Ståts-Utskottets MemorialJN.o 2g5, och Utlåtande, Nio 296-
9
N:o 295.
Memorial, i anledning af återremiss ä Utlåtandet, N:o 1J6.
Ridderskapet och Adelil har återremitterat Stats-Utskoltets ofvanom*
Förmälde Utlåtande, angående öfverlåtelse af krono-ängen Skinnarevrån till
Kyrkoherde-bostället i Westra Tollstads socken; men då samma Utlåtande
är bifallet af Preste-Ståndet den 8, af Borgare-Ståndet den 4 oc^ Bon¬
de-Ståndet den 3 uti sisth Juli månad, och frågan således, jemnlikt ^5 §.
Riksdags-Ordningen, medelst 3 Stånds beslut är afgjord,
kan tllskoltet dermed icke taga vidare befattning.
Stockholm den 18 Augusti 1840.
Uli det under N:o 186 afgifne Utlåtande, hvilket af Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet blifvit bifallet, men af Borgare- och Bonde*
Stånden återremilteradt, hade Utskottet dels hemställt, att Rikets Ständer
för deras del måtte medgifva, att indragning till Stats-Verket af behaglig
N:o 296.
Ank. tili Exp. Utsk. dtn 19 Augusti, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Ståts-Utskottets
Utlåtande, N:o 186,
Bih. tilt R. St. Fröt. 184o- 4 Sami. 1 A/cl. 2 Band. if%de Haft.
2
io
Stals-UlsAoltels Utlåtande j N.o 296.
tids förlänings-spanmål hädanefter endast niå ega rum vid sådana lediga
pastorat, ulan afseende å den dass, de tillhöra, der K yrkoherdarnes bebåll-
rie löne-inkomsler, beräknade efter medlet af de tio sisla årens markegång,
öfverstiga värdet af i5o tunnor spanmåi, äfvensom att Rikets Ständer ville
åt Kongl. Majrt i underdånighet öfverlemna att, under vissa uppgifna vi i i —
kor och förhållanden, använda den hädanefter inflytande behaglig tids för-
länings-spanmål till förbättring af de pastorers löne-villkor, hvilka af sina
pastorat icke åtnjuta en behållen inkomst af minst roo tunnor spanmåi,
dels afstyrkt Rikets Ständers bifall lill ett af Riksdagsfullmägtigen Fredrik
von Zweigbergk från Skaraborgs Län framstäldt förslag, alt, der inkom-
sterne af ett pastorat öfverstiga värdet af 3oo tunnor kronotionde, öfver-
skottet måtte användas till löneförbättringar åt svagt aflönade Kyrkoherdar
och Commini.strar.
Emot Utskottets förenämnde hemställan har inom Borgare-Ståndet
blifvit erinradt, det Kongl. Kammar-Collegium, såsom skäl för dess af*
styrkande af all rubbning i de genom Kongl. Brefvet den 29 April 1812
fastställda grunder för indragning lill Kronan af behaglig tids förlänings-
spanmål, bland annat fästat uppmärksamhet derå, att, i händelse den än¬
nu icke indragna förlänings-spanmålen komme att bibehållas vid alla de
pastorat, som ej lemna Kyrkoherden högre årlig inkomst, än j5o tunnor
spanmåi, det med all säkerhet kunde antagas, icke allenast att den inkomst,
Staten hade att påräkna genom framdeles skeende indragning af den be¬
haglig tids förlänings-spanmål, presterskapet ännu ålnjöle, ginge alldeles
förlorad, utan äfven, enär både rättvisa och billighet vid eli sådant för¬
hållande påkallade, alt lika beskaffad, efter år 1812 till Kronan indragen,
spanmåi vid de pastoral, der behållna inkomsten öfversligit värdet af io(*
tunnor, men icke uppgått till fulla i5o tunnor, skulle återställas, en icke
ringa del af samma redan indragne spanmåi komme att Statsverket frångå,
hvarigenom, till fyllande af de behof, dertill denna spanmåi redan blifvit
använd och påräknad, nya Stals-anslag icke allenast blefve nödvändiga,
utan äfven det ändamål, som med Kongl. Majrts år 1812 fattade Nådiga
beslut åsyftades, skulle i det närmaste omintetgöras; och har, på grund af
dessa skäl och då det skulle innebära en orättvisa alt, sedan förlänings-
spanmål blifvit indragen vid de pastorat med 100 tunnors inkomst, sorn
efter år 18(2 blifvit lediga, hädanefter låta dylik spanmåi qvarstå vid pa¬
storat med högre inkomst, ulan alt i första rummet godigöra hvad, som
vid de förstnämnde pasioraten redan blifvit borttaget, det blifvit inom
bemälde Biks-Stånd yrkadt, att, derest det icke vore med Statens behof
Slals-Utskoltets Utlåtande, N:0 2gS.
11
förenligt att upphöra med vidare indragning af den Pt esterskapet på be¬
haglig lid föriänta spanmål af kronotionden, en så beskaffad indragning
måtte ske, i enlighet med de genom 1812 års Högstberörde Kongl. Bref
stadgade grunder, och den sålunda till Kronan inflytande förlänings-span-
mål ställas lill Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för att användas ensamt
lill beredande af förbättring uti sådane Kyrkoherdars lönevillkor, hvilkas
inkomster af pastoraten tillförlitligen utrönas ej uppgå till 100 tunnor
spanmål.
Hos Boncle-Ståndet har återremiss å Utskottets ifrågavarande Utlåtande
blifvit beviljad, på grund af följande hufvudsakliga anmärkningar: att, enär
Statens tillgångar nu icke mera än år 1812 medgåfve anslag af behaglig
tids förlänings-spanmå! lill de Pastorer, sora innehafva löner, motsvarande
värdet af roo tunnor säd, hvaremot flere utfärdade Författningar, jemte
Riksdags-Beslutet af den 9 Augusti i8i5, föreskrefve, alt berörde förlänings-
spanmål skulle till läro- och uppfostriugs-verket användas, Utskottet inga¬
lunda egt skäl att tillstyrka Rikets Ständers bifall lill Kongl. Maj:ts före¬
varande Nådiga Proposition; att lefnadskostnaden icke, på sätt Utskottet
förmält, för närvarande vore högre än år 1812; att då Utskottet, uti dess
Utlåtande N:o 170, tillstyrkt indragning till Stals-Verket af hemmantals-
ränlorne samt afrads- och kronotionde-spanmålen, Utskottet icke bordt un¬
derstödja nya anslag af kronotionde, hvilka ovillkorlligen måste försvåra och
fördröja verkställigheten af de förut föreslagne åtgärderne; att, om ock
skäl förefunnits för tillstyrkande af den Kongl. Propositionen, i hvad den¬
samma anginge löne-förbättring för de Pastorer, hvilkas behållna inkomster
af pastoraten understiga 100 tunnor spanmål, medel för della ändamål lik¬
väl desto mindre borde lagas från ett tdl läro- och uppfostrings-verket an-
visadt anslag, som detta anslag, i anseende till behof af löner åt Folk-lä¬
rare, för närvarande vore högst otillräckligt; att Utskottet bordt göra sig
underxäLtadt om behaglig tids för 1 anings-spanmålens belopp och sättet för
dess användande, samt att Utskottet syntes hafva fästat alltför ringa upp¬
märksamhet å det af Riksdagsfullmägtigen F, von Zweigbergk framställda,
ofvanomförmälda förslag.
Med afseende å hvad emot omförmälde Utlåtande blifvit inom Bor¬
gare-Ståndet erinrad t, får Utskottet fästa uppmärksamhet derå, att, enligt
hvad den Kongl. Propositionen gifver vid handen, någon återbäring till
vederbörande Kyrkoherdar af sådan behaglig tids förlänings-spanmål, som,
med tillämpning af de uti Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 29 April 1812
bestämda grunder, blifvit lill Stals-Verket definitivt indragen, ingalunda
12
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 2g6.
varit ifrågasatt och, enligt Utskottets tanka, icke kan anses vara ovillkorli¬
gen påkallad såsom följd deraf, att en högre löne-inkomst blifvit föresla¬
gen såsom villkor, hvarförutan indragning af så beskaffad spanmål hädan¬
efter icke må ifrågakomma. Utskottet har tillika, med anledning af de
hos Bonde-Ståndet i ämnet gjorda framställningar, skolat, jemte tillkänna-
gifvande, att, på sätt Kongl. Majrts Nådiga Proposition upplyser, utgjorde,
enligt Kongl. Kammar-Collegii och Kongl. Stats-Conloirets underdåniga uppgift
af den 3i October i83y, den då ännu icke indragna behaglig tids förlä-
nings-spanmålen r,o86 tunnor 26 kappar, hvaraf största delen, eller 608
tunnor 3o kappar, åtnjötos af innehafvare af sådane pastorat, hvilka, en¬
ligt redan verkställd undersökning, befunnits lemna en behållen inkomst
af mindre än 10a tunnor spanmåls värde, derjemte anföra, att, jemnlikt
Pikets Ständers vid 1815 års Riksdag fattade beslut, den till indragning
ställda forlänings-spanmålen borde användas till understöd för Rikets All¬
männa Elementar-Läroverk, men icke, såsom åtskillige ledamöter af sist¬
nämnde Riks-Stånd förmenat, till folk-undervisningens befrämjande, äfven¬
som att, efter hvad af Kong). Kammar-Collegii och Kongl. Stats-Contoirets
under den 3i October 1837 aflåtne underdåniga Skrifvelse inhemtas, det
belopp af 1,000 tunnor behaglig tids förlänings-spanmål, som, af Rikets
Ständer vid 1817 och 1818 årens Riksdag varit för förstnämnde ändamål
påräknadt, redan till Stats-Verket influtit.
Enär Utskottets meranämnde Utlåtande N:o 186, på sätt ofvanberördt
är, blifvit af arne Riks-Slånd bifallet, får Utskottet, som af de inom de
öfrige Riks-Stånden deremot framställde anmärkningar, icke funnit anledning
att frånträda sin i ämnet förut yttrade åsigt,
samma Utlåtande vidblifva.
Dock som den af Utskottet gjorda hemställan, angående restitution lill
vederbörande Kyrkoherdar af den förlänings-spanmål, som, till följd af
Kongl. Majrts Nådiga Cireulaire-bref af den 2 Februari i838, blifvit tili
Stats-Verket provisoriskt indragen vid pastorat, deraf behållna inkomsten
öfverstigit 100 tunnor spanmål, men icke uppgått till fullt i5o tunnor,
möjligen skulle kunna tydas derhän, som hade Utskottet åsyftat, att dylik
återbäring finge ega rum, äfven om det föreslagna maximum af i5o tunnor
derigenom öfverskredes, har Utskottet trott sig böra i så måtto förtydliga
denna del af Utlåtandet, att Utskottet hemställer,
det Rikets Ständer måtte, såsom följd af den föreslagna förän¬
dringen i stadgandet, rörande minimi-beloppet af inkomster vid
Ståts-Utskottets Memorial, 2V:o 297.
13
pastoral, der indragning af behaglig lids förlänlngs-spanmål hä¬
danefter bör ega rum, förklara, atl den spanmål af omförmälde
beskaffenhet, som efter kungörandet af Kongl. Maj:ts förenämnde
Nådiga beslut af den 2 Februari 1838 blifvit provisoriskt till
Siats-Verket indragen vid pastorat, hvarest Kyrkoherdens behåll-
ne löne-förmoner, på ofvanberörde sätt beräknade, icke uppgå till
värdet af t5o tunnor spanmål, skall till innehafvare af dessa pa¬
storat ifrån och med nästkommande år återgå och Kyrkoherde-
beställningarne framdeles åtfölja, under iagttagande likväl, att så
beskaffad restitution icke må ega rum lill högre belopp, än att
pasloralierne derigenom i värde uppnå ett maximum af 15o tun¬
nor spanmål, hvaremot, i händelse dylik indragning blifvit verk¬
ställd vid pastorat, hvaraf Kyrkoherden uppbär högre löne-in-
komst än i5o tunnor, den indragna förlänings-spanmålen bör
Stats-Verket oförryckt tillgodokomma.
Stockholm den 18 Augusti i84<>.
N:o 29T.
Ank. till Exp. UtsL den 19 Augusti, kl. a e. m.
Memorial; i anledning af olika beslut öfver Utskottets Utlåtanden
N:s 82 och 188angående prolongation å arrendet af Edeby
hemman.
(I. Ä.)
"Vid slutlig pröfning af Utskottets Utlåtanden N:s 82 och )88, i an¬
ledning af Kongl. MajMs remiss å A. Ode/bergs ansökan om 3o års pro¬
longation å arrendet af Edeby hemman på Lofön, har Ridderskapet och
Adeln beslutat, ”det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t måtte anmäla, det
”Rikets Ständer medgifva, all, så vida, efter i behörig ordning anställd
”undersökning, befinnes, alt det af sökanden erbjudna serskilda villkor, i
afseende på egendomens åbyggnader, är för Kronan af verklig fördel, un-
14
>'Slals-UlskoUcls Memorial, N.o
"liantag från de af Rikets Ständer, i afseende på förvaltningen af Kronans
"egendomar bestämda grunder må uti ifrågavarande fall göras, och Odel¬
berg, utan föregången auction, erhålla trettio års förlängning i arrendet af
'Edeby kronohemman, räknadt från Midfuslan år 1846, emot erläggande
"tili det minsta af den arrende-summa, som för nämnde egendom nu ut¬
göres, och emot öfriga uti nu gällande arrende-contract fö reskrifne v i 11-
"kor.” Deremot hafva Preste- och Bonde-Stånden bifallit Utskottets uti
Utlåtandet N:o 82 gjorde hemställan: "det Rikets Ständer ville bos Kongl.
”Maj:t i underdånighet anhålla, att, så vida, efter i behörig ordning an¬
ställd undersökning, befi tines, ait det af sökanden erbjudna serskilda vill-
"kor, i afseende på egendomens åbyggnader, är för K t onan af verklig
"fördel, Odelberg må, utan föregången auction, erhålla trettio års förläng-
"ning i arrendet af Edeby kronohemman, räknadt ifrån Midfastan år 1846,
”emot erläggande till det minsta af den arrende-summa, sorn för nämnde
”egendom nu utgöres och emot öfriga uti nu gällande arrende-contract fö-
”reskrifne villköl.*’ Aarande åter uti Borgare-Ståndet Utskottets hemställan
afslagen.
Då sålunda liufvudsaken eller den sökta prolongationen blifvit under
enahanda villkor i Irenne Riks-Stånd bifallen; men Ridderskapets och A-
delns beslut till ordalydelsen något afviker från Utskottets af Preste- och
Bonde-Stånden bifallne hemställan, har Utskottet, för lillvägabt ingande af
beslutens sammanjemnknig, skolat inbjuda Ridderskapet och Adelil att jem¬
väl i berörde hänseende instämma i det af nyssnämnde tvänne Riks-Stånd
fattade beslut. Men om detta icke antages och frågan således, jemnlikt ^3
§. Riksdags-Ordningen, bör af förstärkta Slals-Utskotlet afgöras, föreslår
Utskottet följande voterings-propositioner:
Den, som anser, alt Rikets Ständer böra hos Kongl. Maj:t i underdå¬
nighet anhålla, att, så vida, efter i behörig ordning anställd undersökning,
befinnes, att det af sökanden erbjudna serskilda villkor, i afseende på egen¬
domens åbyggnader, är för Kronan af verklig fördel, Odelberg må, utan
föregången auction, erhålla trettio års förlängning i arrendet af Edeby
kronohemman, räknadt från Midfastan år 1846, emot erläggande till det
minsta af den arrende-summa, som för nämnde egendom nu utgöres och
emot öfriga uti nu gällande arrende-contract föreskrifna villkor, voterar
Ja ;
den det ej vill, Nej;
vinner Nej, skola Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla,
det Rikets Ständer medgifva, att, så vida, efter i behörig ordning anställd
Slats-Ulskollcts Memorial, JY.o 2gS.
15
undersökning, beftnnes, alt del af sökanden erbjudna serskilda villkor, i af¬
seende på egendomens åbyggnader» är för Kronan af verklig fördel, undan¬
tag från de af Rikets Ständer, i afseende på förvaltningen al Kronans egen¬
domar bestämda grunder, må uti ifrågavarande fall göras, och Odelberg,
utan föregången auction, erhålla trettio års förlängning i arrendet af Ede¬
by kronohemman, räknadt från Midfaslan år 1846, emot erläggande lill
det minsta af den arrende-summa, som för nämnde egendom nu utgöres,
och mot öfriga uti nu gällande arrende-contract foreskrilna villkor.
Stockholm den 18 Augusti 1840.
N:o 298.
Ant. till Exp. Utsi. den 19 Augusti, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af olika beslut öfver Utlåtandena N:o 84
och sgo, angående prolongation å arrendet af Söderby hemman.
CL A.)
Sedan Stats-Utskoltet, uti Utlåtande N:o 84, i anledning af Kongl.
Majlis Nådiga remiss, uppå M. Rundstedts ansökning om prolongation å
arrendet af kronohemmanet Söderby i Lofö socken, tillstyrkt ”att berörde
”hemman må på ytterligare 3o år, räknade från Midfaslan år 1846, då
”nuvarande arrende tilländagår, till Rundstedt upplåtas, emot skyldighet
’'att erlägga den nu bestämda årliga airende-afgift af 86 tunnor ji kappar
”spanmål, hälften råg och hälften korn;” har detta Utlåtande blifvit af
Preste- och Bonde-Stånden bifallet; och har Ridderskapet och Adeln, efter
det Utskottet, i följd af återremiss, under N:o 190, nytt yttrande afgifvit,
beslutat, ”att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t mätte anmäla att, om, ef¬
ter skedd undersökning, Kongl. Majit pröfvar det vara med Rikets fördel
öfverensstämmande, Rikets Ständer medgifva, att kronohemmanet Söderby
må på ytterligare trettio år, räknadt från Midfastan år 1846, till Rund¬
stedt upplåtas, emot skyldighet att erlägga den nu bestämda årliga arren-
de-afgift af 86 tunnor 11 kappar spanmål, hälften råg och hälften korn,
16
Stats-Utskollets Memorial, N.-o 2q8.
äfvensom att fullgöra öfrige uti nu gällande arrende-conlract fastställda
villkor; hvaremot Borgare-Ståndet den sökta prolongalionen afslagit.
Enär, enligt hvad sålunda är vordet tiilkännagifvet, trenne Riks-Stånd
Bifallit arrendets förlängning, fastän Besluten till redaclionen äro skiljagti-
ge, hvadan deras sammanjetnnkande, enligt 7 3 §. Riksdags-Ordningen, bör
föreslås, har Utskottet ansett sig böra hemställa, om icke Ridderskapet och
Adeln så mycket heldreskulle finna skäligt instämma uti Preste-och Bonde-Stån¬
dens Bifall till Utskottets yttrande, som Utskottets lika Beskaffade hemstäl¬
landen uti Utlåtandena N:ris 68, 81, 187, 83 och 183, om prolongation å arren¬
dena af Svartsjö Kungs-ladugård samt Lunda och Hogsta, m. fl. hemman,
redan Blifvit genom 3:ne Riks-Stånds bifall afgjorde och grundlagt Rikets
Ständers uti ämnet aflåtne underdåniga skrifvelser och det synes lämpligt,
att alla dessa frågor jemväl i formen erhålla enahanda Behandling.
Om åter detta icke antages, föreslår Utskottet, att votering i förstärkta
Stats-Utskottet må anställas öfver följande propositioner:
Den, som vill, att, i likhet med Slals-Utskottets uti Utlåtandet JV:o 84
gjorda tillstyrkande, Rikets Ständers till Kongl. Maj:t afgående underdåniga
skrifvelse skall innehålla: att Söderby hemman må på ytterligare 3o år,
räknadt från midfaslan år 1846, då nuvarande arrende tilländagår, till
Rundstedt upplåtas, emot skyldighet att erlägga den nu bestämda årliga
arrende-afgift af 86 tunnor ii kappar spanmål, hälften råg och hälften
korn, voterar ja;
den det ej vill, voterar nej:
Vinner nej, skola Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t anmäla, alt, om,
efter skedd undersökning, Kongl. Maj:t pröfvar det vara med Rikets fördel
öfverensstämmande, Rikets Ständer medgifva, att Kronohemmanet Söderby
må på ytterligare 3o år, räknadt från midfastan år 1846, lill Rundstedt
upplåtas, emot skyldighet, att erlägga den nu bestämda årliga arrende-af¬
gift af 86 tunnor ri kappar spanmål, hälften råg och hälften korn, äfven¬
som alt fullgöra öfrige, uti nu gällaude arrende-conlract, fastställde villkor.
Stockholm den 18 Augusti i84o.
N:o 2()g.
Stats-Utskottets Memorial, N.o 2,9,9.
17
N:o ‘299.
Ant. till Exp. TJtst. den 19 Augusti, 11. 2 e. m.
Memorial, angående ski/jagtiga beslut öfver Utlåtandena JS:ris
85 och 18g, rörande prolongation ä arrendet af Barkarby~
hemman.
CL A.)
Enligt Utskottet tillhandakomne Protocolls-utdrag hafva Preste- och
Borgare-Stånden bifallit Utskottets Utlåtande, N:o 85, hvaruti, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss å den af Assessoren Lagercrantz gjorda an¬
sökan om prolongation å arrendet af Barkarby Kronohemman 1 Lofö soc¬
ken, är vordet tillstyrkt: ”att bemälde Assessor måtte på nu gällande ar¬
rende af Barkarby Kronohemman erhålla förlängning af trettio års tid,
”räknad från midfastan år 184G, emot skyldighet att fullgöra de en¬
ligt nuvarande contract, arrend,i toren åliggande förbindelser;” hvaremot,
efter det Utskottet, i anledning af återretniss, under N:o 189, afgifvit för-
nyadt Utlåtande, Ridderskapet och Adeln beslutat, ”det Rikets Ständer hos
”Kongl. Majit måtte anmäla, att, om, efter skedd undersökning, Kongl. Maj:t
”profvar det vara med Rikets fördel öfverensstämmande, Rikets Ständer
”medgifva, att Assessoren Lagercrantz mätte på nu gällande arrende af
”Barkarby Kronohemman erhålla förlängning af 3o års tid, räknad från
”midfastan år 1846, emot skyldighet att fullgöra de, enligt nuvarande con-
”tract, arrendatorn åliggande förbindelser;” varande åter uti Borgare-Stån¬
det Utskottets hemställan afslagen.
Emedlertid är således contractet» prolongation af 3:ne Stånd medgifven,
ehuru med någon skiljagtighet i redaction af besluten; och har Utskottet
derföre, i Öfverensstämmelse med ^3 §. Riksdags-Ordningen, för sam man-
jemnkning häraf, skolat, under åberopande af hvad uti memorialet, N:o
298, i enahanda fråga är vordet yttrad t, inbjuda Ridderskapet och Adeln,
att med Preste- och Bonde-Stånden sig om den af Utskottet gjorda fram¬
ställning förena. Medgifves icke detta, hemställer Utskottet, att votering
uti förstärkt Stats-Utskott må anställas öfver följande propositioner:
Billi Cili R. St. Prat, 184.0. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. rf:de Haft. 3
18
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 3ocx
Den, som vili, att, i likhet med Stats-Utskottets uti Utlåtendet N:o 85
gjorda hemställan, Rikets Ständers till Kongl. Majit afgående underdåniga
skrifvelse skall innehålla, att Assessor Lagercrantz må på nu gällande ar¬
rende af Barkarby Kronohemman erhålla förlängning af 3o års tid, räknad
från midfastan år 1846, emot skyldighet att fullgöra de, enligt nuvarande
contract, arrendatorn åliggande förbindelser, voterar Ja;
den det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, skola Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t anmäla, att om,
efter skedd undersökning, Kongl. Majit pröfvar det vara med Rikets fördel
öfverensstämmande, Rikets Ständer medgifva, att Assessoren Lagercrantz
måtte på nu gällande arrende af Barkarby Kronohemman erhålla förläng¬
ning af 3o års tid, räknad från midfastan år 1846, mot skyldighet att full¬
göra de, enligt nuvarande contract, arrendatorn åliggande förbindelser.
Stockholm den 18 Augusti i84o.
N:o 300»
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Augusti, kl. 2 e. m.
Utlåtande j angående sökt rättighet för åtskillige städer att åter¬
bekomma af dem erlagd rotejrihets-bevillning.
(Rgs. Afd.)
Sedan, i anledning af de, vid granskningen af i835 års Krono-räken-
skaper, författade anmärkningar rörande oberäknad rotefrihels-bevillning
för den städerne tillhöriga jord, Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af den
to April 1829, förordnat, att dessa anmärkningar väl fingo med vederbö¬
rande communiceras, men att, innan Kongl. Kammar-Rättens Utslag i följd
deraf meddelades, torde frågan hos Kongl. Maj:t å nyo i underdånighet
anmälas, emedan densammas afgörande hufvudsakligen berodde af det be¬
slut, som i afseende på den då ifrågaställda reglering af städernes båts¬
manshåll, kunde komma att fattas; så och efter det Kongl. Majit samt Rikets
sistförsamlade Ständer stadgat grunderne för verkställigheten af en jemnare
Stat s-tJ t skottets Utlåtande, N.o 3ocl
19
fördelning emellan städerne af den i berörde afseende dem åliggande role-
rings-skyldighet, bar Kongl. Maj:t, under den 21 September nasti, år, i
sammanhang med fastställandet af slädernes båtsmanshålls förändrade regle¬
ring, förklarat, att ej mindre of.vanberörde än öfrige samma ämne röran¬
de, men i afvagtan på Kongl. Maj:ts Nådiga beslut, af Kongl. Kammar-Rät¬
ten icke afgjorda anmärkningsmål böra, så vidt dessa mål anginge egentlig
stadsjord, förfalla, enär all städerne under sådan egenskap tillhörig opri¬
vilegierad jord måste anses redan vara roterad och draga ordinarie båts¬
manshåll medelst den fastställda vacans-afgiftens utgörande, hvadan de i
tillförne gällande Bevillnings-förordningar meddelade stadganden, angående
rotefrihets-afgift för landet och städerne tillhörande hemman eller hem¬
mansdelar, som ej vidkändes rotering, följagtligen icke kunde å den egent¬
liga stadsjorden tillämpas. Under åberopande af omförmälda Nådiga för¬
klarande och då billigheten fordrade, att det mindre antal släder, som,
genom en origtig tillämpning af nu anförda stadganden, redan kommit att
utgöra ifrågavarande afgift, icke blefvo härigenom mera betungade, än ailä
öfriga städer, hvilka från denna afgifts erläggande för samma lid numera äro
uttryckligen befriade, hafva vid innevarande Riksdag följande framställnin¬
gar, i afseende på den af förstnämnde städer erlagde rotefrihets-afgifts åter¬
ställande, blifvit inom Välloflige Borgare-Ståndet gjorda och till Stats-Ut-
skottets behandling remitterade, nemligen:
r:o Af Herr E. J. Westmans att Söderhamns stad måtte förklaras be¬
rättigad att, ulan tillämpning afpraescripiions-författningarne, återbekomma
den för åren 1816—1834 af nämnde stad med tillsammans 1,434 R:dr 3y
sk. erlagde rotefrihelsbevillning, om restitution hvaraf staden redan år 1835
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs Län anhållit, men hvil¬
ken restitutions-fråga Kongl. Kammar-Rätten sedermera förklarat icke kunna
komma under pröfning, förr än Rikets Ständer sig deröfver yttrat.
2:0 af Herr C. Valleij j som föreslagit, att enahanda, för åren 1820—
i834> af Gefle stad med i,525 R:dr 23 sk. 7 rst. utgjorda afgift måtte få
till staden restitueras; varande dock redan, enligt hvad Utskottet tillställda
handlingar ådagalägga, restitution af den del eller 4°6 R:dr 38 sk. 4 rst*
utaf denna afgift, som i Gefleborgs Läns Landt-ränteri blifvit deponerad
för åren 1820 —1823, beviljad genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
utslag af den 20 sistlidne December, och
3:o af Herr C. C. Hallingj som yrkat, att Rikets Ständer måtte icke
allenast förklara staden Malmö berättigad att återbekomma den staden o-
rigtigt affordrade och af densamma erlagde rotefrihets-afgift, utgörande 2,705
20
Slals-Ulskollels Utlåtande, N:o 3oo.
R:dr 3o sk., ulan ock tillerkänna andra släder, hvilka samina afgift blifvit
emot törlatlniugarne påförd, rättighet att göra sina anspråk på de inbetaide
beloppens återbäring gällande inom den föreskrifna prasscriptionstiden, hvil¬
ken icke synles kunna beräknas förr, än från den dag eller den 21 Septem¬
ber 1839, då Kongl. Maj:ts Nådiga beslut i delta ämne meddelades. Der¬
jemte har Herr Halling upplyst, att, hvad Malmö stad beträffade, hvarken
något hemman eller någon hemmansdel lydde under densamma och att
följagtligen rotefrihets-bevillningen derstädes utgått endast för sjelfva stads-
jorden.
Jemte bemälde motionärers anlöranden och andra ledamöters af sam¬
ma Riks-Stånd deraf föranledda yttranden, har Utskottet dessutom fått
emottaga åtskilliga andra ifråga varande ämne rörande handlingar, hvaribland
en utaf vederbörande Revisor i Kongl. Kammas-Rätten, under den \\ näst-’
lidne April, på grund af special-räkningarne, meddelad uppgift, enligt hvil¬
ken ”följande, men icke -flere,-städer i Riket erlagt rotefrihets-bevillning för
”nedannämnde år, nemligen:
Eskilstuna för år 1831 med R:dr 16: 2t\. —
Malmö för åren 1831•—1835 med „ 2,^o5: 3o. —
Lund för samma år med „ 2,220. —• —
Landskrona för åren 1831 — 1834 med „ 6G0. — —
Ystad för åren 1S3 r — 183 5 med „ 94^- — —
Skanör för åren i832-—1834 med „ 3a4. — —
Gefle för åren 1820—1834 med „ i,525: a3. 9.
Söderhamn för åren 1816'—1834 me^- » u4^4: —
Summa R:dr 9,801: 18. 9.
Således har rotefrihets-bevillning lill nu uppgifna belopp blifvit nämn¬
de städer påförd och af dem utgjord, fastän dylik afgift, enligt hvad Kongl.
Maj:t i Nåder förklarat, rättligen icke borde utgöras för egentelig stads¬
jord, hvilken redan genom det städerne ålagda Båtsmanshåll, vore roterad.
På denna grund hafva också Rikets alla öfriga Släder, af hvilka någon ro-
téfrihets-afgift icke är vorden erlagd, blifvit frikända från den i anmärk-
ningsväg för dem yrkade skyldighet att denna afgift för deras stadsjord
utgöra. Till följd af Kongl. Majus Högstberörde Nådiga förklarande, skulle
jemväl förstnämnde släder icke allenast hafva vunnit enahanda befrielse,
derest de icke godvilligt inbetalt ifrågavarande bevillnings-afgift, utan ock
i allt fall, efter dess erläggande, obestridligen varit berättigad alt densamma
ålarbe-
Siats-Utskottets Utlåtande, IV. o 3oo. 21
återbekomma, så vida de kunnat göra sina anspråk i detta afseende gällande,
inom den i Kongl. Kammar-Collegii Kungörelse af den 14.Mars 1793 för orätt
uppburna medels återsökande stadgade praescriptionstid af 3 år från betal-
ningsdagarne. Men då Kongl. Maj:l i Nåder ansett frågan, angående skyldighe¬
ten för Städerne att utgöra rotefrihets-bevillning, böra afgöras i samman¬
hang med den förändrade regleringen af städernes båtsmanshåll, hvilken
reglering icke hunnit fastställas förr, än under senare hälften af sistlidet år
och följagtligen först efter berörde praescriptionstids förlopp, så synas väl
ofvan uppgifne städer numera icke vara i tillfälle att, under sträng tillämp¬
ning af åberopade Kungörelse, kunna i författningsenlig ordning återfordra
de afgifter, som de i följd af en origlig tolkning af gällande Bevillnings-
förordningar varit nödsakade utgöra. Dock måste härvid lagas i betragtan-
de, dels att, enligt Kongl. Brefvet af den 29 November 1821, stadgandet
om praescriptionstidens räknande från betalningsdagen icke bör lämpas till
de händelser, då något genom misstag blifvit dubbelt erlagdt, dels ock alt
den på dessa städers tillgöranden icke beroende omständighet, som föran¬
led t tidsutdrägten med merberörde frågas afgörande och städernes under
tiden fortsatta betungande med omförmälde afgift, ingalunda kan anses såsom
något giltigt skäl för det allmänna att, på grund af en Författning, somför
öfrigt icke egentligen afser så beskaffade fall, som det nu ifrågavarande,
vägra återställandet af denna bevillnings-afgift, hvilken dessutom, till jemn-
förelsevis högst olika belopp, blifvit utgjord af de släder, hvarest uppbörd
deraf egt rum. Vid nu anförda förhållanden, anser Utskottet sig alltså icke
kunna underlåta att understödja det af förrbemälde motionärer väckta förslag,
att de städer, af hvilka, emot hvad Kongl. Maj:t på förrberörde sätt i Nå¬
der förklarat, rotefrihets-bevillning blifvit erlagd, måtte berättigas att åter¬
bekomma, hvad de sålunda origtigt inbetalt. I sådant afseende får Utskot¬
tet följagtligen vördsamt hemställa,
att städerne Gefle, Malmö, Landskrona, Ystad, Lund, Söderhamn
Eskilstuna och Skanör, som, enligt hvad ofvan utredt är, utgjort
rotefrihets-bevillning till ett sammanräknadt belopp af 9,831 R:dr
18 sk. 9 rst., må förklaras berättigade att från Riksgälds-Contoiret
återbekomma den för deras egentliga stadsjord erlagda och till det¬
ta Verk influtna samt förut icke serskildt restiluerade andel af
denna bevillning, så vida deras anspråk å utbekommande häraf var¬
da hos Styrelsen öfver nämnde Contoir före 1841 &TS slut veder¬
börligen anmälda och de, för bestämmande af restitutionernes be¬
lopp, erforderliga handlingar till samma Styrelse ingifna.
22
Stats-Utskotlets Ullalan.de, N.-o 3oo.
I händelse Rikets Ständer bifalla denna hemställan, lära Rikets Ständer
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att vederbörande städer måtte
härom varda underrättade; och torde i sådant fall Utskottet derjemte få
sig uppdraget att meddela Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret den för ifrågava¬
rande bevillnings-afgifts återbetalning erforderliga föreskrift.
Stockholm den 18 Augusti 1840.
TRYCKT HOS J. A. WALLDEN,
18 40.
Stals-Ulskotlcts MemorialN;o 3oi.
i
N:o 301.
Ank, till Exp. Utsk. den 28 Augusti, kl. 12 midd.
Memorial, med förslag till sammanjemnkning eller voterings-propo-
s it loner} i anledning af skil jagtiga beslut, angående Stats-
regleringen.
(U. A.)
Sedan Stats-Ulskoltet nu erhållit del af Riks-Ståndens fattade beslut, i an¬
ledning af Utskottets Utlåtanden, i fråga om regleringen af Riks-Statens Ut-
gifls-Titlar, får Utskottet härmed framställa de förslag till skiljagtiga be¬
sluts sammanjemnkning eller propositioner för votering i förstärkt Stats-Ut-
skott, hvartill berörde beslut funnits föranleda.
Första Hufvud-Titeln.
Enligt Utlåtandena N:ris 3i & 168.
1:0 I sammanhang med frågan om anslaget till möblers underhållande
i Kongl. Slotten, hade Utskottet i Utlåtandet, N:o 31, tillstyrkt Rikets
Ständer: ”att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
måtte låta för hvarje år upprätta och till vederbörande Embetsverk aflem¬
na ett inventarium öfver de å Kongl. Slottet befintlige Staten tillhörige
möbler, utvisande de förändringar, som under årets lopp inträffat; hvar¬
emot Utskottet sedermera uti Utlåtandet, N:o 168, i så måtto förändrat
denna sin hemställan, att Utskottet föreslagit ”det Rikets Ständer måtte
”i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder anbefalla ve¬
derbörande, att till det af dessa Embetsverk, (Kongl. Kammar-Collegium
"eller Kongl. Kammar-Rätten), som Kongl. Maj:t kan pröfva lämpligast,
”aflemna fullständiga inventarier öfver de å Kongl. Slotten befintliga, Staten
"tillhöriga möbler, och sedermera årligen uppgifter, som utvisa de förän¬
dringar, hvilka under årets lopp inträffat.”
Bih. till R. St- Fröt. 1840■ 4 Sami. 1 Afcl. 2 Band. i8.-de Haft.
1
2
Stats-Uiskottets Memorial, N.-o 3ou
Af Ridderskapet och Adeln liar, hvad Ulskoltet i berörde hänseende
föreslagit, icke blifvit bifallet. Preste-Ståndet åter har gillat Utskottets
senaste förslag, endast med den förändring, att, i stället för de uti Ut¬
skottets förslag förekommande orden ”till det af dessa Embetsverk” (Kongl.
Kammar-Coliegium eller Kongl. Kammar-Rätten), ”sorn Kongl. Maj:t kan
”pröfva lämpligast ” sättes ”till det Embetsverk, sorn Kongl. Majit kan
”pröfva lämpligastBorgare-Ståndet de remal, sorn bifallit Utskottets hem¬
ställan uti Utlåtandet, N:o 3 r . har endast lågt det spnare Utlåtandet, IN:o
168, till handlingarne; men Bonde-Ståndet har godkänt det förslug, sorn,
i denna del, uti sistnämnde Utlåtande innefattas.
Då de 3-'ne Riks-Stånd, sorn ansett underdånig hemställan i ämnet hos
Kongl. Majit böra ega rum, sålunda, i afseende å dess innehåll, stannat i
skiljagtiga beslut, föreslår Utskottet ej mindre Presle-Ståndet, än Borgare-
Ståndet, hvilket senare, enligt hvad förrbemäldt är, icke tili närmare pröf¬
ning företagit Utlåtandet, N:o 168, att med Bonde-Ståndet förena sig om
bifall till hvad Utskottet, på sätt här förut finnes omförmäldt, uti sistnämn¬
de Utlåtande tillstyrkt. Antages icke detta, hemställer Utskottet, att, lill
bestämmande af conirapropositionen, först företages följande votering:
Den, som vill, alt till contra-proposition antages Preste-Ståndels beslut,
(hvarigenom, i fråga om inventarium och uppgifter å Staten tillhöriga möbler
å Kongl. Slotten, bifallits Utskottets förslag uti Utlåtandet, N:o 168, med
den förändring, att, i stället för orden ”till det af dessa Embetsverk ”
(Kongl. Kammar-Coliegium eller Kongl. Kammar-Rätten), ”som Kongl.
Maj:t kan pröfva lämpligastsättes ”till det Embetsverk, som Kongl. Majit
kan pröfva lämpligast;”) voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner nej, antages till contra-proposition, hvad Utskottet i berörde
ämne föreslagit i 4:^e punkten af Utlåtandet, N:o 3i.
Sedermera anställes i bufvudsaken följande votering:
Den, som bifaller, att, i fråga om inventaiium och uppgifter å Staten
tillhörige möbler å Kongl. Slotten, underdånig skrifvelse till Kongl. Maj;t
expedieras, i enlighet med Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 168; voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Ståts-Utskottets Memorial, N.o 3oi.
3
vinner Nej,
():sla alternativet) kommer skrifvelsen alt expedieras enligt Preste-Ståndets
beslut (Atnförmäldt här ofvan)
(Adra alternativet) kommer skrifvelsen att uppsättas i öfverensstämmelse
med hvad Utskottet föreslagit uti 4-‘de punkten af Utlåtandet, N:o 3r.
2:0 Uti ofvannämnde Utlåtanden, hade Utskottet hemställt, att ansla¬
get till Hof-stallets utfodring, hvilket hittills utgjort ett förslags-anslag,
hvarmed Kongl. Stals-Contoiret besörjt anskaffningen af furage för visst
antal hästar, till deri del, furage icke varit in natura anvisadl, hädanefter
måtte bestämmas till visst belopp, eller 3o,ooo R:dr samt öfverlemnas till
Hans Maj:t Konungens fria disposition, ulan redovisningsskyldighet, i likhet
med Hofhållnings-anslagen; och har detta blifvit af Preste- och Borgare-
Stånden godkändt, men af Bonde-Ståndet i så måtto ändradt, att summan
blifvit bestämd till 20,000 R:dr, hvaremot Ridderskapet och Adelil beslul.it,
att anslaget oförändradt skall förblifva detsamma, som hittills, och utgå, 1
enlighet med hvad derom vid sista Riksdagen beslöts. I följd här f anser
Utskottet det vara genom 3:ne Riks-Slånds beslut afgjordt, alt medlen för
Hofstall'ts utfodring skola uigå såsom bestämdt anslag , tillhörande: Första
Hufvud-Titelns Första Afdelning eller de till Kongl. Maj:ts fria disposition,
utan redovisning, ställde anslag; men, då inom b,erome Riks-Stånd olika
beslut äro fattade, i afseende å anslagets belopp och Ridderskapets och Adelns
beslut derpå icke inverkar, enär det afser ett olika beskaffadt anslag, sorn
endast calculationsvis upptoges, bar Utskottet trott sig böra hemställa, hu¬
ruvida icke Ridderskapet och Adeln skulle vilja stadga det belopp, Ridder¬
skapet och Adeln, för dess del, anser böra såsom bestämdt anslag beviljas,
i hvilket afseende Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln att med Pre¬
ste- och Borgare-Stånden förena sig om antagande af Utskoltels hemställan,
i hvilket fall frågan är genom 3:ne Stånds sammanstämmande beslut af¬
gjord. Skulle åter Ridderskapet och Adeln fastslälla annat belopp, än nå¬
got af de öfriga Stånden, kommer alt, för contra-propositionens bestäm¬
mande, först anställas serskild votering, hvilken Utskottet anser böra blifva:
Ben, som vill, alt lill contra-proposition uti hufvudsakliga voteringen, angå¬
ende anslaget för Kongl. Hofstallets furagering antagés Ridderskapets och
Adelns beslut, hvarigenom samma anslag är bestämdt lill (summan införes),
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
4
Siats-Utskottets Memorial> JV.o 3oi.
vinner nej, antages till contraproposition Bonde-Ståndets beslut att be¬
rörde anslag skall utgå med 20,000 R:dr.
Derefter anslälles votering i hufvudsaken, enligt följande proposition:
Den, som bifaller,, att, på sätt Stats-Utskottet föreslagit uti Utlåtandena,,
N:ris 3i och 168, till Hans Maj:t Konungens fria disposition, för Hofstal-
lets utfodring, anvisas ett årligt anslag af 3o,ooo R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,.
("irsta alternativet) kommer berörde anslag att, enligt Ridderskapet och
Adelns beslut, bestämmas till
(d:dra alternativet) kommer samma anslag att, enligt Bonde-Ståndets beslut,
utgå med 20,000 R:dr.
3:o Jemte det Utskottet uti Utlåtandet, N:o 3i, hemställt, att Första
Hufvud-Titeln skulle upptaga 2;ne afdeluingar, nemligen den första, sådana
anslag, för hvilkas användande icke redovisning, utan endast qvitto erfordra¬
des, och den andra, de anslag, hvarföre borde afgifvas redovisning, under¬
kastad granskning af Rikets Ständer och deras Revisorer samt Kongl. Kammar-
Rätten, hade Utskottet till den senare afdelningen hänfört anslaget till Rosers¬
bergs Slott, af2,000 R:dr, hvaremot Utskottet sedermera, uti Utlåtandet N:o
168, i anledning af vid återremissemot sistnämnde åtgärd gjorde anmärknin¬
gar, tillstyrkt, att berörde anslag mätte å,första afdelningen upptagas. Denna
senare hemställan är bifallen af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet,
hvaremot Borgare-Ståndet bifallit Ulskottes första Utlåtande och endast lagt
det senare till handlingarne, samt Bonde-Ståndet beslutat, att nämnde an¬
slag skall till 2:dra afdelningen hänföras. Så vida icke Borgare-Ståndet
skulle vilja till närmare pröfning företaga, hvad Utskottet, i berörde hänse¬
ende, uti Utlåtandet N:o 168, tillstyrkt och dervid godkänna Utskottets-
förslag, sorn då kommer alt utgöra 3:ne Stånds beslut, hemställer Utskottet,
att votering må företagas öfver följande proposition:
Den, sorn, med bifall till Stats-Utskottets uti Utlåtandet, N:o 168,
gjorda hemställan, anser anslaget till Rosersbergs Slott, utgörande 2,000
R:dr, böra hänföras till Första Hufvudtitelns Första Afdelning, innefattande
sådane anslag för hofhållningen, hvarför redovisning icke erfordras;, voterar
Ja;
den det ej vill, voterar
Nej;
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 36t.
vinner nej, kommer anslaget att upptagas å 2:dra Afdelningen, bland
dem, för hvilka redovisning bör afgifvas.
4:o Utskottets, uti sista punkten af Utlåtandet, N.o 3i, för vinnande
af redighet och enhet i förvaltningen samt lättnad vid räkenskapernes
granskning, äfvensom för besparing i utgifter, gjorda och uti Utlåtandet,
N:o 168; vidhållna tillstyrkan, ”att samtlige Slotten måtte ställas under in¬
seende af en enda, redan befintlig, Embets-myndighet,” har blifvit afslagen
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, men bifallen af Borgare-
Ståndet. Af Bonde-Ståndet är åter något yttrande häröfver, uti de Utskot¬
tet tillhandakomne Protocolls-Utdrag, icke meddeladt; och Utskottet hem¬
ställer derföre, att sistnämnde Riks-Stånd måtte öfver förutnämnde förslag
besluta, hvarjemte, för den händelse att det bifalles, votering torde få
anstälias- öfver följande proposition:
Den, som godkänner Stats-Utskottets tillstyrkan uti Utlåtandena N:ris
3i och 168* ”att samtlige Slotten, jemte de till deras underhåll beviljade
anslag, hädanefter måtte ställas under inseende af en enda, redan befintlig,
embets-myndighet>” voterar
Ja;
den, det ej vill,.
Nej;
vinner Nej,,kommer frågan härom att förfalla.'
Dé öfriga punktérne uti Utlåtandena N:ris 3i och 168, angående anslagen
till Hans Maj:t Konungens hofhållning,
„ Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens d:o,
„ Hennes Kongl. Höghet Kron-Prinsessans handpenningar,
„ ved och kohl för de Kongl. Hofven,
,, Kongl. Slottets i Stockholm police-, lys- och renhållning; samt
„ Drottningholms och Svartsjö, Gripsholms, Ulricsdahls, Haga och Ströms¬
holms Slott, äro dels af samtlige, dels af 3:ne Riks-Stånd afgjorde med
bifall till Utskottets hemslällanden.
Andra IIufvud-Titeln.
enligt Utlåtandéna N:ris 4« och iq3:
5:o Sedan Utskottet uti 3:dje punkterne af Utlåtandena N:ris t^o och
ic>3 afstyrkt löne-tillökning, bland annat, för Höf-Rätternes ledamöter, har
6
Stats-Utskottcts Memorial, 1Y.0 3oi.
detta blifvit gillad t af Preste- och Bonde-Stånden, hvaiemol Riddet skåpet
och Adeln samt Borgare-Ståndet bestämt lonerne för Hof-Rätts-Rådeu lill
i,8oo R:dr och för Hof-Rälts-Assessorerne lill i,5oo R:dr Bco. 1 följd
häraf föreslås följande votering:
Den, som, med bifall lill Sluts-Utskottets Utlåtande, N:o it)3, anser
löne-tillökning för Hof-Rätteines ledamöter icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, komma lönerne att utgå för llof-Rätts-Råden med i,8oo R:dr
och för Hof-Rätts-Assessorer ne med i,5oo R:dr B:oo.
6:o Uti nyssnämnde punkt hade Utskottet tillstyrkt, bland annat, alt
för tillökad personal uti Svea Hof-Rätt af en Assessor samt uti Götha Hof-
Rätt af tvänne Hof-Rätts-Råd och tvänne Assessorer, måtte anvisas löner, i
enlighet med hvad deras vedeilikar, enligt nu gällande Stat, åtnjuta, ut¬
görande tillhopa 6,8oo R:dr, utan spanmåls-tillökning, likväl så att, i hän¬
delse Rikets Ständer skulle bifalla Utskottets uti Utlåtandet N:o 92 gjor¬
da hemställan, att en ersättning i medeltal af 1 R:dr för hvarje lunna
spanmål under lönerne, måtte för hädanefter blifvande tjenstemän uppfö¬
ras, lönerne för de föreslagna nya tjensterne böta utgå till det förhöjda be¬
lopp i contant, deras vederlikar derigenom komma att åtnjuta. Den till¬
ök ta personalen har blifvit bifallen, dels af Riddarskapet och Adeln, som
bestämt lönebeloppen, på sätt uti föregående punkt är oinfö mäldt, dels af
Preste-Slåndet, som jemväl bifallit, hvad Utskottet i afseende å aflöningen
hemställt; — hvaremot Ulskotlels tillstyrkan i denna del, eller hvad leda-
ruots-personalen angår, blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden afslagen.
Då Utskottets hemställan, att lönerne för den tillstyrkta ökade perso¬
nalen skulle bestämmas, enligt nu gällande Stat, var grundad på Utskottets
afslyrkan af ifrågasatt Jöne-ti! lökniiig; men arne Riks-Stånd beviljat sådan
tillökning för samtlige flbf-Räfts-Råder och Hof-Rätls-Assessorer, lärer, i
händelse detta, i följd af deri uti föregående punkt föreslagna votering, blif-
ver faststäldt, de förhöjda löne-beloppen äfven komma att gälla för de till¬
ökade ledamöterne, utan alt hinder dervid möter af den omständigheten,
att Preste-Ståndet, vid beviljandet af personal-tillökningen, för densamma
beräknat de af Utskottet, enligt nu gällande Stat, föreslagna löner. Hvad
åter angår frågan derom, huruvida, i händelse Rikets Ständer skulle bi¬
falla, att, med upphörande af spanmåls-beräkning under lönerne, hädan¬
Stais-Utskottels Memorial_, N;0 3ot.
7
efter blifvande I j-nsteinjän må erhålla ersättning i medeltal af i R:dr för
hvarje lunna spanmål, som nu är under lönerne beräknad, lönerne för de
föreslagna nya tjensterne bina utgå till det förhöjda belopp i contant, de¬
ras vederlikar derigenom komma alt åtnjuta; så anser Utskottet detta vara
af Ridderskapet och Adeln samt Presle-Ståndet bifallet; och då Borgare-
och Bonde-Stånden afslagit tillökningen tili Svea oell Götha Hof-Rätters le-
damots-personal, har något serskildt yttrande, angående aflöningens beräk¬
nande, icke erfordrats. Då härvid förekom mer, att Ridderskapet och Adeln
saint Preste- oell Borgare Stånden bifallit den föreslagna tillökade betje¬
ningen uti Götha Hof-Rätt, men Borgare-Ståndet dervid afslagit den ifrå-
g (stöhle ersättningen för spanmåls-beräkriingen, samt frågan derom således
blifver föremål för omröstning uti Förstärkt Stats-Utskott; så och enär det
icke vore lämpligt, om i nämnde afseende stadgades andra grunder för be¬
räkning af beljeningens löner, än för ledamötei nus, i händelse tillökning i
deras antal bifailes, samt olika meningar kunna ega runi, i fråga om till¬
ökningen i ledamots-personal och angående nyssnämnde förslag, i afseende
å aflöningens bestämmande, torde dessa frågor vid afgörande^ böra åtskiljas.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit yttradt, föreslår Ut¬
skottet följande voterings-propositioner:
Den, som bifaller, att, för tillökning uti Svea Hof-Rätt af en Assessor
sand uti Götha llof-Rält af tvänne Hof-Rälts-Råd och tvänne Assessorer,
anvisas contanta löner till enahanda belopp, som för deras vederlikar blif¬
vit bestämdt, dock utan beräkning af spanmål under lönerna, och un¬
der förbehåll, att serskildt beslut kommer att meddelas öfver hvad Ut¬
skottet villkorligen hemställt, angående contant förhöjning, motsvarande
spanmåls-bei åkningen; voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer frågan härom att förfalla. För den händelsei att
propositionen af pluraliteten med Ja besvaras, skall votering sedermera an¬
ställas öfver följande proposition:
Den, sorn vill, alt, så framt Rikets Ständer bifalla Utskottets uti Ut¬
låtandet N:o 92 gjorda förslag, att, på det vid alla löner spanmåls-beräk-
niiig må kunna upphöra, en ersättning i medeltal af 1 R:dr för hvarje tun¬
na spanmål under lönerne för hädanefter blifvande tjenstemän uppföres,
lönerne för de beviljade tillökade leuamöterne i Svea och Götha Hof-Rät-
6
Stafs-Visko t leis Memorial, N.-o 3oi.
ter, böra utgå till det förhöjda belopp i contant, deras vederlikar derige¬
nom komma att åtnjuta, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer den ifrågastälde tillökningen icke att desse leda-
damöter medgifvas.
7:0 På Sätt bär förut är vordet omförmäldt, hafva Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet bifallit, hvad Utskottet uti 3;dje punkten af Ut¬
låtandet N:o ig3 hemställt, angående löners anvisande för tillökad betje¬
ning uti Götha Hof-Rätt, hvarjemte Borgare-Ståndet bifallit personal-till¬
ökningen och aflöningen, men icke hemställan om förhöjning deruti, för
den händelse, att Rikets Ständer för hädanefter blifvande tjenstemän skulle
Bifalla contant ersättning för den under lönerne beräknade spanmål. I an¬
ledning häraf föreslår Utskottet voterings-proposilion af följande innehåll:
Den, som vill, att, så, framt Rikets Ständer bifalla Siats-Utskottets uti
Utlåtandet N:o gi gjorda förslag, att en ersättning i medeltal af 1 R:dr
för hvarje tunna spanmål under lönerne, måtte för hädanefter blifvande
tjenstemän uppföras, lönerne för en Notarie, en Canzlist och en Hof-Rälls-
Post, som, enligt Rikets Ständers beslut, skola uti Götha Hof-Rätt tillökas,
höra utgå till det förhöjda belopp i contant, deras vederlikar derigenom
komma att åtnjuta, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer den ifrågastälde tillökningen att icke berörde nya
personal tilldelas.
8:0 Den af Kongl. Majit, uti Propositionen angående Stats-Verkets till¬
stånd och behof, äskade tillökning uti Riks-Archivets Stat af 2,5oo R:dr
till löner åt arne tjenstemän och vaktmästare vid Afdelningen för den Hi¬
storiska forskningen, äfvensom till arfvoden åt biträdande personer, hade
Utskottet för närvarande och då Riks-Archivet ännu saknar tillräckligt
rymlig local, afstyrkt, hvilket af Borgare- och Bonde-Stånden är vordet
godkändt, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet i denna
del bifallit Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition.
På
Slats-Ulslwllels Memorial, N:0 3of.
9
På grund häraf torde följande votering få företagas:
Den, som, med godkännande af Stats-Utskottels yttrande uti Utlåtan¬
dena N:ris 4° och ip3, anser den af Kongl. Maj:t äskade tillökning uti
Riks Archivets Stat af 2,5oo R:dr, till löner åt tvänne tjenstemän och en
vaktmästare vid afdelningen för den Historiska forskningen, äfvensom till
arfvoden åt biträdande personer, för närvarande icke böra bifallas; voterar
Ja;
den det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer berörde anslag att beviljas.
9:0 För Minister-Staten hade Utskottet föreslagit ett nedsatt anslag af
200,000 R:dr, hvilket Borgare- och Bonde-Stånden bifallit; hvaremot Rid-
derskapet och Adeln samt Presle-Ståndet bestämt anslaget till samma be¬
lopp, som vid förra Riksdagen, eller 266,666 R:dr 32 sk. Votering torde
få företagas öfver följande proposition:
Den, som bifaller, att anslaget till Minister-Staten skall utgå med det
af Stats-Utskoltet föreslagna belopp af 200,000 R:dr; voterar
Ja;
den det ej vill,
Nej;
vinner Nej, bestämmes samma anslag till 266,666 R:dr 32 sk.
10:0 Den af Utskottet föreslagna tillökning uti aflönings-anslaget för
Kongl. Kammar-Collegium, att utgå såsom arfvoden, har blifvit beviljad
af Ridderskapet och Adeln samt Preste, och Borgare-Stånden; men icke af
Bonde-Ståndet. Härvid hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
tillika beslutat, ”alt de embets- och tjenstemän, sorn lagligen finnas berät¬
tigade att undfå afsked med lönernes bibehållande, må ega att å Indrag-
nings-stat uppbära bela beloppet af den aflöning, de, i följd af beslutet om
tillökningen, åtnjuta. Jemte det Utskottet hemställer, huruvida icke Bor¬
gare-Ståndet skulle finna skäligt att uti delta tillägg instämma, föreslår
Utskottet, för motsatt fall, följande voterings-proposition:
Den, som bifaller, att de embets- och tjenstemän uti Kongl. Kammar-
Collegium, som lagligen finnas berättigade att undfå afsked med lönernes
Bilt. lill R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Af cl. 2 Band. 18ide Haft.
2
10
Stals-Utskottcts Memorial, N\-o 3öi.
bibehållande,, må ega alt å Indragnings-Staten uppbära bela beloppet af
den aflöning, de,, i följd af beslutet om tillökning deruti, åtnjuta; voterar
Ja;
den det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer berörde tillägg till beslutet om till ökad t löne-an-
slag för Kongl. Kammar-Coliegium att förfalla.
i i:o I fråga om Kongl. Stats-Conloirets Stat, bär Ridderskapet och
Ådeln bifallit Kongl. Maj:ts Proposition, att för tillökning i nämnde Em-
bets-Verks personal af en Ledamot, en Notarie, en Canzlist och tvänne
Kammarskrifvare, de senare i Riks-Roksluts-Contoiret, samt löneförhöjning
å 400 R:dr åt fyra Stats-Commissarier, måtte beviljas 5,200 R:dr, äfven¬
som alt den Ledamot, som föredrager Mägazins-ärendena, må på Indrag-
nings-staten undfå enahanda tillökning af 400 R:dr.
Preste-Ståndet åter har, med afslag af löne-tillökningen för Ledamö-
terne, bifallit tillökningen i personalen af en Ledamot, en Notarie och
tvänne Kammarskrifvare, hvarför 3,200 R:dr blifvit anslagne att intill nä¬
sta Riksdag såsom arfvode utgå, till enahanda belopp för, hvardera med
hvad deras vederlikar nu åtnjuta.
Borgare- och Bonde-Ståndén hafva deremot, med godkännande af Ut¬
skottets Utlåtande, afslagit såväl personal- sorn löne-tillökningen.
Genom hvad sålunda är. vordet beslutadt, bar frågan om löne-ti 1 lÖk-
ning för ledamoterne förfallit; hvaremot 2:ne Stånd bifallit personal-tillök*
ningen * lika väl med skiljagtighet, i afseende å sättet för a flön ingens utgå¬
ende, hvarjemte förekommer; att, då Preste-Ståndet förklarat, att den till¬
ökade personalen bör undfå enahanda belopp, som deras vederlikar nu åt¬
njuta, dertill erfordras 3,6ooR:dr, i stället för de af Preste-Ståndet beräk¬
nade 3,200, hvilken förstnämnde summa, tillhopa med den för 4 ledamö¬
ter föreslagna löne-tillökning å Stat,, jemväl!utgör dét i Kongl. Propositio¬
nen upptagne belopp; men då denna skiljagtighet uppenbarligen endast ge¬
nom missräkning eller skriffel tillkommit, torde Preste-Ståndet tillåta, att
summan beräknas till hvad den, enligt grunderne för Ståndets beslut, verk¬
ligen utgör... Då Preste-Ståndets beslut, att aflöningen skall utgå såsom arf-
voden intill nästa Riksdag, öfverensstämmer med hvad, i afseende å oka*
de löne-anslag för Kongl. Kammar-Coliegium och Kongl. Kammar-Rätten
blifvit af Utskottet tillstyrkt, och bifallet af de Riks-Stånd, sorn denna för*
'Stats^Ut sko t tets Memorial, N.-o 3ot.
11
ökning medgifvit, har Utskottet ansett sig böra inbjuda Ridderskapet och
Adeln att i denna del med Preste-Ståndet sig förena. För den händelse,
denna inbjudning icke antages och med förutsättning, att Preste-Ståndet
xnedgifver ofvannämnde rättelse, föreslår Utskottet, att, tili bestämmande
af contra-propositionen, först anställes följande votering:
Den, som anser contra-propositionen böra innehålla, att uti Stats-
Contoirels personal beviljas en tillökning af en Ledamot, en Notarie, en
Canzlist och tvänne Kammarskrifvare, hvartill anslås 3,600 R:dr att, intill
nästa Riksdag, såsom arfvode utgå, till enahanda belopp för hvardera med
hvad dess vederlikar nu åtnjuta; voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej-,
vinner Nej, kommer contra-propositionen att innehålla bifall till be¬
rörde anslag af 3,6oo R:dr, att å Stat uppföras.
Sedan contra-propositionen sålunda blifvit bestämd, anställes votering
i hufvudsaken, enligt följande proposition:
Den, som, med godkännande af hvad Utskottet, uti Utlåtandena N:is
4o och iq3, y:de punkten, litt. a, anfört, anser den föreslagna tillökningen
uti Slals-Contoirets personal af en Ledamot, en Notarie, en Canzlist och
tvänne Kammarskrifvare, icke böra bifallas; voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej,
(usta alternativet) bifalles berörde personal-tillökning, för hvilket ända¬
mål anslås 3,600 R:dr att, intill nästa Riksdag, såsom arfvoden utgå,
till enahanda belopp för hvardera, med hvad dess vederlikar nu åtnjuta;
(2:dra alternativet) bifalles berörde personal-tillökning, för hvilket ända¬
mål de dertill erforderliga 3,600 R:dr å Stat uppföras.
12:0 Utskottets tillstyrkande uti io:de punkten af Utlåtandet, N:o ip3,att
den föreslagna tillökningen uti Kongl. Kammar-Rättens Stat af 13,075 R:dr
28 sk. 9 rst., utan spanmålsberäkning, måtte beviljas, med villkor, att till-
ökningarne endast tili nästa Riksdag såsom arfvoden utgå, har af Ridder¬
skapet och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit bifallet, med enahanda tillägg,
i fråga om vederbörande tjenstemäns rätt att å Indragnings-stat undfå hala
beloppet af deras aflöning, som, på sätt förrbemäldt är, blifvit, i afseende
12
Siats-Utskottets MemorialN;o 3or.
å Kongl. Kammar-Collegium beslutadt. Deremot hafva Borgare- och Bon¬
de-Stånden, som förut bifallit Utskottets i N:o l\o gifna afstyrkande Ut¬
låtande, dervid förblifvit.
Då, i händelse Borgare-Ståndet icke, för dess del, medgifver, hvad
Bidderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, i afseende å Kammar-Collegii
tjenslemäns rätt att, då de vid afskeds-tagande å Indragnings-stat förflyt¬
tas, bibehålla hela den åtnjutna aflöningen, beslutat, denna fråga, på sätt
bär förut är föreslaget, Llifver föremål för votering uti Förstärkt Stats-Ut-
skott, samt, i händelse berörde förmon dervid afslås, det icke vore lämp¬
ligt, att enahanda fråga för Kongl. Kammar-Rätten föiekommer i samma
proposition, som aflönings-lillökningen, har Utskottet funnit sig böra före¬
slå t vänne olika Ja-propositioner: den första, i händelse det, i fråga om
Kongl. Kammar-Collegii aflönings-tillökning, af tvänne Stånd beslutade, här
förut omnämnde, tillägg till Utskottets förslag antingen af Borgare-Ståndet
bifalles eller vid votering i förstärkt Stats-Utskott godkännes; den andra,
om intetdera af dessa fall, inträffar. Utskottet tillstyrker således följande
votering:
(Usta alternativet) Den,, sorn bifaller, att för Kongl. Kammar-Rätten
beviljas det af Stats-Utskottet tillstyrkta tillökade aflönings-anslag af 13,075.
R:dr 28 sk. g rst., med villkor, att tillökningarne endast till nästa Riksdag,
såsom arfvoden, utgå,, dock att de embets- och, tjenstemän, sorn lagligen
finnas berättigade att undfå afsked med lönernes bibehållande, må ega att
å Indragnings-stat uppbära: helas beloppet af den aflöning,, de, i följd af
beslutet om tillökning deruti,, åtnjuta; voterar,
Ja;
(Udra alternativet), Den, sorn bifaller, att för Kongl. Kammar-Rätten
beviljas det af Stats-Utskottet tillstyrkta tillökade aflönings-anslag af 13,075:
R:dr 28 sk. g rst., med villkor,.att tillökningarne endast tilli nästa Riks-*-
dag, såsom arfvoden,, utgå; voterar.
Ja-,
den, det ej vill,
JXej:,
vinner Nej, är den ifrågastäldé aflönings-lillökningen afslagen..
Om voteringen företages, enligt 2:dra alternativet, och utfaller med öf¬
vervägande Ja,.kommer, sedermera att, i anledning af hvad tvänne Stånd,,
i fråga om pensions-rätten för afgående embets- och tjenstemän i Kongl.
Kammar-Rätten, beslutat,, serskild i votering att: anställas;; och föreslås föl¬
jande proposition.*:
Siats-Utskottets Memorial, N.o 3ol.
13
Den, som bifaller, alt de embels- och tjenstemän uti Kongl. Kammar-
Rätten, som lagligen finnas berättigade att undfå afsked med lönernes bi¬
behållande, må ega att å Indragnings-staten uppbära hela beloppet af den
aflöning, de, i följd af beslutet om tillökning deruti, åtnjuta; voterar
Ja;
den, det ej vill; voterar
Neji
vinner Nej, kommer berörde tillägg till beslutet om tillökad t löne¬
anslag för Kongl. Kammar-Rätten att förfalla.
i3:o Vid afgörandet af frågan om anslag för tillökadt antal extra
Provincial-Läkare, hvaröfver Utskottet uti Utlåtandena Ntris 4o och 193,
11 punkten, litt. b, sig yttrat, hafva de skiljagligheter uppstått: att Rid-
derskapet och Adeln beviljat anslag för åtta nya extra Provincial-Läkare
och bestämt löne-belöppet för samtlige extra Provincial-Läkarne till 400
R:dr Banco för hvardera, under villkor, att de icke tillika få innehafva an¬
nan tjenst; att Pfeste-Ståndet,. i afseende å tillökning i personalen och lö¬
nebeloppet, fattat enahanda beslut, med villkor, att,, utan menigheternes
begifvande och Sundhets-Gollegii hörande, med denna beställning någon
annan icke förenäs;: att Borgare-Ståndet bifallit Utskottets hemställan i Ut¬
låtandet N:o 40s. att'redan befintlige extra Provincial-Läkare icke må er—
hålla< löne-till ökning,, men att, för aflonande af ytterligare åtta dylika Lä¬
kare, med' 25o R:dn för hvardera,, må på Stat uppföras 2,000 R:dr, mecl
förbehåll likväl,, att dessa arfvoden ej tilldelas sådane Läkare, som förut
af Staten eller någon stad åtnjuta lön, så framt icke menigheterne inom.
districtet annorlunda medgifva, hvilket äfven borde iagttagas vid återbe¬
sättande af sådana extra Pro vincial-Läkare-befattningar, hvartill arfvoden
redan äro anslagne, samt att Bonde-Ståndet bifallit, hvad Utskottet, i af¬
seende å aflönings-beloppet, uti Utlåtandet N:o 4° tillstyrkt; men afslagit
rättigheten för extra Provincial-Läkarne att innehafva andra dermed före¬
nade befattningar.
Då Utskottet frånträdt, hvad uti Utlåtandet N:o 4o, i fråga om tillå¬
telse för extra Provincial-Läkare att tillika innehafva annan tjenst, är vor¬
det ytlradt, samt, i fall tillåtelse dertill skall villkorligt medgifvas, det sy¬
nes lämpligt, om Sundhets-Collegium kommer i tillfälle att yttra sig, huru¬
vida befattningarne äro förenliga, hemställer Utskottet, om icke Borgare-
Ståndet skulle finna skäligt förena sig uti Preste-Ståndets i denna del fatta¬
de beslut; — men då, i hvad fall som helst, de skiljagliga åsigterne icke
14
£tats~Utskotic,ls Memorial, N.-o 3ot.
kunna afgöras annorlunda, än att aflönings-beloppet och frågan om rättig¬
heten att tillika innehafva annan tjenst, blifva föremål för serskild pröf¬
ning, föreslår Utskottet, att votering först anslälles öfver följande proposition:
Den, sorn, med gillande af Utskottets tillstyrkan, anser, att redan be¬
fintlige extra Provincial-Läkare icke böra undfå löne-tillökning och att arf-
vodet för hvardera af de åtta extra Provincial-Läkare, som ytterligare
komma att anställas, bestämmes till a5o R:dr, med villkor, som serskildt
stadgas; voterar
Ja,;
den, det ej vill, voterar
Nej-,
vinner Nej, kommer aflöningen för såväl redan béfintlige, som 'ytter¬
ligare beviljade åtta extra Provincial-Läkare alt, under villkor, sorn ser¬
skildt stadgas, utgå med 45o R:dr för hvardera.
Sedermera anställes votering, till afgörande af frågan, huruvida och
under hvad villkor extra Provincial-Läkare må tillåtas innehafva annan
tjenste-befattning, hvarvid, i händelse Borgare-Ståndet icke antager Utskot¬
tets inbjudning att förena sig uti Preste-Ståndets beslut, till bestämmande
af contra-propositionen, torde få företagas följande votering:
Den, som vill, att contra-propositionen bör innehålla, att extra Pio-
vincial-Läkare, utan menigheternes begifvande och Sundhets-Collegii hö¬
rande, med denna beställning icke få förena någon annan; voterar
Ja-,
den, det ej vill,
Nej-,
vinner Nej, skall contra-propositionen innehålla, att de nya extra Pro-
vincial-Läkare-arfvodena ej må tilldelas sådane Läkare, som förut af Sta¬
ten eller någon stad åtnjuta lön, såframt icke menigheterne inom districlet
annorlunda medgifva, hvilket äfven bör iagtagas vid återbesättande af så¬
dana extra Provincial-Läkare-befaltningar, hvartill arfvoden redan äro an-
slagne.
Derefter voteras i hufvudsaken, enligt följande proposition:
Den, som vill, att extra Provincial-Läkare icke tillika få innehafva
annan tjenst; voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej-,
Stais-Utskottets Memorial, N.-o 3oi.
15'
vinner Nej;
(irsla alternativet) stadgas det villkor, att extra Provineial-Läkare,
utan menigheternes begifvande och Sundhets-Collegii hörande, med denna
beställning icke få förena någon annan;
(ardra alternativet) föreskrifves, att de nya extra Provincial-Läkare-
arfvodena ej må tilldelas sådane Läkare, som förut af Staten eller någon
stad åtnjuta lön, så framt icke menigheterne inom districtet annorlunda
medgifva, hvilket äfven bör iagttagas vid återbesättande af sådana extra
Provincial-Läkare-befattningar, hvartill arfvoden redan äro anslagne.
i4:o Det af Utskottet, uti Utlåtandet N:o 4°. ii punkten, lit. c, för
den tillstyrkta löne-förhöjningen åt Professorerne vid Carolinska Medico-
Ghirurgiska Institutet, fästade villkor, har af Borgare- och Bonde-Stånden
blifvit bifallet; men deremot af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Stån-
det afslaget. För votering i Förstärkt St its-Utskott föreslås derföre föl¬
jande proposition:
Den, sorn, med bifall till Stats-Utskoltets hemställan, anser, att vid
den ål Professorerne vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet beviljade
löne-tillökning, bör fästas det villkor, att, med den organisation, Institu¬
tet nu erhåller, en yngling, sorn vid ’ Universitetet genomgått en förbere¬
dande Philosophisk cours, sedermera må kunna vid berörde Institut full¬
borda sin bildning i-medicinska yrket, tili erhållande al Medicinae Doetors
grad; voterar
Ja;
den, dét ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, är berörde villkor afslaget.
i5:o Hvad Utskottet uti Utlåtandet, N:o 4»> i punkten lit. di, före¬
slagit, angående ett personelt aflönings-anslag för Professor Cederschiöld
af 6öo R’:dr, jemte dervid uti Utlåtandet, N:o 193, gjordt tillägg, har af
Borgare- och Bönde-Stånde» blifvit bifallet, hvaremot Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndét beslutat; att för Professor Cederschiöld personelt
å Allmänna Indragnings-Staten anvisas 1,000 R:dr årligen, att oafkörtadt
utgå, under villkor-och förutsättning, att derigenom försvinna ej mindre de
566 R:dr 32 sk., .han förut från Extra Utgifts-fouden uppburit, än de 100
R:dr, sorn lill honom utgått å Carolinska Institutets Stat och finnas inbe-
gripne i de för Institutets reglering nu beräknade tillgångar.
I : anledning häraf föreslår Utskottet följande Yoterings-proposilion:
16
Siats-Ulskollets Memorial, iVio 3ot.
Den, som, med gillande af Stats-Utskoltets Utlåtande, bifaller, att för
Professor P. G. Cederschiöld personelt måtte å Allmänna Indragnings-Sta-
ten anvisas 600 Ridr årligen, under villkor och förutsättning, att derigenom
försvinna ej mindre de 566 R:dr 32 sk., lian förut från Extra Ulgifts-fonden
uppburit:, än ock de ioo Ridr, som lill honom utgått af Carolinska Insti¬
tutets Stat och finnas inbegripne i de för Institutets reglering nu beräknade
tillgångar; dock att om Professor Cederschiöld skulle, utan lönens bibehål¬
lande ifrån innehafvande Professors-beställning vid berörde Institut afgå,
den personella ersättningen å Indragnings-Slaten då må förböjas till det
belopp af i.ooo JR:dr Bico, som Kongl. Majit i Nåder föreslagit; voterar
Ja;
den det ej vill,
Nej;
vinner nej, kommer, i enlighet med Kongl. "Majlis Nådiga Proposition,
att för nämnde Professor personelt å Allmänna Indragnings-Stateu anvisas
1,000 R:dr, med villkor, att nyssomförmälda serskilda anslag af tillsammans
.666 R:dr 32 sk. upphöra.
16:0 Uti Tabell-Commissionens Stat, nu utgörande 1,525 R:dr 36 sk,,
med derunder beräknade 98 tunnnor spanmål, hade Kongl. Majit, dels till
löneförbättringar och tillökad personal, dels till förhyiande af arbetsrum
och archiv, äskat en förhöjning i contant 1,124 Ridr 12 sk., så att Staten
Pomme att utgöra 2,65o Ridr, utan spanmåls-beräkning
Utskottets afstyrkande Utlåtande är af Borgare- och Bonde-Stånden
godkändt, hvaremot Ridderskapet och Adeln bifallit, hvad Kongl. Majli i
Nåder föreslagit samt Presle-Ståndet dels beviljat den af Kongl. Majit äska¬
de förhöjningen med 1,124 Ridr 12 sk., dock så, att häraf 260 Ridr upp¬
föras å Indragnings-Stalen, tilldess lägenhet för arbetsrum och archiv kan
i något af Kronans hus erhållas, dels bifallit den för Tabell-Commissionen
hittills varande Stat i,525 Ridr 36 sk., med derunder beräknade 98 tunnor
spanmål.— Då Kongl. Majit i Nåder föreslagit, att, enligt nya Staten, för
hvilken den contanta tillökningen blifvit begärd, den under lönerne hittills
beräknade spanmål borde upphöra, hvadan, genom Preste-Ståndets beslut,
högre anslag skulle erhållas, än hegardt blifvit, torde Preste-Ståndet beha¬
ga i så måtto förändra sitt beslut, att anslaget bestämmes tillsammans till
2,5oo Ridr i contant, utan spanmåls-beräkning. Med förutsättande af bifall
härtill, har Utskottet för öfrigt, för sammanjemnkning af skiljagtigheterne
emellan
Stals-U tskoltets Memorial, N.-o Sol-,
17
emellan sistberörde 2:ne Stånds beslut, ansett sig böra inbjuda Ridderska-
pet och Adeln att instämma med Preste-Ståndet deruti, att af den bevilja¬
de tillökningen, 2 5o Ridr, må uppföras å Indragnings-Staten, intilldess lä¬
genhet för arbetsrum och archiv kan i något af Kronans hus erhållas.
Ånlages icke denna inbjudning, torde för bestämmande af contra-pro¬
positionen, följande votering få anställas:
Ben, som vill, att contra-propositionen bör innehålla bifall till den af
Kongl. Maj:t föreslagna tillökning uti Tabell-commissionens anslag, så att
detsamma kommer att utgöra 2,5oo R:dr, utan spanmåls-tillokning, dock.
att deraf a5o R:dr uppföres å Allmänna Indragnings-Staten, till dess lägen¬
het för arbetsrum och archiv kan i något Kronans hus erhållas, voterar
Ja',
den, det ej vill, voterar
■Nej;
vinner Nej, kommer contra-propositionen att innehålla bifall till om-
förmälda tillökning, och alt hela anslaget af 2,5oo R:dr skall å Andra Huf-
vud-TiLeln uppföras.
Sedermera anställes votering i hufvudsaken, enligt följande proposi¬
tion:
Ben, som, med gillande af Stats-Utskottets yttrande, afslår den äskade
tillökningen uti Tabell-Commissionens anslag, voterar
Ja',
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
(Yrsta alternativet) bifalles den af Kongl. Majit föreslagna tillökningen uti
nämnde anslag af 1,124 R;dr 12 sk. contant, och bestämmes detsamma
till 2,5oo R:dr utan spanmåls-lillökning; dock att deraf 2Öo R:dr upp¬
föras å Allmänna Indragnings-Staten, till dess lägenhet för arbetsrum
och archiv kan i något af Kronans hus erhållas;
(2:dra alternativet) bifalles den af Kongl. Majit föreslagna tillökningen och
kommer hela anslaget af 2,5oo Rdr, utan spanmåls-lillökning, att å An¬
dra Hufvud titeln uppföras.
Följande uti Utlåtandena angående Andra Hufvud-Titeln upptagne punk¬
ter, nemligen:
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 18.de Haft. 3
18
Stats-Ulskottets Memorial, N.-o 3ol.
irsta punkten, angående löne-anslagen för Rikets Högsta Embeten och All¬
männa Ärendenas Beredning;
3:dje punkten, i hvad den angår afstyrkande af löneförhöjning för Hof-Rät-
ternes Presidenter oeh vice Presidenter samt Betjening;
4:de punkten, rörande tillstyrkan af ifiågaställde förändringar uti anslaget
för Justitias-Staterne i or terne;
5:te punkten, lit. b., om öfverflyttning till Femte Hufvud-Titeln af anslaget
för Kongl. Bibliotheket;
■jrde punkten, angående anslaget för Kongl. Post-Verket;
8:de punkten, om förökadt löne-anslag för KoDgl. Kammar-Collegium i hvad
sjelfva beloppet angår, samt afstyrkan af tillökning af i vice Advocat-
Fiscal och 3:ne Kammar-skrifvare uti Kongl. Kammar-Collegium;
gide punkten, lit. b. c. d. e. f., angående öfverflyttning från Indragnings-
Staten till Andra Hufvud-Titeln af Bageri-gesällers aflöning; om hus-
hyres-ersättning lill Magasins-förvaltaren i Wisby; om förändring uti
anslagen för Våg-staterne i Fahlun och Avesta; om ökadt anslag för till¬
verkning af charta sigillata; samt anmälan, att Mynt- och ConlrolJ-Ver¬
kens aflöning för närvarande blifvit i sammanhang med Kongl. Stals-
Contoirets stat upptagen;
n:te punkten, lit. a., om tillökadt löne-anslag för Kongl. Sundhets-Colle-
gium och de på Collegii stat uppförde Medico-Tbeologiska stipendiers
öfverflyttande till Tionde Hufvud-Titeln;
dito, lil. c, i hvad den angår beloppet af anslagen för Carolinska Medico-
Chirurgiska Institutet, samt personelt arfvode för Professor Retzius;
dito, lit. d., om anslag för Allmänna Barnbördshus-Inrättningen; och
dito, lit. e, örn tillökadt anslag för Djurläkare;
I2:te punkten, angående Öfver-Intendents-Embetels anslag;
i4.‘de punkten, tillökning uti anslaget för General-Landtmäteri-Contoiret;
i5:de punkten, om beloppet af förslags-anslaget till aflöning, och om kost¬
nader för Tull-Verket, samt afstyrkande af motion om indragning af
någre tjensler vid Tull-Verket;
i6:de punkten, angående uteslutande af anslag till Nummer-Lotteriets ut¬
gifter;
i^:de punkten, angående åtskilliga förändringar uti anslagen för Landt-
Staterne;
i8:de punkten, om anslag till skrifmaterialier och expenser samt ved och
ljus för Rikets Colleaier, m. fl., äfvensom anslag till rese- och tracta-
ments-penningar i civile ärenden; samt
Stats-TJtskoltets Memorial, N.-o 3oi.
19
ig:de punkten, angående pensioner för åtskillige Landt-stats-tjenstemän,
äro genom samtlige eller 3:ne Riks-Slånds beslut afgjorda och påkalla så¬
ledes icke för närvarande någon åtgärd;
2:dra punkten, angående ökadt anslag lör Justitiac-Revisionen; samt
5;te punkten i hvad den rörer anslagen för Stats-Expeditionerne af Kongl.
Maj:ts Canzli; äfvensom uppförande å Indragnings-Stat af lönerne för
öfvertalige tjenstemän i Justitias-Revisionen, jemte öfrige Fördelningar af
Kongl. Canzliet
äro ännu icke af samtlige Riks-Stånden afgjorda.
Tred je Hufvud- T itelh.
Enligt Utlåtandena N:ris 44 & 2o2>
I^:o Utskottets afstyrkande af Kongl. Majrts förslag, att lön för en Pre¬
sident i Kongl. Krigskollegium må i Slaten med 4>200 IRdr upptagas, har
blifvit bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och
Adeln beviljat berörde löne-anslag, och Preste-Ståndet för bemälde Presi¬
dent anslagit ett arfvode af 3,ooo R:dr årligen att intill nästa Riksdag utgå.
— Då 2:ne Riks-Slånd sålunda beviljat aflöning för Presidenten i Krigs-
Collegium, men varit af skiljagtiga meningar, i afseende å beloppet och sät¬
tet för dess utgående, har Utskottet, för meningarnes sammanjemnkande,
ansett sig böra inbjuda Ridderskapet och Adeln att, såväl i ena som an¬
dra hänseendet, förena sig med Preste-Ståndet; men om denna inbjudning
icke antages, tillstyrker Utskottet, att, för bestämmande af contra-proposi¬
tionen, följande votering må anställas:
Den, som vill, att contra-propositionen skall innehålla bifall lill anvisan¬
de af ett arfvode för Presidenten i Kongl. Krigskollegium, 3,ooo R:dr
årligen, att intill nästa Riksdag ulga, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer contra-propositionen att innehålla bifall till Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, att för nämnde President må anvisas en årlig
lön af 4>200 R:dr.
Derefter voteras i hufvudsaken, hvarför föreslås följande proposition:
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets Utlåtande, afslår allt löne¬
anslag för Presidenten i Kongl. Krigskollegium, voterar
Ja ;
20
Siats-Uiskotttts Memorial, ÅT:o 3ofr
den, det ej vill,
Nej',
vinner Nej,
(Usta alte mati ve Q anvisas ett arfvode för nämndö President af 3,ooo R:dr
årligen, att intill nästa Riksdag utgå;
(a:dra alternativet) bifalles Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, att för nämn¬
de President anvisas en årlig lön af 4,200 R:dr.
18:0 Sedan Utskottet uti Utlåtandet N;o 44» tillstyrkt Rikets Ständer
att bos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t vid¬
taga sådane åtgärder med Armeens fördelning uti distiict, i följd hvaraf
en General-Befälhafvare-tjenst indrages och lönerne för de återstående fern,
i nion af innehafvarnes afgång, kunde nedsättas, så, att, i stället för de
nu å Stat uppförda 6 Districts-Generals-löner å 6,000 R:dr, utgörande
36,ooo R:dr, komme att utgå endast 5 å 5,400 Rtdr, eller tillsammans
27,000, och de sålunda besparade 9,000 R:dr användas till bildande af Iren¬
ne nya pensionsrum å 3,000 R:dr hvartdera, för att, jemte de 2:ne å Stat
redan uppförda, innehafyas af sådane Districts-General-Befäihafvare och In-
spectörer för de serskilda vapnen, som, efter 10 års- tjenstgöring i denna
egenskap, och uppnådda 60 års ålder, erhålla afsked från deras innehafde
befattningar; uti hvilket förslag Utskottet, uti Utlåtandet N:o 202, gjort
den förändring, att Utskottet tillstyrkt pensionsrält efter fem års tjenstgö¬
ring uti förutnämnde egenskap; så har Ridderskapet och Adeln beslutat,
att Staten för Generalitetet skulle upptagas lill samma belopp, som vid sista
Riksdagen, och dessutom bestämt 2:ne nya pensionsrum, för att disponeras
under de villkor, Utskottet, med iagttagande af den, uli-N:o 202, tillstyrkte
ändring i afseende å tjenstgörings-tiden, föreslagit; Pfeste-Ståndet åter har
bifallit Utskottets hemställan med sistbemölde förändring; Borgare-Ståndet
har, med ogillande af berörde förändring, vidblifvit sitt förut lemnade bi¬
fall till hvad, uti Utlåtandet N:o 44, var hemslälldt; och Bonde-Ständet
har, med ogillande af hvad Utskottet föreslagit, angående indragning af
en Generals-lön och nedsättning af de öfrige till bildande af 3:ne nya pen¬
sionsrum, beslutat att bibehålla nuvarande Slats-anslag för Generalitetet,
dock så, att de till Districts-Generals-Iönerne hitintills i ordinarie Stat upp¬
tagne 36,ooo R:dr skulle å Indragnings-Stat uppföras.
Då Bonde-Ståndet är ensamt om den meningen, att Génerals-lönerne
böra å Indragnings-Stat uppföras, anser Utskottet densamma förfalla. I
fråga åter om åtgärder för beredande af ytterligare pensions-rum för Di—
Siats-Utskottets Memorial, N.-o 3Ö1.
21
striets-General-Befälhafvare och Inspectörer, hafva, på sätt nämndt är, 2:ne
Ståiul hufvudsakligen bifallit Utskottets förslag, endast med skiljagtighet i
afseende å den,, såsom villkor för pension, erforderliga tjenstetiden, och
2:ne Stånd, sorn ansett rubbning i Generals-lönerne icke böra ega rum, i
fråga om pensioners anvisande, varit af de olika meningar, att det ena
Ståndet bifallit serskildt anslag för aine nja pensionsrum, och det andra
afslagit allt anslag för detta behof.
Först anser Utskottet sig böra inbjuda Borgare-Ståndet alt antaga
Utskottets- hemställan uti Utlåtandet N:o 202, om 5 års tjenstetid i egen¬
skap af Districts-General-Befälhafvare eller Inspector, såsom villkor för pen¬
sion. Antages icke detta, lärer frågan om Ijenstetiden få blifva föremål
för serskild votering, och kommer Utskottet att, uti de voterings-proposi-
tioner, sorn bär efteråt föreslås, hemställa den olika Lydelse, som för ena eller
andra fallet bör begagnas-.
Derjemte föreslås att, för bestämmande af contra-propositionen, må
anställas följande votering:
Den, som vill, att contra-propositionen bör innehålla att förslaget för
Generalernes aflöning blifver oförändradt och serskildt anslag beviljas för
2:ne pensionsrum, att tilldelas Districts-General-Befälhafvare och Inspeclö-
rer under de villkor, som i ja-propositionen innefattas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;.
vinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta afslag å ytter¬
ligare pensionsrum för nu ifrågavarande embetsman.
Derefter anställes votering i hufvudsaken, enligt följande proposition:
Den, som bifaller den af Stats-Utskottet, uti Utlåtandet N:o 44, före¬
slagna underdåniga framställning om indragning af en General-Befälhafvare-
tjenst och successiv minskning af de öfriges löner till 5,400 R:dr för hvar¬
dera, emot det att den derigenom uppkommande besparing af 9,000 Rdr,
årligen användes till 3:ne pensions-rum för Districts-General-Befälhafvare
och Inspectörer för de serskilda vapnen, sorn efter alt hafva i 5 år (så lång
tid som serskildt sladgasj) tjenstgjort i sådan egenskap och uppnått 60 lef¬
nadsår, erhålla afsked från innehafvande befattningar, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nejy.
22
Slats-Ulskottets MemorialiV.-o Sol.
vinner Nej,
():sta alternativet) bifalles, att anslaget för Generalernes löner bi ifver
oförändradt och serskildt anslag beviljas för 2:ne pensions-rum, att tilldelas
Districts-General-Befälhafvare och Inspectörer för de olika vapnen, under
de villkor, sora i ja-propositionen innefattas;
(^:dra alternativet) afslås framställningen om ytterligare pensionsrum
för nu ifrågavarande embeLsmän.
Om Borgare-Ståndet icke antager inbjudningen i afseende å den tjen¬
stetid, hvilken, såsom villkor för pension, bör stadgas, samt anslag lill pen-
sions-rum på ett eller annat sätt bifalles, torde votering, till bestämmande
af berörde villkor, få anställas, enligt följande proposition;
Den, som bifaller, att, såsom villkor för Districts-General-Befälhafva-
res och Inspectörers rätt till pension, j enlighet med Utskottets hemstäl¬
lan i Utlåtandet N:o 202, bestämmes fem års tjenstetid i nämnde egen¬
skap, voterar
Ja;
den, det ej vill, >
Nej;
vinner Nej, kommer i nämnde afseende alt bestämmas 10 års tjen¬
stetid.
icpo Utskottets förslag om underdånig framställning till Kongl. Maj:t,
angående förändrad organisation af Kongl. Krigs-Academien, bar blifvit o-
gilladt af Ridderskapet och Adeln, men bifallet af de öfr ige Riks-Stånden,
hvarvid likväl Preste-Ståndet, som icke godkänt den af Utskottet föreslag¬
na underdåniga skrifvelsen, serskildt beslutat, huru den borde uppställas.
Så framt icke Preste-Ståndet skulle finna skäligt att, med frångående af
sistnämnde beslut, medgifva, att skrifvelsen må uppsättas i öfverensstämmel¬
se med Utskottets yttrande, torde votering få anställas, enligt följande pro¬
position :
Den, som bifaller, att Rikets Sländers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majit, angående en förändrad organisation af Kongl. Krigs-Academien, upp¬
sattes i enlighet med Stats-Utskottets hemställan uti loide punkten af Ut¬
låtandet N:o 44» voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Siats-Utskottets Memorial, N.o 3of.
23
vinner N<q, kommer skrifvelsen alt. enligt Preste-Ståndets beslut, er¬
bella följande lydelse: ”Sorn Rikets Ständer anse, att de ynglingar, hvilka
vid Kongl. Krigs-Academien intagas, kunna et hålla sin förberedande bildning
vid de Allmänna Elementar-Lärovei ken, så anhålla Rikets Ständer i under¬
dånighet, att Kongl. Majit i Nåder läcktes vidtaga de åtgärder, i följd
hvaraf Academien kunde småningom förändras till och blifva en Tillämp-
nings-skola, till bildande af Befäl för Armeen och Flottan.”
20:0 Den af Kongl. Maj:t äskade tillökning af 20,000 R:dr uti anslaget
till Exel cis-sqvadronei nes underhåll har, enligt Utskottets tillstyrkan, af
Borgare- och Bonde-Stånden blifvit afslagen; men deremot af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet beviljad. Votering torde således få anstäl¬
las, enligt följande proposition:
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets Utlåtande, afslår den äska¬
de tillökningen af 20,000 R:dr uti anslaget till Exercis-sqvadronernes un¬
derhåll, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer nämnde tillökning uti berörde anslag att beviljas.
21:0 I afseende å anslagen för Kongl. Lif-Gardet till Häst samt Ko¬
nungens Svea och Andra Pilgården, hafva Borgare- och Bonde-Stånden bi¬
fallit hvad Utskottet föreslagit, hvarvid likväl sistnämnde Riks-Slånd fästat
det villkor, att, om de tillstyrkte indragningarne och förändringarne vid
nämnde Regementen icke inom 1841 års utgång äro verkställda, de till
dessa Regementen nu utgående Stals-anslag skola till uppgifne belojip ned¬
sättas, samt anslaget för furagering och skoning m. m. för Lifgardet till
Häst jemväl i samma förhållande minskas. Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet hafva deremot ogillat den af Utskottet föreslagna framställ¬
ning om förändring med Gardes-Regementena, samt, med godkännande
af Utskottets tillstyrkan, alt det äskade ytterligare löne-anslaget på Stat
för dessa Regementen icke måtte beviljas, bifallit, att Kongl. Majit må ega,
att af besparingarne å Titeln, intill nästa Riksdag, anslå de till Gardes-
Regementenas Interims-Stat erforderlige medel.
Hvad angår Bonde-Ståndets beslut om villkorlig nedsättning uli Gardes-
Regemenlenas anslag, så enär de öfrige Riks-Stånden bifallit, att dessa an¬
24
'Siats-Utskottets Memorial., IV.-o Sot.
slag skola oförändrade uppföras, lärer tillämpning af förutnämnde beslut
förfalla.
Beträffande derefter frågan om föreslagen underdånig skrifvelse, angå¬
ende ålskiilige förändringar med nu ifrågavarande Regementen; så torde i
denna del votering få anställas öfver följande proposition:
Den, sorn vill, att lili Kongl. Maj:t aflåtes underdånig framställning
om ålskiilige förändringar med Gardes-Regementena, i öfverensstämmelse
med hvad Stats-Utskottet uti izpde punkten af dess Utlåtande, N:o 44,
föreslagit, voterar
Ja ;
den, det ej vill, voterar
Nej.;
vinner Nej, kommer denna framställning att förfalla.
Serskildt torde, i fråga om aflönings-anslagen, få företagas följande
votering:
Den, som vill, att Rikets Ständer medgifva, alt Kongl. Maj:t må ega
att, af besparingarne å Titeln intill nästa Riksdag., anslå de till Gardes-
Regementenas interims-stat erforderlige medel, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer berörde medgifvande icke att ega rum.
22:0 Utskottets afstyrkan af bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion, om anvisande för Kron-Prinsens Hussar-Regemente af r,3ar R:dr 3e)
sk. till Befälets löne-reglering, och 2,335 R:dr 18 sk. Banco till förökadt
gage för det tjenstgörande manskapet, har blifvit bifallet af Borgare- och
Bonde-Stånden, samt af Preste-Ståndet, i hvad förstnämnde anslag angår,
hvaremot Ridderskapet och Adeln beviljat hela den äskade tillökningen
och Preste-Ståndet den del deraf, som erfordras till förökadt gage för man¬
skapet. I sistnämnde omständighet hafva således två Stånd stannat emot
två, och Utskottet föreslår derföre följande voterings-proposition:
Den, sorn, med bifall till Stats-Utskottets yttrande, anser det af Kongl.
Maj:t äskade ytterligare anslag för Kron-Prinsens Hussar-Regemente af
2,335 R:dr 18 sk., till förökadt gage för det tjenstgörande manskapet, icke
böra beviljas; voterar
Ja;
den,
Stats-Utskottets Memorial, JY.-o 3ou
25
den, det ej -vill,
Nej;
vinner Nej, kommer nämnde anslag att å Stat uppföras.
a3:o Uti i5:de punkten af Utlåtandet N:o 44» hade Utskottet jemväl
föreslagit all minska Nummer-hästarnes antal vid Kron-Prinsens Hussar-
Regemente till ^5 på hvarje af Regementets Sqvadroner, hvarigenom vun¬
nes en besparing af 5o hästars underhålls-kostnad. Hvad berörde punkt
innehåller, är bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, men i berörde om¬
ständighet är af Ridderskapet och Adeln beslut icke meddeladt. Jemte det
Utskottet om sådant beslut anhåller, får Utskottet tillika, för den händelse,
att intetdera af nämnde Stånd förenar sig med de öfriga tvänne Stånden,
föreslå följande voterings-proposition:
Den, som vill att, på sätt Stats-Utskottet hemställt, nummerhästarnes
antal vid Kron-Prinsens Hussar-Regemente minskas till ^5 på hvarje af
Regementets Sqvadroner, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer frågan härom att förfalla.
Hvad Stats-Utskottet, i sammanhang med frågan om anslag för nyss-
berörde Regemente, yttrat, angående lämpligheten deraf, att en Sqvadron
frånskiljdes Regementet och förlädes i Norrland, har af Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet ansetts förfalla, hvaremot det af de öfrige Riks-
Stånden blifvit godkändt. Då emedlertid berörde yttrande endast inne¬
fattar ett tillkännagifvande af Utskottets åsigt, utan att något förslag i äm¬
net blifvit framstäldt, anser Utskottet någon åtgärd härvid icke erfordras.
24:0 Jemte det Utskottet afstyrkt den af Kongl. Maj:t äskade tillök¬
ning uti Wermlands Fält-Jägare-Regementes Stat af 3o tunnor spanmål
under lönerne, hade Utskottet uti i6:de punkten afUtlåtandet N:o 4° till¬
styrkt, att detta Regemente, successivt och på uppgifvet sätt, må indragas,
men emedlertid anslaget tills vidare oförändradt å Stat upptagas. Detta är
vordet bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, äfvensom Preste-Ståndet af-
slagit den ifrågaslällde tillökningen af 3o tunnor spanmål under lönerne;
Dill. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afil. 2 Band. 18.dc Haft.
4
26
Stats-Utskottets Memorial, JV.o 3oi.
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet ogillat förslaget om
Regementets indragning.
För votering föreslås följande proposition:
Den, sorn anser, att, på sätt Stats-Utskottet tillstyrkt, hos Kongl. Maj:t
hör göras underdånig hemställan om indragning af Wermlands Fält-Jägare-
Regemente, under iagltagande af hvad Utskottet i detta afseende föreslagit
uti i6:de punkten af Utlåtandet N:o 44> voterar
Ja;
den, det ej vill,
flej;
vinner Nej, kommer terörde hemställan alt förfalla..
a5:o Utskottets hemställan, att anslaget till Cavallen— och Artilleri¬
hästars remontering, skoning m. m., mätte, med afseende å den föreslagna
indragningen af hästar, vid Lif-Gardet till Häst och Kron-Prinsens Hussar-
Hegemente, nedsättas lill 28,000 R:dr, har blifvit bifallen af Borgare- och
Bonde-Stånden, likväl af sistnämnde Stånd, med det vid 14 punkten, i
afseende å Lif-Gardet till Häst stadgade vilkor; hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet beslutat, att berörde anslag skall uppfö¬
ras till enahanda belopp, sorn förut, eller 30,675 R:dr 32 sk.. Då, på sätt
Utskottet vid i/^de punkten yttrat, Bonde-Ståndets der fattade beslut lä¬
rer förfalla, torde voterings-proposilionen blifva af följande lydelse;
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets, i följd af föreslagen in¬
dragning af hästar vid Lif-Gardet till Häst och Kron-Prinsens Hussar-Re-
gemente, gjorde hemställan,, anser anslaget för Cavallen- och Artilleri-hä¬
stars remontering, skoning m. m. böra nedsättas till 28,000 R:dr,. voterar;
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer samma anslag att uppföras lill: enahanda! belopp,,
som för närvarande, eller 30,678 R:dr 32 sk. Banco.
26:0 Den af Utskottet uti 2 i;sta punkten af Utlåtandet N:o 44 gjorde'
hemställan, om successiv indragning af Lif-BeyäringSrRegementet,,har,\medi
Stdts-Utskottets Memorial, TV; o 3oi.
27
den föiändring, i afseende å Befälets avancement, som innefattas uti Utlå¬
tandet N:o 202, blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden bifallen, men af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet afslagen. I följd häraf före¬
slår Utskottet, att votering må anställas, enligt följande proposition:
Den, som gillar hvad Stats-Utskottet uti 2 irsta punkten af Utlåtandet,
Nro 44 hemställt, i afseende å successiv indragning af Lif-Bevärings-Rege-
menlet, med den förändring i fråga om Befälets avancement, sorn innefat¬
tas i Utlåtandet N:o 202, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer denna hemställan ätt förfalla.
27:0 Den af Kongl. Majrt äskade tillökning af 1,897 R*'dr sk. 4 rst.
uti anslaget för Gottlands National-Beväring, åsyftande förbättring uti de
till Under-befäl och Spel vid Infanteriet och Jägarne utgående löner, hade
blifvit af Utskottet afstyrkt, hvilket jemväl Borgare- och Bonde-Stånden
gillat; men Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva deremot
samma tillökning bifallit. I enlighet härmed föreslås voterings-proposition
af följande innehåll:
Den, som, med gillande af Stals-Utskollets yttrande, afslår den af
Kongl. Majrt uti anslaget för Gottlands National-Beväring äskade tillökning
af 1,897 R;dr 37 sk. 4 rst. till löne-förbättring för Under-Befäl och Spel
vid Infanteriet och Jägarne, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer berörde anslags tillökning alt ä Stat uppföras.
28:0 I sammanhang med frågan om anslaget till Gottlands National-
Beväring, hade Utskottet jemväl föreslagit Rikets Ständer att hos Kongl.
Majrt göra underdånig framställning om undersökning, ledande till möjlig
reorganisation af nämnde Beväring, hvartill Borgare- och Bonde-Stånden
lemnat bifall; hvaremot samma förslag är vordet af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet ogillad t.
Vid sådant förhållande, tillstyrker Utskottet följande voterings-pro¬
position :
28
Stats-Utskoltets Memorial, N:o 3of.
Den, som bifaller Utskottets tillstyrkan uti Utlåtandet N:o 44 > sardra
punkten, att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
undersökning, ledande till en möjlig reorganisation af Gottlands Nätional-
Beväring, hvarigenom kostnaden för densamma skulle kunna nedsättas,
voterar
Ja;
den, deL ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer frågan om berörde hemställan att förfalla.
29:0 Uti 23:dje punkten af Utlåtandet N:o 44> hade Utskottet, i lik¬
het med hvad i afseende på Lif-Bevärings-Regementet blifvit föreslaget
och efter enahanda grunder, tillstyrkt indragning af Hallands Bevärings Be¬
fäl, med oförändradt bibehållande emedlertid af det i förra Staten upp¬
förda anslag, och hemställde Utskottet sedermera, uti Utlåtandet N:o 202,
att för denna Officers-Corps’s fortfarande avancement inom Regementet,
måtte tillämpas de, i afseende på Lif-Bevärings-Regementet, i sistnämnde
Utlåtande föreslagne grunder. Till hvad sålunda blifvit föreslaget, hafva
Borgare- och Bonde-Stånden lemnat bifall, hvaremot hemställan om in¬
dragning blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet ogillad.
Utskottet föreslår derföre, att votering må ega rum, enligt följande
proposition:
Den, som bifaller Stats-Utskottets uti 23:dje punkten af Utlåtandet,
N:o 44» gjorde hemställan om indragning af Hallands Bevärings Befäl, med
den, i afseende å samma Befäls avancement, uti Utlåtandet N:o 202 före¬
slagne förändring, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer berörde förslag att förfalla.
3o.’o Sedan Slats-Ulskottet hemställt, att till Bevärings-manskapets va»
pen-öfningar hittills anvisade 80.000 R:dr måtte bibehållas, likväl såsom
förslags-anslag, så att, om detsamma skulle finnas otillräckligt för en öf-
niugs-tid af 12 dygn, in- och ulrycknings-dagarne oberäknade, bristen då
må af Riksgälds-Contöiret fyllas; så hafva Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet godkänt, att anslaget må blifva förslags-anslag, men uppfö¬
ras till 100,000 Rtdr; Borgare-Ståndet bifallit Utskottets hemställan, och
Stats-Utskottets Memorial, IV. o 3oi.
29
Bonde-Ståndet fastsLällt det tillstyrkta beloppet, likväl såsom ordinarie,
och icke förslags-anslag; varande således genom trenne Stånds beslut af¬
gjordt, att hvad, som anvisas lill Bevärings-manskapets exercis för en öf-
nings-tid af 12 dygn, in- och utryekningsdägarne oberäknade, skall utgöra
förslags-anslag; men i fråga om det belopp, som för detta ändamål bör å
Stat uppföras, hafva inom dessa Stånd meningarne varit delade. I enlig¬
het dermed, föreslås till votering:
Den, som, med bifall till Stals-Utskottets hemställan, anser förslags¬
anslaget till Bevärings-manskapets exercis böra utföras till 80,000 R:dr,
voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer berörde anslag att utföras till 100,000 R:dr.
31:0 För Försvars-Verket i allmänhet, eller Kongl. Krigs-Collegii De¬
partement, hade Utskottet, i Utlåtandet N:o 44 > icke allenast afstyrkt
den af Kongl. Maj:t begärda tillökning, utan ock föreslagit, att det förut
till ett belopp af 696,000 R:dr, anvisade anslag, mätte till 666,666 R:dr
3a sk. nedsättas; och gjorde Utskottet sedermera, uti Utlåtandet N:o 202,
häruti den förändring, att, under benämning "af Rotefrihets-afgifterne till
Armeens materiella behof”, skulle för Kongl. Krigs-Collegii Departement
anvisas 22,5oo R:dr, emot det att förutnämnde anslag lill dessa Departe¬
ment blefve förminskadt med motsvarande summa, eller till 644»166
R:dr 3a sk.
Vid denna frågas afgörande, hafva Ridderskapet och Adeln samt Pre-
ste-Slåndet, för ifrågavarande behof, beviljat enahanda anslag, som hittills,
eller 696,000 R:dr, jemte det att här förut omförmälde serskilda anslag af
rotefrihets-afgifterne, stort 2 2,5oo R:dr, bibehölls. Borgare-Ståndet åter
har bifallit Utskottets hemställan, med den uti Utlåtandet N:o 202 före-
slagne förändring; hvaremot Bonde-Ståndet beslutat, att de ifrågastälde
22,5oo Rrdr af rotefrihets-afgifterne icke skola till arméens materiella be¬
hof användas, utan uppföras och beräknas bland Stats-Verkets inkomster,
för att sedermera komma Riksgälds-Contoret till godo; men borde i det
stället anslaget för Kongl. Krigs-Collegii Departement utgå med 666,666
R:dr 32 sk. Genom trenne Stånds beslut är således afgjordt, alt oftabe-
rörde 2a,5oo R:dr böra serskildt, tili utgifter för Förs vars-Y erket, anvisas;
30
>Siats-TJlskottets 'Memorial, 1V.-o 3ou
eoch då, enligt Bonde-Ståndets beslut, icke mera än 666,666 R:dr 32 sk.
skulle för Arméens materiella behof, eller Kongl. Krigs-Collegii Departe¬
ment , anslås, hvadan med grunderne för samma beslut instämmer, att,
enär förutnämnde 22,5oo R:dr serskildt utföras, derjemte icke bör uppta¬
gas mera än fyllnaden i det beviljade anslags-beloppet, eller den af Bor¬
gare-Ståndet, jemlikt Utskottets tillstyrkan, anvisade summa af 644.166
R:dr 32 sk., anser Utskottet nämnde belopp, samt de af 2.'ne Stånd be¬
viljade 696,000 R:dr, blifva föremål för votering, hvarvid Utskottet före¬
slår, att propositionens innehåll må blifva:
Den, som, med bifall till Utskottets hemställan, vill, att anslaget för
Försvars-verket i allmänhet, eller Kongl. Krigs-Collegii Departement, o-
beräknadt de af rotefrihets-afgifterne utgående 22,5oo R:dr, bestämmes till
644>i66 R:dr 32 sk., voterar
Ja;
den, den ej vill, voterar
■Nfi
vinner Nej, kommer nämnde anslag att, oberäknadt de af rotefrihets-
afgifterne utgående 2 2,5oo R:dr, utgöra 696,000 R:dr.
32:o Utskottets, uti Utlåtandet N:o 202, i sammanhang med 2.6:le
punkten, gjorde tillstyrkan, att Rikets Ständer måtte i underdånighet an¬
hålla om förslag lill fördelning af det i samma punkt omförmälde anslag
till Kongl. Krigs-Collegii Departement, har blifvit afslagen af Preste-Stån-
det, men bifallen af Borgare- och Bonde-Stånden; hvaremot ifrån Ridder-
skapet och Adeln något serskildt beslut häröfver icke blifvit Utskottet med-
deladt. Så framt Ridderskapet och Adeln gillar Utskottets hemställan,
kommer densamma att utgöra Rikets Ständers beslut; men i motsatt fall
och då den afser en Stats-regleringen rörande fråga, lärer votering få an¬
ställas, hvarvid Utskottet anser propdsitionerne böra blifva:
Den, som godkänner Stats-Utskottets uti Utlåtandet N:o 202, i sam¬
manhang med 25:te punkten gjorde hemställan, att Rikets Ständer måtte i
underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer vid
nästinstundande Riksdag aflåta Nådig Proposition om fördelning, under
behörige ut®ifts-titiar, af det under benämning: Försvars-verket i allmän¬
het, eller för Krigs-Collegii Departement ä Tredje Hufvud-Titeln erfor-
derlige anslag, voterar
Stats-Utskottets Memorial, N.o 3or.
31
den, det ej vill,
Nej-,
vinner Nej, kommer berörde framställning att förfalla.-
33:o Den af Utskottet gjorda hemställan, att anslaget till durchmarsch--
kostnader måtte nedsättas till 20,000 R:dr, har blifvit bifallen af Borgare-
och B mde-Stånden ; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
bestämt anslaget för detta behof till 25,000 R:dr. Vid detta förhållande
föreslås följande votering:
Den, som , med bifall till Stats-Utskottets hemställan,, anser anslaget'
till durchmarch-koslnader böra bestämmas tilli 20/000* R:dr,, voterar
Ja-,
den, det ej vill, voterar
JVej;
vinner Nej, kommer; nämnde anslag att utgöra a5,ooo R:dr.
34-0 Likaledes hafva Borgare- och Böndé-Stånden; bifallit Utskottets
hemställan , att anslaget till oförutsedda utgifter mätte bestämmas till 45,000
R.dr; men Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet' deremot fastställt
detta anslag, lill 5o,ooo;R:dr.
I följd häraf föreslår Utskottet följande voterings-proposition r
Dön, sorn, i enlighet; med Stats-Utskottets förslag, anser anslaget till
oförutsedda utgifter böra; bestämmas till; 45>ooo> R:dr; voterar
Jäy
den,, det ej i villV,
Ne fy.
vinner Nej, fastställes berörde anslag till' 5b,000 R:dr.
35:o I anledning af hvad Utskottet uti Bytde punkten af Utlåtandet
N:o 44 föreslagit, angående användande af såaane besparingar å ifrågava¬
rande Hufvud-Titel, sorn uppkommit genom de af Utskottet föreslagne in¬
dragningar, har Ridderskapet och Adeln beslutat, att frågan härom borde
förfalla, till följd af de beslut, Ståndet fattat, angående reglering af ansla¬
gen å denna Hufvud-Titel, äfvensom Preste-Ståndet, till följd af den utaf
Ståndet beslutade underdåniga skrifvelse, rörande hvad till denna Titel i
allmänhet hörer, och då dessutom, i ett serskildt Betänkande rörande dispo-
32
Stats-Utskoltets MemorialN:o 3of.
sitionen af besparingarne vore af Utskottet afgifvet, stannat i enahanda be*
slut, eller att frågan skulle förfalla. Borgare- och Bonde-Stånden hafva
deremot bifallit Utskottets omförmälde förslag, hvilket följagtiigen, såsom
inverkande på Statens reglerande, lärer blifva föremål för votering i För¬
stärkt Stats-Utskott, enligt så lydande proposition:
Den, som bifaller, hvad Stats-Utskottet uti Utlåtandet N:o 44» 3^:de
punkten, hemställt, i fråga om disposition af sådane besparingar, hvilka
uppkomma genom de å Tredje Hufvud-Titeln föreslagne indragningar,
voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer frågan att förfalla.
36:o Sedan Slats-Ulskottet tillstyrkt Rikets Ständer ”att hos Kongl.
■”Majit i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t förelägga näst¬
kommande Ständer en omfattande plan till Försvars-verkets organisation i
”dess helhet, på det Rikets Ständer må blifva i tillfälle att, i ett samman¬
hang, besluta öfver de åtgärder, som erfordras för att, i förening med en
”afsedd lindring i de rustandes och roterings-skyldiges besvär, befordra den
”utsträckning af Bevärings-manskapets öfning, som tillika bör ega rum.”
Detta förslag är vordet gilladt af Borgare-Ståndet, hvaremot de öfriga Riks-
Stånden, hvart för sig, angående Sknfvelsens innehåll, fattat olika beslut,
nemligen:
Riclderskapet och Adeln: alt Rikets Ständer hos Kongl. Majit anhålla,
det Kongl. Majit täcktes förelägga nästkommande Ständer en omfattande
plan till Försvars-verkets organisation i dess helhet, på ett sätt, som, med
möjligaste afseende på de skattdragandes fördel, bäst kan uppfylla det sto¬
ja föremålet — Fäderneslandets försvar — med uttryck derjemte af den
önskan, att vid denna plan serskildt afseende göres å en utsträckning af
Bevärings-manskapets öfningar;
Preste-Slåndet: alt Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Majit förelägga nästkommande Ständer en om¬
fattande plan till Försvars-verkets organisation i dess helhet, åsyftande att,
så vidt möjligt är, inom nu befintliga tillgångar, genom indragningar af nå¬
gon
Stats-Ulskoltets Memorial, N.o Sot.
33
gon del af den stående Arméens styrka, erhålla medel till de af Kongl.
Maj:t afsedda ändamål, en utsträcktare öfning så väl för Beväringen, som
för indeldta Armeen.
Bonde-Ståndet: att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Läcktes Kongl. Maj:t förelägga nästkommande Ständer en om¬
fattande plan till försvars-verkets organisation, på det Ständerne då må
komma i tillfälle att besluta öfver så dane åtgärder, sora kunna föranleda
till nödig lindring i de rastandes och roterings-skyldiges besvär, utöfver
hvad vid innevarande Riksdag i ämnet kan blifva åtgjordt.
Om icke någotdera af sistnämnde 3:ne Riks-Stånd skulle behaga antaga
Utskottets förslag, lärer, för bestämmande af contra-propositionen, få vote¬
ras på följande sätt:
Den, som vill, att, till contra-proposition vid votering, angående in¬
nehållet af underdånig framställning till Kongl. Maj:t om föreläggandet af
en plan för försvars-verkets organisation, antages Ridderskapets och Adelns
beslut (infördt här ofvan), voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer genom serskild votering att afgöras, huruvida
Preste- eller Bonde-Ståndets beslut till contra-proposition antages.
1 senare händelsen voteras derefter sålunda:
Den, sorn vill, att, till contra-proposition vid votering, angående inne*
hållet af underdånig framställning till Kongl. Maj:t om föreläggandet af
en plan för försvarsverkets organisation, antages Preste-Ståndets beslut,
(infördt här ofvan), voterar
Ja;
den, det ej vill,
• NeiJ
• vinner Nej, antages till contra-proposition Bonde-Ståndets beslut, (in-
földt här ofvan).
Sedermera anställes följande slutliga votering:
Den, som vill, att Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Maj:t om föreläggandet af en plan för försvars-verkets organisation, expe¬
dieras, i enlighet med Stats-Utskottels förslag (intaget bär förut), voterar
Ja;
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami, t Afd. 2 Band. l8:de Haft.
5
34
Stals-Utskoltets Memorial, N.o 3ol.
den, det ej vill, voterar
Nej-,
vinner Nej, kommer skrifvelsen alt expedieras efter (Ridderskapets och
Adelns) (Preste-Ståndets) (Bonde-Ståndets) beslut»
Öfriga punkter uti Utlåtandena, angående Tredje Hufvud-Titelns regle¬
ring, nemligen:
i:sta punkten,, i hvad den rörer afstyrkt tillökning uti den till Kongl. Krigs-
Collegii aflöning anvisade spanmåls-cjuantitet;.
zidra punkten, angående föreslagen hemställan om Krigs-Hof-Rättens in¬
dragning;
5:te punkten, om bibehållande af anslaget för Ihgenieur-Gorpsen;
6:te punkten, om bibehållande af anslaget för Kongl. Topograpbiska Corpsen;
y:de punkten, om minskning af anslaget för Öfver-Gommendants-Expedi-
tionen i Stockholm
8:de punkten, om fortfarande af anslaget för Artilleri-Staben;
§:de punkten, om minskning uti Commendants-Staten;
i<i:te punkten, om bibehållande af anslaget för allmänna Garnizons-sjuk-
huset;
I2:te punkten, med afstyrkande af hegardt, anslag till löne fyllnad för Offi¬
cerare vid Indeldla Infanteriet;
j^rde punkten, om bibehållande af anslagen för Artilleri-Regementena;
i<y.de punkten, om bibehållande af anslaget till Artilleri-hästars underhåll
af Rusthållare vid afsutna Gavalleriet;
aorde punkten, om oförändradt anslag till fouragering för värfvade Gavallériets
och Artilleriets hästar;
a6:te punkten, om dito till Lif-mundéring för Indeldla Infanteriet;
a^lde punkten, om dito till Spanmåls-upphiandling och Bageri-kostnad;
28ide punkten, om dito till Ved- och Ljuspenningar för fästnings- och
garnizons-orter;
2p:de punkten, om dito till Skrif-materialier och Expenser;.
3o:de punkten, om dito till Rese- och Tractaments-penningar för militäre
embets- och tjenstemän;
3j:sta punkten, om upphörande af dito till Värfning^- och Recapitulations—
penningar;;
Stals-Vtskoltéls Memorial; N.-o 3öt.
35
33:dje punkten, om fortfarande af Militiae-Boställs-Gassans Reserv-hemmans
Räntor;
34:de punkten, med afstyrkande af föreslagen ersättning för gage och span-
mål till manskap vid värfvade Regementena, sorn, utöfver den till per¬
mittering beräknade styrka, är till tjenstgöring inkalladt;
36:te punkten, med afstyrkande af begärdt anslag till underhåll af Lif-
Gardets till Häst Casern- och Stall-byggnader, samt lyshållning i detta
Regementes stallar;
äro samtlige, dels genom alla, dels genom 3:ne Stånds beslut, afgjorda.
Fjerde Hufvud-Titelti.
Enligt Utlåtandena N:ris 53 & 203.
37:0 Den af Stats-Utskottet uti Utlåtandet N:o 53 , pag. 7, föreslagna
underdåniga framställning, i håga om sjöförsvarets ordnande och framläg¬
gande för Rikets Ständer af en fullständig plan, i afseende härå, har af
Borgare- och Bonde-Stånden blifvit bifallen; hvaremot Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet i så måtto härifrån afvikit, att desse Riks-Stånd
beslutat, ”att Rikets Ständer hos Kongl. Majt i underdånighet anhålla, det
"Kongl. Majrt läcktes, vid nästkommande Riksdag, för Rikets Ständer i Nå-
”der framlägga en fullständig plan för sjöförsvarets ordnande till personal
”och materiel, i öfverensstämmelse med hvad Sveriges läge påkallar samt
”med iagttagande af ali den hushållning, som, enligt sakens vigt och lan-
”dels icke öfverflödiga tillgångar, är äf nöden.”
Vid detta förhållande lärer frågan om skrifvelsens innehåll böra blifva
föremål för votering i Förstärkt Stats-Utskolt, för hvilket ändamål föreslås
följande proposition:
Den, sorn bifaller, att underdånig skrifvelse till Kongl. Majit, i fråga
om sjöförsvarets ordnande, och underdånig anhållan om framläggande för
Rikets Ständer af en fullständig plan i afseende härå, uppsättes, i enlighet
med hvad Utskottet föreslagit i Utlåtandet N:o 53 pag. 7, voterar
Ja%,
den, det ej vill, voterar
JSej;
vinner Nej, kommer underdånig skrifvelse att afgå i öfverensstämmel¬
se med Ridderskapets och Adelns samt Preste-Slåndels beslut,
(intaget här ofvan.)
36
Stats-TJtskotlets Memorial, N.-o 3ou
38:o Den af Kongl, Maj:t äskade tillökning af 45,ooo R:dr uti ansla¬
get till exercis för Flottans bemanning, hvilket derigenom skulle komma
att utgöra 90,000 R:dr, har blifvit bifallen af Ridderskapel och Adeln samt
Preste-Ståndet, hvaremot Borgare- och Bonde-Stånden gillat Utskottets Ut¬
låtande, hvarigenom berörde tillökning blifvit afslyrkt.
I följd häraf föreslås följande votering:
Den, som, med gillande af Stals-Utskottets Utlåtande, anser den af
Kongl. Maj:t äskade tillökning af 45,000 R:dr uti anslaget till exercis för
Flottans bemanning, icke böra beviljas; voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde tillökning att beviljas och anslaget såle¬
des uppföras med 90,000 R:dr.
39:0 Utskottets hemställan, att det gemensamma exercis-anslaget måtte
emellan Linie- och Skärgårds-Flottan fördelas, är bifallen af Borgare-Stån¬
det, men afslagen af Ridderskapet och Adeln. Deremot hafva Preste- och
Bonde-Stånden icke deröfver meddelat yttrande; och Utskottet anhåller så¬
ledes, att dessa Riks-Stånd behagade i ämnet besluta, då, i händelse Ut¬
skottets åsigt gillas, den blifver 3 Stånds beslut. Som emedlertid härvid
förekommer, att Utskottet föreslagit fördelningen, lämpad efter den af Ut¬
skottet tillstyrkta total-summa af 45,000 R:dr, så att för Linie-Flottan skulle
anvisas 25,000 R:dr och för Skärgårds-Flottan 20,000 R:dr, men arne Stånd
beviljat fördubbladt anslag, hemställer Utskottet,
att, om denna senare mening vid votering i Förstärkt Stats-Ul-
skott skulle blifva gällande, fördelningen må ega rum efter sam¬
ma proportion, som förut blifvit föreslagen, eller dubbla beloppet
för hvardera flottan, emot hvad Utskottets (bislag innehåller.
Skulle någotdera af Preste- och Bonde-Stånden instämma med Rid¬
derskapet och Adeln uti ogillande af Utskottets förslag, torde få anställas
följande votering:
Den, som, med bifall till Stats-Utskottets förslag, anser det till exercis
för Flottans bemanning bestämda anslag af 45,000, (90,000) R:dr böra sålun¬
da fördelas, att för Linie-Flottan anvisas 25,000 (5o,ooo) R:dr och för
Skärgårds-Flottan 20,000 (4°>ooc0 ^:^r> voterar
Ja;
StaLs-Ulskolteis Memorial, N.o 3oi.
37
den, det <j vill,
Nej-,
vinner Nej, kommer någon fördelning icke att ega rum.
4o:o Äfvenledes hade Utskottet tillstyrkt, ”alt, jemte det Rikets Stan-
”der hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att alla de inskränkningar
”uti kostnaderne för Linie-FJottan, hvilka kunna blifva en följd af hvad i
”afseende å Linie-Skeppen blifvit föreslaget, må komma Skärgårds-Flottan
”lill godo, till utgifter i och för sistnämnde Flotta, må, för Stockholms
‘”och Götheborgs Stationer, al anslaget lill Flottans nybj^ggnad och under¬
håll, bestämdt afsättas ett minimi-belopp af i85,ooo R:dr”; hvilket till¬
styrkande Borgare- och Bonde-Stånden bifallit; men Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet afslagit. Då frågan härom således skall af Förstärkt
Stats-Utskott afgöras, förekommer, att den första delen af berörde förslag
grundats på förutsatt bifall till den af Utskottet förut tillstyrkta underdå¬
niga skrifvelse till Kongl. Maj:t om uppgörande af plan till Sjöförsvarets
ordnande och de åtgärder, som emedlertid borde vidtagas; men då, på
sätt här förut är föreslaget, genom votering i Förstärkt Stats-Utskott skall
afgöras, huruvida skrifvelsen skall expedieras enligt Utskottets förslag, eller
erhålla annan lydelse, och i senare händelsen, första delen af den nu ifrå¬
gavarande hemställan, angående tillgångarne för Skärgårds-Flottan .måste an¬
ses förfallen och endast frågan om anslagets fördelning återstående, har
Utskottet, då förslag till votering nu framställes, ansett sig böra föreslå
tvänne alternativa Ja-proposiiioner:
Q i :sta alternativet, om, vid den i 35:te punkten omnämnda votering, Ut¬
skottets förslag godkännes ).
Den, som vill, att, jemle det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhålla, att alla de inskränkningar uti kostnaderne för Linie-
Flottan, hvilka kunna blifva en följd af hvad, i afseende å Linieskeppen,
är vordet föreslaget, må komma Skärgårds-Flottan till godo, till utgifter i
och för sistnämnde Flotta, må, för Stockholms och Götheborgs Stationer,
af anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll, bestämdt afsättas ett
minimi-belopp af i85,ooo R.‘dr årligen; voterar
Ja;
(atdra alternativet, om, vidden i 35:te punkten omnämnda votering, Utskot¬
tets förslag ogillas)
Den, som vill, att, lill utgifter i och för Skärgårds-Flottan, må för
38
Stats-Ulskottets Memorial, N.-o 3öt.
Stockholms och Götheborgs Stationer, af anslaget till Flottans nybyggnad
och underhåll, bestämdt afsättes ett minimi-belopp af 185,oo o R:dr årli¬
gen, voterar
Ja;
(i båda fallen) den, det ej vill, vöterar
Nej;
vinner Nej, kommer frågan härom att förfalla.
4co Den af Utskottet, i anledning af Herr Sabelfelts motion, angåen¬
de beklädnads-hjelp och förhöjd inqvartering för Flottans Under-Officerare,
tillstyrkte underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t, har blifvit afslagen af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet; men bifallen äf de öfriga
tvänne Riks-Slånden. I följd häraf, föreslår Utskottet till votering:
Den, sorn vill, alt, i anledning af väckt fråga om beklädnads-hjelp
och förhöjd inqvartering för Flottans Under-Officerare, hos Kongl. Majit
göres sådan underdånig framställning, som Stats-Utskoltet, uti Utlåtandet
N:o 53, pag. 9, föreslagit, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, anses denna fråga förfallen.
Hvad angår öfriga, till regleringen af Fjerde Hufvud-Titeln hörande,
frågor; så är den angående aflönings-anslagen af Preste-Ståndet uppskjuten,
intilldess Ståndet afgjort Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19b, i hvad det
angår aflöningen för Sjöförsvars-Departementets Commando-Expedition,
hvaremot de öfriga, som icke här förut omförmälas, eller angående ansla¬
get till materiel för Flottans nybyggnad och underhåll;
„ det för samma behof, af rotefrihels-medlen anvisade anslag;
„ Lotseri- och Fyrings-Staten; samt de uti Utlåtandena icke serskildt
omförmälde anslag till span måls-upphandlings- och bageri-kostnader, skrif¬
materialier, rese- och tractaments-penningar och oförutsedda utgifter;
genom dels samtlige Ståndens, dels trenne Stånds beslut, afgjorda.
Femte Hufvud-Titeln.
Enligt Utlåtandena N:ris 54 och 213.
Siat s-lJ t skottets Memorial, N.o 3or.
42:0 Kongl. Majus Nådiga förslag, alt Svenska Äcademien, såsom er-
sättning för upphörandet af dess, från längre lid tillbaka, åtnjutna rättig¬
het att till cours al pari få uti Rikets Ständers Bänk invexla specie-mynt
lill jettoner, måtte undfå ett årligt anslag af j, 133 R:dr 16 sk., hade af
Utskottet blifvit afstyrka, hvilket Borgare- och- Bonde-Stånden godkänt;
inen deremot hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet berörde
anslag beviljat, med det tillägg af sistnämnde Riks-Stånd, alt utdelning af
jettoner icke afses. Såvida ieke Ridderskapet och Adeln skulle vilja förena
sig om detta tillägg,, mäste contra-propositionen bestämmas genom följande
votering::
Den» sorn vili,. att, till contra-propositionen, i fråga om ersättning tilt
Svenska Äcademien, för dess upphörda rättighet att invexla silfver efter
cours al pari,, antages Preste-Ståndets beslut, att med anslaget icke afse»
utdelning af jettoner,, voterar
Ja;
den, det ej vill,.
Neji
vinner Nej; kommer nyssnämnde tillagg, icke att ega rum,’ utan anta¬
ges till contra-proposition endast bifall lill det af Kongl. Maj:t äskade an¬
slagets anvisande. Då votering derefter skall anställas i hufvudsaken, före¬
slås, alt propositionen må lyda, som följer:
Den, sorn, med godkännande afStats-Utskottets Utlåtande, anser Kongl.
Majus Nådiga Proposition, att Svenska Äcademien, såsom ersättning för
förlorad rättighet att, emot cours al pari, uti Rikets Ständers Bank invexla
silfver till jettoner» må erhålla ett årligt anslag, af i,i33 R:dr 16 sk, B:co,
icke bör beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,.
Nej;
vinner Nej,
('i:sta alternativet); bl ifver berörde anslag bifallet, dock att utdelning a£
jettoner icke afses;:
(3dra alternativet) blifver berörde anslag bifallet, enligt Kongl. MajUs
Nådiga Proposition*
43:o 1 fråga om Vitterhets-, Historias- och Antiqvitets-Åcademien, ha¬
de Utskottet, som till loner, samlingarnes corn piel ter ande m. m., i följd
40
Stals-Ulskotlets Memorial, N:o 3oi.
af enskild motion, tillstyrkt eLt sammanlagdt anslag för berörde Academi,
af 4>6oo R:dr, eller mera, än Kongl, Maj:t äskat, som för alla behof till¬
hopa utgjorde 4>3oo R:dr, deremot afslyrkt det uti Kongl. Majlis Nådiga
Proposition inberäknade serskilda anslag af i,5oo R:dr till jettoner och
pris-utdelningar. Vid afgörandet häraf har Ridderskapet och Adelil bifallit
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition; Preste-Ståndet bifallit icke allenast det
af Utskottet tillstyrkta anslag, att utgå från och med nästa år, utan ock
serskildt nyssnämnde belopp af i,5oo R:dr, som dock icke borde för jet¬
toner afses; samt Borgare- och Bonde-Stånden godkänt Utskottets förslag.
För att afgöra de sålunda befintlige skiijagligheterne, måste votering före¬
tagas serskildt om anslagets beviljande, och serskildt, i händelse af bifall
dertill, om tiden, hvarifrån det skall utgå. I förra afseendet inbjuder Ut¬
skottet Ridderskapet och Adeln att antaga Preste-Ståndets beslut att an¬
slaget icke skall afse jettoner; men om inbjudningen icke antages, lärer
först få voteras öfver följande contra-proposition:
Den, som vill, att till contra-proposition vid votering, angående he¬
gardt anslag för Vitterhets-, Historise- och Antiqvitets-Academien, af i,5oo
R:dr, till priser och jettoner, antages Preste-Ståndets beslut, alt anslaget
beviljas, dock utan alt för jettoner afses, voterar
Ja;
den, det ej vili,
Nej;
vinner Nej, antages till contra-proposition Ridderskapets och Adelns
beslut, att anslaget bifalles, utan berörde inskränkning.
Derefter voteras i hufvudsaken på följande sätt:
Den, sora, med gillande af Stats-Utskoltets yttrande, anser, att, utöf¬
ver det för Vitterhets-, Historiae- och Antiqvitets-Academien beviljade an¬
slag af 4>6oo R:dr, det ifrågastälde serskilda anslaget al i,5oo R:dr, till
jettoner och pris-utdelningar, icke bör beviljas, voterar
Ja-,
den, det ej vill,
Nej; / )
vinner Nej, .
(4:sta alternativet) komma jemväl nyssnämnde i,5oo R:dr att anvisas, dock
utan att för jettoner afses, och anslaget således alt sammanlagdt ut¬
göra 6,100 R:dr.
(a:dra
Stats-Utskottets Memorial, jV.-o 3o1.
41
(b:dra alternativet) komma nyssnämnde i,5oo R:dr att, enligt Kongl.
Maj:ls Proposition, anvisas, och anslaget således sammanlagdt utgöra
6,100 R:dr.
Sedermera lärer, för bestämmande af tiden, hvarifrån anslaget bör ut¬
gå, få anställas votering, enligt så lydande proposition:
Den, sorn bifaller Stats-Utskottets hemställan, att Vitterhets-, Historiee-
ocli Antiqvitets-Academiens tillökade anslag icke må utgå förr, än nödiga
åtgärder för beredande af Academiens samlingars uppställning och ordnan¬
de uti en tillräcklig, lämplig och för allmänheten tillgänglig local blifvit
vidtagne, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej",
vinner Nej, kommer hela anslaget att utgå från och med den tid, nu
beslutade Slats-reglering vidtager.
w 44:o ^et Kongl. Maj:t för Academien för de fria konsterne äskade
tillökade anslag af 4,000 R:dr till löne-förbättringar, emeriti-löner och an¬
skaffande af nödig materiel, afstyrktes af Utskottet, som ansåg den nödiga
ny- och tillbyggnaden af Academiens local, såsom vilkor för Academiens
ändamålsenliga verksamhet, först böra försiggå. Detta är gilladt af Bor¬
gare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet beviljat förutnämnde anslag. För voterings anställande, föreslås der¬
före följande proposition:
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets Utlåtande, anser det för
Kongl. Academiens för de fria konsterne, till löne-förbättringar, emeriti-
löner och anskaffande af nödig materiel, begärde tillökade anslag af 4,000
R:dr årligen, för närvarande icke böra bifallas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer berörde anslag att beviljas.
45:o Jemte afstyrkande al väckt motion om anslag för en vice Biblio¬
thekarie vid Kongl. Bibliotheket, hade Utskottet hemställt, att, då ökadt
biträde torde erfordras, intilldess fullständiga cataloger blifvit upprättade
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band, i8:de Haft.
6
42
Stats-Utskottets Memorialj JV.o 3of.
©ch Bibliotheket, i öfverensstämmelse dermed, till alla delar ordnadt, Kongl.
Maj:t måtte ega, att, under loppet af 3:ne år, för detta ändamål, till arf-
voden för extra biträden, af det till böckers inköp anvisade anslag, dispo¬
nera r.ooo R:dr årligen; hvilken hemställan Borgare- och Bonde-Stånden
bifallit. Deremot hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet be¬
slutat, att, utan afkortning å anslaget till böckers inköp, j,ooo R:dr årli¬
gen skola intill nästa Riksdag utgå, till arfvoden åt extra biträden vid
Kongl. Bibliotheket. För denna frågas afgörande, föreslår Utskottet föl¬
jande voterings-proposilion:
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets hemställan, anser, att Kongl.
Maj:t må ega att af det, till böckers inköp, för Kongl. Bibliotheket bevil¬
jade anslag, till arfvoden för extra biträden vid catalogers upprättande och
Bibliothekets ordnande, under loppet af trenne år, disponera 1,000 R:dr år¬
ligen, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer, till dylika arfvoden, ett serskildt anslag af 1,000
R:dr B:co årligen att, intill nästa Riksdag, utgå.
46:0 Utskottet hade tillstyrkt fortfarande, ej mindre af det för Dra¬
matiska Spectaklet förut uppförda anslag af 4>5oo R:dr, än ock samma In¬
rättnings andel i det å 5:te Hufvud-Titeln uppförda anslag till ved och
ljus, under vilkor likväl, att hinder för enskilda Theatrars anläggande i
Hufvud-Staden, med iagttagande af de reglementariska föreskrifter, Kongl.
Maj:t kan finna af nöden, icke vidare måtte ega rum. Anslagens fortfa¬
rande är bifallet af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-
Stånden, dock af de första 2:ne Stånden utan det föreslagna vilkoret, hvar¬
emot Bonde-Ståndet beslutat, att förutnämnde anslag skall försvinna, och
det senare, med uteslutande af Dramatiska Spectaklet, nedsättas till i,5oo
R:dr, äfvensom att lill Kongl. Maj:t skulle frambäras underdånig anhållan,
att hinder för enskilda Theatrars anläggande i Hufvudstaden, på sätt Ut¬
skottet yttrat, icke måtte ega rum.
Då frågan om berörde vilkor skall, vid de omförmälde, af trenne
Riks-Stånd beviljade anslagen, fästas, således bör blifva föremål för vote¬
ring i Förstärkt Stats-Utskott, föreslås följande proposition:
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets hemställan, ansett, att vid
de för Dramatiska Spektaklet beviljade anslag bör fästas det vilkor, att
Stats-Utskottets Memorial, N.o 3o1.
43
liinder för enskilda Thealrars anläggande i hufvudstaden, med iagttagande
likväl af de reglementariska föreskrifter, Kongl. Maj:t kan finna af nöden,
icke vidare måtte ega rum, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer sådant vilkor vid anslagens fortfarande icke att
fästas.
Utskottets hemställan angående underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
om förenandet af de å serskilda ställen befintliga samlingar och Bibliothe-
ker, har blifvit bifallen af Borgare- och Bonde-Stånden; men afslagen af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet; vid hvilket förhållande, och
då den icke afser en Stats-reglerings-fråga, Utskottet anser densamma för¬
fallen.
Öfrige till Femte Hufvud-Titelns reglering hörande frågor, nemi.:
angående anslag för Musikaliska Academien;
„ d:o för Vetenskaps-Academien;
„ d:o för Kongl. Bibliotheket, utom hvad angår arfvoden för
extra biträden;
„ d:o för Kongl. Museum;
„ d:o för Natur-Historiska Riks-Museum;
„ d:o till rese-stipendier samt läroböckers och lärda verks ut-
gifvande;
„ d:o till ved och ljus, utom för Dramatiska Spectaklet; samt
uppförande å denna Titel af ett beviljadt serskildt
anslag af 45o R:dr, till understöd för vetenskapliga
arbetens utgifvande;
äro dels genom samtlige Riks-Ståndens, dels genom irenne Stånds samman¬
stämmande beslut, afgjorde.
44
Siats-Utskottets Memorial, N:o Sofi.
Sjette Hufvud-Titeln.
Enligt Utlåtandena Niris 5j och 214.
47:0 Uti 2:dra punkten af Utlåtandet Nio 57, angående liivalid-Ihrält-
ningen å Ulricsdahl, hade Utskottet tillstyrkt Rikets Ständer: ”att hos Kongl.
”Majit i underdånighet framställa den önskan, alt ifrågavarande Inrättning
”må upplösas och Ulricsdahis slott återgå till dess egentliga bestämmelse,
”samt Inrättningens fonder och öfriga tillgångar öfverlemnas till Kongl.
”Majits Nådiga, disposition, för att användas till ersättning åt de vid In¬
rättningens upphörande der befintlige Invalider, och i öfrigt, i öfverens¬
stämmelse med deras ursprungliga ändamål, fördelas, emelian Armeens
”Pensions-Cassa och Wadstena Krigsmanshus-Cassa, på hvilket sätt äfven
”borde förhålläs med de till Invalid-Inrättningen afsedda indelningar vid
”f. d. Adels-fanan, i den mon de blifva lediga —hvarefter Utskottet se¬
dermera i Utlåtandet N:o 214, med vidhållande af hvad om Inrättningens
Indragning blifvit tillstyrkt, i fråga om användandet af Inrättningens till¬
gångar, frånträdde sitt förra förslag, och deremot hemställde: ”att Kongl.
■”Majit må ega att, intill nästa Riksdag, disponera Invalid-Inrättningens in¬
komster, för att, med iagttagande af lämplig fördelning emellan Befäl
s’och manskap, användas till contant underhåll för sådana personer af Ar-
B'méea och Flottan, sorn annars vore till intagande å Invalid-Inrättningen
■”berättigade, samt att Rikets Ständer tillika måtte i underdånighet anhålla,
p’att Kongl. Majit ville till Rikets Ständer, vid nästkommande Riksdag, af¬
kåta Nådig Proposition, angående Invalidhus-fondens användande på sådant
kätt, hvarigenom det med dessa medel för närvarande afsedda ändamål
f”må kunna befrämjas.”
Vid afgörandet häraf, har Ridderskapet och Adéln beslutat, att ansla¬
get för Invalid-Inrättningen skall uppföras såsom hittills och lill enahanda*
Jbelopp; Preste-Ståndet har beslutat att hos Kongl. Majit i underdånighet
framställa den önskan, att åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom Invalid-
Inrättningen på Ulricsdahl mätte successivt kunna upplösas, hvarvid Kongl.
Majit skulle ega att disponera Inrättningens inkomster, äfvensom anhålla,
det täcktes Kongl. Majit till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition om
samtliga tillgångarnes användande, på sätt Utskottet uti Utlåtandet Nio 214
föreslagit; Borgare-Ståndet har bifallit Utskottets första framställning i äm¬
net och Bonde-Ståndet har bifallit Utskottets Utlåtande Nio 57, med den
uti Utlåtandet N:o 214» i fråga om tillgångarnes disposition, föreslagna för—
Stats-Utskottets Memorial", N.o 3öl.
4ö
ändring. I följd häraf hafva trenne Riks-Stånd ansett Invalid-Inrättningen
böra upplösas, hvarvid likväl Preste-Slåndet förklarat sådant böra ske suc-
cessive; och, i fråga om tillgångarnes disposition, hafva Preste- och Bonde-
Stånden godkänt Utskottets senare förslag, eller att Kongl. Maj:ts dispo-
sitions-rätt skulle inskränkas till Inrättningens inkomster, samt användan¬
det af samtlige tillgångarne ankomma på Rikets Ständers, efter Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, vid nästa Riksdag fattande beslut. Jemte det
Utskottet anser sig böra inbjuda Preste- och Borgare-Stånden, att i de de¬
lar, deras beslut afvika från Utskottets hemställan i Nio 5'j, med den uti
N:o 214 föreslagna förändring; får Utskottet tillika, för den händelse, att
denna inbjudning icke antages, afgifva följande förslag till voterings-pro-
positioner:
Den, som vill, att Rikets Ständer i underdånighet framställa dén ön¬
skan, att Ulricsdahls Invalid-Inrättning må upplösas och Ulriesdahls Slott
återgå till sin ursprungliga bestämmelse, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer skrifvelsen alt innehålla' den önskan, att åtgärder
måtte vidtagas, hvarigenom Invalid-Inrättningen pä Ulricsdahl måtte suc¬
cessivt kunna upplösas.
Sedermera anställes votering, i fråga om disposition af Invalid-Inrätt--
ningens tillgångar, hvarvid Utskottet föreslår, att propositionen må blifva:
Den, sorn bifaller, alt, om Invalid-Inrättningen upplöses, Kongl. Majit
må ega att, intill nästa Riksdag, disponera Inrättningens inkomster, för att,
med iagttagande af lämplig fördelning emellan befäl och manskap, använ¬
das till contant underhåll för sådane personer af Armeen och Flottan, sorn
annars vöre till intagande å Invalid-Inrättningen berättigade, samt att Ri¬
kets Ständer mätte i underdånighet anhålla-, att Kongl. Majit ville till Ri¬
kets Ständer, vid nästkommande Riksdag, aflåta Nådig Proposition, angående
Invalidhus-Fondens tillgångars användande på sådant sätt, hvarigenom det
med dessa medel för närvarande afsedda ändamål må kunna befrämjas,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, komma, i fall Inrättningen upplöses, dess fonder och öf¬
riga tillgångar att öfverlemnas till Kongl. Majus Nådiga disposition, för att
46
Stats-Utskottets Memorial, N.o Sot.
användas till ersättning åt de vid Inrättningens upphörande der befintlige In¬
valider och i öfrigt, i öfverensstämmelse med deras ursprungliga ändamål,
fördelas emellan Armeens Pensions-Cassa och Wadstena Krigsmanshus-Cassa;
på hvilket sätt äfven kommer att förhållas med de till Invalid-Inrättningen
afsedda indelningar vid f. d. Adelsfanan, i den nion de blifva lediga.
Öfrige punkter i JBetänkandena, angående denna Hufvud-Titels reglering,
nemligen:
irsta angående ersättning till Wadstena Krigsmanshus-Cassa och Amirali-
tets-Krigsmans-Cassan för centonal-afgifterne;
3:dje angående anslaget till Fattigvården i landsorterne;
4:de angående förökadt anslag till det så kallade Drottninghuset;
5:te angående förhöjdt anslag till Institutet för blinda och döfstumma;
samt
framställningen om oförändrad t bibehållande af de förut uppförde anslag,
hvarom serskildt yttrande icke blifvit meddeladt,
hafva dels genom samtlige, dels genom 3:ne Stånds beslut blifvit, i enlighet
med Utskottets förslag, afgjorde.
På sätt Utskottet förut anmält, är regleringen af Sjunde Hufvud-Ti-
teln genom tre Stånds beslut afgjord, i enlighet med hvad Utskottet fö¬
reslagit.
Åttonde Hufvud-Titeln.
Enligt Utlåtandena N:ris 59 och 216.
48:0 Utskottet hade uti irsta punkten af förstnämnda Utlåtande till¬
styrkt bifall till Kongl. Majrts Nådiga Proposition, att förslags-anslaget till
Fångars vård, skjuts, underhåll, medicamenter, m. m., nu utgörande 245,880
Rrdr, måtte med 100,000 Rrdr förhöjas. Detta har blifvit godkändt af Rid-
derskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, hvaremot Preste-Ståndet bevil¬
jat en tillökning af 180,000 Rrdr och Bonde-Ståndet bestämt anslaget till
sammanlagdt 3oo,ooo Rrdr.
Stats -Utskottets Memorial, N.o 3of.
r
Då, i följd häraf, enligt 3:ne Stånds beslut, anslaget skall utgöra minst
345,38o R:dr, anser Utskottet Bonde-Ståndets beslut icke kunna komma i
beräkning, och föreslår således, att emellan de a:ne andra meningarne vo¬
tering må anställas, enligt så lydande proposition:
Den, som, med godkännande af Ulskottets tillstyrkan af hvad Kongl.
Majrt i Nåder föreslagit, bifaller, att förslagsanslaget till fångars vård, skjuts,
underhåll, medicamenter, m. m. ökas med 100,000 R:dr, och således be¬
stämmes till 345,38o Rdr, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer anslaget att förböjas med 180,000 Rdr, och såle¬
des uppföras till 425,38o R:dr.
49:0 Den af Utskottet uti 6:te punkten gjorda hemställan, att anslaget
till Extra Utgifter måtte nedsättas till 5o,ooo Rdr, har blifvit bifallen utaf
Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Pre-
siåndet bestämt samma anslag till dess nuvarande belopp 100,000 Rdr, med
det tillägg af sistnämnde Riks-Stånd, att 40,000 Rdr deraf, vid anslagets
blifvande fördelning emellan de olika Stats-Departementen, böra till Ut¬
rikes Departementet anvisas. Sistnämnde beslut torde för närvarande och
intilldess Utskottet kommer att förslag till berörde fördelning afgifva, icke
till åtgärd föranleda; men för bestämmande af anslagets belopp bör vote¬
ring anställas, hvartill föreslås följande proposition:
Den, som bifaller Stats-Utskottets hemställan, att anslaget till Extra
utgifter nedsättes till 5o,ooo R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer samma anslag att bestämmas till dess närvarande
belopp, eller 100,000 Rrdr.
Hvad angår öfrige punkter uti Utlåtandena, angående denna Hufvud-
Titels reglering, nemligen:
i:sta punkten, lit. b., om öfverflyttning till Kongl. Styrelsen öfver Fängel¬
ser och Arbets-Inrättningar i Riket af alla de för fång-väsendet erfor-
derlige anslag;
dito, lit. c., om tillsättande af Pastor vid Malmö Correetiens-Inrättning och
Stnts-Ulskoltets Memorial, 2V;o 3oi.
afslag af sött löne-föi höjning för Malmö stads Comminislrar, i egenskap
af Slolts-predikanter;
dito, lit. d., om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t om åtgärder lör
minskning af fångforslings-koslnader i vissa fall;
2:dra punkten, med afstjrkande af förhöjning i anslaget för underhåll af
Kronans hus och byggnader i landsorterne;
4‘-de punkten, om underdånig anhållan, att Saltpeter-Comiten måtte upplö¬
sas; angående afslag å sökt förhöjning i lösnings-priset för saltpeter och
underdånig framställning till Kongl. Maj:t i detta ämne; samt
framställningen i Utlåtandet N:o 5g, att de å denna Titel förut uppförde
anslag, sorn icke blifvit uti Utlåtandet serskildt omförmälde, måtte, i en¬
lighet med vidfogad Tabell, få fortfarande utgå;
så hafva desamma, dels af samtlige, dels af 3:ne Riks-Stånd, blifvit bifallne.
Nionde Hufvud-Titeln.
Enligt Utlåtandena N:ris 61 & 217.
5o:o Vid pröfning af Utskottets uti förutnämnde Utlåtande, 5:te punk¬
ten, lit. b., afgifna och uti det senare Utlåtandet vidhållne yttrande, hvar¬
igenom Utskottet, bland annat, afstyrkt anslag af allmänna medel till in¬
rättande eller underhåll af något ytterligare större Landtbruks-Institut, har
Ridderskapet och Adeln afslagit berörde framställning, samt beviljat ett an¬
slag af 4ooo R:dr årligen, motsvarande Ulltuna Kungsgårds arrende, att
från 1841 afsättas, helst räntebärande, lill bildande af en fond för uppköp
af inventarier, m. m., för ett Landtbruks-Institut på Ulltuna, äfvensom be¬
slutat, att denna Kungsgård vid arrende-tidens slut, eller förr, om arren¬
datorn vill från arrendet afstå, må upplåtas till ett allmänt Landtbruks¬
institut för hela Sverige under öfver-inspection af den serskilda Styrelse,
sorn Kongl. Majit i Nåder kan finna för godt att dertill förordna. Varan¬
de enahanda beslut äfven fattadt af Preste-Ståndet, endast med den skil¬
nad, att icke blifvit bestämdt utsatt, ifrån hvad tid det beviljade anslaget
skall utgå. Borgare-Ståndet har bifallit Utskottets yttrande, och har Bonde-
Ståndet afslagit nu ifrågavarande moment, lit. b., hvaraf, vid betraktan¬
de af den omständigheten, att nämnde moment tillika innefattar tillstyr¬
kan af anslag till Landtbruks-Skolor, Utskottet anser följa, att Bonde-
Ståndet
Stats-Utskoltcts Memorialj iV.O Jo/.
49
Ståndet icke velat något anslag till de i förevarande moment omnämnda
föremål bevilja.
Enär i de fall, då, i afseende å beviljade årliga Stats-anslag, annor¬
lunda icke serskildt stadgas, desamma skola utgå ifrån och med den tid,
då nja Stats-regleringen vidtager, och således, ehuru detta icke uti Preste-
Slåndets beslut finnes utsatt, nu ifrågavarande anslag, om det beviljas, bör
utfalla ifrån och med nästa år, samt någon skiljaktighet i detta afseende
emellan RiJderskapels och Adelns samt Preste-Ståndets beslut således i sjelf¬
va verket icke förefinnes, har Utskottet ansett sig böra i contra-propositio¬
nen inlaga, att anslaget skall ifrån och med år 1841 utgå.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda är vordet jttradt, föreslås till
votering följande proposition:
Den, som, med bifall till Stats-Ulskotlets hemställan, anser upplåtan¬
det af Ulltuna Kungs-ladugård till Landtbruks-Institut nu icke böra medgif-
vas och något anslag af allmänna medel till inrättande eller underhåll af
dylikt Institut derstädes ej eller beviljas; voterar
Ja;
den, det ej vill,
JSej; '
vinner Nej, beviljas ett anslag af 4.000 R:dr årligen, motsvarande Ull¬
tuna Kungs-ladugårds arrende, att från 184* afsättas, helst räntebärande,
till bildande af en fond för uppköp af inventarier, m, m., för ett Landt-
bruks-Iustitut på Ulltuna, hvarjemte denna Kungs-ladugård vid arrendeti¬
dens slut, eller förr, om arrendatorn vill från arrendet afstå, upplåtes lill
ett allmänt Landtbruks-Institut för hela Sverige, under öfverinspection af
den serskilda Styrelse, sorn Kongl. Maj:t i Nåder kan finna godt att dertill
förordna.
51 :o Uti nyssnämnde moment lit. b, hvilket Bonde-Ståndet i sin hel¬
het afslagit, hade Utskottet jemväl tillstyrkt, ”att ett årligt anslag af5,ooo
”R:dr intill nästa Riksdag uppföres, att af Kongl. Maj:t med 1,000 R:dr till
”hvardera tilldelas fem sådane lägre Landtbruks-skolor, hvilka visat sig
”hafva bildat ett capital af minst 20,000 R:dr i penningar eller egendom
”och hvilkas organisation i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas motsvara det de.r-
”med åsyftade ändamål, hvarvid de, som först sig anmäla och visa sig haf-
”va fullgjort de för delta understöds erhållande föreskrifna villkor, böra
”först deraf komma i åtnjutande.” Detta är bifallet af Borgare-Ståndet,
Bih. till R- St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afil. 2 Band. 18.de Haft. 7
50
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 3oi.
äfvensom af Presle-Ståndet, endast med den förändring, att antalet af sko¬
lor, som böra erhålla understöd och beloppet för dem hvardera icke blif¬
vit bestämdt, utan orden ”med 1,000 R:dr till hvardera’* samt ”Fern”, som
i Utskottets förslag förekomma, blifvit uteslutne. Ridderskapet och Adeln
åter har bestämt, att ett årligt anslag af 5,ooo R:dr intill nästa Riksdag
uppföres, att af Kongl. Maj:t disponeras till och fördelas emellan sådana
lägre Landtbruks-skolor, hvilka visat sig hafva bildat ett capital af minst
20.000 R:dr i penningar eller egendom och hvilkas organisation i öfrigt al
Kongl. Majit pröfvas motsvara det dermed åsyftade ändamål.
Så framt icke Preste-Slåndet, hvars beslut närmast instämmer med
Utskottets, af Borgare-Ståndet godkända förslag, skulle vilja det sistnämnda
antaga, torde, till bestämmande deraf, huruvida Preste-Ståndets eller Rid-
derskapels och Adelns beslut skall utgöra contraproposition vid den slutliga
voteringen, följande votering få företagas;
Den, sorn vill, att till contra-proposition vid den slutliga voteringen, i
fråga om det till Landtbruks-skolor beviljade anslag, antages Preste-Stån¬
dets beslut (omförmäldt här ofvan), voterar
Ja",
den, det ej vill,
Nej-,
vinner Nej, antages till contraproposilion Ridderskapets och Adelns
beslut (intaget här ofvan).
Derefter voteras öfver så lydande proposition:
Den, sorn, i afseende å det för Landtbruks-skolor beviljade anslag af.
5.000 R:dr, anser beslutet böra uppställas, i enlighet med Stats-Utskottets
hemställan uti Utlåtandet N:o 6i, 5:te punkten lit. b.,, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
(usta alternativet) beviljas ansläget, på sätt och med de villkor, Preste-Stån—
det beslötat.
(2:dra alternativet) beviljas anslaget på sätt, och med de villkor, Ridder¬
skapet och Adeln beslutat.
52:o I sammanhang med hemställan, att anslagen för Technologiska In¬
stitutet måtte å Stat uppföras, hade Utskottet tillstyrkt, bland annat, att
den under Kongl, Gommerce-Gollegii förvaltning ställda xnanufactur-låne-
St etts-Vt shot Ms Memorial j IV,-o 3of.
51
fondens behållning, å årliga vinstmedel, efter afdrag af alla omkostnader i
och för lånerörelsen samt inträffade förluster, hvarje år må till Riksgälds-
Contoiret inlevereras. Detta är bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden,
hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att omförmälde vinstmedel icke
skola till Riksgålds-Contoiret inlemnas och Preste-Ståndet förordnat, att af
den under Kongl. Commerce-Collegii förvaltning ställda Manufactur-fondens
behållning 14,000 R:dr årligen skola till Riksgälds-Conloiret inlevereras,
men förslaget om den öfriga vinstens aflemnande förfalla. Då 3:ne Stånd
beslutat, dels att hela vinsten, dels att en viss andel deraf skall till Riks-
gälds-Contoiret aflemnas, anser Utskottet verkan af Ridderskapels och Adelns
beslut, att icke någon dylik leverering skall ega rum, derigenom hafva för¬
fallit. Öfver de 2:ne öfriga skiljagtiga besluten bör deremot voteras, hvar¬
vid föreslås, att propositionen må blifva så lydande:
Den, som bifaller Stats-Utskottets hemställan, att den under Kongl.
Commerce-Collegii förvaltning ställda Manufactur-lånefondens behållning i
årliga vinstmedel, efter afdrag af alla omkostnader, i och för lånerörelsen,
samt inträffade förluster, hvarje år må till Riksgälds-Contoiret inlevereras,
voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, skola af ofvannämnde behållning 14,000 R.‘dr årligen till
Riksgälds-Contoiret inlevereras.
De af Utskottet i öfrigt angående Nionde Hufvud-Titelns reglering
gjorda hemställanden,
att lån af denna Hufvud-Titels medel icke må hädanefter utlemnas;
om anslagens fördelning under 11 serskilda special-titlar;
i lista punkten om anslag till skiften och afvittringar;
i 2:dra punkten om d:o till utflyttningshjelp åt inskiftestagare i alla Rikets
Län, utom Skaraborgs, Malmöhus och Christianstads Län samt Öland;
i 3:dje punkten om dito för enskiften i Skåne och Skaraborgs Län samt på
Öland;
i 4*de punkten om anslag till vägar och communicationer;
52
Stats-TJtskollets Memorial, IS:o 3oi.
i 5:te punkten om anslag till Landtbruks-Institutet på Degeberg;
i 6:te punkten om anslag för befrämjande i allmänhet af jordbruk och
Landtmanna-näringar;
i n;de punkten om dito för hästafvelns förbättrande;
i 8:de punkten om dito för undervisnings-anstalter för slöjderne, utom i
hvad den rörer beloppet af de vinstmedel, Manufactur-lånefonden skall
till Riksgälds-Contoiret leverera;
i g:de punkten om dito för befrämjande i allmänhet af slöjderne;
i io:de punkten om dito för befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart;
i i j;te punkten om dito till Bergsbrukets understöd, — äro genom samt¬
lige eller 3:ne Riks-Stånds sammanstämmande beslut afgjorde.
Tionde Hufvud-Titeln.
Enligt Utlåtandena N:ris 62 & 218.
53:o Sedan Stats-Utskottet föreslagit, alt ifrån anslaget till Lappmarks
Ecclesiastik-verk borde till Andra Hufvud-Titeln öfverflyllas 8 Länsmäns-
löner med 800 R:dr, hade Utskottet, uti 2:dra punkten af förutnämnde
Utlåtande, hemställt, att nyssberörde anslag, som för närvarande utgör
7,000 R:dr måtte till 6,200 R:dr nedsättas, hvilket är vordet bifallet af
Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln samlPreste-
Ståndet beslutat, att anslaget oförändradt skall till 7,000 R:dr upptagas.—
För afgörandet af denna skiljagtighet lärer följande votering få företagas:
Den, som bifaller Stals-Utskottets hemställan, att anslaget till Lapp¬
marks Ecclesiastik-verk skall till 6,200 R:dr nedsättas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer samma anslag att oförändradt upptagas til! 7,000
R:dr.
54'o genom 3:ne Stånds beslut är väl Utskottets tillstyrkan, att Up¬
sala och Lunds Universitet må icke allenast fortfarande tillgodonjuta det
vid sista Riksdagen beviljade anslag till materiella behof af 4.000 R:dr, för
hvartdera, utan ock deruti erhålla en tillökning af 2,000 R:dr, bifallen; men
då Utskottet hemställt, alt berörde anslag af 6,000 R:dr för hvartdera Uni¬
versitetet, endast borde beviljas till nästa Riksdag och detta är godkändt
Slat s-Utskoltets MemorialN.-o 3ol.
53
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, hvaremot Presté-Ståndet
beslutat, att anslaget skall å Stat upplöras, så blir nödigt, att denna olikhet
genom votering afgöres: och föreslår Utskottet en så lydande proposition:
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet föreslagit, vill, att det till
Upsala och Lunds Universitet lör materiella behof, beviljade anslag af
6,000 R:dr för hvarldera, anvisas att utgå till nästa Riksdag, voterar
Ja;
den, deL ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer berörde anslag att å Stat uppföras.
55:o Utskottets afslyrkan af bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion 0111 tillökning uti Universitels-lärarnes löner af tillsammans 3,3oo R:dr
för h vartdera Universitetet, har blifvil godkänd af Borgare- och Bonde-Stån¬
den, men Ridderskapet och Adeln samt Présté-Ståndet hufva deremot be¬
rörde anslag beviljat. För blifvande votering tillstyrkes följande proposition :
Den, som, med gillande af Stals-Utskottels Utlåtande, anser Kongl/
Maj:ts Nådiga Proposition om ett anslag af 3,3oo R: Jr för hvartdera Uni¬
versitetet, för tillökning i Lärarnes löner, icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, varder berörde anslag bifallet.
56:o De af Utskottet tillstyrkta löner för 2:ne nya Professorer vid
hvarldera Universitetet äro af 3:ne Slåndj bifallna; men hvad vidkommer
Ulskotlets hemställ n, att dervid måtte fästas det villkor, att föreläsningar
vid begge Universiteten hädanefter hållas öfver Rikets Grundlagar och con-
slitutionella institutioner, hvilken hemställan Borgare-Ståndet bifallit; så har
Ridderskapet och Adelil beslutat den förändring, alt, i stället för orden
'Vonstitutionella institutioner’* skall begagnas ordet "samliälls-inrättningar”,
samt Preste-Ståndet ansett Rikets Ständer böra, såsom önskan till Kongl.
Maj:t, framställa hvad Utskottet såsom villkor föreslagit. Bonde-Ståndet har
deremot icke meddelat serskildt beslut öfver Uts kottets-berörde förslag, hva¬
dan Utskottet om sådant beslut anhåller. Derjemte har Utskottet funnit
sig böra inbjuda Ridderskapet och Adeln alt uti Borgare-Ståndets beslut
sig förena. Om denna inbjudning antages och Bonde-Ståndet äfven god¬
känner Utskottets hemställan, utgör den Rikets Ständers beslut. Antages
54
Stiits-TJlskotlets Memorial, 'N.-o 3of.
åtel icke inbjudningen, men Bonde-Ståndet sig med Ridderskapet oell Adeln
eller Borgare-Ståndet förenar, är genom 3:ne Stånds beslut afgjordt, alt den
ifrågaslällde föreläsningen skall utgöra villkor för anslagets beviljande och i
sådant fall blifver Ridderskapets och Adelns beslut contra-proposition vid
den blifvande voteringen. För den händelse åter, att inbjudningen icke an-
tages, men Bonde-Ståndet skulle instämma med Presle-Ståndel, måsle vote¬
ring anställas om contra-propositionen på följande sätt:
Den, som vill, alt till contra-proposition vid blifvande slutlig votering
öfver Slals-Ulskottets hemställan, alt såsom villkor för beviljade nya Pro-
fessoislöner vid Universiteten bör stadgas, att föreläsningar derstädes hä¬
danefter hållas öfver Rikets Grundlagar och constitutionella institutioner, an¬
tager Ridderskapets och Adelns beslut, att, med bifall i öfrigt till Slats-Ut-
skollets förslag, orden "constitutionella institutioner” utbytas mot ordet
”samhälls-inrättningar”, voterar
Ja-,
den, det ej vill,
Nej-,
vinner Nej, antages lill contra-proposition Preste-Slåndets beslut, att
lios Kongl. Maj:t såsom önskan i underdånighet framställes hvad Utskottet,
såsom villkor, föreslagit.
Hufvudsakliga voteringen anser Utskottet böra blifva följande:
Den, som vill, att, i likhet med hvad Stats-Ulskoltet hemställt vid be¬
viljandet af de för hvarldera Universitetet anslagna 2:ne nya Professorslö-
ner, fästes det villkor, alt föreläsningar vid begge Universiteten hädanef¬
ter hållas öfver Rikets Grundlagar och constitutionella institutioner, voterar
Ja-,
den, det ej vill,
Nej-,
vinner Nej,
frista alternativet), intages contra-propositionen, enligt Ridderskapets oell
Adelns beslut.
(ja:dra alternativet), intages contra-propositionen, enligt Preste-Ståndets beslut.
57:0 Jemte det Utskottet afstyrkt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, att
antingen Universitetens Lärare och Tjenstemän må berättigas att, lika med an¬
dre civile Tjenstemän, kunna vid fyllda 65 år taga afsked, och, med bibehållande
af lön,uppföras å Allmänna Indragningsstaten eller om ett så allmänt stadgande
ej bifölles, rättighet Universiteten medgifvas att på Indragnings-Staten få beräk¬
StatS-Ulskoltets Memorial, N.o 3oi.
55
na 6 Profössors-emerili-löner, hvaraf 4 för Universitetet i Lund och arne för det i
Upsala, hvilket sistnämnde redan egde medel till 2:ne dylika löner, hade Utskot¬
tet föreslagit, att lika antal arfvoden mätte anvisas, för att tilldelas yngre Aca-
demiske Lärare, hvilka kunde blifva förordnade att vicariera för sådane
med praebenden ej försedde Professorer, sorn, då de uppnått den ålder, för-
fattningarne föreskrifva för rättighet till pension, blifva från tjenstgörings-
skyldiglret befriade. Vid pröfning, häraf hafva Ridderskapet och Adelil samt
Prestc-Ståndet bifallit uppförandet af de utaf Kongl. Majit föresiagne 6 Pi o-
fessors-emeriti-löner, hvarvid Preste-Ståndet utsatt, att beloppet skall utgö¬
ra i,6oo Rrdr för hvartdera samt för öfrigt förklarat, atp sedan Rikets Stän¬
der afgjort berörde fråga, ville Ståndet, angående Utskottets förslag om arf-
v-oden för vicarierande yngre Lärare, besluta. Borgare-Ståndet har bifallit
Utskottets- hemställan, men Bonde-Ståndet deremot densamma afslagit.
Hvad vidkommer den skiljaktighet emellan Ridderskapets och Adelns
samt Piesle-Ståndets beslut, som förefinnes deruti, att sistnämnde Stånd för¬
klarat, att emeriti-lönerna skola utgöra i,6oo Rrdr hvardera; så enär detta
belopp blifvit för dö å Stat beviljade nya Professors-löner bestämdt, torde
Ridderskapet och Adeln äfven för dess del detta tillägg medgifva. För öf¬
rigt anhåller1 Utskottet, alt Bonde-Ståndet ville meddela serskildt beslut öf¬
ver hvad Kongl. Maj;t, i fråga om löner för Professores* emeriti, föreslagit,
då, i händelse Ståndet, lika med Borgare-Ståndet, godkänner Utskottets Be¬
styrkande och med förutsättande af Ridderskapets och Adelns bifall till hvad
Utskottet bär för ut om pensions-summans upptagande föreslagit, följande vo¬
tering tordé få företagas.
Den, sorn, på sätt Stats^Utskottet föreslagit, anser Kongl. Majrts Nådiga
förslag, att rättighet måtte Universiteten medgifvas att på Indragnings-
Staten få beräkna 6 Professors-emeriti-löner, hvaraf 4 för Universitetet i Lund
och de arne öfrige för det i Upsala, icke böra bifallas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
■Nej;;
vinner Nej, komma, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, de ifrågava¬
rande lönerna å 1,600 Rrdr hvardera att å Indragnings-Staten uppföras.
58:o Sedan Utskottet i Utlåtandet' N:o 62. lit. d, tillstyrkt,'att ett arf¬
vode af 4oo Rrdr, deruti inbegripet hvad Bibliothecarien vid Linköpings
Gymnasii-Bibliothek förut i löneinkomst af Staten åtnjuter, eller 180 R;dr,
må, för nämnde Bibliothecarie uppföras, emot villkor, alt, efter af Stifts-sty-
56
Stats-Utskottets Memorial, N:o 3oi.
reisen upprätladt förslag, en sådan Instruction för honom ulfärdas, hvari¬
genom detta Bibliolhek blir för allmänheten tillgängligt; så fann Utskottet,
i anledning af deremot gjorde anmärkningar, sig befogadt att uti Utlåtandet
lNT:o 218 detta förslag frånträda och omförmälde anslag afstyrka. Vid frå¬
gans afgörande hafva Ridderskapet och Adeln samt Prcste-Ståndet bifallit
Utskottets första hemställan, men Borgare- och Bonde-Stånden det senare
yttrandet. Vid sådant förhållande föreslår Utskottet, att propositionen må
blifva:
Den, som anser något anslag lill förökad aflöning för Bibliotheeai ien
vid Linköpings Gymnasii-Bibliolhek icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, bifalles, alt ett arfvode af l\oo R:dr, deruti inbegripet hvad
nämnde Bibliothecarie förut i löne-inkomst af Staten åtnjuter, eller 180 R:dr,
för samma Bibliothecarie uppföres, emot villkor, alt, efter af Stifts-styrelsen
upprättadt förslag, en sådan Instruction för honom utfärdas, hvarigenom
detta Bibliolhek blifver för allmänheten tillgängligt.
De för öfrigt uti Utlåtandena, angående Tionde IIufvud-Titelns regle¬
ring, upptagna punkter, nemligen:
i:sla punkten, Litt. a., med afslyrkande af hegardt anslag till Carlskrona
Stads Pastorat;
Lit. b. D:o af begärdt vinsäds-anslag lill Sophite Magdalenas försam¬
ling i Dalarne och Ulricae Eleonor® församling i Östergöthland;
2tdra punkten, Litt. c., i hvad den rörer sjelfva anslagen för 2:ne nya Pro¬
fessorer vid hvarldera Universitetet;
Litt. d., om beviljandet af ett anslag för befrämjandet af sådana studier,
som icke tillhöra examens-ämnena;
Lit. e., angående förändrad reglering af Medico-Theologiska Slipendierne;
3:dje punkten, Lit. a., i hvad den angår beloppet af anslag lill matei ielen
vid Upsala och Lunds Universitet;
4:de punkten, Lit. a., om ökadt anslag lill ersättning för djeknepenningarne;
Lit. b., om ökadt löne-anslag för Stockholms Gymnasium;
Lit. c., '
Stats-Utskott^is Memorial, N.o 3or.
57
Lit. c., om löne-anslag för Lärare vid Gefle Gymnasium;
Lit. e., med afslyrkande af ifrågastäldt löne-anslag för Lärare vid Ud¬
devalla lägre Lärdoms-skola;
Lit. f., om fortfarande af anslaget för nya Elementar-skolan i Stockholm;
5:le punkten, om bibehållande af anslaget för Vexel-undervisningens Nor¬
malskola;
6:te punkten, lit. a., om ökadt anslag för Gymnastiska Central-lnstitutet;
Lit. b., med afstyrkande af anslag till Secreteraren Bromanders Han-
dels-Instilut;
Lit. c., att anslaget till en Mechanisk Skola må ifrån io:de Hufvud-
Titeln afgå;
äfvensom framställningen, att de förut å Titeln uppförde anslag, hvilka
icke blifvit i 'Utlåtandena serskildt omnämnde, måtte bibehållas;
äro alla, antingen af samtlige eller trenne Biks-Stånd afgjorde, med
bifall till Utskottets .förslag.
Frågan om arfvoden för yngre Academiske Lärare, hvilka vicariera
för sådane Professorer, hvilka, efter att hafva uppnått den ålder, som för
pension erfordras, undfå tjenst-ledighet, är, på sätt förr nämndt blifvit,
icke afgjord, utan beror på det beslut, Preste-Ståndet l;an komma att fatta,
sedan det blifvit bestämdt, huruvida löner lör Professores emeriti å Indrag-
nings-stat beviljas.
Allmänna Indragnings - Staten,
Enligt Utlåtandena Ntris 63 och dig.
5g:o Sedan Utskottet uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o63 tillstyrkt,
att ett årligt anslag af 800 R:dr må på allmänna Indragnings-staten upp¬
föras såsom arfvode för Kammarjunkären von -Wrigth', att utgå, så länge
Vetenskaps-Academien begagnar hans biträde i och för utgifvandet af planch-
verket ”Svensk Botanik”; ansåg Utskottet, i anledning af återremiss härå,
sig böra uti Utlåtandet N:o 21g föreslå den förändring, att det tillstyrkta
anslaget skulle af Kmigl. Vetenskaps.-Academien disponeras, för insamling
och afteckning efter naturen af Svenska vexter, i och för utgifvandet af
planch-verket ”Svensk Botanik.” — Detta senare har blifvit bifallet, af Pre-
Bih. till R. St. Fröt. 1840- 4 Sami, 1 Afd. 2 Dand. l8.de Haft. > 8 . .
Stats-Utskottets Memorial, N.o Sot.
ste-Ståndet, äfvensom af Ridderskapet och Adeln, likväl med den af sist¬
nämnde Stånd beslutade förändring, att anslaget får af Academien dispo¬
neras, endast så länge den hegagnar sig af Kammarjunkaren von Wrigths
biträde för insamling och afteckning efter naturen af Svenska vexter, i och
för utgifvandet af planch-verket ”Svensk Botanik”. Borgare- och Bonde-
Stånden hafva deremot bifallit Utskottets första förslag. Såvida icke Bor¬
gare- och Bonde-Stånden skulle vilja till närmare pröfning företaga Utskot¬
tets senare hemställan och förena sig om dess godkännande, i hvilket fall
den blifver Rikets Ständers beslut, lärer votering för bestämmande af con¬
tra-propositionen få anställas, innan slutlig votering företages; och föreslår
Utskottet i detta hänseende:
Den, som vill, att till contra-proposition vid blifvande slutlig votering
antages Ridderskapets och Adelns beslut, att 800 R:dr må, intill nästa Riks¬
dag, å allmänna Indragnings-staten uppföras, till Kongl. Vetenskaps-Aca-
demiens disposition, så länge den begagnar sig af Kammarjunkaren von
JVrigths biträde för insamling och afteckning elter naturen af Svenska
vexter, i och för utgifvandet af planch-verket "”Svensk Botanik”, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, antages till contra-proposition, att omförmälde anslag må
uppföras såsom arfvode för Kammarjunkaren von JVrigth, att utgå, så län¬
ge Vetenskaps-Academien begagnar hans biträde, i och för utgifvandet
af planch-verket "Svensk Botanik." Sedermera anställes följande slutliga
votering:
Den, som, på sätt Stats-Utskottet uti Utlåtandet N:o 21g föreslagit,
vill, att det uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 63 tillstyrkte, af Rikets
Ständer bifallne, anslag af”800 R:dr, att å allmänna Indragnings-staten upp¬
föras, må af Kongl. Vetenskaps-Academien disponeras, för insamling och
afteckning efter naturen af Svenska vexter, i och för utgifvandet af planch-
verket "Svensk Botanik”, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Stals-Ulskottets Memorial, N.-o 3on
59
vinner Nej,
(irsta alternativet) kommer anslaget att uppföras till Kongl. Vetenskaps-
Aeademiens disposition, så länge den, lör det i Ja-propositionen om¬
nämnda ändamål, begagnar sig af Kammarjunkaren von Wrigths bi¬
träde;
(2:dra alternativet) uppföres anslaget såsom arfvode åt Kammarjunkaren
von IVrigth, alt utgå, så länge Vetenskaps-Academien begagnar hans
biträde, i och för ulgifvande af planch-verket "Svensk Botanik."
60:0 Utskottets uti 10 punkten af N:o 63 gjorde afstjrkande af Kongl.
Majus Nådiga Proposition om ett ytterligare pensions-rum för Amirals-gra-
den, är af Borgare- och Bonde-Stånden godkändt; hvaremot Ridderskapet
och Adeln bifallit, hvad Kongl. Maj:t härutinnan föreslagit. Preste-Ståndet
åter har ansett hvad Utskottet i nämnde punkt anfört, icke föranleda tili
någon åtgärd, enär Ståndet rörande denna fråga redan fattat sitt beslut;
men då sådant beslut endast, i afseende å de i samma punkt omförmälde
pensions-rum för Generaler, blifvit Utskottet meddeladt, måste Utskottet
utbedja sig att jemväl i förstnämnde hänseende få beslut emottaga. Om
Utskottets yttrande dervid gillas, är saken afgjord; men skulle Preste-
Ståndet deremot instämma med Ridderskapet och Adeln, lärer följande
votering få företagas:
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet tillstyrkt, anser Kongl.
Majus Nådiga Proposition om uppförande å allmänna Indragnings-staten af
ytterligare ett pensions-rum för Amirals-graden, icke böra bifallas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer Kongl. Maj:ts berörde Proposition att beviljas.
61:0 Den af Utskottet, till ett belopp af 100 R:dr, föreslagna pension
för Hof-Capellmästaren Hceffners enka, har blifvit bifallen af Borgare-
och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
för henne beviljat 200 R:dr pension. Utskottet föreslår derföre, att vote¬
ring må företagas öfver följande proposition:
60
Siats-Utskottets Memorial, N.o 3oi.
Den, som bifaller Stats-Ufskottets hemställan, att för Hof-Capellmä-
staren Häffners Enka å allmänna Indragnings-stalen uppföres en pension
af 100 R:dr Banco, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, liommer nämnde enka att på berörde Stat erhålla en
pension af 200 R:dr Banco.
Hvad Utskottet, i fråga om allmänna Indragnings-statens reglerande,
föreslagit, uti följande punkter, nemligen:
4:de punkten, med tillstyrkande af ett anslag till Secreleraren Strinnholm;
5:te punkten, dito af fortfarande anslag för Professor Schlyter;
6:te punkten, i fråga om löne-ersättning åt Professor Cronstrand och arf¬
vode för Adjuncten Selander;
l2:te punkten, angående pensions-rätt för tjenstemän och betjening vid Cor-
rections-Ini ältningarne;
i3:de punkten, med tillstyrkan af pension för Prolocolls-Secreteraren Borgs
enka; _ ... > . . .
j/pde punkten, om fortfarande pension för Öfverste-Lieutenanten Norden¬
creutz1s enka;
i5:de punkten, om beviljande af pension för Hof-Intendenlen Hjortsberg
och hans hustru, om hon honom öfve;lefver;
i6:de punkten, med afstyrkan af motion om uppförande af 2:ne Emeriti-
löner för hvarje Stift, att tilldelas Lectorer vid Gymnasierne och Rec-
törer vid högre Lärdoms-skolor;
ly.de punkten-, om pension för Friherre Berzelius;
legde punkten,, om beviljandet af pension för enkan efter Professor Fries;
•allsta punkten, om .afstyrkan af ifrågaställd löne-ersättning för Premier-
Lieutenanten Hård;
22:dra punkten, dito af sökt pension för Herr Heilborn;
a3:dje punkten, med tillstyrkan af pension för Secreteraren Frigell;
2$:de :,
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 3oi. 61
2/pde punkten, med afslyrkan af föreslagen pension för f. d. Hofmäslaren
Meunier;
a5:te punkten, med afstyrkande af motion om pension för f. d. Consulat-
Secreteraren Thulstrup;
2Cr.le punkten, med tillstyrkan, alt a flön ingen för Magazins-Con torels tjen¬
stemän fortfarande må utgå af Itidragnings-staten;
32:dia punkten, med afslyrkan af pension för Excellensen Adlersparres enka;
är genom alla eller 3:ne Riks-Stånds sammanstämmande beslut afgjordt.
De punkter, som icke äro omförmälde, innefatta endast anmälanden,
som icke till serskild åtgärd föranledt.
Slutligen har Utskottet, som anser hvarje uti förestående Memorial
under olika Nummer upptagen punkt innefatta ett serskildt förslag, fastän
de alla blifvit i ett Memorial sammanförde, funnit sig böra till Rikets
Ständer hemställa, att, vid första föredragningen, hvarje punkt må blifva
föremål lör serskild pröfning, så att, i händelse återremisS af någon punkt
skulle komma alt ega rum, de öfriga ändock kunna varda afgjorde.
Stockholm den 27 Augusti 18-jo.
jBih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 18.de Haji.
9
TRYCKT HOS J. A. WALLDAN,.
18 40.
Stats-U[slottets Memorial, N:o 5 o 2.
i
N:o 802.
Ank, till Exp. Utsk. den i September, kl, 6 e. m.
Memorial, med förslag till sammanj emie ning och vote-
rings-pr opositioner i anledning af Riks-Ståndens oli¬
ka beslut, i fråga om beräkningen af Statsverkets
inkomster. (I. A.)
Efter att hafva emoltagit Riks-Ståndens beslut, i anledning af Stals-
Utskoltels Utlåtande, angående beräkning af Statsverkets inkomster, får
Utskottet härmed afgifva förslag, ej mindre till sammanjemkning af stridi¬
ga beslut, än propositioner för votering i Förstärkt Siats-Utskott, der så¬
dant erfordras.
i:o Utskottets förslag, att den ibland inkomsterne under följande titlar
upptagne spanmål, nemligen Afrads-spanmål, Kronotionde-spanmål, Arrende-
spanmål, Cavalleri-Regementenas häsl-vacance-spanmål, samt ständige rote-
vacance-afgifter vid Skånska Infanteri-Regementena, mätte beräknas till
6 R:dr tunnan, liar blifvit bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, hvare¬
mot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet beslutat, att priset skall
beräknas till 5 R:dr 24 sk. tunnan. För att afgöra denna ski!jagtighet,
föreslås följande votering:
Den, som, med bifall till Siats-Utskottets hemställan, vill alt priset
å den spanmål, som under serskilda titlar finnes bland Statsverkets inkom¬
ster inbegripen, beräknas till 6 R:dr tunnan, voterar
Ja ;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, kommer berörde spanmål, jemlikt Ridderskapets och
Adelns samt Preste-Slåndels beslut, att till 5 R:dr 24 sk. tunnan beräknas.
2:0 I fråga om föreslaget upphörande af utmarksskatten på Öland,
hafva samtlige Riks-Slånden stannat uti följande olika beslut:
Ridderskapet och Adeln: Att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t an¬
hålla, att förhållandet med skattläggningen å utmarkerna på Öland , på
Statens bekostnad, noga undersökes, samt, om dervid befinnes, att den skett
Bill. till R, St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 19 Häftet. 1
3
Stats-Utskottels Memorial, N:o 5o2.
emot gällande method och undervisning, befrielse derifrån skall rättvisli¬
gen beviljas och restitution erhållas af det belopp, sorn årligen erlagts,
från och med den i Januari 1841 beräknadt,
Preste-Ståndet: Att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdå¬
nighet anhålla , att den å de olika hemmanen fördelade utmarken på Öland , på
Statens bekostnad, måtte underkastas en förnyad besigtning och skattläggning,
hvarvid iagttages, att för sådan mark, hvilken är af den beskaffenhet, att den
endast till bete kan användas, hemmanen, hvilka förut å utmarken egde
betesrättighet, och således icke genom dylik marks tillskiftande vunnit större
fördel, än de förut egde åtnjuta, blifva från all skatt befriade, hvaremot
för odlad och odlingsbar jord, rubbning uti räntan icke må ega rum, så
framt ej densamma finnes åsatt till högre belopp, än som kan anses mot¬
svara den fördel utöfver betesrätten, som genom egande och fri dispo¬
sitionsrätts förvärfvande vunnits, samt att utbetalningen af utmarksskatten
må, intilldess nya skattläggningen för sig gått, fortfara, men för den ned¬
sättning, som vid nya skattläggningen åsältes, återbäring, beräknad från
oeh med år i84i> af Statsverket utgå.
Borgare-Ståndet har godkänt Utskottets yttrande i Utlåtandet N:o
226, hvilket innefattar hemställan , att Rikets Ständer måtte besluta en så
beskaffad förnyad besigtning och skattläggning å den delade Öländska utmarken,
©m hvars verkställande Preste-Ståndet ansett sig böra hos Kongl. Majrt i un¬
derdånighet anhålla, endast med den skiljagtighet, i afseende å nuvarande
räntans beräknande, att UtskoLtet föreslagit, att med utbetalning af ali ut-
marksskatt å Öland må ifrån och med 1841, ega anstånd, intilldess den
föreslagne undersökningen för sig gått och förnyad skattläggning af för-
rättningsmännen på stället, med anledning deraf, egt rum, hvarefter den
ränta, som dervid åsättes, skulle komma att, jemväl för den ifrån och
sned z841 förflutna tiden, uppbäras; hvarjemte Utskottet föreslagit Rikets
Ständer alt i underdånighet anhålla, att beslutet härom må af Kongl,
Majrt, för Dess del, i Nåder bifallas, samt att Kongl. Majrt ville i Nåder
meddela alla för verkställighet deraf erforderlige föreskrifter, äfvensom an¬
befalla vederbörande Auctoriteter vaka deröfver, att förrättningen med all
möjlig skyndsamhet utföres.
Bonde-Ståndet har vidhållit dess första beslut, innefattande bifall lill
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 64 Litt. E,, hvaruti Utskottet då tillstyrkt»
Stats-Vtslot/ets Memorial, IV.'o 3o2.
3
alt den under benämning af utmurksskatt från hemmanen å Öland utgåen¬
de spanmålsränta af tillsammans 864 tunnor 24 x| kappar, hälften råg
och hälften korn, årligen må, ifrån och med skatteåret 1841, helt och hål¬
let upphöra.
Då 3:ne Riks-Stånd ansett någon eftergift af utmarksskatten å Öland
icke annorlunda, än efter föregången undersökning och utredning, i hvad
mon den må finnas för högt påförd, böra medgifvas, följer deraf, efter
Utskottets åsigt, att verkan af Bonde-Ståndets beslut om berörde skatts
ovilkorliga upphörande från och med nästa år, förfaller. Som emedlertid
de öfriga Ståndens beslut, ehuru i berörde hufvudsakliga omständighet öf¬
verensstämmande, likväl i andra delar äjo skiljagtige, har Utskottet, så
vida icke Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet skulle behaga bi¬
falla Utskottets uti N:o 226 afgifne, af Borgare-Ståndet godkände tillstyr¬
kan, skolat föreslå, att, till bestämmande af contrapropositionen, följande
votering må företagas:
Den, som vill, att vid hufvudsaklig votering, i fråga om nedsätt¬
ning eller upphörande af utmarksskatten å Öland, till conlraproposition
antages Preste-Ståndets beslut (intaget här ofvan), voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, antages till contraproposition Ridderskapets och Adelns
beslut (här förut intaget).
Sedan contrapropositionen blifvit bestämd, voteras i hufvudsakert
sålunda:
Den, som, i fråga om utmarksskatten på Öland, bifaller Stats-Utskot-
tets hemställan uti Utlåtandet N:o 226, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
[ vinner Nej,
(i:a alternativet) antages det af Preste-Ståndet fattade beslut £
(2:a alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut.
4
SLais-Utslcuttets Memorial, JY:o 5o2.
3:o Utskottets hemställan, att Lagmans- och Häradshöfdinge-ränlan
måtte upphöra, har blifvit afslagen af Ridderskapet och Adelil, men bi¬
fallen af de öfrige 3:ne Riks-Stånden, hvarvid likväl Preste- och Borgare-
Stånden fästat det vilkor, att äfven sterbhus-afgiften skall försvinna. Hvad
angår denna senare afgift, hvars upphörande Utskottet jemväl tillstyrkt;
så är detta på nyssnämnde sätt bifallet af Preste- och Borgare-Stånden,
men deremot icke af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet. Då, i
anledning af förrberörde vilkor, frågan om här förut omförmalde 2:iie ut-
skylders upphörande måste i ett sammanhang behandlas, har Utskottet an¬
sett sig böra inbjuda Bonde-Ståndet, som redan bifallit Lagmans- och Hä-
radshöfdinge-räntans upphörande, att förena sig med Pieste- och Borgare-
Ståndens beslut och medgifva , det jemväl Sterbhus-afgiften må försvinna,
i hvilket fall båda frågorne äro geno-n 3:ne Stånds beslut afgjorde. — An-
tages icke denna inbjudning, föreslås, alt följande votering lär företagas:
Den, som vill, att, på sätt Stats-Ulskottet hemställt, Lagmans- och
Häradshöfdinge-ränlan, utan afseende å det beslut, som serskildt kommer
att fattas om sterbhus-afgiften, skall upphöra, med iagtlagande af hvad Stats-
Utskottel i sådant afseende föreslagit uti Utlåtandet N:o64, Litt II., samt
att Rikets Ständer derom hos Kongl. Majit göra underdånig anmälan, med
anhållan om Nådig sanction och beslutets kungörande tili kännedom och
yederbörandes efterrättelse, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej, komma så väl Lagmans- och Häradshöfdinge-räiitan,
sorn den till Juslitice-Statens aflönande anslagne så kallade stei bhus-afgif-
ten, hvilken för närvarande till Statsverket ingår, att med innevarande år
upphöra, med iakttagande, hvad förstnämnde ränta angår, af hvad Stats-
Utskottet uti Utlåtandet N:o 6/p Litt. H. i sådant afseende föreslagit, samt
derom hos Kongl. Majit göras enahanda anmälan, som här ofvan omnämnes.
Besvaras propositionen med öfvervägande Ja, företages, i fråga om
sterbhus-afgiften, följande votering:
Den, som, med bifall till Stats-Utskottets hemställan, vill, att den
till Justitias-Statens aflönande anslagne så kallade sterbhus-afgiften, som för
närvarande till Statsverket ingår, må med innevarande års slut upphöra,
Stats-UlnkolteLi Memorial, N:o 3o3. 5 ]
samt beslutet derom hos Kongl. Majit i underdånighet anmälas, med an¬
hållan om Dess Nådiga sanclion, voterar
Ja ;
den, det ej vill,
Nej;
vinner Nej , kommer berörde afgift alt fortfara. Öfrige punkter uti
ifrågavarande Utlåtanden med tillhörande bilagor åro, dels af alla, dels
af 3:ne Riks-Stånd, afgjorde.
Stockholm den i September 1840.
N:o 303.
Ank. lill Exp. Utsk. den 1 September, kl. 6 e. m.
Memorial, med förslag till Voteringsproposition för om¬
röstning, i anledning af skiljaktiga beslut, ifråga
om löne-ersättning till adjungerade Ledamöter i
Götha Hof-Rätt. (U. A.)
Vid föredragning af Siats-Utskottets Utlåtanden N:ris 4' och 196, i
anledning af motion om löne-ersättning till adjungerade Ledamöter uti
Kongl. Götha Hof-Rätt, hvarigenom Utskottet en dylik ersättning afstyrkt,
hafva Borgare- och Bonde-Stånden bifallit det förstnämnde Utlåtandet och
lagt det senare till handlingarne, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Slåndet beslutat att för nämnde ändamål anslå Sex Tusende Riks¬
daler Banco, alt af Riksgälds-Contoret utgå, att fördelas mellan de adjun¬
gerade Ledamöterne så, alt de, inbeiäknadl hvad de förut af adjunctions-
medlen erhållit, må hvardera bekomma ett tjenstetiden motsvarande belopp.
För alt afgöra denna fråga, föreslår Utskottet, att votering i Förstärkt
Statsutskott må anställas öfver en så lydande proposition:
Den, som, med gillande af Stats-Utskoltets Utlåtande, anser någon
löneersätlning till de [\ adjungerade Ledamöter, hvilka lör tillökande af
Kongl. Götha Ilof-Rätts personal, ifrån och med 183^ "års höst-session,
varit förordnade, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
6
Stats-Utslotlets Utlåtande, N:o 5oi.
Vinner Nej, kommer, i öfverensslämmelse med Ridderskapets och
Adelns samt Preste-Ståndets beslut, att anslås Sex Tusende R:drB:co, hvil¬
ka af Riksgälds-Contoret utgå , att fördelas mellan de ifrågavarande adjun¬
gerade Ledamölerne så, att de, inberäknadt hvad de förut af adjunctions-
medlen erhållit, må hvardera bekomma ett tjenstetiden motsvarande belopp.
Stockholm den i September i84o.
N:o 304.
Ank. till Exp. Disk. (ten i September, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet
N:o 195. (U. A.)
Sedan förutnämnde Utlåtande, angående Kongl. Majits Nådiga Pro¬
position om lönereglering för de under SLats-Departementen jydande
Expeditioner, hvilket Utlåtande Borgare-Ståndet i sin helhet samt Preste-
och Bonde-Stånden i vissa delar bifallit, blifvit af Ridderskapet och Adeln
samt i serskilda punkter jemväl af Preste- och Borgare-Stånden , återre-
raitteradt; så får Utskottet härmed afgifva det förnyade yttrande i ämnet,
hvartill återremisserne föranleda.
Vid i:sta punkten, angående Aflönings-Staten för Justitias-Departe-
mentets Expeditioner, har någon erinran hos Ridderskapet och Adeln icke
blifvit gjord, hvaremot hos Bonde-Ståndet är vordet anmärkt, att organi¬
sationen bordt så uppgöras, att ökade anslag icke vore af nöden, samt att
för öfrigt, på de uti Herr Schartaus reservation anförde skäl, tillökningen
af en ny - Canzlist-lön i Justitiae-Canzlers-Expeditionen ej borde beviljas;
men då denna punkt blifvit bifallen af Preste- och Borgare-Stånden samt
hos Ridderskapet och Adeln lemnad utan anmärkning,
vidblifver Utskottet sitt förra yttrande.
s:dra punkten, angående de föreslagne nya Staterne för Landt- och
Sjöförsvars-Departementen, har i Bonde-Ståndet äfvenledes framkallat den
anmärkning, att den nya organisationen bordt ulan förhöjda anslag utföras;
men då med denna punkt inträffar enahanda förhållande, som med den
föregående, eller att den är bifallen af Preste- och Borgare-Stånden, samt
af Ridderskapet och Adeln lemnad utan serskild anrnärknining, finner
Utskottet
sig böra del förut afgifna yttrandet vidblifva.
Stats-Jjtskottets Udalande, JV:o 5o4.
7
3:tlje punkten, angående äskadt anslag af 6oo R:dr till beredandet
af en ytterligare Protocolls-Secreterare-lön inom Ecclesiastik-Departementet,
har likaledes blifvit bifallen af Preste- ocb Borgare-Stånden, samt lemnad
ulan anmärkning af Ridderskapet och Adeln, Uti Bonde-Ståndet åter har
blifvit anfördt, alt de skäl, hvarpå Utskottets tillstyrkan af bifall till be¬
rörde anslag blifvit grundadt, icke vore nog gi 1 Lige, enär de omförmälde
förändringarne uti Communal-Lagarne och Fatligvårds-Lagstiflningen ra, ra.
sannolikt icke komma att sättas i verkställighet förr, än efter ännu ett
decennium, och det således syntes vara för tidigt att af denna anledning
anslå ett nytt tjenstemanna-arfvode; men denna, inom ett Riks-Stånd gjor¬
da, anmärkning anser Utskottet
icke utgöra giltigt skäl att frångå, hvad förut är vordet
tillstyrkt.
I anledning af Utskottets hemställan uti 4:c^e punkten, att lönean¬
slagen för Expeditions-Cheferne och den tillökade personalen inora Siats-
Departementens Expeditioner må beräknas ifrån och med månaden efter
den, då tjensterne blifvit eller varda tillsatte, har uti Preste-Slåndet blif¬
vit erinradt, att detta möjligen kunde gifvas den tydning, att tjenstemän-
nen icke må erhålla någon lön förr, än ifrån och med månaden näst efter'
den, uti hvilken de undfått fullmagter å befaltningarne, hvilka åter icke
kunna utfärdas förr, än Rikets Ständer medgifvit de nya tjensternes inrät¬
tande, och detta deras beslut hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält,,
men att göromålen emedlertid skolat bestridas, hvartill således personer måst
efter förordnanden anställas , såsom exempel hvarpå blifvit oraförmäldt Ju-
stitiae-Departementet, hvars nya Chef, Justitife-Stats-Ministern, förut icke haft
någon serskild Expedition till sitt biträde; hvadan ock bemälde Minister, i sam¬
manhang med den nya organisationen af Stats-Rådet, erhållit Kongl. Maj:ts
Nådiga tillstånd att tills vidare antaga nödig personal, som icke skäli¬
gen borde sakna vedergällning för den tid, densamma, på grund af för¬
ordnanden, uti Expeditionen tjenstgjort. Vid denna punkt, som Borgare-
Ståndet, på sätt förr yttradt är, bifallit, har någon anmärkning hos Rid¬
derskapet och Adeln icke blifvit framställd och återremissen från Bonde-
Ståndet endast egt rum, i anseende till återremiss af de föregående
punkterne.
Då, i följd af Stats-Rådets nya organisation, det icke kunnat und¬
vikas att, i sammanhang dermed, för göromålens behöriga gång, förordna-
3
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:0 3 o 4.
nödig personal för Juslitiae-Slats-Ministerns egen Expedition, som förut
icke förefinns, och för bildandet af Sjöfors vars-Departementets Expedition,
samt, fastän fuHmagter ännu icke kunnat utfärdas, billigheten likväl fordrar,
alt desse nya tjenstemän ifrån den tid, deras tjenstebefattning vidtagit,
komma i åtnjutande af de lön i ngsförmoner, hvilka för dessa tjenster kun¬
na varda anslagne, har Utskottet ansett sig höra i så målto ändra och för¬
tydliga hvad förut blifvit ytlradt, att Utskottet hemställer,
attdenya löneanslagen, ej mindre för Expeditions-Cheferne än
Ju s ti t i ae-S ta t s-Expeditionen samt Land t- och Sjöförsvars-Depar-
tementens Expeditioner må utgå ifrån och med månaden efter
den, då de nye Ijenstemännen och betjeningen blifvit tillsatte,
under vilkor, att lönerne vid af dem förut innehafde, men (rån-
trädde, tjenster, så framt de icke för vicariers aflönande erfordras,
komma att besparas, samt att deremot löneanslagen för dea
ökade Ijenstemanna-personal, som Utskottet i öfrigt tillstyrkt,
eller uti Juslitias-Revisions- och Justitiae-Canzlers samt Eccle-
siaslik-Expeditionerne, och hvars tillsättande icke kan ifiåga-
kommaförr, än beslut derom blifvit meddeladt, beräknas ifrån
och med månaden efter det tjensternes tillsättning egt rum; bö¬
rande hvad i följd häraf belöper för innevarande år, eller
innan nya Stats-regleringen vidtager, serskildt af Riksgälds-
Contoret till Slats-verket utbetalas.
5:te punkten: I hvad den rörer uppförandet å Indragnings-slafen
af lönefvllnad för Expeditions-Secreteraren fValheim och Protocolls-Secre-
teraren Hegardt, är denna punkt bifallen af 3:ne Riks-stånd, nemligen
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden. Hvad åter angår Kongl. Maj:ts för¬
slag, alt de öfvertalige embets- och tjenstemännen inom de fordna Stats-
Expeditioneine och Juslitite-Revisionen äfvenledes måtte å Allmänna In-
dragnings-staten uppföras; så är Utskottets afstyrkande gilladt af Borgare-
och Bonde-Stånden, men återremrtleradt från Ridderskapet och Adeln,
hufvudsakligen med åberopande af Hr Grefve Horns reservation, hvaremot
Presle-Slåndet i denna del bifallit Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition. Då
Utskottets yttrande, angående de öfverlalige tjenstemännen blifvit af aine
Stånd godkändt, och skäl ej eller i öfrigt förekommit, sorn gifva anled¬
ning ätt den förut yttrade åsiglen frånträda,
finnér
Stats-Ulsloltets Utlåtande, N:o 5o4, p
finnér Utskottet sig, i fråga om sistberörde embels- och
tjenstemän, böra det förut afgifne Utlåtandet vidhålla, och
således fortfarande afstyrka förslaget att dem å Indragnings-
staten uppföra.
Men då emedlertid, genom berörde tjenslemäns qvarstående, onek¬
ligen uppstår det mindre billiga och möjligen på ärendenas gång inverkan¬
de förhållande, att de på ordinarie stat upptagne tjenstemännen icke kun¬
na komma i åtnjutande af för dem i stat bestämde löne-förmoner, har
Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
det Rikets Ständer mätte, såsom ett af dessa omständigheter
påkallad t undantag, medgifva, att Kongl. Majit må af nuva¬
rande 2:dra Hufvud-titelns besparingar, om tillgång dertill
finnes, disponera det belopp, som må erfordras till de öf-
vertalige tjenstemännens aflönande, likväl med iagttagamde
deraf , alt, då desse tjenstemän icke kunna undandraga sig att
bestrida sådane tjenste-befattningar, hvarå de erhållit full-
magter, de till hvarje Expedition hörande tjenstemän inflyt¬
tas på ordinarie stat, i den mon ledigbeter yppas inom af
dem innehafvande tjenstegrader, och således icke någon ny
utnämning eger rum förr, än de inom Expeditionen i sam¬
ma grad varande öfvertalige först blifvit använde; och hem¬
ställer Utskottet tillika, om icke Borgare- och Bonde-Stån¬
den, som redan bifallit Utskottets förra, nu vidhållna yt¬
trande, jemväl skulle finna skäl medgifva det nu föreslagne
tillägget.
Vid Gite punkten, angående anslagen för Landt- och Sjöförsvars-
Departementens Commando-Expeditioner, hvilken blifvit af Ridderska-
pet och Adeln lemnad utan anmärkning, samt bifallen af Borgare- och
Bonde-Stånden, har uti Preste-Ståndet blifvit anmärkt, att vid granskning
af föregående årens räkenskaper skall utvisas, att utgifterne för General-
Adjutants-Expedilionen, oberäknadt General-Adjutants-arfvodena, hittills upp¬
gått till vida mera, än hvad, enligt den Kongl. Propositionen, äskas, och
att förhöjningen blifvit af 3:dje och Hufvud-titlarnes besparingar be¬
stridd; samt alt, hvad serskildt beträffade Sjöförsvars-Commando-Expedi-
tionen, Utskottet förbisett, att denna Expedition nu fungerar både för för-
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 19 Häftet. 2
IO
Stats-Utslcottets Utlåtande, N:o 5 b 4.
ra General-Adjutanls-Expeditionen för Flottan, förut i stat uppförd till
1920 R:dr, och för Stor-Amirals-Embetets i:a Afdelning, hvartill förut
uppburils det i Stat till Chefens för Flottan Expedition uppförde anslag
2\oo R:dr, eller tillhopa 4320 R-.dr, hvadan, då härifrån drages General-
Adjutants-arfvodet och arfvodet för första Adjutanten vid Stor-Amirals~Em-
betet, återstå 3,120 R:dr, vid hvilket förhållande det ej skäligen kunde
ifrågasättas, att samma arbete, som fordrat nyssnämnde anslag, skulle er¬
hållas för de af Utskottet föreslagne 720 R:dr.
Hvad först vidkommer anslaget för Landt fors vars-Departementets
Commando-Expedition, §å finner Utskottet sig icke kunna frångå den förut
yttrade åsigt, att anledning icke blifvit uppgifven eller synes förefinnas
dertill, att för berörde Expedition skall erfordras högre aflönings- och an¬
dre omkostnader, än förut för General-Ådjutants-Expeditionen för Armeen,
och då Utskottet icke afsell att med det tillstyrkte anslaget skall bestri¬
das andre utgifter, än hvartill förra anslaget för General-Adjutants-Expe-
clitionen varit anvrsadt, hvaremot, i afseende å sådane i öfrigt för Landt-
försvars-Departementets Commando-Expedition erforderlige kostnader, hvil¬
ka hittills blifvit af andra anslag och tillgångar bestridde, äfven framgent
bör på lika sätt förhållas; pé grund hvaraf
Utskottet i denna del vidhåller sitt förra yttrande.
Betra (Farid e sedermera Sjöförsvars-Departementets Commando-Expe¬
dition, så har Utskottet, i anledning af den uti Preste-Ståndet gjorde, här
förut omförmälde, erinran, att berörde expedition motsvarar icke blott förre
General-Ådjutants-Expeditionen för Flottan, utan äfven Stor-Amirals-Erabe-
tetsi:sla Afdelning, skolat upplysa, att, på sätt i förra Utlåtandet nämndt
blifvit, af anslaget för General-Ädjutants-Expeditionen för Flottan, utgö¬
rande 1,920 R:dr, utgått till General-Adjutanten 1,200 R:dr samt till Adju¬
tanter och i Vaktmästare R:dr 720: — —
och att, sedan Chefens för Flottan Expedition upp¬
hört, af anslaget för densamma, förut utgörande
2,(00 R:dr, blifvit använde till arfvoden för arne
Adjutanter vid Stor-Amirals-Embetets 1 rsta Afdelning- „ 800; — -—
samt till aflöning för Chefen vid numera upplöste Stor-
. Amirals-Embelets 3:dje Afdelning 1000 R:dr; hvaraf
således utvisas, att de af berörde anslag bestridde
aflönings-utgifter för Adjutanter och Vaktmästare
Stats-Utslottets Utlåtande, JS:o 5o4. Ii
eller sådane utgifter, hvartill det i Kongl. Propo¬
sitionen omförmälde anslag är afsedt, utgjort . . . R:dr i,52o: — —
Oell har Utskottet, vid det sålunda upplyste förhållandet, fsnnit sig
höra i så måtto förändra sitt förra förslag, att Utskottet hemställer,
att till aflöning för Sjöförsvars-Departementets Commando-
Expedition, må af det gemensamma aflönings-anslaget å 4;de
Hufvud-Titeln anvisas och serskildt i Staten utföras 1,520 R:dr.
Öfver y:de punkten har väl något yttrande af Ridderskapet och Adeln
icke blifvit meddeladt; men densamma föranleder dock icke vidare åtgärd
å Utskottets sida.
Stockholm den 1 September 1840.
Iteservation vid 5:te punkten:
af Herr Helsingiusj som ansåg, att Rikets Ständer ej nu böra göra
anvisningar på besparingar, då de vid denna Riksdag åtminstone synas
häfva vidtagit åtgärder, att för framtiden förekomma sådane anordningar.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckerietj 1840.
Rättelse uti Stats- Utskottets Memorial N:o 303.
Sid. 5, rad. 4 nedifr. står: förordnade, voterar
läs: förordnade, icke böra beviljas, voterar
Jtih. till R. St. Prat. 1840. 4 Sami 1 Af A. 2 Band. 19 Häftet.
STOCKHOL M, Kongl. Ordtens-Boktrjckerietj 18/jo.
Stats-Utskotlets Utlåtande, N.-o 3oS.
L
Nio 305.
Ank. till Exp. Utsk. den S Sept., kl. 1 e. m.
Utlåtande , i anledning af Olof Olofssons motion om rättelse i
förment origtig tillämpning af den för Westerbotten gäl¬
lande skattläggnings-method.
(I. A.)
X_Jti en ifrån Bonde-Ståndet till Stats-Utskottet remitterad motion, har Riks-
dags-Fullmägtigen Olof Olofsson från Westerbotten anfört, huruledes, enligt
från saker hand erhållne upplysningar, vederbörande auetoriteter, vid behand¬
lingen af skattläggnings-frågor de senare åren, origtigt och till jordegarnes
skada tillämpat skattläggnings-methoden för Westerbotten af den 23 Augusti
1773, enär, då densamma stadgar, att för skog till husbehof' skall beräknas
3 öre och för godt muhlbete 4 öre efter hvarje tunnlands utsäde, detta ic¬
ke blifvit beräknadt efter den geometriska åker vidden, som årligen kan besås,
utan efter hvarje tunna säd, som åboen möjligen kan utströ; hvadan motio¬
nären föreslagit, att ej mindre vederbörande måtte åläggas att, vid hemma¬
nens skattläggningar, beräkna endast den geometriska åkervidd, som för beså-
ning kan behörigen begödslas af spillningen efter de kreatur, som utfodras
med afkastningen från lägenhetens naturliga slåtter, än ock Kongl. Kammar-
Collegium och Konungens Befallningshafvande föreskrifvas att, utan kostnad
för jordegarne, rätta de skattläggningar, vid hvilkas uppgörande och faststäl¬
lande ofvan anmärkta origtiga beräkningsgrund blifvit följd.
Då ifrågavarande motion endast afser rättelse uti förment origtig tillämp¬
ning af de för skattläggningar inom Westerbotten gällande stadganden, lära
Rikets Ständer finna densamma innefatta sådant ämne, som, emot stadgandet
Uti 90 §. Regerings-Formen, icke kan till pröfning upptagas och att det der¬
emot på vederbörande sjelfva berott och ankommer, att, efter befogenhet, i
laga ordning söka rättelse, hvarföre Utskottet hemställer,
att motionen måtte lemnäs utan afseende.
Stockholm den 7 September 1840.
Bih< till R. Si. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band, 20 Höft.
X
a
Stats-Utskottets Utlåtande* W.o 3o6 , Memorial, N.o 3oy
N:o 306.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept,* kl. i c, m.
Utlåtande * i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet
JV:o 2o4*
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 204, i anledning af väckte motioner, an¬
gående inventering i Kongl. Ränte-Kammaren och de betydligaste af de för¬
valtande Verkens cassör, hvilket bifallits af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet, har deremot blifvit återremilteradt af Borgare- och Bonde-
Stånden,\)k grund deraf, att åtskillige Ledamöter, af hvilka de fleste hufvud¬
sakligen instämt i Herr Kjellbergs reservation, erinrat, att, då det, enligt
Grundlagen, åligger Stats-Utskottet att granska, utreda och till Rikets Stän¬
der uppgifva Stats-och Riksgälds-Verkens tillstånd, förvaltning och behof, och
någon granskning af ett Penninge-verk icke vore möjlig utan inventering af
cassan, Utskottet icke saknat anledning till den af motionärer ne föreslagne,
såsom nyttig ansedde, åtgärden, att, om de yrkade inventeringarne egde rum,
möjligheten af balancer skulle betydligen försvåras, samt att Rikets Ständers
granskning, i händelse en så beskaffad inventerings-controll icke utöfvades,
vore blott skenbar och ett medel att inbilla nationen, att dess ombud kände,
hvad de intygade angående stats-medlens förvaltning, men som de aldrig
kunde med rena samveten uppgifva.
Hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet tagit i öfvervägande, men sorn
de framställde anmärkningarne redan vid motionernes besvarande inom Ut¬
skottet förekommit, samt Utlåtandet redan är vordet af tvänne Riks-Stånd
bifallet,
kan Utskottet icke frånträda sitt deruti afgifna yttrande.
Stockholm den 7 September 1840.
N:o 307.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept., kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss på Stats-Utskottets
Utlåtande, N:o 228.
Till Slats-Utskotlet har Ridderskapet och Adeln återremitterat dess, un¬
Stats-Utskotlels Utlåtande, N;o 3o8.
3
der N:o 228, afgifne Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition, angående krono-hemmanet Karlebys anslående till boställe åt Kronofog¬
den i Wadsbo fögderi; men som, enligt Utskottet tillhandakomne protocolls-
utdrag, nämnde Betänkande blifvit bifallet af Preste-Ståndet den 13, af Bor¬
gare-Ståndet den 15, och af Bonde-Ståndet den 11 i sistlidne månad, hva¬
dan, jemlikt 75 §. Riksdags-Ordningen, denna fråga är af Rikets Ständer
afgjord,
kan Utskottet icke dermed taga någon vidare befattning.
Stockholm den 7 September 1840.
N:o 308.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept., kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om afskrifning af Gross¬
handlaren C. F. Liljewalchs återstående skuld till Stats-Ver-
ketj i och för erhållne försträckningar till Wester- och Norr¬
bottens Läns undsättning.
(I. A.)
Genom remiss från Ridderskapet och Adeln, har Utskottet fått emottaga
en af Herr Grefve Sparre, Carl, väckt motion, deruti, beträffande det äm¬
ne, som är föremål för ifrågavarande Utlåtande, blifvit anfördt, att, sedan,
efter det Staten, till följd af de i Norr- och Westerbottens Län åren 1830,
1831 och 1832 inträffade missväxter, för nämnde Läns undsättning uppoffrat
en half million R:dr Banco, en förnyad missväxt under nästpåföljde år 1833
åter påkallat bidrag från det allmännas sida till afhjelpande af den öfver¬
handtagande allmänna nöden, samt Regeringen, med frångående af det vid
undsättnings-åtgärder dittills följde system, enligt hvilket dylika åtgärder blif¬
vit genom statens directa försorg verkställde, funnit mera ändamålsenligt att
genom meddelande af räntefria lån åt enskilde personer uppmuntra till und¬
sättning af de norra orternes nödställde befolkning, hvilken undsättning för¬
nämligast skulle grunda sig på användandet af invånarnes industri och arbets¬
kraft, så hade Grosshandlaren C. F. Liljewalch hösten sistnämnde år af Stats¬
verket emottagit omkring 6,800 tunnor spanmål, för att tillhandahållas de
behöfvande inom berörde 2:ne Län, företrädesvis i utbyte emot landets pro-
4
Stats-Utskollets Utlåtande , N:o 3oS.
ducter, äfvensom Liljewalch för samma ändamål fått uppbära ett contant
lån af 50,000 R:dr Banco, utgörande sammanräknade värdet af dessa för¬
sträckningar 92,000 R:dr samma mynt; och liar motionären, enär Liljewalch,
genom det högst ändamålsenliga sätt, hvarpå de åtagne undsättnings-åtgärder-
na blifvit af honom utförde, måhända varit den hufvudsakliga driffjädern till
införandet i de nordliga Länen af den industri, hvarmedelst större undsätt¬
ningar vid inträffande framtida missväxt-år torde kunna undvikas, och der¬
jemte kändt vore, att Liljewalch, för uppnående af detta ändamål, fått vid¬
kännas uppoffringar på nyttiga och nödvändiga anläggningar, emottagandet af
mindre säljbara varor från medellöse undsättnings-tagare, o. s. v., samt att
dessutom större delen af dess ännu utestående äldre fordringar icke skulle
kunna indrifvas utan gäldenärernes totala undergång, hemställt, att, såsom
ersättning för de ansträngningar, Liljewalch, under mera än sex års tid, oaf¬
brutet och med sådan framgång egnat åt föremål af bestämd nytta för det
allmänna, Rikets Ständer måtte medgifva afskrifning af Liljewalchs återstå¬
ende skuld till Stats-Verket, uppgående till ett belopp af circa 42,000 R:dr
Banco, emot det att Liljewalch i sådant fäll eftergåfve alla sina i Norr-och
■Westerbottens Län egande fordringar, hvilka härleda sig från till allmogen
under åren 1833 till och med 1836 utborgad spanmål.
I afseende på Grosshandlaren Liljewalchs ifrågavarande skuld till Stats¬
verket, har Utskottet af ett utaf Kongl. Stats-Contoiret, i anledning af Lilje¬
walchs underdåniga ansökning om anstånd med inbetalningen af samma
skuld, intilldess den väckta frågan om skuldens afskrifning hunnit af Rikets
Ständer afgöras, den 24 sisth April afgifvet underdånigt utlåtande inhemtat:
att, till följd af Kongl. Brefvet den 5 October 1833, Liljewalch flitt, i och
för bestridande af nödiga undsättnings-åtgärder i Norr- och Westerbottens
Län, efter derstädes inträffade missväxter, öfvertaga Kronans då i Umeå,
Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda befintliga span måls-behållningar, ut¬
görande tillsammans 6,796 tunnor 25 kappar råg och korn, till ett pris af
7 R:dr 16 sk. för tunnan råg och 5 R:dr 32 sk. för tunnan korn, eller emel¬
lan 3 å 4 R:dr Banco tunnan under de då i orterne gångbara pris, hvar¬
jemte räntefritt anstånd intill 1835 års slut med återgäldandet af berörde
spanmåls contanta värde, 42,533 R:dr 35 sk. 6 rst. Banco, blifvit i Nåder
medgifvet; att, sedan, uppå Liljewalchs i slutet af år 1834 i underdånighet
gjorde anhållan om förlängdt anstånd med denna betalnings-skyldighets full¬
görande, Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 9 Januari 1835, tillåtit, att
skuldens halfva belopp finge erläggas inom den 1 Juli och återstoden inom
sistnämnde års utgång, vid påföljd, att, om dessa terminer öfverskredos, 5
Stats-Utskottets Utlåtande^ ZV.-o 3o8.
5
procents ränta komrae att frun de utsatte förfallo-tiderne beräknas, äfven den¬
na anständs-tid förflutit, utan att någon afbetalning från Liljewalchs sida egt
rum; att efter det ytterligare uppskof med omförmälde liqvid blifvit, tid ef¬
ter annan, i Nåder beviljadt samt intill slutet af år 1838 å skulden succes-
sive afbetalts 15,893 R:dr 35 sk. 6 rst., Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref den
9 Januari 1839, förklarat, det borde Liljewalch på bestämde terminer, un¬
der loppet af sistnämnde och innevarande år, betala ej mindre förrberörde
återstående skuld i och för de öfvertagne spanmåls-lagren, än ock 31,025 R:dr
16 sk., utgörande ännu oliqvklerade beloppet af de 50,000 R:dr, hvilka Lil¬
jewalch, under åren 1834 och 1835 i Norrbottens Läns Ränteri till Länets
undsättning contant uppburit, samt slutligen att, efter vidare verkställde af-
betalningar, Liljewalchs återstående skulder utgjorde å värdet af spanmåls-
försträckningarne 16,872 R:dr och å de contanta förskotten 24,709 R:dr 32
sk. Banco.
Utskottet erkänner visserligen Grosshandlaren Liljewalchs förtjenstfulla
bemödanden vid utförandet af det honom anförtrodda uppdrag att besörja
invånarnes i Norr- och Westerbottens Län undsättning efter 1833 års miss¬
växt, äfvensom de fördelaktiga resultat, hvilka, till följd af undsättnings-
åtgärdernes ändamålsenliga beskaffenhet, visat sig i hänseende till utvecklin¬
gen af konstflit och handel inom förenämnde Län; men, då det å andra si¬
dan icke bör förbises, att Liljewalchj dels genom de nedsatte pris, hvartill
ifrågavarande spånmåls-qväntitetér fått af honom äfvertagas, i jemförelse med
de inom de nödställde provinserne derå gällande värden, dels genom den
af honom under en icke obetydlig tid åtnjutne räntefrihet för en samman¬
räknad summa af omkring 92,000 R:dr, dels genom, det med skuldens infri¬
ande, tid efter annan, medgifna anstånd, från statens sida redan erhållit an¬
senliga förmoner, hvaraf bordt hemtas skälig uppmuntran till undsättningens
verkställande på ett för staten och de enskilde tillfredsställande sätt, samt
om än, vid ett dylikt företag, hvarom nu är fråga, förluster icke kunnat und¬
vikas, sådant varit att förutse och följagtligen ej mindre grundlagt de bevil¬
jade förmonerne, än ock säkerligen tagits i beräkning vid de åtgärder och
handelsföretag, hvilka i och för undsättningen egt rum; hvartill kommer, dels
att Utskottet, i saknad af uppgift om beloppet af de skulder, hvarför und-
sättningstagare inom Norr- och Westerbottens Län i och för emottagen span¬
nmål hos Liljewalch häfta och i hvad mon anledning må förekomma att för
dessa skulder förvänta godtgörelse, icke är i tillfälle att med tillförlitlighet
bedöma de förluster, hvilka Liljewalch, i följd af merberörde undsättnings-
åtgärder fått vidkännas, dels alt en så beskaffad eftergift, hvarom fråga blif-
6
Stats-Utskottets Utlåtandej N.o 3og.
vit väckt, skulle kunna gifva anledning för de personer, hvilka i andra pro¬
vinser åtagit sig tillhandahållandet af undsättnings-spanmål vid inträffade
missväxter, att begära enahanda förmon, hvarigenom just de hufvudsakliga
fördelar, som varit åsyftade med undvikandet af directa undsättnings-åtgär-
der ifrån statens sida, skulle tillintetgöras, har Utskottet af dessa skäl fun¬
nit sig
bora afstyrka Rikets Ständers bifall till den föreslagna afskrifningen
af Grosshandlaren Liljewalchs ifrågavarande skuld till statsverket.
Öfver den del af Herr Grefve Sparres nu behandlade motion, som an¬
går afskrifning af Norr- och Westerbottens Läns invånares skulder till Stats¬
verket för erhållen spanmåls-undsättning, afgifver Utskottet yttrande, i sam¬
manhang med Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i
ämnet.
Stockholm den 7 September 1840.
No 309.
Arik. till Exp. Utsk. den 8 Sept. kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, an-
* gående afskrifning af undsättningsskulderne i Norr- och
fVesterbottens Län, samt enskilde motioner om dylik afskrif¬
ning i sä väl berörde som i andra Län.
(I. A.)
Till Stats-Utskottets Utlåtande hafva Rikets Ständer remitterat Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående ytterligare afskrifning af undsättnings¬
skulderne i Norr- och Westerbottens Län, genom hvilken Proposition, som
finnes intagen under N:o 78 uti l:sta Afdelningen af Bihanget till Riks-Stån-
dens protocoll vid innevarande Riksdag, och hvartill Utskottet hänvisar,
Kongl. Majit föreslagit Rikets Ständer att bevilja Westerbottens och Norr¬
bottens Läns invånare ytterligare afskrifning af deras undsättnings-skulder till
Stats-Verket, hvilka blifvit beräknade till ett belopp af 158,738 R:dr 11 sk.
2 rst. för Westerbottens Län och till 230,646 R:dr 17 sk. 7 rst. för|Norr-
bottens Län, hvarvid Kongl. Maj:t likväl ansett, att, om eftergift af en del
Slats-Uiskottels Utlåtandej N.o 3og.
7
utaf Statens äldre fordringar för spanmåls-undsättningar i dessa Län kommer
att ega rum, densamma icke bör bestämmas till visst ziffertal, utan afskrif-
nings-beloppet rättas efter hvarje gäldenärs verkliga behof, utröndt genom fö¬
regången lagenlig undersökning, i den ordning, som föreskrifves i Kongl. Kun¬
görelsen den 11 December 1830, angående behandling af extra ordinarie af-
skrifnings-frågor och anmärkningsmål, och med den varsamhet, som, i afse¬
ende på undsättnings-skulders indrifning, är stadgad i Kongl. Brefvet den 13
December 1834, eller att behöflige bohagsting, klädespersedlar, erforderlige
kreatur och åkerbruks-redskap, för jordbruket nödig säd till utsäde och fast
egendom icke få i mät tagas; och har Kongl. Maj:t för öfrigt ansett beslutet
om ifrågavarande eftergift icke böra föranleda någon rubbning af hittills i
Nåder meddelade föreskrifter, i afseende på bildandet af fond för Socktn-
och District-magazin inom nu ifrågavarande Län.
I sammanhang härmed, har Utskottet jemväl förehaft följande motioner
i samma ämne, nemligen:
l:o Af Herr Grefve Sparre, C., som bland annat, hvarom Utskottet sig
serskildt utlåtit, föreslagit, att, enligt hvad de sistförflutne fem åren erfaren¬
heten visat, de undsättnings-skulder till Stats-Verket, hvilka Norr- och We¬
sterbottens Läns invånare, i följd af 1830—1838 årens missväxter, sig ådra¬
git, och hvaraf Rikets Ständer medgifvit afskrifning af -|:del, icke kunnat
indrifvas, utan gäldenärernes undergång, och ingen anledning funnes att för
framtiden hoppas ett bättre resultat, samt då medvetandet af dessa skulder,
i förening med en fullkomlig oförmåga att någonsin kunna desamma godt¬
göra, måste ofördelagtigt verka på folkets arbetshåg och industri, Rikets Stän¬
der måtte bifalla, att jemväl återstoden af Stats-Verkets ifrågavarande for¬
dringar finge afskrifvas.
3:o Af Riksdags-fullmägtige Joli. Jac. Rutberg och J. Lundberg från
Norrbottens samt And. Normark och Olof Olofsson från Westerbottens Län,
som jemväl, under åberopande af gäldenärernes fullkomliga brist på tillgån¬
gar till undsättnings-skuldernes godtgörande, om dessa skulders afskrifvande
gjort enahanda framställning, som uti förestående motion innefattas; och har
Riksdags-fullmägtigen Pehr Mattsson från Wester-Norrlands Län förklarat sig
häruti instämma, med yrkande, att den af motionärerne begärde lindring
måtte äfven till bans nödställda hemort utsträckas.
3:o Af Riksdags-Fullmägtigen Bengt Gudmundsson från Hallands Län,
som, i anledning af Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådiga Proposition, hem¬
ställt, att enahanda afskrifning, som der omförmäles, äfven måtte beviljas
allmogen i nämnde Län för dess skulder för undsättnings-spanmål, helst sam¬
8
Stats-Utskottets TJtlatandej N.o 3oQ.
ma allmoges tillstånd icke tilläte densamma att, utan iråkandet af fullkom¬
lig nöd, dessa sina skulder godtgöra.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, anser Utskottet, lika med
hvad uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition blifvit yttrad t, att, då staten redan
eftergifvit -fidei af dess primitiva fordran för de till Norr-och Westerbottens
Län lemnade spanmåls-undsättningar, det icke skäligén hör ifrågakomma att,
antingen genom total afskrifning af återstoden eller beviljad eftergift utaf nå¬
gon viss andel, efterskänka statens fordringar jemväl hos sådane personer, som
möjligen kunna vara i tillfälle att dem godtgöra, men att det deremot, å an¬
dra sidan, är angeläget, att de ännu återstående fordrings-posterna skyndsam¬
mast bringas till slutlig utredning och i de fall, då vidare utsigt till erhål¬
lande af godtgörelse för desamma icke förefinnes, till afskrifning befordras.
I afseende å de åtgärder, som, för bestyrkande af gäldenärernes oförmåga att
medlen godtgöra, måste föregå, innan afskrifning beviljas, har Utskottet fä¬
stat uppmärksamheten derå, att, såframt hos hvar och en af den mängd per¬
soner, hvilka för undsättnings-skulder häfta, skall anställas laga undersökning,
vederbörande krono-betjenings göromål i de vidsträckta Norrländska Länen
derigenom betydligen ökas, hvaraf jemväl måste följa, att den slutliga utred¬
ningen fördröjes. Dessa olägenheter synas likväl kunna undanröjas, utan å-
sidosättande af statens säkerhet, att dess rätt behörigen bevaras, om det stad¬
gas, att för alla de personer, i afseende å hvilka församlingarne, uti lagligen
utlyste sockenstämmor, hvarvid krono-betjeningen ar tillstädes, meddelas det
enhälliga intyg, att gäldenärerne sakna ali utväg att sina undsättnings-skul¬
der till Stats-Verket gälda, serskild undersökning hos dem, såsom vilkor för
afskrifning, icke erfordras. För öfrigt anser Utskottet, att de stadganden, som
i afseende å undsättnings-skulderne inom Norr- och Westerbottens Län kun¬
na, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, varda meddeldte, lämpligen
böra utsträckas till alla de dylika skulder, hvarföre allmogen inom andra Ri¬
kets Län till Stats-Verket häftar, på det alla frågor om indrifning af så be¬
skaffade fordringar må på lika sätt varda behandlade och snart slut derpå
vinnas.
I öfverensstämmelse med de sålunda yttrade åsigter, har Utskottet fun-
nis sig böra tillstyrka:
att Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit täcktes
anbefalla Dess Befallningshafvande i de Län, der Stats-Verket eger
utestående fordringar, att låta uti lagligen utlyste sockenstämmor, i
vederbörande krono-betjenings närvaro, anställa undersökning till ut-
rönan-
Stats-UIskottets Utlåtande, N-o 3to.
9
rönande af gäldenärernes förmåga att sina skulder godtgöra, hvaref¬
ter alla sådana fordringar, i afseende å hvilka enhälligt meddelas
det intyg, att så väl hufvud-gäkh närerne sorn löftesmännen helt
och hållet sakna tillgång att sina skulder gälda, må, derest andra
hinder ej möta, utan närmare undersökning, angående gäldenärernes
tillgångar, till afskrifning, i stadgad ordning, befordras; hvaremot för
indrifning af öfriga skuldposter skyndsammast och, så vidt ske kan,
innan nästa års slut, böra vidtagas alla nödiga åtgärder, hvarvid iagt-
tages, att, på sätt genom Kongl. Brefvet den 15 December 1834 är
vordet stadgadt, gäldenärernes fasta egendom, beböllige bohagsting,
klädes-persedlar, erforderliga kreatur och åkerbruks-redskap samt
för jordbruket nödig säd till utsäde icke få i mitt tagas; börande se¬
dermera de sist omförmälde fordringar, för hvilkas gäldande det
lagligen ulredes, att tillgång saknas bos gäldenären och löftesmän,
der sådane finnes, äfvenledes i behörig ordning, så fort ske kan,
till afskrifning befordras; och torde Kongl. Maj:t täckas att till Ri¬
kets näst sammanträdande Ständer i Nåder aflåta Berättelse om ut¬
gången af de, i öfverensstämmelse härmed, vidtagne åtgärder.
Äfvenledes lära Rikets Ständer, i anledning af hvad uti Kongl.
Maj:t Nådiga Proposition är vordet ^ttradt, finna nödigt förklara, att
det beslut, som nu varder fattadt, icke föranleder någon rubbning
af hittills i Nåder meddelade föreskrifter, i afseende på bildandet
af en grundfond för Sockne- och District-magazin inom Wester-
och Norrbottens Län, hvilket blifvit stadgadt, såsom vilkor för den
förut beviljade eftergift af en del utaf Stats-Verkets undsättnings-
fordringar inom nämnde Län.
Stockholm den 7 September 1840.
N:o 310.
Arik. till Exp. Utsk. den 8 Sept.j kl. 1 e. m.
Utlåtandej i anledning af väckt motion om utfärdande af för¬
nyad Instruction för Rikets Ständers Revisorer j i hvad som
rörer deras befattning med Stats-Verket. (I. A.)
Genom remiss från Ridderskapet och Adeln, har Stats-Utskottet fått e-
Bih. till R. St. Fröt. 1S40. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 20 Haft. 1
IO
Stals-Utskoltels Utlåtande j N;o 3io.
mottaga ett af Hen Grefve Anckarsvärd j, Carl Henricj hos bemälde Riks¬
stånd afgifvet memorial, deruti, under anförande, att det i flere afseenden
visat sig, att den granskning, sorn Rikets Ständers Revisorer, enligt 68 §.
Riksdags-Ordningen, verkställa, icke kan blifva tillräcklig eller utgöra någon
verklig conlroll, så vida den ej utsträckes ända till den tid, då Revisorerne
sammanträda, och desse således, genom cassa-förslagens öfverenstämmelse med
Verkens behållningar, samt läsningen af Slyrelsernes protocoll, kunna öfver¬
tyga sig om tillståndet i Stats-Verkets alla åfdelningar, hvilket vore det,
som Grundlagen antydt, såsom det första föremålet för revisions-förrättningen,
samt hurusom, i följd af stadgandet i 1830 års Instruktion, angående den
tid, som revisions-förättningen bör omfatta, betydliga oordningar i de för¬
valtande Verkens räkenskaper kunnat undgå Revisorernes uppmärksamhet, mo¬
tionären, för vinnande af all nödig fullständighet och tydlighet uti föreskrif-
terne, rörande den vigtiga granskningen af sättet, hvarpå folkets skatte medel
till de afsedde ändamålen begagnas, framställt ett förslag till förnyad In¬
struction för Rikets Ständers Revisorer j i hvad j som rör er deras befatt¬
ning med Stats Verket t hvilket förslag, grundadt på stadgandena i ofvan¬
nämnda §. af Riksdags-Ordningen och hufvudsakligen öfverenslämmande med
det af Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag upprättade, men af Kongl. Maj:t
icke godkända, förslag till dylik Instruction, är af följande innehåll:
/•
Rikets Ständers Revisorers åliggande är att emellan Riksdagarne, enligt
denna Instruction, öfverse och granska Stats-Verkets, Bankens och Riksgälds-
Contoirets tillstånd, styrelse och förvaltning, likväl, hvad Siats-Verket angår,
utan rättighet att meddela föreskrifter eller förändringar besluta. De böra
sammanträda så ofta, att hvarje revision må kunna omfatta 2:ne års afslutade
räkenskaper, och tage derföre alltid revisions-förättningen sin början ehn 15
September; börande afgående Revisorer, i likstämmighet härmed, utsätta ti¬
den för Revisorernes nästa sammanträde, till hvilket de af Konungen kallas;
och må ingen revision öfverskrida en tid af tre månader. Med Revisorer¬
nes röstberäkning förhålles enligt de i 66 §. af Riksdags-Ordningen utstakade
grunder.
<$*• 2.
För alla medel, af hvad beskaffenhet som helst, ordinarie eller extra or¬
dinarie, som genom allmänna bidrag tillkommit, eller genom tractater med
främmande Magier Riket tillflutit, aflägges räkenskap utaf vederbörande, på
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 3to. \\
hvilka sådant ankommer, inom föreskrifna tider och vid det ansvar, Författ-
ningarne i thy fall stadga.
§. 3.
Vid början af hvarje revision öfver Slals-Verket täökes Kongl. Maj:t till
Revisorerna låta öfverlemna de vid föregången lämplig tid infordrade och till
Kongl. Maj:t ställde underdåniga berättelser om Stats-Verkets tillstånd, sty¬
relse och förvaltning, hvilka böra afgifvas för de 2:ne år, för hvilka afslutade
räkenskaper skola företes, nemligen:
Af Kongl. Stats-Contoirel öfver Slals-Verkets förvaltning på det hela,
samt de under Slats-Conloirets öfverinseende ställde Verks och Cassors;
af Kongl. Krigs-Gollegium, angående de till Armeens behof erhållne me¬
del och deras användande, samt om tillståndet och förvaltningen af alla un¬
der Kongl. Collegii disposition ställde serskilda cassör;
af Förvaltningen af Sjö-Ärendena, i afseende på användandet af de för
Floltorne gjorde anslag;
af Kongl. Commerce-Collegium öfver de till dess disposition anvisade all¬
männa medel och de serskilde cassör, som höra till Kongl. Collegii förvaltning;
af Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet, Kongl. General-Tull-Directionen och
Kongl. Nummer-Lotleri-Directionen, med flere, öfver tillståndet, styrelsen och
förvaltningen af de delar utaf Stats-Verket, som under hvarje af dessa aucto-
riteler lyda; gällande äfven detta, i afseende på alla cassör, som genom all¬
männa bidrag tillkommit eller framdeles tillkomma.
§. 4.
Kongl. Stats-Contoirets Berättelse verificeras af Riks-Hufvudboken. De
öfriga Kongl. Collegiers och Publika Verks med hvartderas Hufvudbok, samt,
der det nödigt pröfvas, derjemte med serskilda, berättelserna bifogade, es¬
trad af räkenskaperne.
§. 5.
Jemte Riks-Hufvudboken, som af Kongl. Stats-Contoiret aflemnas, böra
Revisorerne ega tillgång till Kongl. Stats-Contoirets samtlige läkenskaper, pro-
tocoll och handlingar intill den dag, då Revisorerne sammanträda.
§. 6.
Kongl. Maj:t förordnar i Nåder en af Kongl. Stats-Contoirets ledamöter
alt under förrättningen Revisorerne biträda, med rättighet och pligt för den-.
12
Stals-UlskoUets Utlåtande, N-0 3/0.
ue embetsman att till Revisorernes protocoll lemna de upplysningar, som i
en eller annan måtto af honom kunna äskas, och som hafva sammanhang
med Stats-Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning.
§. 7.
De Öfriga förvaltande Verkens räkenskaper, med tillhörande verificatio-
ner, skola jemväl vara för Revisorerne att tillgå; och den af Kongl. Maj:t till
Revisorernes biträde tillförordnade ledamoten af Kongl. Stats-Contoiret må,
efter Revisorernes begäran, kunna dem omedelbarligen reqvirera; men finna
Revisorerne sig derutöfver behöfva af någon Konungens embetsman eller af
något publikt Verk inhemta muntliga eller skriftliga upplysningar, begäre ge¬
nom deras Ordförande hos Hof-Canzleren Konungens Nådiga befallning till
vederbörande om meddelandet af de äskade underrättelserna.
§. 8.
Räkenskaperne böra hafva undergått den speciella revisionen uti Kongl.
Kammar-Rätten, innan de till Revisorernes handläggning förekomma; dock
må underlåtenheten häraf ej lägga hinder i vägen för dessa räkenskapers af-
- lemnande, då anmälan derom göres.
§. 9.
Med protocollets förande och expeditionernes uppsättande vid revisionen
öfver Stats-Verket bör Secreteraren i Kongl. Stats-Contoiret Revisorerne till¬
handagå; äfvensom det ankommer på Revisorerne att antaga erforderligt Ka¬
meral- och C inzl i-bi träde jemte vakt-betjeuing inom Kongl. Stats-Contoiret,
samt alt lämpliga ari voden, i nion af hvarderas arbete och tjenst, bestämma.
§• io.
Finna Revisorerne något af Rikets Ständer faslstäldt anslag vara öfver-
skridet eller något i öfrigt vid förvaltningen alt erinra, böra Revisorerne så¬
dant uti deras lill Rikets Ständer digifvande berättelser anmärka, och sitt ut¬
låtande deröfver meddela, samt derjemte, med anledning af 30 §. i Riksdags*
Ordningen, dessa anmärkningar hos Kongl. Majrt i underdånighet anmäla.
§• 11-
Revisorerne böra icke allenast sträcka sin åtgärd till efterseende, huru¬
vida ulgifterne med Stat och Författningar instämma, ulan äfven lemna en
noga uppmärksamhet deruppå, huruvida statens samtlige inkomster på rälta
Stats-Utskotlets Utlåtande j N;o 3to.
i3
tider oell till behörigt belopp i statens cassör influtit, och af Uppbördsmän-
nen blifvit levererade, huru vederbörande, på hvilka controllen öfver krono-
uppbörden ankommer, sina på Förfaltningarne grundade åligganden fullgjort,
och derest proprie-balancer intiäffat, om nödiga åtgärder i sådant fall i råt¬
tan tid och på kraftigt sätt blifvit vidtagne, till bevakande af statens derun¬
der beroende rätt.
§. 12.
Sedan revisionen af Stats-Verket blifvit fulländad, låte Revisorerné der¬
öfver författa en utförlig berättelse, samt uppgöra sådane jemförings-Labeller
emellan de beräknade och inllutne tillgångarne samt emellan de i stat upp¬
förde anslagen och de verkliga ntgifterne för året, som utvisa öfverskoLtet el¬
ler bristen på hvar Titel för sig, jemte beloppet af uppkomne besparingar;
och bör denna berättelse med tillhörande tabeller, sedan ett exemplar deraf
blifvit utskrifvet och lill Riddarhus-Can/diets archiv aflemnadt, för att der
till nästa Riksdag förvaras, genast genom Fullmägtiges i Riksgälds-Contoiret
försorg lill trycket befordras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
Vid granskning ej mindre af ofvanintagne förslag, än ock af 1830 års
nu gällande Instruction för Rikets Ständers Revisorer, i afseende på deras be¬
fattning med Stals-Verket, har Utskottet dels ansett åtskilliga deruti förekom¬
mande sladganden lämpligen böra uteslutas, dels trott sig ega skäl att i vissa
delar föreslå förändrade bestämmelser; och får Utskottet, till stöd för sina å-
sigter i dessa hänseenden, anföra följande:
Då, i öfverensstämmelse med ofvanäbéropade G8 §. Riksdags-Ordningen,
ifrågavarande Instruction icke bör innefatta andra föreskrifter, än sådane, hvil¬
ka det kan bero af Rikets Ständer att utfärda, och således, enligt Utskottets
tanka, deruti icke böra inblandas sådane stadganden, som antingen äro af
Grundlags egenskap eller också ensamt ankomma på den andra statsmagtens
tillgöranden, har Utskottet ansett från samma Instruction böra uteslutas ej
mindre de gen un nyssbemälde 68 §. Riksdags-Ordningen för revisions-förrätt-
ningen stadgade allmänna grunder, än ock de serskiide bestämmelser, som
kunna erfordras, rörande de, vederbörande embels- och tjenstemän i och för
revisionen åliggande skyldigheter och hvilkas utfärdande på Kongl. Majit an¬
kommer.
Hvad nu gällande Instruction för Rikets Ständers Revisorer i 8 §. inne¬
håller, rörande ärendenas beredning på Afdelningar, synes Utskottet icke böra
Stals-UIskoltels Utlåtandej N:0 Zto.
uli det nja förslaget inflyta, enär det är Revisorerne obetaget att i detta
läll elter godtfinnande förfara och någon motsvarande föreskrift, i afseende
på arbets-oidningen inom Rikets Ständers Utskott icke finnes uti Grundla¬
gen meddelad.
Det hav likaledes funnits mindre ändamålsenligt alt, på sätt så väl uti
1830 års Instruclion, sorn ock uti motionärens förslag eger rum, uti Instruc-
tionen upplaga specifikation å de allmänna cassör och medel, hvilkas förvalt¬
ning skall Revisorernes granskning underkastas, helst under mellanliderne
från den ena Riksdag» n till den andia förändringar kunna uppkomma och
en dylik specificalion således möjligtn kan komma att sakna den åsyftade
fullständigheten.
Då Revisorernes granskning egentligen icke är att utsträcka utöfsrer dtn
lid, för hvilken afslutade räkenskaper skola aflemnas, och Revisorerne dess¬
utom, så framt uti speciella fall upplysningar kunna finnas af nöden, röran¬
de sådane förvaltnings-ålgärder, sorn tillhöra en senare liderymd, i sådant
afseende ega att från vederbörande Embets-Verk i behörig ordning äska de
handlingar, hvilka lill dylika frågors utredning kunna anses behöllige, har
Utskottet trott mindre ändamålsenligt alt uti Instructionen upptaga den ut¬
tryckliga föreskrift, att Kongl. Stat--Contoirets och de öfrige förvaltande Ver¬
kens samtlige räkenskaper, prolocoll och handlingar intill den dag, då re-
visionen tager sin början, skola för Revisorerne vara att tillgå; hvilket äf¬
ven skulle menligt inverka på ärendenas gång inom Embels-verken, der be¬
rörde handlingar och räkenskaper måste begagnas.
Bland de uti Instructionen förekommande sladganden, har Utskottet an¬
sett böra inflyta, att, i händelse något Embets-verk skulle underlåta att fö-
reskrifne räkenskaper Revisorerne tillställa, eller någon ofullständighet i de
till granskning aflemnade räkenskaper förefinnas, eller begärd upplysning \ä-
gras, underiättelse derom bör i Revisions-berättelsen intagas.
Ehuru det är alt förmoda, att, såsom förhållandet hiltills varit, Reviso¬
rerne framdeles till Secreterare företrädesvis antaga Secreteraren i Kongl.
Stats-Contoiret, äfvensom bland detta Embets-verks tjenstemanna-personal u-
tan erforderligt Kameral- och Canzli-biträde, har Utskottet likväl, enär Re¬
visorerne synas höra vara oförhindrade att till tjenstemän antaga de perso¬
ner, äfven utom Kongl. Stats-Contoiret, hvilka de kunna finna till ifrågava¬
rande befattningar mest skicklige, trott sig i enlighet härmed böra föreslå
en förändrad redaction af det i detta ämne uti Instructionen förekommande
stadgande.
Så väl nu gällande Instruction, som motionärens förslag innehåller, att
Stals-VIskottets Utlåtande, IV.o 3to.
15
elt original-exemplar af Revisorernes berättelser skall uti Riddarhus-Canzliets
Arcliiv förvaras; hvaremot det synts Utskottet mera lämpligt, att berörde
exemplar varder till Hertar Fullmägtige i liiksgälds-Contoiret öfverlemnadt,
att forvaras intill nästa Riksdag, då Berättelsens aflemnande till Rikets Stän¬
der jemväl bör af Fullmägtige besörjas.
Enär tryckningen af Revisions-berättelsen ingalunda lärer böra uppskju¬
tas, i afbidan af de Utlåtanden oell förklaringar, sorn från vederbörande Embets¬
verk kunna i Nåder infordras, och då dessutom befattningen med nämnde
... ö
tryckning otvifvelagtigt med mera skäl bör åt ett Rikets Ständers Verk
uppdragas, bar Utskottet hemställt, det måtte Fullmägtige i Riksgälds-Cou-
toiret äfvenledes få sig ålagd t alt föranstalta om Revisions-berättelsens tryck¬
ning och utdelande.
Sedan, i följd af de utaf Kongl. Majjt och Rikets Ständer vid denna
Riksdag beslutade Grundlagsförändringar, de Hof-Canzlern förut tillhörande
åligganden numera blifvit åt Justitiae-Stats-Minislern uppdragne, har, i enlig¬
het härmed, blifvit af Utskottet föreslaget, att, i händelse Revisorerne finna sig
i behof af muntlig eller skriftlig upplysning af någon Konungens embetsman eller
något publikt Verk, dylik upplysning bör hös Justitiae-Stats-Minislern begäras.
1 öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit yttradt, har Utskottet upp¬
rättat och får härmedelst Rikets Ständers pröfning vördsamt underställa
följande:
Förslag till Jnstruction för Rikets Ständers Revisorerj i hvad sorn
rörer deras befattning med Stats-Verket.
§• i-
Rikets Ständers Revisorer skola tillse, det dem i behörig ordning till¬
handahållas: l:o afslulade räkenskaper för båda Revisions-åren öfver alla me¬
del, af hvad beskaffenhet sorn helst, ordinarie eller extra ordinarie, sorn genom
allmänna bidrag tillkommit eller genom tractater med främmande magter
Riket till flutit; 2:o Stats-Contoirets, så ock alla öfriga vederbörande Verks och
Myndigheters till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne berättelser om till¬
ståndet och slyrelsen af de under deras förvaltning stående delar af Stats¬
verket för samma tid; samt 3:o alla de Kongl. Bref, protocoll och hand¬
lingar, utan undantag, på hvilka nämnde räkenskaper och berättelser sig grunda.
§. 2.
Skulle en eller flere af de till revisionen börande räkenskaper eller hand¬
lingar befinnas ofullständiga, eller ock de förstnämnde icke hafva den spe-
Slats-Utskolteis Utlåtande, N.-o Sto.
cielia revisionen i Kammar-Rälten undergått; må Revisorerne sin gransknings-
skyldighet, det oagtadt, äfven i dessa delar fullgöra.
§. 3.
Revisorerne skola åt sig utse en Secreterare, så ock erforderligt Kameral-
och Canzli-biträde, helst ibland de embets- oell tjenstemän, sorn varit eller
äro i Slats-Contoiret anställde, äfvensom antaga nödig vaktbetji ning, samt
lämplige arfvoden för hvardera bestämma.
§• 4.
Finna Revisorerne sig för sina göromål behöfva af någon Konungens em¬
betsman eller af något publikt Verk inhemta muntliga eller skriftliga upp¬
lysningar, begäre, genom sin Ordförande, bos Justitiae-Stats-Minislern Nådig
befallning till vederbörande om de äskade underrältelsernes meddelande.
Galle likväl ej detta stadgande, i afseende på Banco- och Riksgälds-Verken,
som böra alla äskade upplysningar omedelbarligen meddela.
§- 5'
Enär någon af Stats-Contoirets ledamöter inför Revisorerne företer Kongl.
Maj:ts Nådiga förordnande för honom alt under förrättningen Revisorerne
med nödige upplysningar tillhandagå, skall lian ega rättighet att lill RevioO-
rernes protocoll lemna sådana meddelanden, som med Revisions-ålgärden haf¬
va gemenskap.
§.6.
Revisorerne skola efterse och granska, huruvida utgifteine med Stat och
Författningar instämma, så ock om inkomsterne på rätta tider och till rig-
tigt belopp i statens cassör influtit; huru vederbörande, på hvilka controllen
öfver Krono-uppbörden ankommer, sine skyldigheter fullgjort; hvilka åtgär¬
der i afseende å möjligen inträffade proprie balancer blifvit vidtagne, med
det mera, som lill ett tillförlitligt omdöme om Stats-verkets tillstånd och för¬
valtning kan anses erforderligt.
§• 7-
l:o Innan Revisorerne åtskiljas, lale de öfver Revisions-förrättningen för¬
fatta utförlig beiättelse och uppgöra noggranna jemförings-tabeller emellan
Stats-inkomsternas beräknade och influlne belopp under Revisions-åren samt
emel-
Stats-Utskotlels Utlåtandej N.o 3io.
emellan de i stat uppförde anslagen och de verkliga utgifterne för samma
tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje Titel och på det hela.
2:o Finna Revisorerne något af Rikets Ständer fastställdt anslag vara öf-
verskridtt eller till annat ändamål draget, elier ock något i öfrigt vid för¬
valtningen att erinra, vare sig i allmänhet eller serskildt för Revisions-åren,
eller är sådan upplysning eller handling, den Revisorerne, om ock den icke
afser någotdera af Revisions-åren, likväl uttryckligen förklarat sin önskan att
erhålla, vederbörlig begäran oagtadt, icke vorden dem meddelad, eller förme¬
na Revisorerne på annat sätt sin rättighet såsom Rikets Ständers ombud för
nära trädd, så skola de sådant allt i samma berättelse anmärka och full¬
ständigt utlåtande i ämnet afgifva.
3:o Af denna berättelse med tillhörande tabeller läte Revisorerne ut¬
skrifva tvänne original-exemplar, af hvilka det ena till Kongl. Maj:t i under¬
dånighet ingifves, och det andra aflåtes till Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
hvilka skola samma berättelse ej allenast utan uppskof till trycket befordra
och med allmänna Tidningarne utdela låta, ulan ock vid näst derpå följan¬
de Riksdags början till Rikets Ständer öfverlemna.
För den händelse, alt det af Utskottet framställde ofvanberörde förslag
till förnyad Instruction för Rikets Ständers Revisorer varder af Rikets Stän¬
der godkändt, har Utskottet slutligen ansett sig böra hemställa:
l:o att Rikets Ständer måtte till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna ett exemplar af den fastställda Instructionen, med un¬
derdånig anhållan, det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes låta densamma
genom trycket offentliggöra, äfvensom, i öfverensstämmelse med
Grundlagens stadganden, låta utfärda serskikle föreskrifter, angående
de åligganden, hvilka i och för ifrågavarande Revision tillhöra ve¬
derbörande embets- och tjenstemän i Rikets förvaltande Verk;
2:o alt Rikets Ständer likaledes ville till deras Fullmägtige i Riks¬
gälds-Contoiret aflåta ett exemplar af samma Instruction, med till-
kännagifvande, att Instructionen kommer att gälla för alla de revisioner
af Stats-verket, hvilka dädanefter anställas, intilldess af Rikets Stän¬
der annorlunda förordnas; äfvensom med föreläggande för Herrar
Fullmägtige att ombesörja Instructionens tryckning och sedermera
allt framgent ansvara derför, att ett exemplar deraf må åt hvar och
en af blifvande Revisorer varda öfverlemnadt, och;
3:o att Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret tillika måtte erhål-
Bih. till R. St Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 20 Haft. 3
i8 Slals-Utskotlels Utlåtande, IV.-o 3-t.
la föreskrift att, i sammankang med merberörde Instruetion, låta på
titelbladets insida aftrycka 68 §. af Riksdags-Ordningen.
Genom afgifvandet af här förut upptagne förslag till Instruetion, anser
Utskottet sig jemväl hafva besvarat Herr J. A. Kjellbergs motion, att Ri¬
kets Stunders Revisorer måtte granska och inventera contanta behållningarne
uti de Embets-verk, hvilkas räkenskaper äro revision underkastade; och får
Utskottet tillika anmäla, att Herr Kjellberg förklarat sig vilja berörde mo¬
tion nedlägga, för att förslag i ämnet hos Constitutions-Utskottet framställa.
Stockholm den 7 September 1840.
No 311.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i ättledning af anmärkningarne vid Utskottets Betän¬
kande N:o 24, angående sökt eftergift eller anstånd med
inbetalningen af det Öregrunds stad beviljade lån.
(Rgs Afd.)
Det af Stats-Utskotlet, rörande ofvanberörde ämne, afgifna samt af Högloft.
Ridderskapet och Adeln hifallna Betänkande har af de öfriga 3:ne Riks-Stån-
den, på grund af dervid gjorda anmärkningar, blifvit till Utskottet återre-
mitteradt. I anledning deraf har Utskottet också ånyo tagit hvad härvid fö¬
rekommit i behörigt öfvervägande; men då de Utskottet meddelade anmärk¬
ningar hufvudsakligen icke innehålla andra omständigheter, än dem, som dels
motionären uppgifvit och i det återremitterade Betänkandet finnas anförda,
dels ock redan, enligt hvad den Betänkandet bifogade reservation utvisar,
varit af Utskottet öfvervägda och pröfvade, så finnér Utskottet sig, i afseen¬
de på de för Öregrunds stad utaf Rikets Ständer stadgade lånevilkor, icke
mera nu, än då Utskottet afgaf sitt förra utlåtande angående detta ämne, ega
skäl frånträda den, efter Utskottets åsigt, vigtiga grundsatsen, att de, vid
låne-understöds beviljande, meddelade föreskrifter och fästade vilkor böra
hållas i orubbad helgd; en grundsats, hvilken Utskottet dessutom, vid be¬
handlingen af med den förevarande likartade frågor, sökt att noggrannt iagt-
taga. Utskottet anser sig således fortfarande föranlåtet
Stats-Utskottels Utlåtande j N.-o 3t2.
'9
afstyrka ej mindre den sökta eftergiften af ifrågavarande låne-un-
derstöd, än den föreslagna förlängningen af de derföre bestämda be-
talnings-terminer.
Stockholm den 7 September 1840.
Reservation
af Herr Doctor Björkman, som åberopade sin förut emot Betänkandet
N:o 22 afgifna reservation.
N:o 312.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept., kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af återremisser å Utskottets Betänkande
JV:o jo, angående de staden Borås beviljade byggnads-lån.
(Rgs. Afd.)
Detta Betänkande, deruti Stats-Utskoltet afstyrkt den af Riksdags-Full-
mägtigen för nämnde stad, Herr C. G. Rydin, föreslagna afskrifning af de,
till stadens återuppbyggande efter 1822 och 1827 års eldsvådor, meddelade
låne-understöd, har blifvit gilladt af Högvörd. Preste-Ståndet och Hederv.
Bonde-Ståndet, men deremot återremitteradt af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Vallöf]. Borgare-Ståndet. Under åberopande af de för denna stad fö¬
rekommande och i det återremitterade Betänkandet anförda förhållanden och
omständigheter, hvilkas uppgifna behjei tansvärda beskaffenhet blifvit af flere
ledamöter vitsordad, är inom de 2:ne Riks-Stånd, som beviljat dessa återre-
misser, emot Betänkandet hufvudsakligen erinradt, att, om än Utskottet sak¬
nat tillräckliga skäl, att tillstyrka Rikets Ständers bifall lill den äskade af¬
skrifningen af ifrågavarande byggnads-lån, Utskottet dock ej bordt underlåta
att, med afseende å den bekymmersamma belägenhet, hvaruti staden nu vo¬
re försatt, för Piikets Ständer föreslå en af både billighet och nödvändighet
påkallad lindring i de för lånens återbetalande stadgade hårda vilkor, hvil¬
kas oeftergifliga fullgörande vore förenadt med äfventyr för stadens fortfarande
bestånd. Enär, i följd af penningeräntans allmänna sänkning och förbättran¬
20
Stats-Ulsholtets Utlåtande, iV.o 3/2.
det af Riksgälds-Contoirets financiella ställning, de förhållanden, som dels
vid lane-understödens beviljande föranledde dessa vilkors bestämmande,
dels vid sistförflutna Riksdag hindrade Rikets Ständer att medgifva den
då sökta lindring deruti, nu mera upphört eller förändrats, syntes Utskot¬
tet haft full anledning tillstyrka nedsättning, ej mindre i den föreskrifna
räntan, än i de fastställda årliga capital-afbetalningarnes belopp. En efter
förändrade omständigheter lämpad lindring i betalnings-vilkor vore, äfven
under möjligheten af förlust eller uppoffring för det allmänna, städse förut¬
satt vid dylika försträckningars beviljande. Betydliga afskrifningar och efter¬
gifter hade också, i likartade fall, tillförne alltid blifvit medgifna, i afse¬
ende på låne-biträden till nödställda landsorter och städer. Under den ser¬
deles fördelagtiga ställning, hvari Rikets Drätselverk nu befann sig, vore det
mindre skäl än någonsin, att åsidosätta detta ofta anlitade medel till före¬
kommande af hela menigheters framtida obestånd. Det vore dessutom ett
stort Stats-ekonomiskt misstag att förorsaka upplösningen af ett samhäl¬
le, hvars industri ulöfvade ett så allmänt gagnande inflytande på en vid¬
sträckt och folkrik landsbyggd, som staden Borås. Genom beviljandet
af en billig och med vilkoren för andra städer nyligen meddelade lån
öfverenstämmande jemkning uti ifrågavarande betalnings-vilkor, komme för
öfrigt Riksgälds-Conloiret att befrias från den eljest förestående nödvän¬
digheten att antingen vidkännas betydliga capital-förluster eller ock, till und¬
vikande deraf, vid förestående executiva försäljningar, inköpa de egendomar,
deri lånen voro intecknade. Varande, för tillvägabringandet af den yrkade
lindringen i omförmälde, uti B. tänkandet N:o 70 uppgifna, låne-vilkor, före¬
slaget: af Herr P. Sandelhjelmj att det, efler 1827 års eldsvåda staden Borås,
emot 5 procents ränta, beviljade lån måtte få liqvideras, efter den för lån från
Rikets Ständers Bank, emot inteckning i fast egendom, fastställda grund, el¬
ler med 2 procents årlig capilal-afbetalning och 4 procents ränta; af Herr
G. J. af Dahlströmj att stadens invånare måtte helt och hållet befrias från
erläggandet af ränta för detta lån samt få verkställa återbetalningen af capi-
talet, medelst utgörandet af 3 procent deraf årligen; af Herr C. G. Rydin3
att det af staden till Riksgälds-Contoiret redan inbetaldta belopp, utgörande
83,103 Ralr 17 sk. 11 r:st., måtte få anses såsom verkställd capital-afbetal-
ning samt alt för det, efter denna summas afräkning, återstående låne-capital,
hvilket, till vinnande af jemnt belopp, upptogs lill 100,000 R:dr, måtte hä¬
danefter årligen inbetalas G,000 R:dr, hvaraf 4 procents ränta först skulle
godtgöras, och hvad som derefter återstod, å capitalet afskrifvas; samt af Herr
Raggéj att den, till utförande af stadens nya planläggning och tomt-regie-
Stats-Utskottets Utlåtande j JV.o 3>2.
21
ring anvisade andel af lånesumman, eller 10,000 R:dr, måtte efterskänkas,
äfvensom att räntan för den öfriga delen af lånet måtte nedsättas tili 4 pro¬
cent.
I sammanhang med besvarandet af ofvanberörde återremisser, bar Ut¬
skottet ansett sig jemväl böra meddela dess yttrande öfver 2:ne, med anled¬
ning af ifrågavarande Betänkande, inom Preste- och Bonde-Stånden väckte
samt till Utskottet serskildt remitterade moth ner, den ena af Herr Contracts-
Prosten L. P. dj zelius 3 som föreslagit, att de till meranämnde stads åter¬
uppbyggande anslagna låne-bitiäden måtte få af staden bibehållas, emot er¬
läggandet af 4 procents ränta samt 2 procents årlig afbetalning å capitalet,
och den andra af Riksdags-fullmägtigen från Elfsborgs Län Henric Hansson j
hvars förslag är alldeles enahanda med det, Herr Rydin hos Borgare-Stån¬
det, vid omförmäldte B tänkandes återremitterande, framställt.
Då de Utskottet meddelade anmärkningar icke innehålla någon egentlig
erinran emot Utskottets yttrande, så vidt deri afstyrkes den föreslagna af¬
skrifningen al de staden Borås beviljade byggnadslån, torde Utskottet icke
behöfva vidare utlåta sig, rörande den härom väckta frågan. Beträffande å-
ter den nu yrkade ytterligare lindring i de för dessa lån, vid deras bevil¬
jande, fastställda betalnings-vilkor, så får Utskottet i detta afseende åberopa,
hvad Utskottet i llere förut afgifna Betänkanden, angående enahanda ämnen,
anfört och yttrat. Utskottet har visserligen icke förbisett de, i dess Betän¬
kande N:o 70, hufvudsakligen uppgifna omständigheter och förhållanden, hvil¬
ka skulle ådagalägga den mindre fördelagtiga belägenhet, hvaruti nämnde stad
för närvarande befinner sig; men Utskottet har härvid ej eller kunnat uragt-
låta att taga i betragtande de förmoner, som, till stadens understödjande,
blifvit af Rikets Ständer, vid de 3:ne sistförllutna Riksdagarne, medgifna.
Enär nu de år 1829 bestämda betalnings-vilkor för det staden då beviljade
ytterligare lån å 85,000 R:dr, just med afseende å de hår staden förekom¬
mande ömmande omständigheter, blefvo af Rikets sistförsamlade Ständer i
väsendtlig mon lindrade, medelst ej allenast förlängning af anståndet med å-
terbetalningarnes verkställande, utan ock nedsättning i de årliga afbetalnin-
garnes föreskrifna belopp, finner Utskottet, som anser Rikets Ständers reilan
meddelade föreskrifter och fattade beslut i allmänhet böra noggrannt iagtta-
gas, högst betänkligt att tillstyrka någon ny jemkning i den, såsom vilkor
för ifrågavarande lån, stadgade åter-betalnings-skyldighet. I anledning af det
nu framställda förslaget, att de till Riksgälds-Contoiret, för derifrån erhållna
byggnads-lån, utaf Borås stads invånare inbetalda medel måtte få anses och
beräknas såsom verkställda capital-afbetaluingar, anser Utskottet sig böra fä¬
22
Stals-Ulskottcls Utlåtandej IV.o 3tl,
sta Rikets Ständers uppmärksamhet på olämpligheten af en sådan eftergift af
den för lånen förskrifna och redan erlagda ränta, helst vid det uppgifna för¬
hållandet, som af de i Rikfgälds-Contoiret upprättade låne-förteckningar vits¬
ordas, att en ganska stor del af de för dessa lån intecknade egendomar, ge¬
nom försäljning, öfvergått från de ursprungliga lånlagarne tili andra perso¬
ner, vid hvilken försäljning de då återstående låne-beloppen naturligtvis blif¬
vit tagna i beräkning, utan afdrag för derå inbetalda räntor. Vidkommande
härefter den ifrågasatta fullkomliga befrielsen för nuvarande låne-innehafvare från
räntas vidare erläggande, så kan Utskottet icke annat än finna en dylik räntefri-
hets medgifvande för framtiden både origtigt och föga ändamålsenligt samt äfven
obilligt, serdeles i afseende på de låntagare, som för berörde räntas utgöran¬
de möjligtvis varit nödsakade afträda sina egendomar och dessutom såsom
praejudicat högst äfventyrligt för det allmänna, i anseende till de mångfall-
diga anspråk, som deraf otvifvelagtigt skulle framkallas. Då Riksgälds-Contoi-
rets hos Borås stads invånare egande fordringar för meddelade byggnadslån
nu utgöra ett sammanräknadt capital-belopp af nära 170,000 R:dr, deraf en¬
dast den ena hälften, eller 85,000 R:dr, är utlånad emot 5 procents ränta,
hvaremot såsom ränta för den andra hälften erlägges blott 3 procent, så upp¬
går följagtligen i sjelfva verket den ränta, som Riksgälds-Con tornet för ifrå¬
gavarande lånebiträden nu åtnjuter, ej till högre belopp, än 4 procent, hvar¬
till denna ränta, enligt åtskillige talares förmenande, borde bestämmas. Hvad
slutligen beträffar yrkandet, att det till stadens planläggning och gatu-regle-
ring anvisade låne-bidrag måtte eftergifvas och afskrifvas, så får Utskottet
upplysa, att stadens härom, vid sisla Riksdag, genom en Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition, framställda anhållan då blef af Rikets Ständer afslagen;
anseende Utskottet Rikets nu församlade Ständer icke ega någon anledning alt
upphäfva det härom sålunda fattade och hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäldte beslut.
På grund af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet dels hemställa,
att Högloflige Ridderskapet och Adeln samt Välloflige Borgare-Stån¬
det jemväl må bifalla Utskottets, under N:o 70, afgifna och af de
öfriga 2:ne Riks-Slånden godkände Betänkande,
dels ock tillsty rka,
att, såsom följd häraf, Rikets Ständer må förklara Herr Contra efs-
Prosten Afzelii och Riksdags-fullmägligen Henric Hanssons motioner,
rörande om förmälde byggnadslån, böra förfalla.
Stockholm den 7 September 1840.
Stats-TJtskoltets Utlåtande , IV.-o 3t3.
Reservationer:
af Herr Contracts-Prosten Afzelius och Herr /Vallej.
23
N:o 313.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept., kl. i e. nr
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betän¬
kande N:o 22, angående yrkad utsynings-rätt å kronoparker-
ne Halle• och Hunneberg.
(Rgs. Afd.)
Högloflige Ridderskapet och Adeln, Högvördige Preste-Ståndet samt He¬
dervärda Bonde-Ståndet hafva till Stats-Utskottet återremitterat berörde af
Välloflige Borgare-Ståndet bifallna Betänkande. Bonde-Ståndets återremiss af-
ser likväl allenast den af de andra Stånden utan anmärkning lemnade del af
Betänkandet, deruti all åtgärd, i följd af den för Thuns Skola och Åse härads
invånare yrkade rätt till utsyning å nämnde kronoparker, blifvit af Utskot¬
tet afstyrkt, emedan frågan härom, enligt Kongl. Brefvet af den 28 Maj
1830, redan blifvit af Kongl. Maj:t pröfvad och afgjord. Deremot är af mo¬
tionären, Riksdags-fullmägtigen F. von Zweigbergk, hvars yttrande föranledt
denna återremiss, vordet erinradt, att ifrågavarande utsynings-iätt icke vore,
såsom i åberopade Kongl. Bref förutsattes, någon tillfällig rättighet, utan grun¬
dade sig på ett, vid 1734 och 1735 årens Riksdag af Konungen i Rådkam¬
maren fattadt beslut, hvilket beslut följagtligen egde lika gällande kraft, som
alla öfriga den tiden utfärdade Författningar; hvadan motionären alltså, med
stöd af den härom meddelade samt, i bestyrkt utdrag, återremissen bifogade
Kongl. Resolution af den 12 Februari 1735, fortsatt sitt yrkande, att allmo¬
gen i nämnde härad måtte, utan hinder af hvad högstberörde Nådiga Bref
i detta hänseende innehåller, varda fortfarande förunnad dess sålunda med-
gifna rättighet till utsyning å dessa kronoparken helst den derå införda för¬
bättrade skogshushållning icke beliöfde härigenom rubbas.
Dock som, på sätt i Utskottets förut afgifna Betänkande blifvit upplyst,
det nu ånyo ifrågasatta anspråket på omförmälde utsyning redan, i samman¬
hang med framtida hushållnings-sättet å Halle- och Hunnebergs kronoparker,
24
Stats-Utskoltets Utlåtandej N.-o 3t3.
varit Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställdt, hvarvid Kongl. Maj:t för¬
klarat den Åse häradsboer, medelst 1735 års Kongl. Resolution, förunnade hjelp
till byggnad och vidmagthållande af deras hus icke hafva blifvit dem med¬
delad såsom någon laglig rättighet eller vara af annan egenskap, än andra
från samma parker, tid efter annan, medgifna utsyningar; så, och med afse¬
ende å detta, Kongl. Maj:ts, jemväl enligt Utskottets åsigt, med merberörde
Resolutions ordalydelse öfverensstämmande förklarande, finnér Utskottet sig
icke kunna
frånträda sitt rörande detta ämne förut afgifna yttrande.
I anledning af Utskottets hemställan, huruvida icke Rikets Ständer skulle
finna lämpligt hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att deiest, i följd af
kronoparken^ Idalie- och Hunnebergs nya reglering, en del rotehållare i Ska¬
raborgs Län skulle vara hetagna den af dem tillförne åtnjutna rättighet att
å dessa kronoparker erhålla utsyning af virke för sina knekteslugors uppbyg¬
gande, en sådan rättighet måtte varda dem till fortfarande begagnande i Nå¬
der tillerkänd, har åter blifvit anmärkt af Herrar P. Sandelhjelm j af Ström>
Gedda och A. von Hartmansdorff' samt Herr Biskopen Doctor Heurlin: att
denna hemställan icke öfverensstämde med Utskottets yttrande, i fråga om
rättigheten för invånarne i Kållands härad att erhålla utsyningar å kronopar¬
ken Rådaås, hvilken fråga Utskottet förklarat sig icke vara i tillfälle pröfva;
att, för regleringen af krono-parkerne Halle- och Hunneberg, undersökningar,
efter härom utfärdade Kungörelser med uppmaningar till vederbörande att,
vid talans förlust, göra sina anspråk gällande, anställdes för bestämmandet af
skogsfångst- och mulbetes-rältigheterne å dessa kronoparker; att de nu ifråga¬
ställa anspråken för rotehållarne inom Barne, Wiste, Åse och Skånings hära¬
der att derifrån erhålla virke till soldat-stugornas uppbyggande härvid dock icke
blifvit anmäldta eller bevakade; att rotehållarne således försutit sin talan i be¬
rörde afseende; att detta ämne vore en rätts-fråga, som följagtligen icke bor¬
de utgöra föremål för Rikets Ständers pröfning; alt det af Utskottet åberopa¬
de 1685 års knekte-contract borde tillämpas i sammanhang med en af Kongl.
Maj:t, under den 6 Januari 1686, stadfastad förordning, deruti förklarades,
det kronans parker och skogar icke voro tillräckliga lill så stort skogshyg¬
ge, som erfordrades för alla knekte-boställens uppbyggande; att knekte-
contraclen endast medgåfvo utsyningar på allmänningar, men icke på krono¬
parker; att bifallandet af ifrågavarande hemställan sannolikt skulle framkalla
en mängd dylika anspråk å ulsynings-rälligheters tillgodonjutande; att, sedan
det numera blifvit rotehållarne medgifvet att ej allenast af träd och sten, u-
tan
Stals-Utskottets Utlåtande > N.o 3/3.
tan äfven af kalkbruk eller andra tjenliga byggnadsämnen, uppföra sina sol¬
datstugor, behofvet af de yrkade utsyningarne vore förminskadt; alt det nu
å kronoparkerne införda bushållssätt innefattade en garanti mot deras sköfling,
äfvensom en tillförlitlig säkerhet för de skogbehöfvande att i framtiden der¬
ifrån, emot lindrig betalning, erhålla sina behof uppfyllda; att det följaktligen
äfven för de rotehållare, som för byggnads virkes uppköpande behöfde anlita
dessa parker, vore vida vigtigare, att det derstädes antagna hushållnings-system
icke rubbades och förrycktes, än att de komrno i åtnjutande af den ringa ut¬
syning, som för närvarande, endast i nion af öfverskotten åde årliga tillgån-
garne, kunde deni för nu uppgifna ändamål tillerkännas; samt att det vöre
både oformligt och olämpligt att hos Kongl. Maj:t göra en sådan framställ¬
ning, sorn Utskottet föreslagit.
Utskottet, som tagit i behörigt öfvervägande dessa, med flere af om för¬
in alde hemställan framkallade och Utskottet meddelade, anmärkningar, får,
till besvarande af desamma, hufvudsakligen hänvisa till innehållet af det åter¬
remitterade betänkandet samt dessutom tillägga. Den anmärkta skiljagtighe-
ten emellan Utskottets yttranden, angående utsyningarne å Rådaås samt å
Halle- och Hunneberg, härleder sig från de olika förhållanden, som, sä vidt
af de serskilda molionerne och desamma bifogade handlingar är ådagalagdt,
härvid förekomma. Enligt hvad motionen, rörande Kållands härads invånares
lätt Lill utsyning å förstnämnde kronopark, utvisar, borde något hinder icke
möta att begagna den utaf Utskottet antydda utväg för härads-boerne att i
stadgad ordning göra sina anspråk gällande. Hvaremot Utskottet, i afseende
på utsynings-rättigheterna å Halle- och Hunneberg, inhemlat, att vederbö-
randes anspråk härå redan blifvit af Kongl. Majit i Nåder prof vade, ehuru
denna pröfning icke kommit att omfatta frågan om virket till soldat-stugornas
uppförande. Den omständigheten, ali denna, på grund af kneckte-conlractet,
för rolehållarne yrkade utsynings-rätl icke blifvit bevakad vid de, före sist¬
nämnde 2:ne kronoparken reglering, anställda undersökningar, har Utskottet
åter ansett ingalunda böra ovillkorligen betaga dessa rotehållare en förmon,
som de, enligt uppgift, förut åtnjutit och för framtiden icke, utan stor olä¬
genhet, kunna sakna. Enär för öfrigt Rikets Ständer, vid mångfalldiga andra
tillfällen, ådagalagt en af roterings-bördans tryckande beskaffenhet obestridli¬
gen påkallad omvårdnad om ett orubbadt bibehållande af de, till lindring i
denna börda, från äldre tider medgifna rättigheter och förmoner, har Utskot¬
tet trott, att Rikets Ständer ej eller vid delta tillfälle borde vägra sin i grund¬
lagsenlig ordning sökta medverkan uti enahanda afseende. Utskottet har vis-
O O Q
Bill. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 20 Haft, 4
Stats-Utskottets Utlåtande j IV. o 3/3.
serligen icke förbisett, hvad den af en ledamot utaf Högloflige Ridderskapet
och Adeln åberopade Förordningen, angående förhållandet emellan rotebön-
derne och soldaterne inom Skaraborgs Län, uti en melle möening, rörande det¬
ta ämne, innehåller, eller att ”Kronones parker och skogar till så stort skogs¬
hygge, som tarf vas tili alla kneckte-boställens uppbyggande, ej tillräcka;” men
Utskottet kan icke af denna mellanmening draga den slutsatts, att det i 1685
års kneckte-contract meddelade och i Utskottets förra Betänkande intagna
stadgande, angående virkes erhållande till soldatstugorna, härigenom är helt
och hållet upphäfJt. Deremot synas de ur berörde Förordning anförda ord
utmärka, att med Het i kneckte-contractet begagnade uttrycket: ”Kronones och
allmänningar” jemväl afsågos Kronans parker. För denna emot hvad i an-
märkningarne är vordet ytlradt, stridande åsigt, hemtar Utskottet derjemte
ett ökadt stöd af det uppgifna sätt, hvarpå omförmäldte stadgande blifvit til-
lämpadt, intilldess nu ifrågavarande kronoparker reglerades. Enligt hvad Ut¬
skottet af handlingarne rörande detta ämne inhemtat och i det återremitte¬
rade Betänkandet uppgifvit, skola åtskilliga Militiae-boställen, jemväl efter
kronoparkernes reglering, blifvit bibehållna vid dem derå förut tillerkänd ut-
syningsrätt. Då sådant icke ansetts motverka det med regleringen åsyftade
allmänt nyttiga ändamål, och då frågan, angående den rotehållarne tillerkän¬
da enahanda rätt äfven, i händelse af bifall till Utskottets yttrande, kommer
att underställas Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, så får Utskottet, oagtadt de
häremot framställda anmärkningar,
förnya sin i berörde hänseende gjorda hemställan.
Stockholm den 7 September 1840.
STOCK HO L M , ECKSTEINSKA HÖK TRYCKERIET 1840.
Stats-Utskoltets Utlåtande, IV-o 3i4•
1
N:o 314.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept., kl. t e. m.
Utlåtande, i anledning af anmärkningarne vid Utskottets Betän¬
kande JY;o i5o, angående vilkor en för det till staden We¬
nersborgs återuppbyggande beviljade lån.
(Rgs Afd.)
De inom Högvördige Preste-Ståndet och Välloflige Borgare-Ståndet
framställda anmärkningar emot nyssnämnde, af Högloflige Ridderskapet och
Adeln bifallna, Betänkande, afse hufvudsakligen Utskottets afstyrkande af Ri¬
kets Ständers bifall till de föreslagna nedsättningarne i den för ifrågavarande
lån vid sisla Riksdag bestämda ränta, äfvensom i det då fastställda belopp,
som, efter anståndstidens slut, skulle å låne-capitalet årligen afbetalas. Med
afseende å de, i sådant ändamål, förut anförda och i Betänkandet upptagna
skäl, hafva de fleste ledamöterne af förstbemälde 2:ne Stånd, hvilka yttrat sig
i detta ämne, förklarat sig instämma i förslaget om räntans nedsättande från
5 till 4 procent; och hafva åtskillige talare derjemte yrkat de årliga capital-
och ränte-inbetalningarnes förminskande till 6 procent, hvaremot andra ansett
dessa inbetalningar, oagtadt ränte-nedsättningen, böra utgöras med det af Ri¬
kets sistförsamlade Ständer stadgade belopp, eller 8 procent å primitiva capi-
talet. Hos Hederv. Bonde-Ståndet, af hvilket detta Betänkande jemväl blifvit
till Utskottet återremitteradt, hafva åter anmärkningar endast förekommit e-
mot Utskottets yttrande, i fråga om de af Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
äskade mera bestämda och fullständiga föreskrifter, rörande de till lånemed¬
lens utdelning utsedde Committerades ansvars-och redovisnings-skyldighet, samt
angående antagligheten af de till säkerhet för omförmäkle lån meddelade in¬
teckningar i byggnader af träd.
Uti det återremitterade Betänkandet, har Utskottet sökt utförligen fram¬
lägga grunderne för dess betänkligheter emot den ifrågaställde rubbningen
och förändringen af de, vid sistförflutna Riksdag, bestämda ränte- och åter-
betalnings-vilkor för det ofvannämnde stad då beviljade byggnads-lån. Med
undantag af hvad, som blifvit anfördt, rörande det Söderhamns stad af Ri¬
kets nu församlade Ständer meddelade låne-understöd och den förmenta
motsägelsen emellan hvad Utskottet, angående räntan för detta och nu ifrå¬
gavarande lån, yttrat, innehålla anmärkningarne, till stöd för den yrkade
lindringen i förrberörde lånevilkor, icke några andra skäl och omstäudighe-
O '-'O
Bih- till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 21 Haft. X
2
Slats-Utslcottels Utlåtandej IV. o 314.
ter, än dem, som i förra Betänkandet blifvit upptagna och, före dess afgif-
vande, af Utskottet noga öfvervägda. Utskottet, som ingalunda kan medgif¬
va den anmärkta motsägelsen, anser sig följaktligen å sin sida endast behöf¬
va hänvisa till hvad detta Betänkande uti ifrågavarande afseende innehåller,
helst Utskottets deruti yttrade åsigt, hvars rigtighet såsom grundsats äfven i
allmänhet är vorden erkänd, icke blifvit i någon mon rubbad, under en för¬
nyad pröfning af härvid förekomna förhållanden. Jemte det Utskottet, i an¬
ledning af det åberopade lånet till Söderhamn, anser sig böra erinra om det
i Utskottets Utlåtande härom, N:o 87 sid 4, anförda, men, i afseende på de
vid förflutna Riksdagar beviljade låne-biträden, visserligen icke gällande skäl
för räntans bestämmande till 4 procent, får Utskottet förklara,
att Utskottet icke kan frånträda sitt förut afgifna samt af ett Riks¬
stånd godkända och af ett annat Riks-Stånd utan anmärkning lem-
nade yttrande, angående de ifrågasatta förändringarna af Rikets sist
församlade Ständers beslut, rörande räntan och återbelalningssättet för
det Wenersborgs stad tilldelade byggnads-lån.
Till besvarande af anmärkningen, angående Utskottets åliggande att fö¬
reslå de af Fullmägtige nödiga ansedda tillägg i föreskrifter ne, angående Bygg-
nads-låne-committerades redovisnings- och ansvarsskyldighet, får Utskottet å-
heropa, hvad Utskottet härom uti det återremitterade Betänkandet yttrat; i
öfverensstämmelse hvarmed Utskottet, som medgifver, att dessa föreskrifter
icke äro så bestämda och förbindande, som de kunnat och bordt vara, fort¬
farande anser sig förhindradt att, så vida de vid sista Riksdag fastställda
låne-vilkor bibehållas oförändrade, nu föreslå några för låntagarne möjligen yt¬
terligare betungande förändringar i de då tillika meddelade stadganden till
betryggandet af Riksgälds-Contoirets säkerhet för lånemedlens återbetalning.
För öfrigt (örmodar Utskottet, alt, derest de af Utskottet, i sammanhang här¬
med, redan förut yttrade åsigter rörande tydningen och tillämpningen af be¬
rörde föreskrifter varda af Rikets Ständer gillade, Fullmägtige häruti komma
att erhålla en ytterligare ledning för de uti detta hänseende dem tillhöran¬
de åtgärder.
Beträffande slutligen frågan om vederbörande låntagares rättighet att, till
fyllnad i erforderlig säkerhet för erhållna byggnads-lån, jemväl aflemna in¬
teckningar i brandförsäkrade trädbyegnader, så har, efter granskning af liand-
lingarne och besluten vid sista Riksdag rörande dessa lån, Utskottet i sitt
förra Betänkande bestämdt förklarat, att Utskottet, för sin del, anser Full¬
mägtige icke kunna vägra att sådan erbjuden inteckningssäkerhet antaga, der¬
est en lånebeloppet, enligt brandförsäkrings-värderingen, fullt motsvarande
Stats-Utskottets Utlåtande , N.o 3i5.
3
sten- eller kaikbyggnad blifvit för det erhållna lånet uppförd och för det¬
samma äfven behörigen intecknad. Vid sådant förhållande lärer något vida¬
re yttrande af Utskottet angående denna fråga icke erfordras.
Stockholm den 7 September 1840.
Reservation
af Herr Contracts-Prosten Afzelius.
N:o 315.
Ank. till Exp■ Utsk. den 8 Sept., kl. 1 e. m.
Utlåtande , angående söht befrielse från ersättandet af uppburna
förskott till utgifter i följd af cholera-farsoten.
(Rgs. Afd.)
I anledning af anmärkningar, som förekommit under granskningen af
Redogörelsen för det år 1834, till utgifter i och för cholerafarsoten inom Gö¬
theborgs och Bohus Län, anordnade förskott af 25,000 R:dr, har Kongl. f. d.
Quarantaines-Commissionen, uti skrifvelse till Kongl. Maj:ts Befallningshaf¬
vande i nämnde Län af den 5 September 1838, bland annat, förklarat, att,
enär de i denna Redogörelse afförda kostnader för anskaffning af likkistor åt
personer, som i berörde farsot aflidit, icke voro af den beskaffenhet, att de,
jemnlikt 43 §. i Kongl. Kungörelsen af den 12 November 1831, borde af all¬
männa medel utgå, linge någon godtgörelse för dessa kostnader icke beräknas
af anslaget till farsotens hämmande, utan borde Länets Ränteri, genom Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes föranstaltande, annorledes i behörig ordning er¬
hålla ersättning för de af ifrågavarande förskott inom nedannämnde städer och
pastorat sålunda använda och derefter afförda summor, nemligen:
i Uddevalla . . R:dr 413: 24. >—
Marstrand . . ...... 106: 32. —
Strömstad 63: — —.
Morlanda pastorat 130: 8. —.
Tjörns dito . , . . , , . t , . . . ' p . 91: 27. 4,
4
Stats-U(skottets Utlåtande, IV.-o 315.
Fössbergs dito 116: — —
Carl Johans dito 174: — —
Säfve dito 74: — —
Örgryte dito 129: 16. —•
Landvetters dito 24: —• —
Lundby dito 70: 44. —
Quille dito 30: 1. 1.
S:ma R:dr 1,423; 8. 5.
äfvensom att, då förhållandet vore enahanda med följande uti samma Redo¬
görelse likaledes afförda utgifter, nemligen:
inom Morlanda pastorat för sjukvård R:dr 169: 40. —
och för födo-ämnen åt fattige cholerasjuke 70: 18. 3.
■ 1 u» o»
Tjörns d:o för sjuk-föda åt d:o 95: 12.
samt inom Fössbergs d:o till understöd åt d:o 11: 12.
och för en inköpt åder-snäppare .... 5: 16 12
S:ma R:dr 351: 34. 3.
kunde ej eller någon godtgörelse för dessa utgifter medgifvas.
Sedan härefter, å samtliga ofvan uppgifna städers och pastorats vägnar,
dels besvär öfver den af Kongl. Commissionen sålunda ålagda återbetalning af
berörde medel blifvit bos Kongl. Maj:t i föreskrifven ordning anförda, dels
ansökningar i underdånighet gjorda om befrielse derifrån af gunst och nåd,
så har Kongl. Maj:t, genom remiss af den 10 näst!. Mars, till Stals-Utskot-
tet, för det afseende, härvid förekomna serskilda omständigheter kunde för¬
anleda, i Nåder öfverlemnat de till Kongl. Maj:t rörande detta ämne ingif-
na besvär och ansökningar samt dervid fogade handlingar, tillika med Kongl.
Commerce Collegii, efter Quarantaines-Commissionens upplösning, häröfver in¬
fordrade utlåtanden.
Till följd af Högstberörde remiss, har Utskottet genomgått och granskat
de Utskottet derigenom tillställda handlingar, hvaruti, såsom skäl för den sök¬
ta eftergiften, hufvudsakligen är vordet anfördt: att de återfordrade medlen
icke blifvit af vederbörande församlingar eller deras Sundhetsnämnder re-
qvirerade, utan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till dem öfversända för
de fattiges bispringande under farsotens härjning; att desamma derföre i all¬
mänhet emottagils och betragtats såsom gåfvomedel; att de dermed upphand¬
lade likkistor blifvit använda för begrafning af sådane i farsoten aflidna per¬
soner, som icke efterlemnat den ringaste tillgång; att det dertill erforderliga
Siats-Utskottets Utlåtandej IV.o 3'S.
5
betydliga antal likkistor endast härigenom kunnat anskaffas; att den anmärk¬
ta afFöringen af ifrågavarande belopp grundade sig på Kongl. Maj:ts Befall¬
nings hafvancles meddelade uttryckliga tillåtelse och öfverensstämde med det
fastställda formuläret till redogörelser för de erhållna förskotten; att, i an¬
seende till den allmänna fattigdomen inom dessa församlingar, det vore o-
inöjligt att derstädes tillvägabringa de sammanskott, som erfordrades för de
yrkade ersättningarnes utgörande; att i sådant afseende någon annan egentlig
tillgång, än den för invånarnes uppehälle oumbärliga fiskredskapen, icke före-
funnes; att endast i yttersta nödfall en del af förskottssummorna blifvit an¬
vänd till anskaffande af sjukföda åt utfattige, som eljest troligtvis måst dö af
svält; samt att åtskilliga utgifter, hvilka varit af den beskaffenhet, att de bordt
af allmänna medel godtgöras, blifvit bestridda genom communernes enskildta
bidrag. Med afseende å nu anförda omständigheter och enär Kongl. Majrts
Befallningshafvande vitsordat, att ifrågavarande medel blifvit begagnade till
utgifter, som af behofvet varit i högsta måtto påkallade och till hvilkas be¬
stridande bidrag af enskilda personer svårligen kunnat erhållas, helst befolk¬
ningen i flera af förenämnde församlingar till största delen utgjordes af me¬
dellöse fiskare, har också Kongl. Commerce-Collegium, ehuru de anmärkta
utbetalningarne icke kunnat, emot uttryckliga föreskriften uti 1831 års Kongl.
Kungörelse, af Quarantaines-Commissionen godkännas till ersättande utaf de
under dess förvaltning ställda allmänna medel, likväl i underdånighet hemställt,
att Kongl. Majrt måtte, i öfverensstämmelse med 43 §. i sammaiKungörelse, till
Rikets nu församlade Ständer aflåta Nådig Proposition om ofvannämnde stä¬
ders och pastorats befrielse från återbetalningen af de till bestridande af
omförmälde utgifter använda förskottssummor samt om ersättning härför till
o O
Götheborgs Ränteri af de allmänna medel, som dertill kunde af Rikets Stän¬
der anvisas.
Lika med Kongl. f. d. Quarantaines-Commission och Kongl. Commerce-
Collegium, har jemväl Utskottet funnit, att ulgifterrie för anskaffandet af lik¬
kistor icke uti något afseende kunna hänföras till de i åberopade Kongl. Kun¬
görelses 43 §. uppgifna kostnader, för hvilkas utgörande bidrag af staten en¬
dast må påräknas, nemligen: Läkares rese- och underhålls-kostnader utom de¬
ras stationer, utgifter för läkemedel åt fattige sjuke, quarantaines-afgifterne
öfverstigande kostnader för vidtagna quarantaines-anstallter å kusterne samt
omkostnader för militära bevaknings-åtgärder till lands och sjöss, äfvensom
erforderliga utgifter i och för tryckningen af meddelade kungörelser, under¬
rättelser och formulärer; hvadan, och då understöd af allmänna medel icke
inom andra utaf cholera-farsoten hemsökte orter fått begagnas för det föremål,
6
iSiats-Utskottets Utlåtande j N.-o 3i6.
derom nu är fråga, samt derförutan ej eller på något sätt är vordet ådaga-
lagdt, att alla de upphandlade likkistorna verkligen blifvit använda för be-
grafningen af alldeles utfattiga genom choleran bortryckte personer, anser sig
Utskottet, oagtadt de af sökanderne anförda flera serskilda och ömande om¬
ständigheter, nödsakadt
afstyrka bifall till den sökta befrielsen från återbetalnings-skyldighe-
ten, i afseende pä de till uppköp af likkistor begagnade och i räk-
ningarne öfver ifrågavarande förskott afförda medel.
Hvad åter vidkommer ersättningen af de summor, hvilka likaledes blif¬
vit afförda, såsom utbetalda för cholerasjukes vårdande och anskaffande af sjuk-
föda samt inköpandet af en ådersnäppare, så enär dessa utbetalningar icke
sakna all gemenskap med ett utaf de i Högstberörde Kongl. Kungörelse upp¬
räknade föremål, hvartill allmänna medel må användas, får Utskottet, serde¬
les med afseende å den utblottade belägenhet, deruti de inom Morlanda och
Tjörns pastorat bosatta personer i allmänhet befinna sig,
tillstyrka, att invånarne i dessa 2:ne pastorat, äfvensom i Fössbergs
pastorat, hvarest enahanda utbetalning till ett mindre belopp jemväl
förekommit, må varda befriade från den dem ålagda återbetalning
af dé till sistberörde utgifter använda allmänna medel, utgörande,
på sätt förut är vordet uppgifvet, en sammanräknad summa af Tre-
hundrafemtioen R:dr 34 sk. 3 r:st., samt att Götheborgs och Bohus
Läns Landt-Ränteri må för detta belopp varda ersatt af de, enligt
hvad Utskottet inhemtat, till Kongl. Commerce-Gollegium numera
influtna och härtill disponibla allmänna medel.
Stockholm den 7 September 1840.
N:o 316.
Arik. till Exp. ZJtsk. den 8 Sept,, kl. 1 e. m*
Utlåtande , angående sökt befrielse från Götha CanaUBolag ålagd
bevillning för utdelade vinstmedel.
(Rgs. Afd.)
Sedan Kongl. Kammar-Rätten, i anledning af derom i anmärkmngsväg
vackt påstående, genom utslag af den 6 Maj 1839, hvilket icke inom före-
Stats-Utskottets Utlåtande j N.o 3l6.
7
skrifven tid blifvit öfverklagadt och således vunnit laga kraft, förklarat, att
ett belopp af 3,035 Ridr 28 sk. 9 r:st. borde till Kongl. Majit och Kronan
utgöras såsom efter 5 procent beräknad bevillning för den af Götha Canai-
Bolags inkomster under åren 1829 till och med 1836 samlade behållna vinst,
som, enligt Bolagets den 12 Juli 1837 fattade beslut, blifvit med tillsammans
60,712 R:dr, på en gång', för Bolagets räkning, disponerad; så och efter det
Götha Canal-Direction hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att Kongl.
Majit täcktes, af gunst och nåd, meddela den eftergift af detta bevillnings-
belopp, hvilken, enligt Directionens förmenande, skulle varit att motse, der¬
est Kongl. Kammar-Rättens utslag kommit att inom behörig tid öfverklagas,
har Kongl. Majit, som funnit Sig icke kunna bifalla den sålunda i underdå¬
nighet sökta eftergiften, likväl, genom Skrifvelse af den 27 nästlidne Juli,
till Stats-Utskottet i Nåder öfverlemnat de detta ämne rörande handlingar,
på det att Rikets Ständer måtte varda i tillfälle att, med billigt afseende å
förekommande serskilda skäl och förhållanden, samma eftergift bevilja.
Såsom skäl för den yrkade befrielsen från ifrågavarande bevillnings-af-
gift, är väl hufvudsakligen anfördt, att samma afgift kornme att utgå af elt
capital, nedlagdt i ett så stort nationelt företag som Götha Canal, samt att
af Canalverkets och Motala mechaniska verkstads, under omförmälde tidrymd,
besparade behållning, som vid 1836 års slut icke utgjorts af samlade contanta
medel, utan varit begagnad till inköp af elfecter och materialier för verksta¬
dens drift, dervid samtidigt inträffade betydligare förluster ej eller vore av¬
räknade, hade, jemnlikt Bolagets beslut, ofvanuppgifna belopp af 60,712 Ridr
blifvit användt till utvidgning af Motala verkstad emot actie-egarne derföre
tilldelade räntebärande obligationer, hvilka beräknades såsom utdelning för
åren 1834-, 1835 och 1836 med tillsammans 2 procent eller | procent för
livartdera året å actierne af första classen och med 1 procent eller 4 procent
för året å actierne af andra classen; men då den omständigheten, att actie-
egarne i Götha Canal, vid 1837 års bolagsstämma, beslutat att, i stället för
contant utdelning af den för de nästförflutna 3:ne år uppkomna vinst af ca-
nalen, emottaga denna vinst i utfärdade räntebärande obligationer, icke synes
i något hänseende hafva förändrat egenskapen af den, actie-egarne på detta
sätt tillgodokomna, behållning, så finner Utskottet sig föranlåtet,
afstyrka Rikets Ständers bifall till den ifrågasatta befrielsen från en
afgift, som, på grund af uttryckliga stadgandet i 38 §. af gällande
Bevillnings-Förordning, blifvit, genom vederbörlig Domstols laga
kraftvunna beslut, ålagd.
Stockholm dea 7 September 1840.
8
Stats-Utskottets Utlåtande , N:0 3rj.
N:o 317.
Ank. till Exp. Utsk. den 8 Sept,, kl. 1 e, m.
Utlåtande, i anledning af åtskilliga, ännu, icke återställda, för¬
bindelser rörande Svenska Statens fordna utländska skuld.
(Rgs. Afd.)
Som Stats-Utskottet, af Rikgälds-Contoirets Commissariats till Rikets nu
församlade Ständer afgifna Berättelse, inhemtat, att i nämnde Contoirs räken¬
skaper ännu funnos upptagna utelöpande obligationer lör Svenska Stats-lånen
1 Holland och Brabant, å tillsammans 6,000,0(X) R:dr Holländsk Courant och
73,000 Gulden Brabanskt vexelmynt, så bar Utskottet ansett sig böra från
Iullmägtige infordra åtskilliga, för utredandet af förhållandet med dessa o-
bligationer och anledningen, hvarför de allt hitintills icke kunnat återbekom-
mas, erforderliga upplysningar. Enligt hvad Fullmägtige, till följd häraf, an¬
mält och Utskottet meddelade handlingar utvisa, hafva följande, tordna utländ¬
ska Stats-skulden tillhörande, förbindelser, hvarken blifvit till Riksgälds-Con-
toiret återställda, eller, jemnlikt derstädes företedda bevis, vederbörligen döda¬
de och annullerade, nemligen:
l:o för lånen i Holland.
Riksgälds-Contoirets hufvud förbindelse, jemte åtföljande handlingar, för
ett år 1792 serskildt upptaget Lif ränte lån å 600,000 R:dr, eller 1,500,000
Gulden Holländskt Courant; och för de så kallade ärftliga lånen:
4 st. Kongl. Stats-Contoiiets obligationer, utfärdade på grund af Högstsalig
Hans Maj:t Konung Gustaf Hirs auetorisation den 20 October 1784, och
lydande å 200,000 R:dr hvardera R:dr Holl. 800,000.
3 st. dito dito, på grund af Högstbemälde Konungs auetorisation den
12 December 1785, hvardera lydande å enahanda summa . • 600,000.
2 st. dito dito, på grund af dito dito den 8 Augusti 1787, lydan¬
de å 300,000 R:dr hvardera 600,000.
2 st. dito dito, på grund af dito dito den 17 Januari 1788, å
200.000 R:dr hvardera 400,000.
6 st. dito dito, på grund af dito dito den 12 December 1788, å
500.000 Fioriner hvardera 1,200,000.
3 st. Riksgälds-Contoirets dito, på grund af Kongl. Maj:ts med nämn¬
de Con-
Stats-Utskollcts Utlåtande, N.o 3ij.
9
de Contoirs garanti försedda auctorisation af den 31 Juli 1789,
å 200,000 R:dr hvardera
En Riksgälds-Contoirets, på grund af dito dito af den 5 Juli 1790,
utfärdade obligation å 250,000 Floriner eller
6 st. Riksgälds-Contoirets obligationer, utfärdade på grun 1 af Kongl.
Maj:ts auctorisation den 25 Mars 1791, jemte 2:ne nämnde Con-
Loirs garantier, ljudande dessa obligationer å 200,000 R:dr hvardera 1,200,000.
samt 3 st. dito dito, på grund af dito dito den 12 September 1797
och Riksgälds-Contoirets garanti af den 1 i samma månad, af
hvilka 2:ne lyda å 200,000 R:dr hvardera och en å 100,000
R:dr 500,000.
Summa R:dr Holl. Cour. 6,000,000.
Af de för förstberörde lån, genom Riksgälds-Contoirets Commissionärer,
utgifna 15,000 st. partial-obligationer å 1000 Gulden eller 400 R:dr hvar¬
dera, voro, redan före 1815 års slut, infriade 5,922 st. Derefter hafva yt¬
terligare, under åren 1816 och 1817, dylika obligationer till ett antal af
8,794 st. blifvit inlösta och annullerade, så att endast 284 partial-obligationer,
motsvarande ett capital-belopp af 113,600 R:dr meranämnde myntsort, nu¬
mera kunna vara utelöpande.
2:o För de i Brabant upptagna lån,
hvilkas ursprungliga belopp utgjorde 9,250,000 Gulden Brabanskt vexel-
mynt, 73 st. af Riksgälds-Contoiret utfärdade partial-obligationer å 1,000
Gulden hvardera, grundande sig dessa obligationer på Kongl. Maj:ts, under
åren 1792, 1793, 1796 och 1798 meddelade och af Riksgälds-Contoiret ga¬
ranterade auctorisationer, hvilka hufvud-document åren 1817 och 1818
till Contoiret återställdes. Uti det uppgifna antalet utelöpande partial-obliga¬
tioner äro likväl inberäknade 9 st., som Riksgälds-Contoiret, före år 1815,
genom sin Commissionär infriat, men ännu icke återbekommit.
Sedan Rikets Ständer, uppå Kongl. Maj:ts derom aflåtna Nådiga Proposi¬
tion, vid 1812 års Riksdag, bes.lutit afskrifva två tredjedelar af Svenska sta¬
tens då egande capital -skulder i Holland, Brabant och Genua, samt alla å
dessa skulder upplupna obitdda räntor, så åtog Sig Kongl. Maj:t, vid derpå-
följde eller 1815 åis Riksdag, att med den för ön Guadeloupe influtna lösen
af 24,000,000 Francs liqvidera all Rikets utländska gäld. För verkställigheten
af denna liqvid, i afseende på skulderne i Holland, hvilka, föreden år 1812
Bih. till R St. Prot 1S40. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 21 Haft. 2
600,000.
100,000.
10
Stats-UIskoltets Vt/älandej N.o 3ij.
beslutade afskrifning, uppgingo till ett capilal-belopp af 4,235,000 R:dr Cou¬
rant, afslöts i December månad 1815, å Kongl, Maj:ts vägnar, en convention
härom med ett befullmägtigadt ombud för ”ett ganska betydligt antal” egare
af de till ofvanomförmälde lån hörande partial-obligationer. Enligt denna,
vid 1817 och 1818 årens Riksdag, Rikets Ständer meddelade convention,
skulle, medelst erläggandet af en år 1816 jemväl, på öfverenskommet sätt,
utbetald summa af 1,300,000 R:dr Hamburger Banco samt afståendet af en¬
skilda Svenska underså ters då till nära 3,000,000 Francs uppgående och ve¬
derbörligen styrkta fordrings-anspråk hos Franska Regeringen, Svenska Kro¬
nan anses hafva uppfyllt och fullgjort alla de förbindelser till sina fordrings-
egare i Holland, som hon sig iklädt, vare sig genom Regeringen, Rikets Stän¬
der eller Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret; så att inga anspråk eller recla-
mationer, af hvad natur eller benämning de vara måtte, skulle någonsin kun¬
na göras af dessa fordrings-egare och än mindre då eller i framtiden kunna
lalla Sverige till last, utan vore hela skulden att anse såsom till fullo betald,
så väl till capital, som upplupna eller oupplupna räntor och ränte-coupons.
Derjemte bestämdes, uti samma convention, den 31 December 1816, såsom
den yttersta tid, inom hvilken bemälde fordrings-egare kunde vid äfventyr
af deras fordringars fullkomliga annullerande, anmäla sig för utbekommande
af hvad dem, jemlikt de i conventionen stadgade grunder, skulle tillfalla;
och borde fordrings-egarnes ombud, genast efter återkomsten till Holland,
loranstallta om en, å deras vägnar, härom utfärdad offentlig kungörelses in¬
förande i allmänna tidningarne. För öfrigt åtogo sig samma ombud, äfvensom
åtskilliga handelshus i Amsterdam, med hvilkas fulimagter ombudet var för-
sedt, att ansvara för liqvidationen samt för återlenxnandet till c önska Kro¬
nan af de förbindelser och handlingar, som rörde dess skuld inom Holland;
hvarförutan ombudet, för den händelse, att hufvud-förbindelserne, af en el¬
ler annan orsak, icke blefvo återlemnade, förband sig, i sina Committenters
namn och å deras vägnar, att tillvaron eiler icke tillvaron af dessa obliga¬
tioner ej skulle, under någon förevändning, kunna gifva samma handlingar
den giltighet, som de genom den afslutade conventionen förlorat.
Emot återställandet af de för de så kallade ärftliga lånen utfärdade huf-
vudförbindelser, har också det hinder sedermera förekommit, att den embets¬
man i Amsterdam, Notarius Publicus W. van Homrighj hos hvilken dessa
förbindelser till samtlige långifvarnes säkerhet blifvit deponerade, vägrat att
utlemna desamma, förr än antingen alla partial-obligationerne voro infriade,
eller den genom lagarne för kraf i allmänhet bestämda prEescriptionstid till-
ändagått. Jemlikt den upplysning, Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret år 1830
Stats-Utskoltets Utlåtande j N.o 3ty.
11
erhållit från dåvarande Svenska och Norrska General-Consuln i Amsterdam,
skulle, till följd af Nederländska lagarne och Notarii Publici åliggande att
bibehålla en hos honom deponerad effect, intilldess den blifvit annullerad el¬
ler till all kraft och verkan upphört, berörde hufvud-förbindelser icke kunna
förr utgifvas, än alla derpå grundade serskilda skuldbevis blifvit inför denna
tjensteman till öfverkorsning företedda. För liufvud-förbindelsernas återbe-
komraande måste således afvagtas de oinlösta partial-obligationernas successi¬
va företeende, eller förloppet af den i åberopade lagar stadgade 30:åriga prae-
scriptionstid, hvilken ansdgs kunna beräknas från år 1816, då inlösandet af
obligationerne i allmänna tidningarne kungjordes.
Emedlertid och jemte det protester blifvit, å Kongl. Maj:ts höga vägnar,
vederbörligen anmälda till förekommande af allt missbruk med ifrågavarande
hufvud-förbindelser, hafva, jemlikt Riksgälds-Contoiret tillställda bevis, de in¬
friade partial-obligationerne blifvit å hufvud-förbindelserna afskrifna, med un¬
dantag af 1,098 st. sådana, före år 1812, inlösta obligationer, för hvilka nå¬
gra afskrifnings-bevis icke blifvit företedda; varande dessa sistnämnde obliga¬
tioner alltsedan 1828 deponerade i Rikets Ständers Bank.
Beträffande åter den för lifräntelånet utgifna hufvud-förbindelse, jemte
dertill hörande handlingar, så hafva dessa handlingar från början varit för¬
varade hos det Bankörshus, som besörjde lånets upptagande och utfärdade de
så kallade lifränte-constitutionerne. Men efter samma Bankörshus inträffade
obestånd, Jaar berörde förbindelse kommit att aflemnas till en Domstol i Ha¬
ag, hvdrifn^i dpCx år 1*16 utsedda Liqvidations-Comité densamma återfordrat
samt dereftfri’ lofvat att förbindelsen, genast efter dess utbekommande, till
Kongl. Maj återställa.
I afseende på de utelöpande partial-obY/^tionerne för Brabantska lånen,
hvilka låns år 1815 återstående belopp, med inbtiäWande af den, enligt 1812
års Riksdagsbeslut, afskrifna andel, utgjorde 7,359,000 Gulden, Thar ILongl.Maj:*,
uti Dess, under den 23 December 1817, till Rikets Ständers dåvarande Stats¬
utskott aflåtna Nådiga Skrifvelse, förklarat, att dessa till ett antal af 256 st.
då uppgående obligationer genast vid uppvisandet inlösas.
Vid nu anförda förhållanden och med afseende derjemte å de, enligt
Högstberörde Nådiga Skrifvelse, för öfrigt vidtagna åtgärder för afslutandet
af Jiqviderne om ifrågavarande skulder, finner visserligen Utskottet Svenska
Stats-Verket vara hufvudsakligen betryggadt emot sådana ytterligare fordrings¬
anspråk, som nu eller framdeles möjligtvis skulle kunna grundas på ofvan-
uppgifna, till Riksgälds-Contoiret icke återställda, skuldförbindelser; men Ut¬
skottet kan likväl icke annat än anse, att, såsom en alltid vanlig och obe¬
12
Siats-Utskottets Utlåtande , Dl.-o 3i7.
stridlig följd af behörigen verkställd liqvid, alla de förskrifningar, jemte deri
åberopade säkerhetshandlingar, som blifvit utfärdade för nu omförmälde, re¬
dan liqviderade, skulder, böra, åtminstone efter den erforderliga praescri ptions-
tidens förlopp, antingen, i stadgad ordn'ng, återlemnas, eller, enligt gällande
lagar, till all framtida kraft och verkan ovilkorligen dödas. Dessutom före¬
kommer det Utskottet i liera hänseenden mindre lämpligt, alt de med Sve¬
riges Konungs och Ständers auetorisation och garanti försedda hufvudförbin-
o O o
delseina för en del af de fordna Stats-lånen skola, sedan dessa förbindelser
blifvit infriade, fastän ännu icke öfverkorsade eller annullerade, fortfarande
förvaras under utländsk Domstols eller Embetsmans vård. I betraktande
häraf och på det alt ej allenast oftaberörde skuldposter må framdeles kunna
ur Riksgäls-ContoirefS räkenskaper helt och hållet afföras, utan ock all an¬
ledning till vidare undersökningar om samma skulder och deras liqvidera n-
de må for framtiden upphöra, synas Rikets nu församlade Ständer icke böra
underlåta alt, så vidt på dem ankommer, söka bereda de ännu utevarande
obligationernas ofördröjliga återställande eller fullkomliga anuullerande. Enär
nu Kongl. Maj:t, uti Dess, vid 1815 års Riksdag, till Sta Is-Utskottet aflåtna
skrifvelse, angående indragandet och inlösen af Rikets utländska räld, i Nåder
åtagit Sig alt, jemte ■tillvägab.iingnndet häraf, ''till Riksgälds Contoir et af¬
lemna alla de Rikets således inlösta skuldförbindelser, som då voro i ut¬
ländsk mans ego/' får Utskottet alltså, till vinnande af nyssberörde ända¬
mål, föreslå, ,
att Rikets Ständer malte hös Kongl. Maj:f * undeiNfär»v^tret anhålla,
alt alla erforderliga och ändamåJj0n‘llna åtgärder varola vidtagna,
på det att, så snart härvid förekommande omständigheter och för¬
hål tåliden möjligen medgifva, antingen de för fordna Stats-lånen i
Holland ulgifii': ntifvud-förbindelser, jemte dertill hörande handlin¬
gar, äfvensom de Ditintills icke återställda partial-ohligationcrne för
enahanda lån i Drabant må återbekommas, eller åtminstone veder¬
börliga bevis 0111 dessa hufvud- och partial-förbindelsers fullkomliga
dödande erhållas.
\ idkouimande åter de till Holländska lånen hörande och af Riksgälds-
Contoiiet inlösta samt i Rikets Ständers Bank för närvarande deponerade par¬
tial-obligationer, hvilka, enligt Rikets Ständers år 1829 fattade beslut, borde,
när sådant med minsta möjliga kostnad och äfventyr kunde ske, genom Full-
mägtiges i Riksgälds-Contoin t föranstaltande, öfversändas till Amsterdam,
men hvartill något lämpligt tillfälle ännu icke skall hafva yppat sig, så och
for den händelse, alt dessa obligationers företeende till afskrifning ä hufvud-
Stals-l)iskoltets Utlåtande, IV.o 3/8.
i3
förbindelserna förklaras utgöra ett oeftergifligt vilkor för sistberörde Förbin¬
delse rs återlemnande eller dödande, anser Utskottet sig böra hemställa,
alt bemälde Fullmägtige må få sig uppdraget att i sådant fall foga
anstalt oin ifrågavarande partial-obligationers afsända tule till Holland
på det siitt, sorn Fullmägtige linna mest lämpligt samt för det all¬
männa minst kostsamt och äfventyrligt.
Slutligen får Utskottet förklara, att, enär de anledningar, i anseende hvar¬
till ofta omförmälde skuldposter blifvit å serskild conto i Riksgälds-Contoi-
rets räkenskaper upptagna och allt hitintills inom linien balancerade, ännu
fortfara oförändrade, Utskottet anser sig för närvarande sakna skäl understöd¬
ja Fullmägtiges hos Utskottet gjorda framställning, rörande dessa summors
slutliga afförande ur nämnde Verks räkenskaper.
Stockholm den 7 September 1840.
No 318.
Ank. till Exp. Utsk dea 8 Sept. kl. 1 e. m.
Utlåtande} angående åtskilliga Redogörares inom Jönköpings Län
underdånig ansökning om befrielse från ålagd ersättning af
oberäknade bevillnings af gifter.
(Rgs. AM.)
Genom remiss af den 11 sisth Maj, har Iiongh Maj:t, för det afseende,
härvid förekomna skäl och omständigheter syntes påkalla, lill Siats-Utskottet
i Nåder öfverlemnat en af Kronofogdarne S. Wickbom och O. L Hcegg samt
•allidne Kronofogden, Assessoren A. F. Bråkenhjelms inka, äfvensom Härads¬
skrifvare J. G Ekelund, A. M Fagerberg och F. Fagerberg i underdå¬
nighet gjord ansökning att, af gunst och nåd, erhålla befrielse från den sö-
kanderne ådömda ersättning af oberäknad bevillning för arbetsfolk inom Tve¬
ta, Wista oell Mo, Nirra och Södra Wedbo samt Westra Häraders Fögde¬
rier af Jönköpings Län.
Al de, genom högstberörde remiss, Utskottet tillställda handlingar, har
Utskottet inliemtat, att, sedan Kongl. Kammar-Rätn ns Ö f v e r - R e v is i o n s - D e p a r-
temeuts Provms-Räkenskaps-Ccntoir, uti anmärkningar vid nämnde Läns Lands-
Siats-Utskottets Utlåtande IV.-o 3)8,
boks räkenskaper för åren 1832, 1833 och 1834, yrkat, alt vederbörande
Redogörare malle åläggas ansvara för den förlust, som tillskyndats Kongl.
Muj:t och Kronan, genom deras uragtlåtenhet att, sin tjenstepligt likmätigt,
reservera sig emot Taxerings-Comitéernes, i följd af denna uragtlåtenhet la¬
ga kraftvunne åtgärd att från stadgad bevillning, efter 2 Art. i Bevillning»-
förordningen, befria ett stort antal i anmärkningarne uppräknade inhyses-
och backstuguhjon samt afskedade soldater och deras hemmavarande barn m.
11. arbetsföre personer inom dessa Fögderier; så har Kongl. Kammar-Rätten,
medelst serskilda, under den 7 November 1836 samt den 9 April och 7 Maj
1838, utfärdade samt, efter deröfver i underdånighet anförda besvär, af Kongl.
Maj:t den 13 Juni sistlidet år gillade och fastställda utslag, på grund af 79
och 108 §. §. i 1830 års Bevitlnings-förordning, förklarat nedannämnde Re¬
dogörare skyldige att sjelfve ersätta de sålunda uteslutna bevillnings-afgifter-
nes belopp, nemligen Kronofogden i Tveta, Wista och Mo Häraders Fögderi
Assessoren Bråkenhielm och Iläradsskrifvaren derstädes Lands-Kamereraren
Ekelund med 153 R:dr 44 sk. för år 1833 och 76 R:dr 8 sk. för år 1834;
Kronofogden i Norra och Södra Wedbo Häraders Fögderi Wickbom samt
Häradsskrifvare!! F. Fagerberg med 526 R:dr 8 sk. för åren 1832 och 1833
samt med 240 R:dr 24 sk. för år 1834, äfvensom Kronofogden i Westra Hä¬
rads Fögderi Haegg och Häradsskrifvaren A. M. Fagerberg med 210 R:dr
16 sk. för åren 1832 och 1833; uppgående alltså sammanräknade beloppet
af dessa ersättningssummor till 1,207 R:dr 4 sk. allt Banco.
Uti det sedermera af Kongl. Kammar-Rätten afgifna underdåniga utlå¬
tande öfver nu ifrågavarande hos Kongl. Maj:t serskilt gjorda och till Rikets
Ständers pröfning hänskjulna ansökning, har Kongl. Kammar-Rätten anfört,
att, på sätt uti anmärkningarne vore medgifvet, Berednings- och Taxerings-
Gomite'erne beslutat den eftergift af bevillning enligt 2 Art., som föranledt
anmärkningarne och från hvilken den sökanderne ålagda betalnings-ansvarig-
het sig härledde; alt sökanderne således icke, genom förbisedd eller underlå¬
ten debitering, ådragit sig detta ansvar, utan grundade sig detsamma derpå,
att de låtit Comiteernes beslut, utan reservation eller anmärkning, gå i verk¬
ställighet; att redan i denna företeelse låge en för Redogörarne mildrande om¬
ständighet, enär de följagtligen haft lagliga auctoriteters beslut för sig; att,
vid utkräfvandet af ett för tjenstefel af sådan beskaffenhet ådömdt ansvar,
det syntes vara ett oeftergifligt vilkor, att ansvaret bestämdes efter den, ge¬
nom felets begående, åstadkomna förlust; att, i öfverensstämmelse härmed,
de i detta mål meddelade beslut också innehöllo, ej allenast, att. efter det af-
gifterne blifvit debiterade, fråga om afkortning i laga ordning kunde uppstå,
Stats-Utskotlcts Utlåtande N;0 3iS.
utan ock att afdrag från hvad fastställdt blifvit linge i vissa uppgifna fall
ega rum; att fördenskull otvifvelagtigt vore, det den i Kongl. Kammar-Rät¬
tens Utslag upptagna ersättningssumma komme att, vid skeende undersöknin¬
gar, i betydlig mon nedsättas; att dessa undersökningar, som skulle blifva
serdeles tidsödande, måste i anseende till den längesedan förflutna tid, sorn
de afsågo, komma att sakna fullständighet och leda till föga båtnad för det
allmänna, samt att Kongl. Kammar-Rätten, med afseende å allt detta och
då sökandernes anhållan syntes på billighet grundad, alltså ansåg sig böra
till Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande öfverlemna, om icke Kongl. Majit,
med anledning af livad i detta mål förekom, skulle täckas vidtaga den för
eftergift af bevillningsmedel i allmänhet erforderliga åtgärd.
Under åberopande af de sålunda utaf Kongl. Kammar-Rätten, till stöd
för sökandernes underdåniga anhållan, anförda serskilda omständigheter och enär
sökandernes anmärkta uragtlåtenhet att, i föreskrifven ordning, åstadkomma
rättelse i Taxerings-Comiteernes beslut, angående den medgifna befrielsen
från ifrågavarande bevillnings-afgifter, endast medfört en, med då gällande
Bevillnings-förordning visserligen icke öfverensstämmande, ehuru, i anseende
till de skattskyldiges i allmänhet serdeles knappa vilkor, behöflig lindring i
en mängd mer eller mindre obemedlade personers skattebidrag, anser jem¬
väl Utskottet sig] böra tillstyrka,
att den, genom Kongl. Majits Nådiga Resolutioner af den 13 Juni
sistlidet år, vederbörande Kronofogdar och Häradsskrifvare uti Tve¬
ta, "Wista och Mo, Norra och Södra Wedbo samt Westra Häraders
Fögderier af Jönköpings Län, med tillsammans Ett Tusen Tvåhun¬
drade Sju Rrdr 4 sk. Bico ålagda ersättning för oberäknad bevill¬
ning af arbetsfolk inom nämnde Fögderier, under åren 1832, 1833
och 1834, må varda eftergifven, dock med iagttagande af det, vid
eftergifter af vederbörligen ådömda anmärkningsmedel, vanliga un¬
dantag, i afseende på det anmärknings-författarne samt andra tjen¬
stemän i Kongl. Kammar-Rätten, utaf sådana medel enligt förfalt-
ningarne tillkommande, så kallade observations-arfvode.
Stockholm den 7 September 1840.
i6
Stats-Utskottels Utlåtande j N:o 3ig.
N:o 319.
Ank. till Exp. Utsk. den S Sept.j kl. 1 e. m.
Memorialj angående trycknings kostnaderna för Riks-Ståndens
Protocoll vid innevarande Riksdag, äfvensom utdelningen af
samma Protocoll.
(Rgs Afd.)
Hos Högloflige Ridderskapet och Adeln har, med anledning af Riddarhus-
Secreteran ns framställning om föreskrifters meddelande, i afseende på utdel¬
ningen af Ståndets tryckta Protocoll och trycknings-kostnadernas godtgörande,
Herr Grefve C. F. Horn, uti en till Stats-Utskoltet ren itterad motion, hem¬
ställt, alt enahanda åtgärder, sorn, vid sistförflutna Riksdag, i berörde hän¬
seende vidtogos, äfven nu måtte af Utskottet föreslås.
Derjemte har Utskottet från "Wälloflige Borgare-Ståndet emotlagit en der¬
städes af Herr A. Helledaij väckt motion, hvaruti är föreslaget, att Lme-
Contoiren i Götheborg och Malmö måtte erhålla livar sitt exemplar af Riks-
Ståndens Protocoll och Bihangen dertill, för ej mindre senast förflutna än
nuvarande och kommande Riksmöten, hvilka handlingar sedermera borde vid
Låne-Contoiren, i ordnadt skick, förvaras och hållas tillgängliga för dem, som
önskade att derur hemta någon upplysning.
Till följd af dessa motioner och med iagttagande af några, enligt Ut¬
skottets åsigt, lämpliga tillägg till hvad Rikets Ständer vid sista Riksdag,
medelst bifallandet af Stats-Utskottets då afgifna Betänkanden N:o 72 och
299, rörande ifrågavarande ämne beslöto och förordnade, får Utskottet nu
alltså föreslå följande för öfrigt dermed hufvudsakligen öfverensstämmande
föreskrifter, nemligen:
l:o Kostnaderne för tryckningen och häftningen af Riks-Ståndens
Protocoll vid denna Riksdag bestridas omedelbart af Riksgälds-Con-
toiret, på enahanda sätt, som, i afseende å andra af Rikets Ständer
pröfvade och godkände utgifter, i och för Riksdagen, redan är vor¬
det föreskrifvet.
2:o Räkningarne öfver berörde trycknings-kostnader skola grunda
sig på vederbörande Boktryckares gjorda och af Riks-Stånden antag¬
na anbud, eller de med dem, enligt Ståndens beslut, härom upp¬
rättade contract; börande dessa räkningar, äfvensom räknirgirne öf¬
ver häftuings-kostuaden derjemte, hvad det häruti upptagna arbe¬
tets
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 3tg.
*7
tets verkställighet beträffar, vara af Ståndens Secreterare till rigtig-
heten bestyrkta.
3:o Af de tryckta Protocollen och Bilagorna dertill utdelas till
Riks-Ståndens ledamöter vid innevarande Riksmöte och innehålles
för Ståndens archiv det antal exemplar, som hvarje Stånd härtill
disponerat.
4:o Derefter öfverblifvande exemplar af dessa handlingar aflemnas
från vederbörande Stånds Canzlier eller Canzli-Directioner till Riks-
gälds-Contoiret, hvarest de emottagas af den tjensteman, Fullmägtige
härtill utsett; och iagltages härvid, att Protocollen, i den nion tryck¬
ningen och häftningen deraf hinner verkställas, allemnas i häften af
minst 5 ark.
5:o Hos bemälde tjensteman bör för den, som sådant åstundar, till¬
fälle vara beredt att, så vidt tillgången af de emottagna exempla¬
ren medgifver och efter ett pris af En skilling Banco för hvarje
tryckt ark, pramumerera å ett eller liera Riks-Stånds Protocoll,
dervid såsom praenumerations-afgift erlägges ett belopp af 2 R:dr
nämnde mynt för hvarje Protocolls-samling; och hvarom underrät¬
telse i allmänna tidningarne bör, genom Fullmägtiges föranstaltande,
meddelas.
6:o De till Riksgälds-Contoiret allemnade Protocoll skola för öfrigt
användas sålunda:
a) till framtida förvarande i nämnde Contoir, för att derstädes
till upplysningars erhållande finnas att tillgå, afsättas sex exemplar;
b) till Chefernes för Stats-Departementen Expeditioner samt till
j ustitiae-Revisions-Expedition och Rikets Ständers Justitife-Ombuds-
man utdelas ett exemplar till hvardera;
c) till Rikets Ständers Bank samt Låne-Contoiren i Götheborg och
Malmö aflemnas 3:ne exemplar;
d) uppå vederbörlig reqvisition, tillhandahålles de med Bibliothek
försedda allmänna Läroverk ett exemplar hvartdera;
e) de Kongl. Collegier och andra allmänna Embetsverk samt Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, hvilka hos Fullmägtige sig derom anmäla,
erhålla likaledes exemplar af de Protocoll, hvarpå tillgång förefinnes;
/) hvad, som härefter återstår, hålles, efter reqvisition, vid näst¬
kommande Riksdags början, hvarje Riks-Stånd tillhanda,
idkommande Herr Helledaijs hemställan, att Låne-Contoiren i Göthe-
i. till R. St. Prot. 184.0. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 21 Haft. 3
i8
Stats-Utskottets Memorial, IV.o 320.
borg och Malmö måtte jemväl varda försedda med hvar sitt exemplar af
Riks-Ståndens Protocoll, jemte dertill hörande Bihang för de sistförflutna Riks-
dagarne, så enär, efter livad Utskottet inhemtat, åtskilliga odisponerade exem¬
plar af dessa handlingar ännu finnas i Riksgälds-Contoiret förvarade, anser
Utskottet si» höra
O
tillstyrka Rikets Ständer att, med bifall till den härom gjorda hem¬
ställan, medgifva, att ett exemplar af samtlige Riks-Ståndens Pro¬
tocoll för 1828, 1829 och 1830 samt 1834 och 1835 årens Riksda¬
gar må från Riksgälds-Contoiret, efter behörig reqvisition, utlem-
nas för hvartdera Låne-Contoirets räkning.
Stockholm den 7 September 1840.
N:o 320.
Arik. till Exp. Utsk. den 8 Sept., kl. 1 e. rn.
Memorial, angående dispositionen af de, vid Riksdagens slut, öf-
verblifvande exemplar af Bihanget till Riks-Ståndens Pro¬
tocoll.
(Rgs. Afd.)
Upplagan af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll vid innevarande Riks¬
dag, hvaraf tryckningen besörjes genom Expeditions-Utskottet, har af Rikets
Ständer, uppå nämnde Utskotts hemställan, blifvit bestämd till 1,300 exemplar.
Enligt Stats-Utskottet meddelad upplysning, utdelas häraf,
i mon af tryckningens fortgång,
till Ridderskapet och Adeln 550 exemplar.
„ Preste-Ståndet 70 dito
„ Borgare-Ståndet 70 dito
„ Bonde-Ståndet 125 dito
„ Utskotten och deras Afdelningar m. fl. . 40 dito
Summa S5o exemplar,
hvarjemte, till följd af Rikets Ständers beslut, för
praenumeranter och köpare äro afsatta ... 40 dito
— 1 895.
Således böra, vid Riksdagens slut, återstå odisponerade
omkring , 400 exemplar.
Stats-Utskottets Memorial, N.o 320.
*9
I likhet med hvad som vid de 2:ne sistförflutna Riksdagarne blifvit stad¬
gadt, i afseende på de då öfverblifna exemplaren af enahanda tryckta hand¬
lingar, har Utskottet ansett sig böra föreslå,
att omförmälde, vid denna Riksdags slut, återstående antal exemplar
af Bihanget till Riks-Ståndens protocoll må, sedan desamma blifvit
häftade, till Riksgälds-Contoiret aflemnas, för att der, efter veder¬
börliga reqvisitioner, tillhandahållas följande Embetsman samt Em¬
betsverk och Inrättningar, nemligen:
Stats-Rådets ledamöter, 1 exemplar hvardera, eller tillsammans 10 exemplar.
Konungens Högsta Domstol 3 dito
Justitiae-Canzleren 1 dito
Justitiae-Stats-Expedition 1 dito
Justitiae-Revisions-Expedition 1 dito
Justitiae-Canzlers-Expedition 1 dito
Utrikes Departementets Expedition 1 dito
Landtförsvars-Departementets Canzli-Expedition 1 dito
Dito Commando-Expedition 1 dito
Sjöförsvars-Departementets Canzli-Expedition 1 dito
Dito Commando-Expedition 1 dito
Civil-Departementets Expedition 1 dito
Finance-Departementets dito 1 dito
Ecclesiastik-Departementets dito 1 dito
Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman 1 dito
Committerade för tryckfrihetens vård 1 dito
Kongl. Svea Hof-Rätt .2 dito
„ Götha Hof-Rätt 2 dito
„ Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge ....... 1 dito
„ Krigs-Hof-Rätten 1 dito
„ Krigs-Collegium 2 dito
„ Förvaltningen af Sjö-Ärendena 1 dito
„ Kammar-Collegium 2 dito
„ Stats-Contoiret 2 dito
„ Bergs-Collegium 1 dito
„ Commerce-Collegium . . . 2 dito
„ Kammar-Rätten 2 dito
„ Sundhets-Collegium 1 dito
Transport 46 exemplar.
20
Ståts-Utskottets MemorialiV.o 320,
Transport 46 exemplar.
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet 1 dito
„ Öfver-Intendents-Embetet 1 dito
„ Öfver-Post-Directeurs-Embetet 1 dito
„ General-Tuli-Styrelsen 2 dito
„ General-Land tmäteri-Contoiret 1 dito
Rikets Ständers Bank 4 dito
Läne-Contoiret i Götheborg 1 dito
Dito i Malmö 1 dito
Riddarhus-Directionen 2 dito
Riks-Ståndens öfriga Canzli-Directianer 2 exemplar hvardera . 6 dito
Öfver-Ståthållare-Embetet och Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
1 exemplar hvardera .25 dito
Universiteten i Upsala och Lund samt öfriga med Bibliothek
försedda allmänna Läroverk dito 20 dito
Tillsammans lil exemplar»
Derjemte får Utskottet, beträffande dispositionen af de öfriga till Riks-
gälds-Contoiret aflemnade exemplaren af ifrågavarande Bihang, hemställa, att,
på sätt förut iagttagits,
l:o minst 6 exemplar afsättas till framtida förvarande i nämnde
Contoir;
2:o ett exemplar tilldelas hvar och en af Rikets Ständers före nä¬
sta Riksdag sammanträdande Revisorer af Stats-, Banco- och Riks-
gälds-Verken;
3:o likaledes utdelas till hvarje ledamot af Rikets Ständers Ut¬
skott vid nästkommande Riksdag ett exemplar;
och 4:o lör öfrigt utlemnas, sä vidt tillgången medgifver, exem¬
plar till andra embetsman och embets-myndigheter eller samfund,
hvilkas härom gjorda ansökningar af Fullmägtige i Riksgälds-Con-
toiret bifallas.
Stockholm den 7 September 1840.
Stats-Utskoltels Memorial, N.-o 3%i.
21
N:o 321.
Arik. till Exp. Utsk. den 11 Sept, j kl. 11 f ni.
Memorial 3 med en rättelse uti memorialet JV:o 301.
(U. A.)
Uti Stats-Utskottets memorial N:o 301, 48 punkten, liar genom misstag
inllutit, att UtskoLtets tillstyrkan af bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion, att förslags-anslaget till fångars vård, skjuts, underhåll, medicamenter,
m. m., nu utgörande 245,380 R:dr, måtte med 100,000 ll:dr förhöjas, blif¬
vit godkänd af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, i stället
att Ridderskapet och Adeln beslutat, att för nämnde ändamål skulle å stat
uppföras ett förslags-anslag af 430,000 R:dr.
Vid sådant förhållande har Utskottet, så vida icke Ridderskapet och A-
deln skulle behaga antingen antaga Utskottets tillstyrkan, eller förena sig uti
Preste-Slåndets beslut, genom hvilket anslaget blifvit bestämdt till 425,380
R:dr, funnit sig böra i så måtto förändra dess förra förslag, att Utskottet
hemställer, alt genom serskild votering må bestämmas, huruvida Ridderska-
pets och Adelns nyssnämnda beslut eller Preste-Ståndets beslut skall utgöra
contra-proposition vid den hufvudsakliga voteringen; och föreslår Utskottet, i
sådant afseende, följande votering:
Den, som vill, alt till contra-proposition vid slutlig votering, i fråga om
anslaget till fångars vård, skjuts, underhåll, medicamenter m. m., antages
Preste-Ståndets beslut, hvarigenom samma anslag bestämmes till 425,380 R:dr
voterar
Ja;
den det ej vill,
Nej; .
Vinner nej, antages till contra-proposition Ridderskapets och Adelns be¬
slut, hvarigenom ifrågavarande anslag är vordet bestämdt till 430,000 R:dr.
Sedermera anställes votering i hufvudsaken, enligt så lydande proposition:
Den, som, med godkännande af Utskottets tillstyrkan af hvad Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagit, bifaller, att förslags-anslaget lill fångars vård, skjuts,
underhåll, medicamenter m. m., ökas med 100,000 R.dr, och således bestäm¬
mes till 345,380 R:dr, voterar
Ja;
den det ej vill,
22 Ståls-Utskottets Utlåtandej N.-o 022.
Nej;
Vinner nej;
(Irsta alternativet) bestämmes nämnde anslag till 425,380 Rrdr.
(2:dra alternativet) bestämmes berörde anslag till 430,000 Rrdr.
Stockholm den 10 Septembér 1840.
Nro 322.
Auk. till Exp. Utsh. den 11 Sept-, kl. ti f. m.
Utlåtandej i anledning af väckt motion om ersättning för åren
i83g och 1840 till de dagsverks skyldige under Mariceholms
och Cathrinebergs Landshöfdingen B oställen.
(U. A.)
Uti en från Bonde-Ståndet remitterad motion, bar Riksdags-fullmägtigen
Anders Andersson från Skaraborgs Län, sedan Rikets Ständer, med bifall
tili Stats-Utskottets Utlåtande Nro 40, medgifvit, att de dagsverksskyldige
under Mariaeholms och Cathrinebergs Landshöfdinge-bostälien böra från nämn¬
de skyldighets utgörande befrias samt ett deremot svarande anslag af 894
Rrdr 22 sk. 11 rst. å stat uppföras, men, enligt hvad Kongl. Majrts Nådiga
Proposition, angående Stats-verkets tillstånd och behof utvisade, dagsverksskyl¬
digheten bordt Vårfrudagen år 1839 upphöra, hemställt, alt på det de dagsverks¬
skyldige må komma i åtnjutande af den dem förunnade befrielse äfven för
åren 1839 och 1840 och de redan utgjorde onera varda elem restituerade,
Rikets Ständer måtte bevilja ett serskildt anslag för dessa begge år till ett
belopp, motsvarande hvad nu kommer att å den blifvande Riks-staten från
och med år 1841 uppföras; uti hvilken motion Riksdags-fullmägtigen Johan¬
nes Andersson från ofvannämnde Län sig förenat.
Då Kongl. Maj:t elen 2 Februari 1888 i Nåder förklarat, att de nu ifrå¬
gavarande dagsverksskyldigheterne, såsom hvarken i hemmanens ränta inbe-
gripne, eller i skattläggning, eller indelningsverket grundade, borde med Vår¬
frudagen 1839 upphöra, ehuru, vid det förhållande, att lösen för dessa dags¬
verken blifvit beräknad såsom tillgång vid Landshöfdinge-lönernes reglerande,
befrielsen icke kunde vidtaga förr, än motsvarande anslag blifvit af Rikets Stän¬
Stats-Utskottets Memorial, JY.-o 323.
der anvisadt; så och enär ett dylikt anslag väl numera blifvit af Rikets Stän¬
der till uppförande å stat beviljadt, men billigheten fordrar, att de dags-
verksskyldige, äfven för den förflutna tiden, ifrån Vårfrudagen år 1839, få
tillgodonjuta den eftergift, hvartill de i berörde hänseende funnits berättigade,
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer, till godtgörande af den tillgång för Landshöf-
dinge-lönerne i Skaraborgs och i Christianstads Län, hvartill ersätt¬
ningen för dagsverksskyldigheten tili Mariaeholms och Cathrinebergs
Kungsgårdar varit beräknad, måtte för tiden ifrån Vårfrudagen år
1839 till slutet af innevarande år, eller för 1| år, bevilja ett af
Riksgälds-Contoiret utgående, emot den beräknade dagsverks-lösen
för nämnde tid svarande, anslag af 1,490 R:dr 38 sk. 2 rst., hvar¬
emot de dagsverksskyldige befrias ifrån den dagsverkslösen för 1839
och 1840, som icke redan blifvit godtgjord och berättigas att åter¬
få hvad deraf redan må vara erlagdt.
Stockholm den 10 September 1840.
N:o 323.
Ank. till Exp. ZJtsk. den 16 Sept,, kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 254-
(I. A.)
Hederv. Bonde-Ståndet har till Stats-Utskottet återremitterat dess under
N:o 254 afgifne utlåtande, i anledning af väckt motion om nedsättning i ar¬
rendet för militias-bostället Boda; men som, enligt Utskottet tillhandakomne
protocolls-utdrag, berörde utlåtande blifvit bifallet af Preste-Ståndet den 19
och af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet den 22 sisth Augusti,
hvadan, jemlikt 75 §. Riksdagsordningen, denna fråga är af Rikets Stän¬
der afgjord, finnér Utskottet sig
icke kunna dermed taga vidare befattning.
Stockholm den 15 September 1840.
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet, 1840.
Stats-Vtskottets Memorial> N.o 3*4-
i
N:o 324*
An k. till Exp. Utsk. den 26 September, kl. 2 e. m.
Memorial med förslag till voterings-proposition, i anledning af
skiljagtiga beslut öfver Utlåtandet N:o *58, angående löne-
ersättning för f. d. Stats-Se cr eter arne Grip och von Hart¬
mansdorff.
(U. A.)
Utskottets Utlåtande ]V:o 258, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Skrifvelse, angående löne-ersättning för f. d. Stats-Secreterarne Grip oell
von Hartmansdorff hvarigenom Utskottet, på anförde skal, tillstyrkt, att,
vid Indragnings-Statens slutliga reglerande, må för nämnde ändamål upp¬
föras 8,000 K:dr Banco, blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet, men afslaget af Borgare- och Bonde-Stånden, hvadan, för
frågans afgörande, votering uti Förstärkt Stats-Utskott bör egarumj så får
Utskottet föreslå följande voterings-pi oposition:
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet i Utlåtandet N:o 258
föreslagit, bifaller, att vid Indragnings-Statens slutliga reglerande må,
i och för den af Kongl. Maj:t beslutade löne-ersättning till f. d. Slafs-Se-
creterarne Grip och von Hartmansdorff, uppföras en tillökning af 8,000
R:dr Banco, voterar Ja;
den det ej vill, Nej;
Vinner Nej, varder berörde löne-ersättning icke beviljad.
Stockholm den 25 September 1840.
Bih. till JR. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 22 Haft. 1
2
Stat s-Ut skottets Memorial* JY:o 3n5.
lNT:o 325.
Memorial med förslag till 'voterings-proposition, i följd af skilj-
agtiga beslut öf ver Utlåtandena D/.ris ig5 och 3o/j, angå¬
ende löne-reglering för Stats-Departementens Expedi¬
tioner.
(TJ. A.)
Vid afgörande!: af Utskottets ofvannämnde Utlåtanden, angående
Kongl. Maj:!s Nådiga Proposition, rörande löne-reglering för Stats-Depar-
lementens Expeditioner, hafva Borgare- och Bonde-Stånden godkänt Ut¬
skottets afstyrkande af berörde Proposition, i hvad den angick uppfö¬
rande på Indragnings-stat af åtskiilige erabets- och tjenstemän samt vakt-
betjening uti Justitiae-Revisionen och de fyra förra Stats-Expeditionerne
af Kongl. Maj:ts Canzli, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt preste-
Ståndet bifallit, hvad i berörde hänseende blifvit af Kongl. Maj:t före¬
slaget.
Då denna skiljagtigbet bör genom votering uti Förstärkt Stats-Utskolt
afgöras, får Utskottet föreslå följande veterings-proposition:
Den, sora, i likhet med hvad Stats-Utskottet uti Utlåtandena N:ris
jp5 och 3o4 yttrat, anser Kongl. Majrts Nådiga Proposition om uppföran¬
de å Indragnings-Slat af löne-ersättningar åt öfvertalige embets- och tjen¬
stemän samt vaktjaetjening uti Justitias-Revisionen och de fyra förra Stats-
Expeditionerne, lili ett belopp af 16,244 h-'dr 26 sk. g rst., icke böra bi¬
fallas, voterar
Ja;
den, det ej vill, Nej;
Yinner Nej, kommer, med bifall lill Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion, ofvannämnde belopp att å Indragnings-stalen uppföras.
De frågor, som i öfrigt uti förrberörde Utlåtanden förekomma, äro
dels genom samtlige, dels genom 3 Stånds beslut afgjorde, med bifall till
Utskottets förslag.
Stockholm den 20 September 1S40.
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 326.
3
lST:o 32C.
Ant. till Exp. Utsk. den 26 September, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet JV:o 1J0.
(I. AO
Det Utlåtande, Stats-Utskottet under ofvannämnde .nummer afgifvit,
angående väckte frågor om förändringar uti grund-räntorne och sättet för
deras godtgörande, indeldte räntornes och tionde-spanmålens indragning tili
Statsverket, samt ändring uti markegångs-sättningarne, äfvensom dermed
gemenskap egande åtgärder för räkenskaps-verkets förenkling, har blifvit
af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden återremitte¬
rad t, men af Bonde-Ståndet bifallet; och får Utskottet nu meddela det
yttrande, hvartill återremisserne föranleda.
1 :sta punkten, angående väckt fråga cm itndanrödjande af ds olikheter
i beskattningen, som de serskilda jordnaturerne medföra. I anledning af
hvad uti denna punkt blifvit anfördt, har hos Ridderskapet och Adeln
en talare anmärkt, att den allmänna belåtenheten med en jemnare för¬
delning af utskylderne, beräknad efter inkomsten, skulle mer än väl ersätta
de förskott, som den nu för högt onererade jorden komme att erlägga, för att
friköpa sig från den del af skatten, som borde på annan jord öfverflyltas;
men denna anmärkning anser Utskottet emedlertid ingalunda vederlägga
giltigheten af de skäl, hvarpå Utskottet grundat dess, af Bonde-Ståndet
bifallne samt af Preste- och Borgare-Stånden ulan anmärkning lemnade
afslyrkande af de föreslagne åtgärderne; hvadan
Utskottet sitt förra yttrande i denna del vidblifver.
2-dra punkten, angående indeldta räntornas indragning till Stats¬
verket, emot anvisning af motsvarande contanta Stats-anslag.
Emot det hufvudsakliga af förslaget i denna punkt har inom Pre-
ste-Ståndet blifvit anmärkt; alt indragning af de lill Clereciet och Läro-
verkena samt Fromma Stiftelser anslagne indeldta räntor är stridande emot
s4 väl u4 §• Regerings-Förmeo, som 4 §• Preste-Ståndets privilegier och
4
Stats-Utskottets Utlåtande , N:o 326.
skulle leda till betydliga förluster för berörde Inrättningar , äfvensom till
minskning uti löneförmonerne för de Stater och Corpser, hvilka för när¬
varande hafva indeldte löner sig anvisade; äfvensom dels inom nyssnämn¬
de, dels inom Borgare-Ståndet: att, då allt hvad Rikets Ständer vid sista
Riksdagen ansågo [böra föregå en dylik förändrings införande, icke inträf¬
fat, frågan derom ej nu bordt upptagas; att förändringen ej eller bör
utföras, förrän verkan af fix. tuli på spanmåi och ny organisation af marke-
gångssättningen hunnit visa sig; samt att de öfverklagade olägenhelerne af
det indeldta löningssätlel, medelst prejerier å räntetagarnes sida, ingalunda
vore så allmänna, alt någon föiändring uti sjelfva lönesättet deraf påkal¬
lades; varande föröfrigt, i afseende å Utskottets förslag, 1 hvad angår sät¬
tet och villkoren för den ifrågakomne förändringens verkställande, uti de
Riks-Stånd, som Betänkandet återremitterat, (oljande erinringar gjorde: att
Utskottet icke tydligen utmärkt, huruvida den till kyrkor anslagne tionde
jemväl, som sig borde, vore uti förslaget inbegripne; alt de räntor af bo¬
ställen, hvilka för närvarande äro uti bosta!Ishafvarens lön intagne, icke
böra indragas till Statsverket, utan vid lönernes bestämmande tagas i be¬
räkning, på det tjenstemannen ej må behöfva att till Staten erlägga en
rlel af hvad sedermera skall honom såsom aflöning tillfalla; alt det före-
slagne medgifvande! för Kongl. Maj:L att, der laga hinder för nu ifrågava¬
rande förändrings utförande i något fall skulle niola, låta med verkställig¬
het deraf anstå, intilldess Rikets Ständer sig derom yttrat, vöre för vid¬
sträckt och kunde gifva anledning till misstydning; alt löne-ersättningens
uträknande efter sistförflutne 10 års markegång icke vore lämpligt, dels
emedan kändt är, att markegångs-sältningarne icke varit tillförlitliga, dels
af andra befarades, att, i anseende till de höga markegångs-prisen de se¬
nare åren, berörde béräkningssätt skulle för de löntagande lända till en
lönelillökning, som medförde ökade utgifter för Statsverket; att, om löne-
ersättningarne fastställdes till bestämda belopp, men Statens inkomst af
de indragne indelningarne omvexlade efter de årliga markegångs-prisen,
det kunde inträffa, att denna senare inkomst icke lemnade tillgång till be¬
stridande af förstnämnde utgift, till undvikande af hvilka olägenheter .en
ledamot af Ridderskapet och Adeln ansett förändringen höra på det sätt
till vägabringas, att indeldta ränlorne först efter 5 eller 10 års medium för¬
vandlades till penningar och dessa åter elter samma års medelpris till
spanmåi, hälften råg och hälften korn, som sedermera skulle af Slaten,
efter årets mar begå ngspris, med tillagd forlön, qvartaliter vederbörande
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 326.
5
godtgöra*, hvilket äfven borde iagttagas, i afseende 3 ersältningarne till
Allmänna Inrättningar m. tl.; att Utskottet icke föreslagit,att uti ersättnin¬
gen tilt From tua Stiftelser, inrättningar, m. fl., för deni anslagne spanmål,
iörsellön skulle inbegripas, ehuru de, icke mindre än löntagare, äro be-
lältigade att sådan förmon tillgodonjuta; att det icke vore bestämdt, hu¬
ruvida crsättuingarne skola beräknas efter Läns- eller Riksmarkegång; att
det icke voie möjligt alt, pä sätt Utskottet föreslagit, tillvägabringa den
ifiägaställde förändringen ifrån och med år 1841 eller, om så skedde, vid
ersiitlningarnes bestämmande, taga 1840 års markegång i beräkning, enär
densamma, efter Utskottets förslag, icke skulle sättas förrän uti Februari
månad 1841; att Utskottet borde närmare utreda beloppet af de förskott,
Riksgälds-Conloret borde lemna Statsverket till qvartals-aflöningarnes
bestridande, hvarvid någre ledamöter ansett, att lämpligast vore, om en
viss summa lemnades såsom stående förskott, och således icke, på sätt Utskottet
tillstyrkt, biefve föremål för årlig liqvid ; alt i Utskottets förslag uti moumn-
tet litt. c., ''att de tjenstemän, sorn, enligt fullrnagter eller constituorial
— — för närvarande innehafva in deldta löner borde, till undvikande af
tvetydighet, i stället för ordet ”enligt” sättas orden: ”i följd af;”—att ny lö¬
nereglering åtminstone för Laudl-Staten, med inskränkning inom nu be-
fiutiige anslag, icke kan uppgöras, och att det vore orättvist att för ena¬
handa tjenster å olika orter fastställa samma lönebelopp, samt slutligen, i
fråga 0111 förändringens fortfarande, dels att den borde verkställas endast
på försök, så alt den kunde återgå, om så funnes af nöden, dels att det
borde uttryckligen stadgas, att någon ny förändring uti hvad, som nu åt-
göres, icke utan Konungens och Ständernes gemensamma beslut må ega
rum, samt att de till vederbörande Stater och Corpser anvisade anslags-
tillgångar icke må kunna rubbas.
Hvad först angår frågan om behörigheten att vidtaga den föreslagne
f’01 ändringen, så vidt den rörer de till Clereciet och Läroverken samt from¬
ma Stiftelser m. fl. behof an visade räntor och tionde-spanmål; så enär Rikets
Ständer tillförne ansett sig oförhindrade att, utan någon inskränkning i berör¬
de hänseende, framställa begäran om förslag till utförande af endy lik åtgärd
samt Kongl. Maj:i jern väl erkänt dess nytta och lämplighet, fastän verkställig¬
heten, af serskilcle orsaker, hittills uteblifvit, bar Utskottet ansett sig icke
ega någon skälig anledning till tvekan om den ifrågavarande åtgärdens
laglighet, serdeles då icke eris är i fråga att förminska de anslag, som hit¬
6
Stats-U'skottets Utlåtande, N\o 3s6.
tills varit för ofvannämnda ändamål anvisade, utan endast att, för ett ända-
niålsenligaie ordnande af beskattnings-väsendet, annorlunda förordna örn
saltet för anslagens framtida utgörande, samt, hvad angår den del, sorn är
lill aflöning anvisad, det ostridigt måste vara Statens rätt att om aflö-
ningssältet för samtlige dess tjenstemän, utan afseende å lili hvilken Siat
de höra, meddela de stadganden, som, efter förändrade omständigheter,
kunna finnas af behofvet påkallade, allenast dervid iagttages, att de nu b«-
finlliges förvärfvade rättsanspråk icke trädas för nära.
Det har jemväl, på sätt förr nämdt är, blifvit förmenadt, att den i-
frågasalte förändringen ej af behof påkallades, enär de öfverklagade preje-
rien å riintetagarnes sida ej voro allmänna. Utskottet vill visserligen hy¬
sa den förhoppning, att ganska många räntetagare icke stegra sina anspråk
öfver billighetens gräns men att ett annat förhållande temiigen all¬
mänt eger rum, synes emedlertid vara ovederbörligt, vid öfvervägande af
de mångfaldiga klagomål, som under långliga tider, ifrån de fleste orter i
Piket, å de skattskylldiges sida, försports. Det ligger för (ifrigt i sakens
natur, att, då det indeldta löningssättet, enligt hvad svårligen lärer af nå¬
gon kunna bestridas, lemnar tillfälle för räntetagarne att lill det yttersta
stegra sina anspråk på den räntegifvande, som ofta jemväl af personliga
considerationer måste underkasta sig desamma, det helt och hållet beror
af individuella förhållanden, i hvad mon djdika utvägar begagnas eller icke.
Detta utrymme för godtycke synes således ensamt vara tillräcklig anled¬
ning till förändring uti sjelfva aflöningssättet, och när då erfarenheten be¬
sannar, att de möjliga missbruken ofta ega rum, anser Utskottet utföran¬
det af förändringen vara af verkligt behof påkalladt och innefatta en rätt¬
visa emot de skattskyldige, som Staten icke bör underlåta att bereda. Men
älven derförutan finnes, på sätt Utskottet i dess förra yttrande ulredt, ej
mindre å Statens, än de räntetagandes egen sida, flera skäl att önska en
dylik förändring, helst de fördelar, de senare möjligen, genom stegrade
pris, kunna bereda sig, fullt motsvaras utaf olägenheterne af kostnad och
besvär vid lönernes indrifning samt det längre uppehåll, som eger rum,
innan de kunna erhållas. Vid betraktande af allt detta, hyser således Ut¬
skottet den Öfvertygelse, att, sedan förändringen hunnit utföras och verkan
deraf fått visa sig, samt de stridiga personliga intressen, som alltid sättas i
föreke vid hvarje förändring af någon vigt, hunnit lägga sig, skall åtgär¬
den medföra allmän belåtenhet. På dessa skäl och då, efter Utskottets
förmenande, de omständigheter, hvilka blifvit anförde såsom anledningar
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 326,
7
till ytterligare uppskof, icke äro af flen vigt, att de böra å fattande af be¬
slut i, ämnet ega inflytande, finner Utskottet sig icke ega anledning frångå
dess förut yttrade åsigt, att nödiga åtgärder nu böra vidtagas, för alt ändt-
ligen utföra oftaberörde, af så väl Konung, som Ständer, förut till princi¬
pen för rigtig erkände förändring, hvarigenom ett stort och vigtigt steg
jemväl är taget till beredande af större enkelhet uti Sveriges invecklade
beskattnings-väsende och redogörelse-verk.
Vidkommande anmärkningarne emot detaljerna af Utskottets förslag;
så anser Utskottet sig, för mera redighet, böra dem serskildt för hvarje
punkt lill besvarande upptaga;
ad) Anmärkningen att förslaget icke uttrycker, huruvida den lill kyrkor-
ne anslagne tionde är inbegripen, anser Utskottet sakna skälig anledning,
enär Utskottets hemställan innehåller, att den afser indragning af alla in-
deldta räntor och kronotionde, som äro anordnade till aflöning samt ser¬
skilda Verk och inrättningar, med flera behof, vid hvilket förhållande den
till kyrkor anslagna tionde, hvilken, enligt hvad Utskottet inbemtat,
i alia delar af Riket inbegripes uti den tionde, som uti Kronans räkenska¬
per ingår och efter behöriga dispositioner afföres, icke mera än andra an¬
visningar behöft serskildt omnämnas; och har Utskottet äfven ansett lämp¬
ligast att, så mjmket som möjligt, generalisera uttrycken, enär vid ansla¬
gens specificerande uteslutande lätt kunde inträffa.
För skälen dertill, att vissa räntor för närvarande blifvit undantag-
ne, bar Utskottet förut redogjort, och tror dem vara giltige. Förslaget ut¬
visar för öfrigt, att afsigten ingalunda är, att dessa undantag skola fortfa¬
ra, utan deremot upphöra, så fort sådant, med iagtlagande af yederböran-
des rätt och nödig utredning, låter sig göra.
Hemställan, att Rikets Ständer måtte till Kongl. Majit i underdå¬
nighet öfverlemna att, der i något icke uppräknadt serskildt fall laga hin¬
der för indragning möter, låta med verkställighet deraf anstå, intilldess,
sedan vederbörande hörde blifvit, Kongl, Majit framställt Proposition i äm¬
net till Rikets Ständer och deras yttrande blifvit meddeladt, kan Utskottet
ingalunda medgifva vara för vidt utsträckt eller obehöflig, enär allmänt
kändt är, hvilka mångfaldiga anvisningar, sorn egt rum å Kronans räntor
och tionde, samt det således lättligen skulle kunna inträffa, att uti något
euskildt fall, hvarom Utskottet saknar kännedom, sådane serskilda förhål-
anden inträffa, som skäligen böra hindra den föreslagna allmänna regie-
8
Stats-Utskottets Utlåtande} N.o 3s6.
ringens tillämpning, hvadan både ordning och nödig omtanka synas fordra»
att den föreslagna rättigheten ål Kongl. Maj;t uppdrages.
Hvad vidkommer den anmärkning, att sådana räntor af Boställen,
som äro uti Boställshafvarens lön inbegripne, icke borde till Stats-Verket
indragas, utan af Boställshafvaren tillgodonjutas; så, om det än vöre mest
formligt, alt indragnings-åtgärden sträcktes till alla räntor, medgifver dock
Utstottef, att det skulle innebära en onödig omgång och vidlyftighet, örn
Boställshafvaren, sorn skall af Staten njuta contant ersättning för indeldta
löner, borde till Stats-Verket inbetala en del af det belopp, som sederme¬
ra skulle honom godtgöras; och tror Utskottet derföre det föreslagna stad¬
gandet lämpligen kunna meddelas.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit ytlradt,
anser Utskottet sig böra vidblifva, hvad uti momentet lil. a.
är vordet föreslaget, endast roed det tillägg, att sådana rän¬
tor af boställen, hvilka för närvarande äro BostaIIshafyareii på
lön anslagne, icke till Stats-Verket indragas, utan fortfaran¬
de komma Boställshafvaren tillgodo, på det sätt, att de sam¬
ma, likasom bostället efter enahanda uppskattningsgrunö, som
för löneersättningarnes bestämmande stadgas, tagas i beräk¬
ning vid lönens fastställande, hvarefter dessa boslälls-räntor,
under serskild titel, såsom afkortning uti Räkenskaperna af-
föras; börande, till nödig rättelse, vid uppgörande förslag till
nya Aflönings-Slater, dessa räntor bland tillgångarne uppla¬
gas och beräknas.
b') Utskottet har visserligen, vid ärendets behandling, insett, att ersatt-
ningarnes beräknande efter markegång för en viss förfluten tidrymd icke roed
fullkomlig noggrannhet motsvarar den inkomst, indelningarne under sam¬
ma tid lemnat, enär kändt är, att mai kegångs-prisen dels öfver- dels un¬
derstigit de gångbara prisen; men å andra sidan förekommer och har i
betraktande måst tagas, att, efter en längre tids förlopp, de verkligen gäng¬
se prisen knappast, och åtminstone icke utan största vidlyftighet och svå¬
righeter, skulle kunna utredas och ännu mindre bestämmas på ett sådant
sätt, hvarmed vederbörande kunde tillförbindas att vara belåtne, hvaremot
markegångssättningen är en sådan piis-bestämning, som måste tillerkännas
vitsord och under den förflutna liden skolat ligga till grund för de ilråga-
komne
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 326.
9
komne ränlornes utgörande, så framt ej serskild öfverenskommelse egt rut:.?,
samt foljagtligen utgör den enda lagliga grund, hvarefter räntors värde un¬
der en förfluten tid kan beräknas; och torde föröfrigt med skäl kunna an¬
tagas, att, om beräkningen verkslälles efter medium af 10 år, förhållandet
derigenom på det hela blifver någorlunda jemkadt, i öfverensstämmelse med
de under samma tid varande verkliga medelpris; att markegången under de
10 år, hvarefter Utskottet ansett ersätlningarne böra beräknas, varit mera hög,
än låg, är väl med förhållandet enligt och man kan möjligen ega den för¬
hoppning, alt den hädanefter blifver lägre; men allt sådant måste emed¬
lertid stanna vid gissningar och lika lätt kan motsattsen inträffa. På dy¬
lika förmodanden kunna likväl reglerings-åtgärder icke byggas och Utskot¬
tet anser derföre annan grund för ersättningen, än den, som hemtas af me¬
delprisen under en förfluten tidrymd, icke lämpligen eller rättvisligen
kunna föreslås; äfvenså anser Utskottet det vara uppenbart, att, om det
åsyftade ändamålet eller de indeldte lönernes indragning skall vinnas, de
ersättningar, som till en början skola löntagarne meddelas och sedermera
de contante lönerne, måste, i likhet med hvad Utskottet föreslagit, fast¬
ställas lill bestämda belopp i contant, på enahanda sätt, som de nu i con¬
tant utgående lönerne lill Statens öfrige embetsman, samt alt således an¬
tagandet af de framställde förslagen, att beloppet af ersättningen till lön¬
tagarne måtte fastställas hvarje 5:te år, efter det då till grund för räntor-
nes utgörande till Stats-Verket bestämde lösnings-pris, skulle helt och hål¬
let tillintetgöra möjligheten af indeldta löne-sätlets upphörande och ut¬
bytande emot contanla, bättre reglerade, lone-stater. För öfiigt följer ock
af det förslag, Utskottet framställt, att, då för de Stater, lill hvilkas aflö¬
ning indeldta räntor nu äro anvisade, vid uppgörandet af nästa Riks-Stat
och sedermera allt framgent, likasom för öfriga Stater och Corpser, bestäm¬
des contanla löne-anslag till det belopp, Rikets Ständer anse behofvet på¬
kalla, tillgången för dessa löne-anslag icke mera än för andra utgifts-po-
ster, blefve serskildt beroende af inkomsten utaf de indragne lönings-rän-
torne, hvilka bland Kronans öfriga behållna räntor såsom Slats-Verkels
inkomster beräknades.
Att, på sätt en talare föreslagit, bestämma löne-ersättningarne och löner¬
ne uti spanmål efter här förut omförmälde beräknings-grund, lärer inses va¬
ra så mycket mera olämpligt, som syftemålet med den ifrågaställde förändrin¬
gen» bland annat, just skulle vara att tillvägabringa likhet och enahanda
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Ajd. 2 Band. 22 Häjt. 2
IO
Stats- Utskottets Utlåtandej A7:o 026.
system i aflönings-sättet för Statens samtlige embets- och tjenstemän, hvar¬
till kommer, att Rikets Ständer beslutat, att beräkning af spanmål under
löner, som hädanefter bestämmes, icke skall ega rum; samt förslag vid
denna Riksdag blifvit af Utskottet framsläldt, och jemväl af vissa Riks¬
stånd redan gilladt, hvarigenom dylik beräkning, der den finnes, skulle
komma att upphöra.
Af dessa skäl och dä, äfven om med förändringens vidtagande skul¬
le, i följd af hvad bär efteråt yttras, komma att anstå till år 1842, ange¬
lägenheten fordrar, att alla nödige förberedande åtgärder, medelst ersätfc-
nings-uträkningars vippgörande, skyndsamt företagas, hvadan markegång för
senare tid än år 1840, ändock icke bör komma i betragtande, finner
Utskottet sig böra vidblifva den uti mom. litt. b. gjorde
framställning, med den af gjord anmärkning påkallade för¬
klaring, alt markegången, hvarefter hvarje indeldt lön skall
beräknas, ingalunda alser eller kunnat afse Riksmarkegång^»
utan markegången för den ort, hvarest hvarje indelning utgår.
c) Hvad vidkommer erinran, att det icke skulle vara möjligt att,
på sätt Utskottet föreslagit, tillvägabringa förändringens vidtagande ifrån
och med nästa år; så har Utskottet visserligen insett, alt, innan eli förslag af
den vigt och omfattning, sorn det nu ifrågavarande, kan hos Kongl. Majrt
pröfva?, vederbörande auctoriteler böra blifva hörde, och att, sedan det¬
samma blifvit slutligen afgjordt, flere förberedande åtgärder skola vidtagas,
som medföra tidsutdrägt; men å andra sidan bör ock i betragtande kom-
;raa, att nästa års räntor icke förr än vid årets slut kunna af räntetagare
uppbäras, och att uppbörden af hvad till Kronan bör ingå, icke eger rum
förr än år 1842, hvadan förändringens vidtagande, i afseende å 184r Sfs
räntor, måhända icke vore så helt och hållet omöjlig, som det vid första
påseendet förefaller, och om ett års mer eller mindre uppskof dermed i
öfrigt kan vara af ingen betydenhet, vore dock, vid det förhållande, att
med nästa år ny Stats-reglering vidtager, önskligt, om det kunde låta sig
göra, att den nya regleringen med samma år vidtoge, om än följden der¬
af klefve, att löne-ersältningarne första året icke qvartaliter, ulan först vid
årets slut utfölle. — Då emedlertid, serdeles sedan numera flere måna¬
der förflutit ifrån den tid, Utskottets förslag väcktes, sådant icke är att
med säkerhet beräkna, finnér Utskottet sig böra uti morn. Lit. c. föreslå
den förändring,
Stats-Utskotlets TJtlåtandej N'-o 3s6. ii
atl elen contanta löne-ersältningen i de fall densamma, en¬
ligt stadgandena i berörde morn., bör utgå, vidtager, så vidt
sig gora låter, ifrån och med nästa år, men senast ifrån
och med år 1842.
Men de i andra delar emot samma mom, gjorde erinringar finner
"Utskottet icke vara af den beskaffenhet, alt de kunna föranleda förändring
eller förtydligande af Utskottets uti nämnde moment i öfrig! gjorde förslag,
hvilka således, med ofvannämnde tillägg, lill alla delar vid¬
hållas.
dj) I fråga om tiden för här omförmälde räntors indragning, åberopar
Utskottet hvad vid föregående moment är yttradt. Hvad vidkommer an¬
märkningen, att, uti ersättningen för nämnde räntor, forsel-lön icke blifvit
beräknad; så enär rättighet lill dylik förmon medföljt indelningarne, har
Utskottet ingalunda ansett densamma kunna vid beräknandet af ersättning
för bär ifrågavarande räntor och tionde-spanmål underkännas, hvadan
ock Utskottet hänvisat till de uti mom. lit. b., i afseende å ersättning till
löntagare, stadgade grunder. Med afseende å de i båda nu omförmälde frå-
gorne gjorde erinringar, har dock Utskottet ansett sig böra föreslå den
ändring och förtydligande,
att här ifrågasatte indragning af räntor och krono-tionde
verkställes, så vidt ske kan, med innevarande års slut, men
annars med nästa års utgång, samt att den föreslagne ersätt¬
ningen beräknas på lika sätt och efter enahanda grunder,
som uti momentet litt. b. stadgas, och således med iagttagande
af förfaltnings-enlig forsel-lön å spanmål;
hvaremot Utskottet
i öfrigt anser sig icke kunna någon förändring i detta mo¬
ment föreslå.
I följd af de erinringar, hvartill Utskottets förslag, att Riksgälds-
Contoiret måtte, intill nästa Riksdag, lemna Stats-Verket nödigt förskott
lill bestridande af de contante löner, som, i följd af den föreslagne förän¬
dringen, ytterligare skulle komma att qvartaliter ulgå, får Utskottet anfö¬
ra; att någon fullt tillförlitlig beräkning öfver dess belopp icke för när¬
varande kan uppgöras, enär det icke utan större omgång kan utredas, huru
siqv dfil indeldta räntorne och tionde-spanmålen, som utgöres af löne-
12
Stats- Utskottets Utlåtande j N:o 3a6,
anslag och således borde qvartaliter godtgöras, hvarförutan nuvarande lön¬
tagare skulle undfå rättighet att, der de åstunda, under deras tjenstetid
vid lönings-räntornes uppbärande bibehållas. Emedlertid får Utskottet
upplysa, alt, enligt den af Stats-Utskottet föreslagne, och med undantag af
spanmåls-priset, hvarom v( tering i Förstärkt Stats-Utskott skall anställas, god¬
kände beräkning, äro samtlige indeldte räntorne uppskattade till i,”70,000: —
och indeldla krono-lionde-spanmålen till 637,800: —
tillhopa 2,407,800: —-
men ehuru, på sätt nyss nämndt är, någon tillförlitlig beräkning icke är
möjlig, serdeles då icke kan förutses, om och i hvad mon nuvarande tjen¬
stemän frivilligt ingå på den föreslagna förändringen, torde likväl kunna
antagas, att, intill nästa Riksdag, icke mera än omkring 1,000,000 årligen
kan ifrågakomma att till ersättning för indragne löner utgå, eller 25o,ooo
R:dr i hvarje qvartal, och som hvarje års förskott skulle ersättas i Maj
månad det påföljande året, blefve det fem qvartalers löne-ersältoingar,
hvarför Riksgälds-Contoiret komme att alltid ligga i förskott. Då dessa
utginge successive och vid betragtande tillika af den fördelagliga ställning,
hvaruti Riksgälds-Verket sig befinner, torde emedlertid detta kunna, titan
någon upplåning å Riksgälds-Contoirets sida, endast med tillhjelp af dess
creditiv å Banken, åstadkommas. Äfvenså skulle Statsverket möjligen till nå¬
gon del kunna undvika att begagna omförmälde förskott och lättnad för
Riksgälds-Contoiret vid deras utgifvande uppstå, derest Rikets Ständer bi¬
falla, hvad Utskottet här efteråt, i Råga om vissa förändringar uti upp-
Lördsterminerne, kommer att föreslå.
Efter meddelande af dessa upplysningar och då Utskottet anser
förslaget, att Riksgälds-Contoiret skulle lemna Statsverket ett stående för¬
skott lill nu ifrågavarande behof, icke vara lämpligt, samt en betydlig
summa på en gång derigenom skulle blifva ifrån Riksgälds-Contoirets dis¬
ponible tillgångar afskild, har Utskottet funnit
sig böra vidblifva hvad, i fråga om Riksgälds-Contoirets för¬
skotter till Statsverket för löne-liqvidernes besörjande, är vor¬
det föreslaget.
Vidkommande de här förut omförmälde anmärkningarne emot Utskot¬
tets hemställan, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
auhålla, ^tt förslag lill conlanle löne-stater för dem, som hittills innehaft
Stats-Utskottets Utldtan tej N-o 3z6.
in.deMte löner, må varda upprättade och Rikets näst sammanträdande Ständer
förelagde; så enär Rikets Ständer icke torde vilja gifva anledning dertill,
att anslagen för dessa behof utsträckas utöfver hvad de hittills, under annan
form, utgjort samt frågan derom, huruvida skiljagtighet uti lönebeloppen för
lika tjenster å olika orter böra ega rum, innefattar ett ämne, sora förut vid
uppgörandet af de ifrågavarande förslagen och deras afgörande blifver
föremål för pröfning,
åberopar Utskottet i berörde ämne lili alla delar dess förra
tillstyrkan.
Beträffande sedermera de olika erinringar, som blifvit gjorde, i frå¬
ga om förändringens bestånd; så kan Utskottet, för dess del, icke anse
lämpligt, att Rikets Ständer, derest en sådan förändring, som nu är i fråga,
skulle varda antagen, tillika besluta, att den endast på försök, eller för
någon viss Lid skall införas, helst sådant otvifvelagtigt skulle leda till en
osäkerhet, som korrime att menligt inverka på flere af de åtgärder, hvilka
för ändamålet böra vidtagas, samt för öfrigt kommande Ständer icke kunna
föi hindras att vidtaga de förändringar uti nu fattande beslut i ämnet, h var¬
till de möjligen skulle kunna anse sig befogade; och lika så litet finner
Utskottet lämpligt alt, i afseende å de conlante löne-anslag, hvilka, i stäl¬
let för indragne indeldle lönerne, anvisas, mera än för andra dylika an¬
slag, stadgas, att rubbning deruti icke utan Konungs och Ständers samman¬
stämmande beslut må ega rum; hvadan Utskottet hemställer,
att de i berörde hänseende framställde förslag och erinrin¬
gar må lemnäs utan afseende.
3. dje punkten } angående grunder ne jör indeldte räntornes och
kr antti m le ts levererande eller lösa lie med penningar samt ränte-
persedlarnes förenkling.
Emot hufvudgrunderne för Utskottets i denna punkt framställde
förslag är vordet erinradl: att det icke skulle blifva möjligt för de skatt¬
skyldige alt med contant afbörda .sine krono-utskylder, enär, serdeles vid
goda skördar, svårighet torde möta ali få afsätta den spanmål, som under
närvä i ande fö» hålbanden kan till Statsverket eller ränletagarne levereras;
af hvilken orsak en ledamot af Ridderskapet och Adela ansett iänlegif-
varne fortfarande böra berat i gös att få in natura leverera ränte- och
tipnde-rspanmålen, sorn borde på a ,ct 011 för äljas lill emottagande vid fast¬
Stats- Ut skottets Utlåtandej I\r:o 326.
ställda levereringstiden, den 35 Februari; hvaremot en annan ledamot af
samma Stånd ansett det böra stadgas, alt åtminstone en del af berörde
span mål må under 5 år få lemnäs in natura, emot det att för dess värde
afdrag njutes vid krono-ulskyldernes likviderande; samt att en så beskaffad
lörändring, som TJtskottet föreslagit, efter en talares förmenande, vore
stridande emot allmänna lagens stadgande om afradsdag, hvilket förutsatte
leverering in natura.
Att Utskottet ingalunda förbisett den vigtiga frågan om möjligheten
för de skattskyldige att framgent utgöra sina krono-utskylder ensamt i eon-
tant, visar Utskottets förra Utlåtande, der de i detta hänseende företomne
betänkligheter blifvit omnämnde och besvarade. Det kan visserligen icke
bestridas, att det för den skattskyldige måste vara förmonligare att ega
fritt val, antingen han vill utgöra sine spanmålsräntor in natura, elier
lösa dem med penningar; men härvid förekomma emedlertid flera andra
osnständigheler, som måste tagas i betraktande. Då de skattskyldige önska
att befrias från åliggandet att till löntagare med flere utgöra sådane räntor
och tionde-spanmål, som nn äro anordnade, för att derigenom undvika de
olägenheter oeh ofta känbara uppoffringar, detta för deni medfört, samt
Staten således skulle öfvertaga berörde räntor och span mål, är det tydligt,
att en sådan förändring å Statsverkets sida icke kan medgifvas under
fortfarande ef råntegifvarnes rätt alt spanmålen till leverering in natura
uppsäga, enär Staten derigenom visfa år kunde blifva belastad med betyd¬
liga spanmåls-lager, och således alltid måste, för detta ändamål, hålla stora
mngazin och derför nödig personal i beredskap, som medförde betydliga
kostnader, hvilka återfölle på de skattdragande. Äfven om afseende å
allt delta icke fastades, förekommer en annan Omständighet, eller att de
skattskyldige vilja undvika den stora och kännbara svårighet, som för dem
uppkommer derigenom, att vid missvextår utskylderne, med ringa til’gång
till deras likviderande, genom de höga varuprisen betydligen uppdrifvas,
hvilket ieke kan förekotnmas annorlunda, än att ränlepersedlarne och linn¬
dén beräknas efter medium af prisen under någon längre tidrymd, och
i sådant fall är det, på sätt Utskottet redan i förra Utlåtandet yttrat,
icke möjligt alt tillika medgifva rättigheten alt leverera in natura. Den
befarade svårigheten för landtmannen alt sjelf kunna afyttra sin spanmål,
för att bereda tillgång lill utskyldernes contanta likviderande, skulle för
öfrigt icke kunna ifrågakomma mera, än i några provinser, der större sä-
desproduction eger ruin; men då erfarenheten hittills visat, att äfven der
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 326.
betydlig andel af spanmålen blifvit löst med penningar samt antingen (fen
spanmål, som räntetagare erhållit in natura, blifvit af dem använd elter
lill andra personer inom provinsen försa lid, spanmåls-behofvet framgent
hlifver enahanda, som förut, på grund hvaraf det icke bör möta svårighet
för ränlegifvaren att till dem, som annars användt den af honom till vissa
personer in natura levererade spanmål, afsätta den motsvarande qvantitet,
linn nu eger att fritt och utan ansvarsskyldighet för viss beskaffenhet för¬
sälja, tror Utskottet fortfarande, att svårigheterna i sjelfva verket icke
blifva så stora, som man vili förespegla. Det bör ock härvid icke förbises, att,
då alla nu i tjenst varande embels- och tjenstemän ega alt blifva bibehåll-
ne vid åtnjutande indelningar, hvilka icke förr än vid deras afgång ovill¬
korligen skola indragas, förändringen otvifvelagtigt kommer att utföras så
efter hand, att de första olägenheterne af de nya förhållandena emedler¬
tid hinna alt småningom jemka sig.
Derförutan torde ook, för att inom de egentligen sädesbärande pvo-
vinserne underlätta föränd ringen, kunna åtminstone lill en början vidta¬
gas sådana åtgärder, att den spanmål, som hädanefter skulle komma att
för Statsverkets räkning in natura anskaffas, Liefve der upphandlad vid
den Lid, försäljning af dylik vara, för kronoatskyldernas liqvideramle, vöre
af nöden.
Utskottet kan således icke frångå sin förut yttrade öfvertygelse, att
de skattdragande, för vinnande af befrielse ifrån skyldigheten alt räntor
och kronotionde till indelningshafvare leverera samt erhållande af rättighet
att utgöra utskylderne efter medelpris, och således icke vid missvext vidkän¬
nas så tryckande bördor som hittills, skola finna det med deras verkliga
fördel instämmande att underkasta sig den derifrån oski i jagtiga för¬
bindelsen alt samtlige utskylderne i contant erlägga ; och synes rigtighe-
lön af denna åsigt vara vitsordad deraf, att Bonde-Ståndet, som frågan
närmast rörer, redan, utan återremiss, med betydlig pluralitet, bifallit Ut¬
skottets nu ifrågavarande Utlåtande.
Öfrige erinringar, såsom egentligen afseende detaljerne af hvad Ut¬
skottet, i öfverensstämmelse med här förut behandlade princip, föreslagit,
upplagas här efteråt punktvis till besvarande.
1:0. Härvid har blifvit anmärkt, att, då vederbörande indelnings¬
hafvare skulle komma att af Statsverket njuta ersättning för forsellön å
spanmål, men Utskottet icke föreslagit, alt sådan borde Statsverket godt¬
göra^ en motsvarande förlust för Staten, lill förmon för län tegi fraine,
i6
Stats-Utskottets Utlåtandej A7: o 326.
nppkomme; samt alt, efter livad eu ledamot af Ridderskapet och Adeln
förmenat, föreskriften om iösningsprisets bestämmande för 5 år i sender,
vore stridande emot 'jb §. Regerings-Formen, som stadgar årlig marke¬
gångssättning.
Utskottet har icke förbisett, alt, då för den till indelningshafvare
anvisade ränte- och kronotionde-spanmål, forsellön skall erläggas, vederböran¬
de räntegifvare kunde tillförbiudas atl, äfven sedan indelningarne blifvit lill
Ki onan indragna, vidkännas enahanda åliggande; men då, enligt numera
gällande stadganden, någon forsellön icke godtgöres för Kronans beha line
afrads- och lionde-spanmål, samt den föreslagne förändringen med indel-
ningarnes indragande till Statsverket åsyftade, att de jordegare, hvilkas
räntor och tionde-spanrnål äro anordnade, icke malte vidkännas andra å-
ligganden, än om de varit Kronan beli Silne, och således i detta afseende
jemlikhet emelian alla skattskyldige beredas, har Utskottet ansell skäligt
vara, att, äfven för förstnämnde räntor och tionde, sedan de till Kro¬
nan ofvergått, någon forsellön icke erlägges, hvartill kommer, att, i mot¬
satt fall, skillnad i alla räkenskaper skulle göras emellan hvad som hittills
varit Kronan behållet oell hvad hädanefter komme att indragas; och synes
elen uppoffring, som, genom medgifvande! häraf, skulle uppkomma, icke
vara större, än alt densamma, för vinnande af berörde ändamål, bör af Stats¬
verket vidkännas. Roligheten af erinran att lösnings-prisens bestämmande
för 5 år i sender skulle strida emot y5 §. Regerings-Formen kan Utskottet
ingalunda medgifva, enär berörde åtgärd icke förändrar den i nämnde
§. omförmälde årliga markegångs-sätlning oeh Rikets Ständer således otvif-
velagligt måste vara berättigade att bestämma, i hvad ordning markegångs-
prisen skola tjena till grund för persedel-räntornes lösande.
Hvad vidkommer ett inom Borgare-Ståndet framställdt yrkande,
alt närmare borde utredas, hvad meningen vore med de af Utskottet om¬
förmälde ”serskilda föreskrifter i afseende å förvandlingen,’’ får Utskottet
fästa uppmärksamhet derå, att, då ej mindre uti vissa provinser räntorne
liqvideras efter kronovärdi, än ock, i afseende å vissa räntepersedlars be¬
räknande till penningar, serskildta föreskrifter äro gifne, berörde uodan-
tags-stadgande ar af nöden, för att utmärka, att icke, i dylika, författnings¬
enligt undantagne, fall, lösen för räntorne skall efter markegång utgöras.
I följd af hvad sålunda är vordet yttradt och i öfvereasslömimrlse
med
Stats-Utskottets Utlåtandej N'o 3s6.
17
nitid hvad förut blifvit anfördt, i afseende å principen att lösa alla räntor
och kronotionde med penningar,
finnér Utskottet någon föiändring, uti hvad i mom. inne¬
håller, icke af nöden.
2:do Utskottets här framställde förslag, alt augmenls-räntorne bora
liqviderag efter samma grund, som räntorne till Statsverket, har uti alta
de Stånd, hvilka återremitterat Betänkandet, mott den anmärkning, alt ett
dylikt stadgande vore ett ingrepp i den egande-rätt, hvarmed dylika rän¬
tor af rusthållens egare innehafvas. Då denna åsigt synes vara delad
af nämnde 3:ne Riks-Slånd, samt den i berörde hänseende tillstyrkta fö¬
reskrift äfven kan försvinna, utan rubbning i Utskottets förslag, som oe¬
gentligen endast afser de räntor, hvilka lill Staten ingå eller af densamma
på ett eller annat sätt disponeras, tror Utskottet sig böra hemställa,
att hvad i 2:dra momentet, angående augments-räntornas li-
qviderande, är vordet föreslaget, må förfalla och i detta af¬
seende framgent förhållas, enligt nu gällande stadganden.
3:o I afseende å förslaget, att det nya lösningssältet borde vidtaga
med år 1841, har enahanda anmärkning om omöjligheten att sådant med¬
hinna, blifvit framställd, som uti aldra punkten Lit. c. omförmäles, i an¬
ledning hvaraf Utskottet åberopar, hvad der blifvit yttrad t; och då äfven,
0111 med verkställigheten skulle komma alt ytterligare ett år anstå, det
vore lämpligt, att medelpriset beräknades efter den af Utskottet föreslagne
tid, enär beräkningen då framgent alltid komme att ske inom jemna tio¬
tal af år,
vidhåller Utskottet sitt förra förslag, endast med den för¬
ändring, alt, örn hinder möter för dess verkställande med
nästa år, hvilket Kongl. Majit eger att pröfva, det nya be¬
räkningssättet först år 1842 vidtager, i hvilket fall det fast¬
ställande lösningspriset första gången endast i f år eller
1842—1845 kommer att lända till efterrättelse.
4:o Det liar blifvit anmärkt, att ordställningen i delta moment
skulle tara stridande mot hemställan i 2:dra punkten momentet b och
Bth. till B. St. Prof. 1840. 4 Sami. 1 Jfd. 2 Band. 22 Haft. 3
i8
Stats-XJtskottets Utlåtande, N:o 3a6.
möjligen kunna gifva anledning lill tvetydighet, huruvida indragning af
de till inrättningar ni. fl. anslagne räntor verkligen borde, inom den förut
ifrågasatte liden, verkställas. Då förslaget utvisar, att det endast afser, huru
förhållas skall med sådane der omförmälde räntor, som, i följd af Rikets
Ständers nu vidtagande beslut, kunna komma att tills vidare utgå och sd
länge sådant fortjar, tror Utskottet visserligen, att tvetydighet icke bör
ega rum; men till ytterligare undanrödjande deraf föreslår Utskottet föl¬
jande förändrade redaclion:
att med utgörande eller liqviderande af alla sådane räntor
eller hemman såsom grundränta åliggande prassla tioner, hvil¬
ka antingen äro anvisade till löntagare, som komma alt, in¬
till deras afgång, dervid bibehållas, eller ock anslagen till
inrättningar, enskilde personer eller serskilda föremål, och
hvilkas indragning till Statsverket, i följd af medgifvande uti
2:dra punkten litt. a., af en eller annan orsak finnes höra
tills vidare uppskjutas, hör, så länge detta fortfar, enligt nu
gällande sladganden, förhållas.
Utskottets hemställan om uppskof med den förut beslutade re-
duelionen af hemmans-ränlorne lill färre persedlar, har icke föranledt nå¬
gon anmärkning, som påkallar besvarande,
hvadan densamma å nyo åberopas.
4:de punkten, angående markegångssättning, har föranledt flerfaldiga
anmärkningar af olika syftning. Åtskillige ledamöter hafva anmärkt, alt då, en¬
ligt Lag, Thomaedag är fastställd till afradsdag,hvarförinnan uppsägning af rän¬
tor skall ske, någon förändring häruti icke utan ändring i Lagens berörde stad¬
gande kan ega rum, och att äfven i motsatt fäll skulle, med den tid, Utskottet
för markegångs-sättning föreslagit, liden emellan uppsägningen (jsom icke
lämpligen kan ske förr, än markegången är känd), samt levereringen blifva
alldeles för kort; varande på grund häraf olika meningar, i afseende å tiden
för maikegångs-sättningen, yttrade, såsom alt, ehuru den nuvarande tiden
derför i flere hänseenden är olämplig, genom dess fram flytt ning, flere
svårigheter vid ränlornes utgörande skulle uppslå; att den borde bestämmas
senast den 4 Februari, och att 2:ne markegångs-sättningar borde ega rum,
den ena vid nu stadgad lid, lill efterrättelse, i afseende å de räntor, som
till löntagare m. fl. skola utgöras, och den andra vid af Utskottet föresla¬
gen lid, för bestämmandet af lösen för de räntor, som till Statsverket
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 326.
19
skola liqvideras. I öfrigt liar blifvit anmärkt, alt uppliäfvandet af nu
gällande stadgande, alt Commilterade för markegångs-sältningen skola ut¬
göras till hälften af räntetagare och hälften af räntegifvare, kunde leda tiil
för mycken ensidighet vid markegångs-sältningen, samt att ^5 §. Rege-
rings-Formen icke utgör hinder för uppliäfvandet af Kongl. Kammar-Col-
legii rätt alt pröfva besvär öfver markegångs-sältningen, hvilken rättighet
ansetts böra försvinna, hvarvid blifvit ifrågasatt, att åt Pröfnings-Comitéen
öfverlemna berörde rättighet.
Allt hvad, sora rörer markegångs-sättningen innefattar onekligen ett
ämne af yltersla vigt, enär ej mindre Statens, än en mängd enskildes rätt
beror deraf, att densamma med fullkomlig rättvisa utföres. För alt kun¬
na åstadkomma detta, fordras emedlertid icke blott nödig kännedom och
samvetsgranhet hos dem, åt hvilka denna granlaga förrättning uppdrages,
utan ock att förrättningen verkställes på sådan tid, alt prisen hunnit
stadga sig, och omdömet således kan grundas på erfarenhet, och icke blott
fattas på förmodan om de pris, hvartill grödans beskaffenhet anses böra för¬
anleda, i hvilket senare fall meningarne lättligen kunna blifva skiijagtige.
Att den nu bestämde tiden i berörde afseende icke är lämplig, har länge
varit insedt, och genom de föreslagne förändringa ras i sättet för indeldte
räntornes och liondens utgörande, trodde UlskotLet tillfälle gifvas att fö¬
reslå en sådan framflyllning af markegångs-sältningen, att prisen kunnat
stadga sig och ett säkrare, med verkliga förhållandet instämmande, resul¬
tat af denna förrättning vinnas. Vid öfvervägande ej mindre af de gjor¬
de anmärkningarne, än af det förhållande, som Utskottet sedermera in-
liemtal, alt vid åtskillige, i laga ordning fastställde, convenlioner om prest¬
rättigheter utgörande finnes bestämdt, alt lösen för spanmål skall uti De¬
cember månad erläggas, och då äfven vid aftal örn arrenden lärer före¬
komma, att liqvider, efter årets markegång, böra ega rum, med betalnings¬
terminer, lämpade efter nuvarande markegångs-sätlnings-period, finner Ut¬
skottet, att en sådan framflytlning af markegångs-sältningen, som behofvet
i öfrigt påkallar och Utskottet föreslagit, för närvarande och innan närma¬
re utredning af derpå inverkande omständigheter kunnat föregå, svårligen
utan stora olägenheter och möjliga förluster för enskilde, låter sig verk¬
ställa. I anledning häraf och då härtill kommer att, enligt hvad Utskot¬
tet inhemtat, Constitulions-Utskollet föreslagit förändring uti 5 §. Rege-
rings-Formen, åsyftande alt bereda tillfälle lill närmare stadgande om pröf¬
ning af besvär öfver markegångs-sättning, hvilket förslag redan är af 2tne
20
Stats-Utskottets Utlåtandej IY:o 3 26.
Ständ antaget, såsom hvilande Grundlags-förslag, samt om det vid nasta
Riksdag skall slutligen pröfvas, det i flere hänseenden vore lämpligt, om
alla frågor om förändringar uti föreskrifterne, angående markegångs-sätl-
ning, då kunde lill afgörande förekomma, och således lättare hringas till
inbördes sammanhang, hyarförinnan ock nödig utredning af alla derpå in¬
verkande omständigheter kunde erhållas, har Utskottet ansett sig föranlå¬
tet frånträda de förut föreslagne förändringarue oeh deremot hemställa,
att de, i afseende å markegångssältningen, nu befintlige före¬
skrifter må förblifva gällande, intilldess Rikets Ständer vid
nästkommande Riksdag blifva i tillfälle att nödige förän¬
dringar deruti besluta; samt att Rikets Ständer måtte hos
Kongl. Majrt i underdånighet anhålla, att, då erfarenheten
ådagalagt nödvändigheten deraf, att markegångssättning^!
framflyttas lill sådan tid, då prisen hunnit blifva mera
bestämda och stadgade, än vid den tid, då samma förrätt¬
ning för närvarande eger rum, Kongl. Maj:t, sedan veder¬
börande blifvit hörde, för utredande om och i hvad nion
hinder för berörde förrättnings framflyttande ma kunna mö¬
ta, täcktes Kådigt förslag i ämnet liil Rikels Ständer fram¬
ställa.
5:te punkten, angående Uppburdsterminen.
Härvid har blifvit anmärkt, att, då de redan befintliga olägenheter¬
na deraf, att uppbörden öfver hela Riket på en gång indrifves och dra¬
gés ur rörelsen, måste blifva ännu större och känbarare, om, enligt Ut¬
skottets förslag, alla herumausräntor och kronotionde-spanmål skulle kom¬
ma att med penningar lösas, vore det af nödvändigheten påkalladt, att
flere olika uppbördsstämmor blefve fastställde, och har i detta afseende
blifvit åberopadt det af Herr Prosten Ahlquist, i dess reservation, fram¬
ställde förslag.
Utskottet har redan uti dess förra Utlåtande medgifvit de flerfall-
diga förmoner, som skulle uppkomma deraf, om, på sätt Herr Grefve
Spens, uti en till Utskottet remitterad motion, föreslagit, uppbörden uti
städerne samt å landet af de ulskylder, som af andre personer, än egare
och brukare af jord, skola erläggas, kunde förrättas om hösten före flytt-
ningstiden; men Utskottet ansåg denna förändring hindras deraf, att, för¬
sta gången den vidtog, n:ne års ulskylder skulle komma att under samma
Stats-Uukottets Utlåtande, JY:o 3ä6. ai
år liqvideras. Vid öfvervägande af de gjorda anmärkningarne oell då del
onekligen är af vigt, alt, om alla skatter komme att med penningar utgö¬
ras, så da ne ålgärder vidtagas, att icke^hela uppbördsbeloppet‘s på en gång
indrifves och drages ur rörelsen, hvarigenom otifvelaktigt förlägenhet för
varu-afsättning och penningars erhållande vid denna lid skulle uppslå,
samt det jemväl ur denna synpunkt vore lämpligt, om utskylderne i stä-
derrie, hvilkas invånare skola vara afnämare af landtmannens produeter,
icke infordrades vid samma tidpunkt, som på landet, finner emedlertid
Uiskottet dessa omständigheter vara af den betydenhet, att flere upp-
hördslerminer för framtiden svårligen kunna undvikas. All bestämma ser¬
skilda terminer för uppbörd af samma personers utskylder, Tror Ulskoltei
dock icke vara lämpligt, enär erfarenheten visat, alt vid de frivilliga upp-
hördsmötena föga blifvit liqvideradt, och stadgandet af bestämda afbelal-
ningar skulle leda till mångfalldiga svårigheter och olägenheter, äfvensom
sådant ej gerna kunde föreskrifvas för dem, sorn innehafva hemmansbruk
och i allmänhet icke förr än vintertiden, då de afyllrat sin gröda, eller
kunna bereda sig inkomst genom kolning och forssling i de orter, der så¬
dant brukas, äro i tillfälle att c Isky Ider na sig afbörda. För vinnande af
berörde ändamål, tror derföre Utskottet det af Herr Grefve Spens fram¬
ställde, här förut omförmälde, förslag vara lämpligast, enär derigenom til¬
lika vunnes den fördel, att allt arbetsfolk, som ofta ombyter bostad, kom¬
me att liqvidera sine utskylder före flyttningen och vid den tid på året,
då detsamma genom arbetsförtjenst dertill eger bästa tillgången, hvarige¬
nom kronobeljeningens besvär med uppbördens indrifning samt de nu of¬
ta förekommande handräcknings- och efterlysnings-åtgärderne skulle betyd¬
ligt förminskas, samt således åliggandet atthålla;en serskild uppbördsstäm¬
ma på landet för arbetsfolks och andre icke jordegande eller brukande perso¬
ners utskylder, tvifvelsutan vara uppvägdt; och då, hvad uppbörden i städer¬
na vidkommer, förändringen skulle kunna successive verkställas på det af
Herr Prosten Ahlquist föreslagne sätt, eller uppbördsslämmans tillbaka-
flyttning i månad hvarje år, tilldess den inträffade på beslutad tid, samt
hvad angår arbetsfolk på landet, eller personer, som icke hafva hemmans¬
bruk, skälig anledning numera är för handen, att Rikets Ständer vid den¬
na Riksdag komma alt deras utskylder nedsätta, och således förändringen,
äfven om den på en gång utfördes, icke för dem kunde blifva känbar,
enär deras utskylder äro obetydlige och berörde lättnad vid samma till¬
fälle komme dem tillgodo, tror Utskottet sig böra hemställa:
2 2
Stats- Ut skottets Utlåtande^ N:o 326.
att Rikets Ständer ville, för denis del, besluts, att ifrån och
med nästa år skall å landsbyggden uti September eller irsta
hälften af October månad hållas en serskild uppbördsstäm¬
ma, hvarvid alla de personer, hvilka icke ega eller annorlunda
innehafva egendom och som befinnas i det förhållande, alt
serskild debetsedel för dem utfärdas bör, skola sina krono¬
utskylder för året erlägga; sami att tiden för kronouppbör-
dens verkställande uti städerne fastställes till September må¬
nad det löpande skalleåret, hvilken förändring likväl successive
lill vägabringas på det sätt, att, ifrån och med uppbörden af
nästa års utskylder, uppbördsslämman årligen tiilbakaflyttas
en månad, intilldess densamma på nyssnämnde tid inträffar;
och torde Rikets Ständer anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i
öfrigt meddela alla de serskilda föreskrifter, som, i följd af
dessa förändringar, kunna blifva af nöden.
6'te punkten, angående förändrade st ad g anden j i afseende ä con-
trollen öfver uppbördens redovisande.
Emot Utskottets härutinnan framställda förslag är dels hos Ridder-
skapet och Adeln, dels hos Borgare-Ståndet anmärkt: att den nuvarande
controllen, medelst Häradsskrifvarnes annotation, är den säkraste och icke
medför någon verklig olägenhet, enär de skattskyldige äro förpliglade att li¬
qvidera vid uppbördsslämman och, örn de det underlåta, få skylla sig sjelfva
för deraf möjligen härrörande obehag; att afbetalningar icke skulle låta
sig göra, emedan qvittencen då ej kunde aflemnas; att Konungens Be¬
fallningshafvande ej skulle komma att ega den för controll å medlens le¬
vererande nödiga upplysning om uppbörds-beloppet vid stäm monie, som nu
genom Häradsskrifvarnes annotation beredes; att, genom den föreslagne
förändringen, Häradsskrifvarnes göromål skulle erhålla för stor tillökning;
samt att Fogden ändock vore i tillfälle alt vid ridjvisningsdagen dölja sin
uppbördsställning genom företeende af obegagnade qviltencer, ehuru afhe-
talningar derå blifvit gjorda.
Huru föga tillförlitlig den nu föreskrifne controllen varit, bar den
af mångfalldiga balancer vunna erfarenhet ådagalagt och hvad Utskottet
i förra Utlåtandet anfört, torde ytterligare utreda detta förhållande, hvar¬
emot Utskottet hyser den öfvertygelse, alt, genom den föreslagne åtgärden,
en tillförlitlig controll skall beredas, och hvilken serdeles är af vigt vid
Stat s-Vt skottets Utlåtande } N:o 326,
23
redovisningsterminerne, enär kännedomen derom, alt uppbördsställningen
då icke kan fördöljas, måste afskiäcka uppbördsmannen att använda Kro¬
nans medel, hvaremot, om han vill tillgripa dem och dermed afvika, så¬
dant svårligen genom nå. ra controller kan förekommas. Nödig controll
å hvad vid slämmorne influtit, är ej eller, genom den nya metboden, för¬
hindrad, enär det skulle ankomma på Kongl. Majit att meddela de ser¬
skilda stadgandet), hvartill dess införande kunde föranleda och säkerligen
flere utvägar i beiörde afseende förefinnas, hvarpå såsom exempel må an¬
föras, att, då det nu är stadgadt, alt Häradsskrifvare!! skall medfölja på släm¬
morne, för att annotera hvad, som inflyter, det icke kan möta hinder att
föreskrifva, alt han, efter stämmornas slut, skall inställa sig hos den van¬
ligen i granskapet boende Fogden, för att verificera huru stor del af
uppbörden, enligt qvarvarande obegagnade qvittence-blanquetter, är obe¬
tald. Alt vid redovisningsdagen rester skulle verificeras, med qviller.cer
å summor, hvarå afbetalningar egt rum, synes ej eller böra befaras, då
Utskottet föreslagit, att Fogdens uppgifter å de reslskyldige skulle upp¬
läsas i sockenslämmorne och någon Fogde, vid sådant förhållande, sä¬
kerligen icke skulle våga att uppföra poster, som verkligen voro be-
talde.
Hvad vidkommer den yltrade förmodan, alt Häradsskiifvarnes gö¬
romål, genom förändringen, skulle ökas; så kan Utskottet, på de redan uti
förra yllandet anförda skäl, icke medgifva dess rigtighet, enär besväret
alt uti tryckta qviltence-blanqvetter införa N:r, namn och summa, visser¬
ligen fulll motsvarades af befrielsen ifrån den, jemväl med ej obetydliga
kostnader förenade, skyldigheten att bevista upphördsstämmorna och der
föra anteckningar öfver verkställde liqvider.
Då Utskottet sålunda icke kan frånträda sin förut yttrade öfverty¬
gelse, att den ifrågavarande nya controllör) är både verkställbar och lämp¬
lig, hvilket äfven vitsordas deraf, alt den, i många år, med fördel varit
begagnad vid K rono-Uppbörden i Stockholms stad, samt dertill kommer,
alt skyldigheten alt anskaffa Häradsski ifvarens annotation på Kronofog¬
dens qvittencer, onekligen kan för de skattskyldige medföra stora olägen¬
heter, hvilka de icke skäligen böra underkastas endast derföre, att de till¬
äfventyrs icke äro i tillfälle att vid uppbördsstämman sina utskylder er¬
lägga, finner Utskottet
sig böia till alla delar vidblifva, hvad uti denna punkt är
vordet föreslaget.
2 4
Stats-Utikottets Vtill ande j IV. o 3 26.
y\de punkten j angående ifrågast Hlld förändring uti terminen för
uppbördens redovisning samt förenkling uti Landsboks-räkenskaperne och
deras tidigare af gifvande.
Emot de hufvudsakliga framställningarne uti denna punkt liar
endast förekommit den af en Ledamot af Ridderskapet och Adeln gjorde
erinran, att räkenskaperne ej skulle kunna slutas med calender-år, eme¬
dan Fogden derigenom kunde komma i tillfälle alt sammanblanda olika
års uppbörder; men denna erinran lärer så mycket mindre förtjena afse¬
ende, som redovisningen för hvarje års uppbörd, hädanefter som hittills,
skulle Komma att afgifvas långt innan ett påföljande års uppbörd vid¬
inge.
Hvad vidkommer redovisnings-terminen, så förfaller val numera,
genom förslaget om serskilda uppbördsterminer, det skäl, Utskottet anfört
för afslyrkande af bifall till det utaf Herr Grefve Spens väckte förslag, att
densamma måtte tillbakaflytlas till den 1 April, men det synes likväl
betänkligt att, innan verkan af de flere förändringar uti uppbördsverket,
som Utskottet tillstyrkt, hunnit visa sig, i förstberörde hänseende vidtaga
någon förändring, hvilken icke år af verkligt behof påkallad.
Beträffande serskildt frågan om förändring uti redovisnings-terminen
på Gottland och dess utsträckande till (den 1 Juli; så har inom Pre¬
ste- och Borgare-Stånden blifvit anmärkt, dels alt Rikets Ständer borde
en dylik förändring, för deras del, bestämdt besluta, dels alt Rikets Stän¬
der borde i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t ville derom i Nåder
förordna; men då, efter Utskottets öfvertygelse, ordningen fordrar, att,
innan något bestämdt omdöme eller beslut i ett dylikt ämne fattas, ve--
derbörande auetoriteter lemnäs tillfälle deröfver sig yttra, kan Utskottet
icke frånträda den åsigten, att endast en så beskaffad vilkorlig framställning,
som Utskottet föreslagit, i sakens närvarande skick lämpligen kan ega rum
och hvarigenom ändamålet för öfrigt lika väl vinnes, helst det icke an¬
kommer på Rikets Ständer att i dylik fråga förordna.
På grund af allt della finner således Utskottet sig böra
förnya de yttranden och framställningar, som uti denna
punkt blifvit gjorde.
Slutligen
Stats- Utskottets UtlåtandeNo 3ny.
Slutligen liar Utskottet ansett sig bÖia hemställa, om icle Bonde-
Slåndet, som bifallit Utskottets förra Utlåtande, skulle finna skäligt jemväl
godkänna de i allmänhet mindre betydliga förändringar deruti, som nu
blifvit af Utskottet föreslagne.
Stockholm den 25 September i84o.
Reservationer.
Af Herr Doctor Björkman: "Jag reserverar mig emot förestående Betän¬
kande, i hvad det rörer tillstyrkandet, att alla sådane löner, som nu utgå
till clereeie-slalen af vissa, enligt presterskapets privilegier, för everdeliga
tider anslagna kyrko-herbergen, hädanefter, sedan nuvarande löntagare
afgått, skola utgå contant och utan all slags spanmåls-beräkning. Jsg an¬
ser, att alla ifrågavarande anslag oförryckta höra af Stats^Conloiret, enligt
föreslagne markegång, allt framgent hållas lönings-lagarr.e och läro-ver-
ken tillhanda; och åberopar vidare min vid förra Betänkandet, rörande
della ämne, bifogade reservation.’’
Och af Herr Prosten Astrand, som åLeropade sin vid UtBlandet, N.’o
170, anförde reservation.
]\T:o 32y.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 September, kl. 2 e. m.
Utlåtandej i anledning aj ätenemiss a Utlåtandet N'-o iyy.
(I. A.)
Det af Slals-Utskollet, under nyssnämnde nummer, afgrfne utlåtan¬
de, i anledning af Riksdags-Fullmägtige fiån Jemtlands Län Eric Nilssons
och Anders Mårtenssons motion, om andi ing uti stadgandena, angående
beskaffenheten af den span mål, som af licnde-gifvat e hör levo eias, häraf
Bih. till B. St. Piot. 1840. 4 Sami. 1 A fil. 2 Land. 22 Haft. 4
2.6
Stats Utskottets Utlåtande, N:o z3y.
Borgare- och Bonde-Stånden blifvit bifallet; men af Ridderskapet och A-
deln samt Preste-Ståndet återremitteradt, såsom egande sammanhang med
återremitterade Betänkandet N:o 170, Då Utskottet, uti nu afgifyet Ut¬
låtande, i anledning af återremissen 3 sistnämnde Betänkande, vidhållit
det förslag, som uti Utlåtandet N:o 177 blifvit åberopadt,
finner Utskottet sig jemväl böra vidblifva hvad uti detta se¬
nare Utlåtande är vordet yttradt.
Stockholm den a5 September r84o.
S TOCK H’OLM, Eliens och Granbergs Tryckeri. i84o.
Stals-Ulskollets Utlåtande, N\0 328, 329.
1
N:o 328.
Ani», lill Exp. Utsi», d. 26 Sept., lil. 2 e. ra. '
Utlåtande, i anledning af ålerremiss å Utlåtandet N:o 178.
fl. A.)
Utskottets ofvanberörde Utlåtande, i anledning af vackt motion om
rättighet för de skattskyldige inom Ölands norra Mot att uti Borgholms
Krono-Magazin få leverera jemväl den span mål, som är anordnad till lön¬
tagare samt serskilda Verk och Inrättningar, hvilka borde förpligtas att
spanmålen å nämnde ställe emottaga, har af Borgare- och Bonde-Stånden
blifvit godkändt, men af Ridderskapet och Adeln samt Presle-Ståndel åter-
remitteradt, såsom egande sammanhang med det uti Utlåtandet N:o 170
behandlade ämne. Enär Utskottet, uti nu aflemnadt Utlåtande, i anled¬
ning af återremissen å sistnämnde nummer, vidhållit der framställda för¬
slag i de delar, som uti nu ifrågavarande Utlåtande N:o 178 åberopas,
linner Utskottet
sig äfvenledes böra vidblifva sistnämnde Utlåtande.
Stockholm den a5 September 1840.
N:o 329.
Ani», till Exp.-Utsli. d. 26 Sept., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af ålerremiss ä Utlåtandet N:o 185.
(I. A.)
Vid föredragning af det Utlåtande, Slals-Utskotlet, under N:o i85,
afgifvit, i anledning af väckt motion om nedsättning af den ifrån sju sock¬
nar i Helsingland lill Upsala Academi utgående Kronotionde, till det be¬
lopp, hvarmed den år 1789 blifvit utgjord, hafva Borgare- och Bonde-
Stånden nämnde Utlåtande bifallit, hvaremot detsamma af Ridderskapet
och Adeln samt Presle-Slåndet blifvit återremitteradt, för att ytterligare
handläggas, i sammanhang med återremissen å Betänkandet N:o 170. — Sedan
Utskottet numera besvarat sistnämnde återremiss och vidhållit det förslag
om anordnad Kronotiondes indragning lill Statsverket, emot anvisandet af
Bih, lill R. Sl, Fröt, l8jj.o, Samt, 1 Afd, 2 Band, 83 Haft. 1
2 Stats-Utskottels Ullålande, N\o 330.
onlnnta Stats-anslag, som uli Utlåtandet N:o i85 blifvit, till stöd för dör
afgifne yttrande, åberopadt,
anser Utskottet sig likaledes böra sistnämnde yttrande vid¬
blifva.
Stockholm den September iS/jo.
N:o 330.
Anli. till Exp. Utsi», d. 26 Sept., W. 2 e ro.
Utlåtande, i anledning af erhållen älerremiss af St alu-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 227.
(I. A.)
Uti dess under N:o 227 afgifne Utlåtande, hvilket af Borgare- och
Bonde-Stånden blifvit bifallet, men af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet, till följd af förekomne anmärkningar, återremilteradt, hade Ut¬
skottet hemställt, att Rikets Ständer matte, på grund af 80 §. Regerings-
Formen, för sin det besluta, att Kongl. Andra Lif-Grenadier-, Westgötha
och Bohus Lans Regementen samt Smålands Grenadier-Bataillon och en
Bataillon af Lif-Regementet må allt framgent såsom Infanteri bibehållas,
äfvensom att Rikets Ständer, med anmälan härom, ville dels hos Kongl.
Majit i underdånighet begära, att nödiga åtgärder måtte vidtagas för till—
Yägabringande af de med rusthållarne vid förstnämnde 3:ne Regementen
afslutade häst-vacance-contraets förlängning på 3o år, räknade från den tid¬
punkt, då hvartdera af dessa contract tilländagår, dels lill Kongl. Majit*
Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna, huruvida någon ytterligare
reduction af Indelda Cavaileriet må anses böra ega rum; hvarjemte Utskot¬
tet förklarat sig sakna anledning att tillstyrka föreslagen nedsättning i den
häst-vacance-afgift, som af Rusthållarne vid förenämnde Regementen och
Corpser för närvarande erlägges.
Såsom grund för återremisserne har inom sislbemälde 2ine Riks-Stånd
blifvit emot förevarande Utlåtande hufvudsakligen erinradl: att, sedan Slals-
Utskottet tillstyrkt och jemväl Rikets Ständer beslutat att hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, det läcktes Kongl. Majit förelägga Rikets näst-
sammanträdande Ständer en omfattande plan till Försvarsverkets organisa¬
tion i dess helhet, på det alt Rikets Ständer må blifva i tillfälle att i ett
sammanhang besluta öfver de åtgärder, som erfordras för att, i förening
Stals-Utskottes Ullålandej N\o 330,
3
med en afsedd lindring i de rustandes och roterings-skyldiges besvär, be¬
fordra den utsträckning af Beväringsmanskapets öfning, som tillika borde
ega rum, det syntes vara i hög grad inconsequent alt nu besluta om de
indelda Cavallei i-Regemenlenas afsittning för ali framtid eller något, som
anginge Regementenas förändrade organisation, helst Rikets Ständer, ge¬
nom vidtagande af dylika beslut, torde inverka på möjligheten af den be¬
gärda generella försvars-planens uppgörande; att ifrågavarande Utlåtande
äfven i så målto innefattade en bestämd motsägelse, som Utskottet först
hemställt, att Rikets Ständer måtte förklara, det de afsutne Cavalleri-Rege-
tnenlena borde för alltid såsom Infanteri bibehållas, och häst-vacance-
contracten följaktligen blifva å Kronans sida ouppsägbara, men sedermera,
genom den tillika föreslagna underdåniga begäran hos Kongl. Maj:t om nö¬
diga åtgärders vidtagande för lillvägabringande af de med Rusthållarne vid
3:ne af nämnde Regementen afslulade häst-vacance-contracts förlängning på
trettio års tid, medgilvit, att berörde conlract må å Rusthållarnes sida
kunna uppsägas, samt att, derest Utskottets förenämnde tillstyrkanden blefve
af Rikets Ständer bifallne, och Kongl. Maj:t sålunda icke egde att, i hän¬
delse af Rusthållarnes vägran att fullgöra contractens innehåll, förordna om
Regementenas återuppsitlning, följden häraf blefve, alt Rusthållarne kun¬
de föreskrifva hvilka vilkor som helst för ingående af ett förnyadt contract;
ali det ingalunda kunde förutses, huruvida icke i framliden en ökad ca-
valleri-styrka må blifva för landet behöflig, eller huruvida icke det kan
finnas ändamålsenligt alt i en del af Riket låta ett Infanteri-Regemente
sitta upp, men deremot i en annan landsort ett Ca va lier i-Regem en te för¬
vandlas till Infanteri; att, i händelse Utskottets mening vore, alt de i
Betänkandet omför mähle Cavalleri-Corpser skulle förvandlas lill ständigt
fortvarande Infanteri, hvilken åtgärd förutsatte Rusthållarnes frivilliga med¬
gifvande, fråga icke kunde uppslå om nya häst-vacance-contracts uppgörande,
utan borde i sådant fall Ruslbållen rotera för den del af deras ränta, som
motsvarade roteringsskyldigheteu i orten, och återstoden af räntan, jemte
alla augmenter, till Statsverket indragas; att, i händelse deremot Utskottet
åsyftat, att nämnde Regementen och Corpser skulle tills vidare och så länge
ske kan, fortfara alt vara afsutne, detta förslag icke innefallade sådan
rubbning af Indelningsverket, att Utskottet till grund derför behöfl åbero¬
pa Regerings-Formens 80 §.; att, i stället för det i första punkten gjorde
tillstyrkande, Utskottet bordt föreslå Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, alt, då de emellan Kronan samt ofvannämnde Rege¬
mentens och Corpsers Rusthållare nu gällande contract, rörande häst-vacance-
\
Stats-TJtskottets Utlåtande N\o 330.
afgifts erläggande löpa till ända, nya contract må för längre lid, der så
ske kan, med bemäldde Rusthållare uppgöras; alt Kongl. Maj:ts Nådiga Skrif¬
velse af den 17 sistlidne Mars, hvilken framkallat Utskottets förevarande
Utlåtande, icke innefattade någon Proposition, utan endast ett tillkänna¬
givande, angående de af Kongl. Maj:t vidlagne åtgärder och afslutade con-
tracf om häst-vacance-afgitb ines fortfarande vid en del af de fordna Ca-
valleri-Regementena, och att den enda af de uti högstberörde Nådiga Skrif¬
velse omförmälde omständigheter, hvilken erfordrat någon åtgärd å Rikets
Ständers sida och följaglligen Utskottets yttrande, vore frågan örn nedsätt¬
ning uti den hittills erlagde häst-vacance-afgifl; samt slutligen, att Utskot¬
tet bordt fästa mera afseende å den af Friherre Toll gjorda framställning,
rörande organiserandet af depot-inrättningar vid indelda CavaiJeri-Regemen-
tena och angående förändrade grunder för de afsutne Regementenas och
Corpsernes återuppsittning 5 äfvensom det blifvit yrkadt, att Utskottet måtte
hos Rikets Ständer föreslå ex» underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, med
anhållan, att Kongl. Majrt täcktes taga berörde framställning i Nådigt öf¬
vervägande, och i anledning deraf till Rikets Ständer i ämnet aflåta Nådig
Proposition.
Till besvarande af dessa anmärkningar har Utskottet skolat anföra:
att Utskottet väl icke funnit skäl förekomma att frånträda den förut yt¬
trade åsigten, alt någon återuppsittning af de till Infanteri förändrade Ca-
valleri-Regementen och Corpser icke lämpligen bör ega rum, och att, då de
uti Utlåtandet N:o 237 omförmälde Regementens och Gtfrpsers återför vand-
ling till Cavallen icke vore för Rikets försvar behöflig, men deremot skulle
förorsaka en känbar lunga för de rustningsskyldige, desse Regementen och
Corpser måtto ålit framgent såsom Infanteri bibehållas; men, enär Rikets
Ständer numera beslutat aLl hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
Kongl. Maj:t vid nästa Riksdag täcktes för Rikets Ständer framlägga en plan
för Försvarsverkets ändamålsenliga organisation, vid hvilket förhållande,
och då berörde fråga dervid mäste lill pröfning förekomma, det måhända
icke vore lämpligt, om serskildt beslut i denna omständighet nu blefve af
Rikets Ständer för deras del fatladt, har Utskottet, som, på förut anförde
skäl, fortfarande anser någon nedsättning uti hittills bestämde häst-vacance-
afgift icke böra beviljas, funnit sig på det sätt böra förändra sitt förut
framställda förslag, att Utskottet tillstyrker,
att Rikets Ständer måtte, i stöd af 80 § Regerings-Formen,
för deras del medgifva 3o års prolongation af de med de
rustande vid Kongl, aldra Lif-Grenadier- och West götha-
Stals-Ulskoltets Utlåtande, N'.o 331,
5
Regementen, Smålands Grenadier-Balaillon , Lif-Regemenlets
Grenadier-Corps samt de rustande vid Bohus Läns Rege¬
mente, som dermed förklarat sig nöjde, afslulade Contraet
om dessa Regementens och Corpsers fortfarande tjenstgö¬
ring såsom Infanteri, emot erläggande af en bestämd häst-
vacance-afgift.
Vidkommande Utskottets uti de 2ine sista momenten af nu ifråga¬
varande Utlåtande afgifne yttranden, i anledning af Riksdagsfullmägtige
Lars Rasmussons , Olaus Ericssons och Olof Benj amins sons, äfvensom Herr
Friherre Tolls motioner,
så har Utskottet dervid icke något att tillägga.
Stockholm den 25 September iS/jo.
N:o 831.
Alik. till Exp. tits Ii, d. 26 Sept., lil. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse an¬
gående de rust hälls-nummer vid Bohus Läns Regemente,
hvilka, i följd af vägran att ingå på hustvacance-afgifts-
contractens förlängning, komma att till Cavalleri återgå.
(I. A.)
Sedan Kongl. Maj:t, under den 17 sistlidne Mars, gifvit Rikets Stän¬
der tillkänna, hurusom åtskillige Rusthållare i Bohus Läns Regementes
Södra Balaillon förklarat sig icke kunna ingå på det lill dein framställda
förslag örn förlängning på 5 år af nu gällande häst-vacance-conlract, och
att Kongl Majit funnit en af Rusthållarne för 20 nummer af nämnde Re¬
gemente sedermera gjord underdånig ansökning att, med återkallande of
denna deras vägran, få antaga det af Kongl. Majit framställda förslaget,
icke kunna i annan händelse bifallas, än så vida de rustande lör de öfriga
38 ruslhålls-nummer, hvilka vägrat att contracteu förlänga i berörde ansök¬
ning sig jemväl förenade, så har Kongl. Majit, uti en till Rikets Ständer
aflåten och från samtlige Riks-Stånden till Stats-Utskollei remitterad Nådig
Skrifvelse af den 4 derpåföljde Maj (Införd under Nio 60 uti na Sami.
na Aid. af Bihanget till Riks-Ståndens prot.) meddelat Rikets Ständer, alt
6
Stals-Utskoltcls Utlåtandej N.o 331.
då endast Ruslhållarne för 11 af ofvannämnde 38 nummer velat på con-
tracts-förlängningen ingå och Kongl. Maj:t vid sådant förhållande funnit de
vustandes för såväl förstbemälde 20, som nu ytterligare ifrågakomne 11,
nummer gjorda underdåniga ansökning om afsit tnings-conlractels förläng¬
ning icke kunna i Nåder bifallas, förslag till organiserande af en serskild
Ryttare-trupp af de 58 ruslhållsnummer vid Bobus Läns Regemente, som
sålunda år 1841 skola åter uppsitta, komme att uppgöras.
Genom verkställighet häraf uppkommer väl någon minskning uti den
hittills erlagde häst-vac«nce-afgiften, hvilken legat till grund för Utskottets
förut uppgjorda förslag till beräkning af Stats-verkels inkomster; men, då
densamma emedlertid blifver af föga betydenhet samt denna inkomst-titels
belopp, såsom beroende af spanmålsprisen, ändock endast förslagsvis kan
beräknas, anser Utskottet icke skäl föreslå någon färändring uti förutnämnde
beräkning, i afseende hvarå beslut redan är af Rikets Ständer fatladt; hva¬
dan och då för öfrigt, enligt hvad högstberörde Kongl. Bref af den \ sist—
litine Maj gifver vid handen, det deruti meddekba tillkännagifvande endast
blifvit lemnadt till upplysning vid handläggningen af Kongl. Brefvet den
17 näslförulgångne Mars, i anledning af hvilket Nådiga Bref ULskottet
redan till Rikets Stander algifvit Utlåtande, Utskottet ansett sig böra
hemställa,
att nu förevarande Nådiga Skrifvelse af den 4 sistlidne Maj
icke må till någon serskild åtgärd å Rikets Ständers sida
föranleda.
I sammanhang härmed, har Utskottet skolat upplysningsvis meddela,
att Utskottet genom remiss från Hedervärda Bonde-Ståndet fått emottaga
en, med föranledande af ofvannämnde 2tne Nådiga Bref, af Riksdagsfull¬
mäktige Lars Rasmusson, Olaus Ericsson och Olof Benjaminsson från Gö¬
theborgs och Bohus Län väckt motion, innefattande hemställan, att hela
Bohus Läns Regementes Södra Balaillon må förändras lill ständigt Infan¬
teri, med enahanda förbindelser å Statens och Rusthållarnes sida, i afse¬
ende på truppens underhåll och utredning, som för Norra Bataillonen äro
föreskrifne, samt deremot de för cavalleri-indelningen anslagne hemmans-
räntor, ehvad de utgå af stam eller augment, indragas och besparas, eller
Staten åtminstone åtnöjas med dessa räntor, såsom ersättning för häst-vacan-
cen, samt att, i händelse detta mera omfattande förslag icke kunde bifallas,
Rikets Ständer mätte besluta, alt någon serskild Cavalleri-trupp icke må, i
följd af Rusthållarnes vid förenämnde 58 nummer vägran att ingå på häst-
Slals-Ulskoltets Memorial, N.-o 332, 333.
7
vacnncp-conlrnclens förlängning varn organiserad, ulan att i stället indel-
niogs-räntoroe för bemälde Rusthållare må indragas och de för öfrigt,
utom hvad häst-vacance-afgiften beträffar, underkastas enahanda vilkor,
soia Ruslhålhirne i allmänhet. Då emedlertid, efter Utskottets tanke, den¬
na motion angår frågor, som jemväl tillhöra Allmänna Besvärs-och Ekono-
mi-Utskoltets handläggning, har Stals-Utskotlet funnit delta ärende böra af
Utskotlen gemensamt behandlas och kommer foljagtligen serskildt utlåtande
i ämnet att till Rikets Ständer afgifvas.
Slockholm den a5 September i8^o.
N:o 332.
Alik. till 1'txp. Utsls. den 26 Sept., lil. 2 e. ra.
Memorial, i anledning af uterrerniss å Memorialet N:o 234.
(U. A.)
Stats-Utskottets förutnämnde Memorial, med förnyad t summariskt för¬
slag öfver Slats-regleringen, har af Borgare-Ståndet blifvit återremitteradt;
men då Ridderskapet och Adeln den t5, Presle-Ståndet den t g och Bonde-
Ståndet den it sistlidne Augusti beslutat, att berörde Memorial icke till
någon åtgärd föranledde; hvadan det blifvit lagdt tili handlingarne, och
frågan härom således, jemnlikt ^5 §.Riksdags-Ordningen, är genom 3 Stånds
beslut afgjord,
finner Utskottet sig icke kunna dermed taga vidare befattning.
Slockholm den September i8zjo.
N:o 333.
Ånk. till Exp. Utsi», d. 26 Sept. y kl. 2 c. m»
Memorial, i anledning af uterrerniss ä Utlåtandet N:o 241.
(U. A.)
Det Utlåtande, Utskottet under ofvannämnde nummer afgifvit, i an¬
ledning af väckt motion derom, alt de medel, som inom Upsala Stift va¬
rit besparde af Skollärares löner och derefter använde för den nya löne¬
regleringen vid Elementar-Läroverken, måtte ersättas, för alt användas till
en fond för Emerili-löner åt Lärarne vid Stiftets Läroverk, har af Presle-
Slåndet blifvit återremitteradt, hvaremot detsamma är bifallet af Ridder¬
skapet och Adeln samt Borgare-Ståndet den i5 och af Bonde-Ståndet den
8 Stats-Ulskollets Memorial, IV.-o 334, 335.
ii sistl. Augusti; och sorn ärendet således, jemnlikt ^5 §. Riksdags-Ordnin-
gen, är genom 3 Stånds beslut afgjordt,
kan någon vidare behandling deraf å Utskottets sida icke
ega rum.
Stockholm den 25 September r84o.
N:o 384.
Anis. till Exp. Utsi:, den 26 Sept., lil. 2 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen äterrerniss å Stats-Ulskot-
lels Utlåtande, N:o 255.
(I. A.)
Med anledning af den från Ridderskapet och Adeln erhållne ålerre-
miss å Stats-Utskollels under N:o 255 afgifne Utlåtande, angående väckt
fråga om upphörande af Skinskattebergs Bergslags-privilegier, har Utskottet
skolat anmäla, att då, enligt Utskottet tillhandakomne Protocolls-utdrag,
förenämnde Utlåtande blifvit bifallet, af Bonden-Ståndet den i r, af Preste-
Ståndet den 19 och af Borgare-Ståndet den 26 sistl. Augusti; samt denna
fråga föl jagt 1 igen är, jemnlikt 7 5 §. Riksdags-Ordningen, genom 3:ne Riks-
Slånds beslut afgjord, Utskottet vid detta förhållande funnit sig
icke kunna dermed taga någon vidare befattning.
Stockholm den 25 September 1840.
JX:o 335.
Auli. till Exp, Utsli. den 26 Sept., kl. 2 c. m.
Memorial, i anledning af äterrerniss å Utlåtandet N:o 275.
(U. A.)
Ifrån Ridderskapet och Adeln har ofvannämnde Utlåtande, angående
väckt motion om ersättning för forslingen af Presterskapets i Lappland
lönings-spanmål, blifvit ålerremitteradl; men då samma Utlåtande är vor¬
det gilladt af Preste-Ståndet den 29 samt af Borgare- och Bonde-Stånden
den 22 sistl. Augusti, och frågan således, jemnlikt y5 §. Riksdags-Ordnin¬
gen, är genom 3 Stånds beslut afgjord,
kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning.
Stockholm den 25 September 1840.
N:o 336.
Stats-Utskoltets Memorial, N-.o 336., Utlåtande, JY\o 337. 9
N:o 336.
Ani;, till Exp. Etsk. d. 26 Sept , kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af uter rein iss å Ullätandet N:o 282.
(U. A.)
Uiskoltels ofvannämnde Uilåtande, i anledning af motioner, angåen¬
de pensionering af Siats-Rådets Ledamöter i vissa fall, har af Ridderska-
pet och Adeln blifvit återremilteradt; men då detsamma är vordet bifallet
af Preste-Ståndet den 5, Borgare-Ståndet den \ och Bonde-Slåndet. den a
innevarande September månad, hvadan frågan, jemnlikt ^5 §. Riksdags-Ord-
ningen, är genom 3 Stånds beslut afgjord,
så kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning.
Stockholm den 25 September i84o.
N:o 33T.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Sept., kl. 2 e. a.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner, angående upphö¬
rande af af gifter till Handels- och Sjöfarts-Fonden, samt
hurti förhållas hör med de anslag, som varit å denna
Fond anvisade.
(U. A)
Uti en inom Borgare-Ståndet väckt, till Stats-Utskottet remitterad,
motion, har Herr Hidling anfört: att som, i anledning af en utaf honom
redan vid sistförflutne Riksdag aflålen motion om afskaffande af Convoy-
Commissariatet och upphörande af den under namn af Couvoy-afgift utgå¬
ende bevillning, emot det, all Rikets Ständer af lullmedlen ansloge hvad,
efter föregången pröfning, verkligen erfordrades att utgå till de behof, som
ditintills af Convoy-afgillen blifvit fyllde, Rikets Ständer, enligt underdå¬
nig skrifvelse af den 23 Februari 1835, jemte framställning, rörande an¬
märkningar vid förvaltningen, Konungariket Norriges bidrag lill Svenska
Statsverket, i och för Svenska och Norrska Handelns skyddande, benäm¬
ningen: Convoj-afgifts förändring till Afgift till Handels- och Sjöfarts-
Fonden, afgiftens bestämmande till io procent af tullen å alla varor, samt
Bih, lill B, St. Prot. 1840. 4 Sami, i Afd, 2 Band, 23 Heij t, 2
10
Stats-Utskoltets Utlåtandej IVlo 337,
anmälan om Fondens öfversko! ts-medels disponerande lill Svenska Handelns
och Sjöfartens förmon, så utom som inom Riket, endast i underdånighet
hegart, att Convoy-Commissariutet måtte, till besparing af de före funné
dryga förvaltnings-utgiftérne, varda indraget och dess befattning i allo öf-
verflytlas på Kongl. Goinmerce-Collegium; hvarförutan Sländerne, uti ser¬
skild underdånig skrifvelse af samma dag, öfverlemnade åt Kongl. Maj:t a 11
å Fondens öfverskott anvisa medel för befrämjande af Trollhätte Canal och
Slussverks bringande till lika dimensioner med Götha Canal; så och då
hvad som, sedan desse beslut vidtogos, kommit till allmänhetens känne¬
dom, angående de dispositioner, hvilka af den numera så kallade Ilan lels-
och Sjöfarts-Fonden skett, icke rubbat, utan tvertom stärkt, motionärens öf¬
vertygelse, alt tiden vore inne och omsländigheterne högt påkallade, att
Piikets Ständer allvarligt söka återföra äfven ifrågavarande del af Statsför¬
valtningen till sin grundlagsenliga form, här motionären ansett sig böra
föreslå:
i:o att den så kallade afgiften till Handels-och Sjöfarts-Fonden måtte från
och med nästa år i84i upphöra att beräknas och uppbäras;
2:0 att intet vidare anslag af Statens medel må rnedgifvas för Convoy-
Commissariatet, eller dermed i sammanhang stående aflöning, pensioner
och expenser;
3:o att hvad som, efter af Stats-XJtskottet anställd närmare pröfning af be-
hofvet, i och för fredsverkels underhållande med Barbaresk-Staterna, er¬
fordras utöfver det bidrag, Konungariket Norrige i delta ändamål lem-
nar, uppföres bland Statsanslaget på 4;de Hufvudliteln, som likaledes
ökes med 4^,000 R:dr, motsvarande den summa, som hittills årligen af
afgiften till Handels- och Sjöfarts-Fonden blifvit afsatt till Sjö-Expedi¬
tioner;
4:o att så mycket, som, efter serskild pröfning, kan erfordras lill Iracta-
menlen lör nödvändiga antalet af Svenska och Norrska Consuler uti och
utom Barbaresk-Staterna, uppföres bland ulgiflerne för Minister-Staten
på Riks-Statens -aldra llufvudlilel;
5:o att, i fall, efter likaledes företagen serskild pröfning, Rikets Ständer
skulle anse Svenska Kyrkan i London fortfarande böra af Staten under¬
stödjas, den nu dertill årligen af Handels- och Sjöfarts-Fonden utgifne
summa upptages bland ulgiflerne på 6:te Hufvud-titeln, hvarest äfven
må uppföras ett förslags-anslag af ao å a5,ooo R:dr til! utbetalningar i
och för Quaranlaines-lnrättningen på Känsö;
Stals-U/skottets Utlåtande, IV: o 337,
II
6:0 atl., efter tagen kännedom om beloppet och beskaffenheten af de dis¬
positioner på ifrågavarande fond, som Kongl. Majrt sedan sisla Riksmöte
kail hafva vidtagit, serskildt yttrande måtte af Rikets Ständer meddelas
0111 liden för deras fortfarande och i 111011 derefter anvisas lämplige an¬
slag för deras fortgående; och
7:o alt Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla, att,
sedan Ständerna anvisat fonder alt surrogera de utgifter, som nu bestridas
af Handels- och Sjöfarts-fonden, Kongl. Majrt i Nåder täcktes låta lill Riks-
gälds-Con törel öfverlemna Con voy-Coni 111 issa ria tets behållningar och fordrin¬
gar, under vilkor likväl, alt hvad deraf utgör för Sjö-Expeditioner reserve¬
rade medel af derlill årligen anslagne 45,000 Rrdr, ställes till Kongl. Majrts
disposition; hvarjemte motionären slutligen förbehållit sig att, oberoende
af det beslut, som i dessa delar kan fattas, få yttra sig och vidtaga de åt¬
gärder, hvartill omsländigheterne kunna föranleda, när till pröfning före¬
komma Slals-Revisorernes berättelser om Convoy-Commissarialets förvalt¬
ning för åren 183.3—1837.
I anledning af denna motion, bar Grefve Frölich, D., under åbero¬
pande af 56 § Riksdags-Ordningen, hos Ridderskapet och Adeln väckt en lika¬
ledes till Siats-Utskottet remitterad motion, af hufvudsakligen följande inne¬
håll: att, för den händelse Rikets Ständer skulle besluta upphörandet af be¬
sagde Handels- och Sjöfa rls-fond, hvilken lill sin natur, när den undersökes,
icke vore annat än en, i godtycklig väg tillkommen, af Rikets Si.änd'ér aldrig ut¬
tryckligen medgifven bevillning af handel och sjöfart, — verkningen af ett så¬
dant Rikets Ständers beslut påtagligen skulle blifva, att sedan, på hemtad grund
af Rikets Ständers medgifvande till Kongl. Majit vid slutet af 1835 års Riks¬
dag, alla möjliga behållningar sedan förra åren, och på sin höjd jemväl
delta års uppbörd kunna disponeras till uppfyllande af den, Nya Troll¬
hätte Canal-Bolag af Kongl. Majrt gifne försäkran om ett visst årligt bidrag
af nämnde fond, Bolaget likviil stannade i mistning af aliade, efter gjord
afräkning, återstående årliga anslagen, ulan att orsaken dertill kunde ti 11—
skrifvas annan inverkan, än den af händelserne och sakförhållandena,
deribland synnerligen framstår det oregelmässiga i hela proceduren och den
precaira naturen af Handels- och Sjöfarts-fonden, på hvars fortfarande Bolaget
110g oförsigtigt förlitat sig; att, ehuruväl mången enskild representant, lika med
motionären, torde anse det för framtiden gagneligt, om emot försöken att,
utöfver Rikets Ständers medgifvande!! och tvärtemot Grundlagens uttryck¬
liga förbud, belasta Riket med gäld, någon practisk varning lämpligen
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 337.
kunde åstadkommas, så att icke den grundsats stadgades i Statsförvaltnin¬
gen och, till retelse förden enskilda speculationen, öfverginge till ett far¬
ligt praejudicat; att något ändamål, ehuru nyttigt i sig sjelft, finge gifva
helgd åt förbjudna medel, förekom dock, å andra sidan, dels att Rikets
Ständer, genom sin efterlåtenhet viel föregående Riksdagar alt strängt hand¬
hafva den magt, Grundlagen lagt i deras händer, att controllera och före¬
komma oregelmässiga dispositioner, gifvit vederbörande en, i förmodan om
samma systems fortfarande, nog lockande anledning tilt försök ait vinna
medel af Staten i sådan väg, hvilken efterlåtenhet motionären till en
viss grad ansåg ålägga nuvarande Representation en förbindelse att godt¬
göra följderne; dels att det med hvarje civiliseradt samhälles värdighet och
troligen äfven med dess sanna väl i längden öfvereiisstämde att, så vidt
sig göra later, bereda utvägar för de förbindelsers uppfyllande, regerings-
jnagten iträdt, och såmedelst söka, i hvad på representationen ankommer,
gifva åt den förstnämnde både inre och yttre anseende, i följd hvaraf mo¬
tionären förmodade, äfvensom han önskade det, alt Rikets Ständer icke
ville i vidare måtto begagna sin sätt att alldeles afskära Canal-Bolagét från
O O O
möjligheten af skäliga anspråks ernående, utan fastheldre i den nion Bo¬
lagets praerogativ må anses nog vida sträckte, och dess organisation både
till form, och ännu mer i afseende på garanlierue för allmänheten i en
framtid på ett otillfredsställande sätt bestämd, låta Bolaget komma i till¬
fälle att sjelf rätta, hvad rättas kunde och borde, nemi.:
att godvilligt afstå från den tillökning af 10,000 R:dr Banco årligen,
hvarmed det beviljade anslaget öfvetstigit det belopp, som blifvit primi¬
tivt af Kongl. Maj:t Nådigst bestämdt, då anbudet till Bolags-subscriptionen
gjordes åt allmänheten;
att det nya B dagot, som efter köp öfvertagit alla det gamla Bola¬
gets, Canal-Verket åtföljande, rättigheter, äfven uttryckligen måtte, utan
tvätydighet, erkänna sig förpligtadt, genom 2§ af privilegium, till uppfyl¬
landet af alla dess skyldigheter, sådana de, vid en närmare granskning af
det för det gamla Bolaget år 1793 utfärdade privilegium, kunde finnas rät¬
teligen hafva varit; äfvensom att Bolaget, till laga säkerhet för sine för¬
bindelsers uppfyllande, så länge intressenterne önska fortfara såsom ett Bo¬
lag, grundadt på actier, ställde till iunehafvaren, och icke heldre möjligen
skulle vilja förändra sin organism till personligt Bolag med solidarisk
ansvarighet, måtte ej allenast aldrig ifrågasätta ålerlyftning af gamla Troll-
liätte-aclierna, sedan arbetet är fulländadt, ulan äfven derutöfver erbjuda
annat antagligt hypolhek, t. ex. den nya canalen med sina slussar, helst
Slats-Ulskottcl.i Utlåtandej N',o 337.
13
ordalydelsen i 10 och 11 §§ af privilegium ej kunde anses nog bestämd,
i afseende på förverkandet af privilegium eller egande-rätt, ”så framt åtag¬
ne åligganden och förbindelser” icke ”noggrannt uppfyllas”; och har molio-
nären, i öfverensstämmelse härmed, föreslagit, att, sedan behållningarne å
Handels- och Sjöfarts-fonden först galt i afräkning, på sätt redan blifvit
omnämnd t, ett capital af 800,000 å 1,000,000 R:dr af Bankens behållna
läntevinst måtte i Banken insättas å serskildt deposil-conto för Bolagets
räkning, med föreskrift, att detsamma skall, intill och med 1862, i vanlig
disconlväg göras fruglbart och afkastningen, eller nelto-behåliningen, lill
BolageL årligen ulgifvas till bestämdt belopp, hvilket oberoende af behåll¬
ningens öfver- eller understigande, i förra fallet möjligen kunde leda lill
deposit-capitalels förökning, eller i det senare lill dess förminskning, hvil¬
ket på det hela vore likgiltigt, enär, efter årliga anslagets upphörande, re¬
sterande capilalet å deposit-räkningen ånyo ställdes lill Rikets Ständers
disposition, genom hvilken föreslagne åtgärd vanns det dubbla ändamål:
l:o alt befrämja det nyttiga canal-förelaget, och 2:o att återföra — ulan
rubbning i Bolagets nyssnämnde arrangement - stats-utgifterne inom den,
såväl för Rikets Ständer, som Konungen, grundlagsenligen bestämda gräns
för disposition, endast till nästpåföljande Riksdag; hvarjemte 3:o Herr Hat¬
lings motion kunde bifallas, äfvensom motionären slutligen hemställt, att
Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse till Kongl. Majit, måtte, med fram¬
läggande af ofvannämnde giunder, hemställa, om Hans Majit skulle läckas
skyndsamligen sammankalla Nya Trollhälte-Bolag och meddela detsamma
Rikets Ständers eventuella beslut, i afseende på Handels- och Sjöfarts-fon¬
den, hvarefter och sedan det visat sig, huruvida Bolaget derpå gjort af¬
seende samt sjelfvilligt åstadkommit rättelser i de anmärkte omständigbe-
terne, hvarom Rikets Ständer, innan de åtskiljas och innan de beslutat
öfver Stals-regleringen i öfrigt, genom Kongl. Majlis Nådiga försorg, erhål¬
lit nödig efterrättelse, Rikets Ständer ville alternativt, antingen fastställa de
liu föreslagne grunderna, eller — såsom deras ultimatum -— å Riksgälds-
Contoret för sagde ändamål bestämma eli lämpligt anslag årligen intill nä¬
sta Riksdag, i händelse ej Handels- och Sjölä ris-fondens behållning vid
detta års slut dertill lemnade tillgång.
Hvad sålunda blifvit föreslaget, har Utskottet tagit i öfvervägande,
och beträffande forst frågan om upphörande af Convoy-Commissariatet, så
enär Utskottet, lika med Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag, anser detta
Embetsverk icke vidare vara erforderligt, men deremot, med afseende der¬
på, att de af bemälde Gommissariat handlagde ärenden och bestridde ulgif-
14
Slats-Utskottels Utlåtandej IV:o 337.
ter haft afseende, icke på Sveriges enskilda, utan unionella, förhållanden, ge¬
mensamma för Konungarikena Sverige och Norrige, icke tror det vara lämp¬
ligt, utan snarare stridande emot den jemnlikhet, sorn, i afseende på så-
dane förhållanden emellan de begge förenade Rikena, hör iagltagas, alt det¬
ta förvailningsbestyr uppdrages åt Kongl. Commerce-Cpllégium; och då Ut¬
skottet föreställer sig, ali Konungariket Norriges Storthing, för den hiindelse,
att en lika fördelning af administrationen emellan Svenska och Norrska
embetsman kommer att ega rum, icke skall undandraga sig att jemväl i
el t, Norrska folket värdigt, förhållande, deltaga uti de gemensamma kost-
naderne,
tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer måtte hos Kongl.
Majit i underdånighet anmäla deras önskan, att, jemte det
Con vdy-Com missaria te t korame att alldeles upphöra, Kongl.
Majit, för bestridandet af den delta embetsverk hittills upp-
dragne befattning, i afseende på fredsverkels upprätthål¬
lande med Barbaresk-Staterne och öfrige åligganden till Sven¬
ska och Norrska handelns skyddande, läcktes i Nåder an¬
befalla inrättandei af ett nytt embetsverk, hvilket Utskot¬
tet ansett böra bestå, utom Svenska Siats-Ministern för Ut¬
rikes xirendena och Norrska Stats-Ministern, af högst fyra
ledamöter, utsedde bland personer, tillhörande båda natio¬
nerna, till ett antal af hvardera, som stöde i jemförligt
förhållande lill båda Rikenas bidrag, samt alt Kongl. Majit,
efler anställd undersökning, angående förhållandet emellan
begge nationernas handel och sjöfart på Medelhafvet samt
behof af öfriga hittills med convoy-medlen bestridde utgif¬
ter af unionell beskaffenhet, täcktes till Norriges Rikes
Storthing aflåta Nådig Proposition om ett i nion derefter läm¬
pad t bidrag af Stats-medlen.
Såsom följd häraf och då ulgiflerne lill de föremål, för hvilka con-
voy-afgifteu tillkommit, lämpligast torde böra bestridas genom anvisade be¬
stämda årliga anslag på Stat, men skäl deremot icke nu är för handen,
alt, på sätt Herr Halling yrkat, denna afgift måtte upphöra och de deraf
bestridda utgifter sålunda komma att öka statsbrist-summan och således
drabba allmänna bevillningen, .tillstyrker Utskollet,
att den afgift till Handels- och Sjö!ärls-fonden, som af Ri¬
kets Ständer varder beslutad, kommer att hädanefter upp¬
bäras och till Siats-Verket levereras tillsammans med Tull-
niedlen.
Stals-Ulskotlcts Utlåtandej N\o 337.
15
Enligt Utskottet af Convoy-Commissariutet meddelad uppgift, hafva
af Handels- och Sjöfarts-fonden blifvit bestridde följande utgifter:
l:o Ordinarie Utgifter.
Årliga fredssumman till Marocco, 20,000 Spanska Piaster, eller med om¬
kostnader 51,240: —
Extra utgifter för Consulaten i Marocco, Tunis
ocl‘ T,il"H ; 7,333:16.
A fl ön i n ga r.
Enligt Nådig Stat den 31 December 1829 och Kongl. Brefvet
den 3 December 1831:
3 Svenska ledamöter å 300 R:dr ....
En Norrsk ledamot
Secieteraren .
Kamereraren
Canzlislen
Kammarskrifvaren
En Vaktmästare
En Dito .
900
|
|
300
|
|
1,000
|
|
800
|
—
|
400
|
—
|
250
|
|
200
|
—
|
160
|
|
4,010: —
Tractamenlen till Consuler och Consulat-Secreterare
å Barbareske kusten, General-Consuln i Marocco, Hamb. Banco.
enl. 1829 års Stat 3,870: —
Consulal-Secreteraren derstädes, enligt Kongl. Bref¬
vet den 14 Juli 1832 300: —
T. f. Consuln i Algier, enligt Kongl. Brefvet den 26
Mars 1831 2,600: —
Consuln i Tunis, enl. Kongl. Brefvet den 8 Januari
1838 1,500: —
Consuln i Tripoli, enl. Kongl. Brefvet den 16 Juni
1831 3,000: —
Hamb. B:co R:dr 11,270: —
å 128 sk. 30,053: 16.
Tractamenten lill Consuler m. 11. utom Barbareska kusten:
General-Consuln i Philadelphia, enl. stat och Kongl. Hamb Banco.
Brefvet den 9 November 1839 4,lOJ: —
16
Slats-Utskoltels Utlåtande, N\o 337.
General-Consuln i Grekland, enl. Kongl. Brefvet
den 30 Maj 1834 1 . . . . 3,000
Dito i Egypten, enl. Kongl. Brefvet
den 1 Juli 1830 . . . . 2,400
Dito i Monte-Video, enl. Kongl. Bref¬
vet den 16 December 1838 2,500
Dito i Lisabon, enl. Kongl. Brefvet d.
1 Februari 1836 .... 3,500
Dilo i Caraceas i Syd-America, enl.
Kongl. Brefvet d. 3 Juli 1840 3,500
Consuln i Odessa, enl. Kongl. Brefvet den 1 Juli
1830 1,000
Dito i Hamburg, enl. Kongl. Brefvet den 4
Maj 1839 600
Handels-Agenten i Italien, enl. Kongl. Brefvet den
26 April 1836 2,500
Consulat-Secreteraren i Egypten, enl. Kongl. Bref¬
vet den 22. December 1837 1,000
Pastorn vid Svenska församlingen i London, eid.
Kongl. Brefvet den 1 Februari 1836 . . • 900
Hain b. B:co R:dr 24,900
a 128 sk.
Andel i afiöningen för Beskickningen i Constantinopel, Hamb.
Banco 5,520, a 128 sk
Understöd forSvenska Kyrkan i London, enligt 1829 års stat,
L. St. 100, å 12 R:dr
Bidrag till Quarantains-Inriittningen i Känsö, enl. 1829 års stat
Hushyra och omkostnader för Convoy-Comrnissariatet, enl. 1829
urs stat
66,400:
14,720:
1,200:
2,000:
2,500:
2:o Kostnader för Sj ö - Ex/j editioner.
Anslag för ett Örlogs-Fartygs ständigt hållande i sjön, enl. Kongl.
Brefvet den 25 Maj 1838 20,000: —
Och afsättes ytterligare, enl. Kongl. Maj:ts Nådiga
stat 1829 . 25 000: —
45,000:
3:<
Slats-Ulskoltets Utlåtande, IV: o 337,
17
3:o T ill fell lige Utgifter.
Expectance-Löner:
F. (1. General-Consuln i Algier, J. Lagerheim, enl. Kongl. Brefvet
d. 16 Fehr. 1833, llarab. B:co R:dr 1,000 a 128 sk. 2,666: 32.
F. d Consul n i Tripoli, J. Gråberg, en i. 1829 års
stal, llarab. B:co R:dr 500 å 128 sk 1,333: 16.
F. d. Consulat-Secreteraren C. af Wetterstedt, enl.
1829 års slat, llarab. B:co B:dr 300 å 128 sk. . 800: — ,, Q
4,800: ——
Pensioner:
Framlidne Ministern d’Ossons Enka, enl. 1829 års stat, Hamb.
B:co R:dr 300 å 128 sk 800: —
Aflidne Amiralen Friherre Naucklioffs Enka, enl.
1829 års stat 300: —
Aflidne Consulat-Secreteraren Frumeries Döttrar, enl.
1829 års stat 450: —
Enkan Lovisa Holm, född Ullner, enl. Kongl. Bref-
vet den 20 Januari 1832 50: —
Aflidne Kammarskrifvaren E. Wallitis Enka och Barn,
enl. Kongl. Brefvet af år 1836 175: —
F. d. General-Consuln L. Westin, enl. Kongl. Bref¬
vet den 16 November 1839, Hamb. B:co l\:dr
400 å 128 sk 1,066: 32. 2841-32
Brandförsäkrings-prsemier för Consulat-huset i Tanger L. St. 23.
12. 6. å 12 R:dr ' 283:24.
Bidrag till en ny Slussbyggnads utförande för communication
mellan Mälaren och Saltsjön från och med 1837 till och med
1846, enl. Kongl. Brefvet den 9 December 1836 .... 20,000: —
Bidrag till Trollhätte Canals och Slussverks ombyggnad . . 60,000: —
B:co R:dr 312,381:40.
Hvad nu först angår den för Convoy-Commissariatet uppförde aflö-
nings-stat, 4,010 R:dr, samt för hushyra och omkostnader 2,500 R:dr, eller
tillsammans 6,510 R:dr; så, enär dels tjenstemännen, med undantag af
Kammarskrifvaren, hvilken efter sisth Riksdag blifvit tillsatt, innehafva
fullmagter å deras tjenster, dels medel blifva erforderliga till arfvoden åt
Bilt. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami, I A/d, 2 Band. 23 Haft. 3
18
Stats-Utshottets Utlåtandet å7:o 337.
ledamöter i det föreslagna nya Ernbelsverket, samt omkostnaders och ex-
pencers bestridande, för hvilka likväl utgifLen torde kunna något nedsättas,
med afseende å de minskade göromål, som detta Embetsverk kommer att
erhålla i följd deraf, att den hittills af Gonvay-Commissariatet bestridde
befattning med ärenden, tillhörande Sveriges inre administration, skulle
upphöra,
tillstyrker Utskottet, att en summa af 6,000 R:dr mätte,
intill nästa Riksdag, anvisas, till Kongl. Maj:ls disposition,
för arfvoden, aflöningar och expencer vid det nya Embets-
verket.
Beträffande vidare de utgifter, som varit bestridde, i och för freds-
verket med Barbaresk-staterne 58,573 R:dr 16 sk., samt tractamenten lill
Consuler och Consulats-Secreterare å Barbaresk-kusten 30,053 R:dr 16 sk.;
så ehuru, efter de förändringar, som inträffat vid Barbaresk-kusten sedan
år 1830., denna utgift icke torde hädanefter komma att erfordras lill lika
stort belopp som tillförne, anser Utskottet någon nedsättning deruti lik¬
väl för närvarande icke kunna tillvägabringas; hvadan Utskottet,, med af¬
seende jemväl å möjliga omvexlingar uti kursförhållandena,
tillstyrker, alt en rund summa af tillsammans 90,000 R:dr
B:co må i detta afseende varda å stat uppförd å den Huf-
vudtitel, som, vid fördelningen af Riks-Stniens nuvarande
Titlar, kommer att tillhöra Utrikes Siats-Ministerns före¬
dragning inför Konungen i Siats-Rådet, samt att Rikets
Ständer derjemte matte i underdånighet uttrycka den ön¬
skan, att ifrågavarande summa måtte kunna, i följd af de
sedan 1830 å Barbaresk-kusten inträffade förändrade förhål¬
landen,, framdeles nedsättas.
De till tractamenten till Consuler med flere utom Barbaresk-kusten
af Handels- och Sjöfarts-fonden bestridde utgifter, 66,400 R:dr och under¬
stöd för Svenska Kyrkan i London 1,200 R:dr, hvilka utgifter likaledes af-
sett diplomatiska och handelsförhållanden, gemensamma för Sverige och
Norrige, anser Utskottet på sådan grund jemväl böra komma att tillhöra
det för begge Rikena gemensamma Embetsverkets förvaltning; hvadan
Utskottet
tillstyrker, att nämnde summor, tillsammans 67,600 R:dr,
må varda å stat uppförda, i likhet med de här ofvan om*
förmälde 90,000 R:dr.
Slats-Ulskoltets Utlåtande} N\o 337.
19
Vidkommande del uppförde bidragel till aflöningen för Beskickningen
i Constantinopel., utgörande 14,720 R:dr; så, enär hela aflöningen för be¬
rörde beskickning utgått af anslaget för Minister-Staten, hvaremot nämnde
bidrag ingått bland Stals-Verkels inkomster och upptagits under titeln er¬
sättningar, anser Utskottet» af det förändrade förhållandet, alt de förut af
Handels- och Sjöfarts-fonden bcslridde utgifter komma alt å Riks-Staten
upptagas, böra följa, alt någon anvisning å denna stat af berörde 14,720
R:dr icke kan ifrågakomma, och att således denna summa ej eller vidare
bland Stats-Verkets inkomster kommer att ingå- Då emedlertid inkomst¬
beräkningen redan är af Rikets Ständer pröfvad och någon nedsättning uti
hvad under titeln ersättningar är upptaget, således numera icke lämpli¬
gen bör ega rum, tror Utskottet, att, på det någon brist i lillgångarne på
det hela ändock icke må uppstå, den inkomst, som af Handels- och Sjöfa vis¬
tandens afgifter, enligt Utskottets föislag, skulle komma alt bland Stals-
Verkets inkomster upptagas, bör beräknas med enahanda belopp eller 14,720
R:dr lägre, än hvad samma inkomst anses kunna utgöra, hvilket således af
Utskottet ing t Lages, då förslag till beräkning af denna inkomst-titel här ef¬
teråt framslälles.
Hvad angår bidraget till Quarantains-Iniätlningen i Känsö, 2,000
R:dr, så och då denna summa torde kunna antagas vara för Quaranlains-
lnrättningens vidmagthållande erforderlig, men brrörde Inrättning är en
den Svenska Statens enskildta tillhörighet,
hemställer Utskottet, att nämnde summa, 2,000 R:dr må
varda å Stat uppförd, på den Hufvudlilel, som kommer
att tillhöra Ecclesiaslik-Departementets föredragning.
Då den för Sjö-Expeditionen af Handels- och Sjöfarts-fonden be-
stridde utgift, 45,000 R:dr årligen, deremot är tillkommen för bägge Ri¬
kenas gemensamma nytta,
tillstyrker Utskottet, alt berörde summa, 45,000 R:dr, må
uppföras på den Uufvud-Titel, sam tillhör Utrikes Mini¬
sterns föredragning; dock alt, när Sjö-Expeditioner förekom¬
ma, special-redovisningen för dertill erforderlige, af berörde
anslag anvisade, kostnader, kommer att åligga Svenska oell
Norrska Flottornas serskildta administrationer och bland de¬
ras räkenskaper inlagas, samt att hvad af detta .anslag ena
året reserveras, må lill det uppgifna .ändamålet eli efter¬
följande år användas.
20
Stals-Ulskoltets UtlåtandeN.-o 337.
Hvad angår de för Evpectance-löner uppförde 4,800 R:dr och för
pensioner 2,841 R:dr 32 sk , med (.tilsammans 7,041 R:dr 32 sk.; så, enar
dessa löner och pensioner ii ro af natur att, vid nuvarande inneliafvares af¬
gång, upphöra,
tillstyrker Utskottet, alt berörde summa, 7,041 R:dr 32
sk., med iakttagande af den nedsättning deruti, som kan
blifva en följd af Rikets Ständers beslut, i afseende på den
åt f. d. General-Consuln Lagerheim anslagna lön, malte
varda på Allmänna Indragnings-Staten uppförd;
äfvensom, då Brandförsäkrings-Praemien för Consulalshuset i Tanger endast
kommer att utgå för vissa ännu återstående år, Ulskollet
tillstyrker, att den i sådant afseende af Handels- och Sjo¬
fa rls-fonden bestridde utgiftspost, 283 R:dr 24 sk., äfven¬
ledes måtte varda å Allmänna Indragnings-Staten uppförd.
Slutligen har ock Utskottet tagit i öfvervägande, hvad af motionärerna
är vordet anfördt, i afseende på de af Kongl. Majit sedan sisla Riksdag på
Handels- och Sjöfarls-fonden vidtagne dispositioner, nemligen till Stock¬
holms Slussbyggnad 20,000 R:dr årligen ifrån och med år 1837 tili och
nied år 1846 samt till Trollhälte-Canals och Slussverks ombyggnad 60,000
R:dr årligen, hvaraf fem års anvisning är vorden af Handels- ooh Sjöfarts¬
fonden accepterad; och som nämnde Fonds behållning, hvilken, enligt
Convoy-Commissarialets räkenskaper, består af i Banken insatte 354,271
R:dr 41 sk. 7 rist. och utestående fordringar, hvilka alla kunna anses så¬
som säkra, 222,815 Ridr 5 sk., tillsammans 577,086 R:dr 46 sk. 7 r:st.,
jemte det belopp, hvarmed den caleulerade inkomsten för innevarande år
kommer att öfverskjuta årets utgifter, eller 54,701 R:dr 24 sk., hvilka
medel, i följd af den vid sisllidne Riksdag Kongl. Majit af Rikets Ständer
med g i fria dispositions-rätt af Handels- och Sjöfarls-fonden, äro att till dessa
dispositioners fullgörande i främsta rummet använda, lemna mer än till¬
räcklig tillgång, icke allenast till dessa utgifters bestridande intill nästa
Riksdag, utan äfven till verkställande af den utaf Stor-Amirals-Embetets
tredje Afdelning, i dess underdåniga memorial af den 16 December sist]i-
det år, tillstyrkte upprensning af Götha Elf mellan Ströms Canal och Gö¬
theborg, hvarföre kostnaden blifvit beräknad till 24 600 Ridr, men seder¬
mera, enligt nytt förslag, på sätt den Kongl. Majlis Nådiga Proposition, an¬
gående bildandet af en Styrelse för Allmänna Arbeten, bifogade tabell upp¬
lyser, calculerad till något öfver 100,000 Ridr,
Siats-Utskottets UtlåtandeN.o 337.
21
tillstyrker Utskottet, alt Rikets Ständer, utan alt mi med¬
dela något yttrande, i anledning af berörde af Kongl. Maj:t
vidlagne dispositioner, hvartill för närvarande någon an¬
ledning icke eller förefinnes, måtte besluta, att icke blott
den samlade fonden, utan äfven de för utlånte medel in¬
flytande räntor måtte Lill Riksgälds-Contoret inlevereras,
för att derifrån intill nästa Riksdag hållas Kongl. Maj:t lill—
handa, såväl för fullgörande af de dispositioner, hvilka å
Handels- och Sjöfarts-fonden blifvit anvisade, sorn ock för
verkställande af den ifrågasatte rensningen af Götha Elf,
samt att det blifvande öfverskottet reserveras till Rikets näst
sammanträdande Ständers disposition; i och hvarmed Ut¬
skottet anser något vidare yttrande i anledning af Grefve
F/öIichs motion icke erfordras.
Handels- och Sjöfurts-fondens inkomster hafva ifrån och med år 1836,
vid hvilket års början algiften, enligt Kongl. Kungörelsen den 19 Januari
1835, vidtagit med 10 procent af tull-afgiflen för inkommande varor, till
och med år 1839, enligt de uppgifter, sorn af Convoy-Cojnmissariatet blif¬
vit Utskottet meddelade, utgjort per medium 303,,>34 R:dr årligen; och
Konungariket Norriges bidrag utgör för närvarande 15,000 Species eller i
Svenskt B:co 37,083 R:dr 16 sk; men vid bestämmande af det belopp,
hvilket bör bland Stats-Verkets inkomster uppföras, bör emedlertid, på
sätt Utskottet här förut yttrat, a(VIrågås de 14,720 R:dr, hvilka redan äro,
under titel ersättningar, bland Stats-Verkets inkomster beräknade, men,
eller nu föreslagne förändring, icke vidare komma att dit ingå; och har
Utskottet således ansett sig böra hemställa,
att uli den blifvande Riks-Stalen må bland Siats-Verkets
inkomster, under titel: Algifter till Handelns och Sjöfar¬
tens skyddande, inberäknadt Konungariket Norriges bidrag
lill samma ändamål, uppföras i rundt tal 326,000 R dr.
Niir ifrån denna summa af R:dr 326,000: —
de af Utskottet här ofvan tillstyrkte utgifts-posLer, nemligen:
Till aflöning och expencer för det blifvande nya Embets-
verkel 6,000: —
För fredsverket med Barbaresk-Staterua och trac-
tamenten till Consuler på Barbaresk-kusten . 90,000: —
Transport 96,000: — 326,000: —
22
Slats -Utskottets Utlåtande , N:o 338.
Transport 96,000: — 326,000: —
Öfriga utgifter för de förenade Rikenas diplomati¬
ska och handels-förhållanden ...... 67,600: —
För Sjö-expeditioner 45,000: —
Till Quaranlains-Inrättningen vid Känsö . . . 2,000: —
samt på Indragnings-staten öfverflyttade expec-
tance-löner och pensioner 7,641:32.
och Assurance-praemier ......... 283:24.
Tillsammans 218,525: 8.
återstår ett belopp af . ............. 107,474:40.
hvarmed Handels- och Sjöfarts-fondens till Riks-Staten öfverflyttade inkom¬
ster öfverskjuta de, i följd deraf, anvisade utgifterne, samt således bereda
minskning uti Statsbrist-summan.
Stockholm den 25 September 1840.
N:o 338.
Ank. till Esp. Utsk. den 26 Sept., kl. 2 c. ra.
Ullålande, i anledning af vackt fråga om utbetalning till Bre¬
daryds Församling af ett räntan å hemmanet Rannäs
Holstagården motsvarande capital.
(R:(js Afd.)
Sedan Högloft. Ridderskapet oell Adeln bifallit Stats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 158, deri Utskottet afstyrkt en af Riksdagsfullmägtigen från
Jönköpings Län Pehr Mårtensson, efter uppdrag af Bredaryds församling,
väckt motion, angående eftergift af räntan å förra Capellansbostället Ran¬
näs Holstagård, hvilken ränta församlingen ansåg på sig öfverflyttad, i
följd af berörde boställes utbytande emot det härtill inköpta rå- ochj rörs¬
hemmanet Hafrida Ågården, har hos bemälde Riks-Stånd Herr C. Danck¬
wardt föreslagit, att Rikets Ständer måtte, till utbetalning åt församlingen
eller dess rätts innehafvare anvisa å Riksgäldskontoret ett mot den nya
ränta, som efter skatteköpet blifvit påförd Rannäs Holstagården, svarande
capital, uträknadt efter räntepersedlarnes medelvärde för tre eller flere
skatteår.
Stals-Utskottets Utlåtande3 N'.o 338.
23
I anledning af härå meddelad remiss, får Utskottet anföra, alt, då
Rikets nu församlade Ständer, genom bifallandet af ofvanåberopade Utlå¬
tande, medgifvit, att den för meranämnde hemman erlagda skatte-köpeskil-
ling må utaf Riksgälds-Contoiret återbetalas, men deremot afslagit den
gjorda anhållan om Bredaryds församlings berättigande att framgent upp¬
bära den hemmanet åsätta ränta; så och enär antagandet af det utaf Herr
Danckwardt framställda förslag, skulle i sjelfva verket bereda församlin¬
gen samma förmon, som Rikets Ständer sålunda redan förklarat sig icke
kunna bevilja, anser Utskottet sig böra hemställa,
att omförmäldta förslag, såsom angående en vid denna Riks¬
dag förut väckt samt af Rikets Ständer pröfvad och afgjord
fråga, må förfalla.
Stockholm den 25 September 1840.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. hellsten, 1840.
Förstärkta Stais-Uiskottets Memorial 3 IS:o 33g. i
N:o 33(>
C/
Änk. till Exp, Utsi. den a October, kl. 7 e- *n.
Memorialj angående ans'alid omröstning öfver åtskilliga till
Statsregleringen hörande frågor.
Sedan Stals-Utskottet, uti Memorial N:o 3ot, afgifvit förslag till sam-
manjemkning och voterings-propositioner, i anledning af Riks-Slåndens
skiljagliga beslut i vissa delar af Slatsregleringen, samt sedermera fått
ifrån samtliga Riks-Slårrden emottaga Protocolls-utdrag, innefattande de i
följd al berörde Memorial vidtagne beslut; så bär deraf inbemlats;
att Ridderskapet och Adelil, i anledning al s.dra punktenförklarat
sitt beslut vara, alt det till Kongl, Majlis disposition stål Ide anslaget till
Hof-stallets utfodring skall å Stat upptagas till det af Preste- och Bor¬
gare-Stånden bestämda belopp af 3o,ooo R:dr;
att Borgare-Ståndet antagit inbjudningen uti 3:dje punkten, alt an¬
slaget af 2000 R:dr till Rosersbergs lustslott måtte uppföras å irsta Huf-
vud-Titelns irsta afdelning, bland de anslag, för hvilka icke redovisning
erfordras; samt
att Preste-Ständet, vid pröfning af 6o:de punkten3 bifallit Utskottets
förut af Borgare- och Bonde-Stånden godkände Utlåtande, hvarigenom
Kongl. Majrts Nådiga framställning om ett ytterligare pensionsrum å All¬
männa lndragnings-Slaten för Åmiralsgraden blifvit afstyrkt.
Oeh som berörde frågor således numera äro genom 3:ne Stånds
sammanstämmande beslut afgjorda, med bifall lill Utskottets förslag; så
Förfalla de i nyssnämde punkter upptagne 'yolerings-proposilioner.
Ridderskapet och Adeln har antagit inbjudningarne uti u\te plmk-
teftz i fråga om anslag för tillökad personal uti Kongl. Stats-Contoirel;
l6:de punkten, angående tillökadt anslag för Tabell-Commissionen;
ty.de punkterij angående aflöningsanslag för President i Krigs-Col-
legium;
Bih. till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. s4 Häft. 1
3
Förstärkta Stats- Utskottets Memorial N:o 33g.
36:te punkten_, angående innehållet af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, i fråga om uppgörande af en plan för Försvarsverkets ord¬
nande;
4%'dra punlten-j angående anslag till Svenska Åcademien, i stället
för dess förlorade vexlingsrält i Banken;
48'de punktenj jemte serskilda Memorialet N:o 3a 1, angående belop¬
pet af anslaget till fångars vård, skjuts, rn. m.
Hvarjemte Preste-Ståndet, uppå Ridderskapet och Adelns inbjudning,
instämt uti sistnämde Riks-Stånds beslut, i fråga om anslag till Landt-
Lruks-Skolor, hvarom uti 5r~sia punkten förekommer.
Och hafva, i följd häraf, den första af de uti 36 punkten upptagna
serskilda voteringar om contra-propositionen, äfvensom de i öfriga nyss¬
nämnde punkter omförmälda voteringar om contra-propositioner förfallit.
6, 7, i3 och i5 punklerne äro ännu icke af samtliga Riks-Slånden
definitivt afgjorda; 4» l4> 2I> 2^> 24> 2&> 29> 3a, 35, /(O och 46 punk-
terne äro af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet afslagne; 3i
punkten är afslagen af Ridderskapet och Adeln samt återremitterad af
Preste-Ståndet; och iS, s5, 3g, !\3, 5a och 56 punklerne hafva af ett
eller flere Riks-Slånd blifvit återremitterade. Skolande Siats-Utskottet, i
anledning häraf, med serskildt Utlåtande till Rikets Ständer inkomma.
1 öfriga delar hafva, ulan antagande af Utskottets inbjudnin¬
gar, der sådane förekommit, de föreslagne voterings-proposi tioner ne blifvit
godkände, hvadan Förstärkta Stats-Ulskoltet, jemlikt 69 §. Regerings-For-
men, den 29 sistlidna September och denna dag, deröfver anställt omröst¬
ning i följande ordning:
usta Voteringen.
(enligt lista punkten.)
Den, som vill, att till contra-proposition an ta ges Preste-Ståndets Be¬
slut, (hvarigenom i fråga om inventarium och uppgifter ’å Staten tillhöriga
möbler å Kongl. Slotten bifallits Utskottets förslag uti Utlåtandet N:o ;i68,
med den förändring, alt, i stället för ordens ”lill det af dessa Embetsverk”
(Kongl. Kammar-Collegium eller Kongl. Kammar-Rätten,) ’’som Kongl.
Majit kan pröfva lämpligast,)” sättes: ’’till det Embetsverk, sorn Kongl. Majit
kan pröfva lämpligast”, voterar
Ja;
Förstärkta Slats-Ulskottets Memorial, N'o 33g
3
den, det ej vill, voterar <■
Kei;
Vinner nej, antages lill contra-proposition, hvad Utskottet i berörde
ämne föreslagit i /gäe punkten af Utlåtandet N:o 3r.
Voleringen har utfallit med 47 ja och 71 nej och en sedel casse¬
rad; hvadan Utskottets förslag i 4;de punkten af Utlåtandet N:o 3i blif¬
vit till contra-proposition antaget.
Sedermera anställdes i hufvudsaken följande votering:
Den, som bifaller, att, i fråga om inventarium och uppgifter A Staten
tillhörige möbler å Kongl. Slotten, underdånig skrifvelse lill Kongl. Maj:t
expedieras, i enlighet med Stats-Utskpttets Utlåtande N.'o 168, voterar
Vinner nej, kommer skrifvelsen att uppsättas, i öfvernsstäfhmelse
med hvad Utskottet föreslagit uti 4;de punkten af Utlåtandet N/o 3i.
Voteringen har utfallit med 94 ja mota5 nej, i följd hvaraf skrif¬
velsen expedieras, enligt Utskottets Utlåtande N:o 168.
Den, som, med bifall till Stals-Ulskoltets Utlåtande N:o ig3, an¬
ser lönetillökning för IIof-Rällernes ledamöter icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vidner nej, komma lönerna att utgå för Hof-Rätts-Råden med 1,800 R:dr
och för Hof-Rälts-Assessorerne med i,5oo R:dr B:co.
Voleringen har utfallit med 55 ja och 63 nej, samt en casserad se¬
del; i följd hvaraf de uti contra-proposition upptagne löne-anslag blifvit
beviljade.
Den, som, med godkännande af Stats-Ulskottels yttrande uti Ullå-
den, det ej vili,
sulra Voteringen.
(enligt 5:te punkten.)
3:dje Voteringen,
(enligt 8:de punkten.)
4
Förstärkta Ståts-Utskottets Memorial> N'.o 33 g.
tantlena N:ris 4o och ig3, anser elen af Kongl, Majit äskade tillökning
nti Riks-Archivels Stat af 2,5oo R:dr, till löner åt 2ine tjenstemän och
en vaktmästare vid Afdelningen för den Historiska forskningen, äfvensom
till arfvoden åt biträdande personer, för närvarande icke böra bifallas,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner nej, kommer berörde anslag att beviljas.
Med 73 ja emot 46 nej är berörde löne-belopp afslaget.
4:de Voteringen.
(enligt egde punkten.)
Den> som bifaller, att anslaget till Minister-Staten skall utgå med
det af Stats-Utskottet föreslagna belopp af 200,000 R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, bestämmes samma anslag till 266,666 R:dr 3a sk.
Voteringen har utfallit med 71 ja och 4§ nej, och har således an¬
slaget för Minister-Staten blifvit bestämdt till 200,000 R:dr,
5:te Voteringen.
(enligt io:de punkten.)
Den, som bifaller, att de embets- och tjenstemän uti Kongl. Kam-
mnr-Collegium, som lagligen finnas beiättigade att undfå afsked med lö¬
nernas bibehållande, må ega att å Indragnings-Slaten uppbära hela belop¬
pet af den aflöning, de, i följd af beslutet om tillökning deruti, åtnjuta,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer berörde tillägg lill beslutet om tillökadt löne¬
anslag för Kongl. Kammar-Collegium alt förfalla.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N:o 33g.
5
Sorn voteringen utfallit med 5g ja och 6o nej; så är hvad i ja-pro-
positionen upplages icke beviljadt, utan förfaller.
6:te Voteringen.
(enligt urte punkten.)
Den, som, med godkännande af hvad Utskottet uti Utlåtandena N:ris
4o och iq3, 9 punkten, litt. a., anfört, anser den föreslagne tillökningen
uti Stats-Contoirets personal af i Ledamot, i Notarie, i Canzlist och aine
Kammarskrifvare icke böra bifallas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Ne*;
Vinner nej, bifalles berörde personal-tillökning, för hvilket ända¬
mål anslås 3,6oo R:dr, att intill nästa Riksdag såsom arfvode utgå, till e-
nahanda belopp för hvardera, med hvad dess vederlikar nu åtnjuta.
Voteringen har utvisat 73 ja mot 45 nej, hvarjemte en sedel blif¬
vit casserad; i följd hvaraf det ifrågaställde anslaget för tillökad personal
i Kongl. Stats-Contoiret icke blifvit beviljadt.
y:de Voteringen.
(enligt i2ite punkten.)
Först har, i fråga om sjelfva löne-anslaget, följande votering blif¬
vit företagen:
Den, som bifaller, att för Kongl. Kammar-Rätten beviljas det af
Stals-Utskottet tillstyrkta tillökade aflönings-anslag af 13,075 R:dr 28 sk.
9 rst., med villkor, att tillökningarne endast till nästa Riksdag, såsom arf-
voden, utgå, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, är den ifrågaställde aflönings-tillökningen afslagen.
Voteringen har utfallit med 74 ja emot 44 ne) oc^ en casserad
sedel; hvadan det äskade tillökade löne-anslaget af 13,075 Rdr 28 sk. Q
rst. med det i ja-propositiouen intagne villkor blifvit beviljadt.
G
Förstärkta Stats Utskottets Memorial N:o 33g.
Sedermera har, i fråga om pensions-rälten för afgående embels- och
tjenstemän i Kongl. Kammar-Rätten serskild votering blifvit anställd, en¬
ligt följande proposition:
Den, som bifaller, alt de embets- och tjenstemän uti Kongl. Ram¬
mar-Rätten, som lagligen finnas berättigade att undfå afsked med löner¬
nas bibehållande, må ega alt å Indragnings-Stateil uppbära hela beloppet
af den aflöning, de, i följd af beslutet om tillökning deruti, åtnjuta, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer berörde tillägg till beslutet om tillökad t löne¬
anslag för Kongl. Kammar-Rätten att förfalla.
Voteringen har utfallit med 42 ja emot 76 nej och en casserad se¬
del; i följd hvaraf det i ja-propositionen intagne tillägg till beslutet om
tillökadt löne-anslag för Kongl. Kammar-Rätten förfallit,
8:de Voteringen.
(enligt i6:de punkten.)
Den, som, med gillande af Sta!s-Utskottets yttrande, afslår den ä-
siade tillökningen uti Tabell-Commissionens anslag, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, bifalles den af Kongl. Maj:t föreslagne tillökningen uti
nämnde anslag af 1,124 R:dr 12 sk. Contant, och bestämmes detsamma till
.2,000 R:dr utan spanmåls-tillökning; dock att deraf 25o R:dr uppföras å
Allmänna Indragnings-Staten, tilldess lägenhet för ar bets-rum och archiv
ian i något al Kronans hus erhållas.
Voteringen har utfallit med 63 ja emot 56 nej, hvadan tillökning
uti Tabell-Commissionens anslag icke blifvit beviljad.
g: de Voteringen.
(enligt iyrde punkten.)
Den, som, med gillande af Slals-Utskotlets Utlåtande, afslår allt lö¬
ne-anslag för Presidenten i Kongl. Krigs-Coilegium, voterar
Förstärkta Stats-TJtskoitets Memorial, N:o 33g.
1
Ja;
den, det ej vill,
. Nei’
Vinner nej, anvisas ett arfvode för nämnde President af 3,ooo R:dr
årligen, att intill nästa Riksdag utgå.
Voteringen har utfallit med 78 ja och 42 'nej, hvarjemte en sedel
blifvit Gåsse ra d; i följd hvaraf något löne-anslag för Presidenten i Kongl.
Krigs-Collegium icke blifvit beviljadt.
io:de Voteringen.
(enligt icpde punkten.)
Den, som bifaller, att Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till
Kongl. Maj:t, angående en förändrad organisation af Kongl. Krigs-Acade-
mien, uppsattes, i enlighet med Stals-Utskottets hemställan uti 1 o:de punk¬
ten af TJilålandet N:o 44’ voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer skrifvelsen att, enligt Preste-Ståndets beslut,
erhålla följande lydelse: ”Sorn RiketsjjjSUinder anse, att de ynglingar, hvil¬
ka vid Kongl. Krigs-Academien intagas, kunna erhålla sin förberedande
bildning vid de Allmänna Elementar-Läroverken; så anhålla Rikets Stän¬
der i underdånighet, alt Kongl. Maj;t i Nåder läcktes vidtaga de åtgärder,
i följd hvaraf Academien kunde småningom förändras lill och blifva en
Tiliärnpnings-Skola till bildande af Befäl för Arméen och Flottan.”
Som voteringen utfallit med 67 ja emot 5a nej, kommer Rikets
Ständers skrifvelse uti nu ifrågavarande ämne att uppställas, i enlighet med
Stals-Utskottets yttrande uti io:de punkten af Utlåtandet N:o 44»
n\te Voteringen.
(enligt 2o:de punkten.)
Den, som, med gillande af Stals-Utskottets Utlåtande, afslår den är
skade tillökningen af 20,000 R:dr uti anslaget till Exercis-Squadronernes
underhåll, voterar
Ja;
8
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N'.o 33g.
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer nämnde tillökning i berörde anslag att be¬
viljas.
Voteringen bar utvisat 76 ja och /p nej, samt en casserad sedel;
hvadan den af Kongl. Maj:t äskade tillökning uti anslaget lill Exercis*
Squadronernes underhåll icke blifvit beviljad.
isite Voteringen.
(enligt 22:dra punkten.)
Den, som, med bifall till Stats-TJtskottets yttrande, anser del af
Kongl. Maj:t äskade ytterligare anslag för Kronprinsens Hussar-Regemente
af 2,335 R:dr 18 sk., till förökadt gage för det tjenstgörande manskapet,
icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer nämnde anslag att å Stat uppföras.
Voteringen har utfallit med 52 ja och 67 nej; i följd hvaraf det af
Kongl. Maj:t äskade ytterligare anslag för Kronprinsens Hussar-Regemente
af 2,335 R:dr 18 sk., lill förökadt gage för det tjenstgörande manskapet,
kommer att å Stat uppföras.
i3:de Voteringen.
(enligt 27:de punkten.)
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets yttrande, afslår den af
Kongl. Maj:!, uti anslaget för Gottlands National-Beväring äskade tillökning
af 1,897 37 sk. 4 rst. lill löne-förbättring för Under-Befäl och Spel
vid Infanteriet och Jägarne, voterar
Ja;
deni, det ej vill, voterar
Nej; _ >
Vinner nej, kommer berörde anslags-tillökning alt å Stät uppfö as.
Som voteringen utfallit med 56 ja och 63 nej, kommer ifråga®aJVn*
de
Förstärkta Stats-ZJtskottets Memorial, N:o 33g. 9
tle tillökning af 1,897 ^:c*r ^7 s^* 4 till löne-förbättring för Under-
Befäl och Spel vid Gottlands Nationa 1-Bevärings Infanteri och Jägare att
å Stat uppföras.
j.\:de Voteringen.
(enligt 3o:de punkten.)
Ben, som, med bifall till Stats-Ulskottels hemställan, anser förslags¬
anslaget till Bevärings-manskapels exercis böra utföras till 80,000 R:dr,
voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer barörde anslag att utföras till 100,000 P»:dr.
Voteringen har utfallit med 66 ja emot 52 nej och en sedel, sorn
blifvit casserad; hvadan förslags-anslaget till Bevärings-manskapets exer¬
cis uppföres lill 80,000 R:dr,
i5:de Voteringen.
(enligt 33;dje punkten.)
Den, som, med bifall lill Stats-Utskoltels hemställan, anser anslaget
till Durch-march-kostnader böra bestämmas lili 20,000 R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer nämnde anslag att utgöra 25,o#ö R:dr.
Voteringen bar utfallit med 75 ja och 44 nej > hvadan anslaget till
Durch-marsch-kostnader bestämmes till 20,000 R:dr.
VI •
röde Voteringen.
(enligt 34:de punkten.)
Den, som, i enlighet med Stats-Ulskottels förslag, anser anslaget till
Oförutsedda Utgifter böra bestämmas till 4^,000 R;dr, voterar
Ja;
P n, det ej vill,
Nej;
till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 AJd. a Band. &4 Häft. a
10
Förstärkta Stats-Utskottets Memorialj N"o 33g.
Vinner nej, fastställes berörde anslag till 5o,ooo Ridr.
Som voteringen utvisat *]\ ja och 44 nej> samt en casserad sedel;
så är det å 3:dje Hufvud-Titeln uppförde anslag till Oförutsedda Utgifter
bestämdt Lill 45,ooo R:dr.
iy'.de Foteringrn.
(enligt 36:te punkten.)
Den, som vill, att till contra-proposition vid votering, angående in¬
nehållet af underdånig framställning till Kongl. Majit om föreläggandet af
en plan för Försvars-Verkets organisation, autages Presle-Slåndets beslut
(”alt Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det läcktes
Kongl. Majit förelägga nästkommande Ständer en omfattande plan till För¬
svars-Verkets organisation i dess helhet, åsyftande att, så vidt möjligt är,
inom nu befintlige tillgångar, genom indragningar af någon del af den stå¬
ende Arméens styrka, erhålla medel lill de af Kongl. Majit afsedda ända¬
mål, en ulsträcktare öfning, såväl för beväringen, som för Indeldta Armé¬
en”'), voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, sntages till contra-proposition Bonde-Ståndets beslut:
(”alt Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Majit förelägga nästkommande Ständer en omfattande plan till För¬
svars-Verkets organisation, på det Ständerna då må komma i tillfälle att
besluta öfver sådane åtgärder, som kunna föranleda till nödig lindring i
de rostandes och rolerings-skyldiges besvär, utöfver hvad vid innevaran¬
de Riksdag i ämnet kan blifva åtgjordt”).
Voteringen har utfallit med 54 ja mot 65 nej; och bar derefter föl¬
jande slutliga votering blifvit anställd:
Den, som vill, alt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majit om föreläggandet af en plan för Försvars-verkets organisation expedi¬
eras, i enlighet med Slals-Ulskotlets förslag (”att Rikets Ständer hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Majit förelägga nästkom¬
mande Ständer en omfattande plan lill Försvars-Verkets organisation i dess
helhet, på det Rikets Ständer må blifva i tillfälle att, i ett sammanhang,
besluta öfver de åtgärder, som erfordras för att, i förening med en afsedd
Förstärkta Stats-Uiskottets Memorial, N'.o 33g.
ii
lindi ing i de rlistandes och roterings-skyldiges besvär, befordra den ut¬
sträckning af Bevärings-manskapets öfning, som tillika bör ega rum”),
voterar
Ja ;
den, de ej vill, voterar
. Nei;
Vinner mj, kommer skrifvelsen att expedieras, enligt Bonde-Stån¬
dets beslut.
Voteringen bar utfallit med 86 ja mot 33 nej; i följd hvaraf Ri¬
kets Ständers nu ifrågavarande skrifvelse kommer alt expedieras, enligt
Slals-Utskollels cfvanomförmäldte förslag.
i8:de Voterirgen.
(enligt 3^:de punkten.)
Den, som bifaller, att underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, i frå¬
ga om Sjöförsvarets ordnande och underdånig anhållan om framläggande
för Rikets Ständer af en fullständig plan i afseende härå, uppsättes, i en¬
lighet med hvari Utskottet föreslagit i Utlåtandet N:o 53, pag. 7, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer underdånig skrifvelse att afgå, i öfverensstäm¬
melse med Ridderskapels och Adelns samt Preste-Slåndets beslut: (”alt Ri¬
kt ts Ständer hos Kong'. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes, vid nästkommande Riksdag, för Rikets Ständer i Nåder framlägga
en fullständig plan för Sjöförsvarets ordnande lill personal och materiel,
1 öfverensstämmelse med hvad Sveriges läge påkallar, samt med iagttagan-
de af all den hushållning, sorn, enligt sakens vigt och landels icke öfver-
flödrga tillgångar, är af nöden”).
Voteringen har utfallit med 64 ja emot 55 nej; i följd hvaraf sivi if¬
versen kommer att expedieras, enligt Stats-Utskoltets bär förut omförmäldta
förslag.
Förstärkta StatsUtskottets Memorial, N'.o 33g*
ig:de Voteringen.
(enligt 38:de punkten.)
Den, sorn, med gillande af Ståts-Utskottets Utlåtande, anser den af
Kongl. Maj:t äskade tillökning af 45,ooo R:dr uti anslaget till exercis för
flottans bemanning icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer berörde tillökning alt beviljas och anslaget så¬
ledes uppföras med 90,000 R:dr.
Voteringen har utfallit med 63 ja och 54 nej samt 2:ne casserade
sedlar; i följd hvaraf den äskade tillökningen uti anslaget till exercis för
Flottans bemanning icke blifvit beviljadt.
2o:de Voteringen.
(enligt 4i:sta punkten.)
Den, som vill, att, i anledning af väckt fråga om bcklädnads-bjelp
och förhöjd inqvartering för Flottans Under-Officerare, hos Kongl. Maj:t
göres sådan underdånig framställning, som Stats-Ulskottet uti Utlåtandet
N:o 53, pag. 9, föreslagit, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, anses denna fråga förfallen.
Genom 76 ja emot 43 nej har blifvit bestämdt, alt den af Stats-
Ulskottet uli förutnämnde Utlåtande föreslagne underdåniga framställning
skall ega rum.
sulsta Voteringen.
(enligt 42:dra punkten.)
Den,' som, med godkännande afStats-Utskoltets Utlåtande, anser Kongl.
Majrts Nådiga Proposition, att Svenska Academien såsom ersättning för för¬
lorad rättighet att, emot cours al pari, uti Rikets Ständers Rank invexla
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, IY:o 33g. i3
silfver till jelloner, må erhålla ett årligt anslag af i,133 R:dr 16 sk. ]3:co,
icke bör beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, blifver berörde anslag bifallet; dock att utdelning af
jelloner icke afses.
Voteringen har utfallit med 78 ja emot 46 nej ; hvadan ifrågava¬
rande äskade anslag för Svenska Academien icke blifvit beviljadt.
22:dra Voteringen.
(enligt 44;de punkten.)
Den, som, med gillande af Stats-Utskoltets Utlåtande, anser det för
Kongl. Academien för de Fria Konsterna till löne-förbättringar, emeriti-
löner, och anskaffande af nödig materiel begärde tillökade anslag af 4>00°
R:dr årligen, för närvarande icke böra bifallas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer berörde anslag alt beviljas.
Som voteringen utfallit med 47 ja och 72 nej; så har nu ifrågava¬
rande tillökade anslag för Kongl. Academien för de Fria Konsterna af
4,ooo R:dr blifvit beviljadt.
s3:dje Voteringen.
(enligt 43:le punkten.)
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets hemställan, anser, att
Kongl. Maj:t må ega att af det till böckers inköp för Kongl, Bibliolheket
beviljade anslag, till arfvoden för extra biträden vid catalogers upprättande
och Bibliothekets ordnande, under loppet af 3:ne år, disponera 1,000 R:dr
årligen, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer till dylika arfvoden ett serskildt anslag af »,ooo
R:dr Banco årligen att, intill nästa Riksdag, utgå.
»4
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial} N:o 33g.
Voteringen har utfallit med 71 ja och 48 nej, hvarigenom Stats-Ut-
skoltets här ofvan omförmäldte förslag blifvit bifallet.
24: Je Voteringen.
(enligt 4":<Je punkten.)
Den, som vill, att Rikets Ständer i underdånighet frams!älla den
önskan., att Ulricsdahls Invalid-Inrättning må upplösas och Uiricsdahls
Slott återgå lill sin ursprungliga bestämmelse, voterar
Jii 5
den, det ej vilt, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer skrifvelsen alt innehålla den önskan, att åt¬
gärder malle vidtagas, hvarigenom Invalid-Inrättningen på Ulricsdahl
måtte successivt kunna upplösas.
Voteringen har utfallit med 81 ja emot 38 nej; i följd- hvaraf
skrifvelsen i ämnet kommer att expedieras i enlighet med ja-propositio¬
nens innehåll.
Sedermera har., i fråga om disposition af Invalid-Inrättningens till¬
gångar., votering blifvit företagen, enligt följande proposition:
Den, som bifaller, att, om Invalid-Inrättningen upplöses, Kongl.
Maj:t må ega, att, intill nästa Riksdag, disponera Inrättningens inkomster
för att, med iagtlagande af lämplig fördelning emellan befäl och manskap,
användas till contant underhåll för sådane personer af Armeen och Flottan,
som annars vore till intagande å Invalid-Inrättningen berättigade samt att
Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t ville till
Rikets Ständer vid nästkommande Riksdag aflåta Nådig Proposition angå¬
ende In validhus-fordens tillgångars användande på sådant sätt, hvarige¬
nom det med dessa medel för närvarande afsedda ändamål måjiunna
befrämjas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Ne j;
Vinner nej, komma, i fall Inrättningen upplöses, dess fonder och
öfrige tillgångar att öfveilemnäs till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för
För st är lita Stat s-Uakot tets Memorial> JV:o 3 3g. i5
alt användas till ersättning ät de vid Inrättningens upphörande der be¬
fintlige Invalider och i öfrigt, i öfverensstämmelse med deras ursprungliga
ändamål, fördelas emellan Armeens Pensions-Cassa och Vadstena Krigs-
manshus-Cassa; på hvilket sätt äfven kommer att förhållas med de till
Invalid-Inrättningen afsedda indelningar vid f. d. Adelsfanan, i den nion
de blifva lediga.
Voteringen bar utfallit med 88 ja och 3i nej; i följd hvaraf be¬
slutet kommer alt expedieras, i enlighet med ja-propositionen.
25: te Voteringen.
(enligt 48-'de punkten»)
Den, som, med godkännande af Utskottets tillstyrkan af hvad Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagit, bifaller, att förslags-anslaget till fångars vård,
skjuts, underhåll, medicamenter m. m. okas med 100,000 Rtdr och såle¬
des bestämmes till 345,38o R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill,
_ Nej;
Vinner nej, kommer anslaget alt förhöjas med 180,000 R:dr, och
således uppföras lill 425,38o R;dr.
Som voteringen utfallit med 78 ja emot 4° nej> samt en casserad
sedel; så kommer nu ifrågavarande anslag att okas med 100,000 R:dr,
och således bestämmas lill 345,38o R:dr.
s6:te Voteringen.
(enligt 4ptde punkten.)
Den, som bifaller Stats-Utskottels hemställan, att anslaget till extra
utgifter nedsättes lill 5o,ooo R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer samma anslag alt bestämmas till dess närvaran¬
de belopp eller 100,000 R:dr,
Voteringen har utvisat 7r ja och 48 nej; i följd hvaraf anslaget
lill Exra Utgifter kommer alt nedsättas lill 5o,ooo R:dr,
iG Förstärkta Stats-Utskotlets Memorial, N-o 33g K
zy.cle Voteringen.
Renligt 5o:de punkten.)
Deiij som, med Lifall lill Stats-Utskottets hemställan, anser upplå¬
tandet af Ulltuna Kungsladugård till Landtbruks-Institut nu icke höra med-
gifvas och något anslag af allmänna medel till inrättande eller underhåll
af dylikt Institut derstädes ej eller Beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
ffej;
Vinner nej, Beviljas ett anslag af 4>000 Rtdr årligen, motsvarande
Ulltuna Kungsladugårds arrende, att från 1841 afsättas, helst räntebärande,
till Bildande af ffn fond för uppköp af inventarier m. ra. för ett Landt-
bruks-Inslitut på Ulltuna;'hvarjemte denna Kungsladugård, vid arrendetidens
slut, eller förr, om arrendatorn vill från arrendet afstå, upplåtes till ett
allmänt Landtbruks-Institut för hela Sverige, under öfver-inspection af
den serskilda (Styrelse, sorn Kongl. Maj:t i Nådef kan finna godt att der¬
till förordna.
Voteringen har -utfallit med 52 ja och 67 nej, i följd hvaraf ett
årligt anslag af 4,000 R:dr lill Bildande af fond för ett Landtbruks-Insti-
tut å Ulltuna, äfvensom nämnde Kungsladugårds upplåtande för berörde
ändamål, blifvit bifallet, på sätt contra-proposilionen närmare utvisar.
s8:de Voteringen.
(enligt 5 Usta punkten.)
Den, som, i afseende å d^t för Landtbruks-Skolor beviljade anslag
af 5,ooo R:dr, anser beslutet böra uppställas, i enlighet med Stats-Utskot¬
tets hemställan uti Utlåtandet N:o 61, 5:le punkten, litt. b., voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, bifalles ett årligt anslag af 5,000 R:dr intill nästa
Riksdag, att af Kongl. Maj:t disponeras lill och fördelas emellan sudane
lägre Landlbruks-skolor, hvilka visat sig hafva bildat ett capital at minst
20,000
Förstärkta Stats-Utskottets MemorialN:o 33 g. 17
20.000 R:dr i penningar eller egendom, och Ii vilh as organisation i öfrigt
af Kongl. Maj:t pröfv-as motsvara det dermed åsyftade ändamål.
Voteringen har utfallit med 66 ja och 53 nej; hvadan, såsom be¬
slut i denna fråga, Utskottets ofvannämnde förslag blifvit antaget.
sg:de Voteringen.
(enligt 53:dje punkten.)
Den, som bifaller Stals-Utskotlets hemställan, att anslaget till Lapp¬
marks Ecclesiastik verk skall till 6,200 ft:dr nedsättas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej kommer samma anslag att oförändrad! upptagas till
7.000 R:dr.
Voteringen bar utvisat 60 ja emot 89 nej; i följd hvaraf anslaget
till Lappmarks Ecclesiastik verk blifvit nedsatt till 6,200 R:dr.
3o:de Voteringen.
(enligt 54-'de punkten.)
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet föreslagit, vill, alt det
till Upsala och Lunds Universitet för materiella behof beviljade anslag
af 6,000 R:dr för hvartdera anvisas att utgå till nästa Riksdag, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer berörde anslag att å Stat uppföras.
Voteringen har utfallit med 76 ja emot 42 nej och en casserad se»
del; i följd hvaraf nu ifrågavarande anslag endast till nästa Riksdag är
beviljadt,
3usta Voteringen.
(enligt 55:te punkten.)
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets Utlåtande,, anser Kongl.
Bih. till R. St. Brot. 184-0- 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 24 Håfu 3
i8
Förstärkta Stats- Utskottets Memorial, N:o 33 g.
Maj:ts Nådiga Proposition om ett anslag af 3,3oo R:dr för hvartdera Uni¬
versitetet, för tillökning i Lärarnes löner, icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, varder berörde anslag bifallet.
Voteringen har utfallit med 4p ja och 7° ne)5 hvadan ofvannämn-
de löneanslag af 3,3oo R:dr för hvartdera Universitetet blifvit beviljadt.
32:de Voteringen.
(enligt 5n:te punkten.)
Den, som, på sätt Stats-Utskottet föreslagit, anser Kongl. Maj;ls
Nådiga förslag, att rättighet måtte Universiteten medgifvas, att på Indrag-
nings-Staten få beräkna 6 Professors-emeriti-löner, hvaraf 4 för Univer¬
sitetet i Lund och de 2:ne öfrige för det i Upsala, icke böra bifallas,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, komma, med bifall till Kongl. Majrts förslag, de i fråga-
varande lönerna, å i,6oo R:dr hvardera, att å Indragnings-Staten uppföras.
Voteringen har utfallit med 41 ja och 78 nej; i följd hvaraf Kongl.
Maj:ts förslag, om rättighet för Universiteten att å Indragnings-Staten
beräkna 6 Professors-emeriti-löner å 1,600 R:dr, blifvit beviljadt.
33:dje Voteringen.
(enligt 58:te punkten.)
Den, som anser något anslag till förökad aflöning för Eibliotheka-
rien vid Linköpings Gymnasii-Bibliothek icke böra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, bifalles att ett arfvode af 400 R*8r, deruti inbe-
begripet hvad nämnde Bibliothekarie förut i löneinkomst af Staten åtnju-
Förstärkta Ståts-Utskottets Memorial, N\o 33g.
l9
ter, eller 180 R:drf för samma Bibliotekarie uppföres, emot villkor att, efter
af Stifts-styrelsen upprfittadt förslag, en sådan Instruction för honom ut¬
färdas, hvarigenom detta Bibliothek blir för allmänheten tillgängligt.
"Voteringen liar utfallit med 60 ja emot 5g nej; hvarigenom den
ifrågaställde aflönings-tillökuingen blifvit afslagen.
34-de Voteringen.
(enligt 5g:de punkten.)
Den, som vill, att till contra-proposition vid blifvande slutlig vo¬
tering antages Ridderskapets och Adelns beslut, att 800 R:dr må intill nästa
Riksdag å Allmänna Indragnings-Staten uppföras, till Kongl. Vetenskaps-
Academiens disposition, så länge den begagnar sig af Kammarjunkaren
von Wrigths biträde för insamling och afteckning efter naturen af Sven¬
ska vävter, i och för utgifvandet al Planche-verket ”Svensk Botanik,’’ voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, autages till contraproposition, att omförmälde anslag
må uppföras såsom arfvode för Kammarjunkaren von Wrigth, att utgå
så lätige Vetenskaps-Academien begagnar bans biträde, i och för utgifvan¬
det af Planche-verket ”Svensk Botanik.”
Voteringen har utfallet med 5g ia och 60 nej; hvarigenom blifvit
bestämdt, att contra-propositionen erhåller den lydelse, som förestående
nej-propositionen innehåller.
Sedermera har följande slutliga votering blifvit företagen:
Den, som, på sätt Stats-Utskotlet, uti Utlåtendet N:o 21g, föreslagit
vill, att den uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 63 tillstyrkte, af Ri¬
kets Ständer bifallne anslag af 800 R:dr, att å Allmänna Indragnings-Sta¬
ten uppföras, må af Kongl. Vetenskaps-Académien disponeras, för insam¬
ling och afteckning efter naturen af Svenska växter, i och för utgifvandet
af Planche-verket ”Svensk Botanik,” voterar
20
Förstärkta Stats- Utskottets Memorial N:o 33g.
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, uppföres anslaget såsom arfvode åt Kammarjunkare!!
von Wrigth, att utgå, så länge Vetenskaps-Academien begagnar hans bi¬
träde, i och för utgifvandet af Planche-verket "''Svensk Botanik.”
Voteringen har utfallit med 77 ja emot /fa nej; hvarigenom Stats¬
utskottets i ja-propositionen omförmälda tillstyrkande, angående sättet och
villkoret för nu ifrågavarande anslags utgående blifvit bifallet.
35:te Voteringen.
(enligt Girsta punkten.)
Den. som bifaller Stats-Utskottets hemställan, att för Hof-Capell-
mästaren Häffners Enka A Allmänna Indragnings-Slaten uppföres en pen¬
sion af 100 Rrdr Banco voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, kommer nämnde enka att på berörde Stat erhålla en
pension af 200 Rrdr Banco.
Voteringen bar utfallit med 18 ja och 101 nej, hvarigenom pen¬
sionen för Hof-Capellmästaren Heeffners Enka blifvit bestämd lill 200
Rrdr Banco.
Stockholm den 1 October iS.fo-
För stär Jeta S tats-Utskottets Meinar ial> N-o Sfö 21
N:o 340.
Ant. till Exped. Utsk. den 2 öct,, kl, 7 e, m.
Memorialj angående 'verkställd omröstning, i anledning af Riks-
Ståndens olika beslut, i fråga om löne-ersättning till adjun¬
gerade Ledamöter i Götha tiof-Rätt.
Efter det, enligt till Stals-Ulskottet ankomne protocolls-utdrag, Riks-
Stånden godkänt den af Utskottet, uti Memorialet N:o 3o3, föreslagne Vo-
lerings-proposition, i fråga om löne-ersättning lill adjungerade Ledamöter
i Kongl. Götha liof-Rätt, har Förstärkta Stats-Utskotlet denna dag, i ve¬
derbörlig ordning, verkställt omröstning öfver berörde, så lydande vote-
lings-proposition:
Den, som, med gillande af Siats-Utskottets Utlåtande, anser någon
löne-ersättning till de fyra adjungerade Ledamöter, hvilka, för tillökan¬
de af Kongl. Götha Hof-Rätts personal, ifrån och med i83y års höst-ses¬
sion, varit förordnade, icke höra beviljas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer, i öfverensstämmelse med Ridderskapets och
Adelns samt Preste-Ståndets beslut, alt anslås Sex Tusende R:dr Banco,
hvilka af Riksgälds-Contoiret utgå, att fördelas mellan de ifrågavarande
Adjungerade Ledamöterne så, alt de, inberäknadt hvad de förut af adjun-
ctions-medlen erhållit, må hvardera bekomma ett, tjensletiden motsvarande
Voteringen har utfallit med 64. ja och 54 nej, hvarjemte en sedel
blifvit casserad; och som ja följaktligen vunnit, kommer den ifrågaställde
löne-ersättningen till bemäide Adjungerade Ledamöter icke att utgå,
Slockholm den 1 October i84°*
22
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N:o 34).
N:o 34i.
Ank. till Exped, Utsk, den 2 Oet,, kl. 7 e. ra,
Memorialj angående verkställd omröstning, i anledning af Riks¬
ståndens skiljagtiga beslut i fråga om beräkningen aj Ståts-
Verkets inkomster.
Sedan Stats-Utskottets hemställan, att Lagmans- och Häradshöfdin-
ge-räntan måtte upphöra, blifvit af Preste- Borgare- och Bonde-Stånden
bifallen, hvarvid likväl förstnämnde 2:ne Riks-Stånd fästat det villkor, att
äfven Sterbhus-afgiften skulle försvinna, samt Bonde-Ståndet, som förut
afslagit Utskottets tillstyrkan, rörande sterbhus-afgiftens upphörande, nu¬
mera, enligt Utskottet tillhandakommet ProLocolls-utdrag, under den i6:de
sistl. September, funnit skäligt antaga Utskottets, uti 3:dje punkten af Me¬
morialet N:o 3o2, gjorde inbjudning, att Bonde-Ståndet måtte förena sig
med Preste- och Borgare-Ståndens beslut och medgifva, att sterbhus-afgif¬
ten må försvinna; så och enär vid delta förhållande frågan om Lagmans-
och Häradshöfdinge-räntans samt Sterbhus-afgiftens upphörande är genom
3:ne Riks-Stånds sammanstämmande beslut afgjord, kommer den i ofvan-
berörde 3:dje punkt föreslagne voterings-proposition att förfalla.
Beträffande åter de öfriga 2:1 e, uti Memorialet N:o 3oa upptagne,
punkter, i afseende hvarå de af Stats-Utskottet föreslagne voterings-propo-
sitioner, blifvit af samtlige Riks-Stånden under den 16 och ig sistlidne
September godkände, har Förstärkta Stats-Utskottet, med tillämpning af
6g §. Regerings-Formen, denne dag anställd omröstning i följande ord¬
ning:
lista Voteringen.
Den, som, med bifall till Stats-Utskottets hemställan, vill, att pri¬
set å den spanmål, som, under serskilda titlar, finnes bland Stats-Yerkets
inkomster inbegripen, beräknas till 6 R:dr tunnan, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial} JV:o 341-
^3
Vinner nej, kommer berörde spanmål, jemlikt Ridderskapets och A-
delns samt Preste-Ståndels beslut, att till 5 R:dr 24 sk. tunnan beräknas.
Voteringen har utfallit med >72 ja och 47 nej; i följd hvaraf den
bland Stats-Verkets inkomster inbegripne spanmål, enligt Stats-Utskottets
Förslag, kommer att till 6 R:dr tunnan beräknas.
%:dra Voteringen.
Den, som vill, att vid hufvudsaklig votering, i fråga om nedsätt¬
ning eller upphörande af Utmarks-skatten på Öland, till contra-proposition
antages Preste-Ståndets beslut (”att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, att den å de olika hemmanen fördelade utmar¬
ken på Öland, på Statens bekostnad, måtte underkastas en förnyad besigt¬
ning och skattläggning, hvarvid iagttages, att för sådan mark, hvilken är
af den beskaffenhet, att den endast till bete kan användas, hemmanen,
hvilka förut å utmarken egde betes-rättighet och således icke genom dylik
marks tillskiftande vunnit större fördel, än de förut egde åtnjuta, blifva
från all skatt befriade, hvaremot för odlad och odlingsbar jord rubbning
uti räntan icke må ega rum, så framt ej densamma finnes åsatt till högre
belopp, än som kan anses motsvara den fördel utöfver betesrätten, som/ge¬
nom egande- och fri disposilions-rätts förvärfvande, vunnits, samt att utbe¬
talningen af utmarks-skatten må, intill dess nya skattläggningen för sig gått,
fortfara, men för den nedsättning, som vid nya skattläggningen åsättes, å-
terbäring, beräknad från och med år 184 *» af Stats-Verket utgå”}, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, antages till contra-proposition Ridderskapets och Adelns
beslut (”att Rikets Ständer hos Kongl. Majt anhålla, att förhållandet med
skattläggningen å utmarken på Öland, på Statens bekostnad, noga undersö-
kes, samt, om dervid befinnes, att den skatt emot gällande method och
undervisning, befrielse derifrån skall rättvisligen beviljas, och restitution er¬
hållas af det belopp, som årligen erlagts, från och med den 1 Januari
1841 beräknadt.
Voteringen har utfallit med p3 ja och 26 nej; hvarigenom Preste-
Ståndets beslut blifvit till contra-proposition antaget, och har derefter om-
Förstärkta Stats- Utskottets Memorial, N:o JL/f.
rostning i liufvudsaken af Utskottet blifvit anställd öfver följande pro¬
position :
Den, som, i fråga om utmarks-skatten på Öland, bifaller Stals-Ut-
skottets hemställan uti Utlåtandet N:o 226 (j”det Rikets Ständer måtte be¬
sluta, att den å de olika hemmanen fördelade utmarken å Öland, på Sta¬
tens bekostnad, underkastas en förnyad besigtning och skattläggning, hvar¬
vid iagttages, att för sådan mark, hvilken är af den beskaffenhet, att den
endast till bete kan användas, hemmanen, hvilka förut å utmarken egde
betesrättighet, och således icke genom dylik marks tillskiftande vunnit stör¬
re fördel, än de- förut egde åtnjuta, blifva från all skatt befriade, hvare¬
mot, för odlad och odelbar jord, rubbning uti räntan icke må ega rum, så
framt ej densamma finnes åsatt till högre belopp, än som kan anses mot¬
svara den fördel utöfver betesrätten, som genom egande- och fri disposi¬
tionsrätts förvärfvande vunnits; samt att med utbetalning af all ut marks-
skatt å Öland må ifrån och med år 1841 ega anstånd, intilldess den fö-
reslagne undersökningen försiggått, och förnyad skattläggning af förrätt-
nings-männen på stället, med anledning deraf, egt rum, hvarefter den rän¬
ta, som dervid åsättes, kommer att jemväl för den ifrån och med år 1841
förflutna tiden uppbäras; äfvensom att Rikets Ständer i underdånighet an¬
hålla, att detta beslut må af Kongl. Maj:t, för Dess del, i Nåder bifallas,
samt att Kongl. Maj:t ville i Nåder meddela alla för verkställighet deraf
erforderliga föreskrifter, äfvensom anbefalla vederbörande auctoriteier va¬
ka deröfver, att förrättningen med all möjlig skyndsamhet utföres’’}, vo¬
terar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, antages det af Preste-Ståndet fattade beslut.
Vid voterings-sedlarnes öppnande, hafva befunnits 53 ja och 65 nej,
hvarjemte i sedel blifvit casserad; och som följaktligen nej vunnit, så
är frågan afgjord i enlighet med Preste-Slåndets ofvannämnde beslut.
Stockholm den 1 October 1840.
N:o 34-2»
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N-o 34s» 25
N:o 342.
Ånk. till Exp. Utsk. den 2 October, kl. 7 e. m.
Memorial^ angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-
Ståndens skiljagtiga beslutj rörande förlängning ä arrendet
af Edeby hemman.
Sedan, enligt från samtlige Riks-Stånden ankomne Protocolls-utdrag,
Rikets Ständer godkänt det uti Stats-Utskottets Memorial N:o 297, i an¬
ledning af Riks-Ståndens olika beslut, rörande A. Odelbergs ansökan om
3o års prolongation å arrendet af Edeby Kronohemman på Lofön, fram¬
ställde förslag till voterings-proposition, har Förstärkta Stats-Utskottet, un¬
der denne dag, i öfverensstämmelse med föreskriften uti 6g §. Regerings-
Formen, anställt omröstning öfver omförmälde så lydande voterings-propo¬
sition:
Den, som anser, alt Rikets Ständer böra hos Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anhålla, alt, så vida, efter i behörig ordning anställd undersök¬
ning, befinnes, att det af sökanden erbjudne serskilda villkor, i afseende
på egendomens åbyggnader, är för Kronan af verklig fördel, Odelberg må,
utan föregången auction, erhålla 3o års förlängning i arrendet af Edeby
Krono-hemman, räknadt från midfastan år 1846, emot erläggande till det
minsta af den arrende-summa, som för nämnde egendom nu utgöres, och
emot öfrige uti nu gällande arrende-contract föreskrifna villkor, voterar
da j
den, det ej vill,
Nej;
Vinner nej, skola Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla, det Rikets Ständer medgifva, alt, såvida, efter i behörig ordning
anställd undersökning, befinnes, att det af sökanden erbjudne serskilda
villkor, i afseende på egendomens åbyggnader, är för Kronan af verklig
fördel, undantag från de af Rikets Ständer, i afseende på förvaltningen af
Kronans egendomar bestämde grunder, må uti ifrågavarande fall göras,
Bih. till R, St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 24 Raft. 4
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, 343.
och Odelberg, utan föregången auction,, erhålla 3o års förlängning i arren¬
det af Edeby Krono-hemman, räknadt från midfastan år 1846, emot er¬
läggande till det minsta af den arrende-summa, sorn för nämnde egendom
nu utgöres, och emot öfriga uti nu gällande arrende-contract föreskrifna
villkor.
Vid voterings-sedlarnes öppnande,, hafva befunnits 11 ja samt 107
nej, hvarjemte en sedel blifvit casserad; och som nej således vunnit, så
kommer Rikets Ständers underdåniga skrifvelse att expedieras, i enlighet
sned contra-propositionens innehåll.
Stockholm den 1 Oclober 1840..
N:o 343.
Ant, till Exp. Utsk. d. 2 October/kl. 7 e, ren
Memorial, angående verkställd omröstning, i följd af Riks-S tån*
dens olika beslut, rörande sökt prolongation å arrendet af
Söderby hemman.
Tili följd af Riks-Ståndens fattade beslut, i anledning af Stats-Ut-
skottels Memorial N:o 298, med förslag till sammanjemnkning och voterings¬
proposition, i fråga om Riks-Ståndens ski 1 jagtiga beslut, rörande den al M.
Rundstedt gjorde ansökning om förlängning å arrendet af Krono-hemma-
net Söderby i Lofö Socken, har Förstärkta Siats-Utskottet denne dag i ve¬
derbörlig ordning anställt omröstning, efter följande godkända voterings¬
proposition:
Den, sorn vill, att, i likhet med Stats-Utskottets, uti Utlåtandet N:o
84, gjorde tillstyrkande, Rikets Ständers, till Kongl. Maj:t afgående, un¬
derdåniga skrifvelse skall innehålla: att Söderby hemman må, på ytterli¬
gare trettio år, räknadt från midfastan år 1846, då nuvarande arrende
tilländagår, till Rundstedt upplåtas, emot skyldighet att erlägga den nu
bestämda årliga arrende-afgift af 86 tunnor 11 kappar spanmål, hälften råg
oell hälften» korn, voterar
Förstärkta 8tats-Ulskottets Memorial, JS:o 344*
27
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, skola Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t anmäla, att, örn,
efter skedd undersökning, Kongl. Maj:t pröfvar det vara med Rikets fördel
öfverensstämmande, Rikets Ständer medgifva, att Krono-hemraanet Söderby
må på ytterligare trettio år, räknadt från midfaslan år r 846, till Rundstedt
upplåtas, emot skyldighet att erlägga den nu bestämda årliga arrende-aigift
af 86 tunnor 11 kappar spanmål, hälften råg och hälften korn, äfvensom
alt fullgöra öfrige, uti nu gällande arrende-contract fastställde, villkor.
Voteringen har utfallit med 21 ja och 98 nej; och som nej sålun¬
da vunnit, så kommer Rikets Ständers underdåniga skrifvelse att expedieras,
i öfverensstämmelse med contra-propositionens innehåll.
Stockholm den 1 October 1840.
N:o 344.
Ank. till Exp, Utsi. den 2 Oct., kl. 7 e. m„>
Memorial, angående 'verkställd omröstning, i följd af Riks-Stän-
dens skiljagtiga beslut, rörande sökt prolongation å arrendet
af Barkarby Krono-hemman,
Sedan det uti Siats-Utskottets Memorial N:o 299, med anledning af
Riks-Ståndens olika beslut, i afseende på den af Assessoren Lagercrantz
gjorde ansökning om prolongation å arrendet af Barkarby Krono-hemman
i Lofö Socken, framställde förslag till voterings-proposition blifvit, enligt
Utskottet tillhandakomne Protocolls-utdrag af samtlige Riks-Stånden gocl-
kändt; så har Förstärkta Stats-Utskottet nedanstående dag verskällt om¬
röstning öfver nyssberörde, så lydande voterings-proposition:
Den, som vill, att, i likhet med Stats-Utskottets, uti Utlåtandet N:o
85, gjorde hemställan, Rikets Ständers till Kongl. Maj:t afgående under¬
dåniga skrifvelse skall innehålla, att Assessor Lagercrantz må på nu gäl¬
28 Förstärkta Stats-Utskottets Memorialj N:o 344•
lande arrende af Barkarby Krono-bemman erhålla förlängning af trettio
års lid, räknad från midfastan år 1846, emot skyldighet att fullgöra de,
enligt nuvarande contract, arrendatorn åliggande förbindelser, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, skola Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t anmäla, att om,
efter skedd undersökning, Kongl. Maj:t pröfvar det vara med Rikets för¬
del öfverensstämmande, Rikets Ständer medgifva, alt Assessoren Lager¬
crantz måtte på nu gällande arrende af Barkarby Krono-bemman erhålla
förlängning af 3o års tid, räknad från midfastan år 1846, mot skyldighet
att fullgöra de, enligt nuvarande contract, arrendatorn åliggande förbin¬
delser.
Enär denna omröstning utfallit med 12 ja och 107 nej, samt nej
sålunda vunnit; så kommer Rikets Ständers skrifvelse att expedieras, i öf¬
verensstämmelse med contra-propositionens innehåll.
Stockholm den 1 October 1840.
STOCKHOLM, Elmöns och Granbergs Tryckeri. i84o.
Stats-Utskottels Utlåtande, N.O 3^5.
N:o 345.
Ani. till Exp. Utsk. den 7 October, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af dels af slag, dels återremiss å åtskil/ige
uti Memorialet iV/o 3oi framställde voterings-propositioner.
(U. A.)
Sedan, vid pröfning af de förslag till voterings-proposilioner , i anledning
af Riks-Slåndens skiljagliga beslut i vissa delar af Stats-Regleringen, som uti
Memorialet N:o 3oi framställdes, ålskillige punkter blifvit af serskilda
Riks-Stånd, dels afslagne, dels återremitterade, hvadan, på sätt Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial Nio 33g upplyser, votering öfver dem icke kun¬
nat företagas; så får Utskottet härmed afgifva den förnyade framställning
i ämnet, hvartill berörde beslut ansetts föranleda.
Innan Utskottet öfvergår till yttrande i hvarje serskild punkt, har
‘emedlertid, i anledning deraf, alt ålskillige voterings-propositioner blifvit af
■Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet ogillade, dels på grund deraf,
att då, enligt Utskottets i anslagsfrågorne afgifne , af 2me Riks-Stånd god¬
kände, utlåtanden, vissa anslag blifvit med vilkor bifallne, dessa vilkor an¬
setts icke böra utgöra föremål för votering, dels på den grund, alt, der Ut¬
skottet endast tillstyrkt underdånig framställning till Kongl. Majit om vid-
Magandet af förändrade organisationer i ett eller annat afseende, samt detta
blifvit af a Stånd godkändt och af 2:ne ogilladt, dylike frågor ansetts förfalla,
Utskottet trott sig böra redogöra för de åsigler, hvilka, i nyssomförmälde
afseenden, vid voterings-propositionernes framställande, blifvit följde.
Hvad dervid först angår de fall, der vilkor vid anslag blifvit fästade;
så, enär det ankommer på Rikets Ständer att pröfva och bestämma, för
hvilka ändamål och lill hvad belopp anslag skola beviljas, samt afgörandet
deraf måste blifva beroende af omdömet, angående ändamålsenligheten af
sältet för deras användande, lärer deraf uppenbart följa, att det äfven be¬
ror af Rikets Ständer, alt, då anslag anvisas, tillika stadga de vilkor, sorn
anses erforderlige för det ändamål, hvilket Rikets Ständer med anslagets
beviljande åsyfta och hvarigenom, äfven, om dessa vilkor afse sådane åtgär¬
der, hvilkas vidtagande endast på Kongl. Majlis Nådiga afgörande beror,
Kongl. Majits grundlagsenliga pröfningsrätt så mycket mindre kan anses för
nära trädd, som det ändock på Kongl. Majit ankommer att pröfva, huruvida
Bill. till R. St. Prot. 1840■ 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 25:te Haft. 1
2
Stats-TJtskottets Utlåtande, iV.-o 345.
det vid anslaget fästade vilkor i Nåder godkännes och anslaget således be¬
gagnas. En annan tolkning skulle deremot, jemte inskränkning af Ständer-
nes pröfningsrätt i anslagsfrågor, kunna leda till det menliga förhållande,
att, derest vissa Riks-Stånd icke obelingadt ville bifalla ifrågakomne anslag,
desamma blefve nödsakade att dem afslå, och dylika anslag komme att för¬
falla, oagtadt de kunnat blifva beviljade under sådane förbehåll, som Re¬
geringen skulle ansett fullt rigliga och antagliga.
Lämpligheten eller lagligheten af vilkors fästande vid beviljandet af
anslag, lärer för öfrigt endast kunna blifva föremål för pröfning vid de
tillfällen, då anslagsfrågorne uti vederbörande Riks-Stånd lill afgörande före¬
komma, hvaremot, då Stats-regleringsfi ågor, enligt 6g §. Regerings-formen,
icke kunna förfalla derigenom, att 2 Stånd stanna emot 2 , utan , der de
stridiga besluten icke kunna sammanjemkas, skola afgöras genom votering i
Förstärkt Stats-Utskott, vid denna votering de olika Ståndens beslut måste
upptagas, sådane de blifvit fattade; och har Utskottet, på denna grund,
jemväl ansett, att ej mindre Utskottets åtgärd vid voterings-propositionernes
föreslående, än Riks-Ståndens pröfningsrätt, är inskränkt dertill, att tillse
det voterings-propositionerne till alla delar noga instämma med vederbörande
Riks-Stånds beslut, hvilket Utskottet, för dess del, jemväl tror sig hafva
behörigen iagltaget.
Vidkommande åter de fall, då, i anledning af Utskottets hemställanden,
om underdånig framställning till Kongl. Majit, angående vidtagandet af åt¬
skilliga förändringar eller indragningar af vissa Auctoriteter eller Corpser ,
2 Stånd bifallit, men erne afslagit Utskottets förslag; så enär anslagen emed¬
lertid blifvit lill fulla beloppet uppförde, inverka väl Utskottets förslag icke
directe på nu uppgjorde Statsreglerings anslags-summor; men då Utskottets
framställningar afsett, ej mindre beredande af framtida minskning uti de
ifrågakomne anslagen, än ock att, genom de tillstyrkte indragningarne, be¬
reda tillgång till andra nödige och nytlige utgifter inom samma Hufvud-'
titlar och hvartill Utskottet, med afseende å dylik tillgång, ansett serskilda
anslag icke böra beviljas, lärer dock icke kunna bestridas, att de ifråga¬
komne, af etne Stånd gillade, åtgärderne hafva det närmaste sammanhang
med Stats-regleringen och de anvisade anslagens användande, hvarföre oek
Utskottet trott dessa frågor rättast vara att hänföra till sådane, hvarom,
då 2:11a Stånd stannat emot 2, votering i Förstärkt Stats-Ulskolt borde
företagas.
Efter att sålunda hafva redogjort för de åsigter, som af Utskottet varit
följda, i afseende å förutnämnde 2.'ne principfrågor, och hvilka åsigter Ut-
Slats-Utskoltets Ullulande, N;o 345.
3
sköttel icke anser sig kunna frånträda, får Utskottet meddela serskildt ytt¬
rande, angående hvarje af de olika punkter, hvilka, af här förut omförmäl-
de skäl, icke blifvit föremål för votering vid Förstärkta Stats-Utskottets
sam manlräde.
4-'de punkten, rörande Utskottets gjorda, af a:ne Stånd bifallne , men
af 2:ne ogillade tillstyrkan, att samtlige Slotten måtte ställas under inseende
af en enda, redan befintlig Embetsmyndighet, har blifvit afslagen af Rid-
derskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, men godkänd af Borgare- och
Bonde-Stånden. Berörde förslag inverkar väl icke direcle på nu blifvande
Stats-reglering; men, da detsamma afsett beredande af framlida besparing i
kostnader, har Utskottet, af här förut anförde skäl, trott besluten härom
böra blifva föremål för votering i Förstärkta Stals-Utskoltet och hemställer,
huruvida icke, vid pröfning af berörde skäl , Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet skulle finna godt att voteringen medgifva. För motsatt fall,
och då, om än skälig anledning till Utskottets förslag om votering icke sak¬
nas, härvid likväl förekommer, alt, enär Utskottets tillstyrkan afser under¬
dånig framställning till Kongl. Maj:t om vidtagandet af åtgärder, som på
Dess höga pröfning ankomma, denna fråga jemväl skulle kunna hänföras
lill sådane önskningsmål, hvilka, då 2:ne Stånd stanna emot 2, jemlikt y5
§. Riksdags-Ordningen, böra förfalla, har emedlertid Utskottet tillika ansett
sig böra till Borgare- och Bonde-Stunden hemställa, om icke, i nämnde fall,
vid det måhända något tvetydiga förhållande, hvaruti frågan om detta äm¬
nes rätta behandling sig således befinner, dessa senare Riks-Slånd skulle
vilja låta bero dervid, att Utskottets omförmälde tillstyrkan må förfalla.
6:te punktenj i fråga om tillökadt antal Ledamöter uti Svea och Götha
Hof-Rätter, samt
yxle punktenj rörande löneberäkniogen för den beviljade ökade Betje¬
ningen i Götha Hof-Rätt, äro uppskjutne af Ridderskapet och Adeln , i af¬
bidan å kännedom om alla Riks-Ståndens beslut, i anledning af Slals-Ut-
skoltets Utlåtande N:o 92. Då de i dessa punkter upptagne propositioner
emedierlid äro godkände af de öfrige 3:ne Riks-Stånden, samt så uppställde,
att voteringen kan försiggå, oberoende af beslutet öfver nyssnämnde Utlå¬
tande, hvars pröfning Preste-Ståndet uppskjutit, tilldess Stats-regleringen
blifvit afgjord, hemställer Utskottet, om icke Riddeiskåpet och Adeln, på
det hinder för S!ats-regleringens afslutande i denna del ej må möta, skulle
finna skäligt de ifrågavarande propositionerne till slutlig pröfning företaga.
i3:de punkten_, rörande tillökning så väl uti antalet af Provincial-
Läkare , som deras lönings-förmoner. Den törsta propositionen är godkänd
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 345.
af samtlige Riks-Ständen, och då Borgare-Slåndel antagit Utskottets uti
denna punkt gjorde inbjudning, förfaller ilen, i fråga om de vilkor, hvar¬
under extra Provincial-Läkare må tillika innehafva annan tjenstebefattning,
föreslagna contra-proposition, jemte 2-'dra alternativet till nej-proposilion vid
li.ufvudsak.liga voteringen. Så val forslaget till berörde förfallne contra¬
proposition, som till proposition vid voteringen, angående nyssnämnde vil¬
kor, hafva väl blifvit återremitterade från Ridderskapet och Adeln; men då i
sistberörde proposition blifvit af de öfriga 3:ue Riks-Stånden godkänd och;
således, jemlikt y5 §. Riksdags-Ordningen, är afgjord,
finner Utskottet någon vidare åtgärd härvid å dess sida icke kun¬
na ega rum.
i4^de punkten^ angående det vid anslaget till Carolinska Medico-Chi-
rurgiska Institutet fästade vilkor, har blifvit godkänd af Borgare- och Bonde-
Stånden, men af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet afslagen , på
grund af 34 §• 2 mom. Riksdags-Ordningen, såsom innefattande ett vilkor af
ekonomisk och administrativ beskaffenhet, och på grund deraf, att, i fråga >
derom, 2tne Stånd stannat , emot; 2, hvarjemte, i afseende å sjelfva anslaget,.
Stånden förklarat sig vilja vidblifva sina redan förut fattade beslut om bi¬
fall dertill , samt anmodat Stats-Utskottet att från Borgare- och Bonde--
Stånden inhemta utlåtanden, huruvida äfven nämnde Stånd vilja , i sakens
så beskaffade skick, anslaget bifalla. ,
•Tömte det Utskottet, till; fullgörande af nämnde- uppdrag , får Ridder- -
skåpets och Adelns samt Rfeste-Ståndels - nyssbeiörde beslut för Borgare--
och BonderStåajden anmäla, har Utskottet tillika, för den händelse, att sist¬
nämnde .arne,- Stånd jemväl skulle vidblifva deras, beslut i hufvudsaken , .
skolat, med åberopande af hvad , Utskottet bär förut, yttrat, i fråga om an¬
slags vilkorligt beviljande och de i sådant afseende fattade skiljagtiga be--
sjuts afgörande genom votering i Förstärkt Stats-Utskott, . fästa Ridderska-
pets och Adelns samt Preste-Ståndets uppmärksamhet å hvad Utskottet uti
Utlåtandet N:,o ip3, 11 punkten lit. c, i anledning af samtlige Riks Stån¬
dens återrern iss å hemställan om, löne-tillökningen för Lärarne vid Carolin¬
ska Medico-Chirurgiska Institutet 1 detta ämne yttrat, så lydande:
”Och har Utskottet för öf 1 ig t, med det föreslagna vilkoret, ingalunda
”afsett; någon förändring uti Institutet, . utan endast att* genom den till¬
styrkta förbättringen uti Lärarnes lönevilkor, bereda uppnåendet af det, uti
”Kongl. Maj:ts-Nådiga Reglemente för ifi ågavarande Institut, af den 11 De¬
cember [8.22, framställda syftemål, att detsamma ”må, erhålla en sådan or-
”ganisatio/ij att pålitlige och tillvande practiske, Läkare för, alla grenar afV
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 3/fS.
5
”'Médicinal-Verketj till Statens tjenst vid samma Institut kunna danas.’’
”Du det sålunda ej eller vaiit Utskottets mening att tillstyrka,, det Insti¬
tutet'skulle tilläggas den Academierne hittills förbehållna rättighet att Me-
”ilicince-Doclot er promovera, hvarom icke något i yttrandet förmäles, utan
”endast undervisningens utsträckning, hur UtskoLlet
”med denna förklaring funnit sig böra det föreslagna vilkoret
”vidhålla”.
Då de 2.'ne Riks-Stånd, sorn med nämnde förklaring godkänt Utskot¬
tets förslag, ansett den tillökade afloningen; sorn jemväl till någon del blif¬
vit af Kongl. Majit äskad, endast! böra beviljas för den händelse,,att Kongl.
Maj:t skulle fidna lämpligt att, i öfverensstämmelse med Dess förut förkla¬
rade Nådiga vilja, forordna om en mera utsträckt undervisning vid nu
ifrågavarande Institut,.torde, vidinärmare öfvervägande häraf, inses, att
denna fråga eger ett oskiljagtigt sammanhang med löne-anslagen, och icke
kan hänföras till de uti 34 §•, Regerings-formen omförmälde önskningsmål;
helst, i sådant fall, den.följd deraf skulle uppstå, alt,, äfven om samtlige
Riks-Stånden vöre ense derom, att aflÖnings-tillökning;;för Institutets1 Lärare
endast bordé ega rum, i händelse de, gmom ut vidgad undervisning, erhölle
ökade göromål ! t]en ändock komme att utgå, om;än Kongl. Maj:t icke funné
lämpligt att om en dylik utsträckning förordna.
Med afseende å allt hvad sålunda är vordet yttradt, och då, äfven örn
Utskottets förslag blefve af Förstärkta Stats-Utskotlet gilladt, det likväl an¬
komma på Kongl. Majit attå framställningen om tillvägabringandet af den
förut beslutade utslräcktare undervisningen göra det afseende, sorn Kongl.
M;ij:t för godt finnér, då, i händelse denna framställning ej gillas, deraf
följer, alt . det för motsatt fall 1 anvisade tillökade anslaget icke begagnas,
bär Utskottet ansett sig bora hemställa,'.
att,.så framt Borgare- och Bonde-Stånden vidblifva de af dem i
hufvudsaken fattade beslut, Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet numera måtte medgifva, att votering, enligt den framstälda
propositionen, må försiggå. .
i8:de punkten; angående åtgärder för beredande af ökade pensions-rum
för i Generaler. Ridderskapet och Adeln har ansett frågan om serskildt an¬
slag för 2ine pensionsrum , att: tilldelas Dislrict-General-Befälhafvare och
Inspeclörer; förfallen, på grund deraf alt 3:ne Stånds beslut strida dere¬
mot, och att således äfven den derom föreslagna voterings-propositionen
bbrdé förfalla, hvarjemte de öfriga i samma punkt upptagne voterings-pro-
positioner afslägits. Frän de öfriga i 3:ne Riks-Stånden har denna punkt
6
Stats-Utskollets Ullätande, N.o 34-5-
blifvit återremitterad med följande anmärkningar: uti Preste- Ståndet, alt,
då hufvudfrågan vore, huruvida anslag skulle beviljas till de af Kongl.
Maj:t äskade a:ne pensions-rum för Generals-personer och detta blifvit
medgifvet af Ridderskapet och Adeln, hvaremot de öfrige Stånden vägrat
allt anslag för ändamålet, någon votering häröfver icke borde ega rum;
uti Borgare-Ståndetatt, ehuru Utskottet ansett, att, då Bonde-Ståndet vore
ensamt om sitt beslut, detsamma borde förfalla, Utskottet deremot uppta¬
git Ridderskapets och Adelns mening, fastän ej eller den blifvit af något
annat Riks-Stånd biträdd; att en misskrifning uti den ena voterings-propo-
sitionen förmentes hafva förelupit, enär lönesumman upptoges lill 5,400
R:dr, ehuru den troddes böra vara 4>5oo R:dr; samt uti Bonde-Ståndet,
att det vöre origtigt, alt det ensamt af Ridderskapet och Adeln fattade be¬
slutet, att anslaget för Generalernes aflöning skall blifva oförändradt och
serskildt anslag beviljas för 2:ne pensions-rum för District-Generaler, blifvit
upptaget till votering, men deremot Bonde-Ståndets beslut om Generals-lö-
nernes uppförande på Indragnings-Stat uteslutet; äfvensom att, då de 2:ne
nya pensions-ruminen äro af 3:ne Stånd afslagna, fråga derom i Förstärkt
Stats Utskott icke borde ega rum,
Utskottets inbjudning till Borgare-Ståndet att medgifva 5 års tjenste¬
tid i egenskap af District-General-Befälhafvare eller Inspector, såsom vil¬
kor för pension, har icke blifvit antagen; och har Bonde-Ståndet loi träd t
den af en Ledamot yttrade åsigt, att, för nämnde händelse, Bonde-Ståndet
för sin del måtte bestämma 10 års tjenstgöring i nämnde egenskap, såsom
vilkor för pension, hvarigenom beslutet, som då förmentes vara laltadt af
3:ne Riks-Stånd, komme att blifva gällande.
Hvad angår frågan om pensionerne; så enär Kongl. Maj:ts Nådiga fram¬
ställning, att antalet af pensions-rum för Generals-personer, efter Utskottets
öfvertygelse, onekligen måste i förevarande fall anses utgöra hufvudsaken,
samt 3:ne Riks-Stånd funnit tillökning i berörde pensions-rum böra beviljas,
fastän de, i afseende å antalet och sältet för tillgångars beredande dertill,
varit i så målto skiljagtiga, att Ridderskapet och Adeln, i öfverensstämmel¬
se med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, bestämt 2:ne pensions-rum och
dertill beviljat serskildt anslag, dä deremot Preste- och Borgare-Stånden,
enligt Utskottets tillstyrkan, ansett tillgång för 3:ne pensions-rum böra be¬
redas, genom framställning till Kongl. Maj:t 0111 nedsättning i Generals-lö-
nernes antal och belopp, emot Kongl. Maj:t lemnad rättighet att derigenom
uppkommande besparing till de ifrågakomne nya pensionerne använda, blif-
ver, enligt Utskottets tanka, häraf en ostridig följd, alt berörde skiljagtighet
Stats-TJiskottets Utlåtande j N.-o 345•
7
uti de 3:ne Riks-Ståudens med hvarannan i hufvudsaken instämmande be¬
slut måste genom votering i Förstärkt Stals-Utskott afgöras. Deremot har
Utskottet, vid närmare öfvervägande af de framställda anmärkningarne, fun¬
nit, alt, vid tillämpning af nyssnämnde åsigt, annan contra-proposition, än
Ridderskapets och Adelns beslut icke kan ifrågakomma, och att den af Ut¬
skottet alternativt framställda contra-propositionen om afslag å ytterligare
pensions-rum för nu ifrågavarande embetsman, såsom stridande emot of-
vannämnde 3:ne Stånds beslut, icke bör ega rum.
Att Utskottet rättligen icke till votering upptagit Bonde-Ståndets beslut,
torde vid öfvervägande af de uti förra memorialet, till stöd derför anförde
skäl, inses.
På grund af allt detta och då Borgare-Ståndet afslagit inbjudningen
att antaga 5 års tjenstetid i egenskap af Dislricl-General-Befälhafvare eller
Inspector, såsom vilkor för pension, samt Bonde-Ståndets godkännande af
io års tjenste-tid, såsom vilkor för nämnde förmon, ingalunda, på sätt for¬
men a d t blifvit, leder derhän, alt frågan härom är genom 3 Stånds beslut
afgjord, enär Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet gillat Utskottets
senaste förslag om 5 års tjenstetid, har Utskottet, sorn funnit anmärkningen
om miss-skrifning i lönebeloppet icke grundad, trott sig böra på följande sätt
förändra uppställningen af voterings-propositionerne i dessa ämnen:
I hufvudsaken:
Den, som bifaller Stats-Utskottets, uti Utlåtandet N:o 44> gjorda för¬
slag, alt Rikets Ständer, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
ökadt antal pensionsrum för Dislrict-General-Befälhafvare och Inspectörer,
i underdånighet hemställa, att en Genei al-Befälhafvare-tjenst måtte indra¬
gas, och de öfriges löner successivt minskas till 5,400 R:dr för hvardera,
emot det alt Rikets Ständer medgifva, alt den derigenom uppkommande
besparing af <yooo B:dr må af Kongl. Majit disponeras till 3:ne pensions¬
rum för Districl-General-Befälhafvare oell Inspectörer för de serskilda vap¬
nen, som, efter att hafva så lång tid, som sei skildt stadgas, tjenstgjort i
sådan egenskap och uppnått 60 lefnadsår, erhålla afsked från innehafvande
befattningar, voterar
J'.l y
den, det ej vill,
Nej;
vinner nej, blifver anslaget för Generalernes aflöning oföiändradt, och
beviljas serskildt anslag för a:ne ytterligare pensionsrum?, att tilldelas Di-
i 8
Stals-ZJlsfiOtlcts "Utlåtande, N.o 3J5.
:st i icl-General-Be fä Ilia f va re och Inspectörer, under de vilkor, som i ja-pro¬
positionen innefattas.
Derefter anställts följande serskilda votering:
Den, sorn bifaller, alt, såsom vilkor för District-General-Befälhafvares
och Inspectörers rätt till pension, i enlighet med Utskottets hemställan i
Utlåtandet N:o 202, bestämmes fem års tjenstetid i nämnde egenskap,
voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner nej, kommer i nämnde afseende alt bestämmas ro års tjenstetid.
siv.sta punktens usta proposition, angående underdånig framställning till
Kongl. Maj:t om åtskilliga förändringar vid Kongl. Svea och Andra Lif-
Gardes-Regemenlena, samt Kongl. Lifgardet till Häst;
9.3:dje punkten, angående minskning af nummei hästarnes antal vid
Kronprinsens Hussar-Regemente;
’2/j:de punkten, angående indragning af Wermlands Fälljägare-Rege-
men le;
26:te punkten, angående indragning af Lif-Bevärings-Regementet;
2S:de punkten, angående förändrad organisation af Gottlands National-
Beväring;
2gide punkten, angående indragning af Hallands Infanteri-Bataljons
Befäl;
äro samtliga afslagne af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, men
godkände af Borgare- och Bonde-Stånden.
Med alla de i dessa punkter förekommande frågor inträffar det för¬
hållande, att Utskottets förslag icke inverkar på anslags-beloppens bestäm¬
mande, utan afser underdånig framställning till Kongl. Maj:t om vidtagan¬
det af åtgärder, ledande ej mindre till framtida minskning uti de ifråga¬
varande anslagen, än ock till beredande af tillgång till bestridande af andre
utgifter, hvartill, ehuru ändamålsenlige, Utskottet ansett nja anslag icke
annorlunda, än förmedelst minskning i andra, redan befintliga , kunna an¬
visas. På grund häraf åberopar Utskottet, hvad i afseende å så beskaffade
frågor och lämpligheten af deras upplagande till votering i Förstärkt Stats¬
utskott, dels uti början af detta Memorial, dels serskildt, 1 afseende å 4;de
punkten, är vordet yttradt, och hemställer, i enlighet dermed,
huruvida icke Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet skulle
finna
iStals-TJlskollels Utlåtande, N.-o 3.fd.
9
filina för godt medgifva, att de om förm alde voteringarne må egä
rum; men öfverlemnar tillika till Borgare- och Bonde-Stånden ,
om icke de, i motsatt fall , skulle låta bero dervid att berörde
frågor hänförås till sådane önskningsmål, sorn, enligt §. Riks-
dags-Ordningen, förfalla, då 2 Stånd stanna emot 2.
z5:te punkten, angående anslaget till Cavallen- och Artilleri-hästars re-
montering, skoning na. m., sorn af Borgare- och Bonde-Stånden blifvit god¬
känd, är återremitterad af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet,
hvarvid blifvit anfördt, dels af 1 ledamot af förstnämnde Riks-Stånd , att,
då frågan om inskränkning uti åtskillige Regementens hästar, såsom ett önsk-
nings-mål, i afseende hvarå 2 Stånd stannat mot 2, kotnnae att förfalla, bor¬
de äfven den derpå grundade nedsättning i anslaget till hästars remonte-
ring och skoning m. m. förfalla , dels hos så väl Ridderskapet och Adeln
sorn Preste-Ståndet, att hvad propositionen innehåller, rörande motivet för
Stats-Utskottets hemställan örn anslagets nedsättning, borde derifrån utgå.
Att de ski I jag tiga besluten, angående ifråga varande anslags-belopp måste
genom votering afgöräs, utan afseende å utgången af frågan om reduction
af häst-antalet vid vissa Regementen, lärer vara så ostridigt, alt någon be¬
visning derför å Utskottets sida icke erfordras.
Att Utskottet uti nu ifrågavarande proposition intagit motivet för Ut¬
skottets godkände beslut om anslagets nedsättning, bär skett för att, till
ytterligare ledning vid frågans afgörande i Förstärkt Stats-Utskott, utmärka
dess sammanhang med den ifrågasatte framställningen om minskning i vissa
Regementens häst-antal och synes således icke med skäl kunna klandras.
För den händelse, att berörde framställning skulle komma ätt ega rum,
ifinner Utskottet
sig derföre icke kunna frånträda sitt förra förslag;
hvaremot, för motsatt fall, Utskottet hemställer,
alt uti berörde proposition, orden ”i följd af föreslagen indragning
”af hästar vid Lifgardet till Häst och Kronprinsens Hussar-Rege-
”mente”, må utgå.
3i:sta punkten, angående beloppet af anslaget för Kongl. Krigs-Collegii
Departementer, är godkänd af Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Rid¬
derskapet och Adeln ansett voterings-proposilionen borde erhålla följande
lydelse:
Den, som vill, att för Försvarsverket i allmänhet, eller för Krigs-Col-
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 25:te Haft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 3/j,5.
legii Departementer, skall såsom bestämdt anslag uppföras 666,666 R:dr
3a sk., voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
vinner nej, uppföras 696,000 R:dr såsom bestämdt anslag för Försvars¬
verket i allmänhet, eller Krigs-Collegii Departementer ;
Äfvensom nämnde Riks-Slånd ansett någon votering rörande de till
22,5oo R:dr beräknade Rotefrihets- afgifterne, såsom redan genom 3:ne Stånds
beslut anvisade till utgifter för Försvarsverkets behof, icke kunna ega rum.
Pr este-Ståndet har återremitterat ifrågavarande punkt, på grund af den an¬
märkning, att då 2:ne Stånd beviljat för Försvarsverket i allmänhet 696,00a
R:dr, och Bonde-Ståndet dertill bestämt 666,666 R:dr 32 sk., borde vote¬
ring emellan dessa båda summor anställas och Borgare-Ståndets beslut,
hvarigenom anslaget är vordet bestämdt till 644.'66 R:dr 82 sk., icke ifråga¬
komma; äfvensom att orden ”oberäknadt de af rotefrihets-afgifterne utgå¬
ende 22,5oo R:dr” icke borde i propositionen intagas, utan serskild votering
om detta anslag företagas.
I anledning af allt detta, får Utskottet först erinra, alt då genom 3:ne
Stånds beslut är afgjordt, att berörde 2 2,5oo R:dr skola för Försvarsverket,
till Armeens materiella behof, anslås, Utskottet icke ansett denna fråga ut¬
göra föremål för votering, hvilket äfven lärer vara oslridigt, och att nämde
anslag omförmäles i voterings-propositionen, angående det serskilda större
anslaget, har endast skett upplysningsvis, serdeles med afseende å Bonde-
Ståndets beslut. Hvad angar frågan om beloppet af anslaget till Kongl. Krigs-
Collegii Departementer, så kan Utskottet icke frångå den förut yttrade å-
sigten, att, då Bonde-Ståndet bestämt liela anslaget för Försvarsverket i all¬
mänhet till det af Utskottet föreslagna belopp af 666,666 R:dr 32 sk., fastän
med den afvikelse från Uskottels tillstyrkan, alt detta belopp borde utgå
såsom serskildt anslag under denna titel, och de ifrågakomne 2 2,5oo R:dr
af rotefrihets-afgifterne deremot icke dertill användas, deraf följer, alt, sedan
3:ne Riks-Slånd beslutat att berörde 2 2,5oo R:dr skola för nämnde behof
disponeras, endast återstående 644.166 R:dr 3a sk. kunna anses vara af
Bonde-Ståndet serskildt beviljade. Alt denna Ulskoitets uppfattning varit
rigtig, lärer äfven vara ådagaiagdt deraf, att den i öfverensslämmelse der¬
med uppgjorde propositionen blifvit af Bonde-Ståndet gillad ; men Utskottet
har dock trott sig tillika böra hemställa, huruvida icke Bonde-Ståndet skulle
finna lämpligt, att sådant genom en serskild förklaring af sitt beslut, tili-
Slats-Ulskottels Utlåtande, N.o
11
kännagifva; och då, vid detta förhållande, en sådan förändring af summan
uti ja-propositionen, som blifvit ifrågaslälld, icke lärer kunna ega rum, med
mindre, än att Bonde-Ståndet förklarar det hafva varit dess mening att an¬
slaget till Krigs Collegii Departementer, utan afseende på anvisningen af
rotefiihets-mecllen, skall till 666,666 R:dr 32 sk. bestämmas, har Utskottet
funnit sig böra den föreslagne voterings-proposilionen vidblifva.
3l2.dra punkten, angående underdånig framställning om fördelning af
anslaget till Krigs-Collegii Departementer, har blifvit godkänd af Borgare-
och Bonde-Stånden, men afslagen af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet. Då den här förekommande fråga har nära Sammanhang med Stats¬
regel ingen, tror väl Utskottet, att den rätteligen borde utgöra föremål för
votering i Förstärkt Stats-Utskott; men då den likväl icke afser bestäm¬
mandet af utgifters belopp,
hemställer Utskottet, om ej Borgare- och Bonde-Stånden skulle
finna skäligt medgifva, att den må förfalla.
35:te punkten, angående disposition af de besparingar, sorn å 3:dje Huf-
vudtiteln kunna uppkomma genom de af Utskottet föreslagne indragningar,
har blifvit gillad af Borgare- och Bonde-Stånden , men afslagen af Ridder¬
skapet och Adeln samt Presle-Ståndet. Frågan härom mäste naturligtvis
blifva beroende af de beslut, som angående nyssnämnde indragningar, i följd
af 2(, 23, 24, 26, 28 och 29 punkterne, kunna fattas, hvadan
Utskottet åberopar hvad vid dessa punkter är vordet yttradt.
3g:de punkten, angående fördelning af anslaget till exercis för Flottans
bemanning, är af Ridderskapet och Adeln återremitterad med de anmärk¬
ningar, att då Utskottet uppgifvit att 2 Stånd derom icke fattat beslut, Ut¬
skottet uti framställningen, angående den möjliga utgången af dessa Stånds
pröfning, endast förutsatt, att de kunde bifalla Utskottets förslag, men icke
den lika stora möjligheten, att dessa begge Riks-Stånd kunde förkasta Ut¬
skottets Betänkande och instämma med Ridderskapet och Adeln , att för¬
delning af ifrågavarande anslag skulle vara onyttig och skadlig samt till
och med grundlagsvidrig; samt att förslag till voterings-proposition ej bordt
framställas förr än alla Ståndens beslut voro af Utskottet kände. — Preste-
Ståndet har, under förklarande att det ej ville bestämma någon fördelning
af exercis-anslaget emellan Linie- oeh Skärgårds-flottan , afslagit den fram¬
ställda voterings-prpositionen. — Borgare-Ståndet åter har godkänt den¬
samma oell Bonde-Ståndet, som förklarat sig hafva bifaliit den föreslagna
fördelningen, har förmenat, att frågan då vore genom 3:ne Stånds samman¬
stämmande beslut afgjord och på sådan grund återremitterat denna punkt.
12.
Stats-Utskottcls, Utlåtandej AT.o 3^S'.
Alt Ulskollet, vid samma tillfälle, som det anmodade de Stånd, om:
hvilkas beslut i ämnet Utskottet saknade kännedom, att ett dylikt- b( slut
meddela, framställde förslag till voterinj;s-propositioner , för den händelse
att skiljagtiga beslut dertill kunde föranleda , bar skett för att kunna und¬
vika uppehåll uti Stats-regleringens slutliga afgörande och således fortskyn¬
da Riksdags-göromålens afslutande; och då någon olägenhet genom en dylik
behandling icke uppkom, har Utskottet hvarken trott sig deröfver kunna:
erhålla klander eller böra medgifva att skälig anledning dertill förefunnits..
Det är emedlertid numera bestämdt, att arne Riks-Stånd, nemligen Borgare-
och Bonde-Stånden, godkänt Utskottets förslag till anslagets fördelning, och-
att deremot de öfriga 2:ne Riks-Slånden detsamma ogillat. Då det icke
torde kunna bestridas,, att Rikets Ständer, på hvilka det ankommer att er-
forderlige anslag bevilja, äfven ega att bestämma huru mycket för ena eller
andra behofvet anvisas, lärer det vara tydligt, att berörde skiljaglighet må¬
ste genom votering i Förstärkt Siats-Utskott afgöras; och då numera, genom
dylik, redan företagen, votering är bestämdt, att hela exercis-anslaget för
Flottan endast skall utgöra hittills varande belopp af 45,ooo Rdr , hvadan
de alternativa förslag, sorn uti den förut, uppställ la volerings-propositionen
innefattas, för falla,, föreslår Utskottet,. att voterings-propositionen må erhållai
följande lydelse:;
Den, sorn,, med bifall till Stats-Utskottets förslag,, anser det lill exercis;
för Flottans bemanning bestämda, ansläg af 45,ooo,Rdr böra sålunda för¬
delas, att för Linie-flottan- anvisas 25,ooo Rdr och för Skärgårds-Hottan-
20,000 Rdr, voterar
Ja ; •
den, det ej vill,,
Nej;,
vinner nej, kommer någon fördelning icke alt ega rum;.
4o:de punkteninnefattande dels. fråga- om underdånig framställning;
till Kongl. Maj:t,. alt: inskränkningarne i kostnaderne för linieskepp må kom—
ma Skärgårds-flotlan lill godo, dels bestämdt afsättande af ett visst minimi-,
anslag till Skärgårds-flottans stationer, har blifvit afslagen af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet, men godkänd af de öfriga 2‘ne Stånden.
Berörde punkt innehållér 2:ne i så måtto skiljagtige frågor, att den ena
afser underdånig hemställan om åtgärder, hvilka på Kongl. Maj:ts Nådiga,
pröfning skulle ankomma, men den andra deremot fördelningen af anslag,
som Rikets Ständer ega alt bestämma.. I första hänseendet åberopar Ut¬
skottet, hvad sorn är vordet anfördt, dels vid början af detta momorial, deisi
SlaLs-Ulskotlcls Utlåländéj IV.o 3451
13
vil åtskilliga liar förut upptagne punkter, der fråga förekommit om under¬
dånig framställning om indragning och derigenom uppkomna besparingars
an\ähdiude; hvaremot, hvad angår frågan om bestämmande af visst belopp
till utgifter för skärgårds-flotlan, densamma , efter Utskottets jemväl bär
förut i likartade fall, utvecklade åsigt, otvifvelagtigt har sådant sammanhang
med Stats-regleringen, att densamma, vid den skiljaglighet i besluten , sorn.
nu inträffet, måste genom votering afgöras. 1 öfverensstämmelse härmed
hemställer Utskottet, alt, derest
här förut omförmälde frågor, angående underdåniga hemställanden
lill Kongl. Maj:t komma alt blifva föremål för votering i Förstärkt
Stats-Ulskolt, votering jemväl må ega rum i enlighet med Ut¬
skottets förra förslag oell rista alternativet till ja-proposition; mern
alt i motsatt fall voteringen inskränkes till följande proposition:
Den, sorn vill, att på sätt Stats-Ulskottet föreslagit, till utgifter i och
för Skärgårds-flotlan, må, för Stockholms och Götheborgs stationer, af an¬
slaget till Flottans nybyggnad, och; underhåll; afsättas^ etti minimi+bolopp af
iS5,ooo R:dr,, voterari
Ja ;
dendet ej vill ,
Nej;;
vinner nej, kommer frågan härom; att' förfalla,.
43:dje punkten; angående anslaget till Vitterhets-,- Historias-^ och Anti-
qyilets-Academien. Sorn Ridderskäpet och Adeln antagit Utskottets inbjud¬
ning att instämma uti Pteste-Ståndets beslut, förfaller voteringen om contra¬
propositionen,, hvartill i:sta alternativet är antaget. Hvad angår voterings-
propositionen. i hufvudsaken, så är den utaf Ridderskäpet och Adeln samt
Borgare- och Bonde-Stånden godkänd och af Preste-Ståndet lemnad utan
anmärkning. Beträffande åter voterings-propositionen om tiden hvarifrån det
tillökade anslaget bör utgå, så är den afslagen af Ridderskäpet och Adeln samt
återremitterad af Preste-Ståndet, med anmärkning, att dylika vilkor, som der
förekomma,. icke böra vid anslag fästas , och atL det nu ifrågavarande vil¬
koret för öfrigt innebure en tvetydighet, som kunde föranleda till tvister.
Jemte åberopande af hvad bär förut blifvit yttrad t, i fråga om vid anslag
fästade vilkor, oell då, , i händelse, på sätt här inträffar, 2ine Stånd stanna
©mot 2, i fråga om tiden hvarifrån ett anslag bör utgå, frågan onekligen måste
genom votering i Förstärkt Stats-Utskott afgöras, samt enär, hvad redactionen;
ang^r;,densamma; instämmer med; vederbörande Riks-Ständs beslut,,hvaruti,,
14
Ståts-Utskottets Utlåtande} N.-o 345•
vid voterings-propositionens uppställning, någon ändring icke kan af Ut*
skottet göras,
finner Utskottet sig böra nu ifrågavarande förslag till voterings¬
proposition vidblifva.
46:te punkten.3 angående anslagen till Dramatiska Spectaclet, är afsla-
gen at Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, under anförande af
sistnämnde Stånd, såsom skäl härtill, att Borgare-Ståndet vore ensamt om
det föreslagna vilkoret, och att Bonde-Ståndets förslag om en underdånig
anhållan i ämnet redan har, på Ekonomi-Utskottets hemställan, blifvit Ri¬
kets Ständers beslut. Deremot är propositionen godkänd af Borgare- och
Bonde-Stånden.
Då denna fråga, angående votering i sådant fall då Riks-Stånden stanna
i olika beslut, rörande vllkors fästande vid beviljade anslag, är af lika be¬
skaffenhet med andra här förut förekomne, åberopar Utskottet hvad i afse¬
ende derå är vordet anfördt; och enär, fastän Rikets Ständer i den ordning
sådant bör ske, framställt den anhållan, alt tillåtelse för enskilda Theatrars
anläggande i hufvudstaden icke vidare må förvägras, Rikets Ständer, det
oagtadt, ostridigt ega att, om, vid pröfning af fråga om anslag för Dra¬
matiska Spectaclet, det icke anses lämpligt att Staten understödjer en mono¬
poliserad inrättning, som hindrar den fria täflan, hvilken bör bidraga till
konstens fullkomligare utveckling, då stadga, alt anslaget icke beviljas, så
framt ej detta hinder upphör; så har Utskottet funnit sig böra hemställa,
att Riddersk pet och Adeln samt Preste-Ståndet må medgifva den
föreslagna voteringens anställande.
56:te punkten} angående lydelsen af det, vid löne-anslaget för arne nya
Professorer vid hvartdera Universitetet, fästade vilkor, har blifvit återre¬
mitterad af Ridderskapet och Adeln; men då densamma är godkänd af de
öfriga 3:ne Riks-Stånden, hvarvid Bonde-Ståndet, i fråga om berörde vil¬
kor, instämt i Borgare-Ståndets beslut, samt frågan om propositionernes in¬
nehåll således är afgjord, finner Utskottet berörde
återremiss icke kunna till någon åtgärd å dess sida föranleda.
Stockholm den 6 Oclober iS-jo.
Reservationer.
Af Herr Biskopen Doctor Hedren: ”Jag har alltifrån början af Slats-
Utskottets arbete vid denna Riksdag reserverat mig emot sammanbiand¬
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.-o 34'S.
15
ningen af ekonomiska och Stals-anslags-frågor, hvaraf den nu inträffade slit¬
ningen blifvit en slutlig följd; och jag får ännu åberopa och fortsätta sam¬
ma reservation. Att en ekonomisk fråga, vid enstaka behandling bifallen
af 2:ne Stånd och afslagen af 2:ne, måste förfalla för den Riksdag då den
blifvit väckt, är obestridligt, enligt Riksdags-ordningens 34 och ^5 §§. Att
åter en Stats-anslags-fråga på lika sätt af 2:ne Stånd bifallen och af a;ne
afslagen, nödvändigt måste i nämd genom votering afgöras, är lika obe¬
stridligt, enligt Regerings-formens 6g §., samt Riksdags-ordningens 3o och
^5 §§. Och att ingen fråga, af hvad slag som helst, kan förändra sin
natur, al hvilket Utskott den ock må vara behandlad, är lika tydligt af
Riksdags-ordningens 34 §. 2 mom. Så tydliga föreskrifter kunna ej för¬
ändras derigenom att 2.'ne frågor sammanslås till en. Ville man
påslå, att den ekonomiska delen skulle derigenom blifva statistisk, och
sålunda icke få förfalla, utan böra i sällskap med ilen andra delen
ovilkorligen genom votering afgöras; så kunde man å andra sidan med
lika godt skäl påstå, att den statistiska hade genom föreningen iklädt
sig ekonomisk egenskap, och borde sålunda i förutnämnda fall utan
votering förfalla. Grundlagen gifvet ingeti anledning till sådan tillämpning
på någondera sidan. Hvar och en fråga måste sålunda behålla sin natur
oförändrad; och då de begge icke kunna gemensamt behandlas, måste de
väl åtskiljas, en operation, som i första början verkställd, hade förekommit
allt besvär. Detta åtskiljande är nu i flera frågor gjordt af 2:ne Stånd mot
2tne, hvarigenom den ekonomiska delen är efter grundlagen förfallen, så
att i alla sådana fall det mäste förblifva vid det gamla. Deremot mäste
den återstående anslags-frågan genom votering afgöras, så framt icke 3:ne
Stånd förena sig lill beslut. Jag anser derföre Stals-Utskottel uti alla före¬
varande frågor endast böra anmäla hos Riksens Ständer, att den ekonomi¬
ska delen är förfallen, och att det återstående andsget ännu beror af Stän¬
ders beslut, hvartill Utskottet ville vara betänkt att inkomma med förslag.
Att Konungen i alla fall eger i ekonomiska frågor Sitt vetOj är väl sannt;
men lika sannt, alt Riksens Ständer ega Sittj hvilket, då det förut grund-
lagligen uttalas, befi iar Konungen ifrån begagnande af Sitt.
På detta sätt bar jag ansett alla de frågor hafva bordt behandlas, dem
Ulskottet hänfört till den föista classen. Dervid anser jag dock voterings-
proposilionen N:o i4 hafva bordt på ett serskildt sätt behandlas. Uti sva¬
ret på återremisserne i denna fråga hade Utskottet i Betänkandet N:o ip3,
förklarat sin mening vara, ingalunda att förändra Medico-Chirurgiska Insti¬
tutet till en medicinsk facultet, utan allenast alt det skulle erhålla en sådan
<16
Slals-Utskollets Utlåtande, IV.o 3^5.
'organisations sorn 1822 års Kongl. Bref stadgar. Jag kan icke annorlunda
förstå denna förklaring, än att densamma bordt anses såsom Utskottets
verkliga mening, och således äfvenväl anses såsom beslut hos de Stånd.,
sorn bifallit Betänkandet N:o 1 c>3- I följd häraf hade volerings-propositjo¬
nen öfver denna punkt bordt i enlighet dermed inrättas, då jag förmodar
den skulle blifvit godkänd, i stället för att nu samma proposition fått sin
lydelse i enlighet med det första Betänkandet N:o 40• Jag ville till Stats-
Utskottet hemställa, att ännu ifrågavarande proposition måtte inrättas i or¬
dagrann öfverensstämmelse med den i Betänkandet N:o 198 meddelade för¬
klaring, hvilken måste anses vara Borgare- och Bonde-Ståndens beslut i
denna sak, enär de samma Betänkande bifallit; och jag ville då äfven tro,
att en dylik proposition skulle af de öfriga Stånden bifallas. Propositionen
skulle då erhålla följande lydelse: Medico-Chirurgiska Institutet må erhålla
en sådan organisatio^ att pålitlige och til/vande practiske Läkare för alla
grenar af medicinalverket, till Statens tjenst vid samma Institut kunna
danasj helt olika med hvad i Betänkandet N:o 3oi linnes uttryckt.”
Häruti instämde Herr Hector Agrell samt Prostarne Stenhammar och
Berlin.
Af Herr Helsingius: ”Emot de motiv, sorn blifvit af Häglof]. Stats-
Utskottet framställde för nu afgifne Betänkande, samt de, sorn serskildt blif¬
vit vid åtskilliga punkter i samma syfte upprepade, har jag äran anmäla
min reservation på den grund, att jag förstår Grundlagen så, att alla så-
dane frågor, der Rikets Ständers beslut icke behöfva gå i verkställighet, om
Kongl. Majit icke dertill lemnar Sitt bifall, äro att anse sorn förfallna då
två Stånd stannat mot två.”
TRYCKT HOS J. A. WALLDEN,
184 0.
Stats-Utskottets Utlåtande, IF:o 346,
1
N:o 346.
Ani;, till Exp. Utsi;, d. 7 Oct., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
Ri hets Ständer, angående beräkningen af tractamenten för
Städernes Magistratspersoner och Borgare vid syner och
andra förrättningar för Kronans räkning.
(U. A.)
I anledning af Rikets Stånders underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majit af den t Juli innevarande år (intagen under Nio 29 i 10 Samlingen
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll), har Kongl. Majit, under den 4
påföljde Augusti, till Rikets Stander aflåtit en Nådig Skrifvelse (intagen
under Nio 76 uti i Samlingen af ofvanomförmålde Bihang), med framställ¬
ning derom, att, som nödige medel saknades för lifgifvande! af tracfamen-
ten till Magistratspersoner och Borgare, hvilka inom ståderne, utöfver en
dag hvarje, biträda vid syner, värderingar, inventeringar m. m. för Kro¬
nans räkning, Kongl. Majit fann Sig förhindrad att i Nåder låta utfärda
den af Rikets Ständer i sådant afseende i underdånighet begärda Kungö¬
relse, till dess Kongl. Majit af den nya Statsreglering;'!! fält inhemta, hu¬
ruvida Rikets Ständer antingen, med bifall till Kongl. Majlts derom aflåt-
na Nådiga Proposition, förslagsvis upptaga de till rese- och tractaments-
penningar å Tredje Hufvud-Titeln hittills anvisade, men för behofvet o-
tiilråcklige befunna 6,666 Ridr 02 sk., eller ock serskildt, för nu ifråga¬
varande utgift, likaledes förslagsvis å Siat uppföra 8 ä goo Ridr årligen.
Då Utskottet anser denna fråga böra och kunna behandlas afskiljd
från rese- och tractaments-penningar i allmänhet å Tredje Hufvud-Titelns
stat, hvarom Rikets Ständer redan fattat beslut, och då, enligt hvad Kongl.
Majits Nådiga Proposition utvisar, deri enda anledning, hvarföre Rikets
Ständers vid fvänne på hvarandra följande Riksdagar fattade beslut, att
Magistratspersoner och Borgare, hvilkas biträde för Kronans räkning for¬
dras vid syner, värderingar, inventeringar /n. m. (brandsyner å Kronans
hus likväl undantagne), må, då förrättningen varar längre ån en dag,
undfå lika tractamente, som år derri tillagdt, då besigtning eiler värdering
sker utom stad, eller 1 Ridr Banco om dagen, icke kunnat af Kongl.
Majit, genom i Nåder utfärdad Kungörelse, till verkställighet befordras,
Bih. till R, St. Prot. 1840. 4 Sami, i dfd, 2 Band, 26 Haft. 1
2
Stats-Utskotlets Utlåtande, JV',o 347i
varit den, att nödige medel för bestridande af de dermed förenade kost¬
nader icke tillika blifvit af Rikets Ständer anvisade;, så, ehuru Utskottet
förmodat, att de å Riks-Staten redan anvisade anslag bordt kunna lemna
tillgång till nu ifrågavarande mindre betydliga kostnaders bestridande, har
likväl Utskottet, på det hinder för verkställigheten af Rikets Ständers of¬
van nämnde beslut icke vidare må möta, samt med afseende derpå, att
ifrågavarande tracfaments-ersåttning uti Kongl. Mapts Niårliga Skrifvelse blifvit
beräknad att utgöra circa 810 Rtdr, den af Kongl. Maj:t ifrägastältde hög¬
sta summa af yoo< R:dr årligen, synes blifva för ändamålet tillräcklig, och
således anvisande af förslags-anslag kunna undvikas, funnit sig böra till¬
styrka,
att till traetamenten för stådernes Magistratspersoner och
Borgare i omförmåfde afseende måtte varda å stat uppfördt
ett bestämdt årligt anslag af y,oo R.dr.
Stockholm den 6 October i84o.
N:o 347.
Anti. till Exp-. Etsk. den I Oct, kil 11 f. hj.
Utlåtande, i anledning af Herr C hr i st ier sons motion, om
ny lönereglering för Rikets Ständers Justilice-Ombudsmans
och Tryckfrihets-Comitéens Expeditioner.
(U. A.»
I anledning af Kongl. Majits den g sistlidne Juni till Rikets Stän¬
der aflåtne Nådiga Proposition, angående lönereglering för de under Stats—
departementen lydande Expeditioner, har Herr Christierson r på grund af
56 § Riksdags-Ordningen, inom Borgare-Ståndet väckt en till Stats-Ut¬
skottet remitterad motion, deruti blifvit yrkadt: att då af stadgandet i 63
§ 3 morn. Riksdags-Ordningen, att Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman an¬
ses i alla afseenden lika med Konungens Justitiae-Canzler, äfven borde
följa, att deras Expeditioner både kunna och böra med hvarandra jem-
föras, och då uti förbemålde Nådiga Proposition blifvit för Justitiae-Can-
xlers-Expeditionen föreslaget för en Secreterare 1,200 R:dr, en Registra¬
tor 800 R:dr, en Canzlist 600 R:dr, en Copist 4ooR:dr och en Vaktinä-
Stats-Ut skottets Ut låtande j 2V'.o 347.
3
stare 266 R:dr 32 sk., eller tillsammans 3,266 R:dr 32 sk.5 Jusfitiae-Om-
budsmans-Expeditionen, till livilken för närvarande utgår följande arfvo-
den, nemligen lill en Secreterare 699 R:dr, 2 Canzlister, hvardera 5p5
R:dr 24 sk., en Vaktmästare so3 RMr 24 sk.; samt dessutom till Secre¬
teraren hos Rikets Ständers Cornmitterade för Tryckfrihetens vård 5g5
R:lr 24 sk.; utom derunder beräknad spannmål, jemväl måtte erhålla en
tillökning i dess aflöning, ungefärligen motsvarande den, som för Justitiae—
Canzlers- Expeditionen skulle komma att ega rum; och bar motionären, i
Öfverensstämmelse härmed, föreslagit följande nya Stat för Justiliae-Om-
budsinannens och Tryckfrihets-Comitéens Expeditioner, nemligen;
1 Secreterare hos Jusliliae-Ombudsmannen ..... R:dr 1,200: —
1 Secreterare hos Tryckfrihets-Comiléen, oföråndradt med der¬
under beräknad spanmål 3g5; 24.
3 Canzlister hos Jusliliae-Ombudsmannen, dito med dito . . 1,186; 24.
1 Vaktmästare hos .Justiliue-Ombudsmans— och Tryckfrihets-
Comitéens Expeditioner 266: 32.
Summa 5,o48: 52.
Då behofvet af den tillökning uti personalen vid Justitiae-Ombuds-
mans-Expeditionen, sorn af motionären blifvit ifrågasatt, medelst tillsät¬
tande af en ny Canzlist, icke synes vara tillfyllest utredt, helst Justitie¬
ombudsmannen icke i sådant afseende gjort någon framställning, och då,
hvad angar aflöningen, som, enligt Utskottet meddelad upplysning, utgår
på följande sålt; hvarvid för den under lönerne beräknade spanmål för¬
höjning åtnjutes i den nion Riksmarkegången öfverstiger 4 R:dr a4 sk.,
i följd hvaraf dylik förhöjning alltid kan påräknas;
|
|
‘Contant.
|
Spanmål
|
|
|
under lönerne.
|
För Secreteraren hos Justitiae-Ombudsmannen
|
.
|
600:
|
66.
|
För Secreteraren vid Tryckfrihets-Comitéen med
|
270;
|
37.
|
För tvånne Canzlister med 270 R;dr contant och
|
|
derunder beräknade 67 Tunnor spanmål
|
för
|
|
|
hvardera .
|
|
54o: —
|
74.
|
För en Vaktmästare
|
. .
|
175:
|
19*
|
eller tillsammans i,585; — 196.
och hvilken aflöning för innevarande år, i anseende lill spanmåls-tillök-
ningen, utgör sammanlagdt 2,646 R:dr 12 sk., någon förhöjning deruti
icke torde kunna anses omedelbarligen påkallad deraf, att högre aflöning
4
Stats-Utskoltets Utlåtande, JV:o 348,
för Justitias-Canzlers-Expeditionen år beståmd, helst densamma måste mera
råtta sig efter göromålens mångd och betydenhet inom de begge serskilda
Expeditionerna, ån komma att bero af jemförligheten emellan Justitiae-
Canzlerens och Justitice-Ombudsmannens Embeten, som, enligt Grundlagen,
eger rum, hvartill kommer, att Tjenstemånnen uti Justitiae^-Canzlers-Expe-
ditionen innehafva ordinarie befattningar på Rikets Stat, då deremot de
vid Justitiae-Ombudsmannens Expedition tjenstgörande personer kunna in¬
nehafva och jemväl merendels innehaft desse sine befattningar, jemte an¬
dra ordinarie sysslor i Rikets tjenst, har Utskottet ansett sig böra
tillstyrka, att motionen icke må till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 October i84o.
N:o 348.
Anb. till Exp. Utsb. d. 7 Oct., bl. 11 f. ib.
Utlåt ande, i anledning af Friherre IV aueli hoffs, J, O., mo¬
tion, om anslag af löner för 3:ne Länsmän i Blekinge Län.
(C. A.)
Med föranledande af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets af
5:ne Riks-Stånd bifallne Utlåtande, N:o 28, angående underdånig fram¬
ställning till Kongl. Majrt, om afskaffande af så kallade extra Länsmän
eller sådane, som icke hafva sig anvisad lön på Stat, har Herr Friherre
Nauckhoff, J. O., under åberopande af 56 §. Riksdags-Ordningen, inom
jRidderskapet och Adeln väckt en till Utskottet remitterad motion, deruti
blifvit åskadt, att trenne nya Lånsmans-löner måtte uppföras på Blekinge
Låns Stat, till aflöning åt trenne extra Länsmän i nämnde Lån, hvilka,
i följd af Kongl. Majtts den i4 December i853 meddelade Nådiga Skrif¬
velse, angående förändrad reglering af Lånsmans-districteri i Lånet,
blifvit derstädes erforderlige, men för hvilka, uti Stats-Utskottets Utlå¬
tande, angående Landt-Stalens lönereglering, löne-anslag icke blifvit till¬
styrkt,
Stats-Utskottet har ifrågavarande motion i öfvervägande tagit; och
som Utskottet, i dess afgifne Utlåtande N:o 42, tillstyrkt förhöjd aflöning
för Fyrahundrade Åttatiosex Länsmän, eller hela det antal, som af Kongl.
Stats-Utskottels Utlåtandej IV'.o 349.
5
Maj:l, efter Kammar-Collegii och Stats-Contorets hörande, ansetts för hela
Riket erforderligt, har Utskottet icke trott något serskildt ytterligare löne¬
anslag för nya Länsmän, inom något visst uppgifvet Lån, lämpligen böra
anvisas på grund af enskild motionärs gjorde framställning; hvadan Ut¬
skottet
tillstyrker, att Friherre Nauckhojfs motion ej må till nå¬
gon åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 October 184o.
N:o 349,
Ank. till Exp. Utsk. d. 7 Oct., kl. 11 f. in.
Utlåtande, i anledning af erhållne ålerrerriisser å Utlåtandet
N:o 246»
(U. A.)
Det af Stats-Utskottet, under förutnämnde nummer afgifne Utlåtan¬
de, i anledning af Kongl. Maj:ts Remiss, angående aflöning för den, sorn
utses till bestridande af Rikets Ständers Justitige-Ombudsmans förut inne-
hafvande tjenst, har af Preste- och Bonde-Stånden blifvit bifallet, men
deremot återremitteradt af Ridderskapet och Adeln, på grund af förekom-
ne anmärkningar, dels att arfvodet för den, som förrättar nuvarande Ju-
stilise-Ombudstnannens tjenst, bordt bestämmas till hälften af IIof-Råtts-
Råd3—lönen, dels att, i afseende på Utskottets förslag, huru i framtiden
bör förhållas med Justitiae-Ombudsmunnens och den för honom vicarie-
rande Tjenstemans aflöning, lämpligast vöre att bestämma, det Rikets
Ständers Justitiae-Ombudsman, om han innehar annat embete med högre
löne-inkomst, än som han i egenskap af Justitiae-Ombudsman, i likhet med
Justitiae-Canzleren, skulle komma att erhålla, finge bibehålla den högre
lön, han förut innehaft, och att endast, i fall den förut innehafvande lå¬
nen vore mindre, lian, enligt Utskottets förslag, borde erhålla fyllnaden;
äfvensom att, då Justitise-Ombudsmannen vore ledamot af ett Collegium,
ett belopp motsvarande hela den löne-inkomst, han förut innehaft, kom-
me att ställas tili vederbörande Embetsverks disposition för den genom
hans afgång obesatta tjer.stens bestridande; samt af Borgare-Ståndet, inom
hvilket Riks-Stånd hufvudsakligen följande yttranden förekommit: att, då
I
6 Stats-Utskollcls Utlåtandej N:o 349.
Utskottet föreslagit HoT-Rätts-Rådet Landius vicarius till erhållande af
.half Assessors-lön, Utskottet bordt fästa uppmärksamhet dervid, alt 2:ne
Riks-Stand nyligen beslutat höja Assessors-Iönerne frän 1200 Rtdr lill
j5oo Kalr, hvaraf borde följa, alf, om en sådan löneförhöjning komtne
att cga rum, berörde vicarie-arfvode äfven borde komma att utgå med
"5o R:dr i stället för 600 R:dr, på sått Utskottet tillstyrkt; att den pröf¬
ning, hvaruti Utskottet ingått, i afseende på en framdeles blifvande Ju-
stiliae-Ombudsmans lörievilkor, icke varit oundvikligen föranledd af Kongl,
Majlis Nådiga Proposition i ämnet, hvilken endast afsåg att få den fråga
afgjord, huruvida den embets- eller tjensteman, som till Rikels Stånders
Justitise-Ombudsman förordnas, år skyldig eller icke ali till den, sorn lin¬
der tiden bestrider dess förut innehafvande tjenst, afstå någon del af de
dertill hörande löneförmoner, och att denna fråga, på sått Rikets Stän¬
der vid sistlidne Riksdag beslutat, äfven borrie hädanefter, såsom tillförne,
kunna vid hvarje serskildt fall af Rikets Ständer pröfvas och afgöras; alt
deremot, om Utskottets förslag anlogs, sådant skulle komma alt leda tili
rubbning af en blifvande Justiliae-Ombudsmans rått att vid förut innebal-
vande tjenst och lön under tiden vårda bibehållen, så att om till Justitise-
Ombudsman utsåges en embetsman, som förut innehade lika stor eller hö¬
gre lön, skulle i det förra fallet denne komma att åtnjuta ingen lön, så¬
som Justitias-Qmbudsman, och i det senare fråga kunna uppstå om åter¬
betalning; att det kunde i en framtid vara för Rikets Ständer nyttigt, att
för hvarje serskildt fall fritt reglera Justitim-Ombudsmannens lön, då nem¬
ligen, om till Justitise-Ombudsman blef utsedd någon, som ej hade den
allmänna opinionen för sig, Rikets Ständer kunde, genom att bestämma
en alltför ringa lön, förmå en sådan person att afsåga sig befattningen;
samt att, då billigt vore, att, om Justitiae-Canzlerens lön förhöjdes, Justitiae-
Ombudsmannens äfven borde ökas till minst lika belopp, de uti Utskottets
förslag förekommande orden: ”enligt nu gällande Slat,” borde utgå.
Hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet tagit i öfvervägande,
och, beträffande försl aflöningen till den person, som, under den tid tiof—
Råtts-Rådet Landin innehafver Justiliae-Ombudsmans-Embetet, kommer alt
i hans ställe fungera såsom ledamot i Kongl. Majds och Rikets Svea Hof-
Rätt, så, enär de underordnade tjenstemän, som kunna till ledamöter uti
något Embetsverk adjungeras, ehvad den, för hvilken de adjungeras, in¬
nehafver en högre eller lägre tjenstegrad, alltid måste komma att anses
tillhöra den lägsta graden, har Utskottet icke funnit skål fråntiåda sitt
yttrande, att Hof-Råtts-Rådet Lanäins vicarius, i afseende på aflöningen,
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 3491
r
bör ställas i jemföi Iighet, icke nied Hof-Rålts-Råd, utan med Assessorer;;
och som Rikets Ständer, genom votering i Förstärkt Stats-Ufskott, bestämt
lönen lör Assessorer i Hof-Råtterne till löoo K:dr, anser Utskottet deraf
följa, att ifrågavarande vicarie-arfvode bör i samma mon förhöjas; hvadan
Utskottet, under vidblifvande af sitt förra yttrande i den¬
na del af Utlåtandet, endast hemställer, att det arfvode,
som kommer att af Riksgälds-Contoret utbetalas till den,
sorn elter Hof-Rätts-Rådet handin adjungeras lill ledamot
uti Kongl. Majrts och Rikets Svea Hof-Rätt, må ifrån den
tid, då den nya Stafsregleringen tager sin början, få be¬
räknas och utgå med ett förhöjdt belopp af 760 Rtdr år¬
ligen.
Vidkommande åter senare delen af Utlåtandet, eller Utskottets förr
slag om aflönings bestämmande för Rikets Ständers blifvande Jnstitiae-
Onsbndsmån och anvisande af arfvode till den, som utses att Justi t i ae—
Ombudsmannens förut innehafvande tjenst förrätta; så, enär det obestrid¬
ligen måste vara af största vigt, att en bestämd grund för beräkningen af
ifrågavarande aflöning oell arfvode varder af Rikets Ständer fastställd, in¬
nan vid hvarje serskild Riksdag val lill Jnstitiae-Ombudsman anställes, och
Uls kottet deremot icke kan inse de olägenheter, sorn förments böra häraf
följa, för det fall en blifvande Jusiitiae-Oinbudsriian lörut innehar tjenst
med lön på Rikets Stat, då nemligen förslaget uttryckligen för detta falt
innehåller, att Justitiae-Onibudsmannen alltid kommer att bibehållas vid
förut innehafvande lön, ehvad den är högre eller lägre, och att endast
så stor tillökning deruti kommer att ega ruin, sorn möjligen kan erfordras
för att bringa hela aflöningsbeioppet till motsvarighet med Justitiae-Canzle-
rens ordinarie löne-inkomst, och då genom delta förslag icke kan åsyftas
någon inskränkning uti Rikets Ständers Grundlagsenliga rått, att, der om-
ständigheterne för något serskildt fall skulle fordra någon afvikelse från
förut gällande föreskrifter, derom efter godtfinnande annorlunda förordna,
har Utskottet, som, i afseende på anmårkningarne, rörande beräkningen
af vicarie-arfvodena, åberopar hvad hår ofvan, angående den, som efter
Hof-Rätts-Rådet Landin adjungeras till ledamot i Kongl. Svea Hof-Rått,
serskildt yttrat,
icke ansett sig böra frånträda sitt förut i denna del afgifne,
af 2;ne Riks-Stånd bifallne, Utlåtande..
Stockholm den 6 October 184o.
8
iSuts-Utskotlets Utlåtande, IV.-o 350,
N:o 350.
Ank- till Exp. Utsk. den 7 Oct., kl. 11 f. a.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Stats-Utskot-
tets Memorial, N:o 232.
<D. A.)
Sedan Stats-Utskottet, uti memorial N:o 2Ö2, i anledning af Herr
Grefve Mörners, J. A., motion, att Rikets Ständer måtte anordna en sum¬
ma af 20,000 R:dr, att, vid inträffande behof, utgå lill anställande af skjut-
ningsförsök, för att utröna den lämpligaste gevårs-modellen för slagkruts
antändning, på grund af 56 § Riksdags-Ordningen, hemställt, att den så¬
lunda väckte frågan icke måtte af Rikets Ständer vid denna Riksdag till
pröfning upptagas; så har nämnde memorial blifvit af Bonde-Ståndet bi¬
fallet, men deremot ålerremitteradt af Rid der skap et och Adeln, med före¬
läggande för Utskottet, alt motionen i Grundlagsenlig ordning handlägga,
af Preste-Stdndet, inom hvilket Riks-Stånd de fleste ledamöter, som sig
yttrat, förklarat sig anse Utskottet skyldigt att upptaga alla de till det¬
samma af Riks-Stånden remitterade motioner och utlåtande deröfver i huf-
vudsaken afgifva, Samt af Borgare-St an det, med anmodan till Utskottet,
att den i Memorialet omförmålde motion tili pröfning upptaga.
På grund af 5.'ne Riks-Stånds , sålunda sammanstämmande beslut-, har
Utskottet ansett sig böra, i anledning af Herr Grefve Mörners m erbe rörde
motion, hufvudsakligt yttrande meddela; och som, enligt hvad Utskottet har
sig bekant, sådane försök med nya gevärs-modeiler, som af Grefve Mörner
ifrågasatts, redan tillförne blifvit äfven inom vårt land anställde, samt, vid
förhållandet, att något serskildt anslag för berörde ändamål icke af Kongl.
Majit äskats, det torde kunna antagas, att Krigs-administrationen är i till¬
fälle alt af under händer hafvande medel bestrida de kostnader, som äf¬
ven framdeles för samma ändamål kunna blifva erforderlige,
afstyrker Utskottet den af Grefve Mörner väckte motion
om ett anslag af 20,000 R:dr till skjutningsföfsok med
slagkruts-gevär.
Stockholm den 6 October i84o.
Stats-Utskoltets Utlåtande, Nxo 351.
9
N:o 351.
Anis. till tixp. Utsk. den 7 Oct., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af erhullne återremisser « Stats-Utskot-
tets Memorial, N:o 253.
<U. A.)
Slats-Utskottefs Memorial N:o 253, hvarigenom Utskottet, på grund
öf 56 § Riksdags-Ordningen, hemställt, alt en af Herr Dalman, TU. F.,
väckt motion om elt anslag för en gång, stort 4,000 R:dr Banco till Sjö—
manna-Sållskapet, alt användas på det sått, som Sällskapet kunde finna
ledande till det ändamål, för hvilket detta Sällskap var inrättadt, icke
matte af Rikets Ständer vid denna Riksdag till pröfning upptagas, har af
Bonde-Ståndet blifvit, bifallet, men deremot åtterremitteradt af Riddcr-
skapet och Adeln, med föreläggande för Utskottet att motionen i Grund¬
lagsenlig ordning handlägga; al Préste-Ståndet, på grund af det lörekom-
fte yttrande, att ifrågavarande memorial innehöll samma motion, som Ut¬
skottet förut besvarat, ehuru i en annan form, och att Utskottet således
bordt svara, att saken redan förut var afgjord och ingen vidare åtgärd att
dermed vidtaga; och af Borgare-Ståndet, med anmodan till Utskottet att
till pröfning upptaga den i memorialet omförmålde motion.
Då frenne Riks-Slånd sålunda ansett den al Herr Dalman väckte
motion böra komma under pröfning, har Utskottet, i anledning af den¬
samma, funnit sig böra hufvudsakligt yttrande meddela, och ehuru, enligt
hvad Utskottet, i dess afgifne Utlåtande N:o liti, i anledning af Herr
Dalmans först väckte motion, angående subscription af Rikets Ständer för
bildandet af en uppfostrings-anstalt för fattige sjömäns söner, yttrat, Sjö—
manna-Såilskapets ädla bemödanden för ett vackert och nyttigt ändamål,
åro förljente af allmän aktning och erkånsla, har Utskottet likväl, då Ri¬
kets Ständer vid innevarande Riksdag varit i tillfälle att, medelst Statsan¬
slag till inrättande af Navigations- och Skeppsbyggeri-Skolor, bidraga till
sjömannayrkets uppmuntrande och förkofran, hvarigenom således det med
Sjömanna-Sållskapets bildande afsedde ändamål redan hos det allmänna till¬
runnit sig den uppmärksamhet, hvartill detsamma, i anseende till sin obe¬
stridliga vigt, varit beråttigadt, icke ansett något ytterligare anslag af all—
Bill. till R. St. Prot. 1$4°" 4 Sami. 1 AJd. 2 Band. 26 Haft, %
10 Stats-Utskottets Memorial, N\o 352.
månna medel lämpligen böra lemnäs till Sjömanna-Sällskapets disposition;
hvadan Utskottet
afstyrker bifall till motionen.
Stockholm den 6 October i84o.
N:o 352.
Anti. till Exp. Utsi;, d. 7 Oct., kl. 11 t. to.
Memorial, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 261.
(U. A.)
Vid föredragning af Utskottets ofvannåmnde Utlåtande, i anledning
af Herr Edenhjelrns väckte motion om rättighet för nuvarande Vexel*
Controllörer att bibehålla innehafvande arfvoden, har detsamma blifvit af
Ridderskapet och Adeln återremitteradt, på grund af Herr Edenhjelrns
anmärkning, att dess motion icke, på sått den uti Utskottets Utlåtande
blifvit refererad, innehölle, att Vexel-Controllören i Götheborg, genom
indragning af arfvode!, skulle komma i saknad al all utväg för sitt lifs up¬
pehälle, hvartill skål så mycket mindre förekomme, som motionären egde
anledning tro, att nämnde Controllör, genom ett klokt användande af sin
enskilda lörmögenhet, icke kan blifva blottställd för en så beklaglig be¬
lägenhet.
I anledning häraf har Utskottet ansett sig böra, för af t rätta för¬
hållandet i berörde hänseende må blifva ådagalagdt, upplysa, att motio¬
nen, i hvad den rörer Vexel-Controllören i Götheborg, år af följande
lydelse:
''Sorn Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet tillstyrkt Rikets
''Ständer, att Vexel-Controllörerne i Slockholm och Gölheborg skola upp¬
föra och de derföre utgående arfvoden indragas och detta förslag troli¬
gen på samma sått bifalles i de öfrige Riks-Stånden, som det blifvit gjordt
"af Ridderskapet och Adeln, nemligen utan någon slags consideration för
''de förluster, sotn desse tjenstemän genom en sådan behandling komma
’’att lida, så anser jag mig vara skyldig yrka, att Vexel-Controllören S
"Götheborg, under sina återstående lefnadsår, forlfarande måtte få åtnjuta
''sitt nu innehafde arfvode 8oo R:dr B:co, och att denna summa på Indrag*
''nings-Staten uppföres/'
Stats-Utskoltets Utlåtande, N\o 353.
11
”Vexel-Confrollören i Götheborg, Herr Kamereraren Smedberg, har
’’under 24 års tid innehaft denna befattning och med utmärkt påpasslig¬
het och noggrannhet uppfyllt de dermed förenade tjensteåligganden och
”således aldrig bordt kunna vänta att af Rikets Ständer på ett så snöp—
”ligt sått blifva skiljd från sin tjenst med dermed förenade inkomster.
”'Hade Smedberg, som ingen tjenst har på stat, vid de år, han innehade,
”då han förordnades till Vexel-ControIIör, icke mottagit den erbjudna tjern¬
sten, så hade han, i följd af det förtroende, han hade inom Götheborgs
”samhälle, med lätthet eller utan svårighet fått någon annan tjenst med
”samma inkomst, från hvilken han, sorn äldre och sjuklig man, icke på
”ett så obarmhertigt och godtyckligt sått blifvit skiljd, som från den nu
”innehafda.”
H vad hnfvudsaken angår, så, enär Utskottets hår förut omnämnde
Utlåtande blifvit bifallet af Preste-Ståndet den 29 samt af Borgare- och
Bonde-Stånden den 22, allt uti sisth Augusti månad, hvadan ärendet, en-
ligt y5 § Riksdags-Ordningen, år genom 5 Stånds beslut afgjordt,
finner Utskottet någon vidare handläggning deraf icke kun¬
na ega rum.
Stockholm den 6 October i84o.
N:o 353.
Ank. till Exp. Utsi:, den 7 Oct., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner, att dels åskillige
Cassors behållningar, dels Stats-Verkets såkallade Reserv-
fond mätte till Riksgälds- Contoiret öfverflyttas.
(I. A.)
Uti en ifrån Borgare-Ståndet till Stats-Utskottet remitterad motion,
har Herr Wedberg, A., föreslagit:
1 ;o att, med undantag af de Pensions-Cassor och andra fromma stiftelser
•Iler uppfostrings- och sjukvårds-anstalter med flere dylika inrättningar
anslagne fonder och tillgångar, alla genom allmänna bidrag uppkomne
och under de adminstrativa Embetsverkens förvaltning ställde cassör må,
inom bestämd tid, till Riksgålds-Contoiret öfverlemnas eller till bestri¬
dande af nu ifrågasatte och af Rikets Ständer godkände utgifter användas;
12
Slals-Utskoltets Utlåtande, IV.-o 353.
2:0 alf jemväl Stats-Verkets från äldre åren egande och på utredning af
Stats-Contoiret beroende behållningar och fordringar, så vidt icke Rikets
Ständer om deras användande serskildt förordnat, må, jemte öfrige, i an¬
ledning häraf, redan uppkoinne eller framdeles uppkommande tillgångar*
varda Riksgälds-Contoiret tillställde; och
3:o att Rikets Ständer mätte hos Kongl. JVIajrt i underdånighet anhålla, att
den i 58 $ Regerings-Formen föreskrifne redovisning vid hvarje Riks¬
dag, i afseende på Stats-Contoiret i alla dess delar, hädanefter äfven måt¬
te omfatta aila under »erskilde Embetsverk» vård och förvaltning ställde
anslag och fonder, på det Rikets Ständer må komma i tillfälle att jem¬
väl om de »ålunda använde och disponible medlens begagnande förordna.
Derjemte hafva ifrån Preste-Ståndet blifvit lill Utskottet remitterad®
2lne motioner, nemi.
a) af Herr Pi osten Ödman, i samma syftning, som innefattas i an¬
dra punkten af Herr fVedbcrgs motion;
b) af Herr Prosten Stenhammar, angående de offentliga Verkens
räkenskapers inrättande till öfverensstämmelse med de för dessa Verk be¬
stämde anslags stater.
För besvarande af ira punkten uti Herr fredbergs motion, anser
Utskottet sig först böra afgifva följande utredning af förhållandet med de
af Herr fredberg uti b lagan åberopade Cassa-behAllningar, i enlighet med
de upplysningar, som af 1837 års Riks-Hufvudbok kunnat inhemtas:
1:0 Stats-Verkets utestående fordringar och utlånte medel vid 1 807
ars slut, 755,100 llidr 12 sk. b r:st. Dessa utgöras hufvudsakligast af utj
Riksgälds-Contoiret vid i837 års slut innestående medel å anvisade Stats¬
anslag, utlånte medel af Post-Verkets reserverade behållningar, reserve¬
rade medel af anslaget lill .Beväringsmanskapets vapenöfningar samt utlån—
te medel af yrde Hufvud-Tilelns anslag. De ifrågavarande Postmedlen
voro anvisade, att, i nion af behol, användas lör lättade Post-commu-
nicationer; reserverade medlen af anslaget till Beväringsmanskapets va^
penöfningar voro afsedde att till nämnde ändamål ett följande år utgå, och
Stats-Verkets uti ofvannämnda summa mbegripne fordringar voro antingen
till visst ändamål disponerade, eller utgjorde en del al’ den så kallade re¬
serv-fonden, om hvilken yttrande hår efteråt kommer att meddelas.
3:0 Stats-Verkets behållningar af ducater och SHfvérspeder till
ett belopp af 90,108 R:dr 46 sk. 11 rist. Banco, innestående dels ulf
Slals-Utskottets Utlåtande, N.o 353,
13
Banken, dels hos Myntverket, ingå Äfvenledes uti beräkningen af nämnde
reserv-fond.
5:o Tillgångar, enligt redogörelsen för Stats-Verkets spanmål in
natura, efter afdrag af skulderne, uppgifne till 510,495 R:dr 22 sk. 9
r:st. Häruti åro jemväl inberäknade till denna titel icke hörande Wad¬
stena Krigsinahshus-niedel 5,910 R:dr 20 sk. 6 rtst., Milititfe-Bostålls-Cas-
sans dito 8,170 R:dr 2 sk. 4 rist , och Invalidhus-fonden* dito jcy, 151 R:dr
19 sk. 9 rist., hvilka medel åro till bestämda ändamål anvisade och -af-
sedde; och hvad vidkommer öfrige tillgångar under förrberörde titel, så
utgöra de en del af den så kallade reserv-londen.
4:o Postverkets behållningar och fordringar, R:dr 278,438: 5g. 5*
Dessa medel borde, enligt Rikets Ständers beslut, disponeras för Post-
communicationernes för bäti rande.
5:o '1'allverkets behållningar och fordringar, uppgående till R:dr
26i,io4.' 4.1. 4 Uti denna summa inbegripes aflidne Tullförvaltaren Finera
bal ance R:dr 172,997: 2. 5., och utgöres återstoden af uti de serskilde
Tullkamrarnes räkenskaper debiterade medel, som före calender-årets ut¬
gång antingen icke influtit eller ej hunnit levereras; och som Tull-medlen
åro uti hvarje års Stats reglering inräknade och leverering deraf skall ega
rum, i deri nion de ingå, så utgöra de nu ifrågavarande medlen icke fö¬
remål för serskild disposition.
6:0 A limmer-Lotteriets cord anta behållning, efter afdrag af skul¬
der, utgörande R:dr 29,829: 4. 9. Huru med denna Inrättnings tillgångar
skall förhållas, beror (Jtral, om Kongl. Maj:t sanctionerar Rikets Ständers
beslut 0111 Inrättningens upphörande.
7:0 Convoy-Comrnissariatets b<hållningar oell ut lånte medel, utgö¬
rande, utöfver skulderne 5 +8,564 R:dr 56 sk. 1 r:sf., samt till Sjö-Expe¬
ditioner reserverade R;dr 507,68.5: 7. 2., eller tillhopa R:dr 606,219: 45-
3- O111 dispositionen af dessa medel afgifver l lskoltel serskildt yttrande, i
sammanhang meri frågan om Handels- och Sjöfarts- lendeus r^gl r ng,
8:0 Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-AJdelnings behållning R:dr 274,679:
4. 9.; och
9:o samma Collegii Utrednings-Af delnings d:o 299,880 R:dr 14 sk. 4
r:st., utgöras dels at reserverade medei lill anvisade utgifter, sorn vid arets
slut annu icke hunnit bestridas, inea sedermera bordt besörjas, dels af
förskottsvis beslridde utbetalningar, som icke kunnat formell afl01 as, och
14
Ståts-Utskottets Utlåtande, N'.o 353.
innefatta således icke besparade medel, hvilka för andra behof kunna af
Rikets Ständer disponeras, helst då, i händelse besparing å någon anvisad
utgiftspost skulle uppstått och uti de behållna medlen inbegripes, dess an¬
vändande på Kongl. Maj:ts Nådiga ompröfvande så mycket mera ankom¬
mer, som Rikets Ständer endast anvisa hufvudsumman af anslagen för
Krigs-Gollegii Departement, och fördelningen sedermera af Kongl. Majit
bestämmes.
10:o 189g års Mötes-Passevolance-Fond 74,858 R:dr 41 sk. Genom
Nådigt Bref af den 27 Augusti 1831 har Kongl. Majit förklarat denna,
likasom gamla Passevolance-Fonden, slående under Kongl. Majits disposi¬
tion; och har Siats-Utskottet, angående behållningen ej mindre at båda
dessa fonder, än af nya Passevolance-Fonden, under Nio 78 afgilvit ser¬
skildt Utlåtande.
Illo Militice-Boställs-Cassans behållning 465,803 Ridr 1 sk. 8 rist.
Denna Cassa bör besörja nybyggnader och vissa reparationer i indeldta
Armeens boställen samt utbetala inqvarlerings-ersätlning lill Officerare,
som äro i saknad af caractershus å dem anslagne boställen, hvarförutan
löner till ålskillige tjenstemän uti Kongl. Krigs-Collegium af denna Cassa
utgå. Då Cassans tillgångar sålunda äro för serskilda behof anvisade och
dess samlade behållning, i öfverensstämmelse dermed, jemväl är och blif—
ver använd, i följd af Kongl. Majlis den 2 Febr. 1833, i sammanhang
med indeldta Armeens lönereglering, gifne Nådiga föreskrift om uppbyg¬
gande af caractershus å åtskilliga boställen, der sådane för närvarande sak¬
nas, lemnar berörde behållning icke tillfälle för någon serskild disposition.
12io Behållning och fordringar, enligt Förvaltningens af Sjö-Ären¬
dena räkenskaper, 391,829 Ridr 43 sk. 7 rist. Nämnde belopp består huf¬
vudsak Irnen uti förskott, som blifvit Flottans serskilda Stationer medde-
lade för bestridande af anvisade utgifter, hvilka icke inom calender-årets
utgång kunnat formelt anordnas och alföras; och är förhållandet dermed i
öfrigt enahanda, som, i afseende å behållningarne uti Kongl. Krigs-Gollegii
Artilleri- och Utrednings-Departements Cassör, här förut i 8:de och 9:de
puncterne omförmäles.
13:o Tross-Passevolance-Fonden 102,220 Ridr 9 sk. 4 rist. Denna
fond kan så mycket mindre ifrågakomma att till Statsverket indragas, som
densamma är för vissa utgifters bestridande samlad genom Rust- och Rote-
bållares bidrag, samt således egentligen bör såsom deras tillhörighet be-
tragtas.
Slats-Ulskollets Ullätande, N\o 353. 15
14:o Invalid-Inrättningens utlånte medel 36,000 R:dr. I anledning
af Utskottets, i sammanhang med regleringen af Riks-StatenS 6:te Hufvud-
titel, gjorda hemställan om Invalid-Inrättningens upphörande, hafva Ri¬
kets Ständer redan beslutat, i fråga om disposition af Inrättningens till¬
gångar.
15:o Saltpeter-Fondens behållning 68,274 R:dr 38 sk. 11 r:st. Denna
fond har i senare tider, genom utgifter för Saltpéterns inlösande, betyd¬
ligen förminskats, hvilket förhållande fortfarande eger rum, hvadan den¬
samma icke, utan anvisande af förhöjd t Stats-anslag, kan indragas.
16:o Skogsplanterings-Cassans behållning 72,091 R:dr. Denna Gassa,
som icke har något anslag af Staten, användes till det med dess stiftande
afsedda ändamål, samt till underhåll af Skogs-Institntet och Jägeri-Statens
aflönande, enligt nya regleringen, hvadan den ej lemnar någon odispone¬
rad tillgång.
Q O
17:o Jagt-Cassans behållning, 10,341 R:dr 18 sk. 9 r:st., finnes i
Landt-Ränlerien innestående, och har denna fond, som genom frivilligt
åtagne bidrag blifvit grundlagd och underhålles, lill föremål att bestrida
skott-prsemier och kostnader för skallgångar samt synes äfven för framtiden
böra dertill bibehållas, enär till sådane ändamål svårligen något Stats¬
anslag skulle kunna bestämmas; och utgör den, i alla fall, för närvarande
icke föremål för serskild disposition.
18:o Westerbottens Hästj ägare-Squadrons-Fond, 10,730 R:dr 20 sk.
6 r:st. Denna Cassa har tillkommit genom indragning af rote-nummer,
hvaraf vacauce-afgiften årligen sammanlägges och reserveras, för att fram¬
deles användas till uppsättande af Artilleri eller Cavalleri uti provinsen.
v
Af den speciella utredning, som Utskottet sålunda framställt, beha¬
gade Rikets Ständer inhemta, att, med undantag af de fonder, som vid
innevarande Riksdag varit eller blifva föremål för Rikets Ständers serskilda
pröfning, samt Reserv-fonden, om hvilken Utskottet här efteråt sig yttrar,
utgöras öfrige, på den vid Herr Wedbergs motion fogade förteckning upp¬
tagne, medel af sådane behållningar, som äro till bestämde utgifters be¬
stridande anvisade och säkerligen numera jemväl till större delen dertill
använde; hvadan, och då enahanda förhållande eger rum med öfrige för¬
valtande Verks i Riks-Hufvudboken upptagne Cassa-tillgångar,
Utskottet hemställer, alt Herr Wedbergs motion, i hvad
den rörer omförmälde Cassa-behållningars öfverlemnande
till Riksgälds-Contoiret, må förfalla.
16
Stats-Utskoltets Utlåtande, N'.o 353.
Då Utskottet derefter öfvergår lill besvarande af det väckta försla¬
get, alt den så kallade Reserv-fonden måtte tillställas Riksgälds-Contoiret,
bar Utskottet tillika, i öfverensstämmelee med hvad uti Utlåtandet N:o
76, 132 §, är vordet yttrad t, ansett sig böra taga i öfvervägande, hvad Ri¬
kets Ständers år 1839 församlade Revisorer angående nämnde fond anfört.
Ifrågavarande fond, hvilken utgöres af alla de Stats-Verkets tillgån¬
gar, hvilka vid hvarje års slut, enligt Hufvudboken, befinnas utöfver hvad
som erfordras för anvisade, fastän icke bestridde, utgifter eller andra skul¬
der, hvarför Siats-Verket då häftar, har, på sätt berörde Revisions-berät-
telse jemte Kongl. Slats-Contoirets i anledning deraf afgifne yttrande jemväl
utreder, tillkommit af de medel, som sedan äldre lider varit tillgänglige
och samlade för besörjande af årets utgifter, intilldess de uti Riks-Staten
dertill beräknade inkomster inflyta, hvilket numera hufvudsakligen icke
förr än påföljande året inträffar.
För att lemna Rikets Ständer tillfälle att närmare bedöma denna
fonds beskaffenhet, har Utskottet ansett sig böra framställa följande på 1837
års Riks-Ilufvudbok grundade utredning af förhållandet nyssnämnde år,
hvarvid summorne äro i runda tal upptagne.
Tillgångar :
Fastigheter:
Kongl. Nummer-Lotteriets 14,500.
„ K rigs-Academiens 108,000.
Krono-Magasinens - 190,000.
Inventarier:
Chartse-Sigillatae-Verkets ......... . 7,200.
Indeldte Regementenas 50.
Krono-Magasinens . 14,350. gQQ
Fouragerings-Directionernes behållning uti spanmål och contant 51,200.
Fordran hos Tackjerns-Bergslagen ........... 2,700»
Behållning i Krono-Mngasinen af spanmål, proviant och contant 50,900.
Nionde Hufvud-Titelns Låne-medel .......... 43,800.
Bergs-effecter på Vågarne . 43,400.
Kongl. Nummer-Lotteriets behållning 32,000,
Hos Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Departement innestående krut-
Ijnings-medel 25,400
For-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 353. 17
Fordran hos Kongl. Sundhets-Collegium ...... . . 3,000.
Proprie-balancer vid Indeldte Regementena . 7,600.
Förskotter,
Af reserverade Stals-medel ........ 231,500.
Ifrån Kongl. Räntekammaren ....... 86,200.
„ Krono-Magasinen 42,000.
„ Upsala Län 12,900.
„ Stockholms d:o 7,600.
„ Södermanlands d:o 7,300.
„ Östergöthlands d:o . . 15,400.
„ Gottlands d:o 14,100.
„ Calmar d;o 28,700.
„ Blekinge d:o 4,600.
,, Jönköpings d:o. • . 10,700.
„ Kronobergs d:o .......... 27,000.
„ Christianstads d:o .. , . . . . . . . . 30,500.
„ Malmöhus d;o 59,200.
,, Hallands d:o 14,100.
„ Götheborgs d:o .......... 33,100.
„ Elfsborgs d:o 35,000.
„ Skaraborgs d:o ........... 28,600.
„ Nerikes d:o . 16,600.
„ Wermlands d:o . 10,000.
„ Westmanlands d:o ; 10,200.
„ Kopparbergs d:o .......... 12,700.
„ Gefleborgs d:o ... 8,700.
„ Wesler-Norrlands d:o "... 11,700.
„ Jemtlands d:o ........... 14,900.
„ Westerbottens d:o ......... 49,900.
„ Norrbottens d:o . . ...... !,7>400. qqq
Behållningar jern te anmärkte poster:
uti Kongl. Räntekammaren . .. ..... . .. 166,600.
,. Upsala Län . .... .. . . .... 500.
„ Stockholms d:o ........... 3,900.
„ Södermanlands d:o 7,400.
33ih. lill R. St, Prot, 18^0, '4. Sami. I Afd, 2 Rand, 26 Saft, 3
«
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 353.
uti Östergöthlands Län 350.
Gottlands d:o 8,250.
Calmar d:o 13,500.
Blekinge d:o 4,100.
Jönköpings d:o 14,900.
Kronobergs d:o 9,750.
Christianstads d:o 4,200.
Malmöhus d:o 5,600.
Hallands d:o 7,700.
Götheborgs d:o 5,550.
‘ d:o 1,000.
d:o . 10,500.
Nerikes d:o 3,300.
Westmanlands d:o , . .-» 22,100.
Wermlands d:o 16,100.
Kopparbergs d:o . . . . . . . . . . 900.
Gefleborgs d:o 1,700.
Wester-Norrlands d:o 1,000.
Jemtlands d:o . . 9 ....... . 8(X).
Westerbottens d:o ... 50.
Norrbottens d:o 3,450.
Elfsborgs
Skaraborgs
Proprie balancer.
uti Södermanlands Län
„ Gottlands d:o
„ Calmar d:o . . .
„ Christianstads d:o .
„ Hallands d:o « ,
„ Götheborgs d:o .
„ Elfsborgs d:o : '.
ä Nerikes d:o , «
313,200.
19,900.
850.
150.
800.
650.
4,250.
2,400.
300.
29,300.
Ujtestående Krono-uppbörd af 1837 ärs debiterade, men
^id Räkenskaps-årets slut ännu ieke influtne, Stals-medel . 3,8(X3,(X)0.
När härifrån dragas Stats-Verkets skulder
Summa 5,577,200.
, . . 1,110,200.
återstår öfverskott 4,467,000
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 353,
19
utvisande det belopp, hvartill Reserv-fondens tillgångar vid 1837 års slut
uppgingo. Vid blifvande närmare utredning af åtskilliga deruti inbegripne
poster, komma likväl dessa tillgångar att undergå en väsendtlig förminsk¬
ning, helst de balancerade förskotten antingen böra, såsom redovisade,
a floras eller ock, såsom till en del ledande sitt ursprung från äldre tider,
lill och med från början af 1700-talet, måste blifva föremål för afskrifning.
Då, enligt hvad uti det föregående är upplyst, den såkallade reserv¬
fonden, hvars contanta tillgångar öro fördelade uti Räntekammaren och
Ränterien, med flere Cassör, måste användas för att kunna bestrida löpande
årets utgifter, intilldess dertill i Stat påräknade inkomster inflyta, följer
häraf, att dessa tillgångar icke kunna på annat sätt för det allmänna dis¬
poneras och att, i händelse af fondens öfverflyttning till Riksgälds-Con-
toiret, det icke kunde undvikas att, för det behof, hvartill samma fond nu
användes, lemna Siats-Verket ett motsvarande förskott, hvarigenom, utan
något egentligt ändamål, endast onödig vidlyftighet och inveckling af Rä-
kenskapsverket skulle uppkomma; hvadan Utskottet anser sig böra tillstyrka,
att frågan om Reserv-fondens öfverflyttande till Riksgälds-
Conloiret må förfalla.
Men enär af Fondens här ofvan antydda bestämmelse och då några
utbetalningar till afförande å densamma icke kunna af Styrelsen anordnas,
följer, att denna Fond icke bör vara underkastad andra förändringar, än
sorn vid realiserandet af deruti inbegripne tillgångar kunna inträffa, samt
ostridigt rättast är, att densamma, utan att sammanblandas med de till hvar¬
je års Stat hörande inkomster och utgifter, serskildt uti Riks-Hufvudboken
upptages och redovisas, så att förhållandet med Fonden alltid må vara å-
skådligt och kunna controlleras, utan en så vidlyftig och besvärlig utred¬
ning, som för detta ändamål nu erfordras; hvarigenom ock Kufvudsaldiga
ändamålet af den föreslagna öfverilyttningen till Riksgälds-Coutoiret,‘ utan
de med en dylik åtgärd förenade olägenheter, skulle kunna vinnas; så har
Utskottet ansett sig tillika böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. |Ma|:t t underdånighet
anhålla, det Kongl. Stats-Gontoiret må undfå Nådig befall¬
ning att uti näst afgifvande Riks-Hufvudbok, eller för år
1839, låta, efter verkställd och, till nödig upplysning, der¬
vid fogad utredning öfver allt hvad, *som kan till den så
kallade Reserv-fonden vid nämnde års ibörjan hänföras,
samma Fond under Serskild titel uti berörde Hufvudbok
20
Stats-Utskotlets Utlåtande, N\o 353.
upptaga, hvarvid, i händelse Fonden under årets lopp ge¬
nom försäljning af deruti inbegripne effecter in. m. skulle
hafva undergått någon förändring, utredning deröfver vid
utgående balancen bifogas; äfvensom att ined Fondens afskilj-
da redovisning allt framgent bör på enahanda sätt förhål¬
las; hvarförutan Rikets Ständer jemväl torde anhålla, det
Kongl. Stats-Contoiret måtte undfå Nådig föreskrift att vid¬
taga sådane åtgärder, att de till Reserv-fonden hörande för¬
skott, så fort ske kan, varda utredde samt, i de fall, så¬
dant bör ega rum, till afföring eller afskrifning befordrade.
Genom hvad sålunda i det föregående är vordet yttradt, anser Ut¬
skottet sig jemväl hafva besvarat Herr Prostens Ödmanns bär förut omför-
mälde motion, äfvensom något serskildt yttrande öfver 3:dje punkten af
Herr Wedbergs motion icke vara af nöden.
Beträffande slutligen Herr Prosten Stenhammars motion, att de of¬
fentliga Verkens räkenskaper mätte inrättas, i öfverensstämmelse med de
för dessa Verk bestämde anslags-stater; så får Utskottet anföra, att, sedan
nya formulär för de Förvaltande Verkens räkenskaper numera blifvit
uppgjorde och af Kongl. Maj:l till efterrättelse ifrån och med detta års rä¬
kenskaper fastställde, synes det med skäl böra förmodas, att det af motio¬
nären åsyftade ändamål dermed är vunnet, och torde i alla fall resultatet
af dessa formulärs användande böra afbidas, innan någon fråga om för¬
ändring i räkenskaps-melhoden lämpligen kan framställas; hvarföre Utskot¬
tet hemställer,
att berörde motion icke må till någon åtgärd å Rikets Stän¬
ders sida föranleda.
Stockholm den 6 October 1840.
STOCKHOLM. Tryckt hos A* G« Helis t en, 1840.
Stats~Utskottels Utlåtande, N:0 354-
1
N:o 354,
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Oclober, kl. 2 e. m.
Utlåtandej angående Anslag å Extra Stats-regleringen.
(U. A.)
Sedan Siats-Utskottet, som ansell, alt vid handläggning af de, dels genom
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, dels uti enskilda motioner väckte frågor
om anslag för sådane arbeten m. fl. behof, som icke tillhöra de å Riks-
Stalen uppförde utgifter, utan förmentes utgöra föremål föranvisning åden
så kallade Extra Stats-regleringen, anslagen borde blifva beroende af de till¬
gångar, som, utan serskilda skattebidrag, kunde vara att tillgå , trott det
vara nödigt att först, gemensamt med Banco-Ulskoltet, behandla frågan om
det belopp af Banco-vinsten, som för Statens behof skulle kunna användas,
och således tilläfventyrs utgöra tillgång för berörde Stals-reglerilig; mea
Banco-Utskottet, till hvars utredande sistnämnde fråga blifvit af de sam¬
mansatta Utskotten hänskjuten , ansett sig ensamt böra derom bos Rikets
Ständer göra framställning, bar Stats-Utskotlet trott sig icke böra uppskjuta,
att till Rikets Ständer afgifva dess yttrande, i afseende å de till Extra Stats-
regleringen hänförlige anslag.
Då frågan, om och till hvad belopp Banco-vinsten må lill Stals-utgif-
ter användas, således icke kan blifva föremål för Stats-Utskoltets yttrande
samt Rikets Ständer ej eller fattat definitivt beslut, i anledning af Banco-
Utskotlets i detta ämne afgifne förslag, har Stats-Ulskottet ansett sig icke
lämpligen böra, för närvarande, för Extra Stats-regleringen beräkna andra
tillgångar, än de öfverskott, som uti Riksgälds-Conloiret kunna vara att
tillgå. I detta hänseende hafva nödige upplysningar blifvit ifrån Herrar
Eullmägtige i Riksgälds-Conloiret infordrade, och har Utskottet, på grund
deraf, öfver berörde tillgångar uppgjort följande beräkning.
Enligt Utskottet meddelad calcul, ansågs Riksgälds-Contoirets behåll¬
ning, sedan alla utgifter blifvit besti idde, vid innevarande års slut komma
Bill. till R. St. Fröt. 184-0- 4 Sami, 1 Jfd. 2 Band. 2"J;de Haft.
1
2
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:0 354•
att utgöra 1,357,258: 26. 3,.
Men, dä öfverskolten å Stats-Yerkets inkomster deruti äro
beräknade till 1,000,000.
ehuru de, enligt Utskottet ifrån Kongl. Stats-
Conloiret meddelade upplysningar, endast ut¬
göra omkring 755,000.
uppkommer en minskning af 245,000.
hvarförutan bör afdragas det af Rikets Ständer
beviljade anslag för Gevärs-till verkningen för
innevarande år, hvarom Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret förmält sig icke hafva er¬
hållit kännedom förr, än calculerne redan voro
uppgjorde, eller , . . 36,000. 28r,0oo: -
så bl ifver behållningen vid detta års slut endast . . . 1,076,258: 26. 3.
1840 års Bevillning och andra avgifter , som till Riks¬
gälds-Contoiret inflyta år 184 * , äro af Contoiret beräk¬
nade till . 2,5oo,ooo:
Öfverskolten å Stals-Verkets inkomster
för år i83p äro af Riksgälds-Contoiret
upptagne till 700,000 R:dr; men då , en¬
ligt de Utskottet meddelade upplysnin¬
gar, desamma sannolikt komma att upp¬
gå till mindre belopp än år i838, har
Utskottet ansett sig icke böra beräkna
mera än . 600,000: — —
S:a 3,ioo,ooo: — —
Då dessa medel tillhöra den tid,
som nu gällande Stats-reglering omfattar,
eller till och med slutet af innevarande
år, och nödige medel till återstående
utgifter för samma lid redan uti calculen
öfver detta års tillgångar blifvit afsatte,
skulle de väl i detta afseende kunna
såsom öfverskott betraglas; men då e—
medlertid i öfvervägande tages, att 1841
Transport 3,100,000:
— 1,076,288: 26. 3.
Stats-TJiskottets Utlåtandej N.-o 354'
Transport 3,100,000: — -
års Bevillning icke inflyter förr än år
184^, bör likväl af nyssnämnde tillgån¬
gar användas hvad som erfordras till
1841 års utgifter, nemligen nämnde års
Statsbrist-summa, hvilken, då den ännu
icke är bestämd, upptages till hvad den,
enligt nu gällande Stats-reglering, utgör,
-eller t, 145, t po: — —
Årliga räntan till Hans
Majit Konungen . . 200,000: — —
Capital-afbetalningar
och räntor (hvaraf till
Rikets Ständers Bank
242,880:) .... 261,060:45. it-
Återstoden å lånet till
Fj^r- och Båk-inrält-
ningarne 3o,ooo: —- —
Aflöning samt Expen¬
ser för Rikets Ständers
Justitia - Ombudsman
och Tryckfrihets-Co-
mitéens Expeditioner 6,000: — ~
Förval tnings-omkost-
nader vid Riksgälds-
Contoiret, m. m. . . 5o,ooo: — —
Till Riksdags-kostna-
der, utöfver för år 1840
beräknade i5o,000R:dr 100,000: *-
Kostnader för Ri¬
kets Ständers Reviso¬
rers sammanträde . . 5,000: — —
S:a 1,797,250:45.11.
hvarifrån likväl afgår
hvad uti Capital-afbe-
talningar och räntor år
3
1,076,258: 26. 3.
Transport 1,797,250:45.11. 3,100,000: — — 1,076,258: 26. 3.
4
Stats-TJtskottets Utlåtande, N.-o 354‘
Transporl 1,797,250:45.11. 3,100,000: — —• 1,076,258: 26. 3.
1841 bör till Riksgälds-
Contoiret inflyta, med 47>00i: —
då det belopp, som af
här förut omförmälde
tillgångar bör bestri¬
das, utgör 1,750,249:29. ir.'
och disponibla Öfverskoltet således upp¬
går till 1,349,750: 18. p.
Öfverskolten å Stats-Verkets inkomster för år i84°> hvil¬
ka komma att levereras år 1842, beräknas, likasom
1839 års, till 600,000: — —■
Summa disponible tillgångar uti Riksgälds-Contoiret 3,026,008: l\4. 4.
De ifrågaställde anslagen har Utskottet ansett sig böra, efter deras be¬
skaffenhet, under olika afdelningar upptaga och behandla; och varder för
hvarje afdelning serskildt utlåtande afgifvet och härhos bifogadl, med undantag
för hvad, sorn rörer Läns-Fängelsebyggnader, i afseende hvarå Utskottet, för att
icke uppehålla ärendets handläggning i öfrigt, skall med utlåtande inkomma ,
sedan Lag-Utskottet meddelat begärdt yttrande uti en dithörande fråga.
I afseende å den tid, för hvilken de anslag, som skola årligen utgå,
borde bestämmas, har Utskottet ansett, att då vid denna Riksdag ifråga-
komne förslag till Grundlags-förändring utvisa, alt det med så väl Kong).
Maj;t'S som Rikets Ständers åsigt instämmer, att Riksdagar böra hvarje 3:dje
år ega rum och det således skäligen kan förmodas, att Rikets Ständer, efter
nämnde tids förlopp, åter blifva sammankallade, det icke kan vara af nö¬
den att för längre tid än 3:ne år bestämma de anslag, som å Extra Stats-
regleringen anvisas.
Enligt hvad de förutnämnde serskilda utlåtanden, som nu af Utskottet
afgifvas, närmare utreda, har Utskottet tillstyr,kt följande utgifts-anslag eller
låne-understöd.
Utgifts-anslag
För försvarsverket till landsj enligt Litt. Å,
Till rid- och anspanns-persedlar för Artilleriet . 24>°oo.
„ compleltering af Beväringsmanskapets be¬
klädnad 90,000,
Transport 114,000..
Stats-Vtskotlels Utlåtande} N.-o 35/f.
Transport ii4,000.
Till Gevärs-fabricationen 180,000.
„ befästning af Stockholms skärgård , . . 3oo,ooo.
„ Carlsborgs fästning i5o,ooo.
befästningar vid Carlsten och Carlskrona . 120,000. 864000*
För försvarsverket till sjössj enligt Litt. B.
Till Bomb-canoner för Fregatter och Canonslupar ^0,000.
„ Fyrars och Båkars anläggning 75,000.
„ Vattenledning vid Carlskrona 23,400.
,, inventering af ek-virkes förrådet vid Kongl.
Flottan i Carlskrona 8,000.
För lättade communicationer och andra allmänna
arbeten_, enligt Litt. C.
För den nya Styrelsen för dylika arbeten, samt 1 Lära¬
res aflöning, årligen i3,75o R:dr 55,000.
Valten-communicationer:
Upprensning af Båneå-elf
Luleå d:o .
Piteå d:o .
Umeå d:o .
4.000.
5.000.
6.000.
6.000.
Färja och hamn-anläggning vid Weda . 2,000.
Upprensning af Indals-elfven .... 12,000.
„ Ljunga eif ..... 3,000.
„ Ljusna eif 6,000.
„ Kodjupet 24,5oo.
„ Almarsläk ochEricssund 8,000.
Slussbyggnad vid Forssbaga och Deijeforss 75,000.
Upprensning af Albrechtsund .... 24,000.
Hamn vid Linköping ....... 4>^20.
d:o vid Åhus . i5,ooo.
d:o vid Wisby ........ 79,000.
273,820.
146,400:
Transport 328,820. 1,010,400
*6 Eints-Utshollcls TJtlUtande, N;o 35y
Transport 328,820. 1,010,400: — —
bJtdikningar och aftappningar för odlings-»
företag:
Aftappningar af kärr uti de Norrländ¬
ska Länen .. „ ...... .. 10,000.
Rensning af Våbäcks-forssen .... 5,000. k
ö 15,ooo.
Väg-anläggningar:
Till vägars förbättrande 5o,ooo.
„ försök med chaussé emellan Fahlun
och Westerås ....... i5,ooo. ooQ
5 procents tillökning å anslagen till alla förut¬
nämnde arbeten, till godtgörande af oförutsedda
kostnader ............. 17,691.
426,511:
Allmänna Byggnader :
Till inredning af ny local för Riks-Archivet 5,000.
„ Riddarholms-kyrkans iståndsältande . . . 4°>000»
„ reparation af konunga-grafvarne vid Wreta
kyrka ............. 5oo.
4 5,5 00:
För Undervisnings-verket, Vetenskaperne
och de sköna Kons terne, enligt Litt. E.
Byggnads-anslag till Academien för de fria kon-
sterne 3o,ooo.
Folk-undervisningens befrämjande 25o,ooo. ogo ooq
För åtskilliga allmänna och enskilda föremål,
enligt Litt. F.
Ersättning till Landtbruks-Academien för inneståenae
byggnads-capital io,o36: 8. 8.
Summa 1,772,447 • 8. 8.
\
Stcils-Ulskollcts Utlåtande, IV.-o 354. 7
Låne-imderstudj enligt Litt. C.
För upprensning af Söderhamns skärgård i5,ooo: — —
„ Warbergs hamn-anläggning 20,000:
„ Ystads d:o d:o 5o,ooo: — —
„ Åhus d:'o d:o 20,000:
„ Ronneby d:o d:o 10,000:
„ Stor- och Iiöns-myrans odling 2,000:
„ Em-åns upprensning 45>°o°:
„ Himble och Tollareds åars d:o . 10,000:
„ Goltländska myrornes aftappning 5o,ooo:
' Summa 222,000:
Och utgör således hvad Utskottet föreslagit, att, dels såsom anslag till
vissa kostnaders bestridande, dels såsom låne-understöd användas, en sum¬
ma af F,gc)4>447 h:dr 8 sk. 8 r., hvadan af den beräknade disponibla till¬
gången återstå i,o3i,56i R:dr 35 sk, 8 r., som af Utskottet kommer att
tagas i betragtande vid afgifvandet af det serskilda utlåtandet, angående
ifrågaställde anslag lill Fängelse-byggnader.
Slutligen hemställer Utskottet, att Rikets Ständer , jemte de serskilda
stadganden, som, efter anslagens beskaffenhet, uti de olika utlåtandena, före¬
slås, såsom allmänna vilkor för de extra Stats-anslag, hvilka komma att
anvisas, måtte bestämma:
1:0 att, der ej annorlunda finnes serskildt föreskrifvet, de an¬
visade beloppen komma att utgå under de tre nästföljande åren,
med en tredjedel hvarje år, dock att de medel, som ett år reser¬
veras, må kunna under ett följande år disponeras;
2:0 att medlen må endast reqvireras i raon af behof, hvarom
Kongl. Maj:t torde i Nåder meddela vederbörande auetoriteter nö¬
diga föreskrifter;
3:o att de besparingar, som uppkomma å anslagen för hvarje
serskildt föremål, icke må, i annat fall, än der sådant uttryckligen
är inedgifvet, kunna disponeras till något annat behof, utan oaf-
kortade reserveras till kommande Ständers disposition;
4;o att afbetalningar och räntor å de summor, hvilka såsom
lån anvisas, komma att till Riksgälds-Gontoiret ingå.
Härigenom anser Utskottet sig jemväl hafva besvarat den af Herr
Schartau väckle, lill Utskottet remitterade, motion, att de anvisade medlen
8 Ståts-Utskottets Utlåtande, IV-o 354. Litt. A.
icke må lyftas annorlunda, än i den nion, de för det afsedde Lehofvet
blifva erforderliga.
Stockholm den 20 October 1840.
N:o 354. Litt. A.
Ank. till Exp. Utsk. den 23 October, kl. 2 e. m.
Utlåtande j i anledning af ifrågaställa Extra Stats-anslag för
Försvar s-verket till lands.
(U. A.)
Kongl. Maj:t har i delta afseende, uti Dess Nådiga Proposition om
Stals-Verkets tillstånd och behof, äskat följande Extra Stats-anslag, nem¬
ligen :
1:0 Till compleltering af Redskaps-, Rid-, Anspanns-och Stall-persedlar
för 10 Batterier af nya Fält-Artilleriet, för en gång, i rund summa 48,000
R:dr.
Då nyttan af en sådan utgift icke kan ifrågasättas, men Utskottet lik¬
väl anser behofvet vara ett bland dem, som, utan någon serdeles svårighet
eller ökad kostnad, kunna skyndsamt fyllas, när angelägenheten sådant på¬
kallar, har Utskottet för det närvarande ansett sig böra inskränka sig till
att för complettering af sådane persedlar för 5 Batterier tillstyrka hälften
af det äskade anslaget, eller 24,000 R:dr.
2:0 Tili complettering af beklädnad och utredning, för den dass af
Beväringen, som årligen skall exerceras, 186,000 R:dr.
Enligt ett af Krigs-Collegii Utrednings-Afdelning upprälladt samman¬
drag, har kostnaden för Bevärings-manskapets beklädnad och utredning
blifvit sålunda upptagen lill anskaffning i reserv för första Bevärings-classen,
beräknad till i5,5oo man:
Materialier till klädesbyxor . . . . 101,718: 36.—
tschacots, skjortor, strumpor och skor 189,870. — — ^
för
•Stats-Utskottets Ut låtande, N.-o 354- Litt. Ä.
9
för complettering af nuvarande reservförråd för 15,ooo
man, så att det erhåller materiel för i5,5oo man:
till materiel för en til lök t numeraire af
5oo man . -» 3o,8i4: 22. 4-
till tschacots, skjortor, strumpor och
skor för den förut beräknade styrkan
i5;ooo man . ...... . . . 183,750: —
och ersättning för persedlar , som från
reserv-förrådet blifvit utlemnade under
loppet af åren 1835 lill och med 1838,
men ännu icke ersatte ....... 3o,i44: >6. —
244,708: 38. 4-
•'Samt till arbetsdotter för förutnämnde munderingar . . 58,125:
tillsammans 5c>4>427: 20. 4*
Vid granskning och jemförelse af den summa, Krigs-Collegium sålunda
ansett behöflig, med hvad Kongl. Maj:t äskat, har Utskottet trott sig kunna
antaga, att anskaffningen af tschacots för Bevärings-inanskapet, äfvensom af
skjortor, strumpor och skor, hvarmed de flesta Bevärings-ynglingar hålla
:sig sjelf ve, mot ersättning af Kongl. Maj:t och Kronan, ej torde vara af nö¬
den, hvarjemte den ifrågasatta tillökningen i reserv-förrådet af materiel
för 5oo man, utöfver det förut beräknade antalet af i5,ooo man, icke eller
;är af sådan betydenhet, att något serskildt Extra Stats-anslag dertill erfor¬
dras; men, som icke allenast angeläget är, att bevärings-manskapet, sorn
för närvarande begagnar endast tältduks-byxor, må, för helsans bevarande,
serdeles uti de norra Länen, hvarest ofta under exercis-tiden starkare kyla
inträffar, förses med byxor af kläde, i stället för tältduks-byxor, utan äfven
ordningen fordrar, att reserv-förrådet, hvarifrån, på grund af Rikets senast
församlade Ständers underdåniga anmälan, att det då för handen varande
behof af utrednings-persedlar finge fyllas utur krigsmaterielens redan be¬
fintliga förråd, utlemnats persedlar till ett värde af 3o,i44 R:dr 16 sk.,
åter må completteras, så att derifrån, i mon af förslitning, alltid må vara
att tillgå erforderlige persedlar, som successivt med nya ersättas, har Ut¬
skottet ansett sig böra
tillstyrka Rikets Ständer att, till anskaffning af klädesbyxor för
bevärings-manskapet, företrädesvis i de norra Länen, bevilja en
, summa af 60,000 R:dr, att under trenne år utgå med 20,000 R:dr
årligen, samt att, för reserv-förrådets completterande med persed-
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2j:de Haft. 2
10
Siats-Utskottets Utlåtandcj N.-o 35/f. Litt. A.
lar, som åren 1835 till oell med i83S blifvit derifrån utlagne ock
ännu icke ersatte, anvisa ett belopp af 3o,ooo R:dr, att likaledes
under 3 år utgå med 10,000 R:dr hvartdera året.
3:o Till utgifter för gevärs-fabricationen, å 126,000 R:dr årligen un¬
der 5 år, 63o,ooo R:dr.
Med beräkning af det antal gevär, som under de senare åren blifvit
förfärdigade, såväl vid Carl Gustafs stads factori, som de enskilda gevärs-
factorien vid Husqvarna och Norrtelje, samt med fästad t afseende å behof-
vet af ersättning för de gevär, sorn kunna antagas årligen genom nyttjandet
förslitas, bar Utskottet, i enlighet med livad Rikets Ständer vid senaste
Biksdag antagit, ansett gevars-till verkningen kunna inskränkas till 3,000
stycken årligen, hvaraf vid Husqvarna 2,000, vid Norrtelje 5oo och vid
Garl Gustafs stads factori 5oo, och då, i följd af gällande contracts-grunder,
gevärs-prisen beräknats utgöra circa 20 Rrdr för stycket, tillstyrker Ut¬
skottet,
att för gevärs-fabricationen må anvisas ett belopp af 180,000 R:dr,
att under tre år utgå med 60,000 R:dr årligen,
och som, för den händelse Rikets Ständer skulle bifalla ifrågavarande
anslag, erforderlige medel för gevärs-fabricationens fortsättande blifva att
tillgå, utan att det till ombyggnad och förbättrad inredning af Carl Gustafs
stads factori, af anslaget för 1835 — i83c> förskottsvis använda belopp af
32,i56 Ridr 43 sk- 1 rst., behöfver tagas i beräkning,
hemställer Utskottet, att, i enlighet med hvad Kongl. Majit
äfven för sådant fall ansett böra ega rum, all fråga såväl om be¬
rörde förskotts återgående, som angående försäljning af de till fac-
toriet hörande lägenheter, må förfalla.
Härigenom anser sig Utskottet äfven hafva besvarat den af Petter
Jönsson från Jönköpings Län väckta motion, att årliga beställningen af ge¬
vär vid Husqvarna factori må ökas från 2,000 till 3,000 stycken.
I sammanhang härmed, och då hvarken Norrteljes belägenhet nära
hafskusten är tjenlig för ett gevärs-factori, i händelse af krig, eller något
serdeles behof af detta factori numera är för handen, sedan Eskilstuna fac-
tori, som har ett i alla afseenden fördelagtigare läge, blifvit med dryg
kostnad utvidgadt till en fullständig gevärs-fabrik, har Utskottet, som in-
hemtat, att fråga om tillstånd till Norrtelje factoris nedläggande uppstått,
velat
tillstyrka Rikets Ständer att' bos Kongl. Majit i underdånighet an¬
mäla, att, i händelse egaren, till Norrtelje factori skulle, under bil-¬
&tals-Ut skottets Utlätandej IV.-o 354• Litt. Ä.
ii
liga vilkor, vilja nedlägga den gevärs-tillverkning, som honom å-
ligger, Rikets Ständer äro benägna att sådant medgifva och an¬
hålla att i dylik händelse derom få emottaga Kongl. Majrts Nå¬
diga Proposition.
4:o Til! befästnings-arbeten å Waxholm och uti Stockholms skärgård
för fern år, å 100,000 R:dr årligen, 5oo,ooo R:dr.
Då angeläget är, att dessa befästnings-arbeten, som för Rikets och
hufvudstadens försvar äro af den yttersta vigt, blifva skyndsamligen verk¬
ställda, får Utskottet
tillstyrka, att, för befästnings-arbetena å Waxholmen och uti Stock¬
holms skärgård, må anvisas det af Kongl. Maj:t äskade årliga an¬
slag af 100,000 R;dr, alt för 3:ne år utgå med 3oo,ooo R:dr.
5:o Till Carlsborgs fästnings-byggnad för fem år, å 5o,ooo R:dr årligen,
260,000 R:dr.
Då, enligt hvad det af Chefen för Ingenieur-Corpsen till Kongl, Maj:t
ingifna underdåniga embets-memorial utreder, minst 5o,ooo R:dr årligen
erfordras, så framt Pionnier-corpsen ändamålsenligt och med nytta för bygg¬
naden skall kunna sysselsättas, och det sålunda icke skulle vara förenligt
med en god hushållning att ytterligare nedsätta denna för arbetet lägst
beräknade summa,
tillstyrker Utskottet, att för Carlsborgs fästnings-byggnad må an¬
visas en summa af5o,ooo R:dr årligen , eller för tre år 15o,000 R:dr.
6:0 Till Carlstens fästning och Marstrands hamnförsvar samt till be¬
fästnings-arbeten vid inloppen tili Carlskrona 35,ooo R:dr årligen för hvar¬
dera eller för fem år tillsammans 35o,ooo R:dr.
Med erkännande af dessa befästningars nytta och behöflighet, tror Ut¬
skottet emedlertid, att arbetet ej oundgängligen behöfver fortskyndas mera*
än som erfordras för de å nämnde fästningsorter varande fångars syssel¬
sättande, i följd hvaraf, och då Utskottet icke är i tillfälle bestämma, huru
stor summa å hvartdera stället i sådant afseende kan vara af nöden, men
anser det af Kongl. Maj:t äskade anslag, efter nyssnämnde beräkningsgrund,
kunna nedsättas till 4°.ooo R:dr årligen, Utskottet
tillstyrker, att, gemensamt för Carlstens fästningochMarstrands hamn¬
försvar, samt för befästnings-arbeten vid inloppet till Carlskrona må
anvisas en summa af 120,000 R:dr, med /{o,000 R:dr årligen un¬
der 3 år, att af Kongl. Maj:t, i nion af behofvet och för bere¬
dande af sysselsättning åt de å nämnde ställen förvarade arbets^
fångar, emellan begge dessa fästningsarbete!! fördelas.
12;
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 35j£. Litt. A.
Slutligen hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,,
att, för minskande af arbetskostnaden, på sätt Chefen för Ingenieur-
Corpsen jemväl föreslagit, arbetsfångar måtte, såvidt ske kan, vid
alla ofvanuppräknade befästnings-arheten varda använde.
7:0 Till anskaffande af telegraf-persedlar för användande under krigs¬
tid, jemte de i sådant afseende erforderlige undersökningar, i5,ooo R:dr.
I sammanhang härmed har Utskottet ock till pröfning förehaft tvänne
motioner, den ena af Herr Grundelstjerna_, som, med afseende derpå, att
Post-Verkels behållningar blifva erforderlige för flera Verkets egna ange¬
lägna utgifter, hemställt, att för telegraf-inrättningarne, hvilkas årliga un¬
derhåll, oberäknad! byggnads-kostnader, hittills af postmedlen utgått med
i3,ooo R:dr årligen, mätte af Rikets Ständer anvisas ett serskildt Stats¬
anslag; den andra af Herr Brinck, A. M., som äskat, att för telegraf-in¬
rättningarne, hvilkas underhåll hittills blifvit beslridde med öfverskotlen på
Post-Verkets inkomster, måtte, då fara vore för handen, att dessa nyttiga
Inrättningar, i fall Post-Verkets tillgångar blefve otillräckliga, komme att
afstanna, anvisas en summa af 12,120 R:dr årligen, att utgå af postmedlen,
med vilkor, att telegraferne alltid skola vara i verksamhet de tider af året,
då sjöfarten är i gång, och att underrättelser, sorn genom dessa Inrättningar
erhållas, rörande sjöfarten, blifva kostnadsfritt meddelade.
Utskottet, som föreställer sig, att den till Post-Verkets behof afsedda
andel af poslmedlen, öfver hvilkas öfverskott Kongl. Maj:t eger att dispo¬
nera,, hädanefter såsom tillförne skall lemna tillgång till bestridande icke
allenast af de årliga utgifterne för telegraf-inrättningarne, hvilka Kongl.
Maj:t å nämnde medel förut anvisat, utan äfven för andra högst nödiga
förbättringar i telegraf-väsendet, hvilka i fredlig tid kunna gagna handeln
och sjöfarten och derjemte i krig blifva af nytta,
tillstyrker Rikets Ständer att meddela deras samtycke till en så¬
dan disposition af Pöst-Verkets öfverskott, men afstyrker bifall
till uppförandet å Stat af det utaf Kongl. Majrt äskade anslag,
i5,ooo R:dr,, hvarigenom Utskottet jemväl anser sig hafva besva¬
rat de af Herrar Grundelstjerna och Brinck väckta förslag om
medels anvisande för telegraf-inrättningarnes underhåll.
8:0 Till kostnader för Instructions-compagnier vid indeldta Infanteriet
för fern år, å: 3r,ooo R:dr årligen, i55,ooo R:dr.
Då Utskottet, enligt dess angående regleringen af Riks-Statens Tredje
Hiifvud-Titel afgifne Utlåtanden, tror sig hafva ådagalagt, att tillgång för
Stats-Utskotlets UtlåtandeN.o 3S/f- Litt. B'.
13
sammandragning af Instruclions-compagnier, bör kunna beredas, genom de
besparingar, sorn, i följd af försvars-ver bets ändamålsenliga organisation på:
fredsfot, uppkomma, anser Utskottet sig
böra afstyrka bifall till hvad Kongl. Maj:t i detta afseende äskat.
9:0 Till kostnader för indeldta Armeens öfriga vapenöfningar för fem
år å 45,000 Ridr årligen, förut icke på Stat uppförde, 225,000 Ridr.
Detta behof anser Utskottet kunna och böra fyllas af det på ordinarie-
Stat uppförde anslag, hvadan Utskottet
afstyrker bifall till Kongl. Maj:ts berörde Proposition.-
N:o 354. Litt. B.
Utlåtande, i anledning af ifrågaställde- extra- Stats-anslag för
Försvars-verket till sjöss*
(U. A.)
Kongl. Majlis Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof
upptager för detta föremål följande extra anslags-summor:
ilo Till fullbordande af ett under byggnad varande bestyckadt ång¬
fartyg om 200 hästars kraft, 100,000 Ridr.
210 Till anskaffande af ett bestyckadt ångfartyg om 3oo hästars kraft,.
278,000 Ridr.
Då, genom en förändrad organisation af Sjöförsvaret, och i den mon
linieskeppen komma att medtaga en mindre del än hittills af det för Flot¬
tans underhåll anvisade anslag, tillgång bör uppkomma för bestridandet af
all den vigtiga materiella utgiften för Sjöväsendet, har Utskottet, oagtadt
det erkänner nyttan och lämpligheten af bevärade ångfartyg, emedlertid ej
funnit sig böra tillstyrka de af Kongl. Majit i sådant afseende äskade extra
Stats-anslag.
3:o Till upphandling af 72-pundige bombkanoner med projectiler för
linieskeppen och de större fregatterne, samt till kanonslupars armering med
bombkanoner, 63,333 R;dr 16 sk.
Då Utskottet, innan utredt blifvit, huruvida linieskepp komma att för
framtiden ingå i beräkning för Sjöförsvaret, icke anser lämpligt, att serskil¬
da medel anvisas för dessa skepps bestyckning, men deremot, vid betrag-
tande af angelägenheten, att de förbättrade artilleri-piecer ,, sorn, under be¬
14
Slats~JJ tskottets Utlåtande, N:o 3S4- Litt. B.
nämning bombkanoner, börjat begagnas, äfven må införas uti Sveriges för-
svars-väsende, anser fregatters och kanonslupars armering med säd ane pie-
cer vara af behofvet påkallad, har Utskottet, med beräkning af den andel
uti det ifrågasatte antalet bombkanoner, som, enligt Förvaltningens af Sjö-
Ärendena förslag, skulle komma att användas serskildt för linieskeppen och
serskildt för fregatter och kanonslupar, ansett sig böra
tillstyrka Rikets Ständer att, endast för fregatters och kanonslupars
armering meu bombkanoner, anvisa ett anslag af 4°>000 födr, att
disponeras, i den moa behofvet det fordrar.
4’o För erforderliga förbättringar uti Båk- och Fyrings-väsendet, me¬
delst nybyggnader och förändringar, till båtnad för sjöfarten i allmänhet,
100,000 R:dr.
Rörande detta ämne, hafva till Utskottet jemväl blifvit remitterade
följande motioner:
a) af Herr Brinck, som äskat, att Rikets Ständer måtte, efter infor¬
drade kostnadsförslag, anslå medel för en Blänkfyr på Gottska Sandön, en
stadig Fyr på Ölands norra udde, en Blänkfyr på södra udden af Gottland,
en Fyr på Sandhammars udde, en Fyr på Morups Tånge, samt en flytande
Fyr påFalsterbo-ref, äfvensom att de Prickar, som finnas i våra skärgårdar,
måtte, för att göras mera synbara, förses med flaggor, tunnor eller kors ;
h') af Herr Norin, som begärt anslag för anläggandet af en Fyrbåk å
klippan Understen vid Gräsön; och
c') af Matts Pehrsson från Stockholms Län, om anläggandet af en Fyr¬
båk på sistnämnde skär och en Trädbåk på klippan Bonden i Norra Qvarken.
Af Förvaltningens af Sjö-Ärendena till Kongl. Maj:t i underdånighet
ingifne förslag till Arbetsplan, under loppet af nästföljande fem år, för nya
Fyrars inrättande och Stenkols-fyrars förändring till Lamp-fyrar , har Ut¬
skottet inhemtat, att kostnaden för anläggande af Fyrbåkar vid Morups
Tånge, vid Ölands norra udde, och vid södra udden af Gottland, samt ut¬
läggande af en flj^tande Fyr vid Falsterbo, äfvensom till förändringen af
Kullens, Östergarns, Ölands södra uddes, Sandhamns, Grönskärs, Svart¬
klubbens och hidinge Fyrar, blifvit beräknad till 267,172 R:dr.
Med biträdande af den utaf Kongl. Maj:t i dess afgifne Nådiga Propo¬
sition följde åsigt, att hela det utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena askade
belopp icke kan anses vara för närvarande erforderligt för beredande af
nödige förbättringar och utvidgning uti Fyr- och Båk-väsendet, utan tror,
att en summa af 25,000 R:dr årligen bör dertill lemna erforderlig tillgång,
och då hvad angår de i ofvan uppräknade motioner 'yrkade anläggningar af
Slats-Ut skottets Utlåtande, N.-o 3S/f. Litt. B.
15
Fyrar, som ej finnas upptagne i Förvaltningens arbetsplan, nödigt är, att
tillförlitligt må utredas, så väl om desse nya Fyrar äro af behofvet på¬
kallade, sorn den kostnad, anläggningen kan medföra, innan anslag derföre
beviljas,
tillstyrker Utskottet, alt Rikets Ständer måtte, till förbättringar
uti Båk- och Fyrings-väsendet, bevilja ett Extra Stats-anslag af
^5,000 R:dr, alt, under loppet af nästföljande tre år, utgå med
25,000 R:dr årligen, nied underdånig anhållan derjemte, att arbe¬
tet måtte utföras, i den mon medlen sålunda blifva att tillgå, och
att Kongl. Maj:t täcktes låta anbefalla vederbörande att sig yttra,
angående nyttan och erfordei ligheten af nya Fyrbåkars inrättande
på Gottska Sandön, Sandhammars udde, skäret Understen och
klippan Bonden, äfvensom den derföre erforderliga kostnad , samt
för den händelse, de undersökningar, som i anledning häraf kom-
rnc att verkställas, skulle föranleda någon förändring uti den nu
föreslagne arbetsplanen, derom gora Nådig framställning till Rikets
Ständer vid nästinstundande Riksdag.
5:o Till Dock-byggnaden i Carlskrona, enligt serskild af Kongl. Maj:t
till Stats-Utskottet aflåten Proposition (intagen under N:o 19 i lista Sami.
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocolf), för fem år, å 33,333 R:dr 16 sk.
årligen, i66,6C6 R:dr 3a sk.
Då ifrågavarande Dockor,, hvilka vid deras begagnande för skeppsny-
byggnad och till förvarande af fartyg, sorn ännu icke varit i vattnet, onek¬
ligen medföra betydliga fördelar, deremot för uppläggande af fartyg, sorn.
redan varit i sjön, torde kunna anses för ändamålet mindre gagneliga, helst
erfarenheten visar, att träd, efter att hafva blifvit af vatten genomdränkt,
fortare undergår förruttnelse, om det blottslälles för luftens åverkan, än om
det fortfarande får vara under vattnet, bär Utskottet, vid det förhållande,
att de i Carlskrona redan befintliga Dockor lemna ett icke obetydligt ut¬
rymme för förstberörde ändamål, samt under den förutsättning, att sjö-för¬
svaret för framliden icke kommer att grunda sig på bibehållandet af ett
större antal linieskepp,
icke ansett sig böra tillstyrka något serskildt anslag å Stat för
Dock-byggnadens utvidgande.
6:0 Till fullbordande af vatten-ledningen i Carlskrona 23,4oo Rldr,
likaledes enligt serskild till Stats-Utskottet aflåten Proposition (intagen un¬
der Nio i8- i lista Sami. af; Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.^f
16
iStats-Utskoltets Utlåtande; N.o 354- Litt. C.
Då detta företag obestridligen bör komma att medföra nytta och be¬
qvämlighet lör både Flottans station i Carlskrona och denne stads invå¬
nare, samt dess öfvergifvande, då för detsamma, enligt hvad upplyst blifvit,
redan är nedlagd en så betydlig kostnad, att vida mindre för fullbordandet
ytterligare erfordras, skulle för Sfats-Yerket medföra en bestämd förlust,
får Utskottet, under förutsättning likväl, att Carlskrona stads åtagande att
med i5oo R:dr årligen bidraga till vattenledningens framtida underhåll-,
må komma att medföra bindande kraft, och med antagande, att de bespa¬
ringar, som å 4;de Hufvudtilelns anslag, enligt Utskottets i Utlåtandet Nto
53 yttrade åsigt, kunna beredas, äfven må lemna tillgång för de till detta
arbetes fullbordande erforderlige dagsverkskostnader,
tillstyrka, att Rikets Ständer måtte medgifva, ätt, sedan visshet er¬
hållits, det Carlskrona stad förbinder sig att med j5oo R:dr år¬
ligen bidraga till underhållet af den ifrågavarande vattenledningen,
det derutöfver erforderlige beloppet, 28,4.00 R:dr , på en gång får
ntgå, dock med vilkor, att desse medel icke må få disponeras förr-,
än Kongl. Maj:t genom Entreprenad-conlraci förvissat Sig, att ar¬
betet kan för denna summa fullbordas, och sålunda ej komma aLt
erfordra något ytterligare bidrag från Statens sida.
7:0 I öfverensstämmelse med Utskottets, uti Utlåtandet N:o 289, 3o:de
punkten, afgifne yttrande, angående medels anvisande för den kostnad, som
för inventering af ek-förråden i Carlskrona kommer att erfordras,
tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer för sagde ändamål måtte
anvisa en summa af 8,000 R:dr B:co , att i mon af behofvet ut¬
betalas.
N:o 354. Litt. C.
•Utlåtande, i anledning af ifrågasatte Extra Stats-anslag för lätta»
de communicationer och. andra allmänna arbeten.
(U. A.)
För dessa föremål har af Kongl. Maj:t, uti Dess Nådiga Proposition om
Stats-Verkets tillstånd och behof, blifvit äskadt 100,000 R:dr årligen i fem
år, eller tillsammans 5oo,ooo R:dr, hvarunder Kongl. Maj:t ansett detta an¬
slag
Stals-Utskoltcls 'Utlåtande, iV.-o 354- Litt. C.
17
slag ej kunna nedsättas, om några väsendtliga anstalter till verklig båtnad,
skola dermed kunna åstadkommas.
Vid öfvervägande häraf och då Utskottet dels af f. d. Stor-Amirals-
Embetets Tredje Aldelnings lill Kongl. Maj:t ingilne, vid Remissen af den
Nådiga Propositionen fogade, underdåniga Memorial af den 16 December
sistlidet år, rörande de allmänna arbeten, som blifvit ifrågasatte att med
bidrag af Statsmedel utföras, dels af serskilde, i sådant afseende sedermera
aflåtne, Nådiga Propositioner och Skrifvelse^ samt dels af flera från samtlige
Riks-Stånden lill Utskottet remitterade motioner, blifvit satt i tillfälle att
för hvarje föremål serskildt pröfva de erforderlige behofven, och Utskottet
ansett lämpligast vara, att Rikets Ständer måtte, vid bestämmandet af an¬
slagen, jemväl serskildt besluta, rörande hvarje af de ifrågasatta föremålen,
i stället, att, i sådant afseende, på sätt Kongl. Maj:t äskat, ställa en viss
rund summa till Kongl. Maj:ts disposition, får Utskottet, i öfverensstäm¬
melse med denna yttrade åsigt, efterföljande förslag till Rikets Ständers
pröfning öfverlemna.
De arbeten, för hvilka anslag, jemlikt hvad ofvanberördt är, blifvit
ifrågasatte, äro:
Uti Norra Distr idet:
Rensning af Råneå eif, Hedenforssarne i Luleå eif, Sikforssarne i Piteå
■eif och Umeå eif, byggnad af en färjebrygga vid Veda, för passagen öfver
Ångerman-elfven, rensning af Indals-elfven och brobyggnad öfver Fjähls
lilla färjesund, rensning af Ljunga eif och Landaforssen i Ljusne eif, af¬
tappning af myror i Wester-Norrlands f je 11 tråk ter, upprensning af Söderhamns
skärgård och af Wåbäcksforssen i Dalelfven, odling af Stor- och Höns-
"myrorne i Dalarne, hamnbyggnad vid Norrtelje, upprensning af Olands å i
Roslagen, upptagande af försänkningar i Kod jupet samt upprensning af Södra
Stäket, Almare-stäk och Ericssund i Mälaren.
Uti Medier sta Dist ridet:
Ombyggnad af Strömsholms canal, fortsättning och färdigbyggnad af
Gråda canal, anläggning af en canal emellan sjöarne Barken och Siljan,
Philipstads canal samt en canal emellan Mälaren och Yngaren i Söderman¬
land, slussbyggnad öfver så kallade Qvicksund, samt .undersökningar för en
canal från Iljelmaren till Wenern.
Bill. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Dand. 2y.de Haft.
3
Stats-Utskottets Utlåtande, JV.-o 354- Litt. C.
Uti Vestra Districtet;
Slussanläggning vid Farsshaga och Dey-forssen, anläggning af en canal
från Wenern lill Erren, eller från Wenern lill Stora Lee, sami genom
Albrechts-sund vid Marstrand, uppmuddring af Nordre eif och af Götha
eif emellan Ströms canal och Götheborg, samt hamnbyggnad vid Gö¬
theborg.
Uti Östra Dist ridet:
Hamnbyggnad vid Linköping och uppmuddring af Stångån, hamnbygg¬
nad vid Wadstena, Lidköping och Hjo, samt upprensning af Stångån och
Emmån lör vattenytans sänkning.
Uti Södra Distr idet:
Hamnanläggning vid Warberg, upprensning af Himble oell Tollereds
åar, hämmande af flygsanden,, som uppgrundar Lagaån, hamnbygnad vid
Höganäs, Svinebådan, Landskrona, Milmö, Ystad och Cimbritshamn, upp¬
rensning af Höje och Lödde åar, hamnbyggnad vid Christianstad eller
Åhus och upprensning af Helgeån, upprensning af Rottneån och förbätt¬
rande af Ronneby köpings redd, undersökning för en canal genom södra
Sverige emellan Cattegatt och Östersjön, hamnanläggning vid Wisby samt
uttappning af myror på Gottland;
hvarförutan anslag äfven blifvit begärde för befrämjande af bogsering
medelst ångfartyg på Götha canal emellan Slockholm och Götheborg med
flera orter, för förbättrad omläggning af vägarne i Riket, för anläggning af
nya vägar, dels i allmänhet, dels inom serskilda orter, såsom Dalarne, Dals¬
land, Norrland, emellan Götheborg och Jönköping, för en chaussé emellan
Westerås och Fahlun, samt för jernvägars anläggning.
Innan Utskottet till en närmare granskning företager dessa förslag, har
Utskottet anselt ordningen fordra, att yttrande först afgifves, i anledning af
Kongl. Maj:ts den 20 sistlidne Augusti lill Rikets Ständer aflålna Nådiga
Proposition, angående bildandet af en Styrelse för Allmänna Arbeten, (in¬
tagen under N:o8t i 1 Samlingen af Bihanget lill Riks-Ståndens ProtocolQ,
äfvensom, i sammanhang dermed, en af Herr von Troil'., E., inom Ridder-
skapet och Adeln väckt, till Utskottet remitterad motion, dels om inrät¬
tande af ett serskildt Embels-Verk för ordnandet, anläggandet och vid-
magthållandet af alla land- och vatten-communicationer, hvilket Embets¬
verk skulle blifva verkställande, der anläggning och underhåll bekostas jf
Statsmedel, men endast ledande och bevakande, der arbete och omkost-
Stats-Utskollets Utlåtande, IV.-o 334- Litt. C.
19
nader bestridas af communer, dels derom, att alla Stals-anslag för besagde
ändamål, dertill jemväl borde räknas anslag för anläggning och underhåll
af vägar, broar, canaler, hamnar, fyrar, bakar, m, m., och strömrensningar,
måtte till en Hufvud-Titel sammanföras.
Kongl. Maj:t har för den ifrågavarande Styrelsen, som skulle komma
att omfatta: anläggningar och förbättringar af sjö- och land-comm0nica*
tioner, såsom canaler, slussar, vägar, broar och färjor, strömrensningar,
hamnbyggnader och muddringar, samt arbeten för beredande af större od*
lings-företag, medelst utdikningar eller aftappningar af sanka trakter och
sjöar, afgifvit följande förslag till Stat:
För Central-förvaitningen, tillsammans 6,766: 32. —
District-Chefers aflöning ....... 3,ooo: — —
Till rese- och undersöknings-kostnader samt expenser . . 0,6(56: 32. —*
Till en Lärare vid Mariebergs Läroverk uti de kunskaps*
ämnen, som specielt tillhöra Ingenieurer för allmänna arbeten i,ooo: — —
Summa 17,433: 16’. —
hvaremot de r,ooo R:dr, som förut af 4tde Hufvudtitelns anslag utgått så¬
som arfvode till Chefen för Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning', samt
^ det serskilda aflönings-anslaget till Comileen för Norra väg-anläggningarne,
s5o R:dr, kom me att för andra behof besparas.
Då det emedlertid, innan Aflönings-stat lör ifrågavarande Émbets-verk
definitivt fastställes, torde vara lämpligt att erhålla närmare ledning för
omdömet, än som nu är för handen, i afseende på de resultat, som af
denna admiuistrations-grens utvidgade verksamhet böra kunna förväntas,
bar Utskottet, som i öfrigt fullkomligt instämmer uti de af Kongl. Majit
uttryckte åsigter, rörande vidden och omfattningen af den föreslagne Sty¬
relsens förvaltnings-beslyr, men tror, att någon jemkning och nedsättning
uti det äskade anslaget kan ega rum, funnit sig böra
tillstyrka, att Rikets Ständer icke nu måtte fastställa någon Stat
för den af Kongl. Maj:t föreslagne Styrelse för allmänna arbeten ,
utan endast årligen, intill nästa Riksdag, eller för \ år, ställa lill
Kongl. Maj:ts disposition :
för aflöning, så väl vid Central-förvaitningen, som i
landsorlerne . -. G,75o R:dr,
hvartill ytterligare läggas de 1,260 R:dr, som, enligt
hvad Kongl. Maj:ls Proposition upplyser, blifva att
tillgå, dels på 4:^e Hufvudtitelns Stat, och dels ge-
20
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:0 354- Litt. C.
noin indragning af de till Comileen för de Norra
v.äganläggningarne anslagne 25o R:dr, då liela aflö-
nings-summan kommer att utgöra 8,ooo R.dr; och
för rese- och under,söknings-kostnader samt expenser 6,ooo R:dr,
tillsammans 12,750 R:dr;
äfvensom och då Utskottet anser, att någon läro-anstalt, för bildande af
Ingeniörer för allmänna arbeten, icke lärhpligare eller med mindre kostnad
kan beredas, än derigenom, att, på sätt Kongl. Majit föreslagit, det ut¬
märkta Läroveiket vid Marieberg erhåller en sådan utvidgning, att nödige
insigter uti hamn- och vattenbyggnads- samt väganläggnings-arbeten m. m.
der kunna bibringas icke allenast de Officerare, hvilka i sin Ijénsteutöfning
deraf blifva i behof, utan äfven andre,, hvilka, ehvad de tillhöra militär—
ståndet eller ej, kunna, när de ega nödige förberedande kunskaper, vid
Läro verket vinna inträde, Utskottet
tillstyrker, att det af Kongl. Majit för en vid Marieberg anställd
ytterligare Lärare i de kunskapsämnen, sorn specielt tillhöra Inge¬
niörer för allmänna arbeten, äskade arfvode, 1,000 R:dr årligen,.
mätte af Rikets Ständer, intill nästa Riksdag, eller med beräkning
för 4 år, beviljas..
Genom hvad sålunda blifvit föreslaget, anser Utskottet sig jemväl hafvai
besvarat Herr von Troils här förut omförmälde motion , i hvad den rörer
organisationen af ett. serskildt Embetsverk för land- och vatten-commu-
nicationerne.
Då Utskottet härefter öfvergår till pröfningen af här ofvan uppräknade-
förslag till allmänna arbeten,företer sig till en början en väsendtlig olikhet
emellan de företag, som afse allmänna fördelar för hela Riket, eller för
landsorter eller menigheter,, och sådane , som , ehuru till sina följder med¬
förande gagn för det allmänna, likväl i främsta rummet äro betäknade på
enskild, vinst för personer eller corporationerp och då denna olikhet äfven,
i afseende på vilkoren för de Statsbidrag, sorn för det ena eller andra före¬
målet kunna komma i fråga, påkallar skiljagtiga bestämmelser, har Utskottet
ansett sig böra först behandla frågan om hamnbyggnader,.carialer och ström-
rensningar till communicationers befrämjande, och serskildt sedermera för¬
slagen om utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar, för be¬
redande af odlings-företag, hvarefter Utskottet slutligen vill lill pröfning
upptaga* de angående väganläggniiigar m, m. gjorde framställningar..
Sluts-Ulikottels Utlåtande, N.o 3S4- Uilt. Cl
21
a) V a 11en - c om mun icationer::
Norra Districtet.
r:o [ afseende på Råneå eif , om hvars upprensning Riksdags-Fullmäg-
tige i Bonde-Ståndet från Norrbottens- Län redan för 8 å 10 år tillbaka
hos Kongl. Majit gjort underdånig framställning, har Stor-Amirals-Embetets
3:dje Afdelning yttrat;: att, då denna upprensning åsyftade att lätta bål-
communicationen och flottnings-rörelsen på elfven, samt således ansågs kom¬
ma att bidraga till ortens förkofran, en mindre summa , t. ex. 4,000 R:dr,
måtte kunna anvisas så väl till undersökningars anställande, som äfven ar¬
betets företagande.
Utskottet liar i anledning häraf samt med afseende på nyttan af en
lättad communieation och tillfälle lill förkofran för den fattiga och glest
befolkade ort,, hvarigenom elfven löper, ansett sig
böra tillstyrkaj att, för upprensning af Råneå eif samt bestridande
af de dertill erforderliga undersökningar,, måtte anvisas; en summa
af 4,000 R:dr..
2;o För upprensning af Hedenforssarne i Luleå eifåsyftande att göra
denna eif flottbar för den betydliga mängd tjära m. m.,. som i Öfver-Luleå
socken till verkas,, och sorn nu måste köras ZffAe\s mil förbi en lång kedja
af strömfall, har Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning hemställt, att ett
Slats-anslag måtte beviljas af 5,ooo R:dr, eller det belopp, som företaget,
enligt redan år 1822 upprättadt kostnadsförslag,. ansetts erfordra enär bi¬
drag icke ansetts vara att påräkna af ortens invånare;.
Då delta strömrensnings-arbete sålunda linnes vara af obestridlig nytta,
tillstyrker Utskottet, att de ifrågasatte 5>ooo R:dr måtte af Rikets
Ständer beviljas..
3:o Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning liar vidare tillstyrkt ett
anslag af 6,000 R:dr för upprensning af Sik-forssarne i Piteå elfj hvilket
arbete åsyftade en fortsättning af den år 1824 började, men sedermera af-
brutna upprensningen i Piteå eif.
Berörde företag, som redan år 1833 blifvit upptaget bland de Hydro-
techniska arbeten, till hvilkas utförande Nådig Proposition om förökadt an¬
slag till vatten-communications-arbeten vid sistförflutne Riksdag afläts , har
sedermera, af brist på nödige medel, icke kunnat komma till verkställighet;
och får Utskottet således
tillstyrka det äskade anslaget, 6,000 R:dr.
22
Stats-Utskoticts Utlåtande, N.o 3S/f. Litt. C.
4:o Uti tvänne serskilda hos Borgare-Ståndet väckta och till Utskottet
remitterade motioner, har Herr Norin, P.j gjort framställning, dels om ett
anslag af 2,000 ft:dr årligen under fem år, till biträde vid uppnmddi ingen
af Umeå eif vid inloppet lill staden Umeå, hvilket inlopp nu vore så grundt,
att endast 6 fot djupgående fartyg kunde till staden uppkomma, dels alten
summa af 1,000 R:dr måtte anvisas för sprängning och öppning af ett för
flottningen å nämnde eif ofvanför sladen hinderligt stenhand i forssen e-
mellan Lycksele och Degerforss.
Då ifrågavarande arbeten onekligen skulle bereda lättnad för stadens
sjöfart, samt jemväl under missvext-år befordra spanmåls-lillfÖrsel för de
Norra orterne, tillstyrker Utskottet,
att, för utförande deraf, må beviljas ett anslag af 6,000 R:dr, att
utgå med 2,000 R:dr årligen i 3:ne års tid, under vilkor, att Umeå
stad för samma arbete tillskjuter minst 1,000 R:dr årligen, under
samma lid.
5:o För anläggandet af en färjebrygga vid Weda gästgifvaregård, samt
anskaffandet af en ändamålsenlig färja öfver den derstädes omkring 1/2 mil
breda Ångerman-eif ven} har Slor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning till¬
styrkt ett anslag af 2,000 R:dr.
Kostnaden är, enligt af Capitainen , nu mera General-Consulen Hahrj
för öfver tio år tillbaka, på Konungens Befallningshafvandes anmodan, upp-
rättadt förslag, beräknad till 3,000 R:dr, hvaraf 1,000 borde af orten be¬
kostas, men verkställigheten af arbetet har, af brist på tillgångar bos de
underhållsskyldige inom orten, måst uppskjutas. Då förelaget obestridligen
är af vigt, för att bibehålla en jemn och oafbruten communicution på den
allmänna landsvägen, som genom denna (ärja sammanbindes öfver elfven ,
hemställer Utskottet,
att för ifrågavarande färj-inrättning må anvisas ett belopp af
2,000 R:dr, under vilkor, alt ortens färjhållningsskyldige invånare
bidraga med 1,000 R:dr, samt åtaga sig det framtida underhållet,
mot rättighet att uppbära färjpenningar, hvilkas belopp torde öf-
verlemnas till Kongl. Majrt att bestämma.
6:0 För brobyggnad öfver Fjähls lilla färjesund uti Indals-elfven ,
hvarföre kostnaden blifvit beräknad alternativt till 3,100 eller 5,600 R:dr,
har af Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning blifvit ifrågasatt ett anslag
af högst halfva det erforderliga beloppet; men sora, enligt hvad den Kongl.
Maj:ts Proposition, angående bildandet af en Styrelse för allmänna arbeten,
Slctts-U tskotlets Utlåtande, N.-o 35/f. Litt. C.
23
bilagde Tabell utvisar, ortens invånare nu mera på egen bekostnad företagit
berörde brobyggnads-arbete,
torde all vidare fråga derom få förfalla.
7:0 I afseende på föreslagne rensningar uti Indals-eljven, har Stor-
Amirals-Embetets Tredje Afdelning ytlrat: att tim meiflottning på nämnde
eif från äldre tider tillbaka varit idkad mera allmänt, än vid något annat
af vattendragen i Norrland, hvilket förhållande haft sin grund uti elfvens
farbarhet för båtar och större flottor genom Medelpad, 8 mil uppåt landet,
men alt, sedan skogarne derstädes börjat något aftaga , rörelsen flyttat sig
längre upp åt elfven till de vidsträckta och bättre behållna skogstrakterna
i Jemtland, och då de forssar, som fnnnos längre upp i elfven, lade hin¬
der i vägen härföre, blefve en strömrensning af nöden , för alt underlätta
communicationen; att kostnadsförslag blifvit af nu mera aflidne Öfverste-
Lieutenanlen Hällström år 1824 upprättadt, enligt hvilket för de hufvud-
sakligaste hindrens undantödjande erfordrades eli belopp af 28,000 R:dr,
men alt, oagtadt Afdelningen tillstyrkt, att ett anslag af 6,5oo R;dr måtte
få utgå för upprensning af den del utaf elfven, som genomlöper Lits soc¬
ken, medel icke blifvit tillgänglige för utförandet, i följd hvaraf Afdelnin¬
gen 1111 tillstyrker, att de 2.8,000 R:dr, som blifvit beräknade för hela före¬
taget, hvartill ortens invånare förklarat sig vilja bidraga med 2 å 3 kost¬
nadsfria dagsverken per rök, måtte, om tillgångarne medgifva , få successivt
af Vatlen-communications-fonden uteå.
Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad,, motion, har
Eric Nilssoti fi ån Jemtlands Län yrkat, att, utan afseende på hvad rörande
vatlen-communicationer i allmänhet blefve beslutadt, ett belopp af 6,5oo
R:dr måtte anslås till upprensning af Lits-elfven, Amian och Långan; va¬
rande vid motionen bilagdt ett af Andre Landtmätaren Eric Johan Stagnell
upprättadt kostnadsförslag å 6,So8 R:dr 21 sk. B:co.
Utskottet har, vid pröfning af dessa förslag, ansett det ifrågaställda
strömrensnings-arbeter, både i anseende till företagets vidd och värdet af de
skogseffecter, som derigenom kunna göras afsältliga, vara af en stor och
allmän vigt; men då arbetet derjemte, enligt hvad Stor-Amirals-Embetets
Tredje Afdelning antagit, lämpligast torde böra successivt verkställas,
hemställer Utskottet, att för närvarande endast 4.000 R:dr årligen,
under tre år, eller tillsammans 12,000 R:dr, matte af Rikets Stän¬
der beviljas, till Indals-elfvens upprensning.
8:0 Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning har, lill erhållande af un¬
derstöd från Vatten-communications-londen, anmält upprensningen af 12 fors-
24
iStats~ZItikotlels Utlåtande, N.o 35^. Titt. C.
:sar lili Ljunga eif inora Hafverö Socken, för hvilket arbete kostnaden he«
räknats till 4>d28 R:dr.
Då detta arbete, hvarigenom åsyftas ätt utsträcka Hot tiodal) på elfven,
enligt hvad tillika är upplyst, utgör en fortsättning a( de rensningar, hvilka
redan blifvit uti denna eif verkställde, men måst, i blist af medel, anstå,
anser Utskottet verkställigheten deiaf icke vidare böra uppskjutas, och då
af ortens invånare skäligen bör kunna påräknas bidrag till arbetets ut¬
förande,
tillstyrker Utskottet, att till denna strömrensnings fullbordande
måtte, på en gång i ett för allt, anvisas en summa af 3,ooo R:dr,
då återstoden bör af ortens invånare fyllas.
9:0 Olof Pehrsson från Gefleborgs Län har, uti en inom Bonde-Ståndet
väckt, till Utskottet remitterad, motion, begärL, alt, såsom bidrag till upp¬
rensningen af Landa-forssen uti Ljusne eif, hvarföre kostnaden, enligt
förslag af Öfverste-Lieutnanten, m. m,, si minil on, och Capitainen von Sydoxv.,
beräknats lill circa 18,000 R:dr, måtte af Rikets Ständer beviljas ett anslag
af 6,000 R:dr, då ortens invånare dels redan påkostat dels voro beredda ätt
bestrida det öfriga.
Detta stiömrensnings-arbele förordas af Stor-Amirals-Embetets Tredje
Afdelning, som ansett detsamma gagneligt, icke blott för beredande af en
partiel flottled uti elfven, utan äfven till förekommande af i denna ort
ofta inträffande öfversvämningar; vid hvilket förhållande och då ortens
bidrag, enligt hvad sålunda utredt är, kommer att blifva högst betydligt,
Utskottet
tillstyrker beviljandet af det äskade anslaget, 6,000 R:dr.
10:0 Uti en hos Borgare-Ståndet väckt och till Utskottet remitterad
motion, har Herr Westman begärt, att Söderhamns stad, till upprensning
af den ifi mil närmast staden belägna skärgård, hvilken af fienden år
1721 gjordes med stenkistor ofarbar för andra fartyg, än större båtar, samt
till muddi ing och pålning, erhålla antingen ett lån af i5,ooo R:dr, mot
billiga återbetalnings-vilkor, eller, om sådant ej kunde beviljas, ett min¬
dre anslag af de för hamnrensningar med flere slike föremål beviljade
medel.
Med afseende å den lättnad uti staden Söderhamns sjöfart, som
genom de ifrågaställda arbetena skulle komma att beredas, tillstyrker
Utskottet,
att
Stais-Utskottcls Utlåtande, N.o 354- 'Litt. C.
25
att det sökta låneunderstödet af 15,ooo R.dr mätte beviljas, un¬
der de vilkor, sorn för dylika län serskildt varda löreslagne.
i 1:0 För upprensning af Norrtelje å, derigenom en bättre hamnplats,
än den nu befintliga mera aflägse, skulle kunna för staden Norrtelje bere¬
das, bar af Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning blifvit uppförd en
summa af j),t5o R:dr, hvartill kostnaden ansetts komma att belöpa sig;
dock har Afdelningen härvid föreslagit såsom ett vilkor, att bidrag till
kostnaden borde lemnäs af staden; och som Utskottet anser, att denna frå¬
ga bör närmare utredas och bestämmas, innan anslag kan beviljas,
hemställer Utskottet, att förslaget för närvarande må lemnäs ulan
afseende.
13:0 För upprensning af inre segelleden till Stockholm vid det så
kallade Kodjupet, hvarest från äldre lider tvänne större fartyg fyllde med
sten, äro försänkte, har Stor-Amirals-Kmbetets Tredje Afdelning föreslagit
ett anslag af 44>000 R'dr, hvarigenom vunnes den fördel, att farvattnet, som
för närvarande är endast r8ö fot bredt, med ett djup af ifrån 20 till 32
fot, skulle erhålla en bredd af 45o fot, eller ock, om endast det ena vra¬
ket upptogs, en mindre summa af 24,5oo R:dr, hvarigenom farvattnets
bredd skulle komma att utsträckas till 340 fot.
Då, enligt hvad handlingarne utvisa, Kongl. Maj:t i Nåder gillat för¬
slaget om desse försänkningars upptagande, och upplysning dessutom blifvit
Utskottet meddelad, att desammas bibehållande för försvaret af inloppet
till Stockholm icke är af ringaste nytta, har Utskottet, med afseende på de
hinder och svårigheter samma försänkningar medföra för handeln och sjö¬
farten till och ifrån den betydligaste stapelorten i Riket, hvilka svårigheter
dock hufvudsakiigast torde kunna undanrödjäs, äfven om endast det ena
af de försänkta vraken upptages, ansett sig böra
tillstyrka, att det för denna del af Kodjudéts upprensning sälting
da erforderliga belopp 24>5oo R:dr måtte af Rikets Ständer
beviljas.
i3:o Uti en inom Ridderskapet och Adeln vackt, till Utskottet re¬
mitterad, motion, har Friherre Cederström, A., yrkat, att för uppmnddring
af farleden emellan Dalarö och Stockholm genom Södra Stäket, på en sträcka
af 4 lf2 naii, måtte af Rikets Ständer beviljas ett låneunderstöd af 100,000
R:dr, till ett bolag, som förband sig att inom viss bestämd tid hafva verk¬
ställt muddrings-arbetet till 10 fots djup, mot rättighet att få uppbära nå¬
gon viss lämplig afgäld af fartyg, sorn derigenom passerade.
Bih. till R. St. Fröt. 184.0■ 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 2p.de Haft. 4
26.
Stals-Ulskoltets CJtlatandcj N.o 3S/f.. Lill. C.
Genom motionen finnes emedlertid icke i ringaste måtto utredt, hvar¬
ken huru stor koslnad för arbetets utförande skulle komma att erfordras,
att detsamma är med fördel verkslällbart, eller att något bolag är villigt
att verkställigheten sig åtaga, vid hvilket förhållande Utskottet
hemställer, att det väckte förslaget icke må till någon åtgärd
föranleda.
i4:o Farleden lill Upsala vid Almare Stäk och Erikssund i Mälaren
har, enligt undersökning, sorn Slor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning låtit
verkställa, befunnits besvärad på det förra stället af en häftig strömsättning
under vår- och höslflödena, och på det senare vid lågt valten , genom i
botten uppskjutande större stenar eller beigknölar, i anledning hvaraf blif¬
vit tillstyrkt, att vid Almarestäk segelrännan måtte upprensas och ett af¬
lopp för vår- och höstvatten anläggas, hvarföre kostnaden beräknats lill
g, 180 R:dr, och vid Erikssund farleden fördjupas, hvartill skulle erfordras
2,5oo R:dr.
Då, enligt hvad sålunda blifvit upplyst, detta upprensnings-arbete är
af behofvet påkalladt, men de enskilde corporationer eller menigheter, sora
deraf hemta den egentliga fördelen, skäligen böra i kostnaden deltaga,
tillstyrker Utskottet, att, lill ifrågavarende arbetens utförande, till¬
sammans 8,000 R:dr måtte af Rikets Ständer beviljas, dock med
vilkor, att dessa mede] icke få användas förr, än vederbörande,
som af företaget hafva nytta, förbundit sig att den ytterligare er¬
forderliga kostnaden tillskjuta.
Medlersta Districtel.
i5:o Uti Nådig Proposition af den 10 sistlidne Mars (intagen under
N:o 4° • 1 Sami. af Bihanget till Riks-Ståndens Prolocollj), har Kongl. Maj:t
äskat, att Rikets Ständer måtte anvisa medel för ombyggnaden af Ströms¬
holms Canal och Sluss-verk} hvarför kostnaden blifvit beräknad till 1,3 11,884
R:dr, att utgå med 100,000 R:dr årligen i \\ år; och har i samma ämne
inom Borgare-Ståndet blifvit af Herr Langenberg vackt en, till Utskottet
remitterad, motion, deruti föreslagits, att, under förutsättning, det antingen
nuvarande Canal-Bolag, eller ock ett nybildadt bolag förband sig, att ge¬
nom Actier utgöra femtedelen af kostnaden för Strömsholms Canals om¬
byggnad 1,3r 1,884 R-'dr, Rikets Ständer måtte af Bankens behållna rönte-
vinst anslås de sålunda återstående t,o5o,ooo R:dr, att med 7 5,000 R:dr
årligen, utgå under 14 byggnadsår, och att hela anslaget borde i Handels-
Stats-XJtskotlets TJllålancle,, N:0 35 .j.. Litt. C.
27
oell Närings-Disconten genast insättas för att göras räntebärande , hvarige¬
nom, sedan hvarje års anslag utgått, Statens hela bidrag, i följd af den
beraknade räntevinsten, 34i,ooo R:dr, icke korn att belöpa sig till mera än
708,750 R:dr, eller 771,251 R:dr mindre, än det till Hjelmare nya Canal
beviljade anslag.
Då Strömsholms Canal och Sluss-verk, under en lång följd af år, visat
sig vara en vigtig communicalions-anslalt för en af Rikets ansenligaste Bergs-
lags-orter, och dess upphörande således ofelbart skulle komma att förorsaka
en stockning i rörelsen, till stor förlust både för enskilde och för Staten,
anser Utskottet detta Canal-verks upprätthållande vara ett föremål, som i
högsta grad förtjenar att tillvinna sig Rikets Ständers uppmärksamhet; men
Utskottet tror tillika, att åtskillige ännu ej tillräckligt utredde omständig¬
heter böra tagas i betragtande, innan anslag af allmänna medel lämpligen
rnå kunna för canalens ombyggnad beviljas. Sålunda har det blifvit an¬
märkt, att, oagtadt afgifterne för Canalens befarande Varit så höga, att, en¬
ligt hvad bekant är, flere Bruksegare i granskapet ansett det vara fördel-
agtigare att föra sina bruks-effecter landvägen, än på canalen, Bolaget likväl
funnit sig urståndsatt, att al egne medel bekosta canalens underhåll; vict
hvilket förhållande och då det blir angeläget att, innan ombyggnad kom¬
mer i fråga, icke allenast canalens bestånd för framtiden betryggas, ulan
äfven visshet erhålles, alt afgifterne icke bestämmas högre, än som kan
förenas med de trafikerandes fördel att sig af canalen begagna , fråga kan
uppstå, hvilketdera må anses fördelngtigast, ändamålsenligast och verksläll-
barast, antingen alt canal-byggnaden helt och hållet af Stats-Verket öfver-
tages, eller att verkställigheten deraf uppdrages åt ett bolag. Detta arbets¬
företag står vidare i ett nära sammanhang med de väckte förslagen om en
canal genom Dalarne till sjöarne Barken och Siljan, hvilket torde påkalla
en undersökning, huruvida, för den händelse utförandet komme att till en¬
skildt bolag öfverlemnas, det kan vara fördelagtigare för Staten , att hela
den sålunda uppkommande Canal-linien tages på samma gång i beräkning.
Slutligen har ock, då andra länders erfarenhet ådagalagt, att canaler med
mindre dimensioner, serdeles till djupleken, visat sig vara, jemförelsevis till
kostnaden, de fördelagtigaste, fråga uppstått, huruvida ej, om det för cana¬
len beräknade djup minskades, och om, i stället för seglande fartyg, platta
bogseringspråmar komme att för transporter på densamma begagnas, denna
communications-anstalt blefve lika ändamålsenlig, med den skillnad, att kost¬
naden, i det senare fallet, skulle högst betydligt nedsättas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
2S
Stats-VtslioUels Utlåtandej IV.-o Litt. C.
hemställer Utskottet, all Rikets Ständer, med förklarande, att nå¬
got anslag för islåndsättande af Strömsholms Canal oell Sluss-verk
icke för närvarande kan beviljas, matte hos Kongl. Majit i under¬
dånighet anhålla, att Kongl. Majit täcktes, efter det ofva 11 berna ide
omständigheter blifvit utredde, till Rikets näst sammanträdande
Ständers pröfning i Nåder öfverlemna eli derpå grundadt fullstän¬
digt förslag för arbetets verkställande antingen i sin helhet, då det
omfattade hela canal-sti äckningen ända upp till Siljan, eller blott
beträffande den del deraf, som motsvaras af Strömsholms cana).
16:0 För Gråda-canalerij åsyftande alt fullborda en oafbruten commu-
nication från Orsa-sjön och Siljan lill Båtsta eller Forsshufvudet vid Dal-
elfven, har, enligt Slor-Amirals-Embetets Tredje Äfdelnings uppgift, under
f. d. Strömrensnings-Comiteéns Styrelse, från 1824 till 1828, användls till¬
sammans 40,ooo R:dr, hvarigenom omkring en fjerdedel af canalen blifvit
utförd; och då för det återstående, enligt upprättade kostnadsförslag, ej
bunde beräknas mindre än 100,000 Il:dr, hvaraf ett bolag ansågs böra ge¬
nom aclieteckning bekosta hälften, har Afdelningen , såsom Statsbidrag för
detta canal-arbetes fullbordande, beräkningsvis uppfört 5o,ooo R:dr..
Barkens och Siljans canal_, sorn skulle komma att utgöra mellanlänken
uti den communicationsled emellan Mälaren och Siljan, hvilken börjas af
Strömsholms slussverk och hvaruti Gråda canalen bildar sista länken, har,
enligt kostnadsförslag af Öfverste-Lieutenanten Edströmj af Stor-Amirals-
Embetets Tredje Afdelning blifvit beräknad till en summa af 1,489,3o5
R:dr, hvilken Afdelningen emedlertid, oagtadt arbetet funnits böra blifva af
xnycken nytta, ansett sig endast beräkningsvis böra uppföra.
Uti en inom Bonde-Ståndet väckt och tili Stats- samt Banco-Utskoltens
gemensamma behandling öfverlemnad motion, hafva deremot Didric We¬
ström och Lars Boethius från Stora Kopparbergs Län yrkat: alt dessa canal-
arbeten, med afseende på ortens behof af lättade communieationer, icke
måtte komma att uppskjutas, utan att ett anslag af 5o,ooo R;dr årligen,
hvaraf 25,000 R:dr af Banco-vinsten och 25,000 af Statsmedlen, måtte be¬
viljas att utgå under n5 år, då nemligen begge arbetena, af hvilka Gråda
kanalen ansetts medföra en kostnad af 70,000 R:dr, och canalen emellan
sjön Barken och Dalelfven, enligt Öfverste-Lieutenanten Edströms förslag,
1,459,3,05 R:dr, skulle tillsammans erfordra 1,529,3o5 R:dr, hvaraf en femte¬
del, eller 3o4,5o5 R:dr, förmentes kunna genom acLieteckning anskaffas, så
akt återstoden blefve 1,228,000 R:dr, som af Staten borde bekostas,
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 3S4- Litt. B.
29
Under Åberopande af hvad bär ofvan, i afseende på den föreslagna
canal-linien ifrån Mälaren genom Westmanland och Dalarne till Siljan,
blifvit anfördt, och i det outredda skick, hvaruti frågan, huru dessa canal-
arbeten lämpligast böra verkställas, för närvarande sig befinner,
anser Utskottet sig ej kunna för Gråda eller Barkens och Siljans
canuler tillstyrka något anslag.
17:0 Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, oell till Utskottet remitterad,
motion, har Jan Eric Jansson från Wermland begärt, att nödiga medel
måtte anvisas till anläggande af en förut föreslagen canal emellan Philip-
stads och Sjöändans lastage-plats.
I afseende härpå yttrar Stor-Amirals-Emhetets Tredje Afdelning: att
förelaget, för hvilket kostnaden blifvit beräknad först till 180,000 R:dr, men
sedermera till ett nedsatt belopp af 100,000 R:dr, är ett ibland dem, sorn
ansetts förljenta att understödjas af Staten, men då tillika den upplysning
af Afdelningen meddelas, att Gommilterade för arbetets verkställande an¬
mält deras önskan, att detsamma, i anseende lill ofördelagtiga conjuncturer
för jernlillverkningen , i följd hvaraf något betydligt privat-bidrag ej vore
att påräkna, mätte till framtiden uppskjutas,
tillstyrker Utskottet, alt motionen måtte för närvarande lemnäs
utan afseende.
i3!o Sedan, genom flera possessionaten i Södermanland, fråga blifvit
väckt om en canal emellan sjön Yngaren och Nyköping, och undersökning
anstäld till utrönande af kostnaden härföre, hvilken blifvit beräknad till
912,804 R:dr, sa liar Slor-Amirals-Embetels Tredje Afdelning, oagtadt upp¬
lysning saknades, om intressenterne lill canal-anläggningen äskade bidrag
af Statsmedel, eller bestämmas kunde, om canalens nytta kunde anses mot¬
svara kostnaden, ansett sig böra taga denna summa i beräkning, utan att
likväl kunna tillstyrka något anslag.
Vid sådant förhållande hemställer Utskottet,
att all fråga härom för närvarande må förfalla.
19:0 Jacob Kihlblom från Södermanlands Län har uti en hos Bonde-
Ståndet väckt, till Utskottet remitterad motion, yrkat att af det anslag,
som af Rikets Ständer kunde beviljas till lättade communicationer, måtte
af Kongl. Maj:t till en föreslagen slussbyggnad öfver Qvicksund användas
ett så stort belopp, sorn efter undersökning och sedan ulredt blifvit, huru
mycket ortens invånare borde i kostnaden deltaga, kunde finnas derutöfver
till nämnde föietag erfordras.
30
u'Ståts-Utskottets 'Utlåtande, N.-o 3S^f. Litt. C.
Då, vid sådant förhållande, hvarken kan bedömas, huru stor kostnad
företaget kommer att medföra, eller om och till huru stor del Statsbidrag
derföre skäligen bör komma i fråga.,
tillstyrker Utskottet, att motionen lemnäs utan afseende.
20:0 Af Peter Pehrsson från Örebro Län är inom Bonde-Ståndet väckt
en, lill Utskottet remitterad, motion, deruti blifvit äskadt ett anslag af 8
a 10,000 R:dr årligen, att utgå under fem års tid, till anställande af un¬
dersökningar samt planers och kostnadsberäkningars upprättande öfver de
valten-communicalions-linier, som kunna komma att ega gemenskap meden
canal-ledning emellan Hjelniaren och Wenern.
Stor- Amirals-Embetets Tredje Afdelning bar anfört: alt undersökningar
för berörde canal-arbete blifvit påbörjade och fortgått under ledning af Che¬
fen för Medlersta Canal-Districtet, likväl utan att Statsmedel behöft dertill
anvisas, emedan handelshuset Broms i Örebro, af berömvärd nitälskan för
förelaget, utfästatsig att till undersöknings-kostnadernes bestridande tillhanda¬
hålla en summa af minst 4>000 R:dr B:co, samt att, sedan mäiningarne
lemnat det resultat, att företaget är verkstäilbart, och det vore troligt, att
ännu återstående undersökningar tillika med detaljeradt förslag, med alla
tillhörande chartor, belänkanden och beräkningar icke kunde upprättas för
de af handelshuset Broms tillhandahållne 4.000 R:dr, hvaraf redan till de
vidlyftiga preliminär-undersökningarne sistlidet år medtagits 2,017 R:dr 42
sk. 4 rst-> Afdelningen ansåg Statsmedel höra få till detta vigliga arbetes
fullbordande, i händelse af behof, utgå till ett lika belopp, som genom
enskildt bidrag redan erhållits, eller 4.000 R:dr.
Af den vid Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, angående bildandet af
en Styrelse för allmänna arbeten, fogade tabell, inhemtas, att undersöknin-
garne blifvit under loppet af innevarande år fullbordade på bekostnad af
handelshuset Broms, samt att kostnaden för arbetets utförande blifvit be¬
räknad till 3,691,099 R:dr.
För detta högst vigtiga, allmänt nationella, företag har visserligen ännu
icke något Stats-anslag blifvit satt i fråga, men då, enligt hvad här ofvan
inhemtas, underrättelse om utgången af de anställda undersökningarne blif¬
vit Rikets Ständer af Kongl. Majrt meddelad, har Utskottet likväl, lill led¬
ning för bedömandet af de åtgärder, hvilka, innan arbetets verkställighet,
kunna anses böra vidtagas, velat
tillstyrka Rikets Ständer, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad i afseende på
Strömsholms canal och slussverk är vordet tillstyrkt, täcktes i
Stats-Utshottets Utlåtande, N.-o 354• Litt. C.
31
Nåder anbefalla en undersökning i afseende på lämpligaste beräk¬
ningen af den nu föreslagna canalens dimensioner, de vilkor, hvar¬
under arbetets verkställande antingen må kunna af Staten öfver-
tagas, eller uppdragas åt något bolag, och öfriga omständigheter,
hvilka på bestämmandet af Statens bidrag kunna inverka, samt
derefter Nådig Proposition i ämnet till Rikets näslsammunträdande
Ständer aflåta.
Vestra Districtet.
21:0 Slussanliiggninganie vid Forsshaga och Dejforss uti Clara Elf_,
för hvilkas verkställande bolag redan blifvit bildade, hafva, i följd af Kongl.
Ma j:ts, associationerne lemnade, försäkran om bidrag af Statsmedel till
ränta och amortering af ett lån lill hälften af den beräknade kostnaden,
för Forsshaga 3o,ooo R:dr och för Deyforss 110,000 R:dr, af Stor-Amirals-
Embetets Tredje Afdelning blifvit uppförde till erhållande af tillsammans
7,000 R:dr per år, utom 4.000 R:dr, som serskildt blifvit utlofvade till li-
qviderande af jord-ersättningar.
Uti. den tabell, sorn åtföljer Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående
bildandet af en styrelse för Allmänna arbeten, är kostnaden deremot, en¬
ligt senast upprättade förslag, beräknad vid Forsshaga till 95,000 R:dr, och
vid Deyforss till 120,000 R:dr.
Enligt de upplysningar, Utskottet varit i tillfälle inhemta, är mängden
af de varor, som nu föras utföre Clar-elfven samt vid Deyforss och Forss¬
haga måste transporteras landvägen förbifallen, högst betydlig; och då icke
allenast den härmed förenade kostnad, utan äfven det uppehåll, som blir
en följd af varornas ur- och ilastning, hvarigenom en del varor lättligen
taga skada, mäsle blifva i betydlig mon hinderlig för rörelsen, förete sig
dessa sluss-anläggningar vara afen stor och obestridlig nytta, hvilket än
ytterligare styrkes deraf, att enskilde associationer funnits villiga att i så
betydlig nion deltaga uti kostnaderne. Då emedlertid, enligt Utskottet
naeddelad underrättelse, anledning är att förmoda, att de associationer, sorn
blifvit bildade för arbetets verkställande, må linnas villige att åtaga sig
utförandet deraf, om Staten uti kostnaden bidrager med ett belopp af till¬
sammans 75,000 R:dr, får Utskottet
tillstyrka, att Rikets Ständer måtte, för sluss-anläggningarne vid
Forsshaga och Deyforss, bevilja berörde 75,000 R:dr, att, sedan
visshet erhållits, att associationerne mot nämnde bidrags erhållan¬
de utfästa sig att arbetet fullborda, af Kongl. Maj:t emellan de
32
Stals-Utskottets Utlåtande, N.-o 35/f. Litt. C.
begge företagen fördelas., i den nion, sora för hvart lera finnes er¬
forderligt.
22:0 Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning liar hos Kongl. Majit
i underdånighet anmält, att, sedan fråga blifvit väckt om en Canal-anlägg¬
ning genom Dalsland emellan sjöarna Wenern och Erren, och i anledning
deraf förslag framställts om fortsättande af denna canal-ledning ända lill
sjön Stora Lee, så bar vid undersökning blifvit utröndt, att en canal från
Erren till Stora Lee icke vore verkställbar, men att deremot en canal kun¬
de ledas från Wenern till Stora Lee genom sjöarne Höljen, Åkelången, Rå¬
varpen, Laxen, Svärdlången, Vestersilen och Leelången, hvarföre kostnaden
blifvit beräknad till 25^,856 R:dr; att oagtadt detta senare företag vöre af
obestridligt större vigt och omfattning än det förra, flere af ortens invå¬
nare, vid af Konungens Befallningshafvande utlyst sammanträde, förklarat
sig benägne att verkställa canal-anläggningen emellan Wenern och Erren,
hvars kostnad calculerades till 70,000 R:dr, om ett Statsbidrag af 5i,000 R:dr
Liefve dem lemnadt, hvaremot endast en ringa actieteckning kunnat erhållas
för canalen till Stora Lee; och har Afdelningen vid sådant förhållande hem¬
ställt, att Statsbidrag till nämnde communications-anläggningar mätte få utgå
alternativt för canalen till Stora Lee med 3j/4 af den beräknade kostnaden,
eller ig3,ooo R:dr, eller ock, i fall actieteckning för återstoden vid ett
ytterligare gjordt försök, skulle misslyckas, för canalen emellan Wenern
och Erren, med 5o,ooo R:dr.
En Canal-anläggning från Wenern till det inre af Dalsland , hvarige¬
nom afsätlningen af betydliga qvantiteter bruks- och skogs-effecter, så väl
från denna ort, sorn en del af Wermland upp åt gränsen mot Norrige ,
skulle komma att betydligt underlättas, finnes onekligen vara ett allmänt
nyttigt företag; men då, enligt hvad utredt är, ortens invånare ännu icke
kunnat åsämjas om den fördelagtigaste localen för canal-anläggningen , och
Utskottet icke anser lämpligt att, på sätt Stor-Amirals-Embetets Tredje Af¬
delning hemställt, medel alternativt anvisas, för alt användas till det före¬
tag, som slutligen kan lyckas före det andra erhålla företräde,
tillstyrker Utskottet, att ali fråga härom för närvarande må
förfalla.
23:o För upprensning af Albrechtssund, hvarigenom skulle komma att
från Marstrand till fasta landet bildas en inomskärs-communicalion för så
väl armerade skärgårdsfartyg, eller canonslupar, som transportfartyg, liar
af
■Stat s-tft skottets V tidt ändej JV.o Litt. 1&
rf Slor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning blifvit uppfördt det, enligt W-
nadsförslag, erforderliga belopp 24,000 R:dr.
Delta lörétag, söm i synnerhet löt Marstrands föt-SVar-, i händelse af
krig, är af högsta angelägenhet, synes följaglligeA höra skyndsamt sättas i
Verkställighet hvadan Utskottet
tillstyrker, att det äskade anslaget 24,060 R;dr måtte beviljas att
med 8,000 Ridr ärligen utgå under loppet af nästföljande B:ue år.
24-° Angående de föreslagne muddrings-arbétena i 1Götha élf emelian
Ströms eanal och Götheborg, har Utskottet, enär denna fråga står i sam¬
manhang med den om Trollhätte slussbyggnad, för hvilken medel blifvit
af Kongl. Majit å Handels- och Sjöfarts-fondert tan visade, sig yttrat i det
serskilda Utlåtande, som Utskottet afgifvit, i anledning af väckte motioner
om upphörande af afgiften till Handels- och Sjöfartsfonden, *amt huru för¬
hållas bör med de anslag, som varit å denna Fond anvisade
Ä För utförandet af en Hamnbyggnad vid Götheborg] hvartill kost¬
naden blifvit af Majoren Ericsson beräknad till Sofi, 129 R:dr, har bidrag
af Statsmedel, enligt hvad Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning anmält
blifvit ifrågasatt; men Som Stadens Magistrat och Drätsel-Comrnission af!
gifvit det yttrande, att Stads-casSan, utom de redan till hamnens underhåll
afsedde Rivlers-, Tölags- och Sluss-ammde-medel , icke kunde bidraga till
hamnbyggnaden med högre belopp än 10,000 R:dr, och sådant derjemte
endast Under Vilkor, att Staten till arbetsföretagét borde lemna i årligt bi¬
drag ett lika stort belopp , Sorn motsvarar hvad Götheborgs stad, så väl i
Rivier»-, Tolags- och Sluss-arrende-medel, uppgående till något öfver a r 000
R:dr, sera med nu ytterligare tnedgifné 10,boo R:dr för ändamålet årligen
skulle bidraga, efter hvilken beräkning Staten skulle komma att årligen
påkosta omkring 32,ooo R:dr, mot det att Stads-cnsSan endast bidro" med
10,000 Rtdr; så har Afdelningen funnit sig icke kunna för nämnde hamn¬
anläggning tillstyrka något Statsanslag; dock har Afdelningen, i anledning
deraf, att, Under den tid Götheborgs hamn stätt under ledning afDirectio-
nen för segelfarten emellan Wenern och hafvet, eller ifrån år 18-,\ lill år
1837, en summa af 79,899 R:dr 3o sk. 8 r., af de i och för hamn-arbetets
bestridande influtne Riviers- och Tolags-medel, blifvit disponerad till drak¬
vägars anläggning uppefter Götha eif, med flere dertill hörande, för Göthe¬
borgs stads rörelse visserligen mycket fördelagliga , men för hamnarbetet
på sätt och Vis främmande åtgärder, hemställt, att nämnde summa måtte
af Statsmedel varda Götheborgs Hamn-cassa ersatt, för att användas efter
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 JSfd, 2 Rand. 2J:de Haft. 5
34
Stats-TJtskottets Utlåtande, N.o 354' Litt. C.
den generella plan, med hvars utarbetande Directionen för närvarande vore
sysselsatt.
Jemte det Utskottet instämmer uti den af Stor-Amirals-Embelets Tre¬
dje Afdelning uttryckte åsigt, att det af Götheborgs sLad , i afseende på
hamnbyggnadens verkställande, gjorde anbud icke är antagligt, kan Utskottet
icke eller finna, att någon ersättning af Statsmedel till nämnde stad lämp¬
ligen bör komma i fråga, derföre att staden förut tillskjutit medel till ett
för dess rörelse och industri nyttigt företag, som icke ens står under all¬
män ledning eller förvaltning, hvadan Utskottet, under närvarande för¬
hållanden, anser sig böra
afstyrka allt bidrag af allmänna medel till den nya hamnbyggna¬
den i Götheborg.
26:0 Uti en inom Borgare-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad,
motion, har Herr Hegardt yrkat, att, på det tillfälle mätte beredas för dem,
som idka inre sjöfart på Götha Canal och vidare ämna sig lill den nord¬
ligare delen af Bohuslänska skärgården, att på en närmare väg, än förbi
Götheborg, komma till hafvet, den så kallade Nordre eif, eller den gren
af Götha eif, som flyter norr om ön Hisingen , antingen måtte på Statens
bekostnad uppmuddras till 9 å, 10 fots djup, eller ock alt till arbetets verk¬
ställande mätte anslås en summa, hvars belopp motionären förmält sig ej
vara i tillfälle bestämma.
Uti sakens sålunda outredda skick, och då det äfven torde vara ovisst
om icke den föreslagne uppmuddringen kan förorsaka em äfventyrlig sänk¬
ning uti Götha elfs vattenhöjd,
tillstyrker Utskottet, att motionen lemnäs utan afseende.
Öhra Distrietet.
27:0 Till amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad och Stång¬
åns uppmuddring upptaget lån, hvaruti Staten, enligt Kongl. Brefvet den
14 April 1837, skulle komma att till hälften deltaga med 1,080 R:dr år¬
ligen under 19 år,
tillstyrker Utskottet,, att för nästföljande \ år måtte anvisas
4,320 R:dr.
28:0 Till anläggandet af en hamn vid Wadstena, hvarföre kostnaden
beräknats till 47>98[ R-dr, har Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning till¬
styrkt ett bidrag af Statsmedel, stort 3o,ooo R:dr, då stadens och ortens
invånare erbjudit sig att ansvara för det återstående, emot det alt, på sätt
Stats-TJlskottets Utlåtande, N.o 354• Litt. C,
35
riri kostnadsförslagets upprältanrle äfven blifvit taget i beräkning, slen feck
från slottsvallarne användas till arbetet, hvarjemte Afdelningen hemställt,
att slottsgården måtte få begagnas till lastageplats , tornen upplåtas till
spanmåls-magazin och Kronans mark omkring slottet användas till upplag
af varor.
Med afseende å den mindre handelsrörelse, som i Wadstena eger rum.
och då ovisst är, om den föreslagna hamnbyggnaden således i en fram¬
tid torde komma att motsvara de kostnader , som med anläggningen deraf
äro förknippade,
har Utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka det för ifrågavarande
ändamål äskade anslag.
29:0 För verkställandet af en föreslagen hamnbyggnad 'vid Lidköping,
hvarföre kostnaden beräknats till 88,000 R:dr, har Stor-Amirals-Embetets
"Tredje Afdelning tillstyrkt Statsanslag till det belopp, som, efter det ortens
invånare blifvit hörde, och uppgifvit, till huru stor del de vilja företaget
bekosta, Kongl. Maj:t kunde pröfva lämpligt att anvisa;
Då emedlertid något anbud från stadens och ortens sida ännu icke
afhörts,
tillstyrker Utskottet, att frågan för närvarande må förfalla.
3o:o Uti en inom Borgare-Ståndet väckt motion , har Herr Lidbom
begärt, att ett anslag af i3,oooR:dr måtte beviljas för en hamnbyggnad vid
staden Hjo, som skulle komma att ansvara för det öfriga af kostnaden ,
hvilken, enligt ett, motionen bilagdt, förslag, med ritning af Läns-Byggmä-
staren Petter Larsson, skulle komma att uppgå till i3,o63 R:dr 36 sk.
Innan vederbörande Embetsmyndighet lått tillfälle yttra sig öfver för¬
slaget, så väl i afseende på dess verkställbarhet, sorn den derföre beräkna¬
de kostnad, anser Utskottet emedlertid anslag icke lämpligen böra komma
i fråga, i följd hvaraf
motionen afsyrkes.
Södra Districtet.
3i:o Uti en inom Borgare-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad, mo¬
tion, har Herr Wallen begärt, att, för utvidgning ni Warbergs hamn, måtte
beviljas ett anslag eller lån af 20,000 R:dr, med hvilken summa arbetet an¬
sågs kunna utföras.
Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning yttrar deremot: att för hamn¬
byggnaden vid Warberg, så framt den skulle kunna uppfylla det dermed
36
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.-o- 354• Litt* Cl
åsyftade ändamål, att Jemna en tillflykt, för seglare under storm, erfordras*
enligt ett under framlidne Hans Excellens na. m. Grefve von Flåtens led¬
ning år 182/7 upprättadt kostnadsförslag* en summa af 4'>55o R:dr, uti
Ja vars utgörande staden ansetts böra deltaga, i deri moa densamma af an¬
läggningen hade enskild nytta , hvarjemte Afdelningen alldeles afstyrkt, alt
Statsbidrag måtte lemnäs för hamnbyggnadens verkställande efter en in¬
skränktare, af stadens rederi och hamnintressenter hos Kongl. Majrt i under¬
dånighet uppgifven, plan..
Då, vid den öppna Halländska kusten,, anläggandet af en hamn , uti
hvilken fartyg under storm kunde finna en tillflykt, etvifvelagtigt är af en
stor allmän nytta, har Utskottet, efter det upplyst blifvit* att den ifråga¬
satte hamnbyggnaden skulle komma att utföras efter den plan * som af
Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning blifvit gillad och antagen, och att
kostnaden blifvit beräknad till det af motionären uppgifne lägre belopp,
endast derföre, att staden redan påkostat en del af anläggningen och vore
beredd att för det återstående lemna ytterligare bidrag, ansett skäl vara
för handen,, att företaget af Staten undersiödjes; och som för verkställan¬
det lärer vara påräknadt, att sten från den numera öfvergifna fästningen
får dertill begagnas,, hvilket möjligen skulle kunna anses icke böra ega rum,
hemställer Utskottet, att, till fullbordande af hamnanläggningen
vid Warberg* måtte anvisas ett låne-anslag af 20,000- R:.dr, under
vilkor, att medlen icke utbetalas förr än planen för arbetets verk¬
ställande blifvit af Kongl* Maj:t ytterligare pröfvad och godkänd,
samt att,, derest Kongl. Maj:t icke skulle anse lämpligt att sten
från fästningen må till hamnanläggningen begagnas, och kostna¬
den derigenom blifva större, än nu uppgifvits, Kongl. Majrt må ega,
att för detta företags fullbordande ytterligare det erforderliga be¬
loppet anvisa af de besparingar,, som af en eller annan orsak kun¬
de komma att uppslå på. de anslag eller lån, hvilka för andre så-
dane arbeten af Rikets Ständer anvisas.
82:0 Uti en inom Borggre-Slåndet väckt och till Utskottet remitterad
motion, har Herr Wallén begärt ett Statsanslag af 6,000 R:dr, att använ¬
das till plantering af tjenliga vexter å Mellby sandfält invid Laga-ån
hvarigenom skulle för framtiden förekommas, att nämnde å af flygsand
uppgrundas och blir ofarbar,. lill mern och förlust för Laholms stad i dess
handelsrörelse med det inre af landet.
Utskottet anser emedlertid detta företag vara af den art och det min¬
dre omfång, att medel för dess befrämjande böra vara att tillgå på Nionde
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 354• ^tt. &
37
Hufvudtitelns ordinarie Statsanslag, i följd hvaraf Utskottet, i sammanhang
med den extra Stats-regleringen,
icke kan, i anledning af motionen, någon åtgärd tillstyrka.
33:o För anläggning af en sluten hamn vid Höganäs, har Stor-Åmi-
rals-Embetets Tredje Afdelning föreslagit ig 1,000 R:dr, och för en väg-
brytare vid Svinebådan 76,000 R:dr; och hafva motioner, innefattande fram¬
ställning om beviljandet af desse anslag, blifvit väckte inom Ridderskapet
och Adeln af Herr af Uhr, C. D.x och hos Bonde-Ståndet af Sone Pehrs¬
son från Malmöhus Län, samt till Utskottet remitterade. Ändamålet med
desse hamnanläggningar skulle hufvudsakligen blifva, att på den öppna och
farliga, med ryggar eller ref af gråstensblöck uppfylda kusten, hvarest
strandningar ofta inträffa, bereda en tillflykt för sjöfarande under storm1,
hvarjemte Höganäs hamn tillika blifvit afsedd såsom en under krig tjenlig
station för örlogsfartyg.
Då kostnaden för desse hamnanläggningar skulle komma att i högst
betydlig inon medtaga Statens tillgångar, utan att något annat bidrag af
enskilde blifvit ifrågasatt,. än att eldfast tegel skulle vara att påräkna af
Höganäs Stenkols-verk, och Utskottet i öfrigt icke anser dessa hamnanlägg¬
ningar vara af så stor vigt för det allmänna,, alt desamma, utan afseende
på berörde betydliga uppoffringar böra af Staten företagas,
afstyrker Utskottet de för dessa hamnanläggningar ifrågasatte anslag.
34;© För Landskrona hamns iståndsättande uppföres af Stor-Amirals-
Embetels Tredje Afdelning ett belopp af 20,000 R:dr, hvaraf 2/3:delar an¬
setts böra af det allmänna och iy3:del af staden bekostas; och har nu Herr
Helledaij inom Borgare-Ståndet väckt en till Utskottet remitterad motion,
att medel måtte af Rikets Ständer till detta arbetes verkställande anslås.
Enligt den upplysning, som blifvit Utskottet meddelad af t. f. Chefen
uti den nuvarande Styrelsen lör allmänna vattenbyggnader, har numera en
förändrad plan för Landskrona hamnanläggning blifvit föreslagen , hvarige¬
nom hamnen icke allenast skulle blifva större och lättare tillgänglig vid
olika vindar, utan äfven dess bestånd för framtiden betryggas mot upp-
grundning af sand; och får Utskottet, vid sådant förhållande och innan ul-
redt blifvit, huruvida denna plan är verkställbar och huru stor tillökning
uti kostnaden derigenom uppkommer,.
hemställa, att Rikets Ständer ville låta frågan om hamnbyggnad
vid Landskrona för närvarande hvila.
35:o Uti en inom Borgare-Ståndet väckt, lill Utskottet remitterad, mo¬
tion,. har vice Talmannen Herr Halling begärt, att, till fortsättande af hamn¬
38
■ Stats-Utskotlets Utlåtande, Nro 354■ kitt. C.
byggnaden i Malmö, måtte anvisas ett låneunderstöd af 5o å 60,000 R:dr ,
att på 10 år återbetalas; men enär detta företag är af den beskaffenhet,
att de i ölngl lör sådane understöds beviljande föreslagne vilkor icke bär
blifva tillämplige, och således frågan icke torde bora i sammanhang med
den extra Stals-regleringen behandlas, vill Utskottet derom serskildt utlå¬
tande meddela.
.36:o Uti en inom Borgare-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad,
motion, har Herr Akeson äskat, att, till iståndsättande af Ystads hamn-,
hvarföre kostnaden blifvit af Capitainen von Sydow beräknad till 1 19000
B:dr eliel1 något derutöfver, måtte af Rikets Ständer beviljas något lämpligt
anslag, äfvensom ett lån af 5o,ooo R:dr mot 3 procents ränta och viss år¬
lig afbetalning.
I anledning af Hamn-Directionens i Ystad hos Kongl. Majrt framställda
underdåniga ansökning., af enahanda innehåll med berörde motion, har
Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning, uti serskildt afgifvet underdånigt
utlåtande af den 29 Januari innevarande år, sig yttrat, med tillstyrkan att
ansökningen måtte bifallas, åtminstone så vidt det sökta lånet angår; och
ehuru staden Ystad, i följd af dess stora handel och lifliga rörelse, bör kun¬
na anses vara i tillfälle att sjelf bestrida de omkostnader, som hamnens
iståndsättande kommer att medföra, och således något diteet Stats-ansjag
för detta föremål icke lämpligen torde kunna ifrågasättas, har Utskottet
likväl, med afseende å angelägenheten, att arbetet må kunna påskyndas,
utöfver hvad stadens årliga dertill disponibla tillgångar medgifva, ansett
sig böra
tillstyrka, att det af staden Ystads Hamn-Direclion för hamnens
iståndsättande sökta låneunderstöd, 5o,ooo R:dr, måtte af Rikets
Ständer beviljas.
37:0 I afseende på dels hamnbyggnad vid Cimbritshamndels istånd¬
sättande af hamnen vid Ahus och uppmuddring af Hel gean, hafva följande
motioner blifvit till Utskottets behandling öfverlemnade, nemligen:
af Herr Billberg samt Pehr Jönsson från Christianstads Län, om ett
anslag af 40,000 R:dr till hamnanläggning vid Cimbritshamn;
af Herr Hjort och JSiklas Jönsson från Christianstads Län, att medel
måtte anvisas för iståndsättande af hamnen vid Åhus och till Uppmuddring
af Helgeån, för hvilka arbeten kostnaden blifvit beräknad till 4o>ooo R:dr
för det förra och 100,000 R:dr för det senaré;
samt af Herr Munck af Rosenschöld, JY. R., som äskat anslag, för att
göra Helgeån flottbar för timmer från Småland.
St ats-Ut skottets- Utlåtande, 1V.0 3S/f. Litt. Ci
39
Sto - A m iruls-Embetets Tredje Afdelning har för hamnanläggningen vid
Cimbritshamn^, som, enligt kostnadsförslag, calculerats Lill 5o,ooo R.dr,
deraf Örtens invånare förklarat sig vilja bidraga med rj',rjoo R:dr, uppfört en
summa af /j2,3.00 R dr, och i afseende på Åhus hamn och Helgeåns uppmud-
dring, dels i dess förrom förmälda underdåniga memorial, dels uti serskildt
utlåtande af den 3i December sistlidet år,, afgifvit det yttrande: att Helge-
åns upprensning, så att farled blifver öppnad ända upp lillj Christianstad,,
vore ett mycket nyttigt företag, hvarför ock den derföre beräknade
kostnad, 1 10,000 R:dr, uppförts bland de summor, sorn ansetts böra af
Statsmedel utgå, eller att, om detta företag ansågs böra uppskjptas, 35,000
R;dr matte få utgå till Hamnbyggnaden vid Åhus, under vilkor, att denna
Byggnad ntföres så, att ej hinder derigenom lägges för communicalionens
framtida fortsättning ända upp lill Christianstad.
Utskottet har till en början och vid det outredda skick, hvaruti frå¬
gan om uppmuddi ingen af Ilelgeån ännu sig befinner, ansett sig böra till¬
styrka ,
att för berörde företag anslag nu icke må beviljas;
och som i öfrigt Stals-Verkets tillgångar icke medgifva, att hamnanläggnin¬
gar på samma gång verkställas både vid Åhus och Cimbritshamn, har Ut¬
skottet ansett det understöd, som af Staten kan komma att lemnäs, böra
för det närvarande till endast ettdera af dessa ställen inskränkas; i följd
hvaraf och då hamnen vid Åhus, både i anseende till dess- läge och den
större rörelsen vid Christianstad, synes vara angelägnast,, men det begärda
understödet 4ö.o°o R:dr, sorn med 5,000 R.dr öfverskjuter den af Stor-
Ämirals-Embetets Tredje Afdelning beräknade kostnad för detta företag,
och hvarigenom intet bidrag af staden Christianstad skulle komma att er¬
fordras, icke skäligen kan till hela sitt belopp såsom Stats-anslag beviljas,
Utskottet
tillstyrker, alt, för befrämjande af hamnanläggning vid Åhus, mot
det af Stör-Amirals-Embetets Tredje Afdelning för arbetets utfö¬
rande nådigt ansedda vilkor, måtte beviljas ett anslag af i5,ooo
R:dr, jemte ett lån till staden Christianstad, stort 20,000 Rdr,
samt att, för den händelse berörde stad icke skulle vilja mot dessa
vilkor öfvertaga anläggningens utförande, hela summan, 35,000
R:dr, måtte få såsom anslag utgå till Cimbritshamns stad, under
förutsättning, att denna stad må finna för sig fördelagtigt, att öka
dess eget bidrag till kostnaden, och sålunda förbinda sig att an-
40
Stdts^Vtskotids Thtfåtändc, N.ro 3$4. Litt. Cl
svara för verkställandet, efter uppgjord plan, af den ifrågasätta
hamnbyggnaden derstädes.
38:o Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, och till Utskottet remitterad,
motion, har Christen sindersson från Malmöhus Län äskat, att anslag af
allmänna medel måtte beviljas lör upprensning af Höje och Lödde åar
inom nämnde Län, hvarigenom en lättad afsättning för landtmannaproduc-
ter från det inre af provinsen skulle beredast men som hvarken kostnaden
är tili beloppet, uppgifven, eller företagets verkställbarhet ådagalagd, Finner
Utskottet, vid frågans sålunda outredda skick,
sig ej kunna, i anledning af motionen, tillstyrka någon åtgärd.
3g:o Uti en från Borgare-Ståndet till Utskottet remitterad motion,
har Herr Christierson begärt, att, till upprensning af Rottneäh och Ronneby
köpings reddj hvarför kostnaden , enligt ett af Major-Mechanicus Wallen*
strand upprättadt förslag, blifvit beräknad till 27,534 B:dr, måtte beviljas
ett anslag af 10,000 R:dr, eller ock ett lån till nämnde belopp, utan ränta
och med 3 procents afbetalning.
Då företaget onekligen är nyttigt, och köpingens invånare äro benägne
att detsamma tili större delen af egna medel påkosta,
tillstyrker Utskottet, att den begärda summan 10,000 R:dr må, så¬
som lån, få till Ronneby köping utgå.
4<j;o Herr Frenander har, uti en inom Borgare-Ståndet väckt, till Ut¬
skottet remitterad, motion, föreslagit, att nödiga medel måtte anslås för
anställande af förberedande undersökningar till en canal genom Skåne3 emel-
lan Cattegat och Östersjön.
Då Utskottet, i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition om bil¬
dandet af en Styrelse för allmänna arbeten, tillstyrkt ett visst årligt anslag
för resekostnader och undersökningar, anser Utskottet, helst frågan om lämp¬
ligheten af den föreslagna canal-ledningen ännu icke kan anses Vara till¬
fyllest utredd,
sig ej kunna, i anledning af Herr Foehahders berörda motion, nå¬
gon åtgärd tillstyrka.
4i:o För hamnbyggnaden vid Wisby har Stor-Amirals-Embetets Tredje
Afdelning uti serskildt afgifvet underdånigt utlåtande af den 8 Januari inne¬
varande år, tillstyrkt ett anslag af 79,000 R:dr, då stadens invånare,
enligt deras eget erbjudande, skulle komma att med 4°>°oo R:dr deltaga
uti den till 119,000 R:dr beräknade kostnaden, samt dessutom årligen för
det framtida underhållet tillskjuta i,5oo Rdr,
Då
Stat s-LJt skottets "Utlåtande, N.o 334■ Litt. C.
41
Då denna hamn, enligt hvad tillika blifvit upplyst, icke blott för sta¬
den enskildt, utan för sjöfarten i allmänhet, är af mycken vigt, och af
staden skäligen icke bör kunna påräknas högre bidrag, än redan blifvit er¬
bjudet,
tillstyrker Utskottet, ätt ifrågavarande 79,000 ttrdr mätte af Rikets
Ständer till hamnbyggnaden vid Wisby beviljas.
i
b) Utdikningar och af tappningar af sanka trakter och sjöar,
för beredande af odlingsföretag.
1:0 Uti en inom Preste-Slåndet väckt, tili Utskottet remitterad, motion,
liar Prosten 'Sidner äskat, att, till upplijelpande af åkerbruket i Vester-Norrlands
ijelltrakter, matte anslås en summa af 10,000 R;dr, ätt ställas tinder för¬
valtning af Länets Hushållnings^Sällskap och fördelas så, att hälften skulle
användas till uldikning af sådane kärr, som förorsaka frostskada å kring¬
liggande redan odlad Jord, och hvarvid jordegarne alltid sjelfve borde på¬
kosta halfva arbetet, eller till uppförandet af dammbyggnader, så framt än¬
damålet ansågs kunna dermed säkrare vinnas, och den andra hälften utgå
till understöd för nybyggare, utan att derföre det desse förut af Staten
lemnade bidrag kormne alt nedsättas, äfvensom motionären slutligen hem¬
ställt, att Länets Hushållnings-Sällskap mätte utarbeta och Kongl. Maj:ts
pröfning underställa en plan, efter hvilken dessa understöd må kunna
användas.
Då Utskottet icke anser lämpligt, att, för befordrande af nybyggen
inom de Norra provinserne, ytterligare understöd må beviljas, än som re¬
dan å Riks-Statens Sale Hufvudtitel finnes bestämdt,
afstyrker Utskottet i denna del motionen;
men , sorn förslaget att genom vatten-aftappningar eller dammbyggnader
motverka de härjningar, som i dessa trakter af frost anställas, synes böra
komma alt medföra nytta och jemväl torde skäligen kunna utsträckas till
de öfrige Norrländska Länen,
tillstyrker Utskottet, att en summa af io,eoo R:dr må ställas lill
Kongl. Maj;ts disposition, att inom de fyra Norrländska Länen an¬
vändas tili vatlenaftappningar eller dammbyggnader för motver¬
kande af frost, mot vilkor, att örtens invånare uti halfva arbetet
deltaga, samt att det må af Kongl. Maj:t bero att bestämma, huru
medlen skola förvaltas och vilkoren för deras utgående; och anser
Bill. till R. St. Prot. 184°• 4 öaml. 1 Sfd. 2 Hand. 2j.de Haft. 6
42
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 354- Litt. C.
sig Utskottet, så väl härigenom, som genom de yttranden, hvilka
afgifvits rörande upprensning af elfvarne i de Korta provinserne ,
hafva besvarat den af Anders Normark afgifne , till Utskottet re¬
mitterade, motion, att Norrlands invånare mätte blifva deiagtige af
de anslag, sorn för communicationer, m. rn., blifva anvisade.
2:0 Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, tili Utskottet remitterad, mo¬
tion, hafva Johan Ericsson och Eric Andersson från Stora Kopparbergs Län
yrkat, att Rikets Ständer mätte anvisa erforderliga medel lill upprensning
af den så kallade Wåbecksforssen i Dal-elfven , hvilken forss, i det skick
den nu är, förorsakar, att vid flodtiden vattnet stiger i elfven och öfver-
svämmar flere tusende tunnland af den kringliggande jorden.
I afseende på detta strömrensnings-arbete , sorn äfven vid föregående
Riksdagar blifvit bragt å bane, bar Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning,
uti dess underdåniga Memorial af den 16 December sisth år, yttrat : att
företaget vöre förtjent af understöd, oell då kostnaden för det hela blifvit
beräknad till 6,000 R:dr, hvaruti 01 tens invånare förklarat sig villige att
deltaga med 1,000 R:dr, tillstyrkt, alt de återstående 5,000 R;dr måtte fa
utgå af Statsmedel.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet, då förslaget mindre åsyftar att
genom någon ny landvinning bereda de enskilde jordegarne någon fördel,,
än att förskaffa den kringliggande orten ett skydd emot den skada , som
öfversvämningar åstadkomma å deras redan odlade jord, samt roed afseende
på den mindie lyckliga ställning, hvaruti Dal-oilen i allmänhet sig be¬
finner, icke trott, att högre bidrag till arbetets utförande, än sorn redum blif¬
vit erbjudet, bör af invånarne fordras, samt
tillstyrker derföre, alt till upprensning af Wåbäcksforssen i Dal-
elfven måtte beviljas det ifrågasatte anslaget 5 000 R:dr.
3:o Uti en inom Preste-Ståndet väckt motion, har Doctor Hvasser
begärt, att till Stora Schedvi socknemän, som på egen bekostnad på börj. t
ett odlingsföretag af så kallade Stor- och Hönsmyrorna i Dalarne, inne¬
hållande tillsammans 3o5 tunnland, hvartill, enligt redovisningsräkning, re¬
dan åtgått 5,oq6 R:dr 8 sk., mätte, till arbetets fullbordande, beviljas ett
anslag af 2 å 3,000 R:dr, att dem emellan fördelas, mindre såsom en er¬
sättning för den nedlagde kostnaden, än såsom en välförtjent uppmuntran
till fortsatt verksamhet..
Det ifrågavarande odlingsföretaget vittnar onekligen om ett verksamt
och allmänt nyttigt bemödande för ortens förkofran och förtjenar, såsom
sådant, att af Staten uppmuntras;, men då. Utskottet icke anser detsamma
Stals-Utskotlets V ilai ande} N.-o 354- Litt. C.
43
vara af sådan egenskap , att det bör med directa anslag af Staten under¬
stödjas, finner Utskottet sig endast kunna
lillslyika, alt, för fullbordande af Stor- och Hönsmyrornas odling,
må ställas till Kongl. Mäjrts disposition en summa af 2,000 R:dr,
att, under redan stadgade vilkor, kunna af Kongl. Majit, efter förut¬
gången pröfning, såsom lån socknemännen i Stora Schedvi beviljas.
4:o Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad motion,
bär Olof Pehrsson från Stockholms Län begärt ett anslag af 2,000 R:dr
till upprensning af Olands-å, hvarigenom vattnet uti flere sjöar skulle kun¬
na sänkas och en betydlig landvidd odlingsbar mark vinnas, hvarföre örtens
invånare äfven vore beredda att vid arbetrt med dagsverken biträda.
Då emedlertid af motionen icke inhemtås , att någon fullständig mät¬
ning och afvägning egt rum, eller kostnadsförslag blifvit upprältsdt,
hemställer Utskottet, alt, i sakens sålunda outredda skick, motio¬
nen ej må till någon åtgärd föranleda.
5:o Uti en inom Preste-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad mo¬
tion, har Contracls-Pi osten Sandberg, jemte anmälan derom , att förslag
blifvit väckt om upprensning af Emm än och Slångånj hvartill skulle er¬
fordras, för det förra företaget 56,000 R:dr, deruti strandegarne erbjudit sig
att till hälften deltaga, och för det senare 3o,800 R:dr, hvaraf strandegarne
ville bekosta 2/3;delir, yrkat, att understöd af Staten till det återstående
beloppet måtte beviljas.
Slor-Am i räls- Embetets Tredje Afdelning har, i afseende på Emm-åns
upprensning, hvarigenom 6,834 tunnland ängsmark dels kunde vinnas, dels
förbättras, uti afgifvet underdånigt Utlåtande af den 3i December sistlidet
år, tillstyrkt, att hälften af den för arbetet beräknade kostnad, 57,700 R:dr,
måtte få af Statsmedel fyllas-, ^mot det att ortens invånare ansvarade för
den andra hälften, hvarjemte Afdelningen, i anledning af väckt anspråk, att
Staten äfven mätte till hälften deltaga i ersättningen for de vattenverk ,
hvilka, i följd af rensningen, mäste borttagas eller förändras, och hvilken
ersättnings belopp ännu icke vore bestämdt, ansett sig böra lill Kongl,
Maj:ts Nådiga afgörande hänskjuta ämnet, när detsamma framdeles blifver
närmare utredt.
Uti serskildt Utlåtande undersamma dag, har Afdelningen äfven, i af¬
seende på upprensning af en del utaf Slångåns valtendiag, hvarigenom
skulle vinnas en jordrymd af ej mindre än 5,143 tunnland, tillstyrkt ett
bidrag af Statsmedel till belopp af 10,266 R:dr o2sk., eller i/3:del af bela
den beräknade kostnaden, 3o,8oo R:dr, hvaruti ortens invånare erbjudit sig
44
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 35'4' Litt. C.
deltaga till' 2/3:delar, under förutsättning likväl, alt rensningen kunde verk¬
ställas utan framtida menligt inflytande å de utmed Stångåns lägre del i
Östergöthland belägna vattenverk och stränder, hvilket borde utredas genom
Öfverste Lagerheims vid utlåtandets afgifvande ännu icke ingångna be¬
tänkande.
Utskottet har tagit i öfvervägande, hvad sålunda förekommit; och be¬
träffande först den ifrågasatte upprensningen af Emm-ån, så enär företaget
obestridligen är af mycken vigt och bör komma att bidraga till välmågans
ökande inom orten, anser väl Utskottet detsamma vara förtjent att af Sta¬
ten understödjas, men då, enligt Utskottets åsigt, de bidrag, som för sådane
på jordegarnes enskilda vinst beräknade arbetens utförande kunna af Stats¬
medel lemnäs, endast böra utgå såsom lån mot låg ränta och billiga åter-
betalningsvilkor, har Utskottet, med beräkning, att liela kostnaden, jord¬
ersättningar inbegripne, icke torde komma att uppgå högre än till 90,000
R:dr, ansett sig böra
tillstyrka Rikets Ständer,, alt hälften deraf, eller 45,000 R:dr, måtte
såsom lån, under redan stadgade vilkor, beviljas för Emm-åns upp-
rensning.
Hvad åter angår Stångåns föreslagne upprensning, så lärer, enligt den
upplysning, Utskottet, i afseende derpå, erhållit af t. f. Chefen uti den nu
varande Styrelsen för allmänna vattenbyggnader, arbetet, i anseende lill
befarade invändningar af egarne till slränderne nedanom den del af ån,,
som skulle komma att upprensas,, icke ännu på en längre Lid kunna sättas
i, verkställighet; och anser Utskottet, vid sådant förhållande, sig böra
tillstyrka, att frågan örn understöd Lill Stångåns upprensning må
för, närvarande förfalla.
6:0 Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad, mo¬
tion, hafva Bengt GudmundssonDavid. Andersson oc\\ Olof Lindbäck från
Halland begärt, att, till upprensning ^ H i nible och Tollereds åar, hvarigenom
en betydlig rymd odlingsbar jord kunde erhållas, malte beviljas ett anslag
af 13,798 R:dr 32 sk. B:co, eller 2/3 af den för arbetet beräknade kostnad,,
hvaruti ortens invånare för den återstående tredjedelen voro villige att
deltaga.
Af motionen bilägde handlingar inhemtas, att numera aflidne Agrono¬
men Stephens i lifstiden uppgjort plan för arbetet, utvisande, att genom
sänkning af vattnet i dessa åar skulle komma alt vinnas, vid Himble, 2,000
tunnland, och vid Tollered i,5o.o tunnland, odlingsmark af förträfflig be-
Stats-Utvkottcts Utlåtande, N;o 35'4■ Litt. C.
45
skaffénhet, samt att kostnaden komme att uppgå vid den förra till i4>ooo
R:dr och vid den senare till 6,6q8 R:dr 4o sk.
Under åberopande af hvad Utskottet redan, i afseende på bidrag af
Statsmedel för företag af denna beskaffenhet, anfört,
tillstyrker Utskottet, att, till understöd för upprensningen af Him-
ble och Tollereds åar, måtte af Rikets Ständer beviljas ett lån af
tillsammans 10,000 R:dr, motsvarande hälften af den beräknade
kostnaden.
7:0 Uti Nådig Proposition af den 17 sistlidne Januari (intagen under
N:o 3, i Samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens Proloeolf), har Kongl.
Maj:t äskat, alt Rikets Ständer måtte anvisa anslag lill låneunderstöd för
ultappning af myror på Gollland, hvarför kostnaden blifvit af numera af¬
lidne Agionomen Stephens beräknad till ioo,ooo R:dr.
Utskottet, som till ailä delar instämmer uti den af Kongl. Majrt uttryck¬
te åsigt, i afseende på detta företags nytta, men, i enlighet med den beräk¬
ning, som för de föreslagne lånens successiva utgående blifvit i den Kongl.
Propositionen följd, tror, alt icke mer än hälften af hela kostnads-belop-
pet för närvarande och intill nästa Riksdag erfordras, får således
tillstyrka, att Rikets Ständer, till understöd för myrors ultappning
på Gottland,. måtte bevilja ett låneanslag af 5o,ooo R:dr.
c) Väganläggpingar, m. m.
Följande motioner, afseende dels förbättring i allmänhet af vägarne i
Riket, dels anläggning af nya vägar, hafva blilvit till Utskottet remitterade,
nemligen:
i:o af Herr Dalman, IV. F., med hvilken sig förenat Ilerrar af Uhr, G.,
och af Ekenstam, J,, innefattande hufvudsakligen förslag: att åt Genie-offi-
cerare måtte uppdragas att afväga de större vägarne i Riket och för dem
utstaka nya linier; att en lag borde stiftas, angående de vilkor, hvarunder
jordegare skola vara skyldige afträda den mark, som fordras för nya väg-
anläggningar; att Landtmätarne böra hafva tillsyn öfver vägarne, samt an¬
svara för arbetet och underhållet, men landlmannen deremot endast vara
skyldig att dertill lemna dags-verken;;
2:0 af Pehr Sahlström från Stockholms Län, som till vägarnes för¬
bättrande, äskat ett årligt anslag af 5,ooo R:dr för hvarje Län, eller för
liela Riket, tillsammans 120,000 R:dr;.
46
Stats-Vlskoltels Udalande, N:o 3Sjf. Litt. C.
3;o af Herr Rydin, hvars förslug innefattar, alt till landsvägarnes för¬
bättrande rnålle antingen anslås af personliga skydds-afgiften 3oo,ooo R:dr
och af fonden till Corrections-iurätining-arne 5o,qoo Rtdr, eller ock erfor¬
derligt belopp dertill af Banco-vinsten anvisas, samt att arbetets fördelning
bestämmes i sammanhang med undsätlnings-anställerne;
4:o af Didric Weström och Lars Boethius från Stora Kopparbergs Län,
hvilken motion innefattar, att en summa af 25,ooo R:dr årligen måtte an¬
visas till väganläggningar i Dalarne, ponie förslag till arbetets fötdelning
samt nedsättning uti bevillningen och öfrige utskykler för Lima socken, i
likhet med hvad för Särna redan eger rum;
5:o af Hans Jansson från Elfsborgs Län, med förslug till en ny vägs
anläggande genom Dalsland, dertill skulle komma att erfordras 6,666
R:dr 32 sk.;
6:o af Herrar Boij, J. F., och af Forsell, uti hvilken motion blifvit
hegardt ett ärligt anslag af 4.000 R:dr för anläggning af en väg genom en
del af det inre Norrland;
y.o af Herr Rydin, om erforderligt anslag för befordrande af dels
väganläggning, dels utvidgning af sockenväg, till öppnande af en ny com-
munication emellan Götheborg och Jönköping, en och en half mil kortare
än den nuvarande.
Vid öfvervägande häraf, och oaktadt den obestridliga nytta, som en
allmän förbättring och omläggning af vägarne i Riket skulle komma att med¬
föra, har Utskottet ansett denna fråga, som står i ett oskiljagtigt samman¬
hang med den om väghållningsskyldigheten, icke ännu vara till den grad
ritredd, att åtgärder af så vidsträckt omfattning, som i vissa af de väckta
förslagen blifvit ifrågasatte, för närvarande synas lämpligen böra vidtagas;
men då deremot icke allenast omläggning och förbättring af backiga elier
eljest för communicationen mindre tjenliga delar af de allmänna landsvä-
garne på många ställen är af behofvet påkallad, och utan en allmän regle¬
ring kan företagas, samt slike arbetens utförande lemnar ett passande till¬
fälle ej mindre att bereda ai betsföii jenst inom orter, som af missväxtår
hemsökas, än ock att för sådane landsorter, som i ringare nion eller alldeles
icke blifvit delagtige af anslag lill allmänna arbeten, åstadkomma någon
ersättning derigenom, att de i stället kunna erhålla ett större bidrag till
vägars omläggning och förbättring, tillstyrker Utskottet,
att, för omläggning och förbättring af backiga eller eljest mindre
tjenliga delar af de allmänna landsvägarne i Riket, måtte till Kongl.
Majrls disposition ställas en summa af 5o,ooo R:dr, alt under tre