BIHANG
TILL
10 C 01,1
VID
Laetima Riksdagen i Stockholm
År 1840.
•#«
FJERDE SAMLINGEN.
jAfilelnlngcn:
Stats-Ut skottets Memorial, Utlåtanden och Betan-
kanden.
åkMWmM SA9GDS3.
Stats-Utskotlets Utlåtande, N.O 2ot.
1
N:o 201.
Ank. till Exp. Vtsk. den 3 Juli, kl. 1 e. m.
Utlåtande j i anledning af ålerremiss ä utlåtandet IV.'o 43 j * an~
ledning af fråga om Calmar Läns delning.
(U. A.)
Det af Stals-Utskottet, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition om
Calmar Läns delning uti 2:ne Län, under N:o 43 afgifne Betänkande, som
B »rgare- och Bonde-Stånden bifallit, har deremot af Ridderskapet och Adeln
samt Presle-Ståndet blifvit återremitteradt.
De väsendtligaste anmärkningar hafva varit: att då Kongl. Propositionen
och dervid fogade handlingar fullkomligt utreda de mångfalldiga olägenheter,
hvilka uppstå derigenom, att, då Länet är 30 mil långt och Residenset är be¬
läget i ena ändan, hafva sådane personer, som äro boende uti den andra än¬
dan eller Länets norra del, 24 å 26 mil att resa, då de behöfva begifva sig
till residens-orten; att den föreslagna åtgärden således åsyftar beredandet af
en betydlig lättnad för ett stort antal invånare i provinsen, vid hvilket för¬
hållande det vore orätt att drifva en annars rigtig sparsamhet så långt, att
Staten skulle undandraga sig en nödvändig kostnad, ledande till trefnad och
belåtenhet för en mängd medborgare; att det af Stats-Utskottet begagnade
skäl, att flere andra Län gifvas, der enahanda olägenheter förefinnas och så¬
ledes lika beskaffade anspråk skulle kunna väckas, samt att derföre jemnkning,
der den skall ega rum, ej borde partielt, utan i ett sammanhang, företagas,
icke syntes rigtigt, enär, hvarest en felagtighet förefinnes och framställes, den¬
samma, så vidt möjligt är, bör afhjelpas, utan afseende derå, om ej alla lika
beskaffade fel på samma gång kunna undanrödjas och att för öfrigt i åtskil-
lige af de vidsträcktare Länen, såsom de Norrländska, dels naturliga svårig¬
heter, dels den giesa bosättningen lägga hinder i vägen för deras delande,
hvilket åter icke inträffade med Calmar Län; samt att, ehuru en fullständig
delning uti 2:ne Län, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, vore lämpligast, ända¬
målet likväl hufvudsakligen skulle kunna vinnas genom antagandet af den
utaf Herr Moberg} uti dess afgifne reservation, gjorde hemställan att för nor¬
ra delen af Länet uti Westervik förlägga elt under Landshöfdingen i Cal¬
mar lydande Canzli och ett Contoir för handläggning af de couranla göromå-
Rih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sand. 1 Afd. 2 Band. 1 Haft. X
Stats-Utskotlets Utlåtande, N.o zoi.
len, hvarför kostnaden endast skulle utgöra 3,000 R:dr Banco, hvilken ringa
utgift motsvarades icke blott af de väsendtligt fördelar, som derigenom skul¬
le orten beredas, utan ock af verkliga besparingar genom minskade fångforss-
lings-kostnader; varande serskildt af Herr Prosten Hallström anmärkt, att
Utskottet icke till granskning upptagit den af Herr Prosten, vid den Kongl.
Propositionens remitterande, gjorde framställning, huruvida icke ändamålet
skulle kunna vinnas derigenom, alt nordliga delen af Calmar Län, eller T justs
härader, förlädes till Östergöthlands Län.
Derjemte har Utskottet fått emottaga serskilde, i sammanhang med det¬
ta ärendes behandling väckte, motioner af Herr Moberg, G., och Riksdags-
fullmägligen Johannes Andersson från Calmar Län, innefattande enahanda
förslag till inrättande af en serskild i Westervik förlagd afdelning af Lands-
höfdinge-Embetet i Calmar Län, som här förut omförmäles.
Då de skäl, som till stöd för den föreslagna delningen af Calmar Län
blifvit anförde, icke äro andra, än som redan blifvit upptagne och hesvara¬
de uti Utskottets förra Betänkande, samt Utskottets då afgifne yttrande, hvari¬
genom denna delning afstyrktes, af 2:ne Riks-Stånd är vordet bifallet och
jemväl uti de 2:ne Stånd, hvilka återremitterat Betänkandet, delningsför-
slaget egentligen icke vunnit understöd, utan anmärkningarne hufvudsakligen
åsyftat andra åtgärders vidtagande för afhjelpande af de öfverklagade olägen-
helerne; så linner Utskottet
icke skäl frångå, hvad i fråga om Calmar Läns delning redan är
vordet yttradt.
Vidkommande åter de väckta förslagen, att, antingen nordliga delen af
Calmar Län eller Tjusts härader malte till Östergöthlands Län förläggas, el¬
ler ock, för handläggning af de inom norra delen af Calmar Län förefal¬
lande couranta ärender, en under Landshöfdingen i Länet tydande Canzli-
och Contoirs-afdelning måtte i Westerwik förläggas; så enär, innan närmare
pröfning af ena eller andra åtgärden eger rum, en närmare utredning af alla
de omständigheter, som derpå kunna inverka, synes genom vederbörandes
hörande böra föregå, samt för öfrigt, hvad det sistnämnde förslaget angår,
förekommer, att, då den handläggning af förekommande ärender, sorn Lands-
höfdinge-Embeten, utan Landshöfdingens deltagande, besörja, helt och hållet
sker efter Lands-Secreterarnes och Lands-Kamererarnes egen pröfning och på
deras ansvar, den ifrågaställde serskilda afdelningen i sjelfva verket uti tjen-
ste-utöfningen blefsre af Landshöfdingen i Länet oberoende och bildade ett
serskildt Landshöfdinge-Embete, hvarigenom mångfalldiga collisioner med den
ordinarie Läns-Styrelsen ofelbart måste uppslå, hvadan vidtagandet af en dy¬
Stats-Utskollets Utlåtande j N:o 201.
3
lik med Läns-Styrelsernes nuvarande organisation icke instämmande åtgärd,
möter stor betänklighet; anser Utskottet
sig jemväl sakna skäl att till någotdera af berörde förslag tillstyrka
Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 2 Juli 1840.
Reservationer:
af Herr Prosten Ahlqvist: ”Då jag, ehuru icke bosatt i den del af Cal¬
mar Län, som skulle komma att njuta fördelarne af de med åtminstone en
serskild afdelnings af Landshöfdinge-Embetet i Calmar etablerande i Wester¬
wik, likväl af erfarenhet väl känner de många olägenheter, så väl i juridiskt
och ekonomiskt afseende, som ock i afseende på den närmare tillsynen öfver
icke blott Liinets invånares förhållanden, utan ock de underordnade tjenste-
männens, hvilka uppkomma af Läne-Residensets aflägsna belägenhet, har jag
för min del, ansett det af Herr Moberg uti både dess reservation mot förra
betänkandet och serskildta, sedarmera ingifna motion framställda förslag, haf¬
va bordt vinna Högloflige Utskottets mera välvilliga uppmärksamhet, änden,
som härförut afgifna Retänkande innehåller.”
Af Herr Moberg: ”då jag anser mig sakna alla grundade skäl till det af-
slag å min motion, Höglofl. Utskottets pluralitet fattat, föranlåtes jag deremot
nedlägga min reservation, under önskan och hopp, att Höglofl. Riks-Stånden
vid ett mera rättvist bedömande af de förluster och det lidande, norra delen
af Calmar Län måste vidkännas genom Länsstyrelsens aflägsenhet, icke skola
neka sitt bifall till den lättnad, medborgare med så mycken billighet fordra,
för att, i likhet med andra Läns invånare, erhålla deras angelägenheter vid
Länsstyrelsen handlagde och afgjorde. Såsom skäl för afslag är antaget, alt,
då alla missförhållanden vid Länsstyrelsernas indelning, icke kunna på en
gång rättas och afhjelpas, borde äfven i det nu uppgifna afseendet, en all¬
män reglering afvagtas och förhållandet, i enlighet med Aspolands Härads-
boers yttrade önskan, tills vidare förblifva sådant det 1111 befinnes. Denna
sats innebär, att, der man icke ser sig i tillfälle att hjelpa allt, måste man
äfven lemna ohulpet hvad, som kan afhjelpas. Man skall tåla fortfarandet af
synbara oordningar, bevista lidanden, derföre, att andra sådane antingen blott
anas, eller ock verkligen finnas, men utan att vara framställde till rättelse.
Att slutledningar af denna halt icke kunna rättfärdigas inför den sunda pröf-
ningen, lärer knappt behöfva utredas. När fanns väl i menskligheten ett
fullkomlighets-tillstånd, der ej brister voro qvarlemnade att botas? jag hade
4
Slats-Ulskottels Utlåtande, N:0 101.
trott, att, der behof af rättelse visade sig, man ej borde låta dem stå tillba¬
ka, för att i framtiden kunna genomföra dem i större vidd, helst fortsätt¬
ningen af ett lidande som ej borde ega rum, alltid måste blifva en uppen¬
bar orättvisa. Lika litet som jag utur dessa grunder kan finna den på tänk¬
ta re allmännare regleringen af Rikets Länsstyrelser hinderlig för bifall till
min motion, lika litet måtte den ock, kunna motverkas af ofvanbemälde Hä-
radsboers skiljagtiga önskningar, helst det står dem fritt att afsäga sig förde¬
larna af den förändring, som åsyftas, i fall de verkligen skulle anse sig der¬
med obelåtne.
Ytterligare har Ilöglofl. Utskottet såsom skäl för sitt afslag, åberopat
den kostnad, som genom förslagets verkställighet skulle åstadkommas. Sam¬
ma Utskott, sorn ej tvekat att på grund af enskilde motionärers framställ¬
ningar bevilja liera hundrade tusen Riksdaler till underlättande af vatten-
commu nica tioner, att tillstyrka betydliga anslag, dels åt corn muner för hamn¬
anläggningar, och andra enskilda föremål, dels till välgörenhets-inrältningar, till
förbättrande af embetsverks och tjenstemäns löner, m. m.; samma Utskott
finnér nu medel saknas, alt, till verkställighet befordra ett förslag, un ler-
stödt af Fyra Häraders invånares ansökning, Landshöfdinge-embelets tillstyr¬
kande och Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition. Förtjena väl nämnde omkring
60,000 medborgare mindre uppmärksamhet och skydd för sina rättigheter än
andra; och är det väl rättvist att afslå ett understöd af 3,000 R:dr för alt
afhjelpa de olägenheter, som här öfverklagas, allrahellst, då denna utgift i
icke ringa mon skall åt Staten återgäldas genom blifvande besparingar af
fångtransporter och af anstalter uti andra Länets polis rörande ärenden Vo¬
re det nationens representanter värdigt att för besparing af denna föga be¬
tydliga Stats-utgift, fortfarande låta blottställa dessa Häraders allmoge för en
snart sagdt godtycklig behandling af den lägre kronobetjeningen, då atläg-
senheten nekar den förorättade att anföra sin klagan annorlunda, än med svå¬
righeter och kostnader, ojemförligt känbarare än dem, som invånare i andra
Län få vidkännas? Är det rätt att Konungens Befallningshafvande skall ge¬
nom Länets missformighet förhindras att, vid ekonomien och polisen derstä¬
des lägga den hand, som egnar en driftig styrelse, och hvarförutan den icke
kan tillvinna sig inflytande, förtroende och agtning? Jag vågar tro, att dessa
frågor ej kunna besvaras på mer än ett sätt, och att Höglofl. Riks-Stånden
skola uti hvad jag nu anfort, och förut är till beskalK nheten ännu närmare
utveckladt, finna öfvertygande anledningar till ogillande af Stats-Utskottets
Betänkande, och bifall till min i ämnet gjorda vördsamma motion.”
Slals-Ulskoltets Utlåtande, N.o 202.
5
N:o 202.
Arik. till Exp. Utsk. den 3 Juli, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållna återremisser å utlåtandet
N:o 44.
(U. A.)
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 44-, angående regleringen af utgifterne
under Riks-statens 3:dje Hufvud titel, har, enligt från Riks-Stånden ankomne
Protocol Is-utdrag, blifvit af Ridderskapet och Adeln i sin helhet återremit-
teradt, på grund al anmärkningar vid de serskilde punkterne uti detsamma,
af Preste-Ståndet jemväl uti de liesta punkter återremilteradt, af Borgare-
Ståndet bifallet, utom uti 2:ne punkter, som föranledt återremiss, och af Bon¬
de-Ståndet dels bifallet, dels återremitteradt uti dess serskildte punkter, hvar-
forutan åtskillige erinringar förekommit vid de Utlåtandet åtföljande Bilagor.
Innan Utskottet ingår uti en närmare granskning af de anmärkningar,
sorn blifvit framställde emot de i det ifrågavarande Utlåtandet tillstyrkte åt¬
gärder och beslut, har Utskottet först ansett sig böra till besvarande uppta¬
ga de yttranden, hvarmed åtskillige talare inom de begge förstnämnde Riks-
Stånden uppträdt emot de af Utskottet vid regleringen af denna Hufvud-
titel följda allmänna grundsatser, samt det sätt, hvarpå Utskottet ansett frå¬
gan om anslag för försvarsverket böra uppfattas, hvilka yttranden hufvudsak¬
ligen innehålla: att Utskottet ej skulle, enligt-Grundlagen, varit berättigadt
alt, på sätt vid affatlandet af delta Utlåtande förments hafva egt rum, sjelf
väcka förslag, som ej af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition eller enskilde mo¬
tioner varit föranledda; att Stals-Utskottet ej, utan i förening med allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, bordt behandla frågor 0111 en förändrad or¬
ganisation af Armeen, och att derföre vid återremissernes besvarande, Utlå¬
tandet måtte skiljas i tvänne delar, den ena, innefattande behandlingen af
anslagsfrågorna, den andra, de väckte orga nisa tions-förslagen på det, i fall
Utskottet vid holle sina yttrade åsigter, Talmännen i vederbörande Riks-Stånd
måtte, i afseende på ärendets behandling och propositionens framställande
kunna förfara, enligt Grundlagens föreskrifter; alt, då Kongl. Majit, enligt 14
§. Regei ings-formen, eger högsta befälet öfver krigsmagten till lands och vat¬
ten, och nationen således lemnat landets försvar i Dess händer, det vore en¬
samt af Dess vishet, erfarenhet och förutseende, sorn Sverige hade att för¬
vänta de organisations-förslag, hvilka för Svenska armeen kunde anses behöf-
liga; alt någon detaljerad plan för Rikets försvar hvarken borde eller kunde
6
Slats-Ulskottets Utlåtande , N:0 202.
komma under Ständernas granskning, emedan dels någon laglig rättighet der¬
till ej fanns, dels Ständerne ej hafva förmåga att bedöma en sådan plan,
dels ock ett offentliggörande deraf, skulle lemna Rikets fiender en ledning
för uppgörandet af anfallsplaner; att Utskottet deremot, för bedömandet af
försvars-verkets behof, såväl i afseende på armeens personal, som rörande
material-kostnaderne, haft tillräcklig ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition, angående Slats-verkets tillstånd och behof, grundad på Slats-Secrete-
rarens för Krigs-ärendena deri väl motiverade betänkande och Krigs-administra-
tionens lill Kongl. Maj:t ingifna detaljerade förslag och utredningar med tillhö¬
rande allegater; att Utskottets förslag till organisationer dels voro o verkställ¬
bara, dels komme alt för nationen medföra mera skada än gagn; att flere af
de föreslagna åtgärd erne fordrade Kongl. Maj:ts sanction, och således de der¬
af förväntade besparingar, hvilka, äfven om indragningarne pröfvas nj^tlige
och verkslällbara, blott kunna beredas successivt, ej bordt tagas i beräkning
vid Stats-regleringens uppgörande, såsom föranledande förlägenhet för Krigs-
administationen, om Kongl. Maj:t vägrar Sitt samtycke till dessa indragnin¬
gar; att armeen ej kunde i den mening, Utskottet antagit, sägas blifva mera dis¬
ponibel, genom elen föreslagne minskningen af Generals-befäl och samman¬
slagningen af Regementer, som äro förlagde på vidsträckt terräng; att indrag¬
ning af den stående hären ej vore ledande till ett bättre försvarssystem, då
det nemligen väl vore lätt alt, enligt Utskottets förslag, förstärka armeens
förut befintliga fredsfot under ett anfallskrig på utländskt botten, men svårt,
om icke omöjligt att verkställa sådant under ett försvarskrig inom eget land;
att den af Utskottet antagne proportion emellan Cavallen och Infanteri vore
origtig och mindre än hos alla andra nationer; att Beväringen, då den ej
vore fullt bildad och exercerad, ej kunde uti krig göra samma nytta, som
den vid tjensten vande soldaten, och att en så stor utsträckning af Bevärings¬
manskapets vapenöfningar, att detsamma kunde i tjenstbarhet mäta sig med
den stående hären, skulle blifva för nationen mera betungande, än som för¬
delen af alla de indragningar, Utskottet velat tillvägabringa, kunde uppväga,
och att det emedlertid föreföll besynnerligt, att Utskottet, som på utsträck¬
ningen af Beväringens vapenöfningar grundat sitt förslag till indragningar i
den stående hären, icke bifallit Kongl. Maj:ts Proposition om anslag för Re¬
vär! ngs-exercis under 21 dygn, utan endast tillstyrkt nödiga medel för en
tid af 12 dygn, in- och utryckningsdagarne oberäknade, samt derjemte före¬
slagit indragning uti armeens befäl, hvars bibehållande eller snarare förökan¬
de stod i det närmaste sammanhang med förslaget om Beväringsmanskapets
användande för landets försvar; äfvensom slutligen att bristande tillgångar för
Stats-ULskotlets Utlåtandej IV.-O 202. j
verkställande af de, ntaf Kongl. Maj:t nödige ansedde åtgärder, ej kunde så¬
som skäl för afslag anföras, då landets formonliga financiella ställning sådant
vederläde; varande jemväl åtskillige anmärkningar framställde vid de Utlå¬
tandet åtföljande bilagor, Litt. A. och 13., dels rörande förment olikhet emel¬
lan de förslag, som deruti förekomma och de, som innefattas i Utlåtandet,
dels i afseende på verkställbarheten eller lämpligheten af de åtgärder, hvari¬
genom, enligt hilagorne, besparingar skulle blifva alt påräkna, dels angående
utsträckningen af de indeldta Regementenas möten samt de i afseende derpå
föreslagne bestämmelser.
Utskoltet, som i afseende på de förekomne antnärkningarne vid formen
för det afgifna Utlåtandet, endast vill åberopa de af Utskottets egne och äf¬
ven andre Ledamöter inom de serskilde Riks-Stånden, i anledning deraf, af-
gifne yttranden, hvarigenom samma anmärkningar blifvit fullständigt upptag¬
ne och vederlagde, får i öfrigt lili besvarande af de erinringar, som, vid de
af Utskottet för pröfningen af försvarsverkets behof antagne grundsatser blif¬
vit väckte, anföra: att då Utlåtandet i denna del endast innefattar en redo¬
görelse i allmänhet för Utskottets egen uppfattning af ämnet, Utskottet anser
sig så mycket mindre behöfva ingå i en omständlig vederläggning af dessa
anmärkningar, som Utskottet egt deli tillfredsställelsen att se sina åsigter er¬
kände och gillade äfven af sådane Talare och män af yrket, hvilka, i fråga
om tillämpningen, uppträdt såsom Utskottets motståndare.
Hvad serskildt angår frågan om olämpligheten af en minskning i anta¬
let af armeens befäl, hvilken skulle uppkomma, i följd af de förslag, som Ut¬
skottet framställt, och hvarigenom, i händelse af krig eller uppbåd af bevä¬
ringen, armeen kunde komma att sakna Officerare, anser Utskottet sig likväl
böra, som allmän grundsats anföra: alt Utskottet icke förbisett nödvändighe¬
ten för armeen att i krig, då dess leder förstärkas, kunna påräkna tillgång
på ett talrikare befäl, än som kan vara behöfligt för dess tjenstgöring under
freden; men att Utskottet ansett tvifvelagtigt, huruvida detta fördelagtigast
ernås derigenom, alt ett öfver det vanliga behofvet betydligen ökadt antal be¬
fäl underhålles i fredstid, då det icke lärer kunna bestridas, att ett fördubblings-
befäl, hvilket man nödvändigt måste Uirika sig inom de lägre graderna, icke
allenast stänger vägen för sin egen befordran, uian jemväl, i anseende till
sin talrikhet, inskränker för sig sjelf tillfället att, genom ändamålsenlig öfning
och verksamhet i en för hvarje grad erforderlig utsträckning, förvärfva sig ali
önsklig säkerhet och erfarenhet i tjernsten.
Utskottet har ock antagit såsom en följd af vår stående armees organi¬
sation, att tjenstgöringen inom densamma icke är strängare, än alt befälet
8
Stats-Uiskottets Utlåtande, N.o 102.
vid de ständiga Regementena må kunna medhinna att exercera landets be¬
väring; och, hvad angår befälets förstärkning i krig, tror Utskottet, att, i
händelse af behof, Under-Officer, hvilken inom vår annee står på en högre
bildningspunkt, än dess vederlikar inom andra länder, i många lall både bör
och kan intaga Officerns ställe, under det att han efterträdes på sin plats af
den vid skolan danade corporalen. Hvad sorn brister, bör vara afsedt att
fyllas från tillämpnings-skolan och ur beväringens leder.
Beträffande de anmärkningar, som blifvit framställde emot Utskottets
förslag att nedsätta Cavalleriels styrka, får Utskottet endast anföra, att det
icke funnit sig öfvertygadt orri behöfligheten att, i fredstid underhålla ett tal¬
rikt Cavallen i Sverige, hvilket, såsom krigstheater betragtadt, är så i alla at-
seenden hinderlig! för (kavalleriets- rörelser, dels i anseende till svårigheten
att i ett jemnförelsevis ringa uppodiadt och bebygdt land under ett fälttåg fin¬
na fourage och skygd för hästarne, men hufvudsakligen derigenom, att Caval-
leriet i dess operationer nästan utan undantag måste följa landsvägarne, un¬
der det att terrängen på sidonie är mer eller mindre oåtkomlig för ryttaren,
till följd af de hinder, som bildas af sjöar, skogar, klippor, kärr och hägna¬
der; och får Utskottet, till undvikande af vidlyftighet, endast tillägga, att, på
sätt Utskottet anfört, och vid 1813 och 1814 årens campagne till någon del
egde runi, Cavalleriet, i händelse af behof, kan under krig förstärkas med be¬
väring, genom hvilken åtgärd det låter sig göra alt komma till det al ät-
skillige talare för nödigt ansedda förhållande emellan Ca valleri och Infanteri*,
så vida i denna beräkning må anses ligga någonting säkert och ofelbart.
Anmärkningarne emot beräknings-grunderne i Tabellerne anser Utskot¬
tet icke erfordra något fullständigare besvarande, då dessa anmärkningar dels
röra mindre väsendtliga omständigheter, dels icke leda till annat, än att åda¬
galägga, det en mer eller mindre betydlig tillökning eller minskning i de
calculerade till Kongl. Maj:ts disposition öfvcrlemnade besparingarne bordt
beräknas.
Utskottets tillstyrkande, det måtte Rikets Ständer hos Kongl. Maj! i
underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj! förelägga nästkommande Stän¬
der en omfatta nde plan till försvars-verkets organisation, har af de flesta Ta¬
lare, dels icke blifvit motsagdt, dels gilladt, och då Utskottet fortfar att an¬
se sin hemställan i detta afseende, såsom väl grundad, och till sitt infly¬
tande på försvarsväsendet i en framtid, af högsta vigt, har Utskottet icke
funnit anledning att, i denna del frångå sin mening.
Utlåtandets första punktj som innefattar anslagtt till Kongl. Krigs-Col-
legium
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 202.
9
legium och Utrednings-förråden haj-, af Borgare och Bonde-Stånden blif¬
vit bifallen, men af Ridderskapet och Adela samt Pr este-Ståndet återremit¬
terad, på den grund, att, då ett Presidents-Embete fanns i Kongl. Krigs-
Collegium och ej kunde annorlunda än genom Grundlags-förändring afskaffas,
angelägenheten fordrade, att detsamma förseddes med lön på stat, på det
Kongl. Majrt mätte blifva i tillfälle att dertill utnämna den mest passande,
utan afseende på dennes förut innehafvande lönevillkor, samt att den af Kongl.
Maj:t äskade spanmåls-beräkning under lönerne ej föranledde någon egentlig
tillökning i anslaget och vore alltför obetydlig, för att, genom dess anslåen¬
de, göi-a en ny löne-reglering inom hela Embets-verket af nöden.
Utskottet får, i anledning häraf, erinra, att Utskottet icke föreslagit Pre-
sidents-embetets indragning, utan endast, i likhet med hvad Rikets senast
försandade Ständer äfven beslutat, funnit någon serskild lön på stat för det¬
ta embete icke numera än tillförne erfordras, i följd hvaraf, och då intet gil¬
tigt skäl uppgifvits för det yrkade uppförandet på stat af spanmäl under
lönerne,
Utskottet anser sig böra vidblifva sitt i denna punkt afgifna, af
tvänne Riks-Stånd bifallna, Utlåtande.
o.: dr a punkten, angående anslaget till Kongl. Kr igs-Hof-Rätten, bifal¬
len af Borgare-Ståndet, har, af de öfriga Irenne Riks-Stånden blifvit återre¬
mitterad, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, under åberopande
ej mindre af det redan i allmänhet anförde skäl, att Stats-Utskottet ej skul¬
le ega att, utan serskild väckt motion, tillstyrka Rikets Ständer, åtgärders vid¬
tagande, och att ej detta Utskott, utan Lag- eller Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotten, bordt behandla ifrågavarande ärende, än äfven af den
omständigheten, att de allmänna Domstolarne ej syntes vara behörige att dö¬
ma uti disciplinära och militäriska tjenstgörings-mål, och att indragning af
Kongl. Krigs-Hof-Rätten, som ej kunde ega rum annorlunda, än i förening
meden Grundlags-förändring i de punkter, der denna Domstol omförmäles, i
alla fall icke borde komma i fråga, så länge Krigs-Domstolar i första instan¬
sen finnas och ej, utan våda för armeens disciplin, torde kunna afskaffas; och
af Bonde-Ståndet_, på grund af den anmärkning, att, då Kongl. Krigs-IIof-
Rätten ansågs kunna upphöra, Utskottet bordt uppföra dess nuvarande anslag
å allmänna Indragnings-staten.
Då Utskottets förslag grundar sig på den förutsättning, att Kongl. Krigs-
llof-Rättens göromål må kunna öfverflyttas till de Kongl. Ilof-Rätterne, vid
hvilka, då mål af ren militärisk eiler disciplinär beskaffenhet förekomma,
Bih. till R. St. Fröt. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 Haft. 2
io
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o aoj.
Militär-Ledamöter, om så erfordras, kunna adjungeras, i enlighet med hvad
redan hos Konungens Högsta Domstol eger rum, då sådane mål der före¬
komma, har Utskottet icke kunnat inse de svårigheter, som för denna Dom¬
stols upphörande förments uppstå.
Hvarjemte Utskottet får erinra, att, då, enligt Utskottets tillstyrkan, Ri¬
kets Ständer endast skulle komma att hos Kongl. Majit i underdånighet an¬
mäla deras önskan, att Kongl. Krigs-Hof-Rätten måtte kunna upphöra, det jem¬
väl skulle på Kongl. Maj:t ankomma att pröfva, ej mindre nyttan och ända¬
målsenligheten af den sålunda föreslagna förändringen uti den militära lag-
skipningen, än äfven, i fall denna Rikets Ständers åsigt af Kongl. Majit gil¬
lades, föreslå de åtgärder, som i sammanhang dermed kunde erfordras; och,
enär vid sådant förhållande och innan den förändrade organisationen blifvit
Grundlagsenligt tillvägabragt, Kongl. Krigs-Hof-Rättens nuvarande anslag icke
kan upphöra,
har Utskottet ej funnit skäl att i det ena eller andra afseendet från¬
träda dess redan afgifne yttrande.
Emot den 3:dje punktenomfattande Staten för Generalitetetj hafva
inom Ridderskapet och Adeln flere Talare uppträdt, under yrkande, att de
pensioner, som blifvit föreslågne, måtte tillvägabringas på annat sätt, än ge¬
nom minskning af Generals-befälen, hvilkas redan varande district voro allt
för stora och åtminstone ej tålde någon utsträckning i vidd, hvaraf ock möj¬
ligen kunde uppkomma en större kostnad, än den genom indragningen erhåll-
ne besparing, eller förmedelst nedsättning af de öfrige General-Befälhafvar-
nes löner, då det ej kunde sägas vara obilligt, att Arméen fick tillgodonjuta
åtminstone några få platser, försedde med löner, tillräcklige eller öfverskri-
dande hvad, som oundgängligen fordras för lifsuppehälle; att destutom lönen
endast vore 3,000 R:dr, men det återstående beloppet anslaget till taffelpen¬
ningar och andra för en General-Befälhafvare nödige utgifter, hvaribland ut¬
fodring till hästar, resekostnad m. m., äfvensom att, så framt någon skulle
kunna komma af pensionsrummen i åtnjutande, tiden för tjenstgöring i egen¬
skap af General-Befälhafvare, såsom villkor för pension, måtte nedsättas från
tio till fem år, då det vore kändt, att högst få Oilicerare kunde lyckas er¬
hålla dessa platser förr, än vid en redan uppnådd högre ålder.
Preste-Ståndet har förbigått punkten utan anmärkning och Borgare-
Ståndet densamma bifallit, hvaremot Bonde-Ståndet beslutat återremiss, på
flere Ledamöters yrkande af nedsättning uti Generals-löner ne, till hälften af
deras nuvarande belopp, och platsernes bestämmande till 4, äfvensom de
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 202.
lt
uppkommande besparingarnes indragning tili Stats-verket, i stället för deras
anslående till nya pensionsrum.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, som med afseende å de serskilde
åsigter, som, rörande förslaget i denna punkt, inom de olika Riks-Stånden
blifvit uttryckte, icke funnit sig böra frångå det afgifna yttrandet i sak, der¬
emot ej kunnat förbise giltigheten af den anmärkning, att, så framt ej
blott de redan varande, utan äfven de nu ytterligare föreslagne pensionsrum-
men skola kunna uppfylla sin bestämmelse att på en gång vara en tillflykt
för Inspections- och District-Generalerne vid en uppnådd högre ålder och le¬
da till en större tjenstbarhet inom Armeens högre befäl, den tjenstetid, hvil¬
ken, såsom villkor för pensions erhållande, varder bestämd, ej må beräknas
så lång, att allt för mycken svårighet uppstår för detsammas uppfyllande,
och då, vid det förhållande, att pensions-rummens antal är hestämdt och att
inkomsterne vid tjensten betydligt öfverstiga pensions-beloppet, anledning ej
är att befara, att en mindre tjenstgöringstid än den af Utskottet förut före¬
slagne skulle komma att föranleda missbruk vid pensioneringen;
får Utskottet, som i öfrigt vidblifver det afgifna Utlåtandet i denna
punkt, endast tillstyrka den förändring uti det föreslagna villkoret
för rättighet till pensions erhållande, alt ifrågavarande pensioner må
kunna tilldelas sådane District-General-Befälhafvare och Inspectörer
för de serskilda vapnen, som, efter 5 års tjenstgöring i denna egen¬
skap och uppnådde 60 års lefnadsålder, erhålla afsked från deras
befattningar.
Utlåtandets //tele punkt, rörande anslaget till General-^/djutantS-Expe¬
ditionen för Arméen, hvaremot anmärkning ej förekommit hos Preste-Stån-
det, har blifvit återremitterad af Ridderskapet och Adeln, på grund af det
framställde yrkandet, att anslaget måtte öfverflyttas på den genom styrelsens
förändrade organisation uppkommande nya Expedition för Commandomåi; af
Borgare-Ståndet, på grund deraf, att, vid det förhållande, att en af de nye
Stats-Räden blefve ansvarig Rådgifvare i Commandomåi för Armeen, det ifrå¬
gavarande anslaget kunde komma, att, enligt Utskottets tillstyrkan, blifva
efter sin nu egande benämning disponerad!, utan att sedermera vara för sitt
egentliga ändamål tillgängligt, och af Bonde-Ståndet, i anledning af väckte
förslag, dels om nedsättning uti anslaget, dels om dess upphörande eller öf-
verflyttning på Indragnings-stat.
Utskottet, som, i anledning af Kongl. Maj:ts Proposition af den 9 sist-
lidne Juni, angående löne-regleringen för de under Stats-Departementen ly¬
dande Expeditioner afgifvit serskildt Utlåtande, rörande allönings-staten för
12
Stats-Ulskoltets Utlåtande , N.-o 202.
den i General-Adjutants-Expeditionens ställe inrättade Landtförs va rs-Depai’-
tementets Commando-Expedition, får i detta afseende hänvisa till berörde Ut¬
låtande, enligt hvilket den nya Expeditionens stat skulle komma att uppgå
till 4,000 R:dr eller samma belopp, som för General-Adjutants-Expeditionen
förut varit anslaget, efter afdrag af General-Adjutantens eget arfvode.
Den ~:de punkten s angående anslag till Öfver-Commendants-Expeditio-
nen i Stockholm är vorden bifallen af Borgare-Ståndet samt återremitterad
af Ridder skåpet och Adeln 3 på den grund, att Öfver-Commendants-befatt-
ningen ansetts nödvändig för garnizons-tjenstgöringen, och att de serskilde
Gardes-regementenas Secund-Chefer icka ansetts kunna åläggas att utan ser¬
skild ersättning bestrida de dithörande göromål; af Preste-Ståndet, under
åberopande af 102 §. Regerings-Formen, enligt hvilken Öfver-Commendanten
borde såsom ledamot i Riks-Rätt fungera, och tjensten således ej kunde, utan
Grundlags-förändring, indragas; och af Bonde-Ståndet , af den anledning, att
14 punkten, angående Gardes-regementenas anslag, med hvilken punkt frågan
om Öfver-Comroendants-Expeditionens anslag hade ett nära sammanhang, fun¬
nits böra återremitteras.
Af hvad sålunda blifvit anfördt, och då den åberopade §. af Regerings-
Formen icke omnämner Öfver-Commendanten i Stockholm, utan endast Hög¬
ste Befälhafvaren öfver de i hufvudstaden förlägde trupper, samt Tjenstgörings-
reglementet i öfrigt innehåller, huru förhållas bör med befälet öfver trupper,
som äro förlagde å samma ort, har Utskottet icke funnit, att upphörandet ai
Öfver-Commendants-arfvodet är i något afseende beroende af den åberopade
§. i Regerings-Formen och vidblifver sålunda sitt redan afgifna yttrande.
g:de punkten, angående Commendants-staten har endast inom Ridder-
skåpet och Adeln föranledt anmärkningar, åsyftande, dels att Commendan-
terne borde i gränsorterne bibehållas, såsom alldeles nödvändige för uppsig-
ten öfver till Riket inkommande resande dels att Commendanter åtminstone
måtte komma att anställas i de släder, der någon, om ock mindre betydlig,
garnizon finnes; men då dessa anmärkningar icke innefatta någon vederlägg¬
ning af de utaf Utskottet för den tillstyrkte indragningen af vissa Commen-
dants-beställningar, anförde skäl, samt punkten i öfrigt blifvit af Borgare-
och Bonde-Stånden bifallen och af Preste-Ståndet lemnad utan anmärkning,
vidblifver Utskottet sitt förra yttrande.
Vid den io:de punktenj angående anslag till Krigs-Academien hafva
anmärkningar inom Ridderskapet och Adeln blifvit gjorda dervid, att, om
Utskottets förslag åsyftade, att Sjö-Cadetter borde bildas vid en serskild arn¬
stadt, dertill medel skulle disponeras från Krigs-Academiens nuvarande an¬
Stats-Ulskottets Utlåtande } N.o 202.
:5
slag, blefve detta både kostsammare och mindre ändamålsenligt, än om en
gemensam krigsskola bibehölls för arméens och flottans befäl, samt att de
allmänna läroverkens beskaffenhet ej vore sådan, att Krigs-Academien kunde
anses öfverflödig för meddelande af förberedande kunskaper.
Preste-Ståndet har återremitterat denna punkt hufvudsakligen på den
grund, att den föreslagna förändringen uti Academiens organisation vore ett
ärende, som, enligt 34 §. Riksdags-Ordningen, tillkom icke Stats-, utan All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, hvarföre Ståndet uttryckt den ön¬
skan, att Stats-Utskottet ville vid äterremissens besvarande, i afseende på
denna fråga, sammanträda med Ekonomi-Utskottet, hvarförutan en ledamot
anmärkt, att Utskottet, vid behandlingen af detta ärende, ej fästat afseende
på den omständigheten, att Krigs-Academien egde en reserverad behållning
af 30,430 R:dr och en skuld till Stats-Verket, i följd af anvisningar å 3:clje
Hufvud-Titelns besparingar till Gratist-Cadetters underhåll, stor 73,033 R:dr
16 sk., hvilken skuld, då den till liqvid derför anvisade Barlhelemi-fonden
saknade tillgång, borde betäckas genom förstnämnde reserverade summa.
Borgare-Ståndet har i denna punkt bifallit Utlåtandet och Bonde-Stån-
det återremitterat detsamma, med förklarande, att i afseende på det anslag,
som varit disponeradt till Gratist-Cadetter, Rikets Ständer måtte meddela
bestämda föreskrifter, i stället att, på sätt Utskottet tillstyrkt, öfverlemna
pröfningen af dess användande till Kongl. Maj:t.
Hvad serskildt angår frågan om afsättandet af en del utaf Krigs-Aca< le¬
rn iens anslag för bildandet af Sjö-Cadetter för flottans behof samt öfverlem-
nandet till Kongl. Maj:t att förfoga öfver den del af anslaget, som utgått till
Gratist-Cadetter, har Utskottet endast velat erinra, att, då Utskottet tillstyrkt,
att det väckta förslaget, angående en förändrad organisation af Krigs-Acade¬
mien, måtte af Rikets Ständer i underdånighet öfverlemnas till Kongl. Maj:ts
pröfning; Utskottet ansett lämpligast, att äfven af Kongl. Maj:t måtte bero
att förordna, huru med anslaget för så väl Sjö-Cadetter, som Gratist-Cadetter
l>ör förhållas; hvadan Utskottet, som i öfrigt icke eller funnit någon giltig
aumärkniug vara framställd emot ändamålsenligheten af den tillstyrkte åt¬
gärden ,
äfven i denna punkt vidhåller sitt afgifne yttrande.
Hvad serskildt angår den af en ledamot inom Preste-Ståndet gjorde
framställning, angående dels en för Krigs-Academien reserverad behållning,
dels den skuld, hvaruti Academien förmentes häfta till Stats-Verket, så enär,
enligt hvad Academiens räkenskaper utvisa, någon sådan behållning, åtmin¬
stone numera, icke förefinnes; och då hyad angår de 73,033 R:dr 16 sk,, som
i4
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 202.
Academien förments vara Stats-Verket skyldig, Utskottet redan uti dess, i
anledning af Rikets senast försandade Revisorers berättelse, afgifne Utlåtande
N:o 76 utredt, att denna Stats-Yerkets fordran icke är hos Krigs-Academien,
utan hos Barthelemi-fonden,
anser Ulskottet den nu gjorda framställningen icke till någon åt¬
gärd föranleda.
Vid n:te punkten, angående Allmänna Garnizons-Sjukhuset har en le¬
damot af Ridderskapet och Adeln erinrat, att, då denna inrättning medförde
en kostnad af omkring 10 R:dr årligen för hvarje man af Stockholms garni-
zon, men medicamenter för hvarje sjuk vanligen beräknades tili högst 1 R:dr
16 sk. eiler 3,333 R:dr 16 sk., om hela garnizonen varit sjuk under loppet af
året, återstod af det uppförda anslaget således 27,986 R:dr 32 sk., att användas
till aflöning, mat m. m., hvarföre nedsättning uti detsamma ansetts kunna
ega rum till 10,000 R:dr årligen, och Bonde-Ståndet har återremitterat punk¬
ten, med yrkad nedsättning uti detta anslag till 15,000 R:dr, enligt Fredric
von Zweigbergks stats-reglerings-förslag; men enär ifrågavarande sjukhus, i
följd af dess förträffliga organisation, är att anse såsom en normal-anstallt för
dylika inrättningar inom Riket, och då, sedan, enligt hvad af Kongl. Maj:ts
till Stats-Contoiret den 31 Augusti 1839 aflåtne Skrifvelse utvisar, Directio-
nen öfver allmänna Garnizons-sjukhuset blifvit i Nåder förständigad att hä¬
danefter icke, utan serskild underdånig anmälan och erhållet Nådigt tillstånd,
ingå i några omkostnader för sjukhuset, som icke äro i stat uppförde, det
hör kunna antagas, att all möjlig hushållning vid förvaltningen af de tili
nämnde sjukhus anvisade medel varder iagttagen, har Utskottet, oagtadt kost¬
naden för samma sjukhus är högst betydlig, ej ansett sig höra föreslå ned¬
sättning uti det förut beviljade anslaget, hvarigenom möjligen skulle kunna
omintetgöras de resultat, som af denne, med stora uppoffringar tillväga-
bragte inrättnings verksamhet blifvit påräknade, i följd hvaraf
Utlåtandet vidhlifves oförändradt.
Den 12,-te punkten, som innefattar anslaget till Indeldta Cavallen- och
Infanteri-Regementena har blifvit återremitterad af Ridderskapet och Adeln,
pä grund af följande dervid förekomne anmärkningar: att Kongl. Maj:ts Pro¬
position tillfyllest ådagalade behofvet af den äskade löne-förbättringen, i syn¬
nerhet sedan vidtagne förändringar i de civila befordrings-lagarne försvårade
för militaire personer möjligheten att söka inträde på en annan bana, och en
förhöjd skjutslega gjorde tjensten kostsammare; samt att den af Utskottet an¬
tydda utväg till indragningar inom befälet och Regementens sammanslagning
vore alldeles overkställbar, då Armeens Officerare redan nu icke utgjorde
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 202.
i5
mera Jin lj. procent af styrkan i krigstid, oagtadt det minsta befäl, man kail
antaga för en stridbar Armee, vore 5 procent för artilleri och Fortilication, 4
för Cavallen och 3 för Infanteri; då 3:dje Majoren vore erforderlig för den
ytterligare Batallion. hvarmed hvarje Regemente komme att genom bevärings¬
manskapets införlifvande ökas; och då Regementena derjemte redan voro så
stora, att de, efter beväringens upptagande i sina leder, utgjorde, livar för
sig, en hel Bligad.
Återremiss är äfven vorden beslutad af Preste-Ståndet, hufvudsakligen
på den grund, att Utskottets förslag till Regementers sammanslagning ansetts,
dels stridande emot Grundlagen, såsom medförande rubbning uti Indelnings¬
verket, dels förorsakande ökade kostnader för Rotehållarne, genom de i följd
deraf blifvande aflägsnare mötesplatserne; hvaremot punkten af Borgare- och
Bonde-Stånden bifallits.
Under åberopande af hvad Utskottet, i anledning af de vid grunderne
för Utlåtandet i allmänhet gjorde anmärkningar, förut anfört,
vidblifver Utskottet sitt i denna punkt afgifne, af tvänne Riks-Stånd
bifallne yttrande.
% i3:de punkten, angående Exercis-Esqvadronernes underhåll, har hos
Bidderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet framkallat den anmärkningen,
att Utskottet, enligt hvad den Utlåtandet åtföljande Bilagan Lit. A. utvisade,
erkänt behofvet af det äskade anslaget, men afstyrkt detsamma, under hän¬
visande till medel, som skulle beredas genom indragningar, hvilka hvarken
borde eller kunde verkställas, samt att den ifrågasatte tillökningen vore så
mycket angelägnare, som det nu utgående anslaget endast är beräknadt för de
Skånska indeldta Cavalleri-regementena och Smålands Hussarer; men Ut¬
skottet har, med stöd af de skäl, sorn för det förut afgifne, af Borgare och
Bonde-Stånden bifallna, Utlåtandet ligga till grund,
icke funnit sig böra frånträda sitt yttrande i denna punkt.
Den i4-de punkten, angående Kongl. Lif-Gardet till Häst Samt Kongl.
Svea och Andra Lif-Gardena, hvilken af Borgare-Ståndet blifvit bifallen,
har deremot återremitterats af de öfrige Riks-Ständen, på grund af anmärk¬
ningar inom Ridderskapet och Adeln: att den af Kongl. Maj:t äskade löne¬
förbättring för befälet vore af högsta angelägenhet påkallad; att sammanslag¬
ning af begge Gardes-regementena till fot skulle medföra svårighet att vid
infallande krig hålla Regementet fulltaligt och i tjenstbart skick, samt göra
det alldeles omöjligt att, på sätt Utskottet längre fram yrkat, Bevärings¬
manskapet skulle af Gardes-befälet exerceras; att all indragning af Armeens
befäl vore, enligt förut anförde grunder, skadlig och för ett krigs-tillfälle af
i6
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 202.
verklig våda; att om Regementena sammanslås, det i tjenst qvarblifvande
befälet vore, i följd af ökade göromål, berättigadt till en bögre aflöning; att
då Grundlagen, genom dess 36 §. försäkrar alla embets- och tjenstemän, sorn.
ej innehafva förtroende-sysslor, att icke, utan eget begifvande, kunna afsät-
tas eller jlyttas till annan tjenst, de af Utskottet föreslagne bestämmelser, i
afseende å de Officerare, som genom sammanslagningen blifva öfvertalige, ej
kunde vinna tillämpning; att Gardet till häst ej kunde beröfvas en del af
sine hästar, utan en skadlig inverkan] på truppens tjenstbarhet; att befälets
indragning skulle komma att betunga de i tjenst qvarvarande till den grad,
alt de blefvo commenderade till tjenstgöring hvarje dag hela året om, utom
det att, hvad serskildt beträffade Ryttmästare-graden, Utskottets förslag skul¬
le föra derhän, att endast 3 Ryttmästare komme att finnas för 4 Esqvadro-
lier, hvarigenom en af dessa skulle blifva i saknad af Esqvadrons-Chef; att
manskapet ej kunde fördelas på 4 Esqvadroner i stället för 5, emedan Rege¬
mentets caserner voro så inredde, att de måste ombyggas, för att kunna på
de återstående 4 Esqvadronerne fördela manskapet vid den indragne femte;
hvarjemte af enskilde Ledamöter blifvit väckte förslag, dels att aflöningen
vid nämnde Regemente måtte få beräknas för hela styrkan, utan afdrag för
permitterade, emedan svårigheten att förmå manskapet att söka permission,
dertill det ei kunde mot sin vilja tvingas, under de senare åren så tilltagit,
att Esqvadrons-Cheferne stundom måst en längre tid på egen bekostnad un¬
derhålla en del af truppen, dels att Utskottet måtte tillstyrka den underdå¬
niga anhållan hos Kongl. Maj:t, att Lif-Gardet till häst måtte organiseras till
ett Curassier-Regemente, hvarpå Armeen hade en total brist; inom Preste-
Ståndet: dels att organisations-frågor ej tillkommo Stats-Utskottet, dels att
det genom den föreslagne indragningen öfvertalige befälet föreslagits till allt
för stora förmoner, vid jemnförelse med hvad den öfriga Armeens befäl åt¬
njuter, dels att större indragningar måtte iagttagas, än som af Utskottet blif¬
vit afsedde; och inom Bonde-Ståndet: att hela det ena Gardes-Regementet
till fot och Lif-Gardet till häst måtte föreslås till indragning; det nuvarande
anslaget öfverflyttas på indragnings-stat, samt hästar och öfverflödige utred-
nings-persedlar försäljas för Statens räkning.
Till besvarande af dessa anmärkningar får Utskottet anföra: att, då Ut¬
skottet, i enlighet med Rikets senast församlade Ständers beslut, icke ansett
sig böra på stat uppföra den af Kongl. Maj:t genom en fastställd interims-
reglering beviljade förhöjning uti befälets aflöning, Utskottet genom den till¬
styrkte sammanslagningen af Kongl. Syea och Andra Lif-Gardes-Regemente-
na, samt
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 202.
17
na, samt Kongl. Lif-Gardets till häst organiserande på 4 i stället för 5 Esqva-
droner, velat framställa en utväg att, utan ytterligare anslag, tillvägabringa
tillgång icke allenast för den af Kongl. Maj:t beslutade redan utgående löne¬
förhöjningen, utan jemväl för andra af Kongl. Maj:t nödvändigt ansedde be¬
hof; att hvad Gardes-Regementena till fots angår, icke mycket varit att, i
militäriskt afseende anmärka emot deras sammanslagning, samt att tidpunk¬
ter funnits, då Kongl. Lif-Gardet till häst icke egt ett större hästantal på
Stat, än som nu skulle uppkomma, och att då Utskottet i detta, som i an¬
dra fall, hemställt, att pröfningen af det sålunda väckte förslaget måtte till
Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnas, Kongl. Maj:t egde att, i anledning
deraf, vidtaga de åtgärder, Kongl. Maj:t kunde pröfva nyttiga och ändamåls¬
enliga; att, anledningen hvarföre, enligt Utskottets förslag, endast trenne Rytt¬
mästare på Stat skulle komma att finnas vid Kongl. Lif-Gardet till häst, än¬
skönt Regementet blefve organiseradtpå 4 Esqvadroner, vore den, att en Of¬
ficer inom hvarje grad måste tjena med lägre lön, i följd deraf, att förre Se-
cond-Chefen innehar lön såsom sådan, hvilket förhållande vid dennes afgång
likväl kommer att upphöra ; att Utskottet icke, i strid emot 36 §. Regerings-
Formen, föreslagit, att befälet skulle, utan eget begifvande, afskedas eller
Hyttas till annan tjenst, utan tvertom, att de, som vilja qvarstanna i tjenst,
skola ega att fortfarande avancera inom Regementet, samt endast i afseende
på dem, som söka och erhålla afsked, tillstyrkt vissa bestämmelser för lältig-
heten att öfverflyttas på Indragnings-stat, hvilka bestämmelser Utskottet fort¬
far att anse håde hilliga och, med afseende å det uppkommande förhållandet,
lika fördelagtige för Stats-Verket som de afgående; och får Utskottet, med
afseende härå, endast föreslå det förtydligande, att det befäl, som vill be¬
gagna sig af rättigheten att, i sammanhang med den förändrade organisatio¬
nen', blifva förflyttadt på Indragnings-stat, hör sådant tillkännagifva inom nå¬
gon viss af Kongl. Maj:t bestämd inskränkt tidrymd, efter hvilken tids för¬
lopp denna rättighet må anses hafva upphört; i följd hvaraf Utskottet, som vid
jemnförelse af de skiljagtige meningar, hvilka, rörande denna punkt, gjort sig
gällande inom de serskilde Riks-Stånden, mäste anse det afgifne yttrandet
innefatta den möjligaste sammanjemnkning af desamma, under åberopande
jemväl af de allmänna grundsatser, sorn af Utskottet blifvit följde vid re¬
gleringen af denna Hufvud-'Tilels anslag i öfrigt,
äfven i denna punkt vidhlifver det förra Utlåtandet.
Vid den i5:depunkten, angående Kronprinsens Ilussar-Regemente> hvil¬
ken punkt jemväl af Borgare-Ståndet bifallits och af de öfriga Stånden å-
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 Haft. 5
i8
Stats-TJtskottets Utlåtande, N.-o 7.02.
terremitterats, hafva följande anmärkningar förekommit, inom Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet: att indragning af hästar skulle göra Rege¬
mentet mindre tjenstbart; att det begärda ökade anslaget vore så mycket bil¬
ligare, som Staten vid sistlidn.e Riksdag erhållit en besparing, genom minsk¬
ning uti Regementets Remonterings- och Fouragerings-anslag; att manskapets
gage vore alldeles otillräckligt, då intet tillfälle inom Ga 1 nisons-orterne fanns
till biförtjenst, och att afslag å den begärda tillökningen, till lika belopp
med hvad Artillerister inom samma Garnisons-orter bestås, skulle komma att
menligt inverka på recryteringen och tillgifvenheten för vapnet; hvarjemte
erinran blifvit gjord om orättvisan deruti, att manskapet vid detta Regemen¬
te, hvars utmärkta tjenstbarhet vore allmänt erkänd, skulle vara mindre af-
lönadt än den öfriga armeen; detta samma Regemente, som år 1813 så mo¬
digt, munteit och segrande tiälfade vid Bornhöfd, och red omkull Infanteri,
Ca valleri och Artilleri och allt hvad i vägen stod, och eröfrade kanonerna,
och der på Holsteinska fältet inskref i Svenska Rytteriets historia den vackra¬
ste sidan sedan Carl XII; att förflyttningen af en Esqvadron af Regementet
till Norrland vore otjenlig och overkställbar, emedan då antingen denna Esqva¬
dron skulle alldeles skiljas från Regementet eller ock komma att ombytas genom
fram- och återmarcher mellan de hägge yttersta punk terne af Riket; inom
B onde-Ståndet, att ingen Esqvadron af Kronprinsens IIussar-Regemente måt¬
te komma att förläggas till Norrland, hvaremot den del af Regementet, sorn
ansågs erforderlig för att i hufvudstaden ersätta Kongl. Lif-Gardet till Häst,
måtte dit commenderas till tjenstgöring; och som Utskottet, hvad angår den
äskade tillökningen i manskapets gage, följt den åsigt, att manskapet vid
Kronprinsens Hussar-regemente, i följd af det större tillfälle till biförtjenst,
som är att påräkna uti de sjö- och handelsstäder, uti hvilka detta Regemen¬
te är förlagdt, icke äro i behof af ett så stort gage, som de corpser, hvilka
äro garnisonerade uti orter, der ett motsvarande tillfälle till arbetsförtjenst
icke förefinnes; hvartill kommer, att ett Stånd bifallit Utlåtandet i denna
punkt, och ett annat återremitterat detsamma, endast i anledning af väckte
förslag, rörande de orter, der Regementet ansetts höra förläggas till tjenst¬
göring; äfvensom i öfrigt ingen ny anmärkning af väsend tligare art förekom¬
mit, helst förslaget, att en Esqvadron af Regementet måtte komma att förläg¬
gas till Norrland, endast antyder en utväg att låta de, till bildande af Ka¬
valleri inom nämnde provins använda 315 rotar, framdeles återgå till In¬
fanteriet,
vidblifver Utskottet till alla delar dess i denna punkt afgifna Ut¬
låtande.
Stals-Utskoltets Utlåtandej N:0 202.
•9
Den i6:de punkten, angående Wermlands Fältjägare Regemente har
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet idit vit återremitterad, på
grund af följande dervid gjorde anmärkningar: att Truppens underhåll med¬
förde obetydlig kostnad, mindre än för något annat Regemente inom landet,
hvarföre indragning af densamma ej syntes leda till någon besparing; alt
Regementet vore i högsta grad tjenstbart och under krig af mera nytta, än
de från indeldta Arméen detacherade Jägare-Corpser, som ej blifvit för Jä-
gare-tjensten lika väl utbildade; att beväringen ej behöfde med detsamma in-
iorlifvas, då i provinsen Wermland derjemte är förlagdt ett indeldt Infan¬
teri-Regemente; att Ollicers-corpsen icke, emot stadgandet i 36 §. af Rege-
rings-formen, kunde afskedas på de af Utskottet föreslagne villkor, och att de
med Compagnie-cheferne ingångne passevolance-contract icke heller kunde,
utan orättvisa, brytas; hvarjemte det yrkande blifvit gjordt, att de af Kongl.
Maj:t äskade 30 tunnor spanmål under lönerne måtte å Stat uppföras.
Deremot hafva Borgare- och Bonde-Stånden denna punkt af Utlåtandet
bifallet; af hvilken anledning, och då förslaget, enligt hvad förut vid enahan¬
da förhållande är anmärkt, endast innefattar en hemställan, hvilken, efter
Utskottets tanka, förtjenar att underställas Kongl. Maj:ts pröfning,
Utskottet vidhåller sitt förra yttrande.
Den i8:de punkten> angående Cavalleri- och Artilleri-hästars skoning3
remontering m. m, har framkallat den anmärkningen af llere Ledamöter in¬
om Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, att, innan det visat sig,
om den föreslagne minskningen i hästantalet vid Kongl. Lif-Gardet till Häst
och Kronprinsens Hussar-Regemente komme att verkligen ega ruin, anslaget
ej borde föreslås till nedsättning.
Då Borgare-Ståndet Utlåtandet i denna punkt bifallit, samt Bondeståndet
återremitterat detsamma, under yrkande af den ytterligare nedsättning, som
uti detta anslag borde till vägabringas genom indragning af hela Kongl. Lif-
Gardet tdl Häst, bar Utskottet
icke ansett sig böra föreslå någon förändring uti det förra Utlåtandet.
Emot Utskottets förslag uti den 21 punkten angående Kongl. Lif-Bevä-
rings-Regementet, hafva inom Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
llere anmärkningar blifvit framställde, innefattande: att, utom det att, i all¬
mänhet minskning uti Arméens befäl vore olämplig, serdeles detta Rege¬
ments-befäl borde bibehållas, dels i anseende till den ringa kostnad, det med¬
förde, dels emedan detsamma vore afsedt för bevärings-manskaps vapenöfnin-
gar, hvilkas utsträckning Utskottet äfven yrkat, dels emedan ett collectivt
namn för denna del af Beväringen ansetts böra inom truppen bilda hållning,
20
Stats-Ulskotlels Utlåtande j N:0 202,
anda och fart; alt Lif-Bevärings Regementet blifvit inrättadt, emedan Up¬
lands och Södermanlands Regementers befäl funnits vara erforderligt för exer¬
cerandet af Bevärings-manskapet inom Upsala och Södermanlands Län; att
det äfven vore olämpligt, att Stockholms Stads Bevärings-manskap komme
att exerceras af Gardets befäl, emedan, i händelse af krig, denna beväring,
som ej kunde, emot stadgandet i 19 §. af 1812 års Bevärings-Lag, införlifvaS
med Gardet, blefve i saknad af både befäl och stam, blottstäldt för Landtvär-
nets bedröfliga öde, och att, i fall, på sätt Utskottet föreslagit, en större del
af det ena Gardes-regementets befäl indroges, det vore omöjligt för de i tjenst
qvarblifvande Officerare att, jemte Garnisons-tjensten och exercerandet af e-
gen, till antalet fördubblad trupp, äfven inöfva Beväringsmanskapet; att, en¬
ligt hvad Herr Tersmeden, uti dess vid Utlåtandet bifogade reservation, an¬
märkt, hufvudstaden, i följd af sitt läge, vore för fiendtligt anfall blottställd,
och att, i sådan händelse, Lif-Bevärings-Regementets upplösning omintet¬
gjorde den nu för handen varande möjligheten att i hast, genom stadens Be-
väringsskyldige ynglingars inkallande i tjenstgöring, förstärka garnisonen; alt
förslaget, det Regementets Officerare ej skulle få avancera längre än till Ca-
pitens-graden vore orättvist; i följd hvaraf yrkats det tillägg, att antingen
desse Officerare skulle, i likhet med hvad i afseende på Gardets befäl uti den
14 punkten tillstyrkts, få avancera inom Regementet äfven till högre grader,
eller ock förklaras berättigade att erhålla transport till andra Regementen;
varande jemväl förslag väckte, dels att vissa rotar af de kring hufvudstaden
förlagde indeldta Regementen mätte anslås till stam åt Kongl. Lif-Bevärings-
Regementet, dels att för nämnde Regemente måtte hildas en stamtrupp at
Instructörer, hvartill tillgång kunde beredas, genom indragning af några hun¬
drade nummer utaf de Vestra Regementena.
Borgare-Ståndet har bifallit äfven denna punkt af Utlåtandet, hvilken
deremot af Bonde-Ståndet återremitterats, på grund af det framställde yr¬
kandet, att föreskrift måtte af Rikets Ständer meddelas, det de genom Lif-
Bevärings-Regementets indragning uppkommande besparingar måtte ingå tili
Riksgälds-Contoiret, i stället att, såsom Utskottet föreslagit, det förra anslaget
oförändrad t uppfördes å Stat.
Den af Utskottet föreslagna indragning af Kongl. Lif-Bevärings-Regemen-
tet har hufvudsakligen grundat sig derpå, att detta Regemente, enligt Utskot¬
tets tanka, är ofullständigt organiseradt, då Regementet endast eger en Officers-
eorps, hvars egentliga tjenstgöring är inskränkt till en ganska korttid afåret,
men deremot saknar en stam, hvarmed Regementets unga manskap skulle
kunna införlifvas.
Stats-Vtskoilets Utlåtande j N:0 202.
21
De väckta förslagen att åt detta Regemente bilda en stam, förtjena vis¬
serligen afseende; men då ej mindre svårighet framställer sig att med Rege¬
mentet förena vissa af de i hufvudstadens granskap förlagde indeldta rotar,
enär de närmaste rotarne icke utgöras af Infanteri, utan af Cavallen och
båtsmän, än äfven frågan, huruvida en serskild stamtrupp af Instructörer må
kunna ändamålsenligt och, i öfverensstämmelse med Be varin gs-stadgan, beredas
genom indragning af några hundrade nummer af de vestra Regementena,
förekommer Utskottet icke vara så utredd, att någon tillstyrkan till en så¬
dan åtgärd nu kan afgifvas, har Utskottet, som anser sig hafva anfört giltiga
skäl för sin hemställan,
icke funnit sig böra afvika från den mening, Utskottet i denna punkt
förut framställt;
och har Utskottet, då ifrågasatt blifvit, huruvida Officerarne vid detta Re¬
gemente, i fall det komme att indragas, endast skulle få avancera till Capi-
tains-graden, utan att kunna till andra tjenster inom Armeen förflyttas, oag-
tadt sistnämnde slutsats ej skäligen bör kunna dragas af Utskottets yttrande,
emedlertid, dels tillförekommande afall misstydning, dels för att undanröd¬
ja den skiljagtighet i Utskottets tillstyrkan, som, utan att vara åsyftad, eger
rum, i afseende på detta Regemente, emot hvad Utskottet föreslagit, angående
befälet vid Gardes-regementena och Wermlands Fältjägare,
ansett sig böra hemställa till Rikets Ständer, att, derest Utlåtandet
i denna punkt i öfrigt antages, befälets avancement inom Regemen¬
tet mätte bestämmas efter enahanda grunder, som, med afseende å
Gardes-regementena, blifvit foreslagne, och således icke vara inskränkt
inom någon viss grad; dock utan rättighet att å Indragnings-stat
kunna uppföras.
Emot Utskottets förslag uti Utlåtandets 22:dra punkt j angående Gottlands
National-B evar ing, hafva anmärkningar inom Ridderskapet och Adeln samt
Pr este-Ståndet blifvit afgifne af innehåll: att ett misstag vid uppfattningen
af Kongl. Majlis Proposition blifvit af Utskottet begånget, då nemligen det
äskade tillökte anslaget 1,897 R:dr 37 sk. 4 r:st icke uteslutande afselt löne¬
förbättring åt Under-befäl med flere, utan 300 R:dr derutaf begärts till ex¬
tra utgifter för Beväringen, till befordrande af den militära undervisningen,
samt pras m i er för målskjutning, hvartill medel förut saknats; att afslaget å
den begärda ringa löne-tillökningen måste hafva sin grund uti den af Utskot¬
tet förutsatta frivilliga tjenstgöringen, hvars införande emedlertid ansetts blif¬
va svårt, då det ej skäligen kunde begäras, att nit och sjelfuppoffring skulle
gå ända derhän, att Under-befälet, utom tjenstgörings-skyldigheten, äfven
22
Slals-Utskottets Ullätandej N.o 202.
tomine att sjelf bestrida de dermed förenade utgifter, i hvilket afseende Ut¬
skottet kunnat inhemta, att Kongl. Majrts framställning grundat sig just på
detta befäls, genom Militaire-befälhafvaren framställda, underdåniga anhållan
oin arfvodes-förhöjning; att då, i anseende till Gottlands afskiijda läge, den¬
na ös försvar nästan uteslutande måste anförtros åt dess invånare, det vore
orätt att genom ett afslag å deras billiga anspråk möjligen hos dem bereda
en ofördelagtig sinnesstämning, i synnerhet då man log i betragtande, att
Gottlands försvar jemnforelsevis, kostar Stats-Verket mindre, än det öfriga
Rikets.
Deremot har Borgare-Ståndet bifallit denna punkt af Utlåtandet, och
Bonde-Ståndet densamma återremitterat, på det anförde skäl, att Gottlands
försvar ansågs bättre organiseradt, om den nuvarande National-Beväringen
upplöstes och ön i stället underkastades samma allmänna bevärings-skyldig-
het, som det öfriga landet, hvarigenom större delen af Officers-corpsen kun¬
de indragas, och endast deraf bibehållas nödigt befäl för Bevärings-classer-
nes exercerande; och som det afgifne yttrandet sålunda finnes vara af t vänne
Stånd hufvudsakligen biträdt,
anser Utskottet sig böra vidblifva detsamma.
Utskottets förslag uti 23:dje punkten af Utlåtandet, angående Hallands
Beväring har af flere Talare inom Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet blifvit bestridt, under åberopande af de vid 21:sta punkten, angående
Kongl. Lif-Bevärings-Regementetj gjorde anmärkningar; och har älven denna
punkt blifvit af Borgare-Ståndet bifallen och af Bonde-Ståndet återremitte¬
rad, med yrkande, att befäls-lönerne måtte uppföras å Indragnings-stat.
På de-af Utskottet vid berörde 21:sta punkt, angående Kongl. Lif-Bevä-
rings-Regementet anförde skäl, får äfven Utskottet, hvad Hallands Beväring1
angår,
vidblifva sitt afgifna yttrande, med hemställan, att äfven för denna
Ollicers-Corps’ fortfarande avancement inom Regementet måtte vid
indragningen tillämpas de, i afseende på Lif-Bevärings-Regementet,
föreslagna grunder.
Den 24'-de punkten_, angående Bevärings-manskapets vapen-öfningar, har
blifvit återremitterad af Ridderskapet och Adeln samt P reste-Ståndet, i an¬
ledning af den hufvudsakligen förekom ne anmärkning: att, enligt den af Ut¬
skottet antagna grundsats, att Bevärings-manskapets vapen-öfningar borde ut¬
sträckas, anslag jem\äl bordt blifva beviljadt, åtminstone för den af Kongl.
Maj:t nödig ansedde exercistid, af 21 dygn, och icke anvisning lemnäs på
besparingar, som skulle uppkomma genom indragningar, hvilka antingen ej
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 202.
2?>
lunde verkställas eller ock först i en aflägsen framtid komma Stats-Verket till
godo, bifallen af Borgare-Ståndet > och af Bonde-Ståndet återremitterad, pä
grund af flere ledamöters yrkande, dels att anslaget för Beväringens vapen-
öfningar ej måtte uppföras såsom förslagsanslag, hvarigenom Stats-Verket kun¬
de komma att få vidkännas en mångdubbelt högre utgift, än den å Stat upp¬
förde, dels att tiden för vapenöfningarne, hvilka voro för jordbruket högst
betungande, ej måtte bestämmas till längre än 8 eller 10 dagar, åtminstone
intilldess, genom indragning af halfva Indeldta Armeen, en motsvarande
lindring blifvit rust- oah rotehållare beredd; och som följagtligen, i afseende
på denna punkt, äfven inträffar det förhållande, att densamma blifvit af ett
Riks-Slånd bifallen och af ett annat återremitterad, endast med yrkande af
ytterligare besparings åstadkommande,
anser Utskottet sig böra dess afgifne yttrande oföjändradt vidhålla.
Vid s5:te punkten, angående För svar s-verket i allmänhet.} eller Kongl.
Krigs-Collegii Departementer> hvilken punkt bifallits af Borgare-Ståndet
samt återremitterats af de öfrige trenne Riks-Stånden, har, inom Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit yrkadt, att, då den af Kongl. Maj:t
äskade tillökning afsett en af angelägenheten påkallad utsträckning af Bevä-
rings-manskapets vapen-öfningar, Utskottet mätte, i sammanhang med dea
jemväl äskade förändringen uti nästförutgående punkt af Utlåtandet, jemväl
tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts Proposition örn ökadt anslag för materiel-
kostnaderne; hvarjemte ledamöter af Ridderskapet och Adeln dels hegart, att
Utskottet måtte företaga en närmare utredning af förhållandet, hvarigenom
Utskottet skulle komma i tillfälle inhemta, att, äfven med antagande af Ut¬
skottets förslag tillen kortare exercistid, än Kongl. Maj:t ansett erforderlig,
och af öfverflyttalide till den extra Stats-regleringen utaf det till Carl Gu¬
stafs Stads gevärs-factori disponerade belopp, fordrades i det förut å Stat upp¬
förda anslag en tillökning, uppgående, enligt en bifogad calcul, till 18,000
R:dr årligen.
Bonde-Ståndets beslutade återremiss grundar sig på den framställning,
som, af flere ledamöter blifvit gjord derom, att Utskottet mätte närmare ut¬
reda, huru de under denna punkt inbégripne anslag skola användas.
Då det af Utskottet, uti dess afgifne Utlåtande anförde skäl, att Krigs-
Collegii förslag å material-kostnader för Bevärings-manskapets vapenöfningar
med en summa af 27,358 R:dr 11 sk. öfverskjuter det anslag, som ansetts
erforderligt för den exercis af 21 dygn, som, af Kongl. Maj:t ansetts böra ega
rum, icke blifvit vederlagdt, och den till stöd för anmärkningarne nu bifogade
calcul så mycket mindre kan af Utskottet såsom bevisande antagas, som, en¬
a4
Stats-UtskoCCets Utlåtande, IV.-o 202.
ligt densamma, minskningen i materiel-kostnaderne för en bevärings-exercis
till den af Utskottet föreslagna tid af 12 dygn endast skulle blifva 10 pro¬
cent af det för den utsträckta öfningstiden af 21 dygn nödigt ansedde belopp,
hvarigenom den återstående summan, fördelad på det calculerade antalet be-
värings-skyldige, skulle utvisa en materiel kostnad per man för hvarje dag
af omkring 20 sk. Banco, oberäknadt den ökade kostnad, som uppstår genom
den af Kongl. Maj:t, i sammanhang med extra Stats-regleringen, framställda
nödvändigheten att complettera beklädnads-förråden för den dass af Bevärin¬
gen, som årligen skall exerceras, för hvilket ändamål Kongl. Maj:t äskat 186,000
R:dr, motsvarande 37,200 R:dr -årligen,
har Utskottet icke funnit sig böra frånträda sitt förut i denna punkt
afgifna yttrande;
hvaremot och då den del af de Kronan besparade rotefrihets-afgifter, som,
enligt Utskottets Utlåtande N:o 64, angående beräkningen af Stats-Verkets in¬
komster, skulle uppföras å den 3:dje Hufvud-Titeln, rättligen synes böra dis¬
poneras i och för Arméens materiella behof,
Utskottet tillstyrker, att här må under benämning: ”af rotefrihets-
afgifte me till Arméens materiella behof” uppföras ett belopp al
R:dr 22,500, emot det att det till försvarsverket i allmänhet eller
Kongl. Krigs-Collegii Departementer beviljade anslag förminskas
med en motsvarande summa, och således kommer att utgöra endast
644,166 R:dr 32 sk.
Serskildt har, i anledning af Utskottets hemställan, att anslaget för To¬
pografiska Corpsens arbeten må, såsom tillförne, uppföras å Kongl. Krigs-Col¬
legii Fortifications-Afdelnings-stat inom Ridderskapet och Adeln den anmärk¬
ning blifvit gjord, att som Topografiska Corpsen, genom Kongl. Majrts beslut
af den 19 Februari 1831, blifvit alldeles skiljd från Ingenieur-corpsen, som
icke vidare har någon gemenskap med den förstnämnde Corpsens arbeten och
redogörelse, så att Topografiska Corpsens redogörelse-räkningar numera directe
till Kammar-Rätten ingå, det synes vara olämpligt, att Ingeniéurs-corpsen
hibehålles vid förvaltningen af medel, med hvilka dess befattning ar inskränkt
till blotta utassigneringen, i följd hvaraf blifvit yrkadt, att Utskottet, med
frångående af dess i detta afseende gifna Utlåtande, måtte, i öfverensstäm¬
melse med Kongl. Majrts på General-Adjutantens, efter Krigs-Collegii höran¬
de, gjorde tillstyrkan, aflåtne Proposition, uppföra detta anslag å den Stat, lill
hvilken detsamma rättligen hörer; men, enär Utskottets åsigt i detta afseen¬
de kan
Stats-Utskoltets Utlåtanclej N.o 202.
2 5
de kan anses vara biträdd af de öfrige Irenne Riks-Stånden, som dels bifal¬
lit, dels lemnat utan anmärkning, hvad Utskottet tillstyrkt,
finnér Utskottet icke skäl att frånträda sitt afgifna yttrande.
Hvad åter angår det inom Bonde-Ståndet väckte yrkande, att Utskot¬
tet måtte utreda, huru de under denna punkt inbegripne anslag skola använ¬
das; så, ehuru Utskottet icke anser lämpligt att nu, i sammanhang med be¬
svarandet af återremisserne, uppgöra en fördelning af de under Kong]. Krigs-
Collegii förvaltning ställde anslag för Armeens materiel, har Utskottet likväl,
med biträdande af anmärkningen i öfrigt, att det hör leda till en redigare
och fullständigare öfversigt af behof vet i delta afseende, om Staten mera å-
skådligt upptager de serskilda titlar, hvartill anslaget utgår, och då Kongl.
Maj:t i alla fall blir i tillfälle att hädanefter sorn hittills, utan hinder af en
sådan fördelning, förordna angående det ifrågavarande anslagets användande
till försvarsverkets materiella behof i allmänhet,
ansett sig höra tillstyrka Rikets Ständer alt hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer vid
nästinstundande Riksdag aflåta Nådig Proposition om fördelning un¬
der behörige utgifts-titlar af det under benämning försvar s-verket
i allmänhet, eller för Krigs-Collegii Departementer A 3:dje Huj'-
vud-Titeln erforderlige anslag.
Utlåtandets sty:de punkt j, angående spanmåls - upphandling och b ager i-
kostnadj samt den o.8:de j om ved- och ljuspenningar för fästnings- och
garnisons-orter hafva af Bonde-Ståndet blifvit återremitterade, under yrkan¬
de af nedsättning i de förut uppförda anslagen, men som utlåtandet i dessa
punkter blifvit af Borgare-Ståndet bifallet, samt inom Ridderskapet och A-
deln och Prests-Ståndet lemnadt utan anmärkning, och sålunda kan anta¬
gas öfverensstämma med 3:ne Riks-Stånds åsigt, har Utskottet
icke funnit sig höra frånträda det i dessa håda punkter afgifna ytt¬
rande.
Den 3o'de punkten> angående rese- och tractaments-penningar för Mi-
litaire embets- och tjenstemän ; hvilken punkt blifvit af Borgare- och Bon¬
de-Stånden bifallen, har återremiterats af Padder skåpet och Adeln, på grund
af anmärkningar: att ingen tillgång fanns för handen, i följd af de utaf Ut¬
skottet föreslagne besparingar, men behofvet af en tillökning vore tillförlitli¬
gen utredt, helst vid betragtande. af den förhöjning, som vore att emotse uti
Skjuts-legan, och alt inga skäl förefunnes, hvarföre detta anslag ej lika väl
kunde vara ett forslags-anslag å den 3:dje IIufvud-Titeln, som å den 2:dra,
Bih. till R. St. Prat. iS/j.o. 4 Sami. 1 Afil. 2 Band. 1 Hafi. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 202.
der ett sådant förhållande eger rum; samt af Preste-Ståndet, hvarest de fle¬
ste ledamöter, som sig- yttrat, väl ansett det nu varande anslaget otillräck¬
ligt, men yrkat, att heldre förhöjning deruti måtte till visst belopp beviljas,
än att anslaget skulle uppföras såsom förslags-anslag.
Utskottet har, i öfverensstämmelse med hvad förut blifvit anfördt, i af¬
seende på sådane punkter, som af tvänne Stånd bifallits,
ansett sig böra vidblifva sitt förra yttrande.
Vid Utskottets Utlåtande uti den 32:dra punkten, angående durchmarche-
kostnader och oförutsedde utgifter, har endast inom Ridderskapet och A-
deln förekommit den anmärkning, att Utskottet måtte yttra sig, hvad som
bör förstås med lättade utvägar för truppers transporterande, på det att, i
händelse meningen vore, att ångbåtslägenheter borde begagnas, Rikets Stän¬
der måtte derom uttala sin öfvertygelse och Krigs-S ty reisen erhålla visshet,
att Ständerne ikläda sig ansvaret för de förluster, soln genom olyckshändelser
möjligen kunde för Stats-Verket samt Rust- och Rotehållare inträffa, jemte
den drygare kostnad, som stundom åtföljer detta transporteringssätt emot hvad,
som eger rum vid vanligt tåg; äfvensom en Talare förmenat Armeens tjenst¬
barhet för ett möjligt krig komma att lida derigenom, att den under freds¬
tid aldrig blefve utsatt för de strapatser, hvilka med längre marcher äro fö¬
renade.
Utskottet, som icke anser sitt, såsom anledning till den föreslagne ned-
sättningen uti anslaget för durchmarche-kostnader, afgifne yttrande om lättade
utvägår för truppers transporterande fordra något förtydligande, har i öfrigt,
då punkten blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden bifallen, samt af Preste-
Ståndet lernnad utan anmärkning,
icke funnit sig böra frånträda det förra Utlåtandet, helst Utskottet
föreställer sig, att den härdning och vana vid fältlifvet, som kan
förvärfvas under marcher, endast i en ofullkomlig grad uppnås, 0111
icke tågen äro så inrättade, att truppen bivouaquerar och lefver på
fältstats-portion, hvilket icke lärer vara afsedt med den framställda
anmärkningen.
I sammanhang härmed har Utskottet förehaft frågan om det anslag, som,
enligt sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande N:o'*3, rörande den ersättning, Inqvarterings-gifvare bör tillkomma
för mat, som lemnäs tågande trupper m. m., skulle komma att å 3:dje Huf-
vud-Titeln uppföras till godtgörande af skillnaden emellan det pris, hvartill
dagportioner genom markegångs-sättning bestämmas, och den kostnad, som de
inqvarterings-skyldige i sjelfva verket få vidkännas.
Stats—Utskottets Utlåtande, N.-o 202.
Enligt Utskottet, af vederbörande meddelade uträkning, hafva, med be¬
räkning af de senaste fem årens markegångs-pris, 9 sk. 5 r:st för hvarje dag¬
portion årligen utgått följande belopp, nemligen:
För Regements-mötena med 23,766 man under per medium 6 marchdagar,
eller 142,596 portioner 27,974: 27. —-
För Befäls- och Recrut-mötena, efter beräknade 10 procent af
Regementenas styrka 14,280 portioner 2,801:22.—
För Exercis-, Esqvadrons- samt Recrut- och Remont-mötena,
2,250 portioner 441:19. 6.
Summa 31,217: 20. 6.
hvilken utgift af passevolance-medlen blifvit bestridd.
Med beräknande af ett portionspris, motsvarande, hvad commenderadt
manskap af Indeldta Armeen i gage bestås, eller 12 sk. Banco för dagen,
hvilket pris äfven kan i allmänhet antagas skäligen motsvara den kostnad,
inqvartenngs-gifvare för tågande truppers underhåll få vidkännas, och som
för berörde antal portioner uppgår till 39,781 R:dr 24 sk., uppkommer en
skilnad af 8,564 R:dr 3 sk. 6 r:st, hvarmed kostnaden skulle öfverskjuta, hvad
af passevolance-medlen till denna utgifts bestridande kan disponeras; och får
Utskottet derföre, i följd af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ut¬
skottens förutnämnde yttrande
tillstyrka, att ett anslag, stort 9,000 R:dr, å denna Hufvud-Titel upp¬
föres till ersättning åt inqvarterings-gifvärne för skillnaden emellan
det belopp, som, enligt markegångs-sättning, af passevolance-medlen
utgår till dagportioner vid Indeldta Armeens marcher till och ifrån
Regements-, Befäls- ochRecruts-, samt Exercis-Esqvadrons-, Recruts-
och Remonls-möten, och det pris af 12 sk. Banco, hvartill Utskot¬
tet ansett kostnaden böra beräknas, samt att detta anslag må anses
såsom ett reservations-anslag, så att hvad under ett år ej utgår, bör,
utan att sammanblandas med Titelns öfriga besparingar, afsättas till
bestridande af ett kommande års utgifter för samma ändamål.
Vid Utlåtandets 34-'de punkt> uti hvilken Utskottet afstyrkt den af Kongl.
Maj:t väckta Proposition om uppförande under vissa bestämda villkor af full
aflöning å Stat för de värfvade Regementenas hela styrka, har inom Ridder-
skåpet och Adeln den anmärkning blifvit gjord, att, då begagnandet af per¬
mission är en af hvarje individs egen vilja beroende handling, hvarigenom
äfven inträffat, att svårighet uppkommit att kunna få det i Stat beräknade
antal manskap permitteradt, billigheten fordrade, att ej vederbörande passe-
23
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 202.
volanteurer skulle komma alt få enskildt vidkännas koslnaden föi' det man¬
skaps aflöning, hvilket ej ville sig af permission begagna, i följd hvaraf, och
då Kongl. Majrts framställning i ämnet icke, på sätt Utskottet antydt, med¬
förde någon rubbning i grunderna för de värfvade Regementenas organisa¬
tion, utan endast åsyftade att trygga passevolanteurerne för en sådan af deras
åtgärd icke beroende förlust, helst aflönings-utgiften vore, genom brödmön-
strings-rullorna, tillräckligen controllerad, och det måste antagas, att passevo¬
lanteurerne, som, genom uteblifven permittering, fingo vidkännas en större
slitnings-kostnad för munderings-persedlarne, skulle likafullt söka befrämja per-
mitteringen till det enligt contracten bestämda antal, yrkadt blifvit, att till
Kongl. Maj:ts meranämnde Proposition malte tillstyrkas bifall.
Då emedlertid denna punkt af Utlåtandet blifvit bifallen af Borgare-
och Bonde Stånden samt af Pr este-Ståndet lemnad utan anmärkning, bar
Utskottet, som serskildt rörande manskapet vid Kongl. Lifgardet till bäst vid
den l4:de punkten sig yttrat, i anledning af enahanda i afseende på detta
Regemente gjorde hemställan,
icke funnit sig böra frånträda det förut afgifua yttrandet.
Den 36:te punkten j angående väckt fråga om underhåll af Kongl. Lif¬
gardets till häst casein- och stall-byggnader, bar inom Ridderskapet och
Adeln föranledt den anmärkning, att anslaget för underhåll af Kronans mi-
litaire byggnader vore alldeles upptaget af en mängd vigtiga föremål, så att
deraf ej kunde påräknas något bidrag till förutnämnde behof, så framt det¬
samma ej erhöll en i förhållande derefter bestämd tillökning; men vid det
förhållande, att punkten bifallits af Borgare- och Bonde-Stånden samt är
vorden lemnad utan anmärkning af Preste-Ståndetj
har Utskottet ansett sig böra vidblifva det afgifua yttrandet.
Det af Utskottet, uti den 3y:de punkten, väckta förslag till användande
af de besparingar, som Utskottet ansett kunna inom den 3:dje Hufvud-Titeln
till vägabringas, har af P reste-Ståndet blifvit lemnadt utan anmärkning och
af Bonde-Ståndet bifallet, hvaremot inom Ridderskapet och Adeln är vor¬
det erinradt: att, då det berodde först af huruvida indragning af befäl kom
att ega rum och derefter af det indragna befälets längre eller kortare lifstid,
om och när de af Utskottet afsedde besparingar kunde komma att dispone¬
ras till utvidgning af de indeldta Cavalleri-regementenas Exercis-sqvadroner,
så var det endast med hänseende till erkännandet af nödvändigheten af den¬
na Exercis-sqvadronernes utvidgning, som Utskottet för det närvarande ver¬
kat till Armeens hästa, och af Borgare-Ståndet återremiss beslutad, på grund
af förekomne anmärkningar, dels att hvad Utskottet i denna punkt föreslå-
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 202.
29
git, vore sä mörkt och otydligt uttryckt, att en omarbetning och närmare ut¬
veckling af Utskottets mening blefve högst nödig, dels att någon anvisning å
besparingarne ej måtte göras för tillvägabringande af den utaf Rikets Ständer
redan afslagna löne-förhöjning till Gardes-Regementenas befäl.
Utskottet, som ej kunnat inse, hvaruti den af ledamöter inom Borgare-
Ståndet uti denna punkt anmärkte otydlighet skulle förefinnas och således ej
är i tillfälle att meddela något förtydligande derutinnan, har i öfrigt
ej funnit någon gilltig anledning att i saken frångå det afgifna ytt¬
randet.
För den händelse, Rikets Ständer bifalla, hvad sammansatta Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten uti Utlåtandet N:o 2, i anledning
af ett till Rikets Ständers granskning öfverlemnadt förslag till ny Inqvarte-
rings-ordning för Stockholms stad, tillstyrkt, kommer å 3:dje Hufvud-Titeln
att uppföras ett förslags-anslag till belopp af 12,000 R:dr för bestridande af
inqvarterings-kostnaderne för en del i samma Utlåtande uppräknade Regemen-
ter och Corpser, hvilka förut af Stockholms stad åtnjutit inqvartering.
Slutligen har ock Utskottet till pröfning förehaft ett af Friherre Ridder¬
stolpe , Fr., i sammanhang med ålerremissen af detta Utlåtande, inom Rid-
derskapet och Adeln väckt förslag: att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t med Svenska Armeen in¬
förlifva samtlige Länens Jägeri-stater, för att i krigstid tjena till eclaireurs
af trakten samt, att under fred biträda vid Bevärings-manskapets vapenöfnin-
gar, lill hvilken framställning motionären hemtat stöd af den åsigt, att intet
fredligt yrke finnes mera af daglig sysselsättning uppöfvadt till brukbarhet
under krig, än den practiske jägarens.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet funnit en så väsendtlig olikhet uti
organisationen af Länens Jägeri-stater, emot den, som för Armeen eger rum,
att Utskottet ej tror någon fördel vara att vinna genom dessa staters förflyt¬
tande från deras nuvarande bestyr med skogshushållningen och dit hörande
ämnen till en integrerande del af Arméen, vare sig i fredstid lill exerceran¬
de af Bevärings-manskap eller till tjenstgöring under krig; hvadan
Utskottet hemställer, att motionen lemnäs utan afseende.
Stockholm den 6 Juli 1840.
Reservationer:
Vid l4:de punkten, angående de Kongl. Lifgardes-regementena: af Herr
Wedberg, som åberopade sin vid det förra Utlåtandet afgifne reservation.
3o
Stats-Utskotlets Utlåtande , N;o 2oa.'
Vid i5:de punkten, angående Kronprinsens Hussar-Regemente: af Herr
Friherre Sprengtporten med yttrande,, att Utskottet af de vid förra Betän¬
kandet inom tvenne Riks-Stånd gjorde anmärkningar haft tillräckligt skäl att
tillstyrka den begärda förhöjningen uti manskapets gage.
Häruti instämde Herr Grefve Horn, Herr Grefve von Platen, Herrar
Tersmeden, Anckarsvärd, aj Geijerstam och Ribbing.
Vid 2usta punkten, angående Kongl. Lif-Bevärings-Regementet af Herr
Grefve Horn: ”Ja? reserverar miar mot Utskottets tillstvrkande att i nå?ot fall
f O # O %j O
reducera Armeens befäl i de lägre Ollicers-graderne, emedan jag anser detta
befäl ingalunda motsvarande behofvet, i händelse af Bevärings-classernes sam¬
tidiga uppbådande till krigstjenst, då icke allenast Rikets försvar skulle äfven-
tyras, men äfven kärnan af landets manliga befolkning utsättas för det ford¬
na landtvärnets bedröfliga öde, om ett till antalet ännu inskränktare, än
det närvarande, till följe af Armeens organisation och det långvariga freds-
tillståndet mindre till verklig krigstjenst öfvadt befäl, skulle på en gång sam¬
la Rikets hela Beväring under fanorna, hvilket onekligen inträffar, i händel¬
se af ett activt krig, då äfven Armeens depöter säkerligen skulle blifva i sak¬
nad af det skickliga befäl i de högre graderne, som visserligen borde kunna
fyllas utur Bevärings-classerna, så fort hela Be värings systemet vinner den
önskade utveckling, hvilket äfven Utskottet afsett. Men just denna Utskot¬
tets önskan, som jag delar, synes mig stå i motsats med den föreslagna re-
duction af synnerligast Lif-Bevärings-Regementet.
De skäl, som legat till grund för Betänkandets N:o 44 återremitterande i
denna del, hade efter min tanke bordt göra sig inom Utskottet gällande,
deribland jag i främsta rummet fäster mig vid vigten att inom Stockholms
krigstheater hafva alla möjliga stridskrafter så fort tillgängliga och så hastigt
stridsfärdiga, som möjligt. Dertill hörer, att Stockholms stads och Läns Be-
värings-styrka, uppgående till 4 å 5,000 man, måtte kunna samlas under
kändt och vid denna trupps med hederns band fästadt Befäl; ett befäl, hvars
krigsära ensamt är förenad med bildandet och anförandet af denna Bevä¬
ring. Men jag anser högst nödigt att till' denna Corps lägges en stående
stam af fullt utbildade Corporaler, samt öfrigt underbefäl och Spel; hvarmed
det väsendtligaste skälet mot detta Regementes felagtiga och ofullkomliga or¬
ganisation bortfailer. Jag har så väl i mitt Stånds plenum, som i Utskottets
föreslagit, att en sådan stam kunde bildas med de medel, som ett dertill
nödigt antal på vacance-fot ställde Rotar af indeldte Regementer i Rikets
vestra, från den presupponerade krigstheatern mest aflägsna provincer, skulle
lemna. Med en sådan stam af högst 100 man Corporaler och 16 Underoili-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 102.
3i
cerare samt nödigt Spel tror jag, ätt Lif-Bevärings-Regementet, nied någon till¬
ökning i exercis, allt efter pröfvadt behof, skulle i högst betydlig raon öka
försvaret af den vigligaste militär-punkt i Riket. Detta förhållande skulle,
enligt min öfvertygelse, äfven rättvisa en utsträckt vapenöfning med Bevä-
rings-manskapet inom hufvudstaden och dess omgifning, emedan ingenting är
naturligare, än att den först angripne försvarar sig sjelf så långt egna krafter
medgifva, intill dess hjelpen hinner ankomma; hvaraf följer, att Bevärings¬
manskapet på sjelfva Krigstheatern eller å kustortei na behöfver utbildas till
den högre grad i krigstjenst, hvartill de inre provinsernes Beväring kan hin¬
na i depöter vid krigets utbrott. Det vore till och med en orättvisa emot de
först anfallne provinsernes invånare, om de lemnäs till onyttigt slagtoffer för
bristande vapenöfning och i saknad af anförare.
Jag fäster i sådant afseende en synnerlig vigt uppå en stam af fullkom¬
ligt instruerade, väl hällne och moraliskt pålitlige, Corporaler, emedan Be-
värings-truppens hastiga danande och disciplinerande hufvudsakligen måste be¬
ro på det närmaste kamrat-förhållande mellan Instructörer och manskapet.
Lif-Bevärings-Regementets reducerande skulle onekligen gifva styrka åt
det förslag, ett annat Utskott afgifvit och som icke saknar försvarare, nem¬
ligen att inställa exercis med Bevärings-manskapet, som, enrolleradt, endast
vore att påräkna till indeldta Armeens recryterande under krig. Detta för¬
slag anser jag förkastligt af många skäl, hufvudsakligen derföre, att sjelfva
idéen af Bevärings-pligten derigenom försvagas och måhända rent af dödas.
På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, tillstyrker jag icke allenast Lif-
Bevärings-Regementets och Hallands Bataillons bibehållande; men äfven att
Rikets Ständer för sin del medgifva, att Kongl. Maj:t må, genom indragning
af ett behöfligt antal Nummer af de i Rikets vestra provinser indeldta Re¬
gementet- och deraf uppkommande vacance-afgifter bereda medel till bildan¬
de och underhållande af det Underbefäl vid nämnde Bevärings-Corpser, som
Kongl. Maj:t pröfvar nödigt.”
Häruti instämde Herr Prosten P. G. Svedelius.
Vid ä4-'de punkten, angående Bevärings-manskapets vapen-öfningar:
af Herr Prosten Astrand: ”Den af Utskottet såsom förslags-anslag upp¬
förda summa till Bevärings-manskapets vapen-öfningar är påtagligen till 12
dagars exercis för liten och kommer således att medföra missledning vid be¬
räkningen af Stats-behofven. Jag anser, att man i frågan om förslags-ansla-
gen bör räkna rätt, och tror, att det nu ifrågavarande bordt uppföras till
minst 100,000 R:dr.”
52
Stals-Ulskoltels Utlåtandej N.-O 202.
Häruti instämde Herr Doctor Thomander.
Af Herr Kjellberg: ”De under benämning af förslags-anslag calculerade
R:dr 80,000 Banco, anser jeg utan våda kunna uppföras som bestämdt an¬
slag för den ifrågavarande exercisen af 12 dagar, sedan jag nu inhemtat, att
första classens bevärings-ynglingar utgöras af 12 å 13,000; jag vill likväl an¬
taga, att samma kan ökas till 16,000, i hvilket fall underhålls-kostnaden a
12 sk. per dag gör 48,000:
Marcher, extra förplägning &c. Jrdel 12,000:
Till befälet för exercisen återstår då 20,000:
R:dr 80,000: '”
Af Bengt Gudmundssons från Hallands Län: ”Jag reserverar mig emot
Utskottets tillstyrkan att uppföra på Stat ett årligt anslag som ett förslags¬
anslag till Beväringens vapen-öfning, emedan jag anser, om 80,000 R:dr B:co
ej är tillräckligt, det vara med ordning öfverensstämmande och ledande till
reda och säkrare controll i räkenskaperne, att anslaget blifvit bestämdt, om
än till ökadt belopp mot hvad det förut varit, enär man af ett på sådana
grunder obegränsadt anslag, alldeles icke nu, kan göra sig förvissad af det
tillökade beloppet, hvilket kommande Revisorer nogsamt få erfara och troli¬
gen beklaga, om hushållningen ej buttre med Statens medel iagttages hädan¬
efter än hittills.”
Häruti instämde Sven Heurlin från Kronobergs Län.
Yid 25:te punkten> angående försvarsverket i allmänhet,
af Herr Friherre Sprengtporten: ”Emot Utskottets förslag att nedsätta rna-
teriel-anslaget med 22,500 R:dr, för alt derigenom bereda sig tillfälle, att
icke å Stat uppföra den ersättning! för de till 3:dje Titeln hittills ingående
rotefrihets-afgifterne, hvilken Utskottet, enligt dess Betänkande N:o 64, an¬
sett böra tillfalla Titeln, anmäler jag min reservation, på den grund, att
den 25:te punkten i Utskottets förra Betänkande blifvit bifallen af ett Stånd,
af ett annat lemnad utan anmärkning och af 2:ne Stånd återremitte¬
rad, under yrkande af ökadt anslag; vid hvilket förhållande Utskottet, efter
min tanke, så mycket hellre saknar skäl att nedsätta anslaget, då Utskottet
icke bordt förbise, att den af Utskottet tillstyrkta utsträckningen af Bevärin¬
gens vapen-öfningar måste antagas föranleda ökade materiella kostnader.
Jemväl anser jag Utskottet hafva all anledning tillstyrka det förhöjda
aflönings-anslag för den tjenstgörande styrkan af Kronprinsens Hussar-Rege-
mente, som, af Kongl. Majit blifvit äskadt till ett belopp af 2,335: 18.”
Härmed
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 2O2.
35
Härmed förenade sig Herr Grefve Horn samt Herrar Anckarsvärd, af
Geijerstam och Prosten Östberg.
Af Herr Prosten Astrand, som åberopade sin vid denna pankt af det
förra Betänkandet afgifne reservation.
Vid 3y:de punkten j angående förslag till användande af de å Titeln
genom indragningar uppkommande besparingar reserverade sig Herr Hälling.
/
STOCKHOLM, ecksteinsxa vok.tryckeriet 1840.
Stats-Ulskotlets Utlåtande , N:o 203,
1
N:o 203.
Anti. till Exp. Etsk. d. 8 Juli, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 53.
(O. A.)
Ofvannämnde Utlåtande, angående regleringen af Riks-Statens 4:de
Hufvud-Titel, hvilket Borgare-Ståndet bifallit, har deremot ifrån de öfrige
Riks-Slånden blifvit återremitteradt.
af Hvad Utskottet yttrat, i fråga om planen för Sjöförsvarets ord¬
nande och underdånig hemställan till Kongl. Majit, att en sådan må var¬
da uppgjord och Rikets nästsammanträdande Ständer förelagd, har föran-
ledt de anmärkningar: att en dylik plan redan år 1826 blifvit af en för
detta ändamål förordnad Comité upprättad och af Kongl. Majit i Nåder
fastställd, hvadan den föreslagne underdåniga hemställan icke vore af be¬
hof påkallad; att, om emedlertid en sådan skulle ega runi, det åtminsto¬
ne icke vore lämpligt, att, på sätt Utskottet föreslagit, Rikets Ständer, då
de begära, att Kongl. Majit, till ledning för deras åtgärder, må täckas en
dylik plan meddela, tillika tillkännagifva sina åsigter angående de grun¬
der, hvarefter de önska den uppgjord; att behandlingen af dylika organi¬
sationsfrågor för öfrigt icke tillhör Stats-, utan Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet; att ett så beskaffadt Sjöförsvar, som Stats-Utskottet om-
förmäler, eller med uteslutande af Linieskepp och inskränkning hufvud-
sakligast till Skärgårdsflotta, ingalunda vore ändamålsenligt, enär en be¬
tydlig del af Sveriges kust är så öppen, att den icke kan af Skärgårds¬
fartyg försvaras, utan dertill ovillkorligen behöfdes Linieflotta, som dess¬
utom vore af nöden till skyddande af Rikets handel, hvarjemte angelä¬
genheten fordrade, att Sverige eger en dylik Flotta, som uti öppna sjön
kan gå fienden till mötes och afhålla en Flotta af större fartyg, som an¬
nars lätt befordrade landstigning å de många derför tillgängliga ställen och
gåfve anledning dertill, att landet, i ovisshet, hvilka punkter kunde hotas,
blefve med underhåll af en kostsam Armé till kusternes betäckande bela-
stadt samt striden slutligen måste föras inom Rikets gränsor; att, om man
jemnför förhållandet uti åtskillige andra länder, deras Flottor, i proportion’,
dels utgöras af vida större antal Linieskepp, än den här förut omförmälde
Comitén för Svenska Flottan föreslagit, dels hafva betydligt högre an-
Dili, lill R, St, Fröt, 18/fo. 4 Sami, i Afd, 2 Band, 2 Haft, 1
2
Stals-Utskottets Utlåtande, iV.-o 203.
slag; att Svenska Sjöförsvaret icke lämpligen, på sätt Utskottet ifrågasatt,
kan organiseras med beräkning af Norrska Flottans biträde, enär ett så¬
dant biträde icke, enligt Norriges Grundlag, alltid kan påkallas; alt om,
i förväntan å fastställandet af en ny plan för Sjöförsvaret, Linieskeppen
intill nästa Riksdag icke skulle blifva underbållne, blefvo de under dessa
5 år förstörde och således en högst betydlig förlust Riket tillskyndad;
samt slutligen alt, om en dylik plan skall afbidas, rättast vore att emed¬
lertid inställa all nybyggnad och således icke blott elen af Linieskepp;
hvarjemte serskildt uti Bonde-Ståndet, der de fleste Ledamölerne, som sig
yttrat, hufvudsakligen delat Utskottets åsigt, den anmärkning blifvit
framställd emot Utskottets förslag om oanvändbara Linieskepps utrangeran¬
de, att sådant möjligen kunde föranleda enahanda olägenheter, som dyli¬
ka Fartygs försäljning förut medfört.
Då, för behörig pröfning af förekommande frågor om anslags anvi¬
sande, ostridigt fordras att ega kännedom om den plan, hvarefter de
skola användas, anser Utskottet, likasom förut är yttrad t, det vara af he-
hofvet påkalladt, att en viss plan för ordnandet af Sveriges Sjöförsvar
■varder uppgjord och Rikets Ständer meddelad, likasom Utskottet, för dess
del, icke finner olämpligt, att, då Rikeis Ständer derom framställa under¬
dånig anhållan, de tillika tillkännagifva deras åsigt, som ändock mäste
grundlägga besluten om de äskade anslagen, helst Kongl. Maj:l deraf icke
är förhindrad att vid försvarsplaneus pröfning fatta de beslut, som må
finnas ändamålsenligast; och då Utskottet ej eiler i öfrigt funnit dess yt¬
trade öfvertygelse rubbad af de gjorde anmärkningarne, samt hvad ser¬
skildt vidkommer den erinran, att Linieskeppen, genom saknad t under¬
håll under den lid, som lill nästa Riksdag förflyter, skulle förstöras, Ut¬
låtandet tydligen utmärker, att endast nybyggnad och väsendtligare re¬
paration af Linieskeppen borde inställas och således icke nödige under¬
hållsåtgärder underlåtas,
finner Utskottet sig böra vidblifva, hvad uti nu ifrågava¬
rande del af Utlåtandet är vordet tillstyrkt.
F) Deremot, att Utskottet afstyrkt den af Kongl. Majit äskade till¬
ökningen uti anslaget för Flottans exercis, har hos Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet blifvit anmärkt, att, då det är af största vigt, att
Flottans befäl och manskap erhåller nödig öfning, men det dertill nu an¬
visade anslag vore alldeles otillräckligt, bebofvet oundgängligen påkallade
den begärda tillökningen, så framt Flottan skall kunna uppfylla sin be¬
stämmelse; mea då Utskottet fortfarande anser, att ökade tillgångar för
Stals-Ulskottels Utlåtande, N\o 203.
3
delta onekligen vigtiga behof böra kunna beredas inom 4:de Hufvud-Ti-
telns redan egande tillgångar,
vidhåller Utskottet dess i berörde afseende förut afgifne
yttrande.
c) Behöfligheten af den utaf Utskottet tillstyrkte förhöjning uti an¬
slaget för Fyr- och Båkväsendet har inom Bonde-Ståndet blifvit bestridd;
men då Utskottets förslag är god känd t af Borgare-Ståndet, samt af Rid-
derskapet och Adeln och Preste-Ståndet lemnadt utan anmärkning,
finnér Utskottet sig icke böra detsamma frångå.
d) I afseende å Löne-staterne är inom Bonde-Ståndet anmärkt, att
betydlig inskränkning inom de högre Befälsgradernc borde ega rum, hvar¬
igenom aflöningskostnaderne kunde förminskas; men jemte det Utskottet
finner denna fråga icke lämpligen kunna behandlas annorlunda, än i sam¬
manhang med den plan för Sjöförsvaret, som här förut omförmules, anser
Utskottet sig, af enahanda skäl, som uti föregående moment äro anförde,
böra sin förra hemställan vidblifva, endast med det til¬
lägg, alt serskildt lärer få ullöras den del af gemensamma
anslaget, som, vid pröfning af Utskottets Utlåtande, i an¬
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Löne-sta¬
terne för Stats-Departementens Expeditioner, kan för Sjö-
försvars-Departementets Commando-Expedition varda an¬
visad t.
e) I anledning af hvad Utskottet hemställt, i afseende å fördelning
af det lill Flottans nybyggnad och underhåll anvisade anslag äfvensom
exercis-anslaget, har hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet blif¬
vit anmärkt, alt det icke vore lämpligt, att dylik Fördelning af Rikets
Ständer bestämdes, utan alt densamma borde af Kongl. Maj:t, efter sig
Företeende omständigheter, pröfvas; hvarjemte en Ledamot af Preste-Stån¬
det serskildt erinrat, att det icke vore tydligen utmärkt, huruvida de
185,000 R:dr, hvilka Utskottet föreslagit böra för Skärgårdsflottan afsät-
tas, skulle innefatta hela anslaget för Stockholms och Götheborgs Stationer,
för hvilka, enligt Utskottets uppgift, 118,000 R:dr blifvit år 1838 af ny¬
byggnads- och underhålls-medlen disponerade, eller ensamt de för under¬
håll, arbetsplan och matei ialier af sistnämnde summa använde anslag till
förstnämnde belopp förhöjas.
Jemte det Utskottet, i anledning af sistnämnde erinran, får anföra,
att, då, uti förra yttrandet, efter uppgiften om hvad till hvarje olika Station
år 1838 utgått, blifvit föreslaget, att, till utgifterne för Stockholms och Göthe»?
4
Stats-Utskotteti Utlåtande3 N.-o 203.
borgs Stationer må af anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll be¬
stämdt afsättas ett minimi-belopp af 185,000 R:dr, Utskottet tror deraf
vara tydligt, att sistnämnde belopp afser alla kostnader för nämnde Sta¬
tioner, som af nybyggnads- och underhålls-anslaget skola bestridas, finnér
Utskottet, som icke kan frånträda den öfvertygelse, att Rikets Ständer,
som skola pröfva och bestämma anslagen, äfven ega att afgöra, huru myc¬
ket till hvarje olika ändamål skall utgå, sig böra
det förra yttrandet i berörde delar vidblifva.
f') Vid Utskottets hemställan, i anledning af Herr Sabelfelts motion
om beklädnadshjelp och förhöjd inqvartering för Flottans Under-officerare,
har hos Ridderskapet och Adeln den anmärkning blifvit gjord, att afseen¬
de å motionen ej bordt fästas, så framt icke Rikets Ständer vilja serskilda
medel för ändamålet anvisa; men då berörde hemställan är bifallen af
Borgare-Ståndet och af de 2:ne andra Stånden lemnad utan anmärkning,
anser Utskottet sig icke böra densamma frånträda.
Slutligen och då Utskottet, uti Utlåtandet N:o 64, angående beräk¬
ningen af Statsverkets inkomster, föreslagit, att rotefrihets-afgifterne för
roteringsskyldig, men oroterad, jord, hvilka, enligt vid senaste Piiksdagen
fattadt beslut, skulle till Försvars-Verket få användas, måtte bland Stats-
inkomsterne upptagas och deremot svarande anslag å 3:dje och 4:de Huf-
vud-Titlarne uppföras, har Utskottet, under åberopande af nyssnämnde
Utlåtande, skolat hemställa,
att å 4:de IIufvud-Titeln, under titel: af rotefriliets-afgif-
terna till Flottans materiella behof, må uppföras 5,500 R:dr;
men att deremot, på enahanda sätt, sorn Utskottet, vid
25:te punkten uti Utlåtandet, angående 3:dje Hufvud-Ti-
teln, i anledning af der uppfördt anslag af enahanda me¬
del, föreslagit, motsvarande nedsättning må ega rum uti
anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll, som då
skulle komma att, i stället för de förut beräknade 582,997
R:dr 28 sk., utgöra 577,497 R:dr 28 sk.
Stockholm den 6 Juli 1840.
Reservationer:
Af Herr Grefve Hon i C. F: ”Emot alla detaljbestämmelser, rörande
Flottans organisation, nybyggnad, underhåll och exercis, reserverar jag
•mig, på grund af öfvertygelse om det olämpliga för Rikets Ständer att
Stats-Utskotlets Utlåtande, N\o 204.
5
härom lemna föreskrifter, hvilka äro af elen administrativa egenskap, hvar¬
med Ständerna aldrig höra taga befattning.
Äfven reserverar jag mig mot beslutet att å Flottans material-an¬
slag afdraga beloppet af de Rotefrihets-vacance-medel, som äro beräknade
till R:dr Banco 5,500.”
Af Herr Friherre von Sprengtportenj som, i anledning af beslutet om
en emot Rotefrihets-medlen svarande nedsättning i Nybyggnads- och Un-
derhålls-anslaget., åberopat dess vid 25:te punkten, uti Utlåtandet N:o 202,
afgifne reservation emot den af likartadt skäl föreslagne förminskning uti
3:dje Hufvud-Titelns anslag till Försvarsverket i allmänhet.
Härmed instämde Herrar Anckarsvärd3 A., af Gejerstam och Herr
Prosten Östberg.
N:o 204.
Ani;, till Exp. Utsk. d 8 Juli, kl, 10 f. ra.
Utlåtande, i anledning af väclile motioner, angående invente¬
ring i Kongl. Räntekammaren och de betydligaste af de
förvaltande Verkens Cassör.
Inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Herr von Moltzer, A. J. F.}
uti till Stals-Utskottet remitterad motion, yrkat, att Utskottet måtte gå i
författning om inventerings verkställande i Kongl. Räntekammaren, hvar¬
jemte Utskottet likaledes fått emottaga en af Riksdags-Fullmägtigen från
Hallands Län David Andersson inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckt mo¬
tion, att inventering på samma dag borde af Utskottet anställas ej mindre
uti Kongl. Räntekammaren än ock uti de betydligaste af de förvaltande
Verkens Cassör.
Då emedlertid Utskottet af Grundlagarne icke finner anledning till
en dylik inventering, samt, enär en sådan, om den skulle vidtagas, icke
kunde grundas på afslutade räkenskaper, hvilka vore föremål för Utskot¬
tets granskning, utan endast och allenast på uppgifter ifrån de auctorile-
ter, hvilkas förvaltning genom inventerings-förrättningen skulle controlleras,
6
Stdls-Utskollels Utlåtande j N.o 205.
cl t.-1 åsyftade ändamålet svårligen genom en dy^lik förrättning skulle upp¬
näs, har Ulskollet
icke funnit sig kunna den af motionärerne äskade åtgärd
vidtaga eller föreslå.
Stockholm den 7 Juli 1840.
Reservation
af Herr Kjellberg: ”Enär Revisorernes åtgärder grunda sig på Ri¬
kets Ständers Instruction och befullmägligande, kan jag ej inse annat, än
att Ständerne sjelfva ega rättighet att när som helst tillse och undersöka,
huru Embetsmännen fullgöra sine åligganden, och förvalta under händer
hafvande medel. Att sådant skulle vara ändamålslöst eller ogörligt, i an¬
seende till sättet, hvarpå räkenskaperne föras, intygar så väl beholvet af
en närmare tillsyn, som ändamålsenligare föreskrifter. Tull-balancen torde
vara ett tillräckligt exempel; hade en enkel undersökning om Cassans ställ¬
ning skett vid föregående Riksdagar, hade den troligen upptäckts.
En enkel och redig Gassa-föring, med daglig uppsummering, bör vara
tillgänglig för vederbörandes controll och revision, så väl uti lull-, sorn
Post-Verken, Förvaltningen af Sjö-Ärendena, Kongl. Krigs-Collegium m. m.
Af 1835 års Revisorers berättelse pag. 40 synes Krigs-Casseuren
Brattströnis 1830 tillkomne Balance R:dr 22,444: 24 sk. 4 r:st Banco med
flere under nyssnämnde pagina anmärkte, redan bordt föranleda till de
åtgärder, som nu blifvit ifrågasatte.”
N:o 205.
Ani:, till Exp. Utst. den 8 Juli, kl- 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet
N:o 28, angående vackt fråga om indragning af Kongl.
Nummer-Lotteriet samt rörande ätskillige dermed gemen¬
skap egande ämnen.
(I. A.)
Uti detta Betänkande, hvilket af Bonde-Ståndet blifvit bifallet, men
af de trenne öfrige Riks-Stånden till Stats-Utskottet återremitteradt, hade
Sluls-Ut.ikotlels Utlåtande j ]Y.-o 205,
7
Utskottet hemställt, att nuvarande Kongl. Nummer-Lotteriet malle med
184-0 års utgång upphöra, äfvensom Utskottet funnit sig icke kunna un¬
derstödja ett alternativt framstäldl förslag om inrättande för Statens räk¬
ning af ett Cl a ss-Lotter i; hvarjemte slutligen, beträdande väckte frågor om
förbud emot försäljning af Lotter för utländska saint enskilda Svenska Lot¬
teriers räkning, Utskottet, under tillstyrkan, alt, såsom följd af Kongl.
Svenska Nummer-Lotteriets afskaffa tide, ali lottförsäljning inom Riket för
utländska Lotteri-inrättningar måtte varda förbjuden, hemställt, att frågan
derom mätte lill vederbörande Utskotts behandling hänskjutas.
I afseende på hufvud förenta le t för omförmälde Betänkande eller frå¬
gan om Kongl. Nummer-Lotteriets indragning, hafva de fleste Ledamöter af
Ridderskapet och Adelil samt Preste- och Borgare Stånden, hvilka i äm¬
net sig yttrat, med instämmande i den af Utskottet framställda åsigt, till¬
styrkt berörde Lotteri-inrättnings upphörande, hvarvid likväl flere såsom
uttryckligt villkor för denna åtgärds lämplighet förutsatt, alt Lotterispel af
alla slag, så viii offentligt som enskildt, utländskt elier inländskt, mätte
genom lag förbjudas. Emot Utskottets ifrågavarande förslag är anmärkning
egentligen endast framställd af en Ledamot al Borgare-Ståndet, som huf¬
vudsakligen anfört: att Nummer-Lotteri-inrätlningen ingalunda kunde anses
medföra det demoraliserande inflytande, man velat densamma tillägga, el¬
ler åstadkomma vådligare följder, än som uppkomma af sådane spel, hvar¬
på de mera bemedlade classerne i enskilde sällskap fritt och obehindradt
kunna uppoffra tid och tillgångar; att det således ej syntes billigt att ge¬
nom Nummer-Lotteriets indragning beröfva de fattigare folkclasserne en
utväg till nöje och tidsfördrif, genom hvars upphörande de kunde förledas
att på vida skadligare föremål bortkasta sina penningar; att för öfrigt den
af Lotteriet bärflytande vinst vore för Stats-Verket af alltför stor betyden¬
het att böra handlöst bortskänkas, hvarjemte mäste i betragtande lagas den
ansenliga kostnad, som kormne att Staten tillskyndas, dels genom öfver-
flyltande på Indragnings-Slat af lönerne för de vid Nummer-Lotteri-inrält-
ningen anställde embets- och tjenstemän, dels genom anslag till Kongl.
Seraphimer-Lazarettet, såsom ersättning för öfverlåtelsen af dess Lotteri-
Privilegium. — Inom Ridderskapet och Adeln är af en Ledamot föresla¬
get, att för den händelse, att enskilda Svenska Lotterier och försäljning här
i Riket af utländska lottsedlar ansåges än vidare böra få fortfara, Rikets
Ständer måtte, i sammanhang med beslutet om Nummer Lotteriets upp¬
hörande, hos Kongl. Maj:t jemväl i underdånighet anhålla om inrättandet
af ett Class-Lotteri, stäldt under allmän Styrelse och hvars inkomst kunde
8
Stats-Ulskotlels Utlåtandej A7.-o 205.
anslås till Allmänna Barnhuset eller något annat välgörenhets-ändamål.
Flere Ledamöter af Borgare-Ståndet hafva slutligen yrkat, dels att Utskot¬
tet måtte närmare uppgifva, huruvida Nummer-Lotteri-inrättningens em-
bets- och tjenstemän äro å Ordinarie Stat uppförde samt försedde med
fullmagter eller constitutorial, äfvensom huruvida några af desse tjenste¬
män jemväl vid andra Verk och inrättningar ega befallningar, hvilka be¬
rättiga dem till pensioner för lifstiden, på det att sålunda må kunna ut¬
redas, huru stor del af det till Nummer-Lotteri-Verkets tjenstemanna-
personal utgående löne-belopp rättligen bör, i händelse af inrättningens
upphörande, på Allmänna Iudragnings-Staten öfverflyttas, dels att Utskot¬
tet måtte förskaffa sig och meddela Rikets Ständer kännedom, huruvida
brudgåfvo-fonden skulle disponeras, i, enlighet med föreskriften i 20 Art.
uti den för Nummer-Lotteriet utfärdade Instrucdon.
De väsendtligaste anmärkningar emot förevarande Betänkande och
hvilka hufvudsakligen föranledt detsammas återremitterande, afse den
punkt, deruti Utskottet, för den händelse, att det framställda förslaget om
Nummer-Lotteriets indragning skulle af Rikets Ständer bifallas, hemställt,
alt beslutet härom måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas, med
begäran om utfärdandet af allmän Kungörelse i ämnet. Flere Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden hafva nemli¬
gen i anledning häraf erinrat, att, ehuruväl, då den af Nummer-Lotteriet,
Stats-Verket tillflytande vinst utgjorde en Kronans Ordinarie inkomst, den¬
samma, enligt åberopade serskilde §§. af Regeringsformen, icke kunde utan
begge Statsmagternas gemensamma bifall borttagas, Utskottet genom ofvan-
omförmälde hemställan antydt den åsigt, att Rikets Ständer skulle härutin¬
nan kunna ensamme beslut meddela, ulan att Kongl. Maj:ts Nådiga sanc-
tion vore för giltigheten af samma beslut erforderlig. Af enskilde Leda¬
möter inom Ridderskapet och Adeln är dessutom yrkadt, dels att, på det
Rikets Ständer må sättas i tillfälle att rigtigt bedomina Lotteri-inkomstens
verkliga natur, Utskottet måtte, gemensamt med Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet, utröna och bestämdt upplysa, med hvad villkor denna
inkomst ifrån början blifvit af Rikets Ständer för Statens räkning emottagen
samt huruvida Rikets Ständer, emot erhållande af berörde inkomst, förbun¬
dit sig att för everldeliga tider garantera Lotteri-inrättningens bestånd och
ansvara för dess förluster, eller om denna garantie och ansvarighet endast
villkorligen och på bestämd tid af Rikets Ständer lemnats, dels att Stats-
Utskottet måtte undersöka, huruvida icke frågan om Nummer-Lotteriets
upp-
Stats-Ulskoltets Utlåtande, N\o 205.
9
upphörande är af beskaffenhet att icke kunna i annan ordning än frågor
om förändringar af Grundlagarne af Statsmagterne afgöras.
Hvad angår sjelfva hufvudsaken eller frågan om Nummer-Lotteriets
upphörande, så anser Utskottet, som tror det vara uppenbart, att densam¬
ma icke är af sådan beskaffenhet, att den kan till ändring uti Gruudla-
garne hänföras, sig höra
vidblifva, hvad uti det förra yttrandet derom är vordet
anförd t.
Och vidkommande åter amnärkningarne deremot, att Utskottet icke
uttryckligen föreslagit, att å Rikets Stunders beslut om Nummer-Lotteri-
inrättningens upphörande borde begäras Kongl. Maj:ts Nådiga sanction, så,
enär Nummer-Lotteriet kan betragtas såsom en allmän Inrättning, hvilken
förvaltas af en utaf Kongl. Maj:t förordnad Direction, hvadan dess upphö¬
rande må anses erfordra Kongl. Maj:ts Nådiga medgifvande, samt med af¬
seende jemväl å de inom 3:ne Riks-Stånd framställde yrkanden, tror Ut¬
skottet sig böra hemställa, att, i händelse af bifall till Utskottets förstbe-
rörde tillstyrkan,
uti den förut föreslagne Skrifvelsén må utsättas, att Rikets
Ständer i underdånighet anhåilla, att den af Ständerne be¬
slutade indragningen må af Kongl. Maj:t i Nåder bifallas.
Beträffande öfrige erinringar, som, på sätt här förut omnämnes, blif¬
vit framställde; så anser Utskottet det vara uppenbart, att den utdelning
af redan bestämde brudgåfvor, hvarom Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift
skulle begäras, bör ega rum, i öfverensstämmelse med gällande Reglemen¬
te och att vidare förklaring i detta hänseende således icke å Rikets Stän¬
ders sida erfordras; och dä yrkandet, att Utskottet nu borde till närmare
utredande upptaga frågan om Nummer-Lotteriets tjenstemäns rätt att å In-
dragnings-Staten bibehålla nu innehafvande löne-förmouer, endast uti ett
af Riks-Stånden blifvit framstäldt, har Utskottet funnit sig böra vidblifva
sin förut yttrade åsigt, att denna fråga, äfvensom frågorne om anslag till
Seraphimer-Lazarettet, i stället för nu åtnjutande ersättning för öfverlåtelse
af dess Lotteri-Privilegium, samt om disposition af Lotteri-Verkets hus och
öfriga tillgångar, lämpligast höra blifva föremål för utredning och pröf¬
ning, sedan Inrättningens upphörande först blifvit afgjord.
Det förut afgifne yttrandet i anledning af förslaget om inrättande
af ett Glass-Lotteri
varder af Utskottet å nyo åberopadt.
Bilt, till R, St, Brot. 1840. -4 Sami, i Afd, 2 Band, 2 Haft, 2
10
Stats-Utshottets Utlåtande , N\o 206,
Härigenom anser Utskottet sig jemväl hafva besvarat de af Herr
Prosten Lindmark samt Herrar Brinck och Wijk hos Preste- och Borgare-
Stånden väckte, till Utskottet remitterade, motioner, innefattande hemstäl¬
lan, dels om indragning af Kongl. Nummer-Lotteriet, dels om stadgandet
af förbud ej mindre emot inländska Lotterier af hvad beskafienhet som
helst, än ock emot försäljning här i Riket af utländska lottsedlar, hvilka
motioner kommit Utskottet tillhanda, sedan Utlåtandet N:o 28 redan blif¬
vit till Rikets Ständer afgifvet.
Stockholm den 7 Juli 1840.
206.
Ank. till Exp. Ulsk. den 8 Juli, kl. 10 f. m.
Utlåtande, angående väckt motion om Arrendator emes af
Klabböle Kronofiske i Umeå Elf befrielse från erläggande
af ett års arrende-afgift*
(I. A.)
Uti ett hos Hedervärda Bonde-Ståndet afgifvet och till Stats-Utskot-
tet remitteradt memorial, har Riksdags-Fullmägtigen Olof Olofsson från
Westerbottens Län, jemte framställning af den ansenliga förlust, som
Klabböle byamän, i egenskap af arrendatorer af Kronans dervarande lax¬
fiske i Umeå Elf, bestående af sex Tinbyggnader och arne notvarp, äfven¬
som af det såkallade Faltinsskolans Börtingsfiske, fått vidkännas derigenom,
att, i följd af en våren i836 inträffad stark vattuflod, de till nämnde fi¬
sken hörande byggnader blifvit så betydligt skadade, att, på sätt ett af
tillkallade besigtningsman upprättadt, vid memorialet bifogaclt syne-instru-
inent, utvisade, fyra linor icke kunnat för årets fiske användas, hemställt,
alt till någon ersättning för den genom saknadt fiske i berörde fyra tinor
byamännen tillskyndade förlust, hvartill de sjelfva icke i ringaste måtto
varit vållande och såsom bidrag till de förstörde fiske-byggnadernes åter-
uppförande, hvartill, enligt besigtnings-instrumentet, kostnaden blifvit be¬
räknad till ett sammanlagdt belopp af 512 R:dr 4^ 8 r:st. Banco, be¬
rn alde byamän måtte frikallas från erläggande af ett års arrende-afgift lill
Kongl. Maj:t och Kronan, utgörande för Klabböle Kronofiske 26 Tunnor 1
Lpd 1 Skålp. och för Börtingsfisket 5 Lpd saltad lax.
Slals-Utskottels Utlåtande j N\o 206.
11
Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande; och då de vid is¬
lossningen i Umeå Elf ofta inträffande starka vattuflöden tillförne ej säl¬
lan medfört förstörelse af de i nämnde Elf inrättade fiske-byggnader, hva¬
dan följagtligen måste förutsättas, att Klabböle byamän, enär erfarenhet af
detta förhållande, vid öfvertagandet af arrendet å dervarande Krono-fisken,
icke kunnat förbise möjligheten eller sannolikheten af dylika olyckshändel¬
sers inträffande, utan derefter lämpat det erbjudne arrendets belopp, samt
då härtill kommer, att, ehuruväl, enligt hvad motionären uppgifvit, en an¬
sökning om befrielse från utgörandet af 1836 års Krono-arrende för Klab¬
böle fisken blifvit af arrendatorerne till Kongl. Maj:t i underdånighet in-
gifven, Kongl. Maj:t likväl hittills icke funnit lämpligt att till Rikets Stän¬
der i ämnet aflåta Nådig Proposition, har Utskottet, i betragtande jemväl
deraf, att arrende-afgiflen för Klabböle Kronofiske, hvilken förut erlagts
med 37 tunnor salt lax, blifvit, då det år i83G ännu gällande arrende å
berörde fiske af byamännen år 1833 öfvertogs, nedsatt till ofvanuopgifne
belopp af 26 tunnor 1 Lpd 1 Skålp. lax, funnit sig
icke kunna tillstyrka, att den sökte eftergiften af ett års
arrende för ifrågavarande fisken må Klabböle byamän be¬
viljas.
Stockholm den 7 Juli i84o.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellat ev, 1840.
Stats-Utslioltcts Memorial, N:0 207.
N:o 20J,
Ant. tili Exp, Utsi» den 11 Juli, kl, 11 f, m.
Memorial, angående tillkomsten och förvaltningen af åtskilliga under
Kongl, Krigs-Collegii disposition ställde fonder och medel.
(I. A.)
JSedan Rikets Ständers Constitutions-Ulskott, vid granskning af Stals-Rådets
Prolocoll öfver Krigs-Ärender, erfarit, dels att gralificationer lill de civile
tjenstemännen och vaktmästaren vid Ingeniör-Corpsen Blifvit anvisade å
besparde försäljnings-, tomtöres- och arrende-medel under Kongl. Krigs-Col¬
legii Fortificalions-Afdelnings disposition, dels att en fond blifvit al bespar¬
de indelningar och n;ne contanle Secund-befäls-löner vid Förste Majorens
och Calis Compagnier af Vesterbottens Fältjägare-Regemente, äfvensom af
vacance-afgifter för Ii5 vacante nummer vid samma Regemente bildad,
och i Norrbottens Läns Landl-Ränleri nedsatt, i ändamål att användas till
organiserande af en Häst-jägare-esquadron vid Regementet, dels slutligen att
under Kongl. Krigs-Collegii förvaltning vore ställd en så kallad Jemtlands
Pieserv-medels-cassa, samt bemälde Utskott, enär ofvannämnda medel icke
funnes upptagne bland de cassör och medel-tillgångar, hvilkas räkenskaper
af Rikets Ständers Revisorer vid de senaste Stals-Revisionerne undergått
granskning, och således kunde förutsättas, att Revisorerne saknat kunskap
arn tillvaron af samma medel, genom protocolls-utdrag af den 7 och 10
sistlidne April, härom lemnat Stats-Utskottet kännedom, för den åtgärd, sora,
i anledning deraf, kunde anses böra vidtagas; så bar Stats-Utskottet, uti
skrifvelse af den 8 sistlidne Maj, hos Herr t. f. Hof-Canzleren begärt när¬
mare upplysning, rörande tillkomsten af omförmälde fonder, äfvensom huru¬
vida räkenskaperne deröfver varit till Rikets Ständers Revisorer öfverlem-
nade, eller, i motsatt fall, af hvad anledning sådant blifvit underlätet.
Af de lill följd häraf från vederbörande tjenstemän i Kongl. Krigs-
Collegium infordrade uppgifter, jemte öfriga Utskottet i dessa ämnen tili-
liandakomne upplysningar inhemtas:
flik, till R. St. jProt. 1840. 4 Sami. f Mfd. 2 Band. 3 Haft. 1
Stats Utskottets Memorial, N.'o 207.
1:0 i afseende på de under Fortifications-Afdelningens disposition
vafande Försäljnings- samt Arrende-, Jordskylds- och Tomtöre-medel: att se¬
dan, vid behörigen anställde besigtningar å persedlar och effecter uti För*
tificationsmateriel- och persedel-förråden, odugliga befunne persedlar upp¬
tagits å serskildt besigtnings-instrument, sora, till Krigs-Collegii pröfning in¬
sändes, och efter det bemälde Gollegium bifallit försäljning af flera eller
färre af de odugliga effecterne, sådan försäljning enligt Författningarne å
offentlig auction verkställts, de inflytande penninge-beloppen ingå uti rä-
kenskaperne under benämning af Försäljnings- eller Auctions-mcdel; att
Arrende-, Jordskylds- och Tomtöre-medlen utgöras af de årliga afgifter, hvil¬
ka, på grund af arrende-conlracl eller upplålelse-bref, som, af Kongl.
Krigs-Collegium utfärdas, erlägga för sådana lägenheter och tomter uti och
invid fästningarne, hvilka icke för tillfället erfordras i och för befästnin¬
gen och af sådan anledning bortarrenderas eller till enskilde upplåtas, men
sora, lill följd af stadgade villkor vid upplåtelsen, alltid äro för Kronan, i
händelse af behof, disponible; samt att redovisning af ifrågavarande medel
verkställes uti Special-redogörelserne och hufvud-boken öfver Fortifications-
Åfdelningens ordinarie Stats-raeilel, hvilket äfven syntes af capital-räknin-
gen uti såväl i836 som 1837 års nyssberörde hufvudbok, ehuru, enligt hit¬
tills gällande hufvudboks-formulär, behållningen af förenämnde, äfvensom af
öfrige Titlar, tillhörande ordinarie Stats-medlen, icke varit uti hufvudböe-
kerne specificerade; varande följagtligen ej mindre Försäljnings- än Arren¬
de-, Jordskylds- och Tomtöre-medlen upptagne bland de cassa- och tnedeb-
tillgångar, hvilkas räkenskaper af Rikets Ständers Revisorer undergått
granskning;
2:0 beträffande Vesterbottens Fältjägare-Regementes Esguadrons-Fond:
att Kongl. Majit, genom Nådiga Bref den 6 Juni och io Augusti 1826,
förordnat, att, för upprättandet af en vid Rikets norra gräns nödig ansedd
Cavalleri-lrupp, skulle, enligt med Rotehållarne vid ijsle Majorens och'Ca¬
lix Compagnier af nämnde Regemente upprättade contraet af den 10 Au¬
gusti 1824 och 7 Juli 1826, i 20 års tid vid förstnämnde Compagni go
nummer ifrån 1825 års början, och vid sistnämnde Compagni 2S nummer
ifrån 1827 års början, hållas vacanle, samt att årliga vacance-afgiften, mot¬
svarande värdet af 7 tunnor riadt afradsgildt korn för hvarje nummer,
borde för alla ii5 numrorne nedsättas i Norrbottens Läns Ränteri, såsom
tillgångar för den blifvande Esquadronens organisation och underhåll, och,
enligt Nådigt Bref den 4 Maj 1827, jemväl tillåtit, alt a;ne vacanle blifne
Stats-Vtskottets Memorial, N:o iJöy.
3
cöntanta löner för Secund-befälet vid ofvannämnde Compagnier finge, frän
den tid, de blifvit vacante, lika med role-vacance-afgifterne och besparde
indelningarne, till bildande af fonden för berörde Esquadrons aflöning och
underhåll, i Norrbottens Läns Ränteri nedsättas, hvilken senare föreskrift
likväl blifvit upphäfven genom Kongl. Brefvet den i3 December 1828, soia
förordnade, alt förslag för dessa vacante Officers-beslällningars återbesättan¬
de skulle upprättas; att Kongl. Maj:t, under den 21 Maj 1831 och 2 Fe¬
bruari i833, i Nåder förklarat, att, enär tillgångar saknades till organise¬
rande af llästjägare-Esquadronen vid Vesterbottens Regemente, de under Ri¬
kets Ständers anslag för Indeldta Arméen inbegripne circa 4-°oo R:dr till
aflöning för Esquadronens befäl finge användas till befrämjande af löne-re-
gieringen inom nämnde Regemente, hvaremot dels den besparde och i Rän-
teriet nedsatte fond af redan i några år vacante hållne ii5 nummer i och
för den tillämnade Esquadronen, dels vacance-afgiften hädanefter af samma
nummer icke finge disponeras till Regementets löne-reglering, utan anlän¬
das till organiserandet af en Artilleri-styrka i Provinsen; att genom Kongl.
Brefvet den 2 November 1838 blifvit i Nåder medgifvet, att de af Armé-
ens Pensions-Cassa lånfångne och till återbetalning uppsagde 20,000 R:dr
finge i Arméens Accords-Amorterings-Fond insättas emot sistnämnde Fonds
å 4d procent räntebärande obligationer; att Kongl. Maj:t, enligt Nådigt
Bref den 12 Juli i83p, bifallit, att ifrågavarande Hästjägare-Esquadrons-fond
skulle, till vinnande af såväl capitalets förökande, som dess användbarhet
vid förekommande behof deraf, ställas under förvaltning af Kongl. Xirigs-
CoJlegium, med föreskrift tillika, att Norrbottens Läns invånare borde, fram¬
för öfrige låne-sökande, anses berättigade till låns erhållande utur samma
fond emot fullgod säkerhet; Samt att, då, jemnlikt Kongl. Brefvet den 2 Sep¬
tember i83p, omförmälde medel skulle tills vidare och intilldessj reglemen¬
tet för utlåningar ur fonden hunnit fastställas, förblifva utlånte under da
villkor, hvarom Kongl. Majrts Befallningshafvande i Länet med vederböran¬
de låntagare öfverenskomma, frågan om fondens ställande under Kongl.
Krigs-Coliegii förvaltning emedlertid afstannat; och
3:o hvad angår den såkallade Jemtlands Reserv-medels-cassal att ge¬
nom Kongl. Brefvet den 24 Mars 1692 blifvit, i anseende till den svaga
rustnings-räntan vid Jemtlands Cavallen och till alhjelpande af brist på
munderingar, anslaget ett reserv-capital af 600 daler indeldta räntor i Me¬
delpad; att detta reserv-capital varit förvaradt i en serskild cassa-kista vid
Compagniet, men att år 1761 förordnats, att samma capital borde i Lane-
% Stats-UtsJxOtlcls Memorial, N:o 20J*
Banken till förräntande Insättas; att genom Kongl. Brefvet den 18 Novemi
ber 1766 nyssberörde föreskrift om reserv-capitalets insättande i Läne-Ban-
ben förklarats för framtiden böra ega bestånd, emedan Rusthållarne sjelfve
dermed yttrat sig nöjde; att allt sedermera ifrågavarande reserv-medel, un¬
der benämning af Jemtlands Reserv-medels-Cassa, förblifvit under Kongl,
Krigs-Collegii vård; att under tiden årliga inkomsten af hemmans-räntome
blifvit af Regements-skrifvaren i Banken insatt; att, när behötliga utgifter
för karl- och häst-munderingar ifrågakommit, Kongl. Collegium ombesörjt
liqviderandet deraf; att af det i Banken innestående öfverskott af medlen,
lån emot ränta efter hand utgått, och fonden således blifvit fruktbar gjord
till ett capital af i2,5oo R:dr; alt urliga reserv-räntorne utgöra efter för¬
vandling mellan i,i5o å i,a5o R:dr, i nion af markegångs-prisen; att års-
l'äkningar öfver Cassans ställning blifvit genom Kongl. Majrts Befallnings¬
hafvande Rusthållarne meddeldte; men att någon räkning för Cassan till
Kongl. Kammar-Rätten icke ingått, ehuru fråga om årlig räknings afgifvan-
de.till bemäldte Embets-verk numera blifvit i anmärkningsväg väckt, och
vore under afgörande, samt att följaktligen Rikets Ständers Revisorer icke
eller erhålla del af någon räkning öfver berörde Cassa.
Jemte det Utskottet härmedelst skolat hos Rikets Ständer anmäla,
hvad i afseende å tillkomsten och förvaltningen af ofvannämnde cassör och
medel sålunda blifvit upplyst, har Utskottet, enär omförmälue, under namn
af Vesterbottens Hästjägare-Esquadrons-Fond, bildade cassa utgöres af Stats¬
verket tillhörande medel, funnit sig böra hemställa,
alt Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet be¬
gära, att räkenskaperne öfver berörde fond måtte, i likhet med
räkenskaperne rörande öfrige Slats-medel, varda till Rikets
Ständers hädanefter sammanträdande Revisorers granskning
öfverlemnade, äfvensom alt, för den händelse, att ifrågaställde
förändring i organisationen af Vesterbottens Fältjägare-Rege¬
mente fortfarande anses vara af behofvet påkallad, Kongl. Majit
täcktes till Rikets Ständer derom aflåta Kådig Proposition, p9
det att i sådant fall detta ärende, hvilket angar en fråga örn
förändring uti Indelnings-verkets hufvudgrunder, må kunna,
i enlighet med 80 §. Regerings-Formen, af Kongl. Majit och
Rikets Ständer gemensamt afgöras,
Stockholm den 7 Juli 1840,
Stats-UtskottetS Utlåtande, N\o 2 o 8,
5
N:o 208,
Ank. till Exp. TJtsk, d. 11 Juli, kl. H f, ra.
Utlåtande, i anledning af våclit motion, att Mynt- odi Controll-verlicn
åter matte ställas under Kongl. Bcrgs-Collegii öfverinseende.
Cl. A.)
Hedervärda Bonde-Ståndet har, till Slats-Ulskoltet remitterat ett
af Riksdagsfullmägtigen Erik Körberg från Westmanlands Län afgifvet me¬
morial, hvaruti, sedan Mynt- och Controll-verken, som tillförne lydt un¬
der Kongl. Bergs-Collegii öfverstyrelse, blifvit, likmätigt Kongl. Maj;ts Nå¬
diga Bref af den io Au g. iS38, förflyttade under Kongl. Stals-Conloir-ets
inseende, och dervid åt Öfver-Directeuren för berörde Verk leranats en af
Stats-Contoiret oberoende fri disposilions-rält öfver Yerkens alla tillgångar,
motionären, som vid sådant förhållande ansåg controllen vid Mynt-verkets
administration vara högst otillräcklig, enär Kongl. Stals-Conloirets tillsj-n
deröfver inskränkte sig lill den åtgärd, alt låta dess Advocat-Fiscal tvänne
gånger om året inventera de vid Myntet befintliga tillgångar, men icke
sträckte sig till att conlrollera utmyntningen och andra arbetens verkstäl¬
lande, -— alltså föreslagit, det måtte Rikets Ständer hos Kongl. Majrt i
underdånighet anhålla, ej mindre alt Mynl- och Controll-verkcn måtte ånj'o
ställas under öfverinseende af Kongl. Bergs-Collegium, som, i motionärens
tanka, vore mest egnadt att öfver nämnde Verk utöfva nödig tillsyn, än
ock att det år i836 för Mynt- och Controll-verken utfärdade Reglemente
rflåtte, på sätt Rikets Sländers senast församlade Revisorer begärt, få under¬
kastas granskning och omarbetning; uti hvilken af Erik Norberg sålunda
Väckte motion flere af Bonde-Ståndets Ledamöter förklarat sig instämma.
Då för ett ändamålsenligt bestridande af öfverinseende! öfver Mynt-
och Controll-verken onekligen erfordras sådane kunskaper i metallurgiska
och dermed sammanhang egande vetenskaper, hvilka icke kunna förutsät¬
tas hos Ledamöterne af ett Embetsverk, lill hvars befattning endast höra
Uppbörden och redovisningen af Statsverkets tillgångar, men så beskaffade
insjgter deremot såsom en hufvudsaklig beståndsdel ingå bland de kun-
6
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 208.
skapsprof, Sorn skola afläggas för vinnande af inträde i Kongl. Bergs-Colle-
gium, utgör sådant onekligen ett väsendtligt skäl att biträda det af motio¬
nären väckte förslag, att Mynt- och Controll-verkens öfverstyrelse åter
måtte till bemälde Collegium öfverleinnas. Utskottet medgifver visserligen,
dels att en dylik åtgärd icke skalle stå i fullkomlig öfverensstämmelse med
den, a ti Kongl. Förordningen af den 16 sistlidne Maj, stadgade fördelning
af ärendena emellan de serskilde Stats-Departementen , enär nemligen
enligt denna Förordning, mynt-väsendet är stäldt under Finance-Departe-
mentet, hvaremot de Kongl. Bergs-Collegium tillhörande ärender i allmän¬
het skola genom Civil-Departemenlet i underdånighet föredragas, och att i
detta hänseende vore mera lämpligt, att Kongl. Stats-Conloiret, såsom ly¬
dande under Finans-Departementet, bibehölle öfveruppsigten öfver Mynt-
ocli Controll-Yerken, dels att täta förändringar af de förvaltande \ erkens
organisation och verkningskrets, så vidt möjligt är, synas böra undvikas;
men Utskottet har likväl ansett dessa betänkligheter mera underordnade, i
jenmförelse med det här förut anförda väsendtliga skäl för ändrings verkstäl¬
lande; hvadan och i betragtande jemväl af det tillfälliga förhållande, att
Kongl. Bergs-Collegii embets-rum befinna sig i den byggnad, deruti Mynt-
och Controll-verken blifvit inrymde, hvarigenom en närmare tillsyn å des¬
sa begge sistnämnde Verk icke obetydligt underlättas, Utskottet funnit sig
böra hemställa,
det ville Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet be¬
gära, att Mynt- och Controll-verken må, ifrån och med bör¬
jan af nästkommande år 184ånyo ställas under Kongl.
Bergs-Collegii inseende.
Derjemte och enär ostridigt är, att den genom i836 års Kongl. Re¬
glemente, Öfver-Directeuren vid Mynt- och Controll-verken medgifne oin¬
skränktare dispositions-rätt, rörande Verkens angelägenheter icke är förenlig
med den noggranna controll, som vid förvaltningen af dylika ärender är
nödig, samt berörde Reglemente dessutom i andra omständigheter synes bö¬
ra undergå förändring, får Utskottet tillstyrka,
att Rikets Ständer, i sammanhang med nyssnämnde begäran,
i underdånighet anhålla, att Författningarne angående Mynt-
och Controll-verken måtte i sin helhet varda öfversedde och
granskade, samt ett förnyadt Reglemente för desamma ut¬
färdas.
Stockholm den 7 Juli 1840.
Stats-Utskottets Memorial, N',ris 20g och 210.
7
N:o 209.
Ankom till Exp, IJtsk. den 11 Juli, kl, 11 f. ro.
Memorial, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 110.
tu. A.)
Då ofvannämnde, af Preste-Ståndet till Utskottet återremitterade Utlå¬
tande, angående väckt motion om anslag till den vid Fridhem stiftade In¬
rättning fcr sinnessjuke, blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln den 3o
sistlidne Maj, af Borgare-Ståndet den 27 och af Bonde-Sfåndet den 22 i
samma månad, hvadan delta ärende, jemnlikt 75 §. Riksdags-Ordningen, fin¬
nes afgjordt, får Utskottet anmäla,
att det dermed icke kan taga vidare befattning.
Stockholm den 9 Juli 1840.
N:o 210.
Apk. till Exp. Utsk. d. II Juli, kl. u f. m.
Memorial, i anledning af återremiss å Utlåtandet Nio 116.
CU. A.)
Ifrån Ridderskapet och Adeln hår ofvanhemäldte Utlåtande, i anled¬
ning af väckt motion om subscription för bildandet af en uppfostrings-anstalt
för fattige Sjömäns söner, blifvit återremitteradt; men då samma Utlåtan¬
de blifvit bifallet af Presle-Slåndet den|5 sistlidne Juni, af Borgare-Stån¬
det den 29 förutgångne Maj och af Bonde-Ståndet den a3 i sistnämnde
månad, samt således, jemnlikt 75 §. af Riksdagsordningen, ärendet finnes
afgjordt,
kan Utskottet detsamma icke vidare handlägga.
Stockholm den 9 Juli 1840.
6 &tats~Utskettets Memorial, M-o 21 l och Utlåtande. 2V:,o 212»
K; o 2 r i,
Auk. till Exp, Utsk, den ti Jall, kl. Ii f. ipi
Memorial, i anledning af åt er remiss å Utlåtandet M-o 56»
CU. A.)
Det af Utskottet Under N:0 56 afgifne Utlåtande, i anledning af
Herr Grefve Sparres, E., motion om understöd för utgifvandet af Tunelds
Geografi har, af Ridderskapet och Adeln hlifvit återremitteradt; men då
detsamma är vordet bifallet af Preste-Ståndet den 2 sistlidne Maj, af
Borgare-Ståndet den i5 i samma månad och af Bonde-Ståndet den 21)
förutgångne April och frågan således, jemnlikt ^5 §. Piiksdags-Ordningen ,
genom 3m e Stånds beslut, är afgjord, har Utskollet skolat anmäla,
att detsamma finner sig icke dermed jiunna taga vidare be¬
fattning.
Stockholm den 9 Juli 1840,
N:o 2i 2}
l
Ank, till Exp, Utsk, dea ii Juli, kl. Jt f. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 5a.
(U. A.)
Utlåtandet N:o 52, angående Mötes-Passevolancc-afgiften, som Bon¬
de-Ståndet bifallit, och hvars i:sta punkt äfven af Borgare-Ståndet blifvit
godkänd, har af sistnämnde Stånd i öfrige delar, samt af Ridderskapet och
Adeln och Preste-Ståndet i sin helhet blifvit återremitteradt. De väsendfe»
iigaste afimiirkningar, som, under de uti sistnämnde 3:ne Stånd förefallne
discus-
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 212,
discussioner, blifvit framställde, hafva varit; alt den af Utskottet föreslag-
ne åtgärd att befria rust- och rot- hålla re från möles-passevolancens erläg¬
gande, och lill de kostnader, hvilkas bestridande dermed varit afsedt, an¬
visa serskildt Stats-anslag, skulle för rust- och rot-hållare, hvilka förvärf-
vat sine egendomar, med beräkning af skyldigheten alt soldalerne vid mö¬
ten underhålla, medföra eftergift på bekostnad af dels egarne lill sådan
jord, som, antingen är ifrån rustning och rotering befriad eller anslagen lill
båtsmans-håll, dels ock Rikets öfrige invånare, hvilka genom kostnadens öf-
veiflyttande på bevillningen, finge dertill bidraga, ehuru de redan äro med
utskylder tillräckligt betungade; alt således, om, hvad icke bestriddes, rust-
och rot-hållare funnos i behof af någon lättnad uti deras skattebördor, så¬
dan icke borde beredas, med mindre än att enahanda förmon medgåfves
äfven öfriga samhälls-classer; att dessutom icke borde förbises, att rust¬
hållare, såsom ersättning för rustnings-skyldigheten, ega icke allenast befri¬
else från egen ränta, utan äfven augments-ränlor sig anvisade, hvilka ofta
äro så betydliga, att alla rustnings-koslnaderne deraf godlgöras, hvadan och
då dessutom serskildta hemman äro i väsendtligen olika behof af skatte-lin»
dring, en dylik åtgärd borde föregås af fullständig undersökning, om hvad
behof vet i detta hänseende må fordra; att lindring visserligen kunde vara
af nöden, men alt den icke skäligen borde sträckas längre, än till afgiftens
nedsättande till sådant belopp, som ungefärligen må motsvara kostnaderne
för de vanliga mötena inom provinsen, hvaremot utgifterne för öfnings-lä-
ger, hvartill rust- och rot-hållare icke vore förbundne att bidraga, kunde
genom Stats-anslag bestridas, hvadan den af Herr Reutersvärd, i denna syft¬
ning väckte motion borde af Utskottet lagas i närmare öfvervägande; alt
det vöre obilligt, att afgifterne för Infanteriet finge till kostnader för Ca-
valleriets möten användas, utan skulle de för hvarje olika vapen inflytan¬
de afgifter, på sätt Herr Reutersvärd föreslagit serskildt användas och redovisas,
samt om,i sådant fall,tillgångarne förCavaileriet blefve olillräekliga, bristen fyl¬
las genom Stats-anslag, men Infanteriets rot-hållares bidrag nedsättas till hvad
ensamt för detta vapen vore erforderligt; alt då nuvarande mötes-passevolance-
afgift utgår, enligt contract, bestämdt för viss tid, Ständerna icke ega att deruti
göra rubbning, och att, äfven om nedsättning skulle finnas lämplig, densam¬
ma icke borde vidtaga förr än efter slutet af år 1844» då nuvarande con¬
tract tilländalöper, hvilken senare mening äfven blifvit biträdd af någre le¬
damöter, som i öfrigt uti Utskottets förslag instämt; hvarjemte af någre Ta-
Bih, till R St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 1 Band, 3 Haft. 2
Stais-lftsliottets Utlåtande, N'.o 2 12.
lare flen erinran blifvit gjord, alt, vid nämnde förhållande, någon pröfning
af frågan icke vid denna, ulan nästkommande Riksdag borde ega rum; va¬
rande för öfrigt af en ledamot utaf Ridderskapet och Adeln, hvilken huf¬
vudsakligen godkänt Utskottets förslag, yrkat, att säkrare och mera bestämd
garanti, än Utskottet hemställt, borde beredas derför, att, om passevolanca-
afgiften komme att upphöra, lillgångarne för Armeens vapen-öfningar icke
må blifva beroende af Rikets Ständers godtfinnande, och de olika opinio¬
ner i detta hänseende, som, vid serkildta Riksdagar möjligen kunna göra
sig gällande; äfvensom en ledamot ansett, att det ålegat Utskottet yttra
sig, angående dispositionen af nya passevolance-fondens behållning.
Hvad angår den anmärkningen, att, då möles-passevolance-afgiffen
eller de åligganden, hvilka densamma motsvarar, kunde anses flistad vid
rust- och rot-hållares egande jord, befrielse derifrån icke borde medgif-
vas annorlunda, än om motsvarande lindring äfven blefve beredd åt andra
samhälls-classer, så lärer det, vid närmare öfvervägande, icke undfalla upp¬
märksamheten, att, om denna grundsats skall iagttagas, deraf följer, att de
ojemnheter uti beskattningen, som en gång tillkommit, svårligen skulle kun¬
na upphöra och således ej eller någon lindring meddelas dem, som till¬
äfventyrs finnas deraf i behof. Att detta sistnämnde förhållande inträffar
med dem, som innehafva skattskyldig jord, är emedlertid allmänt kändt,
och då omsländigheterne nu medgifva alt bereda dera någon lättnad uti
skattebördorna, medelst borttagandet af den nu ifrågavarande afgiften, utan
att andra nlskylder derigenom behöfva alt förhöja*, hvadan icke för öfrige
samhälls-classer uppkommer någon tillökning uti den beskattning, de hit¬
tills varit underkastade, kan derföre Utskottet ej frångå den öfvertygelse!),
att vidtagandet af en dylik åtgärd är med billighet fullkomligen instäm¬
mande, och att någon orättvisa emot Öfrige skattdragande derigenom icke
begås; börande Utskottet jemväl, i anledning af anmärkningen, alt enahan¬
da lindring tillika bordt beredas dem, som äro till båtsmanshåll indeldte och
roterade, erinra, att dessa icke hafva någon emot znötes-passevolancen sva¬
rande skyldighet sig ålagd, enär båtsmännen, vid all commendering, på all¬
män bekostnad ifrån sandings-platsarne fortskaffa? och underhållas, äfven¬
som upplysa, att Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-L(skotten
komma att afgifva serskildt yttrande, i fråga om beredandet af någon lin¬
dring för båtsmans-hållet. Likaså anser Utskottet, att, ehuru visserligen 4
år återstå af den för mötes-passevolance-afgiflens fortfarande bestämde lid,
intet hinder deraf möler att, om befrielse ifrån afgiften anses kunna och
Stats-Utskottets Utlåtande, Av o 2 i 2.
böra medgifvas, låta denna befrielse vidtaga ifrån och med början af eben
nya Siats-reglering, som nu skall af Rikets Ständer fastställas, hvilket fasS-
merg, i sådant fall, synes i flere hänseenden vara lämpligast.
Vidkommande serskildt anmärkningarne, att ytterligare garantier bor¬
de föreslås, Lill betryggande deraf, att, om passevolance-afgilten skall upp¬
höra, nötliga medel för Arméens vapeu-öfniugar icke må i framliden kom¬
ina att saknas, och alt Utskottet bordt yttra sig om disposition af ilen be¬
hållning, som å nya passevolance-fonden må uppslåj så anser Utskottet det
> förstnämnde hänseende framställda förslag, att passevolance-afgiften borde
allt framgent debiteras och åter afkorlas, ingalunda vara lämpligt, samt att
deremot, hvad Utskottet redan föreslagit, eller att, i händelse Rikets Stän¬
der framdeles nedsätta det anslag, som, i stället för passevolance-afgiflen,
nu skulle komma att beviljas, Kongl. Maj:t då må, i fråga om soldaternes
fortskaffning och underhåll vid möten, äska uppfyllandet af hvad Indel-
ningsVerk och Knekte-contract stadga, utgör allt hvad härom skäligen kan
föreskrifvas; och beträffande dispositionen af nya passevolance-fondens ba~
hållning, åberopar Utskottet, hvad uti utlåtandet N:o 78, pag. 5, redan blif¬
vit derom yttradt.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, har Utskottet funnit sig
böra till alla delar vidblifva, hvad uti det förut afgifne Ut¬
låtandet är vordet hemställdt.
Stockholm den 9 Juli 1840.
Reservationer:
Af Herr Doctor Björkman och Herr Helsingius, som åberopat de af dem vid
utlåtandet JNT:o 02 afgifne reservationer.
Af Herr Carlberg'. ”Med åberopande af min till Höglofl. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 52 afgifna reservation, som jag anhåller mätte dagens Utlåtan¬
de bifogas, för att till samtlige Puks-Stånden medfölja, får jag härmed en¬
dast tillägga och föreslå, att sedan jag numera blifvit upplyst, att till be¬
stridande af de verkliga utgifter, som böra utgå af mötes-passevolance-med-
len^ endast bestiger sig lill circa halfva beloppet af hvad, som nu utdebite-
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 2 13.
ras, nämnde utgifter ifrån och med nästa års början, böra nedsättas från
7 lill 31 R:dr per rote, och ombeder jag respective Riks-Slånden att no¬
ga bepröfva, om icke denna lättnad för rust- och rot-hållare är mera rätts¬
enlig och billig, än den af Stats-Utskollet nu föreslagne, af behofvet icke
påkallade utväg att från rust- och rot-hållare på andra medborgare öfver¬
flytta en utgift, som för dem har varit och alltid bör blifva fremmande.”
Häruti instämde Herr Moberg.
STOCKHOLM, Elmcms och Granbergs Tryckeri. 1840.
Stats-Utskottets Utlåtande} N.-o 213.
1
N:o 213.
Ank. till Exp. Utsk. d. 11 Juli, 11. 11 f. ni.
Utlåtande j i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 54 j an¬
gående Riks-Statens 5:te Hufvudtitel.
(U. A.)
Sedan ofvannämnde Utlåtande, angående Riks-Statens Femte Hufvud-Titel,
blifvit af samtlige Riks-Stånden, i anledning af anmärkningar vid vissa
punkter, återremitteradt; så får Utskottet härmed afgifva det yttrande,
hvartill berörde anmärkningar föranleda.
1:0 Svenska Academien. Hvad Utskottet yttrat, i anledning af den
gjorda framställningen om anslag till nämnde Academi, i stället för dess
förlorade rättighet att, efter cours al pari, i Rikets Ständers Bank, invexla
silfver till jettoner, har blifvit bifallet af Borgare-och Bonde-Stånden, men
återremitteradt af Ridderskapet och Adeln och Preste-Ståndet, med de an¬
märkningar: att Academierne äro att betragta som en nalional-tillhörighet,
dyrbar för sin intellectuella bestämmelse, hvarföre de ock böra af Staten
understödjas; att utdelning af jettoner vanligen eger rum i utländska Aca-
demier och att den fördel, sorn derigenom uppkommer för ledamöterne,
utgör en högst ringa ersättning för de ofta oundvikliga kostnader, som de,
utom mödan, måste, i och för deltagandet i Academiens verksamhet, un¬
derkasta sig; att närvarande fråga således icke bör betragtas endast såsom
afseende jettoner, utan såsom ett medel att understödja Academiens verk¬
samhet; att H. M. Konungen väl hittills, i afbidan å Rikets Ständers be¬
slut, täckts af Egna medel anvisa Academien ersättning för den, genom
växlings-rättens upphörande, uppkomna förlust, men att, då det icke vore
att påräkna elier skäligen kunde ifrågasättas, att Hans Majit allt framgent
skulle en dylik uppoffring vidkännas, Academien, i händelse skillnaden uti
växlings-kostnaden måste af dess egna knappa tillgångar bestridas, blefve
urståndsatt att besörja åtskilliga af de för litteratörers understödjande och
dylika för uppnående af syftemålet med Academiens instiftande nödiga ut¬
gifter, hvartill dessa tillgångar hittills blifvit använda; att derföre, om det
Bih. lill R. St. Fröt. 1S40. 4 Sami. 1 Afd. 2 Bänd. fde Haft.
1
aa
Slat.s-Utskottels Utlåtande, iV.-o 213'.
äskade anslaget ej beviljas till jettoner, det måtte anslås till andra för Aca—
demien erforderliga utgifter, på enahanda sätt, som Utskottet i fråga om
Vetenskaps-Academiens nuvarande anslag till jettoner, hemställt; att Aca-
demien emedlertid eger grundade anspråk på det ifrågaställa anslaget, enär
det ingalunda; skulle utgöra någon ny anvisning, ulan endast ersättning för
en förmon,, som varit Academien tillerkänd och i långliga tider tillgodo-
njuten,, men al Rikets Ständer indragen, hvadan ock Ständerne vid i83o
års Riksdag erkände Academiens rätt att derföre njuta vederlag, och att
Academien icke skäligen, horde plikta för den inträffade mynt-försämringen.
Hvad sålunda blifvit anfördt, har dock icke kunnat rubba den af Utskot¬
tet förut yttrade åsigt,, hvadan och då-härtill kommer, att det förra Utlå¬
tandet är af tvänne Riks-Stånd bifallet,
Utskottet samma Utlåtande vidhåller.
2:0 Vitterhets-Historie- och Antiqvitets-Academien.. Denna punkt är
bifallen af Rorgare-Ståndet,. men återremitterad från de öfriga Riks-Stånden.
Ilos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet har blifvit erinradt:
att det af Academien äskade anslag till pris och jettoner borde, på de
skäl, sorn i enahanda fråga för Svenska Academien blifvit anförde, bevil¬
jas; att, då man jemnför personalen vid denna Academi med hvad vid ut¬
ländska likartade Academier förefinnes,, densamma, i förhållände till de
mångfaldiga och vigtiga göromålen, är högst inskränkt, hvadan och då de
föreslagna lönerne icke vöre för högt tilltagna, den af Utskottet tillstyrkta
nedsättning-icke skäligen, borde ega rum; att anslaget till resor och andra
litterära företag ej eller borde nedsättas;, att det af Utskottet föreslagna
villkor för det tillökade anslagets utsående icke vöre billigt, enär det dels
icke berodde på Academien att erhålla utvidgad local, dels- tjenstemännens
moda icke blefve ringare med en inskränkt local, utan snarare tvertom,
samt Academien icke horde vara urståndsatt att begagna sådana tillfällen
till dess samlingars, förökande, sorn kunna yppas; äfvensom att berörde
villkor vöre tvetydigt och kunde gifva anledning till tvist,, huruvida ansla¬
get skulle utgå,, så snart någon åtgärd för nv locals erhållande blifvit vid¬
tagen eller först efter, det; sådan local vunnits och samlingarnes ordnande
försiggått., Varande af’ en ledamot af Preste-Ståndet upplyst, att förslag
till utvidgad local för Academien redan fanns upprättadt och anledning att
förmoda, det- frågan derom inom kort skulle blifva afgjord.
Hos Ronde-Ståndet har den ifrågakomna tillökningen uti Academiens
anslag blifvit bestridd, under förmenande,, att det icke varit conseqvent,, atti
Stats-U tskoltels Utlåtande , IV.-o 2/3.
3
en sådan tillstyrka, då Utskottet icke ansett sig höra föreslå ökade löner
till åtskilliga Embetsverk, hvilka likväl vore nödvändiga för att bibehålla
rätt och ordning.
Jemte vidhållande af den förut, i fråga om anslag af Statsmedel till
jettoner, yttrade åsigt, anser Utskottet, sorn, med föranledande af de hand¬
lingar, hvilka åtföljt Kongl. Majus Nådiga Proposition och på grund af en¬
skild motion, för befordrande af Äcademiens verksamhet, föreslagit högre
anslag, än Kongl. Propositionen upptager, sig icke kunna ytterligare för¬
höjning tillstyrka, hvaremot Utskottet ej eller, på grund af det endast
inom ett Riks-Stånd gjorda yrkande, linner anledning föreslå någon ned¬
sättning, hvadan Utskottet, i fråga om anslags-beloppet,
dess förra Utlåtande åberopar;
och vidkommande serskildt hvad, i afseende å tiden för det tillökade an¬
slagets utgående, blifvit föreslaget; så finner Utskottet så mycket mindre
anledning att detsamma frånträda, som, enligt den uti Preste-Ståndet med¬
delade upplysning, det bör vara att förvänta, att Academien snarligen er¬
håller en utvidgad local.
3:o Kongl. Academien för de fria konsterna. Vid Utskottets förra yt¬
trande är hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet anmärkt, att,
då Lärarnes aflönings-villkor för närvarande äro ytterst knappa, så att de i
allmänhet, för den lid, de egna åt undervisningen till Äcademiens elever,
icke ens njuta den ersättning, som vissa enskilde Lärare för lectioner utom
hus erhålla, billigheten fordrar, att de, oberoende af förändringarne med
Äcademiens byggnad, erhålla den åsyftade tillökningen, äfvensom att för¬
höjningen i öfrigt likaledes är för Academien nu genast oundgängligen af
nöden lill rese-stipendier m. m., så framt Äcademiens verksamhet på än¬
damålsenligt sätt skall kunna befrämjas; varande, i sammanhang härmed,
flera serskilda motioner väckta om beviljande af anslag till fyllande af
hvad, som för ombyggnad af Äcademiens hus erfordras, utöfver det capi¬
tal, som genom en donation af Hans Majit Konungen nu finnes dertill af¬
satt, hvarvid blifvit föreslaget, dels anvisande af serskilda medel, oberoen¬
de af det här förut omnämnde tillökade anslaget, dels alt byggnads-behof-
vet skulle fyllas på det sätt, att den af Kongl. Majit äskade tillökning i
års-anslaget i första rummet skulle användas till byggnadefnes istånd-
sättande.
4
Stats-Utskottets Utlåtande , N.o zt3.
Utskottet, som anser frågan om anslag till nödig förändring af Acade-
miens byggnad lämpligast böra i sammanhang med extra Stats-regleringen
behandlas och då vill öfver här förut omförmälde motioner sig yttra, kan
icke frånträda dess förut yttrade, af Borgare- och Bonde-Stånden godkända,
åsigt, att ökadt anslag för Academiens årliga behof icke bör anvisas förr
än, efter fullbordad ombyggnad af Academiens hus, Academiens Läroverk
blifvit utvidgadt och ordnadt på sätt, som med samma ombyggnad bland
annat varit åsyftadt, helst, i motsatt fall, om Staten skall lemna det
till byggnaden erforderliga anslag, utgiften blefve alltför betydlig; hvarföre
Utskottet vidblifver, hvad i förra Utlåtandet är vordet yttradt.
^:o Kongl. Bibliotheket. Vid denna punkt, som Borgare- och Bonde-
Stånden bifallit, har hos Ridderskapet och Adeln blifvit erinradt, att vid
det förhöjda anslaget borde fästas det villkor, att catalog å tillkomna böc¬
ker årligen måtte af trycket utgifvas; att Vaktmästarne, utan inskränkning
i lönens nuvarande belopp, måtte erhålla serskild beklädnads-ersättning,
helst de vid tjenstgöring böra vara klädde i Kongligt livrée, sorn för dem
medför en betydlig kostnad; och att villkoret, det Bibliotheket skulle ställas
under Ecclesiastik-Departementet, borde utgå, enär sådant innefattade en
organisations-åtgärd, sorn säkerligen, utan framställning från Rikets Stän¬
der, vid ärendenas fördelning emellan de olika Departementen blefve vid¬
tagen, samt för öfrigt icke af Stats-, utan endast af Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet kunde föreslås. — Hos Preste-Ståndet är anmärkt, att
det belopp, som årligen skulle få användas lill böckernas ordnande, borde
få utgå icke blott i trenne år, som Utskottet föreslagit, utan årligen intill
nästa Riksdag, hvarjemte en ledamot, i anledning deraf, att Utskottet af-
styrkt väckt motion om löne-anslag för en vice Bibliothekarie, anfört, att
det för Bibliotheket vöre mera gagneligt att erhålla en ordinarie tjenste¬
man, än flere extra biträden.
Yid öfvervägande häraf har Utskottet, sorn, hvad serskildt beträffar
A^ktmästarnes löne-förmoner, får fästa uppmärksamheten derå, att sam¬
manlagda beloppet af hvad Utskottet beräknat, är enahanda med hvad hit¬
tills utgått, och hvaruti någon förhöjning icke är vorden äskad, samt för
öfrigt motsvarar, hvad vid en dylik befattning skäligen kan ifrågasättas, och
vanligen bestås,
funnit sig böra vidblifva hvad, i anledning af väckt motion om
löne-anslag för en vice Bibliothekarie samt i fråga om anslag tili
Stat s-Vt skottets Vtlåtande, 2F:o 2i3.
5
extra biträden för Bibliolhekets ordnande, äfvensom Vaktmästar-
nes aflöning, förut är vordet yttradt;
hvaremot Utskottet, med åberopande af hvad Utlåtandet i öfrigt innehål¬
ler, anser
att den föreslagna hemställan till Kongl. Majit om Bibliothekets
ställande under Ecclesiastik-Deparlementet, icke bör ega rum,
enär numera blifvit stadgadt, huru dermed skall förhållas.
Vidkommande yrkandet, att förteckning å tillkomne böcker årligen,
måtte från trycket utgifvas; så enär Utskottet föreställer sig, att, då Biblio¬
teket blifvit ordnadt, och fullständig catalog upprättad, densamma äfven
varder till trycket befordrad, och sedermera, för dess completterande,
supplement dertill årligen utgifne, anser Utskottet,
berörde yrkande icke böra till serskild åtgärd å Rikets Ständers
sida föranleda.
5:o Kongl. Museum. Afven denna punkt är bifallen af Borgare- och
Bonde-Stånden, men återremitterad af Ridderskapet och Adeln samt Pre-
ste-Ståndet. Härvid har endast blifvit erinradt, att det vore orätt att låta
frågan om anslag till konst-alsters inköp blifva beroende af localens utvid¬
gande, helst, efter en Talares förmenande, nödigt utrymme nog skulle kun¬
na beredas, allenast erforderlige medel till förstnämnde ändamål erhÖllos;
varande derjemte af en ledamot uppgifvet, att frågan om anvisandet af en
utvidgad local, på Kongl, Maj:ts Nådiga pröfning berodde,, samt att det
vore all anledning förmoda, det Kongl. Maj:ts Nådiga bifall tili förslaget
skulle vinnas och den nya localen inom kort tid kunna öppnas för samlin-
garnes emottagande.
Då emedlertid* någon åtgärd icke kan grundas endast på berörde upp¬
gift, eller föreslås, innan det blifver officielt kändt, hvad förändring, som
verkligen må komma att ega rum,
finnér Utskottet sig icke mera än förut kunna det här omförmäl-
da anslaget tillstyrka, utan får i så väl denna, som öfriga delar,
det förra Utlåtandet åberopa.
6:0 Naturhistoriska Museum. Härvid har hos Ridderskapet och Adeln
blifvit anmärkt, att, ehuru Utskottet uppgifvit sig hafva tillstyrkt, hvad
som är vordet begärdt, sådant dock icke vore med förhållandet enligt,
enär åtskilliga anslag blifvit nedsatta, samt att den föreslagna nedsättaingen
6
Stats-Utskcttets Utlåtande, N.-o 213.
uti de för Ritaren och Conservatorn äskade arfvoden ej borde ega rum,
enär det icke vore lätt att till dessa platser erhålla skicklige personel1.
Jemte det Utskottet får erinra, att det icke uppgifvit sig hafva tilh
styrkt allt hvad Äcademien begärt, utan endast yttrat sig hafva tillstyrkt
hela det för samlingcirne föreslagna belopp, finnér Utskottet, då Utlåtan¬
det är af Preste-Ståndet lemnadt utan anmärkning, samt af Borgare- och
Bonde-Stånden bifallet,
sig böra detsamma vidhålla.
7:0 I anledning af Utskottets tillkännagifvande, att hvad Kongl. Majit
föreslagit, angående anslag till Rese-Stipendier samt Läroböckers och larda
J^erks lifgifvande, skulle i sammanhang med Extra Statsregleringen behand¬
las, har hos Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden blif¬
vit anfördt, att, då dylika behof alltid förekomma och derföre äro att så¬
som ständiga anse, de medel, sorn dertill kunna varda anvisade, böra, på
sätt Kongl. Majit äskat, å Stat upptagas och således icke lämpligen kunna
hänföras till Extra Stats-regleringen, hvilken endast bör omfatta tillfälliga,
för en gång utgående, anslag. Deremot har Bonde-Ståndet låtit vid Ut¬
skottets yttrande bero.
. */
Då i betragtande tages, att så beskaffade anslag, hvarom fråga nu är
väckt, hittills icke varit å ordinarie Stat uppförda och det, vid sådant för¬
hållande, torde vara lämpligt att, innan en dylik åtgärd vidtages, utaf
dispositionen af de medel, som till bebofvet kunna varda anvisade, hemta
närmare ledning för att bedöma, hvad gagn af sådane anslag må kunna
beräknas och i hvad mon de äro af behof påkallade; har Utskottet, vid
öfvervägande jemväl deraf, att, genom afgifvandet af ett nytt, utaf Rikets
Ständer i sammanhang med det förra Utlåtandet icke pröfvadt, förslag, hin¬
der kunde anses möta att Utlåtandet i denna del till slutlig pröfning före¬
taga, funnit sig
icke kunna frångå dess förut yttrade öfvertygelse, att hvad till
ifrågavarande behof må beviljas, för närvarande icke bör på ordi¬
narie Stat upptagas, utan vid Extra Stats-regleringen tagas i öf¬
vervägande.
8:0 Dramatiska Spectaclet. Denna punkt, som Borgare-Ståndet bi¬
fallit, är ilrån de öfriga Riks-Stånden, af olika orsaker, återremitterad. Hos
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet har blifvit anfördt, å ena si¬
dan, att, då Utskottet genom anslagets fortfarande velat underlätta Thea-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 213.
7
terlis bestånd, vore det en motsägelse att, såsom villkor derföre, föreslå
frihet till enskilda Theatrars anläggande i hufvudstaden, enär den Kongl.
Theaterns inkomster derigenom skulle förminskas med vida större belopp,
än ansläget motsvarade; att det icke tillhörde Stats-Ufskottet att genom
föreslående af ett dylikt villkor, inlåta sig uti behandling af frågan om
enskilda Theatrars anläggning, som tillhörde Allmänna Besvärs- och Ekono¬
mi-Utskottet, hvilket äfven i detta ämne fått emottaga motioner; att detta
villkor för öfrigt vöre så mycket mera olämpligt,, sorn nyssnämnde fråga
vid de tvänne senaste Riksdagarne förevarit, men förfallit, och Constitutions-
Utskottet vid 1823 års Riksdag förklarat det ankomma på Kongl. Maj:t
att förbud emot enskilda Theatrars anläggning i hufvudstaden utfärda; att
det var öfverflödigt uttrycka, att,, om dylika Theatrar få anläggas, dervid
skulle iagtlagas de reglementariska föreskrifter, Kongl. M’aj:t kan finna af
nöden, enär sådant är en gifven följd af redan gällande stadganden; äfven¬
som att det nu ifrågavarande ringa anslaget icke kunde betragtas såsom en
uppodling, då det vore- fullt ersatt af de bévillnings-afgifter, Theaterns
personal erlägger;, samt å andra sidan, att intet anslag för Theatern borde
beviljas och att den omständighetenatt ett sådant under en längre tid
varit anvisadt, icke utgjorde något giltigt skäl för dess fortfarande; varande,
i sammanhang med detta ärendes behandling, hos Ridderskapet och Adeln
af Herr Munck, af Rosenschöld N, R., framställdt det yrkande, att ett
visst anslag borde anvisas åt inhemske författare af sådane dramatiska ar¬
beten, sorn å Kongl. Theatern, uppföras*
Hos Bonde-Ståndet är anmärkt, att, då Kongl. Theatern endast är in¬
rättad för hufvudstadens nöje,, och redan kostat Staten betydliga summor,
något anslag af allmänna medel icke vidare bör för densamma medgifvas.
Då det hos alla bildade nationer varit insedt och erkändt, att Thea¬
tern utöfvar ett icke ringa inflytande på den sköna litteraturens utbildning,
hvarföre ock de under allmänt inseende ställda Theatrarne i andra länder
vanligen njuta ganska betydliga Statsbidrag, samt Utskottet, delande denna
åsigt, anser den så kallade Kongl. Theatern icke böra betragtas såsom en
Inrättning, tillkommen endastför hufvudstadens invånares nöje, har Ut¬
skottet
icke funnit sig böra frångå tillstyrkandet, att det i långliga tider
beviljade, mindre betydliga Stats-anslaget, må fortfara.
Likasom Utskottet af hvad anfördt blifvit,
icke fmuer sig föranlåtet frånträda det för anslaget tillstyrkte
villkor;
8
Stats-Utshottets Utlåtande, N'.o 213.
helst Utskottet anser en fri täflan nödig, för att åt Theatern bereda den
utveckling, som måste vara ändamålet med det understöd, Staten lemnar.
Hvad. angår Herr Munck af Rosenschölds framställning om anslag till
prsemier för inhemska författares dramatiska arbeten; så, enär, enligt hvad
kändt är, Theatern lemnar ersättning för sådane pjeser, som till spelning
antagas, och detta är att hänföra lill nödiga omkostnader, som afTheaterns
tillgångar skola bestridas,
anser Utskottet någon åtgärd, i anledning af berörde framställning,
icke erforderlig.
g:0 Kongl. Vetenskaps-Academien. Vid denna punkt har inom Preste-
Ståndet af tvänne Ledamöter, blifvit^ anmärkt, att, då Utskottet ansett
anslag till jettoner icke böra af allmänna medel utgå, vore det inconse-
qvent att låta Yetenskaps-Academien, ehuru under annan benämning, bi¬
behålla det för nämnde behof hittills åtnjutna anslag. Då emedlertid ingen
anmärkning deremot blifvit framställd hos Ridderskapet och Adeln, samt
Utlåtandet i denna del är af Borgare- och Bonde-Stånden bifallet,
anser Utskottet sig böra vid hvad förut är vordet yttradt, för¬
blifva.
10:0 I afseende å anslaget till ved och ljuspenningar, har, i fråga om
det föreslagna villkoret för fortfarande af hvad för Theatern belöper, blif¬
vit hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet åberopadt, hvad i sam¬
ma ämne vid åttonde punkten är vordet anmärkt, hvaremot uti Bonde-
Ståndet, i likhet med hvad vid samma punkt yttrades, det ifrågavarande
anslaget för Theatern blifvit bestridt. Borgare-Ståndet åter, har bifallit Ut¬
skottets förslag.
I öfverensstämmelse med hvad vid 8:de punkten är vordet yttradt,
anser Utskottet sig böra det afgifna Utlåtandet vidhålla.
Utskottets vid slutet af Utlåtandet gjorda framställning, att Rikets
Ständer måtte fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på ändamålsen¬
ligheten deraf, att ett närmare samband emelian de serskilda för veten-
skaperne och de sköna konsterne i hufvudstaden stiftade Academier, kunde
beredas, samt deras bibliothek och samlingar, efter beskaffenheten, förenas,
har föranledt de anmärkningar, hos Ridderskapet och Adeln: att, ehuru
afsigten med Utskottets framställning vore god, fordrade likväl utförandet
betydliga
Släts+U tskoltets Utlåtandej lV:o 2/3.
9
betydliga kostnader, hvadan deri föreslagna hemställan till Koilgi. Maj:t,
icke vöre lämplig, med mindre, än att nödiga anslag jemväl anvisades,
samt att dylika 'erganisations-förslag för öfrigt icke vöre Stats-, utan Eko¬
nomi-Utskottet tillhörande; uti P reste-Ståndet: att den åsyftade amalgame-
ringen af de olika Academiernes Bibliothek och konstsamlingar, vöre overk¬
ställbar, helst dessa, till betydlig del, tillkommit genom donationer, och
de dervid fästade villkor icke kunna rubbas; samt uti Bonde-Ståndet, att
hemställan hos Kongl. Maj:t icke vore erforderlig, enär det ankoinme på
Rikets Ständer, sorn skola nödiga medel anvisa, att fatta de beslut i före¬
varande fråga, hvartill anledning må förefinnas, hvarföre Stats-Utskottet
borde förslag dertill afgifva. Hos Borgare-Ståndet har Stats-Utskottets yt¬
trande blifvit bifallet.
Då den princip, som Utskottet framställt, i allmänhet icke blifvit be¬
stridd samt det ankomme på Kongl. Majit, att derest densamma ansågs
förtjena afseende, i Nåder pröfva, i hvad måtto den må kunna utföras
och hvad för sådant ändamål, i ett eller annat afseende, vore af nöden,
har Utskottet, sorn icke anser sig vara förhindradt, att en framställning till
Kongl. Majit i detta ämne tillstyrka, men deremot finner sig icke tillhöra,
att, på siitt uti Bonde-Ståndet blifvit ifrågasatt, förslag i ämnet uppgöra, och
•till Rikets Ständers pröfning framlägga,
funnit sig icke äga anledning frångå hvad förut är vordet yttradt.
Slutligen har Utskottet skolat anmäla, att, i följd af Rikets Ständers bifall
till h vad Utskottet i Utlåtandet Nio 148 pag. 5 yttrat, bör under rubrik:
till understöd vid vettenskapliga arbetens lifgifvande, å nu ifrågavarande
Titel uppföras ett emot räntan å Kongl. f. d. Canzlhstyrelsens Händ-cässa
svarande anslag af 45o Ridr Bico.
Stockholm den 9 Juli i84o.
Reservationer:
Vid 7 punkten:
af Herr Doctor Thomander: ”Jag reserverar mig deremot, att Högloft.
Stats-Utskottet icke vid de i tre Riks-Stånd yttrade önskningar, fästat dét
afseende, att Utskottet, med frånträdande af sitt förra beslut företagit frå¬
gan om anslag till rese-stipendier och böckers utgifvaude, i sammanhang
med den ordinarie Stats-regleringen.” — Härmed förenade sig Herr Halling.
Bill. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4'de Haft. 2
10 Stats-Utskottets Utlåtande, J\-o 214-
Vid 8 punkten i emot tillstyrkan att anslaget för Dramatiska Spektaklet
måtte fortfara:
af Johan Andersson , Petter Persson, Anders Nilsson, Sven Heurlin
och Gustaf Apelgvist.
N:o 214.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 Juli, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 5j, angå¬
ende Sjette Hufvud-Titeln.
(U. A.)
Till besvarande får Utskottet härmed upptaga de anmärkningar, som
vid nämnde Utlåtande, angående reglering af Riks-Statens Sjette Hufvud-
Titel, blifvit vid nedannämnde punkter framställde:
st:dra punkten. Invalid-Inrättningen. Utskottets förslag, att ifråga¬
varande Inrättning måtte upplösas, har blifvit bestridt af åtskillige leda¬
möter inom Ridderskapet och Adeln samt en ledamot af Preste-Ståndet, un¬
der erinran alt, då det vöre hvarje Stats heliga pligt, att egna nödig om¬
vårdnad åt de krigare, som, för dess försvar uppoffrat helsa och krafter,
vore det icke lämpligt, att upphäfva nu ifrågavarande, för ett så vackert
ändamål bildade Inrättning, som, ehuru den nu är inskränkt, eger det ut¬
rymme, att, om behofvet så fordrar, densamma, utan ökade administra-
tions-kostnader, kan betydligt utvidgas; att då Utskottet förmenat, att de
fleste af å Inrättningen för närvarande intagne Invalider icke deltagit uti
fälttåg, vore likväl förhållandet sådant, att af de 82 Invaliderne, j5 bevi¬
stat krig och s5 af dera derunder blifvit blesserade; samt alt i öfrigt, nö¬
dig omvårdnad äfven måste lemnäs dem, som genom långvarig tjenstgöring
under fred blifvit till vidare krigstjenst oduglige, hvarvid ej borde förbises,
att ganska många soldater sakna anhöriga, sorn skulle kunna om dem taga
vård, och att det, hvad den värfvade soldaten angår, i allmänhet mötte
svårighet att, på sätt Utskottet yltradt, blifva inackorderad pålandet, enär
sådant icke med hans vanliga lefnadssätt instämde. Varande för öfrigt an¬
märkt, att, äfven om Inrättningen skulle upplösas, de till dess underhåll
Stats-Utskottets Utlåtande,, N:0 214-
11
anvisade fonder och tillgångar icke borde, på sätt Utskottet föreslagit, till
Armeens Pensions-Cassa och Wadstena Krigsmanshus-Cassa disponeras, helst
sådant ingalunda kunde anses med deras ändamål instämma, utan medlen
antingen samlas, för att vid krig kunna till blesserades underhåll använ¬
das, eller och återgå till Tredje Hufvud-Titeln, dit Adelsfane-Indelningarne
egenteligen förmentes höra, samt att dessutom, om en dylik åtgärd ansåges
böra vidtagas, Utskottet likväl först borde för Rikets Ständer framlägga en
fullständig utredning af förhållandet med de ifrågavarande tillgångarne.
Hvad angår hufvudfrågan eller Invalid-Inrättningens indragning; så har
Utskottet af de gjorde anmärkningarne,
icke funnit anledning frångå sin förut yttrade mening.
Vidkommande åter dispositionen af de för Invalid-Inrättningen anvi¬
sade tillgångar; så har Utskottet skolat upplysa, att, enligt hvad 1887 års
Riks-Hufvud-Bok utvisar, Invalidhus-fondens reserverade behållning vid
nämnde års sint utgjorde 81,042 R:dr 3 sk. io rst., hvaraf 36,000 R:dr
voro emot ränta utlånte; att inkomsterne af indragne indelningar vid f. d.
Adelsfanan nämnde år uppgingo till 27,480 R:dr 33 sk. 1 rst., hvaraf lik¬
väl 1,217 R:dr 8 sk. 8 rst. blifvit afkortade; att de indelningar och bostäl¬
len, hvilka ytterligare äro till indragning för fondens räkning afsedde, kun¬
na beräknas till 4>855 R:dr, med iagttagande hvaraf fondens inkomster kom-
me att utgöra omkring 32,3oo R:dr, samt, då årliga utgifterne upptagas till
15,ooo R:dr, ett årligt öfverskott uppkommer af circa 17,300 R:dr. Med
afseende å de anmärkningar, sorn blifvit framställde emot det förra yttran¬
det, angående ifrågavarande medel, har Utskottet funnit sig böra iså måtto
samma yttrande frånträda, att Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:t må ega att, intill nästa Riksdag, disponera Inva¬
lid-Inrättningens inkomster, för att, med iagttagande af lämplig
fördelning mellan befäl och manskap, användas till contant under¬
håll för sådane personer af Armeen och Flottan, som annars vore
till intagande å Invalid-Inrättningen berättigade, samt att Rikets
Ständer tillika måtte i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
ville till Rikets Ständer, vid nästkommande Riksdag, aflåta Nådig
Proposition, angående Invalidhus-fondens tillgångars användande
på sådant sätt, hvarigenom det med dessa medel för närvarande
afsedde ändamål må kunna befrämjas.
4:de punkten, angående anslag till Drottning-huset, har blifvit återre¬
mitterad ifrån Bonde-Ståndet, hvarvid hufvudsakligen blifvit anmärkt, att
en dylik Inrättning, hvaraf icke alla samhälls-classer i Riket kunna hemta
12:
Stats-Ulskottels Utlåtande, N.o 21jf.
nytta, ej borde af ytterligare Statsanslag komma i åtnjutande; men då Ut¬
låtandet i denna del blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Presle-Stån-
det lemnat utan anmärkning och af Borgare-Ståndet bifallet,
anser Utskottet sig böra detsamma vidblifva.
5:te punkten. I anledning af b vad Utskottet yttrat, rörande väckt
fråga om tillökning uti anslaget för Institutet för blinda och döfstumma,
har hos Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Borgare-Stånden blifvit
anfördt, att det nyligen blifvit afgjordt, att egendomen Manhem komme
att för Institutets räkning inköpas, hvarigenom erhålles en ändamålsenlig
local, som lemnar utrymme för något mera än 8ö elever, eller 20 utöfver
det nu befintliga eller till antagande bifallna antalet, samt att då således
hinder icke möter, att emottaga de 1 f elever, för hvilkas underhåll ytter¬
ligare anslag blifvit begärd t, samt ett betydligt antal fattiga blinda och
döfstumma personer i Sverige förefinnes, berörde ytterligare anslag af 2*666
R:dr 32 sk. skäligen borde beviljas.
Med afseende å de sålunda uti Irenne Riks-Slånd framställda anmärk¬
ningar och då, enligt hvad numera upplyst blifvit, erforderligt utrymme
lör den ifrågakomne tillökningen icke saknas, har Utskottet trott sig böra,
med frånträdande af det förra yttrandet, tillstyrka,
att anslaget för nu ifrågavarande Institut må ökas med 2,666 R:dr
3a sk., eller till 10,noo R;dr, under förbehåll att der ytterligare,
kostnadsfritt,, intages i/y elever;
och då eleverne hittills antagits till lika antal ifrån hvarje Stift, men här¬
vid förekommer att folkmängden i de serskilda Stiften är högst betydligt
olika, hemställer Utskottet-,]
att, utan rubbning af hvad angående nuvarande antalet elever är
stadgadt, till Kongl. Maj:t må öfverlemnas att, med afseende å
folkmängden och inom hvarje ort befintliga döfstummas antal, be¬
stämma de tillökade friplatsernas fördelning emellan Stockholms
Stad och de olika Stiften, så att en billig proportion dem emel¬
lan på det hela må blifva beredd.
Deremot vidhåller Utskottet dess yttrande angående väckt fråga om
anslag till localens utvidgande.
De punkter, som icke här förut upptagas, hafva blifvit lemnade utan
Stats-Utskoitets Memorial, N.-o 2/5, ochUtlatande, N.-o 216. 13
anmärkning eller bifallne, och erfordra således icke vidare yttrande å Ut¬
skottets sida.
Stockholm den 9 Juli 1840.
Nio 215.
Ank. till Exp. TJtsk. den 11 Juli; kl. ti f. ni.
Mhnorial, angående återremiss å Utlåtandet JY;o 58 j angående
reglering af Sjunde Hujvud-Titeln.
(U. A.)
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58 har, af Bonde-Ståndet blifvit återre-
mitteradt; men då detsamma är vordet bifallet af Ridderskapet och Adeln
den i5 sistlidne Maj, af Preste-Ståndet den j3 i samma månad och af
Borgare-Ståndet jemväl förstnämnde dag; samt ärendet således, enligt ^5 §.
af Riksdags-Ordningen, är genom trenne Stånds beslut afgjordt,
anser Utskottet sig dermed icke kunna taga vidare-befattning.
Stockholm den 9 Juli 1840^
N:o 216.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 Juli, kl. li f. m.
Utlåtande> i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet N:o 5g.
(U- A.)
Sedan Stäls-Utskottets Utlåtande N:o 5c), i fråga om utgifternas reg¬
lering under Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titél blifvit af de serskilda Riks-
14
Stats-Utskottets Utlåtande, JV.o 216•
Stånden dels i sin helhet, dels i åtskilliga delar återremitteradt, får Ut¬
skottet till besvarande upptaga de förekomne anmärkningarne, i den ord¬
ning, hvaruti de serskilda punkterne uti Utlåtandet förekomma.
1 :o inslaget för fångars värd> skjuts} underhåll, medicamenter m. rn.
samt Spinnhusen.
aö) Utskottets tillstyrkan om uppförande å Stat af ett tillökt anslag,
stort 100,000 R:dr, har, af en ledamot inom Ridderskapet och Adeln för-
anledt det förslag, att till minskning uti utgifterne för fångars underhåll,
Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl.
Maj:t ville förständiga Dess Befallningshafvande att sjelf ve icke befalla, ej
eller tillåta sina underlydande att, utom då det för allmänna säkerheten
fordras, i häkte inmana sådane förbrytare, som begått mindre brott, såsom
snatteri och dylikt, utan dem blott vid Domstol inställa, för undergående
af ransakning; och inom Bonde-Ståndet hafva flere ledamöter yttrat sig
emot berörde summas uppförande på Stat, enär man kunde hoppas, att
detta slags utgifter J’for framtiden” borde förminskas, och Riksgälds-Con-
toiret i alla fall icke saknade tillgångar att nu, såsom tillförne, fylla den
möjligen blifvande bristen, hvaremot Preste-Ståndet lemnat denna del af
Utlåtandet utan anmärkning och Borgare-Ståndet densamma bifallit.
Då allmänna Lagen meddelar föreskrifter, huru förhållas bör med häk¬
tande af för brott tilltalade personer, men Stats-Utskotlet icke tillkommer
att föreslå några åtgärder i afseende på tillämpningen deraf, och då med
det i anledning af den ökade kostnad, fångvården visat sig medtaga, till¬
styrkte uppförandet på Stat af ett anslag, närmare motsvarande behöfvet,
än hvad som förut varit anvisadt, endast åsyftats att denna utgift i Riks-
Staten måtte, så vidt på förhand beräknas kan, utföras till sitt rätta be¬
lopp, utan att någon förhöjning i utgiften derigenom eger rum, då Riks-
gälds-Contoiret i alla fall måste ersätta bristen, likasom den möjligen kom¬
mer att detsamma tillfalla,
har Utskottet icke funnit någon anledning att förändra dess förut
i denna punkt afgifna yttrande.
b') Utskottets yttrande i detta moment har inom Ridderskapet och
Adeln framkallat den anmärkning, att Läns-Styrelserne ej kunna, utan den
största olägenhet, skiljas från deras befattning med administrationen af de
serskilda häktena i orterna, hvaremot andra ledamöter yrkat bifall till Ut¬
skottets, på Revisorernes hemställan grundade tillstyrkan, att, till Kongl.
Styrelsen öfver Fängelser och Årbets-Inrättningar i Riket måtte öfverlem-
Stats-Utskottets Utlåtande, JV.o 216.
15
nas förvaltningen i sin helhet af anslagen för Fångväsendet, så mycket
heldre, som dermed endast blifvit åsyftadt, att nämnde Styrelse, sorn re¬
dan har högsta uppsigten öfver fängelsernas organisation, äfven måtte er¬
hålla ett allmänt inseende öfver förvaltningen och redovisningen af de
dertill anslagna medel; och enär Utskottet icke tillstyrkt, att Konungens
Eefallningshafvandes tillsyn öfver administrationen vid Länshäktena måtte
upphöra, utan endast att förvaltningen af de till Fångväsendet anvisade
medel må, till vinnande af enhet och redighet i räkenskaperne, ställas un¬
der inseende af Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-inrättningar i
Riket,
vidblifver Utskottet sitt afgifna yttrande.
c) Utskottets yttrande i anledning af Prosten Sylvans motion angå¬
ende Fång-Predikants-löner vid Malmö Corrections-Inrättning, har, inom
samtlige Riks-Stånden föranledt anmärkningar, dels att Utskottet ej skulle
förfarit enligt Grundlagen, då Utskottet, utan att Prosten Sylvans motion
dertill gifvit anledning, föreslagit en fördubbling uti Fång-Predikantens, af
Kongl. Maj:t fastställda löne-villkor, hvilken anmärkning inom Ridderska-
pet och Adeln framkallat en motion af Friherre CederströmJ._, i samma
syftning som Utskottets förslog, med det tillägg, att Fång-Predikanten
skulle vara berättigad att åtnjuta den fördubblade lönen endast så länge
han med samma förmåga, nit och skicklighet finnes fortfara, och således
äfven vara förbunden att hvarje år förete Fång-styrelsens förord i sådant
afseende, dels att Predikanterne vid öfriga Corrections-Inrättningar och
Fängelser måtte erhålla rätt till samma förmon, hvarom motioner blifvit
väckta inom Borgare-Ståndet af Herr Christiersson, angående Fång-Predi-
kanterne i allmänhet, och af Herr Lector Laurenius inom Preste-Slåndet,
som yrkat att lönen för Predikanten vid Norrköpings Correetions-Inrätt-
ning måtte förhöjas till 400 R:dr, dels att Utskottet måtte tillstyrka Rikets
Ständer, att, till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna fastställandet af
en ny löne-reglering, intill nästa Riksdag, för samtlige Fång-Predikan terne
i Riket, dels ock slutligen, att Fång-Predikanterne, då de erhålla dubbla
löner, borde mista sin dubbla tjenst-äis-beräkning, såsom ledande till mot¬
satsen af hvad Utskottet åsyftat med löne-förhöjningen.
Utskottet, som det, enligt 3o §?. Riksdags-Ordningen , tillkommer att
utröna, pröfva och föreslå Rikets Ständer det, som till Stats-Verkets behof
erfordras, har, vid fullgörandet af detta åliggande, ansett sig pligtigt att,
om behofvet för något visst föremål finnes vara större, än som blifvit ge-
35
. Ståts-Utskottets Utlåtande, Nto 216.
liom Kongl. Maj:ls Nådiga Propositioner, eller enskilda motioner ifrågasatt,
tillstyrka Rikets Ständer beviljandet af ett högre anslag för ett sådant be¬
hof, lika väl sorn Utskottet, vid etfmotsatt förhållande, eger att föreslå
nedsättning uti hvad äskadt blifvit; i följd hvaraf Utskottet finnér sig ej
kunna fästa afseende å de anmärkningar, sorn rörande formen för detta
ärendes behandling blifvit inom de serskilda Riks-Stånden väckta.
Hvad åter angår sjelfva saken, så ehuru Utskottet vidhåller sin ut¬
tryckta åsigt, att det bör anses rättvist och billigt, att en Fång-Predikant,
då han utöfvar ett så ansvarsfullt och mödosamt kall, som är händelsen
vid Malmö Corrections-Inrättning, må kunna efter en viss bestämd tids
nitisk tjenstgöring, tillerkännas något förbättrade löne-villkor, hvarigenom
han uppmuntras att vid sysslan en längre tid qvarstanna, har likväl, med
afseende derpå, att Kongl. Majrt, till hvars disposition anslaget för Fång¬
vården i allmänhet är stäldt, följagtligen är i tillfälle att tilldela en ni¬
tisk och skicklig Fång-Predikant, som, af Åttonde Hufvudtitelns anslag
uppbär sitt arfvode, den förhöjning deruti, hvaraf han kan finnas hafva
gjort sig förtjent, och då Utskottet icke anser lämpligt att för de vid
Fästningarne och Länshäktena anstälde Predikanter, hvilkas aflöning utgår
af anslaget å Riks-Statens Andra Hufvud-Titel, tillstyrka löne-förbättringar,
sorn ej af Kongl. Maj:t blifvit ifrågasatte, funnit sig böra,
ej mindre frånträda hvad Utskottet i det först afgifna Utlåtandet
hemställt, angående fördubbling, efter 5 års tjenstetid, af Predi¬
kantens vid Malmö Corrections-Inrättning till 600 R:dr bestämda
lön, än ock afstyrka all åtgärd, i anledning af de, utaf detta för¬
slag föranledda motioner;
■vidhållande Utskottet i öfrigt,
hvad uti denna punkt, i anledning af Prosten Sylvans motion om
förhöjda arfvoden för Stads-Comministrarne i Malmö, samt i af¬
seende på tillsättandet af den Fång-Predikant, som, Kongl. Maj.t
i Nåder funnit böra anställas vid Malmö Corrections-Inrättning,
blifvit yttradt, nemligen: att arfvodes-förhöjning för Stads-Com¬
ministrarne ej måtte ega rum, men att deremot Fång-Predikanten
måtte genast tillsättas, utan afseende derpå att bemälde Commi-
nistrar kunna fortfara att uppbära de dem anslagna arfvoden af
5o R:dr hvardera, mot skyldighet att vid fångarnes själavård och
undervisning, emedlertid biträda.
d) Ut-
Siats-Utskottets Utlåtandej N.-o 216.
17
cV) Ulskollels yttrande, angående forsling af Pionierer vid Carlsborgs
Fästning har, af en ledamot utaf Ridderskapet och Adeln blifvit ansedt så¬
som opassande, enär Ständerne ej borde yttra om de åtgärder, som Sty¬
relsen skulle komma att vidtaga, att de borde vara öfverensstämmande med
gällande lagar och författningar; inom Preste-Ståndet har blifvit yrkadt,
att den af Utskottet tillstyrkta underdåniga framställning borde utsträckas
till alla fång-transporter, samt den önskan tillika uttryckas, att fångar all¬
tid, ulan afseende på Läns-indelningen, böra förvaras i närmaste Krono¬
häkte, och Bonde-Ståndet har beslutat återremiss, på det af en ledamot
anförda skäl, alt Utskottet förmentes icke hafva på ett tillfredsställande sätt
besvarat motionen.
I anledning häraf, har Utskottet endast ansett sig böra upplysa, alt
Utskottet, genom det begagnade uttrycket: ”med gällande Lagar och För¬
fattningar öfverensstämmande åtgärder’’ velat antyda, att Utskottet icke
funnit sig tillkomma att ingå i pröfning, om och i hvad mon, den af mo¬
tionären öfverklagade forsling af Pionierer vid Carlsborgs fästning må vara
beroende af de, för fångars transporterande och afstraffningar, i Lag med¬
delade föreskrifter, samt att blott för det fall, att bestraflningarne kunna
lagligen ega rum inom fästningen, åtgärder måtte vidtagas till minskning
uti de kostnader, som genom fång-forslingen uppkomma, och har Utskottet
af de i öfrigt, vid denna punkt gjorde anmärkningar
icke kunnat hemta någon anledning att förändra dess redan af-
gifna yttrande.
2:0 Kronans hus och byggnader i Landsorten.
Emot Utskottets yttrande i denna punkt har, af ledamöter inom Rid¬
derskapet och Adeln blifvit framställd den anmärkning , att behofvet af den
utaf Kongl, Maj:t äskade tillökning i anslaget, lätlligen kunnat inhemtas,
om Utskottet infordrat vederbörandes upplysningar, enär det vore kändt,
att, i följd af anslagets otillräcklighet, äfven sådana reparations-arbelen,
som, af en del Landshöfdingar blifvit föreslagna och af Öfver-Intendents-
Embetet ansetts vara oundgängligen nödiga, ej kunnat företagas, i brist på
erforderliga medel; Borgare- och Bonde-Stånden hafva bifallit denna punkt
och Preste-Ståndet förbigått densamma utan anmärkning, vid hvilket för¬
hållande och då det af Utskottet åberopade skäl för afslag lill den äskade
tillökningen i detta anslag icke blifvit vederlagdt,
Utskottet vidblifver sitt förut afgifna yttrande.
Bih. lill R. St. Prof. 1840. 4 Sami, 1 Afd. 2 Band, 4 Haft. 3
18
Stals-Vtshottets Utlåtande, N.o 2/6.
3:o Som Utskottets yttrande i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga fram¬
ställning om uppförande å allmänna Indragnings-staten af tvänne arfvode»
för Adjuncten Selander ock Professoren Schlyter, endast innefattar en
hänvisning till det afgifna Utlåtandet, angående regleringen af bemälde
Stat, så finner Utskottet den af Borgare-Ståndet beslutade ålerremiss af
denna punkt, i sammanhang med återremissen af den punkt uti sistberörde
Utlåtande, som angår arfvodet åt Adjunkten Selander, icke föranleda ser¬
skildt yttrande, utan hänvisar Utskottet, i detta afseende, till det Utlå¬
tande, som Utskottet kommer att afgifva i anledning af erhållna återre-
misser å Utlåtandet N:o 63, angående regleringen af den allmänna Indrag¬
nings-staten.
4:o Anslaget till Sal t, peter-näringens upphjelpande.
Vid Utskottets Utlåtande i denna punkt, som, af Borgare-Ståndet bi¬
fallits, hafva ,. inom Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden
anmärkningar förekommit, dels att då flera motioner blifvit remitterade till
Ekonomi-Utskottet, rörande samma ämne, och detta Utskotts Betänkande
i flera delar skiljde sig från det af Stals-Utskottet afgifna, öfverensstäm¬
melse måtte beredas i de skiijagtiga deiarne, dels att lösuings-priset för
saltpeter måtte intill nästa Riksdag fastställas till det yrkade minimi-belop-
pet af 5 R:dr Lispundet, enär eljest provinsen Norrlands invånare, sorn
på detta yrkes bedrifvande nedlagt stora kostnader, skulle blifva oskyldigt
lidande, dels att anslags-summan måtte nedsättas med 100,000 R:dr, i öf¬
verensstämmelse med Fredrik von Zweigbergks Stats-Reglei ings-Förslag.
I anledning af hvad sålunda blifvit erinradt, får Utskottet upplysa,,
att, vid behandlingen af denna fråga, Utskottet icke haft sig bekant, att
motioner i samma ämne varit remitterade tili Allmänna Besvärs- och Eko¬
nomi-Utskottet, i följd hvaraf och då Utskottet icke anser lämpligt,, att
numera-, sedan det först afgifna yttrandet blifvit af ett Riks-Stånd bifallet,,
sammanträda med Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, för att ge¬
mensamt öfvexdägga i ämnet, hvarigenom Stals-regleringen skulle komma
att än ytterligare uppehållas, samt det i alla fall beror af Rikets Ständer,
att, vid afgörandet af de begge Utskottens förslag, pröfva det enas antag¬
lighet framföre det andra, Utskottet, som, af de i öfrigt förekomne an¬
märkningar icke funnit vederlagda de skäl, hvarpå Utskottet grundat sitt
först afgifna yttrande,
icke anser sig böra samma yttrande från träda..
Stals-Utsbottets Utlåtande, JS.o 2t6.
19
G:o Anslaget lill Extra Utgifter.
Denna punkt har blifvit återremitterad af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet, på grund af flere ledamöters emot den af Utskottet
tillstyrkta nedsättning i anslaget, afgifna yttranden, dels att dispositioner-
ne till Minister-Cassan varit så mycket mer behöriga och rigliga, som detta
anslag af Rikets Ständer varit afsedt i främsta rummet lill Ministeriella be¬
hof, samt att anvisningarne till Stats-Tidningens och Kongl. Theaterns un¬
derstöd varit ett oundgängligt villkor för deras bestånd, dels att det förra
anslaget varit otillräckligt, så att utgifter, som bordt deraf bestridas, måst
i stället anvisas på Tillarnes besparingar, och skulle visa sig vara det i
ännu högre grad, då Utskottet kom till den fördelning deraf å Titlarne,
hvilken Utskottet förmält sig ämna företaga, dels ock, alt det vore alldeles
orimligt alt vilja antaga det en Stat, sådan som Sverige, ej skulle behöfva
100,000 R:dr eller snarare ett dubbelt belopp för uppfyllande af alla till¬
fälliga behof.
Borgare-Ståndet har bifallit denna punkt och Bonde-Ståndet densam¬
ma återremitterat, med yrkande, att hela anslaget måtte alldeles upphöra
och hvad deraf ej kunde genast indragas, öfverflyttas på Allmänna Indrag-
nings-staten; och har Utskottet, vid detta förhållande,
funnit sig böra det förut afgifna yttrandet vidblifva.
Utskottets slutliga hemställan, att de öfriga anslagen å denna Hufvud-
Titel måtte oförändrade få utgå, enligt senast faststälde Riks-Stat, har
dels inom Preste-Ständet föranled t den anmärkning, att Utskottet måtte
utreda, huruvida det i tabellen förekommande anslag lill Odlingshjelp för
Krono-nybjggare, 3,ooo R:dr, vore ett förslags-anslag, samt att, om så ej
vore, Utskottet måtte tillstyrka Rikets Ständer alt uppföra detsamma så¬
som sådant, dels blifvit återremitterad af Bonde Ståndet, med yrkande, att
anslagen för Indelnings-brist i Stora Kopparbergs Län i 15 R:dr 4o sk. och
i Jemtlands Län 4oo R:dr, borde, i följd af derom väckta motioner, upp¬
höra, eller om sådant ej kunde ske, varda öfverflyttade till Tredje Huf-
vud-Titeln, till hvilken dessa anslag rättligen hörde.
1 det förra afseendet är Utskottet i tillfälle meddela, att anslaget lill
Odlingshjelp för Krono-nybyggare är bestämdt att vara ett förslags-anslag,
och blifvit,, såsom sådant, införd t uti det för Ri-ksgälds-Contoiret af Rikets
senast församlade Ständer fastställda Reglemente; och som hvad angår
Bulelnings-brist-anslagen, Rikets Ständer vid sisllidne Riksdag beslutat dels
att, å denna Hufvud-Titel uppföra, under benämning’ Indelnings-brist i Stora
Kopparbergs Län, för nämndemän och gästgifvare,, hvilka genom den så
20
■Stats—Utskottets Ullätaadcj N.-o 216.
kallade extra Grufve-hjelpens upphörande, förlorat sina lönings-anslag, en
summa stor 115 R:dr 4° som förut af öfverskotta å Stats-Verkets in¬
komster utgått, dels att till ersättning för innehafvare af indeldta löner i
Jemtlands Län, hvilka haft sig anslagna räntor af genom afvittringar för¬
medlade hemman, anvisa ett förslags-anslag å denna Hufvud-Titel, stort 400
R:dr, hvarigenom de förmedlade hemmanen beredts tillfälle alt genast und¬
få nedsättning såväl i mantal som i räntor, men behofvet af dessa anslag
ännu fortfar, och desamma torde böra å denna Hufvud-Titel bibehållas, så¬
som icke tillhörande någon viss af de öfrige,
vidblifver Utskottet sitt förra Utlåtande.
Slutligen får Utskottet upplysa, att de punkter uti Utlåtandet, vid
hvilka yttrande här ofvan icke förekommer, blifvit af samtliga Riks-Slån-
den bifallne eller utan anmärkning lemnade.
Stockholm den 9 Juli 1840.
Reservation:
vid i;sta punkten lit. C.
af Herr Doctor Thomander: ”Jag reserverar mig deremot, att Ut¬
skottet, i ett af ålerremisser föranledt Betänkande, besvarar nya motioner,
genom hvilket förfarande jag anser motionärerne förlora den i 56 §. Rege-
rings-Formen dem förbehållna rätt att, i fall af återremiss, få fiågorna
ånyo pröfvade.”
Härmed instämde Herr Prosten Östbeig.
TRYCKT HOS J. A. WALLDEN,
1 8 40.
Stats-Utskottets Utlåtande j IV:o 217.
1
N:o 217.
Ani., till Exp. Utsi;, dea 11 Juli, kl. 11 t. m
Utlåtande, i anledning af erhållna återremisser å Utlåtan¬
det N:o 61.
CU. A.)
Till besvarande af de anmärkningar, som inom de serskilda Riks-
Slånden, dels i sin helhet, dels i vissa punkter, föranledt återremiss af Ut¬
skottets Utlåtande Nio 6t , angående regleringen af utgifterna under Riks-
Statens f)ide Hufvudtitel, får Utskottet, hvad först angar den endast inom
Ridderskapet och Jdeln gjorde framställning ej mindre om beviljande af
högre anslag för Tabell-Commissionen, vare sig på denna eller den aidra
llufvud-Titeln, än äfven derom, att låne-understöd för åkerbruket, handeln
och näringarne måtte fortfarande af Kongl. Majit meddelas, endast anföra:
att då Tabell-Commissionens aflönings-stat icke tillhör denna Hufvud-Titel
och då de af Utskottet anförde skäl, för upphörande af låne-understöds med¬
delande af detta anslag kunna anses godkände af trenue Riks-Stånd, sorn
Utlåtandet i denna del antingen bifallit eller lemnat utan anmärkning,
Utskottet vielbiilVer sitt förra yttrande.
Som den af Utskottet föreslagne fördelning af denna Hufvud-Titel uti
serskilda under-afdelningar eller anslagstitlar blifvit af samtliga Riks-Stånden
dels bifallen, dels lemnad utan anmärkning, anser Utskottet således för sig
endast återstå alt afgifva yttrande, i anledning af de anmärkningar, sorn
vid Utlåtandets efterföljande punkter förekommit, nemligen:
5:o Undervisningsanstalter jör Jordbruket och Latidtinahna-näringarne.
a) Landtbruks-Institutet vid Degeberg.
I anledning af Utskottets yttrande i denna punkt, hafva Ledamöter
af Ridderskapet och Jdeln yrkat, att, jemte det tillstyrkte förhöjde anslaget,
jemväl bordt beviljas det begärde räntefria lånet till byggnaders uppförande,
emedan desse begge villkor hade ett så nära sammanhang med hvarandra,
alt genom afslående af det ena, motverkades fördelarna af det andra, äf¬
vensom att Utskottets uttryck: ”om det skulle visa sig, alt Institutet icke
vidare uppfyller sin bestämmelse” måtte mildras med tillägg af orden: ”hvad
som ej är att förmoda”, hvaremot andre yrkat, alt allt anslag fördetta Insti¬
tut måtte upphöra, då hvarken dess nytta, på sätt Utskottet trott sig kunna
Bih. till R. St. Fröt. 184.0, 4 Sami, 1 Afd, 2 Band, 5 Haft, 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 217.
antaga, vöre ådagalagd, eller ens någon föreskrift blifvit Föreståndaren med¬
delad, i afseende på Institutets organisation och undervisningens med¬
delande.
Inom Preste-Ståndet hafva flere Talare uppträdt, dels med yrkande af
bifall lill Utskottets förslag, dels bestridt det förökade anslaget till detta
Institut, emedan ej den theoretiska, utan den practiska delen af åkerbruket
ansågs böra företrädesvis inom vårt land uppmuntras, i sammanhang hvar¬
med Prosten Sidner väckt den motion, att berörde anslag 5,ooo R:dr, jem¬
te de 8,ooo R:dr, som, vid i83o års Riksdag beviljades till hästafvelns för¬
bättrande och de förut för jordbrukets uppmuntrande å denna Hufvud-Titel
uppförda 9,000 R:dr eller tillsammans 22,000 R:dr måtle anslås till be¬
främjande af Åkerbruket i allmänhet, genom ett arfvode för en Agronom,
och understöd Lill odlingsföretag; dels ock yrkat, att, ifall, förhöjd t anslag
för Degebergs Institut skulle komma i fråga, det vid sisla Riksdagen stad¬
gade villkor, att Föreståndaren borde årligen underrätta allmänheten om
hvad, som för landtmannanäringarnes förkofran der blifvit åtgjordt, måtte
i sammanhang härmed åter upplifvas.
Inom Bonde-Ståndet hafva alla Ledamöter, som sig yttrat i detta äm¬
ne, under åberopande af detta StåndsLedamöters i Utskottet afgifne reser¬
vationer, bestridt den föreslagna tillökningen i anslaget, hvarjemte blifvit
* yrkadt det tillägg vid Utlåtandet, att den redskap och de inslrumenler,
sora för Statens medel kunna vid Institutet anskaffas, må blifva Statens
tillhörighet, så att, då Institutet upphör, åtminstone denna behållning af
anslaget må finnas qvar.
Då sålunda Institutets nytta och ändamålsenlighet blifvit, serdeles
inom Bonde-Ståndet, ifrågasatt, har Utskottet, oagtadt icke allenast genom
erfarenheten blifvit ådagalagdt, att denna inrättning årligen besökes af allt
flere elever från orter både inom och utom landet, utan äfven Herr Stats-
Rådet m. m. Poppius s som af Kongl. Majit erhållit Nådigt uppdrag att vaka
öfver Institutets förvaltning, lemnat detsamma det fördelagtigaste vitsord,
likväl trott sig böra öfverlemna åt Föreståndaren att genom de betalande
elevernas bidrag bereda sig tillgång till den för nämnde Institut ifråga¬
satte ytterligare utvidgning; hvadan Utskottet, med frånträdande till alla
delar af dess förut afgifne yttrande,
afstyrker det för Landtbruks-Institutet vid Degeberg äskade
ytterligare anslag.
Hvad åter angår anmärkningen, att Institutets Föreståndare ej skulle
hafva tillbörligen ställt sig till efterrättelse de föreskrifter, som förmentes
Slals-Ulskottets Utlåtandej IV.-o 217.
3
hafva blifvit lemnade af Rikets senast församlade Ständer, angående år¬
ligt offentliggörande af hvad, som för landtmanna-näringarnes förkofran vid
Institutet blifvit åtgjordt, så enär Rikets Ständer, enligt hvad deras vid
sistlidne Riksdag fattade beslut gifver vid handen, tili Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet öfverlemnat att bestämma grunderne för de Degeberg beviljade
5,ooo R:drs användande och conlrollen deröfver, och Utskottet icke anser
lämpligt att föreslå vidtagandet af andra åtgärder, än Rikets Ständer då
funno erforderlige,
hemställer Utskottet, att ifrågavarande erinran må lemnäs
utan afseende.
Beträffande förslaget, att Stats-Verket måtte förbehållas egande-rätt tili
de vid Institutet befintlige redskap och instrumenter, så finnér Utskottet,
vid det förhållande, att anslaget för Degebergs Landtbruks-Institut beror
af ett emellan Föreståndaren och Staten upprättadt contract, enligt hvilket
sjelfva egendomen och dess tillhörigheter fortfarande blifvit ställde lili ega¬
rens fria disposition,
att det, i afseende på berörde redskap och instrumenter,
väckte förslag icke bör till någon åtgärd föranleda.
Vidkommande slutligen den af Prosten Sidner väckte motion, så
enär Utskottet ej funnit något antagligt skäl vara anfördt för förhöjning
uti det vid senaste Riksdag till Kongl. Majrts disposition ställde anslag
för jordbrukets uppmuntrande i allmänhet samt frågan om de för Häst-af-
velns förbättrande beviljade 8,ooo R:dr står i oskil jag tigt sammanhang med
de angående Stuterien väckte till Utskottet remitterade motioner, hvilka
Utskottet förbehållit sig all serskildt pröfva,
hemställer Utskottet, att Prosten Sidners motion ej må för
närvarande till någon åtgärd föranleda,
b) Hvad Utskottet yttrat* i anledning af väckte förslag till inrättande
på Statens bekostnad af Landtbruks-Institut på andra orter inom landet,
har inom Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet framkallat följande
anmärkningar: att flere sådane Inrättningar voro erforderlige för nödig täf¬
lan med det redan varande Institutet vid Degeberg; att ett Central-Landt-
bruks-lnstilut ej bör grundas på en enskild persons verksamhet och på en
enskild egendom, utan på en offentlig inrättning, på en större Corpora¬
tion, ett Landtbruks- eller Landthushållnings-Sällskap, enär på den en¬
skilda inrättningen egarens vinsL måste blifva det förnämsta syftemålet och det
allmännas nytta detsamma underordnadt; att med den enskilde egarens af¬
gång, eller då han ej längre vill fortfara med Inrättningen, densamma
4
Stats-Utskotlets Utlåtande, JY.O 217.
förfaller och Slatens penningar äro bortkastade, hvaremot varagtigheten af
elt på en Slatens egendom anlagdt Institut blifver för alla tider försäkradt;
att serskildt Ulltunas och Örups närbelägenhet till Rikets begge Universi¬
tet, enligt hvad Herr Biskop Hedrén uti sin reservation utvecklat, vore
ett ytterligare stöd för den åsigten, att Landtbruks-Institut vid dessa
begge ställen borde inrättas, då nemligen icke allenast börtie tagas i be-
tragtande den theoretiska bildning, som från dessa de högsta bildnings-an-
stalter inom Riket vore att för Instituten påräkna, utan äfven den om¬
ständigheten, att Rikets Studerande Ungdom derigenom kunde beredas
håg att egna sig åt landets modernäring jordbruket, i stället att allt tal¬
rikare strömma in på tjensteinanna-banan, och att äfven undervisning i
landthushållningen vore af högsta vigt för en stor del af dem, som in¬
träda i Statens tjenst, såsom Presten, Domaren och Indelde Officeren, som
äro med boställen försedde; men enär Utskottet ej kan frångå de grund¬
satser, som föranlcdt Utskottets yttrande i denna punkt, helst detsamma
blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden godkändt,
anser Utskottet sig böra detsamma vidblifva.
6:0 Befrämjaiule i allmänhet af Jordbruk och Landtmanna-näringar.
Inom Ridderskapet och yJdeln samt B or gare-Ståndet har i denna
punkt anmärkning blifvit gjord, dels derom, att allmänna Besvärs-och Eco-
nomi-Utskottet jemväl behandlat motioner, sorn till nämnde Utskott blif¬
vit remitterade, angående öfverflyttande å Agronomen Jonsson af det åt Stef¬
fens i lifstiden anslagne arfvode, och alt då detta Utskott stannat i ett
annat beslut, än Stats-Utskottet, ärendet borde af begge Utskotten behand¬
las gemensamt, för alt bringas till likstämmighet, dels att Utskottet före¬
slagit det belopp, som under denna Tilel förut utgjort 9,900 R:dr, i rundt
tal lill 9,000 R:dr, då summan 10,000 R:dr likväl vore den närmaste, och
jordbruket ej ansågs böra lida någon minskning i de tillgångar, som för
detsamma varit att påräkna.
Utskottet, som i anledning af anmärkningen, rörande de olika åtgär¬
der, som af Stats- och Allmänna Besvärs- och Economi-Utskotlet blifvit
tillstyrkte, i afseende på dispositionen af det för Agronomen Steffens i lifs¬
tiden beviljade arfvode, får åberoj^a, hvad Utskottet yttrat, angående en dy¬
lik anmärkning vid dess Utlåtande, angående det å den 8:de Hufvud-Titeln
uppförde anslag för Saltpeter-näringens upphjelpande, anser sig böra till
besvarande af den förekomne erinran, att anslaget för befrämjande i all¬
mänhet af jordbruk och landtmanna-näringar blifvit upptaget tiil ett ned¬
satt belopp, emot hvad detsamma tillförne utgjort, meddela den upplys¬
Ståts-Utskottets Utlåtandej N.o 217.
5
ning: ali för fördelningen å serskilde anslags-tillar af det å denna Huf-
vud-Titel enligt förra Riks-Staten, fastställde anslag 153,ooo R:dr, Utskottet,
enligt hvad i början af det afgifna Utlåtandet närmare finnes utredt, haft
ledning af de dispositioner, Kongl. Maj:t å samma anslag under de senast
förflutna fem åren vidtagit; men att, då derigenom, att lån, som från äl¬
dre tider tillbaka varit å dessa medel anvisade, åter influtit, Kongl. Maj:t
varit i tillfälle att årligen i medeltal disponera ett belopp af 157,000 R:dr, el¬
ler 4,000 R:dr mera, än Titeln upptagit, Utskottet måst, vid verkställlandet
af ofvanberörde fördelning, jemnka de för hvarje serskildt föremål sålunda
disponerade högre summor, så att det hela skulle komma att uppgå till
jemt de 153,000 R:dr, som funnos å Stat anslagne, hvaraf visar sig, att
den anmärkte minskningen endast är skenbar; och har Utskottet, på desse
anförde skäl och då Utlåtandet i denna punkt är af P reste-Ståndet lem-
nadt utan anmärkning, samt af Bonde-Stånclet bifallet,
ansett sig böra sitt afgifne yttrande vidblifva.
7:0 Hästafvelns förbättrande.
Denna punkt har af Bonde-Ståndet blifvit återremitterad, på den
grund, att de i afseende på Stuterien i Riket väckte, lill Utskottet re¬
mitterade, motioner ansetts böra, i sammanhang med Statsregleringen, tagas
i öfvervägande; men enär den af Utskottet följde åsigt för behandlingen af
denna fråga kan antagas vara af de öfrige Irenne Riks-Slånden godkänd,
då Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet lemnat punkten utan an¬
märkning och Borgare-Ståndet densamma bifallit,
vidblifver Utskottet dess förut afgifne yttrande.
8:0 Undervisnings-Anstalter för Slöjderne.
Denna punkt har, i den delen, som angår det tillstyrkte anslaget
till Chalmerska Slöjde-Skolan blifvit af Bonde-Slåndet återremitterad, un¬
der yrkande, att det förut till denna Skola beviljade anslag borde anses
tillräckligt och tillökning deruti icke erfordras, helst Utskottet ej uppgifvit
någon anledning till samma tillökning; men som detta yttrande blifvit af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet lemnadt utan anmärkning och
af Borgare-Ståndet bifallet,
vidblifver Utskottet detsamma.
Utskottets yttrande, angående anslaget till Technologiska Institutet,
har föranledt anmärkningar inom Ridderskapet och Adeln, Preste- oe\fBor-
gare-Stånden, hufvudsakligen innefattande att öfverflyltning af Manufactur-
Discontens årliga behållningar, i stället att, såsom hittills skett, desamma
komme att användas till betäckande af förluster å lånerörelsen och lill för¬
6
Stats-Utskottets Utlåtandej IV. o 217.
stärkning af lånefonden, vore att från näringarna draga ett capital, som för
desamma varit från längre tid tillbaka afsedt; att Statsverket icke ens kun¬
de disponera öfver hela denna behållning, då en del af Discontens fonder
tillkommit genom enskildes bidrag, samt att detta förslag vore i fullkom¬
lig strid emot hvad Rikets Ständers Revisorer åren 1835 och 1837 yttrat,
nemligen, att Manufactur-Discont-Fonden måtte befrias från utgörandet af
såväl det å densamma anvisade årliga anslag till Technologiska Institutet,
som andra för dess ändamål — näringarnes understöjande genom lån —
fremmande utbetalningar, och derefter få till sin förstärkning oafkortad!
använda sina genom lånerörelsen tillkomna vinstmedel.
Då Utskottet med den föreslagna åtgärden endast åsyftat att införa
reda och ordning i Statens räkenskaper derigenom, atl de till allmänna fö¬
remål. anslagne medel må blifva, så vidt ske kan, i Riks-Staten synliga och
komma att upptagas under sina behöriga Titlar, och, vid det förhållande,
att Manufactur-Disconten är ställd under förvaltning af ett Statens Embets¬
verk, samt dess behållningar, så vidt Utskottet har sig bekant, endast
uppkommit genom den årliga räntevinsten å allmänna, under nämnde Di-
sconts disposition stående medel, enskild rätt så mycket mindre kan genom
samma tillstyrkte åtgärd komma att förnärmas, som den eller de, hvilka
kunna hafva anspråk på någon större eller mindre del af de behållna till—
gångarne, icke dessmindre är oförhindrad att göra desamma i laglig ord¬
ning gällande, har Utskottet endast, då dess förra yttrande synes hafva
gifvit anledning lill missförstånd, och då det för summans jemnande upp¬
förde belopp af 60 R:dr ej för närvarande Och innan sig visat, hvad total¬
anslaget, i följd af Rikets Ständers beslut kan komma att utgöra, blifver
erforderligt, ansett sig böra, med förtydligande af sitt förra tillstyrkande,
föreslå Rikets Ständer, att för Technologiska Institutet må
på Riks-Statens Hufvud-Tilel uppföras
l:o 14,000.
motsvarande, hvad Institutet hittills har sig ansla¬
get af Manufactur-Discont-Fonden, som hädanefter
från denna utgift befrias och
2:o från Mechaniska Skolans Stat på 10:e Hufvud-Titeln
öfverflyttade 200.
tillsammans R:dr 14,200.
hvarjemte de 240 R:dr, som lill Technologiska Institutet
utgått af de förut på Nionde Hufvud-Titeln för Manufac-
turernes befrämjande ställde medel, 12,000 R:dr, hvilken
Stats-Ulskotlets Utlåtande, N',o 217.
7
summa oförändradt uppföres å Slat, komma alt deraf fort¬
farande anvisas lill nämnde Institut; samt att den under
Kongl. Commerce-Collegii förvaltning ställde Manufactur-
låne-fondens behållning i årliga vinslmedel, efter afdrag af
alla omkostnader i och för låne-rörelsen samt inträffade
förluster, hvarje år må till Riksgälds-Contoiret inlefvereras,
ll:o Bergsbrukets understöd.
Denna punkt har af Preste- och Borgare-Stånden blifvit återremit¬
terad, på grund af flere Ledamöters yrkande, att allt bidrag af Statsme¬
del till Höganäs Stenkolsverk måtte komma att upphöra; i anledning
hvaraf Utskottet får anföra, att något anslag för detta Stenkolsverk allde¬
les icke finnes vara af Utskottet tillstyrkt, utan att yttrandet endast in¬
nefattar den af Utskottet meddelade upplysning, att ett belopp i medeltal
af 5,450 R:dr varit af Kongl. Majit under de senaste fem åren till detta
föremål disponeradt, och att Utskottet, med anledning deraf, föreslagit,
att för Titeln Bergsbrukets understöd måtte vid den allmänna fördelnin¬
gen af det förut i en enda summa uppförde anslaget 153,000 R:dr, anvi¬
sas 5,000 R:dr, i följd hvaraf
Utskottet icke finnér skäl att frånträda dess förra yttrande.
Slutligen får Utskottet meddela, att de punkter, vid hvilka något
yttrande nu icke är vordet afgifvet, af samtlige Riks-Stånden antingen bi¬
fallits eller blifvit lemnade utan anmärkning, äfvensom tillägga, att, i
händelse Rikets Ständer bifalla, hvad Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Ulskotten tillstyrkt uti deras Utlåtande, i anledning af väckte
motioner om inrättandet af Na vigations-Skolor och undervisningsanstalter
lör Skeppsbyggeri, kommer att å denna Idufvud-Titel, under de villkor,
sorn Rikets Ständer för desse anslags utgående kunna bestämma, uppföras:
Till löner för Lärare vid Navigations-Skolorne samt till böcker, instru¬
menter m. m 9,200. — —
Aflöning för Lärare vid 2:ne Institut för undervisning i
Skeppsbyggeri samt till elever, tillhopa 6,666: 32.—
Stockholm den 9 Juli 1840.
Reservationer:
Vid 5:te punkten Litt. a.
Af Herr Prosten Astrand, som åberopade innehållet af Utskottets
förra Utlåtande, med förklarande, alt, då detsamma blifvit af ett Riks-Stånd
8
'Stats-Utskottets Utlåtande , N\o 218.
bifallet samt af 2:ne andra återremitterad t, hufvudsakligen på grund af
yrkande om tillökning i det af Utskottet föreslagne anslag, Utskottet sak¬
nat allt skäl att nu afstyrka samma anslags beviljande.
Häruti instämde Herr Friherre Sprengtporten, Herrar Anckarsvärd,
af Gejerstam } Hallenborg, Doctor Agrell, Prostarne Afzelius, P. G. Sve¬
delius och Ahlqvist samt Herrar Moberg, Wedberg och Kjellberg.
Af Herr Schartau: ”Af laga förfall hindrad att vara närvarande uti
Stats-Utskottets plenum, då svaret på återremissen om ökadt anslag tili
Landtbruks-Institutet på Degeberg beslöts, inskränker jag mig lill anmälan
af min reservation mot delta, från såväl Utskottets förra tillstyrkande, sorn
Utgifts-afdelningens förslag afvikande beslut.”
Af Herr Professor Thomander, som, i afseende på yttrandet i an¬
ledning af Prosten Sulners motion, åberopade sin vid Utlåtandet, i anled¬
ning af återremisserne, rörande 8:de IIufvud-Titeln, fogade reservation.
Vid 5:te punkten Litt. b.
Af Herr Doctor Björkman, som, i afseende på yttrandet,"angående
Ulltuna Kungs-Ladugårds upplåtande lill Landlbruks-Institut, åberopade
innehållet af Herr Biskopen m. m. Hedrens vid det först afgifna Utlåtan¬
det bifogade reservation.
Vid 8:de punkten, angående Technologiska Institutets anslag.
Af Herr Helsingius, som åberopade sin vid denna punkt af det förra
Utlåtandet afgifne reservation.
Häruti instämde Herr Prosten Östberg.
N:o 218.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 Juli, kl. II f. m.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser ä Utlåtandet
N:o 62.
(T. A.)
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62, angående regleringen af utgifterne
under Riks-Statens Tionde Hufvud-Titel, har af samtlige Riks-Siandcn
blifvit
Stats-Utskoltets Utlåtande j N',0 218.
0
blifvit återremitterad t, dels i sin helhet, dels uti åtskillige punkter, emot
hvilka anmärkningar förekommit; och får Utskottet samma anmärkningar
till besvarande upptaga, i den ordning, sorn, vid det först afgifna Utlåtan-
>det, Jblifvit följd,:
l:o Clereci-Staten.
a) Inom Preste-Ståndet har, i afseende på Utskottets yttrande, 1 an¬
ledning af Herr Christiersons motion, Lii!vit anmärkt, att vid det förhål¬
lande, att Pastor i Carlskrona -niistat det prasbende, som förut varit an¬
slaget till förbättring i hans lönevillkor samt stadens till större delen
fattige invånare blifvit ålagde att bekosta tvänne kyrkors underhåll, sta¬
den skäligen vore berättigad att, i enlighet med hvad sorn för de fleste
åifrige städer eger rum, af Staten erhålla bidrag till sitt Presterskaps af¬
löning; men då dessa anmärkningar icke uppgifva några nya förhållanden,
som af Utskottet ej redan blifvit tagne i öfvervägande, och det afgifna Ut¬
låtandet i denna del finnes vara af Ridderskapet och Adeln le 111 na dt utan
anmärkning samt af Borgare- och Bonde-Stånden bifallet,
anser Utskottet sig böra sitt förra yttrande vidblifva.
ib) Det af Utskottet afstyrkta anslag till vinsäd för Sophiee Magda¬
lena: och Ulricae Eleonora församlingar har af Ledamöter inom Ridder-
skåpet och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit påyrkad t, med åberopande
deraf, alt sådane anslag förut af Rikets Ständer beviljats församlingar,
•sorn från andre socknar blifvit utbrutne , samt i öfrigt af de uti Herr Bi¬
skopen m. m. Hedrens vid Utlåtandet bifogade reservation utvecklade
skäl; men då äfven denna punkt blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden
bifallen,
har Utskottet icke trott sig böra sitt förut afgifna yttrande
frånträda.
2:o Lappmarks Ecclesiastik-Verk.
Denna punkt har blifvit återremitterad af Preste-Ståndet, på grund
af det framställda yrkandet, att Utskottet måtte meddela upplysning, hu¬
ruvida det deri omförmäld ta anslag är ett egentligt Statsanslag, eller blott
utgöres af räntemedel utaf Lappmarks Ecclesiastik-Verks till Stats-Verkefe
öfverlemnade egna fonder, i förening med hvad, som genom colleclers in¬
samlande och aigifter af Presterskapet tillkommer, i hvilken händelse den
af Utskottet föreslagne nedsättning i beloppet icke borde ega rum, utan
Bih, till R, St, Prot, 1840, 4 Sami, .1 Afd, 2 Band, 5 Haft, 2
10
Ståts-Utskottets Utlåtande, N;o 218.
liela samman bibehållas oförminskad såsom ett förslagsanslag, afsedt att
befordra Religions-undervisningen inom Lappmarken; men då Utskottet
uti det ifrågavarande anslaget icke tillstyrkt någon annan nedsättning, än
som motsvaras af det på en annan Hufvud-Titel öfverflyttade belopp, an¬
ser Utskottet, helst Borgare- och Bonde-Stånclen yttrandet i denna punkt
bifallit,
sig böra detsamma vidblifva.
3:o Universiteten.
a) Utskottets yttrande, i afseende på de äskade anslagen till Uni¬
versitetens materiella behof, har inom Ridderskapet och Adeln samt Pre¬
ste-Ståndet framkallat anmärkningar, hufvudsakligen innefattande: att Ut¬
skottet icke uppgifvit någon anledning för sitt afslag att å Stat uppföra de
förut lill hvartdera Universitetet beviljade 4,000 R:dr; att enahanda tillök¬
ning af 2,000 R:dr, som blifvit för Lunds Universitet föreslagen, jemväl
bordt komma det i Upsala till godo, enär dels detta Universitets materi¬
ella behof ej voro på långt när fyllda, utan erfordrade en ytterligare kost¬
nad, större i samma mon, som de der Studerandes antal vore större än i
Lund, dels dess egna tillgångar, som utgjordes af de Universitetet genom
en stor Konungs frikostighet donerade hemman, icke förslogo lill betalande
af Universitetets för den nya bibliolheks-bjrggnaden iråkade skuld, men
detta Universitet af Stats-Verket tillgodonjöt vida mindre än Lunds Uni¬
versitet, som hade sig anslaget 5,934 tunnor Krono-Tionde och 1,513
tunnor Arrende-spannmål, då det i Upsala blott uppbar 2,679 tunnor;
samt alt Utskottets beräkning af 10 år, som Universiteten skulle åtnju¬
tit det förra anslaget, vore ett misstag, då kändt vöre, att detta anslag
först vid sistlidne Riksdag kommit dem till godo.
Borgare-Ståndet har äfven i denna del beslutat återremiss af Utlå¬
tandet, på grund af de fleste Talares yrkande, att Upsala Universitet
måtte komma i åtnjutande af samma förmoner, som blifvit Lunds Uni¬
versitet tillagde, hvaremot andre Ledamöter dels yttrat sig för bifall till
hvad Utskottet tillstyrkt, dels talat för afslag äfven af den för sistnämnde
Universitet föreslagne tillökning; och Bonde Ståndet har återremitterat
punkten, med yrkande, att ingen tillökning måtte ega rum uti det förut
heviljade anslaget af 4,000 R:dr till hvartdera Universitetet.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, får Utskottet, hvad
först angår anmärkningen dervid, att Ulskoltet ej uppgifvit någon anled¬
ning för sitt afslag att å Stat uppföra det förut beviljade anslaget af 4000
Ståts-Utskottets Utlåtande, 2¥\o 218.
11
R:dr för hvartdera Universitetet, förklara, att, clå detta anslag af Rikets
senast församlade Ständer blifvit beviljadt Lill förbättrande och tillökning
af Universitetens materiel, att intill påföljande Riksdag utgå, Utskottet,
med erkännande af behofvet för detta anslags ytterligare fortfarande, emed¬
lertid ej kunnat antaga dess behöflighet allt framgent, hvarföre Utskottet
vidhåller sitt förra yttrande, att anslaget endast må uppfö¬
ras att intill nästa Riksdag utgå.
Vidkommande åter de inom frenne Riks-Stånd förekomne anmärk¬
ningar dervid, att en tillökning uti förutnämnde anslag, stor 2,000 R:dr
blifvit tillstyrkt för Lunds, men afstyrkt för Upsala Universitet; så enär
Utskottet vid det förhållande, att det förra anslaget verkligen finnes vara
beviljadt först af 1834—1835 årens Stander, begått ett misstag, då Ut¬
skottet uppgifvit, att Upsala Universitet i 10 år varit i åtnjutande af det¬
samma; och då i öfrigt Utskottet medgifver rigtigheten af de skäl, som
emot den olika behandlingen af denna fråga, i afseende på de begge Uni¬
versiteten blifvit anförde, anser Utskottet sig böra med frånträdande af
hvad Utskottet, rörande det begärda förhöjda anslaget för Upsala Univer¬
sitet, yttrat
tillstyrka Rikets Ständer att bevilja det för hvartdera Uni¬
versitetets materiella behof äskade ytterligare anslag af
2,000 R:dr eller tillsammans 4,000 R:dr Banco, så att en
summa af 6,000 R:dr kommer att för hvartdera Universi¬
tetet intill nästa Riksdag uppföras.
b) Inom Preste Ståndet hafva följande anmärkningar blifvit väckte,
i anledning af Utskottets afstyrkande af den äskade tillökningen i Univer-
sitets-lärarnes löner, nemligen: att de nuvarande lönerne, i följd af nya
tjenslers inrättande, blifvit nedsatte emot hvad de från äldre tider varit;
att Utskottets jetnnförelse med andra Statens einbetsmäns lönevillkor, icke
vore tillämplig, då nemligen desse, i en lika grad med Professorer, stå på
midten af sin tjenstebana, med utsigt tili många högre beford ringsgrader, men
Professorerne deremot, med intagande af en ordentlig lärostol, hunnit till
spetsen af sin bana och ej kunde få någon ytterligare befordran, samt
Adjunclernes aflöning, som för närvarande vid Lunds Universitet utgör
300 R:dr årligen, vore så ringa, att ingen annan med dem jemnförlig tjen¬
steman fick åtnöjas med ett dylikt belopp; att jemnförelsen snarare bordt
göras med hvad Utländske Universitets-lärare åtnjuta, då Ulskottet skulle
koinmit till ett mångdubbelt högre belopp, än hvad af Kongl. Maj:t blifvit
äskadt; att Professorerne få vidkännas dryga utgifter för inköp af böcker
12
Ståts-Utskottets Utlåtande, Ii;o 218.
och journaler i deras vetenskap, samt att lefnadskostnaden i Upsala ocb
Lund. är nära lika stor, som i hufvudstadens
Då Utskottet vid regleringen af Statens utgifter mäst taga i beräk¬
ning landets tillgångar och således ej kunnat anställa någon jemnförelse
med de inkomster, som Universitets-lärare i andra Stater åtnjuta, har Ut¬
skottet jemväl, med fastadt afseende på den tillökning i utgifter, som af
tillökningen uti Lärarnes personal blifvit en följd, icke trott sig böra de
föreslagna löneförhöjningar ne tillstyrka, och som denna Utskottets å-
sigt finnes vara af tvänne Riks-Slånd biträdd, då Utlåtandet i denna del
blifvit af Ridderskapet och Adala lemnadt utan anmärkning, samt af Borgare-’
och Boncle-Stunden bifallet;
vidblifver Utskottet sitt förra yttrande.
c) Utskottets yttrande i denna del af Utlåtandet har gifvit anledning
till anmärkningar, såväl inom Ridderskapet och Adeln, som Preste-Slåndet,
emot det af Utskottet föreslagna villkor af föreläsningars hållande i Grund-
lägarne, hvilket villkor dels ansetts obehöfligt, dels funnits icke tillkomma
Stats-Utskottet att föreslå, och inom sistnämnde Stånd enskildt, alt i stäl¬
let för Universitetens verldsliga Faculteter bordt uttryckligen nämnas de
juridiska, enär dessa Faculteter voro hufvudsakiigast i behof af tillökte
lärostolar.
Borgare-Ståndet har bifallit, hvad Utskottet tillstyrkt, och Bonde-
Ståndet beslutat återremiss, med yrkande dels om Professionernes bestäm¬
mande till endast en vid hvartdera Universitetet, dels om anslag af några
nya löner.
Vid jemnförelse af de olika åsigter, sorn sålunda inom de serskild le Riks-
Stånden gjort sig gällande, har Utskottet, som anser det föreslagna villkoret
af Grundlagarnes föreläsning vara så mycket mera erforderligt, sorn Kongl..
Maj:t, i anledning af Rikets senast församlade Ständers gjorde framställning:
i detta afseende, endast föreskrifvit examina, men öfverlemna t till veder¬
börande examinatorer att bestämma, huru med undervisningen borde for-
bållas,
funnit sig böra sitt förut afgifna yttrande oförändradt åberopa.
d) I anledning af Utskottets yttrande i denna del af Utlåtandet,,
liar återremiss blifvit beslutad af samtlige Riks-Stånden, och hafva de Ta¬
lare, som inom Riderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden sig
yttrat, dels yrkat, att antingen en lika summa, sorn för Upsala Universi¬
tet föreslagits, äfven måtte beviljas för Lunds Universitet, eller, om ej mer
Slats-Ulskottets Utlåtande3 N‘.ö 218,
än ett arfvode ansågs böra ega rum, att delta matte af Kongl. Mai:t få dis¬
poneras till det af Universiteten, som Kongl. Maj:t fann deraf böra komma i
åtnjutande, dels funnit, att yttrandet ej bordt endast afse Persiska ocb San-
scrit-språken, utan föga bekanta kunskapsgrenar i allmänhet, hvaremot
Bonde-Ståndets Ledamöter bestrid t det föreslagne nya anslaget.
Då anledningen, hvarföre ifrågavarande anslag blifvit anvisadt för
Upsala Universitet, varit den, att nämnde Universitet eger en berömd lärd
uti de vetenskaper, hvilkas uppmuntrande blifvit uti Professoren Bolmeers
motion afsedt, bär Utskottet ock tillstyrkt, att den uppförda summan 600
R:dr måtte af KongL Maj:t endast för närvarande till nämnde Universitet
disponeras, hvaraf åter foijer, att anslaget i en framtid, under förändrade'
förhållanden, lika väl äfven kan komma Lunds Universitet till godo; och
ehuru Utskottet således icke kan medgifva, att härigenom det ena Uni¬
versitetet blifvit framföre det andra gynnad t, har Utskottet emedlertid , med
fästadt afseende på de inom trenne Riks-Stånd gjorde anmärkningar och
för undanrödjande af hvarje anledning lill misstydning, ansett sig böra ,
med frånträdande af sitt förra yttrande,
tillstyrka Rikets Ständer, att en summa af 600 R:dr må
varda å Stat uppförd, alt af Kongl. Maj:t lill ettdera af U-
niversileten disponeras för befordrande af sådane veten¬
skapliga studier, som ej, tillhöra de egentliga examens-
ä mnena.
e) Utskottets tillstyrkan, i afsende på fördelningen af de f. d. Medi¬
co-Tbeologiska Stipendierne, liar af en Ledamot inom P reste-Ståndet fram¬
kallat den anmärkning , hvaruti hela Ståndet instämt, alt af Stipendii-rum-
men det större antalet måtte tillfalla Theologiska Faculleterne, på den
grund, att desamma räkna flere lärjungar, än de Medicinska, att Medicinae Stu¬
derande jemnförelsevis hafva att påräkna större bi-inkomster genom serskilda
Stipendier, löner och arfvoden, hvaraf de kunna komma i åtnjutande genast,
efter det de iuträdt i Faculteten, samt att anspråken på Prest-bildning i
senare tider blifvit vida större än tillförne; hvaremot Rulderskapet och
Odelii samt Bonde-Ståndet lemnat denna punkt utan antSärkning, och
Borgare-Ståndet densamma bifallit; och då, utom det af Utskottet redan
anförde skäl, att kostnaderne för det Medicinska studium äro betydligt
högre än för det Tbeologiska, desse stipendier äfven ursprungligen blif¬
vit inrättade för att uppmuntra Medicinska kunskapers utbredande i Lands¬
orten, derigenom, alt de ynglingar, som egnade sig åt det andeliga Lära-
14
Stals-Utshottets Utlåtande, N.-o 218.
reit alle t, tillika bereddes undervisning uti Läkarekonsten,
har Utskottet ej kunnat frånträda dess förut afgifna ytt¬
rande.
/) Utskottets yttrande, i anledning af Kongl. Maj:t Nådiga Proposi¬
tion om ett tillökt antal Emeriti Professors-löner, har föranledt anmärk¬
ningar inom Riililerskapet och Adelil samt Preste-Standet, dels derom, att
Ad juncternes förseende ined arfvoden på Indragnings-Stat, skulle göra deni
till sjelfskrifne efterträdare åt Professorerne, äfven om andre skickligare
sökande sig anmälde, dels att fördelningen emellan Upsala och Lunds
Universitet vore ovigtig i så måtto, att det förra räknade flere Lärare
än det senare, men detta deremot hade flere Preebende-lägenheter att på¬
räkna, hvaraf blefve en följd, att arfvodena på en gång voro för Upsala
allt för få, och för Lund möjligen för mångå.
Borgare-Ståndet har i denna del bifallit Utlåtandet och Bonde-
Ståndet detsamma återremitterat, under bestridande af det tillstyrkte nya
anslaget.
Utskottet, som vid fördelningen af det tillstyrkte antalet arfvoden
emellan de begge Universiteten, följt samma beräkningsgrund, som uti
Kongl. Maj.ls Proposition blifvit framställd, har ej eller kunnat lemna
utan afseende, alt Upsala Universitet, som har å SLat uppförde tvä,lins
liela Emeriti Professors-löner, derigenom redan eger framför Lunds Uni¬
versitet en fördel, fullt motsvarande skillnaden uti Lärarnes antal och
de flere Praebenden, som tor desse uti Lund må vara att tillgå; i följd
hvaraf, och då de i öfrigt mot Utskottets förslag gjorde anmärkningar
icke äro af den vigt, att Utskottet deraf kan hemta anledning att fö¬
reslå uppförande å Indragnings-Staten af de utaf Kongl. Maj:t äskade 6
Professors-löner,
Utskottet anser sig böra vidblifva sitt förra yttrande.
4:o Elementar-Läroverken.
c) Utskottets Utlåtande, i hvad det angår anslaget för Gefle Gym¬
nasium, har blifvit återremitteradt af Bidderskapet och Adeln, Preste- och
Borgare-Stånden, på grund af förekomne anmärkningar: alt antalet sludd¬
rande vid nämnde Läroverk icke, på sätt Utskottet antagit, sällan uppgått
lill 40, utan i medeltal utgjort 45, ofta 50 och derutöfver; att Leeto-
rerne ej kunde lagligen åläggas att undervisa i andre vetenskaper än dem,
som tillhörde deras befattning, derå de hade fullmagt; att, äfven om de
frivilligt åtogo sig det tillökta göromålet af undervisning i Natur-Veten-
St als-Ut skottets Uthltandej N:o 218.
15
skaperne, man ej kunde fordra, att de borde deruti vara lika skicklige,
som i deras egentliga läroämnen, hvarigenom denna undervisning måste
blifva högst ofullständig, samt att rättigheten tili Reclors-arfvodes åtnju¬
tande vore lika stor vid alla Gymnasier, antingen termins-penningar till¬
förne egt rum eller ej, hvarförutan en ledamot af Preste-Ståndel för¬
ment, att Utskottet origtigt upptagit innehållet af det åberopade Kongl.
Brefvet den 21 September 1839, enär detsamma skuile såsom afslag för
det af Leclorerne vid Gefle Gymnasium begärda Rectors-arfvode anfört
endast det skäl, att en sådan ersättning icke kunnat tillerkännas Leclo¬
rerne vid de öfrige Gymnasierne.
På grund af de inom trenne Riks-Stånd furekomne anmärkningar,
och då Utskottet inhemtat, att löner för Lärare uti Natur-Vetenskaperne
och lefvande språk finnas vid de fleste öfrige Gymnasier anslague, liar Ut¬
skottet funnit sig böra frånträda sitt i detta afseende afgifna yttrande, och
får således
tillstyrka Pvikets Ständer att, lill lön för en Lärare vid
Gefle Gymnasium uti lefvande språk, må på Stat uppföras
300 R:dr och för en Lärare i Natur-Veleuskapei ne 150
R:dr, tillsammans 450 R:dr;
hvaremot Utskottet, jemte meddelande af den upplysning, alt, enligt Kongl.
Maj:ls till Stats-Contoiret aflåtne Skrifvelse af den 21 September 1839, al¬
sia ge t å Leclorernes vid Gefle Gymnasium underdåniga ansökning om be¬
räknande af Rectors-arfvode, grundar sig på hvad Stats-Contoiret anfört,
hvaribland hufvudsakligast förekommer det af Utskottet åberopade skäl,
att Rectors-arfvoden blifvit tillerkände andre Gymnasier, såsom ersättning
för termins-penningar,
icke funnit skäl frånträda, hvad Utskottet, i afseende på
det ifrågasatte lleclors-aifvodel för Gefle Gymnasii-Lectorer,
i sitt förut afgifne Utlåtande anfört.
d) Utskottets i denna punkt afgifna Utlåtande, i anledning af mo¬
tioner om anslag för Linköpings, Strengnäs och Wexiö Gymnasii-Bibfio-
thek, har af Riddershapet och Jdcln blifvit lem liad t ulan anmärkning
men af Preste-Ståndet återremitterad t, på grund af flere ledamöters yr¬
kande, att samma fördelar, som blifvit Linköpings Gjmmasii-Bibliothek
tillerkändt, måtte beviljas äfven dem i Strengnäs, Wexiö, Calmar, Carl¬
stad m. fl., samt af Borgare- och Bonde-Stånden, under bestridande af det
för Linköpings Bibliolhek tillstyrkte anslag, enär Statens medel ej ansågos
böra användas för slike enskilde inrättningars behof, och då bifall tili
,'Sta.ts-Utskottets Utlåtande , W',o 218.
livad för .ett sådant Bibliothek blifvit äskad t, troddes komma att föranleda
enahanda anspråk från de öfrige Gymnasiernes sida.
Då vid jemnförelse af hvad inom de Trenne Riks-Stånd, der denna
fråga förevarit till discussion, blifvit yttradt, Utskottet sålunda inhem-
tat, .alt det undanlag, som för Linköpings Gymnasii-Bibliothek, i anseende
till dess större samlingar, af Utskottet blifvit tillstyrkt, mäste gifva anled¬
ning till enahanda anspråk å Stats-anslag för de öfriga Gyinnasii-Biblio-
theken; och då, vid sådant förhållande, det torde blifva svårt att bestäm¬
ma de grunder, efter hvilka denna förmon må kunna tilldelas den ena
och vägras för en annan ,af dessa Inrättningar, bär Utskottet, med från¬
trädande af dess förra yttrande, funnit sig föranlåtet att
afstyrka äfven det för Linköpings Gymnasii-Bibliothek
äskade anslag.
é) Uti denna punkt af Utlåtandet har Preste-Ståndet beslutat åter¬
remiss, på grund af den gjorda anmärkning, att, då staden Uddevalla vo¬
re berättigad att när sorn helst vid nuvarande innehafvares afgång indra¬
ga den af Staden bekostade andel i Skollärarnes aflöning, vore det icke sta¬
den, ulan lärarne, som förlusten drabbade, genom det af Utskottet till¬
styrkte afslag å Herr Bagges motion, hvadan blifvit yrkadt, att den ä-
skade summan måtte beviljas; men då, enligt hvad kändt är, äfven andre
städer i Riket, flere med högst betydliga belopp, bidraga till aflöning af
Läroverks-personalen, har Ulskoltel, helst dess förut afgifna yttrande är af
Bidderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet lemnadt nian anmärkning och
af Borgare-Ståndet bifallet,
ansett sig böra detsamma vidblifva.
/) Emot Utskottets Utlåtande i denna punkt har återremiss blifvit yr¬
kad inom Bidderskapet och Adeln af en ledamot, som ansett anslaget bö¬
ra å Stat uppföras; men då Utlåtandet i denna punkt blifvit af de öfriga
Riks-S.tånden dels bifallet dels lemnadt utan anmärkning,
får Utskottet åberopa sitt förra yttrande.
6:0 'Tillämpnings-Skolor.
ci) Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Mäjrts Nådiga
Proposition om förhöjdt anslag för Gymnastiska Central-Institutet, har
föranledt återremiss af Bidderskapet och Adeln, inom hvilket Riks-Stånd
åtskillige ledamöter dels yrkat, att hela den af Kongl. Majrt äskade för¬
höjda aflönings-Stat måtte beviljas, dels begärt, att ett serskildt arfvode af
400
Stats-Utskottcts Utlåtande, N-.o 218.
17
400 R:dr måtte uppföras för Föreståndaren personelt, äfvensom en summa af
400 R:dr anslås till lön åt en Simlärare, samt af Bonde-Ståndet, som bestridt
hela den tillstyrkte förhöjningen, på den grund, att ett Gymnastiskt-Cen-
tral-Institut syntes vara mindre nödvändigt numera, sedan såväl vid Krigs-
Academien, som i alla orter vid Skolor, Gymnasier och Universitet
Gymnastiker blifvit inrättade.
Då emedlertid just den omständigheten, att Gymnastiska Läro-an-
stalter blifvit inom allt flere orter af Riket inrättade, utgör ett stöd för
den af Utskottet föreslagne utvidgning af det för erforderlige Gymnastik-
Lärares bildande afsedde Central-Inslitutet, har Utskottet, som med afse¬
ende derpå, att Utlåtandet blifvit af P reste-Ståndet lemnadt utan anmärk¬
ning och af Borgare-Ståndet bifallet, icke funnit skäl att tillstyrka den
af Ledamöter utaf Ridderskapet och Adeln äskade ytterligare förhöjning
uti anslaget,
ansett sig böra sitt förut afgifna yttrande vidblifva.
b) Hvad Utskottet yttrat, i anledning af Herr Freijdenfelts motion
om anslag till ett af Herr Bromander inrättadt Ilandels-Institut, har för-
anledt återremiss från Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, dels
på grund af det framställde yrkandet, att, då andra näringar såsom
Jordbruket, Slöjderna, Sjöfarten m. fl., hade Läro-inrättningar på Statens
bekostnad, syntes äfven handeln böra i sådant afseende ihågkommas, dels
i anledning af det fördelagtiga vitsord, Herr Bromanders Institut lyc-
kats tillvinna sig ej mindre af Directionen öfver Stockholms Stads Under¬
visningsverk, enligt ett handlingarna bifogadt Protocolls-Utdrag af den
20:de Mars innevarande år, än äfven af en stor del af hufvudstadens för¬
nämste Handlande och fabrikanter, hvilka till ett antal af 130, uti en af
dem undertecknad skrift, förenat sig om den önskan, att understöd måtte
Bromander af allmänna medel beviljas.
Och ehuru sålunda Herr Bromander lyckats tillvinna sig ett allmän¬
nare deltagande för sitt Handels-Institut, än som af de vid motionen bi-
lagde, Utskottet först tillhandakomne handlingar kunnat inhemtas, har
Utskottet likväl, med afseende derpå, att Borgare-Ståndet, hos hvilket ett
dylikt Institut torde kunna anses böra i främsta rummet kunna påräkna
understöd, om det deraf finnes vara förtjent, äfven som Bonde-Ståndet Ut¬
låtandet i denna del bifallit,
ansett sig ej kunna frånträda sitt förut afgifna yttrande.
c) Preste-Ståndet har ock beslutat återremiss af Utskottets Utlåtande,
Bih, till R. St, Prot, 184.0, 4 Sami, 1 Afd, 2 Band, 5 Haft, 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande , N\o 218.
angående upphörande af f. d. Mechaniska Skolans anslag, så vidt detsamma
afser indragning till Riksgälds-Contoiret af de 100 R:dr, som förut varit
anvisade till Stipendier under Kongl. Landtbruks-Academiens disposition,
och hafva de talare, som yttrat sig i ämnet, dels ansett, att dessa medel
ej kunde nyttigare användas, än, såsom hittills skett, till understöd för tvän-
ne fattige ynglingar, som studera landthushållning, dels funnit beloppet
alltför obetydligt, för att tillstyrka dess ingående till Riksgälds-Contoiret;
men då Utlåtandet i denna punkt blifvit af Ridderskapet och Adelil lem-
nadt utan anmärkning samt af Borgare- och Bonde-Stånden bifallet,
har Utskottet ej funnit sig böra frånträda sitt förra ytt¬
rande.
Öfriga punkter uti Utlåtandet hafva af samtlige Riks-Stånden dels
bifallits dels blifvit lemnade utan anmärkning, och erfordra följagtligen
ej något vidare yttrande från Utskottets sida.
Slutligen får Utskottet tillägga, alt, i den händelse Rikets Ständer
bifalla, hvad Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten tillstyrkt,
uti deras afgifne Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Proposition, rö¬
rande allmänna Stadganden och anslag till folk-undervisningens befrämjan¬
de och dels åtskillige inom Riks-Stånden väckte motioner, kommer å den¬
na Hufvud-Titel att under de villkor, som Rikets Ständer för dessa an¬
slags utgående kunna bestämma, uppföras arfvoden till Folk-Lärare, Se-
minarii Föreståndare och Stipendier för Skollärare-elever — 15,500 R:dr.
Stockholm den 10 Juli 1840.
Reservationer:
Vid lista Punkten.
Af Herr Prosten P. G. Svedelius: ”Emot Utskottets förnyade afslag
på det af 2:ne Riks-Stånd genom återremiss begärdta anslag till vin- och
byggnads-säd åt tvänne församlingar, hvilka äro i mistning deraf, får jag
anmäla min reservation. Den ringa utgift af några tunnor säd årligen el¬
ler, såsom ock blifvit föreslaget, en i ett för allt donerad Capilal-summa
af några Hundrade Riksdaler synes mig vara en alltför ringa uppoffring
emot det dermed afsedda syftemålet, att rättvisligen kunna åt en fattig
församling bereda enahanda fördelar, som alla öfriga inom samma lands¬
ort belägna communer tillgodonjuta af Staten för sant christliga ändamål;
och får jag för Sophia Magdalena församling, hvars behof är af mig när¬
mare kändt, föreslå ett anslag, i ett för allt, af R:dr B:co 666: 32., hvil-
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 218.
19
ken summa borde såsom Capital i Kyrkans räkenskaper bokföras, och
räntan deraf allenast användas till inköp af Communion-vin för kyrkans
behof.”
Häruti instämde Doctor Agrell> som äfven reserverade sig mot be¬
slutet om vägradt anslag till Communion-vin för Ulricae Eleonora för¬
samling.
Yid 4:de Punkten.
Af Herr Prosten Östberg, som åberopade innehållet af Utskottets
förra Utlåtande.
Härmed förenade sig Herrar Moberg och Nordvall.
I afseende på formen för återremissernes besvarande.
Af Herr Professorn Doctor Thomander: ”Sorn det icke förekommer
mig vara en national-representation värdigt att, sedan man i mer än 30
år icke vidtagit någon åtgärd för att i Grundlagsenlig väg få ett Grundlags-
stadgande upphäfvet, om hvars ändamålslöshet man är öfvertygad, likväl
under åberopande af en sådan öfvertygelse öfverträda ett Grundlagsbud,
bvars bokstafliga och således enda rätta mening icke kan bortresoneras;
nödgas jag reservera mig emot Stats-Utskottets beslut att, såsom jag för¬
menar, i rak strid emot 69 § Regerings-Formens tydliga ordalydelse, i de
fall, då Utskottet ansett sig icke kunna afvika ifrån dess redan afgifna ytt¬
rande, icke utnämna Deputerade, som måtte kunna i resp. Stånden före¬
träda och närmare upplysa förhållandet. Detta inträffar med Utskottets
Belänkanden öfver flera ibland Hufvud-Titlarne; och heldre än att vid
hvartdera tillfället upprepa denna reservation, bifogar jag den här.”
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Stats-ZJtskoltcls Utlåtande, N.-o 219.
t
N:o 219.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 Juli, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af érhållne återremisser å Utlåtandet
N:o 63.
(U. A.)
I anledning af de återremisser, som de respective Riks-Stånden beslutat af
Utskottets Utlåtande N:o 63, angående reglering af Allmänna Indragnings-
stalen, får Utskottet till besvarande upptaga de härvid förekomne anmärk¬
ningar punktvis i samma ordning, som för det förut afgifna Utlåtandets
uppställning blifvit följd.
1 afseende på i:sta punkten, som af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet lemnats utan anmärkning och af Borgare-Ståndet bifallits, har Bon¬
de-Ståndet åberopat dess vid Utlåtandet, angående Riks-Statens 2:dra Hufvud-
Titel fattade beslut; men då ifrågavarande punkt endast innefattar en hän¬
visning till hvad Utskottet tillstyrkt uti dess Utlåtande, angående den 2:dra
IIufvud-Titeln,
finnér Utskottet något vidare yttrande i detta afseende nu icke er¬
fordras.
2 :dra punkten bar af Ridderskapet och Adeln samt Pr este-Ståndet äf¬
venledes blifvitl emnad utan anmärkning, men af Borgare- och Bonde-Stånden
återremitterad, på grund af den, utaf desse Riks-Ständ beslutade återremiss
af den häremot svarande 11 :te punkten Lit. D. af Utlåtandet N:o 40, angå¬
ende 2:dra IIufvud-Titeln; men då Utskottet, enligt hvad dess afgifne Utlå¬
tande N:o 193 gifver vid banden, icke ansett sig böra tillstyrka någon an¬
nan förändring i det förut afgifne yttrandet, angående det Professoren Ceder¬
schöld beviljade arfvodes uppförande på Indragnings-stat, än att beloppet må
kunna för ett visst förutsatt fall, förhöjas till 1,000 R:dr, så
vidblifver Utskottet dess i Utlåtandet, angående reglering af All¬
männa Indragnings-staten, i denna punkt afgifne yttrande, med å-
beropande derjemte af livad Utskottet serskildt, enligt ofvanberörde
Utlåtande N:o 193, tillstyrkt.
I anledning af Utskottets yttrande uti den 3:dje punkten, bar en Leda¬
mot af Ridderskapet och Adeln anmärkt, att det af Kongl. Wetenskaps-Aca-
demien begärde anslag tf 800 R:dr årligen icke afsett endast ett arfvode för
Bilt. till R, St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 6 Raft. X
2
Slats-L/tskollets Utlåtande , N.O 21 Q.
Kammarjunkaren v. Wrigth, utan understöd för tillvägabringandet af de till
Planche-verket Svensk Botanik erforderliga afritningar af vester, hvaruti så¬
ledes, utom berörde arfvode, jemväl ingick kostnaden för resor af Artisten
och en honom följagtig kunnig■ Betanicus; och som, enligt hvad Kongl. We-
tenskaps-Äcadcmiens till Kongl. Maj:t i underdånighet aflåtne Skrifvelser, an¬
gående behofvet af en mera utvidgad Stat för Rikets Naturhistoriska Museum
och förändrad redaction af det Staten tillhöriga Verket Svensk Botanik, ut¬
visa, de ifrågavarande 800 R:dr blifvit af Academien begärda, för att be¬
strida kostnaderne för insamling och afteckning efter naturen af Svenska ves¬
ter, har Utskottet, hvars tillstyrkan, att denna summa måtte anslås endast
såsom arfvode åt Kammarjunkaren von Wrigth, varit föranledd deraf, att
ordalydelsen af Kongl. Maj:ts Proposition angående Stats-Verkets tillstånd och
behof gifvit anledning till en sådan tydning af detta anslags behöflighet,
velat hemställa lill Rikets Ständer, alt de tillstyrkte 800 R:dr må,
intill nästa Riksdag, å Allmänna Indragnings-staten uppföras, att af
Kongl. Wetenskaps-Academien disponeras för insamling och afteck¬
ning efter naturen af Svenska vexter, i och för utgifvandet af
Planche-verket ”Svensk Botanik.”
Utlåtandets 6:te punkt har blifvit bifallen af Bonde-Stånclet, men åter¬
remitterad af Ridderikapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stunden, med
anledning af flere ledamöters yrkande, dels att Professorn Cronstrand måt¬
te få tillgodonjuta fulla beloppet af de förmoner, han förlorat, och således
uppföras å Indragnings-stat till ett sammanlagdt belopp af 1,150 R:dr, dels
att bemälde Professor måtte erhålla 1,500 R:dr, såsom närmare motsvarande
hans förra inkomst samt andra Professors-löner, dels att Adjuncten Selander,
som, vid sitt tillträde af tjensten, försäkrats om en lön af 1,000 R:dr, och in¬
nehaft densamma, jemte boställe, mätte bibehållas vid denna inkomst och
icke, enligt Utskottets förslag, få sin lön nedsatt till 800 R:dr, eller det be¬
lopp, som Observatorn på Wetenskaps-Academiens stat innehafver.
Hvad sålunda blifvit anförd t, har Utskottet tagit i öfvervägande; och sorn,
ehuru, enligt allmänt gällande grunder för afskedade embets- och tjenstemäns
pensionering, pensionens belopp bestämmes endast efter lön på Stat, Utsköttet,
med afseende å Professorn Cronstrands förtjenster, redan tillstyrkt, att han,
utom de såsom lön innehafde 800 R:dr, måtte, såsom ersättning för andra
med tjensten förenade förmoner, undfå 200 R:dr eller tillsammans 1,000
R:dr, att å Indragnings-stat uppföras, har Utskottet saknat skäl att den yt¬
terligare ifrågasatta förhöjningen föreslå, hvadan Utskottet
i afseende på Professorn Cronstrand vidbiifver* sitt förra yttrande.
Stals-Utskottets Utlåtande, N.o 21 g.
Men enär, enligt hvad numera upplyst blifvit, Ådjunctcn Selander,
jemte de honom såsom lön försäkrade 1,000 R:dr, redan innehar boställs-
förmon, och således hans öfverflyttning på Kongl. Wetenskaps-Academiens
ordinarie Stat skulle komma att medföra en verklig löne-nedsättning af 200
R:dr, hvilken Utskottet, med afseende å Selanders utmärkta vetenskapliga
förtjenster, icke anser lämpligen höra komma i fråga,
tillstyrker Utskottet, att, såsom lönefyllnad, må för Adjuncten Se¬
lander personelt å Indragnings-staten uppföras 200 R:dr att utgå, så
länge han innehar Observatörs tjernsten.
Vid j:de punkten, som, af Pr este-Ståndet lemnats utan anmärkning
och af Borgare-Ståndet bifallits, har af ledamöter af Ridder skåpet och Adeln
samt Bonde-Ståndet blifvit åberopadt, hvad inom dessa Stånd blifvit ytt¬
rad t vid föredragningen af Utlåtandet N:o 40.
I anledning häraf får Utskottet endast hänvisa till hvad uti det serskildt
afgifne Utlåtandet N:o 195, i anledning at Kongl. Maj:ts Proposition, röran¬
de löne-regleringen för de under Stats-Departementen lydande Expeditioner,
blifvit yltradt, med afseende å de öfvei tålige embets- och tjenstemännen i
Kongl. Maj:ts Canzli.
Vid 8:de punkten har Bonde-Ståndet och vid den 9:de Borgare- och
Bonde-Stånden äfven åberopat hvad, i anledning af Utlåtandet N:o 40, i af¬
seende på de i dessa punkter förekommande Stater, blifvit beslutadt. Ut¬
skottet hänvisar till det, i anledning af erhållne återremisser af berörde Ut¬
låtande afgifna, Utlåtandet N:o 193.
Den io:de punkten, som af Preste-Ståndet lemnats utan anmärkning
och af Borgare- och Bonde-Stånden bifallits, har deremot af Bidderskapet
och Adeln blifvit återremitterad, under åberopande af hvad inom sistnämn¬
de Riks-Stånd vid föredragning af Utlåtandet N:o 44, angående Riks-statens
3:dje Hufvud-titel, blifvit yttradt, i afseende på nya pensionsrum för Gene¬
raler; men Utskottet får, med hänvisning till Utlåtandet N:o 202, i anled¬
ning af erhållne återremisser af Utlåtandet N:o 44, äfven i denna punkt,
vidblifva det förra yttrandet.
Vid den n:te punkten, som, af Preste-Ståndet lemnats utan anmärk¬
ning och af B or gare-Ståndet bifallits, hafva Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Ståndet åberopat, hvad som inom nämnde Riks-Stånd, i afseende på
den motsvarande punkten uti Utlåtandet N:o 62, angående Riks-statens 10:de
Hufvud-titel, blifvit yttradt.
Då Utskottet uti dess afgifne Utlåtande N:o 218, i anledning af återre-
4
Ståts-Utskottets Utlåtande j N.-o 21 g.
miss utaf Utlåtandet N:o 62, icke funnit skäl frånträda hvad uti denna punkt
af sistberörde Utlåtande blifvit tillstyrkt,
hänvisar Utskottet till samina sitt yttrande.
Den 12:te punkten har af Riclderskapet och Adeln och Preste-Ståndet
blifvit lemnad titan anmärkning, men af Borgare- och Bonde-Stånden åter¬
remitterad, på grund af förekomne anmärkningar, inom det förra Ståndet:
att rättighet till pension på Allmänna Indragning-staten ej borde tillerkännas
Commendanter vid Corrections-inrättningarne, och att följagtligen Utskottet,
i fall dess mening varit, att dessa ej skolat inbegripas bland de tjenstemän,
för hvilka pensions-förmon blifvit tillstyrkt, måtte bestämdt sådant antyda,
och inom det senare: att rättighet till pension för Fång-predikanterne antin¬
gen alldeles icke borde ega rum eller ock få beräknas endast lill hälften
af lönen.
Då, enligt hvad anmärkningarne gifva vid handen, åtskilliga betänklighe¬
ter förefinnas, att för ej mindre Commendanterne, än äfven Predikanter och
Läkare vid Corrections-inrättningarne, bestämma en allmän pensionsrätt, en¬
ligt de för civile embets- och tjenstemän fastställde grunder, har Utskottet
funnit mera lämpligt, att, om, för vissa oförutsedda fall, desse embets- och
tjenstemän finnas böra en sådan förmon tillerkännas, det må bero al Kongl.
3Vlaj:t att derom till Rikets Ständer göra serskild framställning, i följd hvar¬
af, och då Organister och Klockare mindre egentligen synas tillhöra tjenste-
manna-personalen vid berörde inrättningar,
Utskottet hemställer, att hvad i afseende på de vid Fångvården an¬
ställde tjenstemäns och vaktbetjenings pensionerande blifvit tillstyrkt,
ej måtte komma att tillämpas å Commendanterne, Predikanterne,
Läkarne, Organisterne och Klockarne;
äfvensom Utskottet, till förekommande af allt missbruk,
tillstyrker, att för den öfriga personalen måtte, såsom villkor för pen¬
sions erhållande, utom hvad i allmänhet för civile embets- och
tjenstemän finnes föreskrifvet, äfven stadgas minst 10 års tjenstetid
vid Corrections-inrättningar;
men hvad Utskottet yttrat, angående pensionering af dem, sorn i och för
tjensten blifvit genom af fångarne begånget våld, skadade till lemmar eller
helsa och dymedelst oförmögne till vidare tjenstgöring,
tillstyrker Utskottet må ega tillämpning å hela den uti aflönings-
staten uppförde personal, och således jemväl å Commendanterne,
Predikanterne, Läkarne, Organisterne och Klockarne.
Den i5:de punktenf som bifallits af B onde-Ståndet, har deremot blifvit
Stats-Vtskoltets Utlåtande, N.o 2 ig.
5
återremitterad af Riclderskapet och Adeln och Preste-Ståndet, på grund af
lieie Talares yrkande, att elen af Hof-In tendén ten Hjortsberg och hans hustru
sökte pension måtte beviljas, och af Borgare-Ståndet, med uttryck af Stån¬
dets enhälliga tanka, alt ifrågavarande pensions-ansökning borde af Rikets
Ständer bifallas.
Med afseende å hvad sålunda inom tvenne Riks-Stånd blifvit yrkadt, och
då Ilof-Intendenten Hjortsberg, genom sin allmänt erkända utmärkta förtjenst
i Skådespelarekonsten, deruti han måhända är inom fäderneslandet oupphun-
nen, heredt sig ett billigt anspråk att af nationens välvilja omfattas, har
Utskottet
trott sig böra, med frånträdande af sitt förra yttrande, tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte för Hjortsberg och hans hustru, i fall
hon honom öfverlefver, å Allmänna Indragnings-staten uppföra en
pension af 600 R:dr Banco.
Den i6:de punkten har blifvit bifallen af Borgare- och Bonde-Stånden,
men återremitterad af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, på. grund
af förekomne anmärkningar, att, ifall inga Emeriti-löner för Skole-lärare kom¬
ma att finnas, desse Lärare, i synnerhet Rectorer vid Skolorna och Lectorer,
hvilkas löneförmoner lemna en någorlunda försvarlig utkomst, hädanefter, så-
s mi tillförene, egt rum, antingen qvarstadna så länge på sina platser, att
de ej kunna fullgöra sina åligganden, eller ock söka Pastorat vid en ålder,
då de hvarken kunna sköta Skolan eller Pastoratet, utom det att icke all¬
tid Skole-lärare, äfven de skickligaste, hafva böjelse och äro tjenlige till Pre-
diko-embetet; att Emeriti-cassor ännu ej på långt när finnas i alla Stift, och
att de, som börjat hildas, ännu icke lemna tillgång till en enda Lärares pen¬
sionerande; att dessa slags löner äro för Gymnasierne, hvarest endast en Lä¬
rare finnes uti hvarje vetenskap, vida angelägnare än för Universiteten, hvar¬
est vetenskaperne äro representerade äfven af yngre Lärare; hvarjemte det
förslag blifvit inom Preste-Ståndet väckt och af flere ledamöter biträdt, att,
i fall den först gjorda motionen ej kunde bifallas, Utskottet åtminstone måt¬
te tillstyrka Rikets Ständer att, i likhet med hvad för Universiteten blifvit
föreslaget, 2:ne arfvoden ä 2 eller 300 Rxlr för hvarje Stift uppföras på In-
dragnings-stat, för att, jemte innehafvande löner, tillfalla yngre Lärare, hvil¬
ka blifva förordnade att vicariera för äldre tili afsked berättigade Lärare,
som icke äro med prsebende-pastorat försedde; men, vid betragtande deraf,
att Statens tillgångar redan blifvit betj-dligt aidi tade för fyllande af de mån¬
ga behof, som under denna Riksdag uppstått i och för läroverken och upp-
6
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:0 2'p.
fostrings-väsendet, och du Utjåtandet i denna punkt är vordet af 2:ne Riks-
Stånd bifallet,
har Utskottet funnit sig böra sitt förra yttrande vidblifva.
Den iy:de punkten, som bifallits af Borgare-Ståndet;är vorden återre¬
mitterad af Ridderskapet och Adeln, inom hvilket Riks-Stånd blifvit yrkadt,
att Friherre Berzelius matte tilldelas en äreskänk af 4,000 R:dr att årligen
utgå, så länge Friherren lefver, af, Preste-Ständet, hvarest flere Talare upp-
trädl, med yrkande om förhöjning uti den af Utskottet tillstyrkte pensionens
belopp och af Bonde-Ståndet, med den uttryckte åsigt, att, på grund af
hvad uti de Utlåtandet bifogade reservationer, blifvit anfördt, ingen pension
för Friherre Berzelius borde komma i fråga.
Vid jemnförelse af hvad sålunda inom de serskildte Riks-Stånden; blifvit
yttradt,
har Utskottet funnit sig sakna anledning alt frånträda sitt förut af-
gifne yttrande.
Utskottets yttrande uti den i8:de punkten, hvilket Ridderskapet och
Adeln med tystnad förbigått, och som af Bonde-Ståndet bifallits, har der¬
emot föranledt återremiss af Preste-Ståndet, på grund af flere ledamöters
yrkande, att den för enkan Stephens sökte pension måtte, med afseende på
hennes aflidne mans utmärkta iörtjenster, bifallas, och af Borgare-Ståndet,
som tillkännagifvit dess enhälliga tanke vara, att berörde pension må enkan
Stephens tilldelas.
I sammanhang härmed, har Utskottet äfven tagit i öfvervägande Kongl.
Maj:ts Remiss uppå Landtbruks-Academiens underdåniga memorial, med öfver¬
lemnande af Agronomen Stephens enkas, Susanna Murray Stephens ansök¬
ning att, med afseende å hennes aflidne mans Iörtjenster om Sveriges Landt¬
bruk, erhålla understöd för sig och fem barn; men som Utskottet icke har
sig med visshet bekant, huruvida ej, enligt hvad någon anledning lärer fin¬
nas att förmoda, bemälda Susanna Murray Stephens och den enka efter
Agronomen Stephens, som omförmäles uti den af Grefve Anckarsvärd väck¬
te motion, äro tvänne olika personer, och Utskottet således anser en närma¬
re utredning behöflig, innan yttrande i det ena eller andra afseendet kan
meddelas, har Utskottet, som ej anser lämpligt, att Stats-regleringen häraf
uppehälles,
velat till Rikets Ständer hemställa, att frågan angående pension för
Agronomen Stephens enka må hvila, intilldess Utskottet blifver i
tillfälle att, uti serskidt afgifvande Utlåtande, sig yttra, så väl i
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 2ig.
7
anledning af denna punkt uti Utlåtandet JN7:o 63, som ock angående
Kongl. Maj:ts ofvanberörde Remiss.
Den 2o:de punkten, angående pension frit- IIof-Gapellniästaren Hceffners
enka har blifvit lemnad utan anmärkning af P reste-Ståndet, samt af B or gare-
och Bonde-Stånden bifallen, hvaremot inom Ridderskapet ock. Adeln flere
ledamöter anmärkt, att då ej högre belopp än 200 R.dr blifvit ifrågasatt,
Utskottet saknat anledning alt nedpruta summan till hälften, hvarigenom pen¬
sionen blefve alldeles otillräcklig för lifvets nödvändigaste behof; men då
Utlåtandet finnes vara af ett Stånd lemnadt utan anmärkning och af tvän-
ne bifallet,
får Utskottet det afgifna yttrandet oförändradt åberopa.
Den 22:a punkten, som blifvit lemnad utan anmärkning af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet och bifallen af Bonde-Ståndet, har af Bor¬
gare-Ståndet blifvit återremitterad, på grund af flere ledamöters yrkande,
att, med afseende på Herr Heilborns oegennyttiga och allmänt gagneliga be¬
mödanden för förbättrandet af den fattigare folk-klassens lefnads-villkor, den
för honom ifrågasatte pension måtte bifallas.
Utskottet har i denna punkt, då densamma af t v finne Riks-Stånd dels
bifallits, dels lenmats utan anmärkning,
icke heller funnit sig böra frånträda det afgifne yttrandet.
Emot Utskottets yttrande uti den a3:dje punkten, som af Preste-Stån¬
det lemnats utan anmärkning, samt af Borgare- och Bonde-Stånden bifallits,
hafva deremot inom Ridderskapet och Adeln ledamöter uppträdt, med yr¬
kande, att Secreteraren Frigell, utan afseende derpå, att lian redan på All¬
männa Indragnings-staten uppbär 333 R.clr 16 sk. årligen, måtte å nämnde Stat
ytterligare uppföras till åtnjutande af full lön, såsom f. d. Professor eller Lä¬
rare i Harmonien vid Kongl. Musikaliska Academien, 400 R:dr och såsom
Secreterare vid nämnde Academie 200 R:dr, tillsammans 600 R:dr Brco.
Under åberopande af hvad Utskottet, under enahanda förhållanden, el¬
ler då anmärkningar endast i ett Stånd egt rum, vid andra punkten af Ut¬
låtandet anfört,
vidblifver Utskottet äfven i denna punkt sitt förra yttrande.
Den %5:te punkten har blifvit utan anmärkning lemnad af Preste-Stån-
det samt af Borgare- och Bonde-Stånden bifallen, men inom Ridderskapet och
Adeln framkallat den anmärkning, att f. d. Consulats-Secreteraren Tliul-
strups egenskap af enskild Skole-lärare ej bordt kunna åberopas, såsom stöd
för alslag af det för honom begärde understöd.
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N-0 211).
På förut anförde grunder anser Utskottet
sig äfven i denna punkt endast böra åberopa sitt förra yttrande.
Vid Utlåtandets 2.6:te punkt, som af Preste-Ståndet blifvit lemnad utan
anmärkning och af Borgare-Ståndet bifallen, har en ledamot af Ridderska-
pet och Adeln erinrat, att sådane embets- och tjenstemän, sorn åtnjuta lön
på Stat, utan att derföre göra motsvarande tjenst, måtte i framtiden kunna
inkallas i tjenstgöring, heldre än att nye tjenstemän antagas mot serskild lön;
och jB onde-Ståndet bär återremitterat punkten, på grund af flere ledamöters
yrkande, att Utskottet matte i sammanhang dermed yttra sig, rörande före¬
slagna indragningar i Kongl. Stats-Contoirets personal; men då Utskottet, uti
dess afgifne Utlåtande N:o 40, angående Riks-Statens 2:a Hufvud-Titel, anser
sig hafva fullständigt utvecklat skälen till Magazins-Contoirets aflönings bi¬
behållande å Indragnings-stat,
finnér Utskottet sig ej böra uti denna punkt det afgifna yttrandet
frånträda.
I afseende på s8:de punkten j som af Ridder skåpet och Adeln samt
Pr este-Ståndet lemnats utan anmärkning och af Borgare-Ståndet bifallits,
bar B onde-Ståndet åberopat dess vid Utlåtandet, angående Riks-Statens 2:a
Hufvud-Titel, fattade beslut; och får Utskottet, i anledning häraf, endast hän¬
visa till det yttrande, som, vid besvarande af å tene misser ne af Utlåtandet
N:o 40, blifvit afgifvet medelst Utlåtandet N:o 193.
Den 3z:dra punkten har blifvit återremitterad af Ridderskapct och Adeln
samt Preste-Ståndetj på grund af flere ledamöters yrkande, att den för Fru
Grefvinnan Adlersparre ifrågasatte pension borde beviljas, helst Utskottet
uti dess först afgifne yttrande medgifvit hennes aflidne mans stora förtjenst
af det allmänna, men de af Utskottet anförde skäl för afslag förmentes icke
tåla en närmare granskning, då nemligen Grefve Adlersparre i lifstiden icke
åtnjutit andra emolumenter, än den lön, som varit förenad med bans inne-
lrafde tjenste-befattning, den fasta egendom, hvaraf Fru Grefvinnan vore i
besittning, var belastad med icke obetydlig skuld och den utrikes resan tro¬
ligen icke varit kostsam, utan skett med möjligaste hushållning.
Då emedlertid Borgare- och Bonde-Stånden denna punkt af Utlåtan¬
det bifallit,
bar Utskotttt ansett sig böra sitt förra yttrande vidblifva.
De punkter af Utlåtandet, uti hvilka något yttrande nu icke är vordet
afgifvet,
Stals-Utskollels Utlåtande j IV.-o 220. t)
afgifvet, hafva, af samtlige Riks-Stånden antingen bifallits eller blifvit lemna-
de utan anmärkning.
Stockholm den 10 Juli 1840.
Reservationer:
Vid i5:de punkten:
af Gustaf Apelqvist från Blekinge Län, under åberopande af Utskot¬
tets i denna punkt förut afgifna Utlåtande.
Vid iy:Je punkten:
af Gustaf Apelqvist, som åberopade sin vid denna punkt af det förra
Utlåtandet fogade reservation.
N:o 220.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 Juli, kl. 11 f 111.
Utlåtande, i anledning af Professor Retzii motion, att den för
aflidne Professorn Fries’s enka tillstyrkte pension måtte få
beräknas retroactivt.
(U. A.)
Uti en från Högvörd. Preste-Slåndet remitterad motion, har Professor
Retziusj med anledning af Stats-Utskoltets, uti dess ufgifne Utlåtande N:o
63 angående reglering af Allmänna Indragnings-staten, gjorde tillstyrkan, att
Rikets Ständer måtte för enkan efter aflidne Professorn Fries bevilja en pen¬
sion af 300 R:dr årligen, att utgå, så länge hon lefver ogift och befinner sig
i nödställd belägenhet, begärt, att, i enlighet med hvad Rikets Ständer under
enahanda förhållanden redan beviljat, denna pension måtte få beräknas öch
utgå, antingen från mainu ns dödsdag den 8 April 1839, eller ock från den
dag, då hans lön såsom Intendent vid Zoologiska Museum upphörde, eller
den sista i berörde månad, enligt ett af Kongl. Wetenskaps-Aeademiens Ka¬
mererare meddeladt bevis; och som Rikets Ständer bifallit, att de aflidne Pro¬
fessorn Lings och Protocolls-Secreteraren Borgs enkor beviljade pensioner må
efter sistnämnde grund beräknas,
Bih, till R. St. Prot iSq. 4 Sami. 1 Afd 2 Band. 6 Haft. 2
10
Stats-Utskottels Utlåtande , N.o 221.
tillstyrker Utskottet, att, med bifall af motionen, Rikets Ständer måt¬
te besluta, att enkan Fries må ega alt beräkna och uppbära den
för henne tillstyrkte pension från och med den 1 Maj 1839, då
hennes aflidne mans lön såsom Intendent vid Zoologiska Museum
upphörde.
Stockholm den 10 Juli 1840.
N:o 221.
Ank. till Exp. Ulsk den 11 Julij kl. 11 f. m.
Utlåtandej i anledning af åter remiss ä Utlåtandet N:o ga.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskoltets berörde Utlåtande, angående några med Stats-
regleringen gemenskap egande allmänna frågor, blifvit från samtlige Riks-
Stånden åteiTemitteradt, får Utskottet härmed besvara de dervid gjorde an¬
märkningar :
l:o Utskottets yttrande, att, i sammanhang med extra Stats-regleringen,
Utlåtande skulle komma att afgifvas öfver de af Kongl. Majrt äskade eller af
enskilde motionärer begärda anslag till sådane utgifter, som endast för en
gång eller för serskilda, till viss tid begränsade, föremål erfordras, har uti
Borgare-Ståndet föranledt de anmärkningar: att det icke vore med Grund-
Jagarne öfverenstämmande att göra skillnad emellan Stats-utgifterne och upp¬
taga vissa af dem uti en så kallad extra Stats-reglering, hvilket ej eller egt
rum mera än under de 2:ne sistlörflutne Riksdagarne, samt att denna för¬
delning äfven medförde den olägenhet, att, då den ordinarie Stats-regleringen
endast gäller intill slutet af det år, då ny Riksdag inträffar och annan Riks¬
stat fastställes, fortfara deremot anslagen å den extra under vissa år, hva¬
dan den senare Stats-regleringen i sjelfva verket blifver mera ständig, än
den ordinarie. Då hvad Utskottet sålunda tillkännagifvit, i afseende å den
den vid Stats-regleringens behandlande följde princip, blifvit af Ridderska-
pet och Adeln samt Preste-Ståndet utan anmärkning lemnadt och Bonde-
Stals-Vtskoltets Utlåtande, N:o 221,
ii
Ståndet förklarat sig låta dervid bero, anser Utskottet sig endast behöfva
det förra yttrandet åberopa.
2:o Denna punkt innefattande förslag, i afseende å beräkningen af ersät-
ning för den under lönerne uppförde spanmåi, har blifvit bifallen uti Bon¬
de-Ståndet, men ifrån öfrige Kiks-Stånden återremitterad. Dervid bar likväl
hemställan, alt, för skyndsammare uppnående af det ändamål, som Rikets Slän¬
der, med deras vid sista Riksdagen fattade beslut att lill nya löner elier löne-
tillökningar, spanmåi icke måtte anslås, åsyftade, eller att all spanmåls-be-
räkning under lönerne borde upphöra, lönerne för de embets- och tjenstemän,
som efter vidtagandet af nya Slats-regleringen tillsättas, måtte utföras endast
i penningar till deras nuvarande belopp, med tillägg, för den under lönerne
uppförde spanmåi, af skillnaden emellan det hittills antagne pris af 6 R:dr
och det pris af 7 R:dr, hvartill Utskottet ansett detsamma, efter medium af
Riksmålkegångeu, kunna beräknas, eller 1 R:dr för hvarje tunna, endast
föranledt den uti BJrgare-Ståndet framställde anmärkning, att derigenom
skulle för embets- och tjenstemännen uppkomma en icke förut afsedd löne¬
förbättring, hvarföre, utan den af Utskottet föreslagna contanta ersättning,
spanmåls-beräkning för de embets- och tjenstemän, som hädanefter utnämnas,
borde upphöra.
I anledning häraf får Utskottet anföra, att då borttagandet af den, vid
bestämmandet af embets- och tjenstemännens löner i beräkning tagne för¬
mon, att de skola erhålla tillökning för viss qvantitet spanmåi, i den moa
Riksmarkegången öfverstiger 6 R:dr tunnan, skulle medföra en nedsättning
uti aflöningen, hvartill skäl så mycket mindre förefinnes, som de nuvarande
lönerne icke synas öfverstiga, hvad behol och billighet påkalla, utan fastmera
klagan öfver deras otillräcklighet i allmänhet blifvit förd och flere förslag
om förhöjning framställde, Utskottet, för dess del, tror afseende å berörde
yrkande icke skäligen kunna fästas; och anser Utskottet för öfrigt, att försla¬
get om spanmåls-beräkningens borttagande emot ersättning i contant af 1 R:dr
per tunna, ingalunda kan såsom löne-förbättring betragtas, då, enligt hvad
Utskottet förut upplyst, den ersättning, som, i följd af Riks-markegång, ut¬
gått, under de sistförllutne 5 åren per medium utgjort 1 R:dr 9 sk. 10 rst.
och, om man beräknar 10 års medium, belöper sig till 1 R:dr 2 sk. 11 rst.,
eller något utöfver det föreslagne beloppet, samt hvad vidkommer den af
några Talare yttrade förmodan, att Riks-markegången för framtiden skall
komma att uppgå till ringare belopp, det icke lärer undfalla uppmärksamhe¬
ten, att sådant helt och hållet är beroende af tillfälligheter, hvilka ingalun¬
da kunna beräknas, hvadan motsatsen lika lätt kan inträffa, vid hvilket för¬
12
Slals-UtskoUets Ullätanclej N.o 221.
hållande någon annan beräkningsgrund icke lämpligen synes kunna antagas
än den, som instämmer med resultatet af erfarenheten under de sistförllutne
10 åren och hvilken jemväl i andra likartade fall vanligen blifvit följd. Af
alla dessa skäl, och då Utskottet sålunda anser håde Statens och tjenstemän-
nens rätt och fördel derigenom vara behörigen iagttagne samt det för öfrigt
skulle leda till väsendtlig förenkling uti räkenskaperne jemte Staters och al¬
lön ingsliq viders uppgörande om spanmäls-beräkningen kunde upphöra; hvar¬
förutan det för embets- och tjenstemännen synes vara vida fördelagtigare,
om de kunde lönebeloppen med säkerhet beräkna, än om dessa skulle vara
beroende af omskiftande varupris, finnér Utskottet sig
böra vidblifva dess uti 1 momentet, i fråga om spanmåls-ersältnin-
gen till de embets- och tjenstemän, som efter nya Stals-regleringen
utnämnas, afgifne, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
utan anmärkning lemnade och af Bonde-Ståndet bifallne förslag.
Beträffande derefter hemställan, angående beräkningen af spanmåls-eiv
sättningen till de nuvarande tjenstemännen; så har deremot blifvit anmärkt,
att, då dessa genom fullmagter äro försäkrade att, i den mon Riksmarkegån-
gen öfverstiger 6 R:dr, njuta ersättning för den under lönerne anslagne span¬
na ål, Rikets Ständer icke ega att uti dessa lagliga rättigheter göra någon in¬
skränkning.
Utskottet har, vid behandling af denna fråga, ingalunda förbisett, utan
tvertom uttryckligen erkänt de lagliga anspråk, nuvarande embets-och tjenste¬
män ega, att bibehållas vid de förmoner, som, genom fullmagter, blifvit dem
försäkrade; men då Utskottet, just af detta skäl, funnit sig icke kunna för
dem föreslå en för alltid till beloppet bestämd ersättning, har Utskottet dere¬
mot trott, att, lika litet som hinder förut ansetts möta, att föreskrifva förän¬
dring uti den tillförne brukliga methoden för Riksmarkegångens uträknande,
Rikets Ständer kunna anses förhindrade att, i afseende å Riksmarkegångens
bestämmande, stadga, det sådant bör ske för 5 år i sender, efter medium af
de nästföregångne 5 årens medelpris, samt att, vid öfvergången till detta he-
räknings-sätt, någon obillighet emot nuvarande löntagarne ej eller skulle
kunna anses ega rum, då markegången de sistförllutne 5 åren i allmänhet
varit hög; hvadan ock ersättningen för dem kom me att utgöra 10 sk. mera
per tunna, än som, efter 10 års medium, till grund för framtida allmän be¬
räkning, blifvit föreslaget; börande för öfrigt, i anledning af den förekomne
anmärkningen, att, genom antagande af Utskottets förslag, kunde inträffa, att
en nuvaranda tjensteman, som afginge kort efter det åis-markegången öfver-
stigit den föreslagna medel-beräkningen, skulle förlora en del af de förmoner,
Slals-Utskottets Utlåtande, N.o 221.
lion, efter nuvarande förhållande, egt att åtnjuta, Utskottet erinra, att det
lika lätt kan hända, antingen att en dylik tjensteman, en föregången tid, un¬
der låg markegång, genom medel-beräkningen njutit ersättning, fullt motsva¬
rande skillnaden det år, då den högre markegången uppkommit eller ock att
tjenstemän afgå under sådana förhållanden, att de genom medel-beräkningen
undfått mera, än de efter års-markegång kommit att åtnjuta: och då det så¬
ledes skulle bero af slumpen, om vid den period, då en nu i tjenst varande
tjensteman kommer att afgå, spanmåls-beräkningen efter års-markegång skulle
hafva medfört förhöjning eller nedsättning, i jemnförelse med den föreslagna
medel-beräkningen; men det deremot, på sätt här förut är vordet yttradt, o-
tvifvelagtigt måste för embels- och tjenstemännen vara vida fördelagtigare,
att, i stället för en dylik, på vinst och förlust ställd beräkning, utan någon
nedsättning i löne-villkoren på det hela, erhålla dem jemnt fördelade på hvar¬
je år, hvarigenom en tillförlitlig beräkning af tillgångarne för nödiga utgifter
kan uppgöras, förmodar Utskottet, att embets- och tjenstemännen icke böra
med det ifrågavarande förslaget finna sig missbelåtne eller deras rätt för¬
närmad.
På grund af allt detta, har Utskottet icke funnit skäl frånträda, hvad
uti ifrågavarande hänseende blifvit yttradt i förra Utlåtandet,
hvilket således åberopas.
3:o Den af Utskottet gjorde framställning, i afseende å de brister, som genom
öfverassiguering å besparingarne, egentligen å 2:dra Idufvud-Titeln, uppkommit,
bär hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet lern näts utan anmärk¬
ning, allenast med den framställning af en ledamot af förstnämnde Stånd,
alt Utskottet borde upplysa, hvad med Stats-Verkets reserv-fond förstås, samt
blifvit af Bonde-Ståndet bifallen. Deremot är hos Borgare-Ståndet vordet
anmärkt, att, då åtal emot Siats-Rådets förre ledamöter snart kommer att an¬
ställas för de å besparingarne skedde öfverassigneringar, hvilket åtal blifvit
af Sta ts-UIskottets anmärkningar föranledt, det vore besynnerligt, att Stats-
Utskottet, genom sitt förevarande förslag, ville på visst sätt legitimera det
klandrade förfarandet; att orri det än måste medgifvas, att, genom förberör¬
de åtgärder, tänkvärda tinanciella olägenheter äro för handen, som, utan
Ständernes mellankomst, blifva för Styrelsen qvarstående, tillhörde det likväl
Regeringen att, genom Proposition i ämnet, appellera till Ständerne, för att
vinna befrielse ifrån den förlägenhet, hvartill Kongl. Maj:ts nuvarande Råd-
gifvare-personal icke varit vållande; att, ehuru endast 2:dra Hufvud-Titeln
vore exempelvis omnämnd, 1839 års Revisions-Berättelse utvisar, att äfven
å 3:dje, 7:de och 10;de IIufvud-Titlarne, brister förefunnos samt att det icke
Stals-Utskoltels Utlåtandej N;o 32/.
blifvit tydligen uttryckt, att meningen vore, det äfven den brist, som upp¬
kommit åren 1838, 1839 och 1840, borde balanceras.
Jemte det Utskottet, i afseende å den ifrågaställde upplysningen om hvad
som menas med Ståts-Verkets reserv-fond, hänvisar till det serskilda yttrande
angående samma fond, som kommer att afgifvas, samt får fästa uppmärksam¬
heten derå, att då hvad Utskottet uti nu ifrågavarande punkt yttrat, i ett
sammanhang tages i betraktande, deraf lärer finnas tydligt, det Utskottets
förslag afser, att det belopp, hvartill öfverassigneringen å besparingarne vid
innevarande års slut må uppgå och för närvarande endast lärer förefinnas å
2:dra Hufvud-Titeln, bör, i afbidan å det beslut, som, efter föregången laga
pröfning af det för öfver-assigneringarne bestämda åtal, kan varda fattadt, ba¬
lanceras å reserv-fonden, hvars tillgångar till betäckande deraf hittills varit an¬
vända, samt att fbljagtligen Utskottets hemställan icke har för afsigt att be¬
reda något godkännande af den anmärkta öfverassigneringen; har Utskottet,
då dess förra yttrande kan anses instämma med 3:ne Riks-Stånds mening,
funnit sie: böra dervid förblifva.
• • t* i 1 • i
4:o I afseende å Utskottets förslag, huru med dispositionen af de serskii-
de Iiufvud-Titlarnes besparingar för framtiden bör förhållas, hafva anmärk¬
ningar uti samtlige Riks-Stunden egt rum, hvarvid hos Ridderskapet och Adeln
samt Preste- och Borgare-Stånden hufvudsakligen blifvit anfördt: att i fråga
om Kongl. Majrls rätt att disponera besparingarne i stället för de begagnade
uttrycken ”serdeles för bestridande af sådana utgifter — —, så vidt
de äro tillfälliga och icke af permanent egenskap,” bordt utsättas, att bespa¬
ringarne endast till nämnde ändamål få användas samt bestämmas, att ansla¬
gen icke malte fortfara för samma person längre än 1, 2 eller högst 3 år,
hvarförutan stadgandet, att arfvoden af permanent egenskap icke må på be¬
sparingarne anvisas, kunde eluderas genom förklaringen, att de vöre tillfällige,
ehuru de årligen anvisades; att, då anmärkning blifvit gjord emot de af
Kongl. Maj:t på besparingarne gjorde anordningar, det vore en motsägelse alt,
genom anvisandet af serskilda anslag, sätta Styrelsen i tillfälle att med ena¬
handa dispositions-sätt fortfara; att det ändamål, som med Utskottets förslag
åsyftats, eller att förhindra öfverassignering kunde vinnas derigenom, att an¬
tingen Kongl. Maj:t första året inskränkte anvisningarne på besparingarne, så
att de sedermera icke behöfde ega rum på andra, än kända belopp, eller
ock blefve föreskrifvet, att Regeringen ej må på besparingarne anordna en
större summa, än som motsvarar den af Utskottet uppgjorde beräkning; att,
äfven om en sådan anvisning, som Utskottet föreslagit, ansåges lämplig, den
borde, på sätt Herr von Troil i sin reservation yrkat, inskiänkas till anslag
Ståls-Utskottets Utlåtande j IV.-o 221.
för ett år, emedan det borde vara möjligt alt, efter nämnde tids förlopp, er¬
hålla fullständig kännedom om de uppkomne besparingarne; att en dvlik an¬
visning så mycket heldre, emot hvad Utskottet antagit, vore att såsom ett
nytt anslag betragta, som, derest enahanda dispositions-sätt alltjemnt skall
fortgå, någon ersättning för det först anvisade beloppet icke erhålles; varan¬
de derjemte uti Preste-Ståndet erinradt, att, om de af Utskottet föreslagne fö¬
reskrifter skola meddelas, serskilda medel för den tid, som förflyter, innan
de kända besparingarne få disponeras, äfven böra anvisas å de Hufvud-Titlar,
som Utskottet icke tagit i beräkning, samt slutligen, att det belopp, hvartill
besparingarne för år 1837 blifvit af Utskottet uppgifne, vore högre än nämn¬
de års Riks-Hufvudbok upptager.
Uti Bonde-Ståndet har, jemte instämmande uti Herr von Troils, E j
reservation vid Utskottets förra Utlåtande, blifvit yrkadt, alt besparingarne
borde till Riksgälds-Contoircl lefvereras.
Hvad angår sjelfva hufvudsaken, eller förändrade stadganden, i afseende
A dispositionen af besparingarne; så vill det af de inom Riks-Stånden före-
fallne discussioner synas, som Utskottets syftemål med den gjorda framställ¬
ningen icke blifvit af alla rätt uppfattad. Ulskottet har nemligen ingalunda
haft för afsigt, hvarken att inskränka den rätt alt disponerade inom Hufvud-
Titlarne uppkomne besparingar, som Rikets Ständer hittills Kongl. Maj:t med-
gifvit, eller att, för de å besparingarne anvisade utgifters bestridande, bereda
större tillgångar, än hittills varit att använda, utan endast att, genom för¬
bud emot besparingar nes disponerande förr, än de, enligt afslutade räkenska¬
per, kunnat blifva till beloppet bestämda, förekomma tillfällen till så be¬
skaffade öfver-assigneringar, som för närvarande inträffat, samt att, för detta
ändamål, och på det Kongl. Maj:t, under öfvergangen till detta förändrade
dispositions-sätt, icke måtte sakna enahanda tillgång, som annars skulle hafva
förefunnits, Kongl. Majit skulle ega att, af under händer hafvande medel,
eller reserv-fonden, disponera enahanda belopp, hvartill besparingarne för¬
modats uppgå. Då emedlertid cn dylik förändring blifvit inom samtlige Riks-
Stånden bestridd och det således synes instämma med Rikets Ständers me¬
ning, att Kongl. Majit, som hittills, må ega att, i den nion besparingarne
blifva kända, anordna desamma till sådana utgifter, hvartill Ständerne med-
gifvit, alt de få användas, har Utskottet funnit sig böra, med frånträdande
af dess förra yttrande, föreslå Rikets Ständer,
alt hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla, att de väl å ena si¬
dan, 1111, såsom tillförne, inse och erkänna nyttan och nödvändig¬
heten deraf, att Kongl. Majit eger rättighet att de å en eller annan
Stats-Utskottets Utlåtande j N.-O 121.
Hufvud-Titel uppkommande, till beloppet kände, besparingar dispo¬
nera lill de med Titelns anslag åsyftade ändamål och för bestridan¬
de af sådane, vid den af Rikets Ständer verkställde Stats-reglering,
ej påräknade utgifter, hvilka under tiden emellan Riksdagarna kun¬
na finnas af oundvikligt behof påkallade; men åter, å den andra,
serdeles vid denna Riksdag, erfarit sättet, huru en dylik, åt Kongl.
Maj:t senast genom Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 6
October 1834, upplåten, dispositions-rätt blifvit begagnad, hvarige¬
nom dels det dermed hufvudsakligen åsyftade ändamål synes Rikets
Ständer i betydlig mon förfelas och dels nya omsorger för Rikets
Ständer uppkommit, att bereda utvägar att återföra årliga redovis¬
ningen för Stats-verkets medel till den ordning, som Rikets Stän¬
der' anse oundvikligen nödig för Statens betryggande och möjlighe¬
ten för Rikets Ständer att, genom sina Revisorer eller Stats-Utskott,
kunna åstadkomma en ändamålsenlig granskning; hvadan Rikets Stän¬
der, som, genom den nu verkställde nya Stals-regleringen, medelst
ökade anslag å Riks-Staten, i vissa delar, sökt afhjelpa några af de
behof, för hvilkas fyllande ifrågavarande tillgångar sedan sista Riks¬
dag tagits i anspråk, beslutat: alt de besparingar, hvilka intill nä¬
sta Riksdag kunna å någon eller några af Hufvud-Titlarne uppkom¬
ma, må fortfarande af Kongl. Maj:t användas till sådane af Rikets
Ständer ej förut pröfvade utgifter, hvilka hädanefter kunna finnas
för Rikets st}Telse af oundvikligt behof påkallade, för samma än¬
damål, som med hvarje Hufvud-Titels anslag afses och hvilka utgif¬
ter alltid måste vara tillfälliga, och icke af permanent egenskap,
hvaraf också följer, att besparingarne i intet fall må komma i frå¬
ga att begagnas till bestridande af årliga löner och arfvoden, hvil¬
ka böra rätta sig efter den Stats-reglering, som af Rikets Ständer
blifvit godkänd och måste betragtas såsom gällande, intilldess den¬
samma i vederbörlig ordning förändras; vid hvilken disposition i
öfrigt må iagtlagas, att de besparingar, som ett år reserveras, kunna
ett följande år användas; och torde Rikets Ständer jemväl i under¬
dånighet anhålla, det vederbörande förvaltande Embetsverk må und¬
få föreskrift att så inrätta räkenskaperne, att ej mindre till led¬
ning för Kongl. Maj:ts disposition, de uppkomna besparingarnes be¬
lopp, än ock deraf skedde utbetalningar deraf fullständigt utvisas.
Emot hvad Utskottet uti denna punkt föreslagit, har blifvit anmärkt,
dels
Stals-Utskoltels Utlåtandej N.o 22/. j^
dels att, då Ständerne ega beslutande rätt i Stats-reglerings och anslagsfrå-
g°r, det icke vore lämpligt, att Ständerne såsom en underdånig anhållan fram¬
förde, hvad Utskottet hemställt, utan borde derom meddela bestämdt beslut,
dels af en ledamot utaf Preste-Ståndet, att den af Utskottet föreslagne hem¬
ställan skulle blifva mera omfattande, än Ständernes underdåniga skrifvelse
vid förra Riksdagen, som endast afsåg, att Kongl. Maj:t icke skulle fastställa
nja lönings-stater, såvida dertill erfordrades högre anslag, än Rikets Ständer
beviljat, hvadan samma ledamot yrkat, att den åsigt borde uttryckas, alt
Kongl. Maj:t ej är förhindrad företaga organisation af Embetsverk," när den
kan med för handen varande medel utföras. Då emedleitid Utskottet, för
dess del, anser den fråga, sorn förevarande punkt innefattar och hvilken an¬
går åtgärder, som af Kongl. Maj:t skulle vidtagas, icke lämpligen kunna be¬
handlas annorlunda, än i den form, som blifvit föreslagen, finnér Utskottet
sig böra dess förut gjorde hemställan vidblifva.
6:0 Den af Utskottet uti förevarande punkt gjorde hemställan, som Bon¬
de-Ståndet bifallit, har uti de öfriga Riks-Stånden föranledt de anmärknin¬
gar, att, då tjenstemännen sjelfve aftjena den begrafningshjelp, som vid deras
dödsfall till sterbhusen utbetalas, det vore i högsta måtto orättvist och le¬
dande lill flere olägenheter, om sterbhusen icke, likasom hittills, skulle vara
berättigade att genast efter dödsfall begrafningshjelpen utbekomma, utan'nöd¬
gas densamma delvis, efter 3 och 6 månaders förlopp, uttaga; äfvensom att
för sådane möjligen inträffande fall, då begrafningshjelp icke af eftei trädarne
aftjenas, ersättning för hvad den aflidnes sterbhus undfår, ej på sätt Utskot¬
tet föreslagit, borde tagas af Reservfonden, hvilken derigenom småningom
kunde blifva förminskad, utan godlgöras af Hufvud-Tilelns besparingar eller
öfverskotten å Stals-verkets inkomster.
Utskottets hemställan, alt, vid dödsfall, de 6 påföljande månadernes lön
måtte såsom begrafningshjelp till den aflidnes sterbhus utgå, har dels va¬
rit föranledd deraf, att, enligt hvad Utskottet inhemlat, vid indeldta Armeen
ofta vida längre uppehåll med begrafningshjelpens utbetalande skall hafva in¬
träffat, dels ock hufvudsakligast på det att begrafningshjelpen icke vidare må
behöfva med andra utbetalningar å besparingarne sammanblandas; men då
det icke kan bestridas, att i allmänhet för sterbhusen är af vigt att begraf¬
ningshjelpen skyndsamt erhålla, hvarförutan den icke kan till det dermed
afsedde ändamål användas, har Utskottet, som, vid öfvervägande af de gjor¬
de anmärkningarne, funnit sistnämnde syftemål kunna uppnås, fastän lönen
blefve såsom begrafningshjelp förskottsvis anordnad, ansett, alt, i fråga om
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 Haft. 3
Sials-Utskottets Ullålande, If.o lixt.
sterbhusens rätt alt genast efter dödsfallet begrafningshjelpen utbekomma, må
■vid livad hittills varit stadgadt, kunna förblifva. Hvad angår anmärkningen
emot Utskottets förslag, att, då en afliden tjenstemans efterträdare ej kom¬
mer att aftjena begrafningshjelp och ett deremot svarande belopp ej blifver
disponibelt, begrafningshjelpen måtte af reserv-fonden anvisas så böra dylika
fäll blifva högst sällsynta, enär de, som med fullmagter nämnas till tjenster,
vid hvilka begrafningshjelp bör beräknas, äro pligtige att sådan aftjena, samt,
om det stadgas, att lönen för de efter dödsfallet nästföljande 6 månaderne
skall till begrafningshjelpens ersättande användas, deraf följer, alt aflöningen vid
tjensten icke förr, än den, med iagttagande häraf, blifver ledig, kan som arf¬
vode till tjenstförrättande personer användas, hvadan tillgång till begrafnings¬
hjelpens godtgörande ej bör komma att saknas i annan händelse, än om den
aflidnes tjenst vore till indragning bestämd och dödsfallet inträffade vid en
sådan tidpunkt, alt återstoden af det då anvisade löne-anslaget ej vore för be¬
grafningshjelpen tillräckligt, samt någon väsendtlig utgift å reserv-fonden så¬
ledes ej blefve att befara; men med afseende å de gjorda erinringarne emot
användandet af nämnde fonds tillgångar till dylika ersättningar, tror dock
Utskottet sig böra föreslå den förändring, att i nämnde, säkerligen högst
sällan inträffande, fall, bristen må af Hufvud-Titelns besparingar ersättas.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda är vordet yttradt, får Utskottet,
för vinnande af det åsyftade ändamålet, att ligge-tids- och nådårs- eiler be-
grafningshjelps-besparingarne, icke må varda med Titlarnes öfrige besparingar
sammanblandade, hemställa:
att till begrafningshjelp efter en afliden tjensteman må, ifrån och
med år 1841, användas lönen för de efter dödsfallet näst följande
6 månaderne, dock att den genast, efter hittills stadgad beräknings¬
grund, till sterbhuset förskottsvis anordnas; att till Liggetids- och
Nådårs-besparing åt Pensions-cassoi ne anordnas lönen för den tid, de
dessa Cassör tillkommande dylika besparingar innehållas eller af ve¬
derbörande aftjenas; samt att, i sådane fall, då, vid en tjenstemans
afgång, det anvisade löne-anslaget tilläfventyrs icke finnes alt till¬
gå för så lång tid, som till begrafningshjelpens betäckande erfor¬
dras, bristen kommer att af Hufvud-Titelns besparingar ersättas.
Slockholm den 10 Juli 1840.
Reservationer:
Af. Herr Doctor Thomander} som åberopat sin vid 2:dra punkten uti
förra Utlåtandet i ämnet N:o 92 afgifne reservation.
Stats—Utskottets Utlåtande, N.o 22/.
Af Herr Halling
vid usta punkten:
”Med våra Grundlagar anser jag ej instämma, att några stats-utgifter an¬
slås annorlunda, än i den ordning, 62 §. Regerings-Formen föreskrifver. Så¬
ledes har jag icke deltagit i det beslut, Utskottet bestämt sig att uti denna
punkt vidblifva. Mina skäl äro förut ofta närmare utvecklade. Någon så
kallad extra Stats-reglering lärer ej hafva egt rum förr än 1828—1830 års
Riksdag. En sådan reglering är i sig sjelf mera ständig än den, sorn kallas
den ordinarie, ty då den förra bestämmes och vanligen gäller för fem år,
upphör den senare med slutet af hvarje Riksdag; man har sagt, att extra
Stats-regleringen egentligen skall afse tillfälliga behof eller sådana, sorn blott
för en gång erfordras. Jag hänvisar i detta afseende till den Kongl. Propo¬
sitionen, rörande föremålen för den extra Stats-reglering, som nu är i fråga.
De fleste af dem äro gamla bekanta och beräknade att utgå för fem år eller
för ett vanligt lustrum emellan Riksdagaine. Jag förutspår, alt, om bruket
blir vana och såsom sådan vinner häfd, snart i conseqvens dermed också en
extra Stats-reglering för Statens inkomster skall tillkomma och hvartill icke
otydliga tecken redan vid denna Riksdag börjat visa sig. 1 öfrigt får jag
förklara, att jag alldeles icke lärt mig erkänna den politiska vigt, man å ena
eller andra sidan sökt lägga uppå en extra Stats-reglering. Om en sådan nå¬
gonsin funnits, hade jag åtminstone trott, att den skulle gifvit vika för den
mera utsträckta uppmärksamhet, representationen sträfvar att egna åt Stats-
behofvens verklighet och sältet att dem fylla.
Vid a:dra punkten, l:sla momentet.
Är den grund, hvaruppå sislförsamlade Rikets Ständer byggt och de nu¬
varande förblifvit vid det beslut, alt all beräkning af span mål skulle upphö¬
ra för nya löner, verkligen fast och stadig, så att behofvet, som år 1815 vid
den då först ti 11 väga bra g te nya regleringen af embels- och tjenstemäns löner,
framkallade methoden att såsom ett medel mot verkan af mynt-försämring,
upphört med realisationen, mäste kunna antagas, att på samma grund, span-
måls-beräkning under lönerne ej vidare bör ega rum för alla de embets- och
tjenstemän, hvilka hädanefter tillkomma. Förslaget, som i detta moment nu
blifvit bibehållet, rubbar berörde grund och föranleder en bestämd contant
Stats-utgift, som till slut för 93,000 tunnor spanmål, som nu inbegripas un¬
der lönerne, kommer att utgöra lika många Riksdaler. Jag har således ej
deltagit i detta beslut.
Vid s:dra punkten, 2:dra momentet.
Uti detta moment afhandlas efter min tauka en rättsfråga, som Rikets
20
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 211.
Ständer ej ega afgöra, äfven om parternes nuvarande e nibets-och tjenste mäns
fördel, som jag tror, på Statens bekostnad, derigenom blifvit beredd. Uti
Utlåtandet N:o 170 har Utskottet handlat annorlunda.
Resultatet af hela denna punkt, om den vinner framgång, blifver mot-
sattsen af hvad, som uppgifves dermed åsyftas eller enkelhet uti beräkning;
ty förgäfves skall man bestrida, att ju i sådant fall 3:ne olika löne-beräknin¬
gar komma att ega rum, den första för de embets- och tjenstemän, som re¬
dan finnas, den andra för dem, som hädanefter tillkomma, och den tredje
för dem, hvilka vid förra elier denna Riksdag fått nya löner eller gamla så¬
dana förhöjda.”
Häruti instämde Herr Helsingius.
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet, 1840.
Rättelse:
Stats-Utskottcts Utlåtande, N:o 219, sid. 7, r. 25 står: 333 R:dr 16 sk.j
läs: 333 R:dr.
(Se samma Utskotts Betänkande, N:o 63, sid, i3.)
STOCKHOLM, Kongl. Ordens - Boktryckeriet > 1840.
Stats-Utskottets Utlåtande j N:is 222, 223,
1
N:o 222.
Ank. till Exp. Utsk. d. 14 Juli, kl. 3 e. m.
Utlåtande , i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet
Till följd af de inom Hedervärda Bonde-Ståndet gjorde anmärknin¬
gar, har Stats-Utskottets Betänkande N:o 71, angående väckt fråga om ett
räntefritt lån till jordbrukets upphjelpande i Wester-Norrlands Län, blif¬
vit af nämnde Riks-Stånd under den 16 sistlidne Maj tili Utskottet åter-
remitteradt; men som berörde Utlåtande, enligt Utskottet tiilhandakomna
Protocollsutdrag, samma dag är vordet bifallet af Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt af Högvördige Preste-Ståndet den 22:dra och af Yällofl.
Borgare-Ståndet den a3:dje derpåföljande; så anser sig Utskottet icke, med
anledning af de deremot inom ett Riks-Stånd gjorda anmärkningar, kunna
ingå i något vidare yttrande angående detta således
af Rikets Ständer, jemnlikt 70 § i Riksdags-Ordningen, re¬
dan afgjorda mål.
Stockholm den i3 Juli 1840.
Vällofliga Borgare-Ståndet har, på grund af derstädes gjord anmärk¬
ning den a3 nasti. Maj, till Stats-Utskottet återremitterat dess under N:o
87 afgifna Utlåtande, angående låne-understöd för staden Söderhamn, i an¬
seende till den derstädes år i835 inträffade eldsvåda; men som detta Ut*
N: o 223.
Ank. till Exp. Utsk. d. 14 Juli, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å dess Betan
hände N:o 87.
(Rgs Afd.)
Dih, till R, St, Prot, 1840. 4 Sami, 1 Afd, 2 Band, 7 Haft,
1
2
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 224,
låtande, enligt Utskottet tillhandakomna Protocollsutdrag, blifvit af de
Irenne öfrige Riks-Stånden bifallet, nemi. af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet den 16 nasti. Maj och af Högvördiga Pre-
ste-Ståndet den a3 i samma månad; så anser Utskottet, vid sådant för¬
hållande, den af förstnämnde Riks-Stånd meddelade anmärkning
icke kunna föranleda någon ändring i Rikets Ständers, en-
ligl 75 § Riksdags-Ordningen, redan fattade beslut.
Stockholm den i3 Juli i84o.
N:o 224.
Anti. till Exp. Utsls. den 1-i Juli, kl- 3 e. ra.
3lemorial, i anledning af erhållen äterremiss ä Utlåtandet
N:o 91.
(R:gS Afd.)
Till Stats-Utskottet har Hedervärda Bonde-Ståndet under den 16 nasti.
Maj återremitterat Utskottets under N:o 91 afgifna Utlåtande, i anledning
af väckt fråga om vissa Kronoparken upplåtande till Allmänningar åt
Färentuna härad; men som, enligt till Utskottet ankomna Protocollsut¬
drag, detta Utlåtande blifvit bifallet af Högloft. Ridderskapet och Adeln
nämnde dag, samt af HögYördige Preste-Ståndet den 22 och Vällofl. Borgare-
Ståndet den a3 i samma månad, anser Ulskoltet, till följd af ^5 § Riks¬
dags-Ordningen, denna fråga vara af Rikets Ständer afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den i3 Juli 1840.
Stats AJtskottels Utlåtande, N:o 225,
O
N:o 225.
Ank. till Exp. Utsi;, den 14 Juli, kl. 3 e. m»
Utlåtande, i anledning af erhållen äterremiss ä S tat s-Ut skot¬
tets Betänkande N:o 98, angående arrendatorernes af
Nyqvarns qvarn oell bro ansökning om bibehållande vid
arrendet af dessa lägenheter.
(I. A.)
Uti detta Betänkande, som af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet blifvit bifallet, af Borgare-Ståndet deremot afslaget, och af Bonde-
Ståndet, i följd af gjorde anmärkningar, till vidare handläggning återremit-
teradt, hade Utskottet tillstyrkt, att Bagaren Johan Lemkes arfvingar
måtte tillåtas att med nästa fardag åter tillträda och uti trettio års tid
innehafva det, genom Kongl. Maj:ts Dom af den 2Q November sistlidne år,
dem fråndörnde arrende af Nyqvarns qvarn och bro, emot de bemälde
arfvingar forelagde villkor: att till Kronan afstå de vid qvarnen befintlige,
dem tillhörige, hus och byggnader, hvilka i laga ständ borde underhållas
och vid arrendetidens slut aflemnas; att för byggnads- och underhålls-skyl-
dighet af qvarnen ansvara, så att qvarnen med hvad dertill hörer vid ar¬
rendets utgång likaledes i laga stånd aflemnades, samt att erlägga en för¬
höjd årlig arrende-afgift af 666 R:dr 3a sk. Banco; hvarjemte arrende-
innehafvarne, såsom egare af Broby hemman, borde medgifva Kronans
rätt till crvarnplatsens, damfästets och vattenfallets framgena begagnande.
Såsom grund för återremissen är, under åberopande af Riksdagsfull-
mägtigen Jan Anderssons från Upsala Län i ämnet afgifne reservation,
hufvudsakligen anfördt: att Lemkes arfvingar i vida högre grad, än 1833
års af Domstolarne åberopade Syne-instrument antydde, vanvårdat ifråga¬
varande qvarn- och brolägenheter, så att tvifvelagtigt vore, huruvida till¬
gång hos dem funnes tili afhjelpande af derå nu befintliga brister; att icke
ringaste anledning vore för handen, att bemälde arfvingar skulle kunna
frånvinna Kronan det för qvarnen med dess tillhörigheter nu begagnade
område, än mindre de derå varande hus; att Nyqvarns bro vore i det
bofälliga skick, att den erfordrade snar ombyggnad, hvilken torde föror¬
saka Kronan en utgift af omkring 5o,ooo R:dr Banco; att Åsunda härads-
boer numera genom Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution vunnit befrielse från
skyldigheten att underhålla dammen och islafvarne vid Nyqvarn, hvilkas
4 Stats-Utskottets Utlåtande, JV.-o 225.
reparerande således skulle komma att åligga Kongl. Maj:t och Kronan;
hvarjemte blifvit yrkadt, att Utskottet måtte upplysa, huruvida, enligt
Utskottets förslag, arrendatorerne skulle tillförbindas att ansvara för Ny¬
qvarns bros byggnad och underhåll.
Bland de emot Utskottets ifrågavarande Betänkande inom Bonde-
Ståndet framställde anmärkningar har Utskottet icke funnit någon, som, ef¬
ter dess tanke, kan anses förringa giltigheten af de bevekande skäl, hvilka
grundlagt Utskottets hemställan, att Lemkes arfvingar måtte under ofvan¬
nämnda tid och villkor vid det förlorade arrendet bibehållas; och Utskot¬
tet har följagtligen utur denna synpunkt ingen anledning att frånträda sitt
i berörde afseende gjorde, af tvänne Riks-Stånd godkände, förslag; men
då härvid likväl förekommer, att sedan den tid, då handlingarne rörande
Lemkes arfvingars underdåniga ansökning om bibehållande af arrende-rät¬
ten till Nyqvarns qvarn och bro blifvit under den i5 sisth Februari till
Stats-Utskottet i Nåder remitterade, Kongl. Majit, genom Nådig Resolution
af den 27 nasti. April, i anledning af Åsunda häradsboers i besvärsväg
fullföljde anhållan, funnit godt frikalla bemälde häradsboer från underhål¬
landet af Nyqvarns qvarndam jemte dervarande islafvar; så och enär
följagtligen kostnaden för underhållet af berörde qvarndam och islafvar
hädanefter kommer att af Kronan bestridas och, vid detta förändrade för¬
hållande, det icke synes med billig omtanka om Stats-Verkets fördel öf¬
verensstämmande, att Lemkes arfvingar må, på sätt Utskottet i sitt förra
Utlåtande föreslagit, fortfarande tillgodonjuta de af arrendet utaf qvarnen
och bron härflytande inkomster, har Utskottet trott sig ega skäl till den
förändring i sitt förut afgifne Utlåtande, att Utskottet tillstyrker,
det Lemkes arfvingar må tillåtas att med nästa fardag åter
tillträda arrendet af Nyqvarns qvarn och bro, och det¬
samma uti trettio år innehafva, emot förbindelse: att
till Kongl. Majit och Kronan afstå sådane vid qvarnen be¬
fintlige hus och byggnader, som möjligen kunna vara dem
tillhörige, och hvilka i laga stånd böra af arrendatorerne un¬
derhållas och vid arrende-tidens utgång aflemnas; att an¬
svara för byggnads- och underhålls-skyldighet af så väl
qvarnen, som qvarndammarne och islafvarne, så att qvar¬
nen med hvad dertill hörer vid arrendets slut likaledes i
laga stånd aflemnas, utan anspråk på ersättning för då till¬
äfventyrs befintlig öfverbyggnad; samt att erlägga en till
Sexhundrade Sextiosex Riksdaler 3a sk. Banco förhöjd år¬
Stats-Utskoltets UtlåtandeTV; o 225.
5
lig arrende-afgift; för hvilka förbindelsers uppfyllande an¬
taglig säkerhet hör ställas; att, till undanrödjande af fram¬
tida tvistigheter, arrende-innehafvarne, såsom egare af Bro¬
by hemman, medgifva Kongl. Maj:ts och Kronans rätt till
qvarnplatsens, damfästets och vattenfallets framgena begag¬
nande, så att denna rättighet må varda lagligen befästad,
samt att arrendatorerne ikläda sig en mot fördelen af bro-
penningarnes uppbärande svarande underhållsskyldighet af
bron, hvilken Kongl. Maj:t må ega att närmare bestämma,
hvaremot i öfrigt förut gällande Contract bör lända till ef¬
terrättelse, dock att tillika uttryckligen stadgas, att, derest
arrendatorerne försumma fullgörandet af hvad, enligt Con-
tractet, dem åligger, Contraclet då är förverkadt.
Stockholm den i3 Juli i84o.
Reservationer:
Af Herr Kjellberg: ”Äro Lernkes arfvingar lagligen frånskiljda arrende¬
rättigheten af Nyqvarn, ej endast genom försummad inbetalning, utan fast
mer, på grund af mångårig uragtlåtenhet af bro- och åbyggnaders under¬
håll, hvarigenom Staten tillskyndats en större reparations- eller ombygg-
nadskoslnad, hvars förekommande sjelfva Contractet tycks åsyfta, så finnér
jag ej, huru Ständerne kunna från närvarande arrende, 3io tunnor span-
mål, finna skäl afvika, för att antaga ett under hand gjordt anbud af R:dr
666? B:co för en tid af 3o år, för att på denna väg försäkra sig om egande-
rätten till några kappland under disput varande jord, hvilken ej är Lem-
kes arfvingars tillhörighet.
Icke eller synes mig genom denna åtgärd Staten vara försäkrad om
uppfyllandet af de föreskrifna villkoren, åbyggnaders, dammars och islaf-
vars öfverlemnande uti laga stånd, ty möjligen kan vid arrendetidens ut¬
gång innehafvarne ej förmå detsamma fullgöra. För arrende af jord an¬
ser jag en längre tid lämplig, emedan derigenom odlingar föranledas; men
der tidens tand endast fräter, bör med hvarje laga borgens utgång arren¬
det förnyas.’'
Af Riksdagsfullmägtigen Johan Andersson'. ”Emot Högloft. Stats-Ut-
skottets nu fattade beslut, rörande arrendet af Nyqvarns qvarn och bro, får
jag mig reservera.
Då Lemkes arfvingar erbjudit 666 R:dr 3a sk. B:co i årligt arrende
för lägenheten under 3o års tid, med villkor, att gamla contractet i öfriga
G
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 226.
ofseenden skalle under samma tid lända tili efterrättelse, tror jag Stats-
Utskottets yttrande häröfver icke hafva bordt blifva annat än bestämdt Ja
eller Nej, och icke, såsom nu skett, innefatta förslag till nya arrende-vill¬
kor, hvilket förslag det naturligtvis beror på Lemkes arfvingar att antaga
och förkasta, och således i fall förslaget af Rikets Ständer, för dess del,
antages, skulle gifva anledning till en ny underhandling emellan Rikets
Ständer och Lemkes arfvingar, hvilken jag icke kan anse annat än i hög¬
sta grad olämplig.
Förslagets antagande skulle ock upphäfva Kongl. Maj:ts Nådiga be¬
slut den 27 April innevarande år, att arrendet för bron i första rummet
skall användas till brons underhållande, hvilket förfarande jag icke kan finna
hvarken för Rikets Ständer passande eller förenligt med deras omtanka för
vården af Statens egendom och hushållning med dess medel.
Jag anser Utskottet hafva bordt afstyrka Rikets Ständer att bifalla
Lemkes arfvingars ifrågavarande begäran.”
Häruti instämde Riksdagsfullmägtigen Nils Pehrsson från Örebro Län.
N:o 226.
Alik. till Exp. Etsk. d. 15 Juli, kl. i c. m.
Utlåtande, i anledning af äterremiss ä Utlåtandet N:o 64
och vissa dertill hörande bilagor.
(I. A.)
Då ofvannärnnde Utlåtande, angående beräknandet af Statsverkets
inkomster, äfvensom åtskillige af dervid, såsom bilagor, fogade serskilda
Utlåtanden, blifvit ifrån Riks-Stånden återremitterade, har Utskottet här¬
med skolat i ett sammanhang meddela det förnyade yttrande, som af de
gjorde anmärkningarne påkallas.
i:sta punkten: Ordinarie räntan: Den föreslagne beräkningen är bi¬
fallen af Borgare-Ståndet, hvaremot hos Ridderskapet och Adeln är an¬
märkt, att densamma vore för högt upptagen, enär, om än beloppet in¬
stämde med medium af sistförflutne 5 årens inkomst, ej borde förbises,
att detta vore en följd af de arne sista årens ovanligt höga markegångs-
pris, men att deremot under aine andre år beloppet betydligt under¬
stigit nämnde medium, hvadan det, genom berörde beräknings antagande,
6tats-Utskoltets Utlåtande> N:o 226.
liiLt skulle kunna inträffa, att brist uppstode å den del af ifrågavarande
ränta, som är Statsverket behållen; af hvilken anledning blifvit hem-
stäidt, att den indeldta räntan, som Utskottet upptagit till 1,770,000 R:dr,
måtte beräknas till 1,740,000 R:dr, och den beliållne, i stället för 56o,000
R:dr, till 55o,ooo R:dr; varande jemväl inom Presle-Ståndet hufvudsakligen
enahanda anmärkningar emot Utskottets beräkning framställde. Bonde-
Ståndet har väl äfvenledes återremilterat denna punkt, men anmärknin-
garne hafva varit inskränkta till de bilagde serskilde Utlåtandena, hvarom
här efteråt vidare förmäles.
Jemte det Utskottet får fästa uppmärksamheten derå, att den be-
hållne andelen af ordinarie räntan blifvit uti Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition, på grund af Stats-Contoirets förslag, upptagen till 55o,000 R:dr, och
att Utskottets beräkning således endast med 10,000 R:dr öfverstiger nämn¬
de belopp, har Utskottet skolat tillkännagifva, att, hvad som blifvit an¬
märkt, icke rubbat dess öfvertygelse om lämpligheten af den följde be¬
räkningsgrunden, hvarpå jemväl Kongl. Maj:ts Proposition, i hvad den an¬
går förhöjd beräkning af behållne ordinarie räntan, hufvudsakligen finnes
stödd, hvarföre Utskottet, under åberopande af de skäl, sorn uti förra Ut¬
låtandet äro anförde och 2:ne Riks-Stånd godkänt,
samma Utlåtande vidblifver.
De uti ifrågavarande punkt åberopade serskilda Utlåtanden Litt. J,
i anledning af motioner om klem man talsrän tans upphörande, Litt. B, an¬
gående skjutsfärdspenningarnes likaledes ifrågastälide indragning, Litt. C,
rörande hemställan om ollongärdens försvinnande och Litt. D, beträffande
motion, att ränta af odlingslägenheter måtte i vissa lall upphöra att till
Statsverket ingå, hafva blifvit af Bonde-Ståndet återremitterade, hvarvid
anmärkningarne hufvudsakligast afsell hemmantalsräntans upphörande, som
förmenats böra ega rum; men då berörde Utlåtanden blifvit bifallne af
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet och af Preste-Stånclet lem-
nade utan anmärkning, anser Utskottet sig endast
behöfva deras innehåll å nyo åberopa.
2: dr a punkten: Afrads-Spanmålen: Denna punkt, som Bonde-Ståndet
bifallit, är återremitterad ifrån de öfrige Stånden, hvarvid likväl återremissen
från Borgare-Ståndet egentligen afsett det bilagde serskilda Utlåtandet Litt.
E. De hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet framställde an¬
märkningar hafva varit: att, då Utskottet föreslagit, att Utmarks-skatlen på
Öland, utgörande circa 860 tunnor, måtte eftergifvas, denna quantitet så¬
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 226.
ledes borde afgå ifrån de uti Kongl. Propositionen upptagne 4o,5oo tunnor,
hvadan Utskottets beräkning af 4o,ooo t:r vore för bog; att det upptagne
priset af 6 R:dr tunnan likaledes vore för högt, enär Tiondespanmålen
till någon del utgjordes af hafre samt för öfrigt icke vore att påräkna, det
de höga spanmålspris, som de senare åren, i följd af dåliga skördar,
egt rum, skola framgent fortfara, hvadan för hög beräkning lätt skulle
kunna föranleda brist i de påräknade inkomsterne; äfvensom att i betrag-
tande borde tagas, att, då betydligaste delen af den Kronan behållne span-
mål är beräknad att till Militairens underhåll m. fl. behof in natura utgå,
men ränte- och tionde-gifvare ega att, der de det åstunda, erlägga lösen
efter markegång, det vanligen inträffar, att, när Statsverket måste upp¬
handla den spanmål, som icke in natura erhålles, kostnaderne derföre
komma att öfverstiga markegångspriset och således medföra utgifter, till
hvilkas betäckande tillgångar saknas, derest spanmålspriset uti inkomst¬
beräkningen är för högt upptaget; varande på förrberörde skäl af åtskillige
Ledamöter föreslaget, att spanmålspriset icke borde beräknas till mera än
5 R:dr 24 sk. eller högst 5 R:dr 3a sk.
Hvad först angår spanmåls-qvantiteten; så får Utskottet upplysa, att,
enligt hvad Kongl. Stats-Contoirets vid Kongl. Propositionen fogade berät¬
telse innehåller, afrads-spanmålen, enligt senast afslutade räkenskaper,
utgjorde 41 >4^3 t:r hvaruti ingingo 1,127 t:r hafre, som anses endast in¬
nefatta halfva värdet emot råg och korn, med iagttagande hvaraf qvanti-
teten skulle beräknas till 40,874.! t:r, vid hvilket förhållande, äfven efter
afdrag af förrberörde Utmarks-skatt, återstår fullt ut hvad ULskottet upp¬
tagit eller 4°>000 tunnor. Häraf följer ock, att den omständigheten, det
en del tionde utgöres af hafre, icke kan inverka på det pris, hvarefter
sistberörde qvantitet bör beräknas. Att detta pris icke blifvit för högt upp¬
taget, anser Utskottet ådagaläggas deraf, att inkomsten i medeltal de sist
förflutna 5 åren vida öfverstigit, hvad Utskottet beräknat och att medium
af Riksmarkegångspriset, som grundas å hvad Statsverket för dess behållna
spanmål uppburit, uppgår till något öfver 7 R:dr.
På grund af allt detta och då, fastän här efteråt föreslås någon för¬
ändring uti hvad förut, i afseende å Öländska Utmarks-skatten är vordet
hemstäldt, någon andel af samma skatt icke kan med säkerhet påräknas,
finnér Utskottet
sig sakna skäl att den förut föreslagne beräkningen af nu ifrå¬
gavarande ränte-Titel frånträda.
Utlå-
Stals-Uiskollels UtlåtandeN.o 226.
9
Utlåtandet Lit. E, angående eftergift af utmarks-skalten å Öland,
har blifvit bilallet af Bonde-Ståndet, men af de öfrige Riks-Stånden åter-
remitteradt med de anmärkningar: alt i den ordning, Rikets Ständer förut
begärt, blifvit ulredt och lagligen pröfvadt, alt vederbörande äro förbund¬
ne att nu ifrågavarande afgift erlägga; att en så beskaffad allmän eftergift
deraf, som Utskottet föreslagit, följagtligen icke med skäl kan rnedgifvas;
att, i händelse skatten skulle anses vara för tryckande och någon lindring
af nöden, beviljandet deraf borde antingen, efter någre Talares förmenan¬
de, inskränkas till eftergift af halfva skatten, på sätt Herr Doctor Tho¬
mander i sin reservation föreslagit, eller ock, efter andras åsigt, under¬
sökning anställas, hvarigenom kunde blifva utredt, i hvad måtto nedsättning
vore af behof och billighet påkallad; samt att, då fråga vore om eftergift
af en grundränta, pröfningen deraf icke ensamt på Rikets Ständer an¬
kom ine.
Med afseende å de anmärkningar, som sålunda uti 3:ne Riks-Stånd
förekommit, emot den föreslagne ovillkorliga eftergiften af nu ifrågavarande
ränta, har Utskottet trott sig böra, med frångående af sitt förra yttrande,
biträda den meningen, alt, genom närmare undersöknings anställande, må
för hvarje serskildt hemman utredas, huruvida någon ränta för den ifrån
utmarken erhållne jorden skäligen bör utgöras eller fullkomlig befrielse
derifrån allt framgent ega rum, dock att den nuvarande utmarks-skatten
emedlertid, med detta års utgång, upphör, och den nya icke påföres förr,
än skattläggningen blifver verkställd och nämnde skatt derigenom bestämd,
hvarefter densamma, i enlighet dermed, för den förflutne tiden, eiler ifrån
och med år 184r > uppbäres; och hemställer Utskottet derföre,
det Rikets Ständer måtte besluta, att den å de olika hem¬
manen fördelade utmarken å Öland, på Statens bekostnad,
underkastas en förnyad besigtning och skattläggning, hvar¬
vid iagttages, att för sådan mark, hvilken är af den be¬
skaffenhet, alt den endast till bete kan användas, hemma¬
nen, hvilka förut å utmarken egde betesrättighet och såle¬
des icke genom dylik marks tillskiftande vunnit större för¬
del, än de förut egde åtnjuta, blifva från all skatt befria¬
de, hvaremot för odlad och odelbar jord rubbning uti rän¬
tan icke må ega rum, så framt ej densamma finnes åsatt
till högre belopp, än som kan anses motsvara den fördel
utöfver betes-rätten, som genom egande- och fri dispositions-
Bih, lill R, St, Prot. 18/j.o, 4 Sami, 1 d/d, 2 Band, 7 Hajt, 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 226.
rätts förvärfvande vunnits; samt att med utbetalning af all
utmarks-skatt å Öland må ifrån och med år 1841 ega an¬
stånd, intilldess den föreslagne undersökningen försiggått,
och förnyad skattläggning af Förrätlningsmännen på stäl¬
let, med anledning deraf,, egt rum, hvarefter den ränta,
sorn dervid åsätles, kommer att jemväl för den ifrån och
med år iS/jd förflutna tiden uppbäras-
Och har Utskottet tillika,, med anledning af derom uti 3:ne Riks¬
stånd gjorde yrkanden,, trott sig böra föreslå Rikets Ständer, i underdå¬
nighet anhålla, att detta beslut må af Kongl. Maj:t, för Dess del, i Nåder
bifallas, samt att Kongl. Maj:t ville i Nåder meddela alla för verkställighet
deraf erforderlige föreskrifter, äfvensom anbefalla vederbörande auctorileter
vaka deröfver, att förrättningen med ali möjlig skyndsamhet utföres.
3:o. Kronotionde-Spanmälen: Härvid är hos Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet enahanda anmärkning, i afseende å det beräknade pri¬
set framställd, sorn här förut i fråga om Afrads-spanmålen omförmäles;
hvaremot Utlåtandet i denna del är af Borgare-och Bonde-Stånden bifallen.
Med åberopande af hvad vid a:dra punkten är i fråga om prisberäk-
ningen anfördt,
vidblifver Utskottet sitt förra förslag.
5de punkten: Arrende-medel: Vid denna punkt är, i fråga om span-
målspriset, samma erinran hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
gjord, sorn vid 2:dra punkten upptages; hvarförutan en Ledamot af Rid¬
derskapet och Adeln anmärkt, att penninge-beloppet icke bordt upptagas så
högt, som för närvarande, enär det minskas i den morr, de gamla arren¬
dena upphöra och de nya icke blifva i contante penningar utsatte.
Dä någon tillförlitlig grund för ändring uti beräkning af contante
arrende-beloppet icke för Utskottet är alt tillgå' och äfven om detsamma
genom nya Contracts vidtagande före nästa Riksdag, till någon del skulle
minskas, med skäl lärer få antagas, att en motsvarande tillökning uppkom¬
mer uti spanmål, sorn, i stället för penningar, skall utgöras, hvarigenom in¬
komsten på det liela ändock icke blifver nedsatt, anser Utskottet sig, med
åberopande för öfrigt af hvad i fråga om spanmålspriset vid 2.‘dra punk-
ten är vordet yttradt,!
böra det förut afgifne, af Borgare- och Bonde-Stånden bi-
fallne yttrandet vidhålla.
Stals-Utskottcls Utlåtande, A*.o 226,
11
jule punkten: Koppar-räntan och slag-skatten:
I afseende härå har en Leda nr >1 af Riddersknpet och Adeln anfört,
att tvifvelagligt vore, om koppar-räntan kan utgå lill samma belopp, soin
hittills, serdeles vid Fahlu Kopparverk, hvarest betydliga ras egt ram,
hvaremot af en ledamot uti Bonde-Slåndet är vordet anmärkt, att denna
ränle-tilel borde lemna större inkomst, enär koppar-räntan, som är en grund¬
skatt, hvilken icke ulan båda stalsmagternes beslut kan förändras, det
oagtadt, blifvit genom Kungl. Resolutioner nedsatt. — Uti Preste-Ståndet är
Utskottets förslag lemnadt ulan anmärkning och af Borgare-Ståndet har
detsamma blifvit bifallet.
Då hvad som är vordet anmärkt, icke vederlagt, att beräkningen är
med nuvarande förhållanden enlig och, hvad angår den af en ledamot uti
Bonde-Ståndet gjorda framställning, att koppar-räntan i annan ordning än
vederbordt, blifvit nedsatt, sådant innefattar ett ämne, sorn icke har ome¬
delbart sammanhang med beräkningen af Stats-YeiTkets inkomster och så¬
ledes icke nu kan utgöra föremål för Siats-Utskottets närmare utredande
toch bedömande,
anser Utskottet sig böra vidblifva den förut föreslagne be¬
räkningen.
g: de punkten: Tionde- och hammar skatts-jern:
Härvid har hos Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-
.‘Stånden blifvit anmärkt, att, då bammarskatts-jernet förut varit beräknadt
.lill 4>5oo Skifc, men nu upptagits till 7,000 SkS>, vore alldeles förhög, hvar¬
jemte i betragtande boide tagas, att fråga om reglering af skatten för stång-
.jernssmidet för närvarande är på Rikets Ständers pröfning beroende, hvar¬
vid någon nedsättning deruti torde komina att ega rum; äfvensom att det
för stångjernel beräknade pris af i5 R:dr 3a sk. vöre högre, än hvad der-
iföre under närvarande förhållanden med säkerhet kan påräknas.
Hvad be trä Ilar den af Utskottet beräknade qvantiteten, så har Ut¬
skottet redan förut upplyst, alt den grundats på de officiella uppgifter,
hvilka ifrån Kongl. Bergs-Collegium erhållits och hvaraf inhemtas, att, en¬
ligt de vid slutet af sistlidet år gällande privilegier, hammarskatten skulle
årligen utgöra '7,887 Skfö.
Då emedlertid, i följd af Kongl. Maj:ts i ämnet aflåtne Nådiga Pro¬
position och flere serskilda motioner, fråga torde uppstå om någon minsk¬
ning uti hammarskatten för de tillökade smidena, men beräkningen af
Stals-Verkets inkomster icke kan i afbidan derå uppehållas, har Utskot¬
12
Stats-Utskottels Utlåtande, IV. o 226.
tet, med anledning af derom i 3:ne Riks-Stånd framställde yrkanden, trott
sig böra föreslå en nedsatt beräkning i hammarskatts-jernet, hvaremot och
då priset icke synes böra upptagas endast, med afseende å hvad i närva¬
rande tidpunkt må finnas gällande, Utskottet icke finner skäl frångå den
vid förra Statsregleringen följde Sch i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, af Utskottet bihehållne prisberäkning.
I följd häraf bar Utskottet, med förändring i denna del af det förra
förslaget, skolat hemställa,
att hammarskatts-jernet må förslagsvis beräknas till 6,000
SkTö, som å i5 R:dr 3a sk. upptages till 0)4>000 R-'dr.
Vid Utlåtandet Lit. F\ angående tillökning uti skattefrihets-dygnen
vid tackjernsblåsningar, hvilket Ridderskapet och Adeln, samt Bonde-Stån¬
det bifallit, men de öfrige a:ne Riks-Stånden återremitterat, har blifvit
anmärkt: uti Preste-Ståndet, att, på sätt Herr Prosten Skefthammar uti sin
reservation yrkat, en utredning genom vederbörlig auctoritet bordt föregå,
innan den ifrågaställde utvidgade skattefriheten medgåfves, och att för öf¬
rigt till en dylik förändring Kongl. Majlis Nådiga Sanction vore af nöden;
samt uti Borgare-Ståndet, dels att frågan bordt behandlas, på sätt Herr Pro¬
sten Stenhammar yrkat, dels alt en dylik partiel skallelindring, som den nu
föreslagne, icke borde medgifvas, helst hytlebruket numera vore förmon-
ligare än tillförne, dels ock af andra ledamöter, att Utskottet tillstyrkt
för ringa skattefrihet, enär den borde ytterligare utsträckas, hvarvid tiden
blifvit olika föreslagen, eller ifrån och med 10 till och med 20 dygn.
Utskottet anser emedlertid, hvad sålunda blifvit emot dess förslag
erinradt,
icke gifva anledning att detsamma frånträda, utan varda
såväl Utlåtandet Litt. F, som den deraf lill någon del be¬
roende beräkningen af Tionde-tack jernet vidhållne, dock
med hemställan, att, på sätt Utskottet bär förut, i fråga örn
utmarks-skaltcn på Öland, föreslagit, Rikets Ständer, derest
ökadt antal skattefrihets-dygn medgifves, må det vidtagne
beslutet hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, med
anhållan om Dess Nådiga Sanction, och att förändringen må
varda till vederbörandes kännedom och efterrättelse kungjord.
i2'.te punkten: Mantalspenningar: Denna punkt, jemte det serskilda
Utlåtandet Litt. G, äro ifrån samtlige Riks-Stånden återremitterade, hvar¬
vid bos Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet blifvit anmärkt, att,
Sluls-Ulskottcls Utlåtandej JY.-o 226.
13
då Bevillnings-Utskottet numera föreslagit, att beräkningen af personella
hevillnings-afgiflen efter ira Allik, ej skall vidtaga förr än med fyllda 18
år, borde älven för vinnande af den öfverensstämmelse, Stats-Utskottet
åsyftat, beräkningen af mantalspenningarne derefter lämpas. -— Och bar dess¬
utom af en ledamot hos Ridderskapet och Adeln blifvit erinradt, att Ut¬
skottet borde närmare upplysa grunden för beräkningen af den nedsättning
uti inkomst-summan, som af den föreslagne förändringen blifvit föranledd.
Uli Prsste-Slåndet har äfven förstnämnde yrkande blifvit af åtskillige le¬
damöter framstäldt, hvaremot andre förmenat, att mantalspenningarne
borde vidtaga vid 16 år, enär det i många hänseenden vore för folket
skadligt, om den tidpunkt då, genom skattskyldighetens vidtagande, per-
sonerne anse förbindelsen att sig sjelfve försörja, inträda, varder för långt
framflyttad, hvarjemte serskildt af Herr Prosten Nordhammar blifvit er¬
inradt, alt dess uti ifrågavarande Utlåtande behandlade motion endast af-
såg befrielse ifrån mantalspenningar under det eller de år, då ungdomen
till dess första nattvardsgång beredes, hvilket skäligen kunde medgifvas,
ehuru Herr Prosten fann, att, om mantalspenningarne icke komma att er¬
läggas förr än vid fyllda 18 år, ändamålet ändock derigenom i de flesta
fall vinnes; varande i öfrigt erinradt, att Utskottet icke föreslagit alt å
beslutet om förändring begära Kongl. Maj:ls Nådiga Sanction.
Uti Borgare-Ståndet har endast sistnämnde anmärkning egt rum.
Då Bevillnings-Ulskoltels förslag, att personella afgiften efter i:a
Artikeln ej måtte vidtaga förr än ifrån och med fyllda 18 år, icke ännu
är af Rikets Ständer godkändt, anser Utskottet sig deraf icke kunna hemta
anledning alt förändra sin förut gjorda hemställan, helst den föreslagne
lindringen icke synes böra längre utsträckas, hvadan Utskottet
ånyo åberopar, hvad uti nu ifrågavarande Utlåtande Litt. G
är vordet uti berörde hänseende hemstäldt, likasom Ut¬
skottet vidhåller afstyrkandet af den eftergift, Herr Prosten
Nordhammar föreslagit; och torde, om den föreslagne för¬
ändringen bifalles, Rikets Ständer, i likhet med hvad här
förut i fråga om utmarks-skalten å Öland är ytlradt, derå
begära Kongl. Majrls Nådiga Sanction.
Slutligen och jemte det Utskottet, i anledning af den hos Ridder¬
skapet och Adeln gjorde erinran, får upplysa, att vid förut väckte förslag,
att mantalspenningarne icke måtte erläggas förr än vid fyllda 17 år, det
blifvit beräknadt, alt en minskning af circa 24>000 Rtdr derigenom skulle
uppkomma, har Utskottet, då mantalspenningarne, hvilka, af naturliga or-
u
Stats-Utskotlets 'Utlåtande, 2V.o 226.
saller, äro i ständigt stigande och uti Kongl. Propositionen upptagas till
323,000 R:dr, år 183^ uppgått till 329,129 R:dr,
funnit sig böra vidblifva den förut föreslagne beräkningen
af 3oo,ooo R:dr.
i3:cle punkten: Lagmans- och Häradshöfd inge-räntan: Denna punkt
jemte serskilda Utlåtandet Litt. H, med tillstyrkan af ifrågavarande räntas
upphörande, äro af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet lemnade
utan annan anmärkning, än att Utskottet bordt föreslå, att å beslutet matte
begäras Kongl. Mäjrts Nådiga Sanction, och hafva de blifvit af Bonde-Stån¬
det bifallne. Hos Borgare-Ståndet åter har, jemte enahanda erinran, blif¬
vit anmärkt, att, då af Sterbhus i städerne, äfvensom efter åtskillige per¬
soner å landet, till Justitias-Slatens aflöning erlägges sterbhus-afgift med i
procent af behållningen, oeh Utskottet, uti serskildt Utlåtande Litt. I, af-
styrkt väckt motion, att samma afgift måtte upphöra, borde ej eller all¬
mogen och öfrige personer å landet, sora af ålder varit skyldige att, för
enahanda ändamål, erlägga Lagmans- och Häradshöfd inge-ränta, derifrån
befrias, hvarigenom andra samhällsklasser finge deltaga uti utgörandet af
det betydliga skattebidrag, sorn medelst berörde ränta inflyter.
Hvad angår hufvud frågan eder berörde räntas upphörande, så anser
Utskottet, då förslaget af 2:ne Stånd blifvit lemnadt utan anmärkning och
af ett Stånd bifallet,
sig icke ega anledning alt deruti göra ;någon förändring;
dock finner Utskottet sig böra, i likhet med hvad här förut i dylika fall
är vordet yttradt, tillägga den hemställan,
att, om förändringen beslutes, Rikets Ständer derom må
hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan, med anhållan
om Nådig Sanction och beslutets kungörande till kännedom!
och vederbörandes efterrättelse.
Serskildt har Utskottet trott sig böra upplysa, att det anslag, hvar¬
af ersättningen för Tingsgäslnings-penningarne för närvarande utgår och
hvilket, enligt Utskottets förra Utlåtande borde, intill nästa Riksdag, så¬
som förslags-anslag betragtas, finnes inbegripet uti hvad å ntdra Hufvud-
Titeln, under rubrik: Justilire-Slaten i orterne, är uppfördt.
i.
i5:de punkten: Sterbhus-afgiJten: Vid denna punkt och der åbero¬
pade Utlåtande Litt. I, i anledning af väckt motion, att berörde afgift
mätte upphöra, har hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet nå¬
gon anmärkning icke egt rum; varande Utskottets yttranden i dessa delar
Siats-Utskottets Utlåtande, N\0 226.
af Bonde-Ståndet bifallne. Hos Borgare-Ståndet är deremot anmärkt, att
denna fråga borde behändlas lika med Lagmäns- och Häradshofdinge-rän-
tan och således, om denna lipp hörer, äfven Slerbhus-afgiften försvinna.
Vid närmare öfvervägande af detta ämne och då billigheten torde
fordra, att, om Lagmans- och Ifä radshöfd i nge- r än ta n kommer att upphöra ,
jemväl Sterbhns-afgiflen, hvilken kan anses deremot svarande samt utgår,
dels uti städerne dels på landet, hufvudsakligast utaf Sterbhus efter sådane
personer, som icke erlägga förstnämnde ränta, varder indragen, har Ut¬
skottet trott sig böra tillstyrka,
att den till Justitiie-Statens adönande anslagne så kallade
Slerbhus-afgiften, som för närvarande lill Stats-Yerket in¬
går, må med innevarande års slut upphöra, hvilket beslut
torde böra hos Kongl. Majrt i underdånighet anmälas, med
anhållan om Dess Nådiga Sanction.
■fy.de punkten: Cavaileri-Regementenas hästvacance-spanmål: Härvid
har hos Ridderskapet och Adeln i fråga om spanmålspriset blifvit åbero-
padt, hvad vid andra' punkten varit erinradt, samt uti Bonde-Ståndet af
en ledamot yrkadt, att Rikets Ständer måtte stadga, att intill nästa Riks¬
dag den hästvacance-spanmål, som icke lefvereras in natura, får löSas å 6
R:dr tunnan. Deremot är Utskottets beräkning leornad utan anmärkning
af Preste-Ståndet och bifallen af Borgare-Ståndet.
I afseende å beräkningen af spanmålspriset, åberopar Utskottet, hvad
här förut är vordet ytlradt, och hvad angår det ifrågaställda stadgandet om
utsättandet af viss lösen för den hästvacance-spanmål, som icke lefvereras
in natura; så enär dermed bör efter de afslulade Contraclen förhållas,
anser Utskottet någon sådan föreskrift icke kunna meddelas; hvadan Utskottet
icke finnér anledning föreslå någon förändring uti sitt förra
yttrande.
i8:de punkten: Ständiga Rote-vacance-afgifter vid Skilnska Infanteri-
Regementen: Denna punkt är lemnad utan anmärkning af Preste-Ståndet
samt bifallen af Borgare- och Ronde-Stånden, hvaremot lios Ridderskapet
och Adeln blifvit framställd enahanda anmärkning, som vid föregående
punkt, eller att spanmålspriset vore för högt upplaget. Jemte åberopande
af hvad till bemötande af dylika anmärkningar förut blifvit anfördt,
finner Utskottet sig böra beräkningen vidblifva,
2o:de punkten: Rotejrihets-afgift: I anledning af denna punkt jemte
dertill hörande serskildta Utlåtandet Litt. K, angående väckt motion, att
16
Stats-Utskotlets Utlåtande, IV.-o 226.
ifrågavarande afgift matie till Bevillningen återföras, har blifvit anmäldt:
lios Ridderskapet och Adeln, alt ifrågavarande afgift lämpligast borde utgå
såsom Bevillning till det i nämnde motion föreslagne belopp; men, äfven
om den skulle erläggas efter den vid förra Riksdagen stadgade grund, icke
upptagas bland Stats-Verkets ordinarie inkomster; samt att, till förekom¬
mande af tvetydighet i frågan derom, hvilken jord bör erlägga berörde af¬
gift, rubriken måtte blifva: Rotefrihets-afgift af oroterad, men, i öfver¬
ensstämmelse med 80 § Regerings-Formen, rotering underkastad jord; uti
Preste-Ståndet, att då anslag, motsvarande nu ifrågavarande afgift, enligt
Utskottets förslag, skulle komma att å 3:dje och 4:de Hufvud-Titeln upp¬
föras, tillika borde stadgas, att, om inkomsten under denna Titel något år
skulle öfverstiga den beräknade summan, detta öfverskott då bör komma
nämnde Utgifts-Titlar till godo; uti Borgare-Ståndet, att, då Utskottet re¬
dan föreslagit 3:dje och 4:de Hufvud-Titlarnes reglering, all grund sakna¬
des att, till uppförande å dessa Titlar, ytterligare föreslå de under rai
ifrågavarande rubrik inflytande medel; samt uti Bonde-Ståndet, att rote-
frihets-afgifterne antingen måtte ingå till Riksgälds-Contoiret eller till Ro-
tehållarne inom hvarje Län anslås.
Då Rikets Ständer redan vid förra Riksdagen beslutat, huru nu ifrå-
varande afgift skall utgå, anser Utskottet
sig icke böra frånträda hvad, i enlighet dermed, uti Utlå¬
tandet Litt. K är vordet yttradt.
Och är Utskottet fortfarande af den öfvertygelse, att de inflytande
afgifterne, likasom andra inkomster, böra uti Riks-Staten upptagas, hvar¬
vid, och då fråga nu icke är att bestämma, hvilken jord bör anses såsom
roteringsskyldig och förbunden att rölefrihets-afgilt erlägga, ulan endast
huru och på hvad sätt dylikt upptagande skall ske, Utskottet, som vid
sådant förhållande tror det vara uppenbart, att den föreslagne rubriken
icke kan gifva anledning till orätt tillämpning, finner sig böra
det afgifna förslaget vidblifva.
Slutligen får Utskottet, som för undvikande af årliga liqvidcrs upp¬
görande för denna Titel, anser det icke vara lämpligt att stadga, det öf¬
verskott å inkomsterne under denna rubrik serskildt skola tillfalla 3:d je
och 4:de Hufvud-Titlarne, tillkännagifva, att de uti förra Utlåtandet om-
förmälde, mot inkomsten svarande, anslag, uti Utlåtandena, angående åter-
r era iss
Stats-Utskottets Utlåtande, JV.-o 226.
17
remiss af berörde Titlars reglering; blifvit till upptagande å samma Titlar
föreslagi ie
hvadan detta torde få blifva beroende af det beslut, som
i anledning af samma yttranden, kunna varda fattade.
2,5:te punkten: Beth- och Lots-medel: Härvid är anmärkt: hos Rid-
derskapet och Adeln att hvad sorn förekommer angående en tillökning uti
4:de Hufvud-Titelns anslag af 10,000 R:dr borde från Inkomst-Betänkan¬
det skiljas: uti Preste-Ståndet, att Utskottet underlåtit lemna bestämd för¬
klaring, att det öfverskott, som kan uppstå öfver den beräknade summan,
må på lika sätt, som hittills, användas till förmon för Lots- och Båk-in-
rättningen: varande denna punkt af Bonde-Ståndet återremitterad, i an¬
ledning af hvad som angående ifrågavarande medel blifvit anmärkt vid
Utlåtandet rörande 4:de Hufvud-Titeln. Uti Borgare-Ståndet är Utskottets
hemställan i denna del bifallen.
Då Utskottet redan uti förra Utlåtandet, i fråga om disposition af
blifvande öfverskott å denna Titel, bestämdt tillstyrkt enahanda medgif¬
vande, som vid förra Riksdagen, samt berörde Utlåtande jemväl upplyser
orsaken till hemställan, att del 'å 4:de Hufvud-Titeln uppförde anslag till
Lots- och Fyrväsendet måtte förhöjas med enahanda belopp, hvarmed in¬
komstberäkningen af Lots- och Båkmedlen blifvit ökad; så anser Utskottet
sig icke hafva irågot att vid förra Utlåtandet tillägga.
I anledning af hvad Utskottet uti 3o:de till och med 34-'de punkterne
yttrat angående Stats-Verkets Extra-Ordinarie Inkomster, har blifvit erin-
radt hos Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, att Bränvins-afgif-
ten funnes för högt beräknad och uti sistnämnde Stånd, att, då motion
vore väckt om Chartae-Sigillatae-afgiftens upphörande, sådan afgift icke
bordt upptagas; till bemötande hvaraf Utskottet endast anser nödigt er¬
inra, att, då det icke tillkommer Utskottet att föreslå de ifrågavarande
Titlarnes beräkning, den verkställda beräkningen, på vanligt sätt, blifvit
blott förslagsvis intagen och kommer att slutligen bestämmas vid pröfnin-
gen af de hemställanden Bevillnings-Utskottet har, att i ämnet afgifva.
De punkter, hvilka icke här förut äro omförmälde, hafva blifvit an¬
tingen bifallne eller lemnade utan anmärkning och således icke till för-
nyadt Utlåtande å Ulskotlets sida föranledt.
Stockolm den 14 Juli 1840.
jBih, till R, St, Prot, 184,0. -i Sami, 1 Afd, 2 Band, 7 Haft,
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 227,
Reservationer:
Af Herr Prosten Ahlqvist, som ansåg den nuvarande ulmarksskatten
ifrån och med år 1841 böra eftergifvas, och den nya, der den ifrågakom-
mer, icke erläggas förr än ifrån den tid, då skattläggning egt rum.
Af Riksdagsfullmägligen Nils Strindlund: ”att, sedan skatten genom
ny skattläggning blifvit bestämd, den i enlighet dermed icke må retroac-
tivt påföras för längre tid, än ifrån och med året före det, då skattlägg¬
ningen försiggått.”
N:o 227.
Ank. till Exp. Utsi;, d. 15 Juli, kl. 4 e. aa.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse rö¬
rande förlängning af de med Rusthållarne vid ät skill!ge
afsutne Regementer och Corpser af slut a de Contracl örn
hästvacance-afgifts utgörande, jemte flere i ämnet väckte
motioner.
(I. A.)
Uti en till Rikets Ständer den 17 sisth Mars aflåten Nådig Skrif¬
velse (införd under N:o 47 i l:a Sami. l:a Afdeln. af Bih. till R. St. Prot.),
hvilken från samtlige Riks-Stånden till Stats-Utskottet blifvit remitterad,
har Kongl. Majit gifvit Rikets Ständer tillkänna, att Kongl. Majit, efter
vederbörande rustningsskyldiges hörande och i enlighet med deras yttrade
önskan, i Nåder tillåtit, att de med Rusthållarne vid Kongl. Andra Lif-
Grenadier- och Westgötha-Regementena samt Lif-Regementets Grenadier¬
corps och Smålands Grenadier-Bataillon afslutade contract om hästva-
eanee-afgifts utgörande må ytterligare förlängas, vid förstnämnde tvenne
Regementer på fem års tid, räknad från och med nästkommande års
början samt vid Lif-Regementets Grenadier-Corps och Smålands Grena¬
dier-Bataillon på trettio år, att räkna ifrån och med 1842 års ingång, äf¬
vensom att, sedan, uppå gjord Nådig framställning, Rusthållarne vid den
fordom beridne delen af Bobus Läns Regemente, med undantag af Rust¬
hållarne för 58 Nnmmer, förklarat sig villige att ingå på förlängning till
1845 års slut af de år 1791 med dem afslutade vaeance-afgifts-contract
Stats-TJtskoltets Utlåtandej N\o 227,
19
på 50 år, Kongl. Maj:t Bifallit en så beskaffad prolongation af samma
contract, hvaremot frågan om uppsittningen af de återstående 58 Rust-
hålls-numrorne, af hvilka 20 st. sedermera i underdånighet anhållit, att
contracten om häst-vacaneen måtte varda förlängde, vore, af anledning,
som den Nådiga Skrifvelse!! närmare upplyser, ännu under afgörande.
Kongl. Majrt har derjemte, för det afseende, som derå kunde fästas, till
Rikets Ständer öfverleumat den af Rusthållarne vid Smålands Grenadier-
Bataillon inom Kronobergs Län gjorde ansökning om nedsättning i den
hittills stadgade hästvacance-afgiften från 7 till 6 tunnor spanmål för hvarje
nummer om året.
Tillika med Ridderskapets och Adelns remiss å högstberörde Nådiga
Skrifvelse har Utskottet fått emottaga ett hos bemälde Riks-Stånd af Herr
Friherre Toll, Gustaf, afgifvet memorial, innefattande förslag till organi¬
serande af depot-inrätlningar vid indeldta Cavalieri-Regementen samt
till förändrade grunder för tillvägabringande af de afsutne Cavalleri-Rege-
mentenas återuppsittning, serskildt med hänseende till frågan om West-
götlia Regementes förvandling till Cavalleritrupp.
Hos Bonde-Ståndet hafva, före remissens beviljande, flere anföran¬
den i ämnet blifvit afgifna, och jemte den Nådiga Skrifvelsen, till Ut¬
skottet öfverlemnade, nemligen:
l:o af Petter Persson och Petter Jönsson från Jönköpings Län,
med hvilka flera af Ståndets ledamöter sig förenat, deruti blifvit yrkadt,
alt den af Piusthållare inom Kronobergs Län begärde nedsättning i häst-
vacance-afgiftens belopp från 7 till 6 tunnor spanmål jemväl måtte varda
beviljad de rustningsskyldige inom Jönköpings och Calmar Län, hvarest
nummer af Smålands Grenadier-Bataillon, äfvenledes vore förlagde och uti
hvilka Län rustningsbesväret vore lika tryekande;
2:o af Ephraim Larsson från Elfsborgs Län, som hemställt, att Stats-
Utskottet i anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande Nådiga Skrifvelse måtte
föreslå Rikets Ständer att fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet å föl¬
jande omständigheter:
a) att indeldte Cavalleriets nuvarande styrka synes Rikets Ständer vara
för Rikets behof tillräcklig;
b) att det obestämda förhållande, hvari contract på korta tider försätta
de Rusthållare, med hvilka så beskaffade contract blifvit afslutade
vore för bemälde Rusthållare i högsta grad menligt och sannolikt korn.
me att nedsätta värdet af deras hemman;
20
Slals-Utskottets Utlåtande, IV:o 227.
c) att det följagtligen syntes vara med allmänt och enskildt bästa mest
förenligt, att Weslgötha Regementes Rusthållare för alltid befriades från
skyldigheten att anskaffa hästar, cavalleri-beklädnad, tross och utredning
m. m. emot förbindelse att fortfarande utreda infanteri-soldat och er¬
lägga en i penningar eller spanmål bestämd rusthålls-afgift, hvilken, med
afseende å provinsens kända ställning efter flera i senare tider inträffade
missväxtår och svaga skördar torde böra något minskas emot hvad nu är
fastställdt, men åtminstone icke förhöjas;
d') att, i händelse Kongl. Maj:t icke skulle vilja härtill Jemna Nådigt bi¬
fall, nuvarande contract angående hästvacancen, med ofvanföre antydde
förminskning i vacance-afgiflen, måtte varda på minst 5o år för¬
längde, och
é) att, då nationens rätt, att genom Rikets Ständer deltaga i anordnandet
af allt hvad som rörer indelningsverkets hufvudgrunder, vore genom
Grundlagen bestämd, Rikets Ständer måtte få emottaga Kongl. Maj:ts
Nådiga Försäkran, att contracten emellan Staten samt enskildte Rust- och
Rotehållare i framtiden icke måtte utan Rikets Ständers hörande upp¬
rättas; uti hvilket af Ephraim Larsson afgifne ytttande Johannes Pet¬
tersson och Petter Claesson från Elfsborgs Län m. fl. förklarat sig in¬
stämma.
3:o af Lars Rasmusson, Olaus Eriksson och Olof Benjaminsson från
Götheborgs och Bohus Län, hvilka åberopat en af Rusthållarne vid Södra
Batailionen af Bohus Läns Regemente den 21 sisth Mars till Kongl. Maj:t
i underdånighet ingifven, af bemälde Riksdagsfullmägtige i afskrift före¬
tedd ansökning, deruti Rusthållarne, på grund af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
af den 6 April och 9 Maj 1789, i underdånighet anhållit, att den genom
1791 års Contract emellan Kronan och de rustningsskyldige vid nämnde
Bataillon bestämde liästvacance-afgift af 5 tunnor spanmål, hälften råg och
hälften korn, för hvarje numiber, äfvensom belöpande trosspassevolance-
afgift måtte med år 1841, då berörde contract löper till ända, helt och
hållet upphöra.
I sammanhang härmed har Utskottet jemväl till behandling förehaft
nedannämnde hos Bonde-Ståndet väckte motioner, nemi.:
1:0 af Fredrik von Zweigbergk från Skaraborgs Län, som yrkat, att
afsutne Cavalleri-Regementer och Corpser måtte i deras nuvarande skick
bibehållas, heldst deras förändring till Cavallen ej allenast vore fullkom¬
ligt obehöflig, utan ock komme att medföra förlust för Stats-Verket och
vederbörande Rusthållare, hvaremot enligt motionärens förmenande, häst-
Stats-Utskottets Utlåtande, A;o 227.
21
vacance-afgiftens nedsättande från dess närvarande belopp af 7 å 7 \ till
4 högst 5 tunnor spanmål på hvarje rusthålls-nummer vore af rättvisa
och billighet påkallad; uti hvilken motion samtlige Riksdagsfulhnägtige från
Östergöthlands Län m. fl. instämt, och
2:0 af Sven Andersson från Skaraborgs Län, sorn hemställt, att det
år 1811 ingångne contract om häslvacance-afgifts utgörande af Rusthållarne
vid Westgötha Regemente måtte förlängas på 3o års tid och nämnde afgift,
såsom för provinsen alltför betungande, nedsättas från rj\ till 6 tunnor
spanmål, hälften råg och hälften korn, för hvarje rusthålls-hemman.
Då, på sätt förenämnde Nådiga Skrifvelse af den 17 sisth Mars om-
förmäler, Kongl. Maj:t för Dess del bifallit förlängning af de med Rusthål¬
larne vid ofvanupptagne afsutne Regementer och Corpser afslutade contract
angående hästvacance-afgifts erläggande, hvaraf måste dragas den slut¬
sats, att Kongl. Maj:t icke ansett återuppsättning af någon utaf dessa Re¬
gementer och Corpser vara för Rikets försvar behöflig, och då, enligt Ut¬
skottets tanka, i händelse Rikets invecklande uti ett activt krig skulle på¬
kalla ökandet af Armeens Cavalleri-styrka, sådant lättare kunde åstadkom¬
mas genom urval af beväringsmanskap, som gjordes beridet och hvilken
styrka efter krigets slut åter borde reduceras, har Utskottet funnit ända¬
målsenligheten af de afsutne Corpsernes återförvandling till Cavallen desto
heldre böra dragas i tvifvelsmål, som, i följd af en dylik åtgärd, de ru¬
stande komme att tillskyndas en högst kännbar tunga genom skyldigheten
att anskaffa hästar och den kostsammare Cavalleri-utredningen, hvartill
kommer att, oheräknadt den minskning i Kronans inkomster, som genom
hästvacance-afgiftens upphörande skulle förorsakas, de sålunda formerade
nya Cavalleri-corpser skulle, till vinnande af tjenstbarhet, motsvarande
deras dyrbara materiel, erfordra en ökad exercis, hvilken åter torde med¬
föra kostnader, öfverstigande Stats-Verkets tillgångar. Utskottet, som af
dessa skäl och i betragtande jemväl deraf, att af manskapet vid de Corp¬
ser, hvilkas återuppsittning är i fråga, sannolikt endast ett mindre antal
är till cavalleri-tjenstgöring duglig och att således, i fall nämnde förän¬
dring komme till stånd, följden deraf blefve ett nästan totalt ombyte af
Corpsernes personal, trott sig böra tillstyrka Rikets Ständer att biträda den
af Kongl. Maj:t yttrade åsigt, rörande fortfarandet af ofvanberörde contract
om hästvacance-afgifts erläggande, har härvid icke bordt underlåta att
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att, då de med Rusthållarne
vid Kongl. Andra Lif-Grenadier- och Westgötha-Regementer samt Bohus
Läns Regementets Södra Bataillon afslutade hästvacance-contract endast
22
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 227.
gälla för fem år, detta förhållande, i anseende till ovissheten, huruvida
dessa contract vid de bestämda terminernes utgång kunna blifva å Kro¬
nans sida Uppsagde, måste uti betydlig nion inverka till förminskande af
värdet utaf de till nämnde Regemenler anslagne rusthållshemman,'hvadan
en billig omtanka för de rustandes fördel synes fordra, att tiden för dessa
contracts gällande kraft må varda ytterligare förlängde. Med stöd af hvad
sålunda blifvit yttradt, får Utskottet hemställa,
alt Rikets Ständer måtte, på grund af 80 § Regerings-
Formen, för sin del besluta, alt Kongl. Andra Lif-Grena-
dier-, 'Westgötha och Bohus Läns Regcmenter samt Små¬
lands Grenadier-Bataillon och en Balaillon af Lif-Regemen-
tet må allt framgent såsom Infanteri bibehållas, äfvensom
att Rikets Ständer, med anmälan härom, ville dels hos Kongl.
Majit i underdånighet begära, att nödiga åtgärder måtte vidta¬
gas för tillvägabringande af de med Rusthållarne vid först¬
nämnde 3:ne Regementer afslutade hästvacance-contracts för¬
längning på trettio år, räknade från den tidpunkt, då hvart-
dera af dessa contract tilländagår, dels till Kongl. Majlis
Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna, huruvida nå¬
gon ytterligare reduction af indeldte Cavalleriet må anses
böra ega rum.
Hvad angår ifrågasatt förändring af den i och för befrielsen från
rustnings-skyldigheten till Stats-Verket ingående hästvacance-afgift, så enär
denna afgift till dess nuvarande belopp ingalunda motsvarar de i och
för Cavalleri-vapnets tacliska utveckling erforderlige kostnader, hvilka Rust¬
hållarne, i händelse örn förmälde corpsers återuppsittning blefve beslutad,
kunde få vidkännas och då dessutom Rusthållarne vid Lif-Regementels
Grenadier-Corps samt Andra Lif-Grenadier- och Westgötha Regementer,
vid antagandet af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om häslvacance-contrac-
tens förlängning, icke förbehållit sig någon minskning för framtiden uti
ifrågavarande afgift, hvadan, efter Utskottets tanka, giltiga skäl icke före¬
komma att i delta hänseende medgifva förändring i hittills gällande för¬
hållanden ,.
kan Utskottet icke gifva anledning dertill, att, på sätt af
llere motionärer blifvit yrkadt, någon nedsättning i den
hästvacance-afgift, som af Rusthållarne vid Lif-Regementet,
Andra Lif-Grenadier- och Westgötha Regemenler samt Små¬
lands Grenadier-Bataillon för närvarande erlägges, må af
Rikets Ständer beviljas.
Stats-Utskottets Utlåtande, N-.o 228.
23
Vidkommande den af Lars Rasmusson, Olaus Eriksson och Olof
Benjaminsson gemensamt gjorde hemställan, att Rusthållarne vid Bohus
Läns Regementes södra Bataillon måtte på anförde grunder, under fortfa¬
rande befrielse från rustnings-skyldighetens fullgörande, från och med 1842
års ingång jemväl frikallas från utgörande af hästvacanee- och tross-passe-
volance-afgifter, så och då Kongl. Majit, till hvars Nådiga pröfning, enligt
hvad bemälde Riksdagsfullmägtige tillkännagifvit, en anhållan i enahanda
syftning blifvit i underdånighet ingifven, icke lärer underlåta att, så framt
de af Sökanderne anförda skäl anses förtjena afseende, till Rikets Ständer
i ämnet aflåta Nådig Proposition, finner Utskottet sig
icke kunna tillstyrka, att förenämnde hemställan må för
närvarande till någon åtgärd å Rikets Ständers sida för¬
anleda.
Hvad slutligen beträffar de af Herr Friherre Toll framställde förslag,
angående organiserandet af depöt-inrättningar vid indeldta Cavallei i-Rege-
menten och rörande förändrade grunder, enligt hvilka de afsutne Rege¬
mentenas och Corpsernes återuppsittning borde tillvägabringas, så, enär
dessa förslag innefatta sådane detalj-frågor, angående Armeens organisation,
hvilka icke tillhöra Stats-Utskottets bedömande,
kan Utskottet härmed icke taga vidare befattning.
Stockholm den 14 Juli 1840.
N:o 228.
Ank. till Kxp. Utsk. elen 15 Juli, kl. 4 e. m.
Utlåtande _, i anledning af Kongl. Maj:Is Nådiga Proposition
angående Kronohemmanet Karlebys anslående till boställe
för Kronofogden i Wadsbo Fögderi.
(I. A.)
Sedan hos Kongl. Majit Dess Befallningshafvande i Skaraborgs Län,
jemlikt Kronofogden i Wadsbo fögderi ansökning på anförde skäl, i un¬
derdånighet hemställt, att, i stället för dennes innehafvande bohemman,
I mantal Krono, N:o 7 Esbjörnstorp i Fägreds socken, må till boställe
för bemälde Kronofogde anslås det till Kronan indragne förra Löjtnants¬
bostället vid Lif-Regementets Hussar-Corps N:o 3, - och N:o 6, i mantal
24
Stats-Utskottets Utlåtande, JY.-o 228.
Krono, Karleby i Lexbergs socken af Wadsbo härad, har Kongl. Maj:t uti till
Rikets Ständer under den 27 sisth Januari aflåten Nådig Proposition, införd
i i:a sami. r:a afd. af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll under N:o 6,
hvilken af samtlige Riks-Stånden blifvit till Stats-Utskottet remitterad, fö¬
reslagit, alt hemmanet Karleby, 1' mantal, med inberäkning i Kronofog¬
dens lönevillkor, efter hemmanets nuvarande arrende, 42 tunnor, 24 kap¬
par säd, och 166 R:dr 3a sk. i penningar, eller tillsammans å 6 R:dr tun¬
nan, penningar 422 R:dr 3a sk., må anslås till boställe för Kronofogden
i Wadsbo fögderi, på det sätt, att han skulle, då nuvarande arrende derå,
midfastan 1847, upphörer, få hemmanet tillträda, emot en tillökning i
sina öfriga lönevillkor, svarande emot den af hemmanet sedermera efter
författningarne utgående rotefrihets-afgiften, men intill nämnde tid få upp¬
bära af hemmanet nu utgående arrende, emot det att hemmanet Esbjörns¬
torp, från den tid han finge delta arrende uppbära, till Kronans disposi¬
tion afstås.
I sammanhang med Bonde-Ståndets remiss å Högstberörde Nådiga
Proposition, har Utskottet fått emottaga ett af Riksdagsfullmägtigen Än¬
ders Andersson från Skaraborgs Län hos Ståndet afgifvet yttrande i äm¬
net, tillika med en deruti åberopad skrift af nuvarande Kronofogden i
Wadsbo härad, C. M. Hasselström, som, under anförande, att, då han år
i836 hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit att, i utbyte mot sitt in-
nehafvande ofördelagtiga boställs-hemman Esbjörnstorp, till boställe be¬
komma hemmanet Karleby, sökanden dermed åsyftat att, utan afdrag å
sin nuvarande indeldta lön, få Karleby sig anslaget och såmedelst varda
förhulpen tillen af Kronofogde-göromålens, inom nämnde vidsträckta fögderi
mångfald och besvärlighet rättvisligen påkallad löneförbättring, men att
detta ändamål ingalunda skulle vinnas, utan snarare en minskning i löne-
förmoner för Kronofogden uppstå, i händelse ifrågavarande-utbyte af bo¬
ställshemman blefve på det af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagne sätt tillvä-
gabragdt, enär det af hemmanet Karleby nu utgående arrende, hvars be¬
lopp borde ingå i beräkningen af Kronofogdens löne-inkomster, enligt hvad
ett vid skriften bilagdt sockenstämmo-betyg utvisade, vore öfverdrifvet
högt, och det således kunde befaras att vid nuvarande arrendets upphö¬
rande, då Kronofogden, hvars tjenstegöromål ej tilläte honom att behörigen
egna sin tid åt jordbruket, skulle nödsakas att hemmanet ånyo utarren¬
dera, en lägre arrende-summa derför torde erhållas, än hvad som för när¬
varande erlägges, fästat Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att, då Kro¬
nofog-
Slats-Utskottcts Utlåtandej N\0 228.
25
nofogden i Wadsbo härad, det största och frikostigaste inora Skaraborgs
Län, egde den ansenligaste uppbörden och mest besvärliga befattning af
detta slag, billigheten syntes fordra, att han erhölle åtminstone enahanda
löneförmoner, som öfrige inom Länet anställde Kronofogdar, hvilka åtnjöle
lika ränte-indelningar och dessutom vore försedde med boställen, som i
värde fullt motsvarade hemmanet Karleby, samt att följagtligen berörde
hemman, utan afdrag å de indeldte räntorne och utan afseende å nuvarande
arrendets belopp, kunde i stället för hemmanet Esbjörnstorp blifva bestämdt
till boställe åt bemälde Kronofogde, heldst den uppoffring, som Kronan, i
följd häraf, skulle komma att vidkännas, ej uppginge tili högre belopp än
omkring 200 R:dr årligen; förklarande Hasselström slutligen, att, i fall hem¬
manet Karleby icke funnes böra annorlunda än på de af Kongl. Maj:t i
Nåder föreslagne villkor till Kronofogde-boställe upplåtas, Hasselström vid
sådant förhållande vore mera belåten att bibehållas vid sitt nu innehaf-
vande bohemman och önskade, att frågan om utbyte deraf måtte förfalla.
Då upplyst blifvit, att bohemmanet Esbjörnstorp, såsom beläget i en
aflägsen del af Wadsbo fögderi, ingalunda är tjenligt till boställe åt Kro¬
nofogden, och icke eller kunnat af denne tjensteman bebos, hvaremot Kro¬
nohemmanet Karleby är för berörde ändamål vida mera passande, har
Utskottet för sin del funnit sig böra tillstyrka sistnämnde hemmans an¬
slående till boställe åt bemälde Kronofogde. Enär emedlertid det för
hemmanet Karleby nu utgående arrende, enligt hvad tillförlitligen blifvit
upplyst, är i förhållande till den deraf härflytande afkastning öfverdrifvet
högt, hvadan vid en förnyad auction arrende-beloppet sannolikt skulle
komma att nedsättas, samt då vid detta förhållande det icke synes rättvist
eller billigt att till måttstock för bestämmandet af det värde, hvartill me-
ranämnde hemman bör uti Kronofogdens lönevillkor inberälnas, antaga den
nuvarande höga arrende-summan, har Utskottet trott beräkningen lämpli¬
gare böra verkställas, i öfverensstämmelse med de grunder, som tjenat lill
ledning vid den ifrågaställde regleringen af Landtstats-Tjenslemännens lö¬
neförmoner eller efter viss procent af det värde, hvartill hemmanet kan,
vid behörig värdering, varda uppskaltadt. Till följd häraf och då, hvad
beträffar den af Riksdagsfullmägtigen Anders Andersson gjorde framställ¬
ning, att, genom den ifrågakomne förändringen af boställe, någon löne¬
förbättring skulle nämnde Kronofogde beredas, frågan derom icke annor¬
lunda än, i sammanhang med en blifvande reglering af Landtslatens löner,
höra komma under pröfning, får Utskottet tillstyrka,
Bih, till R, St, Brot, 1840. 4 Sami, i dfd, 2 Band, 7 Haft, 4
26
Stats-Utskotlets Utlåtande> N',o 228.,
att Kronohemmanet Karleby må, så snart det blifver le¬
digt, till boställe för Kronofogden i Wadsbo fögderi an¬
slås, med inberäkning i hans lönevillkor, såsom boställs-
afkastning af 4 procent utaf det värde,, som vid anställande
behörig uppskattning kan varda beslämdt och med iagtla-
gande derjemte, att bemälde Kronofogde får hemmanet till¬
träda emot en tillökning i sina öfriga löneförmoner, mot¬
svarande den af samma hemman sedermera, enligt författ-
ningarne, utgående rotefrihets-afgift, men emedlertid af
Stats-Verket, dit arrende-beloppet fortfarande bör ingå, upp¬
bära en contant summa, motsvarande det värde, hvartill
hemmanet vid den föresiagne undersökningen blifver upp-
skattadt, emot det att hemmanet Esbjörnstorp, från den
tid, Kronofogden får omförmälde contanta summa tillgodo¬
njuta, till Kronans disposition afslås.
Dock som nuvarande innehafvaren af Kronofogde-beställningen i
Wadsbo fögderi, enligt hvad ofvannämndt är, förklarat sig icke åstunda
att, under de af Kongl. Maj:t i Nåder löreslagne villkor, såsom boställe
emottaga hemmanet Karleby, och sådant icke kan honom, emot dess be¬
stridande åläggas, får Utskottet för den händelse, att Utskottets förrbe-
rörde förslag varder af Rikets Ständer bifallet, hemställa,
att med verkställigheten af detta beslut må anstå, intill¬
dess nuvarande Kronofogden i nämnde fögderi antingen
från sin befattning afgår eller ock förklarar sig vidig att
antaga de af Utskottet föresiagne vilkor för hemmanet Kar-
lebys anslående lill Kronofogde-boställe.
Stockholm den \\ Juli i84o.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 184-0.
Stats-Utskottets Utlåtande, IV'o 229.
t
N:o 229.
Alik. till Exp. Utsk. den Juli, kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående föreslagen serskild aflöning till
Canzlisten i Riksgälds-Contoiret A. Biörck, för 2:ne
t fenster s samtidiga bestridande.
(Rgs Afd.)
I anledning af Canzlisten vid Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret Ex¬
pedition A. Biörcks gjorda anhållan om serskild vedergällning för det han,
jemte sin egen tjenst, bestridt Registrators- och Archivarie-sysslan vid sam¬
ma Expedition, under den tid, innehafvaren af denna syssa, i anseende
till förre Secreteraren, Prolocolls-Secreteraren och Riddaren Sf Ivans sjuk¬
dom , bestridt Secreterare-tjensten, hafva Fullrnägtige, som ansett sig icke
berättigade alt denna anhållan bifalla, likväl, enär sökanden icke, utan eget
begifvande, kunnat åläggas berörde dubbla tjenstgöring, hemställt hos Stats-
Utskottet, att den härigenom besparde aflöning för den Extraordinarie,
som eljest måst tillförordnas att förrätta Biörcks Canzlist-bestälining, och
hvilken aflöning lör ett år, 3 -|:dels månader, derunder Biörck samtidigt
bestridt omförmälte 2:ne tjensler, utgjorde 587 R:dr sk., måtte få till
honom utbetalas, I sådant afseende hafva Fullrnägtige dessutom upplyst,
att under den tid, Registratorn och Archivarien, af berörde anledning, fö¬
restått Secreterare-tjensten, en besparing för Riksgälds-Contoiret uppkom¬
mit al 1 ,g5S R:dr 16 sk., eller det belopp, Secreteraren, i händelse han,
vid sitt insjuknande, sökt och erhållit afsked, varit berättigad att såsom
pension under omförmälde tid uppbära.
Enligt 116 §. af det för Riksgälds-Contoiret vid sista Riksdag utfär¬
dade Reglemente, skall, då någon tjensteman derstädes är af sjukdom hin¬
drad att sin tjenst förrätta, den, som, i hans ställe, tillförordnas, utan
serskild aflöning, bestrida denna tjenst; men de Extraordinarie!-, hvilka
i lägsta graden till ordinarie tjenstgöring användas, åtnjuta full-aflöning för
hela den tid, de sådan tjenst förrätta. Enär nu, på sätt Fullrnägtige vits¬
ordat, Canzlisten Biörck väl varit skyldig att, utan serskild aflöning, un¬
der Secreterare-tjenstens bestridande af Registratorn och Arch i varien, för¬
rätta dennes syssla, men deremot endast, på grund af frivilligt åtagande,
lärer kunnat tillförbindas alt under samma tid fortfara med utöfvandet af
Jtik, till R. St, Prot. 1840, 4*Saml. 1 Afd. 2 Band. 8 Häftet. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 200.
sin egen tjenstebefattning, anser Utskottet, lika med Fullmäglige, billig¬
heten fordra, att Biörck kommer i åtnjutande af den vedergällning, som,
till följd af nyss åberopade stadgande, obestridligen tillkommit den Extra¬
ordinarie tjensteman, hvilken i annat tall måst förordnas att under tiden
bestrida de Canzlist-tjen.sten tillhörande göromål. Dock finnér Utskottet
icke någon anledning att nu för Biörck tillstyrka denna serskilda aflöning
till högre belopp, än som, jemlikt Reglementet, bordt till den tillförord¬
nade Canzlisten utbetalas; och då, enligt hvad Utskottet inhemtat, berör¬
de aflöning för de Extraordinarier, som, under andra sjukdomsfall, förrät¬
tat ifrågavarande tjenst , varit beräknad och utgått efter den lör lägsta
tjenste-graden vid Verket fastställde lön, med inberäkning af den deri be¬
viljade provisionella tillökning , eller efter ett årligt belopp af 36o R:dr,
får Utskottet alltså hemställa,
att Rikets Ständer må, till utbetalning af Riksgälds-Contoret,
bevilja Canzlisten Biörck, för den tid af 1 år, 35:dels må¬
nader, hvarunder han, jemte sin egen tjenst, bestridt Registrators-
oeh Archi var ie-sysslan , ett aflöningen för lägsta tjenstegraden
motsvarande arfvode af Fyrahundrasjuttio Riksdaler Banco.
Slockholm den 17 Juli i&j0-
N:o 230.
Ani. till Ex[v. Utsi. Jeo iT Juli, il» f. nr.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Memorial N:o 169, angående aflöningen för Riks-
Ståndens och Utskottens Canzli- och Wakt-heljen ing.
(Tigs Afd.)
Då Stats-Utskottet nu går att besvara de anmärkningar, som inom
Högloft. Ridderskapet och Adeln, Högvördig© Preste-Ständet och Vällofl.
Borgare-Ståndet blifvit framställda emot Utskottets i ofvanberörde memo¬
rial afgifna, och, på grund af desse anmärkningar, återremitterade förslag
till bestämmande af den vid innevarande Riksdag hos Riks-Stånden och Ut¬
skotten anställda Canzli-personals aflöning, anser sig Utskottet, med iagt-
tagande af den i afiönings-förslaget följda ordning, böra i ett sammanhang
Stcits-Utslcoltets Utlåtande j N:o 200.
3
yttra sig öfver livad, som i de serskilda anmärkningarne blifvit yrkadt, i
afseende pä deri omförmälde, med hvarandra gemenskap egande, frågor.
1:0 Angående den ofvannämnde Canzli-betjening tillkommande veder¬
gällnings bestämmande och utgående efter göromålens mängd och vigt,
men icke elter tjenslgöringstiden.
Vid de ej mindre i Utskottets nu återremitterade memorial, än i
dess Betänkande N:o 10 anförda förhållanden, har Utskottet, med afseen¬
de jemväl å de, rörande ifrågavarande ämne, inom Riks-Stånden i allmän¬
het yttrade åsigter, icke funnit anledning att, vid denna Riksdag, föreslå
den af en Ledamot utaf Preste-Slåndet yrkade förändring i den, sedan
längre tid tillbaka, iagttagna beräknings-grund för ersältningen åt den i
Riks-Ståndens samt Utskottens Canzlier anställda tjenstemanna-personal.
2:0 Angående en med 24 § 1 morn. i Riksdags-Ordningen öfverensstäm¬
mande inskränkning i de 3:ne öfriga Riks-Ståndens Canzli-betjening till ett
antal, motsvarande den betjening, som hos Preste-Ståndet vore antagen.
Utskottet, som ansett det icke tillkomma sig att granska och bedö¬
ma behöfligheten af de biträden, hvilka de respective Riks-Stånden, till
befordrande af de inom hvartdera Ståndets Canzli förefallande göromåls oaf-
brutna och skyndsamma gång, antagit, har så mycket mindre funnit om¬
förmälde, hos Preste-Ståndet framställda, yrkande kunna föranleda den der¬
med åsyftade inskränkning i Canzli-personalens antal, som nyssnämnde
Riks-Stånd, enligt Utskottet serskildt meddeladt Protocolls-Utdrag, samma
dag, som Utskottets memorial af Ståndet återremitterades, beslutit en yt¬
terligare tillökning i antalet af de för dess Canzli-betjening förut äskade
arfvoden.
3:o Angående likhet i aflöningen för samtliga Riks-Ståndens Secreterare
och Notarier.
Af den anledning, att Utskottet, vid ifrågavarande arfvodens och dag-
tractamentens föreslående, i allmänhet ansett sig böra bibehålla de vid
sistförflutna Riksdagar fastställda aflönings-belopp, hade Utskottet för Se-
creteraren och Notarierne hos Bonde-Ståndet, äfven vid denna Riksdag fö¬
reslagit högre arfvoden, än för Secreterarne och Notarierne i de öfriga Riks-
Stånden, nemligen 4oo R:dr i månaden för förstbemälde Stånds Secreterare och
5 R:dr om dagen för dervarande Notarier, samt 3oo R:dr i månaden för de an¬
dra Stånds-Secreterarne, och 4 R:dr 24 sk. om dagen för Notarierne. Den¬
na föreslagna skif jagtighet i aflöningen för enahanda befattningar, har dock
framkallat flerfalldiga anmärkningar hos de 3:ne Riks-Stånd, som återre-
4
Stats-Utsia/teis Utlåtande, JY:o 2 5 o.
roitterat ofvanberörde memorial, dervid är vordet yrkadt, dels alt arfvo-
dena för dessa Stånds Secreterare och Notarier måtte höjas till det för de¬
ras vederlikar inom Bonde-Ståndet tillstyrkta Belopp, dels ock att detta
belopp måtte nedsättas till likhet med hvad, som för nyssnämnde Secre¬
terare och Notarier blifvit föreslaget. Enär uti, i afseende på Secreterare-
och Natarie-arfvodena, fråga således blifvit väckt om afvikelse från devid
sistförflutne Riksdag för Ståndens Canzii-betjening faststäldta aflönings-be-
lopp, kan ULskottet icke underlåta att förklara, det Utskottet belt och hål¬
let instämmer i den yttrade åsigten, alt några tillfredsställande skäl för
ett fortsatt bibehållande af den anmärkta olikheten emellan berörde arf-
voden för närvarande icke förefinnas. Genom den bildning samt den va-
na och erfarenhet viii allmänna ärenders behandling, som jemväl Bonde—
Ståndet förvärfvat och vid mångfalldiga tillfällen ådagalagt, har den sto¬
ra vigt och inflytelse, som under framfarna Riksmöten onekligen var före¬
nad med Secreterare-befattningen hos detta Riks-Stånd, numera upphört
att kunna uti ifrågavarande hänseende åberopas. Vid innevarande Riksdag
har äfvenledes den, en högre aflöning för Bonde-Ståndets Secreterare förut
föranledande, omständighet, att han, i och för detta uppdrag, var kallad
till Riksdagen från. en aflägsen landsort, der han hade sin egentliga tjenst
och bostad, upphört att vara gällande. Be serskildta åligganden, som, en¬
ligt Riksdags-Ordningens »4 tillhöra meranärnnde Stands-Secreterare, torde
också, vid jämförelsen med öfriga Stånds-Secreterares göromål, finnas fullt
motsvarade af den för de senare vida mer än för den förre besvärliga och mö¬
dosamma PotocollsföringeD. Beträffande åter aflöningen för Bonde-Ståndets till¬
förne af Kongl. Maj:t jemväl tillsatta Notarier, så lärer väl icke kunna på¬
stås, att deras tjenstgöring är mera trägen, brydsam och maglpåliggande,
än Notariernes hos de öfriga Riks-Stånden , hvarest dels desse tjenstemän®
antal är mindre och dels Ledamöternes muntliga anföranden i allmänhet
mera vidlyftiga^ Med afseende å nu antydda förhållanden och med god¬
kännande af de härom framställda anmärkningar, får Utskottet alltså hemställa,
alt Secreterare- och Notarie-arfvodeua må vid innevarande
Riksdag bestämmas Lill lika belopp hos alla 4 Riks-Stånden.
Och då Utskottet fortfarande anser all möjlig sparsamhet vid bevil¬
jandet af ifrågaslällda utgifter böra af Rikets nu församlade Ständer iagt-
tagas, samt denna sparsamhet jemväl bör sträcka sig till kostnaderne för
Rikets Ständers sammanvaro, hvadan någon tillökning i de vid föregående
Riksdagar bestämda arfvoden för Ståndens Canzli-betjening ej helier synas
Ståts-Utskottets Utlåtande, JV‘.o 200.
5
böra nu beslutas, så får Utskottet, till vinnande af den yrkade liklieten i
oftabemälde tjenstemäns aflönings-förmoner, vördsamt föreslå,
att arfvodet för Secreteraren lios Bonde-Ståndet må bestäm¬
mas till samma belopp, som för de öfriga Stånds-Secrete-
rarne förut blifvit af Utskottet föreslaget, eller 3oo R:dr i
månaden, äfvensom att tractamentet för de 3:ne Notarierne
vid detta Riks-Stånd må fastställas till det för Notarierne
hos de andra Stånden föreslagna belopp af 4 R-dr 24 s^-
för hvardera om dagen.
4:o Angående beräkningen af aflöningen för Ridderskapets och Adelns
Canzli- och Vakt-betjening från och med 4^de dagen före Riksdagens början.
Under åberopande af det i memorialet N:o rbp, sid. 2 anförda, skäl
för Utskottets härom framstälda förslag, och då Utskottet icke eger någon
anledning betvifla rigligheten af den Utskottet meddelade uppgift, rörande
tiden, då nämnde betjening inträdt i tjenstgöring, anser Utskottet sig icke
kunna biträda den inom Preste-Ståndet yttrade mening, att åtminstone för
en del af ifrågavarande personal, aflöningen icke måtte utgå förr än från
och med dagen, till hvilken Rikets Ständer vore sammankallade.
5:o Angående bestämmandet af enahanda aflönings-belopp för Canzli-
betjeningen hos Censtitulions- och Stats-Utskotten.
Med afseende å de ovanligt trägna och vigtiga samt grannlaga göro¬
mål, som und?r denna Riksdag äro förenade med Secreterare-befättningen
hos Constitutions-Utskottet, och enär nuvarande Secreteraren , på Utskottets
kallelse, begifvit sig bit till hufvudstaden för denna befattnings emotta¬
gande, samt af sådan orsak under Riksdagen lemnat sin å annan ort in-
nehafvande tjenst, jemte en del af dermed förenade inkomster, hafva åt¬
skilige Ledamöter af Preste- och Borgare-Stånden föreslagit, att arfvodet
för bemälde Secreterare måtte höjas till enahanda belopp, som för Stats-
Utskottets Secreterare, eller 200 R:dr i månaden. Stals-Utskottet, som er¬
känner giltigheten af de sålunda anförda skäl för tillökning i berörde arf¬
vode, får derföre hemställa, alt, på sätt vid sista Riksdag för dåva¬
rande Banco-Utskotts Secreterare serskildt beslöts,
arfvodet för Secreteraren hos Rikets nu församlade Ständers
Conslitutions-Utskott må fastställas till det för Stats-Ulskottets
Secreterare förut föreslagna belopp af 200 R:dr i månaden.
För besvarande af den, i anledning af olikheten i aflöningen för Con-
stitutions- och Slats-Utskotlens Secreterare, jemväl gjorda anmärkning, med
6
Stats-Utskottets Utlåtande, iWo 23o.
yrkande af nedsättning i det vid flera Riksdagar oförändradt bibehållna
arfvode for Secreterare!! i sistnämnde Utskott, torde Stats-Utskottet endast
behöfva åberopa mängden, vidlyftigheten och beskaffenheten af de mål,
som vid innevarande Riksmöte blifvit till detta Utskotts behandling och
utredande öfverdemnude, samt Utskottets i anledning deraf till Riks-Stån-
den redan afgifna Utlåtanden.
Enär Prolocolls-föt ingen hos Constitntions-Utskottet vid denna Riks¬
dag, i anseende till Utskottets sällsynt ihärdiga arbetsamhet samt ovanligt
många och långvariga sammanträden, onekligen varit och är serdeles mö¬
dosam, linner Sials-ötskottet allt skäl tillstyrka det i ofvanomförmälde an¬
märkningar gjorda yrkande,
alt den hos Constitutions-Utskottet anställde Notarie må vid
innevarande Riksdag erhålla samma aflöning som Notarierne
hos Stats-Utskottet, eller 4 R:dr om dagen.
Deremot anser Stats-Utskottet sig sakna anledning understödja fram¬
ställningen om enahanda förhöjning i aflöningen lör Constitutions-Utskot-
tets Canzlister, i hvilkas åligganden och göromål Utskottets talrika sam¬
manträden icke synas hafva bordt föranleda en motsvarande tillökning,
helst desse tjenstemäns antal är dubbelt så stort som vid sista Riksdag.
6:0 Angående förhöjning i arfvodena för Notarierne i Expedilions-
U tskottet.
Vid jern förandet af de Utskottens Notarier åliggande göromål, håde
till trägenhet och beskaffenhet, finnér Stats-Utskottet icke något skäl att
for desse tjenstemän hos Expeditions-Utskottet tillstyrka den ifrågasatta
förhöjningen i deras aflöning, utöfver hvad Notarierne i de öfrige Utskot¬
ten, med undantag af Conslitutions- och Stats-Utskotten, skulle, enligt hvad
nu är vordet föreslaget, erhålla.
I öfverensstämmelse med Högv. Preste-Slåndets, enligt ofvan åberp-
pade Protocolls-Utd ra g, fattade beslut, erfordras för detta Stånd, utom de
förut uppgifna Sju Canzlist-arfvoden, 2:ne ytterligare sådane arfvoden, att
utgå, det ena från och med den i:sta sisth Maj, och det andra från och
med den i;sta innevarande månad. Med anledning häraf, får Utskottet
följagtligen föreslå den rättelse, i afseende på den i memorialet N:o 169»
sid 3, upptagne aflöning för nämnde Stånds Canzli-personal,
att densamma omfattar tractamenten för Nio Canzlister, å 3
Rtdr för hvardera om dagen.
Stats-Utshottets Utlåtande, N'-o 2.3 l.
7
Slutligen får Utskottet anmäla, att merberörde memorial N:o t6g
blifvit af Bonde-Ståndet, under den 20 nasti. Juni, jemlikt Utskottet med-
deladt Protocolls-uldrag, godkändt, dock med förklarande, ”att då Rikets
Ständer bifallit Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10, derutinnan aflöningen
för Riks-Ståndens och Utskottens Canzli-personal är bestämd att utgå från
antagningsdagen, och Ståndets Secreterare blifvit utnämnd den 1 1 Januari,
Ståndet ansåg Utskottets förslag i memorial N:o 16g, att nämnde Secrete-
rares arfvode ej skulle beräknas förr än fränden 1 /} i samma månad, vara
tillkommet genom ett skrif- eller tryckfel.”
I anledning af detta förklarande, har Utskottet ansett sig böra upp¬
lysa, att det åberopade Utlåtandet N:o 10 icke innehåller någon bestäm¬
melse i afseende på tiden, hvarifrån Canzlibetjeningens aflöning borde be¬
räknas och utgå; att den deri föreslagna beräkningstid från antagningsda¬
gen endast, eldigt hvad bestämdt är vordet uttryckt, afser de i samma
Utlåtande omförmäldte förskott till nämnde betjening; samt att derföre
den dag, hvarifrån den egentliga aflöningen bör beräknas, blifvit i me¬
morialet N:o 169 serskildt uppgifven och bestämd för hvar och en i Riks-
Ståndens och Utskottens Canzlier anställd tjensteman. Dessutom bär Ut¬
skottet trott sig böra tillkännagifva , att Utskottet låtit från Hedervärda
Bonde-Ståndet infordra en serskild uppgift å den derstädes antagna Canzli-
betiening, och å tiden, hvarifrån hvars och ens aflöning borde utgå; men
å hvilken, i form af Pr otocolls-Utdrag, Utskottet sedermera jemväl med¬
delade uppgift, beräkningstiden för Secreterare-arfvodet icke var upplagen;
vid hvilket förhållande Utskottet följagtligen saknat ali anledning att före¬
slå någon annan tid för detta arfvodes beräknande, än från och med den
dag, till hvilken Rikets Ständer voro sammankallade. Utskottet kan så¬
ledes ingalunda inse och medgifva, att något misstag elier skriffel i be¬
rörde hänseende förefinnes uti ifrågavarande, af Bonde-Ståndet bifallna,
M emorial.
Stockholm den 17 Juli 1840.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens - Boktryckeriet > 1840.
Sials-Utslotlets Utlåtande, JY;o 231,
I
N:o 281.
Alik. till Exp. Utsk. dea 17 Juli, kl. n F. m.
Utlåtande, i anledning af de inom *l:ne Riks-Stånd
framställda anmärkningar vid Utskottets Betän¬
kande N:o 69, angående yrkad skattefrihet för in-
tägterne å Allmänningen Stöpen. (6gs Atti.)
Hoglofl. Ridderskapet och Adelö samt Hedervärda Bonde-Ståndet
hafva till Ståts-Utskottet återremitterat dess, under N:o 6g, afgifna samt
af Högvördige Preste-Ståndet och Wälloflige Borgare-Ståndet godkända Ut¬
låtande öfver Riksdags-Fullmägligen från Skaraborgs Län Sven Anderssons
motion, deruti föreslås, att den intägterne å allmänningen Stöpen åsätta
skatt måtte varda af Rikets Ständer eftergifven, till hvilken hemställan
Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständers bifall, enär frå¬
gan om vederbörande hemmansegares skyldighet att utgöra denna skatt
blifvit i Domstolsväg pröfvad och afgjord, samt det vöre högst betänkligt
att helt och hållet tillintetgöra verkan af ett, efter anställd rättegång, ut-
färdadt och laga kraftvunnet Domstolsbeslut, Emot detta Utlåtande är
inom förstnämnde a:ne Riks-Slånd af Herr J. M. Palmcrantz och motio¬
nären hufvudsakligen erinradt: att frågan icke vore om någon pröfning af
de juridiska skillén för den yrkade befrielsen från omförmäldle skatt, utan
endast om billigheten af densamma; att det vöre Rikets Ständers osftergif-
liga pligt att efterskänka anspråken på sådana skattebidrag, som för sin fortvara
saknade billig och rättvis grund, serdeles då dessa bidrag måste utgöras
af den hårdast beskattade delen af Svenska jorden; att Rikets Ständer
förut vid flere tillfällen funnit anledning tillintetgöra verkan af laga kraft¬
vunna beslut; alt bifallandet af ifrågavarande motion icke kunde medföra
någon annan betänklig följd, än möjligtvis lika beskaffade anspråk vid en
kommande Riksdag, hvilka dock, efter all sannolikhet, skulle blifva högst
få; samt att Utskottet bordt, närmare än sorn skett, taga i öfvervägande,
dels att eganderätten till socken-allmänningar, som, hvad allmänningen
Stöpen serskildt beträffade, endast, i följd af okunnighet om allmännin-
gens rätta natur, ansetts tillhöra Kongl. Majd och Kronan, alltid innehafts
af den eller de socknar, hvarest desamma voro belägna, samt, vid hem¬
manens ursprungliga skattläggning, varit afsedda och, efter b varje orts olika
skatlläggningsmethöd, tagna i beräkning; dels att, 0111 än de, med Kongl.
Maj:ts bifall tillkomna, intägterne å Stopen blifvit i laga ordning skattlagda,
Bill. till R. St. Prot. 18-10. 4 Sami. 1 J/d. 2 Rand, 9 Häftet. 1
3
Stais- ZJtslotlets Utlåtande, lY'o 2 5’ 2.
det dock vore högst obilligt, om sådan t skulle för ali framtid tillskynda
Kongl. Majit och Kronan rättighet till annan skatt af hemmansegarne för
dessa intägter, än för den öfriga delen af samma allmänning, dels ock alt
de hemman, sorn,, vid allmänningens delning, erhållit de skattlagda intägter-
ne, sålunda måst utgöra dubbel skatt för den jord, sorn redan förut f
hemmanens skattläggning ingått.
Detta, med hvad mera de,. jemte återremisserne , Utskottet tillställda
anmärkningar innehålla, har Utskottet behörigen öfvervägt;. men då Ut¬
skottet, som, enligt hvad det återremitterade Utlåtandet nogsamt utvisar r
före dess afgifvande, tagit fullständig kännedom om härvid förekommande
och i anmärkningarne ora förmäld te förhållanden fortfarande anser sig, af
förut uppgifna skäl, förbind rad t att tillstyrka ifrågavarande motion> hvarige¬
nom, för ett serskildt fall, en i laga ordning utverkad och meddelad Dom
skulle lill ali kraft och verkan upphäfvas, utan alt några andra omstän¬
digheter och anledningar i sådant afseende kunna, åberopas, än de, som re¬
dan varit vederbörande Domstolars pröfning underställdag. så och enär be¬
viljandet af den nu yrkade befrklsem från de ådömda skattebidragens ut¬
görande skulle åstadkomma en. orättvis ojemnhet i beskattningen för de å
sockne-allmänningar befintliga, intägter, så vida icke enahanda befrielse
snedgafs för alla andra dylika intägter, hvilket dock hvarken af motionären
blifvit ifrågasatt, eller el jost,, å de skattskyldiges vägnar, Utskottet veterligen,,
yrkadt, får Utskottet, under åberopande af hvad dess förut härom afgifna
Utlåtande innehåller,
hemställa, att detsamma måtte jemväl af Höglofl. Ridderska-
pet och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet varda bifallet»
Stockholm den ij Juli 1 S/jo..
N:o 2S2.
Ant. till Exp. Utsk. den 17 Juli, kt. ii f.’ nji
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss af Utskot¬
tets, under N:o 96, afgifna Betänkande.
(T»gs Afd.)
Vid föredragning af Siats-Utskottets Utlåtande N:o q6, angående
Rikets Ständers, sedan sista Riksdag, församlade Revisorers Berättelser
örn granskningen af de under Kongl. Gommerce-Coilegii förvaltning ställda
SCats-UtsJcottets• Memorial, Tf:ri.s a55 & 234.
3
fonder, har Wallof}. Borgare-Ståndet, som i öfrigt bifallit de af Utskottet
i detta Utlåtande gjorda framställningar, under den 3 innevarande månad
till Utskottet återremitterat 5:te §, 2:dra punkten och r3:de § af detsam¬
ma. Dock, som berörde Utlåtande i sin helhet blifvit bifallet af Höglofl,
Ridderskapet och Adeln, den 3:dje, af Högvördige Preste-Ståndet, den 5:te
oc h af 11 edervärda Bonde-Ståndet den 20 nasti. Juni, så anser sig Utskottet
icke kunna ingå i något vidare yttrande, i anledning af de sålunda utaf
Borgare-Ståndet återremitterade, men genom de 3:ne öfriga Riks-Ståndens
beslut, enligt 7 5- § Riksdags-Oi dningen,. redan afgjsrda frågor.
Stockholm den 17. Juli iS/^o..
Nro 233.
Ank. till Exp. Utsli. den Juli, kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af återremiss å Betänkandet
N:o 153.
Stats-Utkottets Utlåtande N:o »53,. angående väckt fråga om föreniug
af Rrksgälds-Contoirets och f. d. Geneial-Assistance-Contoirets Enke- och
Pupill-Cassor, eller om årligt anslag lill Enke-Cassan vid förstnämnde Verk,
har, på grund af gjorda anmärkningar, under den 17 nasti. Juni, blif¬
vit af Wällofl. Borgare-Ståndet återremilteradt; men som, enligt Utskottet
meddelade Protocolls-Utdrag, Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
den 10 och Bonde-Ståndet den 4 • samma månad nämnde Betänkande
bifallit, så anser Utskottet, på grund af 75 $ Riksdägs-Ordningen, denna
fråga vara af Rikets Ständer afgjord, oell
kan således icke i vidare pröfning deraf ingå.
Stockhom den 17 Juli 18401
N:o 234.
Änk. till Exp. Dist. den 18 Juli, kl. 1 c. m.
Memorial, med förnyadt summariskt förslag öfver Stats-
regleringen.
(J. & U. A.)
Då, i anledning af återremisserne å Utskottets utlåtanden angående
reglering af Riks-Statens utgifts-!itlar och beräkning af Stats-verkets inkom¬
ster, Utskottets Memorial jho 65, med summariskt förslag öfver Stats-regle-
4
Stats-Utskotteis Memorial, JSf-.o 2o4.
ringen jemväl blifvit ifrån Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-
Stånden återremitteradt, får Utskottet, efter att numera hafva förutnämnde
återremisser besvarat, härlios öfverlemna Tabeller för hvarje Hufvud-titel,
utvisande de förändringar uti den förut föreslagne Stats-regleringen, som uti
Utskottets senare utlåtanden blifvit tillstyrkte, äfvensom ett deröfver upp-
rättadt sammandrag.
Häraf behagade Rikets Ständer inhemta, att, i följd af de utlåtanden
som hittills blifvit afgifne, skulle utgifterne å de olika Hufvud-titlarne upp¬
gå till ett sammanlagdt belopp af 10,526,161: 44* 7*
hvadan, då nu gällande Riks-Stat upptager .... 9,698,190: — —
en förhöjning skulle uppkomma af ....... 827,971: 44- 7*
hvarvid likväl bör anmärkas, att, på sätt uti den vid
utlåtandet N:o 65 bifogade specification utredes, nämn¬
de förhöjning till någon del uppkommit genom högre
beräkning af indelta räntornes värde, samt upptagande
å Riks-Staten af medel, som förut directe varit till ut¬
gifter anvisade, hvilken sålunda tillkomne förhöjning
utgör . 547,284: — —
hvarjemte å Stat blifvit uppförde ut¬
gifter, som förut varit anvisade å
Stats-verkets inkomster till ett be¬
lopp af io5,ooo: — — 602,284:
hvadan den egentliga tillökningen uppgår till . . . 175,687: 44' 7‘
Hvad angår Stats-verkets inkomster, hvilka uti förra Utlåtandet be¬
räknades till 9,464,600: •— —
så har, genom Utskottets Utlåtande N:o 22(6, deruti
föreslagits de förändringar, att beräkningen af Hammar-
skattsjernet blifvit nedsatt med . . . r5,666:32. —
och att Sterbhusafgiften skulle försvinna
nied ' • • • • l3-ooo: 28,666: 32. —
hvarjemte anmärkes, att, genom indragning af Fjer-
dingsmanslönerne, indelta räntorna skulle minskas med
circa G,000 R:dr, hvaremot enahanda tillökning upp¬
kommer uti den behållne delen af samma ränta och
beräkningen #f denna inkomst-titel således på det hela
blifver oförändrad.
Stats-Utskottets Utlåtande} N:o 234.
5
I följd häraf skulle irikomst-beloppel komma att utgöra 9,4^5,933: 16. —
Då ifrån ofvanomförmälde utgifts-summa . . . . 10,826,161: 44- 7-
drages nyssberörde beräknade inkomst-belopp af ... g,435,933: 16. —
visar sig således, att derest Stals-Regleringen skulle blifva
antagen sådan den af Stats-Utskottet för närvarande är
föreslagen, kommer Statsbristsumman, som af Bevillnin-
gen bör fyllas, att utgöra 1,090,228:28. 7.
eller 54,96 r: R:dr 19. sk. 5 r:st. mindre än vid sednast fastställde Stats-
Reglering, då den utgjorde 1,145,190 R:dr.
I öfrigt åberopar Utskottet hvad uti dess Memorial N:o 65 är vordet
yttradt, i fråga om jernnkning, vid slutliga Regleringen af Hufvud-Titlarne,
för att bringa dem till jemna tiotal, samt om framtida afgifvande af Förslag
till sådan förändrad fördelning af Hufvud-Titlarne, att dispositioner å sam¬
ma Titel icke må komma alt tillhöra olika Depaitements-Chefers föredragning.
Stockholm den 17 Juli 1840.
13ih. till R. St. Prat. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9 Häftet.
2
6 Stats-Utskottets Utlåtande j iV.-o 234.
T abeller
öfver
liiks-Statens Hufvud-Titlar.
|
Stats-Utskottets
|
Stats-Utskottets
|
Skilnaden emellan Stats-Utsk:s
Förra och Sednare Förslag.
|
Förs t a H ufvucl-T i t el n.
|
|
|
o'
|
|
o*
|
Förliö
|
jan
|
o'
|
Minsk
|
ilin
|
|
Kongl. Hof-Staterne.
|
|
|
|
1
i
|
|
|
|
|
|
|
|
Kongl. Maj:ts Hofhållning
H. K. H. Kronprinsens Dito ....
H. K. H. Kronprinsessans handpenningar
Möblers underhållande i Kongl. Slotten .
Kongl. Hof-Stallets utfodring ....
Ved och Kol för de Kongl. Hofven . .
Kongl. Slottets Police-, Lys- och Ren¬
hållning
|
420.000
170.000
20,000
5.000
30,000
25,210
10,100
2.000
|
|
|
420.000
170.000
20,000
8,000
30,000
25,210
16,100
2,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r R:dr
|
691,310
|
—
|
—
|
601,310
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kongl. Slotten.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Drottningholms och Svartsjö Slott . .
Gripsholms Slott
Ulricsdals Dito .........
Haga Lust-Slott och Pari
|
16,000
1.470
5,500
3,000
1.470
|
|
|
16,000
1.470
5,500
3,000
1.470
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r R:dr
|
27,440
|
-
|
-
|
27,440
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa B:co R:dr
Utom Indelningar och Spanmål in
natura till samma belopp, som sedna-
ste Ständers Riks-Stat upptager.
|
718,750
|
|
|
718,750
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andra Hufvud-Titeln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Civile och Landt-Staterne.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rikets Högsta Embeten *
Stats-Miuistrarne, (Tillökning enligt
Utlåt. N:ris 32&79, 4,000: ) .
Stats-Råden (D:o, 17,000: ) .
Justiti.x-Rådcn (D:o, 4,000: ) .
Rikets Allmänna Ärenders Beredning .
Jlistitice-Revisionen jemte öfrige för¬
delningar af Kongl. Majits Canzliz.
• Hof-Canzlcrn, Justitiae-Canzlern och
Stats-Secreterarnc
|
15.000
36.000
|
—
|
|
19.000
53.000
48.000
736
4,000
|
|
|
4.000
17,000
4.000
|
|
|
|
|
|
44’000
8,730
24.000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8,000
20.000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
^Transport B:co R:dr
|
127,736
|
2|
|
8
|
124,736!
|
2 |
|
8!
|
25,000
|
—
|
-I
|
28,0001
|
—
|
—
|
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 234.
7
|
Stats-Utskottets
Förra Förslag,
|
Stats-Utskottets
Sednare Förslag.
|
Skilnaden emellan Stats-Utsk:s
Förra och Sednare Förslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Förliö
|
ilin
|
-*
|
Minskning.
|
Transport
|
127,736
|
2
|
8
|
124,736
|
2
|
8
|
25,000
|
—
|
|
28,000
|
|
|
Expeditions-Chcferne, enligt Utlåt.
IN: ris 32 & 79
Stats-Departementernes serskilda Ex¬
peditioner (jemte till deåCanzliets
Stat uppförde serskilde Tjenstemän
a lisl agne 1,900 R:dr)
|
|
|
|
18,000
112,466
|
|
|
18,000
14,666
1,200
6,460
|
|
|
|
|
|
97,800
|
|
|
32.
|
|
32
|
|
|
|
|
Riks-Archivet
Svea Hof-Rätt med under lydande Ju¬
sti tine-Stat
|
4,466
62,316
|
32
40
|
|
4,466
63,516
|
32
40
|
|
|
|
—
|
-
|
|
57,532
24,763
200,000
350,000
|
|
|
63,992
24,763
200,000
350,000
|
|
|
|
|
|
|
|
Hof-Rättcn öfver Skåne och Blekin-
|
3>
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miuister-Staten
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
29,117
|
1
|
t
|
36,649
103,649
33,110
18,400
46,250
|
39
|
|
7,532
|
16
|
|
|
|
|
Stats-Contoiret med Chartre-Sigillata3-
Yerket, Krono-Magasinen, Våg-Sta¬
ter nc i Avesta och Fahlun, samt
Mynt- och Control-Verken ....
Bergs-Collcgium med Bergslags-Staterne
|
103,649
33,110
18,400
33,174
|
24
|
|
|
|
|
|
|
|
43
|
4
|
43
|
4
|
|
|
|
|
|
—
|
Rammar-Rätten
|
19
|
3
|
|
|
13,075
|
28
|
9
|
|
|
|
Sundhcts-Collegium med Mcdiciual-
Verket och Veterinaire-Inrättningcn
(Öfvcrflyttning 400 R:dr till Indrag-
nings-Staten)
|
83,363
34,163
9,550
1,525
18,933
1,407
562,000
98,737
40,093
70.000
12.000
|
40
20
|
in
|
82,963
34,163
9,550
1,525
18,933
1,407
562,000
98,696
40,093
70.000
12.000
|
40
20
|
10
|
400
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell-Commissionen
La ndt mäteri-S t n ten
Jiigeri-Statcn
Tull-Vcrket
Landt-Statcrne (enligt Utlät. N:o 42,
minskas för Fjerdingsmännens löner,
485: 37. 6.)
Tillkommer för Länsmännen, enligt
Utlåt. N:o 42
|
36
40
46
9
|
3
5
1
|
36
40
40
9
|
_
1 1
1
|
444
|
32
|
|
485
|
37
|
6
|
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved
och Ljus för Titelns Stater ....
Rese- och Tractaments-Penningar i Ci¬
vile Ärcndcr. ...
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa B:co R:dr
|
2,073,842
|
17
|
11
|
2,131,335 j 41
|
3
|
86,379112
|
10
|
28,885 j 37
|
6
|
Utom Indelningar och Spanmål in natura, enligt scdnaste Riks-Slat, med de förändringar,
sorn af Utlätanderue N:ris 40 och 42 föranledas.
8
Stats-Ut skottets Utlåtande, N.-o 234.
Tredje Hufvud-Titeln.
Militär- och För svar s-Verket
till Lands.
Krigs-Collegium med Utrednings-För-
raderne ...
Krigs-Hof-Rätten
Generalitets-Staten
General-Adjutants-Expeditionen för Ar¬
méen numera Landtförsvars-Departe-
mentets Commando-Expedition. . .
Ingenieur-Corpsen
Topografiska D:o
Öfver - Commendants - Expeditionen i
Stockholm
Artilleri-Staben
Commendants-Staten
Krigs-Acadcmien
Allmänna Garnisons-Sjukhuset i Stock¬
holm
S:r R:dr
Indelta Arméen.
Cavalleri- och Infanteri-Regcmenterne
Exercis-Squadronernes underhåll . . .
S:r R:dr
Vårfvade Arméen.
Lif-Gardet till Häst
Kron-Prinsens Hussar-Regemente . .
Svea Lif-Garde
Andra D:o
Wermlands Fältjägare-Regemente . .
fSvea Artilleri-Regemente )
Artilleriett Götha D.o D:o >
(^Wendes D:o D:o J
Cavalleri- och Artilleri-Hästars remon-
tering, skoning, m. m
Fouragering af värfvade Cavalleriets
och Artilleriets Hästar
S:r R:dr
Beväring.
Lif-Bevärings-Regementet
Gottlands National-Beväring . . .
Transport B:co R:dr
Stats-Utskottets
Förra Förslag.
25,350
5,733
54,700
7,600
21,535
11,550
2,000
2,800
6,765
37,200
31,320
206,553
211,428 45 6
22,000 —
16
233,428 45 6
55,118
47,283
73,116
73,226
24,974
337,600 46
28,000
126,077
765,396 26 6
19,708
33,000
52,708
Stats-Utskottets
Sednare Förslag.
25,350
5,733
54,700
4.000
21,535
11,550
2.000
2,800
6,765
37,200
31,320
202,953
211,428 45 6
22,000
233,428 45 6
55,118 13
47,283 i
73,116 22
73,226 22
24,974116
337,600 46
28,000
126,077
765,396 26 6
19,708 16
33,0001 —
52,708 16
Skilnad emellan Stats-Utsk:s
Förra och Sednare Förslag.
Förhöjning.
Minskning.
3,600
3,600
Stats-Utskottets Utlåtandej IV.-o 234.
9
|
Stats-Utskottets
|
Stats-Utskottets
|
Skilnad emellan Stats-Utsk:s
Förra och Sednare Förslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Förhöj
|
ning.
|
Minskning.
|
Transport
Hallands Beväring ........
Bcvärings-manskapets vapenöfning . .
|
52,708
3,560
80,000
|
16
|
|
52,708
3,560
80,000
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r R:dr
|
136,268
|
16
|
|
136,268
|
16 | —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Materiel.
Försvars-Verket i allmänhet eller Krigs-
Collegii Departementer
Af Rotefrihets-äfgifter för samma Lehöf
Lifmundering för Indelta Infanteriet .
|
666,666
22,500
71,000
|
32
|
|
644,166
22,500
71,000
|
|
|
|
|
|
22,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r R:dr
|
760,166
|
32
|
|
737,666
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Diverse Anslag.
Spanmäls - Upphandlings- och Bageri-
kostnader •
Ved- och Ljuspenningar för Fästnings-
oeh Garnisons-orter
Skrifmaterialier och Expenser för Ti-
|
25.000
14.000
4,500
6,666
20.000
45,000
176,000
|
|
|
25.000
14.000
4,500
6,666
20.000
45.000
176,000
9,000
12.000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rese- och Tractaments-penningar för
Mil itai rc Embets- och Tjenstemän .
Durchraarches-kostnäder
Oforutscdde Utgifter
Till Möteskostnader i stället för Mötes-
passcvolancc-afgiften eill. Uti. Niris 52
och 212 . . •
Ersättning åt lnqvartcringsgifvare vid
Indelta Arméens marcher till och
ifrån mötena, enligt Uti. Nio 202
Inqvartcrings-ersättning till Stockholms
Stad, enligt Stats-Utskottets Utlåt.
1 Nio 202 samt Stats- och Allm. Bcsvärs-
och Ekonomi-Utskottens U t låt. Nio 2
|
|
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9,000
12,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
*
|
|
1
|
"
|
S:r Ridr
|
291,166
|
32
|
—
|
312,166
|
32
|
—
|
21,0001 || ||
|
Summa B:co Ridr
|
2,392,981
|
|
-
|
|2,387,881
|
|
-
|
21,000
|
—
|
— | 26,100
|
|
|
Utom Indelningar oell Spanmål in natura, enligt sednaste Riks-Slat.
10 Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 234.
Fjerde Hufvud-Titeln.
|
Stats-Utskottets
|
Stats-Utskottets
|
Skilnaden emellan Stats
Förra och Sednare Fc
|
-Utsk:s
>rslag.
|
|
|
D’
|
|
|
|
Förhöjnin
|
g.
|
Minsknin
|
|
Hlilitaire- och För svar s-Uerkct
till Sjös.
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AJlönings-Statevne:
För Sjöförsvars-Departemcntets Com-
mando-Expedition . . 720: 1
|
436,525
582,997
5,500
|
36
7 8
|
|
436,525
577,497
5,500
|
36
78
|
|
|
|
|
|
|
|
„ öfriga Stater . . 435,805: 36. —y
Materiel för Flottans Underhäll och
|
|
|
|
|
|
5.500 —
|
|
Till D:o af Rotcfrihets-afgifterne . .
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r R:dr
|
1,025,023
|
|
|
1,019,523
|
10
|
|
|
|
|
5,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lotscri- och Fyrings-Staten
Tillökning enligt U tlåtanderne N:ris 64
och 226'
|
73,333
10,000
|
16
|
—
|
73,333
10,000
|
16
|
|
|
|
|
|
L
|
|
S:r R:dr
|
83,333
|
16
|
|
83,333
|
1 6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exercis af Flottans Bemanning . . .
Spanmäls-Upphandlings- och Bageri-
kostnader
Skrifmaterialier och Expenser ....
Rese- och Tractaments-penningar
Oförutscdde Utgifter
|
45.000
20.000
2,500
3,333
10,000
|
|
|
45.000
20.000
2,500
3,333
10,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16
|
—
|
16
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r R:dr
|
80,S33
|
16
|
—
|
80,833
|
16
|
—
|
1_
|
|
1_
|
—
|
Summa B:co R:dr
|
1,189,190
|
|
|
1,183,690
|
|
|
|
|
|
5,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utom Indelningen' och Sp a timål in
natura, enligt sednaste Stats-Reglering.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
%
|
|
|
Femte Hufvud-Titehi.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vetenskap erne och Sköna Kon¬
sterna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,500
4,600
12,333
1,700'
610
9,13 i |
1,816
|
|
|
1,500
4,600
12,333
1,700
640
9,133
1,816
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vitterhets-, Historie- och Antiquitcts-
Akademien
Akademien för de Fria Konsterna, hvar¬
under 2,000 R:dr Ha inb: r B:co ä 128 sk.
Musikaliska Akademien
Vetenskaps-Akademien
Kongl. Bibliotheket
Kongl. Museum
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16
|
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‘
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16
32
|
|
16
3 2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport B:co R.dr
|
31,723
|
,6
|
|
31,723
|
16 1 —
|
|
|
|
j_
|
|
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 234.
11
|
Stats-Utskottets
|
Stats-Utskottets
|
Skilnaden e
Förra och
|
mellan Stats-Utskis1
Sednare Förslag.
|
|
|
|
D
|
|
|
|
Förhö
|
nin
|
|
Minskning.
|
Transport
|
31,723
|
16
|
|
31,723
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Naturhistoriska Riks-Mnseum ....
Dramatiska Spektaklet
Till Understöd för Vetenskapliga arbc-
|
7.500
4.500
|
|
|
7.500
4.500
450
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
450
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
Ved och Ljus för Vitterhcts-Akadc-
mien, Fria Konsternas Akademi, Bild-
huggare-Atelicrn vid Rännarebanan
och Dramatiska Spektaklet ....
|
1,710
|
|
|
1,710
|
|
|
|
|
|
|
•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa 13:co R:dr
|
45,433
|
16
|
—
|
45,ö83
|
16
|
—
|
450
|
|
|
|
|
|
Sjette Hufvud-Titeln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Milda Stiftelser.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Wadstena Krigsraanshus-Cässa ....
Amiralitets-Krigsmans-Cassan ....
Allmänna Fattigvården i Stockholm
D:o D:o i Landsorterne
|
36,600
5,400
3,043
3.000
5.000
4,003
1,166
666
|
|
|
36,600
5,400
3,043
3,000
5 oon
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8
|
—
|
8
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hospitalers och Lazaretters underhåll .
Stora Barnhuset i Stockholm ....
|
24
|
|
4,003 24
i tfifi
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32
|
|
666
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
Institutet för Blinda och Döfstumma .
|
7,333
|
16
|
|
10,000
|
|
2,666
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa B:co R;dr
|
66,213
|
16
|
|
68,880
|
|
|
2,666
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utom Indelningar, på sätt Rikets
Ständers sednaste Riks-Sl.at upptager.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjunde Hufvud-Titeln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Oförändrad, enligt Utlåtandet N:o 58 .
|
65,000
|
|
|
65,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åttonde Hufvud-Titeln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Oförändrad, enligt Utlåtandet N:o 59 .
|
764,395
|
40
|
|
764,395
|
40
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nionde Hufvud-Titeln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkerbruketj Handeln oell Närin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
garne.
Skiften och Afvittringar ......
Utflyttningshjelp efter laga skiften, pa
förslå? . . • ,
|
42.000
28.000
|
—
|
—
|
42.000
28.000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport B:co R:dr
|
70,000
|
|
|
70,000
|
! i- -1
|
|
|
|
|
1
|
lil i
|
1
|
i
|
12
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 234.
|
Stats-Utskottets
|
Stats-Utskottets
|
Skilnaden emellan Stats-Utsk:s
Förra oell Sednare Förslag.
|
|
|
|
o'
|
|
|
o*
|
Förhö
|
nin
|
|
Minskning.
|
5 Transport
Enskiften i Skåne och Skaraborgs Län
samt på Öland
Vägar och Commu nica tioner ....
Undervisnings-anstalter för Jordbruket
och Landtmanna-Näringar ....
Befrämjandet i allmänhet af dito . .
|
70.000
18.000
8,000
17,000
9,000
20 000
|
—
|
—
|
70.000
18.000
8,000
12,000
9.000
20,000
18,500
12,000
19,000
5.000
9 200
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Undervisnings-anstalter för Slöjderne .
Befrämjandet i allmänhet af dito . ' .
Befrämjandet i allmänhet af Handel och
Sjöfart
Bergsbrukets Understöd
Aflöning för Lärare vid Navigations-
|
18,500
12,000
19,000
5,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
9,200
6,666
|
|
|
|
|
|
Dito för Dito vid 2:nc Institut för un¬
dervisning i Skeppsbyggeri samt till
Elever
|
|
|
|
6,666
|
32
|
|
32
|
|
|
|
|
Summa B:co R:dr
Utom Indelta RäntorKrono-Tion-
de och Spanmäl in natur a, enligt sed¬
naste Stats-Reglcring, med de förän¬
dringar, som af Utskottets föregående
Betänkande N:o 61 föranledas.
|
190,500
|
|
|
207,366
|
32
|
|
15,866
|
32
|
|
5,000
|
|
|
Tionde Hufvud-Titeln.
Clerecie- och Laro-Verken.
Kyrkors Underhåll
Clerecie-Staten
Lappmarks Ecclesiastik-Verk ....
|
18
2,866
6,200
|
16
16
|
|
18
2,866
6,200
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r R:dr
|
9,084
|
32
|
|
9,084
|
32
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
37,240
50 .110
|
40
AP,
|
|
39,240
54,356
2,662
4,400
15,500
|
40
|
|
2,000
4,036
|
|
|
|
|
|
Elementa r-Läro verken:
Tillökning enl.
Utlåt. ]Nf:o 112 3,856: 45. 4.
D:o enl. D:o 218 400: „ orr
4,251)! 45. 4.
Afgår enl. D:o 218 220: —• —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 009 Ln
|
|
40
|
|
|
|
|
|
|
Gymnastiska Central-Institutet . . .
Arfvoden till Folk-Lärare, Seminarie-
Föreståndare och Stipendier för Skol-
|
4,400
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:r R:dr
|
94,623
|
30
|
|
116,160
|
27
|
|
21,536|45
|
,
|
|
|
|
'
|
1
|
|
|
Summa B:co R:dr | 103,708
|
14
|
-
|
125,245
|
n
|
4| 21,536
|
45
|
4
|
|
j
|
Indelningar och Spanmål in natura upptagas enligt Rikets Ständers sednaste Riks-Stat.
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 234. 13
Allmänna Indragnings-Staten.
|
|
Banco.
|
|
Stats-Utskottets förra förslag i Betänkandet N:o 63 upptager
Tillökning .■
Professoren Retzius
Expeditions-Secrcterarcn "Waldheim
Protocolls-Scerctcrarcn Hegardt
Adjunctcn Selander . . . .
Hof-Intendenten Hjortsberg eller hans hustru, i fall hon
öfvcrlcfvcr
Landt-Staten i Stora Kopparbergs Län
|
. . . 400:
. . . 200:
. . . 400:
. . . 200:
honom
. . . 600:
|
232,630
|
|
|
Fjcrdingsmännens löner, förslagsvis . . ... . , . . .
|
. . . 6,000:
|
7,900
|
—
|
—
|
|
Summa B:o R:dr |
|
240,530
|
-
|
-
|
Utom Indelningar och Spanmål in natura enligt förra Betänkandet N:o 63.
Sammandrag af förestående Tabeller.
l:sta
|
Httfvud-T
|
2:dra
|
D:o
|
3:djc
|
D:o
|
4:de
|
D:o
|
5:te
|
D:o
|
6: te
|
D:o
|
7:de
|
U:o
|
8:dc
|
D:o
|
9:dc
|
D:o
|
10:dc
|
D:o
|
Allmänna Indragnings-Staten
S:r R:dr
Tillkommer
liulelta Räntor efter afdrag af Fjer-
dingsmanslöner, i rundt tal af
8,000 Ridt'
Indelt Spanmål
Oindelt Span mål
Afgår
Stats-Utskottets
Förra Förslag.
718,750
2,073,842
2,392,981
1,189,190
45,433
GG,213
65,000
764,395
196,500
103,708
232,630
Stats-Utskottets
Sednare Förslag.
718,750
2,131,335
2,387,881
1,183,690
45,883
68,880
65,000
764,395
207,366
125,245
240,530
Summa B:co R:dr
7,848,644
1,770,000
637,800
187,404
10,443,848)
7,938,957
1,762,000
637,800
187,404
44
10,526,1611441 7
Skilnaden emellan Stats-Utsk:s
Förra oell Sednare Förslag.
Förhöjning
86,379
21,000
450
2,666
15,866
21,536
7,900
155,799 26
155,799
73,485
82,3131361 s
Minskning.
28,885
26,100
5,500
5,000
65,485 37
8,000
73,485137
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9 Häftet.
14
Stats-Vtskottets UtlåtandeN.-o 235.
N:o 235.
Ank. till Exp.-Utsk. J. 18 Juli kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner om upphörande af
Tredskoböter för uragtlåten leverering till Stora Koppar¬
bergs Bergslag af Ränte- och Mantals-kohlen. (I. A.).
Uti en inom Bonde-Ståndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion har Riksdags-Fullmägtigen Eric Andersson från Stora Kopparbergs
Län anfört, huruledes den beskattning, som en stor del af skattejordsegarne
uti Dalarne underkastas genom erläggande af så kallade tredskoböter för
uragtlåten leverering till Stora Kopparbergs Bergslag af dit anslagne
Hemmansränte- och Qvarntulls-kohlen, synes vara obillig, såsom drabbande
den fattigaste delen af allmogen och onaturlig, då den icke kommer Staten
till godo; att det i fordna tider, då Provinsen var mindre odlad och få
jernverk derstädes funnos, var en förmon för skattejords-egaren att med kohl
in natura till Bergslagen få utgöra siri ränta jemte mantalspenningarne; men
att numera, sedan skogstillgångarne betydligt minskats, detta öfvergått lill
en tryckande börda, hvilken vid flere tillfällen blifvit öfverklagad; att så¬
dant väl fQanledt den lindring, att Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den
r Mars 1820, nedsatt tredskoböterne till i:del af kohlens värde och meddelat
förändrade föreskrifter, i afseende å liqvideraudet af qvarntulls- eller de emot
mantalspenningarne svarande kohlen; men att, äfven det oagtadt, det för¬
hållande eger rum, att det vanligen betydliga antal personer, som, i saknad af
tillgång på kohl, måste vidkännas böter för bristande leverering in natura,
nödgas liqvidera mantalspenningarne med vida högre belopp, än Rikets öf¬
riga invånare erlägga; på grund hvaraf motionären yrkat, att de ifråga¬
varande böterne måtte upphäfvas.
Derjemte har af Rikkdags-Fullmägtigen Johan Ericsson från Stora Kop¬
parbergs Län, med hvilken Eric Andersson sig förenat, uti serskild, jemnväl
till Stats-Utskottet remitterad motion, blifvit yrkadt, att uti de skoglöse
socknarne inom Länet äfvensom uti de socknar, hvilka äro belägna så af-
lägsne att kohlens transport kostar mera än sjelfva varan, eller uti Stora
Schedvi, Gustafs, Thorsångs och Wika socknar, jemte öfrige delen af Säthers
Läns fögderi, Ränte- och Qvarntulls-kohlen måtte helt och hållet försvinna
och denna ränta efter stadgadt Kronovärde, tretton skillingar fyra runstye-
ken Banco pr stig, få till Staten utgöras i span mål, hälften Råg och hälften
Korn, med beräkning af en lunna säd emot sex stigar kohl.
Stats-Utskottets Utlåtande, JY.-o 235.
15
Hvad beträffar frågan om upphörande af skyldigheten att leverera
Ränte- och Qvarntulls-kohlen in natura; så enär Utskottet, uti dess under
N;o 170 afgifna Utlåtaude, angående sättet för de indelda räntornas lösande,
tillstyrkt, att i afseende å utgörandet af sådane räntor, som äro in natura
anvisade till vissa Verks drift, hvaribland Kohl-räntorne till Stora Koppar¬
bergs Bergslag må tillsvidare vid hvad hittills finnes stadgadt, förblifva,
likväl med underdånig anhållan, det Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hö¬
rande, ville i Nåder tillse, huruvida icke denna levererings-skyldighet må
kunna upphöra samt Nådig Proposition derom till Rikets Ständer framställa;
finnér Utskottet sig, i anledning af förevarande motion, icke kunna föreslå
annan åtgärd än,
att Rikets Ständer, så framt Utskottets berörde förslag bifalles, til¬
lika i underdånighet anhålla, att jemnväl i betragtande må komma,
huruvida icke skyldigheten för invånare i Stora Kopparbergs Län
att godtgöra manlalspenningarne medelst leverering af kohl till
Bergslagen likaledes må kunna upphöra, samt Nådig Proposition
öfver derom, efter vederbörandes hörande, varda framställd.
Vidkommande sedermera tredskoböterne; så i händelse förändring uti
skyldigheten att kohl in natura leverera, kommer att ega rum, följer deraf,
alt ifrågavarande böter jemnväl försvinna; hvaremot så länge denna skyldighet
qvarstår, det synes betänkligt att böterne borttaga, enär Bergslagen då kunde
äfventyra att hvarken få tillgodonjuta de påräknade kohlen eller erhålla
ersättning för den högre kostnad utöfver markegångspris, som för anskaffning
af det bristande tilläfventyrs kan uppstå, samt det för öfrigt ankommer på
de skaltskyldige att, derest de finna lösen för kohlen efter markegångspris,
med tillägg af böterne, öfverstiga det gångbara priset, genom besörjande af
leverering in natura, sig från den högre kostnaden befria; Och har Utskot¬
tet derföre ansett sig böra hemställa,
att denna motion nu icke må till serskild åtgärd å Rikets Stän¬
ders sida föranleda.
Stockholm d. 17 Juli 1840.
16
Slats-Utskotlcls Vtldtandej IV: o 236.
N:o 236.
Alik. till Exp.-Utsk. d. 18 Juli kl. 2 o. m.
Utlåtande i anledning af erhållen återremiss å Slals-Utskot-
tets Betänkande, N:o 120. (I. A.)
Preste- och Borgare-Stånden hafva till Utskottet återremitterat omför-
mälde, af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallne, Betänkande,
deruti Utskottet förklarat sig af anförde orsaker förhindradt att tillstyrka
Rikets Ständers bifall till den af Lands-Kamereraren, Hr Kammar-Rätts-
Rådet S. Lindberg hos Kongl. Majit i underdånighet gjorde ansökning om
befrielse från all ersättningsskyldighet i och för den balance, numera aflidne
Kronofogden i Halmstads Fögderi J. H. Hofling under utöfningen af nämnde
tjenst sig åsamkat.
De Ledamöter af förstbemälde 2ine Riks-Slånd, hvilka yrkat återremiss
å Betänkandet, hafva, med åberopande af Herr Biskopen Doctor Hedrens
afgifne reservation, hufvudsakligen anfört: att, då till afbetalning å den
skuld, hvaruti Kammar-Rätts-Rådet Lindbergtill följd af Hoflings balance
bos Stats-Verket, häftar, all gäldenärens lösa egendom blifvit utmätt, och
någon annan tillgång till den återstående gäldens liqviderande icke funnes,
än Kammar-Rätts-Rådets lön, hvilken knappast vore tillräcklig för dess eget
och en talrik familjs underhåll, det icke syntes med billighet öfverensstäm¬
mande att, genom en sträng tillämpning af Kongl. Majrts uti balance-målet
meddelde Utslag, bereda en verksam och i sina öfriga tjenste-förhållanden
oförvitlig embetsmans undergång; att, i anseende till Kammar-Rätts-Rådet
Lindbergs framskridna ålder, det vore föga sannolikt, att Staten, äfven med
begagnande af gäldenärens enda öfriga tillgång, kunde för sin återstående
fordran erhålla godtgörelse; att den gäldenären åliggande betalningsskyldig¬
het icke vore en följd af någon å hans sida begången förbrytelse, utan en¬
dast af bristande tillsyn å en underlydande uppbördsmans förvaltning, en
försummelse, som, i betragtande af den stora svårigheten att kunna control-
lera hvarje Kronofogdes uppbörds-redovisning, torde förtjena något öfverse¬
ende, samt att Kammar-Rätts-Rådet Lindbergs i allmänhet förtjenstfull»
bestridande af Lands-Kamererare-befattningen i arne serskilde Län redan till¬
förne blifvit vitsordad, då Rikets Ständer beviljat Kammar-Rätts-Rådet ef¬
tergift af dess ansvarsförbindelse, i och för en af Lands-Secreteraren Kleman
vållad balance.
Stats-Utskottets Memorial, N.o 237 och Utlåtande, 238.
17
Då, på sätt ofvanberördt är, Utskottets Betänkande N:o 120 blifvit af
2:ne Riks-Stånd godkändt, och de till grund för återremissen anförde an¬
märkningar icke innefatta andra skäl för den ifrågaställde afskrifningen af
Stats-Verkets bos Kammar-Rätts-Rådet Lindberg egande fordran, än de,
hvilka, då detta ärende af Utskottet förra gången handlades, kommit under
öfvervägande, har Utskottet, vid sådant förhållande,
funnit sig föranlåtet att vidblifva sitt i detta ämne förut af-
gifne Utlåtande.
Stockholm den 17 Juli 1840.
N:o 237.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 18 Juli kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskot¬
tets Betänkande, N:o 157. (I. A.)
Från Bonde-Ståndet har Utskottet erhållit åtterremiss å dess under
N:o 15*7 afgifne Utlåtande, i anledning af väckte frågor om upphörande af
den skattlagde qvarnar och sågverk åsatte grundränta; men som, enligt till
Utskottet ankomne Protocolls-Uldrag, berörde Utlåtande blifvit bifallet af
Borgare-Ståndet den 7, af Ridderskapet och Adeln den 17 samt af Preste-
Ståndet den 27 sistl. Juni, anser Utskottet, till följd af 75 §. Riksdags¬
ordningen, denna fråga vara afgjord och
kan således dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 17 Juli 1840.
N:o 238.
Auk. till Exp.-Utsk. d. 18 Juli kl. 2 c. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskot¬
tets Betänkande, N:o 164. (I. A.)
Utskottets under N:o 164 afgifne Betänkande, enligt hvilket Uttskoltet
ansett sig icke kunna, i anledning af Riksdags-Fullmägtigen Anders Jonssons
från Östergöthlands Län väckte motion om Krono-Parken Ombergs försälj¬
18
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 238.
ning till skatte, föreslå någon åtgärd, har af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet blifvit bifallet, men af Borgare- och Bonde-Stånden till Ut¬
skottet återremitteradt, hufvudsakligen på grund af följande anmärkningar:
att Stats-Verkets årliga inkomst i betespenningar och skogs-försäljningsmedel
af den Kronan ännu tillhörande andel af Omberg, utgörande något öfver
iooo tunnland användbar mark, icke uppginge till högre belopp än om¬
kring 200 R:dr B:co, hvaremot kostnaden för aflöningen af den till Krono-
parkens bevakning anställde personal, med inberäkning af den summa, som
för de nämnde personal anslagne boställen skulle kunna i arrende erhållas,
säkerligen äfverstege 1,000 R:dr samma mynt; att genom Krono-parkens
försäljning till skatte Stats-Verket icke allenast blefve befriadt från dessa,
fem gånger hela inkomsten öfverskjutande förvaltningskostnader, utan äfven
kunde påräkna en löseskilling af mera än 5o,ooo R:dr B:co utom den ser¬
skilda årliga ränta, som komme att jorden åsättas, samt att något skäl emot
den ifrågaställde skatle-försäljningen icke kunde hemtas af den åtskilliga in¬
vid Ombergs Kronopark belägna hemman tillagde rättighet till skogsfångst
och mulbete inom nämnde Kronopark, enär dels denna rättighet vore för
hemmanen af mindre betydenhet och genom ett förbättradt hushållssätt kunde
umbäras, dels hemmansegarne dessutom, i följd af gällande Författningar,
egde fullt anspråk på ersättning för förlusten af det bete och den skogs¬
fångst, de hittills åtnjutit; hvarjemte slutligen blifvit yrkadt, att Utskottet,
med ledning af de upplysningar i ämnet, hvilka Utskottet utan svårighet
kunde från Kongl. Stats-Contoiret sig förskaffa, måtte taga i närmare öfver¬
vägande, huruvida icke skäl vore för handen att tillstyrka Rikets Ständer
att hos Kongl. Maj:t göra underdånig anhållan om verkställande af noggrann
undersökning i afseende på de fördelar, hvilka genom den återstående Kro-
noparkens försäljning skulle Stats-Verket tillskyndas, äfvensom beträffande
de närbelägne hemmanens verkliga förmon af Krono-parkens bibehållande i
dess nuvarande skick, på det att såmedelst förevarande fråga måtte erhålla
sådan utredning, att densamma kunde af Rikets framdeles sammanträdande
Ständer med full sakkännedom pröfvas.
Då Utskottet, i följd af ofvanomförmälde uppgifter, icke är i tillfälle
att med mera tillförlitlighet, än då detta ärende af Utskottet första gången
handlades, bedöma, huruvida den ifrågasatte skatte-försäljningen af Krono¬
parken Omberg må vara ändamålsenlig och ledande till Stats-Verkets fördel,
samt då för öfrigt Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att, uppå derom skeende
underdånig ansökning, i Nåder meddela föreskrift om anställande genom
Stats-Utskottcts Utlåtandej N.-o 239.
19
vederbörande auctorileters försorg af den föreslagne undersökningen för må¬
lets närmare utredning, har Utskottet, hvars förra Utlåtande i ämnet, enligt
hvad nämndt är, blifvit af 2:ne Riks-Stånd godkändt,
icke funnit skäl att samma Utlåtande frånträda.
Stockholm den 17 Juli i84o.
N:o 239.
Anti. till Exp.-Utsk. kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts Remiss å Bokhål¬
laren Stures underdåniga ansökning om Pension.
(U. A.)
Uti Remiss af den fade sistlidne Maj, har Kongl. Majit till Stats-Utskottet
i Nåder öfverlemnat Bokhållaren vid Kongl. Majrts och Rikets Stats-Contoir,
Nils Arvid Stures underdåniga ansökning, alt, sedan ett mångårigt sjuklig-
lietstillstånd icke lemnade någon vidare förhoppning för honom att återfå
helsa och arbetsförmåga, hvarigenom lian, som uppnått nära 60 års ålder,
derunder han på 3j:de året varit ordinarie tjensteman, blifvit urståndsatt
att sine tjensteåligganden uppfylla, Kongl. Majit läcktes hos Rikets nu för¬
samlade Ständer göra Nådig framställning derom, att, ehuru några år ännu
återstå, innan Sture hunnit den ålder, som, enligt gällande Författningar,
berättigade honom att vid afskedstagandet uppföras på Allmänna Indrag-
nings-Staten med bibehållande af en emot dess innehafvande lön svarande
pension, Rikets Ständer likväl måtte, i betragtande af de för Sture förekom¬
mande bevekande skäl och omständigheter, äfvensom af hans under Krigs-
fångenskap ådragne sjuklighet, bevilja honom, som icke är delegare i Civil-
Statens Pensions-Inrättning, samma förmon, som om han nu hade fyllt 65
år; till hvilken ansökning Kongl. Stals-Contoiret, uti infordrad t Utlåtande,
tillstvrkt bifall.
tj
Då Kongl. Brefvet den 12 November i8a3 föreskrifver 65 års lef-
nadsålder, såsom det villkor, hvarunder Civile embets- och tjenstemän, hvil¬
kas sjuklighet eller försvagade helsotillstånd genom laglig Läkare-attest be¬
styrkes, äro berättigade att deras innehafvande löner såsom pensioner å All¬
männa Indragnings-Staten uppbära, och Utskottet icke anser lämpligt att
härifrån föreslå något undantag för detta serskildta fall, kan väl Utskottet
20
Stats-Utskotlets Utlåtande, N;o 240.
icke tillstyrka bifall lill hvad Bokhållaren Sture sålunda begärt; men som,
vid det genom handlingarne bilagde Läkare-bevis styrkte förhållande, att
Bokhållaren Sture icke vidare kan förrätta sin tjenst, angeläget är, att för
honom någon utväg beredes att kunna lemna tjensten, så att till densamma
annan person må kunna tillsättas, har Utskottet, med afseende äfven på i
öfrigt förekomne bevekande omständigheter,
velat till Rikets Ständer hemställa, att en pension, motsvarande
|:delar af Bokhållaren Stures nu innehafvande lön, 800 R:dr,
med derunder begripne 76 tunnor span mål, må varda på
Allmänna Indragnings-Staten uppförd, att af Sture tillträdas,
så snart han från tjensten erhåller afsked.
Stockholm d. 17 Juli 1840.
N:o 240.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 13 Juli kl. 2 c. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Skrifvelse, angå¬
ende Pension åt Amiralen G. af Klints Enka.
(U. A.)
Uti Nådig Skrifvelse af den aölte sistlidne Maj har Kongl. Majit gifvit
Stals-Utskottet tillkänna, att, sedan vice Amiralen och Commendeuren al
Kongl. Svärds-Orden med Stora Korset m. m. Gustaf af Klint den 3o:de
förutgångne April med döden afgått, Kongl. Majit ansett Sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på den nytta, nämnde vice Amiral tillskyndat de
förenade Rikenas så väl Örlogs- som Handels-sjöfart, medelst det af honom,
under 42 år, intill sin död, fortsatte Sjö-charlae-arbete, ett verk, sorn gjort
författarens namn frejdadt bland Europas alla navigerande nationer, samt,
med anledning häraf, velat föreslå Utskottet att, såsom en billig gärd af
agtning för den bortgångne embetsmannens förtjenster, hos Rikets Ständer
göra framställning om beviljandet af en årlig pension, till belopp af 800.R:dr
Banco, åt bemälde vice Amirals efterlemnade enka, som med elfva barn,
af hvilka nio äro oförsörjda, befinner sig i mindre lyckliga omständigheter.
Då, enligt Kongl. Reglementet för Amiralitets-Krigsmans-Cassan af den
G O O O
?.6:te October 1838, det högsta belopp, som kan tillfalla enka efter afliden
delegare
Stats-Vtskoltets Utlåtande, N.-o 241. 21
delegare ali densamma, utgör 4°° Rtdr Banco, har Utskottet, med afseende
å aflidne Amiralen af Klints obestridliga förtjenst af det allmänna samt de
af Kongl. Maj:t i öfrigt åberopade bevekande omständigheter,
ansett sig böra tillstyrka Rikets Ständer att för aflidne vice
Amiralen m. m. G. af Klints efterlemnade enka å Allmänna
Indragnings-Staten uppföra en Pension af 8oo R:dr Banco,
att utgå, så länge hon lefver ogift och fortfarande befinner sig
i obemedlad ställning.
Stockholm d. 17 Juli i84o-
N:o 241.
Alik. till Exp.-Otsk. d. IS Juli kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Prosten ödmanns motion om anslag
Lill bildande af en fond till Emcriti-löner för Lärare vid
Upsala Stifts Läroverk. (U. A).
1 anledning af Stats-Utskottets, uti dess Utlåtande N:o 63 angående
regleringen af Allmänna Indragnings-Staten, afgifne yttrande, rörande väckt
fråga om anslag till aine Emeriti-löner för hvarje Stift i Riket, har Prosten
Ödmann inom Preste-Ståndet väckt en till Utskottet remitterad motion, der¬
uti, på grund af det utredde förhållande, att, sedan under loppet af flere
år, dels genom indragning å Gefle Gymnasii löne-anslag blifvit samlad en
en summa af 9,360 R:dr, som till Upsala Stifts Byggnads-Cassa öfverlem-
nals, dels, genom nedsättning af lönerne för Lärare vid Gefle och Hudiksvalls
Skolor, blifvit bildad en under Upsala Dom-Capitels förvaltning släld fond
af 8,742 R:dr 26 sk. 9 r:st., dels ytterligare ett belopp af 3,164 R:dr 26
sk. 4 *:st. samlats till en serskild fond af besparade Capellanslöner, vederlag
under extra nådår vid Upsala Stifts Pastorater, samt Tredjedels Proste-Tun-
nor, eller tillsammans 21,267 R:dr 4 sk- 1 Banco, desse medel, oagtadt
JDom-Capitlet hos Kongl. Maj:t, uti underdånigt Utlåtande af den 18 Juni
1882, på det kraftigaste anhållit, att desamma måtte vid Stiftet få qvar¬
stanna, för att till en af behofvet ytterst påkallad Emerili-fond användas,
blifvit disponerade i och för senast fastställde lönereglering vid Rikets Ele-
mentar-Läroverk, Prosten yrkat, att berörde summa 21,267 R: 4 sk. 1 1 :st.
Bih. lill n. St. Brot. 1Ö40. i Sami. 1 Afd. i Band. 9 Hhjtet. 4
22 Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 244.
Banco målte af Statsmedlen återgäldas, lill bildande af en Emeriti-fond för
Lärarne vid Elementar-Läroverken inom Upsala Stift, hvilket icke hade
det minsta att för sådant ändamål disponera.
Som, enligt hvad upplyst blifvit, ifrågavarande medel blifvit tagne i
beräkning för löneregleringen vid Elementar-Läroverken, och sålunda icke
kunna sägas vara till för Stiftets bästa fremmande föremål disponerade,
anser Utskottet sig ej kunna tillstyrka, att nämnde belopp må,
såsom ersättning till Stiftets Läroverk, för det af Prosten Öd¬
mann uppgifne ändamål, af Stats-Verket utbetalas.
Stockholm den 17 Juli 1840.
STOCKHOLM, 1840.
TRYCKT HOS V. A. NORSTEDT & BÖNER,
Kongl, Boktryckare;
Förstärkta Stals-Utskottets Memorial, iV.-o 2^3. i
N:o 242.
Arik. till Exp. Etsk. ilen 24 Juli, kl. 11 f m.
Memorial_, angående 'verkställd omröstning, till följd af Riks-
Ståndens skiljagtiga beslut uti de frågor, som upptagas i
Stats-Utskottets memorial JSf:ris i3f , iyg och 180.
teilan, viel pröfning af Stats-Utskottets, i anledning af Riks-Ståndens skilj¬
agtiga heslut i nedan omförmälde frågor, afgifne följande memorial, nem¬
ligen: N:o 134, i afseende å hushyres-ersättning tili Justitiae-Stats-Ministern
och de Stats-Råd, som äro Departements-Chefer; N:o 179, angående anslag
för innevarande år till vatten-communicationer, och N:o 180, ifråga om an¬
slag till gevärs-tillverkningen, äfvenledes för innevarande år, samtlige Riks-
Stånden godkänt de af Utskottet föreslagna voterings-propositioner, dock att
Preste-Ståndet, med antagande af UtskotteLs uti memorialet N:o 179 gjorde
inbjudning, instämt uti Ridderskapets och Adelns beslut att bestämma inne¬
varande års anslag för vatten-communicationer till 26,754 R:dr 24 sk. 3 r:st.,
hvarigenom denna mening kommit att utgöra contra-proposition och frågan
om votering, angående de af Utskottet, för motsatt fall, föreslagne serskilda
contra-propositioner förfallit; så har förstärkta Stats-Utskoltet denna dag öf¬
ver de uti förutnämnde memorial uppgifne propositioner, med nyssberörde
undantag, anställt votering, som på följande sätt utfallit:
v.sta Voteringen.
Den, som bifaller, att Justitiae-Stats-Ministern och de Stats-Råd, som
äro Departements-Chefer, må, derest de icke erhålla boställe, för den tid,
de af sådan förmon ej äro i åtnjutande, intill nästa Riksdag undfå en årlig
hyres-ersättning af 1,000 R:dr hvardera, voterar ja.
Den det ej vill, voterar nej.
Vinner nej, kommer Irågan om berörde byres-ersättning att förfalla.
Voteringen har utvisat 48 ja och 71 nej; och som nej således vunnit,
kommer frågan om förrberörde hyres-ersättning att förfalla.
2:dra Voteringen.
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 104, afslår
det genom Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse äskade serskilda anslag för in-
Bih. till R. St. Fröt. 184.1 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10 Haft. j
2 Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 2^.3,
ne varande år till vatten-communicationer och andra allmänna arbeten, vo¬
terar ja.
Den det ej vill, voterar nej.
Vinner nej, bifalles för nämnde ändamål ett anslag af 26,754 R:dr 24
sk. 3 r:st.
Voteringen har utfallit med 75 ja och 44 nej; hvarigenom således det
ifrågaställde anslaget icke blifvit beviljadt.
3:dje Voteringen.
Den, som, med gillande af Stats-Utskottets hemställan uti Utlåtandet
N:o 105, bifaller, att till gevärs-fabricationen för innevarande år må å Riks-
gälds-Contoiret anvisas en summa af 60,000 R:dr, voterar ja.
Den det ej vill, voterar nej.
Vinner nej, kommer anslaget för nämnde behof att utgå med 36,000 R:dr.
Voteringen har utfallit med 55 ja emot 64 nej;
i följd hvaraf ett anslag för ifrågavarande behof af 36,000 R:dr kommer att
ifrån Riksgälds-Contoiret utbetalas.
Stockholm den 23 Juli 1840.
N:o 243.
Ank. till Exp. Utsk. den 25 Julij kl. a e. m.
Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå
Landtbruks-Academiens underdåniga memorial, angående pen¬
sion för aflidne Agronomen Stephens enka, samt dels erhåll-
ne återremisser å Utlåtandet N:o 63, 18.de punkten.
(U. A.)
Sedan Utskottet, uti dess afgifne Utlåtande N:o 219, förbehållit sig att
till Rikets Ständer inkomma med serskildt yttrande, ej mindre, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss, uppå Landtbruks-Academiens underdåniga
memorial, med tillstyrkande af en utaf aflidne Agronomen George Stephens
efterlemnade enka, Susanna Murray Stephens i underdånighet sökt pension
till understöd för sig och fem barn, än ock de af Preste- och Borgare-Stån¬
Stats-Utskottets Utlåtande j N.o %44‘
3
den beslutade återremisser af hvad uti Utlåtandet N:o 63, angående regle¬
ring af Allmänna Indragnings-staten blifvit i 18 punkten yttradt, i anledning
af Herr Grefve C. H. Anckarsvärds motion om pension för Stephens' enka,
får Utskottet anföra, alt som, enligt erhållna tillförlitliga underrättelser, be-
mälda Susanna Murray, i flera år före Stephens inträffade död, lefvat från
honom skiijd, och de barn, hon med honom haft, antingen redan uppnått
eller äro nära den ålder, att de böra kunna sig sjelfva försörja, hvarförutan
de upplysningar, Ulskottet i öfrigt varit i tillfälle inhemta, rörande Stephens'
senaste familj-förhållanden, icke lemnat någon ytterligare anledning att till¬
styrka bifall till den af Herr Grefve Anckarsvärd väckte motion, Utskottet
saknar skäl
alt i det ena eller andra afseendet tillstyrka bifall till den sökta
pensionen.
Stockholm den 24 Juli 1840.
N:o 244.
Auk. lill Exp. Ulsk. den 25 Julij kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 66.
(U. A.)
Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 66, i anledning af
väckt motion om redovisning för det till Kongl. Hof-stallet anslagna fourage
och förbud emot försäljning deraf, har samma Utlåtande blifvit bifallet af
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, men utaf de öfriga Riks-Ståu-
den återremitteradt, hvarvid uti Preste-Ståndet är vordet anfördt: att det
väckt förundran, att Utskottet, utan att uppgifva några skäl försitt yttrande,
lemnat motionen utan afseende; att det emedlertid vore erkändt, att år 1809,
då anslaget beviljades, detsamma beräknades för 159 hästar, hvaraf 9 för
drabanter; att således, om antalet af de hästar, som vid Hof-stallet underhål¬
las, nu skulle betydligt understiga 159, borde besparingen för de afgående
rationerne komma Stats-Verket till godo, helst anslaget är ett förslags-anslag,
somt följagtligen de medel, som, enligt uppgift, influtit för de ifrån den 1
Juli 1821 till den 1 April 1835 försålda fourage-persedlar, såsom besparin¬
4
Stats-Utskotlels Utlåtandej N.o 244•
gar reserveras; att redovisning för dessa medel borde inför Kongl. Kammar-
Rätten afläggas; samt att Utskottets, så väl härom, som å motionärens hem¬
ställan om fourage-anslagets nedsättande, helt kort lemnade svar, att serskildt
yttrande ej erfordrades, då Utskottet i dess betänkande öfver anslagen på
Irsta Hufvud-Titeln derom sig utlåtit, ej vore tillfyllestgörande, då Ständer-
ne icke ännu bifallit förslaget om ett visst contant anslag till Hof-stallets ut¬
fodring: varande uti Bonde-Ståndet åberopadt livad, som blifvit anfördt vid
5:te punkten af Stats-Utskotlets Utlåtande Nro 31, angående reglering af Riks-
Statens Irsta Hufvud-Titel, hvilken punkt innefattade frågan om anslag för
Kongl. Hof-stallets utfodring.
I anledning häraf får Utskottet, hvad först angår yrkandet derom, att
de medel, som kunna hafva influtit för vid Kongl. Hof-stallet försåldt fou¬
rage, måtte till Stats-Verket levereras, fästa uppmärksamheten derå, att Ut¬
skottet visserligen icke underlåtit att anföra skäl för sin hemställan, enär den¬
samma, enligt hvad Utlåtandet innehåller, grundats derå, att Utskottet uti
Utlåtandet Nro 76, i anledning af Rikets Ständers senast församlade Reviso¬
rers anmärkning om saknad redovisning för det till Kongl. Hof-stallet leve¬
rerade fourage, yttrat, att, då Rikets Ständer år 1809 erbjödo Kongl. Majrt
rationel’ för visst antal hästar', och detta fourage således var öfverlemnadt till
Kongl. Majrts disposition, serskild redovisning för dess användande icke syn¬
tes kunna ifrågakomma, i följd hvaraf Stats-Verket ej eller kan väcka an¬
språk på de medel, som tilläfventyrs hafva till Hof-stallet influtit genom för¬
säljning af besparadt fourage, hvars tillkomst, på sätt vid motionens remit¬
terande blifvit upplyst och Utskottets förra Utlåtande om förmå leir, skall haf¬
va hufvudsakligen härrört deraf, alt, under H. M. Konungens vistande i Nor¬
rige och å öfnings-läger, ett större antal hästar dit afgålt och der blifvit på
Hans Majrts serskilda bekostnad underhållet. På grund häraf^ och då, hvad
serskildt vidkommer anmärkningen, att nu ifrågavarande anslag är förslags¬
anslag, detta förhållande endast eger rum med det till fourage-persedlarnes
anskaffning anvisade contanta belopp, hvaremot fouraget, på sätt förr nämndt
är, finnes till bestämd qvantitet anvisadt, anser Utskottet
sig böra vidhålla dess förra, af 2:ne Riks-Slånd bifallna, Utlåtande.
Beträffande sedermera frågan om fouragets framtida redovisande och ned¬
sättning uti qvantiteten; så, enär detta är beroende utaf de beslut, Rikets
Ständer kunna fatta, i anledning af hvad Utskottet uti Utlåtandet, angåen¬
de reglering af Irsta Hufvud-Titeln, i afseende å fourage-anslaget för Kongl.
Hof-stallet, föreslagit,
Siats-Utskottets Utlåtande} N.o 245- 5
kan Utskottet icke eller frångå hvad i denna del uti det återre¬
mitterade Utlåtandet är vordet yttradt.
Stockholm den 24 Juli 1840.
N:o 245.
A tik. till Exp. Utsk. den zS Julij kl. 2 e. m.
Utlåtande^ i anledning af äterremiss ä Utlåtandet N:o 6y.
(U. A.)
Stats-Utskottets ofvannämnde Utlåtande, angående väckt fråga om indrag¬
ning af Förvaltningen af Sjö-ärendena och Kongl. Hof-Jagt-Varfvet samt in¬
ställande af Båtsmans-uppfordringen, har af Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet blifvit bifallet; men deremot i vissa delar ifrån de öfrige
Stånden återremitteradt.
l:o I afseende å den ifrågaställde indragningen af Förvaltningen af Sjö¬
ärendena, förekommer endast, att Bonde-Ståndet återremitterat Utlåtandet, på
grund af den yttrade förmodan, att, i följd af Kongl. Maj:ts förväntade
Nådiga sanction tili Ständernas beslut om Stats-Rådets förändrade organi¬
sation, Förvaltningen af Sjö-ärendena skulle komma att ställas på annan fot
än hittills; men då Utskottets förra Utlåtande, hvaruti, just af den or¬
sak, att Stats-Rådets förändrade organisation, kan komma att föranleda för¬
ändringar uti samtlige Styrelse-Verkeu, all åtgärds vidtagande å Ständer-
nes sida serskildt, i fråga om Förvaltningens af Sjö-ärendena indragning för
närvarande afstyrktes, blifvit bifallet af 2:ne Riks-Stånd och af Preste-Stån-
det lemnadt utan anmärkning, linner Utskottet
sig böra nämnde Utlåtande vidblifva.
2:o Då yttrandet angående Hof-Jagt-Varfvet är af samtlige Riks-Stånden
dels bifallet, dels lemnadt utan anmärkning, erfordras härvid icke någon yt¬
terligare åtgärd å Utskottets sida.
3:o Hvad Utskottet yttrat, i anledning af det väckta förslaget, att Båts¬
män icke vidare må till arbeten å Skeppsholmen uppfordras, har uti Preste-
Ståndet föranled t de anmärkningar: att det närmare bordt utredas, om icke,
6
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:0 2/fS.
hvad skäligen syntes kunna antagas, de arbeten, hvartill Båtsmännen använ¬
das, skulle, genom utbjudande på entreprenad, kunna erhållas för ringare
kostnad, än Båtsmännens uppfordrande för ej mindre Slaten än de roterings-
skyldige medför; att det vore kändt, alt ganska många af Båtsmännen an¬
vändas dels till ordonnanser dels ock såsom private tjenare och arbetare åt
Befälet, hvilket ingalunda vore instämmande med ändamålet för deras com-
mendering; att Öfningarne uti den egentliga sjörensten under uppfordringar-
ne äro högst obetydlige och, derest de finnas nödige, kunde anställas närma¬
re Båtsmännens hemvist, samt att, då fråga blifvit väckt om lindring för Rost¬
och Rotehållare vid Landt-Armeen medelst mötes-passevolancens upphörande,
det äfven vore lämpligt att, genom bifall till hvad motionären föreslagit och
som borde till samtlige stationernes Båtsmän utsträckas, bereda Båtsmanhål¬
let en motsvarande lättnad uti dess åligganden.
Då Båtsmännens användande tili arbeten för Flottans behof utgör den
väsendlligaste tjenstgöring, som af dem i fredstid finnes beräknad, och begag¬
nandet af private arbetare i deras ställe oslridigt skulle medföra högst be-*
tydligt ökade kostnader, samt hvad angår anmärkningarne, att Båtsmännen
under dessa commenderingar jemväl begagnas lill enskilde uppassnings- och
arbetsbiträden åt Befälet, det skäligen synes kunna antagas, att, derest dylika
missbruk skulle ega rum, de, i händelse af behörig anmälan, varda afhjelpte;
men någon åtgärd å Rikets Ständers sida endast på de nu ifrågavarande an¬
förandena icke lämpligen kan grundas, finnér Utskottet, som uti Utlåtandet
Tv:o 44, angående reglering af Riks-statens 3:dje Hufvud-Titel föreslagit åt¬
gärder, hvarigenom ej mindre Båtsmans- än Kneckte-hållet skulle erhålla lin¬
dring uti dermed nu förenade kostnader,
sig böra ånyo åberopa dess i detta ämne förut afgifne, af 2:ne Stånd
bifallne och af Bonde*-Ståndet utan anmärkning lenmade, yttrande.
Stats-Utskottets Utlåtande , N.o 2^6.
7
N:o 246.
Ank. till Exp. Utsk. den 2S Julikl. o e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts remiss, angående aflö¬
ning för den, sorn utses till bestridande af Rikets Ständers
Justitice-Onibudsmans förut innehaf vande tjenst.
(U. A.)
Uti underdånig skrifvelse af den 8:de sistlidne Maj, har Kongl Majrts och
Rikets Svea IIof-Rält anmält: att ehuru af det förhållande, att Rikets Stän¬
der vid sistlidne Riksdag förordnat, att Ilof-Rätts-Rådet och Riddaren af
Kongl. Nordstjerne-Orden Carl Ludvig Landin} under den lid, han förvaltade
Justitias-Ombudsmans-Embetet, finge fortfarande tillgodonjuta sin förut inne¬
ha fde Hof-Rälts-Råds-lön och att, såsom arfvode åt den person, hvilken ef¬
ter honom adjungerades till ledamot hos Kongl. Hof-Rätten, måtte anvisas
400 R:dr årligen, att utgå från Riksgälds-Contoiret, så länge Hof-Rätts-Rådet
foitfor att vara Rikets Ständers Justitiae-Omhudsman, det syntes följa, att,
sedan bemälde Hof-Rätts-Råd blifvit af Rikets nu församlade Ständer å nyo
vald till deras Justitite-Ombudsman, arfvodet för den i hans ställe tjenst¬
görande adjungerade ledamoten i Kongl. Hof-Rätten bör fortfarande utgå,
Kongl. IIof-Rätten dock ansett sig böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
hålla, det ytterligare anordning å arfvode till nämnde adjungerade ledamot
måtte ske, att utbetalas jemväl hädanefter, hvilket arfvode, med afseende derå,
att denne ledamots tid och arbets-förmåga uteslutande tages i anspråk för full¬
görande af de till ifrågavarande befattning hörande trägna och ansvarsfulla
göromål, Kongl. Hof-Rätten underdånigsl hemställt måtte förhöjas till ett be¬
lopp, som motsvarar hälften af en Hof-Rätts-Assessors lön; och har Kongl.
Maj:t, som, på sätt äfven vid sista Riksdag i Nådig remiss till Stats-Utskot-
tet blifvit yttradt, ansett af vigt, att, då hvarken i Grundlagen eller någon
annan Författning finnes stadgadt, huruvida den embets- eller tjensteman, som
till Rikets Ständers Justitiae-Omhudsman förordnas, är skyldig eller icke att
till den, sorn under tiden bestrider dess förut innehafvande tjenst, afstå någon
del af de dertill hörande löne-förmoner, det icke allenast för närvarande,
utan jemväl för framtiden, blifver bestämdt, huru i detta afseende bör för¬
hållas, velat, af sådan anledning, hafva i berörde ändamål, till Stats-Utskot-
tet i Nåder öfverlemnat Kongl. Hof-Rättens ofvannämnde skrifvelse.
Vid öfvervägande af hvad Kongl. IIof-Rätten sålunda hemställt, i afseen-
8
Stals-Utskottets Utlåtandej IV.o 2/£6.
de på arfvode för den person, sora under den tid, Hof-Rätts-Rådet Landin
förvaltar Justitiae-Ombudsmans-Embetet, kommer att bestrida dess förut in-
nehafvande tjenst, liar Utskottet, som i följd af hvad Rikets Ständer, enligt
underdånig skrifvelse af den 9 Februari 1835, vid sislförflutne Riksdag bos
Kongl. Maj:t anmält, anser fråga icke vidare kunna uppstå, rörande förän¬
dring uti nuvarande Justitiae-Ombudsmannens då fastställde aflöning, deremot
funnit billigheten påkalla, att arfvodct för den person, som kommer att be¬
strida dess förut innehafvande ledamots-befattning uti Kongl. Hof-Rätten, be¬
stämmes, i enlighet med hvad allmänligen eger rum, då vicarier till tjen-
sters förrättande förordnas eller till hälften af den lön, som tjensten åtföljer;
i följd hvaraf Utskottet
tillstyrker, alt såsom arfvode för den, som efter Hof-Rätts-Rådet
Landin adjungeras till ledamot uti Kongl. Maj:ts och Rikets Svea
Hof-Rätt, må anvisas 600 R:dr årligen, alt, räknadt ifrån och med
månaden efter det Justitiae-Ombudsmanna-valet för sig gick, utbe¬
talas af Riksgälds-Gontoiret, så länge Hof-Rätts-Rådet fortfar att va¬
ra Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman.
Beträffande åter Kongl. Majlis framställning derom, att för framtiden
måtte bestämmas, huru förhållas bör med Justitiae-Ombudsmannens aflöning
och anvisande af arfvode till den, sorn förordnas att dess förut innehafvande
tjenst under tiden förrätta, får Utskottet, då, enligt 63:dje §. 3 mom. Riks-
dags-Ordningen, Justitise-Ombudsmannen anses i alla afseendeu lika med Ko¬
nungens Justitiae-Canzler, tillstyrka:
alt lönen för Rikets Ständers hädanefter blifvande Justitiae-Ombuds-
män må bestämmas till ett lika belopp med hvad Justitiae-Canzle-
ren uti ordinarie löne-inkomst, enligt nu gällande stat, åtnjuter,
hvarvid likväl iagttages, att, om den person, som till Justitiae-Om-
budsman utses, förut innehar tjenst på Rikets stat, han eger att
bibehålla dermed förenad aflöning och derutöfver endast uppbära
så stort belopp, som möjligen må erfordras till fyllnad uti den här
förut för Justitiae-Ombudsmannen föreslagne lön, samt att dere¬
mot till den person, som utses att Justitiae-Ombudsmannens förut
innehafvande tjenst förrätta, kommer att från Riksgälds-Contoiret
anvisas ett arfvode, hvilket, för den händelse Justitioe-Ombuds-
mannen är ledamot uti ett Collegialt Embetsverk med flere aflö-
nings-grader för ledamöterne, kommer att bestämmas till hälf¬
ten af
Stats-Utskoltets Memorial, N.o 2^7.
9
ten af elen lägsta ledamots-lönen, men eljest till halfva heloppet af
den tjensten åtföljande ordinarie lön.
Stockholm den 24 Juli 1840.
Reservationer:
Af Herr Helsingius, som förklarade, att han ej deltagit i beslutet att för
framtiden bestämma Justitiae-Ombudsmannens aflöning.
Af Herr Moberg, på den grund, att han vill bevara Rikets Ständers rätt
alt, efter sig företeende skäl, vid hvarje Riksdag bestämma Justitiae-Omhuds-
mannens aflöning.
N:o 247.
Ank. (ill Exp. Utsk. elen i5 Juli, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af Herr Petres , TJi., motion, att Stats-Ut-
skottet må till Rikets Ständer, dels uppgifva totalkostnaden
för nja lag-för slagets codifiering, dels inberätta, vid hvilken
tid de till nämnde codifiering utsedde personer upphört att
uppbära arfvode af Statsmedlen.
(U. A.)
Herr Petre', Th., har, uti en inom Wälloflige Borgare-Ståndet väckt
motion yrkat, dels att Stats-Utskoitet måtte för Rikets Ständer uppgifva totai-
kostnaderne, i och för det utaf Kongl. Majit i Nåder förordnade codifierings-
eller tableau-arbete öfver nya lagverket, dels att Stats-Utskottet jemväl skulle
inberätta,, vid hvad tid de med detta arbete sysselsatte ledamöter och deras
Canzli upphört att af Stats-Verket uppbära arfvode.
Då ifrågavarande motion blifvit till Stats-Utskottet remitterad, har Ut¬
skottet, tili fullgörande af derigenom erhållen föreskrift, nödige upplysningar
i ämnet infordrat, och får nu anmäla, att utgifterne för ifrågavarande arbete
till och med 2:dra qvartalet innevarande år utgjort:
Bih- till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10 Haft. 2
JO
Sta/s-Ulskottets Utlåtande, N:o 2^,8.
Aflöning för Commilterade och deras Secreterare å 6,750 R:dr årligen, hvilken
summa ännu fortfarande utgår 23,722:10. 8.
Trycknings-kostnader och skrifmaterialier 13,761:18.11.
Summa 37,483: 29. 7.
hvaraf 34,807 R:dr 47 sk. blifvit anordnade af öfverskotten å Stats-Verkets
inkomster och 2,675 R:dr 30 sk. af 2:dra Hufvud-Titelns anslag till skrifma¬
terialier och expencer.
Stockholm den 24 Juli 1840.
N:o 248.
Ank. till Exp. Utsk. den 2S Juli, kl. 2 e. m.
Utlåtande> i anledning af erhållne äterremisser å Utlåtandet
N:o 113.
(U. A.)
Utskottets Utlåtande N:o 113, i anledning af Herr Prosten Sidners mo¬
tion om understöd till de fattige i Lappmarken, har af Preste- och Borgare-
Stånden blifvit återremitteradt, på grund af flere ledamöters yrkande, att
del af Herr Prosten Sidner äskade anslag af endast 500 R:dr årligen, matte
beviljas, helst Lapparne ansågos, mera än Rikets öfrige inbyggare, vara i ba¬
llöf af ett sådant understöd, och de medel, af hvilka Herr Prosten begärt att
anslaget måtte tagas, eller Lappmarks Ecclesiastik-fond, i alla fall redan voro
för deras bästa afsedda; men då Utskottet anser sig hafva, uti det först af-
gifna Utlåtandet, tillfyllest ådagalagt de betänkligheter, som möta för den
föreslagna åtgärdens vidtagande, samt nämnde Utlåtande är vordet af Ridder-
skapet och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallet,
kan Utskottet icke frånträda samma sitt yttrande.
Stockholm den 24 Juli 1840.
Stats-VIskottets Memorial, N-o 249-
11
N:o 249.
Alik. till Exp. Etsk. den i5 Juli, kl. 2 e. rn.
Memorial, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 142.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskottets Utlåtande N:o 142, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga remiss å förre Härads-skrifvaren S. F. Hagelins ansökan om förhöjd
pension, blifvit af Borgare-Ståndet återremitteradt, får Utskottet, med till-
kännagifvande, att berörde Utlåtande blifvit bifallet af Ridderskapet och A-
deln den 4, af Preste-Ståndet den 5 och af Bonde-Ståndet den 3 uti sist-
lidne Juni månad, anmäla, att, enär ärendet således, genom 3 Stånds beslut,
enligt 75 §. af Riksdags-Ordningen, är afgjordt,
Utskottet finner sig icke kunna dermed taga vidare befattning.
Stockholm den 24 Juli 1840.
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet 1840.
.
liv. ' ■' ) ' - . W\
■'
■■ . A', "j . •: '• , • ‘Vv ^ • . y •
• ; ; : , ' v : IJ ■ ^r$;!y H; ;!■ v' T :
. : V ’• .V. ■ ■ .. si . •
.. ..y; Jv,;v tY;-i-'1 '■ Y Vv-ioif Yr ,:iv:::kn
.:•. • 3- : v :i ■ -!-v: . : ■ .‘'fia;1!; , .;
'
- ,jv» • . : ,r Y;.. Yi-.Y,r YVY YiUrYl.Hj .*'>•«:•> :.S ii>: ,:,t;t?A:J
■ ■■ j »1 : -'.v-.- v ' ■■ i : ■ in «$, «éj
i i •. > • iÄif» ■ : *.i. .! t--' 1 - s ■ ‘ ‘ i■. •: :■ i! v ■: u
■ V- . . ,s:!]i:>I : /. I••• ,• ■ >>!• ■ ;i i: ••:(!>•
t.j! .;i ;! • :. '< i:; "
' ■ ■
-
'
/■ Y . -Y, '■":V/'YxY- :|\'\YY Y^./vf
-
....... ■.. • ■
yXltoJ ' ■ ckk* t.&y.Vki'; 'iM J1 ) il si ') O T É ;;
Stats- Utskottets Memorial, Nwis 2 50 och 251.
1
N:o 200.
Ank. till Exp» Utsk. d. 25 Juli, kl. 2 e, m.
Memorial, i anledning af aterremiss å Utlåtandet N\o 14 4 •
(U. A.)
5”frän Borgare-Ståndet har Utskottets Utlåtande Nto 144» angående vackt motion,
att tillförordnade embets- och tjenstemän ej må ega åtnjuta annan lön än deras or¬
dinarie tjenster på Stat medföra, och att, om någon embetsman erhåller fullmagt på
flere ordinarie tjenster, han må uppbära lön för endast en af desamma, blifvit åter-
remitteradt; men då berörde Utlåtande är vordet bifallet af Ridderskapet och Adeln
den 4 Joni. samt af Preste- och Bonde-Stånden den 3 och 5 i nämnde månad, samt
ärendet således, enligt 70 §. Riksdags-Ordningen, är genom Irenne Stånds beslut af¬
gjordt j
kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning.
Stockholm den 24 Juli 1840.
N:o 2 51.
Ank, till Exp, Utsk. den 25 Juli, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af aterremiss å Utlåtandet N:o 14U•
(U. A.)
Från Bonde-Ståndet har Stats-Utskottets Utlåtande N:o i46, i anledning af,
vä’ckt motion, angående pensioner för Ledamöter af Stats-Rådet och Högste Domstolen
tinder vissa förutsatta fall, blifvit återremitteradt; men då detta Utlåtande är vor¬
det bifallet af Ridderskapet och Adeln den 3, af Preste-Ståndct den 10 och afBor-
Bih. lill R. St. Brot. 1840. 4 Sami. 1 f/d. 2 Band. 11 Haft. I
2
Stats-Utskottets Memorial, N-.o 25a.
gare-Ståndet den 4< ut> sistlidne Juni månad, samt ärendet således, jemnlikt
§. Riksdags-Ordningen, är genom frenne Riks-Stånds beslut afgjordt;
finner Utskottet sig dermed icke kunna taga vidare befattning.
Stockholm den 24 Juli 1840.
N:o 202.
Ank. till Exp. Utsk. den 25 Juli, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Herr Grefve Mörners J. A., motion om be¬
viljande af anslag till försök för bestämmande af den bästa
modell för slag-krtits-gevar.
(U. A)
I anledning af Utskottets Utlåtande N.‘o io5, med besvarande af erhållne å-
terremisser å Utlåtandet Nto ti, angående medels anvisande till gevärs-fabricaiio-
nen under loppet af är 1840, har Herr Grefve Mörner, J. A., bos Ridderskapet
och Adeln väckt en tili Utskottet remitterad motion, deruti Herr Grefven, på an¬
förde skäl, hemställt, att Rikets Ständer, oberoende af det för gevärs-fabricationen
nödiga anslag, måtte anordna en summa af 20,000 R:dr att, vid inträffande behof,
utgå till anställande af skjutnings-försök för att utröna den lämpligaste gevärs-mo-
dellen för slagkruts antändning; men dä denna motion innefattar ett alldeles nytt
ämne, som icke står i något sammanhang med frågan om anslag till gevärs-fabrica¬
tionen under loppet af innevarande år, kan Utskottet icke anse densamma vara ome¬
delbarligen föranledd af det åberopade Utlåtandet, hvadan Utskottet, enligt 56
Riksdags- Ordningen,
hemställer att den nu väckte frågan icke må af Rikets Ständer vid
denna Riksdag till pröfning upptagas.
Stockholm den 24 Juli 18.^0.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 2 53.
3
Reservation:
Af Herr Grefve Horn. ”Dä efter min öfvertygelse Utskott icke bör, med åberopan¬
de af 56 §. R- 0., und andraga sig upptagande af en motion, som, af ett Riks-Stånd
blifvit till detsamma remitterad, och 44 §• Riksdags-Ordningen bestämmer villkoret
för det återlemnande till Stånden af motioner, hvilka Utskotten anse sig icke tillhö¬
ra, hvadan följer, att endast i detta senare fall, ett Utskott kan till Stånden öfver¬
låta att bestämma målets behandling; reserverar jag mig emot Stats-Utskottes genom
votering utrönta beslut att icke till besvarande upptaga Herr Grefve MSrners ifrå¬
gavarande motion.”
Härmed förenade sig Herrar Friherrar Oxenstjerna och Leyonliufvud, Herr
af Harmens, Herr Biskop Hedrén, Prostarne Stenhammar och Hallbeck samt Herr
Helsingius,
N:o 2 5 3.
Ank. tili Exp, Utsk. den 25 Juli, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Herr Dalmans, TV. F, motion om beviljan¬
de af ett anslag åt Sjömanna-Sällskapet till befordrande af de
med Sällskapet af sedda ändamål.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskoltet, medelst Utlåtande N:o 116, som trenne Riks-Stånd
bifallit, afstyrkt Herr Dalmans, TV- F., motion, angående subscription af Rikets
Ständer för bildandet af en uppfostrings-anstalt för fattige sjömäns söner, har Herr
Dalman, vid föredragning af detta Utlåtande, hos Ridderskapet och Adeln väckt en
till Utskottet äfvenledes remitterad motion, deruti han, under förmodan, att Utskottet,
såsom skäl för afslag å den först väckte motionen, fästat sig vid motionens, forn»,
begärt, att Rikets Ständer måtte åt Sjömanna-Säliskapet bevilja ett anslag för en
gång af 4,000 R;dr Banco, att användas på det sätt, som Sällskapet kunde finna
ledande till det ändamål, för hvilket detta Sällskap var inrättadt.
Dä emedlertid denj af Herr Dalman först väckte motion afsett en subscrip¬
tion af Rikets Ständer till förmon för den efter Louis de Geer uppkallade Uppfost-
«TCgs-anstalt för fattige sjömäns söner, har Utskottet ej kunnat finna annat, än att
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 2 54.
den nu ifrågavarande motionen ora ett anslag till Sjömanna-Sällskapet innefattar ett
nytt ämne, som ej varit omedelbarligen föranledt af Utskottets Utlåtande, i anled¬
ning af den först omförmälde motionen; i följd hvaraf Utskottet, med stöd af 56
Riksdags-Ordningen ,
hemställer, att den nu väckte frågan icke må af Rikets Ständer vid
denna Riksdag till pröfning upptagas.
Stockholm den 24 Juli 1840.
Reservation:
Af Herr Grefve Horn, som åberopade sin vid Betänkandet N:o 201 afgifne reser¬
vation.
Häruti instämde Herrar Friherrar Oxenstjerna och Leyonhufvud, Herr af
Harmens, Herr Biskop Hedrén, Prostarne Stenhammar och Hallbeck samt Herr
Helsingius.
N:o 204*
Ank. till Exp. Utsk. den 25 Juli, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om nedsättning i arrendet för
Militice-bostället Boda.
(I. A.)
Hos Hedervärda Bonde-Ståndet har, uti afgifvet memorial, sora till Stats-
Utskottets handläggning blifvit remitteradt, Riksdags-Fullmägtigen Anders Anderssen
från Skaraborgs Län andragit, att, ehuru uti det af Kongl. Kammar-Collegium den
32 Januari 1838 utfärdade contract, hvarigenom till Statsverket indragna Cornetts-
hoställtt vid Lif-regementets Hussar-eorps, Krono-säteriet Boda N;o jr ett mantal,
med derunder lydande rå- och rörs-hemman ii mantal samt torp, inom Fägereds
socken, Wadsbo härad af ofvannämnde Län, blifvit på 3o års tid, räknad från ifidB
års midfasta, till Regements-Skrifvareu G. E. Erasmi på arrende upplåtet- emot en
årlig
Stats-Utskottcts Utlåtande, N:o 2 54*
5
årlig arrende-afgift af i84 tunnor 16 kappar, hälften råg och hälften korn, den
vid berörde boställe med tillhörande lägenheter befintliga öppna åkerjord funnes,
i Öfverensstämmelse med cn af vederbörande Landtmätare upprättad beskrifning, upp¬
tagen till 102 tunnland i kappland, på grund af hvilken beräkning arrende-summan
jemväl blifvit bestämd; så hade likväl vid en , på arrendatorns föranstaltande,
af samma Landtmätare den i3 November i83Q å Boda boställe anställd besigtning
blifvit ådagalagdt, att från ofvanberörde såsom öppen åker upptagne areal rättligen
borde afdragas tillsammans 38 tunnland 2! kappland, utgörande dels träd- och käl-
gårds-jord samt ängsmark, dels vattensjuka åkrar och stenbunden mark, dels sådane
jordstycken, som till backstugu-sittare blifvit upplåtne, hvadan boställets dugliga åker¬
jord icke uppginge till mera än I 13 tunnland 3o = kappland; med anledning hvar¬
af, och då vid detta förhållande samt enär, enligt gällande författningar, den öppna
åkern vore den enda måttstock, hvarefter arrendet å Kronans lägenheter borde fast¬
ställas, Erasmi icke kunde billigtvis förpligtas att utgöra det uti contractet bestäm¬
da, på en felaktig uppskattning af boställets jord grundade, arrende-belopp, motionä¬
ren hemställt, att, till förekommande jemväl af de förluster, som skulle tillskyn¬
das så väl Kronan som arrendatorn, i händelse den sistnämnde nödsakades alt, ge¬
nom en sannolikt långvarig rättegång, söka befrielse från det öfverdrifvet höga arreu-
dets erläggande, äfvensom ersättning för de af honom vid bostället redan verkställde
odlingar och nybyggnader m. m., Rikets Ständer måtte medgifva, att Erasmi finge
tillgodonjuta skälig nedsättning i meranämnde arrende-afgift, i hvilket afseende mo¬
tionären föreslagit ett belopp af 100 å 120 tunnor Kronotionde årligen, såsom, en¬
ligt Kronofogdens i orten och flere enskilde personers meddeldta skriftliga intyganden,
det högsta arrende, som med arrendatorns bestånd kunde af Boda boställe med under¬
lydande lägenheter utgöras; varande till ytterligare skäl för berörde hemställan anfördt,
att vid den i och för indeldta arméens lönereglering verkställde, i Kongl. Brefvet af
den 2 Februari 1833 omförmälde, uppskattning, ifrågavarande boställe med tillydan¬
de hemman icke värderats till högre årlig afkastning, förvandlad i penningar, än 47°
R;dr Banco.
Då Utskottet, i saknad af Utlåtanden i ämnet, från de auctorileters sida,
hvilka hafva sig anförtrodd förvaltningen af Kronans fasta egendomar, icke kunnat af
de utaf motionären anförde omständigheter hemta den fullständiga kännedom af före¬
varande fråga, som erfordras för ett tillförlitligt bedömande, huruvida den sökte ncd-
sättningen i arrendet för Boda boställe må vara af rättvisa och billighet påkallad,
samt då det i öfrigt är Erasmi obetaget att emot Kongl. Majtt och Kronan i rätts-
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 155-
väg fullfölja den talan, hvartill i ofvanberörde afseende befogenhet må förefinnas,
har Utskottet ansett sig böra hemställa,
att Anders Anderssons ifrågavarande motion må lemnäs utan af¬
seende.
Stockholm den 24 Juli 1840.
N:o 2 5 5.
Ank. lill Ex. Ulsk. den 25 Juli, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om upphörande af Skinskatte¬
bergs Bergslag s-privilegier. (I. A.)
Sedan, i anledning af Rikets år 1818 församlade Ständers gjorda underdåni¬
ga förslag om Bergslags-privilegiernes indragning för de orter, der Bergsmanna-yrket
icke såsom tillförne idkades, fråga uppstått om Skinskattebergs i Westmanlands Län
Belägna Bergslags utläggande till Landslag, samt efter det vederbörande blifvit hörde,
Kongl. Majit till Rikets Ständer vid (828—i83o årens Riksdag i Nådei öfverlem-
nat handlingarne rörande detta ärende, för att i ämnet inhemta Rikets Ständers un¬
derdåniga yttrande, så hafva Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 3o No¬
vember 182Q, Nio 252, sig utlåtit, att, då, hvad först anginge de ifrågavarande
Bergslag tillydande Gunnilbo och Heds socknar, Bergslags-privilegier icke finge begag¬
nas för stångjerns-tillverkning, och några tackjerns-hyttor hvarken då funnes eller
tillförne varit anlagde i dessa socknar, hvilka således icke i någon måtto uppfyllde
eller fullgjorde den med Bergslags-pr i v i I egiers åtnjutande förenade skyldighet, Rikets
Ständer för deras del funnit, att, derest nämnde 2:ne socknar icke skulle inom nå¬
gon viss af Kongl. Maj;t förelagd tid fullgöra den med Bergslags-privilegiers åtnju¬
tande förenade skyldighet till tackjerns-blåsning, till sådant belopp, som motsvara¬
de den derföre förunnade lindring i skattebidrag, privilegierna borde upphöra och
socknarne öfvergå till Landslag med alla dervid förbundna utskylder och onera,
men med rättighet likväl för socknarne till befrielse från de afgifter och besvär, de
hittills i egenskap af Bergslag fått vidkännas; för hvilket tilltsyrkande Rikets Ständer
jemväl hemtat stöd deraf, att Gunnarskogs Bergslag i Wermland, der förhållandet
St ats-Ut skottets Utlåtande, N:o a55.
7
varit ma Ii an fia som uti Gunnilbo och Heds socknar, blifvit, i följd äf Kongl. Maj:ts
Nådiga Beslut den i3 December i8a5, till Landslag utlagd, samt att, vidkommande
derefter Skinskattebergs socken, hvarest tack jerns-blåsning är 16P6 idkats med iS
hyttor och tillverkningen uppgått till /|,38a skeppund i3 lispund, men hvars hela
tack jerns-production numera vore inskränkt till allenast en hytta, och, efter medium af de
tio sist fortin tne arén, endast utgjort ^5 skeppund i 3 lispund, sä, ehuru häraf ville synas,
att Staten af den tionde, som erhålles utaf detta obetydliga tackjerns-qvantum, undfinge
sä ringa ersättning för de till bergsbrukets befrämjande uppoffrade hemmans-räntor till
belopp af 1,787 R;dr il sk. 2 r st. årligen, att privi legiernc för en med sådan för¬
lust för Staten idkad handtering borde äfven för Skinskattebergs socken indragas;
likväl och som dervid förekomme, dels att åtskilliga hyttor inom denna socken, till
bedrifvande af Riddarhytte koppar-verk, med behörigt tillstånd blifvit nedlagde, och
dels alt, enligt det af Bergmästaren i orten hällne protocoll vid sammanträde med
hemmans-egarne, så olika meningar och intressen funnits rådande, att somlige önskat,
det den dittills sjelftagne friheten att sällan bläsa, mätte förvandlas till en verklig
rättighet emot skatte-jerns erläggande, och andre åter, att tac k jerns-blåsningen icke
mätte få nedläggas; hade Rikets Ständer ansett undersökning i orten, till vinnande
af ordentlig utredning i dessa afseenden, vaia nödig, och alt föremålet för en sådan
undersökning borde blifva utrönandet, hvilka af Skinskattebergs hemmans-egare Önska¬
de att till tack jerns-blåsning blifva på hyttorne irideldte; och hvilka af dem ville
från bläsnings-skyldigheten vara befriade, samt till hvad belopp tackjerns-tillverknin-
geri årligen kunde komma att uppgå, på det jemnföras må, hvad Staten kunde af
tack jerns-blåsningen i tionde påräkna, emot hvad som då i Bergslagsfrihet af sock-
narne t i 1 Igodon jötes.
I öfverensstämmelse härmed, har Kongl. 3Iaj:t, uti Nådigt Bref till Bergs¬
collegium af den 28 Januari i83o, förordnat, att, i händelse hemmans-egarne i
Heds och Gunnilbo socknar, derom genom Coliegii föranstaltande hörde, skulle vilja
åtaga sig att från och med. år i83a idka tackjerns-blåsning till det belopp, att kro¬
nan derigenom vunne ersättning för den dem derföre förunnade lindring i skattebi¬
dragen, Bergslags-privilegierne finge för dem bibehållas, men att, i fall hemmans-egar-
ne deruti icke ville ingå eller ock, om de sådant sig åtogo, derutinnan brusto, nämn¬
de privilegier dä genast borde upphöra och socknarne, med befrielse från de afgifter
och besvär, de dittills i egenskap af Bergslag fått vidkännas, öfvergå till Landslag
med alla dervid förbundne skyldigheter och onera, att räkna frän och medårl83o,
samt, beträffande Skinskattebergs Socken, anbefallt en sådan undersökning af Berg¬
mästaren i orten, som Rikets Ständer föreslagit, med föl bindelse lör de hemmansegare,
som ville från blåsningsskyIdighcten då och i framtiilen varda befriade, att till Lands-
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N‘.o 255*
lag öfvergå oell vidkännas dermed förenade utskylder, emot befrielse från de dem i
och för bergshandteringen ålagde afgifter och besvär; hvarjemte i afseende på Rikets
Ständers tillika gjorde anhållan, att, derest vederbörande framdeles skulle kunntl
framvisa sådana documenter, som bestyrkte deras anspråk på Bergslags-frihetens fort¬
satta tillgodonjutande, förhållandet dermed måtte undersökas, till utrönande, huruvida
sådant kunde föranleda till någon ändring i hvad Rikets Ständer då i ämnet till¬
styrkt, Kongl. Maj:t funnit det icke kunna vederbörande förnekas att de nya hand¬
lingar och bevis för Bergslags-frihetens tillgodonjutande, som de kunde erhålla, fram¬
deles förete till den pröfning, hvartill de funnes föranleda.
Vid de Bergslags-sammankomster, som till följd häraf blifvit hällne inom Heds
och Gunnilbo socknar, hvarest endast vid pass 7 hemman egas af bönder, | mantal in-
nehafvas såsom boställen och återstående 20 hela hemman tillhöra Bernshammars,
Nona Gisslarbo, Jönsarbo, Uttersbergs och Skinskattebergs bruk samt Karmansbo och
Ferna verken, hafva så väl samtlige Bruksegare som allmogen protesterat emot all för¬
ändring i ortens fastställde grundränta, under bestämdt påyrkande af deras i lagarne
förvarade rätt att vid Bergslags-privilegierne allt framgent varda bibehållna, dels på
grund deraf, att Heds och Gunnilbo socknar, hvilka draga ordinarie rotering lika
med Landslagen, ingalunda erhållit Bergslags-frihetcn fftr tackjerns-blåsningens skull,
hvilken hvarken tillförne varit der utöfvad eller hädanefter kunde, i brist af nödi¬
ge malm- och skogstillgångar samt tjenlig lägenhet för masugns-byggnads uppförande
åstadkommas, utan för bergverkens underhållande och betjenande med kohlning, körslor
och arbeten, hvilken skyldighet af socknarnes hemmans-egare ännu uppfylldes, dels
ock ytterligare med stöd af ett nu företedt Kongl. Bref af den 20 November i68.5,
hvarmedelst, i anledningen af en då uppkommen fråga om ängsbergnings-skyldighet
på ön vid Köping, förklarats: ”att som Heds och Gunnilbo socknar i den steniga
Bergslagen voro öfverlastade med arbete, kohlningar oell körslor till bergverkens
underhållande och fördrifvande, utaf hvilket arbete de ock merendels hade sin föda
och uppehälle, och derifrån de icke kunde hindras; alltså skulle berörde socknar båd*
då och i framtiden vara förskonade från ängsbergning pä ön vid Köping, samt iclie
eller tvingas till några dagsverken vid Kungsör,” genom hvilket Kongl. Bref, såsom
befriande socknarne från en skyldighet, som endast tillhörde Landslagen, deras bergs-
lagsfrihet ansetts ytterligare godkänd och försäkrad. I afseende på frågan, huruvida
hemmans-egarne ville åtaga sig tackjerns-blåsning, för att undgå Landslags-onera, har
blifvit förklaradt, att något bestämdt yttrande derom icke kunde meddelas förr, än
dels verkan af i685 års Kongl. Bref blifvit pröfvad, dels kändt vore, hvilken
förändring i räntan eller beskattnings-grund egentligen kunde ifrågakomma, enär
Lands-
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 2 55.
9
Landslags-onera i serskilde Härader vore ganska olika, och huruvida jordehoksräntan,
hvilken i förenämnde socknar nu ulginge med 12 lill stigar kohl på mantalet och
sålunda vore högre ari i Landslagen, klefve nedsatt. Derjemte har blifvit yrkadt och
anförd t, alt frågan om ortens skyldighet till blåsning eller ny skatt borde i rätte¬
gångsväg afgöras; att en partiel förändring af jords natur eller ny skatt läggning jem¬
väl vore stridande emot t 810 års Ständers förening, innehållande, alt Bergslagerne
skulle bibehålla sin natur, så länge ej all annan privilegierad jord i Riket undergått
någon sådan förändring, som försatt den i lika tillstånd med skattehemman, samt
att, i händelse bergslags-friheten icke kunde på annat sätt, än genom tackjerns-till-
verkning, få åtnjutas, de sjelfegande bönderne i dessa socknar heldre underkastade sig
hyttebruk, än en till resultatet okänd ny skattläggning och i sådant fall önskade
blifva indeldte på Bastmora och Främshyttan, i förhållande till hemmanens läge och
så vida vattentillgången derstädes sådarit medgåfve.
Uti Skinskattebergs socken, hvarest största antalet hemman, eller något öfver
38' mantiil, af säteri-, frälse— och skattenatur, tillhöra Skinnskattebergs, Baggå, Ut¬
terbergs och Ferna bruks samt Riddarhytte kopparverksegare, 2' mantal utgöra bo¬
ställen, och återstoden, omkring 7* mantal, innehafves af egentliga Bergsmän, hafva
vid det, i följd af ofvan berörde Kongl Bref, hällne sammanträde, samtlige Bruksegare
bestridt Bergslagens förvandling till Landslag, samt till stöd för deras yrkande att
vid Bergslags-privilegierne oförkränkt varda bi Delia 11 ne, åberopat dels gällande Förfall —
ringar, dels de vid ål sk i ll ige mellan Kronan och Bruks-egarne verkställde liera ma ns-
byten stadgade serskilde vill 1 kor, dels de til! förmon för Riddarhyttans kopparverk,
utfärdade Resolutioner, dels slutligen redan åtagen skattejerns-afgift eller ännu fort¬
farande tackjerrisblåsning.—Endast egaren af Skinskattebergs bruk har för de honom
tillhörige, inom socknen belägne, nära skattehemman medgifvit att idka tackjerns-
tillverkning uti sin på gränsen egande Billsjö masugn. Bland Bergs-allmogen hafva
blott egarnc till 4* hemman bestämdt förklarat sig vilja återuppbygga Främshytte
förfallne masugn och der idka blåsning, hvaremot de öfrige Bergsmännen endast, sä
vida de icke på andra villkor eller mot skattejerus utgörande, kunde undgå ny skatt¬
läggning enligt Landslag, ville indelas till blåsning uti Jerdsjöbo, Billsjö eller Bast¬
mora hyttor.
Jemte öfverlemnande af protocollen öfver omförmälde sammanträden, har
Bergmästaren i Öster och Wester Bergslagens Berginästaredöme, uti ett lill Kongl.
Bergs-Collegiuin afgifvet utlåtande tillstyrkt, att Bergslags-privilegierne för Heds och
Gunni.bo socknar mätte otubbade bibehållas och sådant desto heldre, som dessa
socknar befunne sig uti enahanda ställning och derlill fullkomligt lika berättigade
Bi/i. till B. St. Brot. 1840. 4 Band. 1 f/d. 2 Baud. 1 1 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, ,N:o 255.
Sorti Nyeds Bergslag i Wermland, hvars privilegier blifvit af Kong!', Majit i Nåder
stadfästade. Med afseende åter å Skinskattebergs socken, hvilken, för så vidt derva¬
rande hemman icke blifvit från skyldigheten att blåsa tackjern befriade, både kun¬
de och borde fullgöra den derstädes i allmänhet gällande förbindelse att drifva tack-
jerns-blåsning, eller i annat fall genom skattejerns-afgifts utgörande ersätta Staten den
genom blåsningens nedläggande föranledde minskning uti påräknadt tionde-tack jern,
liar Bergmästaren, under förutsättande af Bergslags-naturens och nuvarande skattlägg¬
nings bibehållande, äfven uti denna socken, ansett samtlige der befintlige hemman
böra indelas i 2lne serskilde classer, lill den första hvaraf blifvit hänförde de hem¬
man, hvilka borde så väl ifrån tackjerns-blåsning, som från ali förändring uti redan
bestående skatter befrias, dels till följd af säteri- och bostälis-natur, dels i stöd af med Kro¬
nan ingångne byten, dels såsom underlagde Riddarhytte kopparverk, dels på grund af redan
före är l6SS frivilligt åtagen skattejerns-afgift, dels i anseende dertill, att de verkligen an¬
vändas för tackjerns-tillvei kning och dels slutligen för så vidt deras skogar utgöra grund
för urgamla smiden eller ock äro, genom Kongl. Confirmation af år i6y5 och enligt
j686 års Relation, bestämdt anslagne för stångjernssmidet, samt lill andra classen åter
de hemman, hvilka borde till tackjerns-blåsnings idkande på vissa hyttor behörigen
indelas, så framt icke hemmansegarne häldre åtogo sig erläggandet af en bestämd år¬
lig skattejerns-afgift. För egen del har Kongl. Bergs-Collcgium, uti betänkande af
den 15 November i 83 i, i underdånighet anfört att, hvad först beträffade Heds och
Gunnilbo socknar, något tvifvel numera icke furekomme, att ju desse socknar ifrån
äldsta tider varit inbegripne under Skinskattebergs Bergsiags-privilegier, hvilka re¬
dan 1420 af Konung Erik stadfästade, sedermera på sätt det nu företedde i685
års Kongl. Bref utvisade, af Konung Carl XI ansetts gällande för Heds och Gunnil¬
bo socknar, hvadan ock hemmanen i dessa socknar, icke för idkandet af tackjerns-
blåsning, utan, emedan deras bestånd huf vudsakligen berodde på arbete, kohlnin-
gar och körslor, till bergverkens underhållande och fortdrifvande, pröfvades bö¬
ra förskonas ifrån sådane tjenstbarheter och onera, som Landslagen egentligen tillhörde,-
i följd hvaraf och då härtill komme, att, enligt Riksens Ständers und. skrifvelse rörande
Nyeds Bergslag af den I 1 Febr. i83o, föremålet för den af Riksens Ständer af år 1818
väckte allmänna fråga om indragning af eller jemnkning i Bergslags-privilegierne varit, att
tillse, huruvida Bergslagerne uppfyldt och kunde för framtiden uppfylla sina för pri—
vilegierne åliggande skyldigheter med grufbrytning och tackjerns-tillverkning, samt
att endast i motsatt fall privilegierne skulle jemrikas eller indragas; att Kongl. Majit
af sådan anledning och enär, i likhet med livad Rikets Ständer äfven funnit, någon
direct tillämpning häraf ej kunde göras på Nyeds Bergslag, då densamma för Bergs-
lags-privilegiernes tillgodonjutanele icke haft sådane förbindelser sig älagde och alltså
Stats-Utskottcts Utlåtande, N:o 2 55.
icke eller genom deras uragtlåtande kunnat anses förmoner. förlustig, uti Nådigt bref
af den 6 Mars i83o, förklarat, att Nyeds Bergslag än vidare finge vid dess Bergs-
1 ags—privilegier bibehållas, och att slutligen, efter hvad. nu till fullo upplyst vore, för¬
hållandet i berörde hänseende vore uti Heds och Gunnilbo socknar alldeles enahanda,
som i Nyed, Collegium arisåge sig ega all anledning till underdånig hemställan derom,
att, med tillämpning af de för Nyeds Bergslag gällande grunder, Heds och Gunnilbo
socknar måtte befrias ifrån åläggandet af nva eller Landslags-onera, helst dessa socknar
icke nu mera än förr torde kunna åtaga sig och framgent underhålla någon
tackjernsliilverkning, som skulle grundas på skogstillgångar, hvilka för de i orten
redan privilegierade tiilverkningarne vore påräknade ; att vidkommande sedermera
frågan om Bergslags—privilegicrnes indragning i Skinskattebergs socken, ehuru det vo¬
re ostridigt, att den hemmanen i samma socken af ålder åliggande skyldighet att
blåsa tackjern blifvit af åtskillige bland dem i senare tider eftersatt, och att Kronan
derigenom gatt i mistning af större delen utaf dess förut, medelst tionde-tack jernet,
af blåsningarne påräknade inkomster; likväl, och då förhållandet äfven här vore vida
skiljagligt från det i Gunnarskogs socken i Wermland, hvarest bergslags-frihcten,
jemnlikt Kongl. Brefvet den 10 December i8a5, redan blifvit indragen af det skäl,
”att socknen, som förut, genom Kongl. Resolutionen den i5 April 1762., blifvit vid
Bergslags-privilegierne bibehållen, med villkor att idka tackjerns-tillverkning, dels se¬
dermera under framflutne 60 år icke tillverkat något tackjern, dels icke eller vore i
tillfälle att det för Bergslags-frihetcrnes åtnjutande förelagde villkor för framliden upp¬
fylla;” då deremot, uti Skinskattebergs socken en del hemmans-egare erbjudit sig att
framgent idka blåsning i serskilde hyttor, eller ock erlägga en emot tionde-jernet
skäligen svarande skattejerns-afgift, under det att, å andra sidan, större delen af hem¬
manen i socknen eller, enligt Bergmästarens beräkning, nära 3o hela hemman af socknens
4 8/g mantal, antingen i stöd af gällande Författningar, emellan Kronan samt Skinskatte¬
bergs och Baggå bruksegare ingångne byten och i sammanhang dermed åtagen dryg
skattejerns-afgift eller såsom Riddarhytte Koppar-verk, emot befrielse från blåsnings-
skyldigheten, redan underlagde, eller ock, såsom ännu för tackjerns-tillverkning an¬
vände, eller enligt 1686 års Relation för ortens gamla smiden bestämdt anslag-
Jie, i sjelfva verket syntes ega en gifven rätt att, utan rubbning af ortens Bergslags-
natur och deraf beroende skattläggning, oförkränkte bibehållas uti det skick, hvar¬
uti de genom Regeringens vidtagne Författningar eller meddeldte serskildta Resolutio¬
ner en gång komma; alltså, och då härtill lades, att Bergslags-friheten för dessa 3o
hemman ingalunda kunde anses vara utaf hemmans-innchafvarne genom underlätet
uppfyllande af åtagna förbindelser i något afseende förverkad, vore Collegium, lika
sned Bergmästaren, af den tanka, att någon egentlig indragning af Bergslags-privilegi-
erne icke eller uti Skinskattebergs socken skäligen borde ega rum, desto mindre sorn
Stats-Ulshotlets Utlåtande, N:o 255.
dels tackjerns-blåsningens aftagande eller uppkörande äfven för de 18' hemman, livil¬
lia dertill numera ensamt kunde skyldige anses, onekligen blifvit till någon del för-
anledt genom byltelagens söndring, till följd af Styrelsens före detta på olika tider
vidtagne beslut om vissa bergsmans-liemmans läggande under bruken och derigenom
möjlig blifven smides-tillökning i orten, samt om andra hemmans frikallelse frän bläs—
nings-skvldigheten till förmon för Riddarhytte koppar-verk, som likväl genom en hö¬
gre tillverkning, »ch deraf utgående koppar-afrad troligen återgäldat Stats-verket den
sålunda uppkomne minskning uti tionde-tack jernet, dels de fleste af allmogen förkla¬
rat sig villige att genast gå i författning om Främshytte masugns återuppbyggande,
ecb blåsniugens igångbringande derstädes; hvaremot och enär villkoret af tackjerris-
til I verk ningens fortsatta bedrifvande i och för Rergslags-privilegiernes tillgodonjutande
inom Skinnskattebergs socken stöde fast, åtminstone för vid pass i8f hemman, men
åläggandet af en ovillkorlig eller till visst belopp utsatt årlig tackjerns-tillverknfng,
enligt Collegii tanka, icke syntes böra ega rum, emedan tack jerns-tillverkningen, så¬
som hvarje annan näring, måste i utöfningen vara fri, så vida den med fördel skul¬
le kunna drifvas, hvilket, med afseende ä ti 11 ver k nings-beloppet, i synnerhet vöre nö¬
digt i Skinnskattebergs Bergslag, sedan skogarne genom en ökad bruksrörelse blifvit
medtagne, samt i öfrigt ej på alla ställen kunna med lika fördel till blåsning använ¬
das, Collegium i underdånighet hemställt, om icke, i stället för den ifrågasatta in¬
dragningen af Bergslags-privilegierne, en sådan jemnkning utaf nämnde privilegier må
vidtagas, att alla i Skinnskattebergs socken varande hemman, som, till deltagande i
lackjerns-blåsningen ännu vore skyldige, skulle behörigen till blåsning indelas, antin¬
gen uti Främshytte masugn, om hvars återuppbyggande en del bergsmän sig redan för¬
enat. eller uti Jerdsjöbo, Billsjö och Bastmora hyttor, eller ock, derest belägenheten,
skogstillgångarne eller andra orsaker deremot lade hinder i vägen, i annat fall, ovill¬
korligen borde, såsom här, äfvensom i Norbergs bergslag, tillförne skett, få sig åsatt
en ständig skattejerns-afgift, men hvilken afgift dock, med lästadt afseende på hem¬
manens förut icke laga beskattning, och den ordinarie rotering, desamma äro under-
derkastade, Collegium i underdånighet ansåge icke kunna eller böra högre utsättas,
än efter två skeppund tackjern för helt heminan, samt i förhållande derefter för min¬
dre hemmans-delar.
Kongl. Kamrnar-Collegiurn, som derefter erhållit Nådig befallning att i äm¬
net afgifva lind. utlåtande, har, till följd deraf, under deri i i October 183y andra-
git: att då, enligt det af hemmans-egarne i Heds och Gunnilbo socknar åberopade
Kongl. Bref af år 1680, rörande dessa socknars befrielse från dagsverkens utgörande
till Kungsör eller till ängsbergning på ön vid Köping, denna befrielse icke medgif-
vits derföre, att hemmanen vore inom Bergslag belägne och egde njuta Bergslags frihe-
Stats-Utskottets Utlåtande, JV:o i55.
ter, utan på den grund, att dem folie alltför tungt att antaga sig den påbjudne ängs-
bergniugen, enär de vore öfverlastade med arbete, koblningar oell körslor till berg¬
verkens underhållande och fördrifvande, omförmälde Kongl. Bref, efter Kammar-Col-
legii tanka, icke innefattade något nytt stöd för berörde socknars talan i mälet; att,
ehuru af deri i Collegii archiv anställde noggranna utredning, angående förhållandet
nied nämnde bergslags-ort sedan äldre tider tillbaka, icke kunnat inhemtas, när Bed
och Gunnilbo socknar öfvergå» till bergslags-natur, fastän upplyst blifvit, att under
åren 1608 till och med 1619 tack jerns-blåsning verkligen utöfvats och tionde-
tackjern utgjorts af åtskillige hemman i Gunnilbo socken, hvilken tillverkning emed¬
lertid svntes der sedermera hafva upphört, likväl och enär genom berörde utredning
blifvit ådagalagdt, att hemmanen i Gunnilbo och Heds socknar fått åtnjuta befrielse
frän eller lindring uti de dem af ålder åsatte räntor, dels i stöd af tack jerns-bläs-
niugen och ernof skyldighet att den uppehålla, dels derföre, att de med kohlningoch
körslor samt andra tjenstbarheter betjeriade de i orten varande, kronan den tiden
tillhörige bruk och bergverk, men nu styrkt vore, att under snast förflutne tid af
nära 200 år tackjerusbläsning icke egt rum eller tionde-tack jern blifvit utgjordt
inom Gunnilbo socken, samt att inom Heds socken äter under ingen tidpunkt sådan
blåsning är vorden verkställd eller tioride-tackjern crlagdt, och Kronan jemväl länge¬
sedan upphört att ega och drifva bruk eller bergverk inom denna bergslagsort ; så
och emedan icke eller visas kunnat, att de tjenstbarheter, Kronan under sitt egovälde
innehaft, blifvit ät de enskilde Bruksegarne vid egendomarnas upplåtande med Kro¬
nans rätt afstådde, kunde Kammar-Collegium, sedan vid nu verkställde undersökning
blifvit upplyst, att icke eller hädanefter tackjerusbläsning inom dessa begge socknar
kunde ega rum, icke för sin del biträda den af Bergs-Collegium om Bergslags-privi-
legiernas fortfarande bestånd för Gunnilbo och Heds socknar yttrade åsigt, utan der¬
emot i underdånighet tillstyrkt, att, hvad berörde socknar anginge, vid Kongl. Maj:ts
och Rikets Ständers redan fattade beslut om ifrågavarande privilegiers indragning må
'förbli!va och hvad socknemännen till ändrings vinnande deruti nu ytterligare anfört,
således utan afseende lemnäs.
Beträffande Skinskattebergs socken, har Kammar-Collegium upplyst, att af de
inom berörde socken belägne /[S -lg mantal, enligt 1820 års Jordebok, il mantal
vore säterier, 2‘ mantal krono, anslagne till boställen, och mantal purt frälse,
hvilka hemman således, i följd af deras natur, icke kunde vara föremål för ifråga¬
varande förändrade reglering, samt att bland de återstående Krono- och Skatte-hem-
manen någon förändring i grundräntorne för underlåten tackjerns-tillverkning icke
torde kunna ega rum för 9°^ mantal, som betjena Riddarhytte bruk med kohlning och
körslor samt deremot äro från blåsning frikallade; hvadan endast återstode 2^5
Stats-Ut skottets Utlåtande, Nio 2 55.
mantal, alla, med undantag af i hemman Krono, af skatte natur, hvilka syntes vara
nämnde förändring underkastade, helst deras hittills åtnjutne Bergslags-privilcgier
måste med verklig tackjerns-blåsning, men icke genom stångjerns-brukens betjenande
med kohlning och körslor, försvaras. Och sorn det af Bergs-Collegium framställde för¬
slag, angående skattejcrns-afgifts utgörande af de bland närande skatte- och krono¬
hemman, hvilka icke blefve till tackjerns-blåsning indeldte, hvarken stöde tillsammans
med de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer i denna fråga redan gifne föreskrifter
eller med de, angående grunderne och sättet för hemmans skattläggning, gällande all¬
männa Författningar, har Kammar-Collegium ansett sig icke kunna detsamma under¬
stödja, utan tillstyrkt, att hvad Kongl. Majrt och Rikets Ständer jemväl beträffande
Skinskattebergs socken redan förordnat, raå till behörig verkställighet befordras, så att
alla de hemman bland nyssnämnde 27“*? mantal, skatte och krono, hvilkas egare eller
innehafvare vid den af Bergmästaren hällne undersökning icke förklarat sig hugade
att tack jerns-1 i 11 ver k ning hädanefter idka i den mon, att tionden af deras årliga till¬
verkning blefve svarande emot den förminskning i deras grund-ränta, som, i följd af
Bergslags-prividegierne, nu komme dem lill godo, emot hvad hemman af samma be¬
skaffenhet och mantal i Lands-lagcn utgöra, samt till bedrifvande af så beskaffad
tackjerns-blåsning kunna åstadkomma erforderlig kohl-lillgång och derföre varda i vissa
hyttelag indclde, må i behörig ordning åsättas det grundränte-belopp, sora ;tf hem¬
manen utgjordes, innan vid Bergslagens inrättning deras af ålder dragande räntor
förminskades, till likhet med hvad för lika beskaffade hemman inom Landslag pröf-
vas rättligen på hvarje hemman belöpa; hvaremot alla å hemmanen i denna ort, en¬
ligt serskilde beslut, tillkomne skattejerns-afgifter skulle försvinna och de hemman,
som hädanefter icke komme att uti någon tackjerns-blåsning deltaga, jemte redan dra¬
gande ordinarie rotering, vidkännas alla de utskylder, som, af hemman i Landslagen
utgå, men deremot befrias både från skattejernet och öfrige besvär, dem i egenskap
af Bergslag ålegat.
Genom Nådig Remiss af den i5 sistlidne Februari, har Kongl. Majit, som i
detta mål velat inhemta Rikets Siänders yttrande, innan Kongl. Maj:t deröfver fat¬
tar Dess Nådiga beslut, i sådant afseende till Stats-Utskottet öfverlemna! samtlige
till målet hörande handlingar.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, har Utskottet, hvad först an¬
går Heds och Gunnilbo socknar, ansett, att, då Rikets Ständers underdåniga skrif¬
velse af den 3o November 1829, N;o 202, i fråga om upphörande af Skinskatte¬
bergs Bergslags-privilegier, innehåller, att, som de privilegier, hvarpå Bergslags-frihe-
ten sig från början grundat, icke kunnat företes och Rikets Ständers yttranden så¬
ledes voro föranledde af de handlingar, som kommit Rikets Ständer tillhanda, Rikets
Stals-Utsliottcts Utlåtande, N:o 255.
Ständer i underdånighet anhöllo, att, derest vederbörande framdeles skulle kunna
framvisa sådana documenter, som bestyrka deras anspråk på Bergslags-frihetens fort¬
satta tillgodonjutande, förhållandet dermed först måtte undersökas, till utrönande,
huruvida sådant kunde föranleda till någon ändring i hvad Rikets Ständer då i un¬
derdånighet tillstyrkte, samt vederbörande hemmans-egare uti Heds och Gunnilbo
socknar på grund häraf, vid deri undersökning, som, i anledning af Rikets Ständers
nyssnämnde skrifvelse, uti orten blifvit hållen, sökt styrka, att socknarne verkligen
vore till bergslags-fri het berättigade, verkan af denna bevisning nu bör i betragtande
tagas. Härvid förekommer visserligen, att sjelfva privilegierne icke, mera än till¬
förne, kunnat företes och att det åberopade Kongl. Brefvet den 20 November i685
endast angår sockn3rnes befrielse ifrån ängsbergning på ön vid Köping och dagsver¬
kens utgörande vid Kungsör; men enär samma Kongl. Bref utmärker, att berörde
befrielse för de ifrågavarande socknarne beviljades, på grund deraf, att de voro med
arbete, kohlningar och körslor till bergverkens underhållande och fördrifvande öf-
verlastade, samt det icke vid den uti Kongl. Kammar-Collegium hällne archivi-un-
dersökning kunnat utredas, att den Bergslags-frihet, nämnde socknar af ålder tillgodonjutit,
blifvit beviljad för tackjerns-blåsning, sorn väl i Gunnilbo socken varit bedrifven,
men redan efter ar 1619 upphört, vill det emedlertid af allt detta synas, sora den
Bergslags-frihet, hvilken varit berörde socknar ntedgifven, grundats icke på bytte-
bruk, utan på det biträde vid bergverken uti orten, som af dem blifvit lemnadt,
samt att förhållandet således är enahanda, som med Nyeds Bergslag, i afseende
hvarå Rikets Ständer, genom underdånig skrifvelse af den ii Februari i83o, N:o
35g, förklarat, att, då den för Bergslags-privilegiernas tillgodonjutande ej haft grufve-
brytning och tackjerns-liilverkning sig ålagde och således ej eller, genom uragtlåtandct
deraf, kunde anses förmonen förlustig, skäl ej förekomme till indragning af de privilegier,
berörde Bergslag tillgodonjutit. På grund af allt detta och då för öfrigt sådane förändringar,
som kunna leda till förökning uti de skattebidrag, hvilka af ålder blifvit af hemman ut¬
gjorde samt grundlagt de värden, hvarefter afhandlingar om hemmanen egtrum.ickeutande
mest giltiga och ostridiga skäl böra till väga bringas, finner Utskottet sig böra tillstyrka,
det Rikets Ständer måtte för deras del besluta, att, vid numera
utredda förhållande, skäl till indragning af de Bergslags-privilegier,
Heds och Gunnilbo socknar af ålder åtnjutit, icke förekomma.
Vidkommande åter Skinskattebergs socken ; så och då det finnes behörigen
U.tredt, att skyldighet att blåsa tackjern af ålder ålegat hemmanen uti denna socken,
fastän densamma, dels för visse ibland dem af serskilda orsaker upphört, dels af andra
obehörigen blifvit åsidosatt, har Utskottet, med hufvudsakligt instämmaude uti
i6
Stats-Vtskottets Memorial, N'.o a56.
hvad Kongl. Bergs-Collegium, på sätt förrbemäldt är, i afseende härå yttrat, skolat
tillstyrka Rikets Ständer
att i underdånighet anhålla, att de uti berörde socken varande hem¬
man, hvilka ännu äro till deltagande uti tackjerns-blåsning skyldige,
måtte antingen, på sätt en delegare sig erbjudit, till blåsning å vis¬
sa masugnar indelas, eller ock, derest giltige hinder deremot möta,
åsättas en ständig skattejerns-afgift, motsvarande den nedsättning uti
onera efter Landslag, sorn hemmanen genom Bergslags-friheten kunna
anses tillgodonjuta.
Stockholm den 24 Juli 1840.
Nio 256.
Mern or i al.
Det är anledning till anmärkning emot Stats-Rådet samt Föredraganden för
Handels- och Finans-Ärenden, hvarom remiss begäres till Constitutions Utskottet, in¬
för hvilket anledningarne uppgifvas skola.
Stockholm den 28 Juli i84o-
#
STOCKHOLM, El-mcns och Granbergs Tryckeri, 1840.
'Stats-TJtslcottets Utlåtande, JV:o 2 57,
«
N:o 257.
Anie. till Exp. Tilsit, den 3i Juli, lil. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Pro¬
position om pensioner för f. d. Stats Ilåden Herr
Friherre Åkerhjelm och Herr Grefve Härd.
(U. AO
Gfenom Nådig Proposition af den 19 sisllidne Maj, sorn finnes inla¬
gen under N:o 65 uti första samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens Pro-
locoll vid innevarande Riksdag, och således här endast åberopas, har
Kongl. Majit, på der anförde skäl, föreslagit Rikets Ständer att åt F. d.
Stats-Råden Friherre Åkerhjelm och Grefve Hård bevilja pensioner, för
den förre af 4>5oo fl:dr och för den senare af 4,000 R:dr årligen; och
har Stals-Utskotlet, jemte ifrån samtlige Riks-Stånden erhållen remiss å
Högslberörde Nådiga Proposition, tillika undfått del af de dervid hos Rid-
derskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden afgifne yttranden,
af hvilka de flesta innefatta bestridande af de ifrågaställde pensionerne:
varande jemväl uti Borgare-Ståndet yrkadt, att Utskottet borde, till led¬
ning för Rikets Ständers omdöme, införskaffa och framlägga upplysning om
den tid, Herr Friherre Åkerhjelm och Herr Grefve Härå uti Statens tjenst
användt.
Då Utskottet nu går att afgifva dess infordrade yttrande i ämnet,
anser Utskottet sig, i anledning af nyssnämnde yrkande, böra först med¬
dela den upplysning: att Herr Friherre Åkerhjelm, sorn är född år i 77^*
inträdde i militär-tjenst år 1798 och år 18ir derifrån undfick afsked; år
1818 utnämndes till Directeur vid Kongl. Hof-Capellet och Spectaclerne,
hvarifrån afsked erhölls år 1823; år 1821 ingick som Fullmägtig uti Riks-
gälds-Contoiret; år 1826 förordnades till Ordförande i Styrelsen öfver
Fängelser och Arbets-inrättningar i Riket, år 1827 utnämndes till General-
Tull-Directeur och år 1831 befordrades till Stats-Råd; samt alt Herr Grefve
Hård, som är född år 1790, ingick år 1809 såsom E. O. Canzlist i
Justitiae-Bevisionen, utnämndes år 1812 till vice Häradshöfding, erhöll år
1813 Kongl. Majtts Nådiga Fullmagt å Häradshöfdinge namn, heder och
värdighet med tour och befordringsrätt, förordnades åren 1824 och 1826
att förrätta Landshöfdinge-Embetet uti Östergöthlands Län, utnämndes år
1826 till Justitiae-Råd och befordrades år i836 till Stats-Råd.
Bih. till R. St. Prot, 1810. 4 Sami. 1 A/cl. 2 Band. 12 Häftet.
2
SteUs-TJtslottets Utlåtande, N'o 207.
Enligt hvad sålunda blifvit upplyst, hafva Herr Friherre Åkerhjelm
och Herr Grefve Hård hvarken tillryggalagt den tjenstetid eller uppnått
den ålder, som, äfven med förutsättande af bestyrkt sjuklighet, erfordras
för pensions erhållande å Indragnings-staten , och då beviljandet af pensio¬
ner således skulle utgöra ett undantag ifrån allmänna Förfallningarne,
hvartill Ulskottet, för dess del, anser skälig anledning så mycket mindre
för närvarande förekomma, som Constitutions-Utskottet funnit sig föranlå¬
tet att icke allenast ställa nu ifrågavarande f. d. Rådgifvare under
tilltal inför Riks-Rätt för åtskillige felagtigheler, utan oek serskildt emot
dem anmärka en mängd omständigheter, i anledning hvaraf anmälan, en¬
ligt 107 §. Regerings-Formen, blifvit ifrågaslälld j
finner Utskottet sig icke kunna de äskade pensionernes be¬
viljande tillstyrka.
Stockholm den zg Juli 1840.
Reserv alto ner :
Åf Herr Friherre Oxenstjerna: som ansåg alt halfva beloppet af de
utaf Stats-Råden Friherre Åkerhjelm och Grefve Härd hittills innehafde
löner borde å Allmänna Indragningsstaten för dem uppföras.
Af Herr rv. Troil j, Emil;
iro ”Reserverar jag mig emot, alt Utskottet ej, i öfverensstämmelse med
hvad större delen af Bonde-Ståndet vid den Nådiga Propositionens re¬
mitterande yrkat, beslutat föreslå Rikets Ständer att ej till pröfning upp¬
taga denna fråga förr, än det för hand varande åtalet inför Riks-Rätt emot
de båda ifrågavarande Stats-Råds-Ledarnöterne blifvit i behörig väg afgjordt
samt att anledningen till nppskofvet inför Kongl» Majit anmäla. — Det
förekommer mig i hög grad besynnerligt, att på samma gång Justitie¬
ombudsmannen är i begrepp att å Rikets Ständers vägnar företaga en
Critninal-rättegång emot tvänne personer, desse samma Ständer skola öf¬
verväga om, huruvida de åt dem vilja anslå penningesummor, för hvilkas
erhållande ingen laglig rätt lian åberopas.
2:0 Reserverar jag mig mot det beslut, hvari Utskottet stannat i huf-
vudfrågan. Jag föranledes ej dertill af något ömmande hvarken för
den ena eller andra personen, utan af hvad jag anser en klok beräk¬
ning af Statens sanna fördel föreskrifva. Det faetiska förhållandet, som af
ingen betviflas, är att de båda f. d, Stats-Rådens afgång ur Konungens
Råd varit en följd af det ogillande af deras rådgifvare-åtgärder, som inom
Stats-Utslcoltels Utlåtande, N:o 257.'
3
ea afgörande pluralitet af Rikets Ständer gaf sig tillkänna; dervid bör lik¬
väl ihågkomnias, att desse Herrar, vid deras inträdande i Rådkammaren
ej befunno sig i strid med dåvarande Riksdags-majoritet. De opinioner,
hvilka nu vunnit öfvervigten, uppenbarade sig under Riksdagen 1828—3o
nästan endast inom 2:ne Riks-Stånd och äfven der endast såsom en under¬
lägsen opposition. Om det nu blifver en antagen praxis, att personer,
sorn i öfverensstämmelse med den rådande parlamentariska majoriteten in¬
gå i Ministeren, då de genom tidernas omvexling befinna sig i minorite¬
ten, och derföre se sig nödsakade att afgå, hvarken må ega att återgå till
de tjenster, de förut innehaft, eller hafva att af Staten förvänta något un¬
derstöd för deras återstående lefnad, så befarar jag, att ingen person, som
ej eger betydlig enskild förmögenhet, eller åtminstone fullkomligt ekono¬
miskt oberoende, finner sig kunna våga försöket, att på denna upphöjda
plats gagna fosterlandet, om ej tilläfventyrs militärer, enär Grundlagen
tillåter dem att i sådant förhållande bibehålla deras förra tjenster. Om.
det ej kan nekas, att ett af de aldra vigligaste syftemålen vid ordnandet
af Statens angelägenheter måste vara, att Konungens Råd måtte komma
att utgöras af de på en gång mest redlige, upplyste och skicklige män,
fosterlandet eger, så kan det ingalunda vara väl betänkt, att valet måste
inskränkas inom egendoms- och penninge-aristocratien , en dass, som inom
vårt land ej är synnerligen talrik, och der måhända de utmärkte egenska-
perne ej äro mindre tunnsådde än inom de öfrige. Hade Domstolen fällt
desse Herrar för någon lagöfverträdelse, då vore förhållandet helt annat;
men så länge sådant ej skett, är man ej berättigad att bortblanda en an¬
klagelse med ett Utslag. En hvar bör kunna taga sig tillvara för öfverträdandet
af bestämda lagar, men inga Statsmanna-egenskaper i verlden kunna i ett
representativt samhälle förvissa om ett oafbrutet bibehållande af parlamen¬
tarisk majoritet.
Då jag sålunda anser klokheten bjuda, alt Grefve Hård och Friherre
Åkerhjelm må af Rikets Ständer uppföras på Allmänna Indragnings-staten,
tror jag, alt, i afseende på beloppet, en ledning för omdömet kan hem-
tas från sjelfva Grundlagen. Den bestämmer halfva lönen såsom pension
för de Justitias-Råd, hvilka opinionen aflägsnar, och jag tror samma regel
äfven i enahanda fall lämplig för Stats-Råder.”
Härmed förenade sig Herrar Friherre Leijonhufvud, A., af Harmens,
Biskop Hedren, Prostarne Åstrand, Agrell, Licdzeh, Stenhammar, Af¬
zelius och Hallbeck,
4 Stats-Utskottets Utlåtande, 2V;o 258.
Herr Grefve Horn instämde hufvudsakligen uti 2idra punkten af
denna reservation.
Af Herr Helsingius, som tillkännagaf, att han icke deltagit uti Ut¬
skottets beslut.
N:o 258.
Auli. till Exp. Utsi. den 3i Juli", II. 2 e: m.
Utlåt enide, i anledning af Konfl. Maj:ts Nådiga Skrif¬
velse, angående uppförande å Indragnings-staten
af löne-ersättning åt f. d. Stats-Secreterarne Grip
och v. Hartmansdorff. (U. Ä.j)
Ifrån samtlige Riks-Slånden har Stats-Utskotlet fått emottaga remiss
å Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af den iq sisllidne Maj, hvarigenom,
sedan Kongl, Majit funnit f. d. Stats-Secreterarne Grip och v. Hartmans¬
dorff, hvilkas befattningar genom Stats-Rådets förändrade organisation upp¬
hört, vara berättigade att, intilldess de till andra embeten med motsva¬
rande eller högre löner på stat kunna varda i Nåder utnämnde, bibehål¬
las vid innehafvande löneförmoner af 4,000 R;dr, med derunder beräknade
260 tunnor span mål för hvardera, Rikets Ständer blifvit härom underrät¬
tade, på det att vid Indragnings-stalens reglerande,, nödige medel härtill
måtte kunna anvisas; hvarjemte Kongl. Majit meddelat Rikets Ständer,
att Slats-Conloiret emedlertid erhållit Nådig befallning att de ifrågavaran¬
de lönerne fortfarande utbetalar varande berörde Nådiga Skrifvelse inta¬
gen under Nio 64 uti Bi hanget till Riks-Ståndens Protocoll vid innevaran¬
de Riksdag, och hvartill Utskottet i öfrigt får hänvisa; äfvenså har Utskot¬
tet erhållit del af de vid Skrifvelsens remitterande, hos Ridder-skåpet och
Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden afgifne yttranden, hufvudsakligen
innefattande bestridande af f. d. Stats-Secreterarne Grips och nj. Hart¬
mansdorff rätt att sine löner fortfarande tillgodonjuta.
Då Kongl. Mäjits meddelande icke innefattar Nådig Proposition,
utan endast en Skrifvelse, hvarigenom Rikets Ständer underrättas derom,
att Kongl. Majit funnit Herrar Grip och v. Hartmansdorff berättigade a-tt, i
följd af Stats-Secreterare-Embetenas upphörande, å Indragnings-stat åtri ju-
Stats-Utskottets Utlåtande, JY:o 2 53.-
5
ta ersättning, motsvarande de Iöne-förmoner, som åtföljt af dem förut in¬
neha fd'e så beskaffade embeten, samt att Kongl. Stats-Contoirel erhållit be¬
fallning att dessa medel utbetala, intilldess Rikets Ständer, vid Indrag-
nings-statens reglerande, dertill erforderlige anslag anvisat; så har Utskot¬
tet ansett, att, då det varit åt Kongl. Maj:t öfver lemnadt alt i de fall, då
personer, enligt gällande Författningar, äro till pension å Allmänna Jndrag-
nings-staten berättigade, om deras uppförande derå meddela Nådig före¬
skrift, hvad i förrberörde hänseende blifvit å Kongl. Majrts sida afgjordt,
icke kan belragtas annorlunda, än såsom ett Regerings-beslut, hvilket, emot
<40 § Regerings-Formen, icke kan blifva föremål för Rikets Ständers pröf¬
ning, hvadan Utskottet, sorn, vid sådant förhållande, funnit sig icke till¬
höra att ingå i bedömande, huruvida Herrar Grip och v. Hartmans-
dorff verkligen må hafva varit till den af Kongl. Maj:t dem tillagde för¬
mon lagligen berättigade, inskränker sin åtgärd till den hemställan,
att vid Indragnings-slatens slutliga reglerande må i och för
ifrågavarande löne-ersältning uppföras en tillökning af 8,000
R:dr B:C0.
Stockholm den 29 Juli 1840,
Reservationer:
Af Herr von Troil, Emil: ”Utskottet har fattat sitt beslut med en
rösts pluralitet, vid anställd votering, då contra-propositionen utgjorde vä¬
gran af allt anslag på Allmänna Indragnings-staten för de båda Stats-Se-
creterarne. Jag har ej deltagit i denna votering, emedan jag anser båda
alternativen vara origtiga. Af alldeles enahanda skäl med dem, jag fram¬
ställt för f. d. Stats-Råden Grefve Hårds och Friherre Åkerhjelm$ pensioneran¬
de, anser jag, att äl ven här halfva lönen hade bordt beviljas. Deremot kan
jag alldeles ej medgifva, att de f. d. Stats-Secreterarne ega någon laglig
rätt att bibehålla större elfer mindre del af de löner, sorn tillhört deras ford¬
na embeten. Grundlagen gör i sådant afseende en bestämd skilnad emel¬
lan förtroende-embeten och öfrige. Innehafvare af de förra kunna der¬
ifrån skiljas, ej allenast då Konungen är missnöjd med deras embets-ut-
öfning, utan ock då Konungen, med fullkomligt välbehag för mannen, fin¬
ner hans afgång vara af det allmänna bästa påkallad. Förgäfves torde
man i både Grundlag och allmän Lag forska efterett enda ställe, som an¬
tyder en rätt för förtroende-ernbetsmannen att bibehålla sin plats längre,
6
Stat s-Ut s k o itel s Utlåtande, N:o 2 53.
än Konungen finnér vara för Riket nyttigt. Man har sagt, att Her¬
rar Stats-Seereterare ej af Konungen blifvit entledigade, men jag frågar,
om ett fullständigare entledigande kan finnas, än upphäfvandet af sjelfva
embetet, och detta har ju Kongl. Maj:t gjort. Jag vill dock medgifva, att
billigheten i allmänhet kan synas bjuda, att förlroende-embetsmän, som af-
skedas, derföre, att deras embeten indragas, få behålla hela lönen, men
jag är fullkomligt öfvertygad, att verkliga fallet här icke är sådant, och
att Herrar Hartmansdorff och Grip otvifvelagtigt, oagtadt Slals-Rådets
förändrade organisation, fortfarit att vara medlemmar af Ministeren, om ej
den parlamentariska majoriteten lagt hinder i vägen. Den förstnämnde
upphörde, i anseende till denna majoritets märkbara förebud, redan för
tvänne år sedan, att utöfva Stals-Secreterare-befattningen, och vid Riksda¬
gens början kunde ej förspörjas, att han var ämnad alt återfå densamma,
för den händelse, att Stats-Rådets gamla organisation hade blifvit bibe¬
hållen.
Beträffande den Nådiga skrifvelse, som i detta ämne blifvit medde¬
lad, kan jag ingalunda deraf finna, att Kongl. Majit ansett Sig berättigad
att, på grund af gällande Författningar, saken afgöra, ty i sådan händelse
hade någon Nådig Skrifvelse derom lika litet behöft Rikets Ständer med¬
delas, som sådant någonsin ifrågakommer, då Kongl. Majit, på grund af
erforderlige tjenste- och lefnads-år, anbefaller afgångne tjenstemäns uppfö¬
rande på Allmänna Indragnings-staten. Jag kan ej annorlunda förstå den
Nådiga skrifvelsen, än att Kongl, Majit, med tillkännagifvande af sin åsigt,
öfverlemnar målet till Rikets Ständers pröfning, oell derjemte underrättar
dem, att Han anbefallt Stats-Contoiret att lönebeloppen emedlertid fortfa¬
rande utbetala.”
Af Herr Schartau: Då, enligt hvad Constitutions-Utskottet anmält,
Herrar Grip och von Hartmansdorff äro, för utöfvandet af deras befattningar
såsom Konungens Rådgifvare, ställde under tilltal vid Riks-Rätt, och så¬
dant möjligen kan medföra bestraffning, enligt gällande Ansvarighets-lag
för Stats-Rådets Ledamöter, Föredragande, m. fl, synes frågan om bemäl-
de embetsmäns pensionerande lämpligast hafva bordt uppskjutas, intilldess
nämnde åtal blifvit pröfvadt; då emedlertid framställning i ämnet af Kongl.
Majit blifvit hos Rikets Ständer gjord och lill Stats-Utskottet remitterad,
kunde det icke undvikas att yttrande i anledning deraf afgifva. Men uti
detta yttrande anser jag, att Utskottet hade bordt raisonera sålunda: ”Jem¬
likt 35 § Regerings-Formen voro Stats-Secreterare-befaltningarne förtroen¬
Stals-Utsloltets Utlåtande, N:o 258.
7
de-embeten, från hvilka innehafvarne kunde skiljas, när Kongl. Majit pröf-
vade Rikets tjenst det fordra, och desse innehafvare kunde således icke
anses vara vid em betenas och dermed förenade löne-förmoriers fortfaran¬
de bibehållande lika tryggade, sorn sådane embets- och tjenstemän, hvil¬
ka, enligt 36 §. Regerings-Formen, icke, utan medelst ransakning och dom
kunna ifrån sysslorne skiljas, hvilket förhållande ej eller var för Herrar
Grip och von Hartmansdorff' obekant, då de embetena emottogo. Af
Stats-Rådets förändrade organisation var ieke en ovillkorlig följd, alt Kongl.
Maj:ts förut varande Rådgifvare skulle ifrån sine befattningar skiljas, enär
de kunnat antingen såsom Föredragande eller eonsultativa Stats-Råd bibehål¬
las, i händelse de egt Konungens och nationens förtroende. Då nu delta
icke inträffat, och följaglligen Kongl. Maj:t funnit de ifrågavarande Rådgif-
varnes fortsatta användande icke för Rikets tjenst fordras, kunna de ej hel¬
ler hafva större laglige anspråk på lönernes bibehållande, än om de direct
blifvit af Kongl. Maj:t entledigade; och då i öfrigt skäl icke synes före¬
komma för Rikets Ständer att, af serskild välvilja, en dylik förmon dem
förunna, fann Stats-Utskottet sig böra hemställa, alt hos Kongl. Majit måt¬
te i underdånighet anmälas, att Rikets Ständer icke ansett sig böra bifal¬
la Kongl. Maj:ts Nådiga framställning om uppförande å Indragnings-stat
af löne-ersättning åt Stats-Seereterarne Grip och v. Hartmansdorff."
Härmed instämde Riksdags-fullmägtige Anders Andersson och Sven
Heurlin.
Af Herrar Walleyj Kjellberg och Unger samt Riksdags-fullmägtige
G. Appelqvist} B. Gudmundsson _, Anders Nilsson P. Persson och Nils
Persson, som förklarade sig vara från beslutet skiljagtige.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktrjckerietj 18/[0.
Stats-Ut skottets Utlåtande, N.-o 250.
1
N:o 259.
Auli till Exp. Utsli. d 31 Juli, lil. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Hans Janssons från Elfsborgs
Län motion, angående ersättning till Nämndemän och
Fjerdingsmän för si/ner och värderingar m. m.
(U. A.)
Med föranledande af Stats-Utskoltets Ullåtande N:o i3a, angående
beräkningen af tractamenten lill städernes Magistraispersoner och Borgare
vid syner och andra förrällningar för Kronans räkning, liar Hans Jansson
från Elfsborgs Län, uli en inom Bonde-Ståndet väckt och till Utskottet re¬
mitterad motion, deruti största delen af Ståndets ledamöter instämt, yrkat,
att Nämndemän och Fjerdingsman på landet må vid syner, värderingar,
inventeringar m. m. för Kronans räkning, när förrättningen varar längre
än en dag, undfå enahanda ersättning, som blifvit för städernes Magistrats-
personer och Borgare föreslagen jemte resekostnads-ersättning.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, enär, lill dess kunskap kom¬
mit, att Lag- samt Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, i anledning af
väckte motioner, afgifviL Utlåtande till Rikets Ständer, angående ersättning
till Nämndemän för alla förrättningar, som dem, i egenskap af ledamöter
i Härads-Rätt åligga, ansett sig böra inskränka sitt yttrande till ersättning
för sådane förrättningar för Kronans räkning, hvilka för Nämndemän, utan
utöfning af deras domarebefaltning, äfvensom för Fjerdingsmännen, kunna
komma i fråga, och sorn billigt är, att enahanda förmon, som, enligt Ut¬
skottets tillstyrkan uti Utlåtandet N:o i3a, borde komma städernes Magi-
st ratspersoner och Borgare till godo, äfven må tillfalla Nämndemän och
Fjerdingsmän, hvilka på landet för samma slags förrättningar tillkallas,
tillstyrker Utskottet,
alt Nämndemän, utom för de förrättningar, hvilka dem i
egenskap af ledamöter i Härads-Rätt åligga, äfvensom Fjer¬
dingsmän, må, när de tillkallas för syner, värderingar, in¬
venteringar m. m. för Kronans räkning, då förrättningen
varar längre än en dag, undfå tractamente, enligt hvad dem
Bill. till R. St. Fröt, tSJo. Ft Sami. 1 Afd, 2 Band. £3 Haft. I
2 Stats-Utskottets Utlåtande , N:0 260.
uti Expeditions-Taxan för förrättningar hos enskilde bestås,
jemte ersättning för resekostnaden, enligt gällande Rese¬
reglemente.
Stockholm den 3i Juli i84o.
N:o 260.
Aals. till Exp. Utsi:, den 31 Juli, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss uppå
f. d. Lieutenanten J. IV. af Uhrs underdåniga ansökning
om pension.
(U. A.)
Genom Nådig remiss af den 4 sisth Maj, har Kongl. Majit till Stats-
Utskotlet öfverlemnat en af f. d. Lieutenanten Isaak Wilhelm af Uhr i
underdånighet gjord ansökning: att han, som i egenskap af Fendrik vid f.
d. skärgårdsflottan, bevistat 1789 och 1790 års campagne och derunder er¬
hållit den dubbla medaljen för deltagandet i segrarne vid Fredrikshamn
och Svensksund, och sedan han år 1792 tagit afsked från krigstjensten för
idkande af coopvaerdie-sjöfart, etablerat in- och utrikes handel, men genom
ogynnsamma conjuncturer blifvit nödsakad att dermed upphöra, sedermera
sysselsatt sig med utgifvande af åtskilliga arbeten i sjöväsendet, hvilka ar¬
beten, jemnlikt Stor-Amirals-Embetets afgifne utlåtande af den 22 Mars 1887,
väl funnits vittna om ett varmt deltagande för saken och mycken nedlagd
möda, men ej ansetts kunna i deras nuvarande skick begagnas eller fullt
motsvara det dermed åsyftade ändamål, måtte, jemväl med afseende å en
genom oförutsedda olyckor, vid 70 års ålder iråkad ytterlig fattigdom,
hugnäs med någon pension af Staten.
Utskottet har tagit detta i öfvervägande, men som upplyst är, att
Lieutenanten af Uhr, efter att högst få år varit i Rikets tjenst, ännu i sin
första ungdom lämnat densamma och sedermera, i följd af misslyckade
enskilda handelsföretag, råkat i den nödställda belägenhet, hvaruti han
nu befinner sig, har Utskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka Rikets Ständer att den af
Lieutenanten af Uhr sökte pension bevilja.
Stockholm den 3i Juli iS4o.
Stats-Utskottets Utlåtandej N-.o 261.
3
261.
Auli. till Exp. Utsk. den 31 Juli, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Edenhjehns, G., motion, om
rättighet för nuvarande Vexel-Controllörer att få bibe¬
hålla de af dem innehafvande arfvoden.
(V. A.)
Med anledning af Allmänna Besvärs- oell Ekonomi-Utskottets Utlå¬
tande N:o 35, hvarigenom blifvit tillstyrkt, att Rikets Ständer måtte hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att Vexel-Controllörs-befattningarne
i Stockholm och Götheborg må upphöra, och de derföre utgående arfvoden
indragas, har Herr Edenhjelin, G.j inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
väckt en till Stats-Utskottet remitterad motion, deruti, på det anförde skäl,
att nuvarande Vexel-Controllören i Götheborg, genom indragning af det
tjenslen åtföljande arfvode, skulle, efter en 24-årig nitisk tjenstgöring, sjuk¬
lig och vid en uppnådd högre ålder, blifva i saknad af all utväg till sitt
lifsuppehälle, är vordet äskadt, att bemälde Controllör, ifall tjensten kom-
me att upphöra, måtte, för sin återstående lefnad, å Allmänna Indragnings-
Staten få uppbära de 800 Ridr, han förut såsom arfvode innehaft, äfven¬
som att, om förhållandet med Vexel-Controllören i Stockholm vore ena¬
handa, jemväl denne måtte samma förmon tillerkännas.
Då ifrågavarande befattningar endast varit och äro af tillfällig egen¬
skap, i följd hvaraf den dermed förenade ersättning icke blifvit såsom lön
fastställd, utan endast utgått i form af arfvode, kan Utskottet ej finna an¬
nat, än att de nuvarande innehafvarne, hvilka, om ett sådant förhållande
vid uppdragens emottagande icke saknat kännedom, äfven måste, ifall be-
fattningarne komma att, såsom öfverflödiga, indragas, frånträda de af dem
uppburne arfvoden, i följd hvaraf
Utskottet hemställer, att motionen må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 3i Juli 1840.
4
Släts-Utskottets Utlåtande, IV.-o 262.
N:o 262.
Ank. till Exp- UUk. den 31 Juli,, kl. 2 «. a.
Ullålande, i anledning af Herr Norins motion, angående
förnyelse af den förut väckte frågan om delegare-rätt
uti Civil-Statens Pensions-inrättning för Borgmästare i
Rikets Studer, med undantag af Stockholm, samt för des¬
se Embetsmäns enkor och barn„
(U. A.)
Uli en från VällofL Borgare-Ståndet till Stals-Utskottet remitterad
motion, har Herr Norin P. yrkat: att som, i anledning af Rikets Ständers
uti underdånig skrifvelse af den 7 November 1834 hos Kongl. Maj:t fram¬
ställde anhållan, att de åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom Borgmästare
i Rikets Städer, med undantag af Stockholm, måtte för sig sjelfve samt
enkor och barn beredas delagtighet i Civil-Statens Pensions-inrättning, Ci-
vil-Statens fullmägtige, hvilkas yttrande häröfver blifvit af Kongl. Maj:t i
Nåder infordradt, förklarat sig ej kunna ifrågavarande framställning bifal¬
la, i följd hvaraf uti det för Pensions-inrättningen af Kongl. Majit den iS
Maj i838 senast fastställde Reglemente, Borgmästarne icke eller finnas upp¬
tagne bland dem, som äro till delagtighet uti inrättningen berättigade, men
billighet och rättvisa högligen påkallade, att desse embetsman, hvilka man
svårligen kunde påstå mindre tillhöra Staten, än de, som äro uti Pensions-
inrättningen delagtige, jemväl måtte förunnas den förmon, att, sedan lif¬
vets kraftfulla dagar blifvit egnade åt Statens värf, se sin ålderdom tryg¬
gad för nöd, och ega förhoppning att efterlemnade enkor och barn ej blif¬
va i saknad af lifvets nödvändigaste behof, Rikets Ständer måtte „ för att
bringa deras redan vid sistlidna Riksdag uttalade önskan till verkställig¬
het, dels hos Kongl. Maj:t förnya den i sådant afseende gjorde underdå¬
niga framställning, dels i afseende på fortfarande Stats-anslag för Civil-
Statens Pensions-inrättning,. bestämma, huru mycket densamma må er¬
hålla, i den oförmodade händelse att Borgmästare ej varda bland dess del¬
egare upptagne, och hvad i motsatt fall inrättningen kan derutöfver i till¬
ökning af Staten årligen undfå,, dels ock slutligen förklara, att detta sist¬
nämnde anslag, ifall det af uppgifven orsak ej skulle tillkomma Allmänna
Pensions-inrättningen, må användas till bildande af en serskild Pensions-
Slats-Utikottets Utlåtande , N\o 262»
5
inrättning för Borgmästare i Städerne utom Stockholm, samt deras enkor
och harn.
Af Civil-Statens fullmägtiges vid 1837 års sammankomst till Kongl.
Maj:t afgifne underdåniga berättelse angående Civil-Stalens Pensjons-inrätt-
nings förvaltning inhemtas, att fullmiigtige ansett Borgmästarnes upptagande
såsom delegare uti inrättningen komma att tillskynda densamma en ökad
utgift af omkring 10,800 R:dr årligen, hvaremot deras påräknade årliga bi¬
drag ej kunnat antagas till mera än 4»3oo R:dr, och att det belopp, hvar¬
med utgiften sålunda lomme att öfverstiga inkomsten, ej kunde betackas
genom ränteafkomsten å de till capital fonderade, retroactiva afgifter, i
följd hvaraf och då flere, om ej de fleste Borgmästare i de mindre städerne,
i anseende till deras ringa lönevillkor, troddes komma att finna förmon-
ligt, att genast vid uppnådd pensionstid lemna tjensten och såväl derige¬
nom, sorn i hänseende till saknad rättighet att vid 65 års ålder kunna
uppföras till pension å Rikets Allmänna indragnings-Stat, uti större pro¬
portion än andra delegare gravera tjenstemanna-fonden, fullmägtige funnit
sig ej kunna medgifva Borgmästare rättigheten, att såsom delegare i Civila
J ensions-inrättningen vinna inträde.
Lika med Rikets senast församlade Ständer, kan Utskottet ej annat
än erkänna rättvisan och billigheten af den gjorda framställningen orri
Borgmästares upptagande såsom delegare uti Civil-Statens Pensions-inrätt-
ning, men då hvarken nedsättning uti det anslag, som redan af Rikets
Ständer blifvit Civil-Statens Pensions-iniättning beviijadt, skäligen bör kunna
kö.mrna i fråga, derföre att bemälde tjenstemän ej kunnat en sådan förmon
af inrättningens förut varande delegare medgifvas, eller lämpligt är, att Ri¬
kets Ständer, på förhand, och innan desse delegare sig yttrat, på hvad
villkor Borgmästarnes delagtighet uti inrättningen må kunna till vägabringas,
bestämma ett visst anslag för samma ändamåls vinnande, liar Utskottet
ansett sig böra tillstyrka Rikets Ständer
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet ånyo framställa deras
önskan, att Kongl. Maj:t, för beredande af delagtighet uti
Civil-Statens Pensions-inrättning för Borgmästare i Rikets
städer, utom Stockholm, samt deras enkor och barn, ef¬
ter enahanda grunder, som af Rikets Ständer vid senast
förQutne Riksdag antagits, täcktes i Kader infordra Civib-
Slatens fullmägtiges yttrande om och på hvad villkor sådant
uiå kunna medgifvas, hvarefter Rikets Ständer vid nästa
6 Stats-UIskottets Utlåtande, N\o 263.
Riksdag torde hafva att förvänta Kongl. Majrts Nådiga Pro
position i ämnet.
Stockholm den 3i Juli 1840.
N:o 263.
Ank. till Exp. Utsi:, d. 31 Juli, lil. ? e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet
N:o 107.
(D. A.)
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 107, i anledning af Herr af Forsells,
C., motion om anslag till bildande af en Pensions-fond för Landtmäteri¬
staten, har blifvit af Bonde-Ståndet bifallet, men deremot af de öfrige
Riks-Stånden återremitteradt, på grund af förekomne anmärkningar: att
som, enligt hvad motionären äfven upplyst, förslag om Landtmäteri-Stalens
upptagande såsom delegare uti Civil-Statens Pensions-inrättning redan blif¬
vit väckt af enskild tjensteman och delegare i samma inrättning, men vid
fullmägtiges senaste sammanträde afslaget, förmodades utgången äfven blifva
sådan, om enahanda framställning gjordes af Kongl. Maj:t, i följd hvaraf,
i fall ett gynnsammare svar skulle vara att förvänta, ett årligt tillskott
från Statens sida borde på förhand bestämmas, hvilket tillskott ej ansågs
kunna beräknas till mindre, än de af motionären för bildandet af en ser¬
skild Pensions-fond för Landtmäteri-Staten äskade 5,000 R:dr; att i alla
fall, äfven om en sådan fördel kunde med denna uppoffring från Stats-
Yerkets sida beredas Commissions-Landtmätarne, återstode likväl vice Com-
missions-Landtmätare och medhjelpare, hvilka skulle blifva derifrån ute¬
slutne, hvadan det syntes mera billigt och ändamålsenligt, att, på sätt
motionären föreslagit, detta anslag beviljades för den ifrågavarande serskilde
Pensions-fonden, uti hvilken äfven sistnämnde tjenstemän vid Landtmäteri¬
staten kunde få vara delegare, samt serskildt af ledamöter inom Borgare-
Ståndet, att, så länge Städernes embets- och tjenstemän äro uteslutne från
Civil-Statens Pensions-inrättning, Utskottet saknat skäl att tillstyrka, det
Commissions-Landtmätarne, eller hvilken annan civil corps som helst,
skulle upptagas såsom delegare uti Inrättningen.
Stats-Utskotlets Utlåtandej 2V:o 264.
7
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, som, i anledning af anmärk¬
ningen dervid, att städernas tjenstemän ej kunnat upptagas såsom delegare
uti Civil-Statens Pensions-Inrättning, får hänvisa till dess serskildt afgifne
Utlåtande N:o 262, i anledning af Herr Norins motion, angående förnyelse
af en förut väckt fråga om delegare-rätt uti Civil-Statens Pensions-Inrätt¬
ning för Borgmästare i1 Rikets Städer, med undantag af Stockholm, samt
för desse Embetsmäns enkor och barn,
ej ansett sig kunna frånträda sitt yttrande, att allmänna
medel ej höra tagas i anspråk för pensionerande af vice
Commissions-Landtmätare och medhjelpare;
och som det synes vara angeläget, att Rikets Ständer hafva sig bekant,
hvilka anspråk af förut varande delegare uti CiviRStatens Pensions-Inrätt¬
ning kunna göras för beviljandet af Commissions-Landtmätarnes upptagande
till delegare i nämnde Inrättning, innan anslag för sådant ändamål beviljas,
vidblifver Utskottet äfven sin tillstyrkan derom, att Rikets
Ständers åtgärd i detta afseende, för närvarande, måtte
komma att inskränkas till en underdånig anhållan hos Kongl.
Maj:t, det täcktes Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hö¬
rande, till Civil-Statens Pensions-Inrättnings delegare göra
Nådig framställning om Commissions-Landtmätarnes uppta¬
gande, såsom delegare uti Inrättningen, samt vid en blif¬
vande Riksdag Rikets Ständer underrätta om de villkor,
under hvilka sådant kan dem tillåtas.
Stockholm den 3i Juli 1840.
N:o 264.
Ank. till Exp. Utsi;, d. 31 Juli, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckte återremisser å Utlåtandet
N:o Ilo.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskottet, uti afgifvet Utlåtande N:o n5, dels tillstyrkt,
att, under vissa föreskrifne villkor, ett årligt anslag af i,5oo R:dr måtte
beviljas för det af Professoren Nils Akerman i hufvudstaden inrättade Or¬
topediska Institut, dels afstyrkt den derjemte gjorda framställning om ett
8
Stats-Utskoltets Utlåtande, N-.o 264.
visst årligt arfvode för Professoren personligen, har samma Utlåtande blif¬
vit af Ridderskapet och Adeln bifallet, af Presle-Ståndet återremitteradt,
på grund af flere ledamöters yrkande, att det för Professoren Akerman
äskade arfvode så mycket hellre bordt beviljas, som detsamma vöre ett
oundgängligt villkor för Institutets framtida bestånd, enär Professoren en¬
dast derigenom kunde sättas i tillfälle att vid Institutet underhålla en med¬
hjelpare, hvilken under hans tillsyn kornrae att bildas till hans efterträ¬
dare i framtiden, hvarjemte blifvit yrkadt, att icke blott de af Utskottet
tillstyrkte i,5oo R:dr, utan äfven det ifrågavarande arfvodet, hvars belopp
föreslagits till 1000 R:dr, måtte få beräknas och utgå från och med inne¬
varande års början, äfvensom alt medlen måtte, utan föreskrifne villkor
för deras utgående, slallas under förvaltning af den Direclion, som förut
disponerar de till en serskild fond för fattige patienter sammanskjulne me¬
del; af Borgare-Ståndet bifallet, i hvad angår det tillstyrkta anslaget i ,5oo
R:dr, men återremitteradt, i anledning af de fleste ledamöters uttryckte åsigt,
dels att för Professoren Akerman personligen måtte anslås ett årligt arfvode
till belopp af 800 eller 5oo R:dr, dels att serskildt måtte beviljas en sum¬
ma af 1,000 R:dr till lön för en medhjelpare, hvarjemte äfven inom detta
Stånd blifvit yrkadt, att medlen måtte ställas till ofvanbemälde Diree-
tions disposition, med redovisningsskyldighet inför Kongl. Sundhets-Col-
legium; samt af Bonde-Ståndet, i öfverensstämmelse med de fleste leda¬
möters mening, att intet anslag för Ortopediska Institutet borde beviljas,
återremiss genom votering beslutad, hvaremot 18 ledamöter anmält reser¬
vation.
Hvad först angår frågan om de redan af Utskottet, tillstyrkte t,5oo
R:dr för det af Professoren Akerman inrättade Ortopediska Institut, så
enär Utlåtandet i denna del finnes vara bifallet af tvänne Riks-Stånd och
anmärkning inom ett tredje endast förekommit, i afseende på villkoren för
anslagets utgående och sättet för dess förvaltning,
anser Utskottet sig böra samma yttrande vidblifva, såväl i
afseende på beloppet, som villkoren för dess utgående, en¬
dast med det föreslagna tillägg, att anslaget må varda ställdt
under förvaltning af den Direclion, som förut disponerar
de till en serskild fond för fattige patienter sammanskjutne
medel, och med redovisnings-skyldighet inför Sundhe-ts-
Collegium.
I afseende på liden, då detta anslag bör komma att taga sin början,
finnér Utskottet ingen anledning
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 265.
9
alt föreslå någon afvikelse från hvad, sorn eger rum för de
af Rikets Stander beviljade anslag i allmänhet, nemligen
att de komma att utgå och beräknas från den tid, då den
nya Stats-regleringen tager sin början.
Vidkommande åter det för Professoren Akerman personligen ifråga¬
satte anslag, så anser Utskottet, med fästadt afseende på bemälde Profes¬
sors förtjenstfulla nit och enskilda uppoffringar för tillvägabringandet af en
allmänt nyttig inrättning, samt med anledning af de inom 3:ne Riks-Stånd
framställde yrkanden, sig böra, med frånträdande af hvad Utskottet i detta
afseende yttrat,
tillstyrka, att för Professoren Akerman personligen må på
Riks-Stal®n uppföras ett arfvode, stort öoo R:dr årligen,
att intill nästa Riksdag utgå; hvaremot Utskottet icke fun¬
nit skäl tillstyrka det för en serskild Under-lärares aflöning
äskade belopp 1,000 R:dr B:co.
Stockholm den 3i Juli 1840.
N:o 265.
Ank. till Exp. Utsk. den 31 Juli, kl. % e. er.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet
N:o 133.
<u. A.)
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 133, i anledning af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Skrifvelse, angående väckt fråga om Statsanslag för en Pharmaceutisk
läroanstalt, hvilket Utlåtande bifallits af Bonde-Ståndet, bär deremot blif¬
vit återremitteradt af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-
Stånden, inom hvilka Riks-Stånd de fleste ledamöter, som sig yttrat, huf¬
vudsakligen instämt uti den af Friherre Sprengtporten yid nämnde Utlå¬
tande afgifne reservation, med tillägg af följande ytterligare skäl för bifall
till det ifrågasatte anslaget; att ett Pharmaceutiskt Institut icke för de nu¬
varande Åpolhekarne, hvilka, på grund af gällande Författningar, inne¬
hafva sine privilegier, vore af någon direct nytta, utan mera egentligen
afsåg en fördel för ej mindre utbildningen af den Pharmaceutiska veten-
Bih, till R. St, Prot, 1840. 4 Sami, 1 Afd, 2 Band, 13 Haft, 2
10
Stats-Utskottets Utlåtandej N\o 265.
skapen, än ock de många Studerande, som, i fall ett sådant Institut ej
komme att finnas, måste, hädanefter såsom tillförne, med mycken möda
och kostnad bereda sig enskild undervisning i dithörande kunskapsgrenar;
att Apothekarnes inkomster i senare tider ansenligen förminskats derige¬
nom, att Läkarne allt mera börja inskränka sina ordinationer, Apothekarnes
antal blifvit utvidgadt, Medicinal-Taxan nedsatt och mängden af droguer,
som på hvarje Apothek skola finnas, betydligen förökad; samt att, då det
visat sig, att Pharmaceuter på flere orter inom landet börjat använda sina
inhemtade kunskaper på industriella företag, såsom beredningen af pottaska,
smaltz, soda, stearin och nickel, eller så kalladt ny-silfver, det visade sig,
att det understöd, Staten kunde komma att lemna för Läro-anstaltens be¬
främjande, borde i en framtid komma att lemna en rik frugt.
Andra Talare hafva yttrat, att anslaget måtte bestämmas icke blott
till 1,000 R:dr, utan till i,5oo R:dr, hvilken åsigt af Preste-Ståndets fleste
ledamöter blifvit biträdd, eller till 2,000 R:dr, jemte 3,000 R:dr för en
gång, till inredning af lärosal, laboratorium, m. m., hvarförutan äfven åt¬
skilige ledamöter yrkat bifall till Utskottets förslag, under åberopande af
Apothekarnes pligt att, såsom uteslutande i besittning af denna närings¬
gren, äfven sjeifve vidkännas alla utgifter i och för yrkets befrämjande.
Med afseende på hvad sålunda inom trenne Riks-Stånd emot det först
afgifne Utlåtandet är vordet erinradt, och då den ifrågavarande läro-anstal-
ten så till vida obestridligen är för det allmänna af vigt, att derigenom
lios Apotheks-personalen befrämjas en för detta yrkes utöfning till allmän¬
hetens belåtenhet nödig insigt uti pharmacien och öfrige dithörande kun¬
skapsgrenar, har Utskottet, med frånträdande af berörde sitt förra yttran¬
de, ansett sig böra föreslå, att Staten i någon nion må deltaga i de kost¬
nader, som för vidmagthållandet af den redan genom Apolhekare-Societe-
tens frivilliga bidrag stifLade Pharmaceutiska Läro-anstalten ytterligare er¬
fordras; och som, enligt de upplysningar, hvilka af Apothekare-Societetens
Direction blifvit Utskottet meddelade, Societetens berörde bidrag årligen
uppgått till omkring 2,000 R:dr Banco, hvilken summa således äfven torde
kunna för framtiden påräknas, men den af Societeten föreslagna årliga Stat
torde kunna, utan hinder för Institutets bestånd, nedsättas till 3,000 R:dr,
får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständer, att ett årligt anslag af 1,000 R;dr
må intill nästa Riksdag beviljas, att till den i Stockholm
inrättade Pharmaceutiska Läroanstalt utgå, emot villkor, att
Apothekare-Societeten årligen dertill bidrager med ett be¬
Stats-Viskottets Utlåtande, N.o 266.
11
lopp af minst 2,000 R:dr B:co; att Läroanstalten ställes under
Kongl.Sundhets-Collegii inseende; samt att, om Apolhekare-
Societeten icke kan eller vill dessa villkor uppfylla, Statsan¬
slaget då genast kommer att till Riksgälds-Contoiret indragas.
Det serskildt äskade anslaget för en gång till inredning af Lärosal,
Laboratorium m. m. har Utskottet deremot, vid det förhållande, att Läro¬
anstalten, såsom uteslutande afsedd för Apothekare-yrket, sålunda torde,
oagtadt Staten dertill koinme att lemna bidrag, till större delen kunna an¬
ses såsom en enskild inrättning,
icke funnit sig höra tillstyrka.
Stockholm den 3i Juli 1840.
N:o 266.
Anis. till Exp, Utsk. den 31 Juli, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskot-
tets Utlåtande N:o 133, rörande väckt fråga om Kungs¬
gården Halltorps pä Öland återvinnande till Kronan.
(I. A.)
Utlåtandet Nio i35, deruti Utskottet af anförde skäl tillstyrkt Ri¬
kets Ständer att hos Kongl. Majit i underdånighet begära, att behörigt
Ombud må varda förordnadt, för att i laga ordning utföra den talan om
Kungsgården Halltorps återvinnande lill Kronan, samt de ersättnings-anspråk
i öfrigt, hvartill anledning kunde förefmnas, har, enligt Utskottet tillhan-
dakomne protocollsutdrag, blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden bifallet,
af Ridderskapet och Adeln afslaget samt af Preste-Ståndet till vidare hand¬
läggning återremitteradt; varande, till grund för återremissen, inom sist¬
nämnde Piiks-Stånd anmärkt: att, då, enligt hvad Utskottets Utlåtande an¬
tydde, besittningsrätten lill Kungsgården Halltorp redan år 1827 bordt
åter hemfalla till Kronan, men vederbörande auctoriteter, åt hvilka inseen¬
det å Stats-Verkets fasta egendomar är uppdraget, hittills uragtlåtit att i
förevarande afseende bevaka Kronans rätt och bästa, dessa auctoriteter
följagtligen åsidosatt en dem åliggande tjenstepligt, samt att, i händelse
åter Kronofogden Eneman verkligen varit behörig att utföra det af honom
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 267.
hos Härads-Räften väckta påstående om Kungsgårdens återgående till Kro¬
nan, Härads-Rätien, som vägrat alt berörde påstående till pröfning upp¬
taga, måste anses hafva i detta fall olagligen förfarit; hvadan och då så¬
ledes antingen en försummelse vid bevakandet af det allmännas fördel å
förstbemälde auetoriteters sida egt rum, eller Domstolens ifrågavarande be¬
slut icke varit med lag öfverensstämmande, det blifvit yrkadt, att Rikets
Ständers Justiiiae-Ombudsmans biträde borde till sakens lagliga hedrande
anlitas.
Enär tvänne Riks-Stånd bifallit Utskottets under N:o 135 afgifne
Utlåtande, och Preste-Ståndet jemväl synes hafva godkänt den af Utskot¬
tet gjorde hemställan om förordnande af behörigt Ombud, att i laga ord¬
ning utföra Kronans talan, i alseende på besillnings-rätten lill meranämn-
de Kungsgård, ehuru af ofvananförde orsaker frågan tillika ansetts böra till
Justitias-Ombudsinannens handläggning öfverlemnas, har Utskottet, vid så¬
dant förhållande,
icke funnit skäl att frånträda sitt i detta ämne förut med¬
delade yttrande.
Stockholm den 3i Juli i84o..
N:o 267.
Anfc. till Exp. Utsk. den 31 ää, kl. 2 e. bi.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N;ol6a, angående väckt motion om afskrif¬
ning af 1836 års spanmåls-arrende för Ryda Kungsgård
eller nedsättning i arrendets belopp.
(I. A.)
Till Stats-Utskottet hafva Preste- och Borgare-Stånden återremitterat
ofvanberörde, af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallne Ut¬
låtande, deruti Utskottet förklarat sig icke kunna tillstyrka afseende å en
af Riksdagsfullmägtigen Anders. Larsson från Upsala Län väckt, till Ut¬
skottets handläggning öfverlemnad, motion, innefattande hemställan, att i836
års spannmåls-arrende för Ryda Kungsgård, utgörande efter markegång
2,586; R:dr 3.2 sk. B:co, hnge afskrifVas eller,, i händelse denna förmon icke
Siats-Utskottets Utlåtandej N:0 267.
13
kunde arrendatorn beviljas, årliga arrendet för nämnde Kungsgård minskas
med 5o tunnor spanmål.
De ledamöter af förstbemälde a:ne Riks-Stånd, hvilka yrkat återre-
miss, hafva, med instämmande i Herr Biskopen Doctor Hedréns reserva¬
tion, ansett de af motionären åberopade omständigheter, serdeles den be¬
tydliga förlust, arrendatorn Stangenberg fått vidkännas derigenom, att de
lill Kungsgården hörande ängar, hvaraf den egentligen vinstgifvande afkast-
ningen af egendomen skulle hemtas, blifvit under trenne på hvarandra
följde år af gräsmask totalt förstörde, utgöra bevekande skäl för den sökte
eftergiften af ifrågavarande arrende för år i836, eller åtminstone böra för¬
anleda till någon minskning i arrende-afgiftens belopp. Till stöd för denna
åsigt har ytterligare blifvit anfördt: alt vid den arrende-auction, hvarå
Kungsgården af Stangenberg inropats, arrende-summan, genom egendomens
fördelning i 19 serskilda lotter, blifvit uppdrifven till dess nuvarande höga
belopp, hvilket med omkring 800 R:dr B:co årligen öfverstege, hvad som
förut varit conlraheradt;, att af de 289 tunnland, hvartill vid auctionen
arealen af Kungsgårdens åkerjord blifvit upptagen, endast 116 tunnland
tillhörde gården, hvaremot den återstående delen vore anslagen till 3o ser¬
skilda, på längre afstånd från hvarandra belägne torp, hvilka vid arren¬
datorns tillträde af egendomen till en del funnits utan åboer och i full¬
komligt lägervall; att,, då Stangenberg genom verkställde betydliga odlingar,
hvilkas ändamålsenlighet vitsordats, ej mindre af flera i orten bosatte landt¬
brukare, än ock af Landshöfdingen i Upsala Län och vederbörande Kro¬
nofogde, i väsendtlig nion bidragit ali förhöja egendomens värde, och för
framliden deraf bereda en ökad afkastning, sådant syntes göra honom för¬
tjent af någon vedergällning från det allmännas sida;, att så framt ifråga¬
varande eftergift af 1836 års spanmåis-arrende blefve beviljad, Stangenberg
ville förbinda sig att, vid arrendetidens utgång, aflemna 5o tunnland upp¬
brukad jord utöfver den vid Kungsgården förut befintlige åker, hvarigenom
Kronan, vid en förnyad auction, med säkerhet skulle kunna påräkna det
för egendomen nu fastställde arrende-belopp, hvilket, enligt hvad flere
sakkunnige och trovärdige personer intygat, vore, i förhållande lill nuva¬
rande utsäde, öfverdrifvet högt och endast med svårighet kunde af arren¬
datorn utgöras, samt att slutligen det af Kongl. Majit tid efter annan i Nå¬
der medgifne anstånd med inbetalningen af meranämnde spanmåis-arrende
för år i<836 jemväl tycktes antyda, att serskilda omständigheter i denna
fråga förekoinme, hvilka talade för den begärde afskrifningen af samma
arrende..
14
Stats-Utskottets Memorial, Nio 268.
Utskottet har icke underlåtit att fästa behörigt afseende å de inom
Preste- och Borgare-Stånden sålunda yttrade åsigter, äfvensom å de förfrå¬
gans bedömande meddeldte ytterligare upplysningar; men, ehuru härvid fö¬
rekommer, att, i händelse den sökte eftergiften af i836 års spanmåls-ar-
rende för Ryda Kungsgård icke varder af Rikets Ständer arrendatorn Stan¬
genberg beviljad, bemälde arrendator, om han äfven skulle kunna bereda
sig tillgång för] fullgörande af den honom åliggande betalnings-skyldighet
och såmedelst blifva i tillfälle att fortfarande bibehålla arrendet af nämn¬
de Kungsgård, likväl otvifvelagtigt måste i högst väsendtlig mon hindras
i sin hittills ådagalagda förtjenstfulla verksamhet för egendomens förbät¬
trande och uppodling, hvilket förhållande åter komme att menligt inverka
på Kungsgårdens framtida värde och sålunda medföra förlust för det all¬
männa, har Utskottet emedlertid, enär de tvänne öfrige Riks-Stånden god¬
känt Utskottets i detta mål förut afgifne Utlåtande, ansett sig häraf för¬
anlåtet
att samma Utlåtande vidblifva.
Stockholm den 3i Juli 1840.
JN:o 268.
Ant. till Exp. Utsls. den 31 Juli, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å St ats-Vt slot¬
tets Utlåtande N:o 166.
(I. A.)
Emot Utskottets under N:o 166 afgifne Utlåtande, i anledning af
väckte motioner, dels om rättighet för arrendatorer af Kronohemman och
boställen att undfå prolongation af innehafvande arrenden, dels om förän¬
dring i villkoren för dylika egendomars utarrendering, hafva hos Heder¬
värda Bonde-Ståndet anmärkningar blifvit framställde, hvilka föranledt Ut¬
låtandets återremitterande. Då emedlertid, enligt till Utskottet ankomne
Protocollsutdrag, berörde Utlåtande blifvit bifallet af Ridderskapet och A-
deln den 20 och af Borgare-Ståndet den 27 sisllidne Juni samt afPreste-
Ståndet den 3 innevarande månad; hvadan, jemnlikt 75 § Riksdags-Ordnin-
gen, denna fråga är genom trenne Riks-Stånds beslut afgjord,
kan Utskottet dermed icke taga någon vidare befattning.
Stockholm den 3i Juli 1840.
Stats-Utshottets Memorial, N\o 269.
15
N:o 269.
Ani:, till Exp. Utsk. den 31 Juli, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskot-
tets Utlåtande N:o 167.
(I. A.)
Hedervärda Bonde-Ståndet har lill Stats-Utskottet återremitterat dess
under N:o 167 afgifne Utlåtande, i anledning af väckte motioner om upp¬
hörande af nedsättningar i qvarnräntor; men, då, enligt Utskottet lillhan-
dakomne Protocollsutdrag, nämnde Utlåtande blifvit godkändt af Ridder-
skapet och Adeln den 20 sisth Juni, af Borgare-Ståndet den 27 i samma
månad och af Preste-Ståndet den 3 innevarande Juli, samt denna fråga
följaktligen är, jemnlikt ^5 § Riksdags-Ordningen, af Rikets Ständer afgjord,
kan Utskottet med densamma icke taga vidare befattning.
Stockholm den 3i Juli 1840.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Stals-Utskotlels Memorial och Utlåtande, N.o 270 och 27;. j
N:o 270.
Ank. till Exp. Etsk. den 7 Aug., kl. 12 midd.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot Konungens vederbörande Rådgifvare,
livarom remiss begäres till Constitutions-Utskottet, inför hvilket anledningarna
uppgifvas skola.
Stockholm den 31 Juli 1840.
N:o 271.
Alik. till Exp. Etsk. den 7 Aug., kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betän¬
kande N:o 149j angående åtgärder till ull-culturens befräm¬
jande.
(Rgs. Afd.)
Högloflige Ridderskapet och Adeln, Högvördiga Preste-Ståndet samt He¬
dervärda Ronde-Ståndet, hafva till Stats-Utskottet återremitterat dess under
N:o 149 afgifna och af Wälloflige Borgare-Ståndet bifallna Betänkande,■ angå¬
ende åtskilliga, vid innevarande Riksdag, till ull-culturens befrämjande före¬
slagna åtgärder. Uti de anmärkningar, som föranledt dessa återremisser, har
blifvit erinradt och yrkad t:
Af Riksdags-fullmägtige Hans Jansson, Nils Pehrsson och P. Sahl¬
ström ra. fl. ledamöter af Bonde-Stå ndet, att det, vid 1828,1829 och 1830
årens Riksdag, till fårskötselns och ull-productionens befrämjande beviljade cre-
ditiv icke måtte ökas utöfver det då bestämda belopp, enär detta belopp se¬
dermera icke, vid något tillfälle, varit helt och hållet uttaget och detsamma
hädanefter, genom den föreslagna nedsätlningen af lånen i förhållande till
ullens värde, blefve ännu mera tillräckligt än tillförene; hvarförutan en ök¬
ning af ifrågavarande creditiv framdeles, till följd af utlånings-räntans bestäm¬
mande till endast 4 procent, komme att förorsaka Riksgälds-Contoiret en gif¬
ven ränte-förlust;
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd, 2 Band. 14 Haft. 1
a
Stats-Utskottets Utlåtandet N:0 27/,
Af Herr Stats-Rådet Poppiusatt, om än den af Utskottet tillstyrkta
creditiv-summa 300,000 R:dr för närvarande motsvarade behofvet, kunde dock
förutses, att den innan nästa Riksdag ej blefve tillräcklig, och att denna sum¬
ma desto heldre horde bestämmas till 500,000 R:dr, som någon förlust eller
olägenhet härigenom icke skedde, i fall hela denna summa ej komme att på
en gång uttagas, hvaremot, i annat fall, sådant ådagalade, att det med credi-
tivet åsyftade ändamål vore vunnet;
Af bemälde Herr Stats-Råd, jemte Herr Friherre J. Cederström samt
Herrar P. Lagerhjelm och B. Ribbingj att, genom låne-beloppens nedsät¬
tande från 75 till 50 procent af det ullen åsätta belåningsvärde, ull-produc-
tionen icke komme att, såsom afsedt vore, erhålla något egentligt understöd
genom dessa lån, hvilkas belopp i sådan händelse blefve alltför obetydliga
för att befria ull-producenterne från nödvändigheten att, under ofördelagtig
conjunctur, afyttra sin vara; att den af Utskottet, till grund för den före¬
slagna nedsättningen, åberopade tilldragelse vöre af den serskilda beskaffen¬
het, att densamma icke gåfve någon skälig anledning till en dylik nedsätt¬
ning; att någon annan än den af Utskottet omförmäida förlust under den för¬
flutna tiden, då låne-rättigheten uppgått till 75 procent, icke härigenom föror¬
sakats, samt att det, i och för belåningen, ullen åsätta värde i allmänhet
beräknades ganska lågt af värderingsmännen, som enligt det utfärdade Regle¬
mentet voro ansvarige för de ull-disconten genom hög värdering tillskyndade
förluster; hvartill komme, att Kongl. Commerce-Collegium hade sig ålagdt
tillsyn öfver belånings-värdenas öfverensstämmelse med allmänt gällande pris;
Och af Riksdags-fullmägtigen Nils Pehrssonj att då rättigheten till er¬
hållande af lån utaf ifrågavarande creditiv hädanefter äfven skulle tillerkän¬
nas handlande, som uppköpte och försålde ull, erforderliga föreskrifter till
det allmännas betryggande mot förluster å sådana personer tilldelade lån bordt
af Utskottet föreslås.
Beträffande nu först beloppet af ifrågavarande creditiv, så har Utskottet,
i dess återremitterade Utlåtande, anfört de skäl, på grund hvaraf Utskottet
trott detta belopp böra bestämmas till 300,000 R:dr. Då, genom den, i sam¬
manhang dermed, föreslagna nedsättning af räntan för häraf meddelade lån,
egentliga anledningen, hvarföre creditivet hitintills endast till en del blifvit
anlitadt, kommer att upphöra, betviflar Utskottet icke, att ju detsamma hä¬
danefter skall varda mera begagnadt, äfven om, på sätt Utskottet hemställt,
lånen inskränkas till hälften af den belånade ullens värde. Under förutsätt¬
ning af ull-culturens fortfarande förkofran och utveckling, oansedt nuvarande
derför mindre gynnsämma förhållanden, och på det att de, serdeles under
Stall-Utskottets Utlåtandej IV;o 27/.
5
sådana omständigheter, med creditivet afsedda låne-understod må kunna er¬
hålla en ändamålsenlig utsträckning till de flera landsorter, hvarest denna in¬
dustrigren i senare tider vunnit en mera allmän vigt, anser Utskottet således
en efter productionens till vext och behof någorlunda lämpad tillökning i den
härtill anvisade serskilda lånetillgång böra beredas. Utskottet vill visserligen
icke bestrida möjligheten deraf, att detta creditivs tillhandahållande kan, så
vida dertill erforderliga medel mäste anskaffas genom upplåning, förorsaka
ränte-förlust för Riksgälds-Contoiret; men Utskottet kan i allt fall ej annat au
anse en dylik, i alla hänseenden för det allmänna mindre väsendtlig uppoff¬
ring af ringa betydenhet, i jemnförelse med vigten af en, efter hvad erfa¬
renheten redan visat, för Sveriges flesta provinser, både lämplig och för-
delagtig landtmanna-närings upprätthållande och befrämjande. Men, med af¬
seende å de deremot förekommande och af Utskottet förut uppgifna skäl, fin¬
ner Utskottet sig likväl icke kunna för närvarande tillstyrka den, i förmodan
af ull-productionens framtida betydliga tillökning, föreslagna ytterligare för¬
höjning i merberörde creditivs belopp; och får Utskottet alltså förnya sin
hemställan,
att detsamma må bestämmas till 300,000 R:dr Banco.
Vidkommande derefter den anmärkta nedsättuingen af det belopp, hvar¬
med pantsatt ull finge högst belånas, hvilket belopp Herr Stats-Rådet Pop¬
pius ansett fortfarande böra bibehållas vid 75 procent, men Herr Friherre Ceder¬
ström samt Herr Lagerhjelm och Ribbing trott hädanefter höra fastställas
till 66‘| procent af det värde, hvartill den belåningsbara ullen blifvit upp¬
skattad; så, enär all capitalförlust för det allmänna, till följd af denna låne¬
rörelse, synes böra sorgfälligt undvikas och ullens i allmänna handeln gång¬
bara pris ännu är, inom Sverige, serdeles både obestämdt och föränderligt,
samt den Kongl. Commerce-Collegium nu tillerkända rättighet att, i hvarje
serskildt fall, nedsätta lånebeloppen deremot skulle komma att upphöra, har
Utskottet, enligt hvars åsigt lånerätt å en producerad handelsvara till hälften
af denna varas uppskattade värde ingalunda kan anses så ringa och obetydlig,
att den med en sådan lånerättighet åsyftade förmon derigenom motverkas,
icke funnit anledning,
frånträda sitt förut framställda förslag, att ifrågavarande lån hädan¬
efter må beviljas till högst 50 procent af ullens värde.
Härvid har Utskottet derjemte, i anledning af Herr Stats-Rådet Poppii
erinran, rörande värderingsmännens ansvarighet för inträffande förluster vid
belånad ulls executiva försäljning, ansett sig böra upplysa, att denna ansva¬
righet, enligt 15 §. i Reglementet för Ull-disconten, endast kan ifrågakomma
4
Slats-Ulskottels Utlåtande , N:o 272.
vid de fall, då skillnaden emellan auetionspriset och värderingssumman har
sin grund uti vårdslöshet, försummelse, åsidosatt uppmärksamhet eller man¬
namån.”
Till besvarande af anmärkningen, angående Utskottets åliggande att fö¬
reslå erforderliga stadganden till förekommande af förluster å ullhandlande
meddelade lån, får Utskottet slutligen erinra, att Utskottet, hvarken af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition eller af öfriga till Utskottet öfverlemnade handlin¬
gar rörande ifrågavarande creditiv, kunnat hemta någon anledning att, ser¬
skildt för dessa, emot samma säkerhet, som andra försträckningar af detta
creditiv, utgående uti äfven förut medgifna lån, uppgöra förslag till möjligen
behöfliga nya reglementariska föreskrifter, hvilkas utarbetande och föreslåen¬
de i sådant fall synes tillkomma det Emhets-verk, under hvars förvaltning
omförmälde lånefond är ställd.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
Reservation:
Af Riksdags-Fullmägtige Petter Pehrsson från Jönköpings Län, Anders
Nilsson från Östergöthlands Län och Nils Pehrsson från Örebro Län, hvil¬
ka, på de inom Bonde-Ståndet, vid återremitterandet af Utskottets förra
Betänkande, anförda skäl emot ifrågavarande creditivs förhöjning, för sin
del ansågo detsamma vid denna Riksdag icke höra bestämmas till högre he-
lopp än det af Rikets Ständers förut beviljade eller 200,000 R:dr.
N:o 272.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Äng,, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af ånyo väckt fråga om en magazins-
byggnads uppförande vid Mörbylånga köping på öland.
(Rgs. Afd.)
Under anförande af de olägenheter och äfventyr, som öfverförandet af
Kronans tionde- och afrads-spanmål sjöledes från Öland till Calmar medför¬
de för räntegifvarne inom Ölands Södra Mot, har Riksdags-Fullmägtigen från
nämnde ö Pehr Jonsson, vid innevarande Riksdag, förnyat det vid 2:ne
Stats- Utskottets Memorial, N-o 27J.
Riksmöten förut framställda förslag, att, sedan ett magazin för emottagandet
af räntespanmålen inom Norra Mötet blifvit uppbygdt i Borgholm, en ma*
gazinsbygguad äfven för Södra Motets enahanda spanmål måtte, på Statens be¬
kostnad, uppföras och underhållas vid köpingen Mörbylånga, som ägde en,
för inrättandet af ett dylikt magazin serdeles lämplig och fördelagtig be¬
lägenhet.
Stats-Ulskottet, till hvars Utlåtande denna framställning blifvit remitterad,
får, i anledning deraf, upplysa, att den, vid sista Riksdag, väckta motion rörande
ifrågavarande magazinsbyggnad, Klef, uti det häröfver, under N:o 46, af då¬
varande Stats-Utskott afgifna och af Rikets Ständer godkända Betänkande, af-
sfyrkt, på den grund, dels att räntegifvarne nu mera voro berättigade att,
efter hvad de linna för sig förmonligast, antingen in natura lefverera sin rän-
tespanmål till Kronan, eller efter gällande markegång lösa densamma, dels
ock, att vid den, enligt Rikets Ständers underdåniga anhållan, verkställda
och definitivt fastställda regleringen af de för Statens spanmåls-intrader nödi¬
ge upplags- och utgifts-magazin, antalet af dessa magazin ansetts böra i möj¬
ligaste måtto inskränkas.
Då nuvarande Stats-Utskott dessutom redan föreslagit, ej allenast att all
Kronotionde- och afrads-spanmål samt de af hemman och lägenheter till
Statsverket utgående räntor måtte lösas i contant, utan ock att med utgöran¬
det af den utmarkerne på Öland åsätta spanmålsskatt måtte anstå intilldess,
efter anställd undersökning, en förnyad skattläggning derå skett, så finner
Utskottet sig, i följd häraf, nu äga ökade anledningar
afstyrka det föreslagna uppförandet, på Stats-verkets bekostnad, af
ett spanmålsmagasin vid ofvannämnde Köping.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
N:o 273.
Ånk. till Exp. Vtsk. den 7 Ang., kl. 12 midd.
Memorial, i anledning af 2:ne till Utskottet remitterade motioner
om Vexel-controllörs-befattningarnes upphörande.
(Rgs Afd.)
Till Stats-Utskottets behandling och utlåtande har Högh Ridderskapet
6
Stats-Ulskottets Memorial, N.o x]4-
och Adeln remitterat 2:ne, inom bemäldte Riks-Stånd, af Hr Friherre J. A.
Kantzow och Hr L. Hjerta väckta motioner, angående förnyandet af Rikets
Ständers, vid de sista Riksdagarne, hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorda
framställning om indragning af Vexel-Controllörs-befattningarne i Stockholm
och Götheborg; Men som Rikets nu församlade Ständer, genom bifallandet af
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets under N:o 35 afgifna Utlåtande
öfver enahanda af Hr C. F. TVcern, inom Vällofl. Borgare-Ståndet, väckta och
till sistnämnde Utskott remitterade motion, redan beslutit hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att ifrågavarande befattningar må upphöra och de
derföre utgående arfvoden indragas, så anser Stats-Utskottet sig, till besva¬
rande af omförmälde från Ridderskapet och Adeln erhållna remisser, endast
böra åberopa Rikets Ständers sålunda fattade beslut, hvarigenom denna frå¬
ga jemväl vid innevarande Riksdag blifvit afgjord.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
Nio 274.
Arik. till Exp. Utsk. den 7 Aug„ kl. 12 midd.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, angå•
ende ajlöningen för deras Secreterare och Notarier.
(Rgs Afd.)
Af Stats-Utskottet från Riks-Stånden meddelade Protocolls-utdrag har
Utskottet inhemtat, att dess, under N:o 169 afgifna Betänkande, angående
aflöningen för den hos Riks-Stånden samt Utskotten anställda Canzli- och
Vaktbetjening, blifvit till alla delar bifallet af Hedervärda Bonde-Ståndet,
som lagt till handlingarne Utskottets Utlåtande N:o 230, i anledning af an-
märkningarne vid berörde Betänkande; att Vällofl. Borgare-Ståndet bifallit
Betänkandet N:o 169 med de rättelser och tillägg, som innehållas i Utlåtan¬
det N:o 230; att Högvördig Preste-Ståndet äfvenledes bifallit sistnämnde
Utlåtande, samt att Högloft. Ridderskapet och Adeln, som i allt öfrigt bi¬
fallit hvad Utskottet i Memorialet N:o 169 framställt, med de i Utlåtandet
N:o 230 föreslagne förändringar, beslutit:
Stats-TJtshottets Memorial, N.o 27^.
7
l:o ”att arfvodena för Secreterarne hos samtlige Riks-Stånden vid när¬
varande Riksdag bestämmas till lika belopp för alla och böra utgå med Fy¬
rahundrade Riksdaler Banco för hvardera i månaden, samt
2:o ”att tractamentena för Notarierne bos samtlige Riks-Stånden, vid
närvarande Riksdag, likaledes bestämmas till lika belopp för alla och böra
utgå med Fem Riksdaler Banco för hvarje Notarie om dagen."
Utskottets i Utlåtandet N:o 230 gjorda hemställan, att Secreterare- och
Notarie-arfvodena måtte vid innevarande Riksdag bestämmas till lika belopp
inom alla Fyra Riks-Stånden, är alltså, enligt dessa Protocolls-utdrag, bifal¬
len, ej allenast af Preste- och Borgare-Stånden, utan ock af Ridderskapet och
Adeln samt utgör följaglligen ett Rikets Ständers, jemnlikt 75 §. Riksdags-Ord-
ningen, fattade beslut. I öfverensstämmelse med detta beslut, hafva också
Preste- och Borgare-Stånden, genom bifallandet af nyssberörde Utlåtande äf¬
ven i denna del, bestämt enahanda aflöning för Bonde-Ståndets Secreterare,
som för hvardera af de öfriga Ståndens Secreterare är föreslagen i Betänkan¬
det N:o 169, eller 300 R:dr i månaden, äfvensom Ridderskapet och Adeln
fastställt de månadtliga arfvodena för alla Stånds-Secreterarne till samma be¬
lopp eller 400 R:dr. Vid sådant förhållande och då Bonde-Ståndets beslut,
enligt hvilket arfvodet för dess Secreterare skulle utgöra 400 R:dr i måna¬
den, men arfvodena för hvar och en af de andra Ståndens Secreterare endast 300
R:dr, fattades, innan Rikets Ständer på ornförmäldte sätt stadgat, att aflönin-
gen för samtlige Stånds-Secreterarne skulle med lika belopp utgå, anser Ut¬
skottet sig ega allt skäl
inbjuda Hederv. Bonde-Ståndet, att jemväl i afseende på arfvodet för
dess Secreterare, förena sig med Preste- och Borgare-Stånden uti
deras beslut att bestämma aflöningen för Riks-Ståndens Secreterare
till 300 R:dr i månaden.
Och får Utskottet likaledes
inbjuda Högloft. Ridderskapet och Adeln att i nyssberörde beslut
instämma.
Skulle åter icke någondera af dessa inbjudningar varda antagen, mäste’
för bestämmandet af beloppet utaf Stånds-Secreterarnes aflöning, omröstning i
förstärkt Stats-Utskott verkställas; i hvilket afseende Utskottet alltså för här¬
medelst underställa Rikets Ständers godkännande följande, med tilllämpning
af Rikets Ständers ofvanberörde beslut, uppgjorda förslag till voterings-pro-
position.
Den, som bifaller, att arfvodet för Socreterarne hos Riks-Stånden, vid
8
Stats-Ut skottets Memorial, N.o 27^.
innevarande Riksdag, bestämmes till Trehundrade Riksdaler Banco 1 måna¬
den för hvardera, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, är arfvodet för hvarje Stånds Secreterare, vid denna Riksdag,
bestämdt till Fyrahundrade Riksdaler Banco i månaden.
I afseende på beloppet af den Notarierne hos Riks-Stånden tillerkända
aflöning, förekommer alldeles enahanda förhållande. Bonde-Ståndet har nem¬
ligen, enligt Utskottets af detta Stånd bifallna Betänkande N:o 169, fastställt
aflöningen för hvardera af dess Notarier till 5 R:dr om dagen och för de
öfriga Ståndens Notarier till 4 R:dr 24 sk.; hvaremot Preste- och Borgare-
Stånden, genom godkännandet af hvad Utlåtandet N:o 230 i detta afseende
innehåller, bestämt samma aflöning för alla dessa tjenstemän eller 4 R:dr
24 sk. om dagen, samt Ridderskapet och Adeln jemväl, i öfverensstämmelse
med den beslutade likheten i aflönings-förmonerne för alia Riks-Ståndens
Canzli-betjening, fastställt samtlige Stånds Notariernes aflöning till ett belopp
af 5 R:dr om dagen för hvardera. Under åberopande af hvad Utskottet här
ofvan, i fråga om arfvodena för Riks-Ståndens Secreterare, yttrat, anser sig
Utskottet böra
inbjuda Hedervärda Bonde-Ståndet, att, med frånträdande af sitt
beslut, så vidt det rörer aflönings-beloppet för Ståndets egna No¬
tarier, helt och hållet instämma i hvad Preste- och Borgare-Stån¬
den beslutit, angående aflöningen för Notarierne hos samtliga Riks-
Stånden, hvilka tjenstemän följagtligen skulle komma att erhålla 4
R:dr 24 sk. om dagen, hvardera.
Dessutom får Utskottet jemväl
inbjuda Högloflige Ridderskapet och Adeln att med Preste- och Bor¬
gare-Stånden uti ifrågavarande beslut sig förena.
Men för den händelse att Bonde-Ståndet skulle vidblifva sitt i berörde hän¬
seende fattade beslut samt Ilögloflige Ridderskapet och Adeln ej eller skulle
vilja den nu gjorda inbjudningen antaga, har Utskottet ansett sig, för den i
sådant läll förestående omröstning i förstärkt Stats-Utskott, angående belop¬
pet af Stånds-Notariernes aflöning, böra föreslå följande voterings-proposition,
vid hvars uppgörande, Utskottet funnit sig icke kunna afvika fränden af Ri¬
kets Ständer stadgade likhet i aflöningen inom alla fyra Ståndens Canzlier.
Den,
Ståts-Utskottets Utlåtande, N;o 375. g
Den, som bifaller, att aflöningen för de hos Riks-Stånden, under inne¬
varande Riksdag, anställde Notarier bestämmes till fyra R:dr 24 sk. Banco
om dagen för hvardera, voterar
ia;
Den det ej vill, voterar
nej;
Vinner nej, är aflöningen för hvar och en af hemälde Notarier fastställd
till fem R:dr Banco om dagen.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
N:o 275.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Aug.j kl. 11 midd.
Utlåtande, angående yrkad ersättning för forslingen af Pr ester -
skåpets i Lappmarkerne lönings-spanmål.
(Rgs Afd.)
Hedervärda Bonde-Ståndet har till Stats-Utskottet remitterat ett afRiks-
dags-fullmägtige J. J. Rutberg och J. Lundberg från Norrbottens Län samt
Anders Nordmark och Olof Olofsson från Westerbottens Län afgifvet me¬
morial, innefattande det yrkande, att, derest den, endast enligt gammal va¬
na, men icke på grund af någon författning allmogen i nämnde Län ålig¬
gande skyldighet att från kronbodaine å kustlandet till Lappska gränsen
forsla den till Presterskapets i Lappmarkerne aflöning anslagne spanmål, må¬
ste äfven framdeles fortfara, detta forslings-besvär måtte allmogen efter gäl¬
lande skjutslega af Stats-Verket ersättas.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, har berörde spanmåls forslande till grän¬
sen af Lappmarkerne, sedan längre tid tillbaka, varit ett åliggande för all¬
mogen i Westerbotten. Redan under 1800 års Riksdag anhöllo ortens Riks-
dags-fullmägtige hos Kongl. Maj:t, om allmogens befriande från denna skyl¬
dighet och Lapparnes förpligtande att spanmålen i Kronans magazin afhem-
Bih. till■ R‘ St. Prot. 1840. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 14 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande > N;o 275.
ta. I anledning deraf upplystes bland annat, att ifrågavarande forsling, hvil¬
ken öfverensstämde med ej mindre indelnings-hafvarnes på författningarna
grundade rättighet att få sin lönings-spanmål fortskaffad från magazinen el¬
ler Kyrkoherbergena samt allmogens motsvarande skyldighet att samma span-
mål inom lagsagan forsla, vore desto nödvändigare, sorn, i annat fall, Lapp¬
ska Presterskapet ofta skulle komma att sakna nödigt underhåll i rätt och be¬
hörig tid, helst Lapp-allmogen, som förut vore underkastad skyldigheten af
en vida längre forsling eller från gränsen och till Presternes hemvist, icke
kunde derjemte åläggas besörja den Westerbottens allmoge tillhörande forsel-
skyldighet. Vid sådant förhållande förklarade Kongl. Maj:t, genom Resolution
af den 8 Februari 1803, att forslandet af nämnde Presterskaps löne-span-
mål vore af den serskilda beskaffenhet och sådan nödvändighet, att de af
Kongl. Maj:t, under berörde dag, i afseende på allmogens forsel-åligganden i
allmänhet föreskrifna jemnkningar och inskränkningar icke kunde dervid ega
rum; hvadan den i detta afseende Westerbottens invånare åliggande skyldig¬
het komme att oförändrad fortfara.
Ehuru således den af motionärerne öfverklagade spanmåls-forsling blifvit,
i sammanhang med andra frågor om dylika från äldre tider bibehållna ålig¬
ganden, vederbörligen pröfvad och till framtida fortfarande fasställd; synes
likväl denna forsel-skyldighet utgöra ett serskildt besvär för nämnde Läns
skattskyldige invånare utöfver de förbindelser, som, i enahanda hänseende å-
ligga 1 änte-gifvarne inom andra orter af Riket. De förre måste nemligen fors¬
la sin ränte-spanmål ej allenast till de så kallade Kronbodarne, utan ock
sedermera från desamma till den i allmänhet aflägsna Lappmarks-gränsen.
I anseende till det i Högstberörde Kongl. Resolution utsedda serskildta för¬
hållande med ifrågavarande spanmåls-forsling, lärer den dock åtminstone ej
förr än i en mera aflägsen framtid kunna upphöra eller öfverflyttas på andra
än dem, al hvilka den nu verkställes. Men då den, genom ortens Riksdags-
fullmägtige, nu äskade ersättning för omförmälde forslings-skyldighets fortsat¬
ta fullgörande synes, så vidt Utskottet varit i tillfälle bedomina förevaran¬
de fråga, grunda sig ej mindre på vederböranderänte-gifvares billiga anspråk
å jemnlikhet i åligganden med andra orters invånare, än ock pä bemäldte
allmoges allmänt kända behof af all möjlig lindring i sina skattebidrag och
sättet för deras utgörande, anser sig Utskottet böra hemställa,
att Rikets Ständer må bos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att, sedan förhållandet med åliggandet för en del af allmogen inom
Westerbottens och Norrbottens Län att från Krono-hodarue forsla
Stats-Utksoltels Utlatandej N;o 275. u
Presterskapets i Lappmarkerne lönings-spanmål blifvit fullständigt
utredt och pröfvadt, för detta åliggande i Nåder bestämma en, ef¬
ter härvid förekommande omständigheter lämpad ersättning, att ut¬
gå af anslaget tili Lappmarks Ecclesiastik-verk.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet 1840.
: ■ : •• ?«
■ .v u ;; •)< >
Stats-Ut skottets Utlåtande, N.o 27 6.
4
N:o 216.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, kl. 6 e. m.
Utlåtandej i anledning af väckt motion om ändring uti fördelnin¬
gen af den till Lunds Academi utgående kronotionde uti vissa
Härader a t Christianstads Län.
(I. A.)
Genom Bonde-Ståndets remiss liar Utskottet fått emottaga en afRiksdags-
fullmägtigen Måns Jösseson ifrån Christianstads Län vackt motion, hvar¬
uti, med öfverlemnande af disposition å den från Willands, Gerds och
Albo Häraders Fögderi till Lunds Academi utgående krono- och kyrko-ti-
onde, samt anförande af de olägenheter för lionde-gifvarne, som uppkom¬
ma derigenom, att de inom samma socken äro lill olika löntagare anvisade
och således kanna åläggas att forsla säden till olika ställen, föreslagit, att
en ny fördelning måtte beredas, upprättad efter sådan grund, att hvarje
församling, så vidt möjligt är, endast får med en enda tionde-tagare alt
Skaffa, äfv ensom att, i fall derefter någon tionde-tagare af en församling
erhölle mindre än 3:ne tunnor, forselskyldighet för ett sådant ringare be¬
lopp måtte upphöra, och tionde-tagaren vara pligtig, att med 16 sk. för¬
höjning per tunna, emottaga lösen för tionden efter årets markegångspris.
Då Utskottet uti dess Utlåtande, N:o 170, föreslagit, dels alt all an¬
ordnad tionde-spanmål måtte, i iron sådan af nuvarande löntagare från-
trädes, till Stats-Verket indragas, hvarigenom de af motionären öfverkla-
gade olägenheter skulle upphöra, dels att, i fråga om hvad i afseende å
dylik spanmåls utgörande till dem, åt hvilka sådan för närvarande är an¬
visad, bör iagttagas, samt deribland forselskyldigheten, må, för deras tjen¬
stetid, vid nu gällande stadganden förblifva, finner Utskottet sig, med åbe¬
ropande häraf, böra hemställa,
att nu ifrågavarande motion icke må till serskild åtgärd föranleda.
Stockholm den G Augusti 1840.
Bih. till R. St. Prat. 184.0. 4 Sami. 1 Afd. 2 Rand. l5.te Haft.
i
2
Stats~~Utskottets UtlåtandeN--o 277.
N:o 2TT,
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Utlåtande, N:o i58.
(I. A.)
Vid föredragning af Utskottets Utlåtande, N:o 158, deruti, med afse¬
ende å den betydliga uppoffring, Bredaryds församling i Jönköpings Län
fått vidkännas, till följd af Rå- och Rörshemmanet Hafrida Ågårds inköp
och anslående till Capellans-boställe i utbyte emot förra Capellans-bostäl-
let Rannäs Holstagård, hvilket deremot blifvit lill Krono-skalte försaldt,
äfvensom af ytterligare anförde skäl, Utskottet hemställt, alt den erlagde
skalte-köpeskillingen för hemmanet Rannäs Molslagården, utan förändring
i hemmanets natur, må församlingen ersältas oell till utbetalning från Riks-
gälds-Contoiret anvisas, men icke ansett sig kunna tillstyrka den af Riks-
dags-fullroägtigen Pehr Mårtensson från Jönköpings Län gjorda begäran, att
hemmanets ränta framgent må af församlingen få uppbäras, — hafva inom
Preste- och Bonde-Stånden sådane anmärkningar blifvit emot förenämnde
Utlåtande framställde, som föranledt detsammas återremitterande, hvaremot
merberörde Utlåtande är vordet af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-
Ståndet bifallet.
Inom förstbemälde a:ne Riks-Stånd har, såsom skäl för återremissen,
blifvit hufvudsakligen anfördt: alt, då upplyst vore, det Bredaryds försam¬
ling, måhända med något ringa bidrag af Forsheda och Torskinge socknar,
med betydlig kostnad inköpt ett bättre och till Comministers-boställe lämp¬
ligare hemman, i stället för ett sämre och för nämnde ändamål i flere af-
seenden olämpligt, och då icke församlingen, utan Kronan, hädanefter vore
egare af Hemmanet Hafrida Ågård, med bibehållande af dess rå- och
rörs-natur, hvarförutan Kronan genom hemmanet Rannäs Holstagårdens
roterings-bidrag vunnit en ökad inkomst, det vid sådant förhållande och
enär Staten, utan någon skälig anledning, erhållit betydliga fördelar emot
uppoffringar å församlingens sida, hvilka icke syntes hafva varit beräknade,
då bytet ifrågasattes och öfriga deraf föranledda åtgärder vidtogos, jemväl
vore med billighet och rättvisa öfverensstämmande j att den af hemmanet
Stals-Utskottets Utlåtande, N:0 2JJ.
3
Rannäs Holslagård utgående ränta må af församlingen få uppbäras, helst
Kronan af berörde ränta förut endast åtnjutit en ringa del, hvaremot stör¬
sta delen deraf tillförne uppburits af Comministern, hvars rätt i detta af¬
seende icke syntes kunna rättsenlig^ på någon annan än bemälde församling
öfveraas; att för öfrigt gällande Författningar icke lade binder i vägen,
det ju församlingen kunde, i stället för Kronan, uppbära ifrågavarande
ränta, hvilken derigenom komme att ikläda sig natur af frälse-ränta; att,
i följd af Kronans nu först väckte anspråk på hemmanets räntor för flera
föregående år, utgörande ett sammanräknadt belopp af 148 R:dr 2 sk. 8
rst., hemmanet blifvit i mät laget och vid anstäld värdering icke uppskat-
tadt till mera än 166 R:dr 3a sk. R:co, hvadan indrifvandet af Kronans
fordran sannolikt torde medföra åboens obestånd, samt att slutligen borde
i betragtande tagas, att omförmälde ränta, såsom först nyligen debiterad,
aldrig varit vid någon statsreglering beräknad och således komme alt utgö¬
ra ett öfverskott eller besparing. För den händelse, att eftergift å Statens
sida af hemmanet Rannäs Holstagårdens ränta icke skulle anses lämplig,
har en ledamot af Bonde-ståndet alternativt föreslagit, att ett capital, sva¬
rande emot medelvärdet af samma ränta för flere år, måtte anslås och ge¬
nom Riksgälds-Contoiret till Bredaryds församling utbetalas.
Enär de inom Preste- och Bonde-Stånden anfö,rde ofvanomförmälde
förhållanden, hvarpå yrkandet om eftergift till Bredaryds församlings för¬
mon af Kronans rätt till den på hemmanet Rannäs Höltagården belöpande
ränta blifvit grundadt, redan då denna fråga första gången af Utskottet
handlades, tagits i behörigt öfvervägande, har Utskottet, sorn, i anledning
af en hos Ridderskapet och Adeln af Herr Dankwardt, Carl, väckt och till
Utskottet remitterad motion, att ett capital, svarande emot den årliga nya
ränta, hvilken blifvit hemmanet efter skatteköpet påförd, uträknadt efter
persedlarnes medelvärde för 3 eller flere skatteår, må af Riksgälds-Contoiret
till församlingen eller dess rättsinnehafvare utbetalas, kommer att afgifva
serskildt Utlåtande, ansett sig
böra vidblifva, hvad uti dess af 2:ne Riks-Stånd bifallne Utlåtande,
N:o 158 är vordet yttradt och föreslaget.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
4
Stats-Utskottets Utlåtande} N;o uj8.
N:o 2T8.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, kl, 6 e. ra.
Utlåtandej i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Utlåtande} N:o 184•
Cl. A.)
Sedan Utskottet, uti dess under N:o 184 afgifne Utlåtande, afstjrkt Ri¬
kets Ständers bifall till den af Soldaten Carl Gustaf Wetterström i under¬
dånighet gjorda ansökning om eftergift, till hans förmon, af Kronans rätt
till ett efter sökandens stjufmoder, Anna Brita Wetterström, fallet Dana¬
arf, har, enligt Utskottet tillhandakomne Protocolls-utdrag, berörde Utlå¬
tande blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden bifallet, men af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet återremitteradt, på grund af följande huf-
vudsakliga anmärkningar: att beviljandet af den sökta förmonen ingalunda
borde, såsom Utskottet förmält, betragtas såsom ett betänkligt praejudicat,
enär dels dylika arfsfrågor blott sällan ega rum, dels i förevarande fall
serdeles bevekande skäl för bifall till nämnde ansökning vore för handen,
nemligen Wetterströms vitsordade fattigdom och. den deraf härflytande svå¬
righet för honom att besörja sina sex minderåriga barns uppfostran, äfven¬
som den omständighet, att, enligt hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Stockholms Län upplyst, sökanden, genom ådagalagdt välförhållande,
gjort sig af meranämnde understöd förtjent; att dessutom ifrågavarande
arfsmedel endast uppginge lill ett mindre betydligt belopp af omkring roo
R:dr B:co, samt att Utskottet, vid afgifvandet af Utlåtandet N:o 184, syn¬
tes hafva följt en åsigt, stridande emot den, som legat till grund för dess
vid ett föregående tillfälle gjorda hemställan, att ett Dana-arf af större be¬
lopp måtte tillfalla Malmö stad; varande derjemte inom sistbemälde 2:ne
Riks-Stånd framstäldt det förslag, att de efter enkan Wetterström fallne
arfsmedel måtte delas till hälften emellan soldaten Wetterströms och hans
aflidne broders, statkarlen Adolph Wetterströms omyndiga barn.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, får Utskottet anföra, att,
då Utskottet uti Utlåtande N:o r 22 tillstyrkt, alt Kronans rätt till ett ef¬
ter arbetskarlen Tufve Perssons efterlemnade enka, Anna Sophia Anders-
Stnts-Ulskotlets Utlåtande, N.o 275.
5
dotter fallet Dana-arf, till belopp af q^o R:dr B:co måtte åt Fattig-Arbets-
Inrätlningen i Malmö öfverlåtas, sådant egt rum, i öfverensstämmelse med.
den af Rikets Ständer vid föregående Riksdagar uttryckta grundsats, enligt
hvilken Dana-arf ansetts lämpligen böra anslås till understöd åt allmänt
nyttiga inrättningar inom de orter, hvarest arfvén utfallit; och har Ut¬
skottet, som, beträffande den ifrågasatte fördelningen af enkan Wetterströms
qvarlåtenskap emellan hennes hegge stjufsöners minderåriga barn, till följd
af derom väckta motioner, afgifver serskildt Utlåtande, af de inom Ridder-
skapet och Adeln samt Preste-Ståndet fiamställda anmärkningar
icke hemtat anledning att frånträda sitt uti Utlåtandet N.o 184, i
fråga om meranämnde Dana-arfs öfverlåtande till soldaten Wetter¬
ström, meddeldta, af 2:ne Riks-Stånd godkända, yttrande.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
N:o 2T9.
Ank. till Exp. Utsk. d. 7 Augusti, kl. 6 e. rn.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner, rörande disposition af
ett efter enkan A. B. Wetterström Kronan tillfallet Dana-arf.
(I. A.)
Hos Bögvördiga Preste-Ståndet har, vid föredragning af Stats-Ulskollels
Utlåtande N:o 184, Herr Contracts-Prosten Nordhammarj uti en med stöd
af 56 §. Riksdags-Ordningen väckt och till Utskottet remitterad motion,
föreslagit, att det dana-arf af 100 R:dr B:co, hvilket enligt Lag skulle Sta¬
ten tillfalla efter aflidna enkan Antia Brita Wetterström_, född Kullman,
måtte skiftas i 2:ne lika delar, af hvilka den ena borde tillfalla bemälde
enkas ännu lefvande sljufsons, soldaten C. G. Wetterströms sex omyndiga
harn, och den andra hälften hennes aflidne sljufsons, Adolph Wetterströms
eflerlemnade medellösa harn, samt dessa medel öfverlemnas till fattigför-
5 StatsAJtskottets Utlåtande, IV.-o 279*
sörjnirigen 1 de församlingar, der barnen sig befinna, för att i första rum¬
met användas till deras uppfostran, i nion af hvarje barns behof, med rät¬
tighet för fattigförsörjningen att, efter det samtlige barnen, sora tillhöra en
och samma fattigförsörjnings omvårdnad, blifvit vederbörligen uppfostrade
och lill den Heliga Nattvarden admitterade, dela af hvad sorn af medlen
då möjligen kunde återstå, bemälde barn emellan., efter samvete och öf¬
vertygelse, endast under förbindelse alt inför församlingen å allmän soc¬
kenstämma visa, det medlen blifvit på föreskrifvet sätt använda, och hvar¬
öfver vederbörande aucloriteler borde hålla liand., derest sådant af behof-
vet påkallades; och har likaledes inom Höglöflige Ridderskapet och Adeln
af Herr Friherre 'Cedersti*émJ Schure,, motion blifvit väckt, att -omförmälde
efter enkan F,Vetterström Staten tillfallne Dana-arf måtte delas lika emellan
soldaten Wetterströms minderåriga barn och de omyndiga barn, hans af¬
lidne broder, statkarlen Adolph Wetterström efter sig lem nät.
Då, enligt hvad af Kongl. Majtts Befallningshafvande i Stockholms
Län vitsordadt blifvit, ej mindre soldaten Wetterström och hans sex omyndiga
barn, an ock bemälde dess broders eflerlemnade minderåriga barn befinna sig
i medellösa omständigheter, hvadan öfverlåtandet på barnen af förenämnde
arfsmedel skulle innefatta ett af b éh ofve t påkalladt bidrag för deras un¬
derhåll och uppfostran, har Utskottet, i betragtande jemväl af den obe¬
tydliga uppoffring, Statsverket,, genom efterskänkande af dess ifrågavarande
arfs-anspråk, skulle komma att vidkännas, ansett sig icke sakna skäl att
tillstyrka,
att det efter enkan Wetterström Kronan tillfallne Dana-arf må
varda till vederbörande fattigvårds-styrelse öfverlemnadt, för att,
i mon af behofvet, användas till soldaten Wetterströms och dess
aflidne broder, Adolph Wetterströms minderåriga barns underhåll
och uppfostran; och torde, i händelse Rikets Ständer gilla, hvad
Utskottet sålunda hemställt., skrifvelse med anhållan om Kongl.
Majrts Nådiga bifall till den föreslagna dispositionen af ofvannämli¬
de Dana-arf, böra i underdånighet aflåtas, i sammanhang med det
svar, Rikets Ständer lära komma att i underdånighet afgifva, i an¬
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss å soldaten Wetterströms
underdåniga ansökning om eftergift till hans förmon af Kronans
rätt till samma Dana-arfsmedel.
•Stockholm den 6 Augusti x84°-
Stats-Ulskoltets Utlåtande, N;o 280;
N:o 280,
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, k!. 6 e. ra.
Utlåtande, i anledning af Herr Professor Gei jers motion om upp¬
förande å Allmänna Indragnings-staten af pension åt f. d.
Stats-Secreteraren m. m. Danckwardt.
(U, A.)
Uti en inom Högvördiga Preste-Ståndet väckt och till Stats-Utskottet
remitterad molion, har Herr Professoren Geijer, E. G., gjort framslällning
derom,, att f. d. Stats-Secreteraren m. m. Magnus Georg Danekwardt, sorn
efter en tjenstgöringstid af 34' år, deraf 18 år såsom Föredragande för
Kammar-ärenden, i följd af sjuklighet från sistnämnde embete begärt och
erhå llit afsked, måtte med afseende på den ovanliga skicklighet, nit och
oegennytta, sorn han vid förvaltningen af detta embete ådagalagt, varda på
Allmänna Indragnings-slaten uppförd, med pension lill hälften af den lön,
han såsom Stals-Secreterare innehaft.
Då, enligt hvad en allmän erfarenhet vitsordat, Herr Stats-Secretera¬
ren Danckwardt, vid utöfuingen af sitt vigtiga förtroende-embete, utmärkt
sig lika mycket för nit och embetsmanna-skicklighet, som fasthet i giund-
satser och oberoende tänkesätt, anser Utskottet, bemälde Herr Stats-Secre-
terare, oagladt han vid afskeds-tagandet ej uppfyllt de villkor, sorn kunna
göra honom lagligen berättigad att uppföras å Indragnings-stat, med bibe¬
hållande af lönen såsom pension, vara förtjent att af Rikets Ständers väl¬
vilja omfattas, och tillstyrker således, i enlighet med hvad tillförne vid
enahanda förhållanden af Rikets Ständer blifvit beviljadt,
att för f. d. Stats-Secreteraren Danckwardt må, såsom pension, å
allmänna Indragnings-staten varda uppfördt ett årligt anslag, mot¬
svarande hälften af hans innehafde Stats-Secreterare-lön, eller 2,000
R:dr Banco, dock utan derunder beräknad spanmål, samt att den¬
na pension må beräknas och utgå från och med början af inne¬
varande år 1840.
Stockholm den 6 Augusti i84o*
Stats-Ulskottets Utlåtande, N-0 281.
N:o 281.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Fredrik von Zweigbergks från Skara¬
borgs Län motion om contant ersättning till rotehållarne in¬
om Kållands Härad, för vägrad utsyning å kronoparken
Rådaås.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskotlet, uti Utlåtande N:o 20, angående Kållands Hä¬
rads invånares rättighet att erhålla utsyning på kronoparken Rådaås, hvil¬
ket Utlåtande är vordet af trenne Riks-Stånd bifallet, afslyrkt all åtgärd, i
anledning af Fredrik von Zweigbergks från Skaraborgs Län, rörande ea
sådan rättighets beviljande, väckte motion, så har bemälde von Zweig¬
bergk, uti en ånyo inom Bonde-Ståndet vackt och till Utskottets behand¬
ling remitterad motion, äskat, att en emot förmonen af ifrågavarande ut¬
syning svarande contant ersättning i penningar må rotehållarne tilldelas;
men som, enligt hvad förstberörde af motionären åberopade Utlåtande N:o
20 utvisar, anledningen, hvarföre den ifrågasatte utsyningen å Kronoparken
Rådaås ej kunnat af Utskottet tillstyrkas, varit den, att Kållands Härads
invånares rättighet till en sådan utsyning icke funnits tillförlitligen utredd,
anser Utskottet, såsom en ovillkorlig följd häraf, att någon contant ersätt¬
ning för det utsyningen ej kan ega ruin, icke bör komma i fråga, och hem¬
ställer Utskottet således,
alt äfven denna senare af Fredrik von Zweigbergk väckta mo¬
tion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
N:o 2S2.
Slals-Utskollets Utlåtande, N;o 282. 9
N:o 282.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, kl. 6 e. ra.
Utlåtandej i anledning af tvänne serskilda utaf Herr Petré väck¬
ta motioner, angående pensionering af Stats-Råds-Ledamöter,
under vissa förutsatta fall.
(U. A.)
I anledning af Slals-Ulskotlels Utlåtande N:o >46, angående pensions-
rätt för Ledamöter af Stats-Rådet och Högste Domstolen, Stats-Secrelerare
och andre Föredragande, har Herr Petré, Th., inom Borgare-Ståndet väckt
en till Stats-Utskottet remitterad motion, hvaruti, under anförande, att de
Kongl. Maj:ts Rådgifvare, vare sig Consultative eller Departemenls-Chefer,
hvilka, till följd af Rikets Ständers anmälan, varda, på grund af 107 §»
Regerings-Formen, af Kongl. Maj:t ur Stats-Rådet endtledigade, icke kunna
anses berättigade, hvarken till innehafde löners bibehållande eller lill pen¬
sion; men att det deremot, under närvarande förhållande inom Kongl. Maj:ts
Conseil, vore af synnerlig vigt, så väl att den, enligt i Regerings-Formen,
Föredragande i vissa fall ålagde skyldighet att vägra contrasignation, må
kunna ega rum, utan äfventyr för enskildt obestånd, som ock att resigna¬
tion ur Stats-Rådet, med trygghet i nyssnämnde hänseende, jemväl må.
kunna ske, vid de tillfällen, då kraftlösheten af fortsatta underdåniga före¬
ställningar i Stats-Rådet dertill föranleder, är vordet föreslaget, att Stats-
Utskottet mätte tillstyrka Rikets Ständer besluta, att de Stats-Råd, hvilka
taga afsked, antingen i anseende till vägrad contrasignation eller med hän¬
sigt till oförmåga att åt sina rådslag förvärfva Kongl. Maj:ls Nådiga afse¬
ende, skola vara berättigade att årligen åtnjuta 2,boo R;dr pension, intill¬
dess Rikets Ständer för hvarje förekommande fall pröfvat anledningarne
till deras frånträdande ur Conseilen; hvarjemte Herr Petré till samma
motion gjort ett, jemväl lill Utskottet serskildt remitteradt, tillägg, inne¬
hållande det förslag, alt Regerings-Ledamot, som efter upphunnen 65 års
ålder blifvit af Kongl. Maj:t till Stats-Råd utnämnd, vid afskeds-tagandet
Bih. till R. St. Brot. 184.0. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. i5\te Haft.
2
10
Siats-Utskottets Utlåtande, IV.-o 282.
icke må vara berättigad att erhålla annan pension, än den, hvarå han, för
sin före utnämningen innehafde tjenst, egt lagligt anspråk.
1 afseende på motionärens förslag, huru förhållas bör med pensionering
af Föredragande, som i följd af vägrad contrasignation nedlägger sitt embe¬
te, får Utskottet, med hänvisning till hvad Regerings-Formen ali dess 38
§. innehåller, angående ett sådant förutsatt fall,
hemställa, att berörde förslag ej må till någon pröfning upptagas.
Vidkommande frågan om pensionsrätt för Ledamöter af Stats-Rådet,
hvilka från embetet resignera, då kraftlösheten af fortsatta underdåniga fö¬
reställningar i Stats-Rådet dertill föranleder, så enär Utskottet, uti dess af-
gifne Utlåtande, N:o 80, redan meddeladt yttrande, i fråga om pensions¬
rätt för Stats-Råds-ledamot, ej mindre uti nyssnämnde, utan äfven det för¬
utsatte fall, att Stats-Råds-ledamot, före den i Lag stadgade ålder, blir ge¬
nom sjukdom och bräcklighet oförmögen att embetet förvalta, samt dervid
afslyrkt förslaget att, till utvidgande af nämnde embetsmäns pensions-i ätt,
för närvarande vidtaga någon förändring uti de redan för embets- och tjen-
stemäns pensionerande i allmänhet gällande Författningar; hvilket Utlåtande
blifvit af samtlige Riks-Stånden, enligt ankomne Protocolls-utdrag, gilladt,
finnér Utskottet
denna del af motionen ej kunna lill någon åtgärd föranleda.
Hvad slutligen angår förslaget, huru med pensionering af Stats-Råds-
ledamot, som, efter uppnådd 65 års ålder, blifvit till embetet utnämnd,
bör förhållas, så har Utskottet icke förbisett, att sådane redan pensions-
berättigade personers inträde i Stats-Rådet, för alt efter en kort tids em-
bels-utöfning varda uppförde å Allmänna lndragnings-staten med bibehållan¬
de af lönen såsom pension, skulle kunna komma att för Stals-Verket med¬
föra högst betydliga utgifter; men då obilligt vöre att, genom ett allmänt
stadgande i den syftning, motionären föreslagit, betaga en eljest förtjent
embetsman en rättighet, som honom uti lag är förvarad, för det alt han
först vid högre ålder blifvit använd på en af Statens första platser, har
Utskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till hvad motionären före¬
slagit;
men hemställer deremot, till förekommande af de utaf motionären antydde
olägenheter,
att för ledamöter af Konungens Stats-Råd måtte,, utom hvad For-
fattningarne i allmänhet stadga, angående civile embets- och tjen-
stemäns rätt till pension, jemväl meddelas den föreskrift,, att de:
Stats-U tskollets Utlåtande, N:o 283.
11
ej ega alt Stats-Råds-lön såsom pension bibehålla, förr ändesam¬
ma embete under minst fern års tid förvaltat; dock att, för det
fall, alt Stats-Råds-lön ej får såsom pension bibehållas, ej må be¬
tagas dem rättigheten att, derest pensions-författningarne i öfrigt
dertill föranleda, såsom pension åtnjuta den lön, som åtföljt förut
innehafd tjenst.
Stockholm den 6 Augusti i84°*
N:o 283.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Hjertås motion, angående ersätt¬
ning för proviantering och fouragering åt tågande trupper.
(U. A.)
Uti en inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckt samt till Slats-
Utskoltet remitterad motion, har Herr Hjerta, L. J., framställt angelägen¬
heten deraf, att, sedan Rikets Ständer, vid Irenne på hvarandra följande
Riksdagar och senast i underdånig skrifvelse af den 24 Juli 1834, hos Kongl.
Maj:t anhållit, att den ersättning, som lemnäs för proviantering och fou¬
ragering åt lågande trupper, måtte jemnkas till ett belopp, som närmast
svarar emot de inqvarterings-skyldiges olägenheter och kostnader, samt att
Deputerade vid de årliga markegångs-taxornes upprättande må i taxan upp¬
föra värdet i rund summa af dagportioner och ralioner, utan rättighet för
Kammar-Collegium att nedsätta detta värde, men Kongl. Maj:t, enligt med¬
delad Nådig Resolution af den 18 Februari i83S, förklarat Sig ej kunna
denna Rikets Ständers önskan bifalla, af orsak, att den tillökning i betal¬
ningen, som skulle tjena till afhjelpande af förenämnde olägenhet, skulle
tagas utur Passevolans-cassan, som dertill ej lemnade tillgång, Rikets Stän¬
der måtte vid innevarande Riksdag å nyo aflåta en underdånig skrifvelse af
samma innehåll, helst motionären ej tviflade, att en så billig och så ofta
förnyad önskan, hvars rättmätighet i hufvudsaken ej kunnat af den andra
Stals-magten förnekas, älven slutligen måste vinna afseende.
12
Sluts-Utskottets Utlåtande, JN.O 284-
I anledning häraf får Utskottet meddela, att som icke allenast Slats-
och Ekonomi-Utskotten, uti deras gemensamt afgifne Utlåtande N:o 3, till¬
styrkt Rikets Ständer alt hos Kongl. Maj:t förnya deras vid sista Riksda¬
gen gjorda hemställan i berörde afseende, utan äfven Stals-Utskottet en¬
skildt, uti dess Utlåtande N:o 202, föreslagit, alt ett anslag, stort 9,000
R:dr, måtte å Tredje Hufvud-Titeln uppföras, lill ersättning åt inqvarte-
ringsgifvande för skillnaden emellan det belopp, som, enligt markegångs¬
sättning, af Passevolans-medlen utgår till dag-portioner vid Indeldta Ar¬
meens marcher till och ifrån mölen, och det pris af 12 sk. Banco, hvar¬
till Utskottet ansett kostnaden böra beräknas, Utskottet finnér Herr Hjettas
motion jemväl vara besvarad, i följd hvaraf Utskottet hemställer,
att nämnde motion ej må till serskild åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
N:o 284.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr von Hartmansdorffs, A., motion,
att, i händelse nu gällande skjutslega blifver förhöjd, vissa
embets- och tjenstemän måtte erhålla löne-tillökning.
(U. A.)
Med föranledande af den förhöjning uti skjuts-legan, som vid inneva¬
rande Riksdag blifvit föreslagen, har Herr von Hartmansdorff, A., uti en
hos Ridderskapet och Adeln vackt och lill Utskottet remitterad motion,
yrkat, att i händelse en sådan förhöjning skulle komma att ega rum, en
allmän förhöjning i lönerne för alla sådane embets- och tjenstemän, sorn
äro skyldige att utan ersättning, d» v. s. för deras nuvarande löner,, göra
embets-resor, äfven måtte beviljas.
Då emedlertid en slik löne-förhöjning icke blifvit ifrågasatt, i anled¬
ning af de tillökningar i skjuts-legan, som vid föregående Riksdagar blifvit
Stals-Ulslottets Utlåtande, N.o 285. 13
beslutade, oell dessutom beloppet af de til lök ta utgifter, sorn genom den
högre skjuts-legan skulle komma att ifrågavarande embets- och tjenstemän
tillskyndas, hvarken af motionären kunnat uppgifvas, eller kan af Utskot¬
tet beräknas,
hemställer Utskottet, att motionen må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 6 Augusti i84o.
N:o 285.
Ank. till Exp. IJtsk. den 7 Augusti, kl. 6 e. na.
Utlåtande j i anledning af erhällne återremisser å Utlåtan¬
det N:o 10g.
(U. A.)
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 109, i anledning af väckta motioner
om underhållande på Statens bekostnad af vissa delar utaf den sedan 1812
emellan Wermland och Jemtland anlagda nya väg; hvilket Utlåtande bi¬
fallits af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, har deremot blifvit
återremitteradt af Borgare-Ståndet j på grund af åtskillige ledamöters yr¬
kande, att Utskottet, då Staten ansetts böra deltaga uti underhålls-skyldig-
heten af ifrågavarande väg, bordt tillstyrka uppförandet af ett visst årligt
anslag å Nionde Hnfvud-Titeln, 1 stället att föreslå en underdånig anhål¬
lan, att Kongl. Majrt täcktes af förut anvisade medel bispringa invånarne
i de orter, som vägen genomlöper, samt af B onde-Ståndet, inom Hvilket
Stånd de flesta ledamöter yrkat, att Rikets Ständer måtte förklara , det vä¬
gen, såsom icke medförande någon nytta för orten, och icke heller i mi¬
litäriskt hänseende af någon vigt, sedan Norrige blifvit med Sverige under
samma Konung förenadt, borde få förfalla, hvaremot andra, och deribland
motionärerne samt flere ledamöter från de orter,, genom hvilka vägen är
anlagd, yrkat bifall till Utlåtandet-
Hvad sålunda blifvit anförd t, har Utskottet tagit i öfvervägande; och
som, hvad först angår anmärkningarne emot den emellan Wermland och
Jemtland anlagda vägens nytta och behöflighet, denna väg, blifvit upptagen
mindre med afseende på Sveriges förhållande till Norrige, än för att i det
14
Stats-Ulskottets Memorial, N.-o 286.
inre af landet, emellan Rikets Norra och Södra provinser, bereda en eom-
rnunicalion, utom den längst Östersjö-kusten löpande väg, samt ostridigt
är, att förstberörde väg i en framtid kommer att hafva ett ej obetydligt
inflytande på uppodlingen och befolkningen af de orter, genom hvilka den
löper, anser Utskottet sig ej kunna lästa afseende på de gjorda framställ-
ningarne, att ifrågavarande väg må lemnäs att förfalla, i följd hvaraf, och
då, innan den undersökning, som Utskottet ansett vara af nöden, och
hvarom Rikets Ständer blifvit tillstyrkte att göra underdånig framställning,
hunnit verkställas, något anslag lill understöd för de väghållnings-skyldige
ej kan till visst belopp bestämmas,
Utskottet anser sig böra vidblifva det redan afgifne, af tvänne
Riks-Stånd bifallne, Utlåtandet.
Stockholm den 6 Augusti i84o.
}f:o 286.
Ani. till Exp. Utsk. den 7 Augusti, kl. 6 e. in.
Memorialj i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 140.
(U. A.)
Stats-Utskoltets ofvannämnde Utlåtande, i anledning af Herr von Hart¬
mansdorff s motion om mynthusets upplåtande till embets-rum för Siats-
Departementens Expeditioner, har af Ridderskapet och Adeln blifvit åter-
remitteradt: men som detsamma är vordet bifallet af Preste-Ståndet den 5,
af Borgare-Ståndet den i3 och af Bonde-Ståndet den 3, allt uti sistlidne
Juni månad, samt ärendet således, jemnlikt j5 §. Riksdags-Ordningen, är
genom 3:ne Riks-Stånds beslut afgjordt,
kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning.
Stockholm den 6 Augusti i84o.
Slats-Uiskottets Utlåtande; N;0 %8j.
15
N:o 287.
Ant. till Exp. Utsk. den 6 Augusti, kl. 6 e. m.
Utlåtande , i anledning af Herr Prof essoren Gei jers motion om
ett serskildt Vicarie-arfvode för Adjuncten i Historien vid
Upsala Universitet, så länge han för motionären ombesörjer
Examina och Tentamina,.
(U. A.)
Med anledning af Slals-Utskottets Utlåtande N:o 62, angående regle¬
ringen af utgifterne under Riks-Statens Tion le Hufvud-Titel, 3:dje punkten,
lit. f, deruti Utskottet tillstyrkt, att 6 arfvoden, hvaraf 4 till Lunds och
2 till Upsala Universitet, hvartdera å ett belopp af 4°° Rtdr, måtte å
Allmänna Indragnings-staten uppföras,, för att, jemnte förut innehafvande
löne-inkomster, tillfalla de yngre Academiske Lärare, hvilka blifva förord¬
nade att vicariera för sådana med praebenden icke försedda Professorer,
som, då de uppnått den ålder FÖrfaltningarne föreskrifva för rättighet lill
pension, blifva från tjenstgörings-skyldighet befriade, har Herr Professoren
Geijer, E. G., inom Preste-Ståndet väckt en till Utskottet remitterad mo¬
tion, deruti Herr Professoren,, under förmälan, att,, oagtadt Professoren,
för att kunna fortsätta de arbeten i Fäderneslandets Historia, hvilka han
börjat och åt hvilkas fullbordande han önskade hufvudsakligen egna det
återstående af en redan framskriden lefnad, vore i behof af en vicarieran-
de Lärare för att besörja examina och tentamina, under det Professoren
icke dess mindre kunde fortfara med föreläsningars hållande, intet af de
utaf Utskottet föreslagna vicarie-arfvoden, vid sådant förhållande kunde
komma i fråga att disponeras till ofvanbemälde Adjunct, gjort den fram¬
ställning, att, så framt Universitetens billiga anhållan, att uttjente Profes¬
sorer måga på Allmänna Indragnings-staten uppföras, icke för närvarande
kan bifallas, till det antal af vicarii-arfvoden, som åt Upsala Universitet
komma att anslås, ett serskildt, af samma belopp, må uppföras åt Adjun¬
cten i Historien uti Upsala, så länge han för Professoren vicarierar i exa¬
mina och tentamina.
Då onekligt är, att Herr Professoren Geijer, för fullgörandet af det
honom lemnade vigtiga uppdrag alt utarbeta Fäderneslandets Historia, är i
16
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 287.
behof af ledighet från det lika besvärliga, som tidsödande bestyret att exa¬
minera och tentera alla de ynglingar, hvilka vid Universitetet höra aflägga
prof å erforderliga kunskaper i det historiska studium, och Utskottet anser
Herr Professorens förutnämnda historiska arbete vara af en så stor och öf¬
vervägande allmän vigt, att någon betänklighet ej bör uppstå för beviljan¬
det af det anslag, Herr Professoren ansett erforderligt för att bereda ho¬
nom tillfälle att uteslutande dertill egna sin tid, tillstyrker Utskottet,
att å Allmänna Indragnings-staten må för Adjuncten i Historien
vid Upsala Universitet uppföras ett årligt arfvode af 400 R:dr
B:co, så länge han för Professoren Geijer vicarierar i examina
och tentamina.
Stockholm den 6 Augusti 1840.
Reservationer:
Af Gustaf Apelqvist från Blekinge Län, som ansåg Utskottet hafva
bordt, i likhet med hvad förut egt rum, då nya frågor, som ej varit ome¬
delbart föranledda af redan afgifne Utlåtanden, blifvit väckta efter den i
Grundlagen bestämda motions-tidens utgång, hemställa, att Rikets Ständer,
på grund af 56 §. Riksdags-Ordningen, icke måtte motionen till pröfning
upptaga.
Häruti instämde Anders JSilsson från östergöthlands Län.
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,
18 40.
Ståts-Utskottets Utlåtande j l\7:o 288.
1
N:o 288.
Anis till Eip. Utäk. d 19 Aug , kl. 2 e. m.
Utlåtande} i anledning af väckte motioner om upphörande
af dagsverks skyldigheter till Kungsgårdar och Bo¬
ställen.
<1. A )
Uti ett hos Hedervärda Bonde-Ståndet afgifvet och till St a ts-Ut skot¬
tets handläggning remitteradt memorial, har Riksdags-Fnllmägtigen Pehr
Pålsson från Malmöhus Län, med hvilken samtlige öfrige Riksdags-Fullmäg-
tige från Skåne, samt Stephan Andersson från Stockholms Län och Hans
Jansson från Elfsborgs Län sig förenat, jemte framställning af de tryckan¬
de bördor, allmogen i Skåne och åtskillige andra Provinser i Riket, se¬
dan längre lid tillbaka, fått vidkännas, i följd af sådane hjelpedagsverken
och tjensteskyldigheter lil! Kungsgårdar och boställen, hvilka icke grun¬
da sig på hemmanens skattläggning och indelnings-verket, hvaruti Bonde-
Ståndet vid flera Riksdagar frugtlöst försökt att vinna rättelse, hufvudsak¬
ligen anfört: att så beskaffade hjelpedagsverken till s'örsta delen blifvit af
allmogen frivilligt åtagne under Konung Carl XH:s mångåriga krig, till af-
hjelpande af Kungsgårdars och boställens eljest oundvikliga vanhäfd, men
sedermera förvandlats till ständige tjenste-skyldigheter; att dylika skyldig¬
heters utgörande i Skåne icke grundar sig på Kongl. Reglementet af den 7
November 1695, angående ”de till militien anslagne hemmans häfd och
nyttjande,” utan egentligen tillkommit emellan åren 1707 och 1719; att ifråga¬
varande dagsverks-skyldigheter oftast utan någon offentlig eller enskild hand¬
ling, endast på grund af gammal häfd, blefve hemmanen fortfarande ålag-
de; att i vissa fall allmogen, obekant med desse tjensteskyldigheters frivilliga
tillkomst och van att med svårighet kunna vinna rättelse i häfd vunna på¬
lagor, oförsigtigt ingått på contract med vederbörande boställsinnehafva¬
re, angående sådane skyldigheters fullgörande., hvarigenom utvägen seder¬
mera försvårats att i laglig ordning vinna befrielse från dessa åligganden,
och att stundom allmogen skall blifvit genom Collegiers och Landshöfdin-
ge-Embelens laga kraftvunna beslut underkastade mera betungande tjenst-
barheter, än sorn med rättvisa öfverensslämde.. Då emedlertid omförmäl-
de förhållanden stöde i strid emot innehållet af 1719 års Kongl. Resolu-
Bih. till R. St. Prot, 1840 4 Sami. 1 Afd. Q Band, 16 Haft, l
2
Stats-Utskottcts Utlåtande j N:0 288.
tion, hvarigenom stadgats, att allmogen i Skåne ej må åläggas andra
tjensteskyldigheter, ände, som utgjorts år 1706, äfvensom af Kongl. Resolu-
tiouerne den 12 December 1734 och 18 Juni 1779, hvilka ytterligare för¬
säkrade allmogen om beståndet af indelningsverket no. m., och då det syn¬
tes vara förenligt med Statens fördel, att dylika, undertidernas lopp, till¬
komne orättvisor på en gång och allmänt blefve afhjelpte, utan att derigenom
lidanden förorsakades nuvarande innehafvare af Kungsgårdar och bostäl¬
len, har motionären föreslagit, att Rikets Ständer mätte, i berörde afseen¬
de, fatta följande beslut:
1) att alla dagsverken och tjensteskyldigheter till Kungsgårdar .och
boställen, i fall ej redan befrielse derifrån är genom serskiide Resolu¬
tioner vunnen, böra ovillkorligen innan utgången af nästkommande år å-
ter försättas i det bestämda skick, som blifvit faststäldt genom de af Ko¬
nung Carl XI för hvarje serskild provins senast utfärdade allmänna Författ¬
ningar eller Reglementen (hvaribland för Skåne Reglemenlet af år 1695),
så att ej mindre alla sedermera af allmogen frivilligt åtagna dagsverks-
och tjensteskyldigheter, än de, hvilka genom Kongl. Krigs- och Kammar-
Collegiernes eller Konungens Befallningshafvandes Utslag efter den tiden
tillkommit och öfverskrida, hvad i berörde Reglementen finnes stadgadt,
komma att med samma års slut upphöra, oansedt Utslagen vunnit laga
kraft;
2) att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begä¬
ra, det Konungens Befallningshafvande måtte anbefallas att ofördröjligen
låta undersöka, hvilka dagsverks- och tjenste-skyldigheter, som utgöras dels
af de till Kungsgårdar- och boställen anslagne hemman, dels af sådane hem¬
man, hvilka icke finnas vara i laga ordning till Kungsgårdar eller bostäl¬
len anslagne, men, tillföljd af frivilliga åtaganden, häfd eller serskilda Re-
sulutioner, nu äro sådane skyldigheter ålagde, hvaröfver uppgift bör till
Kongl. Maj:t i underdånighet aflemnas;
3) att Rikets Ständer likaledes ville i underdånighet anhålla om Nå¬
dig föreskrift till Konungens Befallningshafvande att i underdånighet före¬
slå den ersättning, sorn Kungsgårds- och boställsinnehafvare böra åtnjuta
för den förlust, de kunna anses lida genom minskning i påräknade biträ¬
den från alla de före år 1696 behörigen anslagne eller genom serskiide laga
kraftvunna Resolutioner sedermera anslagne hemman och lägenheter m. ni.;
hvilket förslag bör grunda sig på Domares och Kronofogdars intyg och vär¬
dering, allt efter orternas pris;
4) att i de fall, då de olagligen eller blott genom frivilligt åtagan-
Stats-Vtshottets Ullålande, N-.o 288.
3
(le och häfd tillkomne skyldigheters afskaffande kan vålla någon så betyd¬
lig förlust för Kungsgårds-eller boslälls-innehafvaren, att Staten anses böra
densamma ersätta, detta ersättningsbelopp skall på samma sätt i underdå¬
nighet uppgifvas och bestyrkas;
5) att Rikets Ständer hos Kongl. Majrt i underdånighet begära, det
Kongl. Majrt täcktes, efter pröfning af förhållandet, för framtiden bestäm¬
ma det efter 3:dje punkten utgående ersättningsbelopp, att af Statsverket
vederbörande Kungsgårds- och boställs-innehafvare godtgöras ifrån och med
år 184-2, och hvilken summa, intill nästa Riksdag, borde, uppå skeende re¬
qvisition af Kongl. Stats-Conloiret, genom Riksgälds-Contoiret utbetalas; men
att hvad angår den minskning i inkomst, som, genom afskaffandet af de
i 4:de punkten omnämnde dagsverks-och tjenste-skyldigheter, för Kungsgår¬
dar och boställen kan ifrågakomma, ersättningen endast måtte bestämmas
och på enahanda sätt utbetalas för den tid, de nuvarande innehafvarne bi¬
behålla besittningsrätten; dock att derest, till följd al ifrågaslällde åtgärder,
ett eller annat boställes skötsel och vård i framtiden skulle alltför mycket
försvåras, Rikets Ständer förväntade att då få emottaga Kongl. Maj:ls Nå¬
diga Proposition, rörande den ersättning, som i sådant afseende kunde va¬
ra af verkligt behof påkallad; hvilken ersättning likväl endast kunde ifrå¬
gakomma vid de Kungsgårdar, som till boställen begagnas; och
6) att Rikets Ständer derjemte i underdånighet anhålla, att, vid näst¬
kommande Riksdag, en fullständig utredning af omförmälde förhållanden
inåtte varda till Rikets SLänder öfverlemnad, på det att Rikets Ständer,
efter föregången noggrann pröfning deraf, må blifva i tillfälle att till Kongl.
Maj:ts definitiva fastställelse i underdånighet öfverlemna ersättnings-belop-
pen; hvarefter för hvarje Län borde genom trycket utfärdas en fullständig
uppgift på alla under Kungsgårdar och boställen anslagne hemmans-, dags¬
verks- och tjenste-skyldigheter, att för framtiden orubbadt gälla, sedan de
vid behörig Domstol blifvit intecknade; och har motionären slutligen hem¬
ställt, att kostnaderne för ofvan föreslagne åtgärder måtte få utgå af Stats¬
verket emot ersättning af Riksgälds-Contoiret.
I sammanhang härmed har Utskottet jemväl förehaft: .
1) Ett af Riksdags-Fullmägtigen Sone Persson från Skåne afgifvet
skriftligt anförande, deruti han, med instämmande uti de af Pehr Pålsson
framställde åsigter, såsom ytterligare bevis på behofvet af en lagenlig re¬
glering af de till Kungsgårdar och boställen utgående dagsverksskyldighe¬
ter, åberopat förhållandet med åtskilliga till Hjelmshults Kungsgård och
Årups boställe anslagne arbetshemman;
4
Stats-U Iskottets Utlåtande, N'.o 288.
2) en af Lars Bengtsson frän Malmöhus-Län väckt, till Utskottet
remitterad motion, deruii blifvit yrkadt, att alla dagsverks- och körsel-
skyldigheter till Kungsgårdar och Militias-boställen, malte, såsom icke tag¬
ne i beräkning vid hemmanens skattläggning eller i skattebrefven omlör-
mälde, utan på olagligt sätt tillkomne, helt och hållet upphöra; samt
3) ett af Christen åndersson från samma Län afgifvet memorial, in¬
nehållande framställning af förhållandet med en på Kongl. Majlis Nådiga
pröfning beroende tvistefråga, angående åtskilliga arbelshemmans i Skåne *
skyldighet att utgöra dagsverken och körslor m. m. till ett Biskopen i Lund
anslaget säteri.
Sedan Rikets Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag beslutat, att
allmogens dagsvei ks-skyldigheter till Kronan behållne Kungsgårdar och
Kronolägenheter skulle upphöra att in natura utgöras, när dåvarande ar-
rende-contract upphörde alt vara gällande, men lösen derför erläggas till
Stats-verket efter markegång, hvilket beslut genom Kongl. Brefvet den 3
December 1812 bragtes till verkställighet, uppstod en skiljagtighet i dessa
utskylders afbördande emellan sådaue hemman, som voro dagsverks-skyl-
diga till dylika Kronan behållne fasta egendomar, och dem, hvilka tili
boställen eiler Indelnings-bafvare voro anslagne.
På sätt molionärerne anfört, hafva sedermera vid flere Riksdagar
inom Bonde-Ståndet motioner blifvit väckta, att denna förändring i sättet
för dagsverks-skyldigheternes utgörande måtte utsträckas till alla hemman,
hvilka äro dylika skyldigheter underkastade, men dessa motioner hafva
likväl icke blifvit bifallna.
Under sistlidne Riksdag har Bonde-Ståndet, uti underdånig skrif¬
velse af den 1 Maj 1835, hos Kongl. Maj:t anmält klagan Öfver den för
jordbruket tryckande pålaga, som allmogens skyldighet att, utom de or¬
dinarie och i hemmanens skatt iubegripne dagsverken, utgöra såkallade
hofverier eller hjelpe-dagsverken, så väl vid Kungs- och Hof-sialls-ängars
afbergande, som tili Kungsgårdar och Kronolägenheter samt vissa militära
och civila boställen, äfvensom till hägnads-skyldighet vid sådana lägenhe¬
ter skall medföra, och med anmälan, att olägenheterne af detta besvär icke
skola blifvit afhjelpte, hvarken genom det enligt Regerings och Ständers år
1810 hyllade grundsats om jordbrukeis befriande från dylika tjenslbarhe-
ter i Kongl. Brefvel den 3 Dee. 1812 meddeldte allmänna förordnande, el¬
ler medelst Rikets Ständers vid senare Riksdagar fattade beslut, eller
Kongl. Maj:ts i serskilde åberopade fall utfärdade Utslag, utan skulle ännu
en olika tillämpning vid Domstolarne ega rum, så atl den partiella rät-
St ali-Utskottets Utlåtande, N--0 288.
telse, som man velat åstadkomma, .snarare ökat, än minskat olägenhelerne;
i anseende hvartill Bonde-Ståndet, med förnyande af sina i detta ämne
vid 1828 - 1830 årens Riksdag anförde underdåniga besvär, i underdånig¬
het anhållit, att en allmän rättelse i förhållandet kunde meddelas genom
utfärdandet af den Nådiga förklaring, att skyldigheten för hemmans-egare
och innehafvare att utgöra hjelpe-dagsverken till Kungsgårdar, boställen m
m., genast borde upphöra, då denna skyldighet icke egde sin grund i hem¬
manens skattläggning eller indelnings-verket, samt att, hvad de Skånska
arbets-hemmanen serskildt beträffade, åboerne å de samma, i hvad hän¬
delse som helst, må blifva berättigade att med penningar eller säd lösa
de dagsverken, sorn dem, till följd af Kongl. Reglementet för Militären i
Skåne af år 1695, kunde åligga att utgöra.
Med anledning häraf, har Kongl. Maj:t, sedan Kongl. Krigs- och
Kammar-Collcgterne blifvit i ämnet hörde, under den 9 November 1836
meddelat det Nådiga beslut, alt, då Kongl. Maj:t, uti Nådig Skrifvelse af
ilen 3 December l8l2, förklarat, alt i anseende till det olika förhållandet
med ifrågavarande hjelpe-dagsverken, Kongl. Maj:t icke funnit lämpligt nå-
gut allmänt stadgande derom utfärda, utan ville, på vederbörandes ansök¬
ningar och hemställanden om befrielse från dessa dagsverken i hvarje ser¬
skildt inål efter de dervid sig företeende skäl och omständigheter, Sig i
Nåder utlåta, och Kongl. Majit, uppå Bonde-Ståndets vid 1828—1830 å-
rens Riksdag gjorde enahanda underdåniga ansökning om merberörde hjel-
pe-dagsverkens upphörande, uti Resolution af den 23 April 1831 förklarat
Sig anse någon annan behandling af dylika frågor icke lämplig, ulan der¬
före Bonde-Ståndets ansökning afslagit, så funne Kongl. Majit Ståndet ega
att stidla sig den Nådiga Resolutionen härutinnan till efterrättelse.
Beträffande åter den af Bonde-Ståndet serskildt gjorde underdåniga
framställning om rättighet för åboerne å de Skånska arbetsheminanen alt
med penningar eller säd lösa dem åliggande dagsverken, har Kongl. Majit
sedermera, uti Nådigt Bref af den 2 Februari 1838, förklarat, alt, då den
hemman i Skåne åliggande arbets-skyldighet under Militära boställen blif¬
vit tagen i beräkning vid löue-regleringen för der stationerade Regementen,
vid hvilket förhållande boslälls-hafvarne icke lagligen kunde betagas den
dem tillerkände förmon af berörde skyldighets tillgodonjutande in natura;
hade Kongl. Majit icke kunnat lemna Nådigt bifall till den för bemälde
hemmans-innehafvare sökte rättighet att med penningar efter markegångs-
pris losa sig ifrån berörde skyldighet, hvilken af ålder vidhäftat hemma¬
6
Slats-Ulskottets Utlåtande, N.-o 288.
nen och således jemväl kommit i beräkning vid de afhandlingar, genom
hvilka desamma tillfallit nuvarande åboer.
Hvad sålunda förekommit, har Utskottet tagit i behörigt öfvervägan¬
de, och beträffande törst sådane dagsverks-skyldigheter, hvilka uti hemma¬
nens skattläggning ingått och utgöra en del af deras räntor, så, enär Ut¬
skottets under N:o 170 afgifne Utlåtande jemväl omfattar frågan, huru der¬
med skall förhållas, som följagtligen blifver beroende af det beslut, som
vid definitiv pröfning deraf kan varda fattadt,
anser Utskollet sig i denna del endast böra berörde Utlå¬
tande åberopa.
Vidkommande åter dagsverks-skyldigheten i öfrigt; så är det, efter
Utskottets öfvertygelse, ostridigt, alt eli dylikt åliggande medför ett men¬
ligt inflytande på de dagsverks-skyldige hemmanens jordbruk, och då Rikets
Ständer derföre redan vid 1809 och 1810 årens Riksdag beslutat, att all¬
mogens dagsverksskyldighet lill Kronan, behållne Kungsgårdar och krono¬
lägenheter skulle upphöra att in natura utgöras, synes rättvisa och billig¬
het fordra, det sådane åtgärder vidtagas, hvarigenom enahanda lättnad
jemväl beredes den del af allmogen, som är underkastad arbets- eller
dagsverksskyldighet till sådane kronolägenheter, hvilka såsom boställen
och lönings-hemraan m. m. äro till embels- och tjenstemän anslagne,
helst då dylika skyldigheter icke alltid äro fullkomligen bestämde och
således kunna föranleda till obilliga och öfverdrifna anspråk — varande
det emedlertid och intilldess en dylik förändring, utan förnärmande af
någons rätt, kan tillvägabringas, af behofvet påkalladt, att, der närmare
bestämmelse af arbets- och dagsverks-skyldigheten saknas, sådan, så vidt
ske kan, varder åstadkommen. På grund häraf har derföre Utskottet an¬
sett sig böra hemställa,
1) att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet be¬
gära, det Konungens Befallningshafvande må erhålla Nådig
befallning att anställa en fullständig och noggrann under¬
sökning, angående sådane uti hemmanens ränta och skatt¬
läggning icke inbegripne dagsverks- och arbels-skyldighe-
ter, som in natura utgöras lill Kronans hemman och lä¬
genheter, hvilka såsom boställen m. m. äro embets- och
tjenstemän anslagne eller till inrättningar upplåtne, hvar¬
vid bör utredas, huru dessa skyldigheter tillkommit och
hvarpå desamma sig grunda, hvarförutan Konungens Be¬
fallningshafvande, i de fall, då nämnde skyldigheter icke
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 288.
äro närmare bestämde, borde söka tillvägabringa sådane öf-
verenskommelser, hvarigenom åtminstone för tiden efter
nuvarande boställs-hafvares afgång, visst antal dagsverken
blifver bestämdt; ankommande det deremot, efter Utskot¬
tets åsigt, på vederbörande sjelfve att, i de fall, då de icke
åsämjas om den dagsverks- eller arbels-skyldighet, som skall
utgöras, sin talan derom i laga ordning utföra.
2) Att Rikets Ständer, för deras del, måtte besluta, att ålig¬
gandet att in natura utgöra här förut omförmälde arbets-
och dagsverksskyldigheter för framtiden upphör, likväl så,
att nuvarande innehafvare af de hemman och lägenheter,
som deraf äro i åtnjutande, under deras besinningstid vid
nu gällande lagliga rättigheter bibehållas; samt att, i stäl¬
let för dagsverks- och arbetsskyldigheter till vederbörande
erlägges contant ersättning för de dagsverken, som, på sätt
i föregående moment omförmäles, varda bestämda, hvilken
ersättning efter årets markegångs-pris beräknas.
3) Alt Piikets Ständer i underdånighet anhålla, att, sedan den
uti 1 mom. omnämnde undersökning försiggått och ve¬
derbörande blifvit hörde, samt i betragtande kommit, huru¬
vida antingen den lösen, som för nu ifrågavarande dags¬
verksskyldighet komme att erläggas, lämpligen må kunna
till Stats-verket indragas, emot anvisande af Stats-anslag
till dem, som vore till dagsverkens åtnjutande berättigade,
eller på hvad sätt annars lämpligast skulle kunna dermed
förfaras, Kongl. Majrt vid nästkommande Riksdag måtte
täckas Nådig Proposition i ämnet till Rikets Ständer aflåta.
Stockholm den 18 Augusti 1840.
8
Stats-Utskottets Utlåtandej N\o 289.
N:o 289.
Ank. till Exp. Utsk. d. 19 Aug., kl. 2 «. m,
Utlåtande, i anledning af erhållen ålerremiss å Stats-Utsliot-
tets Utlåtande N:o 76.
(I. A.)
Sedan Utskottets under N:o 76 afgifne Utlåtande, i anledning af Ri¬
kets Ständers Revisorers åren i835, 1837 och iS3g meddelde Berättelser
om samma år verkställd granskning af Stals-Verkets och andra al allmän¬
na medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren i83a —
1837, blifvit af Ridderskapet och Adeln i sin helhet och af de öfrige Riks-
Stånden i vissa delar återremitteradt, får Utskottet nu lill besvarande
upptaga de emot Utlåtandet framställde anmärkningar; hvarvid Utskottet
till en början skolat anmäla, att vid de punkter, hvilka af a:ne Riks-Slånd
blifvit godkände eller lemnade utan anmärkning, men af de arne öfrige
Riks-Stånden återremitterats, Utskottet, så framt icke nya skäl, som, en¬
ligt Utskottets tanke, bordt föranleda till en förändrad åsigt af förhållan¬
det, blifvit såsom grund för återremisserne anförde, funnit sig böra vid¬
blifva, hvad uti så beskaffade fall är vordet i det förra Utlåtandet yttradt
och hemstäldt:
1:0 Hos Ridderskapet och Adeln har en ledamot, utan att under¬
känna rigtigheten af Utskottets uti t § af Utlåtandet yttrade åsigt, att den
decharge, som, i följd af Constitutions-Utskottets granskning af Stals-Rådels
Protocoll, meddelas Stats-Rådets Ledamöter och Konungens Föredragande,
icke borde lägga hinder i vägen för anmärkningars framställande vid de
räkenskaper, som då ännu icke varit granskade, likväl erinrat, att Stals-
Utskotlet i förevarande fall icke bordt förbise ordalydelsen af Rikets Stän¬
ders vid sistlidne Riksdag till Kongl. Maj:t i detta ämne aflåtne underdå¬
niga skrifvelse, hvaruti uttryckligen blifvit tillkännagifvet, att, med stöd
af 76 § Riksdags-Ordningen, Stats-Rådets Ledamöter och de Föredragandes
ansvarighet för sina rådslag och för utöfningen af sina embeten intill den
dag, då Riksmötet tagit sin början, fullkomligen upphört, hvilket tiiikänna-
gifvande följagtligen innefattade decharge äfven för de icke granskade rä-
kenskaperne. Då emedlertid yttrandet i denna § endast innefattar en re¬
dovisning för den åsigt, Utskottet, vid behandlingen af de uti Bevisionsbe-
rättelserne förekommande frågor, ansett sig böra följa, samt nämnde yt¬
trande
Stals-Utskotteti Ullätandej IV:o 289.
9
trande för öfrigt icke hos de öfrige 3:ne Riks-Stånden föranledt någon Ut¬
skottet meddelad anmärkning,
finner Utskottet den inom Pudderskapet och Adeln väckte
ofvanberörde erinran å Utskottets sida icke påkalla någon
åtgärd.
2:0 Med anledning af den inom Ridderskapet och Adeln gjorde fram¬
ställning, hurusom, sedan Stats-Utskottet, i den ordning, 2g § Riksdagsord¬
ningen bestämmer, emot Stats-Rådet och Konungens Föredragande anmält åt¬
skilliga anmärknings-anledningar, som blifvit remitterade till Constitutions-
UtskoLlet, inför hvilket det ålåge Stats-Utskotlet att anledningarne upp¬
gifva, Stats-Utskottet funnit sig tillständigt att, tvertemot stadgandet i nyss¬
nämnde § af Riksdags-Ordningen, uti ifrågavarande Betänkande hos Rikets
Ständer tillkännagifva samma anledningar till anmärkning, får Utskottet
anföra, att Utlåtandet N:o 76 ingalunda, i strid emot hvad Grundlagen
bjuder, innefattar någon redogörelse för de skäl, hvarpå de till Constitu-
tions-Utskottets handläggning öfverlemnade anmärkningar sig grundat, men
att, då det ålegat Utskottet att till Rikets Ständer afgifva yttrande, i anled¬
ning af alla de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer, uti de till Utskot¬
tet remitterade Berättelser, framställt, deraf måste blifva en följd, att i
de fall, då Utskottet funnit anmärknings-anledning böra till Constitutions-
Utskottet anmälas, Utskottet icke kunnat undgå att sådant uppgifva, såsom
skäl hvarför icke serskild åtgärd blifvit Rikets Ständer föreslagen.
3:o Vid Utlåtandets 4 §> hvaruti Utskottet, med föranledande der¬
af, att en i Landshöfdingen M. von Törnes ställe tillförordnad Landshöf¬
ding i Jemtlands län fått i 8 månaders tid uppbära, utom skjuts- och
tractaments-ersättning, ett månadtligt arfvode, stort igo R:dr, af 2:dra Huf-
vud-Tilelns besparingar, tillstyrkt Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, det så beskaffade dispositioner för framtiden icke må
ega rum, har inom Ridderskapet och Adeln blifvit anmärkt, att Utskottet
icke uppgifvit, huruvida Landshöfdingen vonTörne sjelf begärt den honom
tillagde tjenstledighet eller om densamma utan derom gjord anhållan blif¬
vit meddelad, samt att, i händelse en embetsman utan egen ansökning
blefve från sin innehafvande befattning permitterad, i följd hvaraf en an¬
nan person måste till tjenstens bestridande förordnas, den ordinarie em-
betsmannen, derest han icke genom tjenstefel gjort sig embetet förlustig,
icke kunde betagas de honom tillkommande löneförmoner, hvadan i sådant
Bill. till R. St. Prot. 1840. 4 Sami. 4 A/d. 2 Band. 46 Haft. 2
10
Slats-Utskottcts Utlåtandej IY',0 289.
fall en underdånig skrifvelse af den beskaffenhet, sora Utskottet föreslagit,
icke vore af förhållandet påkallad; hvaremot inom Bonde-Ståndet flere le¬
damöter, med instämmande i öfrigt uti Utskottets hemställan, yrkat det
Landshöfdingen von Törne borde, på grund af de i § anförde skäl, åläg¬
gas att godtgöra Stals-Verket det till hans vicarie utgifne arfvode.
Som denna § blifvit af Borgare-Ståndet godkänd och af Presle-Slån-
det lemnad utan anmärkning, har Utskottet
ej funnit skäl att frånträda, hvad i förevarande afseende är
vordet föreslaget.
4-0 Från Preste- och Bonde-Stånden har Utskottet erhållit återremiss
å dess i io § gjorde hemställan, att en anmärkning, angående Land-Secre-
teraren i Blekinge Län beviljad resekostnads-ersättning af 38 R:dr a3 sk.
6 r:st. icke måtte till någon åtgärd å Rikets Sländers sida föranleda. Fle¬
re ledamöter af desse Riks-Stånd hafva nemligen, med instämmande uti
Herr Hallenborgs afgifne reservation, och då de icke kunnat godkänna den
af Utskottet yttrade åsigt, att Revisorernes anmärkning, ehuru grundad,
likväl borde, med hänsigt till beloppets obetydlighet, förfalla, yrkat, att,
som i dylika fall ziffran mindre än principen borde tagas i betragtande,
den felagtighet eller det misstag, som uti ifrågavarande fall egt rum, måtte
i laglig ordning beifras.
Då de lill grund för återremissen sålunda åberopade skäl redan vid
ärendets förra handläggning hos Utskottet kommit i öfvervägande och före¬
varande § af Utlåtandet blifvit af Borgare-Ståndet godkänd samt hos Rid-
derskapet och Adeln icke föranledi någon erinran,
vidblifver Utskottet sin i ämnet förut gjorde hemställan.
5:o Hvad Utskottet i 12 § yttrat och tillstyrkt, i följd af Revisorer¬
nes erinran, rörande den Majoren Luthman samt Capilainerne Virgin och
af Klercker beviljade flyttningshjelp utaf anslaget till oförutsedde militaire
behof, har inom Ridderskapet och Adeln framkallat den anmärkning, att,
jemlikt stadgandet, i nu gällande Tågordning, bemälde Officerare varit till den
erhållne flyttningshjelpens åtnjutande fullt berättigade och att nämnde un¬
derstöd, på sätt som skett, skolat utgå af 3:dje Hufvud-Titelns anslag för
oförutsedde militair-behof; hvarjemte det af Utskottet gjorde förslag till
underdånig skrifvelse i ämnet förmenats sakna nödig bestämdhet. Denna
§ är likväl af de 3:ne öfrige Riks-Stånden godkänd eller utan anmärkning
lemnad, hvarföre Utskottet
vidblifver sitt förra tillstyrkande i samma punkt.
v
Stats-Utskottets Utlåtandej N.-o 289,
11
6:0 I afseende på Utskottets hemställan uti § i5, att Bevillnings¬
utskottet måtte erhålla uppdrag att afgifva förslag lill de åtgärder, hvilka
kunna anses nödige för vinnande af controll derå, att, äfven i landsorter¬
ne, chartering underkastade handlingar verkligen blifva med behörigt
stämpladi papper försedde, har en ledamot utaf Ridderskapet och Adeln,
under förmälan, att den af Stats-Utskottet i ofvanberörde måtto gjorde
framställning vore alldeles fremmande för de functioner, som tillhöra Be-
villnings-Utskottet, ansett, att, så framt noggrannare controll öfver Char-
tae-Sigillatae-Förordningens efterlefnad i landsorterne funnits erforderlig,
Stats-Utskottet bordt gemensamt med Allmänna Besvärs- och Ekonomi¬
utskottet uppgöra och lill Rikets Ständers pröfning öfverlemna förslag tilL
de för nämnde ändamål nödiga åtgärder; men sorn förevarande 15 § hos
Preste-Ståndet icke föranledt, någon erinran och af Borgare-Ståndet blifvit
godkänd,- samt Bonde-Ståndet låtit vid Utskottets hemställan bero; anser
sig Utskottet
icke böra frångå sitt ifrågavarande tillstyrkande.
7:0 Bonde-Ståndet har till Utskottet återremitterat Utlåtandets rg §,
på grund af flere ledamöters gjorde yrkande, att, då tillgång framdeles möj¬
ligen kunde förefinnas till gäldande af den skuld, hvarför Öfverste Bildt
hos Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-afdelning häftar, samma skuld borde
tills vidare balanceras.
Denna § är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet lemnad
utan anmärkning och af Borgare-Ståndet godkänd, hvarföre Utskottet
fortfarande anser någon åtgärd, i anledning af Revisorernes
i detta ämne gjorde anmälan, icke vara att å Rikets Stän¬
ders sida vidtaga.
8:0 Emot Utskottets uti 26 § gifne tillstyrkande, att Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det ett belopp af 3g6
R:dr 4 sk., hvilket i och för reparations-arbeten vid Haga Lust-slott blif¬
vit af Kongl. Krigs-Collegii Fortifications-afdelningsmedel utbetaldt, må
af de till berörde Lust-slott anslagne medel Fortifications-afdelningen
godtgöras, har inom Ridderskapet och Adeln af flere ledamöter blifvit
erinradt, att ifrågavarande utbelalning egt rum, lill följd af Kongl. Bref¬
vet den 4 September iS32, hvarigenom Krigs-Collegium erhållit Nå¬
dig befallning, att, af under handhafvande medel, emot framtida ersätt¬
ning, bestrida kostnaderne för nödige reparationer i och för Aggerhus Häst-
jägare-detachements inqvartering vid Haga; att i allmänhet hus och bygg¬
nader såväl inom fästningar, som ä andra orter, der Garnisoner äro för-
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 289.
lagde, skola genom Krigs-Collegii Fortifications-afdelnings försorg under¬
hållas, och att vid ofvannämnde förhållande omförmälde kostnaders godt¬
görande af de till Haga Lust-slott anslagne medel icke syntes höra ifråga¬
komma.
Utskottet, hvars yttrande i denna punkt är vordet af Preste-Ståndet
lemnadt utan anmärkning samt af Borgare- och Bonde-Stånden godkändt,
vidblifver samma yttrande.
9:0 Från Borgare- och Bonde-Stånden har Utskottet erhållit återre-
miss å 33 § af Utlåtandet, enligt hvilken Revisorernes anmärkning, rörande
anslag af 5oo R:dr till hvartdera af Gardes-Regementena för inköp af in¬
strumenter och musicalier ansetts böra förfalla. Flere ledamöter af bemäl-
de Riks-Stånd hafva nemligen, med åberopande af Herr Hallenborgs reser¬
vation, ogillat den af Utskottet yttrade grundsats, att den anmärkte sum¬
mans ringa belopp utgjorde motiv för anmärkningens underkännande, och
dessutom erinrat, att nu förevarande fråga ingalunda anginge en obetyd¬
lighet, enär det afsåge ett årligt anslag af i5oo R:dr, hvilket tagit sin bör¬
jan med år i83a; en del Ledamöter af Borgare-Ståndet hafva yrkat, att
ärendet måtte till Constistutions-Utskottets handläggning remitteras och er¬
sättning derjemte af vederbörande utkräfvas, hvaremot af andra blifvit fö¬
reslagit, att Rikets Ständer, med anledning af hvad i detta ärende förekom¬
mit, måtte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, med afseende å de
många behofven för 3:dje Hufvud-Titeln, täcktes i Nåder tillse, att bespa¬
ring å ifrågavarande utgift för framtiden kunde komma att ega rum.
Som, enligt hvad den inom Borgare-Ståndet i denna fråga före-
fallne discussion synes antyda, åtskillige ledamöter på det sätt uppfattat
Revisorernes i ämnet gjorde framställning, som skulle densamma åsyfta an¬
märkning derom, att omförmälde anslag utgått af medel, hvilka för en så
beskaffad utgift varit fremmande, får Utskottet fästa uppmärksamheten derå,
att Revisorerne, utan att ifrågasätta, huruvida anslaget utgått från veder¬
börlig Hufvud-Titel, endast förklarat, att meranämnde årliga anslag af 5oo
R:dr till hvartdera af Gardes-Regementena för anskaffande af musicalier
och instrumenter, syntes Revisorerne nog högt, synnerligen vid Lif-Gardet
till Häst, hvars musik-personal är mindre talrik. Vid detta förhållande
och då berörde § är vorden af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Stån¬
det lemnad utan anmärkning, har Utskottet
ansett sig sakna skäl att sitt förra yttrande i denna punkt
frånträda.
Stals-Utskotlets Utlåtande, N'.o 289.
13
10:0 Beträffande Utskottets i 43 § gjorda hemställan, i fråga om tull-
visitations förflyttning närmare gränsen af Norrige, har af en ledamot af
Ridderskapet och Adeln blifvit anmärkt, dels att Utskottets berörde hem¬
ställan icke vore tydlig och bestämdL motiverad, dels att med skäl kunde
betviflas, huruvida den föreslagne åtgärden komme att medföra någon för¬
del för det allmänna, helst underhållskostnaden uti orterne vid Norrska
gränsen och svårigheten att erhålla duglige tjenstemän, som ville nedsätta
sig i en föga bebodd tragt, skulle förorsaka Tullverket betydligt ökade
utgifter. Denna punkt är emedlertid af de 3:ne öfriga Riks-Stånden god¬
känd eller utan anmärkning lemnad, hvarföre Utskottet
funnit sig böra förnya sin i berörde § gjorda hemställan.
ii:o Utlåtandets 4,9 §> deruti Utskottet hemställt, att Revisorernes an¬
märkningar, rörande förskjuten resekostnads- och arfvodes-ersättning åt
Kronofogden Wennerbom, till belopp af 8 R:rlr 16 sk., äfvensom angående
utbetalning af 45 R:dr, såsom arfvode för renskrifning af Saltpeter-fondens
hufvudböcker, måtte lemnäs utan afseende, har af Preste-Ståndet blifvit
återremitterad, på grund af flere ledamöters jakande, hvilka, under åbe¬
ropande af de uti 1835 års Revisions-berättelse upptagne skäl för de härvid
framställde erinringar, ansett de anmärkte beloppen, ulan afseende på sum-
mornes ringhet, böra till Fonden återbetalas; men som nämnde § blifvit
af Borgare- och Bonde-Stånden godkänd samt hos Ridderskapet och Adeln
icke framkallat någon anmärkning, får Utskottet, vidhållande sitt förra yt¬
trande, tillstyrka,
att Revisorernes ifrågavarande framställningar icke må till
någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
12:0 I afseende på Utskottets i § 54 gjorde tillstyrkande, att Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, det de angående
underhållet af Kronans hus och byggnader i hufvudstaden gällande Författ¬
ningar må varda genomsedde och förtydligade, har en ledamot af Ridder¬
skapet och Adeln anfört, att uti de Författningar, som angå Landshöfdin-
ge-residens-husen, Utskottet kunnat inhemta speciellå underrättelser om de
mindre reparationer, som åligga boställshafvare och dem, hvilka af Stats¬
verket skola bekostas; hvaraf man lätt kunnat komma till tillämpningen
och ett bestämdt utlåtande i denna fråga, Utskottet, hvars hemställan blif¬
vit af Borgare- och Bonde-Stånden godkänd samt af Preste-Ståndet lem¬
nad utan anmärkning, har, af hvad hos Ridderskapet och Adeln i detta
ämne blifvit yttradt
ej hemtat anledning att sitt förra förslag frånträda.
14
Stals-Ulskoltets UtlåtandeIV',o 289.
10:0 Uti 5j § af ifrågavarande Utlåtande har Utskottet, af anförde
skäl, hemställt, det ville Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att den Canzli-Rådet Lagerheim, i egenskap af f. d. General-Con-
sul i Algier, tillagde expectans-lön af 1000 R:dr Ilamb. Banco må med
detta år upphöra och Canzli-Rådet sedermera på pensions-stat åtnjuta ett
belopp af i,333 R:dr 16 sk. Svenskt Banco årligen.
Emot denna hemställan hafva inom Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet följande anmärkningar blifvit framställde, nemligen: att det
syntes rättvist och billigt, att Canzli-Rådet Lagerheim, som utan eget för¬
vållande blifvit skiljd från General-Consuls-befattningen i Algier, med bi¬
behållande af endast en fjerdedel af sin förut egande lön, hvilken lön han
åtnjöte af den under Kongl. Majits egen Nådiga disposition ställde Handels-
och Sjöfarts-fonden, åtminstone finge utan afkortning uppbära det nedsatte
löne-beloppet, helst Canzli-Rådet, vid Algiers eröfring af Fransmännen, äf¬
vensom i och för sin flyttning till Sverige, fått vidkännas ansenligelkostna¬
der; att Canzli-Rådet Lagerheim numera sett sig nödsakad att till borge¬
närers förnöjande afstå sin egendom, och för närvarande endast med svå¬
righet kunde underhålla sig och en talrik familj, samt att det ingalunda
vore lämpligt att, på sätt Utskottet föreslagit, Canzli-Rådet blefve på Pen-
sions-Stat öfverflyttad, enär han derigenom beröfvades tillfälle att, i hän¬
delse en annan passande lägenhet framdeles sig erbjöde, egna sina krafter
och sin embetsmanna-erfarenhet åt fäderneslandets tjenst.
Utskottet har af ofvananförde förhållanden, hvilka, då denna fråga
af Utskottet förra gången handlades, blifvit i behörigt öfvervägande tagne,
destomindre funnit sig föranlåtet att frångå hvad i föreva¬
rande ämne blifvit i 5^ § yttradt och föreslaget, som den¬
na § är vorden af Borgare- och Bonde-Stånden godkänd.
i4^o Preste-Ståndet har återremitterat Utlåtandets 58 §, hvaruti Ut¬
skottet tillstyrkt, att Revisorernes anmärkning, rörande Commendeur-Capi-
tainen Lagerberg beviljad afskrifning af 56i R:dr 28 sk. 1 rist., utgörande
extra utgifter under en expedition till Brasilien, måtte få förfalla; varande
i berörde hänseende anfördt, att, då Commendeur-Capitainen Lagerberg
icke bestämdt uppgifvit beskaffenheten af dessa utgifter och för desamma
aflemnat specificerad redogörelse, den gjorde ansökningen om merberörde
utgifters afskrifning icke bordt af Kongl. Convoj-Commissariatet understödjas.
Då likväl ifrågavarande 58 § af Ridderskapet och Adeln blifvit lem-
nad utan anmärkning, samt af Borgare- och Bonde-Stånden godkänd, får
Utskottet, som vidblifver sitt förra yttrande, ånyo hemställa,
Slats-TJtskottets Utlåtande, N\o 289.
15
att vid den beviljade afskrifningen af förenämnde belopp
må bero.
i5:o Enär 5g §, innefattande hemställan, att Revisorernes anmärk¬
ning, rörande den ansenliga åtgången af ved för Kongl. Convoj-Commissa-
riatets behof måtte få förfalla, hvilken § blifvit af Bonde-Ståndet återremitte¬
rad, med yrkande, att denna fråga, ehuru i sig sjelf af mindre betydenhet,
likväl borde, för principens skull, till behörig åtgärd föranleda, blifvit af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet lemnad utan anmärkning och
af Borgare-Ståndet godkänd,
vidblifver Utskottet i denna punkt sitt förra yttrande.
16:0 Emot 63 §, deruti Utskottet, med anledning af den gratification',
stor 6oo R:dr, som af Invalidhus-medlen tillagts enkan Lindberg, såsom
ersättning för henne tillskyndad förlust i och för mathållningen vid Inva¬
lid-inrättningen på Ulricsdal, ansett sig, i betragtande af gratificationens
mindre betydliga belopp, icke ega skäl att hos Rikets Ständer i detta hän¬
seende föreslå annat tillgörande, än att sådana åtgärder vidtagas, hvarige¬
nom ersättningar af omförmälde beskaffenhet ej vidare må komma i fråga,
— hafva inom samtlige Riks-Stånden anmärkningar blifvit framställde; va¬
rande inom Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet yrkadt, att Ut¬
skottet måtte närmare uppgifva, hvilka åtgärder för vinnande af berörde
ändamål ansåges böra ega ruin; hvarjemte inora Preste-Ståndet blifvit er-
inradt, att Utskottet borde uppgifva, huruvida icke verkställigheten af de
uti dess ofvannämnde hemställan afsedde åtgärder skulle hos Kongl. Maj:t
i underdånighet begäras, samt inom Bonde-Ståndet, att summans mindre
ansenliga belopp icke bordt utgöra motiv för att åt frågan egna mindre
uppmärksamhet.
Med föranledande af de gjorda erinringarne, får Utskottet, med för¬
tydligande af sitt förra utlåtande i denna punkt, föreslå,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om vidtagande af sådane åtgärder, hvarigenom er¬
sättningar af omförmälde beskaffenhet ej vidare må komma
i fråga.
17:o I afseende på den af Utskottet uti § 70 föreslagna afskrifning
af en brist utaf 33 R:dr 16 sk., hvilken uti 1835 års Riks-hufvudbok å
7:de Hufvud-Titeln uppkommit, i följd , af kungjord förnyad praéscrip-
tionstid för uttagande och liqviderande af åtskillige, i Ränte-Kammaren
qvarliggande äldre anordningar, är inom Ridderskapet och Adeln samt Pre-
16
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 289.
ste-Ståndet anmärkt, att, då Rikets Ständer icke egde att rörande nämn¬
de afskrifning ensamme besluta, Kongl. Maj:ts Nådiga bifall till denna åt¬
gärd borde i underdånighet begäras.
Utskottet har, i enlighet härmed, skolat hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att ofvannämnde belopp af 33 R:dr 16 sk. må varda
i behörig ordning till afskrifning befordradt.
18:o Till följd af den inom sistnämnde 2:ne Riks-Stånd, i hänseende
till 72 § af Utlåtandet gjorde erinring, af enahanda beskaffenhet med den,
som vid § 70 förekommit, får Utskottet, med förtydligande af redactionen
utaf förstberörde §, hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet be¬
gära, att det utaf 9:de Hufvud-Titeln Instrumentmakare!!
J. JVallin beviljade lån, stort 1,000 R:dr till hvars gäldan¬
de åll tillgång saknas, må varda till afskrifning uti räken¬
skapen i laga ordning befordradt.
19:o Likaledes har Utskottet, dertill föranledt af den inom Preste-
Ståndet vid Utlåtandets 86 § gjorde anmärkning, att, i händelse en deruti
föreslagen afskrifning blefve af Rikets Ständer bifallen, underdånig skrifvel¬
se i ämnet borde till Kongl. Maj:t afgå, skolat i så måtto förtydliga sitt i
nämnde § afgifne yttrande, att Utskottet tillstyrker,
att Rikets Ständer ville, för deras del, besluta, att de för¬
skott af tillsammans 10,000 R:dr, hvilka åren 1826 och
1827 till myntverkets iståndsättande och ändamålsenliga
drift af Statsmedlen beviljats, må uti Statsverkets räken¬
skaper af Pieserv-fondens tillgångar afskrifvas, äfvensom alt
Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
Nådig föreskrift till vederbörande att om verkställigheten
af omförmälde afskrifning gå i författning.
20:o Borgare-Ståndet har återremitterat Utlåtandets 91 §, på grund
af en ledamots yrkande, att Revisorernes uti denna § omförmälde anmärk¬
ningar, rörande det dryga beloppet af åtskillige i Consulernes räkningar
förekommande utgifter, måtte intagas uti sista punkten af Utlåtandet, så¬
som ett bland de skäl, hvarpå Rikets Ständer skola grunda sin underdåniga
anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes erinra Dess och Rikets Collegier och för¬
valtande York att iagttaga större sparsamhet; men då berörde 91 §, der¬
uti
i
Stals-Ulskoltels Ut!ätandej lV',o 289.
17
uli Utskottet hemställt, alt Revisorernes ifrågavarande anmärkningar, så¬
som nöjagligt förklarade, mätte förfalla, hos Ridderskapet och Adeln samt
Préste-Slåndel icke framkallat någon erinran och af Bonde-Ståndet blifvit
godkänd, hemställer Utskottet, att
det hos Borgare-Ståndet i omförmälde afseende gjorde yr¬
kande icke må till någon åtgärd föianleda.
21:o Från Borgare-Ståndet har Utlåtandets 98 § blifvit återremit¬
terad, i anledning af gjord erinran dervid, att ULskottet såsom skäl, hvar¬
före en af Revisorerne framställd anmärkning, angående krutförsäljnings-
medels användande till förfärdigande af brandraketer, ansetts böra förfalla,
åberopat de sålunda disponerade medlens mindre betydliga belopp; dock
som Utskottets yttrande i nyssberörde § blifvit af Bonde-Ståndet godkändt
och af Ridderskapet och Adeln samt P rest e-S länd et lemna dt utan anmärk¬
ning, har Utskottet af ålerremissen
icke kunnat hemta anledning att sitt förra Utlåtande från-
•O
träda.
22:o Uti 99 § har Utskottet tillstyrkt, alt Rikets Ständer måtte hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om Nådig befallning till vederbö¬
rande att vid ullemnandet af exercis-ammunition Irån Artilleriets förrå¬
der, urskilja, till huru stor del densamma utgöres af krut, hvars motsva¬
rande värde i penningar skall komma Stats-Veiket lill godo.
Härvid är inom Ridderskapet och Adeln af en ledamot erinradt, alt
Utskottet bordt bestämdt uppgifva den ordning, sorn för framtiden ansetts
böra i omförmälde hänseende iagttagas; hvaremot ifrågavarande § är af
Préste-Ståndet leornad utan anmärkning, samt af Borgare- och Bonde-Stån¬
den godkänd. Då vid sådant förhållande, Utskottets nyssnämnde hem¬
ställan kan antagas vara af 3:ne Riks-Slånd bifallen,
anser Utskottet det inom Ridderskapet och Adeln väckte
yrkande å Ulskotlets sida icke påkalla någon vidare åtgärd.
23:o Med anledning af det uti § 114 omförmälde förhållande, att
kostnaderne lör ålski 1 lige reparationer å hus och byggnader vid Carl Gu¬
stafs stads Gevärs-Faclori blifvit bokförde, såsom en tillökning i egendo-
marnes värde, har inom Borgare-Ståndet blifvit erinradt, att ett så beskaf-
lädt bokföringssätt, hvarvid Utskottet låtit bero, icke vore rigtigt, såframt
icke afskrifning tillika egde rum af hvad, som på byggnadernes försämring
sig belöper, och dessutom stöde i strid emot eli af Ståndet förut falladt
Bih, lill R, St, Fröt, 1840. 4 Sami, i Afd, 2 Dand, 46 Haft, 3
18
Stals-Utskoltets UtlåtandeN.-o 289.
beslut; Utskottet har likväl, enär innehållet af § ii/[ är vordet af de Öf¬
rige 3:ne Riks-Stånden dels bifallet, dels lemnadt utan anmärkning,
funnit den inom Borgare-Slandel gjorde framställning icke
kunna föranleda lill ändring af Utskottets i denna punkt
förut afgifne yttrande.
Med anledning af Revisorernes anmälan, rörande verkställde
låneförsträckningar utaf de under Kongl. Krigs-Collegii Utrednings-afdelnings
förvaltning ställde ex Ira anslags-medei lill de ordinarie Stats-medlen, har
Utskottet uti § 116 tillstyrkt, att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i
underdånighet framställa den begäran, att så beskaffade dispositioner icke
vidare må ega rum. I afseende härpå har inom Ridderskapet och Adeln
blifvit yrkadt, att, då, enligt hvad Kongl. Krigs-Collegii öfver Revisorernes
förenämnde anmälan afgifne underdåniga utlåtande ådagalade, en fullstän¬
dig redovisning af ifrågavarande ani icipationer och låne-transactioner alltid
verkställdes och nödiga dispositioner ej annorlunda kunde utgå, hvadan de
anmärkte åtgärderne vöre för det allmänna af verklig fördel, Utskottets
ofvanberörde hemställan borde lemnäs utan afseende.
Då emedlertid livad Utskottet i ofvanberörde måtto föreslagit, är vor¬
det af Preste-Ståndet lemnadt utan anmärkning samt af Borgare- och Bon¬
de-Stånden godkändt,
kan Utskottet samma förslag icke frånträda.
a5:o I afseende på den ud § 117 gjorde hemställan, föranledd af
Revisorernes erinran, rörande de betänkliga följder, hvilka ansvarslösheten
för bristande verkställighet af med Statens verk afslutade leverans-contract
kunde medföra, har inom Ridderskapet och Ådeln dels blifvit yrkadt,
att Utskottet bordt inskränka sig till det tillstyrkande, att Rikets Ständer
ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, det Kongl. Maj:t i afseende
på behandlingen af frågor om anstånd med fullgörande af afslutade con-
tract mätte i Nåder meddela sådane föreskrifter, att det icke må bero
på de förvaltande auctoriteter, hvilka contractena upprättat, att dylikt an¬
stånd bevilja; hvaremot de af Utskottet ytterligare föreslagne hemställanden
ansetts obehöfliga och dessutom sakna bestämdhet, dels af andra ledamö¬
ter, under åberopande af Kongl. Krigs-Collegii i ämnet afgifne underdåniga
utlåtande, yttrats den åsigt, alt det fortfarande borde tillåtas de förval¬
tande embetsverken att medgifva anstånd med ifrågavarande contracls
fullgörande äfvensom befrielse från de deruti fastställde vitén.
Stats—Utskottets Utlåtande> N:0 289.
19
Som Utskottets omförmälde hemställan blifvit af Borgare- och Bonde-
Stånden godkänd och hos Preste-Ståndet icke föranledt nAgon anmärkning,
får Utskottet vidblifva sitt i detta ämne förut afgifne yt¬
trande.
26:0 Borgare-Ståndet har återremitterat § 121, i följd af flere leda¬
möters gjorde yrkande, att innehållet af nämnde § borde, såsom exempel
på den inom åtskillige embetsverk anmärkte mindre sparsamhet Vid Stats¬
medlens förvaltning, upptagas i den underdåniga skrifvelse, som i slutet
af Utlåtandet Nio 76 blifvit af Utskottet föreslagen.
Då likväl ifrågavarande § är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet lemnad utan anmärkning och af Bonde-Ståndet godkänd,
anser Utskottet någon åtgärd, i anledning af den erhållne
ålerremissen, icke vara att vidtaga.
27:0 Uti § 12b har Utskottet hemställt, att Revisorernes anmärkning
dervid, att en summa, hvilken, enligt Kongl. Majus Nådiga befallning,
bordt reserveras, blifvit af Förvaltningen af Sjö-Ärendena i och för Skepps¬
holms kyrko-byggnad ulanordnad, förr än Kongl. Maj:t i Nåder beviljat
nämnde summas utbetalning , måtte af anfördt skäl få förfalla; varande i
anledning häraf inom Borgare-Ståndet, som återremitterat berörde §, yr-
kadt, att Utskottet måtte föreslå Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhålla om förständigande till bemälde embetsverk att icke
utan tillstånd verkställa utbetalningar, hvartill Kongl. Majus Nådiga före¬
skrift erfordras.
Utskottets yttrande i denna § är af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet lemnadt utan anmärkning, och har Bonde-Ståndet förklarat
sig låta dervid bero. I följd häraf får Utskottet, jemte anmälan, att Kongl.
Majit, uti Nådigt Bref af den 19 Juni 1835, (in förd t uti 1837 års Revisions¬
berättelse pag. 119 o. f.) redan förklarat Dess ogillande af Förvaltningens i
berörde afseende vidtagne åtgärd,
endast åberopa innehållet af sitt förra Utlåtande.
28:0 Utlåtandets 124 §> deruti Utskottet ansett Revisorernes erinrin¬
gar, i afseende på den ofullständighet, som förefunnils uti redovisnings-
och bokföringssätlet hos Förvaltningen af Sjö-Ärendena och Flottans statio¬
ner, icke böra lill serskild åtgärd föranleda, har af Borgare-Ståndet blifvit
återremitterad, på det att Utskottet, efter undersökning, huruvida de an¬
märkte bristerne verkligen komme att afhjelpas genom införande af de upp¬
rättade nya formulären för de förvaltande Verkens räkenskaper, måtte blifva
20
Stats-Utskottets Utlåtande N',0 289.
i tillfälle att i detta ämne uttala ett bestämdt omdöme. Då deremot
samma § är af de öfriga Riks-Stånden godkänd eller lemnad utan anmärk-
ning,
vidblifver Utskottet sitt förra yttrande i denna punkt.
29:0 I anledning af Utskottets i $ 125 gjorde tillstyrkande, ”alt Ri¬
kets Ständer ville bos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det bespa—
ringarne å Flottans Extra- och Expeetans-Stater må afskiljas från 01 di¬
nari© Allönings-Staternes besparingar samt återföras till anslaget för Flot¬
tans underhåll och arbi t s plan’’, har inom Ridderskapet och Adeln den
uppgift blifvit meddelad, att år 1857 Expectans-Staten nedgått till den
af Rikets Ständer utsatte summa af 3o,coo R:dr och att sedermera, i en¬
lighet med Rikets Ständers föreskrift, alla å Expeetans Slaten uppkomne
besparingar blifvit återförde till anslaget för Flottans materiel; i följd
hvaraf år vordet yrkadt, att Utskottets förenämnde hemställan måtte, så¬
som obehöflig, förfalla.
Berörde § af Utlåtandet år af Presfe-Ståndet lemnad utan anmärk¬
ning samt af Borgare- och Bonde-Stånden godkänd.
Vid sistnämnde förhållande och då, om ån rättelse numera egt
rum, Utskottet derom saknar visshet eller officiel uppgift,
vidblifver Utskottet sin förra hemställan.
5o:o Emot det af Utskottet i §:n ! 26 framställda förslag, ”afl Rikets
Ständer, jemte förnyad underdånig anhållan om fullständig inventering af
ekevirkes-förråden i Carlskrona, tillika måtte förklara, att de medel, sorn
för delta ändamål blifva af nöden, böra utgå af 4:de Hufvudtit-!ns anslag
för Flottans behof,” bafra inom Ridderskapet och Adeln llere anmärknin¬
gar blifvit afgifne, nemligen: att kostnaden för den ifrågastållde invente¬
ringen komine att uppgå till minst 8000 R:dr, till bestridande af hvilken
utgift 4:de Flufvudtitelns nog knappa anslag ingalunda lemnade tillgång,
så vida icke byggnader och andra nödiga arbeten skulle eftersättas; samt
att nämnde inventering vore onödig och åndamålslös, enär dels, i anseen¬
de till ekevirkels volym och tyngd, det ej borde förmodas, att detsamma
kunde ololligen borttagas, dels, enligt gällande Reglemente, förvaltaren af
virket icke stöde i uppbördsmanna-ansvar derför, hvadan, i fall vid ske¬
ende inventering förrådet befunnes mindre, ån sorn vederbordt, någon er¬
sättning icke vore att erhålla. Samma har jemväl blifvit af Preste-
Ståndet återremitterad, i följd af flere Ledamöters erinran, att 4:de Fluf-
vudtitelus anslag för Flottans behof desto mindre kunde, utan att blifva
Slals-Ulskottels Utlåtande, 7F:o 289.
21
för sina heslin] ela ändamål otillräcklig!, anlitas lör b* stridande af de i och
för ifrågavarande inventering erlorderliga betydliga kostnader, som Utskot¬
tet, i stället lör att tillstyrka ökadt anslag för Carlskrona Station, föreslagit
en förminskning uti hvad för densamma hil tills blifvit anvåndt, hvarföre
ock Kongl. Majlis Nådiga bifall till inventeringens anställande nu mindre
ån tillförene kunde förväntas.
Då Utskottets ofvanomförmålde hemställan, angående inventering af
ekevirkes-förråden i Carlskrona blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden
godkänd, samt Preste-Ståndet, tinder erkännande af don föreslagne åtgär¬
dens nytta och ändamålsenlighet, endast yttrat betänklighet i afseende, på
sättet för kostnadens bestridande; så får Utskottet, med tillkånnagifvande,
det Utskottet, i sammanhang med frågan orri extra Stats-regleringen, kom¬
mer att afgifva förslag, rörande medels anvisande för berörde kostnaders
betäckande, emedlertid funnit sig böra
sitt förra yttrande vidblifva.
3ilo Utskottets Utlåtande i §:n i56, i fråga om de årliga gratifica-
tioner, hvilka Majoren Montelius fått uppbära utaf de till oförutsedda
Militaire-behof på Öldje Hufvudtiteln afsatte medel, har af Preste-Ståndet
lemnats utan anmärkning och af Borgare-Ståndet lagts till handlingarna,
äfvensom Bonde-Ståndet låtit dervid bero; hvaremot inom Ridderskapet
och Adeln blifvit erinradt, det berörde anförande icke kunde medföra nå¬
got resultat, då förslag icke blifvit gjordt om underdånig skrifvelse till
Kongl. Majit, innefattande Rikets Ständers åsigt, i afseende på den Titel,
hvarifrån de anmärkte dispositionerne i framtiden böra utgå.
I anledning häraf får Utskottet, med förtydligande af dess förra ytt¬
rande, hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet
begära, alt gratificalioner af lika beskaffenhet med dem, sorn
blifvit Majoren Mo.. telius tillagde, må, derest de anses
böra utgå, varda anvisade å de på 8:de Hufvudtiteln upp¬
förde extra utgifls-medel.
3210 Beträffande Utskottets hemställan i §:n i57, alt de förskott å
fouragerings-anslagen för Lifgardet till Häst och Kronprinsens Hussar-
Regemente, som kunna meddelas, alltid böra blifva såsom förskott i
råkenskaperne balancerade, hvilken hemställan år vorden af Borgare- och
Bonde-Stånden godkänd, har hos Ridderskapet och Adelil blifvit anmärkt,
att den af Utskottet förtslagne ålgård skulle snarare inveckla, ån reda rå-
22
Stats-Utshottels Utlåtande j N.-o 289.
kenskaperne; varande derjemte berörde §. af Preste-Ståndet återremitte¬
rad, för del ändamål, att underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t måtte
föreslås, i afseende på det deruti äskade iagttagande.
Med föranledande häraf har Utskottet funnit sig endast böra hemställa,
att underdånig skrifvelse till Kongl. Majit, i enlighet med
den uti förra Utlåtandet yttrade åsigt, må varda expedierad.
33:o Utlåtandets i4o deruti Utskottet tillstyrkt, att Revisorernes
anmärkning, rörande vissa å gtde Hufvudtiteln anvisade utgifter för Sto¬
hållningen i Skåne, äfvensom för Hingstars från Strömsholms Stuteri kring¬
förande, måtte förfalla, har af Borgare-Ståndet blifvit återremitterad, i
följd afen Ledamots erinran, att, då serskildt anslag för håstafvelns för¬
bättrande finnes å 8:de Hufvudtiteln uppfördt, ifrågavarande medel icke
bordt, på sått som skett, disponeras; men som nämnde hos Ridderska-
pet och Adeln, samt Preste-Ståndet blifvit lemnad utan anmärkning, och
af Bonde-Ståndet år vorden godkänd,
vidblifver Utskottet sin i förenämnde §. yttrade åsigt.
54:o Vid föredragning hos Borgare-Ståndet af Utlåtandets j 43 §•,
rörande meddeldta förslråckningar utaf de lian Landt-Rånterien aflemna-
de äldre Depositions-medel, har ålerremiss härå blifvit beviljad, i följd af
en Ledamots hemställan, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet begära, det dispositioner af omförinålde beskaffenhet icke vi¬
dare må ega runi; hvaremot ifrågavarande §. blifvit af Bonde-Ståndet god¬
känd och af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet utan anmärkning
lemnad. Vid detta förhållande
finner Utskottet sig böra dess förra yttrande vidblifva.
35:o Uti §ln 148 bade Utskottet hemställt, att Revisions-Contoiret
för Allmänna Magazins-Årendenas utredning måtte vid 1841 års slut upp¬
höra och att de fordringsposter, för hvilka någon betalning vid nämnde
tidpunkt icke kunnat indrifvas eller utredning medhinnas, finge i den sista
liufvudboken afskrifvas.
Vid denna hemställan, hvilken af Bonde-Ståndet år vorden god¬
känd, hafva inom de öfrige Riks-Stånden följande anmärkningar blifvit
framställde, nemligen hos Riclclerskapet och Adeln: att Utskottet underlå¬
tit att afgifva förslag till underdånig skrifvelse i ämnet; att bemålde Re¬
visions-Contoir syntes kunna redan före i84i års utgång indrages, men
att utredningen af dess fordringar, hvilken vore åt Kongl. Kammar-Rätten
Öfverlemnad, måste, i den ordning, Förfaltningarne stadgade, hos nämnde
Stals-TJtskottets Utlåtande j N\o 289,
23
Embetsverk fulländas; hos Preste—Stdndet: alt Utskottet bordt vid sin
ifrågavarande hemställan bifoga förslag till den underdåniga skrifvelse,
hvaruti Rikets Ständer skulle i underdånighet anhålla om verkställighet af
de föreslagne åfgårderne, och hos Borgare-Stqndet: ätt, förr ån Utskot¬
tet afgifvit sitt yttrande i detta ämne, Kongl. Kammar-Rättens förklaring
bordt införskaffas; att det vore högst olämpligt att föreslå, det Statens
utestående fordringar, hvarför någon betalning inom viss tid icke kunnit
indrifvas eller utredning medhinnas, finge afskrifvas; att Revisions-Conloi-
ret väl borsie genast indragas och nuvarande tjenstemän på Indragnings-
Stat uppföras, så att icke yngre personer må blifva tillsatte, samt återstå¬
ende göromål öfverfiyttas å tjenstemän inom Kongl. Stats-Contoiret, hvari¬
genom Stats-Verkets ifrågavarande fordringar qvarstode, utan att någon
kostnad för deras indrifning tillskyndades det allmänna samt att då, en¬
ligt i83g ars Revisions-beråttelse, Magazins Fondens i 18,37 års Hufvud¬
bok utbalancerade tillgångar och fordringar utgjorde ett sammanlagdt be¬
lopp af 4fö, 189 R:dr 37 sk. 2 rist., Rikets Ständer, genom bifall till Ut¬
skottets i förevarande §. gjorde hemställan, äfven skulle fatta beslut, rö¬
rande helu sislberörde summa.
Till besvarande af den sista bland de hos Borgare-Ståndet gjorde
anmärkningar, får Utskottet anföra, att, då Utskottet tillstyrkt, att de f. d.
Allmänna Magazins-Fondens fordringar, för hvilka vid 1841 års slut nå¬
gon betalning icke kunnat indrifvas eller utredning medhinnas, finge af-
skrifvas, sådant icke afsett andra fordringssunnnor, ån de 5o,845 R:dr
24 sk. 7 rst., hvilka, enligt hvad i85g års Revisorer upplyst, ännu på¬
kalla irrdrifnings-åtgärder, och att sålunda Utskottets mening ingalunda
Yarit att under samma hemställan inbegripa Magasins-fondens alla öfriga
i 1837 års Hufvudbok utbalancerade fordringar. I öfrigt har Utskottet,
vid öfvervägande af de gjorde anmårkningarne och då den genom upp¬
hörandet af det serskilda Revisions-Contoiret för Allmänna Magazins-
Årendena åsyftade besparing torde kunna vinnas, utan att afskrifning af
de utestående nu ifrågavarande fordringarne verkstålles i annan ordning
ån med gällande stadganden instämmer, ansett sig böra i så måtto förän¬
dra dess förra yttrande, att Utskottet hemställer,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla, det vederbörande må undfå Nådig föreskrift alt
så påskynda utredningen af de balance- och fordrings-
poster, hvilka af det under Kongl. Kammar-Rätten ställda
serskilda Revisions-Contoir för Allmänna Magazins-Åren-
24
Stats-Utskollets Utlåtandej N.-o 289.
dena handläggas, alt samina utredning inom slutet af nä-
sta år 18i i må vara fullbordad samt medlen, så vidt ske
kan, indrifne eller, der sådant bör ega rum, till afskrif¬
ning i laga ordning befordrade,- alt derefter, med nämnde
års utgång, berörde Contoirs befattning med återstående
fordringarne må upphöra och öfverflyttas lill det under
Kongl. Slats Conloirel lydande Contoir för Magazins-Åren-
dena; samt att sedermera förstnämnde Revisions-Contoir
må upplösas och den derlör anvisade aflöning upphöra så
snart, med iagttagande af derför stadgad tid, i8ti års
Hufvudbok blifvit afslulad.
Vidkommande åter hvad vid återremissen blifvit erinradt, angående
de vid sistberörde Contoir anställde Ijenslemäns rätt att vid Conloirels
upplösning på Allmänna Indragnings-Slaten åtnjuta sine löner; så enär
fråga härom icke varit väckt och outredt år, huruvida dessa tjenstemän
kunna till dylik förmon vara berättigade,
anser Utskottet något yttrande deröfver nu icke kunna
meddelas.
56:o Ridderskapet och Adeln har lemnat utan anmärkning och Bon¬
de-Ståndet godkänt det af Utskottet, rörande afskrifning af Stats-verkets
fordringar i och för undsåtfnings-anstalterne efter 1826 års missväxt, uti
tji i4g gjorde tillstyrkande, hvilket deremot återremitterats af Preste- och
Borgare-Stånden, på grund af enahanda anmärkningar, som förekommit i
afseende på § i48.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet uti nästföregående punkt
yttrat, har Utskottet funnit sig böra så vida förändra sitt förra förslag, att
Utskottet hemställer,
det Rikets Ständer mätte hos Kongl. Maj:t i underdånig¬
het anhålla om Nådig föreskrift till vederbörande att
skyndsammast och, så vidt ske kan, inom i84i års slut,
vidtaga nödige åtgärder för indrifning eller afskrifning i
laga ordning af Stats-verkets i och för undsättnings-anstal—
terna efter 1826 års missväxt egande fordringar.
5y:o Med föranledande af de anmärkningar, som inom Ridderska¬
pet och Adeln samt Preste- och Borgare—Stånden blifvit framställde, i af¬
seende å hvad Utskottet uti § i54 yttrat, rörande Stats-verkets förlust i
följd
Stats-Utskottets Utlåtandet N\o 289,
25
följd af undsättnings-åtgärder i Jemtlands Lån efter 1802 års missvext,
liar Utskottet funnit sig böra, på grund af 29 § Riksdags-Ordningen,
Öfverlemna detta ärende till Constitutions-Utskottets handläggning.
58:o Uti § i55 hade Utskottet, bland annat, hemställt, att Rikets
Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet begära, att Kongl. Maj:ts
vederbörande Befallningshafvande vid de tillfällen, då contract med en¬
skilde personer afslutas 0111 undsättnings- spanmåls anskaffande lill större
belopp, måtte erhålla föreskrift att skyndsamligen lemna Kongl. Stats-
Contoiret del af villkoren vid medlens utlemnande, äfvensom att Kongl.
Majlis Befallningshafvande måtte undfå Nådig befallning att, på samma
gång, som förenämnde contract aflemnades, till Kongl. Stats-Contoiret
insända vidimerade afskrifter af de ingångne borgens-lörbindelserne.
Härvid har inom RidtUrskapet och Adeln blifvit anmärkt, dels att
de sålunda föreslagne åtgärder vore åndamålslöse, enär Kongl. Stats-Con-
toiret naturligtvis icke kunde göra någon förändring i de contracts-villkor,
hvarom Konungens Befallningshafvande på deras embets-ansvar med en¬
skilde personer öfverenskommit, och lika litet förändra villkoren, i hänse¬
ende till utgifne lån åt församlingarne, dels att den stora mängden af
ilrågastållde onödiga afskrifter konune att tillskynda vederbörande Lands-
Contoir ett alltför kånbarl besvär, helst deras tjenste-göromål vid in¬
träffande missvext- tillfällen i alla fall åro Öfverhopande.
Då emedlertid herörde i55 <jj år af Preste-Ståndet lemnad utan an¬
märkning samt af Borgare- och Bonde Stånden godkänd,
vidblifver Utskottet, hvad i nämnde § år vordet yttradt och
föreslaget.
3g:o Utskottets uti § 106 gjorde hemställan, att Revisorernes fram¬
ställningar, rörande den förlust, som skall Stats-verket tillskyndats, i följd
af åtskillige spannmåls-qvantileters öfverlåtande till Grosshandlaren Lilje¬
walch, i ändamål att tillhandahållas undsåttnings-behöfvande i Norr- och
Westerbottens Lån, måtte lemnäs utan afseende, har hos Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet icke föranledt någon anmärkning , äfven¬
som Bonde-Ståndet låtit dervid bero; hvaremot hos Borgare-Ståndet be¬
slut blifvit fattadt, det skulle pröfning af denna § tills vidare anstå. Vid
sådant förhållande
finner Utskottet någon vidare åtgärd härutinnan, å dess si¬
da, nu icke erfordras.
Bih. till R. St, Prot, 184.0, At Sami, 1 A/d, 2 Band, J.Q Haft, 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande, JV.-o 289.
4o:o I afseende på § i58, deruti Utskottet tillstyrkt en underdånig
anhållan om Nådig befallning till Myntverkets Styrelse alt, så vidt möj¬
ligt år, låta uti Myntverkets Hufvudböcker inråtta serskilde conti, utvi¬
sande kostnaden för myntningen af hvarje serskild metall, har inom Rid-
derskapet och Adeln blifvit anfördt, hurusom angelåget vore, att Rikets
Stånder hos Kongl. Majit i underdånighet anhölle, att sådane åtgärder må
föreskrifvas, att vid myntningen ej mindre de våta, ån de torra profven
iagttagas, så val vid emottagning af silfver till myntning, som vid silfver-
mynts aflemnande från Myntet, på det att icke skiljagtige begrepp må
uppstå om, huru mycket silfver i Myntet år befintligt, och att den skill¬
nad, som genom profven ulrönes, må blifva i råkenskaperne synlig.
Då likväl denna § år af Preste-Ståndet lem nåd utan erinran samt
af Borgare- och Bonde-Stånden godkänd, har Utskottet ansett
den inom Ridderskapet och Adeln i ofvanberörde måtto
gjorde framställning icke kunna till någon åtgärd å Utskot¬
tets sida föranleda.
4i:o Med anledning af Utskottets uti § i5g gjorde, på i83g års
Revisorers framställningar, rörande halten och vigten af det nyare Silf¬
ver—myntet , grundade hemställan, att Rikets Ständer måtte hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla om Mynt-Styrelsens förständigande, att hä¬
danefter vid utmyntningen bör iagttagas, att det tillåtne så vål Öfyer-
som Under-remedium i minsta möjliga nion begagnas, hafva af en Leda¬
mot utaf Ridderskapet och Adeln följande hufvudsakliga erinringar blifvit
framställde: att den af Utskottet föreslagne underdåniga skrifvelse i detta
ämne icke vore lämplig, enär det nya Svenska silfver-myntet i verklighe¬
ten redan befunnes så nära intill den så kallade Normal-halten och Nor¬
mal-vigten, som möjligen ske kunde, hvadan det icke syntes välbetänkt
att, genom en anmärkning härutinnan, hvilken saknade grund, hos all¬
mänheten väcka misstanka, det skulle Silfver-myntet icke ega den med
gällande mynt-ordning öfverensstämmande finhet och vigt; att, enligt of¬
ficiella anteckningar vid Myntverket, halten af pregladt Silfvermynt under
åren i83o—i85g i medeltal utgjort 74g T25 tusendelar; att, dervid likväl
borde i betragtande tagas, att silfver-profningen under åren 1800 —i854
uteslutande skett genom afdrifning i ugn, i följd hvaraf Mynt-silfret för¬
lorar något öfver åltusendedelar af silfverhalten, hvadan och då således
de i Proberings-Journalen uppförde halter per medium för sistnämnde 5
år borde ökas till 760 A tusendedelar, och då 1835 — 180g årens prof
för alla fem åren lemnat ett medium af 760/5 tusendedelar, medium för
Siats-Utskottets Utlåtande, N-o 289.
27
alla lio åren uppginge lill 760 || tusendedelar oell följatgligen öfverskjöte
Normal-halten eller y5o tusendedelar, samt att beträffande det nya Silf¬
ver—myntets vigt, upplyst vore, att vid den under åren i83o—i83g verk¬
ställde utmyntning af hela Riksdalrar icke fullt ? af det tillåtne remedium
i vigt blifvit begagnade, samt vid halfva Riksdalrar icke fullt ?; vid fjer¬
dedel Riksdalrar icke fullt vid åttondels Riksdalrar icke fullt *; vid
tolftedels Riksdalrar icke fullt | och vid sextondedels Riksdalrar icke fullt
f, hvadan någon giltig anledning till klander i detta afseende icke före-
funnes, helst det vid Svenska silfvermyntets slagning tillåtne vigt-reme-
dium vore ganska knappt tilltaget, och angeläget vore, att mynt-styckena
snarare ligga något under, ån öfver, Normal-vigten, emedan i annat fall
export deraf onödigtvis blefve befordrad. Dessutom har, af en annan le¬
damot, i afseende på Utskottets tillstyrkan, att vid alla profningar inom
Myntverket en och samma method ovillkorligen borde användas, blifvit
erinradt om angelägenheten deraf, att icke blott vid mynt-profningen,
utan äfven vid utvågningen för inyntningen samma method följes, enär,
i fall vid ena tillfället torra och vid det andra våta prof begagnas, en
skillnad uppstode af icke mindre ån procent.
Ifrågavarande i5g § af Utlåtandet har jemväl från Bonde-Ståndet
blifvit återremitterad, på grund af flere ledamöters yrkande, att Utskottet
måtte utse en Comité af sakkunnige personer, som med all uppmärksam¬
het borde granska förevarande ärende och uppgifva underdånigt förslag
till föråndradt Mynt-reglemente, jemte de flere åtgärder, som kunde fin¬
nas nödige, för att göra Svenska myntet förtjent af allmänhetens förtroende;
hvaremot meranåmnde § år vorden af Preste-Ståndet lemnad utan anmärk¬
ning och af Borgare-Ståndet godkänd.
Då följagtligen Utskottets yttrande i § i5g kan anses vara af 2:ne
Riks-Stånd bifallet, har Utskottet, i öfverensstämmelse med dess ofvan
tillkånnagifne åsigt, ansett sig
böra samma yttrande vidblifva.
42:0 Bonde-Ståndet har återremitterat Utlåtandets i64 §, deruti Ut¬
skottet yttrat den åsigt, att någon förändring i gällande föreskrifter, an¬
gående redovisningen för förvaltningen af den å Tullverkets Stat till hem¬
liga utgifter anslagne summa, icke lämpligen borde vidtagas; varande i
detta afseende af en stor del bland Ståndets ledamöter anfördt, att till¬
varon af så beskaffade hemliga medel icke kunde godkännas, enär samhäl¬
let syntes böra i alla hänseenden så ordnas, att råkenskaperne öfver dess
28
Ståts-Utskottets Utlåtande, JV‘,o 289.
utgifter kunde till alla sina delar offentliggöras, samt att, om än ifråga¬
varande medel väl användes, det hemlighetsfulla förhållandet dermed
dock gåfve anledning till hvarjehanda ofördelagtiga gissningar.
Då emedlertid Utskottets Utlåtande i denna punkt hos Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet icke föranledt någon anmärkning och af
Borgare-Ståndet blifvit bifallet,
vidblifver Utskottet sitt förra yttrande i detta ämne.
43:o Uti § 168 hade Utskottet föreslagit, det Rikets Ständer ville hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det nödiga åtgärder måtte vidtagas
för till vägabringande af en med rättvisa och billighet öfverenstämmande re¬
glering af Norriges andel i de samfälde kostnaderne för Svenska och Norr¬
ska handelns skyddande.
Härvid har inom Preste-Ståndet, som återremitterat berörde §, blif¬
vit anmärkt, att en så beskaffad underdånig skrifvelse ingalunda vore
lämplig, enär någon annan åtgärd till reglering af omförmälde bidrag
från Norriges sida icke kunde af Kongl. Maj:t vidtagas, än att derom aflå¬
ta Nådig Proposition lill Norriges Stor-Thing, hvilken åtgärd redan vid fle¬
ra tillfällen blifvit verkställd. Men som denna § är vorden i sin helhet
af Borgare och Bonde-Stånden godkänd samt af Ridderskapet och Adeln
lemnad utan anmärkning,
kan Utskottet icke frånträda, hvad i denna punkt blifvit
anfordt och tillstyrkt.
44:o Beträffande det årliga arfvode af 600 R:dr, som af det på
3:dje Hufvud-Tileln till oförutsedde militaire-utgifter uppförde anslag från
och med år 1832 utgått till Ryttmästare!! Åkerstein, i och för tillsyn
och ledning vid modellers förfärdigande för Armeens Utrednings- och Re-
värings-persedlar, hade Utskottet i § 170 tiilslyrkt, det Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Majrt i underdånighet hemställa, huruvida icke Kongl.
Maj:t kuude finna skäl förordna, att, med afseende å inträffade förhållan¬
den, ifrågavarande arfvode, der sådant ej redan skett, borde upphöra.
Emot nämnde hemställan har inom Ridderskapet och Adeln blifvit
framställd den erinran, att omförmälde årliga arfvode, hvilket, enligt
hvad Kongl. Brefvet den 18 Februari 1832 utvisade, blifvit Ryttmästare!!
Åkerstein i Nåder be vil jad t för den tid, han fortfore med tillsynen och
ledningen med modellers förfärdigande för Arméens Bevärings- och Ut-
rednings-persediar, utan att derunder åtnjuta någon motsvarande aflöning
på Stat, följagtligen icke, på sätt Utskottet syntes hafva förment, är vor¬
Stals-Utskollets Utlåtande, IV'.o 289.
29
det anslaget endast för uppsigten öfver sadelmodeller; hvadan och då Rytt-
mästarens förstnämnde befattning, dervid han ådagalagt mycken sakkänne¬
dom och skicklighet, ännu fortfore, skäl ej vore för handen att tillstyrka
arfvodets upphörande.
Från Preste-Ståndet, hvarest någon anmärkning icke förekommit emot
det väckta förslaget om ifrågavarande arfvodes upphörande, har återremiss
å förevarande § blifvit beviljad, i följd afen ledamots yrkande, detUtskot-
tet måtte, i sLället för de af detsamma åberopade grunder, hvilka icke
kunnat af Ståndet godkännas, föreslå nya motiv för den blifvande under¬
dåniga hemställan i ämnet.
Ehuru omförmälde 170 § är vorden af Borgare-Ståndet godkänd och
Bonde-SLåndet låtit vid Utskottets yttrande bero, har Utskottet likväl, till
följd af de inom Ridderskapet och Adeln meddelade ofvanberörde upplys¬
ningar, funnit sig föranlåtet
att frånträda sitt uti nämnde § gjorde tillstyrkande, angå¬
ende upphörandet af Rytlmästaren Akersteins ifrågavarande
arfvode.
45:o Hos Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden
har blifvit erinradt, att Utskottet, i sammanhang med dess uti §170 gjor¬
de framställning, tillika bordt afgifva förslag till den skrifvelse, som för
det åsyftade ändamålets vinnande måste till Kongl. Maj:t i underdånighet
aflåtas; och har Utskottet, till följd häraf, skolat på det sätt förtydliga sitt
i nämnde § meddeldte yttrande, att Utskottet hemställer,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla om vidtagandet af nödige åtgärder, på det att ut¬
redningen af Kongl. Krigs-Collegii Arlilleri-Afdelnings åter¬
stående fordran, i anledning af den år 1822 verkställde
krutförsäljnings-expedition till Medelhafvet, utgörande vid
1837 års slut 12,627 45 sk. 7 rist., må, så fort ske
kan, varda tillvägabragt, äfvensom att, i händelse liquid för
nämnde fordran icke slår att erhålla, beloppet må i laga
ordning till afskrifning befordras.
46:0 Från Bonde-Ståndet har Utskottets yttrande i § 183, rörande
f. d. Landshöfdingen Grefve Gjldenstolpes skuld till Militiae-Boställs-Cassan,
blifvit återremilteradt, af den anledning, att upplysning icke meddelats,
huruvida gäldenären aflidit eller vore lill skuldens liquiderande oförmögen-,
30
Stats-Ulskottets Ullåtande, N\o 289.
men då denna punkt är af de öfriga Riks-Stånden dels godkänd, dels
lemnad utan anmärkning, har Utskottet endast skolat
åberopa sitt i frågan förut afgifne yttrande.
47:0 Beträffande den i § 187 föreslagne underdåniga hemställan om
meddelande af sådane föreskrifter, hvarigenom må kunna förekommas, att
å det på 3:dje Hufvud-Titeln uppförde anslag till rese- och tractaments-
kostnader för Militaire embets- och tjenstemän anvisningar ega rum, sedan
detsamma för året tili hela sitt belopp utgått, är hos Ridderskapet och
Adeln anmärkt, att detta anslag icke vore att betragta annorlunda, än så¬
som ett förslags-anslag, och att, i händelse ofvanberörde hemställan bi-
fölles, det läLlligen kunde inträffa, att så beskaffade resor, ehuru af verk¬
ligt behof påkallade, i anseende till bristande tillgång, mäste inställas.
Utskottet, hvars i omförmälde § framställde förslag är vordet af
Presle-Ståndet lemnadt utan anmärkning samt af Borgare och- Bonde-Stån¬
den bifallet, har vid detta förhållande, af förenämnde erinran
icke hem tat anledning att samma förslag frånträda.
48:o Borgare-Ståndet har återremitterat § 208, deruti Utskottet an¬
sett någon åtgärd icke vara alt föreslå, i anledning af Revisorernes gjorde
anmärkningar emot formen för Öfver-Inlendents-Embetets räkenskaper;
varande inom bemälde Riks-Stånd yrkadt, alt, då de anmärkte bristerne
icke syntes kunna afhjelpas genom de nya bokförings-formulairen, hvilkas
begagnande uti Embetsverken vore ifrågastäldt, Öfver-Intendents-Embetet
borde erhålla föreskrift att så uppställa sina räkenskaper, att deraf må
kunna utrönas, till hvad belopp kostnaden för hvarje serskild reparation
uppgått. Berörde § af Utlåtandet har deremot inom Ridderskapet och A-
deln samt Preste-Ståndet icke framkallat någon erinran och har af Bonde-
Ståndet blifvit godkänd. Utskottet får sålunda
vidblifva sitt förra yttrande i denna punkt.
49:0 Utlåtandets 21 i §, deruti Utskottet tillstyrkt afskrifning af
Saltpeter-fondens hos Carl Gustafs Stads Gevärs-factori egande fordran,
har af Ridderskapet och Adeln blifvit lemnad utan anmärkning, af Preste-
Ståndet återremitterad endast på den grund, att förslag måtte afgifvas till
den underdåniga skrifvelse, som för afskrifningens verkställande vore er¬
forderlig, af Borgare-Ståndet ogillad och af Bonde-Ståndet godkänd.
Då sålunda den af Utskottet föreslagne afskrifnings-åtgärd kan an¬
ses vara af 3:ne Riks-Stånd bifallen, får Utskottet, med förtydligande af
sitt förra tillstyrkande, hemställa,
Siats-Utskottets Utlåtandej N:o 289.
31
det måtte Rikets Sländer bifalla, att de 55,ooo R:dr, hvilka
af Saltpeter-fondens medel åren 1813—1820 blifvit för Carl
Gustafs Stads factori ulbetalde och sedermera uti nämnde
fonds räkenskaper, såsom factoriets skuld balancerade, må
uti Saltpeter-fondens räkenskaper få afskrifvas, samt hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, alt de för verkställig¬
het deraf nödige föreskrifter må varda vederbörande rned-
delde.
5o:o Uti § 2i3 hade Utskottet endast åberopat sin i Utlåtandet N:o
5g, angående regleringen af Riks-Statens 8:de Hufvud-Titel, gjorde hem¬
ställan, att Comiten för förvaltningen af Saltpeter-Ärendena måtte upplö¬
sas och hela dess befattning öfverflyttas på Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-
Afdelning.
I afseende härpå har inom Ridderskapet och Adeln af en ledamot
blifvit ifrågasatt, huruvida Artilleri-Afdelningens mångfaldiga embets-göro-
raål tilläte densamma att åt Saltpeter-näringen egna all erforderlig omsorg,
äfvensom uppmärksamhet fästats å de ökade kostnader för Stats-verket,
som af nämnde öfverflytlning blefve en följd, helst Sallpeter-Comitens
tjenstemän torde vara berättigade alt vid sina löne-förmoner bibehållas.
Preste-Slåndet har lemnat denna § utan anmärkning, Borgare-Ståndet an¬
sett densamma ej erfordra någon Ståndets åtgärd, och Bonde-Ståndet hänvi¬
sat till sitt vid behandlingen af Utskottets Utlåtande N:o 5p i ämnet fattade
beslut, enligt hvilket förevarande fråga är vorden till Utskottet återre¬
mitterad.
Då Utskottet uti Utlåtandet N:o 76 icke afgifvit liufvudsakligt yt¬
trande i ämnet, utan endast hänvisat till hvad uti annat Utlåtande blifvit
anfördt, anser Utskottet
serskild åtgärd i anledning af ålerremisserne i denna del
icke erfordras.
51:0 Den af Utskottet i slutet af Betänkandet N:o 76 gjorde hemställan,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, alt sådane fö¬
reskrifter måtte meddelas Rikets Collegier och förvaltande Verk, hvarigenom
desamma på det strängaste tillförbindas att med största noggrannhet efterkom¬
ma, hvad Kongl. Ma j:t, på grund af Rikets Ständers beslut och gällande lagar, ve¬
lat dem anbefalla, samt att icke hafva någon möda ospard att i hvarje dem ålig¬
gande förvaltningsgren iagttaga den största sparsamhet och hushållning, äfven¬
som att med skjddig grannlagenhet bemöta de anmärkningar, som afRikets
Ständers Revisorer göras emot deras förvaltning och räkenskaper, — har
32
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 289.
af Borgare- och Bonde-Stånden blifvit bifallen, men af Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet återremitterad, på grund af följande hufvudsak-
liga anmärkningar: att, då ULskottet, vid behandlingen af de frågor, hvilka
utgjort föremål för revisions-berätlelserne, föreslagit serskilde åtgärder, i
anledning af alla sådana anmärkningar, som icke ansetts böra förfalla, om-
förmälde slutliga hemställan S3rnles öfverflödig och stridande emot hvad,
som förut i Betänkandet blifvit yttradt; att, innan en så beskaffad under¬
dånig anhållan, som af Utskottet blifvit föreslagen, kunde ega rum, Ut¬
skottet borde uppgifva hvilka af de förvaltande Verken gjort sig af den
ifrågasatte tillrättavisningen förtjente, äfvensom utreda, hvilka speciella om¬
ständigheter Utskottet funnit föranleda till de äskade föreskrifterne för
bemälde Collegier och Embets-verk alt vid Stats-medlens förvaltning iagt-
taga större hushållning och sparsamhet; att det föreslagne generella för-
ständigandet till samtlige de förvaltande Verken vore desto mindre lämp¬
ligt, som en del af desse Verk icke egentligen hade några Statsmedel att
förvalta och andra, t. ex Kongl. Slats-Contoiret, som likväl vore hufvud-
förvaltare af Statens medel, icke kunde träffas af förebråelser för misshus¬
hållning, enär alla utbetalningar från sistnämnde Verk grundade sig dels
på en gång för alla fastställda Stater, dels på Kongl. Majlis serskildt med¬
delade Jjlådiga beslut; att af ordställningen i Utskottets meranämnde hem¬
ställan kunde dragas den slutsats, det Utskottet antagit, att det skulle till¬
komma de förvaltande Embets-verken att ingå i pröfning, huruvida de af
Kongl. Maj:t meddelade befallningar öfverensstämma med Rikets Ständers
beslut och gällande lagar, och att, i motsatt fall, undandraga sig verkstäl¬
lighet af berörde föreskrifter; att enär, hvad Kongl. Krigs-Collegium ser¬
skildt vidkomme, alla de af Revisorerne emot detta Verks förvaltning fram¬
ställde anmärkningar antingen blifvit, efter Ulskottets tanke, nöjagtigt för¬
klarade eller ock anginge åtgärder, hvilka icke berott af Collegii tillgöran¬
de, bemälde Embets-verk borde fiikallas från den yrkade allmänna före¬
bråelsen för bristande sparsamhet; att, i afseende på den af Utskottet med-
delde beskyllning, det skulle åtskillige Embets-verk vid besvarandet af Re-
visorernes anmärkningar begagnat ett mindre passande skrifsätt, Utskottet
bordt uttryckligen angifva, hvilka Verk i sådant fall åsidosatt skyldig grann¬
lagenhet; samt att, om ock mäste medgifvas, att vissa af de i detta sist¬
nämnda hänseende i Betänkandet antydde uttryck varit med någon värma
affattade, sådant dock biiligtvis borde ursägtas, enär desamma stundom va¬
rit af obefogade anmärkningar framkallade.
Till
Siats-Utskottets Utlåtande > N-.o 289.
Till besvarande häraf får Ulskottet anföra, alt, då Revisions-benit-
telserne i (lere fall vittna oin mindre noggrannhet i hushållningens detail-
ler inom de förvållande Verken, ehuruväl de i detta afseende framställde
anmärkningar, hvar för sig, icke funnits böra föranleda underdåniga skri¬
velser, anser Utskottet förenligt med håde rättvisa och billig omtanka, att
Rikets Ständer hos Kongl. Majit anmäla detta af Revisorerne vitsordade
förhållande. Utskottet har dervid icke rimligen kunnat, på sätt af en le¬
damot inom Preste-Ståndet blifvit ifrågasatt, hysa den tanke, att det skulle
hero af vederbörande Collegier och Embets-verk att pröfva lagligheten af
Kongl. Majlis Nådiga befallningar, och torde Utskottets förslag i detta hän¬
seende innebära den med 90 § RegeringsFormen mest öfverensstämmande
åtgärd, att nemligen hos Kongl. Majit utverka ett Cireulaire till samtlige
Vederbörande Embets-verk, deruti de erinras om nödvändigheten att uti
alla på (lern ensamt beroende hushålls-delailler iagttaga den största spar¬
samhet; innebärande tillika denna af Utskottet tillstyrkte underdåniga skrif¬
velse, att Kongl. Majits föreskrifter i dessa fall måste grunda sig på så väl
Rikets Ständers beslut som gällande lagar; och då Utskottet, med hänvis¬
ning till de förklaringar, sorn Kongl. Krigs-Collegium, Förvaltningen af
Sjö-Ärendena och Convoy-Commisariatet i underdånighet afgifvit, till följd
af Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorers gjorde anmärkningar,
velat fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på det mindre grannlaga sätt,
hvarpå Revisorernes ifrågavarande framställningar blifvit af de redovisande
Em bets-verken bemötte, trodde Utskottet sig icke behöfva för Rikets Stän¬
der antyda, huruledes det kunde anses såsom ett Regeringens godkännande
af ofvannämnde förnärmelser, då dessa icke blifvit tillbakavisade, men i
stället offentliggjorde. Med denna förklaring af Utskottets åsigter och då
desamma blifvit af 2:ne Riks-Stånd gillade,
föreslår Utskottet ytterligare den i slutmeningen af Betän¬
kandet tillstyrkte underdåniga skrifvelse.
Stockholm den 18 Augusti 1840.
Reservation er:
Vid 51:a punkten:
Af Herr Friherre Sprengtporten: ”Frånvarande vid det tillfälle, då
det först afgifne Betänkandet N:o 76, rörande Revisorernes berättelse före¬
kom till afgörande inom Ulskottet, begagnar jag anledningen af återremis-
Bih, till R, St, Prot, 1840, 4 Sami, 1 Jfd, 2 Band. 16 Haft. 5
34
Stats-Utskottcts Utlåtande, N.o 289.
sen, för atl anmäla min reservation mot de ordalag, Utskottet begagnat i
slutmeningen, hvilken efter min tanka icke bordt gifvas en så allmännelig
syltning.”
Af Herrar Friherrarne Oxenstjerna och Leyonhufvud, Herr von
Troil, Herr Biskop Hedren, Herr Prosten Stenhammar och Herr Helsingens,
hvarvid Herr Prosten Stenhammar åberopade dess emot slutmeningen i 1 L-
låtandet N:o 76 afgifne Reservation.
STOC KHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Stals-Utskoltets Utlåtande, N.o 290.
1
N:o 290.
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Augusti, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om afskrifning af åtskil-
lige Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-afdelnings i Mariebergs
egendom intecknade capital-skulder.
CL a.)
Uti 169 §. af Stals-Utskottets afgifna Utlåtande, i anledning af Rikets Stän¬
ders Revisorers åren r835, 1837 och i83p meddeldte herältelser om verk¬
ställd granskning af Stats-Verkets och andra allmänna fonders tillstånd, sty¬
relse och förvaltning åren i832—1837, har Utskottet anfört, hurusom Re¬
visorerna, jemte förmälan, att Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref den 12 No¬
vember 18rö, förordnat, att lill liqviderande af den skuld, som genom in¬
köpet af Mariebergs egendom blifvit Kongl. Krigs-Collegii Aitilleri-afdel-
ning tillskyndad och hvilken vid 1835 års slut utgjorde 50,734 R:dr 3r
sk. 11 rst., skulle användas dels den afkastning, samma egendom komme
alt gifva, dels ock, derest tillgångarne sådant medgåfve, ett belopp af högst
2,000 R:dr årligen utaf Tredje Hufvudlitelns besparingar, ansett sig af dert
omständighet, att afkastningen af Mariebergs egendom, som endast uppgin-
ge till omkring 3oo R:dr årligen, i förhållande till Capital-skulden utgjor¬
de ett alltför ringa belopp, för att till någon bestämd årlig afbetalning
kunna afses. och då Tredje Hufvud-Titelns besparingar ej eller dertill
lem nät tillgäng, ega skäl hemställa, att någon åtgärd måtte vidtagas, hvar¬
igenom Artilleri-afdelningens Stats-anslag befriades från en räntedragaiide
skuld och dess räkenskaper från skuldens fortsatta balancerande.
Med föranledande af hvad sålunda blifvit omförmäldt, har hos Rid-
derskapet och Adeln Herr Rosenblad, B.j väckt det förslag, att nedan-
närnnde Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-afdelnings i Mariebergs egendom
intecknade capylal-skulder måtte till det belopp, de vid slutet af inneva¬
rande år utgöra, varda afskrifne, nemligen: till Militiae-Boställs-Cassan,
hvilken skuld vid x833 års slut utgjorde .... R:dr 35,709: 3. 9.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 4 Samt. 1 Afd. 2 Band. rj.-de Haft.
1
2
Stals-Ulskottels Utlåtande, N.o 2go.
till Rikets Sländers Bank, hvilken skuld, vid sistnämnde års
slut uppgående till l»74o: 38. 7..
sedermera troligen undergått årlig förminskning, samt
till Riksgälds-Contoiret, vid 1833 års utgång, bestigande
sig lill i 14,000.
tillsammans B:co R:di 51,449* 42, 4*
och har motionären, såsom ytterligare skäl för berörde förslag, andragit,
attén balancering af fordringar, lill hvilkas Jiqviderande inga medel an¬
visas, torde finnas mindre lämplig; att samtliga fonder, som ega ifrågava¬
rande fordringar, vore Statens och sålunda kunde, dels af Rikets Ständer
ensamt (såsom förhållandet vöre med Bankens och Riksgälds-Contoirets) dels
af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer gemensamt disponeras; att Riksgälds-
Contoirets ifrågavarande fordran just tillkommit genom öfverlemnande! af
en utaf Arlillei i-anslag hopspard och för Artilleri-behof ämnad fond; att
den betydliga tillökning, Militias-Boställs-Cassans capital-tiilgångar under de
sista trettio åren vunnit, tycktes visa, att förlusten af räntan å dess mera-
nämnde fordran icke kunde inverka på dess förmåga att fullgöra sina ålig¬
ganden, samt att afskrifningen af det obetydliga Banco-lånet än mindre
kunde medföra någon menlig verkan på Banken, utan endast minskade å-
rets vinst.
Då Utskottet, med afseende å den af Revisorerne gjorda ofvanomför—
mälda hemställan, angående Artilleri-afdelningens Stats-anslags befrielse från>
de skulder, hvaruti Afdelningen i och för inköpet af Mariebergs egendom
häftar, yttrat den åsigt, att nämnde skulder icke kunde blifva föremål för
afskrifning och att serskildt Stals-ansläg för desammas betäckande icke el¬
ler borde meddelas, samt fördenskull tillstyrkt, att vid det föreskrifne li-
qvidations-sättet för merberörde skulder för närvarande må få bero; så och
enär Utskottets ifrågavarande yttrande är vordet af Ridderskapet och Adela
samt Preste-Ståndet lemnadt utan anmärkning och af de tvänne öfriga
Stånden bifallet, har Utskottet, som vid det numera utredda förhållandet,
attén af omförmälde skuldposter utgöres af Rikets Ständers Banks fordran,.
finnér sig icke tillhöra att i fråga om dess afskrifning yttrande meddela,
ansett sig sakna anledning att till den af Herr Rosenblad föreslagne
afskrifning af de öfrige skulderne tillstyrka Rikets Ständers bifall..
Stockholm den 18 Augusti 1840.
‘Stals-TJtskollets Utlåtande, N:0 sgt.
3
N:o 291.
Änk. till Exp. Uuk. d. 19 Augusti, kl. a e. ra.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet, JS:o i36.
(I. A.)
Det af Stats-Ulskoltet afgifne Utlåtande, N:o i36, i anledning af väckt
motion om försäljning af åtskillige Kronans fisken, har af Ridderskapet och
Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden blifvit återreraitteradt, men dere¬
mot af Boigare-Ståndet bifallet.
hivad först angår frågan om försäljning till skatte af Kronans fisken,
med undanlag af de större laxfiskena; så har, emot hvad Utskottet i af¬
seende å verkställigheten deraf föreslagit, blifvit anmärkt: hos Ridderska¬
pet och Adeln: att den tillstyrkte optionsrätten för egarne af de hemman,
vid hvilkas stränder iiskena äro belägna, att dem inlösa för hvad vid auc-
tionen högst bjudes, skulle afhålla speculanter från täflan och således leda
lill förlust för Siats-Verket; uti Preste-Ståndet: att genom fiskenas försälj¬
ning på auction vore att befara, att afgifterne varda oskäligt uppdrifna och
alt de hemmans-åboer, vid hvilkas stränder fiskena äro belägna, nödgas un¬
derkasta sig obilliga afgifter, för att kunna egande-rätten lill Iiskena sig för¬
värfva, hvarföre det ansetts böra medgifvas strandeegarne att, emot den
ränta, som efter vanliga skattläggnings-grunder kunde åsällas, egande-räller»
till fiskena sig förvärfva samt endast, i händelse jordegarne vägrade denna
ränta, fiskerätten på auction åt den mestbjudande upplåtas; samt uti Bon¬
de-Ståndet, att i byalag borde icke den hemmans-egai e, vid hvars stränder
fisket vore beläget, ensam ega optionsrätt att fisket öfvertaga.
I afseende å dessa anmärkningar, får Utskottet anföra, att det icke sy¬
nes lämpligt att, på sätt inom Preste-Ståndet är vordet ifrågasatt, utan lö¬
sen lill jordegarne, afstå egande-rält till fiskena, och alt, hvad beträffar
jordegarnes optionsrätt, om hvars inflytande på försäljningen hos Ridder¬
skapet och Adeln samt Preste-SLåndet motsatta åsigter blifvit yttrade, Ut¬
skottet anser, hvad i delta hänseende är vordet föreslaget, både bevara Sta¬
tens tillbörliga rätt och instämma med billighet emot jordegarne, hvilka
derförulan, för undvikande af fremmande personers intrång, kunde blifva
4
Stats-Utskottets Utlåtande} iV.o 291.
nödsakade att för fiskena erlägga vida högre lösen, än sorn motsvarade de¬
ras verkliga värde.
På grund häraf
vidhåller Utskottet till alla delar, hvad angående fiskenas försälj¬
ning och villkoren dervid blifvit föreslaget, endast med det til¬
lägg, att i de fall, då fiske är beläget vid stränderna af sådant
hemman, som ligger i byalag, options-rätten alt fisket inlösa må
tillkomma hela byalaget, och endast i händelse detsamma sig
deraf icke vill begagna, af omförmälde hemmansegare utöfvas.
Beträffande Utskottets tillstyrkan, att Rikets Ständer malte hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att, derest några kronofisken skulle vara af
den dåliga beskaffenhet, att de icke kunna till ränta skattläggas och köpare
dertill erhållas, Kongl. Maj:t då ville till Rikets Ständer framställa Nådig
Proposition om dylika fiskens afförande utur Kronans jordeböcker, har hos
Ridderskapet och Adeln blifvit anmärkt, alt sådant icke skulle stå tillsam¬
mans med Kronans fördel, enär det kan inträffa, att fisken, som under
många år icke lemnat någon inkomst, åter blifva förmonlige, hvarpå exem¬
pel blifvit anförda. — UtskoLtet förmodar väl, alt dylika fall, som uti be¬
rörde anmärkningar blifvit omförmälda, äro sällsynta; men på det sådana
åtgärder må kunna vidtagas, alt, jemte vinnande af det med Utskottets
hemställan åsyftade ändamål, att vederbörande auctoriteter och tjenstemän
icke må belastas med göromål 1 och för så beskaffade fisken, hvaraf någon
inkomst icke kan förväntas, Kronans rätt ändock bevaras, i händelse be¬
gagnande deraf anses böra ifrågakomma, har Utskottet funnit sig böra i så
måtto förändra sin förra hemställan, att Utskottet tillstyrker,
att Rikets Ständer i underdånighet begära, att Kongl. Majrt ville
till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition, huru det bor förhål¬
las med sådana kronofisken, hvilka finnas af den dåliga beskaffen-
het, att de icke kunna till ränta skatlläggas och köpare dertill
erhållas.
I anledning af Utskottets yttrande, angående väckt motion om rättig¬
het för Lapparne att, utan serskild afgift, få begagna de fiskevatten, som
ligga inom de till dem, mot viss skatt, upplåtne fjelltragter, samt om ena¬
handa förmon för nybyggarne i Jemtland, i afseende å de inom deras ego¬
område varande fiskevatten, häruti Bonde-Ståndet blifvit anfördt, att denna
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 291.
5
uppoffring å Statens sida skulle vara högst obetydlig, helst arrendena för
berörde fisken vanligen endast uppgå till några skillingar. Vid ytterligare
öfvervägande af detta ämne och då dervid i betragtande kommit, att, om
sädane kronofisken, hvilka äro belägne inom de åt Lapparne upplåtne så
kallade skattefjell, blefve till skatte försålde, det troligen skulle inträffa,
alt Lapparne, i anseende till deras lefnadssätt, saknade kännedom om för¬
säljningen och blefve urståndsatle att förvärfva sig besittningsrätten till
ifrågavarande fisken, för hvilkas begagnande de derefter säkerligen nödga¬
des underkasta sig prejerier af dem, som fiskena inropat; så och enär, en¬
ligt hvad anfördt blifvit, Kronans inkomst af dessa fisken skall vara högst
obetydlig, har Utskottet trott sig skäligen kunna tillstyrka,
att Rikets Ständer för deras del medgifva, att de kronofisken, sorn
äro belägna inom de åt Lapparne upplåtne så kallade skattefjell,
må, vid den ifrågaslälde försäljningen af de mindre krono-fiskena,
undantagas, samt, i den mon nuvarande arrenden upphöra, upplå¬
tas till fritt begagnande af dem, som innehafva den kringliggande
marken.
Hvaremot, hvad angår fiskena vid de åt nybyggarne i Jemtland upp¬
låtne ego-områden, Utskottet
icke finner skäl frångå, hvad i detta afseende uti förra Utlåtandet
är vordet yttradt.
Slutligen har inom Bonde-Ståndet, emot Utskottets yttrande, i anled¬
ning af väckt motion om rättighet för Klabböle byamän att, emot viss
nedsatt taxa, få ständigt innehafva Klabböle Laxfiske i Umeå Elf, blifvit
anmärkt, att då Baggböle byamän, som hafva sina egor på ena sidan af
nämnde Elf, erhållit skaltemanna-rätt å Laxfisket vid deras strand, och
samma handlingar, som grundlagt beslutet härom, äfven gälla för Klabböle,
borde sistnämnde by jemväl njuta lika rätt, samt att, ehuru Klabböle lax¬
fiske nu är lill fremmande personer utarrenderadt, likväl uti contracten
finnes uttryckligen stadgadt, att, om jordegarne vinna skatterätt å fisket,
arrendet då upphör. — Jemte det Utskottet får anmäla, att frågan om Klab¬
böle byamäns rätt till Klabböle laxfiske redan utgjort föremål för rätte¬
gång, får Utskottet anföra, att, då berörde rätt icke kan af Rikets Ständer
pröfvas och afgöras, samt fisket måste fortfarande såsom Kronans betragtas,
intilldess detsamma tilläfventyrs kan i laga ordning af byamännen Kronan
6
.Ståts-Utskottets Vilat ande-, ffl.o 2 Q 2.
frånvinnas, hvadan något yttrande, angående byamännens förmenta anspråk
derå icke kan af Utskottet, afgifvas, finner Utskottet
sig böra vidblifva dess öfver nyssomförmälde motion förut med-
deldte, af Borgare-Ståndet bifallne., samt af Ridderskapet och A-
deln och Preste-Ståndet utan anmärkning lemnade Utlåtande.
Stockholm den .18 Augusti i84o.
N:o 292.
Ani. till Exp. TJtsk. den 19 Augusti, <kl. a e. tn.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet
N:o 145. .
(U. A.)
Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 145, i anledning af Hans Excellens Herr
Grefve Löwenhjelms, G., motion om upphörandet af begrafningshjelps af-
tjenande, hvilket Utlåtande bifallits af Preste- och Bonde-Stånden, har
deremot blifvit återremitteradt af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-
Ståndetj på grund af framslälde yrkanden, dels att Utskottet, då detsamma
funnit motionärens förslag grundadt på goda skäl, bordt, i stället att af¬
styrka all åtgärd i anledning deraf, tillstyrka Rikets Ständer att hos Kongl.
Majit anhålla om undersökning och utredning rörande den ersättning, som
för Pensions-Cassorne ansetts böra ega rum, äfvensom att nämnde Cassors
delegare måtte varda i ämnet hörde, så att Rikets Ständer vid en kom¬
mande Riksdag kunde blifva i tillfälle att Rågan lill slutlig pröfning före¬
taga, dels att Utskottet måtte utreda, huruvida ej begrafningshjelps aftje-
nande må kunna upphöra, utan något serskildt Stats-anslag, då, enligt
livad en Talare ansett, Rikets Ständer derigenom, att de medgifvit Pensions-
Cassorne att i vissa fall uppbära inbespard begrafningshjelp, icke kunde
anses vara förhindrade att förordna om upphörandet af ali begrafnings¬
hjelp, och, enligt en annans förmenande, dessa Cassör icke skulle komma
Stals-Uiskoltds Memorialj N;0 2g3.
7
alt sträcka sina anspråk högre, än att erhålla ränta å det belopp, som
hittills åf ligen per medium blifvit lill dem af Stats-Verket utbetaldt, hvar¬
emot audre Talare yllrat den åsigt, att, så framt begrafningshjelpens upp¬
hörande ej kunde till vägabringas annorlunda, än genom nedsättning i Pen-
sions-Cassornes bidrag af Staten och till följd deraf uti pensionernes be¬
lopp, vederbörande embels- och tjenstemän skulle härigenom mera förlora
än vinna.
Utskottet, som tror sig i det förut afgifna Utlåtandet redan hafva till¬
fyllest ådagalagt, att upphörandet af begrafningshjelps aftjenande, så vida
dermed åsyftas att bereda Statens embets- och tjenstemän någon fördel,
icke kan åstadkommas, med mindre än att vederbörande Pensions-Cassor
hållas fullt skadeslösa för den andel uti begrafningshjelps-besparingarne,
som tillförne blifvit dem af Rikets Ständer tillförsäkrad, har icke eller
ansett lämpligt, att å Rikets Ständers sida vidtages någon åtgärd, för att af
dessa Gassors delegare erhålla yttrande, på hvad villkor de anse Cassorne
kunna afstå ifrån detta bidrag; och då Utskottet funnit dessa åsigter bi¬
trädda af tvänne Riks-Stånd,
anser Utskottet sig böra sitt förra' Utlåtande vidblifva.
Stockholm den 18: Augusti 1840.
N:o 293..
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Augusti, kl. a e. na.
Memorialj i anledning: af återremiss d Utlåtandet JV:o iyi.
(I. A.)
T anledning af ifrån Ridderskapet' och Adeln erhållen återremiss å
Utlåtandet N:o 171, angående väckt motion om upphörande af Kronans
rätt att in natura utfordra ränte-dagsverken på Wisingsö, får Utskottet
tillkännagifva, att, då berörde Utlåtande blifvit bifallet af Preste-Ståndet
8 Stats-Ulskollets Memorial, iV.-o sy 4-
den 8, af Borgare-Ståndet den 4 och af Bonde-Ståndet den i5 i Juli må¬
nad, samt ärendet således, jemnlikt ^5 §. Riksdags-Ordningen, är genom
3:ne Stånds beslut afgjordt,
finner Utskottet detsamma icke kunna till vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 Augusti l84o.
N:o 294.
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Augusti, kl. 2 e. m.
Memorialj i anledning af äterrerniss ä Utlåtandet N:o iy3.
CL A.)
Ifrån Preste-Ståndet har Stats-Utskottels förutnämnde Utlåtande, i an¬
ledning af Kongl. Maj;ts Nådiga Skrifvelse, angående f. d. Landshöfdingen,
numera Herr Stats-Rådefi af Wingårds underdåniga anhållan om befrielse
ifrån ränta å en del honom till ersättning ådömda poster af f. d. Lands-
Secreteraren Klemans balance, blifvit till Utskottet återremitteradt; men då
samma Utlåtande är vordet bifallet af Ridderskapet och Adeln samt Bor¬
gare-Ståndet den 4 och af Bonde-Ståndet den 3 uti sistlidne Juli månad,
samt frågan således, jemnlikt 75 §. Riksdags-Ordningen, är genom 3:ne
Stånds beslut afgjord,
kan Utskottet någon åtgärd i anledning af berörde återremiss icke
vidtaga.
Stockholm den 18 Augusti 1840.
N:o 3f)5.