst-beräkningen iagttaga, såsom en
minskning i uppbörden, än att till utgifterne hänföra, har Utskottet, som
vid afgifvande af dess utlåtande, angående beräkningen af Stats-Werkels
inkomster, varit i tillfälle att härå fästa nödigt afseende, nu ansett sig böra
tillstyrka, att Rikets Ständer malte tillöka det förut uppförde för¬
slagsanslaget endast med 238,000 R:dr, eller till 800,000 R:dr;
Vidare får Utskottet, i afseende å denna Hufvud-Titels reglering, anföra
a) På grund af hvad Utskottet i dess utlåtande, angående regleringen
af utgifterne under Riks-Statens Första Hufvud-Titel, tillstyrt, rörande öf-
verflyttning till nämnde Titel af tillsammans 32,000 R:dr,
hemställer Utskottet, alt det å Sjunde Hufvud-Titeln uppförde an¬
slag till byggnader och reparationer i Stockholm, 62,000 R:dr, må
minskas med ett motsvarande belopp, eller till 30,000 R:dr;
b) Då Utskottet, i dess utlåtande N:o 35, angående regleringen af ut¬
gifterne under Riks-Slalens Andra Hufvud-Titel, på anförde skäl, afstyrkt
bifall till den af Kongl. Maj:t ifrågaställde Öfverflyttning till nämnde Huf¬
vud-Titel af 4,000 R:dr till reparationer å Länsfängelserna,
hemställer Utskottet, att det å Sjunde Hufvud-Titeln uppförde an¬
slag till byggnader och reparationer i landsorten 36,136 R:dr 32
sk. må på denna Titel bibehållas till oförändradt belopp;
c) Hvad åter angår Kongl. Maj:ls härjemte väckte förslag, altylessa beg¬
ge serskilde anslag måtte hädanefter sammanföras till ett gemensamt bygg¬
nads- och underhålls-anslag, utan någon från byggnadernes belägenhet här¬
ledd begränsning, så enär Utskottet anser det böra hädanefter som förut
medföra mera hushållning vid medlens användande för reparationer i lands-
Siats-Utskottets Utlåtande t N.<? 40.
7
orterne, om desamma allt framgent, i mon af behofvet u hvarje serskild
ort, ställas till vedel börande local-anctoriteters disposition, än om repara-
tionerne komma att verkställas af en i Stockholm befintlig Umbets-myndig-
het, och sammanslagningen således synes komma att för vidmagthållandet
af Kronans hus och byggnader i landsorterne medföra mera olägenhet än
fördel,
afstyrker Utskottet bifall till ifrågavarande förslag;
cO För Jägei i-Stalen finnes å Stat uppfördt ett contant anslag af
1,407 R:dr 3 r:st, jemte indeldta räntor 9,182 R;dr 32 sk. och spanmål 12
Frdr, tillsammans 10,601 R;dr 32 sk. 3 r;st.
Utom dessa af Rikets Ständer anvisade medel, bar till fyllnad i Jä-
geri-Siatens af Kongl. Majit sednast fastställde aflönings-stal af Skogsplante-
rings-Cassans tillgångar ett vida högre belopp utgått, på sätt af Rikets Stän¬
ders Revisorers år 1843 afgifne Berättelse inhemtas, nemligen för år 1840:
12,757 R;dr 22 sk. 1 r:st och för år 1841: 14,900 R;dr 6 sk. 4 r:st.
Då Utskottet anser det med en god ordning uti Statens räkenskaper
mest öfverensstämma, att så väl de inkomster, hvilka tillflyta Staten, som
de utgifter, derå anvisas, må på ett ställe till redovisning upptagas,
tillstyrker Utskottet, att, jemte det nu uppförda anslag till Jäge-
ri-Staten, 10,601 R:dr 32 sk. 3 r;st, oförändradt bibehålies, Rikets
Ständer måtte bos Kongl. Maj;t i underdånighet anhålla, att Kongl.
Maj:t måtte låta intill nästa Riksdag fullständigt utleda förhål¬
landet med Skogsplanterings-cassans tillgångar och inkomster samt
hvad deraf tagits i beräkning för Jägei i-Statens aflöning, m. fl.
erforderliga omkostnader, och derefter till Rikets Ständer vid
nästkommande Riksdag aflåta Nådig Proposition om dessa Statens
så väl inkomsters, som utgifters uppförande å deras behöriga
Titlar;
ej) Uti en från Bonde-Ståndet till Utskottet remitterad motion, har
Sven Isaksson från Caltnare Län yrkat, att Landt-Räntmästarne i Rikets
sei skilda Län, intill dess en ny lönereglering för hela Landl-Staten hinner
att uppgöras, antagas och sancLioneras, måtte berättigas till 5 procents upp-
bördsarfvode icke blott af remitterade medel, utan af bela den uppbörd, sorn
till Ränteriet inflyter; men då ingen anledning förekommer att föreslå för¬
ändring uii den reglering, som af Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag be¬
slöts, i afseende å denna under namn af remisslage en del tjenstemän till¬
kom maude ersättning,
hemställer Utskottet, att motionerne matte lemnäs utan afseende;
8
Stats-Vlskoltels Utlåtande, N-o AO.
J') Slutligen har Utskottet tagit i öfvervägande den af Kongl. Maj:t
gjorde framställning, huruvida icke, med afseende å Theaterns högre syfte¬
mål såsom en konstinrättning, den der eger ett obestridligt inflytande på
allmänna bildningen, Rikets Ständer må finna skäligt medgifva återställan¬
de af de från längre tid tillbaka för Kongl. Theatern anvisade, men vid
sistlidne Riksdag indragne, anslag af 4,500 R:dr i penningar och 200 fam¬
nar ved in natura, eller tillsammans 6,000 R:dr; och då den vid sistlidne
Riksdag genom votering i förstärkt Stats-Utskott skedde indragning af
Kongl. Theaterns berörde anslag blifvit en följd af den behandling, frågan
fått derigenom att ett af de trenne Riks-Stånd, enligt hvilkas samman¬
stämmande beslut anslaget blifvit tiil bibehållande beviljadt, icke fått det
härvid fästade förbehåll af rättighet för enskilde personer att inom Huf-
vudstaden inrätta Theatrar till förstärkta Stats-Utskottets afgörande hänskju-
tet, men nu mera enskilde Theatrar inom Hufvudstaden blifvit tillåtne och
öppnade, hvarigenom således nyssnämnde rättighet kan anses redan vara
medgifven,
tillstyrker Utskottet, att det ifrågasatta anslaget till Kongl. Thea¬
tern, 6,000 R:dr, måtte af Rikets Ständer beviljas ;
g) Öfrige under denna Hufvud-Titel uppförde utgifts-summor, uti
hvilka ingen anledning förekommit att tillstyrka någon förändring, hafva till
enahanda belopp, sorn vid förra Riksdagen, blifvit å den detta Utlåtande
bilagde Tabell föreslagne.
Stockholm den 7 October 1844.
Reservationer.
Emot beslutet, i anledning af Herr Grundelit}ernas motion, har Pro¬
sten Doctor Björkman sig reserverat, enär allt möjligt öfverskott redan
vore afsedt för Postverkets befrämjande och utvidgning.
I frågan om anslag för Kongl. Theatern, af Riksdagsfullmägtige Sven
Heurlin, Bengt Gudmundsson, Petter Persson, Per Persson, David An¬
dersson, Jonas Johansson, Anders Nilsson, Anders Johan Sandstedt och
Johan Johansson.
Stats-Utskottels Utlåtande j N:o 40.
Sjunde Hufvud-T itel n.
9
rd 3 S
Ä E. ° 3
S-CQ h-. ^
-g rs §
2 ^ 5
?r ®L o
§ g
« ^ 1
T:r
358
2,038
2,500
313
545
K:r
Finans-Departementet.
D ep arle m ents-Gkefcn;
Lön
Taffelpenningar
4,500:
2.500: — •
Departementets Expedition:
Expoditions-Gke-
fen .... 3,000:
Öfrige Emi)ets-
ocdi Tjenste¬
män .... 12,024:32.—
Kaminar-Colleguim:
Bestämda löner (sedan ar
1841). . . . 31,755:10. 1.
Tillökning in¬
till nilsiä Riks¬
dag 7,532:31.11.
Stals-Contoret med Kronoma¬
gasin e rne , ä f v enson i V a g-
Statcrne i Avesta oell Fah¬
lun, 1842 5rs
anslag .... 41,871:32.—
Tillökning.:
Arfvode för en
Notarie intill
nästa Riksdag 438:
Aflöning för Ba¬
geri- oell Ma-
gasins-Drängar 225:
Ckartee-Sigiliatui-Verkct:
270. Löningar, (enligt förra
Staten) 3,433:24.
TilIk.: För
f\ Ilande afen
brist i förra
anslags-be-
34. räkningen . 179:24.
S:r 3,613:*
Chartoc-Sigillata;-
omkostnader,
för slag s-anslag.
Förra an¬
slaget . . 44,000:
Ti Lik. för-
höjning . 12,000:sfinnn._
6,4141 -
Bill,
Mynt och Controll-Verken:
Löningar .... 7,428:16.—
Till Myntets drift 8,000:
Omkostnader för
ControU-verkct,
Transport 15,423:16.—
lill R. St. Fröt. 1844.
Penningar.
7,000
15,024
39,288
Indelta
|
Räntor.
|
Kronovärdi..
|
Markegång
på förslag.
|
Spantnål.
|
|
Indelt på förslag.
|
Oindelt.
|
Summa
Banco.
|
Mått. Ff;:ä 6
jll.drtaian.
|
Mått.
|
Värde för—
slagsris is 6
11:dr Onan,
|
42,534
32
32
59,613 —
Ka-
IS
Ka
10S
163,4601161-
4 Sunil, y 1
-s—-
AJd. 14 Baft.
i-l -i H -l-l-l io| -lioöl-l-I —l—!—
2
IO
Stats -Utskottets Utlåtande j. N;o 38.
6,414
|
|
Transport 15,428:16.—
förstags-an-
slag 2,300;
|
163,460
17,728
49,384
|
16
16
|
|
1 1
|
|
1
|
I
|
|
|
|
|
|
|
LJ 1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,134
|
—
|
Kammar-Rätten:
Löningar (enligt
förra Staten 36,30S:19. 3.
Tillökning:
Arfvoden intill
nästa Riksdag 13,075:28. 0.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
764
|
|
Öfver-Intendents-Embetet . .
Post-Verket (contanta ansla¬
get på förslag, att af Post¬
medlen directe utgå) en¬
ligt förra Sta¬
ten 350,000:
Tillökning . 100,000:
|
10,314
450,000
|
|
|
39
|
23
|
|
243
|
|
|
6
|
|
36
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tull-Verket (förslags-anslag,
att af Tullinedlen directe
utgå), förra
anslaget. . . 562,000:
Tillkommer
förhöjning . 238,000:
|
800,000
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,407
|
—
|
3
|
1,312
|
►
|
9,182
|
32
|
—
|
2
|
—
|
12
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lyshållning, in. 11. Utgifter,
för Kronans Hus i Stock¬
holm , förilags-anslag . . .
Byggnader och Repai-ationer i
Stockholm
|
4,000
30,000
36,136
|
32
|
,
|
192
|
38
|
6
|
450
|
34
|
|
|
•30
|
5
|
30
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magasinsbyggnader i Stock¬
holm . .
|
2,000
8,000
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Städers frihder, förslags-an¬
slag .............
Transportkostnader, m. m.,
för Stats-Verkets Bergsef-
fecter, förslags-anslag . . .
Remisslage, förslags-anslag .
Observations- och uppbörds¬
procent, tirslags-anslag . .
Mantalsskriftings-provision,
|
15,700
5.000
3,500
10,000
10,500
4,0u0
1.000
17,782
|
—
|
—
|
•2,360
|
46
|
|
13,763
|
30
|
|
57
|
2
|
342
|
18
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tionde-profare
Restitutioner, förslags-anslag
Rese- och Tractamentspen-
ningar, fcrslags-anslag . . .
Skrifmateriaier och Expenser
samt Ved och Ljus, för-
|
_
31
|
9
|
|
|
|
|
|
|
90
|
16
|
543
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35,000
6,000
|
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
Kongl. Theitern (nytt anslag)
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10,3T2
|
—
|
Summa
|
1,680,913
|
—
|
-
|
3,905112 [ 6123,640) —
|
-
|
156|16|939|
|
-1
|
—1 181
|
-J103I
|
“I
|
—11,705,600!
|
-i
|
-
|
STOCKHOLM, ECKSTEIKSKA BOKTRYCKERIET, 1844.
Stats-Ulshottets Utlåtandej N.-o 40.
Tull-Verkets Stat och Omkostnader.
11
Ordinarie Aflönings-Sta-
ten
Indragnings d:o
Pensions d:o lör afske¬
dade
D:o d:o för Enkor och
Barn ...... , ■ • ■
S:r
Omkostnads-Staten . . .
Beslagare-andelar ....
Öfvervigts- och Ölver-
måls-procentcr
Ohservations-proccnter .
Actorats-provision ....
Remisslage . .
S:r
Landsorls-Fyrhåks-medel
Restitulioner
Exportpremier (Draw-
hack) ..... • • • •
Summa
Upphörd, Brutto . . . .
År 1838.
|
År 1839.
|
År 1840.
|
År 1841.
|
År 1842.
|
År 1843.
|
406,923 ^ 38
|
7
|
413,416'42
|
8
|
413,659
|
25
|
6
|
418,561
|
20
|
8
|
449,581132
|
4
|
564,436
|
24
|
10
|
17,183^9
|
4
|
16,145
|
21
|
—
|
14,694 23
|
—
|
14,645
|
23
|
4
|
14,096
|
42
|
—
|
19,456
|
15
|
4
|
38,439' 18
|
9
|
38,569
|
14
|
8
|
39,883 j 25
|
4
|
41,125
|
26
|
8
|
44,383
|
27
|
4
|
45,981
|
42
|
—
|
9,169
|
14
|
4
|
9,273
|
32
|
1
|
9,443 29
|
6
|
9,699
|
47
|
8
|
9,917
|
—
|
8
|
10,052 37
|
9
|
471,716| 5
|
-1
|
477,405| 14
|
5
|
477,681
|
1
|
4| 484,0321221 4|
|
507,979
|
6|
|
4|
|
639,927123 11
|
82,151
|
3
|
II
|
75,853
|
31
|
8
|
78,801
|
7
|
8
|
82,001
|
21
|
5
|
110,055
|
27
|
10
|
98,855
|
4
|
|
97,601
|
22
|
—
|
123,230
|
13
|
4
|
89,903
|
4
|
11
|
88,952
|
39
|
10
|
73,966
|
36
|
1
|
63,024
|
22
|
6
|
8,252
|
43
|
3
|
9,119
|
—
|
4
|
9,322
|
17
|
3
|
9,302
|
19
|
8
|
10,964
|
34
|
1
|
13,337
|
32
|
11
|
|
_ .
|
|
405
|
8
|
|
433
|
36
|
7
|
299
|
34
|
2
|
1,044
|
37
|
1
|
321
|
2
|
5
|
8,171
|
38
|
9
|
6,787
|
25
|
9
|
7,473
|
6
|
—
|
6,095
|
29
|
9
|
5,601
|
47
|
11
|
6,220
|
12
|
6
|
14,705
|
10
|
6
|
13,655
|
1
|
4
|
13,375
|
41
|
9
|
15,129
|
28
|
2j 16,833
|
4
|
3
|
1,391
|
20
|
6
|
210,882122
|
5
|
229,050|32| 5
|
199,2091181 2
|
201,781| 29
|
-
|
218,5561431 3]
|
183,149146110
|
3,578
|
21
|
4
|
6,326140
|
3
|
2,657
|
2
|
5
|
4,174
|
46
|
—
|
4,502
|
16
|
—.
|
8,269
|
46
|
- .
|
15,346
|
24
|
6
|
19,801
|
2
|
1
|
18,579
|
36
|
3
|
13,045
|
6
|
8
|
17,378
|
15
|
—
|
11,205
|
4
|
4
|
8,072
|
12
|
7
|
3,022! 36
|
7
|
8,346
|
23
|
10
|
21,099
|
42
|
7
|
94,295
|
47
|
6
|
67,981
|
16
|
|
709,595137| 10| 735,6011,301 i)| 706,573jW[—] 724,134| 2| 7| 843,712132, lj »10,53:3141 [ 1
3,987,174;—! 413,702,978123] 813,600,203[43] 313,977,7331411 514,132,455116j 9|3,706,909128i 11
Bill. till R. St. Prot. 1844. 4 Sami., 1 Afd., 14 Haft.
STOCKHOLM, ecksteinska. boktryckeriet, 1844.
• . i' ’ , • ' > > -• -
(Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 41-)
Åttonde Hufvud-Titeln.
S u m m a
ndelta Räntor
Cindel t
Indelt på förslag
Banco.
Spanmål under
lönerne i mot¬
stående anslag,
beräknad ä 7
Ridr T;n.
358
210
165
Ecclesiastik-!) epar temeritet.
Departements-Chefen, Lön
Taffelpenningar
Departementets Expedition.
Éxpeditions-Chefen .
Öfrige Embets- och
Tjenstemän ....
Riks-Archivet.
Förra Staten ....
Tillökning
Kongl. Bibliotheket.
Förra Staten ....
Tillökning
4,500: —
2,500: —
3,000: — —
11,824:32. —
4.676: 32.
2,500: —
9,298: 10.
3,000: —
2,592
387
53
51
Clerecie-Staten (derunder, på förslag, lön
till Biskopen på Gottland)
Lappmarkens Ecclesiasfik-Verk
Reservations- och För slags-ansi ag .
Universiteten.
Förra anslaget .... 45,840: 40. —
(hvaribland 12,000 till de
- materiella behofven)
Tillökning
Dito
Elementar-Läroverken.
å förra Staten ....
Tillkommer för Elemen-
tar-Skolan ....
1.600:
3,000:
54,906:43. 4.
6.800:
S:a Reservalions-anslag 01,700: 43. 4.
Emeriti-löner .... 12,48 k — •
Folkskolorne
Gymnastiska Central-Institutet . .
Sundhels-Colleyium med Medicinat-Sfaten.
Fört a anslaget .... 47,480:24. —
Tillkommer 5,000: 32. —
Dito 1,000: — —
Dito 500:
o I iriohci
förra
Tillkommer
anslaget
Modren-Ch i torry is ka Institutet
. . . 14,987:
. . . 1.600:
Barnbördshusen .
Ve: er inar-Inrättning en i
Stockholm ....
Tillökning ....
Vaccinationens befrämjande ....
Farsoters och smittosamma sjukdomar■
botande,
7,103: 16.
66C: 32.
Förslags-anslas
O O
Svenska Läkare-Sällskapet ....
Svenska Academien
Vetenskaps-Academien .
^VitterhetsHistorie- och Antiqvitets-
Academien .
Academien för de fria Kons terne (de raf
2,000 R:dr Hamb. B:co förslagsvis, ä
128 sk.} •
Musikaliska Academien ......
Naturhistoriska RtksrMuseum ....
Kongl. Museum
Understöd för Vetenskapliga arbetens ut
gifvande
Institutet för Blinda och Döfstumma . .
Allmänna Fattigvården i Stockholm .
Dito Dito i Landsorterne.
Lazarettet i Stockholm
Hospitalers och Lazarelters underhåll
Stora Barnhuset i Slockholm ....
Frimurare-Barnhuset
Barnhusen i Landsorterne
Kyrkors underhall
Rese-stipendier samt Läroböckers och
lärda Verks ingifvande
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved
och Ljus m. vi., Förslag s-anslag .
Extra Utgifter .
7,000
14,824
7,170
12,298
2,707
6,200
32
16
40
50,440
40
74,180 43
3.002 40
4^400
54,047
16,587 _
2,272 —
7,770
1,200
9,000
500
1,500
040
4,053
16
10,333
1,700
7,500 —
1,670.32
50 —
10,000
3,094 j 8
3,000 —
5,5001 —
3,998 12
1,106
006
18
10,400
10,298
0,000
8
32 —
32
16
32,
Summa j 362,924j — j-
Kronovärdi. Markegång.
14,908
6,012
1,263
289
37
27
11
12
2,274
3,107
83,414
41,125
6,198
2.048-
35
14
8
85
10,205
9,692
40
Värde, förslagsvis
Mått. 6 R:dr T:n.
Mått.
Värde.
20,165
8,103
15,868
898
310
13
18
17
6,771
3,232
1,940
24,397
120,992
48,621
2J
18
95,208
5,388
1,861
103
40.629
19,393
11,643
140,385
24
18
24
43
3,523
71
258
21,142 24
421 24
-j 27,8681 361 8| 152,771 |:—| |
Anslag för 3 : n e Å r.
81,7041 161 490,221
3,6381 ■— | 21,828|—J —
Tili urdo-död för utarbetande och ordnande af Capitainen Cronstrand* Samlingar i den Forn-Egyptiska Byggn ads-kon sten
Fattigi4rds-anstalter i Stockholm och Landsorterne.
3.000
30.000
S:r 33,000
hvaraf en tredjedel årligen utbetalas med .... ■ • • • • . • • • • . . • • • •
Tillkommer: Till inköp af en Egendom för Statens räkning, att tillsvidare begagnas af Nya Elementar-Skolan
1,027,750
11,000
50,000
Slats-UtsJiottels Utlåtande, N:o 41.
1
N:o 41.
Ank till Exp.Utsk. d 18 Oct., kl. 12 midd.
Utlåta* de, angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens
Åttonde Hufvud-titel.
CU. A0
Å denna Hufvud-titel, sorn omfattar anslagen för Ecclesiastik-Depar-
tementet, uppfördes vid sistlidne Riksdag contant 324,312 R:dr, med 3,827
tunnor spanmål under lönerne, indelta räntor, beräknade till 152,771 R:dr samt
85,209 tunnor spanmål in natura, utförde till ett värde af 511,797 R:dr, eller
tillsammans 988,880 R:dr; och hafva, dels uti Kongl. Majrts Nådiga Pro¬
position om Stats-Verkets tillstånd och behof, dels genom till Utskottet remit¬
terade motioner, tillökningar eller förändringar uti nedan omförmälde afseenden
blifvit ifrågaställde.
l:o Departementets Expedition.
'Vid sistlidne Riksdag anvisades af Rikets Ständer ett belopp af 600
R:dr, att intill nästa Riksdag utgå, såsom arfvode till' fyllnad uti en Proto-
colls-Secreterare-lön; och har Kongl. Maj:t, då den ifrågavarande lönen visat
sig allt mer och mer af, behofvet påkallad, funnit Sig böra föreslå, att desse
600 R:dr måtte å stat] uppföras, hvarigenom dock ingen lörhöjning erfordra¬
des uti de för Expeditionen redan anslagne 14,824 R:dr 32 sk., enär nämnde
600 R:dr voro deruti inbegripne.
På grund af hvad Kongl. Maj:t sålunda förklarat, och då efter den
reglering af göromålen inom Stats-Expeditionerne, som af l)epartemental-Sty-
relsens införande blifvit en följd, numera så lång tid förflutit, att behofvet af
ökadt arbetsbiträde inom Ecclesiastik-Departementet kunnat närmare än vid
sistlidne Riksdag utrönas och pröfvas,
tillstyrker Utskottet bifall till hvad Kongl. Maj:fc i denna del före¬
slagit.
Bih.. till R. St, Brot. 18M. 4 Sami. 1 Afd. 15 Haft.
1
2
Slats-Utskotlets Utlåtande, N:o 41
2:o Riks-Archivet.
I anledning af Kongl. Majits vid sistlidne Riksdag adåtne Proposition
om ett tillökt anslag för Riks-Archivet af 2,500 R:dr, till löner åt Två ordi¬
narie tjenstemän och En vaktmästare, äfvensom till arfvoden åt biträdande per¬
soner, förklarade Rikets Ständer sig då icke kanna bifalla nya löners uppfö¬
rande å Riks-Archivets Stat, men beslöto deremot, i sammanhang med den
tillika väckte frågan om beredandet af en tjenlig och rymlig local för handlin-
garnes säkra förvarande, att till Kongl. Majits disposition, till arfvoden åt
tjenstemän och biträden vid Archivet, intill nästa Riksdag å Riksgälds-Contoret
anvisa ett årligt anslag af 2,500 Ridr, att utgå från och med den tid, då den
nya localen blifvit till Riks-Archivet öfverlemnad. Då likväl en sådan local
af hinder, hvilka det ej berott af Kongl. Majit att undanrödja, ännu icke blif¬
vit att tillgå samt anslaget ej eller fått Riks-Archivet tillgodokomma, bär
Kongl. Majit nu föreslagit, att dessa 2,500 R:dr måtte uppföras på Stat, att
utgå utan afseende på ofvannänmde villkor; hvarjemte Kongl. Majit uttryckt
den förmodan, att Rikets Ständer måtte vidtaga sådana åtgärder, att deras be¬
slut om öfverlemnande till Riks-Archivet af Riksgälds-Contorets hus måtte ju
.förr desto heldre komma att gå i verkställighet. Sorn hehofvet af ökadt tjen¬
stebiträde vid Riks-Archivet blifvit fulleligen ådagalagdt, men, i följd af hvad
nu mera är vordet utredt, i afseende å de vid sistlidne Riksdag beslutade åt¬
gärder för beredandet af den nya localen, och hvarom serskildt yttrande kom¬
mer att af Utskottet afgifvas, tiden för detta besluts bringande till verkställig¬
het svårligen torde kunna vid innevarande Riksdag bestämmas, har Utskottet
funnit sig böra
tillstyrka Rikets Ständer att bevilja det för Riks-Archivet äskade
tillökte anslag 2,500 Ridr.
3:o Kongl. Bibliolheket.
Utöfver den förhöjning i anslaget för böckers inköp vid Kongl. Riblio-
theket, som Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag beslutat, har Kongl. Majit,
med serskildt fästadt afseende å nödvändigheten, att Sverige tillegnar sig åtminstone
någon betydlig del af de arbeten i de practiska vetenskaperne, hvilka till så
stort antal och af erkändt värde utgifvas i främmande länder, funnit Sig böra
af Rikets Ständer äska, det ifrågavarande anslag må förhöjas från 5,000 Ridr
till 8,000 Ridr, och således ökas med 3,000 Ridt'.
Slals-UtsJiOtlets Utlåtande, N:o 4-i.
3
På de af Kongl. Maj:t anförde skäl,
tillstyrker Utskottet, att det för Kongl. Bildiotheket förut beviljade
anslag till inköp af böcker må ökas med den af Kongl. Maj:t be¬
gärda summa 3,000 R:dr.
4:o Clericie-Slaien.
a) För Contracts-Prosten öfver Ångermanlands Norra Contract har,
enär lian, genom Kongl. Brefvet den 14 Augusti 1843, förklarats berättigad
att från ock med 1838 och framgent för de nya pastoraten Mo, Björna och
Gideå undfå en prostetunna för hvarje pastorat, af Kongl. Maj:t blifvit hegardt
ett anslag af 3 tunnor spanmål, att utgå af Kronans behållna tionde i orten;
till hvilken framställning, såsom grundad på ett redan lagligen pröfvadt för¬
hållande,
Utskottet tillstyrker bifall.
Ii) För bildande af ett serskildt pastorat af Loos Capell-lag i Färila
socken af Norra Helsingland, har Kongl. Maj:t äskat en årlig summa, mot¬
svarande 30 tunnor spanmål, till fyllnad i Pastors aflöning, och 4 turmor åt
klockaren, att efter årlig markegång utgå, intill dess församlingen, genom
utvidgadt jordbruk och nybyggens inträdande i skatt, blifver i tillfälle att desse
utgifter sjelf bestrida, samt fem tunnor spanmål till vinsäd jemte en pro¬
stetunna.
Af de den Nådiga Propositionen bilagde, detta amne rörande, handlingar
har Utskottet inhemtat: att det ifrågaställde nya pastoratet skulle komma att be¬
stå af hela det hittills med Färila församling förenade Loos Capell-lag, jemte
åtskilliga dels på Färila mark liggande, dels till de angränsande Hogdahl»,
Of van- Å! ters och Orsa socknar hörande torp, hemman och nybyggen, äfven¬
som de på allmänningarne i trakten framdeles uppkommande lägenheter, hvilka
fingo närmare väg till Loos, än annan kyrka, samt att Kammar-Collegium och
Stats-Contoret, uti infordradt utlåtande, tillstyrkt det för förslagets bringande
till verkställighet erforderlige Statsbidrag af ej mindre 30 tunnor spanmål, till
fyllnad i Pastors aflöning, och fyra tunnor tili klockaren, att utgå intill dess
församlingen, genom utvidgadt jordbruk och nybyggens inträdande i skatt, klef¬
ve i tillfälle att desse utgifter sjelf bestrida, dock att dessa 34 tunnor, */4 råg
orh 3/4 korn, enär Kronans behållna spanmål i orten icke dertill lemnade till¬
gång, måtte få beräknas i contant efter årlig markegång, än äfven 5 tun¬
nor till vinsäd och 1 så kallad prostetunna.
4
Slats-Utsliotlets Utlåtande, IV: o 4/.
På grund af hvad sålunda blifvit utredt och då församlingen för närva¬
rande icke mäktar utgöra, hvad till lärares och kyrkobetjenings aflönande er¬
fordras, i följd hvaraf den föreslagne, för orten nyttig ansedda, regleringen ej
skulle kunna, utan Statens mellankomst, vidtagas,
tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer måtte bevilja det af Kongl.
Maj:t äskade anslag af 34 tunnor spanmål, iji råg och 3/4:delar korn,
alt efter årlig markegång under nästföljande Tio år utgå till aflöning
åt blifvande Pastor och klockare i Loos capell, äfvensom 5 tunnor
vinsäd och 1 så kallad prostetunna in natura af Kronans behållna
spanmål i orten;
hvarjemte och då den ifrågavarande församlingen, sedan den i en framtid vun¬
nit den tillväxt, att densamma kan sjelf bekosta dessa utgifter, icke vidare bör
af något Stals-bidrag dertill komma i åtnjutande, Utskottet
hemställer, att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet an¬
hålla, att, innan de Tio årens förlopp, undersökning måtte ega rum
till utrönande af förhållandet, samt att, i fall församlingen då skulle
finnas än vidare vara i behof af större eller mindre Stats-bidrag,
Kongl. Majit måtte Nådig Proposition derom till Rikets Ständer
aflåta.
c) Uti en från Rorgare-Slåndet till Utskottet remitterad motion, har
Herr Lundelius föreslagit, att Adolph Fredriks och Hedvig Eleonor* försam¬
lingar i Hufvudstaden måtte, i likhet med hvad de öfrige der varande försam¬
lingar tillgodonjuta, erhålla årligt bidrag till löneförhöjning för deras ordinarie
Prester.
Då det i allmänhet är hvarje församlings åliggande att förse vederbö¬
rande presterskap med erforderlig aflöning och hufvudstaden säkerligen torde
kunna ordna denna aflöning så, att Statsbidrag dertill ej bör komma i fråga,
tillstyrker Utskottet, att motionen måtte lemnäs utan afseende.
tf) Från Borgare-Ståndet har till Utskottet äfvenledes remitterats en
motion af Herr C. W. Palander, som begärt: att, i likhet med hvad sorn ve¬
derfarits andre vanlottade församlingar, Carlskrona stads pastorat, af den i
Blekinge befintliga, Kronan tillfallande, spanmål, måtte tilläggas 100 tunnor,
att uppbäras såsom understöd, så länge pastoratets närvarande förlägenhet
fortfar eller intill dess förändrade omständigheter inträffa, eller att, så framt
ej nämnde fördel medgafs, det af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag staden
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 41.
5
beviljade lån, 12,000 R:dr, måtte förändras till gåfva och sålunda ej behöfva
återgäldas.
•Jenile det Utskottet, i afseende på det för Carlskrona presterskap*
aflöning äskade bidrag af 100 tunnor spanmål årligen, vidhåller den här ofvan,
angående enahanda anspråk för tvänne församlingar i Stockholm uttryckta åsigt,
och då icke visadt är, att sådane lörhållanden sedan sistlidne Riksdag inträtfat,
hvarigenom Carlskrona stads förmåga att uppfylla sin vid låneunderstödets
beviljande åtagne återbetalningsskyldighet blifvit i någon nion förminskad,
afstyrker Utskottet bifall till hvad i denna motion blifvit ifrågasatt.
é) Uti en från Preste-Ståndet till Utskottet remitterad motion, har Bi¬
skopen m. m. Hallström föreslagit: att, såsom bidrag till underhållandet af
Wisby Domkyrka, måtte beviljas enahanda fördel, som under namn af Dom-
kyrkolunna utgår till de öfriga Stifts-kyrkorna i Riket, såsom stöd för hvil¬
ken framställning åberopats, att, änskönt Kronan icke uppbär någon tionde på
Gottland, utan efterlåtit den till presterskapets aflöning. Stiftets Pastorer lik¬
väl erlägga 93 tunnor spanmål under namn af Bibeltryckstunna, hvilken span-
jnål kunde i stället komma Domkyrkan till godo, äfvensom motionären slutligen
hemställt, att en mindre del häraf, t. ex. 23 tunnor, kunde anslås såsom lön
åt Domkyrko-sysslomannen.
Med afseende så väl derå, att Staten icke af Wisby Stift uppbär nå¬
gon tionde, som å den Rikets städer i allmänhet åliggande skyldighet att un¬
derhålla deras kyrkor, och enär sådane kostnader för den ifrågavarande kyr¬
kan icke synas kunna i någon betydlig nion öfverstiga, hvad för . enahanda fö¬
remål inom andre med Wisby jemnförliga städer erfordras,
har Utskottet icke funnit skäl att till motionen tillstyrka bifall.
f) Vidare har Biskopen m. m. Hallström, uti en från Pi ■este-Ståndet
till Utskottet remitterad motion, under åberopande af stadgandet i 3 §. af Kongl.
Förordningen den 11 Februari 1087, att Consistorium skall uti ett beqvämt
rum, som i Domkyrkan eller något dess hus med allt nödvändigt behör der¬
till beredas skall, ordinarie sammanträda, äskat, att Rikets Ständer måtte be¬
vilja ett anslag af 8,000 R:dr, till inredning af ett för detta ändamål passande
hus, samt 300 R:dr till anskaffande af allt det nödvändiga behör, som åbero¬
pade Höga Författning omförmäler.
6
Stats-Utskottefs Utlåtande, N;0 41
Då anskaffande oell underhåll af sessionsrum fur Consistorierna i Riket
icke är något Statens åliggande,
liar Utskottet ej funnit sig böra tillstyrka det sålunda äskade anslag.
t
y) Uti en- från Preste-Ståndet remitterad motion, har Professoren Doc¬
tor Reuterdahl äskat, att Rikets Ständer måtte afsätta en summa af 12,000
R:dr Banco, för att af Kongl. Majit disponeras till inköp af fyra capellans-
boställen i de församlingar af Blekinge, der fasta capellpredikants-beställnin-
gar pröfvas vara behöflige, och der öfverenskommelse om deras inrättande träf¬
fas samt af Kongl. Majit i Nåder godkännas.
Då Utskottet, innan vederbörlig undersökning försiggått, i afseende å
de till stöd för motionen åberopade förhållanden inom en del församlingar i'
Blekinge, icke är i tillfälle att pröfva behofvet af serskilde capell-predikants-be¬
ställningar derstädes, samt dessutom betänkligheter möta för Statsmedels anvi¬
sande inom någon viss ort till sådana föremål, hvilka, enligt hvad förut stad¬
gadt är, det tillkommer hvarje församling att sjelf bekosta, har Utskottet fun¬
nit sig
icke kunna till motionen tillstyrka bifall;
och enär enahanda förhållande eger rum, i afseende å den från Bon¬
de-Ståndet remitterade, af Sven Jonsson från Jemtlands Län väckte, motion, att
lön på Stat för tvänne prester, den ene vid Tännäs kyrka och den andre vid
Storsjö capell inom nämnde Län, måtte af Rikets Ständer anslås,
afstyrker Utskottet äfvenledes bifall till denna motion.
5:o Lappmarkens Ecclesiastik-Verk.
(Reservations- och Förslags-anslagj.
Rörande detta anslag hafva till Utskottet inkommit tvänne motioner, en
från Preste-Ståndet af Prosten Osterman, och en från Bonde-Ståndet af Jöns
Palmqvist från Skaraborgs Län, med förslag, den förra: att till Svenska Mis-
sions-Sällskapet, som för sex af Sällskapet inrättade fasta skolor i Lapp¬
marken, vid hvilka 234 barn och äldre personer erhållit fri undervisning, hade
att bestrida en årlig utgift af 6,000 R:dr, och ämnade anlägga nära lika man¬
ga nya Skolor, hvarigenom det årliga behofvet för Sällskapet skulle komma
att ökas till minst 12,000 R:dr, måtte anvisas ett årligt understöd af Stats¬
medel, motsvarande det uppgifne behofvet för så väl det redan började undervis¬
Stals-Utskottetf Uti ålande, N:o 4/,
7
nings-verkets fortsättning, som ock dess föreslagne utvidgning inom hela
Svenska Lappmarken, eller att, om detta icke skulle vinna Rikets Ständers bifall,
åt någon annan myndighet måtte uppdragas att med tillhjelp af det beviljade anslaget
fortsätta det ifrågavarande verket på ett sätt, som motsvarade nutidens billiga
fordringar inom ett christligt saluhallie; och den sednare motionen: att Rikets
Ständer för sin del måtte besluta och hos Kongl. Maj:t i underdånighet be¬
gära, det alla de på anslaget till Lappmarkens Ecclesiastik-Verk nu befintliga
besparingarne af omkring 20,000 R:dr Banco måtte ofverl emnås till Svenska
Missions-Sällskapets Direction, för att användas såsom bidrag till utvidgande
och underhåll af de Skolor, hvilka genom Sällskapets försorg blifvit och fram¬
gent blifva anlagde i Svenska Lappmarken, samt att de besparingar, som hä¬
danefter ega rum å samma Stats-anslag, äfven måtte till nämnde Direction för
enahanda ändamål årligen öfverlemnas.
Till en början anser Utskottet sig böra, med ledning af Stats-Yerkets
räkenskaper, meddela den upplysning, att å anslaget för Lappmarks Ecclesia-
stik-Verk, i sednast faststälde Riks-Stat upptaget till 6,200 R:dr, blifvit år
ifrån år reserverade medel, som, enligt sednast afslutadeRiks-Hufvud-Bok, vid’1841
års slut uppgingo till 16,599 R:dr 37 sk., samt att f. d. LappmarksEcclesia-
stik-fond, som uti Riksgälds-Contoret innes tår, utgör 67,184 R:dr 37 sk. 2
rst., derå ränta Stats-Verket godtgöres med 3,359 R:dr 11 sk. 6 rst. årligen.
Härjemte får Utskottet meddela, att, sedan Hernösands Consistorium
till Kongl. Maj:t inkommit med ett fullständigt förslag till ny Stat för Lapp¬
markens Ecclesiastik- och Undervisnings-Verk, samt Stats-Contoret, häröfver
bordt, funnit ytterligare utredning af en del frågor vara erforderlig, så hafva
handlingarne i målet blifvit å nyo öfverlemnade till Consistorium, på hvars åt¬
gärd saken således för närvarande beror.
Då följaktligen det ämne, som af motionärerne blifvit vidrördt, redan
är i sin helhet till Kongl. Majtts Nådiga pröfning hänskjutet, och Utskottet,
för sin del, icke anser lämpligt, att Statsmedel må ställas till ett enskildt Säll¬
skaps disposition,
afstyrker Utskottet bifall till de af motionärerne väckte förslag;
och enar, för den händelse, att den projecterade nya Staten skulle före nästa
Riksdag kunna af Kongl. Maj:t i Nåder pröfvas och fastställas, tillräckliga
medel till bestridande af de ökade utgifter, som häraf kunna uppkomma, före¬
finnas uti den till Kongl. Maj:ts disposition ställde ofvanberörde reservation af
8
Stats-Ulskotlets Utlåtande, N:o 41.
16,599 R:dr 37 sk. Banco, utom det att brist å anslaget, i följd af dess
egenskap af förslagsanslag, icke kan uppkomma, har Utskottet
icke funnit anledning föreslå någon förändring uti samma anslag, så¬
dant det finnes uti sednast fastställde Riks-Stat uppfördt.
6:o Universiteten.
a) Då af de nya Professors-löner, hvilka vid sistlidne Riksdag an¬
visades för Lunds Universitet, ingen kunnat användas för medicinska Facul-
teten, enär Kongl. Maj:t ansett vigtigare att, utan rubbning inom den philo-
sophiska, fullständiga den juridiska, men behofvet af en fjerde Profession inom
förstnämnde Facultet redan länge varit erkändt, har Kongl. Maj:t, för att till¬
vägabringa en sådan reglering af undervisningen, som närmade sig tidens for¬
dringar och öfverensstämde med förhållandet vid Upsala Universitet, äskat en
årlig summa af 1,600 R:dr.
Pä de af Kongl. Maj:t sålunda anförde skäl,
tillstyrker Utskottet, att berörde summa, 1,600 R:dr, måtte varda å
Stat uppförd.
Ii) Uti en från Preste-Slåndet remitterad motion, har Professoren Fries
begärt: att de 15 Professorer vid Upsala Universitet, hvilka för närvarande
ej åtnjuta högre lön, än 1,600 R:dr, efter medelpris för 225 tunnor spanmål,
måtte, för att beredas en emot lefnadsbehofven någorlunda svarande inkomst,
erhålla en lönetillökning af 300 R:dr hvardera, eller lika mycket, som vid sist¬
lidne Riksdag för de 6 äldste Professorerne beviljades; varande, till stöd för
motionen, åberopadt: att, vid jemförelse emellan Universitets-lärare och andre
Statens embetsman af samma grad, desse sednare befunnos blott stå i midten
af den tjenstemannabana, hvilken de. tillhörde, då de förre deremot, med in¬
tagande af en ordentlig lärostol i sin vetenskap, hunnit spetsen af sin bana,
hvarinom icke funnes någon högre grad, någon befordran, som icke tillika vore
ett afbrott derifrån och en öfvergång till en annan; att ingen annan bana for¬
drade längre lärotid, ingen annan vanligen större ansträngningar och uppoff¬
ringar, innan målet vunnes, och svårligen många funnos.uppå hvilka man hade
större anspråk på beträdaren; att om från en Professors-lön, som för närva¬
rande i Upsala utgjorde 1,600 R:dr efter medelpris för 225 tunnor spanmål,
afdroges hushyra minst 300 R:dr, oundgängliga extra utgifter för bibliothek,
litterära föreningar, correspondans, m. m., 200 R:dr, Krono- och communal-
afgifter
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 41.
9
afgifter 120—140 R:dr, rn. ni., återstodo icke 1,000 R:dr för honom sjelf och
familj på en af de dyraste orter i Riket, hvilken summas otillräcklighet vore
lätt insedd, helst då man besinnade, att en student derstädes beräknade sitt
vivre för 8 månader till 400—500 R:dr; att Professorerne i Lund väl äfven
voro knappt allönade, dock lyckligare lottade, då de egde i lön 300 tunnor,
utom två fixa och två personella pnebende-pastorat, hvarigenom den åt båda
Universiteten sista Riksdag beviljade tillökning i Lund komme 10 af 20, men
i Upsala, der Bibliothekarien hade Professors lön-tur, blott 6 af 21 till godo;
samt att grunden, hvarföre Professors-lönerne i Upsala nu voro mera otillräck¬
liga än förr, låg icke blott i de stegrade vetenskaplige anspråken och den
ökade lefnadskostnaden, utan hufvudsakligen deruti, att Professorerne såsom
offentlige examinatorer icke nu ansågo sig böra lemna enskilda collegier emot
betalning, hvaraf de förr beräknat 1,000 R:dr, utan lemnade denna förtjenst
åt yngre lärare, utan att derföre undandraga sig enskild undervisning, och en
Professor, som af pligt och böjelse kände sig uppmanad att verka för sin ve¬
tenskap , måste ställa sig i beröring med den studerande ungdomen, öppna för
den sitt hus, understödja yngre lefvande anlag m. m., uppoffringar, som af
mången gjordes öfver hans tillgångar.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet, erkännande giltigheten af de utaf
motionären anförde skäl, funnit lönetillökning för de Professorer vid Upsala
Universitet, som ej innehafva prsebenden eller annan inkomst utöfver den an¬
slagna lönen, vara af billighet och rättvisa påkallad. Men med afseende å
Stats-verkets nuvarande ställning och då, i likhet med hvad vid Elementar¬
läroverken äfven är förhållandet, de yngre lärarne, om än till en början
knappt lönade, likväl ega hopp att, efter någon tids tjenstgöring, erhålla be¬
fordran till högre lön, har Utskottet icke ansett sig böra föreslå en sådan till¬
ökning för samtlige Professorerne; och får Utskottet följaktligen
tillstyrka, att Rikets Ständer måtte å Stat anvisa ett belopp af
3,000 R:dr, att såsom lönefyllnad med 300 R:dr utgå till hvardera
af de tio till de verldsliga Faculteterne hörande, å Upsala Universi¬
tets Stat uppförde, Professorer, hvilka äro närmast i ordningen efter
de sex, som redan en sådan erhållit, men med uteslutande, af dem,
som innehafva prabenden eller åtnjuta andre deras tjenst åtföljande
löneförmoner, som motsvara den ifrågavarande tillökningen.
ej) Då det af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag beviljade anslag för
Universitetens materiella behof 12,000 R:dr, att emellan dem i lika lotter för-
Bih: till B. St. Fröt. 1844. 4 Sami. 1 Afd. 15 Raft. 2
Stafs Utskottets Utlåtande, iV;a 41.
delas och utgå intill närvarande Riksdag, visat sig vara fortfarande erforder¬
ligt, oni icke Universiteten skulle nödsakas att stå efter sin tid och , i brist
på materiella hjelpmedel, inskränka sin verksamhet, har Kongl. Majit föresla¬
git, att samma anslag äfven hädanefter måtte få utgå på samma sätt, sont
hittills, med 12,000 Rldr, eller tillsammans för tre år 36,000 Rrdr. Uti en
från Preste-Ståndet remitterad motion, har Professoren Fries, i afseende å
detta anslag, yttrat, att detsamma icke vore afsedt för sådane tillfällige behof,
sorn efter någon viss tids förlopp kunde upphöra, utan för sådane fortfarande
utgifter , såsom inköp af böcker för Bibliotheken, complefferände af de prac-
tiska lnstitutionernes samlingar, experimenter vid undervisningen, botaniska
trädgårdens utvidgande och underhåll, med flere dylika föremål, i följd hvaraf,
och då det medförde flere svårigheter att med en tillgång, hvars fortfarande
ej vore bestämdt, ändamålsenligt ordna utgifterne, motionären föreslog, att detta
för Universitetens materiella behof afsedde anslag måtte varda ä ordinarie stat
Uppfördt.
På grund af hvad i denna fråga blifvit utredt, forde det för Universi¬
teten förut beviljade anslag således kunna för närvarande anses fortfarande
behöfligt, men då detsamma af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag anvisadt
för bestämd tid, äfven nu af Kongl. Majit icke ansetts bora å stat uppföras,
tillstyrker Utskottet, att ett anslag af 12,000 Rldr till Universitetens
materiella behof mätte af Rikets Ständer beviljas, att med hälften
till hvartdera Universitetet Utgå intill flästa Riksdag,
d*) Uti en från Preste-Ståndet remitterad motion, har Biskopen m. m.
Agardh omförmält behofvet af åtskilige anslag för de Botaniska Jnstitutionerne
vid Lunds Universitet; men enär Utskottet hvarken finner vederbörligen utredt
behofvet af högre anslag för Universitetens materiel, än som, i enlighet med
Kongl. Majtts Nådiga Proposition, redan blifvit af Utskottet tillstyrkt att fort¬
farande utgå, eller anser lämpligt, att Rtkefs.Ständer må ingå i någon gransk¬
ning af den fördelning deraf, som vid Universiteten emellan de serskilde Insti-
tutionerne blifvit verkställd,
hemställer Utskottet, att motionen icke må till någon åtgärd för¬
anleda,
7 :o Elem en ta r-Lär ov er ken.
I afseende å dessa har Kongl. Majit, i Dess Nådiga Proposition om
Stats-verkets tillstånd och behof, omförmält: att, utom den af Rikets Ständer
Stats-Utskottets Utlåtande, N;o ti¬
li
vid sistlidne Riksdag gjorde underdåniga hemställan om en sådan förändring
af Frösö Skoja i Jemtland, att ynglingar skulle derifrån kunna utexamineras
för att afgå directe till Universitetet, jemväl från flere Stift, Städer och Läro¬
verk inkommit underdåniga ansökningar om stiftandet af nya Skolor, om ut¬
vidgning af redan befintliga och om löneförbättringar; att den förlidet år sam¬
lade Revision öfver Elementar-Läroverken likaledes i sin underdåniga berättel¬
se föreslagit åtskilliga förändringar i Läroverkens organisation i allmänhet, in¬
dragning af vissa och utvidgning af andra Skolor, serskilda anstalter till bil¬
dande af Skollärare, en allmän löneförhöjning för lärarne, samt flere andra
dels anslag, dels åtgärder för Skolornas bringande i ett fullkomligare skick;
att under sådana förhållanden , och då en omfattande föredragning af denna
berättelse hvarken ännu kunnat eller under Riksdagens lopp kunde, i anseende
lill de yttranden och upplysningar, som af vederbörande måste infordras, inför
Kongl. Majit ega rum , det vore i allmänhet stridande emot rigtiga grunder
alt till afgörande företaga serskilda löneförhöjnings- och organisations-frugor
och dem till Rikets Ständer framställa, men att, då likväl dels en eller annan
fråga vöre af de öfriga alldeles oberoende, dels vissa förbättringar kunde fin¬
nas vara af (ten art, att deras uppskjutande icke allenast skulle förnärma de
billigaste anspråk, utan ock verka skadligt för framtiden, Kongl. Majit funnit
Sig böra göra framställning om beviljande af dertill erforderliga anslag.
«) På grund af Revisionens öfver Elementar-Läroverken afgifne yttran¬
de, att, ehuru Lärdoms- och Apologist-Skolan borde förblifva från hvarandra
skiljda, och Revisionen således antagit en annan grundsatts, än den, som gäll¬
de för Nya EJernentar-Skolan i Stockholm, det likväl vöre nyttigt, att denna
Skola, hurudan än Svenska Läroverkets framtid blefve, måtte fortfara i åt¬
njutande af offentligt understöd och uppmuntran, samt då det i alla händelser
af Kongl. Majit ansågs vigtigt, att, isynnerhet i hufvudstaden, funnes en bild—
nings-anstalt, motsvarande denna Skola, har Kongl, Majtt äskat, att anslaget för
densamma mätte å stat uppföras med 0,800 R;dr; och
då anslaget för Nya Elementar-Skolan hittills alltid utgått af de
42,000 R:dr, hvilka vid 1828—1830 årens Riksdag för Elementar-Lärover-
kens behof beviljades, men vid den calcul, som, enligt Läroverks-Comitéens år
1828 afgifna betänkande, uppgjordes, denna Skola icke var tagen i beräkning,
hade alltid sedermera större eller mindre svårigheter uppstått att fylla de för
Elementar-Läroverken befintliga behof, hvilka dessutom betydligt stigit genom
allmänhetens ökade förtroende för den offentliga undervisningen, af hvilken an¬
12
Statt-TJtskotte,ts Utlåtande, N:o 4i.
ledning oell för afböjande af de missförhållanden, som uppstått derigenom, att
den dass af Läroverk, för hvilka den beviljade summan från början var be¬
räknad, icke oafkortadt kommit deraf i åtnjutande, Kongl. Majit äskat, att de
ofvanberörde 6,800 11:dr uppföras, såsom förökning i anslaget utöfver de hit¬
tills för Elementar-Läroverken beviljade 42,000 Rrdr.
Det anslag, som nu finnes å Riks-Staten uppfordt, utgör, utom nyss¬
nämnde vid 1828—1830 årens Riksdag beviljade 42,000 R:dr af ersättning
för de i följd af Rikets Ständer beslut vid 1834—1835 årens Riksdag upp¬
hörde djeknepenningarne 5,968 R:dr 14 sk., samt serskilda af Rikets sednast
församlade Ständer anvisade tillökningar för Lunds Catliedral-Skola 3,856 R:dr
45 sk. 4 rst., Stockholms Gymnasium 2,000 Ridr, Uddevalla Skola 6 Rrdr
32 sk., Halmstads Skola 25 Ridr, Strömstads Skola 500 Ridr, Calmar Gym¬
nasium 100 Rrdr och Gefle Gymnasium 450 Rrdr; och har detta anslag, till¬
sammans utgörande 54,906 Rrdr 43 sk. 4 rst., blifvit ansedt såsom ett reser-
vations-anslag, så att de besparingar, hvilka något år derå uppkommit, icke
blifvit använde till andra föremål inom titeln, utan af Kongl. Majrt ett kom¬
mande år disponerats endast för Elementar-Läroverken.
Utgående från den åsigt, att anslaget för Nya Elementar-Skolan bör
fortfarande anvisas, har Utskottet likväl, innan ännu den vid samma Skola an¬
tagne undervisnings-methods fördelar, i jemnförelse med den, som följes vid
Stifts-Läroverken, hunnit närmare utrönas och pröfvas, icke ansett lämpligt,
att något serskildt anslag för nämnde Skola å Stat uppföres.
1 följd häraf och då, i afbidan på den slutliga regleringen med Elemen-
tar-Läroverkens aflönings-stater, hvarom Kongl. Majit förmält Sig vilja i pröf¬
ning ingå och förslag till Rikets Ständer framställa, angeläget är, att nödiga
tillgångar må finnas till Kongl. Maj:ts disposition för sådane partiella behof,
sora hittils af bristande medel niåst eftersättas, har Utskottet funnit sig böra
tillstyrka Rikets Ständer, att det vid 1828—1830 årens Riksdag för
Elementar-Läroverken beviljade anslag 42,000 Rrdr ökas till 48,800
Rrdr, med underdånig anhållan hos Kongl. Majit, att Nya Elemen¬
tar-Skolan må häraf tills vidare erhålla, hvad för densamma pröfvas
erforderligt, äfvensom att Rikets Ständer måtte besluta, att hela det
belopp, som sålunda skulle komma att, för Elementar-Läroverken, i Riks-
Staten uppföras, utgörande 61,706 Rrdr 43 sk. 4 rst., såsom reser-
vations-anslag anvisas.
Slats-UUkottets Utlåtande, N:o 41.
13
c) Sedan, med afseende derå, att få saker voro af den vigt för både Sko¬
lan och Kyrkan, som beredandet af lifsbergning för föråldrade skollärare, utan
att de må behöfva söka sin tillflykt till presterliga lägenheter, så väl den 1828
församlade Läroverks-Comitéen, som 1832 års Skol-Revision tillstyrkt, att
afskedade Lärare skulle på Rikets Allmänna Indragningsstat få uppföras,
icke vunnit framgång, så hade 1843 års Revision hemställt, om icke ett stats¬
anslag skulle kunna äskas, så tillräckligt, att åtminstone en emeriti-lön i hög¬
sta läraregraden vid Gymnasier och Skolor måtte för hvarje Stift, när behof deraf
gjordes, eller egna emeriti-fonder antingen alldeles saknades eller voro otillräckli¬
ge, kunna deraf erhållas, samt att detta anslag, om det något år eller i något
Stift blifvit odisponeradt, måtte till ett följande år reserveras och lemna bidrag
till någon gång saknade, alltid otillräckliga, vicarii-arfvoden, när till afsked med
full pension ännu icke berättigade lärare måste af giltiga skäl permitteras och
ofta icke förmådde utgöra, aldrig kunde åläggas, större arfvode till silia vica-
rier, än en fjerdedel af den förut nog otillräckliga lönen ; och har Kongl. Majit,
helst ett sådant anslag, ehvad system för, eller förändring af Elementar-Läro-
verken, som komme att bestämmas, blefve af högsta vigt, föreslagit Rikets
Ständers bifall till hvad 1843 års Skol-revision i detta afseende föreslagit,
endast med den förändring, hufvudsakligen påkallad af den stora olikheten
Stiften emellan i antalet af der befintlige lärare, att icke beloppet af en emeriti-lön
ovillkorligen tilldelas hvarje Stift, utan att en summa, motsvarande en sådan lön
i lingsta läraregraden vid hvarje Stift och i Stockholms stad, anslås, således ett
belopp af 12,480 R:dr årligen att för behofvet af Kongl. Majit disponeras.
Utskottet, som till alla delar instämmer uti den af Kongl. Majit röran¬
de detta ämne i Nåder yttrade åsigt,
tillstyrker följaktligen, att 12,480 R:dr måtte å Elementar-Lärover-
kens stat uppföras till Kongl. Majits Nådiga disposition till emeriti-
löner för Gymnasii- och Skollärare inom Rikets Stift och Stockholms
stad.
d) Uti en från Preste-Ståndet remitterad motion, har Contracts-Prosten
Ödmann yrkat: att då, enligt Kongl. Brefvet den 22 December 1831,Rectorer
vid Rikets Gymnasier skulle, emot upphörande af de så kallade terminspen-
ningarne, erhålla ett deremot svarande årligt arfvode, men Rector Gymnasii i
Gefle icke kommit häraf i åtnjutande, på den grund, att de för löneregleringen
vid Elementar-Läroverken disponible medel icke dertill lemnade nödig tillgång,
Rikets Ständer måtte för bemälde Rector, såsom ersättning, motsvarande ter-
u
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 4-1,
minspenningarne vid andr» Gymnasier, bevilja eli ärligt anslag af 120 R:dr,
att beräknas och utgå från den 1 Maj innevarande år; och hafva, i samman¬
hang med denna motion, äfven blifvit behandlade dels en från Preste-Ståndet,
remitterad motion af Biskopen m. m. Nibelius, sorn yrkat: att då, genom Kongl.
Brefven den 21 September 1833 och den 1 November 1839, hvilka bestäm¬
ma nu gällande löningsstat för lärarne vid Rikets Elementar-Läroverk, lönen
för den andre läraren vid Apologist-SkoJa blifvit fastställd till 40 tunnor span-
mål eller 240 R:dr, men andre Apologisten vid Westerås Skola, oaktadt lian
ej hade i lön mera än 25 tunnor, på sin underdåniga ansökning om lönefyll-
nad erhållit den resolution, att tillgångarne icke medgåfvo bifall dertill. Rikets
Ständer måtte för bemälde Apologist bevilja ett anslag af 15 tunnor span mål,
hvarigenom lian, i likhet med andre sådane lärare, skulle komma att ärligen
åtnjuta 40 tunnor, dels en af Herr Winge inom Borgare-Ståndet väckt motion,
att till löneförbättring för Rector vid Nyköpings Högre Lärdoms- och Apolo¬
gistskola måtte beviljas ett anslag af 25 tunnor spanmål, hvarigenom hans lön
komme att mera närma sig, om ock ej fullt uppgå, till likhet med hvad Recto-
rer vid andra Skolor af enahanda slag åtnjuta.
Då, i följd af hvad Utskottet tillstyrkt, i afseende å tillökning af 6,800
R:dr uti det för EJernentar-Läroverken anvisade anslag, Kongl. Maj;t, i fall
Hector Gymnasii i Gefle, Rector vid Nyköpings Högre Lärdoms- och Apolo¬
gistskola, eller andre Apologisten vid Westerås Skola skulle finnas hafva
grundade anspråk på den för dem ifrågaställde ersättning och lönetillökning, är
i tillfälle att låta bemälde Lärare deraf komma i åtnjutande,
hemställer Utskottet, att något serskildt anslag för sådant ändamål
icke må af Rikets Ständer beviljas.
é) Ifrån Preste-Ståndet har likaledes blifvit till Utskottet remitterad en
af Biskopen m. m. Agardh väckt motion om ett anslag af 2,000 R:dr lill för¬
stärkning af Bibliotheks-fonden vid Carlstads Gymnasium; men då bidrag af
Statsmedlen till vidmagthållande eller utvidgning af Stifts-Läroverkens samlin¬
gar tillförene icke utgått, och Udskottet tror sig kunna förutse, att, om något i
sådant afseende för Ett Läroverk beviljades, enahanda anspråk från de öfriga
skulle derigenom framkallas,
afstyrker Utskottet bifall till motionen.
O Uti serskilde från Preste-Ståndet till Utskottet remitterade motioner
hafva förslag blifvit väckte;
Stats*Utsiottets Utlåtande, N:o 4t.
15
af Professoren Knös, med hvilken H. H. Erke-Biskopen instämt ! att,
på det Upsala Cathedral-skola, sorn både till läroämnen, lärotid och lärjungars
antal fullt motsvarade Gymnasium och dermed förenad högre Lärdoms-skola,
skulle äfven till lärames antal och aflöning komma att motsvara förenämnde
(Vänne med Cathedral-skolan likartade Läroverk, Skolans stat, som för närva¬
rande utgjorde 700 tunnor, måtte ökas till 1,570 tunnor spanmål, eller med
810 tunnor, motsvarande, å 6 R:dr, 4,860 R:dr.;
af Professoren Doctor Reuterdahl: att för det fall Rikets Ständer för
Upsala Cathedral-skola bevilja, hvad af Professor Knös blifvit begärdt, samma
förmoner måtte tilldelas Cathedral-skolan i Lund, hvilken befunne sig i allde¬
les lika ställning med den i Upsala; samt <
af Biskopen m, m. Hallstrom, om löneanslag för en Con-Rector vid
Wisby högre Lärdoms-skola.
I anledning af dessa motioner, får Utskottet anföra! att, dä KongL
Majit, enligt hvad den Nådiga Propositionen gifver vid handen, icke funnit
Sig böra, innan erforderliga upplysningar och yttranden hunnit från vederbö¬
rande infordras, f anledning af till Kongl. Maj:t så väl från flere stift, städer
och läroverk inkomne underdåniga ansökningar, sorn ock af sednaste Skol-Re-
visiofl afgifne förslag, åsyftande förändringar i Läroverkens organisation i all¬
mänhet m. m., till afgörande företaga serskilda ltine*förhöjnings- och organisa-
tions-frågor och dem till Rikets Ständer framställa, Utskottet icke eller anser
lämpligt, att, vid detta förhållande, Rikets Ständer nu må ingå i pröfning af
sådane förslag, i följd hvaraf Utskottet
hemställer, att motionerna icke må till någon åtgärd föranleda.
8:o Folk- Sko tor n ä<
Kongl. Majit har i den Nådiga Propositionen gifvit Rikets Ständer
tillkänna, att, sorn redan vunna upplysningar icke tillräckligen visat, huruvida
de vid sista Riksdagen äskade och af Rikets Ständer beviljade anslag för
folkundervisningen kunde blifva under kommande år för ändamålet tillräckliga,
hade ytterligare Upplysningar i ämnet blifvit infordrade att afgifvas innan den
Uste sistlidne Augusti, samt att Kongl. Maj:t sedei mera under Riksdagens
lopp, sedan dessa upplysningar inkommit, ville till Rikets Ständer aflåta Nå¬
dig Proposition i ämnet.
Då Utskottet emedlertid icke anser, att förändring bör ega rum uti
det redan från längre tid tillbaka å Riks-Staten uppförde anslag för Folk-
16
Stats-TJtåTcottctS Utlåtande, N:o 41.
Skolorna, hvilket icke står i sammanhang med det vid sednaste Riksdag för
folkundervisningen i allmänhet uppförde anslag, hvarom Utskottet framdeles
kommer att utlåtande afgifva,
hemställer Utskottet, att det förstnämnde anslaget, utgörande, utom
indelda räntor och spanmål in natura, 3,062 R:dr 40 sk, måtte oför-
ändradt bibehållas.
.9:o Gymnastiska Gentral-institutet.
För detta föremål har Kongl. Maj:t äskat ett ökadt anslag af 500 R:dr,
hvaraf 200 R:dr skulle användas till förbättring af lönevillkoren för Öfver-
Läraren vid detta Undervisnings-verk, på det att någon person med full skicklig¬
het må vid Inrättningen vara att påräkna till fyllande af Föreståndarens plats,
dels vid möjligen för honom inträffande laga hinder, dels vid hans afgång, och
de återstående 300 R:dr för en ny practisk lärare, på det att undervisningen
för skolungdomen måtte kunna ytterligare utsträckas.
Då ny aflöningsstat för Gymnastiska Central-Institutet vid sistlidne
Riksdag fastställdes, hvarigenom det för Institutet förut beviljade anslag mer
än fördubblades, har Utskottet
icke ansett sig böra tillstyrka beviljandet af någon ytterligare tillök¬
ning uti detsamma.
10:o Sundhets-Collegium med Medicinal-Slaten.
a) Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och
behof innehåller: att, i sammanhang med fördelningen af det vid sistlidne Riks¬
dag beviljade anslag till Extra Provincial-läkares aflönande, Kongl. Majit be¬
fallt Sundhets-Collegium att inkomma med underdånigt förslag till en allmän
och fullt ändamålsenlig reglering af Provincial-läkare-vården i Riket; att det,
enligt detta förslag, erfordrades för ändamålet en tillökning i nuvarande års
anslag af tillsammans 12,086 R:dr 32 sk.; men att, då deruti likväl inbegreps
löneförhöjning till 700 R:dr för 24 Provincial-Läkare, eller en inom hvarje
län, hvilken tillökning, utgörande inalles 6,420 R:dr, Kongl. Maj:t fann vara,
ehuru visserligen i hög grad gagnelig, dock icke för det närvarande af strän¬
gaste behof påkallad, Kongl. Majit således af Rikets Ständer äskade endast
åter-
Stati-Utskoltets Utlåtande, iN-.o 41.'
17
återstoden, eller 5,666 R:dr 32 sk., hvilka medel, enligt hvad det i Stats-
Rådet öfver Ecclesiastik-ärenden den 10 .Juni 1844 förde Protocoll gifver vid
handen, skulle användas dels till aflöning ät några få nya Provincial-läkare,
dels till en sådan reglering af lönerna för redan befintlige extra Provincial¬
läkare oell arfvodena för såsom extra Provincialläkare tjenstgörande Bataljons¬
läkare, att en ändamålsenlig Provincial-läkarevård för hela Riket kunde
vinnas.
I sammanhang med denna fråga har Utskottet till pröfning förehaft ej
mindre en från Borgare-Ståndet till Utskottet remitterad motion äf Herr Didriks¬
son . som begärt ett lämpligt anslag till årlig lön eller arfvode för en extra
P. ovincial-läkare för norra delen af Norrtelje läkare-district iinom Stockholms
Län, med station i Osthammar eller dess granskap, än ock serskilde från
Bonde-Ståndet till Utskottet remitterade motioner.: af Matts Persson från Stock¬
holms Län, om ett årligt anslag af 400 R:dr till en extra Provincial-läkare
för norra delen af nämnde Län, med station i Östhammar; af Anders Johan
Sandstedt från Jönköpings Län, om anställande af en Provincial-läkare med
lön på stat inom Vestra Härad af nämnde Län; af Lars Gezelius från Stora
Kopparbergs Län, att lön på Stat, af 500 R:dr årligen, mätte anslås åt den
extra Provincial-läkaren i Vester-Dalarne; af Ola Svensson trän Malmöhus Län,
om anställande af en extra Provincial-läkare för Färs och Frosta Härader
-inom nämnde Län; a i Jöns Palmqvist från Skaraborgs Län, att extra Pro¬
vincial-läkaren i Falköpings District måtte uppföras på ordinarie Stat; af
Sven Isacsson från Calmar Län, om anslag för en Pronvincial-läkare inom
Ölands Norra Mot, samt af Johannes Johansson från Götheborgs och Bohus
Län, att ett anslag, motsvarande ordinarie Provincial-läkarelön, måtte anvisas
för en serskild Läkare inom Oiousts och Tjörns Härader af nämnde Län.
Af Sundhets-Cöllegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga utlåtande i
denna sak inhemtas: att för den allmänna helsovården inom Riket för närva¬
rande finnas att påräkna ordinarie Provincial-läkare till ett antal af 47, med
432 Rulr 24 sk. lön för hvardera, 25 extra Provincial-läkare, hvardera med
ett arfvode af 250 R:dr, af hvilka läkare likväl 11. tillika äro Bataljons-läkare
och 2 Stadsläkare, hvilka således förut varit för läkarevården i orterne att
påräkna, 48 Bataljons-läkare vid Indelta Arméen, hvilka, under den tid då de
ej äro till tjenstgöring vid Regementena commenderade, borde och kunde bi¬
träda vid Provincial-läkarevårdens bestridande å landet, i fall för dem, enligt
HBih. till R. St. Trot. JS44-. 4 Sami. 1 Afd. 15 Haft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 4/c
Collegii förslag, vissa lämpliga stationer bestämdes, samt ändtligen sådane
af Communer, Bruk och andre Inrättningar å landet anställde enskilde läkare,
som under vissa vilkor erhållit tjenstårs-beräkning inom Läkare-Corpsen. För
att kunna bereda en ändamålsenlig reglering af Provincial-läkarevården , har
Collegium ansett erforderligt, att de från och med 1828—1830 årens Riksdag
tillkomne extra Provincial-läkarebefattningar, hvilka icke af Bataljons-läkare
innehafvas, eller der denna förening ansågs olämplig, måtte på ordinarie Stat
öfverflyttas, och lönerne dervid i allmänhet bestämmas till lika belopp med
nuvarande ordinarie Provincial-läkarelönerne, eller, för jemn räkning, till 33
R:dr 10 sk., med skälig förhöjning, då Districternes ofördelagtiga beskaffenhet
sådant fordrade, samt att nya Provincial-läkarebefattningar för de Län och
District, der behofvet så fordrade, varda inrättade; varande af Collegium,
i öfverensstämmelse med dessa grunder och efter pröfning af de från Konun¬
gens Befallningshafvande i Rikets samtlige Län, efter Communernes hörande
i fråga om fördelning af de vid sistförflutne Riksdag anslague extra Provincial-
läkare-arfvoden, afgifne utlåtanden, serskildt för hvaije Län föreslagne de åt¬
gärder, som för en ändamålsenlig reglering af läkarevården ansågos böra vid¬
tagas och för hvars utförande erfordrades det af Kongl. Majit äskade anslag,
5,666 Ridr 32 sk.
Då, enligt hvad Sundhets-Collegium härjemte utredt, de nu anslagne
arfvoden för extra Provincialläkare, 250 R:dr, visat sig vara otillräckliga i så
måtto, att inom en del orter, hvarest tillfälle till förtjenst genom enskilt prak¬
tik varit ringa, men behofvet af läkare-biträde för den fattiga befolkningen i
samma nion större, sökande lill extra Provincialläkare dels alldeles icke och
dels med mycken svårighet kunnat erhållas, samt det dessutom, för att vid
sådane befattningar fästa skicklige och erfarne personer, är af vigt att lönerne
uppföras på Ordinarie Stat, hvarigenom tjensternes innehafvare kunna beredas
delagtighet i Civil-Statens Pensions-Inrättning, har LTtskottet
funnit sig böra tillstyrka, att Rikets Ständer måtte bevilja det af
Kongl. Majit, till reglering utaf Provincial-läkarevården inom Riket,
äskade tillökta anslag af 5,666 R:dr 32 sk. ;
hvaremot och enär Utskottet icke är i tillfälle bedöma den större eller mindre
vigten och nyttan af de i omförmälde motioner äskade nya läkare-beställningars
inrättande eller förbättrandet af lönerne vid redan befintelige, hvarom »Sundhets-
Collegium för öfrigt, i de flesta fall, redan gjort enahanda framställning med
motionärerne, Utskottet hemställer,
att desse motioner ej måtte till någon serskild Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Stats-Utskottets Utlåtande, N-.o 41.
19
b) Vidare inhemtas af den Nådiga Propositionen: alt, sorn Apothekare-
Societeten i Riket icke kunnat uppfylla det af Rikets sednast försandade Stän¬
der, vid det för en Pharmaceutisk Undervisnings-anstalt i Inifvudstaden, intill
nuvarande Riksdag, beviljade anslag af 1,000 R:dr årligen fästade villkor, att
Societeten för ändamålet bidrog med minst 2,000 R:dr, så bade anslaget icke
eller utgått, hvaremot Societeten nu anhållit, att åtminstone de vid sistlidne
Riksdag anvisade 1,000 R:dr årligen måtte ställas till Socio te tens disposition ,
för befrämjande af undervisningen vid det Pharmaceuliska Institutet, med den
förändring i det föreskrifna vilkoret, att Apothekarne i Riket, i stället för 2,000
R:dr, hädanefter som tillförene, med minst 1,000 Rrdr årligen bidrogo till in¬
stitutets underhåll, äfvensom Societeten, till bestridande af de utgifter, som för
Inrättningens ordnande erfordrades, och hvartill vid förra tillfället begärdes
5,000 R:dr, hemställt, att den årliga besparingen af 1,000 R:dr, som uppkom¬
mit sedan sista Riksdagen, derigenom att de då anslagne medlen icke utgått,
måtte för ändamålet få användas; och har Kongl. Majrt, enär gagnet af den
ifrågavarande undervisnings-anstalten var uppenbart, icke allenast för det pliar-
maceutiska yrket, utan ock för. andra näringar, då i många orter Apothekarne
voro de ende personer, till hvilka näringsidkare kunde vända sig för erhållan¬
de af biträde i chemiska försök och undersökningar, föreslagit Rikets Stän¬
der att bifalla hvad Apothekare-Societeten sålunda hemställt.
Rå, enligt hvad nu mera blifvit utredt, Apothekare-Societeten icke för¬
mått att till underhållet af den ifrågavarande läro-anstalten bidraga med så
stort belopp, som Rikets Ständer för anslagets utgående, såsom villkor, förut¬
satt, och ingen anledning är, att högre summa nu kan af nämnde Societet
anskaffas, men deremot den besparing, som uppkommit derigenom att det vid
sista Riksdag beviljade anslag icke utgått, torde böra komma Stats-verket
till godo, anser Utskottet sig ega skäl att på det sätt tillstyrka bifall till den
nu af Kongl. Maj:t gjorda Nådiga framställning,
att Rikets Ständer måtte bevilja ett årligt anslag af 1,000 R:dr,
att intill nästa Riksdag utgå för den i Stockholm stiftade Pliarma-
ceutiska Läroanstalt, emot villkor: att Apothekare-Societeten årligen
dertill bidrager med 1,000 R:dr R:co; att läro-anstalten ställes under
Sundhets-Collegii inseende, samt att, om Societeten icke kan eller
vill dessa villkor uppfylla, anslaget då genast kommer att till Riks-
gälds-Contoret indragas.
c) Till Utskottet hafva blifvit remitterade 2:ne motioner, den ena. från
Borgare-Ståndet af Herr Ekholm och den andra från Bonde-Ståndet af Johan
20'
Stats~Utshottetg Utlåtande, N:o 4t.
August Zetterberg från Stockholms Län, uti hvilka motioner blifvit hufvudsak¬
ligen an föl dt:: att, sedan det af Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riks¬
dag för en i hufvudsfcaden stiftad Inrättning, för sjukes behandling med electri—
crtet och galvanism beviljade anslag af 600 R:dr blifvit vid derpåföljde Riks¬
dag indraget,, på den grund att en säker erfarenhet då ansågs vara vunnen
om medlets gagnelighet, så hade Inrättningen, som derefter ej haft andra till¬
gångar att påräkna än en donation af 30 R:dr B:to årligen, sedermera fortgått
pä den enskilde läkarens bekostnad, som förut förestått samma Inrättning; och
enär dennas nytta vöre af (lere Embetsmyndigheter och enskilde medborgare
bestyrkt, samt det förefunnes ej mindre förhoppning; om framtida testamentari-
ska donationer till Inrättningen,, än. ock en redan densamma tillfallen gåfva af
en högst dyrbar electricitets-machin med dithörande apparater jemte 1,000 R:dr
B:c» i contanta penningar, hvilka genast tilldelades Inrättningen, så snart dess oaf-
brutna fortgång blifvit vederbörligen garanterad, hafva motionärerne, hvar för
sig, hemställt, att, för underhåll oell bedrifvande af nämnde Inrättning, ett år¬
ligt anslag af 500 Ridr måtte beviljas, hvilket anslag borde ställas under. Kongl.
Sundhets-Collegii inseende.
Då deni ifrågavarande Inrättningen, enligt hvad af motionen bilagde
handlingar bestyrkes, visat sig vara nyttig för sjukvården, och det sålunda,
kan anses vara af vigt, att dess upprätthållande för framtiden försäkras,
tillstyrker Utskottet, att till Kongl. Sundhets-Collegii disposition måtte
å stat anvisas ett anslag af 500 R:dr ärligen, lill underhåll af er¬
forderliga machiner vid den för sjukes behandling med electricitet och
galvanism i Stockholm stiftade Inrättning samt till arfvode åt den
läkare, som dermed har befattning, med det vid anslaget fästade villr—
kor: att den förbättrade machin; som skulle komma att Inrättningen
såsom skänk tillfalla, varder förflyttad till Sundhets-Collegii hus; att
Inrättningen blifver pä vissa bestämda tider för allmänheten tillgäng¬
lig, samt att fattige sjuke, från så väl Stockholm som landsorlerne;.
kostnadsfritt dervid njuta läkare behandling..
lito Carolinska Medico-Cltirurgiska Institutet-
a) Med afseende å den af de årliga mortalitets-tabellerna utvisade storm
dödligheten inom barnaåldern; hvaraf ådägalades nödvändigheten af ett serskildt
studium utaf b a rms j ukdbm ar ne; och då undervisning, i; dessas behandling ända
Ståls-Utskottets Utlåtande, N.o 41.
21
nrålsenligast borde kunna lemnäs der Barnhus i större skala funnos inrättade,
har Kongl. Maj:t till lön för en Professor i cliniken för barnsjukdomarne äskat
l.,600 R:dr, äfvensom för ordentligt upprättande af Institutets redogörelse, till
arfvode för en Räkenskapsförare 150 Rull-, eller tillsammans 1,750 R:dr.
Lika med Kongl. Maja anser LTtskottet det vara af vigt, att för nno-e
Läkare må beredas ett hittills saknadt tillfälle till undervisning i denna de! af
den medicinska vetenskapen; och då obestridligen en sådan undervisning kan
fullständigt och med fördel bibringas endast å en ort, der, såsom i Stockholm
är förhållandet, en mängd olika sjukdomsfall ibland de vid ett större Barnhus
befintlige barn mäste inträffa, får Utskottet, som likväl förmodar, att, innan
sig visat, hvilka resultat, sorn af en: sådan ny Professions inrättande kunna
vinnas, lön på stat icke lämpligen torde böra uppföras, följaktligen
tillstyrka-, att Rikets Ständer mättey såsom arfvode för en Professor i
cliniken för barnsjukdomarne vid Carolinska Medico-Chirurgiska In¬
stitutet, bevilja ett anslag af 1,600 R:dr, att intill nästa Riksdag ut¬
gå, under villkor, att föreläsningar af denne Professor hållas samt
examina anställas, i enlighet med hvad för öfrige Professorer vid In¬
stitutet är föres krifvet..
Hvad åter angår det till arfvode för en räkenskapsförare äskade belopp
af 150 R:dr; så enär Instistutets räkenskaper ej torde vara af vidlyftigare
beskaffenhet, än andra vid likartade Undervisningsverk, hvarest serskild räken¬
skapsförare' icke finnes,
afstyrka- Utskottet bifall, tilli denna del af den: Nådiga Propositionen..
Äj Uti en från Ridderskapet och Adelil till Utskottet remitterad motion,
har Herr Fiherre Hamilton, //., med hvilken Grefve Horn, C. U., sig före¬
nat, äskat, att för Öfver-Läkaren vid Stockholms Stads och Läns Curhus
mätte å stat uppföras en Professorska vid Carolinska Medico-Chirurgiska In-
stutet af 1000 R:dr årligen, med skyldighet för honom att så väl meddela eli—
nisk undervisning, i de syphilistiska sjukdomernas igenkännande och behandling
som ock derjemte öfver dem hålla offentliga föreläsningar; och har Utskottet
ii sammanhang härmed äfven handlagt en från Borgare-Ståndet remitterad, af
vice Talmannen Herr Brinch väckt, motion, deruti föreslagits lön å 1,600 R:dr
för en ny Professor vid Carolinska Institutet, med blifvande skyldighet för
Professoren att hålla allmänna föreläsningar öfver veneriska sjukdomen, i för¬
ening med clinisk undervisning vid sjuksängarne å curhuset härstädes, hvarest
22
Stats-UtsJcotiets Utlåtande, iV:o 41.
unge Läkare då borde föreskrifvas en viss tids tjenstgöring, i likhet med den
vid Lazarettet, Barnbörds- och Barnhusen; men som, änskönt förslag i enahan¬
da syftning blifvit af Institutets Professorer i deras till Kongl. Maj:t afgifna
underdåniga utlåtande framstäldt, Kongl. Maj:t vid pröfningen deraf likväl icke
för det närvarande funnit skäl att i detta afseende något anslag af Ilikets
Ständer äska, har Utskottet äfven ansett sig böra
afstyrka bifall till motionerne.
12. Veterinär-Inrättningen i Stockholm.
a) Då de tillgångar, hvaraf lön för tredje Läraren vid Veterinär-In¬
rättningen varit beredd, nemligen öfverskotten å inkomsterne af smedjan,
hyror för några Inrättningen tillhörande lägenheter samt det för en Pensionär
vid Inrättningen bestämda anslag af 333 ll:dr 10 sk. årligen, i så måtto för¬
minskats, att, sedan hufvudstadens fleste hofslagare vid Inrättningen förvärfvat
sig den kännedom och skicklighet i hofslagare-yrket, att behofvet att för hästars
rätta skoning vända sig till Inrättningen, till en stor del upphört, inkomsterne
deraf öfverstigits af utgifterne för Inrättningens underhåll, samt hyresinkomsten
af rid-stallet, 500 R:dr, komrne att upphöra den l:sta October innevarande
år, sedan Krigs-Collegium uppsagt det derom förut upprättade contract, har
Kongl. Majit, för att ersätta dessa brister, föreslagit, att Rikets Ständer måtte
öka Inrättningens stat med 066 R:dr 32 sk.
I detta ämne hafva till Utskottet inkommit t vän ne motioner, nemligen
från Ridderskapet och Adeln af Herr Bråkenhjelm,, P, I?., sorn yrkat, att, i
enlighet med hvad Kongl. Sundhets-Collegium hos Kongl. Maj:t i underdå¬
nighet tillstyrkt, Veterinär-Inrättningens stat måtte erhålla en tillökning af
2000 Riksdaler, samt från Bonde-Ståndet af Johan August Zetterberg från
Stockholms Län, med förslag, att för Veterinär-Inrättningen måtte intill nästa
Riksdag anvisas ett tillökt anslag af 1000 R:dr.
Utskottet, som icke anser sig för dessa af Kongl. Maj:t i Nåder pröf-
vade behof kunna lämpligen föreslå högre anslag, än som af Kongl. Majit
funnits vara dertill erforderligt,
tillstyrker således att för Veterinär-Inrättningen i Stockholm måtte
, anvisas ett belopp af 666 R:dr 32 sk., hvarigenom Inrättningens an¬
slag blifver förhöj dt till 7,770 Riksdaler.
r Stats-Utsiottets Utlåtande N:o 4i.
23
b ) Uti en från Bonde-Ståndet remitterad motion, liar Pehr Wilsson
från Christianstads Län föreslagit, dels att en ytterligare Djurläkare måtte
anställas i nämnde Län, dels att lönen för Läns-djurläkare i allmänhet måtte
förhöjas till 300 ll.dr för dem hvardera, mot villkor att de hädanefter skulle
vara pligtige lemna det biträde, som af dem äskas, utan annan vedergällning,
än för skjuts och dagtractemente, då han icke erhölle skjuts och underhåll af
den, sorn hans biträde påkallat; men enär hvarken Djurläkares rätt att för
det biträde, de lenina enskilde personer, taga ersättning kan dem beröfvas, eller
någon förhöjning i den aflöning, som dem nu bestås, synes vara erforderlig,
hemställer Utskottet, att motionen icke må till någon åtgärd föranleda.
13:o Witterhets-, Historie- och Anliqvitets-Acaderiiien.
Från Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva till Utskottet
blifvit remitterade tvänne serskilda motioner, den ena af Hans Excellence Herr
Grefve Gustaf Löwenhielm, den andra af Professoren Reuterdahl, uti hvil¬
ka motioner blifvit föreslaget, att ett anslag af 2,000 R:dr måtte ställas till
Kongl. Majrts dispositionn till inredning och iståndsättande af den local, som
framdeles, i enlighet med Rikets Ständers beslut vid sistlidne Riksdag, kom¬
mer att upplåtas för de under Witterhets-, Historie- och Antiqvitets- Acade-
miens försvar ställde Historiska Samlingar.
Erkännande angelägenheten deraf, att för de ifrågavarande dyrbara
samlingarnes ändamålsenliga ordnande och förvarande tillfälle beredes, har Ut-
fckottet likväl, enär dels ännu icke är fullständigt utredt, huru stort anslag här¬
till kan blifva erforderligt, dels hinder mött för upplåtande af den local, som
af Rikets sednast församlade Ständer, enligt underdånig Skrifvelse N:o 337
den 19 Maj 1841, för detta ändamål togs i beräkning, och för hvars aptering
anslogs en summa af 1,000 R:dr,
icke ansett sig böra tillstyrka någon förhöjning uti sistberörde af Ri¬
kets Ständer redan beviljade, men ännu icke disponerade, anslag.
14:o Musikaliska Academien.
Uti en från Bonde-Ståndet remitterad motion, har Andreas Bengtsson
från Jönköpings Län yrkat: att det denna Academi beviljade anslag,
24
Ståts-Utskottets Utlåtande, ffl-.o 4t.
1,700 Fkdr måtte okas med 1^000 R:dr, på det att den må blifva i tillfälle
att på ett värdigt sätt aflöna sina nuvarande lärare, hvilkas antal måhända
borde okas med en uti .fortepianospelning samt i andre hänseenden mera när¬
ma sig det mål, sorn med Academiens stiftande varit äsyftadt.
Då det torde kunna antagas, att de elever, för hvilka en vidsträktare
musikalisk undervisning vid Academien kan komma i fråga, till större delen
tillhöra den mera bemedlade samhällsklassen, och således äro i tillfälle att
sjelfva 'bekosta densamma, samt för de obemedlada, sorn endast egna sig till
klockare- och orgélnistbefattmngar, erforderlig kunskap i dessa ämnen bör
lämpligast bibringas uti Stifts-städerne, hvarigenom för dem undvikas de kost¬
nader, sorn med ett längre vistande i hufvudstaden ostridigt äro förenade, har
Utskottet ansett någon sådan utvidgning af Musikaliska Academien, sorn mo¬
tionären åsyftat, acke vara erforderlig, hvadan Utskottet
afstyrker bifall till det äskade förhöjda anslaget
15:o Understöd för Vetenskapliga arbetens lifgifvande.
Kongl. Maj:t, sorn under den 14 December 1840 icke hannat Nådigt
bifall till Rikets Ständers begäran om f. d. Canzli-Styrelsens hand-cassas öf¬
verlemnande till Riksgälds-Contoret, har nu ansett de under benämning af un¬
derstöd för vetenskapliga arbetens utgifvande uppförde 450 R:dr böra från
8:de Hufvud-titeln uteslutas: och då Utskottet uti dess under N:o 32 afgifna
utlåtande, till Rikets Ständer hemställt, att i underdånighet hos Kongl. Majit
anhålla om nämnde cassas medels öfverlemnande till Riksgälds-Contoret, emot
det att årliga räntan derå ä 5 procent ställes till Kongl. Maj:ts Nådiga dispo¬
sition, har Utskottet äfven ansett sig böra
tillstyrka, att de för sådant ändamål å 8:de Hufvud-titeln uppförde
450 R:dr fortfarande ,må på enahanda sätt anvisas.
16:o Institutet för Blinda och Döfstumma.
Utskottet har fått emottaga remiss å tvänne motioner, den ena från
Ridderskapet och Adeln utaf Herr af Zellén, som till understöd för m
under
Stats-Utskotlets Utlåtande, N'.o 41.
25
under Styrelsen öfver nämnde Institut ställd och dermed, så vidt görligt vore,
förenad serskild undervisnings-anstalt för blinda, vid hvilken skulle komma
att emottagas en från hvarje Stift, äskat ett årligt anslag af 5,000 Ridr, att
utgå enligt en af motionären föreslagen Stat, under förutsättning tillika, att
Kongl. Majit skulle täckas för denna Inrättning upplåta passande rum uti lä¬
genheten ”Öfre Manilla”; den andra från Bonde-Ståndet af Johan August
Zetterberg, med förslag, att dels till stipendier för Seminaristen, som i de
socknar, hvarest Folkskolor bildades, meddelade pneliminär-undervisning åt
döfstumma, matte anvisas en summa af 1,000 Ridr, och dels till förbättring
i lönevilkoren för lärare och vårdare vid Institutet anslås ett lika belopp,
eller tillsammans 2,000 Rtdr årligen.
Då anslaget för ifrågavarande Institut vid sistförflutne Riksdag ökades
med 2,006 R:dr 32 sk., samt hvarken af Kongl. Majit i Dess Nådiga Propo¬
sition om Stats-Verkets tillstånd och behof blifvit deruti äskad någon ytterli-
förlnijning, eller ens, så vidt Utskottet kändt är, framställning i sådant afseen¬
de gjord af Institutets Direction, så och enär Utskottet icke eller anser frå¬
gan om behofvet eller verkställigrheten af en sådan serskildt för blinde af-
sedd Inrättning, som Herr af Zellén föreslagit, vara fullständigt utredd, anser
sig Utskottet
icke kunna i anledning af motionerne tillstyrka någon Rikets Ständers
17:o Res (^-Stipendier samt Läroböckers och Lärda Verks lifgifvande.
«) Uti detta anslag, som vid sista Riksdag bestämdes till 10,400 R:dr,
bar intet förslag till förändring förekommit, hvaremot Prosten Stenhammar uti
en i Pieste-Ståndet väckt motion yrkat, att för utgifvandet af örte, Gite samt
Tide och sista Delarne af Professuren m. m. J. AU. Zetterstedts arbete, ’Diptera
Scandinavioe ’ kalladt, måtte anvisas ett serskildt anslag af 500 R:dr för hvar¬
dera Delen, eller tillsammans 1,500 Ridr, att successivt vid hvarje Dels lifgif¬
vande uppbäras af den förtjente vetenskapsmannen, som på de första Delarne
af detta Verk redan uppoffrat en förlagskostnad af åtminstone 2,000 Ridr samt
lor den 4:de jemväl outgifne Delen ännu afbidade Kongl. Majits Nådiga Re¬
solution å gjord ansökning om understöd derför.
Utan att ingå i bedömandet af arbetets förtjenst, har Utskottet likväl, då
Bih.. till R. St. Fröt. 1844. 4 Sami. 1 Afd. 15 Haft. 4
26
StaU-Vtshottets Utlåtande, N:o 41.
ett visst årligt anslag redan är stäldt till Kongl. Maj:ts Nådiga dispo¬
sition för befrämjandet af lärda Verks lifgifvande,
icke ansett sig böra i anledning af motionen något serskildt anslag
för detta ändamål tillstyrka.
//) Uti en från Ridderskapet och Adeln remitterad motion, har Herr von Hart¬
mansdorff 1 A., begärt, att 8,000 R:dr måtte för en gång anslås till upprättan¬
de af chartor öfver Statsförvaltningens grenar, till stöd för hvilken motion
blifvit åberopadt, att sådane chartor icke allenast uti andra länder visat sig
vara af verklig nytta, utan äfven, om de här ändamålsenligt utfördes, skulle
så väl för hvarje Statens Embetsman, som äfven för enskilde, hvilka önskade
taga kännedom om någon viss del af Statsförvaltningen, lemna en i möjligaste
måtto fullständig öfversigt deraf. Ehuru ett dylikt arbete otvifvelaktig!; skulle
i flera afseenden blifva nyttigt, likväl och då, enligt hvad af motionen inhem-
tas, den upptagne kostnaden blifvit beräknad så väl för chartornas lithografe-
ring, som för anskaffade af de till dem hörande statistiska uppgifter och be-
skrifningar, men dessa uppgifter oeh beskrifningar torde kunna utan serskild
kostnad, upprättas genom vederbörande Embets-verk, har Utskottet icke ansett
frågan nu vara i det fullständigt utredda skick, att beloppet af hvad, som för än¬
damålet oundgängligen erfordras, kan med tillförlitlighet utrönas, hvadan Utskottet
för närvarande icke kan till motionen tillstyrka bifall.
c) Äfvenledes har från Ridderskapet och Adeln blifvit till Utskottet re¬
mitterad en af Herr von Döbeln, E. G., väckt motion, deruti blifvit yrkadt,
att 3,000 R:dr måtte anslås såsom honorarium åt författaren af ett arbete,
hvilket lemnade en kort och tydlig öfversigt af Stats-verkets organisation , så
väl till dess högre afdelningar, som ända ned till de allmänna, communala och
locala auctoriteterna.
Men då ett sådant arbete icke kan anses vara af någon synnerlig an¬
gelägenhet,
afstyrker Utskottet bifall till motionen.
d) Uti en från Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterad motion,
har Friherre Cederström, T. F., begärt: att, då Kongl. Maj:t, jemlikt Nådig
Resolution af den 18 Februari 1843, i brist på medel, ansett Sig ej kunna bi¬
falla den af Capitainen Baltzar Cronstrand i underdånighet gjorde ansökning
att af Stats-medlen bekomma ett anslag af 6,000 R:dr, till understöd för lif¬
gifvande! af det arbete öfver Egyptens fornlemningar, hvarmed Capitainen,
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 41.
27
sorn dertill samlat nödige materialier oell ritningar under en af honom på egen
bekostnad företagen resa, för närvarande vore sysselsatt, Rikets Ständer måtte
åt bemälde Capitaine anslå en summa af 6,000 R:dr, att under 2 år utgå
med 3,000 R:dr hvarldera året; varande af motionären bilagd och till stöd för
motionen åberopad den af Capitainen Cronstrand i oniförmälde afseende till
Kongl. Majit ingifne underdåniga ansökning.
Af Kongl. Maj:ts tili Stats-Contoret den 9 Februari innevarande år
aflatne Nådiga Bref har Utskottet härjemte inhemtat: att, på det Capitainen
Cronstrand måtte blifva i tillfälle att vidare utarbeta och så ordna sina sam¬
lingar uti Forn-Egyptisk Byggnadskonst, att de framdeles kunde af trycket
utgifvas, Kongl. Maj:t godttunnit att af besparingarne på det å Riks-Statens
8:de Hufvud-titel uppförda anslag'till Extra utgifter i Nåder bevilja Cronstrand
för innevarande år ett understöd af 666 R:dr 32 sk. B:co, med åliggande för
honom att, inom årets utgång, inför ^Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-
Academien redogöra för fortgången af sina arbeten samt uppgifva tiden , då
han trodde sig hafva fulländat nödiga förberedande åtgärder för arbetets utgif-
vande från trycket.
Då Kongl. Maj:t således pröfvat det ifrågavarande arbetet vara förtjent
af allmänt understöd och, enligt hvad nyssåberopade Nådiga Bref gifver vid
handen, af det för Lärda Verks utgifvande anvisade anslag så mycket förut
blifvit disponeradt, att detsamma härtill icke lemnade tillgång, har Utskottet,
med fästadt afseende å den större omfattningen och historiska vigten af samma
arbete, ansett sig böra så till vida biträda motionärens förslag, att Utskottet
tillstyrker Rikets Ständer att till Kongl. Majits Nådiga disposition
anvisa ett serskildt anslag af 3,000 R:dr, att, under loppet af 3 år,
med 1,000 R:dr hvartdéra, utgå till understöd för utarbetande och
ordnande af Capitainen Cronstrands Samlingar i den fordna Egyptiska
Byggnadskonsten , så framt Kongl. Majit skulle finna att det med
motionen åsyftade ändamål af Samlingarnes bringande i så fullständigt
skick, att de kunna af trycket utgifvas, genom anslående af denna
summa vinnes, samt under vilkor, att Capitainen Cronstrand, på
sätt Kongl. Majit redan i Nåder föreskrifvit, årligen redogör för ar¬
betets fortgång.
18:o Uti öfrige å denna Hufvud-titel förut uppförde anslag, har hvarken
uti Kongl. Majits Nådiga Proposition eller annorledes föreslagits någon för¬
28
Stats-Uukottets Utlåtande, N:o 41.
ändring, hvadan desamma blifvit uti bilagde Tabell bibehållne, i likhet med
hvad vid sistlidue Riksdag bestämdes.
19:o Serskildt har uti en från Borgare-Ståndet remitterad , af vice Tal¬
mannen Herr Brinck vackt, motion blifvit föreslaget, att på Riks-Statens 8:de
Hufvud-titel måtte anvisas ett årligt, till beloppet dock icke uppgifvet, bidrag
af stats-medlen för Orgelbyggaren, Directeuren Gustaf Andersson, för hans
konsts fortsättande och ytterligare fullkomning; men Utskottet anser icke skäl
vara anförda, som till ett sådant Directeuren Anderssons pensionerande af Sta¬
ten kunna föranleda, hvadan
motionen afstyrkes.
20:o Till Utskottet hafva äfven blifvit remitterade följande fyra motioner,
nemligen:
från Ridderskapet och Adelil, dels af Herr Ehrenhoff, G. //., att Rikets
Ständer måtte ställa till Kongl. Majrts Nådiga disposition en tillräcklig summa,
att dermed endera bilda en ny Räddnings-anstalt för vanvårdade barn i huf-
vudstaden, eller för att utvidga de för sådant ändamål redan befintliga ; oell
dels af Herr von Matern, J. Aom ett årligt anslag af 1,000 R:dr till un¬
derstöd för en i Wermland tilltänkt Räddnings-anstalt för vanartige barn , i
anledning af hvilken motion Herr Prytz, L. A., yrkat, att, om Stats-bidrag
beviljades, detsamma snarare borde fördelas på sådane räddnings-anstalter i
allmänhet;
från Preste-Ståndet, af Professoren Bolmeer, att Rikets Ständer måtte
för den vid Råby i Skåne inrättade Räddnings-anstalt för fattiga, öfver-
gifne, moraliskt vanvårdade barn anslå en summa för en gång af 20,000 R:dr,
med tillåtelse för anstaltens Direction att använda densamma antingen till ord¬
nandet af ett åkerbruks-etablissement, eller, om hinder derför mötte, för årliga
räntan af detta capital vid anstalten upptaga, vårda och uppfostra så många
vilseförda barn, som dermed kunde underhållas, intilldess tillfälle yppades att
passande jordegendom inköpa; samt
från Borgare-Ståndet, af Herr Gillberg, att ett anslag af 20,000 F:dr måtte
beviljas till bildande af en dylik Inrättning i Upsala Stad eller dess granskap.
Vid sistlidne Riksdag, då ett anslag af 1,000 R:dr anvisades såsom rese-
understöd för den person, som af Directionen för Råby Räddniugs-anstalt ut¬
sågs att i Hamburg och andra orter taga kännedom af dervarande, för samma
ändamål stiftade, Inrättningar, funno Rikets Ständer derjemte, att något Stats¬
bidrag för Inrättningens vidmagthållande icke kunde beviljas; och ehuru Ut¬
Ståls-Utskottets Utlåtande, N:o Ai.
29
skottet anser, att hvarje fäderneslandets vän måste med tacksamhet erkänna
de ädla uppoffringar, som af enskilde sålunda göras, för att bereda vård oell
undervisning åt sådaue olyckliga varelser, hvilka redan i de spädare åren vi¬
sat benägenhet för vanart, torde likväl icke lämpligen kunna eller böra af
Utskottet föreslås åtgärder, hvarigenom Staten skulle komma att öfvertaga den
föräldrar naturligen tillhörande pligt att uppfostra sina barn, hvilket åliggande,
der föräldrar antingen icke finnas eller icke kunna vården om sina barn an¬
förtros, endast kan i någon nion genom communerne eller enskildes bemödan¬
den uppfyllas, och då härtill kommer, att, i fall denna bana af Staten be¬
träddes, de kostnader, som i en framtid för sådant ändamål erfordrades, skulle
blifva alldeles oberäknelige, har Utskottet funnit sig
icke kunna tillstyrka något Stats-anslag, i anledning af de ifrågava¬
rande motionerne.
21.*o För Utskottet återstår härefter att yttra sig öfver de antingen
för en gång eller för viss inskränktare tiderymd äskade anslag, för föremål
inom denna Hufvud-titel.
a) I sådant afseende innehåller Kongl. Majrts Nådiga Proposition : att
då dels de 5,000 R:dr, som af Rikets sednast församlade Ständer ställdes
till Kongl. Majrts Nådiga disposition för bestridande af kostnaderne för Riks-
Archivets flyttning och nödig inredning för detsamma af Riksgälds-Contorets
nuvarande local, förmodades blifva otillräckliga för det afsedda ändamålet, dels
det vore af yttersta vigt för det gagn, som af Archivets dyrbara samlingar
blefve att hemta, att de just vid tillfället af flyttningen och i sammanhang
dermed kunde, genom serskildt förstärkt biträde af skicklige personer, så
skyndsamt som möjligt bringas i systematisk ordning, och enär genom de hin¬
der, som mött utanordnandet af det för tjenstemän och biträden vid Riks-
Archivet vid sisth Riksdag afsedda förhöjda anslag af 2,500 R:dr årligen,
en summa af ungefärligen 7,500 R.-dr blifvit Riksgälds-Contoret besparad ,
Kongl. Maj:t fann Sig böra af Rikets Ständer begära, att rättighet måtte
Kongl. Majit lemnäs att af denna besparing anordna så vål hvad utöfver of-
vannämnde 5,000 R:dr kunde för det med desamma afsedda ändamål finnas
erforderligt, sorn ock arfvoden åt serskilde för samlingarnes hastigare och syf-
tesenliga ordnande i sammanhang nied flyttningen antagne biträden.
Utskottet anser sig i sakens nuvarande skick och innan behörigt för¬
slag öfver de i och för en blifvande ny locals aptering för ändamålet samt
samlingarnes flyttning och ordnande i den nya localen erforderlige kostnader
30
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 41.
blifvit npprättadt, ej kunna utreda, huruvida det vid sistlidne Riksdag för så¬
dant ändamål bestämda anslag af 5,000 R:dr må anses blifva tillräckligt eller
ej, i följd hvaraf och då den besparing, som af de till löner och arfvoden åt
Riks-Archivets tjenstemän samt nödige biträden anvisade medel uppkommit,
icke står i ringaste sammanhang med nyssberörde för localen och samlingar-
nes flyttning afsedde anslag, Utskottet
Anner sig icke kunna, för nu ifrågavarande ändamål, tillstyrka någon
förhöjning uti det redan beviljade anslaget, 5,000 R:dr.
b) Utom hvad af Kongl. Maj:t för Universitetens materiela behof äskats,
och hvaröfver Utskottet här ofvan afgifvit sitt yttrande, har, uti en från Pre-
ste-Ståndet till Utskottet remitterad motion, Professor Bolméer begärt: att, till
uppförande af ett Observatorium, en tjenlig Anatomi-sal och nödige trädgårds-
byggnader samt ersättning för ett redan inköpt hus till ett värde af 12,000
R:dr, Rikets Ständer måtte för Lunds Universitet anvisa ett anslag för en gång
af 50,000 R:dr; men enär för detta Universitet vid sisth Riksdag beviljades
ett byggnads-anslag af 25,000 R:dr, och behörig utredning icke meddelats ,
rörande de föreslagne byggnadernes nödvändighet, eller kostnaden för desamma,
afstyrker Utskottet bifall till motionen.
c) För inköp och inredning lill den nya Elementar-Skolans begagnande
af det Wesleyanska Capellet, eller den så kallade Methodistiska Kyrkan, som,
enligt Directionens för Skolan anmälan, vore till salu och förmodades kunna
inköpas och inredas för ändamålet, jemte anskaffande af erforderlig lekplan för
gossarne i närheten af Skolan, för en summa, stor 50,0000 R:dr, har Kongl.
Maj:t föreslagit Rikets Ständer att bevilja nämnde summa.
Då angelägenheten af egen local för denna lika som andra Skolor må¬
ste medgifvas, samt på de i den Kongl. Propositionen i öfrigt upptagne skäl,
har Utskottet, utan att ingå i pröfning om ifrågavarande Capell må anses
för behofvet mest lämpligt, funnit sig böra på det sätt tillstyrka bifall till Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition,
att en summa af 50,000 R:dr måtte ställas till Kongl. Maj:ts dis¬
position, för inköp och beredande af någon lämplig local, som blifver
Statens tillhörighet, men tills vidare upplåtes till begagnande af Nya
Elementax-Skolan.
(T) Slutligen och enär behöfligheten af det utöfver de |för fattigvården'i
Stockholm och landsorterne på stat uppförde medel vid sistlidne Riksdag be¬
Stats-Ulskottets Utlåtande, N;o 41.
31
viljade anslag af 10,000 R:dr, att årligen intill denna Riksdag utgå till under¬
stöd för den Fattigvård, som, enligt 21 § 3 mom. i Rikets Ständers förslag
till Stadga om Fattigvården i Riket, skulle komma att af Kongl. Maj:t oell
Kronan bekostas, blifvit af erfarenheten styrkt, men det hvarken torde behöf¬
va uppföras på Stat eller kunna bestämmas till sitt erforderliga belopp, förr
än ny Stadga om Fattigvården blifvit af Kongl. Maj:t fastställd, har Hans
Maj:t föreslagit, att nämnde summa, 10,000 R:dr årligen, finge för ändamålet
utgå på samma vilkor, som vid sista Riksdagen bestämdes, således tillsam¬
mans för 3 år, 30,000 R:dr; och får Utskottet, som till alla delar instämmer
i hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder yttrat, följaktligen
härtill tillstyika Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 16 October 1844.
Reservationer.
I fråga om anslag för bildande af ett serskildt Pastorat utaf Loos Ca-
pell-lag:
Af Doctor Björkman: ’’Af inför Ståts-Utskottet företedt Protocoll,
hållet i Loos Capell den 2 Augusti 1838, då frågan om bildandet af
den nya Församlingen Loos i sin helhet skärskådades och till slutligt Nå¬
digt afgörande förbereddes, 4 §, finnes ådagalagdt, att de 30 tunnor span-
mäl, 1/4 råg och 3/4 korn, hvilka ansågos såsom det minsta erforderliga
Stats-anslag, hvarmed i Pastoratet anställande Kyrkoherde kunde anses belå¬
ten, upptogs i värde till 10 R:dr Banco tunnan. Orden lyda sålunda: Vid se¬
dan väckt fråga om sättet för och beloppet af Pastors aflöning vid det
sålunda föreslagna gället, förenade sig med Herr Erke-Biskopen så väl de
tillstädesvarande publike ombuden, som den samlade menigheten derutinnan,
att anse 5o tunnor spanmäf \f'i råg och 3/4 korn, utom smör och qvickti¬
onde j för det minsta belopp. hvarmed den blifvande Pastoren, oberäknad
af kastningen af det Boställe, honom möjligen kan beredas, bör anses belå¬
ten. Då af hvad ofvanomförmält är, finnes, att den lön, som för när¬
varande till Presterskapet utgår från alla till det nja gället föreslagna
sockenandelar, icke förslår till fyllande af detta belopp, förnyade menig¬
heten sin förr framförda önskan om erhållande af Statsanslag till fyllan¬
de af bristen, åtminstone intill dess, efter tilländalupne frihetsår, genom
32
Slats Utskottets U(låtande, N:o Al.
anlitande af nybyggarenas bidrag sockneniännen sjelfve magta att den er¬
forderliga lönen utgöra. Till utfinnande af det belopp, sorn enligt den of-
vanantagne grunden måste af Statsmedel påräknas, uppskattades, i öfver¬
ensstämmelse med det tillstädesvarande Presterskapets uppgifter, den nu ut¬
gående lönesumman omkring 333 R:dr 16 sk. Banco, att utgöras medelst
3/5 eller 200 R.dr Banco i spanmål och med återstoden eller 2/5 i smör och
qvicktionde. Således skulle efter en skälig beräkning enligt i orten gång¬
bara priser till 10 R:dr Banco tunnan den blifvande socknen nu kunna ut¬
göra en spanmåds-lön af 20 tunnor, hvadan till en början det för Pastors aflö¬
ning erforderliga Statsanslaget skulle blifva 3o tunnor årligen, 1/4 råg och
3/4 korn, förutan hvilket ingen utväg finnes till ett skäligt underhåll för
den Pastor, som för närvarande häi städes antoges.”
Vidare anförer H. Dom-Capitlet i Upsala i sitt härom afgifne Utlåtande
den 13 Januari 1841: Att den blifvande Pastorens aflöning kommer att ut¬
gå till det fulla belopp, som vid sammankomsten stipulerades, anser Con¬
sistorium oundgängligen nödvändigt, helst synbart ar, att detta belopp
blifvit bestämdt till det minsta möjliga. Enär nu markegången i Helsing¬
land, efter medium af sista 10 åren, understigit 8 R:dr Banco, oell det al-
sedda min im i-an slaget således kommer att minskas med mera än 2 R:dr Ban¬
co för hvarje tunna, synes det af Kongl. Maj:t äskade och nu till beviljande
af Höglofl. Stats-Utskottet föreslagne bidraget till Pastors och Klockares alhi-
n:ng i Loos Pastorat icke komma att svara emot dermed afsedda ändamål.
Egentliga orsaken till denna sakens behandling ligger uti frami. Erke-Bisko-
pen Wallins underdåniga förslag den 30 Augusti 1838, hvaruti vid behofvets
framställande begäres: l:o ett stående Stats-anslag af 5 tunnor vin-och bygg-
nadssäd samt 1 prost-tunna, och 2:o ett förskottvis, intill dess nybyggarena ef¬
ter tilländalupne frihetsår blifva skattlagda, utgående Statsbidrag 34 tunnor,
30 åt Pastor och 4 åt Klockaren, men icke an föres, att beräkningen af 10 R:dr
Banco för tunnan legat till grund vid bestämmandet af detta sistnämnde mi-
nimi-anslag. Efter mitt förmenande afhjelpes felet lättast och på ett för Stats-
regl erin gen mest passande sätt, dermed att ifrågavarande begge anslag noga åt¬
skiljdes och det stående, de 6 tunnorna anvisades in natura, men det tillfälliga,
för en obestämd tid utgående, löneundersiödet utginge contant med 340 Kalr
Banco, deraf 300 åt Pastor och 40 åt Klockaren, hvilken tillika*. enligt ofvan-
berörde Protocoll, skall bestrida barnaundervisningen i den nya Församlingen.
Såsom ytterligare bevekelsegrund för Rikes ►Ständers åtgörande, får jsg slutli-
Wgen
Slats-Ultkoltets Utlåtande, N:o 41.
33
gen anföra bemälde Erke-Biskop Wallins ord i ofvannämnde underdåniga för¬
slag: Hvad Staten här förskjuter, får den framdeles och efter hand rikt
igen, då dessa vidsträckta ödemarkers både nuvarande och blifvande allt
mer talrika bebyggare skola med sina till densamma utgående skatter, sina
till dess nytta eller försvar utvecklade användbara krafter, sin till dess
både materiella och moraliska förkofran bidragande idoghet, välmåga och
stadgade samhällsanda tacksamt betala en faderlig Styrelses omsorg för de¬
ras bestånd och bästa.'0
Angående Herr Palanders motion om anslag till Carlskrona stads pa¬
storat :
af Herr Wirgin, som ansett Utskottet hafva bordt lemna bifall till mo¬
tionärens förslag om bidrag från Staten af 100 tunnor krono-tionde, med afse¬
ende å Carlskiona Stads fattigdom, ringa rörelse och de ökade utgifter, sorn
drabbat staden för dess pastoralvård, genom förlusten af 2:ne Prsebende-
pastorat.
I frågan om löneförhöjning för Professorer vid Upsala Universitet:
af Friherre von Kraemer: ”Mot Utskottets beslut att föreslå lönefvllnad
åt endast 10 Professorer vid Upsala Universitet får jag mig reservera, eme¬
dan med de 5 yngste Professorerne, hvilka följaktligen skulle komma att tjena
för mindre lön, förhållandet är fullkomligt enahanda och billighetsgrunderna de
samma, som för de äldre. En sådan löntur är, hvad motionären äfven an-
tydt, endast lämplig emellan likartade sysslor, till hvilka man befordras efter
jemförelse af meriter, men hvarje academisk Lärare liar blott utsigt till en
plats, hvarföre af lika meriterade en kan vid 30 år, en annan vid 50 år först
vinna målet, och det är just dessa sednare, redan missgynnade, som väntan
hårdast träffar. Vidare anför motionären, att ingen annan bana fordrar längre
lärotid, ingen annan vanligen större ansträngningar och uppoffringar, innan målet
vinnes och svårligen finnas många, uppå hvilka man har större anspråk på beträda-
ren. Dess verksamhets-sfer är oändlig, allt, sorn rycker honom derifrån, är det
allmännas förlust. Extra inkomster eger han inga; extra utgifter för biblio-
thek, litterära föreningar, correspondence m. in., högre än sig låter beräkna. —•
Grunden, hvarföre Professors-lönerne i Upsala nu är o mera otillräckliga
än förr: ligger icke blott i de stegrade vetenskapliga anspråken och den öka¬
de lefnadskostnaden, utan hufvudsakligen deruti, att Professorerne såsom of-
Bih. till R. St. Fröt. 1S44. 4 Sami. 1 Afd. 15 Haft. 5
34
Stats-Ulskoltels Utlåtande, N:o 41.
fentlige examinatorer icke nu anse sig böra lemna enskilda collegier emot
betalning, hvaraf de förr beräknade vanligen 1,000 it:dr årligen, utan lennia den¬
na förtjenst åt yngre Lärare, utan att derföre undandraga sig enskild undervis¬
ning. Om nu härtill i betraktande tages, att, då Universitets-läraren intagit
lärostolen i sin vetenskap, har han hunnit spetsen af sin bane, och att det lin¬
nes derinom ingen högre grad, ingen befordan, som icke tillika är ett afbrott
af banan och öfvergång till en annan; att Iefnadskostnaden i Upsala i intet af¬
seende skiljer sig från den i Imfvudstadew; att, om Professoren skall verka för
sin vetenskap, måste han ställa sig i beröring med den studerande ungdomen,
öppna för den sitt hus, understödja yngre lofvande anlag m. m.; så tror jag
mig ega talande skäl att vördsamt tillstyrka, att det af Stats-Utskottet föror¬
dade anslaget för lönetillökning åt Professorerne vid Upsala Universitet må
med 1,500 R:dr blifva förökadt, hvarigenom Rikets nu församlade Ständer,
likasom de föregående, komma att högsint visa, det de rätt bedömt vigten af
andets högsta bildningsanstalter och klart insett, att Sveriges politiska vigt
beror på dess högre cultur och de lefvande krafter, som skola vårda densamma.”
Häruti hafva instämt:
Herr von Rosen, Doctorer,ne Pettersson. Björkman, Stenhammart Gumce¬
lius och Hallbäck> Prosten Berlin och Herr Lagerstedt.
Af David Andersson; ’’Då jag vid beslutet om löneförhöjning för Pro¬
fessorerne i Upsala i Stats-Utskottet varit af olika mening med pluraliteten,
anser jag mig skyldig här förvara min mening; jag har trott, ehuru jag visst
erkänner behofvet af löneförhöjningen, att den nuvarande tidpunkten ej vore
lämplig för en sådan förhöjning, då allmänna penningebristen förorsakat så
nedtryckta pris på alla lifvets behof, att löntagare nu nödvändigt måste se
sina vilkor vara i vida bättre förhållande, än de föregående åren, och at
sådan orsak tror jag, att, intilldess ett annorlunda förhållande inträdt, löne¬
förhöjningen bordt uppskjutas.’’
Af Johan Johansson: ”Då fråga om löneförhöjning för Professorerne vid
Upsala Academi blifvit af åtskillige Herrar Reservanter med så mycken vär¬
ma omfattad, men jag reserverat mig emot den af Utskottet föreslagna lön-
förhöjningen, anser jag mig äfven böra tillkännagifva det skäl, på hvilket mitt
afslag sig grundar, nemligen folkets nödställda belägenhet; och är det mindre
angenämt för mig att nödgas hysa olika meijing med Utskottets pluralitet, så
i detta, som äfven i (lere andra fall, då anslag blifvit äskade, dels al rege¬
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 41.
35
ringen och dels af enskilde motionärer. När nu landets tillstånd icke kan för
någon vara främmande, samt då folkets behof af minskade skattebördor lig¬
ger i så öppen dag och blifvit af dess representanter vid sistlidne Riksdag så
tydligt uttaladt, hade väl icke nu högre utgifter bordt fordras. Jag för min
del skulle äfvenledes hafva röstat för ökade löneanslag till Professorer och de
vetenskapligt bildade Embets- och Tjenstemännen i allmänhet, endast Rege¬
ringen sökt att bereda besparingar i andra utgifter, hvilka i min tanke varit
dels mindre nödvändiga, dels kunnat uppskjutas. Uti förevarande anslag har
ej Regeringen ansett tillökning böra ega rum, utan är den föreslagen af en¬
skild Riksdagsman, hvarföre Sta ts-Ut,skotte t äfven haft ökad anledning att af¬
styrka Rikets Ständers bifall till detta förslag.”
Herr Gustafsson, som var af styrkt laga förfall hindrad bevista Ut¬
skottets Pleni-sammanträde, då frågan om högre löne-anslag för Professorerne
i Upsala förevar, har, med åberopande af 20 §. Riksdags-Ordningen, förkla¬
rat sig instämma i Friherre v. Krcemers reservation.
Herr Lindström: ”Emot Utskottets, genom votering med knapp plura¬
litet tillkomna, beslut, att endast för 10 Professorer vid Upsala Universitet
föreslå löntillökning af 300 R:dr, reserverar jag mig, och anser billigheten
fordra, att Universitets-lärarne åtnjuta lika löningsförmoner, som andra med
dem jemförlige Embetsmål), serdeles som den vetenskapliga bana, Universitets-
Lärare beträdt, icke lemnar dem utsigt till högre befordran, såsom förhållandet
är med andre Embetsmål). Då nu medgifvas måste, att den aflöning, Pro¬
fessorerne åtnjuta, är otillräcklig, så vida de skola verka för sin vetenskap och
således, jemte undvikande af tidens upptagande med enskild undervisning, blif¬
va i tillfälle att komma i närmare beröring med den studerande ungdomen, ge¬
nom densammas gästfria upptagande i sina hus, kan jag icke eller linna, livar-
före en förbättring i detta fall endast skall få tilJgodonjutas af 10 och icke
äfven af de öfrige 5, ehuru deras kall är lika vigtigt och ansvarsfullt, samt
Staten på dem har alldeles lika anspråk. Ofta hinner en Adjunct först vid
45 å 50 års ålder målet för sitt sträfvande, nemi. befordran till Professor, och
det förhållande skall då inträffa, att han aldrig kommer att uppbära lika lön
nied sina colleger, utan måste under hela lifstiden nied ständige näringsom-
sorger sköta ett kall, som minst af alla borde vara åtföljdt af sådane.”
Angående anslagen för Elementar-Läroverken och Nya Elementar¬
skolan :
af Doctor Stenhammar: ”Kongl. Majrts Nådiga Proposition om Stats¬
36
ätats-Vtsliottets Utlåtande, N:o M.
verkets behof (sid. 40) föreslår, att ett serskildt anslag af 6,800 R:dr må
uppföras å Stat för Nya Elementar-Skolan i Stockholm , hvarjemte Kongl.
Maj:t (sid. 47) tillkännagifvit Sin Nådiga afsigt, att hela det för Elementar-
verkeus behof ursprungligen beviljade anslaget 42,000 R:Jr, sålunda befriadt
från det afdrag, som hitintills med 6,800 R:dr till Nya Elementar-Skolan ut¬
gått, måtte härefter oafkortadt komma de gamla Elementar-läroverken till godo,
för att fylla deras behof, hvartill anslaget varit otillräckligt. I fullkomlig öf¬
verensstämmelse med den Kongl. Propositionen, hade också Utgifts-Afdelnin¬
gen till Utskottets plenum hemställt att föreslå Rikets Ständer beviljande af
42,000 R:dr serskildt för Elementar-Läroverken och 6,800 R:dr serskildt för
Nya Elementar-Skolan. Vid detta förslag anser jag äfven Utskottet hafva
bordt stanna, och reserverar mig härigenom mot deri förändring, detsamma i
Utskottets plenum undergått. 1M Utskottet nemligen sammanslagit båda sum¬
morna till ett gemensamt anslag för gamla Elementar-läroverken och nya Ele¬
mentar-Skolan af 48,800 R:dr, med tillagd underdånig anhållan, att njra Ele¬
mentar-Skolan må häraf tills vidare erhålla, hvad för densamma prof vas
erforderligt; så innefattar detta tillägg en tvetydighet, hvarigenom Riks-Stån-
den först och, om de godkänt Utskottets förslag, Konungens Rådgifvare kunna
missledas. Detta tillägg medgifver en sådan uttydning, att af de anslagna
48.800 R:dr ett större belopp, än de för nya Elementar-Skolan anvisade
6.800 R:dr, skulle kunna för denna Skolas behof pröfvas erforderligt. Att
någon af Utskottets ledamöter hyst en sådan afsigt, har icke blifvit utsagdt och
jag förmodar det icke; men väl hafva de fleste, som yttrat sig inom Utskottet
öfver detta anslag, uttryckligt tillkännagifvit, att de 6,800 R:dr, med hvilka
gamla Elementar-läroverkens anslag ökades, när nya Elementar-Skolan ser¬
skildt försågs med ett anslag af lika belopp, borde blifva en tillgång för att an¬
vändas till fyllande af många de förras behof, i alla fall högst otillräcklig, och
på hvilken Utskottet hänvisat vid sina afslag på flera serskilda motioner, i
hvilka sådana behof blifvit anmälda. Då Kongl. Maj:t för nya Elementar¬
skolan serskildt uttryckligen äskat 6,800 R:dr, lärer icke eller kunna betvif-
las, att denna summa utgör hvad Kongl. Maj:t för dess behof redan pröfvat
erforderligt. Sammanförandet af båda anslagen till ett enda saknar således
alla giltiga skäl, men är stridande mot Kongl. Maj:ts tillkännagifna afsigt och
lika hägnande omsorg för båda undervisnings-verken och kan, åtföljdt af den
bifogade förklaringen, blifva missledande ecb skadligt. Jag anhåller derföre
vördsamt, att Rikets Ständer mätte, i enlighet med Konungens Nådiga Propo¬
sition, åtskilja båda anslagen, på det hvartdera må oförryckt till sitt ändamål
blifva auvändt, och således serskildt uppföra
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 41.
37
Anslag för Elementar-läroverkens behof 42,000, samt serskildt
Anslag för nya Elementar-Skolan i Stockholm 6,800 R:dr”.
Häruti instämde Herr Prosten Odelberg oell Herr Nordwall.
Rörande ifrågastäldt anslag för Upsala Cathedral-Skola:
af Friherre v. Kraemer: ”En af Professor Knös väckt motion om
Iönefyllnads-anslag till Upsala Cathedral-Skola har af Stats-Utskottet blifvit
afslagen; mot hvilket beslut jag får mig reservera. Denna Cathedral-Skola
har nemligen sig ålagdt att motsvara Gymnasium och högre Lärdoms-Skola
tillsammans, hvarföre också dess Lärare böra rättsenlig* åtnjuta de lönefönno-
ner, som för dessa Läroverk äro anslagne; men ännu billigare blir denna for¬
dran, då jemnförelse göres mellan Lärjungarnes antal och Lärarnes lönebelopp
vid Upsala Cathedral-Skola med Rikets öfrige Gymnasier och högre Lär-
doms-Skolor. Enligt Skolrevisionens berättelse år 1843, är förhållande här¬
med följande:
|
|
|
Lärjungarnes
|
Lärarnes
|
|
|
|
antal.
|
lönebelopp.
|
Gelle Gymnasium och högre
|
Lärdoms-Skola .
|
. . . 136.
|
8,880 R:dr.
|
Linköpings
|
D:o
|
D:o
|
. . , 218.
|
10,848 „
|
Skara
|
D:o
|
l):o
|
. . . 241.
|
10,468 „
|
Strengnäs
|
]):o
|
D:o
|
. . . 141.
|
10,800 „
|
Westerås
|
D:o
|
D:o
|
. . .116.
|
10,150 „
|
Götheborgs
|
l):o
|
D:o
|
. . . 215.
|
9,513 „
|
Calmar
|
D:o
|
D:o
|
. . . 144.
|
11,213 „
|
Carlstads
|
D:o
|
D:o
|
. . . 120.
|
9,510 „
|
Hernösands
|
Do
|
Do
|
. . . 119.
|
10,701 „
|
U psala Cathedral-Skola
|
|
|
4,620 „
|
Huru vanlottad således denna Skola är, inses lätteligen, då densamma med
enahanda undervisnings skyldighet, som Gymnasium och högre Lärdomsskola
tillsammans, och med större antal Lärjungar, än hvarje annat af ofvan-
nänmde Läroverk, dock i anslag har icke ens hälften så mycket, som något
enda af dem, med undantag af Gelle, som likväl har nära dubbelt. Också är
följden af ett sådant missförhållande, att för två af de befintlige Lärare-plat-
serne i Rectors-classen och för en andra Lärare i Quarta finnes alls ingea
lön. Att det oaktadt Cathedral-skolan i Upsala hittills kunnat fortgå i jemn
och full verksamhet, får hufvudsakligast tillskrifva» en och annan Lärare» oaf-
38
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 4-t.
brutna ansträngningar; men i längden hvarken bör eller kan detta medel på¬
räknas. Behöfligheten af denna Skola är allmänt känd, hvarföre ock Konung
Carl XIV Jo Ii a 11, utan bidrag af Statsverket, frikostigt försedde Skolan med
en ändamålsenlig och prydlig local, hvars inköpssumma upgick till 20,000 R:dr
Banco, och till inredningen ungefär ett lika belopp. På här ofvananförde skäl
tillstyrker jag vördsammast, att Rikets Ständer ville bifalla det anslag, stort
4.800 R:dr Banco, som blifvit af den med verkliga förhållanden vid Upsala
Cathedral-Skola väl bekanta motionären yrkadt.”
Härmed hafva Friherre Tersmeden, Doctor Pettersson och Herr Gustafs¬
son sig förenat.
Af Doctor Björkman: ”Mot Högloft- Utskottets afslag på Professor Knöss
motion rörande ökadt Statsanslag till Upsala Cathedral-Skola nödgas jag mig
reservera. Ett offentligt läroverk med större antal lärjungar, men dubbelt sämre
lönade lärare, än alla andra dylika läroanstalter synes ega billigaste anspråk
på Rikets Ständers uppmärksamhet. Upsala Cathedral-Skolas vice Rector och
Adjuncter, svarande emot Lectorer vid Gymnasierna, men med blott GO ä 70
tunnors lön, måste i sanning uppfylla sina åligganden med suckan och icke med
fröjd. Det för dylika afslag nu vanliga skälet: ’läroverkens möjligen förestå¬
ende reorganisation, kan väl här aldrig gälla, enär en beviljad löneförhöjning
icke blefve något hinder för en dylik åtgärd, ej eller nuvarande interims-anslag
kunde vid detta större läroverk rimligtvis blifva tillräckligt vid hvilken för¬
ändring af läromethoden som heldst. Att ursäkta uppskofvet med anförande
af brist på fullständiga upplysningar, synes mig äfven orätt, då nu berörde
motionär specielt ådagalagt hvarje vid ifrågavarande läroverk anställd lärares
nu innehafvande lön och behöfliga tillökning. Att åter uppfylla begäran med
hänvisning till de 6,800 Rklr, med hvilka anslaget till Rikets samtliga Ele-
mentar-läroverk, enligt Höglofl. Utskottets förslag, nu skulle komma att ökas,
är att i det närmaste lemna den obesvarad. Utom att denna tillgång behöf-
ver användas till flera andia redan af Höglofl. Utskottet antydda nödiga behof,
skall den sannolikt så medtagas af många, ännu erforderliga nya lärares an¬
ställande, andra gamla, behöfliga och emotsedda lönefyllnader och dupplican-
ters aflöning m. m., att Upsala Cathedral-Skolas ifrågavarande lärare-personal
förblifver ohulpen. Möjligen kan dock denna nya tillgång blifva tillräcklig för
äskad löneförhöjning vid Lunds Cathedral-Skola, der behofvet sannolikt är nå¬
got mindre.”
Häruti har Herr Norin instämt.
Stats-Utshotteti Utlåtande, N-.o 4-1,
39
I frågan om anslag till en Pharmaceutisk Läroanstalt:
Af Sven Heurlin, Bengt Gudmundsson, Petter Persson, Per Pers¬
son , David Andersson, Jonas Johansson. Anders Nilsson, Anders Johan
Sandstedt och Johan Johansson.
Angående anslag till en Inrättning för sjukes behandling med Ele-
ctricitet:
Af Prosten Lundblad.
Af Herr Schartau, sorn ansett, dels att Utskottets förslag om in¬
rymmande af den ifrågavarande Electricitets-machinen i Staten tillhörigt hus,
bordt föranleda någon nedsättning uti den af motionären äskade summan, dels
att anslaget icke bordt tillstyrkas att uppföras på ordinarie Stat, [utan endast
att utgå till nästa Riksdag.
Häruti har Herr Norin instämt.
Rörande äskade anslag till Räddnings-anstalter för moraliskt van¬
vårdade barn:
Af Herr von Rosen, G.: ”Utskottet har, med anledning af ifrågavarande
motion, afstyrkt allt Stats-anslag åt det ändamål, motionären anvist. Som stöd
för detta anslag har Utskottet åberopat olämpligheten, att Staten öfvertaga*
den föräldrar naturligen tillhörande pligt att uppfostra sina barn , hvilket ålig¬
gande , der föräldrar antingen icke finnas eller icke kunna vården om sina barn
anförtros, endast kan i någon mon, genom communen eller enskildas bemödan¬
den uppfyllas. Derjemte befarar Utskottet, att de kostnader, som skulle upp¬
komma, i fall motionen bifölles, blifva oberäkneliga.
Då jag ej kan dela denna Utskottets mening, får jag emot densamma
reservera mig, helst Utskottet under de förhållanden, som nu beklagligen
finnas, ej i någon mon velat modifiera denna Utskottets uttalade åsigt.
Enär här endast är fråga om vanartade barn, som redan ådragit sig
lagarnes näppst, som äro för det allmännas säkerhet vådliga, i fall de obe-
hindrade få fortgå på den väg, de redan beträdt, synes deras varande belägen¬
het förutsätta, att de sakna den vård, till hvilken Utskottet anvisar dessa o-
lyckliga varelser. Åt hvilkas vård skola de lemnäs? åt föräldrarne? I fall de
ega sådane: huru hafva de uppfyllt deras åligganden? åt församlingarne ?
40
Stats-Ut skot tet s Utlåtande, N:o 41.
Hura skola de kunna handhafva en sådan vård ? Huru kunna församlingame
åläggas att åtaga sig den vård, som dessa redan vanartade barn tarfva ?
hvar finnas de enskild ta, som vilja, som kunna tillförbindas att hafva den upp¬
sigt , de besvärligheter, som tarfvas, så vida dessa barns förbättrande skall
påräknas. Här måste Staten framträda och då Räddnings-anstalter för van¬
vårdade barn äro genom enskildes försorg inrättade, bör Staten, så väl fol¬
den allmänna ordningens skull, som för att, om möjligt är, rädda de olyckliga
barnen, samverka till det afsedda ändamålet. Det synes mig vara lika mvcket
Statens pligt att rädda dessa minderåriga varelser, som genom bristande vård
beträdt lasternas och vanartens väg, och derigenom blifvit nära nog utskuffade
från de samhällen, de tillhört, lika mycket, säger jag, som det blifvit Statens
åliggande att genom en förbättrad fångvård söka rädda och förbättra äldre
brottslingar och vilseförda från vidare färderf. Derföre; synes det mig, som
dessa räddnings-anstalter för vanartade barn böra ordnas i sammanhang med
våra fångvårds-anstalter — och då jag inom Stats-Utskottet egentligen ej
fordrat mer för det närvarande, än att Kongl. Maj:t vore oförhindrad att af
de för fångars vård och underhåll anslagne medel använda hvad till vanartade
barns förvarande i fängelsérne nu åtgår, för deras inaccorderande i räddnings-
anstalter eller hos enskilda, tror jag detta påstående ej bordt möta motstånd,
ej eller afslås, helst både Staten, den allmänna säkerheten och mensklighetens
sak dermed i viss mon kan vinnas.”
Härmed hafva sig förenat Friherre von Kr winer, med tillämpning jem¬
väl af hvad för ett Räddnings-institut vid Upsala är vordet begärdt,samt Herr
af Harmens och Herr Gustafsson.
I frågan om anslag för inköp af en egendom till begagnande af Nya
Elementar-Skolan:
Af Herr Lindström: ”Då Utskottet ansett anslaget för Lärarnes vid Nya
Elementar-Skolan aflöning icke böra serskildt å stat anvisas, enär Skolans fort¬
farande i en framtid kunde anses obestämdt, samt då fördelarne af denna Skola
icke ännu äro med tillförlitlighet utrönta, får jag reservera mig emot beslutet
och anser det äskade, betydliga beloppet, 50,000 R:dr, icke böra beviljas.”
Häruti hafva instämt Herr Norin och Herr Lagerstedt.
Af Herr Kjellberg, Jonas Johansson j Petter Persson och Anders
Nilsson.
Af
Stats-Utsliollets Utlåtande, N:o 41.
4i
Af Doctor Stenhammar: ”Emot Utskottets till Rikets Ständer afgifna för¬
slag, att 50,000 R:dr måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för inköp af
ett hus, sorn skulle blifva Statens egendom, men tills vidare upplåtas till be¬
gagnande åt Nya Elementar-Skolan, nödgas jag reservera mig. Endast i
den händelsen, att Utskottet på Stat uppfört denna Skolas anslag, såsom af
Kongl. Majit i den Nådiga Propositionen om Stats verkets behof blifvit före¬
slaget, hade fråga skäligen kunnat uppstå att förse denna undervisnings¬
anstalt med ständig local — och Kongl. Majrts förslag om inköp af en sådan,
står uppenbart i förbindelse med anslagets uppförande på Stat. Nu har Ut¬
skottet uppfört anslaget att tills vidare begagnas. Då lärer det knappt kunna
undgå att betraktas såsom en oformlighet att, med 50,000 R:drs kostnad af
allmänna medel, bereda local för en inrättning, hvars bestånd på detta sätt
erkännes, böra anses obestämdt, och högst olämpligt att, för ett provisoriskt
ändamål, öka antalet af Kronans nog många hus. Sådane, som omständighe-
terne nu äro, hade endast bordt ifrågakomma beviljande af hushyres-medel, om
Skolans anslag af 6,800 R:dr dertill icke är tillräckligt; så framt icke eller
local kunnat uppsökas för Elementar-Skolan i Kronans redan egande hus inom
hufvudstaden. Men äfven i den händelse, att Nya Elementar-Skolan blefve
förklarad för en i all framtid bestående anstalt, måste jag, å det allmännas
vägnar, vördsamt protestera emot stats-medels användande till locals anskaffan¬
de för densamma. Så länge Staten anser sig behöfva denna anstalt, såsom
en prof-anstalt för undervisnings-methoder, är det ock i sin ordning, att Staten
bestrider alla kostnader för experimenterandet. Men så snart behofvet af den¬
na undervisnings-anstalt vore erkänd såsom för alltid oumbärlig, — och det
måste dock en gång ske, så vida den skall bibehållas, ty det kan ej antagas
att en anstalt för everldeligt experimenterande med undervisnings-methoder,
mera i Sverige, än andra länder är nödig — så inträdde ock Nya Elementar¬
skolan i fullkomligt lika förhållanden med Rikets öfriga elementar-läroverk.
De äro icke och blifva icke eller stängda för dem , som från Stockholm eller
andra orter vilja vid dem söka undervisning; och skulle äfven Nya Elementar¬
skolan, medan opinionens vindar för henne blåsa gynsamt, sökas af en del
elever från landsorterna, måste hon likväl äfven i framtiden blifva, hvad hon nu
redan är — en Skola hufvudsakligast för Stockholms stad. Men landsorterna,
städerna och för öfrigt Presterskapet och församlingarna bygga och under¬
hålla Gymnasii- och Skol-husen i provinserna. Jag unnar hufvudstaden allt
godt; men till densamma strömmar dock landets merg; och det synes mig
högst obilligt, att, medan landsorterna bestrida byggnaderna för sina Skol-
Bih. till R. St. Fröt. 1844. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft. 6
42
Stats-V(skottets Utlåtande, N-.o 41.
inrättningar, de äfven skola beskattas för att bekosta hufvudstadens. Vi, som
aro sända till Riksdagen, för att föra landsorternes talan, nödgas behjerta den
nog allmänna klagan, att hufvudstadens interessen vid Riksdagarne göra sig
alltför mycket gällande, och att det vill synas, som röjde sig dervid ett sträf¬
vande till centralisation, äfven af alla slags undervisnings-anstalter, som för
landet blifver högst skadligt. Fullkomligen rättvist mot de gamla Elementar¬
läroverkens otillräckligt lönade lärare, kan det väl icke eller anses, att fria
boningsrum i Nya Elementar-Skolans hus åt dess lärare beredas, och en be¬
tydlig löneförbättring således beviljas dessa, hvilka redan njuta vida större
löneförmoner, än lärarne vid gamla Skole-verken.”
Häruti har Herr Nordvall instämt, för så vidt frågan angår inköp af
egen local för Nya Elementar-Skolan.
STOCKHOLM, tkuckt bos W. F. Dalman, 1844.
(Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 41)
Åttonde Hufvud-Titeln.
Spanmål under
lönerne i mot¬
stående anslag
beräknad å 7 ,
R:dr T:n.
318
210
165
2,592
372
53
Penningar.
Indelta Räntor.
Kronovärde.
Markegång.
Ecclesiastik-Departementet.
|
|
|
|
|
|
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Departements-Chefen, Lön 4,500:
Taffelpenningar 2,500: — —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
|
7,000
|
|
|
|
|
|
-
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
■
|
Departementets Expedition.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expeditions-Chefen . . . 3,000: — —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Öfrige Embets- och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tjenstemän .... 11,824:32. —
|
14,824
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riks-Archivet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förra Staten .... 4,670:32. —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillökning 2,500: .— —
|
7,176
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
———
|
•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kongl. Bibliotheket.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förra Staten .... 9,298: — —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillökning 3.000: — —
|
12,298
|
16
|
|
i,
|
|
|
_
|
|
|
7
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—-
|
Clerecie-Staten (derunder pä förslag lön
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13
|
120,992
|
21
|
|
43
|
|
258
|
|
|
tili Biskopen på Gottland)
|
2,767
|
40
|
—
|
14,208
|
37
|
8
|
83,414
|
35
|
|
20,165
|
|
|
|
|
Lappmark eris Ecclesiastik- Verk
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.
|
Reservations- och Förslags-anslag .
|
6,200
|
—
|
—
|
——
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Universiteten.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förra anslaget.... 45,840: 40. —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(hvaribland 12,000 förde
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
materiella behofven)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillökning 1,000: — —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dito 3,000: — —
|
A A n
|
An
|
|
6,012
|
27
|
12
|
41,125
|
14
|
|
8,103
|
18
|
48,621
|
18
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
El em entax-Lär overken.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
å förra Staten .... 54,900:43. 4.
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillkommer för Elemen¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tar-S kolan .... 0,800: — —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:a Reservations-anslag 61,700:43. 4.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Emeriti-löner .... 12.4S0: —- —
|
74,186
3.002
4,400
|
34
40
|
|
1,26!
|
32
|
2
|
6,198
|
47
|
8
|
15,868
|
4
|
95,208
|
45
|
|
3,523
|
24
|
21,142
|
24
24
|
—■•
|
Folkskolorne
Gymnastiska Ceniral-Institutet • •
|
|
289
|
4+
|
2
|
2,048
|
28
|
|
898
|
5
|
5,388
|
i(j
|
|
71
|
8
|
427
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sundhets- Colleyium med Medicinal-St alen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Föri a anslaget .... 47,480: 24. —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillkommer 5,006: 32. —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dito 1.000: — —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dito 50C: — —
|
54,647
|
o
|
|
|
|
|
|
|
|
310
|
6
|
1,801
|
6
|
|
__
|
|
|
|
___
|
|
8
|
|
~
|
1
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Carolinska Medico-Ckirurgiska lnst itu, et
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förra anslaget .... 14,987: — —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillkommer 1.000: — —
|
16.587
|
|
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
—
|
|
—
|
—
|
Barnbördshusen
|
2,272
|
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
—
|
|
|
—
|
|
|
—
|
|
—
|
—
|
Veterintir-Inrättningen i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm 7,103: 16. —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillökning 660: 32. —
|
3 770
|
|
|
|
|
|
- -
|
____
|
|
|
|
|
—
|
|
|
,
|
|
—
|
—
|
Vaccinationens befrämjande . • . .
|
1,200
|
|
|
-
|
_
|
|
|
|
|
-- - ■
|
|
|
—
|
|
|
—
|
|
—
|
|
Farsoters och smitlosamtna sjukdomars
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolande,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
|
|
|
Förslags-anslag
|
9,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska Läkare-Sällskapet ....
|
500
|
—
|
—
|
|
|
—
|
•
|
|
|
M
|
|
|
—
|
—
|
.
|
—
|
|
—
|
|
Svenska Academien
|
1.500
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
—
|
j
|
.
|
|
—
|
|
1
|
—
|
|
—
|
—
|
Vetenskaps-Academien
|
040
|
—
|
—
|
|
|
—*
|
|
|
|
|
___
|
—~
|
—
|
|
|
—
|
|
i
|
—
|
Willer hets-. Historie- och Antiqvttets-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Academien
|
4,053
|
—
|
—
|
|
|
—
|
|
|
—
|
——
|
|
|
—
|
|
|
—
|
- —
|
—
|
—
|
Academien för de fria Konsterne (deraf
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
2.000 B:dr liand). B:co förslagsvis å
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
*
|
|
|
128 sk.)
|
10,333
|
10
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_
|
|
|
—
|
_
|
—
|
—
|
Musikaliska Academien
|
1,700
7.500
|
—
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
——
|
|
|
—
|
|
—
|
—
|
Naturhistoriska Riks-Mnseum ....
|
—
|
|
|
-
|
—
|
|
|
|
-
|
|
-
|
-
|
|
__
|
—
|
|
—
|
—
|
Kongl. Museum
|
1,670
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
____
|
|
——
|
|
—— ___
|
—
|
_
|
Understöd för Vetenskapliga arbetens lif¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gifvande .
|
450
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Institutet för Blinda och Döfstumma .
Allmänna. Fattigvården t Stockholm .
|
10.000
3,094
|
8
|
—'
|
—
|
|
—
|
|
|
|
|
—
|
|
—
|
|
|
—
|
|
—
|
—
|
Dito Dito i landsorterne .
|
3.000
|
|
—-
|
12
|
4
|
1
|
85
|
24
|
|
17
|
8
|
103
|
24
|
|
—
|
|
—
|
___
|
|
Lazarettet i Stockholm
|
t 5,500
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r
|
r
|
|
|
|
Hospital ers och Lazarett ers underhäll
|
‘ 3,898
|
12
|
8
|
2,274
|
25
|
2
|
10,205
|
3
|
4
|
6,771
|
18
|
40,629
|
18
|
|
|
—
|
|
|
|
Stora Barnhuset i Slockholm ....
|
1,160
|
32
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
3,232
|
8
|
19,393
|
34
|
—
|
|
|
—.
|
|
|
Frimurare- Barnhuset
|
666
|
32
|
|
|
—.
|
—
|
|
—
|
|
-
|
|
■ ■
|
.
|
|
——
|
—
|
|
..
|
|
Barnhusen i landsorterne
|
|
—
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
1,904
|
16
|
11,643
|
|
|
|
|
|
|
_
|
Kyrkors underhal1
|
18
|
10
|
|
3,107
|
9
|
6
|
9,692
|
40
|
|
24,397
|
16
|
146,345
|
|
|
____
|
|
-
|
|
_
|
Bese-stipendier samt Läroböckers och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
larda Verks ut g t frände
|
10,400
|
—
|
|
|
|
—.
|
-
|
-
|
_
|
——
|
|
- i ■—
|
|
|
-
|
|
|
——
|
|
Skrifmaterialier och Expenser samt \ ed
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Ljus m. m. . .
|
10,298
|
32
|
|
~ __
|
___
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_
|
|
Extra Utgifter
|
6,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S u m m a
|
[ 362,924| -
|
-i
|
37,868
|
3 6|
|
8I
|
152,7711
|
_|
|
-1
|
81,704
|
10
|
490,227
|
-
|
|
3,638
|
1
|
21,838|
|
-1-
|
Indelt på förslag.
Matt.
Värde, förslagsvis
å 6 R:dr T:n.
Oindelt.
Mått.
Värde.
S u m ra a
Banco.
Anslag för Sine År.
Till understöd för utarbetande och ordnande af Capitainen Cronstrands Samlingar i dea Forn-Egyptiska Byggnads-konsten .
Fattigvårds-anstalter i Stockholm och landsorterne
3.000
30.000
hvaraf en tredjedel årligen utbetalas med
Tillkommer: Till inköp al en Egendom för Statens räkning att tillsvidare begagnas af Nya Elementar-Skolan
S:r 33.000
1,027,750
11.000
50.000
Stais-UtsJcottcts Utlåtande. N:o 42-
t-
M 42.
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Oct. kl. 11 f. ni.
Utlåtande, angående regleringen af Rids-Statens 9;de Huf¬
vud- Titel.
Denna Hufvud-Titel består af 2:ne Afdelningar, nemligen: Pensians-
staterne, bestämde vid nästlidne Riksmöte till 137,229 R:dv 32 sk., samt
Almänna Indragaings-Staten, hvilken ofta är underkastad förändringar och
vid sednaste statsreglering beräknades, på förslag, till 317,440 R:dr 16 sk.
Pénsions-Stateme.
l:o Enligt hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition och Riks-Staten
innehålla, tillkommer Civilstatens pensions-inrättning 40,000 R:dr, hvarun¬
der inbegripas dels 15,000 R:dr, som ursprungligen utgjort ersättning för
centonalen å lönerne, dels 15,000 R:dr för den förut directe af staten ut¬
gående pensioneringen utaf civile tjenstemäns i fattigdom efterlemnade en¬
kor och harn, vid hvilken äldre pensions-anstalt står, såsom ett nödigt och
välgörande supplement dertill, tjenstemännens enskilde enke- och pupill¬
fond. De sednare årens erfarenhet har, såsom den Kongl. Propositionen
och Civilstatens sednast församlade Fullm ägtiges berättelse gifva vid han¬
den, allt mera och mera ådagalagt otillräckligheten af de för pensionering
af embets- och tjenstemäns enkor och barn afsedde medel, hvarföre och
på de skäl, högstberörde Nådiga Proposition (sid. 56) upptager, samt med
ledning utaf uppgjorda beräkningar, Kongl. Majit föreslagit, att, för pensio¬
neringens fullföljande från ci vil-statens båda allmänna och enskilda en ko¬
och pupill-fonder, Rikets Ständer måtte anvisa 5,000 R:dr för den förra och
15,000 R:dr för den sednare fonden, eller tillsammans 20,000 R:dr alf
årligen utgå, genom hvilka tillskott, i förening med möjligen skeende do¬
nationer, samt ökade bidrag af delegarne, fondernes framlida bestånd huf¬
vudsakligen skulle kunna betryggas.
Bill. till R. St, Vrot. 1844. 4 Sami. 1 Afd, 16 Haft. 1
2
Stats-Utskottets UtlåtandeN:o 4'2-
Utskottet liar inhemtat att under förvaltning af Directionen föi ei«
vil-statens pensions-inrältning äro ställde följande fonder:
1 :o Tjenstemanna-fonden,
hufvudsakligen bildad genom donationer, delegarnes egna årsbidrag samt
statsanslag, hvilka sistnämnde äro dels 10,000 R:dr, enligt Kongl. Kun¬
görelsen den 29 Juni 1798, dels 15,000 R:dr årligen, såsom ersättning
för den del af centonalen af civilstatens löner, som från Wadstena Krigs¬
manhus- cassa utgår till Armeens pensions-cassa. Capital-fonden utgör nu
circa 1,197,000 R:dr och pensionerne, som årligen utbetalas Lill afskedade
embets- och tjenstemän, uppgår till ett belopp af omkring 31,000 R:dr.
2:o Enskilda enke- och pupill-fonden.
Dess inkomster bestå egentligen i de årliga afgifter, hvilka tjenste-
männen äro pligtige att dit erlägga, uppgående till circa 14,200 R:dr, samt
det årliga understöd, delegarne kunna, med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd,
för fonden anvisa. Detta sednare bidrag utgör nu 20,000 R:dr. Capital-
fondon är circa 188,000 R:dr. Årliga pensioner utbetalas för närvarande
till belopp af 45,000 R:dr. Till dessa pensioner äro enkor och barn efter
reglementet berättigade, ulan afseende å boets behållning vid mannens el¬
ler fadrens frånfälle.
3:o Allmänna c?die- och pupill-fonden,
hvars tillgångar utgöras af:
Ars-anslaget å 9:de Hufvud-Titeln 15,000 R:dr, emot förbindelse för
fonden, att i afseende å civile embetsmäns enkor och barn uppfylla den
Stals-Verket, enligt 1798 års Kongl. Kungörelse, förut åliggande pensione-
rings-skyldighet, samt ett bidrag af 5,000 R:dr, som tjenstemännen af de¬
ras egen fond tilis vidare lemna. Pensioner derifrån utbetalas, när bo¬
uppteckningen visar, att mannens eller fadrens qvarlåtenskap icke lemnar
så stor capital-behållning, att räntan deraf, tili 3 procent beräknad, upp¬
går till lika belopp med pensionen i den dass, hvartill enkan eller bar¬
Sluts-Utskottets UtlåtandeN:o 42‘
3
nen höra. Pensionsbeloppet, som derifrån de sednare åren utgått, bestiger
sig till circa 23,500 K:dr.
4:o Filetiska donations-fonden,
som disponeras efter Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande och hvarom nu
icke är fråga.
Hvad först angår det anslag af 15,000 R:dr, som Kongl. Maj:t
äskat för enskilta enke- och pupill-fonden; så och ehuru, enligt ci-
vil-slatens fullmägtiges berättelse ilen 11 Nov. 1842, fondens till¬
stånd är sådant, att dess räntemcdel och öfrige dit anslagne inkomster re¬
dan år 1845 torde befinnas otillräcklige för fullgörande af fondens förbin¬
delser, likväl och då Stats-Verket ingalunda kan anses pligligt att till af-
hjelpande af ett dylikt missförhållande, i afseende å fondens inkomster och
utgifter, träda emelian, helst det berott och beror af de enskilde delcgar-
nes omtanka att, genom pensioncrnes minskning, ökade afgifter, eller an¬
dra åtgärder, så reglera sig inom befintlige tillgångar, att fondens bestånd
må varda belryggadt, anser Stats-Utskottet sig icke kunna i vidsträcktare
måtto tillstyrka bifall lill denna del af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
än som utaf förslaget i nästa punkt kan blifva en följd.
Beträffande nu allmänna enke- och pupill-fonden, till hvilken Stats¬
verket, såsom ofvan är anfördt, lemnar 15,000 R:dr, men de enskilde de-
legarne, ulan någon bestämd skyldighet, bidraga med 5,000 R:dr; så och
enär pensioneringen å denna fond är ett statens åliggande, på sätt Kongl.
Kungörelsen den 29 Juni 1798 och Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente in¬
nehålla, samt räkenskaperne visa, att pensions-utbetalningarne derifrån be¬
löpa sig årligen till circa 23,500 R:dr och således 8,500 R:dr mera, än stats¬
bidraget utgör, finner Utskottet statens mellankomst i detta fall böra ega
rum och får derföre tillstyrka,
att års-anslaget tilt allmänna enke- och pupill-fonden ökas
med 8,500 R:dr och således, jemte de förut derför beviljade
15,000 R:dr, utgöra 23,500 ll:dr.
Genom en dylik åtgärd och då Utskottet, på sätt efterföljande ta¬
bell visar, till fortfarande utgående föreslagit tjenstemanna-fondens äldre
anslagssumma 25,000 R:dr, blifver denna fond, såsom billigheten ock synes
fordra, befriad från utgörande lill allmänna fonden af berörde 5,000 R:dr,
hvadan en tillgång aJ-ltså uppstår att, efter vederbörandes pröfning, använ-
4
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 4rj-
tias lill de Lehöf, som, med afseende å inrättningens syftemål, må anses
mest angelägna att fylla.
2:o. Vid 1834 -1835 årens Riksdag beslöts, enligt skrifvelsen N:o
150, alt den å löner, arfvoden m. m. utgående centonalafgiften skulle till
allmänna bevillningen öfverflyttas, samt att Wadstena Krigsmanshus- och
Vmiralitets-krigsmans-cassorne borde för den inkomst, de förmedelst nämn¬
de afgift uppburit, undfå ersättning genom serskilta anslag på stat, hvilka,
på grund af de under den förflutna tiden ådagalagda förhållanden, skulle
vid hvarje Riksdag till beloppet bestämmas.
I öfverensstämmelse härmed, uppfördes vid nämnde Riksmöte ett
anslag af 39,000 R:dr, motsvarande det belopp, hvartill centonal-afgiften
efter sednare års medium ungefärligen uppgått, och vid 1841 års statsre¬
glering fastställdes denna ersättning, efter medium af centonal bevillningens
belopp för åren 1835—1837, till 36,600 R:dr för Wadstena Krigsmänshus-
och till 5,400 R:dr för Amiralitets-krigsmans-cassan. Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition innehåller, att, enligt räkenskaperne, under åren 1838 med
1841 (med hvilket sednare ifrågavarande bevillning upphörde) influtit i
medeltal 46,797 R:dr 38 sk. 3 rst. På grund af det sålunda upplysta för¬
hållandet, får Utskottet, såsom en följd af föregående Rikets Ständers be¬
slut i ämnet, tillstyrka,
att, på sätt Kongl. Majrt jemväl föreslagit, ersättningen till
förenämnde tvänne cassör måtte bestämmas till 46,800 R:dr,
att dem emellan sålunda fördelas, att Wadstena Krigsmans-
hus-cassa undfår 40,800 R:dr samt Amiralitets-krigsmans-
cassan 6,000 R:dr, hvarigenom en förhöjning i förra staten
uppkommer af 4,800 R:dr, såsom närlagde tabell visar.
3:o Anslaget till militaire emhets- och tjenstemän samt Under-office¬
rares enkor och barn, 25,000 R:dr, utföres oförändradt.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 4~-
5
Allmänna Indragnings-Staten.
Med åberopande af hvad Utskottets utlåtanden angående regleringen
af 2:dra, 4:de, 6:te och 7:de Hufvud-Titlarne innehålla, tillstyrkes här:
uppförande af den Advocat-fiscalen Lagmannen Hedenstjerna
tillkommande sportelersättning . . . R:dr 750: — —
Invalidhusfondens hemmansräntor . . — 13,656: 16. —
kommande beloppet för framtiden att bero
af de beslut, Kongl. Maj:t och Rikets Stän¬
der fatta i frågan om Invalid-inrättningens
bestånd och anslagets användande hädan¬
efter.
Hushyresmedel för landt-staterne . — 850: — —
Löne-ersättning åt öfvertalige tjenstemän-
nen i Kammar-Collegium, Notarien Sundius,
582 R:dr 24 sk., med 37 tunnor spanmål,
och Registratorn Kumander 350 R:dr 46 sk.
5 rst, med 33 tunnor spanmål, tillsammans — 933: 22. 5.
a) Sedair af det årliga anslag 800 R:dr, som Rikets Ständer vid si¬
sta Riksdag till den påföljande beviljat för anskaffande af teckningar utaf
inhemska vexter till ett nytt arbete i Sveriges Flora, ej mera än 448 R:dr
28 sk. kunnat användas, emedan Ritaren vid Natural-historiskaRiks-Muse-
iim, Kammarjunkaren Wright, som skulle verkställa teckningarne, under
tiden iråkat en långvarig ögonsjukdom, har Kongl. Maj:t föreslagit, att den
återstående behållningen, 2,351 R:dr 20 sk., måtte lill utgående anvisas med
den förändriug i bestämmelsen, att dermed jemväl må kunna understödjas
sådane arbetare, sorn utgifva teckningar af zoologiska föremål.
Då, såsom Vetenskaps-Academien, uti dess underdåniga skrifvelse elen
21 Juni detta år, yttrat, det blcfve för det allmänna nyttigt, om, jemte an¬
slag för anskaffande af teckningar till ett nytt arbete i Sveriges Flora, un¬
derstöd äfven gåfves för sådane arbeten, som utgifva teckningar af zoolo¬
giska föremål, har Utskottet ansett sig böra föreslå Pukets Ständer
att å Allmänna indragnings-staten, från och med år 1845 till
nästa statsreglering, uppföra 800 R:dr om året till Veten-
skaps-Academiens disposition, att användas dels till fortsatt
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 4-t-
understöd för ifrågavarande arbete i Sveriges Flora, med
villkor, att hvarje afdelning blifver ett helt för sig, dels lili
uppmuntran för utgifvande af teckningar utaf zoologiska fö¬
remål; kommande, genom bifall härtill, ofvanberörde 2,351
R:dr 20 sk. att i stället Stats-Verket hesparas.
b) Som af Secreteraren Strinnholms förtjenstfulla arbete: ”Svenska
Folkets Historia från äldsta till närvarande tider,” ytterligare 4 band le¬
dan äro i det närmaste fullbordade, får Utskottel, i enlighet med hvad
Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrka,
att det årliga anslag af 1,000 R:dr, hvilket Strinnholm, jem¬
likt sednaste Riksdagsbeslut, egt att till detta Riksmöte upp¬
bära i och för utgifvande af nämnde arbete, mätte än vida¬
re till näst instundande Riksdag fortfarande beviljas och ut¬
gå från Allmänna Indragnings-staten.
c) Jemväl anser sig Utskottet böra föreslå, alt
den pension 400 R:dr årligen, Rikets sist församlade Ständer
beviljat Befallningsmannen å Upsala Slott, Öfverste-Lieutnan-
len Norden creutz-s enka, Carin Sundelin, må fortfarande utgå
intill nästa Riksdag och, i händelse af hennes frånfälle, äf¬
ven åtnjutas utaf hennes oförsörjda barn.
d) Enligt Rikets Ständers vid nästlidne Riksmöte fattade beslut,
tillädes Professoren Schlyter, för utgifvandet af Sveriges gamla lagar, ett
årligt arfvode af 600 Riksdaler, samt till ersättning för biträde och kost¬
nader dervid äfven 600 Riksdaler, under villkor, att arbetet oafbrutet fort¬
sattes och att redogörelse årligen till Herr Justitise-Stats-Ministern aflem-
nas; och får, i anledning af hvad Kongl. Maj:t äskat, Utskottet föreslå,
att berörde 1,200 R:dr måtte, på enahanda sätt och under
samma villkor, fortfarande intill nästa Riksdag utgå.
e) Då, vid 1835 års lönereglering för Kongl. Majrts Canzli, en årlig
sportel-ersättning af 61 R:dr 22 sk. blifvit tillerkänd Canzli-posten vid
Kongl. Bibliotheket P. Flink, men denna godlgörelse hittills legat tjenste-
männen vid nämnde Bibliothek till last, har Kongl. Maj:t begärt, alt, i
likhet med hvad som egt rum med snortel-ersättningar till andra vakt-
O X O
betjenter vid Kongl. Canzliet, berörde belopp måtte å Allmänna Indrag •
nings-Staten uppföras; och som ett dylikt afdrag å tjenstemännens löner
icke kan anses vara med billighet förenligt, tillstyrker Utskottet,
att Canzli-Poslen Flink, må på enahanda sätt, som vid 1840
—1841 årens Riksdag egde rum med 2:ne Vaktmästare vid
Stats- Ut skol t ets Utlåtande, N:o 42-
7
f. d. Krigs-Expeditionen, uppföras å denna Slat, alt deWif,
med beräkning från 1845 års början, årligen uppbära om-
förmälle 61 R.dr 22 sk.
f) Utskottet bar från Riks-Stånden erhållit remiss å Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om ett anslag af 4,000 R:dr om året, i ändamål, att de
Officerare, Civile tjenstemän och Under-Officerare, hvilka före flottornes
år 1823 verkställda sammanslående tillhörde f. d. Arméens Flotta och än¬
nu äro delegare i Armeens Pensions-Cassa, måtte, då de vid 55 års ålder
och efter 30 års tjenstetid afgå, kunna utaf nämnde anslag tilläggas skill¬
naden emellan den pension, sorn erhålles af berörde Gassa, och den, sorn
hade tillfallit dem, örn de varit delegare i Amiralitets-Krigsmans-Cassan,
hvars ställning är sådan, att pensionerne derifrån lemna en någorlunda
tillräcklig utkomst och möjligen torde i framtiden kunna förhöjas; — Va¬
rande jemväl bifogad en uppgift å de i nämnde cathegori befintlige per¬
soner, utgörande 49 till antalet.
Med afseende å vigten deraf, att de vid Flottan ännu tjenande per¬
soner, som förut tillhört Arméens Flotta, icke må qvarstå i sina befatt¬
ningar, då ålder, helsa och krafter neka dem att uppfylla de åligganden,
dessa tjenstehefallningär medföra, samt på det skiljaktigheten i förmonerne
vid afskedstagande för tjenstemän af samma grad inom samma vapen må
kunna afhjelpas, har Ulskotlel, som likväl förmodar, alt en mindre summa
än 4,000 R:dr torde blifva för ändamålet någorlunda tillräcklig, funnit sig
böra på det sätt tillstyrka bifall till Kongl. Majlis Nådiga Proposition,
att Rikets Ständer måtte i detta afseende bevilja en summa af
3,000 R:dr om året, med vilkor, att hvad af anslaget under
året icke utgår, blifver Siats-Verket besparade
gj Riks-Stånden hafva tili Utskottet remitterat Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Proposition, angående uppförande å Indragnings-Stat af 689 R:dr 20
sk. för Archivarie!! i Justitias-Stats-Expeditionen, Protocolls-Secreteraren
J. Hegardt. Denne, som uti f. d. Iiof-Canzlers-Expeditionen innehade
Protocolls-Secreterare-lön, 1289 R:dr 20 sk., blef vid nämnde Expeditions
upphörande öfverflyttad till Archi va rie-tjensten i Justitiae-Stats-Expeditio-
nen med 800 R:di> lön och 89 R:dr 20 sk. i spannmålsförhöjning, samt för
skillnaden, 400 R:dr, uppförd å Indragnings-Staten. Under förmälan, att
Hegardt, såsom icke examinerad jurist, ansåge sig ej hafva bort flyttas till
ett Justitiae-Verk, der all utsigt till befordran vore honom betagen, har
han nu, sedan han erhållit en Conlrolieurs-syssla med 600 R:dr lön på
8
Stats-Utskottets Utlåtande, A:o 4"2-
Tall-Verkets Stat, lios Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att skillna¬
den emellan dessa 600 R:dr jemte de 400 R:dr, Hegardt redan å Indrag-
nings-Slaten innehafver, samt hans Protocolls-Secreterare-lön, 1,289 R:dr
20 sk., eller 289 R:dr 20 sk., måtte honom beviljas och han således å
nämnde Stat hädanefter få uppbära tillsammans 689 R:dr 20 sk.; varan¬
de, såsom en följd bäraf, den anhållan af Hegardt äfven gjord att, i hän¬
delse sagde löne-ersättning beviljades, undfå Nådigt afsked från Archiva-
rietjensten.
Lika med hvad Kongl. Maj:t i den Nådiga Proposition yttrat, an¬
sin Utskottet billigt, att sökanden, vid afskedstagande!, å Allmänna In-
drngnings-Stalen förflyttas för en summa af 689 R:dr 20 sk., i stället för
de derå förut uppförde 400 R:dr, samt får derföre å hvad sålunda blif-
\it äskadt, tillstyrka Rikets Ständers
bifall, med vilkor, att denna löne-ersättning förminskas, el¬
ler upphör, i den mon Hegardt af allmänna medel undfår
iönefönnoner, Öfverstigande dem, han nu åtnjuter.
ii) Sedan uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift f. d. Siats-Rådet
S. Grubbe, såsom saknande författningsenlig pensions-rätt, ehuru han i Sta¬
tens tjenst uppoffrat en tid af mer än 37 år, i underdånighet anhållit att
bos Rikets Ständer varda anmäld lill erhållande af en extra pension, hus
Kongl. Maj:t, som tagit i betragtande ej mindre sökandens förljenster, så¬
som vetenskapsman och hans redliga bemödanden att jemväl på den sed¬
nare beträdda högre emhetsmmannabanan vara fädernealandet nyttig, än
ock det förhållande, att sökanden, 58 år gammal, utan enskild förmögen¬
het, skulle, om pensions-understöd icke erhölls, komma att sakna medel
för egen och familjs bergning, uti Nådig Proposition af den 2 nästlidne
September, föreslagit, att Rikets Ständer måtte för f. d. Siats-Rådet Grubbe
anvisa en serskild pension af 3,000 R:dr, eller ? af Stats-Råds-lönen, un¬
der vilkor, att, derest sökanden framdeles skulle erhålla lön eller arfvode
å Rikets Stat, pensionen i mon deraf minskades eller upphörde.
Af det vid remissens beviljande utaf Herr Petre'„ T., i Borgare-
Ståndet afgifne yttrande i detta ämne, har Utskottet äfvenledes tagit kän¬
nedom, och får på det sätt tillstyrka bifall till Kongl. Majrts Nådiga Pro¬
position,
att f. d. Stats-Rådet Grubbe må, i likhet med hvad vid näst¬
lidne Riksdag, i Skrifvelse den 16 Januari 1841, ]N:o 196.
beviljades f. d. Stats Rådet, Grefve Hard, uppföras å All¬
männa
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 42-
9
manna Indragnings-Slaten till åtnjutande såsom pension af
ett belopp, motsvarande half Stats-Råds-lön, eller 2,250 R:dr
om året, med de vilkor, Kongl. Maj:t i afseende derå föreslagit,
i) Till Utskottet har blifvit remitterad Kongl. Majlis Nådiga Pro¬
position, innefattande, att f. d. Siats-Rådet Grefve Hård; som, enligt Rikets
Sländers beslut, tillädes en årlig pension af 2,250 R:dr, eller hälften af
Stats-Råds-lönen, endast en kort tid varit i åtnjutande af berörde pen¬
sion, då han genom döden bortrycktes från enka och flera oförsörjda barn
i de mest knappa omständigheter, hvarföre Kongl. Maj:t föreslagit öfver-
flyttande på Grefve Härds enka af någon del utaf berörde pension, så
länge hon förblef ogift, samt öfverlemnat till Rikets Ständers pröfning, hu¬
ruvida icke pensions-beloppet må bestämmas till 1,000 R:dr om året.
Utskottet, som tillika tagit kännedom af de yttranden Fr. von
Zweigbergk från Skaraborgs Län och Per Olsson från Upsala Län i frågan
afgifvit, får, med afseende å de för Grefvinnan Hård förekommande serde-
deles bevekande omständigheter, tillstyrka,
att, i enlighet med högstberörde Nådiga Proposition, lion
måtte uppföras å Allmänna Indragnings-Staten, till åtnjutan¬
de för återstående lifstid, så länge hon förblifver i enko-
stånd, af en årlig pension, stor 1000 R:dr, räknadt från
början af år 1845.
k) Från samtlige Riks-Stånden har Utskottet erhållit remiss å
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, alt f. d. Justitiae-Stats-Ministern m. m.
C. P. Törnebladhs efteriemnade Enka, Fru Sophia Charlotta von Oldensköld,
och hennes oförsörjda dotter måtte tilläggas en serskild pension, den Kongl.
Majit, i förhållande till sökandens behof och ställning i samhället, ansell
böra bestämmas till 1,200 R:dr om året; hvarförutan serskildt från Rid-
derskapet och Adeln till Utskottet öfverlemnats Grefve N. Snoilskys motion,
deruti, jemte företeende af bevis att, enligt bouppteckningen efter Hans Ex -
cellence m. m. Törnebladh, skulderne öfverstego tillgångarne, föreslagits för
hans Enkefru och dotter en årlig pension af 666 R:dr 32 sk.
Detta, jemte hvad i anledning af högstberörde Nådiga Proposition
och Grefve Snoilskys framställning inom Riks-Stånden, vid remissernes bevil¬
jande, är vordet anfördt, har Utskottet tagit i öfvervägande, och får, i
likhet med hvad för Slats-Råds-ledamoten Grefve Härds enkefru här of¬
van föreslagits, tillstyrka, att Enkefru Törndbladh för återstående lifstid,
så länge
lith. till R. St. Trot. 1S44. 4 Sami 1 Afd. IG Haft. 2
10
Stats-Utskoäets Utlåtandej N:o 42>
lion förblifver i enkostånd, måtte få å Allmänna Indrag-
nings-Staten åtnjuta en pension af 1,000 Ridr årligen, med
beräkning från början af nästkommande år.
1) I frågan om reglerandet af en Indragnings-Stat för Högstsalig
Hans Maj:t Konung Carl XIV Johans och Dess höga Gemåls, Hennes Maj:t
nuvarande Enke-Drottningens, Hof samt de dertill hörande personers öf-
verflyttande på Riks-Staten, har Kongl. Maj:t, uti aflåten Nådig Proposition
af den 9 nästlidne September, gifvit Rikets Ständer tillkänna, att Kongl.
Majit, som dels genom bibehållande, så vidt omständigheterne medgifvit,
af den förra Idof-Stats-personalen, dels genom beslutad utbetalning från
Dess Hofhållningssumma af hela denna personals aflöning till innevarande
års slut, sökt i möjligaste måtto inskränka behofvet af Stats-Verkets anli¬
tande för berörde ändamål, till Nådig pröfning förehaft ett af Riks-Mar-
skalks-Embetet, i afseende å ifrågavarande pensions-reglering, upprättadt
förslag, jemte serskilda i ämnet ingifna ansökningar, hvarvid Kongl. Majit
ansett längre eller kortare tjenstetid, i förening med verkligt behof af un¬
derstöd, böra antagas såsom hudvudsaklig grund för pensions-beloppets be¬
stämmande, med iagltagande alt pensionerne i hvarje fall inskränktes in¬
om tillförsäkrade och uppburna löneförmoner. Kongl. Majit, som funnit
Hof-Stats-pensioneringen kunna regleras förmedelst en anslagssumma af
19,263 Ridr 16 sk., föreslog alltså Rikets Ständer att härför anvisa nämn¬
de belopp, alt, efter af Kongl. Majit godkänd fördelning emellan pensionsla-
garne, från och med år 1845, å Allmänna Indragnings-Staten uppföras, med
fästade enahanda vilkor för pensionernes fortsatta åtnjutande, som för lö¬
ners bibehållande å nämnde Stat i allmänhet äro gällande; och gjorde
Kongl. Majit Sig förvissad, att Rikets Ständer desto heldre skulle gå den¬
na önskan till mötes, som den föreslagna summan med omkring 14,300
Ridr understeg hvad för Högstsalig Hans Majit Konting Carl XIIIis Hof¬
stat varit i enahanda afseende beviljadt, och den välvilja, hvarmed denna
angelägenhet af Rikets Ständer omfattas, tillika innebure en åt den hädan-
gångne Konungens minne egnad tacksamhetsgärd.
Utskottet har ej ansett sig böra ingå i pröfning af de Utskottet ser¬
skildt meddelade, i Kongl. Majlts Nådiga Proposition omnämnde, handlin¬
gar; och ehuru, i Utskottets tanka, det ej torde kunna anses vara Statens
åliggande att med pensioner underhålla liädangångne Fursteliga personers
efterlemnade Hof-beljening, får Utskottet likväl, på de skäl, Kongl. Majit
i Nåder behagat anföra, tillstyrka,
Stats-Utskottets Utlåtande} N:o 42-
11
att Rikets Ständer måtte å Allmänna Indragnings-Staten upp*
föra det af Kongl. Maj:t för sådant ändamål äskade belopp
af 19,263 R:dr 16 sk., med iagttagande af det för pensio¬
ners åtnjutande å denna Stat i allmänhet stadgade villkor,
att pensionerne minskas eller upphöra, i den mån innehaf-
varen af allmänna medel undfår motsvarande eller högre
aflöningsförmoner.
m) Till Utskottet hafva från Ridderskapet och Adeln samt Borga¬
re-Ståndet blifvit remitterade de af Herr Klingstedt, G. F., och Herr Bo~
strömj J. JF., väckte motioner, att Öfver-Läkaren vid Stockholms Stads
och Läns Gurhus, Assessoren C. G. Osbecks efterlemnade enka, Christina
Osheck, som befunne sig i torftiga omständigheter, måtte, med afseende å
mannens förljenster och det nit, hvarmed han vårdat nämnde sjukhus,
varda tillagd en årlig pension af 333 R:dr 16 sk., motsvarande hvad Asses¬
soren Osbeck, enligt 1812 års Ständers beslut, i lifstiden åtnjöt; och emedan,
enligt hvad Utskottet inhemtat, bemälde Assessor, genom uppfinnande af
en verksam curmethod mot veneriska åkommor gjort sig af fäderneslandet
förtjent, hvarför ock Rikets Ständer, såsom ofvanberördt är, tillagt honom
333 R:dr 16 sk. årligen, samt Osbeck hvarken varit delegare i någon pen-
sions-cassa elier kunnat, i anseende till trägenheten af Curhus-iäkare-be-
faltningen under sin lifstid genom enskild practik förvärfva någon förmö¬
genhet alt lemna sin enka, nu 68 år gammal, sjuklig och i bestyrkt fat¬
tigdom, anser sig Utskottet
böra föreslå, att, såsom en fortsättning af Rikets Ständers e-
mot mannen visade välvilja, enkan Osbeck, för sin återståen¬
de lifstid, uppföres å Allmänna Indragnings-Staten till åt¬
njutande af en årlig pension utaf 260 R:dr, motsvarande
hvad enkor efter Provincial-läkare i Civii-Statens Pensions-
Cassa åtnjuta, att utgå från och med 1845 års början,
n) Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet remit¬
terad, motion, har Friherre Posse, A. G., jemte åberopande af det allmänt
kända och öfverklagade förhållande, att Statens embets- och tjenstemän
nödgas tjena längre, än deras själs- och kroppskrafter medgifva, föreslagit,
att svage och sjuklige embets- och tjenstemän, som med läkarebetyg
konna sådant styrka, måtte, vid 60 års ålder, efter 30 års tjenstetid och
minst 5 är i den sist innehafde befattningen, berättigas till åtnjutande, el¬
ter afskedetv utaf full pension, att utgå antingen af allmänna medel eller
12
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 42.
ur Civil-Statens Pensions-cassa; varande till stöd för delta yrkande jem¬
väl anfördt, att Militaire Embetsman, hvilkas befallningar icke äro så mö¬
dosamma, som visse Civile Tjenste mäns, t. ex. Landt-Stats-personalens, som
aldrig njuter semeslre, kunna vid 50 års ålder afgå med pension.
Enligt 1111 gällande Författningar äro Civile Embets- och Tjenstemän
i allmänhet berättigade, att vid '70 års ålder taga afsked med bibehållan¬
de af hela lönen i pension, samt jemväl, vid 65 års ålder, 0111 de tjent
omkring 40 år och med läkare-attest styrka sjukdom och försvagade kraf¬
ter. Utskottet delar ej motionärens öfvertygelse, att tjenstemän, som upp¬
hunnit 60 år oell derutöfver, befinnas mindre användbare för sine befatt¬
ningar, enär det ofta inträffar, att de vid den ålder, med en samlad er¬
farenhet och vana vid ärendens behandling, kunna, likaväl som de yngre,
vara för det allmännas tjenst gagnelige. Den jemförelse, motionären an¬
ställt emellan Civile och Militaire tjenstemän, i afseende å tiden för rät¬
tigheten till pension, är icke eller fullt lämplig, helst de sednare al¬
drig vid afskedstagande! njuta den för de civile medgifna förmon att
behålla full lön i återstående lifstid, utan endast pensioneras ur Armeens
Pensions-cassa, till hvilken de med årliga afgifter sjelfva bidraga. Förde¬
len för militaire tjenstemännen att afgå vid 50 års ålder med pension,
motsvaras ock ungefär af den de civile förunnade rättighet, att vid 55
års ålder taga afsked med pension ur Civil-Statens Pensions-cassa.
Då jemväl de, angående tiden och sättet för Statens tjenares pensio¬
nerande, gällande föreskrifter i allmänhet visat sig vara ändamålsenliga,
samt en framflyttning af tiden, då tjenstemännen skulle vid afskedstagan¬
de få bibehålla lönen å Indragniugs-Stat, komme alt för Stats-Verket med¬
föra betydligt ökade utgifter, anser Utskottet sig böra afstyrka
bifall å Friherre Posses ifrågavarande motion
o) Utskottet har till pröfning förehaft en af Herr Cedershiöld_, R. 77,
vackt motion, att de vid fångvården anställde tjenstemän måtte, i likhet
med hvad genom Kongl. Brefvet den 18 November 1836 redan blifvit
tjenstemännen vid Tull-Verket medgifvet, berättigas till pension: a) af he¬
la lönebeloppet, då de, efter redlig och trogen tjenst i 30 år, hunnit öfver
60 års ålder; b) af | utaf lönebeloppet, då de antingen hunnit till 60 lef¬
nadsår, men icke tjent 30 år, eller tjent i 30 år, men ej uppnått 60 års
ålder; c) af halfva lönebeloppet, då de före uppnådde 60 år tjenat i minst
25 år, eller vid en lägre ålder och efter kortare tjenstetid äro till erforder¬
lig tjenstgöring oförmögne, men utmärkt sig genom skicklighet och pålitlighet.
Stats-Utskottets Utlåtande , N:o fa.
13
Vid sistförflutne Riksmöte biföllo Rikets Ständer, att de vid Cor-
rections-Inrä ttningaine anställde tjenstemän, sedan de minst 10 år tjenst-
gjort derstädes, finge under samma vilkor i öfrigt, som för civile ernbets-
och tjenstemän redan voro stadgade, uppföras till pensioner å Allmänna
Indragnings-Staten, äfvensom att samtlige vid fångvården anställde perso¬
ner utan undantag, då de i och för tjensten blifvit genom af fångarne be¬
gånget våld skadade till lemmar eller helsa samt dymedelst oförmögne
till vidare tjenstgöring, utan afseende på ålder eller tjenstetid, berättigades,
att såsom, pension behålla hela sin ordinarie inkomst, sådan den genom fö¬
regående års stat blifvit bestämd.
Då Rikets Ständer således gjort billigt afseende å fångvårds-tjenste-
männens mödosamma och ansvarsfulla befattningar samt deras skäliga an¬
språk å en betryggad utkomst på ålderdomen, eller då de i tjensten blif¬
va skadade till lemmar och helsa, så och enär skäl till förändring i, eller
utsträckning af, ett så nyligen vidtaget beslut destomindre förekommer,
som erfarenheten icke visat, det ofvauberörde pensions-reglering ej uppfyllt
sitt ändamål, anser sig Utskottet böra
afstyrka bifall å Herr Cederschiölds motion,
p) Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, af Herrar Rosenblad,
B-, Fåhreeus, O. J., och v. Hartmansdorff, A., förordad motion, har Herr
Grefve v. Platen, B., jemte återkallande i minnet af de stora förtjenster
om fäderneslandet, hvarmed Öfver-Mechanicus vid Götha canal, Öfverste
Gustaf Lagerheims verksamma lefnad varit utmärkt, föreslagit, att, då
under der de sednare 30 åren, hvilka varit så rika på företag i den
der Öfversten förvärfvat sig lika stort rykte för snillrikhet i plan,
sorn skicklighet i utförandet, icke ett arbete af större omfattning utförts,
der ej hans ledning och insigter begagnats; då Öfverste Lagerheim, i följd
af själs- och kropps-anslrängningar, nu är så lill helsa försvagad, att
han nödgats taga afsked från Statens tjenst, och då hans befattning vid
Jlydrotechniska Contoret icke lernnat tillträde till delagtighet i någon
Pensions-inrätlning, Rikets Ständer måtte för denne förtjenstfulle och oegen¬
nyttige man, som med hustru befann sig i ekonomiskt betryck, anvisa en
årlig pension af 1,000 R:dr, att utgå från och med afskedstagande!, samt
försäkra hans hustru, om hon öfverlefver honom, ett årligt understöd af
333 R:dr 16 sk., allt Banco.
Hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet i öfvervägande tagit,
jemte det Utskottet inhemtat, alt Öfverste Lagerheim, som är nära 60 år
14
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 42-
gammal, nu vårdas å Kongl. Seraphimer-LazareUet och, enligt läkare-betyg, li¬
der af ett svaghets- och lamhets-liUsland, sorn med temlig säkerhet synes kun¬
na antagas vara en följd af ansträngande själs- och kropps-arbeten”; och
emedan bemälde Öfverste bland sina många förtjenster räknar den synner¬
ligen utmärkta att hafva, under största delen af Götha Canal-arbetet, der¬
öfver egt den högsta techniska ledningen;
får Utskottet, på detta och öfrige anförda skäl, tillstyrka, alt,
såsom en gärd af nationens aktning för Öfverste Lagerheim^
gagnande verksamhet, och jemväl med afseende å hans mån¬
ga för landets förkofran nyttiga uppfinningar, Rikets Ständer
mätte, med bifall till Herr Grefve von Flåtens motion, upp¬
föra Öfverste Lagerheim å Allmänna Indragnings-Staten, till
åtnjutande af en årlig pension af 1,000 R:dr, räknad från
och med 1845 års början, samt tillägga hans hustru, i fall
iron öfverlefver honom och så länge hon förblifver i enke¬
stånd, 333 R:dr 16 sk. om året, till utgående från nämnde
Stat, med beräkning från och med månaden näst efter den,
hvaruti mannen aflidit.
_q) Sedan föreståndaren för ortopediska Institutet, Professoren in. m.
Nils Akerman, förklarat sig icke kunna längre än till slutet af September
månad detta år fortfara med nämnde Institut, och att således jemväl upp¬
hörde begagnande af det anslag 1,500 R:dr årligen, sednast församlade Stän¬
der beviljat till cur- och underhållskostnad åt Tre fattige patienter, har jem¬
te öfverlemnande af Directionens för ifrågavarande Inrättning protocoli dea
.17 nästlidne Augusti, som bestyrker ofvanberörde förhållande, Herr Alm¬
gren, C. P.j inom Borgare-Ståndet väckt motion, alt, med afseende å Pro¬
fessoren Åkermans utmärkta nit och många uppoffringar för det ädla verk,
han sjelf stiftat, Rikets Ständer måtte bibehålla honom vid åtnjutande till
innevarande års slut af det årliga arfvode af 5(X) R:dr, som vid förra
Riksdagen personelt honom tillädes, samt derjemte bevilja Professoren för
lians återstående lifstid ett till 1,000 R:dr förökadt årligt anslag.
Det nit och den utomordentliga verksamhet, hvarmed Akerman, un¬
der försakande af enskild, lönande practik, i flere år sträfvat till iordning
bringande af nämnde, för lidande medmenniskors hästa inrättade, anstalt,
no allmänt kända och vitsordade, hvadan och då, enligt hvad Utskottet
inhemtat, den ortopediska curbehaudlirtgen fortsattes af en utaf Professorn
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 4tJ~
15
bildad yngre läkare och lian sjelf ännu nitälskar för anstaltens upprätt'
hållande, ehuru i en annan form, Utskottet föreslår,
att Rikets Ständer, till ett behöfiigt understöd åt Professor
Akerman för hans återstående dagar, måtte medgifva fortfa¬
rande utgående från Allmänna indragnings-ståten af de vid
sistlidne Riksdag honom personligen tillagde 500 Riksdaler
årligen.
r) Till Utskottet har från Ridderskapet och Adeln remitterats en af
Herr Liljenstolpe, A. F., väckt motion, att f. d. Consulat-Secreteraren Lud¬
vig Thulstrup, nära 71 år gammal, måtte af staten erhålla en årlig pen¬
sion, 400 R:dr; till stöd för hvilken framställning, som Herrar Lefren, /.
P.j och Hederstjerna, C. J-, biträdt, motionären anfört: att Thulstrup, som
är född i Danmark, men sedermera blifvit jemte sin hustru här i landet
naturaliserad, redan år 1805 i Malmö börjat åtaga sig ungdomens under¬
visning, hvarmed han sysselsatt sig intill sednare tid; att från hans är
1817 i hufvudstaden inrättade, allmänt lofordade, uppfostringsanstalt för
gossar, omkring 200 skicklige ynglingar utgått, af hvilka några, i anseende
till medellöshet, åtnjutit fri undervisning och uppfostran i hans hus, samt
att T/uilstrup aldrig af staten, dit han erlaggt betydliga contributioner, åt¬
njutit den ringaste lön för sitt mödosamma lärarekall, och nu befunne sig
i ytterst torftiga omständigheter.
Ehuru Thulstrup, såsom född utlänning, icke varit i någon ordina¬
rie lärarebefattning i Riket anställd, likväl och då erkännas måste, att det
allmänna dragit nytta af hans med beröm vitsordade verksamhet, i afse¬
ende å ungdomens undervisning, samt det förhållande, att en främling) bo¬
sätter sig här i landet och egnar hela sin lid för det yngre slägtets bild¬
ning, är så föga vanligt, att, om ett understöd från statens sida lemnäs ho¬
nom, när han på ålderdomen befinnes i knappa villkor, något äfventyrligt
praejudicat för framtiden derigenom icke vöre gifvet, finnér Utskottet sig
böra tillstyrka,
att en pension af 400 R:dr årligen, räknadt från 1845 års
början, måtte för Thulstrup å Allmänna Indragnings-Staten
beviljas.
s) Uti en hos Bonde-Ståndet väckt, till Stats-Utskottet remitterad,
motion, har Riksdagsfullmägtigen Bengt Giulmundsson från Hallands Län
16
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 42-
föreslagit, alt f. d. Lands-Secreteraren i nämnde Län Lagmannen Malte
Dahl, som den 1 Februari 1840, efter fyllda 65 år och 48 års tjenstetid,
erhöll afsked med pension af 866 R:dr 20 sk., måtte, sedan Rikets Stän¬
der vid näsllidne Riksdag, den 23 December 1840, beslutat och Kongl.
Maj:t den 15 Februari 1841 sanctionerat, att Lands-Secreterare-pensionerne
borde utgöra 1,200 R:dr, varda tillagd skillnaden emellan detta belopp och
hvad Dahl redan åtnjuter, med beräkning från den 1 Mars 1840, dä pen¬
sionen tog sin början; varande, lill stöd för denna motion, bland annat,
anfördt: att fråga om högre pensions-rätt för landt-staten var väckt innan
Lagman Dahl erhöll afsked; att han, om afskedsansökningen gjorts ett enda
är sednare, varit berättigad till 1,200 R:dr i pension, och att hans långa
tjenstetid, derunder han i Landshöfdingens ställe förrättat åtskillige upp
drag, jemte flere enskildt förekommande, ömande omständigheter talade
för bifall till den yrkade förmonen.
Ulskottet har tagit detta ärende i öfvervägande; och då Kongl. Maj:ts
den 15 Februari 1841, angående vissa landt-stats-tjenstemäns pensionsrätt,
fattade beslut måste, likasom andra Författningar, afse de förhållanden, som
uppkomma efter det beslutet promulgerades och hvilket, i delta fall, egde
rum, genom Stats-Conlorels Kungörelse den 10 Mars 1841, samt en retro-
activ tillämpning af denna Kungörelse, till förmon för Lagman Dahl, möj¬
ligen kunde framkalla flere andra ansökningar i enahanda syftning utaf f.
d. landt-stats-tjenstemän, som med pension enligt de före nyssnämnde den
10 Mars 1841 gällande föreskrifter blifvit afskedade, anser Utskottet sig ej
kunna
å ifrågavarande motion tillstyrka Rikets Ständers bifall.
t) Hos Ridderskapet och Adeln har Herr Lind af Hageby, C. A.,
vackt motion, att framlidne En af Rikets Herrar, Stats-Rådet m. m. Herr
Grefve Georg Adlersparres eflerlemnade enka, fru Grefvinnan Tj. Adler¬
sparre, född 'Linroth, måtte, i anseende till mannens allmänt erkända för-
tjenster om fäderneslandet, tilläggas en årlig pension af 1,000 R:dr.
I anledning af Kongl. Maj:ts vid sistlidne Riksdag aflåtna Nådiga
Proposition om en årlig pension åt enkefru Grefvinnan Adlersparre, yttra¬
de Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse, N:o 277, den 29 Mars 1841,
15:de puncten, att enär, enligt hvad inhemladt blifvit, fru Grefvinnan, som
ej betungades med omsorgen för oförsörjda barns underhåll, icke då syntes
vara
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o f2.
7
vara i behof af statens understöd, något att för henne ej kunde af Ri¬
kell Ständer medgifvas; och som af motionen icke blifvit utredt, att Fru
Grefvinnans ekonomiska ställning förändrat sig sedan sistnämnde tidpunkt,
anser Utskottet sig ej kunna tillstyrka bifall till Herr Linds
af Hadeby nu i samma ämne väckte motion.
u) Utskottet har ock erhållit remiss å Herr Emil v. Troils hos Rid-
derskapet och Adeln väckta motion, att en årlig pension af 300 R:dr B:co
måtte anslås åt Landshöfdingen i Westerbottens Län Friherre G. L. af
Schmidts enka, född Hedenberg, hvars andel i boet icke uppgått till 4,000
R:dr, derå den årliga räntan, jemte en pension ur Arméens Enke- och Pu-
pill-cassa å 125 R:dr, utgjorde hennes enda tillgångar; och som Landshöf¬
dingen af Schmidt i lifstiden, genom qvarstående i tjensten 5 år utöfver
den för pensions erhållande bestämde åldern, 65 år, besparat Allmänna in-
dragnings-slaten 15,000 R:dr samt under sin lefnad städse med nit och
redlighet uppfyllt sine åligganden, tillförsåge motionären sig Rikets Ständers
bifall å denna framställning, hvilken jemväl af Friherre Palnistjernaj N. F.,
och Herr Montgomery, G., blifvit förordad.
Med afseende å de uti motionen sålunda utredde förhållanden,
tilltyrker Utskottet, att aflidne Landshöfdingen Friherre af
Schmidts efterlemnade enka må uppföras å Allmänna In-
dragnings-Staten, till åtnjutande för sin återstående lifstid, så
länge hon förblifver i enko-slånd, af en årlig pension af 300
R:dr, till utgående från och med 1845 års början.
v) Vid sistlidne Riksdag föreskrefs, att för de embets- och tjenste¬
män, som, efter det då fastställda statsreglering vidtagit, erhöllo löner, un¬
der hvilka spanmål funnes beräknad, lönen derefter borde utföras endast i
penningar till sitt dittills varande belopp, med tillägg af skillnaden emel¬
lan det förslagsvis uppförda priset, 6 R:dr tunnan, och de 7 R:dr,
hvartill Rikets Ständer ansågo detta pris kunna för framtiden fortfarande
bestämmas, eller 1 R:dr för hvarje under lönen beräknad tunna spanmål;
hvaremot för de tjenstemän, som före nämnde statsreglerings vidtagande
innehaft löner, hvarunder spanmål varit beräknad, till nästpåföljde Riks-,
dag fastställdes ett genom 1835 —1839 årens markegångssättningar uppkommet,
medelpris af 7 R:dr 10 sk. tunnan, hvilket sedermera, till dess de hunno afgå
Bih. till R. St. Prot. 1844, 4 Sami. 1 Afd. 16 Haft, 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 42-
lomme alt vid hvarje Riksdag, efter enahanda grunder, ånyo uträknas och be¬
stämmas; hvarjemte stadgades, att nämnde utöfver 7 R:dr för tunnan upp¬
kommande tillökning skulle å [Allmänna Indragnings-Staten serskildt anvisas.
Då riksmarkegångspriset för de följande 5 åren, 1840—1844, uppgått
ifJl följande belopp, nemi.
för år 1840 .... 7: 15.
— —1841 .... 7: 5.
1842 .... 8: 22.
1843 .... 8: 17.
1844 .... 7: 17.
deraf medium utgör 7 R:dr 34 sk. 4| rst, eller för summans jemnande 7
R:dr 35 sk., hemställer Utskottet, alt
för de tjenstemän, hvilka således äro berättigade till span-
målstillökning utöfver det fastställda statspriset 7 R:dr, måt¬
te för hvarje tunna under lönerne beräknad spänmål, -å 35
sk., anvisas å Allmänna Indragnings-Staten ett belopp, sorn
förslagsvis upptages till 45,000 R:dr.
Och anser Utskottet sig härigenom hafva besvarat Herr af Donners, G. IU-,
motion, angående ifrågasatt förändring uti den af Rikelsj sednast församla¬
de Ständer, i afseende å spanmål under lönerne, vidtagne reglering. Slock¬
holm den 21 October 1844.
Reservationer.
Vid mom. f.), angående ett anslag af 3,000 R:dr lill pensionering af
personer, som tjenat vid f. d. Armeens Flotta: af Herr Norin, som ansåg,
att då Kongl. Majlis Nådiga Proposition icke kunnat i sin helhet bifallas,
Utskottet ej bordt tillstyrka anvisande af ett nedsatt belopp.
Häruti instämde Herr v. Rosen.
Al Riksdagsfullmägtigen Per Persson, från Örebro Län, som åberopade Ut-
gifts-afdelningens förslag till Utlåtande i ämnet, så lydande:
”Då Amiralitets-Krigsrnans-Cassans ställning genom de densamma
årligen tillflylande betydliga inkomster, äfvensom Statens bidrag, nu före¬
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 4~>
19
slaget till 6000 R:dr, är ganska fördelaglig, serdeles i fölhällande till Ar-
inéens och Civil-Statens Pensions-Cassor, samt de i Kongl. Majrts Nådiga
Proposition med anslaget afsedda ändamål, att för sjötjensten mindre an¬
vändbare personer måtte kunna derifrån afgå, svårligen lärer vinnas me¬
delst anvisande af de hegärde 4,000 R:dr, helst, enligt ofvanberörde upp¬
gift, skillnaden emellan pensionerne ur Armeens Pensions-Cassa och Ami-
ralitets-Krigsmans-Cassan är så betydlig, att för vissa tjenstegrader erfor¬
dras ett fyllnads-tillskott af 1,000 R:dr och derutöfver; så och enär il la¬
ga v^arande, uti Armeens Pensions-Cassa, såsom delegare qvarstående, em-
bets- och tjenstemän icke skäligen kunna ega anspråk på högre pensioner
vid afskedstagande^ än hvartill de genom årliga, efter pensionens blifvan¬
de belopp lämpade, bidrag under tjenstetiden förvärfvat sig rättighet, ' lin¬
ner Utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall till hvad Kongl. Maj:l i be¬
rörde hänseende föreslagit”.
Af Petter PehrssonJonas Johansson och Anders Johan Sandstedt från Jön¬
köpings Län samt Anders Nilsson från Östergöthlands Län, hvilka förena¬
de sig i Per Perssons reservation.
Vid mom. Litt. 1.), rörande Hof-Stats-pensioneringen efter Högstsa¬
lig II. M. Konung Carl XIV Johan:
Af David Andersson från Halland: ”Sedan Utskottet godkänt grundssallsen,
alt Staten ej bör betala pensioner åt Hofvets tjenstemän och betjente, nöd¬
gas. Jag reservera mig mot den oformligheten, alt nämnde grundsalts blif¬
vit helt och hållet iemnad ur sigte vid tillämpningen i nu förevarande
fråga. Jag anser detta vara äfven ur en annan synpunkt origtigt, då det
är en känd sak, att Högstsalig Konungen sjelf i lifstiden betragtade de[pen-
ningar, han gaf åt sina uppvaktande, icke såsom bestämda löner, utan blott
såsom lilllälliga arfvoden. Då härtill kommer, att de anslag, Utskottet re¬
dan tillstyrkt ål den Kongl. Familjen, äro de högsta, som någonsin blifvit
beviljade ett Svenskt Konungahus, skulle det tilläfventyrs verka ovilja el¬
ler åtminstone kallsinnighet i landet mot de dyrbara föremålen för allas
vår kärlek, om man ytterligare kastade på de arma skattdragandes skul¬
dror ersättningen till de höga personernes enskilda tjenare. Hvarje privat
man plägar i detta afseende vidkännas de utgifter, som för ett sådant än¬
damål erfordras; och ovisst kan till och med vara, om Riksdagsmän, sorn
20
Stats-Utskottets Utlåtande, N;o /f2-
alltför obetänksamt härutinnan efterskänkt Statens rätt, blifva serdeles
välkomna i sina hemorter. I alla händelser anser jag Svenska Stals-Ver-
ket endast till en del böra belastas med omförmälde utgift, och Norrige
vidkännas sin andel i densamma, derest någon skyldighet dertill funnes”.
Häruti hafva instämt Johan Johansson från Örebro Län och Petter
Pehrsson från Jönköpings Län.
Vid mom. Litt. s.), angående f. d. Lands-Secreteraren, Lagman Dahls
pensionsrätt: af Herr Virgin.
STOCKHOLM, elmén & granbergs tryckeri. 1844.
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 43.
1
N:o 43.
Ank. till Exp. Ulsk. d. 5 Oct., kl. 10 f.jm.
Utlåtande, i anledning af vacht motion, rörande restitution åt Sergean¬
ten E. Ras hs Enka, Catharina Henriksdotter, af henne
tillagd, men ej uttagen, pension för åren 1838—1841.
CU. A.y
Från Bonde-Ståndet liar Utskottet erhållit remiss å J. J. Rutbergs mo¬
tion, att Sergeanten vid Westerbottens Regemente E. Rasks enka, Catharina
Henriksdotter, som vid 1836 års reglering classificerades till undfående i sin
tour af 20 R:drs årlig pension i första Classen å Allmänna Pensions-Staten
för Under-Officerares enkor och barn samt år 1838 uppfördes till pensionens
åtnjutande; men, enär hon icke på 3 år uttagit densamma, blifvit vid 1841
års reglering från Pensions-Staten afförd, måtte erhålla restitution af den för
åren 1838 med 1841 belöpande summa, 80 R:dr; hvilken rätteligen skulle en¬
kan Rask tillkommit, derest hon, som saknade tillfälle att läsa Tidningarne,
afvetat, det pension henne beviljats; å hvilken framställning motionären så
mycket heldre hoppades Rikets Ständers bifall, som enkan Rask vore i ut¬
fattigt tillstånd, och frågor, likartade med denna, tillförene af Rikets Ständer
blifvit bilallne.
Ehuru de för enkan Rask förekommande serskilda och ömande om¬
ständigheter utgöra skäliga anledningar för beviljande af ifrågavarande restitu¬
tion och hvarå Kongl. Majit vid underdånig anmälan om förhållandet, torde
fästa Nådigt afseende, anser Utskottet dock, att,
enär den bemälda enka tillagde pension icke utgår dtrecte från Stats¬
verket, utan från Arméens Pensions-Cassa, Rikets Ständer icke
kunna med detta ärende taga någon befattning.
Stockholm den 3 October 1844.
Bih. till R. St. Fröt. 1844. 4 Sami 1 Afd. 17 Hdft.
I
2
Stat»-Vtshottets Utlåtande, N:o 44.
N:o 44.
Ant. till Exp.Utsk. d. 18 Oct., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, <m-
gående upplåtande af en under Kammar-Collegii disposition
varande jordrymd till byggnadsplats för nya Observatorii-
byggnaden i Upsala.
(I- 4)
Sedan H. K. H. Canzleren för Upsala Universitet, jemte underdånig
anmälan, att till plats för den nya observatorii-byggnad, som komrne att vid
nämnde Universitet uppföras, blifvit utsedd den vid Fjerdingstullen längs efter
vestra Ladugatan belägna del af det s. k. Stabygärde, äfvensom att af berör¬
de jordrymd en areal af 2:ne tunnland vore ställd under Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammar-Collegii disposition och af bemälde Embetsverk medelst arren-
de-contract, som år 1870 ginge till ända, åt enskild person öfverlåten, men
hvilket arrende numera blifvit på Universitetet transporteradt, — tillika, i öf¬
verensstämmelse med Consistorii Academici derom gjorda hemställan, i underdå¬
nighet tillstyrkt, att, till betryggande af Universitetets orubbade besittning af nämn¬
de 2:ne tunnland jord, Kongl. Maj:t täcktes antingen till Rikets Ständer afgif¬
va Nådig Proposition om nämnde jords öfverlåtande till Universitetets everlde-
liga ego, eller ock, i händelse en sådan öfverlåtelse icke kunde vinnas, i Nå¬
der tillåta, det Universitetet, mot vederlag af en lika jordrymd i något [annat
gärde, linge tillbyta sig den önskade lägenheten; så och efter det Kammar-
Collegium, uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, understödt Academie-
Canzlerens ofvanberörde hemställan, har Kongl. Maj:t, uti Nådig Proposition af
den 5 sistlidne Augusti (införd under N:o 7 uti Ira Sami. 1 Afd. af Bihan-
get till Riks-Ståndens Protocoll vid innevarande Riksdag), föreslagit Rikets
Ständer, att åt Upsala Universitet upplåta så stor rymd af omförmälde jord,
som för Observatorii-tomten vore erforderlig.
Stats-Utskottet, till hvars yttrande förenämnde Nådiga Proposition blif¬
vit af samtlige Riks-Stånden remitterad, får, i anledning häraf, anföra: att, då,
efter hvad så väl Consistorium Academiciun, som Academie-Canzleren vitsor¬
Stats-UtskolteU Utlåtande, N:o 45.
3
dat, ifrågavarande under Kammar-Collegii disposition stående jordlägenhet,
såsom omedelbarligen gränsande intill den blifvande Observatorii-byggnaden,
är för denna anläggning företrädesvis oundgänglig och af serdeles vigt, samt
dertill kommer, att den uppoffring, Stats-Verket skulle genom jordens afträ¬
dande få vidkännas, måste, i jemförelse med det genom byggnadens uppföran¬
de åsyftade allmänna gagn, anses af ringa eller ingen betydenhet, har Utskot¬
tet funnit sig böra hemställa,
att oftaherörde jord-andel, hvars areal, enligt en i Upsala Magistrats,
handlingarne bifogade, protocoll för den 27 Febr. 1843 intagen be¬
skrifning, rätteligen utgör 2 tunnland 204/5 kappland, må, till begag¬
nande såsom tomt för det nya Observatorium åt Upsala Universitet till
everldelig besittning öfverlåtas.
Stockholm den 18 October 1844.
N:o 45.
Ank. till Exp. Utsk. d. 24 Oct., kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående upphörande af In¬
valid-Inrättningen å Ulriksdal.
(/. A.)
Under förmälan, hurusom Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref af
den 31 December 1840, förklarat Sig icke finna skäl att bifalla den
af Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 18 November
samma år, framställde anhållan, att Invalid-Inrättningen å Ulriksdal måtte
upplösas och Ulriksdals slott återgå till sin ursprungliga bestämmelse,
har Riksdagsfullmäktigen F. von Zweigbergk från Skaraborgs Län, uti ett hos
Bonde-Ståndet afgifvet och till Stats-Utskottet remitteradt memorial, föreslagit,
att enär berörde af Rikets sednast församlade Ständer ifrågaställde åtgärder,
efter motionärens tanke, skulle medföra icke allenast ansenlig besparing för
Stats-Verket, utan ock större belåtenhet för de å inrättningen varande Invali¬
der, Rikets Ständer ville ånyo hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla den
önskan, att nämnde Invalid-Inrättning måtte upphöra och det nu befintliga an¬
4
Stats-U(skottets Utlåtande, N:o 45.
tal Iiivalider med lämpliga pensioner förses; att blifvande behållningen antin¬
gen finge för Stals-Verkets behof reserveras eller ock anslås till nya pensio¬
ner åt nödställde afskedade krigsmän, samt att Ulriksdals slott matte återgå
till dess ursprungliga bestämmelse och, i händelse detsamma nu icke skulle för
den Kongl. Familjens behof erfordras, varda för Stats-Verkets räkning utar¬
renderadt; uti hvilken motion flere bland Bonde-Ståndets Ledamöter instämt.
Enligt hvad Rikets Ständers Revisorers åren 1841 och 1843 afgifne
Berättelser utvisa, hafva kostnaderne för Invalidernes underhåll, aflöningen för
Secreteraren hos Birectionen samt öfrige vid Inrättningen anställde tjenstemän,
jemte andre i och för densamma bestridde utgifter, uppgått
år 1838 till 13.690: 6. —
„ 1839 lo'l93:22. 1.
„ 1840 „ 15,490: 4. 10.
och år 1841 17,017: — 7.
Uti innevarande års af Kongl. Maj:t för Invalid-Inrättningen i Nåder
fastställde Stat linnes uppfördt
för aflöning 2,653: 16. —
Invalidernes underhåll .... 9,567:34. 8.
Invalidernes beklädnad .... 2,500: — —
Åtskillige andre utgifter . . . 2,778:45. 4.
Summa 17,500: — —
Invalid-personalen utgjordes år 1841 af 14 Officerare, 10 Under-Office¬
rare och 58 man, tillsammans 82 personer, eller det högsta antal, som på en
gå»g får vid Inrättningen antagas. Då sistnämnde års utgifts-summa emellan
dessa 82 Invalider fördelas, befinnes att på hvarje individ belöper sig en un¬
derhållskostnad af omkring 207 R:dr B:co för året. Det torde icke vara tvif¬
vel underkastadt, att denna kostnad, så vidt fråga är om corporaler och Solda¬
ter, uppgår till ett alltför högt belopp, och att en icke obetydlig nedsättning
deri skulle kunna åstadkommas, derest Invaliderne, försedde med lämpliga, af
Invalidhus-fondens medel utgående, pensioner, tillätes att till vistelseort välja
den del af Riket, der de funne sin utkomst lättast kunna vinnas, en förändring,
hvarigenom jemväl Invaliderne sannolikt komme i tillfälle att bereda sig ett
meia verksamt och derigenom trefligare lefnadssätt. Om i sådant fäll pensio-
nerne blefve bestämde t. ex. för Officer till 200 R:dr, Under-Officer till 133
R:dr 16 sk. och för Corporal eller Soldat till 80 R:dr Banco om året, skulle
Stats-Utshottets Memorial, N-.o 46
5
för underhåll af 14 Officerare, 10 Under-Officerare och 58 man, eller för en
personal, till antalet lika med den, som år 1841 vid Inrättningen varit intagen,
åtgå allenast 8,773 Hulr 16 sk. eller omkring hälften af den kostnad, hvilken
nyssnämnde år för detta ändamål utgått. Med afseende härå och då derjemte
i betraktande bör tagas, att Ulriksdals för merberörde anstallt upplåtne och i
hufvudstadens granskap belägne slott torde för den Kongl. Familjens behof blif¬
va erforderligt, har Utskottet trott sig ega skäl tillstyrka,
att Rikets Ständer hos Kongl. 31aj:t i underdånighet anhålla, dels
att Invalid-Inrättningen å Ulriksdal må upplösas och dervarande slott
återgå till dess egentliga bestämmelse eller blifva ledigt för annat
ändamål, dels ock att Kongl. Majit täcktes till Rikets Ständer af¬
låta Nådig Proposition, rörande Invalidhus-fondens tillgångars använ¬
dande på ett sätt, hvarigenom det med dessa medel afsedde ändamål
må kunna befrämjas; och torde, för den händelse att ifrågavarande
underdåniga hemställan skulle af Kongl. Majit i Nåder bifallas, Ri¬
kets Ständer derjemte till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna
att, intilldess nämnde Nådiga Proposition kan varda afgifven och Ri¬
kets Ständers beslut i ämnet meddeladt, disponera ej mindre Invalid-
husfondens reserverade behållning och derå upplöpande räntor, än
ock inflytande inkomster, för att användas till det ändamål, som med
Inrättningens stiftelse varit afsedt.
CJ
Stockholm den 22 October 1844.
Nio 46.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 24 Oct., kl. 1 e. ra.
Memorial, i anledning af återremiss utaf Utskottets utlåtande
N:o 23.
(Rgs-Mfcl,)
Vid inom Bonde-Ståndet punktvis skedd föredragning af Stats-Utskot-
tets Utlåtande Nio 23 , i anledning af Rikets Ständers åren 1841 och 1843
församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af de under Kongl.
Commerce-Collegium ställde fonder och medel, hafva
©
Slats-Utskottets Utlåtande, N:o 4-7.
v.sta punkten, angående beviljad afskrifning af förskottsvis utbetalde me¬
del till lagsöknings-kostnader,
y.de punkten, angående den , Agronomen L, Hofman Bang uppdragna
befattning att tillhandagå med råd och upplysningar, rörande fårskötseln och
ull-culturen,
ir.te punkten, angående det Kongl. Landtbruks-Academiens Secreterare,
J. Th. Nathorst, af manufactur-medlen tillagda årliga arfvode , äfvensom
ia\te punkten, angående beviljad förhöjning af den andel utaf Borgmästare¬
lönen i Eskilstuna, som är anvisad å Extra Licent-fonden, och, vid bristande
tillgång på denna fond, å manufactur-medlen , blifvit til! Utskottet återremitte¬
rade; men då berörde Utlåtande i sin helhet är bifallet, af Ridderskapet och
Adeln den 2:dra, af Preste-Ståndet den 5:te och af Borgare-Ståndet den 9:de
innevarande månad, samt de deruti behandlade, af Bonde-Ståndet återremitterade,
frågor följaktligen, jemlikt 75 §. af Riksdags-Ordningen , redan blifvit af Ri¬
kets nu församlade Ständer afgjorda, anser Utskottet sig icke kunna samma
frågor till ytterligare behandling upptaga.
Stockholm den 22 October 1844.
N:o 47.
Ank. till Exp-Utsk. d. 24 Oct., kl 1 e. m,
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, an¬
gående afsöndring från f. d. Öfverste-bostället vid Dal-Rege¬
mentet Näs Kungsgård af 2:ne dithörande ål-fisken.
a a
Sedan, vid en hos Husby Härads-Rätt anställd undersökning, angående
skyldighet att återupprätta 2:ne till f. d. Öfverste-boställef vid Dal-Regementet
Näs Kungsgård i Husby socken, och Näsgårds Fögderi af Stora Kopparbergs
Län, hörande och till Öfverste-indelningen anslagne, från längre tid tillbaka
ödelagde, ålhus, det ena vid Dormsjö och det andra vid Långshyttan, egarne
af Dormsjö, Klosters och Stjernsunds Bruk erbjudit sig att, emot öfverlåtelse
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o i-7.
7
af berörde, Näs Kungsgård tillkommande, men under en lång följd af år obe¬
gagnade, rättighet till ålfiske vid ofvannämnde ställen , i enlighet med hvad
tillförene egt rum, årligen utgifva, Dormsjö bruksegare ett skeppund samt
Klosters och Stjernsunds bruksegare hvardera ett halft skeppund, eller tillhopa
två skeppund stångjern, hvilka anbud vederbörande Krono- och Regements-
Fullmägtige ansett antagliga och för boställshafvaren förmonligare , än att ål¬
husen åter uppbygga, hvadan ock llärads-Hätten låtit vid den sålunda skedde
öfverenskonimelsen bero; så och efter det, vid detta ärendes handläggning hos
Krigs- och Kammar Collegierne, Kammar-Advocat-Fiscals-Embetet, eldigt an¬
gifvet memorial, ansett ifrågavarande afhandling icke kunna afslutas på annat
sätt, än att fiske-lägenheterne, i den ordning Kongl. Förordningen af den 10
December 1827 stadgade, blefve från bostället afsöndrade och, såsom lydande
under förenämnde bruk, i Jordeboken antecknade med sådan till Näs Kungs¬
gård utgående årlig afgäld, som af bruksegarne erbjudits, vid hvilket Advocat-
Éiscals-Embetets förslag så väl Dormsjö, Klosters och (Stjernsunds bruks¬
egare, som äfven Kronofogden i orten, Boställs-Direclionen och Kongl. Majrts
Befallningshafvande förklarat sig icke hafva något att erinra, har Kongl. Maj:t,
i enlighet med bemälde C< llegiers tillstyrkande, uti Nådig Proposition till Ri¬
kets (Ständer af den 2 sistlidne Augusti (jN:o 21 uti Irsta Sami. Irsta Afd.
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll) föreslagit, att den uppgjorde för¬
eningen om ifrågavarande fiske-lägenheters afsöndring från f. d. Öfverste¬
boställe! Näs Kungsgård och öfverlåtande till bemälde bruksegare emot den
erbjudne, ofvan uppgifne, årliga afgälden till Kungsgården må bifallas.
Efter erhållen remiss från samtlige Riks-JStånden å Kongl. Majrts
högstberörde Nådiga Proposition, får (Stats-Utskottet anföra, att, då samtlige
Embets-myndigheter, hvilka i frågan blifvit hörde, yttrat den åsigt, att an¬
tagandet af Dormsjö, Klosters och Stjernsunds bruksegares omförmälda anbud
skulle för bostället medföra större fördel, än som genom ålhusens återupp¬
byggande kunde detsamma tillskyndas, samt enär Dal-Regementets Bostäils-
Direction jemväl upplyst, att hvarken från Directionens sida eller genom det
om Näs Kungsgård afslutade arrende-contract, något hinder mötte för stad¬
fästande af den ifrågaställde öfverenskommelsen, anser sig Utskottet ega skäl
hemställa,
att Rikets Ständer ville, med bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition , för deras del medgifva , att meranämnde, vid Dormsjö och
Långshyttan befintliga, fiskelägenheter må från f. d. Öfverste-bostället
Näs Kungsgård afsöndras och till förrbemälde bruksegare öfverlåtas,
s
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 48.
mot en årlig afgäld till Kungsgården af ett skeppund stångjern ifrån
Dormsjö, ett halft skeppund stångjern från Klosters och ett halft
skeppund stångjern från Stjernsunds bruk, äfvensom att anteckning
härom må uti Jordeböckerne verkställas, dervid, på sätt Kammar-
Ad vocat-Fiscals-Embetet föreslagit, fiskelägenheterne. såsom lörde-
lade emellan trenne bruk, torde böra såsom frenne serskilda lägen¬
heter i Jordeböckerne upptagas.
istockholm den 22 October 1844.
N:o 48.
r Ank. till Exp; Utsk. d. 24 Oct., kl. 1 e. m.
, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, an¬
gående Kamerer aren E. M. Dahlen och Krig s-Rådet A. L.
Hartffmans befrielse från deni ålagd ersättningsskyldighet
såsom controllanter å förre Krigs-Cassören S. H. Brattströms
uppbörd.
(1. A.)
Sedan ej mindre Kamereraren å Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Afdel¬
ning Erland Magnus Dahlerus, genom Högste Domstolens den 22 Maj 1833
meddeldte Utslag, förklarats skyldig att, i egenskap af förste controllant, an¬
svara Kongl. Majrt och Kronan för aflidne Krigs-Cassören S. H. Brattströms
uppbördsbrist å Artilleri-Departementets medel, så vidt samma brist icke kunde
af Brattströms tillgångar godtgöras, dock icke utöfver de 18,002 R:dr 25 sk.
6 rst. Banco, som Brattström år 1830 i cassan innehaft, än äfven Extra
Civil-Ledamoten i samma Afdelning Krigs-Rådet Adolf Ludvig Hauffman,
genom Kongl. Kammar-Rättens den 12 April 1832 gifne, laga kraftvunne
Utslag, blifvit ålagdt att i andra rummet, eller i händelse blist fhos Dahlerus
uppstode, ansvara för gäldande af berörde balans, till ett belopp af 13,115 R:dr
17 sk. 10rst. Banco, så och efter det, i anledning af Krigs-Rådet Hauf/mans
och Kamereraren Dahleri serskilda underdåniga ansökningar att af gunst och
nåd varda från den ådömde ansvars- och ersättningsskyldigheten befriade,
Kongl. Maj:t dels under den 8 April 1836 i Nåder beviljat Dahlerus fyra års
anstånd,