BIHANG
TILL
vid
Urtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1844 och 1845.
TIONDE SAMLINGEN.
Afdelningen:
Fxpeditions-Utskottets Förslag till Rikets Ständers
underdåniga Skrifvelser till Kongl. Majit,
m. m. jemte R iksdags-Beslut et.
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om
under innevarande Riksdag.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den i Aug, 1844*
S. A. K.
Preste-Ståndet den 3 — —
Borgare-Ståndet den 3 — —
Bonde-Ståndet den 3 — —
N:o 1.
Kröningens firande
JLh E. K. M:t uppsteg på elen thron, hvilken K K. M;s Höge Fader och
Företrädare; rik på år och ännu rikare på ära, lemnat, hade höga, Konung”
liga egenskaper och dygder, lika allmänt som rättvist erkända, redan gjort
oupplösliga de band, som vid E. K. M. och Dess Höga Gemål fästa Sven¬
ska folkets hjertan. Med liflig känsla af undersåtlig vördnad och kärlek
är det, som Rikets Ständer nu för E. K. M. i underdånighet uttrycka den
enhälliga önskan, att E. K. M. täcktes låta Sig och Sin Höga Gemål, H. M.
Drottningen, under loppet af innevarande Riksmöte, krönas och sålunda hög¬
tidligen besegla den tro och lofven, Konung och Folk gifvit hvarandra. E.
K. M. värdes med Nådigt välbehag anse denna första underdåniga anhållan,
Rikets Ständer samfäldt till E. K. M. frambära och emottaga försäkran om
den djupa undersåtliga vördnad, trohet och nit, hvarmed Rikets Stän¬
der framhärda etc.
Stockholm den 3 Åtig. 1844.
ftih. titt R. SK Prot. 1844• 10 Sami., 1 Afd.t I
2
Expeditions-Utskottets Förslag tilt und. Skrifvelse j Wig s.
N:o 2.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 7 Sept. i844»
Preste-Ståndet den 7 —
Borgare-Ståndet den 7 — —
Bonde-Ståndet den 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Riksdagskost-
nadernas bestridande genom Riksgälds-Contoret.
QStats Utsk:s Mern. N:o 5).
S. A. K.
Rikets Ständer, sorn beslutat, att, under innevarande Riksmöte, alla
kostnader i och för Riksdagen skola af Riksgälds-Contoret bestridas, få,
med anmälan härom, tillika i underdånighet anhålla, att för alla sådana af
Rikets Sländers sammanvaro föranledda utgifter, hvilka, i anseende till de¬
ras föremål eller beskaffenhet och i likhet med hvad sorn under nästföregående
Riksdag egt rum, dels redan blifvit, dels framdeles under Riksdagens lopp
kunna varda af E. K. M. i Nåder godkände och å Statskontoret anvisade,
detta Embetsverk matte i Nåder förständigas, emot öfverlemnande af ve¬
derbörliga verificationshandlingar, från Riksgälds-Contoret reqvirera ersätt¬
ning, då ifrågavarande utgifter, efter anställd granskning af verifications-
handlingarne, skola blifva Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgjorde.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 7 Sept. 1844.
Expedit ions-l't skol lots Förslag till lind. Skrifvelse, N.-is 3 & 4" 3
N:o 3.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i4 Sept. i844*
Preste-Ståndet den i4 — —
Borgare-Ståndet den 18 — —
Bonde-Ståndet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående verkställd
omröstning öfver Högste Domstolens Ledamöter.
S. A. K.
Hos E. K. M. få Rikets Ständer härigenom i underdånighet anmäla,
att den, i öfverensstämmelse med 103 § Regerings-Formen och 64 § Riks¬
dagsordningen, af Rikets Ständer utvalda Nämnd, medelst omröstning, för¬
klarat Högste Domstolens samtlige Ledamöter vara förtjente att i deras
vigtiga kall bibehållas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Sept. 1844.
N:o 4.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelil den 21 Sept. i844«
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — •
Bonde-Ståndet den 25 •-*- —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om förändradt sätt för
Kröningspenningars utdelande.
(Allin. Besv.- och Ekon.-Utsk;s Bet. Nso 5).
S. A, K.
Hos E. K. M. få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att E. K.
M. läcktes i Nåder bestämma något annat sätt för utdelandet af d *, till
minne af E. K. M:s snart stundande kröning, slagna skådepenningar, än det
i
Expedit ions-Ui skottets Förslag till tind. Skrifvelse, N.o S.
hittills brukliga att bland folket utkasta desamma på gator och torg, hvil¬
ket föranledt folkträngsel, oordning och bullersamma uppträden, minst pas¬
sande vid ett så högtidligt och för hela nationen kärt tillfälle, som det i-
fråga varande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 25 Sept. 1844.
N:o 5.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 5 Oet. i844-
Preste-Ståndet den 5 — —
Borgare-Ståndet 'den 5 F — —
Bonde-Ståndet den 5 — -r-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående bestämman¬
det af en pr ceser iptionstid för fordringsanspråkj i anled¬
ning af Götha Canal-Bolags och Malmö f d. Disconters
utredning. (Stats-Utsk;s Uti. N:o 12).
S. A. K.
Under anförande, hurusom, genom K. M:s Nådiga Kungörelse af den
29 Sept. 1818, val blifvit stadgad en prasscriptionstid af natt och år, att
räknas från den 1 derpå följde December, inom hvilken ej mindre inne-
hafvarne af Götha Canal-Bolags och Malmö Disconters assignationer, än an¬
dre fordringsegare hos dessa Disconter, borde sina fordringar, af hvad namn
och beskaffenhet de vara måtte, till liqvids erhållande, hos Riksgälds-Con-
toret anmäla, så framt de ville derför njuta betalning, samt sålunda en
viss termin bestämd för väckandet af alla de fordrings- och ersättnings¬
anspråk hos nämnde Disconter, som förefunnos, då bestyret med dessas ut¬
redande af Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoret öfvertbgs;
men att, i afseende på anmälandet och fullföljandet af sedermera uppkom¬
na enahanda anspråk, något serskildt stadgande icke vore meddeladt, haf¬
va bemälde Fullmägtige, då under den tid af nära 26 år, som Discont-
atredningen af Riksgälds-Contoret besörjts, bevakningar och utbetalnjngaar
Expeditions-Utskottels Förslag (ill und. Skrifvelse, F-o 5.
5
för Disconternes räkning blifvit verkställda i flera hundra concurser, hvarest
utdelningarne icke sällan skett emot villkorlig återbäringsskyldighet, samt
dessutom, under samma tid, mångfaldiga andra mer eller mindre inveckla¬
de liqvider förefallit, derifrån förmenta anledningar till anspråk och efter¬
räkningar emot Discont-utredningens styrelse möjligen skulle kunna hemtas,
hos Rikets Ständer framställt angelägenheten af att Riksgälds-Contoret, me¬
delst en i laga ordning utfärdad prasscriptions-författning, skyddades från
dylika framtida anspråk och efterräkningar, i hvilket afseende och på det
icke en förutsedd möjlighet af eljest förestående ytterligare utbetalningar
måtte hindra Discont-ulredningens fullkomliga afslutande samt uppgörandet
af den slutliga liqviden med Rikets Ständers Bank för dess försträckningar
under utredningstiden, Fullmägtige föreslagit, att under innevarande Riks¬
dag måtte bestämmas en viss lämplig tid, inom hvilken alla de, som för¬
mena sig ega något slags fordringsanspråk, af hvad beskaffenhet det vara
må, emot Riksgälds-Contorets styrelse, i anledning af dess befattning med
utredningen af Götha Canal-Bolags och Malmö f. d. Discont-inrättningar,
böra, vid förlust af all rätt till betalning, samma anspråk hos bemälde
Styrelse anmäla och, så vidt ske kan, behörigen styrka.
Delande de af Fullmägtige yttrade åsigter, angående vigten och behof-
vet af en sådan praescriptionstids bestämmande, hafva Rikets Ständer, med
hänsigt till den i högstbeiörde Kongl. Kungörelse af den 29 Sept. 1818
bestämda tiderymd och under förutsättning, att den ifrågastäilda pra:-
scriptions-författningen varder under loppet af innevarande år vederbörligen
kungjord, ansett slutet af nästkommande år 1845 böra bestämmas såsom den tid,
inom hvilken ifrågavarande fordringsanspråk böra, vid ofvan föreslagne på¬
följd, anmälas och styrkas, samt få hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att, derest E. K. M. jemväl för Dess del gillar berörde pnescriptionstids
bestämmande, Nådig Kungörelse härom måtte till allmän efterrättelse varda
utfärdad*
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Oct. 1844.
Expedition s-TJl-dotlct-, Förslag till lind. Skrifvelse N.-o 6.
N:o 6.
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 9 Oct. 1844-
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse . i fråga om afgifterne
vid utflyttning till utrikes ort.
Og- Ulsk:s Bet., N:o 6),
S. A. K.
Sedan Kongl. Maj:t den 9 December 1818 i Nåder beslutat, alt den
afgift, benämnd Jus detractus, hvilken, enligt 15 Cap. 2 § Ärfda-Balken,
borde utgå af arf, sorn arfvinge, boende å utrikes ort, ville utur liket föra,
derest icke annorlunda emellan begge riken slutet var, skulle afskaffas, till
fördel för alla de länders undersåtare, hvilkas regeringar voro sinnade att
låta Svenska och Norrska undersåtare vederfaras enahanda förmon; samt
åtskillige utrikes magter, efter erhållen behörig underrättelse om detta K.
M:ts beslut uti derå meddelade svar, jemväl gjort framställning om ömsesidigt
upphäfvande af census emigrationis, eller den afgift, som eger rum, när enskild
man utflyttar med sin egendom ur riket; så bar E. K. M. behagat, under
den 1 nästlidne Augusti, lill Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition, hvar¬
uti, jemte förmälan härom, äfvensom att de stadganden i sistnämnde afse¬
ende, hvilka innefattas i 3 Cap. 5 § i Handels-Balken och 32 § af Ri l-
derskapets och Adelns Privilegier den 16 October 1723, utgöra hinder för
E. K. M., att om afgiftens upphörande ingå aftal med främmande magter,
E. K. M., enär ifrågavarande afgift härledde sig från grundsatser, hvilka
numera icke voro tillärnplige, samt Rikets Ständer således ej torde finna
betänkligt att åt K. M. öfverlemna alt med utländska magter sluta aftal
om detta slags afgifts upphörande, i Nåder föreslagit, dels att, i likhet med
hvad uti 15 Cap. 2 § Ärfda-Balken, rörande Jus detractus, finnes stadgadt,
också i 3 Capitlet 5 § Handels-Balken, i afseende på census emigralionis
för Svensk borgare, sorn flyttar utrikes, det tillägg må göras, att den i sist¬
nämnde § föreskrifna utflyltnings-afgift bör ega rum endast i den händel¬
se, ”der ej anuorlunda emellan begge riken slutet är,” dels ock att förkla¬
ras må, det stadgandet i 32 § af Ridderskapets och [ Adelns Privilegier, den
Expeditions-Utskottets Försias, lill nnd. Skrifvelse j N.o 6.
?
16 October 1723, icke skall lägga hinder i vägen för Kongl. Maj:t att om
upphörande af den der nämnda utflyltnings-afgift träffa öfverenskommelse
med ulländsk magt; och skulle, i händelse af Rikets Ständers bifall till det¬
ta förslag, åberopade 5 § i 3 Cap. Handels-Balken komma att hädanefter
lyda sålanda:
”Vill man säga upp burskap; gore det inför Borgmästare och Råd, sex
"månader förr, än han sin borgerliga näring afträder, eller från orten
”flyttai-; och vise, att han sin borgarepligt fullgjort häfver, som sagdt är.
”Flyttar han utrikes; gifve ut sjette penningen af all sin egendom, Ko¬
nungen och staden till tväskiftes, der ej annorlunda emellan begge riken
"slutet är. Förer han egendomen ut, eller bjuder han till att skaffa dea
”bort, förr än afgiften betald är; bafve då förverkat hälften deraf. Viker
”han ock sjelf af, innan han i detta fall rätt för sig gjort, varde för men¬
edare förklarad. Flyttar han till annan ort inrikes, vare för afgift fri, der
"ej annorlunda serskildt stadgadt är. Flyttar han fö r, än han burskap
”uppsagt och bevis undfått, att han sin borgare-piigt fullgjort; bote femtio
”daler och njute dessförinnan ej burskap i annor stad”.
Rikets Ständer hafva tagit denna Nådiga Proposition i öfvervägande,
och dervid funnit den föreslagna förändringen vara grundad på rättvisa
och billighet, samt jemväl öfverensstämma med stadgandet i 15 Cap. 2 §
Ärfda-Balken och således leda till enhet i lagstiftningen, hvadan Rikets
Ständer pröfvat skäligt antaga det af E. K. M. i Nåder föreslagna tillägg till
5 § 3 Cap. Handels-balken, under förklarande tillika, att stadgandet i 32
§:n af Ridderskapets och Adelns den 16 October 1723 utfärdade Privile¬
gier icke utgör hinder för K. M. att om upphörande af deri omnämnda
utflyttnings-afgift träda aftal med utländsk magt. Hvilket Rikets Ständer,
till svar å E. K. M:ts högstberörde Nådiga Proposition, få härmedelst i un¬
derdånighet anmäla,
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 October 1844.
s
Expediliont-Utskollcts Forsla® till tind. Skrifvelse, IT.-o 7.
N:o 7.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Oct. 1844-
Preste-Ständet den 9 — —
Borgare-Ståndet den g —■ —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga. Skrifvelse, angående an skaff an-
dit af militair-poster, till bevakning vid låne-contoiren i
Malmö och Götheborg.
(Banco-Utsk:s Mern. Wto 7.)
*
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har anmälan blifvit gjord, dels derom, att allmän¬
na säkerheten i Malmö skall hafva så aftagit, att det under några af de
sednare åren ansetts nödigt att nattetid låta bevaka Rikets Ständers i nämn¬
de stad befintliga låne-contoirs hus, inom hvars hvalf icke allenast gälde-
närernes förskrifningar, utan ock ofta betydliga contanta summor förva¬
ras, dels ock att, i stället (ör det af låne-contoiret i Götheborg hittills e-
mot hyra begagnade, nära intill dervarande högvakt belägna hus, hade i
November 1841 en fastighet blifvit inköpt, hvilken, ehuru för Öfrigt ända¬
målsenlig, till följd af dess belägenhet, icke lika väl tryggad emot inbrott;
och hafva Rikets Ständer, med fästad uppmärksamhet å hvad sålunda fö¬
rekommit samt enär af en enskild vaktkarl, som under hel natt icke om¬
bytes, samma säkerhet ej är att förvänta, som af en soldatpost under rnili-
tairisk disciplin, och hvilken vissa timmar aflöses, ansett sig böra, till lå-
ne-contoirens betryggande mot tillgrepp af derstädes förvarade penningar,
reverser och hypothek, hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det E. K. M.
täcktes i Nåder förordna, att, till bevakning nattetid utanför hvartdera af
Rikets Ständers låne-contoirs hus i Götheborg och Malmö, en militaire-post
anstäiles, utan annan kostnad för låne-contoiren, än anskaffande af vaktku¬
rar och, om så erfordras, vaktpelsar till posterne, på sätt förhållandet är
med de 2:ne militaire-poster, hvilka utgöra bevakningen af Rikets Ständers
Banks härvarande hus.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 October 1844.
N:o 8.
Expedit iöns-Vt skotteis Förslag till tind. Skrifvelsej N’.o 8.
3
N:o 8.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Oct. 1844
Piestc-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
iBonde-Slåndet den 12 —
Rikets Ständers underd. skrifvelsej rörande Kongl. Majit i Nå¬
der föreslagen och af Rikets Ständer antagen förändring
af 8y § Regerings-formen.
(Const. Uskottets Memorial, N:o 4~)
S. A. K.
Det af K. M. vid näslförflutne Riksdag till Rikets Ständer i Nåder
framställda förslag till förändring af 87 § Regeringsformen hafva Rikets
Ständer i grundlagsenlig ordning till pröfning förehaft och enhälligt anta¬
git, i följd hvaraf nämnde Grundlags-§ erhållit följande förändrade orda¬
lydelse :
Regerings-Formen
§ 87.
Riksens Ständer äga gemensamt med Konungen makt att stifta allmän
Civil- och Criminal- samt Kyrko-Lag och att sådan förut stiftad Lag
förändra och upphäfva. Ej må Konungen, utan Riksens Ständers samtycke,
och icke Ständerna utan Konungens, någon ny Lag göra eller gammal af¬
skaffa. Frågor härom må i Ståndens Plena kunna väckas och skola, sedan
Lag-Utskottet deröfver, efter dea ordning, 56 § i allmänhet stadgar, blifvit
hördt, af Riksens Ständer afgöras. Öfverenskomma Riksens Ständer om
någon ny Lag eller om gammal Lags upphäfvande eller förändring, aflemna
de förslag derom genom Talmännen till Konungen, sorn inhemte Stats-Rå-
dets och Högste Domstolens tankar deröfver, och, sedan Han Sitt beslut
fattat, kalle Riksens Ständer på Rikssalen att antingen emottaga Dess sam¬
tycke till deras åstundan eller afhöra Dess skäl att det vägra. Kan Ko¬
nungen icke förr än Riksens Ständer åtskiljas, fatta och meddela Sitt beslut,
vore Han oförhindrad att före nästföljande Riksdags öppnande förslaget or-
Bih. till R. St. Fröt. 1844' 10 öarnl 1 Afd. 2
10
Expeditions-TJtskoltcts Förslag till und. Skrifvelse, N:0 g.
dagrant bifalla och allmän Kungörelse derom utfärda. Sker det ej, anses
förslaget hafva förfallit, och Konungen underrätte då Riksens Ständer vid
deras nästa sammankomst om de skäl, som hindrat förslagets antagande.
Finner Konungen godt någon Lagfråga för Riksens Ständer framställa, äske
Han Stats-Rådets och Högsta Domstolens yttranden deröfver, samt rued-
dele Riksens Ständer Sin Proposition, tillika med berörde yttranden. Rik¬
sens Ständer infordra Lag-Utskottets Utlåtande häröfver, beslute sedan och
öfverlemne Konungen deras svar uppå Rikssalen, om de bifallit Konungens
Proposition, och skrifteligen genom Talmännen, om de densamma afslagit.
I alla dylika Lagfrågor skall tre Stånds mening utgöra Riksens Ständers be¬
slut. Stadna två Stånd emot två, förfaller frågan och förblifve vid det, som
förut stadgadt varit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Oct. 1844.
N:o 9.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelö den 12 och 17 Ort. 1844*
Preste-Ståndet den 12 och 17 — —
Borgare-Ståndet den 14 och 17 — —
Bonde-Ståndet den 12 och 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif veis '3 angående godkända
förslag till ändringar i Rikets Grundlagar.
(Gonstitutions-Utsk:s Mern., N;is 3, 4 och 7).
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer till pröfning förehaft åtskillige vid sistförflutne
Riksdag väckta och till afgörande vid den nu pågående lagligen beredda
förslag till förändringar i Rikets Grundlagar, hafva Rikets Ständer enhäl¬
ligt godkännt och antagit de ibland dessa förslag, genom hvilka nedan-
Expeditions-Vtskotlets Förslag till nud. Skrifvelse, N:0 9. u
upptagne Grundlags *§§ skulle erhålla följande förändrade lydelse, nem¬
ligen :
Regerings-Formen.
§ 4.
Konungen äger att allena styra Riket på det sätt, denna Regerings-
Form föreskrifver; Inhemte dock, i de fall här nedanföre stadgas, under¬
rättelse och råd af ett Stats-Råd, hvartill Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade infödde Svenske män af den
lena Evangeliska Läran.
§ 17.
Konungens Domsrätt skall uppdragas Tolf af Honom utnämnde lag¬
kunnige män, hvilka fullgjort, hvad Författningarne föreskrifva dem, som
uti Domare-Embeten må nyttjas, samt i sådana värf ådagalagt insigt, er¬
farenhet och redlighet. De kallas Justitise-Råd och utgöra Konungens Hög¬
sta Domstol.
§ 22.
Uti Högsta Domstolen kunna ringare mål pröfvas och afgöras af Fem
Ledamöter, så ock af Fyra, der alla Fyra äro om slutet ense. Öfver vig-
tigare saker skola minst Sju döma. Ej må flera än Åtta Ledamöter på
en gång tjenstgörande vara.
§ 31
Stats-Ministrarne innehafve Rikets Högsta värdighet, och Stats-Råden
den närmaste derintill. Stats-Minister eller Stats-Råd må icke tillika annat
embete utöfva, ej eller några inkomster deraf uppbära. Justitiee-Råd må ej
tillika annat embete innehafva eller utöfva.
5 39.
Vill Konungen utom Sverige och Norrige resa, meddele Han Stats*
Rådet in Pleno denna Sin föresats och inhemte dess tankar deröfver, på
sätt 9 § omtalar. Besluter Konungen derefter sådan resa och den
verkställer, befalte Sig ej med Rikets Styrelse eller ulöfve den Konungsliga
Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelsej N:o <?.
makten, så länge Han utom Sina Riken vistas, utan före Stats-Rådet, under
sådan Konungens frånvaro, Regeringen i Hans namn, med ail den rätt, som
denna Regerings-Form Konungen tillägger; dock må ej Stats-Rådet någon¬
sin Adeligt stånd och värdighet förläna, eller till Grefligt och Friherrligt
stånd upphöja, eller Riddare-värdighet utdela; äfvensom alla lediga sysslor
endast tills vidare kunna förvaltas af dem, som Stats-Rådet dertill förord¬
nar. Huru förhållas skall, derest Konungen längre tid än Tolf månader ur
Riket blifver, derom varder i 91 § stadgadt.
§ 43.
Går Konungen i fält, eller lill aflägsnare inrikes orter eller lill Ko¬
nungariket Norrige reser, förordue Tre Ledamöter af Stats-Rådet, under
den Ordförande, sorn Han, antingen ibland Prinsar af Sitt Hus eller ibland
Stats-Rådels Ledamöter, serskilt nämner, alt föra Regeringen i de mål, Ko¬
nungen föreskrifver. Med de mål, Konungen då sjelf afgör, förhålles på
det sätt, som 8 § stadgar.
§ 49.
Riksens Ständer skola, i kraft af denna Grundlag, hvart tredje år
sammankomma. Uti hvarje Riksdags-Beslut skola Riksens Ständer bestäm¬
ma dagen, då de till följe häraf uter sammanträda, samt uttrycklig Riks¬
dagskallelse, med nödiga föreskrifter i afseende på Riksdagsmanna-valen,
deruti intaga. Konungen vare dock obetaget att Riksens Ständer till
Urtima Riksdag derförinnan kalla.
§ 56.
Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers Plena väckas, må ej till
ett omedelbart afgörande der upplagas, utan skola öfverlemnas till behö¬
rigt Utskott, sorn äge att dem utreda och deröfver sig yttra, på sätt i
Riksdags-Ordningen föreskrifves.
Frågor om förändringar af stadganden i Grundlagarne varda på föl¬
jande sätt behandlade: Tillstyrker Constitutions-Utskottet, hvad en Riks¬
dagsman hos detsamma i sådant afseende föreslagit, eller utlåter sig Ut¬
skottet med till- eller afslyrkande å en af Konungen i lika ändamål gjord
Proposition; varde Utskottets yttrande vid samma Riksdag öfverlemnadt
till Riksens Ständer, hvilka vid densamma må derom kunna öfverlägga;
Expeditiöns-Utskottets Förslag lill lind. Skrifvelse, N.-o g.
i?
men icke vid densamma besluta. Göras i Riksens Ständers Plena icke
några anmärkningar emot Constitutions-Utskottets yttrande; hvile detsam¬
ma såsom ett Riksens Ständers Utlåtande, hvaröfver först vid nästa Riks¬
dag, och då endast med Ja eller Nej, skall kunna beslutas, och gälle då
föreskriften i '75 § Riksdags-Ordningen. Göras åter i Riks-Ståndens plena
emot Utskottets yttrande anmärkningar; hlifve de, hvilka hvarje Riks¬
stånd serskildt förklarar utgöra dess gemensamma tankar, till Conslitutions-
Utskottet hänvisade. Utskottet åligge då att samtliga Riks-Ståndens tan¬
kar till ett helt utlåtande i möjligaste måtto sammanjemka, och, om oför¬
enliga skiljaktigheter finnas, dem derjemte till samtliga Riks-Ståndens be¬
handlande anmäla. Förena sig derefter samtliga Riks-Stånden om ett ena¬
handa utlåtande, hvile det till slutligt antagande eller förkastande på tid
och sätt, som ofvan föreskrifva äro. Blifva uter något Stånds tankar i nå¬
gon eller några delar skiljaktiga från de öfrigas, och samma Stånd sig icke
efter de öfriga fogar; varde Constitutions-Utskottet, genom val af Riks-
Ståndens Plena, till slutlig jemkning förstärkt till ett antal af Tjugu per¬
soner af hvarje Stånd, hvilka, genom samfälld omröstning, skiljaktigheterna
förena, och det dymedelst fullständigt beredda utlåtande hvile sedan till
Riksens Ständers afgörande, som ofvan sagdt är.
'§, 106.
Finner Utskottet af dessa Protocoll, att någon Stats-Rådets Ledamot
eller någon för tillfället förordnad Föredragande, eller den Embetsman,
som i Commando-mål Konungen råd gifvit, uppenbarligen handlat emot
Rikets Grundlag eller Allmän Lag, eller tillstyrkt någon öfverträdelse der¬
af, eller underlåtit att göra föreställningar emot sådana öfverträdelser, eller
dem vållat och befrämjat genom uppsåtligt fördöljande af någon upplys¬
ning, eller häfver den Föredragande underlåtit att, i de fall, som 38 §
af denna Regerings-Form förutsätter, sin contrasignation å ett Konungens
beslut vägra, då skall Constitutions-Utskottet ställa en sådan under tilltal
af Justitias-Ombudsmannen inför Riks-Rätten, hvaruti, i stället för Stals-
Råd, fyra de äldste Justitias-Råd i dessa fall komma att säte taga, och
gånge härmed, som i 101 och 102 §§ om tilltal emot Högsta Domstolen
föreskrifves. Då Stats-Rådets Ledamöter eller Konungens Rådgifvare i Com¬
mando-mål finnas hafva, på sätt ofvanberördt är, gjort sig till ansvar skyl¬
dige, döme dem Riks-Rätten efter allmän Lag och den serskilda Författ¬
ning, som till bestämmande af sådant ansvar utaf Konungen och Riksens
Ständer fastställd varder.
Expeditions-Wlskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o g.
R i k s d a g s - O r d n i n g e n.
§ 2-
Riksens Ständer skola, i kraft af rikets antagna Regerings-form, hvatt
tredje år sammankomma. Uti hvarje Riksdags-beslut bestämme Riksens
Ständer dagen, då de, till följe häraf, åter sammanträda, samt intage der¬
uti uttrycklig Riksdagskallelse, med nödiga föreskrifter i afseende på Riks-
dagsmannavalen. Konungen vare dock obelaget alt Riksens S'änder derför-
innan till Urtima Riksdag kalla.
§ 15.
Allmogen i hvart härad välje inom sig, efter hemmantalet, till Riks¬
dagsman af Bonde-Ståndet, en, inom häradet boende och besuten, hemmans¬
egare, hvilken icke tillförene hört till annat Riks-Stånd, eller någon ordi¬
narie beställning i Rikets tjenst, eller fullmakt derå innehaft. Hvad om
hemmansegare nu är sagdt, gäller ock om sådan Krono-hemmans-åbo, som
med stadgad åbo-rält hemmanet innehafver. Vilja flera härader, hörande
till samma domsaga, förena sig om en inom dennas område boende och
besuten Fullmäktig, vare sådant dem obetaget. Skulle någon domsaga in¬
nehålla färre än etthundrade valberälligade hela hemman, må den kunna,
med ett eller flera inom annan domsaga belägna härader, om gemensam
Fullmäktig sig förena.
Till förrättande af valen för alla häraderne inom en domsaga, skola
Electorerne på samma dag och ställe sammanträda.
§ 17.
2:o Vid alla Riksdagsmannaval skall den vara Riksdagsman, som de fle¬
sta rösterna undfått, och om tvenne eller flere erhållit de flesta och lika
många röster, afgöres frågan genom lottning dem emellan. Dör den valde,
eller bevisar han laga förfall, eller blifver han till Talman utsedd, anstäl-
les nytt val. Riksdagsman, som vald blifvit, må ej, utan lagliga hinder,
kunna sig derifrån undandraga, och njute han af dem, som äro berättigade
alt välja, anständigt och tillräckligt underhåll och resekostnad, hvilka, för
Preste- och Borgare-Ståndens Riksdagsfullmäktige, förö valet bestämmas.
Dessa medel skola, för Borgare-Ståndet, af Magistraterna och, hvad serskildt
beträffar bergsbrukens fullmäktige, af de tjenstemän, som bergs-utskylderna
upptaga, samt för Bonde-Ståndet af Kronofogdarne, utan serskildt arfvode,
Exped tions-Ulskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.o Q.
uppbäras och redovisas. För en af hvartdera Universitetets fullmägtige Lör
ofvannämnda rese- och underhållskostnad utgå från Åcademi-fonden.
§ 22.
Fullmakterna böra, för att vara gällande, lyda sålunda: 'Till deh La ¬
tinia (Urtima) Riksdag, som i . .. . skall hållas och tager sin böl jan den .. . . .
befullmäktigas härmed, efter föregånget ordentligt val, N. N. (för Presle-
Slåndet ifrån N. N. Stift, Univeisitet eller Academi): (för Borgare-Slånd< t
ifrån N. N. Stad, eller från bergsbruken inom N. N. valdistrict): (för Bon*
de-Siåudet, boende ocb besuten å hemmanet N. N. uti N. N. härad af N.
N. län) att deltaga i rådslagen och besluten om derstädes förekommande
ärender, hvarvid han ovilkorligen förpligtas att ställa sig till efterrättelse
Sveriges Rikes besvurna Regeringsform af den 6 Junii 1809, jemte Riks-
dags-Ordningen och öfriga gällande Grundlagar.’* Fullmagterna underskrift
vas: Preste-Ståndets, för Stiften och Universiteten af vederbörande Consi¬
storiel-, och för Yetenskaps-Academien äf dess Pragses; Borgare Ståndets, för
städerna, af Magistraten ocb Äldste, för Bergsbruken, af valförrättande Ma¬
gistraten inom hvarje district, och för Fahlu bergslag, af Grufve-rätten och
bergslagens Deputerade; samt för Bonde-Såndet af Valfjrrätlareti; börande
tillika, för sistnämnde Stånd, Va 1-protoCollet, af Electorenie nndertecknadt,
medfölja samt, efter fulländad granskning af Fullmakterna, till den valde
återställas; oell vare Valförrättare!! skyldig att Val-prolocollet, före sin af¬
resa från förrättnings-slället, utlemna.
§ 49.
l:o Hvar och en allmän fråga, som första gången i något Stånd före¬
kommer, skall, såvida ej Ståndet enhälligt genast densamma till vederbör¬
ligt Utskott förvisar, ligga på bordet till nästa Plenum, då remiss bör ske;
dock staude hvarje Ledamot öppet att öfver samma mål sig yttra, hvilket
hans yiIlande äfven skall till Utskottet remitteras. Om en genom muntligt
anförande gjord framställning lägges på bordet, bör anförandet till Proto-
eollet dicleras ocb afskrift deraf sednast i nästa Plenum till bordet aflem-
nas. Uppstår fråga, om eller hvart remitteras bör, kan denna fiåga blott
för den Pleni-dagen läggas på bordet; men i nästa Plenum skall beslut
ovägerligen fattas.
2:o Då saken från Utskott återkommit, UIifve den efter första upplä¬
sandet liggande på bordel. Den kan vid nästa föredragning, ehvad öfver¬
läggning egt rum eller ej, på lieie Ledamöters förenade begäran, åter hvila;
i6 Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelsej N.o g.
meri då saken tredje gången förekommer, skall den till afgörande företa»
gas. Hvar och en fråga af annan än allmän beskaffenhet, äfvensom praeli-
minära hemställanden och förfrågningar ifrån Utskotten, må genast kunna
afgöras, såvida den eller de af någon Ståndets Ledamot ej begäras på bor¬
det. Uti Ståndens Canzlier bör alltid linnas en öppen förteckning Öfver alla
på bordet lagde mål med dertill hörande acter och handlingar.
3:o Vid pröfningen i Ståndens plena af Utskotts afgifna förslag, skall
detsamma först framställas till antagande eller förkastande, utan förändring.
Göres dervid anmärkning till förändring, och linner Ståndet ärendet till¬
fyllest utredt, må Ståndet, sedan bestämdt förslag till sådan ändring blif¬
vit uppgjordt, om dess antagande eller förkastande, antingen genast eller,
derest någon ledamot det äskar, i annat plenum besluta. Är' anmärkningen
af den beskaffenhet, alt den anses fordra närmare utredning, erhålle Ut¬
skottet af samma anmärkning del, för att förslaget derefter ytterligare
granska och jemnka. När ett sålunda beredt förslag till Slånden åter¬
kommer, varde det behandladt på samma sätt, som här ofvan om Utskotts
första förslag stadgas, dock att ytterligare återremiss ej må ega rum.
4:o Återförviser något Riks-Stånd ett redan beredt mål till vederbö¬
rande Utskotts ytterligare utlåtande, äligge Utskottet att dermed inkomma
till det Stånd, som återremitterat, eller, så framt de öfriga Stånden, uti
mål, der Tre Stånds röst utgör Riksens Ständers, redan fattat sammanstäm¬
mande beslut, Ståndet derom underälta; kunnande, genom sådan återför¬
visning, expeditionen af beslutet ej uppehållas.
§ 59.
Ålla hos Riks-Stånden hållna Protocoll skola, så tidigt ske kan, genom
trycket utgifvas till deras fullständiga innehåll, med undantag blott af sådant,
som Ståndens enskilda Ekonomi beträffar. Handlingar, hvilka till samtli¬
ga Riks-Stånden inlemnas, eller från dera utgå, skola icke i Prolocollen
inlagas., utan endast med numer eller kort rubrik antydas. Af dessa hand¬
lingar böra, såsom Bihang lill samtliga Riks-Ståndens Protocoll, Konungens
Propositioner, Utskottens Betankanden samt de Protocolls-Utdrag, som in¬
nehålla Riks-Ståndens deröfver fattade beslut, äfvensom Riksens Ständers
skrifvelser till Konungen, och Biksdags-Beslutet serskildt från trycket, un¬
der Expeditions-Utskottets eller, sedan Riksdag slutad är, Tryckfrihets-Comi-
téens uppsigt, utgifvas, dock att, hvad förut är på allmän bekostnad tryckt
och till Riks-Stånden uldeladt, icke må i Bihanget ånjra tryckas.
Tryckfrihets Ordn.
Expeditions-Utskottets Förslag tili tind. Skrifvelse j N.o 9.
»7
Tsjckfrihe t s~ Förordningen.
1 §*
5:o Privilegier å Boktryckeri skola ej erfordras, ulan stånde hvar och
en fritt att, utan hinder af någon serskild Författning, äldre Privilegier el¬
ler något Boktryckeri-Reglemente, samt utan alt vara underkastad någon
Skrå-Ordning, anlägga sådana Tryckerier, af hvad beskaffenhet eller vidd
honom tjenligt synes, uti Siad elier inom ett afstånd derifrån af högst en
half mil.
Då ett Boktryckeri sålunda utom Stad anlägges, skola, i alla mål, som
Boktryckningen röra, Boktryckare, arbetare i Tryckeriet, samt der tryck¬
ta Skrifters Författare och Utgifvare lyda under Stadens Rätt,
Den ett nytt Boktryckeri inrättar, åligger alt, sist Tretio dagar, innan
någon Skrift derifrån utgifves, så väl hos Magistraten i den Stad, hvaruti
Boktryckeriet anlägges, eiler under hvars Domsrätt han, såsom Boktryckare,
skall lyda, som ock hos den Kongl. Majlis Befallningshafvande, under hvars
styrelse eller ecubetes tillsyn Staden hörer, skriftligen tillkännagifva, att
och hvarest han Boktryckeri anlagt. Uraktlåter någon det, plikte han Ett¬
hundra Riksdaler och varde hans förbrytelse i allmänna Tidningarne kun¬
gjord. Utgifves från ett, på nu föreskrifna sätt icke behörigen anmäldt, Tryc¬
keri någon brottslig Skrift, vare den olaglige Boktryckaren, jemte Författa¬
ren, underkastad lika straff och ansvar för Skriftens innehåll och skri fa 11,
och håfve sitt Boktryckeri till åklagaren förverkat. Lag samma vare, dep
Boktryckeri ombyter egare. I båda lallen åligge det Konungens Befallnings¬
hafvande, sedan behörig anmälan hos honom blifvit gjord, att genast, elter
med först omgående post, derom underrätta Justiliae-Stats-Ministeru.
9:o Hvarje skrift vare Författarens eller hans rätts lagliga innehafva*
res egendom. Men så framt Författarens arfvingar eller rätts-innehafvare
icke inom Tjugu år från hans död utgifnings-rättigheten begagnat, äfvensom
i händelse ett sådant begagnande icke af dem inom hvart tjugonde år förnyas,
stånde hvar och en öppet all Författarens efterlemnade skrifter af trycket utgif¬
va. Hvilken, som eljest skrift trycker eller eftertrycker, utan Författarens
eller hans rätts-innehafvares skriftliga tillstånd, miste upplagan, eller bote
dess fulla värde, egarens ensak.
Lag samma vare, om någon trycker eller eftertrycker den öfversättning
af utländsk skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin; öfversättning
Bilu Ull R- St. Prol. 1844. 10 Sami,, 1 Afd. 3
Expeditions-Ulskoltets Förslag till und. Skrifvelse, IV:o g.
för annans anses; men ej må Öfversältarens eganderätt till sitt arbete för¬
hindra någon att en annan öfversättning af samma skrift utgifva.
Utgifvare af Dagblad och Periodiska skrifter häfver ej brutit emot För¬
fattares eganderätt, då han i dem insända anonyma skrifter utgifver. Hvil¬
ken, som å en skrift bedrägligt titelblad eller orätt Författare- eller Utgif-
vare-namn utsätter, straffes enligt Missgernings-Balkens 8 Cap. Diktadt namn,
hvarmed ingen verklig person utmärkes, vare ej förbudet att på titelbladet
utsätta, då Auctors rätta namnsedel lemnad är. Uppsattser, hemtade ur Dag¬
blad, anses icke såsom eftertryckta, då de i andra Dagblad införas, såvida
det tillika uppgifves ifrån hvilket Dagblad uppsattsen är hemtad.
§ 4.
7:o Utgifvare af Dagblad och Periodiska Skrifler, hvilka, såsom i 1 §.
7 mom. stadgadt är, ensamme äro underkastade Författare-ansvar, vare fram¬
för andra erinrade om ett rätt bruk af Tryckfriheten, och urogälles Utgif-
varens förbrytelse genom sådant blad, dubbelt i alla de fall, der med pen¬
ningar pliktas.
8:o Qvarstad eller konfiskation galle ej för större del af en skrift, än
det eller de blad, häften eller torner, hvarå åtal göres.
9:o Hvar, som beträdes att hafva försålt eller utspridt en i laga ord¬
ning med qvarstad belagd eller konfiskerad Skrift, vare vid alla sådana tillfäl¬
len, då han om qvarstaden kunskap egt eiler bordt ega, till samma ansvar,
som Författaren, förbunden, och umgälle förbrytelten efter enahanda grun¬
der. Rubbning af qvarstad, hvaruppå försäljning eller utspridande icke följt,
umgälles efter 8 Cap. 8 § Utsöknings-Balken.
10:o I afseende på försäljning och utspridande af utifrån inkomna
skrifter på Svenska Språket, ege Justi tias-Stats-Ministern lika rättigheter och
åligganden, som i afseende på inom Riket tryckta; och vare föryttrare af
sådana skrifter underkastad samma skyldighet och ansvar, som i 2 mom.
denna § för Boktryckare stadgade äro.
ll:o Finner Justitim-Stats-Ministern, att utrikes ifrån inkommen, på
främmande språk författad, skrift innehåller något stridande emot 3 §:s 4,
5, 7, 9, 10 och 13 morn., åligge honom att, efter tills vidare derå lagd
qvarstad, i underdånighet inhemta Kongl. Ma:jts befallning, huruvida Skrif¬
Expedilions-Vt hot tets Förslag till und. Skrifvelsej IV-o g, ig
ten bör lill föryttrande frigifvas, eller under vidare qvarstad förblifva. Till
den ändan åligge hvar och en, som genom gjord anmälan hos Justitias-Stats-
Ministern är berättigad att bokhandel idka, att till Justitiee - Stats-
Ministern eller hans Ombud inlemna förteckning på inkomna Utländska
Skrifter. Skulle å någon sådan qvarstad läggas, inhemta Justitias Stats-Mini-
slern i underdånighet Kongl. Maj:ls Nådiga befallning, huruvida Skriften
bör till föryttrande frigifvas eller under vidare qvarstad till återutförande
förblifva, då det på Konungens Nådiga pröfning må ankomma, om och till
hvad belopp Bokhandlaren inå njuta ersättning af Statsmedlen,
§ 5.
6:0 Förbrytelser emot denna Lag upplagas vid allmän Under-Rätt i
den stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket den åklagade skriften utkommit,
anlagdt är, eller, på sätt 1 § innehåller, vid anläggandet anmäldt blifvit.
I Stockholm sker detta upptagande vid första allmänna Under-Rätt; i öf¬
riga städer, der första och andra Under-Rätt finnes, vid den sistnämnda;
Academiernes Jurisdictions-rält, enligt deras Constitutioner, dock oförkränkt.
Slämningslid vare i allt fall, ehvad Tryckeriet inom, eller, på sätt nyss¬
nämnde § utstakar, utom Staden är beläget, enahanda, och förhålles der¬
med, som om slämningslid i Staden Lag säger. Uppstår fråga om Bok¬
tryckares eller Författares af en tryckt skrift tilltalande eller hörande, böra
han eller de vid sådan Rätt personligen till svars stånda, men åtnjute i
öfrigt deras Rältegångsförmåner, enligt Allmän Lag och serskilda Författ¬
ningar, uti allt hvad genom detta Förordnande icke uttryckligen annorlun¬
da stadgadt är.
Med anmälan härom få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att
dessa föreslagna förändringar i Rikets Grundlagar måtte vinna E. K. M.s
Nådiga sanction samt sedermera varda i vanlig ordning kungjorde.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 17 October 1844.
20
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 10.
N:o 10.
Aterremitteradt af Ridd. och Adeln den 19 Oct. 1844*
Uppläst och godkändt hos Preste-Slåndet den 6 JVov. —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
j844 Den 7 Nov. å nyo för ehald t hos Ridd. och Adeln, som lät bero
vid de Tre öfrige Riks-Ståndena godkännande.
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse i anledning af K M:s
Nådiga Proposition om upphörande af Dess tvänne röster
i Högsta Domstolen. (Const.-Utskts Mera., N;o 5).
S. A. K.
Genom »flåten Nådig Proposition till Rikets vid sistlidne Rksdag för¬
samlade Sänder, liar K. M;t föreslagit upphäfva tide af hvad 1 Regerifigs-
Formens 21 § stadgadt är, det Konungen eger tvänne röster ide mål, hvilkas
föredragning och »fgö ande Han för godtfinner att i Högsta Domstolen öfvervara.
Rikets Ständer, som i den ordning, Regetings-Formens 81 § 2 mom. v
föreski ifver, be ne dt och vid innevarande Riksmöte lill afgörande förebaft
frågan om den af K. M:t sålunda föreslagna Grundlagsändring, få nu de¬
ras beslut härutinnan, jemte de skäl, som legat lill grund derför, hos E.
K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer hafva icke förbisett viglen af de grunder, som i den
Nådiga Propositionen blifvit anförda till stöd för den föreslagna Grund¬
lagsändringen. Rikets Ständer inse, att, vid betraktande af den stora
mängd ärenden, som underställas K. M:t i Stals-Rådet, samt dessa ären¬
dens ofta högst invecklade beskaffenhet, föga lid måste blifva Konungen
öfrig för deltagande i Högsta Domstolens öfverlägguingar; men det är dock
en, i Svenska folkets urgamla vana att i dess Konung vörda den mensklig»
rättvisans Högste vårdare grundad, föreställning, att det i sista instansen
dömes af sin Konung, och denna föreställning, att det är till Konungen
personligen, sorn målen häuskjutås, inger folket en ökad förtröstan 0111
rättvisans noggranna handhafvande. Denna föreställning är så gammal och
så djupt rotad hos folket, alt, om det framdeles icke längre finge i Högsta
domeramagtens beslut vörda Konungens dom, skulle försök säkerligen icke
uteblifva att hos Konungen vinna rättelse i förment liden orätt, samt att
följaktligen söka bilda en instans öfver den högsta. Att Konungen är i
Expedit iöns-Utskottets Forsla" till lind Skrifvelse j IV.o i r, 21
Högsta Domstolen röstegande, mäste äfven väsendtligen bidraga att öka
denna Domstols anseende. Enligt Rikets Ständers tanke, har ock den ifrå¬
gavarande § i Regerings-Formen ett nära samband med stadgandet i dess
16 §, att ”Konungen bör rätt och sanning styrka och befordra, vrång visa
och orätt hindra och förbjuda”, m. m., hvilka dyra pligter Konungen i
grundlagsenlig väg icke skulle kunna fullgöra, om Han icke kunde deltaga
i sisla instansen, der Högsta Domstolen dömer, och der motarbeta en vrång¬
vis dom, hvarifiån appell icke gifves. Slutligen skulle den föreslagna
Grundlagsändringen icke lämpligen kunna stå tillsammans med stadgandet
i Regerings-Formens 23 §, att alla Högsta Domstolens Bslut utfärdas i
Konungens Namn och med Dess Höga Underskrift eller under Dess Secret.
Af dessa anledningar hafva Rikets Ständer icke ansett sig böra deni
Högslbeiöide Nådiga Proposition föreslagna Grundlagsändring antaga.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 7 No v. 1844.
N.o II.
Återremitteradt af Ridd. och Adeln den 19 Oct. l844-
Uppläst och godkändt hos Preste-Ståndet den 6 Nov. —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
l844 d. 7 Nov. ånyo förehaft hos Ridderskapet och Adrin, som lät hero
vid de Tre öfriga Riks-Ståndens godkännande.
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af K. M:s
Nådiga Proposition om uppliäf vande af hvad nu stadgadt
ärj rörande Lagförklaringars utfärdande af Högsta Dom¬
stolen. (Coust. Utsk:s Mern.., N:o 4).
S. A. K.
Uti till Rikets sednast församlade S änder »flåten Nådig Proposition,
har K. M;t föreslagit upphäfvande af livad i Regerings-Formens 19, 21
12
Expeditions-Utskollcls Förslag lill und. Skrifvelse, N.o ii.
oell 88 §§ stadgadt är om lagförklaringars utfärdande af Högsta Domsto¬
len; och få Rikets Ständer, sorn i grundlagsenlig ordning beredt och till
afgörande vid innevarande Riksdag förehaft frågan om dessa sålunda före¬
slagna Grundlagsändringar, det i afseende derå fattade beslut, jemte skä¬
len derför, nu hos E. K. M:t underdånigst anmäla.
Yid pröfning af förevarande fråga har hos Rikets Ständer lill betrak¬
tande förekommit, hurusom de af Högsta Domstolen utfärdade lagförkla¬
ringar egentligen icke utgöra någon lagstiftnings-, utan en lagskipnings-åt-
gärd, i sjelfva verket af samma natur med den hvarje domare åliggande
skyldighet att förstå och tillämpa lagen, allenast med den skillnad, att de
af en domstol meddelade lagförklaringar gälla blott ett visst enstaka
fall, hvaremot de Lagförklaringar, till hvilkas utfärdande Högsta
Domstolen i Grundlagen serskildt berättigas, innefatta en för alla likartade
fall stadgad lagskipning, hvarigenom domare ej mindre än rättsökande, en
gång för alla, befrias från ovissheten om lagens rätta mening, samt sålun¬
da enhet tillvägabringas i lagskipningen mellan Riksdagarne, och den osä¬
kerhet, den förtrytelse och klagan förekommas, som eljest skulle uppstå
derigenom, alt samma författning af olika domare olika tolkas och tilläm¬
pas. Och är det af sådan anledning, som Rikets Ständer funnit sig för¬
hindrade att de i Högstberörde Nådiga Proposition föreslagne Grundlags¬
ändringar antaga.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 7 No v. 1844.
, Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, F.o xa; gä
N:o 12*
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Oct. 1844.
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse^ rörande Riksdagens
förlängande En månad.
S. A. K.
Då för Rikets Ständers handläggning vid nu pågående Riksdag anna
återstå mångfaldiga oafgjorda ärenden, hvaribland flera af hufvudsaklig vigt,
få, i öfverensstämmelse med föreskriften i 109 § Regeringsformen och 80
§ Riksdags-Ordningen, Rikets Ständer, med underdåniga anmälan härom, hos E.
K. M. äska, att Riksdagen måtte fortfara ytterligare En mån^d, räknad från
cch med den 25 innevarande.
Riksens Ständer framhärda &c.
Stockholm den 17 October 1844,
aj.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. SkriJvelsej N.o i3.
N:o 13.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Ocl. 1844.
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den i7 — —
Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrijvelse, angående upphörandet
af skyldigheten för sockenhandtverkare att förse sig med
s. k. försvarsbref.
(Adim. Besv.- och Ekon.-Ulsk. Bet., N:o 9.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har i betraktande förekommit, huruledes det från
äldre tider varit sockenhandtverkare eller gerningsmän ålagdt att, efter aa-
tagandet, sig hos Konungens Befallningshafvande anmäla, till erhållande af
så kalladt försvarsbref eller tillstånd till handtverkets utöfvande, hvarom
föreskriften jemväl blifvit bekräftad i 6 § af Kongl. Maj:ts den 20 Novem¬
ber 1786 å allmogens besvärs utfärdade Nådiga Resolution; men då det ej
kan bestridas, alt inställelsen vid Landshöfdinge-Embetet samt lösen af for-
svarsbrefvet medföra én utgift, som för den fattige handtverkaren måste
kännas betungande, hvartill kommer, att, enligt hvad Rikets Ständer hafva
sig bekant, denna förordning nu mera högst sällan efterlefves, och således
torde vara helt och hållet obehöflig, få Rikets Ständer hos E. K, M. i un¬
derdånighet hemställa, det ifrågavarande stadgande måtte upphäfvas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 17 October 1844.
N:o 14.
Expeditions Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 14'
a5
N:o 14.
Uppläst oell godkändt hos Ridd. och Adelil den 24 Oct. 1844*
Preste-Ståndet den 26 — —
Borgare-Ståndet den 26 — —
I3onde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers Berättelser> angående 1841 och 1848
årens granskning af de under Commerce-Collegium ställ¬
da fonder och medel.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 23).
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer lill pröfning förehaft hvad deras åren 1841 och
1843 församlade Revisorer, vid granskning af de under Commerce-Colle-
gium ställda fonder och medel, i åtskilliga omständigheter anmärkt och
hemställt, hafva Rikets Ständer deröfver fattat följande beslut, som de hos
E. K. M. nu härmed få i underdånighet anmäla:
l:o Vid sisllidne Riksdag beslöto Rikets då församlade Ständer, att ma-
nufactur-låne-fondens hela behållning af årliga vinstmedel, efter afdrag af
omkostnader och förluster, borde till Riksgälds-Contoret inlevereras; men
då det synes mest lämpligt, att den tillökning i manufactur-discontens ca-
pital-fond, som kan beredas genom uppkommande räntevinster utöfver den
för Discontens creditiv bestämda ränta samt bidraget till Technologiska In¬
stitutet, får, åtminstone tillsvidare, fortfarande begagnas till förstärkande
af de låne-tillgångar, hvarpå anspråken, till följd af oafbrutet utvidgade fa¬
brikstillverkningar, årligen öka sig, hafva Rikets Ständer bifallit den af Re-
visorerne gjorda hemställan, alt den årliga inlevereringen till Riksgälds-Con¬
toret af Manufactur-Discontens behållna öfverskottsmedel för året må, i öf¬
verensstämmelse med hvad {kongl. Majit Nådigst förordnat, inskränkas till
14,000 R:dr, samt återstoden af dessa medel användas till besparingsfon-
dens förstärkning och lånetillgångarnes förökande.
2:o Sedan Rikets sist församlade Ständer, i fråga om begagnandet af
det, till inhemska fårskötselns och ullproductionens befrämjande anvisade,
creditiv, beslutat, att hvad, som af detta creditiv lyftades, finge jemväl an¬
vändas till låneunderstöd för ”handlande, som befatta sig med uppköp och
Bih, lill R. St. Prot. 1844. 10 Sami. 1 A/d. 4
26
Expediti ons-Utskoltets Förslag till tind Sfcri/relsej A’.-o a 4.
försäljning af inom riket bevisligen producerad samt vederbörligen sorte¬
rad ull", har K. M., uti Nådigt Bref af den 14 Aug. 1841, förklarat, att K.
M., på anförda skäl, ansåg det icke kunna antagas hafva varit Rikets Stän¬
ders afsigt att inskränka den, jemlikt förut gällande stadganden, både för
sorterad oeh^icke sorterad ull medgifna lånerältighet till endast sorterad, hvil¬
ken sednare vara icke kunde anses utgöra föremål för den allmänna han¬
delsrörelsen, och hvilken inhemske ull-producenter sällan hade att afsätta.
K. M. fann alltså någon förändring icke påkallas uti hvad i sådant hänseen¬
de redan vore stadgadt; och hafva Revisorerne yttrat, det de, äfven forsin
del, ansågo den af K. M. sålunda antydda åsigt öfverensstämma med verk¬
liga syftningen af Rikets Ständers ofvan omfönnälda beslut.
Instämmande i denna af Revisorerne yttrade mening och då genom
K. Majrts i berörde hänseende meddelade Nådiga förklarande, ullhandlande
endast blifvit vid deras förut egande lånerätt bibehållpa, hafva Rikels Stän¬
der låtit vid Högstberörde Nådiga förklaring bero.
3:o Vidkommande slutligen hvad i Revisorernes Berättelse framstäldt
blifvit, dels i fr; ga om manufactur-discontlondens förstärkande med den o-
begagnade delen af ull-discontens crediliv; dels ock om godtgörandet af de
med sistnämnde disconts utlåning förenade tillfälliga förluster; så och enär
E. K. M. behagat aflåta Nådig Proposition rörande dessa ämnen, hafva Ri¬
kets Ständer i ett sammanhang tagit under öfvervägande, hvad härutinnan
förekommit, och få härvid åberopa den serskilda skrifvelse, hvarigenom Ri¬
kets Ständers beslut i nämnde omständigheter varda hos E. K. M. i un¬
derdånighet anmälda.
Hvad Revisorerne, under granskningen af ifrågavarande fonder och me¬
del, i öfrigt anmärkt eller till framtida iagltagande föreslagit, hafva Rikets
Ständer ansett böra förfalla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 26 October 1844.
Expeditions-Ut>kotlets Förslag till und. Skrifvelse, No I 5.
a7
N:o 15.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den a4 Oct. 1844*
Preste-Ståndet den 26 — —
Borgare-Ståndet den 26 — —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående föreslagen
nedsättning i räntan för Ull Discont-Creditivet} samt be¬
gagnandet af en del utaf samma Creditiv för Manufactur-
Discont-f ondens förstärkning.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 24).
S. A. K.
Under åberopande af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revi¬
sorer, uti deras berättelse, angående granskningen af de under Commerce-
Collegium ställda fonders förvaltning och räkenskaper, upplyst och hem¬
ställt, har E. K. M., medelst aflåten Proposition till Rikets Ständer, beha¬
gat i Nåder föreslå: att, med bibehållande af nya Uil-Discontens hos Riks-
gälds-Conloret egande Creditiv till dess nuvarande belopp, räntan å hrad
derå lyftades måtte, i likhet med hvad för Manufactur-Discont-fondens cre¬
ditiv å Rikets Ständers Bank vore faststäldt, bestämmas till tre procent,
samt räntan å hvad af creditiv-medlen genom Commerce-Collegium utlå¬
nas, såsom hittills, beräknas till fyra procent; äfvensom att, i händelse nå¬
gon del af nämnde creditiv-medel skulle finnas för Ull-discont-rörelsen ic¬
ke erforderlig, Commerce-Collegium måtte ega att, lill förstärkning af Ma-
nufactur-Discont-fondens lånetillgångar, använda den härtill disponibla
summa, samt att denna, i enlighet med de för Discont-låns meddelande ur
»amma fond gällande föreskrifter, finge utlånas till understöd för sådana
näringar, som i fonden åtnjuta lånerätt.
I sammanhang med hvad sålunda blifvit i Nåder föreslaget och Högst¬
berörda Proposition för öfrigt innehåller, hafva Rikets Ständer jemväl ta¬
git i öfvervägande hvad 1843 års Revisorer, angående enahanda frågor,
anfört och tillstyrkt, och dervid, i fråga om räntan å Ull-Discontens credi¬
tiv, inhemtat: alt Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag, då detta credi¬
tiv ökades från 200,000 lill 300,000 R:dr, beträffande räntan derför, stad¬
gade, att UU-discont-fonden skulle vara Riksgälds-Contoret ansvarig fur
godtgörande! af den till 4 procent bestämda ränta, som å de utaf credi-
Expeditions-Utskotlets Forsla.% till und. Skrifvelsej N.o i5.
iiv-medlen beviljade låne-understöd uppkomme, med afdrag likväl af de
med denna lånerörelse gemenskap egande omkostnader, som Dicont-fonden,
enligt det för dess förvaltning utfärdade Reglemente, måst vidkännas, hvil¬
ket afdrag dock icke finge öfverstiga en fjerdedel af räntan för de lån,
hvartill creditivet blifvit begagnadt. Men sedan K. M., under den 14
Augusti 1841, i Nåder förklarat, att, i enlighet med hvad Rikets Ständer
yttrat, rörande tillfälliga förluster, hvilka vid ifrågavarande lånerörelse ic¬
ke kunde undvikas, sådana förluster äfven firige anses utgöra föremål för
de afdrag, sorn i Rikets Ständers beslut omförmäldes; så har Commerce-
Collegium, under åberopande af K. M:s sålunda meddelade Nådiga förkla¬
rande, låtit från de af Riksgälds-Contoret uppgifna räntefordringar afdraga
ej allenast förefallna kostnader för nämnde lånerörelse, utan ock derå upp¬
komna tillfälliga förluster, till ett sammanräknadt belopp, motsvarande en
fjerdedel af räntan för de å creditivet lyftade medel. Dock som dessa
afdrag, hvad förlusterne beträffade, icke öfverensstämde hvarken med Regle¬
mentet för Riksgälds-Contoret eller Rikets Ständers härom aflåtna under¬
dåniga skrifvelse, så hafva Fullmägtige i nämnde Conior förklarat sig så
mycket mindre kunna medgifva de yrkade afdragen, som, i afseende på
en del deraf, blifvit uttryckligen uppgifvet, att ersättning för de upptagna
och afdragna förlusterne möjligen kunde framdeles erhållas; och hade, vid
nu anförda förhållande, de af merbemälde Collegium ifrågasatte, men af
Fullmägtige icke medgifna, afdrag, utgörande för åren 1840—1842 ett sam-
manlagdt belopp af 291 R:dr 13 sk. 11 rst., fortfarande blifvit i Riksgälds-
Contorels räkenskaper uppförda bland detta Verks hos Ull-Disconten egan¬
de fordringar.
Beträffande Fullraägtiges vägran att godkänna oftaberörde afdrag, så
vidt de afsågo de å Ull-Discontens lånerörelse under sagde år uppkomna
tillfälliga förluster, så anse Rikets Ständer, att Fullmägtige härtill hemtafc
grundad anledning från det till deras efterrättelse utfärdade Reglementes
bestämda föreskrift.
Vidkommande åter enahanda; framdeles uppkommande, förluster; så
enär, på sätt E. K. M. i Nåder yttrat, undvikandet deraf vid en så be¬
skaffad lånerörelse, som den, hvarom nu är fråga, icke torde vara möjligt,,
samt det synes mest lämpligt att, genom skillnaden i den ränta, som Di-
scont-fonden sjelf måste vidkännas och det för fondens utlåningar fastställ¬
da räntebelopp, bereda tillgång till ersättandet af ej mindre omkoslnaderne,
än de tillfälliga förlusterne vid lånerörelsen, hafva Rikets Ständer godtfunnit
lemna bifall dertill, alt räntan för de summor, som å nya Ull-Discontens
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o i5.
hos Riksgälds-Contoret egande creditiv, dels redan äro, dels hädanefter var¬
da lyftade, må från och med nästkommande års början, nämnde Contor
godtgöras med tre procent, efter år räknadt, dock med skyldighet för Ull-
Disconten att ersätta hvad, som förut icke blifvit Riksgälds-Contoret godt-
gjordt utaf de, vid uppgörandet af liqiderna emellan detta Verket och Ull-
Disconten , ifrågakomna eller ytterligare ifrågakommande afdrag för de
med lånerörelsen gemenskap egande tillfälliga förluster.
Hvad derefter angår den odisponerade andelens utaf Ull-discont-cre-
dilivet användande till Manufactur-Discont-fondens förstärkning; så lärer
E. K. M., enligt hvad i den Nådiga Propositionen jemväl antydes, hemtat
anledningen till Dess Nådiga förslag härom från Rikets Ständers sednast
församlade Revisorers framställning i enahanda syftning. Denna framställ¬
ning grundade sig dock egentligen på det af Revisorerne, i Berättelsen an¬
gående Commerce-Collegii fonder, uppgifna förhållande, att, då ifrågavaran¬
de creditiv, under de sednaste åren, endast i ringa mon hehöft anlitas,
skulle den vida betydligare återstoden af creditiv-summan, hvilken i allt
fall måst lill hela dess belopp Commerce-Collegium tillhandahållas, följagt-
ligen vara ofruktbar och, utan gagn för allmänna rörelsen, innestå i Riks¬
gälds-Contoret. Men, på sätt ej mindre Fullmägtiges Protocoll, än Riks-
gälds-Contorets räkenskaper nogsamt ådagalägga, hafva några serskilda till¬
gångar icke blifvit af Riksgälds-Contoret afsalta för de å detta creditiv i-
frågakommande utbetalningar. Lika litet hafva Fullmägtige, vid fullgöran¬
de af deras uppdrag att förränta och tillhandahålla allmänna rörelsen den
för Riksgälds-Contorets utgifter icke erforderliga contanta behållning, afdra-
git de summor, som måste af Riksgälds-Contoret utgifvas, derest merbe-
rörde creditiv skulle, till hela sitt belopp eller större delen deraf, begag¬
nas. Enär således uttagandet af hela den för Ull-Diseonten bestämda cre-
ditiv-surnma, hvarför någon serskild tillgång ej eller blifvit af Rikets Stän¬
der anvisad, skulle föranleda en betydlig indragning af Riksgälds-Contorets
emot räntebärande papper i allmänna rörelsen utlemnade medel och dess¬
utom förorsaka en motsvarande minskning i Conlorels för nu ifrågaställa
statsutgifter erforderliga och disponibla behållning, hafva Rikets Ständer
funnit oft3nämnde creditiv icke böra till förökande af Manufactur-Discon-
tens lånetillgångar användas, hvaremot samma creditiv må, för dess förut
bestämda föremål, fortfarande intill nästa Riksdag, under redan stadgade
villkor, dock med den i afseende på räntan nu beslutade förändring, få
begagnas till det af Rikets sednast församlade Ständer fastställda belopp,
eller högst Tre Hundra Tusen Riksdaler.
3o Expeditions-Ulskotlets Förslag till lind. Skrifvelse, N.-o 15.
Hvilket, till svar å den aflåtna Nådiga Propositionen, Rikets Ständer
få härigenom hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Sländer framhärda &c.
Stockholm den 26 Oct. 1844.
N:o 16.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den Oct. 1&44*
Preste-Ståndet den 26 — —
Borgare-Ståndet den 26 — —
Bonde-Ståndet den 26 -— —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående arfvoden åt
Tre nr a Ledamöter i Lagberedningen.
(Stats-Utsk. Ull., N:o 28.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition har E. K. M. behagat meddela Rikets S.änder,
hurusom antagandet af en ny allmän Strafflag, hvilken länge varit af natio¬
nen väntad, utgjort ett af de vigtigaste föremålen för E. K. M:s. omsorger,
och att E. K. M. derföre önskat att, under Riksdagens lopp, till Rikets Stän¬
der aflåta Proposition i ämnet, för hvilket ändamål E. K. M. funnit Sig
föranlåten förstärka Lag-Beredningen med Tre nya arbetande Ledamöter,
nemligen Häradshöfdingen, Förste Expeditions-Secreteraren m. m. Richert,
samt Professorerne, Juris utriusque Doclorerne Schifter och Bergfalk, hvil¬
ka blifvit tillförsäkrade att, jemte bibehållande af de löneförmoner, dera*
nu innehafvande tjenster medföra, åtnjuta såsom arfvoden för deras biträd*
i Lag-Beredningen, så länge detsamma fortfar, Expeditions-Secreteraren Richert
4,000 Rdr samt Professorerne Schlyter och Bergfalk hvardera 1,500 Rdr,
allt efter år räknadt, att utgå från och med den 1 sisllidne Juni, hvarföra-
t«n den förstnämnde, hvars vistande i hufvudstaden till en början blifvit be¬
stämdt till ett år, fått sig tillerkändt ett belopp af 1,000 Rdr, såsom ersätt¬
ning för kostnaderne vid hans flyttning till Stockholm och åter till We¬
stergöthland. Då emedlertid det vid sista Riksdag bestämda Extra Stats-
Expeditions-Utskottets Förslag till und, Skrifvelsej N.o 16
3i
anslag för Lag-Beredningen, 12,000 R:dr årligen, från och med år 1841 lill
och ined innevarande års slut, blifvit beviljadt, under förutsättning, att
Lig-Beredningen endast skall beslå af fem arbetande Ledamöter, och såle¬
des nödigt vore, att medel af Rikets Sländer serskildt anvisades för bestri¬
dande al de utgifter, som uppkommit genom Lag-Beredningens förstärkning
med ökadt antal arbetande Ledamöter; så och enär af nämnde Extra Stats¬
anslag hade blifvit besparade under år 1841 11,225: —.
samt under år 1843 266: 32.
eller tillsammans Rdr 11,491: 32.
har E. K. M., som vore betänkt att, under Riksdagens fortgång, till Rikets"
Ständer göra Nådig framställning, angående ytterligare bestämmelser i fråga
om granskningen af Civil-lag-förslaget, med det mera, som till Lag-Bered¬
ningens verksamhet kan höra, i Nåder föreslagit, det Rikets Ständer nu måt¬
te medgifva, att, till betäckande under liden och till detta års slut af kost-
naderne för Lag-Bered ningens nya Ledamöter, linge af ifrågavarande bespa-
ringssumma användas så stort belopp, som för berörde ändamål erfordras.
Rikets Ständer hafva tagit detta ärende under behörigt öfvervägande,
och dervid, i afseende på förhållandet med ifrågavarande Slals-anslag samt
derå uppkomna besparingar, inhemtat, alt Rikets Ständer vid nästlidne Riks¬
dag, till arfvoden for Ledamölerne, Secreterares aflöning samt expeneer för
Lagberedningen, å Riksgälds-Coutoret anvisat 12,000 Rdr årligen, att utgå
från den tid, densamma trädt i verksamhet och intill 1844 års slut, dock
att hvad af anslaget möjligen icke erfodrades, blefve innestående i Riks-
gälds-Contoret, till kommande Ständers disposition, hvarjemte Rikets Stän¬
der, som serskildt anvisade, för tryckning af Lag-Beredningens arbeten, ett
förslagsanslag af 3000 Rdr, medgåfvo, att, i fall E. K. M. kunde täckas till
Ledamöter i nämnde Beredning inkalla de ännu lefvande 2:ne Ledamöter
af f. d. Lag-Comitéen eller endera af dem desses arfvoden finge bestäm¬
mas, oberoende af den pension, som blifvit dem å Allmänna Indragnings-
Staten tillagd.
Enligt E. K- M:s Nådiga Bref den 2 Febr. 1842, trädde Lag-Bered¬
ningen i verksamhet i November månad år 1841, och anslaget borde såle¬
des beräknas med påfoljde December månad, i följd hvaraf dess total-sum-
ma ä 12,000 Rdr om året utgör för 3:ue år och en månad 37,000 R:dr
och då härtill lägges tryckningskostnads-anslaget 3,000
uppkommer det belopp af 40,000 R:dr
hvarutaf, enligt hvad upplyst blifvit, vid Riksdagens början då voro outtag-
3® Expedilions-Utskoilets Förslag till tind. Skri/v elle , N.-o.
na 9,941 R:dr 32 sk.; men när härmed måste bestridas innevarande års
3:dje och 4:de qvartals-arfvoden, 5,550 Rdr, samt detta belopp, jemte de
för tryckningskostnaden på förslag anvisade 3,000 Rdr, afräknas, blifver dea
verkliga tillgången å detta anslag endast 1,391 R:dr 32 sk., hvilken sum¬
ma, enär kostnaden för Lag-Beredningens förstärkande med ofvanbemälde
3:ne nya Ledamöter, från och med den 1 Juni till och med den 31 De¬
cember innevarande år, uppgår till 5,083 R:dr 16 sk., är för behofvet otill¬
räcklig och erfordrar ett tillskott af 3,691 R:dr 32 sk,.
Till fyllande af ifrågavarande behof under de 7 sednare månader-
ne af året, hafva Rikets Ständer godtfunnit dels medgifva användandet af
berörde återstående tillgång, dels ytterligare å RiksgäldsContoret anvisa
skilnaden emellan detta belopp och hvad som, på sätt ofvannämndt är, för
ändamålet erfordras. Hvilket, till svar å E. K. M:s Nådiga Proposition i
ämnet, Rikets Ständer få härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 26 October 1844.
N:o 17.
Uppläst oell godköndt hos Ridd. och Adeln den a4 Oct. 1844*
Preste-Ståndet den 26 — —
Borgare-Ståndet den 26 — —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers Underdåniga Skrifvelse, angående befrielse för
Lofta m. fl. Socknar i Linköpings Stift från utgörande af
Sockengångs-spanmål till Scholce-Lärare i Westervik.
(Stats-Utsk:s. Ull., N:o 29.)
S. A. K.
Under åberopande, att, med bifall till Rikets då församlade Ständers
förslag, K, M. den 24 Jannuari 1835 i Nåder förordnat, det Djeknepenningarne
skulle
Eapcdilions- Utskottets Förslag till und Skrifvelse, N.o 17.
33
Skulle från och med nämnde år upphöra, har hos E. K. M. underdånig
anhållan blifvit framställd derom, alt Lofta och Gamleby församlingar, hö¬
rande till Linköpings Stift och Calmare Län, måtte fiikallas från att, på sätt
Kongl. Resolutionerne den 12 April 1774 och 29 Januari 1812 stadgade, till
Collega Scholae i Westervik årligen utgöra |:dels tunna så kallad Skolmä¬
stare-skäppa af hvarje helt hemman och, i förhållande dertill, af mindre
hemmansdelar, helst denna span mål motsvarade Djeknepenningarne, hvil¬
ka, enligt 1624 års Riksdagsbeslut, skulle, i stället för den förut brukliga
så kallade Socknegången, utgå, samt att åt nämnde Collega mätte beredas ersätt¬
ning af allmänna medel för den minskning i inkomster, honom derigenom
tillskyndades; hvarefter och sedan genom vederbörande Embetsmyndigheters
underdåniga utlåtanden blifvit utredt, att ej mindre ofvannämnde, från Lof¬
ta och Gamleby församlingar till Collega Scholm i Westervik utgående span-
målsafgift, än ock den enahanda afgift, som från Törnesfalla församling i
samma Stift och Län utginge till Rectorn vid Westerviks Skola, vore sam¬
ma afgift, som under namn af Djeknepenningar blifvit genom 1624 års
Riksdagsbeslut, i stället för den förut brukliga, så kallade Socknegången, till
utgörande med 6 öre silfvermynt å matlaget, påbjuden, fastän afgiften i
dessa Socknar, derifrån inga Djeknepenningar i öfrigt erlagts, kommit att
efter gammalt bruk utgå, i stället för penningar, med en skeppa säd af hel
gård och, i förhållande dertill, af de mindre, E. K. M., enär således billigt
vore, att ofvannämnde 3:ne församlingar blefvo från erläggande af denna
spanmålsafgift befriade, men Rectorn och Collegan vid Westerviks Skola icke
utan motsvarande godtgörelse kunde beröfvas den del af deras, i alla fall
ringa, inkomster, som af denna afgift utgjordes, i aflåten Nådig Proposition
föreslagit, att Rikets Ständer, i likhet med hvad, i afseende å Djeknepennin¬
garne blifvit bestämdt, måtte anvisa en årlig ersättning, att, i stället för den
så kallade Skolmästare-skäppan, från Lofta, Gamleby och Törnesfalla försam¬
lingar till Rector och Collega Scholm i Westervik utgå af Kronans behåll¬
na tionde-spanmål, med 25 tunnor 17 kappar råg, eller det belopp, hvar¬
till afgiften, enligt från vederbörande infordrad uppgift, årligen uppgått.
Vid öfvervägande af hvad härutinnnan förekommit, och då, i följd af Rikets
Ständers vid 1834 och 1835 årens Riksdag fattade beslut om upphörandet
af den under nämn af Djeknepenningar utgående afgift och anvisande af
ett stats-anslag, stort 5,800 R:dr, alt i behörig ordning utgå till de aueto-
riteter, hvilka hittills disponerat samma inkomst, Rikets Ständer ansett, att
invånarne i de orter, der sådana afgifter, ehuru under olika benämning
Bih, till R. St. Trot, 1844' 10 Sami. f Afd. 5
34
Expeditions-Ulsko'tels Förslag till and. Skrifvelse, N.o 18.
och efler skiljaktig beräkning, utgått efter alldeles enahanda grunder och
till sammal föremål som Djeknepenningarne, äfven böra tillgodonjuta den be¬
frielse från samma afgifts erläggande , som sålunda af Rikets Ständer med-
gifvits, men sådant, på sätt E. K. M. i 3NTåder låtit utreda, ej kan, i afseen¬
de å de nu ifrågavarande församlingarne, verkställas, med mindre motsva¬
rande ersättning anvisas till dem, som af nämnde afgift åtnjutit inkomst,
hafva Rikets Ständer lemnat bifall till hvad E. K. M. härutinnan Nådigst
föreslagit.
Hvilket Rikets Ständer få härmed lill svar i underdånighet anmäla,
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 26 Oclober 1844.
N:o 18.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 24 C>ch i844-
Preste-Ståndet den 26 — —
Borgare-Ståndet den 26 — —
Bonde-Ståndet den 26 — 1
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående inteckning af lif stids-
städja ock undantags aftal m. m.
(Lag-Utsk:ls Betänkande, N:o 12).
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, uti underdåniga Skrifvelser af den 21 April 1835 och
slen 23 September 1840., till K. M. framburit förslag till föreskrifter om
intecknande af undantags-conlract, samt afhandlingar otn lifstidsstädja och
ali annan upplåtelse af nytt jande-i ätt till fastighet; hvarvid Rikets Stän¬
der såsom skäl åberopat: att klagan ej sällan blifvit förd öfver de
betydliga förluster oeh olägenheter , som köpare af fast egendom fått
vidkännas derigenom, att den varit belastad med undantag, samt förmin¬
skad i Yärde och godhet genom jordafsöndringar af hvarjehanda beskaffen¬
Expeditions-Utskoltels Förslag lill lind. Skrifvelsej Ar.-o 18.
35
het, derom köparen, oaktadt Iian vidtagit alla möjliga försigtighetsmått, lik¬
väl icke erhållit kännedom vid köpets afslutande, utan först efter en längre
tids förlopp, då säljaren ofta varit urståndsatt att godtgöra de förluster, som
genom så beskaffade gravationer köparen'tillskyndats; att ej mindre fastig¬
hetsegare^, än undantagsinnehafvarens säkerhet syntes fordra, det undan-
tagsförmoner blefvo behörigen inlecknade och förnyade, hvilken åtgärd ej
kunde vara förenad med större svårighet i detta fall, än då fråga vore om
vanlig skuldfordran, samt att den del af en egendom, som säljaren undan¬
tagit, eller den afgäld af egendomen, som han sig förbehållit, icke kunde
tilläggas sämre rätt, än obetald köpeskilling, enär, derest undantaget icke
varit, köpeskillingen i stället blifvit förhöjd; så har, på dessa skäl, dem E.
K. M. förklarat Sig godkänna, såsom gällande för inteckning af all slags
nyttjande-rätt till fast egendom, jemväl af lifstidsstädja, hvilken nu är e-
mot sedermera blifven ny egare gällande, utan behof af inteckning, och
således, änskönt denne, när handeln skedde, icke haft kännedom om städ¬
jan, hvarigenom han beröfvades nyttjande-rätten till sin egendom, E. K.
M. behagat i aflåten Nådig Proposition föreslå Rikets Ständer att, med
upphäfvande af sista punctjen i 15 § 16 Cap. Jorda-Balken, samt af hvad,
angående lifstidsstädja, är stadgadt genom Kongl. Förklaringen den 2 Mars
1802, förord nåd t varder, som föijer:
§ V
På sätt angående arrende-afhandlingar, ingångna för viss tid, föreskrif-
vet är, skall ock annan handling, hvarigenom besittnings- eller nyttjande¬
rätt till hus eller jord å landet blifvit på viss tid eller på lifstid upplåten
hos Ilärads-Rätten intecknas och inteckningen behörigen förnyas, för att,,
emot egande- eller intecknings-rätt, hvilken tillkommer annan, än den, som
upplåtit, eller lika med honom förbunden är, hafva bestånd.
§ 2:
Ilar den, som å annan öfverlåtit sin egande-rätt lill fast egendom å
landet, dervid såsom undantag förbehållit sig nyttjande-rätt till större eller
mindre del af samma egendom, eller afkomst deraf, ege lian säkerhet der¬
för i den öfverlåtna egendomen, med den förmonsrätt, allmänna Lagen i
11 Cap. 2 § Jorda-Balken obetald köpeskilling tillägger: men försummar
han att, inom den i berörde lagrum utsatta lid, afhandlingen, hvari förmo-
nerne betingade äro, för Härads-Rätten uppvisa, och i inlecknings-protocol-
36 Expeditions-Utskollets Förslag till mich Skrifvelse, N.o >8.
let intaga låta, eller att inteckningen derefter behörigen förnya, njute se¬
dan ej bättre rätt, än för annat fördrings-anspråk,
§• 3.
I det bevis, Rätten öfver inteckningens beviljande meddelar, varde in-
Tordt, att inteckningen inom hvart tionde års slut bör förnyas, så vidt den
skall fortfara att vara gällande.
§4.
Dessa stadganden träda i verksamhet från och med nästkommande
— månads början (sex månader efter Författningens datum). I afseende på
dessförinnan upprättad, men ej inlecknad, afhandling af ifrågavarande be¬
skaffenhet, vare, utan minskning af den rätt, densamma, efter hittills gäl¬
lande Lag, må kunna medföra, tid att inteckning söka till nästa års slut.
För öfrigt, och på det mindre kunnige personer ej må sakna under¬
rättelse och erinran om ifrågavarande lagbud, har E, K. M. ansett i den
blifvande Författningen, eller samtidigt dermed, böra föreskrifvas, att den¬
samma skall, en eller flere gånger under det år, då Författningen utfärdas,
och trenne gånger under det påföljande året, kungöras i kyrkorna, samt
derjemte, under nämnde lid, uppläsas vid början af hvarje ordinarie Hä¬
radsting.
Den inskränkning till endast fastighet å landet, hvilken i Rikets Stän¬
ders år 1835 afgifua förslag förekommer, bade äfven i den Nådiga Pro¬
positionen blifvit iakttagen, enär ifrågavarande stadganden voro vida min¬
dre behöflige, i afseende på stadsegendom, än hvad jord och bus å landet
angick, och emedan, genom berörde inskränkning, kunde undvikas att gö¬
ra förslaget beroende af möjligen olika åsigter, i fråga om intecknande, för
längre eller kortare tid, af hyresrätt till bus och lägenheter i stad samt af
brukningsrätt lill stadsjord.
Vid öfvervägande af hvad denna Nådiga Proposition innehåller, hafva
Rikets Ständer ansett sig böra till alla delar instämma i de skäl, som E.
K. M. i Nåder anfört till stöd för ifrågavarande förslag, hvadan och enär
den, sorn, vid öfverlåtelse af fast egendom å landet, gjort förbehåll om nvtt-
jande-rätt till någon del utaf samma egendom, eller viss afkomst deraf," ej;
skäligen bör njuta företrädesrätt för dessa fördelar, hvilka äro af samma e-
genskap, som köpeskilling, under andra vilkor, än de, som måste iakttagas,
Expediiions-TJtskattels Förslag till und. Skrifvelse, N:0 ig.
3?
derest dylik rätt för köpeskillings-fofdrau skall erhållas, Rikets Ständer
Högslberörda Nådiga Proposition antagit.
Hvilket Rikets Ständer få härigenom till svar i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 26 October 1844.
N:o 19.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 24 Oct. i844*
Preste-Ståndet den 26 — —
Borgare-Ståndet den 26 — —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående tillhanda«
hållandet af Gesäll-böcker.
(Allm. Besv.. och Ekon.-Utsk:s Bet., Nio 15).
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord, hurusom det för¬
hållande, alt de uti Kongl. Förordningen den 16 nästlidne Januari, till
inskränkande och ordnande af Gesällvandringen, föreskrifna Gesäll-böcker
till salu hållas å boklådor oell tryckerier, bereder en möjlighet för lösa
och kringstrykande personer, äfvensom för förrymda brottslingar, att åt¬
komma sådana vandringsböeker och således blifva i tillfälle att bedraga
allmänheten, hvilka olägenheter skulle kunna förekommas derigenom, att
Gesäll-böckerne blefve att tillgå endast hos Borgmästare i Städerna, Polis¬
myndigheter samt Handtverks-Embetenas åldermän ; och få Rikets Ständer,
med anledning häraf, hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att föreskrif¬
ter i berörde afseende måtte i Nåder varda utfärdade.
Rikets Ständer framhärda &c..
Stockholm den 26 Oct. 1844.
33
Expeditions-Utskot els Förslag till und. Skrifvelse. N.o 2o.
N:o 20.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Nov. 1844.
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > angående förhöjd dags¬
penning för till handtlangning vid Militias-Boställs-bygg-
nåd commenderadt manskap.
(Adim. Besv.- och Ekon.-Ulsk:s Bet., N:o 31.)
S. A. K.
Enär, jemlikt 16 § i 1836 års Mil iliae-Bostalls-Ord ning, jemförd med
Kongl. Brefvet den 5 November 1811 och Krigs-Col leg ii derpå grundade
Circulaire af den 23 i samma månad, det åligger manskapet vid Regemen¬
tena att, derest sådant påfordras, efter upprättande fördelning, utgöra dags¬
verken, till handtlangning vid om- och nybyggnad af caractershus å Chefs-,
Regements-Ollicers- och Compagnie-Chefs-boslällen, emot åtnjutande af sex
sk. banco per dag, hafva Rikets Ständer, med fästad uppmärksamhet härå,
ansett den dagspenning, som för dylikt arbete sålunda beslås, vara alltför
ringa, hvarvid likväl, och då det ej bordt lemnäs ur sigte, att en sådan
commendering är ett den indelda soldaten tillhörande tjenste-åliggande,
Rikets Ständer trott billigheten kräfva, att ifrågavarande godlgörclse blefve
ökad till det belopp, som vanligen bestås karlen, då han för Kronans läk¬
ning är till annat arbete commenderad och erhåller aflöning i contant, el¬
ler 13 sk. 6 rst. b;co, tobaksskillingen inberäknad; och få Rikets Ständer
alltså hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att den dagspenning af 6 sk.
B:co, som, enligt Krigs-Collegii Circulaire af den 23 November 1811, blif¬
vit bestämd för de handtlangnings-dagsverken, hvilka gemenskapen af den
indeldta Arméen, jemlikt 16 § af 1836 års Militiae-Boställs-Oidning, bör ut¬
göra vid om- eller nybyggnad af caracteishus å Regementenas Chefs-, Re»
gements-Ofllcers- eller Compagni-Chefs-boslällen måtte hädanefter komma
att beräknas till 13 sk. 6 rst. b:co.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Nov. 1844.
Expeditions-U tskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 21.
N:o 21.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 2 Nov. l844-
Preste-Stnndet den 3 — —
Borgare-Ståndet den 2 — —
Bonde-Ståndet den 2 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående tiden jör
aflemnandet till Riksgälds - Contoret af öfver skotten å
Statsverkets inkomster. (Stdls-Ulsk:s Ull., N:o 21.)
S. A. K.
Under anmälan, alt öfverskollen å Sluts-Verkets inkomster för år 1840
icke kommit Riksgälds-Conloret lill godo, förrän i slutet af Mars 1843, hafva Ri¬
kets Ständers sednast församlade Revisorer, ji afgifven Berättelse angående
nämnde Contor, yttrat, det de ansågo, att, till vinnande af reda i räken¬
skaperna samt likstämmighet i de årliga licjviderne emellan SlaU-och Riksgälds-
Contoren, Stats-Verkets öfverskott alltid borde, såsom jemväl vanligtvis iaktta¬
gits, lill Riksgälds-Conloret aflemnas löre slutet uf det år, då den Rikshufvud¬
bok, hvarpå de sig grunda, skall vara afslutad, helst det för Riksgälds-Contorets
linanciella operationer kunde vara af väsendtlig vigt, att ifrågavarande, på
förband obestämdbara, tillgång, så snart som möjligt, blefve för detta Verks
styrelse känd och disponibel.
Rikets Ständer, sorn instämma i Revisorernes härutinnan yttrade å-
sigt, få alltså hos E. K. M. i underdånighet anhålla om Nådig föreskrift
för Stats-Contoret att hädanefter aflemna till Riksgälds-Contoret de detta
Verk tillkommande öfverskottsmedel, så snart den Rikshufvudbok, hvarpå
liqviden härom skall sig grunda, hunnit afslutas, samt alltid under loppet
af det år, hvarunder samina hufvudbok bör vara färdig.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm d. 2 Nov. 1844.
4°
Expedilions-ZJtskoltets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 25.
N:o 22.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 2 Nov. i844.
Preste-Slåndet den i — —
Borgare-Ståndet den i — —
Bonde-Ståndet den i — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående ollongäldens
upphörande. £Siats-Qtsk:s Uti., N:o 33. Litt. A.)
S. A. K.
Sedan Rikets sednast församlade Ständer, i anledning af väckt fråga
om afskaffande af den så kallade ollongälden, hvilken erlägges för de svin-
kreatur, som på Kronans ollonskogar emottagas, för alt der betas, uti un¬
derdånig Skrifvelse den 18 November 184-0 anhållit, att, efter fullständig
utredning af ämnet, vid nästkommande Riksdag måtte för Rikets Ständer
framställas de förslag till förändringar i stadgandena angående ollongälden,
hvilka af förhållandena kunde påkallas, har E. K. M., uti en lill Rikets
Ständer aflåten Nådig Proposition, föreslagit, att, enär inom trenne af de
fyra Län, hvarifrån omförmälda afgäld utgått, eller uti Malmöhus, Chri¬
stianstads och Blekinge Län, numera icke funnes några Kronoskogar, i och
för hvilkas begagnande till bele ollongäld kunde erläggas, och då uti det
återstående, eller Hallands Län, under de sistförflutna 25 åren, dylik afgift
endast tvänne gånger kunnat debiteräs, nemligen år 1817, då den utgjort
182 R;dr 36 sk-, och år 1835, då densamma uppgått till allenast 25 R:dr
36 sk., samt för öfrigt ej eller derstädes torde kunna vidare påräknas, Ri¬
kets Ständer, med afseende å berörde omständigheter, måtte medgifva, att
ifrågavarande skattebidrag för framtiden upphörde.
Vid öfvervägande häraf och då, efter hvad de uti E. K. M;s Nådiga
Proposition meddelda upplysningar gifva vid handen, någon uppbörd af
förenämnde afgäld hädanefter icke torde ifrågakomma, samt i allt fall med
visshet lärer kunna antagas, att Stats-Verkets inkomst af berörde skatt,
derest densamma i framtiden komme att erläggas, icke uppgår till högre
belopp, än att densamma utan afsaknad må till förmon för de skattskvldi-
ge efterskänkas, hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad E.
K. M. i Nåder föreslagit, funnit skäligt medgifva, att den under benämning
Expeditions-lilskotids Forslas, till and. Skrifvelse> N.-o 23.
4«
af ollongäld upptagna afgift må, ifiån och med nästkommande år, helt
och hållet upphöra. Hvilket Rikets S änder få, till svar å Högstberörde
Nådiga Proposition, härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &o.
Stockholm den 2 November 1844.
N:o 23,
Uppläst oell godkändt lios Ridd. och Adeln den 2 Nov. i844-
Preste-Ståndet den i — —
Borgare-Ståndet den 2 — —
Bonde-Ståndet den 2 — —
Rikets Ständers underdånig Skrifvelse, angående upphörande
af den s. k. Sölf • eller Husmanskatten i Bohus Lån.
(Stais-Utsk. Ut1, N:o 33, Lii. B.)
S. A. K.
1 sammanhang med pröfningen af ett utaf E. K, M:s. Befallningshaf¬
vande i Götheborgs och Bohus Län samt E. K. M:s och Rikets Kammar-
Rätt afdomdt och genom besvär hos E. K. M. i underdånighet fullföljdt
mål, angående förment oriktig debitering och uppbörd af den i Bihus Län utgå¬
ende så kallade husmansskatten, har E. K, M., efter att i ämnet hafva in-
hemtat D-ss och Rikets Kamraar-Gollegii underdåniga utlåtande, med af¬
seende å de uti frågan förekomna serskilda förhållanden, genom Nådig Pro¬
position föreslagit Rikets Ständer alt berörde skattebidrag måtte för fram¬
tiden helt och hållet upphöra.
Af de till ärendet höi ande handlingar hafva Rikets Ständer inhemtat:
att tillkomsten af ifrågavarande skatt härleder sig från en redan under den
tid, då Bohus Län var till Norrige hörande, utfärdad Förordning, enligt
hvilken torp skulle af Kronobetjmiingen anmälas vid Tinget, för att af Hä-
Bih. till R, St. Fröt. 1844- w Sami. t t Afd. 6
42 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 23.
rads-Rätten få sig åsatt en årlig ränta, husmansskatt kallad; alt undervis¬
ningen för Bohus Län, hvilken föreskrifver, att Sölfskatt eller Contribution
skulle af alla Skatte-, Knape-, Krono-, Castelle- och Frälse-strögods samt Adelns
fiälse-hemman betalas med 7 daler 16 öre silfvermynt af hvarje hemman,
tillika bestämmer, att dylik afgift borde af husmän och strandsittare efter
deras förmåge, såsom de vid Tingen blefvo taxerade, erläggas, dock med be¬
frielse för de under Adelns sätesgårdar och veckodags- eller insockne-fräl-
se-hemman hörande torp; att, sedan Bohus Län blifvit tili Sverige afträdt,
liusmans-skalten i allmänhet utgått af husmän och strandsittare i Inlands,
Orousts och Tjörns, Sunnervikens samt Norrvikens Fögderier, hvaremot nämn¬
de skatt uti Hisingens fögderi redan år 1725 upphört att dibiteras och ut¬
gå; att skattens belopp under serskilda tider och i olika orter betydligt orn-
■vexlat, så att t. ex. år 1836 densamma uti Sunnervikens Fögderi erlagts med
1 å 2 sk. för hvarje lägenhet, men uti de öfrige fögderien uppgått till 4 sk„
36 sk., 40 sk., å 1 R:dr; samt att uti Norrvikens fögderi endast de torpare
och strandsittare, som bebo egna lägenheter, blifvit för meranämnde skatt
debiterade, hvaremot uti ändra fögderier äfven sådana lägenheter, hvilka
Blott under besittningsrätt innehafvas, vid skattens erläggande tagits i be¬
räkning.
Då nu oftaberörde i och för torplägenheter inom Bohus Län utgående
husraanskatt, hvilken saknar motsvarighet uti Rikets öfriga provincer, icke
eller är förenlig med de uti Kongl. Förordningarne af den 3 Augusti
1731 och den 25 November 1740, jemte sedermera utfärdade Författnin¬
gar, meddelta stadganden, angående nyodlingars befrielse från skatts utgö¬
rande, samt härtill kommer, dels att denna afgift, ehuru af grundskatts
natur, likväl icke, på sätt i afseende på andra grundskatter tillgår, bestäm¬
mes genom ordentlig skattläggning, utan hufvudsakligen beror af godtycke,
helst föreskriften om taxeringslängdens uppläsande vid Tinget icke alltid
blifvit tillämpad; dels ock alt nämnde afgäld uti vissa delar af Bohus Län
aldeles icke erlägges, och uppbörden, der den eger rum, verkställes efter
olika och obestämda grunder; så och enär bibehållandet af meranämnde in¬
komst, hvars belopp år 1836 utgjort allenast 178 R:dr 9 sk., är för Stats¬
verket af ingen betydenhet, hafva Rikets Ständer godtfunnit besluta, alt
den så kallade husmansskatten i Bohus Län, eller den del af sölf-skatten,
hvilken erlägges af husmän och strandsittare, må ifrån och med 1845 års
början helt och hållet upphöra; dock utan att härigenom åsyftas någon
rubbning uti den ränta, som utgår af sjelfva hemmanen, å hvilkas egor nämn¬
de husmän och strandsittare äro boende. Hvilket Rikets Ständer,, i anied-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N-0 24. 43
ning af E. K. M:s högslberörde Nådiga Proposition» få härigenom i under¬
dånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 2 November 1844.
N:o 24.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 2 Nov. 1844»
Preste-Ståndet den 2 — —
Borgare-Ståndet den 2 —
Bonde-Ståndet den 2 -— —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående nedsättning
i den för tack]erns-tillverkningen utgående tionde-ajgift.
(Stats-Utsk;s Uti. N:o 33., Lit. C.)
S. A. K.
Då Svenska taekjernstillverkningen, hvars föremål är beredandet af
rudimaterie!! för Rikets förnämsta export-artikel, följaktligen innefattas
bland de näringar, hvilkas upprätthållande och befrämjande äro för Staten
af synnerlig vigt, hafva Rikets Ständer, med behjertande, fästat uppmärk¬
samhet vid den allmänt kända olördelaktiga ställning, hvaruti berörde nä¬
ring för närvarande sig befinner, enär priset å taekjernet i sednare tider
nedgått till ett jllerst lågt belopp, utan att, sådant oaktadt, afsättning af
varan städse står att erhålla; hvarjemte den omständighet företer sig, att
tackjerns-prodpctionen i allmänhet är underkastad vida drygare beskatt¬
ning, än stångjernstillverkningen, sedan, i följd af Rikets Ständers vid sist-
förflutna Riksdag fattade beslut och K. M;ts i öfverensstämmelse dermed
under den 18 Februari 1843 utfärdade Nådiga Kungörelse, den vid stång-
jernshamrar utgående hammarskatt blifvit fastställd till En procent af pri¬
vilegierad eller, vid begagnande af derutöfver medgifven smidesrält, eljest
åstadkommen tillverkning; — och hafva Rikets Ständer, som, med anled¬
ning häraf, varit betänkte uppå att afhjelpa, eller åtminstone lindra, tack-
44
Expedition s-Utsl ottel.s Fö/slag lill imil. Skrifvelse, N.o if.
jerns-produeternes omförmälda nödslällda belägenhet, anseLt, vid nämnde
förhållanden, sådant helst kunna ske derigenom, att nedsättning i tionde-
tackjerns-afgiften blefve beviljad. Likväl och enär härvid icke bör förbi¬
ses, att nyssbemälde producenters nu iråkade förlägenhet hufvudsakligen här¬
leder sig från conjunctur-förhållanden, hvilka, fastän utsigten för en blif¬
vande förbättring ingalunda synes lefvande, måste betraktas såsom af öfver-
gående beskaffenhet, hafva Rikets Ständer trott lämpligast vara, alt skatte-
nedsättningen endast medgåfves för tiden, intill dess den vid nästkomman¬
de Riksdag blifvande Slats-reglering träder i verkställighet, vid hvilken
reglerings uppgörande Rikets Ständer blifva i tillfälle att, med hänsigt till
de för tackjerns-li 11 verkningen rådande conjuncturer, bestämma, huruvida
ifrågavarande näring må anses fortfarande ega behof af den medgifna lindrin¬
gen i tionde-lackjerns-algilten, eller nämnde afgilt dädanefter bör till dess
förra belopp utgöras.
I öfverensstämmelse härmed hafva Rikets S änder alltså velat för de¬
ras del medgifva, att den för tackjerns-tiliverkningen till Stats-Verkel ut¬
gående lionde-afgift n.å, från och med nästkommande år 1845, intilldess
den vid nästa Riksdag blifvande Slats-reglering träder i verkställighet, er¬
läggas med hälften af det belopp, hvartill samoa afgift, efter de på ser¬
skilda orter gällande olika grunder, för närvarande utgöres. Hvilket Ri¬
kets Ständers beslut i ämnet härmedelst till E. K. M:s Nådiga sanction i
underdånighet anmäles.
Rikets Ständer framhärda &e.
Stockholm d. 2 Nov. 1844.
Expeditions-Uiskottets Forslag till und. Skrifvelsej N.o ^5
N:o 25.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 2 Nov. i844.
Preste-Ståndet den 2 — —
Borgare-Ståndet den i — —
Bonde-Ståndet den 2 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående skyldigheten
att med Sqvadronsmärken Jörse C av all er i-hästar.
(Allm. Besv.- och Ekon.-Ulskts Betänkande, N:o 38).
S. A. K.
Da hos Rikets Ständer blifvit framstäldt, huruledes åtskillige olägen¬
heter skulle härflyta från den genom Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
Krigs-Collegiutn af den 25 October 1839 meddelade föreskrift, om nu-
merhästarnes vid indeldta Cavaleriet förseende med Sqvadronsmärken, me¬
delst brännstämplars begagnande, hafva Rikets Ständer detta ämne tinder
öfvervägande förehaft och dervid fästat uppmärksamhet å följande omstän¬
digheter; att om med if ågavarande Nådiga stadgande vore afsedt att deri-
O O .
genom hindra rusthållaren att afyttra en inskrifven numerhäst, så är en
sådan a fy tt lin g redan med böter belagd, hvadan oedi då rusthållarnes skyl¬
dighet i alli fall qvarstår, att alltid hafva sitt åboende rusthåll med dug¬
lig häst försedt, samt med dess fördel är förenadt både att väl vårda och
således länge bibehålla densamme, de fall måste vara serdeles få, då såda¬
na otillåtna utbyten inträffa', helst dessa hos allmogen jemväl ytterligare
försvåras deraf, att ej mångå rusthållare ega ensamt ett helt rusthåll; samt
atti deremot, tiå numerhästen är att anse för ruslhållarens egendom, åt¬
minstone när den till honom återfaller vid cassation, rusthållare ris rätt sy¬
nes vara förnärmad derigenom, att en sådan rusthållet hemfallen häst kom¬
mer att bära ett outplånligt märke af sin förra bestämmelse, hvilket inga¬
lunda okar hästens värde, utan tvärtom minskar detsamma, oberäknadt svå¬
righeten att kunna försälja en casserad häst, enär behörigheten dertill skul¬
le kunna ifrågasättas, och det derigenom blefve nödigt, alt ytterligare ett
eassations-märke påtrycktes hästen. Och få Rikets Ständer, med åberopan¬
de af hvad härutinnan sålunda förekommit, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att Hogstberörda Nådiga Skrifvelse af den 25 October 1839, an¬
46 Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 26 ■
gående numerhästarnes vid indeldla Cavaleriet förseende med sqvadrons»
maiken, måtte till all kraft och verkan upphöra.
Rikets Stäuder framhärda &c.
Stockholm den 2 November 1844.
N:o 26.
Uppläst och godkändt Los Ridd. och Adeln den 7 Nov. i844*
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers Underdåniga Skrifvelse> angående de bland Stats»
Verkets ordinarie inkomster upptagna gerningsören.
(Slats-Ulsk:s Utlåtande, N:o 33, Litt. E).
S. A. K.
Rikets Ständer hafva under öfvervägande förehaft väckt fråga derom
att de bland Stats-Yerkets ordinarie inkomster upptagna, vid sistlidne Riks-’
dag till allenast 1,700 R:dr beräknade, så kallade gerningsören, hvilken
skatt sedan äldre tider tillbaka erlagts med En daler, eller 16 sk. banco,
af hvarje å landet bosatt gerningsman eller sockenhandtverkare, måtte, till
beredande af lättnad vid uppbörden och förenkling i räkenskaperne, från
ordinarie inkomstberäkningen uteslutas och Stats-Verket för derigenom upp¬
kommande förlust godtgöras medelst förhöjning uti den af bemälde handt¬
verkare utgående bevillning; •— och ehuru det otvif velak tig L skulle leda
till ordning och förenkling uti uppbörds- och redovisnings-väsendet samt
jemväl möjligen innefatta en säkrare controll å skattemedlens behöriga in¬
gående, derest ifrågavarande gerningsören, i stället att, såsom nu är förhål¬
landet, upptagas under en serskild rubrik bland Statens ordinarie intrader,
blefve debiterade och uppburne i sammanhang med de bevillning-; afgifter,
handtverkare å landet i allt fall, enligt gällande Bevillnings-Förordning, ä-
ro underkastade, hafva Rikets Ständer likväl funnit hinder emot verkstäl¬
ligheten af en sådan åtgärd förete sig i den omständighet, att vissa bland
Rikets Städer, genom de för dem utfärdade privilegier och sednast me-
Expeditiöns-Vtshottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-O 26. 4y
deist Kongl. Resolutionen på Ständernas besvär den 12 Juli 1731, § 25,
samt Kongl. Kungörelsen af den 19 Juli 1815, fått sig tillerkänd rättig¬
het att åtnjuta serskilda andelar af berörde gerningsören, hvartill kommer,
att ifrågavarande afgift å vissa orter tillfaller städerne odeladtj på andra
åter emellan kronan och staden fördelas, samt slutligen å andra ställen
helt och hållet ingår till Stats-Verket.
Då således borttagandet af omförmälda ordinarie inkomst-titel komme
att medföra rubbning af städers på privilegier grundade rätt, och medde¬
landet af den ersättning, hvarpå, i sådant fall, städerne onekligen egde gil¬
tigt anspråk, möjligen blefve med svårighet eller olägenheter förenadt, hvil¬
ket Rikets Ständer emedlertid, i saknad af närmare kännedom angående de
grunder, hvarefter städernes andelar af raeranämnde gerningsören beräknas
och uppbäras, icke äro i tillfälle att bedöma, hafva Rikets Ständer ansett
sig böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det täcktes E. K. M., efter
vederbörandes hörande och sedan i behörig ordning utredt blifvit, dels
hvilka städer ega laglig lätt lill uppbärande af andelar utaf de så kallade
gerningsören och efter hvilka grunder dessa andelar nu till städerne utgå,
dels ock, huruvida förevarande afgifts öfverflyttande till bevillningen må
kunna utan öfvervägande olägenhet verkställas, i sådant fall vid nästkom¬
mande Riksdag i ämnet aflåta Nådig proposition och dervid tillika i Nåder
föreslå det sätt, hvarpå, i händelse gerningsören skulle såsom ordinarie in¬
komst-titel försvinna, vederbörande städer må hållas skadeslösa för hvad
de i följd häraf komme att förlora.
Rikets Ständer framhärda &c„
Stockholm den 9 Nov. 184$.
V
48 Expeclitions-Utskotlels Fördag t 11 und. Skrifvelse, N.-o 27,
N:o 27.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 7 Nov. 1844.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående val af Ju-
stitice-Ombudsman och dess Suppleant.
S. A. K.
Att Rikets Ständers Electorer, genom val i behörig ordning, utsett
Hof-Rätts-Rådet i E. K. M:s och Rikets Svea Hof-Rätl, Riddaren af E. K.
M:s Nordstjerne-Orden Carl Ludvig Landin att vara Rikets Ständers Justi¬
tieombudsman, samt Magistrats-Secreteraren i Slockholm, Lagmannen, Rid¬
daren af E. K. M:s Nordstjerne-Orden, Juris utriusque Doctorn och Philo¬
sophiae Magistern Edvard Gabriel Runeberg att vara Justitice-Omhu Isman¬
nens Suppleant, få Rikets Ständer härigenom i underdånighet anmäla; fram¬
härdande &c.
Stockholm den 9 November 1844.
No 28.
/
Expeditions-Utskottets Förslag till und, Skrifvelse, IV.-ris 28, 29. 49
N:o 28.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 7 Nov. 1844.
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den g — —
Rikets Ständers Förordnande jör Hof-Rätts-Rådet och Rid¬
daren C. L. Landin att vara Rikets Ständers Justitia
Ombudsman.
Vi efterskrifne Sveriges Rikes Ständer &c. &c. &., som härstädes å Ur¬
tima Riksdag äro församlade, göre veterligt: att, sedan, jemlikt hvad 96
och 97 §§ Regerings-Formen samt 63 § Riksdags-Ordningen stadga och förmå,
Vare Electorer i laglig ordning utsett Hof-Rätts-Rådet i Kongl. Maj;ts och Ri¬
kets Svea Hof-Rätt, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden, Carl Lud¬
vig Landin att bekläda Justitise-Ombudsmans-Embetet; så vilje Vi i kraft
häraf, hafva förordnat honom Carl Ludvig Landin, att vara Vår Ju-
stitise-Ombudsman, hvarvid honom åligger att ställa sig till efterrättelse
Rikets Grundlag och Laga Stadgar, jemte den af Oss under den 1 Mars
1830 serskildt utfärdade Iustruction ; och kommer han att åtnjuta de
löningsvillkor och öfrige förmåner, som Vi för detta Embete anslagit.
Till yttermera visso håfve Vi detta underskrifvit och med Våra insegel
bekräftat, som skedde i Stockholm den 9 November 1844.
Stockholm den 9 Nov. 1844.
N;o 29.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 7 Nov. 1844*
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den g ■—• —
Rikets Ständers Förordnande för Magistrats-Secreteraren, Lag¬
mannen och Riddaren E. G. Runeberg att vara Rikets
Ständers Justitia:-Ombudsmans Suppleant.
Vi efterskrifne Sveriges Rikes Ständer &c. &. som härstädes å
Bih. till R. St. Trot. 1844- 10 Sami 1 Afd. 7
5o
Expeditions Utskottets Förslag till and Skrifvelse, N.-o 3o.
Urtima Riksdag äro församlade, gore veterligt: att, sedan, vid anställd t val,
i öfverenslämmelse med 98 § Regerings-Formen och 63 § Riksdags-Ordnin-
gen, Vare Electorer utsett Magistrats-Secreteraren i Stockholm, Lagmannen,
Riddaren af Kongl. Maj:ts Nords!jerne-Orden, Juris utriusque Doctorn och
Philosophiae Magistern Edvard Gabriel Runeberg att efterträda Wår Justitie¬
ombudsman, i händelse han innan nästkommande Riksdag skulle med döden afgå.
så vilje Wi, i kraft häraf, hafva förordnat honom, Edvard Gabriel Rune¬
berg, att i detta fall vara Wår Justitire-Ombudmans efterträdare; och har
han under tiden alt ställa sig till efterättelse hvad Wår den 1 Mars 1830
för Justitiae-Ombudsmannen utfärdade Instruction i 25 § stadgar och för¬
mår. Till yttermera visso håfve Wi detta underskrifvit och med Wära in¬
segel bekräftat, som skedde i Stockholm den 9 November 1844.
Stockholm den 9 Nov. 1844.
N:o 30.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 9 Not. 1844*
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den g — —■
Bonde-Ståndet den g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående regleringen af
utgijterne under Riks-Statens usta Hufvud-Titel.
(Stats-Utskottets Uti., N:o 34.)
S. A. K.
Med anmälan om verkställd reglering af utgiflerne under Riks-Statens
Irsta Hufvud-Titeln, innefattande anslagen till Kongl. Idof- och Slotts-Stater-
ne, få Rikets Ständer underdånigst tillkännagifva, det Rikets Ständer bifallit
hvadE. K. Mrt i Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och be¬
hof i afseende å denna Hufvud-Titel föreslagit, nemligen:
lro Alt, såsom en följd af de efter E. K. Mrs, uppstigande på timonen,
inträdda förändrade förhållanden, i stället för det högre anslag af 150,000 Rrdr,
som E. K. Mrt och Dess Höga Gemål, i Deras förra egenskap af Kronprins
och Kronprinsessa, egt att för Sig uppbära, och hvilket, jemte det serskil¬
da handpenninge-anslaget af 20,000 Rrdr, ej vidare komtne i fråga ali utgå,
Expeditions-UtskoUets Förslag till und. SkriJvelsCj IV.-o 3o.
Si
måtte till Hofhållnings-summa för H. K. H. Sveriges nuvarande Kronprins
anslås ett, efter Dess närvarande inskränktare behof lämpadt, belopp af
25,000 R:dr, samt för DD. KK. HH. Arf- Furstarne enahanda summa, som
förut varit af Rikets Ständer i sådant afseende beviljad, eller 20,000 R:dr,
äfvensom att anslaget till Hennes Majit Enke-Drottningens Hofhållning, hvilket
vid 1818 års Riksdag bestämdes lill 60,000 R:dr, hvarförutan vid Riksda¬
gen år 1823 åt Hennes Majrt anvisades såsom Enke-Säle Kongl. Lust-Slot¬
tet Rosersberg, måtte, då nämnde anslag nu icke motsvarar hvad, som der¬
med afsågs, då det beviljades, ökas med 20,000 R:dr eller till 80,000
R:dr årligen;
2:o Att sedan, med anledning af Rikets sednast församlade Ständers
gjorda anhållan, att från det i Titelns Esta Afdelning uppförda anslag för
Kongl. Slottets Polis-, Lys- och Renhållning, 16,417 R:dr, till den 2:dra
Afdelningen måtte öfverflyttas hvad som utgår i och för brand väsendets un¬
derhållande samt Slottets yttre lyshållning, utredt blifvit, det sistnämnda
kostnad per medium under fem år utgjort 5,791 R.’dr 11 sk. 5 rst. årligen,
under denna Titels 2:dra Afdelning måtte, i och för nämnda ändamål, upp¬
lagas 5,800 R:dr, samt återstoden af det nuvarande anslaget för Kongl Slot¬
tets Polis-, Lys- och Renhållning qvarstå under den lrste Afdelningen med
10,617 R:dr, jemte derunder inbegripne 317 tunnor spanmål; samt
3:o Att till Första Hufvud-Tilelns 2:dra Afdelning måtte från Sjunde
Hufvud-Tileln öfverflyttas så stor del af anslaget för byggnader och repa¬
rationer i Stockholm, som motsvaras af dels det deruti inbegripna ansla¬
get för Stockholms Slolt, 25,000 R:dr, jemte de för reparationer å Kongl.
Hof-Stallet årligen anvisade 2000 R:dr, dels underhållskostnaden förföljande,
för Kongl. Idof hållningen erforderliga, serskilda byggnader, nemligen.* Prins
Carls, numera Prins Gustafs Palats, f. d. Indebetouska huset, Öfver-Hof-
Sla 11 mästare-bos tället, Under-Stallmästare-bostället, f. d. Oldenburgska huset,
f. d. Enkedrottningens Stallmästare-boställe, Piins Carls stall å Blasiehol¬
men, Kongl. Fatburen å Riddarholmen, Husgerådskammarens Magasin å
Skeppsholmen, samt Tvättstugan under Norrbro; varande denna underhålls¬
kostnad beräknad i rund summa till 5,000 R:dr, och följaktligen hela det
belopp, sorn från 7:de till Esla Hufvud-Titeln skulle öfverflyttas 32,000 R:dr.
I följd häraf, och då i afseende å öfriga under denna Hufvud-Titel
appförda utgifts-summor någon förändring icke af Rikets Ständer vidtagits,
har densamma blifvit på följande sätt reglerad, nemligen:
5a Expeclitions-Ulskoltels Förslag till tind. Skrifvelse> N.-o 3c.
Kongl. H of - och Slotts-Statern a.
1:0 Kongl. Hof-Stats-Anslagen.
Kongl. Maj;ts Hofhållning 420,0000
H. K. H. Kronprinsens Dito 25,000
För DD. KK. HIL Arf-Furslarne , . . . . 20,000
Hennes Majit Enke-Drottningens Hofhållning . 80,00C
Möblers underhållande å Kongl Slotten . . . 8,000
Kongl. Hof-Stallels utfodring - . 30,000
Kongl. Slottets Polis-, Lys- och Renhållning . . 10,617;
(varande i anslaget härtill inbegripne 317 t:r spanmål å
7 R:dr T;n)
Rosersbergs Slott 2,000:
Ved och Kol för de Kongl. Hofven ...... 25,210:
Summa 620,827:
2:0 Kongl. Slotten.
Reparationer å Stockholms Slott m. fl. för Kongl.
Hofven upplåtné byggnader ....... 32,000;
Brand väsendet och yttre Lyshållningen å Kongl. Slottet 5,800
Drottningholms och Svartsjö Slott 16,000
Gripsholms Dito 1,470;
jemte indelta räntor i Kronovärdi 33: 16, upptagne
efter markegång lill 231;
Ulricsdahls Slott 5,500;
Haga Lust-Slott, och Park 3,000:
Strömsholms Slott ........ .... 1,470:
jemte oindelt Spanmål, 67 tr, å 6 R:dr ttn .... 402;
Summa R;dr 65,240: 633
620,827;
65,873;
S:r 686,067: 633: 686,700:
Varande, bland dessa anslag, de till Hofhållning för E. K. M., äfven¬
som för Hennes Majit Enke-Drottningen, samt H. K. H. Kronprinsen och
DD. KK. IIH* Arf-Furstarne, beräknade till utgående från och med den 1
April innevarande år.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 November 1844.
Expeditiom-Utskoitets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 3r,
53
N:o 31.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 16 Nov. 1844»
Preste-Ståndet den 16 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 2o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse., angående undersök¬
ning om Technologiska Institutets förvaltning.
(Allm. Besv.» och Ekon.-Utsk:s Bet., N:o 46).
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga förekommit derom, huruvida Technolo¬
giska Institutet må kunna anses uppfylla det med dess inrättande afsedda
ändamål, helst åtskilligt skulle vara alt anmärka emot Styrelsen och för¬
valtningen af nämnde Inrättning; och då Rikets Ständer, som icke äro i
tillfälle att ingå i erforderlig noggrann pröfning af hithörande förhållanden,
fästat synnerlig vigt dervid, att ämnet må blifva till fullo utredt, enär i-
frågavarande med ett betydligt Stats-anslag försedda Institut har till före¬
mål att i väsendtlig mån bidraga till den inhemska industriens utveckling
och förkofran; alltså ta, Rikets Ständer hos E. K.. M. i underdånighet an¬
hålla, det en Comité af sakkunnige män måtte nedsättas, för att utröna
tillståndet inom den Technologiska undervisnings-anstalten, samt, i fall skäl
till anmärkningar förefinnas, jemväl utreda, huruvida det felaktiga må vara
föranledt af Institutets stadgar, eller ock ega sin grund uti en försummad
efterlefnad af hvad i dessa blifvit föreskrifvet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 November 1844.
H
Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse, N.o Sz.
N:o 32.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Nov. 1844
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upplåtan¬
de af en j or drj md, till byggnadsplats för nya Observato¬
rium i Upsala. (Stats-Utsk:s Ull., N:o 44.)
S. A. K.
Sedan H. K. TI. Canzleren för Upsala Universitet, jemte underdånig
anmälan, att till plats för den nya observatorii-byggnad, som komme att vid
nämnde Universitet uppföras, blifvit utsedd den vid fjerdingstullen längs efter
vestra ladug»tan belägna del af det så kallade Staby gärde, äfvensom att
af berörde jordrymd en areal af 2:ne tunnland vore ställd under E. K. M:s
och Rikets Kammar-Collegii disposition oell af bemälde Embets-Verk me¬
delst arrende-contract, som år 1870 ginge lill ända, åt enskild person öf-
verlålen, men hvilket arrende numera blifvit på Universitetet trausporte-
radt, — tillika, i öfverensstämmelse med Consistorii Academici derom gjor¬
da hemställan, i underdånighet tillstyrkt, att, till betryggande af Universi¬
tetets orubbade besittning af nämnde 2;ne tunnland jord, E. K. M. täcktes
antingen till Rikets Ständer afgifva Nådig Proposition om nämnde jords
öfverlåtande till Universitetets everdeliga ego, eller ock, i händelse en så¬
dan öfverlåtelse icke kunde vinnas, i Nåder tillåta, det Universitetet, mot
vederlag af en lika jordrym i något annat gärde, finge tillbyta sig den örn»
skade lägenheten; så har, efter det Kammar-Collegium uti häröfver afgif-
vet underdånigt utlåtande, understödt Academie-Canzlerens ofvanberörde
hemställan, E. K. M., uti Nådig Proposition af den 5 sistlidne Augusti,
föreslagit Rikets Ständer att åt Upsala Universitet upplåta så stor rymd af
omförmälda jord, som för Observatorii-tomten vore erforderlig.
Rikets Ständer hafva detta ärende i behörigt öfvervägande tagit; och
då, efter hvad så väl Consistorium Academicum, som Academie-Canzleren
vitsordat, ifrågavarande jordlägenhet, såsom omedelbarligen gränsande intill
den blifvande Observatorii-byggnaden, är för denna anläggning oundgänglig
och af serdeles vigt, samt dertill kommer, alt den uppoffring, Stats-Yerkct
Expeditions-Utskottets Forslas, till und. Skrifvelse3 N.-o 33.
SS
skulle genom jordens afträdande få vidkännas, måste, i jemförelse med det
genom byggnadens uppförande åsyftade allmänna gagn, anses vara af ringa
eller ingen betydenhet, hafva Rikets Ständer funnit sig böra medgifva, att
oftaberörde jord-andel, hvars areal, enligt en i Upsala Magistrats-Protocoll
för den 27 Febr. 1843 intagen beskrifning, rätteligen utgör 2 tunnland,
20^ kappland, må, till begagnande såsom tomt för det nya Observatorium,
åt Upsala Universitet till everldelig besittning öfverlålas. Hvilket Rikets
Ständer, till svar å E. K. M:s Högstberörde Nådiga Proposition, få härme¬
delst i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 November 184-4.
N:o 33.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Nor. i844*
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående afsöndring
frän f. d. Öfverste - bostället vid Dal-Regementet Nät
Kungsgård af 2:ne dithörande ålfisken.
(Stats-Utsk:s Ull., N;o 47.)
S. Ä. K.
Sedan, vid en hos Husby Härads-Rätt anställd undersökning, angående
skyldighet att återupprätta 2:ne till f. d. Öfverste-boslället vid Dal-Rege¬
mentet Näs Kungsgård i Husby Socken och Näsgårds Fögderi af Stora
Kopparbergs Län hörande och till Öfverste-indelningen anslagna, från län¬
gre lid tillbaka ödelagda, ål-hus, det ena vid Dormsjö och det andra vid
Långshyttan, egarne af Dormsjö, Klosters och Stjernsunds Bruk erbjudit sig
alt, emot öfverlåtelse af berörde, Näs Kungsgård tillkommande, men under
56
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 33.
en lång följd af år obegagnade rättighet lill ålfiske vid ofvannämnde stäl¬
len, i enlighet med hvad tillförene egt rum, årligen utgifva, Dormsjö bruks¬
egare Ett skeppund samt Klosters och Stjernsunds bruksegare hvardera Ett
halft skeppund, eller tillhopa två skeppund stångjern, hvilka anbud veder¬
börande Krono- och Regements-Fullmäglige ansett antagliga och för bo-
ställsinnehafvaren förmonligare, an att ål-husen åter uppbygga, hvadan ock
Härads-Rälten låtit vid den sålunda skedda öfverenskommelsen bero; så
och efter det, vid detta ärendes handläggning hos E. K. M:s och Rikets
Krigs- och Kammar - Collegier, Kammar- Advocat -Fiscals - Embetet, uti
afgifvct memorial, ansett ifrågavarande afhandling icke kunna afslutas
på annat sätt, än att fiske-lägenheterne, i den ordning, Kongl. Förordningen
af den 19 December 1827 stadgade, blefve från bostället afsöndrade och,
såsom lydande under förenämnde bruk, i Jordboken antecknade med sådan
till Näs Kungsgård utgående årlig afgäld, som af bruksegarne erbjudits,
vid hvilket Advocat-Fiscals-Embelels förslag så väl Dormsjö, Klosters
och Stjernsunds bruksegare, som äfven Kronofogden i orten, Boställs-Direc-
tionen och E= K. M:s Befallningshafvande förklarat sig icke hafva något
att erinra, har E. K. M„ i enlighet med bemälda Collegiers underdåniga
tillstyrkande, uti Nådig Proposition till Rikets Ständer af den 2 sistlidne
Augusti föreslagit, att den uppgjorda föreningen om ifrågavarande fiske-lä¬
genheters afsöndring från f. d. Öfverste-bostället Näs Kungsgård och öfver-
låtande till bemälde bruksegare, emot den erbjudna, ofvan uppgifna, årliga
afgälden till Kungsgården må bifallas.
Vid öfvervägande af hvad härutinnan förekommit, och då samtlige i
frågan hörde Embelsmyndigheter yttrat den åsigt, alt antagandet af Dorm¬
sjö, Klosters och Stjernsunds bruksegares omförmälda anbud skulle för bo¬
stället medföra större fördel, än som genom ål-husens återuppbyggande
kunde detsamma tillskyndas, samt enär Dal-Regementets Boställs-Direction
jemväl upplyst, att hvarken från Directionens sida eller genom det om
Näs’ Kungsgård afslutade arrende-contract, något hinder mötte för stadfä¬
stande af den ifrågaställa öfverenskommelsen, hafva Rikets Ständer ansett
sig ega skäl att, med bifall till E. K. M;s Nådiga Proposition, för deras
del medgifva, att meranämnda, vid Dormsjö och Långhyttan befintliga, fi-
skelägenhéter må från f. d. Öfverste-bostället Näs Kungsgård afsöndras och
till förrbemälde bruksegare öfverlåtas, emot en årlig afgäld till Kungsgår¬
den af ett skeppund stångjern ifrån Dormsjö, ett halft skeppund stångjern från
Klosters och ett halft skeppund stångjern från Stjernsunds bruk, äfvensom att
anteckning härom må uti Jordeböckerne verkställas, dervid, på sätt Kam¬
mar¬
Expedilions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse, N.o 34-
mar-Advocat-Fiscals-Embetet föreslagit, fiskelägenheterne, såsom fördelade
emellan treune bruk, torde böra såsom trenne serskilda lägenheter i Jorde-
böckerne upptagas. Hvilket Rikets Ständer få härmedelst, till svar hos
E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm d. 30 Nov. 1844.
N:o 34.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Nov. 1844»
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 3o — <—
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Kamereraren
E. M. Dahlerus och Krigs-Rådet A. L. Hauffman med-
gifven befrielse från dem ålagd ersättningsskyldighet, så¬
som Controllanter å förre Krigs-Casseuren S. H. Bratt-
ströms uppbörd.
(Stats-Utsk:s Utlåtande, N:o 48).
S. A. K.
Sedan ej mindre Kamereraren å E. K. M:s och Rikets Krigs-Collegii
Artillerie-afdelning Erland Magnus Dahlerus, genom E» K. M:s Högste
Domstols den 22 Maj 1833 meddelda Utslag, förklarats skyldig att, i egen¬
skap af förste controllant, ansvara K. M:t och Kronan för aflidne Krigs-Cas¬
seuren S. H. Brattströms uppbördsbrist å Artilleri - Departementets medel,
så vidt denna brist icke kunde af Brattströms tillgångar godtgöras, dock
icke utöfver de 18,002 R:dr 25 sk. 6 r:st banco, som Brattström år 1830
i cassan innehaft, än äfven extra civil-ledamoten i samma afdelning, Krigs-
Rådet Adolf Ludvig Hauffman, genom E. K. M:s och Rikets Kammar-
Rätts den 12 April 1832 gifna, laga kraftvunna Utslag, blifvit ålagd att ian-
Bih, till R. St. Prot. 1844' 10 Sami., 1 A/d. 8
58
Expeditions-Vlskotlets Förslag till lind. Skrifvelse^ N.-o 34-
dra rummet, eller i händelse brist hos Dahlerus uppstode, ansvara för gäl¬
dande af berörde balans, till ett belopp af 13,115 R:dr 17 sk. 10 r:st ban¬
co; så, och efter det, i anledning af Krigs-Rådet Hauffmans och Kamere-
raren Dahleri serskilda underdåniga ansökningar att af Gunst och Nåd var¬
da från den ådömda ansvars- och ersättnings-skyldisheten befriade, K. M:t,
dels under den 8 April 1836 i Nåder beviljat Dahlerus fyra års anstånd,
räknadt från 1836 års böljan, med fullgörande af den honom åliggande
ersättnings-skyldighet, men deremot förordnat, att den till K. M:ts ock Kro¬
nans säkerhet å hans lösa egendom lagda sequester borde fortfara, samt, be¬
träffande Krigs-Rådet Hauffmans underdåniga ansökning, i Nåder förklarat Sig
vilja taga densamma under profning, sedan sig visat, huru stor del af balan-
cen kunde ti 11 ersättning af Hauffman ifrågakomma, dels ock sedermera
under den 15 Julii 1841 i Nidet föreskrifva, att någon åtgärd för verk¬
ställigheten af Högen- Domstolens och Kammar-Rättens ofvannämnde, emot
Dahlerus och Hauffman meddelda Utslag tills vidare icke borde ega rum,
äfvensom att berörde seqvester fortfarande komme alt orubbad bestå, har
E. K. M., med afseende å de i frågan förekotnne omständigheter, uti Nå¬
dig Proposition af den 2 sistlidne Augusti, föreslagit Rikets Ständer att,
medelst bifall tili afskrifning af hvad Dahlerus blifvit i detta balance-mål
tiil gäldande ådömdt, honom från all ersättnings-skyldighet härför befria;
i hvilket fall den eftergift, som på sådant sätt kunde blifva Dahlerus för¬
unnad, jemväl syntes bora tillgodokomma den andre controllauten, Krigs-
Rådet Hauffman> sorn, näst Dahlerus, bordt för balancen ansvara.
Rikets Ständer hafva, vid pröfuiugen af detta ärende, visserligen insett
den synnerliga vigten deraf, att de, angående redovisningen för och con-
trollen å Stats-medlens behöriga , förvaltning, gällande ansvarsbestämmelser
med all tillbörlig stränghet iakttagas och till verkställighet befordras, helst
undantag i detta hänseende, utan giltigt skäl medgifna, otvifvelaktigt skul¬
le hos andre redovisuings-skyldige och deras controllanter framkalla hop¬
pet att jemväl för deras del undgå de lagliga följderna af en felaktig eiler
försumlig tjenste-utöfning och såmedelst möjligen leda till miuskadt nit och
noggrannhet vid fullgörandet af dem uppdragna befattningar; men, å an¬
dra sidan, äfven funnit sådana händelser kunna inträffa, då en fullständig
tillämpning, af lagens föreskrift, i fråga om den redovisande eller control-
lerande tjenstemannens ersättningsskyldighet för förskingrade allmänna me¬
del, skulle tillskynda denne ett vida mera känbart lidande, än sorn mot¬
svarar den förseelse, hvartill lian kunnat göra sig skyldig, i öfverensstäm¬
melse med hvilken åsigt Rikets Ständer äfven tillförene uti dylika fall på
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 34.
59
billighetsgrunder beviljat fullständig eller partiell eftergift af det till åter¬
betalning lagligen ådörnda belopp. Hvad nu förevarande fråga och serskildt
den Kamereraren Dahlerus Alagde ansvarsskyldighet beträffar, så förekom¬
mer, på sätt uti 1 logsle JD 1 nstolnns den 22 Januari 1836 i ämnet afgifna
Utlåtande omförmäles, att Dahlerus icke i nåcot afseende funnits besvärad
att hafva deltagit i Krigs-Casseuren Brattströms tillgrepp och förskingring
af honom anförtrodda uppbördsmedel, eller, efter erhållen kännedom der¬
om, sökt brottet dölja, utan tvärtom varit den, som, genom hos Krigs-Col-
legium gjord anmälan, föranledt balancens upptäckande, äfvensom att, i af¬
seende på det genom undersökningen i målet utredda förhållande, hurule¬
des Dahlerus försummat att, i enlighet med Collegii arbets-orduing, till¬
hålla Casseuren att genast i Banken insätta de medel, som under den 16
December 1830 och återstående dagarne af samma år, för Artilleri-Depar¬
tementets räkning till cassan influtit, samt, då dröjsmål dermed inträffat,
sådant hos Collegium i behörig tid och ordning anmäla, Dahlerus till sitt
urskuldande uppgifvit: att Brattström, som haft under sin värd medel,
tillhörande flere Collegii Departement, derigenom kommit i tillfälle att med
det ena Departementets tillgångar fylla ett annat Departements behof; hvar¬
medelst conlrollen ofver hans uppbördsförvaltning skall i märklig mån för¬
svårats, och att Dahlerus saknat all anledning misstänka Brattströms till¬
grepp, enär icke allenast denne under flera års tjenstetid aldrig förr blif¬
vit beträdd med oredlighet eller oordning i uppbörden och redovisningen
för densamma, utan ock Artilleri-Depgrtementets hela cassa-behållning, in¬
till den 16 December 1830, varit i Banken behörigen insatt, hvaraf vill
synas, att balancen af nämnde Departements medel icke genom bristande
tillsyn under längre tid efter hand varit åsamkad, utan några få dagar, in¬
nan den upptäckts, tillkommit genom tillgrepp, som Dahlerus ej kunnat
förekomma, enär Brattström ensam haft nyckel till cassan. Vidkomman¬
de Dahleri tjensteutöfning i öfrigt, har Krigs-Collegium, uti dess den 18
Februari 1841 i frågan afgifna underdåniga Utlåtande, vitsordat, det Dah¬
lerus med utmärkt flit, skicklighet och välförhållande under de trettiofyra
år, han hos Collegium varit anställd, till Collegii nöje fullgjort sina tjen-
steåligganden och ett hedrande uppförande ådagalagt; och hafva slutligen
ej mindre Kammar-Rätten, än dess Advocat-Fiscals-Etubete, med hänseen¬
de till de för Dahlerus förekommande ömmande omständigheter, i under¬
dånighet tillstyrkt, att Dahlerus, emot det att han å balancen inbetaide så
stort belopp, som motsvarade det i seqvester-handlingarne upptagna värda
å hans lösörebo, måtte från all vidare ersättnings-skyldighet befrias.
6o
Expeclitions-UtsJiottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.-o 34-
I betraktande af hvad sålunda upplyst blifvit och enär, enligt hvad
handlingarne i målet för öfrigt utvisa, den del af Krigs-Casseuren Brattströms
uppbördsbalance, för hvars ersättande Kamereraren Dahlerus blifvit dömd
att ansvara, uppgår, efter afdrag af hvad hos uppbördsmannen’ influtit, till
ett belopp af 13,913 R:dr 36 sk. 6 r:st banco, samt för gäldande deraf
Dahlerus saknar annan tillgång, än dels den Kamererare-lön, han på Krigs-
Coiiegii stat innehar, dels omförmälda år 1831 med qvarstad belagda och
då till allenast 569 R:dr 44 sk. banco uppskattade lösörebo; så och då, vid
detta förhållande, påtagligen visar sig, att, i händelse den uti balance-målet
emot Dahlerus fällda dom nu skulle till verkställighet bringas, sådant, u-
tan att för Stats-Verket medföra annat än en högst ringa godtgörelse för
den genom Brattströms tillgrepp detsamma tillskyndade förlust, oundvik¬
ligen skulle föranleda Dahleri fullkomliga obestånd och sätta honom utur
tillfälle att vidare bestrida den befattning, han under en lång följd af år
med nit och skicklighet i Statens tjenst förrättat, hafva Rikets Ständer, med
hänseende till de uti denna fråga förekomna bevekande skäl, funnit sig bö¬
ra medgifva, att Kamereraren Dahlerus må i allo befrias från den genom
Högste Domstolens ofvannämnda Utslag af den 22 Maj i833 honom ådöm-
da ansvars- och ersättnings-skyldighet i och för Krigs-Casseuren Brattströms
uppbördsbrist, och att, såsom följd häraf, den å Dahleri lösa egendom lag¬
da qvarstad må genast upphöra.
Vidkommande åter Krigs-Rådet Hauffman ; så enär, efter hvad af hand¬
lingarne inhemtas, bemälde Krigs-Råd, enligt Kammar-Rättens ofvanberör-
da, lagakraftvunna Utslag af den 12 April 1832, endast blifvit ålagd att
i andra rummet, eller, derest brist hos Dahlerus uppstode, för ifrågava¬
rande balance ansvara, samt, på sätt uti E. K. M:ts Nådiga Proposition fin¬
nes anfördt, Hauffman, för fullgörande af den honom i berörde afseende,
åliggande betalnings-skyldighet, icke eger annan tillgång, än sin till indrag¬
ning uppförda och af Fjerde Hufvud-titelns besparingar utgående lön, stor
777 R:dr banco, hafva Rikets Ständer tillika ansett sig ega skäl att tillåta,
det jemväl Krigs-Rådet Hauffman rnå tillgodonjuta befrielse från den an¬
svars- och ersättnings-skyldighet, hvilken genom Kammar-Rättens nyssnämn¬
da Utslag blifvit honom uti merberörde balance-mål ådömd.
Hvilket, till svar å E. K. M:ts i ämnet gjorda Nådiga framställnin¬
gar, Rikets Ständer få härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 November 1844.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 35. 61
N:o 35.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27N0V. 1844*
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angåönde förtydli¬
gande af Kongl. Brefvet den a5 Sept. 1777.
(Lag-Utsk:s Bet., N:o 20.)
S. A. K.
Sedan K. M. icke funnit skäl i Nåder lemna bifall till Rikets Stän¬
ders, vid sislförflutna Riksdag, fattade beslut, att genom utfärdande författ¬
ning, såsom ett af Kongl. Brefvet den 25 September 1777, angående för-
klenliga tillmälen om Konungen m. m„ föranledt undantag från allmänna
lagens stadgande i 1 Cap. 2 § Straff-Balken, förordnas borde, det ej någon
må häktas för brott emot 5 Cap. 1 § Missgernings-Balken, förr än efter
det Konungen förklarat undersökningen derom böra fortgå; så har fram¬
ställning om en sådan lag-förändring jemväl hos Rikets nu församlade
Ständer förekommit, äfvensom Rikets Ständer funnit sig, vid behandlingen
af denna fråga, icke böra frångå deras i ämnet tillförene hysta och hos
K. M. i underdånighet anmälda åsigter: att nemligen den uti högstberörde
Kongl. Bref uttryckta afsigt endast ofullständigt kunde vinnas, derest en
för ifrågavarande brott angifven person kunde i häkte insättas förr, än Ko¬
nungens svar örn åtalets fullföljande ankommit; att det dessutom icke syn¬
tes med rättvisa och billighet öfverénsstämmande, att domaren eller annan
underordnad myndighet skulle, oaktadt Konungen förbehållit Sig pröfnin-
gen, huruvida mål af ifrågavarande beskaffenhet borde nedläggas eller full- •
följas, likväl kunna i fängelse låta inmana den, som derför blifvit angifven,
och således liksom gå Kongl. Maj:ts pröfningsrätt i förväg; att, om någon
blifvit, uppå angifvelse för ofvannärnnde brott, sin frihet beröfvad, men, på
K. M:ts förklarande, att ransakning icke lick äga rum, från häktet lösgif-
ven, det icke kunde betagas honom rättighet att anställa den reconventions-
talan, hvartill han, i händelse af angifvelsens obehörighet, kunde finna sig
föranlåten, hvarigenom domaren åter sattes i villrådighet, huruvida han
ägde ingå i undersökning öfver tillvaron af och omständigheterne vid en
förbrytelse, den K. M;t velat åt glömskan förvara ; att meranämnde Kongl.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o 36.
Bref innefattar ett undantag från den för brottmål i allmänhet gällande
rältegångs-ordning; samt att, i händelse häktande skulle ske uti omforma 1-
da fall, innan K. M:t beslutat målets nedläggande, eller ransakningens fort¬
farande, deraf jemväl kunde blifva en följd, att, då K. M;t anbefaller ran¬
sakningens fortsättning, den tilltalade kommer att före målets slutliga pröf¬
ning hållas i fängelse längre tid, än som erfordrats, derest undantaget ej
funnits.
På dessa skäl hafva Rikets Ständer, för deras del, beslutat: att, genom
utfärdande författning, varder, såsom ett af Kongl. Brefvet den 25 Septem¬
ber 1777 föranledt undantag från allmänna lagens stadgande i 1 Cap. 2
§ Straff-Balken, förordnadt, det ej någon må häktas för brott emot 5 Cap.
1 § Missgernings-Balken, förr än efter det K. M:t förklarat undersökning
böra fortgå.
Med underdånig anmälan hvarom Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 November 1844,
N:o 36.
[f Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Nov. 1844.
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3a — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående skyldighet
för Häradsskrifvare och Kronofogdar att debitera, upp~
bära och redovisa Rrandstods-medel.
(Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk:ns Bet., N:o6.)
S. A. K.
Vid förehafd pröfning af väckt fråga derom, huruvida icke Härads¬
skrifvare och Kronofogdar böra blifva föt bundne till debitering, uppbörd
och redovisning af de medel, som inom de under sednare tider länsvis
stiftade och af K. M:t stadfästade brandstods-bolag utgå, hafva Rikets
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 36.
63
Ständer funnit sådant vara af stor vigt för nämnde bolag, i anseende till
den lättnad i förvaltningen samt den reda och säkerhet i uppbörden, som
derigenom skulle beredas; och då, till följd af Kongl. Brefvet den 3 Juni
1801, Kronobetjent är pligtig att utan betalning uppbära och vederbörande
tillställa den brandstod, som hittills, enligt serskilda härads- eller sockne-
vis inrättade föreningar, utgått, äro Rikets Ständer förvissade, att nu ifrå-
gakomna uppbörd, utan särdeles ökad tunga för bemälde tjenstemän, bör
bunna verkställas, enär Häradsskrifvare!!, om han i god tid från Directio-
nen för brandstods-bolaget erhåller vederbörligen upprättad debiteringslängd
å hvarje bolagsmans bidrag till brandskade-ersättningar och omkostnader,
endast har tt på de vanliga debetssedlarne berörde bidrag uppföra, och
Kronofogden åter dervid icke får annat att fullgöra, än att nämnde bidrag,
jemte Krono-uppbörden, emottaga och i Landt-Ränteriet nedsätta, så anse
Rikets Ständer, att, så framt Brandstods-bolagen vilja af ett så beskaffad t
uppbördssätt sig begagna, en sådan debiterings- och uppbörds-skyldighet
borde Häradsskrifvare och Kronofogdar åläggas, dock mot skälig ersättning för
deras härigenom ökade besvär. I öfverensstämmelse härmed få Rikets Ständer
alltså hos E. K. M. anhålla, det, genom allmän kungörelse, måtte stad¬
gas: att, derest Direcfion för brandstods-bolag, som är af Konungen stad-
fästadt, före den 1 Augusti låter tillställa vederbörande Häradsskrifvare inom
Länet debiteringslängd å hvarje bolagsmans bidrag till brandskade-ersättningar
och omkostnader för Bolagets förvaltning, det skall åligga Häradsskrifvare!» att
på de vanliga debetssedlarne å utskylderne till Kronan uppföra bolagsmän¬
nens bidrag, derefter Kronofogden bör ombesörja medlens indrifvande och
nedsättning i Länets Ränteri samtidigt med Kronans uppbörd och under
enahanda ansvar; för hvilket besvär med debitering, uppbörd och redovis¬
ning En procent af uppbördsb-doppet må afdragas vid medlens lefverering
samt delas lika emellan Kronofogden och Häradsskrifvaren,
Rikets Ständer framhärda &e.
Stockholm den 30 November 1844.
N:o 37.
(Se, i anseende till återremiss, N:o 53, samt Evpeditions-Utskotlets
memorial, N;oll.)
<54 " Expeditions-Vlskollets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 58.
N:o 38.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Nov. 1844
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående från Ut¬
rikes ort inkommande äkta bokgulds controll-behandling.
(Allra. Besv.- och Ekon.-Utsk;s Bel., N:o 52.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har klagan blifvit förd Öfver de olägenheter, hvil¬
ka för den inhemska tillverkaren af äkta bokguld skola uppkomma deri¬
genom, att den Svenska tillverkningen häraf, enligt en K* M:ts Nådiga Skrif¬
velse af år 1758, är bunden af bestämmelsen om dukats, eller 23 karats
och 3 gräns finhet, under det att utländskt bladguld, som till Riket infö¬
res, icke är underkastadt någon undersökning i afseende å halten, samt be¬
visligen funnits innehålla blott 22 karat; vid hvilket förhållande och då,
genom Rikets Ständer meddelade vetenskapliga och teckniska upplysnin¬
gar, utredt blifvit, att controll äfven å utländskt bladguld är verkställbar,
hvarigenom åtminstone större underslef eller svek dermed må kunna före-
kommas, Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla den ön¬
skan, att E. K. M. måtte i Nåder låta utfärda en Författning derom, att
allt till Riket inkommande äkta bokguld kommer att undergå lika controll-
behandling med det i Riket tillverkade.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Nov. 1844.
N;o 39.
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvclsej N.o 3g. 65
N:o 39.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Nov. 1844.
Preste-Ståndet den 27
Borgare-Ståndet den 3o
Bonde-Ståndet den 3o —
Mikels Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Stads-sko-
lans i Sköfde förening med Folk skolan derstädes.
(Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk;s Bet., N:o 70.)
S. A. K.
Jemte anmälan, att i staden Sköfde finnes en år 1597 stiftad skola
hvarvid är anställd en lärare med årlig lön af 28 tunnor 28 kappar krono-
tionde-spanmål, samt att denna lärare-befattning, alltsedan år 1806 efter
derom då gjord underdånig ansökning, varit förenad med Comministers-
tjensten 1 staden, har hos Rikets Ständer framställning skett derom, att
delta förhållande måtte upphöra, enär föreningen af dessa båda befattnin¬
gar vore af menligt inflytande på skolans verksamhet, hvaremot ifrå°ava-
rande skola troddes lämpligen kunna förenas med den folkskola, sorn i
staden skall för både stads- och den dermed förenade landsförsamlingen
inrättas; såsom skäl hvartill blifvit anfördt, dels att undervisningen i sist¬
nämnda skola komme att meddelas i ungefärligen samma läroämnen, sorn
för närvarande förekomma i den förra, dels äfven alt folkskolan, då’ tvän-
ne lärare skulle dervid anställas, blefve för coramunens behof ensam till¬
räcklig, derigenom ock lärare-lönen vid stads skolan kunde tilldelas den ene
af lärarne vid folk-skolan; varande jemväl upplyst, huruledes invånarne i
staden, för det påräknade fall, att de förenade Comministers- och Skollä-
rare-befattningarne, vid nuvarande innehafvarens afgång, blifva åtskiljda
beslutat serskildt aflöna den blifvande andre läraren vid folkskolan, intill¬
dess stadsskole-lärarelönen dertill kunde användas.
Då det synes böra blifva fördelaktigare för Sköfde stad och landsförsam¬
ling att hafva en skola i fullständigt godt skick, än tvänne, hvaraf åtmin¬
stone den ena ej fullt motsvarar sitt ändamål, hafva Rikets Ständer väl
ansett den sålunda föreslagna föreningen emellan dervarande stads- och
folkskola böra blifva gagnelig; men, enär ärendet ej befinner sig uti det
Bih. till R. St. Prot. 1844- 10 Sami., 1 Afd. 9
65
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o $0.
fullt utredda skick, alt ju icke en närmare undersökning torde böra föregå
dess slutliga afgörande, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att E.
K. M. täcktes i Nåder anbefalla en undersökning om lämpligheten af en
förening emellan Sköfde stadsskola och den derstädes blifvande folkskolan,
samt, i händelse ej alltför betydliga svårigheter häremot skulle möta, till
en sådan förening lemna Nådigt bifall.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm d. 30 No v. 1844.
N:o 40.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Dec. i844t
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående inköp och
utdelning af ett antal exemplar utaf Svenska Fornskrift-
Sällskapets handlingar.
(Stats- samt Allm. Res v. och Ekon. Utsk:ns Uti., N:o 4.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att, sedan
inom hvfvudstaden bildat sig ett Sällskap, under benämning Svenska Forn-
skrift-Sällskapet, hvars hufvudsakliga ändamål vore alt utgifva sådana äldre
handskrifter, tili hvilkas tryckning bidrag af Staten eller af redan stiftade
samfund icke kunde påräknas, medel måtte anslås till inköpande af vissa
exemplar utaf de skrifter, Sällskapet ulgifver, af hvilka exemplar en del
skulle utdelas till in- och utländska offentliga, lärda Inrättningar, till Gym¬
nasier och Skol-Bibliotbek ra. m., samt återstående delen förvaras för en
framtid, då upplagan ej vidare funnes att i bokhandeln tillgå; och hafva
Rikets Ständer, vid öfvervägande häraf, funnit, att, då den historiska forsk¬
ningen, för att klart kunna uppfatta ett folks häfder i deras sanna dager,
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifveisej JY.-o 40.
67
erfordrar kunskap icke blott om yttre politiska tilldragelser, ulan oek om
folkets inre lif uti lagstiftning, seder, bruk och litteratur, uttryckande dess
bildningsgrad under olika lider, så måste de bidrag, Svenska Fornskrift-
Sällskapet, enligt planen för dess stiftelse, lemnar till en sådan kännedom
om vår forntid, vara af högsta vigt för vår bildnings historia, för språk¬
forskaren och för tecknaren af seder och lefnadssätt under framfarna tider,
äfvensom denna kunskap blifver af största intresse, jern väl med hänsigt till
närvarande förhållanden och den riglning, allmänna folkandan i våra dagar
synes taga; varande nyttan och behofvet att samla och utgifva forntida
monumenter af ofvannämnde slag insedt i andra Europeiska länder, hvarest
man redan länge med nit och dryga kostnader verkat i det syfte, som
bemälde Sällskap sig föresatt.
I öfverensstämmelse med nyssberörde allmänna åsigter i ämnet, och
emedan sådana bemödanden, som utgöra föremålet för Svenska Fornskrift-
Sällskapets stiftelse, icke i längden kunna påräkna nödigt understöd från
allmänheLens sida, utan sannolikt skulle afstanna af brist på medel att be¬
strida utgifterna, hafva Rikets Ständer, med serskild kännedom, hurusom
ledningen af Sällskapets göromål är anförtrodd åt män, hvilkas nit, sak¬
kännedom och drift ställa utom allt tvifvel, alt Sällskapet kommer att gö¬
ra sig förtjent af det understöd, som åt detsamma kan beredas, godtfunnit
besluta, att ett antal af Tre Hundra (300) exemplar utaf de samlingar,
Svenska Fornskrift-Sällskapet årligen utgifver, hvarje exemplar för året be-
räknadt till omkring 2 R:dr Banco, börjande med det redan utkomna för¬
sta häftet, må, så länge Sällskapet fortfar i sin verksamhet, för Statens
räkning inlösas, för att, på sätt ofvan angifvet är, utdelas och användas.
Hvilket Rikets Ständer fä hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 Dec. 1844.
68 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N:0 4r-
N:o 41.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Dec. 1844*
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 4 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upphäf vande
af 3 i 2 Cap. Giftermåls-Balken.
(Lag-Utskottets Bet:de, N:o 29.)
S. A. K.
Under åberopande deraf, att, så vidt ruan kunde döma af Kongl. Kun¬
görelsen den 8 September 1829, något hinder för erhållandet af Konungens
Nådiga tillstånd till äktenskap emellan Syskonebarn ej möter, derest con-
trahenterne äro välfrejdade, bar hos Rikets Ständer framställning blifvit gjord
derom, att äktenskap emellan Syskonebarn må få ega rum, utan att Konun¬
gens tillstånd dertill må erfordras, ocdi att Giftermåls-Balkens 2 Capitels 3
§ alltså måtte till all kraft och verkan upphöra; vid pröfningen af hvilken
fråga Rikets Sländer trott sig kunna antaga, att den fordna föreställningen,
det äktenskapsförbindelse emellan Syskonebarn skulle strida emot religio¬
nen, redan längesedan försvunnit, tillika med alla derpå grundade tvifvel
om tillåtligheten af dylika förbindelser, samt att nödvändigheten af Konun¬
gens tillåtelse i sådana fall ej eller kan tjena att vårda från äldre tider fort¬
plantade tänkesätt, som skulle bevara sedligheten hos personer, hvilka, i
följd af slägtförhållanden, lefva i större förtrolighet tillsamman, enär dessa
tänkesätt, lemningar från en lagstiftning, hvilken ansåg äktenskap emellan
Syskonebarn stridande emot religionen, icke mera finnas till, sedan en längre
tids erfarenhet, att Konungen aldrig vägrar omförmälda tillåtelse, vant all¬
mänheten att betrakta ingåendet af äktenskap emellan Syskonebarn ej blott
såsom vilkorligen lofgifvet, utan fastmera såsom en rättighet, endast för¬
bunden med iagltagandet af en viss formalitet.
Då, vid sådant förhållande, ifrågaställa stadgande ej lärer kunna an¬
ses såsom något skydd emot osedligheten; men skyldigheten att söka Ko¬
nungens tillstånd medför onödig omgång och borttager en icke obetydlig
del af åtskillige embetsmäns tid, som kunde användas till mera gagn för
dét allmänna, hvadan stadgandet i verkligheten blott gör olägenhet och ska¬
Expeclitions-Utskoltets Förslag lill und. Skrifvelsej N.-o 41.
da, hafva Rikets Ständer godlfunnit, för deras del, besluta, att genom ut¬
färdande författning må förklaras, det 2 Cap. 3 § Giftermåls-Balken om
förbud för Syskonebarn att taga hvarannan till äkta, utan att Konungen
gifver der lof lill, upphört att vara gällande, dock utan att någon förän¬
dring härigenom skett i lagens stadganden i 13 Cap. 1 § Rättegångs-Bal-
ken, om jäf emot domare och i 17 Cap. 7 § samma Balk, om jäf emot
vittnen, i hvilka fall det kommer att förblifva vid hvad hittills föreskrif-
vet varit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 Dec. 1844.
N:o 42.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Dec. 1844-
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående kungörandet
af handlingar, som af utländska Sjöfarande böra vid hit-
komsten till Riket medförasj till bestyrkande af fartygets
nationalitet.
(Allm. Besv. och Ekon. Ulskts Bet;de, N:o 75.)
S. A. K.
Rikets Ständer, hvilkas uppmärksamhet blifvit fästad på de olägenhe¬
ter, som skola uppkomma deraf, att det icke i allmänhet är bestämdt, huru
beskaffade documenter utländsk Skeppare af sådan nation, som, i följd af
hlandels-tractater, bör behandlas lika med inhemsk, måste medföra, för att
af denna förmon komma i åtnjutande, hafva, enär med kungörandet af de i
berörde hänseende utfärdade föreskrifter för närvarande sålunda tillgår, att
General-Tull-Styrelsen, vid hvarje häruti inträffad förändring, och serskildt
för hvarje främmande Stat, uti Circulairer till samtlige Sjötulls-Kamrarna i
Riket tillkännagifver, hvilka handlingar, till följd af gällande föreskrifter,
Expeditions - lits k otlels Förslag till und. Skrifvelse, IV. o 4->.
skola, för bestyrkande af samma Stat tillhöriga fartygs drägtighet och na¬
tionalitet, förevisas, för att de, genom gällande Handels-Traclaler, dem till¬
erkända förmoner matie komma dem till godo, samt för utländske Skep¬
pare svårighet ofta måste uppstå att förskaffa sig kännedom om dessa sprid¬
da, å serskilda tider af General-Tull-Styrelsen meddelade, Gircuiairer, ansett
det vara ändamålsenligare, om E. K. M.:ts och Rikets Commerce-Collegium,
uti den Kungörelse angående förmoner, som i Sveriges hamnar äro främ¬
mande nationers fartyg beviljade, hvilken, enligt Kongl. Brefvet den 6 Juli
1833, bör vid hvarje års början utfärdas, jemväl införde föl teckning på de
handlingar, hvilka i ofvanberörde ändamål erfordras, hvarigenom den för¬
del vunnes, att alla desse stadganden, sådana de för hvarje år äro gällan¬
de, blefve att på ett ställe igenfinna; och få Rikets Ständer, på grund här¬
af, i underdånighet anhålla, det E. K. M. läcktes i Nåder anbefalla Com¬
merce-Collegium att, vid utfärdandet af dess ofvanomförmälda Kungörelse,
deruti hvarje gång införa förteckning å de handlingar, hvilka utländska
Skeppare böra, vid ankomsten hit till Riket, medföra, för alt komma i åt¬
njutande af de uti gällande Handels-Traclater dem tillerkända fördelar.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1844.
N:o 43.
Uppläst och godkändt Los Ridd. och Adeln den 4 Dec. »844.
Presle-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upphörande af
den nedsatta tullen å från Finland inkommande varor.
(Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk:s Betänkande, N:o 76).
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har under öfvervägande förekommit yppad fråga
om lämpligheten och nyttan i ekonomiskt hänseende af upphörandet utaf
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o ^3.
71
den, genom Handels-Tractaten nied Ryssland den 8 Maj 1838, Finska pro¬
dueter medgifna lindring i införsel-tull; och ehuru Rikets Ständer visserli¬
gen erkänna, att det tillförene må hafva varit af behofvet påkallad t att un¬
derlätta tillförseln till Rikets hufvudstad af de från Finland inkommande
nödvändigbels-artiklar, för att förekomma prisens oskäliga stegring, till mehn
i synnerhet för de fattige, torde likväl, under numera förändrade förhål¬
landen, då communications-medlen inom landet blifvit betydligt ökade och
således transporten af dessa varor från Rikets egna provincer underlättad,
med säkerhet kunna antagas, alt, om prisen blifva stadgade, så att landt-
raannen, vid varans ankomst lill bufvudstaden, kan vara förvissad att få
den skäligen botaid, någon brist å dessa förnödenheter icke kommer attega
rum. Att tillförseln från landsorten hitintills varit mindre jemn, synes
härleda sig deraf, att, i anseende till den lätta comunicationen emellan Fin¬
land och Stockholm sommartiden, har, under nuvarande förhållanden, en
inträffande starkare tillförsel understundom kunnat nedtrycka prisen så lågt,
alt från aflägsnare landsorter ankommande varor icke kunnat utan förlust
afyltras, hvarigenom landtmannen blifvit afskräckt från dylika speculatio-
liers förnyande. Rikets Ständer hafva derföre trott, att tillförseln af vic-
lualie-varor för bufvudstaden framdeles skulle, långt ifrån att förminskas
genom borttagande af ifrågavarande, Finland lil Ingrie, handelsförmoner, sna¬
rare ökas derigenom, att, under skydd af lämplige tull-afgifter, Svenska landt¬
mannen funne tillfälle öppnadt att kunna ingå i täflan med ett främman¬
de lands producenter, samt att den af sig sjelf uppkommande conourrencen
icke allenast komme att motverka uppjagade pris på nödvändighetsvarorna,
utan äfven att bidraga dertill, att en större uppmärksamhet egnades åt
ängs- och boskaps-skötseln, och således denna med landets naturliga beskaf¬
fenhet så öfverensstämmande näringsgren derigenom inom korrt vunne den
förkofran, att den för närvarande ganska betydliga import af victualie-va¬
ror, hvilken med ett ändamålsenligt användande af landets egna tillgångar
aldrig bordt ega rum, efter ali anledning snart skulle upphöra.
Med (åstadt afseende sålunda å de stora fördelar, som af den ifråga¬
varande, Finland förunnade, handelsförmonens upphörande böra för landet
i allmänhet uppkomma, fa Rikets Ständer bos E. K. M. i underdånighet
anhålla, alt den, uti additionel artikel till Handels-Tractaten emellan Sve¬
rige och Ryssland af den 8 Maj 1833, Finska produeter vid införsel till
Sverige, på sätt en denna Traclat bilagd tariff närmare utvisar, medgifna
lindring i lull, hvilken med innevarande års slut tilländalöper, icke matte
vidare förlängas, ulan dessa produeter, (i ån och med nästa år, blifva un¬
»2
Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 44'
derkastade samma tullafgifter, soja i allmänhet af Rikets Ständer å inkom¬
mande varor blifva bestämda.
Rikets Ständer framhärda &o.
Stockholm den 4 December 1844.
N:o 44.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Dec. 1844
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11 —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående afskrifning
af Majoren C. Wenus’ skuld till fordna Spinn- och Cor-
rections-Inrättningen i Stockholm.
(Stats-Utsk:s Utlåtande, N:o 55).
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt derom, att f. d. Inspectoren
vid det fordna Spinn- och Corrections-huset i Stockholm, Majoren C. Wenus
måtte beviljas eftergift af räntan å den skuld, hvaruti han vid sin afgång
från berörde Inspectors-befattning hos Spinnhus-Directionen häftade, i hvit¬
het afseende jemväl är vordet upplyst, att Directionens omför mälda for¬
dran, hvilken öfvertagits af Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättnin¬
gar i Riket, från början utgjort 4,236 R:dr 45 sk. b:co, hvarå successive
blifvit afbetaldt i capital 3,108 R;dr 44 sk. 11 r;st, och i ränta 1,433
R:dr 22 sk, 4 rtst, eller tillhopa 4,542 R;dr 19 sk. 3 rist, så att Majorens
återstående skuld vid sistlidne September månads slut utgjorde: Capital
1,128 R;dr 1 r;st, interesse 613 R;dr 4 sk. 10 r:st samt, på grund af ser¬
skild ansvarighet, 25 R:dr 5 sk. 3 rist, eller tillsammans 1,766 R;dr 10
sk. 2 rist; osh som de af gäldenären sålunda verkställda capital- och rän-
te-afbetalningar, sammanräknade, öfverstiga skuldens ursprungliga belopp, så
att
Exp etli'iöns-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 4^-
73
ali rlen gäld, hvarför Majoren Wenus ännu häftar, i sjelfva verket kan be¬
traktas såsom motsvarande en del al' de å skulden upplupna räntor, hafva
Rikets Ständer, vid sådant förhållande och med fästadt afseende å gälde-
närens af vederbörande vitsordade förtjenstfulla utöfning af sin ifrågavaran¬
de under mera än tolf års tid innehafda Inspectors-befattning, äfvensom å
de fördelar, hvilka i följd deraf genom arbetsflitens befrämjande och in¬
komsternas förökande blifvit CorrecLions-Inrättningen tillskyndade, funnit
skäligt tillåta, att Styrelsens öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar hos
Majoren Wenus egande fordran må, så till capital som upplupen och lö¬
pande ränta, varda i räkenskaperne afskrifveu; med anmälan hvarom Ri¬
kets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anhålla om Nådig befallning
lill nämnde Styrelse alt låta omförmälda afskrifning till verkställighet be¬
fordra.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 11 December 1844.
N:o 45.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Dec. 1844.
Preste-Ståndet den 1 1 — —
Borgare-Slåndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ersättning
till Elfkarleby Gästgifveri hemman i Upsala Län, för för¬
lorad mark, i följd af en väg-anläggning.
(Stats-Utsk:s Utl;de, N:o 56.)
S. A. K.
Sedan E. K. M;s och Rikets Kammar-Collegium, genom Utslag af den
19 Augusti 1836, föreskrifvit, det en ny färjeväg skulle å vestra sidan af
Dal-elfven från stranden upp till landsvägen anläggas, hvilken färjeväg kom-
me att gå öfver den till Elfkarleby gästgifverihemman N:o 7 i Westanå
by inom Upsala Län börande odalåker och äng, samt, med anledning här-
Bih, till R St. Prot. l844‘ 10 Sami., 1 A/d. 10
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 45.
af, berörde hemmans dåvarande egare, Capitainen C. J. Ncessén, uti en till
E. K. M:s Befallningshafvande i Länet ingifven och derefter till Kammar-
Collegium insänd skrift, anhållit att, till vederlag för den mark, som af
hemmanets ego-område skulle genom väg-anläggningen gå förlorad, få med
samma hemman förena en under Elfkarleby Kungsladugård lydande ängs-
lägenliet, Hingstholmen kallad; så och efter det behörig undersökning, vär¬
dering och charte-läggning af berörde mark och ängslägenhet för sig gått
samt Kammar-Collegium förevarande ärende hos E. K. M. i underdånighet
anmält, har E. K. M., uti en till Rikets Ständers Stats-Utskott under den
2 sistlidne September aflåten och af de till målet hörande handlingar åt¬
följd Nådig Skrifvelse, med afseende å de i frågan förekomna omständighe¬
ter och enär, jemlikt 25 Cap. 1 § Byggninga-Balken, Kronan vore skyldig
att gifva fyllnad i jord åt dem, som måste afstå mark till ny allmän väg-
anläggning, föreslagit, det Rikets Ständer måtte för deras del bifalla, att,
enär arrendet af Elfkarleby Kungsladugård vid Midfastan år 1850 tillända-
går, ett tunnland äng af Hingstholmens område, i dertill enligt upprättad
charta och värderingsdnstrument föreslaget läge, må upplåtas åt egaren af
ofvannämnde gästgifverihemrnan, till ersättning för de 20 kappland, han
måst till ifrågavarande väg-anläggning afstå; i sammanhang hvarmed E. K.
M. i Nåder gifvit tillkänna, det K. M:t, under den 25 Februari 1843, i
öfverensstämmelse med Kammar-Collegii underdåniga tillstyrkande, förord¬
nat, det en årlig ersättning i penningar, svarande emot värdet af 2i lass
hårdvallshö, efter 25 lispund på lasset, skulle från och med år 184U, då
den nya färjevägen anlades, af Statsverkets medel egaren af merberörde
gästgifverihemrnan tillhandahållas, intilldess han, sedan nuvarande arrendet
af Elfkarleby Kungsgård med underlydande lägenheter gått till ända, kunda
af det föreslagna området i äng från Hingstholmen komma i besittning, men
att K. M:t deremot ansett den af bemälde hemmansegare jemväl begärda
ersättning för kostnaden vid stängsels uppförande å sidorna om vägen icke
kunna medgifvas.
Rikets Ständer hafva detta ärende under öfvervägande förehaft, och då
vid anställd undersökning utröndt blifvit, att den så kallade Ringstholmen
utgör den enda kronolägenhet, hvilken för meddelande af ifrågavarande er¬
sättning lämpligen kan användas, samt, efter hvad det af vederbörande för-
rättningsmän uppgjorda och af Genei al-Laudlinäteri-Gonto.ret godkända vär¬
derings instrument utvisar, den del af Hingstholmen, hvilken lill berörde
vederlag blifvit af E. K. M. i Nåder föreslagen, och som i areal utgör ett
tunnland med en till 2^ lass hårdvallshö uppskattad årlig afkastning, an-
Expcditions-Z) tskotlcts Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o 46.
»eils lill värde jemnl motsvara de 20 kappland mark, hvilka genom den
nya färjevägens anläggning för Elfkarleby gästgifverihemman gått förlorade;
allisa hafva Rikets Ständer funnit skäligt för deras del medgifva, att ett
tunnland äng af lägenheten H i Hästholmens område, hvilket tunnland finnes
å den af Landtmätaren C. E. Hägg upprättade och handlingarne hilagda
oharta utmärkt med Lin. B., mä, när det angående Elfkarleby Kungsladu¬
gård nu gällande arrende-conlract tilländagå!', åt egaren af Elfkarleby gäst¬
gifverihemman upplåtas såsom vederlag för den genom oftanämnda väg-
anläggning hemmanet tillskyndade jordförlust. Hvilket Rikets Ständer få,
till svar å Högstberörda Nådiga Skrifvelse, härmed i underdånighet anmäla.
Rikets SLänder framhärda &c.
Stockholm den 11 December 1845.
N:o 46.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Dec. 1844.
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upplåtanda
till Solna Församling af en Carlbergs Kungsgård tillhö'
rande jordrymd.
(Stats-Utsk. Ut!., N:o 57.)
S. A. K.
Med anledning af Solna församlings, utaf Guvernörs - Embetet och
Canzlern för Krigs-Academien samt E. K. M:s och Rikets Kammar-Colle-
gium förordade underdåniga ansökning, har E. K. M., uti en till Rikets
Ständer den 2 sistlidne Augusti aflåten Nådig Proposition, föreslagit, att
utaf den Carlbergs Kungsgård af ålder tillhöriga och Krigs-Academien till
begagnande anslagna utmark, hvilken, enligt en af Landtmätaren Ramsten
upprättad och den underdåniga ansökningen vidfogad charta, vore belägen
76
Expeditions-Utskottets Förslag, lill und. Skrifvelse, N.-o -få-
emellan Kyrkoherde- och Comminisler-boslällenas egor samt Stockholms
stads nya kyrkogård, måtte Lill Solna församlings begagnande för all fram¬
tid upplåtas, ej allenast de 1 tunnland 17 kappland sandmylla, som un¬
der mera än 100 år varit af församlingen till Klockarebohl och tomt för
fattigstuga nyttjad, utan ock derutöfver de för enahanda ändamål och för
en ny skolbyggnad behöQiga l tunnland 22-i kappland med gles tallskog
på sandbotten beväxt mark, och således tillsammans 3 tunnland 7i. kap-
land, på chartan utmärkta med N:ris 1, 2, 3 och 4, likväl under förbe¬
håll, att den å marken nu befintliga skog finge för Statens behof vid Carl¬
bergs Slott begagnas.
Och då emot den föreslagna öfverlåtelse!! till Solna församling a'f ifrå¬
gavarande, dels sedan längre tid tillbaka af församlingen innehafda och
begagnade, dels för ofvan uppgifna angelägna föremål erforderliga jordstyc¬
ken, någon betänklighet desto mindre synes möta, som, enligt hvad Can-
zlern vid Krigs-Academien upplyst, dessa jordstycken, såsom beslående af
mosslupen och till bele otjenlig skogsmark, icke äro för Carlbergs Kungs¬
gård behöflige, hafva Rikets Ständer godtfunnit för deras del tillåta, att
tneranämnde jordrymder, utgörande sammanräknadt 3 tunnland 7i kapp¬
land, må till Solna församling för everldelig tid, till användande lor upp¬
gifna ändamål, upplåtas, under det af E. K. M. i Nåder föreslagna vilkor,
att den skog, som å berörde jord för närvarande befinnes, får för Statens
behof vid Carlbergs slolt begagnas. Hvilket, till svar å E. K. M:s i äm¬
net framställda Nådiga Proposition, Rikets Ständer få i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 December 1844.
Expedilions-l)iskottets Förslag t 11 und. Skrifvelse, N.-o
77
N:o 47.
Uppläst och goilkändt lios Ridd. och Adeln den g Dec. t84f.
Preste-Ståndet den i i — —
Borgare-Ståndet den i i — —
Bonde-Ståndel den i i — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående nedsättningen
af arrende-afgiften för Motala Krono-Fiske och Mjölqvarn.
(Stats-Uisk;s Ull., N:o 59.)
S. A. K.
Ilos K. M. liar Nämndemannen Jonas Fredrik Jonsson, hvilken, en¬
ligt E. K.. M:s och Rikets Kammar-Collegii den 2 October 1840 utfärdade
arrende-contract, falt på arrende under 10 år, räknade från 1841 års bör¬
jan, sig upplåtet Kronans i Motala by, Motala socken och Östergöthlands
Län egande fiske, jemte dertill hörande mjölqvarn, Herreqvarnen kallad,
med tre par stenar, mot en årlig afgift af 120 tunnor spanmål, hälften råg
och hälften korn, i underdånighet anhållit, att, som, genom ett i Motala
ström den 12, 13 och 16 Febr. 1842 inträffadt större isdref och vattuflö-
de, alla vid ofvannämnde Kronofiske i strömmen uppförda byggnader och
for fiskens fångande anbragta inrättningar blifvit helt och hållet bortryckta
och förstörda samt dammen till Herreqvarnen likaledes bortförts, så att,
jemlikt ett af Kronofogden i orten, efter anställd behörig undersökning, upp-
rättadt värderings-inslrumerit, fiskeverkets och qvarndammens återförsättan¬
de i vederböiligt skick komme att medföra en kostnad af 6,796 R;r 8 sk.
b:co, efter afdrag af de vid sista syn å fiskverket och qvarndammen be¬
funna bristfälligbeter, E. K. M., med afseende å den svåra belägenhet,
Iivari Jonsson sålunda blifvit utan eget förvållande försatt, måtte antin¬
gen tillåta afskrifning af 1841 års arrende-afgift, 1,020 R:dr, för att såme¬
delst bereda arrendatorn tillgång alt anskaffa materialier till verkens åter-
uppförande elle»' ock, emot borgen, bevilja honom anstånd med arrendets
erläggande, intill dess E. K, M. komme i tillfälle att härom grundlagsen-
iigt förordna, så vida icke E. K. M., hvilket sökandett helst önskade, skulle
linna för godt att låta qvarndammen och fiskverken for Kronans räkning upp¬
föras, i hvilket fall sökanden endast i underdånighet förbehölle sig att.
vinna befrielse från arrende-afgiften från och med år 1842, intilldess fiske-
byggnaderne och qvarndammen hunnit ändamålsenligt nybyggas och ho-
7S
Expeditions-Ulskollcts Fenstag lill und- Skrifvelse, N.o ./fy.
norn tillsynas; hvarjemte och för den händelse E. K. M. skulle anse tjen-
Iigare, att detta byggnadsföretag af arrendatorn ombesörjdes, sökanden un¬
derdånigst anhållit, alt varda understödd med ett lån, svarande mot det
till skadans hotande uppskattade kostnadsbelopp, att under vissa föreslagna
vilkor räntefritt begagnas; hemställande Jonsson slutligen, att E. K. M,
måtte, såsom en ytterligare utväg, i Nåder medgifva, att arrende-afgiften
linge återföras till det belopp af 80 tunnor spanmål, hälften råg och hälf¬
ten korn, sorn, enligt contracl, före år 1841 utgått, samt att det med sö¬
kanden upprättade conlract finge med sådan afgift fortfara i femton år
från den 1 Januari 1841, i hvilket fall han förbunde sig att det förfallna
arrendet, beräknadt till nämnde nedsatta belopp, genast och sedermera
framgent å bestämda tider erlägga samt att alla lill fiskverket och qvarnen
hörande, år 1842 förstörda, byggnader och inrättningar på egen bekostnad
uppföra och iståndsätta.
Med anledning häraf och sedan, enligt Nådigt beslut af den 20:de A-
piil 1842, all ålgärd för det förfallna Krono-arrendets executiva indrif-
ning blifvit lills vidare inställd, har E. K. M., efter inhemtande af Dess
Befallningshafvandes i Östergöthlands Län samt Kammar-Collegii och Slats-
Contorels underdåniga utlåtanden i ämnet, uti en till Rikets Sländers Stats¬
utskott den 2 sistlidna September adalen Nådig Skrifvelse, med hänseende
lill de i frågan förekommande serskilda förhållanden, till Rikets Ständer öf¬
verlemna', huruvida ifrån 1842 års början och så länge det med Jonsson
afslulade arrende-contract om förenämnde fiske och qvarn är gällande, eller
till 1850 års slut, Jonsson må. emot skyldighet alt på egen kostnad upp¬
föra och under sin arrendetid underhålla samt vid arrendetidens utgång i
laggildt skick aflemna alla för fisket och qvarnen nödiga byggnader och in¬
rättningar, tillgodonjuta nedsättning i nuvarande årliga arrende-afgiften med
en tredjedel deraf eller fyratio tunnor spanmål, hälften råg och hälften
korn; hvarjemte E. K. M. till Rikets Ständers kännedom meddelat, det E,
K. M., intill dess Rikets Stander häröfver sig yttrat, i Nåder medgifvit ar¬
rendatorn Jonsson anstånd med utgörandet af oroförmälda tredjedel af ar¬
rendet från och med år 1842, emot skyldighet för honom icke allenast alt
contracls-vilkoren i öfrigt fullgöra, utan äfven att för det belopp af arren¬
det, med hvars erläggande anstånd erhållits, ställa antaglig borgen, eller oek
anskaffa sina arrende-löftesmäns begifvande lill fortfarande ansvarighet, i
händelse Rikets Stunder icke skulle till den sökta eftergiften lemna bifall.
Rikets Ständer hafva detta ärende i behörigt öfvervägande tagit; oeh
ehuru af det Rikets Ständer jemväl tillhandakomma eontraet, angående ifrå-
Expeditions-Vtskotlets Förslag lill tind. Skrifvehej N.o 4l-
gaslällda arrende, i Rikets Ständers tanka, icke kan härledas något lagligt
åliggande för Kronan att åter uppföra och iståndsätta de till ofvannämnde
fiske och qvarn hörande, genom valluflöde och isdref förstörda, bjrggnader
och inrättningar, eller att genom contant understöd eller lindring i arrén-
devilkoren bereda arrendatorn utväg att härom sjelf gå i författning; lik¬
väl och då emedlertid arrendatorn Jonsson ifrågavarande betydliga förlust
tillkommit i följd af olyckshändelser, hvilka det ingalunda berott af honom
alt förebygga eller afvärja, hvadan hans härigenom iråkade bekymmersam¬
ma belägenhet onekligen är förtjent att behjertas, samt derjemte bordt i
betraktande tagas, att, derest arrendatorn, oaktadt han en längre tid varit
i saknad af all inkomst utaf fisk et och qvarnen, skulle, i förening med full¬
görandet af den honom åliggande skyldigheten ali återförsätta fiskverket och
qvarndammen i brukbar!', och ändamålsenligt skick, tillika förpligtas att till
oförminskadt belopp utgöra den fastställda arrende-afgiften, sådant kunde
föranleda arrendatorns obestånd och såmedelst tillskynda Statsverket vida
större förlust, än som motsvarar det bidrag, hvilket för Jonsson skadeslös¬
hållande blifvit begärdt; så hafva Rikets Ständer, som, i enlighet med den
uli E, K. M:s Nådiga Skrifvelse uttryckta åsigt, anse berörde af billighet
4 påkallade och med Kronans egen fördel öfverensstämmande skadestånd med
minsta tunga för Statsverket kunna Jonsson beredas genom arrende-afgiftens
nedsättning lill dess före år 184-1 fasLställda belopp, funnit godt medgifva,
alt arrendet för Motala kronofiske och dertill hörande mjölqvarn må för ti¬
den från början af år 1842 till 1850 års utgång, då nu gällande contract
löper till ända, af arrendatorn] Jonsson erläggas med åttatio (80) tunnor
spanmål, hälften råg och hälften korn, för året, dock mot skyldighet för
Jonsson, att på egen bekostnad uppföra och under sin arrendetid under¬
hålla samt vid nämnde tids slut i bggildt skick aflemna alla för fisket och
qvarnen erforderliga byggnader och inrättningar; å verkställighet hvaraf ve¬
derbörande Embelsmyndigheter torde böra få sig i Nåder ålagdt att hålla
noggran tillsyn. Hvilket, lill sv>r å E. K. M:s Nådiga Skrifvelse i ämnet,
Rikets Ständer få härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 December 1844.
8o
Exped tions-Uhkoltets Förslag till und, Skrifvelse, No 4
N:o 48.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den g Dcc. 1844-
Preste-Ståndet den ! i — —
Borgare-Ståndet den i i — —
Bonde-Ståndet den i i — —•
Rikets Ständers underdåniga, Skrifvelse, angående utsyning af
virke å kronoskog inom Skaraborgs Länj för knekte-stu-
görs uppbyggande.
(Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Ulskottens Utlåtande, N:o 3.)
S. A. K.
Sedan E. K. M., uppå Dess och Rikets Kammar-Collegii underdåniga
tillstyrkande, genom Nådigt Bref den 26 sisi. Juni, förklarat Sig icke kun¬
na fästa Nådigt afseende å Rikets sednast församlade Ständers, uti Skrifvel¬
se den 10 Oclober 1840, gjorda underdåniga anhållan, att, derest, i följd
af kronopaikerne, Halle- och Hunnebergs nya reglering, en del Rotehållare
i Skaraborgs Län skulle vara betagna den af detn tillförene åtnjutna rättig¬
het att å dessa kronoparker erhålla utsyning af virke för sina knekte-
.stugors uppbyggande, en sådan rättighet måtte varda dem till fortfarande
begagnande i Nåder tillerkänd; så hafva Rikets Ständer vid innevarande
Riksdag, under öfvervägande förehaft framställningar om rättighet för Rost¬
och Rotehållarne i Barne, Wiste, Åse, Kållands, Kinnefjerdings, Kinne, Skå¬
nings, Laske, Wilske, Gudhems, Walle, Kåkinds samt Wartofta och Frö-
Kinds Härader af samma Län, alt, för sina knekle-stugors uppbyggande,
erhålla utsyning af virke å närmast belägna kronoskog; och ehuru, genom
den dervid åstadkomna utredning af frågan, upplyst blifvit, att, på sätt Kam-
mar-Collegium, i afseende å Rust- och Rotehållarne på slättbygden inom Ska¬
raborgs Län i allmänhet antagit, förenämnde Rust- och Rotehållare icke äro
lagligen förpligtade att förse sina soldater med knekte-stugor, utan kunna,
på sätt Kongl. Förordningen af den 1 Febr. 1695 förmår, i stället gifva
dem årlig hushyra eller husrum i gården, synes det likväl Rikets Ständer
vara tydligt, att Rust- och Rotehållarne, under närvarande omständigheter,
äro nödsakade att vidkännas förstnämnda, för dem, såsom boende i en på
skog fattig trakt, ganska kännbara besvär. De skulle nemligen icke, utan
att bestå honom serskild bostad, kunna anskaffa duglig soldat, och äfven
om
Expeditions-Vtskottcls Förslag till und. Skrifvelse, ly.o 49• 3i
om sådant kunde låta sig göra, måste det otvifvelaktigt vara förenadt med.
stort obehag och många olägenheter för Rust- och Rotehållaren, derest sol¬
daten, som oftast är gift och har barn, och som icke kan för den bestäm¬
da huslegal), en och en half daler, förskaffa sig husrum, bodde i Rust- och
Rotehållaréns hus samt vore så till sägandes medlem af hans hushåll. Då
sålunda, i anseende till förändrade förhållanden, Rust- och Rothållaren uti
ifrågavarande härader numera äro nödsakade alt vidkännas besväret att åt
sina soldater uppbygga och underhålla knektestugor, hafva Rikets Ständer
ansett det vara förenligt med billighet, att de bland samma Rust- och Ro¬
tehållare, som hafva oundgängligt behof af virke till knekte-stugors upp¬
byggande och underhållande, må, derest sådant lämpligen kan ske, undfå
utsyning å Kronans närbelägna parker.
Rikets Ständer få, i följd häraf, hos E. K. M. i underånighet anhålla,
att de Rust- och Rotehållare inom ofvannämnde härader, hvilka styrka sig
hafva oundgängligt behof af virke lill knekte-stugors uppbyggande eller
underhållande, må, efter derom skedd undersökning, erhålla utsyning dertill
å Kronans närbelägna parker eller allmänningar, derest en sådan utsyning
anses kunna ske med skogens framtida bestånd.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 December 1844,
N:o 49.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Dec. l844*
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 18 — —
Bonde-Ståndet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående bestämman¬
de af viss tid, hvarifrån den i Kongl. Förordningen den
i3 Juni 1800 bestämda prcescriptionstid för fordringars ut¬
sökande räknas må.
(Lag-Utsk. Bet., N:o 32.)
S. A. K.
Då någon bestämd föreskrift icke finnes i Lag eller Författningar, an-
Bih. till R. St. Prot. 1844■ 10 Sami / A/d. 11
8a
Expeditions-Utskottets Försåg tili and. Skrifvelse> N.o 49.
gående den tid, hvarifrån de i Kongl. Förordningen den 13 Juni 1800 ut¬
satta tio år för fordringars utsökande, enskilde emellan, skola räknas, samt
dylik bestämmelse destomer är af behofvet påkallad, som, enligt hvad Rikets
Ständer hafva sig bekant, skiljaktiga åsigter i förevarande hänseende gjort sig
i lagskipningen gällande; alltså och enär bestämdt antal af år ansetts va¬
ra en sådan tidslängd, att en derutöfver utsträckt bevisnings-rält, i afseen¬
de på fordringar, skulle leda till osäkerhet, samt deraf synes följa, att den¬
na tid bör löpa från den dag, då fordringarne tillkommo, emedan, i annat
fall, praescriplionsliden skulle efter de olika förhållandena förändras och
ändamålet med pragscriplionen helt och hålet förfelas, hafva Rikets Ständer
funnit skäligt, för deras del, besluta utfärdande af en författning, hvarigenom
stadgas: att den lid af tio år, som omförmäles i Kongl. Förordningen den
13 juni 1800, om förkortande af den uti 9 Cap. 12 § Handels-Balken
bestämda tid, inom hvilken fordringar emellan enskilde kunna blifva gäl¬
lande, skall räknas från den dag, då skuldebref eiler annan handling, derå
fordran grundad är, utgafs, eller fordringen annorledes tillkom, samt att, der
fordran ej lill betalning förfaller så tidigt, att den inom tio år sökas eller
kräfvas kan, skall borgenär ändock, inom sagde lids förlopp, gäldenär derom
erinra eller sitt fordringsanspråk för Rätta eller hos Konungens Befallnings¬
hafvande angifva, så vida han detsamma förvara vill. Hvilket Rikets Stän-
derfå hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärd &c.
Stockholm den 18 December 1844
Expeditions-Utskottets Forsing till und. Skrifvelse, N.-o So.
83
N:o 50.
Uppläst och godkändt bos Ridd. och Adeln den 18 Dec. 1844.
Preste-Slåndet den 18 — —
Rorgare-Slåndet den 18 — —
Donde-Ståndet den i8 — —
Rikets Sländers underdåniga Skrifvelsej angående jörtydligan¬
de af de i lag och serskilde författningar innefattade be¬
stämmelser af straffet för inbrottsstöld.
(Lag-Utsk:s Bet., N;o 34.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit anmärkt, hurusom Kongl. Brefvet den
1 April 1773, med förklaringen deröfver af den 30 i samma månad, samt
Kongl. Brefven den 25 Januari 1782, den 18 Juni 1807 och den 21
Juni 1820, angående andra och tredje gången ilererade inbrotts-slölders be¬
straffande, blifvit, serdeles i sednare tider, inom lagskipningen uti alla in¬
stanser, tillämpade efter olika åsigler, hvilka vid serskilda tillfällen ömsom
gjort sig gällande, i så måtto, som en del förmenat, att den skärpning i
straffet, dessa författningar, utöfver allmänna lagens stadganden, påbjuda,
borde ega rum, då någon dömes för snatteri eller stöld, jemte andra eller
tredje gången föröfvadt inbrott, men andre deremot, såsom vilkor för den
skärpta bestraffningens ådömande, antagit, att inbrottet hvarje gång skulle
hafva skelt i förening med tjufnad, eller, med andra ord, att den brottsli¬
ge begått inbrottsstöld, hvadan, såsom lämpligt, föreslagits, att de spridda
stadgandena i ämnet, så vidt de ansågos böra qvarstå, sammanfördes i en
författning, som tydligen angåfve de tillfällen, då deras tillämpning borde
ega rum.
Vid pröfning af förevarande ämne hafva Rikets Ständer funnit, det de
åberopade Kongl. Brefven afåren 1773, 1782 och 1807 gifva anledning
dertill, som skuMe de i förstnämnda 2:ne Bref bestämda arbetsstraff blott
böra ådömas för andra och tredje resorne inbrott, i förening med stöld, och
att straff-tillökningen således ej kunde komma i fråga för begånget inbrott, utan
att stöld blifvit i sammanhang dermed föröfvad, enär i omförmälda Kongl.
Bref endast talas om inbrotls-stöld och ej om inbrott allena'; men då 1734
års lagstiftare, på sätt af 40 Cap. Missgernings-Balkén synes, betraktat olof¬
ligt tillgrepp och inbrott, äfven i förening, såsom två serskilda brott, samt
84'
Expeditions-Vtskottets Förslag till and. Skrifvelse} N.-o 5o.
gjort tillämpningen af derför bestämdt straff oberoende af en sådan före¬
ning; då denna grundsatts déslomindre kan anses frånträdd uti 1773 och
1782 årens Kongl. Bref, som Kongl. Brefvet af år 1807, hvilket har till
föremål att bestämma, huruledes de föregående rätteligen böra för ett ser¬
skildt fall tillämpas, uttryckligen förklarar, att den, hvilken begår tredje
resan stöld af mindre värde än hundrade daler, som tillika utgör andra
resan inbrotts-stöld, skall, jemte bestraffning i öfrigt efter lag, beläggas med
fem års straffarbete, hvaraf tre år belöpa för tjufnaden och två år, eller
det genom 1773 års Kongl Bref förordnade arbete, för inbrottet; då såle¬
des af detta 1807 års Kongl. Bref, jemfördt med öfrige nyss omför mälda
författningar, tydligen visar sig, alt ändamålet med berörde författningar
varit att, enär det i lag stadgade ansvar för itereradt inbrott ansågs icke
tillfyllestgörande, skärpa samma ansvar; då antagandet deraf, alt de i sam¬
ma författningar, såsom skärpning af det i lag stadgade ansvar för andra
och tredje resorna inbrott i afsigt att stjäla, bestämda arbetsstraff ej borde
ådömas, derest inbrotten icke varit förenade med stöld, skulle leda till den
mindre rättsenliga följd, att lagstiftaren, som alltjemt betraktat inbrott och
stöld såsom två serskilda förbrytelser, ej ansett stöld, i förening med in¬
brott, deraf försvåras, men deremot inbrottet af stölden; och då slutligen
Kongl. Brefvet den 21 Juni 1820 bestämdt stadgar, alt den, som en gång
lidit straff för inbrott, men åter för andra gången, i afsigt att stjäla, der¬
med beträdes, skall, utan afseende på värdet af det, som dervid tillgripits,
i och för sjelfva inbrottet, vara förfallen till de i 1773 års Kongl. Bref
utsatta två års arbete, mannen å någon Kronans fästning och qvinnan å
tukthus,-hvaraf synes, alt detta Kongl. Bref af år 1820, dermed afsigten
varit att meddela en med rätta förståndet af de förra Kongl. Brefven öf¬
verensstämmande tydning, gjort tillämpningen af dessa författningar obe¬
roende af den omständighet, om stöld varit med inbrotten förenad eller
ej; alltså och under antagande att denna tydning är i full öfverensstäm¬
melse med författningarnes mening, samt enär lagstiftarens mellankomst
synes vara af nöden för undanrödjande af de, till osäkerhet ledande, skilj¬
aktiga åsigter, hvilka uti ifrågaställa hänseende äro rådande bland Doma¬
re och hvartill anledning icke saknas uti författningarnes lydelse, hafva Ri¬
kets Ständer godtfunnit, för deras del, besluta utfärdandet af en förklaring,
af innehåll: att Kongl. Brefven den 1 April 1773 och den 25 Januari
1782 böra, i öfverensstämmelse med deråt i Kongl. Brefvet den 21 Juni
1820 gifna tolkning, så förstås, att det i samma Kongl. Bref bestämda
fästningsstraff för andra eller tredje resan föröfvadt inbrott, i afsigt att
Expeditions-Ulskoltels Förslag till und. Skrifvelse, N.-o St. 85
stjäla, stall ådömas, tillika med det i öfrigt i lag för berörde brott stad¬
gade ansvar, antingen något vid inbrotten lillgripits eller ej. Hvilket Ri¬
kets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 December 1844.
N:o 51.
Uppläst och godkäudt hos Ridd. och Adeln den 18 Dec. 1844*
Preste-Slåndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 18 — —
Bonde-Ståndet den 18 — —
Rikets Stunders underdåniga Skrifvelse, angående rättighet för
för Tiondegifvare i Skåne att få lösa den till Stockholms
Allmänna Barnhus anslagna kronotionde efter markegångs-
prisj med tillökning af i lag stadgad forsel-lön.
(Allm. Besv. och Ekon. Ulsk;s Bet., N:o 80.)
S. A. K.
Ilos Rikets Ständer har blifvit yrkadf, att, vid lösen af den till Stock¬
holms Allmänna Barnhus anslagna kronolionde-spanmål, hvilken utgår ifrån
Länen inom Skåne, tionde-gifvme måtte til let kännas samma rätt i berörde
hänseende, som åtnjutes af dem, hvilka till Malmö Barnhus utgöra tionde,
— i hvilket ämne är vordet upplyst, att, då spanmål, tillhörig det i Malmö
inrättade Barnhus, löses med penningar efter markrgångspris, erlägges van¬
lig forsel-lön med 16 sk. för hvaije tunna råg eller korn, samt 12 sk. för
en tunna hafra, äfvensom att den Stockholms Allmänna Barnhus tillkom¬
mande tionde-spanmåi, som utgöres af 15 Län i Riket, till största delen li¬
kaledes löses med penningar efter markegångspris, med tillökning af endast
vanlig forsel-lön till nyssnämnde belopp, utom i de Skånska Länen, hvarest
86
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skri/velse, N.-o Sr.
Barnhus Direclionen, efter åi lig och inom behörig tiel skedd öfverenskom¬
melse med tionde-gifvarne, oftast erhållit en ytterligare tillökning uti for-
seldönen af 32 sk. Banco för hvarje tunna råg eller korn, och 20 sk. för En
tunna hafre.
Rikets Ständer hafva härvid icke funnit något giltigt skäl dertill, att de
i Skånska Länen boende tionde-gifvarne till Stockholms Allmänna Barnhus
skola vara underkastade hårdare vilkor, än andre tionde-gifvare, hvilkas
spanmål blifvit till lika beskaffade ändamål anslagen; och då det öfverkla-
gade förhållandet uppkommit derigenom, att tionde-gifvarne, i anseende lill
den för berörde ort serdeles betungande forslings-skyldigheten, kunna af ti-
onde-tagarne tvingas att ingå på sådana svårare vilkor, för att undvika lef-
vereringen in natura, synes rättvisa och billighet påkalla den rättelse här¬
utinnan, att tionde-gifvarne i Skåne varda berättigade att, i enlighet med
stadgandet i 12 § af Kongl. Instructionen för Seraphimer-Gillet den 18 A-
pril 1791, lösa jemväl den Stockholms Allmänna Barnhus anslagna span¬
mål efter markegångspris, med tillökning af den i lag föreskrifna forsel-lön.
Rikets Ständer få alltså hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att, med
upphäfvande af hvad i Kongl. Brefvet den 19 Nov. 1799 serskildt för
Stockholms Allmänna Barnhus i berörda hänseende blifvit föreskrifvet, stad¬
gandet i sista mom. af 12 § uti nyss åberopade Kongl. Inslruction för Se¬
raphimer-Gillet, angående rättighet för Skånska Allmogen att efter marke¬
gångspris och vanlig förhöjning få lösa den Barnhusen tillagda tionde-span-
målen, måtte äfven för tionde-gifvare till Stockholms Allmänna Barnhus
blifva gällande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 December 184-4.
Expedäions-VtskoUcts Forslas, till uriel. Skrifvelsej N.o 53. 87
N:o 52.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Dec. 1844.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Slåndet den 18 — —
Bonde-Slåndet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående granskning
af de i Stats-Rådet Jorde Protocoll.
(Coust. Utslus Meni. N:o 18.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, genom" deras Constitulions-Utskott, låtit gran¬
ska de i Stais-Rudet (örda och till Utskottet, jemlikt 105 § Regerings-For-
men oell 29 § Riksdags-Ordningen, öfverlemnade Protocoll, få Rikets Stän¬
der härmed i underdånighet tillkännagifva, att, med stöd af 76 § Riks-
dags-Ordningen, Slats-Rådels Ledamöters och Föredragandes ansvarighet för
sina lådslag och utöfningen af sina embelen intill den dag, då innevarande
Riksmöte tagit sin början, har, så vidt densamma kunnat pröfvas, med led¬
ning af Stails-Råds-Protocollen för nämnde tid, fullkomligen upphört.
Rikets Ständer framhärda &o.
Stockholm den 18 December 1844.
N:o 53.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Jan* 1845.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} angående ytterligare
controller öfver vissa föreskrifters efterlefnad inom Cathol-
ska församlingen i Riket.
(Lag- samt Alim. Btsv. or Ekon.-Uisk:s BetfJ N:o 7, Mem,_, N:o 15.
S. A. K.
Då i hvarje Stat den lagliga ordningen klafver, att jemväl främmande
83 Fxpcdilions-Utskotlets Forsing till und. Skr1/velse, N;o 53.
religionsför vandter ställa sig det lands lagar, under hvilkas skydd de lefva,
till ofelbar efterrättelse, och, hvad Catholska församlingen här i Riket be¬
träffar, det visat sig, huruledes ytterligare controller deröfver, att våra Lagar
och Författningar af denna församlings Presterskap efterlefvas, äro hehöllige,
hafva Rikets Ständer ansett nödigt: att, vid blandade äktenskaps ingående,
lysning afkunnas innom begge bekännelsernes kyrkor, samt att den Luther¬
ske Presten densamma utfärdar och för dess laglighet ansvarar, på det säkerhet
måtte vinnas derom alt Svenska Lagens stadganden, angående förbudna leder,
hinderslöshet och afvittring m, m. varda behörigen iagttagna; alt, på det
jemväl de emellan calholiker ingångna äktenskap må i omförmälda hänseen¬
de vara underkastade behöriga controller, det bör åligga catholska preslerska-
pet att qvartaliter tillställa Öfver-Ståthållare-Embetet, under hvars uppsigt Ca¬
tholska församlingen i Stockholm, för närvarande den enda i Sverige, är
ställd, förteckningar öfver utfärdade lysningar, åtföljda af behörigen char-
terade lysningssedlar, hvilka förteckningar derefter skulle öfverlemnas till
vederbörande Consistorium och med lysningssedlarna förfaras, såsom i a 11-
menhet är derom stadgadt; äfvensom att, för rättelse vid Mantals-och Skatt-
skiifningarne, förteckningar öfver catholska församlingens alla medlemmar
årligen böra ingifvas till Öfver-Ståthållare-Embetet, hvarest de sedermera kun¬
na vara tillgängliga för vederbörande Consistorium, i händelse detsamma
skulle finna nödigt att deraf taga kännedom.
Vidare och då det lärer bero på Vicarius Apostolicus i Sverige att
bit inkalla och härifrån återsända de Prester, som i Catholska församlingen
pastoral vården besörja, samt, i följd häraf, dessa ofta kunna blifva oåtkom¬
lige, då ansvar för begångna förseelser af dem bör utkräfvas, hafva Rikets
Ständer funnit det vara för ordnings vinnande i hög grad vigtigt och, med
afseende på den stränga disciplin, som inom det catholska preslerskapet är
rådande, ej eller emot rättvisa stridande, att nämnde Vicarius Apostolicus,
såsom högste vårdaren af den catholska församlingens angelägenheter i Ri¬
ket, må anses ansvarig för alla åtgärder, som af hans underlydande i tjen¬
steväg vidtagas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, få Rikets Ständer i under¬
dånighet anhålla, att E. K. M. täcktes i Nåder förordna:
l:o alt, vid blandade äktenskaps ingående, lysning afkunnas så väl uti
Kyrkan inom den församling, qvinnan tillhör, som inom den, till hvilken
mannen hörer, samt att lysningen utfärdas af den Lutherska presten, sona
för densammas laglighet ansvarar;'
2:o
Expedilions-U iskollets Förslag till lind. Skrif veise j N.o 54•
89
2:o att förteckningar öfver utfärdade lysningar lill äktenskap emellan
Catholiker, jemte behörigen charterade lysningssedlar, skola af Catholska för¬
samlingens Presterskap qvartaliter tillställas Öfver-Ståthållare-Embetet, som
derefter aflemnar de förra till vederbörande Consistorium och de sednare
till Kammar-Rätten;
3:o att fullständiga förteckningar öfver Catholska församlingens alla
medlemmar årligen skola afgifvas till Öfver-Ståthållare-Embetet; samt
4:o att Vicarius Apostolicus i Sverige, såsom högste vårdaren af den Ca¬
tholska församlingens angelägenheter härstädes, skall vara ansvaiig för alla
åtgärder, som af bans underlydande i tjensteväg vidtagas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Januari 1845.
N:o 54.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Jan- l845.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — _
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående en gåfva af
allmänna medel till hemmansegare inom Landa Socken af
Hallands Län.
(Stats-Ulsk:s Uti., N:o 63)
S. A. K.
Med förmälan, hurusom ett åtskillige hemmansegare inom Landa soc¬
ken af Hallands Län, såsom utflytlningshjelp, tillerkändt och från Länets
Ränteri i Januari månad 1840 utbekommet belopp, 849 R;dr 24 sk., blif¬
vit deras ombud under återresan frånröfvadl, har hos Rikets Ständer fråga
Bih, till R. Sl. Vrot. 1845. 10 Sami. 1 Afd, 12
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 54•
blifvit vackt derom, att, sedan E. K. M., genom Nådigt Bref den 15 Fe¬
bruari sistlidet år, uppå anförda skäl, afslagit vedeibörandes underdåniga
ansökning om nämnde utflyltningshjelps förnyade utbetalning, Rikets Stän¬
der, enär icke det ringaste af det på berörde sätt förlorade belopp kunnat
tillrättafås, eller utaf de sedermera ertappade och till lifslids-arbete å fäst¬
ning dömde våldsve^karne ersättas, måtte bevilja en emot samma utllytt-
ningshjelp svarande anslagssumma, att utbetalas lill desse hemmansegare,
hvilka, genom den förlust, de, utan något sitt vållande, lidit, skulle
vara försatte i den mest brydsamma belägenhet.
Yid öfvervägande häraf, och då ofvanbemälde hemmansegare', ge¬
nom befullmägtigadt ombud, utbekommit det, i egenskap af utflyttnings-
bjelp, dem tillerkända allmänna understöd, hvars belopp, efter deraf i ve¬
derbörlig ordning verkställd utbetalning, icke kan betraktas annorlunda, än
såsom hemmansegarnes enskilda tillhörighet, hafva Rikets Ständer ansett
förlusten af dylik, i enskild persons förvar befintlig, egendom icke mera
vid ifrågavarande, än vid hvarje annat tillfälle, kunna eller böra föranleda
till giltiga anspråk på någon ersättning af SLals-Vei ket; hvaremot Rikets
Ständer velat medgifva, att ett till 500 R;dr Bfco nedsatt belopp må, så¬
som gåfva, af allmänna medel, tili förrbemälde hemmansegare inom Landa
socken af Hallands Län utgå.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm dea ii Januari b845.
Expedition ;-Utskottets Förslag till and, Skr i/velse j AT-o SS.
9*
N:o 55.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Jan. 1845.
Presle-SlAndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den n — —
Bonde-Ståndet den ii — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående eftergift af
en Kronofogden A. G. Lidinson ådömd ersättningsskyldighet.
(Slats-Ulsk:s Ull., N:o 81.)
S. A. K.
För inhemtande af Rikets Ständers yttrande och beslut i ämnet, har
E. K. M. till Rikets Sländers Stats-Utskott i Nåder öfverlemnat en af Kro¬
nofogden i Medelpads Fögderi af Wester-Norrlands Län Anders Gustaf
Lidinson i underdånighet gjord ansökning att af gunst och nåd varda be¬
friad från skyldigheten att till Kronan inbetala 2,587 R:dr 14 sk. 4 r:st
b:co, jemte 6 procents årlig ränta å 160 R;dr 22 sk. 5 r;st från den 1 A-
pril 1822, hvilka medels erläggande blifvit sökanden ådömdt, i följd af
dess försummelse att bevaka förra allmänna Magasinsfondens rätt, i afseen¬
de på utbekommande af ersättning för utlemnad undsättnings-spanmål.
Hvad i delta ärende förekommit, hafva Rikets Ständer under öfvervä¬
gande tagit; och då den ersättningsskyldighet, hvilken uti förenämnde af¬
seende blifvit Kronofogden Lidinson ålagd, tillkommit i följd af dess ur¬
aktlåtenhet alt, i öfverensstämmelse med det af E. K. M;s Befallningshaf¬
vande honom lemnade uppdrag, i behörig tid och ordning bevaka Kronans
fordran uli årsproclama-målet efter aflidne vice Borgmästaren Modin, haf¬
va Rikets Ständer ansett någon laglig anledning icke förefinnas för bevil¬
jandet af den nu ifrågaställa befrielsen från ersättningsbeloppets erläggan¬
de. Enär likväl, efter hvad med full säkerhet kan antagas, berörde för¬
summelse härrört af missförstånd och ovana vid juridiska ärendens hand¬
läggning, men ingalunda synes vara att tillskrifva egentlig vårdslöshet, samt
då ej mindre E. K. M:s nuvarande Befallningshafvande i Wester-Norrlands
Län, än äfven f. d. Landshöfdingen i samma Län, Friherre H. Mörner,
enligt ett vid den underdåniga ansökningen bilagdt intygande, medelat de
mest fördelaktiga vitsord om deja"skicklighet och det välförhållande, hvilka
Lidinson ådagalagt under den tid af tillsammans utöfver 31 år, hvarun¬
der han förestått de magtpåliggande, mödosamma och ansvarsfulla Härads.
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 56.
skrifvare- och Kronofogde-befattningarne uti Medelpads Fögderi, hafva, i
betraktande häraf och då utkräfvandet af Kronans hos Lidinson egande
fordran skulle för honom, som, \i 1 en ålder af 57 år, befinner sig uti
knappa omständigheter, medföra fullkomligt obestånd, Rikets Ständer godt-
funnit för deras del bevilja Kronofogden Lidinson eftergift af den skuld, for
hvilken han, jemlikt Wester-Norrlands Lagmans-Rätts laga kraftvunna dom
af den 20 Juli 1839, hos förra Allmänna Magasins-Fonden häftar; dock
med skyldighet för Lidinson att lill Advocat-Fiscals-Embetet i Kammar-
Rätten utgifva så stor del af skuldbeloppet, som motsvarar den actorats-pro-
vision, hvilken, på grund af 23 § uti den för bemälda Embetsverk under den
15 Octobtr 1831 utfärdade Nådiga Inslruction, skolat Ad vocat-Fiscals-Em¬
betet tillkomma, derest Kronans meranämnde fordran blifvit vederbörligen
indrifven. Hvilket Rikets Ständer få härigenom till svar i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Januari 1845.
N:o 56.
Uppläst och godkändt hos Ridd och Adeln den 4 J’0, '845.
Presle-Ståndet den i i — —
Borgare-Ståndet den ll — —
Bonde-Ståndet den ii — —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ifrågaställd
ytterligare begrafningshjelp efter aflidne Landt-Ränt mästa’
ren J. F. Alm. (Stats-Ulsk;s Uti., N:o 86.)
S. A. K.
Genom Remiss af den 17 sistlidne September, har E. K. M., för den åt»
gärd, hvartill omständigheterna kunde föranleda, till Rikets Ständers Stats¬
utskott i Nåder öfverleranat en från E. K. M:s Befallningshafvande i We¬
sterås Län inkommen underdånig skrifvelse, med anmälan af loire Landt-
Expeditions-Utskoltets Förslag lill und. Skrifvelse, IV.-o SS.
Räntmästare!! i nämnde Län, Kongl. Räntmästaren J F. Alms efterlenuu-
de enkas anhållan om utbekommande af skillnaden emellan det af Riks-
gälds-Contoi et, såsom begrafningshjelp elter hennes man, utbetalda belopp,
254- R:dr 38 sk., och hvad i sådant afseende, jemlikt K. M;ts och Rikets
Ständers beslut, skalle henne tillkomma, eller 395 R:>lr 24 sk.
1 afseende på förhållandet med berörde begrafningshjelp har, vid der¬
om af Rikets Ständer anställd undersökning., upplyst blifvit; att Rikets
sednast församlade Sänder, genom bifall till dåvarande Stats Utskotts ut-
"låtande i ämnet, medgåfvo, ”alt steibhusdelegarne efter aflidne Räntmästa-
”ien Alm utan afseende derå, att fordringsanspråket icke blifvit i laga tiel
”rtiimählt. skulle undfå den begrafningshjelp > hvartill de i öfrigt
"kunde finnas berättigadej samt alt dessa medel finge af Riksgalds-Conto-
*’ret utbetalas,” hvilket beslut biet Fullmägtige i nyssnämnde Contor till
behörigt iagttagande meddeladt, utan att någon uppgift angående begraf-
ningshjelpens belopp dervid förekommit; men att i Rikets Ständers härom
till K. M:t aflålna underdåniga Skiifvelse af den 15 Juni 184-1 genom
missförstånd influtit, del ”Rikets Ständer bifallit, att ifrågavarande begraf¬
ningshjelp, hvilken bordt till sterbhusdeiegarne utgå med lg5 R:dr a rf
"sk, med derunder beiäknade 37 tunnor spanmål, finge tilt dem från
”Riksgälds-Contoret utbetalas ;** samt att enkan Alm mer än ett halft år
innan Rikets Ständers berörde underdåniga Skrifvelse expedierades, hos
Rikgälds-Contoret anmält sig till begrafningshjelpeus utbekommande och
densamma uppburit med ett belopp af 254 R;dr 38 sk., motsvarande hälf¬
ten af den pension, som hennes man for år 1832, eller det år, då lian
med döden afgick, å Allmänna Indragnings-Slaten innehaft, och hvilket belopp
följaktligen, enligt Författningarne, sterbhuset tillkommit, i fall anspråket
derå inom rätt tid gjorts gällande.
Då, på sätt af K. M;s till Dess Befallningshafvande i Westerås Län,
rörande denna fråga, aflåtna Nådiga Bref af den 6 Augusti 1841 äfven in-
herntas, erhållandet af begrafningshjelp efter Landt-Räntmästaren Alm ut¬
öfver den, som genom gällande författningar var bestämd, icke ens blifvit
vid sista Riksdag ifi ågasatt, samt den då hos Rikets Ständer gjorda fram¬
ställning endast angick återvinnandet af den rättighet till begrafningshjel-
pens utbekommande, sorn bemälde Landt-Räntmästares sterbhus genom för-
summadt kraf förverkat; så och enär den origtiga, genom uppenbart miss¬
förstånd tillkomna, uppgiften å hvad denna begrafningshjelp skulle utgöra
ingalunda bordt föranleda en seiskild, af Rikets Ständer ej afsedd och e-
mot föifattningarne stridande förmon för bemälde sterbhusdelegare, hafva
Expeditions-Utskottets Förslag till nild. Skrifvelse,, N;o Sy.
Rikets Ständer fanniL sig, i anledning af högslberörde Nådiga Remiss, icke
liafva alt vidtaga annan åtgärd, än att hos E. K. M., med åberopande af
här ofvan intagna ordalag uti det vid sednast förflutne Riksdag rörande i-
frågavarande ämne fattade beslut, i underdånighet anmäla, att begrafnings-
hjelpens belopp blifvit uti Rikets Ständers härom aflatna underdåniga Skrif¬
velse origtigt uppgifvet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm d. 11 Jan. 1845.
N:o 57.
Uppläst och godkäcdt lios Ridd. och Adeln den 4 Jan* *843*
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11— —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning aj K. M:s
Nådiga Proposition, angående ett ytterligare anslag af
4000 R:dr årligen till understöd för Rust- och Rotehål¬
lare i Jemtland
(Stats-Utsk:s Uthde, N:o 89.)
S. A. K.
Till Rikets Ständer har E. K. M;t behagat, i fråga om understöd för
Rust- och Rotehållare i Jemtland, aflåta Nådig Proposition, af innehåll, att,
sedan Rikets Ständer den 30 December 1840 i underdånighet anmält, att,
för den händelse deras underdåniga förslag om ny rotering i Jemtland i
Nåder bifölls och under vilkor, att, intilldess densamma hunne verkställas,
voteringen och rustningen praesterades, på sätt dittills egt rum, Rikets
Ständer, lill lindring för Rust- och Rotehållarne i nämnde Province, bevil¬
ja. ett årligt anslag af 4,000 R:dr, att från Riksgälds-Contoret utgå under
tre år, inom hvilkas förlopp afvillringsverket i Jemtland förmodades kunna
fullbordas, så hade K. M:t, under den 3 December 1842, meddelat veder¬
Expeditiöris-TJtskottets Forslas, till und. Skrifvelse, N:o Sj.
95
börande Nådig befallning, dels om förberedande åtgärders vidtagande för
den nya roterings-förrättningens ordnande och verkställande, dels ock om
insändande af förslag lill tiden, grunden och sältet för fördelningen Rost¬
och Rotebållarne emellan af det beviljade understödet, hvarjemte K. M:t,
efter Landshöfdingens i Länet hörande, i Nåder förord nät, att berörde 12,000
R;dr skulle för åren 1842, 1843 och 1844 efter fastställda grunder utgå;
och då det fortgående afvittringsverket i Jemtland ännu icke hunnit till
slut bringas; samt dessförinnan några hufvudsakliga åtgärder till verkstäl¬
lande af den nya roteringen ej eller kunde företagas, men angeläget vore,
att den Rust- och Rotehållare för 3:ne år beredda lindring äfven fortfa¬
rande finge af dem åtnjutas, har E. K. M. nu i Nåder föreslagit, att Rikets
Ständer måtte bevilja ett årligt anslag af 4,000 R:dr Banco, till understöd
för bemälde Rust- och Rotehållare, alt från 1845 års början utgå, intilldess
den nya rolerhigsförrättningen derstädes varder afslutad och fastställd.
Rikets Ständer hafva tagit detta ämne uti noggrant öfvervägande och
funnit Rust- och Rotehållare i Jemtland ega gruudade anspråk på fortfa¬
rande understöd, enär någon ny och lindrigare fördelning af rustnings- och
roterings-besväret inom provincen ännu icke blifvit li!lvägabragf. Då emed¬
lertid förberedande åtgärder äro vidtagna för den nya roterings-lörrättnin-
gens ordnande och verkställande, san.t E. K. M:s .Befailningshafvandes i
Länet nyligen afgifna fem-års-berättelse gitver vid handen, att hela den be-
byggda delen af Jemtland blifvit behörigen afvittrad, så att endast skatt¬
läggning af några Lappmarks Krononybygge!! uti Frost;ikens Capell-försam-
liug återstod, hvilket nästa sommar skulle verkställas, hvarefter regleringen
af Lapp-allmogens betestrakter skulle företagas; så förmoda Rikets Ständer,
att den under lång tid påtänkta rotel ings-lindringens bringande till verk¬
ställighet numera hufvudsakligen heror på det nit, den skyndsamhet och det
allvar, hvarmed, vederbörande Enbelsmyndigheler företaga roterings-arhe-
tet; och hysa Rikets Ständer derjemte dea öfvertygelse, att Jemtlands Fäll-
Jägare-Regemente, fastän dess numerslyrka genom nya roteringen bl ifver
något nedsatt, ändock skall, om väl öfvadt, utgöra en tillräcklig stam för
Länets beväringsmanskap.
På grund häraf lufva Rikets Ständer till E. K. 3V!:s Nådiga disposition
anvisat en summa af 12,000 R:dr banco, att med högst 4,000 R;dr årligen
från Riksgälds-Conloret utgå, till lindring uti rustnings- och roterings-be¬
sväret lör Rust- och Rotehållare i Jemtland, efter den fördelning, E. K. M.
i Nåder pröfvar skälig och i den nion beli>fvet fordrar; anhållande Rikets
Ständer i underdånighet, att den definitiva regleringen af rustnings- och ra-
Expeditions-Utskottets Förslag, till und. Skrifvelse, IV.-o 5P.
terings-besväret uti nämnde landskap, enligt de grunder, hvilka af Rikets
Ständer tillförene blifvit i underdånighet framställda,, måtte så påskyndas,
att något vidare anslag for detta ändamål icke framgent behöfver ifråga-
sätlas.
Hvilket, till svar å E. K. M:s högstberörde Nådiga Proposition, Rikets
Ständer få härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Januari 1845.
N:o 58.
Upplagt och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 J0n- *845.
Preste-Ståndet den II — —
Borgare-Ståndet den ii — —-
Bonde-Ståndet den lI — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ett årligt un¬
derstöd för afl. General Directeuren m. m. C. Livijns ef-
terlemnude enka.
(Stats-Utsk. Ull., N:o 90.)
S. A. K.
Sedan General Directeurén och Chefen för Kongl. Styrelsen öfver Fän¬
gelser och Arbets-lnrältningar i Riket Claes Livijn den 12 October förlidit
år med döden afgått, har bos Rikets Ständer fråga förekommit om bevil¬
jande af ett årligt Siats-Anslag till understöd för hans efterlemnade enka
och oförsörjda barn, i afseende hvarå genom behörigen upprättad t boupp-
teckuings-instrument upplyst och styrkt blifvit, dels att bemälde Generai-
Directeur efterlemnat, jemte enkan, Beata Sophia Löwenborg, fyra söner
och två döttrar, den äldste 21 år och den yngste 10 år gammal, dels ock
att behållningen i boet upptagits till 1,646 R:dr 11 sk. 8 rst. banco.
Vid sådant förhållande och då aflidne General-Direcleuren Livin, ge¬
nom
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.-o 5g.
nom dess långvariga, utmärkta oell gagneliga verksamhet i Statens tjenst,
förvärfvat sig ett rättvist anspråk på nationens deltagande för den mindre
lyckliga eknomiska ställning, hvaruti hans eflerlemnade enka och flera oför-
oförsörjda barn sig befinna, hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt att så¬
som pension för aflidne General-Directeuren m. m. Livijns enka, Beata
Sophia Löwenborg3- under hennes återstående lifstid, så länge hon förblif-
ver i enko-stånd, å allmänna Indragnings-Staten upppföra ett årligt anslag
af 600 R:dr, att utgå ifrån 1845 års början. Hvilket Rikets Ständer få hos
1£. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Januari 1845.
N:o 59.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Jan» 1845.
Preste-Ståndet den ii — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Bikels Ständers underdåniga Skrifvelse, angående befrämjandet
af smärre handaslöjder.
(SiaIs- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Uti. N:o 14.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har i betraktande förekommit, alt folket inom fle¬
ra orter i Sverige, synnerligast der jordmonens ofruktbarhet eller climatets
hårdhet nödga allmogen att söka annan utväg för sin bergning, än den,
brukningen af jorden erbjuder, eger en särdeles fallenhet för handaslöjder,
genom hvilka det ock under svårare år varit i tillfälle att till en del be¬
reda sig bergning. Uppmuntrandet af dessa slöjder och af husfliten i allmen-
het anser Rikets Ständer vara af stor vigt, synnerligast om derigenom kunde
motverkas införandet af utländskt kram, som, ehuru det lika val här i Sve-
Bih. till R. St. Prot. 1845. ro Sami., t Afd. 13
g8 Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 60.
rige som utrikes borde kunna tillverkas, likväl till landet inkommer till
betydligt värde; och få af sådan anledning Rikets Ständer hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, att, med afseende å nyttan och behofvet deraf att,
särdeles i de orter, der allmogen af jordbruket eller andra landtmanna-
näringar icke hem tar nödiga medel för sin bergning, samt folkets anlag och
fallenhet dertill föranleda, den inhemska konst- och husfliten uppmuntras
och befordras, E. K. M. täcktes vidtaga de åtgärder, E. K. M. pröfvar lämp¬
liga för befrämjandet af smärre handaslöjder, såsom tillverkning af hvarjehan¬
da arbeten i träd, näfver, hark halm och papp, eller så kalladt Niirnber-
ger-kram, äfvensom att de medel, som för detta ändamål må kunna erfor¬
dras, måtte utgå af det å Riks-Statens 6:te Hufvud-Titel, för befordrandet
i allmänhet af Slöjderna, uppförda anslag.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Jan. 1845.
N:o 60.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Jan. 1845.
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående skärpta
controller i afseende på Kyrkoböckers förande m. m.
(Lag-Ulsk:s Eel., N:o 33.)
S. A. K.
Enär det otvifvelaktigt är i flere hänseenden af mycken vigt, att Pre¬
sterskapets anteckningar öfver personers födelse, äktenskap och död äro
tillförlitliga, äfvensom att dessa anteckningar blifva förvarade jemväl på
något annat ställe, än hos vederbörande Pastor, på det att, så vidt möjli¬
gen ské kan, säkerhet må erhållas, att de ej gå förlorade, hafva Rikets
Expedilions-Utskotlets Förslag till lind. Skrifvelsej IV.o 60.
99
Ständer, vid betraktande deraf, a11, ehuru för beredande af sistberörde än¬
damål, Clerus Comitialis vid nästlidne Riksdag beslutat det årliga utdrag
ur Kyrkoböckerna borde genom Presterskapets försorg verkställas, detta be¬
slut likväl icke innebär egenskapen af allmän lag och således icke heller
den med sådan lag förenade borgen för dess efterlefnad, äfvensom att nå¬
got medel derigenom icke blifvit föreskrifvet för undaniödjande af i an-
teckningarne möjligen förlupna misstag, samt att det ställe, hvarest ifråga¬
varande utdrag skola förvaras, ej eller är vordet bestämdt, derom ett stad¬
gande dock synes af nöden till undvikande af olika förvaringsställen för
desse till allmän rättelse ländande handlingar, funnit en allmän författning
böra utgå i om förmälda syftning, hvarvid Rikets Ständer, för vinnande af
nödig controll å meranämnda utdrags tillförlitlighet, ansett desamma böra
undergå behörig granskning, hvilken åtgärd lämpligast synes kunna ega
rum vid den årligen i hvarje församling påbjudna Wallborgsmässo Socken¬
stämma, då församlingarnes angelägenheter i allmänhet förekomma till
granskning och öfverläggning; hvarjemte och som Stiftens handlingar uti
ecclesiastika ämnen förvaras hos Consistorierne, samt nämnde anteckningar
eller utdrag närmast äro hänförlige lill dylika handlingar, Rikets Ständer
funnit, med dessutom fästadt afseende å Presterskapets förhållande till
Consistorierne, det vara mest öfverensstämmande med den i allmänhet an¬
tagna ordning i ämnen af ifrågavarande beskaffenhet, det utdragen insändas
lill Consistorium, att derstädes förvaras.
På grund häraf hafva Rikets Ständer, för deras del, beslutat utfärdan¬
det af en författning, hvarigenom stadgas:
l:o att utdrag utur Kyrköböckerne öfver födde, vigde och döde skola
efter hvarje års slut utskrifvas, upptagande: utdraget af dopboken, uppgift å
barnets namn, dagen då det föddes och döptes samt föräldrarnes namn,
yrke och hemvist; utdraget ur dödslängden, uppgift å den aflidnes namn,
hemvist, dödsdag och ålder, hvarjemte för minderårig person uppgifves
föräldrarnes namn och yrke, samt för äldre person, dess yrke, äfvensom
gifta eller ogifta tillstånd; samt utdraget ur Vigselboken, uppgift å contra-
lienternes namn och hemvist, vigseldagen samt brudgummens befattning,
äfvensom brudens, så vida hon ej vistas i föräldrarnes hus, hvilkas namn,
så vidt ske kan, böra uppgifvas;
2;o alt dessa utdrag böra besörjas af Pastor, som i de församlingar,
der Comminister finnes, må dertill begagna den sistnämndes biträde;
ioq Expcditions-Vtskottets Farslag till und Skrifvelse> N.o 6t.
3:o att, sedan utdragen blifvit årligen vid Wallborgsmässo Socken¬
stämma granskade och riktige befunna, samt med påskrift derom försedda,
Pastor skall skyndsamt desamma till Consistorium insända, för alt derstä¬
des förvaras; och
4:o att Biskop och Contraets-Prost, vid skeende visitation, böra tillse,
att, hvad ofvan blifvit föreskiifvet, är vordet iagttaget.
Hvilket Rikets Ständer få hos E„ K.. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Jan. 1845.
N:o 61,
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 4 Jar>- 1845.
lVesle-Ståndet den i i — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den ii — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ansvar för
förfalskning af privat banks-sedlar.
(Lag-Utskottets Bet:de, N:o 39.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har Blifvit framstäldt, huruledes det uti 8 Cap. 3
| Missgernings-Balken för förfalskning af enskilda personers handlingar ut¬
satta straff af fyratio dalers böter och ärans förlust icke vöre lämpligt att,
såsom hittills skett, ådömas för förfalskning af privat-bankernessedlar, äfvensom
för utprångling af sådana sedlar, sedan förfalskning derå egt rum; och haf¬
va Rikets Ständer, vid betraktande deraf, att, ehuru privat-bankernes sed¬
lar visserligen synas hänförliga till enskilda personers handlingar, dessa sed¬
lar, dock utgifna med Regeringens serskilda tillåtelse, gå och gälla man och
man emellan såsom penningar, fastän icke såsom lagliga liqpidalioasmedel
Expeditions-V(skottets Förslag til! und. Skrifvelse> N.o Sr.
erkända; att de kommit i betydligt omlopp, särdeles uti vissa landsorter,
samt alt förfalskning deraf alltså kan blifva af högst vådligt inflytande för
allmänheten, funnit ofvannämnda straffpåföljd, den enda, som emedlertid af
lin befintliga straffbestämmelser är tillämplig på ifrågavarande brott, icke,
med hänseende till dess allmänt farliga natur, detsamma motsvara,
I följd häraf och under öfvertygelse att allmänna säkerheten påkallar
ett strängare straff för nämnda brott, än det, som, i saknad af serskild be¬
stämmelse, hittills derföre ådömts, hafva, i ändamål att afhjelpa förevarande
brist i lagstiftningen, samt dervid göra straffhestäinmelserne sådana, alt vid
deras tillämpning brottets alla modificationer kunna afses och rättvisans for¬
dran såmedelst uppfyllas, Rikets Ständer godlfunnit för deras del besluta
utfärdandet af en författning, hvarigenom stadgas, som följer: Hvar, som
eftergör eller förfalskar sedel, sorn inom Riket, med behörigt tillstånd, af
enskild bank utgifven är för alt såsom penningar gå och gälla; straffesmed
arbete å fästning från och med Ett till och med Tre år, efter omständighe-
terne, samt vare ärelös. Den, som utprångla!- en sådan sedel, den han vet
vara falsk, samt derför tillnarrar sig penningar eller varor, vare jemväl äre¬
lös och dömes lill fästningsarbete från och med Sex månader till och med
Ett år, som gerningen är till; men varder bedrägeriet yppadt innan någon
derigenom lider skada, bote utprånglaren Tyratio daler och miste dertill ä-
rån, om brottet det förtjenar.
Hvilket Rikets Stander få härigenom hos E. K. M» i underdånighet
anmäla,
i
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Januari 1845,
11>?
Expeditions-UtskolUts Förslag lill und. Skrifvelse, No 62.
N:o 62.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Jan- i845.
Preste-Ståndet den 11 —
Borgare-Ståndet den H —• —
Bonde-Ståndet den I* — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ett tillägg
till 1 $ i 7 Cap. af K M:ts Nådiga Stadga om Skiftes-
Verket i Riket den 4 Maj 1827.
(Lag- samt Allm. J3esv.- och Ekon.-Ulsk:ns Billdé, N:o 14.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva under profning förehaft gjord anmälaiVom olägen¬
heten deraf,— att, då uti 1 § 7 Cap. af K. M:s Nådiga Stadga om Skif¬
tes-Verket i Riket den 4 Maj 1827 afhandlas, huru råskillnader, hvilka hyar
och hemman emellan gå i bilgier och kiökningar, må, till besparing i häg-
nadsbesväret och lättnad i häfden, kunna ledas efter räta lineer, — icke
derjemte kommit att lagas i betraktande, det stadsjord kan mola egor å
landet, och att bebofvet af råskillnads rätande till jemn linea dervid äfven
kunde uppstå, hvadan en bestämd föreskrift saknades, huru i sådant fall
borde förfaras.
Enär bebofvet af oformliga rågångars rötning icke är mindre, då egor
å landet möta stadsjord, än då byar och hemman hvarannan angränsa, hafva
Rikets Ständer, vid öfvervägande af hvad i andra likartade fall hittills an¬
setts tydligt och klart, väl icke kunnat finna annat, än att med lagstiftarens
mening måste antagas öfverensstämma, att förevarande § skall vara tillämp¬
lig ej mindre i den förra, än uti den sednare händelsen; men då bestämdt
stadgande derom saknas, få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, alt, till undanrödjande af all tvätydighet i nämnda hänseende, ett
nytt moment i slutet af ifrågavarande § måtte tilläggas, af följande lydelse;
Hvad om rågångs rötning emellan byar och hemman sålunda stadgadt är,
galle äfven, då stadsjord möter egor å landet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Januari 1845.
Expeclitions-Uiskollets Fardag 111 und. Skrifvelse, JV.-o 63
io3
N:o 63.
Uppläst och godkänJt hos Ridd. och Adeln den 4 Jan. 1845.
Preste-Ståndet den 11 — |
Borgare-Ståndet den n —
Bonde-Ståndel den i t —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående inköp till
Kyrkorna i Riket af en ny upplaga af psalmboken med
choral melodierna och messan.
(Allm. Besv.- och Ekon.-Utskrs Bet., N:ris 25 och 91.)
S. A. K.
Under förmälan, att Hofpredikanlen Joh. Dillner nu ämnade, till
Kyrkosångens fullkomnande, utgifva en ny upplaga af Kyrko-psalmbo-
ken med choral-melodierna och messan i fyrstämmig ziflerskrift, för sam¬
ma ändamål, som den, hvilken utgafs efter gamla psalmbokens införande,
men lill detta arbetes förläggande saknade nödiga medel, så framt icke
försäljning af ett större antal exemplar kunde med säkerhet påräknas, har
hos Rikets Ständer framställning blifvit gjord derom, att Rikets Ständer
ville medverka till den åtgärd, att ett exemplar af nyssnämnde arbete
Liefve af hvarje Kyrka i Riket inköpt.
Och som, i Rikets Ständers tanka, det är af vigt, att den nya upplaga
af Kyrko-psahoboken, hvilken Hofpreilikanten Dillner sålunda ämnar ut¬
gifva, må varda snart och så fullständigt som möjligt spridd, då den, lika
med samma författares psalmodieon, otvifvelaktig! skall bidraga så väl lill
utbildandet af en harmonisk kyrkosång, som väckandet af känsla för ton¬
konsten, med fördelaktigt inflytande på nalionalbildningen i allmänhet; allt¬
så och enär detta nyttiga arbete ej på författarens eget förlag lärer kunna
utgifvas, samt den utgift, hvilken skulle af Kyrko-cassorna utgå, ej kan
blifva betydlig, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att E. K. M.
måtte täckas lala, på sätt, som till uppmuntran för digifvande af andra,
för församlingarnes nytta afsedda, verk och arbeten tillförene egt rum, äf¬
ven nu, i afseende på den af Hofpredikanten Dillner utarbetade nya upp¬
lagan af Kyrk«-psulmboken med choral-melodierne och messan i fyrstäm-
io| Exped.Uons-Uhkollels Förslag till tind, Skrifvelse, .V.o 64*
mig zifferskiift, vidtaga sådana Nådiga åtgärder, som kunna leda till vin¬
nande af ofvan antydde ändamål.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Januari 1845.
N:o 64.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Ådeln den 4 Jan* >®45.
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgnve-Ståndet den 1 1 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående godtgörande
aj 2:ne från Banken till Mjntverket utgifva förskott.
(Banco Utsk. Mern. N:o 32.)
S. A. K.
Enär uti Bankens räkenskaper utöfver tio år balanceras 2:ne Myntver¬
ket meddelade förskott, det ena uti aflyst kopparmynt å 7,755 R:dr 45 sk.
7 rist., och det andra, för ökade myntningskostnader, å 40,000 Rldr, eller
tillsammans 47,755 Rldr 45 sk. 7 ris!, banco, hafva Rikets Ständer sökt upplys¬
ning, huruvida Myntverket numera befunne sig i den ställning, att berörda
2:ne förskott kunde lill Banken återgäldas.
Genom den, i sådant afseende, af Rikets Ständers Stals-Utskott förehaf-
da granskning af Inrättningens räkenskaper, bar utredt blifvit, att Myntver¬
kets tillgångar i guld, silfver, bancosedlar och diverse effecter, efter afdrag
af Verkets alla skulder, lemnade en netto behållning af 58,500 Rldr 36 sk.
11 rist bico, hvilken behållning emedlertid till vesendtlig del utgöres af
omyntadt guld, silfver och koppar, jemte åtskilliga förbrukningspersediar;
och ehuru således hos Myntverket oslridigt finnes full tillgång för återbe¬
talning af Bankens ofvanberörde fordran, hafva Rikets Ständer likväl ansett
en sådan återbetalning, derest densamma skulle på en gång ega runi, möjli¬
gen
Expeditions-Vtskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.-o 65.
gen kunna åstadkomma en alltför kännbar minskning i det för Myntverkets
drift nödiga forlags-capital, hvadan Rikets Ständer trott återgäldandet af om-
lörmälda förskott lämpligast böra verkställas på det af Stals-Utskottet före¬
slagna sätt, att halfva beloppet erlades inom sex månader från den 8 No¬
vember sistlidet år räknadt, och den återstående hälften inom derpå följande
sex månader, så att hela summan kunde vara gulden före innevarande
års utgång,
På grund häraf få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det E. K.
M. täcktes i Nåder förordna, att ofvanberörde myntverket meddelade tvänne
förskott, å tillsammans 47,755 R:dr 45 sk. 7 r:st banco, varda, uppå här of-
van uppgifna terminer, lill Banken återbetalda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 11 Januari 1845»
N:o 65.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 fan* 1845.
Preste-Ståndet den ii — —
Borgare-Slåndet den K — —
Bonde-Ståndet den u — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förbättring
af Lots Statens lönevilkor.
(Allm. Besv.- och Ekon,-Utsk:s Bet., N:o 44 och Uti. N:o 94.)
S. A. K.
Då hos Rikets Ständer framställning blifvit gjord, huruledes lolsarnes
löne-inkomst, serdeles inora vissa delar af Riket, i allmänhet vore ringa
och äfven till en knapp bergning otillräcklig, hvilket förhållande ingalunda
öfverensstämde med anspråken på ifrågavarande personers skicklighet, på-
Bih.till R. St. Fröt. 1845. 10 Sami., 1 Afd. 14
fo6 Expeditions-Utskotlets Forslag till und. Skrifvelse, No 66.
passlighet samt uppoffrande mod, få Rikets Ständer, med afseende härå, i
underdånighet anhålla, det E. K. M. läcktes i Nåder låta undersöka, i
hvilken nion lotsarnes löne-vilkor, der så behöfves, må kunna blifva för¬
bättrade, samt att resultatet af detta vigtiga ämnes utredande måtte inför
Rikets näst sammanträdande Ständer framläggas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 11 Januari 1845,
N:o 66.
Upplsst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i4 Jan. 1845.
Preste-Slåndet den |5 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående tillgång till in¬
köp af instrumentalier m. m., för 3:no Navigations-Skolor .
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 79.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt om anslag för en gång lili an¬
skaffning af instrumentalier, böcker m. m. för Navigations-skolorne i Hernö¬
sand, Wisby och Carlshamn; men någon serskild åtgärd i anledning häraf
hafva Rikets Ständer icke funnit å deras sida erfordras, enär Rikets Ständer
ansett, att, i händelse E. K. M., vid underdånig anmälan om behofvet af
instrumentalier ro. ro. för dessa Navigations-skolor, pröfvar detsamma vara
oundgängligt, tillgång för bestridande af dylika utgifter torde kunna före-
fiunas antingen å Sjette Hufvud-Titelns anslag för befrämjande i allmänhot
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse, N:o 67. joy
af Handel och Sjöfart, eller ock ä Handels- och Sjöfarts-fonden» H'vilket
Rikets Ständer fä härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 16 Januari 1845.
N:o 67.
TJppIäst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Jan. 184S.
Preste-Ståndet den l5 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ytterligare
anslag till fullbordande af reparation ä de vid Wreta Klo¬
sters Kyrka varande grafchor.
(Stats-Utsk:s Ui!., N:o 93.)
S. A. K.
Uppå gjord anmälan, att de, lill reparation af Konunga-grafvarne vid
Wreta Klosters Kyrka i Östergötland, utaf sednast församlade Ständer anslag*
na 500 R:dr åtgått helt och hållet, utan alt derför kunnat istånd,sättas mera
fin Konungarne Ingés, Magnus Nilssons och Ragvald Knapphöfdes grafvar,
samt att ännu återstår elötredje grafchor, hvarest hvilade Hertig Suno Syfc,
hans 2:ne brorssöner, Sverker den lits dotter Ingerd, samt Riks-Rädet
Svante Polchus och hans 3:ne döttrar, hvilket elior vore högst förfallet och
påkallade snar reparation, hafva Rikets Ständer ansett lämpligt beviljade me¬
del, som ytterligare erfordras till samtlige de ifrågavarande grafchorens för¬
sättande uti eli värdigt skick, hvadan och med ledning af ett upprätladt,
Rikets Ständer tillhandakommet, kostnadsförslag å berörde reparations-arbe-
ten, Rikels Ständer godlfunuit att, for ofvan angifna ändamål, ställa till E.
K, M:sNådiga disposition en summa af 552 R:dr 32 sk. banco, med vilkor
io8 Expeclitions-Vtskotlels Forsta’ till änet. Skrifvelse, N.o 68.
att delta belopp ej öfverskrides, samt att hvad, som omöjligen icke åtgår,,
varder Stats-Yerket reserveradt.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. härigenom i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari 1845.
N:o 68..
Uppläst och; godkändt lios Ridd. och Adeln! den i4 Jan. l845.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ajlönings-
medel, hvilka i lifstiden icke utbekommits af numera aflid¬
ne Provincial-Läk aren, Assessoren D. F. Rudolphi.
^Stuts-Utsk:s Ull., W:o 94.)
S. A. K.
Genom Nådig Remiss till Rikets Ständers Stats-Utskolt af den 2 Sep¬
tember sistlidet år, har E, K. M. behagat öfverlemna en af enkan efter
Provincial-Läkaren, Assessoren, Doctor D. F. Rudolphi, Anna Beata Helling,
och förmyndaren för hennes omyndiga barn, Boktryckaren A. T. Låst¬
bom\, gjord underdånig anhållan om utbekommande af ett utaf Rudolphi
i lifstiden sedan år 1827 outtaget lönebelopp, 173 R:dr34sk. 4 r;st, i afse¬
ende hvarå de målet tillhörande handlingar upplysa, att Assessoren Rudolphi,
hvilken i Maj månad 1827 erhållit transport fi ån Provincial-Läkare-ljenslen i
PhiiipsLads District till enahanda beställning inom Upsala Län, icke upp¬
burit aflöning från sistnämnde Läns Ränteri förr än från och nied 4:de
qvartalet 1827, samt icke eller i Wermlands Landt-Ränteri lyftat lön läng¬
re än till och med Maj månad samma år, hvadan alltså för Juni, Juli, Augu¬
Expeditions-Utskottets Försåg till uret. Skrifvelse, N-o 6g. 109
sti och September månader lönebeloppet, som enligt Stat utgjorde 173R‘.dr
34 sk. 4 r;st, icke ar vordet uttaget; äfvensom att E. K. M:s och Rikets
Slals-Conlor, hvarest sökanderne först år 1842 framställt begäran att utfå
beloppet, sådant vägrat, på grund af Kongl, Kungörelsen den 8 September
1824, angående prtescriptionsl iden för fordringars utbekommande af Stats¬
verket; och hafva Rikets Ständer, med afseende å Enkan Rudolphis och
hennes omyndiga barns vitsordade torftiga omständigheter, funnit skäligt
medgifva, att ett emot berörde, lill Stals-Verkets besparingar längesedan in¬
gångna, summa svarande belopp må, såsom gralification, få lill sökanderne
utbetalas med 173 R;dr 34 sk, 4 r;st samt i Stats-Contorets räkenskaper
afibras å 8;de Hufvud-Titelns besparingar för nästlidet år.
Hvilket Rikets Ständer få till svar i underdånighet anmäla*
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari 1845.
N:o 69.
Uppläst och godkändt bos Ridd. och Adeln den t4 Jan. i845.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 16 •— —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående afskrifning
af f. d. Sta ts-Tidningens skuld till Stats-Verket.
(Stats-Utsk:s Ull., N:o 96.)
S. A. K.
Sedan E. K. M. behagat, uti skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott
af den 30 Augusti för lidet år, i Nåder framställa förhållandet med ett an¬
nu icke godlgjordt förskott, 21,000 R:dr, hvilket, till betalande af f. d. Stats-
Tidningens skuld, blifvit af Stats-Verket, uppå Nådig befallning, incddeladt,
hafva Rikets Ständer, med bifall till hvad E. K. M, dervid jemväl Nådigst
jto Expeditions Ulskolteit Forslag till tind Skrifvelse, N.o 7o.
föreslagit, funnit godt medgifva, att, efter det till Stals-Conloret lefvererats
försäljningsmed len för f. d. Stats-Tidningens tryckeri och öfriga effecler, dea
då oguldna återstoden af ifrågavarande förskottssumma rrå afskiifvås,
i.-,. Hvilket, till svar å högstberörde Nådiga Skrifvelse, Rikets Ständer få
hos E. K. M i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari 1845.
N:o 70.
Uppläst och god k ä lid t hos Ridd. och Adeln den i4 Jan. 1845.
Presle-Slamiet den i5 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —.
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående öfverflytt"
ning till Riksgäldskontoret af befattningen med det till
Staden IVeociös återuppbyggande, efter den år 1843 staden
öjvergångna eldsvåda, af allmänna medel beviljade låne¬
understöd.
(Stals-Ulsk:s Ul!„ N:o 99.)
S. A. K.
Uti den, vid innevarande Riksdags början, aflåtna Nådiga Propositionen,
angående Statsverkets tillstånd och behof, har E. K. M. behagat gifva Ri¬
kets Ständer tillkänna, alt K. M., efter den eldsvåda, som i November må¬
nad 1843 öfvergick staden Wexiö, beviljat och till utgående af mindre cre-
ditivet anvisat en summa af 240,000 R:dr, för att, såsom byggnadslån, emot
vissa föreskrifna vilkor, stadens invånare, i nion af behof, tillhandahållas;
dervid K. M. i Nåder förordnat, att, i likhet med hvad som iagttogs vid
det samma stad år 1838 beviljade enahanda understöd, förbindelserna för
nämnde lånesumma skulle till E. K. M:s och Rikets Stats-Conlor utfärdas
ooh, sedan utlåningen försiggått, emoltagas af detta Embets-verk, som deref¬
ter borde handhafva åtgärderna för de förestående ränteliqviderna och åter-
Expcdiiions-Ulskotlcts Forslag till tind. Skrifvelse, N.o 7o. tu
betalningarne. Men sorn befattningen med det förut meddelade byggnads¬
lånets indrifvande m. m., enligt Rikets Ständers begifvande, öfvertagits af
Riksgälds-Coutoret, dit äfven nu ifrågavarande Iåne-medel böra återgå; så
har E. K. M., uti högslberörda Nådiga Proposition, till Rikets Ständer öf¬
verlemna!, huruvida icke likaledes befattningen med det nya lånet må till
Rikcgälds-Contoret öfverflyttas, i hvilket fall de dessförinnan afgifna lune-
förbindelserna skulle blifva af Stats-Contoret på Riksgälds-Contoret trans¬
porterade, samt öfriga della lån rörande handlingar lill sistnämnda Veik
»flem na de.
Med anledning af denna Nådiga framställning, bäfva Rikets Ständer
gjort sig underrällade om ej mindre de föreskrifter, K. M., angående an¬
vändandet af omförmälda allmänna låue-understöd samt lånemedlens för¬
valtning och redovisande, meddelat, än de, i afseende på lånens återbetal¬
ning oell säkerheten derför, stadgade vilkor, hvarjemte Rikets Ständer in-
liemtat, hurusom, i anledning af den staden Wexiö 1843 öfvergångna elds¬
våda, utaf mindre creditivet blifvit frän Riksgälds-Contoret, under Mars,
April och Juni månader förlidet år, utbetaldt ett sarnmanräknadt belopp
af 293,400 R:dr, deraf, jemlikt uppgifterna i Stats Conlorets 1 eqvisilioner,
30,000 R;dr skulle användas till ersättande af en straxt efter eldsvådan
utaf Stats-Contoret förskottsvis utbetald summa, och 23,400 R;dr utgå till
understöd för stadens nya tomlreglering, samt 240,000 R:dr tillställas Bygg-
nads-Comiteen, för att utlemnas såsom' län till stadens återuppbyggande.
Enär nu den andel af de lyftade creditiv-medlen, som således skall utlå¬
nas, naturligtvis bör, på sätt E. K. M. jemväl i Nåder förklarat, till Riks-
gälds-Conloret återbetalas, mäste en omedelbar inbetalning till delta Verk
af ifrågavarande lån, jemte derå upplupna räntor, vara förenad med minsta
besvär, omgång och tidsutdrägt; och då härtill dessutom kommer, att alla i
sednare tider utaf allmänna medel till nedbrunna städer utgifna byggnadslån be¬
vakas och bokföras af Riksgälds-Contoret, som liilikainfordrarochanvänderdefö-
reskrifna ränte- och -capital-inbetalningarne å samma iån, så hafva Rikets Ständer
godlfunnitjatt, i likhet med hvad som vid sednast förflutna Riksdag beslöts, röra 11-
dedetdessförinnan till sladenWexiös återuppbyggande anvisade låne-understöd,
jemväl medgifva, att den åt Stats-Contoret, genom K. M:s Nådiga Bref af
den 18 December 1843, uppdragna befattning med ej mindre mottagandet,
granskandet och vårdandet af skuldförbindelserna samt intecknings-hand-
liugarne för det samma stad beviljade nya byggnadslån, än infordrandet
och uppbärandet af de derå föreskrifua ränte- och capital-inbetalningar må
a| Riksgälds-Contoret öfvertagas; och få Rikets Ständer, i afseende på verk¬
1 ja Expedilions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o ju
ställigheten af denna befattnings sålunda beslutade öfver■flyttning, i under¬
dånighet anhålla, det E. K. M. läcktes anbefalla Stats-Contoret att, jemte
aflemnandet af redan inkomna lånehandlingar, på Riksgälds - Conio¬
rd i laga ordning öfverlåta alla de rättigheter och fordringsanspråk,
som, med hänsigt till nu ifrågavarande lån, blifvit Stats-Contoret, genom
högstberörda Nådiga Bref samt vederböraudes afgifna förbindelser, tiller¬
kända: lärande så väl Magistraten och Byggnads Comitéerna, sorn samtlige
låne-innebafvarne erhålla Nådigt förständigande ej allenast att behörigen
iagttaga de, genom omförmälda befattnings ölverflyttande till Riksgälds-
Contoret, förorsakade förändringar i förut meddelade stadganden, angående
lånehandlingarnes aflemnande samt lånemedlens redovisande och inbetalan¬
de, utan äfven att noga efterkomma de erinringar, som i dessa hänseenden
kunna varda af sistnämnde Verks styrelse meddelade»
Hvilket Rikets Ständer få, till svar å den i ämnet gjorda Nådiga fram¬
ställningen, härigenom hos E. K. M. i underdånighet anmäla»
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari 1845.
N:o 71.
Uppläit och godkändt hos Ridd. och Adeln den i4 Jan. 1845,
Preste-Ståndet den i5 — —-
Borgare-Ståndet den 16 -— —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående sökt lin¬
dring i betalningsvilkoren för erhållna lån till återuppbyg¬
gande af Staden fVexiö
(Stats-Utsk. Uti, N:o 100.)
S. A. K.
Genom Nådig Remiss af den 2 September förlidet år, har E. K. M.,
för det afseende, förekommande serskilda skäl och omständigheter ansågos
på-
Expeditions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o 7/. 113
påkalla, till Rikets Ständers Stats-Utskott ofverlemnat en af egarne till de i
staden Wexiö, sedan 1838 års eldsvåda, uppförda och efter sista branden
qvarstående 9 hus, till K. M. ingifven underdånig ansökning derom, att med
inbetalningen af räntan for de i dessa hus intecknade byggnadslån, utgörande
tillsammans 20,200 R:dr, måtte få anstå, intilldess ränteliqviderna för de
nya byggnadslånen vidtoge, samt alt derefter samma ränta måtte få ut¬
göras för de förra, som för de sednare lånen; varande denna ansökning huf¬
vudsakligen grundad på det af sökanderne uppgifna förhållande, att följ¬
derna af den Wexiö sednast öfvergångna eldsvåda ej allenast drabbat dem,
som då af elden hemsöktes, utan äfven inverkat på deras ekonomiska ställ¬
ning, hvilkas hus vid detta tillfälle bevarades.
Hvad i afseende på denna ansökning förekommit, hafva Rikets Ständer
tagit i öfvervägande; men då sökanderne för sina byggnadslån redan till¬
godonjuta räntefrihet under den i sådant afseende bestämda tid; — då be¬
viljandet af nu sökt förlängning häraf skulle bereda dem lindrigare betal¬
nings vil kor, än de låntagare i samma stad få tillgodonjuta, som 2:ne gånger
varit af eldens härjningar hemsökta och derefter uppfört sadana byggnader,
som dem, hvaruti ifrågavarande lån blifvit intecknade; — då de högst be¬
tydliga capital, som efter sista eldsvådan tillflutit staden, i egenskap af
brandskade-ersältningar, enskilda välgörenhels-bidrag samt understöd å Sta¬
tens sida, onekligen måste hafva ett gynsamt inflytande på rörelsen inora
staden och ersätta det afbrott i densamma, som genast efter eldsvådan troligt¬
vis inträffade; och då en sökanderne tillerkänd lindring i de förut fastställ¬
da, serdeles fördelaktiga lånevilkoren, efter all anledning, skulle från andra
innehafvare af dylika lån framkalla anspråk på samma förmon, hafva Rikets
Ständer icke funnit skäl att till förevarande ansökning lemna bifall.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. härigenom i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari 1845.
Bih, till R. St. Prot. 1S4S. 10 Sami. 1 Afd.
15
Expedidons-Utskottets. Förslag till Und. Skrifvelse> N:0< 7».
N:o 72.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i4 Jan. i845.
Preste-Ståndet den i5 — —•
Borgare-Ståndet den 16. — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående utdelningen
af Justities-Ombudsmannens Embets-Berättelser'.
(Stats.-Utsk. UtJ., N:o 103.)
& A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att Rikets
Ständers Justitiae-Qmbudsmans årliga Embets-Berättelser, hvilka, jemlikt 14
§ af den för Justitise-Ombudsmannen utfärdade Instruetion, skola genom tryc¬
ket offentliggöras och hvaraf Högste Domstolens samt Hof-Rätternes Ledamö¬
ter, jemte åtskillige andre Embetsman, hittills erhållit hvar sitt exemplar,
hädanefter jemväl måtte varda till samtlige Under-Dotnstolarne utdelade;
och då Rikets Ständes ansett det vara af nytta för samtlige så väl lägre som
högre Domstolar att taga kännedom om hvad nämnde Berättelser innehålla,
helst sådant bör i sin mon bidraga Lill enhet i lagskipningen^ hafva Rikets
Ständer godtfunnit förordna, att Justitias-Ombudsmannens årliga Embetsberät¬
telse^ som hädanefter varda från trycket utgifna, böra ej allenast, på sätt hit¬
tills skett, tillställas Öfver-Domstolarne och de allmänna Embetsverken, utan
äfven tillsändas hvarje ordinarie domare å landet samt hvarje stads domstol.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla,.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm d. 16 Jan. 1845.
Fxpedäions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, jV.-o 73. n5
N:o 73.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 14 Jan, i845.
Preste-Ståndet den 15 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående restitution
af bevillning, erlagd inom Neder-Calix socken af Norr¬
bottens Län.
(Stats- och Bev,-Utsk:ns UtJ», N;o 20.)
S. A. K.
Sedan E. K, M., uti Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer af den 19
Augusti sistlidet år, angående de vid öfverlemnande af 1841 års Bevillnings-
Stadga äskade uppgifter, till grund lör framdeles företagande granskning
af minimi-tariffen å hemmansvärden m. m., i Nåder fästat Rikets Ständers
uppmärksamhet derå, att, vid tillämpning af 148 § uti Bevillnings-Stadgan,
hvarigenom befrielse till hälften af Bevillningen efter lista Artikeln blifvit
intill näst inträffande, nu pågående, Riksdag, medgifven ”de af allmogen i
‘Westerbottens, Norrbottens och Jemtlands Län, äfvensom fjelltrakterne i
Wester-Norrlands Län, samt fiskare i Bohus Län, som icke ega jord, idka
näring eller hafva annat yrke, och, enligt Taxeringsmänneus pröfning, an¬
ses deraf vara i behol”, åtskillige af allmogen inom Neder-Calix socken af
Norrbottens Län blifvit ålagde att erlägga full bevillning, enligt |;sta Ar¬
tikeln, då de egt jord, idkat näring eller annat yrke, eller befunnit sig uti
bättre villkor och ansågos magta en dylik afgift utgöra, men att anledning
vore till den förmodan, att, vid redaetionen af nyssnämnde något miss¬
tag om verkliga innehållet af Rikets Ständers, rörande ifrågavarande lin¬
dring i beskattningen, fattade beslut möjligen egt rum, har E. K ,M. till Ri¬
kets Ständer i Nåder öfverleuinat att, genom en i närvarande fall på Ri¬
kets Ständer allena ankommande förklaring, bereda utväg för de skattskvl-
dige att återfå, hvad tilläfventyrs blifvit dem för mycket till betalande å-
dömdt och afförd rädt.
Vid betraktande af de skäl, som firanledt Rikets sist församlade Stän¬
der att besluta, det allmogen i Westerbottens, Norrbottens och Jemtlands
Län skulle åtnjuta enahanda lindring uti bevillningen efter Esta Artikeln,
som uti 1835 års Bevillnings-Stadga varit medgifven, synes Rikets Ständers
116 Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 74-
mening tydligen hafva varit, att denna lindring, sorn blifvit dessa orters
invånare förunnad till någon lättnad i deras, lill följd af inträffade miss¬
växter, iråkade betryck, borde komma dem till godo, utan afseende på, om
de egde jord och idkade näring, eller ej, ehuru en mindre lydiig re-
daction af 148 § uti nu gällande Bevillnings-Stadga gifvit anledning till
den tydning af densamma, att orden: ”hvilka icke ega jorclj idka näring
eller hafva annat yrke”} hvilka ord blott hafva afseende uppå ”Fiskare i
i Bohus Län”, äfven blifvit hänförda till ”'Allmogen i Westerbottens, Norr¬
bottens och Jemtlands Län, äfvensom fjelltrakterne i Wester - Norr¬
lands Län”, hvarigenom det öfverklagade förhållandet uppkommit, att
den delen af allmogen inom Neder-Calix socken, som egde jord, blif¬
vit ålagd att utgöra full bevillning efter l:sta Artikeln; och hafva
Rikets Ständer, till följd häraf, pröfvat rättvist medgifva, att den skattskyl¬
diga allmogen i Neder-Calix socken må, i reslilutionsväg, återbekomma
hvad, som blifvit densamma, genom ofvannämnde otydlighet i Bevillnings-
Stadgan, för mycket till betalande ådömdt och afförd rad t.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s Nådiga Skrifvelse i äm¬
net, få härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari i845.
N:o 74.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den Jan. i845.
Preste-Ståndet den i.å — —
Borgare-Ståndet den ifi — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej, angående stämpling af
spelkort samt afgiften derför.
(Rev:s-Utsk:s Bet., N:o 15.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer inhemtat, att, genom tillämpningen af den, till
följd af Rikets sist församlade Ständers fattade beslut om en från 6 till 8
Expeditiöns-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse> N.o j5.
117
sk. förhöjd bevillningsafgift å spelkort och afgifna förslag till förändrade
controller, i afseende på kortens stämpling, af K. M;t under den 23 Febru¬
ari 1842 derom utfärdade Nådiga Förordning, det fördelaktiga förhållande
egt ruin, att, då de år 1841, eller året näst före det, under hvilket berör¬
da författning biel' till efterlefnad gällande, för kortstämplingen inllutna
medel uppgått till endast 6,781 R;dr 15 sk. 6 rist, denna stats-intrad år
1843 deremot utgjorde icke mindre, än 21,652 R:dr 42 sk. 4 rist b:co,
hafva vid sådant förhållande Rikets Ständer funnit skäligt besluta, det be-
villningen af spelkort skall intill nästa Stats-reglering utgå till oförändrad!
belopp, nemligen åtta skillingar banco för hvarje kortlek; med anmälan
hvarom Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att högst¬
berörde Nådiga Förordning af den 23 Februari 1842 må fortfarande få
tjena till underdånig efterrättelse.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari 1845.
N:o 75.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i4 Jan. i845.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående controll emot
missbruk vid gårdf arihandelns idkande.
(Lag- samt Allm. Besv. och Ekon. Ulsk:ns Bet., N:o 16.)
S. A. K.
Enär erfarenheten visat, att den gårdfarihandlande, enligt Kongl. För¬
ordningen den 5 Juni 1822, förunnade rättighet att för eget behof med¬
föra sådana mindre partier af i allmänhet lofgifna handelsvaror, hvilka ic¬
ke få af dem till salu hållas, icke sällan missbrukas och leranar tillfälle
till eluderande af det lör dem i atlmäuhet stadgade förbud, alt andra än i
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, JY.-o 76?»
hemorten tillverkade varor kringföra, så hafva Rikets Ständer ansett, lill
förekommande af dylika missbruk, nämnde rättighet böra upphöra och få
således hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att den gårdfarihandlande,
genom högstberörde Nådiga Förordning medgifna rättighet att på sina han-
delsresor medföra mindre partier af i allmänhet lofgifna, men i deras hem¬
ort icke tillverkade, handelsvaror, måtte varda upphäfven ochgårdfarihand»
lande förbjudas att under handelsresorue medhafva några andra varor, än
sådana, med hvilka de äro berättigade att drifva handel, med undanlag
endast af hvad de för egen räkning begagna och hvad, som hörer tili de¬
ras beklädnad.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Januari 1845.
N:o 76.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Jan. i845.
Preste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående mäklare-slut,
i afseende på den så kallade leverans-handeln.
(Allm. Besv. och Ekon. Ulsk:s Bet;de, N:o 37 och Uth, N:o 93.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit framstäldt, huruledes angeläget vore
alt genom ändring eller tillägg uti Mäklare-Instructionen, förbjuda mäkla¬
re-slut om varors levererande på aflägsnare terminer, än 14 dagar Irån
slutsedelns datum, med mindre än att köparen vid sådan afhandlmgs in¬
sående forpligtat sig att genast och contant betala till säljaren en handpen¬
ning af minst tio procent af den slutade varans värde, hvilken bestämmel¬
se anså°s vara nödig, för att undanrödja det forderfliga missbruk, som nu
lärer bedrifvas förmedelst slutuingar om leveranser, hvarvid säljaren säl-
Expeditions-Utskolteti Förslag, tilt und. Skrifvelse, N,-o j6. 119
Ian innehade, eller ens ämnade anskaffa den bortslutade varan, lika litet
som det ingått i köparens beräkning att emottaga densamma, utan vore
den ömsesidiga speeulationen dervid att skörda en vinst på den andra con-
trahentens bekostnad sålunda, att, vid leveransterminens inträffande, en
contant ersättning skulle utbetalas till det belopp, sorn svarar mot prisskill¬
naden emellan det i contractet bestämda och det vid sistnämnde tid å
varan verkligen gångbara saluvärde, hvilket sednare dessutom ieke lätt kun¬
de utrönas, alldenstund falska sådana blefvo noterade, till följd af fingera¬
de försäljningar: ett af det nu öfverklagade föranledt serskildt vingleri.
Rikets Ständer, som tagit kännedom af förhållandena med ofvan an¬
märkta missbruk, hafva icke kunnat underkänna vigten af en närmare lag¬
bestämmelse i berörde afseende.
På grund häraf anse Rikets Ständer det böra blifva Mäklare förbjudet
att afsluta någon handel eller något contract om varors levererande på af¬
lägsna terminer, eller sednare än 14 dagar från slutsedelns datum, med
mindre än köparen, vid afhandlingens ingående, liar utfäst sig att till säl¬
jaren genast erlägga en handpenning af tio procent utaf den slutade varans
värdes börande sådant vara uttryckligen i slutsedeln intaget samt Mäklaren
hemfallen till lika belopp i böter, derest någon afvikelse ifrån denna be¬
stämmelse, å hans sida, eger rum; Och få Rikets Ständer alltså i un¬
derdånighet anhålla, att E. K. M., sedan Commerce-Collegium och Handels-
Societeterne i Rikets städer blifvit deröfver hörda, i Nåder behagade göra
de förändringar i Mäklare-Stadgan, sorn kunna vara för ofvan angifna än¬
damåls vinnande lämplige.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januari 1845.
I 20
Expediiions-Utskoltels Furdag lill und. Skrifvelsej N.o jj.
N:o 77.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Jan. 1845.
Preste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående föreskrif¬
ter, i afseende på byggnadslån till brandskadade städer.
(Slats-Ulsk:s Uti., N:o 101.)
S. A. K.
Som anmäldt blifvit, alt Rikets Ständers Riksgälds-Contor dels redan
måst vidkännas, dels ock hade alt ytterligare motse så väl capital- som
ränteförluster å beviljade låneunderstöd till återuppbyggande af brandska¬
dade städer, hafva Rikets Ständer ansett ett sådant förhållande nogsamt å-
dagalägga nödvändigheten deraf, att Statens rätt och säkerhet, vid dylika
låns framtida beviljande, fullständigare än hittills betryggas; till följd hvar¬
af och enär de, vid 1823 års Riksdag, faslslällda och sedermera hufvud¬
sakligen bibehållna lånevillkoren icke innehålla någon bestämmelse, angå¬
ende förhållandet emellan de utgifna lånebeloppen samt de derför uppförda
och intecknade byggnaders brandförsäkringsvärden, Rikets Ständer beslutat,
att, äfven hädanefter, de låneunderstöd, som, med anledning af inträffade
eldsvådor, kunna af allmänna medel varda enskilde tomtegare inom de
brandskadade släderne tillerkända, väl må utlemnas emot sådan intecknings-
säkerhet, som hittills varit föreskrifven, men att härvid bör fästas det ut¬
tryckliga förbehåll, att icke något låns capital-belopp får öfverstiga hälften
af den derför intecknade egendoms brandförsäkringsvärde; kommande allt¬
så den Byggnads-Comileerne tillförene tillerkända pröfningsrält, i afseende
på hvarje serskildt låns belopp, att framdeles inskränkas inom det härför
fastställda, efter brandförsäkringsvärdet lämpade, maximum.
I sammanhang härmed och då angeläget synes, att de med berörde
låne-understöd förenade, serdeles tidsödande och besvärliga, bevaknings-, li-
qvidations- och bokförings-göromål varda förenklade och förminskade, haf¬
va, för sådant ändamål samt under förutsättning, att jemväl dessa göromål
i anledning af byggnadslån, som hädanefter beviljas, komma att åt Riks¬
gälds-
Expeditions-Vtskoltets Förslag lill iind. Skrifvelset N.-O 77.
til
gälds-Contoret uppdragas, Rikets Ständer beslutat följande tillägg till de för¬
ut, vid dylika låns beviljande, meddelade stadganden, nemligen:
a) Jemte det vederbörande Byggnads-Comite, såsom redan tillförene är
föreskrifvet, skall vara skyldig för Riksgälds-Contoret uppgifva det lånebe¬
lopp, som, irman skuldebrefvet och inteckniogshandlingarne blifvit till nämnde
Contor i fullständigt skick aflemnadc, måste vid inträffad concurs eller års-
prociama bevakas, bör Comitécn, sedan dea från Riksgälds-Contoret erhål¬
lit erforderligt edgångsbevis, på eget ansvar föranstalta om detta lånebe¬
lopps bevakande i laga ordning samt, vid lånehandlingarnes insändande till
Riksgälds-Contoret, bifoga vederbörligt betyg om verkställigheten häraf;
b') Likaledes bör det åligga Byggnads-Comiteen att behörigen iagttaga
och fullgöra de, i afseende på inteckningshandlingarnes fullständighet och
föreskrifna beskaffenhet, vid deras granskning i Riksgälds-Contoret gjorda
samt af Rikets Ständers Fullmägtige godkända anmärkningar;
c) Magistraten i den stad, som med byggnadslån blifvit understödd,
bör dessutom få sig uttryckligen ålagdt att med erforderligt biträde Riks¬
gälds-Conioret kostnadsfritt tillhandagå, ej allenast vid lånemedlens indrif-
riing och lefvererande, utan äfven vid bevakandet af Riksgälds-Contorets räte
och förmon, med hänsigt till stadens invånare tilldelade byggnadslån och
derför erhållna inteckningar, m. m.;
11) Derest det belopp, som vid hvarje års slut skall å ett byggnadslån
inbetalas, före den 16 Januari nästpåföljande år till Riksgälds-Contoret in¬
kommer, må denna inbetalning anses såsom verkställd inom behörig tid,
hvadan i sådant fall den, sedan årets början, å capital-afbetalnings-beloppet
ytterligare upplupna ränta eftergifves; börande åter stadens Magistrat, vid
eget ersättningsansvar för den eljest uppkommande tillökningen uti låne-
innehafvarnes ränteskulder, ovilkorligen vara skyldig att, inom besagde dag,
lill Riksgälds-Contoret hafva insändt alla af Magistraten, före det sednast
förflutna årels utgång, uppburna byggnads-lånemedel;
e') I stället för det hittills iagttagna bokföringssättet, enligt hvilket
hvarje innehafvare af byggnadslån, så snart skuldebrefvet för detsamma till
Riksgälds-Contoret inkommit, erhållit sitt serskilda conto i Contorets årliga
hufvudbok, bör för alla ifrågavarande lån upprättas en gemensam fortgå¬
ende räkenskap, deruti hvart och ett dylikt lån skall å en för flera år lö¬
pande räkning upptagas, hvilken räkning dock årligen, så snart den för året
Jiih. till R. St. Trot. 184$. 1° Sand., 1 Afd. 16
I 22
Expeditions-UlskolUts För lag till tind Skrifvelse, N-o 77.
stadgade inbetalningen blifvit verkställd, afslutes; hvaremot Riksgälds-Con-
torets hufvudböcker endast komma att summariskt utvisa de föiändringar,
som det en och samma stad, emot enahanda betalningsviikor, beviljade lå-
ne-understöd i sin helhet, under hvarje års lopp undergått, äfvensom de der¬
under å samma lån upplupna samt influtna eller balancerade interessen.
Anseende Rikets Ständer desse under litt. d) och e) upptagna stadgan-
den jemväl böra å redan utgifne byggnadslån tillämpas.
Med underdånig anmälan om hvad Rikets Ständer sålunda, i ena och
andra hänseendet, pröfvat skäligt härutinnan förordna, få Rikets Ständer hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, att härmed öfverensstämmande föreskrif¬
ter måtte varda i Nåder meddelade, jemte öfriga vilkor och bestämmelser
för de lån, som E. K. M., till brandskadade städers återuppbyggande, fram¬
deles kari flona för godt bevilja; hvarförutan och i betraktande af ända¬
målet med dessa låneunderstöd samt på grund af erfarenheten vid de för¬
störande eldsvådor, som tid efter annan öfvergått flera bland Rikets städer,
Rikets Ständer ansett sig böra i underdånighet hemställa, huruvida icke,
till befrämjande af sten- och kalkbruks-byggnaders uppförande, E. K. M.
täcktes bevilja de låntagare, som uppföra sådana byggnader, all den lin¬
dring uti de i allmänhet föreskrifna betaluingsvilkoren, som E. K. M. i Nå¬
der pröfvar lämplig och ändamålsenlig.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 22 Januari 1845.
Expeditions-Vtskollels För lag lill lind Skrifvelse, Ff.o 7$. j33
N:o 78.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Jan. 1845.
Preste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående begrafnings-
och öfriga kostnader, föranledde af Högstsalig H. M. Ko¬
nung CARL XIV JOHANS dödliga frånfälle.
(Stats-Utsk:s Utl:de, N:o 114.)
S. A. K.
Sedan behöriga redogörelser blifvit afslulade oell lill E. K. M. i un¬
derdånighet ingifna för begrafnings- och öfriga kostnader, föranledda af
Högstsalig U:s M;t Konung CARL XIV JOHANS dödliga frånfälle, till
hvilka kostnader nödiga medel af Stats-Contoret utbetalts, har E. K. M., i
ändamål, att serskilda tillgångar till betäckande af dessa förskottsvis bestridda
utgifter må af Rikets Ständer utses, behagat till Rikets Ständers Stats-Ut-
skott, under den 5 D cember fötlidet år, i Nåder öfverlemna ett samman¬
drag af de ingifna redogörelserna, hvarutaf inhemtas, att, efter användande
af en genom försäljning utaf öfverhlifna materialier och andra effecter upp¬
kommen tillgång, en summa af 145,781 R:dr 19 sk. 10 r;st banco i före¬
nämnde hänseende blifvit erforderlig; hvarjemte E. K. M. i Nåder gifvit
tillkänna, att, i afseende å frågan om ett lämpligt bidrag från Norriges sida
för merberö.rde kostnader, förberedande åtgärder utaf E. K. M. vidtagits.
Och hafva, med anledning häraf, Rikets Ständer beslutat, att omfor-
rnälda kostnadssumma 145,781 R:dr 19 sk. 10 r:st banco må, på Stats-
Contorets reqvisition, utgå af Riksgälds-Contorels behållningar, för att er¬
sätta Slals-Contoret, hvad derifrån redan blifvit eller bl i f ver i detta afse¬
ende utanordnadt; jemte anmälan hvarom, Rikets Ständer få hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, att det bidrag till ifrågavarande begrafnings-
kostnad, som af Konungariket Norrige kan komma att utgöras, varder Riks¬
gäl ds-Con tore t tillhandahållet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januari 1845.
Expcditions-Utskotteta Förslag till und. Skrifvelse, N.o 79.
N:o 79.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den ao Jan, 1845.
Preste-Ståndet den 2a — —
Borgare-Ståndet den 22 -— —
Bonde-Ståndet den 22 -— —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående kostnaderna
i och för Hans Maj:ts och Dess Höga Gemåls Kröning.
(Stats-Utsk;s Uti., N:o 115.)
S. A. K.
Med tillkännagifvande, att, sedan för ändamålet erforderliga förskott
blifvit anvisade, dels från Stats-Contoret, dels af E. K. M:s Egen hand-
cassa, E. K. M. låtit uti serskild redogörelse upptaga de kostnader, i och
för E. K. M;s och Dess Höga Gemåls Kröning, hvilka E. K. M. ansett va¬
ra af den beskaffenhet, att de borde af Staten bestridas, har E. K. M. be¬
hagat, uti en den 5 December nästlidet år aflåten Nådig Skrifvelse, till
Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna ett sammandrag af nämnde redo¬
görelse, utvisande, att, efter afdrag af influtna medel för å auction försålda
byggnadsmaterialier m. m., ifrågavarande kostnader uppgå till ett samman¬
räknad t belopp af 45,482 R:dr 33 sk. 8 r:st banco, till betäckande hvaraf
serskilda tillgångar erfordrades; varande Stats-Contoret i Nåder anbefaldt
att, utöfver de 25,000 R:dr, som, på sätt redogörelsen utvisade, redan blif¬
vit till utgifter för Kröningshöglidligheterne förskjutna af Stats-Verket, yt¬
terligare utbetala fyllnaden i det nu äskade anslaget med 20,482 R:dr 33
sk. 8 r:st, på det béla kostnadssuminan måtte kunna, såsom en Stats-Ver-
kets fordran, i liqvid med Riksgälds-Contoret upptagas.
I anledning af hvad E. K. M. sålunda i Nåder föreslagit, hafva Rikets
Ständer godtfunnit anvisa ofvanberörde summa, 45,482 R:dr 33 sk. 8 r;st
banco, alt af Riksgälds-Contorets behållningar utgå och Stats-Contoret, på
dess reqvisition, ersättas.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla,
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januari 1845.
Expcditions-Utskotlets Förslag till vnd. Skrifvelse, N.o 80. äa5
N:o 80.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 20 Jan. 1845.
Preste-Ståndet den 22 — >—
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndel den 23 — «—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående folii-afgiften
för assignerings-räkning med Banken.
(Banco»Utsk:s Uti., N:o 27.)
S. A. K.
Då någon bestämd föreskrift hittills icke varit meddelad, angående er¬
läggandet af folii-afgiften för assignerings-räkning med Rikets Ständer Bank,
hafva Rikets Ständer, med anledning derjemte af förekommen anmälan i
ämnet, ansett nödigt, till förebyggande af framtida förluster för Banken i
berörde hänseende, stadga och förordna, att, efter det assignant sin räkning
med Banken för det förflutna året mot Bankens hok behörigen collatione-
rat, vederbörande Kamererare genast bör tillställa assignanten eller dess
ombud granskad räkning å den för samma år belöpande folii-afgift, hvil¬
ken, så framt densamma icke sist inom Mars månad blifvit insatt i Ban¬
ken och insättnings-attesten till Låne-Afdelningen aflemnad, skall å den på
räkningen innestående behållning afskrifvas; och få Rikets Ständer i un¬
derdånighet anhålla, alt E. K. M. täcktes, uppå skeende underdånig anmä¬
lan af Banco-Styrelsen, Kungörelse i ämnet i Nåder låta utfärda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Jan. 1845.
Expedittons-Utsk tiris F rsfag till tind. Skrifvelsej T:o 81.
N:o 81.
Uppläst oell godkändi ii os Riild. och Adeln den 2g Jan. j845.
Preste-SlSndet dtn 29 — —
Borg.ire-Ståndet den 2.9 — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif veise, angående medel till arf-
aroden m. m. fur Lag Beredningen.
(Sluts-Utsk. Ut!.. N:o 159,)
S. A, K.
Uti en till Rikets Ständer den 19 December nastivdcL år »flåten Nådig
Proposition har E. K. M. behagat i Nåder meddela: att, då Rikets Ständer
den 3 Mars 1841 hos K. M:t. gjorde underdånige framställning om ned-
säLtande af en Comité eller Lag-Beredning, bestående af Juslitiae-Stats-Mini-
stern, Iva Justilise-Råd, Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman, Justitiae-Canzle-
ren samt fem andre lagfarne män, för alt, vid jemförelse af de vid försla¬
gen till nv civil- och criminal-lag gjorde anmärkningar, ytterligare genomgå
och granska dessa förslag, samt undersöka och uppgöra förslag till de för¬
ändringar i domstolarnes organisation och i längelse-systemet, sorn med det
nya lagverket mäste införas m. m., samt Rikets Ständer derefter till arfvo-
den åt Lagberedningens ledamöter och Secreteraren, jemte expenser, anvisa¬
de 12,000 R:dr årligen, tillika med ett särskildt anslag af 3,000 R:dr, till tryc-
ning af de förslag, Beredningen komme att utarbeta; så hade tiden för
nämnde Berednings verksamhet beräknats sålunda, att tryckningen af de
beredde förslagen till civil- ord) criminal-lag kunde vara fulländad före
den, vare sig lagtima eller urtima, Riksdag, som näst efter tre år från sista
Riksdag inföll, i öfverensstämmelse hvarmed det till aflöning beviljade
anslaget af 12,000 R:dr om året bestämdes alt utgå ifrån det Lagbered¬
ningen blifvit fullständigt organiserad och trädt i verksamhet, samt till
1844 års slut.
Sedan K. M. i Nåder ulsedt Ledamöter uti Lagberedningen, som bör¬
jat sina arbeten och derefler afgifvit serskilda underdåniga utlåtanden au>
gående domstolarnes organisatilion, de straff, som i ny criminal-lag borde be¬
stämmas, samt Förliknings-Comitéer, hade Lagberedningen, hvars antal af
allvetande ledamöter, som ursprungligen utgjort fem, sedermera blifvit ökadt
med tre nya ledamöter, äfven inkommit med underdånigt förslag tili Straff-
Expeditions-Viskottets Första" t II und. Skrifvelse, IS: o 8 K
ia7
Balk samt till lag om verkställighet af fängelsestraff; men då emcdlei lid
ännu återstodo flere arbeten, sorn påkallade nämnde Berednings fortfarande
verksamhet; hade E. K. M. ansett Sig föranlåten att hos Rikets Siänder
framställa behofvet af ytterligare anslag till aflöning för de arbetande le-
damölerne, jemte Secreterare!!, äfvensom för erforderliga expencer; och enär
antalet af desse ledamöter hädanefter borde kunna inskränkas till hvad Ri¬
kets Ständer vid sistlidne Riksdag föreslagit, eller fem personer, fann E.
K. M. det belopp af 12,000 R:dr B:co om året, som dä för berörde ändamål
beviljades, äfven nu vara tillräckligt, och föreslog alltså Rikets Ständer att
nu till E. K. M:s Nådiga disposition ställa en lika summa, att, med beräk¬
ning från och med detta års början, årligen utgå till och med slutet af det
år, då nästa, vare sig lagtima eller urtima, Riksmöte inträffar; hvarjemte
E. K. M. till kostnaden för tryckning af Lag-Beredningens återstående ar¬
beten äskade 3000 R:dr.
I anledning häraf hafva Rikets Ständer godlfunnit att, i enlighet med
E. K. M:s Nådiga Proposition, till arfvoden åt ofvannämnde Lag-Beredning, från
och med början af innevarande år, samt lill slutet af det år, då nästa Riks¬
dag infaller, å Riksgälds-Contoret anvisa 12,000 R:dr årligen.
Hvarjemte och då, enligt vunna upplysningar, af det äldre anslaget till
tryckningskostnader 3000 R:dr redan åtgått 2,140 R:dr, och dessutom er¬
fordras omkring 200 R:dr för bokbindare-arbete, Rikets Ständer ansett sig
böra bevilja ett förslagsanslag af 3000 R:dr, att, till trycknings- m. fl. kost¬
nader, af Riksgälds-Contoret utbetalas.
Hvilket Rikets Ständer få härmed till svar hos E. K, M. i undardå-
nighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Jannuari 1845.
12rS Expeditions-Utskottets Forslag lill und. Skrifvelse ^ N.-o Sa.]
N:o 82.
Upplåst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 29 Jan. 1845.
Preste-Ståndet den 29 — —
Borgare-Ståndet den 29 ■— •—
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen
af utgifterne under Riks-Statens Andra Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk;s Uti., Nås 35 och 69, saint Mera. N;o 133 och Först. Stats-
Utsk^s Mera., N:o 162)
S. A. K.
I afseende å de under Riks-Statens Andra Hufvud-Titel, innefattande
anslagen för Justitiae-Departementet, uppförda utgifts-belopp har E. K. M., i
Dess aflåtne Nådiga Proposition rörande Stats-Yerkets tillstånd och behof,
föreslagit och tillkännagifvit:
l:o att för Svea Hof-Rätt, som, till följd af K. M:s Nådiga Förordnan¬
de, borde, efter dess ständiga fördelning på fyra divisioner, bestå af tjugu-
fyra Ledamöter, men hade sig anslagna löner endast för tjugutre, så att
den ljugufjerde Ledaraots-platsen måst fyllas af en adjungerad Ledamot, för
hvilken ej funnes någon annan bestämd inkomst att påräkna, än andel uti
de åt Hof-Rätten anslagne, nu icke till 30 R;dr å hvarje lott uppgående,
adjunctions-medel, malte beviljas en ny Assessors-Iön med 1,500 R:dr; och
hafva Rikets Ständer bifallit, alt, såsom lön på Stat, må uppföras 1,500
R:dr för en ny Assessor i bemälde Hofrätt, dock att i den fullmagt å be¬
rörde lön, som för vederbörande utfärdas, bör intagas det förbehåll, att in-
nehafvaren får åtnöjas att blifva transporterad till annan Hof-Rätt, i hän¬
delse de nu existerande kornme att fördelas på andra orter;
2:o att, då de med lön på Stat försedde Ledamöterne i Götha Hof-
Rätt nu utgöra endast tjugu till antalet, hvaraf fyra med Hof-Rätts-Råds-
och sexton med Assessors-löner, men E. K. M., på det denna Öfver-Dom-
stol må sältas i tillfälle att, i den ordning och med den skyndsamhet, som
•vederbör, handlägga de till densamma inkommande ärenden, ansåge anta¬
let af Ledamöterne böra ökas lill full likstämmighet med hvad för Svea
Hof-Rätt skulle komma att bestås, Rikets Ständer måtte för Götha Hof-Rätt
uppföra två nya Hof-Rätts-Råds-löner å 1,800 R:dr och två nya Assessors-
löner
Expeditions-VIsholtels Förslag till und. Skrifvelstj IV:o Si.
löner a 1,500 R:dr, med tillsammans 6,600 R;dr ; och hafva Rikets Stän¬
der beviljat detta af E. K. M:t äskade anslag, 6,600 R:dr, att såsom löner
på Stat uppföras för Fyra nya Ledamöter i Götha Hof-Rätt, dock alt i de
fullmagter å berörde löner, som för vederbörande utfärdas, bör intagas det
förbehåll, att innehafvarne få åtnöjas att blifva transporterade till annan
Hof-Rätt, i händelse de nu existerande komme att fördelas på andra orter;
3;o att, enär i Hof-Rällen öfver Skåne och Blekinge Actuariens gö¬
romål numera så tilltagit, att hans åligganden omöjligen kunde af en per¬
son med erforderlig drift och skyndsamhet skötas, för en Registrator der¬
städes måtte uppföras lön på Stat, motsvarande, hvad en Canzlist åtnjuter;
och hafva Rikets Ständer, eller erhållen upplysning, att vid bemälde Hof-
Rätt Canzlisl-lönen utgör 315 R:dr, bifallit uppförande af lön på Stat till
nämnde belopp för en Registrator vid samma Hof-Rätt;
4:o att, som, genom irring vid sednaste Statsreglering, den indeldta
räntan å Ålbrunna Lagmans-boställe i Upland, utgörande i Kronovärdi 17
R;dr 30 sk., blifvit indragen, oaktadt innehafvaren af Lagmans-embetet i
Upland, Westmanland och Dalarne vore berättigad lill berörde räntas åt¬
njutande, till vinnande af rättelse härutinnan, densamma mätte på Stat
uppföras, beräknad efter markegång förslagsvis till 88 R;dr 6 sk.; och, då
Rikets Ständer icke ansett lämpligt, att en dylik utgift fortfarande utgår af
öfverskotten å Stats-Verkets inkomster, på sätt genom Kongl. Maj;ts Nådiga Bref
den 2 Mars 1842 blifvit tills vidare förordnadt, hafva Rikets Ständer bi¬
fallit, hvad E. K. M. i delta hänseende föreslagit;
5;o att, sedan Ligmans-boslället Näsby vid Midfastan sistlidet år åter
tillfallit Lagmans-embetet i den förenade Stockholms, Södermanlands och
Gottlands Läns Lagsaga, så komme, likmätigt Kongl. Brefven den 6 Sept.
1791 och den 3 Febr. 1841, den ännu på Stat qvarstående hälft af Lag-
inans-lönen på Gottland, utgöiande, med inbegripen ersättning för derun¬
der beräknade 23£ tunnor spanmål, 272 R;dr 24 sk., att lill Statsverket
indragas; och har detta blifvit af Rikets Ständer, vid närvarande Hufvud-
Tilels reglerande, iagttaget;
6:o att de, genom Kongl. Brefven den 29 Nov. 1815 och den 27 Octl
1820, Advocat-Fiscalen i Götha Hof-Rätt, Lagmannen m. m. A. O. He¬
denstjerna, såsom sportelersättning tillagde tillsammans 750 R;dr, hvilka
nu äro anvisade att utgå från Andra Ilufvud-Titelns besparingar, måtte på
Allmänna Indragnings-Staten, under den Nionde Hufvud-Titeln, uppföras;
hvartill Rikets Ständer bifall lemnat;
Bih. till R. St. Prot 1845 to Sami 1 Afd. 17
i3o Expcdilions-Vtskollets Förslag till und. Skrifvelse j N.o 82.
7;o alt clA, enligt numera verkställd utredning af hvad de förut från
Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan utgående Tingsgästnings-penningarne
utgjort i medeltal för de sednast förflutna tio åren, befunnits, det belop¬
pet uppgått för Domsagorna under Svea Hof-Rält till 10,128 R:dr 45 sk. 1
rst., under Götha Hof-Rätt till 10,149 R;dr 19 sk. 1 r;st. samt under Hof-Rät-
ten öfver Skåne och Blekinge till 4,0l6 R;dr23 sk. 2 r:st, ellertil!sammans2-l,294
R:dr 39 sk. 4 r:st, denna summa måtte, i öfverensstämmelse med Special-Slater-
ne, å hvilka de specifika utgiflerne äro upptagne, nu varda upplörd, hvarige¬
nom en tillökning af 3,294 R:dr 39 sk. 4 r-.st uppkomme uti den vid sist¬
lidna Riksdag för sådant ändamål förslagsvis med 21,000 R:dr anvisade
summa; och hafva Rikets Ständer, instämmande i den af E. K. M. sålun¬
da yttrade mening, att berörde anslag, såsom numera till beloppet tillför¬
litligen kändt, bör till viss summa å Stat uppföras, i stället för de såsom
ersättning förut anvisade förslags-anslag, tillika ansett dessa ersättningar icke
vidare behöfva i Riks-Slaten utföras, utan kunna lämpeiigen sammanslås
med de för hvar och en af Hof-Rätterne, jemte derunder lydande Justitise—
Stat, bestämda lönebelopp, hvadan, såsom ersättning för förlorade Tings-
gästnings-penningar, blifvit för den under Svea Hof-Rätt lydande Juslitiae-
Stat uppförde 10,128 R;dr 45 sk. 1 rst., för den under Götha Hof-Rätt
10,149 R:dr 19 sk. 1 rst., samt för den under Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge 4,016 R:dr 23 sk. 2 rst.; äfvensom Rikets Ständer, i afseende å
jförslags-anslaget, 92 R:dr 34 sk. 6 rst., till ersättning för de inkomster,
Nämndemän i Stora Kopparbergs Län förlorat genom extra grufvehjelpens
upphörande, funnit lämpligt, att, i likhet med hvad rörande ofvannämde
ersätlnings-summor för förlorade Tingsgästnings-penningar blifvit iagttaget,
ett bestämdt anslag, motsvarande hvad ifrågavarande grufvebjelp under de
sednare åren utgjort, må på Stat uppföras; och då, vid granskning af rä¬
kenskaperna, befunnits, det anslaget under loppet af de sistförflutna femton
åren utgått oförändradt med ofvanberörde summa, hvaruti någon förhöjning
under samma tiderymd icke helier blifvit af vederbörande ifrågasatt, hafva
dessa 92 R;dr 34 sk. 6 rst. blifvit å Stat uppförde, tillsammans med den
för Svea Hof-Rält, med derunder lydande Justitiae-Stat, bestämda lönesumma;
8:0 att, på det alla omkostnader för fångvården måtte på ett ställe uti
Riks-Staten blifva synliga, det, jemlikt Kongl. Brefvet den 30 Nov. 1841,
å Sjunde Ilufvud-Titeln anvisade årliga anslag af 4,000 R:dr till reparatio¬
ner å länsfängelserna måtte till Andra Hufvud-Tilelns anslag för fångars
vård och underhåll öfverflytlas; men dä, sä langeén större del af länsfängelser¬
na är inrymd i sådana K. M:s och Kronans hus, hvarest tillika finnas embetsrum
Expeditions-Utskoltets Förslag lill und. Skri/velsej N:o 82. i3i
för Läns-Styrelserna, boställen ra. m., olägenheterna deraf, att de till reparatio¬
ner af ett och samma Kronans hus erforderliga medel komme alt till serskild för¬
valtning emellan olika embetsmyndigheter fördelas, skulle, enligt Rikets Slän¬
ders tanke, blifva större, än som motsvaras af fördelen uti den åsyftade
större redigheten i räkenskaperna, hafva Rikets Ständer för närvarande, och
innan ännu Länsfängelserna hunnit inrättas i serskilda för dem upplåtna lo-
ealer, ansett sig icke kunna bifalla, hvad den Nådiga Propositionen i denna
del innehåller;
9:o att del löne-anslag af 350 R;dr, jemte tillökningen för derunder
begripne 30 tunnor spanmål, å 1 R:dr, 30 R:dr, eller tillsa minans 380 R:dr,
hvilket under Femte Hufvud-Titeln är för Fång-Predikanten i Carlskrona
på Flottans Stat uppfördt, äfvensom anslaget på samma Stat till Fång-Vakt¬
mästares arfvode, 200 R:dr, jemte 3 tunnor spanmål in natura, å 6 R:dr,
18 R;dr, eller tillsammans 218 R:dr, måtte från Femte till Andra Hufvud-
Titeln öfverflyttas med sammanräknadt 598 R:dr; hvilket Rikets Ständer
bifallit.
På sätt det Högslberörde Nådiga Proposition angående Statsverkets] till¬
stånd och behof följaktiga, inför E. K. M. i Siats-Rådet den 10 sistlidne Juli
hållna Protocoll öfver Juslitiae Departements-ärenden utvisar, har E. K. M.,
ehuru utgifterne för fångars vård och underhåll m. m. under de sednare
åren i betydlig nion öfverstigit det af Rikets Ständer vid sistförflutna Riks¬
dag för detta ändamål bestämda förslagsanslag, dock, med afseende derå,
ntt sådant till en del härrört af tillfälliga omständigheter, såsom första upp¬
sättningen af de nya arbetscompagnierne, casernbyggnader m. m.; och då,
vid dylikt förhållande, hvilken summa än blefve i Riks-Staten uppförd, den¬
samma ej kunde blifva tillförlitlig, i Nåder funnit detta anslag kunna fort¬
farande uppföras till oförändradt belopp, eller till 345,380 R;dr.
Rikets Ständer, som inhemtat, alt kostnaderna för fångars vård och
underhåll under de sednaste fem åren uppgått, år 1839, till 537,807 Rdr
3 sk. 9 rst., år 1840 till 523,162: 7. 3, år 1841 till 562,471; 16.4, år 1842
till 628,308 R:dr samt år 1843 till 705,492 R:dr, hafva härvid, å ena st-
dan, tagit i betraktande angelägenheten af> att de anslag, hvilka förslagsvis
uppföras i Riks-Staten, beräknas så, att de kunna anses någorlunda mot¬
svara de behof, de äro ämnade att fylla, i hvilket afseende Rik '?
Ständer, äfven med beräkning af den tillfälliga tillökning i fångvå'
kostnaden, som för de sista tvänne åren blifvit en följd af d i ’
lia Expcdilions-U tskottets Forslaj till und. Skrifvelse > N.-o 81.
Stats-Råds-protocoll uppgifue anledningar, anselt det vara utom all sanno¬
likhet, att det för närvarande härtill afsedda anslag skall kunna för fram¬
tiden blifva tillräckligt; men hafva likväl, å andra sidan, funnit det mindra
lämpligt att uppföra ett förslagsanslag till si stort belopp, som skulle kom¬
ma att fullkomligt motsvara äfven de större tillfälliga utgifterne under nå¬
got af de sednare åren, tillföljd hvaraf Rikets Ständer, såsom en medelväg,
bestämt ifrågavarande förslagsanslag till en summa af 450,000 R;dr.
Då i öfriga till denna Hufvud-Titel börande anslag någon förändring
hvarken blifvit af E. K. M. i Nåder föreslagen, och ej heller af Rikets
Ständer funnits böra ega rum, hafva desamma blifvit upptagne till ena¬
handa belopp, som tillförene, endast med någon minskning uti förslagsan¬
slaget till skrifmaterialier och expenser, för slutsummans jemnande ; hva¬
dan de under Andra Hufvud-Titeln uppförda utgiftssummor blifvit fastställ¬
da, att från och med innevarande års början och intill näst vidtagande
Statsreglering utgå, som följer:
Justitice-Departementet.
l:o Departements-Chefen, Justitia}—Stats—Ministern r
Lön 4,500: -
Taffelpenningar 3,500: -
2:o Departementets Expedition :
Expeditions-Chefen ....
Expeditionens öfrige Tjenstemän
3,000: - -
7,850: 32.-
(med under lönerne inbegripne 184 T:r Spanmål,
å 7 It:dr Tunnan)
3:o Högsta Domstolen:
Justitia:-!! åden ........ 50,400: - -
(med 2,400 T:r Spanmål under lönen)
Vaktmästare 558: 2.8.
(med under sistnämnde aflöningsbelopp inbegripne
22 T:r Spanmål)
4:o Jus ti t ue-0 an zlers-Expedition en
(med 302T:r Spanmal under lönerne)
5:o Justitioe-Revisions-Expeditionen
(med 1,357 T:r Spanmål under lönerne)
6:0 Svea Hof-Rätt med derunder lydande Jnstitioe—Stat'.
1842 års Riks-Stats-anslag .... 64,231:40. -
(med 3,715 T:r Spanmål under lönerne)
Afgår: Hälften af Lagmanslönen på
8,000
10,850
50,958
7,568
35,957
Tiansptt 64,231 40- 113,334
11'
Expeditions-Vtskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 82.
10 S
Transpit 64,231:40. -
Bönland 272:24. -
(med deri inberäknade 23 T:r 16 kpr.
sI’allmal) återstår ’ 63,959:16. -
Tillkommer. Ny Assessors-Iön på Stat. 1,500: —
(med 3,691 T:r 16 k:pr Spanmäl under
lönerne)
113,334
S:a 65,459:16
Tingsgästnings-penningar, förulFörslags-
anslag, numera bestämda till .... 10,128:45.1.
Ersättning för Nämndemäns i Stora Kop¬
parbergs Län förlorade inkomster ge¬
nom Extra Grufvuhjelpens upphörande,
förut Förslags-anslag, numera bestämdt
till 92:34.6.
Jemte Indelta Räntor, i Kronovärdi 301:
3. 6., upptagne efter Markegång till
varande Indelta lönernes belopp ökadt med Lagman¬
nens i Upland ersättning för Boställs-ränta
7.0 Götha Hof-Rätt, med derunder lydande Justitiae—Stat:
Förra anslaget 57,830: —
(med 3,338 T:r Spanmål under lönerne)
Tillkommer: Löner pä Stat för Fyra
nva Ledamöter 6,600: —
Tingsgästnings-penningar, förut
»lags-anslag, nu bestämdt till
S:a
För-
64,430: - -
10.149:19.1.
Jemte Indelta Räntor, i Kronovärdi 369: 8. 8., upp¬
tagna efter Markegång till
8:0 IIof-Rätten öfver Skäne och Blekinge med derunder
lydande Justitiae-Stat:
Förra Staten . . 25,028 32.-
(med 1,465 T:r Spanmäl under lönerne)
Tillkommer: Lön för en Registrator . 315: —
S:a 25,343:32. -
Tingsgästnings-penningar, förut För-
slags-auslag, nu bestämdt till . . . 4,016:23.2.
Jemte Indelta Räntor, i Kronovärd
tagna efter Markegång likaledes till
9:o Krigs-llof-Rätten
(med 537 T:r Spanmäl under lönerne)
J0:o Fångars vård och underhåll:
a) Fångskjuts, medicamenter, m. m.,
slarj
i) Fång-Prester och Fång-Vaktmästa-
re vid Länshäktena och Fästningar-
18,641; 16. —
(med87l TxSpanmål un¬
der lönerne)
Tillkommer. Från 5:te
138: 23.
upp-
Förslags-an-
450,000: - -
Transp:t 18,641: 16. - 450,000:
75,680
74,579
29,360
6,270
299,225
18
47
19
16
12
2,069
2,329
138
6 4,537
11
24
10
134
Expeditions- Utskott?!s Förslag till tind. Skrifvelse, IV.-o <?a-
Transp:t 18,611: 16. •
JTufvud-Titeln, aflöning
för cn Fångpredikant i
Carlskrona . . 380;--
(med derunder in-
licgripne 30 T;r
Spanmål) samt
cn Fång-Vakjnä-
stares arfvode (ut¬
om 3 T:r Spanmål
in natura åöRldr
l:n, hvarigenom
1842 års Riks-
Statsanslag 12 T;r,
med värde 72R:dr,
ökas till 15 T:r,
med värde 90 R:dr) 200: - - ggj).
450,000:
19,221; 16.
470;
(mod tillsammans 901 T;r Spanmal
under lönerna)
c) Skarprättare och Profosser • *
Jemte Indelta Räntor i Kronovärdi 45: 23. 5.,
upptagna efter Markegång till • • •
»arnt Indelt Spanmål, 15 T:r, å 6 R:dr l:n . .
ll;o Medico-legala besigtningar, FÖTslags-anslag . ■
12:o Skrifmaterialier och Expenser, Ved och Fjus, m. m.,
Förslags-anslag • • • '
13:o liese- och Tractaments-ponningar, lör slags-ans tag
lfct-o Oförutsedde Utgifter , .
Summa
299,225
|
12
|
6
|
4,537
|
10
|
6
|
|
|
|
|
|
|
469,091
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290
|
37
|
6
|
|
|
|
|
|
|
. .
|
|
—
|
|
—
|
—
|
90
|
—
|
—
|
|
|
|
3,000
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21,265
|
19
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,000
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,000
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
. -
|
801,182
|
—
|
—
|
4,828
|
—
|
—
|
90
|
—
|
|
806,100
|
|
|
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 30 Januari 1845.
Expeditions-Utskottcts Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 83. )35
N:o 83.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 29 Jan. i845.
Preste-Slåndet den 29 — —
Borgare-Ståndet den 29 — —
Bonde-Ståndet den 3o — •—■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen
af utgifterne under Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel. .
(Stats-Utsk:s Utl:de, N:o 36 och Mern. N:o 70.)
S. A. K.
Uti Tredje Hufvud-Tilelns anslag, som afsa Utrikes Departementet,
har någon förändring icke blifvit af E. K. M., i Dess Nådiga Proposition,
angående Statsverkets tillstånd och behof, ifrågasatt, och Rikets Ständer haf¬
va ej heller, för deras del, funnit någon sådan påkallad, hvadan under den¬
na IIufvud-Titel blifvit, likasom tillförene, uppförde följande utgifts-sum-
mor, alt från och med innevarande års början intill nästa Stats-reglering
utgå, nemligen:
Utrikes Departementet.
Depa r te men Is-Chefen:
Lön .•••» ).»..«•«, 4,500:
Talfel penningar 6,500:
11,000:
Departementets Expedition 12,976: 16. —
(Varande i anslaget härtill inbegripne 643 Tunnor
Spanmål under lönerne, å 7 R:dr Tunnan.)
Minister-Staten . . . . 200,000: — —
Skrifmaterialier och expenser, samt ved och ljus m. m.
för Departementets Expedition, Förslags-anslag . . . 1,673: 32. —
Summa R:dr 225,650: — —.
Med. underdånig anmälan hvarom, Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Januari 1845.
136
Expeditions-Ulskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 84•
N:o 8i.
Uppläst och godkänd t hos Ridd. och Adeln den 29 Jan. 1845.
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Slåndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen
af utgifterne under Riks-Statens Fjerde Hufvud Titel.
(Stats-Utsk:s UU:n, Nås 37 och 71, samt Mern., N:o 133 och Först. Slats-
Ulsk:s Mern., N:o 162.)
S. A. K.
E. K. M. har, uti Dess Nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof, täckts gifva Rikets Ständer tillkänna, hurusom E. K. M. funnit
väsendtliga förändringar erfordras så väl inom Armeen som blottan, på det
Försvaret må vara ordnadt på ett ändamålsenligt sätt, efter en fullständig
plan, den E. K. M. likväl icke, vid den Nådiga Propositionens afgifvande,
varit i tillfälle att framlägga. Väl hade, i öfverensstämmelse med Rikets
sednast församlade Ständers yttrade önskan, ett förslag till försvarets ord¬
nande blifvit af utsedde Committerade uppgjordl; men ämnet vore af den
vigt och omfattning, att, till undvikande al misstag, synnerlig forskning och
noga beräkning af landets tillgångar måste föregå de åsyftade förändrin-
garne. Dä tiden varit otillräcklig dertill, och E. K. M. önskade undvika
partiella förändringar, de der ofta ej medföra åsyftadt gagn, utan endast
föranledde ytterligare jemkningar, hade E. K. M. blott i några få fall nu
kunnat lemna uppmärksamhet åt gjorda framställningar om nya eller för¬
höjda löner inom Armeen, hvaremot E. K. M. funnit Sig föranlåten att fö¬
reslå en, efter omständigheterna lämpad, förhöjning uti de hittills uppförda
exercis-anslagen, som visat sig vara otillräckliga till det med dem åsyftade
ändamål att, genom undervisning och öfning, hålla personalen tjenstbar, äf¬
vensom serskilda anslag att utgå, antingen på en gång, eller fördelade på
flera år, lill anskaffning af nödig materiel och byggnaders uppförande.
Erkännande det Nådiga afseende, E. K. M. fästat å Rikets Ständers vid
flera förutgångna Riksdagar uttryckta önskningar, angående en förändrad or¬
ganisation af Rikels försvarsvei k, hafva Rikets Ständer likväl funnit, att, för
ett fullständigt ordnande af denna Hufvud-Tilel, bör afbidas den tidpunkt,
då sig visar, i hvad enon en sådan förändring kan medföra besparing, lem¬
nande
Exp:ditions-Utskotlcts Förslag till und. Skrifvelse, N:o 84•
nantie tillgång till fyllande af flera nu uppgifna behof, serdeles i fråga om
Armeens öfning och undervisning, hvaraf nyttan och behöfligheten icke kun¬
na ifrågasättas. Innan således den af E. K. M. omförmälda fullständiga
plan till försvarets ordnande kunnat för Rikets Ständer framläggas, och då
Rikets Ständer anse landets mindre fördelaktiga ekonomiska ställning icke
medgifva några betydligare tillökningar å närvarande Ilufvud-titel, hafva
Rikets Ständer funnit sig blott till någon del kunna bevilja de af E. K.
M. äskade nya anslag, hvaremot, enär de förut å Titeln uppförda summor i
allmänhet blifvit bibehållna utan förändring, Rikets Ständer anse tillfälle
vara E. K. M. lemnadt alt, med den E. K. M. lörbehållna dispositions¬
rätt olver besparingarne inom Titeln, genom inskränkning i sådana utgifter,
som kunna pröfvas vara af jemförelsevis mindre vigt, bereda tillgång till
andra, af behofvet mera påkallade.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit i underdånighet anmäldt,
hafva, vid numera verkställd reglering af utgifterne under Riks-Statens
Fjerde Hufvud-Titel, endast följande förändringar blifvit i afseende derå
vidlagne, nemligen:
l:o Uti det för Landtförsvars-Departementets Commando-Expedition af
Rikets sednast församlade Ständer uppförda anslag, 4,000 R;dr, har E. K.
M:t, enär, sedan den vid Expeditionen anställda personals aflöning blifvit
bestämd till 3,G56 R;dr 32 sk., endast 343 R:dr IG sk. återstått för ex¬
penser, i följd hvaraf till fyllnad deruti måst, enligt Kongl. Brefvet den 22
Fehr. 1841, anvisas 850 R:dr, att årligen utgå af anslaget å Fjerde Hufvud-
Titeln till oförutsedda utgifter, äskat en tillökning al berörde belopp, 850
R:dr; och då Rikets Ständer icke anse lämpligt, att en bestämd årlig utgift
bestrides af anslaget till oförutsedda utgifter, hafva Rikets Ständer bifallit,
alt anslaget för Landtförsvars-Departementets Commando-Expedition må ökas
till 4,850 R:dr.
2;o På den grund, att, sedan penninge-anslaget för Indelta Cavallen-
och Infanteri-Regimentena, 211,428 R;dr 45 sk. 6 rst., medelst fastställda
Stater, blifvit disponeradt, följande summor måst årligen anvisas, dels af
anslaget till oförutsedda behof: för Dal-regementets 24 Corporaler, såsom er¬
sättning for skilnaden emellan half- och hel-rågadt mål af deras kronoti-
oude-spanmål, 110 R:dr, och till betäckande af en uti samma Regementes
statsanslag förefunnen brist, 124 R:dr 16 sk. 6 rst.; dels å Titelns bespa¬
ringar: åt Jemtlands Fältjägare-regemente, till ersättning för vid löneregle¬
ringen beräknad, men saknad, tillgång i hemkall, 372 R;dr 31 sk. 2 r:st.,
Bih. lill R.St. Prot. 184.5. to Sami., 1 Haft.
i38
Expeditions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 84•
laar E. K. M. begärt, att nämnda summor, tillsammans 606 R:dr 47 sk. 8
rist, måtte på ordinarie stat uppföras; och enär, på sätt utredt blifvit, ifrå¬
gavarande belopp komina att ständigt utgå, hafva Rikets Ständer, lika med
E. K. M., ansett det icke vara med god ordning förenligt, att möjligheten
af deras utbetalning än vidare förblifver af ovissa tillgångar beroende, samt
hafva följakteligen bifallit, hvad E. K. M. sålunda i Nåder föreslagit.
3:o Likaledes hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad E.
K. M. Nådigst föreslagit, bifallit, att till rese-stipendium för militäre Lä¬
kare må å denna Hufvud-Titei uppföras ett serskildt anslag af 1,333 R:dr
16 sk. årligen, hvaremot Rikets Ständer funnit sig icke böra bevilja de utaf
E. K. M. till arfvoden åt 20 Reserv-Läkare inom Fält-Läkare-Corpsen äska¬
de 6,000 R:dr.
4:o Enär det för Exercis-sqvadronernes underhåll uti Riks-Staten till
22.000 R:dr årligen uppförda anslag lemnade tillgång endast till kostnaden
för Exercis-spvadroner vid Skånska Hussar- och Dragon-Regementena samt
Smålands Hussar-Regemente, hvadan de 15,500 R:dr, som ytterligare erfor¬
drats för enahanda ändamål vid Lif-Regementets Dragon- och Hussar-Corp-
ser samt Jemtlands Häst-Jägare-Corps, måst fyllas af det, såsom vederlag
för mötespassevolance-afgiften, vid sista Riksdagen beviljade och till K. M;s
fria disposition ställda anslag af 186,669 R;dr till bestridande af Indelta
Årméens möteskostnader, har E. K. M. begärt, att ifrågavarande 15,500 R;dr
måtte å Stat uppföras; och, med afseende å den stora och obestridliga vig¬
ten af Indelta Arméens, serdeles Cavalieriets, öfning, hafva Rikets Ständer,
lika med E. K. M., funnit det för Exercis-sqvadronerna jemväl vid de Re¬
gementen, som ej kommit i åtnjutande af andel uti de förut beviljade 22,000
Ridr, erforderliga belopp böra, utan sammanblandning med det för Indelta
Arméens möteskostnader utgående anslag, serskildt anvisas, hvadan Rikets
Ständer beslutat, att det för Exercis-sqvadronerna hittills uppförda anslag,
22.000 R:dr, må ökas med 15,500 R:dr, eller till 37,500 R:dr, och för
framtiden erhålla egenskapen af ett reservations-arislag, så att hvad deraf ej
för ett år utgår, må kunna till samma föremål ett följande år disponeras.
5:o Till underhåll för Instructions-Compagnier vid Indelta Infanteriet
har E. K. M. äskat 35,000 R:dr, samt till underhållande af sängar, säng-
klädes-persedlar, husgeråd m. m. för dessa Compagnie!’ 2,500 Ridr, eller
tillsammans 37,500 Ridr årligen; roen då för dessa Compagnier, i den hän¬
delse E. K. M. skulle finna deras bildande böra ega rum, oberoende af de
förändringar uti Arméens organisation, hvilka E. K. M. pröfvat erforderli¬
ga, tillgång torde kunna beredas så väl af Titelns besparingar i allmänhet,
Expedilions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N-o 84•
sorn ock serskildt i följd af ofvau omförmälda förhöjning i anslaget för
Exercis-Sqvädronerne, hvarigenom den del af anslaget för Indelta Arunens
möteskostnader, som förut måst till berörde föremål användas, kan till In¬
fanteriets exercis disponeras, hafva Rikets Ständer funnit sig ej böra bifalla
det för Instructions-Compagnierna äskade anslag.
6:0 Med afseende derå, att någon årlig summa icke finnes på Stat an¬
visad till underhåll af Artilleriets legda hästar, ehuru utgifterna härför, som
hittills blifvit bestridda af Fjerde Hufvud-Titelns besparingar, de sednare
åren uppgått ända till 6,000 R:dr årligen, har E. K. M. i Nåder föreslagit,
att det till fouragering af värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästar upp¬
förda förslags-anslag måtte förhöjas med 5,000 R:dr; och då behofvet af det
anslag, E. K. M. sålunda ifrågasatt, är ovedersägligt, men Rikets Ständer
anse det vara lämpligare, att, utan sammanblandning med det förut upp¬
förda förslags-anslag till fouragering af Cavalleriets och Artilleriets hästar,
serskilda medel för nu uppgifna ändamål anvisas, med E. K, M. förbehål¬
len rätt att för ett kommande år använda besparingarne under ett föregå¬
ende, hafva Rikets Ständer utan förändring bibehållit de i förra Riks-Sta-
ten uppförda anslag till lega för hästar til! Artilleriets exercis och till fou-
ragering af värfvade Cavalleriets och Artilleriets hästar, samt deremot till
fouragering af Artilleriets legda hästar anvisat ett serskildt reservations-an-
slag af 5,000 R:dr årligen.
7:o Vidare har E, K. M. Nådigst föreslagit, dels att det hittills be¬
stämda årliga anslaget till Försvarsverket i allmänhet, hvarunder jemväl in¬
nefattades kostnaderne för Artilleri-Läroverket å Marieberg samt för under¬
hållet af Garnizous-Regeraentenas caserner, måtte förhöjas med 13,880
R:dr, dels ock att de från Krigs-Collegii Fortifications-afdelning hittills utgående
medel till Topografiska Corpsens arbeten måtte serskildt anvisas med 12,000
R:dr; men då Rikets Ständer föreställa sig, att det vid förra Riksdagen å
Stat uppförda anslag af 644,166 R:dr 32 sk., jemte det af rotefrihets-afgif-
ten utgående bidrag till försvarsverkets materiel, 22,500 R:dr, skall, om det
bibehålies oförändradt, äfven fortfarande lemna tillgång tili de utgifter, som
å detsamma förut varit anvisade, intill dess, efter det den af E. K. M, i
Nåder omförmälde plan för försvarsverkets organiserande kunnat för Rikets
Ständer framläggas, Rikets Ständer blifva i tillfälle att, i öfverensstämmelse
dermed, reglera anslagen under denna Hufvud-Titel, hafva Rikets Ständer
funnit sig ej böra bevilja de af E. K. M. äskade, ofvanberörde 13,880 R:dr,
hvaremot, med afseende å vigten deraf, att Topografiska Corpsens arbeten
må kunna oafbrutet fortgå, utan anlitande af de för Forlificalions-afdelnin-
Expeditions-U[skottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 84.
gens behof afsedde medel, hvilka derigenom kunde blifva för sitt ändamål
otillräckliga, Rikets Ständer bifallit, att ett anslag af 12,000 R:dr årligen må,
för Topografiska Corpsens arbeten, å denna Hufvud-Titel uppföras, dock en¬
dast för Tre år, och då Rikets Ständer anse lämpligt, att anslagets för för¬
svarsverket i allmänhet naturliga egenskap af ett reservations-mslag äfven
uti Riks-Staten anmärkes, hafva Rikets Ständer beslutat, att detta anslag,
jemte bidraget dertill af rotefrihets-afgiften, må i en summa, såsom reser-
vations-anslag, uppföras med 666,666 R:dr 32. sk.
8:0 I öfverenstämmelse med hvad E. K. M. i Nåder föreslagit, hafva
Rikets Ständer bifallit, att af de 377 tunnor spanmål under lönerne, hvil¬
ka vid sista statsregleringen blifvit för Landtförsvars-Departementets-Canzli-
Expedition uppförda 105 tunnor, som, i följd af Kongl Brefvet den 1 Mars
1841, blifvit tilldelade Sjöf nsvars-Departementets-Canzli-Expedition, må,
jemte motsvarande tillökning, 105 R*ir, varda från 4:de till 5:te Hufvud-
Titeln öfverflyttade, äfvensom att till 4:de Hufvud-Titeln må från den 6rte
öfverflyttas den del af förslags-anslaget å sistnämnde Hufvudtitel till ersätt¬
ning för jordförluster genom eanal-anläggningar, som utgår till Första Lif—
Grenadier-Regementet med 245 R:dr 14 sk., lill Andra Lif-Grenadier-Rege-
mentet med 509 R:dr och till Skaraborgs Regemente med 1,414 Rjir 27
sk. 2 rst, eller tillsammans 2,168 R:dr 41 sk. 2 rst,
9:o Likaledes hafva Rikets Ständer bifallit, atl, på sätt E. .K. M. äskat, öf-
verskottet af de indelningsräutor, som förut ingått ensamt lill rusthållarne
vid Rohus-Läns Regementes Södra Bataljon, må fortfarande ställas till E, K. M:s
disposition, till betäckande af de för Statsverket uppkomna kostnader genom
nämnde Bataljons förändring tills vidare till likhet med roteradt Infanteri,
äfvensom att reservationerne å det för durchmarseh-kostnader vid sista Riks¬
dagen beviljade reservations- och förslags-anslag, 20,000 R:dr må fortfaran¬
de anlitas till vidmagthållande af Gardes-Regementenas matinrättningar;
hvarjemte Rikets Ständer, enär egenskapen af förslags-anslag, eller det af
Rikets Ständer lemnade medgifvande, att den brist, som uti ett sådant, till
beloppet icke på förhand beräkneligt, men till viss summa å stat uppfördt,
anslag kan uppstå, skall af Riksgäids-Contoret vid hvarje års slut Statsverket
ersättas, emot det att, i fall besparing uppkommer, sådan likaledes för hvar¬
je år Riksgäids-Contoret godtgöres, icke är förenlig med den af ett reserva-
tions-anslag, hvars enda ski I jakti gliet från öfrige i Riksstaten anvisade be¬
stämda anslag består deruti, att hvad, som af ett sådant for ett år icke ut¬
går, kommer att, utan sammanblandning med Titelns öfriga besparingar,
för ett följande år disponeras endast för det föremål, hvartill anslaget Elif-
Expedilions-Vtskotlets Forslag till und. Skrifvelse Npo §4’ '4*
vit afsedt, beslutat, att anslaget för duichtnarsch-kostnader må uti Riks-Slalen
endast såsom reservationsanslag upföras
10:o Instämmande uti de af Rikets sednast församlade Ständer, i un¬
derdånig Skrifvelse den 18 Nov. 1840, yttrade åsigler, att Invalid-inrätt¬
ningen å Ulriksdal måtte upphöra och Slottet återgå till siri förra bestäm¬
melse, hafva Rikets Ständer från 4:de till 9:de Hutvud-Titeln öfverflytta!
den under benämning af ”Invalidhusfondens hemmansräntor” å förstberörde
Hufvud-Titel uppförda rumma, 10,656 R:dr 16 sk.
lito Uti Kongl. Majrts vid 1828—1830 årens Riksdag aflåtna Nådiga Pro¬
position om tillökning i Artilleriets anslag väcktes det al Rikets då försam¬
lade Ständer äfven gillade förslag, att, då indragning af Konungens Eget
Yärfvade Regemente tillika skulle komma att ega rum, sitnämnde Rege¬
mentes anslag å stat, 49,530, R:dr 14 sk., borde härvid jemväl tagas i be¬
räkning, så att för Artilleriet ej blefve anvisad högre tillökning, än skillna¬
den emellan berörda belopp och den summa af 80,743 Rrdr 31 sk., som för
Artilleri-Regementenas föreslagna nya organisation skulle komma att erfor¬
dras, hvaremot de besparingar, som småningom nppkomme genom afgång af
Konungens Eget Värfvade Regementes befäl och manskap, skulle successivt
»nvändas till Artilleriets complelterande. I följd af denna reglering hafva,
enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, ä anslaget for Artilleri-Regementena
besparingar årligen uppstått och blifvit till andra föremål inom Ilufvud-
Tileln använda, nemligen för år 1837, 15,222: 10. 1., för år 1838, 12,657:
43. 4.', för år 1839, 10,477: 21. 3., för år 1840, 19,927: 46. 1., samt för
år 1841, 21,738: 24. 8.; och då Rikets Ständer icke anse med god ordning
öfverenstämmande, att så betydliga öfverskott år ifrån år uppkomma å ett
för bestämda årliga behof anvisadt anslag, ulan att kunna blifva användba¬
ra för det föremål, hvartill anslaget utgår, men finna det vara lika angelä¬
get, alt K. M. må fortfarande beredas tillfälle att, i den mon hela det af
Rikets Siänder för Artilleriets organiserande afsedda belopp blir disponibelt,
bringa deLta vapen i fullständigt skick, hufva Rikets Ständer trott båda
dessa ändamål kunna lämpligast kunna vinnas derigenom, att de besparin¬
gar, som å det för Svea, Götha och Vendes Arlrfleri-Regementen i Riks-Sta-^
ten uppförda anslag ett år uppkomma, för ett kommande år användas eu-
dasl för samma Regementens behof, utan att sammanblandas med Titelns
öfriga besparingar, i öfverensstämmelse hvarmed Rikets Ständer beslutat, att
det för nämnde Artilleri-Regementen i Riks-Stuten uppförda anslag af till¬
sammans 391,943 R:dr 46 sk. 6 r:st, med 9,344 tunnor auder lönerna be-
Expeditions-Utskotlets Försåg till urd. Skrifvelse, IV.-o 84»
ragnad spanmål, må, såsom reservations-anslag, men till beloppet oförän-
dradt, bibehållas.
Då, utom i ofvan underdånigst anmälda delar, ingen förändring blifvit
i afseende å 4:de Hufvud-Titelns utgifts-summor vidtagen, med undantag af
någon jemkning i förslags-anslaget till skrifmaterialier m. rn. för Landtför-
svars-Departementets Canzli-Expedition, samt i det förslagsvis beräknade
markegångsvärdet å de till Indelta Armeen anslagna Indelta räntor, för er¬
hållande af jemn slutsumma å Titelns sammanräknade anslag, hafva samte-
lige dessa anslag blifvit på följande sätt uppförda, att utgå från och med
innevarande års början intill näst vidtagande Statsreglering, nemligen:
Landtjörsvar s-Departementet.
:o Departements-Chcfen:
Lön It:dr 4,500: - -
Taffelpenningar 2,500: —
o Departementets Canzli-Expedition.
Expeditions-Chefcn .... 3,000:
Öfrige Embets- och Tjenste¬
män .... 12.910: 16. -
med 377 T:r
Spanmål under
lönerne, hvaraf
till 5:te lluf-
Tud-Titelna/jr#
105 T:r med
motsvarande till¬
ökning . . . 105: - -
, ,, 12,805: 16. -
och alitsa återstå 1
med 272 T;r Spanmål under
lönerne, å 7 ll:dr Tunnan.
:o Departementets Commando-Ex-
pedition . 4,000: - -
Tillkommer: Till Expenser . . 850: - -
.0 Krigs-Collegium . . • >
med 1,826 T:r Spanmål un¬
der lönerne.
:o Generalitets-Stalen .
:o Iugenieur-Corpsen .
med 1,376 T:r Spanmål un¬
der lönerne.
;o Topografiska Corpsen ........
med 676 T:r Spanmål un¬
der lönerne.
7,000
15.805
4,850
27,176
54,700
22,911
12,226
16
=
Expcditions-Utskottcts Forslag till und. Skrifvelse, N.o 84.
343
8:0 Artilleri-Staben
9:<> Ofvcr-Commendants-Expedilionen i Stochholm
med 15 T:r Spanmål under lönerne.
10:o Commendants-Staten
ll:o Krigs-Academien
med 1,050 T:r Spanmäl under lönerne, jemte
Indelta Räntor i Kronovärdi R:dr 6: 30, be¬
räknade efter markegång till
12:o Allmänna Garnisons-Sjukhuset
2.800
2,015
6,765
38,250
31,320
10
46
40
S:aj 225,8181401 — |
46140|—|
-1 225,865
321-
Indelta Arméen.
i:n kavalleri- och Infanteri-Regementena:
Förra Riks-Stats-anslagen . 211,428: 45. 6.
Tillkommer:
Rese-Stipendier för Militär—Tus¬
kare! .... 1,333: 16. -
Till fyllande af
brister vid lö¬
neregleringen .
Från 6:(e Ilufv.
Titeln : Jord-
ersättning för
Götha Canal
606: 47.8.
2,168:41.2. 4,109: 8.10
Jemte Indelta Räntor, i Kronovärdi: 235,855:
32. 3, beräknade efter markegång till . .
hvartill kommer, för jemnande af FIufvud-Ti-
telns slutsumma
samt Indelt Spanmäl 19,798 T:r 16 kpr, å
6 R:dr Tunnan
och Oindelt Spanmäl, 653 T:r 16 kpr, för¬
slagsvis beräknade efter samma värde .
2:o Militire-Boslälls-CassansReserv-lIemmans-Rän-
tor:
Indelta Räntor, i Kronovärdi 2,010: 20. 3,
upptagna efter Markegång till
jemte Indelt Spanmäl, 306 T:r
3<> Kxercis-Sqvadrouernes under¬
håll:
Reservations-anslag: Förra
anslaget ....... 22,000: - -
Tillkommer: Förhöjning . • 15,500: - -
4:o Mötes-kostnader, Reservations-anslag . .
5:o Ersättning för utgående högre betalning till
Inqvarlermgsgifvare för dagportioner vid In¬
delta Regementenas marscher till och från mö¬
ten, Reservations-anslag
215,538
37,500
186,669
1,184,640
6
11,573
32
9,000
16
118,791
1,836
3,921
S:aj 448,7071 6| 4} 1,196,220| — |— | 120,627| — | — 1 3,9211
-j 1,769,475
Expi ditions-Utskot ets För Ing till und Skrifvelse, .Y.o 84-
Vdrfnade Arméen.
1:« Lifgardet till Häst
med 1,444 T:r Spanmål under lönerne, jemte
Oindelt Spanmål, 1,075 T:r 16 kpr . .
2:» Kronprinsens Hussar-Uegemente ....
nied 877 T:r Spanmål under lönerne, jemte
Oindelt Spanmål 1,947 T:r
3:o Svea Lifgarde .
med 2,3?9 T:r Spanmål under lönerne, jemte
Oindelt Spanmål. 1,694 T:r
4:o Andra Lif-tiardet
med 2,379 T:r Spanmål under lönerne, jemte
Oindelt Spanmål, 1,694 T:r
5:o Wermlands Fältjägare-Regemente , . . .
med 710 T:r Spanmål under lönerne.
6:o Svea, Götha oell Wendes Artilleri-Regemen¬
ten, Reservations-anslag
med 9,844 T:r Spanmål under lönerne, jemte
Oindelt Spanmål, 7,416 T:r 16 kpr . . .
7:o Cavallen- och Artilleri-hästars remoutering
och skoning
S:o Lega för hästar till Artilleriets exercis.
Oindelt Spanmål. 2,865 T:r
9:o Fouragering för värfvade Cavallériets och Ar¬
tilleriets hästar, Förslags-anslag . . .
10:de l):o för Artilleriets legda hiislar, Reserva-
vatiims-anslay
56,562 13
1
50.495
75.495
75,605
25,684
347,444
28,000
126,077
5,000
|
Beväringen.
|
|
|
|
l;o
|
Lif-Bevärings-Rcgementet
|
21,174
|
16
|
|
|
med 1,466 l';r Spanmål under lönerne.
|
|
|
|
2:o
|
Gottlands Nalional-Reväring ......
|
34,897
|
37
|
4
|
3:o
|
Hallands Beväring
|
3,560
|
|
|
4:0
|
Beväringsmanskapets vapenöfning, Förslags¬
|
|
|
|
anslag , . .
|
80,000
|
—
|
—
|
|
S;a
|
139,632
|
5
|
*1
|
Ilo
Målerielev.
Försvarsverket i allmänhet, eller Krigs-Col-
legii Dep artéin anter, Reservations¬
anslag 644,166; 32.-
Förra anslaget af Rotefriliels-
afgiftcn 22,500*. - -
2*o
3:o
4:o
5;o
6ji»
Jemte Indelta Räntor i Kronovärdi 55; 3. 11,
upptagna efter markegång till
Lifmnndering för Indelta Infanteriet . .
Inqvarterings-kostnader i Stockholm, För-
slags-anslag
l):o i Landsorterne, D:o .......
Salpeter-uppköp
Yedoeh Ljus för Fästnings- och Garnisons-orter
Sta |
666,666
|
32
|
|
.
|
|
|
71,000
|
—
|
—
|
12,000
|
|
|
24,000
194,000
|
—
|
|
14,000
|
-
|
—
|
S:a | 790,3641441 0|
6,453
11,692
10.164
10.164
4-4,499
17,190
»90,516; 44 j 6
399
40
3Ö9|40;-
— i 139,632
983,056
24
Expeditions-Utskottets Forslas, till und. Skrifvelse, N.-o 84.
145
Diverse Anslag.
i;o Spanmals-upphandling och Bageri-koslnadcr
2:o l)»rc!imarseh-kostnader, Reservations-anslag
3;o liese- och Tractaments-kostnader, Förslags¬
anslag . . . ,
4jo D:o för Stiidernes Magistrals-personer oell
Borgare vid besiglningar, Reservalions-an-
slag ........ v
5;o Accords-Förskotter och Ersättningar . . .
6:0 hkrilmaterialier och Expenser för Departe¬
mentets Canzli-Expedition, Förslags-anslag
7:o Skrifmaterialier och Expenser, samt Ved och
och Ljus för Krigs-Collegium, m. 11. Verk
8:0 Olörutsedde Utgifter
S:a
25,600
20,000
|
—
|
—
|
6,G66
|
32
|
—•1
|
900
6,000
|
—
|
—
|
2,626 47
|
10
|
4,5001
45,0001
|
|
—
|
j 110,693| 31
10
110,693
31 10
Ssr j2,696,S83 j 16 j—j 1,196,056 j 32 j
1120,627 I
-j 104,0731
14,118,2401 —| —
Utom de under denna IIufvud-Titel å Stat uppförda ulgifts-summor, har
E. K. M. i Nåder föreslagit följande, till ständiga behof icke hänförliga, anslag
att, för försvarsverket till lands, utgå under tre år, med en tredjedel om
året, nemligen :
ilo Till anskaffande af sängar, sängklädes-persedlar, husgeråd, m. m.,
för Instructions-Compagnierna vid Indeldta Infanteriet, 24,000 R:dr; hvil¬
ken summa Rikets Ständer dock, i följd af hvad ofvan i afseende å det
begärda anslaget 5 Stat för Instructions-Compagniernes underhåll m. m. i
underdånighet är anfördt, ansett sig icke kunna bevilja ;
2:o Till complettering af redskaps-, rid-, anspans- och stall-persedlar
för fem batterier af nja Fält-Artilleriet, 24,000 R:dr; hvilket anslag Ri¬
kets Ständer bifallit;
3;o Till anskaffning af 4,000 nya Infanteri-gevär årligen, under tre år,
tillsammans 240,000 R;dr; och
4:o Till nya pistolers tillverkning, 16,000 R:dr; hvilka båda anslag
Rikets Ständer likaledes bifallit;
5:o Till förändring af (äldre Infanteri-gevär för slagkruts-antändning,
94,000 R:dr; och
6:0 För tillverkning af slagkrutshufvar, jemte machiner, 50,000 R:dr.
Bih. till R, St. Prot. 1845. to Sami., l Afd. 19
146
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N-o $4-
I afseende å förändringen af äldre Infanteri-gevär för slagkruts-an-
tändning, anse Rikets Ständer det vara af högsta vigt, att, sedan denna
förändring blifvit antagen vid andra länders Arméer, äfven den Svenska o-
fördröjligen förses med sådana gevär, för att icke, i händelse af krig, vara
henden i detta hänseende underlägsen. Då likväl uppfinningen af slag-
kruts-antändning ännu icke är så fullkomnad, att ju icke förbättringar i
densamma tid efter annan höra vara att emotse, och det vid sådant förhål¬
lande synes lämpligt, att icke någon större del af de i förråden befintliga
flintlås-gevären nu på en gång förändras till slagkruts-antändning, än sorn
oundgängligen erfordras för att förse Arméen, jemte en Glass Beväring,
med gevär efter den nya modellen, hafva Rikets Ständer funnit sig höra
till förändring af äldre Infanteri-gevär för slagkruts-antändning endast an¬
visa ett belopp af 60,000 R:dr; hvarjemte och då, i följd af den minsk¬
ning, som härigenom måste uppstå i antalet af gevär, hvilka sålunda skul¬
le komma att förändras, ett mindre antal slagkruls - hufvar, än som i E,
K. M;s Nådiga Proposition är vordet ifrågasatt, kan anses blifva för ända¬
målet tillräckligt, Rikets Ständer bestämt anslaget för tillverkning af slag¬
kruts - hufvar, jemte de för denna tillverkning behöflig» machiner, till
33.000 R:dr;
7;o Till bestyckning af Waxholms Fästning med strand verk 80,000; Rdr;
8:o Till bestyckning af Carlstens Fästning 80,000 R;dr;
9;o Till fortsättning af befästuings-arbetena vid Carlsborg 150,000 R:dr;
10:o D;o vid Carlsten 93,000 R:dr;
ll;o D;o vid Carlskrona 72,000 R:dr; samt
12:o För befästningarne i Stockholms skärgård 150,000 Rrdrj
Åf hvilka summor Rikets Ständer, i likhet med hvad E. K. M. Nådigst fö¬
reslagit, beviljat till bestyckning af Waxholms Fästning med strandverk
80.000 R:dr; till fortsättning af befästningsarbetena vid Carlsten 93,000 R:dr
och Carlskrona 72,000 R:dr samt för befästningarne i Stockholms skärgård
150.000 R:dr; hvaremot Rikets Ständer funnit sig för bestyckning af Carl¬
stens fästning endast böra anvisa 40,000 R:dr, samt till fortsättning af be¬
fästningsarbetena vid Carlsborg 90,000 R:dr.
Å denna Hufvud-Titel äro sålunda uppförda följande, till ständiga be-
hoficke hänförliga, anslag, att utgå under 3:ne år, nemligen:
l:o För Topografiska Corpsens arbeten ....... 36,000: — —
2:o Till complettering af Redskaps», Rid-, Anspauns- och
Stall-persedlar för nya Fält-Artilleriet ..... 24,000: — —
3:o Till anskaffning af nya Infanteri-Gevär ..... 240,000: — —•
Expcdiiions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 85. 147
4:o För tillverkning af nya Pistoler 16,000: —
5:o Till förändring af äldre Infanteri-Gevär för slagkruls-
antändning 60,000: —. —.
6:0 För tillverkning af slagkruLs-hufvar, jemte machiner . 33,000:
7:o Till bestyckning af Waxholms Fätsning 80,000: —
8:0 D:o af Carlstens d:o 40,000: — —.
9:o Till fortsättning af Fästningsbyggnads-arbetena vid
Carlsborg 90,000:
10:o D:o vid Carlsten 93,000: .
ll:o D:o vid Carlskrona 72,000:
12:o För befästningarne i Stockholms skärgård . . , . 150,000;
Summa R:dr 934,000: — —
hvaraf en tredjedel årligen utbetalas med 311,333: 16.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Januari 1845.
N:o 85.
Uppläst och godländt hos Ridd. och Adeln den 29 Jan. 1845
Preste-Slåndet den 3o — e
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers uderdåniga Skrifvelse, angående regleringen
af utgifterne under Riks-Statens Femte Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk. Utl.,N:ris 38 och 72, samt Mern., N:o 133, och Först. Stats-
Utskotts Meni., N:o 162
S. A. K.
Efter öfvervägande af hvad ej mindre E. K. M., i Dess Nådiga Pro¬
position angående Stats-Verkets tillstånd och behof, i afseende å utgifterna
under Riks-Statens Femte Hufvud-Titel, innefattande anslagen för Sj-öför-
svars-Departementet, föreslagit, än ock hvad uti serskilda inom Riks-Stånden
gjorda framställningar derom förekommit, hafva Rikets Ständer numera verk¬
148
Expeditions-Utskcillels Förslag Ull tind. Skrifvelsej N:o 85.
ställt regleringen af nämnde Ilufvud-Titel och dervid fattat följande beslut,
nemligen:
l:o I stället för de 16 Capitaines-löner, a 1,200 R:dr hvardera, nuva¬
rande Aflöuings-Slat för Flottan upptager, har E. K. M. i Nåder föreslagit
uppförande å Stat af Tio Capitaines-louer å 1,200 R:dr, och lika många å
1000 R:dr hvardera, till följd hvaraf, utöfver de för denna befäls-grad nu
bestådde 19,200 R:dr, skulle erfordras 2,800 R:dr; men då, utom det att
en sådan reglering komme alt för nämnde Grad i allmänhet medföra ned¬
sättning uti förut bepröfvade aflönings-belopp, det nu befintliga antalet Ca¬
pitaine!' torde, intill dess Flottan vunnit den tillökning i fartyg, att äfven
ökadt befäl blifver af nöden, kunna anses tillräckligt för bestridandet af
dem åliggande tjenstgöring, hafva Rikets Ständer icke ansett sig böra bi¬
falla, hvad i denna del af den Nådiga Propositionen blifvit ifrågasatt.
2:o Till löneförhöjning för Under-Officerare, så att Öfver-Slyrmän-
nens aflöning skulle ökas från 240 R:dr till 250 R:dr, Öfver-Gunstaplarnes
och Öfver-Skepparnes från 200 R:dr till 220 R:dr, samt lägsta graden Un¬
der-Officerares från i60 R:dr till 180 R:dr, äfvensom till arfvode för en
Under-Officers-Corporal, har E. K. JVI. äskat ett härtill erforderligt nytt an-
slags-belopp af tillsammans 4,970 R:dr 20 sk.; och har detta blifvit af Ri»
kets Ständer bifallet.
3:o Likaledes hafva Rikets Ständer bevilljat det af E. K. M. begärda
anslag af i,500 R:dr lill löner åt tvänne Machinist-Officerare i och för
Ångfartygen.
4:o Till ökade löner och arfvoden för Undervisnings-verkets ordnande,
har i den Nådiga Propositionen blifvit äskadt ett anslag af 3,870 R:dr; va¬
rande enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, dessa medel afsedda för ut¬
vidgning af den i Carlskrona befintliga Läro-anstalt för Sjö-Cadetter; meri,
ehuru Rikets Ständer för deras del, anse en sådan Inrättning företrädesvis
höra till Carlskrona förläggas, hafva Rikets Ständer likväl trott något anslag
af Statsmedlen icke böra medgifvas för ifrågavarande ändamål, så länge
Sjö-Cadetters undervisning vid Krigs-Academien af allmänna medel beko¬
stas; i följd hvaraf, och då, för den händelse E. K. M. skulle täckas fästa
Nådigt afseende å hvad Rikets sednast församlade Ständer, uti den 19 Dec.
1840 afiåten underdånig skrifvelse, föreslagit, angående en förändrad orga¬
nisation af Krigs-Academien, nödiga medel tolde blifva att tillgå för Un-
dervisnings-anslallen i Carlskrona, Rikets Ständer funnit sig icke böra det
ifrågasattla nya anslaget bevilja.
5:o Till förhöjning i Bålsmans-Corporalernes arfvoden från 12 R:dr
Expedilions-Utskottets Förslag till und.. Skrifvelse, N.-o 85.
J4g
till 24 Rtdr är i den Nådiga Propositionen hegardt ett anslag af 2,724
Rtdr; och hafva Rikets Ständer, som vid jemförelse med hvad Corporaler
vid Infanteri- och Cavalleri-regementena af den Indeldta Arn een åtnjuta,
utgörande för de förre fem och för de sednare tre tunnor spanmål, funnit
tillökning i Bålsmans-Corporalernes arfvoden vara af rättvisa och billighet
påkallad, dock ej till högre belopp, än 6 R;dr för dem hvardera, för ifrå¬
gavarande ändamål uppfört 1,362 R:dr.
6;o I likhet med hvad E. K. M. Nådigst föreslagit, hafva Rikets Stän¬
der från Fjerde till Femte Hufvud-Titeln öfverflytta! de under lönerne
för Sjöförsvars-Departementets Canzli-Expedition inbegripne 105 Tunnor
spanmål, med motsvarande tillökning af 105 R:dr i det contanta aflönings-
beloppet, hvarigenom hela anslaget för bemälde Expedition blifver 7,971
R:dr 32 sk. med 105 tunnor spanmål derunder; äfvensom från Flottans
allönings-stat till Lots- och Fyriugs-staten de å den förstnämnde med
1,300 R;dr upptagna arfvoden för vid Sjö-Chartas-Archivet tjenstgörande
Ollicerare, samt från Femte lill Andra Hufvud-Titeln de å den förra upp¬
förde ett Fång-Vaktmästare-aifvode, 200 Rtdr, jemte 3 tunnor spanmål in
natura, tillsammans 218 Rtdr, och en Fång-Piedikants-lön, 350 R:dr, med
30 Rtdrs tillökning för derunder beräknade 30 tunnor spanmål, 380 Rtdr,
eller sammanräknadt 598 R;dr.
7;o Uti det förut anvisade anslaget till exercis af Flottans bemanning,
45.000 Rtdr, hvaraf för Linie-Flottan 25,000 och föi Skärgårds-Flolta^
20.000 Rtdr, har E. K. M., enär erfarenheten visat detsamma vara högst
otillräckligt, äskat en tillökning af 45,000 Rtdr; och, då det, äfven obero¬
ende af de förändringar, som uti Sjöförsvarets nuvarande organisation kun¬
na finnas vara af behofvet påkallade, är af högsta vigt, att den Flotta,
landet nu eger, må, genom befäls och manskaps erforderliga öfning, bibe¬
hållas i tjenstbart skick, hafva Rikets Ständer uti ifrågavarande anslag,
45.000 Rtdr, beviljat en tillökning af ytterligare 45,000 Rtdr, med under¬
dånig anhållan, att E. K. M. täcktes för Skärgårds-Flottans öfning använ¬
da en lämplig del af det sålunda uppförda anslaget, tillsammans 90,000 R;dr.
8:o Uti anslaget för Lotseri- och Fyrings - Staterne, hvilket, oberäk-
nadt indeldta räntor, vid sednaste Stats-reglering fastställdes till 83,578 R;dr
16 sk., derunder förslagsvis beräknadt inflytande beloppet af Båk-och Lots-
inedlen med 60,000 Rtdr, har af E. K. M. blifvit i Nåder föreslagen till¬
ökning af dels 13,000 Rtdr, uppkommande deraf, att nämnde medel vid
beräkningen af Stats-Verkets inkomster upptagits till 73,000 Rtdr, dels
|7,333 Rtdr 16 sk., motsvarande den af Kongl. Danska Regeringen, enligt
Exp c dit iöns-Ut.skottets Förslug till und, Skri/velsej IV.-o SS.
afslutad convention, medgifua förhöjda ersättning af 6,500 R;dr Specie för
underhållet af Fyrbåkarne på Skånska kusten, hvarjemte skulle komma att
till denna anslags-titel ofverl!yttas fJe från Flottans allöningsstat afdragne,
ofvan omförmälde 1,300 R:dr; och hafva Rikets Ständer till den af E. K.
M, sålunda föreslagna reglering, hvarigenom detta anslag skulle komma att
utgöra 115,211 R:dr 32 sk., lemnat bifall, samt dervid beslutat, att sum¬
man må såsom reservations-auslag anvisas.
9:o Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord, att den hittills
af Gefle Handels-Socielet bekosLade Eggegrunds Fyr måtte blifva ställd
under Lotsverkets inseende samt lysningskostnaden af allmänna medel be¬
stridas; och, då Rikets Ständer inhemtat, att ifrågavarande Fyr lika myc¬
ket, om ej mera, tjenar till efterrättelse för den allmänna sjöfarten i Bott¬
niska Viken, än den är af nytta för Gefle stad enskildt, så hafva Rikets
Ständer, för deras del, medgifvit, att underhålls- och lysnings-kostnaden
för nämnde Fyr må af allmänna medel utgå.
10;o Anslaget till Flottans underhåll och nybyggnad hafva Rikets
Ständer upptagit till beloppet oförändradt, men ansett sig böra, utan att
besluta någon fördelning deraf mellan Flottans serskilda Stationer, öfver¬
lemna dess disposition till E. K. M:s Nådiga pröfning, hvarjemte Rikets
Ständer funnit anslaget af Rotefrihets-afgiften till Flottans materiella be¬
hof, utan förändring till summan, böra, i likhet med hvad i afseende å e-
nahanda anslag vid Fjerde Hufvud-Titelns reglerande blifvit iagttaget, sam¬
manföras med anslaget till Flottans underhåll och nybyggnad.
I följd af hvad sålunda är vordet i underdånighet anmäldt, och då, i
afseende å de öfriga under Femte Hufvud-Titeln förut uppförda utgifts¬
summor, någon förändring icke blifvit af E. K. M. i Nåder föreslagen och
ej heller af Rikets Ständer funnits nödig, hafva denna Hufvud-Titels an¬
slag blifvit bestämda att, från och med innevarande års början, intill näst
vidtagande Statsreglering, utgå som följer:
Expedilions-Utskoltels För. lag till und. Skrifvelse, N.v 85.
Sjöförsvars-Departement et.
i:o Aflönings-Staten:
a) Deparlements-Chefen:
Lön 4,500:
Taffel—penningar 2,500:
b) Departementets Canzli-Expcdition:
Expeditons-Chefen 3,000: — -
Öfrige Embets- och Tjenstemän 4,866:32. -
Hvartill komma frän 4:dc Huf¬
vud—Titeln öfverflyttade 105
tunnor Spannmål under löner-
ne, med motsvarande tillök¬
ning af 105:
e) Departementets Commando-Expedition . . .
U) Förvall ningen af Sjö-Ärendena, samt Aflö-
nings-Staterne för Flottans stationer i Carls¬
krona, Stockholm oell Götheborg:
Förra anslaget . . 449,538:36. -
med deri inberäknade 14,533
tunnor spamnål under lö-
nerne, å 7 li:dr tunnan.
Afgår:
Till 2:a Ifufvud-Titeln öf¬
verflyttade: Fång-Prcsts- och
Fång-Vaktmästa-
re-allönirig . . . 580:
jemte 30 tunnor
Spanmål under
lönerne.
Till 5:le Hufvud-
'1'itelns anslag för
handeln öfverför¬
de arfvoden för
Sjö - Chartte - Ar-
chivet 1,300: 1.8S0:
Återstå 447,658.36 -
med under lönerne beräk¬
nade 14,503 tunnor Sp an¬
mäl.
Tillkommer:
Lönförhöjning för
Under-Officerare 4,970:20. -
2:ne Machinist-Of-
ficerares löner . . 1,500: —* *
Tillökning i arfvo¬
den för Båtsmans-
Corporalerne . . ■ 1,362: 7832: 20. -
k.
7,000 — —
7,971 32 —
1,520
*55,491 3 —,
I 5 -2
Expedilions-Utskottels Forsla* till lind. SkrifvelseIV.o 85,
Obs. Oindelt spanmål, enligt förra Staten:
6,423 tunnor, å 6 Iitdr . .
3 „ afgå till 2:n Hufvud-
Titeln 18:
38,538:
6,420 l:r återstå 38,520:
Båtsmaus-Indelningen:
Indelta räntor, i kronovärdi: 14,599:47.9.
upptagna elter Markegång förslagsvis till
S:a
2:o Materiel.
0) Flottans underhill och nybyggnad, . . . .
jemte 3,000 tunnor oindelt spanmål upp¬
tagne förslagsvis, å 6 R:dr tunnan, till . . .
1) Båtsmannens förseende med Kojer och Täc¬
ken .
471,982
588,497
9,000
401-
28
45,643
10
45,643116
38,520
38,5201-
18,000
S:a
3:o Diverse Anslag.
a) Exercis af Flottans bemanning
b) Spaumåls-upphaudlings- och Bageri-kost¬
nader
C) Skrifmaterialier och expenser, samt ved och
ljus för Departementets Expedition, För-
slags-anslag
d) Skrifmaterialier och expenser för Ilufvud-
Titelns öfrige stater . . .
e) Rese- och Tractaments-penningar, Förslags¬
anslag
f) Oförutsedda utgifter
Sta
4:o För Handeln.
Lotseri- och Fyrings-Staterne, samt Sjö-Charla:-
Archivet, Reservations-anslag, 84,878:16.
(med 245 t:r spanmål under lö-
nerne).
Tillkommer:
Förhöjning dels i den beräk¬
nade inkomsten af Båk- och
Lotsmcdlen 13,000: — -
dels i Danska Fyrings-medlen 17,333: 16. -
jemte Indelta Räntor, i Kronovärdi 58: 12.
5., upptagne efter Markegång förslagsvis till
597,497128 j—|-
18,000
90.000
20.000
1,103
2,500
3,333
10,000
28
16
126,936] 441-
115,211
32
307
32
Sta
115,211132|—| 30T1321 — |-
556,146
615,497
126,936
115,519
28
44
16
S:r 11,311,629]—| — J 45,951 ]—]—| 56,520]—-]—|1,A14,100|
Anhållande Rikets Ständer underdånigst, atl de å denna Hufvud-Titel
anvisade medel icke må användas till nybyggnad, förbyggnad eller sv
farare
re-
Expeditions-Utskoltets Förslag t II und. Skrifvelsej N.-o 85. i53
reparation af Linieskepp, i vidsträcktare nion, än att de redan under
byggnad eller reparation varande skepp fullbordas.
För tillfälliga behof bär E. K. M:t äskat följande, till denna Hufvud-
Titel hänförliga, anslag, ali under loppet af Irenne år med en tredjedel om
äret utgå, nemligen:
l:o För fortsättningen af Dockebyggnaden i Carlskrona, 100,000 R;dr;
hvilket anslag Rikets Ständer beviljat att under Irenne år, med 33,333 R:dr
16 sk. årligen, utgå; anhållande Rikets Ständer i underdånighet, att, vid arbe¬
tets utförande, Nådigt afseende uiåtte fästas vid de förändringar, som uti
fartygens antal och deras beskaffenhet kunna för sjöförsvarets ändamålsenli¬
ga ordnande pröfvas erforderliga.
2:o För nybyggnad af krigs-ångfartyg och ångkraftens användande å
Flottan tillhöriga Fartyg, 300,000 R;dr; hvilket anslag Rikets Ständer li¬
kaledes bifallit att på af E. K. M:t i Nåder föreslaget sätt utgå.
3:o För ytterligare anskaffning af bombkanoner och projecliler, 50,000
R:dr; hvilket anslag blifvit af Rikets Ständer beviljadt.
4:o Till fullföljande af planen för nybyggnad och förändring af Fy-
rarne, återstående kostnad, 85,675 R:dr; hvilken summa Rikets Ständer li¬
kaledes beviljat.
5;o Till anskaffande af en hydraulisk press och inrättande af en ång-
panne-verkstad i Carlskrona, 29,300 R:dr.
Då, så framt ej de enskilda verkstäder, hvilka redan finnas anlagda,
skulle anses kunna eller böra anlitas för reparationer å machinerne till
Flottans ångfartyg, tillgång till bestridande af kostnaden för de inrättnin¬
gar, som i sådant afseende må erfordras i Carlskrona, förefinnes i det för
Flottans underhåll och nybyggnad anvisade årliga anslag, hafva Rikets
Ständer icke ansett sig böra bifalla uppförandet af något anslag för anläg¬
gande af en ångpanne-verkstad i Carlskrona; hvaremot, enär, enligt hvad
Bih. till 11, St. Prol 1845. 10 Sami 1 A/d, 20
,54 Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrif veise, N--o 85.
Rikets Ständer inhemtat, den tillika ifrågasatta hydrauliska pressen huf¬
vudsakligen lärer vara erforderlig för att säkrare och med mindre kost¬
nad, än sorn nu eger rum, pröfva styrkan och dugligheten af de kettiu-
gar, hvilka för Flottans behof förfärdigas, Rikets Ständer bifallit det ser¬
skildt för nämnde press beräknade belopp af 6,000 R:dr.
6;o För flintlås-gevärs förändring till slagkruts-antändning, 15,000 R:dr;
hvilken summa Rikets Ständer beviljat.
För till denna Hufvud-Titel hänförliga tillfälliga behof äro således
följande anslag för 3;ne år anvisade, nemligen:
l:o Till fortsättning af Dockebyggnaden i Carlskrona R:dr 100,000; — •—
2:o För nybyggnad af Krigsångfartyg och ångkraftens
användande på Flottan tillhöriga Fartyg . . „ 300,000: — -—
3.o „ Anskaffning af bombkanoner och projectiler „ 50,000: —. —
4":o „ Fyrarnes nybyggnad och förändring . . . „ 85,675; — —
5:o „ Anskaffande af en hydraulisk press vid Carls¬
krona Station „ 6,000: — —
6:o „ Flintlås-gevärs förändring till slugkruts-an-
ländning 15,000: — —
Summa R:dr 556,675: —
hvaraf en tredjedel årligen utbetalas med .... „ 185,558: 16.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Januari 1845.
Expeditions-Utskottets Förslag tilt nnd. Skrifvelse, N.o 86-
iS 5
N:o 86
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Jan. 1845.
Preste-Slåndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Regleringen
af utgifterna under Riks Sta tens Sjette Hufvud Titel.
(Stats-Utsk:s Uti., N;ris 39. och 73 samt Mern. N:o 133 och Först. Stats*
Utsk:s Mern., N:o 162.)
S. A. K.
Med. anmälan om verkställd reglering af Riks-Statens Sjette Hufvud-
Titel, innefattande anslagen för Civil-Departeruentet, få Rikets Ständer un¬
derdånigst tillkännagifva, att i afseende å dessa anslag följande beslut blifvit
af Rikets Ständer fattade, nemligen:
l:o Kongl. Commissionen öfver Tabell-verket.
Medgifvande angelägenheten af en efter tjensternes vigt och trägenhet
lämpad tillökning i detta Verks Stat, hafva Rikets Ständer, hufvudsakligen
i enlighet med hvad E. K. M. i Dess Nådiga Proposition angående Stats-
Verkets tillstånd och behof föreslagit, bestämt denna Stat sålunda:
För Secreteraren • R:dr 1,200: —- —
För Revisorn 500: — ■—
För Skrifvare-biträde 150: •— ■—
Arfvode åt en Vaktmästare 100: — —
Expenser . . 500: — —-
hvaremot, då det inskränkta utrymme, som erfordras för Tabell-Commissio¬
nens Archiv, bör kunna beredas i något Kronans hus, der handlingarne
äfven mera äro i säkerhet, än om de förblifva i enskild vård, Rikets Stän¬
der funnit sig icke böra bevilja det i den Nådiga Propositionen till hus-
hyres-ersättning äskade serskilda anslag af 200 R:dr.
2:o Kongl. General-Landtmäteri-Contoret
Då Rikets Ständer ansett nödigt, att föreskriften i 1827 års Landtmå-
teri-Inslruction, angående upprättande af geografiska chartor med beskrif-
ningar öfver alla socknar inom hvarje Län, sättes i verkställighet, enär full¬
ständiga upplysningar om landets beskaffenhet i geografiskt, statistiskt och
ekonomiskt afseende utgöra ett oundgängligt vilkor för utvecklingen af dess
i56
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 86.
industriella krafter, hafva Rikets Ständer, på de skäl jemväl och lill det
ändamål, som omförmälas uti det E. K. M:s ofvanberörda Nådiga Proposi¬
tion bilagda Stats-Råds-Protocoll för den 10 Juli sistlidne år, för ilråga varan¬
de chartors upprättande beviljat ett reservations-anslag å General-Landlmäte-
ri-Contorets Stat af 3,000 R:dr årligen.
3:o Landt-Staten.
d) I likhet med hvad E. K. M. Nådigst föreslagit, hafva Rikets Stän¬
der medgifvit: att Härads-skrifvaren i Herjeådalens Fögderi, som nu åtnju¬
ter i lön 16 R:dr 32 sk., mantals-skrifnings-provision 100 Ridr och bevill-
nings-procent 20 ä 24 R:dr årligen, må, utöfver dessa belopp, undfå i lön
400 R:dr; att Kronofogden i Leke och Carlskoga Häraders Fögderi, hvars
löne-inkomster utgöra omkring 370 R:dr om året, må dessutom erhålla 400
R;dr; att t. f. Häradsskrifvaren i sistnämnde Fögderi, hvilken, intill dess
regleringen af Fögderien inom Örebro Län kommer i verkställighet, endast
uppbär ett arfvode af 300 R;dr, jemte några obetydliga provisioner, må
tilläggas 400 R;dr i arfvode, samt att, lill lön för en Länsman i det behöf-
liga nya Länsmans-districlet, innefattande Nykyrka, Motala, Vinnerstads
och en del af Krigsbergs socknar i Aska Härad och Östergöthlands Län, må
uppföras 2)0 R;dr; hvarjemte Rikets Ständer, till E. K. M;ts Nådiga dis¬
position, uppfört ett reservatiöns-anslag af 6,000 R;dr årligen, att användas
till arfvoden åt de Kronofogdar och Häradsskrifvare, hvilka finnas i mesta
behof af förbättring i sina aflönings-vilkor.
b) Hvad i den Nådiga Propositionen vidare blifvit föreslaget, alt, för
hvarje Län, 100 R;dr måtte, till tryckning af E. K. M:s Befallningsbafvan-
des Kungörelser, fortfarande, intill nästa Riksdag, utgå af Sjette Hufvud-
Titelns förslags-anslag till skrifmaterialier och expenser, hafva Rikets Stän¬
der likaledes bifallit.
c) Äfvenså hafva Rikets Ständer, lika med E. K. M;t, funnit nedan-
näminte summor böra från denna Hufvud-Titel till Allmänna Indragnings-
Staten öfverflyitus, nemligen:
De, enligt Kongl. Brefvet den 3 Febr. 1841, Landshöfdingen i Krono¬
betgs Län, såsom hushyres-ersättning, intill dess Residence för honom blif-
ver i Wexiö färdigt, beviljade R:dr 300: — —
hyra för embetsruminen derstädes ....... ,, 250: — —
De Landshöfdingen i Elfsborgs Län, jemlikt Kongl. Bref¬
vet den 15 Febr. 1841, i ersättning för Residencets i
ExpccLilions-TJIskollels Förslag till and. Skrifvelsej IV.-o 86. i5y
Wenersborg begagnande till embetsrum åt Länsstyrel¬
sen, tillagd e 300; — —.
eller tillsammans . R:dr 850:
Samt att, sedan Landshöfdinge-Resideuce i Piteå numera blifvit inköpt, de
å Norrbottens Läns Stat uppförda husbyn s-medel, 300 R:dr, som från och
med 1843 åis början besparats, må från Staten uteslutas.
d') Det på 6:le Hufvud-Titeln lill löneförhöjning för Länsmännen
uppförda anslag, hafva Rikets Ständer ansett böra, lika med öfriga anslags¬
summor för Landt-Staterna, fördelas på de serskilda Länen, och derföre
från Titeln uteslutit berörde rubrik.
4:o. Jordbruket, Handeln och Näringarne.
a~) Anslaget till laga skiften i Skåne och Skaraborgs Län, samt på
Öland.
Med tillkännagivande, hurusom, i anledning af Rikets sednast för¬
samlade Ständers, uti underdånig skrifvelse den 23 December 1840, gjorda
anhållan om utredning, huru stor del af ofvanberörde anslag utgått och er¬
fordrades serskildt till godtgörande af kostnaden för skiften vid Statens e-
gendomar och serskildt till ulflyttningshjelp efter laga skiften, ulröndt blif¬
vit, att några kostnader för skiften vid Statens egendomar icke blifvit det¬
ta anslag påförda, hvilket, likasom det för utflyllningshjelp i öfriga orter af
Riket, utgått endast såsom bidrag till kostnaderna för utflyttningar i följd
åf verkställda laga skiften, jemte det alt någon mindre del deraf äfven
Jemnals såsom uppmuntran och ersättning för anlagda hägnader af sten
samt infördt förbättradt brukningssätt af jorden, sedan skifte skett; har, vid
sådant förhållande, E. K. M. äskat, att båda dessa anslag, det ena å 18,000
R:dr för laga skiften i Skåne m. m., och det andra å 28,000 R:dr för ut-
flyttnings-hjelp efter laga skiften, måtte sammanföras under en titel, såsom
ett gemensamt förslags-ai slag af 46,000 R:dr; och hafva Rikets Ständer,
med bifall härtill, uppfört sistnämnde summa under titel : "Utfljttnings-
hjelp efter laga skiften, Förslags-anslag ’’
b') Anslaget till vägar och communicationer.
För underhållande af den sedan år 1812 på Statens bekostnad anlagda
väg emellan Dalarne, Helsingland och Jemtland, har E. K. M:t äskat 1,§00
R:dr årligen alt lills vidare utgå; men då Rikets Ständer trott det vid
nästlidue Riksdag till vägar och communicationer beviljade anslag, stort
158
. Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrivelse, IV.-o 86.
8.000 R;dr, böra lemna tillgång jemväl till bestridande af ofvan omförmäl-
de utgift, hafva Rikets Ständer uppfört nämnde anslag utan förändring.
c) Anslaget till undervisnings-anstalter för jordbruk och landt-
manna-näringar.
På sätt E. K. M:t i Nåder föreslagit, hafva Rikets Ständer medgifvit,
att det vid sista Riksdagen för Landtbruks-institutet å Degeberg beviljade
anslag af 10,000 R:dr, äfvensom de för fem lägre Landtbruks-skolor an-
slagne 5,000 R:dr, må fortfarande intill nästa Riksdag utgå, hvarjemte Ri¬
kets Ständer för ytterligare fem lägre Landtbruks-skolor inom orter, der
behof af sådana är för handen, anvisat en summa af 5,000 R:dr, hvaraf
1.000 R;dr till en dylik Skola på Goltland; öfverlemnande Rikets Ständer
i underdånighet till E. K. M;t att, så väl för Landtbruks-skolan på Gott¬
land, som för öfriga ifrågaställda Landtbruks-skolor, beslämma villkor i af¬
seende på värden af de egendomar, som må finnas för behofvet tjenliga.
d) Anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt•
manna näringar.
Med anledning af Svenska Trädgåids-föreningens underdåniga anhållan
örn anslag till understöd för Föreningens Elev-skola samt till spridande af
fruktträd och andra nyttiga växter, har E. K. M. äskat ett årligt anslag för
detta ändamål af 1,333 R:dr 16 sk.; och hafva Rikets Ständer beviljat delta
anslag intill nästa Riksdag, med vilkor, att behörig redovisning årligen af-
gifves, äfvensom berättelse till Landtbruks-Academien öfver antalet af de
elever, hvilka vid Inrättningen njutit undervisning, samt uppgift å de frukt¬
träd och plantor, hvilka derifrån blifvit till mindre bemedlade jordbrukare
utdelade, med det mera, som kan utgöra föremål för denna Förenings verk¬
samhet.
e) Anslaget till undervisnings-anstalter för Slöjderna.
Då Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse den 20 Nov. sistlidet år,
hos E. K. M. anhållit om nedsättande af en Comité utaf sakkunnige män, till
utrörande af tillståndet inom den Technologiska undervisnings-anstalten, samt,
i fall skäl till anmärkningar förefinnas, till utredande, huruvida orsaken
dertill ligger i Institutets stadgar eller i desammas försummade efterlefnad,
hafva Rikets Ständer ansett sig böra uppföra anslaget för berörde un¬
dervist ngs»anstalt endast intill nästa Riksdag, då, genom den före*
Expeditions-lJtskollets Förslag, till und. Skri/velse, lV:o 86. låg
gångna undersökningen, sig visat, huruvida Inrättningen motsvarar sitt än¬
damål eller icke.
f~) Anslaget till undervisnings anstallter för handel och sjöfart.j
Med anledning af hos Rikets Ständers gjorda framställningar om behof-
vet för Navigations-skolorna i Carlshamn, Wisby och Hernösand att undfå
förhöjning uti de vid sista Riksdagen för dem beviijade anslag, hafva Rikets
Ständer anvisat ytterligare 200 R:dr årligen för hvardera af nämnde Na-
vigations-skolor.
g) Anslaget till ersättning för jordförluster genom canal - an¬
läggningar.
I likheten med hvad E. K. M. Nådigst föreslagit, hafva de å detta för-
slags-anslag, stort 5000 R:dr, anvisade ständiga lönefyllnader för Irsta och 2:dra
Lif-Grenadier-Regementena, samt Skaraborgs Regemente, tillsammans 2,168
R.dr 41 sk. 2 rrst, blifvit öfverflyttade lill 4:de Hufvud-Tileln, samt anslags¬
summan i följd häraf nedsatt till 3000 Rrdr.
h~) Då ett Skeppsbyggeri-Iuslitut numera blifvit i Carlskrona inrättadt,
har E. Ii. M. öfverlemnat till Rikets Ständers bepröfvande, huruvida det vid
näsllidne Riksdag i berörde afseende för Sex år å Riksgälds-Conloret anvisade
anslag må uppföras å Sjette Hufvud-Titelnsafdelning för Jordbi uk, Handel och
Näringar, eller om vid hvad genom Rikets sednast församlade Ständers
underdåniga skrifvelse den 13 Februari 1841 bestämdes må bero; och
hafva Rikets Ständer, i anledning häraf, funnit skäligt medgifva, att hvad,
sorn af ifrågavarande anslag ännu i Riksgälds-Contoret innestår, må, i hän¬
delse af behof, intill nästa Riksdag af E. Ii. M;l disponeras, i enlighet med
de grunder och till de föremål, den åberopade underdåniga skrifvelsen in¬
nehåll er.
5:o I afseende å de under anslags-rubriken ’Gästgifvares friheter’
inbegripne 23 Rrdr 9 sk. 6 rrst, ersättning för förlorade inkomster.: genom
extra Grufvuhjelpens upphörande, hafva Rikets Ständer, enär beloppet un¬
der femton år utgått oförändradt samt någon förhöjning deruti ej blifvit
ifrågasatt, ansett berörde summas egenskap af förslags-anslag böra upphöra
och nämnde belopp inbegripas uti det ordinarie anslaget, 10,859 R;dr 32 sk.
Utom hvad nu i underdånighet blifvit anmäldt, samt den tillökning,
hvilken, för slutsummans jemnande, ansetts böra ega rum i förslags-ansla-
get till skrifmaterialier och expenser, äfvensom i det förslagsvis beräknade
markégångs-värdet å de under anslags-rubriken ”Gästgifvars friheter" upp¬
f 60 Expeditions- Utskottets Försåg till ur.d. Skrifvelse, N.-O 86.
förda Indelda Räntor, har någon förändring icke blifvit vidtagen, i afseende
å de till denna Hufvud-TiLel hörande anslag, till följd hvaraf desamma
blifvit upptagna att, från och med innevarande års början och intill nästa
Stats-reglering, utgå på följande sätt, nemligen:
Civil-Departementet.
l:o Stats-Rådén utan Departement:
(Lön . . . 4,500: —)
3 å yta Help en- >6,000. -•
(. ningar . 1,500: - -)
3:o Departements-Chefen;
Lön 4,500: — •
Taffelpenningar . . 3,500: — ■
3;o Departementets Expedition:
Jixpeditious-Chefen . 3,000:
Öfrige Embets-och Tjen
14,434:33.-
stemän
(med under lönerne in-
begripue 358 T:r Span-
mål, a 7 ILdr Tunnan.)
Stats-Rådets Vaktmästare 300
4:o Rcrgs-Collegium med Bergslags-Sla-
terne
(jemte 3,607 T:r Spanmål under
lönerne)
5:o Commerce-Collegium . , . ,
(jemte 1,744 T:r Spanmål under
lönerne.)
C;o Tabcll-Commissionen . 1,633:36.-
(jenite 98 T:r Spanmål
under lönerne.)
Förhöjning 836:13. -
7.0 Landtmäteri-Staten
(jemte 1,637 T:r Span
mål under lönerne.)
!Tillkommer. För Soc-
ken-chartors upprät-
rättande, reservations-
3,000: —
30,560:40.'
samt Indelda Räntor, i kronovär¬
di: 1,394: 11. 8., upptagna efter
Markegång till ......
Öfver-Slätbällare-Embetet . . .
(med 843 T:r Spanmål under lö¬
nerne.)
18,000
7,000
17,634
31,917
30,144
3,450
33
43
33,560
34,569
40
33
10
9,851
16
9:o
Expeditions-Utskottets Förslag lill tind. Skrifvelse, N:o 56,
Sko Landt-Staten i Upsala Län . .
(med 41 Ttr Spanmål under lö-
nerne) sami Indelta Räntor, i kro
no värdi: 2,425: 10. 11., upptagne
efler Markegång till ....
tO.o Landt-Staten i Stockholms Län .
(med 60 T:r Spanmål under löncr-
ne) samt Indelta Räntor, i kro¬
novärdi: 2,775: 29. 7., upptagna
efter Markegång till ....
och Indelt Spanmål, 4 T:r, å 6
lt:dr tunnan
ll:o Landl-Slalen i Södermanlands Län
(ined 94 T:r Spanmål under löner-
ne) samt Indelta Räntor, i kro¬
novärdi: 1,599: 6. 1, upptagne ef¬
ter Markegång till
12:o Landt-Staten i Östergöthlands Län
(med 55 T:r Spanmål under lö-
nerne) samt Indelta Räntor, i kro¬
novärdi: 2,899; 37. 7., upptagne
efter Markegång till ....
13:o Landt-Staten i Gottlands Län
(med 80 T:r Spanmål under löner-
ne) samt Indelta Räntor, i krono-
novärdi: 482: 32., upptagne efter
Markegång till
14:o Landt-Staten i Calmare Län . .
(med 118 T:r Spanmål under lö-
nerne) samt Indelta Räntor, i
kronovärdi: 1,905: 10. 5., upp¬
tagne efter Markegång till . .
15:o Landt-Staten i Blekinge Län . .
(med 315 T:r Spanmål under lö-
nerne) samt Indelt Spanmål, 472
T:r 7 I(:r, å 6 R:dr tunnan
16:o Landt-Staten i Jönköpings Län.
(med 62 T:r Spanmål under löner-
ne) samt Indelta Räntor, i krono-
Tärdi: 1,948: 11., upptagna efter
Markegång till
lT:o Landt-Staten i Kronobergs Län .
(med 48 Ttr Spanmål under lö-
nerne) samt Indelta Räntor, i
kronovärdi: 1,675: — 1., upptag¬
ne efter Markegång till . . .
18;o Landt-Staten i Christianstads Län
(med 279 Ttr 16 K:r Spanmål un¬
der löncrne) samt Ridell Spanmål,
398 Ttr 25 K:r, å 6 R:dr tunnan
och Oindelt Spanmål, 500 T:r, a
C R:dr tunnan ......
1,275
|
20
|
6
|
|
|
|
|
|
|
I
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17,136
|
Q
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,848
|
15
|
4
|
O
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
19,611
|
46
|
11
|
Or,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,122
|
6
|
3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,334
|
41
|
9
|
11,298
|
16
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20,489
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,696
|
10
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,410
|
22
36
|
i i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,932
|
5
|
|
11
7
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,916
|
12
|
—
|
löjWl
|
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,833
|
15
|
|
|
|
|
|
|
|
5,312
|
6
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13,765
|
32
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,984
|
20
|
10
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11,835
|
6
|
11
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7,822
|
24
|
3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,392
|
33
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
*
|
|
|
|
3,000
|
|
—
|
|
|
|
Bih, till R. St. Fröt. 184S. 10 Sami., 1 Afd.
21
162
Expeditions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse, N.o 86.
l9:o Landt-Staten i Malmöhus Län
(med 423 T:r Spanmål under lö-
nerne.)
20:o Laudt-Staten i Hallands Län . .
(med 66 T:r Spanmål under löner-
ne) samt Indelta Räntor, i kro¬
novärdi: 1,466: 9. 11., upptagne
efter Markegång till ....
2i:o Landt-Staten i Götheborgs och Bo¬
hus Län
(med 55 T:r Spanmål under lö-
nernc), jemte Indelta Räntor, i
kronovärdi: 1,510: 7. C., upptagne
efter Markegång till ....
samt Indelt Spanmål, 613 T:r 25
K:r, å 6 ll:dr tunnan ....
och Oindelt Spanmål, 80 T:r, å 6
ILdr tunnan .
22:o Landt-Staten i Elfsborgs Län
(med 43 T:r Spanmål under löner-
ne), jemte Indelta Räntor, i kro
novärdi: 2,401: 16. 8., upptagna
efter Markegång till . . .
23:o Landt-Staten i Skaraborgs Län
(med 55 T:r Spanmål under löner-
ne), jemte Indelta Räntor, i kro
novärdi: 2,l'l5: 16. 1., upptagna
efter Markegång till ....
24'-» Landt-Staten i Nerikes Län . .
(med 69 T:r Spanmål under löncr-
ne), jemte Indelta Räntor, i kro¬
novärdi: 1,505: 45. 11., upptagna
efter Markegång till ....
25 o Landt-Staten i Wermlands Län
(med 55 T:r Spanmål under löner-
ne), jemte Indelta Räntor, i kro¬
novärdi: 1,645: 42. 1., upptagna
elter Markegång till ....
samt Indelt Spanmål, 9 T:r 17 K:r
å 6 ILdr tunnan
26:o Landt-Staten i Westmanlands Län
(med 55 T:r Spanmål under löner-
ne), jemte Indelta Räntor, i kro¬
novärdi: 2,439: 39 . 3., upptagna
efter Markegång till ....
27-o Landt-Staten i Stora Kopparbergs
Län ....
(med 69 T:r Spanmål under löner-
nc), jemte Indelta Räntor, i kro¬
novärdi: 2,434: 12. —, upptagna
efter Markegång till ....
samt Indelt Spanmål, 350 Tar 12
K:r, å 6 l\:dr tunnan ....
28:0 Landt-Staten i Gefleborgs Län
(med 40 T:r Spanmål under löner-
9,575
|
6
|
3
|
|
|
|
|
|
3,813
|
29
|
—
|
|
|
|
|
|
'i
|
—
|
—
|
10,359
|
41
|
9
|
|
|
4,18:
|
26
|
11
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,703
|
21
|
11
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,682
|
33
|
|
|
|
|
|
|
4,551
|
7
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16,907
|
21
|
9
|
|
|
4,415
|
37
|
2
|
|
|
|
4,398
|
27
|
6
|
15,158
|
29
|
11
|
|
|
|
|
|
10,641
|
A
|
ti
|
|
|
5,090
|
44
|
10
|
u
|
|
|
|
|
|
11,629
|
18
|
2
|
|
|
|
|
|
|
57
|
9
|
3,444
|
10
|
7
|
4 7 93Q
|
|
o
|
|
|
|
|
|
|
|
£
|
|
|
4,837
|
24
|
5
|
|
|
|
|
|
|
-T-
|
—
|
17,200
|
8
|
4
|
|
|
6,913
|
2
|
1
|
|
|
‘1
|
2,102
|
12
|
480
Expeditions-Ulskollets Förslag till und Skrifvelse, N.o 86.
ne), jemte Indelta Räntor, i kro
novärdi: 1,813: 43. 11., upptagn
efter Markegång lill ....
V “ 1 *•» UllUUt 1
nerne), jemte Indelta Räntor,
kronovärdi: 1,204: 47. 5., upptag¬
ne efter Markegång till . . .
»arnt Indelt Spanmäl, 606 T:r 1
K:r, a 6 R:dr tunnan ....
30;o Landt-Staten i Jemtlands Län
(med 231 T:r Spanmäl under lö
nerne), jemte Indelta Räntor,
kronovärdi: 444: 4. 8., upptagn
efter Markegång lill ....
samt Indelt Spanmäl, 71 T:r l
K.r, å 6 R.dr tunnan ....
31.o Landt-Staten i Westerbottens Lä
(med 97 T:r Spanmäl under löner
ne), jemte Indelta Räntor, i kro
uovärdi: 1,105: 37. 1., upptagn
efter Markegång till ....
32:o Landt-Staten i Norrbottens I.än.
(med 389 T:r Spanmäl under lö
nerne) samt Indelta Räntor,
kronovärdi: 291: 15, 9., upptagn
efter Markegång till . : . .
33:o Löneförhöjningar för åtskilliga Landt
Stats-Tjensteman, Reservations
anslag
34:o Gästgifvars friheter .....
jemte Indelt Spanmäl, 21 K:r,
6 ll:dr tunnan
samt Indelta Räntor, i kronovär¬
di 1,896: 20. 11., upptagna e
Markegång till .....
Tillkommer: för jemnande af 11
vud-Tilelns slutsumma. . .
36:o Färjor och Färjekarlar: Indi
Räntor, i kronovärdi 33: 44.
upptagna efter Markegång till
samt Indelt Spanmäl, 2 T:r
Bitr, å 6 R;dr tunnan . . .
l63
S:a
Jordbruket, Handeln och Näringarne.
l:o Skiften och Afvittringar .
2:o Otflytlningshjelp efter laga s
För slags-anslag ....
3;o Vägar och coinmunicalioner
4:o Undervisnings-anstalter för Jor
och Landtmanna-näringar . .
5:o Odlingshjelp m. m., för Kron
byggare, FöTslags-anslag .
-!
a
n 6,454
|
29
|
1
|
12,816
|
37
|
6
|
|
|
|
|
|
|
-
|
|
|
8,514
|
9
|
11
|
|
|
|
|
|
|
7
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9,461
|
47
|
11
|
|
—
|
—
|
3,639
|
9
|
—
|
|
|
|
i
a
|
|
|
2,465
|
38
|
1
|
|
|
|
|
|
|
0
|
|
|
427
|
42
|
|
|
|
|
1 4,951
|
29
|
10
|
|
|
|
|
|
|
|
a
|
|
|
CO
GO
|
11
|
3
|
|
|
|
|
|
|
10,256
|
32
|
4
|
|
|
|
|
|
|
i
a
|
|
|
2,058
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
|
|
|
|
|
|
6,000
346
å
|
1
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r
|
|
|
4 n KAO
|
33
|
|
3
|
45
|
|
|
|
|
|
|
|
lUjOuy
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
|
|
~
|
|
|
|
|
|
|
)
|
|
|
123
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 A
|
1. o
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
to
|
|
—
|
|
|
|
285,260
|
39
|
6] 269,072(28
|
11 15,180
|
-1
|
_| 3,4801 — 1 —
|
42.000
46.000
8,000
26.000
|
-
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,000
|
-
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
572,993
19
rf
i6£
6:0 Befrämjande i allmänhet af Jordbru¬
ket och Landtmanna-
näringarrne .... 9,000:
Tillkommer:
FörTrädgårds-Föreningcn 1,333; 16 -
7:o Hästafvelns förbättrande ....
jemte Indelta Räntor, i kronovärdi
879; 1. 7., upptagna efter Marke¬
gång till
samt Oindett Spanmäl, 52 T:r 16
K:r, å 6 R:dr tunnan ....
B:o Undervisnings-anstalter för Slöjderne
9:0 Befrämjandet i allmänhet af d:o .
jemte Indelta Räntor, i kronovär¬
di 79: 30., upptagna efter Marke¬
gång till • 1
10*o Undervisnings-anstalter för Handel
' goch Sjöfart .... 10,700;
Tillkommer:
FörNavigations-Skolor-
na i Wisby, Carlshamn
och Hernösand, å 200
R:dr hvardera . . • 600:—
Expeditions-Utskottets Forstag tilt tind. Skrifvelse, N:0 86.
liro Befrämjandet i allmänhet af Ilande!
och Sjöfart
l2:o Undervisnings-anstalter för Bergs-
bruket
13;o Befrämjandet i allmänhet af d:o
jemte Indelta Räntor, i kronovärdi
2,263: 45. 4., upptagna efter Mar-
kegång till . • • • • • • •
14:o Fiskeri-näringens underslod . .
15:o Jordförluster genom Cunal-anlägg-
ningar, Förslags—anslag .
jemte Indelt a Räntor, i kronovär¬
di 267: 24. U., upptagna efter
Markegång till
»arnt Indelt Spanmäl, 296 T:r 16
K:r, å 6 R:dr tunnan .
Diverse Anslag.
l:o Skrifmaterialier och Expenser samt
Ved och Ljus, Förslags-anslag
2:0 Rese- oeh Tractaments-pennmgar,
Förslags-anslag
3:o Extra utgifter . . • •
10,333
20,000
18,200
12,000
11,300
19,000
3,800
5.000
5.000
3.000
16
6,211
561
15,953
40
24
19
161—| 24,6171 3111) 1,779]
232,633
11
315
16,402
6,000
6.000
S:a | 28,4021 8
6[
I
I
259,344
28,402
19
11
S;r [ 546,396116] — J 293,689132j ~| 16,9591— | — J 3,795|—|—] 860,740]-
-I
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 87. i65
Med anmälan hvarom Rikets Ständer få tillika underdånigst tillkänna¬
gifva, att rörande de under denna Hufvud-Titel i Högslberorde Nådiga Pro¬
position föreslagne anslag för en gång, eller för viss bestämd lid, komma
Rikets Ständer alt serskildt i underdånighet sig yttra.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 30 Januari 1845.
N:o 87.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 1 Fehr. i845.
Preste-Siåndet den 5 — —
Borgare-Slåndet den 8 — —
Ronde-Slåndet den 8 — —
Rikets Sländers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen
aj utgifterne under liiks-Statens Sjunde Hufvud-Titel.
(Stats.-Utsk. Uti., N:is 40 och 74.)
S. A. K.
I afseende å de under Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel för Finance-De»
partementet vid sistlidne Riksdag anvisade anslag, har E. K. M„ i Dess Nådiga
Proposition angående Stats-Verkets tillstånd och behof, föreslagit följande
iagttagelser och förändringar:
1:o Kammar-Collégium.
Det vid nämnde Riksdag beviljade anslag af 7,532 R:dr 16 sk. 1 rst.,
att intill nu innevarande Riksdag utgå såsom arfvoden till förbättring af
Collegii Embets- och Tjenstemäns inkomster, har E. K. M. i Nåder föresla¬
git må fortfarande anvisas såsom fyllriuds-anslag till den för Collegium ad
interim fastslälda aflöningsstat, med tillägg af 15 sk. 10 rst., till betäckande
af en genom missräkning hittills vållad brist i stats-summan, äfvensom att
på Allmänna Indragnings-staten måtte öfverflyttas de till tvänne indragna
Tjenstemän, Referendarie!! J. Sundius och Registratorn C. G. Kinnander,
i66 Expeditions-TJtskollets Förslag till und. Skrifvelse, N-o 81].
nu på Collega stat utgående löner, utgörande för den förre 582 R:dr 24 sk,,
jemte tillökning för 37 tunnor spanmål, och for den sednare 350 R:dr 46
sk, 5 rst., med tillökning för 33 tunnor spanmål; och då behofvet af först-
berörde vid förra Riksdagen beviljade fyllnads-anslag visat sig fortfara,
hafva Rikets Ständer bifallit, att detsamma, utgörande, med tillägg af
de i och för rättelses vinnande i räkenskaperne ytterligare erforderlige 15
sk. 10 rst., 7,532 R:dr 31 sk. 11 rst., må framgent intill nästa Riks¬
dag utgå under samma vilkor, som vid sistlidne Riksdag bestämdes;
hvarjemte och enär rättvisa och billighet påkalla, att de af Kammar-Colle-
gii Embets- och Tjenstemän samt Vaktbeljening, som, i följd af de tvänne
indragne Tjenstemännens bibehållande på Collegii stat, fått vidkännas en emot
desse Tjenstemäns löner svarande minskning i de för de förre fastställde
inkomstbelopp, må blifva i åtnjutande af hvad dem rätteligen tillkommer,
Rikets Ständer medgifvit, att de till Referendarie!) Sundius och Registra-
torn Kinnander utgående löner, tillsammans 933 R:dr 22 sk., 5 rst,, med der¬
under beräknade 70 tunnor spanmål, må på Allmänna Indragnings-sta-
ten uppföras,
3 :o Stats-Contoret.
För bildande af en ny Notarie-lön har E. K, M, äskat ett belopp af
438 R:dr, med derunder inbegripen tillökning for 38 tunnor spanmål, på
det att denna summa, sammanlagd med den hittills å stat uppförda Nota¬
rie-lön, måtte kunna emellan tvänne Notarier fördelas, så att hvardera er-
hölle 657 R:dr,
Med afseende å hvad så väl utaf Rikets Ständer vid föregående Riks¬
dagar, som ock nu i Högslberörde Nådiga Proposition blifvit yttradt, angå¬
ende behofvet af en ny Styrelse-verkens organisation, hafva Rikets Ständer
icke ansett för närvarande lämpligt, att nya löner å stat uppföras; men då,
med hänseende dertill, att, oaktadt framställningar om andra tillökningar
l Stals-Contorets löne-anslag blifvit gjorda, E. K. M, endast funnit skäl of¬
van berörde reglering af Notarie-lönerne föreslå, det måste antagas, att ytter¬
ligare En Notarie för göromålens gång erfordras, hafva Rikets Ständer bevil¬
jat den äskade summan, 488 R:dr, alt intill nästa Riksdag utgå såsom arf¬
vode till en Notarie vid Stats-Contoret»
Vidare har E. K. M. i Nåder föreslagit, att, då nuvarande stat för Stock¬
hol ms Slotts- och Förråds-magasin upptager aflöning för 6 magasinsdrängar
och 1 bageridräng med tillsammans 175 R:dr, eller 25 R:dr för hvardera,
men denna aflöning vore högst otillräcklig för berörde personers bergning, hvare-
Expedilions-ZJ Iskottels Förslag tili und. Skrifvelsej IV.o 8j.
root drängarnes antal ansetts kunna inskränkas till Irenne, den förändring
i Staten för nämnde magasin mätte ega rum' att för 2;ne Magasinsdrängar
och 1 Bageridräng må anvisas ett aflöningsbelopp af 400 R:dr, eller åt
hvardera 133 R;dr 16 sk., hvartill erfordrades ett tillökad t anslag af 225
R:dr; och hafva Rikets Ständer ifrågavarande tillökning beviljat.
3:o ChartcB-Sigillatce-Verket.
Då den af K. M. år 1830 för Charire-Sigillatre-Contoret fastställda
Stat upptager 3,613 R:dr, med derunder inbegripne 313 tunnor spanmål,
men för nämnde Contors aflöning i Riks-Staten endast finnas uppförde
3,433 R:dr 24 sk., med 279 tunnor spanmål derunder, har E. K. M., e-
när den sålunda uppkomna brist hiUills måst betäckas af Titelns besparin¬
gar, äskat, att det bristande beloppet, 179 R:dr, 24 sk., med derunder be¬
räknade 34 tunnor spanmål, måtte varda å Stat uppförd't; och, som Rikets
Ständer anse IIufvud-Titlarnes besparingar ej böra tagas i anspråk för be¬
stämda, årligen återkommande, utgifter, hafva Rikets Ständer bifallit, hvad
E. K. M. sålunda i Nåder föreslagit.
Den af E. K. M., med anledning af de, enligt Kongl. Brefvet den 17
Oclober 1843, beslutade förändringar i sättet för Chartre-Sigillatae-papoerets
tillverkning och stämpling samt deraf föranledda betydligare tillökning
j kostnaden. Nådigst föreslagna förhöjning i det vid sista Stats-regleringen
till Charl se-Sigilla tas-om kostnad er uppförda förslags-anslag, från 44,000 till
56,000 R:dr, hafva Rikets Ständer likaledes bifallit,
/f:o Kammar-Rätten.
Med tillkännagifvande, hurusom E. K. M., vid pröfningen af ett in-
gifvet förslag till förändring i vissa delar af detta Embels-Verks Aflönings-
Stat, funnit dervid ifrågaslälld tillökning i Ledamöternes antal och löner
m. m.. ehuru, hvad lönernes tillökning beträffade, på billighet grundadt,
höra blifva beroende af hvad framdeles, under behandlingen af frågan om
Styrelse-Verkens reorganisation, kunde pröfvas lämpligt, hvaremot E. K. M.
ansett indragning, vid nuvarande innehafvares afgång, kunna ske af Öfver-
Commissarie-bestäIIningen vid nämnde Verk, under vissa vilkor, nemligen,
att af det för Öfver-Commissarien bestämda afiönings-belopp, 1,600 R:dr, skulle,
när ledighet inträffar, anslås 600 R;dr till årlig lön för en i Province-Räken-
skaps-Contoret anställande ny Revisor, 400 R:dr lill årlig lön för en ny Kam-
marskrifvare-tjenst, samt 300 R:dr till årliat arfvode för den af Revisions-
Commissarierne, åt hvilken vissa Öfver-Commissarien hittills åliggande gö¬
romål komrne att anförtros, hvarefter återstoden af Öfver-Corn missarie-lö-
i6S Fxpedäions-Vtskotlets Förslag till und. iSkrifvelse, N.-o 8y.
nen, eller 300 R:dr, skulle besparas; har E. K, M., enär, med undantag
af dessa 300 R;dr, då besparing deraf framdeles kunde ske, det vid sista
Riksdagen beviljade tillökade anslag af i3,075 R;dr 28 sk. 9 r;st blefve
fortfarande erforderligt, såsom, på enahanda sätt, som vid regleringen af
Karnmar-Collegii Stat egt rum, vid den år 1841 fastställda Interims-Stat
för Kammar-Rätten taget i beräkning, att, enligt det af Rikets Ständer stad¬
gade vilkor, utgå endast såsom arfvoden, äskat, att samma anslag måtte,
linder oförändradt vilkor, varda bibehållet; och då Rikets Ständer inhem¬
ta!, att Öfver-Commissariens hela lönebelopp utgått af det endast till arf¬
voden anvisade fyllnads-anslaget, hvadan således de nya tjenster, för hvil¬
ka aflöning skulle, jemlikt E. K. M:s förslag, komma att beredas genom in¬
dragning af Öfver-Commissarie-lönen, icke blifva tillsatte med löner på
Stat, hafva Rikets Ständer, med bifall till hvad E. K. M. i denna del
Nådigst föreslagit, fortfarande intill nästa Riksdag och under förut be¬
stämda vilkor anvisat ifrågavarande! anslag, 13,075 R:dr 28 sk. 9 r:st.
Vidare har E. K. M., med afseende å så väl Rammar-Collegium som
Kammar-Rätten, framställt det på bil 1 ighetsskäl grundade förslag, att, ehu¬
ru de lönefyllnader, Embets- och Tjänstemännen i dessa Embets-Verk af
tillöknings-anslagen åtnjöto, borde under benämning af arfvoden utgå, Ri¬
kets Ständer likväl, då nyss berörde förhållande endast hade sin grund uti
möjligheten af en Embets-Verkens reorganisation, men icke borde utgöra
ett hinder för öfverårige personer, med minskad arbetsförmåga, att Irån
tjensterne afgå, mätte medgifva, det beloppet af nämnde arfvoden finge, li¬
kasom lönerne, ingå i beräkning vid bestämmandet utaf afgående löntaga¬
res pensionsrätt å Allmänna Indragnings-Staten; och då Rikets Ständer fun¬
nit, att det skulle mindre fördelaktigt inverka på göromålens gång inom
bemälde Embets-Verk, om Tjenstemän, som, i följd af deras ålder och tjen¬
stetid, äro berättigade att afgå, föranleddes att, oaktadt deras minskade ar¬
betsförmåga, qvarstå i deras befattningar, för att ej vid afskedstagandet mi¬
sta en större eller mindre del af förut innehafd inkomst, hafva Rikets
Ständer bifallit, hvad E. K. M. sålunda i Nåder föreslagit.
5.0. Post Verket.
Då utgifterne för detta Verk, inberäknadt afkortningar, under de sist-
forflutna fem åren uppgått i medeltal till något öfver 450,000 R:dr årligen
och ansågos komma att än ytterligare ökas, såsom en följd af successiva
vidtagande förbättringar i Postanslalterne, har E. K. M. föreslagit, att det
för
Expedition*-Utskottets Förslag till tind. SkriJvelsej N.o Sy. 169
för Postverket i Stat uppförda förslags-anslag, att af Postmedlen directe
utgå, måtte från 350,000 tili 450,000 R;dr förhöjas; och hafva Rikets Stän¬
der till denna af E. K. Mtt i Nåder föreslagna åtgärd lemnat bifall.
6:0 Tull-Verket.
Uti det vid sisllidne Riksdag till 562,000 R;dr beräknade förslags-an¬
slag för Tull-Verkets utgifter, har E. K. M:t föreslagit en tillökning af
338,000 R:dr, för alt betäcka de ytterligare kostnader, som dels redan
uppkommit, dels vidare voro att emotse, i följd af ej mindre den förän¬
drade regleringen »f Tull-Statens löner, som för Sportel-systemets afskaffan-
de vidtagits, och hvilken ökat allöningskostnaden med omkring 100,000
R:dr, än ock ytterligare ifrågakommande åtgärder för tullbevakningens för¬
stärkning.
Då Rikets Ständer inhemtat, att den bland Tull-Verkets omkostnader
upptagne utgift till Drawback utgjort år 1842 94,295 R:dr 47 sk. 6 r:st
och år 1843 67,981 R;dr 16 sk., men Rikets Ständer anse densamma sna¬
rare vara att vid inkomst-beräkningen iagttaga såsom en minskning i upp¬
börden, än att till utgifterna hänföra, hafva Rikets Ständer, som vid beräk¬
ningen af Stats-Verkets inkomster härå fästat nödigt afseende, funnit sig
böra tillöka det förut uppförda förslags-anslaget endast med 238,000 R:dr
eller till 800,000 R:dr.
7:o Till Rikets Ständers ompröfvande har E. K. M:t i Nåder öfver-
lemnat, huruvida icke, med afseende å Theaterns högre syftemål, såsom en
konstinrätlning, den der eger ett obestridligt inflytande på allmänna bild¬
ningen, Rikets Ständer kunde finna skäligt medgifva återställande af de
från längre tid tillbaka för Kongl. Theatern anvisade, men vid sisllidne
Riksdag indragne, anslag af 4,500 R:dr i penningar och 200 famnar ved
in natura, samt, för sådant ändamål, i ett för allt å Sjunde Hufvud-Titeln
uppföra en summa af 6,000 R:dr; och hafva Rikets Ständer detta af E. K.
M;t sålunda ifrågasatta anslag beviljat.
8:0 Den af E. K. M:t i Nåder föreslagna öfverflyttning till Första
Hufvud-Titeln af 32,000 R:dr utaf det å Sjunde Hufvud-Titeln uppförda
anslag till byggnader och reparationer i Stockholm, 62,000 R:dr, hafva Ri¬
kets Ständer, enligt hvad redan i den angående verkställd reglering af ut¬
gifterna under förstnämnde Hufvud-Titel aflåtna underdåniga skrifvelse är
vordet anmäldt, bifallit, hvadan ifrågavarande anslag å Sjunde Hufvud-Ti¬
teln blifvit minskadt med ett motsvarande belopp, eller till 30,000 R:dr,
Bih, till R. St. Prot. 1845. 10 Sami., t A/d. 22
iyo Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, No 8j.
9:o Då Rikets Ständer, af skäl, som i den angående regleringen af
utgifterne auder Riks-Statens Andra Hufvud-Titel aflåtna underdåniga skrifvelse
blifvit anförda, funnit sig icke böra bifalla dea af E. K. M:l ifiågaställda
öfvérflyltning till nämnde Hufvud-Titel af 4,000 R:dr till reparationer å
Länsfängelserna, har det å Sjunde Hufvud-Titeln uppförda anslag till bygg¬
nader och reparationer i landsorten, 36,136 R:dr 32 sk„ blifvit till ofoiäu-
dradt belopp bibehållet.
10;o I afseende å båda dessa anslag har E. K. M:t Nådigst föreslagit,
att desamma inålte hädanefter sammanföras till ett gemensami byggnads-
och underhålls-anslag, utan någon från bygguadernes belägenhet härledd
begränsning; men då Rikets S änder anse det böra hädanefter, som förut,
medföra mera hushållning vid medlens användande för reparationer i lands-
orterne, om de allt framgent, i nion af behofvet å hvarje serskild ort,
ställas till vederbörande local-auctoriteters disposition, än om reparationer-
ne komme att verkställas af en i hufvudstaden befintlig Embetsmyndighet,
och sammanslåendet således synes komma att för vidmagthållandet af Kro¬
nans hus och byggnader i Lndsorterne medföra mera olägenhet än fördel,
hafva Rikets Ständer funnit sig icke böra ifrågavarande Nådiga förslag bi¬
falla.
Af Rikets Ständers Revisorers år 1843 afgifna Berättelse hafva Rikets
Ständer inhemtat, att, utom de för Jägeri-Staten af Rikets Ständer anvisa¬
de medel, 10,601 R:dr 32 sk. 3 r;si, har, till fyllnad i nämnde Slats af
K. M:t sednast fastställda aflönings-slut, utgått af Skogsplanterings-Cassans
tillgångar ett vida högre belopp, nemligen for år 1840 12,757 R:dr 22 sk.
1 r;st,°samt för år 1841 14,900 R:dr 6 sk. 4 r:st; och då Rikets Ständer
anse det med en god ordning uti Statens räkenskaper mest öfverensstämma,
att så väl de inkomster, hvilka tillflyta St ten, som de utgifter, derå anvi¬
sas, må på ett ställe till redovisning upptagas-, få Rikets Ständer, som oför-
ändradt bibehållit ofvanberörde anslag for Jägeri St., t ni, 10,601 R:dr 32
sk. 3 r;st, underdånigst anhålla, att E. K. M:t täcktes intill nästa Riksdag
låta fullständigt utreda förhållandet med Skogsplanterings-Cassans tillgångar
och inkomster samt hvad deraf tagits i beräkning för Jägeri-Statens aflö¬
ning m. 11. erforderliga omkostnader, och derefter till Rikets då samman¬
trädande Ständer aflåta Nådig Prppps tion om dessa Statens så väl inkom¬
sters» som utgifters uppförande å deras behöriga Titlar.
Då, utom i de delar, ofvan är vordet i underdånighet anmäldt, någon
förändring icke blifvit i de under Sjunde Hufvud-Titeln uppförda anslags¬
Expeditions-Utskottets Försåg lill und. Skrifvelse, N.o 87. 171
summor ifrågasatt, hafva samtlige dessa anslags-summor blifvit bestämda
att från oell med innevarande års början intill näst vidtagande Statsregle¬
ring, utgå på följande sätt, nemligen:
Finance-Departementet.
i:o Dcpartcments-Chefcn:
Lön R:dr 4,500: —
Taffel—penningar . . . 2,500: —
2:o Departementets Expedition:
Expeditions-Chefen , 3,000: — -
Öfrige Embets- och
Tjenstemän .... 12,024: 32. -
(med 358 T:r Spanmäl under lö-
nerne, å 7 R:dr tunnan) . . .
3:o Kammar-Collegium:
Bestämda Löner (se¬
dan år 1841) . . 31,755: 16. 1.
(med 2,638 T:r Span-
mål derunder)
Tillökning intill nästa
Riksdag .... 7,532:31.11.
4:o Stats-Contoret, med Krono-Magasi-
nen, äfvensom Våg-Staterne 1 A-
vesta och Fahlun: 1842 års an¬
slag 41,871:32 -
(med 2,560 T.r Span-
m&l derunder)
Tillökning:
Arfvode för en Notarie,
intill nästa Riksdag . 438:
Aflöning för Bageri-
oeh Magasins-drängar 225:
jemte 18 T.r Oinåelt Spanmäl, för¬
slagsvis beräknad å 6 R:dr tunnan
5:o Chartce-SigillaUe-Verket:
fl) Löningar, enligt
förra Staten . , . 3,433:24. -
(med 279 T:r Spanmäl
derunder)
Tillkommer : För fyl¬
lande af en brist i
förra anslags-beräk-
ningen . ... 179:24.-
(ined derunder 34 T:r
Spanmäl)
S:a 3,613:
7,000
15,024
39,288
42,534
32
32
108
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrijveise, N;0 8"f.
b) Chartne-Sigiilala)-
omkostnader,
Förslags-anslag.
Förra anslaget 44,000:
Tillkommer:
Förhöjning . 12,000.
6-0 Mynt- och Controll-Verkeu :
a) Löningar .... 7,428; 16.
(med 545 T:r Spanmål
derunder)
b) Till Myntets drift . 8,000:— •
c~) Omkostnader för
• Controll-Verket,
Förslags-anslag . . 2,300:— ■
7:o Kammar-Rätten:
Löningar, enligt för¬
ra Staten . . . 36,308: 10. 3
(med 3,134 T:r Span¬
mål derunder)
Tillökning: Arvoden
intill nästa Riksdag 13,075:28. 9
8:o Öfver-Intendents-Embetet . . .
(med 764 T:r Spanmål derunder)
9:o Post-Verket:
Contänta anslaget på förslag, alt af
Postmedlen dirccte utgå, enligt
förra Staten . . . 350,000.
Tillökning .... 100,000.
jemte Indelta Räntor, i kronovär¬
di 39: J23 , beräknade, efter Mar¬
kegång, förslagsvis till ....
•arnt 6 T:r Indelt Spanmål, beräk¬
nad förslagsvis å 6 ll:dr l':n till
10:o Tull-Verket:
Förslags-anslag, att af Tullmedlen
directe utgå, förra an¬
slaget 562,000:
Tillkommer: Förhöj¬
ning ... . . 238,000:
lt:o Jägcri-Staten
jemte Indelta Räntor, i kronovär¬
di 1,312: 1. beräknade, efter Mar¬
kegång, till
samt Indelt Spanmål, 2 T:r . .
12:o Lyshållning, m. 11. utgifter för Kro¬
nans lius i Stockholm, Förslags¬
anslag
l3:o Byggnader och Reparationer i Stock¬
holm
14:o Dito i Landsortcrne ....
jemte Indelta Räntor, i kronovär¬
di 192: 38. 6., beräknade, efter
Markegång, till
59,613
17,728
49,384
10,314
450.000 —
800.000
4,000
30,000
36,136 32
243
3
9,182 32 -
12
450 34 - I
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skri/velse, N.o 88. 173
lamt Indelt Spanmdl, 30 K:r
15:o Magasins-byggnader i Stockholm
16:o Dito i Landsorterna
17:o Städers friheter, Förslags-anslag
jemte Indelta Räntor, i kronovärdi
2,360: 46., beräknade efter Marke-
B5,,B (‘ll
samt Indelt Spanmdl, 57 T:r 2 K:r
18:o Transportkostnader, m. m. för Stats-
Verkets Bergscffecter, Förslags¬
anslag
ttl:o Remisslage, Förslags-anslag
20:o Observations- och uppbörds-pro-
eent, Förslags-anslag . . .
21:o Manlalskrifnigs-provision, Förslags¬
anslag
22:o Tionde-profvare, 90 T;r 16 Iv:r In¬
delt Spanmdl
23:o Rcstitutioner, Förslags-anslag .
24:o Rese- och Tractaments-penningar,
Förslags-anslag
25.0 Skrifmaterialier och Expenser, samt
Ved och Ljus, Förslags-anslag
Utr.o Extra utgifter
27:o Kongl. Theatern (nytt anslag) .
2,000
8,000
15,700
5.000
3,500
10,000
10,500
4.000
1.000
17,782
35,000
6,000
31
13.763
_1
30
342
543
30
18
S:a |1,680,913|-| —123,640|—|—| 939|-|-J 1081 — | — J 1,705,000
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 8 Februari 1845.
N:o 88.
Uppläst och godkändt, med ett tillägg, hos Ridd. och Adeln den 1 Febr. 1845.
Preste-Ståndet den 5 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen
af utgijterne under Riks-Statens 8:de Hufvud-Titel.
(Stats-Usk:s Uti., Niis 41 och "7 5, sami Mern., Nio 133, och Först.
Stats-Utskis Mern., Nio 162).
S. A. K.
Efter att hafva i behörigt öfvervägande tagit de dels i E. K. M;s Nå¬
diga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, dels inom Riks-
174
Expedilions-lJIskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:0 SS.
Stånden gjorda- framställningar, i fråga om de, å Riks-Stalens Åttonde Huf-
vud-Titel, för Ecclesiastik-Departementet uppförda anslag, få Rikets Ständer
underdånigst anmäla följande i afseende derå fattade beslut, nemligen:
10 Departementets Expedition.
Då den Protocolls-Secreterare-lön vid Ecclesiastik-Departementets Ex¬
pedition, till fyllnad hvari Rikets sednast församlade Ständer anvisat ett
belopp af 600 R;dr, att intill näst inträffande, nu pågående, Riksdag utgå,
visat sig allt mer och mer af behofvet påkallad, har E. K. M. Nådigst fö¬
reslagit, att dessa 600 R:dr måtte å Stat uppföras, hvarigenom dock ingen
förhöjning erfordrades uti de .för Expeditionen redan anslagne 14,824 R:dr
32 sk., enär nämnde 600 R:dr voro deri inbegripne; och hafva Rikets
Ständer, på grund af hvad E. K. M:t sålunda förklarat, samt då, efter den
reglering af göromålen inom Stats-Expeditionerna, som af Departemental-
Styrelsens införande blifvit en följd, numera så lång tid förflutit, att be¬
hofvet af ökadt arbetsbiträde inom Ecclesiastik-Departementet kunnat när¬
mare än vid sistlidne Riksdag utrönas och pröfvas, bifallit, hvad E. K, M:t
i denna del föreslagit.
fi:o Riks-Archivet.
Det af E. K. M:t för Riks-Archivet äskade tillökta anslag, 2,500 R;dr,
vid hvilket belopps beviljande Rikets sednast församlade Ständer fästat
det vilkor, att detsamma ej skulle utbetalas förr, än från och med den tid,
ny local blifvit till Riks-Archivet öfverlemnad, hafva Rikets Ständer funnit
skäligt medgifva att, på sätt E. K. M;t i Nåder föreslagit, utan nämnde
vilkor utgå.
3:o Kongl. Bibliotheket.
Den förhöjning, E. K. M:t, med serskildt fästadl afseende å nödvän¬
digheten, att Sverige tillegnar sig åtminstone någon betydlig del af de ar¬
beten i de practiska vetenskaperna, hvilka till så stort antal och af erkändt
värde utgifvas i främmande länder, äskat i anslaget för böckers inköp vid
Kongl. Bibliotheket från 5,000 R:dr till 8,000 R;dr, hafva Rikets Ständer
likaledes bifallit.
4:o Clerecie Staten.
o) Enär Contracts-Prosten öfver Ångermanlands Norra Contract, genom
Kongl. Brefvet den 14 Augusti 1843, förklarats berättigad att från och
Expeditions-Vtskottets Förslag lil', und. Skrifvelse, N.o 88. j75
med år 1838 och framgent för de nja pastoraten Mo, Björna och Gideå
undfå en prostetmina för hvarje pastorat, har E. K. M:t äskat ett anslag af
3 tunnor spanmål att i berörde afseende utgå af Kronans behållna tionde
i orten; och hafva Rikets Ständer sådant, såsom grundadt på ett redan lag¬
ligen pröfvadt förhållande, bifallit.
F) För bildande af ett serskildt pastorat af Loos Capell-lag i Färila
socken af Norra Helsingland, har E. K. M:t begärt en årlig summa, mot¬
svarande 30 tunnor spanmål, till fyllnad i Pastors aflöning, och 4 tunnor
åt Klockaren, alt efter årlig markegång utgå, intilldess församlingen, ge¬
nom utvidgadt jordbruk och nybyggens inträdande i skatt, blifver i till¬
fälle att dessa utgilter sjelf bestrida, samt dessutom fem tunnor spanmål
till vinsäd, jemte en proste-tunna ; och hafva Rikets Ständer, enär upplyst
blifvit, att Kronans behållna spanmål i orten icke lemnar tillgång till ifrå¬
gavarande aflönings utgående in natura, samt anslaget förmodats ej blifva
för ändamålets vinnande tillräckligt, derest spanmålen skulle beräknas efter
markegång, funnit skäligt bevilja till fyllnad i a flön i ogen åt blifvande Pa¬
stor i Loos församling 300 R;dr, och till Klockaren derstädes 40 R:dr år¬
ligen, äfvensom, till utgående af Kronans soanmål in natura, fem Tunnor
till vinsäd samt en proste-tunna. Då emedlertid ifrågaravande församling,
i händelse den i en framtid vinner sådan tillväxt, att densamma kari sjelf
bekosta dessa utgifter, icke vidare bör af något Stats-bidrag dertill komma
i åtnjutande, få Rikets Ständer underdånigst anhålla, att, inom Tio års för¬
lopp, undersökning måtte ega rum till utrönande af förhållandet, samt att,
i fall församlingen då skulle finnas än vidare vara i behof af större eller
mindre Stats-bidrag, E. K. M;t täcktes Nådig Proposition derom till Rikets
Ständer aflåta.
5 o Universiteten.
a) Då af de nya Professors-löner, hvilka vid sistlidne Riksdag anvisa¬
des för Lunds Universitet, ingen kunnat användas för Medicinska Faeulte-
ten, enär K. M:t ansett vigtigare att, ulan rubbning inom den Philosophiska,
fullständiga den Juridiska, men behofvet af en fjerde Profession inom först¬
nämnde Facultet redan länge varit erkändt, har E. K. M:t, för att inom
denna Facultet tillvägabringa en sådan reglering af undervisningen, sorn
närmade sig lidens fordringar och öfverensstämde med förhållandet vid
Upsala Universitet, äskat 6n årlig summa af 1,600 R;dr; och hafva Rikets
Ständer bifallit, atl berörde summa må varda å Stat uppförd.
T7Ö
Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o 88.
b') Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord, att de 15 Pro¬
fessorer vid Upsala Universitet, hvilka för närvarande ej åtnjuta högre lön,
än 1,600 R:dr, efter medelpris för 225 tunnor spanmål, måtte, för att be¬
redas en emot lefuadsbehofven någorlunda svarande inkomst, erhålla en lö-
netillökning af 300 R;dr hvardera; och hafva Rikets Ständer funnit eu dy¬
lik lönetillökning för de Professorer vid Upsala Universitet, sorn ej inne¬
hafva praebenden eller annan inkomst utöfver den anslagna lönen, vara af
billighet och rättvisa påkallad, men dock, med afseende å Statsverkets nu¬
varande ställning och då, i likhet med hvad vid Elementar-Läroverken äfven
är förhållandet, de yngre lärarne, om än lill en början knappt lönade, lik¬
väl ega hopp att, efter någon tids tjenstgöring, erhålla högre lön, icke an¬
sett sig böra medgifva den föreslagna tillökningen för saratelige Professorer-
ne, utan endast å Stat anvisa ett belopp af 3,000 R;dr, att såsom löne-
fyllnad, med 300 R:dr utgå till hvardera af de tio till de verldsliga Fa-
culteterna hörande, å Upsala Universitets Stat uppförde, Professorer, hvilka
äro närmast i ordningen efter de sex, som redan en sådan erhållit, meu
med uteslutande af dem, som innehafva praebenden eller åtnjuta andra de¬
ras tjenst åtföljande löneförmoner, hvilka motsvara den ifrågavarande till¬
ökningen.
c) Då det vid sistlidne Riksdag beviljade anslag för Universitetens
materiella behof, 12,000 R:dr, att emellan båda Universiteten i lika lotter
fördelas och utgå intill närvarande Riksdag, visat sig vara fortfarande er¬
forderligt, om icke Universiteten skulle nödsakas att stå efter sin tid och,
i brist på materiella hjelpmedel, inskränka sin verksamhet, har E. K. M:t
Nådigst föreslagit, att samma anslag äfven hädanefter måtte få utgå på sam¬
ma sätt, som hittills, med 12,000 R:dr årligen, eller tillsammans för tre
år 36,000 R;dr; och hafva Rikets Ständer bifallit, att ifrågavarande anslag
af 12,000 R;dr årligen till Universitetens materiella behof må, med hälf¬
ten till hvarldera Universitetet, utgå intill nästa Riksdag.
6:o Elementar-Läroverken.
a) På grund af Revisionens öfver Elementar-Läroverken afgifua ytt¬
rande, att, ehuru Lärdoms- och Apologist-skolan borde förblifva från hvaran¬
dra skiljda, och Revisionen således antagit en annan grundsats, än den,
som gällde för Nya Elementar-Skolan i Stockholm, det likväl vore nyttigt,
att denna Skola, hurudan än Svenska Läroverkets framtid blefve, måtte
fortfara i åtnjutande af offentligt understöd och uppmuntran, samt då E.
Expeditions-Ulskotlels Förslag lill und. Skrifvelsej N.-o 88.
177
K. M. ansåge det i alla händelser af vigt, att, isynnerhet i hufvudstaden,
funnes en bildnings-anstalt, motsvarande denna skola, har E. K. M. äskat,
alt anslaget för densamma måtte å Stat uppföras med 6,800 R;dr, äfven¬
som, då anslaget för Nya Elementar-Skolan hittills alltid utgått af de
42,000 R:dr, hvilka vid 1828—1880 årens Riksdag för Elementar-Läro-
verkens hellof beviljades, men i följd deraf, att, vid den calcul, som, en¬
ligt Läroverks-Comiteens år 1828 afgifna betänkande, uppgjordes, denna
skola icke varit tagen i beräkning, svårighet sedermera alltid uppstått att
fylla de för Elementar-Läroverken befintliga behof, hvilka dessutom betyd¬
ligt stigit genom allmänhetens ökade förtroende för den offentliga under¬
visningen, E. K. M., för afböjande af de missförhållanden, som uppstått
derigenom, att den dass af Läroverk, för hvilka den beviljade summan
från början varit beräknad, icke oafkortadt kommit deraf i åtnjutande, fö¬
reslagit, att ofvanberörde 6,800 R;dr mä uppföras såsom förökning i ansla¬
get, utöfver de hittills för Elementar-Läroverken beviljade 42,000 R:dr;
och hafva Rikets Ständer beslutat, att nämnde anslag, 42,000 R:dr, må fi¬
kas till 48,800 R:dr, hvaraf 6,800 R;dr årligen må tills vidare utgå till
Nya Elementar-Skolan i Stockholm, äfvensom att hela det för Elementar-
Läroverken i Riks-Stalen uppförda belopp, utgörande tillsammans 61,706
R:dr 43 sk. 4 r:st, må såsom Reservations-anslag anvisas.
b') I likhet med hvad E. K. M. Nådigst föreslagit, hafva Rikets Stän¬
der å Elementar-Läroverkens Stat uppfört 12,480 R:dr årligen, att af E.
K. M. i Nåder disponeras till Emeriti-löner för Gymnasii- och Skole-Lä-
rare inom Rikets Stift och Stockholms Stad.
c) Med anledning af hos Rikets Ständer gjord framställning om för¬
höjning i anslaget för Upsala Cathedral-Skola, hafva Rikets Ständer bevil¬
jat 3,000 R:dr årligen till nödiga arfvoden för lärare vid nämnde Skola,
intill d ess E. K. M. kan i Nåder finna för godt att i ett sammanhang
pröfva frågan om behofvet för så väl denna Skola, som öfriga Elementar-
Läroverken i Riket.
d) J emlikt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 26 sistlidne
Oclober, hafva Rikets Ständer uppfört den ersättning, som m ed 25 T:r 17
kp:r råg årligen tillkommer Rector och Collega Scholae i Westervik för mi-
stade socknegångs-spanmålen från Lofta, Gamleby och Törnesfalla försam¬
lingar, och hvilken spanmål förslagsvis beräknats till en jemnad summa af
l60 R:dr.
Bih. till R. St. Prot 1845. 10 Sami t Afd. 23
178
Expeditions-Utshottets Förslag till und. Skrifvelse, N-o 88.
y:o Gymnastiska Central-Institutet.
För detla undervisningsverk har E. K. M. äskat ett ökadt anslag af
500 R:dr, hvaraf 200 R:dr skulle användas till förbättring af lönevilkoren
för Öfver-Läraren, på det någon person med full skicklighet må vid Inrätt¬
ningen vara att påräkna till fyllande af Föreståndarens plats, dels vid möj¬
ligen för honom inträffande laga hinder, dels vid hans afgång, och de åter¬
stående 300 R:dr för en ny practisk Lärare, på det att undervisningen för
skolungdomen mätte kunna ytterligare utsträckas; men då vid sistlidne
Riksdag ny aflöningsstat blifvit för Gymnastiska Central-Institutet fastställd,
hvarigenom det för Institutet förut anvisade anslag mer än fördubblades,
hafva Rikets Ständer icke ansett sig höra bevilja någon ytterligare tillök¬
ning i detsamma.
8:0 Sundhets-Collegium med Medicinal-Staten.
a) Med tillkännagifvande, hurusom Sundhets-Collegium, anbefalldt att
inkomma med underdånigt förslag till en allmän och fullt ändamålsenlig re¬
glering af Provincial-Läkare-värden i Riket, ansett för ändamålet erforder¬
ligt, alt nuvarande års-anslag erhölle en tillökning af tillsammans 12,086
R:dr 32 sk., men att E. K. M. funne den deruti inbegripna löneförhöjning
till 700 R:dr för 24 Provincial-Läkare, eller en inom hvarje Län, uppgåen¬
de till ett belopp af 6,420 R:dr, ehuru visserligen i hög grad gagnelig, dock
icke för det närvarande af strängaste behof påkallad, har E. K. M. endast
äskat återstoden, eller 5,666 R:dr 32 sk.; och hafva Rikets Ständer denna
tillökning beviljat.
b) Enär gagnet af en Pharmaceutisk undervisningsanstalt i hufvudsta-
den vore uppenbart, har E. K. M. i Nåder föreslagit, att Rikets Ständer
måtte bifalla Apolhekare-Societetens gjorda anhållan, att, då Societeten icke
kunnat uppfylla det af Rikets sednast församlade Ständer vid det för ifrå¬
gavarande undervisnings-anstalt intill nu pågående Riksdag beviljade anslag af
1.000 R:dr årligen, fästade vilkor, att Societeten för ändamålet bidroge med
minst 2,000 R:dr, hvadan anslaget icke heller utgått, dessa sålunda anvisade
1.000 R:dr årligen måtte ställas till Societetens disposition för befrämjande af
undervisningen] vid det Pharmaceutiska Institutet, med den förändring i det
föreskrifna vilkoret, att Apothekarne i Riket hädanefter, som tillförene, med
minst 1,000 R:dr årligen bidroge till Institutets underhåll; anhållande So¬
cieteten tillika, att den årliga besparingen af 1,000 R:dr, som uppkommit
sedan sista Riksdagen derigenom, att de då anslagna medlen icke utgått,
måtte få användas till bestridande af de utgifter, sorn för Inrättningens
ordnande erfordrades och hvartill yid förra tillfället begärts 5,000 R:dr,
Expcduions-Utskollets Furslag lill und. Skrifvelsej N.-o 88. >79
Då, enligt hvad sålunda sig visat, Apothekare-Socieleten icke förmått
att till underhållande af den i fråga varande läro-anstalten bidraga med så
stort belopp, som för anslagets utgående varit såsom vilkor stadgadt, och
ingen anledning är, att högre summa nu kan af nämnde Societet anskaffas,
men Rikets Ständer deremot anse den besparing, som uppstått derigenom,
att det vid sista Riksdagen beviljade anslag icke utgått, böra komma Stats¬
verket lill godo, hafva Rikets Ständer funnit skäligt på det sätt bifalla den
gjorda framställningen, att ett årligt anslag af 1,000 R:dr må intill nästa
Riksdag utgå för den i Stockholm stiftade pharmaceutiska läro-anstalt, emot
vilkor: att Apothekare-Societeten årligen dertill bidrager med 1,000 R:dr;
att läro-anstalten ställes under Sundbets Collegii inseende, samt att, om So¬
cieteten icke kan eller vill dessa vilkor uppfylla, anslaget då genast kom¬
mer att till Riksgälds-Contoret indragas.
c) Med anförande, att, sedan det vid 1828—1830 årens Riksdag för
en i hufvudstaden stiftad Inrättning för sjukes behandling med electricitet
och galvanism beviljade anslag af 600 R:dr blifvit vid derpå följde Riks¬
dag indraget, bade Inrättningen, som derefter ej baft andra tillgångar att
påräkna, än en donation af 30 R:dr årligen, sedermera fortgått på den en¬
skilde Läkarens bekostnad, som förestått samma Inrättning, bar hos Rikets
Ständer blifvit yrkadt, att, enär denna Inrättnings nytta vöre af flere Em-
betsmyndigheter och enskilde medborgare bestyrkt, samt det förefunnes ej
mindre förhoppning om framtida testamenlariska donationer till Inrättnin¬
gen, än ock en redan densamma tillfallen gåfva af en dyrbar electricitets-
machin med dithörande apparater, jemte 1,000 R:dr i contanta penningar,
hvilka genast skulle tilldelas Inrättningen, så snart dess oafbrutna fortgång
blifvit vederbörligen garanterad, ett årligt anslag af 500 R:dr måtte för un¬
derhåll och bedrifvande af meranämnde Inrättning beviljas samt ställas un¬
der Sundhets-Collegii inseende; och då, enligt hvad styrkt blifvit, ifrågava¬
rande Inrättning visat sig vara nyttig för sjukvården, samt det sålunda kan
anses vara af vigt, att dess upprätthållande för framtiden försäkras, hafva
Rikets Ständer till Sundhets-Collegii disposition å Stat anvisat ett anslag af
500 R:dr årligen, till underhåll af erforderliga machiner vid den för sjukes
behandling med electricitet och galvanism i Stockholm stiftade Inrättning,
samt till arfvode åt den läkare, som dermed har befattning, under de vid
anslaget fästade vilkor: alt den förbättrade machin, som skulle komma att
Inrättningen såsom skänk tillfalla, varder förflyttad till Sundhets-Collegii
hus; att Inrättningen blifver på vissa bestämda tider för allmänheten till¬
180 Expeditions-Ulskollets Förslag till und. Skrifvelse> N.o 88.
gänglig, samt att fattige sjake, från såväl Stockholm som Landsorterne, kost¬
nadsfritt dervid njuta läkärebehandling.
g:o Carolinska Me dico - Ch ir ur giska Institutet.
Med afseende å den af de årliga mortalitets-tabellerna utvisade stora
dödligheten inom barnaåldern, hvaraf ådagalades növändigheten af ett ser¬
skildt studium utaf barnsjukdomarne, och då undervisning i dessas behand¬
ling ändamålsenligast borde kunna lemnäs, der barnhus i större scala fun¬
nes inrättade, har E. K. M., till lön för en Professor i Cliniken för barnsjukdo¬
marne, äskat 1,600 R:dr, äfvensom, för ordentligt upprättande af Institu¬
tets redogörelse, till arfvode för en Räkenskapsförare, 150 R:dr, eller till¬
sammans 1,750 R:dr; och då Rikets Ständer, lika med E. K. M., anse det
vara af vigt, att för unge läkare beredes ett hittills saknadt tillfälle till un¬
dervisning i denna del af den medicinska vetenskapen, samt en sådan un¬
dervisning kan fullständigt och tued fördel bibringas endast å en ort, der,
såsom i Stockholm är förhållandet, en mängd olika sjukdomsfall ibland de
vid ett större barnhus befintliga barn måste inträffa, hafva Rikets Ständer,
som likväl, innan sig visat, hvilka resultat af en sådan ny Professions inrät¬
tande kunna vinnas, funnit lön på Stat icke böra uppföras, bifallit, att, så¬
som arfvode för en Professor i Cliniken för barnsjukdomarne vid Carolin¬
ska Medico-Chirurgiska Institutet, ett anslag af 1,600 R:dr må intill nästa
Riksdag utgå, under vilkor, att föreläsningar af denne Professor hållas samt
examina anställas, i enlighet med hvad för öfrige Professorer vid Institutet
är föreskt ifvet; hvaremot, enär Institutets räkenskaper ej torde vara af vid¬
lyftigare beskaffenhet, än andra vid likartade undervisningsverk, hvarest ser¬
skild räkenskapsförare icke finnes, Rikets Ständer icke ansett sig böra bevilja
det för en sådan äskade belopp af 150 R:dr.
10:0 Veterinaire Inrättningen i Stockholm.
Då de tillgångar, hvaraf lön för tredje Läraren vid Velerinaire-Inrättnin-
gen varit beredd, nemligen öfverskotten å inkomslerne af smedjan, hyror
för några Inrättningen tillhörande lägenheter samt det för en Pensionär
vid Inrättningen bestämda anslag af 333 R:dr 16 sk. årligen, i så måtto
förminkats, att, sedan hufvudstadens fleste hofslagare vid Inrättningen för-
värfvat sig den kännedom och skicklighet i hofslagare-yrket, alt behofvet
alt för hästars rätta skoning vända sig till Inrättningen till en stor del upp¬
hört, inkomsterne deraf öfverstigits af utgifterne för Inrättningens underhåll,
samt hyresinkomsten af ridstallet, 500 R:dr, komme att upphöra den l:sta
Expedilions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, IV. o 88. 181
October sistlidet år, sedan Krigs-Collegium uppsagt det derom förut uprät-
tade contract, har E. K. M., för alt ersätta dessa brister, i Nåder föresla¬
git, att Rikets Ständer måtte öka Inrättningens stat med 666 R:dr 32 sk.;
och hafva Rikets Ständer af sådan anledning, för Veterinaire-Inrättningen i
Stockholm anvisat ett belopp af 666 R:dr 32 sk., hvarigenom Inrättningens
anslag blifvit förhöjd t till 7,770 R:dr.
n:o Understöd för 'vetenskapliga arbetens ingifvande.
Såsom en följd deraf, att K. M„ under den 14 Dec. 1840, för¬
klarat Sig icke bifalla Rikets då församlade Ständers underdåniga begäran
om öfverlemnande af f. d. Canzli-Styi elsens Handeassa till Riksgäids-
Contoret, bar E. K. M. ansett de under benämning af ''Understöd för ve¬
tenskapliga arbetens utgifvande”, såsom ersättning för räntan af ofvanämnde
Cassa, uppförde 450 R:dr, böra från 8:de Hufvud-titeln uteslutas; och har, i
öfverenslämmelse härmed, berörde summa icke blifvit å Riks-Staten uppförd.
ia;o Institutet för blinda och döfstumma.
Med anledning af bos Rikets Ständer derom gjord framställning, hafva Ri¬
kets S:änder funnit skäligt bevilja en årlig tillökning af 1000 R:dr uti bemälde
Instituts anslag, att användas till förbättring i lönevilkoren för lärare och vår¬
dare vid Institutet, äfvensom Rikets Ständer uppfört ett årligt anslag af
5000 R:dr till understöd för en under Styrelsen öfver Institutet för blinda
och döfstumma ställd serskild undervisningsanstalt för blinda.
i3:o Kyrkors underhåll.
Med föranledande af bos Rikets Ständer derom gjord framställning, haf¬
va Rikets Ständer till underhåll för Wisby Domkyrka, af Kronans behållne
arrende-spanmål utaf Wisborgs Kungs-ladugård anslagit 50 tunnor årligen
att intill nästa Riksdag utgå.
Då uti öfriga å denna Hufvud-titel förut uppförda anslag någon för¬
ändring icke af Rikets Ständer ansetts erforderlig, med undantag af i det fö¬
reslags vis beräknade markegångs-värdet å Clerecie-Statens Indelta Räntor
tillagde 4 R.dr, för jemnande af Ilufvud-titelns slutsumma, hafva dess an¬
slag blifvit upptagna att, från och med innevarande års början och intill
nästa Slals-Reglering, utgå som följer:
Expcdilions-Utskottels Förslag till lind. Skrifvelse} N;o 88.
Ecclesiastik-Departementet:
l:o Ecclesiastik-Departementet:
Departements-Chefen,
Lön 4,500:-
Talfel-penningar . . . 2,500: -
9,298:16. -
1,000: -
Departementels-Expedition:
Expeditions-Chefen . 3,000: —
Öfrige Embels- och
Tjenstemän . . . 11,824:32. -
(med 353 T:r Spanmål under lö
lierne, å 7 R:dr tunnan)
3:o Riks-Archivet:
Förra Staten .... 4,676:32. -
(med 210 T:r Spanmål
under lönerne)
Tillökning 2,500:
S:o Kongl. Bibliolheket:
Förra Staten ....
(med 165 T:r Spanmäl
under lönerne)
Tillökning
4;o Clerecie-Staten
Förra Staten (hvarunder, pä för¬
slag, lön tili Biskopen på Gott¬
land) ...... 2,767:40. -
(med 7 T:r Spanmål un¬
der lönerne) jemte In¬
delta Räntor, i kro¬
novärdi 14,908: 37. 8.,
upptagne efter Marke¬
gång till
samt Indelt Spanmål,
20,165: T:r 13 K:r, för¬
slagsvis beräknade å 6
E:dr tunnan, till
Tillökning:
Aflöning åt Pastor och
Klockare i Loos Capell 340: —
Till Prostetunnor för Conlracts-Prö^
sten öfver Ångermanlands Norra
Contract:
Oindelt Spanmål, 3 T:r ...
Till Yinsäd och Prostefunna för Loos
församling: Oindelt Spanmål, 6
T:r
Hvartill kommer: För jemnande af
Hufvud-Titelns slutsumma . .
Lappmarkens Ecclesiaslikverk, Re¬
servations- och Förslags-anslag,
5:o
;7,ooo
14,824
7,176
12,298
32
32
16
3,107
6,200
40
83,414
35
120,992
21
18
36
Expedilions-ZJtskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 88.
183
6:o Universiteten:
Förra anslaget . . . 45,840: 40. -
(hvaribland 12,000
ll:dr till de materiella
bchofven) jemte In¬
delta Räntor, i kro¬
novärdi 0,012: 27. 11.,
upptagne efter Mar¬
kegång till .
samt Indelt Spanmål,
8,103 T:r 18 k:r
Ti! tölin ing:
För bildande af en
fjerde Profession in¬
om Medicinska Facul-
teten vid Lunds Uni¬
versitet . . • • o • 1,600: — -
Till löneförhöjning åt
10 Professorer vid
Upsala Universitet . 3,000: — -
7:o Elementar- Läroverken :
Förra anslaget . . 54,006:43. 4.
jemte Indelta Rän¬
tor, i kronovärdi
1,263: 32. 2., upp¬
tagna efter Marke-
liU, •
samt Indelt Span¬
mål, 15,868 T:r 5
K:r . -
och (lindell Span¬
mål. 3,523 T:r 24
K.r .
Tillökning:
För Nya Elementar¬
skolan i Stockholm
tills vidare . . • 6,800: — —
S:a Reservations-anslag 61,706:43. 4.
Till Emeriti-löner . 12,480:
TiU arfvoden åt Lä¬
rare vid Upsala Ca-
thedral-Skola . . 3,000: —•
Till ersättning åt Rector och Col¬
lega Scholae i Westervik för »li¬
stad Sockncgångs-Spanmål, 25 T:r
17 K:r . . .
8:o Folk-Skolorna .......
jemte Indelta Räntor, i kronovär¬
di 289: 44. 2., upptagna efter Mar¬
kegång lill
samt Indelt Spanmål, 898 T:r4K:r
och Oindelt Spanmål, 71 T:r 8 K:r
9:o Gymnastiska Ccntral-Institutet .
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41,125
|
14
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48,621
|
18
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50,440
|
40
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,19S
|
47
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95,208
|
45
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21,142
|
24
|
|
|
|
|
77,186
|
43
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160
|
|
|
|
|
|
3,062
|
40
|
-1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,048
|
28
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,338
|
36
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
j
|
|
|
|
|
427
|
24
|
__
|
|
|
|
4,400
|
—
|
-1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i&4
Expedihons-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse j N.-o 88.
iö:o Sundhets-Col/egium med Medici-
nal-Staten:
Förra anslaget . . . 47,480: 24. -
(med 2,592 T:r Span-
mål under lönernej
jemte Indelt Span-
mäl, 310 l':r 6 K:r ....
Tillökning:
Förhöjning i anslaget
för Provmcial-Läkare-
vården 5,666:32: -
För Pharmaceutiska In¬
stitutet
Till Inrättningen för
sjukes behandling med
electrieitet och galva¬
nism
1,000:
500:
1,600:
li:o Carolinska Medico-Chirurgiska In¬
stitutet:
Förra anslaget . . . 14,987:
(med 387 T:r Spanmål
under lönerne)
Tillökning :
Till arfvode åt en Pro¬
fessor i Cliniken för
barnsjukdomar .
12:o Barnbördshusen . 7
13:o Veterinär-Inrättninqen i Stock¬
holm:
Förra anslaget . . 7 103:16. •
Tillökning. . . ' • ’ 066:32. ■
14.0 Vaccinationens befrämjande ,
15.0 Farsoters och smittosamma sjuk¬
domars botande, Förslags-anslag
l6:o Svenska Läkare-Sällskapet . .
17:o Svenska Academien ....
18:o Vetenskaps-Academien . . .
19:o Witterhets-, Historia- och Anti-
quitets-Academien
(med 53 T:r Spanmål under löner
ne)
20:o Academien för de fria Konsterna
(hvaraf 2,000 IS:dr Hånik. B:co för¬
slagsvis, å 128 sk.)
31.0 Musicaliska Academien . . .
22;o Naturhistoriska Riks-Muscum .
23:o Kongl. Museum
(med h T:r Spanmål under lönerne)
24:o Institutet för blinda och döfstum¬
ma:
Förra anslaget . . . 10,000:
Tillökning:
Till förbättring i löne-
54,647
16,587
2,272
7.770
1,200
9,000
500
1,500
640
4,653
16,333
1,700
7,500
1,670
10
32
1,861
vilkoren
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 88.
vilkoren för lärare och
vårdare vid Institutet 1,000: — -
Till understöd a t en un-
dervisnings-anstalt för
blinda 5,000:
25;o Allmänna Fattigvården i Slock¬
holm
(med 51 T:r Spanmål under löner-
ne)
26: o Allmänna Fattigvården i Lands¬
fr t erne
jemte Indelta Räntor, i Kronovär¬
di 12: 4. 1., upptagna efter Mar¬
kegång till
»arnt Indelt Spanmål, 17 T:r 8 K:r
27:o Lazarettet i Slockholm . . .
38:o Hospitalers och Lazarctters un¬
derhäll
jemte Indelta Räntor, i kronovärdi
2,274: 25. 2., upptagna efter Mar¬
kegång till
•arnt Indelt Spanmål, 6,771 T:r 18
K:r
50:o Stora Barnhuset i Stockholm .
jointe Indelt Spanmål, 3,232 T:r
8 K;r
SO:o Frimurare-Barnhuset ....
31:o Barnhusen i Landsorterne:
Indelt Spanmål: 1,940 T:r 16 K:r
S2:o Kyrkors underhåll
jemte Indelta Räntor, i Kronovär¬
di 3,107: 0. 6., upptagna efter
Markegång till
»arnt Indelt Spanmål, 24,397 T:r
16 K:r .
Tillökning:
Till underhall af Wisby Domkyrka:
Uindelt Spanmål, 50 T:r . . .
38;o Rese-Stipendier, samt Läroböc¬
kers, och lärda Verks utgifvande
34: o Skrifmaterialier och Expenser,
samt Ved och Ljus m. m., För-
»lags-anslag
85:o Extra Utgifter ;
16 000
3,094
3,000
5,500
3,998
1,166
666
18
10,400
10,293
6,000
12
32
32
16
32
85
10,205
9,692
24
40
103
40,629
19,393
11,643
146,385
24
18
24
300
Summa It:dr | 371,814j — | —| 152,775] —1-| 490,227] —1—| 22,084|-|-| 1,036,900
För till denna Hufvud-Titel hänförliga tillfälliga behof har E. K.
M. äskat:
l:o Att då dels de 5,000 R:dr, som af Rikets sednast församlade Ständer
ställdes lill K. M:s Nådiga disposition för bestridande af kostnaderne för Riks-
Bih, till R. St. Prot. 184to Sami. 1 Afd. 24
i8S Expeditions-Utskoltels Förslag till und. Skrifvelse., N.o SS.
Archivets flyttning och nödig inredning för detsamma af Riksgälds-Contorets
nuvarande local, förmodades blifva otillräckliga för det afsedda ändamålet,
dels det vore af yttersta vigt för det gagn, som af Archivets dyrbara sam¬
lingar biefve aLt hemta, att de just vid tillfället af flyttningen och i sam¬
manhang dermed kunde, genom serskildt förstärkt biträde af skicklige per¬
soner, så skyndsamt som möjligt bringas i systematisk ordning, och enär ge¬
nom de hinder, som mott utanordnandet af det för tjenstemän och biträ¬
den vid Riks-Archi vet sistlidne Riksdag afsedda forhöjda anslag af 2,500 R:dr
årligen, en summa af ungefärligen 7,500 R:dr blifvit Riksgälds-Contoret be¬
sparad, rättighet måtte E. K. M.. lemnäs att af denna besparing anordna så
väl hvad utöfver ofvannämnde 5,000 Rrdr kunde för det med desamma af¬
sedda ändamål finnas erforderligt, som ock arfvoden åt serskilde för sam-
lingarnes hastigare och syftesenliga ordnande i sammanhang med flyttnin¬
gen antagne biträden; men då Rikets Ständer, inan behörigt förslag öfver
de i och för en blifvande ny locals aptering för ändamålet, äfvensom för
samlingarnes flyttning och ordnande i den nya localen, erforderliga kostna¬
der, blifvit upprättadt, ej kunnat utreda, huruvida ofvan omförmälda vid
sistlidne Riksdag för sådant ändamål bestämda anslag af 5,000 R:dr må
blifva tillräckligt eller ej, hafva Rikets Ständer icke funnit sig kunna med¬
gifva någon förhöjning uti det redan beviljade anslaget, 5,000 Rrdr.
2:o Att för inköp och inredning, till den Nya Elementar-Skolans begag¬
nande, af det Wesleyanska Capellet, eller den s. k. Methodistiska Kyrkan,
som, enligt Directionens för Skolan anmälan, vore till salu och förmodades
kunna inköpas och inredas för ändamålet, äfvensom erforderlig lekplan för
gossarne i närheten af Skolan anskaffas, för en summa af 50,000 Rrdr, den¬
na summa måtte af Rikets Ständer anvisas; men Rikets Ständer hafva icke
ansett sig böra till hvad E. K. M. i detta afseende föreslagit bifall lemna.
3:o Att enär behöfligheten af det utöfver de för fattigvården i huf-
vudstaden och landsorterne på stat uppförde medel vid sista Riksdagen be¬
viljade anslag, stort 10,000 Rrdr att årligen intill denna Riksdag utgå till
understöd för den Fattigvård, som, enligt 21 § 3 morn. i Rikets Ständers
förslag till stadga om Fattigvården i Riket,, skulle komma att af K, M. och
Kronan bekostas, blifvit af erfarenheten styrkt, men detta anslag hvarken
torde behöfva uppföras på stat eller kunna bestämmas till sitt erforderliga
belopp, förr än ny stadga om fattigvården blifvit af K. M, fastställd, nämnde
summa, 10,000 Rrdr årligen, måtte för ändamålet få utgå på samma vilkor,
som vid sista Riksdagen bestämdes, således, tillsammans för tre år, med 30,000
R:dr; hvilken E. K. M:s Nådiga framställning Rikets Ständer bifallit.
Expcditions-V tskollets Förslag till und. Skrifvelse, IY.0 88,
187
Då Rikets Ständer af E. K. M:s till Stats-Contoret den 9 Febr. sistli¬
det år aflåtua Nådiga Bref i fråga om af Capitainen B. Cronstrand sökt
anslag för ingifvande af sina samlingar rörande Forn-Egyptisk Byggnads¬
konst, inhemtat, det E. K. M. pröfvat ifrågavarande arbete vara förtjent af
allmänt understöd, men att af det för Lärda Verks utgifvande anvisade an¬
slag så mycket redan förut blifvit disponeradt, att detsamma härtill icke
lemnade tillgång, hafva Rikets Ständer, med afseende å den större omfatt¬
ningen och historiska vigten af detta arbete, godtfunnit till E. K. M:s Nå¬
diga disposition anvisa ett serskildt anslag af 3,000 R:dr att, under loppet
af lie år, med 1,000 R:dr hvaitdera, utgå till understöd för utarbetande och
ordnande af Capitainen Cronstrands Samlingar i den fordna Egyptiska Bygg-
nads-konsten, så framt E. K, M. skulle finna, att, genom anslående af den¬
na summa, Samlingarne kunna bringas i så fullständigt skick, att de kunna
af trycket utgifvas, samt under vilkor, att Capitainen Cronstrand, på sätt
E. K. M. i högstberörde Nådiga Bref föreskrifvit, årligen redogör för arbe¬
tets fortgång.
För till 8:de Hufvud-Titeln hänförliga tillfälliga behof äro sålun¬
da af Rikets Ständer beviljade följande anslag att för Irenne år utgå,
nemligen :
l:o För Fatligvårds-anstalter i Stockholmoch Lands-
orterne R:dr 30,000: — —
2:o Till understöd för utarbetande och ordnande af
Capitainen Cronstrands Samlingar iden Forn-
Egyptiska Byggnads-konsten ...... „ f 3,000: — —.
Summa R:dr 33,000: — —.
hvaraf en tredjedel årligen utbetalas med . R:dr 11,000: — —
Rikets SLänder framhärda &c.
Stockholm den 8 Februari 1845.
>83
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, ff.-o 8g.
N:o 89.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 5 Fehr. i845.
Preste-Ståndet den 5 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen
af Riks-Statens Nionde Hufvud-Titel.
(Stals-Utsk:s Ull., N:is 42 och 76, sami Mern. N:o 133 och Först. Slats-
Utsk. Mern. N:o 162.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer till pröfning förehaft, hvad. i ej mindre E. K.
M:s Nådiga Proposition angående Stats-Verkets tillstånd och behof, äfvensom
serskildt aflåtna Nådiga Propositioner, än ock inom Riks-Stånden gjorda fram¬
ställningar, förekommit i afseende å Nionde Hufvud-titeln, innefattande Pen-
sions-Staterne samt Allmänna Indragnings-Staten, hafva Rikets Ständer, med
anledning deraf, fattat följande beslut, nemligen:
1:0 Pensions-Staterne.
a~) Hvad först beträffar det anslag af 15,000 Riksdaler, E. K. M. äskat
för Civil-Statens Enskilda Enke- och Pupill-fond; så, ehuru, enligt hvad
Rikets Ständer af Civil-Statens Fullmäktiges berättelse den 11 November
1842 inhemtat, denna londs tillstånd är sådant, att, dess räntemedel och
öfrige dit anslagne inkomster redan år 1845 torde befinnas otillräck¬
liga för fullgörande af fondens förbindelser, likväl och då Stats-Ver-
ket ej kan anses pligtigt att, lill afhjelpande af ett dylikt missförhållan¬
de i afseende å fondens inkomster och utgifter, träda emellan, helst det
berott och beror af de enskilde delegarnes omtanka alt, genom pensio-
nernes minskning, ökade afgifter, eller andra åtgärder, så reglera ifrå¬
gavarande fond inom befintliga tillgångar, alt dess bestånd må varda
betryggadt, hafva Rikets Ständer funnit sig icke kunna i vidsträcktare moa
bifalla denna del af E. K. M:s Nådiga Proposition, än som kan blifva en
följd af hvad Rikets Ständer här nedan få i i underdånighet anföra.
Vidkommande dernäst Civil-Statens Allmänna Enke- och Pupill-fond,
till hvilken Stats-Verket årligen bidrager med 15,000 R:dr och de enskilda
Expeditions-Utskoltcls Förslag till utid. Skrifvelse, N.-o #g.
delegarne, utan någon bestämd skyldighet, med 5,000 B:dr; så och enär pen¬
sioneringen å denna fond är ett Statens åliggande, på sätt Kongl. Kungö¬
relsen den 29 Juni 1798 och K.M:s Nådiga Reglemente innehålla, samt räken¬
skaperna visa, att pensions-utbetalningarne derifrån uppgått årligen lill omkring
23,500 R:dr, och således till 8,500 R:dr mera, än Siats-bidraget utgör, hafva
Rikets Ständer ansett Statens mellankomst böra ega rum i detta fall, och af så¬
dan anledning med 8,500 R:dr, eller från 15,000 till 23,500 R:dr, ökat års-
nnslagot till berörde fond, genom hvilken åtgärd, och då Civil-Statens Tjen-
stemanna-fonds förra anslagssumma, 25,000 R:dr, blifvit oförändrad bibehål¬
len, denna sistnämnda fond, såsom billigheten synes fordra, befrias från ut¬
görande till Allmänna Enke- och Pupill-fonden af ofvan omförmälde 5,000
R:dr, i följd hvaraf en tillgång alltså uppstår att, efter vederbörandes pröf¬
ning, användas till de behof, som, med afseende å Inrättningens syftemål,
ina anses mest angelägna att fylla.
b') På grund af det i E. K. M:s Nådiga Proposition angående Stats-
Verkels tillstånd och behof upplyst* förhållande, alt, enligt räkenskaperna,
under åren 1838—1841, med hvilket sistnämnda Cenlonal-afgiften upp¬
hörde, denna afgift utgjort i medeltal 46,797 R:dr 38 sk. 3 r:st., hafva
Rikets Ständer medgifvit, att, på sätt E. K. M. Nådigst föreslagit, den
Vadstena Krigsmanshus-Cassa och Amiralitets-Krigsmans-Cassan tillkomman¬
de ersättning för samma afgift må bestämmas till 46,800 R:dr, att mel¬
lan båda nämnde Cassör sålunda fördelas,] att den förra undfår 40,800 R:dr
och den sednare 6,000 R:dr, hvarigenom uppkommit en förhöjning i för¬
ra Slaten af 4,800 R:dr.
c) Anslaget till militäre Embels- och Tjenstemän samt Under-Office¬
rares enkor och barn, 25,000 R:dr har blifvit uppfördt ulan förändring.
a:o Allmänna Indragnings-Staten.
aAf de anledningar, Rikets Sländers angående regleringen af An¬
dra, Fjerde, Sjette och Sjunde Hufvud-Titlarne aflålna underdåniga skrif¬
velse!' upptaga, hafva Rikets Ständer å Allmänna Indragnings-Staten uppfört:
Dan Advocat-Fiscalen, Lagmannen Hedenstjerna tillkommande sportel-
ersättning, 750 R:dr;
Invalidhusfondens hemmansräntor, 13,656 R:dr 16 sk.; kommande be¬
loppet för framtiden alt bero af de beslut, K. M. och Rikets Ständer fatta
i frågan om Invalid -Inrättningens bestånd och anslagets användande hä¬
danefter.
Ex/w dilion t - lil s hollei s Förslag lil uriel. Skrifvelse, N.o 8.
Husbyres-nrnde! for Landt-Stalerne, 850 R:dr, samt
Löne-ersättning åt öfvertalige Tjenstemännen i Iva m ma r-Col I egiu m,
Notarien Sundius, 582 lljlr 24 sk., med 37 Tunnnor spaumål, och Regi-
stratorn Kinnand r, 350 R:dr 46 sk. 5 r:st, med 33 Tunnor spanmål, el¬
ler tillsammans 933 R:dr 22 sk. 5 r:st.
b~) Sedan af det årliga ans'ag, 800 R:dr, som Rikets Ständer vid sistlidne
Riksdag till den påföljande beviljat för anskaffande, af teckningar utaf in¬
hemska vexter till ett nytt arbete i Sveriges Flora, ej mera än 448 R:dr
28 sk. kunnat användas, emedan Ritaren vid Naturalhistoriska Riks-Muse-
um, Kammarjunkaren Wright, som skulle verkställa teckningarne, under
tiden iråkat en långvarig Ögonsjukdom, har E. K. M. Nådigst föreslagit,
att den återstående behållningen, 2,351 R:dr 20 sk., måtte till utgående
anvisas, med den förändring i bestämmelsen, att dermed jemväl må kunna
understödjas sådana arbetare, som utgifva tAkningar af Zoologiska föremål;
och hafva Rikets Ständer bifallit, att å Allmänna Indragningstaten, från och
med år 1845 till nästa Statsreglering, må uppföras 800 R:dr om året tilt
"Vetenskaps-Academiens disposition, att användas dels lil fortsatt understöd
för ifrågavarande arbete i Sveriges Flora, med vilkor, att hvarje afdelning
blifver ett helt för sig, och dels lill uppmuntran för utgifvande af teck¬
ningar utaf Zoologiska föremål; kommande alltså ofvanberörde 2,351 R:dr
20 sk. att i stället Stats-Verket besparas.
c~) I enlighet med hvad E. K. M. Nådigst föreslagit, hafva Rikets
Ständer bifallit, att det årliga anslag af 1,000 R:dr, hvilket Secreteraren
Strinnholm, jemlikt vid sednaste Riksdagen fattadt beslut, egt alt till inne¬
varande Riksmöte uppbära i och för utgifvande af sitt förtjenstfulla arbe¬
te: ”Svenska Folkets Historia från äldsta till närvarande tider”, må intill
nästa Riksdag från Allmänna Indragnings-Staten fortfarande till honom utgå,
<0 Likaledes, i öfverenstärnmelse med hvad E. K. M. i Nåder före¬
slagit, hafva Rikets Ständer medgifvit, att den pension, 400 R:dr årligen, Rikets
sednast församlade Ständer beviljat aflidne Befallningsmannen å Upsala Slott,
Öfverste-Lieutnanten Nordencreutz’s enka, Carin Sundelin, må fortfarande
ut^å intill nästa Riksdag och, i händelse af hennes frånfälle, äfven åtnjutas
af hennes oförsörjda barn.
e) Det vid sislidne Riksmöte Professoren Schlyter tillagda arfvode
för utgifvandet af Sveriges gamla lagar, 600 R:dr, samt till ersättning för
biträde och kostnader dervid äfven 600 R:dr, eller tillsammans 1,200
R:dr, under vilkor, att arbetet oafbrutet fortsättes och att redogörelse årli¬
gen till Herr Justiliae, Stats-Miuistern aflemnas, hafva Rikets Ständer, i likhet
Expeditions-Utskotteis Försla'atill und. Skrifvelse, N;0 8g* 191
med hvad E. K. M. äskat, uppfört att, på enahanda sätt och under samma
vilkor, fortfarande intill nästa Riksdag utgå.
f) Då vid 1835 års lönereglering för E. K. M:s Canzli, en årlig sportel-
ersättning af 61 R:dr 22 sk. blifvit tillerkänd Canzli-Pösten vid Kongl. Bi-
bliotheket Flink, men denna godtgörelse hittills legat Em bets- och Tjeu-
stemännen vid nämnde Bibliothek till last, har E. K. M. begärt, att, i lik¬
het med hvad som egt rum med Sportel-ersättningar till andra vaktbetjen-
ler vid Kongl. Canzliet, berörde belopp inåtte å Allmänna Indragnings-Sta-
tåu uppföras; och då ett dylikt afdrag å Tjeustemännens löner icke kan an¬
ses vara med billighet förenligt, hafva Rikets Ständer bifallit, att omförmäl-
de 61 R:dr 22 sk må, från och med innevarande års början, å denna Stat
af Canzli-posten Flink uppbäras.
g) 1 serskild Nådig Proposition har E. K, M. äskat ett anslag af
4,000 R:dr om året, i ändamål, att de Officerare, Civile Tjenstemän och
Under-Officerare, hvilka före Flottornas år 1823 verkställda förening tillhörde
f. d. Arméens Flotta och ännu äro delegare i Arméens Pensions-Cassa,
måtte, då de, vid 55 års ålder och efter 30 års tjenstetid afgå, kunna utaf
nämnde anslag tilläggas skillnaden emellan den pension, som er bål tes från
berörde Cassa, och den, som hade tillfallit dem, om de varit delegare i
Åmiralitets-Krigsmans-Cassan, hvars ställning vore sådan, att pensionerne der¬
ifrån lemnade en någorlunda tillräcklig utkomst och möjligen torde i fram¬
tiden kunna förhöjas.
Med afseende å vigten deraf, att devid Flottar» ännu tjenande personer,
som förut tillhört Arneans Flotta, icke må qvarstå i sina befattningar, då
ålder, helsa och krafter neka dem att uppfylla de åligganden, dessa befatt¬
ningar medföra, samt på det skiljaktigheten i förmouerne vid afskedslagan-
det för Tjenstemän af samma grad inom samma vapen må kunna afbjelpas,
hafva Rikets Ständer, som likväl förmoda, att en mindre summa än 4,000
R:dr torde blifva för ändamålet någorlunda tillräcklig, i berörde afseende
beviljat ett belopp af 3,000 R:dr årligen, dock med vilkor, att hvad af
detta anslaget icke under året utgår, blifver Stats-Yerket besparadt.
h) Lika med hvad E. K, M., i afliten Nådig Proposition, föreslagit,
hafva Rikels Stander medgifvit, alt Protocolls-S ereteraren J. Hegardt må,
vid afskedstagandeL från Archivarie-tjensten vid Justitire Stals-Expeditionen,
till hvilken tjenst han, vid f d, Hof-Canziers-Expeditionens upphörande, blifvit
från sin vid denna Expedition innelvafvande Pi otocol Is-Srcreterare-befatl-
ning förflyttad, å Allmänna Indragnings Staten undfå ett årligt belopp af
20 sk., i ställe' för de-derå fö rut iinnförde 400 R:dr. dorrit mprt
ig-» Expeditions-Utskottets Forslag till lind, Skrifvelse, N.o 8g.
att denna löne-ersättning minskas eller upphör, i elen mon Hegardt af all¬
männa medel undfår löneförmoner, öfverstigande dem, han nu åtnjuter.
i) Uti Nådig Proposition har E. K. M. föreslagit, att för f. d. Stats-
Rådet Grubbe måtte anvisas en serskild pension af 3000 Rtdr, eller Iva tre¬
djedelar af Statsräds-lönen, under vilkor att, derest han framdeles skulle
erhålla lön eller arfvode å Rikets Stat, pensionen komrne att i mon deraf
minskas eller upphöra; och hafva Rikets Ständer härtill bifall lemnat.
k) Med afseende å för framlidne f, d. Stats-Rådet Grefve Hårds enka
förekommande särdeles bevekande omständigheter, hafva Rikets Ständer bi¬
fallit, att, i enlighet med hvad E. K. M., i aflåten Nådig Proposition, före¬
slagit, en årlig pension af 1,000 R:dr må å Allmänna Indragnings-Staten
uppföras, alt från början af innevarande år utåt henne åtnjutas under hen¬
nes återstående lifstid, så länge hon i enkostånd förbi ifver,
För frami. f. d Justitias-Stats Ministern m. te, C. P. Törnebladhs
efterlemnade Enka, Fru Sophia Charlotta von Oldensköld, har E. K. M. i
Nåder föreslagit en serskild pension, den E. K. M , i förhållande lill hen¬
nes behof och ställning i samhället, ansett böra bestämmas till 1,200 R:dr
om året; och hafva Rikets Ständer bifallit, att, i likhet med hvad bär of¬
van blifvit i afseende å Enke-Grefvinnan Härd i underdånighet anmäldt,
Enkefru Törnebladh må, för sin återstående lifstid, så länge hon i enkoslånd
förblifver, å Allmänna Indragnings-Staten åtnjuta en årlig pension af 1000
R:dr, med beräkning från början af innevarande år.
//i) Det af E. K, M., i aflåten Nådig Proposition, äskade belopp, 19,263
R:dr 16 sk., till pensioner åt Högstsalig H ins Majit Konung Carl XIV Johans
och Dess Höga Gemåls Hennes Majit nuvarande Euke-Drottningens Hof-Stat,
hafva Rikets Ständer, uppå de i den Nådiga Propositionen anförde skäl, å
Allmänna Indragnings-Staten uppfört, under det för pensioners åtnjutande
å denna Stat i allmänhet stadgade vilkor, att pensionerne minskas eller
upphöra, i den mon innehafvare!! undlår af allmänna medel motsvarande
eller högre aflöningsförmoner.
n) Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att
aflidne Öfver-Läkaren vid Stockholms Stads och Läns Curhus, Assessoren
c. G. Osbecks efterlemnade enka, Christina Osbeck nu 68 år gammal,
sjuklig och i bestyrkt fattigdom, måtte med, alseende å mannens förtjen-,
ster och det nit, hvarmed han vårdat nämnde sjukhus, varda tillagd
en årlig pension af 333 16 sk., motsvarande hvad Assessoren Osbeck, en¬
ligt 1812 års Ständers beslut, i lifstiden åtnjöt; och då betnälde Assessor ge¬
nom
Expeditions -ZJtskotlets Forslag till und. Shri/velsej N.-o 8g.
>93
nom trägcnluten af Curhus-Läkare-befattningen, varit förhindrad alt under
sin lifstid, genom enskild praktik, samla någon förmögenhet att efterlemna
åt sin enka, samt ej heller varit delegare i någon pensions-cassa, hafva Rikets
Ständer beviljat enkan Osbeck^ för hennes återstående lifstid, en årlig pen¬
sion å Allmänna Indragningsstaten, alt med 200 Rtdr, motsvarande hvad en¬
kor efter Provincial-Läkare i Civil-S alens Pensions-Cassa åtnjuta, utgå från
och med innevarande års början.
o) Likaledes med föranledande af hos Rikets Ständer derom gjord fram¬
ställning, hafva Rikets Sländer, såsom en gärd af nationens aktning för Öf-
ver-M ecb aninus vid Götha Canal, Öfverste Gustaf Lagerheims gagnande
verksamhet och jemväl med afseende å hans många för landets förkofran
nyttiga uppfinningar, å Allmänna Indragnings-Staten, från och med inneva¬
rande års början, för honom uppfört en årlig pension af 1,000 R:dr, äfven¬
som Rikets Ständer tillagt hans hustru, i fall hon honom öfverlefver och,
så länge lion förblifver i enkostånd, 333 R:dr 16 sk. om året, att utgå från
nämnde Stal, med beräkning från och med månaden näst efter den, hvar-'
uLi mannen aflidit.
p') Sedan Föreståndaren för Ortohpediska Institutet, Professorn m. m.
Nils Jkermarij förklarat sig icke kunna längre än till slutet af September
månad sistlidne år fortfara med nämnde Institut, och att således då jem¬
väl uphörde begagnandet af det anslag, 1,500 R:dr årligen, Rikets sed¬
nast församlade Ständer beviljat till cnr- och underhålls-kostnad åt 3 fat¬
tiga patienter vid Institutet, har hos Rikets Ständer fråga blifvit väckt
derom , att, med afseende å Professoren Åkermans utmärkta nit och
inånga uppoffringar för den nyttiga Inrättning, han sjelf stiftat, han måt¬
te bibehållas vid åtnjutande till samma års slut af det årliga arfvo¬
de, 500 R:dr, som vid förra Riksdagen honom personligen tillädes, samt
derjemte för sin återstående lifstid erhålla ett till 1,000 R:dr förökadt
årligt anslag; och då det nit, hvarmed Professor Åkermanj under försakan¬
de af enskild lönande praktik, i Hera år sträfvat att i ordningbringa näm-
da för lidande medmenniskors bästa inrättade anstalt, är allmänt kändt och
vitsordadt, hafva Rikets Ständer, såsom ett behöfligt understöd åt Professor Åker¬
man för hans återstående dagar, medgifvit, att de vid sistlidne Riksdag ho¬
nom personligen tillagde 500 R:dr årligen må från Allmänna Indragnings-
Slaten fortfarande utgå.
Hos Rikets Ständer har blifvit föreslaget, att f. d. Consulal-Secre-
teraren Ludvid Thulstrup} nära 71 år gammal, mätte af Staten erhålla en
årlig pension af 400 R:dr, till stöd hvarför är vordet aufördt: att Thulstrup,
Bik. till R. St. Fröt. i8£5. 10 Sand. i Afd, 25
194 Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 8g.
sorn är född i Danmark, men sedermera blifvit jemte sin hustru, har ilan¬
det naturaliserad, redan år 1803 i Malmö börjat åtaga sig ungdomens un-
dervisning, hvarmed han sysselsatt sig intill sednare tid; att från hans år
1817 i hufvudstad en inrättade, allmänt lofordade, uppfostringsanstalt för
gossar, omkring 200 skicklige ynglingar utgått, af hvilka några, i anseende
till medellöshet, åtnjutit fri undervisning och uppfostran i hans hus, samt
att Thulstrup aldrig af Slaten, till hvilken han erlagt betydliga utskylder,
åtnjutit den ringaste lön för sitt mödosamma lärare-kall och nu befunne sig
i ytterst torftiga omständigheter.
Rikets Ständer hafva denna framställning i öfvervägande tagit, och ehu¬
ru Thulstrup, såsom född utlänning, icke varit i någon ordinarie lärare¬
befattning i Riket anställd, likväl och då det allmänna dragit nytta af
hans med beröm vitsordade verksamhet i afseende å ungdomens undervis¬
ning, samt det förhållande, att en utlänning bosätter sig i ett främman¬
de land och egnar hela sin tid åt dervarande yngre slägtes bildning, är så
föga vanligt, att, om ett understöd från Statens sida lemnäs honom, när
han på ålderdomen belin nes i knappa vilkor, något äfventyrligt praejudicat
för framtiden derigenom icke kan anses gifvet, hafva Rikets Ständer godt-
funnit bevilja Thulstrup å Allmänna Iudragnings-Staten en pension af 400
R:dr årligen, räknadt frän innevarande års början.
r) Under åberopande deraf, att aflidne Landshöfdingen i Vesterbottens
Län, Friherre G. L. af Schmidt, i lifstiden, genom qvarstående i tjensten
fem år utöfver den för pensions erhållande bestämda åldern, 65 år, bespa¬
rat Allmänna Indragnings-Staten 15,000 R:dr, samt städse med nit och red¬
lighet uppfyllt sina åligganden, har hos Rikets Ständer framställning blif¬
vit gjord om en ärlig pension åt hans enka, hvars andel i boet icke upp-
gålt till 4,000 R:dr, derå den årliga räntan, jemte en pension ur Arméens
Enke- och Pupil-Cassa, utgjorde hennes enda tillgångar; och hafva Rikets
Ständer, med afseende å hvad sålunda utredt blifvit, för bemälde Landshöf-
dings enka å Allmänna indragnings-Siaten uppfört en årlig pension af 300
R:dr, att från och med innevarande års början af henne, under sin återståen¬
de lifstid, så länge hon förblifver i enkostånd, åtnjutas.
F) I öfverenstämmelse med det vid sistlidne Riksdag fattade beslut,
att för de Embets- och Tjenstemän, som, efter det den då fastälIda Stats¬
reglering vidtagit, erhölle löner, under hvilka spanmål funnes beräknad,
lönen borde utföras endast i penningar till sitt dittills varande belopp, med
tillägg af skilnaden emellan det förslagsvis uppförda priset, 6 R:dr tunnan,
och de 7 R:dr, hvartill detta pris ansågs kunna för framtiden fortfarande
Expeditions-Uls kottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 8g.
bestämmas, eller 1 R:dr för hvarje under lönen beräknad tunna spanmål,
h varemot för de Embets- och Tjenstemän, som före nämnde Statsreglerings vidta¬
gande innehalt löner, hvarunder spanmål varit beräknad, till nästpåföljande,
nu pågående, Riksdag fastställdes ett genom 1835—1839 årens markegångs-
sättniugar uppkommet medelpris af 7 R:dr 10 sk. tunnan, hvilket sederme¬
ra, till dess de hunno afgå, komme att vid hvarje Riksdag, efter enahanda
grunder, å nyo uträknas och bestämmas, och hvilken utöfver 7 R.dr för
tunnan uppkommande tillökning skulle å Allmänna Indragnings Staten ser¬
skildt anvisas, hafva Rikets Ständer, enär markegångspriset för åren 1840—
1844 uppgått till följande belopp, nemligen för är 18-fO till 7 Il:dr 15 sk.,
för år 1841 till 7 R:dr 5 sk., för år 1842 till 8 R:dr 22 sk., for år 1843
till 8 R:dr 17 sk., samt för år 1844 till 7 R:dr 17 sk., deraf medeltalet
utgör 7 R:dr 34 sk. 4 ■?- rist., eller i jemnare summa 7 R:dr 35 sk., godt-
funnit för de Embets- och Tjenstemän, hvilka till sådan tillökning äro be¬
rättigade, bestämma densamma, intill näst vidtagande Stats-reglering, till 35
sk., utöfver det fastställda Stats-priset, 7 R:dr, för hvarje tunna under lö-
nerne beräknad spanmål, och, i sådant ändamål, å Allmänna Indragnings-
Staten anvisat ett belopp, förslagsvis upptaget till 45,000 R:dr.
Då, utom i de delar nu i underdånighet anmäldt blifvit, någon förän¬
dring uti de, i sednast fastställda Riks-Stat, å Allmänna Indragnings-Staten
uppförda anslag icke egt rum, hafva Nionde Hufvud-Tilelns utgifts-summor
blifvit på följande sätt upptagna, ätt, från och med innevarande års början,
intill näst vidtagande Stats-relgering utgå, nemligen;
l:o Pensions- och Indragnings-
Staterne;
Pensions-Staten för Civile Embets-
och Tjenstemän . . . 25,000: - -
Dito för deras Enkor och
omyndiga
barn . . . 15,000:--
Tillkommer
förböjdt an-
23,500:--
slag . . . 8,500:- -
Dito för Militäre Embets- och Tjcn-
stemäns samt Under-Officerares En¬
kor och barn ......
Wadstena Krigsmanshus-Cassa
jemte Indelta Räntor, i kronovär¬
di 3,800: 27. 7., upptagna efter
Markegång till . . . . v .
| 24,922]
321
ig6
Expeclilions-Utskollels Förslag till urd. Skrifvelse^ N.O Qå.
samt Indelt Spanmål, 884 T:r 16
K.r, beräknad förslagsvis, å 6 R:dr
tunnan, till
Amiralitcts-Krigsmans-Cassan . .
S:a
2:o Allmänna Indragnings-Stalen:
På förslag
jemte Indelta Räntor, i kronovärdi
3,821: 14. 1., upptagna efter Mar¬
kegång till
samt Indelt Spanmål, 35 T:r 27 K:r,
beräknad förslagsvis, ä 6 ll:dr tun¬
nan, till
oeh lUndell Spanmål, 15 T:r, å C
tunnan
6,000
120,300
349,000
—| 24,922
32
24,625
13
5,307
5,30T[—| —
215
S:a I 349,0001 — I —I 24,6251131 — 1 2151 3 j-
90
901 -
150,529
373,930 [ 16
32
Sn- | 469,300|—|—| 49,547|45[—| 5,5221 3|—| 90|—|—l 524,4601—[-
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 8 Februari 1845.
N:o 90.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den id April l8/j5.
Preste-Ståndet den 16 —• —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Standet den 18 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Curhus-af-
giftens fortfarande.
(Bevillnings-Utskrs Bet. N:o 17, Uti., N:o 24 och Mern. 27, samt Först.
Stats-Utskottets Mern. 254.)
S. A. K.
Uti Nådig Proposition af den 6 sisth Augusti, har E. K. M., enir den
vid sistl. Riksdag beviljade årliga afgift till veneriska smittans hämmande
och utrotande endast blifvit bestämd att utgå från och med år 1841 till
och med det år, då innevarande Riksdag slutas, men af inkomne uppgifter
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Sknjveise } N.O 90. 197
fran Seraphimer-Ordens-Gillet inhemtats, att vid samtliga Läns-Lazaretten
oell Curhusen i Riket, med undantag af det för Stockholms stad, Curhus-
afgiften för år 1842 u'gjort 112,535 R:dr 23 sk. 4 r:st., och öfrige inkomsler-
ne vid sjukhusen R:dr 71,536: 17.8, eller tillhopa 184,071 R:dr41 sk., och att
utgifterne vid Lazaretten och Curhusen, oberäknadt afskrifningar, för samma
år uppgått till R:dr 165,834: 3. 2, hvaraf sig visade, att Curhus-afgiften utgör
bufvudsakligasle inkomsten för Lazaretten och Curhusen, samt att dessa in¬
rättningar, i sakuad af samma afgift eller annan deremot svarande inkomst,
omöjligen skulle kunna ega bestånd eller uppfylla det med dem åsyftade
ändamål, hvarförutan Serafimer-Ordens-Gillet upplyst, alt, genom de högst
betydliga utgifter, Hospilalsfonden fått vidkännas för att, i följd af Rikets
Ständers underdåniga önskan och Kongl. Maj:ts derpå grundade .Nådiga be¬
fallning, inrätta Central-Hospital och vidtaga lämpliga anstalter för vansin¬
niges återställande, något bidrag från nämnde fond icke vore att påräkna, i
Nåder föreslagit Rikets Ständer, att, då dels kraftiga åtgärder ännu fordras
för veneriska smittans hämmande, dels ock, jemlikt Kongl. Brefvet den 10
Oct. 1765, det åligger Länens invånare att, på egen bekostnad, anlägga'och
underhålla deras Lazarett, hvilka således icke eller ega någon egentlig rät¬
tighet till bidrag från Hospitals-fonden, samt denna Länens invånares för¬
bindelse i afseende på Lazaretten ej kan anses ringare eller mindre makt¬
påliggande, än deras förbindelse att underhålla Curhusen, ifråga varande Cur-
hus-afgift må till samma belopp och med samma vilkor, som vid förra
Riksdagen bestämdes, fortfarande utgå till och med det år, då nästa Riks¬
dag slutas.
Vid pröfning af detta ärende hafva Rikets Ständer af Berättelserne om
revisionen af Curtius- och Lazaretts-räkenskaperne för Länen, jemte capital-
räkningarne till Rikshufvudhoken, funnit, att den i räkenskaperne under
åren 1838, 1839, 1840, 1841 och 1842 debiterade Curhus-afgiften, sedan
afkortningarne blifvit afdragne, i medeltal för ett år utgjort omkring 157,980
R:dr, samt alt, enligt uppgift från Sundhets-Collegium, Curhus-inrättnin-
garne, Mililär-sjukhusen oberäknade, under åren 1837, 1838, 1839, 1840
och 1841 varit begagnade af tillsammans 17,820 patienter, eller i medeltal
för hvarje af nämnde år 3,564 personer, hvilket medeltal är betydligt högre,
än det för de sex föregående åren, då detsamma, jemväl elter afdrag för
Mililär-sjukhusen, utgjorde 2,771 personer.
Efter öfvervägande af dessa förhållanden, och då revisions-berättelserna
från länen dessutom utvisa, det, i allmänhet, Curhusinrättningarnes behåll¬
ningar äro så obetydliga, att, för dessa inrättningars vidmagthållaude, forlfa-
J
198 Expedilions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelsej No 93.
rande understöd synes oundgängligen nödigt, oberäknadt de årliga bidrag,
som af Curhus-medlens öfverskott måste användas för Lazaretten, hafva Ri¬
kets Ständer beslutat, att, till veneriska smittans hämmande och botande, fortfa¬
rande må, till och med det år, då nästa Riksdag slutas, årligen utgöras af hvarje
mantalsskrifven person en Curhus-afgift, för Stockholms stad, med högst Tolf
och minst En skilling, samt inom öfrige delar af Riket med minst En och
högst Fem skiilingar, hvilket maximum dock, inom de Lazaretts- och Cur-
lius-District, der Lazarettets och Curhusets bestånd det oundgängligen for¬
drar, må kunna höjas till Sex skiilingar, allt Banco, lika för alla betalande
inom hvarje Cui hus-district, efter dess behof under hufvudsakligen enahanda
vilkor och stadganden i och för verkställigheten, som vid sistlidue Riksdag
bestämdes och uti Kongl. Kungörelsen den 7 Juli 1841 innehållas, hvarvid
likväl, till vinnande af tydlighet och mera öfverensstämmelse uti föreskrif-
terne angående Curhus-medlens användande, Rikets Ständer funnit 2:dra och
3:dje punkterne i högstberörde Kongl. Kungörelse bora ei hålla följande för¬
ändrade lydelse, nemligen:
2:dra punkten.
Denna afgift skall utgå och redovisas inom hvarje Curhus-district ser¬
skildt, så att den blifver alldeles skiljd ifrån Hospitalens och Lazarettens
fonder och räkenskaper; börande de härigenom inflytande medlen i första
rummet ovilkorligen begagnas för de, efter behof och öfverenskommelse, på
ett eller flera ställen inom Länen inrättade Curhus-anstalterne; och ma der¬
efter hvad af nämnde medel icke är för veneriska smittans hämmande erfor¬
derligt få, på sätt i tredje punkten stadgas, och under nedannämnde Direc-
tioners inseende, utgå för allmänna helsovården i Länet, serdeles såsom bi¬
drag till bestridande af Lazaretteus allmänna utgifter i och för svårare ska¬
dor och sådana sjukdoms-tillfällen, som fordra chirurgisk behandling.
Till andra, än nu omförmälda ändamål, må Curhus-afgiften icke an¬
vändas.
3:dje punkten.
Ofördröjligen efter Riksdags-beslutets kungörande bör, genom utsedde
Socken-fullmägtige, hvilka sammankallas af Kronofogden, inom hvarje Tings¬
lag väljas en Deputerad, samt af Boi gerskapet inför Magistraten likaledes en,
hvilka Deputerade sammanträda å tid och ställe, Konungens Befallnings¬
hafvande utsätter, för att under Landshöfdingens ordförande besluta, genom
Öfverenskommelse eller votering per capita, deruti Landshöfdingen eger del¬
taga, om sammansättning till form och personer af den Comité, med nödige
Suppleanter, som skall årligen intill nästa Riksdag, så väl revidera och gran¬
Expeditions-Ut skottets Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o 9t.
'93
ska rakenskaperne, jemte styrelsen och förvaltningen af Curhus-inrättniugen,
som ock derefter ej mindre bestämma det bidrag, sorn af uppkommet öf¬
verskott å influtne Curhus-afgiften kan Lazarelten meddelas, än äfven, med
iakttagande af hvad l:sta punkten innehåller, fastställa den för ifrågava¬
rande behof under det nästföljande året erforderliga afgiften; hvilka befatt¬
ningar, om Deputerade så för godt finna, äfven kunna lill Pröfnings-Comi-
teu öfverlemnas. Städerne Stockholm och Götheborg anses likväl, i dessa
hänseenden, såsom serskilda Län.
Hvilket allt Rikets Ständer få, till svar å Högstberörde Nådiga Propo¬
sition, i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 April 1845.
N:o 91.
Uppläst och Juste ra dt hos Ridd, och Adeln den 8 Febr. 1845.
Uppläst och godkändt hos Preste-Ståndet den 12 —
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 12 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förändring
i vissa delar af nu gällande lagstadganden om giftorätt,
arfsrätt och istadarätt.
(Lag-Utsk. Bet. N:o 31.)
S. A. K.
Då jemväl vid innevarande Riksmöte framställningar förekommit om för¬
ändring i Almäuna Lagens stadganden rörande arfsrätt och giftorätt, hafva Rikets
Ständers ej kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid den behandling och
den utgång, samma fråga rönt vid de flera Riksdagar, då den varit föremål
för Rikets Ständer bedömande. Redan i början af vårt nuvarande Stats¬
skick höjde sig röster för en lika arfsrätt för olika kön. De kunde likväl
då icke göra sig gällande; men frågan var emedlertid väckt; och, ofta för¬
300 Expediiions-TJtskottets Förslag till lind. Skrifvelsej No 91.
livad, bereddes derigenom så småningom den förändring i tänkesätten,
som grundläde Rikets Ständers vid deras sista möte fattade beslut om en
lika arfs- och giftorätt, hvilket beslut dock icke erhöll K. M:s Nådiga san-
etion. Enär de grunder, hvarpå detta beslut sig stödjer, hos Rikets nu för¬
samlade Ständer ansetts vara af serdeles vigt för frågans bedömande,
hafva Rikets Ständer till ytterligare pröfning upptagit dessa, ur motiven
för förslaget till ny Civil-lag hufvudsakligen hemtade, och här nedan omfor-
inälda, grunder, nemligen:
För lika giftorätt:
Uti det genom äktenskapet uppkomna bolag förena begge makarne sina
krafter, i ändamål att med gemensam omsorg arbeta för gemensamt väl.
De dela med hvarandra ljuft och ledt; och då förbindelserna äro lika och
bördorna bäras gemensamt, synes en fördelning af inbördes rättigheter, hvi-
iande på en annan grund, icke stå att förena med äktenskapets väsende och
med de vilkor, som deruti innefattas. Del är mannens pligt att anskaffa
hvad, som fordras för makarnes och barnens underhåll, och hustruns att
det med sparsamhet och klokhet använda. Hos den jordbrukande classen
af ett folk hafva vanan och behofvet gifvit hennes skyldigheter en ännu
större vidd. Det är icke nog dermed, alt hon ensam måste sörja för bar¬
nens skötsel och uppfostran i deras spädare år och ensam besörja den inre
hushållningen; hon måste äfven deltaga i den yttre och med sitt arbete bi¬
draga att förvärfva det nödvändiga.
När uti samhällsclasser, der denna sednare pligt praesumeras sällan eller
aldrig inträffa, hustrun äger lika giftorätt med mannen, finnér man lätteli¬
gen, huru litet det sammanslår med den reciprocitet, som för äktenskapet
ligger till grund och med rättvisans kraf, att neka henne denna rätt, uti
ett stånd, der ännu större förbindelser henne åligga. Vid äktenskapets in¬
gående uppdrager hustrun åt mannen att förvalta all den egendom, hon har,
och afkomsten af hennes ärfda och förvärfda jord ingår odelad i boet. Äf¬
ven i detta hänseende synes lagen hafva af vikit ifrån billighet, då den icke
tillerkänt henne annan rätt vid boets upplösning, än den, att återfå en
tredjedel af de penningar och andra lösören, lion i boet infört, och likadel
af mannens lösa egendom saint af den förkofran, boet under makarnes ge¬
mensamma vård vunnit; men deremot tillagt mannen eller bans arfvin¬
gar dubbel lott; och då morgongåtvan sällan förmått gifva hustrun en till¬
räcklig ersättning för detta lidande, har lagen, medelst en så ojemn del¬
Expeditions-Uiskoltets Förtag lill und. Skrifvelse} N.o <Jf. aoi
ning, ställt mannen i ett slags nödvändighet att, genom serskild gäfva eller
testamente, elier oek genom tidigt bemedlade öfverenskommelser med sina
egna arfvingar, söka att det godtgöra. Dessa förordnanden, dem han icke
alltid förstått att inrätta efler lagens fordringar, hafva merendels föranledt
missämja i slägten och obehagliga rättegångar.
Man har påstått, att behofvet af medel för åkerbrukets upprätthållan¬
de och jordens häfd samt nödvändigheten att, så vidt möjligt vore, bibe¬
hålla ägande-rätten af en viss fastighet inom en och samma slägt, skulle
innebära giltiga skäl att tilldela hustrun en mindre lott i samfälligheten,
än mannen. Att man likväl, vid stiftandet af vår nu gällande lag, icke gjort
något egentligt afseende på arfvingars behof af medel för brukandet af deras
äi fda jord, synes deraf, att det efter landsrätt blifvit tillåtet att undan barn och
bröstarfvingar, genom testamente till skylda eller oskylda, bortgifva den jord,
makarne före eller under äktenskapet förvärfvat, jemte alla ärfda eller för-
värfda lösören, utan annan inskränkning, än att, efter domarens pröfning,
borde afsättas hvad till omyndiga barns föda och uppfostran, efter de¬
ras stånd och värde, kunde erfordras, intilldess de voro i tillfälle alt sig-
sjelfva försörja. Det instämmer dock med naturlig billighet, att af den sam¬
fällda egendom, man anser fritt öfverlåtlig, först tilldela makarne lika lott,
innan man gifver hvardera rättighet att upplåta den till främmande; och
en till j emlikhet förändrad giftorätt kan således ej anses förnärma deras arf¬
vingar. I öfrigt torde det vara att förmoda, att sedan makarnes ömsesidiga
rättigheter blifvit återställda i sitt naturliga skick och deras behof af lagen
föresedda och uppfyllda, de mera sällan skola vidtaga serskilda förordnan¬
den, hvarigenom arfvingarne råka i mistning af hvad lagen dem velat för¬
behålla. Nuvarande lag rörande makars rättigheter i boet är dessutom ej
byggd på någon fast grund, utan medgifver ständiga rubbningar af samma
rättigheter, så länge äktenskapet fortvarar, och låter bestämmandet af den
ena makans vilkor orättvisligen bero på den andras godtfinnande eller för¬
ändring i hans stånd. Så t. ex. får en i stad bosatt ofrälse man, vid äk¬
tenskapets ingående, giftorätt till hälften uti hvad hustrun då eger i lösören,
men om han sedermera flyttar ut på landet eller kommer i adligt stånd
eller använder hustruns penningar till inköp af fastighet å landet, så förö-
ker han, i hvartdera af dessa fall, sin giftorätt från hälften till tvåtredje-
lar. Och om han köper sådan fastighet samt gör skuld för att betala den¬
samma, måste hustrun, derest det ej kan ådagaläggas, hvarifrån skulden sig
Bih. till R. St. Prot. 184S. 10 Sami., 1 A/d. 26
202 Expedilions-Utskollels Förslag till und. Skrifvtlscj N.o gi.
härleder, hvilket ofta ej är möjligt, vidkännas halfva skulden, oansedt hon
blott får åtnjuta en tredjedel af den erhållna valutan.
För lika arfsrätt:
För att rigtigt bedöma denna fråga, måste man eftersinna upphofvet
till skillnaden i arfsrätten emellan arfvingar af olika kön. Tänker man sig
tillbaka till de tider, då eganderättens öfverflyttning genom arf först uppkom,
kan man utan svårighet finna, hvarföre qvinnan i denna del var vanlottad emot
mannen. Hvarken erkändes då hos henne den sjelfständighet, som förutsattes
såsom vilkor för rättigheten att dela egendom med andra, eller var sjelfva egen¬
domen hos de folkslag, som ännu icke hade fästat sig vid jordbruk, af sådan be¬
skaffenhet, alt den kunde af qvinnan begagnas. Hos dem åter, som hade jord¬
bruket till hufvudnäring och hos hvilka äganderätt till fast egendom i följd der¬
af var införd, ser man den grundsalts nästan allmänt antagen, att jorden borde
bibehållas inom slägterne, eller, rättare sagdt, hos de famiJj-medlemmar, som
buro slägtnamnet. Det var då nödigt, att endast sönerne ansågos för arf¬
vingar till jorden, emedan, om den äfven hade tillfallit döltrarne, den
skulle, genom deras giftermål, hafva öfvergått till personer af andra slägt¬
namn. Tvifvelsutan igenfiunes häruti hufvudskälet, hvaiföre döltrarne voro
så länge uteslutna från arfsrätten med sönerne här i norden, der qvinnans
värde eljest var mindre misskändt, än i många andra länder. Men i sam¬
ma moa, som jordegendomarne blefvo, så till sägande, mer och mer rörlige
genom införandet af testamentsrätten samt genom köp och andra afhandlingar,
som äro oskiljaktiga från en mera utbredd cultur, i samma mon förringades
också vigten af det skäl, som utestängde döltrarne från deltagande i arf. Deras
rättighet dertill erkändes redan af trettonde århundradets lagstiftare. Sällan
har likväl någon stor förändring i lagstiftningen kunnat på en gång helt och hål¬
let genomföras; och man gick redan långt nog för den tiden, då man berättigade
qvinnan Lill hälften i arf mot mannen. Sjelfva grundvalen blef härigenom lagd
till lagens vidare fullkomnande i framtiden; ty sedan man erkänt qvinnans
rätt till arf i allt slags egendom, och mannen ej längre hade uteslutande rätt
att äga jord, var arfvejords-och odal-systemet redan brutet. Hvad deraf se¬
dermera återstått, har väl äfven haft för afsigt att inom slägterne bibehålla
arfvejorden, men utan att den förra åtskillnaden emellan könen dervid blif¬
vit gjord, enär rätt till arfvejord och börd varit gällande för begge.
I hvad samband den olika arfsrätten stått med det fordna odal-syste-
met å landet, kan slutas äfven deraf, att i städerna en sådan olikhet icke
egt rum; och att man ej eller i sednare tider ansett nödvändigt och gagne-
ligt att bibehålla denna olikhet, finnes deraf, att, enligt de för presterskapet
Fxpeditions-TJt skottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 91.
2o3
år 1569 utgifna artiklar, uppå dess egen anhållan, blifvit stadgadt, det sö¬
ner och döttrar skulle ärfva lika, ehvad egendomen vore belägen i stad
eller på landet.
Man har emedlertid emot ifrågavarande lagförändring invändt, alt den
skulle minska allmogens besutenhet och verka derhän, att någon del af den
jord, Bondeståndet nu innehar, skulle frångå detamma; men om än bonde¬
sonens egen arfslott, då han har syster eller medarfvinge af qvinnokönet,
skulle minskas, så kan, i det stället, hans hustru komma att i boet införa si
mycket mera.
Ej eller bör fruktan, att lagförändringen skulle föranleda till en skad¬
lig hemmansklyfning, utgöra något hinder derföre, enär, enligt nu gällande
lag, arfvingen till en systerlott är berättigad att utbryta densamma, så vida
besutenhet derå äger rum, hvaraf foijer, att smärre jordlotter kunna upp¬
komma efter nuvarande arfslag, än efter den föreslagna nya. För öfrigt bör
correctivet i denna del icke nedläggas uti arfslagarne, utan händanefter som
hittills hafva sin plats uti de serskilda, till ekonomiska lagstiftningen höran¬
de, stadganden, angående grunderna för hemmansklyfning; och synes något
hinder icke möta, att, för den händelse, då broder och syster gemensamt
ärfva så liten fastighet å landet, att den ej väl kan delas eiler klyfvas, det
må vara broder medgifvet att systerns del till sig lösa.
Med antagande af ofvananförda skäl, hafva jemväl Rikets nu församla¬
de Ständer icke kunnat inse någon enda giltig orsak att förneka hustru lika
giftorätt i bo, som man, eller hvarföre man skulle åsidosätta den ovedersäg¬
liga rättvisan af en jemnlik egendomsfördelning emellan barn, som, med
lika anspråk på föräldrars kärlek och omvårdnad, också måtte vara lika be¬
rättigade till deras förmögenhet, då den går i arf, eller att låta barnens rätt:
ankomma på den tillfälligheten, huruvida fadren bosatt sig inom eller ut¬
om stadsporten, nedlagt sin förmögenhet på det ena eller andra stället,
eller ingått i det ena eller andra ståndet. De seder och lagstiftningsgrun-
der, hvarifrån den olika arfsrätten emellan könen sig härleder, hafva länge¬
sedan försvunnit, förändrade tänkesätt och förhållanden hafva inträdt, och
det tillhör lagstiftaren att, i full öfverensstämmelse dermed, gifva lagen det
fullkomnande, hvartill grunden lades, då qvinnans arfsrätt erkändes, och att
såmedelst uppfylla allmänna rättskänslans fordran. Grundlösheten af den
invändning, att föräldrars rätt att göra testamente tjenar till undaurödjande
af det obilliga i den olika arfsrätten, skönjes lätt, då raan besinnar, att nå¬
gon ändring uti arfsföljden till arfvejord på landet, eller derför erhållet ve¬
Expedit iöns-Ut sk Hets Förslag tilt tind. Skrifvelse j N'.o 91,
derlag, icke får göras genom testament» / och det inkast emot ifrågavarande
Jagförändring, som hemtas från farhåga för olägenheterne af allt för utsträckt
hemmansklyfning, vederlägges af den erfarenhet, att inga sådana olägenhe¬
ter försports i den landsort — det gamla Wärends land i Småland — der
i flera århundranden den lag varit gällande, att hustru skall giftas till
hälften i bondes bo och syster med broder njuta lika arfslott.
Hos Rikets Sländer har jemväl i betraktande förekommit, huruledes,
enligt 9 Cap. Giftermåls-Balken, morgongåfva nu eger rum både efter landsrätt
och stadsrätt, utan annan åtskillnad, än att hustru, som har giftorätt efter
stadsrätt, icke får taga morgongåfva, om hon har barn efter mannen; i af¬
seende hvarå Rikets Ständer ansett, att frågan om morgongåfva efter lands¬
rätt ej mera kan uppstå, utan att densamma måste inskränkas till hvad den
nu är efter stadsrätt, för bibehållande af hvilken inskränktare morgongåfva
Rikets Ständer funnit tillräcklig anledning i de omständigheter, alt enka i
allmänhet befinner sig uti en mer ömande och bekymmerfull belägenhet,
än den i enklingsstånd försatte mannen, och således har större behof af
denna omvårdnad, samt att uli de stånd, der lika giftorätt för närvarande
eger rum, så vidt Rikets Ständer hafva sig bekant, fråga aldrig blifvit väckt
om borttagande af en sådan förmon för enka.
Äfvenså anse Rikets Ständer af jemlikheten i giftorätt enligt landsrätt
blifva en följd, att boets gemensamma gäld bör, i enlighet med grunderne
i 11 Cap. Giftermåls Balken, af båda makarne till hälften hvardera betalas
samt att 2 mom. i nämnde Capitels 7 §, angående makars inbördes rättig¬
het till vederlag för under äktenskapet såld odaljord, bör ändras till den
lydelse, att makarne till hälften hvardera skola med sin jord gifva fyllnad
för den jord, som till begges nytta blifvit afyttrad.
Likaledes och i sammanhang med frågan om lika arfs- och gifto-rält,
har hos Rikets Ständer blifvit föreslaget, att den lätt, broders och systers
harn äga att vid arfstägt träda i sin allidne faders eller moders ställe,
måtte till syskons afkomlingar utsträckas, såsom skäl för hvilken utsträck¬
ning förekommit, alt det föga låter tänka sig, att en person, sorn, i saknad
af egna bröstarfvingar, sage i sina bröder eller systrar ellpr deras afkom¬
lingar de närmaste föremålen för sin tillgifvenhet, skalle känna blodsban¬
det mindre starkt, i den mon lederna nedåt ökades, eller att den af foräl-
drarne, som ärfde ett aflidet barn, icke lika gerna skulle se ett barnabarns-
barn, som barnet eller barnabarnet med sig dela cjvarlåtenskapen; och sorn
Expcditions-Ui skottets Forslag till und. Skrifvelse, N:0 Q t.
ao5
det. dessutom är obilligt, att fjermare sidoarfvingar, som vanligen äro min¬
deråriga, blifva, i följd af den nu stadgade istadarätti n, vanlottade, endast
derföre, att de haft olyckan förlora sina föräldrar eller andra anhöriga i
rätt uppstigande led, genom hvilka arfvet eljest skulle komma dem till godo,
hafva Rikets Ständer funnit den ifi ågaställde utsträckningen i istadarätten
böra ega rum.
På grund af hvad sålunda i ena och andra hänseendet blifvit i under¬
dånighet a niord t, hafva Rikets Ständer godtfunnit för deras del besluta, att
följande lagens rum böra ändras eller upphäfvas, på sätt här nedan förmäles.
Giftermåls-Balken.
9 C a p.
3. §. kommer att lyda sålunda:
Morgongåfva skall tagas af mannens enskilda lott i boet. Har hustru,
som mannen öfverlefver, barn efter honom eller dör hustrun förr än man»
nen, då ege morgongåfva ej rum.
10 C a p.
2. §. Man och hustru hafva giftorätt till hälften hvardera i ali den lö¬
sa egendom, samt den fasta egendom i stad, eller å stadens mark, som de
ega eller ega få, så ock den fasta egendom på landet, hvilken de i bjone-
lag afla tillsammans. I den fasta egendom på landet, som man eller hustru
före eller under äktenskapet ärft, eller förut förvärft, eger ej andra makan
giftorätt; dock vare all årlig ränta och afrad deraf under lösören räknad.
Varder under äktenskapet egendom genom gåfva eller testamente till ena
makan gifven, med vilkor, att den honom eller henne enskildt tillhöra skall;
i den egendom njute den andra makan ej eller giftorätt.
3, 4, 5 och 6 §§ upphäfvas.
11 C a p.
2. §. Slutet af 2 punkten: ”ehvad de underlands- eller stads-rält höra*’
utgår.
7 §. Häfver man sålt sin hustrus, eller hustru sin mans odaljord, till
sin enskilda nytto; gifve så mycket igen af odaljord sin. Är then jord till
begges theras nytto såld; fylle tå hvar af sin jord, till hälften hvardera.
ao6 Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skri/velsej N;0 91.
Är fd a-Balken.
2 C a p.
1 § erhåller följande förändrade lydelse: Dör fader eller moder; arf¬
ve då son halft och halft dotter.
3 C a p.
Detta Capitel erhåller följande förändrade lydelse:
1 §. Är ej bröstarfvinge till efter den döde, och lefva dess föräldrar;
då tagen de arfvet.
2 §. Är en af föräldrarne död, och äro syskon till, ett eller flere,
efter den, som ärfvas skall; arfvén då de med den af föräldrarne, som
lefver, och tagen den del, som den döda fadren eller modren ärfva sko¬
lat, om han eller hon lefvat. Är något af syskonen dödt, då skola dess
afkomlingar i dess ställe och rätt träda. Finnes ej syskon, eller afkomlin-
gar af dem; lage den af föräldrarne, som lefver, hela arfvet.
3 §. Lefver ej någon af den dödes föräldrar, och äro syskon till; då
skola dé allt arfvet taga. Är något af syskonen dödt, njöte dess afkomlin¬
gar den rätt, som i 2 § sägs.
4 §. Äro ej syskon eller afkomlingar af dem; ärfven då förfäder i
andra led, som äro faderfader och fadermoder, moderfader och moder¬
moder.
5 §. Lefva ej de; då ärfven den dödes föräldrars syskon,
6 §. Lefva ej de; då ärfven den dödes förfäder i tredje led.
7 §. Lefva ej de; då ärfven faders och moders syskons barn.
8 §. Lefva ej de; då ärfven de, som äro syskon med förfäder i an¬
dra led.
9 §. Lefva ej de; då ärfven den dödes förfäder i fjerde led.
10 §. Finnes ej arfvinge i något af de leder, som nu sagde äro; ta¬
ge den arfvet, som sedan är i närmaste led, ehvad han är bakarfvinge el¬
ler sidoarfvinge. Äro både bakarfvinge och sidoarfvinge i lika led; gånge
sidoarfvinge till och bakarfvinge ifrån. Äro sidoarfvingar i lika led, men
olika gren; tage då den arfvet, som är af närmare stamfader eller stam¬
moder med den döde; äro de af samma stamfader eller stammoder; va¬
rén samarfva.
11 §. Äro bakarfvingar å fäderne- och möderne-sidan samarfva;
tage hvardera sidan hälften, ändå att å den ena flere arfvingar äro, än å
den andra; äro å endera sidan alla döde, falle alltsammans andra sidan
Expeditions-ULskottels Förslag till und, SkrifvelsSj N.O gr.
207
till. Äro sidoarfvingar å fäderne och möderne samarfva, eller finnes
å endera sidan ej någon till; vare lag, som om bakarfvingar sagdt är. Är
arfvinge både å fäderne och möderne skyld med den döde; njute då han
både fäderne- och raödernedel.
12 §. Halfslägt håfve lika rätt till arf, som helslägt; dock derest bå¬
da äro samarfva, ej till annan del, än den, som fader eller moder, genom
hvilken de med hvarannan skylde äro, efter ätteräkningen taga skolat, om
den lefvat.
13 §. Skall arf delas emellan flere grenar i en att; tage hvar gren
lika lott. Finnes under en hufvudgren flere grenar; delen ock de sig e-
mellan efter lika grund ; och lagen sedan de, som inom en gren äro, hvar
sin lott efter hufvudtalet.
14 §. Äro bröstarf, sidoarf eller bakarf fallne tillsammans i dens
hand, som ärfves ; gånge dermed, som sagdt är, utan åtskillnad ifrån hvad
stam egendomen är kommen.
15 §. I arf tagen man och qvinna lika lott; och vare ej någon skill¬
nad, ifrån hvad stam den egendom kommen är, som i arf går.
9 C a p.
1 § erhåller denna lydelse :
]När dödsfall timar, lå skall man eller hustru, som lefver efter, ehvad
förord gjorde äro, riktigt uppgifva och låta noga uppteckna alltsammans i
boet, så löst som fast, sådant, som thet vid dödstimman var, med alla
skrifter och handlingar, fordringar och gäld, i arfvingarnes eller theras för¬
myndares, eller ombudsmäns närvaro; skrifve ock samma uppteckning un¬
der, ther then gälla skall, med edelig förpliktelse, att ej något med vilja
och vetskap är döljdt och utelemnadt, utan allt riktigt uppgifvet; oell vare
äntå pliktig, ther så fordras, att den med ed besanna. Lefver ej man el¬
ler hustru; gifve tå arfvingarne up egendomen tili uppteckning, eller the,
som then vid dödsfallet om händer hafi, och skrifve uppteckningen un¬
der, som nu är sagdt. Lyder boet under stads-domstol, eller är egendomen
fastighet i stad; Lå skola, när ej annorlunda serskildt stadgadt är, Borgmä¬
stare och Råd nämna två eller flere redliga män, som egendomen uppteck¬
na och värdera. Lyder boet under annan domstol, eller är egendomen fa¬
stighet å landet; tå äga sterbhusdelägarne kalla gode män, som elter bästa
förstånd uppteckningen och värderingen förrätta. I prästahus måge arfvin¬
gar kalla och bruka thertill, then the helst sjelfve vilja.
208
Expeditions-Viskottets Förslag till und. Skrifvelse j N:0 92.
12 C a p.
7 § kommer att lydå sålunda :
Nu få flere del i sätesgård, eller annan jord; kan then ej väl delas
eller klyfvas; håfve tå then rätt, som större delen äger, att efter laga vär¬
dering lösa the andra ut, antingen med penningar, eller jemngod ränta,
livilkeldera then helst vill, som lösen taga skall. Äro delarne lika; håfve
tå broder, eller then, som ärfver broders lott, rättighet att systers lott till
sig lösa.
Hvilket allt Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Februari 1845.
N:o 92.
Upplätt och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. 1845.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Slåndet den i5 — —
Eonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående åtskilliga i
Götheborgs och Bohus Läns skärgård belägna liolmars upp-
upplåtande till fritt och allmänt begagnande.
(Stats-Uisk:s Uti., N:o 104.)
S. A. K.
Sedan, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, rörande för¬
säljning till skatte af vissa holmar i Götheborgs och Bohus Läns skärgård,
Rikets Ständer, uti und. skrifvelse den 13 Februari 1841, med hänsigt lill
obetydligheten af den inkomst, Staten af dessa holmar hemtade, samt det
besvär och den omgång, deras utarrenderande medförde, bifallit, alt nämnde
holmar, 101 till antalet, finge på öppen auction till den mestbjudande un¬
der
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:0 92.
209
der skut temanna-rätt föryttras, samt, efter det Kammar-Collegium, som er¬
hållit Nådig befallning att vidtaga åtgärder för alt till verkställighet bringa
Rikets Ständers nyssnämnde beslut, under den 7 November 1842, hos
Kongl. Majit i underdånighet anmält, att 10 af berörde holmar voro utar¬
renderade, dels till den 14 Mars 1846, dels till samma tid 1847, hvadan
Collegium funnit all åtgärd till dessa lägenheters försäljning böra anstå, till
dess »rrende-contracten tilländagått, äfvensom att. vid verkställde auctioner
den 29 och 30 Juli 1842, till skatteförsäljning af de öfriga 91 holmarne,
5 stycken icke kunnat tillrättafinnas, men att å de återstående 86 holmarne
köpeanbud blifvit gjorde med tillsammans 2 R:dr 33 sk. 4 rist. i grundränta och
22 Rldr 4 sk. 4 rist. såsom skatte-köpeskilling, Kongl. Majit, vid föredragning
den 25 Juli 1843 af detta ärende, jemte en af Kongl. Maj.ts Befallningshafvande
i Götheborgs och Bohus Län framställd fråga om disposition af åtskillige ser¬
skildt uppgifne holmar, hvilka förut icke utgjort föremål för Kongl. Majits och
Rikets Ständers beslut, i Nåder förklarat, att ali fråga om afyttring af de 5 till lä¬
get okände holmarne komme att förfalla, och att skatteförsäljuingen af de öfrige
86 holmarne skulle tills vidare uppskjutas; hvarjemte Kongl. Majit, angående
de sedermera ifrågastä 1 Ide holmarne, från Kammar-Collegium infordrat for-
nyadt yttrande ; till följd hvaraf Collegium under den 10 Juni sistlidet år
upplyst, att sistnämde holmar, alla af obetydlig beskaffenhet, så vidt de
voro odisponerade, uppgingo till ett antal af 20, samt att årliga afgifterne
for de 10 holmar, som voro under arrende upplåtne, inskränkte sig till ett
belopp för samtlige holmarne af 3 Ridr 33 sk. Banco; •— så har E. K. M.,
efter ärendets pröfning i dess helhet, i betraktande deraf, att, på sätt Läns¬
styrelsen och Kammar-Collegium anmärkt, ifrågavarande Krono-holmars
försäljning icke allenast kunde blifva af stort mehn, om ej helt och hållet
förstörande för en mängd personer, hvilka ensamt af fiskande hafva sin
bergning, och således åstadkomma ett ondt, vida öfvervägande den ringa
inkomst, som genom de obetydliga grundränte- och köpeskillings-beloppen
Kronan tillskyndades, vid hvilket förhållande försäljningen ej eller syntes
med Statens värdighet öfverensstämmande, ulan ock möjligen i en framtid
medföra väsendtlig förlust för Kronan i den händelse, att flere eller färre
af holmarne komme att behöfvas för kustförsvaret, Lois-Staten eller Tull¬
verket och i sådant fall från den enskilde egaren återköpas, — uti aflåten
Proposition, i Nåder föreslagit Rikets Ständer, att samtlige här omförmälde
odisponerade kronoholraar må, i stället att genom skatteförsäljning Kronan
för alltid afhändas, tills vidare upplåtas, de utarrenderade vid arrendeli-
Bih, till R. St. Prot. 184S. to Sami., 1 AJd. 27
2ro Exj editions-Utskottets Forsh" till urul. Skrifvelse, iP.-o g*.
dens slut och de öfriga genast lill fritt och allmänt begagnande af hvarje
Svensk undersåte, utan någon afgift derför till Kronan, samt under iaglta-
gande, att sådant i Jordeboken behörigen anmärkes.
Denna E. K. M:s Nådiga framställning hafva Rikets Ständer i öfvervä¬
gande tagit; och då, enligt hvad nu mera upplyst och ådagalagdt är, den vid
sistlidne Riksdag af Rikets Ständer helnia,!p »kattftfnnäljfiing af ifrågava¬
rande i Bohuslänska skärgården befintliga holmar och skär icke kan för
Statsverkec mearora annat än en högst obetydlig inkomst, men en dylik åt¬
gärd deremot otvifvelaktigt komme att för ortens medellöse fiskare i vä¬
sendtlig mån försvåra idkandet af deras enda näringsfång, enär de blifvan¬
de egarne sannolikt icke torde medgifva andra rättighet till fiske invid hol¬
marne eller att derå upplägga fiskredskap, så och då härtill kommer, att,
på sätt uti den Nådiga Propositionen jemväl finnes antydt, nämnde holmar
möjligen kunna i en framtid blifva för det allmänna erforderliga, hafva
Rikets Ständer bifallit, att samtlige] i E. K. M:s Nådiga Proposition omför-
mälde och i Kammar-Collegii deruti åberopade underdåniga utlåtanden af
den 7 November 1843 och 10 Juni sistlidet år specifikt upptagne, odispo¬
nerade kronoholmar må, utan afgift till Kronan, tills vidare upplåtas, de
utarrenderade vid arrendetidens slut och de öfriga genast, till fritt och all¬
mänt begagnande af hvarje Svensk undersåte; börande behörig anteckning
härom i Jordeboken verkställas; hvilket, till svar å E. K. M:s i ämnet aflåt-
na Nådiga Proposition, Rikets Ständer härigenom få i underdånighet anmäla»
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 15 Febr. 1845.
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrif veise, N,'0 93.
N:o 93.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adels den 12 Febr. 1845-
Preste-Ståndet den 12 —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Häradsskrifv
varén J. T hysenii underdåniga ansökning omibefrieise från
gäldande af ådömde anmärkningsmedel.
(Stats-Utsk. Uti., N:o 105.)
S. A. K.
Sedan, i anledning af åtskilliga vid granskning af Blekinge Läns Lands-
Bok samt Östra och Medelstads Häraders Fögderis Krouo-räkenskaper för år
1830 anmärkta origliga aftoringar, missumeringar och räkenskapsfel, Kam¬
mar-Rätten, genom Utslag tlen 27 Aug. 1835, ålagt aflidne Kronofogden,
Assessoren P. Grönäs sterbhusdelägare och Häradsskrifvaren /. Thysenius
att gemensamt ersätta Kongl. Maj:t och Kronan ett sammanräknadt belopp af
303 R:dr 39 sk. banco, samt bemälde sterbhusdelegare, hvilka öfver Kammar-
Rättens beslut sig i underdånighet besväiat, blifvit, medelst K. M:s Nådiga
Resolution af den 7 Juni 1839, med afseende derå, att Kronans ifrågava¬
rande fordran icke är vorden bevakad å"dyn för ailidne Assessoren Grönäs
borgenärer anslagna års-proclama, i allo frikallade från gäldande af den del
utaf anmäkningsmedlen, som på Assessoren Grona skolat belöpa, så har Hä¬
radsskrifvaren Thysenius, emot hvilken Kammar-Rättens Utslag emedlertid
■vunnit laga kraft, uti en till Kongl. Maj:t den 13 Augusti 1840 ingifven
skrift, i underdånighet anhållit, att af gunst och nåd varda förskonad från
skylgdibelen att utgifva den på honom belöpande hälft, 151 R:dr 43 sk. 6 r:st,
af nämnda ersättningsumma.
Denna, till Rikets Ständers pröfning och behjertande, genom Nådig Re¬
miss, hänskjutna fråga hafva Rikets Ständer i behörigt öfvervägande tagit;
och dervid väl funnit all anledning saknas för sökandens befrielse i rätts-
väg från den honom ådömda betalnings-skyldighet; men då, så vidt hand-
lingarne utvisa, Thysenius icke uppburit ifrågavarande anmärknings-medel
eller af dem haft nytta, med afseende å hvilket förhållande och i betrak¬
tande af den kännbara olägenhet, som beloppets utkräfvande skulle tillskyn¬
da sökanden och dess talrika familj, Kammar-Rätten jemväl för sin del för¬
' 212 Expclitions-Utskoltets Förslag till tind Skrifvelse, N-o Qf-
ordat Thysenii underdåniga ansökning, hafva Rikets Ständer medgifvit,
att Härads-Skrifvaren Thysenius må åtnjuta eftergift af den, i följd af Kam¬
mar-Rättens ofvannämnda laga kraftvunna Utslag af den 27 Aug. 1835,
honom åliggande skyldighet att till Kronan erlägga 151 R:dr 43 sk. 6 r:st
banco, under vilkor likväl, att Thysenius godtgör vederbörande tjenstemän
i Kammar-Rätten den anmärknings-provision af 25 procent utaf omförmäl-
da medel, hvilken, jemlikt 46 § af 1831 års Kongl. Instruction för Kam¬
mar-Rätten, skolat nämnde tjenstemän tillkomma, derest samma medel
verkligen till Stats-Verket influtit.
Hvilket Rikets Ständer få, till svar i ämnet, härigenom hos E. K. M.
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Februari 1845.
N:o 94.
Uppläst och godkändt hos Ritjd. och Adeln den 12 Febr. i845.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående af f.d. Kro¬
nofogden C. Westlinger och f. d. Häradsskrifvaren G.
Lindfors sökt eftergift af ådömdt ersästningsansvar.
(Stats-Utsk;s Uti., N;o 108).
S. A. K.
E. K. M., som vid föredragning af en utaf f. d. Kronofogden Carl
Westlinger och f. d. Häradsskrifvaren, numera Kronofogden, Gustaf Lind¬
fors i underdånighet gjord ansökning att af Nåd varda belriade från å-
dömdt ersättningsansvar, i följd af deras uraktlåtenhet att debitera och
uppbära de åtskilliga Finntorp uti Nås och Floda socknar af Stora Kop¬
parbergs Län åsätta räntor och kronotionde!!, funnit Sig ega anledning alt
Expelitions-Utskottets Förslag till and. Skrifvelsej IV.o Q 4“
till Riktts Ständers pröfning och behjertande hänskjuta denna fråga och i
sammanhang härmed tillika pröfvat skäligt tillåta sokanderne alt, emot
godkänd borgen, lyfta de af dem å vederbörlig ort nedsalta ersättningsbe¬
loppen, har, medelst Nådig Remiss af den 2 September nästlidet år, till
Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna!: förenämnde ansökning, jemte ve-
derbörandes deröfver afgifna utlåtanden och öfriga till målet hörande hand¬
lingar, för inhemtande af Rikets Ständers yttrande och beslut, huruvida
berörde ersättningsansvar må sokanderne eftergifvas.
Rikets Ständer hafva delta ärende i behörigt öfvervägande tagit, och,
i betraktande af de utaf så väl E. K. M:s Befallningshafvande i Stora Kop¬
parbergs Län som Kammar-Rätten, tili stöd för den sökta eftergiften af
Westlingers och Lindfors's ifrågavarande betalningsskyldighet, uppgifna
bevekande skäl, samt med hufvudsakligt afseende derå, att, i händelse slut¬
liga pröfningen af de å nämnde Finntorp åren 1827 och 1828 verkställda
skallevärderingar hunnit att af Kammar-Collegiurn inom den uti för fa! t rin-
garne i allmänhet föreskrifna tid verkställas, Kronans hos Westlinger och
Lindfors egande fordran ingalunda uppnått dess nuvarande höga belopp,
men detta dröjsmål med ärendets afgörande i ke i någon mån tillkommit, i
följd af sökandernes förvållande, hafva Rikets Ständer, som derjemte in¬
hemta!, att den ene af bemälde tjenstemän, f. d. Kronofogden Westlinger,
numera med döden algått, hvadan ersättningsansvaret komme alt drabba
haus efter lefvande medellösa arfvingar, pröfvat skäligt, för sin del, frikalla
f. d. Kronofogden Westlingers sterbhusdelegare och Kronofogden Lindfors
från den genom Högste Domstolens Utslag af den 9 Aug. 1839 ådömda
betalningsskyldighet; dock med åliggande för bemälde sterbhusdelegare och
Tandfors alt, lill hälften hvardera, med tolf procent af omförmäida an-
märkningsmedel godtgöra Advocat-Fiscalen i Kammar-Coilegium den, enligt
Kongl. Brefvet af den 24 Februari 1763, nämnde tjensteman tillkomman¬
de actorats-provision.
Hvilket, såsom svar i ämnet, Rikets Ständer få härigenom hos E. K.
M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda & c.
Stockholm den 15 Februari 1845.
2l4
Expcditions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse, N'.o q5.
N:o 95.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. i845.
Preste-Slåndet den 12 — —
Borgare-Slåndet den i5 — —
Bonde-Slåndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående f d. Vice
Kronofogden J. P. Lundqvists underdåniga ansökning om
afskrifning af dess uppbörds-balance.
(Slats-Ulsk:s Ull, N:o 109).
S. A. K.
Medelst Nådig Remiss af den 2 September förlidet år, har E. K. M.
behagat till Rikets Ständers Stals-Utskott öfverlemna handlingarne, rörande
den af f. d. vice Kronofogden /. P. Lundqvist i underdånighet gjorda an¬
hållan om afskrifning af dess upphörds-baiance, till belopp af 2,317 R:dr
12 sk. 10 r:st.
Af de remitterade och öfriga till målet hörande handlingar hafva Ri¬
ket? Ständer inhemtat, att, efter det, enligt af Lands-Contoret i Hallands
Län upprättad balance-räkning, den uppbördsbrist, Lundqvist sig åsamkat
under den tid, han hestrid t Kronofogde-t jensten i Halmstads fögderi, eller
ifrån November 1816, då Kronofogden J. H. Hofling från ulöfningen af
samma tjenst skiljdes, intill Maj månad 1819, blifvit upptagen till 4,242
R;dr 2 sk. 11 r:st, samt E. K. M:s Befallningshafvande i nämnde Län, me¬
delst Utslag den 21 October 1828, ålagt Lundqvist alt berörde uppbörds¬
brist Kronan godtgöra, så hade densamma af Kammar-Rätten, hvars pröf¬
ning beslutet härutinnan är vordet understäldt, blifvit, genom Utslag den
25 November 1829, fastställd, såsom en genom tillgrepp och förgörelse af
Lundqvist åsamkad proprie-balance, i följd hvaraf han icke allenast för-
pligtades att nämnde summa återgälda med 6 procents ränta från de upp¬
bördsårs slut, hvarifrån medlen sig härledde, till den dag, då målet hos
E. K. M:s Befallningshafvande blifvit anhänggigtgjordt, ulan ock förklarades
ovärdig att i Rikets tjenst vidare nyttjas samt kändes skyldig att umgälla
sitt brott med åtta års arbete å fästning, i hvilket ansvar K. M:t likväl,
under den 2 April 1830, af Nåd beviljat den mildring, att det ådömda
fästningsstraffet finge förkortas till två års fängelse å Warbergs fästning,
utan arbete: varande sedermera genom förnyad utredning utröndt, att före¬
varande uppbördsbrist rätteligen uppgick lill endast 2,317 R:dr 12 sk. 10
Expcditions-Ulskottcs Förslag till und. Skrifvelse, JY-0 q5. 2i5.
rist, 11 v i 1 k c 11 summa jemväl blifvit af vederbörande Embelsmyndigheter
fastställd, såsom utgörande baiancens rätta belopp.
Hvad sålunda och i ölrigt i detta mål förekommit, hafva Rikets Stän¬
der i behörigt öfvervägande tagit; och då, enligt hvad E. K. M:s Befall¬
ningshafvande i Hallands Län vitsordat, förre vice Kronofogden Lundqvist
befinner sig i den utblottade belägenhet, att någon afbetalning å den ho-*
nom lill godtgörande ålagda balance-summa nu icke kan verkställas, samt,
i betraktande af den ringa lön, han såsom Lands-Contorist åtnjuter, ingen
sannolikhet förefinnes, att Lundqvist i framtiden torde kunna bereda sig
utväg till fullgörande af nämnde betalningsskyldighet, hafva Rikets Ständer
ansett det fortsatta balancerandet i räkenskaperne af Stats-Verkets omför-
mälda fordran i sjelfva verket vara utan ändamål. Å en annan sida synes
det äfven kunna antagas, att Lundqvist, genom undergående af det honom
ådömda fästningsstraff och förlusten af rättigheten till framtida befordran
å den tjenstemannabana, åt hvilken han sig egnat, tillräckligt fått umgälla
den förseelse, han, i hänseende till baiancens åsamkande, låtit komma sig
till last, helst denna balance, på sätt Kammar-Rättens Advocat-Fiscals-
Embete antydt, tillkommit, i följd af ett alltför stort förtroende för Lund¬
qvists företrädare i tjensten, Kronofogden Hofling, och då härtill kommer,
att Lundqvist, vid inträffad ledighet af Länsbokhållare-tjensten i Hallands
Län, blifvit af E. K. M;s Befallningshafvande i första rummet å förslaget
uppförd samt undfått dess förord till tjenstens erhållande, hvaraf kan slu¬
tas, att Lundqvist till förmäns tillfredsställelse förrättat ej mindre nyss¬
nämnde befattning, hvilken han under ledigheten förestått, än ock sin or¬
dinarie Lands-Contorist-befattning; så hafva, med afseende å dessa förhål¬
landen. och enär så väl Kammar-Rälts-Rådet Lindberg som Häradsskrifva-
ren Halldin, genom Rikets Ständers vid 1834—1835 årens samt sistför-
flnlna Riksdag fattade beslut, fått sig medgifven afskrifning, den förre till
bela beloppet och den sednare till trefjerdedelar af de skulder, hvarföre
de, i följd af Lloftings balance, hos Slals-Verket häftade, Rikets Ständer
pvöfvat skäligt jemväl förunna Lundqvist eftergift af det honom ådömda
ifrågavarande balance-belopp, 2,317 K:dr 12 sk. 10 r:st banco.
Hvilket Rikets Ständer få härmed, till svar i ämnet, hos E. K, M. i
underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Februari 1845,
ai6 Expediiions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o q6.
N:o 96.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. i845.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den |5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående förlängning
af arrendet å Sundbyholms Kungsgård i Södermanlands
Län. (Stats.-Utsk. Ull., N:o 110.)
S. A. K.
Hos E. K. M. har, uti ingifven skrift, en af Rikets Herrar, f. d. Presi¬
denten m. tn. Herr Friherre Salomon Löfvenskiöld} jemte framställning af
det betydligen förbät!rade skick, hvaruti den åt honom på arrende upplåt¬
na, i Sundby socken af Öster-Rekarne Härad och Södermanlands Län be¬
lägna, Sundbyholms Kungsgård nu befunnes, i jemförelse med densammas
tillstånd då den af Herr Friherren tillträddes, i underdånighet anhållit, att
E. K. M., täcktes i Nåder förunna Herr Friherre Löfvenskiöld och dess
Fru, om, vid Midfastan 1850, då nuvarande arrende ginge till ända, begge
eller endera af dem lefva, fortsatt arrer.derätlighet till Kungsgården under
deras återstående lifstid; hvarvid sökanden, under nyssnämnde förutsättning,
förklarat, att, i fall den sökta förlängningen af arrendet bifölles, icke alle¬
nast den af Herr Friherre Löfvenskiöld med betydlig kostnad uppförda
caracters-byggningen, utan äfven alla öfriga honora enskildt tillhöriga hus,
byggnader och anläggningar samt dessutom åtskilliga serskildt specificerade
möbler och husgerådssaker skulle vid nämnde tid till Kungsgården af-
trädas.
Sedan, i enlighet med sökandens tillika gjorda underdåniga anhållan, un¬
dersökning blifvit på stället förrättad af E. K. M:s Befallningshafvande i Länet,
jemte tillkallade Gode män, hvilka, uti en till E. K. M. insänd berättelse,
i hufvudsaklig målto vitsordat de uti Herr Friherre Löfvenskiölds ansök¬
ning uppgifna förhållanden, och derjemte i underdånighet tillstyrkt Nådigt
bifall till hvad i nämnde hänseende blifvit begärdt, har E. K. M:s och Ri¬
kets Kammar-Collegium, uti ett den 8 Aug. förlidet år på Nådig befallning
afgifvet utlåtande, under anförande af de så väl å ena som andra sidan sig
företeende omständigheter, och med stöd af hvad ofvanbemälde besigtnings¬
man
Expeditions -Utskottets Förslag till uriel. Sk' ifvelsej N.-o q6. 317
män yttrat, jemväl för sin del underslödt Herr Friherre Löfvenskiölds un¬
derdåniga ansökning, såsom innefattande ett både för Kronan fördelaktigt
och på billighet grundadt anbud; hemställande Collegium likväl, att, om dea
sökta förlängningen af arrendet blefve beviljad, det uttryckliga vilkor der¬
vid måtte fästas, att sökanden vidmaglhölle de honom enskildt tillhöriga
byggnader, anläggningar och inventarier, dem han uppgifvit såsom ämnade
att till Kronan framdeles afträdas, samt att sökanden ställde vederhäftig
borgen för fullgörandet af förbindelsen, att, när arrendet upphör, samma
byggnader, anläggningar och inventarier, tillika med det nya oaractershuset,
varda i fullgodt skick till Kronan afleinnade, utan ersättning eller afräk¬
ning på den, enligt lag och Syne-Rätts beslut, arrendatorn åliggande bygg¬
nadsskyldighet, utom hvad anginge det nya boningshuset, hvilket, såsom
caractershus vid Kungsgården, i det nedrifnas ställe komine att anses.
Efter öfvervägande af hvad i denna fråga blifvit i underdånighet upp¬
lyst och yltradt, har E. K. M., som funnit allt skäl vara för handen till
bifall å Herr Friherre Löfvenskiölds förrberörda anhållan, på sätt och med
de vilkor, Kammar-Collegium i underdånighet föreslagit, af sådan anledning
och med hänsigt till det härvid från Rikets Ständers sida erforderliga
medgifvande, jemte Nådig skrifvelse af den 17 September nästlidet år, till
Rikets Ständers Stats-Ulskott öfverlemnat de till målet hörande handlingar.
Enär Rikets Ständer af berörde handlingar inhemtat: att ej mindre
vederbörande besigtningsman, än Kammar-Gollegium vitsordat, det flere af
ofvan omförmälde, sökanden enskildt tillhörige, byggnader och anläggningar
äro för hvarje arrendator, som vill på behörigt sätt bruka och sköta egen¬
domen, nyttige och några jemväl nödvändiga; att den nuvarande af sökan¬
den uppförda caractersbyggnad vida öfverträffa!’ en sådan byggnad, som
honom åligger att i stället för den borLtagna uppföra; att sökanden, ej min¬
dre genom denna byggnads uppförande, än medelst nybyggnad eller ny inred¬
ning af Kungsgårdens alla hus samt bonings-och ladugårdshus å utlägenheter-
ne, fått vidkännas ansenliga kostnader, äfvensom att under sökandens arrende¬
tid å Kungsgårdens egor åstadkommits odling af icke mindre än 109 tunn¬
land 25 kappland oländig ängsmark; så och då Herr Friherre Löfvenskiöld,
genom ofvanberörde i hänseende till jordbruk och åbyggnader å Kungs¬
gården verkställda förbättringar, hvilka vida öfverstiga dem, som enligt lag
och arrende-contract honora ålegat, och hvarigenom äfven otvifvelaktigt kom¬
mer, att i framtiden beredas en förhöjning af den till Kronan nu ingående
arrende-afgift, förvärfvat sig ett billigt anspråk på erhållande af den sökta
Bih. till R. St. Prot. 184$- to Sami. 1 Afd. 28
Expedilions~Utsk.ottets Förslag till lind. Skrifvelse, IV.o Qj.
förlängda arrende-rättigheten, hvars beviljande ock, under det af Herr
Friherren erbjudna vilkor, måste lör Statsverket medföra en obestridlig för¬
del, hafva Rikets Ständer funnit godt för sin del medgifva, att, efter utgån¬
gen af det rörande Sundbyholms Rungsgård nu gällande arrende-contra c t,
Herr Friherre Löfvenskiöld och dess Fru, eller, i händelse af enderas frånfälle,
den efterlefvande må, under sin återstående lifstid, fortfarande bibehålla
arrenderätt till nämnde Kungsgård, jemte derunder hörande hemman och
lägenheter, emot de i nyssberörde contract stadgade vilkor, och med för be¬
håll derjemte, att sökanden dels vidmagthåller de honom enskildt tillhöriga
byggnader, anläggningar och inventarier, hvilka han uti sin ifrågavarande
ansökning uppgifvit såsom ämnade alt till Kronan framdeles afträdas, dels
ock ställer vederhäftig borgen för fullgörande af förbindelsen, att, när arren¬
det upphör, samma byggnader, anläggningar och inventarier, jemte det nya
caractershuset, varda i fullgodt skick till Kronan aflemnade, utan ersättning
eller afräkning på den, enligt lag och synerätts beslut, arrendatorn åliggande
byggnadsskyldighet; med undantag likväl i afseende på det nya boningshuset,
hvilket, såsom caractershus vid Kungsgården, i det nedrifnas ställe, kom¬
mer att anses.
Hvilket, till svar i ämnet, Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdå¬
nighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Febr. 1845.
N:o 97.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Fehr. i845.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåninga Skrif velse> angående förändrin¬
gar uti Rikets Elementar-Läroverk.
(Alim. Bes v.- och Ekon.-Utsk;ns Bet., N.'o 117).
S. A. K.
Då hos Rikets Ständer till pröfning förekommit åtskilliga inom Riks-
Expedilions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, N.o g*j. 219
Stånden framställda förslag, åsyftande förändring i elementar-undervisnin-
gen, hafva Rikets Ständer, med erkännande af svårigheten att, under mäng¬
den af hopade göromål, såsom sig bör, intränga i ett ämne af sådan om¬
fattning och grannlagenhet, likväl trolt, att, sedan frågan under mer än 20
år vai it offentligen behandlad och den nya skolrnethoden under tiden med
framgång blifvit använd, det icke må kunna anses för tidigt, att äfven Ri¬
kets Ständer derom uttalade sin öfvertygelse.
Redan vid 1823 åis Riksdag anhöllo Rikets Ständer i underdånighet
hos K. M:t om en undersökning af Elementar-Läroverkens tillstånd och än¬
damålsenlighet i deras dåvarande skick, med anledning hvaraf K. M;t år
1827 täcktes sammankalla en Comité till verkställande af en sådan gransk¬
ning. Denna Comi'é tillstyrkte väsendtliga förändringar i de allmänna
Läroverken, samt inrättande af en skola, der de nya förslagen borde un¬
derkastas erfarenhetens pröfning och dom. Denna skola, som år 1828 träd¬
de i verksamhet, har rättfärdigat de förhoppningar, det nya skol-systemels
vänner hyste, samt tillvunnit sig allmänhetens förtroende. Äfven den sed-
naste Skol-Revisionen har vitsordat ”det hedrande sätt hvarpå idéen af en
”enda skola i den nya Elementarskolan blifvit ställd i verket.” Förbätt-
ringarne i vår skol-inrä!tning synas således nu från folkombudens sida på¬
kalla ett lifligare deltagande. Dock anse Piikets Ständer, med förbigående
af alla detalj-frågor, sig härvid endast kunna och böra uttala de allmänna
grunder, på hvilka Rikets Ständer i underdånighet önska fästa E. K. M;s
Nådiga uppmärksamhet.
Att en betydligare förändring af skol-imättningen i landet är af be-
hofvet påkallad, synes vara teraligen allmänt antaget; derför lala ej blott Ri¬
kets Ständers redan för längesedan uttryckta och ofvan anförda önskan, liksom
de motioner, hvilka inom trenne Riks-Stånd i detta hänseende vid inneva¬
rande Riksdag blifvit väckta, utan äfven flerfaldiga yttranden och förslag i
den sednaste skol-revisionens berättelse. Ett sådant förhållande kan ej el¬
ler vara oväutadt. Vår skol-inrättning härleder sig nemligen från tider,
då kunskapsmedlen voro få, då den så kallade classiska lärdomen uteslutan¬
de herrskade, och då den allmänna uudervisningen hufvudsakligen a^såg
bildandet af Kyrkans tjenare. Skolorna formades efter tidens behof och
läroämnena bestämdes derefter. Bristen på tjenliga läroböcker påkallade
lärarens omedelbara biträde, hvaraf utariläxor och class-läsning måste upp¬
komma. Sednare tiders förändrade förhållanden hafva väl föranledt par¬
tiella jemkningar, men den af ålder antagna formen och del gamla läro-
sättet samt de från början framhållna läro-ämnena hafva dock allljemnt
220 Ejpcduions-L Iskallets Förslag till uticl. Skrifvelse, N;0 gj.
bibehållit sia öfvervigt. Ea naturlig följd häraf har blifvit, alt skolan ej
numera rätt passar för tiden, alt dea är för mycket en föreläsnings» och
förhörs-anstalt och befrämjar för litet sjelfverksamheten, hvarföre oek lär-
jungarne efter inträdet i allmänna lifvet ej sällan sakna förmåga att använ¬
da de förvärfvade kunskaperne. Den enskilda undervisningen anlitas ofta
af misstroende till den allmänna, ett förhållande, som af flere anledningar
ej bör vara Staten likgiltigt. Den allmänna undervisningen bidrager nem¬
ligen i väsendtlig mån till samhällighet, liksom till kännedom om sig sjelf
och andra, samt förebygger ensidighet. Den offentliga skolan bör derföre
ej blott stå öppen för alla; dess undervisning bör äfven vara lämpad ef¬
ter allas behof af allmän bildning, den bör utvisa kunskapernes hufvud-
■vägar. Hitintills har den vetenskapliga sidan stått alltför mycket till¬
baka för den linguistiska och på denna sednare de lefvande språken för
de döda. Läroämnen föredragas, som endast gagna på vissa platser i
samhället, under det andra, för allmän bildning beböfliga, eftersättas. Ett
nödigt samband saknas emellan Elementar-läroverkets serskilda delar, lika¬
som emellan detta och Academien. Skolans form hindrar ej mindre en
noggrannare disciplin, än de individuella anlagens utveckling, och de lärjun¬
gar, sorn afgå på olika stadier, hafva ej erhållit de i allmänhet mest be-
höflige kunskaperne, t. ex. den yngling, som ur Lärdoms-skolan afgår till
ett närande yrke.
Efter att sålunda hafva sökt att i korthet antyda de orsaker, hvarföre
en reorganisation af Elementar-Läroverket måste anses vara af bebofvet på¬
kallad, få Rikets Ständer i underdånighet framlägga de åsigter rörande ifrå¬
gavarande reorganisation, hvilka hos Rikets Ständer gjort sig gällande och
afse nedannämnde omständigheter, nemligen:
l:o Skalornas förening.
Våra Elementar-Läroverk bestå af 2:ne väsendtligt skiljda delar, Lär¬
doms- och Apologist-skolan, af hvilka den förra åter är afdelad i den så
kallade Nederskolan och Gymnasium. Hvad först beträffar de båda huf-
\ ud sia gen af skolor, så härflyta af deras åtskiljande betydande olägenheter.
Gossen insattes nemligen redan i spädare ålder, ut in möjlighet för måls¬
mannen att då rådfråga hans förmåga oeh fallenhet, af til ifäliiga an ledningar,
i den ena eller andra skolan och fortsätter der sin väg längre elfer korta¬
re tid, dock alltid för länge, om han blifvit införd på en för sig olämplig
bana. Månget lofvande anlag går sålunda förloradt, eller tvingas att,
efter missledda studier, återbörda, ehuru ofta alltför sent, på en annan väg.
Expeditions -Utskottets Förslug till und. Skrifvelse, N:0
22 1
Wängen yngling fram föres åter utan anlag oell tillräcklig förmåga på iar—
domsbanan, ej sällan d i t förd endast af lyckligare ekonomiska förhållanden,
eller det större anseende, Lärdomsskolan förmenas ega, och bidrager i fram¬
tiden alt öka trängseln på embetsmannabana!!, till föga båtnad för sig och
Slaten. Då dessutom den första allmänna bildningen inhemtas i skiljda
slag af Läroverk, utbildas ståndsinteresse och skråsinne, som stämmer de
blifvande raedborgarne mot hvarandra, eller åtminstone motverkar den
samhällighetsanda, som för hvarje Stat är af så stort inflytande och hvilket
inger en föreställning om egna eller sitt Stånds företräden, ej om den san¬
na förljenstens. Förenas åter de skilda skolorna, undvikas dessa olägenhe¬
ter och, då läro-ämnena lämpligen ordnas, inhemta!’ gossen den första tiden
sådana kunskaper, sorn, på hvilken 1 i nea han sedan /ortgår, blifva honom
af verklig nytta, och hvarje skola, äfven den närmast belägna, erbjuder ho¬
nom tillfälle dertill. Först vid mera utvecklad ålder, sedan hans anlag
och förmåga af Lärarne och honom sjelf hunnit inses, behöfver han eller
bans målsman bestämma det blifvande lefnadsyrket, och skulle äfven lia
ett misslag begås, kan han, utan olägenhet, när som helst återvända på dea
lemnade vägen. När och hvar lärjungen nödgas afbryta sina studier, inne¬
bal’ han ett, oin än litet, förråd af för alla förhållanden och lägen nyttiga
kunskaper. Statens alla bildade medlemmar hafva åtnjutit sin första in-
tellectuella vård i samma skola och längre eller kortare tid fortgått tillsam¬
mans under lika förhållanden; de hafva från barndomen lärt känna och
agta hvarandra och knutit fortfarande vänskapsband. På dessa grunder
anse Rikets Ständer Lärdoms- och Apologist-skolornas förening, såsom tvän-
ne bildningsalinier i en skola, vara af synnerlig vigt.
Hvad åter föreningen af Läidomsskola och Gymnasium angår, så kun¬
de fordom möjligen något giltigt motskäl anföras, då Gymnasierne voro ett
slags landsorts universiteter eller prestseminarier, och ej sällan upptogo yng¬
lingar vid tjugo års ålder, hvaremot nu, då Gymnasisten vid sin afgång till
Academien sällan uppnått denna ålder, nämnde läroverks åtskiljande med¬
förer väsendlliga olägenheter. Ingen betydligare olikhet i ålder eller kun¬
skaper eger numera rum emellan skolans äldre och Gymnasii yngre lär¬
jungar. Gymnasium behöfves ej såsom en serskild öfvergångslänk till Aca-
demien, ty hela skolan bör utgöra en småningom dertill ledande förbere¬
delse, hvilken otvifvelaktigt i den fö.mada skolan med ämnesläsning säk¬
rare vinnes genom vanan alt vara montleur och ordningsman. Lärjungen
sluter sig derigenom i stadga gradvis allt närmare tili lärarne och mognar
efter hand för det academiska iifvet och studierna, samt vinner häruuder
Exptdilions-Ultkotlets Förslag till und. Skrifvelsej N-o 97.
en nyttig öfning i all handleda andia. Uti ingen händelse synes ett så tvärt
afbrott i lärosätt och disciplin vara tjenligt, som det vid inträdet på Gym¬
nasium nu rådande, hvarigenom ofia längre tid. erfordras, innan ynglingen
hinner göra sig hemmastadd i sitt nya läge, och hvarigenom han, ehuru
löga äldre eller kunnigare än skolgossen i högsta classen, på en gång tyrc-
ker sig hafva tagit ett stort steg framåt, hvilket hos honom så lätt väcker
ett falskt frihels-begrepp och tro på förmenta företräden, tillräckliga an¬
ledningar atl göra honom lill öfversittare mot yngre kamrater och un¬
derordnade, trotsig mot lärare och förmän, samt ofta i förening der¬
med försumlig i att lära och verka. Ordning, flit och sedlighet bibehållas
vida lättare, om denna onaturliga skillnad försvinner. Calhedralskolorna
visa redan möjligheten af en sådan förening, äfven med bibehållande af
den gamla undervisningsmethoden.
Slutligen måste äfven tagas i betraktande, att, genom förening af Apo¬
logist- och Lärdomsskolan samt Gymnasium, det nuvarande lärare-antalet
kunde, utan mehn för undervisningen, förminskas, hvilket torde inses deraf,
att, enligt Skol-revisionens uppgift för år 1843, då funnos 98 lärare för 519
lärjungar vid Gynuusierne i Gefle, Linköping, Skara, Strengnäs, Westerås,
Wexiö, Götheborg, Calmar, Hernösand, Carlstad och Wisby, s.rnt 79 lärare
för 1,645' lärjungar vid skolorna i nämnde städer, eller tillsammans 177
läraré; men att, efter skedd beräkning, i enlighet med dels den utaf Skol-
revisionen godkända grund, i afseende på lärjungarnes antal i förhållande
till lärarues, och dels de uppgifter, som blifvit Rikets S!änder i berörde
hänseende från nya Elementar-skolan meddelade, vid de förenade skolorna
endast skulle erfordras 115 lärare för ofvannämnda antal lärjungar och så¬
ledes en minskning af öfver 60 uti det nuvarande lärare-antalet komma att
genom skolverkens förening ega rum. Härigenom lemnades tillfälle till en
besparing, väl behöflig till förbättrande af de svagare lönte lärarnes inkom¬
ster. Serdeles i ögonen fallande blir denna besparing, då man besinnar,
dels att härigenom undvikes den stora tillökning i nuvarande lärare-löiaerne
af öfver 11,000 tunnor spanmål, som skol-revisionen ansett nödigt att före¬
slå, utom hvad för Stockholms läroverk kunde blifva af nöden, och dels att
det gamla skol-systemet, enligt hvad redan visat sig, ovilkorligen fordrar
talrika dyrbara real-skolor, hvilka, med antagande af det nya, blifva öfver-
llödiga. Den kostnad, hvartill lämpliga localers anskaffande skulle föranleda,
förmoda Rikets Ständer ej blifva så betydlig, då de flesta, nu begagnade,
skolhus för ändamålet säkerligen lätt låta aptera sig. På dessa förenade skäl
hafva Rikets Ständer vunnit öfvertygelse om vigten och fördelarue af sko¬
Expeditions-U tskotte.ls Förslag till u d. Skrifvelse, N.o 9j- 22 "5
lans förening med Gymnasium, och få således, med anledning af hvad nu
blifvit anfördt, till E. K.. IM. i underdånighet frambära den önskan, att E.
K. M. vid den i Nåder utlofvade definitiva organisationen af Rikets uuder-
visnings-anstaller, täcktes förordna om en sådan förändring af Elementar-
läroverke', att nuvarande Apologist- och Lärdoms-skola samt Gymnasium
lomme att utgöra en enda fullständigt sammanhängande skola med tväuue
bildnings-linier.
2:o Införande i våra skolor af den så kallade Ambulatoriska och
Ämnes-läsningen.
o) Hvad först angår den ambulatoriska läseordningen, eller ämnesläs-
ningen för läraren; så medför den för honom sjelf den fördel, att han får
egna sig åt det läro-ämne, som han med förkärlek omfattat, och hvaruti
han eger största skicklighet, äfvensom omvexlingen emellan de högre och
lägre delarne deraf, genom undervisandet af äldre och yngre lärjungar, på
honom måste verka mera underhållande, än ett ständigt framställande af
samma delar för samma ålder. Dessutom måste läraren erhålla en närmare
kännedom om, samt större interesse och kärlek för sina lärjungar, då han
genom hela Elementar-läroverket följer hvar och en af dem, i stället for
att snart öfverlemna dem åt andras ledning. Läraren tvingas äfven for
sin egen skull att uppbjuda sin förmåga, då han annais i de högre, classerna
sjelf får känna olägenheten af hvad han i de lägre försummat. För lärjuu-
garne beredes härigenom en bättre och mera lefvande undervisning och ge¬
nom längre sammanvaro med läraren uppstår större förtroende och kärlek
till honom, hvarigenom han sättes i tillfälle att med den närmare känne¬
dom, han om hvarje lärjunge eger, kunna lemna honom tillförlitligare råd
och ömare omvårdnad. Endast i skolans förberedande dass torde möjligen
undervisningen af en enda lärare böra meddelas, då de ur föräldrahemmet
nyss utgåugne barnen ännu ej blifvit vane vid fleres ledning, och den ser¬
skilda fallenhet, som hos en sådan lärare erfordras, ej alltid hos i öfrigt
skicklige män anträffas. Större vigt synes ock i denna barnens tidigare ålder
ligga på väckandet af deras håg för studier, än på betydligare framsteg i
kuuskapernes olika arter. Genom den ambulatoriska läsningen blir ett jemnt
fortskridande i studier möjligt; vid classläsningen kan den nye läraren
sällan vidtaga, der den förre slutat, åtminstone måste större eller mindre
olikheter i methodén inträffa, och således lika många afbrott i undervisnin¬
gen uppkomma, som classer finnas. — Slutligen böra ock goda läroböcker
häraf blifva en följd, då de utgöra resultaten af skicklige lärares långvariga
224
Expcditions-Utskotlels Förslag till tind. Skrifvelstj N.-o Qf.
och hvarje amne i ett helt omfattande bemödanden. Med afseende på
famllige dessa skäl, få Rikets Ständer jemväl härmed i underdånighet uttala
sin önskan, att den ambulatoriska eller ämnesläsning, hvad lärarne angår,
hvilken redan på Gymnasium eger rum, vid det förenade undervisnings¬
verket i Nåder måtte anbefallas; börande det dock få bero på närmare pröf¬
ning, huruvida detta lärosätt äfven i den första eller förberedande classen
må tillämpas.
b') Hvad dernäst beträffar den vigtiga frågan om ämnesläsning för lär-
jungarne och fri flyttning, så inse Rikets Ständer så väl dess nära samband
med föregående frågor, som de betydande fördelar, hvilka genom dess an¬
tagande skalle vinnas. Genom ämnesläsningen och den fria flyttningen
tvingas nemligen gossen redan tidigt 'till sjelfverksamhet under ledning af
läraren, som rättar det felaktigt uppfattade; då han sjelf får göra sig reda
för sitt ämne, inser och behåller han det äfven bättre, än om han blott
hörer det förklaras och förhöres deri. Lärjungen väckes till flit, då han
ser sig genom sitt bemödande endast efter förtjenst fortgå på sin väg; han
lärer känna sina anlag och uppfattar värdet af lärarens biträde; han läflar
blott med sina likar i kunskaper, ej med öfverlägsna, och han vinner tid
för nödig förströelse, då hemläxor icke upptaga densamma. Ämnesläs¬
ningen inplantar kärlek lill studier, arbetsamhet, begär alt ej vara den
sämste, vana att med lust fullgöra sina skyldigheter, hjelpsamhet mot kam¬
rater och aktning för förtjensten. Läraren kan derföre med lätthet hand¬
hafva disciplinen och genom moniteur-syslemets användande blifva tillräck¬
ligare för flere lärjungar. Dessa synas vara de stora fördelarne af ifrågava¬
rande läro-method; men då densamma svårligen med framgång torde kunna
tillämpas inom Rikets samtliga skolor, innan ett större anta! tjen 1 ige lärare
derför hunnit bildas, och då en vidsträcktare erfarenhet ännu torde for¬
dras, innan E. K. M. i denna magtpåliggande fråga kan fatta Sitt Nådiga
beslut, hafva Rikets Ständer för närvarande endast ansett sig böra hos E.
K. M. i underdånighet anhålla,| att,] då ephorus och lärarne derom äro
ense, äfven ämnesläsning för lärjuugarne måtte vid det allmänna Elemen-
tar-Läroverket varda i Nåder tillåten.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Febr. 1845.
N:o 93
Expeditions-UtskoUets Förslag till tind. Skrifvelsej lY.-o g8.
N:o 98.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. i845.
Preste-Slåndet den 12 —
Borgare-Ståndet den i5 —
Bonde-Ståndet den i5 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej med förslag till ett
jörändradt Mynt-system.
(Bauco-LJtsk. Bet. N:o 15, Uti. N:o 23 och Mern. N:o 37,
samt Först. Baiico-Ulsk. Mern. N:o 41.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer vid de 2:ne sistförflutna Riksdagarne hos Kongl.
M.ijri gjord underdånig framställning otn behofvet af ett förändradt mynt¬
system, men Kongl. Maj:t förklarat Sig förhindrad att lemna Nådig sanction
till de förslag, Rikets Ständer i sådant afseende öfverlemnat, få Rikets Stän¬
der, under åberopande af de förut i denna fråga andragne skäl, och då den¬
na förändrings nödvändighet af dagliga erfarenheten vitsordas, genom deri
förvillelse, som råder i begreppen om fastigheters, varors, arbetsbiträdens
och fordringars värden, till undvikande al de olägenheter, som häraf blifva
en nödvändig följd, nu i underdånighet förnya förr berörde framställning om
införande af ett ordnadt och bestämdt mynt-system.
Rikets Ständer hafva härvid ansett, att de påräknade fördelarne af ett så¬
dant mynt system skulle komma att i väsendtlig mon förfelas, derest icke samma
enhet fastslalles för mynt- och räknevärdet samt att mynt- och räkne-enhetens
bestämmande till ett värde, som motsvarar Riksgälds-Riksdalern, måste vara
mest ändamålsenligt, enar denna Riksdaler i nästan all slags handel begagnas och
med lätthet kan jemföras med den i förra lider brukliga räkningen i koppar-
och silfver-daler; men sorn, i afseende å denna enhets benämning, Rikets Stän¬
der icke funnit lämpligt att bibehålla ordet Riksgäld, och den af Rikets
Ständer vid de båda sednaste Riksdagarne antagna benämningen Courant
möjligen kan leda lill förvillelse angående myntets värde, emedan uti an¬
dra länder med denna benämning förstås ett mynt, sora eger ett ringare
värde än sjelfva hufvudmyntet, hafva Rikets Ständer, då numera i allmän¬
het uti handel och vandel med ordet Riksdaler menas Riksdaler Riksgälds,
ansett, att den nya mynt- och räkne-enheten må benämnas endast "Riksda»
Bih, till R, St. Prot. 184S. 10 Saml.j 1 dfd. 29
i*6
Expeditions-TJ t skottets Förslag till tind. Skrivelse, N.-o £>8.
ler”, hvarvid Rikets Ständer likväl, då 1 §:n i lagen angående mynt-bestäm¬
ningen af den 1 Mars 1830 stadgar, såsom orubblig grund, så väl för in-
vexlingen af Bankens sedlar, som för inlösen af dess öfriga förbindelser»
hvilka med Banco-sedlar fullgöras, alt 128 sk. eller 2 Riksdaler Specie i
sådane sedlar eller förbindelser skola gälla lika med En Riksdaler i silfver,
samt, i händelse berörde mytsort icke vidare komine att från Banken ut-
gifvas, denna således skulle blifva urståndsatt att bokstafligen fullgöra sin
omförmälde förbindelse, och en ändring uti myntbestämnings-lagen, i följd
deraf, ovilkorligen blifva nödig, funnit nuvarande Riksdaler Silfver-Specie
böra, under den i myntbestämnings-lagen förekommande benämning af Riks¬
daler Silfver^ fortfarande bibehållas.
I öfverensstämmelse med dessa grunder, hafva Rikets Ständer antagit
och få härmed underdånigst anhålla om E. K, M:s Nådiga sanction å föl¬
jande nya mynt-system, enligt hvilket, i likhet med Rikets Ständers vid
sistlidne Riksdag fattade beslut, Riksdalern blifvit indelad i 48 sk. och
hvarje skilling i 4 styfver, samt skillingens indelning i runstycken alltså
lomme att upphöra.
1:0 Allmänna räknesättet i handel och vandel samt vid bokföring.
a~y Svenska myntets räkne-enhet fastställes till jemt ~ Riksdaler silf¬
ver, i enlighet med det skrot och korn, sorn myntordningen den 9 Maj
1835 bestämmer.
b) Denna räkne-enhet, svarande mot 12 skillingar silfver, och i räkne¬
värde enahanda med 1 Riksdaler Riksgälds, eller 32 sk. Banco, benämnes
”Riksdaler.”
c) En Riksdaler indelas i fyratioåtta skiilicgar, och hvarje skilling uti
fyra styfver.
O Då i författningar, aftal, räkenskaper, skuldsedlar eller skrifter»
af hvad slag som helst, hvilka efter viss bestämd tid utfärdas, benäm¬
ningen af endast Riksdaler utan serskild bestämmelse förekommer, så förstås
dermed alltid den i punkten Lit. b här ofvan omförmälde Riksdaler, hvaraf
en är lika med |:dels Riksdaler silfver.
s.-o Silfvermyntet.
A) Utmyntningen.
De serskilda Silfvermynten blifva följande:
a) Ett om 1 Riksdaler silfver, eller 4 Riksdaler = 2 ■§ Rulr B:co = 4
R:dr K:gs.
Expedit iöns-Ut skölt c t s Furdag till and, Skrifvelsej N.-o g8. 237
b') Ett om i Riksdaler silfver, eller 2 Riksdaler = 1 § R:dr, B:co =2
R:dr K-'gs.
c) Ett om 5. Riksdaler silfver, eller 1 Riksdaler — | R:dr, eller 32 sk.
B:co = 1 R:dr R:gs.
d') Ett om | Riksdaler silfver, eller 24 skillingar = i R:dr, eller 16
sk. B:co — 24 sk. R:gs.
e) Ett om -Jg Riksdaler silfver, eller 12 skillingar = | Riksdaler, eller
8 sk. B:co =.12 sk. R:gs.
B) Skrot och Korn.
På sätt uti nu gällande Myntordning är vordet stadgadt, skola alla
förenämnde Silfver-mynt innehålla 3 delar fint silfver emot en del koppar,
och således vara 12-lödiga, under förbehåll likväl af de, jemlikt samma för¬
ordning, tillåtna remedia, nemligen:
på 1 R:dr silfverstycket, deraf 25 = 2 skålpund, T-3--:delar öfver eller un¬
der per skålpund.
på i R:dr silfverstycket, deraf 50 = 2 skålpund, T-4-_:delar öfver eiler un¬
der per skålpund.
på | R:dr silfverstycket, deraf 100 = 2 skålpund, T-^0:delar öfver eller
under per skålpund,
på | R:dr silfverstycket, deraf 200 = 2 skålpund, T5L_:delar öfver eller
under per skålpund,
på R:dr silfverstycket, deraf 400 = 2 skålpund, _i®^:delar öfver eller
under per skålpund, allt victualievigt.
3:o Kopparmyntet.
A) Kopparmyntsorterne blifva:
a') Ett om 4 skillingar = 1 sk. silfver = 2 f sk. Banco = 4 sk. R:gs,
b') Ett om 2 skillingar = 1 | sk. Banco = 2 sk. R:gs.
c) Ett om 1 skilling = -| sk. Banco = 1 sk. R:gs = 4 styfver.
Ett om 2 styfver = % sk. Banco = £ sk. R:gs.
e) Ett om 1 styfver = | sk. eller 2 runstycken Banco = | sk. R:gs.
B) Utmyntningen.
Ett skeppund koppar, stapelstadsvigt, utmyntas till:
450 R:dr = 300 R:dr B:co, i Fyra-skillings-stycken;
375 R:dr = 250 R:dr B:co, i En- och Två-skillings-slycken;
300 R:dr = 200 R:dr B:co, i En- och Två-styfvers-stycken.
Expeditions-Utskcttets Förslåg lill tind. Skrifvelse , IV:o Q9*
Slutligen, och derest det nu af Rikets Ständer antagna nya mynt-system
vinner E. K. M:s Nådiga sauction, få Rikets Ständer uuderdånigst anhålla
om utfärdande af Nådig Kungörelse, att Kronans och öfriga publika Verks
räkenskaper komma att, så fort sig göra låter, föras efter den nya räkne-
enheten, hvarjemte Rikets Ständer få i underdånighet anmäla deras beslut,
att Bankens och Riksgälds-Contorets räkenskaper skola, från och med den
tid, som för Kronans och öfrige publika Verks räkenskaper varder af E. K.
M. i Nåder bestämd, föras efter enahanda räknesätt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Februari 1845.
N:o 99.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. 1845.
Preste-Stnndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Bikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Borgmästa¬
res i städerna, utom Stockholm, äfvensom Conunissions-
Landtmätares delaktighet i Civil-statens Pensions-lnrätt-
ning. (Stats-Utsk:s Ull., Nto 112).
S. A. K.
Uti skrifvelse till Rikets Ständer af den 6 Augus i förlidet, har E. K.
M. i Nåder gifvit tillkänna, huruledes och med anledning af Rikets Stän¬
ders uti serskilde skrifvelser af den 23 September 1840 gjorda underdåni¬
ga anhållan, i fråga om delaktighet i Civil-Statens Pensions-Inrättning för
Borgmästare Rikets städer utom Stockholm, äfvensom för Commissions-
Landtmätare, med åtföljande pensiousrätt för deras enkor och barn, E. K.
M. behagat härom göra Nådig framställning till de sednast församlade Full-
mägtige för delegarne i nämnda Inrättning, hvars Direction sedermera jern-
I
Expeditions-V, skottets Förslag till und. Skrifvelse, N:0 gg- 229
viii underdånigt utlåtande i ämnet afgifvit; hvarjemte E. K. M. läckts
Nådigst meddela en fullständig utredning af detta ärende, deraf, bland an¬
nat, iuhemtas, dels att Rikets åren 1834 och 1835 församlade Ständer för
förstbemälde tjenstemän föreslagit den classification, alt Borgmästare i Gö¬
theborg samt 1, 2 och 3 classens städer skulle uppföras i Pensions-Regle-
roentets 3;dje dass, der pensionsbeloppen utgjorde 500 R:dr, Borgmästare 1
4:de classens städer, uti 4;de pensions-classen, med 400 R:dr pension, och
Borgmästare i 5:te classens städer, uti 5:te classen al Reglementet, med
pension af 300 R:dr, dels ock att ofvannämnde Fulimägtige, som trott, att
Commissions-Landtmälare, så vidt pensionsrätt dem tilleikändes, helst bora
hänföras till 6:te pensions-classen, tillika ansett ett årligt Statsanslag erfor¬
dras for alt sätta Pensions-Inrättningen i tillfälle att den för ifrågavarande
tjenstemanna-classer föreslagna pensioneringen bestrida; — och hafva Rikets
Ständer, i afseende härå, likaledes erfarit, det E. K. M., sorn uti Dess vid
innevarande Riksdag aflåtna Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof, föreslagit beviljande af serskilda anslag till civil-statens pensions-
inrättning, såsom oundgängeligen erforderliga för pensioneringens fullföljan¬
de till nuvarande delegares enkor och barn, ansett, alt, under sådana för¬
hållanden, all ytterligare gravation för inrättningen borde med sorgfällig¬
het undvikas, och alltså till Rikets Ständer öfverlemnat att, derest de vid-
blefvo deras framställning örn Borgmästares och Commissions-Landtmätares
upptagande till delaktighet i förenämnde inrättning, äfven anvisa det för
sådant ändamål af Civil-Statens Fulimägtige äskade anslag.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit samt de till Rikets Ständers
Stats-Utskott Nådigst öfverlemnade haudlingarne i ämnet för öfrigt innehål¬
la, hafva Rikets Ständer, med afseende å Rikets Ständers vid föregående
Riksdagar uttryckta åsigt, alt delaktighet i Civil-Statens Pensions-lnrättning
borde for Borgmästare och Cornmissions-Landtmätare beredas, ansett, att
de för ett sådant ändamåls vinnande uppgifna erforderliga Statsanslag jern väl
bora beviljas.
Vidkommande Borgmästarnes pensionsrätt; så finnes derom utredt, att
det belopp af 4,000 R:dr årligen, som af Civil-Statens Fulimägtige ansetts
blifva erforderligt för att, efter desse tjenstemäns upptagande till delegare
i pensions-inrältningen, betrygga denne sednares bestånd, skulle kunna ned¬
sättas till 2,500 R:dr, så framt, i enlighet med hvad vid 1834 och 1835
årens Riksdag föreslogs, begrafningshjelp komme att innehållas för pensions-
Expedilions-Utskoltels Förslag lill und. Skrifvelse, N.o gf).
cassans räkning och vid Borgmästares afgång nådarsbesparing egde rum till
-|;delar af det årliga pensionsbeloppet; men enär, på sätt Civil-Statens Full-
juaägtige äfven erinrat, samma förmoner, som inrättningens nuvarande del¬
egare åtnjuta, jemväl torde böra tillfalla Borgmästarne, och desse således ej,
i följd af ofvanberörde afdrags verkställande, vid afskedstagande komma
alt under ett halft år, eller måhända på flere ställen derutöfver, sakna all
inkomst, så och emedan ovisst är, om städerna i Piiket finnas hågade att
medgifva en sådan disposition af de till Borgmästarne anslagne löner, haf-
va Rikets Ständer icke ansett den föreslagna inskränkningen i Stats-Verkets
tillskott kunna lämpligen ega rum, i följd hvaraf och då för beredaudet af
enahanda rätt till delaktighet i pensions-cassan åt Commissions-Landtmäta-
re blifvit beräknadt ett årligt Statsbidrag af 4,800 R:dr, Rikets Ständer
godlfunnit, på det att Borgmästare i Rikets städer, uLom Slockholm, samt
Commissions-Landlmätare må, mot de för Civil-Statens pensions-inrättnings
nuvarande delegare stadgade bidrags erläggande, kunna beredas delaktighet
uti berörde inrättning, i de classer, som af Rikets Ständer för de förre och
af Civil»Statens Fullmägtige för de sednare blifvit föreslagna, å Riksgälds-
Contoret anvisa ett årligt anslag af 8,800 R:dr, alt till Civil-Statens pen-
sions-inrättning utbetalas från och med det år, då en sådan delaktighet
Llifver för bemälde tjenstemän medgifven och träder i verkställighet.
Hvilket Rikets Ständer till svar å E. K. M:s Ilögstberörde Nådiga
skrifvelse, få hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Februari 1845.
Expedäions-Vtshotlets Förslag till und. SkrifvelsCj N.o 100.
N:o 100.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. 1845.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den |5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ersättning
till Capitaine-Lieutenanten August Gossel/nans sterbhusdel¬
egare för hans i lifstiden hafde kostnader, under en för
allmänt ändamål företagen resa till Södra America.
(Stats-Uisk:s Uti., N:o 118.)
S. A. K.
Sedan Capitaine-Lieutenanten August Gosselman, i Juni månad 1836",
på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, anliädt en resa till Södra America, för
alt taga kännedom om dervarande Fri-Staters tillstånd i politiskt oell com-
mercielt hänseende samt derom afgifva berättelser, som kunde tjena till
ledning för utvidgandet af Sveriges handel och sjöfart i dessa aflägsna Verlds-
delar, hvilken resa blifvit bestämd till två år, derom likväl Gosselman ic¬
ke erhållit underrättelse förr än medelst ett den 20 Juli 1838 dateradt
bref från då varande t. f. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, hvilket i
September månad samma år kommit Gosselman tillhanda i Venezuela, der¬
ifrån han, uppehållen af orkan-årstiden, först i näst derpåföljde October
kunde anträda återresan, samt den af Stats-Ministern för Utrikes Ärendena,
efter Gosselmans hemkomst till fäderneslandet, gjorda underdåniga fram¬
ställning om ersättning för hans kostnader under de på resan använde nio
månader af tredje året icke blifvit af Kongl. Maj;t i Nåder bifallen, på den
grund, att resan varit bestämd till endast två år, i följd hvaraf Gosselman
varit nödsakad att af egne medel bestrida ifrågavarande utgifter, hvilka
medtagit allt hvad han genom sina omtyckta litterära arbeten förvärfvat;
så bar, med anledning häraf, hos Rikets Ständer blifvit yrkadt, att, dä
denne talangfulle officer, som, utmärkt i sitt yrke, jemväl hedrade Svenska
namnet genom sina snillrika, på flere språk öfversätta, resebeskrifnin-
gar, den 4 April 1843 hastigt blifvit bortryckt af döden, efterlemnande
enka och en minderårig son uti de torftigaste vilkor, kostnaderne för of-
vanberönle nio månader af resan, som uppgingo till omkring 6,666 R:dr
32 sk. 13:oo, måtte, enär densamma skett för allmänt ändamål, af Staten
a is
Expeddions-ULskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:o to/.
varda Gosselmans sterbhusdelegare ersatte; och hafva, med afseende å fö¬
renämnde förhållande, äfvensom å Capitaine-Lieutenant Gosselmans fortjen-
ster och nyttan af hans litterära verksamhet, Hikels Ständer, såsom ersätt¬
ning för Gosselmans enskilda uppoffringar vid ifrågavarande resa, funnit
skäligt att å Riksgälds-Contoret till utbetalande anvisa åt hans i mindre
lyckliga ekonomiska omständigheter efterlemnade famille en summa af
3,333 R:dr 16 sk. B:co.
Hvilket Rikets Ständer härmed få hos E. K. M:t i underdånighet an¬
mäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Februari 1845.
N:o 101.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den ii Febr. i845.
Presle-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den |5 — —
Bonde-Ståndet den |5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående utskrifning
af Registraturj som bordt från Kongl. Majus Canzli-Ex-
peditioner ajlemnas till Riks-Archivet.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 130).
S. A. K.
Då Cauzli-Ordningen af den 23 Oclober 1809 stadgar, det concepten
till alia utgående Kongl. Bref skola af Gopister och extra-ordinarie Canzli-
ster utskrifvas till s. k. Registratur, hvilka böra inbindas och efter 3:ne
år till Riks-Archivet öfverlemnas, for alt der förvaras till framtida efter¬
rättelse, men detta åliggande blifvit, serdeles under sednare tider, mer el¬
ler mindre försummadt, så att en mängd handlingar, hvilka bordt fråu
Stats-Expeditionerne till förvarande i Riks-Archivet aflemnas, under en längre
tid-
Expeditions-Utskotlcts Förslag till uncl. Skrifvelse., iV.-o 702. 233
tidrymd dit icke ingått, hafva Rikets Ständer, som redan vid sistför-
flulna Riksdag å förhållandet härutinnan fästat uppmärksamhet, trott sig
böra hos E. K. M. härmed förnya deras då gjorda underdåniga framställ¬
ning om angelägenheten af Riks-Archivets skyndsamma och behöriga com-
plelterande i berörde hänseende.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Februari 1845,
N:o 102. ,
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. 1845.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den i5 —- —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvels \, angående öjverlem•
nande af Landtbruks-Academiens räkenskaper till Rikets
Ständers Revisorer.
(Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utskcns Uti., N:o 30).
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit hemstäldt, att, då en del af de me¬
del, som blifvit använde till uppbyggandet och underhållandet af Landt¬
bruks-Academiens byggnader, utgjorts af Statsmedel, samt Academien vore
att anse såsom en Rikets allmänna inrättning, borde Academiens räkenska¬
per af Revisionen för Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken granskas; I an¬
ledning hvaraf Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att Landtbruks-Academiens räkenskaper, med dertill hörande handlingar,
måtte varda i och för en sådan granskning öfverlemnade till Rikets Stän¬
ders hädanefter sammanträdande Revisorer.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Februari 1845.
Bih. till R. St, Prot, 1S4S. 10 Sami1 AJd.
30
234
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;o io3.
N:o 103.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelö den 12 Febr. 1845.
Preste-Ständet den 12 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse} angående fullgörande
af Under-Rätts dom i en del skuldfordringsmål.
(Lag-Utsk. Bet., N:o 53.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva fästat uppmärksamhet derå, att, enligt gällande
Rättegångsordning, verkställighet af förste Domstols beslut icke får ega rum,
derest ändring deri sökes, hvaremot, genom 2 § 2 Cap. Ulsöknings-Baiken,
sådan den lyder i Kongl. Förordningen den 29 November 1823, samt
Kongl. Förordningen den 18 December samma år stadgadt blifvit, att ut¬
mätningen må följa å Konungens Befallningshafvandes utslag i skuldfor-
dringsmål, utan afseende på deremot anförda besvär, i de fall, då den kräf-
de blifvit tredskovis ålagd betalningsskyldighet eller skriftligen eller munt¬
ligen skulden erkänt, samt att den fordrande eger att det utmätta emot full
och godkänd borgen lyfta; — och då något giltigt skäl ej synes for han¬
den att frånkänna ett af domaren, under enahanda förhållanden, meddeladt
beslut den kraft och verkan, som således blifvit tillagd Konungens Befall¬
ningshafvandes utslag, hafva Rikets Ständer, som följaktligen ansett någon
olikhet i förevarande hänseende ej böra ega rum, godtfunnit för deras del
besluta utfärdandet af en författning, hvarigenom stadgas: alt hvad sorn,
genom Kongl. Förordningen den 18 December 1823, angående verkställig¬
het af Konungens Befallningshafvandes utslag i utmätningsmål, stadgadt
blifvit derom, att, då gäldenär, utan jäf eller invändning, skulden et känt,
den sökande må, ehvad besvär anföras eller ej, genast erhålla verkställighet
å utslaget och vara berättigad att det utmätta godset, emot af Konungens
Befallningshafvande godkänd borgen, lyfta, äfven skall i skuldfordringsmål
ega tillämpning på Domstols utslag, utan hinder af deremot erlagdt vad, så
framt svaranden, utan jäf eller invändning, skulden erkänt, eller honom
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrif velse j JV.-o 104.
blifvit, genom tredskodom, enligt 12 Cap. 3 § Rättegångs-Balken, ålagd be¬
talningsskyldighet.
Hvilket Rikets Ständer få hos E, K. M, i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 15 Febr. 1845.
N:o 104
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. i845.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående borgenärs rätt att,
efter anstäldt utmätnings för sök, använda bjsättning.
(Lag Utsk. Bet., N:o 59.)
S. A. K.
Under den 5 September förlidet år har E. K. M. behagat, i fråga om
bysättnings användande, till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition, hvar¬
af inhemtas:
att Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid sist-
lidne Riksdag fattade beslut, den 10 Juui 1841 i Nåder utfärdat en För¬
ordning, hvarigenom, med ändring af hvad uti 8 Gap. 1, 3, 11 och 12 §§ Ut-
söknings-Balken finnes stadgadt, rörande bysättning eller förbud för gälde¬
när alt resa ur stad, der han vistades, och med upphäfvande af 10 § i 5
Cap. samma Balk samt 50 § i Concurs-Lagen den 12 Mars 1830, blifvit
föreskrifvet, bland annat, uti Förordningens 1 §: att för fordran, sorn ge¬
nom utslag är fas.släild, njöte borgenär, der han det äskar, bysättning å
gäldenär, efter thy derom i hvarje fall är stadgadt; och uti 4 §: att för
lordran, som i gäldenärs concurs bevakad blifvit eller tor hvilken han en
gång varit bysatt, må ej bysättning kunna honom sedan åläggas, der borge¬
när ej visar skälig anledning, det gäldenär undandöljer tillgång, som efter
concursen eller bysättuingen honom tillfallit och till gälds betalning gå bör,
samt gäldenären i thy fall ej gitter hös Konungens Befallningshafvande
eller Domstol med ed styrka, det lian sådan tillgång ej eger;
236
Expediticms-Utskottels Förslag till und. Skrifvelsej N:o 104'
ali E. K. M:s och Rikets Svea Hof-Rätt, med afseende å yppade skilj¬
aktiga meningar derom, huruvida, enligt berörde författning, borgenär vore
berättigad njuta bysättning för hvarje fordran, som genom laga kraftvunnefc
utslag vore faststäld, sedan vid utmätning tillgång till dess gäldande befun¬
nits brista, eller blott för sådana fordringar, i afseende på hvilka en dylik
påföljd blifvit genom serskild författning eller lag sladgad, i underdånighet
anhållit om förklaring öfver rätta meningen af föreskriften i oftanämnde
förordnings 1 §, och att, i händelse densamma icke skulle anses medföra
rättighet till bysättning för alla slags fordringar, som blifvit genom utslag
fastställda, tillika måtte bestämmas, huruledes i sådantjfall det uli 4 § af sam¬
ma Förordning gifna stadgande om bysättning för fordran, som blifvit i
gäldenärs concurs bevakad, rätteligen borde förslås och tillämpas; samt
att Kongl. Maj:t, i anledning häraf, medelst Nådigt Bref af den 29
October 1842, förklarat, att sedan, genom omförmälde Förordning, 10 § i
5 Cap. Utsöknings-Balken blifvit upphäfven, bysättning ej må adömas på
den grund, att, vid utmätning hos gäldenär, tillgångar att gälda med sak¬
nas, samt att följaktligen stadgandet i Förordningens 4 § ej har afseende på
fordringar i allmänhet, utan endast på sådana fordringar, för hvilka, efter
serskilda författningar, bysättning eger rum; — men att likväl, enär använ-
daudet af bysättning i det fall, då vid utmätning hos gäldenär full tillgång
till gälds godtgörande saknas, vore fullkomligt öfverensstämmande med den
grundsatts, hvarpå ofvanberörde Förordning hvilade, eller att bysättning
vore rättmätig, såsom tvångsmedel att förmå gäldenär till framlemnande af
sina tillgångar, men borde upphöra, då, genom boets afträdande till con-
curs och bouppgifteus edliga fästande, en af lagstiftaren godkänd bevisning
erhållits derom, att gäldenär icke hade någon tillgång fördold, hvilket gäll¬
de icke allenast i fråga om växlar samt löpande föreskrifningar och invis-
ningar, som hade deras strängaste executiva kraft i behåll, utan ock i afse¬
ende på fordringar i allmänhet, E. K. M. nu funne skäligt i Nåder föreslå:
att, med upphäfvande af den i Kongl. Brefvet den 29 October 1842 med¬
delade lagförklaring rörande bysättning, förordnadt varder: att, derest vid
utmätning hos gäldenär tillgång att gälda med icke finnes, då må bysätt¬
ning åläggas, om borgenär det äskar; dock med de vilkor, som i lag och
författningar angående detta ämne stadgade äro.
Rikets Ständer, som, vid detta ärendes förehafvande, tagit kännedom
af förhandlingarne uti ifrågaställda ämne vid sistförflutna Riksdag, hafva
dervid erfarit, hurusom Rikets då församlade Ständer utgått från den åsigt,
att bysättning eller förlust af personliga friheten ej kunde betraktas eller
Expecliiions-UlskoUzs Förslag lill tind. Skrijvtl.e, N.o 104- ^7
rättfärdigas såsom ett straff för gäldenärs oförmåga att sin skuld betala,
utan vore ett medel att tvinga gäldenär att förnöja sina borgenärer med
alla de tillgångar, han eger, i hvilken egenskap bysättning dock utgjorde ett
nödvändigt vilkor för befästandet af förtroendet enskilde emellan, serdeles
i penninge-afhandlingar, samt således för befrämjande och bibehållande a£
allmänna crediten, emedan, om detta tvångsmedel ej funnes, bedragares för¬
sök att undanhålla sin egendom från ett rättmätigt användaude till gälds
betalning ofta skulle lyckas, hvarigenom åter ett allmänt misstroende skulle
uppstå o.di minska utvägarne för de redlige att erhålla penninge-försträck-
ningar; i öfverensstämmelse hvarmed och iden uppå sådan grundsatts bygg¬
da författningen är vordet stadgadt, på sätt E. K. M. i Nåder erinrat, att
gäldenär skall, oin hans egendom afträdes till borgenärerue, befrias från by¬
sättningshäkte, sedan han bouppteckningen besvurit.
Den synpunkt, hvarifrån lagstiftande magten sålunda utgått, anse Ri¬
kets Ständer ock vara den rätta. Rikets Ständer hysa nemligen den
öfvertygelse, att, likasom bysättningstvångét ej bör betraktas annorlunda, än
såsom ett medel att förmå gäldenär att uppgifva den egendom, han eger,
så är det ett nödvändigt medel för bevarande af allmänna crediten, för un¬
derhållande af förtroendet enskilde emellan och for borgenärs förhjelpande
till sin rätt. Då nu denna rätt är lika, ehvad den grundas på så kalladt
lämpande skuldebref^ eller ej, och då hvar och en rättmätig foidringsegare
har anspråk att åtnjuta lagens skydd, anse Rikets Ständer bysättningslvån-
get äfven böra, såsom E. K. M. i Nåder föreslagit, få användas icke allenast
för vexlar, löpande förskrifningar och invisningar, utan ock för fordringar i
allmänhet; och ehuru ett dylikt användande af bysältning således öfverensstäm-
mer med den grundsalts, hvarpå 1841 års merberörde Förordning är grun¬
dad, hafva Rikets Ständer likväl, då 10 § 5 Gap. Utsöknings-Balken, eller
det enda lagstadgande, som afsett bysältning för fordran i allmänhet, blif¬
vit genom samma Förordning upphäfd, funnit en lag i den syftning, som
den al E. K. M. i Nåder föreslagna, äfven vara af nöden, och alltså, i öf¬
verensstämmelse med dessa åsigter, bifallit den af E. K. M. i ämnet fram¬
ställda Nådiga Proposition.
Hvilket Rikets Ständer få till svar härigenom hos E. K. M. i under¬
dånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Februari 1845.
a38
Expdaions-Uisko.tcti Förslag till und. Skrifvelse, N'0 1o5.
N:o 105.
Uppläst och godkiindt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. 1845.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående framtida be¬
stämmelser, i afseende på handels- och sjö farts-förhållan¬
dena emellan Sverige och Norrige.
(Allm. Besv.- och Ekou.-Utsk. Bet,, N:o 83).
S. A. K.
Med fästad uppmärksamhet derå att, vid utfärdandet af Kongl. För¬
ordningen den 24 Ålaj 1825, angående Sveriges och Norriges ömsesidiga
handels- och sjöfarts-förhållanden, den åsigt, att de båda Rikenas inbördes
handel med egna produeter och tillverkningar borde vara obehindrad och
lii från afgifler, endast gjort sig gällande, i afseende å den landväga com-
muuicationen, hvaremot, beträffande den egentliga varuväxlingsvägeu, eller
den, som eger rum sjöledes, blifvit stadgadt, alt dervid skulle iagttagas de
uti hvarldera landet i allmänhet gällande föreskrifter, hafva Rikets Ständer,
inseende vigten af ett lifligare utbyte utaf de förenade Rikenas produeter,
visserligen funnit, att de ömsesidiga fördelarne häraf lämpligast skulle kun¬
na ernås derigenom, att äfven communicationen sjövägen blefve reglerad
på ett sätt, som, mera än hitintills, underlättade trafiken emellan de båda
länderna, så att vinsten häraf komme att sträcka sig till deras samtlige invå¬
nare och icke endast till den mindre del deraf, som, boende vid gränsen, är
i tillfälle att draga nytta af de större, endast för den landväga communica¬
tionen medgifna serskilda förmoner; men då de båda Rikenas så väl eko¬
nomiska författningar, sorn tull-lagstiftning, äro af den skiljaktiga beskaffen¬
het, att de delaf beroende, för hvartdera Riket egna, förhållanden, hvilka,
vid en förändrad reglering af ländernas handelsförbindelser, naturligtvis
böra tagas i noga öfvervägande, svårligen skulle blifva med den sakkänne¬
dom, ärendets vigt fordrar, mot hvarandra afvägda och till ömsesidig be¬
låtenhet afsedda, om icke lör detta uppdrag skicklige personer från båda
Rikena samtidigt komma i tillfälle att deröfver samråda och yttrande i
ämnet afgifva, innan någon mera genomgripande förändring i nu gällande
bestämmelser om de förenade Rikenas handelsförhållanden beslutas, hafva
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 106.
a3g
Rikets Ständer trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att
E. K. M. täcktes i Nåder utse och förordna en Comité af Svenske och
Norrske män, för att undersöka, hvilka förändringar uti nu gällande be¬
stämmelser i afseende på handels- och sjöfarts-förhållandena emellan Sveri¬
ge och Norrige kunna vara, för trafikens ändamålsenliga underlättande Ri¬
kena emellan, af behofvet påkallade, samt derefter uppgöra ett förslag till
författning i ämnet, som torde Rikets Ständer i Nåder meddelas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 15 Febr. 1845.
N:o 106.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. i845.
Presle-Ståndet den i9 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj.ts Nådiga Proposition om ändringar i iy, 22 och 2f
$$ Regerings-Formen.
(Const.-Utsk. Mern., N:isl9 och 25).
S. A. K.
Medelst Nådig Proposition af den 30 Octoher sistlidne år, har E. K.
M:t till Rikets Ständers grundlagsenliga behandling föreslagit, att Regerings-
Formens nedanstående §§ måtte erhålla följande förändrade lydelse, nemligen:
§ 17.
Konungens domsrätt skall uppdragas minst Tolf af Honom utnämnde
lagkunnige män, hvilka fullgjort hvad författningarne föreskrifva dem, sorn
uti domare-embelen må nyLtjas, samt i sådana värf ådagalagt insigt, erfa¬
renhet och redlighet. De kallas Justitiae-Råd och utgöra Konungens Högste
Domstol. Deras antal kan ej ökas utöfver Tolf, med mindre Konungen
och Riksens Ständer, de sistnämnde i den ordning, som för anslagsfrå¬
gors afgörande finnes stadgad, sådant besluta, i ändamål, att Högste
Domstolens ledamöter må kunna tjenstgöra på Af delningar.
2{o Expeditions-Ulskoltels Förslag lill und. Skrifvelse, TS.-o 107.
§ 22.
Uti Högste Domstolen kunna ringare mål pröfvas och afgöras af Fern
ledamöter, så ock af Fyra, der alla Fyra äro om slutet ense. Öfver vigti-
gare saker skola minst Sju döma. Ej må flere än Åtta ledamöter på en
gång i prof ningen af något mål deltaga.
§ 24.
De ärenden, hvilka tillhöra Högste Domstolens handläggning, sio¬
la beredas och uti Högste Domstolen föredragas, på sätt härom i all¬
männa lagen förordnas, eller serskildt stadgas.
Och kafva Rikets Ständer, i den ordning, 81 § Regerings-Formen stad¬
gar, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag antagit E. K. M:s of-
vananförda Nådiga förslag.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
N:o 107.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. 1845.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 ■— —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj.ts Nådiga Proposition om tillägg och ändringar
i 6, i5 och 43 SS Regerings Formen.
(Const.-Utsk. Mern., N:o 20).
S. A. K.
Jemte Nådigt förklarande, alt saknaden uti Regerings-Formen af be¬
stämda stadganden, i fråga om Bepartements-Chefs-embetes förvaltning ge¬
nom
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 107. a4i
noin tillförordnad Föredragande, då embetet är ledigt, eller ordinarie De-
parteraents-Chef är hindrad att detsamma utöfva, äfvensom angående De-
partements-Ghefs-befattningarnes fördelning samt ärendenas beredning och
föredragning, då Konungen går i fält, eller afreser till aflägsnare inrikes
orter, eller till Konungariket Norrige, utgör en brist, som bör och lätteli¬
gen kan afhjelpas, bar E. K. M:t, uti Nådig Proposition till Rikets Ständer
af den 30 Oclober sistlidet år, föreslagit dels följande tillägg vid slutet af
Regerings-Formens
§ 6.
Är Departements Chefs embete ledigt, eller är giltigt hinder för
Departements Chef att embetet utöfva, må dertill för ordnas någon an¬
nan af Statsrådets ledamöter. Förekommer hinder häremot, i afseende
på Rådgifvarebefattningen i commandomål för armeen eller flottan, må
annan Svensk man, med de egenskaper, 4 omförmäler, dertill ser¬
skildt förordnas;
dels ock att 15 och 43 §§ i samma Grundlag må förändras till föl¬
jande lydelse, nemligen:
§ 15.
Commandomål, hvarmed förstås sådane, som Konungen, i egenskap af
Högste Befälhafvare öfver krigsmakten till lands och sjös, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då Han Sjelf förer Riksstyrelsen, afgöra, i närvaro
af den Rådgifvare för commandomål, till hvars föredragning ärendet,
enligt 6 §, hörer. Honom åligge, vid ansvar, att, då dessa mål beredas,
sin mening yttra öfver de företag, Konungen beslutar, samt att, då hans
mening icke med Konungens beslut öfverensstämmer, föra sina yttrade be¬
tänkligheter och råd till ett protocoll, hvars rigtighet Konungen medelst
Sin Höga påskrift besanne. Finner nämnde embetsman dessa företag vara
af en vådlig rigtning eller omfattning, eiler grundade på ovissa eller otill¬
räckliga medel att dem utföra, tillstyrke han jemväl, att Konungen ville
kalla, till ett Krigsråd deröfver, tvänne eller flere af de närvarande högre
militäre embetsmän; Konungen dock obetaget att å denna tillstyrkan och,
der den bifalles, å Krigsrådets till protocoll anförda tankar göra det afse¬
ende, Honom godt synes.
§ 43-
Går Konungen i fält eller reser till aflägsnare inrikes orter eller till
Sife. till R. St. Prat. 184.5. 10 Same. 1 Afd. 31
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 708.
Konungariket Norrige, förordne en Regering att föra styrelsen i de mål,
Konungen bestämmer. Denna Regering skall utgöras af en Ordföran¬
de, hvartill Konungen utser en Prins af Sitt hus, eller en Statsråds-
ledamot, samt af tre ledamöter utaf Statsrådet. Om Departements¬
chef s befatta ingarnes fördelning ibland de Statsrådets ledamöter, som i
Regeringen deltaga, samt om ärendenas beredning, föredragning och
expedierande genom serskildt tillförordnade föredragande, meddele
Konungen föreskrift i den instruction, som för Regeringen vid hvarje
tillfälle utfärdas. Med de mål, Konungen då Sjelf af gör, förhålles på
det sätt, som 8 § stadgar; Konungen dock obetaget att fördela före¬
dragningen af dessa mål emellan de ledamöter af Statsrådet, hvilka
Konungen åtfölja, eller ock, der så nödigt finnes, annan Svensk man,
med de egenskaper, sorn 4 $ omförmäler, till föredragande serskildt
förordna.
Och hafva Rikets Ständer, i den ordning, 81 § Regerings-Formen stad¬
gar, tili grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag ofvanberörde Nådiga
Förslag antagit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
N:o 108.
Uppläst och godkändt, hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. i845.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om ett tillägg vid t § 9 mom.
Tryckfrihets-Förordningen.
(Constit.-Utsk. Mern., N:o 21).
S. A. K
Till Rikets Ständers antagande har E. K. M:t, i aflåten Nådig Propo¬
sition den 10 October sistlidet år, föreslagit följande tillägg vid slutet af
Expedition s-Utskottets Förslag till jinel. Skrifvelse, N.-o log.
Morn. 9.
Vid samma ansvar, som här ofvan för eftertryck af skrift, utan
författarens eller hans rätts - innehafvares skriftliga tillstånd, blifvit
stadgadt, vare ock förbjudet att, utan erhållen sådan tillåtelse, trycka
eller eftertrycka skrift, dertill andra staters undersåtare ega förlags¬
rätt, så vida i dessa stater Svenske undersåtares förlagsrätt enahanda
skydd genom lag åtnjuter.
Och hafva, i dea uti 81 § Regerings-Formen stadgade ordning, Rikets
Ständer till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag detta Nådiga För¬
slag antagit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1844.
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående inrättande
af en dubbel postgång emellan Gottland och fasta landet.
(Stats-Utsk:s Uti., N;o 135).
S. Å. K.
Jemte förmälan, hurusom den postgång, som tillförene tvänne gånger
i veckan, äfven vintertiden, egt rum emellan Gottland och fasta landet,
sedan år 1840 blifvit inskränkt till endast en gång i veckan, samt att un¬
der sommaren, då posten afginge ifrån och aukomme till Gottland 2:ne
N:o 109.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den i
19 Febr. 1845.
19 — —
Preste-Ståndet den /
Borgare-Ståndet den 2
22 —
Bonde-Ståndet den 22
*44
Expeditions-Ulskotlets Förslag till lind. Skrifvelsej If.-o tog.
gånger hvarje vecka, dröjsmål deraf uppstode, att posten från Wisby, för
att komma i förbindelse med den ordinära posten på fasta landet, biefve
qvarliggande i Westervik den ena gången 2:ne dagar och den andra ett
dygn, liviken olägenhet skulle kunna afhjelpas derigenom, att, -med hufvud¬
saklig fördel äfven för Westervik, en snällpost inrättades från nämnda
stad antingen till Linköping, eller genom Söderköping till Norrköping, för
att sammanträffa med södra snällposten; har hos Rikets Ständer framställ¬
ning blifvit gjord derom, att det af Rikets Ständer till Postverkets utvid¬
gande och lättade post-communicationers inrättande förhöjda anslag måtts
komma äfven Gottland till godo genom återställande af den dubbla post¬
gången vintertiden, och genom densammas inrättande så, att den biefve
mera snabb under den årstid, då brefposten genom påst-ångfartyget fort-
skaffas.
Rikets Ständer hafva denna fråga i öfvervägande tagit; och enär, en¬
ligt h vad Rikets Ständer haft tillfälle inhemta, Gottlands invånare ofta
tillskyndas olägenhet derigenom, att, då posten emellan nämnde Ö och fa¬
sta landet vintertiden endast en gång i veckan fortskaffas, tillfällen ofta
försummas till densammas öfverförande å andra dagar i veckan, då gyn¬
nande vind och frånvaron af drifis sådant medgifva, samt en betydlig för¬
del uti postens skyndsammare fortskaffande skulle kunna beredas äfven den
tid af året, då post-communicationen mellan Gottland och fasta landet be-
sörjes medelst ångfartyg, om posten från nämnde Ö sattes i förbindelse med
södra snällposten, hafva Rikets Ständer, så väl med afseende derå, att er¬
forderliga medel synas blifva att tillgå för de förbättringar uti post-väsen¬
det, som finnas vara af behof påkallade, som äfven vid det förhållande, att
för postens transporterande vintertiden mellan Gottland och Svenska kusten
betalning erlägges, icke för hvarje post, utan för hvarje serskildt tillfälle, då
en eller flere poster kunna öfverföras, hvadan tillökningen i kostnad för
den dubbla postföringen icke torde blifva af serdeles betydenhet, velat i
underdånighet fästa E. K. M;s Nådiga uppmärksamhet å nu ifrågasatta för¬
bättringar i postföringen mellan Gottland och fasta landet, med underdånig
anhållan, det E. K. M., om det utan alltför stor uppoffring finnes vara
verkställbart, måtte täckas i Nåder anbefalla sådane åtgärder, hvarigenom
Gottland kunde erhålla post-gång tvänne gånger i veckan, äfven under vin-
termånaderne, samt posten från nämnde Ö sättas i förbindelse med den
södra snällposten.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Febr. 1845.
txpeditions-U tskottcti Forslag till u d. Skrifvelse, N-0 t to-
N:o 110.
Oppläst och godkändt bos Ridd. och Adeln den rg Fehr. 1845.
Pieste-Slåndet den ig — —
Borgnre-Slåndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse om bidrag af allmänna
medel till anläggande af ett Nlagazin för Kronotionde-
spanmål vid Mörbylånga Köping å Uland.
(Stais.-Utsk. Ull., N:o 136.)
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad derpå: att, sedan,
uppå framställning af en Comité till undersökning af Ölands locala beskaf¬
fenhet och de åtgärder, som till öns upphjelpande kunde linnas erforderlige,
Kongl. Maj:t i Nåder beviljat, att tvänne rnagazin, för afrads- och Krono-
tionde-spanmålens afleverering, skulle på Statens bekostnad å Öland uppfö¬
ras, det ena för norra Mötet, i staden Borgholm, det andra för södra Mö¬
tet, vid Mörbylånga Köping, så hade det förra magazinet väl blifvit an-
skaffadt, men af det sednare, om hvars uppförande fråga vid 3:ne föregå¬
ende Riksdagar blifvit väckt, vore invånarne i södra Mötet ännu i saknad;
alt mångfalldiga svårigheter drabbade Öländska allmogen under forslandet
af ofvanberörde spanmål öfver Calmar sund till det rnagazin, som i Calmar
slott vöre inrättadt; samt att vid Mörbylånga Köping funnes 2:ne stora
lastbryggor och en hamn af 8 till 10 löts djup, så att från ett dervarande
Magazin spsnmålen lätteligen kunde inlastas och öfverföras till Calmar; och
bar, på grund häraf, blifvit hemställd!, det måtte Rikets Ständer bifalla, att vid
ofvannämnde Köping finge anläggas ett rnagazin, vid hvars uppförande in¬
vånarne i Ölands södra Mot voro beredvillige anskaffa nödige materialier
af sten, kalk och ler, äfvensom besörja dagsverken till uppmurande, emot
det alt Slaten ville bestrida öfriga kostnader, öfvertaga den framtida un¬
derhållsskyldigheten och aflöna Magazinsförvaltare, samt att, inti 1 Ides maga¬
zinet hunne blifva färdigt, det måtte tillåtas allmogen att årligen i Octo-
ber och November månader, för det året, eller i April och Maj påföljande
år, leverera sin spanmål i Calmar, och icke, såsom hittills skett, under
▼intermånaderne, då sundet vore ofarbart och spanmålen måste efter mar¬
ke gång med penningar losas.
246
Expedilions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse, No HU
Denna framställning hafva Rikets Ständer i öfvervägande tagit; o«h
då billigheten synes fordra, att allmogen inom Ölands södra Mot må, lika
med norra Motels inbyggare, ega tillfälle att å ön afleverera sin afrads-och
Krono-tionde-spanmål, så vida sådant utan förlust för Statsverket kan ega
rum, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det E. K. M„ efter före¬
gången fullständig utredning af alla ärendet rörande omständigheter, måtte
täckas till nästsammanträdande Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition om
de åtgärder, som kunna vara att vidtaga, till beredande af lindring för
räntegifvare inom Ölands södra Mot uti de besvär och olägenheter, hvilka
med levereringen af deras ränle-spanmål äro förenade.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
N:o lil.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adela den 19 Febr. 1845.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den aa — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongh
Maj:ts Nådiga remiss af åtskillige underdåniga ansöknin¬
gar om restitution eller afkortning af bränvins-brännings•
bevillning.
(Stats-Utsk. Uti., N:o 141.)
S. A. K.
Sedan Kongl. Maj:t, sora vid utfärdandet af nu gällande Bränvins-
brännings-Förordning ansett billigt, att vid de tillfällen, då, i följd afbrän-
neriers förstöring genom vådeld eller annan olyckshändelse, hinder uppslår
för bränvinsbrännings-rättighetens utöfning med till begagnande anmäld
bränningsredskap, den skattskyldige må, i förhållande till den längre eller
Expeditions-Utskottets Forslas, till und. Skrifvelse, IV:0 111.
2 4?
Mortare tid, ett så beskaffadt hinder fortfar, njuta afkortning eller eftergift
af hevillnings-afgiften för den bränvinsbränning, hvartill han sig angifvit, af
sådan anledning, medelst Circulär-Bref den 4 September 1841, i Nåder för¬
ständiga! Dess samtlige Befallningshafvande att till allmänhetens efterrät¬
telse kungöra, det livar och en, som ansåge sig ega skäliga anspråk på en
dylik eftergift eller afkortning, hade att ansökning derom, beledsagad af
■vederbörlige undersökniugshandlingar om olyckshändelsens tillkomst och
förloppet dervid, till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet ingifva, hvil¬
ken det ålåge att med handlingarne i ämnet, jemte eget underdånigt yttrande,
till Kongl. Majit inkomma, då; Kongl. Maj:t ville tillse, huruvida någon afkort¬
ning eller restitution af de påförde eller erlagde afgifterne skäligen kunde sö¬
kanden ^behörig ordning beredas; så och efter det, i följd häraf, underdåniga
framställningar om restitution eller afkortning af bränvins-brännings-bevill-
Jiiug för åtskillige personer egt rum, bar E. K. M., genom Nådig remiss af
den 2 September sistlidet år, till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnat
berörde ansökningar jemte vederbörande Läns-Styrelsers deröfver afgifne ut¬
låtanden, på det Rikets Ständer måtte blifva i tillfälle besluta, om och till
livad belopp den ifrågaställde eftergiften må sökanderne beviljas.
Vid tagen kännedom af berörde i emisshandlingaf hafva Rikets Ständer
inhemtat, att, för vinnande af ifrågavarande eftergift elier restitution, ne-
danuämnde sökande sig anmält:
l:o Grosshandlanden i Norrköping Jacob Philipson, som anhållit, att,
sedan bränneri-bvggnaden på dess egendom Marieberg i östra Eneby socken
af Östergöthlands Län genom vådeld den 30 October 1842 nedbrunnit och
sedermera icke förr än den 9 derpåföljde December, blifvit ånyo istånd-
satt samt försedd med bränvinsbrännings-redskap af 62 kannors rymd, hö¬
rande till 4:de klassen med eld, för hvilken redskap afgift för sista brän-
vinsbrännings-terminen elter för 3:ne månader blifvit erlagd med 236 R:dr
B:co, sökanden måtte berättigas att återbekomma hvad af berörde afgift
belöpte på den tid, hvarunder bränvinsbränning med samma redskap icke
kunnat idkas, eller från den 1 November till den 9 December; och har E.
K. M:s Befallningshafvande i Länet, uti afgifvet underdånigt utlåtande, före¬
slagit, att den ifrågaställde restitutionen måtte för de 38 dagar, hvarunder
brän vinsbränningen måst inställas, bestämmas till 99 R:dr 30 sk. 11 r:st.
Banco;
2;o Contracls-Proslen m. m. Doctor M. Stenhammar, som, jemte för¬
mälan, att bränneri-byggnaden vid dess egendom Ringstad i nyssnämnde
socken, genom vådeld tidigt på morgonen den 2 November 1843 nedbrun¬
348
Exprditions-Ulskottrts Forslag till tind Skrifvelse, N.-o ftt
nit, i följd hvaraf sökanden blifvit urståndsatt att vidare begagna den brän-
vinspanna, hvilken han till nyttjande uppgifvit, anhållit, att honom måtte
beviljas afkortning af belöpande pannerymds-afgift i förhållande till tiden,
hvarunder brånvinsbränningen icke af honom idkats; varande härvid af E.
K. Mrs Befallningshafvande i Östergöthlands Län upplyst, att sökanden till
beskattning uppgifvit en bränvinspanna i Irsta classen om 73 kannor#rymd
och i sådant afseende fått sig påförd stadgad halfårsafgift af 114 Rrdr 46
sk. Brco; hvarjemte E. K. Mrs Befallningshafvande i underdånighet tillstyrkt,
att afskrifning måtte sökanden beviljas af belöpande pannerymds-afgift för
60 dagar med 38 Rrdr 15 sk, 4 rrst;
3:o f. d. Riksdagsfullmäktige!! J. P. Andersson i Eveboda, sorn anmält
sig till erhållande af proportionerlig lindring i pannerymdsafgiften för an¬
gifven biänvinsbrännings-redskap vid dess sammanbyggde hemman man¬
tal Millingstorp inom Röks socken och i mantal Kolstad i Heda socken af
Östergöthlands Län, hvilken redskap, i toljd af natten emellan den 17 och
18 Mars 1843 inträffad vådeld, icke kunnat under återstående delen af
Mars och hela April månad begagnas; utgörande den debiterade panne-
iymds-afgiften för första terminen 27 Rrdr 43 sk. och för andra terminen
10 Rrdr 45 sk,; och har E. K. Mrs Befallningshafvande, för sin del, i un¬
derdånighet hemställt, att sökanden måtte förunnas afkortning af berörd*
pannerymds-afgift för 43 dagar med 7 Rrdr 32 sk. 5 rrst;
4:o Bruksidkaren m. m. JY. F. Tisell, hvars bränneri-byggnad å egen¬
domen Hättorp i Tjellmo socken af Östergöthlands Län genom vådeld den
12 Febi naii 1843 nedbiunnit, hvarigenom sökanden blifvit urståndsatt att
under återstående delen af första brånvinsbrännings-terminen begagna de af
honom vid sistförrättade mantalsskrifning angifne 2:ne brännvinspannor i
2:dra classen, den ena af 77, den andra af 18 kannors rymd, att drif vas
med eld, och hvarföre honom blifvit påförd en afgift för nämnde termin
af 135 Rrdr; varande härvid af E. K. Mrs Befallningshafvande i underdå¬
nighet tillstyrkt, att sökanden måtte få sig tillagd afkortning för 47 dagar
med 70 Rrdr 24 sk. ;
5:o Possessionaten J. [Tingqvist på Stora Lundby i Laske Härad af Ska¬
raborgs Län, hvilken anhållit om afkortning af den honom påförda afgift
for år 1844 i och för en vid sednaste mantalsskrifning uppgifven bränvins-
brännings-redskap om. 43 i kannors rymd af 3:dje classen, att drifvas med
ånga, enär i anseende till bränneriets, natten emellan den 7 och 8 Januari
samma år inträffade, förstöring genom vådeld, berörde redskap icke vidare
nu-
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.O lil.
ender årets lopp linnde begagnas; i afseende hvarå Landshöfdinge-Embetefc
i nämnde Län underdånigst hemställt, att den Wingqvist påförde bränvins-
brännings-afgift, 24-0 R:dr 13 co, måtte få utgå med endast Js:del eller 10
R:dr, oell således 230 K:dr afkortas;
6:o Bonden Håkan Pehrsson i Edsvära Bossgården, inom Edsvära soc¬
ken af Skaraborrgs Län, hvars bränneri natten emellan den 27 och 28 Mars
1843 nedbrunnit, i följd hvaraf sökanden anhållit om afkortning lill hälf¬
ten af den honom förj samma år påförde afgift, 8 R:dr 39 sk., för en an¬
gifven bränvins-brännings-redskap om 25 kannor i l:sla classeo, hvilkeu
redskap sålanda icke kunde under den sednare bränvinsbrännings-terminen
begagnas; varande denna ansökning af E. K. M. Befallningshafvande i Lä¬
net förordad;
7:o Egaren till Ekeröds Säteri i Malmöhus Län, Öfversten m. m. H.
Rosencrantz, som, i anseende till dervarande bränneri-inrättnings förstöring
genom vådeld natten emellan den *1 och 8 Februari 1842, sökt eftergift af
samma års debiterade pannerymds-afgift 180 R:dr för en af honom angifven
93 kannors panna, under den lid, eller Mars och April samt en del af Fe¬
bruari månad, hvarunder bränvinsbränningen i följd häraf måst inställas;
och bar E. K. M:s Befallningshafvande i Länet underdånigst föreslagit be¬
frielse för sökanden från erläggandet af -|:dei utaf ifrågavarande afgift, el¬
ler 60 R:dr B:co;
8:o Lars Hansson i Harlösa Socken af Malmöhus Län, som anhållit
att varda befriad från utgörande af pannerymdsafgift under nästlidet år
för den af honom till begagnande uppgifne bränvins-brännings-redskap af
36 kannors rymd, hörande till l:sta classen, att drifvas med eld, hvilken
redskap, i följd af en, i December månad 1843, åbyggnaderne å hans hem¬
man öfvergången eldsvåda, icke vidare kunde användas;
9:o Åboen Abraham Rasmusson i Wanneberga inom Winslöfs Socken
af Christianstads Län, hvars anhållan afser att vinna befrielse från honom
påförd bränvins-pannerymds-afgift för år 1843, utgörande 30 R:dr, af den
anledning, alt hans bränvinsredskap, jemte åbyggnaderne å hans hemman,
natten emellan den 14 och 15 Januari samina år blifvit genom vådeld för¬
störde, hvadan bränvinsbiänning icke kunnat under årets återstående del af
honom idkas; och har E. K. M:s Befallningshafvande i Länet underdånigst
tillstyrkt, att åtminstone af berörde pannerymds-afgift måtte varda med
27 R:dr 24 sk. B:co i Nåder eftergifne; samt
I0:o Bonden Gisel Nilsson i Wekerum inom Blekinge Län, hvilken
Bih. till R- St. Fröt. 184S. 10 Sami., 1 Afd. 32
2 5» Expcäitions-U tskottcls Förslag till und. Skrifvelse, N.o ///.
sökt afkortning af bevillningsafgiften, 30 R:dr B:co, för den af honom för
år 1844 anmälde bran vinspanna om 42 kannors rynd, enär denna redskap,
jemte bränneribyggnaden, genom vådeld den 20 Januari sistl. år, så förstörts*
att någon bränvinsbränning icke vidare kunde af honom under året utöf-
vas; varande denna ansökning af Landshöfdinge-Embetet i Länet i under¬
dånighet förordad.
Rikets Ständer hafva dessa ansökningar i öfvervägande tagit; och som
de deruti uppgifne omständigheter angående bränneriverkens och redska¬
pens förstöring genom vådeld, äfvensom rörande de tider, hvarunder, i följd
deraf, bränvinsbränning icke kunnat af sökauderne utöfvas, blifvit af ve¬
derbörande Läns-Styrelser behörigen vitsordade, samt, vid sådant förhållan¬
de, billigheten synes fordra, att någon afkortning eller restitution af den
•debiterade och erlagde bränvinsbrännings-beviilningen varder sökanderne
förunnad, hafva Rikets Ständer, som anse denna restitution eller afkortning
af erlagd eller endast debiterad bränvinsbrännings-bevillning böra, i öfver¬
ensstämmelse med den af E. K. M. i Nåder yttrade åsigt, bestämmas i för¬
hållande till den längre eller kortare tid, hvarunder hinder för bran vinsbrän¬
ningens utöfvande fortfarit, för sin del, beviljat förrbemälde sökande restitu¬
tion eller afkortning af ifrågavarande bevillningsafgifler tili följande belopp,
nemligen:
Grosshandlanden Philipson
|
, . . Rrdr 99:
|
30.
|
11.
|
Doctor Stenhammar
|
|
|
|
f. d. Riksgags-Fullmägtigén J. P. Andersson .
|
7:
|
32.
|
5.
|
Bruksidkaren Lisell
|
|
—
|
—.
|
Possessionaten Wingqvist
|
|
34
|
6.
|
Bonden Håkan Pehrsson
|
|
|
—-
|
Öfversten Rosencrantz * . .
|
|
|
|
Åboen Abraham Rasmusson
|
|
|
|
Bonden Gisel Nilsson .........
|
|
|
|
äfvensom att Lars Hansson i Harlösa må njuta befrielse från
erläggande af bränvins-bevillnrngs-afgift för år 1844 med 20: 19. —
I sammanhang härmed och på det den omgång, som genom dylika an¬
sökningars hänskjutande till Rikets Ständers pröfning förorsakas, måtte för
framtiden undvikas, samt vederbörande brännerr-egare derjemte, utan afbi¬
dan af tiden för nästpåföljande Riksdag, genast komma i åtnjutande af den
restitution eller afkortning af bränvins-brännings bevillning, hvartill de i
berörde hänseende kunna anses berättigade, få Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, det täcktes E. K. M. i Råder pröfva och afgöra de, med anledning af
Expeditions-Ulskotlels Förslag till und. Skrifvelse; N;o lia.
Kongl. Circulaii e-Brefvet den 4 September 1841, hädanefter i behörig ord¬
ning inkommande ansökningar om restitution eller afkortning af erlagde
eller endast debiterade bränvins-brännings-afgifter, samt dervid i Nåder be¬
vilja den lindring, i afseende på dessa afgifters belopp, som, i förhållande
till tiden, hvarunder bränvinsbränningen varit inställd, må anses vederbö¬
rande tillkomma.
Rikets Ständer framhärda & c.
Stockholm den 22 Febr. 1845.
N:o 112.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den ig Febr. 1845.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den aa — —
Bonde-Ståndet den aa — —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande afskrifning
af ätskillige i förra Allmänna Magazins fondens räken¬
skaper balancerande summor.
(Stats-Utsk Uti., N:o 143).
S. A. K.
Uti allåten Nådig Proposition under den 6 Augusti sistlidet år, angå¬
ende åtgärder till behöfvandes undsättning i missväxtår, har E. K. M., bland
annat, täckts gifva Rikets Ständer tillkänna, att, enligt den öfver förra ali-
männa Magazins-Fonden sednast afslutade Hufvud-Bok för år 1842, nämnde
Fonds vid årets slut utbalancerade behållningar och fordringar utgjorde ett
sammanräknadt belopp af 276,538 R:dr 25 sk. 3 r;st, hvaremot Fondens skulder
uppgingo till 930,128 R:dr 34 sk. 3 r:st, deribland 925,000 R:dr till Ri¬
kets Ständers Bank, utgörande Bankens återstående fordran å de till All¬
männa Magazins-Inrättningen åren 1815 och 1818 af Rikets Ständer an¬
slagna creditiv. Då nu, på sätt i den Nådiga Propositionen vidare forma-
o.5> Expeditions-Utskoltets Färstag lill und. Skrifvelsej N:o ili>
les, största delen af Magazins-foudens fordringar vore af den beskaffenhet,
att för dem någon godtgörelse sannolikt icke kunde komma alt inflyta, eller
att, i afseende derå, annan åtgärd icke blefve att vidtaga, än att, efter fö¬
regången utredning och pröfning, afskrifva beloppen; men en sådan utred¬
ning, författningsenligt verkställd, medförde kostnader, hvilka troligen icke
ersattes af hvad Staten derigenom möjligen kunde påräkna, hvadan den ut¬
väg syntes böra föredragas att, utan vidare undersökning eller omgång, ge¬
nast till afskrifning befordra alla sådane poster, för hvilka någon ersättning
påtsgligeu icke vore att förvänta, har E. K. M., af sådan anledning, till
Rikets Ständers Siats-Utskott i Nåder öfverlemnat en i förenämnde hänse¬
ende författad balance-utredning, hvarvid E. K. M. ansett nedannämnde
summor lämpligen kunna utur berörde Fonds handlingar afskrifvas, nem¬
ligen :
l:o 12,057 R:dr 13 sk. 6 r:st., utgörande värdet af Mariae f. d. Brän¬
neri och Magazin, hvilka byggnader, jemte åtskilliga inventarier, blifvit, en¬
ligt Kongl. Brefven den 26 April 1826 och den 27 Juli 1840, öfverlåtae
till Sällskapet för vexelundervisningen befrämjande;
2:o 13,269 R:dr 16 sk. 5 r:st., utgörande värdet af Catharinas f. d.
Bränneri och Magazin, öfverlåtne till Committerade för sjukvården i huf-
vundstaderi, jemlikt Kongl. Brefven den 21 November 1827 och den 26
Mars 1828; samt
3:o 23,588 R:dr 4 sk. 11 rist, eller värdet af åtskilliga fastigheter i
Carlskrona, hvilka, enligt Kongl. Brefvet den 23 Januari 1830, blifvit öf¬
verlåtne lill begagnande för Kongl. Flottans behof.
Denna E. K. M:s Nådiga framställning hafva Rikets Ständer i öfvervä¬
gande tagit; och enär Rikets Ständer, uti underdåniga skrifvelser dels af
den 19 Juni 1840, bifallit, att Marias f. d. Bränneri- och Magazins-byggna-
der finge af ofvanbemälde Sällskap fortfarande användas till local för en Nor-
mal-Skola för växel-undervisnings-metoden, med skyldighet likväl för säll¬
skapet, att, när denna skola icke vidare funnes vara behöflig såsom Semina¬
rium för bildande af lärare vid folkskolorne, ifrågavarande byggnader till
Staten återlemna, och dels af den 11 December 1829, förklarat sig gilla de
af Kongl. Majit vidtagne dispositioner, hvarigenom Catharinas f. d. Bränneri
och Magazin samt ofvanberörde i Carlskrona befintliga, magazinsfonden till¬
höriga, byggnader blifvit upplåtna, de förra för inrättande af ett sjukhus och de
sednare till begagnande för Kongl. Flottans behof, hvarvid Rikets Ständer dock
fästat det förbehåll, alt nämnde byggnader och lägenheter, då de för de
uppgifne ändamålen ej vidare behöfdes, skulle till Staten återfalla, hafva,
ExpediLions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 112, o53
■vid sådant förhållande och då värdet af åtskilliga andra magazins-fondens
fastigheter, hvilka till allmänna behof öfverlåtits, långt för detta blifvit utur
fondens räkenskaper uteslutet, Rikets Ständer bifallit, att värdet af Mariae
och Catharin® f. d. bränneri-byggnader samt ofvannämnde fastigheter i Carls¬
krona, utgörande ett sammanräknadt belopp af 48,913 R:dr 34 sk. 10 rrsfc.
Banco, må varda i behörig ordning afskrifvet; dock under vilkor, att dessa
byggnader, då desamma icke vidare finnas erforderlige för de ändamål,
hvartill de, jemlikt Rikets Ständers förrberörde underdåniga skrifvelse!- af
den 11 December 1829 och den 19 Juni 1840, blifvit upplåtne, skola till
Stats-Verket återställas.
Hvad deremot angår de öfriga uti magazins-fondens hufvudbok för år
1842 utbalancerade fordringar, utgörande, efter afdrag af fastighets- och in-
ventarie-värden, tillsammans 219,298 R:dr 21 sk. 6 r:st., bland hvilka ingea
serskild post blifvit af E. K. M. till afskrifning uttryckligen föreslagen, så
enär af den till Rikets Ständers Stats-Utskott i Nåder öfverlemnade ba-
lance-berättelse sig visar, att en del af dessa fordringar, i hänseende till sin
giltighet, bero på domstols pröfning, hvadan, under nuvarande omständighe¬
ter, afskrifning utaf desamma icke synes kunna ifrågakomma, och, hvad åter
de öfriga beträffar, Rikets Ständer af berörde balauce-berättelse samt andre
tillgänglige handlingar icke kunnat hemta den fullständiga kännedom af
förhållandena, som erfordras, för alt tillförlitligen bedöma, huruvida, i saknad
af all utväg till liqvids erhållande, någon eller några af ifrågavarande ba-
lance-summor må utur fondens räkenskaper afioras; torde det alltså, enligt
Rikets Ständers tanka, lämpligast böra på vederbörande Embets-myndighe-
ter fortfarande ankomma att Magazins-fondens återstående fordringar, för så
vidt indrifning deraf icke kari till vägabi ingas, i öfverensstämmelse med stad-,
gandena i Kongl. Fordringen den 11 December 1830, till afskrifning befor¬
dra; och då en skyndsam verkställighet af nämnde indrifnings- eller af-
skrifnings-åtgärder desto heldre synes vara af oojständigheterne påkallad,
som derigenom dels nedsättning skulle beredas uti de för omförmälde ma-
gazins-ärendens utredning nu erforderlige aflöningskostnader, dels ock Rikets
Ständer såmedelst komma i tillfälle att till pröfning företaga frågan rörande
liqvid eller afskrifning af den skuld, hvaruti, på sätt ofvanberördt är, maga-
zins-fonden hos Rikets Ständers Bank häftar, få hos E. K. M. Rikets Stän¬
der i underdånighet anhålla, att ej mindre Stats-Contoret, till hvilket, jem¬
likt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 20 Mars 1841 och Kongl.
Brefvet den 22 December samma år, befattningen med förra Allmänna Mait
gazins-fondens ärenden blifvit vid 1843 års slut frän Kammar-Rätten öfver-
?54
Expeditions-Utsköttets Förslag till und. Skrifvelse-t N.o it3.
flyttad, än ock öfrige vederbörande Euibets-myndigheter måtte undfå Nådig
föreskrift att, så vidt omständigheterne medgifva, påskynda utredningen af
ruagazins-fondens återstående baiance- och fordringsposter, på det att med¬
len, der så ske kan, må varda indrifue eller, om sådant bör ega rum, till
afskrifning i författningsenlig ordning befordrade; och hafva Rikets Ständer,
i sammanhang härmed, velat i underdånighet begära, det täcktes E. K. M.,
vid nästinstundande Riksdag, till Rikets Ständer i Nåder öfverlemna be¬
rättelse angående de resultat, hvilka genom ofvannämnde utredningsåtgärder
åstadkommits.
Hvilket, med anledning E. K. M:s i ämnet aflåtna Nådiga Proposition,
Rikets Ständer härmed få i underdånighet meddela.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
N:o 113.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. i845.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåninga Skrifvelse, angående befrielse
från ordinarie rote ringsskyldighet för Östra Wingåkers
församlings Kyrkoherde-boställe.
(Stats-Utsk;s Uti., N:o 144).
S. A. K.
Enär Kyrkoherde-bostället uti Östra Wigåkers Församling af Strengnäs
Stift, Qvarngölet beriämndt, hvilket utgör ett af de till inkomsterne svagare
i Riket, med endast 4tunnlands årlig såningsjord och dessutom betungadt
iped 8 R:drs grundränta och J. tunna kronotionde, sådant oaktadt allt se¬
dan år 1754, då Östra Wingåker, dittills en till Westra Wingåker hörande
Expeditions-Vtskottets Förslag tilt und. Skrifvelset N.-o ItX st55
Ca pell-försa mlin", derifrån skiljdes och förvandlades till ett eget gäll, äfven
såsom Pastors-bostäfle bibehållit den ordinarie rotering, detsamma förut lått
vidkännas, och icke heller blifvit af de under sednare åren tillförordnade
Rotejeraknings-CommUeer föreslaget till erhållande af befrielse från denna
tunga; så, och i likhet med hvad, enligt Rikets Ständer underdåniga skrif¬
velse den 27 October 1840, med åberopande af det förhållande, dels alt
Kongl. "Majli, uti Nådigt Bref den 2 November 1833, angående af utsedde
Cominitlerade förrättade jemnkningar i 1811 års extra rotering samt för¬
slagsvis uppgjord ny indelning i ständigt soldat och båtsmanshåll af orote¬
rade skatt-, krono- och frälsehemman, rn. ro., gillat och fastställt den a£
Committerade vidtagne tillämpning af författningarne, hvarmedelst de, med
befrielse för Kyrkoherde-boställen från ständigt knektehåll, ålagt dem extra
rotering, och dels att sådane boställens indelning till ordinarie rotering vore
emot Presterskapets Privilegier stridande, blifvit för Pastorsbostället uti
Torps Socken på Dalsland medgifvet, få, uppå dessa till ifrågavarande ämne,
enligt Rikets Siänders tanka, fullt tillämpliga grunder, och i anledning af
derom hos Rikets Ständer gjord framställning, Rikets Siänder nu hos Ek
K. M. i underdånighet anhålla, det måtte Kyrkoherde-bostället i Östra Wing¬
åkers Socken varda befriadt från den ordinarie rotering, som af delsamma
nu utgöres, samt, i likhet med öfrige dylika boställen, endast till extra ro¬
tering förbindas, äfvensom att, derest E. K. M., i anseende till den rubb¬
ning af indelningsverket, sorn härigenom komroe att uppstå, skulle finna Sig
förhindrad att härtill lemna Nådigt bifall, E. K. M. måtte täckas i Nåder
tillåta, det berörde boställe, i likhet med hvad för capellans-boställeu egt
rum, må befrias från rotering genom densammas förflyttning på andra när¬
belägna och oroterade men icke privilegierade hemman och lagenheter, eller
ock att, i händelse bostället, i brist på tillgängliga hemman för flyttningen,
Buåste i roteringen qvarstå, detsamma måtte få sig tilldeladt motsvarande
vederlag af rotefrihets- eller vaeance-afgifterna.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
3 56 Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse, E;0 114.
N:o 114.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. |845.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den aa — —
Bonde-Ståndet den 22 — —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upphörande
af Invalid-inrättningen å Ulriksdal.
(Stats-Utsk:s Uti., N:iis 45 och J51).
S. A. K.
Sedan Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref af den 31 December 1840, förkla¬
rat Sig icke finna skäl att bifalla den af Rikets Ständer uti underdånig
Skrifvelse af den 18 förutgångne November framställda anhållan, att Inva¬
lid-Inrättningen å Ulriksdal måtte upplösas och Ulriksdals Slott återgå till
sin ursprungliga bestämmelse, hafva Rikets Ständer vid innevarande Riks¬
dag frågan härom under ytterligare öfvervägande förehaft, hvarvid upplyst
blifvit, bland annat, hurusom kostnaderne i och för Invalid-inrättningen un¬
der de sednare åren uppgått till omkring 17,000 R:dr årligen, äfvensom att
invalid-personalen 1841 utgjorts af 14 Officerare, 10 Under-Officerare och
58 man, tillsammans 82 personer, eller det högsta antal, som på en gång
får vid Inrättningen intagas, hvadan, med antagen fördelning af nämnda
utgiftsumma emellan dessa 82 Invalider, på hvarje individ komme att be¬
löpa sig en underhållskostnad af omkring 207 R:dr B:co för året.
Det torde icke vara tvifvel underkastadt, att denna kostnad, så vidt
fråga är om Corporaler och Soldater, uppgår till ett alltför högt belopp,
och att en icke obetydlig nedsättning deri skulle kunna åstadkommas,
derest Invaliderne, försedde med lämpliga, af InvaJidhus-fondens medel ut¬
gående, pensioner, tillätes att till vistelse-ort välja den del af Riket, der de
funné sin utkomst lättast kunna vinnas, en förändring, hvarigenom jemväl
Invaliderne sannolikt komme i tillfälle att bereda sig ett mera verksamt
och derigenom trefligare lefnadssätt. Om i sådant fall pensionerne blefve
bestämda t. ex. för Officer till 200 R:dr, Under-Officer till 133 R:dr 16
sk., och för Corporal eller Soldat till 80 R:dr B:co om året, skulle för un¬
derhåll af 14 Officerare, 10 Under-Officerare och 58 man, eller för en per¬
sonal, till antalet lika med den, som år 1841 vid Inrättningen varit inta¬
gen»
Expedilions-Utskotles Förslag till tind. Skrifvelse, N.o tlS.
gen, åtgå allenast 8,773 R:dr 16 sk., eller omkring hälften af den kostnad,
hvilken nyssnämnde är for detta ändamål utgått. Med afseende härå och
då Rikets Ständer ansett derjemte i betraktande ,böra tagas, att Ulrjk?da(ls
för merberörda anstalt upplåtna och i hufvudstadens granskap belägna slott
torde för den Kongl. Familjens behof blifva erforderligt, få Rikets Ständer
bos E. K. M. i underdånighet anhålla, dels att Invalid-inrättningen å Ul¬
riksdal må upplösas och dervarande slott återgå till dess egentliga bestäm¬
melse eller blifva ledigt för annat ändamål, dels ock all E. K. M. täcktes
till Rikets Ständer aflåta Nådig Propositon, rörande luvalidhus-fondens till¬
gångars användande på ett sätt, hvarigenom det med dessa medel afsedda
ändamål må kunna befrämjas; hvarjemte och för den händelse att ifråga¬
varande underdåniga hemställan skulle af E. K. M. i Nåder bifallas Rikets
Ständer få till E. K. M. i underdånighet öfverlemna att, intilldes nämnda
Nådiga Proposition kan varda afgifven och Rikets Ständers beslut i ämnet
meddeladt,■ disponera ej mindre Invalidhus-fondens reserverade behållning
och derå upplöpande räntor, än ock inflytande inkomster, för att användas
till det ändamål, som med Inrättningens stiftelse varit afsedt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
N:o 115.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln dea ig Febr. i845.
Preste-Ståridet den ly — —
Borgare-Ståndet den ii — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående användandet
af de under Stats-Contorets förvaltning ställda äldre De-
positionsmedel. ^Stals-Utsk:s Uti. Nrrts 5U och 152.)
S. A. K.
Uti den vid innevarande Riksdag aflåtna Nådiga Proposition, angående
Bilt. till R. St. Prot. 184S. 10 Sami., t AJd. 33
ExpcUlions-TJtskoitets Förslag lill lind. Skrifvelse, N-o 115.
Stals-Verkets tillstånd och behof, har E. K. M. behagat gifva Rikets Stän¬
der tillkänna, att sedan, enligt Kongl. Brefvet af den 8 October 1828, blif¬
vit förordnadt, att sådana uti Landt-Ränterien gjorda depositioner, hvilka re¬
dan uti minst tio år derstädes innestått eller dädande efter blefvo tio år
gamla, skulle uppsägas till återlyftning hos E. K. M:s Befalluinghafvande
inom natt och år efter i ämnet utfärdad kungörelse, samt att de af berör¬
da depositioner, till hvilkas utbekommande vederbörlig anmälan inom nämn¬
de tid icke egt rum, borde till Stats-Contoret insändas; så bade i följd
häraf ifrån och med år 1829 till närvarande tid af dylika depositionsmedel
till Stats-Contoret inlevererats från Landt-Ränterien i samtlige Länen samt,
i följd af Kongl. Brefvet den 22 Nov. 1841, jemväl från Öfver-Ståthållare-
Embetets Canzli, tillsammans 55,662 R:dr 46 sk. 4 r:st., hvarutaf blifvit å-
terlyftade 2,365: 24. 3., efter afdrag hvaraf återstode behållning 53,297:
22.1.; — och hade, såsom räntor å ifråga varande, dels genom serskilde corni-
terades, dels sedermera genom Stats-Contorets försorg utlånta medel, dessu¬
tom influtit 10,084: 39., deraf år 1842 utgått ett arfvode för medlens för¬
valtning och redovisande, stort 666: 32., så att disponibla återstoden utgjor¬
de 62,715 R:dr 29 sk. 1 rist., hvaraf största delen vore förräntad; öfver¬
lemnande E. M. M. till Rikets Ständer att om användandet af ifrågavarande
depositionsmedel efter eget bepröfvaade förordna»
Då, på sätt ofvanberördt är, omformälda depositionsmedel före deras
insändande till Stats-Contoret under minst elfva års tid uti vederbörande
Ränteri innestått, torde någon återlyftning af samma depositioner sannolikt
numera icke ifrågakomma; men då anspråk på medlens utbekommande, så
framt eganderätten dertill med behöriga handlingar styrkes, icke lära kunna
bestridas, hafva Rikets Ständer ansett någon mindre del af depositiosmedlen
lämpligen böra i och för sådana möjligen inträffande fall hållas disponibel,
hvadan Rikets Ständer beslutat, att af den uti E. K. M:s Nådiga Proposition
uppgifna omförmälda summa ett belopp af 60,1000 Rrdr må till Rikets Stän¬
ders Riksgälds-Contor inlevereras, samt återstoden 2,715: 29. 1., för Stats-
Contorets räkning i Rikets Ständers Bank insättas, för att användas till
godtgörande af de fordringsanspråk, hvilka i förevarande hänseende framde¬
les kunna i behörig ordning anmälas och styrkas; dock att, i händelse de
reslitutioner af ifrågavarande beskaffenhet, hvilka framdeles kunna finnas
höra ega rum, skulle tiil beloppet öfverstiga det sålunda dertill afsalia an¬
slag, återstoden bör af Riksgäldskontoret i vederbörlig ordning Stats-Con¬
toret tillhandahållas»
Exp clitions-Utsk,Itets Förslag lill uncl. Skrifvelse} N:0ll6. 25g
Hvilket, lill svar i ämnet, Rikets Sländer få hos E« Iv. M. härigenom
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
N:o 116.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och>Adeln den 19 Febr. i845.
Pieste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse^ i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition rörande användandet af en på
Post-Verkets räkning i Rikets Ständers Bank innestående
summa.
(Stats-Utsk:s Ut!. N:o 51 samt Mern. N:o 154}.
S. A. K.
Jemte tillkännagifvande, att en summa, stor 3,154 R;dr 10 sk. 4 rist funnes
på Post-Verkets räkning i Rikets Ständers Bank innestående såsom behåll¬
ning af penningar och effecter, hvilka varit inneslutne uti på Post-Conto-
ren ölverblifne, efter viss föreskrifven tid öppnade, bref, och hvartill, efter
införd Kungörelse i Tidningarne, någon egare sig icke anmält, har E. K.
M., uti Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, till
Rikets Ständer öfverlemnat alt angående dispositionen af berörde summa,
besluta; och då någon praescriptionstid i afseende å vederbörande egares
rätt att utbekomma ofvanberörde penningar och effecter icke finnes föreskrifven,
hvadan de anspråk, som i dessa hänseenden skulle väckas och behörigen styrkas,
ieke lära kunna underkännas; men, vid det förhållande, att de penningar
och effecter, hvilkas belopp nu blifvit till Rikets Ständers disposition i Nåder
©fverlemnadt, sedan längre tid å Post-Contoren qvarlega», utan att, oaktadt
i ämnet utfärdad Kungörelse, anmälan 0111 penningarnes och effeclernes ut¬
26a
Expeditions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o ttj.
bekommande egt rum, någon återbetalning af de contanta medlen eller er¬
sättning af effecternes värde från Siats-Verkets sida numera sannolikt icke
ifrågakomma, hafva Rikets Ständer, som anse de anspråk på utbekomman¬
de af större .eller mindre del af omförmälde summa, hvilka af egarne till
de uti brefven inneslutne penningar och effecter eller desse egares rättsiu-
nehafvare kunna väckas, lämpligast böra pröfvas och afgöras af Post-Ver-
kets Styrelse, beslutat, att ifrågavarande 3,154 R:dr 10 sk. 4 r;st Banco må
uti Rikets Ständers Riksgälds-Contor deponeras, med skyldighet för nämn¬
de Contor, att af berörde medel tillhandahålla Post-Verkets Styrelse det
eller de belopp, hvartill vederbörande kunna iuför samma Styrelse behöri¬
gen styrka sin egande rätt.
Hvilket, i anledning E. K. M:s Högstberörde Nådiga Proposition, Ri¬
kets Ständer härmed få i underdånighet anmäla.
Rikets Sländer framhärda &c.
Stockholm den 22 Febr. 1845.
N:o 117
Uppläst och godkändt Iros Ridd. och Adeln den 19 Febr. i845.
Presté-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den. 22 — -—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående en prcescrip-
tionstid för likviderandet af ätskilligaj i Riksgälds Conto-
rets räkenskaper balancerade, äldre skuldposter.
(Stats Utsk. Ut1., N:o 158.)
S. A. K.
Jemte förmälan, hurusom uti Riksgä!ds-Con'orets räkenskaper, sedan
längre tid tillbaka, finnas upptagna flera mindre betydliga skuldposter, be¬
stående dels af förfallna, men ej tili inlösen företedda, ob.igalioner, othdeis
Expeliiions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;o liq, a6t
af insatta medel å det så kallade creditsedel-verkets räkningar, hvaraf obli-
gationérne redan för mer än 20 år sedan förfallit och depositions-skulder-
na varit balancerade vida längre lid, än Rikets Ständers Ranks attester öf¬
ver derstädes deponerade medel numera äro gällande, har, till unvikande af
en framtida ändamålslös bokföring att dessa skuld-belopp, blifvit hos Rikets
Ständer hemsläldt, att en viss tidpunkt måtte varda af Rikets Ständer be¬
stämd, efter hvilken de dessförinnan ej företedde obligationernes capital-och
ränte-belopp, äfvensom de innestående depositionerue, skulle ur räkeuska-
perne helt och hållet allöras.
Enligt Rikets Ständer tillställd förteckning öfver ofvannämnde till af¬
skrifning föreslagna obligationer och depositions-skulder, utgöras desamma af:
1:0 Till innehafvarén utfärdade Obligationer med 5 procents ränta.
|
|
|
|
Till förfallo da¬
|
|
|
Capital.
|
|
gen Lcräkuadt
|
Banco.
|
|
|
|
|
interesse.
|
|
N:o !,675 förfallen år 1802
|
250
|
|
|
75
|
38
|
1
|
|
|
|
„ 4,167 dito „ 1807
|
600
|
..
|
|
60
|
-
|
——
|
|
|
|
„ 4,168 dito „ „
|
350
|
- -
|
|
35
|
- 1-
|
|
|
|
|
„ 4,282 dito „ „
|
50
|
-
|
-
|
5
|
|
|
|
|
|
„ 8,454 dito „ 1821
|
500
|
|
.
|
75
|
|
- -
|
|
|
|
„ 8,455 dito „ „
|
500
|
. --
|
n
|
75
|
, . .
|
|
|
|
|
„ 8,456 dito „ „
|
500
|
,
|
|
75
|
|
|
|
|
|
„ 8,457 dito „ „
|
500
|
. . —
|
|
75
|
—
|
|
|
|
|
Ränte-kupon, tillhörande den år 1807
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förfallne obligationen N:o 4,556. .
|
— —
|
—
|
—
|
35
|
—
|
—
|
|
|
|
Summa
|
3,250[—
|
|
[5lU[38| 1
|
3,760
|
38
|
1
|
t:o Till ersättning för Svenska med¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
borgares fordringar hos Franska Re¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
geringen utfärdade 5 procents obli¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gationer:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N:o 2, förfallen år 1823
|
261
|
12
|
—
|
130
|
30
|
- - -1
|
|
|
|
„ 362 dito „ „
|
69
|
34
|
8
|
34
|
41
|
4
|
|
|
|
„ 427 dito „ „
|
52
|
22
|
8
|
10
|
23
|
8
|
|
|
|
Suni ma
|
38.3 2? 1
|
4
|
1175147
|
-
|
559
|
20
|
4
|
2Ö2
Ejcpeditions-Ulskottets Förslag till tind. Skrifvelsej N.-o 1VJ.
och 3:o Depositions-sknldj balancerad till oför•
|
Riks#.-sedi ar.
|
|
|
|
ändradt belopp sedan år i83f.
|
|
|
|
|
|
|
Afl. Cassören Tavelins utelöpande Assignationer
|
6
|
44
|
|
|
|
|
„ dito dito dito
|
Attester
|
155
|
8
|
|
|
|
|
„ dito Wassermans dito
|
Assignationer
|
6
|
3
|
6
|
|
|
|
,, dito dito dito
|
Attester
|
—
|
19
|
|
|
|
|
„ dito Ströms dito
|
Assignationer
|
4
|
8
|
|
|
|
|
„ dito Lönbergs dito
|
dito
|
19
|
12
|
|
|
|
|
„ dito Lindqvisters ailo
|
dito
|
20
|
4
|
|
|
|
|
„ dito Hellströms dito
|
dito
|
—
|
36
|
|
|
|
|
„ dito dito dito
|
Attester
|
1
|
16
|
——
|
|
|
|
„ dito Rjdbergs dito
|
dito
|
1
|
44
|
*
|
|
|
|
„ dito dito dito
|
Assignationer
|
12
|
—
|
|
|
|
|
„ dito Zengerleins dito
|
Attester
|
3
|
4
|
6
|
|
|
|
Observations-Conto
|
|
23
|
18
|
G
|
|
|
|
Fabrikören Apiarii fordran . . .
|
|
—
|
8
|
—
|
|
|
|
Kongl. Bergs-Collegii dito
|
• • • t •
|
—
|
—
|
3
|
|
|
|
Börs- och Brobyggnads-Direetionens dito . . .
|
28
|
36
|
—
|
|
|
|
Brandvakts-Cassse-Administrationens dito . . .
|
1
|
—
|
—
|
|
|
|
Discont-Verkets å räkningen N:o 1
|
dito ....
|
151
|
32
|
_
|
|
|
|
Allmänna Enke- och Pupill-Cassans dito . . .
|
113
|
16
|
—
|
|
|
|
Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena dito . .
|
—
|
2
|
—
|
|
|
|
Borgmätaren Gothers dito .
|
|
—
|
36
|
—
|
|
|
|
Åssessoren Halldins dito ....
|
|
20
|
—
|
|
|
|
|
Kongl. Krigs-Academiens dito . .
|
• • • • #
|
20
|
44
|
|
|
|
|
Militiae Boställs-Cassan dito . . .
|
|
2
|
16
|
|
|
|
|
Ölverste-Löjtnant Reuterskölds dito
|
|
10
|
—
|
—
|
|
|
|
Herr Tersmedens dito . . . .
|
• 0 • • •
|
3
|
12
|
|
|
|
|
Kongl. Utrednings-Commissionen dito å räkningen
|
|
|
|
|
|
|
N:o 2
|
|
1
|
—
|
—
|
|
|
|
Kongl. Ränte-Kammarens dito å räkningen N:o 1
|
233
|
20
|
9
|
|
|
|
Kongl. Convoy-Commissariatels'dito å räkningen N:o 1
|
56
|
24
|
—-
|
|
|
|
dito dito dito å
|
räkningen N:o 2
|
—
|
1
|
9
|
|
|
|
|
Summa
|
89'7|34|
|
3
|
598
|
22
|
10
|
Tillsammans Ji:co R:dr|4,9l8|33| 3
Expedäions-Ut skottets Förslag lill lind. Skrifvelsej IV.o 117. 263
Då inneha (Värne af dessa obligationer och assignationer under den se¬
dan deras utgifvande förflutna längre tiderymd underlåtit att desammtf till
inlösen förete, och de utelöpande depositions-attesterne allt hittills icke lära
blifvit aflemnade till dem, för hvilkas räkning depositionerne skett; så ock
på det ifrågavarande skuldposter icke må behöfva att allt framgent i Riks-
gälds-Contorets årliga räkenskaper bland dess förfallne skulder upptagas och
balanceras, hafva Rikets Ständer, som ansett lämpligt, att en prasseriptions-
tid för iiqviderandet deraf varder fastställd, i sådant afseende och i öf¬
verensstämmelse med hvad förut rörande ej mindre Riksgälds-Contorets än
Bankens gamla balancerande skulder är vordet stadgadt och iagttaget, fun¬
nit skäligt bestämma slutet af år 1846 såsom den tidpunkt, hvarförinnan
innehafvarne af me ra narn tide obligationer och assignationer samt attester,
äfvensom egarne till öfriga här ofvan uppräknade depositionssumraor, böra,
vid förlust af all rätt till betalning, för lirf vids erhållande, samma obliga¬
tioner, assignationer och attester samt andra fordringsbevis till Riksgälds-
Contoret inlemna; och få hos E. K. M. Rikets Ständer underdånigst anhål¬
la, att allmän Kungörelse om den i berörde hänseende fastställda prasscrip-
tionslid malte, under loppet af innevarande år, varda i Nåder utfärdad,
samt att, uti samma Kungörelse, så väl obligaticnerne som depositionsskulder-
ne måtte varda uppgifne, i enlighet med den derå här ofvan meddelade
förteckning.
Rikets Ständer framhärda &e.
Stockholm den 22 Februari 1845,
«G4
Expeditions-IIIsko tuts Forsing till tind Skrifvelse, -V.-o nS
N:o IS8.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. i8.f5.
Preste-Siåndet den i9 — —
Borgare-Ståndet den aa — —
Bonde-Ståndet den aa — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om för¬
ändring i sättet för ersättning af hästar och persed¬
lar, som vid Rusthålls - Regementena under krig gä
förlorade.
(Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk;ns Bet., N:o 31).
S. A. K.
Sedan, i anledning af vid sistförflutna Riksdag väckt fråga om tillåtel¬
se för Rusthållare att, under Krig, emot en bestämd afgift i penningar,
varda befriade från skyldigheten att remontera och ersätta förlorade hevä-
rings-, remtygs- och utrednings-persedlar m. m., Rikets då församlade Stän¬
der med hänsigt dertill, att de dryga och kännbara kostnader, som ofta
tillskyndas enskilda rustande genom under krig uppkommande förluster så
väl af hästar, som af omförmälda peisedlar, skulle lättare bäras, i den moa
de jemnare fördelades, uti skrifvelse den 6 Februari 1841 icke allenast i
underdånighet anhållit, att Kongl. Majit läcktes låta höra vederbörande rust¬
hållare, huruvida de skulle vilja ingå den öfverenskommelse sins emellan,
att, vid infallande kiig, från dess utbrott, en för alla och alla för en, pro¬
portionaliter ansvara för de skador, som kunde träffa Regementets eller
Corpsens hästar, bevärings-, remtygs- och utredningspersedlar m. m., eller
om rusthållarne hellre önskade, att Staten, emot en viss årlig afgift af dem
till Kronan, öfvertoge ansvaret för ersättningen af så väl hästar, som per¬
sedlar, i hvilket fall det likväl skulle åligga Staten att vid krigets slut hål¬
la både de förra och sednare i tjenstbart och dugligt skick de rustande
tillhanda, utan ock underdånigst fiaroställst den önskan, att, efter det rust¬
hållarne sig i ämnet yttrat, Kongl. Maj;t måtte, uti Nådig Proposition till
Rikets Ständer, föreslå den ändamålsenligaste och således för de rustande
nainst betungande utvägen till sådan ersättning; så har E. K. M., uti
en den 2 Augusti förlidet år aflåten Nådig Proposition, behagat gifva Ri¬
kets Ständer tillkänna, att E. K. M:s och Rikets Krigs-Coilegium, enligt
er-
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:0 118.
a65
erhållen Nådig befallning, samt under förutsättande i öfrigt, ej mindre att
kail- oell bäst inunder ingar ne, äfvensom häslbeslag, ehuru ickei Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse uttryckligen nämnda, ansåges innefattade bland den
materiel, bestående, utom hästar, af bevärings-, remtygs- och utrednings¬
persedlar in. m., hvars underhållande i krigstid skulle utgöra föremål för
förslaget till rusthållarne, än ock att samma förslag icke för närvaran¬
de rörde Jemtlands Häst-Jägare-Corps’ l:sta sqvadron eller Bohus Läns Rege¬
mentes södra eller Rusthålls-Bataillon, enär den förres materiel underhölles,
genom Krigs-Collegii försorg, af den så kallade Jemtlands Reserv-medels-cassan,
till hvilken rusthållarne med penningar utgjorde sina rustnings-prmstationer,
och den sednare, eller Bohus Läns Regementes Rusthålls-Bataillon, blifvit,
till följd af Kongl, Majlis Nådiga Bref den 14 November 1842, försatt på
infanteri-fot för en tid af tio år, under hvilka Bataillonens bevärings-,
remtygs- och ulrednings-persedlar bekostas af Kronan, samt beklädnaden af
Kronan och rusthållare till hälften hvardera, låtit för hvarje af de öfriga
indelta Ca valeri- eller från Ca valeri- till Infanteri- förvandlade Regementen
och Corpser, med ledning af sednaste upphandlingspris, approximativa cal-
euler öfver värdet å ryttarehästen samt alla till ryttarens eller soldatens
personella och hästutredning hörande persedlar upprätta och till E, K. M:s
vederbörande Befallningshafvande afsända, med föreläggande att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Brefvet den 11 Mars 1841 stadgade, infordra
de rustandes yttrande öfver det af Rikets Siänder framställda alternativa
förslag.
Efter det, vid de i förenämnde afseende hållna sammanträden, hvar¬
ken det ena eller andra alternativet af ifrågavarande förslag blifvit af de ru¬
stande vid något Regemente eller Corps ovilkorligen antaget, samt Krigs-Colle-
gium underdånigt utlåtande i ämnet sedermera afgifvit, hade E. K. Mit i
betraktande deraf, att ju allmännare eller vidsträcktare den ifrågasatta för¬
eningen emellan rusthållarne kunde blifva, densamma destomer skulle mot¬
svara sitt ändamål, eller en jemnare fördelning af rustningsbesväret under
krig, funnit lillvägabringandet af serskild förening inom hvarje Regemente
eller Corps icke företrädesvis böra sökas, utan helst en gemensam förening
beredas emellan alla rusthåll i Riket, hvilkas innehafvare funne med sia
fördel förenligt att deruti ingå, oberoende af de rustande för andra num¬
mer, i fall desse vägrade att i en sådan förening deltaga, dock att
härvid nödig skillnad emellan de beridna och de afsutna Regemente¬
na iagttoges.
Bih. lill R. St. Brot. 18/^5. to Same. 1 Afd, 34
a6G Exr editions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelsej. N.o 118.
På grund häraf har E. K. M. i högstberörde Nådiga Proposition före¬
slagit Rikets Ständer att, med undantag af Jemtlands Hästjägarecorps och
Bohus Läns Regementes Södra Bataillon, med hvilka serskilde förhållanden
egde rum, Rusthållarne vid öfriga Rusthålls-Regeinenten och corpser i Ri¬
ket må, vid nya sammankomster, erbjudas att, till vinnande af den åsyf¬
tade lindringen i rustningsbesvärel under krig, ingå gemensamma öfverens-
kommelser, samtlige Rusthållarne vid de beridna Regementena och corpser-
11a serskildt och samtlige Rusthållare vid de afsutua serskildt, att, efter den
andel, som på hvarje rusthåll kunde belöpa, icke allenast ersätta alta för¬
luster i hästar eller persedlar, som under krigstjenstgöring kunde för de i
öfverenskommelse!! deltagande ruslhållen inträffa, utan ock under tiden för
persedtarnes undeihålt ansvara; kommande hvaije Rusthållare sålunda i
tillfälle alt, utan hinder af det beslut, hvaruti de öfriga Rusthållarne kun¬
de stadna, härutinnan handla, såsom han för sig förmonligast ansåge; dock
aLt, der flere delegare funnes i samma rusthåll, alla dessa borde om beslutet
sig förena, så framt den föreslagna öfverenskommelse!! skulle anses hafva
blifvit för rusthållet antagen; och skulle för öfrigt de Rusthållare, som till
en början möjligen kunde hysa betänkligheter vid detta på deras gemen¬
samma fördel beräknade förslags antagande, icke utestängas från möjligheten
att sedermera derpå ingå, hvadan E. K. M. ansåge en pisescriptionlid för
rättigheten att i öfverenskommelserna deltaga först framdeles lämpligen
kunna af E. K. M. i Nåder bestämmas.
Då likväl ersättningen för under krig inträffade förluster eller under¬
hållskostnader icke skulle ifrågakomma att af Rusthållarne utbetalas, förrän
densammas belopp blifvit tillförlitligen utredt; ville E. K. M. i Nåder fä¬
sta Rikets Sländeis uppmärksamhet på nödvändigheten, att de utgifter, sorn
i omförmälda afseenden kunde uppkomma, förskottsvis bestriddes af den
blifvande krigsfonden, för att sedermera, lill Siats-Verkets godtgörande, för¬
delas på vederbörande Rusthållare, hvilka i stället blefve berättigade att å-
terfå såväl hästar som persedlar i tjenstbar! skick.
Hvad i detta vigtiga ärende sålunda och i öfrigt förekommit, hafva
Rikets Ständer till noggran pröfning förehaft, och då det förslag, som i E.
K. M:s Nådiga Proposition innefattas, synes anvisa den för hand varande
tjenligaste utväg för åstadkommande af en jemnare fördelning af rustnings-
besväret under krig, samt tillika innebär den i föregående till de rustande
i detta hänseende gjorda framställningar saknade förmon, att, derest en det
rusthåll icke funne för sig fördelaktigt att ide föreslagna föreningarne ingå,
sådant icke skulle hindra föreningarnes afslutande emellan öfriga rusthåll.
Expediiions-Ulskotlets Förslag till und Skrifvelsej IV.O 1ig.
267
med öppen rätt för de förre att sedermera i föreningarne deltaga; hafva
Rikets Ständer godtfunnit till E. K. M:s högstberörde Nådiga Proposition
lemna bifall, hvarjemte Rikets Ständer få hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, derest allmänna föieuingar, till ersättande af i krig inträffande
förluster och skador å hästar och rustningspersedlar, mellan rusthållen vid
de beridna Regementena och corpserne samfäldt och rusthållen vid de af-
sutna samfäldt, icke kunna tillvägabringas, E. K. M. täcktes til! de rustan¬
de, Regements- och corps-vis sammankallade, låta ånyo framställa förslag
om dylika föreningars afslutande inom hvarje Regemente och corps serskildt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
N:o 119.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. i845.
Preste-Slåndet den 19 — —
Borgare-Stundet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående utvidgandet
af Apologist-classen vid Fahlu högre lärdomsskola.
(Stats- samt Allm. I3esv.- och Ekon.-Utsk. Ut!., Nto 32).
S. A. K.
Då i Stora Kopparbergs Län, med en folkmängd af omkring 139,000
personer, endast funnes en elementar-läroanstalt, eller den i Fahlu stad va¬
rande högre lärdoms-skola, jemte en dertill hörande med allenast en lärare
försedd Apologist-class, och berörde Län således vore i sistnämnda hänsen¬
de sämre lottadt än andra, har hos Rikets Ständer fråga förekommit om
afhjelpande af en sådan brist, destohellre som, utom åkerbruk, jemväl bergs-
handteringen utgjorde en af provinsens hufvudnäringar, samt de ynglingar,
hvilka önskade att i en framtid varda i egenskap af bruksförvaltare, me-
»68
Expeditions-Vtskollels Förslag till lind. Skrifvelse, No tig.
cbanici o. cl. anställde, egentligen hade af nöden att inhemta de kunskaper,
hvilka i Apologist-skola meddelas; — och hafva Rikets Ständer, i afseende
härå, likaledes inhemtat, ej allenast alt den år 1832 församlade Revision
öfver elementar-läroverken i Riket hos Kongl. Maj:t i underdånighet hem¬
ställt om Apologist-afdelningens vid Fahlu högre lärdomsskola utvidgning
och förseende med en andre Apologist, hvarom äfven skolans Ephorus gjort
underdånig ansökning, men att Nådigt bifall till dessa framställningar, i
brist af disponibla medel till aflöningskostnader, icke kunnat meddelas, utan
ock att 1843 års Revision öfver elementar-läroverken, i afsseende på Fahlu
lärdoms-skola, förklarat, att, för ortens behof och skolungdomens talrikhet,
en högre fullständig Apologist-skola erfordrades, hvilken likväl icke ausetls
kunna organiseras, med mindre 2:ne nya lärare-löner blefve dertill anslagna.
Enär således, å ena sidan, behofvet af ökadt lärare-biträde vid ifråga¬
varande skola synes tillräckligen vitsordad t, destomer som en dupplicant i
Apologist-classen redan blifvit anställd och tvänne på hvarandra följande år
med gratification hugnad, men Rikets Ständer, å den andra, icke anse lämp¬
ligt att, innan en definitiv reglering af elementar-läroverken i allmänhet
vidtagits, anslå lön på stat för nya lärare vid sådana verk, hafva Rikets
Ständer funnit sig böra, jemte framställning af behofvet utaf en andre Apo¬
logist vid Fahlu högre lärdomsskola, öfverlemna frågan derom till E. K.
M:s Nådiga afgörande, med underdånig anhållan derjemte, att, derest E. K.
M. skulle finna en sådan tillökning af lärare-personalen lämplig, den nye
Apologistens aflöning må, under afvaktan å elementar-läroverkens slutliga
reglering, utgå såsom arfvode, till det för hans vederlikar i allmänhet stad¬
gade belopp, af det reservations-anslag, Rikets Ständer till elementar-läro¬
verken och sådana partiella behof, sorn i afseende derå kunde fiunas nödiga,
å Riks-Statens åttonde Iiufvud-Titel anvisat.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845,
Expeditions -Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;0 120. 269
N:o 120.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den igFebr. i845.
Preste-Slåndet den ig — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående inköp af bo¬
ställe åt en Capell-Predikant i Undenäs församling inom
Skaraborgs Län.
(Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk:ns Uti., N:o 34.)
S. A. K.
Rikets Ständer, som fått emottaga E. K. M:s under den 23 September
förlidet år aflåtna Nådiga Proposition, rörande anslag till inköp af boställe
åt en Capell-predikant i Undenäs församling inom Skaraborgs Län, hafva
dervid inhemtat, att, sedan, vid år 1839 hållen Biskopsvisitation i berörda
församling, öfverliiggningar egt rum, i fråga om uppförande af ett capell i
norra delen utaf denna församling, och derefter åtskillige ortens invånare i
ämnet ingifvit underdånig ansökning, hvaröfver vederbörande blifvit hör¬
de, Kongl. Maj:t, med afseende å församlingens vidsträckthet och betydliga
folkmängd, hvaraf en del vore boende på 2, 3 till 4 mils afstånd från
sockenkyrkan, den 2 Februari 1842, i Nåder förklarat: att norra trakten af
Undenäs församling hnge utgöra ett serskildt Capeil-lag; att inbyggarne der¬
städes egde för sådant ändamål på dertill utsedd plan, | mil norr om hem¬
manet Sannerud, uppföra en capell-byggnad af sten, under benämning af
Tiveds Capell, och att serskild Predikant dervid hnge anställas, i följd
hvaraf Kongl. Maj:t anbefallt Consistorium i Skara att, efter Capell-lagets
hörande, söka tillvägabringa lämplig reglering af predikantens aflöning,
samt öfvsrenskommelse om det boställe, hvarmed han skulle förses.
Å Capell-lagets vägnar hade härefter underdånig anhållan blifvit fram¬
ställd derom, att, enär Capellboerne, som innehade endast 4-^- mantal i
små hemmansdelar, på bergaktig, mindre god jord, icke förmådde uppbyg¬
ga Kyrka och inköpa boställe åt den blifvande Capell-predikanten, men
deremot förbundit sig, ej mindre att på hvarje matlag till samma
predikant erlägga 4 kappar råg, uppgående, efter matlagens antal, till om¬
Expeditions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 110.
kring 26 tunnor spanmål, än ock att ansvara för boställets nybyggnad och
framtida underhållande, anslag af allmänna medel måtte beviljas till upp¬
byggande af Kyrka och inköp af Capellans-boställe; hvaruppå Consistorium,
j ämnet hördt, underdånigst hemställt, bland annat, att mantal Krono¬
skatte Stora Häggebo, beläget | mil norr om den för Capellet lillämnade
byggnadsplatsen, hvilket hemman vore till salu, måtte få inköpas för 2,666
R:dr 32 sk. Banco och användas till boställe åt Capell-predikanten; —
och har E. K. M., som ansett understöd af allmänna medel för capelibygg-
naden icke böra ifrågakomma, deremot, genom förevarande Nådiga Propo¬
sition, behagat föreslå Rikets Ständer att, för inköp af berörde hemman
Stora Häggebo, eller någon annan dermed jemförlig lägenhet, till boställe åt
Capell-predikanten, anvisa nyssnämnde belopp.
Vid öfvervägande häraf, samt med afseende å det behörigen utredda
och vitsordade behofvet af ett serskildt Capell-lags inrättande för norra
delen af Undenäs församling, hafva Rikets Ständer funnit godt att, tiil
inköp af ett passande boställe åt den blifvande Capell-predikanten, å Riks-
gälds-Contoret anvisa det härtill af E. K. M:t såsom erforderligt äskade an¬
slag, 2,666 R:dr 32 sk,, med vilkor, att Capell-lagets inbyggare sjelfve be¬
kosta Kyrkas uppförande samt ansvara för boställets nybyggnad och fram¬
tida underhåll.
Hvilket, till svar i ämnet, Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M:t
i, underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
ExpediUom-Utskottets Förslag till und. Srkijvelse, N.o 121. 271
N:o 121.
Uppläst och godkändt, lios Ridd. celi Adeln den ig Febr. 184?.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Slåndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
i?ikels Ständers underdåniga Skrifvelse, angående en del lö-
neförtnoner till Under-OJjicerarne vid 3:ne Compagnier af
Helsinge Regemente.
(Stils- samt Allm. Besv. och Ekon. Utsktns Uti., N:o 36).
S. A. K
Med anledning af Riksdagsfnllmägtiges af Bonde-Ståndet från Norra
oell Vestra Helsingland vid sista Riksdag gjorda underdåniga framställning,
saint efter vederbörandes hörande, har E. K. M:t, uti en den 2 Augusti
för lidet år Lill Rikets Ständer afiåten Nådig Proposition, förmält Sig hafva
inhemtat: att, enligt General-Indelningsverket för Gestrike- och Helsinglands
Iufanteri-Regememe, den 5 Maj 1686, Under-OUicerarne fatt sig tillagde,
såsom inqvai terings-penningar, 5 daler silfveruiyut; men att, enär denna
ersättning icke motsvarade Törmönen af att ega en bestämd bostad med
värme, rotehållarne inom norra Helsingslands conlract, i anledning af Un-
der-Oflicerarnes vid 1728 års General-mönstring förda klagan, att de hvar¬
ken hos indelnings- eller sockeubönder kunde få qvarter, frivilligt åtagit
sig att, emot uppbärandet af ifrågavarande inqvarteringspenningar, förse
Uuder-OJlicerarne med husrum och ved, samt mulbete för deras kreatur;
att denna år 1731 af Kongl. Maj:t fastställda och år 1766 ytterligare stad-
fästade öfverenskommelse tillkommit på en tid, då Under-Oflicerarne , vid
Helsinge Regemente voro högst otillräckligt, eller sämre än corporalerne
aflönade, men att, sedan genom Kongl. Brefvet den 2 Februari 1833 oell
den då al Kongl. Maj;t fastställda allmänna löne-regleriug vid indelta ar¬
méen, Under-Officerarne vid Helsinge Regementet erhållit enahanda löne-
formoner, som deras vederlikar vid öfriga indelta infanteri-regementen, de
orsaker, som till berörde inqvarteringsförmon lemnat anledning, en hufvud¬
saklig förändring undergått; — samt slutligen att skälet, hvarföre Under-
OJlicerarne vid Helsinge Regemente ännu icke blifvit med boställen försed-
de, måste igenfinnas i det af Chefen för samma Regement0, uti den 18
September 1830 afgifvet förslag till reglerande af Bifälets lönevilkor, tillkänna-
Expcditions-Utskoltets Forsing till und. Skrifvelse, N;0 12!.
gifna förhållande, att de boställen, som för en del af Regementets Under¬
befäl vore att disponera, medförde vid begagnandet så många olägenheter,
att Chefen ansett sig icke höra desamma såsom bostäder upptaga, eller i
löneregleringen beräkna.
Efter öfvervägande häraf, och då Rolehållarne vid öfriga indelta Re¬
gementen icke vore förbundne alt tillhandahålla underbefälet husrum och
ved samt mulbete för boskapskreatur; då denna vid Helsinge Regemen¬
te ännu bibehållna inrättning icke för hela Regementet, ulan blott för 3
Compagnier deraf, egde ruin; då Under-Ofiicerarne vid nämnde Regemente
sedan år 1833 erhållit förbättrade löner, till enahanda belopp med veder¬
likar vid öfriga Regementen; då saknaden af boställen för den motsvara¬
des af ett större anslag i indelta räntor eller i contant; samt då ej mindre
Regements-Chefen, än commiUerade till verkställande af 1833 års lönereg¬
lering ansett den här ifrågavarande boställsförmonen af så ringa betyden¬
het, att den icke i samma reglering blifvit till något värde antagen, har
E. K. M., på dessa skäl, funnit rättvist, att de bostäder, jemte ved oell
mulbete, som af rotehållarne under Forssa, Delsbo och Jerfsö inom ofvan-
berörda contracl indelta Compagnier af Helsinge Regemente sedan år 1728
blifvit, icke i följd af indelningsverket, utan såsom frivilligt åtagande, åt Un¬
derbefälet vid dessa compagnier tillhandahållna, må, i den moa nu tjenan¬
de eller före 1844 års utgång blifvande Under-Ollicerare, som af dessa för-
moner vore eller körnare i åtnjutande, från sina beställningar afginge, små¬
ningom indragas, till lindring för de rothållare, hvilka af dessa prsestatio-
ner funnes betungade; dock som den under den 18 November 1766 i Nå¬
der meddelade ytterligare stadfästelse å 1728 års förening rothållarne och
Under-Officerarne emellan blifvit utfärdad med anledning af Rikets Stän¬
ders Kammar-Ekonomi-Ulskotts vid 1766 års Riksdag derom gjorda under¬
dåniga anhållan, har E. K. M. velat i Nåder föreslå Rikets Ständer upp-
liäfvandet af 1728 års ofvan omförmälda stadgande, såsom, efter införandet
af 1833 års lönereglering vid indelta Armeen, icke förenligt med den till
grund för samma reglering lagda princip af lika löneförmoner för hvarje
grad inom samma vapen.
Hvad sålunda förekommit, hafva Rikets Ständer till pröfning förebaft
och dervid, med afseende å de uti Högstberörde Nådiga Proposition inno-
fattade skäl, funnit sig böra densamma gilla och antaga.
Hvil-
Expeditions-Utskoltets Förslag till und Skrifvelse, Nx> /aa, 27 J
Hvilket, till svar i ämnet, Rikels Ständer få hos E. K. M. i underdå¬
nighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
N:o 122.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den ig Febr, 1845.
Preste-Ståndet den ig —
Borgare-Ståndet den 22 —
Bonde-Ståndet den 22 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förändrad
reglering af den åtskilliga hemman i Skaraborgs och Elfs¬
borgs Län medgifna rättighet till muhlbete å Kronoparken
Edsmären.
(Stats- samt Allm. Besv,- och Ekon.-Utsk;ns Uti., N:o 43).
S. A. K.
Med föranledande af hos Rikets Ständer i ämnet gjorda framställnin¬
gar, hafva Rikets Ständer i öfvervägande tagit, hurusom, sedan, i anledning
af Rikets Ständers vid serskildte Riksmöten hos Kongl. Maj:t gjorda under¬
dåniga hemställanden om en förändrad hushållning med de under allmän
vård varande Kronans skogar och allmänningar i Riket, åsyftande hufvud¬
sakligen, att skogarne, med undantag af dem, sorn för Kronans behof bor¬
de bibehållas, skulle under skattemannarätt till enskild upplåtas, hade Kongl.
Maj:t, uti Nådigt Bref af den 16 Mars 1824, förordnat, bland annat, att,
hvad anginge kronoparken^ och de krono-allmänningar, hvartill kronans
dispositionsrätt funnes vara enahanda sora till kronoparkerne, så skulle de
af dessa skogar eller de delar deraf, sora för Flottans och andre kronans
Bih. lill R. St. Prot. 1845. 70 Sami., 1 Afd. 35
374
Expeditions-ZJtskottets Förslag till tind. Skrifvelse, IV;o 122.
behof befunnes nödiga, under kronans disposition bibehållas; och borde, vid
deras undantagande, afseende hufvudsakligen fastas å deras beskaffenhet och
vidd, äfvensom å belägenheten, till vinnande af säker bevakning och lätt
transport derifrån; att enskild muhlbetes- och skogs-rätt, som efter stadga¬
de föreskrifter skulle ersättas, behörigen afvittrades, så att i vederlag derför
en viss andel af skogen, helst i yttre kanterne, afsattes, der det utan olä»
genhet eller skada för den anstalt, som med skogen komme att vidtagas,
kunde verkställas; att de af nämnde parker och allmänningar, som för Kro¬
nans behof icke komme att undantagas, borde genom delning eller försälj¬
ning bringas under enskild eganderätt, så vida icke, i följd af serskilde lo-
cala förhållanden, en sådan anstalt med någon dylik park eller allmänning
möjligen skulle tillskynda de hemman, som till bete och skogsfång derå
kunde ega laglig rätt, något verkligt, för hemmanens bestånd kännbart, li¬
dande; att de af enskilde hemmansegare begagnade rnuhlbeies- och skogs-
rättigheter å den mark, som bibehölles för kronans räkning, skulle försvin¬
na, derest de icke antingen grundade sig på contracter, eller bestämdt och
klart blifvit beräknade vid hemmanens skattläggningar, eller ock hemmanen,
såsom understöd, genom serskilde Kong!. Resolutioner tillerkände, då nödigt
anslag af skogen, lämpadtefter skogs- och muhlbetes-rättigheten, borde åt hem¬
manen under eganderätt afsättas; men att, om en hel menighet eller något ser¬
skildt hemman, utan att derför kunna åberopa nämnde skäl, från uråldriga tider
skulle hafva begagnat skog eller muhlbeteå en närliggande park eller allmänning,
finge så stor del af parken eller allmänningen, som de kunde finnas oundgängli¬
gen behöfva, till dem upplåten, såsom en oskiljagtig tillhörighet lill hemmanen,
samt i sådan händelse ränta ispanmål hemmanen till framtida utgörande åläg¬
gas; — att till följd af den, i Höglberörde Kongl. Bref, Kongl. Majrts Befallnings¬
hafvande meddelade föreskrift att uppgöra förslag till reglering af Krono-
skogarne, i öfverensstämmelse med sålunda fastställda grunder, Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Skaraborgs och Elfsborgs Län, efter hällne samman¬
träden med vederbörande och öfverläggning med ilof-jagmästaren af Ström
den 30 April och 6 Juni 1832, upprättat och till Kammar-Collegium iu-
sändt gemensamt förslag till en förändrad reglering af Kronoparken Eds¬
mären, belägen i Laske och Barne Härader af Skaraborgs samt Kullings
och Gäseneds Härader af Elfsborgs Län, af hvilket förslag synes, att, enär ge¬
nom inblandning af enskilde hemmans egor och intägter, kronans område
blifvit styckadt i mångfaldiga delar af oregelbunden förm, med föga sam¬
manhang sinsemellan, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett för stor kost¬
nad erfordras att genom inköp eller utbyte bringa dessa delar till ett sam¬
Expedilions-Ulsliotlcls Förslag till und. Skrifvelsej N.o 122.
manhängande helt, helst parken, såsom nästan skoglös, icke på många år kunde
gifva någon afkastning eller ens blifva skogbeväxt, utan en vidsträckt sådd och
plantering, hvartill tillgång på medel svårligen torde kunna åstadkommas, samt
det vore nödvändigt för de fleste angränsande hemmans bestånd att icke
helt och hållet beröfvas den betesmark, som från urminnes tid varit å par¬
ken begagnad; i betraktande af hvilka förhållanden, och då parkens område
vore vida större än som för dessa hemmans behof af bete erfordrades; då
man hade föga anledning att påräkna några genom enskild omtanka till-
vägabragta anstalter för skogsplantering, hvaraf befarades, att, om denna vid¬
sträckta park afhändes Staten, stora sträckor derå under en längre tid för-
blefve alldeles onyttiga, i den mon de icke behöfdes till betesmark, samt då
någon tillgång från denna park för Kronans framtida behof af skogsvirke
föga kunde påräknas, helst parken vore belägen på 5 i mils afstånd från
närmaste lastageplats, då deremot en sådan tillgång för aen angränsande trak¬
tens behof af skogsvirke skulle blifva af så mycket större vigt, som endast
obetydliga enskilde skogar funnos i orten, och man förutsåg brist på bygg¬
nadsämnen och bränsle, om ej anstalter vidtoges för skogsplantering och en
varsammare behandling af de befintlige skogarne, Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande i underdånighet hemställt, att så stor del af parken måtte bibe¬
hållas för kronans räkning, som, utan alltför kännbar kostnad, kunde ända¬
målsenligt behandlas för skogsväxt, samt frösådd och plantering derå anstäl¬
las, en del deraf upplåtas till muhlbete och torftägt för angränsande hem¬
man, och den återstående delen, hvarå en mängd både med och utan till¬
stånd odlade och inhägnade lägenheter funnos, under skattemannarätt till
den mestbjudande föryttras, äfvensom att, hvad serskildt anginge de hem¬
man, för hvilka rättighet till muhlbete och torftägt blifvit ifrågasatt, Kongl,
Majtts Befallningshafvande, jemte förmälan, alt någon laglig rätt till dessa
af vederbörande hemmansegare bevakade och påstådda förmoner väl icke
kunnat styrkas, men att hemmanens behof deraf vore med få undantag uppen¬
bart, enär hemmanen å sina egor antingen saknade eller hade otillräcklig tillgång
å betes- och skogsmark samt bränntorf-mossa, hvarföre också bete å parken från
urminnes tid begagnats och bränntorf fått efter årlig utsyning derifrån afhem-
tas, i underdånighet tillstyrkt, dels att, efter skeende serskild undersökning,
de för hemtning af bränntorf tjenliga mossarne måtte få graderas och för¬
delas emellan de hemman, som deraf ansetts vara i behof, och dels att
till muhlbete 120 tunnland för hvarje helt hemman, med afräkning för
impedimenter, måtte vederbörande tilldelas, samt att Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande till Kongl. Maj:ts Nådiga behjertande i underdånighet fram-
576- Expeditions-U tskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 122.
ställt, att hemmanen för de sålunda föreslagna förmonerna måtte befrias
från den, enligt Kongl. Brefvet den 16 Mars 1824, föreskrifna ränta och
skattelösen, helst de dryga skattebördor, som förut betungade de fleste hem¬
manen, svårligen tålde någon tillökning, och Kongl. Maj:t, då föregående re¬
gleringar af kronoskogar egt rum, vid likartade förhållanden, i Nåder bevil¬
jat skattefrihet för dylika förmoner; att, vid underdånig föredragnig at ifrå¬
gavarande förslag, jemte Kammar-Collegii deröfver i underdånighet medde¬
lade yttrande, Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref till bemälde Collegium af
den 1 Mars 1834, i Nåder gillat och fastställt förslaget med några mindre
jemnkningar och tillägg, hufvudsakligen i afseende på den trakt af parken,
som inom Skaraborgs Län skulle för Kronans räkning bibehållas; — samt
slutligen att uppgilne förhållandet, det åtskilliga af de betesmarker, som
genom meranämnde reglering af kronoparken Edsmären- blifvit till parken
angränsande hemman upplåtne, äro på långt afstånd och genom mellanlig¬
gande berg och mossar, äfvensom till en del genom de Kronan förbehållna
trakter, med hvilkas inhägnande början nu blifvit gjord, från hemmanen
afskiljde och följaktligen obeqväma att åtkomma, i allmänhet blifvit vitsordadt.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, och ehuru egarne eller in-
nehafvarne af de hemman, hvilka af ålder begagnat muhlbete och torftägt
å kronoparken Edsmären, och intill år 1834 varit oqvalde i ett sådant bruk,
dertill icke kunnat styrka någon laglig rätt; likväl och då utredt blifvit, att
ifrågavarande hemman, i anseende till brist på betesmark och skog eller
torfmossar å sina ego-områden, hafva oundgängligt behof af muhlbete och
torftägt å kronoparken, hvadan ock, vid 1834 års reglering af parken, 120
tunnland mark blifvit hvarje helt hemman, utan ränta och skatte-lösen, an-
slagne; men ett sådant anslag vore för hemmanen al ringa nytta, om belä¬
genheten af betesmarkerne gör dessa för hemmansegarne otillgängliga; alltså
och emedan ett dylikt för åtskilliga hemmans bestånd möjligen äfventyr-
ligt förhållande, måhända, vid ny granskning, skulle i någon mohn, kunna
afhjelpas, få hos E. K, M. Rikets Ständer i underdånigh. t anhålla, att E.
K. M» täcktes i Nåder anbefalla en undersökning, till utrönande, huruvida
ofvanberörde öfverklagade olägenheter må, utan rubbning af de för par¬
ken Edsmären serskildt samt för Kronans skogar i allmänhet stadgade
hushålluingsgrunder, kunna genom förnyad reglering afhjelpas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o ra3.
a77
N:o 123.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den ig Febr. l845.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den 32 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med förslag till Jör-
ändrade föreskrifter, angående vilkoren för tillverkning
och försäljning af Bränvin.
(Bevillms-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.Utskms Bet.
N:o 1 och Mern. N:o 4, samt Först. St.ats-Utsk:s Mern.
N:o 163).
S. A. K.
Efter att hafva till pröfning förehaft åtskilliga hos Rikets Ständer gjor¬
da framställningar, i afseende å grunderna för bränvinsbtännings-rättighe-
tens utöfning och dermed sammanhang egande ämnen, hafva Rikets Stän¬
der upprättat och få härmedelst till E. K. M. i underdånighet öfverlem¬
na förslag till nya föreskrifter angående vilkoren för tillverkning och för¬
säljning af bränvin, afFattadt hufvudsakligen i öfverensstämmelse med E. K.
M:s den 6 Aug. 184-1 derom utfärdade Nådiga Förordning, dock med föl¬
jande förändringar:
l:o Då Rikets Ständer, genom vunna upplysningar, kommit till den öf¬
vertygelse, att den vid sisllidne Riksdag beräknade afverkningsförmågan hos
bränvinsbrännings-redskapen varit för 3:dje, 4:de och 5:te classernes redskap
och i synnerhet för ångapparater, af hvilken dass som helst, för långt an¬
lagen, hafva Rik- ts Ständer, med bibehållande af den vid nämnde Riksdag
antagna beräkning utaf afverkningsförmågan Iros branvinsbrännings-redskap
i Irsta och andra classerne, att nemligen Irsta dassens ansetts kunna afver¬
ka 8 gånger pannans rymd i månaden och 2:dra dassens 12 gånger panne-
rymden, för 3:dje, 4:de och 5:te classernes redskap, äfvensom för ångappa¬
rater, antagit en i den mon högre afverkningsförmåga, att 3:dje dassens
redskap ansetts afverka 24- gånger pannans rymd i månaden, 4:de dassens
36 gånger och 5:te dassens 72 gånger pannerymden under samma tid,
samt att afverkningsförmågan i hvardera af dessa fem classer ökas med
100 procent, då ångapparater begagnas, i öfverensstämmelse hvarmed Ta¬
riffen å pannerymds-afgiflen ock blifvit lämpad, med bibehållande för öf-
2yS Expeditions-Utskcttets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 123.
rigt af enahanda beräkning för afgiftens bestämmande, som ligger till grund
för nu gällande beskattnings-tariff, att nemligen afgiflen för de enkla pan¬
norna, Lill och med 15 kannors-pannan, beräknats efter 3 r:st. för hvarje
kanna bränvin, som antagits med dem kunna tillverkas, hvilken afgift der¬
efter blifvit Ökad med § r:st. för averkningen af hvarje enhet i panne-
rvmden, till och med 30 kannors-pannan, samt med r:st. för averk¬
ningen af hvarje enhet i pannerymden från sistnämnde panna till och med
90 kannors pannan, för hvilken afgiften sålunda blefve 2 skillingar för
hvarje kanna bränvin, som anses kunna med densamma tillverkas; äfven¬
som att för de sammansatta apparaterne, till hvilka ångapparater äfven hän¬
förts, afgiften beräknats efter 2 sk. för hvarje kanna bränvin, som antagits
kunna med apparatet tillverkas, så vida apparatets afverknings-förmåga ej
understiger den enkla 90 kannors-pannans, i hvilket fall för dessa apparater
komme att skattas lika mycket, som för den enkla panna, till hvars afverk-
ningsförmåga det sammansatta apparatet uppgår.
2:o Den i Högstberörde Nådiga Förordnings 28 § 2 mom. föreskrifna
beskattning af 12 sk. kannerummet för alla slags pannor under 10 kannors
rymd hafva Rikets Sländer stadgat endast för enkla pannor.
3:o Då det i 43 § af nu gällande Författning införda stadgande, att
bränvin må i större och mindre fastage å uppgifne allmänna platser försäljas
blifvit så uppfatladt, att man, på grund deraf, i åtskilliga orter af Riket
företagit sig en gårdfarihandel med bränvin, hvilken å samma orters inne¬
byggare öfva t ett högst förderfligt inflytande så i moraliskt som ekonomiskt
hänseende, hafva Rikets Ständer ansett, att, vid samma påföljd, nämnde §
utstakar for olofligt utdelande eller utmätande af bränvin, all gårdfarihan¬
del dermed, eller dess kringförande och utbjudande från gård till gård, må
förbjudas, hvarom ett serskildt moment blifvit i berörde § tillagdt.
4:o Då den i nu gällande Förordnings 44 § 3 mom. för borgare, som
tredje gången finnes hafva öfverträdt det i nämnde § intagna förbud mot
oloflig bränvinsminutering, stadgade påföljd att, utom böter 40 R:dr B:co,
vara sitt burskap förlustig, synts Rikets Ständer alltför sträng och icke stå
i ett efter förseelsens beskaffenhet lämpadt förhållande, samt de, enligt
samma § 1 morn., i allmänhet stadgade böter af 40 R:dr för tredje resan,
dylik förseelse torde innebära tillräckligen strängt correctiv deremot, så vida
Författningen behörigen handhafves, hafva Rikets Ständer ansett stadgandet
i 44 § 3 morn., det borgare skall för dylik förseelse vara sitt burskap för¬
lustig böra ur Författningen utgå.
Expcdiiions-Ulskotlcts Förslag till und. Skrifvelset N;o 723.
Med anmälan hvarom Rikets Ständer få i underdånighet anhålla, att
E. K. M. tacktes omförmälda förslag i Nåder godkänna samt låta Författ¬
ning, i likhet dermed, till allmän efterrättelse utfärda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Februari 1845.
Förslag till föreskrifter, angående vilkor en för tillverkning och
försäljning af bränvin.
Första Artikeln
Om Bränviusbrännings-rättigheten.
§i.
Bränvinsbränning, af hvad tjenligt ämne som helst, skall med den
pannerymd samt emot de afgifter och öfriga vilkor, här nedan föreskrifvas,
vara tillåten under sex månader af året, nemligen Januari, Februari, Mars,
April, November och December, så framt icke högst vigtiga omständigheter
föranleda inställande af denna tillverkning.
Bränvins-distillering vare under nämnde tid tillåten för deni, som äro
till bränvinsbränning berättigade; ankommande det på Kongl. Maj:ts och
Rikets Commerce-Collegii pröfning i hvarje fall, huruvida, och på hvad vil¬
kor omdistillering af rätt bränvin må, på andra tider och för andre perso¬
ner, än de till bränvinsbränning berättigade, under serskild controll tillåtas.
§2.
Rättigheten till bränvinsbränning skall på landet åtfölja hemman och
hemmansdelar, med åsatt mantal efter jordeboken, bebyggda, med serskild
åbo försedda, utjordar och andra lägenheter, hvilka uti ordinarie eller
extra ordinarie rotering deltaga eller vacance-afgift utgöra, äfvensom icke
roterade, men med serskild ränta till kronan eller till innehafvare af dess
rätt belagda torplägenheter, samt, i städerne, den till hvarje stads område
hörande jord; dock tillkommer denna rättighet icke den jord, som i taxe¬
ringsvärde ej uppgår till Trehundrade Riksdaler Banco, utom i de händel¬
ser, som 6 och 7 §§ upptaga.
28a Exptdilions-Utskotlcts Förslag till und. Skrifvelse, IV.o ti3.
§ 3.
Den bränvins-pannerymd, hvarmed tillätes att bränna, skall bestämmas
efter hemmanets, hetnmausdelens, lägenhetens eller stadsjordens värde vid
1844 års taxeringar, under iagttagande, att, såsom grund för bränvinsbrän-
nings-rättigheten, värdet af åbyggnaden ej får i taxationen ingå till högre
belopp, än som motsvarar högst en fjerdedel af jordens taxerings-värde.
För hemman, lägenhet eller stadsjord, i varde från och med 300
R:dr till och med 500 R:dr B:co, må, kokrummet oberäknadt, begagnas eu
pannerymd
för
af
|
|
|
|
|
20 kannor
|
ett
|
värde öfver 500 till och
|
med 750
|
R:dr 25 „
|
99
|
750
|
99
|
1,000
|
—
|
30 „
|
9>
|
„ 1,000
|
99
|
2,000
|
—
|
35 „
|
99
|
„ 2,000
|
99
|
3,000
|
—-
|
40 „
|
99
|
„ 3,000
|
99
|
4,000
|
—
|
45 „
|
99
|
' „ 4,000
|
99
|
5,000
|
—
|
50 „
|
99
|
„ 5,000
|
99
|
6,000
|
—
|
55 „
|
99
|
„ 6,000
|
99
|
7,000
|
—
|
60 „
|
99
|
„ 7,000
|
99
|
8,000
|
—
|
65 „
|
99
|
„ 8,000
|
99
|
9,000
|
—
|
70 „
|
99
|
„ 9,000
|
99
|
10,000
|
—
|
75 „
|
99
|
„ 10,000
|
99
|
11,000
|
—
|
78 „
|
99
|
„ 11,000
|
99
|
12,000
|
—
|
81 „
|
99
|
„ 12,000
|
99
|
13,000
|
—
|
84 „
|
99
|
„ 13,000
|
99
|
14,000
|
—
|
87 „
|
99
|
„ 14,000 .
|
|
|
|
90 „
|
§ 4.
Mera än en bränvinspanna af 90 kannors rymd, eller flere pannor, hvil¬
kas sammanslagna rymd öfverstiger 90 kannor, kokrummet oberäknadt, må
icke uti ett verk eller å samma egendom nyttjas.
Vid brännerier af annan än vanlig beskaffenhet, eller så kallade konst-
brännerier, får sammanräknade kanneialet af alla dithörande pannor, mäsk-
värmaren oberäknad, icke öfverstiga den högsta pannerymd, hvarmed brän-
vins-bränning med enkla pannor är tillåten.
Såsom kokrum få beräknas två kannor för hvarje bränvinspanna om
40 kannors rymd. och derunder, samt tre kannor, då pannerymden öfver¬
stiger 40 kannor.
Bränvins-
Expe Utions-UtskoUets Förslag till lind Skrifvelse> N.-o 123.
a8r
Bräm insbrännings-redskap må icke, oberoende af innehafvande jord
och utan afgift, begagnas för åstadkommande af så kallad förbränna för
Ättiks-fabriker.
§ 5.
Innehafvare eller brukare af tvänne eller flera hemman, hemmansde¬
lar eller lägenheter, som till bränvinsbränning berättigade äro och af inne-
hafvarens tolk och dragare skötas, vare öppet lemnadt att, så vida hem¬
manet, hemmansdelen eller lägenheten är försedd med egen ladugård, der
utfodring sker, på hvardera af dessa egendomar idka bränvinsbränning
med så stor panna, som emot jord värdet svarar. Skulle åter innehafvare
eller brukare af flera till bränvinsbränning berättigade hemman, hemmans¬
delar eller lägenheter, vilja på ett ställe utöfva bränvins-lillverkningen efter
deras sammanslagna värde, vare sådant tillåtet, under villkor, dels att dessa
egendomar äro så belägne, att afståndet från det ställe, der bränvinsbrännin-
gen utöfvas, ifrån åbyggnad till åbyggnad räknadt, icke är längre än 1 mil,
dels alt pannerymden i intet fall får öfverstiga det i 4 § bestämda maxi¬
na i-belopp.
Bränvinsbrännings - rättighet för jord å landet må icke i något fall
förenas med bränvinsbränuings-rätlighet för jord i städerne, eller efter sam-
manräknadt taxerings-värde på ett ställe utöfvas.
§ 6.
På landet vara tvänne eller flere åboer å samma hemman eller å ser¬
skilda hemmansdelar eller lägenheter, då dessa äro inom samma socken och
högst på en fjerdedels mils afstånd från hvarandra belägne, obetaget att,
efter behörig anmälan vid mantals- och skattskrifningen, och emot samfäldt
erläggande af den på gemensamma bränvinsbränuings-redskapen belöpanda
afgift, deras bränvinsbrännings-rätlighet utöfva med en gemensam panna på
den af dessa hemmansdelar eller lägenheter, som dertill uppgifves, hvilken
panna dock aldrig må öfverstiga högsta tillåtna pannerymden.
Åboer å sådane hemman, hemmansdelar eller lägenheter på landet,
som icke uppgå till 300 R:dr i taxeringsvärde, men i öfrigt hafva de egen¬
skaper, som, enligt 2 §, erfordras för rättigheten att utöfva bränvinsbrän¬
ning, åtnjuta äfven samma förmon, med villkor, att det sammanslagna jord¬
värdet uppgår till minst 300 R:dr.
Bih. lill R. St. Prot. i8if5. w Sand. i Afd. 36
Ecepeditions-Utskottels Förslag till lind- Skrifvelse> N.-o ts3.
Bi-änvinsbrännings-rältighet må ej å annor man öfverlåtas, utan i sam¬
manhang med jorden.
§ T-
Åf de fleste röstegande invånarne i hvarje stad, der jorden tillhör sta¬
den, må det bero att, i den ordning, som uti hvarje stad för beslut om
stadens inkomst eller utgift iagttages, bestämma, huruvida den bränvins-
bränning, hvartill staden efter värdet af de serskilda jordlotterna är berät¬
tigad, skall åt dessas innehafvare upplåtas, eller för stadens gemensamma
räkning utöfvas, och om bränvinsbränningen skall ske med serskilda pannor
efter hvarje jordlotts värde, eller ock i ett eller flera sammansatta verk ef¬
ter alla eller flera jordlotters sammanslagna värde- men i de städer, der
jorden är med egande rätt fördelad på stadens invånare, må det ankomma
på det beslut, som ibland dem af pluralitelen, beräknad i moa af jordvär¬
det, fattas; och i den händelse föi hållandet är blandadt, skola enahanda
grunder följas; likväl under förbehåll, att brån vinsbränning i stad ej må
utöfvas med panna af mindre rymd än Trettio kannor, samt att, derest
Kongl. Maj:t ej, i betraktande af serskilda omständigheter, annorlunda re¬
dan förordnat eller framdeles förordnar, 4 § af denna Författning skall tje¬
na till efterrättelse, i afseende på den hogsta pannerymd, som af sådana
föreningar må begagnas; börande för öfrigt, vid utöfningen af städernes
hränvinsbrännings-rältighet, iagttagas, att de brännerier, sorn hädanefter an¬
läggas, varda, utom stadens staket, på lämpligt afstånd från andra byggna¬
der uppförda, i enlighet med stadens Byggnads- eller Brand-ordning.
§ 8.
Vid de årliga mantalsskrifningarne uppgifves så väl stället, hvarest, som
ock det eller de hemman, hemmansdelar eller lägenheter, för hvilka brän¬
vinsbränningen skall utöfvas, äfvensom pannerymden, enligt hela det af ju¬
ste ra-ren åsatte kannetal, med utsättande af den dass, hvartill pannan, jem¬
likt justerarens betyg, hänföres, samt huruvida den är inrät ad alt drifvas
med eld eller ånga; och vare det en och hvar, Lill bran vinsbränning berät¬
tigad, obetaget alt anmäla sig till bränvinsbränningens utöfvande, antingen
för hela eller hälften af den tillåtna tiden; skolande, i sednare fallet, be¬
stämdt uppgifvas, hvilkendera termin, antingen Januari, Februari och Mars,
eller April, November och December dertill begagnas; och kommer afgiften
för bränvinsbränningen att, i förhållande derefter, beräknas., E.j Vare skatt¬
skyldig förbunden alt vid mantalsskrifningen uppvisa stämplings-aUest, icke
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.o 12 3. a8J
eller roälningsbetyg, undantagande å ostämplade tackjernspannor; och ege
han dessutom rätt att hänvisa till den förra året uppgifna pannerymden,
med åliggande alt för uppgiftens vigtighet ansvara; dock bör i den skatt¬
skyldiges debetsedel för hvarje år af vederbörande införas, så väl beloppet
af den pannerymd, hvartill han sig anmält, som ock det fastighetsvärde,
hvarefter bränvins-bränningen får ega rum, till upplysning om den panne¬
rymd, som, i grund deraf, lår begagnas.
Den, mantalsskrifningen förrättar, vare skyldig att, med afdrag, enligt
4 §, af kokrummet, afgiften i behörig ordning påföra, ehvad pannorna äro
inmurade eller lösa, med uteslutande af bråk i pannerymds-beräkningen.
§9.
Alla de pannor, som af någon till bränvinsbränning berättigad begag¬
nas, vare sig å en tomt eller i en byggnad, eller under samma tak eller å
samma egendom, skola väl, för nödig säkerhets vinnande, till rymden ser¬
skildt uppgifvas, men vid debiteringen bör deras rymd ovillkorligen sam¬
manslås, med afdrag af kokrum för hvarje panna, och denna grund jemväl
följas vid redogörelsen, i afseende på panner.ymden, så väl af Taxerings-
Comiteerne, och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som af Kongl. Maj:ts och
Rikets Stats-Contor; dock må den sålunda sammanslagna pannerymden al¬
drig öfverstiga det i 4 § bestämda maximi-belopp.
§ 10.
Mantals- och skatlskrifvare åligge att, inom Januari månadsf utgång,
enligt mantals- och skattskrifnings-handlingarne, socknevis upprätta förteck¬
ningar på alla dem, som sig till bränvins-bränning anmält; börande å dessa
förteckningar utsättas, hvilka månader bränvinsbränning af hvar och en ut-
öfvas, äfvensom pannerymden och den dass, till hvilken redskapen hänfö-
res, samt huruvida den är inrättad att drifvas med eld eller ånga. Dessa
förteckningar insändas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som ega att
deraf lemna vederbörande del, för controll och eftersyn. Mantals- och
skatlskrifvare äro dessutom skyldige att, inom ofvan föreskrifne tid, till¬
ställa vederbörande kronobetjente samt de personer, åt hvilka Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande uppdragit försegling af bränvinsbrännings-redskap, ena¬
handa förteckningar å alla dem, som inom socknen sig till bränvinsbrän¬
ning anmält; och böra sistnämnde förteckningar i församlingens sockenstuga
eller å annat lämpligt ställe anslås.
284
Expeditions-Viskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 123.
§ 11.
Den, som, berättigad till bränvinsbränning, sig dertill vid mantals-skrif-
ningen antingen icke angifvit eller ock anmält sig till mindre pannerymd,
än hvartill han egt rätt, må, om lian sedermera åstundar bränvinsbränning
för en del af eller för hela värdet utöfva, antingen under hela den tillåtna
tiden, eller under någon af de i 8 § omförmälda terminer, anmäla sig der¬
om hos Kongl. Majlis Befallningshafvande, som eger att det sökta tillståndet
meddela, så vida sökanden styrker sig hafva behörigen till Krono-Uppbörds-
mannen erlagt belöpande pannerymds-afgift, beräknad i förhållande till of-
vannämnde tid.
hindra Artikeln.
Om Bränvinsbrännings-redskapen.
§ 12.
För att icke motverka de förbättringar i bränvinsbrännings-redskapens
sammansättning, som afse besparing i bränsle, tid och arbetskostnad, vare
sådan redskap tillåten, af hvad form och ämne som helst, under iagttagan-
de af följande bestämmelser:
Med enkel bränvinsbrännings-redskap förstås en sådan, som består af
en panna för mäskens kokning, af en till pannan hörande så kallad hatt
och afkylningredskap för den uppkommande bränvins-immans afkylande.
Pannan får ega hvad form som helst. Hatten med fastsittande ångrör,
hvaraf sex tum närmast hatten ingå i uppmätningen, i sammanhang med
densamma, får icke ulan med villkor, som i 16 § 2 mom. säges, innehålla
iner än två tredjedelar af pannans rymd.
Afkylnings-redskap får bestå af pipor, rör eller af annorlunda bilda¬
de ytor.
Med mäskvärmare förslås en sådan inrättning vid bränvinsbrännings-
redskap, i hvilken mäsken, genom den från pannan utgående ångan, förbe¬
redande uppvärmes, så att, då den derefter slås eller tappas i bränvinspan-
nan, uppkokningen och således averkningen skör fortare än eljest.
Mäskvärmare vare tillåten af hvad form eller ämne som helst, men
får ej innehålla mer än en femtedel utöfver pannans rymd, ej eller så in¬
rättas, att den åstadkommer någon rectification, med mindre sådan inrätt¬
ning uppgifves såsom rectifications-apparat.
Med reclificalions-apparat förslås den del af bränvinsbrännings-redskap,
Expedilions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 123.
a85
livarigtnom en större eller mindre del af productens vattenhalt afskiljes un¬
der sjelfva bränvinsbränningen, så att afrinningen utkommer starkare eller
mera sprithaltig, än då en sådan inrättning icke begagnas. Rectifications-
apparat må bestå i klarkula, tallriks-apparat, eller hvilken annan inrättning
som helst, utgöra serskild redskap, eller inneslutas i någon del af bränvins-
brännings-redskapen.
§ 13.
Genom begagnande af förenämnde 3;ne redskapsdelar enskildt eller
sammansatte, uppkomma följande 4 classer.
Första Classen:
Enkel redskap.
Redskap i denna dass får ej innehålla, ej eller till den fogas någon
inrättning, som afser eller kan tjena, hvarken såsom mäskvärmare till mä¬
skens förberedande uppvärmning, eller såsom rectifications-apparat, till klar¬
ning eller så kallad rectification, utan måste afrinningen, för att blifva
bränvin, omkokas i samma eller dylik panna.
Andra Classen:
Består af enkel redskap med mäskvärmare.
Tredje Classen:
Består af enkel redskap med rectifications-apparat.
Fjerde Classen;
Består af enkel redskap med både mäskvärmare och rectifications-
apparat ;
hvartill kommer
Femte Classen:
Innefattande all sådan redskap, vare sig den så kallade dubbla pi~
sloriska apparaten, eller af annan uppfinning, som icke kan hänföras tili
någon af de föregående fyra classerne.
Yid brän vinstill verkning med redskap i hvardera af föreslående clas¬
ser, må pannan drifvas genom eldens verkan, antingen omedelbart på pan¬
nan, eller ock medelbart genom vattenånga från serskild panna, som antin¬
gen omgifver den förra, eller är ställd på större eller mindre afstånd från
densamma.
a86
E-xpeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o iq3.
Lösa halsar må ej för bränvinspannans förening med hatten användas.
§■ 14.
En hvar, som branvinsbrännings-redskap tillverkat, vare vid bot af
33 R:dr 16 sk. B:co skyldig, innan lian samma redskap från sig lemnar, ej
mindre alt forse panna och halt, äfvensom då löst bröst, rectifications-ap-
parat eller mäskvärmare tillhöra redskapen, dessa sistnämnde apparater,
med stämpel af sitt namn, hemvist och årtalet, då den förfärdigats, än ock
att besörja, det de varda uppmätte och stämplade af der till förordnade ju¬
sterare, för hvilka tillverkaren noga hör uppgifva redskapens beskaffenhet
till alla dess delar. Missleder han dervid med falsk uppgift, vare bot
samma.
Då förändring af bränvinsbrännings«redskap, genom nya bottnars eller
aftappningsrörs insättande, haltens ändring till form eller rymd, anbringan¬
de af mäskvärmare eller rectifications-apparat, eller annorledes vidtages,
skall redskapen ånyo af justeraren mätas, och, om rymden undergått förän¬
dring, ånyo stämplas, och den förra stämpeln utplånas, samt nytt mätnings-
och stämplings-bevis uttagas; och vare den, som ändringen verkställt, skyl¬
dig att, på sätt och vid ansvar, som i 1 mom. stadgas, om uppmätningen
och stämplingen föranstalta.
Å bränvinspannor af tackjern, som hädanefter gjutas, bör pannerymden
och bruksstämpeln, jemte årtalet, utsättas i pannans öfre kant, vid ansvar
för bruksegaren, som ofvan stadgadt är.
§ 15.
Till uppmätning och stämpling af nya, eller förändrade eller förut ej
uppmätta och stämplade bränvinsbrännings-redskap, förordne Kongl. Maj:ls
Befallningshafvande ett behöfligt antal af Landtmätare eller Justerare och
tilldele dem vissa district, lämpade efter hvars och ens hemvist; och va¬
re, för denna förrättning, sådan Justerare lika ansvarig, som för målkärils ju¬
stering i allmänhet.
Uti de städer, hvarest eller i hvilkas granskap någon Landtmätare ic¬
ke är boende, må, till Justerare för bränvinsbiännings-redskapens mätning
och stämpling, en Magistratsperson kunna antagas.
§ 16.
Bränvinspannor skola vid mätningen vara försedde med löst bröst, då
sådant finnes, och med hatt eller slängsel-skifva och rör samt öfriga till-
Exp ditions-Utsk Hels Förslag till and. Ski ifveise > JV.& 123.
287
behor, sorn, enligt nästföljande §, äro underkastade slämpling. Pannans
lie la cubik-innehåll mates med vatten eller annat flytande ämne till öfver¬
sta kant eiler läckande brädd. Om halten är försedd med en eller flera
luckor eller någon annan öppning än ångröret, skall den vid mätningen
påsättas, och redskapen uppmätas lill öfversta luckans eller öppningens
nedre kant, till så stor höjd, so-m mäsk deri kan inrymmas.
Hatten, med fastsiltande ångrör, skall äfven till hela sitt cubik-inne¬
håll uppmätas, och, om den innehåller mer än två tredjedelar af pannans
rymd, öfverskoLtet ingå i pannerytnds - beräkningen. Den fals, sorti
är ämnad att nedskjutas i pannan, ingår ej i mätningen till större del, än
hvarmed den öfverstiger en och en half tum.
Likaså uppmätes mäsk värmare, der sådan finnes, till hela sin rymd,
med afdrag af derigenom gående rör.
Då pannan, som är försedd med aflappningsrör, uppmätes, skall tappen
eller vridhanen isättas, och intet afdrag för rörets innehåll ega rum.
5 17.
Med undantag af tackjernspannor, skall på alla pannor och dertill hö¬
rande halt eller stängselskifva, lösa panriebröst, reclificatiöns-apparater och
mäsk värmare, ehvad dessa sednare äro af metall eller träd, Justeraren å
hvarje af dessa delar med stämplar utmärka initialbokstäfverne af sitt namn
och årtalet, då Uppmätningen skett, samt derjemte å pannan redskapens utT
räknade pannerymd. Stämpeln på pannan sättes å halsen eller dess öfver¬
sta del; på de öfriga ofvan uppräknade delarne, å de ställen, der den blir
väl synlig utan alt skada redskapen.
§ 18. •
Justerare, som, för att mäta och stämpla bränvinsbrännings-redskap*
kallas från sitt hemvist af enskild man, åtnjute derför af denne sistnämn¬
de resekostnads-ersältning och arfvode, såsom for andra embetsförrältningar.
Kallas han åter till uppmät dog och stämpling af fi ra redskap på ett och
samma ställe eller by eller socken, der flera redskap vid ett och samma
tillfälle af honom kunna mätas och stämplas, tillkommer honom resekost-
nads-ersättning och arfvode endast såsom för en resa, jemte den serskilda
betalning, som han bör erhålla, då mätning och slämpling sker i hans hem¬
vist. Sker mätningen och justeringen å det ställe, der Justeraren bor och
vistas, upphäre lian sex runstycken för hvarje kanna, sorn den mätna och
stämplade redskapen iuuehåller. Erforderligt handtlangare-biträde vid for¬
Expe dit ion s~Ut skot tels Förslag till lind. Skrifvelse, N‘.o 123.
rättningen må Jnsteraren kunna af panne-egaren äska; men med behörigen
justerade och krönta målkärr! ber han sig sjelf förse.
Ulan serskild betalning skall Justerare meddela skriftligt betyg, enligt
bifogadt formulär, så väl öfver mätning, som stämpling; skolande betyget
upptaga en noggrann beskrifning på redskapens beståndsdelar och deras di¬
mensioner, med utsättande af den class, hvartill redskapen hörer, samt
huruvida den är inrättad alt drifvas med eld eller ånga; och skall han
vid hvarje månads slut lemna Kongl. Maj:ts Befallningshafvande del af de
betyg, som under månaden utfärdats.
§ 19.
Ej må, under något villkor, annan del af bränvinsbrännings-redskapen
än panna inmuras, hvarvid iagttages, att stäroplingen alltid skall vara lätt
åtkomlig; ej eller må panna och hatt med hvarandra sammanfogas genom
nägling eller lödning.
§ 20.
Innehafvare af bränvinsbrännings-redskap vare ifrån allt åtal, i afseen¬
de på dess beskaffenhet, fri, derest den finnes i oförändrad enlighet med
Justerarens betyg, och i sådant skick icke öfverstiger den pannerymd, till
hvars begagnande innehafvaren är berättigad och sig vederbörligen anmält;
dock må, i händelse bränvinsbrännings-redskapen genom origtigt betyg af
Justeraren blifvit hänförd till lägre cla^s, än hvartill densamma rätteligen
hörer, redskapens innehafvare, vid derom yppad håga, för det löpande året
Eåföras den högre afgift, som för redskapens högre class i tariffen finnes
estämd.
När kannerymdeu i bränvinsbrännings-redskap befinnes större än den
uppgifvits, men öfverskottet ej öfverstiger en femtondedel af den rymd,
hvartill pannan är anmäld och stämplad, och delta med skäl kan anses
hafva tillkommit genom pannans nyttjande eller eldens verkan, vare red¬
skapen ej derföre underkastad beslag, utan må, vid derom yppad fråga,
egaren debiteras för det löpande året med den högre skatt, hvartill pan¬
nans ökade rymd föranleder, och redskapen genom egarens försorg ånyo
mätas och stämplas, innan påföljande år, på sätt och under det ansvar,
som uti 14 § af denna Artikel utstakas.
§ 21.
Belrädes Justerare att hafva orätt stämplat bränvinspanna eller i
stamp-
Expedit ions-Uisko'dets Förslag till lind. Skrifvclsej N.o iz3.
389
slämplingsbetyget hänfört bränvinsbrännings-redskapen till lägre dass, än
hvartill den rätteligen hörer, skall han böta 33 R:dr 16 sk. banko, och
derjemte dömas tjensten förlustig, eller på längre eller kortare tid från ut-
öfningen deraf skiljas, allt efter Domarens pröfning, huruvida förseelsen
härrört af uppsåt, eller af större eller mindre vårdslöshet.
Den, som tillverkar bränvinsbrännings-redskap af större rymd än den
nu tillåtna, utan att kunna styrka, det redskapen är ämnad till export el¬
ler bestämd till inhemskt bruk, på grund af Kongl. Maj;ts serskildt gifna
Nådiga tillstånd, bote första gången 33 R:dr 16 sk., andra gången 66 R;dr
32 sk. och tredje gången 100 R:dr, allt banko.
§ 22.
Distilleringspannor, som af Apothekare få för pharmaceutiska behofan-
väudas, böra angifvas och upptecknas vid mantals- och skattskrifning, samt
mätas och stämplas, i likhet med hvad om bränvinspannor i allmänhet
stadgadt är och under enahanda ansvar.
§ 23.
Från och med den 1 Maj till och med den 31 October hvarje år, äf¬
vensom under den öfriga tid af året, för hvilken Kongl. Maj:t tilläfventyrs
kan finna för godt alt bränvinsbränning förbjuda, skall all bränvinsbrän¬
nings-redskap antingen vara inlemnad i allmänna förvaringsrum, eller, om
den befinnes i enskildt förvar, vara förseglad, dock må i städerna endast
de inmurade pannorne förblifva i enskildt 'förvar. Aflemnande af bränvins¬
brännings-redskap bör ske sist å andra söcknedag efter den, då rättigheten
att densamma begagna upphörer. Försegling verkställes af dem, på hvilka
sådan ankommer, utan att panne-egaren är förpligtad att sig derom anmäla.
§ 24.
Äfven under den för bränvinsbränning lofgifna tid, må bränvinsbrän¬
nings-redskap icke oförseglad af någon innehafvas den eller de terminer,
för hvilka han till bränvinsbränning sig icke anmält, eller ej, på sätt 11 §
omförmäler, vederbörligt tillstånd dertill erhållit, utan galle härvid hvad i
förestående § i afseende å redskaps aflemnande eller försegling stadgadt är.
Hvad i denna och nästföregående § stadgas, må dock ej tillämpas på
ny redskap, som är i tillverkarens vård, eller på gammal redskap, som är
under arbete på kopparslagares verkstad.
Bih. till R. St. Fröt. 184S. 10 Saml.j 1 dfd. 37
Expeditions-Utskottets Förslag till und. SkriJvelsej N.-o 123.
§ 25.
Då bränvinsbränningsredskap, sorn å den tid, då aflemnandet deraf i
allmänt förvar eller försegling bordt ega rum, varit i tillverkares vård el¬
ler å kopparslagares verkstad, sedermera annorstädes emottages af den,
som då inom åtta dagar icke får bränvinsbränning med samma redskap
utöfva, eller förskaffar sig någon flera, större eller annorlunda beskaffade
bränvinsbränningsredskap, än dem till hvars begagnande han berättigad är
eller sig anmält, vare mottagaren skyldig att, inom åtta dagar derelter, hos
Magistraten i stad eller hös närmaste Kronobetjent på landet derom göra
anmälan, och dessa redskap antingen till förvar å allmänt ställe aflemna,
eller, såvida de enligt 23 § få förblifva i enskildt förvar, försegla låta.
Åstundar någon alt, i stället för den redskap, som han innehar och
är berättigad att bruka, få begagna annan redskap, som han sig förskaffat,
vare detta tillåtet, så vida hans uppgift till mantalsskrifning berättigar ho¬
nom att sådan redskap få begagna, eller han hos Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande dertill erhållit tillstånd; åliggande honom dock, innan han får
begagna den seduare redskapen, att låta försegla eller under allmänt förvar
ställa den redskap, som han förut innehaft, eller ock inför Magistraten eller
Kronobetjeningen styrka, att densamma blifvit till bränvinsbränning obrukbar
gjord, eller till annan person öfverlåten.
§ 26.
Försegling skall sålunda verkställas, att allenast pannor med fast bröst,
hattar, lösa pannebröst och afkylnings-redskap sättas ur stånd att nyttjas,
så att egaren må kunna begagna de pannor, hvilka ej hafva fast bröst, till
andra hushålls-förnödenheter. De till ångornas afkylning begagnade pipor
vare fiån försegling fria.
Om försegling å landet ege Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att an¬
tyda vederbörande Kronobetjent eller andre af Kongl. Maj;ts Befallnings¬
hafvande dertill förordnade välkände personer, hvilka det, i följd deraf,
skall åligga att, ulan föregången anmälan af pannéegaren, med ledning af
de till dem från vederbörande Mantalsskrifvare insända förteckningar samt
i serskilda fall, Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes dem delgifna tillstånds-
resolutioner, ofördröjligen, efter det bränvinsbrännings-rätttgheten för någon
eller någre panneegare inom hvarje district upphört, försegling af brän-
vins-redskap verkställa; och eger förseglaren att, i förut utfärdad kungörel¬
se, bestämma tid och ställe inom dislrictet för förseglingen, likväl så, att
Expeditions-UIskolielt Försla.% till lind. Skrifvelset N;0 fn3.
försegling inmurade pannor med bröst och dithörande redskap alltid
försiggår på hvarje ställe, der de äro uppgifne att finnas. I städerna vare
detta allt Magistratens åliggande,
Förseglingen skall ske med messingstråd, på det sätt, att densamma
trädes uti borrade eller stampade fina hål och sedan hopknytes genom en
linnelapp, samt förseglas på båda ändarne med deras sigill, hvilka det
blifvit anbefaldt att denna förrättning verkställa.
Den för materialierne till förseglingen åtgående kostnad kommer att
af Kronans medel från Landt-Ränterien förskjutas och ersättning derför i
vanlig ordning af Kongl. Maj:ts och Rikets Slats-Contor meddelas, emot be¬
hörig redo och räkning i Landsboken; hvaremot arfvode för förseglingsbe-
styret bekostas af panneegaren, och utgår efter kannermnmet, med en skil¬
ling för inmurad redskap, samt 6 r:st för så kallade lyftpannor, utaf hvar¬
je kanna af pannans innehåll; dock må, vid dessa tillfällen, rese- och
tractaments-peuningar af förseglaren icke beräknas.
§ 27.
De personer, som, enligt 58 §, ega att, i afseende på bränvinsbränning,
visitationer och beslag göra, vare berättigade, när de för Kronans rätt och
till controll emot underslef anse sådant nödigt, att i stad eller jpå landet
låta ånyo uppmäta förut uppmätt och stämplad bränvinspanna. Finnes
dervid annat innehåll, än stämpel och betyg utmärka, ansvare Justeraren,
som ofvan i 15 och 21 §§ sagdt är, och vare egaren saklös, så framt han
icke i undersléfvet bevisligen deltagit.
Tredje Artikeln.
Om bevillnings-afgifterne.
§ 28.
Med afseende å den afverkningsförmåga, som för de serskilda classerna
af biänvinsbränningsredskap blifvit antagen: att nemligen
Med redskap af l:sta Classen afverkas 8 gånger pannans
|
rymd i månaden.
|
— — — 2:dra d;o 12
|
d:o
|
d;o
|
_ _ 3;dje d;o 24
|
d:o
|
d:o
|
— —. — 4:de d;o 36
|
d;o
|
d:o
|
— — —• 5;te d:o 72
|
d:o
|
d;o
|
samt alt inom hvardera af förestående classer afverkningsförmågan ansetts
fördubblad genom begagnande af ångapparaler, beräknas afgiften för de
Expeclltions-Vtskollets Förslag till lind. Skrifvelsej N o 123.
enkla pannorna till och med 15 kannors pannan efter tre runstycken för
hvarje kanna bränvin, som med dem, enligt förestående beräkning, kan tillver¬
kas, hvilken afgift derefter ökes med |:dels r:st för averkningen af hvarje enhet i
pannerymden till och med 30 kannors pannan, samt med T3-:dels s:st för hvarje
enhet i pannerymden från sistnämnde panna till och med 90 kannors-pannan,
för hvilken afgiften sålunda blifvit 2 sk. för hvarje kanna bränvin, som ansetts
kunna med densamma tillverkas. För de sammansatta apparaterne, till
hvilka ångapparater äfven hänföras, beräknas afgiften efter 2 sk. för hvar¬
je kanna bränvin, som antagits kunna med apparalet tillverkas, så vida ap-
paratets afverkningsförmåga ej understiger den enkla 90 kannors-pannans, i
hvilket fall för dessa apparater skattas lika mycket, som för den enkla pan¬
nan, till hvars afverkningsförmåga det sammansatta apparatets uppgår. I
enlighet med dessa för beskattningen sålunda fastställde grunder, kommer
skatten för bränvinsbränningen att utgå efter nedanstående tariff, som be¬
stämmer afgiften för hvarje serskildt dass af bränvinsbrännings-redskap
under sex månaders bränningstid.
Tariff på Pannerymds-afgiften.
y
B
|
lista Classon.
|
2:dra Classen.
|
3;dje
|
Classen.
|
4 ide
|
Classen.
|
5:te Classen.
|
3
|
Med
|
Med
|
Me
|
d
|
Med
|
Med
|
Med
|
Med
|
Med
|
|
Med
|
|
Med
|
|
eld.
|
ånga.
|
eld.
|
ånga.
|
eld.
|
ånga
|
|
eld.
|
ånga
|
|
eld.
|
|
ånga
|
|
Kir.
|
Rldr
|
sk.
|
Rldr
|
3U.
|
Rldr
|
sk.
|
Rldr
|
sk.
|
Rldr
|
sk.
|
Rldr
|
sk.
|
Rldr
|
sk.
|
Rldr
|
sk.
|
Rldr
|
sk.
|
Ridr
|
sk.
|
10
|
2
|
24
|
6
|
32
|
3
|
36
|
15
|
—
|
15
|
—
|
75
|
—
|
39
|
1S
|
180
|
—
|
180
|
—.
|
360
|
|
11
|
2
|
36
|
8
|
3
|
4
|
26
|
18
|
46
|
18
|
46
|
92
|
19
|
48
|
42
|
19S
|
|
198
|
—
|
396
|
|
12
|
3
|
—
|
9
|
28
|
5
|
19
|
23
|
19
|
23
|
19
|
lil
|
28
|
59
|
19
|
216
|
—
|
216
|
—.
|
432
|
|
13
|
3
|
12
|
11
|
12
|
6
|
16
|
28
|
13
|
28
|
13
|
132
|
28
|
70
|
44
|
234
|
|
234
|
—
|
468
|
|
14
|
3
|
24
|
13
|
3
|
7
|
16
|
33
|
28
|
33
|
28
|
155
|
19
|
83
|
22
|
252
|
—
|
252
|
—.
|
504
|
|
15
|
3
|
36
|
15
|
-—
|
8
|
22
|
39
|
18
|
39
|
18
|
180
|
—
|
97
|
2
|
270
|
.—_
|
270
|
—
|
540
|
|
10
|
4
|
12
|
17
|
28
|
9
|
28
|
45
|
28
|
45
|
28
|
192
|
—
|
lil
|
23
|
28S
|
—
|
288
|
—
|
576
|
.
|
IT
|
4
|
39
|
20
|
19
|
10
|
40
|
52
|
13
|
52
|
13
|
204
|
.—
|
127
|
8
|
306
|
—
|
306
|
—
|
612
|
|
18
|
5
|
19
|
23
|
19
|
12
|
7
|
59
|
19
|
59
|
19
|
216
|
—
|
143
|
37
|
324
|
—.
|
324
|
—
|
648
|
|
19
|
6
|
—
|
26
|
2S
|
13
|
26
|
66
|
46
|
66
|
46
|
228
|
—
|
161
|
18
|
342
|
—
|
342
|
—
|
684
|
|
20
|
0
|
32
|
30
|
—
|
15
|
—
|
75
|
—
|
75
|
—
|
240
|
—
|
180
|
—■
|
360
|
—
|
360
|
—
|
720
|
|
21
|
7
|
16
|
33
|
28
|
16
|
44
|
83
|
22
|
83
|
22
|
252
|
—
|
189
|
•—
|
378
|
—
|
378
|
—
|
756
|
|
22
|
8
|
3
|
37
|
19
|
18
|
46
|
92
|
19
|
92
|
19
|
264
|
—
|
198
|
—
|
396
|
—
|
396
|
—
|
792
|
|
23
|
8
|
39
|
41
|
19
|
21
|
7
|
101
|
37
|
101
|
37
|
276
|
—
|
207
|
—
|
414
|
—.
|
414
|
|
823
|
|
24
|
9
|
28
|
45
|
28
|
23
|
19
|
lil
|
28
|
lil
|
28
|
288
|
—
|
216
|
—
|
432
|
.—
|
432
|
—
|
864
|
|
25
|
10
|
20
|
50
|
—
|
25
|
38
|
121
|
42
|
121
|
42
|
300
|
—
|
225
|
—
|
450
|
—
|
450
|
—
|
900
|
|
20
|
11
|
12
|
54
|
28
|
28
|
13
|
132
|
28
|
132
|
28
|
312
|
—
|
234
|
—
|
468
|
—
|
468
|
|
936
|
|
27
|
12
|
7
|
59
|
19
|
30
|
42
|
143
|
37
|
143
|
37
|
324
|
—
|
243
|
—
|
486
|
—
|
486
|
—
|
972
|
|
Expedilions-TJisloUets Förslag till uncl. Skrifvelse, N.-o 123.
293
28
|
13
|
3
|
64
|
19
|
33
|
28
|
155
|
19
|
155
|
19
|
29
|
14
|
—
|
69
|
28
|
36
|
21
|
167
|
22
|
167
|
22
|
30
|
15
|
—
|
75
|
—-
|
39
|
18
|
180
|
—■
|
180
|
—
|
31
|
16
|
13
|
80
|
28
|
42
|
21
|
1S6
|
—
|
186
|
—
|
32
|
17
|
28
|
86
|
19
|
45
|
28
|
192
|
—
|
192
|
—.
|
33
|
18
|
46
|
92
|
19
|
48
|
42
|
198
|
—
|
198
|
—
|
34
|
20
|
19
|
98
|
28
|
52
|
13
|
204
|
—
|
204
|
—
|
35
|
21
|
42
|
105
|
-—
|
55
|
38
|
210
|
—
|
210
|
—
|
36
|
23
|
19
|
lil
|
2S
|
59
|
19
|
216
|
—
|
216
|
-—
|
37
|
24
|
46
|
118
|
19
|
63
|
8
|
222
|
—.
|
222
|
—
|
38
|
26
|
28
|
125
|
19
|
66
|
46
|
228
|
—
|
228
|
—
|
39
|
28
|
13
|
132
|
28
|
70
|
44
|
234
|
—
|
234
|
.—
|
40
|
30
|
—
|
140
|
—
|
75
|
—
|
240
|
—
|
240
|
■—
|
41
|
31
|
37
|
147
|
28
|
79
|
8
|
246
|
—.
|
246
|
—
|
42
|
33
|
28
|
155
|
19
|
83
|
22
|
252
|
—.
|
252
|
—
|
43
|
35
|
22
|
163
|
19
|
S7
|
42
|
258
|
—
|
258
|
—
|
44
|
37
|
19
|
171
|
28
|
92
|
19
|
264
|
—
|
264
|
—
|
45
|
39
|
18
|
180
|
—
|
97
|
2
|
270
|
—
|
270
|
—
|
46
|
41
|
19
|
1S4
|
—■
|
101
|
37
|
276
|
—
|
276
|
—
|
47
|
43
|
22
|
188
|
—
|
106
|
30
|
282
|
—
|
282
|
—
|
48
|
45
|
28
|
192
|
—•
|
lil
|
28
|
288
|
—
|
288
|
—■
|
49
|
47
|
37
|
196
|
—•
|
116
|
32
|
294
|
—
|
294
|
—
|
50
|
50
|
—
|
200
|
•—
|
121
|
42
|
300
|
—.
|
300
|
—.
|
51
|
52
|
13
|
204
|
—-
|
127
|
8
|
306
|
—
|
306
|
—•
|
52
|
54
|
28
|
208
|
—
|
132
|
28
|
312
|
—
|
312
|
—
|
53
|
56
|
46
|
212
|
—
|
138
|
6
|
318
|
—
|
318
|
—
|
54
|
59
|
19
|
216
|
—
|
143
|
37
|
324
|
—-
|
324
|
—
|
55
|
61
|
42
|
220
|
—
|
149
|
26
|
330
|
—
|
330
|
—
|
56
|
64
|
19
|
224
|
—
|
155
|
19
|
336
|
—
|
336
|
—
|
57
|
66
|
46
|
228
|
—
|
161
|
18
|
342
|
—
|
342
|
—
|
58
|
69
|
23
|
232
|
—•
|
167
|
22
|
348
|
—
|
348
|
—.
|
59
|
72
|
13
|
236
|
—
|
173
|
32
|
354
|
—
|
354
|
—
|
60
|
75
|
—•
|
240
|
—
|
180
|
—•
|
360
|
—
|
360
|
—
|
61
|
77
|
37
|
244
|
—
|
183
|
—
|
366
|
—
|
366
|
—
|
62
|
80
|
23
|
248
|
■—
|
186
|
—
|
372
|
—
|
372
|
—
|
63
|
83
|
22
|
252
|
—
|
189
|
—■
|
378
|
—
|
378
|
—
|
64
|
86
|
19
|
256
|
—
|
192
|
—
|
384
|
—
|
384
|
—
|
65
|
89
|
18
|
260
|
—
|
195
|
—
|
390
|
—
|
390
|
—
|
66
|
92
|
19
|
264
|
—
|
198
|
—•
|
396
|
—■
|
396
|
• r
|
67
|
95
|
22
|
268
|
—
|
201
|
—
|
402
|
—
|
402
|
|
68
|
98
|
23
|
272
|
—.
|
204
|
.—.
|
408
|
—-
|
40S
|
|
69
|
101
|
37
|
276
|
—
|
207
|
—
|
414
|
—
|
414
|
|
70
|
105
|
—
|
280
|
—
|
210
|
—.
|
420
|
—
|
420
|
|
71
|
108
|
13
|
284
|
—
|
213
|
—
|
426
|
—
|
426
|
|
72
|
lil
|
28
|
288
|
—.
|
216
|
—.
|
432
|
—
|
432
|
|
73
|
114
|
46
|
292
|
—
|
219
|
—
|
438
|
—
|
438
|
—
|
|
252
|
—
|
504
|
—
|
504
|
|
1,008
|
|
261
|
—■
|
522
|
—
|
522
|
|
1,044
|
|
270
|
—
|
540
|
—
|
540
|
|
1,080
|
|
279
|
—
|
558
|
•—
|
558
|
|
1,116
|
|
288
|
—
|
576
|
—
|
576
|
|
1,152
|
|
297
|
—
|
594
|
—
|
594
|
|
■1,188
|
|
306
|
-—
|
612
|
—
|
612
|
|
1,224
|
|
315
|
—
|
630
|
—
|
630
|
|
1,260
|
|
324
|
—
|
648
|
—■
|
648
|
|
1,296
|
|
333
|
—•
|
666
|
—
|
666
|
|
1,332
|
•
|
342
|
—
|
684
|
—
|
684
|
—
|
1,368
|
|
351
|
—
|
702
|
—
|
702
|
|
1,404
|
|
360
|
—
|
720
|
—
|
720
|
|
1,440
|
—
|
369
|
—
|
738
|
—
|
738
|
—
|
1,476
|
|
378
|
—-
|
756
|
—
|
756
|
.—
|
1,512
|
|
387
|
—
|
774
|
—
|
774
|
.—
|
1,548
|
|
396
|
—
|
792
|
—
|
792
|
—
|
1,584
|
|
405
|
—
|
810
|
—-
|
810
|
—
|
1,620
|
|
414
|
—
|
■828
|
—
|
828
|
|
1,656
|
|
423
|
—
|
846
|
—■
|
846
|
—
|
1,692
|
|
432
|
—
|
864
|
—,
|
864
|
—
|
1,728
|
|
441
|
•—
|
8S2
|
—
|
882
|
—
|
1,764
|
|
450
|
—
|
900
|
—
|
900
|
—
|
1,800
|
|
459
|
—
|
918
|
-—•
|
918
|
—
|
1,836
|
|
468
|
—
|
936
|
—
|
936
|
—
|
1,872
|
|
477
|
■—•
|
954
|
—
|
954
|
—
|
1,908
|
—
|
486
|
■—■
|
972
|
—
|
972
|
—.
|
1,944
|
|
495
|
■—
|
990
|
—
|
990
|
—
|
1,980
|
|
504
|
—
|
1,008
|
—
|
1,008
|
—
|
2,016
|
|
513
|
—
|
1,026
|
—-
|
1,026
|
—
|
2,052
|
|
522
|
—
|
1,044
|
.—.
|
1,044
|
.—
|
2,088
|
■
|
531
|
—
|
1,062
|
—.
|
1,062
|
—
|
2,124
|
|
540
|
—.
|
1,080
|
—
|
1,080
|
—
|
2,160
|
|
549
|
—
|
1,093
|
—
|
1,098
|
—
|
2,196
|
|
558
|
—
|
1,116
|
—
|
1,116
|
.—
|
2,232
|
|
567
|
—
|
1,134
|
—
|
1,134
|
—
|
2,268
|
|
576
|
—
|
1,152
|
—
|
1,152
|
—.
|
2,304
|
|
585
|
•—
|
1,170
|
—
|
1,170
|
.—
|
2,340
|
|
594
|
—
|
1,188
|
—
|
1,188
|
—
|
2,376
|
•
|
603
|
—
|
1,206
|
—■
|
1,206
|
—■
|
2,412
|
|
612
|
—
|
1,224
|
—
|
1,224
|
—
|
2,448
|
|
621
|
—
|
1,242
|
.—-
|
1,242
|
—
|
2,484
|
|
630
|
—
|
1,260
|
—
|
1,260
|
—
|
2,520
|
|
639
|
-—
|
1,278
|
—
|
1,278
|
—■
|
2,556
|
|
648
|
.—
|
1,296
|
—
|
1,296
|
—
|
2,592
|
—
|
657
|
—
|
1,314
|
—
|
1,314
|
—
|
2,628
|
336
348
360
342
384
396
408
420
432
444
456
468
480
492
504
516
528
540
552
564
576
588
600
612
624
636
648
660
672
684
696
70S
720
732
744
756
768
780
792
804
816
828
840
852
864
876
Expedit ions-TJ t skottets Förslag lill und. Skrifvelse> iV.-o 123-
74
|
118
|
19
|
296
|
-—
|
222
|
|
444
|
—
|
444
|
—
|
888
|
|
666
|
|
1,332
|
—
|
1,333
|
—
|
2,664
|
_
|
75
|
121
|
42
|
300
|
—-
|
225
|
|
450
|
—-
|
450
|
—
|
900
|
—
|
675
|
|
1,350
|
—
|
1,350
|
|
2,700
|
—
|
76
|
125
|
19
|
304
|
—
|
228
|
|
456
|
|
456
|
—
|
9112
|
|
684
|
—
|
1,368
|
—
|
1,368
|
—
|
2,736
|
—
|
77
|
128
|
46
|
308
|
—4
|
231
|
|
462
|
—-
|
462
|
—
|
924
|
|
693
|
|
1,386
|
—
|
1,386
|
—
|
2,772
|
—
|
78
|
132
|
28
|
312
|
.—.
|
234
|
|
468
|
.—.
|
468
|
—
|
936
|
__
|
702
|
•
|
1,404
|
—
|
1,404
|
|
2,808
|
—
|
79
|
136
|
13
|
316
|
—r
|
237
|
|
474
|
—
|
474
|
—
|
948
|
|
711
|
•
|
1,422
|
—
|
1,422
|
—
|
2,844
|
—
|
80
|
140
|
—.
|
320
|
-4
|
240
|
■
|
480
|
—
|
480
|
—
|
960
|
—
|
720
|
•
|
1,440
|
—
|
1,440
|
|
2,880
|
—
|
S!
|
143
|
37
|
324
|
—.
|
243
|
|
486
|
—.
|
4S6
|
—.
|
972
|
|
729
|
|
1,458
|
.—
|
1,458
|
—-
|
2,916
|
—
|
82
|
147
|
28
|
328
|
.—.
|
246
|
|
492
|
—
|
492
|
—■
|
984
|
—-■
|
738
|
|
1,476
|
—_
|
1,476
|
—
|
2,952
|
—
|
83
|
151
|
22
|
332
|
—.
|
249
|
|
498
|
—
|
498
|
—
|
996
|
|
747
|
|
1,494
|
—
|
1,494
|
|
2,988
|
—
|
84
|
155
|
19
|
336
|
—
|
252
|
|
504
|
—
|
504
|
—
|
1,008
|
|
756
|
|
1,512
|
—
|
1,512
|
—
|
3,024
|
—
|
85
|
159
|
18
|
340
|
—
|
255
|
|
510
|
■—-
|
510
|
—
|
1,020
|
|
765
|
|
1,530
|
—-
|
1,530
|
—
|
3,060
|
— -
|
86
|
163
|
19
|
344
|
—
|
258
|
|
516
|
—
|
516
|
—
|
1,032
|
|
774
|
|
1,548
|
—
|
1,548
|
—
|
3,096
|
—
|
87
|
167
|
22
|
348
|
—
|
261
|
|
522
|
—
|
522
|
.—.
|
1,044
|
|
783
|
|
1,566
|
—
|
1,566
|
—
|
3,132
|
•—
|
SS
|
171
|
28
|
352
|
—-
|
264
|
|
528
|
—.
|
528
|
—
|
1,056
|
|
792
|
|
1,584
|
—
|
1,584
|
—
|
3,168
|
—
|
89
|
175
|
37
|
356
|
—
|
267
|
|
534
|
—
|
534
|
—.
|
1,068
|
|
SOI
|
•
|
1,602
|
—r
|
1,602
|
—T
|
3,204
|
—
|
90
|
ISO
|
—
|
360
|
—
|
270
|
|
540
|
|
540
|
—
|
1,080
|
—
|
810
|
|
1,620
|
1-
|
1,620
|
—
|
3,240
|
|
För enkla pannor under 10 kannor skattas efter 12 skilling kana-
rummet.
För dem, sora önmäia sig att endast under trenne månader utöfva
brännvins-bränning, blifver den i Tariffen utförda afgift till hälften för¬
minskad.
§29.
Skulle Kongl. Maj:t, med anledning af stadgandet i 7 § af denna För»
fattning, för en eller flera städer tillåta större pannerymd än 90 kannor,
ankommer det på Kongl. Maj:t alt, med ledning af här ofvan stadgade
beskattningsgrunder, bestämma den afgift, som för sådan bränvinsbrän-
nings-redskap bör erläggas.
§ 30.
Den, till bränvinsbränning berättigade, som ej åstundar utöfva den i
3 § bestämda rättighet, med så stor pannerymd, tariffen efter egendomsvär¬
det tillåter, betale panne-afgift endast i moa af den pannerymd, han nyttjar,
§ 31.
Vill någon uti flera smärre pannor inom samma verk, ehvad de bru¬
kas till drankning eller klarning, fördela den på det hela belöpande pan-
nerymden, vare sådant tillåtet, dock utan förändring i den fastställda, efter
pannornas sammanräknade rymd utgående, afgiften; och iagttages härvid,
Expedilions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 123.
att tillökning för tnäskvärmare eller rectifications-apparat, eller anbringan¬
det af båda delarne, beräknas endast för den panna, hvartill dylika appa¬
rater begagnas; dock må denna medgifna rättighet ingalunda tydas till
förvexliug med de i 5:te classen afsedda redskap.
§ 32.
I de händelser, då Kongl. Maj;t i Nåder finnér nödigt att, för längre
eller kortare tid, påbjuda bränvinsbt äuningens inställande, skall pannerymds-
afgiften förminskas med en sjettedel för hvarje månad, ett slikt förbud varar.
§ 33.
D stillerings-pannor af högst 6 kannors rymd, kokrummet inbegripet,
roa, utan serskild afgift och beräkning, nyttjas på de villkor och för den
lid, som 1 § omförmäler. Apothekare tillätes att för pliarmaceutiska be¬
hof, utan serskild afgift, betjena sig af distilerings-pannor, till högst 20
kannors rymd och der Apotheks-rörelsen gör bruket af flera pannor af nö¬
den, må likväl ej öfver två sådane nyttjas, nemligen en på 20 och en på
högst 12 kannor, utan allt afdrag af kokrummet.
§ 34.
En procent af den summa, som genom bränvinsbevillningen inflyter,
skall innehållas och till Stats Contoret ingå, för att, enligt hvad af Kongl.
Maj:t, efter Pröfnings - Committéens underdåniga förslag, för hvarje Län
fastställes, användas till ersättning för de ökade besvär och de kostnader,
hvilka med debiteringen och redovisandet af denna bevillning äro förenade.
Fjerde Artikeln.
Om ansvar för öfverträdelse af hvad rörande Bränvinsbränningen förordnats.
§ 35.
Om någon till bränvinsbränning berättigad, bränner eller distilierar
bränvin med större eller annorlunda beskaffad redskap, än hvartill han e-
gér rätt och stämplingsbeviset innehåller, eller under tillverkningen, genom
hvad medel som helst, anbringar mäskning i redskapen, utöfver det kan-
netal, hvartill den är stämplad och anmäld, eller begagnar andra utvägar
lill bränvinsbränning, än han vederbörligen uppgifvit, bote han, ehvad red¬
skapen är hans egen elier andres, hvarje gång tyåfaldt det belopp, hvartill
296
Exped tions-VIskoltels Förslag till und. Skrifvelse, N.o 123.
afgiften för den dervid dödligen brukade brän vinsbi ännings-redskap, efter
behörig mätning, skolat uppgå, om den lofligen varit nyttjad; dock att,
när, efter sådan beräkning, böterna icke stiga till 16 R:dr 32 sk. banko,
förbrytaren pliktfälles till detta minsta belopp.
Beträdes någon, som till bränvinsbränning ej är berättigad, eller icke
behörigen dertill sig anmält, att hafva tillverkning eller distillering af brän¬
vin anställt eller anställa låtit, bote han tre gånger beloppet af afgiften,
enligt här ofvan stadgade beräkningsgrund; men om, efter sådan beräk¬
ning, böterne icke uppgå till 25. Ii:Jr banko, pliktfälles förbrytaren till
detta sistnämnde belopp. Belinnes någon nyttja en eller flera bränvins-
pannor, som hvardera eller gemensamt innehålla öfver den högsta tillåtna
pannerymd, beräknas böterne till tre gånger afgiflen för den högsta panne-
rvmden, och dessutom tili 15 R;dr banko för hvarje överskjutande kan-
nerum.
Då, enligt 33 §, distilleringspannor af högst 6 kannors rymd få af de
till bränvinsbränning berättigade obehindradt brukas ifrån den l;ste Janua¬
ri till påföljande April månads slut, samt vidare från den l:ste November
till årets slut, må icke, om äfven bränvinsbränningen instälies, distillering
under den eljest lofgifna tiden med sådane pannor anses oloflig, eiler leda
till ansvar; äfvensom distillering må obehindradt utöfvas i de fall, då ser¬
skildt tillstånd dertill, enligt 1 §, erhålles.
§ 36.
I händelse bränvinsbränning, då densamma, enligt denna Författning,
icke är tillåten, verkställes af någon, ehvad han dertill eljest vore berätti¬
gad eller icke, bote han fyra gånger beloppet af den afgift, som för dea
dervid nyttjade bränvinsbrännings-redskap, om den lofligen varit brukad,
skolat erläggas, efter samma beräkningsgrund, som i nästföregående § säges,
likväl så, att böterne icke må understiga 33 R:dr 16 sk. banko.
Den, som beträdes att tillverka bränvin under den tid, då bränvins¬
bränningen, för något serskildt fall, blifvit af Kongl. Maj;t inställd, skall
böta fem gånger beloppet af afgiften, enligt ofvan stadgade beräkningsgrund;
dock att böterne icke må understiga 50 R:dr banko.
Nyttjar någon till bränvinsbränning, då den inställd är, redskap af
större rymd, än den högst tillåtna, straffes han serskildt derföre, som i 35
§ säges.
Beträdes någon att utöfva bränvinsbränning med ostämplad redskap,
skall
Expe 'irions-Utskotlel. Förslag till und Skrifvelse, N:o »23.
skall lian derföre, utom det ansvar, hvartill han, enligt denna och nästfö¬
regående §, i öfrigt kan hafva gjort sig skyldig, vara förfallen att höta 20
R:dr banko.
Uti alla i denna och nästföregående §§ omförmäldta fall, vare de vid
förseelsen nyttjade redskap och det i bränneriet vid beslagsiillfället befint¬
liga bränvin, jemte de käril, hvari det förvaras, fölbrutne; och vare den,
sorn tredje resan begår någon af dessa förbrytelser, derjemte för två år för¬
lustig rättigheten att bränvin tillverka.
Med afgift, som i denna och nästföregående §, såsom beräkningsgrund
för böterne, omförmäles, förstås den i Tariffen utförda årsafgift.
§ 37.
Skulle någon, som, jemlikt 5 §, är berättigad att, på ett enda ställe,
utöfva bränvinstillverkuing för flere, nära hvarandra belägne hemman och
lägenheter, betiädas att tillverka bränvin på annat ställe, än det af honom
bestämdt uppgifna, vare han förfallen till det ansvar, som i 1 morn. af 35
§ stadgas.
§ 38.
Beträdes någon att hafva, inom de byggnader, som för älliksberedning
äro inrättade, eller med de pannor, som dertill begagnas, tillverkat brän¬
vin eller afyttra t förbränna eller så kallad lank, skall han icke allenast
vara underkastad här ofvan stadgadt ansvar för oloflig bran vinsbränning,
hvarmed bötesbeloppet derutöfver tredubblas, utan ock förlora den rättig¬
het, han kan innehafva att ättiks-bereduing, såsom fabriks-näring, bedrifva.
Apothekare, sorn nyttjar distilleringspannor till större rymd eller an¬
tal, än tillätet är, eller for andra än pharmaceutiska behof, skall vara sitt
privilegium förlustig, och för hvarje olofligen nyttjad panna böta, såsom för
oloflig bi än vinsbränning.
§ 39.
Den innehafvare af bränviusbränningsredskap, som öfverträder hvad i
12, 13 och 19 §3 är föreskrifvet, med undantag, på grund af 16 §, af
hvad om hattens rymd bestämmes, bote hvarje gång, han dermed belrä-
des, 16 R:dr 32 sk. banko. Lag samma vare lör öfverträdelse af
hvad i 23, 24 och 25 §§ är stadgadt. Befinnes någon, under den lid af
året, då bränvinsbränniug förbuden eller inställd är, samt, efter den dag,
då försegling af bränvinsbrännings-redskapeu blifvit verkställd, innehafva
Bih. till R. St. Prot. i8i5. to Sami. 1 Afd 38
29S Expeditions-Ulskottels Förslag till und. Skrifvelsej N‘.o ia3.
samma redskap oförseglad, bote dubbelt; vare ock i alla ofvanberörde
full bränvinsbränuings-redskapen förbruten.
§ 40.
När åtal sker för olofligt innehafvanae af bränvinsbrännings-redskap
eller för oloflig bran vinstill verkning, ansvare mannen för hustruns åtgärd,
änskönt b®n lörebära skulle, alt förbrytelsen utan bans vilja och vetskap till¬
kommit; husbonde vare ock ansvarig för förbrytelser emot denna Författ¬
ning, begångna af bans husfolk, med undantag af förseglings brytande å
bränvinsbrännings-redskap, så vida visas kan, alt sådant skett å den tid,
då han vistats å annan ort, och utan hans derom gifna befallning. Är i
slikt fall husbonde oskyldig, behålle lian den honom tillhöriga redskap,
hvars Yärde förbrytaren betala bör.
Femte Artikeln.
Om Bränvinsförsäljning samt villkoren och afgifterne derför.
§ 41.
Vid rättigheten till Försäljning af bränvin i allmänhet, så i stad, sora
å landet, är fästadt det villkor, att förtäring deraf å försäljningsstället icke
må tillåtas eller éga rum, utom å Gästgifvaregårdar, Värdshus, Källare,
Spisqvarter eller andre Näringsställen, på sätt och med de villkor, här ne¬
dan stadgas.
§ 42.
Försäljning af bränvin under En kanna vare, så i stad, som på lan¬
det, icke lofgifven på andra ställen, än sådane Gästgifvaregårdar, samt
Värdshus, Källare och andra tillåtna Näringsställen, hvarest mat alltid och
ovillkorligen derjemte måste vara att tillgå. Är gästgifverihållriingen förde¬
lad emellan flere åboer, tillkommer nämnde rättighet endast den åbo, som
efter tour gästgifveriet besörjer. Jordbrukare må dock obehindradt kunna
till underhafvande och sådane personer, som bos dem förrätta arbete, för¬
sälja ett ringare qvantum, men icke under en fjerdedels kanna åt en hvar.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ega alt, efter Magistratens och sta¬
dens äldstes hörande, årligen bestämma det för hvarje stad erforderliga
antal af Värdshus, Källare, Spisqvarter eller andra Näringsställen, der, på
sätt här ofvan stadgadt är, bränvin må utminuteras, och hvilket antal bör
vara så inskränkt som möjligt är; skolande Magistraten noga tillse, att lill