i5
Fem Färgerier och fyra Garfverier med icke betydlig tillverkning.
Inora Länet finnas dessutom 70 Tull-Mjölqvarnar, och 1,317 Husbe¬
hofs-Mjöl qvarnar ^ samt g3 Tull-Sågqvarnarj hvarutaf Lottefors finbladiga
Sågverk i Bollnäs Socken är betydligast, och 280 Husbehofs-Sågq varnar.
§• 4.
Binäringar.
Jagt och Djurfångst bedrifves i några få Socknar af Helsingland så¬
som näring, men i de öfriga tillfälligtvis eller blott såsom nöje och tids¬
fördrif.
Fiske idkas uti alla delar af Länet, men betydligast i Helsingland,
der både Strömmingsfisket uti de vid hafskusten belägne Socknarne är be¬
tydligare än i Gestrikland och vanligen mer än tillräckligt för Provinsens
behof, och Laxfisket i Ljusne EHi*äfven är betydligare än uti Gefle Å, de
enda floder inom länet, der någon betydligare fångst af Lax hittills ägt
rum. Lax fångas äfven uti Hafsfjordarne, stundom till större mängd. In¬
sjöfisket är, med få undantag, icke af betydenhet.
I anledning af Kongl. Brefvet den 10 Augusti i83G, samt Kongl.
Kammar-Collegii Kungörelse den 3o September samma år, hafva föreningar
blifvit träffade om åtgärder till Laxynglets fredande, hvarom vederböran¬
de Domhafvande insändt de vid HäradsRätterne förde protocoller för vin¬
nande af fastställelse; och anses dessa föreningar framdeles kunna medföra
den åsyftade goda verkan af Fiskeriernas upphjelpande, hvaraf behof de
sednare åren visat sig.
Kolning och Körslor för Brukens behof är, såsom tillförene, för in-
nevånarne i de flesta af Länets Socknar, synnerligast i Gestrikland, en huf¬
vudsaklig binäring. I Helsingland är Brukens antal mindre, hvarigenom der
äfven finnas trakter, der förtjenst genom kolning och körslor icke kan på¬
räknas. Under sednare åren har brist på foder försvårat fororne, och ste¬
grat priserna derå.
Försäljning af Träclvaror är för innevånarne uti flera af Länets Sock¬
i6
nar en binäring af mer och mindre betydenhet. Från en del af Socknar-
ne i Gestrikland afyltras mycket virke till de i Gefle Stad betydliga Skepps-
byggerierne, och från andra åter, såsom Ugglebo och Hamrånge, har fort¬
farande afsättning af bräder ägt rum. Äfven uti åtskilliga af Helsinglands
Socknar, såsom Enångers Socken i Norra Helsingland, samt Skog, Norrala
och Trönö m. fl. Socknar af Södra Helsingland, hafva träd varuförsäljningar
dels på Gefle och dels på Söderhamn blifvit verkställde lill större belopp
än förut, hvartill de i Söderhamn tilltagande Skeppsbyggerierna bidragit.
En stor del af skogarne i Norra Helsingland äro dock för afsättning af
trädvaror ännu obegagnade; och som de under sådana förhållanden icke
hafva för allmogen något hufvudsakligt värde, så blifva de ock å sådana
trakter icke vårdade, utan ofta förstörde, dels genom utsläppta skogseldar, dels
ock genom allt för mycket svedjande. Det är derföre högeligen att önska, att
det i Hudiksvalls Stad, som äger en förmånlig hamn, kunde öppnas någon
trädvaruhandel, hvarigenom innevånarne uti de icke så långt från kusten be¬
lägne Socknarne Bergsjö, Hassela, Bjuråker och Delsbo, hvilka alla hafva
betydliga skogar, kunde få utväg för afsäiifiing af andra skogsproducter än
kol, hvaraf i nämnde ort behofvet icke är stort, emedan många Bruk der¬
inom icke finnas; men af nämnde Stads Handlande har under sednare år
försök icke blifvit gjorde för uppfyllande af ett sådant ortens behof, icke
ens under nu förflutne hårda missväxtår, då allmogen varit försatt i verk¬
lig förlägenhet för att kunna anskaffa förnödenheter lill sitt uppehälle, och
då dessutom en stor del af densamma är hos nämnde Handlande så skuld¬
satt, att betalningen deraf svårligen med allmogens bestånd synes möjlig,
utan att nya näringar varda öppnade.
Ifrån skogarne uti de längre från kusten belägne Socknarne i Nord¬
vestra Helsingland kunna trädvaror svårligen exporteras, hvadan de ock san¬
nolikt ännu lång tid varda för sådant ändamål obegagnade. För att likväl
af dessa skogar kunna bereda någon fördel, har Hushålls-Sällskapet i Lä¬
net, inseende viglen af att utvägar till någon bi förtjenst beredas de på de
vidsträckta skogarne boende personer, särdeles Nybyggarne å den Kronan
tillfallne Ofvanåkers Allmänning, sökt sprida kännedom i tillverkning af
Pottaska. Hushålls-Sällskapet har äfven förskjutit åt ålskillige Nybyggare
och Torpare medel lill uppköp af de för denna handtering erforderlige
pannor och Calciner-hällar, hvarigenom vunnits, alt nämnde handtering nu
bedrifves af minst fyratio Nybyggare å Ofvanåkers Allmänning, med sex
*7
pannor och tre Calcinerugnar; hvarförutan heredelser till dylik handtering
äfven blifvit gjorde i Bollnäs, Färila, Bjuråkers och Hassela Socknar; och
är det numera all anledning att förmoda, det denna handtering kommer
i gång, allenast afsättning å denna vara framgent kan erhållas till ett emot
det arbete, som dervid erfordras, svarande pris.
Salpetertillverkningen var i jemnt tilltagande ända till dess den år
1837, ^ följd af det då nedsatte lösningspriset å Salpetern, började min¬
skas, Tillverkningen af Salpeter i Länet utgjorde i833 omkring 8i6|
Lisp., samt år 1837 allenast 466 Lisp.
Försäljning af Qvcirnstenar fortfar att vara en biförtjenst för åtskil-
lige af den vid stränderne af Storsjön i Gestrikland boende allmogen, som
äfven har någon förtjenst på tillverkning och försäljning af Kalk.
Allmogen afsätter sina producler uti Länets trenne Släder, hvar¬
est årligen trenne marknader hållas, samt dessutom uti Stockholm, Upsa¬
la, Hedemora och Sala, hvilka Städer årligen besökas af Helsingar, som der
afyttra Lin, Väfnader, Fogel och Skinnvaror, samt uppköpa Spannemål och
andra förnödenheter. I medlet af December månad hvarje år hålles mark¬
nad uti Skjästra by i Jerfsö Socken, som är mycket besökt äfven af Jemt-
ländningar, som derstädes afyttra varor dels från Jemtland och dels upp¬
köpte i Norrige.
§. 5.
Politisk Författning.
Kammar-Verk. Hemmantalet inom Länet har under de sistförflutne
fem åren ökats med 3| Mantal, som enligt Jordeboks-Extracterne tillkom¬
mit genom fastställde skattläggningar af åtskillige nya hemman och lägen¬
heter, hvilkas frihetsår tilländalupit, samt af ett Recognitionsskogs-hemman,
hvars mantal och ränta blifvit fastställd; men betydlig tillökning är att
vänta genom flere dylika hemmans skattläggning, samt afvittringarnes af-
slutande i åtskilliga Socknar. Några få Skatteköp af mindre Kronohemman
och lägenheter hafva ägt rum, och deremot andra nyskattlagde mindre
Kronolägenheter tillkommit, hvadan Kronohemmanens antal är nära oför-
ändradt.
Femårs-Berättelse för Gefleborgs Lån. 3
i8
Inom Länet finnas 4° Gästgifvaregårdar och 55 Posthemman.
Trettiofyra Laga Skiften hafva under sistforflutne fem åren blifvit
verkställde, dervid iS^l^dels mantal blifvit skiftade.
Genom Laga Skiften erhåller utan tvifvel Hemmansägaren ganska stor
förmån, hvilken ock visserligen allmännare erhållits, om det icke ansetts
betänkligt, att låta nytt skifte öfvergå de inom detta Län verkställde Stor¬
skiften, der Skifteslaget utgjort hel Socken, eller större del deraf, hvilket
förhållande ägt rum i många Socknar i Helsingland, och i anledning deraf
blifvit stadgadt: genom Kongl. Brefvet af den 4 Maji 1827, att förordnan¬
de till Skifte uti sådant Skifteslag icke finge meddelas förr än Eders Kongl.
Maj:t, rörande de vilkor, på hvilka det må varda tillåtet, att sådana Skif¬
ten genom nytt Laga Skifte rubba och förändra, fattat sitt Nådiga beslut;
samt genom Kongl. Brefvet af den i3 Julii 1836: att de inom detta Län
förrättade Sockne- och Byalags-skiften icke må genom nytt Laga Skifte rub¬
bas, ulan att delägarne derom enhälligt öfverenskomma, hvilket vilkor ut¬
gör ett nästan oöfvervinneligt hinder för förändring af sådane Skiften, eme¬
dan det blott högst sällan kan inträffa, att delägarne uti ett sådant Skif¬
teslag, hvilkas antal alltid är stort, men stundom uppgår till flere hundra¬
de, skola om en sådan genomgripande åtgärd sig förena. För vinnande af
Nådig ändring uti nämnde Stadgande har underdånig ansökning blifvit
gjord, hvarå Resolution nu i underdånighet afvaktas.
Ett hundrade Hemmansklyfningar hafva under sistforflutne fem år
blifvit verkställde, oftast föranledde af arfskiften emellan syskon. Afsön¬
dringar af jord från hemmanen, i öfverensstämmelse med Kongl. Förord¬
ningen af den 19 December 1827, inträffa mera sällan, hvaremot på förr
öfligt sätt jord på viss tid derifrån ofta afsöndras. Genom dessa befordras
visserligen jordens uppodling, men ofta minskas derigenom Hemmansäga¬
rens välstånd och förmåga att draga de hemmanet åtföljande skatter och
besvär.
Statsbidrag. Beskattningen inom Länet, som, enligt hvad uti för¬
ut afgifne underdåniga Berättelser blifvit omförmäldt, är ganska hög och
ojemn, har under sistforflutne fem åren varit i jemnt stigande. Vid jem¬
förelse af de härvid i underdånighet bifogade Tabeller, och de som förut
19
blifvit i underdånighet aflemnade, visar det sig att Statsbidragen från lan¬
det, oberäknadt Städernas, emellan åren 1827 och 1833 ökat sig med 20,000,
nu ytterligare med 58,000 R:dr, eller emellan 11 och 12,000 R:dr årligen,
så alt de nu för landet allenast utgöra 553,681 R:dr /p sk. 8 r:st. Banco.
Denna betydliga förhöjning af landets Statsbidrag, som allenast till en min¬
dre del härleder sig från ökad folkmängd och deraf ökade personella ut-
skylder, är en följd af, dels ett genom högre Hammarskattspris och taxerad
vinst af Bruken och Bergverken inom Länet jemte tillökte Smiden upp¬
kommet högre fastighetsvärde, och i följd deraf högre Bevillning och Ham¬
marskatt, dels af en i allmänhet vid tillämpningen af i835 års Bevillnings-
Förordning ökad Bevillning, dels nya Skattläggningar och ett i allmänhet
högre Markegångspris med deraf föranledd högre kostnad för Rustning och
Rotering, Clereci-statens underhåll, m. m., dels ock af den betydliga till¬
ökningen uti Faltigpersonalen, hvarigenom afgifterne för de fattiges försör¬
jande årligen stigit med 11 å 1200 R:dr B:co, och hvaraf det olyckliga för¬
hållandet styrkes, att, under det Statsbidragen från Länet ökas, välståndet
inom detsamma minskas.
Kostnad för Rustning och Rotering. Denna skattebörda är, i af¬
seende å dess belopp och ojemnhet, uti förut afgifne Berättelser beskrif-
ven, hvadan, under åberopande deraf, det torde vara tillräckligt att här
endast tillägga, att, i anledning af Kongl. Brefvet af den 2 Nov. 1833, en
förnyad jemnkning af den Extra och Nya ständiga Roteringen, år i835
verkställdes, och att i följd deraf 29* Extra och 3iT7ä Nya ständige, eller
tillsammans 6it‘- Rotar inom detta Län tillkommit, eller åtta flere, än år
1826 föreslagits, hvarvid dock icke föreslagits Rotering, hvarken å Städer-
nes jord, i anseende till en föreslående allmän reglering af Städernas Båts¬
manshåll efter Bevillningsgrund, eller å Recognitionskogs-hemman med der¬
varande Torp och Lägenheter, eller å de efter afvittringarne tillkommande
högre Skattetal och ännu oskattlagde nya hemman.
Skjutsbesväret fortfar att vara ett för innehafvare af jord ganska svårt
onus. Det har uti sist afgifne Berättelse blifvit omförmäldt, att bördan
af Kronoskjutsen mycket ökas derigenom, att de skjutsande bo på långt af¬
stånd från det ställe, hvarifrån skjutsen skall hämtas; att till beredande af
lindring i denna börda Norr- och Vesterbottens Läns Salpeter sjövägen
transporteras till Gefle; men alt skyldigheten att transportera denna vara
20
till St. Kopparbergs Län då ännu qvarstod för skjutsskyldige i Gestrikland,
som för detta ändamål måste, i början af sommaren, då brist på foder
vanligen inträffar, vid hvarje skjutsombyte inställa omkring goo hästar.
Genom Länsstyrelsens föranstaltande transporteras nämnde vara nu af in-
nevånarne i Årsunda Socken af Gestrikland, efter beting och emot lika be¬
talning som för Kronoskjuts, ifrån Gefle ända till Closters Krut-bruk af
Stora Kopparbergs Län, hvarigenom vunnits för de skjutsskyldige inom Ge¬
strikland och en del af St. Kopparbergs Län frihet från Jetta onus, utan
all ersättning för detsammas utgörande; för Årsunda Sockens innevånare
en icke obetydlig biförljenst, nära motsvarande deras Krono-utskylder;
samt för Kronan, alt, genom undvikande af flere omlastningar, Salpeter¬
kärlen under transporten bättre förvaras, hvarigenom afrinningen minskats.
Sedan enahanda åtgärd äfven blifvit vidlagen för transporterande af den
icke allenast inom Jemtlands och Wesler-Norrlands, utan äfven Gefleborgs
Län årligen Lillverkade och af Kronan inlöste Salpeter, så återstår blott
alt önska, alt någon åtgärd kunde vidtagas lill lättnad för de skjutsskyldi¬
ge i afseende å skyldigheten att skjutsa Båtsmän, hvilka årligen, oftast un¬
der svåraste väglag, skola transporteras till och ifrån Stockholm, och hvarvid
sjötransport med användande af de mångå Ångfartyg, som nu äro att till¬
gå, ansetls kunna begagnas. Håll- och Reservskjutsen bestrides på förr öf-
ligt sätt vid de fleste Gästgifvaregårdar i Länet, och är endast vid åtta
Gästgifvaregårdar ställd på entreprenad. Derigenom att en regulier Ång-
båtsfart blifvit inrättad emellan Stockholm och Umeå, derunder Länets
trenne Städer anlöpas, bar någon lindring i skjutsbesväret under somraar-
månaderne vunnils för dem, som skola skjutsa från Gästgifvaregårdarne vid
strandvägen, hvaremot de resandes antal ökats å vägarne, som gå från hafs-
kusten in åt landet.
Politie. I Länet äro, lill vårdande af allmänna ordningen, anställde
tre Kronofogdar, tre Lands-Fiscaler, tjuguåtta Länsmän, och dessutom Fjer¬
dingsman i hvarje Socken. Sedlighetens vård är, enligt gällande författnin¬
gar, anförtrodd åt Församlingarnes Pastorer och Kyrkoråd. För barnaun-
dervisningen finnas inom Länet 7 Skolor, inrättade efter Lancasterska me¬
th od en, och dessutom i hvarje Socken Skolmästare, hvilka, kringvandrande
uti byarne, meddela undervisning uti innanläsning och de första Religions-
begreppen. Undervisnings-verk i nyttiga slöjder saknas alldeles. Hälsovår¬
den skötes af 2:ne Provincial-Läkare, stationerade i Gefle och Söderhamn,
21
samt en Extra Provincial-Läkare, som är stationerad i Ljusdals Socken
i Norra Helsingland; hvarförutan af ägarne till Gysinge Bruk i Gestrikland
och Strömbacka Bruk i Norra Helsingland särskilde Läkare äro antagne
och lönade, hvaraf innevånarne uti orterne deromkring ock kunna biträdas.
Barnmorskor äro antagne och aflönade i de fleste Socknar. För Länets in¬
nevånares behof finnes ett Hospital, ett Lazarett med Kurhus i Gefle Stad,
ett Lazarett med Kurhus i Söderhamn och ett Kurhus i Hudiksvall. Uti
4i Socknar finnas Socken-magaziner, hvilkas fonder tillsammanstagne utgö¬
ra 4>9°9 tunnor 5 kappar Råg, 14098 tunnor 1 kappe Korn, 99 tunnor
11 kappar Hafra och 2,620 R:dr 38 sk. 11 rst Banco i penningar. Fat¬
tigförsörjningen bestrides af hvarje Församling särskildt, dels genom de fat¬
tiges underhåll i dertill inrättade Fattighus, och dels genom deras vistande i
vissa dygn hos hvarje Hemmans-ägare, Tio tillåtne krogar finnas å landet,
anlagde till en del vid större Bruk, och för öfrigt å sådane ställen vid vä-
garne, der Forbönder vanligen stadna för att beta sina hästar. Nykterhets¬
föreningar äro i flere Socknar inrättade, af hvilka det åtminstone för fram¬
tiden väntas god verkan. För utödande af Rofdjur äro premier utfästade,
som årligen utbetalas till icke obetydliga belopp.
§• 6.
Städer.
Gefle. Stadens innevånare, hvilkas antal år i832 uppgick till 7,948,
deraf 5,oo3 voro skattskrifne och 2,945 fria från mantal, utgjorde, enligt
mantalslängderne, vid 1887 års slut, 3,638 af mankön och 4499 qvin¬
kön, eller tillsammans 8,137 personer, bland hvilka 2,3oo af mankön och
2,867 af qvinkön, eller sammanlagdt 5,167, voro skattskrifne och 2,970
befriade.
I afseende på bildning och sedlighet bland denna Stads innevånare,
förekomma icke några sådane utmärkande omständigheter, som skilja dem
ifrån Rikets Städer i allmänhet. Under den period, som de sista fem åren
innefatta, har conjuncturen för näringarne icke varit sådan, att välmågan
kan anses vara i stigande. Åtskilliga concurser hafva visserligen inom de
borgerliga klasserna inträffat; men anledningarne dertill kunna hufvudsak¬
ligen hämtas derifrån, att personer, innan de förvärfvat nog stadga och
skicklighet, börjat, på egen hand, drifva borgerliga näringar. Tillfällen till
22
förtjenst för den arbetande klassen saknas icke, och den fattigdom, sorn in¬
om denna klass icke sällan förmärkes, bör för det mesta tillskrifvas de tal¬
rika inflyttningarne från andra orter, samt äfven stundom lättja och dryc¬
kenskap. Medelprisen på dagsverken kan antagas vara 26 sk. 8 rst. B:co.
De näringsfång, på hvilka Staden i synnerhet grundar sitt bestånd,
äro Handel och Sjöfart, Skeppsbyggeri, Fabriker, Handtverkerier, Fiske och
Jordbruk.
Af dessa näringar äro handel och sjöfart de hufvudsakligaste, så alt
Gefle, såsom skeppningsort, kan anses för en ibland Sveriges första Handels¬
städer, samt ganska vigtig för flere vidsträckta Landsorter.
De förnämsta producter, som från Gefle afgå, äro jern och bräder.
Anteckningarne om Jernrörelsen i Gefle Metallvåg, nedanskrifne smi-
desår, upptaga för
År 1833:
Stångjern:
Consumeradt inom orten 84 Sk:& 2 L:U. i5 U.
Afsändt till inrikes orter . 8,705 — ig —
Dito till utrikes orter’ 43,o56 — 17 — 10 —
Manufadur smide:
Consumeradt inom orten ....... 327 — 19 — i3 —
Afsändt till inrikes orter 1,218 — 3 — 9 —
Dito till utrikes orter 4^8 — 2 — i5 —
År i834:
Stångjern:
Consumeradt inom orten 47'— ^ — 5 —
Afsändt till inrikes orter 15,602 — 18 — i5 —
Dito till utrikes orter 35,806 — 4 ~'
Manufcictur smide:
Consumeradt inom orten 299 — 7 —
2
Afsändt till inrikes orter . 65o Sk:& 16 L:Ä
Dito till utrikes orter 417 — 9
År 1835:
Stångjern:
Consumeradt inom orten ....... 60 — 18 —
Afsändt till inrikes orter 6,462 — i5 —
Dito till utrikes orter 4^*018 — 1
Maniljadur smide :
Consumeradt inom orten . 377 — iq •—
Afsändt till inrikes orter 745 16 —
Dito till utrikes orter .*..... 433 — 6 —
År 1836:
Stångjern:
Consumeradt inom orten ....... 68 — 7 —
Afsändt till inrikes orter 4>8i3 — 7 —
Dito till utrikes orter 48>o48 16 —
Manufadur smide:
Consumeradt inom orten 374 — 17 —
Afsändt till utrikes orter 663 — 7 ■—
Dito lill inrikes orter 628 — 2 —
År 1837:
Stångjern:
Consumeradt inom orten 85 — 17 —
Afsändt till inrikes orter 6,419 — 10 —
Dito till utrikes orter . 4$>999 — >5 —
Manuf adur smide :
Consumeradt inom orten 4°6 — 5 —
Afsändt till inrikes orter 558 — 1.2 —
Dito till utrikes orter 299 — 12 —
Utgörande således medel-beloppet, fös de sist
förflutne fem stnidesären af
i3 U.
5 —
10 —
5 —
10 —
5 —
10 —
18 -
12 —
5 —
15 —
*9 —
16 —
*9
24
Stångjern . . .
Manufactursmide
46,066 — 3^—9—
1,573 — 19 — 19I —
Af utländska varor har införseln till Staden under de sista fem åren,
per medium, varit ungefärligen följande:
Caffe, dels från inrikes och dels från utrikes orter . . 60,000 •—•
Af öfriga utländska införselvaror äro Hampa och Linfrö de hufvud-
sakligaste. De mindre betydliga qvantiteter af Vin och Arrack, som till
Staden ankommit, hafva för det mesta anländt ifrån inrikes orter.
Af Spannemål, hvarmed Staden, till betydlig del, förser de kringlig¬
gande Bergslagerne, har införseln från utrikes orter under de sista fem å-
ren varit högst obetydlig; men dels sjöledes, dels land vägen från inrikes
orter inkommit så mycket, som svarat emot behofvet.
I afseende på Stadens handel, kan antagas, att värdet af importera¬
de utländska varor är vida mindre än exporten, hvartill orsaken måste sö¬
kas deri, att icke blott Stadens Minuthandlande, utan äfven innevånarne i en
del af de Landsorter, hvilkas producter skeppas från Gefle, icke hämta si¬
na utländska förnödenheter från denna Stad, utan från andra inrikes orter,
ehuru detta ofta är förenadt med drygare kostnad. Likaväl som andra
Städers Handlande, synas Gefle Stads, genom deras fartygs vidsträckta re-
resor, äga tillfälle att ur första hand erhålla de utländska varorne, samt
således, i afseende på lågt pris, kunna täfla med andra Städer, samt söka,
genom införskrifningar, hit leda den ifrågavarande importhandeln; men de
försök, som i denna väg blifvit gjorde, hafva hittills icke velat lyckas.
Vid i832 års slut, ägde Gefle Stads innevånare io5 fartyg, tillsam¬
mans innehållande något öfver 7,600 Läster. Af dessa användes till utri¬
kes fart 57 stycken, af tillsammans 6,462 — läster, till inrikes fart 20 styc¬
ken, utgörande 64oI1545 läster, samt till strömmingsfiskes idkande på Norr¬
botten, 28 stycken, Fiskerskapet tillhörige, såkallade Haxar eller Jakter af
Salt directe från utrikes orter
Tobaksblad och stjelk . .
Rått Socker
i8,i5o Tunnor
290.000 Skålp:d
160.000 —
25
tillsammans 5ooi läster; hvaremot Stadens innevånare år 1887 ägde 29
Skepp, 11 Briggar, 20 Skonertar, 20 Galeaser, 3 Slupar och 27 Fiskarefar¬
tyg, om tillhopa 8,52C) läster, hvaraf 7,382 läster varit begagnade till ut¬
rikes sjöfart, och återstoden till inrikes fart samt Strömmingsfiskets idkan¬
de af Fiskerskapet.
Vid härvarande tvänne Skeppsvarf, hafva under de fem sistförflulne
åren Trettiotvå större och mindre fartyg blifvit nybyggda af tillsammans
3,858| läster; och har kostnaden för reparationer å fartyg vid samma varf,
under berörde lid, uppgått lill 7,082 R:dr B:co. Under sistförflutne ät¬
häfva nära nog dubbelt så många fartyg blifvit härstädes byggde, som un¬
der hvarje af de fyra föregående åren.
Stadens handel och sjöfart synes således icke hafva saknat liflighet;
men välmågan hos de Handlande kan derföre icke anses hafva varit i tilU
tagande, emedan antalet af dem under de sista fem åren betydligt tillta¬
git, hvarigenom inkomsterne af handel och sjöfart blifvit delade på flere
händer. Dessutom voro de sistförflutne tvänne åren för jernexporten min¬
dre fördelaktige, i anseende till den i Amerika, dit största jernexporten
härifrån äger rum, inträffade oreda i penningeverket.
Handtverkerierne i Gefle äro i förhållande till folkmängden och
handelsrörelsen icke i den tillväxt, som man bort kunna vänta. År 1887
utgjorde antalet af Handtverkare 108, hvilka idkade 29 särskildta handt¬
verk. Flere af Rikets Städer, med betydligt mindre folkmängd än Gefle,
hafva ett vida större antal handtverkare än denna Stad; och borde således
med skäl kunna förmodas, att det jemförelsevis ringa antal handtverkare,
sorn här finnas, skulle V3ra i goda omständigheter, hvilket likväl icke är
föihållandet. Några synas visserligen hafva liflig rörelse och kunna äfven
anses äga någon ringa förmögenhet; men största delen hemta af sitt yrke
en knapp bergning och många befinna sig i verklig fattigdom. Ibland skä¬
len härtill torde kunna räknas, alt många oberättigade personer göra in¬
trång i handtverkerierne, samt att innevänarne i de angränsande Landsorter,
med undantag af några ståndspersoner, icke anlita Stadens handtverkare
med något arbete, utan tvertom hit införa och försälja sina egne slöjder.
Fcmars-Berättelse för Gefleborgs Lim. 4
20
Följande Fabriker och Manufactur-inrättningar finnas här i Staden,
nämligen:
1:0 En Bomulls- och Linne-fabrik, som det sistlidne året drefs med
24 mantalsskrifne personer och 24 Stolar, samt lemnade ett tillverknings¬
värde af 10,491 R:dr Banco.
2:0 Tvänne Segelduks-fabriker, drifna med 43 mantalsskrifne perso¬
ner, samt dessutom 420 Spinnerskor, som ej äga försvar vid fabrikerne, och
3^ Stolar, hvars tillverkningsvärde uppgick till 2 1,665 R:dr Banco.
3:o En Tröj- och Strump-fabrik, drifven med tre mantalsskrifne per¬
soner och tre Stolar, hvaraf tillverkningsvärdet utgjorde 56o R:dr Banco.
4:o Tvänne Färgerier, drifne af fem mantalsskrifne personer, uppgå¬
ende vid desamma färgningskostnad och arbetslön lill 1,600 R:dr Banco.
5:o Tvänne Garfveriet’ för beredning af läder på Engelska sältet, drif-
ha af 10 mantalsskrifne personer, och hvars tillverkningsbelopp uppgått till
9,219 R:dr Banco.
6:0 En Kort-fabrik, drifven af 9 mantalsskrifne och 3 ej mantals¬
skrifne personer, hvars tillverkning uppgått till 4.75° R;dr B:co.
7:0 Ett Linoljeslageri, drifvet af en mantalsskrifven person, hvars
tillverkning uppgått i värde till 600 R:dr Banco.
8:0 Sex Målare-verk, drifna af sex mantalsskrifne personer, hvilkas
arbetslön för åtskilliga arbeten utgjort g83 R:dr Banco.
9:0 Ett Svarfveri-verk, med två mantalsskrifne personer, hvars till¬
verkning af nytt och reparation af gammalt arbete uppgått till 196 R:dr
Banco.
10:0 Tre Spegel-fabriker, af hvilka en under sista året icke varit i
gång, drifne af 2 mantalsskrifne personer, och hvars tillverkningssumma ut¬
gjorde 188 R:dr Banco.
27
11 :o Två Tobaks-fabriker, drifne af 5g mantalsskrifne personer och
i 9 barn, samt lemnande en tillverkning till värde af 124,590 R:dr Banco.
12:0 Två Ur-fabriker med 4 mantalsskrifne personer och en tillverk-
ningssumma af 424 B;dr Banco, samt
i3:o Tre Åkdons-fabriker, som under de tre sista åren blifvit privi¬
legierade, med 8 mantalsskrifne personer samt ett tillverkningsbelopp af
2,900 R:dr Banco. Varande således totalsumman af härvarande fabrikers
tillverkningsvärde med dertill erforderlige materialier, det sistförflutne året,
250.336 R:dr Banco; och utgör medelbeloppet af tillverkningarnes värde
vid alla dessa fabriker under de fem sistförflutne åren 209,161 R:dr B:co.
Då de bär i Staden varande fabriker år 1833 drefvos med i5j per¬
soner samt lemnade ett tillverkningsbelopp af 183,234 R:dr Banco, men
deremot näsllidet år tillverkningssumman, med 283 arbetare, utgjorde
250.336 R:dr samma mynt, synes det som fabriks-lillverkningarne i all¬
mänhet skulle vara i tilltagande; men detta är icke verkliga förhållandet.
Med undantag af Bomulls- och Linnefabriken, hvilken år i834 lemnade
ett tillverkningsbelopp af 4>4^7> men deremot sistlidet år 10,491 R:dr,
kunna fabrikernas tillverkningar i allmänhet härstädes snarare anses vara
i af- än i tilltagande.
Staden äger ett Bränvins-bränneri, hvaraf inkomsten är bestämd att
användas ad pios usus, hvarigenom den dryga Fattigvårds-afgiften till nå¬
gon del förminskas.
Ett Tegelbruk finnes på Stadens område, som drifves af enskild person.
Strömmingsfisket, som här från äldre tider idkats af en särskild Bor¬
gerlig Societet, utgör en väsendtlig del af denna Stads rörelse. Denna So-
cietets medlemmar, som i83^ utgjorde 161, idka detta fiske hufvudsakli¬
gen vid arrenderade fiskelägen vid hafskusterne i "VVester-Norrlands Län
samt äfven lill någon obetydlig del i Gefle skärgård. Medelbeloppet
af den Strömming, som Stadens fiskare under de fem sista åren hitfört,
anses utgöra 4>2Öo tunnor, samt medelpriset derå 10 R:dr 16 sk. Banco.
Strömmingsfisket har att kämpa med flere olägenheter, som hindra dess
tillväxt och förkofran samt äfven hota dess framtida bestånd. Ibland des
28
sa må nämnas, att fiskaren, som idkar sin hufvudsakliga näring på främ¬
mande orter, nödgas antingen vara beroende af ägaren till den strand, der
han idkar sitt fiske, eller ock betala en ganska hög afgift för arrende af
Kronans fiskevatten, såsom t. ex. för Trysunda fiskehamn, hvarföre afgif-
ten till Kronan, under de sist förflutne fern åren, årligen uppgått till ett
medelbelopp af 1,202 R:dr 47 sk- rst. Banco, samt 1833 till och med
till i,446 ^:ck samma mynt.
Laxfisken idkas äfven i Gafle-åen och Testebo ström, hvilka fisken,
åtminstone i Gafle-åen, icke äro af så liten betydenhet; men värdet deraf
kan icke med säkerhet uppgifvas.
Några särskilda prohibitiva Författningar till fördel för denna Stad
finnas icke.
Jordbruket på den Staden tillydande jord bedrifves i allmänhet
med mycken sorgfällighet. Foderafkastningen utgör likväl dervid en huf¬
vudsak. Sädesproductionen deremot är obetydlig, bestående af ringa råg
samt för det mesta korn och bafra samt äfven något vicker, hvilken sed¬
nare användes till foder, utan att något frö af densamma hemtas. Lin od¬
las obetydligt. På de Staden närmast belägne jordlägenheter, som äro för¬
delte i en myckenhet små lotter samt på viss tid upplåtna till en betyd¬
lig del af Stadens innevånare, skördas åtskilliga jordfrukter, hvaribland po¬
tates utgör den hufvudsakligaste artikeln. Några nyodlingar på Stadens
mark af betydenhet hafva under de sist förflutne fem åren icke ägt rum,
och några tjenliga lägenheter dertill finnas nu mera icke på den Staden
närmast angränsande mark.
Bifogade Tabell upplyser beloppet af det Statsbidrag, som af Staden
utgöres; och utskylderna hafva de sista fem åren, likasom flere föregående
år, icke kunnat utan svårighet indrifvas, samt afkortningar för fattigdom
icke varit sällsynta. Stads-Cassans alla inkomster hafva under sistförflutne
fem åren, i medeltal räknadt, årligen uppgått till 36,981 R:dr Banco.
I Gefle finnes ett Gymnasium och en högre Lärdomsskola, en så kal¬
lad Elementarskola och tvänne Vexelundervisningsskolor. En Committé,
bestående af Deputerade ifrån Stadens alla Societeter samt de särskilda Skol-
29
Directionerne, har, under Hr Erkebiskopen m. m. Doctor Wallins vistan¬
de härstädes sistlidne Junii månad, samraanträdt samt dervid upprättat
ett förslag till en reorganisation af härvarande läroanstalter, hvarpå afvak-
tas Eders Kongl. Maj:ts Nådiga sanction.
Den år 1829 inrättade patrulleringen till förekommande af eldsvå¬
dor, samt beredande af lugn och säkerhet, bibehålies ännu samt handhaf-
ves med oafbrutet nit. Äfven fortfar den härvarande Sparbanksinrätlnin-
gen; och inhemtas af den afgifne berättelsen om förvaltningen deraf un¬
der nästlidet år, bland annat, att Bankens egna fond då utgjorde 8,772
R;dr 44 s'{- 4 rst> och Delägarnes 39,088 R:dr 2 sk., eller tillhopa 44>86o
R:dr 46 sk. 4 rst- Banco.
Sjukvården skötes af en Stads-Physicus och en Stads-Chirurg, hvar¬
jemte en Provincial- och en Regements-Läkare här äro boende.
För Stadens och Gestriklands gemensamma räkning, finnes här ett
Kurhus och i förening dermed ett Lazarett, äfvensom ett Läns-IIospital.
Fattigvårdsförsörjningen i Gefle är uppdragen åt en Direction, och
Uppsyningsman äro tillsatte, sora i Stadens särskilda delar inhemta kän¬
nedom om de nödljdandes verkliga belägenhet, samt, efter mer eller min¬
dre behof, föreslå underhåll för behöfvande, innan sådant af Direclionen
beviljas. Hvad som åtgår för allmänna Fattigvården, upplyser bifogade
Tabell.
Till understöd för bräckliga Sjömän, deras enkor och barn, äger väl
Sjömanshuset en inrättad Cassa, men då den är, i anseende till mängden
af sådane behöfvande, otillräcklig, nödgas Stadens Fattigvård till denna
klass utgifva ett vida större belopp, än det bidrag till Fattigförsörjningen
utgör, som lemnäs af dem, som utaf Sjömansskapets krafter draga fördel.
Dessutom finnes ett Barnhus, ett Enkehus och en af Musik-Amatö¬
rer samlad Cassa för Pauvres Honteux, hvilka stiftelser med utmärkt om¬
sorg förvaltas, samt verka, hvar i sin mån, fördelaktigt för sina välgö¬
rande ändamål.
3o
Söderhamn. Vid den år 1837 förrättade Mantalsskrifning uppgick
Stadens folkmängd till 1551 personer, hvaraf 991 äro mantalskrifna och
56o inantalsfrie. Folkmängden har således under sistförflutne fem åren
blifvit ökad med 5o personer.
Flit och omtanka råder i allmänhet hos Stadens innevånare, isyn¬
nerhet hos qvinnorna, som genom väfnader mycket bidraga till bergningen;
men det oaktadt synes, särdeles ibland handtverks- och fiskare-klasserne,
flere äga en knapp än tillräcklig utkomst, och få vara i välstånd försatte,
hvartill svaghet för njutning af bränvin väl också stundom bidrager. Det
så kallade försvarsfolket äger alltid tillfälle till arbetsförtjenst, och har
derföre i allmänhet god bergning. Priset på ett dagsverke är vanligen 24
å 28 sk. Banco.
Genom uppkommen vådeld nedbrunno, natten lill den 5 November
iS35, 48 gårdar i Staden, hvaraf större delen nu blifvit åter uppbyggde.
Genast efter eldsvådan verkställdes reglering af tomterne och gatorne uti
den nedbrända delen af Staden, så alt gatorne derstädes äro 20 alnar bre¬
da och tomterne i allmänhet större, samt torget betydligen utvidgadt, hvar¬
igenom mera utrymme för trafikerande erhållits, och, vid möjligen upp¬
kommande eldsvådor, bättre tillfälle blifvit beredt för vidtagande af åt¬
gärder till eldens släckning.
Handel bedrifves på så väl Utrikes som Inrikes orter. Antalet af de
personer, som i Staden äga rättighet att handla, är 28, hvaraf en är af sjukdom
och sexton af fattigdom hindrade från verksamhet, men ellofva handla, såsom
det synes, med god framgång, hvarvid 28 betjenter och lärlingar användas.
Till utrikes sjöfart hafva blifvit begagnade sex fartyg med tillsam¬
mans 635 lästers drägtighet, och till inrikes sjöfart fem fartyg med till¬
hopa 185^ lästers drägtighet; hvarjemte flere större båtar blifvit begagna¬
de för transport af malm, tackjern och bräder på kortare afstånd. De
varor, som till Utrikes orter exporteras, äro hufvudsakligen Bräder, Bjelkar
och Spiror, och de, som derifrån importeras, Salt, Linfrö och någon gång
Spannemål.
Till Staden har under hvarje af sistförflutne fem år, i medeltal räk-
nadt, sjöledes inkommit från Utrikes orter, 4.365 tunnor Salt och 607 tun¬
nor Linfrö; och från Inrikes orter 5,962 tunnor Råg, 4>4°9 tunnor Korn,
818 tunnor Salt, 7,925 U. Caffe, 12,741 ft>- Socker, 2,353 L:$£ Rull-tobak
och 2,576 U. Cardus-tobak; hvaremot under samma tid, i medeltal räknadt,
från Staden sjöledes afgått: till Utrikes orter 6,o85 tolfter Bräder, 539
Bjelkar och 934 Spiror; och lill Inrikes orter 1714 tolfter Bräder, 64,o63
härfvor Blångarn, 205,816 alnar Yäf, g43 L:£f. Lin och 190 L:% Smör.
Till Staden inkommer årligen från Kihlafors, Woxna, Swabens Verks,
Furudahls och Dalfors Bruk emellan 11 och 12,000 Skeppund Jern, hvarmed
Stadens handlande vanligen icke hafva annan befattning, än alt, emot be-
tingadt arfvode, det emottaga och till andra orter afsända. Inom Stadens
område finnas tvänne Skeppsvarf, nemligen vid Stugusundet och Långör,
hvarest fartyg nästan hvarje år byggas.
Sistlidne år anlades, efter behörigen erhållet tillstånd, | mil från
Staden men inom dess område, en fabrik för förfärdigande af Kakel och
Kruk-käril. I öfrigt äro i afseende å handtverkerierne förhållanderne nära
nog enahanda, som då sista Berättelsen afgafs, hvadan nu endast åberopas
hvad densamma derom innehåller.
Strömmings-fisket, hvarmed 68 Burskapsägande Fiskare och 45 Tjen¬
stehjon sysselsättas, har, såsom tillförene, blifvit id kael t uti de nära Staden
belägne Hafsfjordar, och dessutom vid ålskillige Fiskelägen i Skärgården
längre från Staden. Strömmingsfångsten har under de sistförflulne fem
åren, i medeltal räknadt, årligen utgjort 3o5 tunnor saltad Strömming.
Under vintermånaderne äro Fiskarena vanligen sysselsatte med arbete vid
de nära Staden belägne 2:ne Skeppshvarf.
Tillverkning af Väf fortfar att vara i denna Stad en ganska betydlig
biförtjenst för den mindre bemedlade delen af befolkningen. Under hvar¬
je af de nu förflutne fem år, har inom Staden tillverkats och till Stadens
handlande, i medeltal räknadt, afyltrats 95,000 alnar väf. Stadscassans al¬
la inkomster hafva under sislföiflutne fem åren, i medeltal räknadt, årli¬
gen uppgått till 4.533 R:dr Banco.
Uti Staden finnes en Apologist-skola, der undervisning meddelas af
Comministern på stället, och en Lancaster-skola med särskild Lärare.
32
För Stadens och Södra Helsinglands innevånares behof finnes ett La¬
zarett med Kurhus, hvarest läkarevården bestrides af Stads-Läkaren, som
för närvarande derjemte är Bataillons-Läkare vid Helsinge Kong!. Rege¬
mente,
Hudiksvall. I anseende till nödvändigheten af Stadens utvidgande för
erhållande af nya tomtplatser och en mera regulier qvarterings-indelning,
blef förslag till ny Plan-charta öfver Staden år 1824 af Herr Andre Landt¬
mätaren Stagnell upprättadt; men hvilket då, af anledning, som 1828 års
Berättelse upplyser, icke kunde till behörig fastställelse anmälas. Under se¬
dermera förflutne tid hafva flera ändringar och rättelser i berörde förslag
dels blifvit vidtagne, dels ansetts ytterligare vara af behofvet påkallade, så
att en ny Plan-chartas upprättande nu mera är ovilkorligen nödvändig och
hvarom Stadens innevånare äfven erna ofördröjligen gå i författning, för
att sedermera söka derå erhålla Eders Kongl. Majtts Nådiga fastställelse.
Emedlertid har, genom flera nya byggnaders uppförande och andra ända¬
målsenliga åtgärder, Staden till sitt yttre vunnit märkbar förkofran, äfven¬
som, relatift till Stadens tillgångar, betydliga kostnader blifvit använde för
hamnens uppmuddring, planering af allmänna platser och en (större repa¬
ration å Stadens kyrka. Värdet af brandförsäkrade hus uppgår till a35,5oo
Riksdaler Banco.
Stadens folkmängd har under sistförflutne fem åren genom inflytt¬
ningar blifvit ökad från 1,800 till 1,876 personer, af hvilka äro:
Mantalsskrifne Mankön * . . 568.
Qvinkön 655. ,>223.
Mantalsfrie Mankön 322.
Qvinkön . .... 331.
I allmänhet utmärka sig] Stadens innevånare för rättsinnighet, nog¬
grannhet i medborgerliga pligters uppfyllande, drift i sina näringar och
sparsamhet i hushållning; — naturligtvis kan detta icke tillämpas på hvar¬
je individa, men undantagen äro få. Gröfre brott äro här sällsynte och
de mindre, som understundom kunna begås, leda merändels sin upprin¬
nelse från öfverflödigt bruk af starka drycker.
33
Hufvudnäringarne äro fortfarande desamma som förut och utgöras de
Näringsidkande klasserna af 33 Handlande med 35 Handels-betjenter, 53
Handtverkare i särskildte yrken med 3i Gesäller och 44 Lärlingar samt
123 Burskapsägande Fiskare; hvarförutan i Staden finnes en Snus- oell To¬
baksfabrik och 2:ne Garfverier för Läderberedning efter Engelska sättet.
Vid den förre, sorn drifves med en Verkmästare och 5 Gossar, utgjorde till¬
verkningsvärdet nästlidet år 4>ii3 R:dr B:co och af de 2.-ne sistnämnde,
vid den ena, sorn drifves i förening med Karduansmakare-rörelse, 1,283 R:dr
och vid den andra, som har g Arbetare i jemn verksamhet och är försedd med
en för Barksågning uppfunnen Väderqvarns-inrättning, hvarå patent blif¬
vit af Kongl. Commerce-Collegium ägaren meddeladt, 13,483 R:dr nämnde
mynt.
Utrikeshandeln, då inga varor finnas alt härifrån exportera, är inskränkt
till införskrifning af Salt, Linfrö, Hampa, och sednare åren äfven af Spanne-
mål. Handlandes egna fartyg, sex till antalet, om tillsammans 224 läster,
begagnas således för det mesta till inrikes sjöfart för afsättning af ortens
producter, och hemförskafFande i stället af dess förnödenheter.
De förre eller ortens producter bestå egentligen i Lin och gröfre
Väfnader, Buldan och Foderväf. Att bestämdt uppgifva beloppet af det
ena eller andra är icke möjligt, enär betydliga qvantiteter deraf dels af
Handlande, dels af allmogen sjelf afsändas landvägen till södra orterna
och derå ingen controll kan äga rum; men med visshet kan antagas, att
närmare 2,000 L:i% Lin och minst Två Millioner Femhundradelusen alnar
Väf årligen blifvit härifrån afsände, utom Buldanssäckar, som, efter det Väf-
naden sednare åren varit mindre afsättlig, Handlande härstädes nu mera
låta årligen förfärdiga och hvilka nästlidet år utgjort omkring 16,000 stycken.
Af ankomna varor äro Bränvin och Spannemål det betydligaste. Blot¬
ta tillförseln af Bränvin, som under åren 1828 till och med i832 utgjor¬
de 187,861 kannor, har sednast förflutne fem åren uppgått till icke mindre
än 302,297 kannor, oberäknadt den icke obetydliga tillverkning, som åstad¬
kommits vid de 2:ne här i Staden sednare åren anlaggde Brännerier; och
äfven om antagas skulle, att en del af detta qvantum afgått till aflägsnare
Femårs-Berättelse för Gefleborgs Lån.
34
orter och att Husbehofsbränningen varit mindre begagnad, står likväl, äf¬
ven med afräkning häraf, det betydligaste qvar för ortens innevånares räk¬
ning, och då, efter Handlandes egen utsago, Bränvin utgör snart sagdt den
enda artikel, för hvilken vid försäljning contant betalning kan med viss¬
het påräknas, torde detta utgöra säkraste beviset, att böjelsen för njutning
af starka drycker, i det hela betraktadt, är ganska stor.
Under åren 1828 till och i832 inkommo lill Staden 42,000 tunnor di¬
verse Spannemål och 19,858 L:U. Råg- och Hvetemjöl, hvaremot Spanne-
måls-lillförseln sistföiflutne fem åren uppgått till 60,3g8 tunnor och 25,100
L\U. Mjöl. Genom afsättningen häraf hafva onekligen åtskillige Handlande
skördat betydlig vinst, åtminstone i fordringar, men såsom blott tillfälligt
och föranledt af den under flera år inträffade missväxt i landet, kan der¬
af icke dragas någon slutsats till förkofran af handeln i allmänhet, hvil¬
ken tvertom sedan längre tid tillbaka tagit en rigtning, som, i händelse
lyckligare conjuncturer icke inträffa, botar att mer och mer undergräfva
dess bestånd.
I hela Norra Helsingland finnes ingen' Bonde och kanhända knappast
någon Torpare, som icke i Staden har sin vissa Handlande, hos hvilken
han på credit får uttaga sina förnödenhets-artiklar och stundom jemväl för¬
skott af penningar till utskylders och andra oundvikliga utgifters bestri¬
dande och lill hvilken han i stället lemnar, såsom afbetalning, sin till¬
verkning af väfnader, men som dessa sällan motsvara det uttagnas värde,
i synnerhet, då genom lättheten alt utbekomma hvad som önskas, verkli¬
ga behofvet icke alltid så noga rådfrågas, uppstår merändels vid årsräknin-
gens uppgörande ett betydligt deficit, som då föres på nästa års conto och
sålunda årligen ökar skuldbeloppet. Följderna af den menliga verkan ett
sådant förhållande i tidens längd nödvändigt skulle medföra, hafva förut
varit mindre märkbara, men så mycket känbarare låtit erfara sig under
sislförflulne år, då Handlande, å ena sidan varit tvungne att på be¬
stämda tider honorera betalningen för gjorde reqvisitioner, å den andra,
långt ifrån att kunna realisera sina fordringar, tvertom varit tvungne, att
genom nya utborgningar öka desamma, och ganska säkert är, att samman¬
räknade beloppet af Handlandes å landet utestående fordringar nu mera
uppgår lill närmare 333,333 R:dr 16 sk. Banco.
35
Omförmälde olägenheter, ehuru tryckande för äldre och mera för
sig komne Handlande, äro det likväl i vida större mån för yngre och ny¬
begynnare, hvilka, begagnande crediten för sitt etablissement, likaledes äro
tvungne att antingen utborga sina varor, eller sälja dem till underpris; och
i hvilkeldera fallet som helst äga de föga hopp att kunna subsistera. Ock¬
så hafva sednare fem åren flera cessioner bland Handlande inträffat, än till¬
förene under flera decennier.
I anseende till Handtverkerierna och Strömmingsfisket äro förhållan-
derne dermed enahanda, som då sista Berättelsen afgafs, och åberopas till
alla delar hvad nämnde Berättelse derom innehåller. Detsamma inträffar
jemväl hvad angår ej mindre Undervisningsverket, än Fattigförsörjningen
och Sjukvården. Af Eders Kongl. Maj;ts Befallningshafvande har fråga blif¬
vit väckt om Kurhusets härstädes utvidgande till Lazarett, hvilken fråga
för närvarande beror på Eders Kongl. Maj:ls Nådiga afgörande.
Ehuru Rotefrihels-afgiften för Extra-roteringen numera upphört, an¬
svarar likväl Staden fortfarande för Tio ordinarie Båtsmän, hvilket antal
Staden dock äger grundadt hopp att få ytterligare nedsatt, så snart den af
Eders Kongl. Maj:t och Rikets Ständer beslutade jemkning i Båtsmanshål-
let kommer att realiseras och hvilken af sådan anledning med längtan e-
motses.
Priserna å dagsverken äro oförändrade och beräknas sommartiden till
32 sk. B:co och vintertiden till 20 sk. Med undanlag af säckars förfär¬
digande, hvarmed de fattigare sig sysselsätta, samt ett och annat fartygs
byggnad, gifves icke egentligen något tillfälle till biförtjenster sistnämnde
årstid.
Den obetydliga tillförseln af Viclualievaror, som förut vid markna-
derne i Januarii och Mars månader ägt rum, har sednare åren ännu mera
aftagit och i hela Sveriges Rike torde knappast finnas någon Stad, der till¬
gång att få köpa lifsmedel är så ringa, som här.
I Staden finnes en Källarmästare samt fyra Värdshusidkare och
Krögare.
36
Beloppet af alla Stadens inkomster uppgick nästlidet år till något
olver 4,000 R:dr Banco.
Den af Handlande år i83o inrättade och i sisla Berättelsen omförmäl-
de Pensions-fond för behöfvande af dess medlemmar, utgör nu i capital
nära S.ooo R:dr Banco. Af välgörande Stiftelser för öfrigt må nämnas,
utom åtskillige smärre dispositioner, af Herr Krigs-Rådet Strömbäck done¬
rade 1,000 R:dr Banco under namn af Alftinska Enkefondeu, deraf årliga
räntan tillfaller en Ståndspersons och en Handlandes Enka, till hälften
hvardera, samt en af härvarande Musikaliska Sällskap samlad fond, uppgå¬
ende till 1,000 R:dr Riksgäldssedlar, deraf årliga räntan utdelas lill pau¬
vres honteux.
De föreskrifne Tabellerne för Landet och Städerna varda härhos i
underdånighet bifogade.
Gefle Slott å Lands-Cancelliet och Lands-Contoret den 5 Dec. 1838.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
EDERS KONGL. MAJ TS
i , - ■ .i,
Underdånigste Tropligtigste
Tjenare och Undersåte
ERIC SPARRE.
J. G. Strandberg. Oloj af Geijerstam.
TSLmm* BIMlUB
BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
FFesternorrlands Län
TILL
IKDSKBII» SOAjMP
I underdånighet afgifne
FEMÅRS-BERÄTTELSE,
för Åren 1834, 1835, 1836, 1837 och 1838.
ECKSTEINSKA BOKTRYCKERIET.
18 40.
i . •
§. 1 Länets Allmänna beskaffenhet.
VV ester norrlands Höfdingedöme innefattar från äldre tider provinserne Ge¬
strikland, Helsingland, Herjeådalen, Jemtland, Medelpad och Ångermanland.
Är 1762 fördeltes detta till 2:ne Län, dervid de trenne förstnämnde land¬
skapen utgjorde det ena, under namn af Gefleborgs, och de trenne sistnämn¬
de, förenade till ett, hibehöllo den gamla benämningen af Westernorrlands.
Dock har detta sednare, i afseende på omfånget, undergått förändring genom
den iänereglering, som år 1810 ägde rum, hvarmedelst Jemtland afsöndrades
till eget Län med tilläggning af Herjeådalen från Gefleborgs, och Nordma¬
lings Socken uti Norra Ångermanland tilldeltes Westerbottens Län, så att
Westernorrlands Län, som således numera innefattar endast landskaperne Ån¬
germanland och Medelpad, och följaktligen begränsas i söder af Helsingland
i Gefleborgs Län, i vester af Jemtlands, i norr af Åsele Lappmark, i nordost
af Nordmalings Socken samt i öster af Bottniska viken, har sitt läge emellan
62 gr. 15 min., och 64 gr. 30 min. nordlig latitud. Af Länets hela areal¬
vidd 217 qvadratmii, utgör Ångermanland 157 och Medelpad 60 qvadratmil,
den i sträckning frän Hernösand nordvest till yttersta gränspunkten af Tåsjö
Socken mot Jemtland omkring 30 mil samt dess största bredd, i Norra Ån¬
germanland från Grundsunda Sockens kalkstrand rätt i vester till Jemtlands
gränsen, något öfver 16 mil.
Hvad beträffar Länets beskaffenhet i fysiskt hänseende, torde den be¬
skrifning Statistikern Forsell lemnat på Sveriges utseende i allmänhet här vin¬
na den sannaste tillämpning. Landet är nemligen öfverallt uppfyldl med
berg och genom dem indeladt i större eller mindre dalar, omvexlande med
här och der spridda insjöar, vidsträckta skogar, öppna slätter och större och
mindre vattudrag, ett förhållande som äfven leinnar ett vitsord om rigtighe-
ten af det omdöme de flesta resande uttalat, att nemligen detta Län, i an¬
seende till mångfalden och omvexlingen af dess naturbehag, är ett af de vack¬
raste i Riket.
Bland bergssträckningar utmärka sig i synnerhet de trenne, som, gående
i rigtning från nordvest och sydost, bilda de tre större vattudragen, Ånger-
manelfven, Indahls och Ljungan, hvilkas vatten i samma rigtning utfalla i
4
Bottniska viken. Bland hoga herg torde höra nämnas det så kallade Malings-
flugg i Attmars Socken af Medelpad, hvilket, ehuru beläget 3 mil från haf¬
vet, tjenar sjöfarande på 9 å 10 mils afstånd såsom landkänning, och pä sin
högsta spets erbjuder en utsigt öfver en stor del af Medelpad och Helsingland;
Skidberget i Wibyggerå Socken af Södra Ångermanland, hvilket, i anseende
till dess sträckning mot hafskusten och den tätt derunder löpande stora lands¬
vägen, mot hvilken det bildar en brant obestiglig klippvägg, i militäriskt
hänseende förtjenar den största uppmärksamhet, såsom utgörande en den för¬
delaktigaste position, så väl till försvar som till förekommande af fiendtliga
härars framryckande efter denna landsväg, eller deras landsättande på stran¬
den af den derunder belägna hafsviken; Tåsjö-berget i Socken af samma namn,
Wårdkasberget och Hernöklubben på Hernön m. li. Af förenämnde vatten¬
drag är Ånger mane Ifven störst. Denna eif, en af de betydligaste i Riket,
har sitt egentliga ursprung vid Norrska fjellryggen, derifrån hon genomlöper
Åsele Lappmark under en sträcka af 20, samt Ångermanland under 16 mils
längd, och utfaller vid Hernösand i hafvet, efter att hafva erhållit förstärk¬
ning af flere större och mindre vattendrag, som med henne förena sig oell
bilda flerfaldiga utgreningar. Räknadt från Hernösand är Ångermanelfven
segelbar för fartyg af hvad storlek som helst till Nylands lastageplats i Ytter¬
lännäs Socken 6 mil, och ännu 4 mil längre upp eller till Sollefteå Bruk för
mindre fartyg, så att den af alla strömmar i Riket har den längsta segelfart
från hafsbandet; ofvanföre nämnde Bruk möta de såkallade Forssarne, som
på längre och kortare mellanafstånd omvexla med lugnare och djupare vat¬
ten; och är det egentligen härifrån som den förnämsta flottningen af träd vir¬
ke verkställes flere mil uppefter elfvens såväl hufvud vattudrag sorn särskilta
grenar ned till Nyland, der effekterne vanligast inskeppas. Såsom en följd
af förr beskrifne naturbildning är vattenmassan stundom sammanpressad tillen
smal strömfåra, under det den å andra ställen, såsom till exempel under nå¬
gra mils längd från Thorsåkers Kyrka, vidgar sig till en bredd af ända till
2,000 fot, äfvensom åbreddarne, hvilka äro mer och mindre sluttande frände
omgifvande bergshöjderna, understundom utbreda sig till bördiga slätter af
ända till i mils bredd; dock är i allmänhet elfvens venstra sida mera brant
och stupande än den högra.
Yid stränderna af denna, så väl som de andra större etfvarne och vid
hafskusten är landet mest odladt och bebyggdt, hvartill, utom de obestridliga
fördelarne af en lättad kommunikation med dessa trakter, den omständighe¬
ten, att jordmånen derstädes, såsom särdeles efter Ådalarne bestående af lera
och mylla jemte sand och myrjord, år företrädesvis bördigare och mera gifvande
5
än elen i öfriga bergstrakterna, eler elen mest består af röd och hvit sand
samt så kallad sandmjuna, hufvudsakligast bidrager.
Såsom nämndt blifvit, är äfven lndahls-elfven, sorn utgör en fortsättning
af Jemtlands-elfvcn, och bär namn af den Socken, der den utfaller i hafvet,
en af Länets större strömmar. De flerfaldiga olägenheter, sorn äro oskil jakt¬
liga från passagen öfver denna eif vid de besvärliga, och vissa årstider farli¬
ga färjsunden vid Fjähl, och de manga fördelar deremot, hvilka en brobygg¬
nad öfver densamma vid elen så kallade Bergeforssen erbjuder, hafva - länge
varit insedda och erkända. Redan år 1787 förordnade dåvarande Landshöf¬
dingen i Westernorrlands Län syn och undersökning, som jemväl samma år
verkställdes. I grund af densamma, och då brobyggnaden, med vilkor att
sjelfva anläggningen skedde utan landets lunga, blifvit af alla Tingslagen i
Medelpad, utom ett enda eller Indahls Tingslag bifallen, samt med hänsigt
dertill, att anläggningen komme att lända både till allmänt och enskilt bästa,
förordnades och stadgades genom Eders Kongl. Maj;ts Befallningshafvandes ut¬
slag den 12 Maj 1798, det komme till öfverhallen af lndahls-elfven i stället
för de besvärliga Fjälils färjor och med dessas afskaffande, den föreslagna
bron, alt å utsynt ställe uppbyggas.
Sedan uppå fullföljde Besvär emot delta Utslag, Eders Kongl. Maj:ls och
Rikets Kammar-Collegium, medelst Utslag den 19 Maj 1801, återförvist frågan
till ny handläggning, i händelse brobyggnaden än vidare påyrkas skulle, har
förmodligen af anledning att sådant påyrkande uteblifvit, frågan sedermera
afstannat. Emellertid, och då södra färjsundets de senare åren fortsalla igen-
grundning, och de äfven derigenom uppstådda hinder och olägenheter för
resandes fortkomst gjorde bchofvet af en förbättrad kommunikations-anstalt
än mera märkbart, förordnacle jag år 1834 en undersöknings anställande af
Häradshöfding med Nämnd, huruvida antingen igenom ifrågavarande färjsunds
igenpålning eller medelst uppförande af bro deröfver, ändamålet af en obe¬
hindrad och skyndsam fart sålunda kunde med mindre kostnad vinnas. Men
då vid denna undersökning hvarken igenpålning eller brobyggnad öfver södra
färjsundet, fanns, i anseende till elfs trä nder nes beskaffenhet, kunna med nå¬
gon varaktighet tillvägabringas, har frågan härom måst öfvergifvas och upp¬
märksamheten å nyo rigtas åt den ofvannämnde planen af en brobyggnad vid
Bergeforssen. Såsom förut antydt blifvit, äro tänkesätten angående fördelar-
ne af sistberörde brobyggnad icke delade, hvaremot, beträffande verkslällbar-
heten deraf, utan att förorsaka hinder i den flottning af ganska betydliga
partier bjelkar och bräder, som efter lndahls-elfven äger rum, olika åsigter
ännu söka att göra sig gällande, hvarföre» och i ändamål af ett närmare ut¬
6
redande af denna omständighet, Eders Kongl. Maj:t, på min derom gjorda
underdåniga hemställan, täckts anbefalla, att en, af Eders Kongl. Majrts Stor-
Amiralitets-Embete utsedd, dertill skicklig person finge å Statens bekostnad
verkställa den undersökning som erfordrades; resultatet af denna undersök¬
ning, som företogs i Augusti månad 1837, lemnade väl visshet derom, att
några oöf ver vinnerliga svårigheter icke vore att emotse vid anläggning af bro
öfver Jndahls-elfven, antingen vid Bergeforssen eller längre upp i elfven vid
Swedje bj, äfvensom att denna byggnad kunde, med förutsättning att behö¬
riga försigtighetsmått och möjligaste noggrannhet vid arbetets utförande varda
iagttagne, utan hinder för den flottningsrörelse, hvilken å elfven idkas, der
utföras, dock uppkastade de dermed förenade betydligare kostnader några be¬
tänkligheter öfver möjligheten af företagets verkställande utan bidrag af all¬
männa medel. Skolande jag dock, så snart totala kostnadsbeloppet hinner
blifva närmare bestämdt, såsom beroende derpå, huruvida från ortens invå¬
nare äro att påräkna dagsverken och materialier, om de finnas villiga, att
utan ersättning afstå den för vägarne erforderliga jord, m. m., icke underlåta
att, i livad på mig ankommer, bereda den fortgåag af företaget, som dess vigt
synes förtjena, i afseende hvarå jag äfven bar anledning förmoda, att inom
orten skall kunna bilda sig ett Bolag, som öfvertager brobyggnaden emot åt¬
njutande af en utgående färjtull och skäliga bropenningar.
I öfrigt, och beträffande Landets allmänna beskaffenhet, hafva genom de
af Eders Kongl. Maj:t och Kronan bekostade strömrensningar, särdeles i Ljun¬
ga Eif, det 3:dje af Länets större vattudrag, invånarne vunnit en betydlig
lättnad för transporten till närmaste Lastageplatser af deras Trädeffekter, hvar¬
af åter resultatet varit en lättare och förmånligare afsättning, äfvensom de
ännu och med drift fortgående Afvittringarne af Kronoskogarne, samt det fort¬
farande nitet hos allmogen för sjöars och myrors uttappning, redan beredt och
skola än vidare bereda väsendtliga förbättringar i Länets naturliga beskaf¬
fenhet.
2 §. Innevånare.
Enligt Mantals och Skattskrifningslängderne för föregående år förhåller
sig antalet af invånare i de irenne fögderier, eller Medelpad, Norra och Sö¬
dra Ångermanlands, hvari Länet i afseende på administrationen är indelt, så¬
lunda:
Medelpad.
Skattskrifne, Mankön 7^228
7
Qvinkön 7,594
Befriade, Mankön 5,315
Qvinkön 6,009
26,146
Södra Ångermanland,
Skattskrifne, Mankön 7,755
Qvinkön 8,522
Befriade,. Mankön 5,694
Qvinkön 6,321 ...
—i—-28,292
Norra Ångermanland,
Skattskrifne .. . . 12,672
Befriade ...... 11,007 .
23,6 / 9
När härtill lägges Städcrnes folkmängd, uppgående i
Hernösand:
till Mantalsskrifne , . . 1,339
Befriade ...... 630
1,969
Sundsvall:
Eill Mantalsskrifne . . . 1,397
Befriade ...... 627
2,024
utgör Länets hela folkmängd — 82,110 personer.
Och då densamma vid sist afgifna underdåniga Berättelse om Länet upp¬
gick endast till 77,273, så finnes att den på sedermera förflutna 5 åren ökats
med 4,837 själar, anledningen hvartill, mäste tillskrifva^ flere gemensamt ver¬
kande omständigheter, hvaribland hufvudsakligen må nämnas, de förökade
möjligheter till bosättning som genom nybygges anläggningar tillkommit, ett
allmännare begagnande af vaccinationen, samt fördelarne af ett sundt klimat,
hvartill, såsom möjligtvis en följd af dessa sednare, kommer, att under det
Cholera-farsoten rasade i Rikets flesta öfriga landskap, detta Läns invånare
njutit lyckan att vara derifrån alldeles befriade, då man undantager 3 å 4
personer, hvilka derför blefvo offer.
I afseende på Allmogens bildning, torde jag icke misstaga mig, om jag
yttrar den förmodan, att densamma står lika högt om icke högre än uti mån¬
ga andra af de sydliga landskaperna i Riket, åtminstone i denman skarpsin¬
nighet och klarhet i förståndet samt en säker omdömes-förmåga, i sig inne¬
fatta och alstra den bildning här menas; och torde anledningen härtill få sö¬
8
kas i det förhållande, att Allmogen härstädes till så stor del, jemförelsevis
med å andra orter, är så kallad sjelfägande, eller sjelf innehar jordpossessio-
nen, hvarigenom åt dess själsförmögenheter gifves en rigtning till sjelfständig
själs verksam het, så sällsynt hos tjenande klasser, eller sådana som äro i mera
beroende ställning i samhället. I öfrigt är Cliristendoms-kunskapen, skrif-
ocli räkne-konsten allmännare utbredd, hvarjemte Allmogen från längre tider
tillbaka gjort sig känd för ägande insigter i lagväsendet, en följd jemväl af
det nyssnämnda sjelfägande-tillståndet. Att denna lagkännedom haft något
välgörande inflytande på sedligheten, vågar jag dock icke påstå, enär, enligt
hvad en olycklig erfarenhet vitsordar, antalet af försvarslösa personer och
brottslingar mer och mer tilltager. Vid forskningen efter orsaken härtill,
och hvilka framträda i mångfaldig skepnad, stöter man dock på tvenne huf-
vudolyckor, såsom de dertill mest verkande, nemligen för det första flere på
hvarandra följande års missvexter, i större partiella delar af Länet, hvarige¬
nom familjen, ryckt ifrån den jordlapp, som äfven i goda år gifvit deni en
knapp bergning, jagats omkring för att uppsöka bättre utsigter för sitt lifs¬
uppehälle, men misströstande derom, gripit till brottet såsom medel, att till¬
fredsställa deras nödvändigaste behofver, samt för det andra den olyckliga
rigtning handels-industrien på sednare tider erhållit derutinnan, att högst be¬
tydliga qvantiteter på södra orter tillverkadt bränvin blifvit till landet trans¬
porterade och, i anseende till låg tillverknings-kostnad, kunnat här afyttras
både med fördel för säljaren, och till ett för den branvinssupancle delen af
Allmogen högst lockande pris; och att ur denna last framväller den ymniga¬
ste källan till brott, har alla tiders erfarenhet vitsordat. I öfrigt är det min
underdåniga pligt att intyga, det massan af folket i denna ort älskar torftig¬
het och snygghet, ehuru denna sednare i vissa trakter af Länet, beträffande
klädseln, urartar till en nog långt drifven luxe, äfvensom invånarne utmärka
sig för idoghet och flit i sina yrken. Emellertid qvarstår ännu det inrotade
oskicket, att ungt folk af Allmogen ofta allt för tidigt bilda hjonelag, utan
ens någon sannolikhet för utsigter på framtida bergning} hvarigenom utom
andra ganska betänkliga olägenheterj uppkommer den af brist på dugligt
tjenstefolk. Dagsverks-priserna variera i allmänhet från 12 sk. till 24 sk. på
fri kost, från 24 sk. till 1 R:dr på egen kost, samt från 32 sk. till 1 R:dr
12 sk. allt Banko för häst och karl, olika efter olika årstider.
3 §. Näringar.
Jordbruket. De hufvudsakligaste sädesslagen som här å orten odlas äro i
fram-
/
9
främsta rummet Korn och dernäst Hafre och Råg, hvarförutan ehuru i min¬
dre mån utsås Hvete, Ärter, Vicker, samt förnämligast Potates. Först på sed¬
nare tider har odlingen af Rågsäde börjat allmännare utbreda sig, och odal-
åkern dertill användas, ehuru den opinion ännu synes råda temmeligen all¬
mänt bland Allmogen, att Kornsäde har för orten större företräde derutin¬
nan, att Kornet fordrar mindre väl gödd åker än Rågen, äfvensom Korn¬
halmen begärligare förtäres af kreaturen såsom foder, än den af Rågen, hvil¬
ken dessutom icke eller erhäiles lill den qvantitet som af Kornet; af sådan
anledning är det, som i de trakter af Länet der träde begagnas, och hvilket
iagttages öfverallt, med undantag af fjälltrakter, der jordmåns beskaffenhet icke
medgifver det, den del af åkern som sålunda icke lägges i träde, utgörande
i somliga Socknar * och i andra omkring hälften af hela åker vidden, plägar
besås endast med | Råg och \ Korn; hvarjemte trädesjorden, i anseende till
det ringa ägo välde i åker som här i allmänhet finnes, antingen begagnas för
utsäde af Arter och Potates, hvilka växter man anser icke förtaga trädets
åsyftade välgörande verkningar, eller ock igenläggas till så kallade lägder,
hvaraf påräknas en någorlunda gifvande hö-afkastning. Vexelbruk i dess e-
gentliga mening nyttjas af ganska få. Hock begagnas äfven här ett annat så
kalladt vexelbruk, som allmännast handhafves så, att utväxta lägder eller
ängesstycken upplöjas och gödslas samt besås 2 å 3 år efter hvarandra, hvar¬
efter de åter läggas till gräsvall. Ä nyrister så benämnde, eller upplöjde,
mindre växtgifvande, ängesskiften är utsädet Hafra, Blandsäd och Korn, äf¬
vensom svedjeland, der sådana äro att tillgå, begagnas allmännast för Råg¬
säde, som derstädes bäst frodar sig; varande nordens somrar, hvad beträffar
säde af Hvete, alltför korta, att man kan hoppas kunna med någon fördel
drifva odlingen deraf, hvaremot den af Potates drifves öfverallt med den
framgång, att denna jordfrukt är Allmogens förnämsta födoämne. Ännu har
odlingen af trädgårdsfrukter, med undantag af kål, kålrötter, rofvor och dy¬
likt, som öfverallt finnas vid Allmogens gårdar, dock endast till husbehof,
icke erhållit någon allmännare utsträckning ibland dem, utan är inskränkt
till ståndspersons-klassen, som likväl mer och iner börjar egna deråt ett väl¬
förtjent intresse. Liu-afkastningen är i allmänhet tillräcklig för Länets behof,
och medgifver i Norra Ångermanland, der Linet företrädesvis odJas, jemväl
någon afsättning till andra orter, hvaremot Hampsäde är sällsynt, hufvudsak-
ligast af den anledning, att, utom det denna växt i allmänhet fordrar myc¬
ket fet jord, beskaffenheten af landets jordmån i öfrigt icke skall vara för
densamma gynnande.
Femårs-Berättelse för Westernorrlands Län• 2
10
I bredd med den stigande populationen fortgår åkerbruks-od iingen, så
att sädesproduktionen i medelmåltigt goda år svarar emot landets behof, och
i ymnigare, lemnar ett, om ock obetydligt, öfverskott till städerna och ortens
flesta Bruk; och hafva bär och der förbättrade åkerbruks-methoder börjat gö¬
ra sig gällande, sedan en mängd af Länets Kongl. Hushällnings-Säliskap ut¬
delade skrifter äfvensom Ståndspersoners exempel småningom gifvit Allmo¬
gens idoga bemödanden en rigtning deråt, dock är åkerbruks-redskapen i all¬
mänhet densamma som förut, utom det att å åtskilliga ställen ett slags bät¬
tre plogar kommit i bruk; hvarjemte bland mekaniska inrättningar tili be¬
sparande af jordbrukarens arbetskraft, förtjenar att nämnas en maschin, som
på ett och annat ställe finnes, och som förut icke varit här känd för bere¬
dande af Lin.
Boskapsskötsel. Ännu hindras denna för landet, näst jordbruket, vä-
sendtligaste näringsgrenen, i delar af Norra Ångermanland och Medelpad ai
brist på tillräcklig vidd af ängesland och odlings-lägenbeter, hvaremot Södra
Ångermanland njuter fördelarne af en ymnigare tillgång i detta afseende; och är
foder-afkastningens förhållande till åker vidden mycket varierande, ehuru man
såsom en medelräkning kan antaga, att 5 tunnland äng svara i afseende på växt¬
ligheten mot 1 tunnland af den i bruk varande åkern, hvarjemte den sjelfväxande
ängen lemnar i afkastning ifrån 20 ända till 150 Lispd. lii) på tunnlandet; så är till
exempel betesmarken uti de så kallade fjellbyggderna ypperlig, under det vid
kustlandet och Länets mer bebodda trakter, den befinnes så otillräcklig, alt bo¬
skapen måste föras till bete till fäbodar, på stundom flera mils afstånd från
hembyn. Ängsodlingen består, såsom förut är antydt, förnämligast deri, att
något mindre växtligt ängsskifte årligen upplöjes, samt innan det återigen
lägges till gräsvall, gödslas och skördas, ett, två eller högst tre år efter hvar¬
andra, i hvilket skick det bär namn af nyrista, dock börjar härjemte, ehuru
småningom, Allmogens omtanka rigta sig åt beredande af artificiella gödsel¬
ämnen, hvartill den förut icke röjt synnerlig håg, så att detta tillförene så
väsendtliga hindret för ängsodlingens ändamålsenliga utvidgande och förbätt¬
ring eller brist på gödsel torde efter hand blifva undanröjdt; så börja till
exempel nu de förståndigare af Allmogen att såsom gödselämnen draga för¬
del af så kallad myrjorcl, span mylla, kreatursben, förbränd aska vid pottask-
beredning, upplöjd torf och dylikt, hvilka på olika sätt blandas och tillredas;
hvarföre, och då man täger i betraktande den mer och mer tilltagande odlings-
fliten i allmänhet, som dock egentligen hittills omfattat myrors och sidlänt
marks utdikning, mindre sjöars och träsks utgräfning samt stenbrytning, man
dock har anledning att hädanefter hoppas äfven ängsodlingens mera systema¬
11
tiska närmande till flen högre ståndpunkt, den ostridigt förtjenar att äga bland
ortens näringsgrenar, och i dess förhållande till åkerbruket i dess vidsträck¬
tare mening; dock qvarstår ännu hos Allmogen den på en felaktig beräkning
grundade benägenheten , att på bekostnad af boskapsracens goda beskaffenhet
och cn förmånligare afkastning öka ladugården utöfver fodertiilgångarne. E-
mellertid, och då de sista fem åren nästan öfverallt inom Länet foderafkast-
ningen varit dels knapp dels af mindre godhet, har denna brist måst afhjel-
pas med hackelse af halm, bergmossa samt aspbark, hvilken sednare helst
vintertiden aftages och torkas; dock, och i anseende till fjälltrakternes större
bördighet i gräsväxten, är ladugårds-afkastningen i Länet ej blott tillräcklig
för behofvet, utan äfven lemnar ett betydligt öfverskott tili afsättning å södra
orter, ehuru i detta afseende ofta och med skäl kläms, att Allmogen, icke
. i. i. O ' o '
nöjande sig med den måttliga, men säkra vinst, som skulle beredas den ge¬
nom föryttring af dessa slags varor uti de delar inom Länet der egna till¬
gångar derå icke äro tillräckliga, drifvcs af hoppet om en högre vinst till ut¬
vandringar till Rikets södra orter, der ofia inträffar, att de måste med för¬
lust af både tid och vinst försälja sing förråder.
Af skäl, dem jag i min förra underdåniga Berättelse haft Nåden anföra,
äro de till fårafvelns upphjelpande i Länet vidtagne åtgärder föga krönta af
någon framgång. Racen är blandad, Svensk, Tysk och Spansk, äfvensom å
några ställen finnas får af Isländsk race; och är ull-afkastningen ungefärli¬
gen motsvarande behofvet inom hvarje Socken. Mer än fåret synes get¬
kreaturet vara inhemskt för Landets fjälltrakter. Belåten med knapp och
dålig vinterföda, till det mesta bestående af tallris, förser geten det fattiga
hushållet med mjölk, af öfverskottet hvaraf tillredes en slags välsmakande
ost; och skulle dessa djurs okynniga natur att förstöra den ömtåligare delen
af skogen ej uppkasta betänkligheter, huruvida nyttan af dem uppväger den
skada och de olägenheter de medföra, skulle dessa djur i långt större antal,
än finnes, uppfödas och kringspridas. Deremot är hästen förnämsta föremå¬
let för bondens omsorger, såsom en följd hvaraf dessa husdjur, i allmänhet
af Norrsk race, väl underhållas och skötas, och äga ett utmärkande företräde
icke så mycket i storlek och prydlighet, söm icke mera uti styrka och ihär¬
dighet. Uti några socknar i Norra Ångermanland uppfödas ett icke obetyd¬
ligt antal hästar, som sedermera nedföras till Rikets Södra Orter, der de med
O r '
fördel föryttras.
Skolarne äro till beskaffenhet och godhet mycket varierande, men i all¬
mänhet icke allenast tillräcklige för husbehofvet utan äfven medgifvande ett
icke obetydligt åiitande till afsalu, hvilket för de i närheten af så kallade
12
Ådahlarne boende, äfvensom Fjälltraktens åboer utgör en väsentlig källa till
utkomst och bergning. De förnämsta afsättningsprodukterne bestå af såg- och
bustimmer, bräder, gärdsel, och stör, takspån samt näfver. Dock finnas or¬
ter inom Länet eller tråk terne vid hafs och elfkusterne der skogstil Igången
är så ringa, att ved och timmer måste annorstädes ifrån anskaffas, likasom å
andra trakter längst upp i Fjällbyggderne betydliga skogssträckor finnas, hvil¬
ka i anseende till svårigheterne, om ej omöjligheten att bereda utvägar för
eifekternes transporterande derifrån, äro af obetydligt värde, liebst äfven jord¬
månen derstädes är så litet växtdrifvande, att återväxttiden per medium be¬
räknas till 250 å 300 år.
Sedan laga skiften nu en längre tid pågått uti aila Socknar inom Länet
hafva Sockne-Allmänningarne blifvit reducerade till ganska få, äfvensom Bye-
skogarne nästan öfverallt befinnas uti en- elier Storskifte elier och sednast
behandlade efter Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Skiftesstadgas föreskrifter i laga
skifte; och äro Kronoskogarne, hvars areala innehåll anses utgöra något öfver
En million Tunnland, dels ännu odisponerade, dels upplåtne under rekogni¬
tion för Jernbrukens behof af ved och byggnadsvirke, dels ock till fällande
af ett bestämdt antal sågträd årligen för vissa Sågverk emot Stubbören på
grund af innehafvande privilegier. Andra åter fortfara ännu att vara, med
förbehåll af Kronans fria disposition, upplåtne i och för begagnandet af
muhlbete, emot erläggande af en årlig afradsskatt mest i smör. Hvad af
Ki 'ono-Allmänningarne som blifvit, efter, till underdånigt följe af Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Kungörelse den 4 Februarii 1811, haline undersökningar, Bru¬
ken tillerkändt, är af dem antingen redan tili Skatte inlöst, elier och för när¬
varande ännu under skattläggnings beredning.
Utom de föreskrifter, som i Lag finnas stadgade emot en vårdslös be¬
handling af Krono- och Skatteskogarne, hafva några andra eller ytterligare åt¬
gärder till en bättre hushållning dermed icke ansetts af omständigheterna på¬
kallade, enär de under dessa år i allmänhet rådande missgynsamma konjunk¬
turer å trädvaror medfört ett korrektif emot skogarnes aLltförmyekna ålitande
— dock, och som för befordrandet af skogarnes växtlighet icke litet bidrar
deras rensning från den mängd af vindfällen, som så ofta i vissa fjälltrakter
härstädes förorsakas af häftiga orkaner, hvilka understundom kunna nedlägga
hela sträckor af träd, har Konungens Befallningshafvande, på ansökningar af
fattiga Nybyggare att lill någon hjelp i deras nöd få använda sådana träd
till försågning, vid särskildta tillfällen och med föreskrifvande af nödige
kontroller emot rättighetens missbrukande, meddelat tillstånd till afhämtning
af nerfallne eller skadade träd, hvilka eljest skulle hafva blifvit, hinderlige
13
för den friska skogens växtlighet. Besparing af skog har .afven i sednare ti¬
der beredis genom ett allmännare och småningom sig mer och mer utbre¬
dande bruk af såkallad takspån till takbetäckning i stället för den förut
dertill använda takveden, som medtog betydligt af växande skog, äfvensom,
och då de förut hruklige Långlogar för sädeströskning nu efter handen lem¬
na runi för så kallade Rundlogar, man äfven derutinnan har att motse mera
skogbesparing. I öfrigt iagttages nu mer än förr af allmogen en klokare be¬
räkning vid uppförandet af deras åbyggnader och en ändamålsenligare inred¬
ning deraf.
Bränntorf; begagnande är här föga kändt, och endast en och annan i
Medelpad har dermed gjort försök.
Såsom stängsel användas gärdesgård.!!- af stör och sönderklufven mindre
skog äfvensom rishagar, och ehuru mera sällan hagar af sten, så att någon
förbättring eller förändring i stängselsättet ej linnes införd.
Enligt den i min sista underdåniga Berättelse omförmalde method har
Afvittringsarbetet fortgått under de sista fem åren med den fart, att då ifrån
och med år 1828 till och med 1832 tillsammans uppmättes 387,881 tunn¬
land 13 kappland Kronomark, under ifrågavararande Quinqvennium blifvit
uppmätte och afvittrade Kronomarker till en areal af 630,506 tunnland
1Ye; kappland. Och har under sistnämnde tid endast eli Nybygge blifvit pro¬
visionel! be v i I jad t, men deremot ej mindre än 124 Nybyggesansökningar gjorts
anhängiga, hvilka antingen blifvit till laga behandling vid pågående Afvitt-
ringsförräLt.ningar eller ock hänvist till provisionella Syner af vederbörande
Kronobetjening och öfver hvilka följaktligen ännu icke kunnat slutligen re¬
solveras.
Bergsrörelse. En och annan malmanledning har väl under dessa fem
åren upptäckts, men befunnits så föga gifvande, att någon bearbetning deraf
med fördel icke kunnat ske, hvadan någon ny grufva icke blifvit upptagen;
Deremot hafva privilegier blifvit af Kammar-Rätts-Rådet Samuel Selling och
med-intressenter sökte och äfven vunnit nådig stadfästelse å anläggning af
ett Bruk i Stigsjö socken, under namn af Sörgårdens och Brunneforsss Bruks¬
anläggning för till verkning af 1,800 Skeppunds smide, äfvensom å det Excel¬
lensen m. m. Grefve De Geer tillhöriga Utansjö Bruk en större Masugn un¬
der förenämde tid uppförts, hvilken nu belinnes vara fullbordad och i gäng.
Ehuru i anseende till de i allmänhet höga span målspriser som varit rå¬
dande under dessa år, hvilka synnerligast inverka på de Bruksegares intres¬
sen, sorn hafva Bruksarbetarnes aflöning, ställd på så-kallade uttag af span-
mål och andra iifsförnödenheter till visst utsatt pris under det gällande och
14
oberoende deraf, del synes som skulle Bruksrörelsen äfven under della Qvin¬
qvennium baft alt kämpa med mindre goda konjunkturer, helst jernpriserne
äfven varit mindre fördelaktiga; dock har jag ansett ett sådant förhållande
jäfvas af den utvidgning i smidesrättigheterne, som af flere Bruksegare här¬
städes sökts och vunnits och hvilket haft till påföljd en förökad afverkning
så väl som en ökad arbetspersonal, hvilken omständighet synes höra antyda
att Bruksrörelsen vunnit en förkofran, som den förut saknat. Så har nemli¬
gen ifrån det vid 1832 års slut blott 720 personer sysselsattes, äfvensom till-
verkningsbeloppet, stål och manufaktursmide! inberäknade utgjorde vid fyra
Masuguar och sexton jernbruk, som i Länet finnas, utom förenämnde Masugn
vid Utansjö Bruk, arbetspersonalen uppgått, till 820 personer samt tillverk¬
ningen, oberäknadt Utansjö Masugn, till 19,512 Skeppund.
Utöfver de i min sednaste underdåniga Berättelse omförmälde förbättringar i
afseende på smidesmethoden, äro några andra mig vetterligen icke införde;
om icke dit får hänföras de inrättningar som haft till föremål. användandet
af varm luft i BI åsappara terne, hvilka inrättningar äfven här allmänt vunnit
burskap.
Fabriker, Bruk och Andra Näringar, som icke tillhöra Bergrörelsen.
Till denna rubrik kunna hänföras å landet Sandö Glasbruk. Dervid
sysselsättas 35 personer årligen, och tillverkningskostnaden uppgår per medi¬
um till 18,000 R:dr Banko.
Skönviks Glasbruk, likasom det förra med en för kommunikationen yp¬
perlig belägenhet, sysselsätter 59 arbetare, samt tillverkar årligen för omkring
24,640 R:dr nämnde mynt, hvaraf och då vid sist afgifne underdåniga Femårs-
Berättelse, sammanlagda arbetspersonalen å båda Bruken utgjorde endast 63
personer, och tillverkningsbeloppet 40,000 R:dr Banko, finnes det denna nä¬
ring blifvit något utvidgad på sista fem åren, en följd synnerligast af Skön¬
viks Glasbruks egares fortgående bemödanden att förbättra tillverkningens be¬
skaffenhet derstädes, hvilka bemödanden äfven synas mer oell mer krönas
med framgång.
Wifsta Skepps-Varf, som 1833 endast egde fyra utrikes och ett inri¬
kes gående fartyg har nu vunnit den förkofran, att de utrikes gående farty¬
gens antal uppgår till 8 stycken större och mindre dels Skepp dels Briggar
från 145 lill 200 lästers drägtighet och derutöfver, hvilka begagnas till ex¬
port mest af trädvaror och äfven något jern, samt deremot hemföra ortens
förnödenheter.
I stället för Nyede Pappersbruk, som genom vådeld blifvit förstördt,
har en dylik i Medelpad gjord anläggning eller Westanå Pappersbruk börjat
15
komma till stånd; det sysselsätter 4 arbetare af hvilka tillverkas 410 Ris
papper, med ett tillverkningsvärde af omkring 900 R:dr B:co.
Tullmjölqvarnar, enligt Tabellen, lemna sina egare en säker om icke
stor vinst, emedan i sednare hänseendet den besuttna delen af allmogen haf¬
va mestadels egna liusbehofsqvarnar. Enahanda är förhållandet med Salii-
sågarne, hvilka, med undantag af de fribladiga, skötas med egarnes eget folk,
och hvarå tillverkningen uppgår troligen minst till 40,000 tolfter i två tums
räkning. De få i Länet varande.
Tegelbruk kunna icke drifvas med någon fördel, af den anledning, att den
härå å orten befintliga lera skall vara mindre tjenlig till taktegeltillverkning,
hvarföre man dervid måst inskränka sig till tillverkning af endast murtegel,
som inom orten afsättes.
I Ahlnö socken i Medelpad finnas några Kalkugnar till antalet II, hvil¬
ka vissa tider på året bearbetas utan att någon egentlig vinst lär kunna va¬
ra att af dem påräkna. Till ofvanstående rubrik kan äfven hänföras en i
Säbrå socken efter theoretiska grunder nyss anlagd Pottask Calcinerugn, hvarå
den råa Pottaska som i kringliggande socknar tillverkas, undergår calcinering.
Binäringar. Jagt och djurfång kan egentligen icke anses såsom näring
utom i vissa socknar i fjälltrakterne af Ångermanland, der skogsfågel om hö¬
sten gillras och på vinterföret ncdforslas till Södra orterne, hvarest varan
stundom med någon fördel, men äfven ganska ofta med icke obetydlig för¬
lust afsättes, detta sednare en följd deraf, att denna handelsgren är af vä¬
derlekens mer och mindre tjenliga beskaffenhet att bibehålla varan från för¬
skämning, beroende. Fisket har deremot utgjort och utgör ännu en väsent¬
lig binäring, ehuru den, hvad beträffar så viii Lax sorn strörnmingsfångsten,
de sista åren varit mindre lönande än förut. Strömmingsfisket idkas förnäm¬
ligast af Borgare från Hernösand, Sundsvall och Gefle, hvilka städers fisker-
skap derföre utgöra arrende till kronan eller och, der fiskåvattnet tillhör Skat-
teegare, emot ersättning till dessa. Det möjliga öfverskott utöfver eget behof,
som socknarnas egne fiskeidkande invånare erhålla, plägar då upphandlas af
i synnerhet Gefle fiskerskap, som utan tvifvel sedermera föryttrar det med
fördel. Som berördt är har äfven Laxfisket hela tio sistförflutne åren varit
i aftasrande till icke linea afsaknad för de af Länets invånare som af denna
O O
fisksort halt sin förnämsta föda och en icke obetydlig inkomst genom dess
afsättning.
Anledningarne till detta beklagliga förhållande, hvilket äfven haft- till
påföljd successiva minskningar i det Eders Kongl. Maj:t och Konan tillkom¬
mande arrende för Kronofiskena, äro svåra alt bestämma. Tili någon del
16
torde de dock otvifvelaktigt kunna tillskrifvas mängden af de serdeles vid
utloppen af de större Elfvarne befintliga privilegierade Laxfisken, hvarige¬
nom Laxen hindras från att uppstiga i elfven och der lägga sin rom. Hu¬
ruvida, såsom största delen af de i kusten fiskeidkande iuvånarne förmena,
det huller, som Ångfartygen åstadkomma, skulle bidraga till fiskens jagande
ifrån kusterne och ut i hafvet, torde, om ock egande ringa grund, vara för¬
tjent af att blifva föremål för undersökning. Genom Eders Kongl. Majrts Nå-
diga Beslut i afseende på åtgärder tilt Laxfiskets upphjelpande och Laxyng-
lets fredande, i hvilket ämne Eders Kongl. Maj:t täckts nådigt anbefalla un¬
dersökningar med vederbörande Härads-Rätter, bör man kunna hoppas att
vinna en hittills saknad närmare ledning för omdömet beträffande orsakerne
till fiskeriernes aftagande under dessa sednare åren.
Tjärubränning är både enlig med ortens naturtillgångar och har vunnit
uppmuntringar uti understöd från Länets Hushållnings-Sällskap och jemväl
enskilte, så att den, ehuru långsamt dess förkofran äfven framskrider, måste
kunna anses såsom en binäring. Efter hvad man tyckt sig finna, har hindret
för denna näringsgrens allmännare utbredande haft sin grund deruti, att till¬
verkningen deraf varit mindre vinstgifvande än till exempel föryttring af
andra skogsprodukter särdeles ved, hvarmed Länets båda städer äfvensom
glasbruken uteslutande förses, och hvaraf betydliga qvanliteter forslas till
Stockholm. Derigenom, äfvensom geuom forsling och andra tjenstbarheter till
Bruken, har Allmogen alltså att påräkna skälig arbetsförtjeuet.
Sältpeter-tillverkningen fortgår icke med någon särdeles drift, hvartill
anledningen torde böra sökas i dess af ett nedsatt lösningspris vållade obe¬
tydliga vinst. Med pottask-tillverkningen, såsom binäring betraktad, kan för¬
hållandet ej sägas vara alldeles detsamma, ehuru de bättre utsigterna för den¬
na näringsgren, hvartill hågen så nyligen blifvit väckt, icke kunna med nå¬
gon bestämdhet förutsägas. Dock har den, såsom ofvan berndt är, börjat
mer och mer vinna burskap bland Allmogens närings-företag.
Oaktadt en längre tids försämrade konjunkturer för lärfts-tillverknigen,
fortfar den att utgöra förnämsta binäringen i åtskilliga delar af Länet, för¬
nämligast Ångermanlands Norra Fögderi, der primalärftsväfnaden har sitt e-
gentliga tillhåll, och der Allmogen vunnit den skicklighet deri, att de till¬
verka ända till tionde klassens finhet. Med bekymmer motser man dock
denna närings successiva undergång, emedan lärftspriset, förnämligast i anse¬
ende till konkurrensen af utländska tyger och så kallade schertiner, så fallit,
att det synes understiga sjelfva tillverknings-kostnaden, och Allmogen måste
endast
17
endast af nödvändigheten att bereda sig en kontant inkomst till krono-utla-
gorne, äfvensom i saknad af annat surrogat för sin utkomst, bibehålla den¬
samma. I nämnde Fögderi ensamt, har tillverkningen de sista fem åren
uppgått tili 170,000 alnar finare och 91,000 alnar gröfre lärft, hvaraf för-
säljnings-beloppet, inberäknadt premierna för det förra, uppgående till 4,160
R:dr, utgjort 85,576 R:dr Banko. Ylleväfnaden deremot idkas allenast till
husbehof. För transporten af de skogseffekter, af hvilkas föryttrande dels i
Länets städer, dels i Stockholm Allmogen uppburit, som nämndt är, icke
obetydliga inkomster, har Allmogen sjelf börjat bygga smärre fartyg och far¬
koster, hvilka, äfven begagnade för andras räkning, inbringa goda fraktför-
tjenster.
Af alle dessa näringar, om hvilka det gemensamt gäller, att de äro med
ortens läge och naturtillgångar enlige, samt bidragande, ehuru i mer och min¬
dre mån till deras idkares bergning och äfven stundom välmåga, kan ingen
sägas genom allmänt understöd underhållas, likasom ingen af dem kan anses
inverka ofördelaktigt på jordbruket, så framt icke dit Bör räknas den i Norra
Ångermanland så uppdrifna lärfts-tillverkningen, som, utom det den bidrager
tili jordens utmagrande, genom linsädet, borttager en mängd dagsverken,
hvilka, använda på åkerbrukets sorgfälligare skötsel, måhända vöre till större
båtnad för utkomst och bergning.
Handel i Landet. Som förut nämndt är utgöras ortens förnämsta afsättnings-
produkter af bräder, bjelkar, ved oell andra skogseffekter, linne väfnader, fogel,
smör, fläsk, talg och skinnvaror, m. m. Dessa nedforslas af invånarne sjelfva eller
deras ombud till Rikets södra orter, der de föryttras stundom med icke obetyd¬
lig vinst, men äfven ofta med förlust. Hvad som icke afyttras utom Länet bere-
des afsättning åt vid Länets frimarknader, elier Borgsjö, Sollefteå, Hammars,
Ullånrs, Häggviks, Själevads, Arnäs ocb Fjellsjö marknadsplatser, äfvensom vid
Svartviks, Wifsta, Skönviks, Nylands, Näske, Domsjö och Husoms lastnings¬
orter satnt i städerna Hernösand och Sundsvall; och äro, med undantag af
Bergsjö och Fjällsjö marknadsställén, samtlige öfriga i afseende på kommuni-
kationerna dermed, gynnade af ett fördelaktigt läge vid segelbart vatten. Då
flere förenade omständigheter och särdeles den af Norra Ångermanlands af¬
lägsenhet från köpstad, hvarifrån velat härledas det öfverklagade förhållandet
med den der idkade så kallade landthandein, föranledt tanken på en köpings
anläggande derstädes, hade jag, äfven biträdd af Länets Hushållnings-Sällskaps
derom gjorda framställning, den nåden, att i underdånig skrifvelse den 8
November 1830, anmäla ämnet till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga ompröfning,
Femårs-Berättelse får Westernorrlands Län.' 3
18
och dervid föreslå såsom plats för den nya köpingen, en i Norrlungånger» by
Själevads Socken utsynt, i karta affattad mark, hvilken för sitt läge vid en
god hamn och andra lokalförmåner ansågs vara dertill fördelagtigast, hvar¬
jemte jag i underdånighet hemställde, att, enär tillfället, att genom köp eller
jnot arrende erhålla jemte nödig gårdstomt någon joid till odling skulle be¬
tydligt underlätta inflyttning i köpingen, Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder
tillåta, att ett hemman i Sörlungånger, å hvars uti inägorna enskiftade om¬
råde en del af den till 30 tunnlands vidd projekterade platsen vore belä¬
gen, samt ett annat i Norrlungånger, hvilka hemman jordägarne funnits vil¬
liga att afstå, Liefve för ändamålet inköpte och medel dertill af staten för¬
skjutne. I anledning deraf, och sedan fråga uppstått örn de möjliga större
fördelarne af valet af annan än ofvanomförmäldte plats, inom Lungångers
båda byars områden, har Eders Kongl. Maj:t täckts anbefalla mig, att efter
förnyad undersökning till utrönande af tjenligaste stället för köpingens anläg¬
gande och till beredande af lindrigaste vilkor vid den för köpingen erforder¬
liga jordrymdens öfverlåtande, bland annat föreslå beloppet af cle tomtören,
hvilka, för att efter hand betäcka köpeskillingen elier åtminstone räntan der¬
af, borde tili staten erläggas af dem, som i köpingen sig bosätta; hvarförutan
det ålåge mig, att, i öfverensstämmelse med de stadganden som blifvit utfär¬
dade för de i sednare tider anlagde städer och af stad oberoende köpingar,
afgifva underdånigt förslag till Reglemente för omförmälde handelsplats.
Tili underdånigste åtlydnad häraf, har, efter det jag äfven låtit afmäta
och å karta lägga, den andra projekterade ägoplanen, jag förrättat undersök¬
ning å stället, i vederbörandes närvaro och inhämtat, att, tili undvikande af
någon uti den af mig först tillstyrkte projektplan befintlig, till bebyggande
mindre tjenlig jordmån, någon rubbning uti den uppgjorda ägofiguren torde
böra ske, men att, med iagttagande deraf, samma lokal ägde i flera afseen-
den företräde framför de öfriga platser som varit föremål för val; och har
jag i öfrigt, min underdåniga pligt likmätigt, öppnat underhandlingar med ve¬
derbörande jordägare för att bereda de lindrigaste vilkor för inköp af nödig
jord och dermed söka förena en för företagets framgång högst behöflig lättnad
för inflyttning i den tillämnade köpingen.
Några författningar till upphjelpande af handeln i landet finnas icke utom
de allmänna för Riket gällande, dock kan jag i sammanhang härmed icke
underlåta att inför Eders Kongl. Maj:t uttala en, önskan, som otvifvelaktig!
delas af hvarje Länets patriotiska invånare, den nemligen, att något prohibi-
tift stadgande kunde, utan förnärmande af någon samhällsklass’ mera vigtiga och
maktpåliggande intressen, meddelas till hämmande af den öfverhandtagande
19
handeln härstädes med å södra orter tillverkädt bränvin, hvilken handel mer
och mer synes hota landets välstånd i ekonomiskt och moraliskt hänseende,
äfvensom den gäckar och tillintetgör Nykterhets-Föreningarnes alla bemödan¬
den och de lyckliga resa kaler deraf, man vågat så hoppfullt emots?. En¬
ligt de rapporter, som från Länets särskilta orter ingått, kan den så kallade
Gårdfarihandeln, hvars skadlighet för landet erfarenheten tyckts vitsorda, anses
vara i aftagande.
§. 4 Politisk Författning.
Kammarverk. Något hemman har under dessa sist förflutna fem år icke in¬
gått i skatt, eller blifvit af öde upptaget eller i ödesmål förfallet. Blott en enda
Nybygges-anläggning är genom delinitift beslut beviljad, hvaremot, som ofvan
berörd t är, ej mindre än 124 ansökningar om sådane Nybygges-anläggningar
på laga åtgärd, i enlighet med Afvittringsförfattningarne beroende. Hemmans-
klyfningarne hafva äfven årligen fortgått, under iakttagande af föreskriften i
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning i ämnet den 19 December 1827 an¬
gående undersökning rörande besuttenheten; och utbeder jag mig i öfrigt få
rörande förhållandet dermed och hemmausklyfningarnes verkningar på Länets
kultur och välmåga hänvisa till det underdåniga utlåtande, sorn den för Länet
bildade Kommitté derutinnan afgifvit. Ehuru tryckande skiftesförrättningar-
ne för landtmannen äro, under det de pågå eller ännu icke vunnit behörig
stadfästelse, ett förhållande föranledt dels af de med sådana förrättningar
förenade kostnader, dels af osäkerheten i afseende på eganderätten, hvilken
åter förlamar odlingsfliten, har dock allmogen insett de välgörande verknin-
garne af de så kallade Laga Skiftena och den jordbrukets friare utveckling,
som desse afse att bereda genom häfvande af de hinder och olägenheter,
som egoblandningar och beroende af grannar alltid måste förorsaka; och
torde till bekräftande af denna allmogens vundna erfarenhet och deraf föran¬
ledda benägenhet för saken, kunna anföras, att, då under loppet af första fem
åren efter det Eders Kongl. Maj:ts 'Nådiga Stadga om Skiftesverket i lliket
vidtog alt vara gällande, 271 remisser till Laga Skiften af kiders Kongl.
Majlis Befallningshafvande meddeltes, antalet deraf under den tid denna Be¬
rättelse omfattar utgjort 440.
Då klagan högst sällan förspörjes öfver förment förfång eller olägenhet
af Brukens och Vattenverkens rätt till uppdämningar, och denna rättighet
dessutom är ganska få så beskaffade inrättningar förunnad, kan någon menlig
följd för landets odling eller förkofran i öfrigt icke sägas hafva sin grund uti
sådana verks privilegier till uppdämningar. Antalet af Arrendatorer och Half-
20
tenbrukare i förhållande till det af sjelfegande jordbrukare torde kunna un¬
gefärligen antagas som 1 till 18. Utom ett skattehemman, som innehafves af
Hernösands Hospital, finnes icke någon fastighet eller lägenhet de härstädes
varande Läroverk och fromma stiftelser underslagen.
Posthemmanens antal uppgår till 23 samt Gästgifveriernes till 50.
Statsbidrag. Vid jemförelse emellan det i Tabellen upptagne värde å
de af jorden utgående allmänna besvär och onera samt jordlägenheternes upp-
skattuingsvärde finnér man, att det redan länge öfverklagade, för jordbruket miss-
gynsamma förhållande af en för hög beskattning ännu qvarstår, utan att der¬
före det sätt, hvarpå dessa preestationer och onera utgöras, kan anses dertill
bidraga. Deremot ökas tyngden af skjutsningsbesväret äfvensom forslingen af
tionde och gärdes-spanmålen af lokala svårigheter, eller sådana som härröra
af Länets vidsträckthet samt långa och besvärliga vägar, hvilket, i förening
med mängden af större och mindre vattudrag, gör väg och brobyggnadsskyl¬
digheten under den korta sommaren och snöplogningen de långa och svåra
vintrarne till ett af de mest betungande onera. Dock har, hvad beträffar
hållskjutsningen, densamma vunnit någon lindring genom de af reguliera Ång-
fartygsresor lättade sjökommunikadonerne under sommar och höstmånaderne,
hvilket, som jag förmodar, är den egentligen verkande orsaken dertill, att all¬
mogen, vid de flera af mig anställde försök, att fa skjutsningsbesväret stäldt
på entreprenad, dertill icke visat någon benägenhet, af fruktan att derigenom
äfven skulle försvinna den om ock ringa kontanta penningeinkomst, som nu
inflyter för skjutsningen, hvilken, då den numera och till följe af ångfarty¬
gens besök mest tillitas vintertiden, icke förspiller en för landtmannen så dyr¬
bar tid som den under de öfriga årstiderna.
Värdet af de i tabellen uppförda onera, grundar sig på Kronans räken¬
skaper, vederbörandes uppgifter till bevillnings-taxering samt Krono-Betjenin-
gens för hvarje Socken meddelade upplysningar.
Politie. Till ordningens och sedlighetens vidmakthållande hafva inom
åtskilliga Församlingar nyttiga och till ändamålet ledande öfverenskommelser
blifvit ingångna, hvilka äfven af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande ef¬
ter omständigheterna blifvit fastställde eller modifierade, utan att i öfrigt och
med förutsättning af det nit och den samverkan dertill som vederbörande
Kyrko-Råd och Krono-Betjente ådagalägga, någon allmän anstalt i detta af¬
seende varit af behofvet påkallad. Aila Landsförsamlingar befinna sig ännu
i saknad af skolinrättningar, så att föräldrarne sjelfva vanligen måste besörja
sina barns undervisning i läsning och de första religions-begreppen; men stun¬
dom anlitas ock särskilte Skollärare, hvilka sednare turvis besöka hyarne,
21
hvarjemte en elei af Allmogens barn för kortare tider begagna undervisningen
vid de i städerna befintliga skolor. Några undervisningsverk för nyttiga slöj¬
der finnas icke. Deremot hafva, genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshaf-
vandes, äfvensom Länets Hushållnings-Sällskaps åtgärder, uti pottask- och tjäru-
bränning m. m., kunnige personer blifvit utsände i Länet för att bibringa
Allmogen kännedom 0111 dessa näringsgrenar. Öfver bälso-tillståudet vakar,
jemte Krono-Betjeningen, äfven Kyrko-Rådet samt de i hvarje Socken numera
organiserade Sundhets-Nämnder, hvarjemte, till hälsovårdens liandhafvande
äro i Länet anstälkle 4 Provincial-Läkare; och äga dessutom, med få undan¬
tag, alla socknarne antagne Barnmorskor. I Hernösands Stad, der äfven ett
Hospital finnes, har Länet ett Lazarett och Kurhus. Dessa inrättningars lo¬
kaler börja dock, särdeles hvad Hospitalet beträffar, mer och mer sakna nö¬
digt utrymme och beqvämlighet för att motsvara alla fordringar af ett väl
ordnadt skick; hvarföre fråga äfven uppstått 0111 deras ändamålsenliga utvid¬
gande. I afseende på fattigförsörjningen inom Länet och det sätt, hvarpå den¬
samma utgöres, samt fordelarne och olägenheterne deraf, utbeder jag mig un¬
derdånigst få hänvisa till mitt i ämnet, under den 23 sistl. April, afgifna un¬
derdåniga utlåtande, i enlighet hvarmed jag anser denna anstalt så inrättad,
att den å de fleste socknar förenar det ansedda ändamålet af de fattigas till¬
börliga försörjande med fördelen att göra detta eljest så tryckande onus, så
litet besvärande som möjligt.
Gästgifverierne befinnas i en försvarlig ordning, och är en fullständiga¬
re Dagbokskungörelse utfärdad samt nödig tillsyn öfver efterlefnaden deraf
vederbörande aiibefald. Genom Beslut, hvilket vunnit Eder Kongl. Majrts
Nådiga fastställelse, äro premier eiler så kallade Skottpenningar stipulerade
för inom Länet utom skallgång dödade björnar, vargar och lodjur till det af
Eders Kongl. Maj:t stadgade belopp eller Tolf Riksdaler för björn, Nio Riks¬
daler för Varg och Sex Riksdaler allt Banko för lodjur.
Uti den i Hernösands Stad för Länet inrättade Sparbank utgjorde vid
1837 års slut insättningarnes belopp 5,742 R:dr 9 sk. B:co, eller 2,219 R:dr
26 sk. samma mynt mer än vid sista femårsberättelsens afgifvande. Vid
Gideå Bruk finnes äfven en Sparbanks-inrättning, hvartill fonden blifvit skänkt
af detta Bruks egare, Grosshandlande!! H. W. Eckhoff.
För att i behofvets stund, och vid inträffande missväxter kunna påräk¬
na spanmål äro inom socknarne inrättade dels socknemagaziner dels äfven så
kallade Sparlårsinrättningar, för hvilka sednare, som befunnits meia ända¬
målsenliga än de förra, och hvilka derföre äfven mer och mer vinna förtro¬
22
ende, Reglementen blifvit utfärdade och äro, till följe af Eder Kongl. Maj:ts
derå meddelade Nådiga Sanktion, till efterlefnad gällande.
Hernösands Stad belägen på Hernön i granskapet af Ångermanelfvens ut¬
lopp i Bottniska Viken, är försedd med 2:ne goda hamnar invid staden, för¬
enade genom det emellan ön och fasta landet löpande sund. Detta sund,
sorn fordom kunnat med fartyg genomfaras, har dock i sednare tider medelst
uppgrundning blifvit dertill obegagneligt, af hvilken anledning, och då kom¬
munikation emellan håda inloppen tili Staden otvifvelaktig skulle medföra
nytta och fördel för de sjötralikerando, undersökning blifvit af sakkunnig
person nyligen företagen, för utrönande af förmånligaste sättet äfvensom kost¬
naderna för verkställigheten af en uppgräfning af sundet, hvilket ämne är
för närvarande under öfverläggnivg.
De näringsfång, hvarpå denna Stad i synnerhet grundar sitt bestånd, äro
handel och sjöfart, handtverkerier ock Strömmingfiske jemte det ringa jord¬
bruk, som den till Staden hörande donerade jord af 2-||-| mantal kräfver.
Utrikes handel och sjöfart drifver Staden enskilt med tretton fartyg från
40 till 227 lästers drägtighet, och gemensamt med Sundsvall uti det vid In-
dahls elfvens utlopp belägna Wifsta Varf, hvars Bolag, som ofvan herördt är,
eger åtta fartyg från 60 till 200 lästers drägtighet, hvarmed utskeppas bjel-
kar och bräder jemte smärre partier tjära och jern till sådana platser der
dessa produkter förmodas kunna med bästa fördel afsättas, och der fraktför-
tjenster erbjuda sig under vintertiden i Europas södra farvatten. Då retour
laddning medhafves, består den vanligen i salt för ortens behof äfvensom af¬
sättning å andra orter. Utom förenämnde antal har staden 20 fartyg, deraf
några segla på Östersjön med bräder och liemtaga ortens behof af Riga Lin¬
frö, men de öfriga användas dels till fragtfart inrikes orter emellan, dels ock
att fran Stockholm hemta de handlandes köpmansvaror.
Stadens inrikes handel, förnämligast bestående i afsättning af ortens landt-
mannaprodukter i liufvudstaden och rikets södra orter, och utbyte deraf mot
specerier och kramvaror samt andra för ortens behof erforderliga förnöden¬
heter, liar väl ännu att kämpa med den med och utan _ skäl öfverklagade
landthandeln äfvensom så kallade Gårdfarihandel!), men torde dock mer och
mer närma sig tili den betydenhet, som den, i betraktande af Stadens för¬
träffliga läge, af dess lätta vattenkommunikationer efter Ångermanlands hafs¬
kust, samt den 10 mil segelbara Ångermanelfven, och af den ymniga pro-
§. 5 Städer.
23
Auktion, som det omgifvande landet alstrar, både borde oell kunde ernå, så¬
som bevis hvarpå måste kunna tjena, att då sista femårsberättelsen afgafs,
Stadens invånares handelsflotta utgjordes af 11 fartyg, då antalet deraf nu
uppgår till 3 gånger denna summa eller 33 stycken.
Handtverkeriernes verksamhet är i allmänhet inskränkt till fyllande af
Stadens och Länets invånares egna hellof, hvarföre frimarknaderne af liandt-
verkarne besökas för försäljning af deras tillverkningar och erbjuda åt den
flitige och ordentlige idkaren en säker om ock tarflig utkomst.
Bland de få Manufaktur inrättningar, som här finnas* bör en de sednare
åren anlagd Segelduksfabrik icke lemnäs oanmärkt, såsom lefvande att bere¬
da någon vinst åt egarne, äfvensom arbetsförtjenst åt-en del behöfvande.
Fisket idkas af Borgare, hvilka för utöfningen deraf måste, i saknad af
Staden tillhörande fiskevatten, efter öfverenskommelser med allmogen begag¬
na dess Skattefisken, äfvensom de i öfrigt emot arrende innehafva Kro¬
nans fiskelägenheter. Då emedlertid denna näringsgren varit under de sista
fem åren högst litet lönande, en följd af klen fångst i förening med de av¬
gifter, sorn äro förenade med fiskerättighetens idkande, har en allmän fattig¬
dom börjat insmyga sig bland denna klass af medborgare.
Beträffande handelns närvarande skick och först den utländska, torde
med säkerhet derom kunna yttras den förmodan, att om icke den på sedna¬
re åren rönt lyckligare konjunkturer än sist förflutne Qvinqvennium, indu¬
strien icke skulle hafva så mycket sorn skett, rigtat sig åt förökandet af dess
egentliga vehikel och medel eller sjöfart och skeppsbyggeri, hvaraf, och då
också äfsättningen af landets hufvuclsakligaste exportartikel, trädvarorne, mött
svårigheter uti nedtryckte priser, (hvilka dock på sista året varit någorlunda
förmånliga) torde kunna slutas att fraktfarten varit så mycket mera gynnan¬
de. Dock klagas, och det med skäl, deröfver, hvad Hernösand beträffar, att
brädhandeln derstädes lider ett icke obetydligt intrång af medtäflare bland
åtskilliga andra Städers handlande, hvilka genom hällne ombud eller till or¬
ten afskickade expediter underslagit sig en del deraf, hvaraf följden naturligt¬
vis blifvit minskning uti den export, hvaraf Städernes invånare eljest skulle
hafva dragit fördelen; äfvensom icke eller nekas kan, hvad Inrikeshandeln
beträffar, att, om den icke besvärades genom konkurrensen med sådane landt¬
handlare som sjelfva af allmogen uppköpa och föryttra deras tillverkningar,
till priser, hvartill köpmannen hvarken kan vid upphandlingen erhålla eller
vid försäljningen betinga sig, en allmännare välmåga än nu är händelsen
skulle blifva det handlande Borgerskapets lott.
■Dsågot egentligt inflytande på landets kultur, näringar och konstflit kan
24
staden icke sägas äga, om icke dit bör hänföras d-en större liflighet i averk¬
ningen af skogseffekter och den ymnigare tillförsel deraf från landsbyggden,
som en ökad utskeppning och en tilltagande industri för skeppsbyggnad må¬
ste föranleda. Särskilte prohihiter-författningar till stadens förmån finnas icke.
Tolags-afgiften uppgår per medium till 360 R:dr, hamnpenningar till 50 R:dr,
mudderpenningar till 180 R:dr och bropenningar till 18 R:dr årligen, och
de ringa vågpenningarne tillfalla Vågmästaren, såsom lön. Af stadens odlade
jord användes en mindre del till kål och kryddgårdar, det öfriga besås van¬
ligen med Korn livart 7 och 10 år, och igenlägges derefter för höväxt. I
saknad af muhlbete för boskapen, sorn derföre alla tider af året måste un¬
derhållas med foder, är all odlingsbar mark tili ängar och beteshagar in¬
hägnad.
Allmänna inrättningar för undervisningen äro: ett Gymnasium jemte
Lärdoms- och Närings-skola samt en i Fattighusets lokal inrättad så kallad
Fattig-skola, uti hvilken sednare emellan 60 till 90 fattiga barn erhålla un¬
dervisning efter Bell-Lancasterska methöden, af en dertill antagen, med lön
äfven af staden försedd Lärare. Här finnes äfven ett Boktryckeri, som drif-
ves af en sättare och tvenne tryckare och hvars ägare är Redaktör af en min¬
dra Tidning af fosterländkt syfte, samt egentligen beräknad att bland Norr¬
lands invånare sprida nyttiga underrättelser rörande provinsens Ecclesiastika,
Agronomiska och Mercantila förhållanden.
För Sjukvården är här en Läkare anställd, som njuter aflöning af sta¬
den, hvilken gemensamt med Länet har ett Lazarett, der, genom aflidne Råd¬
mannen E. Nybergs i lifstiden gjorde testamentariska disposition, tvenne fri-
sängar underhållas för fattiga sjuka bland stadens invånare.
Fattigförsörjning: Genom förenämnde välgörande testamentariska dispo¬
sition, som äfven till understöd för nyss omförmälde Fatligskole-Imättnings
bestånd anslagit en everdlig fond af 3,000 R:dr Banko, är räntan af ett stör¬
re kapital bestämd till årliga pensioner åt ett visst antal fattiga borgare- och
sjömajis-enkor jemte deras barn, som deraf årligen åtnjuta från 20 till 50
R:dr Banko-
I öfrigt äger staden ett Fattighus, de.r 16 ålderstigna personer utan ar¬
betsförmåga underhållas, äfvensom ett vida större antal meddellöse och be¬
höfvande åtnjuter, till följe af stadens invånares anslagne frivilliga bidrag, fri
spisning vid en för sådant ändamål inrättad mathållnings-anstalt, och är ge¬
nom Fattighus-Direktionens bemödanden tilivägabragt en Arbets-inrättning,
25
der tillfälle är Lered t fattige, men arbetsföre personer att erhålla en väl icke
betydlig, men dock säker arbetsförtjenst.
I anseende till härvarande gamla Kyrkans bristfällighet, hvarigenom den -
ansetts icke längre kunna begagnas, bar gudstjensten måst förflyttas till en
större i Gymnasiihuset befintlig lokal, hvilken dock saknar nödigt utrymme
leir församlingens invånare; och torde, enär de tillhandsvarande tillgångarne
för företaget af en ny kyrkas uppbyggande till äfventyrs äro för ringa, men
de mötande svårigheterne icke eller afhjelpas af någon berömvärd samhälls-
anda, församlingen ännu länge få beklaga saknaden af ett af dess heligaste
behof, den af en värdig och passande lokal för dess gudstjenst och dess an-
daktsöfningar, så framt ej Eders Kongl. Majrts Nåd skulle mellankomma me¬
delst något mindre understöd af allmänna medel.
Sundsvalls Stad är belägen uti Medelpads Landskap, vid denj såkallade
Selångers ån och omgifves af flera af de emellan Indahls och .Ljungaelfverne
belägne Socknar; och då desse båda elfvar förena sig med hafvet vid inlop¬
pet till Stadens goda och beqväma hamn, eger Staden ett det fördelaktiga¬
ste läge för handel, sjöfart ocii hand t verker ier, som, jemte jordbruk och ström¬
mingsfiske, utgöra de näringsgrenar, hvarpå Staden i synnerhet grundar sitt
bestånd.
Under en, med undantag af nasti, år, i allmänhet mera gynnande konjunktur
än föregående Qvinqvennium, har Stadens export af jern och trädvaror till utrikes
orter fortgått i ett ärligt tilltagande och bedrifvits dels med Stadens egna och
andra inhemska Städers, dels och förnämligast med Norrska fartyg. Utom
Stadens andel i Wifsta Skeppsvarfs Bolag eller en tredjedel, egde Staden för-
lidet år 20 egna fartyg af tillsammans 946 lästers drägtighet, då antalet af
dem år 1833 utgjorde blott 13 med 650 lästers drägtighet, och har belop¬
pet af de förstnämnde år, ifrån Staden och underlydande uthamnar till ut¬
rikes orter exporterade varor uppgått till 4,773 Skepp, jern, 30,875 stycken
bjelkar, 23,628 tolfter bräder samt 1,166 stycken spiror och mastträd, samt
således vida öfverstigande medium af sistförflutne fem årens export.
Förnämsta importartikeln, har, utom något specerier, medicinalier och vi¬
ner m. m., bestått af Salt, hvaraf för ortens behof, från utrikes orter blifvit
införde omkring 3,500 tunnor I den mån exporten till utländska hamnar
af ortens produkter tilltagit, har deremot dessas föryttrande till inländska
platser blifvit inskränkt, hvarföre Stadens inrikes handel ock numera sträcker
sin egentliga verksamhet till att från andra inrikes orter, förnämligast huf¬
vudsta den, hemförskafia de för ortens behof afsättliga specerier och kramva-
Femårs-Berättelse för Westernorrlands Län. 4
26
ror m. m., och hvartill, i anseende till de, under de sednare åren i landet
inträffade svagare skördar, kommit en betydlig handel med spanmål, som från
rikets södra orter hit anländt, olyckligtvis ofta åtföljd af icke obetydliga qvan-
titeter Söderländskt bränvin.
Handtverkerierne, hvilkas verkningskrets är inskränkt till Stadens och
landets invånares behof, hafva befunnits uti mer och mindre förmånligt skick,
allt i förhållande till sina idkarcs skicklighet, flit och ordentliga lefnad.
Strömmingsfisket, som, uti de tili Staden donerade fiskehamnar, idkas af
något öfver 100:de af Stadens Borgare, har varit mindre gifvande, så att fång¬
sten, äfven med inberäknande af de närbelägna kustsocknarnas invånares, hvil¬
ka såsom binäring sysselsätta sig med strömmingsfiske, icke varit tillräcklig
för ortens behof.
I betraktande af den liflighet, hvarmed utrikes export-handeln härstädes
fortgått, torde med skäl kunna antagas, att Stadens inflytande på Landets
kultur och näringar icke varit utan betydenhet, helst härvid ej bör förbises,
att genom den lifliga handelstrafiken under sommartiderne och genom ökade
skeppsbyggnader under vintermånaderne, beredts ortens arbetsklass oupphör¬
liga tillfällen till sysselsättning och arbetsförtjenst. Några prohibitiva författ¬
ningar till Stadens fördel finnas icke.
Af Stadens jord, som genom cirkulationsbruk användes för odlande af
Råg, Korn och Hafra samt förnämligast foder för kreaturen, skördas ej nå¬
gra Saluväxter.
För barnaundervisningen bar Staden en af tvenne Lärare handhafd lä¬
gre Apologistskola, hvarvid årligen omkring sextio barn, deribland flere af
nästgränsande socknars allmoges söner, njutit en undervisning, som bibehållit
förtroendet till denna läroanstalt.
Stadens fattigförsörjning eger, tili fristad för de medellöse personer, hvil¬
ka af ålder eller sjuklighet sakna arbetsförmåga, ett fattighus, hvarförutan öf¬
rige stadens fattige samt torftiga fader- och moderlösa barn njuta understöd
af särskilde för sådant ändamål utgående medel.
För Sjukvården lönar Staden en Läkare, utom hvilken en särskild Pro-
vinciai-Läkare är här i Staden stationerad.
Hernösand å Lands-Cansliet den 31 December 1838.
H. MÖRNER.
CARL AUG. ECKHELL.
ammi»
BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
Westerbottens
TILL
I&BEKBQto SQ&IMF
/ underdånighet afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1833, 1834, 1835, 1836 och 1837.
s c© eufoni»,
ECKSTEINSKA BOKTRYCKERIET.
18 40.
' ■ i. - '
-
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Jemlikt Eder Kongl Majrts Nådiga Bref af den 17 April 1821, 14 Novem¬
ber 1827 och 17 April 1828, får jag i underdånighet afgifva Berättelse om
Westerbottens Län i Ekonomiskt och Statistiskt afseende för de Fem sednast
förflutne åren, eller ifrån och med 1833 till 1837 års slut, samt derjemte
bifoga Tabell efter formulaire, ej mindre för Landet, än Umeå Stad, den
»ada i Länet.
l:o Landets allmänna beskaffenhet.
Härom åberopas de förut afgifna underdåniga Berätlelserne, med an¬
märkning, alt, sedan Eder Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref till dess och Ba¬
kets Kammar-Collegium den 10 Februari 1837 täckts förordna, att Arjeplougs
oell Arfvidsjäurs Lappmarks Församlingar skulle förläggas till Norrbottens Län
samt sådant, enligt Eder Kongl. Majrts särskilte Nådiga föreskrift, gått i verk¬
ställighet den 1 Juli berörde år, desse Församlingar äro uteslutne från denna
min berättelse, hvarigenom Folkmängden och det i Tabellen för Landet upp¬
tagne Hemmantalet samt summan af diverse lägenheter m. m., visar sig rin¬
gare, än eljest varit fallet. För öfrigt har ingen annan förändring skedt, itu
att Umeå och Skellefteå Socknar undergått delning, likväl utan den inver¬
kan, som i nyss omförmälte hänseende ägt rum.
2:o Invånarne.
Folkmängden inom Kustlandet utgör efter Skattskr ifnings-Längderue för
sistledit år i Första och Andra Fögderierne.
Mantalsskrifne, Mankön 9,481.
dito Qvinkön 10,276.
Dito i Umeå Stad Mankön 319.
Dito Dito Qvinkön 385.
—20,461.
Transport 20,461.
4
Transport 20,461
Öfverårige och bräcklige, samt för åtski¬
lige orsaker Mantalsfrie i Första och Andra
Fögderierne Mankön 2,271.
Dito Dito Qvinkön 2,744.
Dito underår ige »Mankön ........ 7,903.
Dito Dito Qvinkön 8,144.
I Umeå Stad, Dito Mankön . . . 269.
Dito Dito Qvinkön . . . 333.
21,664.
I Lappmarken, hvarest Mantalsskrifning
icke förrättas, utgör Mans- och Q vinspersoner¬
nas antal af Svenska nationen, efter uppgift,
sammanräknade 8,104.
Dito Lappar 1,027. n ^ fJi
" Ol»
Summa 51,256.
Vid 1832 års slut, uppgick Folkmängden till Femtio tusen sexhundrasju.
Om derifrån afdrages antalet af invånarne i de till Norrbottens Län afträd-
de Socknarne Arjeploug och Arfvidsjaur Tvåtusen tvåhundrade trettiofem per¬
sonel', så återstår Fyratioåtta tusen trehundrasjuttiotvå, hvaraf synes, att till¬
ökningen inom det nu varande Länet sammanräknadt utgör Tvåtusen åtta¬
hundra åttatiofyra personer, ehuru antalet i Umeå Stad sedan den tiden min¬
skats med Åttatiosju. Inga härjande sjukdomar har inträffat, men att tillök¬
ningen i Folkmängden varit mindre, än på Fem år derförut, härrör egentli¬
gen ifrån arbetsföra, ogifta personers utflyttning till andra Inrikes orter un¬
der missväxterne.
Folket inom Kustlandet är i allmänhet arbetssamt, härdadt, sedligt,
anständigt i sitt uppförande, med siirdeles fallenhet för slöjder och hvarje¬
handa handtverk samt torde i bildning kunna jemföras med hvilken annan
Landsort i Riket som hälst. Med Fjälltraktens och den egentligen jordbrukande
Lappmarks Allmogen, härstammande från Kustlandet, är förhållandet icke mycket
olika, ehuru den i åtskilliga afseenden äger något ringare upplysning. Fyra
mer och mindre allmänna och svåra missväxt-år hafva inträffat under nu
ifrågavarande femåriga perioden, samt ej allenast de nästföregående fyra åren,
utan jemväl innevarande år varit lika missgynnande, så att Landets invånare
under loppet af tio på hvarandra följde år, endast fått en enda ofrusen me-
5
delmåltig skörd, hvarigenom spanmålspriserne stegrats för alla och svårighe¬
ten ökats för de nödvändigaste behofvens anskaffande. Att denna utomor¬
dentliga olycka haft ganska menligt inflytande på mängden af Länets invå¬
nare, särdeles de jordbrukande samt från välstånd försänkt mången Hemmans¬
ägare i skuld och fattigdom, är beklagligen fallet; men genom invånarnes
ihärdighet att bedrifva binäringarne och iakttaga sparsamhet i lefnaden, jem¬
te den undsättning Eder Kongl. Maj:t i Nåder lemnat, dels af enskilte medel
och dels af Statens tillgångar täckts anslå, samt gåfvor af välgörande menni-
skor inom Riket, hafva de lidande blifvit räddade från hungersnöd, och man
kan ännu dela invånarne i tvenne hufvudklasser, nemligen de, som medelst
idoghet och omtanka mäkta godtgöra sina förbindelser och afbörda Utskyl-
derna till Staten, samt de hvilka kommit i åtnjutande af gåfvomedlen och
varit eller blifva föremål för fattigvård. Det bör icke förtigas, att en del
af de sistnämnde sjelfva förorsakat eller bidragit till sin brydsamma belä¬
genhet, genom oordentlighet och dryckenskap, emedan undantag från det all¬
männa låfordet, här å orten, likasom annorstädes, ty värr, äger rum, ehuru
nitiska bemödanden icke saknats, att till sedlighet söka återföra de vanarti¬
ge och förvillade. Underdånigst omförmälte missväxt-år hafva dessutom för-
anledt den bekymmersamma olägenheten, att en del fattiga barn, som antin¬
gen måste fördelas alt tidtals vistas och njuta underhåll hos de bättre lotta¬
de invånare inom den Församling de tillhört, blifvit mindre ändamålsenligt
handledde, eller och fått tillfälle att betlande kringstryka, samt derunder för¬
lorat hug för nyttig sysselsättning oaktadt vidtagne åtgärder och utfärda¬
de anmaningar, att hvarje Församling borde försörja sina fattige, eller bereda
dem utväg, att medelst arbete förtjena sin bergning, så att åtskilliga af
denna ungdom gifver mindre förhoppning att blifva dugliga medlemmar i
samhället. Länets skuld till Staten uppgick vid 1837 års slut till 241,086
R:dr 28 sk. 2 rst. Råneo, hvaraf 152,170 R:dr 18 sk. 1 rst. för undsättnings-
spanmål och 88,916 R:dr 10 sk. 1 rst. kontanta förskotter, utlemnade till
Entreprenörer för spanmåls uppköp. De gåfvor Eder Kongl. Maj:t i Nåder
förärat och med underdånig tacksamhet af de nödlidande emottagits ifrån och
med 1833 till sistledit års slut, utgör 150 Lisp. Korngryu, 150 dito Råg¬
mjöl och 19,600 Skålp. Gryn af Pouchets tillverkning, samt dessförinnan
4000 Skålp. sistnämnde slags gryn. Enskilte personer hafva gifvit under
förstberörde tid 24,614 R:dr 17 sk. 3 rst. Banco, 105 Tunnor 10 kappar
Råg och 443 Tunnor 24 kappar Korn, samt derförut 5,448 R:dr 27 sk. 8 rst.
sagde mynt. Såsom ett bevis på invånarnes välvilja och beredvillighet, an¬
ser jag mig underdånigst böra nämna, att de, oaktadt nöden inom orten,
6
likväl efter råd och lägenhet, i någon mån lemnat bidrag åt andra olyckli¬
ge och till nyttiga ändamål, t. ex. de Brandskadade i Wexiö Stad och Dahl-
allmogen, äfvensom till uppbyggande af Tornet på Riddarholmskyrkan.
3:o Näringar.
Jordbruk: Åkerbruksredskapen äro oförändrade och bestå hufvudsakligen
af så kallad Vält eller Vändplog, Ahl med större och mindre antal jernklor,
samt jernpinnad Harf, jemte Rist till Grässvalens afskärande då Linda skall
åter upptagas till åker och i sådant afseende Vältköres. Ehuru invånarne, vid
inträffande missväxter, nödgas sysselsätta sig mera vid binäringar, har jord¬
bruket likväl, under hopp om lyckligare skördar, bedrifvits med omsorg, äf¬
vensom ny-odlingar blifvit verkställde, särdeles af Myror, som efter 2 ä 3
års Gödsling och besående igenlägges till gräsväxt, hvarigenom det är möjligt
att, jemväl oundvikligt att träda eller till Linda lägga större eller mindre
del af den gamla åkern. Vid detta vexelbruk måste en nödig uppmärksam¬
het fästas å ett visst förhållande emellan den öppna åkerjorden och ängestill-
gången samt möjligheten att väl gödsla den åker, som besås, emedan jorden
i allmänhet icke gifver någon lönande afkastning utan årlig begödning. Kor¬
net är ortens liufvudsäde. Dessutom nyttjas blandsäd, bestående af Vårråg
och Korn; Vinterråg och något Hafra. Sädesproduktionen är i medelmåttiga
år svarande emot invånarnes behof; men för öfrigt har man alltid att be¬
fara större eller mindre spanmåisbrist i förhållande till missväxten. Pota-
tesodlingen liar tilltagit och är allmän.
I södra delen af Länet idkas Lin-sädet med fördel, så att ett icke obetyd¬
ligt qvantum årligen föryttras utom orten, hvaremot Hampa och Humla pro¬
duceras i de norra Socknarne, utan att afkastningen motsvarar landets behof,
oaktadt Hushålls-Sällskapet genom premier uppmuntrat Humlegårdars anlägg¬
ning. Boskaps-skötsel har ifrån uråldriga tider varit och är ännu en af Or¬
tens liufvud-näringar, särdeles i Lappmarken, samt står i lika tilltagande med
Jordbruket, oaktadt de naturliga ängarnes växtlighet i senare tider minskats
eller alldeles upphört, ty ej mindre genom odling af utväxt äng, myror och
kärr, än uppdämning af smärre elfvar, åar och bäckar till öfversvämmande
af närbelägna trakter samt sjöars aftappning och utdikning, beredes ersättning
för den i berörde måtto förlorade hö-afkastningen. Man hade anledning till
hopp, att ifrågavarande näring skulle betydligen uppdrifvas och, medelst vat¬
tenledning på ett härstädes förut okändt sätt, de inom Länet befintliga mån¬
ga, ofantligt vidsträckta och dertill tjenliga lägenheter, kunde bringas till gräs-
7
Taxt, i stället att ligga alldeles ofruktbara och till en del förorsaka tidig frost
å sädesväxterne; hvilket företag Länets Hushålls-Sällskap sökt understödja och
befordra; men i brist af medel till aflöning åt en uti yrket kunnig person
för dylika lägenheters afvägning och beskrifning samt invånarnes undervisning
att utföra arbetet, har det nästan alldeles upphört, och boskapsskötseln kom¬
mer att bero på åkerbruket. Stallfodring brukas icke. Under den tid be¬
rättelsen omfattar har någon anmärkningsvärd förändring med kreaturs-racerne
icke skett eller allmänna kreaturs-sjukdomar härjat, ehuru sådana på åtskilliga
ställen visat sig, såsom rotts och springorm bland hästar m. in.
Betesmarkerne äro ganska olika, i en del trakter goda och tillräckliga,
i andra åter inskränkta och svaga. Ehuru mjölken begagnas till daglig föda
för Allmogen, öfverstiger Ladugårds-afkastningen dock vida Ortens behof.
Rehnskötseln utgör Lapparnes hufvudsakliga näring —• de begagna ej allenast
mjölken till spis och beredande af ost, utan äfven köttet och hudarne, dels
till eget behof dels till salu. I anseende till odlingens framsteg, är denna
näring dock i aftagande.
Skogar: Beskaffenheten och tillgången deraf är ganska skiljaktig, ty på
mångå ställen i den vid hafskusten belägna trakten befinnes skogarne mycket
inedtagne, så att invånarne sakna erforderligt bränsle och gärdsel till ägornes
omhägnande, samt byggnads-virke till boningsrum och andia hus, hvilket på
längre håll måste köpas och forslas. Denna brist härrör dels af misshus¬
hållning i äldre tider och skogens sentida återväxt, dels af ringa utrymme
efter skatt, enär flere byar, som enligt 1780 års Afvittrings-Instruction och
derpå grundade utslag, bort erhålla 1,000 tunnland på Mantalet, icke fått
mer än 2 å 300 tunnland; hvarföre och, då ersättning in natura, i anseende
till de odisponerade Krono-Allmänningarnes aflägsenhet, numera svårligen kan
äga rum, utsigten för ägarne till dylika Hemman är beklaglig och möjligen
i framtiden föranleder lill ett och annat Hemmans obestånd, om icke en skä¬
lig jemkning i skatten föregår, så mycket mer påkallad af nödvändigheten,
som de äro skattlagde för fiske och djurfångst, hvilket förminskats eller helt
och hållet upphört. Deremot skogen längre uppåt landet och i Lappmarken
är ymnig, men afståndet från flottbara vattendrag och las ta geplatser gör att
den äger mindre värde efter utforslings-kostnadens afdrag. De enskildta sko¬
garne äro i allmänhet samfällige bya vis. Kronans vidsträckta skogar, hvaraf
en del inom kustlandet blifvit affattade, äro’ dels odisponerade, dels anslagna
till kohlning för Bruken och stockfångst för Sågverk med rättighet för ägarne
af de sistnämnde, att årligen afhämta ett visst antal trän emot afgift. An¬
dra åter äro på obestämd tid emot viss årlig afrad upplåtne till begagnande
8
med förbehåll af Kronans fria dispositions-rätt, för nyttigare användande, då
tilllälle yppas. Ansökningar om tillstånd att från Krono-Allmänningarne af¬
hämta vindfällen, förtorkade trän, stubbar och rötter till Tjäru-bränning samt
dylika ämnen af löfträn för Pottaske-bränning, emot den af Eder Kongl.
Maj:t i Nåder fastställda afgiften, hafva så mycket hällre beviljats, san d\-
lika ämnen, på fördelaktigare sätt icke kunnat användas, men skogen deri¬
genom blifvit rensad samt någon inkomst tillfallit Staten, och Ortens invå
liare arbetsförtjenst. Länds-Fiskalerne och Krono-Betjeningen i Länet åligger
väl tillsyn öfver Krono-skogarne, men deras vidsträckthet och de mångfaldiga
göromål, som i öfrigt tillkommer nämnde tjenstemän, gör det högst svårt om
icke omöjligt, att upptäcka alla otillåtna åtgärder i afseende å skogarnes be¬
gagnande. Ifrån och med 1833 till slutet af 1837, äro 159 stycken Krono-
nybyggen beredde till skattläggning, och 333 tunnland, 6£ kappland åker,
13,304 tunnland 15 kappland äng och 2,647 tunnland 28 kappland odlings¬
mark, eller tillsammans 16,285 tunnland, 17 i kappland inrösningsjord samt
243,203 tunnland 27 kappland afrösningsjord, 207,958 tunnland 23 kappland
impedimenta, tillhopa 407,448 tunnland 3i kappland afmätte samt 1,285,738
alnar rå-linier uppgångne.
Bergsrörelse: utom en i Jörns Kapell-Församling uppfunnen jernmalms-
anledning och en blyglants-anledning inom Skellefteå Socken, hvilka blifvit
med något arbete belagde, finnas härstädes inga grufvor. Vid de 2:ne Mas¬
ugnar och 5 Jernverk med tillhörande manufaktur- och spikhamrar, hvilka
finnas i Länet, har arbetet bedrifvits med verksamhet och fördel, hvarunder
den närmast boende Allmogen haft tillfälle till förtjenst genom kohlning ef¬
ter frivilliga ofverenskomrnelser, dels på egna och dels på de till Bruken
anslagne eller Bruksägarne tillhöriga skogar.
Fabrikerj Bruk och andra näringar, som ej tillhöra sistnämnde rörelse.
Dessa utgöras å Landet af tvenne Glasbruk, det ena hörande under Umeå
Stads Hall-Rätt, det andra nyligen anlagdt; Tull-Mjölqvarnar och Sågverk
enligt tabellen samt en Fabrik för tillverkning af hartz, terpentin och kim¬
rök. Vid det äldre Glasbruket besteg sig tillverkningsvärdet sistlidet år till
17,006 R:dr Banko. Med undantag af sistlidet år har Bräd-tillverkningen varit
förmånlig för Sågverksägarne och derjemte lemnat Allmogen tillfälle till för¬
tjenst genom timmers huggning och framskaffande till elfvar och vattendrag,
flottning till Sågverken och bräders utforsling.
Jagt och djurfång äger väl rum i de mindre bebodda trakterna, särde¬
les inom Lappmarken, men har äfven der betydligen förminskats och hvar¬
med
9
med förhållandet är högst skiljaktigt. Skinn utaf rof- och skade-djur, som
föryttras från Orten, hufvudsakligast af Lappmarks invånarne, äfvensom kust-
boernes äfventyrliga skälfångst, lemnar någon, ehuru osäker vinst. Lax-fisket
liar under sednast förflutna fem åren, öfver hufvud taget, varit mindre gyn¬
nande, i synnerhet der fiske-byggnaderne blifvit skadade eller förstörde af
slärk isgång och vår-flod, hvilket till fiske-idkarnes förlust på åtskilliga ställen
inträffat. Strömmings-fisket har ej eller varit särdeles fördelaktigt.
Tjäru-bränning: Ehuru tjenliga ämnen dertill numera saknas närmare
kusten, och långväga forsling gör denna näring ringa lönande, idkas den dock
i de aflägsnare trakterna, dels inom Skatte- och Krono-Hemman samt Ny hyg¬
ges områden, dels, såsom förut är omförmält, å Krono-Allmänningarne af torra
trän, vindfällen, stubbar och rötter, i sistnämnde fall, efter tillstånd och
fastställd stubböres-afgift.
Saltpeter-tillverkningen, hvilken redan spridt sig till en del af Lapp¬
marken och betydligen bidragit till Länets fördel, har, i anseende till miss-
växterne, idkats med större verksamhet än eljest varit fallet efter nedsätt-
ningen af Kronans lösningspris, som ännu år 1834 var 7 R:dr 24 sk., men
sedermera småningom fallit till 5 R:dr Lispundet, som föranledt att någon
del af tillverkningen blifvit försålt till enskilta personer. Lefvereringen vid
uppbörderne under ifrågavarande 5 år uppgår till 67,490 Lispd. 11 Skålpd.,
och lösningspriset sammanräknadt till 438,506 R:dr 14 sk. 10 r:st., som per
medium utgör en årlig inkomst af 87,701 R:dr 12 sk. 6-i r:st., allt Banko.
Berörde qvantum Saltpeter öfverstiger således med 21,397 Lispd. 1 Skålpd.,
hvad sista Femårs-Berättelsen innehåller.
Pottaske-beredning är en i sednare tider införd näring, som af Hushålls-
Sällskapet genom premier först uppmuntrades och af enskilte understöddes,
samt har småningom vunnit en sådan förkofran, att, ifrån första Fögderiet,
på sätt mitt till Eder Kongl. Maj:t den 26 September I836afgifna underdå¬
niga utlåtande innehåller, redan år 1834 föryttrats omkring 25,000 Lispd.
calcinerad Pottaska, hvaraf exporten från hela Länet, de tvenne sistförflutna
åren, uppgick till 89,220 Lispd. 10 Skålpd.
Ylle- och Linneväfnads-tillverkningen, hvaruti qvinnorna äga fallenhet
oell skicklighet, har tilltagit, ehuru afsättningen utom Orten icke varit be¬
tydlig. Manspersonerna af Allmogen sysselsätta sig vidare mellan tiden för
landtmanna-yrket med fällning och forsling af skeppsvirke och hustimmer,
arbete vid dessa byggnader, trädkärils förfärdigande till landets produkter,
snickare-, hjulmakare-och smeds-handtverk, vedhuggning, tegelslagning, samt
Femårs-Berättelse för Westerbottens Län. 2
■ / '
10
kalkbränning, den sistnämnde likväl icke motsvarande Ortens behof. Insam¬
ling af kåda har börjats; men är ännu inskränkt till få ställen.
Alla dessa näringar bidraga i större eiler mindre grad till idkarnes för¬
mån och äro enliga med Ortens natur-tillgångar.
Handel: Ortens invånare afyttra völ hufvudsakligen sina landtmanna-
produkter till Handlande Borgerskapet här i Släden eller nästgränsande Stä¬
ders Handlande och andra personer vid de årliga frimarknaderna; men dess¬
utom hafva åtskilliga Hemmansägare företagit sig att drifva handel, för hvil¬
ken de taxeras i mån af rörelsen. Om än den tällan, som härigenom upp¬
står med Handlande Borgerskapet, icke kan vara utan nytta för den produ¬
cerande Allmogen, torde fördelen icke öfverväga olyckan deraf, att luxe-
och öfverflöds-artiklar derigenom blifva mera utspridde och alt den uppväx¬
ande generationen, till ringa båtnad för eget och allmänt väl, ledes ifrån sin
rätta bestämmelse. Westgöthers Gårdlari-handel är ganska menlig för Orten,
emedan den ej mindre lockar Allmogen till onödiga penninge-utgifter och
minskar näringsfliten för egna tillverkningar af bättre beskaffenhet, utan jem¬
väl anses befordra förbudna varors kringspridande, hvilket genom Tull- eller
Krono-Betjeningens tillsyn föga torde fullkomligen kunna förekommas så länge
dylika varor äro tillåtna för bruk och nyttjande.
Sjöfart idkas i allmänhet icke såsom näringsgren; men Bruksägare, Stånds¬
personer och en del af Allmogen äga fartyg, som begagnas för transport af
Landets produkter till Stockholm och andra inrikes Orter, äfvensom till en
del utom Riket samt att återföra spanmål och öfriga nödvändighetsvaror. Hen
genom enskilte aktie-ägare sistlidet år började ångfartygs-kommunikationen,
liar förorsakat lättare afsättning och högre pris å en del effekter, till förmån
för producenterne.
4:o Politisk Författning.
Kammarverk: Under de fem åren, som berättelsen omfattar, hafva 86
Krono-Nybyggen inom kustlandet och 80 uti Lappmarken blifvit anlagde,
samt 72 Nybyggen ingått i skatt, af hvilka 24 inom Lappmarks området.
Antalet af Krono-liemman och Nybyggen utgjorde vid 1837 års slut å kust¬
landet 1,372 och i Lappmarken, sedan Arjeploug och Arfvidsjaur algått, 985,
eller tillsammans 2,357 särskilte rökar, utom dem, som innevarande år till¬
kommit, jemte öfriga i tabellen upptagna Krono-lägenheter. Inga Hemman
hafva fallit i ödesmål. Laga skiften vinna mer och mer förtroende samt äro
verkställde i mån af Jordägarnes tillgångar och så vidt vederbörande Landt¬
mätare medhunnit, hvilket bidragit till ett ändamålseniigare jordbruk och sko¬
11
gens sparsamma begagnande. Största delen af Ortens invånare äro sjelfägande
jordbrukare samt innehafvare af Krono-hemman och. Nybyggen; hvaremot
antalet af arrendatorer och brukare är ganska ringa. Bruks- och Vattenverks-
rättighet att uppdämma vatten äger härstädes icke rum.
iStats-bidrag: att dessa för menigheten iuom kustlandet äro ganska tryc¬
kande, i synnerhet under missväxtår, kan ej bestridas, hvilket till en del
härrör af sträng skattläggning och rotering, samt inverkar ofördelaktigt på
näringärne, hvaraf tyngden indirecte ökas genom Länets vidsträckthet och
långväga färder för skatters och besvärs utgörande, allmänna vägars under¬
hållande samt håll- och transport-skjutsning, hvaremot de närmare boende
invånarne besväras af inqvartering, snöplogning vintertiden och reser ve-sk juts.
Ilåll- och rescrve-skjutsen vid 8 Gästgifverier i Skellefteå vidsträckta Socken
är någon tid verkställd och bestrides ännu genom entreprenad, för vida rin¬
gare pris än den förut kostat, äfvensom snöplogningen, hvarigenom mång-
falldiga fördelar beredes näringärne, och det vore önskligt att sådant jemväl
kunde åstadkommas på andra ställen. Ifrån Lappmarken utgå inga andra
direcla bidrag lil Staten, äu den så kallade Jordeboks- och Hemmantals-
sanit Lagmans- och Iläradshöfdinge-räntan; men i anseende till dryga inbör¬
des onera, kan landet icke tåla högre beskattning, om dess bestånd skall äga
rum och odlingen fortgå. Jemlikt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Circulaire den
17 April 1828, anmärkes här alt uti den i tabellen uppförda kostnad för
Rustning och Rotering så mycket mindre inbegripes Rusthålls-stommars och
Augments-ränlor, som sådana eller Häst-vacance härstädes icke linnas. Grun¬
den för de i tabellen upptagna onera, äro beräknade efter medium af de
sednast förflutna 5 arens markegångs-pris.
Politie: Någon särskild stadga för detta Län, angående ordningens och
sedlighetens vidmakthållande, är icke utfärdad, utan tillkommer det veder¬
börande Kyrko-Råd, Krono-Betjening och Sexmän att vaka öfver allmänna
(örfattningarnes efterlefnad derutinnan, samt till undergående af varning eller
ansvar befordra öfverträdarne.
På Länets invånares bekostnad finues ett inskränkt Arbets- och Korrek-
tions-hus iurättadt här i Staden; men hvilket, i anseende till otillräcklig fond
samt bristande utrymme och arbete, för närvarande icke motsvarar ända¬
målet.
Uti en enda Församling af kustlandet är Sockne-skoki inrättad. Ali-
O
manneligen undervisar Allmogen sjelf sina barn i Christendoms-kunskapen,
men på många ställen antages någon särskild person, sorn egentligen syssel¬
sätter sig med detta yrke uti eh eller flere byar, allt efter barnens antal.
12
Stundom antaga Pastorerne ock Barna-Lärare, som resa kring Socknen och
underhållas vissa tider af Föräldrarne till de barn, hvilka åtnjuta undervis¬
ning, dels i Christendomen, dels i Skrif- eller Råkne-konsten, då skickliga
ämnen gifvas, hvilket ej sällan inträffar, särdeles hvad skrifning vidkommer,
hvaruti en del af Allmogen, med ganska ringa eller utan handledning, för¬
värfva sig bergelig skicklighet för sitt behof. För de ynglingar, som egna
sig till studier, handel eller andra yrken, finnes en Lärdoms-skola här i Sta¬
den, der undervisningen meddelas af en Rector, tvenne Colleger och en Apo¬
logist. I Lycksele Lappmarks Församling är en Skol-inrättning grundad på
en af framlidne Riks-Rådet Schytte anslagen fond, hvarest 6 Lappbarn årli¬
gen åtnjuta kost och undervisning i Christendomen, för att sedermera hand¬
leda andra af Lapp-allmogens barn, hvilken inrättning dock illa motsvarar
ändamålet. Undervisningen inom den öfriga till Länet hörande Lappmarken,
är oförändrad. Helsö vården besärjes af 3 Provincial-Läkare, nemligen 2 för
kustlandet, och en inom Lappmarken. Provincial-Läkaren i södra distriktet för¬
rättar tillika Lazaretts-Läkaretjensten, som är vacant. En Veterinair-Läkare är
antagen, som, jemte den på Stat bestådde lön, åtnjuter något arfvode årligen från en
del Socknar och Umeå Stad. Nästan alla Församlingar inom det bebodda Lan¬
det äro försedde med examinerade Barnmorskor, men sådan finnes blott i en
af Lappmarks socknarne. Fattigvården besörjes af en i hvarje socken organi¬
serad Kommitté under Pastors ordförande. Efter öfverenskommelse!' eller fast¬
ställde grunder, erlägger vederbörande erforderliga bidrag till nödtorftigt up¬
pehälle för de fattige, sorn icke kunna inrymmas i fattighus, hvilke på få
ställen finnas, eller äro fördelte att underhållas af Hemmans ägare och inne¬
hafvare. Vederbörande Länsmän åligger första tillsynen öfver gästgifverierne,
och anmäla de till äfventyra förefallande oordningar, hvilka dock äro säll¬
synte. Med undantag af värdshus och krog i Rotha Hamn, som under den
segelbara årstiden ofta besökes af sjöfarande, finnes ingen dylik inrättning i
Länet, men rättighet lill idkande af Spisqvarters och Kaffehus-rörelse under
Frimarknaderne har efter behof beviljats. Sockne-magaziuer äro ännu ej or¬
ganiserade, ehuru öfverläggningar ägt rum och öfvenskommelser i åtskiliige
församlingar träffats.
År 1825 inrättades bär i Staden en Sparbank för Länet, som dock, i
anseende till åtskiliige missgynnande omständigheter, icke motsvarat förhopp-
ningarne. Inom kustlandet äro rofdjur sällsynte. Under den 28 December
1832 har Eder Kongl. Maj:t i Nåder faststäldt de öfverenskommelse!’, som en
del socknar träffat till deras utödande utom skallgång, samt på derom gjord
underdånig framställning i öfrigt ansett någon vidare åtgärd för detta Län
13
öfverflödig. I Lappmarken äro invånarne allmänneligen snälla skidlöpare och
skicklige skyttar, som med lätthet dödar Björnar, Vargar och andra rofdjur,
då de anträffas.
5:o Umeå Sjö- och Stapel-Stad.
Denna Stad, grundad på Hemmanet Sanda af ett halft mantals skatt,
har ett inskränkt ägo-område och är belägen invid Umeå Elf, två och en half
mil från hafsbandet, erhöll den 30 Augusti 1646 sina privilegier samt ge¬
nom Eder Kongl. Majrts Nådiga Resolution den 15 Juli 1812 den utvidgade
Stapelrätt, att i sin hamn få emottaga främmande makters fartyg. Stadens
Ha mn i det så kallade Salaholms sundet, nära hafvet är beqvämlig och 14
till 15 fot djup, men Segelleden derifrån upp till Staden kan icke begagnas
för mer än 8 löt djupt gående fartyg vid vattnets medelhöjd. Handeln på
Utrikes ort är obetydlig. Likväl hafva under loppet af de fem sistförflutne
åren sex fartyg varit utskickade, lastade med Bräder, Jern, Pottaska och Tjä¬
ra. Ortens produkter, såsom nyssnämnde effecter, jemte Bjelkar, Smör, Talg,
Skinnvaror, torr Fisk, Fogel, Skälspeck, Tran, rökt och salt Lax, annan salt
lisk m. m. afsättes merendels på Stockholm, hvarifrån återhämtas Specerier
Kramvaror, Salt och Spanmål, dermed handel sedermera drifves dels hem¬
ma i öppna Salubodar, dels vid fri-marknaderne inom Länet. Till Finnland
liar exporterats något Jern, Lax, salt Strömming, Lin och Linneväfnader.
Ifrån Finnland och andra Utrikes orter är deremot direkte införd t Segelduk,
Tågvirke, Hampa, Spanmål m. m. Till kommunikation inrikes orter emellan
hafva Elfva större och mindre fartyg blifvit begagnade, uppgående till 744
Lästers drägt. Hela Tull-uppbörden utgjorde sistledit år, 6,444 R:dr 37 sk.
9 rst. Banco. Onekligen har Borgerskapets rörelse minskats genom den handel,
som idkas af åtskilliga på Landet bosatte personer. Handtverkarne äro till
största delen fattige. Sistledit år utgjorde Handlande Borgerskapets antal
sexton, hvaremot handtverkare uppgick till tjugofyra. Dessutom finnes i sta¬
den en Apothekare och en Källarmästare. Härförutan äro i staden bosatte
två Färgeri-idkare, en Kardmakare och en Spegelfabrikör. Till förmån för
Staden finnas inga prohibitiva Författningar. Såsom exempel på de ofördel¬
aktige förhållanderne, härrörande till en del af Allmogens oförmåga att godt¬
göra sina förbindelser under missväxtåren, må nämnas, att 25 Concurser in¬
träffat här i staden under sednast förflutne fem åren hvaraf tretton bland
handlande och fyra bland handtverkare Borgerskapet, samt åtta ibland öfri¬
ge invånare. Utom Stadens område äger Borgerskapet trefjerdedels mantal
14
skatt i Grubbe By, belägen något öfver en fjerdedels mil från Staden och
uppbär räntan af ett mantal Grisbacka Kungsgård samt har sig indelt
Mantal i Öhns och Tegs byar. Stadens odlade jord, undantagandes Grubbe
Hemmanet, innehafves af enskildta personer under full ägande rätt, med ålig¬
gande att ansvara för de derföre belöpande Utskylder samt såkallade Vret-pen-
ningar till Staden, hvarförutan Stadens invånare, emot årligt arrende fått sig
a-f Ytterhiske, nära Staden belägna by någon utmark evärdeligen upplåten,
beräknad att i skatt svara för |:dcls mantal. De årliga insyningarne hafva
medtagit all till Staden hörande duglig mark, så att nu mera endast åter¬
står mindre odlingsbara myror, berg och stenbunden jord, hvarigenom invå-
3värne kommit i saknad af muhlbete för sina kreatur, hvilket, likasom ved¬
brand, måste betingas på andra ställen. Vid odlingen af alla dugliga lägen¬
heter, är hvarken kostnad eller möda sparad. Kornsädet är det allmännaste
hvilket varit lika ofördelaktigt, som för orten i öfrigt. Saluväxter odlas icke;
men fiske utgör ett, ehuru obetydligt näringsfång för Staden. Utom den re¬
dan omförmälte Lärdoms-Skolan, för hvilken Staden bland annat bidrager
med 66 R:dr 32 sk. Banco hushyremedel åt Rector finnes jemväl en Skola
inrättad efter Bell-Lancasterska läromethoden, der fattiga barn åtnjuta fri un¬
dervisning. Läraren loues af Staden. Någon särskild anstalt för helsovården
finnes icke, utan besörjes den utaf Provincial-Läkaren emot arfvode af en-
skilte och ersättning från Stadskassan för de fattigas skötsel. Heksotillståndet
har i allmänhet varit godt. Genom utfäst bidrag till Lazarettet, i likhet med
Kustlandets invånare, har Staden förvärfvat rättighet, att få sjuka tili vård
och skötsel der intagne. Ålderstegne och bräcklige personer njuta underhåll
å ett Fattighus; men de öfriga fattige erhålla utdelning af spanmål och pen¬
ningar efter en hvars olika behof, hvartill användes ej mindre den afgift,
sorn stadens invånare årligen erlägga, än räntan af ett doneraclt kapital. Till
lindring i Fattigvården har Brukspatronen Olof Reinbold Meuller år 1836
skänkt en gård här i Staden med flere rum, hvaraf en del ännu äro oinredde.
Enligt gifvarens förklarande, skola der företrädesvis inrymmas medellöse per¬
soner af bättre stånd. Fattigvården har varit oell är ganska tryckande, helst
flere borgare blifvit oförmögne att lemna bidrag dertill, och tvertom behöft
anlita andras hjelp till sin bergning. Ett härstädes organiseradt Sällskap, de
värnlösas vänner kalladt, har och i mån af tillgångarne bidragit till fattige
barns underhall inom staden och kringliggande landsbygd, lin Källare Ah¬
nes i staden, men för öfrigt ingen tillåten Krog. Gästgifveriet är ännu före¬
nadt med nämnde Källar-rörelse och medför ingen vidare tunga, äyn hvad
15
sorn viclkommmer nödige byggnaders vidmagtliållande. Kostnaden förstadens
styrelse utgår af de årliga utgifter, som till staden i sådant afseende erlägges.
Slutligen får jag i underdånighet tillkännagifva, att den i Tabellerna
införde uppgiften om utsäde och afkastning samt underhullne kreatur »run-
dar sig på de upplysningar, som möjligen kunnat inhämtas.
Framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Majrts
uudc^dånigste tropligtigste tje¬
nare och undersate,
G. L. af SCHMIDT.
MAGN. WILH. CYGNAEUS.
Lands-Cancellict i Umeå den TI December 1838.
KONGL. MAJ:TS
BgFALLKIIVC}|SUAFVAKUGS
UT I
JEMTLANDS LÄN
TILL
KONGL. MAJ:T
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRS-BERÄTTELSE,
För Åren 1832, 1833, 1834, 1835 och 1836.
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,
18 40.
I) en Berättelse jag, till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga befallning uti skrifvelse den iyide April 1821, nu åter bör afgifva, an¬
gående tillståndet mora Jemtlands Län i economiskt och statistiskt afseen¬
de, kan icke blifva af den omfattning, att den annorlunda än i samman¬
hang med föregående Femårs-Berättelser utgör en någorlunda fullständig
beskrifning af Provinsens ställning i det hela, utan att med en tröttande
vidlyftighet upprepa hvad tillförene blifvit anfördt, hvarföre jag inskrän¬
ker mig till uppgift om de förändringar, som under de sist förflutna fem
åren inträffat i afseende på folkmängd, näringar, med flera ämnen, som
enligt stadgadt formulär utgöra föremål för Femårs-Berältelsen»
§• i-
Länets allmänna beskaffenhet.
Härom får jag åberopa hvad de förr afgifne Femårs-Berättelserne in¬
nehålla.
§. 2.
Folkmängden för hela Länet, Östersunds Stad inberäknad, ulgör år
1836 enligt Skattskrifnings-Längderne /\/[,285 personer. Af dessa tillhörde
21,600 Mankönet och 22,686 Qvinnokönet. Omkring hälften äro Man¬
talsskrifne.
Hela tillökningen sedan slutet af år 1831 utgör 2,0^4 menniskor. Den¬
na tillökning är dock större än den här synes, emedan Tabellverket, hvar¬
med Landshöfdingen icke har att göra, upptager och redovisar andra sum¬
mor, mera tillförlitliga än dem, som vid Skattskrifningarne förekomma.
Menighetens bildning har icke undergått någon annan förändring, än
att bran vinsförtäringen synes vara i märkligt aftagande och att barna-un-
dervisningen kraftigare befrämjas.
De bär inrättade Municipal-Slyrelser fortfara alt med berömligt nit
arbeta på folkets och landets förädling. Hela inrätfningen har den välgö¬
rande syftningen, att lära medborgare sköta sig sjelfva. Förtroendet, som
Landsh. i Jemtlands Lein Femärs-Berdttelse. 1
■-h-a
2
dessa uppdrag innebära, förädlar och uppmuntrar, hvaremot den tanklösa
lydnaden, som godtycket kräfver, förslöar och förringar undersåten.
Grunddragen till folkets lynne utgöras af aktning för lagarne, kärlek
för ordning och skick samt känsla för egna rättigheters helgd.
De inträffade många missväxt-åren, den hårda Roteringen, den starka
Hemmansklyfningen och serdeles afsöndring af jord, hafva hufvudsakligast
bidragit att menigheten för närvarande befinner sig i fattiga omständigheter.
§•
Näringar.
Jordbruket fortfar i allmänhet att skötas på samma sätt som förr.
Ängsskötseln samt framför allt utdikningen af kärr och myror, hvarigenom
elimatet mildras och en förökad fodertillgång erhålles, har dock under de
sednare åren oafbrutet vunnit framgång. En betydlig framtida förbättring
i åkerbruket kan derföre med någorlunda visshet förutses, såvida de hinder
hvilka nu bidraga till folkets vanmakt, i allt hvad möjligt är, undanrödjas.
I alla delar af Länet har odlingen af potates vunnit betydlig tillväxt,
och utgör potates nu en väsendtlig del af Allmogens födo-ämnen.
Linodlingen har tilltagit, men hampa odlas mera allmänt.
Boskapsskötseln har under de sednare fem åren icke blifvit serdeles
förbättrad. Kor äga medelmåttig godhet och storlek.
Hästarne utfodras bäst, hvarföre de vanligen äro goda och starka.
Häst-afveln, som förut varit god, har ytterligare blifvit förbättrad genom
de Hingstar, som erhållits från Strömsholms Stuteri.
Fåren äro i allmänhet förbättrade genom de Schäferier, som här blif¬
vit anlagde.
Districts-Magazins-inrätlningen har varit ganska välgörande för detta
Län, som bäst bevises deraf, att oaktadt många på hvarandra följande
missväxt-år, har Jemtland icke större undsättnings-skuld till Kronan än
1,800 R:dr Banco och att öfver 3oo,ooo R:dr Banco gammal undsättnings-
skuld blifvit betald, samt Districts Magazins-spannemålen, 17,000 tunnor,
som Kronan förskjutit, äfven i det närmaste liqviderad.
Under de sista fem åren hafva tillkommit 36 Nybyggen, projeclerade
till q Gärde-Mantal.
Bergsrörelsen är här af sfor vigt för de Socknar som omgifva Bruken,
emedan alltid nödiga understöd i missväxt-år erhållas af Bruksägarne- Då
de tvänne Bruk, som i detta Län finnas, uti sist afgifne Femårs-Berättel-
sen blifvit uppgifne och beskrifne, lärer för mig blott återstå att i under¬
dånighet omförmäla de förändringar, hvilka sedermera ägt rum, och som
endast röra Gustafs och Carlbergs Kopparverk, hvilket under Herr Öfver¬
sten och Riddaren Montgommeries driftiga och insigtsfull styrelse vunnit
betydlig förkofran. En mycket större tillverkning än tillförene kommer
hädanefter att äga rum, ehuru mindre arbetsstyrka dertill användes än.
tillförene, sedan flera ändamålsenliga machinerier blifvit anlagde.
Både Man- och Ladugård äro nybyggda, en mängd andra hus dels
flyttade, dels reparerade, sågar, smedjor och i5 rostugnar nybyggde. En
blås-machin, hvilande på tvänne klippor, är med betydlig kostnad nyss
uppsatt. Den går med mycket litet vatten, men bar dock så stark kraft,
att den kan drifva smältningen i Irenne ugnar på en gång. Dessutom är
vid Slagså Smälthytta ett stort Kolhus på stengrund uppförd t och ett
rosthus med 44 ugnar. Gustafs- och Drottnings-grufvorna vid Fröå, som
sedan 1808 varit sönade och vattenfyllde, äro länsade genom en konst för
vattenkraft och dertill börande öfverbyggnader; vid Bjelkes Grufva är en
lika beskaffad konst nybyggd, äfvensom ett spel för malm- och sten-upp-
fordring, med dertill hörande höga stenmurar, öfverbyggnader, hjulhus,
dammar och vattenledningar, vid Henån är ett Tegelslageri anlagdi, der
Tegel fabriceras af kopparslagg, hvilket tili verkningssätt blifvit af Herr Öf¬
versten Montgommerie uppfunnet.
Derjemte bar Herr öfversten skänkt fond till en Fallig-Cassa för ål¬
drige och sjuklige Gruf-Arbetare, kallat en Bruks-Predikant, som tillika
förestår en Skola efter Lancasterska methoden, samt uppbyggt ett litet
Capell.
Flere Koppar-, Bly- och Jerngrufvor inom Jemtland äro nyligen upp¬
tagne, och arbetet fortsättes samt tyckes lofva fördelaktiga resultater.
Fabrikerj Bruk och andra Näringar, sorn icke tillhöra Bergsrörelsen:
Det förhållande jag tillförene i underdånighet uppgifvit, bar icke un¬
dergått några förändringar, med undantag af Saltpeter-tillverkningen, som
är i årligt tilltagande.
Genom Eders Kongl. Majrls Landsfaderliga beslut hafva 8 personer,
boende i olika trakter af Länet, erhållit Nådigt löfte, alt, så fort medel
inflyta, bekomma 5oo R:dr B:co hvardera, emot tvänne vederhäftige mäns
borgen så väl för medlens återbetalning om trenne år från delfåendet, med
3 procents årlig ränta, som deras behöriga användande till Pottaske- och
— 4 —
Terpentins-tillverkningar, hvarigenom äfven lönande arbetsförtjenst beredes
för många fattiga.
Med Jagt och Fiske är förhållandet enahanda som i föregående Fem-
års-Berättelser finnes uppgifvet.
J.inneväfnader och Lin-odlingen hafva, genom de uppmuntringar Eders
Kongl. Majrt i Nåder lemnat, vunnit förkofran, ehuru någon längre lid er¬
fordras innan stora framsteg kunna påräknas.
Både gröfre och finare Ylleväfnader förfärdigas inom Länet till hus¬
behof och afsalu.
Antalet af Väfstolar utgör - - - stycken.
Handeln i landet idkas förnämligast med hästar, boskap, fogel, smör,
ost, fläsk, talg och skinn samt något timmer och bjelkar.
4-
Politisk Författning..
Kammarverk. Inga Hemman äro förfallne i ödesmål. Ifrån och med:
år i83a till och med i836 hafva 63 Hemmansklyfningar och 2i3 afsön¬
dringar af jord blifvit verkställda samt io3 stycken nya Torp anlagda.
Jordens styckning, i enlighet med de författningar derom, sorn nu
gälla, kommer, efter hvad erfarenheten inom detta Län redan visat, att
blifva vådlig för allmänna välståndet, om icke snar hjelp mellankommer.
Ett lands styrka beror, efter min tanka, icke så mycket på mängden af
dess invånare, som på deras bildning, deras förmåga att föda sig, och att
derutöfver lemna bidrag till Statens bestånd; och sådane uppväxa ej i de
nästen, som närmast kunna liknas vid backstugor, och hvilka genom en öf¬
verdrifven Hemmansklyfning samt afsöndring af jord uppkomma. Våra
förfäder hafva insett nödvändigheten att hvarje jordbrukare borde vara be¬
suten, och derföre indelat Hemman till icke större rymd, än att de af All¬
mogen kunna skötas, och icke mindre, på det landet ej må råka i fattig¬
dom» En jordbrukare på en liten hemmansdel kan icke framalstra något
till Statens behof; han äger sjelf icke eget bröd, utan måste på det all¬
männas bekostnad underhållas, serdeles då missväxt inträffar.
Sjelfägarule Hemmansägare finnas 4>o5i och iio Brukare af andras
Hemman, hvaribland flere innehafva endast i/k^dels Mantal och i Herjeå¬
dalen i/36:dels dito. På små jordlotter af 6 geometriska tunnelands vidd
och derutöfver, äro nedsatte ej mindre än 2,5x4 åboer, eller rättare Lack-
stugusiLtare, med undantag af några skaltlagda oell andra Torp, hvars
ägare i förenämnde summa äro inberäknade.
Gästgifveriet' finnas 5i stycken, men endast io Posthemman.
Afvittringen i Länet har så fortgått, att den efter all sannolikhet slu¬
tas år i838, med undantag af Herjeådalen och några fjälltrakter i Jemt¬
land. Af i underdånighet bilagde sammandrag upplyses förhållandet med
den afvittring, som hitintills blifvit verkställd.
Statsbidrag. Beloppet deraf är upptaget i Statistiska Tabellen för
hvarje slags Hemman och Näring.
Värdet af de i Tabellen uppförde onera har blifvit taget dels efter
Markegången, dels efter de från hvarje Socken erhållne uppgifter.
§• 5-
Politie.
Landsfredens och säkerhetens bibehållande har utgjort ett hufvudföre-
mål för min omtanka, och Ordningsmanna-Inrättningen, i förening med
By-Ordningen och Municipal-Styrelserna, hafva medfört förmånliga följder.
Landsbygden har blifvit befriad från lösdrifvare, brott och osedlighet haf¬
va blifvit upptäckte och beifrade.
Till befrämjande af Landt-Skolor, der Allmogens barn, jemte inhem-
tande af Religionens sanningar, undervisas i skrifva och räkna samt all¬
männa medborgeliga begrepp, har Jemtlands aktningsvärda Bondestånd bi¬
fallit, att en tjenlig person i hvarje Kyrko-Rote skall läras hvad som nu
blifvit nämndt, för att deri sedan undervisa ungdomen. Denna anstalt har
ännu icke vunnit fullkomlig framgång, i anseende till det utblottade till¬
stånd, hvari flera missväxl-år försatt många af Länets invånare, men fol¬
kets uppmärksamhet har blifvit väckt på denna största af alla angelägen¬
heter, som äfven synes deraf, att en menniskovän skänkt en betydlig fond
för att i Ragunda Pastorat inrätta en Landtskola; Nämndemannen Anders
Andersson i Söreby och Liths Pastorat har testamenterat 2,000 R:dr Banco
för en dylik Läro-anstalt derstädes; en annan har i Jerpens by, Unders¬
åkers Pastorat, med flera Tusende R:drs kostnad, redan organiserat en så¬
dan inrättning; en Klockare i Herjeådalen har för samma ändamål, efter
sina vilkor, gifvit en icke obetydlig summa,, och DirectÖren Wikström har
skänkt ett capital till Rödö- Pastorat, för att på samma sätt användas.
Allmänna Fattigvården har jag ansett bäst motsvara sitt ändamål, då
Kongl. Förordningen af den 5:te December 1788 med noggranhet hand-
— 6
hafves, och den Församling, der ett fattighjon sednast varit i skatt teck¬
nad, eller en längre tid oklandrad vistats, tillhålles att detsamma vårda
och underhålla.
De fattige försörjas sålunda, att Socknarne äro indelade i så kallade
fattig-rotar, och att hvarje rote har sitt fattighjon. ]\Tär liera fattige än
rotar finnas, så tillåtas de att vandra kring inom Socknen; men de åldri¬
ge eller sjuklige erhålla skjuls emelian gårdarne och qvarblifva på hvarje
ställe en viss tid samt biträda vid de arbeten de kunna åstadkomma.
Fader- och moderlösa barn under 12 år, som finnas i saknad af an¬
hörigas omvårdnad, inaccorderas på sådana ställen, hvarest de, jemte er¬
hållande af erforderlig föda, tillika äga tillfälle alt genom en Christelig
uppfostran för en framlid danas till gagneliga medlemmar uti samhället.
Att i hvarje Socken hafva Fattighus och sådana Försörjnings-anslaiter,
som dertill erfordras, skulle på de flesta ställen i detta Län icke kunna
verkställas, och blefve skadliga, emedan allt för många, som äro lika fat¬
tige på annat än arbetsförmåga, skulle i stället att anstränga henne, yrka
att blifva försörjda såsom allmosehjon.
Efter svårare missväxter, hvilka i denna ort ofta inträffa, befinna sig
hela Sockne-Menigheter i sådan nöd, att de icke skulle kunna underhålla
sina fattige på annat sätt, än att hemma i sina hus med dem dela sin
högst tarfliga föda och låta dem efter förmåga deltaga i deras arbeten.
Deremot fordra Fattighus kostnad lill skötare och sköterskor, kostnad
till byggnad, kostnad till den usla föda, som hos bonden finge lagas till
godo sådan huset förmådde, och kostnad till rudimateriers uppköp för alt
bereda arbetsförtjenst, hvarigenom förluster på mångahanda sätt uppkomma.
På landet i Jemtland finnes ingen krog', och endast fj^ra uti Staden
Östersund.
Hållskjutsen är bär i landet afskaffad och Gästgifvare ansvara för re¬
sandes fortkomst emot viss betalning af de öfrige hemmans-åboerne.
Ett rymligt och väl inredt Läns-fängelse har här nyligen blifvit upp¬
satt med 12 rum, inberäknadt bön-rummet, der predikningar sorn oftast
hållas för fångarne. Dessa rum äro så tillräckliga, att grofva brottslingar
alltid skiljas ifrån mindre felaktige, eller för lösdrifveri insatte personer.
Länge har detta Län i brist af medel saknat ett Lazarett. Ifrån i836
års början är nämnde olägenhet afhulpen. Denna fördel har vunnits, dels
igenom de medel. Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet benäget meddelat, dels
igenom besparing å Curhusmedlen, så att erforderligt utrymme för åtta
sjuksängar äro alt tillgå, och deribland tre frisängar.
— 7
Den obehagliga jemförelse», som nu, särdeles af Utlänningar, göres
emellan den Norrska och Jemtländska vägen, sårar Svenska Na liona 1-käns-
lan, och kan icke afhjelpas utan Statens biträde, då man ihågkommer, dels
att hvarje mil af den Norrska nya vägen kostat nära tio gånger mer än
den Jemtländska, dels att hvarje hemman i Jemtland, hvars värde endast
uppgår till circa i/3:del af de flesta Svenska hemmans, likväl har en mång¬
dubbel väglängd och många kostsamma broar att underhålla; också har
Eders Kongl. Maj:t tid efter annan i Nåder gifvit bidrag för detta ända¬
mål, och vägarne hafva blifvit betydligt förbättrade, ulan folkets ruineran¬
de, som icke kunnat undvikas, om föreskriften i Byggninga-Balkens a5 Cap.
strängt blifvit tillämpad och intet biträde erhållits. Hvad som kommer
att medföra en mycket välgörande verkan, är det understöd Eders Kongl.
Maj: t Landsfaderligt beslutat att meddela till broars byggande öfver Dufved,
Jerpe och Bodsjösunden, på stora landsvägen till Norrige. Derigenom be-
redes arbetsförtjenst för landets fattige, af många missväxter utblottade inne¬
vånare; en beqvarnare communication vinnes med brödrafolket, emedan
höst och vår resande ofta blifva uppehållne vid. dessa sund, och äfven an¬
dra årstider när häftiga stormar inträffa; postgången möter sedermera inga
sådana hinder som nu; landets innevånare kunna utan tidsutdrägt få träffas
och utbyta sina varor; med ett ord, stora fördelar erhållas genom delta
Eders Kongl. Maj:ls Nådiga beslut.
§. 6.
Städer.
Länets enda Stad Östersund har obetydligt förkofrat sig uppå dessa fem
åren, och, utom det alt Eders Kongl. Maj:t i Nåder bifallit Stadens in¬
vånares underdåniga anhållan att få det inrättade Justitiariatet afskaffadt samt
alt i Police-väg slå under Konungens Befallningshafvande, likasom landet,
är ingenting annat förändradt, än att i Stadm nu finnas 4G5 personer eller
en förminskning af 7 emot hvad förra Femårs-Berättelsen utvisar, som här¬
leder sig deraf, att flera bortflyttat till andra orter.
De i underdånighet bilagde Tabeller upptaga för öfrigt allt hvad som
blifvit anbefalldt.
Östersund å Lands-Cancelliet den 8 December 1837.
M. ton TÖRNE.
Georg Winter.
F. W. Jonson.
BEFALLNINGSHAFVANDE»
UTI
NORRBOTTENS LÄN
TILL
IKDRQife Si&äMP
i underdånighet afgifne
femJrs-berJttelse
för 1832, 1853, 1834
t »I» Jmi ■ -
scöCEffteai», i84o.
TRYCKT HOS B. M. BREDBERG.
UNDERDÅNIGSTE MEMORIAL.
Efter säternäs vanliga ordning, skall väl uli ett land, som står under od¬
ling, till hvilken cathegori man måste räkna Norrbotten, en ostörd tid af
fem år, utom det att ett sådant tidskifte kan innefatta många märkvärdi¬
ga tilldragelser, i öfrigt vara tillräcklig, att, under för ändamålet gynnan¬
de institutioner, frambringa betydliga framsteg i landets utbildning, så väl
i ekonomiskt som statistiskt hänseende. Men tänker man sig detta land
på Norrbottens latitud: att, ehuru mångfalldiga odlingstillfällen det än vi¬
dare kan hafva alt erbjuda, likväl öfver hufvud den mäst odlade delen af
jorden redan är intagen: att sommaren inskränker sig till knappa fyra må¬
nader; att jordens productions-förmåga, i samma mån, är mera vansklig
och mindre mångfaldig: och ändteligen, att capitaler saknas — så finnér
man kätt, att allt verkligt framskridande måste gå långsamt. Tillstöta åter,
under tiden, sådana calamiteler, som, tyvärr, under hela det qvinqvenni¬
um, denna berättelse omfattar, drabbat Norrbotten, är det redan lyckligt,
om icke utvecklingen tagit en retrograd rörelse. Beskaffenheten af de o-
lyckor, jog antydt, är väl tillräckligen känd, dock må den här omsägas: jag
menar missväxterne. Falsk vore den uppgift, att dessa varit här allmän¬
na, ty under sådane omständigheter skulle hvarje välgörenhetens uppoff¬
ring varit otillräcklig alt skydda innevånarne för en slutlig hungersdöd,
men dock har, med få undantag, hvar och en by deraf mer och mindre
lidit, och i synnerhet Nybyggare eller de, i hvilkas händer lägenheternes
första utbildning varit anförtrodd och hvilka följaktligen minst befunnit sig
i den ställning, att förmå uthärda följderna. Denna tidervmd har, såsom
oftast är händelsen med ofärder, dock varit lärorik, och väl vore om till-
2
dragelserne skulle af folket läggas på minnet, samt om den erfarenhet, som
af olyckan vunnits, gjorde sig gällande, genom sparsamhet och större om¬
tanka om jordens häfd, hvilken sednare angelägenhet åtminstone af många
illa iakttagits, synnerligast af Nybyggaren, och hvilken omständighet man
med säkerhet kan antaga såsom en bidragande orsak till många af de ti-
made skadorne.
Efter denna allmänna betraktelse, öfvergår jag till redogörelsen om
Länets tillstånd, i den ordning formuläret föreskrifver.
i. Länets allmänna beskaffenhet.
Detta ämne är fullständigt af mine företrädare i Embetet afhand-
ladt och i allmänhet tillräckligen kändt, så att jag icke anser mig böra ö-
ka vidlyftigheten med återupprepande af förhållanderna i denna del. Det
enda, jag anser mig härvid böra anmärka, för att icke gifva anledning till
förvillelse, är, att Länets område, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut
af den io:de Februari 1807, blifvit ökadt med Arvidsjaurs och Arjeplougs
Lappmarks Församlingar, hvilka ock med ett gemensamt namn af Piteå
Lappmarker benämnas. Men då detta inträffat efter den tid, denna be¬
rättelse omfattar, har ock denna förökade del af Länet hvarken tagits i
beräkning vid de bifogade tabellernes upprättande, eller blifvit, i öfrigt, i
denna berättelse innefattad. Så mycket må endast vara nämndt, att desse
orter äro belägne i nordvest från Piteå Stad, Arvidsjaur på i5 och Arje¬
ploug på 231 mils afstånd, och att deras förläggande lill detta Län var i
alla afseenden lämpligt, och för dem beqvämligare, samt att dessa förbätt¬
rade fölhållanden jemväl blifvit, ehuru detta tillhör en ännu sednare lid,
ökade genom en regulier postgång till och ifrån dessa ställen. Till Länets
geografiska fullständighet erfordras nu endast, alt gräns-linie emellan We¬
ster- och Norrbottens kustland, sorn år i832 uppgicks, fortsättes genom,
eller rättare utmed desse Lappmarker upp mot Norrska gränsen.
2. Innevånare.
Folkmängden utgjorde 1831, i kustlandet, tillhopa 37,986 personer
och antogs i Lappmarken, der Mantalsskrifningar icke hållas, till 4'700>
3
Bifogade Tabell utvisar, att folkmängden, år 1836, upgick, inom kustlandet,
till 8,827 männer och 9,672 qvinnor, samt af Mantalsfrie till 9,948 af man-
och 10,733 af qvinkönet, eller tillhopa med Lappmarkens befolkning, som
då kunde antagas till 5,000, en summa af 44>!8o inenniskor. Sorn nu to¬
tala folkmängden i Länet, år i83i, utgjorde 42,636, har den, på dessa fem
år, förökat sig med endast 1,544 personer, då den deremot, under lika
lång tid, år 1831, hade tilltagit med 4.037 själar. Som någon farsot ic¬
ke härjat i Länet, så måste denna förminskning i tillväxten tillskrifvas
missväxterne och utvandringar, hufvudsakligast till Norrige. I öfrigt är
denna minskning i folkmängden, för närvarande, en ren vinst, emedan
Länets tillgångar redan äro nog knappa för de inbyggare, som der nu
finnas.
Folket. Detta består, såsom man vet, af trenne särskilde folkstam¬
mar, nemligen: Svenskar, Finnar och Lappar, med hvar sitt särskildta
språk, hvaraf dock Lappskan och Finskan röja likhet med hvarandra, syn¬
nerligast i benämningar å ting, men otvifvelaktigt är det Lappska mindre
odladt. Eget är det emedlertid, att då Finnarne, med få undantag, hvar¬
ken tala eller förstå Svenska, detta språk deremot, sådant det bland Norr¬
bottens Allmoge förekommer, i allmänhet talas af Lnpparne. Orsaken här¬
till torde dock kunna tillskrifvas dels de sednares nomadiska lefnadssätt,
som ofta förer dem ned till kustlandets betesmarker, hvarvid de sältas i
ständigare beröring med Svenskarne, dels ock Svenske Nybyggares bosätt¬
ning i Lappmarken.
Norrbottningens lynne ulmärkes af en viss stolthet, som dock sak¬
nar detta städade uttryck, hvarigenom det således lätt, men origtigt för¬
blandas med sträfhet och ogenhet, och hans ömtålighet om sina rättighe¬
ter är lika så påtaglig, som hans flegma, i afseende på saker, som icke rö¬
ra honom närmare eller kanske personligen. Den bildningsgrad, under
hvars inflytelse han sig befinner, är säkert fullt jemnförlig, ja öfverträffar
måhända Sveriges öfriga Allmoges, men den är dock, för vår tid, för låg,
för att icke påkalla åtgärder för dess utvidgning. Till seder är folket i
allmänhet oförderfvadt, och om sedlighet heldre trifves hos medellösheten,
för att ej säga fattigdomen, än hos förmögenheten, så har Länet åtminsto¬
ne, i della afseende, vunnit under de föregående åren.
4
Den böjelse För yppighet i kläder, som utmärkt Allmogen, bibehål¬
ler sig likväl synnerligast hos ungdomen, men företrädesvis hos ogifte af
det andra könet. — Bränvinsconsumtionen, som i öfrigt icke varit öfver¬
drifven, skulle säkerligen mycket aftaga, om införseln sjöledes af denna va¬
ra till Länet förbjöds,
Folket är i allmänhet händigt och arbetssamt, men håller sig fast
vid gamla bruk och vanor och använder derigenom deras verksamhet stun¬
dom mindre lyckligt.
De felslagne skördarne hafva inskränkt tjenstehjons antal och min¬
skat tillfällena lill arbetsförtjenst, hvarigenom arbelslönerne oskäligen nedsatts
i förhållande till varuvärdena. De förra hafva vanligen bestigit sig som¬
martiden till i R:dr 8 sk. för häst och karl, 32 sk. för en karl och 20
sk. för en qvinna, samt vintertiderne 36 sk. för häst och karl, 20 sk. för
ett karldagsverke och 10 sk. 8 rst. B:co för ett cjvinnodagsverke, allt på
egen kost; men i de aflägsnare orterne, ända till 25 å 33^ proc. lägre.
3. Näringar.
J or dbruk. Delta utgör med rätta kustlandets egentliga Iiufvudnä-
ring, ehuru inkomsten deraf, under de fem ifrågavarande åren, varit myc¬
ket otillräcklig för odlarens behof i allmänhet, hvilket härrör af de förut
angifne orsakerne eller missväxter, föranledde dels af tidiga froster och
dels af oljenligare utsäde och mycket af åkrarnes dåliga häfd och svaga
begödsling. 1 Norrbottens climat ligger det för jordbrukaren mycken magt
uppå, att växtligheten hastigt befordras, och delta kan ej annorlunda åstad¬
kommas än genom jordens tillräckliga bearbetning och begödslande; i an¬
nat fall uppehälles växten alltför länge, så att frostnätterna hunnit inträ¬
da, innan säden nått någon mognad och derigenom vunnit någon consi-
stence, hvarförutan den alltid är, synnerligast vid lugnt väder, högst öm¬
tålig för kyla. Derigenom att hemman klyfvas i allt för små lotter, hvar¬
af händer, att de med tiden öfverbefolkas, är ägaren nödsakad, att utvid¬
ga sitt åkerbruk; men då höbordet, och i följd deraf ladugården, i allmän¬
het, är allt för inskränkt och ringa för alt lemna tillräckligt gödningsäm¬
ne, och artificiel gödselberedning försummas, inträffar, alt utsädet måste
5
tilltagas betydligt drygare och att drifningen går alldeles för långsamt.
Denna alltför stora utvidgning af åkern, i förhållande till ladugården, sorn
äfven gäller om de större hemmanslotterne, förekommer, med få undantag,
isynnerhet i de byar, som sakna naturliga ängar och der följaktligen hö¬
bordet skall beredas genom odling och växelbruk. Kornet är väl landets
egentliga hufvudsäde, men likväl börjar höstrågen att mer och mer begag¬
nas, särdeles i södra delen af Länet, och önskligt vore, om odlingen deraf'
allmännare antogs och begagnades mera ändamålsenligt, än sorn sker; ty*
dels åtnöjer denna säd sig med magrare mark och dels bör den säkrare
undgå frostskada än vårsäden, emedan den kan beräknas vara fullmatad
innan frosttiden inträffar. I södra orterne, der somrarne äro längre och
der föga eller obetydligt snö faller, torde förhållandet väl vara annorlun¬
da, men här synes rågen böra sås tidigt, i slutet af Julii eller i början
af Augusti, samt företrädesvis å mera docerande ställen, så att det myck¬
na vattnet, sorn vid den hastiga öfvergången från vinter till sommar, här
inträffar, öfverallt uppkommer, må kunna afrinna, och icke genom ett fort¬
satt stillastående öfver åkrarne verka antingen broddens och skottets för¬
ruttnelse eller ock mattighet i plantan, hvarigenom drifningen blir lång¬
sam, hvilken endera olägenhet utan berörde försigtighet bär ofia tillstöter,
särdeles om man sålt för tjockt, ett ytterligare misstag, som af allmogen
här äfvenledes begås. Med tiden skola väl dock de fel, som uu vidröra jord¬
bruket, af erfarenheten undanrödjas, synnerligast sedan laga skiften hunnit
byarne öfvergå och Allmogen derigenom vunnit friare händer för sin verk¬
samhet. I öfrigt lider jordbruket betydligt, genom den för högt drifna
tjärulillverkningen, hvaråt många jordbrukare, särdeles Nyhemmans innehaf¬
vare, egna allt för mycken tid, så att derigenom den redan uppbrutna jor¬
dens behöriga häfd försummas och nyodlingarne alltför lamt bedrifvas.
Medgifvas måste dock, att missväxterne i allmänhet nu tvungit Allmogen,
på jordbrukets bekostnad tillgripa denna binäring, såsom lemnande hasti¬
gare, ehuru knapp inkomst. Väl hafva, såsom nedanföre anföres, en mängd
Nyhemman blifvit anlagda, samt än flere lägenheter för begagnande tills
vidare upplåtne, men på det bela har dock jordbruket gjort föga framsteg,
emedan det på många äldre lägenheter blifvit eftersatt. — Potatesodlin-
lingen begagnas öfver allt, men äringen deraf har äfvenledes varit knapp.
Lin odlas föga eller intet, men Hampa, på en del ställen, något mera.
Boskapsskötsel. Denna näring är, såsom af det föregående kan
slutas, ett sine cjua non för jordbruket härstädes och följaktligen lika vigtig
6
för orten, som det sednare, oberäknadt den särskilda inkomst, som bo¬
skapsskötseln i och för sig sjelf bereder. I denna näring hafva Finska För-
samlingarne ett märkbart företräde framför de Svenska, väl icke för den
större qvantitet ladugårdsalster, som af de förre afsättas, hvilken öfvervigt
måste tillskrifvas den tarflighet, hvartill Finska allmogen inskränker sig,
men deras öfverlägsenhet uti ifrågavarande hänseende beslår egentligen uti en
sådan kokreaturens ändamålsenligare behandling och utfodring, att mjölk-
afkaslningen, efter lika antal kreatur, alltid blifver betydligt större hos dem,
än hos Svenskarne. Angelägenheten af utvidgadt höbord uppfattas väl öf¬
ver allt och eflersträfvas, men delta oaktadt och fastän kreaturen varit i
allmänhet fredade från sjukdomar och i kustlandet för rofdjur, häfver, un¬
der den ifrågavarande perioden, någon tillökning i ladugårdarne icke kun¬
nat åstadkommas, i anseende till den knappa höafkastning, som nästan alla
åren inträffat. Fårafveln nyttjas öfverallt af allmogen till husbehof, men
kreatursracen är småväxt och grofullig.
Renskötsel, som är Lappallmogens och jemväl, i förening med bo¬
skapsskötseln, ålskillige Lappmarks-nybyggares hufvudnäring, kan ej eller
sägas hafva vunnit någon tillväxt, en följd dels af sig här och der visade
sjukdomar och dels af den myckenhet rofdjur, synnerligast vargar, som, i
anseende till de snömagra vintrarne, vågat sträcka sina tåg till Lappmar-
kernes för dem eljest temligen fredade områden.
Skogar. Desse bestå hufvudsakligast af barrträd och något björk,
samt hafva, under missväxtåren, utgjort en af de hufvudsakligare källorne
för allmogens uppehälle och äro följaktligen vid hafskusten och de mera
bebodda trakterne mycket medtagne.
Bergsrörelse. Denna är en bland de få näringar, som under det
ifrågavarande tidskiftet gjort betydligare framsteg. Också eger orten allt
hvad som lill dess bedrifvande erfordras, och då Folket varit i behof af
hvarje arbetsförtjenst samt malmtransporter och kol följaktligen varit min¬
dre dyrköpte, måste mera liflighet i jernhandteringen hafva inträdt. En
nybyggd masugn i Afvaforss och en ny Stångjernshammare i Hvilåforss
inom Råneå Socken hafva trädt i verksamhet och ökat tillverkningen. De
i Risljäl-skogen uppläckle flere malmfält, hvaraf en del skola innehålla
godartad jernmalm, hafva blifvit betydligt bearbetade och nu mera är der
7
hlåsning börjad i en prydlig masugn. Mycket skulle sannolikt kunna gö¬
ras för Norrbotten i denna väg, då man betänker de outtömliga malmtill¬
gångar, som Länet längre upp mot fjellen erbjuder, men Capitaler erfor¬
dras och dessa skola väl ock en gång visas bit af den aldrig hvilandespe-
culationsandan.
Fabrikerj Bruk och öfriga Näringar, hvilka ej höra till Bergs¬
rörelsen. Bland dessa intaga, ot v i fve 1 a k tig t, Sågverken främsta rummet.
Ehuruväl ett dylikt i Neder-Calix Socken, för bristande skogslillgång, blifvit
nedlagdt, har dock så mycken större liflighet rådt vid de öfriga, för hvil¬
kas tillverkning ock conjuncturen, under ifrågavarande lid, varit särdeles
gynnande. Eljest röjer sig mycken föränderlighet i denna conjunctur; för¬
modligen en följd deraf, att tillverkningarne afsätlas åt ett enda håll, nem¬
ligen Hufvudstaden. Sedan en större frihet, i afseende på tiden för'till¬
verk ninga rnes åstadkommande, med Kongl. Kammar-Collegii Kungörelse af
den 22 September 1824 inträdt, borde dock visserligen sågverkshandterin-
gen kunna ändamålsenligare bedrifvas. — Äfven här hafva missväxterne
utöfvat sin inflytelse, genom folkets behof af arbetsförtjenst; stockfångsten
och brädtransporterne till lastage-plutserne hafva nämligen varit billigare,
än tillförene.
Skeppsbyggeri. Denna näring har återigen blifvit särdeles upp-
lifvad, och derföre har Länet och de många personer, som vid varfven
njutit och njuta en säker inkomst, till stor del alt tacka Grosshandlaren
och Riddaren Liljewalch, som på det sätt satt denna näring i förbindelse
med de undsältningsanstalter, han för Länet sig åtagit, att han afundsätt-
ningstagare, i afbetalning, emottagit skeppsvirke, hvilket han derefter an-
vändt å ett af honom invid Luleå Stad inrättadt betydligt Skeppsvarf’, der
en mängd fartyg årligen dels nybyggts, dels undergått reparation. Såsom
vanligt är, har detta företag framkallat flere medtäflare, så alt nu mera en
myckenhet fartyg öfver allt i Länet, men hufvudsakligast i Luleå, h}'ggas,
dels för inhemsk, dels för utländsk räkning. Mycket kan väl ock till en
början härtill hafva bidragit allmogens behof, att äfven emot nedsatt pris
leverera byggnadsvirke. Val vore, om de utländske beställningarne, som
vid varfven härstädes varit betydliga, icke förminskas, för att ej säga upp¬
höra, till följd af den tull-tariff, som å skepps-inventarier nu mera blif¬
vit bestämd.
8
Blott ett enda Glasbruk finnes i Länet. Det eges af ett Bolag, som
icke räknar någon medlem bland Länets innevånare, men drifver icke desto
mindre fördelaktigt sin rörelse. Några finare tillverkningar åstadkommas
der icke, utan bestå de hufvudsakligaste af fensterglas och bouteiller, som
lill största delen utskeppas på Stockholm.
Binäringar3 såsom Jagt och Fiske_, hafva varit mindre indrägti-
ge, synnerligast den förra. Och om det sednares afkastning icke lemnat
stor afsättning, har det dock varit ett godt stöd under dessa sädesfattiga år.
Tjärubränning. Derom har jag redan, i sammanhang med berät¬
telsen om Jordbruket, något utlåtit mig. Med denna binäring förhåller det
sig likasom med alla öfriga, då de göras till hufvudsak: de skada då mera
än de gagna. Detta vill man ock hoppas, alt folket inser, och skulle nå¬
gra goda år inträffa, tror jag, att denna näring träder tillbaka till sin ur¬
sprungliga bestämmelse.
Saltpeter-tillvcrkningen är bland de mera lämplige för jordbruka¬
ren, emedan den icke fordrar hans aflägsnande från hemmanet och icke
borttager mycken tid. Den bedrifves egentligen i Luleå Fögderi och är,
oaktadt det nedsatta lösningspriset, i jemnt tilltagande. Assessoren och
Riddaren Plageman, som, för allmogens undervisande i binäringar, här blif¬
vit anställd år 1835, bar inrättat, på försök, en varmlada, hvars ändamål
är, att jemväl under vintermånaderne förmå bereda saltpetermullen och
derigenom, om möjligt är, fördubbla tillverkningen. Lyckas Plageman här¬
uti, hvartill anledningar förefinnas, och methoden sedan skulle af allmogen
antagas, hvilket man ock bör hoppas, så kunde lösningspriset till det all¬
männas lättnad än vidare nedsättas, eller SLatens mellankomst må hända
alldeles indragas, synnerligast om allmogen äfven kunde förmås till Salt-
peterns raffinering.
Pottaske-til/verkning. Denna näring infördes i slutet af i82o:talet
från Österbotten och har sedan den liden begagnats i Länets norra Sock¬
nar, dock synnerligast i Neder-Calix. — Assessoren Plageman har, de sed¬
nare åren, arbetat på dess allmännare antagande i hela Länet, hvarföutan,
med dertill af Regeringen förskjutne mede), ändamålsenlige Poltaske-sjud-
nings-pannor blifvit anskaffade, för att tillhandahållas hugade Pottaska-till—
9
verkare, emot betalning af Pannornas värde med |:del årligen. Önskligt
vore, om Allmogen fattade liog för denna näring, så vida skogarne i all¬
mänhet öfverflöda med rudimalerier härtill och den i öfrigt eger det fö¬
reträde, att den kan bedrifvas af barn och ålderstigne, samt således icke
från jordbruket rycker den verksammare arbetskraften.
Åtgärder till beredande af vidare beqvämligheter vid Land- och Vat¬
tén-comrnunicationerne hafva icke blifvit vidtagna. Yäl har fråga varit
väckt om rensning af Torneå Elf, men då sådant icke kunde företagas u-
tan samverkan från Finska eller Ryska sidan och detta blifvit vägradt, så
har projectet härom tills vidare förfallit.
4- Politisk Författning.
Kammar-Verk. Under de fem år, denna Berättelse omfattar, har
hemmantalet af i Skatt ingångne lägenheter blifvit förökadt med 2~ man¬
tal af Krono- och 7? mantal af Frälse-natur, eller med tillhopa 10— man¬
tal, fördelle i 34 särskilde lägenheter. Denna tillökning är ringa och dess
obetydlighet en följd af den förlängning i frihetsår, som medgifvits och
missvexternes verkningar påkallat. Under samma tid hafva 112 Nyhem¬
man blifvit till anläggning beviljade, deraf 5o i Lappmarkerne, och 6 Kro¬
notorp, bland dem ett i Lappmarken, samt 643 lägenheter, deraf 536 i
Lappmarkerne, särskildt upplåtne för begagnande tills vidare. Afvittrin-
garne hafva fortgått oafbrutet och nu mera äro Afvittringsberedningarne i
tvenne Socknar fullbordade, samt Afvittrings-Utslag för dem meddelade.
Statsbidrag. Dess belopp återfinnes i den bifogade Tabellen, sär¬
skildt för hvarje slags jord och lägenhet. I afseende på Ordinarie-Räntan
utgår den i kustlandet uti Spanmål, Smör och penningar samt bestiger sig
å helt hemman af Krono- och Kronoskatte-natur till 2i T:r Korn, 2 -Sft
i51 U. Smör och 3 R:dr a3 sk. rst. penningar, som tillhopa gör 6?
R:dr elter Kronovärde, men beror i öfrigt på markegången, då persedlarne
lösas. Dessutom betalas Kronotionde och Bevillning för dessa hemman,
men i Lappmarkerne deremot ega icke desse sednare utskylder rum och
ordinarie räntan, som väl bestiger sig till förenämnde belopp, utgår dock
endast i penningar utan förvandling. Frälsehemmanen erlägga allenast Bo-
2
*
IO
\ - .
skaps- och Skjutsfärdspenningar med tillhopa 4° sk. pä mantalet samt Kro-
no-tionden och bevillning, och många af dem äro, till följd af särskildte
privilegier, jemväl från Rotering frikallade. I den allmänna förlägenhet,
som missväxterne förorsakat, hafva Krono-utskylderne blott med svårighet
kunnat inbringas och betydligare rester förekommit öfver allt, men isyn¬
nerhet i Luleå Fögderi, som, man bör likväl märka det, är det mest be¬
bodda. Utom den ränta, som, enligt hvad berördt är, ligger på hemma¬
nen i Lappmarken och hvilken är ganska lindrig, då deremot den, som
vidlåder hemman i kustlandet af Krono- och Kronoskatle-natur, är nog tung,
erlägga Lappbyarne en så kallad Lappskatt, som ursprungligen utgått i pel-
terier, men nu utgöres i penningar och en gång för alla är för hvarje by
bestämd och af byns grannar gemensamt ansvaras, men af Fogden deni e-
mellan jemkas, allt efter förmögenhet och i den mån någon granne tillkom¬
mer eller afgår.
Politie. Kongl. Förordningen om Socknestämmor och Kyrkoråd
med de förändringar och tillägg deri, som år 1828 blifvit påbudne, inne¬
fatta åtskilliga föreskrifter om helsovården samt stadganden för ordningens
och sedlighetens vidmakthållande och hafva tillämpats i förekommande fall.
I öfrigt hafva ordningen och sedligheten, dessa vilkor för samhällets be¬
stånd, fortfarit att vara tillfredsställande. Skolor å landet saknas öfverallt,
men man bör hoppas, att denna brist inses och i framtiden afhjelpes.
Fattigförsörjningar finnas i hvarje Församling mer och min¬
dre ändamålsenligt inrättade. Under andra förhållanden kunde de må hän¬
da, hvar i sin ort, vara temligen tillfyllestgörande, men den tillväxt af fat¬
tiga, som under de sednare åren uppkommit, påkallar otvifvelaktig! mera
vidtomfattande och uttänkta föreskrifter i ämnet, än dem församlingarne
härtills för det mesta gifvit sig sjelfva. Sparbanker finnas ej, men Sockne-
magaziner äro nu mera inrättade uti alla Svenska Församlingar i Länet.
Gäslgifverierne bestridas af vissa dertill indeldte hemman, som der¬
före åtnjuta befrielse från knektehåll, och skjutsningsbesväret fullgöres nu,
såsom tillförene, genom Håll- och Reservskjuts.
Utom den Gästgifverierne medgifna bränvins-minuterings-rätlighet,
finnes i öfrigt å landet icke några tillåtna krogar; dock märker man, att
i r
krogrörelsen lönligen bedrifves i en tiel Kyrkostäder, oaktadt Kronobetje-
ningens vaksamhet.
Smittosamma sjukdomar hafva väl visat sig, men, oansedt all den
stora brist och nöd, som mångenstädes förefunnits, dock icke fått tillfälle
att utbreda sig. Sjukvården besörjes af Irenne Provincial- och en Rege-
menls-Läkare. Vaccinateurer äro uti alla Socknar tillsatte och fullgöra i
allmänhet försvarligt deras åligganden.
Några särskilde anstalter till rofdjurs ulödande finnas icke i Länet,
utan är vanan i kustlandet den, då någon gång någon varg .eller björn vi¬
sar sig, att de skickligaste skyttarne, hvarpå god tillgång finnes, uppträda,
och vanligen slutas idrotten innan korrt med rofdjurets död. — I Lapp¬
marken tillgår på samma sätt, dock med den skillnad, alt, oaktadt all Lap¬
pens skicklighet och ihärdighet, han likväl, under snöfattiga vintrar, då
vargarne liksom af instinkt infinna sig i myckenhet, icke alltid lyckas att
freda sina hjordar, såsom förhållandet varit under flere af de ifrågavaran¬
de åren.
Städer.
I Länet finnes egentligen blott tvännc Städer, nemligen Piteå och
Luleå. Haparanda Stad existerar blott till namnet.
Piteå Stad, sorn är Landshöfdingens Residens och hade år i836 en
folkmängd af 1,215 personer, är belägen i södra ändan af Länet på en
mils afstånd ifrån kusten med en tämmeligt beqväm hamn, dit nu mera,
till följd af anbragte dambyggnader vid utloppet af Piteå eif, hvarest se¬
gelleden förut varit mycket grund, 14 å i5 fots djupgående fartyg kunna
inlöpa. Det egna förhållande inträffar, i afseende på Stadens läge, alt, 0-
aktadt, om jag mins rätt, Konung Carl N uti en Nådig Resolution, uti
stränga ordalag befallte alt Stallen skulle byggas i närheten af Kåge by i
Skellefteå Socken af Westerbottens Län, hvilken plats i alla afseenden varit
mera tjenlig, Staden, detta oaktadt blifvit uppförd der den nu befinnes el¬
ler på en af Sladsboerne fordomdags inköpt holme i Piteå eif, utan att
man känner af hvilken anledning man vågat tillåta sig en sådan afvikelse
från den Kongl, föreskriften. Stadens bestånd grundar sig på Handel,
Jordbruk och Fiske. Exporten bedrifves med ortens producter, såsom Tjä¬
12
ra, Skinn- och något Yictualie-varor, hufvudsakligast hämtade från Piteå
Socken, Arvidsjaurs och Arjeplougs Lappmarker, samt till någon del äfven
från Skellefteå och Burträsks församlingar i Westerbotten, hvarest dock i
sednare tider Umeå Stad och Skellefteå Landthandlare tillvällat sig den
hufvudsakligaste handeln. Varu-afsättningen har, med få undantag, varit
rigtad på Hufvudstaden, derifrån de hufvudsakligaste förnödenhets-artiklar-
ne jemväl blifvit hämtade. Stadens egna fartyg hafva utgjort ett antal af
endast 3 a 4* oc^ hvad derutöfver erfordrats för ex- och importen, har be¬
fraktats. Stadens Fiskareborgare idka sin näring egentligen å tvenne sär¬
skildta fiskeläger, båda belägna i Westerbottens Län, nemligen Skälgrundet
på åtta och Rönskäret på trenne mils afstånd härifrån, och fångsten består
mest af strömming, samt kan under de ifrågavarande åren anses hafva va¬
rit medelmåttig. Dessutom fiskas i Stadens skärgård Aborre, Sik och Gäd¬
da m. in. Sistnämnde skär, som tillhört Kinbäcks by, blef för några år
tillbaka inköpt för Stadens räkning. — Stadens handtverkerier äro obetyd¬
liga, men dess jordbruk skötes väl och dess åkrar hafva i allmänhet und¬
gått frostskador. — I Staden finnes en Trivial-Skola, som fortfar att bibe¬
hålla sitt goda anseende. Länets Curhus och Lazarett, som här är belä¬
get, eger visserligen tillräckligt utrymme, men, i anseende till de knappa
inkomsterna, som utom en obetydlig summa Collectmedel endast bestått
af Curhus-afgiften, hvilken i denna folkfattiga ort efter afdrag af afkortnin-
gar endast utgjort, öfver hufvud, i,3oo å 1,/joo R:dr årligen, har någon e-
gentlig utvidgning i sjuksängarnes antal icke kunnat åstadkommas; dock
hafva trenne frisängar för fattiga sjuka varit etablerade.
Luleå Stad, belägen sex mil norr om Piteå invid Luleå eif och på
en half mils afstånd ifrån kusten, har en ganska god och tillräckligt djup
hamn. Innevånarnes antal utgjorde år 1836 ett sammanräknadt antal af
1069 personer. Exporthandeln drifves med producter ifrån Öfver- och
Neder-Luleå, Råneå, Öfver- och Neder-Calix samt Jockmocks och Gelliva¬
re församlingar. Visserligen delas dess handel i Öfver- och Neder-Calix
med Landthandlare, i synnerhet i sistnämnde församling samt med Hapa¬
randa Borgerskap, men Staden eger dock ett betydligt större handelsdistrict
än Piteå och drifver följaktligen mera rörelse och är förmögnare. Och
fastän Staden hufvudsakligast afsätter sine varor på Stockholm, utskeppas
äfven betydligt på utrikes ort. Invid Stadens hamn är det förut omtalta
Liljewalchska skeppsvarfvet beläget och i öfrigt hafva ock Stadens hand¬
lande i dess grannskap etablerat enahanda inrättningar, hvilket allt tillsam-
mantaget mycket bidrager till Stadens förbindelse med utlänningen. I an¬
seende till verksamheten å desse inrättningar äro ock ålskillige handtver-
kerier, som dermed ega gemenskap, såsom Svarfvare och Repslagare, be¬
tydligen sysselsatte. I öfrigt är Luleå dock mindre, än Piteå, grundad på
Fiske, som likväl i allmänhet endast idkas i dess egen skärgård. Staden
eger en lägre Apologist-Skola, der undervisningen skötes af tvänne Lärare.
Haparanda Köpinge belägen på vestra sidan af Torneå eif invid grän¬
sen mot Ryssland, har stigit betydligt i välstånd, något som dess flera snyg¬
ga och pry^dliga lius jemväl förkunna. Dess nära grannskap med ett främ¬
mande rike är bland andra äfven en härtill bidragande omständighet. Sta¬
dens hamn eller redd är deremot högst obeqväm, ty närmare än på en
mils afstånd uti utloppet af Torneå eif kunna fartyg ej anlöpa. Köpingens
Handelsdistrict utgöres, såsom nämndt är, till en del af Calix Socknar, samt
dessutom af Neder-Torneå, Carl Gustafs och Öfver-Torneå församlingar, al¬
la tillhörande kustlandet, och af Juckasjerfvi och Enontekis Lappmarker,
oberäknadt de Ryska eller Finska Socknarne på östra sidan om Torneå
och Muonio elfvar. Dess exporthandel drifves med Tjära, Pelterier och
betydligt Victualievaror, såsom Smör, Talg och Lax, hvilket allt hufvud-
sakligast afskeppas på Slockholm, hvarifrån ock en del förnödenhetsartiklar
återhämtas, men det öfriga öfver Finland och från annan utrikes ort. Kö¬
pingen saknar ännu sin egen justiee, men är försedd med en lägre Skola
med tvänne Lärare, samt med ett Apothek och är tillika station för en
Provincial-Läkare. Dess folkmängd utgjorde, år i836, Tvåhundrade fyra-
tiotre personer. I öfrigt göra Westgötha-Handlanderne Stadens Borgerskap
mycket intrång och bidraga dessutom till underhållande af begäret efter
lyx hos Allmogen, hvarföre allas önskningar stämma deri öfverens, att Lä¬
net för deras kram borde fridlysas.
Piteå Lands-Cancelli, den 24 December 1839.
C. A. v. HEDENBERG.
J. G. Rosenlindt. Fr. Halleen.
>4
Förteckning utvisande antalet af i Skatt ingångne
Hemman och Lägenheter inom Norrbottens Län
under loppet af nedannämnde Fem år.
År
|
1832
|
|
1833
|
>1
|
1834
|
|
1835
|
|
1836
|
Summa
Luleå
Fögderi.
!*
4
4
4
3
i5
17
32
1 7
32
_5_
16
5
6 4
DISIS
29
Calix
Fögderi.
>
3
i •
3
lil£
41 10
192
1
IZ
4 8
12 5
192
Torneå
Fögderi.
48
5
96
5
96
1
6
__1_
1 2
11
24
Summa
Summarum.
7
6
11
34
S®
5B
ft 2
5
|
|
5
|
48
15 3
|
|
48
15 3
|
19 2
2
|
1
|
192
1 9
|
3
23
48
3 3
64
|
100 »1 resi
CO
|
24
Q 23
4 8
5-1-
6 4
|
2 ZlZ
* 48
|
7§
|
I O-9-
4 8
|
Norrbottens Lands-Contoir i Piteå den 22 November 1839.
Fr. Halleen.
i5
Förteckning öfver anlagde K ronö-Nybyggen och
Torp, samt upplåtne Lägenheter inom Norrbot¬
tens Län, under loppet af nedannämnde Fem år.
|
|
Luleå
Fögderi.
|
Calix
Fögderi.
|
Torneå
Fögderi.
|
jSumma för
Kustlandet.
|
Inom Lapp-
markerne.
|
Summa |
Summarum. I
|
|
|
2
c-
CT5
crq
0
|
H
0
►o
|
Lägenheter.
|
Nybyggen. |
|
H
O
*1
y
|
Lägenheter, j
|
as
Ö-
erci
crq
n>
B
|
H
O
*-s
y
|
Lägenheter. |
|
a
t-
crq
CfQ
rt>
B
|
O
•-J
|
Lägenheter.
|
3
«<
er'
«<i
crq
crq
n>
|
H
O
|
Lägenheter.
|
V!
tr*
crq
crq
0
B
|
t*
"t
0
B
0
1
H
0
y
|
Antal Lägen¬
heter.
|
År
|
18.32...
|
10
|
I
|
|
8
|
_
|
t5
|
2
|
|
i5
|
20
|
I
|
3o
|
6
|
|
f77
|
26
|
1
|
20-
|
99
|
1833...
|
9
|
|
20
|
4
|
2
|
4
|
3
|
1
|
4
|
16
|
3
|
28
|
12
|
|
6q
|
28
|
3
|
97
116
|
99
|
1834...
|
9
|
|
5
|
2
|
—-
|
4
|
2
|
—
|
1
|
i3
|
|
10
|
10
|
1
|
106
|
23
|
1
|
99
|
1835...
|
—
|
|
3
|
—
|
—
|
—'1
|
5
|
—
|
21
|
5
|
.
|
5
|
12
|
|
146
|
*7
>8
|
|
151
|
99
|
1836 • •.
|
7
|
r
|
28
|
I
|
—
|
3
|
—■
|
—
|
4
|
.8
|
I
|
34
|
10
|
|
38
|
i
|
72
|
|
Summa
|
35
|
2
|
56
|
.5
|
2
|
25|
|
12
|
1
|
2Öj
|
62
|
|
1 07
|
30
|
I
|
530]
|
112
|
6
|
643|
|
Norrbottens Lands-Contoir i Piteå den 22 November 1839.
Fr. Halleen.
SS
po
arq
556
211
397
50
147
921
480
379
135
323
108
311
99
60
8
6
228
772
220
lil
365
83
2
18
i,990
Sammandrag; Länvis af de Landshöfdinge-Einbetenas Femårs - lie rättelser för åren 1833 1837 åtföljande Tabeller för Staderna.
Itsäde af
Mcdelafkastning sedan utsädet är afdraget.
41
|
9
|
19
|
14
|
266
|
37
|
10
|
1
|
46
|
10
|
203
|
19
|
580
|
60
|
83
|
18
|
119
|
19
|
—
|
7
|
84
|
5
|
161
|
38
|
3
|
9
|
16
|
5
|
5
|
1
|
3
|
|
—
|
5
|
436
|
243
|
58
|
89
|
—
|
5
|
238
|
13
|
26
|
28
|
1
|
1
|
-
|
—
|
2,3981 636
808
300
424
60
349
1,146
1,220
1,830
1,340
1,200
290
403
260
871
350
60
676
3,693
230
445
967
467
50
148
17,587
222
83
177
3
88
312
520
430
424
60
333
49
Sa
*
O
*1
S
232
462
196
36
87
190
3,201
739
2,107
166
654
6,216
2,600
2,267
1,155
1,930
716
2,417
1,042
475
62
48
1,327
5,699
993
601
1,448
837
8
114
3,403
179
231
213
75
3,538
1,300
759
234
645
108
355
56
1,802
832
497
1,007
7,765
1,920
345
1,237
2,411
78
1,189
196
239
5,374
140
580
650
250
162
2,425
125
1,161
1,245
2,563
246
50
15
81
5,024
458
170
1,708
1,200
2
7
260
64
947
40
256
1,161
3,000
521
507
378
790
18
82
28
14
2,221
255
715
155
3
64
63
186
5
42
123
340
93
116
52
20
324
49
30
5
14
1,070
397
25
57
137
3
3,9041 36,822 30,179 24,071 11,415 3,215
4,257
1,508
2,603
540
2,008
6,814
10,000
15,804
9,470
8,320
1,450
3,167
2,210
5,101
2,910
180
4,789
29,736
2,080
4,185
7,934
4,502
200
760
122,528
Underhållne kreatur.
St.
281
167
333
50
190
475
828
388
268
247
208
301
228
239
70
40
180
1,413
320
161
324
230
20
93
St.
1
46
173
24
82
80
325
81
110
121
10
98
36
22
4
4
92
196
54
14
88
82
st.
404
385
1,006
160
260
1,164
738
780
706
436
800
972
740
1,008
564
202
340
1,571
540
624
692
783
60
590
7,054 1,746 15,525
st.
12
68
177
8
141
40
42
32
73
41
80
25
133
41
12
165
118
20
83
79
12
O
st.
140
369
430
10
125
897
477
435
65
350
180
288
60
259
190
58
220
571
407
9
103
133
100
150
st.
347
376
542
100
187
926
1,088
516
343
240
290
405
260
337
70
31
250
991
294
142
102
25
28
52
275
270
52
4
5
75
1,402 6,0261 7,8901743
Uppskattadt värde.
rO -
Srr* -
CO
R:dr
1,320,347
439,591
824,761
354,280
776,766
1,273,727
3,283,428
718,141
379,260
985,683
613,773
1,028,289
902,988
1,598,340
379,404
169,121
360,730
3,880,834,
952,057
1,937,562
826,430 2
5,145,934
27,170
119,120
47
241 —
12
28,297,747
3
Ralr
302,445
126,680
238,275
38,936
119,105
761,363
326,037
310,396
288,863
193,726
155,610
329,868
340,890
518,573
189,327
50,785
126,498
819,118
192,657
130,621
171,729
282,416
26
16
43
132,542
24
ii 6,146,464132 —
R:dr
62,633
43,116
28,733
5,600
19,466
21,666
367,820
53,750
40,439
41,500
272,506
10,968
22,765
83,535
9,200
50,000
12,385
290,003
21,708
6,770
1,900
171,077
16
36
26
1,637,546
S
s-
B
Bcvillm ng efter 1835 års Förordning.
Ralr
1,685,425
609,388
1,091,769
398,8171-
29
40
11
915,338
2,056,757
3.977.286
1.082.287
708,562
1,220,909
1,041,890
1,369,126
1,266,644
2,200,448
577,931
269,906
499,613
4,989,956 36
1,166,4231
2,074,954
1,000,059
5,599,428
27,170
251,662
M
"5
re
w
Rah-
ll
il 36,081,757 40 10
3,844
7,915
3,780
3,465
4,835
2,242
2,528
2,017
4,563
1,647
.487
1,979
9,066
2,577
5,434
2,266
8,339
182
956
78,031
s.
|
1 r-
|
Ralr
|
s.
|
r.
|
Ralr
|
|
r
|
|
1 ,
|
|
|
|
3,484
|
47
|
|
|
|
|
|
|
|
12
|
|
|
|
|
1,203
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22
|
—
|
1,227
|
28
|
8
|
2,596
|
3
|
9
|
16
16
|
|
|
|
|
797
1,830
|
3
|
6
o
|
10
|
1,986
|
o
|
S
|
27
|
32
|
—’
|
2,054
|
30
|
4
|
4,125
|
3
|
6
|
1
|
11
|
2,231
|
26
|
—
|
7,941
|
18
|
0
|
40
|
7
|
1,521
|
38
|
8
|
3,175
|
10
|
8
|
24
|
—
|
488
|
36
|
—
|
1,427
|
8
|
—
|
16
|
—
|
1,050
|
40
|
11
|
2,442
|
39
|
3
|
20
|
11
|
1,622
|
38
|
3
|
4,474
|
47
|
5
|
16
|
—
|
982
|
40
|
11
|
2,797
|
21
|
10
|
38
|
-
|
211
|
—
|
—
|
2,608
|
13
|
9
|
30
|
—
|
2,034
|
42
|
1
|
4,402
|
12
|
11
|
381
|
—
|
1,254
|
20
|
—
|
1,163
|
16
|
—
|
32
|
—
|
483
|
36
|
4
|
539
|
39
|
—
|
—
|
—
|
2,034
|
—
|
—
|
999
|
11
|
—
|
|
o
|
|
|
|
9,733
|
29
|
c
|
|
|
|
|
|
|
19
|
9
|
81
|
22
|
S
|
2,333
|
32
|
5
|
39
|
7
|
8,677
|
24
|
8
|
4,451
|
11
|
5
|
IS
|
5
|
|
|
|
2,007
|
5
|
4
|
|
|
|
|
|
40
|
4
|
6,301
|
46
|
8
|
11,198
|
12
|
9
|
20
32
|
—
|
297
|
2
|
5
|
54
|
23
|
•5
|
|
|
|
|
|
|
|
-1 c-i
p: re c
3 s r
Efter 2:dra och 3:dje Artikeln.
w
R:dr
33,707
1,832
2,628
1,174
2,907
6,226
14,720
5,812
5,889
5,620
3,253
3,641
2,591
12,193
3,595
1,082
4,132
14,059
3,776
8,825
4,687
31,683
182
2,859
s.
|
r.
|
34
|
—
|
22
|
—
|
26
|
—
|
3
|
2
|
44
|
—
|
17
|
6
|
28
|
1
|
44
|
10
|
20
|
—
|
3
|
8
|
20
|
—
|
16
|
—
|
3
|
S
|
30
|
—
|
36
|
—
|
8
|
—
|
2
|
4
|
11
|
8
|
8
|
2
|
40
|
4
|
32
|
—
|
20
|
3
|
Ralr
1,077
841
505
oj34,542j4.)| 3!75,/8
177,082 39 8 2,484
28
15
10
o S?
► re re
c
Ralr
30
93
6,219
217
259
160
|
—
|
—
|
89.3
|
5
|
6
|
1,191
|
26
|
1
|
369
|
3
|
8
|
327
|
29
|
8
|
2
|
19
|
2
|
500
|
38
|
5
|
68
|
29
|
—
|
483
|
1
|
4
|
142
|
24
|
—
|
- “ ss
ST =: re
“23
B s= 2
p* 5
>-t re £>
oq
P
SJ p:
Ständige Räntor.
re o
7 °
^ T5
C/q
S*g
re
P
< H
2? g- o’
^ t
5. O M »
B 2- ^ O
c/q ~ o
p “ Li.
■ ö C HH
g
re
P-
Ralr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
Ralr
|
s.
|
r.
|
Ralr
|
s.
|
r.
|
Ralr
|
s.
|
r.
|
Ralr
|
5.
|
r.
|
Ralr
|
s.
|
r.
|
Ralr
|
s.
|
r.
|
Ralr
|
s.
|
r.
|
Ralr
|
s.
|
r.
|
Rall-
|
s.
|
r.
|
5,488
|
21
|
|
1,769
|
39
|
6
|
78
|
28
|
3
|
1,035
|
—
|
—
|
2,170
|
3
|
—
|
2
|
29
|
7
|
1,473
|
4
|
4
|
6,080
|
36
|
5
|
2,675
|
32
|
—
|
1,109
|
16
|
—
|
340
|
16
|
|
1,247
|
34
|
|
737
|
33
|
6
|
54
|
5
|
—
|
694
|
—
|
—
|
31
|
47
|
9
|
306
|
40
|
5
|
1,639
|
—
|
—
|
1,703
|
37
|
4
|
1,283
|
—
|
—
|
537
|
35
|
7
|
406
|
32
|
|
|
|
1,445
|
15
|
|
18
|
|
|
1,096
|
36
|
|
d.
|
8
|
|
|
|
|
1,579
|
16
|
|
4,269
|
7
|
4
|
997
|
21
|
4
|
579
|
34
|
8
|
411
|
32
|
—
|
937
|
13
|
4
|
—
|
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
893
|
14
|
|
408
|
24
|
|
50
|
|
|
338
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
348
|
32
|
|
1,180
|
|
|
1,108
|
25
|
2
|
100
|
|
|
70
|
—
|
—
|
5
|
—
|
6
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
347
|
|
|
833
|
18
|
|
|
|
|
999
|
17
|
|
|
|
|
|
|
|
1,308
|
34
|
0
|
3,118
|
16
|
|
1,173
|
78
|
|
466
|
|
|
544
|
24
|
—
|
25
|
7
|
—
|
5
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,793
|
33
|
7
|
2,795
|
20
|
6
|
640
|
36
|
/
|
1,580
|
—
|
—
|
9,950
|
—
|
-
|
1,100
|
—
|
—
|
2,152
|
20
|
1
|
10,876
|
46
|
S
|
5,563
|
30
|
3
|
1,699
|
14
|
11
|
986
|
43
|
|
3,681
|
33
|
9
|
2,363
|
25
|
6
|
1,063
|
27
|
6
|
3,162
|
33
|
11
|
18
|
34
|
—
|
1
|
40
|
7
|
3,021
|
47
|
—
|
16,035
|
34
|
—
|
7,734
|
42
|
—
|
1,975
|
43
|
—
|
1,757
|
8
|
|
1,592
|
22
|
|
1,458
|
32
|
10
|
502
|
3
|
2
|
1,513
|
45
|
3
|
469
|
—
|
-
|
94
|
43
|
—
|
2,171
|
19
|
5
|
5,999
|
32
|
—
|
4,498
|
39
|
—
|
835
|
3
|
9
|
855
|
44
|
1
|
1,213
|
28
|
8
|
1,721
|
41
|
11
|
103
|
41
|
1
|
1,349
|
12
|
—
|
5
|
37
|
4
|
13
|
16
|
—
|
2,268
|
35
|
10
|
8,694
|
32
|
—
|
2,227
|
3
|
0
|
1,169
|
29
|
4
|
1,456
|
32
|
|
|
|
|
|
30
|
38
|
9
|
1,537
|
36
|
|
|
|
|
|
|
|
1,451
|
29
|
|
8,364
|
|
|
2,275
|
|
|
923
|
37
|
|
917
|
32
|
—
|
2,115
|
16
|
—
|
1,757
|
33
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,481
|
43
|
2
|
1,213
|
39
|
4
|
40
|
24
|
6
|
919
|
9
|
7
|
27,932
|
16
|
7
|
84
|
28
|
—
|
792
|
20
|
1
|
4,833
|
16
|
—
|
3,055
|
9
|
7
|
1,567
|
38
|
5
|
950
|
—
|
|
798
|
32
|
—
|
1,833
523
|
14
|
6
|
264
|
27
|
8
|
1,032
|
45
|
7
|
158
|
2S
|
-
|
5
|
14
|
1
|
1,260
|
20
|
—
|
3,093
|
29
|
4
|
2,087
|
45
|
4
|
618
|
11
|
6
|
438
|
12
|
‘
|
3,204
|
13
|
|
24
|
|
665
|
12
|
10
|
|
|
|
82
|
32
|
|
|
|
|
919
|
g
|
10
|
7,174
|
1
|
|
1,016
|
44
|
|
506
|
|
|
298
|
16
|
—
|
5
|
/
|
0^0
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,842
|
17
|
3
|
3,656
|
22
|
|
275
|
38
|
—
|
1,850
|
_
|
—
|
357
|
—
|
—
|
1,247
|
—
|
—
|
1,539
|
2
|
7
|
12,147
|
16
|
—
|
2,686
|
13
|
2
|
2,195
|
14
|
4
|
910
|
—
|
|
|
|
|
|
52
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
434
|
22
|
4
|
2,900
|
|
|
1,450
|
|
|
470
|
|
|
550
|
—
|
|
279
|
19
|
—
|
212
|
8
|
—
|
|
6
|
oau ro
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
183
|
|
|
30
|
44
|
|
|
|
|
187
|
|
|
|
|
|
|
|
|
178
|
19
|
|
773
|
32
|
|
116
|
.32
|
|
300
|
|
|
133
|
16
|
—
|
8
|
—
|
—
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
402
|
|
|
755
|
|
|
|
|
|
759
|
24
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,450
|
|
|
800
|
|
|
305
|
—
|
—
|
71
|
—•
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,038
|
24
|
6
|
7,365
|
|
|
|
|
|
3,635
|
26
|
4
|
338
|
|
|
|
|
|
2,376
|
30
|
-1
|
18,903
|
6
|
|
6,367
|
43
|
1
|
1,530
|
18
|
S
|
1,982
|
40
|
—
|
36
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
801
|
|
|
85
|
37
|
11
|
1,055
|
24
|
|
|
|
|
|
|
|
586
|
44
|
q
|
3,584
|
6
|
4
|
2,813
|
16
|
|
1,025
|
|
|
343
|
32
|
—
|
3,264
|
—
|
—
|
2
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,712
|
13
|
10
|
696
|
4
|
9
|
|
|
|
2,327
|
12
|
|
|
|
_
|
5,100
|
7
|
4
|
945
|
5
|
—
|
9,600
|
5
|
4
|
2,068
|
42
|
7
|
818
|
6
|
9
|
933
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
523
|
31
|
11
|
510
|
|
6
|
|
|
|
909
|
11
|
11
|
|
|
|
|
|
|
848
2 031
|
15
5
|
|
3,902
80,072
120
|
1
|
4
|
2,828
12,713
|
16
|
|
596
|
|
—
|
922
|
—
|
|
4
|
|
|
|
|
|
|
80
|
3°
|
|
|
q
|
11
|
16
|
|
2,815
|
70
|
_
|
1,629
|
|
|
1,567
|
47
|
10
|
356
147
|
31
|
ö
|
17
|
9
|
9
|
oyrlö
71
|
24
|
|
|
|
|
|
|
|
33
|
16
|
|
|
|
16
|
3°
|
|
153
|
16
|
|
|
|
|
65
|
40
|
—
|
38
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
68
|
|
|
20
|
16
|
|
372
|
16
|
|
107
|
13
|
8
|
|
|
|
366
|
29
|
8
|
1,788
|
42
|
8
|
308
|
32
|
—
|
380
|
—
|
—
|
187
|
3
|
9
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40,675
|
*
|
3 i 33,462
|
25
|
11
|
3,969
|
23
|
3
|
31,323
|
25
|
7
|
41,625
|
28
|
4| 8,037111
|
—
|
29,726145111
|
217,665
|
24
|
-
|
67,867134
|
8
|
22,676146
|
11
|
117,096114
|
|l0
|
B
so
P-
P
B
03 g,
f S?
JL *■*
re Zfi
Glereciets Underhåll.
n
o
3
5
re p*
re'2:
2 r-
3 ?
st.
281
167
333
50
190
475
828
388
268
247
208
301
228
239
70
40
180
1,413
320
161
324
230
20
93
Sammandrag Län vis af de Landshöfdinge-Einbetenas Femårs - lie rättelser för åren 1833—1837 åtföljande Tabeller för Städerna.
Underhållne kreatur.
O
M
St.
1
46
173
24
82
80
325
81
110
121
10
98
36
22
4
4
92
196
54
14
88
82
st.
404
385
1,006 j
160
260
1,164
738
780
706
436
800
972
740
1,008
564
202
340
1,571
540
624
692
783
60
590
1,746 15,525
st.
12
68
177
8
141
40
42
32
73
41
80
25
133
41
12
165
118
20
83
79
12
c
st.
140
369
430
10
125
897
477
435
65
350
180
288
60
259
190
58
220
571
407
9
103
133
100
150
st.
347
376
542
100
187
926
1,088
516
343
240
290
405
260
337
70
31
250
991
294
142
102
25
28
st.
1,402 6,026 7,890
52
275
270
52
4
5
Uppskattadt värde.
/O;
a » g
? ” ST
3
.3 ?-£.
3
75
743
R:dr
|
s.
|
r
|
R:dr
|
s.
|
r
|
Rull¬
|
s
|
1,320,347
|
20
|
—
|
302,445
|
2C
|
|
es,633
|
-
|
439,591
|
44
|
|
126,680
|
—
|
|
43,116
|
3
|
824,761
|
16
|
|
238,275
|
—
|
|
28,733
|
1(
|
354,280
|
32
|
—
|
38,936
|
16
|
—
|
5,600
|
|
776,766
|
40
|
j —
|
119,105
|
—
|
—
|
19,466
|
32
|
1,273,727
|
32
|
-
|
761,363
|
-
|
—
|
21,666
|
32
|
3,283,428
|
28
|
—
|
326,037
|
43
|
—
|
367,820
|
—
|
718,141
|
7
|
4
|
310,396
|
—
|
11
|
53,750
|
—
|
379,260
|
23
|
4
|
288,863
|
5
|
4
|
40,439
|
16
|
985,683
|
—
|
—
|
193,726
|
—
|
—
|
41,500
|
—
|
613,773
|
33
|
7
|
155,610
|
0
|
5
|
272,506
|
36
|
1,028,289
|
43
|
—
|
329,868
|
45
|
—
|
10,968
|
—
|
902,988
|
20
|
—
|
340,890
|
34
|
9
|
22,765
|
26
|
1,598,340
|
36
|
—
|
518,573
|
—
|
-
|
83,535
|
—
|
379,404
|
22
|
—
|
189,327
|
11
|
-
|
9,200
|
—
|
169,121
|
-r~
|
-
|
50,785
|
—
|
—
|
50,000
|
—
|
360,730
|
—
|
—
|
126,498
|
—
|
—
|
12,385
|
—
|
3,880,834
|
47
|
4
|
819,118
|
7
|
8
|
290,003
|
29
|
952,057
|
24
|
—
|
192,657
|
24
|
—
|
21,708
|
—
|
1,937,562
|
12
|
—
|
130,621
|
—
|
-1
|
6,770
|
40
|
826,430
r 4 h t rkO
|
27
|
2
|
171,729
|
7
|
11
|
1,900
|
—
|
5,145,934
|
24
|
2
|
282,416
|
|
|
171,077
|
.32
|
27,170
|
|
|
|
|
|
|
|
119,120
|
—
|
—
|
132,542
|
—
|
—
|
|
—
|
28,297,747
|
3
|
11
|
6,146,464
|
32|
|
—
|
1,637,546
|
4
|
il
R:dr
1,685,425
609,388
1,091,769
398,817
915,338
2,056,757
3.977.286
1.082.287
708,562
1,220,909
1,041,890
1,369,126
1,266,644
2,200,448
577,931
269,906
499,613
4,989,956
1,166,423
2,074,954
1,(00,059
5,599,428
27,170
251,662
s.
40
28
32
24
16
23
8
44
s
s-
B
Bevil lili ng efter 1835 års Förordning.
M
H
to
V>
ii 36,081,757
2411)
40
33
36
33
40 10
R:dr s. | r.
2,530
1,768
2,307
799
2,494
3,844
7,915
3,780
3,465
4,835
2,242
2,528
2,017
4,563
1,647
,487
1,979
9,066
2,577,
5,434
2,266
8,339
182
956
12
22
16
16
32
1
40
24
16
20
16
38
30
»!-
R:dr
1,227
78,0311
1,986
2,054
2,231
1,521
488
1,050
1,622
982
211
2.034
1,254
483
2.034
28
81
i,677
6,301
297
30
26
38
36
40
38
40
4
20
36
a 8
rjq
10
R:dr
3,484 4-
1,203
2,596
797
1,830
4,125
7,941.
3,175
1,427
2,442
4,474
2,797
2,608
4,402
1,163
539
999
9,733
2,333
4,451
2,007
11,198
'
54
39
47
21
13
12
16
39
11
9
32
11
5
12
23
Efter 2:dra och 'olje Artikeln.
W
c o
►1 C/q
W
un
un C
1-
|
R:dr
|
s.
|
r
|
—
|
33,707
|
34
|
|
-
|
1,832
|
22
|
—
|
9
|
2,628
|
26
|
—
|
6
|
1,174
|
—
|
—
|
|
2,907
|
3
|
2
|
|
6,226
|
44
|
—
|
2
|
14,720
|
17
|
6
|
S
|
5,812
|
28
|
1
|
|
5,889
|
44
|
10
|
3
|
5,620
|
20
|
—
|
5
|
3,253
|
3
|
8
|
10
|
3,641
|
20
|
—
|
9
|
2,591
|
16
|
—
|
11
|
12,193
|
3
|
8
|
|
3,595
|
30
|
—
|
|
1,082
|
36
|
—
|
|
4,132
|
—
|
—
|
6
|
14,059
|
8
|
|
5
|
3,776
|
2
|
4
|
r
|
8,825
|
11
|
8
|
4
|
4,687
|
8
|
2
|
9
|
31,683
|
40
|
4
|
■5
|
182
|
32
|
—
|
|
2,859
|
20
|
3
|
R:dr
1,077
2S
W
o 5?
rf*- o o
o ~
in O
Cfl 7 t-5
P in
S3 ö 2
P; 3
>- CD 2
aq
gj
P tz:
c/q5 5
Ständige Räntor.
>0
C/i a
f*-1- »tj
C/q JL,
£ >73
a
-. o M
3
o ^02.
q.rrV
10
841
565
Ridi-
SO
160
893
1,191
369
327
2
500
68
483
142
93
6,219
217
259
6134,54214-51 :i)75,7881 ?| oj 177>082|39| 8| 2,484)15
10
R:dr
5,488
1,247
937
893
347
1,793
3,681
1,592
1,213
2,115
1,481
798
3,204
2,842
279
183
402
3,038
3,264
3,712
523
1,567
65
10,9331 s| c| 40,675
R:dr
1,769
737
1,445
408
833
2,795
2,363
1,458
1,721
1,757
1,213
1,833
523
3,656
212
30
755
7,365
801
696
510
356
147
68
39
33
15
24
18
20
25
32
41
3.3
.39
14
4
22
5
44
36
2
4
4
31
38
R-.dr
78
54
18
50
5
640
1,063
502
103
30
40
264
665
275
52
1
85
17
20 i 16
37
11
R:dr
1,035
694
1,096
338
999
1,580
3,162
1,513
1,349
1,537
919
1,032
828 40
1,850
650 26
187
759
3,635
1,055
2,327
909
3,416
71
372
R:dr
2,170
31
4
11
9,950
18
469
5
27,932
158
82
357
tu
338
5 3 33,462 25 11 3,969 23 3 31,323 25
107
41,625
13
R:dr
2
306
1,100
1
94
13
40
43
16
84 28
14
1,247
5,100
80
R:dr
1,473
1,639
1,579
348
1,308
2,152
3,021
2,171
2,268
1,451
792
1,260
8,037 11
919
|
8
|
10
|
1,539
|
O
|
7
|
434
|
22
|
4
|
178
|
19
|
4
|
2,376
|
30
|
4
|
586
|
44
|
8
|
945
|
5
|
—
|
848
|
15
|
7
|
Z)\)o 1
|
5
|
4
|
33
|
16
|
—
|
366
|
29
|
S
|
29,726 45 11
Giereciets Underhåll.
:nad för Stadens
Styrelse.
|
Pastorer.
|
ComminJstrar.
|
ted _
2.
7S-7S
2. ^
a <=>
crq 1
|
Summa.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
6,080
|
36
|
5
|
2,675
|
32
|
—
|
1,109
|
16
|
—
|
340
|
16
|
—
|
4,125
|
1,703
|
37
|
4
|
1,283
|
-
|
—
|
537
|
35
|
7
|
406
|
32
|
—
|
2,227
|
4,269
|
7
|
4
|
997
|
21
|
4
|
579
|
34
|
8
|
411
|
32
|
—
|
1,988
|
1,180
|
—
|
—
|
1,108
|
25
|
2
|
100
|
—
|
—
|
70
|
—
|
—
|
1,278
|
3,118
|
16
|
—
|
1,173
|
28
|
—
|
466
|
—
|
—
|
544
|
24
|
—
|
2,184
|
10,876
|
46
|
8
|
5,563
|
30
|
3
|
1,699
|
14
|
11
|
986
|
43
|
—
|
8,249
|
16,035
|
34
|
—
|
7,734
|
42
|
—
|
1,975
|
43
|
—
|
1,757
|
8
|
—
|
11,467
|
5,999
|
32
|
—
|
4,498
|
39
|
—
|
835
|
3
|
9
|
855
|
44
|
1
|
6,189
|
8,694
|
32
|
—
|
2,227
|
3
|
2
|
1,169
|
29
|
4
|
1,456
|
32
|
—
|
4,853
|
8,364
|
—
|
—
|
2,275
|
—
|
—
|
923
|
32
|
—
|
917
|
32
|
—
|
4,116
|
4,833
|
16
|
—
|
3,055
|
9
|
7
|
1,567
|
3S
|
5
|
950
|
—
|
—
|
5,573
|
3,093
|
29
|
4
|
2,087
|
45
|
4
|
618
|
11
|
6
|
438
|
12
|
—
|
3,144
|
7,174
|
1
|
4
|
1,016
|
44
|
—
|
506
|
—
|
—
|
298
|
16
|
—
|
1,821
|
12,147
|
16
|
—
|
2,686
|
13
|
2
|
2,195
|
14
|
4
|
910
|
—
|
—
|
5,791
|
2,900
|
—
|
—
|
1,450
|
—
|
—
|
470
|
—
|
—
|
550
|
—
|
—
|
2,470
|
773
|
32
|
—
|
116
|
32
|
—
|
300
|
—
|
—
|
133
|
16
|
—
|
550
|
2,450
|
—
|
—
|
800
|
—
|
—
|
305
|
—
|
—
|
71
|
—
|
—
|
1,176
|
18,903
|
6
|
—
|
6,367
|
43
|
1
|
1,530
|
18
|
8
|
1,982
|
40
|
—
|
9,881
|
3,584
|
6
|
4
|
2,813
|
16
|
—
|
1,025
|
—
|
—
|
343
|
32
|
—
|
4,182
|
9,600
|
5
|
4
|
2,068
|
42
|
7
|
818
|
6
|
9
|
933
|
16
|
—
|
3,820
|
3,902
|
1
|
4
|
2,828
|
16
|
—
|
596
|
-
|
—
|
922
|
—
|
—
|
4,346
|
80,072
|
9
|
11
|
12,713
|
16
|
—
|
2,815
|
20
|
|
1,629
|
~
|
|
17,157
|
120
|
—
|
—
|
16
|
32
|
—
|
153
|
16
|
—
|
|
—
|
—
|
170
|
1,788
|
42
|
8
|
308
|
32
|
—
|
380
|
—
|
—
|
187
|
3
|
9
|
875
|
.17,665
|
24
|
-]
|
67,867
|
34
|
8
|
22,676
|
46
|
11
|
17,096114
|
10
|
107,641
|
a
|
§•
|
|
Fattigförsörjning.
|
Skjuts.
|
V äghållning.
|
Diverse Onera,
Räntor och besvär.
|
- K*
S C/i
11
cr p
ta
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
16
|
—
|
3,169
|
20
|
4
|
2,023
|
16
|
—
|
2,766
|
32
|
-
|
2,683
|
16
|
—
|
43,141
|
9
|
8
|
19
|
7
|
778
|
19
|
4
|
1,510
|
32
|
-
|
1,854
|
—
|
—
|
2,435
|
37
|
3
|
21,103
|
5
|
—
|
40
|
—
|
2,187
|
32
|
—
|
1,069
|
16
|
|
4,439
|
6
|
—
|
4,130
|
27
|
11
|
31,925
|
12
|
8
|
25
|
2
|
1,573
|
32
|
—
|
1,066
|
32
|
|
300
|
—
|
—
|
1,315
|
28
|
—
|
11,524
|
15
|
9
|
4
|
—
|
1,711
|
17
|
—
|
5,609
|
32
|
—
|
2,380
|
—
|
—
|
3,366
|
—
|
—
|
31,256
|
21
|
6
|
40
|
2
|
6,529
|
26
|
3
|
1,463
|
16
|
—
|
5,554
|
10
|
—
|
13,889
|
33
|
0
|
83,720
|
14
|
4
|
45
|
—
|
6,960
|
—
|
—
|
3,440
|
—
|
—
|
3,200
|
—
|
—
|
8,257
|
21
|
1
|
97,000
|
—
|
—
|
.38
|
10
|
4,090
|
29
|
3
|
859
|
32
|
—
|
3,080
|
5
|
—
|
7,905
|
11
|
2
|
50,587
|
4
|
—
|
16
|
6
|
5,710
|
46
|
--
|
3,389
|
31
|
6
|
2,402
|
20
|
—
|
9,953
|
4*
|
(i
|
53,251
|
13
|
6
|
16
|
—
|
3,898
|
—
|
—
|
944
|
—
|
—
|
1,093
|
—
|
—
|
5,919
|
—
|
—
|
44,330
|
7
|
5
|
—
|
—
|
4,172
|
8
|
10
|
2,030
|
—
|
—
|
900
|
—
|
—
|
4,110
|
46
|
—
|
66,178
|
16
|
9
|
20
|
10
|
3,184 ju
|
0
|
2,893
|
—
|
—
|
2,744
|
16
|
—
|
10,145
|
26
|
9
|
40,577
|
29
|
0
|
12
|
—
|
4,170)36
|
0
|
3,033
|
11
|
2
|
2,394
|
S
|
7
|
5,084
|
4
|
8
|
37,888
|
29
|
6
|
27
|
6
|
12,150
|
—
|
—
|
2,013
|
16
|
—
|
900
|
-
|
—
|
26,614
|
—
|
—
|
94,720
|
12
|
—
|
—
|
—
|
l,539j29
|
—
|
129
|
—
|
—
|
350
|
—
|
—
|
3,200
|
—
|
—
|
19,878
|
18
|
10
|
—
|
—
|
625
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
100
|
—
|
—
|
263
|
24
|
—
|
4,999
|
43
|
8
|
—
|
—
|
1,445
|
—
|
—
|
104
|
—
|
—
|
670
|
—
|
—
|
6,107
|
24
|
—
|
23,106
|
11
|
—
|
5
|
9
|
14,838
|
19
|
4
|
7,863
|
6
|
—
|
7,663
|
24
|
—
|
65,318
|
29
|
G
|
180,948
|
21
|
1
|
—
|
—
|
2,780
|
—
|
—
|
1,043
|
16
|
—
|
658
|
16
|
—
|
3,970
|
9
|
6
|
30,983
|
38
|
3
|
17
|
4
|
7,249
|
11
|
1
|
4,909
|
31
|
—
|
3,450
|
—
|
—
|
17,409
|
45
|
9
|
86,878
|
21
|
7
|
16
|
—
|
2,466
|
8
|
—
|
2,553
|
16
|
-
|
2,343
|
39
|
—
|
6,342
|
44
|
—
|
35,733
|
28
|
10
|
36
|
—
|
47,325
|
38
|
7
|
6,235
|
32
|
—
|
2,788
|
20
|
—
|
44,680
|
21
|
1
|
263,807
|
27
|
10
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
6
|
29
|
4
|
29
|
16
|
-
|
lil
|
40
|
—
|
1,5 66
|
38
|
11
|
35
|
9
|
323
|
—
|
-■
|
124
|
32
|
-
|
439
|
32
|
—
|
1,291
|
32
|
—
|
9,608
|
22
|
5
|
-
|
5
|
138,929
|
—
|
41 54,315
|
13
|
|
52,501
|
4
|
7
|
254,507
|
41
|
1*
|
1,364,715132
|
3I
|
Anmärkningar;
l:o De å Tabellerne förekommande rubriker under Be¬
villning, hafva icke allestädes varit öfverensstämmande; hva¬
dan der förekommande uppgifter blifvit på några ställen i
Sammandraget införde under mera omfattande rubriker.
För Norrbottens Län der Bevillning efter 2:dra Artikeln
blifvit uppgifven under blott en enda rubrik, har denna i
Sammandraget blifvit införd under rubriken Borgerlig näring,
såsom troligen innefattande större delen deraf.
2:o De uti nägra Län under ständige Räntor förekom¬
mande uppgifter af Jordeboks-Ränta och Krono-Tionde, hafva
blifvit i Sammandraget under Boskaps- och Åker-skatt sam¬
manförde.
3:o Bland ständige Räntor förekomma Salu-Accis uti
Jönköpings Län 65 R:dr, Östergöthlands Län 325, Calmar
Län 150, *Wermlands Län 60 R:dr, Malmöhus Län 160 R:dr,
tillsammans 760 R:dr. — Curlius-Medel i Malmöhus Län 488
R:dr. Saljieter-afgift i Umeå Län 45 sk., i Blekinge Län 9
R:dr 21 sk. 6 r., tillsammans 10 R:dr 18 sk. 6 r. samt Lag-
mans- och Häradshöf (linge-Ränta uti Jemtlands Län 26 R:dr
32 sk., Norrbottens Län 13 R:dr 16 sk. tillsammans 40 R:dr; —
hvilka uppgifter icke i Sammandraget blifvit införde; men
summan af Statsbidrag för samma Län har lemnats oförändrad.
4:o För Nyköpings Län är uppgift lemnad att folkmäng¬
den i Städerne utgör 9,671 personer, men icke i Sammandra¬
get införd.
5:o Uti Sammandraget hafva hemmantals-bråken blifvit
förvandlade i decimaler samt bråk af Tunnor, Utsäde och
Afkastning ökade eller minskade till närmaste hela tal.
STOCKHOLM, 1840.
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Sammandrag Länsvis af de Landshöfdinge - Embetenas Femårsberät telser för åren 1833—1831 Åtföljande Tabeller för Landet
Underhållne kreatur.
17,483
22,035
27,082
8,845
13,140
11,710
20,750
12,205
20,302
21,997
14,100
9,437
11,885
11,647
11,142
5,414
9,950
39,285
34,607
9,269
13,131
17,820
6,990
4,696
5>tJ
SJ
►O
6,729
7,503
29,731
17,061
22,810
8,789
24858
18,100
15,235
23,684
1,700
12,842
3,731
1,103
1,891
1,477
4,430
23,426
17,397
12,440
6,786
2,747
1,548
439
990,914 374,922 260,402
28,660
39,226
58,863
46.924
54,361
27,788
52,100
33,601
66.925
55,862
47,800
41,306
47,083
47,472
40,518
22,131
11,744
34,552
43,368
24,852
38,624
42,937
23,679
18,916
13,510
11,840
33,677
27,778
32,013
14,931
17,604
16,726
27,483
29,749
15,000
15,705
15,347
10,367
9,017
5,520
8,029
26,276
34,843
17,745
18,560
23,693
9,011
4,446
949,292 438,870
C/s
59,693
68,894
108,057
64,682
87,141
32,018
75,949
59,362
81,257
92,937
8 1,000
45,679
62,216
49,118
45,734
31,208
37,799
67,890
73,543
32,653
55,016
68,381
39,898
37,249
30,6(5
25,975
43,533
22,226
20,958
17.608
36.608
30,423
28,690
30,579
8,500
15,138
19,010
8,788
3,949
4,081
4,954
42,519
51,065
30,079
12, ni 1
15,289
2,592
612
198
316
514
6,541
8,280
2,160
2,478
636
1,790
1,004
42,00:
3,906
4,78:
35,075
11,439
2,781
1,58;
206
5,848
590
194
381
30,757
724
S
s-
B
&■
Bevillning efter 1830 och 1835 årens Förordningar.
Efter 2:dra Alt.
Från 2: cl ra
till och meil
8 SS-
Från och med
21 lill o. med
36 i 1830 års
samt f, o. m.
21-35 i 1835
års.
12
R:dr s-
18,749,207 16
24,706,045
22,765,650
9,513,684
11.564.551
16,032,262
27,474,678
15,230,193
18,049,097
16,453,149
14,169,053
13,665,494
21,539,716
11,814,391
8,333,620
3,222,750] 32
4,028,049-
24,465,970 -
14.802.552
10,470,3901-
7,819,167 H
14,377,011
1,837,910
2,475,529 -!-
1,459,374 505,8021164,192(1 333,560,123|29|
Rrdr
27,133
38,467
56,806
32,613
43,854
28,474
54,465
34,945
62,367 10
51,802
29,943
38,002
55,714
33,026
27,735
12,146
12,845
61,457
50,445
21,997
28,575
41,535
13,818
10,798'22
4
21
2
11
6
6
27
16
J-
sol—
10
4
8
8
Rrdr
3,111
4,670
3,028 40
2,488] 35
1,744 14
3.193 23
3,530. 9
2,208 21
2,896
2,678
4,172
1,932
2.193
2,945 30
2,255,40
981 17
1,630'32
I
4,842 i
2,309 32
26,7 fl
1,719
3,377
1,117
8,648
Rrdr
46,896
65,413
51,179
22,692
26,985
38,643
66,6)3
41,059
48,736
41,343
32,191
37,131
50,075
33,929
20,681
8,881
9,454
67,282
41,740
22,543
38,820
4,2.04
10
Från och med
37 t. o. m. 40
§ i 1830 ars
samt 36-39 §
i 1835 års.
a
"i', a
f- tc:
Rrd
90
705
781
329 47
17
247
702
1,812
792
1,633
1,265
89 11
83 lii
14
RaU-
ll
2
10
29' —
6
43
24
263
293
43
11
5 3E
13
23
39 47
34
R:dr
19,327
34,309
26,823
22,314.24
20,608 5
20,122 15
45,588
31,417
39,849
37,259
19,287
20,409
21,675
9,546
6,04S
1.581
10,745
67,856
.55,994
24,929
1-2,491
13,838
2,876
997
Ständige Räntor.
cn
3
SO
|
c—<
W8
0 p.
%%%
f> 5. T
£3
0
i 9
|
Krono-Tionde.
|
Afrad.
|
Mantalspen¬
ningar.
|
w
»Il
&|S
K* 0
Grej —
0
1
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
96,559
|
24
|
7
|
70,695
|
45
|
4
|
52,897
|
12
|
2
|
127,806
|
4
|
6
|
10,840
|
12
|
—
|
2,684
|
24
|
143,576
|
32
|
7
|
109,443
|
44
|
2
|
28,801
|
43
|
7
|
52,926
|
37
|
9
|
14,984
|
8
|
—
|
2,971
|
-
|
138,627
|
45
|
lt
|
125,129
|
14
|
8
|
46,351
|
5
|
5
|
51,230
|
17
|
8
|
22,486
|
26
|
1
|
6,441
|
23
|
80,439
|
IS
|
7
|
90,015
|
17
|
1
|
39,034
|
47
|
11
|
28,137
|
28
|
—
|
12,784
|
—
|
—
|
4,244
|
36
|
93,440
|
G
|
(;
|
140,551
|
32
|
G
|
42,498
|
29
|
2
|
23,852
|
27
|
10
|
17,631
|
31
|
10
|
5,579
|
21
|
91,146
|
2
|
8
|
87,170
|
43
|
4
|
56,124
|
34
|
3
|
133,417
|
44
|
10
|
11,225
|
28
|
—
|
3,007
|
36
|
172,000
|
—
|
-
|
129,800
|
—
|
—
|
58,987
|
23
|
—
|
91,036
|
—
|
—
|
22,340
|
46
|
—
|
5,322
|
5
|
110,422
|
25
|
3
|
51,950
|
29
|
10
|
40,779
|
40
|
4
|
86,303
|
27
|
1
|
13,921
|
36
|
—
|
3,273
|
36
|
155,484
|
5
|
11
|
104,850
|
19
|
3
|
27,325
|
42
|
G
|
37,162
|
13
|
5
|
24,783
|
3G
|
—
|
8,067
|
12
|
134,349
|
31
|
7
|
170,413
|
30
|
5
|
26,436
|
26
|
3
|
21,679
|
6
|
9
|
19,845
|
12
|
—
|
6,176
|
—
|
85,595
|
19
|
2
|
109,125
|
39
|
9
|
44,912
|
31
|
7
|
1,201
|
21
|
4
|
12,356
|
36
|
—
|
914
|
11
|
97,475
|
25
|
1
|
103,871
|
7
|
11
|
29,684
|
24
|
9
|
13,634
|
39
|
—
|
13,772
|
20
|
_
|
4,604
|
12
|
129,661
|
35
|
i;
|
72,25 8
|
18
|
10
|
26,076
|
14
|
G
|
13,654
|
34
|
8
|
16,395
|
12
|
—
|
6,383
|
24
|
79,537
|
24
|
1
|
90,782
|
2G
|
G
|
32,510
|
28
|
7
|
16,030
|
25
|
6
|
13,190
|
—
|
—
|
3,812
|
—
|
56,810
|
8
|
1
|
62,758
|
7
|
9
|
32,536
|
32
|
3
|
333
|
8
|
9
|
7,395
|
32
|
—
|
3,497
|
22
|
23,591
|
10
|
1
|
12,772
|
11
|
5
|
10,519
|
26
|
9
|
11,393
|
45
|
7
|
3,271
|
21
|
—
|
1,790
|
36
|
34,676
|
12
|
4
|
56,470
|
21
|
11
|
|
—
|
—
|
16,410
|
40
|
10
|
5,077
|
36
|
—
|
1,853
|
24
|
196,702
|
28
|
0
|
40,255
|
6
|
1
|
54,588
|
25
|
4
|
1,524
|
20
|
—
|
24,487
|
36
|
—
|
7,459
|
—
|
150,495
|
20
|
7
|
31,671
|
25
|
1
|
32,712
|
33
|
3
|
983
|
19
|
G
|
19,846
|
—
|
—
|
6,411
|
—
|
73,637
|
4G
|
■<
|
11,383
|
1
|
|
8,338
|
—
|
—
|
1,473
|
—
|
—
|
8,936
|
36
|
—
|
2,960
|
12
|
fiS lo-t
|
|
r,
|
.51 ICil
|
1",
|
11
|
14,008
|
in
|
r.
|
9,826
|
40
|
4
|
11.946
|
to
|
_
|
.3.499
|
■>4
|
97,571
|
44
|
■ 7
|
45,146
|
10
|
9
|
13,241
|
.32
|
1
|
5,032
|
39
|
4
|
12,801
|
28
|
—
|
4,892
|
24
|
22,015
|
37
|
—
|
10,291
|
5
|
10
|
11,556
|
9
|
5
|
151
|
47
|
5
|
3,536
|
12
|
—
|
1,497
|
13
|
20,445
|
—
|
7
|
9,605
|
22
|
7
|
8,745
|
39
|
10
|
6,416
|
14
|
1
|
3,125
|
24
|
—
|
1,172
|
39
|
2,349,386
|
13
|
11
|
1,787,574|47| 111739,269|46
|
5
|
751,620
|
28
|
21326,283
|
36j
|
11
|
98,4461
|
4I
|
Rou¬
lli
118
15
90
69
106
113
31
19
113
46
115
25
162
81
10
95
143
144
87
61
17
1
n»
- ' o
5 ^ 53 S-
M t
“d s. « S-
r- ^7-2
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
32
|
—
|
1,786
|
.32
|
—
|
—
|
466
|
32
|
12
|
10
|
2,255
|
9
|
16
|
—
|
2,834
|
10
|
6
|
5
|
1,947
|
—
|
25
|
—
|
29,368
|
22
|
22
|
—
|
10,400
|
—
|
32
|
—
|
3,257
|
20
|
16
|
—
|
3,942
|
—
|
16
|
—
|
4,309
|
43
|
16
|
—
|
47,315
|
33
|
32
|
—
|
52,415
|
13
|
40
|
-
|
|
—
|
16
|
—
|
27,228
|
26
|
—
|
—
|
8,772
|
2
|
9
|
5
|
1,059
|
5
|
—
|
—
|
132
|
26
|
32
|
—
|
142
|
—
|
9
|
—
|
565
|
43
|
10
|
|
|
|
|
—
|
19
|
—
|
13
|
—
|
|
—
|
32
|
—
|
2,867
|
40
|
Rrdr
266,822
209,712
253,909
177,141
232,130
320,421
318,000
199,518
206,150
248,973
215,872
218,098
134,794
183,716
115,374
40,817
80,040
128,600
92.334
33,178
90.334
81,133
27,050
31,935
1,780 9 81201,0851251 4 3,906,0611
13
P-
O
P-
s.
|
1-.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
18
|
-
|
16,863
|
11
|
9
|
21
|
6
|
36,108
|
40
|
4
|
12
|
10
|
3,969
|
30
|
1
|
11
|
7
|
246
|
2
|
8
|
5
|
5
|
922
|
44
|
9
|
42
|
1
|
27,858
|
21
|
1
|
—
|
-
|
10,230
|
4
|
—
|
29
|
3
|
18,111
|
1
|
6
|
43
|
2
|
1,523
|
12
|
11
|
39
|
2
|
4,845
|
18
|
2
|
45
|
11
|
40
|
32
|
—
|
5
|
1
|
1,168
|
38
|
8
|
—
|
-
|
379
|
43
|
1
|
27
|
1
|
1,108
|
14
|
2
|
8
|
10
|
5,368
|
27
|
11
|
11
|
8
|
2,555
|
18
|
—
|
4
|
10
|
269
|
15
|
—
|
25
|
—
|
2,348
|
25
|
7
|
33
|
11
|
2,067
|
16
|
1
|
1
|
—
|
1,620
|
24
|
—
|
41
|
0
|
3,746
|
36
|
4
|
38
|
2
|
963
|
45
|
—
|
5
|
3
|
|
|
|
20
|
—
|
1,836
|
44
|
7
|
<1
|
6
|
144,153|.39
|
8
|
O 3
2-»
p
pä
a s*
ra
2. ^
p c
c/q “
5*
C/Q
R:dr
143,272
127,343
199,961
130,211
174,434
134,456
225,500
77,668
125,593
42,242
91,536
88,934
68,322
64,655
26,515
27,012
14,215
269,714
174,123
86,165
25,978
99,244
43,404
27,489
2,487,997
|
|
|
Clerecie-Statens Underh;
|
11.
|
|
|
|
Pastorers.
|
0
SJ
►O
O
P
(7)
cn
|
Kyrko-Betjenings.
|
Summa.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
r.
|
68,514
|
40
|
_
|
11,792
|
18
|
—
|
9,899
|
40
|
—
|
90,207
|
0
|
—
|
71,222
|
26
|
4
|
18,147
|
4
|
10
|
9,266
|
39
|
2
|
•98,636
|
22
|
4
|
103,780
|
44
|
—
|
19,173
|
10
|
6
|
7,513
|
4
|
6
|
130,467
|
11
|
—
|
44,784
|
1
|
8
|
17,912
|
17
|
3
|
7,021
|
31
|
9
|
69,718
|
0
|
8
|
55,397
|
18
|
—
|
16,127
|
13
|
—
|
8,502
|
47
|
—
|
80,027
|
35
|
—
|
65,009
|
1
|
—
|
19,034
|
18
|
9
|
8,516
|
10
|
6
|
92,55.9
|
30
|
3
|
88,401
|
—
|
—
|
11,695
|
—
|
—
|
8,504
|
—
|
—
|
108,600
|
—
|
—
|
57,570
|
14
|
2
|
7,018
|
46
|
10
|
8,773
|
2
|
10
|
73,362
|
15
|
10
|
70,653
|
20
|
—
|
24,490
|
15
|
4
|
5,507
|
46
|
—
|
100,651
|
33
|
4
|
45,635
|
36
|
—
|
13,381
|
42
|
—
|
10,006
|
16
|
—
|
69,023
|
46
|
-
|
67,711
|
30
|
-
|
19,661
|
4
|
—
|
8,561
|
—
|
10
|
95,933
|
34
|
10
|
56,247
|
8
|
1
|
9,157
|
2
|
—
|
8,407
|
39
|
—
|
73,812
|
1
|
1
|
39,858
|
41
|
—
|
20,474
|
46
|
—
|
7,338
|
10
|
—
|
67,672
|
1
|
—
|
52,228
|
9
|
4
|
14,705
|
44
|
—
|
9,555
|
12
|
—
|
76,489
|
17
|
4
|
35,909
|
—
|
—
|
12,826
|
16
|
—
|
4,783
|
—
|
—
|
53,518
|
16
|
—
|
22,787
|
40
|
7
|
4,859
|
10
|
10
|
2,949
|
18
|
1
|
30,596
|
21
|
6
|
44,645
|
—
|
—
|
1,536
|
—
|
—
|
3,411
|
—
|
—
|
49,592
|
—
|
—
|
126,198
|
16
|
—
|
|
—
|
—
|
17,242
|
12
|
—
|
143,440
|
28
|
—
|
77,275
|
46
|
8
|
6,616
|
16
|
6
|
6,765
|
47
|
8
|
90,658
|
14
|
10
|
25,421
|
24
|
—
|
1,509
|
32
|
—
|
4,605
|
—
|
—
|
31,536
|
S
|
—
|
46,424
|
28
|
|
5,198
|
24
|
|
5,683
|
8
|
|
57,306
|
12
|
|
25,322
|
11
|
9
|
5,412
|
1
|
2
|
3,464
|
31
|
4
|
34,198
|
44
|
3
|
24,394
|
16
|
—
|
6,124
|
0
|
—
|
1,594
|
41
|
8
|
32,113
|
11
|
8
|
14,585
|
20
|
—
|
3,926
|
4
|
|
3,174
|
4
|
—
|
21,685
|
28
|
—
|
1,329,979
|
12
|
7
|
270,780
|
10
|
|
171,047
|
30
|
4I
|
1,771,802
|
4
|
u|:
|
C:
g;
C/q
R:dr
9,473
11,092
21,310
10.299
8,361
10,086
13.300
11,848
26,448
18,929
5,627
31,661
72,149
14,866
8,979
11,421
7,010
13,168
6,318
6,058
10,890
25,025
14,820
13,481
382,632
C/J
2 C-cr5
2:3 $
*1 p: O
■ p r*
s.
|
r.
|
Rrdr
|
s.
|
44
|
—
|
34,935
|
8
|
44
|
4
|
55,210
|
44
|
8
|
6
|
25,448
|
30
|
46
|
4
|
6,632
|
42
|
46
|
—
|
21,732
|
24
|
30
|
—
|
42,481
|
2S
|
—
|
—
|
41,600
|
—
|
43
|
4
|
22,817
|
7
|
46
|
—
|
14,284
|
23
|
16
|
|
|
|
|
|
|
8
|
—
|
33,000
|
—
|
19
|
—
|
43,696
|
31
|
32
|
9
|
37,629
|
4
|
21
|
—
|
47,469
|
—
|
12
|
—
|
26,577
|
—
|
44
|
11
|
7,704
|
44
|
—
|
—
|
521
|
—
|
46
|
—
|
34,018
|
14
|
24
|
9
|
21,243
|
46
|
16
|
—
|
14,765
|
—
|
|
|
10,050
|
|
|
|
|
19
|
10
|
6,639
|
19
|
12
|
—
|
13,895
|
12
|
45
|
8
|
29,937
|
4
1
|
2
|
5
|
592,290
|
8I
|
10
Rrdr
|
s.
|
r.
|
Rrdr
|
S.
|
1-.
|
Rrdr
|
56,861
|
32
|
—
|
21,190
|
40
|
-
|
736,186
|
86,942
|
29
|
—
|
35,758
|
26
|
7
|
804,383
|
46,449
|
40
|
—
|
22,566
|
3
|
5
|
842,710
|
16,130
|
7
|
—
|
26,601
|
33
|
4
|
517,421
|
35,376
|
32
|
—
|
33,169
|
45
|
9
|
679,596
|
50,899
|
-
|
—
|
23,617
|
41
|
6
|
793,527
|
44,000
|
—
|
—
|
18,769
|
44
|
—
|
952,000
|
41,700
|
30
|
—
|
14,743
|
47
|
6
|
570,193
|
56,037
|
39
|
10
|
34,446
|
37
|
10
|
720,621
|
37,554
|
42
|
—
|
28,863
|
—
|
—
|
584,782
|
24,000
|
—
|
—
|
20,620
|
—
|
—
|
572,226
|
49,182
|
25
|
—
|
25,078
|
28
|
—
|
629,108
|
44,143
|
39
|
6
|
35,503
|
.37
|
—
|
590,586
|
38,742
|
12
|
—
|
47,097
|
12
|
—
|
553,681
|
31,938
|
—
|
—
|
10,663
|
24
|
—
|
335,724
|
7,935
|
34
|
11
|
9,972
|
28
|
8
|
161,607
|
11,304
|
—
|
—
|
15,382
|
—
|
—
|
213,010
|
46,220
|
24
|
-
|
21,957
|
11
|
—
|
856,171
|
25,596
|
27
|
|
21,562
|
7
|
7
|
584,400
|
9,199
|
—
|
—
|
11,976
|
32
|
—
|
268,136
|
19,797
|
28
|
—
|
19,209
|
36
|
—
|
292,638
|
43,399
|
2.3
|
8
|
31,804
|
4
|
5
|
419,981
|
22,179
|
-
|
—
|
33,194
|
32
|
—
|
208,673
|
7,298
|
8
|
—
|
5,936
|
25
|
4
|
160,045
|
352,889
|
42
|
—
|
569,687
|
21
|
11
|
13,047,416
|
15
|
4
|
41
|
3
|
25
|
5
|
11
|
6
|
43
|
8
|
—
|
10
|
28
|
7
|
4
|
0
|
44
|
9
|
5
|
1
|
31
|
0
|
22
|
6
|
26
|
3
|
13
|
6
|
36
|
2
|
Anjnärlnin g .a r.
lro Wermlands Län upptager under Statsbi¬
drag 1 kolumn för Tredje Hufvud-Titelns bespa¬
ringar oell ett belopp häraf 329 R:dr 34 sk. 6 r:st.,
hvilka i Sammandraget ej blifvit införde, men sum¬
man af Statsbidrag för Länet har lemnats oförän¬
drad.
2:o Oå alla Tabellerne för Länen icke upp¬
taga lika rubriker för Bevillning efter 2:dra och
3:dje Artiklarne, tinnes i Sammandraget, i den fö¬
regående af dithörande kolumner, sammanslaget in-
fördt hvad som icke i Tabellerne blifvit särskildt
specificerad!.
3:° för Wermlands Län finnes ingen kolumn
i Tabellen upptagen för Tionde af Bruk, Bergverk
m. m., hvadan dithörande uppgift saknas.
4:o För Östergöthlands Län är anmärkt, att
beloppet af Augments-Räntorne godtgör Rusthål-
larnes kostnad med 52,000 R:dr, hvadan den i Ta¬
bellen och Sammandraget införde kostnad för Rust¬
ning och Rotering torde från 225,500 R:dr kunna
minskas till 173,500, samt summa Statsbidrag från
952,000 till 900,000 R:dr.
5:o För Elfsborgs Län är uppgift lemnad, att
utsädet af Bönor är 255A, Tunnor, samt medelaf-
kastningen deraf, sedan utsädet blifvit afdraget,
78lf7g Tunnor, samt för Norrbottens Län, att Re-
narnes antal utgör 77,250, hvilka uppgifter icke
äro i Sammandraget införde.
Gro Uti Sammandraget hafva Hemmantalsbrå-
ken blifvit förvandlade i decimaler, samt bråk af
Tunnor, utsäde och afkastning ökade eller minska¬
de till närmaste hela tal.
STOCKHOLM, 1840.
p. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckarr.
Sammandrag Länsvis af de Lamlshöfdinge - Embetenas Femårsberät feiser tor aren 1833 1887 åtföljande Tabeller f o r ii- a n d e t.
L U n.
Upsala
Stockholms
Skaraborgs
K ron öbergs
Jönköpings
Westmanlands . . . . .
Östergöthlands
Södermanlands . . . . .
Elfsborgs'
Calmar
Kopparbergs
Örebro , . „
Wermlands
Gefleborgs .......
Wester-Norrlands . . .
Westerbottens
Gottlands
Malmöhus
Christianstads
Blekinge
Hallands
Götheborgs och Bohus
Jemtlands . .
Norrbottens
S u m m a
Hemmantal.
3547,2f.
4036,19
4694.03
2808.03
3900,or,
2849,92
5484,94
3300.83
4192,41
3365,10
1804,70
2837,17
1764.84
2105,34
4261,95
4553,98
5757,
3985,85
4674.10
3016,77
6851,50
4125,14
6374.11
4861,94
2963,25
1804,70
Utsäde af
4,493
6,990
11,850
9,835
11,002
6,199
18,531
8,858
17,095
15,242
823
7,024
6,245
10,977
10,565
4,985
3,030
12,675
11,730
6,050
5,445
10,442
5,188
3,387
63987,331 74227,52 208,661
1608,72
|
1658,95
|
|
802,09
|
1098,
|
1164,08
|
4068,2S
|
4297,58
|
2990,66
|
3599,77
’
|
1083,
|
1091,58
|
2914,64
|
3556,75
|
2874,96
|
3268,83
|
12,33
|
920,19
|
624,42
|
637,29
|
39,931
23,461
29,892
27,414
15,034
19,493
22,105
31,000
23,387
13,565
38,316
10,300
19,870
11,254
5,652
2,309
1,141
13,280
29,007
32,311
13,932
10,266
6,843
474
252
21.551
15,036
10,109
20,340
8,365
8,443
20,000
5,008
10.897
31,625
8,400
2,821
2,894
14.898
19,441
12,433
8,113
59,931
35,814
11,957
20.551
19,514
9,156
17,897
w
3,091
4,994
78,687
4,990
46,194
4,324
7,200
2,440
63,407
5,419
29,300
15,643
70,150
5,860
2,464
109
521
26,666
11,171
3,553
18,626
32,918
1,368
156
22,871
Medelafkastning sedan utsädet är afdraget.
16,133
32,644
32,640
20,357
38,053
13,171
35,000
21,701
58,415
4 $861
14,OCX)
19,027
23,735
16,290
9,629
6,541
10,592
46,292
46,847
31,854
20,931
24,143
8,637
1,316
129,077
174,732
138,930
50,870
93,973
117,341
165,000
158,718
70,170
222,896
61,800
113,991
72,597
37,219
19,491
5,261
51,883
201,583
176,994
78,558
37,934
52,879
1,713
924
129,(XX)
81,582
38,920
69,695
29,272
42,455
115,000
33,793
34,474
142,260
50,400
13,392
9,552
70,317
96,831
38,000
28,903
287,916
170,408
49,751
66,819
92,142
30,697
49,154
ti
17,580
26,931
233,862
18,354
140,815
20,322
35,000
13,535
179,238
24,381
131,850
55,708
211,849
24,329
9,831
652
1,956
101,209
54,300
18,015
56,405
128,206
3,647
28,708
15,319
79,544
22,162
42,041
27,517
128,000
15,779
88,393
2,570
82,350
22,555
9,022
22,331
12,061
2,430
699
45,080
30,508
5,916
42,225
43,467
3,495
93
9,573
16,004
16,931
I,532
2,944
5,507
24,000
10,511
II,304
5,160
5,500
6,866
3,885
6,657
5,849
648
110,394
24,244
6,925
1,757
27,879
1,824
400,5581395,194j 439,0951189,9521 65,225 596,809 240,7151 2,241,534 1,770,7331 1,507,9751763,2021295,894
101,36
200,442
196,362
136,440
231,723
76,284
240,000
153,451
357,302
293,158
63,000
114,113
159,413
77,053
67,553
31,288
49,608
331,439
435,813
270,952
149,872
211,050
35,036
8,195
17,483
22,035
27,082
8,845
13,140
11,710
20,750
12,205
20,302
21,997
14,100
9,437
11,885
11,647
11,142
5,414
9,950
39,285
34,607
9,269
13,131
17,820
6,990
4,696
Underhullne kreatur.
6,729
7,503
29,731
17,061
22,810
8,789
24858
18,100
15,235
23,684
1,700
12,842
3,731
1,108
1,891
1,477
4,430
23,426
17,397
12,440
6,786
2,747
1,548
439
28,660
39,226
58,863
46.924
54,561
27,788
52,100
33,601
66.925
55,862
47,800
41,306
47,083
47,472
40,518
22,131
11,744
34,552
43,368
24,852
38,624
42,937
23,679
18,916
13,510
11,840
33,677
27,778
32,013
14,931
17,604
16,726
27,483
29,749
15,000
15,705
15,347
10,367
9,017
5,520
8,029
26,276
34,843
17,745
18,560
23,693
9,011
4,446
59,693
68,894
108,057
64,682
87,141
32,018
75,949
59,362
81,257
92,937
8),000
45,679
62,216
49,118
45,734
31,208
37,799
67,890
73,543
32,653
55,016
68,381
39,898
37,249
30,6(5
25,975
43,533
22,226
20,958
17.608
36.608
30,423
28,690
30,579
8,500
15,138
19.010
8,788
3,949
4,081
4,954
42,519
51,065
30,079
12.011
15,289
2,592
612
S
s-
16 —
12 1
Ridr
18,749,207
24,706,045
22,765,650
9,513,684
11,564,551
16,032,262
27,474,678
15,230,193
18,049,09
16,453,149
14,169,053
13,665,494
21,539,716
11,814,391
8,333,620
3,222,750
4,028,049
24,46 5,9 / 0 —
14,802,552'-
10,470,3901-
7,819,167
14,377,011
1,837,910
2,475,529
a4 —
Rith-
27,133
38,467
56,806
32,613
43,854
28,474
54,465
34,945
62,367
51,802
29,943
38,002
55,714
33,026
27,735
12,146
12,845
61,457
50,445
21,997
28,575
41,535
13,818
10,798
29 —
Bevillning efter 1830 oell 1835 arens Förordningar.
Fran 2ulra
till och med
8 ss-
■7 8
8,648 47
Efter 2:dra Art.
Frän och med
21 till o. med
36 i 1830 ars
samt f. o. m.
21-35 i 1835
ärs.
R:dr
46,896
65,413
51,179
22,692
26,985
38,643
66,603
41,059
48,736
41,343
32,191
37,131
50,075
33,929
20,681
8,881
9,454
62,282
41,740
22,543
38,820
4,204
Frän oell med
37 t. o. m. 40
§ i 1830 ärs
samt 36-39 §
i 1835 ärs.
10
Rid
90
|
S.
45
|
705
|
IS
|
781
|
28
|
329
|
47
|
247
|
17
|
702
|
14
|
1,812
|
29
|
792
|
6
|
1,633
|
43
|
1,265
|
24
|
|
|
|
|
89
|
11
|
Rith-
lO 11 6
83 15
293 37
3
5 35
263 43 11
6 —
23
ti
35
R:dr
19,327
34,309
26,823.
22,314
20,603 -r>
20,122 15
45,588 'O
31,417 56
39,84.9 24
37,259 19
19,287 29
20,409 71
21,675 4
9,546 22
6,048 29
1,581 26
10,745 45
67,856 46
. 55,994 34
24,929 30
12,491 35
13,838 2<
2,876 -
997 27
3,990,914|374,922 265,462)949,292 438,870 1,459,374|505,8021164,192|| 333,560,123]29 5||868,939|l5|il| 93,889| 3|—1811,495|i9| 7| 9,0921 | — 39|47 0|565,905
Ständige Räntor.
Summa.
|
=-i
KS
0 —
tö 3 £,
::3 5
S- S er
ta i-1 cn
. <-*- i
U
~ g
1 g.
|
K
-t
o
B
0
1
H
o’
|
Afrad.
|
Mantalspen¬
ningar.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
Ridr
|
S.
|
r.
|
Rith-
|
s.
|
r.
|
R:dr
|
s.
|
r.
|
Rith¬
|
s.
|
96,559
|
24
|
7
|
70,695
|
45
|
4
|
52,897
|
12
|
2
|
127,806
|
4
|
6
|
io,840
|
12
|
143,576
|
32
|
7
|
109,443
|
44
|
2
|
28,801
|
43
|
7
|
52,926
|
37
|
9
|
14,984
|
8
|
138,627
|
45
|
11
|
125,129
|
14
|
8
|
46,351
|
5
|
5
|
51,230
|
17
|
8
|
22,486
|
26
|
80,439
|
18
|
7
|
90,015
|
17
|
1
|
39,034
|
47
|
il
|
28,137
|
28
|
—
|
12,784
|
—
|
93,440
|
6
|
t;
|
140,551
|
32
|
6
|
42,498
|
29
|
o
|
23,852
|
27
|
10
|
17,631
|
31
|
91,145
|
2
|
8
|
87,170
|
43
|
4
|
56,124
|
34
|
3
|
133,417
|
44
|
10
|
11,225
|
28
|
172,000
|
—
|
-
|
129,800
|
—
|
—
|
58,987
|
23
|
—
|
91,036
|
—
|
—
|
22,340
|
46
|
110,422
|
25
|
3
|
51,950
|
29
|
10
|
40,779
|
40
|
4
|
86,303
|
27
|
1
|
13,921
|
36
|
155,484
|
5
|
(l
|
104,850
|
19
|
3
|
27,325
|
42
|
6
|
37,162
|
13
|
5
|
24,783
|
36
|
134,349
|
31
|
7
|
170,413
|
30
|
5
|
26,436
|
26
|
3
|
21,679
|
6
|
9
|
19,845
|
12
|
85,595
|
19
|
2
|
109,125
|
39
|
9
|
44,912
|
31
|
7
|
1,201
|
21
|
4
|
12,356
|
36
|
97,475
|
25
|
1
|
103,871
|
7
|
11
|
29,684
|
24
|
9
|
13,634
|
39
|
—
|
13,772
|
20!
|
129,661
|
35
|
t;
|
72,25 8
|
18
|
10
|
26,076
|
14
|
6
|
13,654
|
34
|
8
|
16,395
|
«
|
79,537
|
24
|
1
|
90,782
|
26
|
6
|
32,510
|
28
|
7
|
16,030
|
25
|
6
|
13,190
|
_l
|
56,810
|
8
|
1
|
02,758
|
7
|
9
|
32,536
|
32
|
3
|
333
|
8
|
9
|
7,395
|
32
|
23,591
|
10
|
1
|
12,772
|
11
|
5
|
10,519
|
26
|
9
|
11,393
|
45
|
7
|
3,271
|
21
|
34,676
|
12
|
4
|
56,470
|
21
|
11
|
|
—
|
—
|
16,410
|
40
|
10
|
5,077
|
36
|
196,702
|
28
|
2
|
40,255
|
6
|
1
|
54,588
|
25
|
4
|
1,524
|
20
|
—
|
24,487
|
36
|
150,495
|
20
|
7
|
31,671
|
25
|
1
|
32,712
|
33
|
3
|
983
|
19
|
6
|
19,846
|
—
|
73,637
|
46
|
|
11,383
|
1
|
—
|
8,338
|
—
|
—
|
1,473
|
—
|
—
|
8,936
|
36
|
65,123
|
36
|
6
|
51,161
|
45
|
il
|
14,608
|
19
|
6
|
9,826
|
40
|
4
|
11,246
|
36
|
97,571
|
44
|
■ 7
|
45,146
|
10
|
9
|
13,241
|
32
|
1
|
5,032
|
39
|
4
|
12,801
|
28
|
22,015
|
37
|
—
|
10,291
|
5
|
10
|
11,556
|
9
|
5
|
151
|
47
|
5
|
3,536
|
12
|
20,445
|
—
|
7
|
9,605
|
22
|
7
|
8,745
|
39
|
10
|
6,416
|
14
|
1
|
3,125
|
24
|
2,349,386
|
13
|
11
|
1,787,574
|
47 j 111739,269
|
46
|
5
|
751,620
|
28
|
21326,283
|
361
|
10
“r
w T 3
=-a
K- Bi 3
u
s- =
Cjq 2-
r>
R:dr
2,684
2,971
6,441
4,244
5,579
3,007
5,322
3,273
8,067
6,176
914
4,604
6,383
3,812
3.497
1,790
1,853
7,459
6,411
2,960
3,429
4,892
1.497
1,172
98,446
O
C:
O
p
c o
Hfi
B* 2 3 «
p: —-
Rau¬
ol
118
15
90
69
106
113
31
19
113
46
115
25
162
81
10
95
143
144
87
61
17
1
CT3 O
5ÖP-
5 ta
k; % ■.
4 1
s.
|
r.
|
Rull-
|
s.
|
32
|
—
|
1,786
|
.32
|
—
|
—
|
406
|
32
|
12
|
10
|
2,255
|
9
|
16
|
—
|
2,834
|
10
|
6
|
5
|
1,947
|
—
|
25
|
—
|
29,368
|
22
|
22
|
—
|
10,400
|
—
|
32
|
—
|
3,257
|
20
|
16
|
—
|
3,942
|
—
|
16
|
—
|
4,309
|
43
|
16
|
—
|
47,315
|
33
|
32
|
—
|
52,415
|
13
|
40
|
—
|
|
—
|
16
|
—
|
27,228
|
26
|
—
|
—
|
8,772
|
2
|
9
|
5
|
1,059
|
5
|
—
|
—
|
132
|
26
|
32
|
—
|
142
|
—
|
9
16
|
—
|
565
|
43
|
|
—
|
19
|
—
|
13
|
—
|
|
—
|
32
|
—
|
2,867
|
40
|
»I
|
81201,085 J
|
25|
|
v>
B
Ridr
|
s.
|
r.
|
Rltlr
|
s.
|
266,822
|
18
|
-
|
16,863
|
It
|
209,712
|
21
|
6
|
36,108
|
40
|
253,909
|
12
|
10
|
3,969
|
30
|
177,141
|
11
|
7
|
246
|
O
|
232,130
|
5
|
5
|
922
|
44
|
320,421
|
42
|
1
|
27,858
|
21
|
318,000
|
—
|
—
|
10,230
|
4
|
199,518
|
29
|
3
|
18,111
|
1
|
206,150
|
43
|
2
|
1,523
|
12
|
248,973
|
39
|
2
|
4,845
|
18
|
215,872
|
45
|
11
|
40
|
32
|
218,098
|
5
|
1
|
1,168
|
38
|
134,794
|
—
|
-
|
379
|
43
|
183,716
|
27
|
1
|
1,108
|
14
|
115,374
|
3
|
10
|
5,368
|
27
|
40,817
|
11
|
8
|
2,555
|
18
|
80,040
|
4
|
10
|
269
|
15
|
128,600
|
25
|
—
|
2,348
|
25
|
92,334
|
33
|
11
|
2,067
|
16
|
33,178
|
1
|
—
|
1,620
|
24
|
90,334
|
41
|
9
|
3,746
|
36
|
81,133
|
38
|
2
|
963
|
45
|
27,050
|
5
|
3
|
|
~ |
|
31,935
|
20
|
—
|
1,836
|
“j
|
1,906,061
|
11
|
6
|
144,153
|
391
|
9
1
6
11
o