BIHANG
TILL
VID
Laetima Riksdagen i Stockholm
Ar 184©.
ASWMBA
liS ^tfftelmngen:
Rikets Ständers Revisorers samt Juslilice-Ombndsmans
m. fits till Rikets Ständer afgifne Berättelser.
3^
i
Rikets Högloft Ständers Revisorers
År 1839 affiifne
et å itel# c,
om den samma år verkställde granskning af
Stats-'Verkets samt andra af allmänna medel
bestående Fonders tillstånd, styrelse
oell förvaltning,
jemte
deraf föranledda underdåniga utlåtanden till
Kongl. Maj:t
£fc€>€&tj©£Jlt, 1840.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner,
Kongl. Boktryckare.
%
_
INNEHÅLL.
Inledning Pag, j.
Kongl. Stats-Contoret, rörande Stats-Verket 2.
Allmänna Magasins-Ärenderne „ 35.
Chartas-Sigillatae-Verket „ 49.
Avesta Krono-Inspection „ 52.
Mynt-Verket „
Controll-Verket . „ 61.
„ Post-Verket w 62.
„ Sundhets-Collegium 64.
„ Tull-Verket 66.
., Nummer-Lotteriet med Brudgåfvo-Fonden „ 74.
„ Convoy-Commissariatet . 77.
„ f. d. Quarantaines-Commissionen . „ 84.
Artilleri-Afdelningen 86.
Fortifications- d:o 90.
Topografiska Corpsen „ 92.
Militise-Boställs-Cassan 93.
TJ.trednings-Afdelningen „ 96.
Anslaget för Bevärings-Manskapets Vapenöfningar „ 99.
Dito för Exercitie-Sqvadronerne „ 100.
Wadstena Krigsmanshus-Cassa „ 101.
Särskilte medel i och för kostnaderne till de förstärkta Garnisonerna å
Waxholm och Carlsten Jt 103.
Kongl. Krigs-Academien „ 104.
1829 års Mötes-Passevolance-Fond „ 106.
Nya Mötes-Passevolance-Fonden „ 108.
Tross-Passevolance-Fonden ,,114.
Allmänna Garnisons-Sjukhuset
|
Pag.
|
116.
|
Extra Anslagen till Försvars-Verkets islåndsättande till lands
|
|
117.
|
Dito dito till sjös
|
??
|
122.
|
Förvaltningen af Sjö-Ärenderne
|
J?
|
123.
|
Styrelsen öfver Ekeplanteringarne * . . .
|
V
|
137.
|
Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning
|
V
|
139.
|
Invalid-Inrättningen
|
?>
|
143.
|
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet
|
|
146.
|
Stockholms Stora Barnhus
|
?>
|
149.
|
Civil-Statens Pensions-Cassa
|
|
154.
|
Armeens d:o.
|
|
156.
|
Kongl. Öfver-Intendents-Embetet
|
|
157.
|
Redogörelsen för Slottsbyggnads-Anslaget
|
|
159.
|
Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket . . .
|
|
160.
|
Anslagen för Stuterierne m.
|
J?
|
168.
|
Salpeter-Fonden ^ .
|
|
176.
|
Särskildte Hemställanden
|
??
|
182.
|
Bilagor:
|
|
|
N:o 1. Sammandrag af Capital-räkningen till 1836 års Riks-Hufvudbok.
|
|
|
]V:o 2. d:o af d:o till 1837 års dito.
|
|
|
Underdåniga Utlåtanden till Kongl. Maj:t:
|
|
|
af Kongl. Stats-Conloret, angående Siats-Verket
|
|
185.
|
„ Allm. Magasins-Ärenderne
|
|
203.
|
Öfver-Directeurs-Embetets vid Kongl. Mynt- och Controll-Verket .
|
|
210.
|
(De underdåniga utlåtanden, hvilka af öfrige Verk och Auctoriteter afgifvas,
komma, så fort tryckningen af desamma hinner verkställas, att särskilt åtfölja Stats-
Tidningen.)
I följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 13 Juni innevarande år
samt Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorers fattade beslut, haf¬
va undertecknade sammanträdt och företagit Revision utaf Stats-Verkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren
1836 och 1837, samt få, efter fullbordandet deraf, nu till Rikets Stän¬
der afgifva den Berättelse, som uti 21 § af Kongl. Maj:ts för Revisorer-
ne den 27 Februari 1830 utfärdade Instruction är föreskrifven.
Vid början af denna förrättning hafva Revisorerne från nedannämn-
de Verk och Inrättningar fått emottaga så beskaffade Berättelser och
General-Sammandrag, om tillståndet och förvaltningen af de åren 1836
och 1837 till vederbörandes disposition stälde medel, hvilka i 9 och 10
§§ af Instructionen omförmälas, nemligen:
från Kongl. Stats-Contoret, för Stats-Verket, Chartae-Sigillalee-Ver¬
ket, Allmänna Magasins-Ärenderne samt Mynt-och
Controll-Verken.
» » Gener al-Tull-Sty reisen.
s 0 Öfver-Post-Directeurs-Embetet.
1) » Convoy-Commiss ariatet.
» Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning.
# Kongl. Nummer-Lotteri-Directionen.
» » Sundhets-Collegium.
» Directionen öfver Civil-Statens Pensions-Inrättning.
» Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar i
Riket.
» » Seraphimer-Ordens-Gillet.
* » Krigs-Collegium.
» » Förvaltningen af Sjö-Arenderne.
» » Directionen öfver Arméens Pensions-Cassai
t » D:o öfver Invalid-Inrättningen.
frän Kongl. Directionen öfver Garnisons-Sjukhuset:.
a a Comitén för Salpeter-Ärenderne.
» » f. d. Quarantaines-Commissionen.
Lika med hvad vid föregående Stats-Revisioner ägt rum, upptages
nu, serskildt för hvarje Verk eller Inrättning, det under gransknings-
förrättningen befunne förhållande.
Kongl Stats-Contoret.
Dess forvaltningsåtgärder stödja sig på dit aflåtne Kongl. Bref och
de fastställde Riks-Staterne samt redovisas specielt genom Embets-Ver-
kets Protocoller, Registratur, Special-Stater, Memorialböcker och Kongl.
Räntekammarens Hufvudböcker, med dertill hörande Verificationer, hvil¬
ka Hufvudböcker blifvit i Kongl.. Kammar-Rätten granskade för båda
Revisions-åren med anmärkningar.
Angående Stats-Verkets tillstånd på det hela äro upprättade och
härvid under N:ris 1 och 2 fogade Sammandrag öfver Riks-Hufvudböc-
kernes Capital-Räkningar för åren 1836 och 1837; —- och meddelas,
deröfver tillika, för berörde år,, följande summariska framställning:
År 18 3 6.
Debet.
Tillgångar och Fordringar vid årets början, sedan
Skulderne afdragits .......... 4,675,845: 9. —
Inkomster: Debiterad Uppbörd . . 10,887,747:22. 8.
Stats-fyllnads-Summa .. 1,145,190:— —
Brist i Stals-Regleringen 29,916:39. 3.
Extra Stats-Reglerings-
Anslaget 160,000: 12,222,854:13. u.
Öfverlåtelse af Fastigheter från Allmänna Magasins-
Fonden. . ., . « 4,395: io. —
Återdebitering af såsom Statsutgifter afförde Förskot¬
ter och Lån . „ .. .. ., .. .. ., 62,606:38. 8.
Summa Rxlr B:co 16,965,701: 23. 7.
— 3 —
Credit.
Afkortning å Inkomsterne . . ..... : ; . . 590,739:27. so.
Utgifter utom Riks-Staten. . . . 124,134:24.6.
enligt 1836 års Riks-Stat. 11,117,387:34.7.
enligt Extra Stats-Regle-
rinSen • 261,250:38. 4. 11,502/773: 1. 5.
Afskrifning af redoviste eller ersatte Förskott samt
liqviderade Lån , 333,317: 41. -
Ökade Reservationer 443:17. —
Tillgångar och Fordringar vid årets slut, sedan Skul-
derne blifvit afräknade ., . . 4,538,427:32. 4.
Summa B:co R:dr 16,965,701:23. 7.
Ar 1 8 3T.
Debet.
Tillgångar och Fordringar vid årets början, sedan
Skulderne afräknats 4,538,427:32. 4.
Inkomster: Debiterad Uppbörd . . 11,683,258: 9.—
Stats-fyllnads-Summan . 1,145,190:
Extra Stats -Reglerings-
Anslaget . .... 161,618: 36. — 12,990,066: 45. —
Återdebitering af såsom Stats-Utgifter afförde Förskot¬
ter och Lån 94,503: 31. 1.
Summa B:co R:dr 17,622,998:12. 5.
Credit.
Afkortning å Inkomsterne' 557,348:14. 7.
Utgifter: utom Riks-Staten . . . 135,951:40.10.
enligt 1837 års Riks-Stat 11,300,694:40. 4.
enligt Extra Stats-Regle-
ringen 213,941:33. 4. 11,650,588:18. 6.
Öfverskott af Besparingar till Rikets Ständers Riks-
gälds-Contors disposition 621,068:15. 1.
Transport B:co R:dr 12,829,005:.- 2.
4 —
Transport B:co R:dr 12,829,005: — 2.
Afskrifningar af redoviste och ersatte Förskott samt
liqviderade Lån 125,054:23. 1.
Ökade Reservationer 202,474: 23. ii.
Tillgångar och Fordringar vid årets slut, sedan Skul-
derne derifrån blifvit afdragne ...... 4,466,464:13. 3.
Summa B:co R:dr 17,622,998:12. 5.
Ofvanstående Netto-balancer vid slutet af omförmälte år utgöra ziffer-
benämningen på de allmänna tillgångar, hvilka, under titel: Statsmedel, i
Riks-Hufvudboken äro bokförde såsom förvaltade af Kongl. Stats-Contoret
med derunder i detta hänseende lydande Verk och Inrättningar, sedan likväl
afräknats allt hvad som tillhör den årliga Stats-Regleringen äfvensom enskildt
de så kallade Förvaltande Verken. Denna Fond, i Kongl. Stats-Contorets
underdåniga utlåtande i anledning af 1837 års Revisions-Berättelse be¬
nämnd: ”Stats-Verkets Reserv-Fond” kan anses för sig bestående och,
skiljd så väl ifrån de Förvaltande Verkens, i Riks-Hufvudboken intagne,
enskildta tillgångar, som ifrån årliga Stats-Regleringen, hvars resultater
för hvarje år ingå uti Riks-Hufvudbokens utbalnncerade skuldbelopp.
Berörde Fond bidrager likväl att hålla Stals-Regleringsfonden sol vent,
sålunda, att, då beräknade inkomsterne, t. ex. för år 1839, till större
delen inflyta först år 1840, bestrider Reservfonden, eller kanske rät¬
tare Grundfondenj under tiden småningom 1839 års utgifter, intilldess
vid calender-årels slut förskotterne uppgått till så stort belopp, som af
beräknade inkomsten vid nämnde tidpunkt ännu ej influtit, jemte den
del af öfverskotterna, som bör ersätta bristerna i Förslags-Anslagen, —
allt efter afdrag utaf vid årets slut ännu återstående utgifter. Detta
förhållande förklarar hvarföre den vid Calender-årets slut utestående
Kronoupbörden, hvilken egentligen synes tillhöra Stats-Regleringsfonden,
likväl ingår bland Grund-Fondens tillgångar. Sistnämnde fond innefat¬
tar sålunda ett Rörelse-Capilal för Stats-Reglerings-Fonden, motsvarande
hvad i andra länder af den sent inflytande tillgången rörlig-göres genom
assignationer, vare sig räntebärande eller ej. Hela Grund-Fonden är
dock icke rörlig. En stor del deraf är för längre tider fästad, dymedelst
att han blifvit nedlagd i fastigheter, inventarier, fordringar, hvilkas ut¬
redning erfordrar tid 0. s. v. Rörligheten, som alltid omvexlar, är störst
när föregående årets Kronoupbörd indrifvits. Äfven de öfrige, ej rörlige
ansedde tillgångarne omvexla ständigt till deras belopp, så att t. ex. span-
målslagret, utestående upbörden, fordringarne i allmänhet, förskotter¬
ne m. m. äro stundom större, stundom mindrej — hvadan Capitalets
form blifVer beständigt olika. Enligt nedanstående Tabell har denna
ombytlighet den 31 December å der anmärkte fem år, det vill säga,
vid fem tidpunkter, förhållit sig som följer:
Tabell
öfver Stats-Verkets tillgångar den 3i December nedannämnde år, deruti de hos
Förvaltande Verk befintliga tillgångar blifvit uteslutne och endast Stats-
Verkets d. v. s. under Stats-Contoret hörande tillgångar upptagits, varande det
slutligen afdragne skuldbeloppet efter enahanda grund uppfördt, nemligen:
|
1833.
|
1834.
|
1835.
|
1836.
|
1837.
|
Contante Behållningar
|
408,919
|
33
|
1
|
357,741
|
20
|
3
|
600,609
|
47
|
2
|
673,807
|
17
|
6
|
393,478
|
21
|
11
|
Bergseffecter
|
39,763
|
16
|
2
|
40,448
|
44
|
5
|
50,692
|
5
|
—
|
21,982
|
22
|
8
|
43,326
|
36
|
6
|
Fastigheter
|
303,684
|
39
|
11
|
310,338
|
36
|
4
|
309,626
|
45
|
—
|
313,522
|
7
|
—
|
312,401
|
15
|
—
|
Inventarier och Materialicr . . .
|
17,240
|
7
|
3
|
18,879
|
4
|
9
|
21,037
|
4
|
—
|
20,467
|
1
|
7
|
21,606
|
12
|
9
|
Spanmål och Proviant
|
188,940
|
24
|
9
|
143,038
|
11
|
2
|
82,593
|
14
|
1
|
71,572
|
39
|
9
|
65,270
|
27
|
10
|
Fordringar
|
1,069,653
|
41
|
2
|
613,483
|
31
|
7
|
739,855
|
22
|
11
|
679,916
|
33
|
7
|
552,173
|
18
|
5
|
Utlante medel
|
48,708
|
36
|
8
|
47,573
|
32
|
—
|
45,473
|
16
|
—
|
39,341
|
24
|
5
|
43,S04
|
38
|
5
|
Utestående Krono-Uppbörd:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lefverérad inom Räkenskaps¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
året
|
2,622,038
|
14
|
11
|
2,753,455
|
43
|
2
|
2,770,432
|
43
|
8
|
3,021,700
|
2
|
6
|
3,289,747
|
12
|
11
|
Resterande vid dess slut. . . .
|
342,653
|
10
|
4
|
347,031
|
—
|
1
|
360,824
|
29
|
2
|
506,220
|
39
|
—
|
509,542
|
25
|
8
|
Förskotter
|
1,301,712
|
13
|
—
|
1,433,217
|
43
|
5
|
1,437,576
|
—
|
8
|
1,015,335
|
21
|
10
|
849,322
|
36
|
—
|
Anmärkte Poster
|
13,700
|
19
|
3
|
15,278
|
26
|
7
|
14,638
|
5
|
3
|
15,580
|
20
|
11
|
14,854
|
14
|
8
|
Proprie Balancer
|
50,884
|
22
|
8
|
50,054
|
6
|
1
|
53,161
|
46
|
5
|
43,716
|
23
|
—
|
•36,898
|
29
|
11
|
Summa
|
6,407,899
|
39
|
2
|
6,130,541
|
11
|
10
|
6,486,521
|
39
|
4
|
6,423,163
|
13
|
9
|
6,132,427
|
2
|
—
|
Afgår Skuld
|
1,683,831
|
30
|
2
|
1,519,162
|
29
|
2
|
1,810,676
|
30
|
4
|
1,884,735
|
29
|
5
|
1,665,962
|
36
|
9
|
Netto tillgång
|
4,724,068
|
9
|
-
|
4,611,378
|
30
|
8
|
4,675,845
|
9
|
-
|
4,538,427
|
32
|
4
|
4,466,464
|
13
|
!3
|
— 6 —
Fluctuationen i Grund-Capitalets totalbelopp, hvilket belopp, då
den årliga Stats-Regleringen är beräknad att draga alla Stats-Verkets
utgifter, i allmänhet synes böra vara sig alltid likt till ziffran, kan an¬
tagas hafva under ofvannämnde år härledt sig ifrån följande omständig¬
heter :
l:o Att Stats-Verkets, d. v. s. Stats-Reglerings-Fondens inkomster
i Riks-Staten blifvit beräknade, icke efter debiteradt utan efter behållet
belopp, hvaraf följer: u) att inkomsternes restantier för ett löpande år
icke tillförts Stats-Regleringsfonden utan i stället ökat grundcapitalet;
samt b) att restantierne för de föregående åren, på nämnde sätt tillag-
de Grundcapitalet, i den nion desamma definitift afförts eller, såsom
injlutna, tillgodoförts Stats-Regleringsfonden, minskat Grundcapitalet;
2:o Att, enligt praxis, å Stats-Utgifts-Titlarne afförts summor,
hvilka blott förskottsvis blifvit ulbetaldte och hvilka derföre sedermera,
uppdebiterade å grundcapitalet, ökat, men vid afskrifning eller ersätt¬
ning, minskat detsamma;
3:o Att de å Hufvud-Tillarne uppkomne Brister, som icke af Stats-
Regleringsfonden blifvit ersatte, minskat, men besparingar åter, till godt¬
görande af dylike brister, ökat Capitalet;
4:o Att en utgift, anordnad enligt 1809 och förre årens Riks-Stater,
efter praxis, afförts å Grund-Capilalet; samt
5:o Att öfverlåtelser af fastigheter och inventarier skett emellan
Stats-Verket och Allmänna Magazinsfonden, hvarigenom Grund-Capitalet
blifvit ömsom minskad t och ökadt.
Enligt hvad Revisorerne förmoda, synes denna fluctuation, till vin¬
nande af ett för Reserv-Fonden naturligt skick, kunna häfvas;
I) Om Restantierne, sorn egentligen tillböra Stats-Regleringsfonden,
uti Räkenskaperne till denna hänfördes, då de nu något oegenteligt påföras
grundcapitalet, dit samma restantier, efter nuvarande förhållanden, höra,
så länge de existera såsom blotta fordringar, men hvilket capital de frångå
vid definitiv afföring eller realisering; — och inverka de i båda sednare
fallen på Stats-Regleringsfonden;
II) Om Förskotter aldrig affördes å Stats-Utgifts-Titlarne förr än
de blifvit sluteligen redoviste;
j — 7 —
III) Om Brister, som hvarken af Stats-Regleringens öfverskott eller
Riksgälds-Contoret godtgöras, balancerades tili dess deras ersättande eller
afskrifning kunde i vederbörlig ordning verkställas; och
IV) Om Utgifter för 1809 och föregående åren å Stats-Begleringens
öfverskott blefvo afförde..
Med iakttagande häraf äfvensom af den hittills följda praxis, att
Stats-Regleringsfonden påföres alla Stats-Verkets utgifter, skulle Grund-
Capitalet höjas, troligen endast och allenast genom bokföring af förr ej
bokförde, redan existerande, tillgångar, och sänkas genom de i dessa
bokföringsvärden uppkommande förändringar, hvilka, enligt deras natur,
icke kunna påföras Stats-Regleringsfonden, t. ex. fastigheters förändrade
värden.—Varande för verkställighet häraf nödigt, att, uti Rikets Stän¬
ders Stat, Stats-Verkets eller Stats-Regleringsfondens inkomster beräknas
efter debiterad t, ej efter behållet, belopp, samt att å motsidan, efter
beräkning utaf afkortning (dit äfven den så kallade Anordning utom
Stat kan hänföras) blott sådanc utgifter calculeras, sorn utgöra ren för¬
lust för capital, icke sådane, som innebära blott en capitalets formför¬
ändring; — Rikets Ständer alltid öppet lemnadt, att i afseende på detta
sednare slags utgifter meddela de föreskrifter, som kunna anses behöflige.
Grund-Capitalets hufvudstyrka synes hafva uppkommit genom de
tillgångar, sorn, ehuru icke disponibla vid 1810 års Stats-Reglering, lik¬
väl då verkeligen funnos och uti vederbörliga räkenskaper balancerades,
samt sedermera småningom, dels medelst ersättning och dels genom af-
föring å de då och derefter beviljade Anslagen blifvit åter rörlige. Så¬
som bidragande till Capitalets ökande torde jemväl kunna hänföras den
omständigheten, att Öfverskotter vid Stats-Regleringar före år 1816 dit
ingingo, äfvensom att Allmänna Magasins-Fondens fastigheter och inven¬
tarier dit öfverlåtits till större belopp än Stats-Verket aflemnat.
Stats-Verkets till lliks-Staten behällne Inkomster.
Ordinarie Inkomster: År 1836.. År 1837.
Ordinarie Ränta ....... 2,390,340:23. 6. 2,504,317: i. i.
Afrads Spanmål 269,229:28.— 307,578:25. i.
Tionde d:o ....... 798,105:30. 3. 924,504:36. 2.
Tionde Spanmåls lösen efter bestäm¬
da priser 4,889: 8. io. 4,848: 45. io.
Transport 3,462,564:42. 7. 3,741,249: 12. 2.
Transport
|
3,462,564:42.
|
7.
|
3,741,249:
|
12.
|
2.
|
Arrende-Medel
|
117,043:22.
|
7.
|
133,025:
|
18.
|
3.
|
Silfver - Tionde , Myntare-Lön och
|
|
|
|
|
|
Slagskatt .........
|
9,313: 33.
|
8.
|
9,350:
|
8.
|
4.
|
Koppar-Ränta och Slagskatt . . .
|
47,989: 23.
|
4.
|
46,702:
|
26.
|
10.
|
Avesta Koppar- och Manufactur-Tull
|
3,885: 25.
|
11.
|
4,001:
|
5.
|
11.
|
Tionde- och Hammarskattsjern . .
|
224,376:25.
|
8.
|
231,534:
|
15.
|
3.
|
Alun-Tionde
|
219: 4.
|
2.
|
91:
|
43.
|
2.
|
Svafvelbruks dito
|
1,390: is.
|
6.
|
■ 1,113:
|
16.
|
2.
|
Mantalspenningar
|
328,577:13.
|
8.
|
329,129:
|
36.
|
1.
|
Lagmans- och Häradshöfdinge-Ränta
|
91,719: 34.
|
4.
|
91,772:
|
45.
|
4.
|
Gernings-ören
|
1,730:16.
|
—
|
1,746:
|
—
|
—
|
Sterbhus-afgift
|
18,650: 7.
|
—
|
17,245:
|
20.
|
11.
|
Bötes-medel
|
47,637: 22.
|
6.
|
48,830:
|
44.
|
1.
|
Cavallen - Regemenlernes Häst-va-
|
|
|
|
|
|
cance-Spanmål
|
162,627: 40.
|
4.
|
188,702:
|
1.
|
2.
|
Ständige Yacance-Afgifter vid Skån¬
|
|
|
|
|
|
ska Infanteri-Regementerne . .
|
14,741:12.
|
2.
|
18,251:
|
3.
|
7.
|
Tillfällige Rotvacance- och Mötes-
|
|
|
|
|
|
Afgifter
|
7,732: 2.
|
2.
|
8,596:
|
1.
|
5.
|
Knekte-Rotefrihets-Medel ....
|
67: 34.
|
9.
|
101:
|
6.
|
9.
|
Båtsmans-Vacance-Afgift ....
|
33,280: 34.
|
5.
|
34,790:
|
31.
|
3.
|
Krut- och Salpeter-försäljningsmedel
|
123,134: 40.
|
—
|
93,767:
|
—
|
—
|
Control-Stämpel-Medel
|
11,521: 27.
|
9.
|
11,287:
|
38.
|
1.
|
Isummer-Lotteri-Medel
|
77,225: 20.
|
2.
|
129,489:
|
3.
|
4.
|
Båk- och Lots-Medel
|
63,584: 44.
|
4.
|
64,478:
|
30.
|
—
|
Ersättningar
|
35,932:15.
|
9.
|
24,531:
|
37.
|
9.
|
Observalions-Medel
|
9,521: 46.
|
8.
|
10,381:
|
20.
|
1.
|
Extra Medel och Uppbörder . . .
|
10,798: 34.
|
5.
|
14,664:
|
31.
|
9.
|
Intresse-Medel
|
3,459:15.
|
6.
|
3,425:
|
17.
|
5.
|
Summa
|
4,908,726: 31.
|
4.
|
5,258,259: 35.
|
1.
|
Extra-Ordinarie Inkomster, enligt
60 § Regeringsformen, inflytande
såsom Bevillning:
Sjö-Tulls-Medel 2,922,274:43. 8. 3,357,214:42. 9.
Salu-Accis af Städerna 11,184: 11,182:— —
Transport 2,933,458:43. 8. 3,368,396:42. 9.
— 9
Transport
Post-Medel
Chartae-Sigillatas-Medel
Bränvins-Afgift
|
2,933,458:43. s.
557,817: 35. 8.
422,508: 9. 7.
705,166: 3.-
|
' 1
3,368,396:42. 9.
575,993:i8. 9.
418,124:19. 3.
729,181:34. 8.
|
Summa
|
4,618,950: 4.3.11.
|
5,091,696:19. 5.
|
Restantier
|
180,075:23. 3.
|
323,001:35.11.
|
Tillsammans
|
9,707,753: 2. 6.
|
10,672,957:42. 5.
|
hvartill komma:
|
z , * v.
|
|
Hufvud-Titlarnes Besparings-Medel
|
320,159:21. 1.
|
308,019:ii. 1.
|
samt Inkomster i Riks-Staten ej be¬
|
|
|
räknade :
|
|
|
Krigsfonds-Medel
|
1,231:47. 1.
|
1,058:11. 6.
|
Dana-Arf
|
319: 2.11.
|
2,535: 5.11.
|
Cobolt-Tionde
|
580: 35. —
|
808:10. 6.
|
S:a
|
2,131: 37. —
|
4,401: 27. 11.
|
|
Summa 10,030,044:12. 7.
|
10,985,378:33. 5.
|
Ytterligare tillkomma:
|
|
|
Till Hufvud-Titlarne behållne Be-
|
|
|
sparings-Medel, tillhörande före¬
|
|
|
gående årens uppbörder . . .
|
6,436: 3. 8.
|
8,801: 28.10.
|
Summa Summarum 10,036,480:16. 3.
|
10,994,180:14. 3.
|
öfverskotter.
År 1836. År 1837.
Ordinarie Ränta 74,768:15. i. 77,773: ii. 8.
Afrads-Spanmål 7,891:25.— 10,863:24. 3.
Tionde Spanmål 29,721:25. 4. 42,752:— 2.
D:o d:o lösen efter bestämda priser 389: 8. io. 348:45. io.
Arrende-Medel 17,373:12. 7. 31,403: 20. 3.
Silfver-Tionde, Myntare-Lön och Slagskatt 2,313:33. 8. 2,350: 8. 4.
Transport 132,457: 24. 6. 165,491:14. 6.
(2)
10 —
Transport
Koppar-Ränta och Slagskatt ....
Avesta Koppar- och Manufactur-TuLL .
Tionde- och Hammarskatls-jern . . .
Svafvelbruks-Tionde
Mantalspenningar ........
Lagmans- och Häradshöfdinge-Ränta .
Gernings-ören
Sterbhus-Afgift
Bötes-Medel
Cavalleri - Regementernes Häst - Yacance
Spanmål
Ständige Rote-Vacance-Afgifter vid Skån
ska Infanteri-Regementerne
Tillfälliga Rote-Yacance- och Mötes-Afgifter
Bålsmans-Vacance-Afgift
Krut- och Salpeterförsäljnings-Medel .
Control-Stämpel-Medel
Nummer-Lotleri-Medel
Ersättningar
Intresse-Medel
Obser va tions-Medel
Extra Medel och Uppbörder ....
Sjö-Tulls-Medel
Salu-Accis af Städerna
Charlas-Sigillatas-Medel
Restanlierne
Krigsfonds-Medel
Dana-Arf
Cobolt-Tionde .........
132,457:24.
6,949: 23.
885: 25.
65,820: 25.
890:15.
18,902:13.
5,932:4!.
30:16.
8,650: ?.
15,637: 22.
c. 165,491:14. 6.
4. 5,602: 26. io.
n. 1,001: 5.ii.
8. 72,980:i5. 3.
6. 113:16. 2.
8. 19,451:12. i.
7. 6,454:36. io.
2. 46:
— 7,245:20. n.
6. 16,830: 44. i.
28,242:20. 4. 47,748:43. 2.
1,940:-
1,732: 2.
8,280: 34.
48,134:40.
3,230: 43.
10,932:15.
459:15.
1,521: 46.
2.
2.
5.
6.
9.
6.
4,824: 9. 7
2,596: i. 5
9,790: 31. 3
18,767: - -
2,587: 25. 8
22,355: 8. 8.
3,684: -
65,508: 9.
60,825: 23.
1,231: 47.
319: 2.
580: 35.
7.
3.
1.
11.
425:17. 5.
2,381:20. i.
664: 31. 9.
244,728: se. io.
3,682:
61,124:19. 3.
203,751: 35.11.
l,058:n. 6.
2,535: 5.11.
808:10. 6.
Summa 492,280:24.— 925,046:21. 6.
Brisler.
Ar 1836.
Alun-Tionde 2,780: 43.10.
Knekterotefrihets-Medel 932:13. 3.
Nummer-Lotleri-Medel 30,049: 8. 6.
Ar 1837.
2,908: 4.10.
898: 41. 3.
Transport 33,762:17. 7. 3,806:46. 1.
11
Ersättningar
Extra Medel och Uppbörder
Sjö-Tulls-Medel ....
T ransport 33,762:17. 7.
Bränvins-Åfgift
3,201:13. 7.
177,611: 3. 9.
44,833: 45. -
3,806:46. 1.
468:10. 3.
20,818:13. 4.
När Öfverskotterne
Summa 259,408: 31.11.
. . . 492,280: 24.-
25,093: 21. 8.
'. - ‘ \
925,046: 21. 6.
jemföres med Bristerna visar sig ett netto
Öfverskott . . 232,871:40. 1.
899,952: 47.10.
Restantier.
Ordinarie Ränta ........
Afrads-Spanmål
Tionde d:o
Arrende-Medel
Tionde- och Hammarskatts-jern .
Alun-Tionde .. . .
Svafvelbruks d:o
Mantalspenningar -
Lagmans- och Häradshöfdinge-Ränta .
Gernings-ören
Sterbhus-Afgift
Bötes-Medel
Ca valleri - Regemen ternes Häst - V acance
Spanmal . .. . . . . • . •
Tillfällige Rote-Vacance-ocliMötes-Afgifte
Knekte-Rotefrihets-Medel ....
BåLsmans-Vacance-Afgift ....
Krut- och Salpeterförsäljnings-Medel
Nummer-Lotteri-Medel
Control-Stämpel-Medel .....
Båk- och Lois-Medel
Observations-Medel ......
Extra Medel och Uppbörder . . •
Sjö-Tulls-Medel
Ar 1836.
9,077:- 8.
2,226:12. 3.
828: 26. 9.
3,766:40. 1.
5,232:16. 5.
318: 35. 5.
75:16.10.
5,126: 33. —
1,155:30. 4.
23: 32. —
225:12.10.
44,958: 7. 7.
887:19. 8.
43: 5. 8.
2:
496:13. 6.
20,168:
2,482: 34.11.
——- 10. —
976: 24. 3.
4: 46. 6.
1,326:33. 4.
263,361:24. 8.
Ar 1837.
13,965: 40. 6.
2,935:19. —
2,291: 33. 8.
3,363: 37. 5.
2,144:- 7.
402: 39.10.
53:
7,950:i2. 7.
2,200: 35. 8.
6: — —
346: 30. 5.
46,715:46. 2.
2204:18.10.
556:12. 9.
2:16. —
229:44. 6.
22,610:
739: 31. 9.
4. 8.
730: 43.11.
1,646: 47. 5.
248,090:41. 6.
Transport 362,763: 44. 8. 359,187: 29. 2.
— 12 —
Salu-Accis af Städerna . .
Chartae-Sigillatae-Medel ....
Bränvins-Afgift
Hufvud-Titlarnes Besparings-Medel
Cobolt-Tionde
T ransport 362,763: 44. 8.
91:
1,421:23. io.
5,453:44. 7.
11,063:40. 5.
359,187:29. t.
43:
3,588: 38. 8.
7,986: ii. io.
4,615:34. i.
322:17. 6.
Summa 380,794: 9. 6. 375,743:35. 3.
Ordinarie Afkortning.
Penningar . . ,
Hemmansräntor efter Markegångsvärde
Tionde-Spanmål efter d:o
Ar 1836.
3,574:17. -
166,029: 36. 6.
20,001:27. 9.
Ar 1837.
3,742: i.-
176,171:21. 8.
23,423: 4. 3.
Summa 189,605: 33. 3. 203,336:26. n.
Extraordinarie Afkortning.
För fyra minderåriga Barn ....
„ fyra vaccinerade d:o ....
„ döde personer .
„ fattigdom
Eftergifne Böter
Förvandlade d:o
För bortflyttade och efterlyste personer
„ bristande tillgång i Sterbhus . .
„ oriktig debitering . . .
„ dubbel d:o . . .
„ uppodlare och nybyggare
Disputerliga Räntor ....
Efter särskilda Resolutioner .
Afskrifne Proprie Balancer
Diverse Afkortningar . . .
Summa
År 1836.
|
|
År 1837.
|
|
45,581: 44.
|
9.
|
46,557:
|
20.
|
|
842:42.
|
—
|
1,091:
|
26.
|
|
6,680:45.
|
3.
|
7,991:
|
18.
|
11.
|
102,474: 4.
|
6.
|
110,538:
|
39.
|
8.
|
17,021:31.
|
11.
|
14,613:
|
1.
|
1.
|
92,045: 3.
|
7.
|
92,450:
|
—
|
—
|
2,426: 8.
|
3.
|
3,566:
|
42.
|
7.
|
1,862: 22.
|
6.
|
1,924:
|
5.
|
4.
|
47,818: ig.
|
5.
|
53,878:
|
5.
|
6.
|
9,795: 4i.
|
9.
|
7,254:
|
12.
|
4.
|
1,135:30.
|
6.
|
1,185:
|
39.
|
3.
|
1,023: 5.
|
7.
|
1,315:
|
38.
|
7.
|
18,294:17.
|
—
|
12,514:
|
4.
|
6.
|
1,439: 5.
|
—
|
4,046:
|
3.
|
5.
|
374,353: 45.
|
1.
|
233,553:
|
34.
|
8.
|
722,795: 28.
|
1.
|
592,481:
|
3.
|
10.
|
|
Anordning utom Stat.
|
|
|
År 1836.
|
År 1837.
|
Andelar i Böter:
Justitiae-Statens
Kyrkornes . .
Milda Stiftelsers
Städernas . .
Målsägares . .
|
17,934:46. 5.
1,923: 4i. 6.
10,9ll:i4. 7.
4,215: 4. io.
. . 89,149:13. 2.
|
17,039: 43. 7.
1,724:44. 6.
15,646: 5. ii.
3,505: 45. —
98,034: 45. io.
|
|
Summa 124,134: 24. 6.
|
135,951: 40. io.
|
|
Utgifterne hafva utgjort:
|
|
|
År 1836.
|
År 1837.
|
Enligt Riks-Staten:
å l:sta Hufvud-Titeln .
|
|
724,467: 4.
|
1.
|
724,266:21.
|
10.
|
å 2:dra
|
d:o
|
|
2,702,228: 34. io.
|
2,865,541: 4.11.
|
å 3:djc
|
d:o
|
|
3,811,526:24.
|
9.
|
3,831,467: 23.
|
3.
|
å 4:de
|
d:o
|
|
1,554,094:44.
|
—
|
1,431,296:32.
|
2.
|
å 5:te
|
d:o
|
|
26,172:43.
|
10.
|
26'119: 8.
|
—
|
å 6: te
|
d:o
|
|
195,863:35.
|
10.
|
203,062: 1.
|
5.
|
å 7:de
|
d:o
|
|
63,159: 39.
|
i.
|
63,000: -
|
—
|
å 8:de
|
d:o
|
|
933,972: 32.
|
3.
|
998,927:11.
|
1.
|
å 9:de
|
d:o
|
|
170,288: 7.
|
6.
|
154,287: 41.
|
7.
|
å 10:de
|
d:o
|
|
682,347:20.
|
9.
|
760,359: 38.
|
10.
|
å Allmänna Indragnings-Staten .
|
231,169: 27.
|
7.
|
217,074: 3.
|
11.
|
|
|
Summa
|
11,095,291:26.
|
6.
|
11,275,401:43.
|
—
|
Öfverskotterne af Stats-Verkets
|
|
|
|
|
Inkomster
|
• • • • •
|
• • •
|
22,096: 8.
|
1.
|
25,292: 45.
|
4.
|
|
|
Summa 11,117,387:34.
|
7.
|
11,300,694: 40.
|
4.
|
För att lätta öfversigten af de resultater, Rikets Ständers Stats-
Reglering, vid tillämpningen på 1836 och 1837 årens Räkenskaper, ut¬
visar, hafva Revisorerne låtit upprätta efterföljande Tabell:
Balance från föregående året
Reservationer å Stats-Anslagen .
Beliållne Ordinarie och Extraordi¬
narie Inkomster
Statsfyllnads-Summa
Af Rikets Ständers Riksgälds-Contor
ersatt Brist i Stats-Regleringen .
Balance till påföljande år
Brister, af Rikets Ständers Riksgälds-Contor
icke ersatte, nemligen:
å 2 Hufvud-Titeln 123,381:21. 2. 130,162:14. 4.
S 3 d:o 29,741: 7. 3.
å 7 d:o 33:16.— 33:16.—
5 10 d:o 1,014:34. l. 1,683:— i.
Debet.
År 1836.
1,644,385:16. 7.
10,036,480: ig. 3.
1,145,190:
29,916: 39. 3.
År 1837.
1,746,079: 23. n.
10,994,180:14. 3.
1,145,190:
124,429:23. 3. 161,619:37. s.
Summa B:co R:dr 12,980,401:47. 4. 14,047,069: 27.10.
Credit.
Balance från föregående året
Brister, af Rikets Ständers Riksgälds-Contor
icke ersatte, nemligen:
å 2 Hufvud-Titeln 116,901:20.10. 123,381:21. 2.
ä 7 d:o 33:16.— 33:16.—
ä 10 d:o — 1,014:34. i.
Stats-Utgifter
Rikets Ständers Riksgälds-Contör till¬
kommande netto Öfverskott . .
Balance till påföljande år
Reservationer å Stats-Anslagen .
116,934:36. io.
11,117,387:34. 7.
1,746,079: 23.11.
124,429:23. 3.
11,300,694:40. 4.
621,068:15. 1.
2,000,876: 45.' 2.
Summa B:co R:dr 12,980,401:47. 4. 14,047,069:27.10.
Bristerj uppförde till ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-
Contor
Ar 1836.
, å 2:dra Hufvud-Titeln.
Cours-differens å Minister-Statens Anslag
ChartEe-Sigillataä-Omkostnader ....
3,880: 29. 2.
Ar 1837.
1,351: 42.10.
4,476:40. 8.
Transport 3,880:29. 2. 5,828:35. 6»
Transport 3,880:29. 2. 5,828:35. g.
Skrifmaterialier och Expenser .... 5,895:25. 4. 112:24. 6.
liese- och Tractaments-penningar . . . 1,916:35.— 2,306:26. 5.
Summa 11,692:41. 6. 8,247:38. 5.
ä 3:dje Hufvud-Titeln.
Fouragering för Värfvade Cavalleriets och
Artilleriets hästar
å 8:de Hufvud-Titeln.
Lyshållning m. m. för Kronans publike
hus i Stockholm .......
Fångars Skjuts och Underhåll m. m. .
Remisslage .
Observations- och Uppbörds-procent .
Mantalsskrifnings-Provision ....
Eestitulioner .
Städers friheter ........
Indelningsbrist i Kopparbergs Län . .
Odlingshjelp för Krono-Nybyggare . .
18,452:- io. 44,981: 32.11.
2,007: 39. 4.
207,586: 46. 6.
199: 37. 3.
260: 26. 6.
2,924: 35. 5.
1,451: 4. g.
200:17.11.
826: 24. -
1,313: 33. 6.
192,881: 4.-
902:28. 3.
2,175:10. 3.
1,778: 5. 4.
6,313:10. 5.
220:14. 2.
4. —
1,654:16. —
Hvarifrån dock afgå å samma Hufvid-Titel
uppkomna besparingar ......
Summa 215,457: 43. 5.
5,804:26. 7.
207,238:29.11.
5,805: 37. 5.
Summa 209,653:16.10. 201,432: 40. 6.
Summa Summarum 239,798:11. 2
Besjmringar i liqvid med JJUksgälds-Contoret:
Ar 1836.
å 2:dra Hufvud-Titeln:
Coursvinst å Anslaget till Minister-Staten
å 5:te Hufvud-Titeln:
Anslaget till Fria Konsternas Akademi
samt till Ved- och Ljuspenningar för
254,662:15.10.
Ar 1837.
887:18.11.
5:te Hufvud-Titelns Stater
185:38. 2.
253: 43/—
Transport 1,073: 9. 1.
253:43.
— 16 —
Transport 1,073: 9. i. 253:43.—
å 6:te Hufvud-Titeln:
Anslaget för Hospitalers och Lazaretters
underhåll 7: l. — 7: i. —
å io.de Hufvud-Titeln:
Anslagen för Clerecie- samt Akademie-,
Gymnasie- och Skol- Staterne . . . 79:14. 6.
å Allmänna Indragnings-Staten . . . 14,419: 29. io. 25,321:23. il.
Summa 15,499: 39. ii. 25,661: 34. 5.
I liqvid med Rikets Ständers Riksgälds-Contor öfver Öfverskotter
och Besparingar, hafva således Riksgälds-Contoret tillgodoförts:
År 1836. År 1837.
Behållet Öfverskott å Stats-Inkomsterne . 232,871: 40. i. 899,952: 47.10.
Besparingar å Slats-Anslagen under Huf-
vud-Titlarne 15,499:39.11. 25,661:34. 5.
Tillsammans 248,371:32.— 925,614:34. 3.
hvaremot å andra sidan Riksgälds-Conto¬
ret påförts:
Brister i Förslags-Anslagen 239,798: n. 2. 254,662:15.10.
Å Öfverskotten anordnade utgifter . . . 22,096: 8. l. 25,292:45. 4.
Skillnaden emellan 6 R:dr och Riks-Mar-
kegångs-prisen för år 1836, 6 R:dr 26
sk. och för 1837 6 R:dr 39 sk. Tunnan
för den del af Spanmålen under pen-
ningelönerna, som öfverstiger beloppet
af Stats-Verkets behållna Spanmåls-In-
komst, utgörande enligt Rikets Ständers
Stat 32,825 Tunnor, hvarifrån likväl,
enligt Kongl. Brefvet den 23 Mars 1838,
böra afräknas Post-Verket anslagne 2,559
Tunnor, eller å 30,266 Tunnor . . . 16,394: 4.— 24,591:
Tillsammans 278,288: 23. 3. 304,546:19. 2.
Skil^-
Skillnad: Brist, sorn af Riksgälds-Contoret
blifvit ersatt 29,916:39. 3. — — —
Öfverskott, som kommer Riks¬
gälds-Contoret tillgodo . . — — 621,068:15. i
Revisorerne hafva, dels vid jemförelse emellan Stats-Vtgifterne och
de i Riks-Staten till betäckande deraf anslagne belopp, samt dels under
granskningen i öfrigt, funnit:
l:o Sedan Revisorerne bos Herr t. f. Hof-Canzleren begärt, bland an¬
nat, att Räkenskapen för Anslaget å l:a IIufvud-Titeln till Meublers un¬
derhållande å Stockholms Slott, derför redogörelse till Kongl. Kammar-
Rätten ej ingått, måtte för gransknings undergående varda till Reviso¬
rerne öfverlemnad, bär Herr t. f. Hof-Canzleren, uti svar af den 24
nästlidne Oetober, meddelat, att Herr t. f. Hof-Canzleren, efter att här¬
om hafva inhämtat Kongl. Majrts Nådiga vilja och befallning, finge gifva
vid handen, att enär Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 18
November 1809, angående reglering af Anslagen till Kongl. Majrts Hof-
och Stall-Stater, innehölle, att inköp och reparationer af Silfver, Porcel-
laine, Glas, Koppar m. fl. till Hofeconomien hörande redskap och in¬
ventarier, till meublers och sängkläders underhållande m. m., räknades
bland sådana utgifter, som berodde ”på Kongl. Majrts Eget Nådiga väl¬
behag att bestrida på det sätt och till det belopp för hvarje del Kongl.
"Maj:t Sjelf i Nåder täcktes bestämma,” och Rikets Ständer uti samma
underdåniga skrifvelse förklarat, att anslagen i allmänhet å numera l:a
JIufvud-Titeln skulle komma att af Kongl. Maj:t ”efter Eget välbehag och
”fördelning besörjas;” samt Kongl. Majit sedermera uti Nådig skrifvelse
till Kongl. Stats-Conloret af den 27 Januarii 1825 i Nåder förordnat:
a) Att Riks-Marskalks-Embetet borde vid hvarje års slut, till Kongl.
Majit öfvérlemna förteckning på de under loppet af året för anslagssum¬
man inköpta xMeubler och Inventarier, samt kostnaderne dervid, jemte
uppgift om det belopp, som till reparationer åtgått, samt att Kongl. Majits
gillande påskrift å denna förteckning skulle utgöra Herr Riks-Marskal-
kens decharge, utan att någon annan eller vidare redogörelse kunde
komma i fråga;
b) Att hvad som inflöt genom försäljning af obrukbara Meubler och
Inventarier skulle ibland tillgångarne för nya meublers anskaffande upp-
(3)
— 18 —
tagas och användandet deraf på samma sätt som om den årliga an-
slags-summan vöre förordnadt, hos Kongl. Maj:t i underdånighet upp¬
gifvas; och
c) Att afskrifter af dessa handlingar skulle tillställas Handels- och
Finance-Expeditionen, för att, om Kongl. Maj:t så nödigt pröfvade, vid
nästblifvande Riksdag, upplysningsvis meddelas Rikets Ständers Stats¬
utskott; — så hade Kongl. Maj:t ansett Sig böra i Nåder låta bero vid
hvad Rikets Ständer uti deras ofvannämnde underdåniga skrifvelse här¬
utinnan yttrat, samt Kongl. Maj:t genom Dess Högstberörde Nådiga Be¬
slut af den 2'7 Januari 1825 i samma ämne förordnat.
Enär någon granskning af hvad som för meublers underhållande å
Kongl. Slottet åtgått sålunda icke kunnat af Revisorerne företagas, få
Revisorerne förhållandet härmed hos Rikets Ständer anmäla.
2:o Revisorerne, som jemväl begärt del utaf Redovisningarne för
Anslagen till Ved och Kol för de Kongl. Hofven samt för Kongl.
Hof-Stallets utfordring, hafva inhämtat, att Contracter med enskildte
personer blifvit af Kongl. Stats-Contoret uppgjorde, så väl om lefvere-
rigen af Yed och Kol, som af Hö, Halm och Iiafra till Hof-Stallet;
men hvad som verkeligen i sistnämnde afseende åtgått har ej kunnat för
Revisorerne upplysas.
Redogörelserne öfver Anslagen för de Kongl. Lust-Slotten hafva
jemväl granskats af Revisorerne, som, beträffande den för Ulriksdals
Slott för är i83jj funnit:
a) Att Kongl. Maj:t, genom Nådiga Bref den 25 September och 23
November 1836, upplåtit en under Ulriksdal lydande lägenhet, Bejilon
benämnd, på lifstid, åt Ståthållaren derstädes, En af Rikets Herrar, Stats-
Rådet in. m. Herr Grefve Adelsvärd, emot erläggande årligen af 50 R:dr
och 150 Lispund Hö.
Då, genom denna disposition, förmonen att begagna om för malte lä¬
genhet möjligen kan komma att sträcka sig utöfver H. M. Konungens
Regeringstid, hvilken, i Revisorernes tanka, synes böra utgöra gränsen
för dylika förordnanden, få Revisorerne detta anmärka; — samt
b) Att, uppå underdånig ansökning af Grosshandlanden F. Heden¬
bergh om prolongation å det utaf honom innehafvande, för t ined 1850
års slut tilländagående, arrende af lägenheten Jacobsdal, Kongl. Majit
— 19 —
den 6 Mars 1837 i Nåder bifallit att detsamma förlängdes till 1865 års
utgång, emot en från 33 R:dr 16 sk, till 100 R:dr Råneo förhöjd årlig
arrende-afgift.
Revisorerne åberopa i afseende härå det yttrande som emot den i
mom. a. omnämnde disposition är intaget.
3:o Riks-Slatens 2:dra Hufvud-Tilel har, enligt Riks-Hufvudböcker-
ne, blifvit öfverskriden:
År 1836 med . . .' 6,480:— 4.
„ 1837 med 6,780:41.5.
eller för begge åren med tillhopa 13,260: 41. 6.
Enligt hvad Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorer uppgåf-
vo, förefanns å denna Titel vid 1835 års slut en brist af 121,598 R:dr
10 sk., deruti inbegripen en i Götheborgs och Bohus Läns Landt-Rän-
teri-Räkenskaper balancerad förskottsumma af 4,696 R:dr 37 sk. 2 r:st. —
Delta förskott, som innefattat en verklig utgift för åren 1834 och 1835,
har först år 1837 blifvit i Stats-Verkets Räkenskaper affördt, hvadan
det ingått i ofvanupptagne brist för sistnämnde år. Enär derföre be¬
rörde 4,696 R:dr 37 sk. 2 r:st. afdragas från den anmärkte bristen 121,598
R:dr 10 sk. uppkommer en summa af 116,901:20.10.
samt då härtill läggas ofvannämnde 13,260:41. 6.
så visar sig att 130,162:14. 4.
utgöra 2:dra Hufvud-Titelns brist vid 1837 års utgång, hvilken sum¬
ma jemväl finnes i Riks-Hufvudboken för nämnde år inom linien an¬
märkt.
Att de å denna Hufvud-Titel uppkomne, icke obetydliga besparin¬
gar ej varit tillräcklige till godtgörande af Titelns utgifter utöfver Stat,
härleder sig väl till någon del af de utbetalningar, som ägt rum ifrån
Slals-Verket till Civil-Statens Pensions-Inrättning för Yacance-besparin-
gar å löner och begrafningshjelp för år 1835 och flere föregående år,
äfvensom af under sednare hälften af år 1837 till sterbhusen efter af¬
lidne civile tjenstemän utanordnad Nådårs-besparing; men hufvudsakli-
ga orsaken till missförhållandet är nu, likasom förut, den ansenliga till¬
ökningen i Stater, löner och arfvoden, utan motsvarande anslag.
Sålunda har nemligen utanordnats:
Af Af Tillsamman» I stället för
Besparingarae. Årtanslaget. utanordnade. J Stat anslague.
6,883:3i. 10. 29,524:43.1. 36,408:26.11. 34,765:14.-
9,830:21. 2. 100,342: 6.6. 110,172:27. s. 101,057:28.-
2,736:23. 6. 30,211:18.7. 32,947:42. 1. 30,546:i2.i.
8,784: 7. 9. 37,751:45.3. 46,536: 5.— 34,871:47.3.
Säger 28,234:36. 3. 197,830:17.5. 226,065: 5. 8. 201,241: 5.4.
År 1837.
Till Justitiae-Revi-
sions-Expedi-
tionen .... 1,683:38.— 33,908: 3.3. 35,591:41. 3. 35,214:29.—
„ öfrige Fördel¬
ningar af Kgl.
Maj:ts Canzli 9,539:47. 3. 101,502:45.8. 111,042:44.11. 102,253: 2.—
„ Kgl.Kammar-
Collegium . . 1,141: 3. 2. 33,861:12.1. 35,002:15. 3. 31,260:34.1.
„ Kgl. Kammar-
Rätten .... 10,355:22. 3. 37,322: 2.9. 47,677:25.— 35,720:37:3.
Säger 22,720:14. s. 206,594:15.9. 229,314:30. 5. 204,449: &4.
således överskjutande skillnad:
för år 1836 24,824:- *.
„ „ 1837 24,865:24.1.
I sammanhang härmed förekommer, att, fastän Rikets Ständer, i
underdånig skrifvelse N:o 150 den 6 October 1834, rörande några med
Stats-Regleriugen gemenskap ägande allmänna frågor, beslutat, att de å
Hufvud-Titlarne uppkommande besparingar icke finge användas till nå¬
gra bestämda löne-anslag på Stat, har likväl, sedan Secreteraren i
Kongl. Stats-Contoret blifvit den 12 Mars 1836 i Nåder utnämnd, att,
med bibehållande af Secreterare-lönen, vara Stats-Commissarie utöfver
Stat, medelst serskildte Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 18 Maj berör¬
År 1836.
Till Justiliae-Revi-
sions-Expedi-
tionen ....
„ öfrige Fördel¬
ningar af Kgl.
Maj:ts Canzli
„ Kgl.Kammar-
Collegium . .
„ Kgl. Kammar-
Rätten . . . .
de år och den 17 Mars 1837, tillagbs den som förrättade Secreterare-
beställningen derstädes ett arfvode af 400 R:dr årligen, utaf besparin-
garne å 2:dra Hufvud-Titeln.
Uti samma underdåniga skrifvelse förklarade Rikets Ständer, i af¬
seende å de Embets-Verk och Corpser, hvilka sedan förutgående Riksdag
blifvit reglerade med högre Aflönings-Stater än de af Rikets Ständer
fastslällde, sig väl medgifva, att det högre aflönings-beloppet finge fort¬
farande, så länge tjensternas dåvarande innehafvare qvarstodo, tillgodo¬
njutas och skillnaden emellan gamla och nya Staten utgå af de å Huf-
vud-Titlarne uppkommande besparingar, men anhöllo tillika, det Kongl.
Maj:t ville vara i Nåder betänkt på eu förändrad organisation af dessa
Verk och Stater, hvarigenom de förut varande tillgångarne blefve till-
räcklige. — Bland nämnde Embets-Verk var äfven Kongl.. Kainmar-
RätteUj som för sig erhöll år 1831 en ny Interims-Stat med betydligt
ökade utgifter, de der likväl af Rikets Ständer icke biföllos. Sådant
oaktadt har icke allenast bemälte Verk genom serskildte åren 1836 och
1837 meddeldte Kongl. Bref erhållit Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd att
tillsätta en Proto-Notarie-tjenst, 1 Notarie-, 6 Revisors-, 2 Canzlist- och
3 Kammarskrifvare-ljenster, hvilka efter hand blifvit ledige, alla med
tillgodonjutande af löner efter berörde, icke af Rikets Ständer godkände,
Stat, på det sätt, alt skillnaden emellan gamla och nya Staten skulle såsom
arfvoden utgå af 2:dra Hufvud-Titelns besparingar, utan ock Kongl. Maj:t
dels den 16 December 1836 i Nåder tillsatt President i Kongl. Kammar-
Rätten med lön efter nya Staten, dels den 12 Maj 1837 förordnat, att
ett Kammar-Fiätts-Råd, som dertill utnämnts den 14 November 1835,
borde undfå full lön efter samma nya Stat, likväl så att skillnaden ut-
ginge såsom arfvode af besparingarne, samt dels den 2 Juni 1837 före¬
skrifva, att äfven yngste Kammar-Rätts-Rådet, som ditintills åtnjutit
lön efter gamla Staten, skulle erhålla full lön, 1,600 R:dr, enligt nya
Staten, deraf 400 R:dr såsom arfvode; — Varande derförutan, lill följd
af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelser den 23 Januarii 1836 och 2 Juni
1837, ett arfvode af 400 R:dr hvardera året anordnadt å 2:dra IIufvud-
Titelns besparingar, att utgå till en adjungerad Ledamot i nämnde Em¬
bets-Verk.
I afseende å Vexel-Controlleurs-befattningarne i Stockholm ®ch
Götheborg, om indragning hvaraf 1834 års Rikets Ständer i underdå¬
nighet anhöllo, har förekommit, att under år 1836, å sagde Titels be¬
sparingar, oförändrade arfvoden utgått tili desse tjenstemän, med till¬
22 —
hopa 2,000 R:dr, samt under år 1837 R:clr 800 till Vexel-Controlleuren
i Götheborg, men att, sedan Commerce-Rådet Bergius, som istockholm
innehade denna befattning, aflidit, Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref den
5 Maj 1837 stadgat, att den person, som erhöll det efter Bergius ledi¬
ga Commerce-Råds-Embetet, jemväl borde besörja Vexel-Controlleurs-
fjensten i hufvudstaden, emot ersättning af 400 R:dr till skrifvarhjelp
och omkostnader.
Enär sålunda de till utgifterne å 2:dra Hufvud-Titeln fastställde
anslags-summor blifvit, emot 62, 64 och 65 §§ Regerings-Formen, för
livartdera af ifrågavarande två år öfverskridne, samt de under samma
år å Titeln uppkomne besparingar, i stället att användas till godtgöran¬
de af den förut å Titeln belintelige brist, utgått tili löner och arfvoden
ål andra personer, äu sådane, för hvilka Rikets Ständer anvisat denna
tillgång, hafva Reyisorerne, enligt 18 § i Inslruclionen af den 27 Fe¬
bruarii 1830, härå skolat fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, tillden
åtgärd, som i anledning häraf kan finnas lämpelig.
4:o Sedan Herr Kammar-Rätts-Rådet m. m. G. F. Billberg, efter upp¬
nådde lefnads- och tjenste-år enligt Förfatlningarne, anhållit om afsked
med bibehållande af full lön, har han, genom Kongl. Maj:t Nådiga Bref
den 26 September 1837, blifvit förflyttad å Rikets Allmänna Indrag-
nings-Stat, med åtnjutande såsom pension under återstående lifstid af
sin Kammar-Rätts-Råds lön efter nya, utaf Rikets Ständer ej gillade,
Staten, 1,600 R:dr jemte derunder begripne 152 Tunnor Spanmål.
I afseende härå åberopa och instämma Revisorerne uti hvad 1837
års Revisions-Berättelse i en dylikartad fråga innehåller.
5:o Angående det i 1837 års Revisions-Berättelse omförmälte för¬
hållande med förhöjningen för de under lönerna vid Post-Verket an-
slagne 2,559 Tunnor Spanmål, hvilken årligen kommit 2:dra Hufvud-
Titelns allmänna besparingar lill godo, få Revisorerne meddela, att rät¬
telse nu mera äfven för åren 183Ö och 1837 blifvit tillvägabringad ge¬
nom Kongl. Majrts Nådiga Bref den 23 Mars 1838, som förklarar att
samma förhöjning dädanefter icke borde i de årliga liqviderna emellan
Stats-Verket och Riksgälds-Contoret upptagas, såsom, lika med den öf¬
riga aflöningen vid Post-Verket, directe af dess inkomster bestridd.
6:o Å 3:dje Hufvud-Titeln visar sig för år 1837 en brist af
29,741 R:dr 7 sk. 3 r:st., som dock i Riks-Hufvudboken uppgifves kom¬
— 23 —
ma att betäckas med de å denna Titel gjorde reservationer, de der be¬
tydligt öfverskjuta nämnde belopp, hvilket förhållande Revisorerne bort
nu anmäla, till framtida iakttagande.
7:o De för de tre bär i hufvudstaden förlagde Gardes-Regementer-
ne för åren 1836 och 1837 fastställde Lönings-Stater upptaga oförän-
dradt de aflönings-belopp, sorn den af Kongl. Maj:t i Nåder utfärdade
Inlerims-Staten bestämmer; — och har Kongl. Maj:t i anledning af så
väl Rikets Ständers ofvannämnde underdåniga skrifvelser den 6 October
1834, som äfven underdåniga skrifvelsen den 6 derpåföljde November,
hvarigenom Rikets Ständer förmält sig ej kunna bevilja äskadt förhöjdt
anslag, i enlighet med merberörde Interims-Stater, uti Nådigt Bref till
Kongl. Stats-Contoret af den 16 December 1836, hvad desse Regemen-
ter beträffar, uppå anförde grunder, förklarat Sig i Nåder vilja tills vi¬
dare låta vid de gällande Interims-Staterne utan förändring förblifva,
dock att Stats-Contoret skulle åligga alt hvarje år, efter nyss afslutad
Riks-IIufvudbok, inkomma med uppgift på besparingstillgångarne å 3;dje
Hufvud-Titeln, på det Kongl. Maj;t derefter måtte blifva i tillfälle att
vidare fatta det beslut, hvartill omständigheterne kunde föranleda. —>
Derjemte och uppå underdånig framställning om den bekymmersamma
belägenhet, hvaruti Lif-Revär ings-Regementet.i Officers-Corps i afseen¬
de å dess löningsvillkor sig befunne, hvilken ytterligare skulle blifvit
försämrad genom en efter sednaste Riksdag nedsatt inqvarterings-ersätt-
ning samt påförd bevillning, bar Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hö¬
rande, genom Nådigt Bref den 22 December 1837, funnit godt tilldela
nämnde Regementers personal ”en billig och för dess ekonomiska bestånd
”nödig förbättring i aflöningen att under benämning af arfvoden tills
”vidare utgå,” samt anvisat den genom ifrågavarande reglering uppkom¬
mande tillökning i Regementets Stats-Anslag, utgörande tillsammans 4,248
R:dr 38 sk., alt tills vidare utgå af besparingarne å 3:dje Hufvud-Titeln,
emot det att till desamma ingingo, ej mindre den fortfarande tillöknin¬
gen å de utaf Stats-Anslaget för f. d. Lif-Drabant-Corpsen odisponerade
386 Tunnor Spanmål under lönerne, när Riks-Markegångspriset öfver-
stiger 6 R:dr Tunnan, än ock all sådan spanmåls-tillökning å Lif-Bevä-
rings-Regementets förra Stat, som, tillika med nu uteslutne beklädnads-
penningar, ej öfverskjöt de föreslagne tillöknings-arfvorlena, jemte hvilka
sädane öfverskott borde, tills afgång skedde, åtnjutas af nuvarande löne-
innehafvare, äfvensom de genom inträffande ytterligare förminskning i
Lif-Drabants Corpsens återstående personal på dess anslag uppkommande
behållningar; — och komme den för Lif-Bevärings-Regementet sålun¬
_ 24 —
da fastställde nya Interims-Stalen att från och med den 1 Juli 1837
tillämpas.
Då, genom hvad i dessa två Kongl. Bref är vordet stadgadt, de för
Gardes-Regemenlerne före sistlidne Riksdag fastställde Interims-Stater,
nied deri upptagne högre aflöningar, fortfarande gälla äfven för andre
än dem, sorn då innehade tjensterne vid nämnde Regementer, samt, me¬
delst den för Lif-Bevärings-Regementet fastställde Stat, bestämda löne¬
anslag blifvit anvisade, att af 3:dje Hufvud-Titelns besparingar utgå,
hafva Revisorerne, bort sådant anmärka, såsom stridande emot hvad
Rikets Ständer, i afseende på besparingarnes användande, beslutat.
8:o På sätt flere föregående år skett, har Majoren C. M. Montelius
äfven för åren 1836 och 1837 blifvit genom Kongl. Brefven den 25
November 1836 och 24 November 1837 tillagd en oafkortad gratifica-
tion af 600 R:dr hvartdera året, att utgå utaf anslaget för Oförutsedde
Militaire-behof. En sådan utgift, som mera innefattar egenskapen af
pension, synes icke bort belasta nämnde anslag.
9:o Uti förr åberopade underdåniga skrifvelse af den 6 November
1834 anmälte Rikets Ständer att de icke kunnat bifalla uppförande å
Stat af lön och taffelpenningar för Presidenten i Kongl. Krigs-Colle-
gium. — Emedlertid har genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 5 Mars
1836 dåvarande t. f. Presidenten fått sig för nämnde befattning tillagdt
ett belopp af 1,000 R:dr årligen såsom taffelpenningar, att utbetalas af
anslaget för Oförutsedde Militaire-behof; — äfvensom under den 1 Sep¬
tember 1837, vid ombyte af tillförordnad President, i Nåder beviljats
för detta serskildta uppdrag ett månadtligt arfvode af 333 R:dr 16 sk.,
utaf 3:dje hufvud-Titelns besparingar; — och har, efter hvad Reviso-
rerne inhämtat, arfvode till tjenstförrättande Presidenten i bemälte Col-
legium äfven sedermera fortfarande utgått, likväl med någon förminsk¬
ning sedan nytt ombyte af person skett; hvilket allt Revisorerne an¬
märka, såsom emot Rikets Ständers beslut stridande.
10:o Då fourageringsåret för Varfvode Cavalleriets och Artilleriets
Hästar före 1828—30 årens Riksdag beräknats från den 1 October det
ena till samma tid det andra året, men Rikets Ständer ansett alt det
då för fourageringen beviljade anslag' borde, lika nied andra i Riks-Sta-
ten uppförde, beräknas från hvarje års början, har Mongl. Majit, som,
i följd af Fourageringsårets förändrade beräkning, jemväl] funnit förän¬
— 25 —
dring i afseende på tiden för fou rager ings-anslagens utbetalande nödig,
medelst Nådigt Bref den 5 Augusti 1830, förordnat, alt vid Lif-Gar¬
det till Häst det kommande årets halfva Stals-Anslag finge utbekommas
i två terminer året förut, med hälften i Augusti och hälften i Novem¬
ber månader, samt Stats-Anslagets för årets andra hälft utbetalas under
loppet af fouragerings-året, likaledes i två terminer, med hälften i Fe¬
bruari och hälften i Maj månader; äfvensom att vid Kron-Prinsens
Hussar-Regemente ett förskott i October månad året förut borde erhål¬
las för det påföljande årets första fem månader med 23,695 R:dr 44 sk.; —
och hafva jemväl under åren 1836 och 1837 sådane förskotlssummor
lill fourageringen vid dessa två Regementer blifvit utgifne.
Revisorerne anse det icke vara med ordning i Statsförvaltningen
förenligt att utgiflerne för ett löpande år anticipationsvis bestridas med ett
kommande års anslag, helst anslagets öfverskridande deraf kunde blifva
en följd, i händelse Rikets Ständer vid en blifvande Riksdag indrogo
eller minskade sjelfva anslaget.
ll:o Af det å Åttonde Hufvud-Titeln anvisade, till Kongl. Maj:ts
disposition ställda årliga Anslag för Extra Utgifter^ hafva utgått, dels,
till följe af Kongl. Brefven den 1 Februari 1836 och den 20 Januari
1837, till lönefyllnad åt Kongl. Stats-Contorets Ledamöter, tillsammans
2,000 R:dr, lör hvardera af ifrågavarande två år, att återbetalas af 2:dra
Hufvud-Titelns besparingar, så vidt de dertill skulle lemna tillgång, samt
dels till Cabinetls-Cassan, för år 1836 R:dr 35,000 och för år 1837
R:dr 45,000, ehuru nämnde Gassa dessutom uppbär af Svenska Stats¬
verket å 2:dra Hufvud-Titeln 100,000 R:dr Hamb. B:co samt, efter
hvad kändt är, af Norrska Stats-Verket 40,000 R:dr Norrska Species år¬
ligen; — hvilket Revisorerne ansett sig skola här anmäla.
12:o 1 sammanhang härmed hafva Revisorerne funnit sig böra an¬
märka, att, efter hvad här nedan kommer att utredas, i afseende å de
af framlidne Commerce-Rådet P. E. Fileen till Civil-Slatens Pensions-
Inrättning testamenterade medel, samt en i följd af samma testamente
uti Kongl. Stats-Contoret gjord deposition, den 31 December 1836 blif¬
vit, med åberopande af Kongl. Maj:ts Nådiga authorisation af den 7
November samma år, af den så kallade Barthelemy-Fonden, genom f. d.
Colonial-Departementet utgifne minst 17 st. Obligationer, hvardera å
2,500 R:dr llamb. R:co, löpande med 6 procent årlig ränta och för
hvilka Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, å Cabinetts-Cassans
(*)
— 26 —
vägnar, iklädt samma Gassa betalnings-ansvarighet, hvilken jemväl inne¬
varande år blifvit förnyad.
'Det har synts Revisorerne, som Cabinetts-Cassans föremål vöre, att
bestrida kostnaden för Minister-Statens aflöning och öfrige i och för Sve¬
riges diplomatiska förhållanden förefallande utgifter, men icke att ingå
i borgensförbindelser eller betalningsskyldighet för skulder, vidlådande
andra fonder, sorn för densamma äro helt och hållet främmande. — Ca-
binetts-Cassan synes för öfrigt, af hvad ofvannämndt är, icke kunna be¬
strida sina egna utgifter utan serskildt anslag af extra utgifts-medlem
13:o Genom Nådigt Bref den 10 Augusti 1836 har Kongl. Maj:t
för Statstidningen beviljat eLt årligt anslag af 5,200 R:dr, svarande
emot det arrende Tidningen Lill Svenska Academien erlägger, alt från
och med berörde år och Lills vidare utgå af extra Utgift sm edlen^ samt
anbefallt Kongl. Stats-Contoret att utbetala summan uppå reqvisition af
Herr Presidenten ra. m. Westerstrand och Slals-Secreteraren för Finance-
Ärenderne, åt hvilka Kongl. Maj:t uppdragit att anslaget förvalta; och
ville Kongl. Maj:t framdeles förordna om anslagets förminskande eller upp¬
hörande; — äfvensom Revisorerne, i afseende å det af 1837 års Revi¬
sorer onrförmälte förskott till Theater-Directionen å 10,000 R:dr, för
förluster genom represenlationernes inställande under Cholera-farsolens
härjande, inhämtat, alt detsamma, sedan Direclionen för uppfyllande af
sin återbetalnings-förbind.else ej kunnat bereda tillgångar, blifvit sålun¬
da återguldet, att Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 13 December
1837 af extra utgiftsmed/en anvisat 5,CC0 R:dr att utgå år 1838 och
5.000 R:dr att utgå år 1839; — varande derjemte uti Nådigt Bref till
Direclionen, öfver Hof-Capellet och Speklaklerne af samma dag stadgadt,
att det till amortering af Theater-Gassans äldre skulder förut å extra ut-
giftsmedlen anviste anslag af 5,000 R:dr om året skall fortfara intilldess
liela skulden, utgörande den 30 Juni 1837, efler afdrag af ofvannämnde
10.000 R:dr, en summa utaf 91,991 R:dr 38 sk. 7 r:st., blifvit till fullo
betald eller serskildt reglerad.
Då utbetalningar af berörde medel för nämnde två ändamål blifvit
utfäste för längre lid än till och med det år, då den nu fastställde
Siats-Regleringen upphör att vara gällande, hafva Revisorerne bort sår
dant anmärka.
l4:o Utöfver det å Sale IIufvud-Tileln till fångars vård och un¬
derhåll uppförde Förslags-Anslag, 245,380 R:dr, hafva, för närande än¬
damål, enligt Riks-Hufvudböckarne, utgått:
27 —
år 1836 207,586:46. 6.
„ 1837 192,881: 4.-
Varande bland desse utgifter inbegripne äfven kostnaderne för de resor
Ordföranden i Styrelsen öfver Fängelserne, Herr General-Directeuren m.
m. Livijn år 1836 företagit, till belopp af 804- R:dr c sk. i r:st., samt
skjuts- och tractaments-ersältning till Ledamoten i samma Styrelse, Herr
General-Auditeuren m. m. Netzel åren 1836 och 1837 med 1,350 R:dr
.34 sk. B:co; äfvensom de, utom aflöningen för Styrelsens Embets- och
Tjenstemän, hvilken utgjort qvartaliter 958 R:dr 16 sk., utbetalle grati-
Jicationer till visse af dem, med 500 R:dr, under hvartdera af Revi-
sions-åren., enligt Kongl. Brefven den 25 Augusti 1836 och 25 Augu¬
sti 1837.
l5:o Rörande det af sist församlade Stats-Revisorer omförmälte, För
Riddarhohnskyrkans förvarande utbetaldte förskott 5,819 R:dr 32 sk.,
få Revisorerne anmäla, att detsamma blifvit år 18.36 affördt å Anslaget
för byggnader och reparationer å publike husen i hufvudstaden, ehuru
för försålde elfecler efter kyrkans brand influtit 16,286 R:dr 39 sk., deraf
nämnde kostnad synes rätteligen hafva bort bestridas.
16:o Likaledes hafva de för en Ridbanas uppförande vid Lif-Gar-
dets till Häst Casern förskjutne 2,912 R:dr blifvit jemväl år 1836 afför¬
de å nyssnämnda Anslag, fastän utgiften, såsom skedd för ett Militaire-
behof, rätteligen tyckes bort belasta 3:dje Hufvud-Titeln.
17:o Utaf Nionde TIufvud-Titelns tillgångar voro vid 1837 års
slut utlånte för olika föremål, i Capital .... . . . 43,370:— —
derå varö upplupne räntor .*.... 434:38. 5.
Summa 4.3,804: 38. s.
Vid genomgående af Säkerhets-handlingarne, hvilka befunnits i god
ordning, har förekommit, hurusom medelst Kongl. Brefvet den 23 Ja¬
nuari 1836 blifvit i Nåder förordnadt, att, enär, genom Häradshöfdin¬
gen i Gottlands Norra Härads domsaga P. J. Ödmans företrädares i
tjernsten iråkade obestånd, tillgång saknats att godtgöra den betydliga
husröta, sorn tillkommit å Häradshöfdingebostället Alleqvia, samt Öd¬
man fått emottaga detsamma i högst förfallet tillstånd, ehuru han varit
berättigad att bostället i fullt laga stånd tillträda, Ödman borde, för
delsammas upphjelpande, af 9:de Hufvud-Titeln undfå ett räntefritt lån
å 5,000 R:dr, hvilket belopp, derå under de första fern åren någon af¬
betalning ej komme att äga rum, skulle efter nämnde tids förlopp med
— 28
300 R:dr B:co årligen af Ödman eller hans efterträdare i Iläradshöfdin^e-
Ijenslen återgäldas.
Revisorerne anse 9:de Hufvud-Titelns medel, som äro anslagne till
åkerbrukets, handelns och näringarnes upphjelpande, icke böra kunna
användas till återuppbyggande af förfallna boställen, hvadan Revisorer¬
ne funnit ifrågavarande åtgärd lill meddelande af ett lån, för hvilket
dessutom någon säkerhet ej blifvit äskad eller stäld, böra anmärkas.
18:o Ehuru å Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel finnes uppfördt ett
årligt anslag å 8,000 R:dr till Hästafvelns förbättrande, hafva dock,
enligt hvad Revisorerne inhämtat, af 9:de Hufvud-Titelns medel anvi¬
sats, genom Kongl. Brefvet den 4 April 1835, till Stuteri-Öfver-Styrel-
sens disposition, 1,927 R:dr 24 sk. för Stohållningen i Skåne, och, en¬
ligt Kongl. Brefvet den 18 Juni 1836, till samma föremål lil R:dr 24
sk.; hvarjemte Kongl. Maj:t under den 20 December förstberörde år an¬
visat 2,000 R:dr årligen, af 9:de Hufvud-Tileln, för Hingstars frän
Strömsholms Stuteri kringförande, hvilka summor jemväl under åren
1836 och 1837 utgått.
19:o Uppå förnyad underdånig anhållan af Directionen öfver Götha
Canal-Verk om fortfarande af det bidrag stort 4,000 R:dr årligen, hvil¬
ket till ränta å ett, för fullbordan af Mekaniska Verkstaden vid Motala,
hos Landtbruks-Academien upptaget lån, förut af Stats-Medel erhållits,
har Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 26 Maj 1837, bifallit att ifrå¬
gavarande räntebidrag linge för år 1835 af 9:de Hufvud-Titelns medel
till bemälte Direction utbetalas.
Revisorerne anse att då Verkstaden redan en längre följd af år va¬
rit i full gång och uti betydlig verksamhet, det borde vara att förvänta
alt fabrikationen skulle hära sig, utan anlitande af Statsbidrag, hvilkas
meddelande egenteligen bör åsyfta utvecklingen af nya industri-företag
i deras början.
20:o Utaf Lappmarks Ecclesiaslik-Fonden, hvars utgifter nu mera
redovisas å io:de Hufvud-Titeln, hafva, till följd af Kongl. Brefvet den
7 September 1836, lönetillökningar blifvit beviljade för Länsmännen i
fVesterbottens Lappmarker, som förut af denna fond åtnjöto deras lö¬
ner, så att desse Tjenstemän, lika med öfrige Länsmän i Riket, skulle
erhålla 100 R:dr årligen, under Nådigt förklarande härvid, att fram¬
ställning till näslsammanträdande Rikets Ständer komme att göras om
- 29 -
lönernes för Länsmännen i Lappmarken öfverflytlande å 2:dra Hufvud-
Titeln. — Revisorerne anse ock det vara med ordning instämmande att
Lands-Statens samlelige tjenstemäns aflöningar utgå från sistnämnde
Titel.
21:o Genom Nådigt Bref af den 27 Juli 1836 liar Kongl. Majit,
som funnit de från Landt-Ränterierne aflemnade och i Banken insatte
Depositionsmedel från äldre åren, äfvensom hvad på samma sätt dädan¬
efter lefvererades, böra förräntas, intilldess beslut kunde fattas om dessa
medels användande, uppdragit åt Herr Presidenten m. m. P. Wester¬
strand, samt Stats-Secreteraren för Finance-Ärenderna att besörja om
medlens förräntande, emot behörig säkerhet och fem procents årlig" rän¬
ta, samt i följd deraf anbefallt Kongl. Stats-Contoret att, uppå bemälte
Comiterades reqvisitioner, utanordna ifrågavarande medel lill deras dispo¬
sition; och komme räntan att beräknas ifrån datum af hvarje anordning
och att genom Comiterade en gång om året till nämnde Verk erläggas.
På grund häraf hafva under loppet af åren 1836 och 1837 bemäl¬
te Comilerade i Kongl. Stats-Contoret lyftat tillsammans 23,800 R:dr
B:co, hvilka medel, enligt hvad Revisorerne tillställde handlingar inne¬
hålla, finnas sålunda disponerade, att deraf utlånats: till T/ieater-Di-
rectionen 13,000 R:dr, jemlikt skuldebref den 29 Juli 1836 och 13 Juli
1837, med förskrifven fem procent ränta och sex månaders uppsäg¬
ningstid, samt lill Comiterade för förvaltandet af Anslaget för Stats-.
Tidningen 10,800 Ridr, enligt skuldförbindelser den 10 Augusti och 26
Oelober 1836, deri jemväl fem procent ränta förskrifvits»
Revisorerne hafva härvid trott sig finna, att föreskriften om med¬
lens förräntande ”emot behörig säkerhet” icke blifvit iakttagen.
22:o Sedan framlidne Commerce-Rådet P. E. Filen i lifstiden «e-
o
nom testamente förordnat, att -idel af hans förmögenhet skulle tillfalla
ålslullige allmänna Inrättningar, samt nämnde fjerdedel, enligt inför Kongl.
Majit i underdånighet afgifven redovisning den 6 Mars 1S36 utgjort
226,358 Ridr 44 sk. 2 rist. Rico, har Kongl. Majit, genom Nådiga Bref
den 27 Februari och 30 April 1836, jemte föreskrift om utbetalning af
större delen utaf berörde medel , i öfrigt, i anseende till en uppkommen
rättegång om delaktighet i det bemälte Commerce-Råd från utländsk ort
tillfallne arf, i Nåder förordnat, att af nämnde iidel borde afdragas och
i Kongl. Stal6-Contoret, till dess tvisten blefve afgjord, deponeras dels
40,000 Ridr,, som borde förräntas intilldess 0111 medlens lyftning v da re
— 30 —
i Nåder förordnades, oell dels den till folkundervisningen anslagne T*ö:del
af Testamenls-beloppet, hvilken andel, ofvannämnde dag den 6 Mars
1836 uppgående till 10,333 R:dr 44 sk. 4 r:st., jemväl skulle göras frukt¬
bärande. —• I sådant a fseende hafva ock den 27 Maj 1836 blifvit till
Kongl. Stats-Gonloret allemnade: l:o Sex stycken, jemlikt Hans Maj:t
Konungens Nådiga aulhorisation den 7 November 1826, af Barthelemy'-
Cassan den 31 December samma år utfärdade och utaf Cabinelts-Cassan
sistnämnde dag garanterade, med 6 procents ränta löpande, obligationer
å 2,500 R:dr Hamb. B:co hvardera, å hvilka räntan var liqviderad till
den 11 Februari 1836 och hvilka obligationer beräknades ä 128 sk. Cours
till Svenskt B:co 40,000: — —
derå ogulden ränta till den 6 Mars sistberörde år upp¬
togs till . . . 348:16. —
40,348: ic. -
2:o F.n dylik Obligation jemväl å 2,500 R:dr Hamb. B:co, beräknad
å 128 sk. Cours lill Svenskt B:co 6,666:32.—
derå ogulden ränta lill den 6 Mars 1836 upptogs till . 58: 2. s.
samt Contant .............. . ... 3,069: 9. s.
10,333: 44. 4.
Eller tillsammans en summa af 50,682 R:dr 12 sk. 4 r:st. — Och
hafva genom upplupne räntor ifrågavarande deponerade medel den 31
December 1838 uppgått lill 57,659 R:dr 40 sk. 10 r:st. B:co, för hvilka
finnas i Kongl. Stats-Conlore! förvarade säkerhetsbandlingar, dem Revi¬
sorerna öfverse 11.
1 afseende å en Stals-Verkets fordran bos Barthelemy-Fonden på
73,033 lhdr 16 sk. anmälte Rikets Ständers år 1832 församlade Reviso¬
rer) att för år 1829, af Anslaget lill Oförutsedde Militaire-Utgifter, äfven
utgått den af Kongl. Maj:!, emot ersättning af nämnde Fond, anvisade
summa, 7,500 lhdr årligen, till Fri-Cadelters underhåll, men att, sedan
Rikets Ständer den 1 Mars 1830 förordnat, alt, i nion af sådane Cadet-
ters afgång, förskotten borde minskas samt inga nya Fri-Cadetter anta¬
gas, Kongl. Maj:t den 7 April berörde år i Nåder bifallit, alt ifrågava¬
rande förskolter skulle 3:dje Hufvud-Titeln ersättas, så fort Barthdemy-
Fondens tillgångar sådant medgåfvo, samt emedlertid i Räkenskaperne
balaneeras; •— hvarjemte Revisorerne tillkännagåfvo att för år 183G,
— 31 —
hvarefter denna utgift upphört, förskottet utgått till förminskadt belopp
5,333 R:dr 16 sk., och att Stats-Verkets fordran hos Barthelemy-Fonden
för nämnde förskotter från och med 1831 sammanlagdt utgjorde 73,033
R:dr ig sk. — Uti Betänkandet häröfver N:o 22 den 25 Mars 1834 för¬
klarade nästlidne Riksdags Stats-Utskott sig vilja innehålla med yttrande
i ämnet intilldess Kongl. Maj:ts Nådiga Berättelse angående Colonien S>t
Barthelemy ankommit. Berörde Nådiga Relation anlände väl vid slutet af
Riksmötet och innehöll, bland annat, att Barthelemy-Fonden så min¬
skats alt Coloniens utgifter dermed ej kunnat bestridas; —- i anledning
af hvilken anmälan någon åtgärd af Rikets Ständer icke vidtogs. — Då
ofvan omförmälde 73,033 R:dr 16 sk. nu icke finnas bafancerade i 1836
och 1837 årens Räkenskaper, hafva Revisorerne ansett sig böra, dels till
kännadom meddela förhållandet-härmed, på det Rikets Ständer må blif¬
va i tillfälle att i ämnet vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna
kunna föranleda, samt dels anmärka, att då medlen blifvit afförde, utan
Rikets Ständers hörande, i stället för att fortfarande balanceras i Räken¬
skapen öfver Anslaget till Oförutsedde Militaire-Utgifter, och såmedelst
blifva synlige för 1835 och 1837 årens Stats-Revisorer, Kongl. Stats-
Contoret saknat skäl för sitt tillgörande härutinnan..
Vid nästlidne Riksdag beslöts, att den å löner, arfvoden m. m. ut¬
gående Centonal-afgift skulle öfverflyttas till och uttagas i sammanhang
med allmänna bevillningen, samt att den ersättning derför, som Wad¬
stena Krigsmanshus-Cassa och Amiralitets-Krigsmans-Cassan tillkomme,
borde vid hvarje Riksdag, på grund af det under förflutne åren ådaga-
lagde förhållande till beloppet bestämmas; i sammanhang hvarmed Ri¬
kets Ständer å 6:te Hufvud-Titeln uppförde ett årlig anslag af 39,000
R:dr, hvartill Centonal-afgiften efter medeltal under de sednare åren un¬
gefärligen uppgått; och medelst Kongl. Stats-Gontorets elen 16 Juli 1835
utfärdade Circulaire, grundadt på Kongl. Brefvet den 25 förutgångne
Maj, lemnades så väl Öfver-Ståthållare-Embetet som samtelige KongL
Maj:ts Befallningshafvande föreskrift att tillse, det förhöjd bevillning, sva¬
rande emot den förut, genom direct innehållning å aflönings-beloppen
uppburne Centonal-afgiften blefve vederbörande löntagare från och med
år 1835 påförd.
Under granskningen af Riksgälds-Verket vill det emedlertid synas
som nämnde afgift antingen icke dit ingått eller ock icke blifvit serskildt
— 32 —
debiterad, utan sammanblandad med allmänna bevilluingen, i följande
Län, nemligen:
Stockholms,
|
för
|
åren
|
|
1837.
|
1838.
|
Upsala
|
99
|
99
|
1836.
|
|
|
Östergöthlands
|
99
|
99
|
1836.
|
|
|
Gottlands
|
99
|
99
|
1836.
|
|
1838.
|
Calmare
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Kronobergs
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Hallands
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Skaraborgs
|
99
|
99
|
|
|
1838.
|
Wermelands
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Westmanlands
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Gefleborgs
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Wester-Norrlands
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Jemtlands
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Westerbottens
|
99
|
99
|
1836.
|
|
|
Norrbottens
|
99
|
99
|
1836.
|
1837.
|
1838.
|
Och utgjorde den antecknade Centonal-afgiften
för år 1836 . . . 26,018:26.4.
„ „ 1837 . . . 25,369:33.5.
„ „ 1838 . . . 26,077:17.2.
Då Revisorerne således ej kunnat af Riksgälds-Contorets Räkenska¬
per inhämta till huru stort belopp Centonal-afgiften på det hela uppgått,
äfvensom Rikets Ständer, hvilka, såsom ofvanberördt är, böra vid hvarje
Riksdag bestämma summan, som å 6:te Hufvud-Titeln skall uppföras,
komma att sakna en säker ledning för omdömet härutinnan, fa Reviso¬
rerne tillstyrka, det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
begära, dels att uppbördsman och vederbörande, som öfver dem äga
eontrol, anbefallas noga iakttaga och tillse, att Centonalen varder or¬
dentligen och å serskild rad i Räkenskaperne debiterad samt utan sam¬
manblandning med annan bevillning i Jandsböckerne uppförd, äfvensom
dels, att utredning anställes för utrönande af det belopp, hvartill Cento¬
nal-afgiften under åren 1835 med 1838 uppgått.
An-
— 33 —
Anordning å Öfverskotten af Stats- Verkets Inkomster.
År 1836. År 1837.
Omkostnader vid H. K. II. Kron-Prinsessans
nedkomsten 1830 och 1831 4,048: 44. io. — —
Kostnad för tryckning af 1835 års Stats-
Revisions-Berättelse med underdånige ut¬
låtanden • 2,101: 32. — 55: 44. —
Omkostnader vid 1837 års Stats-Revision . — — 2,790: — —
Dito för pröfning af Nya Lagför¬
slaget 6,932:15. 4. 5,722: 32. —
Gratification till Lagmannen Cassel för nya
Sjölagförslagets utarbetande — — 2,000: — —
Lönförhöjning för Borgmästaren Sturnegk
för år 1834 16: — — — —
Ersättning för bristande Prostetunna i We¬
stra Fernebo Gontract 10:24.— 10:12.—
Ersättning för Skjutsfärdspenningar till Rust¬
hållare vid Lif-Regementets Husar-Corps
för åren 1835, 1836 och 1837 .... 27:24.- 55:
Rotejemkningskostnader 2,246:41. 8. 2,925:30.10.
Bränn vinsbrännings-Redskaps försegling . . 4,314:45,11. 5,950: 5. 4.
Kostnader för tillverkning af 500 Centner
Bergskrut utöfver förr bestämdt till verk-
ningsbelopp, enligt Kongl. Brefvet den 31
Januari 1837 .......... — — 4,357: 39. —
Arfvode till Commissarien Wallin för ut¬
redning af Krigsfondens fordringar . . 666: 32. — —■— — —
Ersättning för brukandet af Indragna Mili-
tiae-Boställen 1,730:36. 4. — —
Ersättning till Calmare Ränteri för åren
1812—1815 förskjutna krigsutgifter . . — — 1,216:37. 4.
Observations-procent å influtne Krigsfonds-
medel — — 208: 36. io.
Säger 22,096: 8. i. 25,292:45. 4.
Yid granskning af dessa anordningar å Öfverskotten af Statsinkom-
sterne, hafva Revisorerne, hvad angår kostnaderne vid H. K. H. Kron-Prin-
(5)
sessans nedkomster åren 1830 och 1831, funnit, alt Rikets Ständer
tillförene godkänt, det dylika utgifter blifvit af nämnde Öfverskotter be-
slridde.
I afseende på utgifterne för Stats-Revisionerne, för pröfningen af
Nja Lagförslaget, för bristande prostetunna i Westra Fernebo Con-
tract, för Rotejemknings-förrättningarne och för Sk juts färds penningar
till Rusthållare vid Lif-Regements-Husarer, få Revisorerne endast åbe¬
ropa hvad i 1837 års Revisionsberättelse rörande utgifter af lika be¬
skaffenhet förekommer; dock hvad skj utsfäirdspenningarne beträffar, med
det tillägg, att anslag dertill icke blifvit å Stat uppfördt.
Den Lagmanjien C. G. Cassel beviljade gratification, för utarbe¬
tandet af förslag till ny Sjölag, har utbetalts, till följd af Kongl. Bref-
.vet den 20 Januari 1837; Och då Sjölagen måste anses vara bland de
Lagar, om granskning och öfverseende hvaraf Rikets Ständer redan år
1809 anhållit, men några medel för bekostandet deraf icke blifvit anvi¬
sade, synes denna utgift, såsom likartad med de för nya lagförslagets
granskning utgående koslnader, rätteligen hafva blifvit anordnad å Öf-
verskotten.
Ofvanberörde till Borgmästaren Sturnegk utbetalte 16 R:dr utgöra
ersättning för skillnaden emellan markegångs- och gångbara priset år
1834 å de honom på lön anslagna 12 Tunnor Kronotionde-Spanmål;
Varande till stöd för denna anordning åberopadt Kongl. Brefvet den 24
September 1832, af innehåll, att en uppkommen fråga, om indragning
vid yppad Borgmästare-ledighet i Mariefred af berörde 12 Tunnor Kro¬
notionde, icke kunde till pröfning förekomma, sedan Sturnegk redan er¬
hållit fullmakt å tjensten, utan förbehåll om minskning i förut varande
löneinkomster. Under tiden lära dessa 12 Tnnnor blifvit indragne till
Kronan, i följd hvaraf påslående väckts om utbekommande af pris¬
skillnaden, hvilken ansetts ej kunna belasta annat än öfverskotten å in-
komsterne.
Kostnaden för Brännvinsbränningsredskaps försegling bör, jemlikt
26 §. i Kongl. Förordningen den 19 Juni 1835, grundad på Rikets
Ständers beslut, af Kronans medel från Landt-Ränterierne förskjutas och
ersättning derför af Kongl. Stats-Contoret meddelas, emot redovisning
i landsboken; men då medel ej anvisats för en så beskaffad ersättning,
hafva anordningar derå, efter hvad förut varit vanligt, skett på Öf¬
verskotten.
' \
Sedan Kongl. Krigs-Collegium hos Kongl. Majit i underdånighet an¬
mält, att, i anseende till ökadt behof för Bergverken, erfordrades årli¬
gen omkring 5oo Centner Bergskrut utöfver hvad krutbruken voro skyl¬
dige, att enligt Contract leverera, har Kongl. Majit, uti Nådig Skrifvelse
den 13 Januari 1837, jemte det Kongl. Krigs-Collegium erhöll befall¬
ning att om tillverkning af nämnde quantitet krut föranstalta, tillika,
under åberopande af den i Rikets Ständers skrifvelse den 1 Mars 1830
uttryckta grundsats, att sådana utgifter, som utgjorde omkostnader för
sjelfva inkomsterne, borde inkomsttitlarne belasta, stadgat, att kostnaden
för nämnde öfvertillverkning skulle utgå af Öfverskotten å Stats-Verkets
Inkomster.
Det till följe af Kongl. Brefvet den 20 Februari 1836 till Com-
missarien Wallin för hans möda vid utredande af Krigsfondens for¬
dringar ulbetalte arfvode, äfvensom ersättningen till Calmare Läns
Landt-Ränteri för åren 1812—15 förskjutna Krigsutgifter j samt Obser-
vationsprocent å influtna Krigsfondsmedel, synas rätteligen hafva utgått
af Öfverskotten, enär dessa utgifter utgjort kostnad för indrifvande af
en Stats-Verkets inkomst, och den tillgång, som sålunda uppkommit,
icke varit i Riks-Staten påräknad. Likaså och då Kronan njutit afkom-
sten af de Militice-boställen, som ej kunnat utarrenderas, måste ersätt¬
ningen för brukningen deraf ock belasta Stats-Verket, der andra medel
än Öfverskotten å inkomsterne icke varit dertill att använda.
Allmänna Ma ga si ns-Ä render ne.
Dessa, som utgöra en del af Kongl. Stats-Contorets förvaltnings-
åtgärder, beslå af:
l:o Redogörelsen för Stats-Verkets Spanmäl in natura;
2:o f. d. Allmänna Magasins-Fonden;
3:o Redogörelsen för Undsättnujgs-anstalterne efter 1826 års
missväxt; samt
4:o Spanmäls-Creditiv-Fonden.
Stals Verkets spanmål in natura.
Räkenskaperne deröfver äro för år 1836 granskade tili Kongl. Kam¬
mar-Rätten utan anmärkning, men för år 1837 ännu ej undergått revi¬
sion, af orsak att detta års Hufvudbok först den 11 nästlidne September
blifvit i sådant ändamål dit aflemnad.
Redovisningen framställer följande:
Debet.
År 1836. År 1837.
Balance från föregående äret:
Behållningar 332,332:38.11. 311,269:23. 9.
Uppbörd:
Lnflutne Krono-Räntor från länen . . . 101,229:22. 6. 131,744: 3.11.
Extra Uppbörd, genom försäljnings-vinst
å Spanmål, arrenden, m. m 1,955:13. 9. 2,226:28.—
Lefverering ifrån Kongl. Ränte-Kammaren
och Landt-Ränterierne ...... 140,290; 17.10. 148,764: 39. 9.
Ersättning af Magazins-Fonden .... — — — 2,375: 37. 3.
Öfverlåtelse från Magazins-Fonden af Fa¬
stigheter och Inventarier ... . . 4,395:10. — — — —
Säger 247,870:16. 1. 285,111:12.11.
Balance till påföljande året:
Skulder . 48,363: 6.11. 5,631:14. —
Summa 628,566:13.11. 602,012:. 2. 8.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder 82,183:37. 8. 48,363: 6.11.
Utgift:
Afskrifningar 3,373:30. 5.. 2,914:30. 9.
Stats-Utgifter .'198,978: 1. 2. 203,556:27. 5.
Transport 202,351:31. 7. 206,471:10. 2.
— 37 —
Transport 202,351:31. 7. 206,471: io. 2.
Lefvcreringar till Kongl. Ränte-Kammaren
och Landt-Riinterierne 31,926:43. — 30,068: t5. 8.
Restitution till Magazins-Fonden .... 834: 21.11. 982: 29. 2.
Säger 235,113:— 6. 237,522: 7.—
B al ance till påföljande året:
Tillgångar 311,269:23. 9. 316,126:36. 9.
Summa 628,566:13.11. 602,012: 2. 8.
Härvid har befunnits:
l:o Uti 1837 års Hufvudbok och Räkningen för Luleå Fögderis
Kronotionde-bodar utbalanceras en anmärkt post å 4,909 R:dr 27 sk. a
r:st., ehuru denna balance, sorn redan år 1831 uppkommit, genom för
låg debitering af vissa Kronoräntor, långt för detta Synes bort vara
indrifven.
2:o Enligt 1836 och 1837 årens Ilufvudböcker för Uddevalla Ma¬
gasin, balanceras ännu, såsom en Stats-Yerkets fordran, ett belopp af
3,783 R:dr 6 sk. 5 r:st. för år 1834 försåld Spanmål. Yid efterforskning
om orsaken härtill, hafva Revisorerne funnit, att berörde summa, sorn
blifvit insatt i Götheborgs- och Bohus Läns Landt-Ränteri den 5 April
1835, kommit f. d. Allmänna Magasinsfonden origtigt till godo och uti
dess Räkenskaper såsom öfverlefverering blifvit upptagen. Revisorerne
anse att rättelse härutinnan bör genom behörig omföring skyndsamligen
verkställas.
3:o Stats-Verkets förluster på försåld Spanmål hafva uppgått:
år 1836 till . . . R:dr 2,812:17.8.
och år 1837 till ... ,, 1,880:45.4.
Orsaken till dessa förluster, med undantag af den å 1,150 R:dr 20
sk. 8 r:st. för Råg från Malmö Magasin och den på 507 R:dr 30 sk. 3 r:st.,
för sjöskadad Råg från Kronomagasinet i Mariaeslad, har hufvudsakligen
härrört från olikheten emellan Länens Markegångspris med tillagde om¬
kostnader, hvartill Spanmålen debiterats, samt de pris, hvartill densam¬
ma sedermera blifvit försåld. Deremot har Stats-Yerket i och för för¬
säljning af Spanmål tillskyndats vinst, hvilken uppgått:
år 1836 till .... R:dr 377:43. 7.
och år 1837 till .... „ 408; 1. —
4:o Kongl. Stats-Contoret, som, efter Revisorernes omdöme, med
nit och noggrannhet sökt vårda denna fonds angelägenheter, har likväl,
för att förmå försumlige Magasins-Förvaltare och Redogörare att i rätt
tid inkomma med de i författningarne föreskrifne Rapporter och Redo¬
visningar, användt det nog milda medlet: ofta upprepade skriftliga på¬
minnelser, stundom med föreläggande af vitén. Ändamålet skulle dock,
i Revisorernes tanka, skyndsammare och säkrare hafva vunnits, om
Kongl. Stats-Contoret, utan öfverseende, låtit dagaböler af de försumlige
uttagas; och Revisorerne tillstyrka derföre att, till vinnande af skynd¬
samhet, drift och ordning i förvaltningen, redighet i Räkenskaperne samt
säkerhet i afseende på Controllen, Rikets Ständer måtte hos Kongl.
Maj:t i underdånighet begära, att Författningarne i delta fall måtte med
tillbörligt allvar tillämpas.
F. d. Allmänna Magasins-Fonden.
Räkenskaperne, hvilka, på grund af ifrån Länen inkommande och
i Öfver-Revisions-Departementets Contor för Allmänna Magasins-Ärender-
nes utredning granskade Räkningar, uppgöras af nämnde Contor, äro för
år 1836 reviderade i Ivongl. Kammar-Rätten, utan anmärkning, men
hafva för år 1837 ännu icke undergått granskning, emedan detta års
Hufvudbok först den 31 nästlidne Juli i sådant ändamål dit aflemnats.
Förhållandet med inkomster och utgifter ,är följande:
Debet.
År 1836.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar . . . 726,570:31. 6.
Uppbörd:
Diverse Inkomster 25,014:45. 5.
Balance till påföljande året:
Skulder . 1,028,754: 3. 4.
År 1837.
515,064: o. 5.
10,851:28. ii.
967,288:42. 3.
Summa 1,780,339: 32. 3. 1,493,204: 32. 7.
— 39
Credit.
B ahmee från föregående året:
Skulder
1,184,741: 8. 2. 1,028,754: 3. 4.
Diverse Omkostnader
999: 24. 2.
571:32. 2.
Afskrifningar 71,389:46. 3. 18,654:15.11.
Öfverlåtelse till Stats-Verket af Fastig-
Vid granskning af Redogörelserne öfver f. d. Allmänna Magasins-
Fonden samt utestående undsättnings-fordringar i landet sedan 1826 års
missväxt, hafva val några väsendtligare anmärkningar ej förekommit,
men deremot är befunnet, att med desse Fonders utredning under ifrå¬
gavarande år allt för ringa fortgått, förmodligen i följd af berörde gamla
fordringars invecklade beskaffenhet och den ringa tillgång, sorn finnes
hos Gäldenärerne, hvilka till största delen bestå af utblottade undsätt-
ningstagare.
I enlighet med hvad förestående Tabell visar, utgjorde Magasins-
Fondens tillgångar och fordringar, som utbalanceras i 1837 års Hufvud¬
bok , ett sammanlagdt belopp af 445,189: 37. 2.
För att närmare kunna inhämta beskaffenheten af
desse tillgångar och fordringar har en utredning blifvit
författad, deraf synts, att balancen bestod uti:
l:o Contant behållning 25,062: 34.11.
2:o Fordran för utlemnad Spanmål till
District-Magasiners bildande . . . 59,092:35. 5.
3:o Värdet af förre Magasins-Styrelsens
Meubler och Inventarier' 2,231:32.—
beter och Inventarier . . .
Förluster på försålde Fastigheter
4,407: is. - 34:40. -
3,737:22. 3.
Säger 80,534:14. 8. 19,260:40. 1.
Balance till påföljande äret:
Behållningar och Fordringar. . . . 515,064: 9. 5. 445,189:37. 2.
Summa 1,780,339: 32. 3. 1,493,204: 32. 7.
Transport 86,387: 6. 4.
Transport 86,387: 6. 4.
4:o Värdet af öfverlåtne fastigheter till
flere allmänna behof 54,699:43. 3.
5:o Magasins-Fondens fordran hos 1826
års Crediliv-fond, endast och allenast
en ziileruppställning 67,142: 41. — 208,229’ 42. 7
6:o Egentlig balance, som utgjordes af
sådane fordringar, hvilka
a) under loppet af åren 1838 och
1839 dels blifvit betaldte, dels
till afskrifning beviljade . . . 55,574:30. 7.
b) berodde på vederbörande anlhori-
teters tillgörande i hänseende till
beloppens afskrifning .... 150,539: 35. 5.
c) voro under indrifning hos Gälde-
närer, som till största delen sak¬
na tillgång 30,845:24. 7. 236,959: 42.7.
Summa' 445,189: 37. 2.
Enär de I 2:dra punkten omnämnde fordringar inbetalas till Kongl.
Stats-Contoret, det i 3:dje punkten oinförmälte belopp ej erfordrar nå¬
gon utredning, värdet för öfverlåtne fastigheter äfvensom Magasins-Fon¬
dens fordran hos 1826 års Greditiv-Fond böra alskrifvas, samt 206,114
R:dr is sk. utaf den egentliga balancen komma att frän Räkenskaperne
utgå, såsom dels redan liqviderade, dels beviljade —• eller under hand¬
läggning — lill afskrifning, synes alltså, att endast 30,845 R:dr 24 sk.
7 r:st., skulle än ytterligare erfordra indrifnings-åtgärder.
Som, på sätt en öfver egentliga balancen uppgjord och Revisorerne
förevisad förteckning utreder, sistnämnde belopp utgöres af från 15 tili
öfver 30 års gamla fordringar, väsendtligast innestående hos utarmade
undsättnings-tagare och andre gäldenärer, som sakna all tillgång, kan
med sannolikhet antagas, det icke ens fjerdedelen af den på indrifning
beroende summan inflyter.
Att under en obegränsad tid för en sådan utredning bibehålla ett
serskildt Conior, hvars Tjenstemän och betjente årligen af Staten åtnjuta
i lön Öfver 2,300 R:dr B:co, synes olämpligt och omsider ledande tiU
utgifter, större än den inkomst Staten af utredningen kan hafva att på¬
räkna.
Revisorerne tro derföre att någon viss tid, t. ex. 2 år härefter, eller
den 31 December 1841, borde bestämmas såsom den termin, då Revi-
sions-Contoret för Allmänna Magasins-Ärendernes utredning, som fortfa¬
rit sedan April månad 1824, helt och hållet upphörde, och att de po¬
ster, hvarför någon betalning vid 1841 års slut ej kunnat indrifva* eller
utredning medhinnas, finge afskrifvas i sista Hufvudboken.
I afseende å Magasins-Fondens skuld till Rikets Ständers Bank af
en Million R:dr utaf de Fonden åren 1811, 1815 och 1816 lemnade
Creditiv-medel, få Revisorerne endast åberopa hvad uti 1837 års Revi-
sions-Berättelse öfver Banco-Verket § 6 är anfördt.
Hvad nämnde Fonds öfrige i Hufvudböckerne balancerade skulder
beträffa, synas de till det mästa hafva tillkommit genom Räkenskaps-
Omslut och utgöra således blott ett zifferförhållande, samt återstoden af
skuldbeloppen vara sådan, att någon betalning deraf icke kan komma i
fråga, enär den för fordringarnes utsökande föreskrifne praeseriptionstid
längesedan tilländalupit. — Magasins-Fondens skuld till Rikets Ständers
Bank är i dess räkenskaper förd inom linien.
Vid slutlige återbetalningen till Banken af den Million R:dr Credi¬
tiv-medel, som utgick till landets undsättning efter 1826 års missväxt,
uppstod en brist i contanta tillgången af 173,588 R:dr 42 sk. 6 r:st., som,
enligt Kongl. Majits Nådiga Bref af den 22 April 1830 borde tagas af
Magasins-fondens dåvarande penningebehållning i Banken, emot det att
berörde Fond finge till dess ersättning öfvertaga Crediliv-Fondens den
tiden till ungefärligen motsvarande belopp utestående fordringar för lem¬
nade försträckningar i Spanmål och Contanta medel.
Med inbekommandet af denna ersättning har gått både långsamt och
ovisst, ehuru Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 13 December 1834,
lemnade undsättningstagarne tillstånd, att på ganska lindriga vilkor af¬
börda sig sine skulder, med spanmål in natura, under de derpåföljde
åren 1835, 1836 och 1837.
Enligt hvad en Revisorerne tillställd Utredning öfver utgående ba-
lanoen i 1837 års Sammandrägs-Räkning gifver vid handen, voro vid
Räkenskapens afslutande den 1 Maj 1838 endast 2,263 R:dr 25 sk. 9 rist.
beroende på indrifniug.
(6)
Slutligen få Revisorerne anmäla att under år 1836 af Magasins-
Fondens fastigheter blifvit försålde:
Lidköpings Krono-Magasin för 2,150 R:dr och Westerås d:o för
4,395 R:dr io sk. allt Banco.
Redogörelsen för Undsättningsanstalterna ejler 1826 års
missväxt.
Berörde Räkenskap, som jemväl uppgöres af Contoret för Allmänna
Magasins-Ärendernes utredning och innefattar tiden emellan den 1 Maj
ena året till samma tid det påföljande, har för två år, eller från den 1
Maj 1836 till den 1 Maj 1838 af Revisorerne granskats och utvisar:
©ebet,
Året från den
1 Maj 1836 till
d;o 1837.
Året från den
1 Maj 1837 till
d:o 1838.
Balance från föregående året:
I länen utestående undsättningsmedel efter
1826 års missväxt . .
Uppbörd:
Anmärkningsmedel . . .
Återdebi tering . .
. . 31,992:29. s. 28,416: s.«.
. . 21:40.—
. . 3,449:37. -
Säger 3,471: 29. —
Balance till påföljande året:
Öfverlefvereringar ......
660: 32. 3. 660:3i. ii.
Summa 36,124:42. n. 29,076: 35. io.
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefvereringar
662:45. 6. 660: 32. 3.
Transport 662:45. 6. 660:32. 3.
— 43 —
Transport 662:45. 6. 660:3*. 3.
Ulgijt:
Afkortning 3,134:24.10. 4,686:41. 7.
Leverering. 3,911: is. s. 2,833: 7.11.
Säger 7,045:41. 6. 7,520: 1. 6.
Balance till påföljande året:
I länen utestående fordringar 28,416: 3. 11. 20,896: 2. t.
Summa 36,124: 42.11. 29,076: 35.10.
Af de den 1 Maj 1838 ännu resterande 20,896:2.1. utestodo:
I Skaraborgs Län .... 851' 3. 6.
1 Elfsborgs d:o .... 9,185:37.6.
I Hallands d:o .... 6,037:22.9.
I Götheborgs och Bobus d:o 4,821: 34. 4.
Tillsammans 20,896: 2.1.
Vid denna Redogörelse hafva Revisorerne icke funnit något att an¬
märka; men enär Kongl. Kammar-Rätten, i sammanhang med Magasins-
Fondens utredning, jemväl fått sig uppdragen den slutliga indrifningen
af 1826 års Creditiv-medel, och härvid företer sig samma förhållande
som i afseende på Magasins-Fonden äger rum, anse sig Revisorerne,
rörande upphörandet med indrifningen af dessa medel, böra uttrycka
enahanda åsigt, som angående sistnämnde Fond yttrats.
Spanmäls-Creditiv-Fonden.
Räkenskaperne, hvilka för år 1836 blifvit i Kongl. Kammar-Rätten
granskade, utan anmärkning, hafva deremot för år 1837 icke undergått
Revision, af den orsak, att sistnämnde års Hufvudbok först den 5 näst-
lidne September aflemnats till bemälte Embets-Verk.
Inkomster och Utgifter redovisas sålunda:
— 44 —
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 906,538: 4i. io. 906,185:15. 9.
Inkomst:
Lefvereringar från Kongl. Ränte-Kam-
maren 63,981:32. —
Diverse 444:10. 8. 137:44. G.
Uppdebitering:
Af Creditiv-Fondens vid 1836 års slut
varande Behållning i Kongl. Ränte-
Kamraaren . —■—■— 26,856: 37. 2.
Säger 64,425:42. 8. 26,994: 33. 8.
Balance till påföljande året:
Öfverlefvereringar 46:46. 4. 174: 3. 1.
Skulder
till Rikets Ständers Riksgälds-Contor:
Större Undsättnings-Creditivet . . . . — — 1,000,000: — —
Fyllnads-Creditivet — — 100,000: — —
„ Diverse ......... 20,891:42. — 12,543:34. 9.
Säger 20,938:40. 4. 1,112,717:37.10.
Summa 991,903: 28.10. 2,045,897:39. 3.
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefverering 2,220:11. 1. 46:46. 4.
Skulder till Diverse 17,484: 1. 7. 20,891:42. —
Säger 19,704:12. 8. 20,938:40. 4.
Afföring:
Beloppet gf Fondens förr ej bokförde
Skuld till Riksgälds-Contoret för vid
årets början uttagne medel af Span-
xnåls-Creditivet — — 950,000: — —
Transport 19,704:12. 8. 970,938: 40. 4.
Transport 19,704:12. 8.
970,938:40. 4.
Utgift:
Afskrifningar 5,409:32. i. 578:16. 6.
Omkostnader. 631:36. 9. 336:46.11.
Afkortning, |:del af Wester- och Norr¬
bottens primitiva Undsättningsskuld
vid 1834 års slut — 181,655:19. 2.
Förluster på försäljning af Spanmål. . .— — — 4,852: 45. 4.
Lefvereringar till Kongl. Ränte-Kam-
maren 59,972:27. 7. — —
Säger 66,014: — 5. 187,423: 31.11.
Balance till påföljande året:
Behållningar i Contant och Spanmål . 60,165:20. 2. 24,804:14. 9.
Ferdringar 846,019:43. 7. 689,931:— 3.
Undsättningsförskott å 1837 års missväxt — — 172,800: — —
Säger 906,185:15. 9. 887,535:15. —
Summa 991,903:28.10. 2,045,897:39. 3.
I afseende härå få Revisoreme anföra:
l:o En i 1836 och 1837 årens Räkenskaper balancerad fordran å
600 R:dr hos Handelshuset i Umeå Er. Forsells Söner har befunnits
vara till fullo inbetald redan den 12 Mars 1835, medelst beloppets lef-
verering till Westerbottens Läns Landt-Ränteri, utan att vid Revisionen
i Kongl. Kammar-Rätten af 1836 års Räkenskaper derpå fästats upp¬
märksamhet.
2:o Utaf den af Creditiv-Fonden föregångne år till undsättning ut-
lemnade Spanmål, hafva från samtlige Länen återbetalats:
år 1836 R:dr 57,972:27.7.
år 1837 „ 39,131:31.2.
hvilka summor betydligt understiga det belopp Rikets sednast församla¬
de Ständer synas hafva påräknat; varande ock, utaf det vid sednaste
Riksdag till undsättning i missväxtår ytterligare beviljade Creditiv på
400,000 R:dr, å särskildte terminer före 1837 års slut lyftadt ett sam-
manräknadt belopp af 100,000 R:dr.
46 —
3:o Den enligt 7 och 14 §§ i seclnaste Riksdagsbeslut medgifnn af¬
skrifning af | utaf de i Westerbottens och Norrbottens Län utestående
undsättningsskulder, har år 1837 blifvit verkställd, så att för förstnämn¬
de Län afskrifvits 73,430 R:dr 41 sk. n r:st. och för det sednare eller
Norrbottens Län 108,224 R:dr 25 sk. 3 r:sl. Och har Kongl. Stats-Con-
toret härvid anmärkt, att uppkommen prisskillnad icke, i enlighet med
Kongl. Maj:ts på Rikets Ständers beslut grundade Nådiga Bref den 13
December 1834, vid afskrifningsåtgärden blifvit iakttagen.
4:o Vid 1837 års slut hade fonden två oafslutade liqvider, den ena
med Stats-Verket rörande 6,562 R:dr 30 sk. i r:st., samt den andra med
Skeppsholms Magasin öfver 1,393 R:dra4sk., hvilka liqvider Revisorerne
anse, till undvikande af fortfarande tidsutdrägt och vidlyftighet i räken-
skaperne, böra med första verkställas.
5:o Rörande den af 1835 och 1837 årens Stats-Revisorer omför-
malte förlust af 10,003 R:dr 44 sk., som för Fonden uppkommit å den
åren 1B32 och 1833 Jemtlands Län lemnade XJndsättnings-Spanmål, har
nu vidare förekommit, att, sedan ersättningsanspråk för ofvannämnde
förlust blifvit emot Herr Landshöfdingen derstädes M. von Törne af
Kongl. Stats-Contoret väckte, Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref af den
26 Maj 1837, med afseende derå att Justilius-Canzlers-Embetet ansett
sig sakna skäl för fullföljd af målet, förklarat samma påståenden icke böra
till någon åtgärd föranleda.
Af de föregående Revisions-Berättelserne och hvad under skrift-
vexlingen rörande nämnde ersättnings-anspråk blifvit upplyst, har det
synts Revisorerne vara fullkomligen utred t, alt, oaktadt för bemalte Lands¬
höfding redan på hösten 1833 bordt vara kändt, att, i anseende till
det understöd Länets innevånare genom enskildes välgörenhet erhållit,
den reqvirerade och åren 1832 och 1833 undfångna Undsättnings-Span-
målen icke behöfde till det dermed afsedda ändamålet, Länets undsätt¬
ning, användas, Kongl. Stats-Contoret dock härom lemnats i okunnighet
intill år 1835, då Räkenskaperne dit inkommo, hvarigenom bemälte
Embetsverk sålunda beröfvades tillfället att under de löpande 2 till 3
åren disponera nämnde Spanmål, som under denna långa magasinering
tagit sådan skada, alt den uppkomna förlusten lill en betydlig del äfven
derifrån härflyter, enär, i händelse så beskaffad anmälan af Herr Lands¬
höfdingen i tid gjorts, förlusten, om sådan inträffat, bort blifva vida
mindre, än nu förhållandet varit.
47 -
6:o De Län, sora häfta för de betydligaste uudsätlningsskulder-
ne äro:
Norrbottens Län för R:dr 248,766: 34. —
Westerbottens cl:o för .... „ 224,484:32. 4.
Wermlands d:o för .... ,, 60,000: — —
Hallands dra för .... „ 59,668: 4. —
Kopparbergs dra för ... . „ 50,962:17. 1.
Vid dessa undsättningars meddelande bar, der sådant kunnat ega
rum, den af Rikets Ständer gillade princip blifvit följd, att endast- rän-
tefria förskotter emot borgen tilldelats enskilte personer, i ändamål att
åt behöfvande tillhandahålla Spanmål efter bestämda priser. Betydliga
penningesummor hafva ock blifvit på nämnde vilkor till enskilte utan-
ordnade; men som en del af de i följd häraf upprättade Contracter oell
dertill hörande Säkerhetshandlingar förvaras vid Lands-Contoren, samt
blott summariska förteckningar, utan bifogade afskrifter af Borgensför¬
bindelserna, till Kongl. Stats-Contoret insändas», hafva ej heller dessa
Contracter och Säkerhetshandlingar kunnat af Revisorerne granskas,
utan har af förteckningarne allenast inliemlats, att t. ex. i Westerbot¬
tens Län, vid 1837 års slut, en summa af 76,269 R:dr, hvaribland flere
poster utgjorde fordringar redan från år 1831, var utestående, äfvensom
att ifrån Wermlands Län, hvarest undsättningsmedel lära blifvit emot
gemensam ansvarighet till församlingar ne utlemnade, blott en verificerad
förteckning å dessa försträckningar blifvit till Kongl. Stats-Contoret af-
gifven.
7:o Ibland de personer, hvilka af Creditiv-Fonden emottagit ränte-
fria penningeförskolt, emot förbindelse att hålla Undsättnings-Spanmål
de nödlidande tillhanda, för bestämda pris, förekommer Grosshandlan-
den i Stockholm C. F. Liljevalch, hvilken för nämnde ändamål uppbu¬
rit ganska betydliga summor; och ehuru slutlig redovisning för dessa för¬
skott ännu på en längre tiel icke torde vara alt emotse, finna Reviso¬
rerne sig likväl böra anmäla: att bemälte Liljevalchs skuld till Fonden
den 1 Januari 1836 utgjorde 92,533 R:dr 35 sk. 6 r:st.: att deraf voro
till betalning förfallne den i Juli samma år 21,289 R:dr 6 sk. 10 r:st.,
hvilka äfven af Kongl. Stats-Contoret då infordrades: att Liljevalch, en¬
ligt hvad af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 14 September samma år in-
hemtas, åtagit sig en ytterligare leverance af 3,200 Tunnor Spanmål,
att fullgöras dels om hösten 1836 dels om våren 1837, till Norrbot¬
tens och Westerbottens Läns undsättning, hvilken blifvit af Landshöf-
— 48
dingarne i dessa Län, i följd af inträffad missväxt, begärd och, enligt
Revisorerne föreviste handlingar, af Liljevalch i allo fullgjord. Varande
härvid stadgadt, att Liljevalch, i stället att för denna leverance erhålla
något contant förskott, skulle tillgodonjuta ytterligare anstånd med de
lill betalning då förfallne 21,289 R:dr 6 sk. 10 r:st.; hvarförutan Kongl.
Majrt, i Nådigt Bref den 10 Mars 1837, sedan 2,000 R:dr blifvit af
Liljevalch den 1 December 1836 inbetalte, bestämt betalningstermineme
för hela återstående skuldbeloppet sålunda: att inom 1837 års slut skulle
liqvideras 10,500 R:dr samt sedermera 10,000 R:dr hvarje qvartal; men
att, i händelse sådant ej fullgjordes, ränta å 5 procent beräknades för
hvarje till betalning förfallen men ogulden skuldpost.
Af Räkenskaperne hafva Revisorerne inhemtat, att utaf ofvannämn-
de vid 1837 års slut till betalning förfallna 10,500 R:dr icke blifvit af
Liljevalch inbetaldt mera än 33 R:dr 35 sk. 6 r:st., hvarigenom hans
skuld till Fonden den 31 December 1837 utgjorde en Summa af 90,500
R:dr. — Beloppet af Liljevalchs skuld utgör nu tillsammans 48,368 R:dr
32 sk.
Revisorerne, hvilka äfven öfversett och granskat de, borgensförbin¬
delser, som blifvit afgifne för återbetalningen af de år 1833 till Gross-
handlanden Liljevalch försålde 7,000 Tunnor Spanmål, i ändamål att
tillhandahållas undsättningsbehöfvande i Westerbottens och Norrbottens
Län, hafva vid desse förbindelser icke funnit något att erinra.
De löftesskrifter bemälte Grosshandlande anskaffat, till säkerhet för
det år 1834 i enahanda ändamål honom lemnade förskott af 50,000 R:dr,
hafva, såsom tillkommande vederbörande Läns-Styrelsers pröfning och i
Lands-Contoren förvarade, icke kunnat af Revisorerne granskas.
I följd af ofvanberörde förhållanden, få Revisorerne hemställa, det
Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära:
ö) Att Kongl. Maj:ls vederbörande Befallningshafvande, vid de till¬
fällen då Contraclen med enskilte personer afslutas om Undsättnings-
Spanmåls anskaffande till större belopp, måtte erhålla föreskrift att skynd¬
samligen lemna Kongl. Stats-Contoret del af vilkoren vid medlens ut-
lemnande, på det Kongl. Stats-Contoret må tidigare, än först följande
år, då Räkenskaperne ingå, erfara hvilka åtgärder blifvit vidtagne.
b)
b) Att, vid de tillfällen då Undsättnings-Spanmål in natura till
Länen lefvereras, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte anbefallas, att
hvarje qvartal till Kongl. Stats-Contoret aflemna Summarisk uppgift huru
densamma blifvit disponerad.
c) Alt, då antingen Undsättnings-Spanmål eller ock penningeför-
skott i och för samma ändamål till särskilte Församlingar, emot gemen¬
sam ansvarighet, utlemnas, behöriga afskrifter af qvittenserne från dessa
Församlingar måtte bifogas den redogörelse, som af Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande aflemnas.
d) Att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte åligga, att till Kongl.
Stats-Contoret insända vidimerade afskrifter af alla dylika Borgensför¬
bindelser på samma gång som de i morn. a. omnämnde Contracter af¬
lemnas. *
Cliartsc-Skillatse-V erket.
Räkenskaperne, granskade i Kongl. Kammar-Rätten för båda åren
med anmärkningar, utvisa:
Debet.
År 18B6. År 1837.
Balance frän föregående året:
Behållningar och Fordringar 197,924:19. 6. 195,668: 3. 2.
Uppbörd:
Stämpladt Pappers försäljning .... 386,348: 7.*- 381,022:25.—
Influtne medel för sportlerne i Kongl,
Maj:ts CanzR
Ersättning för maculerade Chartor.
Extra Stämpling
Extra Uppbörd
33,408: i._
232: 38. 3.
3,527: e.-
565: 2i. 2.
35,796: 39. -
172: ss. 3.
2,726:
2,168: 21. 8-.
Säger 424,081:25. 5. 421,886:27.11.
Trapsport 622,005:44, ii. 617,554:31. i.
— 50 —
Transport 622,005: 44. ii. 617,554:31. i.
Lefverering :
från Kongl. Ränte-Kammaren .... 16,273:20.— 17,845:43. 4.
„ Rikets Ständers Riksgälds-Contor . . 1,871:13. io. 1,851: 21. 5.
„ Landt-Ränterierne 9,229: 6. 5. 10,115: 6.—
Säger 27,373: 40. 3. 29,812: 22. 9.
Bal ance till följande året:
Öfverlefverering 279:18. 9. 537: 41. 9.
Summa 649,659: 7.11. 647,904: 47. 7.
Credit.
Balance frän föregående året:
Öfverlefverering 264: — 4. 279:18. 9.
Afkortning 231: 8. — 489:10.11.
Utgift:
Lands-Gontorens och Landt-Räntmästar-
nes Provision 8,492: 3. 6. 9,325: 2. 9.
Transportkostnader 735:34.11. 790: 2. 6.
Diverse Utgifter 1,491:25. — 1,455: 6. 3.
Försäljnings-provision 19,189: 3. 3. 19,151:46. 5.
Aflöning för Ghartaj-Sigillatae-Contoret . 3,469:26. — 3,554:15. —
Papper till Charta Sigillata 11,408:11. 8. 11,903: 9. 4.
Åklagareandel i de efter åtalen influtne
afgifter ........... 692: 33. —• — —•
Hvitstämplingskostnader 1,871:13.10. 1,851:21. 5.
Säger 47,350: 7. 2. 48,031: 7. 8.
Lefverering :
till Kongl. Ränte-Kammaren 117,322:12. 3. 110,788:38. 5.
Landt-Ränterierna 288,823: 25. — 280,164: 20. 2.
Säger 406,145: 37. 3. 390,953:10. 7.
Transport 453,991: 4. 9. 439,752: 47. u.
— 51 —
Transport 453,991: 4. 9. 439,752:47.11.
Bal ance till påföljande äret:
Behållning hos Embets- och försäljnings¬
man 182,818:40. 5. 193,603:47. 4.
Proprie Balancer 6,484:19. i. 7,339:39. —
Behållning af ostämpladt Papper . . . 5,773: 9. — 6,602:32. —
d:o af inventarier 591:30. 8. 605:25. 4.
Säger 195,668: 3. 2. 208,151:47. 8.
Summa 649,659: 7.11. 647,904: 47. 7.
Härvid hafva Revisorerne funnit:
l:o De, i stället för sportlerne i Kongl. Maj:ts Canzli, till Kronan
ingående Afgifter såsom Charta Sigillata beräknades, af Kongl. Maj:t,
i dess Nådiga Proposition den 22 Januari 1834, angående Stats-Verkets
tillstånd och behof, att årligen utgöra 37,350:
och utaf Rikets Ständer till 37,000: — —
men hafva uppgått:
år 1836 till endast 33,408: 1. —
år 1837 d:o 35,796:39.-
Dock har den upplysning härvid lemnats, att uti sistnämnde sum¬
mor icke skulle vara inbegripet stämpladt papper för outlöste expedi¬
tioner.
2:o Af Försäljningsman uppburne medel för försåldt stämpladt pap¬
per hafva under Revisions-åren i en del Län ej lefvererats inom be¬
stämd tid, utan att likväl, så vidt de nu granskade Räkenskaperne gif¬
va vid handen, någon ränta, i enlighet med 17 §. i Kongl. Förordnin¬
gen den 16 Maj 1835, finnes hafva blifvit de försumliga försäljnings-
männen påförd eller af dem erlagd.
3:o Utestående Proprie balancer, utgörande vid 1835
års utgång - 10,799:14.—
bestego sig den 31 December 1837 till 7,339: 39. —
— 52 —
Avesta Krono-Inspection.
Vid dess Räkenskaper, som granskats i Kongl. Kammar-Rätten, för
år 1836 med och för år 1837 utan anmärkningar, hafva Revisorerne
icke funnit något att erinra.
Förhållandet med Inkomster och Utgifter är följande:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året ....
Uppbörd, af Koppar-Ränta och Slagskatt
samt af Koppar och Manufactur-Tull
|
23,581: 25. 5.
41,894: 33. -
|
9,492:43. -
41,717: 3. 2.
|
Summa 65,476: io. 5.
|
51,209: 46. 2.
|
Credit.
|
|
|
Afkortningar och anordningar ....
|
2,040:
|
2,100:
|
Lefvereringar till Kongl. Ränte-Kamma-
ren och Stockholms Metallvåg ....
|
53,943:15. 5.
|
36,370: 6. 5.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Stats-Verkets behållning på Avesta våg
Innestående Kronouppbörd i Koppar- och
Manufactur-Tull
D:o för 4:de qvartalet 1831
|
8,862: 32. i.
580: io. n.
50:
|
12,129:28. io.
560: io. n.
50:
|
Säger
|
9,492:43. -
|
12,739:39. 9.
|
Summa
|
65,476: io. 5.
|
51,209:46. 2.
|
Kongl. Myn t-Verket.
Sedan Kongl. Majit den 4 Juli 1830 i Nåder förordnat att dåva¬
rande Styrelsen af Kongl. Mynt-Verket skulle, så snart Kongl. Bergs-
Collegii nya organisation hunnit fullbordas, upphöra och på beinälte
Kongl. Collegium öfverflytt,as; samt Rikets Ständer, uti underdånig skrif¬
velse den 19 Februari 1835, anhållit att, då Kongl. Bergs-Collegium re¬
dan blifvit ånyo organiseradt, nämnde öfverflyttning måtte verkställas,
hvilket Kongl. Maj:t jemväl den 30 April 1836, med upphäfvande af
den serskille Styrelsen öfver Kongl. Mynt-Verket, i Nåder ‘bifallit; så
har, genom Kongl. Brefvet den 10 Augusti nästlidne år 1838, inseen¬
det öfver så väl detta Verk som öfver Kongl. Controll-Verket blifvit
fljrttadt från Kongl. Bergs-Collegium till Kongl. Stals-Contoret, hvari¬
från ock afgifvits den i 9 § af Revisions-Instructionen föreskrifne Be¬
rättelse.
Räkenskaperne, hvilka reviderats i Kongl. Kammar-Rätten, för år
1836 utan och för 1837 med anmärkningar, utvisa följande förhållande:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance frän föregående året:
Contante tillgångar:
Guld : Dukatcr, 1,532 st. +
1,077 å 5: 32 8,681:16.— 6,103:
Silfver R:dr 7,474: 18. 2. +
3,036:40.8 19,931:32. 5. 8,098:12. 5.
Banco-Scdlar ..... 5,396: 9. 3. 9,704:15.—
Säger 34,009: 9. 8. 23,905:27. 5.
Behållningar i omyntade Me¬
taller :
Guld i värde 5,057:13. 4. 7,715:34.11.
Silfver .... d:o 89,237:24.— 105,479:29. 4.
D.o i Medaljer . d:o 7,629:10.— 5,433:17. 7.
Koppar .... d:o 7,078: 4.— 11,911:16.—
Säger 109,002: 3. 4. 130,540: l.io.
Inventarier af Deglar, Ved,
Bränkol m. m 3,753:20.— 3,166:45.—
Fordran af Öfver-Intendents-
Embetet för förskott till
Myntets Quaibyggnad . . 16,791:41. 4. 12,291:41. 4.
Dio till Mynthuscts utvändi-
ga Reparation 700:
Säger 16,791:41. 4. 12,991:41. 4. „
■ 163,556:26. 4.
170,604:19. 7.
Transport 163,556:26. 4. 170,604:19. 7.
54 —
Transport 163,556:26. 4. 170,604:19. 7.
Inkomst:
My wtslcatt:
Guld, Dukat. 9. 4* ^2. å-
5; 32 •
Silfver R:ilr 865: 18. 6. -j-
1,387:37.10. ....
Präglarelön för Medaljer .
Inkomst för Valsning, Smi
de, Svarfning m. m. . .
Diverse
Vinst å Guld ocliSilfver, Duk
5 + Silfv. R;dr 76: 31. 3.
D:o å Kopparutinyntningen
utan afdrag a myntnings¬
kostnad
Stock-prof från Kongl. Kam¬
mar-Collegium öfverlem-
nade 48 Dukat, a 5: 3a. +
260: 14. 6. Silfver ....
51:
2,307:33. 4.
108:35. 4.
1,049:42. 8.
13:34, 6.
232:35. 4.
408:
3,700:36. n.
204: 5. 4.
508: 5. 4.
58:21. 4.
28,271:14. 7. 18,798:28. 3.
— 966: 6. 8.
Säger 32,035: 3. 9. 24,704: 7.10.
Stats-Anslag . 8,000: 8,000: 40,035: 3. 9. 32,704: 7.10.
B al ance till påföljande är:
Skuld till Rikets Ständers
Bank, för Guld och Silf¬
ver till utmyntning: Silf¬
ver R:dr 35,702: 20. 1-
fGuld Dukat. 2,672. — 1
(Silfver R:dr 46,769: 7. lo.y
D<o för Medel till Myntnings¬
kostnader 40,000:
D:o för Koppar till lojering 7,755:45. 7.
95,206:21. 4. 139,859: 4.1 o.
40,000:
7,755:45. 7.142.962:18.11. 187,615:2.5.
Summa B:co R:dr 346,554: i.— 390,923:29.10.
Credit.
Balance från föregående är:
Skuld till Rikets Ständers
Bank, för Silfver till ut¬
myntning: i värde 35,811:
37.7. + 35,702: 20. å 128 sk. 95,498: 4. 3 . 95,206:21.4.
D:o för Medel till myntnings¬
kostnader 40,000: 40,000:
D:o för Koppar till lojering 7,755:45. 7. 7,755:45. 7.
D:o till Kongl. Stats-Conto-
vet för Koppar till utmynt-
aing 5,111:40. 3.
148.365:42. i. 142,962: is.ii.
Transport 148,365:42. i. 142,962:is.ii.
— 55 —
Transport 148,365:42. i. 142,962:18.11.
Utgift:
Tjenstcmäns Aflöning och
Arfvoden samt Myntarbe¬
tares Dagsverks-Penningar
(utom hvad från Kgl. Stats-
Contoret utgår) .... 11,797: 6.— 10,355:35. 7.
Mynt-Machiner, Gjutgods,
Olja, Ljus och Talg, Smi¬
den, åtgångnc Dcglar, Ved
och Kol, Affall vid Kop¬
parsmältningen, Koppar till
lojering m. m 15,786: *9. 4. 11,824:— 1.
F&i-lust i Guld och Silfver
genom prof o. s. v. 34 Duk.
+ 165:37.9. Silfver . . . 634:35. ». 27,583:35. 4. 22,814:24. 4.
Balance till påföljande år:
Contante Tillgångar:
Guld, Duk. 1,077. + 2,986.
ä 5: 32 6,103;—*— lf),920:32.—
Silfver R:dr 3,036:40. 8. -j-
26,986: 2. 7. å 128 sk. . . 8,098:12. 5. 71,962:38.11.
Banco-Sedlar 9,704:15.— 22,384:29. 4.
Säger 23,905:27. 5. 111,268: 4. 3.
Behållningar i omyntade Me¬
taller:
Guld i värde 7,715:34.11. 12,525:47.10.
Silfver .... d:o 105,479:29. 4. 76,579:42. 8.
D:o i Medaljer . d:o 5,433:17. 7. 3,926:28.—
Koppar .... d:o 11,911:16.— 9,934:20.—
Säger 130,540: 1.10. 102,966:42. 6.
Inventarier af Deglar, Ved
Kol och Svafvelsyra . . . 3,166:45.— 2,314:16. 6.
Fordran af Öfver-Intendents ■
Embetet för Förskott till
Myntets Quaibyggnad . . 12,291:41. 4. 7,291:41. 4.
D>o till Mynthusets utvän-
diga Reparation .... '700: 1,305:26.—
Säger 12,991:4,,_4. 8,597:19. 4. ^ 225,146:34. 7.
Summa ]3:co R:dr 346,554: i.— 390,923:29.10.
Derjemte få Revisorerne meddela en till dem öfverlemnad så ly¬
dande:
- 56 —
”Calcul öfver 1836 och 183? årens Utmyntning i Guld, Silfver
och Koppar samt kostnaderne derför å Kongl. Myntet
i Stockholm.
Under båda åren har blifvit tillsammans utmyntadt:
26,733 Dukaler, i värde k 5: 32 B:co R:dr 151,487: — —
278,537 R:dr 42 sk. Silfver Spec., a 2:32. . . „ „ 742,767:32.—
Circa 400 Skeppxl Stapelstadsvigt Kopparskil¬
jemynt, i värde „ 101,488:16.—
Räkenskaperne utvisa att, utom mindre afgång,
i Guld och Silfver, båda årens Myntnings¬
kostnader utgjort B:co R:dr 4-9,749:40. 6.
och om derifrån calculationsvis afräknas, såsom
kostnad för Dukaters och Silfvermynts ut¬
myntning, II procent af värdet 894,254
R:dr 32 sk. B:co, med „ „ 11,178: 8. il.
Så återstå, såsom kostnad för Kopparutmyntn. B:eo R:dr 38,571:31. 7.
hvilken Summa, i fördelning på 400 Skepp:d Kopparskiljemynt, visar
ett kostnadsbelopp af 96 R:dr 20 sk. 7 r:st. pr Skepp:d, men med beräk¬
ning af de, utom utlefvererade 400 Skepp:d, vid 1837 års slut mer
eller mindre bearbetade partier af Kopparskiljemynt, som voro i behåll
till år 1838, kan man antaga myntningskostnaden per Skepp:d Koppar
inskränkt till 90 R:dr B:co per Skepp:d, helst myntningskostnaden för
de ädla metallerne, ehuru vid större och forcerad myntning icke öfver-
skjutande II procent, dock torde i verkligheten utfallit något dyrare för
åren 1836 och 1837, än hvad här blifvit calculeradt. Att myntningskost¬
naden (i beräkning af II procent af de ädla metallernes väf?le motsva¬
rande 133 R:dr ig sk. B:co på 1 Skepp:d eller 320 Skålpcd v. w. Myntsilfver),
utfaller betydligt högre än för Kopparmynt, följer oundvikligen af den
större noggrannhet samt de kostbarare smältnings- och arbetsmiethoder,
sorn i afseende å Guld oeh Silfver måste iakttagas. Resultatet af för-
hållanderne med Kongl. Myntets financiella ställning, för de ifrågava¬
rande åre.n 1836 och 1837 synes af Gapital-Räkningarne, sålunda:
för
57
för Ar 1836. Dncat. Silfrer-Specie. Bancomynt.
Inkomster 15. 1,326: ii. n. 37,443:31. 1.
Utgifler 1. 386:36.11. 27,576:44. 1.
Öfverskott 14. 939: 2.3. — 9,866: 35. —
för Ar 1837.
Inkomster 120. 1,648: 4. 4. 27,629:12. 3.
Utgifter 34. 168: ir>. 6. 22,172:44. 5.
Öfverskott 86. 1,479: 35.10. 5,456:15.10.
Alltså Öfverskott för båda åren 100 Ducater, 2,419 R:dr 10 sk. 10
r:st. Silfver Specie och 15,323 R:dr 2 sk. 10 r:st. Banco, motsvarande
vid Guld- och Silfvermyntets beräkning till värde i B:co, Summa 23,340
R:dr 47 sk. 8 r:st.
Kongl. Myntets Balance-Conto, i beräkning af tillgångar och skulder,
utgör sålunda:
Från år i835: Behållning 2,424 Duc. 7,988:28.4. Silfv. Sp.
Skuld 19,848:11. c. B:co.
till är 1838: Behållning 2,524 Duc, 10,407:39.2. Silfv. Sp.
Skuld 4,525: 8. 5. B:co.
Det sålunda för åren 1836 och 1837 uppkomna öfverskott grundar
sig på den omständighet att, ehuru, vid värde af circa 225 R:dr per
Skepp:d Koppar, derunder inberäknadt myntningskostnaderne utan åt¬
skillnad lör olika myntsorter, förlust uppkommer å t och i skillingstyc-
ken lill belopp af 25 R:dr B:co per Skepp:d, så avancerar deremot Kongl.
Mymtverket å | och 1-skillingsstycken 25 R:dr samt på 2-skillingsstyc-
ken 75 R:dr B:co per Skepp:d, och att under nämnde år hufvudsakli-
gast och för det mästa blifvit utmyntad t Kopparskiljemynt af de större
sorterne till värde af 250 å 300 R:dr B:co per Skeppxl.
Stockholm den 11 Oetober 1839.
J. A. Grandinson.
Myntmästare.”
(8)
- 58
För den häruti gjorde beräkning af kostnaden för utmyntningen,
eller 11 procent af värdet, linnes dock icke uppgifven någon grund. Om
man åter, för att af böckerne söka reda på denna kostnad, pä värdet af
hvad sorn under året blifvit utmyntadt, lägger alla de vid Verket be-
stridde utgifter, deri inbegripne kostnaderne för machiner, sorn ej nu
kunna från de öfriga utgifterne skiljas, så uppstår följande förhållande:
B:co R:dr 27,
hvilket utgör mera än 81 procent af värdet utaf det utmyntade, som
bestått i:
Ar 1836.
Kostnader: Ducat
Specie
384: io. 2.> eller förvandladt till B:co 28,607:6.2.
= 3,000 Ducater
98,729: 6. Specier
Koppar för . .
värde i B:co 17,000: — —
„ 263,777: 36. -
59,738: ig. -
Säger 340,016: 4. —
Ar 183?.
Kostnader: Ducater
Specier
eller nära 31 procent af värdet utaf det utmyntade:
= 23,733 Ducater
179,808: 36. Specier
Koppar för
134,487
479,490
41,750
Säger 655,727: —
ningen uppstått följande betydliga vinst:
för år 1836
efter afdrag utaf afbränningen . . . .
Härvid bör likväl anmärkas, att, enligt Böckerne, på Kopparmynt-
för år 1837
efter lika afdrag .
28,271:14. 7.
3,386:42. — 24.884:20. 7.
18,798: 28. 3.
1’935: ia ~ 16,863: is. 3.
— 59 —
Revisorerne anse att det skulle blifva upplysande och medföra vä¬
sendtlig nytta, om, så vidt möjligt vore, uti Mynt-Verkets Hufvud-
Böcker inrättades serskildte Conto, som visade, så väl hvad myntnin-
gen af Guld, Silfver eller Koppar för sig, som äfven hvarje myntsort
särskild, kostat, äfvensom till hvad belopp utgifter ne för nya eller ut¬
vidgade machiner uppgått.
Allmänna uppmärksamheten har blifvit fästad på det nyare Silfver-
myntets halt och vigt. I sistberörde afseende har för Revisorerne, i
följd af vetenskaplig undersökning å åtskilige under åren 1834 och 1838
präglade hela, halfva och fjerdedels Riksdalersstycken, blifvit uppgifvet,
att flere deribland, serdeles för det förstnämnda året, icke ens innehål¬
lit den lägsta medgifna vigten och i öfrigt hållit sig ganska nära derin-
750
till. Rörande halten, sorn bör utgöra i finsilfver j-^:delar af vigten,
förekommer, att, på sätt 1837 års Pievisions-Berättelse angående Banco-
Verket § 3 mom. C. närmare upptager, Herrar Banco-Fullmägtige då
låtit anställa prof å flere åren 1831, 1832, 1834 och 1835 utmyntade Spe-
cier, dervid utrönts, att väl icke i någon af de undersökte piecerne hal¬
ten af ädel metall understigit, men allenast något öfverstigit lägsta til-
747 • .
låtna halten, eller —— :delar af visten. Vid sedermera år 1838 ytterli-
1,000 ° J '
gare anställd undersökning, intagen uti den Berättelse nuvarande Revi¬
sorer afgifvit rörande Banco-Verket,, har befunnits, att af 20 åren 1837
och 1838 präglade hela Specie Riksdalersstycken, hvilka undergått prof-
750
ning på så kallade Våta Vägen endast två uppgått till ;clelar af
vigten, samt ett till allenast 74,696 procent, hvilket tal, som med 0,004
procent understigit den tillåtna minimihalten af 74,700 procent under¬
stiger den tillåtna minimihalten af 74,700 procent, likväl icke kunnat
garanteras vara säkert på en sådan qvantitet, emedan några chemiska
undersökningar ej kunnat med en så fullkomlig skarphet anställas.
I sammanhang härmed kan anmärkas att, enligt hvad Kongl. Mynt-
Verkets egna räkenskaper utvisa, dels vid smältningarne till utmyntning,
748
silfver af endast —-pidels halt till mynttenar användts, dels ock att vid
1,000
de så kallade myntplattornes hvitkokning, hvarvid svafyelsyran löser ut
en del af Kopparhalten, serdeles på ytan, erhållits en medelhalt af Silf-
vermyntet, som, efter den i Räkenskaperne utsatte vigtförlusten, anta¬
gen att utgöra endast Koppar, synes vara för hög. Såsom exempel må
anföras silfversmällningen N:o 18 den 4 December 1837, vid hvilken
— 60 —
smältning endast skrot och abguss, som från föregångna smältningar och
utmynlningar öfverblifvit oell då undergått prof, är vordet nedsmält.
Utaf desse jemte vid smältningen N:o 17 bekomne mynttenar erhöllos
1,499 Skålp:d 75 Ort Riksdalers-plattor (till stycketalet 18,716) sorn ef¬
ter deras utsatte halt -^--~-:delar höllö 1121 Skålp:d 81 Ort 30 Korn fm-
1,000 A
Silfver och resten Koppar. Genom hvitkokningen upptagas de hafva
förlorat 3 Skålp:d 5 Ort i vigt. Vore detta endast Koppar, så skulle
749-
halten, derefter uträknad, blifva — ~:delar. — Enligt det uti smälträk-
1,000
ningen angifna profvct skulle halten deremot vara delar, hvarefter
vigten af finsilfret också i nämnde plattor finnes utförd till 1,124 Skålp:d
2 ort 17 korn eller 2 Skålp:d 20 ort 87 korn mera än förut och till
la vilhel högre belopp Mynt-Verket äfven synes hafva creditera! sig. Ena¬
handa förhållande inträffar vid andra smältningar, t. ex. N:o 22 för den
30 December 1837; och har nöjaktig förklaring icke kunnat erhållas,
huruledes det i massan befintlige finsilfver kunnat under hvitkokningen
erhålla en sådan tillökning af a Skålp.d ao ort 8y korn i vigt emot
den, hvartill den vid smällningsoperationens början uppfördes.
Med anledning af allt detta hafva Revisorerne funnit sig böra tillstyrka
Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, dels, att
Kongl. Mynt-Styrelsen måtte förständigas att, till beredande af fullt för¬
troende bland allmänheten, åt Rikets Mynt, hädanefter vid utmyntning,
mera än hittills, bör iakttagas, att det tillåtna remedium så litet som
möjligt begagnas; samt dels, att då nu gällande Reglemente för Kongl.
Mynt-Verket af den 30 April 1836 icke i allmänhet innehåller hvilken¬
dera profningsmethoden, antingen den äldre, på så kallade torra vägen,
eller den i sednare tider, egenteligen i Frankrike antagne, på 'väta vä¬
gen, bör vid Kongl. Mynt-Verkets profningar begagnas, utan 58 § en¬
dast förmå, alt de profpenningar, som till ytterligare controll å halten
skola uppvägas, böra undersökas på våta vägen, sådant tillägg eller än¬
dring i samma Reglemente malte stadgas, att vid alla profningar inom
Kongl. Mynt-Verket en och samma method ovilkorligen bör användas;,
och få Revisorerne derjemte tillstyrka att nämnde Reglemente måtte i
sin helhet blifva öfversedt och granskadt.
— 61
Kongl. Controk-Verket.
Viel dess- Räkenskaper, de der granskats i Kongl. Kammar-Rätten
för år 1836 med och för år 1837 utan anmärkningar, hafva Reviso-
rerne icke funnit något att erinra. Ställningen inhämtas af nedanståen¬
de Tabell:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Innestående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom Räkenskapsåret . . .
Resterande vid Uppbörds-årets slut
|
3,516: 24. io.
62: 39. 4.
|
3,865: 29. 7.
61:43. —
|
Säger
|
3,579:16. 2.
|
3,927:24. 7.
|
Uppbörd:
|
|
|
Controll-Slämpel-Medel:
|
|
|
Enkel Afgift
|
11,177:36. io.
|
10,978:19. 3.
|
Dubbel d:o
|
196: 9. 8.
|
180: 9. 5.
|
Afgift för Controllering af Utländska
|
|
|
Arbeten
|
145: 39. —
|
118: 22. —
|
Extra Uppbörd
|
2:- 3.
|
10: 40. i.
|
Säger
|
11,521: 37. 9.
|
11,287:42. 9.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Uppbördsmäns Öfverlefvereringar . . .
|
' 1—-.-w/
|
4:47. —
|
Summa
|
15,101: 5.H.
|
15,220: is. 4.
|
Credit.
|
|
|
Utgift:
|
|
|
Expenser, Uppbördskostnader m. m. . .
|
1,640: 32. 3.
|
2,050:12. 5.
|
Lefvereringar:
|
|
|
Till Kongl. Ränte-Kammaren och Landt-
|
|
|
Ränterierne
|
9,532:45. i.
|
9,092:15. e.
|
Transport
|
11,173:29. 4.
|
11,142:27.11.
|
— 62 _
Transport 11,1*73:29. 4. 11,142:27.11.
Balance till påföljande år:
Innestående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom Räkenskaps-året
Resterande vid Uppbörds-årets slut. .
|
3,865: 29. 7.
61: 43. —
|
4,015: 38. 9.
61: 47. 8.
|
Säger
|
3,927: 24. 7.
|
4,077: .38. 5.
|
Summa
|
15,101: 5.11.
|
15,220: is. 4.
|
Kongl. Post-Ver ket.
|
|
I afseende på inkomster och utgifter utvisa Räkenskaperne, hvilka
|
för båda åren granskats i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar, föl¬
|
jande förhållande:
|
|
|
|
År 1836.
|
År 1837.
|
Debet.
|
|
|
Balance från föregående året:
|
|
|
Behållningar och Fordringar
|
227,064:36. 6.
|
307,066: 5. 4.
|
Inkomst:
|
|
|
Postporto
|
535,002: 33. 1.
|
555,440: 44. —
|
Frakt-Medel
|
5,999: 23. —
|
4,007:18. -
|
Ersättning af Kongl. Preussiska Postverket
|
16,243: 4. 5.
|
16,353: 28. o.
|
Diverse
|
4,691: 3. 7.
|
8,730:22. 1.
|
Säger
|
561,936:16. 1.
|
584,532: ie. 7.
|
Diverse Verks Medel
|
1,856: 30. 8.
|
1,977: 9. 5.
|
Säger
|
563,792:40. 9.
|
586,509: 26. —
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Öfverlefvereringar och Skulder ....
|
2,939:39. 1.
|
2,961: 39. —
|
Summa 793,797:26. 4. 896,537: 22. 4.
- 63 —
Credit.
B al ance från föregående året:
Öfverlefvereringar och Skulder .... 3,007:13. 2. 2,939: 39. 1.
dfkortningar 12,237: 7. 5. 8,541: 5. 9.
Omkostnader:
Ordinarie Aflönings-Staten 55,664: 1. 4. 58,804: 32. 5.
Indragnings-Staten 1,115:22.— 1,232:41.—
Pensions-Staten 2,376:19. 9. 2,390:14. —
Orakostnads-Staten ........ 298,446: 33. 4. 328,482: 47. 1.
Säger 357,602: 28. 4. 390,910: 38. 6.
Förlust på Paket-Post-Inrättningen emel¬
lan Stockholm öfver Ystad till Helsing¬
borg 4,027:37. 5. 2,103:19. 2.
Understöd till Bolaget för Diligence-In-
rättningen emellan Stockholm öfver Gö¬
theborg till Helsingborg 8,000: — — 8,000: — —
Säger 12,027:37. 5. 10,103:19. 2.
Omkostnader utom Stat:
|
|
Nybyggnad och Utredning af Post-Ång¬
|
|
fartyget Svenska Lejonet
|
100,534:4i. 2.
|
Lefv er erin gar:
|
|
Till Siats-Verket
|
100,000: 100,129:32.10.
|
Diverse Verk
|
1,856:30. 8. 1,977: 9. 5.
|
Säger
|
101,856:30. 8. 102,106:42. 3.
|
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar 307,066: 5. 4. 281,400:28. 5.
Summa 793,797:26. 4. 896,537: 22. 4.
Revisorerne hafva under granskningen af detta Verks Räkenskaper,
inhämtat:
— 64 —
Att, enligt de Hufvudböckerne bifogade relationer, åtskilliga for¬
dringar, deraf en del härleda sig ända ifrån år 1829 och föregående år,
ännu icke kunnat indrifvas eller till afskrifning befordras, emedan de
bero på utredning af concurser o. s. v.;
Att Kongl. Post-Verkets fordran hos Norrska Stats-Verket 16,485
R:dr 34 sk. 2 r:st., på grund af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 11 Juni
1836, fortfarande balanceras; saint
Att orsaken till de, jemförelsevis med föregående åren, ökade ut¬
gifterna härrört af ångfartygs byggnad samt inrättandet utaf nya Post¬
gångar och Telegraf-Inrättningar, för hvilka sistnämnde kostnaden upp¬
gått: år 1836 till 11,636 R:dr 32 sk. och år 1837 till 11,617 R:dr 16 sk.
Derjemte anse sig Revisorerne böra anmäla, såsom en i deras tan¬
ka för Kongl. Post-Verket främmande utgift, att genom Kongl. Brefvet
den 11 September 1837 åtskillige af Kongl. Maj:ts Beskickningar vid
Utländska Hof fått sig tillagde ersättning af Postmedlen för utbetaldt
porto, hvilken godtgörelse år 1836 utgjort 853 R:dr 9 sk, samt år 1837
4,244 R:dr 44 sk. 11 r:st.
För öfrigt få Revisorerne vitsorda, så väl att Räkenskaperne äro
förda med reda och ordentlighet, som ett öfver-Post-Dire*tionen på ett
ändamålsenligt sätt befrämjat Post-communicationerne i landet.
Kongl. Sundhetskollegium.
Räkenskaperne, granskade i Kongl. Kammar-Rätten för år 1836
med och för år 1837 utan anmärkningar, redovisa inkomster och utgif¬
ter på följande sätt:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Medicinal-Fondens Behållningar och For¬
dringar 14,982:33. 3. 15,101:31.-
Transport 14,982:33. i. 15,101:31.—
— 65 -
i *
Transport 14,982:33. 3. 15,101:31.—
Inkomst:
Medicinal-Statens anslag för året . . . 72,325: i. 9. 73,053: 8. 4.
Intresse-Medel . 125: — — 125: — —
Extra Uppbörd 450:19. io. — —
Vid Carolinska Medico-Chirurgiska Insti¬
tutet influtne Hyres-Medel 950:— — 1,062:24.—
Vid Velerinahe-Inrättningen influtne Medel 6,998:13. — 7,017: 3. 8.
Extra Anslag — — 3,000:
Återdebiterade Medel 53:30. 3.
Säger 80,848:34. 7. 84,311:18. 3.
Balance till påföljande året:
Medicinal-Fondens Skuld 3,323:25.10. 820:41.11.
Summa 99,154:45. 8. 100,233: 43. 2.
Credit.
Balance från föregående året:
Medicinal-Fondens Skuld 3,166: 40. 1. 3,323: 25. 10.
Utgift:
Af Kongl. Stals-Contoret anordnade . . 47,299:33. 9. 48,427:40. 4.
Af Kongl. Sundhets-Collegium utbetalde:
Till Svenska Läkare-Sällskapet .... 500: — — 500: — —
» Laboratorium Chemicum . . . . 200: — — ——— — —
» Allmänna Barnbörds-Inrättningen . 1,212:— — 1,212:— —
» Vaccinationens befrämjande .... 1,240: 6. 8. 1,381: 5. —
» Barnbördshuset Pro Patria .... 60: — — 60: — —
» Farsoters och Smittosamma Sjukdo¬
mars botande 8,283: 4. 3. 7,918:27. 7.
» Pensioner i Fält-Läkare-Corpsen . . 2,012: 24. — 1,995: 40. —
» Stipendier i d:o 1,972:10. 8. 1,993: 2. 8.
s Provincial-Chirurgen i StockholmsLän 150:— — 150:— —
« Veterinaire-Inrättningen .... 2,853:16. — 4,755:32.—
Transport 65,782:47. 4. 68,394: 3. 7.
(9)
Transport 65,782: 47. 4. 68,394: s.’ 7.
Till Åtskillige Behof och Föremål . . . 1,802: 8. — — —
o Diverse 13:34. 7. 28:16. 3.
» Medico-Legala Besigtningar .... 3,216: 3. 8. 5,244:26. 6.
» Diverse Omkostnader vid Carolinska
Medico-Chirurgiska Institutet . . 1,407:13. 7. 2,739: 21. 3.
9 Fyllande af samma Instituts Materi¬
ella behof 1,197: 27. 6. — -r
» Löntillökning åt Lärare vid Institutet
för l:a Qvartalet ...... 400: — — —
Af Föreståndaren för Veterinaire-Inrätt-
ningen, för Inrättningens Sjukstall
och Smedja in. 111. utbetalde . . 7,066:31.11. 6,781:40. 8.
Till Kongl. Stats-Contoret lefvererade Öf-
verskotts-Medel ....... — 2,446:12. 4.
Säger 80,886:22. 7. 85,634:24. 7.
Balance till påföljande året:
Medicinal-Fondens Behållningar och For¬
dringar 15,101:31.— 11,275:40. 9.
Summa 99,154:45. 8. 100,233: 43. 2.
Vid dessa Räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något att
erinra.
Kongl. Tull-Verket.
Af Räkenskaperne, hvilka för håda åren granskats i Kongl. Kam¬
mar-Rätten med anmärkningar, inhämtas ställningen sålunda:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar. . . . 102,917: 8. 9. 279,811:30.11.
Transport 102,917: 8. 9. ’ 279,811: 30.11.
— 67 —
Transport 102,917: 8. 9. 279,811:30.11.
Uppbörd:
Sjö-Tulls-Medel 3,185,636:20. 4. 3,605,305:36. 3.
Båk- och Lots-Medel 64,561:20. 7. 65,209:25.11.
Convoy-medel 257,656:28. — 307,143: 41. —
Diverse 2,762: 3.11. 3,164: 46.11.
Säger 3,510,616: 24.10. 3,980,824: 6. i.
Balance till påföljande året:
Öfverlefvereringar och Skulder . . . 3,794:42.11. 2,292:42.11.
Summa 3,617,328: 28. 6. 4,262,928: 31.11.
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefvereringar och Skulder . . . 639:47. 8. 3,794:42.11.
Afkortningar:
bestående uti Restitutioner, Beslagare-
andelar, Export-premier m. m. nem¬
ligen af:
Sjö-Tulls-Medel 153,521:37. 9. 174,068: 8. 7.
Båk- och Lots-Medel 290:18. — 344: 36. 9.
Convoy-Medel 3,222: 33. 7. 3,300: 7.10.
Diverse Verks Medel 34.10. 8:27. —
Säger 157,035:28. 2. 177,721:32. 2.
Omkostnader:
Af Sjö-Tulls-Medlen :
Ordinarie Aflöning 402,549: 29. 5. 404,830:39. —
Indragnings-Staten 20,695:16. 4. 18,827: 33. 8.
Pensions-Staten . 46,509: 1. 4. 46,550: 3. 2.
Begrafningshjelp 5,508: 2. 8. 6,768: 29. 4.
Arfvoden, Discretioner och Gratifica-
tioner 19,269: 9. — 20,060: ie. —
Transport 494,531:10. 9. ,497,037:25. 2.
- 68 —
Transport 494,531:10. 9. 497,037:15. 2.
Tullhus-Byggnader, Reparationer, Rese-
och Tractaments-kostnader, Postpor¬
to, Skrifmaterialier, Ved och Ljus,
Boktryckeri- och Bindnings-kostna-
der m. m, samt. Diverse . „ . . 55,832:46. il. 45,380:30. 2.
Hemliga Utgifter ....... 8,000: — — 8,000: — —
Säger
|
558,364: 9. 8.
|
550,417:45. 4.
|
Omkostnader af Båk- och Lots-
|
|
|
Medlen :
|
|
|
Arfvoden ..........
|
2,017:39. i.
|
1,940: 25.10.
|
Dito af Conv oy-Medlen:
|
|
|
Dito
|
563:14. 4.
|
627: 21. 1.
|
Lejvereringar :
|
|
|
Tull-Medel
|
2,310,057: 29. 3.
|
2,897,865:43. 6.
|
Båk- och Lots-Medel
|
63,493: 24, 3.
|
61,804: 8. 8.
|
Convoy-Medel.........
|
242,693: io. 9.
|
300,294:33. 2.
|
Diverse Verks Medel
|
2,651: 34. 5.
|
3,261: 30. 5.
|
Säger
|
2,618,896: 2. 8.
|
3,263,226:19. 9.
|
Balance till följande äret:
|
|
|
Behållningar och Fordringar . ...
|
279,811:30. n.
|
265,199: 36.10.
|
Summa 3,617,328:28. 6.
|
4,262,928:31.11.
|
|
År 1836.
|
År 1837.
|
När från förestående Uppbörd af Sjö-
|
|
|
Tulls-Medel . .
|
3,185,636:20. 4.
|
3,605,305:36. 3.
|
afräknas:
|
|
|
Afkortning 153,521:37.9. 174,068: 8.7.
|
|
|
Omkostnader 558,364: 9.8. 550,417:45.4.
|
711,885:47. 5.
|
724,486: 5.11.
|
och från återstoden .
2,473,750:20.11. 2,880,819:30. 4.
— 69
afdrages hvad, enligt Tull-Verkets Huf-
vudböcker vid hvardera Räkenskaps¬
årets slut i Tullverket innestod . 263,361:24. 8. 248,090:41. 6.
visar sig Stats-Verkets Inkomst af Sjö-
Tulls-Medlen till sitt Netto-belopp . 2,210,388:44. 3. 2,632,728:36.10.
hvilka summor, jemförda med de vid
Siats-Regleringen påräknade . . . 2,388,000: 2,388,000: — —
utvisa, att såsom ofvan är antydt,för
år 1836 uppkommit en Brist af . 177,611: 3. 9.
men för år 1836 deremot ett Öfverskott af.... . 244,728: 36. io.
Under ofvan upptagne behållningar och fordringar, utförde för år
1837 till 265,199 R:dr 36 sk. io r:st., innefattas: a) balancen efter Tull¬
förvaltaren Finer, hvarom inhämtas: — att då, vid dennes i Mars må¬
nad år 1837 hastigt inträffade död, inventering skett uti det under Fi¬
ners vård varande Uppbörds- och Casseurs-Contoret, hade derstädes sig
yppat en betydlig balance, hvilken, sedan undersökning och åtal emot
vederbörande anställts, Kongl. Kammar-Rätten, i Utslag den 21 December
1838, fastställt till 172,997 R:dr 3 sk. 5 r:st., deraf Tullmedlen och
hvad deri kunde inbegripas utgjorde 104,427 R:dr 7 sk. 9 r:st. samt Ut¬
gifts- eller Casseurs-Cassans medel 68,569 R:dr 43 sk. 8 r:st.; — med
förklarande derjemte, att förstnämnde balancesumma, genom tillgrepp
åsamkad under åren 1836 och 1837, skulle med ränta derå efter sex för
hundrade om året ifrån den 20 Mars 1837, då bristen yppades, tilldess
Finers qvarlåtenskap blef med seqvester belagd, utgå af hans tillgångar
i den ordning, som bestämdes genom Dom uti det efter Finér genast
anhängiggjorda Concurs- och Urarfva-mål; Och har Kongl. Maj:t, genom
Utslag den 7 nästlidne Juni, i Nåder fastställt Kongl. Kammar-Rättens
beslut, endast med den ändring, att 4,414 R:clr 37 sk. borde afräknas
från bristen i Tull-Uppbörden för år 1837, så att, med iakttagande
häraf, ny fördelning af öfrige ifrågaställde contante medel kom me att
upprättas. — Enligt hvad Revisorerne inhämtat, hafva under den tid
Balancemålet varit i Kongl. Kammar-Rätten anhängig!, indrifvits om¬
kring 20,000 R:dr. —• Följderna i ansvars- och ersättningsväg äro
ännu beroende af vederbörandes åtgärder, och Revisorerne göra sig för¬
vissade att åtal och sträng utredning skyndesamligen anställes, dervid
noga tillses genom hvars bristande tillsyn ifrågavarande betydliga ba¬
lance kunnat uppkomma; samt
— 70
b) Ea år 1817 Casseurs-Contoret i Götheborg påförd tillfällig ba-
lance 4,832 R:dr 42 sk. 2 r:st., utgörande oredovisade beloppet jemte
transportkostnaden för uppköpte och till Kongl. Ränte-Karnmaren lefve-
rcrade vexlar, i stället för de med protest från Hamburg återkomna.
Angående denna post finnes antecknadt uti balance-relationen: att Tras-
senternes, Handels-Bolaget J. & O. Halls concurs, hvari 5,788 R:dr
34 sk. blifvit bevakade, numera är utredd och massan åt Tullverket lem-
nat den dividend, som tillgångarne medgifvit: att, vid förfrågan hos
vederbörande Auctoriteter i Götheborg huruvida Bolagsmännens vilkor
sedermera kommit i det skick, att någon liqvid för det återstående be¬
loppet nu eller framdeles kunde förväntas, det svar erhållits, att den
ena Bolagsmannen Josef Hall en längre tid varit i Amerika bosatt, och
att den andre eller O. Hall ännu vistades i Götheborg i utfattigt till¬
stånd, utan hopp att i framtiden kunna afbörda sig skulden. Då ringa
anledning sålunda finnes, alt denna balance någonsin varder betald, men
afskrifning ej under gäldenärernes lifstid lärer kunna ifrågakomma, anse
Revisorerne att förenämnde 4,832 R:dr 42 sk. 2 r:st. böra i räkenskaperne
tills vidare föras inom linien.
Genom skrifvelse den 20 Februari 1836 hade Kongl. Maj:t behagat
i Nåder förordna, att af de besparingar, som kunde uppkomma så väl
på det till oförutsedda utgifter uppförda anslag 16,000 R:dr, som på öf¬
riga Stater, en summa af 2,000 R:dr borde användas och utgå såsom
arfvoden åt två Extra Rese-Inspectorer, med 1,000 R:dr för hvardera,
hvilkas åliggande skulle blifva att, efter General-Tull-Styrelsens före¬
skrift, besöka sådane orter i Riket, der Tull-Verkets fördel påkallade en
särskild uppmärksamhet. Kongl. Maj:t täcktes ytterligare, uti Bref den
26 påföljde Mars, gifva tillkänna hvilka personer sorn blifvit till denna
befattning antagne. I afseende på sättet huru ett dylikt arfvode utgått
inhämtas, att General-Tuil-Styrelsen den 20 Februari 1837, under be¬
nämningen: ”discretioner, gratificationer, enligt upprättad fördelning,”
anordnat 7,161 R:dr 32 sk. B:eo, alt utgå af Exlra-Medels-Anslaget för
1836, så att samma summa jemväl nyssnämnde dag finnes afförd i
Special-Räkningen öfver Extra Utgifter. Denna räkning upplyser för
öfrigt, att under den 14 och 28 Januari samt den 4 Februari 1835
blifvit, efter Generai-Tull-Stjrrelsens föreskrift, af Casseurs-Contoret li-
quiderade tre poster på tillhopa 70 R:dr, samt att utgifterne intill den
31 December 1836 uppgått till 7,603 R:dr 9 sk., hvilket förhållande
sannolikt föranlåtit Styrelsen att, på sätt förut är närnndt, utdela åter¬
stoden af hela anslagssumman, 16,000 R:dr, så att desamma kunnat, vid
— 71 —
räkningens afslutande den 29 April 1837, afföras så nära, att en be¬
hållning af allenast 23 sk. dervid uppkommit.
När sedermera, den 19 April 1837, Casseurs-Contoret anmälte er-
sättnings-anspråk för lemnade förskott, och deribland de tre sisla qvar-
talerna år 1836 till förenämnde två Estra Rese-Inspectorer med 1,500
R:dr, upplyste Kammar-Contoret, att extra anslaget blifvit till fullo an-
vändt, men att besparing uppkommit på Ordinarie Staten genom tima-
de dödsfall, samt på Lots-Statens Gratifications-Fond en summa af
1,506 R:dr 32 sk., i följd hvaraf Styrelsen beslöt att förskottet 1,500 R:dr
skulle utgå under rubrik: ”Arfvode och besparingar å 1836 års Ordi¬
narie Stat.”
Häraf vill det synas, som skulle General-Tull-Styrelsen förbisett
Kongl. Maj:ts uttryckta afsigt att ifrågavarande arfvoden borde i främ¬
sta rummet utgå af besparingarne på Extra anslaget. Sådant hade jem¬
väl lätt kunnat iakttagas, enär arfvodet under året 1836 förskjutits af
Casseurs-Contoret och sålunda verkligen ur Styrelsens tillgångar utgått,
under en tid då extra anslaget lemnade full tillgång, ehuru med ersätt¬
ningsfrågan fördröjts intilldess detsamma hunnit användas. General-
Tull-Styrelsen hade nemligen bort eller åtminstone kunnat ihogkömma
detta arfvode, innan den disponerade förenämnde belopp 7,161 R:dr 32
sk. egentligen till löneförbättringar åt de fleste ibland Styrelsens högre
Tjenstemän samt några ibland den ringare betjeningen. Efter ali anled¬
ning hafva dessa Rese-Inspectorers arfvoden för år 1837 äfven utgått
på förenämnde sätt. Extra Anslagsräkningen för år 1837 upptager dem
väl icke, men innehåller i stället, att, efter General-Tull-Styrelsens den
20 Januari 1838 meddelade föreskrift, 1837 års behållning blifvit ut¬
delad med 7,940 R:dr, enligt grunden för 1836 års Gratifications-anord-
ning, nästan med den öfverensstämmelse att blott 2 R:dr 2 sk. af fonden
kunnat såsom besparing balanceras.
Revisorerne anmärka allt detta, dels på det ifrågavarande arfvoden
hädanefter icke må belasta Ordinarie Statens så kallade besparingar, utan
fastheldre utgå från behållningen vid årets slut på extra anslaget, dels
ock för att fästa uppmärksamhet på den synnerliga frikostighet, hvarmed
samma anslag användes, för vissa fall utöfver det ändamål, som synes
vara dermed afsedt uti Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 28 Juli 1813,
som i afseende härå innehåller: alt — — —• ”Kongl. Maj:t velat
”anslå en summa af 16,000 R:dr alt användas till förbättring i aflönings-
”vilkoren för sådane Tullbetjente, hvilkas trägna och maktpåliggande
”tjenstgöring på en dyr ort fordrar uppmuntran och understöd.” — —
Vid tillämpningen häraf har Kongl. Maj:ts ynnest ansetts böra ut¬
sträckas jemväl till Secreteraren, Advocat-Fiscaler, Districts-Chefer m. fl.,
hvilka dock, efter Revisorernes tanka, icke kunna under cathegorien
Tullbetjente upptagas.
Detta förhållande gifver dessutom anledning till en annan allmän
anmärkning, nemligen huruvida det öfverensstämmer med ordning i räken¬
skaper att låta dem löpa genom delar af tvä till tre år. Väl är det troligt
att liquiderna någon gång kunna äga sammanhang med hvarandra ifrån
ett år till ett annat; men sådant bör dock, så vidt ske kan, undvikas,
och lärer blifva lä IL i en öfver extra utgifter upprättad Redogörelse, som
är oberoende af öfverföringar ifrån olika lider, och hvaröfver dispositio¬
ner ovilkorligen kunna och rätteligen böra bestämmas lika gerna före årets
slut som under de första månaderne af det påföljande. Räkningarne för
åren 1836 och 1837 öfver extra anslaget upptaga, tvärtemot denna me¬
thod, dispositioner under olika dagar för både det föregående och det
efterföljande året. Slulsummorna utvisa visserligen, att utgifterne i alla
fall hållit sig inom anslaget, när liquiden under båda åren på en gång
granskas, så att missbruk i sak icke tillkommit; men det får likväl an¬
tagas, att af en på förenämnde sätt uppgjord räkning icke med säkerhet
kan inhämtas, huruvida tillgångarne blifvit rätt och efter behofvet an¬
vände, emedan undersökningen derom rätteligen icke lärer kunna verk¬
ställas utan tillgång af protocoller och verificationer för flera år än det
hvarpå sammandraget hort lyda.
Ilufvudboken upptager särskildt Conto öfver hemliga utgifler, 8,000
R:dr. Vid sökt upplysning härom hafva Revisorerne inhämtat hurusom
den 31 Augusd 1802, då Actie-Contract afslutades emellan Kongl. Maj:t
och Kronan och Tull-Arrende-Societeten, rättighet lemnades åt Bolaget
alt af inflytande Tull-Uppbörd årligen använda 8,000 R:dr, samt deraf
till Betjeningen discrelionsvis utdela 2,000 R:dr, ”i den nion de genom
”skicklighet, nit och drift i deras sysslor sig utmärkte och med hvaran¬
nan täflade uti deras skyldigheters fullgörande;” men de återstående
6,000 R:dr ägde Societeten att använda till så kallade hemliga utgifter,
utan att derför afgifva någon speciel räkning eller redogörelse; hvarjemte
Kongl. Maj:t i nyss åberopade Bref i Nåder fann skäligt, att, på de af
General-Tull-Styrelsen i underdånighet anförde grunder, utom de 8,000
R:dr, hvarom nyssnämnde Contract handlade, ytterligare anslå här of¬
van omförmälte 16,000 R:dr.
Dessa
— 73 —
Dessa 8,000 R:dr hafva jemväl under åren 1836 och 1837 blifvit
disponerade af nuvarande Herr Canzli-Departements-Chefen m. m. Fåh¬
raeus, och enligt hvad Protocollerne för den 1 Februari 1837 och den
24 Januari 1838 innehålla, har Kameral-Departements-Chefen hos Ge-
neral-Tull-Styrelsen förmält sig hafva granskat Fåhraei afgifna redogörelse
öfver hemliga utgifterne och funnit den till alla delar rigtig, hvadan
räkningen med verificationer inlades i Convolut och förseglades, för alt
vederbörligen i Casseurs-Contoret förvaras. Vid detta redovisningssätt
förekommer dock den omständighet, att Canzli-Departements-Chefen ge¬
mensamt med Secreteraren haft del i förvaltningen för år 1837, mea
att under de föregående åren densamma varit ensamt till dåvarande Se¬
creteraren, numera Herr Departements-Chefen Fåhreeus öfverlemnad.
Vid Stats-Revisionerne åren 1825 och 1827 fastades äfven uppmärk¬
samhet vid dessa 8,000 R:dr, men hufvudsakligen vid vederbörandes be¬
frielse från offentlig redovisning deraf. General-Tull-Styrelsen anförde
derefter i sin förklaring åtskilliga skäl för behofvet och nyttan af att
äga en så beskaffad disponibel tillgång, utöfver den granskning under¬
kastade Staten, under förmenande att anslaget, i förhållande till Tull-
Policens behof och den höga Tulluppbörden, vore så måttligt, att det¬
samma syntes ej böra utgöra ett lämpligt eller nog vigtigt föremål för
Rikets Ständers och deras ombuds speciella uppmärksamhet.
Förhållandet har emedlertid ända hitintills förblifvit oförändradt;
och ehuru Revisorerne nogsamt finna att fonden sålunda blifvit redovi¬
sad och att vid dess förvaltning rätteligen tillgått efter ännu gällande
method, är det likväl ostridigt att förenämnde årliga utgift 8,000 R:dr
sålunda undandragits den allmänna granskningsskyldighet sorn åligger
Revisorerne i följd af gällande Instruction, hvilken åter hemtar sin grund
från 64 §. i Regerings-Formen samt 68 §. i Riksdags-Ordningen.
Det vill äfven synas af nyss åberopade Contract och Kongl. Bref,
att i alla läll blott 6,000 R:dr rätteligen få hänföras under benämningen
af hemliga utgifter, ty bestämmelsen för de öfrige 2,000 R:dr är tydli¬
gen utmärkt, och något undantags vilkor i afseende å redovisning kan ej
slutas från ordalydelsen i nämnde handlingar. Sistnämnde summa sy¬
nes den tiden hafva motsvarat det extra anslag af 16,000 R:dr, som vid
ombytta förhållanden och ökade utgiftsbehof blifvit anvisade, fastän Tull-
Direclionen år 1813 anfört så giltiga skäl att det mindre anslaget, i stäl¬
let att inbegripas i ett större och dymedelst upphöra, jemväl fått oaf-
kortadt bibehållas.
(10)
Efter Revisörernes tanka, är det föga lämpligt och måhända jem¬
väl mindre rättsenlig!, under nu gällande constitutionella former, med
ett bestämdt antaget granskningssystem i afseende på förvaltningen af
Ordinarie Slals-medel och inkomster, att bibehålla formen för en utgift
lill allmänt behof, som leder sin uppkomst från en tid, då andra för¬
hållanden äfven inom Tullförvaltningen voro, i flera' hänseenden, gäl¬
lande. Revisorerne vilja icke bestrida, -att General-Tullstyrelsen fort¬
farande får disponera äfven ifrågavarande 8,000 R:dr, men de anse liem-
lighetsvilkoret vid redogörelsen för användandet deraf icke böra qvarstå,
och hemställa derföre, att i laglig ordning beslutas måtte, det Rikets
Ständers Revisorer eller någon delegation af dem hädanefter må egaatt,
under tysthetsed, taga kännedom om huru och till hvad ändamål be¬
rörde hemliga fond användes.
Kongl. Numer-Lotteriet.
Denna Inrättnings tillika med Brudgåfvo-Fondens Räkenskaper, hvil¬
ka för år 1836 granskats i Kongl. Kammar-Rätten utan anmärkningar,
men för år 1837 ännu ej undergått revision, utvisa:
År 1836. År 183T.
Debet.
Balanee från föregående året:
Behållningar och Fordringar 44,709:14. 8. 54,829:32. 4.
Uppbörd:
Nidmer-Lotteriets Medel:
Vinst å Lott-försäljningen ...... 277,860: 22. i. 279,369:16. n.
Diverse Inkomster ........ 265: 31. — 333: li. 8.
Säger 278,126: 5. i. 279,702:28. 7.
Riksgälds-Contorets Medel::
Bevillning af Lotteri-Vinster 12,078: 3. 9. 7,607: 26. 7.
Säger 290,204: 8. 10. 287,310: 7. 2.
Transport 334,913: 23. 6. 342,139: 39, 6.
75
Transport 354,913:23. g. 342,139:39. 6.
B al ance till påföljande år:
Öfverlefvereringar 452: 30. 2. 467:13. 8.
Skulder 4,912: 7. 8.
Säger 5,364: 37.10.
|
467: 13. 8.
|
Summa 340,278:13. 4.
|
342,607: 5. 2.
|
Credit.
|
|
|
-v
|
B ahmee från föregående äret:
|
|
|
Öfverlefvereringar och Skulder .
|
|
5,536: 25. 4.
|
5,364: .37.10.
|
Utgifter:
|
|
|
|
Utfallne Vinster
|
|
198,417: 46. -
|
149,473:41. e.
|
Ailöningar
|
|
13,671:
|
13,646:
|
Pro-visioner
|
|
17,176: 4i. 7.
|
17,594:39. g.
|
Postporto
|
|
6,979:19. —
|
7,622: 28. 2.
|
Brudgåfvor
|
|
2,833: is. -
|
2,833:16. -
|
Diverse Utgifter såsom till Ved,
|
Ljus,
|
|
|
Skrifmaterialier, Lottsedelspapper
|
m. m.
|
6,614:- 1.
|
5,437: 7.-
|
|
Säger
|
245,692: 26. 8.
|
196,607: 36. 2.
|
Lefverering ;
|
|
|
|
Till Stats-Verket
|
|
31,701:41. 5.
|
73,661: 6.11.
|
„ Riksgäldskontoret
|
|
2,517: 31. 7.
|
17,262: 6.10.
|
|
Säger
|
34,219: 25.-
|
90,923:13. 9.
|
B al ance till påföljande äret:
|
|
|
|
Coratante BehåWningar
|
|
31,820:16. 8.
|
34,454:10.10.
|
Fordringar hos Collecteurer .
|
|
8,491: 44.10.
|
739:31. 9.
|
Fastigheter
|
|
14,517:18.10.
|
14,517: is. 10.
|
|
Säger
|
54,829: 32. 4.
|
49,711:13. 5.
|
Summa 340,278:13. 4. 342,607: 5. 2.
- 76
Brudgäfvo-Fonden.
|
|
|
Debet.
|
:; :*;*
|
Ar 1836.
|
År 1837.
|
|
Balance från föregående året:
Contant Behållning
Utlånte Capitaler
|
1,872: i. 9.
30,300:
|
3,080: n.
30,300: -
|
i.
|
|
Säger
|
32,172: i. 9.
|
33,380: ti.
|
i.
|
Inkomst:
Årliga Anslag till Brudgåfvor
Influtne Intresse-Medel ....
|
• • •
|
2,833:16. —
1,426: 25. 4.
|
2,833:16.
1,515: —
|
—
|
|
Säger
|
4.259:41. 4.
|
4,348:16.
|
—
|
|
Summa
|
36,431:43. i.
|
37,728: 27.
|
i.
|
Credit.
|
|
|
|
|
Utgift:
Utbetalde Brudgåfvor ....
D:o Diverse Gratiticationer
|
|
2,050:
1,001:32. —
|
2,533: le.
902:16.
|
—
|
|
Säger
|
3,051: 32. —
|
3,435: 32.
|
—
|
Balance till påföljande året
Contant Behållning
Utlånte Capitaler
|
• • •
|
3,080: n. i.
30,300:
|
3,992: 43.
30,300: -
|
i.
|
Säger
|
33,380:n. i.
|
34,292:43. i.
|
Summa
|
36,431:43. i.
|
37,728:27. i.
|
Säkerhetshandlingarne hafva väl vid anställd inventering befunnits
i behörig ordning, men som medel utlånats utan hypothek och endast
emot af Directionen såsom säkre ansedda förbindelser, hafva Revisorerne
hort anmäla denna emot vanlig försigtighet vid låns meddelande ur pu¬
blika Cassör stridande åtgärd.
— 77
Hvad åter beträffar sjelfva Nummer-Lotteri-Inrättningen, hafva Re-
visorerne, i betraktande dels af dess skadliga inflytelse i moraliskt af¬
seende på den obildade folkclassen, dels ock af den omständigheten, att
Ilazardspel i allmänhet äro i Författningarne förbjudna, ansett sig böra
hos Rikets Ständer hemställa, att denna Inrättning må upphöra. Netto¬
behållningen af Nummer-Lotteriets vinst, som tillgodokommer Stats-Ver¬
ket, utgjorde under åren 1832—1837 tillsammans 402,650 R:dr so sk.
ii r:st., eller i medeltal 67,180 R:dr 21 sk. 2 r:st. årligen; men Reviso-
rerne anse att Rikets Ständer heldre må dertill bereda sig tillgång ge¬
nom besparingar i utgifterne än att bibehålla en Inrättning, deraf en
med Statens värdighet oförenlig inkomst härflyter.
I sammanhang härmed hafva Revisorerne ansett sig böra tillstyrka
Rikets Ständer att hos Kongl. Majrt i underdånighet begära förbud emot
all försäljning af utländska Lottsedlar.
i
Kongl Convoy-Commissariatet.
Detta Verks Räkenskaper, som med året 1836 innefattas uti en
Hufvudbok, hafva på grund af Kongl. Brefvet den 25 Maji 1838 blif¬
vit fördelade uti 2:ne Hufvudböcker, innefattande den ena ”de Utgifter
”och Kostnader, hvilka äro att anse gemensamma för båda Rikena Sve¬
rige och Norrige,” och hvilka ofvanför i samma Kongl. Bref specificeras
vara ”Fredsverket med Staterne å Barbareskknsten, Aflöningar för Be¬
skickningen i Constantinopel, Aflöningar och öfrige utgifter för Gonsu-
”laterne å nämnde kust och i andre aflägsnare länder samt kostnader
”för Sjö-expedilioner till handelns skyddande,” äfvensom å motsidan
”Norrska bidraget och det belopp, som till fyllnad i kostnaderne utgår
”af de i Sverige inflytande afgifter till Handels- och Sjöfarts-Fonden
men den andra Hufvudboken deremot ”alla öfriga å Handels- och Sjö-
”farts-Fonden serskildt för Sverige anvisade utgifter.” — 1836 års Hufvud¬
bok, äfvensom den öfver Sveriges enskilta Handels- och Sjöfarts-Fond
för år 1837 upprättade Redogörelse, hafva i Öfver-Revisions-Departemen-
tet undergått granskning utan, men Hufvudboken för Sveriges och Nor-
riges gemensamma Fond med anmärkningar och utvisa följande för¬
hållande :
År 1838. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar:
Contant Behållning 157,026:34. 7. 131,391: 10. s.
Ull ån te medel 175,000: 315,000:
Diverse Fordringar 85,438: 36. 2. 77,887: 4. 5.
Inventarier 1,138: ii. — 1,138: ii. —
Säger 418,603: 33. 9. 525,366:26. i.
Inkomst:
Afgift till Handels- och Sjöfarts-Fonden 257,656: 28. — 307,143: 41. —
Bidrag från Konungariket Norrige . . 35,442:34. — — — —
Influtne medel från Quarantaines-Inrätt-
ningen å Känsö 10,332: 26. 3. 10,848: 36. 10.
Behållne Intresse-medel 2,124:34. 7. 2,132:38. 2.
Coursvinst 155:21. 6. — —
Anmärkningsmedel 5:27. — — —
Säger 305,717: 27. 4. 320,125: 20. —
Balance till på följ ande året:
Skulder:
Reserverade medel till Sjö-Expeditioner 253,601:18. 9. 307,685: 7. 2.
Diverse skulder 17,182: 4.11. 265: 9.11.
Säger 270,783: 23. 8. 307,950:17. 1.
Summa 995,104:36. 9. 1,153,442:15. 2.
Credit.
Balance från föregående året,:
Skulder:
Reserverade medel till Sjö-Expeditioner 199,744: .30, 6. 253,601: 18. 9.
Diverse 22,214:16. 4. 17,182: 4.11.
Säger 221,958: 46.10. 270,7'83: 23. 8.
Transport 221,958:46.10. 270,783: 23. 8.
— 79 —
Transport 221,958:46.10. 270,783:23. a
Till Fredsverkens underhållande med
Barbaresk-Slaterne 57,567:27. 1.
Tractamenten till Consuler och Consu-
lats-Secreterare i d:o 30,447: 19. 4. — —
Dito till d:o utom d:o 64,229: — g. — —
Convoy-Commissariatets Aflöning. . . 4,793: ig. — — —
„ „ hushyra. . . 716:32.—
Diverse Utgifter 1,333:27. 6. 641:38.—
Utbetalningar för Quarantains-Inrättnin-
gen vid Känsö 18,971: 14. 11. 11,212: 2. 4.
Svenska Kyrkans i London underhåll . 1,170: 40. — 1,235: 20. —
Arfvoden till tillförordnade Svenska Pa¬
storn i London C. Rahmn .... — — 2,414: 3.—
Expectance-löner, Pensioner m. m. . . 9,766: 26. 1. —* — -7-
Eidrag till en Kyrkogårds anläggning i
Athen 504:32.— — — —
Utgifter för hemliga underhandlingar rö¬
rande Barbaresk-Staterne 5,354: 8. — — —
Premier-Lieutenanten Gosselmans Rese¬
ersättning 3,087: 1. — — — —
Bidrag till Trollhätte Canals ombyggnad — — 5,100:— —
Dito till ny Slussbyggnads uppförande
emellan Mälaren och Saltsjön . . . —• — — 20,000: — —
Afkortningar och Uppbördsomkostnader 4,837: 7. 5. 3,927:28.11.
Reserverade medel för Sjö-Expeditioner 45,000:— — 45,000:— —
Svenska bidraget till Fonden för Sveri¬
ges och INorriges gemensamma ut¬
gifter — — 136,612:38. 1.
Säger 247,779:ii.io. 226,143: 34. 4.
Bal ance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar:
Contant Behållning 131,391:10. 8. 268,870: 9. 5.
Utlånte Medel . 315,000: 208,500:
Transport 446,391:10. 8. 477,370: 9.' 5-
— 80 —
Transport 446,391:10. 8. 477,370: 9. 5.
Fordran af Fonden för Sveriges och
Norriges gemensamma utgifter . . — — 106,650:42. 2.
Diverse Fordringar 77,837: 4. 5. 71,844: is. 3.
Inventarier . 1,138: u. — 649:31. 4.
Säger 525,366: 26. i. 656,515: 5. 2.
Summa 995,104: 36. 9. 1,153,442:15. 2.
Fonden för Sveriges och Norriges gemensamma Utgifter.
År 1837.
Debet.
Inkomsten:
Svenska Bidraget 136,612: 38. l.
Norrska d:o 15,000 Norrska Sp 36,634: 5. 6.
Af Reserverade Medlen till Sjö-Expeditioner .... 432: io. l.
Säger 173,679: 5. 8.
Balance till påföljande äret:
Skuld till Svenska Handels- och Sjöfarts-Fonden:
l:o för derifrån öfverlåtne Fordringar . 21,560:12. 5.
sedan derifrån afräknats äfvenledes
öfverförde Skulder 8,981:19. 2.
12,578: 41. 3.
2:o för utöfver anslag contant förskjutne 94,072: — n.
Säger 106,650: 42. 2.
Dito till diverse 40,131: 8. i. 14(^782: 2. 3.
Summa B:co R:dr 320,461: 7. ii.
Credit.
Utgift:
Fredsverkens underhållande med Staterne å Barbaresk-
kusterne . . . • 64,180: 46. io.
Tractamenten till Consuler och Consulat-Secreterare å d:o 31,107: 3. 9.
Transport 95,288: 2. 7.
81 -
Transport 95,288: 2. 7.
Tractamenten till Consuler och Consulat-Secreterare utom
Barbaresk-Staterne 58,434: 2. 7.
Convoy-Commissariatets Aflöning 4,147: 24. —
Dilo Hushyra 716: 32. —
Expectance-löner och Pensioner 6,779: 45. 1.
Utgift för 1831 års Medelhafs-Expedition med Fregatten
af Chapman 432: 10. 1.
Premier-Lieutenanten Gosselmans Resekostnads-ersättning 3,729: 14. 7.
Kostnad för Brandförsäkring af Consuladhuset i Tanger 558: 28. —
Diverse omkostnader 3,592: 38. 9.
Säger 173,679: 5. 8.
Balance till påfölj ande är:
Tillgångar och Fordringar
Förskott lill Sjö-Expeditioner 132,935: 22. 10.
Diverse Fordringar 13,846:27. 5.
Säger 146,782: 2. 3.
Summa B:co R:dr 320,461: 7. 11.
Härvid få Revisorerne fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på föl¬
jande:
a) f. d. General-Consuln i Algier m. 111. E. J. Lagerheim, sorn, i
följd af Kongl. Maj:ls Nådiga Bref den 20 Mars 1835, af Convoy-Cassan
undfått ett räntefritt lån 6,000 R:dr, att inom två år återbetalas, har
under den 17 Mars 1837 dermed erhållit ett års anstånd, under hvil¬
ken tid frågan om ersättning för hans vid Algiers intagande lidne för¬
lust förmodats blifva af Kongl. Franska Regeringen afgjord. Men sedan
anspråket 0111 godtgörelse från Frankrikes sida afslagits, har bemälte Ge-
neral-Consul ingått till Kongl. Majit med underdånig begäran, att af
Handels- och Sjöfarts-Fonden vinna denna ersättning, uppgående till
9,333 R:dr. •— Denna fråga, hvaröfver Kongl. Maj:t infordrat Convoy-
Commissariatets underdåniga utlåtande,.som ock afgifvits, var vid 1837
års slut ännu beroende på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
b) De t. f. Consuln Schultze tillagde och af sednast församlade Re¬
visorer omförmäldte löneförmåner å tillsammans 2,600 R:dr Hamburg.
Banco innehafves ännu af honom oafkortade.
(11)
— 82 —
c) Convoy-Cassans fordran å 6,358 R:dr 42 sk. 3 r:st. nti Handlan¬
den i Christiania Rösners coneurs har ännu icke blifvit afskrifven, af
det skäl, att Rosner erbjudit 30 procents aceord att betalas under 10
år, räknade från och med 1840, hvilket, enär Rosner sedermera ej lera-
nat någon garanti för uppfyllandet, icke eller kunnat antagas.
d) De transactioner med Norrska Zahl-Cassan, hvilka äfven under
åren 1836 och 1837 blifvit besörjde på samma sätt, som sednaste Revi-
sions-Berättelse omförmäler, hafva medfört en utgift för båda åren af
tillsammans 359 R:dr 9 sk. 9 r:st. Ehuru denna kostnad icke varit större
än billigt synes, hafva Revisorerne dock trott sig böra i afseende å dessa
transactioner tillstyrka den förändring, alt Norrska Finance-, Handels-
och Tull-Departementet, i stället för anvisningar å nämnde Zahl-Cassa,
till Handels- och Sjöfarts-Fonden öfversänder säkra vexlar. Att denna
Fond oförminskadt och utan omkostnader borde få tillgodonjuta det år¬
liga bidrag, Norrska Regeringen aflcmnar, synes vara så mycket billigare,
som detta bidrag ännu icke blifvit förhöjdt öfver 15,000 R:dr Norrska
Speciel’, eller vid pass 36,000 R:dr Svenskt Banco, hvilket bidrag Rikets
Ständer äfven ansett allt för ringa, relativt lill de inkomster, hvilka
samma Fond äger af Svenska Stats-Verket och då man jemför de sär-
skilte Staternes handelsförhållanden och lästetalet af de å ömse sidor till
handelsföretag begagnade fartyg.
e) Genom Kongl. Majrts Nådiga Bref den 9 December 1836 hafva
20,000 R:dr blifvit anslagne att från och med 1837 i 10 år utgå af
Handels- och Sjöfarts-Fonden, till nybyggnad af en Sluss i Stockholm,
under vilkor, bland andre, att Stockholms Stad årligen under samma lid
afsätter ett lika stort belopp, hvilka båda summor borde under tiden för¬
ökas med. ränta på ränta; varande förenämnde 20,000 R:dr för år 1837,
i följd af Kongl. Brefven den 28 April och 27 Juni samma år till
Directionen för Börs-, Bro- och Hamn-Byggnaderne i Stockholm aflem-
nade, sedan flere af Stockholms Stads myndigheter underdåniga utlå¬
tanden afgifvit. Emot en sådan disposition, som blifvit bestämd att ut¬
gå för längre tid, än sist faststälde Statsreglering är gällande, hafva Re¬
visorerne ansett sig böra framställa anmärkning.
/) Sedan Kongl. Majrt, till vinnande af närmare, upplysningar rö¬
rande de, i afseende på Handelsförbållanderne med Columbien och åt¬
skilliga andra länder i America erforderlige åtgärder, funnit godt i Nå¬
der uppdraga åt Premier-Lieutenanten vid Kongl. Flottan C. A. Gossel¬
man, att, enligt af Herr Statsministern för Utrikes Ärenderna medde-
— 83
lael Instruetion, i nämnde ändamål dit afresa, och tillika genom Nå¬
digt Bref den 26 April 1836 tillagt bemälte Premier-Lieutenant en
ersättnings-summa i ett för allt af 3,000 R:dr Hamburg. Banco, bade
Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 23 Augusti samma år, efter i äm¬
net gjord ytterligare framställning och i betraktande deraf att Gossel-
Hiaus resa utsträcktes äfven till Chili med flere länder, och att det
förra anslaget var beräknadt endast för ett års resa, förklarat det Gos¬
selman borde för ännu ett år uppbära ytterligare 3,000 R:dr Hamb.
Banco. Dessutom och då det uti Instruclionen för resan uppdragits åt
Gosselman att, när så nyttigt pröfvades, göra uppköp af Modeller, Rit¬
ningar m. m., blef, uppå underdånig anmälan af Herr Siats-Ministern
för Utrikes Ärenderne, genom Nådigt Bref den 28 Sept. samma år med-
gifvet, att de förut meddelade Creditiv finge ökas med 1,000 R:dr
Hamb. Banco, för hvilket belopp Revisorerne förmoda' att Gosselman,
sedan han frän resan återkommit, afgifver behörig redovisning.
g) Genom Nådigt Bref den 1 Februarii 1836 har Kongl. Maj:t
förordnat utbetalning af 2,000 R:dr Hamb. Banco, till bestridande af
hemliga utgifter vid underhandlingar med Barbaresk-Staterne, äfvensom
genom Nådigt Bref af samma dag förklarat, att ailöningen för nedan-
nämnde -Tjenstemän från och med år 1836 skall utgå till följande be¬
lopp, nemligen:
Gencral-Consuln i Förenta Staterne . 3,500 R:dr Hamb. Banco.
„ i Brasilien .... 3,500 „ „ „ ■
„ i Lissabon .... 3,500 „ „ „
Svenska Pastorn i Londén, arfvode . 900 „ „ „
samt ett arfvode för en ny Handels-Agent i Italien stort 2,500 R:dr
Hamb. Banco afsättas, hvilken befattning sedermera den 26 April s. å.
blifvit tillsatt.
Enär desse uti föregående 3 momenter, litt. j och gj upptagne
dispositioner synas böra hänföras under de, enligt 72 §. uti 1835 års
Riksdags-beslut, för Fonden calculerade öfverskolter, få Revisorerne
anmäla, att de handlingar, som blifvit dem företedda, icke utvisa, att
den i nämnde §. lemnade föreskrift om Kongl. Commerce-Collegii samt
Ilandels-Societeternes i Rikets större Sjö- och Ilandels-Städer hörande
blifvit iakttagen.
h) under åren 1836 & 1837 hafva, enligt särskildte Kongl. Bref,
ifrån Handels- och Sjofarts-Fonden blifvit, emot 5 proc. ränta, utlem-
nade följande lån; nemligen:
— 84 —
Till Colonien S:t Barthelemy, under ansvarighet af Kongl.
Maets Hand-Cassa ...»•••••••• 50,000 B.dr.
„ Directionen för Segelfarten emellan Wenern & Hafvet 30,000 —
„ Seffle Canal-Bolag i Wermland 20,000 —
„ Carlstads Hamn- & Canal-Bolag 10,000 —•
i) Slutligen få Revisorerne äfven anmäla, att den af Rikets sednast
församlade Ständer väckta och af föregående Revisorer omnämnda fråga
om Convoy-Commissariatets upphörande och hela denna förvaltnings¬
grens förflyttning under Kongl. Commerce-Collegium ännu är oafgjord,
emedan Kongl. Maj:t, sedan infordradt utlåtande af bemälte Collegium
afgifvits, genom Nådigt Bref den 27 April 1837, förklarat Sig vilja
med frågans afgörande lills vidare uppskjuta.
F. d. Kongl. Quarantaines-Commissionen.
Denna Styrelse har, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 3 Fe¬
bruarii 1837, blifvit upplöst, samt inseendet öfver Quarantaines-bevak-
ningen å Rikets Östra kust från och med den 1 Mars samma år öfver¬
låta åt Kongl. Commerce-Collegium.
Af sådan anledning har f. d. Commissionen låtit aflemna dess i
Kongl. Kammar-Rätten utan anmärkningar granskade Hufvud-Bok med
verificationer för år 1836 och intill Commissionens upplösning, äfven¬
som Kongl. Commerce-Collegium öfver Fondens förvaltning upprättat
och aflemnat för år 1837 Hufvud-Bok och tillhörande Räkenskaper, de
der granskats i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar; — Och in¬
hämtas af dessa handlingar följande förhållande:
Ar 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående äret:
Behållningar och Fordringar 55,216:23. G. — —
Uppbörd:
Stats-anslag 13,000.
Transport 13,000:
85
Transport 13,000:
Quarantaines-Afgifter 0,852:24.11.
Botes-Medel
Försäljnings-Medel
Ersättningar
Diverse .
310. - -
983: 33. 4.
512:24. —
8.
Säger
B al ance till påföljande året:
Skulder
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder . 32,219: 8.
Utgift:
Inventariers anskaffande . F .. .
Kostnader för föregående åren
Quarantaines-Inrättningars underhåll
Reslitutioner
Aflöning
Expenser och Diverse Utgifter
Afskrifning
37,645: 4i. 9.
450: 25. 2.
80.
Sä ge
6,877:14. 3.
28: 20. —
21,666:39. 3. 6,905:34.
1,059: 9. 6. 1,821:27.
Summa 77,942: 24. 3.. 8,727:13. 8.
557: 37. —
4,110:- 7.
500.
68:14. 7.
38,176:18. n. 5,236: 4. 2.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar 7,546: 44. 8.
3,491:
9. 0.
Summa 77,942: 24. 3. 8,727:13. 8.
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet dervid, att 1837 års Re¬
dogörelse icke upptager i debet den balance i fordringar, som 1836 års
Räkningar utföra med 7,546: 44. 8. Härom har blifvit upplyst, att f.
d. Quarantaines-Commissionen ansett sig höra utreda och, så vidt ske
kunnat, indrifva ofvannämnde balance, hvartill åtgått tiden intill den
25 sistlidne Februarii, då redovisning i omförmälte hänseende blifvit
86 —
hos Kongl. Commerce-Collegium aflemnad; kommande alltså förhållandet
med sagde balancesumtna att uti innevarande års Hufvudbok upptagas.
Vid dessa räkenskaper har i öfrigt ej varit något att anmärka.
Kongl. Krigs-Colleginm.
Artilleri-Af delningen.
Denna Afdelnings räkenskaper hafva för år 1835, hvilket års Huf¬
vudbok vid sednast församlade Revisorers sammanträde ej hunnit i
Kongl. Kammar-Rätten granskas, nu, jemte de för år 1836 blifvit der
reviderade med anmärkningar, men deremot för år 1837 icke undergått
fullständig granskning af det utaf vederbörande tjenstemän i Hufvud-
Loken antecknade skäl, att densamma, som i anseende till verificatio-
nernes vidlyftighet erfordrar 9 månaders gransknings-lid, ej förr än
den 1 Februarii delta år till bemälte Fmbels-Verk aflemnats.
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 264,724: 3. 4. 268,064:35. ii.
Uppbörd:
Stats-Anslag 203,450: 32. n. 214,293: — 3.
Krut- och Salpeterförsäljnings-medel . 143,338:40.— 116,377.
Diverse öfriga medel utom Stat . . . 4,583: 5. io. 2,770:28. 8.
Ersättnings-Medel för Anslags-Titlarne . 25,094:20. 3. 113,450:17. 2.
Återdebiterade Medel 1,425:33. 3.
Säger 377,892:45. 3. 446,890:46. u
Balance till följande året:
Skulder i Hufvudboken upptagne till . 336,897: 37. 9. 405,412: 22. 1.
inen hvarifrån afgå calculerad Skuld
till Stats-Verket och till Anslagstit-
larne för behållningar derå . . . 262,678:44. 4. 342,140:38. ».
Säger 74^218:4i. 5. 63,271:31. 8.
Summa 716,835:42.— 778,227:21. s.
— 87 -
Credit.
Bal ance frän föregående året:
Skulder 69,583: 39.10. 74,218: 4i. 5.
Utgift:
Till åtskilliga behof anordnade medel . 233,193: 44. $. 215,728: 4. 10.
Afskrifningar 8,119:13. 7. 14,385:33. 3.
Lefverering af Krutmedel till Stats-Ver-
kets disposition 137,874: 124,996:40.—
Sager 379,187:10. 3. 355,110:30. 1.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar i Hufvud-
boken upptagne till 336,897:37. 9. 405,412:22. i.
men hvarifrån afgår fordran hos Stats¬
verket, motsvarande skulder till
andra Verk, samt brister å An-
slagstitlarne 68,832:45.10. 56,514:23.11.
Säger 268,064:39.11. 348,897:40. 2.
Summa 716,835:42.— 778,227:21. ö.
Inom Kongl. Krigs-Collegii särskilda Departementer hafva Räken¬
skaperna förts efter flere olika methoder, deraf någre äro fullständigt
redovisande och lätta att uppfatta, men andre åter, såsom de för Mili-
tiae-Boställs-Gassan och Utrednings-Afdelningen särdeles invecklade. Som
likväl det af Rikets Ständer önskade förslaget lill en enkel, klar och
efter lika method inom alla Verk utarbetad räkenskaps-forrn nu blifvit
inför Revisorerne uppvist och snart torde vinna Kongl. Maj:ts Nådiga
bifall, hysa Revisorerne den förhoppning att denna magtpåliggandc
fråga blifvit på ett lillfrédsställande sält afgjord och närvarande olägen¬
heter för framtiden afhjelple.
Revisorerne, som funnit det afkastningen af Mariebergs Egendom
endast utgjort:
— 88 -
för år 1836 .
oell för år 1837
441: as. -
257:- 4.
eller tillsammans R:dr B:co 698:28. 4.
instämma uti den af förre Revisorer yttrade önskan, att full liqvid för
denna egendom måtte på ändamålsenligt sätt kunna beredas.
I fråga om de kostnader, som ägt rum i anledning af den till¬
förene omförmälta, åt Rjttmästaren N. H. J. Åkerstein uppdragna be¬
fattning med Sadelställningar, få Revisorerne lemna den upplysning, att,
i likhet med hvad de föregående åren ägt rum och hvaremot af Rikets
Ständers Revisorer framställts anmärkning, bemälte Ryttmästare under
dessa 2 år, som utgjort föremål för Revisionen, fortfarande fått uppbära
det enligt Kongl. Brefvet den 18 Februari 1832 honom tillagde Arfvo¬
de af 600 R:dr Banco, äfvensom det enligt Kongl. Brefvet den 25 April
1827 i Nåder beviljade tracLamente af 1: 16. Banco om dagen; Varande
likväl af dessa medel hälften ännu belagd med qvarstad, i följd af den
om Sadel-Äffairen fortfarande Rättegång, hvilken, efter erhållne upplys¬
ningar, så till vida fortgått, att densamma nu är i Kongl. Svea Hof¬
rätt anhängig.
Till transporterande af 600 Centner Bergs-krut från Torsebro
Krutbruk till Åhus inom Christianstads Län hafva så många skjuts¬
hästar blifvit reqvirerade, att blott 3 Centner eller 15 LU. blifvit förde
efter hvarje häst, oaktadt 1830 års Kongl. Förordning angående Krono-
skjutser och transporter stadgar att minst 4 och högst 6 Centner skola
lastas efter hvarje häst.
Värdet af alla Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori tillhörande hus
är i samma Factoris Hufvudbok upptaget till 61,447: 27. 9. och den 30
Juni 1836 påfördt Kongl. Krigs-Collegium, som då öfvertagit Factoriets
förvaltning, men återfinnes hvarken i 1836 eller 1837 årens Hufvud-
böcker för Artilleri-Afdelningen, hvarest detsamma bort igenfinnas, så
mycket heldre, sorn i förstnämnde års Hufvudbok pag. 118 omnämnes,
att åtskiliige Vatten-Verk och byggnader blifvit till Manufactur-Discon-
ten försålde, hvarvid i afräkning å Köpeskillingen erhållits 7,796: 36.3.,
utan att likväl i Handlingarne kunnat upptäckas, hvilka hus som blifvit
afyttrade och till huru stort belopp Köpesumman uppgått. Redogörelsen
öfver Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori påför Kongl. Krigs-Collegium dess¬
utom andre tillgångar till sammanräknadt belopp af 19,340 R:dr 28 sk. 9 r:st.
äfven-
— 89
äfvensom skulder till en summa af 12,110 R:dr 11 sk. 7r:st., hvilka icke
eller uti Kongl. Krigs-Collegii redovisning äro upptagne.
Staten för Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori anslår till nybyggnad
år 1837 10,000 R:dr, men som dertill under året blifvit utbetalde
26,773 R:dr ig sk., har anslaget blifvit vida öfverskridet.
Ehuru Staten för Artilleri-Afdelningen år 1837 anslår endast 8,000
R:dr till uppbyggande af ett nytt Tyghus i Christianstad, beräknadtatt
kosta 36,677 R:dr 40 sk. n r:st, deraf de föregående åren anordnats
15,000 R:dr, hafva likväl berörde år uttagits 26,656 R:dr 32 sk., af
hvilken summa- 14,000 R:dr reqvirerats under titel: ”förskott till T ja¬
lius och Hof-Rätts-Byggnader i Christianstad;”— Finnande Revisorerne
anrnärkningsvärdt, att Utgiften för Hof-Rätts-byggnaden, som ej kan
anses tillhöra Artilleri-Afdelningens Anslag, blifvit sammanblandad med
Kostnaden för Tyghuset; att, i stället för 8,000 R:dr, utanordnats
26,656 R:dr 32 sk., samt att, fastän byggnaden ännu icke är färdig,
enligt räkning, dertill redan åtgått 40,271 R:dr 11 sk. 1 r:st., eller vida
öfver ofvanberörde i Kostnads-förslaget beräknade summa, 26,656 R:dr
32 sk. Banco.
I afseende på denna Afdelnings vid 1837 års slut befintlige balan-
cer förekommer:
a) Vid nämnde tid finnas ännu balancerade 12,627 R:dr 45 sk. 7
r:st såsom bristande betalning för den år 1822 till Medelhafvet verk¬
ställde Krutförsäljnings-expedition; Och synes således nämnde fordran
ännu befinna sig i samma outredda skick, som vid 1837 års Stats-
Re vision.
b) Den fordran hos Colonial-Ärendernes Departement stor 3,254
R:dr 20 sk. 9 r:st. som af förre Revisorer blifvit till liqvid anmärkt, finnes
ännu i 1837 års Hufvudbok till lika belopp utbalancerad, men med
antekning att liqvid härför skett år 1838.
c) Angående Krigs-Casseuren Brattströms balance 19,398 R:dr 31 sk.
9 r:st få Revisorerne tillkännagifva, att densamma blifvit bevakad och
fastställd genom Kongl. Maj:ts Nådiga Dom den 20 Mars 1835; men
emot Sysslomannens den 22 September 1838 afgifna redogörelse, enligt
hvilken Kongl. Maj:t och Kronan under år 1838 tillkommit 433 R:dr
18 sk. 3 r:st och under år 1839 —- 18 R:dr 27 sk., har klander anförts,
hvilket nu beror på Stockholms Rådhus-Rätts pröfning.
(12)
— 90
d) Genom särskilde Utslag hafva Redogörarne, Tyg-Capitainen C.
M. Gumelius och Bevärings-vaktaren E. S. Westgren blifvit ålagde att
gemensamt ersätta Kongl. Maj:t och Kronan värdet af åtskillige å Ut-
rednings-Förrådet i Stockholm bristande persedlar. I Sterbhuset efter
Westgren, hvars Arfvingar sökte Urarfva-förmon, saknades all tillgång;
Och huruvida någon ersättning af Gumelius, som till borgenärer afträdde
sin egendom, kan erhållas för Kronans fastställda fordran, 2,149 R:dr
38 sk. 5 r:st, heror nu af utgången på den utaf Kongl. Krigs-Collegii
Advocat-Fiscals-Embete emot Chefen för Kongl. Svea Artilleri-Rege¬
mente anstälde rättegång,, rörande utbekommande af Gumelii Accords-
ersättning.
e) Vid 1837 års slut finnes ännu fortfarande balancerad en Capi-
tainen A. Thams skuld, stor 625 R:dr. Revisorerne skulle visserligen
med tystnad förbigått denna post, emedan uti samma års Balance-Re-
lation finnes antecknadt, att nämnde balance blifvit år 1838 redovisad;
men som redan uti 1835 års Hufvudbok befinnes samma anteckning,
eller att för dessa 625 R:dr år 1836 afgifvits redogörelse, fastän samma
post oförändrad balanceras håde i 1836 och 1837 årens räkenskaper,
samt enahanda förhållande jemväl inträffar med Capitainen Aschlings ba¬
lance 313 R:dr 32 sk.,, hvilken, enligt anteckning å 1835 års Balance-
Relation, skolat år 1836 blifvit redovisad, då deremot summan ännu
finnes qvarstående bland 1837 års utgående balancer, med afdrag alle¬
nast af 13 R:dr 32 sk., de der under år 1836 liqviderats, så hafva Re¬
visorerne icke kunnat uraktlåta att fästa synnerlig uppmärksamhet på
sådane, emot verkliga förhållandet stridande, missledande Anteckningar.
Fortijications- Afdelningen..
Räkenskaperne hafva i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för år 1836 utan och för år 1837 med anmärkningar, samt utvisa:
År 1836. År 1837
Debet.
Balance från föregående året:.
Behållningar och Fordringar - .. . . 42,975:28. i. 40,701:13.—
Transport 42,975:28.. l. 40,701:13.—
— 91 —
Transport 42,975:28. i. 40,701:13.-
Uppbörd:
Stats-Anslag å 3:dje Hufvud-Titeln . . 51,000. — — 51,000. — —
Af 8:de Hufvud-Titelns anslag till fån¬
gars skjuts m. m. 32,354:31. 7. 28,563: 2. 3.
Från Artilleri-Afdelningen influtne medel
för kruthus-byggnaden å Waxholm . 4,000: — — — —
Dito D:o för en byggnad vid Carlsborg 5,000:— — 15,000:— —
Diverse inkomster 8,406:32. 3. 11,890:— 4.
Säger 100,761:15.10. 106,453: 2. 7.
Balance till påföljande året:
Skulder 8,628: 7. 6. 5,431: 9.11.
Summa 152,365: 3. 5. 152,585:25. 6.
Credit.
Balance frän föregående året:
Skulder 11,474:23. 9. 8,628: 7. 6.
Afskrifning 14,946:25. 4.
Utgift:
Till Fästningarnes underhåll och ny¬
byggnad
„ Pionier-Corpsen å Carlsborg .
„ Topographiska Corpsen
Diverse utgifter .
51,629:38. 7. 64,081: 47. 7.
35,118: 6. 5. 28,860:32. 5.
12,000: 12,000:
1,441:17. 8. 6,230: 4.10.
Säger 100,189:14. 8. 111,172:36.10.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar .... 40,701:13.— 17,838: 3.10.
Summa 152,365: 3. 5. 152,585: 25. 6.
De i 1837 års Stats-Revisions-Berättelse i l:sta och 2:dra puncterne
anmärkte, vid 1835 års slut balancerade, poster hafva uti 1837 års
Hufvudbok till afskrifning befordrats, med undantag af 1,685 R:dr 15 sk.
6 r:st, för hvilka redovisning ännu ej hunnit erhållas.
— 92
Å den, till inköp af såkallade Sjöstedtska egendomen för Kongl.
Lif-Gärdets till Häst behof, af Tross Passevolance-Cassan år 1831 för¬
skjutne, summa hafva ytterligare under hvardera af Revisions-åren af-
betalts i Afdelningarnes Stater uppförde, 1,000 R:dr, så att vid 1837
års slut återstodo å denna skuld 4,000 R:dr.
Topografiska Corpsen.
Dess i Kongl. Kammar-Rätten för båda åren med anmärkningar,
granskade räkenskaper utvisa följande resultat:
|
År 1836.
|
År 1837.
|
Debet.
|
|
|
Balance från föregående året:
|
|
|
Behållning
|
2,169:45. i.
|
1,055:15. ii.
|
Uppbörd:
|
|
|
Gorpsens Anslag till Löner och Arfvoden
Dito lill Topografiska arbeten,
Dito från Fortifications-Afdelningens Stat
Diverse inkomster . . .
|
12,457: 9.
12,000:
626: 9. —
|
13,147: 33. -
12,000:
40: io. —
|
Säger
|
25,083: is. —
|
25,187: 43. -
|
Balance till följande året:
|
|
|
Skuld
|
|
2,951: 2. s.
|
Summa
|
27,253: i5. i.
|
29,194:13. i.
|
Credit.
|
|
|
Utgift:
|
|
|
Löner och Arfvoden ........
För Astronomiska observationer, Recogno-
sceringar, Chartegravure samt diverse
|
11,623:41. -
14,574: g. '2.
|
12,147:33. -
17,046:28. i.
|
Säger
|
26,197:47. 2.
|
29,194:13. i.
|
Transport 26,197: 47. 2. 29,194:13. i.
Transport 26,197:47. 2. 29,194:13. t.
Balance till påföljande äret:
Behållning 1,055:15.11.
Summa 27,253:45. 1. 29,194:13. 1.
Härvid få Revisorerne anmärka att ej allenast den vid 1836 års
början varande behållning, 2,169 R:dr 45 sk. 1 r:st., under de båda Revi-
sions-åren blifvit använd, utan ock anslaget öfverskridet så att vid 1837
års slut en skuld uppstått af 2,951 R:dr 2 sk. 2 r:st. att ersättas af 1838
års anslag.
Militiae-Boställs-Cassan.
Räkenskaperne, granskade i Kongl. Kammar-Rätten för båda åren
utan anmärkning, utvisa:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar 492,967:10. 1. 499,487: 21. 8.
Inkomster:
lleserv-Hemmans-Räntor 3,366:30. 9. 2,134:11. —
Säterifrihets-Medel 40: 39. — 40: 39. —
Intressen på Lån ........ 20,810:33. 6. 20,312: 4. 1.
Anmärknings-Medel 164:16. — 208:10. a.
AuGtions- d:o 884:45. 4. 301:21. 6.
Diverse Inkomster 1,667: — 5. 932:22. 4.
Säger 26,934: 21. — 23,929:12. 1.
Lefver ering:
Från Kongl. Ränte-Kammaren .... 15,010:41. 6. 9,157:40. 6.
Transport 534,912:24. 7. 532,574: 26. 3.
— 94 .
|
|
|
Transport 534,912:24. 7.
|
532,574:26. s.
|
JBalance till påföljande året:
|
|
|
.'Skulder
|
4,448:28. 5.
|
4,175:12. 9.
|
Summa 539,361: 5. —
|
536,749: 39. -
|
Credit.
|
|
|
Balance från föregående året:
|
|
|
Skulder
|
8,911:37. 8.
|
4,448:28. 5.
|
Utgifter:
|
|
|
Aflöning, Gratificationer, Arfvoden och
|
|
|
Pensioner
|
8,705:13. -
|
8,920: 35. 8.
|
Expenser, Ljuspenningar, Skjuts- och
|
|
|
Tractaments-Penningar
|
457: 22. ii.
|
606:- 7.
|
Inqvarterings-Penningar
|
5,788: io. 5.
|
5,758: 6. 5.
|
Nybyggnader och Reparationer ....
|
9,599:17. —
|
41,520: 31. n.
|
Remisslage och diverse Utgifter . . .
|
4,236: 25. 3.
|
3,252:16. 6.
|
Afskrifning af Reserve-Hemmans-Räntor-
|
|
|
nes och Säterifrihets-medlens samman¬
|
|
|
räknade belopp till Kongl. Stats-Con-
|
|
|
torets redovisning ........
|
2,175: i. i.
|
2,175: i. i.
|
Säger
|
30,961:41. 8.
|
62,232:44. 2.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Behållningar och Fordringar .....
|
499,487:21. 8.
|
470,068:14. 5.
|
Summa 539,361: 5. —
|
536,749: 39. —
|
Den method, hvarefter desse Räkenskaper föras, är särdeles inveck¬
lad och föranleder till otydlighet i flere omständigheter, hvarpå exem¬
pelvis må anföras, att uti 1837 års Hufvudbok Nybyggnads- och Repa-
rations-kostnader äro sammanblandade. Der inbalanceras förskotter till
nybyggnad från år 1836 . . . . 86,814: 8. n.
enligt 1837 års Cassa-Räkning äro utbetalde .... 15,124: 18. 2.
Dito förskotter 32,087: 30. 3,
Tillsammans 134,026: 9. 4.
95 —
men å andra sidan afföras redovisade 38,777: 32: —
och balance till år 1838 93,960: 7. 2..
Tillsammans 132,737: 39. 2.
Skillnaden finnes å andra tillar inblandad. Redogöraren har val
uppgifvit, att denna rest af nybyggnads-medlen skall vara redovisad
bland reparations-kostnader; men detta är en otillbörlig sammanbland¬
ning som ej kunnat lemnäs oanmärkt.
Genom Nådigt Bref af den 11 Juli 1796 bar Kongl. Maj:t befallt
att alla på Öfverste-Lieutenants-Bostället Åby vid Kongl. Helsinge Regi¬
mente varande hus, som för hemmansbruket icke ansågos oundgängligen
nödige, skulle, genom Landshöfdinge-Embetets försorg, på öppen Auction
försäljas; att derför inflytande medel skulle läggas till den husrötesum-
ma, som afträdaren blifvit förklarad skyldig att betala, och hvilken med
den honom ådömde ränta för uppburne medel till reparationer, som han
underlåtit verkställa, utgjorde 384 R:dr 13 sk. 7 r:st., hvartill ock kom-
me att läggas den årliga afgift, som Commerce-Rådet Schinkel i lifstiden,
i stället för årlig byggnadsskyldighet, erbjudit sig erlägga med 40 Da¬
ler Silfvermynt; att dessa således inflytande medel särskildt skulle för¬
räntas och under sin egen titel i Husesyns-Contorets Hufvudbok redovi¬
sas, för att, när arrendetiden tilländagått, till Capital och upplupne rän¬
tor lagas till fond för den kostnad, som till uppbyggande af nya hus på
en tjenligare plats komme att användas. I anledning af en år 1834 i
underdånighet gjord anhållan om en del af samma fonds användande till
uppbyggande af caraclershus vid ett Capitains-boslälle, förklarade Kongl..
Maj:t genom Nådigt Bref den 13 December berörde år, att, enär med¬
len derigenom skulle dragas från deras egenteliga bestämmelse, ansök¬
ningen ej kunde bifallas; men deremot förordnades medelst Kongl. Bref¬
vet den 28 September 1836 att 297 R:dr 24 sk. af Fonden för Åby bo¬
ställes uppbyggande finge användas till laga husens flyttning å Capitains-
bostället Säfversta; i följd hvaraf berörde 297 R:dr 24 sk. jemväl i 1837
års Hufvudbok till detta ändamål från Åby byggnadsfond afskrifvits;;
börande härvid den upplysning lemnäs, att hela Fonden utgjorde vid
1837 års slut blott 2,489 R:dr 1 sk. 3 r:st. och att ofvan högstberörde'
Kongl. Bref af den 13 December 1834 innehåller att till Åby boställes
återuppbyggande erfordrades, enligt kostnadsförslag af den 7 Juli 1833,.
en summa af 4,074 R:dr 24 sk. s r:st. Banco. Då emedlertid sistbe-
rörde två Kongl. Bref, af samma Föredragande contrasignerade, äro>
emot hvarannan stridande,, samt genom nämnde, disposition ifråga¬
varande 297 R:dr 2-t sk. dragits till annat ändamål än det dermed ur¬
sprungligen afsedda, få Revisorerne sådant anmärka.
I afseende på den af 1837 års Revisorer omförmälte f. d. Herr
Landshöfdingen Grefve Gyldenstolpes skuld till Militise-Boställs-Cassan,
få Revisorerne meddela, att åren 1836 och 1837 afbetalningar derå
blifvit verkslälda till |:del om året, så att vid 1837 års slut den åter¬
stående skulden utgjorde 663 R:dr 16 sk. Banco.
De vid 1837 års Stats-Revision anmärkte 4,489 R:dr 25 sk. n r:st.
äro uti 1836 års Hufvudbok redovisade, hvarjemte aflidne Kamereraren
Schagerströms fordran, återstod af lön för år 1793, blifvit uti samma
års Hufvudbok afskrifven, på grund af Kongl. Krigs-Collegii beslut.
Under åren 1836 och 1837 hafva utgått så väl de vid nästlidne
Revision anmärkte 50 R:dr till arfvode åt den som författat Bokslutet,
som äfven Arfvoden af 400 R:dr och 200 R:dr till 2:ne Civil-Ledamö-
ter i Kongl. Krigskollegium; hvarföre nuvarande Revisorer instämma uti
de i 3:dje och 4:de punclerne af 1837 års Revisions-Berättelse gjorde
anmärkningar.
Vid inventering af Cassans säkerhetshandlingar har befunnits att
så väl Reverser, som Hypotheker saknas för det utaf Armeens Pensions-
Cassa erhållne lån å 50,000 R:dr samt för f. d. Herr Landshöfdingen
Grefve Gyldenstolpes återstående skuld å förr omnämnde belopp 663
R:dr ig sk.
Utrednings-Af delningen.
Denna Afdelnings Räkenskaper, granskade i Kongl. Kammar-Rätten
för år 1836 med och för år 1837 utan anmärkningar, utvisa:
År 1836. År 1837.
Debet.
B al ance frän föregående året:
Behållningar och Fordringar. . . . 321,708:36. 7. 383,354:31. u.
Transport 321,708:36. 7. 383,354: 3r. tt.
— 97
|
—
|
|
|
Transport
|
321,708:36. 7.
|
- 383,354:3i.n.
|
Inkomster :
|
|
|
|
Ordinarie Stats-Anslag .... ,
Andre Stats-Anslag, som af Afdelnin¬
|
439,358:21. o.
|
432,372:23.
|
5.
|
gen disponerats
Ersättningar af åtskilliga Verk och Per¬
|
108,412:39. 2.
|
134,404:39.
|
8.
|
soner samt diverse
|
26,129:24. -
|
45,611:47.
|
7.
|
Säger
|
573,900: 36. ii.
|
612,389:14.
|
8.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
|
Skulder
|
112,209:22. ?.
|
160,240: is.
|
o#
|
Summa 1,007,819: — i.
|
1,155,984:17.
|
4.
|
Credit.
|
|
|
|
Balance frän föregående året:
|
|
|
|
Skulder
|
75,909: io. s.
|
112,209: 22.
|
7.
|
Ordinarie Utgifter:
|
|
|
|
Upphandling af persedlar till Utred¬
ning, Armeens Beklädnad, Tross,
|
|
|
|
Fästningarnes behof ra. m. . . .
|
510,975: 34. 8.
|
523,121:42.
|
9.
|
Extraordinarie Utgifter:
|
•
|
|
|
Rese- och Tractaments-kostnad, Skrif¬
|
|
|
|
materialier, Auclionskostnad m. m. .
|
37,579:18. io.
|
60,532:14.
|
11.
|
Säger
|
548,555: 5. 6.
|
583,654: 9.
|
8.
|
Balance till påföljande äret:
|
■
|
|
|
Behållningar och Fordringar . . .
|
383,354: 31. n.
|
460,120: 33.
|
1.
|
Summa 1,007,819: — i.
|
1,155,984:17.
|
4.
|
l:o Utrednings-Afdelningens Räkenskaper sakna nödig fullständighet.
Så kan man t. ex. ej, utan vidlyftig omgång, af Iiufvudboken finna huru
(13)
- 98
anslagen för hvarje litel blifvit använde, och uti 1837 års Hufvudbok
saknas på de fleste ställen hänvisning, hvarest man skall uppsöka de
dertill hörande verificationerne.
2:o Utöfver det å 3:dje Hufvud-Titeln uppförde, af Kongl. Krigs-
Collegii Utrednings-Afdelning förvaltade, Anslag till Rese- och Tracta-
mentskostnader för Militaire Embets- och Tjenstemän, 6,666 R:dr 32 sk.
hafva år .1836 utgått 11,518 R:dr 46 sk. il r:st. samt år 1837, 13,507
R:dr 33 sk. 2 r:st.; och hafva nämnde brister blifvit ersatte, den förra
af Anslaget till Oförutsedde Militaire-Utgifler, enligt Kongl. Brefvet den
19 Januari 1838, och den sednare enligt Kongl. Brefvet den 8 Januari
innevarande år, af 3:dje llufvud-Titelns Besparingar.
Revisorerne hafva af denna betydliga brist för berörde 2:ne Revi-
sions-år funnit sig föranlåtne fästa Rikets Ständers uppmärksamhet der¬
på, att af nämnde Anslag till Rese- och Tractaments-kostnader vid Ge¬
neral-Mönstringar åtgått:
hvarjemte af samma Anslag ett ständigt arfvode åt Kongl. Krigs-Hof-
Rättens Ledamöter, uppgående till 1,650 R:dr årligen, blifvit utbetaldt.
3:o Hvad angår Utrednings-Afdelningens hos Kongl. Spanska Rege¬
ringen ägande fordran af 9,909 R:dr 26 sk. 10 r:st. för år 1814 utlem-
nade Utredningspersedlar, så har nu lemnats den upplysning, att Sven¬
ska Chargé d’Äffaires vid Kongl. Spanska Hofvet under elen, 2 Februari
1838 i detta afseende erhållit nödige instructioner, men hvilka ännu ej
föranledt lill slutlig liqvid.
4:o Af de i 1837 års Stats-Revisions-Berättelse omnämnde Utred¬
nings-Afdelningens fordringar, dels hos Ståthållare-Embetet på Drott¬
ningholms och Svartsjö Slolt för åtskillige från Utrednings-förråden er-
liållne persedlar, 222 R:dr 16 sk., och dels hos Colonial-Ärendernes De¬
partement för till Garnisonen å S:t Barthelemy afsände diverse bekläd¬
nads-, remtygs- m. fl. persedlar, 1,666 R:dr 46 sk. 3 r:st., har den förra
blifvit liqviderad år 1837 och den sednare år 1838.
5:o Revisorerne få anmäla att sedan flere år tillbaka i Räkenska-
perne balanceras Afdelningens fordran å 434 R:dr 3 sk. 10 r:st., utgö¬
rande förskjutne Rese- och Tractaments-Penningar till Ledamöterne uti
en i Hernösand hållen Krigs-Rätt, för afdömande af ett mål emellan
år 1836
och år 1837
5,860 R:dr
6,680 „
— 99
Capitainen Gyllenram, å ena, samt Fält-Kamereraren Nygren, å an¬
dra sidan.
6:0 Utrednings-Afdelningens behof hafva begge åren varit större än
anslagen och tillgångarne medgifvit. I följd deraf har, uti 1836 års af
Kongl. Maj:t i Nåder fastställde Stat, bristen 54,272 R:dr 11 sk. 11 r:st.
blifvit anvisad att utgå af följande årets tillgångar; likasom i 1837 års
Stat den då befinteliga bristen, 51,604 R:dr 19 sk. 7 r:st., anvisats att
ersättas år 1838.
Dylika anticipalioner hafva Rikets Ständers Revisorer vid åtskillige
tillfällen och jemväl denna gång, under granskningen af Stats-Verket,
funnit vara stridande mot en god ordning i Förvaltningen; och hvad
beträffar ifrågavarande brist, anse Revisorerne att densamma i stället
bort anvisas att godtgöras utaf 3:dje Hufvud-Titelns besparingar.
Anslaget för JJevärings-Mans/capets Vapenöfningar.
Af Räkenskaperne, hvilka granskats i Kongl. Kammar-Rätten för
båda åren utan anmärkning, inhämtas hvad nedan intagne Utdrag jem¬
väl utvisar, att sedan Fondens vid 1836 års början ihäftade Skuld 21,107
R:dr 23 sk. 7 r:st. blifvit betald, behållningen vid 1837 års slut uppgått
till 51,749 R:dr 31 sk. 5 r:st.
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 10,723:20. 4. 48,994:24. i.
Uppbörd:
Års-Anslag 80,000: 80,000:
Extraordinarie Uppbörd af Ersättnings-,
Anmärknings- och xÅuctions-medel . . 311:36. 8. 1,099:— 6.
Säger 80,311: 36. 8. 81,099: — 6.
Balance till påföljande äret:
Skulder 2,796:16.10. 4,392:19. 7.
Summa 93,831:25.10. 134,485:44. 2.
Credit.
B ahmee från föregående året:
Skulder . ... ......... 21,107:23. 7. 2,79G: 16.10.
Utgift:
Mötes- „ Mönstrings- oell Marche- m. fl.
kostnader .......... 22,886: 42. io. 73,100: 7. n.
Diverse Utgifter ...... . . . 842:31. 4. 2,447:16. 5.
Säger 23,729: 26. 2. 75,547:24. 4.
B alance till påföljande året:-
Behållningar och Fordringar . .... 48,994:24. 1. 56,142: 3. —1
Summa 93,831:25.10. 134,485:44. 2.
Anslaget för Exercitie-Sqvadronerne.
Dess Räkenskaper äro jemväl reviderade för åren 1836 och 1837
utan anmärkningar från Öfver-Revisions-Departementets sida,, samt ut¬
visa följande resultat:
Debet.
|
År 1836.
|
År 1837.
|
B al ancefrån föregående året:-
Behållningar och Fordringar .... .
|
8,347: 5. 8.
|
7,889: 2. 6.
|
Upphörd:
Stats-Anslag .... . . ....
Slats-Contoret anordnat den sista 3:djede-
len af entreprenad-summan för uppfö¬
rande af en Stallbyggnad vid Herrevads
Kloster ...........
Observations-medel . . . „ . . . .
|
22,000:
4,191:32. -
32: tv. 5.
|
22,000:,
107:12. 3.
|
Säger
|
26,224: 1. 5.
|
22,107:12. 3.
|
Transport
|
34,571: 7. 1.
|
29,996:i4. 9.
|
Transport
|
34,571: 7. 1.
|
29,996:14. %
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Skulder ..... . . .. .. - . . .
|
12,625: 33. —
|
14,573:12.11.
|
Summa
|
47,196:40. 1.
|
44,569: 27. 8,.
|
Credit.
|
|
|
Balance till påfölj ande året:-
|
|
|
Skulder
|
12,622: 40. —■
|
12,625: 33. —
|
Utgift:
|
|
|
Möteskoslnader ............
|
24,577:47. 6.
|
20,654: 8. 9..
|
Reparationer, ersättningar och diverse
|
2,106:4G. 1.
|
5,217: 46. 5..
|
Säger
|
26,684: 45. 7.:
|
25,872: 7. 2..
|
Balance till påfölj ande året:
|
|
|
Behållningar och Fordringar .....
|
7,889: 2. 6.
|
6,071: 35. 6-
|
Summa
|
47,196: 40. 1.
|
44,569: 27. 8..
|
Härvid har förekommit, att utgifterna
|
öfvers ci git Ajslage t::
|
för år 1836 med ....
|
. 493:13. 7
|
|
samt år 1837 med .....
|
. 3,872: 7.2,
|
|
eller för begge åren med tillsammans 4,365: 20. 9..
Wadstena Krigsmanshus- Casset.
Vid denna med ordning förda Räkenskap få P.evisorerne, lika med.
1837 års Stats-Revisorer, endast anmärka, att under de båda åren, sorn
varit föremål för granskning, Arfvodcn fortfarande utgått till 2 Civile
Ledamöter i Kongl. Iirigs-Collegium med 400 R:dr till den ena och
200 R:dr till den andra Ledamoten..
Cassans säkerhets-handlingar befunnos, vid den af Revisorerne an¬
ställde inventering, i behörig ordning..
Hufvudböckerne, som i Kongl* Kammar-Rätten reviderats för år
1836 utan anmärkning,, men för år 1837 ännu icke. undergått gransk¬
ning» redovisa inkomster och utgifter sålunda-
— 102
|
—
|
|
|
Debet.
|
År 1836.
|
År 1837.
|
|
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar . . .
|
949,142: 5. 4.
|
982,404:17.
|
7.
|
Uppbörd:
Intresse-Medel
Extra Uppbörd
|
49,012: 5.-
57: 32. i.
|
54,359: 28. io,
878: 8. 3.
|
Säger
|
49,069:37. i.
|
55,237: 37.
|
1.
|
Lefver ering:
Från Kongl. Räntekammaren . . .
|
150,500:
|
123,388:12.
|
5.
|
Balance till följande året:
Skulder
|
1,007: 28. n.
|
729: 45.11.
|
Summa
|
■ 1,149/719:23, 4.
|
1,161,760:17.
|
—
|
Credit.
|
|
|
|
Balance från föregående året:
Skulder
|
564:30. 8.
|
1,007: 28.11.
|
Utgift:
Till Kongl. Majrts Nådiga disposition
utbetalde medel
Löner
Pensioner
Nådegåfvor
Gratialisters underhåll
Procent af Gratialist-underhållsmedlen
Capital och Ränte-lefverering till Ar¬
meens Pensions- Cassa
Remisslage, Provisioner, Skrifmateri¬
alier m. m
Afkortning', Restitutioner ....
|
1,500:
6,636:15. —
1,895:42. 4.
51:
69/761: 32. —
709:14. 3.
85,000:
1,196:15. 6.
|
1,500:
5,705:29. 5.
1,963: 41. -
75:
70,460:
716: 33. 2.
11,265: 13. 4.
1,191:42. 2.
5,767: 33.11.
|
Säger
|
166,750: 23. 1.
|
98,646. 1.-
|
Transport
|
167,315: 5. 9.
|
99,653: 29.11.
|
— 103 —
Transport 167,315: 5. 9. 99,653:29. n.
Balance till påföljande äret:
Behållningar och Fordringar . . . 982,404:17. 7. 1,062,106: 35. 1.
Summa 1,149,719:23. 4. 1,161,760:17. -
Särskildte medel i och för kostnaderne till de förstärkta Garni-
sonerne ä Waxholm och Carlsten.
Räkenskapen, granskad i Kongl. Kammar-Rätten för hegge åren
utan anmärkning, utvisar:
Debet.
|
År 1836.
|
År 1837
|
Balance från föregående året:
Behållning
|
260: 47. 3.
|
288: 43. 6.
|
Uppbörd:
Anslag å 3:dje Hufvud-Titelns Besparingar
Ersättning för utlemnad proviant från för¬
rådet å Carlsten
Auctionsmedel
|
24,324:26.11.
1,475:18. 8.
|
6,959: 35. 5.
1,030:39. 3.
238: 7.-
|
Säger
|
25,799:45. 7.
|
8,228:33. 8.
|
Balance till påföljande året:
Skuld till Götheborgs Ränteri ....
|
6,850: 37.10.
|
8,003:16. 5.
|
Summa
|
32,911:34. 8.
|
16,520: 45. 7.
|
Credit.
|
|
|
Balance från föregående året:
Skulder ......
|
23,544:30. 9.
|
6,850:37.10.
|
Transport
|
23,544:30. 9.
|
6,850:37.10.
|
104 —
Transport 23,544:30. 9. 6,850: 37.10.
Utgift:
Garnisons-förstärkningen å Carlsten:
Aflöningskostnader 2,358: 9. — 2,235: 5. —
Upphandling af proviant ...... 6,390:25.10. 6,692:— 9.
Sjuk vårds-kostnader 221: 33. 3. 393: 39. —
Diverse utgifter .......... 107:31. 4. 107: 5. 7.
Säger 9,078: 8. 5. 9,428: 2. 4.
B al ance till påföljande året:
Behållning ........... 288:43. 6. 242: 5. 5.
Summa 32,911: 34. 8. 16,520:45. 7.
I enlighet med hvad vid 1837 års Stats-Revision, under gransk¬
ningen af 1834 och 1835 årens räkenskaper, yttrats, har denna Fon¬
dens skuld vid 1835 års slut, 23,544 R:dr 30 sk. 9 r:st, blifvit, enligt
Kongl. Brefvet den 12 December samma år, ersatt det paföljande året
af 3:dje Hufvud-Titelns besparingar. Enahanda ersättning för af Gö¬
theborgs och Bohus Läns Ränteri år 1836 förskjutne 6,850 R:dr 37 sk.
10 r:st har genom Kongl. Brefvet den 18 Juni samma år blifvit verk¬
ställd äfven af nämnde Besparingar; hvaremot de år 1837 i förskott
utbetalde 8,003 R:dr io' sk. 5 r:st. äro till 1838 års räkenskap utba-
lancerade.
Kongl. Krigs-Academien.
Utaf räkenskaperne, hvilka blifvit granskade i Kongl. Kammar-
Rätten för båda åren med anmärkningar, inhämtas förhållandet med
inkomster och utgifter sålunda:
År 1836. År 1837.
Bebel.
Balance från föregående året:
Fordringar 6,968: 9. 2. 4,157:15. 6.
Transport 6,968: 9. 2. 4,157:15. o.
— 105 —
Transport 6,968: 9. 2. 4,157:15. g.
Uppbörd:
Stats-Medel
Betalande Cadetters Perlsions-afgift . . .
Dito afgift till böcker och ritbehör
Ersatte ocb återdebiterade medel
|
40,177:14. 9.
25,997: io. 8.
550:
1,420:28. 6.
|
38,183: g.
28,120:26.
900: -
7,003: ii.
|
8,
6.
|
Säger
|
68,145: 5. ii.
|
74,206: 44.
|
2.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
|
Skulder
|
9,752: 25. 3.
|
3,950: 23.
|
8.
|
Summa
|
84,865: 40. 4,
|
82,314: 35.
|
4.
|
Credit.
|
|
|
|
Balance från föregående året:
|
|
|
|
Skulder
|
9,245: 3.H.
|
9,752: 25.
|
3.
|
Utgift:
|
|
|
|
Aflöning
|
20,393: 25. -
|
20,801: g.
|
|
Underhålls-, Beklädnad*- m. fl. kostnader
|
47,279:1?. 8.
|
43,767: 4.
|
1.
|
Båtsmans-Commenderingar
|
2,036: 23. 7.
|
2,123: 33.
|
7.
|
Diverse Utgifter
|
1,754: 2. 8.
|
1,552:31.
|
8.
|
Säger
|
71,463: 20. n.
|
68,244: 27.
|
4.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
|
Behållningar och Fordringar .....
|
4,157:i5. 6.
|
4,317:30.
|
9.
|
Summa
|
84,865: 40. 4.
|
82,314: 35.
|
4,
|
De 680 R:dr 6 sk. 2 r:st., utgörande värdet af åtsk i lii ge varor och
persedlar, hvilka vid inventering den 18 September 1835 befunnits
brista, och sålunda bort Kongl. Maj:t och Kronan ersättas, hafva utaf
Gouverneurs-Embetet i 1836 års räkenskaper blifvit afskrifne; hvilket
Revisorerne ej kunnat undgå anmärka, enär vid berörde Afskrifning ej
iakttagits stadgandet i 7 §. af Kongl. Förordningen angående bchand-
(14)
— 106
lingen af afskrifnings-frågor, den 11 December 1830, att nemligen
hvarje afskrifning skall underställas Kongl. Kammar-Rättens pröfning.
Efter hvad Revisorerne inhämtat, lärer någon försummelse af 2:ne förut
varande redogörare egentligen vållat omförmälde uraktlåtenhet.
Det af Kongl. Maj:t för år 1836 faststälda anslag, 38,594 R:dr 23 sk.
2 r:st, har blifvit öfverskridet med 5,595 R:dr 9 sk. 9 r:st, hvilken brist
egentligen härrört af det mindre antal betalande Cadetter, som detta al¬
be vistat Kongl. Academien; — Deremot har Stats-Anslaget för år 1837,
39,037 R:dr 16 sk., lemnat ett öfverskott af 367 R:dr 7 sk. i r:st.
Å de från 1835 års Räkenskaper bland Academiens fordringar upp¬
tagne, i Cadetten Bergenstråhles Slerbhus innestående, 326 R:dr 32 sk.
hafva år 1836 blifvit afbetalde 71 R:dr 41 sk. 6 rist.; Och finnes vid
1837 års slut återstoden 254 R:dr 38 sk. 6 r:st. balancerad, utan att
upplysning kunnat erhållas, om några och hvilka åtgärder blifvit vid¬
tagne till indrifvande af dessa sedan år 1830 utestående medel.
Sluteligen har befunnits att till Reparationer å Carlberg år 1837
blifvit använde 1,644 R:dr 24 sk. ii rist, ehuru, så vidt Revisorerne
kunnat upptäcka, nödvändigheten af dessa reparationer ej blifvit godkänd
för mera än 548 Ridr 32 sk., hvilket belopp Kongl. Majit under den
28 Juli 1837, efter af Gouverneurs-Embetet afgifvet Kostnadsförslag, i
Nåder anvisat till utgående af 3:dje Hufvud-Titelns Anslag för oförut-
scdde Militaire-behof.
1829 års Mötes Passevolatice-Fond.
Den af sist församlade Revisorer afgifna Berättelse upptager förhål¬
landet med denna Fond, hvilken nu mera icke tillgodonjuter något An¬
slag af Statsmedel eller vidkännes utgifter för allmänna behof. Således
är förhållandet med Fonden egenteligen att anse såsom ett fortfarande
stationärt Conto i Kongl. Krigs-Collegii Underhålls-Afdelnings räken¬
skaper öfver behållningen på samma Fond, som jemväl kan ökas genom
påförda inbetalningar och nu utgör 74,800 Ridr, hvilket belopp i utgå¬
ende balancens Credit upptages såsom Lån till Gamla Mötes-Passevo-
lance-Fonden, emot 6 procents årlig Ränta. — I afseende på sättet att
bokföra och ersätta denna Ränta inhämtas, att sistnämnde Fond årligen
— 107 —
utbetalar aflöningen åt de på indragnings-stat ställde Passevolance-Com-
missariaterne; — men som, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 27
Augusti 1831, det åligger 1829 års Fond att, så långt dess årliga rän-
tevinst förslår, bekosta nyssnämnde aflöning, så meddelar Kongl. Krigs-
Collegium årligen Krigs-Casseuren Ordres att uti det löpande årets Cas-
sa-Räkning för 1829 års Mötes-Passevolance-Fond, under titel: "Aflö¬
ning åt f. d. Passevolance-Commissariaterne," afföra Räntevinsten och
samma belopp deremot uti årets Cassa-Räkning för Gamla Mötes-Passe-
volance-Fonden åter uppdebitera, under titel: ”Ersättning ifrån 1829
års Mötes-Passevolance-Fond för en del af löpande års aflöning åt f. d.
Passevolance-Commissariaterne.” — Upplysningsvis må här antecknas
att så beskaffad aflöning utgjort:
för år 1836 . . . 8,280 R:dr.
samt 1837 . . . 7,996:32 sk.
Revisorerne få anmärka, dels att räkenskaperne icke äro beledsa¬
gade af verificationer för utgifterna tili Passevolance-Commissariaterne,
samt dels att omförmälte 74,800 R:dr, som utgöra nästan hela behållna
Capitalet af 1829 års Mötes-Passevolance-Fond, ännu äro utlånte till
Gamla Passevolance-Fonden, emot 6 procents ränta. Huruvida sist¬
nämnde Fond, som ej granskas af Rikets Ständers Revisorer, kan vara
så beskaffad att den innefattar säkerhet för summan, äro Revisorerne
ej i tillfälle att känna. Visserligen hafva, vid skedd inventering, blif¬
vit för Revisorerne uppviste flere skuldebref å tillhopa ifrågavarande
belopp, hvilka skulle utgöra hypothek för 1829 års Fonds fordran,
men desse skuldsedlar voro stälde till Gamla Passevolance-Cassan eller
Ordres samt icke sedermera endosserade.
För öfrigt inhämtas af de uppgjorde Hufvud-redogörelserne, hvilka
blifvit i Kongl. Kammar-Rätten granskade utan anmärkningar, det för¬
hållande, som nedanstående Tabell upptager:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar 75,021: 46. 4. 75,040: 23. 11.
Transport 75,021:46. 4. 75,040:23.11.
— 108 —
|
|
|
Transport
|
75,021:46. 4.
|
75,040:23. n.
|
Uppbörd:
Interesse å nllånte Capitaler
Extra-ordinarie Inkomst
|
4,243: 9.11.
148:16. 4.
|
4,263: 28. io.
|
Säger
|
4,391: 26. 3.
|
4,263: 28. io.
|
Balance till påjöljande äret:
Skulder
|
3: 24. —
|
3: 24. —
|
Summa
|
79,417:- 7.
|
79,307: 28. 9.
|
Credit.
|
|
|
Balance från föregående äret:
Skulder
|
|
3: 24. —
|
Utgift:
Aflöning
Diverse Utgifter
Afskrifning
|
4,243: 9. n.
112: 9. 7.
21: 5. 2.
|
4,263: 28. io.
3: 24. —
|
Säger
|
4,376: 24. 8.
|
4,267: 4. io.
|
Balance till påjöljande året:
Contant Behållning
UtlånLe Medel
Oredovist förskott
Anmärkningsmedel
|
65: 4i. —
74,800:
120: 43. n.
53: 35. —
|
62:17. —
74,800:
120: 43. n.
53: 35. —
|
Säger
|
75,040: 23. n.
|
75,036: 47. n.
|
Summa
|
79,417:- 7.
|
79,307: 28. 9.
|
Nya Mötes-Passevolance-Fonden.
Utaf Räkenskaperna, hvilka äro i Kongl. Kammar-Rätten granska¬
de för båda åren utan anmärkningar, inhämtas följande förhållande:
109
Ar 1830. Ar 1837.
Debet.
B al ance från föregående året :
Behållningar och Fordringar .... 23,333; 38. 2. 30,600: 34 4.
Uppbörd:
Kongl. Stats-Conloiret anordnat å influt-
ne Passevolance-medel 200,463: 39. 6. 197,188: 36. 8.
Diverse Anmärknings-, Åuctions-, Er¬
sättnings- in. fl. medel 3,455:12. — 5,497:15. 3.
Extra Stats-Medel :
Debiterade Förskotts-Medel 12,428:24. 6. — —
Anticipationer m. m 199: 29. — — —
Säger 216,547: 9. — 202,686: 3. ii.
B al ance till påföljande året:
Skulder . . . 103,640:31.11» 78,770: 4. 4.
Summa 343,521:31. u 312,056:42. 7.
Credit.
Balance frän föregående året:
Skulder 41,759: 9. 8. 103,640: 31.11.
Ordinarie Utgifter:
Mötes-kostnader från
|
|
|
|
|
föregående åren . .
|
102: 32. 10.
|
314: 13.
|
4.
|
Mönstrings-kostnader .
|
2,004: 30.
|
8.
|
7,258: 1.
|
2.
|
Marche-kostnader . .
|
35,426: 20. 11.
|
23,484: 41.
|
4.
|
Underhållna mötesplats
|
|
|
96,346: 27.
|
|
sefne
|
117,130: 36.
|
2.
|
5.
|
Sjukvård
|
7,139: 8.
|
8.
|
6,034, 33.10.
|
Extra förplägning . .
|
3,154: 40.
|
5.
|
1,426: 31.
|
9.
|
Diverse
|
452: 12
|
10.
|
554: 39.
|
8.
|
Redovisnings-procent .
|
1,552: 13.
|
9.
|
1,228: 23.
|
3.
|
Arrenden och Onera m.
|
|
|
|
|
m. för Mötesplatser .
|
865: 32.
|
9.
|
965: 10.
|
3.
|
Resekostnader ...
|
567: 36.
|
8.
|
291: 46.
|
5.
|
Transport-kostnader .
|
117: 2.
|
3.
|
53: 9.
|
4.
|
Transport 168,513:27.11. 137,958:37. 9. 41,759: 9. 8. 103,640: 31.11.
— 110 —
Transport 168,513: 27. 11. 137,958: 37. 9. 41,759: 9. *. 103,640:31.11.
Upphandling af Sjuk¬
vårds- m. fl. persedlar 9,236:17. 3. 497:20.—
Reparations - kostnader
för hus och byggnader 2,481: 9. 9. 633: 13. 4.
I):o för Sjukvårds- m.
fi. persedlar . . . 66:36. — 259:43. 6,
Löner och Arfvoden . 18,479: u. 8. 18,604: 12. 4.
Ljuspenningar . . . 236: 4.— 247:28.—
Skrifmaterialier. ■ • 449: i. 5. 119:24. 2. 199,462:12.— 158,320:35. 1.
Marche-kostnader i och för Öfningslägret
å Ladugårdsgärdet 22,183: 25.11. —•—— — —
Kostnader på stället d:o 24,236:38. il. — —
Säger 46,420:16. io. — — —
Extr a-ordinarie Utgifter:
Deribland utföres 6,267 R:dr 30 sk. 8
r:st till Kongl. Förvaltningen af Sjö-
Ärenderna utgörande kostnaden för
de qvantiteter Stenkohl, Talj och
Olja som åtgått vid Ångfartygen Gyl-
fes och Odins begagnande till Trupp¬
transporter åren 1835 och 1836.
Ersättningar . 240:17. — 6,302:29. 9.
Vites-medel 18: 23. 4. 33: 16. —
Observations-medel 95:27. 6. 632:46. l.
Lefverering af Krigsmanshus-medel . . 36:46. 9. 6: 41. 9.
Begrafningshjelp — — 215:21.—
Restituerade medel — — 4:33. —
Remisslage — — 148: 7. i.
Generella Extra Utgifter 98:10. io. 14;: 26. io.
Säger 489:29. 5. " 7,491:29. g.
Exercice-Ammunitions-kostnader . . . 2,466:25. io. 1,281:26. i.
För Instructions-Bataillonen å Drottning¬
holm ulgifvit 8,609: 43. n. 8,436:19. 6.
Afskrifning 41: 20. — —
Säger 11,117:41. 9. 9,717:45. 7.
Transport 299,249:13. 8. 279,170:46. i.
- lil -
Transport 299,249:13. 8. 279,170: 46. i.
Af Extra Stats-Medel bestridde Ut¬
gifter:
1836 års Öfningsläger å Ladugårds gärdet 13,630: 5. 9. —
Observations-Procent 41:25. 4.
Säger 13,671:31. i.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar 30,600: 34. 4. 32,885:44. 6.
Summa 343,521: 31. i. 312,056: 42. 7.
Enär sålunda den balancerade skulden utgör 78,770 R:dr 4 sk. 4 r:st.,
deraf 71,000 R:dr för upptagne lån, men fordringarne deremot uppgå
till endast 32,885 R:dr 44 sk. 6 r:st. så och äfven med antagande att
sistnämnde summa hel och hållen ingår, visar sig ändock en öfverskju-
tande skuld af 45,884 R:dr 7 sk. io r:st., eller 27,458 R:dr 36 sk. 4 r:st.
öfver den i 1837 års Revisions-Berättelse beräknade brist. Enligt Kongl.
Brefvet den 27 September 1831 bör dock i Räkenskaperne inom linien
balanceras värdet af de hus, byggnader och effecter, hvilka år 1830
blifvit från Gamla till Nya Mötes-Passevolance-Inrättningen aflemnade,
nemligen:
byggnader m. m. för 88,684: 20. 8.
Sjukhus- oell Magasins-inventarie-persedlar 26,402:13. 2.
R:dr 115,086:33. to.
Vid nästlidne Stats-Revision gjordes anmärkning deremot att ett
arfvode af 400 R:dr årligen utgått från denna Fond till en Civil-Leda-
inot i Kongl. Krigs-Collegium, äfvensom emot den dryga förvaltnings¬
kostnaden, omkring 10 procent af uppbörden. Då i desse omständighe¬
ter förhållandet nu är enahanda, få Revisorerne för närmare utredning
af ämnet, meddela att, jemlikt den för bemälte Kongl. Collegium den
17 September 1831 i Nåder utfärdade Nya Instruction samt derpå grun¬
dade Aflönings-Stater för åren 1836 och 1837, bör, af Nya Mötes-
Passevolance-Cassan, till aflöning för Embets- och Tjenstemän samt
— 112 —
Vaktbetjent^ vid 2:a Departementets Underliålls-Afdelning utgå en sum¬
ma af 8,500: — —
deruti inbegripet ett serskildt arfvode af 400 R:dr till der¬
städes tjenstgörande Krigs-Rådet.
samt till Tjenstemän i landsorterne, bestående af:
28 Commissarier 7,466:32.
28 Vaktmästare 2,800:— 10,266: 32. —
Summa R:dr 18,766: 32. —
De årliga Aflönings-Staterna hafva, med inberäknad spanmålsför-
Iiöjijing, upptagit dessa Anslag:
För år 1836 till 19,132: 1. -
1837 till 19,314:33. 6.
Enligt IJufvudböckerne hafva deremot utgått:
1836. 1837.
Löner och arfvoden 18,479:11. 8. 18,604: 12. 4.
Ljuspenningar 236: 4.— 247:28.—
Skrifmaterialier 449: 1.11. 119: 24- 8.
eller tillhopa 19,164:17. 1. 19,071:16. 6.
Hvarjemte utgått till pensioner åt personer,
anstälde före afskedstagande! å Under-
liålls-Afdelningen 2,270: 36.10. 2,292: 41. —
Så att förvaltningskostnaden rätteligen utgör 21,435: 5.11. 21,364: 9. 6.
Såsom grund för Nya Mötes-Passevolance-Fondens åliggande att vid¬
kännas dessa utgifter kan åberopas 8 mom. i Kongl. Kungörelsen den
27 Mars 1830, som ibland utbetalningarne omnämner de för truppernes
vapenöfningar oundgänglige utgifter och förvaltningskostnader; men 10
mom. i högstberörde Nådiga Kungörelse innehåller jemväl att räntan af
idla besparingar skall, efter Passevolaucetidens tilländagående, användas
till nedsättning vid bestämmandet af ny Passevolance; — varande nämn¬
de besparingar, så. till Capital som Ränta, att anse såsom Rust- och
Rotehållarnes egendom.
Vid jemförelse emellan berörde två mom. S3'nes väl, å ena sidan,
söm borde lill ■ förvaltningskostnaden räknas aflöning till den Kongl.
Krigs-
— 113 —
Krigs-Collegii Afdelning, hvilken handlägger de med Nya Mötes-Passe-
volancen gemenskap ägande ämnen, men å den andra, att meningen i
afseende på Fondens disposition egenleligen varit att bestrida kostnader
vid vapenöfningar och dylikt, samt att utgifterne skulle inskränkas inom
den gräns, som sparsamhet och billig fördelning utstakar. — Fonden
vidkännes nu pensioner och afgifter till personer, som icke vidare del¬
taga i förvaltningen, samt derförutan hela det Anslag, som belöper på
Underhålls-Afdelningen, ehuru der jemväl förekomma frågor om under¬
håll vid Beväringsmanskaps möten och mönstringar, m. m. och hvilka
ärender synas utgöra ungefär |:del af nämnde Äfdelnings göromål. —
Revisorerne anse att, efter ordentlig och billig fördelningsgrund, Under-
hålls-Afdelningens Lönc-Anslag bör bekostas gemensamt af 3:dje Huf-
vud-Titeln och Nya Mötes-Passevolance-Fonden. Rikets Ständer hafva
väl genom stillatigande på visst sätt godkänt den i omförmälte hänse¬
ende följde praxis; — men enär nu gällande Contracter om Nya Mötes-
Passevolancens utgörande tilländagå den 1 Januari 1845, samt fråga
om nytt aftal i denna vigtiga angelägenhet, der meningarne, i afseende
på grunden och gränsen för Fondens användande, emellan Statsmagterne
varit delade, då torde uppstå, hafva Revisorerne ansett sig böra å äm¬
net fästa Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet. 1— Det synes jem¬
väl böra bestämmas huruvida kostnaderne för Instructions-Bataillonen å
Drottningholm, utgörande år 1836 8,609:43.11.
år 1837 8,436:i9. 6.
Säger 17,046:15. 5.
böra utgå af Nya Mötes-Passevolance-Fonden, eller om icke, på de skäl
1837 års Revisions-Berättelse upptager, medel dertill må beredas inom
3:dje IIufvud-Titeln. — För bestridande af utgifter för öfningslägret å
Lauugårds-gärdet år 1836 hafva utgått af denna Fond 46,420 R:dr 16
sk. io r:st. samt dessutom 13,630 R:dr 5 sk. 9 r:st. utaf Statsmedlen;
Och då sådane större öfningsläger måste ej allenast medtaga Fondens
tillgångar utan ock skuldsätta densamma, synes oundgängligen nödigt att
för framtiden få bestämdt, om och till huru stort belopp nämnde Fond
bör deltaga i kostnaden för vapenöfningar, som hållas utom Regemen¬
tets stånd.
Förvaltningen och Räkenskaps-methoden gifva ej anledning till nå¬
gon speciel anmärkning. Balancerelationerne äro upplysande och full¬
ständiga.
(15)
*- 114 —
Tross-Passevolance-Fonden.
Räkenskaperne, granskade i Kongl. Kammar-Rätten för båda åren
utan anmärkning, upptaga:
Debet.
|
Ar 1836.
|
År 1837.
|
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar
|
92,751:37. 2.
|
97,725:30. 3.
|
Uppbörd:
Af Kongl. Stats-Contoret anordnade, dit
influtne Tross-Passevolance-Medel . .
Interesse-Medel
Ersättnings-Medel
Auctions-Medel
|
20,210: 4.-
771:28. -
|
18,452: 20. 7.
1,261: 44. —
11:38. 6.
52: 8. 9.
|
Säger
|
20,981: 32. —
|
19,778:15. io.
|
Balance till påföljande året:
Skulder
|
771:20. 3.
|
481: 34. n.
|
Summa 114,504:41. 3.
|
117,985:33.-
|
Credit.
|
|
|
Balance från föregående året:
Skuld
|
61:20. —
|
771:20. 3.
|
Utgifter:
Trossens underhåll vid Rusthålls-Regemen-
terne .
MöWeskostnader
Arfvoden
Ersättningar
Tross-bod-hyr»
|
12,192: 32. —
716: 6. 9.
13:16. —
3,113:42. 9.
50:
|
12,192: 32. —
450:
13:16. —
1,386:30. 3.
50:
|
Transport 16,086: i. 6. 14,092:30. 3.
— 115 —
Transport 16,086: i. 6. 14,092:30. 3-.
Transport-kostnader 42:12. — 26: 9.—
Generela Extra Utgifter 4:38.— 19:22.—
Observations-Medel 2: 9. 5. — —
Exercice-Amunition 682: 26. 3. 359: 30. 6.
Vites-Medel — — 6:32. —
Remisslage — 7: 36. 9.
Säger 16,717:39. 2. 14,512:16. 6.
B al ance till påföljande året:
Fordringar, utgörande förskotter och ore¬
dovisade Passevolance-Afgifter . . . 3,349:15. 9. 2,065:40. 0.
Låneförsträckning utan Ränta .... 55,000: — — 42,000: — —
Utlånte Medel emot tre procents Ränta . 34,000:— — 54,000:— —
Contant Behållning 5,376:14. 6. 4,636: 3. 9.
Säger 97,725:30. 3. 102,701:44. 3.
Summa 114,504:41. 5. 117,985:33.—
Enär denna Fond fortfar att förvaltas efter de grunder, som vid
1837 års Stats-Revision omnämnas, få Revisorerne endast instämma i
de då framstälde anmärkningarne, samt tillstyrka de al föregående Re¬
visorer i afseende härå nödige ansedde rättelser.
Af Fondens disponibla tillgångar äro utlånte utan Ränta:
till Kongl. Krigs-Collegii Fortifications-Afdelning för inköp
af så kallade Sjösledtska egendomen 4,000: —
och till Nya Mötes-Passevolance-Fonden 38,000:
eller tillsammans 42,000: — —
samt mot 3 procents Ränta till Gamla Mötes-Passevolance-Fonden 54,000
R:dr, till säkerhet för hvilken sistnämnde summa blifvit, vid denafRe-
-visorerne verkställde inventering, företedde åtskillige till sistnämnde
Fond eller Ordres af enskilde personer utgifne, med borgen försedde,
skuldebref, utan endossement.
Hvad nu sistnämnde utlåning beträffar, så, utom den osäkerhet och
oreda, som kan uppstå derigenom, att en granskning och redogörelse un¬
derkastad Gassa disponeras af eller utlånas till en från dylika controRer
116 —
fri Lagen Fond, visar det sig, att genom denna åtgärd Tross-Passevolance-
Fonden bidrager med 3 procents ränta till Gamla Mötes-Passevolance-
Fonden för de utlånte 54,000 R:dr, enär den sistnämnde af sina
låntagare erhåller 6 för hundrade, men deremot till sin Borgenär,
Tross-Passevolance-Cassan, betalar endast 3 procent.
Vidkommande åter Lånen till Fortifications-Afdelningen och Nya
Passevolance-Fonden, så och jemte det Tross-Passevolance-Cassan helt
och hållet går i mistning af ränta, blifver dess säkerhet för Capitalet
beroende allenast på framdeles möjligen inträlfande fördelaktigare för¬
hållanden.
Allmänna Garnisons-Sj ukhuset.
Kongl. Directionens Räkenskaper, för begge åren granskade i KoDgl.
Kammar-Rätten med anmärkningar, upptaga:
|
År 1836.
|
År 1837.
|
Debet.
|
|
|
Balance från föregående året:
|
|
|
Behållningar och Fordringar
|
4,278: 6. ii.
|
6,513: o. s.
|
Inkomst :
|
|
|
Af Kongl. SLats-Contoiret anordnadt . .
|
32,440:
|
37,520:
|
Influtne Ersättningar
|
8,379: 37. 8.
|
—
|
Säger
|
40,819:37. 8.
|
37,520:
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Skulder
|
—.—
|
8,552: & —
|
Summa
|
45,097:44. 7.
|
52,585:17. 8.
|
Credit.
|
|
|
Utgifterne
|
|
|
hafva tillsammans utgjort
|
38,584:34. n.
|
44,033: 9. s.
|
Balance till påfölj ande året:
|
|
|
Behållningar och Fordringar
|
6,513: 9. 8.
|
8,552: & —
|
Summa 45,097:44. 7. 52,585:17. 8.
- 117 j —
Revisorerne hafva vid dessa Räkenskaper ej funnit något att an¬
märka.
Extra Anslagen till Förs vars-Verkets istånd-
sättande.
Sedan Rikets Ständer vid 1834- och 1835 Arens Riksdag för För-
svars-Verket till lands på en gång anslagit 430,000 R:dr, att med en
femtedel för hvarje år utgå, hafva under åren 1835, 1836 och 1837
årligen af Kongl. Maj:t å Riksgälds-Contoret anvisats 50,000 R:dr till
Carlsborgs fästning. — Vid 1837 års slut innestodo ännu de för an¬
skaffande af 9,000 Gevär anslagne 180,000 R:dr, nemligen hos Stats¬
verket 60,000 R:dr. och i Riksgälds-Contoret 120,000 R:dr, äfvensom
de för åren 1838 och 1839 till nämnde fästnings byggnad calcuierade
100,000 R:dr.
Utrednings-Afdelningen.
Räkenskaperne, granskade för år 1836 med och f»r år 1837 utan
anmärkningar.
Ar 1836. Ar 1837.
Debet.
B al ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 294,409: 21. io. 255,987:10. 7.
Uppbörd:
Ersättning för utlemnade Förråds-per-
sedlar — — 390:32. —
Mellangift för ofullgjorde lefverancer . 378: 3. 4. 402:45. —
Räntemedel .......... 151: 8. 5.
Säger 378: 3. 4. 944:37. 5.
Transport 294,787:25. 2. 256,932:
— 118 —
Transport 294,787:25. 2. 256,932:—-
Balance till påföljande äret:
Skuld 583:27. 4.
Summa 294,787: 25. 2. 257,515: 27. 4.
Credit.
Balance från föregående äret:
Skuld . 51:45. 4.
Utgift:
Upphandling till Reserveförrådets för¬
stärkande 38,748:17. 3. 11,822:47. 7.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar:
I Banken deponerade 97,970: 47. 8. 47,566: 32. 1.
1 Cassan inneliggande • 500: — — 500: — —
Innestående i Kongl. Stats-Contoret . 45,507: 40. — 45,507: 40. —
För Ordinarie Statsbehofven anticipe-
rade 105,657:18.11. 145,868: 3. 8.
Oredoviste Förskolter å lefverancer . 6,351: 6,250:
Säger 255,987:10. 7. 245,692: 27. 9.
Summa 294,787:25. 2. 257,515:27. 4.
Artilleri-Afdelningen.
Dess Räkenskaper äro i Kongl. Kammar-Rätten granskade för år 1836
utan och för år 1837 med anmärkningar.
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 333,716:27. 2. 249,227:22. 8.
Transport 333,716:27. 2. 249,227:22. 8.
»-* 119
|
|
|
Transport 333,716:27. 2.
|
249,227:22. s.
|
Uppbörd:
Besparade Handtverkarelöner. : . . .
|
627: 2. io.
|
45:24. 8.
|
Balance till följande året:
Skuld
|
201: 26. —
|
252: 3«. —
|
Summa 334,545: 8. —
|
249,525:35. 4.
|
Credit.
|
|
Q.,
|
Balance från föregående året:
Skuld
|
395: 4. 6.
|
201:26. —
|
afskrifning it...
|
1,000:
|
397: 24. -
|
Utgift:
Nya Gevär
Fält-Artilleriet
Belägrings-Artilleriet
|
68,809:16. io.
14,911:34.-
201: 26. —
|
66,312: 27. 3.
16,616: 25. 5.
192: 36. —
|
Säger
|
83,922: 28. io.
|
83,121: 40. 8.
|
Balance till påföljande året:
Behållningar i Banken deponerade . . .
innestående i Kongl. Stats-
Contoret
Oredoviste förskotter i beställningar . .
|
155,905: 22. 9.
36,000:
57,321: 47. n.
|
107,763:16. 9.
36,000:
22,041: 23. n.
|
Säger
|
249,227:22. 8.
|
165,804: 40. 8.
|
Summa 334,545: 8. —
|
249,525:35. 4.
|
Fortifications- Afdelningen.
|
|
Af dess i Kongl. Kammar-Rätten för år 1836 utan men för år 1837
med anmärkningar granskade Räkenskaper inhämtas:
— 120 -
År 1836. År 1837.
Debet.
B al ance frä/l föregående äret:
Behållningar och Fordringar 3,547:26. 3. 2,697: 9. 5.
Uppbörd:
Årsanslag för Carlsborgs Fästningsbyggnad 50,000: 50,000: — —
Arrende-Medel 132:16. — — — —
Försäljnings-Medel 20,488:15. 2. 24,480:40. i.
Obser vations-Medel — — 6. 56:15. —
Återbetalt förskott — — 2,000: — —
Säger 70,620:3i. 8. 76,537: 7. i.
Balance till påföljande året:
Skulder 8,862: 9. 3. 5,030:14. 5.
Summa 83,030:19. 2. 84,264: 31. —
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder 12,295:47. 5. 8,862: 9. 3.
Utgift:
Till Carlsborgs Fästningsbyggnad . . . 67,998:42. 3. 70,702: 2. 8.
„ befästande af Stockholms avenuer
åt landsidan .... 38:16. — 81: 4. 7.
åt sjösidan .... 130:29. 2.
Säger 68,037: io. 3. 70,913:36. 5.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar hos redogörare 1,142: — 4. 3,297: 20. 3.
Till utgifter vid Pionier-Corpsen förskjulne 1,555: 9. 2. 1,191:13. i.
Säger 2,697: 9. 6. 4,488:33. 4.
Summa 83,030:19. 2. 84,264: 31. —
Uti
— 121 —
Uti 1836 och 1837 årens Räkenskaper för slrtill er i-Afdelningen
balanceras ännu Hofslagaren Engvalls skuld, 676 Ridr 15 sk. io r:st.,
härrörande från ett år 1835 honom ålagdt vite, 6 procent af betalnings-
summan för en ofullgjord lefverance utaf hjulaxlar, jemte skillnaden i
det pris, som bort Engvall tillkomma och det hvartill persedlarne å ny
Upphandlings-Auction uppgått; — och har utur handlingarne ej kunnat
vinnas upplysning om och hvilka åtgärder blifvit vidtagne för indrif-
vande af dessa medel.
Under loppet af åren 1836 och 1837 har nedanstående antal Gevär
och Pistoler ifrån Factorierne till Kronans förråder lefvererats, derför
liqvid jemväl är vorden meddelad.
Från Husqvarna Gevärs-Factori:
år 1836 af 1834 års beställning återstående 500 stycken.
af 1835 års dito å 2,000 st 1,200 „
„ 1837 af dito 800
„ af 1837 års beställning å 2,000 st 1,500 „
Från Norrtelje Gevärs-Factori:
år 1836 af 1835 års beställning å 1,500 st 1,000 „
„ 1837 af dito 500
„ af 1837 års dito å 1,000 st 400 „
Summa handgevär 5,900 stycken.
Från Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori:
år 1836 lefvererat 480 par Pistoler till Smålands Kongl. Hussar-Regem.
„ 1837 dito 480 dito till Kongl. Lif-Regem. Hussar-Corps.
Revisorerne, som på stället besett här förlagde Kongl. Svea Artilleri-
Regementes förråder, betydliga materiel och verkstäder, äfvensom Kongl.
Krigs-Collegii Stora Utrednings-förråder, anse sig böra vitsorda atL allt
befunnits i utmärkt godt skick samt vårdats med synnerlig noggrannhet
och ordning.
(16)
— 122
Extra Anslaget för iståndsättande af För¬
svars-Verket till Sjös,
(enligt 1828—30 årens Riksdags-Beslut.)
År 1836. År 1837.
Debet.
B al ance frän föregående äret:
Behållning af Anslaget 2,624: 42. 7.
Uppbörd:
Ersättning af 4:de Hufvud-Titelns anslag
för af Extra Stats-Anslaget uppköpt,
men till Ordinarie Statens Utgifter se¬
dermera användt Ekvirke 10,190: 10,190:
Bal ance till följande året:
Skuld 9,962: 39. 9. 56,923:16. 6.
Summa 22,777: .34. 4. 67,113:16. 6.
Credit.
Balance frän föregående äret:
Skuld 9,962: 39. s.
Utgift:
Till Fregatten Josephinas Nybyggnad . 16,208:23. 8. 700:— —
„ 2:ne Ångbogseringsfartygs d:o . . . 3,176:28. 9. 55,422:27. 5.
„ Canoners förfärdigande m. m. . . . 3,392:29. ii. 1,027:45. 4.
Säger 22,777:34. 4. 57,150:24. v.
Summa 22,777:34. 4. 67,113:16. 6.
— 123 —
Extra Anslaget för iståndsättande af För¬
svars-Verket till Sjös,
(enligt 1834 och 1835 årens Riksdags-Beslut.)
År 1836. År 1837.
Debet.
Bal ance från föregående året:
Behållning 30,000: 99,074:43. 6.
Uppbörd:
Af Kongl. Stats-Contoret anordnade . . 90,000:
Summa 120,000: 99,074: 43. e.
Credit.
Utgift:
För Canoner och Canonslupsskjul . . . 20,925: 4. 6. — —
„ Fregatten Desirees complettering m.m. — — 27,714:15. 4.
Säger 20,925: 4. 6. ~ 27,714: is. 4.
Balance till följande året:
Behållning 99,074:43. 6. 71,360:28. 2.
Summa 120,000: — — 99,074: 43. 6.
Kongl. Förvaltningen af Sjö-Ärenderna.
Räkenskaperne, granskade i Kongl. Kammar-Rätten för begge Revi-
sions-åren med anmärkningar, utvisa:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året :
Behållningar och Fordringar. . . . 551,341:— 8. 392,692:23.—
Transport 551,341:— 8. 392,692:23.—
— 124
Transport
Uppbörd:
Stats-Anslag för året å 4:de Hufyud-
Titeln
Ersättning af 9:de Hufvud-Titeln för
utbetalt förskott
Förre årens behållne och återlefvere-
rade Medel
Till serskilde behof anslagne Medel .
Ersättning af Convoy-Commissariatet
för Sjö-expeditioner åren 1831 och
1837
Interims-Uppbörd
551,341:- s. 392,692: 23.
1,108,271:24.-
1,000:
44,825:35. i.
44,088: 22. 9.
69,332:- 10.
1,112,228: 44. -
1,000:
24,426:17. -
80,941: 30. 5.
75,425: 26. 1.
17,603: 36. 2.
Säger 1,267,517:34. 8. 1,311,626: 9. 8.
Summa 1,818,858:35. 4. 1,704,318:32. 8.
Credit.
Utgift:
För Förvaltningen och Flottan:
Aflöning
Nybyggnad och Underhåll . . .
Exercice med Flottans bemanning .
Spanmåls-upphandlings- och Bageri-
kostnader . . . . . ...
Skrifmaterialier och Expenser
Rese- och Tractaments-penningar .
Oförutsedde utgifter
Af besparde och reserverade medel
under diverse titlar
„ andre för enskilde behof anslagne
medel
„ Interims-Uppbörder
Ersättning till Extra Stats-Anslaget
för uppköpt Ekvirke ....
459,790: 7. 8.
494,884:io. 9.
58,919: 26.10.
66,926:11. 5.
2,500:
4,264: 5. 8.
30,583:44. 4.
462,514: 44.11.
495,846: 46. -
67,748:n. 6.
17,175: 5.-
2,500:
2,517:46. 5.
7,906: 5.11.
205,583:33. 7. 95,714:33. 9.
53,933:11.10.
38,591: 4. 3.
120,873:23. 2.
29,501:12. 5.
10,190: 10,190:
Säger 1,426,166:12. 4. 1,312,488: 37. 1.
Transport 1,426,166:12. 4. 1,312,488:37. i.
— 125 —
Transport 1,426,166:12. 4. 1,312,488:37. 1.
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar . . . 392,692:23.— 391,829:43. 7.
Summa 1,818,858: 35. 4. 1,704,318: 32. s.
Carlskrona Station.
Af denna Stations Räkenskaper hafva endast de för år 1836 blifvit
i Kongl. Kammar-Rätten granskade med anmärkningar.
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående äret:
Behållningar och Fordringar .... 484,210: 8. 6. 465,305:38. 6.
Uppbörd:
Siats-Anslag för året
Extra Uppbörd
Interims Uppbörd
|
718,066: 41. 5.
9,318: 27. 6.
|
734,750: 4.10.
4,180:36. 2.
9,950: 4. 4.
|
Säger
|
727,385: 20.11.
|
748,880:45. 4.
|
Balance till påfölj ande året:
|
|
|
Skulder .
|
356,285: 5. 4.
|
136,102:24. 2.
|
Summa 1,567,880: 34. 9.
|
1,350,289:12.-
|
Credit.
|
|
|
Balance från föregående året:
|
|
|
Skulder
|
339,921:35. 8.
|
356,285: 5. 4.
|
Afskrifning:
|
|
|
Af hos Förvaltningen af Sjö-Ärenderna
|
|
|
innestående medel af Stationens Stats-
|
|
|
Anslag
|
63,999: 39. 8.
|
97,613:21. 4.
|
Transport 403,921:27. 4. 453,898:26. 8.
— 126 —
Transport 403,921:27. 4. 453,898:26. s.
Utgift:
Aflöning 295,397:40. 6. 296,725: 8. io.
Nybyggnad, Underhåll m. m. ... 336,542: 6. 2. 325,975:33. 8.
Af förre årens behållne medel . . . 57,394:38. 9. — —
Af lnterims-Uppbörden 9,318:27. 6. 9,950: 4. 4.
Säger 698,653:16. u. 632,650: 46. io.
Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar .... 465,305:38. 6. 263,739:34 6.
Summa 1,567,880:34. 9. 1,350,289:12.-
Stockfiolms Station.
Denna Stations Räkenskaper för år 1836 hafva i Kongl. Kammar-
Rätten blifvit granskade med anmärkningar, men anteckning om en så^
dan åtgärd saknas å 1837 års Hufvudbok.
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar .... 10,648: 42. n. 21,717: 32. ii.
Uppbörd:
Stats-Anslag för Stationen:
Contant 204,772:34. 3. 197,930:37. 4.
Spanmål med värde 10,808: — — 9,423: — —
Till diverse behof anvisade medel . . 56,369:36. 2. 110,008:10.—
Säger 271,950:22. 5. 317,361:47. 4.
Balance till påföljande året:
Skulder 130,088: 2. 6. 33,268:39.10.
Summa 412,687:19.10. 372,348: 24. 1.
— 127 —
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder 85,530:10. 3. 130,088: 2. 6.
Utgift:
Aflöning 107,201:— 1. 106,385: 4. 2.
196,945:17.10. 112,659:- 11.
951:13. 5. 1,163: 9.11.
341: 4i. 4.
Underhåll, Beklädnad m. m. . . .
Afskrifning af bespard Spanmål . .
Diverse
Sägei
305,439:24. 8. 220,207:15. -
Balance till påföljande året:
Behållningar och Fordringar .... 21,717:32.11. 22,053: 6. 7.
Summa 412,687:19.10. 372,348: 24. 1.
Götheborgs Station.
Dess Räkenskaper hafva för år 1836 i Kongl. Kammar-Rätten gran¬
skats med anmärkningar, men för år 1837 ej undergått revision, af
uppgifven anledning att Redogörelsen till Kongl. Kammar-Rätten in¬
kommit först den 18 Junii detta år.
Åi 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar 8,162:10.10. 9,540: 9. 9.
Uppbörd:
Stats-Anslag för Stationen:
Ordinarie Staten . . 40,758:34. — 41,465: 1. —
Extraordinarie d:o 39,763: — 4. 30,810:14.10.
Återdebiterade medel 7,318: 36. 3. 1,043: 34. 2.
Säger
|
87,840: 22. 7.
|
73,319: 2.-
|
Summa
|
96,002:33. 5.
|
82,859:11. 9.
|
— 128 —
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder 7,320:12. 3. — —
afskrifning :
|
|
|
|
Af hos Förvaltningen af Sjö-Ärenderna in-
|
|
|
|
nestående
|
5,691: 13. 9.
|
7,799: 45.
|
2.
|
Utgift :
|
|
|
|
Aflöning
|
36,765:13.11.
|
37,955: 22.
|
5.
|
Nybyggnad, Underhåll m. m
|
36,685: 31. 9.
|
26,371: 3.
|
1.
|
Säger
|
73,450:43. 8.
|
64,326: 25.
|
6.
|
'Balance till följande året:
Behållningar och Fordringar 9,540: 9. 9. 10,732:37. 1.
Summa 96,002: 33. 5. 82,859:11. 9.
Lots- och Fyrings- samt Lotseri-Indragnings-Staten.
Räkenskaperne hafva i Kongl. Kammar-Rätten granskats för år
1836 med och för år 1837 utan anmärkning.
År 1836. År 1837.
Debet.
Behållningar och Fordringar .... 63,566:13.10. 57,562: 38. —
Uppbörd:
Stats-Anslag för året 59,423:12. — 59,468:10. —
Öfverskott å Båk- och Lots-medel . . 12,819: 7. 7. 14,3,37:39. 6.
Ersatte och återlefvererade medel . . 193:44. — 413:21. 4.
Interims Uppbörd 688: 40. 3. 649: 39; 4.
Säger 73,125: 7.10. 74,869:14. 2.
Summa 136,691:21. 8. 132,432: 4. 2.
— 129
Credit.
Afskrifning 235: — —
Utgift :
Aflöning för Lotseri- och Fyrings- samt
Allmänna Lots - Indragnings- Staterne
jemte Fyrars underhåll m. m. . . . 78,204:39. 5.
Till Amiralitets-Krigsmans-Cassan lefve-
rerade medel 661: 40. 3.
„ Armeens Pensions d:o d:o . . 27: — —
Säger 78,893: 31. 8. 55,604: 31.10.
Balance till påföljande äret:
Behållningar och Fordringar .... 57,562: 33. — 76,827: 20. 4.
Summa 136,691:21. 8. 132,432: 4. 2.
l:o Den vid 1837 års slut i Förvaltningens af Sjö-Ärenderna Huf¬
vudbok balancerade, i Cassan varande, contanta Behållning 2,243 R:dr
36 sk. finnes ej verificerad i likhet med det belopp, som vid samma
tid i Banken innestod, hvilket Revisorerne så mycket heldre bort an¬
märka, som af Förvaltningens förklaring af den 22 Mars 1838, i an¬
ledning af år 1837 församlade Revisorers anmärkningar, inhämtas, att
Casseuren icke får på en gång i sin cassa äga mer än 2,000 R:dr, för
hvilken summa han ställt vederbörlig uppbörds-borgen.
2:o 1 sammanhang härmed och i likhet med hvad Kongl. Kam¬
mar-Rättens Öfver-Revisions-Departement anmärkt hafva Revisorerne
funnit anmärkningsvärd!, att Kamereraren Krutmeijer, ulan grundad
rättighet, årligen uppburit och qvitterat en Kammardrängs-lön vid
Stockholms Station, utgörande:
Ordinarie Lön 103: 12,
Lönetillökning 83: 16.
Ljuspenningar 11: -
eller tillsammans R:dr B:co 1'47: 28,
54,954: 40. 6.
622: 39. 4.
27:
hvilka således synas kunna Staten besparas.
(17)
— 130 —
3:o Under åren 1836 och 1837 hafva af Förvaltningen af Sjö-
Ärenderne årligen utbetalts 5 R:dr till visitkort, hvilken obehöriga ut¬
gift Revisorerne till rättelse för framtiden anmärka.
4:o Vidare få Revisorerne anmärka följande poster, hvilka årligen
utgått, ehuru Rikets Ständer, i underdånig Skrifvelse af den 6 October
1834, förklarat, att de under Riks-Stalens Hufvud-Titlar uppkommande
besparingar dädanefter icke skulle användas till bestämda löne-anslag
på Stat.
A) F. d. Varfs-Commissarien vid Carlskrona Station N. G. Rääf
bar genom Kongl. Brefven den 18 Maj 1836 och 14 Juli 1837 fortfarande
under dessa begge år fått af 4:de lfufvud-Titelns Besparingar uppbära
100 R:dr Banco årligen, eller skillnaden emellan hans förut innehafde
lön och den vid afskedstagandet honom beviljade pension.
B) Till följe af Kongl. Brefvet af den 18 Juni 1836 har Capitainen
vid Kongl. Flottans Expectance-Stat F. A. Sjöbohm, vid afskedet ur
krigstjensten, erhållit, utom den pension af Armeens Pensions-Cassa,
hvartill han enligt Författningarna var berättigad, ett årligt arfvode å
Flottans Expectance-Stat af 291 R:dr 32 sk., utgörande skillnaden emel¬
lan den honom beviljade pension och lönebeloppet i hans förut in¬
nehafde tjenstegrad.
C) Med afseende derå att, då Carlskrona, i anseende till Flottans
dervarande vigtiga etablissementer, nu, mera än förr, besöktes af resan¬
de, särdeles utlänningar af högre rang, äfvensom af främmande Natio¬
ners Örlogsfartyg, och detta förhållande i betydlig mån ökade Befäl¬
hafvande Amiralens lefnadskostnad, enär han ensam ägde représenta-
tions-skyldighet och tillika vore Öfver-Commendant i staden samt Chef
för 7:de Miiitaire-Districtet, allt utan särskild vedergällning, har Kongl.
Maj:t genom Nådigt Bref den 27 Juli 1836, tillagt Befälhafvande Ami¬
ralen, nu mera Stats-Rådet m. m. Herr Friherre Lagerbjelke ett årligt
arfvode af 800 R:dr B:co, att utgå af 4:de Hufvud-Titelns besparingar.
D) Utöfver den Casseuren vid Förvaltningen af Sjö-Ärenderna till¬
kommande, å Stat uppförde, lön 800 R:dr B:co, och det till följe af
Lots-Contorets indragning och Lols-Casseurs göromålens öfverflyttande
till Förvaltningen, samma Casseur då beviljade årliga arfvode af 200
R:dr, bar Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 17 November 1837,
ytterligare tillagt nuvarande Casseuren Poller ett årligt arfvode af 200
R:dr, att utgå af besparingarne å Lots- och FyringS-Staten.
- 131 —
E) Genom Nådigt Bref af den 21 December 1835 har Kongl.
Maj:t tillåtit Öfversten rn. m. Borneman, hvilken, i egenskap af Second-
Chef för Flottans Constructions-Corps, hort, enligt Kongl. Majrts för
Förvaltningen utfärdade Nådiga Instruction af den 2 November 1824,
vara Ledamot i Förvaltningen, att i Carlskrona qvarstadna, och för¬
ordnat Capitainen vid förenämnde Corps J. N. d’Ailly att tills vidare
Ijenstgöra såsom föredragande inför Förvaltningen och i anseende till
hans långväga flyttning och bosättning på en kostsammare ort tillagt
honom ett årligt arfvode af 800 R:dr B:co utaf 4:de Hufvud-Titelns
besparingar, så länge han förberörde Embete förrättar.
5:o Revisorerne hafva inhämtat, hurusom utaf anslaget till oförut-
sedde utgifter å 4:de Hufvud-Titeln årliga arfvoden blifvit tillagde de
fnilitaire Ledamöter af Kongl. Flottan, som varit commenderade tilt
tjenstgöring i Kongl. Krigs-Hof-Rälten. Dessa arfvoden finna Reviso¬
rerne mindre lämplige, alldenstund Ledamöterne under denna tjenst¬
göring varit i oafkortad t åtnjutande af full lön på Stat, och således
kunnat anses skäligen ersatte i och för detta uppdrag, med endast rese-
och tractaments-penningar efter rese-reglementet, från den ort, der de
hafva sin ordinarie tjenstgöring, till den, hvarest nämnde privilegierade
domstol är inrättad. — I Revisorernes tanka är ock Kongl. Krigs-IIof-
Rätten mindre ändamålsenligt sammansatt, då blott en af dess Leda¬
möter skall vara lagfaren; Och som Revisorerne anse, att i elt väl
ordnadt samhälle böra finnas så få särskille domstolar som möjligt,
samt i afseende på Kongl. Krigs-IIof-Rällen, fastän varande en Öfver-Rätt,
det missförhållande sig företer att dess ledamöter, med undantag af den
lagfarne, kunna när som helst ombytas; Så och för alt derjemte und¬
vika Stats-Verkets betungande med en öfverflödig utgift, få Revisorerne
tillstyrka det Rikets Ständer mätte till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i
underdånighet hemställa, om ej bemälde Domstol kunde upphöra och
dess befattning öfverflyttas på de Kongl. Hof-Rätterne.
6:o Sedan uti Maj månad 1837 underrättelse inlupit derom, alt
flere vid Stockholms Station varande Canouslupar blifvit, utan dertill
gifven befallning, till alla delar nedhnggne eller såsom fartyg förstörde,
anbefallte Kongl. Maj:t, genom dess General-Adjutant för Flottan, För¬
valtningen af Sjö-Ärenderne att inkomma med upplysning om förhållan¬
det rörande nämnde Canonslupar, som uppgifvits hafva blifvit slopade.
Förvaltningen afgaf den 13 i samma månad sin underdåniga förklaring
och förmälte deruti att Stations- och Varfs-Gheferne missförstått den
132 -
af Förvaltningen deta gifna föreskrift af den 23 December 1836, ”alt
”under då varande mörka årstid till svår och ansenlig reparation ned¬
hugga 11 stycken Canonslupar;” Anförande Förvaltningen vidare, alt
ett sådant missförstånd som ägt rum icke kunnat väntas af Stations-
oeh Varfs-Cheferne, emedan uttrycket ”nedhugga fartyg, till svår repa¬
ration” ingalunda så kunde tolkas, att meningen dermed vore fartygens
fullkomliga tillintetgörelse såsom fartyg, i hvilket fall ordet ”slopas,”
ovilkorligen hade blifvit begagnadt. Och då icke alla af de till repa¬
ration utsedde Canonsluparne blifvit slopade eller förstörde, aflat För¬
valtningen samma dag Bref till Stations-Befälhafvaren, med föreskrift att
de 5 sluparne, som icke slopats, skulle vid Stationen bibehållas, för
att der undergå reparation. Ehuru hvar och en Sjömanna-yrket tillhö¬
rande person troligen vet, att nedhnggning lill svår reparation icke
betyder slopning, ville dock Stations-Befälhafvaren hvarken medgifva
det han missförstått Förvaltningens meddelade befallning af den 23 De¬
cember 1836 om de 11 Canonsluparnes nedhuggning till svår och an¬
senlig reparation, eller vidgå, att den med de 6 sluparna företagna åt¬
gärd kunde benämnas slopning, emedan de som nybyggdes ”voro upp¬
hörde på de nedhuggnas bäddar och skulle erhålla de gamlas namn
”och inventarier.”
Revisorerne kunna ej undgå att anmärka det de icke väntat att
Befälhafvaren skulle så missförstå Förvaltningens skrifvelse om Canon¬
sluparnes slopning, och än mindre att han ville framkomma med ett
anförande af sådan balt som det omförmälta, till bevis att nämnde
slupar icke blifvit slopade.
Då Förvaltningen likväl i sin slutliga till Kongl. Maj:t i under¬
dånighet ingifna förklaring af den 2 Juni 1837 yttrat att, enär, enligt
Stations-Befälhafvarens och Construclions-Oflicerarens meddelade upplys¬
ningar, de nedhuggna sluparne varit i det skick, att nedhuggning för
svår reparation blifvit en fullkomlig slopning, hvilken icke kunnat und¬
vikas utan åsidosäIlande af Kongl. Maj:ts och Kronans sanna fördelar,
så hoppades Förvaltningen det Nådigt afseende å detta förhållande, vid
målets pröfning, komme att fästas. Förvaltningens sålunda gifna till¬
styrkan synes strida emot dess ofvannämnde den 23 December 1836
Stations-Befälhafvaren gifna Ordres om åtgärderne med nämnde slupar,
hvilka åtgärder alltså icke tyckas hafva varit förenliga med ”Kronans
”sanna fördelar.”
Kongl. Maj:t har slutligen afgjort detta mål genom Nådigt Bref af
den 1 Sept. 1837 hvilket ordagrannt här införes, så lydande:
CARL JOHAN &c. Wår ynnest &c. &c. Sedan Wi af förekommen
anledning funnit godt i Nåder infordra närmare upplysningar rörande
förhållandet med 11 stycken vid Wår Flottas härvarande Station såsom
slopade omförmälde Canonslupar, och, till följe häraf, ej mindre Sta-
tions-Befälhafvaren i ämnet förklaringar afgifvit än äfven J till Oss
inkommit med underdåniga utlåtanden af den 13 och 18 Maj samt den
2 Juni innevarande år, jemte dervid bifogade särskilde yttranden af
Eder, Kreuger och d’Ailly, äfvensom Wi derefter öfver detta mål Wår
Justitiae-Canzlers underdåniga utlåtande infordrat, så håfve Wi alla dessa
handlingar i Nåder låtit Oss föredragas, samt deraf inhämtat, hurusom
J, uti Skrifvelse till Stations-Befälhafvaren af den 23 sistlidne December
rörande de arbeten, som under loppet af innevarande år borde företa¬
gas, bland annat föreskrifvit i 3:dje punkten deraf att ”under inneva-
”rande mörka årstid nedhugga de ä vidfogade förteckning till svår
”och ansenlig reparation upptagne 11 stycken Canonslupar, hvarvid
”allt hrukbart förvarassamt vidare i 4:de punkten, ”derefter skola
”i spant resas 12 stycken Canonslupar efter nyaste modellen” &c. &c.;
Att Stations-Befälhafvaren om verkställighet häraf gått i författ¬
ning, men att, i anseende till mellankommande andra arbeten, som
fordrat arbetsstyrkans användande, nedhuggning endast af 6 stycken
Canonslupar medhunnits; att, hvad dessa slupar angår, nemligen:
N:o 7 Östen, N:o 13 Oden, N:o 14 Hugleik, N:o 22 Swegder, N:o
24 Eigil och N:o 47 Fjolner, desamma redan vid 1835 års General-
Flottbesigtning, enligt det deröfver upprättade instrument, befunnits
till flera delar så af röta angripne, att de tarfvade ansenlig och svår
reparation, saint att, vid nedhuggningen af dem, i anseende till deras
försämrade och förfallna tillstånd, denna nedhuggning måst göras total
eller ända till stöpning, såvida Kronan ej skolat komma att vidkännas
en reparationskostnad till lika om ej högre belopp än hvad till ny¬
byggnad erfordrades; Att i allmänhet svåra och ansenliga reparationer
å fartyg för Kronan medföra misshushållning, enär dymedelst, oaktadt
dryga kostnader, endast en föga lång varaktighet åt fartygen beredes,
hvadan ock genom Nådigt Bref af den 27 October 1803 blifvit befaldt,
att så kallade svåra reparationer å fartyg icke få verkställas, ulan att
de fartyg, som sådana erfordra, skola i stället förbyggas; och ändteli¬
gen att, vid förberörde nedhuggning, enligt hvad genom Varfs-Chefens
uppgift blifvit styrkt, ej mindre alla Canonsluparne tillhörige jern-ef-
fecler, än äfven det virke, hvilket, såsom sådant, vidare kunnat begag¬
nas, blifvit vederbörligen tillvarataget, samt den öfriga eller obrukbara
delen af virket på det sätt, som med Reglementet instämmer, använd.
— 134 —
Efter hvad sålanda förekommit och då såväl uti föregående årens
Nybyggnads- och Underbålls-Slater från och med år 1832 som äfven
uti Staten för innevarande år lill Canonslupars reparation och förän¬
dring till likhet med i Nåder fastställd ny Modell, medel blifvit an-
slagne, samt de af Eder till resning i spant anbefalde Canonslupar äro
påräknade att utföras efter hand, och i den mån anslag nu eller fram¬
deles dertill blifva att tillgå, hvarigenom för det mesta fullt nya Slupar
i de nedhuggnas ställe kunna, ulan drygare kostnad, än hvad repara-
tionerne erfordrat, erhållas, bafve Wi, vid sådant förhållande och under
öfvervägande af att hvad för öfrigt af Eder, Commendeur-Capitaine
Kreuger, särskildt i underdånighet blifvit anfördt och upplyst, ansett,
lika med hvad AV år Justitiae-Canzler i underdånighet yttrat, någon an¬
märkning för felaktigt förhållande icke mot Eder, Förvaltning af Sjö-
Ärenderna, uti nu uppkomna fråga äga rum; äfvensom AVi likaledes, i
öfverensstämmelse med Wår Justitiae-Canzlers underdåniga yttrande,
funnit Stations-Befälhafvaren, i afseende på sluparnes nedhuggning,
hafva uppfyllt och efterkommit de af Eder honom gifna förständiganden.
För öfrigt håfve Wi, dels med afseende å vigten af hvarje omstän¬
dighet, som inverkar på Sjöförsvarets vidmaglhållande, dels ock för att
bereda tillfälle till tidig rättelse, i händelse misstag vid meddelandet
eller verkställandet af föreskrifter härom, i en framtid möjligen skulle
äga rum, härmed i Nåder velat förständiga Eder, att hädanefter, så
ofta J, lill följe af den Eder genom 4 §. 1 mom. af Wår Nådiga In-
struction af den 2 November 1824 uppdragna omsorg om Yår Flotta,
till vederbörande Stations-Chefer låten expediera befallningar och före¬
skrifter om hvad som hörer till Kronofartygs nybyggnad, reparation,
nedhuggning, stöpning eller förändring, på samma gång till Wår Ge¬
neral-Adjutant för Flottan insända uppgift å de åtgärder, som Stations-
Cheferne sålunda anbefallas.
Af denna Wår Nådiga Skrifvelse, så vidt densamma härvarande
Stations-Befälhafvare angår, ägen J alt lemna honom del. AAi hefalle &c.
Stockholms Slott den 1 September 1837.
CARL JOHAN.
C. JV. Riben.
- 135 —
7:o Uli Carlskrona Stations Räkenskaper för år 1836 finnes aflö-
ningen och Traclaments-ersättningen under 1836 års expedition med
Corvetten Najaden vara beräknad sålunda, att sedan den uti Kongl.
Sjö-Aflönings-Reglementet i Bancosedlar bestämda aflöning blifvit med
25 procent förhöjd, så har den derefter uppkomna summan ansetts vara
Speciemynt; hvadan den till samma numeraire i Specie Riksdalrar af-
förts, hvarefter desse sistnämnde blifvit förvandlade till Svenska Banco¬
sedlar efter valvationsgrunden 128 skillingar för hvarje Specie Riksdaler.
Att detta beräkningssätt är stridande emot Kongl. Majlis Nådiga Regle¬
mente för Sjö-aflöningen torde lätteligen inses af följande framställning.
Förvaltningen af Sjö-Ärenderna afgaf den 21 December 1832 till Kongl.
Majlis Nådiga pröfning ett underdånigt Förslag till Reglemente, hvar¬
efter equiperings-penningar, Sjö-aflöning eller tractamente borde vid
förefallande Sjö-expeditioner beräknas och utgå. Deruti föreslogs att,
under expeditioner till Holland, England, Frankrike, Spanien, Portugal
och Medelhafvet samt Afrikanska kusten på denna sidan linien, all
contant Sjö-aflöning, deribland jemväl gemenskapens, samt allt tracta¬
mente, sedan detsamma blifvit med 25 procent förhöjd t, måtte för¬
vandlas och utgå, på det sätt, alt en Riksdaler Hamburger Banco an¬
sågs svara mot 2 Ridr Svenskt Banco. Uti Kongl. Majus härå till För¬
valtningen gifna Nådiga svar af den 28 September 1833 heter det, att
Kongl. Maj:t likasom Hans Kongl. Höghet Stor-Amiralen ansett perso¬
nalens vid Flottan öfning vara af högsta vigt för detta vapens an¬
vändbarhet, men då dylika öfningar till sin verkställighet hindra¬
des och försvårades genom de förökade kostnader, som af betyd¬
ligen förhöjda aflöningar och tractamenten blefvo en följd, ”hade Kongl.
”Maj:t funnit Statens tillgångar för närvarande icke medgifva beräknan-
”det af Sjö-aflöningen till det af Förvaltningen föreslagna belopp, hva-
”dan Kongl. Majrt i Nåder pröfvade skäligt att, på sätt Hans Kongl.
”Höghet Stor-Amiralen tillstyrkt, bestämma Sjö-aflöningen till |:delar
”af hvad i detta afseende föreslagits, med undanlag af gemenskapens
”gage.” Då således denna Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse af den 28
September 1833 borde utgöra grunden för det under samma dag ulgifne
förnyade Reglemente, hvarefter Sjö-aflöningen skulle utgå, så har i
Reglementets 7 §. 1 morn., i stället för det af Förvaltningen föreslagna
sätt för Sedelmyntets förvandling Lill silfver, i Nåder stadgats, alt, ”på
”expeditioner till Holland, England, Frankrike, Spanien, Portugal och
'Medelhafvet samt Afrikanska kusten på denna sidan linien, all, jemväl
”gemenskapens, contant Sjö-aflöning, äfvensom allt tractamente, skulle
— 136 —
”sedan de samma blifvit med 25 procent förhöjda, beräknas i utländskt
”mynt, valveradt efter cours al pari.”
Enligt den tydning och tillämpning af sistnämnde Nådiga stadgan¬
de, som blifvit följd vid den ifrågavarande aflöningen och tractaments-
ersättningen, skulle det besynnerliga resultat uppkomma, att ehuru Kongl.
Maj:t förklarat detjiStatens tillgångar icke medgifva den af Förvaltnin¬
gen föreslagna Sjö-aflöning, och hvilken derföre blifvit till ?:delar af det
projecterade beloppet nedsatt, Kongl. Majit likväl, genom det stadgade
valvations-sättet för sedelmynlet, i Nåder medgifvit icke blott den af För¬
valtningen föreslagna aflöningen utan ock en tillökning på densamma, af ej
mindre än 33^ procent i silfver; ty enligt Förvaltningens underdåniga
förslag skulle en Chef å fartyg af 60 Canoner och deröfver få i daglig
aflöning 7 R:dr Svenskt Banco, jemte 25 procent förhöjning derå eller 1
R:dr 36 sk., och således tillsammans 8 R:dr 36 sk. Banco, hvilka efter
Förvaltningens förslag borde utgå i Hamburger Banco eller i Svenska
Silfver Riksdaler med 4 R:dr 18 sk. Enligt den af Kongl. Majit i Nå¬
der gjorda nedsättning erhölle åter samma Chef tvåtredjedelar af 7 Ridr
Banco eller 4 R:dr 32 sk. jemte 25 procents förhöjning derå 1 Ridr 8
sk. eller tillsammans 5 Ridr 40 sk. Banco. Om nu denna summa skulle
såsom silfver anses och således i enahanda numeraire i Svenska Silfver-
Riksdaler utgå med 5 Ridr 40 sk., så utgör skillnaden, till Kronans för¬
lust, emellan dessa begge aflönings-belopp dagligen 1 Ridr 22 sk. i Silf¬
ver eller 331 procent. Och då det icke kunnat vara Kongl. Majits Nå¬
diga afsigt alt genom det för sedelmyntet stadgade valvations-sättet höja
sjö-aflöningen till elt betydligt högre belopp, än det Förvaltningen före¬
slagit, få Revisorerne på detta märkvärdiga förhållande fästa Rikets Stän¬
ders uppmärksamhet för tillvägabringande af nödig rättelse för fram¬
tiden.
8:0 Vidare få Revisorerne anmäla, att Förvaltningen af Sjö-Ären-
derna synes, utan Kongl. Majits auetorisation, hafva, för Flottans behof,
af framlidne Capitainen Carlslunds Enka inköpt en samling af vetenskap¬
liga böcker och ritningar, för en summa af 1,300 Ridr Bico, af anslaget
å 4:de Hufvud-Titeln till oförutsedde behof.
9:o Bland Expence-utgifterne vid Förvaltningen af Sjö-Ärenderna
hafva jemväl under åren 1836 och 1837 utgått Skolappnings-penningar
åt Vaktbetjeningen i Förvaltningen, arfvoden till Kamereraren, som fört
Förvallningens räkning i Banken samt till den Tjensteman i Post-Ver-
— 137
ket, som besörjer Förvaltningens fribrefs-correspondance, och, då det är
Revisorerne bekant att dylika smärre gratificationer äfven af flera andra
förvållande Verk utbetalas, få Revisorerne hos Rikets Ständer hemställa
alt, på en gång, för alla Verk, utredning måtte ske till hvad belopp
dessa discretioner af tjenstemän tillgodonjutas, och att på grund deraf,
emot det att dessa småutgifter försvunne, tjensternännen tillädes så
mycket i förhöjning å lönerna, som svarar emot deras dervid hafde be¬
svär och ansvar.
10:o I anledning af Krono-Ångfartyget Odins under Premier-Lieute-
nanten och Riddaren Ehnemarks befäl i Augusti månad år 1836 inträffade
strandning å J utländska kusten, hafva Revisorerne af handlingarne inhämtat
alt fartygets primitiva värde med tackling, machineri och inredning ut¬
gjort 121,266 R:dr 25 sk. 2 r:st., hvarifrån dock bör afdragas de bärga¬
de effecternas värde 18,448 R:dr 34 sk. 5 r:st. jemte fartygets och ma-
chineriets slitning och förbrukning under de föregående årens expeditio¬
ner, calculcradt till 12,468 R:dr 23 sk. 10 r:st., hvarigenom Statens för¬
lust för ofvannämnde fartygs strandning beräknats till 90,349 R:dr 14
sk. 11 r:st.; — Och synes af Stockholms Stations Cassa-Räkning att år
1837 influtit under benämning: auctionsinedel, 2,756 R:dr 13 sk., hvar¬
emot omkostnaderna vid strandningen uppgått till 1,540 R:dr 23 sk. 1 r:st. —
Målet heror nu på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
Slutligen få Revisorerne anmärka att vid Förvaltningens Hufvud-
Böcker ej linnes bifogad någon Inventarieförteckning, ehuru en sådan,
enligt Revisorernes tanka, årligen borde medfölja räkenskaperne.
Styrelsens öfver Ekeplanteringarne
Räkenskaper, hvilka äro granskade i Kongl. Kammar-Rätten, för år 1836
med och för år 1837 utan anmärkningar, hafva ej till någon erinran
från Revisorernes sida föranledt.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhämtas af nedanstående
Tabell:
(18)
— 138
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar ........
Inkomst:
Kongl. Stals-Contoret anordnat . .
Arrende-Medel .......
Försäljnings-Medel
Diverse Inkomster ......
Sägei
Summa
Ar 1836.
849: 42. 8.
8,697: ig. 2.
1,102: 36. —
Ar 1837.
4,866:28. — 3,169: 30.
2,000:
343: 42. s.
9,300: 2. 5.
1,436:43. 3.
10,149: 46.10. 13,080: 40. 4.
15,016:26.10. 16,250: 22. 4.
Credit.
B alance från föregående året:
Skuld . • • » «. .. « • . • •
Utgift:
Aflöning
Krono- och Kyrko-Utlagor . . .
Upphandling
Planterings- och Åkerbruks-kostnader
Reparations- dito
Rese- och Tractaments- dito _ .. .
Diverse Utgifter .
Sägei
B alance till påföljande året:
Behållningar .. . .
30. 6.
3,597: 25. 1.
106:46. 9.
2,355: 29. —
3,934:
628: 31. 8.
222: 6.-
1,001:19.10.
3,111:. 29. 3.
167: 3. 4.
2,126: 6. %.
3,164: 28. 4.
856: 32. 4.
146: 30. —
941:16. 6.
11,846:14. 4. 10,514: 1.11.
. . . 3,169:30. — 5,736:20. r.
Summa 15,016: 26.10. 16,250:.22. 4.,
— 139 —
Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning,
sorn numera disponerar de medel, hvilka fordom tillhörde Strömrens-
ningsfonden, har afgifvit Hufvudböcker med verificationer, deröfver blif¬
vit upprättadt följande sammandrag:
Ar 1836. Ar 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Contante Medel 10,212:29. 6. 10,383:20.10.
Inventarier och Materialier 24,662:34. l. 19,885:45. 9.
Oredovisade Anslags-förskotter .... 6,037:40. — 5,014: — n.
Oliqviderade äldre Förskotter och Lån . 8,804: 34. io. 8,804: 34. io.
Säger 49,717:42. 5.
hvarifrån afgå Skulder 557:28. 6. — — —
Säger 49,160: 13. ii. 44,088: 6. 4.
Inkomsten:
Års-Anslaget för lättade Vatten-commu-
nicationer 50,000: — — 50,000: — —
Observations-medel 22: 27. il. 19:15. 3,
För försålde Inventarier 39: 6. 8
Säger 50,022: 27. n. 50,058: 21.11
Summa 99,182: 41.10. 94,146:28. 3
Credit.
Utgiften:
Allmänna kostnader 9,200: 40. 2. 6,397: 44. 8.
Upprensning af Upsala å 116: 8.— •— — —
Åkers Canal 100: 24. — -■— — —
Djurgårds-Canalen 303: ig. —
Wäddö Canal . . 3,632:20. 6. 5,058: 5. 5.
Transport 13,353:12. 8. 11,456: 2. 1.
Transport 13,353:12. 8.
Jönköpings Hamn-byggnad 8,002:42.10.
Reparationer vid Almare Stäk .... 6:16. —
Carlbergs Canals upprensning .... 4,700:
Seffle Canal- och Sluss-byggnad . . . 20,000: — —
Carlstads d:o . . . 9,000: — —
Dragvägs-anläggningen vid Skoghall . . 32:12. —
Grada Canal ........
Stångåns uppmuddring och Hamnby
vid Linköping .......
Uppmuddring af Köpings å . . .
11,456: 2. 1.
Afskrifning
lad
20,000:
9,000:
491:i6. 1.
1,080:
3,000:
864:15. 6.
|
Säeer
O
|
55,094:
|
35. 6.
|
45,891:
|
33.
|
8.
|
B al ance till påföljande året.
|
|
|
|
|
|
|
Contanle Medel ......
|
|
10,383:
|
20.10.
|
16,637:
|
10.
|
8.
|
Inventarier och Materialier . .
|
• • •
|
19,885:
|
45. 9.
|
19,405:
|
22.
|
9.
|
Oredovisade Anslags-Förskotter .
|
•- • •
|
5,014:
|
— 11.
|
5,165:
|
46.
|
4.
|
Oliqyiderade äldre Förskotter och
|
Lån .
|
8,804:
|
34.10.
|
7,046:
|
10.
|
10.
|
|
Säger
|
44,088:
|
6. 4.
|
48,254:
|
42.
|
7.
|
|
Summa
|
99,182: 4i. 10.
|
94,146: 28.
|
3.
|
Sedan Stor-Åmirals-Embetets Tredje Afdelning, på anförde skäl,
bos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt, att revisionen af Räkenska-
perne för de under loppet af år 1835 påbörjade arbeten i Clara- och
By-Elfvarne måtte, i likhet med hvad sorn redan ägt rum i afseende
på redogörelserne för anslagen till Götha Canal och arbetena vid Götha
Eif, få verkställas af Tre särskildt för hvärtdera arbetet utsedde Revi¬
sorer, af hvilka en för hvartdera arbetsföretaget förordnades af Kongl.
Maj:t och de två andra valdes af Actieägarne, samt Kongl. Maj:t till
denna underdåniga hemställan lemnat bifall, genom Nådigt bref den 18
Juni 1836; så hafva, i anledning häraf, uti 1836 och 1837 årens Huf-
vudböckers Gontos öfver anparten i Statsanslaget för den vid By-Elfven
belägna Seffle Canal, 20,000 R:dr, samt för Carlstads Canal och Hamn¬
byggnad, 9,000 R:dr, blifvit tecknade så lydande meningar: ”Till följd
"af Kongl. Brefvet den 18 Juni 1836 granskas redogörelsen af särskilde
”Revisorer,” samt tillfälle sålunda saknats för Rikets Ständers Revisorer
att i detail taga kännedom om dessa summors användande och redovis¬
ningen derför-
Härvid förekommer visserligen att ifrågavarande Canal-arbeten huf¬
vudsakligen utföras genom private actie-ägares bidrag; men då för be¬
rörde ändamål derjemte lemnats ett så betydligt tillskott utaf de, enligt
15 §. i Reglementet för Riksgälds-Contoret af den 16 Maj 1835, för 5
år med gidel årligen af Rikets Ständer anvisade 250,000 R:dr till lät¬
tade Vatten-communicalioner och andra allmänna arbeten, hafva Revi-
sorerne ansett, att Räkenskaperne, åtminstone för nyssnämnde belopp,
bort ingifvas till Kongl, Kammar-Rätten, för att först der och sedan
af Rikets Ständers Revisorer granskas; —- finnande Revisorerne omför-
inälte afvikelse från påbuden vanlig redovisningsmeLhod icke öfverens¬
stämma med den för Rikets Ständers Revisorer i Nåder utfärdade in-
struction.
I anledning af väckt fråga om lämpligaste sättet att tillvägabringa
uppmuddring af Stångån ifrån sjön Roxen äfvensom rörande byggnad af
hamn och last-quaie uti Staden Linköping, har Kongl. Majit, efter det'
Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning i ämnet afgifvit underdånigt för¬
slag, genom Nådigt Bref den 14 April 1837, med gillande af de till
nämnde uppmuddring och hamnbyggnad i underdånighet föreslagne åt¬
gärder, uppå vissa bestämda vilkor, dertill beviljat ett bidrag af 1,080
Ridr årligen i 19 år, att för 1837 och följande två år utbetalas af
de till lättade Vatten-communicationer m. m. anvisade medel, och se¬
dermera utgå, på sätt Kongl. Majit, efter hos Rikets Ständer vid, näst-
blifvande Riksdag gjord framställning om fortfarande anslag till dylika
arbeten, kunde finna skäligt i Nåder förordna. Öfver användandet af
detta anslag, som jemväl utgått för år 1837, finnas ej några verifica-
tioner och redogörelser; Och lärer enahanda förhållande, som i föregå¬
ende punkt uppgifvits, äfven i afseende på denna fråga äga rum. —
Då, på sätt nyss berörd t är, medel sålunda anvisats att utgå för längre
tid än ifrån en Statsreglering till en annan, hafva Revisorerne bort, i
likhet med hvad emot dylika dispositioner förut i denna Berättelse
yttrats, sådant härvid jemväl anmärka.
Af Kongl. Majits Nådiga Bref den 1 Februarii 1836 inhämtas: att
Staden Enköping redan för någon tid tillbaka, till uppmuddring af den
dervid varande å, erhållit ett förskott från Strömrensnings-Fonden å
3,000 Ridr, att på 10 års tid återbetalas, men att vid uppgörande af
förslaget öfver kostnaden till denna upprensning blifvit förgätne åtskil¬
liga arbeten,, sorn funnits oundgängligen nödvändiga för segel-ledens-
framtida bestånd och för hvilka kostnaderne, enligt särskildt upprättad!
beräkning,, uppgingo till 3,776 Ridr 16; sk.. Sedan Stadens innevånare-
— 142 —
förklarat sig omöjligen kunna genom sammanskott till detta nödvändiga
arbete anskaffa nämnde summa, derest icke Kongl. Maj:t täcktes bevilja
eftergift af ofvan berörde förskott, fann Kongl. Maj:t, enär ifrågava¬
rande 3,000 R:dr, till återbetalning hvaraf stadens inkomst af riviere-
och hamn-byggnaden sannolikt var otillräcklig, icke voro inbegripne i
fördelningen af det anslag för Strömrensningar, Rikets sednast försam¬
lade Ständer från och med för år 1835 anvisat, — i Nåder godt bi¬
falla den sökta eftergiften af förskottet, dock under vilkor, att de ytter¬
ligare åtgärder, hvilka, vid anställd besigtning, funnits vara så väl för
å-rensnings-arbetels framtida bestånd samt delsammas förstärkning emot
isgång och vårflöden, sorn ock till trafikens befordrande, nödiga, blefvo
på Stadens bekostnad och utan vidare bidrag af allmänna medel, sed¬
nast inom 1836 års slut fullbordade; öfver verkställigheten hvaraf Stor-
Amirals-Embetets 3:dje Afdelning skulle äga tillsyn. Enligt erhållne
upplysningar lärer ock staden Enköping fullgjort sitt åliggande i detta
afseende.
Ofvanberörde förskott å 3,000 R.alr finnes dock ej i Räkenskaperne
balanceradt, hvadan Revisorerne få sådant anmärka.
Vid jemförelse mellan den af Kongl. Maj:t fastställda fördelningen
af fonden och de deraf bestridda ulgifterne inhämtas, att anslaget till
Förvaltningskostnaden för år 1836 öfverskrirlits, utan att, så vidt Revi¬
sorerne kunnat finna, Afdelningen derom hos Kongl. Maj:t gjort un¬
derdånig anmälan. Detta cfverskridande af Staten synes hufvudsakligen
vara föranledt deraf, att rese- och undersöknings-kostnaderne stigit till
det troligtvis oberäknade höga belopp af 5,988 R:dr 17 sk. io r:st. för
år 1836 samt 3,008 R:dr 43 sk. 4 r:st. för år 1837. Förhållandet i
detta hänseende har ej kunnat närmare bedömas, men utgiflerne äro
behörigen verificerade.
Efter Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse hade Riksmarskalks-Embetet
af anslaget till lättade Vatten-communicationér år 1836 reqvirerat och
erhållit 170 R:dr, till nödiga reparationer och underhållskostnader vid
den så kallade Djurgårds-Canalen; men handlingarne utreda icke för¬
hållandet i afseende på de nyssnämnde år likaledes derutöfver utgifne
133 R:dr 16 sk., annorlunda än att, då, på sätt Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 27 Juni 1836 innehåller, fråga varit väckt om årliga under¬
hållet af denna under Riksmarskalks-Embetets öfverinseende ställda Ca¬
nal, Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning afgifvit underdånigt förslag till
underhålls-kostnaden för år 1836, utgörande 336 R:dr 32 sk., deribland
— y? —
133 R:dr 16 sk. till trädplantering Uunal-bauimnie=¥ Stället för uIg Angna:
träd; men som från dessa 336 R:dr 32 sk. kunde afräknas Canalens be¬
stämda egna tillgångar 166 R:dr 32 sk., så utgjorde det derutöfver till
Canalens underhåll erforderliga beloppet allenast 170 R:dr, hvilka med
Kongl. Maj:ts tillstånd skulle af oftanämnde anslag till lättade Vatten-
communicationer utgå. Uppå Riksmarskalks-Embetets reqvisition blefvo
ock desse 170 R:dr Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning liqviderade;
Men någon tillåtelse för Afdelningen att dessutom särskildt utbetala
nyssnämnde 133 R:dr 16 sk. bar icke kunnat igenfinnas, utamhafva
Revisorerne allenast inhämtat alt Chefen för Stor-Amirals-Embetets 3:dje
Afdelning till anordnande godkänt en af Capitainen Otto Modig den 14
Juni 1836 afgifven reqvisition å 133 R:dr 16 sk., hvilka, enligt vidfo-
gadt Contract, innestodo för trädplanteringens fullbordan och underhåll.
Uti Hufvudböckerne balanceras en summa af 3,829 R:dr 24 sk., ut¬
görande Handlanden Nelsons skuld, i följd att det honom redan år
1822 utaf f. d. Strömrensnings-Comitén beviljade lån. Revisorerne
tillstyrka att åtgärder måtte vidtagas för nämnde belopps indrifning
eller afskrifning.
Afdelningens Räkenskaper ärö i Kongl. Kammar-Rätten reviderade,
för båda åren, med anmärkningar.
Invalid - Inrättningen.
Invalidhus-Fondens ställning för åren 1836 och 1837 är följande:
År 1836. År 1837.
Debet.
B al ance från föregående äret::
Behållningar och Fordringar .... 61,032: 23. l. 77,197:28. 4.
Uppbörd . 22,913: 36.. 6.. 27,480: 33. l.
Balance till följande året:
Öfverlefvereringar och Skulder .... 8,950: 46» — 7,114: i. s.
Summa 92,897: 9. 7. 111,792:14. io.
— 144 —
Credit.
jB al ance från föregående äretj Öfverlef-
vereringar .. 12:33. 7. 8,950: 46. —
Extra Ordinarie Afkortningar .... 1,129:16. io. 1,217: 8. 8.
Utgifter:
Af Stats-Verket bestridde:
Invalid-Corpsens underhåll . . . . —— — _ 5,861: 8. 6.
Provisioner och Remisslage .... 31: 8. 6. 36:41. 3.
Di veise 731:35. i. 1,121: i. 6.
Af Invalid - Inrättningen å Ulriksdal
bestridde 13,794:31. 3. 13,140:27.10.
Säger 14,557:26.10. 20,159:31. i.
Balance till påföljande året:
Contant Behållning , . . . 3,394: 3. — 3,064:25. 7.
Fordran för af Stats-Verket öfvertagen
Spannemål 17,839:44. 2. 19,151:19. 9.
Utlånte Medel 36,000:— — 36,000:— —
Innestående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April följande året . 18,851: 2. 6. 20,723:35. l.
Dito inom Augusd dito . . 127:25. 9. 915: 2. 7.
Resterande vid Uppbörds-årets slut . 562: 27. 8. 1,187:16.10.
Anmärkte Poster ........ 119: 37. 3. 119: 37. 3.
Proprie Balancer ........ 302: 32. — 302:32. —
Säger 77,197:28. 4. 81,464:25. 1.
Summa 92,897: 9. 7. 111,792:14.10.
Invalid-Inrättningen å Ulriksdal.
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående äret:
Behållningar och Fordringar 1,236: 4. 7. 37,784: 8. 4.
Transport 1,236: 4. 7. 37,784: 8. 4.
— 145 —
Transport 1,236: 4 7. 37,784: 8. 4.
Uppbörd:
Invaliders Gratial och Underhåll . . . 625:— — 596:32.—
Ränte-Medel 1,100: — — 1,980:
Extra Inkomst 217: 35. — 723:12. —
Säger 1,942: 35. — 3,299: 44. —
Lefverering :
Från K. Räntekammaren:
Stats-Anslag 12,400: 10,000:
Till utlåning 36,000: — —
Säger 48,400: 10,000:
Summa 51,578:39. 7. 51,084: 4. 4.
Credit.
Utgift:
Aflöning 3,153: 6.— 3,034:32.—
Invalid-Corpsens Underhåll 6,863:25. 4. 6,708:23. 6.
Medicaments-kostnader 305: 29. 9, 303:19. 4.
Yed och Lysnings dito 1,109: 4. 8. 1,068:43. 8.
Tvätt och Skurnings dito 414:29. 8. 430: 8.—
Diverse Utgifter 1,753:15.10. 1,399:29. 4.
Gratificationer och Nådegåfvor .... 195:16. — 195:16. —
Balance till följande äret:
Säger
|
13,794:31. 3.
|
13,140: 27.10.
|
|
1,784: 8. 4.
|
1,943:24. 6.
|
|
36,000:
|
36,000:
|
Säger
|
37,784: 8. 4.
|
37,943:24. e.
|
Summa 51,578:39. 7. 51,084: 4. 4.
Revisorerne hafva genomsett säkerhetshandlingarne för de, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 26 Mars 1836, af Fondens medel utlånte
(19)
— 146 —
*■
36,000 R:dr och dervid icke funnit något att erinra; Och få Revisorerne
framställa den önskan, att behållne och framdeles inflytande disponible
medel måtte, såsom nu skett, äfven hädanefter genom utlåning göras
fruktbärande.
Af Räkenskaperne för Invalid-Inrättningen å Ulriksdahl, i Kongl.
Kammar-Rätten grankade för båda åren med anmärkningar, inhämtas:
att underhålls-kostnaden för Invalid-personalen, som år 1836 utgjordes af
13 Officerare, 7 Under-Officerare och 59 man, och år 1837 af 12 Officerare,
7 Under-Officerare och 59 man, uppgick år 1836 till . 13,794:31. 3.
och „ 1837 „ . 13,140:27.10.
och utgjorde medium af underhållskostnaden för hvarje Invalid således
1711 R:dr.
Kongl. Serapllimur - Ordens Gillet.
Hospitals- och Barnhus-Fondens Räkenskaper äro för år 1836 gran¬
skade i Kongl. Kammar-Rätten med anmärkningar; men hafva för år
1837 ännu icke undergått revision, emedan de först den 3 nästlidne
Augusti dit ingått.
Redovisningen framställer följande förhållande:
Debet.
Ar 1836. Ar 1837.
Balance frän föregående året:
Behållningar och Fordringar . . . . 814,216:32. 5. 818,176:42. 8.
Inkomst:
Grundräntor, Kronotionde och andre Or¬
dinarie Inkomster samt Spanmål . . 96,239:42.— 110,986: 4. 5.
Ersättning för genom Götha Canals an¬
läggning förlorad jord 1,021: 3. 6. 1,068: 30. 8.
Ränta å utlånte medel 7,601:42. i. 7,453: 5. 5.
Diverse Inkomster 15,688: 4. i. 17,936: 4. o.
Fastighetsvärden 2,155: 1,032: *e. 4.
Säger 122,705: 43. 8. 138,476:13. 7.
Transport 936,922:28. i. 956,653: 8. 3.
— 147 _
Transport 936,922:23. i. 956,653: 8. 3.
Balance till påföljande äret:
Öfverlefvereringar 12,462:12. 9. 17,377:14. 9.
Skulder till diverse Verk och Personer 20,303: 42.10. 14,378: 1. 4.
Säger
32,766: 7. 7. 31,755:16. 1.
Summa 969,688:35. 8. 988,408:24.
Credit.
Balance från föregående äret:
Öfverlefvereringar och Skulder
Afskrifning:
För åtskilliga orsaker
Utgift:
Aflöning och Pensioner .....
Uppfostringshjelp
Understöd för Sjukvårds-anstalterne .
Underhåll
Förmalnings-, Malt- och Bryggnings-
kostnader
Medicamenter
Beklädnad
Ved, Ljus & Olja . ... . . .
Nybyggnad och Reparationer
Köpeskilling för inköpte Fastigheter .
Brandförsäkrings-afgift
Ränta å lån
Rese- & Tractaments-koslnader . .
Restitutioner
Inventariers Upphandling ....
Diverse utgifter ••
30,434:43.- 32,766: 7. 7.
8,385:10. 2. 30,057: 35. 6.
9.
16,547: 8.
13,381: ig.-
3,050:20. —
48,613:45. 2,
667: 42. 8,
558: 22. 8.
5,583: 32. 5
7,751:45. 2
5,059: n. 2,
233:16. —
1,360:40. 2.
319:20.-
2,609:29. 5.
6,954: 22. 3.
18,588:19.11.
12,805: 40. -
600:
52,165:13.10.
561: 2. 2.
696: 8. 4.
4,676:10. 6.
7,470: 9. 9.
12,564: 22.11.
82:- -
1,232:12. -
573:45. 6.
433: 5.-
238: 7. 4.
7,650:12.11.
Säger 112,691:35.10. 120,337:18. 2.
Transport 151,511:41.- 183,161:13. 3.
— 148
|
—
|
|
|
Transport
|
151,511:4i. —
|
183,161:13.
|
3.
|
Balance lill påföljande året:
|
|
|
|
Behållningar i Contant samt Spanmål
|
|
|
|
och Proviant-Persedlar
|
45,514:18.-
|
48,610:42.
|
1.
|
Ullånte medel jemte obetald ränta .
|
140,294:12. 7.
|
131,961: 31.
|
11.
|
Fordringar hos Diverse Verk, Fonder
|
|
|
|
och Personer
|
36,883:37. 2.
|
24,255:11.
|
s.
|
Utestående Krono-Skatter och andre For¬
|
|
|
|
dringar
|
23,627: n. 9.
|
32,249: 28.
|
—
|
Proprie Balancer
|
11,960: 32. io.
|
339:13.
|
4.
|
Förskotter
|
36,970: 36. io.
|
44,358:10.
|
9.
|
Fastigheter och Inventarier
|
522,925: 37. 6.
|
523,472:17.
|
4.
|
Säger
|
818,176.42. 8.
|
805,247:n. 1.
|
Summa
|
969,688:35. 8.
|
988,408:24. 4.
|
Revisorernes uppmärksamhet har blifvit fästad derå att Hospitals-
Directionerne i Landsorten utlånat medel till betydligare belopp åt en-
skilte personer, men att dessa Fondens fordringar blott till summan
blifvit inför Kongl. Ordens-Gillet redovisade. Revisorerne, som anse
lämpligare, att Kongl. Ordens-Gillet ensamt förvaltar Fondens tillgångar
och deraf meddelar lån, tillstyrka derföre att de åt personer å landet
försträckte summor, antingen måtte indrifvas och till Kongl. Ordens-
Gillet öfverlemnas samt derifrån å nyo utlånas, eller ock att lånehand-
lingarne till Gillet insändas, för att, i afseende på säkerheten, derstädes
granskas och förvaras; Förmodande Revisorerne att, genom en sådan
åtgärd, faran för möjliga framtida förluster mera än nu förebygges, helst
det alltid visat sig, hvad nu jemväl för Revisorerne ytterligare bekräf¬
tats, att Kongl. Ordens-Gillet aldrig uraktlåtit något, som kunnat be¬
reda Fondens förmån och säkerhet.
Aflöningen för Kongl. Ordens-Gillets Tjenstemanna-personal, be¬
stående af:
1 Secreterare, som tillika bestrider Advocat-Fiscals göromåleii;
1 Notarie.
1 Registrator.
1 Canzlist.
1 Copist.
1 Kamererare.
- 149 -
1 Kammarförvandt.
1 Revisor.
1 Förste Kammarskrifvare.
1 Andre d:o.
1 Architect.
2 Vaktmästare;
och hvilken aflöning, utgörande tillsammmans 4,306 R:dr 32 sk., jemte
en Pensions- och Expectance-Stat af 966 R:dr 32 sk. B:co, drabbar Fonden,
synes nog dryg, hvadan och som numera vidtagits den åtgärd i afseende
å Hospitalerne, att minska dessas antal och inrätta färre i större scala,
Revisorerne trott sig böra hemställa, om icke någon minskning i berörde
utgifter skulle kunna till vägabringas, antingen genom inskränkning i tjen-
stemännens antal eller nedsättning i deras nuvarande löneförmåner.
De hos Kongl. Ordens-Gillet förvarade Lane- och Säkerhets-hand-
lingar hafva, vid skedd inventering, befunnits i behörig ordning.
Stockholms Stora Barnhus.
Räkenskaperne, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-Rätten för
år 1836 utan och för år 1837 med anmärkningar, hafva befunnits med
särdeles redighet och noggrannhet förde, äfvensom medlens förvaltning
verkställts med ändamålsenlig hushållning till Inrättningens bästa.
Inkomster och Utgifter redovisas sålunda:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance frän föregående året:
Fordringar af diverse Verk och Personer 528,244:— 8. 546,933:16. 2.
Inkomst:
Arrenden och Hyres-Medel 4,268:32.— 4,388: 5. 4.
Tolags-Fattig-Medel 8,409:25. — 8,127: 4 —
Transport 12,678: 9. — 12,515: 9. 4,
— 150 —
|
T ransport
|
12,678:
|
9.
|
—
|
12,515:
|
9.
|
4.
|
Botes- och Saköres-Medel .
|
4,795:
|
10.
|
8.
|
4,736:
|
2S.
|
3.
|
Fattig-Penningar af Sterbhus
|
• • • •
|
6,121:
|
20.
|
2.
|
6,176:
|
32.
|
1.
|
Lösen för Barnhusets 5‘5:dels
|
Spannernål .
|
20,839:
|
21.
|
1.
|
24,790:
|
31.
|
7.
|
Gåfvor och Testamenten ' .
|
• • • •
|
21,361:
|
8.
|
9.
|
2,233:
|
36.
|
|
Lösen för inköpte Barn .
|
• • t •
|
17,328:
|
—
|
—
|
13,716:
|
32.
|
|
Manufactur-Fonds-Medel samt
|
Gratial af
|
|
|
|
|
|
|
Kongl. Maj:t och Kronan
|
• • • •
|
1,166:
|
32.
|
—1
|
1,166:
|
.32.
|
—
|
Öfverskotts-Medel från Justitiae-Collegium
|
19,477:
|
27.
|
7.
|
11,170:
|
32.
|
10.
|
Intresse-Medel
|
|
28,357:
|
32.
|
—
|
27,256:
|
14.
|
10.
|
Collect-Medel
|
|
541:
|
47.
|
6.
|
559:
|
9.
|
4.
|
Centonal-Medel ....
|
|
1,051:
|
32.
|
9.
|
894:
|
29.
|
1.
|
Kortstämpel-Afgift
|
|
403:
|
11.
|
—
|
210:
|
12.
|
—
|
För försåld Spannernål m. m.
|
|
1,415:
|
2.
|
7.
|
1,107:
|
45.
|
4.
|
Diverse Inkomster såsom Billard-Agift,
|
|
|
|
|
|
|
Tomt-Öre-Medel och Fattig
|
-Afgifter un-
|
|
|
|
|
|
|
der ålskillige Tillar . .
|
2,208:
|
46.
|
4.
|
2,044:
|
4.
|
8.
|
|
Säger
|
137,746:
|
13.
|
5.
|
108,579:
|
13.
|
4.
|
Balance till påföljande året:
Skulder till Diverse Verk och Personer . 147,559:21. 2. 168,000: *8. s.
Summa 813,549: 35. 3. 823,513: — 2.
Credit.
Balance från föregående året:
Skulder till Diverse Verk och Personer . 148,383:36. 8. 147,559: m. 2.
Utgiften :
Afskrifning 120:29. — 52:29. 7.
Aflöning till Tjenstemän och Betjening
samt Ammornas Vecko-Löner. . . . 6,676: 3. 1. 6,710:40.—
Fosterhjelp till Barn utom Barnhuset . . 63,687: 1. 4. 59,232:18. 8.
Upphandling af Beklädnad 10,156: 9.— 7,120: 30.10.
Proviant 12,253:36.— 11,476: 3. 5.
Yed och Lysningsämnen 2,267: 1. 7. 2,249:22. 7.
Transport 95,160:32.— 86,842: 7. 1.
— 151 -
Transport 95,160: 32. — 86,842: 7. l.
Discretioner och Arfvoden, hufvudsakli-
gast för tillsyn örn. Barnhus-Barnens
vård i aflägsne landsorter 3,056:— 7. 3,161:28. 7.
Kostnad för Barntransporter . . . . . 1,127:26. 6. 410:46. —
Intressen och Lif-Räntor 8,558: 31. ii. 9,329: 32. —
Byggnader och Reparationer 1,200:42.— 1,959:17. 2.
Bevillnings-Procent af Ränte-medel . . 1,312: io. 4. 1,205:47.10.
Medicamentskostnad 725: 25. 3. 829: 31. 5.
För Barnhusets dageliga Körslor . . . 665:36. — 628:12. —
Begrafningskostnad 141:10. 8. 241: 4. —
Skrifmaterialier . 89:21. 4. 70:32. —
Krono-Utskylder 136: 21.10. 195: 5. —
Diverse Utgifter såsom Dageliga Förbruk-
nings-Persedlar, Inventarier och Städsel-
penningar samt Restituerade Medel m. m. 1,026: 3. 6. 1,011:11. 4.
Säger 113,200:2i.ii. 105,885:34. 5.
Lefverering utom Verket:
Af Kortstämpel-Afgift:
Till Riksgälds-Contoret för 1835 . . 407: ———
s Kongl. Seraphimer-Lazarettet d:o , 101: 36. — —• — —
» Frimurare-Barnhuset ..... 101:36. — — —
Af Tolags-Fatlig-Medel:
Till Danviks Hospital 1,910: 40. 3c 2,063: 31. 8.
» Kongl. Styrelsen öfver Rikets Fän¬
gelser och Arbels-Inrättningar . 1,910: 40. 3. 2,063: 31. 8.
Af Barnhusets Inkomster:
Till Barnbördshuset Pro Patria . . . 200:— — 200:— —
Lön tili Läraren vid Kongl. Djurgårds-
Scholan 400: - - 400:
Säger 5,032: 8. 6. ’ 4,727:15. 4.
B al ance till påföljande året:
Fordringar af Diverse Verk och Personer 546,933:16. 2. 565,340: 25. 3.
Summa 813,549: 35. 3. 823,513: — 2.
— 152 —
Revisorerne anse sig äfven böra upplysningsvis införa nedanstående
summariska uppgifter:
”Summarisk uppgift om förhållandet med Barnen vid Stockholms
Allmänna Barnhus.
Ar 18 3 6.
Behållne Barn-antalet vid 1835 års slut:
Uti Barnhuset 230.
I Staden . . . 1,568.
På Landet 2,113. 391J
Antagne år 1836: Uti Barnhuset 622.
I Staden 360.
På Laildet 443 • 1,425. 5)336
Af dessa Barn äro uti Barhuset vårdade . . . 852.
I Staden 1,928.
På Landet 2,556. 5 33g
Af de i Barnhuset vårdade 852.
äro under året utlemnade 548.
Döde 139.
Behållne vid årets slut 165. §52
Af de i Staden vårdade 1,928.
äro under året afgångne ...... 276.
Döde 124.
Behållne vid 1836 års slut 1,528. j 928
Af de på landet vårdade 2,556.
äro under året afgångne 272.
Döde 92.
Behållne vid 1836 års slut 2,192. 2 556,
Stockholm den 12 October 1839.
Anders Hellman.”
Suni-
— 153 —
”Summarisk uppgift om förhällandet med Barnen vid Stockholms
Allmänna Barnhus.
År 1 8 3 T.
Behållne Barn-antalet vid 1836 års slut:
Uti Barnhuset
|
|
|
I Staden
|
. . . 1,528.
|
|
På Landet
|
|
|
Antagne år 1837: Uti Barnhuset . . .
|
. . . 626.
|
|
I Staden
|
. . . 299.
|
|
På Landet . . . .
|
• • • 308' 1,233.
|
5,118.
|
Af desse äro uti Barnhuset vårdade . .
|
. . . 791.
|
|
I Staden
|
. . . 1,827.
|
|
På Landet
|
. . . 2,500.
|
5,118.
|
Af de i Barnhuset vårdade
|
|
791.
|
äro under året utlemnade
|
. . . 380.
|
|
Döde . .
|
. . . 201.
|
|
Behållne vid 1837 års slut ,
|
. . . 210.
|
791.
|
Af de i Staden vårdade
|
|
1,827.
|
äro under året afgångne . . .
|
|
|
Döde .
|
... 75.
|
|
Behållne vid 1837 års slut .
|
. . . 1,461.
|
1,827.
|
Af de på Landet vårdade
|
|
2,500.
|
äro under året afgångne .
|
|
|
Döde . . . .
|
. . . 113.
|
|
Behållne vid 1837 års slut . .
|
. . . 2,056.
|
2,500.
|
Stockholm den 12 October 1839.
|
|
|
|
Anders Hellman."
|
|
■ ■ ■
(20)
_ .154 —
Civil-Statens Pensions-Cassa.
Dess Räkenskaper hafva för ifrågavarande två år granskats af Del-
ägarnes egna Revisorer och utvisa följande förhållande:
År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar 1,021,601:30. i. 1,146,558: 6. n.
Inkomster:
Stats-Anslag
|
40,000:
|
40,000:
|
Årlig Afgift
|
11,994:16. -
|
12,236: 22. -
|
Befordrings-Afgift
|
2,035:
|
1,345:
|
Retroactif Afgift
|
498: is. -
|
1,081:14. -
|
Expectance-Afgift
|
7: 22. —
|
2: 24. —
|
•Fyllnads-Afgift
|
53: 6. —
|
62: 36. —
|
Besparade Löner
|
8,187:29. 3.
|
6,744: 23. 8.
|
Begrafningshjelp
|
9,500: 39. 8.
|
2,775: 36. —
|
Ränta å utlånte Medel
|
48,831:20. 8.
|
46,707: 27. 6.
|
Ersättning från Armeens Pensions-
|
|
|
Cassa
|
180:
|
— —
|
Besparade Pensioner
|
169: 34. 8.
|
367: 37. 4.
|
Observations-Medel
|
40:17. it.
|
16: — —
|
Säger
|
121,498:12. 2.
|
111,339:28. fi.
|
Balance till följande äret:
|
|
|
Skulder:
|
•
|
|
Öfverlefvereringar
|
1,280: 28. n.
|
2,052: io. 5.
|
Innestående Pensioner
|
255:26. 8.
|
502: 4.-
|
Civil-Statens Allmänna Enke- och Pu¬
|
|
|
pill-Fond
|
1,287:26. 8.
|
884: 24. -
|
Dito Enskilda d:o d:o
|
143,813: 4. 9.
|
156,781:44. 2.
|
Jonas och Paul Filens donerade Capi-
|
|
|
tal-Fond
|
64,535: is. 2.
|
65,835-: 24. 8.
|
Säger
|
211,172: 7. 2.
|
226,056: ii. 3.
|
Summa 1,354,272: i. 5. l,483,9c>3:46. 8.
— 155 —
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefvereringar och Skulder . . . 131,249:22.11. 211,172: 7. 2,
Afskrifning 1,055: 31. 4. 15:12.-
Utgijter:
Pensioner:
Å 1798 års Fond
För Afskedade Delägare ....
Å Givil-Statens Allmänna Enke-och
Pupill-Fond
Dito Enskilda d:o
Uppbörds-Provision .
Aflöning och Ljuspenningar ....
Utgifter i och för Civil-Statens Herrar
Fullmäktiges Sammanträde
Restituerade Medel
Diverse Utgifter
Säger 75,408:36. 3. 82,079: 6. —
B al ance till följande året:
Tillgångar :
Contant Behållning 22,303:21. 2. 84,886:17. 5.
Innestående Uppbörd 19,558:27. 8. 22,616:31. 7.
Förskott emot Redovisning . . . — — 100:— —
Utlånte Medel. ....... 1,104,696: g. 1. 1,083,084:20. 6.
Säger 1,146,558: 6.11. 1,190,687:21. 6.
Summa 1,354,'272: 1. 5. 1,483,953: 46. 8.
Revisorerne hafva vid Inrättningens Förvaltning och Räkenskaper
icke funnit något alt anmärka, utan endast ansett sig böra anmäla, att,
i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 18 Juni 1836, de utaf fram¬
lidne Comrnerce-Rådet P. E. Fiieen Lili denna Inrättning anslagne me¬
del, utgörande 62,003 R:dr 25 sk. 4 rust, blifvit, enligt serskild liqvid, af
2,396: 8. 9.
20,370:
20,000:
20,000:
1,748: 9. 4.
4,837:24. -
5,606: 26. 2.
450:16. —
1,751:10. 7.
21,902:24. -
20,000:
20,000:
1,428: 9. 8.
4,837: 24. -
4,289: 45. -
7,416: 20.11.
453:15.10.
— 156
Exeeutor Teslamenti öfverlenmade till Directionen, uti 10 stycken Bar-
thelemy-Fondens, af Cabinetts-Cassan garanterade, Obligationer, hvardera
å 2,500 R:dr Hamb, B:co och löpande med 6 procents ränta.
Arméens Pensions-Cassa.
Angående Förvaltningen af Stats-Bidragen till denna Cassa för Pen¬
sioneringen utaf afskedade Pensions berättigade Militaire och Civile
Embets- och Tjenstemän frän Arméen, hafva Revisorerne inhämtat, att
Inkomsterne utgjort:
År 1836. År 1837.
|:delar af Wadstena Krigsmanshus äldre
inkomster 48,949:16. 9.
Vacance och Liggetids-besparing . . . 11,386: 6. 3. 16,524:40. 5.
Begrafningshjelps- d:o .... 18,365:15. 5. 23,919:10. u
Summa 78,700:38. 5. 40,444: 2. 6.
hvaremot Utgifterne
för Pensions-utdelningen medtagit . . . 172,472: 4. — 169,336: 38.. s..
så att Pensions-Fonden, tillkommen genom
Delägarnes enskilda Bidrag, tillskjutit ut¬
öfver anslagen ......... 93,771:13. 7, 128,892: 36. 2..
från hvilka 128,892 R:dr 36 sk. 2 r:st. den under loppet af år 1837 Ar¬
meens Pensions-Cassa tillkommande andel af |:delar utaf Wadstena
Krigsmanshus-Cassas äldre inkomster, hvilkas belopp vid räkningens,
uppgörande icke var kändt,, dock bör afdragas.
Redogörelserne öfver användandet af Anslaget till Pensionerande af
Militaire Embets- och Tjenstemäns samt Under-Officerares med veder¬
likars i f attigdom efterlemnade Enkor och Barn, hafva från Kongl.
Directionen öfver Armeens Pensions-Cassa blifvit lill Kongl. Kammar-
Rätten ingifna och derstädes granskats,, för år 1836 utan, samt för år
1837 med anmärkningar.
— 157 —
Förhållandet med Inkomster och Utgifter är följande:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar 7,617: 19. 8. 5,351:29. 2.
Stats-Anslag från y:de Hufvud-Titeln . 23,000:— — 23,000:— —
Summa 30,617:19. 8. 28,351: 29. 2»
Credit.
Utgift:
Utbetalde Pensioner 22,057:41. G. 21,406: 6. 8.
„ Nådegåfvor 2,771:24.— 2,145:34. 8.
Diverse Utgifter 436:21.— 423:36.—
Säger 25,265: 38. 6. 23,975:29. 4.
Balance till följande året:
Behållning, bestående i outtagne Pensio¬
ner och gratificationer 5,351: 29. 2. 4,375: 47. io.
Summa 30,617:19. 8. 28,351: 29. 2.
Revisorerne hafva ej funnit något att anmärka vid berörde Redo-
örelser.
Kongl. Öfyer-Intendets-Embetet.
Räkenskaperne för åren 1836 och 1837 granskade i Kongl. Kammar-
Rätten med anmärkningar, utvisa följande förhållande:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållning ........... 2,210: io. ii. 412:37. s.
Transport 2,210: lOt n. u412:_37. &,
— 158 —
Transport 2,210:10. n. 412:37. s.
Uppbörd:
Års-Anslag till Kronans Publika byggnader
i Stockholm, sedan från 1836 års An¬
slag, 37,000 R:dr, afräknats år 1835 till
Riddarholms-kyrkans taktäckning och tili
en Ridbana vid Lif-Gardet till häst för-
skottsvis utbetalde 8,731: 32
Hyres-Medel af Oldenburgska linset för åren
1835, 1836 och 1837 ä 720 R:dr årligen
Diverse Inkomster
|
28,268: ig. -
1,440:
137: 5. 6.
|
37,000:
720:
|
Säger
|
29,845: 21. 6.
|
37,720:
|
Summa
|
32,055: 32. 5.
|
38,132:37. 8.
|
Credit.
|
|
|
Utgift:
|
|
|
Reparations-kostnader för Publika byggna¬
|
|
|
der i Stockholm
|
29,522; 42. 9.
|
32,812: 2. 8.
|
För Ilof-Stallets underhåll
|
2,000:
|
2,000:
|
„ Vården af Riddarholms-kyrkan .
|
120:
|
120:
|
Säger
|
31,642:42. 9.
|
34,932: 2. 8.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Behållningar och Fordringar
|
412:37. 8.
|
3,200: 35. -
|
Summa
|
32,055: 32. 5.
|
38,132: 37. 8.
|
Revisorerne anse sig böra förnya den
O o
|
af Rikets Slän
|
ders Revisorer
|
tillförene gjorda erinran i afseende på formen för dessa räkenskaper och
deraf föranledda omöjlighet att utröna till hvad belopp kostnaden för hvarje
reparations företag särskildt uppgår; äfvensom anmäla, att Kongl. Öfver-
Inténdenls-Embelet icke, i 1 i k 11 e t med de fleste öfrige Verk, afgifvit
någon berättelse om dess förvaltnings-åtgärder, för att tjena lill ledning
vid revisions-arbetet.
Af en särskild infordrad räkning har befunnits, alt de koppar- och
jern-effecter, som tillvaratagits efter Riddarholms-kyrkans brand, blifvit,
— 159
till följd af Kongl. Brefvet den 13 Juli 1836, genom Kongl. Öfver-In-
tendents-Embetets försorg, afyttrade för ett belopp af 16,381 R:dr 39
sk. Banco, hvilken summa, efter afdrag utaf omkostnaderne i och för
dessa metallers hopsamling, sortering och uppvägning, 95 R:dr, till
Kongl. Stats-ConLoret inlefvererats.
Så vidt af de ofullständiga Räkenskaperne kunnat inhämtas, har
ungefär ^del af hela anslaget till Byggnader och Reparationer i Stock¬
holm medlagits till reparation af Kongl. Lif-Gardets till häst cassern-
byggnad, samt till anskaffande af sand, sågspån m. m. för samma cas-
sern. Revisorcrne, som finna en dylik utgift fullkomligt främmande för
detta anslag, anse alt Casern-undei hållet hör i främsta rummet bestri¬
das med de från Stockholms Stad utgående, ganska betydliga, inqvar-
terings-medlen, samt, derest de icke skulle blifva tillräcklige, med an¬
slaget å 3:dje Hufvud-Titeln. Ett ökadt skäl till framställning om nöd¬
vändigheten af att berörde byggnads-anslag må lill sina bestämda ända¬
mål odeladt användas, hafva Revisorerne hämtat deraf, att de vid besök
på Kongl. Carolinska Institutet funnit den byggnad derstädes, hvarest
åtskilliga särdeles dyrbara och i vetenskapligt afseende ganska interes-
santa samlingar förvaras, vara så förfallen, att den hotar snart alldeles
nedstörta.
Anslaget för byggnader och reparationer å
Stockholms Slott
Utaf 1836 års Redogörelse för detta å 8:de Hufvud-Titeln uppförde
Anslag, som Riks-Marskalks-Embetet disponerar, har inhämtats, att,
ehuru ingående behållningen vid årets början utgjort 8,777 R:dr 26 sk. 3
r:st samt i Mars månad uttagits 3,000 R:dr, eller tillhopa 11,777 R:dr 2G
sk., men hela års-utgiften bestigit sig till endast 11,564 R:dr 25 sk. 3
r:st., hafva likväl ytterligare å särskildte terminer utreqvirerats 9,000
R:dr, hvilka således till påföljde årets Räkning blifvit utbalancerade.—
På lika sätt uttogos för samma ändamål, i Juni månad år 1837, R:dr
3,(XX), såsom det svnes, utan behof, emedan ingående balancen 9,213
R:dr 1 sk. jemte de i April månad utreqvirerade 3,000 R:dr, varit mera
än tillräcklige för års-utgiften, som på det hela uppgick lill 11,731
R:dr ig sk.
— 160 —
Ibland ulgifler på detta Anslag finnas, bland annat, uppfördt, för
en Gips-Statj 1,000 R:dr samt för 4 Statyer och 5 basreliefer 2,400
R:dr, hvilka kostnader, i Revisorernes tanka, icke kunna hänföras till
Anslaget för Kongl. Sloltets reparationer.
Hufvudböckerne äro granskade i Kongl. Kammar-Rätten, för år
1836 med och för år 1837 utan anmärkningar, samt utvisa följande
förhållande:
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållning 8,777:26. 3. 9,213: i. —
Uppbörd:
Stats-Anslag 12,000:— — 6,000:— —
Summa 20,777:26. 3. 15,213: i. —
Credit.
Utgift:
Dagsverks-penningar, Upphandling af Ma-
terialier och Inventarier samt diverse . 11,564:25. 3. 11,731:16.—
Balance till påföljande äret:
Behållning 9,213: i. — 3,481:33.—
Summa 20,777:26. 3. 15,213: i.—
Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbets¬
inrättningar i Riket.
Räkenskaperne, som för år 1836 granskats i Kongl. Kammar-Rätten
med anmärkningar, hafva för år 1837 icke undergått revision, af orsak
att sistnämnde års Redogörelse först d. 20 Juli detta år dit aflemnats.
De
- 161 —
De lill Revisorerne aflemnade Hufvud-Böcker, jemförde med Veri-
ficalionerne, utvisa följande resultat:
Ar 1836.
Ar 1837.
Debet.
Bal ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar . . .
Inkomster:
145,825: 3. 8. 154,008:13.10.
Afgift
Stats-Anslag . .
Krögare-Societetens
Tolags-Medel
Underhålls-ersättning
Sterbhus-Afgift
Vin- och Caffe-Skånkars Afgift
Spinnhus-Medel från Orterne
Arrende-Medel
Intresse-Medel
Försålde Klädes- och Inventarie-Persedlar
Arbets-förtjenst
Ersättning för bristande proviant
Dito för ett arbetshjons underhål
Innehållen Centonal
Diverse
120,084: 25.11.
1,666: 32. —
1,910: 40. 3.
313:16. —
584: 25. 7.
318:24. —
598: 22. 9.
300:
631:i2. 6.
511: 1. 1.
50,918: 28. 6.
1,965: 34. 6.
67: 3.11.
65:26. 8.
282: — 1.
117,874:31. 4.
1,666:32. —
2,063:31. 8.
313:16. —
724:44. 1.
316:16. —
445:10. —
300:
340:19. 2.
247:24. 6.
52,177: 7. 2.
1,923:39. 6.
70: 33. 2.
3,086:28. 8.
Säger
|
180,218:n. 9.
|
181,550:45. 3.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Skulder
|
41,436:21. 5.
|
54,637: 1.11.
|
Summa
|
367,479: 36.10.
|
390,196:13. -
|
Credit.
|
|
|
Balance från föregående äret:
|
|
|
Skulder
|
41,605: 43.11.
|
41,436:21. 5.
|
Transport
|
4.1,605:43.11.
|
41,436:21. 5.
|
|
|
(21)
|
Transport 41,605: 43.11. 41,436: 21. 5.
Utgifter:
Arrende-Medel . 1,733:16. —
Aflöning och Arfvoden ...... 11,892: 18. 8.
Pension 333:16. —
Allmänna Arbetsmanskapels Aflöning el¬
ler Arbets-förtjenst, utöfver de belopp,
som till Inrättningen hemfallit . . 5,673:28. 8.
Extra Proviant eller Förplägning samt
Premier 10,050: 31. —
Garnisons-kostnad 17,474: 5. 1.
Underhålls-kostnad eller Proviant . . 46,727:20. 2.
Beklädnad och Sängkläder 20,572: 9. —
Ved, Lysning och Tvätt 16,989:17.10.
Sjukvården 1,819:18. 5.
Kostnader för arbetens bédrifvande . . 1,237:20. 6.
Inventarier och Redskap m. m. . . . 4,175: — 1.
Diverse Materialier 18,206: 47. 2.
Dito Reparationer 1,855:43. 8.
Hästars fouragering 1,056:42. 2.
Diverse Upphandlingar och Utgifter . 9,723:12. 3.
Afskrifven Skuld jemte inbetaldt Lån
och Ränta 676: 20. 5.
Fång-transport-kostnader 4: 19. 6.
Uppfostrings-hjelp för uttingade barn . 428:27. 2.
Afskrifnings-Procent 969:14. 3.
Bevillnings-afdrag 9: — —
Remisslage 29. — 30.
Afkortning 10: 40. — 19: 37.
Smedjegårds-häktet 12: 47. 5. 18: 25.
Frimurare-Barnhuset 166:32.— 166:32.
Restitution — — 5:17.
Lefvererad Centonal 65:26. 8. 121: 6.
Säger 171,865:27. 1. 195,791: 3. 7.
JBalance till påföljande äret:
Tillgångar och Fordringar 154,008:13.10. 152,968:36.—
Summa 367,479:36.10. 390,196:13. —
233:16. —
12,023: 35. 4.
333:16. —
7,898: 7. 3.
9,286: 32. 1.
21,039:43. 6.
50,133:19. 9.
35,054: 43. 7.
19,764: 6. 3.
1,852:27. 1.
1,532:33. 8.
2,896: 34.10.
16,504: 5. 6.
2,235:40. 6.
979:19. 4.
12,147: 7. 2.
911:32. 3.
626: 36. —
4: 22. —
8.
4.
9.
5.
4.
- 163 —
Af dessa Utgifts-summor belöper för 1836. 1837.
På Malmö Arbets-Fängelse 20,097: ig. 7. 18,504: 8. 2.
„ Södra Corrections-Inrättningen i Stock¬
holm 90,596:13. 8. 110,371:29. 7.
„ Norra dito 29,363:37. 8. 29,545: il. 6.
„ Norrköpings Corrections-Inrätlning . 13,183: 33. 9. 14,216:14. 7.
„ Götheborgs 6,783:13. i. 6,157:20.10.
Så vidt Revisorerne kunnat finna, bar Kongl. Styrelsen med var¬
samhet, omtanka och nit fullgjort de invecklade och brydsamma göro¬
mål, som varit med dess verksamhet förenade, och Räkenskaperne lemna
ej heller anledning till någon våsendtligare anmärkning, men Reviso¬
rerne hafva dock icke bort underlåta alt fästa uppmärksamhet vid föl¬
jande omständigheter:
A) Vid jemförelse emellan Tabellen öfver Stats-Anslagets anbe¬
fallda fördelning och uppgiften öfver Utgifternes belopp för hvarje
föremål, visar sig att det förra icke blir tillräckligt; hvadan de tillfäl¬
liga inkomsterne jetnväl måst användas för att betäcka åtskilliga under
olika rubriker utförde kostnader. Inrältningarnes liqvider kunna det
oaktadt icke jemnt balanceras, hvarom exempelvis må anföras, att för
år 1837 utgifterne öfverstiga inkomsterne med 14,240 R:dr 45 sk. 3 r:st.
De kostnader, som mest bidragit till detta missförhållande, äro de för
Ved- och Lys-hållning, för underhållet i allmänhet samt Aflöningen
till Yttre Militaire-bevakningen. Häremot bör dock något klander så
mycket mindre framställas, som Fång-Personalen, åtminstone hvad
angår den mest utvidgade och kostsamma Södra Corrections-Inrättnin¬
gen, sällan understigit men oftast öfverstigit ända till ett antal af 35
den i Staten påräknade summan, 600 Correctionister, samt priset på
nödvändighets-articlar i de flesta fall varit i stigande; hvartill kommer,
att Garnisonen å Långholmen, för att hindra fångarnes i sednare tider
tilltagande uppstudsighet och våldsamhet, måst förstärkas. Rättelse
härutinnan skulle, i Revisorernes tanka, kunna tillvägabringas, dyme¬
delst att Styrelsen förpligtades att årligen till Kongl. Maj:t afgifva un¬
derdånigt förslag till särskild Stat för hvarje underlydande Arbets- och
Corrections-Inrättning, hvilket vore destomera lämpligt, som Stat för
hvarje år, efter vederbörandes underdåniga förslag, af Kongl. Maj:t i
Nåder fastställes, för den anpart af Fästnings-fängelsernes ekonomi, som
står under Kongl. Styrelsens inseende.
i
— 164 -
B) Af Fång-Styrelsens Hufvud-Böker kan ej inhämtas total-belop-
pet, sorn från Slats-Anslaget till Fångars skjuts, underhåll, medica-
menter m. m. eller i öfrigt utgår, till vidmakthållande af de Inrättnin¬
gar, hvilka hufvudsakligen lyda under Kongl. Styrelsen, emedan dess
befattning ej omfattar den egentliga Fångvården i sin helhet. Kongl,
Maj:ts Nådiga Bref den 28 October 1830 innehåller nemligen, att
Kongl. Fång-Styrelsen bör besörja den ekonomiska förvaltningen vid
Fästnings-fängelserne, med undantag af Carlskrona, hvartill räknas be¬
kostandet af Fångarnes beklädnad, sängkläder, sjukvård, ved- och lys-
nings-ämnen, mat- och dryckes-käril, nödiga reparationer samt åtskilliga
mindre utgifter, men deremot det egentliga underhållet eller förpläg-
ningen fortfarande bestridas af Kongl. Majrts Befallningshafvande. Af
samma Nådiga Bref inhämtas jemväl, att Kongl. Fång-Styrelsen, som
fästat uppmärksamhet å det ändamålsenliga uti en odelad förvaltning,
hvad fångvården angår, i underdånighet afgifvit förslag i afseende på
disposilions-sättet öfver de Medel, som till Fästnings-fångars underhåll
utgå från Landt-Ränterierne, samt att Kongl. Maj:t förklarat Sig vilja
framdeles i detta ämne meddela Nådigt beslut.
Opinionen har i sednare tider olika uttalat sig i frågorna om fång¬
vården och dess följder, betraktade i den omfattande betydelsen såsom
Straff-anstalt, såsom Gorreclionel Inrättning, såsom Fattigvårds-anstalt
och ändteligen såsom en mätare öfver förhållanderne med Brottmåls-
Lagsliftningen och straff-bestämmelserna; Och då möjligen snart nog
fråga torde väckas om förändringar i vissa delar af Fattigvårds-syste-
inet, synes det icke vara lämpligt att här tillstyrka partiela eller till¬
fälliga jemkningar derutinnan; önskande dock Revisorerne alt Rikets
Ständer, vid deras blifvande sammanträde, ville i underdånighet uttrycka
den öfvertygelse att Fångvårds-öfverinseendet ej borde vara fördelad t
emellan olika auctoriteter, samt att denna \igtiga angelägenhet således
må ytterligare komma under Nådig pröfning.
C) Balance-Relalionen upplager ännu från flere år tillkaka Kongl.
Fång-Styrelsens fordringar, hvarom Revisorerne erhållit vederbörandes
förklaring, hvilken befunnits i åtskilliga fall så nöjaktig att dervid bort
bero, under förutsättning likväl, att slutliqviden eller anledningen till
begärd afskrifningsrätt, beroende på ännu ej utredda concurser eller
fortlöpande Redogörelse, af Kongl. Styrelsen påskyndas så vidt på den
samma ankommer. Men hvad åter angår halancerade liqviderna
emellan Kongl. Fång-Styr elsen, å ena, samt Hof-Ilalts-Rådet Trägårdh,
— 165 —
Kammar-Rätts-Rådet Uggla, Kamereraren Raab och Capitainen Bonander,
å andra sidan, hvilka upptagas år från år i Räkenskaperne, tillstyrka
Revisorerne att åtgärder måtte vidtagas, på det desse enskilde personers
skulder må blifva snart indrifne samt tillfällen hädanefter icke lemnäs
för uppkomsten af dylika balanceringar.
D) På sätt de föregående åren ägt rum och hvilket af 1837 års
Stats-Revisorer anmältes, förekomma jemväl i de nu granskade Räken¬
skaperne för åren 1836 och 1837 kostnader för extra förplägning af
brännvin, som tilldelats correctionisterne vid svårare arbeten; hvilken
förplägning Revisorerne anse aldrig böra ifrågakomma.
Arbets-förtjensten har utgjort;
Ar 1836. År 1837.
Vid
|
Norra Corrections-Inrättningen .
|
15,365:15. 5.
|
13,527: 31. 6.
|
99
|
Södra
|
d:o
|
22,555: 8.-
|
27,636:13. —
|
99
|
Norrköpings
|
d.o ...
|
8,967: 24. i.
|
8,219:14. 8.
|
99
|
Götheborgs
|
d:o . . .
|
4,030: 29. —
|
2,793: 44. -
|
|
|
Summa
|
50,918: 28. 6.
|
52,177: 7. 2.
|
|
Uppburne Stats-Anslag:
|
|
|
Af Norra Correclions-Inrällningen . . .
|
16,333: ig. —
|
13,000:
|
99
|
Södra
|
d:o . . .
|
57,110: io. io.
|
57,110: io. io.
|
99
|
Nori köpings
|
d:o . . .
|
4,190:
|
6,190:
|
99
|
Götheborgs
|
d:o . . .
|
3,150:
|
3,8(K):
|
Summa 80,783: 26. io. 80,100:10. io.
Öfver Fång-personalen vid Södra och Norra Corrections-Inrättnin
guine hafva nedanstående Tabeller blifvit uppgjorde:
— 166 —
”Correctionister vid 1836 års slut.
|
|
|
|
>
P
|
Förra hemvist.
|
Anledning till
forsta häktandet.
|
§ ro
h; po
|
Återkomne till
Corrections-
Inrättningen.
|
|
|
|
|
O
|
Stä-
dcrne.
|
Lands-
orterne.
|
Lös¬
drifvare.
|
Andra
brott.
|
ro b
p *» §
|
Till
|
och med
|
15
|
år
|
5
|
2
|
• 3
|
1
|
4
|
5
|
.—
|
99
|
99 99
|
20
|
99
|
71
|
50
|
21
|
13
|
58
|
50
|
n
|
99
|
99 99
|
30
|
99
|
213
|
114
|
99
|
25
|
188
|
73
|
43
|
99
|
99 99
|
40
|
99
|
173
|
75
|
98
|
17
|
156
|
77
|
45
|
99
|
99 99
|
50
|
99
|
117
|
54
|
63
|
11
|
106
|
46
|
16
|
|
Öfver
|
50
|
99
|
41
|
22
|
19
|
16
|
25
|
20
|
4
|
|
|
Summa
|
620
|
317
|
303
|
83
|
537
|
271
|
119
|
Vid 1837 års slut.
Till och med 15 år
|
4
|
—
|
4
|
—
|
4
|
11
|
—
|
99
|
99 99
|
20 „
|
47
|
28
|
19
|
9
|
38
|
44
|
4
|
99
|
99 99
|
30 „
|
239
|
137
|
102
|
18
|
221
|
79
|
>38
|
99
|
99 99
|
40 „
|
185
|
77
|
108
|
17
|
168
|
70
|
39
|
99
|
99 99
|
50 „
|
109
|
54
|
55
|
8
|
101
|
40
|
23
|
|
Öfver
|
50 „
|
44
|
22
|
22
|
14
|
30
|
26
|
7
|
|
|
Summa
|
628
|
318
|
310
|
66
|
562
|
270
|
lil
|
Commendants-Expedition vid Södra Corrections-Inrättningen å Lång¬
holmen den 1 November 1839.
t
N. J. Giertz.
t. f. Commcndaut."
”Correctionistcr.
Vid 183(5 års slut:
Mellan 15 och 20 är . *
20 „ 50 „ . .
„ 30 „ 40 „ . .
„ 40 „ 50 „ . .
Öfver 50 „ . .
Summa
|
266
|
93
|
36
|
4
|
1
|
4
|
|
7
|
54
|
1?
|
38
|
1
|
2
|
4
|
1
|
2
|
2
|
61
|
29
|
|
|
|
|
|
Yid 1837 års
|
slut:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mellan 15 och 20 år . .
|
7
|
10
|
|
|
—
|
|
|
|
__
|
|
—
|
|
|
|
,
|
|
—
|
|
. ■ |
|
20 „ 30 „ . .
|
83
|
27
|
14
|
1
|
1
|
1
|
1
|
6
|
25
|
10
|
19
|
1
|
2
|
2
|
1
|
|
|
|
|
30 „ 40 „ . .
|
84
|
32
|
21
|
1
|
|
|
|
3
|
22
|
10
|
15
|
|
—
|
1
|
|
|
|
|
|
., 40 „ 50 „ . .
|
64
|
17
|
5
|
|
|
|
|
|
14
|
2
|
2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Öfver 50 ,, . .
|
38
|
9
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
276
|
95
|
40
|
2
|
i
|
1
|
1
|
9
|
62
|
22
|
36 j
|
1
|
2
|
3
|
1 i
|
-1
|
-1
|
61
|
26
|
Anmärkning :
År 1836 föddes inga barn inom Inrättningen.
År 1837 föddes ett barn af Moder som inkommit till Inrättningen i hafvande tillstånd.
Barn som födas af Corractionister, öfverlcmnas till Allmänna Barnhuset, som emottager dem utan ersättning frän Inrättningen.
Inga barn hafva under åren 1836 och 1837 blifvit födda af Mödrar, som varit 10 Månader å Inrättningen.
Norra Corrections-Inrättningcn den 25 October 1839.
A. Wallberg
<
t-i •
P-
Anledningen till första häktandet.
Stad.
cd
c/d
p
p
|
|
|
Cd
|
p
crq
(T-
|
O:
*S
P
|
P
|
O
|
1-1
o
|
C/3
P7-
|
jq
|
*<!
|
*<4
Land.
Cd
»
•n
P
p
B
O:
|
g
o
|
ö
M • O
|
C/D
|
p
2 £*
|
►*1
|
crq.
|
p-
|
a
|
SJ
|
|
|
|
p-*
|
O t-*-
|
cd"
|
p crq
|
0>
|
£ j
|
SJ
|
pjCrq
|
t-j
|
p r;
|
jj.
|
crq
|
p-
|
rt>
|
|
P-Cfq
O rf
|
|
Ci
.rf
aq
Cfq
P
o
C
P
P-
5
|
16
|
2
|
_
|
|
_
|
_
|
_
|
2
|
_
|
|
.
|
|
|
_
|
|
|
|
|
72
|
25
|
10
|
2
|
1
|
—
|
|
—
|
17
|
5
|
19
|
1
|
2
|
4
|
1
|
—
|
—
|
|
i.
|
91
|
33
|
16
|
2
|
—
|
4
|
|
7
|
20
|
8
|
17
|
|
—
|
—
|
—
|
2
|
2
|
|
. ,
|
61
|
14
|
4
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
13
|
2
|
2
|
|
—
|
—
|
—
|
_
|
|
|
,
|
37
|
5
|
4
|
|
|
|
|
|
2
|
2
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Ate:
— 168 —
Stuteri-öfver-Styrelsen.
Dess Räkenskaper, som äro granskade i Kongl. Kammar-Rätten för
år 1836 utan och för år 1837 med anmärkningar, upptaga, sammanfat¬
tade, följande förhållande:
År 1836. År 1837.
Debet.
B al ance från föregående året:
Behållningar i Contant 2,633:12. 4. 4,152:33. 8.
Uppbörd:
Af Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel:
Af Anslaget till Byggnader och Reparationer
i Landsorterne . . . 5,000: 5,000:
Strömsholms Stuteris
Dagsverks-Ersättning 2,120: 2,120:
Anslaget till Häst-Af-
velns förbättrande . 8,000: 8,000:
Hingstpremier i All¬
mänhet 2,377:24.— 2,377:24.- 17,497:24.— 17,497:24.-
Af Riks-Statens Nionde Hufvud-Titel:
Till kringforing i provinserne af Hingstar
från Strömsholm 4,(XX): 4,000:
„ Stohållning i Skåne 3,120: 960: 7 1201— — 49601— —
Diverse Medel:
Föl-Afgift 6:32.— — —
För försålde Hästar från Flyinge Stuteri — 4,164: 3. 1.
Säger 24,624: s. — 26,621: 27. 1.
Summa 27,257: 20. 4. 30,774:12. 9.
— 169 —
Credit.
Utgift:
Lefverering till Stuterierne:
Strömsholms .... 6,820: 6,820:
0ttenby ■ 7,476:io.— 8,244:35- 14>296; 1Q> _ 15j0G4; 35 _
Ersättning till Landshöfdingen Adlersparre,
för afträdande af Ottenby samt för öfver-
låtne Inventarier 2,327: i. 5. 2,327: 1. 5.
Hästkreaturs inköp 700: — — _ _
Stohållning i Skåne för 1833, 1834 och 1835 2,160:— t- 1,920:— —
Landtbeskällares och Sqvadrons-IIingstars un¬
derhåll och transporterings-kostnad . . 420:40. 3. 371: 9. 1.
Premier för Compagnie- och Sq-mdrons-
Hingslar 400: — — —
Rese- och Tractaments-penningar .... 1,700: 5. 6. 1,691:30.—
Arfvode för Secreteraren m. m. hos Sluleri-
Öfver-Styrelsen 600: — — 600: — —
Aflöning till Fljdnge Stuteris Stat .... 300: 300: — —
Diverse Utgifter 200:25. 6. 892:40. 3.
Säger 23,104: 34. 8. 23,167:19. 9.
B ahmee till påföljande året:
Conlante Behållningar 4,152:33. 8. 6,442: 37.11.
Fordringar — — — 1,164: 3. 1.
Säger 4,152:33. 8. 7,606:41.—
Summa 27,257:20. 4. 30,774:12. 9.
Strömsholms Stuteri.
År 1836. År 1837.
Debet.
Bal ance från föregående året:
Behållningar och Fordringar 11,405:46.11. 15,138:46.11.
Transport 11,405:46.11. 15,138:46.11.
(22)
170 —
Transport 11,405:46*11. 15,138: 46. n.
Uppbörd:
Den Stuteriet anslagne ersättning för indrag-
ne hjelpedagsverken
För HiDgsthållning . . *
Löneförhöjnings-Medel
Dagsverks-lösen från Westmanlands och Öre¬
bro Län
Arrende-Medel
Betäcknings-Medel
Försäljnings-Medel för Hästar, Oxar, Hö,
Virke m. m
Diverse
|
2,120:
4,000:
700:
8,803: 5. 7.
70: 3.-
3,188:
7,500: si. -
12:- -
|
2,120: -
4,0(X): -
700: -
8,964: 33.
70: 3.
4,306: -
5,901:14.
356: 25.
|
7.
5.
4.
|
Säger
|
26,393: 39. 7.
|
26,418: 28.
|
4.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
|
Skulder
|
325:
|
325: -
|
—
|
Summa 38,124: 38. 6.
|
41,882: 27.
|
3.
|
Credit.
|
|
|
|
Balance från föregående året:
|
|
|
|
Skulder
|
258:16. —
|
325:-
|
—
|
Utgift:
|
|
|
|
Aflöning . ... r
|
8,401:21. 4.
|
8,399: 38.
|
8.
|
Pensioner
|
320:
|
332:-
|
—
|
Upphandling af Inventarier och Förbruk-
|
|
|
|
ningspersedlar
|
6,741: 1.10.
|
5,469:15.
|
8.
|
Brand försäkrings-Afgift * .
|
55: 1. 6.
|
36: 33.
|
—
|
Underhållskostnad för Landtbeskällare .
|
4,016: 3. 1.
|
4,353: 41.
|
4.
|
Medicamenter
|
385:28. 8.
|
409:19.
|
8.
|
Diverse Utgifter
|
2,039: 3. 3.
|
2,997: 47.
|
6.
|
Till Fouragering af Stuteriets Hingstar i
|
|
|
|
Upsala
|
604: 36. -
|
734: 4.
|
1.
|
Transport 22,562:47. 8.
|
22,733: 7.
|
11.
|
— 171 —
Transport 22,562: 47.
Centonal å Löner för föregående år . . .
Afskrifning 164:23.
|
8.
11.
|
22,733: 7.11.
293:25. 4.
1,310: 42. 4.
|
Säger
|
22,727: 23.
|
7.
|
24,337: 27. 7.
|
Balance till följande året:
|
|
|
|
Behållningar och Fordringar
|
15,138: 46.
|
11.
|
17,219:47. 8.
|
Summa
|
38,124: 38.
|
6.
|
41,882:27. 3.
|
Flyinge Stuteri med Dahlby.
|
|
|
|
År 1836.
|
|
År 1837.
|
Debet.
|
|
\
|
|
Balance från föregående året:
|
|
'
|
|
Behållningar och Fordringar
|
1,282:10.
|
5.
|
1,807:31. 1.
|
Uppbörd:
|
|
|
|
Ersättning för indragna Dagsverken af 8:de
|
|
|
|
Hufvud-Titeln
|
1,584: 8.
|
|
1,584: 8.-
|
Dagsverks-lösen
|
1,871:30.
|
|
1,871: 30.-
|
Försäljnings-Medel för Hästar, Kor och Di¬
|
|
|
|
verse
|
1,596:16.
|
|
1,076:26. 8.
|
Gräsgälds-Penningar
|
1,106: 26.
|
8.
|
1,242:16. -
|
Afrads- d:o . .
|
36:-
|
—
|
83:
|
Anmärknings-Medel
|
60:40.
|
—
|
10:
|
Stall-Bokhållaren Stoltz till redovisning
|
|
|
|
ådömde
|
|
—
|
1,333:16. —
|
Diverse
|
|
—
|
72: 4. 9.
|
Säger
|
6,255: 24.
|
8.
|
7,273: 5. 5.
|
Summa
|
7,537:35.
|
1.
|
9,080: 36. e.
|
Credit.
|
|
|
|
Balance från föregående året:
|
|
|
|
Skulder ...
|
85:45. —
|
|
Transport 85:45.—
|
|
— 172 —
Transport 85:45. —
Utgift:
Afskrifning — — 198:33. 9.
Löner, Sofvel och Beklädnad 2,655: — — 2,780: 44. 8.
Kostnader för Utförings-Hingstarne . . . 200:26. 7. 415:28. 2.
Diverse Utgifter 2,788:28. 5. 2,535:20.—
Säger 5,644: 7. — 5,930: 30. 7.
B al ance till följande året:
Behållningar:
Förskott på Beklädnad m. m. för Tjenst-
folket 615:34.— 715: 8.—
Fordran för försåldt Hö — — 568:16.—
Dito för ofvanstående Stoltz till redo¬
visning ådämde — — 1,333:16. —
Anmärkt post utgörande betalning för
Bondhästar Impromptu ...... 66: 32. — — —
Contant 993: n. 4. 533:13. ii.
Dito obetald skuld till suspenderade
Bokhållaren Stoltz, för förskott . . . 132: i. 9. — —
Säger 1,807:31. i. 3,150: 5. il.
Summa 7,537: 35. l. 9,080:36. 6.
»
Ottenby Stuteri.
År 1836. År 1837.
Debet.
Balance från föregående året:
Behållningar och Fordringar 4,138: 7. 6. 2,850: l. 4.
Anm, I 1836 ärs Redogörelse upptagen till 4,136:23. a,
difference „ 1:32.—
Transport 4,138: 7. 6. 2,850: i. 4.
— 173 —
Transport 4,138: 7. 6. 2,850: i. 4.
Uppbörd:
|
|
|
Lefverering från Stuteri-Öfver-Styrelsen
|
7,476: io. -
|
7,844:35. -
|
tillkommer: betalning för Stuteriets skuld
|
|
|
till Strömsholms Stuteri för 2:ne Ston
|
—— ,
|
400:
|
Ko-Arrende-Medel
|
768:14. g.
|
738: 27. -
|
Försäljningsmedel för Spanmål, kreatur m.m.
|
7,521:13. n.
|
19,105:43. 5.
|
Betäcknings-Medel
|
234: ig. -
|
239: ig. ~
|
Betes-Penningar
|
30: ig. —
|
31:16. —
|
Outredd Post, motsvarande uti ingående
|
|
|
Skuld-balancen utesluten skuld till Hand¬
|
|
|
landen Johansson
|
|
36:
|
Säger
|
16,030: 22. 5.
|
28,395: 4i. 5.
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
Skuld lill Strömsholms Stuteri ....
|
3,000:
|
4,250:
|
Dito „ Flyinge Hingst-depöt ....
|
|
1,450:
|
Dito „ Diverse
|
2,119: 7,io.
|
4,165: 45. -
|
Säger
|
5,119: 7.10.
|
9,865: 45. —
|
Summa
|
25,287:37. 9.
|
41,111:39. 9.
|
Credit.
|
|
|
Balance frän föregående året:
|
-
|
|
Skulder frän föregående äret utbalance-
|
|
|
rade:
|
|
|
till Strömsholms Stuteri
|
3,000:
|
3,000:
|
„ Diverse
|
1,004: 4.-
|
1,683: 7.10.
|
Dessutom ökad, utan all specification uti
|
|
|
1836 års Redogörelses ingående Skuld-
|
|
|
balance, under titel: förskotter från år
|
|
|
1834 med en summa af
|
435: 44. 4.
|
, ___
|
För år 1837 saknas uti ingående Skuld-
|
|
|
balancen 400 R:dr för 2:ne Ston till
|
|
|
Strömsholms Stuteri, hvilka likväl
|
|
|
Transport 4,440: — 4. 4,683: 7, io.
— 174 -
\
Transport
af Öfver-Styrelsen blifvit liqviderade;
men derförulan äfven 36 R:dr till
Handlanden Johansson, som här böra
utföras med
|
4,440: -
|
4.
|
4,683: 7. io.
436:
|
Säger
|
4,440: -
|
4.
|
5,119: 7.10.
|
Utgift:
|
|
|
|
Aflöning
|
6,725: 6.
|
7.
|
7,185:17. 7.
|
Krono-Utskylder
|
122: 3.
|
10.
|
123: 4. 2.
|
Upphandling af kreatur, Förbruknings-per-
|
|
|
|
sedlar m. m
|
8,136: n.
|
2.
|
9,499: 21. 8.
|
Gralificationer
|
6: 32.
|
—
|
_ _
|
Diverse
|
3,007:30.
|
6.
|
5,293: 45. —
|
Säger
|
17,997: 36.
|
1.
|
22,101:40. 5.
|
1836. 1837.
|
|
|
|
Nybyggnad upptages
|
|
|
|
endast inom column 3,485: 35. 6. 5,559: 39. 4.
|
|
|
|
Bal ance till påföljande äret:
|
|
|
|
Tillgångar:
|
|
|
|
Contaut
|
297: 21.
|
, 10.
|
_
|
Fordringar
|
2,552: 27.
|
6.
|
13,890:39. 6.
|
Säger
|
2,850: l. 4.
|
13,890:39. 6.
|
Summa
|
25,287: 37. 9.
|
41,111:39. 9.
|
Den method, hvarefter ej mindre de särskildta Stuteriernes än ock
Öfver-Styrelsens Redogörelser upprättas försvårar betydligen gransknin¬
gen af dem, och har sådant i synnerhet varit förhållandet med 1836
års Räkenskaper, då icke ens något generelt Sammandrag öfver Stute¬
riernes Redovisningar blifvit hos Öfver-Styrelsen uppgjordt. Hvad åter
angår den för år 1837, så finnes väl ett slags Sammandrag, men detta
saknar dock den fullständighet, som är nödvändig för ett rätt ordnadt
och ändamålsenligt bokslut.
Någon till ledning vid Revisions-arbelet tjenande Berättelse om
denna Styrelses förvaltning har icke, såsom förhållandet varit med de
fleste andre Verk och Inrättningar, till Revisorerne aflemnals.
Ursprungeliga anledningen till och ändamålet med inrättandet af Kro-
no-Stuterierne var troligen, att, jemte spridandet af bättre och förädlade
hästracer, tillika uppmuntra bildandet af enskilda Stuterier. Då man
finner t. ex. aLt Flyinge Stuteri, emot en afgift af 400 R:dr för en be-
läcknings-termin, af Prival-Stuteri-ägare lånat en beskällare, skulle
väl sådant bevisa, alt det sednare ändamålet vunnits, inen deremot
ofördelaktigt vittna emot de allmänna Stuterierne. Revisorerne vilja
likväl icke af detta enda exempel hämta anledning till klander eiler
bestrida nyttan och behofvet af ett eller flera Stuterier för Statens räk¬
ning, men anse sig dock böra till Rikets Ständer framställa deras öf¬
vertygelse, att Stuterierna kunde och borde så ordnas, att åtminstone
ej något contant anslag derför behöfdes, helst dem förunnats afkastnin-
gen af Kungsgårdarne Strömsholm, Flyinge med Dalby, samt Ottenby,
hvilka lemnat följande betydliga inkomster, nemligen:
år 1836.
|
Råg.
T :r
|
Korn.
T:r
|
Hafre.
T:r
|
Hö.
LU.
|
Halm.
LU.
|
Strömsholms Kungsgård .
Flyinge och Dahlby dito
Ottenby
|
205.
106.
133.
|
139.
lil.
163.
|
1,439.
977.
904.
|
75,609.
27,186.
34,892.
|
29,855.
15,743.
31,820.
|
Summa
|
444.
|
413.
|
3,320.
|
137,687.
|
77,418.
|
och för år 1837.
|
|
|
|
|
|
Strömsholms
Flyinge och Dahlby
Ottenby
|
222.
112.
743.
|
145.
112.
486.
|
1,245.
560.
170.
|
70,317.
19,201.
36,704.
|
22,092.
9,023.
23,970.
|
Summa
|
1,077.
|
743.
|
1,975.
|
126,222.
|
55,085.
|
samt 11 T:r Hvete, 5 T:r Ärter och 1,614 U. Ull.
De contanla Stats-anslagen, Stuterierna under samma tid uppburit,
åtgöra för år 1836, inberäknad t 5,000 R:dr lill byggnader och repara¬
tioner, omkring 32,500 R:dr och för år 1837 med enahanda byggnads-
och reparations-anslag ungefär 33,000 R:dr.
Revisorerne hafva ansett anmärkningsvärdt och erfordrande rättelse
för framtiden, att af Cassa-bebållningen vid 1837 års slut, utgörande
6,442 R:dr 37 sk. n r:st., förblifvit i Chefens vård 3,000 R:dr och i
Secreterarens 3,442 R:dr 37 sk. n r:st. under rubrik af ”framdeles redo¬
visning,” i stället att dessa medel bort, på sätt hos andra penninge-
1
— 176 —
förvaltande Verk i Hufvudsladen tillgår, insättas i Rikets Ständers Bank
för att derifrån, i nion af behof, ulassigneras.
Revisorerne hafva inhämtat, att Kongl. Maj:t uti Bref den 11 Octo-
ber 1836 i Nåder gillat Stuteri-Öfver-Styrelsens undei’dåniga Förslag,
till följe hvaraf Flyinge Stuteri blifvit förvandladt till Hingst-depot.
Salpeter-Fonden.
Räkenskaperne, för åren 1836 och 1837 granskade i Kongl. Kam¬
mar-Rätten med anmärkningar, redovisa inkomster och utgifter sålunda:
År 1836. År 1837.
Debet.
B al ance från föregående året:
Contant Behållning 72,880: 37. 4. 43,832: 40. 6.
Utlånte Medel . . 187,941:22.5. 155,929:26.3.
Innestående i landet och landtränterierne 4,506: i. 7. 1,801:23. 4.
Utbetalde och oliqviderade förskotter . 60,547: 25. 8. 60,342:29. 3.
Fordringar för Salpeter-Sjudnings-pannor 27,325:37. 7. 24,900:— 4.
Behållne Inventarier ....... 4,219: 6. — 4,182:35. 4.
Proprie Balancer 3,742: 8. n. 3,625: 7. 6.
Säger 361,162:43. 6. 294,614:18. 6.
Uppbörd:
Stats-Anslag 194,000:— — 194,000:— —
Ränte-Medel 8,481: 8. 8. 5,012:14. 5.
Extra Uppbörd 411:40. 6. 114:39. 3.
Säger 202,893: i. 2. 199,127: 5. 8.
Balance till påföljande året:
Skulder till Landt-Ränterierne för för-
skotler 171,384:26. i. 141,322:43. i.
Summa 735,440:22. 9. 635,064:19. 3.
\
/
— ill
Credit.
Balance från föregående året:
Öfverlefvereringar
|
45: ii.
|
3.
|
|
—
|
—
|
Skulder lill Landt-Ränterierne för för¬
|
|
|
|
|
|
skott
|
173,198: 36.
|
6.
|
171,384:
|
26.
|
1.
|
Säger
|
173,243: 47.
|
9.
|
171,384:
|
26.
|
1.
|
Afskrifningar
|
34: is.
|
8.
|
1,616:
|
15.
|
6.
|
Utgifter:
|
|
|
|
|
|
Aflönrngs-, Uppbörds- och Transporfc-
|
|
|
|
|
|
Kostnader m.
|
41,814:34.
|
4.
|
41,274:
|
37.
|
3.
|
Betalning för lefvererad Salpeter . . .
|
225,732: 47.
|
6.
|
186,817:
|
1.
|
9.
|
Säger
|
267,547: 33.
|
10.
|
228,091:
|
39.
|
—
|
Balance till påföljande året:
|
|
|
|
|
|
Contant Behållning
|
43,832:40.
|
6.
|
51,081:
|
6.
|
7.
|
Utlånte Medel
|
155,929:26.
|
3.
|
68,274:
|
38.
|
11.
|
Innestående i landet och Landt-Ränte¬
|
|
|
|
|
|
rierne
|
1,801: 23. 4.
|
25,291:
|
20.
|
9.
|
Utbetalde och oliqviderade förskott . .
|
60,342: 29.
|
3.
|
58,315:
|
46.
|
6.
|
Fordringar för anskaffade Salpeter-Sjud-
|
|
|
|
|
|
nings-Pannor
|
24,900: -
|
4.
|
22,990:
|
4.
|
3.
|
Behållne Inventarier
|
4,182: 35.
|
4.
|
4,393:
|
6.
|
2.
|
Proprie Balancer
|
3,625: 7.
|
6.
|
3,625:
|
7.
|
6.
|
Säger
|
294,614:18.
|
6.
|
233,971:
|
34.
|
8.
|
Summa
|
735,440: 22.
|
9.
|
635,064:19.
|
3.
|
Större Utgift än Inkomst, oberäknadt Afskrifningarne,
År 1836 64,654:32.8.
» 1837 28,964.33.4. 93,619: 18.
(23)
— 178 -
Inlöst Salpeter.
År 1836. År 1837.
m. U- Lod. LU. m. Lod.
I Upsala Län . . . . . 1,870. 19. 16. 1,571. 9. —
a Stockholms a 676. 9. — 718. 7. —
» Södermanlands » 976. 19. — 684. 4. 16.
a Östergöthlands a 945. 9. 8. 683. 8. 16.
a Gottlands » 101. 2. — 102. 15. —
a Calmare a 1,913. 12. 8. 1,937. 16. —
a Blekinge » 489. 2. — 544. 2. 8.
a Jönköpings a 854. 17. 28. 1,020. 9. 24.
a Kronobergs a . ..... 2,847. 4. 6. 3,318. 5. 25.
a Christianstads a 2,021. 15. 5. 1,582. — 14.
a Hallands a 58. — — 52. 6. —
a Skaraborgs a ..... . 418. 6. 8. 232. 14. —
a Nerikes a 551. 3. 8. 558. 8. 46.
a Westmanlands a 1,592. i. 24. 1,392. 7. —
a Kopparbergs a 30. i. — —— — —
o Gefleborgs a 881. 18. — 465. 14. —
a Wester-Norrlands a ..... . 191. 2. — 149. a —
a Jemtlands a 554. 6. — 554. 17. —
a Westerbottens a 15,009. 13. — 13,599. 12. —
a Norrbottens a 1,875. 15. — 1,969. 15. —
Summa 33,859. 16. 15. 31,136. — 23.
Hvarför Lösningssumman år 1836, å 6 R:dr 32 sk. pr LU.
utgjorde ............ 225,732.47. 6*.
och 1837 å 6 R:dr . 186,817: 1. 9. 4*2,550: 1. 3.
Härvid hafva Revisorerne funnit:
l:o Proprie-halancerne, som utgjorde vid 1837 års slut tillsammans
3,625 R:dr 7 sk. 6 r:st., hafva uppkommit till en del redan åren 1815
och 1816.
2:o Sedan längre tid tillbaka har förts en särskild Räkning med
Carl Gustaf Stads Gevärs-Factori, hvilket under benämning ”förskott
till framdeles ersättning,” deruti påföres en skuld af 55,000 R:dr. Om
— 179 —
tillkomsten häraf upplysa Revisorerne tillstälde handlingar, att Kongl.
Maj:t den 13 April 1813 anbefallt Kongl. Stats-Contoret att, för iord-
ningssättande af nämnde Factori, efter reqvisition af Kongl. Salpeter-
Comiten, emot redovisning, till en början anordna 5 ä 6,000 R:dr,
samt sedermera hvad sorn till enahanda behof ytterligare kunde erfor¬
dras. Ifrån och med 1813 till 1S16 års slut hade sålunda förskjutits
ett belopp af 37,000 R:dr.
År 1817 ytterligare 11,000 „
» 1818 . . ' 2,000 „
» 1820 . . . 5,000 „
eller tillsammans 55,000 R:dr.
Vid nästlidne Riksdag förevar fråga om nämnde summas afskrif¬
ning, som dock afslogs i Förstärkt Stats-Utskott den 14 October 1834.—
Men då med säkerhet kan antagas att någon närmare Redovisning för
desse medel icke står att erhålla samt att Salpeter-Fonden ej kan på¬
räkna återbetalning, i fall sådan varit afsedd vid förskotts-summornas
anordnande, anse Revisorerne sig böra framställa den önskan att belop¬
pet måtte afskrifvas.
3:o Under den 30 Juni 1835 har Assessoren Plagemann, i ändamål
att bibringa Allmogen i JNorr- och Westerbotten kunskap i tjenliga bi¬
näringar, af Kongl. Maj:t fått sig tillagdt ett arfvode af 1,500 R:dr i
fem år, deraf 500 R:dr af Salpeter-Fondens medel, emot skyldighet att
undervisa nämnde Allmoge uti Salpeter-tillverkningen efter en bättre
method, i hvilket afseende Kongl. Comiten borde meddela Instruction.
Plagemann anmälte sig dock icke till erhållande af någon sådan, hva¬
dan, uppå hemställan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbot¬
tens Län, bemälte Comité förständigade Plagemann att ofördröjligen
uppgifva på hvad sätt han ärnade fullgöra sitt uppdrag. Sedan, i an¬
ledning häraf, uppgift från honom i November år 1835 inkommit och
véderbörandes yttranden deröfver infordrats, förordnade Kongl. Comiten
om utbetalning af arfvodet från och med Juli månad år 1835 lill och
med Juni 1836, hvarefter och sedan utlåtanden i ämnet afgifvits, Kongl.
Comiten vidare föreskref: att Plagemann borde meddela dem af Allmo¬
gen, som sådant åstundade, kännedom i hans method att bereda Sal¬
peter: att hans tillärnade anläggning utaf Salpeter-lador skulle vara
för alla och särdeles för Salpeter-Verkmästarne tillgänglig: att ifråga¬
varande method komme att, på Salpeter-Fondens bekostnad, genom
trycket allmängöras; samt att Plagemann borde vid -1836 års slut om
— 180 —
stna åtgärder och verkningarne deraf afgifva relation. Detta verkställ¬
des visserligen till någon del; men som berättelsen innehöll endast för¬
beredande mått utan vunnet resultat, blef den blott lagd till handlin-
garne. Uppå Landshöfdingens i Norrbottens Län underdåniga hemstäl¬
lan om arfvodets fortfarande, hvaröfver Kongl. Comiten den 18 Decem¬
ber 1837 afgaf underdånigt utlåtande med vilkorligt tillstyrkande, täcktes
Kongl. Majit den 2 Februari 1838 anbefalla utbetalning af andra fem¬
tedelen utaf arfvodet eller till och med Juni månad 1837, under vilkor
att Plagemann inom 1838 års slut inkomme med fullständig underdånig
berättelse om resultaten af hans företag och åtgärder, jemte särskildt
författad noggrann underrättelse om hans förbättrade Salpeter-tillverk-
nings-method, i följe hvaraf Plagemann jemväl inkommit med åtskilliga
handlingar, hvaröfver Kongl. Comitens underdåniga utlåtande är vordet
infordradt.
Bemälde Assessor har, efter hvad dessa uppgifter antyda, icke visat
synnerligt nit att fullgöra sitt åtagande, och Revisorerne äro i alla fall
ej i tillfälle att bedöma hvad uppmärksamhet de af honom i underdå¬
nighet ingifna handlingar förtjena; Men det visar sig dock, som hade
Plagemann förverkat rättighet att oafkortadt åtnjuta det honom beviljade
arfvode, och att fördelarne för Salpeter-Näringen hitintills ringa eller
intet befrämjats genom Plagemanns tillgörande; Och enär dessutom
hans befattning skäligen kan anses öfverflödig, då, enligt 4 §. uti Kongl.
Majits Nådiga Instruction den 17 Mars 1832, det tillhör Salpeter-Sja-
deri-Styresmännen eller Directeurerne, — hvilka befattningar icke varit
otillsatte, — att fullgöra alla de skyldigheter, som Plagemann efter
särskildt förordnande fått sig ålagde hvad Salpeter-näringen angår, hvar¬
till kommer, att Plagemann för åren 1836 och 1837 haft Kongl. Co-
miteens förordnande att, emot särskild Rese-kostnads-ersättning och
Dag-tractamente samt gratification af 50 R:dr, verkställa Salpeter-upp¬
börden i Norrbottens Län; så tillstyrka Revisorerne, att Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det något arfvode för
besagde ändamål icke må hädanefter påföras Salpeter-Fonden, hvilken
numera icke utan olägenhet kan vidkännas några extra utgifter.
Salpeter-Fondens ställning är icke tillfredsställande, vid jern rörel¬
sen med fordna förhållanden, t. ex. år 1824, då Fonden hade i for¬
dringar, efter skuldförbindelser, öfver 554,000 Ridr Bico. Samma till¬
gång har nu blifvit förminskad till 68,274 Ridr 38 sk. il rist.
181 —
Om Fondens ekonomiska tillstånd inhämtas för öfrigt upplysning
genom ofvan intagne summariska framställning, hvarvid må anmärkas,
att förr omnämnde fordran hos Carl Gustafs Stads Gevärs-Faetori å
55,000 R:dr ingår uti den för utbetaldte men oliqviderade förskotler
upptagne summa 58,315 R:dr 46 sk. 6 r:st. Orsaken till denna minsk¬
ning i Gapital-förmögenhet, oaktadt Stats-Anslaget 194,000 R:dr allt¬
jemt blifvit begagnadt, återfinnes lätt vid betraktande af dels de for¬
höjda summor, som, tid efter annan, åtgått till inlösen af Salpeter,
och dels den betydliga kostnad, utöfver påräknade 41,000 R:dr årligen,
som aflönings-, uppbörds- och transport-räkningen upptager. Organisa¬
tionen af Salpeter-Comitén medför dessutom, i Revisorernes tanka, den
olägenhet och ofullständighet, att för granskningen måste anlitas andra
Verks räkningar för att erfara hvad Staten fått i utbyte mot nyssnämnde
anslag och Fondens jemväl förtärda Capitaler, enär uppmärksamheten
inom Comitens redogörelse-former ej kan medfölja längre än till krut¬
bruken, der den inlösta Salpetern, utan betalning aflemnas. Utaf Ar-
tilleri-Afdelningens i Kongl. Krigs-Collegium Räkenskaper inhämtas,
dels att för år 1837 blifvit från Bruken aflemnade 5,153 Centner krut
för en tillverknings-kostnad af 44,135 R:dr 15 sk. 5 rist., dertill jemväl
blifvit an vändt Stats-anslag 42,451 R:dr 32 sk., dels ock att Kongl.
Krigs-Collegium aflemnat till Kongl. Stats-Contoret för Krut- och Sal¬
peter-försäljning 124,996 R:dr 40 sk., samt alt, vid årets slut, funnits
en krut-behållning, uppgående till 31,846 Centner.
Elt dylikt inveckladt Förvaltnings-förhållande inom med hvarandra
sammanhängande och af hvarandra ömsesidigt beroende angelägenheter
synes ej ändamåls-enligt; Likasom det förtjenar eftersinnande huruvida
Salpeter-näringen, efter derå använda betydliga uppoffringar, icke nu¬
mera borde kunna hjelpa sig sjelf, samt lemnad åt fri täflan, der lokal¬
förhållanden utstakat gränsen för dess bedrifvande, uppfylla Krutbru¬
kens behof, utan att behöfva särskildt understöd i form af upphandlings-
kostnader m. m, utöfver det anslag, som förmodligen alltid lärer få af
Rikets Ständer anvisas i och för Statens behof att för krut-1'abrikationen
anskaffa det qvantum Salpeter af ungefärligen 25,000 LU, som hvarje
år oundgängligen erfordras.
Salpeter-Comilen och dess företrädare hade visserligen lyckats alt
temporärt uppdrifva tillverkningen genom bestämmandet af ett högt
lösningspris, 7 R:dr 24 sk. pr LU., samt genom de öfriga åtgärder, som
för ändamålet blifvit med sorgfällig beräkning vidtagne; men tvifvel-
aktigt synes, huruvida tillverkningen äfven fortgår i samma förhållanden
hädanefter, sedan löse-skillingen blifvit småningom, förminskad till 5
R:dr pr LU.\ tvertom synes sannolikt, att hågen och behofvet att fort¬
sätta Salpeter-tillverkningen skola ailedas samt densamma icke ens kunna
hedrifvas med framgång inom de Norra Länen, hvarest nämnde till¬
verkning likväl borde bibehållas såsom en nödig och välgörande rörelse,
till correctif emot de för Landtculturen vidriga följder af en hård natur
och andra förhållanden, hvarmed jordbrukaren der har att strida. Till
stöd för denna förmodan kan anföras, att summan af inlöst Salpeter för
år 1838 blott uppgår till 20,187 LU., och sålunda till nära 11,000 LU
mindre än föregående året, under hvilket äfven förefinnes 2,700 LU.
mindre tiilverkningsbelopp än under år 1835.
Derest ett slikt förhållande får fortfara, skall måhända Salpeter-
Comiten kunna fullgöra sina åligganden utan att ytterligare anlita Capi-
tal-Fonden; men om åter tillverkningen stiger till likhet med hvad
förut egt och ännu bör ega rum, så inträffar ovilkorligen, äfven med
det nedsatta lösnings-priset, att Stats-anslaget icke blir tillräckligt samt
att Salpeter-Fonden hastigt förtäres. 1 alla fall och då Fondens stigande
numera egentligen ej är att förvänta eller påkallar en särskilt Styrelse,
samt enär jemväl, efter Revisornes förmenande, Salpeter-näringens och
denna varas inlösande lämpligen bör förenas med inseendet öfver krut¬
tillverkningen och redovisningen för dess förvaltning, finna Revisorerne
sig ega skäl tillstyrka Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånig¬
het anhålla, att Salpeter-Comiten må upplösas samt hela dess befattning
öfverflytlas till Kongl. Krigs-Coliegii Arlilleri-Afdelning.
De Fonden tillhörige Skuldebref och såket hels-handlingar hafva vid
anstäld inventering befunnits i behörig ordning.
Revisorerne hafva hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om
Nådig befallning till Kongl. Stats-Contoret att utbetala erforderlige me¬
del till de arfvoden, Revisorerne, jemlikt 16 §. i Instructionen, bestämt
för de personer, hvilka under denna förrättning med Canzli- och Ka-
meral-biträde tillhandagått, äfvensom till nödig Vaktbetjening och be¬
stridande af koslnaderne vid tryckningen så väl af denna Berättelse
med bilagor, som den särskildt afgifna otu revisionen af de under
Kongl. Commerce-Collegiutn stående Fonder.
- 183 -
Jemlikt 68 §. Riksdags-Ordningen samt 5 och' 6 §§. i Revisions-
Instructionen hafva Revisorerne ansett sig böla bestämma tiden för
nästa Revision af Stats-Verket lill den 15 September 1841, så vida
icke Rikets snart sammanträdande Ständer behaga annorlunda derom
särskildt förordna. Stockholm den 5 December 1839.
Höglofliga Ridderskapet och Adelns Ledamöter:
G. A. Sparre. C. J. von Hermansson. Carl Oxenstjerna.
A. Leijonhufvud. G. Odencrantz. P. A. Tamm.
Högvördiga Preste-Ståndets Ledamöter:
E. S. Ödmann. J. C. Billingdahl. Pehr Ahlqvist.
O. H. Schröder. C. F. Holm. J. G. Klingvall.
Vällofliga Borgare-Ståndets Ledamöter:
Mart. T. Morsing Th:n. G. Zander. C. Wilh. Palander.
J. Cronius. M. Areschoug. Claes Hentzell.
Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter:
E. Norberg. J. J. Rutberg. Petter Pehrsson.
A. Nilsson. J. Kihlblom» Anders Ericsson.
Abr. Viet. Kock.
Sammandrag af Capital-Räkningen
J3rört.
Balance från den 3l December 18 36:
Öfverlefvereringar 11,363:45. —
Skulder 1,698,390:29. 8.
Återstående Utgifter enligt Stat 195,506:14. 4.
Reservationer å Stats-anslagen 2,400,611:43. 3.
2,218:19. i.
40,535:31. 4. 54,117:47. 5.
1,618,176:16. 8. 3,316,566:46. 4.
195,506:14. 4.
2,400,611:43. 3.
Ordinarie Afkortning
Extraordinarie Afkortning . . .
Anordning utom Stat
Anordning efter 1837 års Riks-Stat:
Anslagne Medel
afgå: Besparingar
Reservationer
återstå: Anordningar, ntgångne
återgångne i Krono-Uppbörden .
Anordning enligt Extra Stats-Regleringen
Riksgälds-Contorets Andel i Öfverskotter och Besparingar
AfskrifAngar ;
Af å 9:de Hufvud-Titeln inbetaide Lån jemte Räntor
13,327,233:23.11.
25,661:34.5.
2,000,876:45.2. 2,026,538:31. 7.
10,985,189:24.8.1
315,505:15.8./
Af ersatte och redovisade Förskott å 9:de Hufvud-Titeln
å öfrige Hufvud-Tit larne
2,619:19. 2.
1,532:
120,903: 3.11.
125,054:23.1.
Å Spanmåls-Crcditiv-Fondens Medel 1,131,655:19.2.
Ökade Reservationer
Alerlyftade Depositioner
Lefvereringar utom Stats-Uerket .
Balance den 31 December i83y
Contant Behållning ....
Behållning på Vågarne . .
D:o af Fastigheter . .
D:o af Inventarier . .
D:o af Spanmål . . .
Fordringar
Utlånte Medel
Innestående R rono-Uppbörd :
Lefveverad inom April 1838
D:o inom Augusti 1838
Resterande d. 1 Sept. 1838
Förskolter
Anmärkte Poster
Proprie Balancer . . . • ■
1,256,434:19. 9.
146,293:31.—
312,401:15.—
123,389:15.11.
125,395: 9.10.
563,339:46. 4.
169,790:14. 1.
3,077,302:13. 2.
215,706:30. 2.
509,542:25. 8.
1,944,304:22.11.
15,510:22. 2.
54,522:25. 8.
14,420:19. 9. 1,021,676:— 2.
2,354,999: 8. 1.
107,519: 2.10.
75,852:40.11.
1,830: 2.10.
1,191: 6. 3.
29,551: 9.10.
627,598:45. 6.
49,052:29. 6.
55,944:19. 4.
1,276.194: 5.11.
2,205.200:30.11.
597,411:24. 3.
33,645: 4. 6.
72,653:37.—
354,155:43. l.
69,230:45. 8.
8,252: 6.—
2,292,530:39. 8.
146,293:31.—
940,000:12. 6.
172,441:45. 5.
181,339:29. 2.
1,839,534: 4. 3.
2,374,990:45.—
6,029,712:45. 6.
356,870:37. 6.
658,049: 7. 7.
2,300,290:20.10.
85,932:26. 1.
92,325:41. 6.
Stats-Medel.
4,305,872
203,336
354,011
135,951
11,300,694
213,941
621,068
Summa
125,054
299,313
8,513,933
Rik sgälds-Medel.
2,218
133,694
24,884
2,502,037
2,585,363
42
Diverse Verks och
annorst. debit. Medel
1,658,712
104,774
1,129,076
1,131,655
489,237
494,735
6,371,016
10
Summa.
5,966,803
203,336
592,481
1,289,913
11,300,694
213,941
621,068
1,256,709
299,313
489,237
2,996,772
17,470,313
4
11
10
8
40
3
15
26,073,179
10
4 5,248,198
44
4 11,379,207
21
10 42,700,585
42
43
11
35
28
Balance från den 3i December
Contant Behållning .
på Vågarne.
af Fastigheter .
af Inventarier .
af Spanmål m. m
Behållning
D:o
D:o
D:o
Fordringar .
Utlånte Medel
Innestående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April 1837
D:o inom Augusti 1837
Resterande d. 1 Sept. 1837
Förskotter
Anmärkte Poster
Proprie Balancer
<E r r ö i t.
18 36.-
1,268,452:33. 8. 236,175:15. l. 988,064:16. S.
152,522:24. 6.
313,522: 7.—
108,572:— 9.
131,697:21. 9.
684,728: 5. 5.
189,963:41.10.
2,820,899:26.11.
203,438:27. 2.
506,220:39.—
2,386,780:28. 3.
16,161:33. 7.
61,340:18. 9.
626,894:37. 6.
45,677:36.11.
59,290:39. 4.
1.502,969:27.10.
2,013,542:43. 6.
2,070,009: 8.11.
125,455:33. 5.
66,560: 7.10.
954:18. 5.
1,142:21. l.
21,808: 5. 7.
519,118:40.
30,320: 4.
54,347:39.
391,550:19.
83,782:23.-
18,518:26.
2,492,692:17. 5.
152,522:24. 6.
940,416:44. 6.
154,249:37. 8.
190,988:13. 1.
2,187,697:3.3. 3.
2,203,506:37. 4.
5,410,027:28. 6.
359,214:16.11.
627,128:38.—
2,779,285:18. 1.
101,086:29. 8.
101,667: 2.10.
i83j års Krono-Uppbörd
Rikets Ständers Riksgälds-Contors Bidrag . . . . .
Anvisning å Creditivet till Cholerafar sotens hämmande
Återdebitering :
Af å 9:de Hufvud-Titeln upplupne Intressen '54: 38. 5.
Af å öfrige Hufvud-Titlarne utbetalde Förskotter . 93,748:40.8.
Minskade Reservationer
Dispositioner
Lefvereringar utom Stats-Verket
Balance den 3i December l83j:
Öfverlefvereringar
Skulder
Återstående Utgifter enligt Stat
Reservationer å Stats-anslagen
14,273:45. 9.
1,235,122:41.10.
194,985:27. 8.
2,603,086:19. 2.
4,288: 1.10. 54,670:39. 5.
2,614,193: 5. 4.
73,232:38. 9.
3,849,315:47. 2.
— 194,985:27. 8.
— 2,603,086:19. 2.
Stats-Medel.
8,844,300
11,683,258
1,306,808
94,503
96,839
4,047,468
38
S u mmn
26,073,179
10
Rik sgälds-MedeL
2,522,105
2,721,805
4,288
14
28
10
Diverse Verks och
annorst. debit. Medel.
6,334,078
IS
1,839,336 11
1,000
468,128
67,800 42
2,668,863
44
10
Sur
17,700,484
16,244,400
1,306,808
1,000
36
94,503 31
96,839 19
468,128
67,800 42
6,720,620
36
4 5,248.198
44
4 11,379,207
2 I
10J 42,700,585
28 6
Sammandrag af C a p i t a 1 - R ä k n i n g e
33 f fcrt.
Balance frän den 3i December i835:
Öfverlefvereringar 8,683:42. 3. 550:47. 7. 70,004:47. 3. 79,239:41. 1.
Skulder 1,696,730:12. 9. 1,687,219:29.— 3,383,949:41. 9.
Återstående Utgifter enligt Stat 194,071:41. 6. 194,071:41. 6.
.Reservationer å Stats-anslagen 2,41X1,168:26. 3. 2,400,168:26. 3.
Ordinarie Afkortning
Extraordinarie Afkortning
Anordning utom Stat ,.
Anordning efter 1836 ars Riks-Slat:
Anslagne Medel 12,878,079:31. 6.
afgå: Besparingar - 14,612:21.—
Reservationer 1,746,079:23.11. 1760,691:44.11.
återstå: Anordningar, ulgångne 10,783,067: 7. 3.1
återgångne i Krono-Uppbörden . . . 334,320:27. 4.J~
Anordning enligt Extra Stats-Regleringen
Afskrifr lingar ;
Af å 9:de Hufvud-Titeln inbetaide Lån jemte Räntor 4,114:
Af ersatte eller redovisade Förskott å 9:de Hufvud-Titeln . . . 11,024:
å öfrige Hufvud-Titlarne . . 318,179:41.— 329 203:41-
Ökade Reservationer
Jterlyftade Depositioner
Lefvereringar utom Stats-Ecrket
Balance den 31 December 1836 ;
Contant Behållning .... 1,268.452:33. 8. 236,175:15. l. 988,064:16. 8. 2,492,692:17. 5.
Behållning på Vågarne . . . 152,522:24. 6. 152,522:24. 6.
D:o af fastigheter . . 313,522: 7.— ■ — 626,894:37. 6. 940,416:44. 6.
D:o af Inventarier . . 108,572:— 9. 45,677:36.11. 154,249:37. 8.
D;o af Spanmål m. m. . 131,697:21. 9. 59,290:39. 4. 190,988:13. l.
Fordringar 684,728: 5. 5. 1,502,969:27.10. 2,187,697:33. 3.
Utlånte medel 189,963:41.10. 2,013,542:43. 6. 2,203,506:37. 4.
Inneslående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April 1837 2,820,899:26.11. 2,070,009: 8.11. 519,118:40. 8. 5,410,027:28. 6.
D:o inom Augusti 1837 203,438:27. 2. 125,455:33. 5. 30,320: 4. 4. 359,214:16.11.
Resterande d. 1 Sept. 1837 506,220:39.— 66,560: 7.10. 54,347:39. 2. 627,128:38.—
Förskotter 2,386,780:28. 3. 954:18. 5. 391,550:19. 5. 2,779,285:18. l.
Anmärkte Poster 16,161:33. 7. 1,142:21. 1. 83,782:23 101,086:29. 8.
Proprie Balancer 61,340:18. 9. 21,808: 5. 7. 18,518:26. 6. 101,667: 2.10.
Summa
Stats-Medel.
|
|
4,299,654
|
26
|
9
|
189,605
|
33
|
3
|
401,133
|
42
|
7
|
124,134
|
24
|
6
|
11,117,387
|
34
|
7
|
261,250
|
38
|
4
|
333,317
|
41
|
|
235,305
|
46
|
11
|
|
—
|
—
|
8,844,300
|
20
|
7
|
J 25,806,091
|
20
|
Ii
|
Rik sgälds-Medel.
550
131,756
27,014
2,498,078
2,522,105
45
14
11
Diverse V erks och
annorst. debit. Medel
1,757,224
189,904
1,144,728
406,872
448,246
6,334,078
18
10
5,179,506 j 16 J—j 10,281,055130 j 4
Summa.
6,057,430
189,605
722,795
1,295,877
11,117,387
261,250
333,317
|
41
|
—
|
235,305
|
46
|
11
|
406,872
|
21
|
4
|
946,325
|
34
|
9
|
17,700,484
41,266,653
18
10
till 1836 års Riks-Hufvnd-Bok.
Balance frän den 3l December 183S:
Contant Behållning ....
Behållning på Vågarne . . .
D:o af Fastigheter . .
D:o af Inventarier . .
D:o af Spanmål m. ra..
Fordringar
Utlånte Medel ......
Innestående Krono-Uppbörd:
Lefvererad inom April 1836
D:o inom Augusti 1836
Resterande d. 1 Sept. 1836
Förskotter
Anmärkte Poster
Proprie Balancer
1,460,567:46. 2.
154,185:42. 9.
309,626:45.—
113,265:43. 1.
142,717:44. 1.
751,536:14. 5.
48,008:16.—
2,504,679:17. 4.
268,142:27. l.
360,824:29. 2.
2,775,845: 9.—
15,312:43. 6.
70,785:42. 2.
(Ermil.
165,587:33.10.
1,326,639:14. 7.
698,625: 1.
45,714: 7.
42,703:22.
1,488,666:11.
1,876,538:11.
2,095,478:42. 9.
124,719:13. 7.
68,247:ii. 6.
1,223:43. 6.
28:11.—
6,420:28. 4.
540,952: 6. 6.
28,570:10. 3.
38,427:32. 8.
365,983:32.10.
87,199: 4. 9.
21,284: l. 8.
2,952,794:46. 7.
154,185:42. 9.
1,008,251:46. 6.
158,980: 2. 8.
185,421:18.10.
2,240,202:26. 2.
1,924,546:27. 5.
5,141,110:18. 7.
421,432: 2.11.
467,499:25. 4.
3,143,052:37. 4.
102,540:11. 3.
98,490:24. 2.
1836 års Krono-Uppbörd
Rikets Ständers Riksgälds-Contors Bidrag
Anvisning å Creditivet till Cholerafarsotens hämmande . . . .
Öfverlåtelse aj Fastigheter frän Allmänna Mugasins-Fonden.
Åter debitering •
Af å 9:de Hufvud-Titeln utgångne Lån jemte upplupne Räntor
Af å öfrige Hufvud-Titlarne utbetalde Förskotter ....
5,810: 3. 2.
56,796: 35. 6.
Minskade Reservationer . . .
Depositioner
Lefvereringar1' utom Stats-Verkct
Balance den 3i December i836.-
Öfverlefvereringar
Skulder
Återstående utgifter enligt Stat
Reservationer å Stats-anslagen
4. 54,117:47.
8. 3,316,566:46.
i 14-
2,400,611:43. 3. 2,400*611:43.
11,363:45.—
1,698,390:29. 8.
195,506:14. 4. —
2,218:19. l. 40,535:31.
1,618,176:16.
Stata-Medel.
8,975,499
10,887,747
1,335,106
4,395
62,606
234,862 29
10
38
4,305,872
36
il
Riksgiilds-Medel.
2,461,705
2,715,582
2,218
19
Diverse Verks och
annorst. debit. Medel
6,561,303
1,619,318
30,300
402,703
8,718
1,658,712
14
Summa.
17,998,508
15,222,647
1,335,106
30,300
4,395
62,606
|
38
|
8
|
234,862
|
29
|
11
|
402,703
|
39
|
10
|
8,718
|
IS
|
8
|
5,966,803
Summa 25,806,091 50 6
5,179,506 16
10,281,055 30 4 41,266.653
18
10
— 185
Till Kongl. Maj:t underdånigst i anled¬
ning af Rikets Ständers Revisorers Be¬
rättelse år 1839, angående verkstäld
granskning af Stats-Verkets Räkenska¬
per och förvaltning.
Stormägtigste, Allernådigstc Konung!
Genom Nådigt Bref af den 14 December nästlidet år anbefaldt att in¬
komma med underdånigt yttrande öfver hvad uti Rikets Ständers sed¬
nast församlade Revisorers Berättelse blifvit anmärkt eller erindradt i de
delar, som egentligen röra Stats-Verkets, Allmänna Magasins-Fondens
och Mynt-Verkets förvaltning och räkenskaper för åren 1836 och 1837,
får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Slats-Contor, i afseende å hvad Stats¬
verket angår, i den ordning ämnena i Revisorernes berättelse upptagas,
följande i underdånighet andraga; kommande serskildte underdåniga ut¬
låtanden att af Stats-Contoret afgifvas, rörande Allmänna Magasins-Ären-
derne samt Mynt-Verket.
Enär de beräkningar och uppgifter för berörde 2:ne år, som uti
Revisions-Berättelsen finnas intagne i afseende å Stats-Verkets ställning
på det hela, äfvensom om Stats-Inkomsterne, och i hvad mon desse
utfallit med öfverskott eller brister, om afkortningarne, anordningen utom
Stat, utgifterne enligt Stat, jemnförde med den för samma år gällande
Stats-reglering, om utslaget af liqviderne med Riksgälds-Contoret angå¬
ende öfverskotter, brister och besparingar, samt förhållandet med re-
stantierne den 1 September 1837 och 1838, grunda sig på och öfver¬
ensstämma med så väl Stats-Verkets Räkenskaper som den af Stats-Con¬
toret före Revisionsförrättningens början till Eders Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet afgifne och till Revisorerne öfverlemnade Berättelse, kan
följaktligen Stats-Contoret icke hafva något att dervid anföra.
Revisorerne hafva sökt framställa förhållandet med Stats-Verkets så
kallade reserv- eller grund-fond, äfvensom att beskrifva orsakerne till
densammas ”rörlighet” och ”fluctuation”, samt huru denne sednare skulle
för framtiden kunna ”häfvas”, hvilket Revisorerne ansett kunna åstad¬
kommas dymedelst:
— 186 -
Att restantierne hänfördes till Stats-Reglerings-Fonden och icke till
Grund-Capitalet;
Att förskotter aldrig affördes å Stats-Utgifts-Titlarne förr än de
blifvit slutligen redovisade;
Att brister, sorn hvarken af Stats-Regleringens öfverskott eller Riks-
gälds-Contoret godtgöras, balancerades till dess deras ersättande eller
afskrifning kunde i vederbörlig ordning verkställas; och
Att utgifter för 1809 och förre åren å Stats-Regleringens öfverskott
blefvo afförde.
Stals-Contoret, som funnit Revisorernes framställningar i dessa äm¬
nen mera invecklade och svårfattliga än hvad öfverensstämmer med en
enkel och klar behandling af Stats-medels-förvaltningen, tror sig, med
hänvisning till hvad Riksens Ständers år 1835 församlade Revisorer yt¬
trat om Stats-Verkets Reserv-fond och Stats-Contorets, i anledning der¬
af meddeldte yttrande innehåller, icke böra underlåta, att i afseende å
de af Revisorerne ofvanantydde medel till häfvande af reserv-fondens
”fluctuation” upplysa:
Att de årliga restantierne, hvilka vid afslutningen äro utestående
till ytterligare redovisning, så mycket mindre kunna hänföras till Stats-
reglerings-fonden, som hvad af denna Fond årligen öfverskjuter Stats-
Verkets vid Stats-regleringen bestämda behof, bör godtgöras Riksgälds-
Contoret i den årliga liqviden om öfverskotter, brister och besparingar;
varande Restantier, såsom en serskild Inkomst-Titel i Riks-Staten på¬
räknade; och kan något deraf ej från Stats-Verket, såsom öfverskott,
aflefvereras, förr än man vet, att det verkligen influtit, helst en del al
restantierne vanligen går till afkortning;
Att för den händelse förskotter, utgångne å bestämda Stats-anslag,
icke skulle å desamma alföras innan slutlig redovisning för desamma af-
gifvits, sådant skulle leda antingen till sådane Stats-anslags obehöriga
öfverskridande, eller en dubbel invecklad och onödigt vidlyftig bok¬
föring;
Att de af Revisorerne omförmäldte brister, som ej af Riksgälds-
Contoret godtgöras, äro å Hufvud-Titlarnes Tableauer serskildt upptag¬
ne, samt att, i händelse så förordnas, något hinder ej möter för deras
uppdebiterande och balancerande i Riks-Hufvud-Bokens Capital-Räkniirg,
der de då lika med balancerade förskotter komrae att öka Grundfondens
nominella belopp; och
— 187 -
Att, om utgifter, tillhörande 1809 och föregående åren, skulle af-
föras å löpande års öfverskotter, sådant skulle verka till förlust för
Riksgälds-Verket och vinst för Stals-Verkets reserv-fond, hvilken inne¬
fattar tillgångar för bestridande af återstående utbetalningar eller af-
skrifningar för nämnde äldre år.
Jemväl hafva Revisorerne trott, att Stats-Verkets inkomster borde,
uti Riksens Ständers Stat, beräknas efter debiteradt men ej efter behål¬
let belopp.
En sådan beräkning står det naturligtvis Riksens Ständer fritt att
vidtaga; men då betydliga belopp af de debiterade Inkomst-summorne
dels gå till afkortning, dels vid redogörelsetidens slut bestå i restantier,
skulle en sådan beräkning leda derhän, att för de verkliga Stats-beliof-
ven en del af Tillgångarne komme att igenfinnas endast på papperet,
och att, då sålunda aldrig Öfverskotter men alltid Brister vore att i
liqviden Stats- och Riksgälds-Verken emellan upptagas, Reserv-fonden
blefve otillräcklig, samt att, utan dess förstärkning, tillfällen kunde in¬
träffa, då Stats-Verket måste inställa sina utbetalningar.
Emellan Stats-reglerings- och Grund-fonderne utgöres nu årligen
det bestämda skiftesmärket af Saldo i Stats-Verkets Liqvid med Riks-
gälds-Contoret. Att i Räkenskaperne införa ett serskildt Conto öfver
Grund-fonden, deri bokföring borde ske vid hvarje tillfälle, då denne
behöfde anlitas, skulle mycket inveckla Riks-Bokslulet, hvilket, för att
kunna redovisa alla de i mängd vid Stats-regleringarne upptagne min¬
dre detailer redan är högst vidlyftigt; och varder derjemte härvid i
underdånighet fogadt ett utdrag ur Revisorernes Protocoll, innefattande
de upplysningar som, vid frågans behandling hos Revisorerne blifvit
dem meddeldle.
Hvad Revisorerne anmält, i afseende å anslaget till Möbler samt
ved och kohl för Kongl. Hofven, erfordrar icke något yttrande afSlats-
Conloret; men beträffande åtgången af fourage-persedlar lill Ilof-Stallets
utfodring, anser sig Slals-Contorel böra meddela den upplysning, alt,
enligt från äldre tider gällande Slats-reglering, utfodring å Stat funnits
uppförd för 159 hästar, beräknad efter fastställda ralioner, hvilka all tiel
inskränkt sig till anslaget, äfven om häslarnes antal, såsom förhållandet
lärer varit under senare tider, öfversligit det i Slaten upptagne; och
att, enär anslaget för Hof-Slallels utfodring, såsom utgörande en del af
Eders Kongl. Majlis Hofhållnings kostnader, sålunda ansetts utgå till
— 188 —
Eder Kongl. Maj:ts fria disposition, någon vidare redovisning för nämn¬
de persedlars användande, icke ifrågakommit eller intagits i SLats-Ver-
kets Räkenskaper.
Angående det af Revisorerne omförmäldte användande eller utar¬
renderande af åtskillige Lägenheter, lydande under de till Eders Kongl.
Maj:ts disposition upplåtne Lustslott, anser Stats-Contoret det böra ta¬
gas i öfvervägande, att om innehafvare af dylik lägenhet icke vore för¬
säkrad om densammas bibehållande under en bestämd och längre tid,
skulle han sannolikt icke äfventyra att derå nedlägga stora kostnader,
såsom hittills ofta varit fallet, och hvarigenom, efter arrende-årens slut,
lägenheten haft förökadt värde, hvilket då verkat till högre arrende¬
summas erhållande.
Revisorerne hafva i afseende å disposition af 2:dra Hufvud-Titelns
Besparingar yttrat, att, ehuru Riksens Ständer i underdånig skrifvelse
den 6 October 1834 beslutat att de å Hufvud-Titlarne uppkommande
Besparingar icke finge användas till några bestämda löne-anslag på Stat,
Eders Kongl. Majit likväl har, sedan Secreteraren i Stats-Contoret blif¬
vit år 1836 i Nåder utnämnd att, med bibehållande af Secreterare-lö-
nen, vara Stats-Commissarie utöfver Stat, genom serskildte Nådiga Bref
tillagt den som förrättade Secrelerare-beställningen derstädes, i arfvode
400 R:dr årligen, utaf besparingarne å nämnde Hufvud-Titel.
Då ifrågavarande anvisning bestått allenast uti ett för extra tjenst¬
göring beviljadt, till 2:dra Hufvud-Titelns föremål hörande arfvode,
hvilket, såsom sådant betraktadt, är af den beskaffenhet, att det, när
Eders Kongl. Majit så pröfvar lämpligt, kan upphöra att utgå, lärer
berörde anvisning icke kunna eller böra hänföras till anslag af lön på
Stat.
I anledning af Revisorernes framställning om den för åtskillige
beställningar i Kammar-Rätten bestämda aflöning, åberopas hvad, i
afseende derå, blifvit af Stats-Contoret yttradt uti dess den 23 Februarii
1838 afgifne underdåniga utlåtande öfver 1837 års Stats-Revisorers Be¬
rättelse, med tillägg att vice Presidents-lönen å Kammar-Rättens Stat
är vorden bespard!, sedan Eders Kongl. Majit under den 16 December
1836 till President i Kammar-Rätten i Nåder utnämnt dåvarande vice
Presidenten derstädes, äfvensom att den för ett Kammar-Rätts-Råd( be¬
stämda aflöning 1,600 Ridr understiger ej allenast hvad för deras ve¬
derlikar i Statens flere Embets-Verk samt Eders Kongl. Majits Canzli
— 189 —
bestås, utan äfven hvad åtskillige Tjenstemän i lägre grader, vid Rikets
Ständers egne Verk, uti inkomster åtnjuta.
Samma underdåniga utlåtande åberopas jemväl, med hänseende till
hvad Revisorerne anfört så väl om arfvodena i och för vexel-nolerin-
gen å Stockholms och Götheborgs beurser, sorn ock om orsaken till och
förhållandet med den å 2:dra Hufvud-Tileln uppkomne brist.
Hvad Revisorerne anmält om Kammar-Rätts-Rådet Billbergs för¬
flyttande på Allmänna Indragnings-Staten med en mot lönen svarande
pension, är af samma beskaffenhet med den anmälan, som af 1837 års
Revisorer gjordes i afseende å Krigs-Rådet Widegrens enahanda pen¬
sionering, till följd hvaraf Slats-Contoret jemväl i underdånighet åbero¬
par hvad Stats-Contoret i anledning deraf anfört, med tillägg att Kam¬
mar-Rätts-Rådet Billberg vid Kammar-Rättens senaste reglering tillädes
den lön, hvarefter pensionen blifvit beräknad, hvadan han var i åtnju¬
tande af lönen, såsom sådan betraktad, innan fråga uppstod om löne-
tillökningens beräknande såsom arfvode.
Till framtida iagttagande hafva Revisorerne uti deras berättelse om¬
nämnt, alt den uti 1837 års Riks-Hufvud-Bok å 3:dje Hufvud-Tileln
synliga brist 29,741 R:dr 7 sk. 3 r:st., enligt uppgift, skulle komma
att af Titelns, nämnde belopp betydligt överskjutande, reservationer be¬
täckas; och får, i anledning deraf, Stats-Contoret underdånigst upplysa,
att, till följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 28 September
sisllidet år, för berörde ändamål, ett belopp af 30,543 R:dr 12 sk. t
r:st. blifvit redan den 1 påföljande November från Krigs-Collegium till
Stats-Contoret öfverlemnadt, för alt 3:dje Hufvud-Titeln tillgodoföras.
I afseende å Gardes-Regementernes Interims-Stater hafva Revisorer¬
ne andragit, att, ehuru uti Riksens Ständers ofvanberörde underdåniga
skrifvelse den 6 October 1834 yttras, det de å Hufvud-Tillarne upp¬
kommande besparingar icke linge användas till någre bestämde löne¬
anslag på Stat, och Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse den 6
November samma år förmält sig ej kunna bevilja äskadt förhöjdt an¬
slag i enlighet med berörde Interims-Stater, Revisorerne likväl funnit,
att Eders Kongl. Maj:t, hvad desse Regementen beträffade, genom Nå¬
digt Bref af den 16 December 1836, uppå anförde grunder, förklarat
Sig i Nåder vilja tills vidare låta vid de gällande lnterims-Stalerne utan
förändring förblifva, dock att Stals-Contoret skulle åligga alt hvarje år
efter afslutad Riks-Hufvud-Bok inkomma med uppgift på besparingarne
— 190 —
å 3:<lje Hufvud-Titeln, på det Eders Kongl. Maj:t derefter måtte blifva
i tillfälle att vidare fatta det beslut, hvartill omständigheterne kunde
föranleda; hvilket förhållande Revisorerne anmärkt, ”såsom stridande
emot hvad Rikets Ständer, i afseende å besparingarnes användande, be¬
slutat.”
I anledning häraf, får Stats-Contoret i underdånighet upplysa, att
så länge de för Gardes-Regementerne gällande Stater icke äro annorlun¬
da än ad interim fastställde, kunna de löne-tillökningar, som för desse
Regementer utgå, så mycket mindre hänföras till ”bestämda löne-anslag
på Stat”, som deras bibehållande beror på årlig underdånig anmälan,
huruvida 3:dje IIufvud-Titelns tillgångar medgifva desse löne-tillökningars
fortfarande åtnjutande; och har Eders Kongl. Maj:t dessutom destohäldre
ägt rätt att, så väl inom denna som inom öfrige Hufvud-Titlar, fritt
och obehindradt disponera de anslagne medlen, som Riksens Ständer vid
den år 1815 afgjorda frågan om löne-förbättringar för Militaire-Staterne
i allmänhet, dertill anslogo de medel, som voro att tillgå, med förkla¬
rande uti underdånig skrifvelse den 23 Julii samma år, att ”regleringen
deraf enligt Grundlagen tillhörde Eders Kongl. Maj:t.”
Enahanda anmärkning hafva Revisorerne gjort dervid, att Eders
Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref den 22 December 1837, beviljat Lif-
Bevärings-Regementels Officers-Corps förbättring i deras knappa löne¬
villkor; och som berörde löne-förbättring, under benämning af arfvoden,
endast tills vidare utgår, samt 3:dje Hufvud-Titelns medel dertill lem¬
na!: tillgång, så äro, i dessa delar, samma upplåningar, som i afseende
å Gardes-Regemenlernes interims-aflöning blifvit anförde, tillämplige;
hvarjemte förekommer, att ehuru, enligt gällande Riks-Stat för 1835
och följande åren, för Lif-Bevärings-Regementet finnes uppförd en sum¬
ma af 19,708 R:dr 16 sk. med under lönerne beräknade 1,466 Tunnor
Spanmål, den för Regementet, enligt Högstberörde Nådiga Bref, fast¬
ställde Interims-Slat likväl icke uppgår till mer än 18,855 R:dr 32 sk.
B:co eller 852 R:dr 16 sk. i penningar samt tillökningen för 1,466 Tun¬
nor Spanmål, då riksmarkegången är öfver 6 R:dr Tunnan, mindre än
livad sorn för Regementet blifvit afsedt, sedan den återstående sig suc¬
cessivt minskande numera icke å Riks-Staten uppförda personalen af f.
d. Lif-Drabanl-Corpsen afgått.
Som Revisorerne i likhet med hvad vid 1835 och 1837 årens Revi-
sions-förrältningar skedde, jemväl nu ansett den Majoren Montelius af
oförutsedde utgifts-anslaget på 3:dje Hufvud-Titeln beviljade årliga oaf-
- 191 -
kortade gratification. af 600 R:dr för åren 1836 och 1837 icke bordt af
nämnde anslag utgå, åberopar Stats-Contoret dess, i afseende derå, den
25 Februarii 1836 till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga utlåtande
i anledning af 1835 års Revisions-berättelse.
Enär Eders Kongl. Maj:t genom serskildte Nådiga Bref tillagt arf-
voden åt den person, som i Nåder förordnats, att Presidents-Embetet
i Krigs-Collegium förvalta, hafva Revisorerne, med föranledande deraf,
att Riksens Ständer uti underdånig skrifvelse den 6 November 1834
anmält, det de icke kunnat bifalla uppförande å Stat af lön och taffel¬
penningar för Presidenten i bemälte Collegium, ansett sig böra sådant
anmärka, såsom stridande emot Riksens Ständers Beslut.
Då Riksens Ständer för nämnde Embete icke uppförde lön på or¬
dinarie Stat och Eders Kongl. Maj:t ansett erforderligt alt med lämp¬
ligt arfvode förse den person, som Embelets förvaltande i Nåder an¬
förtroddes, samt medlen härtill anvisats å besparingarne på den Huf-
vud-Titel, till hvilken Krigs-Collegium, enligt gällande Stats-Reglering,
hörer, så och emedan Hufvud-Titelns tillgångar medgifvit en så beskaf¬
fad disposition, synes desto mindre någon emot Grundlagen stridande
åtgärd härmed blifvit tagen, som medlen, i enlighet med hvad Riks-
dags-Ordningens 30 §. 2 mom. bestämmer, icke blifvit ”dragne till an¬
dre ändamål än dem, som under samma Hufvud-Titel höra” och Huf-
vud-Tillarnes besparingar dessutom icke blifvit af Riksens Ständer an-
slagne till serskildte behof.
I afseende å förskottsvis utbetaldte medel i och för fouragerirrgen
af värfvade Cavalleriels och Artilleriets Hästar, hafva Revisorerne ”an¬
sett det icke vara med ordning i Stats-förvaltningen förenligt att utgif-
terne för ett löpande år anticipationsvis bestridas med ett kommande
års anslag.”
Enär fouragerings-året räknas från och med den 1 October ena
året till samma dag det andra året, och Slats-reglerings-aiislagen der¬
emot omfatta Calender-år, har sammanblandning i denna del icke kun¬
nat, under sådane förhållanden, undvikas, och beror det på Riksens
Ständer, i läll de så för godt finna, att, vid blifvande Stats-reglering
härutinnan åstadkomma den jemnkning, som må kunna anses erforder¬
lig; — börande dock Stats-Contoret härvid i underdånighet tillägga, att,
om icke, till följd af Eders Kongl. Maj:ts derom redan den 5 Aug. 1830
fattade Nådiga Beslut, hvaremot någon anmärkning hittills ej blifvit
— 192 —
gjord, förskotter för ifrågavarande behof blifvit, såsom skedt, meddela¬
de, ulan vederbörande Fouragerings-Directioner varit urståndsatte, att,
vid de tider då fourage-persedlar i allmänhet erhållas till billigaste pris,
mot contant upphandla det erforderliga fouraget, sådant otvifvelaktigt
skulle hafva ledt lill betydligt förökad kostnad, hvilken i samma nion,
som den öfverskridit det för berörde fouragering å Stat uppförde För-
slags-anslag, bordt af Riksgälds-Contorets tillgångar fyllas.
Revisorerne bafva anmält i 11 puncten, att åtskillige utbetalningar
å Extra Utgifts-medlen blifvit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder anvisade;
men som berörde anslag är stäldt till Eders Kongl. Maj:ts fria disposi¬
tion, tillkommer icke Stats-Conloret, att något yttrande härom afgifva.
Beträffande de lill Stats-Contorets vård öfverlemnade Filéenska Te-
slaments-medlen, bestående bland annai uti Barlhelemy-fondens af Ca-
binetts-Cassan garanterade obligationer, så, emedan desse Testaments-
medel utgöra allenast ett depositum bos Stals-Contoret, intill dess med¬
len kunna till vederbörande aflefvereras, och Stats-Contoret i öfrigt icke
har några upplysningar om nämnde obligationer att meddela, är Stats-
Contoret icke i tillfälle att, i anledning af Revisorernes framställning i
denna del, sig utlåta.
Uti 13:de puncten bafva Revisorerne anmärkt, att Eders Kongl.
Maj:t, i och för amortering af Theater-Cassans äldre skulder, å Extra
Utgifts-medlen utfäst utbetalningar för längre tid än till och med det
år, då den fastställda Slats-regleringen upphör att vara gällande.
Stats-Contoret, som i desse delar allenast har att, i den mon, Ex¬
tra Utgifts-anslaget dertill lemnar tillgång, verkställa de utbetalningar,
Ii v ilka af Eders Kongl. Majit blifvit förordnade, förmodar, alt om nämn¬
de anslag icke skulle komma att medgifva ett fortsatt bidrag till berör¬
de skulds amortering, det lärer ankomma på Eders Kongl. Majits Nådi-
ga Beslut, huru och på hvad sätt afbetalningarne då skola verkställas.
Revisorerne hafva uti 15:de puncten yttrat, att det förskott af
5,819 R:dr 32 sk., som, efter Riddarholms-kyrkans brand år 1835 blif¬
vit utbetaldt för samma kyrkas förvarande, och hvilket förskott år 1836
blifvit affördt på anslaget till byggnader och reparationer å publike hu¬
sen i liufvudstaden, rätteligen hade bordt bestridas af de för försålde
effecler efter Kyrkans brand influtne 16,286 R:dr 39 sk.
Stats-
193 —
Stats-Contoret får i anledning häraf upplysa, att sistnämnde medel
blifvit, jemte de å nämnde anslag af Eders Kongl. Maj:t anviste belopp,
använda till återuppbyggande af Tornet till Riddarholmskyrkan, samt
iståndsältande af inre delarne af densamma, hvartill dock de hufvud-
sakligaste bidragen erhållits genom gåfvor af Eders Kongl. Maj:t samt
enskildte personer i alla delar af Riket; och synes det i öfrigt likgil¬
tigt, om berörde förskott blifvit godtgjordt, såsom nu, tili följd af Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, skett, eller på sätt Revisorerne förme¬
nat, hälst Eders Kongl. Maj:t varit oförhindrad att, i senare fallet, å om-
förmäldle byggnads-anslag, som dertill lemnade tillgång, anvisa en mot¬
svarande summa, att för ifrågavarande behof användas.
Som Revisorernes uti 16:de punkten gjorde anmälan, i afseende å
de till en Ridbanas uppförande vid Lif-Gardets till Häst Cassern, år
1835 förskjutne och å 1836 års anslag lill Byggnader och reparationer
för publike busen i Hufvudstaden afförde 2,912 R:dr instämmer med
hvad uti 1837 års Revisions-Berätteise, vid granskning af Öfver-Inten-
dents-Embetets räkenskaper, blifvit pag. 145 ytlradt i samma ämne,
får Stats-Contoret i underdånighet hänvisa till hvad bemälte Embetes,
i anledning deraf, till Eders Kongl. Majit afgifne underdåniga utlåtande
innehåller.
Vid genomgåendet af Nionde Hufvud-Titelns låne-handlingar hafva
Revisorerne anmärkt, att Eders Kongl. Majit, medelst Nådigt Bref den
23 Januarii 1836, bifallit, att, i anseende till det förfallna skick, hvar¬
uti Häradshöfdinge-Bostället Allequia på Gottland befunnits, samt enär
genom nuvarande Häradshöfdingen P. J. Ödmans företrädares i tjensten
iråkade obestånd, tillgång saknats att godtgöra den betydliga husröta,
som å nämnde Boställe tillkommit, Ödman varit berättigad att Bostället
i fullt laga stånd tillträda, till detsammas upphjelpande erhållit å 9:de
Hufvud-Titeln ett räntefritt lån af 5,000 Ridr Bico; och ansågo Revi¬
sorerne 9:de Hufvud-Titelns medel, såsom anslagne till Åkerbrukets, Han¬
delns och Näringarnes upphjelpande, icke böra kunna användas till åter-
uppbyggande af förfallne Boställen.
Stats-Contoret anser sig böra härvid i underdånighet anmäla, att
ifrågavarande fåne-understöd i Nåder meddelats icke allenast för Bostäl¬
lets återuppbyggande, utan äfven för återupphjelpande af boställets jord¬
bruk, hvilket i allo lärer varit i ett till ödesmål nära gränsande skick.
(25)
— 194
Något annat så ovanligt förhållande med ett till Civil-Stalen ansla¬
get boställe, erinrar sig icke Stats-Contoret hafva inträffat under senare
tider; och Stats-Contoret förmenar det hafva varit en åtgärd till det all¬
männas sannskyldiga båtnad, då Eders Kongl. Maj:t genom meddelande
af ifrågavarande lån utaf de till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga disposition
samt Jordbrukets Handelns och Näringarnes upphjelpande anslagne me¬
del, kunnat befrämja ett så nyttigt ändamål, sorn det ifrågavarande, utan
att det allmänna derigenom bör komma att vidkännas någon verklig kost¬
nad eller utgift.
Revisorerne bafva uti 18:de puncten omnämnt, att, ehuru å 8:de
Hufvud-Titeln finnes uppfördt ett årligt anslag till häst-afvelns förbät¬
trande, Eders Kongl. Maj:t likväl, genom serskildte Nådiga Bref anvisat,
af 9:de Hufvud-Titelns anslag, medel till Stohållningen i Skåne samt
Stuteri-liingstars kringförande.
Enär Hästafvelns förbättrande är ett ämne, som synes stå i nära
sammanhang med Jordbrukets förkofran, förmodar Stats-Contoret, att det
varit på sådan grund, som Eders Kongl. Maj:t under åren 1835 och
1836 likasom vid flere föregående tillfällen för så beskaffade behof an¬
visat medel af det å Riks-Statens 9:de Hufvud-Titel till Åkerbrukets,
Handelns och Näringarnes upphjelpande uppförde anslag.
I hvad mon Motala Mechaniska Verkstad, såsom Revisorerne, uti
19:de Puncten, velat antyda, redan år 1837 upphunnit en sådan utveck¬
ling, att densamma, utan fortsatt åtnjutande af det Stats-bidrag, 4,0(X)
R:dr, till betalande af ränta å bos Landtbruks-Academien upptaget lån,
som Eders Kongl. Maj:t för Verkstaden beviljat af 9:de Hufvud-Titelns
medel, kunnat bära sig, är väl Stats-Contoret icke i tillfälle att bestämdt
upplysa; men af de underrättelser, som sedermera erhållits om nämnde
Verkstads financiella ställning, vill det synas som berörde bidrag skulle
varit behöfligt.
Huruvida de i 20:de puncten af Revisions-berättelsen omförmälte af
Lappmarks Ecclesiastik-fonden utgående Länsmans-löner komma att å
2:dra Hufvud-Titeln uppföras, beror på det beslut derom, som i sam¬
manhang med Statsregleringen vid nuvarande Riksdag, Rikets Ständer
kunna komma att fatta.
Uti 21 puncten af Berättelsen hafva Revisorerne anmält, hurusom,
i anledning af Eders Kongl. Maj:ts genom Nådigt Bref den 27 Julii 1836,
- 195 -
meddelte förordnande, alt de från Landt-Ränlerierne aflemnade Depositions-
medel för äldre åren, borde, genom serskildte Cornmrterades försorg,
förräntas emot behörig säkerhet och 5 procent årlig ränta, och att med¬
len borde af Stals-Contoret anordnas till bemälte Commiterades disposi¬
tion, på grund deraf Gommiterade lyftat tillsammans 23,800 R:dr, af
hvilka medel, enligt Revisorerne tillstälde handlingar, blifvit utlånLe till
Theater-Directionen 13,000 R:dr samt till Gommiterade för förvaltande
af anslaget till Stats-Tidningen 10,800 R:dr; och hafva Revisorerne trott
sig finna, att föreskriften om medlens förräntande ”emot behörig säker¬
het” icke blifvit iakttagen.
Som Stats-Conloret härvid allenast haft att, på sätt Eders Kongl.
Majit i Nåder befallt, anordna desse medel till Committerades disposi¬
tion, har Stats-Contoret icke ägt kännedom om, och således icke helier
varit i tillfälle att pröfva, den säkerhet, som vid utlåningen praesterats.
Dock får undertecknad, Westerstrand, såsom en af Commiterade, å de¬
ras vägnar, i underdånighet anmäla: att det förstberörde Lånet af 13,000
R:dr nu är till fullo återbelaldt, hvadan all fråga om säkerheten derföre
lärer förfalla: att till följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 10
Augusti 1836, det sednare Lånet af 10,800 R:dr, till betäckande af de i
tillgångarne till utgifter för Stats-Tidningen dittills uppkomne brister,
blifvit upptaget emot återbetalning af del för Tidningen i Nåder bevil¬
jade anslag 5,200 R:dr årligen, hvilken återbetalning nu i det närmaste
varit fullbordad, så vida Eders Kongl. Majit ej genom ett senare Nådigt
Bref den 22 December 1837 förordnat, att anslagets öfverskott i första
rummet skulle användas till ersättning af de förskott, som af Statsmedel
blifvit lemnade för anläggning af ett tryckeri och anskaffning af en snäll¬
press; samt att, sedan å ersättningen till Stats-Verket nu obetydligt åter¬
står, med afbetalning å det ifrågavarande lånet nästa år kommer att
göras början; varande de å utlånte Depositions-medel intill sistlidet års
slut upplupne räntor, som tillsammans utgjort 3,966 Ridr 18 sk. fullt
liquiderade.
Uti Revisions-Berättelsen har blifvit intaget förhållandet med de af
3:dje Hufvud-Titelns anslag till oförutsedde utgifter, för 1830 och före¬
gående år, till Fri-Cadetters underhåll vid Krigs-Academien förskottsvis
anordnade 73,033 Ridr 16 sk. emot ersättning af Barthelemy-fonden;
äfvensom att Eders Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 7 April 1830
förordnat, att ifrågavarande förskott skulle 3:dje Hufvud-Titeln ersättas,
— 196 —
så fort Barthelerny-fondens tillgångar sådant medgåfvo, samt emedlertid
i Räkenskaperne balanceras; hvarjemte Revisorerne anmärkt, att ”då of-
”vanomförmäldte 73,033 R:dr 16 sk. nu icke finnas balancerade i 1836
”och 1837 årens räkenskaper” och ”medlen blifvit afförde utan Rikets
”Ständers hörande, i stället för att fortfarande balanceras i Räkenskaper-
”ne öfver anslaget till oförulsedde utgifter och såmedelst blifva synlige
”för 1835 och 1837 årens Siats-Revisorer, Stals-Contoret saknat skäl för
”sitt tillgörande härutinnan.”
Stats-Conloret får i anledning häraf erinra, alt berörde å oförutsed-
de utgifts-anslaget anvisade förskotts-utbelalning, ehuru, såsom det till¬
gått med alla andra dylika förskotter, å nämnde anslag vederbörligen
afförd, likväl, jemnlikt Eders Kongl. Majits Nådiga föreskrift, blifvit i
Räkenskaperne balancerad, hvilket, i öfverensstämmelse med allmänna
föreskriften härom i Eders Kongl. Majlis Nådiga Bref af den 7 April
1830, skett å den i Riks-Hufvud-Boken intagne General-Räkning öfver
förskotler; och emedan ifrågavarande förskott sålunda varit der synligt,
ej allenast för 1839 års utan jemväl för 1837 och 1835 årens Revisorer,
så synas Revisorerne destomera nu hafva saknat skäl till anmärkning i
denna del, som Revisorerne, på sätt det i underdånighet bilagde utdrag
ur deras Prolocoll utvisar, under Revisions-förrällningen meddelats er¬
forderliga upplysningar i delta hänseende.
Angående den uti Bevillningen nu mera ingående Cenlonal-afgiften,
hafva Revisorerne omförmält, att det, under granskningen al Riksgälds-
Verkels Räkenskaper, velat synas, som nämnde afgift antingen icke dit
ingått eller ock icke blifvit serskildt debiterad, utan, i ålskillige upp¬
räknade Län, sammanblandad med Allmänna Bevillningen; i anledning
hvaraf Revisorerne tillstyrkt Riksens-Ständer att hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet begära, dels att uppbördsman och vederbörande, som öfver
deui äga controll, anbefallas noga iakttaga och tillse att Centonalen var¬
der ordentligen och å Serskild rad i Räkenskaperne debiterad, samt utan
sammanblandning med annan Bevillning, i Landsböckerne uppförd, äfven¬
som dels att utredning må anställas för utrönande af det belopp, hvar¬
till Centonal-afgillen för åren 1835 med 1838 uppgått.
Af bilagde Protocolls-TJtdrag för den 3 December nästlidet år,
läcktes Eders Kongl. Majit i Nåder finna, att den Slals-Contorets Le¬
damot, sorn, till följd af Eders Kongl. Majlis förordnande, haft uppdrag
— 197 -
att tillhandagå Revisorerne med erforderlige upplysningar, icke urakt¬
låtit att meddela Revisorerne, huru med ifrågavarande Centonal-bevill-
ning sig förhållit; hvadan och då deraf inhämtats, att Centonalen väl
blifvit i åtskillige Läns Räkenskaper med den öfriga Bevillningen sam¬
manblandad, men icke från Debitering uteslutits, att vid Riksbokslutens
upprättande, uppgifter, till utredande af detta förhållande, blifvit, genom
Riks-Boksluts-Contorets försorg, från vederbörande Lands-Contor inför¬
skaffade, äfvensom att, med ledning deraf, Centonalen finnes, till sine
verkliga belopp upptagen uti Riks-Hufvud-Boken
för 1835 till R:dr 38,325: 44. 7.
„ 1836 „ „ 43,138: 3. 9.
„ 1837 „ ...... „ 44,438: 42. 3.
Och som enahanda förhållande kommer att äga rum uti 1838 års under
arbete varande Riksbokslut, synas några vidare åtgärder till vinnande
af ett ändamål, som sålunda genom meddelte erindringar redan ernåtts,
icke vara af behofvet påkallade; varande de uppgifter om Centonalens
belopp, hvilka erfordras till ledning för Rikets-Ständers bestämmande af
den Summa, som bland Stats-anslaget å 6:te Hufvud-Titeln, må kunna
uppföras såsom ersättning för Centonalen, intagne uti den af Stats-Con-
toret den 18 December nästlidet år till Eders Kongl Maj:t afgifne och
Rikets-Ständers Stats-Utskott ineddeldle underdåniga Berättelse om Stats-
Verkels tillstånd och behof.
Vid granskningen af Chartae-Sigillatae-Verkels Räkenskaper, hafva
Revisorerne funnit, att uppburne medel för försåldt Stämpladt Papper
icke blifvit af försäljningsman uti en del Län lefvererade indyn bestämd
tid, utan alt likväl, så vidt Räkenskaperne gifva vid handen, någon
ränta, i enlighet med 17 § i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning
den 16 Maj 1835, finnes hafva blifvit de försumlige försäljningsmännen
påförd eller af dem erlagd.
Stals-Contoret har väl förvaltningen af Chartas-Sigillatae-Verket sig
i Nåder anförtrodd, men som de af försäljningsman afgifne redovisnin¬
gar för om händer-bafdt Stämpladt Papper, böra, i sammanhang med
Charlae-Sigillatae-Redogörelsen på det hela, granskas i Eders Kongl Maj:ts
och Rikets Kammar-Rätts Öfver-Revisions-Departement, och det sålun¬
da beror på samma Departement, att, i denna del, bevaka och tillse,
— 198 —
hvad gällande Författning i berörde hänseende stadgar, är Slals-Conlo-
ret icke i tillfälle att. härutinnan någon upplysning meddela.
Stats-Contoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Storm äg tigs te, Alle r nådigs te Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdanigste, tropliktigst.e
tjenare och undersåtare
P. WESTERSTRAND.
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén. Isr. Tauvon.
Th. Nystrom.
l. s. l. c.
Stockholm den 6 Februari 1840. C. Andersson. P. V. Ahlbom.
Till Kongl. Majit underdånigst, i anledning af It. S. Revisorers Berättelse år 1839,
angående Stats-Yerket.
— 199 —
Utdrag af Frolocollet, hållet hos Rikets Stän¬
ders Revisorer vid sammanträde in Pleno
Måndagen den 11 November 1839.
S. D. Föredrogs elen sedan sisla Plenum pä bordet hvilanda, utaf
Herr Prosten Ödmann väckta fråga angående saknadt balancerande i Rä¬
kenskaperna af de Sjutiotre Tusen Tretiotre Riksdaler 16 sk., som ut¬
gjorde Stats-Verkets fordran hos Barthelemy-fonden.
Herr Stats-Commissarien Tauvon upplyste härvid, att ifrågavaran¬
de emot ersättning af Barthelemy-fonden till Fri-Cadetters underhåll
vid Kongl. Krigs-Akademien förskjutna summa, såsom till följd af Kongl.
Majtts Nådiga befallning, i Bref till Kongl. Stats-Contoret anvisade och
vederbörligen anordnade å Tredje Hufvud-Titelns anslag till oförutsed-
de Militär-behof, icke hade den ringaste gemenskap med Kongl. Krigs-
Collegii Räkenskaper; — att beloppet, som successive utbetalts till och
med år 1830, icke kunde, efter hittills gällande och följde grunder för
bokföringen i Stats-Verkets Räkenskaper, på samma gång afföras och
balanceras å oförutsedde Utgifts-anslaget, men att summan, i likhet med
hvad som eger rum med andra förskott, de der af bestämda Statsan¬
slag utgått, emedlertid finnes uppförd och bälancerad å de vid Riks-
Hufvud-Boken, såsom bilagor, fogade förskotts-redovisningarne; •— samt
att, för den händelse ersättning skulle komma att meddelas för berörde
förskott, följden deraf blef att detsamma allenast komine att å förskotts-
beloppet minskas och motsvarande uppdebitering verkställas å det Stats¬
anslag hvarå medlen utgått och blifvit afförde, hvaraf allt vöre tydligt,
att icke i ringaste måtto någon oriktighet förelupit i afseende å mera-
nämnde förskotts upptagande i Stats-Verkets Räkenskaper.
Herr Prosten Ödmann anförde härefter, att då medlen blifvit utur
Räkenskaperne afförde, utan Rikets Ständers hörande, i stället för att
fortfarande balanceras, och såmedelst blifva synliga för 1835 och 1837
årens Stats-Revisorer, Hr Prosten ansåg att anmärkning emot denna af
Kongl. Stats-Contoret vidtagna åtgärd borde i Berättelsen inflyta.
Häremot erinrade Hr Stats-Commissarien Tauvon med egna ord
följande:
”Sorn Herr Prosten Ödmann, oaktadt de, såsom jag hoppas, full¬
ständiga upplysningar, hvilka af mig i afseende å ifrågavarande förskotts
upptagande i Räkenskapen blifvit meddelade, förmenat att medlen bilf-
— 200 —
vit af Kongl. Slals-Contoret i Räkenskaperne afförde, i stället att fort¬
farande balanceras, så anser jag mig pligtig att, under åberopande af
hvad jag i ämnet anfört, än vidare bestämdt förklara, att hvad Herr
Prosten Ödmann i detta afseende anmärkt, innefattar ett misstag, och
att de af mig uppgifne omständigheter lätteligen kunna utaf Riks-Huf-
vud-Boken med tillhörande bilagor inhämtas.”
Herrar Revisorer beslöto likväl, att, såsom Herr Prosten Ödmann
föreslagit, hela lörhållandet med omförmälda förskott borde i Revi^ions-
Berättelsen till kännedom meddelas, på det Rikets Ständer må blifva i
tillfälle att i ämnet vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna kun¬
na föranleda; äfvensom att anmärkning emot Kongl. Slats-Contoret i
berörde hänseende skulle göras.
In (Idem
sibr. Kict. Koch.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rikets Stän¬
ders Revisorer den 29 November 1839.
S. D. Föredrogs den på bordet hvilande frågan angående Grund-
eller Reserv-fonden.
Herr Stats-Commissarien Tauvon anförde härvid med egna ord föl¬
jande: ”Någon grundfond har, mig veterligen, ieke för Stats-Verks-för-
valtningen varit afsedd eller blifvit anvisad. Den ifrågavarande tillgån¬
gen har successive, under äldre åren, bildat sig, och varit oundgängli¬
gen nödvändig att hafva i reserv för att i vederbörlig tid och ordning
kunna bestrida äfven de årliga Stats-Utgifter, hvartill tillgång i annat
fall skulle saknas, till dess den del af Stats-Verkets inkomst, som icke
inom året uppbäres, hunnit inflyta.
I min tanke har, i öfrigt, den löpande Krono-Uppbörden intet nå¬
got gemensamt med reserv-fonden; ty öfver nämnde uppbörd göras år¬
ligen liqvider, då öfverskotten lefvereras till och bristerna fyllas af Riks-
gälds-Contoret.
Det
— 201 —
Det säges, att Restantierna icke uti Riks-Staten beräknas bland
Stats-Verkets Inkomster. Samma förhållande förekommer jemväl med
afkortningarne samt anordningen utom Stat. Uti Riks-Hufvud-Boken
beräknas dock allt i sin helhet, men att, såsom behållna inkomster,
upptaga Restantier, som det är ovisst när och om de inflyta, synes
olämpligt, och det skulle innebära en förvillelse, örn man i förtid upp¬
tog dem såsom en bestämd tillgång. Uti Stats-Regleringen finnas dess¬
utom Restantier påräknade, såsom serskild inkomst.
Skulle Förskotten aldrig få afföras på Utgifts-Titlarna, så kunde
sådant lätt verka till förskotternes förökande samt svårighet att erhålla
controll mot Stats-anslagens öfverskridande.
Att afföra 1809 och förra årens utgifter på löpande öfverskotten,
vore en bestämd oriktighet, såsom innefattande en sammanblandning af
äldre och nyare medel.
Uti enskild bokföring kan man lätteligen behandla så beskaffade
frågor huru som helst, men vid Stats-Verkets, hvaraf ej allenast förhål¬
landet med hvarje Uppbörds- och Utgifts-Titel bör synas, utan om
hvarje års förvaltning serskildt liqvideras, skulle i min tanke de upp-
gifne ”häfvande” medlen hufvudsakligen bidraga att intrassla, och såle¬
des försvåra både bokföring och controll.”
Uppå af Hr Grefven och Ordföranden framställd proposition, blef
Afdelningens förslag till utlåtande i ämnet af Hrr Revisorer godkändt.
In fidem
Air. Vict. Koch.
Utdrag af Protocollet hållet hos Rikets Stän¬
ders Herrar Revisorer den 3 December 1839.
S. D. Justerades Protocollet för den 30 nästlidne November samt
utlåtandet angående Centonal-afgiften.
Herr Stats-Commissarien och Riddaren Tauvon upplyste, att den
mindre fullständighet, sorn uti en del Fögderiers och Städers Special-
(26)
— 202 —
Räkenskaper förekommit i afseende å Centonalens debiterande, blifvit
afhulpen derigenom, att Riksboksluts-Contoret frän orterne införskaffat
erforderliga uppgifter, hvilka satt Contoret i tillfälle att å det uti Riks-
ldufvudböckerne upprättade särskildta sammandrag öfver Allmänna Be-
villningen afskilja den Centonal, som i sjelfva verkligheten blifvit be¬
räknad, nemligen:
för ar 1835 . R:dr 38,325: 44. 7.
„ „ 1836 „ 43,138: 3. 9.
„ „ 1837 44,438: 42. 3.
Och vitsordade i öfrigt nämnde uppgifter, att en del Centonal sålunda
väl blifvit vid debiteringen sammanblandad med 2:dre Art. Bevillning,
men dock på sådan väg vederbörligen kommit Riksgälds-Verket tillgodo.
In fidem
Abr. Vict. Kock.
203 —
Till Kongl. Majit undepdånigst med ut¬
låtande öfver Rikets Ständers Reviso¬
rers Berättelse oin granskningen af All¬
männa Magasins-Inrättningens förvalt¬
ning och Räkenskaper för åren 1836
och 1837.
Stor magt igste, A lier nådi gste Konung!
I anledning af hvad Rikets Ständers senast församlade Revisorer uti
deras lill Eders Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnade Berättelse
andragit, rörande verkställd granskning af den del utaf Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Slats-Contors förvaltning, hvilken omfattar Allmänna
Magasins-Ärenderne och dermed förenade Rikets undsättnings-anstalter
åren 1836 och 1837, får Stats-Contoret, till fullgörande af Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Befallning i Bref den 14 December sistlidet år, under¬
dånigst anföra följande:
Efter en summarisk framställning af hvad IIufvud-Böckerne öfver
Stats-Verkets Ordinarie Spanmåls-rörelse för ofvanberörde år innehålla,
hafva Revisorerne omförmält
l:o Att uti 1837 års Hufvud-Bok och Räkningen för Luleå Fögde¬
ris Kronotionde-bodar utbalanceras en anmärkt post å 4,909 R:dr 27 sk.
6 r:st., ehuru denna Balance, som redan år 1831 uppkommit, genom
för låg debitering af vissa Krono-räntor, långt före detta synes bort
vara indrifven.
2:o Att enligt 1836 och 1837 årens Hufvud-Böcker för Uddevalla
Magasin, balanceras ännu, såsom en Stats-Verkets fordran, ett belopp
af 3,783 R:dr 6 sk. 5 r:st., för år 1834 försåld Spanmål; vid efterforsk¬
ning om orsaken hvartill Revisorerne funnit, att berörde summa, som
blifvit insatt i Götheborgs och Bohus Läns Landt-Ränteri den 5 April
1835, kommit f. d. Allmänna Magasins-Fonden origtigt till godo, och
uti dess Räkenskaper såsom öfverlefverering blifvit upptagen; hvilket för¬
hållande Revisorerne ansett böra, genom behörig omföring, skyndsam¬
ligen rättas.
3:o Att Stats-Verkets förluster på försåld Spanmål hafva uppgått
år 1836 till R:dr 2,812: 17. 8.
och år 1837 till „ 1,880: 45. 4.
— 204 —
hvilka förluster, med undantag af den å 1,150 R:dr 20 sk. 8 r:st. för
Råg från Malmö Magasin och den på 507 R:dr 30 sk. 3 r:st. för sjö¬
skadad Råg från Krono-Magasinet i Mariestad, uppgifvas hufvudsakligen
hafva härrört från olikheten emellan Länens Markegångs-pris med till-
lagde omkostnader, hvartill Spanmålen debiterats, samt de pris, hvar¬
till densamma sedermera blifvit försåld; hvaremot Stats-Verket i och
för försäljning af Spanmål, tillskyndats vinst, hvilken uppgått:
år 1836 till R:dr 377: 43. 7.
och år 1837 till- „ 408: i. —
samt
4:o Att Stats-Contoret, för att förmå försumlige Magasins-Förval-
tare och redogörare, att i rätt tid inkomma med de i författningarna
föreskrifne rapporter och redovisningar, an vändt det nog milda medlet
af ofta upprepade skriftliga påminnelser, stundom med föreläggande af
vitén; hvadan och då i Revisorernes tanka ändamålet skyndsammare
och säkrare skulle hafva vunnits, om Stats-Contoret, utan öfverseende,
låtit dagaböter af de försumlige uttagas, Revisorerne tillstyrka, att, till
vinnande af skyndsamhet, drift och ordning i förvaltningen, redighet i
Räkenskaperne samt säkerhet i afseende på Controllen, Rikets Ständer
måtte hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet begära, att författningar-
ne i detta fall måtte med tillbörligt alfvar tillämpas.
I afseende på den i l:sta puncten gjorda erinran, att de i Räknin¬
gen för Luleå Fögderis Rrono-Tionde-bodar balancerade 4,909 R:dr 27
sk. 6 r:st. bort vara indrifne, må underdånigst nämnas, att denna ba-
lance-post långt före detta blifvit af Allmänna Magasins-Contoret till
återbäring anmärkt, och att i följd deraf beloppet år 1838 är vordet
till Norrbottens Läns Landt-Ränteri till fullo inbetaldt.
Vidkommande den missföring, som i 2:dra puncten omförmäles, så
har densamma tillkommit deiigenom, att Lands-Contoret i Götheborgs
och Robus Län, uti dess vid penningarnes öfver-remitterande medföljde
Reversal rubricerat lefvereringen såsom Magasins-medel, ehuru beloppet
tillhörde Stats-Verket och icke förre Magasins-Fonden. Detta förhållan¬
de var icke fullt utredt, när 1837 års Hufvud-Rok afslutades, men
kommer att vederbörligen iagttagas vid uppgörandet af 1840 års fluf-
vud-Bok.
Hvad Revisorerne i 3:dje puncten framställt, angående förluster och
vinster å försåld, Stats-Verket tillhörig, Spanmål åren 1836 och 1837
instämmer med Räkenskapen och fordrar ingen vidare utveckling.
— 205 —
Vät har Stats-Contoret, som Revisorerne i 4:de puticten erinrat,
understundom infordrat Rapporter och Räkenskaper, som inom bestämd
tid icke inkommit, utan att förelägga de för slik försummelse stadgade
•vilen; men sådant har egentligen ägt rum, der endast fråga varit om
kortare dröjsmål, och då de utevarande handlingarne innefattat Rap¬
porter och Räkenskaper från Magasin, der ingen Spanmåls-rörelse un¬
der tiden funnits. Deremot då Redovisningen eller Rapporten utgjort
någon väsendtlig Redogörelse, hafva vitén blifvit förelagde och vid fort¬
satt dröjsmål fördubblade, i öfverensstämmelse med Författningarnes
föreskrift, samt äfven hos den försumlige Redogöraren uttagne, derest
icke sådane lagliga skäl och omständigheter blifvit af Redogöraren åda-
galagde, som föranledt till frikännande från det yrkade vitet.
Öfver 1836 och 1837 årens Hufvud-Böcker, rörande Rikets Und-
sättnings-anstalter, eller Spanmåls Crediliv-Fonden sedan år 1830, haf¬
va Revisorerne i öfverensstämmelse dermed gjort en summarisk öfver¬
sigt och i afseende derpå anfört följande:
l:o Att en i 1836 och 1837 årens Räkenskaper balancerad for¬
dran å 600 R:dr hos Handelshuset i Umeå Erik Forssells Söner befun¬
nits vara till fullo inbetald redan den 12 Mars 1835, medelst beloppets
lefverering till Westerbottens Läns Landt-Ränteri, utan att vid Revi¬
sionen i Kammar-Rätten af 1836 års Räkenskaper derpå fästats upp¬
märksamhet.
2:o Att utaf den af Creditiv-Fonden föregångne är till undsätt¬
ning utlemnade Spanmål från samtlige Länen återbetalts:
år 1836 R:dr 57,972: 27. 7.
år 1837 „ 39,131: 31. 2.
hvilka summor betydligt understiga det belopp Rikets senast församlade
Ständer synas hafva påräknat.
3:o Att den, enligt 7 och 14 §§. i senaste Riksdags-Beslutet med-
gifna afskrifning af !:del utaf de i Westerbottens och Norrbottens Län
utestående undsättnings-skulder år 1837 blifvit verkställd, så att för
förstnämnde Län afskrifvits 73,430 R:dr 41 sk. 11 r:st. och för det se¬
nare eller Norrbottens' Län 108,224 R:dr 25 sk. 3 r:st.; och att Stats-
Contoret härvid anmärkt, att uppkommen prisskillnad icke i enlighet
med Eders Kongl. Maj:ts på Rikets Ständers Beslut grundade Nådiga
Bref den 13 December 1834, vid afskrifnings-åtgärden blifvit iagttagem
— 206 —
4:o Alt vid 1837 års slut Fonden hade två oafslutade liqvider,
den ena med Siats-Verket rörande 6,562 R:dr 30 sk. 1 r:st., samt den
andra med Skeppsholms Magasin öfver 1,393 R:dr 34 sk., hvilka liqvi¬
der Revisorerne anse, till undvikande af fortfarande tidsutdrägt och vid¬
lyftighet i Piäkenskaperne höra med första verkställas.
5:o Att rörande den af 1835 och 1837 årens Stats-Revisorer om-
förmälte förlust af 10,003 R:dr 44 sk. å Jemtlands Läns Undsätlnings-
Spanmål åren 1832 och 1833, Revisorerne anse denna förlust hort haf¬
va blifvit vida mindre, om Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande i
Länet ieke lemnat SlaLs-Contoret i okunnighet om förhållandet ända till
år 1835, då Räkenskaperne dit inkommo.
6:o Alt de Län, som häfta för de betydligaste undsällningsskul-
derne, äro:
Norrbottens Län för 248,776: 34. —
'Westerbottens d:o för 224,484: 32. 4.
Wermlands d:o för 60,000: — —
Hallands d:o för 59,668: 4. —
Kopparbergs d:o för 50,962: 17. l.
vid hvilka undsättningars meddelande, der sådant kunnat äga rum, den
af Rikets Ständer gillade princip blifvit följd, att endast räntefrie för¬
skotter emot borgen tilldelats enskildle personer, i ändamål att åt be¬
höfvande tillhandahålla Spanmål efter bestämda priser; alt betydliga
penningesummor blifvit på nämnde villkor till enskildle utanordnade;
men sorn en del af de i följd häraf upprättade Contracter och dertill
hörande säkerhels-handlingar förvaras vid Lands-Contoren, samt blott
summariske förteckningar, utan bifogade afskrifter af Borgens-förbindel-
serna till Stats-Contoret insändas, hafva ej heller dessa Contracter och
säkerhets-handlingar kunnat af Revisorerne granskas.
7:o Att ibland de personer, hvilka af Creditiv-Fonden emottagit
räntefrie penninge-förskott, emot förbindelse att hålla Undsättnings-Span-
mål de nödlidande tillhanda, Grossliandlanden i Stockholm C. F. Lilje¬
walch för nämnde ändamål uppburit ganska betydliga summor, hvilkas
oliqviderade belopp den 1 Januari 1836 utgjorde 92,533 R:dr 35 sk. 6
r:st., deraf ännu återstå 48,368 R:dr 32 sk.; att Revisorerne granskat de
borgens-förbindelser Liljewalch afgifvit för den delen af skulden som
härstädes bort liqvideras, vid hvilka förbindelser icke funnits något att
erinra, men att de löftesskrifter bemälde Grosshandlande anskaffat till
säkerhet för de förskott, han från Norrbottens Läns Landt-Ränteri upp¬
— 207 —
burit, icke, såsom derstädes förvarade, kunnat af Revisorerne pröfvas;
i följd af hvilka förhållanden angående Lån åt enskildte personer till
Undsättnings-Spanraåls tillhandahållande, Revisorerne hemställt det Ri¬
kets Ständers hos Eders Kongl. Maj:t borde i underdånighet begära:
a) Att Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande, vid
de tillfällen då Contract med enskihlte personer afslutas om Undsätt-
nings-Spanmåls anskaffande till större belopp, måtte erhålla föreskrift att
skyndsamligen lemna Stats-Contoret del af villkoren vid medlens utlem-
nande, på det Stats-Contoret må tidigare än först följande år, då Räken-
skaperne ingå, erfara hvilka åtgärder blifvit vidtagna.
b) Att, vid de tillfällen, då Undsättnings-Spanmål in natura till
Länen lefvereras, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte anbe¬
fallas, att hvarje qvartal till Stats-Contoret aflemna summarisk uppgift,
huru densamma blifvit disponerad.
c) Att då antingen Undsättnings-Spanmål eller ock Penningeför-
skott i och för samma ändamål till serskildte Församlingar, emot ge¬
mensam ansvarighet utlemnas, behöriga afskrifter af quittencerne från
dessa församlingar måtte bifogas den Redogörelse, som af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande aflemnas; samt
d) Att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte åligga, att
till Stats-Contoret insända vidimerade afskrifter af alla dylika Borgens¬
förbindelser på samma gång som de i mom. a omnämnde Contracter
aflemnas.
Såsom yttrande i anledning af dessa erinringar, får Stats-Contoret
underdånigst andraga, att orsaken hvarföre de 600 R:dr, som handels¬
huset i Umeå Erik Forssells Söner den 12 Mars 1835 inbetalt, ändock
i 1836 års Räkenskap såsom oguldne ulbalancerats, varit den, att belop¬
pet blef inbetaldt i följd af Allmänna Magasins-Contorets anmärkning och
debiterades uti Westerbottens Läns Undsätlnings-Redogörelse under ti¬
tel: Extra Uppbörd, hvilket missledt Bokslutaren, att icke afföra sum¬
man uti det serskilda Conto, som med Handelshuset var uppgjordt. Det¬
ta misstag rättas i 1838 års Bokslut.
1 följd af 1835, 1836 och 1837 arens i allmänhet icke fördelaktiga
och uti åtskillige orter knappa skördar, hafva större afbetalningar under
de 2:ne sistnämnde åren icke influtit än som Revisorerne uti 2:dra punc-
ten uppgifvit. Ilvad som äfven i väsentlig nion bidragit till den ringa¬
re återbetalning, än den Rikets Ständer påräknat, har varit undsättnings-
i
— 208 —
tagarnes mycket skuldsatta belägenhet, i förening dermed, att, jemnlikt
Rikets Ständers under senaste Riksdag fattade och af Eders Kongl. Maj:t
i Nåder gillade beslut, indrifningen icke annorlunda än med varsamhet
bordt göras, eller så, att fastigheter, nödige kreatur, åkerbruks-redskap,
bohag, kläder och utsädesspanmål för slike skulder icke fått i mät tagas.
Vid hvad i 3:dje puncten förekommer, ar icke annat att i under¬
dånighet upplysa, än att den prisskillnad, som Norrbottens Läns und-
sättningstagare fått efterskänkt utöfver |:dels afskrifning å deras skulder
efter 1830 med 1833 årens missväxter, nu mera blifvit till sitt rätta
belopp bestämd, oell utgör 15,855 R;dr 14 sk. 5 r:st, derom Stats-Con-
toret till Eders Kongl. Maj:t skall inkomma med serskild underdånig an¬
mälan, efter Nådig pröfning, hvaraf detta belopp jemväl kommer att i
Norrbottens Läns Undsättnings-Redogörelse afskrifvas.
De balancerade summor, som om förmälas i 4:de puncten, nemligen
6,562 R:dr 30 sk. I r:st samt 1,393 R:dr 34 sk. utgöra den förstnämn¬
de Stats-Verkets och den sistnämnde Magasins-Fondens fordran för ut-
lemnad Undsätlnings-Spanmål, hvilka belopp komma att af Spanmåls-
Creditiv-Fonden, Stats-Verket och Magasins-Fonden godtgöras.
Enär Eders Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref af den 26 Maj 1837 för¬
klarat, att frågan angående förlusten å den Spanmål, som för Jemtlands
Läns undsättning åren 1832 och 1833 blef afsedd, men sedermera ej
fanns behöflig, icke borde till någon åtgärd i ersättningsväg föranleda,
lärer väl den af Revisorerne, om ifrågavarande undsättnings-anstalt uti
5:te puncten framstälda reflexion, icke annorlunda vara att anse, än så¬
som ett omdöme, huruledes den uppstådda förlusten möjligen blifvit
mindre, derest en tidigare disposition af Spanmålen kommit att ske,
än som inträffade.
Då, jemnlikt de af Eders Kongl. Maj:t i Nåder meddelade föreskrif¬
ter, Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande blifvit ålag-
de att besörja utdelningen i orterne af de räntefrie förskotter, som en¬
skildte personer erhållit, i ändamål att åt behöfvande tillhandahålla
Spanmål till bestämda priser, pröfva antagligheten af de för såclane
förskott aflemnade Borgensförbindelser samt vaka öfver förskottens åter¬
betalning, vid de derföre bestämda terminer, synes väl deraf följa, att
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ensamt böra ansvara för med¬
lens behöriga användande och vederbörliga återbetalning. Stats-Conto-
ret medgifver dock, att, såsom Revisorerne uti 6:te puncten antydt,
det
— 209 -
det till en fullständigare verificalion hörer att styrkte afskrifter af säker-
hets-handlingarne för uppgifne Lån och förskotter Räkenskaperne bifogas.
Angående liquid-förhållandet med Grosshandlanden Liljevalchs skuld
till Creditiv-Fonden, må underdånigst nämnas, att Liljevalchs nu åter¬
stående skuld utgör 43,581 R:dr 32 sk., som enligt Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 9 Januarii sistlidet år, bör på bestämda terminer in¬
om slutet af innevarande år betalas med derå löpande 5 procent ränta.
Uti nyssberörde belopp inbegripes äfven Liljevalchs återstående skuld å
de 50,000 R:dr, han år 1834 från Norrbottens Läns Landt-Ränteri er¬
höll och der säkerhets-handlingarne för sagde belopp äro förvarade.
Uti hvad Revisorerne för öfrigt hemstält uti mom. cij b och d af
7:de puncten, instämmer Stats-Contoret till alla delar, såsom ledande till
en närmare controll å och fullständigare verification af förhållandet med
undsättnings-anstalterne och redogörelsen deröfvei’.
Som slutliga utredningen af förre Allmänna Magasins-Fonden och
redogörelsen för undsättnings-anstalterne efter 1826 års missväxt är af
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt öfvertagen, tillkommer ej
Stats-Contoret att afgifva underdånigt utlåtande öfver de i Revisorernes
Berättelse förekommande erinringar härvid, och deras framställda förslag
i afseende på upphörandet af Revisions-Contoret för Allmänna Magasins-
Ärendernes utredning vid slutet af år 1841, utan torde Eders Kongl.
Maj:t finna för godt, att deröfver infordra Kammar-Rättens underdåniga
yttrande.
Stats-Contoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdanigste, tropligtigste
tjenare och underståtare
P. WESTERSTRAND.
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén. Isr. Tauvon.
Th. Nyström. P. G. Welin.
l. s.
Stockholm d. 6 Februari 1840. C. sindersson. Jac. Fr. Muttern.
Till Kongl. Maj:t underdånigst, med utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers Be¬
rättelse om granskningen af Allmänna Magasins-Inrättningens förvaltning och
Räkenskaper för åren 1836 och 1837.
(27)
— 210
Till Kongl. Majit underdånigst i anled¬
ning af Riksens Ständers Revisorers an¬
märkningar angående Myntverket.
Storraägtigstc, AUernådigste Konung!
Under den 14 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t i Nåder an¬
befallt, alt vederbörliga förklaringar borde afgifvas i anledning af de an¬
märkningar och hemställanden, hvilka Riksens Ständers sednast försam¬
lade Revisorer gjort, på grund af Myntverkets Räkenskaper för åren
1836 och 1837.
Myntmästarens och Myntproberarens härmedelst bifogade utlåtan¬
den (Litt. E och H), upplysa visserligen tili alla delar de omständighe¬
ter vid Myntverket, som fästat Rikets Ständers Revisorers uppmärk¬
samhet, men Öfver-Directeurs-Embetet anser likväl dess underdåniga
pligt vara, att från en allmännare synpunkt till betraktande framställa
de förhållanden, i afseende på nämnde Verk, som i Revisions-berättel-
sen blifvit vidrörde.
Beträffande således i forsla rummet calculen öfver kostnaderne för
Mynlningen, så lärer tvifvelsutan den af Myntmästaren gjorde uppställ¬
ning, deruti vid procent-beräkningen afseende göres på den stora skill¬
naden emellan de ädla metaliernes och kopparens intrinseca värde, för¬
tjena företrädet framför Rikets Ständers Revisorers räknesätt, som ej ta¬
ger denna omständighet i betraktande; till följd hvaraf i Revisionsbe¬
rättelsen det mindre rimliga resultat uppkommer, alt kostnaden, efter
procent, för år 1836, då af alla metaller samfälldt utmyntades circa 252
sm. st. v., skulle utfalla 2i gång högre än för 1837, då hela utmynt-
ningen endast utgjorde circa 212 SkU., och i långt större förhållan¬
de än år 1836 bestod af silfvermynt, som fordrar mer omsorg, samt
således gör fabrikationen dyrare. Men då kostnaderne för de ädla me-
tallernc och den oädla serskildt calculeras, uppkommer icke ett sådant,
mot erfarenheten vid alla tillverkningar i stort stridande, förhållande.
Myntningskostnaden för kopparen visar sig visserligen vid en sådan rig-
tig beräkning uppgå till en betydlig del af dess intrinseca värde, eller
öfverhufvud till omkring 64 procent, men understiger likväl den som
i andra länder beräknas. Så har t. ex. Franska Regeringen calculerat
— 211 —
alt vid snart föreslående ommyntning af Franska Koppar-skiljemyntet,
skulle kostnaden uppgå till circa 87 procent af sjelfva metallens värde,
d. v. s. till 2-A Franc för kilogrammen koppar, som för närvarande ko¬
star 2~ö Franc. — I England kostar kopparens utmyntning circa 75
procent af dess inre värde.
Då Öfver-Directeurs-Embetet för dess del icke äger något att till-
lägga till Myntmästarens afgifne yttrande i afseende på den ökade kost¬
nad, den ovisshet, samt öfrige svårigheter och olägenheter, som en sär¬
skild bokföring af koslnaderne för hvarje myntsort m. m. skulle med¬
föra, får Öfver-Direcleurs-Embelet i detta afseende endast i underdånig¬
het åberopa dess, i anledning af 1837 års Revisionsberättelse, öfver en.
nära lika framställning afgifne utlåtande.
Yigtigast bland de af Rikets Ständers Revisorer gjorde framställ¬
ningar, i afseende på Myntverket, är tvifvelsutan den om det derifrån
ulgångne Silfvermyntets beskaffenhet. I denna framställning har likväl
elt högst väsendtligt misstag ägt rum, hvilket till någon del torde kun¬
na härröra från ordställningen i §. 3 mom. c uti 1837 års Revisionsbe¬
rättelse öfver Banco-verket, der resultatet af en genom Banco-Fullmäg-
tiges försorg gjord vetenskaplig undersökning å under åren 1831, 32,
34 och 35 prägladt Speciemynt korteligen refereras.
Rikets Ständers senast församlade Revisorer hafva nemligen upp¬
gifvit det vid undersökningen utrönts ”att väl icke någon af de under¬
sökte pjesernes hallt af ädel metall understigit, men allenast något öf-
”verstigit, lägsta tillåtne hallten, eller 747 tusendedelar af vigten.” —-
Men så är förhållandet ingalunda, ej heller finnes något som kan med¬
gifva denna tydning, uti den berättelse Hr Professor Åkerman till Banco-
Fullmägtige afgifvit om den nu ifrågavarande, af honom anställde, un¬
dersökningen. Denna berättelse, som finnes fullständigt intagen i Banco-
Fullmägtiges Protocoll den 10 Februari 1836, hvaraf ett Transumt Litt.
A. härmedelst bifogas, visar, tvertemot de citerade orden, att medel-
hallten för allt det undersökte Myntet var 750^ Tusendedel, och så¬
ledes icke allenast något öfver den minsta tillåtne, utan högre än den i
Mynlordningen föreskrifne rättaste, eller normalhallten, af 750 tusendelar.
Äfven vid refererandet af den undersökning Lieut. Svanberg gjort
å 1837 och 1838 års Specier, och hvarom berättelsen är intagen i Banco-
Fullmägtiges Protocoll den 2 Augusti 1838, har mindre fullständighet
ägt rum. Så t. ex. omnämnes icke att slutresultaten af denna under¬
\ — 212
sökning visar hallten af 1837 års Specier öfverhufvud vara 749T3Ö95 tu¬
sendedel, och af 1838 års 749T|j5 tusendedel. Det har äfven undfallit
Rikets Ständers Revisorer, hurusom vid användandet af den vanliga prin¬
cipen, alt vid minsta afdelningen af storheter, särdeles då dessa sjelfva
äro mycket små, och i det yttersta ej kunna med full säkerhet bestäm¬
mas, låta alla bråk som öfverstiga ett halft, gälla för helt, och alla
mindre än halft utgå, Lieut. Svanbergs undersökningar visa, hurusom bland
tjugo penningar sex uppgå till 750 tusendelar och deröfver, samt åtta
till 749 tusendelar, hvaremot endast sex variera emellan 747 och 748
tusendelars hallt. Vid den omständigheten att ett enda, och således
alldeles ocontrolleradt, försök gifvit ett resultat som understiger 747 tu¬
sendelar med en qvantitet så obetydlig, att den exempelvis icke ens
motsvarar en alns osäkerhet på uppmätningen af en mil, hade ock näp¬
peligen uppmärksamhet bordt fästas, enär utom Lieut. Svanbergs uttryck¬
liga förklarande att en så ringa qvantitet ej kunde garanteras, han i sin
berättelse säger om en 15 gånger så stor vigtqvantitet, att ”denna är så
”ringa, att man snarare må anse den ena vägningen såsom bekräftande
”den andra, då svårligen någon större visshet kan åstundas, eller åtmin¬
stone ej hittills blifvit uppnådd af chemiska undersökningar.”
Då slutligen båda de genom Banco-Fullmägtiges försorg, alldeles
oberoende af Myntverket, gjorde undersökningar i ett sammanhang be¬
traktas, visar sig hurusom det nya Silfvermyntet, hvarå Professor Aker¬
man och Lieutenant Svanberg tillsammans gjort 45 prof, i aderton af
dessa, med oförändrade bråk funnits hålla 750 tusendelar och deröfver,
i fjorton stycken 749 tusendelar och deröfver, i nio stycken 748 tusen¬
delar och deröfver, samt endast i fyra ligga emellan den lägsta tillåtne
hallten och närmast hösire tusendel.
O *
Medelhallten af alla profven är 749—L tusendelar, hvilket tal lig¬
ger så nära sjelfva normalhallten eller 750 tusendelar, att, på sätt Lieut¬
nant Svanberg anfört, icke ens de finaste chemiska undersökningar gifva
närmare sammanstämmande resultater.
Af hvad som här nu blifvit anfört och upplyst, lärer redan obe¬
stridligen symas, hurusom Myntmästaren alltid långt ifrån att hålla Silf¬
vermyntet på gränsen af den lägsta tillåtne, i möjligaste måtto efter-
sträfvat uppnåendet af sjelfva normalhallten. Detta förhållande bestyr¬
kes ytterligare, och än fullständigare, af den vid Myntet förde Journal
öfver profven å allt vid Myntet tillverkadt silfvermynt af nya prägeln.
Dessa prof, som till antalet utgöra mer än 900 stycken, lämna nemli-
— 213 _
gen, på sätt Myntproberaren Tham i dess afgifne särskildte yttrande
utredt, ett medelresultat af 750 tusendelars hallt, eller nugot derutöfver,
för hela den tid nya myntfoten varit gällande.
Hvad åter vigten af det utgångne Specieinyntet beträffar, så lärer
► något verkligt skäl till erinran i detta afseende ej heller vara för han¬
den, enär på sätt den i Myntproberaren Tharns förklaring intagne Ta¬
bell utvisar, det tillåtne Remedium endast i en ringa mån kommit i
fråga, samt penningarne allt mer och mer närma sig till sjelfva nor-
malvigten i den mån som de till sin beskaffenhet öfvergå från egenska¬
pen af skiljemynt till liqvidationsmedel för den större rörelsen, och som
en fortsatt tillverkning uppöfvat skickligheten hos arhetarne, samt med-
gifvit en större erfarenhets förvärfvande. Remedium i vigten kom der¬
före mest i fråga under de första åren, då de minsta mynsorterne ut¬
präglades, men utgjorde likväl lill år 1835, på sätt som finnes anfördt
i dåvarande Mynt-Öfverstyrelses till Eders Kongl. Maj:t afgifne, och ge¬
nom Stals-Tidningcn allmänheten meddelte, underdåniga berättelse om
Myntverket, öfverhufvud endast procent, hvilket icke ens är hälf¬
ten af livad som, efter medeltal för alla Myntsorterne, uti Eders Kongl.
Majrts Nådiga Förordning om Myntfoten finnes medgifvit. Det har se¬
dermera allt mindre och mindre tagits i anspråk, så att det icke ens
uppgått lill en tusendedel vid 1838 och 1839 årens starka myntning
af Specie R:drs stycken, hvilka, efter den af Myntproberaren Tham gjorde
beräkning (Litt. G), med afseende på deras något överskjutande hallt, endast
med 1 R:dr på 15,000 brista uti det mathemaliskt rigtiga förhållandet,
och större noggrannhet lärer icke stå att ernå, ulan högst betydligt öka¬
de koslnader, samt eger icke heller rum för andra länders silfvermynt.
Så väl Myntmäslaren som Myntproberaren hafva på ett öfvertygan-
de sätt visat hvarföre Myntsilfret legeras till 748 tusendelar hallt, nem¬
ligen att sådant sker med beräkning af den ökade finhet godset under
följande operationer, samt hvitsjudningen, obestridligen vinna, genom en
del koppars aflägsnande, till följd hvaraf penningarne slutligen blifva
fullhalllige. De hafva äfven fullständigt utredt det anmärkte förhållan¬
det, att stundom en förut i godset ej befintlig qvantitet finsilfver synes
hafva tillkommit genom hvitsjudningen af plallarne eller ämnena till
myntet. Och Eders Kongl. Majit torde af hvad som blifvit anfördt,
finna hurusom det skenbart origtiga förhållandet endast heror derpå,
att godset som underkastas behandling med utspädd svafvelsyra, i
sjelfva verket förut är något finare än som det vid bokföringen anta-
ges vara, utan att likvälj såsom orden lyda uti Kongl. Brefvet den
— 214 —
18 Augusti 1813 (Litt. F), hvarken Kronan eller enskildte förlora något
genom det nu bruklige, uti högstberörde Nådiga Bref äfven för framti¬
den anbefallte, beräkningssättet.
Sedan nu förhållandet med det efter nya Myntfoten präglade silf-
vermyntet blifvit utredt, och det äfven blifvit visadt hurusom de i Re¬
visionsberättelsen i detta afseende gjorde framställningar icke äro fullt
öfverensstämmande med facta sådane dessa befinnas, då originalhand¬
lingar, och till säkra öfversigter ledande hjelpkällor, begagnas, torde Eders
Kongl. Maj:t icke finna något förständigande af nöden, hvarken i afse¬
ende på viglen eller hallten, om nogare iakttagande deraf, att det till-
låtne Remedium så litet som möjligt begagnas. Den conclusion Rikets
Ständers Herrar Revisorer gjort, hade visserligen icke eller ägt rum,
om premisserne kommit alt blifva annorlunda. Att bland en större
mängd särskilda myntpjeser, och således äfven bland det antal af öfver
15 millioner stycken, som efter nya myntfoten blifvit präglade, ett
eller annat skulle kunna utletas, som i någon ringa mån vore felaktigt,
sådant lärer icke med billighet kunna läggas Myntmästaren till last,
enär lian sjelf omöjligen är i tillfälle att lägga hand vid, eller personli¬
gen utföra, någon af Myntningsoperationerne, hvilka alla af möjligast på¬
litlige, men visserligen icke ofelbare, arbetare måste verkställas, och
hvilkas resultat, t. ex. penningarnes vigt efter hvitsjudningen, till en
viss grad beror af omständigheter, de der icke alldeles bestämt kunna
mätas eller beräknas. — Obestridligt är äfven i följd häraf, och ur flere
andra skäl, att det ingalunda någonsin kan blifva pracliskt möjligt att
med full mathematisk noggrannhet hålla Mynlningen på sjelfva den i
JFörfattningarne utstakade Normalhallten och Normalvigten, till hvilka
båda således endast ett närmande i sjelfva verket kan äga rum. 1 af¬
seende på hallten synes ingen betänklighet vara dervid, att den stun¬
dom litet öfvergår, stundom stadnar litet under den rättaste, men i af¬
seende på vigten torde en sådan vexling vara mindre lämplig, särdeles
om vigtöfverskolten blifva något betydliga, ty erfarenheten har i flere
andra länder visat, att de tyngsta penningarne då utletas och nedsmäl¬
tas. Hittills, och för det närvarande, utgör det högstberörde Kongl. Bref¬
vet af den 18 Augusti 1813 ett rättesnöre för Myntverket, som på grund
deraf följt det i alla tider öfliga sättet, att, med sökande af det rälta,
hålla penningarne snarare något under än öfver Normalvigten. Det of¬
tast förekommande lika öfverskotta i hallten lemnar derföre i det no¬
gaste ersättning. Skillnaden emot beräkning blifver i alla fall så liten,
att den alldeles bortfaller mot andra afdrag, som vid Myntets export
och nedsmältning i främmande land äro alldeles oundvikliga. Anmär¬
kas bör ock, att då Slagskatten i de flesta länder utgör från li till 2,
ja ända till 6 procent, är den i Sverige blott J procent. Skillnaden
emellan qvantiteterne af omyntadt och myntadt silfver, som för samma
penningar kan erhållas, är således här mindre än på andra ställen, äf¬
ven om Remedium någon gång skulle vara lill fördel för Staten, hvil¬
ken i alla fall endast får halfva Myntningskostnaden ersatt af den en-
skildle. — Hurusom det nya Svenska Silfvermyntet äger god Credit ut¬
rikes, bevisas bäst af de betydliga qvantiteter, som deraf på litet öfver
året kunuat utskeppas, eller circa 1,100,000 R:dr Specie, med en så
föga stegrad Cours, som öfverhufvud 130 sk. B:co pr R:dr Hamburger
Banco, och att speculationen varit lönande, synes deraf, att den af
samma personer icke allenast skett försöksvis, utan många gånger för¬
nyats, och till högst betydliga belopp. Närmare upplyses förhållandet i
detta, och flere dermed i sammanhang stående hänseenden af bilagde,
på upplysningar från härvarande Tullkammare grundade Tabell (Litt. B).
Af underdånigst bifogade Transumter (Litt. C) ur Correspondancen
emellan ett härvarande Handelshus och ett dylikt i Hamburg, synes till
hvilket ovanligt högt pris det nya Svenska Silfvermyntet en tid kunnat
afsältas. Alt upphörandet af denna på en tillfällig guldhallt beroende
öfverbetalning, som för de handlande ej var likgiltig, icke kan läggas
någon till last, är tydligt; och att exporten i alla fall var lönande, be¬
kräftas bäst deraf, att nära 600,000 guldfria Specie-R:dr sedermera kun¬
de utskeppas, oaktadt de ej obetydliga hallt- och vigt-afdrag som i Ham¬
burg å Svenska, likasom å andra länders mynt, äga rum och som
*) l Hamburg godtgöras säljare al marco af:
Preussiska Thaler efter 743 tnsendelars balt, ehuru de äro utmyntade till 750
tusendelar.
Franska 5 Francs stycken efter 895s, i stället för 900 tusendelar.
Conv. Mynt „ 829§, „ „ 833 „
Piastrar „ 893, „ „ 900 „
se Nelchenbrecbers Munz- Maas- und Gewiehtskunde 14:te Auflage, hvarest pag.
XV derjemte i allmänhet anmärkes, att sä gär det proportionell med alla mynt¬
sorter. På vigten utgöra afdragen mot den fastställde, t. ex. för Preussiska
Thaler I5S55, och på Hannoverska circa ,636B o. s. v. Sådane förluster i både vigt
och hallt visa sig äfven på plansar, som från London föras till Hamburg (se
pag. 438). — Affineurerne betäcka sig nemligen genom dessa afdrag för smält-
ningskostnad, afgång och dagsverken, hellst skillnaden i pris emellan finare oell
gröfre silfver nu mera är nästan ingen, beräknadt efter samma mängd ädel
metall.
216 —
på sålt det bifogade intyget Litt. D. upplyser, äfven sker å silfverkorn
från Hamburg blifvit förskrifvit, och der åter skall afsätlas. — Om så-
dane afdrag på det nya Silfvermyntet skola kunna undvikas, måste silf-
verqvantiteten deruti, utan all godtgörelse, ökas med en procent, hvil¬
ket åter på det sedan år 1830 präglade belopp af något öfver 4 millio¬
ner Specie, eller 10? millioner Banco, skulle hafva utgjort en kostnad
af 100,000 R:dr Banco öfver hvad som vederbort, utan annat ändamål
än att utgöra ett premium för utförseln af Svenskt Silfvermynt, som nu
redan visat sig löna export vid 129 ä 129? sk. Cours, och då följakt¬
ligen skulle göra det vid en ännu lägre. Amerikanska och Engelska
Bankernes exempel hafva båda inom sednaste åren visat vådan af en
genom åtskillige omständigheter alltför underlättad export af det klin¬
gande myntet.
Att det Nådiga Reglementet för Myntverket, med undantag af före¬
skriften huru de derifrån utgående penningarne skola undersökas, icke
stadgar något i afseende på proberingen, lärer visserligen härröra af
samma skäl som vid det nya probevingssättets på våta vägen införande
i Frankrike der gjorde sig gällande. De öfver frågan hörde myndighe¬
ter förklarade nemligen ”att då lagen”, såsom äfven äger rum med Sven¬
ska Mynt-Reglementet, ”gör Proberaren ansvarig för rigtigheten af de
”hallier som af honom uppgifvas, bör den äfven lämna fritt val af ut-
”vägar till dessas utrönande, emedan man eljest genom att tvinga ho-
”nom att i lietta hänseende följa föreskrifter, skulle förvandla Probera-
”ren till ett blindt verktyg, hos hvilket ingen slags ansvarighet kunde
”komma i fråga.” — Att ingenting blifvit åsidosatt, som kunnat leda
till säkra resultats vinnande, torde för öfrigt klarligen synas af hvad
Myntproberaren Tham i ämnet upplyst.
Öfver-Direclörs-Embetet framhärdar med djupaste vördnad,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåte
N. Wilh. Almroth.
Stockholm den 17 Febr. 1840.
Till Kongl. Maj:t nnderdänigst i anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärknin¬
gar angående Myntverket.
Litt. A.
217
Litt. A.
Utdrag af Protocollct, hållet hos Herrar Full-
mägtige i Fikets Ständers Fank deri 11 Fe¬
bruarii 1836.
S. D. Herr Professoren Åkerman fick, efter anmälan, företräda och
allemnade ett så lydande Memorial:
”Det uppdrag, som Herrar Fullmägtige behagat gifva mig att un¬
dersöka hallten i det efter nya Myntfoten slagna Silfvermyntet har jag
”nu fullgjort — — — — — — — —
”Resultatet af undersökningen ses af följande Tabell:
Hel R:dr Specie håller tusendedelar af sin vigt rent Silfver:
N:o 1 ... . 751,3.
2
3
4
5
749.5.
751,3.
750.6.
751,8.
Half R:dr Specie håller tusendedelar af sin vigt rent Silfver:
N:o 1 . . . 748,4.
2
3
4
5
748,8.
748,4.
746,17 -h 1,13 Guld = 747, 3 ädel metall.
746, 3 + 1,13 Guld = 747,43 ädel metall.
Fjerdedels R:dr Specie håller tusendedelar af sin vigt rent Silfver:
N:o i ... . 751.
2
3
4
5
751.
751.
750,i.
750,3.
Åttondedels R:dr Specie håller tusendedelar af sin vigt rent Silfver:
N:o 1 . . . . 748,8.
2
3
4
5
749,2.
749.6.
750.6.
751.
(28)
_ 218
Sextondedels R:dr Sp. håller tusendedelar af sin vigt rent Silfver:
N:o 1 . . 754,3.
2 . . . . 753,5.
3 . . . . 754,3.
4 . . . . 755,5.
5 . . . . 753,3.
Generalprofvet gaf ett medeltal af 750,12 tusendedelar rent Silfver.
Om man af alla profven på de särskilda exemplaren beräknar ett
medeltal, får man 750,64 eller h^gre än det af generalprofvet. —
Som vid undersökningen det tydligen visade sig, att myntet är
Guldhaltigt, men pröfningsmethoden angaf endast det rena Silfret, utan
all inblandning af annan metall, och då 2:ne exemplar af halfva Riks-
dalern visade sig underhaltiga på Silfver, ansåg jag nödigt att anställa
ett särskildt prof på Guklhalten i halfva Riksdalern af 1831, och an¬
vände dertill de 4 exemplar, som efter Silfverprofven återstodo obegag¬
nade. Resultatet -var, att de undersökta piecerna höllö 1,13 tusendedelar
af sin vigt rent Guld. Då detta Guld sammanräknas med Silfverhalten
i de knappa exemplaren, stiger halten af ädel metall något öfver lägsta
tillåtna halten eller T7~ af vigten, såsom i Tabellen synes. Utom det
att Guldet har ett större värde än lika vigt Silfver, är det äfven af
ett annat skäl billigt, att det vid angifningen af myntets halt räknas till
Silfret, det nemligen, att då man proberur myntet på torra vägen, ge¬
nom drifning på kapell, kommer alltid Guld och Silfver att samman¬
räknas och angifvas såsom Silfver; och det är denna proberingsmethod,
som öfver allt, således äfven på Kongl. Myntet, varit använd tills för
ett par år sedan, då den på Kongl. Myntet utbyttes mot den säkrare
proberingen på våta vägen. — — — — — —•
Rätteligen transumeradt ur ett af Herr Banco-Secreteraren W. Thy¬
selius vidimeradt Protocolls-Uldrag betygar
Ex officio
Scb. Tham.
— 219 —
Litt. B.
Silfver-Exporten under åren 1837 och 1838.
|
1837.
|
|
|
1838.
|
|
Manad.
|
R:dr Specie.
|
Curs.
|
Månad.
|
R:dr Specie.
|
Curs.
|
Maji
|
5,400
|
130 A.
|
Maji
|
184,423
|
1301
|
Juni i
|
11,050
|
129.
|
Junii
|
289,844
|
131.
|
J ulii
|
6,600
|
1291.
|
Julii
|
222,556
|
130*
|
Augusti
|
113,245 130
|
å 1301.
|
Augusti
|
151,601
|
130/
|
September
|
64,350
|
130.
|
Sept. och Oct
|
;. 43,962
|
130 å 129*
|
October
November
|
43,250 131
14,025
|
å 132.
1321.
|
Summa
|
892,386.
|
é,
|
December
|
28,500
|
1321.
|
|
|
|
Summa
|
286,420.
|
|
|
|
|
Således för båda uren tillsammans 1,178,806 R:dr Specie.
Största Exportörerne för båda åren sammanlagdt:
Ett
|
Handelshus
|
159,500.
|
Ett
|
d:o
|
|
Ett
|
d:o
|
107,700.
|
Ett
|
d:o
|
104,000.
|
Ett
|
d:o . . . . .
|
|
Ett
|
d:o
|
|
Ett
|
d:o
|
|
Ett
|
d:o
|
|
lått
|
d:o
|
34,000.
|
Ett
|
d:o
|
|
Ett
|
d:o
|
|
Ett
|
d:o
|
|
Ett
|
d:o
|
|
Summa 893,380.
Således | af hela exporten på 13 händer, mer än tredjedelen deraf
på 3, samt nära hälften på 4.
— 220
Litt. C.
Utdrag af Hrr Westphalen ty Rists hrej till
E. W. Schlegell ty Co. i Stockholm.
Hamburg den 15 Junii 1838.
Vi förnimma med nöje) att Tit. äfven ytterligare ämnar sända Spe¬
ciel-, och underlåta derföre icke att i afseende derpå meddela, att vid
undersökning af 1838 års Specier befunnits, att dessa dels äro något
litet mindre i Silfvervärde *) än de förra årens, dels ock alldeles fria
från Guldpartiklar, hvilka de af år 1837 och de förra åren innehöilo,
och hvarigenom vi alltid för dessa kunde betinga ett högre pris per
mark fin, än som priset på finsilfver för tillfället var. Den sålunda
uppkommande skillnaden emellan 1838 och de förra årens Silfverspecier
gör | procent, som 1838 års Specier äro ringare, eller ungefärligen 2|
sk. per mark fin. Tit. kan således endast påräkna 27 mark 10 sk. för
1838 års specier, då vi kunna förskaffa 27 mark 12 sk. för föregående
årens specier. — — — -—• — — — —
Hamburg den 22 Junii 1838.
Vi hafva tillfredsställelsen underrätta derom, att de 2,500 Specier-
ne per Svithiod rigtigt kommit oss tillhanda. Vi hafva på bästa sätt
bemödat oss om deras försäljning, och det är för oss ett nöje att kunna
meddela, att, oaktadt det låga Silfverpriset, som endast mycket trögt
medgifver afsättning till 27 mark 101 sk., och under det att Silfver går
till Banken härstädes för 27 mark 10 sk., vi likväl funnit utväg att
denna gång försälja Tit. Specier till 27 mark 13 sk., sedan det visat
sig, att de ailä äro slagne under förra åren. Vi smickra oss med, att
Tit. skall vara fullkomligt nöjd med denna lyckliga försäljning. —
*) Att Silfverlialten måste utfalla en liten grand ringare på det Guldfria, än på
det Guldhaltiga Silfret, då man begagnar probering på torra vägen, äir tydligt,
emedan Guldet då äfven kommer att upptagas som Silfver.
— 221 —
Hamburg elen 13 Julii 1838.
Yi hafva nu nöjet alt öfverlemna försäljningsräkning öfver de »än¬
de 5,000 halfva Svenska Specie Riksdalvarne, hvilka vi försålt till det
höga priset af 27 mark 13 sk., emedan de alla voro från de föregående
åren. — — — Det goda resultatet uppmuntrar Tit. kanske till yt¬
terligare sändningar. — — — — — — —
Att förestående transumter, samt öfversättningen deraf, äro fullkom¬
ligt öfverensstämmande med de hos oss förvarade Originaler, intygas
E. W. Schlegcll & Co.
Likheten med det af Hrr Schlegell & Co. påtecknade exemplaret
intygar
Ex ollicio
- Scb. Tham.
Litt. D.
På begäran får jag meddela, att af åtskillige Silfver-plantser, som
jag införskrifvit från Hamburg och efter några år exporterat till samma
ort, har jag fått 1 till och med ett grän i halten mindre godtgjordt,
än hvartill de vid införskrifningen enligt Prof-attest & Factura från
Hamburg blifvit mig derstädes debiterade, intygar. Stockholm d. 7 Jan.
1840.
Severin Wigert.
Likheten med Originalet intygar
Ex officio
Scb. Tham.
— 222
Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Her¬
rar Revisorers berättelse rörande Kongl. Mynt-
Verket , vid granskning af Stats-Verket till¬
hörande Räkenskaper och Förvaltningar för
åren 1836 och 1837.
Rikets Ständers Revisorer, som ansett resultaterne af 1836 och 1837
arens förvaltning icke nog specielt upplyste af Kongl. Myntets Hufvud-
böcker och derjemte afgifven calcul öfver ungefärliga kostnaderne, sär¬
skildt för de ädla Metallerne, och särskildt för Koppar, hafva, vid egen
uppställning i procentberäkning å all utmyntningens totala värde i Ban¬
co, utfört Myntningskostnaderne för år 1836 lill 81 procent, och för år
1837 till endast 31 procent, samt i öfrigt förment, att det skulle blifva
upplysande och medföra väsendtlig nytta, om, så vidt möjligt, uti Kongl.
Myntets llufvudböcker inrättades särskildte Conto, som visade, så val
hvad myntningen af Guld, Silfver eller Koppar för sig, som äfven hvarje
myntsort särskildt, kostat, äfvensom till hvad belopp utgifterna för nya
eller utvidgade machiner uppgått.
5 id utmynlningskostnadernes beräknande för de ädla Metallerne lill
minst procent, har jag grundat den afgifne Calculen, på förhållandet
för år 1838, då hela Silfver-Riksdalrar utmyntades till det betydliga
beloppet af 833,801 R:dr Specie, och i öfrigt haft ledning af det uti
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 9 Maji 1835 intagne resultat af 1T4535
procent Myntningskostnader för Silfver i medeltal för åren 1830 med
1834.
Att vid alltför olika intrinseqve värden å de ädla Metallerne och a
Koppar, då Mynt-Silfver förhåller sig till Koppar som 80 till 1, den
af Rikets Ständers Revisorer antagne beräkning af Myntnings-kostnader-
ne öfver hufvud, och utan skillnad på Metallerne, elter viss procent af
totala räknevärdet eller valeuren, alls icke är lämplig, lärer icke kunna
bestridas, och den sålunda uppkomne märkliga skillnad i kostnader för
åren 1836 och 1837 förfaller helt och hållet, endast i betraktande ta-
ges, hurusom utmyntning år 1836 af circa 70 Skå. Kopparskiljemynt
mera än år 1837, ensamt föranledt ökade utgifter, i beräkning å circa
90 R:dr per SkM, med ungefärligen 6,300 R:dr för förstnämnde året.
Äfven utan närmare kännedom om Kongl. Mynt-Verket i dess detailler,
måste det för hvar och en lätt varda tydligt, att specificerande af kost¬
naderne, såsom af Rikets Ständers Revisorer afsedt, icke skulle kunna
— 223
iakttagas utan betydlig tillökning i Tjenstemanna-personalen, — nu be¬
stående af endast Myntmästaren och Mynt-Kamereraren med biträde af
en Verkmästare; enär Myntproberaren endast åligger halt-undersöknin-
gar — större loealer, och särskilte inrättningar för de särskilte utmynt-
ningarne. — Vid begagnande af samma loealer, rnyntmaschinerier och
verktyg, vid förbrukning af Jern, Stål, Ved och Kohl m. m. gemen¬
samt för alla myntningsbehof, ligger alls icke inom möjlighetens gränsor
en absolut sann utredning af myntningskostnaderne för hvarje särskildt
myntslag. Jag kan för min del icke heller inse hvad ”väsendtlig nytta”
sådant skulle medföra, hälst jag är fullt öfverlygad, att i händelse icke,
såsom nu, det ena mynlningsarbetet finge gå in i det andra, utan hvart
och ett borde i alla dess detailler i möjligaste måtto afskiljas från det
andra, myntningskostnaderne då skulle utfalla tilläfventyrs dubbelt hö¬
gre än hvad hittills, vid nitiskt och omsorgsfullt iakttagande af ali möj¬
lig besparing och vid tillverkningarnes sammanjemkande på lämpligaste
sätt, ägt rum, till båtnad för Kongl. Maj:t och Kronan.
Rikets Ständers Revisorer hafva i öfrigt, dels med mindre fullstän¬
digt framställande af förut ifrågasatte, undersökte och upplyste, vigt- och
halt-förhållanden, och dels med erindran emot det, uti den så kallade
Smältboken, förefunne förhållande, att inom samma Utmyntnings-räkning
qvantiteten Fin-Silfver ej är lika å svarla och hvila plattarne, utan, i
uträkning efter medelhalten å prof-penningarne, till vinst för Kongl. Maj:t
och Kronan, stundom utförd högre å hvitplattarne eller de utgående pen-
ningarne, ansett sig äga anledning att, jemte andra hemställanden, hos
Rikets Ständer tillstyrka, det Rikets Ständer må bos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhålla om Nådigt förständigande tilL Kongll Mynt-Styrel¬
sen att mera än hittills iakttaga, att det tillåtna Remedium, så litet
som möjligt begagnas.
Under medvetandet af nitiskt oeh samvetsgrant uppfyllda pligter,
efter bästa förstånd, i en magtpåliggande och ansvarsfull befattning är
det väl icke möjligt att, utan en känsla af obehag, finna sina åtgärder,
om ock endast i föranledande af outredda förhållanden, mindre billigt
bedömda af en högt aktad myndighet, men det är dock tillfredsställan¬
de att, till sitt stöd, kunna af förhandlingarne upplysa och framställa
det rätta och sanna, i hvilket afseende jag får tillägga:
Då alltifrån äldsta tider intill år 1830 Riksdalers-utmyntnings-Smält-
ningar vanligen loijerades lill endast 14- lods halt, under förutsättande
— 224 —
att, genom Koppars afbränning under smältningsprocessen, och genom
hvitsjudningen, penningarne skulle vinna 1 grän (=3T4575 tusencledelar),
och då, såsom uti Kongl. Maj:ts i Transumt bilagde Nådiga bref af den
18 Augusti 1813 gödkändt äfven till framdeles iakttagande, hvitplattar-
ne eller de färdiga penningarne, ehvad de höllö mer eller mindre ut¬
öfver 14 lod, alltid i förhållande till brutto vigten beräknades oell bok¬
fördes till fullt 14 lod 1 grän, med mer eller mindre skillnad i fin-
qvantiteten utöfver den i Svarta plattarne a 14 lods balt beräknade Fin-
Siifverqvandtet; så sammansättes deremot numera Silfver-utmyntnings
smältningarne till halt (vid högre loijering skulle penningarne be¬
stämt blifva finare än normalhalten) under antagande af endast j~3~ de¬
lars haltförbättring under Smältningsprocessen och Hvitsjudningen; och
Hvitplattarne, eller de utgående penningarne, beräknas efter medium af
den halt, som de befinnas verkligen innehålla, och hvaraf calculations-
vis utredes, att det i utmyntningen använde Silfver, med emotsvarande
förlust i brutto-vigt, under den många timmar pågående smältningen,
vunnit en högre hal tighet, hvilket ock styrkes af den omständighet, att
prof å Tenarne vanligen utfalla något litet eller circa j5’-5:del högre
än Degelprofvet, och hvarigenom det visar sig ostridigt, att svarta plåt-
tames haltighet, ehuru beräknad endast enligt Degelprofvet, verkligen
varit högre i relativt förhållande till hvitplattarnes halt, ehuru, vid halt¬
beräkning i endast jemna tusendelar, såsom det yttersta man med nå¬
gorlunda visshet kan antaga såsom säkert, resultatet synes olika, stun¬
dom till lörman för Kongl. Majit och Kronan, som deremot vidkännes
brutto afgångarne i Smältningarne. — Redan den omständighet, att, vid
prof å 3:ne särskildte penningar af samma utmyntnings-smältning, desse
kunna finnas olika roed en och annan tusendel, bevisar, hurusom det
alls icke är möjligt, särdeles vid handtering i stort, att undvika smärre
halt-clifferencer, och likaså är penningarnes vigt i beroende af flere om¬
ständigheter, såsom eldens mer eller mindre starka verkan under glödg¬
ning, penningarnes mer eller mindre angripning af den utspädda Svaf-
velsyran under hvilsjudning o. s. v., till följd hvaraf absolut riktighet
omöjligen står att erhålla i den grad, att alla penningarne varda till
vigt och halt fullt lika-, ja, icke ens, vid mindre vana hos arbetarne,
kan undvikas, att ju icke en eller annan penning inom ett större parti
kan finnas i det yttersta af remedium, då deremot .andra penningar äro
i motsvarande molin tyngre, allt utan något beräkneligt värde.
Åf Tjenstförrättande Myntproberare!! Tharas intyg och yttrande ut¬
redes förhållandet med vigten och halten å 1830 till och med 1839 årens
Silfver-
— 225 —
Silfvermynts-lefvereringar till Rikets Ständers Bank, och af min till Ri¬
kets Ständers Revisorer afgifne, ehuru uti deras berättelse ej intagne
uppgift, specielt för åren 1837 och 1838, då största tillmynlningen af
Hela Specie Rxlr alltsedan realisationen, ägde rum, upplyses, att me-
delvigten å då tillverkade 6,821 påsar, hvardera å 150 R:dr Specie, ut-
I115555 U.\ så att, vid full normalhalt, remedium i vigt icke ens
uppgått till T5,55-del.
Utan att vilja vidhålla den princip, som synes ligga till grund uti
1664 års Kongl. Mynt-Ordning, som inskränker remedium öfver till
endast hälften af remedium under den normala vigten och halten, så
att medel vigten och medelhalten utfaller lägre än normal-bestämmelsen,
är jag likväl öfvertygad, att, om, i olikhet emot hvad i alla tider iakt¬
tagits, Kongl. Myntets Tjenstemän haft för bemödande, att hålla Specie-
myntet i vigt och halt snarare öfver än under det absolut precisa, som,
äfven oafsedt ökade tillverkningskostnader, omöjligen står att vinna, och
om Kongl. Myntets Tjenstemän icke varit tillfreds med att, i den moll
erfarenhet och arbetar nes öfning medgifvit, bringa myntet i möjligaste
närmande lill den normalt bestämda vigten och halten, så skulle man
visserligen ägt mera grundad anledning till klander, enär, vid större
utmyntning, Kongl. Maj:t och Kronan sålunda skulle åbragts ganska
betydliga förluster, utan annat ändamål än att derigenom uppmuntra
till Specie-myntets användande i export.
Ty att Svenska Specie-myntet vore ytterst högt i vigt och halt
inom remedium, skulle väl icke föranleda någon allmän eller enskild
förmån inom landet; men kunde tilläfventyrs vid myntets exporterande
bereda remiltenttrna något tillskott i liqvid derför. Efter min förmo¬
dan blefve dock detta tillskott i den enskildta vinsten alltför ringa och
obetydligt, enär utländningen, särdeles i Hamburg, såsom af flera exem¬
pel från andra länder vittsordas, icke skulle underlåta att, genom ra¬
batt, under penningarnes intrinsiqve värde, å Svenska Myntet, såsom
å annat främmande mynt, räkna sig till godo större delen af det be¬
stämda remedium, om ej än mera. Stockholm den 11 Februari 1840.
J. T. Grandinson.
(29)
— 226 —
Lill. F.
CARL med Guds Nåde &c. &c.
Vår ynnest &c. Till följd af Vår Nådiga befallning till Eder uti
skrifvelse "af den 29 October 1810, alt inkomma med underdånigt för¬
slag till de anstalter och författningar, som J möjligtvis kunden finna
vara af nöden för att vinna en tillräcklig säkerhet och co.ntroll vid för¬
färdigandet af Rikets Guld- och Silfver-mynt; håfven J under den 8
sistl. April i underdånighet uppgifvit, huru med Guld- och Silfver-
myntningen vid Vårt Mynt nu för tiden tillgår, och hvad controll der¬
vid nyttjas, samt till ytterligare säkerhet härutinnan, i underdånighet
föreslagit: — — — — — — — —
1 sammanhang härmed håfven J i underdånighet anmält, hurusom
Myntproberaren Bergstedt, redan år 1806 hos Eder gjort anmärkning
dervid, att Myntet alltid upptager Nettovigten eller finsumman af de
så kallade hvita plattarne på Riksdalers myntningen, sorn sedermera
blifva de utgående penningarne och cissalierne, till ett högre belopp än
samma Nettovigt utgör på de svarta plattarne, af hvilka de hvita till¬
verkas, hvilket Bergstedt ansett för origtigt, heldst det icke vöre möj¬
ligt, att de hvita plattarne kunna innehålla mer Silfver än de svarta;
förmenande han äfven, att desse senare gjordes för lätta, så att de ej
tåla den vederbörliga hvitsjudningen till 1 gräns förhöjning på hvarje
fin mark; men då hvarken Kronan eller enskilde förlora något genom
det nu bruklige räkningssättet vid Calculation öfver Silfversmältningar-
ne, och den nu brukliga Ilvitsjudningsmethoden i alla tider varit öflig,
samt det vid Myntet vanliga myntningssätt icke någonsin gifvit anled¬
ning till klander å de utgående penningar; så håfven J i underdånighet
ansett Bergstedts ofvanberörde anmärkning förfalla — — —.
Och som Vi i Nåder bifallit, hvad J så i det ena som andra af¬
seende uti förberörde måtto underdånigst anfört och föreslagit; så gifve
Vi Eder sådant till Nådigt svar och underdånig efterrättelse härmed
tillkänna. Och Vi befalle Eder Gud Allsruägtig Nådeligen. Haga Slott
den 18 Aug. 1813,
CARL.
/
A. G. Mörner.
- 227 —
Lilt. G.
Enligt vigtlistor och prof-journal vid Myntverket för åren 1837,
1838 och 1839, då tillverkningen af hela Specier hufvudsakligen bedrefö,
hafva 25 Specie Riksdalrar per medium i fint Silfver innehållit:
år 1837 * Skålpund
„ 1838
„ 1839
då de med begagnande af hela de tillåtna remedia för halt och vigt ej
behöft innehålla mer än 1/Ö859Ö5S Skålpund fint Silfver. Således har af
remedia blifvit begagnadt år 1837 — och för åren 1838 och 1839 en¬
dast —E-del, hvilket senare motsvarar 1 R:dr på 15,000 R:dr. Stock¬
holm den 19 Febr. 1840.
Seb. Tham.
t. f. Myntproberare.
4 4999
loooo
1 4_9_9_9_
loooo
Litt. H.
Förklaring.
Med anledning af Rikets Ständers senast församlade Revisorers an¬
märkningar vid granskning af Myntverkets Räkenskaper för åren 1836
och 1837, får undertecknad, tjenstförrättande Myntproberare, meddela
följande angående det nyare Silfvermyntets vigt och halt.
Enligt de vid Myntverket under åren 1830 med 1839 förde an¬
teckningar öfver Speciemyntets vigt, hafva 150 R:dr Specie uti de sär¬
skilde myntsorterne per medium vägt, som föijer:
150 R:dr Specie uti Hela R:dr, som böra minst väga 11JL654JL U., hafva
per medium vägt HT958Ö9545 eller i det närmaste llT®
?_9_
lOO
|
|
|
Lägsta tillåtna
|
vigt.
|
Mediär vigt.
|
D:o
|
uti
|
Halfva R:dr . . ..
|
4 4 9520
loooo
|
m
|
-1 1 9770 V/
10000
|
D:o
|
uti
|
Fjerdedels d:o .
|
1 4 9 160
* Aioooo
|
n
|
44 9668
loooo 99
|
D:o
|
uti Åtlondedels d:o . .
|
4 4 9 160
lOOOO
|
|
44 9558
loooo 99
|
D{o
|
uti
|
Tolftedels d:o . .
|
44 8800
loooo
|
|
44 9591
lOOOO 99
|
Dhj
|
uti
|
Sextondedels d:o
|
4 4 8 8 00
|
99
|
44 9761
lOOOO 99
|
Hvad åter Speciemyntets halt
jeträffar, så hafva enligt Myntver¬
kets prof-journal medelhalten och lägsta halten befunnits sålunda
|
'
|
tusendedelar.
|
tusendedelar.
|
År
|
1830 . .
|
medelhalt 747A lägsta
|
halt 747.
|
99
|
1831 . .
|
M
|
748
|
747.
|
99
|
1832 . .
|
99
|
|
747.
|
99
|
1833 . .
|
99
|
747 9
lo »>
|
747.
|
99
|
1834 . .
|
99
|
748A
|
747.
|
99
|
1835 . .
|
99
|
750/ö
|
749.
|
99
|
1836 . .
|
99
|
749 9
|
749.
|
99
|
1837 . .
|
99
|
750/5
|
748A.
|
99
|
1838 . .
|
99
|
750—
|
748/5.
|
99
|
1839 . .
|
99
|
750/5
|
749.
|
Dock bör i afseende
|
på de fyra
|
första åren, under hvilka
|
ringen skedde hufvudsak
|
gen genom
|
drifning på capell, godtgö
|
pelleringsförlusten, som för Myntsilfret torde kunna antagas till minst
2 tusendedelar. Detta bekräftas dels genom den på Herrar Banco-Full-
inägtiges föranstaltande af Herr Professor Åkerman gjorde undersökning
på Speciemynt af åren 1831, 1832, 1834 och 1835, hvarvid, enligt
Professorens memorial till Banco-Fullmägtige, halten i medeltal utföll
till 750T6A tusendedelar,’dels af prof verkställde vid Myntverket år 1835
å några och fyratio utur rörelsen tagne penningar för åren 1830 med
1835, hvilken undersökning gaf till mediärt resultat 749^ tusendedelar.
Medeltalet af håda dessa undersökningar är 750A75 tusendedelar. För
alla tio åren, eller hela den tid, då myntning efter 1830 års Myntfot
egt rum, kan således medium af Speeiemynlets halter anses vara fullt
750 tusendedelar. Jemföras åter de vid Myntverket funne medelhalter
för åren 1837 och 1838 särskildt med resultatet af de 20 undersöknin¬
gar, sorn på Banco-Fullmägtiges anmodan år 1838 verkställdes af Herr
Löjtnant Svanberg på en method, alldeles olika den vid Myntet begag¬
nade, och hvarvid Herr Svanberg till medelhalt erhöll 749A tusende¬
delar, så finnes skillnaden vara omkring en tusendedel, hvilket är så
mycket mindre anmärkningsvärdt, som Herr Svanbergs 20 prof sträckt
sig blott öfver en mindre del af de håda årens tillverkning, då der¬
emot Myntverkets prof, till ett antal af 141, omfattat hela den tillver¬
kade qvantiteten.
I afseende på Herrar Revisorers förmenande, att de hvilsjudne el¬
ler så kallade hvita plattornes halt på åtskillige ställen uti Räkenska-
perne
— 229 —
peine är för högt uppgifven i jemförelse med de icke hvitsjndne eller
så kallade svarta plattornas, då man tar i betraktande dea vid hvitsjud-
ningen inträffade vigtförlust, får jag upplysa, att för de svarta plattorna
väl blifvit, enligt gammal praxis och Nådig föreskrift, i Räkenskaperna
uppförd A4A delars halt, såsom den, hvilken godset vid insättning i
degel bör hafva, för alt kunna beräknas blifva fullhaltigt efter bort-
bränning af en del koppar under smältningen och öfrige myntningsope-
rationer, men att redan Mynttenarne, eller godset, sådant det lemnäs till
Valsverket, per medium hållit nära 7491 tusendedelar. Detta bestyrkes
utaf de i Kongl. Myntreglementet af år 1836 anbefallde Tenprofven,
som likväl redan förut börjat att göras, och hvilka, jemförde med prof-
ven på färdige penningar, för de 5 sista åren lemna följande resultat:
Tenprofyens medelhalt. Penningeprofvena medelhalt.
år 1835 . . . 749A tusendedelar. 750A tusendedelar.
„ 1836 . . . 749A „ 749A
„ 1837 . . . 749A „ 750A
„ 1838 . . . 749A „ 750A
„ 1839 . . . 749A „ 750A
Det skenbart stridiga förhållandet emellan vigtafgången vid hvit-
sjudningen och hvitplattornas haltförbättring ligger således ej i en för
högt antagen finhet hos dessa, utan i en för lågt beräknad halt hos de
svarta plattorna.
Slutligen får jag i afseende på profningssättet vid Myntverket med¬
dela, att, under de tider jag bestridt Proberaregöroraålen, hvilket egt
rum tidtals åren 1835 och 1836 och nästan oafbrutet sedan Augusti
1837, hafva den gamla methoden på torra vägen och den i Frankrike
först begagnade så kallade methoden på våta vägen varit för större sä¬
kerhet använde gemensamt till controll på hvarandra, hvarjemte torde
få anmärkas, att vid probering af finare silfver, hvaraf lefverancerne
från Banken till Myntet hufvudsakligen bestått, nästan ingen anmärk¬
ningsvärd skillnad uppkommer, antingen den ena eller andra methoden
begagnas, i anseende till den ringa blytillsats, som finsilfret i jemfö¬
relse med gröfre silfver erfordrar, och den kortare tid, som i följd der¬
af vid drifningen åtgår. Förhållandet är deremot annorlunda med tolf-
lödigt Silfver, som vid capellering lider betydlig förlust. För öfrigt,
då Myntproberaren alltid är ansvarig för de af honom verkställde prols
(30)
— 230 —
rigtighet till resultatet, torde det icke böra honom förmenas, att till
sanna förhållandets utrönande begagna de utvägar, som han efter sin
öfvertygelse finner vara lämpligast, heldst den med hans prof missnöj¬
de har utväg att deruti erhålla rättelse, om något fel möjligen vore
begånget. Stockholm den 13 Febr. 1840.
Scb. Tham.
t. f. Myntproberare.
Underdåniga Utlåtanden,
i anledning af
Rikets Ständers år 1839 församlade Revi¬
sorers Berättelse om verkställd granskning
af Stats-Verkets samt andre af Allmänna
Medel bestående Fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning.
ev\/w wv Mi\rrj//i //y'/wyw\/ww/\/7w\/\/\/\/w\/w\/'/\/wYw\/\/\/\/\/\/'/w\/w\/wv\/\/)
S£©£filj©Cill, 1840.
Tryckte hos P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Innehåll:
General-Tull-Styrelsens underdåniga utlåtande Sid. L
Chefens för Topografiska Corpsen dito »12.
Directionens öfver Invalid-Inrättningen dito „* 14.
Comiterades för Salpeter-Ärenderne dito „ 15-
Gouverneurs-Embetets vid Krigs-Academien dito »23.
Öfver-Post-Directeurs Embetets dito . . „ 34.
Stor-Amirals-Embelets 3:dje Afdelnings dito »36.
Öfver-Intendents-Embetets dito „ 43.
Stuteri-Öfvei--Styrelsens dito »46.
Riks-Marskalks-Embetets dito angående Slottsbyggnads-anslaget .... ,,49.
Krigs-Collegii dito:
å Artilleri-Afdelningen »54.
„ Fortifications dito ,, 66.
„ Indelnings- och Boställs- dito „ 68.
„ Utrednings dito ,, 71.
„ Underhålls dito ,, /9-
„ Krigsmanshus dito »37.
Numnler-Lotteri-Directionens dito „ 88.
Förvaltningens af Sjö-Ärenderne dito „ 94.
Convoy-Commissariatets dito ,, 100.
Seraphimer-Ordens-Gillets dito „ 106.
Fång-Styrelsens dito „ lil.
Dito Dito i en serskild fråga „ 115.
Commerce-Collegium angående f. d. Quarantaines-Commissionens förvaltning „ 118.
General-Tull-Styrelsens und. utlåtande.
Stormägtigste, Aller nå digste Konung!
Rnligt Kådig remiss åligger General-Tull-Styrelsen att till Eder Kongl.
Majrt afgifva underdånigt utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers
Revisorer, uti deras sistlidet år afgifna berättelse om verkställd gransk¬
ning af Stals-Verkets samt andra af Allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1836 och 1837, i afseende på
Tull-Verket anfört.
Efter en framställning rörande uppbördsbristen efter aflidne Tull¬
förvaltaren Finer, hvilket mål ännu beror på Kammar-Rättens hand¬
läggning, hafva Revisorerne, i afseende på en i Götheborgs Tull-Cassörs
Contors-Räkenskaper förekommande äldre balance af 4,832 R:dr 42 sk.
2 r:st. Banco, yttrat, att, då ringa anledning finnes att denna balance
någonsin varder betald, men afskrifning ej under gäldenärernes lifstid
lärer kunna ifrågakomma, Revisorerne anse berörde summa böra i Rä-
kenskaperne tills vidare föras inom linien.
Med anledning häraf får General-Tull-Styrelsen i underdånighet
upplysa att, sedan af Handelshuset i Götheborg J. & O. Hall utgifne
tullvexlar från Hamburg återkommit med protest, en summa af 5,788
R:dr 34 sk. Banco blifvit, i följd af Öfver-Direcleurs-Embetets vid Tull¬
verket ordres den 9 September 1817, använd till inköp af andra vex-
lar, hvilken summa derpå är vorden i bemälde Handelsbolags concurs
bevakad; och har massan sedermera för denna fordran under åren 1820
—1832 lemnat i utdelning tillhopa 955 R:dr 39 sk. 10 r:st., som i
tullräkenskapen redovisats. Den återstående bristen 4,832: 42. 2, till
hvars betäckande den år 1832 utredda concursmassan icke lemnat till¬
gång, är derefter oförändrad årligen balancerad, emedan från gäldenä-
rerne, af hvilka Joseph Hall vid concursens inträffande rymt ur Riket
och Olof Hall ännu vistas i Götheborg, men jemlikt tid efter annan med¬
delade officiella intyganden fortfar att befinna sig i medellösa villkor,
1
2 —
någon afbetalning icke kunnat erhållas, ehuru bolagsmännen genom eon»
cursdornen äro dömde att, för hvad som å de uppgifne tillgångarna
komma att brista i full liqvid, ansvara med hvad de kunde ärfva eller
förvärfva.
Emot Revisorernes framställning om balance-beloppets förande iliona
linien föi ekorn mer visserligen, alt denna form hittills icke varit brukad
i Tullverkets räkenskaper och att den för närvarande fall ej heller sy¬
nes medföra någon väsendtlig nytta, enär, utom det att räkenskapsföra-
lens besvär skulle blifva detsamma, balanee-beloppet, i jemförelse med
hufvudsummorna uti bokslutet, icke är af den större betydenhet, att
ealculen öfver verkets fordringar och behållningar derigenom blifver i
märklig mån missledande. För den föreslagna formens användande, 0111
den anses ändamålsenlig och ledande till mera klarhet i Räkenskapen
för framtida Revisionsförrättningar, möler likväl intet hinder, så snart
General-Tull-Styrelsen derom får emottaga behörig föreskritt.
Vidare hafva Rikets Sländers Revisorer anmärkt att, sedan Eder
Kongl. Maj:t genom skrifvelse den 20 Februari 1836 behagat i Nåder
förordna, ”att af de besparingar, som kunde uppkomma så väl på det
till oförutsedda utgifter uppförda anslag 16,000 R:dr som på öfriga Sta¬
ter, en summa af 2,000 R:dr borde användas och utgå såsom arfvoden
åt 2 Extra Rese-inspektorer med 1,000 R:dr för hvardera,” och Eder
Kongl. Maj:t derefter uti bref den 26 Mars samma år täckts gifva till¬
känna, hvilka personer som blifvit till berörde befattningar antagne,
General-Tull-Styrelsen, som den 20 Februari 1837, under benämning af
gratifikationer, enligt upprättad förteckning anordnat 7,161 R:dr 32 sk.
B:co att utgå af återstoden å Extra-medeis-anslaget för år 1836, seder¬
mera, på Cassörs-Contorets hemställan om ersättning af det tili Extra-
Rese-inspektorerne under de 3 sisla qvartalerna af år 1836 förskottsvis
utbetalda arfvodesbeloppet 1,500 R:dr, låtit detta belopp utgå af bespa¬
ringarna å samma års Ordinarie Stat_, —- hvilket anordningssält, för-
hyadt för år 1837, Revisorerne anse bevittna, att ”General-Tull-Styrel¬
sen förbisett Eder Kongl. Majits afsigt, att ifrågavarande arfvoden bor¬
de i främsta rummet utgå af besparingarne på extra anslaget.”
Berörde under benämning af Extra medel å Tullverkets omkost*
hads-stat uppförda 16,000 R:dr, har Eder Kongl, Maj:t genom Nådig!
bref till Geneial-Tull-Direclionen af den 28 Juli 1813 behagat anslå
att användas till förbättring i aflöningsvillkoren för sådana Tullbetjente,
hvilkas trägna och maktpåliggande tjenstgöring på en dyr ort fordrar
uppmuntran oell understöd,” hvarjemte Eder Kongl. Majit i Nåder för.
klarat ”den rese- och traktaments-kostnad, som, utöfver hvad Reglemen¬
tet och särskilte Författningar medgifva, enligt Kongl, brefvet den 23
October 1811 vid förefallande extra förrättningar finge till Tullbetjening
gen utbetalas, tillika böra af ifrågavarande summa bestridas”; och är
ytterligare, genom Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction af den 15
Juli 1825, General-Tull-Styrelsen, under hvars förvaltning dädanefter
so/n dittills Eder Kongl. Majit behagade ställa, anslagen för extra och
hemliga utgifter”, i Nåder bemyndigad att ”af de till Styrelsens dispo¬
sition för extra utgifter ställda medel anslå lämpliga arfvoden för till¬
fälliga tjensteförrättningar.” —- Alltifrån dess tillkomst har denna Extra
medelsfond blifvit på det sätt disponerad, att under löpande året der¬
ifrån utgått traktamenten, arfvoden och discretioner, grundade på till¬
fälliga anledningar, men efter årets slut å behållningen af anslaget an¬
ordnats såsom förbättring i aflönings-villkoren gra tinea tioner till belö¬
ning och uppmuntran åt sådane Tull-Styrelsen underlydande personer,
hvilka i ansvarsfulla, maktpåliggande eller mödosamma tjenster utmärkt
sig genom skicklighet och nit. För Tullverkets förvaltning är en till
sådana ändamål disponibel tillgång af stor vigt och nödvändighet; och
om fondens belopp år 1813 icke öfversteg det dermed afsedda behof,
måste anslags-summan än mindre öfverskrida behofvet nu då kustbevak-
ningspersonalen är flerdubbelt ökad, under det att lönevillkoren på Stat
för en stor del af de vid Tullverket tjenande fortfara att vara för en
tarflig bergning ytterst knappt beräknade. Vid sådant förhållande vå¬
gar General-Tull-Styrelsen föreställa sig, det Eder Kongl. Maj:ts höga
afsigt ingalunda varit att, med väsendtlig inskränkning af tillfället för
Styrelsen att efter förtjenst belöna och uppmuntra underlydande, och
med upphäfvande således i hufvudsaklig mån af de ursprungliga före¬
skrifterna, anvisa omförmälue Extra Rese-inspektors-arfvoden att ovill-
kor/igen utgå af Extra medlen. Endast i 2:ne fall kan, såsom General-
Tull-Styrelsen uppfattat stadgandet i 183G års Kongl, bref, fråga om
berörde arfvodens anordnande å Extra medlen uppstå; l:o om, derige¬
nom att de kuranta utgifts-behofven under året varit inskränkta till
ringare belopp, ”besparingar å anslaget uppkomma,” utan att den van¬
liga gratifikations-fonden vid årets slut behöfver afkortas, — hvilka be¬
sparingar då lika gerna, som de på andra anslagstitlar vid Tullverket
uppkommande, kunna för berörde, arfvoden användas, helst det äfven
för Stats-Cassan i sådant fall synes likgiltigt, ehvad de återstående be-
hållningarne få åtnjutas under den ena eller andra af dessa titlar; 2:o
om besparingar å öfriga Stats-anslag icke uppstå till det belopp som
ifrågavarande arfvoden utgöra, —■ i hvilket fall en mot bristen svaran¬
de summa nödvändigt måste från Extra medels-anslaget utgå. — Derest
General-Tull-Styrelsens nu uttryckta åsigt af Eder Kongl. Maj: t i Nåder
godkännes, hvarom Styrelsen hyser desto säkrare förhoppning, sorn Eder
Kongl. 3Vlaj:t i Dess Nådiga bref den 2 November 1838 förklarat den
då tillförordnade Rese-inspektorens arfvode böra ”af uppkommande be¬
sparingar å de för Tullverket bestämda Stats-anslag utgå”, är af det an¬
förda en naturlig följd, att hvarken de nämnde arfvodenas definitiva
anordnande för året, eller årsgratifications-utdelningen af Extra medlen,
kan af Styrelsen verkställas förr än, efter årets förlopp, Styrelsen är i
tillfälle att med tillförlitlighet beräkna tillgångarna å de särskilta an-
slags-titlarna. Under begge åren 1836 och 1837 lemnade ordinarie an¬
slagen fullt tillräckliga besparings-tillgångar för godtgörande af Extra
Rese-inspektors-arfvodena, hvilka ock pä samma besparingar anordnades
under den 19 April 1837 och 17 Januari 1838, — hvaremot behåll-
ningarne å Extra medlen utgjort för år 1836 endast 23 sk. och för år
1837, 2 R:dr 2 sk. — De å nyssnämnde års Extra medel under den 20
Februari 1837 till ett belopp af 7,161 R:dr 32 sk. och den 29 Januari
1838 med 7,940 R:dr anordnade så kallade årsgratifieationer finnas lik¬
väl, vid ungefärlig jemförelse, icke hafva öfverskridit total-beloppen un¬
der nästföregående år. År 1832 hade för sistförflutne år på lika sätt
utdelats 7,973: 16., året 1833, 7,866: 32., året 1834, 7,298: 16., året
1835, 7,055 R:dr och året 1836, 7,216: 32.
Jemte yttrande i afseende på ofvanberörde den 20 Februari 1837
för det nästföregående året anordnade 7,161: 32, att de ”egentligen
disponerats till löneförbättringar åt de fleste ibland Styrelsens högre
tjenstemän samt några ibland den ringare betjeningen”, hafva Piikets
Ständers Revisorer i öfrigt ”fästat uppmärksamhet på den synnerliga
frikostighet hvarmed extra anslaget användes för vissa fall utöfver det
ändamål, som syntes vara dermed afsedt uti Kongl, brefvet den 28
Juli 1813”, — vid tillämpning hvaraf ”Eder Kongl. Maj:ts ynnest an¬
setts böra utsträckas jemväl till Secreteraren, Advokat-Fiskaler, Distrikt-
Chefer med flere, hvilka dock, efter Revisorernes tanka, icke kunna
under Cathegorien ”Tullbetjente” upptagas.
För denna anmärkning tro Revisorerne sig äga stöd uti clet åbero¬
pade Kongl, brefvets ordalydelse, af innehåll att det ifrågavarande an¬
slaget finge ”användas till förbättring i aflöningsvillkoren för sådane
”Tullbetjente”, hvilkas trägna och maktpåliggande tjenstgöring på en dyr
- 5 -
ort fordrar uppmuntran och understöd.” — Att Eder Kongl. Maj:t ve¬
lat från dessa fördelar utesluta just de vigtigare tjensternas innehafvare,
vågar dock General-Tull-Styrelsen anse föga sannolikt. Språkbruket gif-
ver ock ingen styrka åt en sådan mening; ty likasom den allmänna
benämningen ”Kronobetjente” efter antaget bruk omfattar tjenstemän af
flera grader, har man, hvad Tullverket angår, för att undvika uppre¬
pandet af de på särskilta grader syftande benämningarna Embetsman,
tjenstemän oell betjente, från äldre tid vänjt sig att använda appellati-
Vet ”Tullbetjente” såsom gemensamt omfattande alla under Tullverkets
Öfver-Styreise lydande personer af hvad grad som helst, — hvarom
vittnesbörd kan hemtas ur en mängd författningar och officiella hand¬
lingar, till exempel Kongl. Reglementet ”för stora Sjötulls betjänte” af
den 5 December 1724, — Danckwardts år 1823 af trycket utgifna För¬
fattnings Sammandrag pag. 667 ”om särskilt Ordning för Tullbetjente”
o. s. v. Sjelfva det åberopade Kongl, brefvet lemnar häråt bekräftelse,
ej blott medelst tillägget om ”maktpåliggande tjenstgöring”, utan jemväl
genom det efteråt i samma Kongl, bref förekommande stadgande att af
den omförmälda fonden äfven rese- och traktaments-ersättning vid extra
förrättningar må ”till Tullbetjeningen utbetalas”, — hvarvid påtagligen
icke ensamt personal af lägsta graderna kan afses; — men, om ock detta
icke skulle anses fullt öfvertygande, måste dock allt tvifvel om rätta
meningen af det citerade ordet försvinna vid en blick på Kongl, bref¬
vet af den 8 Februari 1815, hvarigenom Eder Kongl. Maj:t ”i Nåder
gillat den af Genera 1-Tull-Directionen uti underdånig redogörelse an¬
mälda disposition af Extra medlen för år 1813”, enligt hvilken redo¬
görelse discretioner till betydliga belopp anordnats icke blott åt Con-
tors- och Tullkammare-Föreståndare utan till och med åt verkets un¬
derstyresman eller den under General-Tull-Directionen ställde Öfver-
Direktören.
1 anledning af Revisorernes uppgift, att gratifications-summan för
år 1836 tillfallit ”de fleste” ibland högre tjenstemän samt ”några” ibland
den ringare betjeningen, får General-Tull-Styrelsen i underdånighet an¬
föra, att af 5 Distrikt-Chefer och 41 Tullförvaltare, som vid Tullver¬
ket finnas anställde, bland de gratificerade förekomma allenast 1 Distrikt¬
chef och 7 Tullförvaltare; hvaremot vid anordningstillfället större sum¬
mor blifvit ställde till vederbörande Distrikt-Chefers samt Contors-
Tullkammare- eller Inspections-föreståndares disposition, att fördelas åt
de mest förtjente bland underlydande personal af lägre grad, hvilka
belopp, enligt tillgängliga qvittencer, tillgodokommit
— 6
Kammar- Conlors- och Våg-skrifvare, lill eli antal af .... 40.
Öfver-Uppsyningsmän, Jakt-Uppsyningsmän med flere .... 13.
Uppsyningsman 36.
Kust-Sergeanler 21.
Kustvakter 29.
Vaktmästare 195.
Jaktbåtsman och Roddare 20.
tillsammans 354;
ett antal som vid discrelions-utdelningen för år 1837 linnes ökadt till
409, — allt oberäknadt alt, under årenäs lopp, en mängd ringare be¬
tjente kommit i åtnjutande af tillfälliga discretioner och extra trakta-
menls-ersättningar.
Beträffande Revisorernes yttrande om ”synnerlig frikostighet” vid
extra anslagets användande, så vidt dermed afses de särskilta gralifica-
tionernas belopp, torde, enär någon anmärkning i delta ämne tillförene
icke ägt rum, det vara tjenligt att med gratificationslistan för år 1836
jemföra dem för en äldre lid, exempelvis de 8 år som förflöto näst förr
än Tullverkets Styrelse erhöll dess nuvarande organisation. Det befin-
nes då, livad de af Revisorerne särskilt citerade embets- och tjenstemän
angår, att åt Styrelsens Secreterare den 20 Februari 1837 anordnats
100 R:dr, men alt f. d. Gencral-Tull-Direclionens Secreterare, hvars be¬
fattning var af mindre trägen beskaffenhet, för åren 1817—1824 und¬
fått i 2:ne år 200, i 3 år 230 och i 3 år 400 R:dr hvartdera året; —
att samme Advokat-Fiskal, åt hvilken den 20 Februari 1837 anslogs
150 R:dr, för de 5 årena 1820—1824 erhållit 200 R:dr årligen;—och
att åt Tulldistrikt-Chefen i Vestra distriktet, som tillträdde denna sin
befattning år 1826, för år 1836 anordnats 300 ll:dr, — hvaremot hans
år 1817 utnämnde närmaste företrädare, hvars verkningskrets och befäl
voro mindre omfattande, för åren 1817—1824 årligen åtnjutit 500 R:dr,
änskönt denne, med lika Ordinarie lön som Slaten för embelet nu be¬
står, äfven af Expeditions-afgifterna i Götheborg uppbar en andel, hvil¬
ken, då embetets nuvarande innehafvare detsamma tillträdde, öfverflyt-
tades på hans underordnade.
Rikets Ständers Revisorer, sorn af Extra medels-räkningen för år
1836 funnit upplyst, ”att under den 14 och 28 Januari samt den 4
Februari 1835 blifvit, efter General-Tull-Slyrelsens föreskrift, af Cas-
■seurs-Contoret liqviderade tre poster på tillhopa 70 R:dr”, hafva der¬
jemte yttrat anledning förekomma till den allmänna anmärkning, ”lin-
■- 7
ruvida det öfverensslärnmer med ordningen i räkenskaper att låta deni
löpa genom delar af två till tre år”; i afseende hvarpå Revisorerne vi¬
dare anfört, hurusom ”det väl är troligt, att liqviderna någon gång
kunna tiga sammanhang med hvarandra ifrån ett år till ett annat”, men
att dock ”sådant borde, så vidt ske kunde, undvikas, och blefve lätt i
en öfver extra utgifter upprättad redogörelse, som är oberoende af öf-
verföringar ifrån olika tider, och hvaröfver dispositioner ovillkorligen
kunna och rätteligen höra bestämmas lika gerna före årets slut, soin
under de första månaderne af det påföljande”; — att ”räkningarne för
åren 1836 och 1837 öfver extra anslaget upptaga, tvertemot denna me¬
thod, dispositioner under olika dagar för håde det föregående och det
efterföljande året”; — att slutsummorna ”visserligen utvisa, att utgifter¬
na i alla fall hållit sig inom anslaget, när liqviden under båda åren på
en gång granskas, så att missbruk i sak icke tillkommit”; men ”att af
en på förenämnde sätt uppgjord räkning icke med säkerhet kan inhem-
tas, huruvida tillgångarne blifvit rätt och efter behofvet använda, eme¬
dan undersökningen derom rätteligen icke lärer kunna verkställas utan
tillgång af Protocoller och verificationer för flere år än det hvarpå sam¬
mandraget bort lyda.”
Vidkommande de i 1836 års redogörelse intagne 3:ne Extra medels
anordningar för år 1835 å tillhopa 70 R:dr Banco, får General-Tull-
Styrelsen i underdånighet upplysa, att dessa anordningar, änskönt liqvid
förut skett, funnits, efter Tullförvaltaren vid Uppbörds- och Casseurs-
Contoret härstädes M. F. Finérs frånfälle den 20 Mars 1837, i berörde
Contor qvarliggande, och derföre måst godtgöras vid upprättandet af
Casseurs-Contors-räkningen för år 1836. Att således ett föregående års
utgift först i påföljande års räkenskap blifvit alford, utgör en alldeles
tillfällig oregelmässigliet, hvilken, såsom General-Tull-Styrelsen på goda
skäl förmodar, icke vidare i Verkets räkenskaper kommer att inträffa.—■
Hvad åter angår Revisorernes förmenande, att några dispositioner å
Extra medlen icke böra ske efter räkenskapsårets slut, är redan här
ofvan i underdånighet visadt, att årsgratifications utdelningen af nämn¬
de medel under nuvarande förhållanden icke kan verkställas förr än ef¬
ter årets utgång, hvartill ytterligare förekommer en anledning i den
omständighet att lokalförvaltningarnes, enligt föreskrift i Eder Kongl.
Maj:ls Nådiga Reglemente först vid slutet af hvarje år ingående perso¬
nella berättelser dessförinnan böra i Styrelsen vara att tillgå. Att emed¬
lertid General-Tull-Styrelsen är mån om att icke öfver behofvet för¬
dröja ifrågavarande dispositioner, torde finnas ådagalagdt derigenom att,
- 8 -
när för åren 1817—1824 gratifications-utdelningen af Extra medlen Icke
någonsin beslutats före Mars månad påföljande året, men stundom ej
skett förr än i Juni och Juli månader, denna administrations åtgärd
under de sistförflutna 11 åren alltid försiggått före Februari månads
utgång, samt åren 1838, 1839 och 1840 för de nästföregående åren
till och med blifvit verkställd i Januari månad, — Äfven andra slags
utgifter af Extra medlen äga rum, som Tullkamrarne stundom icke äro
i tillfälle att före årets förlopp till godtgörande anmäla, och hvilka, än¬
skönt de sålunda icke kunna förr än vid påföljande årets ingång anord¬
nas, böra afföras i det årets räkenskap dit utgiften rätteligen hörer, —
ett förhållande som icke lärer kunna undgå att inträffa i redogörelserna
vid hvarje förvaltning af den omfattning som Tullverkets. Med den
skyndsamhet som i räkenskaps-afslutningen vid detta verk för närvaran¬
de iakttages, kunna emedlertid så beskaffade anordningar å Extra med¬
len för ett föregående år icke komma att utsträckas till ett större antal
utgiftsposter; och det bör för Tullverket, vid inträffande Revisioner,
icke blifva svårt att af dertill hörande protokoller och verificationer
lemna erforderlig tillgång.
Hvad Rikets Ständers Revisorer slutligen i afseende på Tullverket
anfört, rörer förvaltningen och redogörelsen för de å Verkets Omkost-
nads-Stat under Titel af Hemliga Cassans fond anslagne 8,000 R:dr.
Revisorernes härvid främst förekommande anmälan, att förvaltnin¬
gen af desse medel, förut under några år öfverlemnad åt General-Tull-
Styrelsens Secreterare, för närvarande ombesörjes af Canzli-Departemenls-
Chefen gemensamt med Secreteraren, torde icke böra anses vara i an¬
märknings afseende framställd, enär kännedomen af dispositionerna är,
på det hela, utsträckt till lika stor personal nu som förr, och det icke
lärer böra antagas, att säkerheten för medlen och deras användande är
genom den skedda förändringen på något sätt försvagad,
Heremot måste General-Tull-Styrelsen företaga en mera omständlig
utveckling af frågan om offentligare redovisning för berörde förvaltning;
i afseende hvarpå Revisorerne, under medgifvande ”att vid fondens för¬
valtning efter ännu gällande method rätteligen tillgått”, yttrat den me¬
ning, att det är ”föga lämpligt och måhända jemväl mindre rälts-enligt,
under nu gällande constitutionella former med ett bestämdt antaget
gransknings-system i afseende på förvaltningen af Ordinarie Statsmedel
och inkomster, att bibehålla formen för en utgift till allmänt behof,
som
— 9 —
som leder sin uppkomst från en tid, då andra förhållanden äfven inom
Tullförvaltningen voro i flera hänseenden gällande”, — hvadan Reviso-
rerne, utan att bestrida General-Tull-Styrelsen fortfarande dispositions¬
rätt till ifrågavarande 8,000 R:dr, ”anse hemlighets villkoret vid redo¬
görelsen för användandet deraf icke höra qvarstå, och hemställa, att i
laglig ordning beslutas måtte, det Rikets Ständers Revisorer eller någon
delegation af dem hädanefter må äga att, under tysthets-ed, taga kän¬
nedom om huru och till hvad ändamål berörde hemliga fond användes”;
varande af Revisorerne derjemte anfördt, hurusom af 1802 års Actie-
kontrakt med Tull-Arrende-Societeten och 1813 års ofvanomförmälde
Kongl, bref ”det ville synas, att i alla fall blott 6,000 R:dr rätteligen
få hänföras under benämningen af hemliga utgifter”, enär ”bestämmel¬
sen för de öfrige 2,000 R:dr är tydligen utmärkt, och något undantags-
vilikor i afseende å redovisning ej kan slutas fråu ordalydelsen i nämn¬
de handlingar.”
Sista momentet i 4 §. af 1802 års ofvannämnde Contrakt emellan
Kongl. Maj:t och Kronan samt General-Tull-Arrende-Societeten är af
följande lydelse: ”General-Tull-Arrende-Societeten äger, att af den in¬
flytande Tulluppbörden årligen använda 8,000 R:dr och deraf till be¬
tjeningen discretionsvis uLdela 2,000 R:dr, i den mohn de genom skick¬
lighet, nit och drift i deras sysslor sig utmärkt och med hvarannan
täfla uti deras skyldigheters fullgörande; men de återstående 6,000 R:dr
äger Societeten att använda till så kallade hemliga utgifter, utan att
derföre någon Speciel räkning eller redogörelse fordras skall.” — Då Eder
Kongl. Maj;t derefter, genom Dess Nådiga bref af den 28 Juli 1813,
behagade, utom berörde 8,000 R:dr, anslå ofvan omhandlade extra me¬
del 16,000 R:dr, fästades dervid i Nåder det villkor att General-Tull-
Directionen borde hvarje år i underdånighet anmäla huru dessa 16,000
R:dr blifvit disponerade, hvarefter, enligt Nådigt förordnande, från och
med år 1824, redogörelse för extra medels-anslaget, i sammanhang med
öfriga tullräkenskapen, numera meddelas Kammar-Rätten, äfvensom Ri¬
kets Ständers Stats-Utskott och Revisorer. Men för det äldre anslaget
af 8,000 R:dr är någon redovisning ej uttryckligen påbjuden; hvadan
öppen redovisning, ej blott under General-Tull-Arrende-Socletetens tid
ulan jemväl derefter från och med år 1814, lika litet ägt rum för de
af detta anslag till discretioner bestämda 2,000 R:dr som för den öfri¬
ga delen af anslaget, — oell hela beloppet deraf, 8,000 R:dr, sedan år
1825 i Nådigst fastställd Stat upptaget under titel ”Henaliga Cassans
2
fond”, har sålunda äfven General-Tull-Styrelsen, under hvars förvalt¬
ning dädanefter som dittills Eder Kongl. Majit nyssnämnde år, på sätt
redan här ofvan är i underdånighet nämndt, behagat ställa anslagen för
extra och hemliga utgifter, låtit upptaga uti den särskilta redogörelse,
som för de så kallade hemliga medlen, med biträde af Secreleraren, år¬
ligen upprättas och inom Styrelsen, enligt anmälan till Protokollet,
granskas.
Med anledning af Rikets Ständers år 1825 församlade Revisorers
erinran angående sättet för dispositionen och redovisningen af Tullver¬
kets Hemliga Utgiftsfond, har General-Tull-Styrelsen uti underdånigt
utlåtande den 21 Januari 1826 redan anfört: alt ”sjelfva medlens litel,
åtminstone hvad den större anslagsposten beträffade, syntes nogsamt
antyda deras egentliga bestämmelse, att vidmakthålla en kraftig tull-
police, att belöna särskilta uppoffringar och tjenster, samt att under¬
stödja och vedergälla uppmärksamheten på smyghandlandernes företag”;
— att ”dessa, i sin natur lönliga och till sin framgång beroende af un-
dandöljandet, nödvändigtvis ofta måste motarbetas under skydd af en
lika hemlighet, icke blott i forskningsstunden, utan äfven sedan lag¬
brottet blifvit upptäckt, på det hvarken anstalterna eller verktygen måtte
röjås och dymedelst förlora i möjligheten alt vidare lyckas och begag¬
nas”; alt ”med denna hemlighet, hvilken dessutom icke sällan vore ett
villkor för skicklige personers biträde vid efterspaningar, en offentlig
genom qviltencer eller andra fullständiga verificalioner styrkt redovis¬
ning svårligen stöde tillsamman”; och då härtill lades, att ”i andra Sta¬
ter, der prohibitiva tullförfattningar ägde rum, Tull-policen, till fri
disposition, voro anordnade ansenliga summor i jemförelse med det i
Sverige bestådda, under hänsigt lill en vidsträckt controllerande tull¬
förvaltning och en betydlig tulluppbörd, ganska måttliga anslaget”, syn¬
tes Styrelsen ”detsammas användande icke utgöra ett lämpligt eller nog
vigtigt föremål för Rikets Ständers och deras Ombuds speciella gransk¬
ning.”
Hvad sålunda förut är öfver ämnet i underdånighet yttradt, vågar
General-Tull-Styrelsen nu hufvudsakligen desto hellre åberopa, som Ri¬
kets Ständer vid 1828—1830 åi ens Riksdag låtit Revisorernes ofvanbe-
rörde erinran förfalla, sedan Stats-IJtskoltet, efter inhemtande ”af hvad
General-Tull-Styrelsen i de öfver 1-825 och 1827 års revisions-berätlel-
ser afgifne underdåniga utlåtanden upplyst och utredt”, förklarat, genom
det af General-Tull-Styrelsen för hemliga utgifts-medlen vidtagna redo-
— 11
tisningssätt, ”ali dea controll hafva vunnits, som öfver dispositionen
af,, dylika anslag kan erhållas och anses erforderlig
Då likväl, vid ursprungliga anslåendet af de på Omkostnads-Staten
hittills för hemliga utgifter upptagne 8,000 R:dr, föreskrift blifvit lem-
nad om användande af 2,000 Il:dr för bestämdt ändamål, så enär detta
ändamål i sjelfva verket är väsendtligen enahanda med bestämmelsen
för de 16,000 R:dr, hvilka Omkostnads-Staten upptagit under namn af
Extra medel, har General-Tull-Styrelsen, som vid hemliga dispositio¬
nerna i fullt mått ställt sig berörde föreskrift till efterrättelse, vid in¬
nevarande års Stals-reglering i underdånighet föreslagit öfverflytlning å
Omkostnads-Staten af 2,000 R:dr från hemliga Utgifts-fonden till det
offentlig redovisning underkastade Extra medels-anslaget. — I händelse
af Nådigt bifall härtill, blifver anslaget för hemliga utgifter, från och
med detta år, nedsatt till 6,000 R:dr, hvilken summa är till numerä¬
ren lika med hvad i Silfver-Species för enahanda ändamål redovisnings-
fritt disponerades af Tull-administralionen för 60 år tillhaka.
Remissakten återställes i underdånighet och General-Tull-Styrelsen
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdanigstc oell tiopligtigste
tjenare och midersuter
ARV. ARV8# POSSE.
J, F. FAjir/Eus. Isr. Tauvon.
Stockholm den 29 Januari 1810. W. Kur ström.
Tilt Kongl. Majit underdånig-,t angående Bitets Ständers Revisorers sistlidet år af-
gtftia berättelse.
— 12 —
Chefens för Topografiska Corpsen un¬
derd. utlåtande.
Underdånigste Utlåtande!
Eders Kongl. Majestät har, i Nådig remiss af den 24 sistlidrie Januari!,
behagat infordra mitt underdåniga utlåtande öfver den del af Riksens
Ständers Revisorers år 1839 afgifne Revisions-Berättelse, som rörer för¬
valtningen af Topografiska Corpsens medels-anslag för åren 1836 och 1837.
I denna Berättelse, hvaraf ett transumt blifvit mig i Nåder till-
ställdt, hafva bemälte Revisorer anmärkt: att ej allenast den vid 1836
års början varande behållning R:dr 2,169: 45. 1. under de håda revi-
sions-åren blifvit använd, utan ock anslaget öfverskridit, så att, vid
1837 års slut, en skuld uppstått af R:dr 2,951: 2. 2, att ersättas af
1838 års anslag.
Till besvarande af denna anmärkning får jag i underdånighet an¬
föra: alt arbeten af den beskaffenhet som de ifrågavarande, icke kunna
qvantitativt, lika för hvarje år, bestämmas, lika litet som kostnaden
för samma arbeten kan, på förhand, noggrant beräknas; att, för ett år,
arbeten kunna förekomma hvarvid endast Corpsens egen personal kan
användas, då ett annat år arbeten blifva nödvändiga, till hvilkas utfö¬
rande fordras biträde af en, från Armeen commenderad, personal, vida
öfvérstigande Corpsens egen. I följd häraf måste inträffa, att besparing
å det årliga anslaget uppkommer ett år, och att kostnaden ett annat år
öfverstiger delta anslag; hvarföre ock Eders Kongl. Majestät, i 16 §. af
Bess nådiga Instruction för Topografiska Corpsen, nådigst förordnat: ”att
den besparing som för ett år kan uppkomma, må i räkning bälanceras
och till ett följande år reserverasFörsta delen af Rikets Ständers
Revisorers anmärkning, rörande användandet af den från år 1835 ba-
lancerade behållning, synes alltså, efter mitt underdåniga förmenande,
icke fordra någon ytterligare förklaring.
Beträffande det anmärkta förhållandet att års-anslaget vid 1837 års
slut finnes öfverskridit och en Summa af R:dr 2,951: 2. 2. anticiperad
— 13 —
på 1838 års anslag, så visar sig orsaken dertill i de många oell betyd¬
liga, det året förefallande, arbeten, hvilka bort på en gång gemensamt
företagas och bringas till slut, dels emedan nödig säkerhet och controll
dem emellan icke på annat sätt kunnat erhållas, dels emedan ett upp¬
skof i någon del af dessa arbeten till annat år, skolat medföra betyd¬
ligt ökade kostnader, hvarigenom en verklig förlust hade uppkommit, i
stället för den endast skenbara som räkningen nu utvisar, oberäknad
förlusten af tid, hvarå äfven afseende bort fästas.
Utom förenämnde arbeten, hvarvid ej mindre än 33 från Armeen
commenderade Officerare varit biträdande, har, under sistnämnde år,
en förut börjad triangel-mätning blifvit företagen och fullbordad, utåt
kusten emellan Grisselhamn och Gefle, vid utförande hvaraf, sådana
svårigheter och hinder inträffat sorn icke kunnat öfvervinnas utan gan¬
ska betydliga kostnader, hvilka lika litet kunnat till belopp förut be¬
räknas, som sedermera, under arbetets fortgång undvikas.
Jag vågar derföre hoppas, att det nu i underdånighet anförda må
utgöra en nöjagtig förklaring, äfven öfver den senare delen af Rikets
Ständers Revisorers anmärkning angående Lillkomsten af den vid 1837
års slut, i Topografiska Corpsens räkenskaper befunne brist eller skuld,
att af 1838 års anslag ersättas.
Stockholm den 15 Febr. 1840.
CARL AKRELL,
Chef för K. Topogr, Corpsen.
— 14 —
Directionens öfver Invalid-Inrättningen
underd. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Lili Nådig Remiss den 24 sistlidne Januari har Eder Kongl. Majit, med
tillställande till Directionen öfver Invalid-Inrättningen af Transsumt ut¬
af Rikets Ständers Revisorers år 1839 afgifna Berättelse öfver Stats-
Verkets samt andra af Allmänna Medel bestående Fonders förvaltning
åren 1836 och 1837, i hvad den anginge nämnde Inrättning, i Nåder
behagat infordra Directionens underdåniga utlåtande.
Rikets Ständer hafva genomsett säkerhetshandlingarne för Invalid-
Fondens utlånta medel; och dervid, äfvensom vid granskningen af Rä-
kenskaperne för ifrågavarande åren ingenting funnit att erinra, utom att
Edor Kongl. Majlis och Rikets Kammar-Rätt vid de senare gjort an¬
märkningar; i anledning hvaraf Directionen får underdånigst upplysa,
att samma anmärkningar redan genom Kongl. Kammar-Rättens egna
beslut blifvit underkända och förfallit.
Remisshandlingen bifogas underdånigst, och Directionen framhärdar
med djupaste vördnad, nit och trohet
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Majrts
underdånigste och tropligtig^
tjenare och undersåter
M. BRAHE.
C. G. Grip. C. af Klint.
Stockholm den 6 Februari 1840. Fritz Rythen.
Till Kongl. Majit underdånigst, med utlåtande i anledning af Rikets Ständer* Revi¬
sorers afgifne Berättelse öfver Invalid-Inrättningens Förvaltning in. in. lor åren
1836 och 1837.
Coraiterndes för Saltpeter-ärenderne an¬
derd. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Vjenom remiss af bifogade Transsumt ur Rikets Ständers Revisorers
sistlidet år afgifna underdåniga Berättelse, i hvad den rörer Saltpeter-
fondens förvaltning under åren 1836 och 1837, liar Eders Kongl. Majrt
täckts infordra Comitens för Saltpeterärendena underdåniga utlåtande
deröfver, till följd hvaraf Comiten nu får i underdånighet anföra föl¬
jande punktvis och efter den ungefärliga ordning, hvari ämnena blifvit
af Revisorerna framställde.
Således l:o angående de i hufvudböckerna upptagna proprie Balan-
cer, vid 1837 års slut utgörande 3,625 R:dr 7 sk. 6 r:st.
Desse Balancer, till större delen härledande sig från bristande re¬
dovisning för Saltpetergärden den tid samma gärd utgick, bero på ut¬
redning af Advocat-Fiscals-Embetena uti Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-Collegium och Kammar-Rätt, hvarest denna utredning lärer
det sislförflutna året blifvit i det närmaste fullbordad samt Balance-
frågorne med slut afhulpne.
2:o Angående de Carl Gustafs Stads Gevärs-Factorie såsom för¬
skott af Saltpelermedlen påförde 55,000 R:dr.
Lika med Revisorerne och på enahanda skäl, tror Comiten sig böra
hemställa detta förskoltsbelopp till afskrifning.
3:o Angående det Assessoren C. F. Plagemann den 30 Juni 1835
ur Saltpelerfonden i Nåder tillagda arfvode under 5 år af 500 R:dr om
året, för undervisnings meddelande åt allmogen i Norr- och Wester¬
bottens Län uti Saltpeters tillverkande efter en bättre method.
— 16 —
Sedan under vidtagandet af nödiga förberedelse-mått för hans nya
Saltpeterberedningsanstalt genom så kallade varmlador, i hvilka Salt¬
peter skulle kunna alstras håde vinter och sommar och således en större
qvantitet deraf årligen tillverkas, än hvad förut varit vanligt, 2:ne fem¬
tedelar af berörda arfvode blifvit, på sätt Revisorerne andragit, till
Plagemann utbetalde, samt efter det han, enligt Nådig föreskrift, vid
slutet af år 1838 inkommit med underdånig berättelse om sina ytterli¬
gare vidtagna åtgärder och deraf vunnet resultat vid anställda mindre
profsjudningar ur dess inrättade Saltpeter-varmlada, hvilka syntes icke
ofördelaktigt vitsorda mättan af inrättningen, blef 3:dje femtedelen af
arfvodet den 13 Februari 1839 honom i Nåder tillerkänd, dock, enligt
Comiténs dervid gjorda underdåniga hemställan, med åliggande för ho¬
nom att genom afsjudning af Varmladans hela innehåll framlägga ett
för anstaltens allmännare gagn och användbarhet närmare och säkrare
afgörande resultat, än genom förenämda profsjudningar åstadkommits;
på pröfningen hvaraf, efter derom gjord underdånig anmälan, det skulle
bero, huruvida och i hvad nion de återstående 2 femtedelarne af arf¬
vodet kunde honom tilldelas.
Till underdånig följd häraf inkom ock Plagemann genom Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens Län den 12 September
1839 med berättelse om under loppet af nästförutgångne Maj månad
förrättad sjudning ur ladan, hvaröfver Eders Kongl. Maj:t behagade
infordra underdånigt utlåtande af Corniten, som, enär sjudningen icke
omfattat Varmladans hela innehåll, såsom föreskrifvet var, utan blott
den på dess öfra botten befintliga mullen, emedan den på nedra bott¬
nen vid tillfället ej funnits till afsjudning mogen, samt den erhållna
sjudningsproducten ej heller blifvit särdeles fördelaktig, ansåg sig så
mycket mindre äga skäl att i underdånighet tillstyrka utbetalning af de
ofvannämda arfvorlesdelarna, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande föreslagit, som hvarken han eller Plagemann visat, att Varm-
ladu-inrättningen verkat tili någon efterföljd i sjelfva anläggningsorten,
hvilken har rikare tillgång och lindrigare pris på dertill erforderlig ved,
än de fleste af Rikets öfriga landskap. I betraktande häraf, fann Eders
Kongl. Maj:t ock under den 9 sisth November i Nåder godt att afslå
den begärda arfvodes-utbetalningen.
4:o Angående Saltpeterfonden, hvarom Revisorerne yttra sig så¬
lunda: ”Saltpelerfondens ställning är icke tillfredsställande, i jemförelse
med
17 —
”med dess förhållanden t. ex. år 1824, då Fonden hade i fordringar
”efter skuldförbindelser öfver 554,000 R:dr. Samma tillgång har nu
”blifvit förminskad till 68,274 R:dr 38 sk. 11 r:st. Orsaken till denna
”minskning i Capital-förmögenhet, oaktadt Stats-anslaget 194,000 R:dr
”alltjemt blifvit begagnadt, återfinnes lätt vid betraktande af dels de
”förhöjda summor, som tid efter annan åtgått till inlösen af Saltpeter
”och dels den betydliga kostnad utöfver påräknade 41,000 R:dr årligen,
”sorn aflönings- uppbörds- och transport-räkningen upptager.”
1 afseende på föreslående torde följande tjena till upplysning och
vägledning för bedömandet deraf.
Saltpeterfonden, samlad genom lösen för den icke in natura utgå¬
ende Saltpetergärden och etL årligt anslag å 3:dje IIufvud-Titeln af
58,000 R:dr, beräknades år 1823 lill 683,102 R:dr 10 sk. Derifrån
skulle, enligt Eders Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 9 och 15 Sep¬
tember samma år, efter Rikets då församlade Ständers fattade beslut,
afkortas ulan ersättning 300,000 R:dr, till betäckande af kostnaderna
vid Hans Kongl. Höghet Kronprinsens utländska resa och förmälning;
hvarjemte berörda anslag skulle upphöra och Saltpetergärden nedsattes
till hälften, eller ifrån 10 till 5 U. på mantalet, för år 1824 och fram¬
gent, hvarigenom alltså halfva beloppet af den årliga inkomsten genom
lösen för samma gärd försvann. Med den återstående Capital-behållnin-
gen 383,102 R:dr 10 sk., som jemte den under året inflytande gärd¬
lösen m. m. ansågs kunna uppgå lill 473,102 R:dr 10 sk., skulle, jem¬
likt samma Nådiga Bref, utgifterne bestridas i och för gärdens upp¬
börd och transport samt Saltpeter-tillverkningens bibehållande och be¬
fordran medelst uppköp för Statens räkning af hvad Saltpeter utöfver
skatte-skyldigheten kunde produceras. Förrberörda behållning var dock
icke hel och hållen för ändamålet disponibel, såsom till icke ringa del
bestående uti värdet af till enskilta räntefritt emot successif återbetal¬
ning lemnade Saltpetersjudningspannor, räntefria låneunderstöd till plant-
ladors anläggande m. m., hvadan ock Rikets Ständer anhöllo och Eders
Kongl. Maj:t under den 16 Mars 1824 biföll, att den del af behållnin¬
gen, som under de första åren för de löpande utgifterna icke erfordra¬
des, skulle genom utlåning fruktbargöras, sedan Rikets Ständer vid 1818
års Riksdag ogillat enahanda vigtagna utlånings-åtgärd, hvarigenom en
icke obetydlig räntevinst årligen tillflöt Fonden, till lättnad vid dess
3
— 18
utgifters bestridande. Emedlertid blef hvad Eders Kongl. Maj:t röran¬
de Saltpetermedlens förvaltning och disposition i förenämnda måtto i
Nåder förordnat, genom Comitens försorg noggrant verksteldt, ehuru
Fonden, efter ofvanberörda större Capital-afkortning och tillslutandet af
förut öppna inkomst-källor, i samma mon Saltpetertillverkningen årligen
vexte och löse-utgiften för till Staten lefvererad öfverlopps-saltpeter öka¬
des, jemväl årligen sänkte sig intill år 1830, då, uppå Rikets Ständers
gjorda underdåniga framställning, Eders Kongl. Maj:t den 7 April i
Nåder förordnade, att äfven den återstående halfva Saltpetergärden,
emot af Rikets Ständer beviljad ersättning derför uti ett årligt Stats¬
anslag af 124,000 R:dr, skulle med samma års utgång upphöra, dock
med villkor ”att i händelse antingen detta anslag framdeles indroges
eller nedsattes, eller ock Saltpeter-näringen, såsom dädanefter endast
ankommande på enskilt idoghet, emot förmodan så förfölle, att Kronans
vanliga behof af Saltpeter icke kunde erhållas, Saltpetergärden då ånyo
skulle vidtaga, på sätt dittills ägt rum.” Hvarförutan såsom ytterligare
bidrag till Saltpeter-näringens bedrifvande samt upprätthållande genom
uppköp för Statens räkning af dess product, beviljades 70,000 R:dr om
året af Krutförsäljnings-medlen. Saltpeter-fondens tillgångar befunnos
dock, vid Saltpetertillverkningens årliga stigande, helst inom de norra
landskapen, snart icke motsvara de årliga utgifterna, hvarför ock, uppå
Comitens gjorda underdåniga hemställan-* grundad derpå att, jemte det
SallpeterLillverkarnes första anläggningskostnader blifvit genom ett hö¬
gre lösningspris godtgjorde, sjelfva tillverkningen, särdeles i de derför
lämpliga orter, vunnit den utvidgning och stadga, som försäkrade fyl¬
landet af Statens behof deraf äfven framgent, Eders Kongl. Majit under
den 4 April 1835, den 7 Maj 1836 och 12 Maj 1837 i Nåder biföll,
att den ifrån år 1815 för Saltpeter-tillverkningens förkofran och vid¬
makthållande till Sju R:dr 24 sk. bestämda högre betalning för hvarje
LU. till Staten lefvererad Saltpeter, nedsatles till Sex R:dr 32 sk., Sex
R:dr och slutligen Fem Riksdaler. Denna nedsättning har likväl icke
haft menligt inflytande på tillverkningen i de landsorter, der localför-
hållanden och tillgång på tjenliga Saltpeleralstrings-ämnen gynna den,
och der den äfven hufvudsakligen bör befrämjas, såsom Norr- och We¬
sterbottens Län, hvilket bevisas af bilagda ur räkenskapen hämtade quin-
quennii-uppgift i den delen, och torde åtminstone försvaga, om ej all¬
deles vederlägga Revisorernes yttrade förmodan i det hänseendet, helst
när, som sig bör, i betraktande tages naturen af Saltpeter-tillverknin-
gen, hvilken ena året är högre, det andra lägre, allt efter som plant-
- 19
ladorne, mera eller mindre sorgfälligt skötte, gifva en större eller min¬
dre qvantitet till afsmulning tjenlig jord. Således kan denna tillverkning
på en eller flera orter, t. o. m. sammantaget öfver hela Riket ett ät¬
häfva sjunkit mycket under det föregående, men stiga det följande och
så skiftevis stiga eller sjunka, utan att sådant ofelbart tillkännager ett
absolut återfall, hvarifrån intet stigande äger rum. Slutligen får Copii-
ten i sammanhang härmed i underdånighet nämna, att Sallpeter-fon-
dens behållning i utestående räntebärande Lån, ökade sedan 1837 års
slut, för det närvarande utgör 130,000 Riksdaler.
5:o Angående organisationen af Comitén för Saltpeter-ärendena,
dess föreslagna upphörande m. m.
Då, efter Finlands skiljande ifrån Sverige, Rikets behof af Saltpeter
för Kruttillverkningen ej mera kunde derifrån, såsom en integrerande
del af Riket, på sätt dittills skett, fyllas, samt tillverkningen af Salt¬
peter inom landet den liden icke uppgick öfver 3,000 LU., blef det en
bland Regeringens vigtigare omsorger alt söka afhjelpa denna brist. En
Comité förordnades alltså i Nåder år 1811, hvars åliggande var alt i
underdånighet föreslå tjenliga mått och steg till grundläggande och ut¬
förande af Saltpeterberednings-anstalter inom Riket. Dessa af Eders
Kongl. Maj:t i Nåder anbefallda och vidtagna anstalter hafva haft den
lyckliga framgång, att produclionen af Saltpeter ifrån ofvannämnda ringa
belopp småningom stigit ej blott till hvad för Rikets behof erfordrats,
utan äfven icke obetydligt deröfver, hvarigenom en osäker, helst under
krigstid, och i alla fall för Handelsvågen' tryckande införskrifning af
denna oumbärliga vara utrikes ifrån, med en kostnad af mer än 100,000
R:dr årligen, sedermera kunnat undvikas och dessutom Rikets inbyggare
i allmänhet och i synnerhet de norra landskapens, tillskyndats en gan¬
ska betydlig penningeförmon, till nödigt understöd och lättnad vid skat¬
ternas afbördande och under inträffade svåra år, hvilket äfven Reviso-
rerne medgifvit; att ej nämna den sålunda vunna befrielsen för samt¬
liga jordägande ifrån den af ålder dragna icke ringa olägenheten att åt
Kronans sjudare upplåta jorden under deras ladugårdshus för Saltpeters
tillverkande. En auctoritet, efter hvars underdåniga förslag och vid¬
tagna åtgärder, af Eders Kongl. Maj:t i Nåder gillade, förenämnda re¬
sultat framstått i öppen dag, torde ej hafva förbisett eller förfelat af-
sigten med dess tillvaro. Huruvida den numera för Saltpeterverkets
styrelse och upprätthållande må skäligen anses öfverflödig, är en fråga,
— 20 —
som det ej lär tillhöra Comitén att urskilja och bedöma, utan öfver-
lemnas i underdånighet tili Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och
afgörande. Dock tror Comitén sig härvid böra i underdånighet förkla¬
ra, att Comiten ej kan inse den olägenhet och ofullständighetj sorn dess
organisation, efter Revisorernes omdöme, skall medföra vid granskning
af Saltpeter- och Krut-tillverkningsangelägenhelerna, emedan enahanda
förhållande företer sig inom flera förvaltningsgrenar, att den ena lefve-
rerar till den andra, och hvar redogör för sin detail: hvilket förhållan¬
de också ej bör befinnas inveckladt eller ändamålsvidrig 1:, när hvardera
förvaltningsgrenens redovisning är klar och fullständig. För öfrigt, om
Sallpeter-näringen hädanefter bör kunna hjelpa sig sjelf och icke tarfva
särskilt understöd i form af upphandlingskostnader m. m., för tjenar vis¬
serligen, såsom Revisorerne yttrat, elt närmare eftersinnande, men sy¬
nes Comiten lika litet gifvet, att ej säga tvifvelaktigt, som att Saltpeter-
tillverkningens jemna nedgående och återfall skulle, emot hvad ofvan
är i underdånighet ådagalagdt, blifva en nära säker följd af löseskillin-
gens gjorda nedsättning.
Emedlertid och i alla fall torde väl en Regulator af Verket böra
finnas. Öfverflyttandet af dess angelägenheters vård och styrelse till
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Collegii Artillerie-afdelning, må
tilläfventyrs vara en vidtagelig utväg i det hänseendet: dock kan detta
ej aflöpa utan särskilta kostnader till deras aflönande, som dermed skulle
taga befattning, alldenstund Comiten, som aldrig uppburit några arfvo-
den för sin, ofta icke utan bekymmer och, såsom den hoppas, med
nit och omtanka förda styrelse af dessa angelägenheter, vågar med till¬
försigt af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga rättvisa utbedja, att Tjenstemän-
nen hos Comitén, af hvilka en, Secreterare!!, ifrån och med år 1812
och till närvarande stund tjenslgjort, och, liksom Redogöraren, oförvit¬
ligen uppfyllt sina tjenstepligter, emot en aflöning, skrifvare-hjelp in¬
beräknad, de första åren af 300 och sedermera af 400 R:dr om året,
intill år 1832, då efter Saltpetergärdens totala upphörande, vid den 17
Mars s. å. skedd reglering af Saltpeterverket, de erhöllo en göromålen
motsvarande aflöning, må, i händelse af öfverflyttningens verkställande,
hugnas med bibehållande af samma aflöning, eller lika förmon, som
vid den år 1828 bland Saltpetersjuderi-Betjente i vissa Län gjorda in¬
dragning, Styresmän, Under-Styresmän och Verkmästare, samt vid of-
vanberörda reglering Saltpeter-fondens år 1824 antagne Ombudsman
intill dess afgång, och jemväl vid tjensters indr agning inom andra Verk,
— 21 —
eller dessas upplösning, de utan eget förvätlande tjenstledige blifne i
Nåder blifvit förunnad.
Comiten framhärdar med undersåtlig vördnad, trohet och nit
Storm äg tigs te, Allernådigste Kon ung!
Eders Kongl- Maj:ts
underdånigste, iropligtigste
tjenare och undersåter
M. ROSENBLAD.
P. Westerstrand.
Stockholm den 17 Februari 1840. D. Krutmejer.
Till Kongl. Maj:t underdånigst angående Rikets Ständers a Ig i f na Berättelse om Salt-
peter-fondens förvaltning åren 1836 ock 1887.
— 22 —
Tabell, utvisande Saltpeter-tillverkningen i Wester- och Norr¬
bottens Län, enligt fem senaste årens Itedogörelser.
|
År 1834
efter Lös-
ningspris af
7 R:dr 24 sk.
|
År 1835
efter Lös-
ningspris af
7 R:dr 24 sk.
|
År 1836
efter Lös-
ningspris af
6 R:dr 32 sk.
|
År 1837
efter Lös
ningspris
6 R:dr.
|
af
|
År 1838
efter Lös-
ningspris af
5 R:dr.
|
|
LU.
|
U.
|
LU.
|
U.
|
LU.
|
U.
|
LU.
|
U
|
LU.
|
U.
|
Westerbottens Län
|
11,052
|
14
|
13,692
|
i
|
15,009
|
13
|
13,599
|
12
|
14,136
|
n
|
Norrbottens d:o . .
|
1,077
|
7
|
1,394
|
5
|
1,875
|
15
|
1,969
|
15
|
2,954
|
—
|
Således, oaktadt nedsatte Lösningspriser, har productionen ökats
på fem år
i Westerbottens Län med .... LU. 3,083: 17.
i Norrbottens d:o 1,876: 13.
GuvemöYs-Embetets vid Krigs-Academien
anderd, utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
1 ill följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning i Remiss af den 24
sistl. Januari, hvarigenom Guvernörs-Embetet vid Eders Kongl. Maj:ts
Krigs-Academi erhållit del af transumt af Rikets Högh Ständers Revi¬
sorers år 1839 afgifna berättelse om den samma år verkställda gransk¬
ning af Stats-Yerkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1836 och 1837, i hvad som rö¬
rer Eders Kongl. Maj:ts Krigs-Academi, får Guvernörs-Embetet till be¬
svarande upptaga de af bemälde Herrar Revisorer gjorda anmärkningar.
Rikets Högh Ständers Revisorer anmärka, att de 680 R:dr 6 sk. 2 r:st.,
utgörande värdet af åtskillige varor och persedlar, hvilka vid invente¬
ring den 18 September 1835 befunnits brista, hafva utaf Guvernörs-
Embetet i 1836 års räkenskaper blifvit afskrifne; hvilket anmärkes af
det skäl, att vid berörda afskrifning icke iakttagits stadgandet i 7 §. af
Kongl. Förordningen den 11 December 1830, angående behandlingen af
afskrifningsfrågor, att nemligen hvarje afskrifning skall underställas Kongl.
Kammar-Rättens pröfning.
Till förklarande häraf får Guvernörs-Embetet i underdånighet an¬
föra, att det synes tvetydigt huruvida ifrågavarande afskrifning bör hän¬
föras till Extra-ordinarie afskrifning, hvarom åberppade Nådiga För¬
ordning handlar, enär den brist, som redogörelserna utvisa, icke är
verklig, och till större delen bestått af inventarie-persedlar, hvarå kas-
sations-rapporter funnits, men hvilka, genom vederbörande qvartermä-
slares och redogörarens försummelse, ej kommit att till Guvernören af-
lemnas för meddelandet af vanlige afskrifningsordres, såsom af de till
Kammar-Rätten, jemte årsredogörelserne i behörig tid inlemnade, af-
skrifningsmålet rörande handlingar, samt i underdånighet bifogade af¬
skrift af sjelfva anmärkningsak ten, finnes närmare utredt; äfvensom det
vill synas att 7 §. af åberopade Nådiga Förordning, så lydande: ”Efter
<•
_ 24 —
”dc grunder 1, 2 och 3 §§. innehålla, ega ufven andra Förvaltnings¬
verk än Rikets Collegier, Vare Befallningshafvande, Stations-Chefer vid
”Vår Flotta, samt andre Embetsman, som hafva särskilda förvaltningar
"sig uppdragna, att meddela utslag i afskrifningsfrågor; men hvilka ut-
”slag skola, innan afskrifning i räkenskaperne får ske, underställas Vår
”och Rikets Kammar-Rätts pröfning och godkännande, jemte anvisning
”för den missnöjde, alt inom 30 dagar efter erhållen del af beslutet sig
”deröfver i Kammar-Rätten besvära”, i närvarande fall icke är fullt'
tillämplig, af det skäl, att deri föreskrifves meddelandet af besvärshän¬
visning, hvarom i detta mål fråga icke uppstått, enär redogöraren utan
invändning ersatt hvad Guvernörs-Embetet ålagt honom betala för så-
dane brister, som på giltiga grunder icke kunnat blifva föremål för af¬
skrifning. Afseende torde jemväl böra fästas derå, att bristen uppkom¬
mit, icke genom tillgrepp eller förskingring, eller underlåten kontroll,
ulan genom ofvanberörde tjenstemäns glömska, att iakttaga nödige for¬
maliteter, hvarigenom år från år, i redogörelserne uppkommit tillök¬
ning och blifvit balancerade större antal persedlar, än som bordt fin¬
nas; och har Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt pröfvat skä¬
ligt låta anmärkningarne förfalla.
Dernäst och hvad beträffar anmärkningen, att det för år 1836 fast¬
ställda anslag 38,594 R:dr 23 sk. 2 r:st. Banko blifvit öfverskridit med
5,595 R:dr 9 sk. 9 r:st.; får Guvernörs-Embetet i underdånighet an¬
föra, alt denna brist varit betydligt mindre, om icke, såsom Guver¬
nörs-Embetet i underdånighet inberättat angående medelsförvaltningen
för nämnde år, Krigs-Academien, af årets ordinarie anslag, som likväl
endast utgjort 37,200 R:dr, bordt bestrida åtskillige utöfver stat till¬
komne utgifter, dels i följd af Eders Kongl. Maj:ts särskildt i Nåder
meddelade Förordnanden, nemligen löne-ersättningar till ett belopp
af R:dr 1,259; 8. -
dels i följd af oförutsedda behof, såsom uppköp af
en arbetshäst, och kostnader i och för öfningslä-
gret å Ladugårdsgärdet m. m „ 1,750: 8. 2.
Banka R:dr 3,009: 16. 2.
hvadan bristen egentligen utgjort skillnaden mellan detta belopp och
anmärkte 5,595 R:dr 9 sk. 9 r:st., eller endast 2,585 R:dr 41 sk. 7 r:st.,
hvilken brist uppkommit dels deraf, att större upphandlingar skett af ved
och
och fourage, m. in. (hvilket också bidragit lill minskning i kostnaderne
det följande året 1837, då besparing inträffat), dels, och hufvudsakli¬
gen, deraf att antalet af betalande Cadetler icke på långt när motsvarat
det antal som i stat varit påräknadt; hvarigenom afkortningen å de be¬
räknade pensions-afgifterne blifvit ganska betydlig, under det att kost¬
naderne å de fleste utgiftstitlar icke kunnat minskas.
Rikets Högloft. Ständers Revisorer hafva vidare anmärkt, att å de
från 1835 års Räkenskaper, bland Acadeiniens fordringar upptagne, i
Cadetlen Bergenstråles Sterbhus innestående, 326 R:dr 32 sk., hafva år
1836 blifvit afbetalde 71 R:dr 41 sk. 6 r:st., och att vid 1837 års slut
återstoden 254 R:dr 38 sk. 6 r:st. finnes balancerad, utan att upplys¬
ning kunnat erhållas om några och hvilka åtgärder blifvit vidtagne till
indrifvande derutaf. Till upplysning i denna omständighet får Guver-
nörs-Embetet i underdånighet bi loga vidimerad afskrift af Guvernörs-
Embetets lill Högloft. Göta Hof-Rätt ingifna besvärsskrift af den 30 Mars
sisth år, hvaraf bestyrkes, att Guvernörs-Embetet haft all möda ospard
för indrifvandet af Academiens fordran; och ernar Guvernörs-Embetet
ofördröjligen hos bemälda Hof-Rätt begära upplysning i hvad skick må¬
let befinnes.
Slutligen, och hvad vidkommer Revisorernes anmärkning, att till
reparationer å Carlberg år 1837 blifvit använde 1,644 R:dr 24 sk. 11
r:st., ehuru, så vidt Revisorerne kunnat upptäcka, nödvändigheten af
desse reparationer ej blifvit godkänd för mera än 548 R:dr 32 sk., hvil¬
ket belopp Kongl. Maj:t under den 28 Juli 1837, efter af Guvernörs-
Embetet afgifvet kostnadsförslag, i Nåder anvisat lill utgående af Tred¬
je Hufvud-Titelns anslag för oförutsedda behof; får Guvernörs-Embetet,
jemte upplysande att ifrågavarande reparationer angå Academiens bygg¬
nader, och att utgifterne för redogörelse-året rätteligen utgjort 1,684
R:dr 4 sk. 3 r:st., emedan 39 R:dr 27 sk. 4 r:st. i räkenskapen balan-
ceras såsom obetalde, i underdånighet anföra, att uti de anmärkte 1,644
R:dr 24 sk. 11 r:st. innefattas så väl de på stat grundade nödvändige
utgifter för årliga underhållandet af Academiens byggnader, som ock
of vanberörde särskilda kostnad, hvilken, på grund af det kostnadsför¬
slag, och den deraf föranledda Nådiga skrifvelse, hvilka Revisorerne
jemväl åberopat, blifvit anslagen för ett tillfälligt behof, nemligen mål¬
ning af Academiens lärosalar, förstugor m. m., hvartill något anslag i
sta* hvarken varit föreslaget eller uppfördt.
— 26 —
Guvernörs-Embetet får härjemte i underdånighet återställa de af
Eder Kongl. Maj:t i Nåder remitterade handlingarne, och framhärdar
med djupaste vördnad, nit och trohet
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Majestäts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersater
A. H. Ammilon.
S. D. Stenberg. F. Rosenqvist.
Carlberg den 15 Februari 1840.
Till Kongl. Maj:t underdånigst, med utlåtande angående Riksens Högloft. Ständers
Revisorers anmärkningar vid Krigs-Academiens räkenskaper för åren 1836 och
Anmärkning vid Kongl. Krigs-Academiens Räkenskaper
för är 1836, till förklarande af Guvernörs-Embetet
och f. d. Slotts-Inspectoren, Kongl. Secreteraren C.
Hallberg.
Anmärkning.
Vid den från afträdande Slotts-Inspectoren, Kongl. Secreteraren C.
Hallberg den 18 September 1835, hällne Inventering, befunnos brister
å åtskilliga varor och persedlar, uppgående till ett sammanlagdt värde
af 1,227 R:dr 38 sk., hvartill kommer, enligt Kammar-Contorets på-
förings-förteckning 97 R:dr 36 sk., så att Hallberg till last upptagne
brist utgjorde 1,325 R:dr 26 sk. Banko.
Deremot uppgå öfverlefvereringarne, enligt samma Inventerings-In-
slrument, lill 98 R:dr 38 sk. 8 r:st., och värdet af åtskillige effecter,
som eldigt Qvartermästarens intyg igenfunnits efter inventeringen, till
ett värde af 302 R:dr 16 sk., samt den af Guvernörs-Embetet Hall¬
berg ålagde och fullgjorde ersättning 244 R:dr 13 sk. 2 r:st., eller till¬
sammans 645 R:dr 19 sk. 10 r:st. Banko. De återstående 680 R:dr 6
sk. 2 r:st. äro genom Guvernörs-Embetets Resolution afskrifne, nemi.:
l:o Värdet af 22|2 famnar ved med 128 R:dr 3 sk. 2 r:st.
Vid 1831 års Räkenskaper gjordes anmärkning å ungefärligen sam¬
ma belopp, hvilket Kongl. Kammar-Rätten fastställde att ersättas i pen¬
ningar, men på deröfver anförde underdånige besvär, tillät Kongl. Maj:t
redogöraren att in natura ersätta Academien detsamma, och hvilket i
Räkenskaperne äfven funnits uppdebiteradt. Revisionen anser dock mer
än troligt, att den nu afskrifne bristen är densamme som på nämnde
sätt blifvit af Kongl. Maj:t ålagd till ersättande in natura.
2:o Enligt förteckning, värdet å persedlar som ”blifvit förvexlade
med andra”, med 228 R:dr 23 sk.
3:o Dito, värdet å diverse persedlar med 225 R:dr 40 sk., och
4:o Värdet å persedlar, som innan lnventerings-Instrumentet upp¬
rättades, varit till förrådet lefvererade, och hvarå räkningar sedermera
inkommit med 97 R:dr 36 sk.
Då likväl Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning angående behandlingen
af extra ordinarie afskrifningsfrågor af den 11 December 1830, uti 7 §.
28 —
stadgar att Utslag af Förvaltningsverken å afskrifningar skola, innan
afskrifning i räkenskaperne får ske, underställas Kongl. Majrls oell Ri¬
kets Kammar-Rätts pröfning och godkännande, men sådant af Guver-
nörs-Embetet uraktlåtits, och ifrågavarande afskrifningar icke eller efter
Revisionens tanka, kunna hänföras till de uti 1 §. af nämnde Nådiga
Förordning uppgifne grunder, så anmärkes dessa, utan vederbörlig auc-
toritels pröfning och godkännande, afskrifne 680 R:dr 6 sk. 2 r:st. B:co
till förklarande eller betalande under litel: Öfver-Revisions-Departemen-
tets Observations-medel.
Stockholm af Öfver-Revisions-Departements Civil Räkenskaps-Contor
den 28 Mai 1838.
J. N. Elgh.
Förklaring.
Revisions-Contoret har grundat sin motstående anmärkning dels på
den omständighet, att Guvernörs-Embetet icke underställt sitt beslut
om afskrifningen Högloft. Kammar-Rättens pröfning och godkännande,
enligt 7 §. af Kongl. Förordningen den 11 December 1830, angående
Exlra-ordinarie afskrifningsfrågor och anmärkningsmål; dels derpå, att,
enligt Revisions-Contorets tanka, ifrågavarande brist icke kan hänföras
till de i 1 §. af samma Nådiga Förordning uppgifne grunder, nemligen
att bristen ulredes vara tillkommen utan någons förvållande, eller att
tillgång till ersättning saknas hos den, som dertill är lagligen förpliglad.
Hvad beträffar förstnämnde omständighet, så emedan det, som till
följd af Guvernörs-Embelets Resolution blifvit till alldring uti Räken¬
skapen tillåtet, egentligen rörer Inventarii-effecter, hvilka i Räkenskapen
qvarstått genom vederbörande Qvartermästares och Redogörares försum¬
melse, att i behörig tid anskaffa afförings-ordres, har målet blifvit be-
liandladt mindre såsom afskrifnings än såsom vanligt anmärkningsmål;
och hvad angår sednare omständigheten, så, enär de till saken hörande
handlingar upplysa, att hvarken tillgrepp eller förskingring skett, eller
att debitering eller controll blifvit uraktlåtne, utan att bristen tillkom¬
mit derigenom, att så väl d. v. Qvartermästaren, m. rn. afl. Major Mon¬
tan, sorn ock d. v. Redogöraren, Kongl. Secreteraren Hallberg försum¬
mat, ”den förre, att på grund af cassations-rapporter, hvilka, såsom af
liandlingarne närmare upplyses, varit till Qvartermästaren aflemnade,
men icke kunnat tillrättafas, meddela afförings-ordres, den sednare att
sådana affordra; hvaraf följden blifvit, att i Räkenskaperne kommit att
— 29
qvarstå effecter, som bordt affdras; lärer Revisions-Contorets förmenan¬
de, att ifrågavarande brist icke kan hänföras till de i 1 §. af ofvan-
åberopade Nådiga Förordning uppgifne grunder, sakna gillig anledning,
emedan Kongl. Krigs-Academien genom Guvernörs-Embetels ifrågava¬
rande åtgärd, icke lidit någon förlust. Ifrågavarande saks beskaffenhet
och dermed förenade omständigheter, är i öfrigt i möjligaste måtto ut¬
redd, och hela acten bilagd den till Högloft. Kammar-Rätten ingångne
och granskade redogörelsen, på sätt 10 §. af ofvanåberopade Nådiga För¬
ordning den 11 December 1830 föreskrifver; och torde, på grund af
hvad anfördt är, Revisions-Contorets anmärkning få förfalla.
Revisions-Contorets förmenande, att det anser bristen af 225? fam¬
nar Tall- och Granved (på hvilken omständighet Revisions-Contoret sy¬
nes hafva fästat särdeles vigt) mer än troligt vara densamma, som de
24ig famnar dylik ved, hvarå anmärkning gjordes för redogörelse-året
1831, är alldeles ogrundadt; emedan då icke var fråga om någon brist,
utan om en miss-skrifning vid öfverförandet af behållningen från före¬
gående året, hvilket af sjelfva redogörelserne och förklaringarne öfver
anmärkningar ovedersäglige bestyrkes; hvarföre ock Kongl. Majit endast
fastställde Revisions-Contorets anmärkning så vida, att hvad som genom
miss-skrifningen (ty vid på- och afföringar med dertill hörande verifi-
cationer hade ingen anmärkning egt rum) blifvit ur behållningen ute¬
slutet, skulle, för att återställa summan till sitt förra belopp, uppdebi-
teras, äfvensom Revisions-Contoret bordt observera, alt då var fråga
om björkved, men icke om tallved, hvarå brist nu inträffade; men som
denna Revisions-Contorets framställning alldeles icke hörer till nu ifrå¬
gavarande anmärkning, fordrar den ej heller vidare bemötande.
Hvad åter beträffar Guvernörs-Embetels beslut om afskrifningar af
de vid aflefvereringen år 1835, hvarom nu är fråga, verkligt felande
22|? famnar Tall- och Granved, lärer denna åtgärd så mycket mindre
kunna ogillas, men bristen deremot kunna hänföras till de i 1 §. af
oftaåberopade Kongl. Förordning uppgifna grunder, som af det hand-
lingarne i afskrift bifogade Kongl. Bref den 11 September 1835 visas,
att Kongl. Majit efter sakkunnige auctorileters börande, funnit skäl be¬
vilja afskrifning med 4 procent och derutöfver årligen å Tall-och Gran¬
ved, som varit upplagd under bar himmel, hvilket jemväl är förhål¬
landet med vedupplagen vid Kongl. Krigs-Academien. Redogöraren har
också, enär årliga upphandlingen af Tall- och Granved för Kongl. Aca-
demien uppgått till minst 250 famnar, icke, under sin 10-åriga tjen¬
stetid såsom Slotts-Inspector, nu fått genom Guvernörs-Embetets Resö-
— 30 —
lillion sig till godo beräkna mera, än hvad han egt beräkna för vid
pass 2:ne redogörelseår, i händelse ofvanberörde grund för afskrifning
varit allmänt gällande.
Stockholm af Kongl. Krigs-Academiens Kammar-Contor den 20
Juli 1838.
S. D. Stenberg.
Påminnelse.
Genom inkomne förklaringar är upplyst, att den anmärkte afskrif-
ne bristen är tillkommen på det sätt, att nu mera afl. Qvartermästaren,
Major Monthan skall hafva uraktlåtit, att på grund af vanliga cassations-
rapporter, meddela afskrifnings-ordres å persedlarne, hvarigenom handt,
att desamma ej blifvit afförda, ulan kommit att i räkenskaperne qvar¬
stå. Guvernörs-Embetet har, med kännedom örn detta förhållande, der¬
före ej behandlat målet såsom afskrifning ulan, sedan detaillerne, efter
hvad de räkenskaperne bilagde handlingar utvisa, blifvit utredda, ansett
det såsom vanlig afföring — ett förfarande, som Revisionen, med afse¬
ende å förevarande omständigheter, ej tilltror sig kunna såsom rätt el¬
ler orätt bedomina, utan öfverlemna!- det åt Kongl. Kammar-Rättens
upplysta bepröfvande och afgörande.
Och alldenstund ersättningsansvaret till största delen beror på detta
afgörande, vågar Revisionen, jemte hemställan hvad afseende derutinnan
kan fästas å Guvernörs-Embetets afgifne vitsord öfver Förklarandernes
uppgifter, i ödmjukhet detsamma jemväl till Kongl. Kammar-Rätlens
rättvisa afgörande öfverlemna.
Slockholm och Öfver-Revisions-Departementets Civil Räkenskaps-?
Conior den 19 Januari 1839.
L. Lidbäck.
Häruti förenar sig
J. E. Norbeck.
Resolution.
Kongl. Kammar-Rätten finnér, på grund af de i målet afgifne och
af Revisionen obestridde lemnade förklaringar, att detta mål må förfalla.
Med original-handlingarne lika lydande bestyrkes
Ex officio
5. D. Stenberg.
— 31 —
Afskrift.
Till Kongl. Mcij:ts och Rikets Högloflige Götha Hof-Rätt!
Sedan Guvernörs-Embetet vid Kongl. Krigs-Academien, sora oak¬
tadt flere vidtagne åtgärder till utbekommande af 326 R:dr 32 sk. Banco,
obetald pensionsafgift för f. d. Cadelten C. W. Bergenstråhle, räknadt
från den 1 October 1829 till samma tid 1830, så väl af Gäldenären,
Herr Majoren C. A. Bergenstråhle, som af ena borgensmannen Herr Öf¬
versten Grefve Douglas, icke kunnat erhålla mera än 71 R:dr 41 sk. 6
r:st. Banco, motsvarande den Academien tillfallna dividend i Grefve
Douglas’s konkurs, i skrifvelse den 8 November 1836, som härhos i af¬
skrift bifogas, hos Konungens Befallningshafvande i Götheborgs och Bo¬
hus Län begärt handräckning, att hos andre borgesmannen, Capitainen,
t. f. Placemajoren å Carlstén N. F. Bergenstråhle, indrifva Academiens
återstående fordran, 254 R:dr 38 sk. 6 r:st. Banco, på grund afbemäl-
de Capitains, handlingarne bilagde, förbindelse af den 8 September 1829,
hvarigenom Capitainen gått i borgen såsom för egen skuld för pensions-
afgiftens erläggande, och med det vilkor, att i händelse med inbetal-
ningarne utöfver bestämde terminer skulle fördröjas, underkasta sig lag¬
lig utmätning, ”utan att någon kommunikation eller erinran behöfver
densamma föregå”; så hade bemälde Konungens Befallningshafvande in¬
sänd t i afskrift bifogade bevis från Magistraten i Marstrand, att tillgång
saknades hos Capitainen Bergenstråhle.
Efter förnyade fåfänga bemödanden å Guvernörs-Embetets sida, att
så väl hos Gäldenären, Majoren Bergenstråhle, som i aflidne f. d. Ca¬
delten Bergenstråhles Sterbhus utsöka ifrågavarande fordringsbelopp, an¬
höll Guvernörs-Embetet å nyo, i skrifvelse till bemälde Befallningshaf¬
vande den 25 September 1837, om handräckning till indrifvande af
berörde fordran hos Capitainen N. F. Bergenstråhle, och att, om till¬
gångar skulle hos honom saknas, så fort ske kunde bevilja införsel i
den lön eller det arfvode Capitainen uppbär såsom t. f. Placemajor å
Carlstén; men Guvernörs-Embetet, sorn på grund af ofvannämnde ovill-
korlige förbindelse eger obestridlig rätt, att utan invändning erhålla
verkställighet af den begärde handräckningen, erhöll Landshöfdinge-Em-
betets härhos bilagde Utslag af den 30 November 1837, med anvisning
att vid vederbörlig Domstol, efter stämning, i laga ordning utföra sitt
påstående, hvarjemte lemnades hänvisning, att hos Högloflige Hof-Rät-
ten anföra besvär öfver nyssberörda Utslag.
— 32 —
Guvernörs-Embetet, som förmodat det Capitainen Bergenstrahle,
hvilken hittills lyckats undandraga sig svaromål, skulle, då han slutli¬
gen fann sig nödsakad deruti ingå, fullkomligt inse Guvernörs-Embetets
rättighet, att utan all invändning utfå Academiens fordran, vidtog nu
den åtgärd, att hos Rådhus-Rätten i Marstrand, der Capitainen vistas,
söka göra sina anspråk gällande; men äfven detta har skett utan vän¬
tad påföljd.
Då, såsom ofvan anfördt och styrkt blifvit, betalningsförbindelsen
är så ovillkorlig att hvarken kommunikation eller ens erinran behöfver
föregå åtgärderne till fordrans utkräfvande, torde den enklaste juridiska
slutledning ådagalägga, att Capitainens skyldighet att betala, inträdde i
det ögonblick gäldenären icke uppfyllde sitt åliggande, och utan allt
annat afseende på kommunikation eller på lagsökningstid, än det att
krafvet skett inom 10 år. Också har hvarken Öfver-Ståthållare-Embelet
i Stockholm, vid något tillfälle då dess åtgärd påkallats, ej heller of-
vanbemälde Konungens Befallningshafvande, då Guvernörs-Embetet, så¬
som omförmälut är, första gången, i skrifvelse den 8 November 1836
äskade dess åtgärd, anfört något skäl för att inskränka Guvernörs-Em¬
betets rättighet till skyndsam betalning; än mindre, såsom Rådhus-Rät¬
ten i Marstrand, ansett sig befogad förklara Capitainen vara fri från
betalning af en del af den summa för hvilken han borgat; och synes
detta Domslut dess mera oväntadt, som det grundas på Kongl. Förord¬
ningen den 28 Juni 1798, hvilken, till följd af betalningsförbindelsens
ovillkorlighet, äfven i anseende till sättet för utkräfvandet af Academi¬
ens fordran, icke kan vara tillämplig; helst då Guvernörs-Embetet vi¬
sat, att det inom 12 månader från betalningsterminerne, sökt laga hand¬
räckning lill medlens utbekommande. Af Öfver-Ståthållare-Embetets i
Stockholm, handlingarne bifogade skrifvelse den 31 Mars 1830, är nem¬
ligen bestyrkt, att Capitainen Bergenstråhle icke kunnat anträffas på sin
tjenstgöringsort, och som Capitainens vistelse var obekant, hade Gu¬
vernörs-Embetet ingen annan utväg att söka betalning, än att vända sig
till Konungens Befallningshafvande å den ort der Capitainens anhöriga
vistades, i förmodan att han derstädes kunde sig uppehålla; hvarföre
Guvernörs-Embetet, sedan jemväl sista betalningsterminen, med den 31
Mars 1830 var tilländalupen, emedan pensionsafgiften bordt hvarje halft
år förskottsvis inbetalas, sökte Konungens Befallningshafvandes i Linkö¬
pings Län handräckning, för alt af Gäldenären, eller hans löftesmän,
utfå Academiens fordran, såsom af handlingarne bifogad skrifvelse den
24 April 1830 närmare upplyses.
%
— 3,3 —
Att ingå i vidare skriftvexling synes alltså vara lika öfverflödigt,
som det är oförklarligt, att det af Guvernörs-Embetet hos Konungens
Befallningshafvande i Götheborgs och Bohus Län, samt Rådhus-Rätten
i Marstrand påkallade biträde till vinnande af betalning, kunnat få en
utgång, så litet svarande mot Academiens rättmätiga fordringsanspråk;
och Guvernörs-Embetet finner sig derföre föranlåtet hos Högloflige Hof-
Rätten fullfölja sina påståenden, och anhålla att varda förhulpet till ut¬
bekommande af Kongl. Iirigs-Academiens fordran hos Capitainen N. F.
Bergenstråhle, så väl till Capital 254 R:dr 38 sk. 6 r:st. Banco, som
ersättning för Rättegångskostnaden, hvilken redan uppgått till 7 R:dr
24 sk. Banco, enligt i afskrift bifogade räkning; underställande Guver¬
nörs-Embetet Högloflige Hof-Rättens upplysta pröfning, om icke Capi¬
tainen Bergenstråhle jemväl bör förpligtas erlägga ränta från lagsöknings-
tiden tills betalning följer, efter framdeles afgifvande bestyrkt uträkning.
Carlberg den 30 Mars 1839.
Vidimeras.
Ex officio
S. D. Stenberg.
— 34 _
öfver-Post-DirectöYs-Embetets underdå-
i niga utlåtande.
Un der d ånigs te Utlåtande!
I anledning af Rikets Ständers Revisorers lill Öfver-Post-Direclörs-Em-
betels underdåniga tillåtande i Nåder remitterade berättelse ora verk¬
ställd granskning af Post-Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning åren
1836 och 1837, får Öfver-Posl-Direclörs-Einbelet, nied deri Nådiga Re¬
missens återställande, i underdånighet anföra, alt utaf de af Revisorevne
omnämnde äldre fordringar, hvilka icke kunnat indrifvas eller till af¬
skrifning befordras, emedan de bero på utredning af Cöncurser m. m.,
följande belopp, sedan hindren för en sådan åtgärd undanröjts, numera
blifvit genonrÖfver-Post-Direclörs-Embetets derom meddeldta samt Eders
Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Rätts pröfning underställda beslut, i
vanlig ordning till afskrifning beviljade, nemligen:
Post-Verkets fordran i aflidne Postmästaren i Åby C. A. Wilthoffs Con-
curs R:dr i49: 12. —
Dito i aflidne Postmästaren i "Waxholm Advocat-
Fiscalen A. Grönbergers Concurs
Dito hos numera aflidne f. d. tillf. Postmästaren i
Boiås Isr. Luth
hvarförutan Post-Verkets uti Räkenskapen balancera-
de fordran hos Kejserliga R yska Post-A ralén i S:t
Petersburg och Helsingfors.*; blifvit genom restitu¬
tion för återsände med förskjutet porto belagde bref
lill fullo godlgjord med
hvarigenom ett Balartce-belopp af
kommer att ur rakenskapeh försvinna.
De öfriga Balancerne äro ännu icke i det skick att indrifning- eiler
afskrifning deraf kan äga rum, och Svenska Post-Verkets fordran fios
det Norska fortfar att jemlikt. Eders Kongl. Majlis Nådiga bref den il
Juni 1836 i liikenskapen balanceras.
„ 86: 44. —
„ 423: 29. -
„ 338: ii. i.
R:dr 998: - 2.
I afseende på Revisorernes anmälan alt åtski 1 lige af Eders Kongl.
Maj:ts Beskickningar vid Utländska Hof fått sig tillagd ersättning af Post¬
medlen för utbelaidt porto, hvilken godtgörelse, som för år 1836 ut¬
gjorde 833 R:dr 9 sk. och för år 1837 4,244- R:dr 44 sk. 11 r:st., lie-
visorerne; ansett vara en för Post-Verket främmande utgift, får Öfver-
Post-Direclörs-Embelet endast åberopa Eders Kongl. Majds Nådiga Bref
den 11 September 1837, till åtlydnad hvaraf ifrågavarande ersättningar
till vederbörande å utrikes ort vistande Svenska Beskickningar blifvit af
Postmedlen utanordnade. Stockholm den 21 Februari 1840.
Efter Nådigste Förordnande
GUST. PEYSON.
L. S.
C. i. L. Fyrvald.
Till Kongl. Maj:t underddnigst med utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revi¬
sorers berättelse om verkställd granskning af Posl-Verkets styrelse och förvalt¬
ning åren 1836 och 1837.
Stor-Amirals-Embetets underdåniga ut¬
låtande.
Underdånigt Memorial!
Ofver Rikets Ständers Revisorers, vid granskningen af Stor-Amirals-
Embetets Tredje Afdelnings Räkenskaper för åren 1836 och 1837, gjor¬
de anmärkningar och framställningar, får Afdelningen, till följe af Eders
Kongl. Maj:ts derpå under den 21 sistlidne December aflåtne Nådiga
Remiss, afgifva följande underdåniga utlåtande:
l:o Vid den af Eders Kongl. Maj:t uti Nådigt bref af den 18
Juni 1836 uppå Afdelningens omständligt motiverade underdåniga hem¬
ställan lemnade Nådiga föreskrift, angående revisions-sättet af anslagena
för arbetena i Klara- och By-elfvarne, hafva Revisorerne förmenat, att
dessas räkenskaper, åtminstone för det belopp, som motsvarar anslagen
från de till lättade vattencommunicationer och andra allmänna arbeten
anvisade medel, hade bordt ingifvas till Eders Kongl. Maj:ts Kammar-
Rätt, för alt först der och sedan af Rikets Ständers Revisorer granskas,
emedan en afvikelse från denna vanliga redovisnings-method icke öfver-
ensstämmer med den för Rikets Ständers Revisorer i Nåder utfärdade
Instruction.
En afvikelse från denna Instructions generella föreskrifter om all¬
männa anslags revidering, eger likväl egentligen icke här rum, enär
anslagen både äro upptagne och till utbetalningen verificerade i de Af¬
delningens räkenskaper, som nu undergått både Kammar-Rättens och
Rikets Ständers Revisorers granskning. Anslagets användande för sitt
ändamål är således underkastadt denna dubbla revision och frågan är
endast om användandet sedermera i detail. Derom stadgar den ifråga¬
varande Instructionen ingenting uttryckligen och skulle ej heller kunna
det, utan alt råka på en orimlighet. Ty då Staten lemnar ett visst
årligt bidrag till ett företag, som för öfrigt utföres på enskilt bekostnad,
(såsom de ifrågavarande, nemi. i Klara-elfven, der Statens bidrag till¬
sammans utgjort 36,000 R:dr samt de privates 93,632 R:dr, och i By-
elfven, der de private tillskjutit omkring 55,000 R:dr och beräknas än¬
nu få tillskjuta omkring 12,000 R:dr, eller tillsammans 67,000 R:dr
emot 80,000 R:dr, som de af Eders Kongl. Majit och Kronan erhållit)
kan bidraget eller understödet af Slaten rätteligen ej betraktas annor¬
lunda än som en entreprenad-summa, som redovises medelst företagets
verkställighet, och det skulle tjena lill föga att genomse de detail-rä-
kenskaper och verificationer, som härföre kunde blifva upprättade, eme¬
dan om också anmärkningar dervid, till nära hela bidragets belopp upp-
stode, dessa då kunde föras till räkningen för de privata medlen, och
det ej kan tänkas, att ett arbete, som redovisar för utgifter, oftast öf-
verstigande det publika bidraget, ej skulle kunna lemna nöjaktiga veri¬
ficationer för detta, hvaraf åter följer, att, då på detta sätt alla behö¬
riga utgifter fördes på det publika bidraget och alla möjligen obehöriga
på det privata, ingen controll af en sådan revision vore att förvänta.
Detta förhållande, hvartill kommer, att praxis i slika fall, t. ex. vid
Götha Kanal med det ojemförligt stora statsbidraget, och vid Götha Elf,
varit, såsom Revisorerne äfven anfört, att arbeten, som hufvudsakligen
utföras genom privata bidrag, revideras genom särskilta Revisorer, kal¬
lade dels af Eders Kongl. Majit för Kronans vägnar, dels af Actie-egar-
ne, grundade hos Afdelningen den öfvertygelse, som föranledde tilldess
af Eders Kongl. Majit i Nåder bifallna underdåniga hemställan, att de-
tailen af räkenskapen för arbetena i By- och Ivlara-elfvarne måtte på
enahanda sätt undergå revision, deraf fördelarne i öfrigt uti samma un¬
derdåniga hemställan fullständigt upprepas och af Revisorerne icke ve¬
derläggas. Ibland dessa förekommer hufvudsakligen i att då revisionerne
verkställas genom särskilt dertill förordnade och valde Revisorer, con-
trolleras icke allenast räkenskaperne, ulan i sammanhang dermed jem¬
väl det utgjorda arbetet, genom den local-kännedom, som sätter Revi¬
sionen i tillfälle alt bedomina icke allenast siffran, utan äfven hufvud¬
sakligen, om medlen ändamålsenligt och med hushållning blifvit använ¬
de, om arbetena blifvit rätt verkställde, samt om förråderne af mate-
rialier &c. befinnas i det skick, som räkenskaperne antyda: att Reviso¬
rerne på delta sätt ömsesidigt bevaka det allmännas och enskiltas rätt
och kunna antagas ega den theoretiska eller praktiska kunskap, som för
ändamålet erfordras: att original verificationer och qvitlencer få qvar¬
stanna på stationerna till ledning för återstående arbeten, och att möj¬
liga anmärkningar genast kunna coinmuniceras och föranleda till rättelse,
då sådana gjorda af Kammar-Rätten flere år efteråt kunna blott med¬
föra en ersättning, som genom inträffande dödsfall och andra omstän¬
digheter i alla fall är ovisshet underkastad.
2:o I afseende på Revisorernes enahanda anmärkning, att öfver
användandet af anslaget utaf 1,080 Ridr Bicos årligt bidrag till upp-
- 38 —
muddring af Slångån och till hamnbyggnaden vid Linköping, saknas
verificalioner och redogörelser, af skäl Sorn Revisorerne förmoda vara
desamma, som i nasllörestående ponkt uppgifvas, får Afdelningen un¬
der dånigst åberopa, hvad i denna punkt nu blifvit i underdånighet an¬
förd t, med det tillägg, att utgiften är i Afdelningens, af Revisorerne
granskade, räkenskaper verificerad genom vederbörande Directions qvit¬
to, och alt i Handlingarne för år 1837, sorn vid Revisionen äfven va¬
rit tillgänglige, igenlinues Afdelningens underdåniga hemställan af den
1 September samma år, af hvilken Revisorerne kunnat med visshet in¬
hämta, att enahanda revisions-sätt, sorn för anslagen till Bv- och Klara-
elfvarne, blifvit äfven för det lill arbetena vid Linköping i underdå¬
nighet föreslaget, hvilket i detta fall var så mycket naturligare, som
detta sistnämnde anslag uttryckligen blifvit bevil jad t såsom ränta och
amoi tissement å ett län, hvilket actie-egarne, jemte andra tillskott,
skulle lör arbetets bestridande upplaga, och för hvilket, om ränta och
amortissemenl derå ej betaläs, ingeri annan än de sjelfve äro ansvarige.
All verifrcation, för användandet häraf, skulle i alla fall blott kunna
bestå i vederbörande långi Ivares qvitto, ty öfver sjelfva lånets använ¬
dande kun någon annan redogörelse ej fordras än arbetets utförande,
och derom kan åter ingen annan än en local-revision afgifva vitsord.
Beträffande Revisorernes i sammanhang härmed gjorda anmärkning, att
berörde bidrag är meddeladt för 19 år, och sålunda att utgå for längre
tid än ifrån en sluts-reglering tili en annan, så utvisar Eders Kongl.
Majits Nådiga bref af den 14 April 18.37, deruti samma anslag uppå
vissa villkor beviljas, att sådant bestämdt skett blott för 1837 och föl¬
jande 2 år, och derefter endast på det sätt Eders Kongl. Majit efter
hos Rikeis Ständer vid nästkommande Riksdag gjord framställning om
fortfarande anslag til! dylika arbeten, kunde finna skäligt i Nåder för¬
ordna. Dispositionen for längre lid än till nästa Riksdag eger således
egentligen ej rum, enär, uti hvad i den delen förekommer, löftet är
villkorligt och beroende af de tillgångar, Rikets Ständer behaga anslå.
3:o Af Eders Kongl. Majlis Nådiga bref den 1 Februar i 1836 haf¬
va Revisorerne inhämtat, att staden Enköping för någon lid tillbaka,
till uppmuddring af dervarande å, erhållit ett förskott från Slrömrens-
nings-fonden af 3,001) R:dr, att på 10. års tid återbetalas, men att vid
uppgörandet af förslaget öfver kostnaden till denna upprensning blifvit
förgätne oundgängligen nödige arbeten, för hvilka kostnaderne skulle
uppgå lill 3,776 R:dr 16 sk. Banco, hvilka stadens innevånare förklarat
sig omöjligen kunna sammanskjuta, derest icke Eders Kongl. Majit täck-
— 39 —
Lss bevilja eftergift af ofvanberörde förskott, och att Eders Kongl. Majit,
enär ifrågavarande 3,000 Ridr, lill återbetalning hvaraf stadens inkomst
af riviére- och hamn-byggnaden sannolikt var otillräcklig, icke voro
inbegripne i fördelningen af det anslag för strömrensningar, Rikets sed¬
nast församlade Ständer från och med för 1835 anvisat, i Nåder bi¬
fallit eftergifven af förskottet under vissa villkor, som staden Enköping
sedermera fullgjort, hvaremedlertid förskottet icke varit i räkepskaperne
balanceradt, hvilket af Revisorerne anmärkes.
Om frågan varit så enkel och summans egenskap af förskott så tyd¬
ligen uttryckt, som här ofvan, så hade dess balancering i räkenskaper-
ne, intill dess de i Eders Kongl. Majlis ofvanberörde Nådiga bref af
1836 föreskrifne villkor blifvit uppfyllde, varit så mycket rigtigare, som
den onekligen i alla fall bordt ega rum, ehuru stadens återbetalnings
skyldighet på det villkorliga sätt, som derföre var föreskrifyel, derfor-
ulan lag lika öppen och klar i Handlingarna, samt af Afdelningen be¬
vakades, på sätt af detta samma Eders Kongl. Majus Nådiga bref af
1836 bäst- vitsordas. Men nu erhöll Enkopings stad, genom Kongl,
brefven den 30 Juni. och 22 December 1832, efter flere olika förslager
och framställningar, ett stals-ansiag af 12,000 R:dr, sedan staden erbju¬
dit sig sjelf tillskjuta 3,000 Ridr, och sedermera af sina -hamn- och
riviere-ipkomslér lill Eders Kongl. Majit och Kronan återbetala 3,000
Ridr, efter Tio år, samt om dessa ej föislogo, ersätta bristen. I det
sistnämnde af Eders Kongl. Majlis Nådiga bref afgjordes hauan och ter-
minerne för medlens utbetalning genom faslsLällelsen af deL, emellan
Eders Kongl. Majit och Kronan genom Landshöfdingen i Upsala oell
Stadens Borgerskap å ena samt Capitaine Mechanicus Cronstrand å an¬
dra sidan, om arbetet afslulade entreprena.d-conlract. I detta åter, en¬
ligt hvilket följaktligen uthetalningaine verkställdes, och hvarförutan
någon annan verificalion Räkenskapsföraren på den liden ej meddelades,
upptages stadens andel i arbetskostnaden till blott 3,000 Ridr. Andra
3,000 Ridr hade emedlertid, enligt stadens erbjudande, visserligen bordt,
såsom redan i underdånighet nämndi är, på stadens conto genast ba-
lanceras, men då de, när som helst, kumle derpå upptagas och Eders
Kongl. Majit under liden desamma i Nåder efiergifvil, så ali de i alla
lall ej bordt mera synas i räkenskapen för det sisla af de år, hvilka
Revisionens granskning lin omfattat, har ingen irring uppstått eller kun¬
nat uppstå genom det anmärkta förhållandet.
4:o Vid jemförelse emelian den af Eders Kongl. Majit fastställda
fördelningen af fonden och de deraf beslridde ulgiflerne, hafva Reviso-
40 —
verne velat finna, att anslaget till förvaltnings-kostnaden för år 1836
öfverskridits, utan att, så vidt det synts Revisorerne, Afdelningen der¬
om hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig anmälan, och hvilket öfver-
skridande af staten skulle hufvudsakligen vara föranledt deraf, att rese-
och undersöknings-koslnaderne stigit till det troligtvis oberäknade belopp
af 5,988 R:dr 1'7 sk. 10 r:st. för 1836 samt 3,008 R:dr 43 sk. 4 r:st.
för 1837; ett förhållande som af Revisorerne ej kunnat närmare bedöm¬
mas, men hvarvid de tillägga, att utgifterne äro behörigen verificerade.
Enligt 1836 års bokslut utgöra de så kallade Allmänna kostnader
9,200 R:dr 40 sk. 2 r:st. I denna titel ingå likväl icke blott och alle¬
na de utgifter, som tillhöra den summa, hvilken i Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga bref af den 27 Februari 1836, i öfverensstämmelse med Afdel-
ningens stat, vid fördelningen af fonden blifvit anslagen såsom förvalt-
nings-kostnad, utan äfven den summa, som i samma Kongl, bref blifvit
anslagen till bestridande af återstående utgifter för undersökningen an¬
gående Uddevalla Kanalen och för granskningen af kartorna och försla¬
gen till ombyggnaden af Trollhätle-kanal eller 1,929 R:dr 24 sk.; den
summa 4,000 R:dr, som redan år 1835 blifvit i och för samma under¬
sökning utbetald, fastän den, såsom först år 1836 redovisad, i det årets
räkenskaper afföres, samt den summa af 350 R:dr, som genom ett Eders
Kongl. Maj:ts särskilta bref af den 27 Februari 1836 beviljades Öfverste-
Lieutenanten Lagerheim såsom ersättning, för redan år 1827 hafde un-
dersöknings-kostnader. Om dessa trenne summor, med det belopp,
hvartill de slutligen utgått, eller 2,688 R:dr 44 sk. 7 r:st. för Udde¬
valla undersökningen, och 350 R:dr lill Öfverste-Lieutenanten Lager¬
heim, eller tillsammans 3,038 R:dr 44 sk. 7 r:st., afdragas från ofvan-
nämnde summan för allmänna kostnader 9,200 R:dr 40 sk. 2r:st., hvil¬
ket de böra, emedan de dels tillhöra ett föregående år, dels äro af Eders
Kongl. Maj:t särskilt och oberoende af förvaltnings-anslaget anvisade,
ehuru de i bokslutet bordt såsom äfven utgörande undersöknings-kost-
nader, för tydlighetens skull, till denna allmänna titel hänföras, så upp¬
kommer en summa af 6,161 R:dr 43 sk. 7 r:st., som så nära motsvarar
merberörde förvaltnings-kostnads summa 6,000 R:dr, som med calculen
deraf skäligen kunnat påräknas.
Ifrån 1837 års allmänna kostnader, som uppgingo till 6,397 R:dr
44 sk. 8 r:st. hufvudsakligen af den anledning, att 1,500 Rrclr blefvo
till Halmstads Hamn-Direction, jemlikt ett annat Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga bref af den 27 Februari 1836, ersatte i afräkning på det för¬
skott
41 -
skölt af 2,000 R:dr, sorn samma Direction lemnat C.apitairien von Sy¬
dow till dess utrikes resa, böra likväl af samma skäl, sorn nästofvan i
afseende på 1836 års allmänna kostnads-snmma är anfördt, afgå 848
R:dr 2 sk. 7 r:st., som blifvit utbetaldte i följd af Eders Kongl. Maj:ts,
oberoende af förvaltnings-anslaget och särskilt i Nådiga brefvet af den
14 April 1838 lemnade anvisning af 1,000 R:dr till undersökningarnes
fortsättande i Westmanland och Dalarne. Efter detta afdrag återstå
allenast 5,549 R:dr 42 sk. 1 r:st. Banco, som hafva bordt utgå af för¬
valtnings-anslaget 6,000 R:dr och hvilket således för år 1837 ej utgått
till hela beloppet.
5:o Till nödiga reparationer och underhållskostnader för Djurgårds-
kanalen hafva, under år 1836, blifvit utbetaldte dels 170 R:dr, dels
133 R:dr 16 sk., af hvilka summor Revisorerne förmena, att blott den
förstnämnda var autoriserad till utbetalning, nemligen genom Eders
Kongl. Majlis Nådiga bref af den 27 Juli 1836, men att ingen tillåtelse
till den sistnämndes ut°ifvande kunnat igenfinnas och att Handlinvarne
icke utreda förhållandet i afseende derpå annorlunda, än att Afdelnin¬
gen, i underdånigt förslag, till underhållskostnaden 1836, uppgifvit den
till 336 R:dr 32 sk., deribland 133 R:dr 16 sk. till trädplantering å
Kanal-bankarne, men som från dessa 336 R:dr 32 sk. kunde afräknas
Kanalens bestämda egna tillgångar 166 R:dr 32 sk., så utgjorde det
derutöfver till Kanalens underhåll erforderliga beloppet ofvannämnde
170 R:dr.
I det af Revisorerne citerade Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref af
den 27 Juli 1836, finnes likväl denna fråga fullständigt utredd. Deraf
inhämtas nemligen, att till kanalens underhåll erfordrades 336 R:dr 32
sk., deraf 133 R:dr 16 sk. för trädplantering, och att härtill funnos,
såsom tillgäng, dels 33 R:dr 16 sk. såsom påräknad inkomst af kana¬
len, dels 133 R:dr 16 sk., som Afdelningen, enligt långt förut under
sjelfva arbetet afslutadt contract, var skyldig att utbetala, men icke ut¬
betalt, derföre att trädplanteringen ej blifvit nöjaktigt verkstäld. Desse
133 R:dr 16 sk. voro således hos Afdelningen innestående, och, om de
för den skull, såsom Revisorerne säga, kunde räknas till kanalens be¬
stämda tillgångar, så måste de likväl från Afdelningen utbetalas, innan
de kunde för kanalen användas. Då Eders Kongl. Maj:t, under denna
förutsättning, och således med godkännande deraf, för samma behof
ytterligare anslog 170 R:dr eller fyllnaden i 336 R:dr 32 sk., sedan
förenämnde 33 R:dr 16 sk. och 133 R:dr 16 sk. blifvit beräknade, så
6
_ 42 —
måste häraf vara solklart, att Afdelningen egde ej mindre rättighet än
pligt att utbetala både de 170 R:dr, som Eders Kongl. Maj:t såsom
fyllnads-summa anslagit, och de 133 It:dr 16 sk., som Eders Kongl.
Maj:t, på samma gång och i samma Nådiga bref, beräknat och antagit
såsom hos Afdelningen för trädplanteringen innestående, i synnerhet och
alldrahelst då Revisorerne, såsom de sjelfve förmäla, af verificationen
för dessa 133 R:dr 16 sk. E:co, inhämtat, att utbetalningen skedde för
”trädplantering.”
6:o Slutligen tillstyrka Revisorerne, det åtgärder måtte vidlagas
till indrifning eller afskrifning af de, uti hufvudböckerna balancerade
3,829 R:dr 24 sk. såsom utgörande Handlanden Nelzons skuld i följd
af ett honom redan år 1822 af f. d. Strömrensnings-Committéen bevil-
jadt lån.
Låntagaren och tvenne af löftesmännen för detta, såsom förskott
till fartygs-byggnad meddelade lån, hafva alla tre cederat bonis och
derefter aflidit. Af tvenne ytterligare löftesmän skall, enligt af Styrel¬
sen för Strömrensnings-Ärenderne meddelade underrättelser, den ene
utfattig äfven aflidit och den andre för många år tillbaka tagit tjenst
som Gardes-soldat. Åtgärder lill indrifning af hvad som vid detta för¬
hållande kan indrifvas, det vill säga, utdelningarne från concurs-mas-
sorna, hafva ingalunda blifvit försummade. I följd deraf hafva slut¬
redogörelser från tvenne af dem för icke längesedan inkommit, men för
den tredje icke, emedan en ännu oafgjord rättegång hindrar dess slut¬
uppgörelse. Hela tillgången i denna massa för samtliga fordringsegarne
och således deribland Eders Kongl. Majit och Kronan för nu ifrågava¬
rande fordran, skall likväl blott utgöra 47 R:dr 26 sk. 2 rist. Emed¬
lertid kan, i afbidan så väl häraf, som på utgången af Kammar-Rättens
Advocats-Fiscals-Embetes anställda åtal emot f. d. Strömrensnings-Com-
mitteen, för dess underlåtenhet att lagsöka de tvenne sistnämnde utfat¬
tige borgesmännen Strandberg och Sedelin, någon anmälan om slutlig
afskrifning af denna balance-post ej ega rum.
Remisshandlingen återställes underdånigst härjemte. Stockholm dea
6 Februari 1840.
C. af Klint.
M. F. biberg.
— 43 —
Öfver-Iotendents-Embetets underd. utlåtande.
Underdånigste Memorial!
Genom Nådig Remiss af den 6 sistl. Februari, som den 17 i samma
månad Öfver-Intendents-Embetet tillhandakom, har Eders Kongl. Maj:y
anbefallt Öfver-Inlendents-Embetet att afgifva underdånigt utlåtande öf¬
ver Rikets Ständers sist församlade Revisorers berättelse, rörande gransk¬
ningen af Öfver-Inlendents-Embetets förvaltning och räkenskaper för
åren 1836 och 1837; och Öfver-Intendents-Embetet får, till fullgörande
af denna Nådiga befallning, anföra följande:
Revisorerne hafva förnyat den af föregående Stats-Revisioner gjorda
erinran i afseende på formen för Öfver-Intendents-Embetets räkenska¬
per, och deraf föranledda omöjlighet att utröna lill hvad belopp kost¬
naden för hvarje reparations företag särskildt uppgått.
Till hvad Öfver-Intendents-Embetet, i anledning af föregående Stats-
Revisioners härmed likartade anmärkningar, uti lill Eders Kongl. Majit
förut afgifne underdåniga utlåtanden, och sednast den 27 Mars 1838,
redan andragit, men hvarefter några särskilta föreskrifter om förändrad
räkenskaps-form icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t Öfver-Intendents-Em-
betet i Nåder meddelade, torde Öfver-Intendents-Embetet nu endast
böra tillägga, att Öfver-Intendents-Embetet fått från Eders Kongl. Maj:t
emottaga ett af Slals-Contoret upprättadt förslag till formulairer för
uppställning af Öfver-Intendents-Embetets räkenskaper, hvilka formu¬
lairer jemväl afse undanrödjande för framliden af den anmärkta olägen¬
heten; och då Öfver-Intendenls-Ernbetet, för sin del, icke haft något
att vid samma formulairer påminna, lärer nu mera hinder icke möta
att den nya räkenskaps uppställningen införa, så snart den blifvit af
Eders Kongl. Majit till lämpligheten i Nåder godkänd och fastställelse
å formulairen meddelats.
Vidare hafva Revisorerne omnämnt, att Öfver-Intendents-Embetet
icke, i likhet med de fleste öfrige Verk, afgifvit någon berättelse om
dess förvaltnings-åtgärder för att tjena till ledning vid Revisions-arbetet.
Den sålunda omförmälde berättelsen har icke blifvit till afgifvande an-
— 44
befalld, ej heller hos Öfver-Intendents-Embetet äskad. Att densamma
aflemna, bade varit så mycket lättare, som Öfver-Inlendents-Embetet
årligen till Eders Kongl. Maj:t afgifver en sådan berättelse, utvisande
huru, under loppet af föregående året, de verkställde reparationerne och
deras kostnader utfallit i förhållande till förslagsberäkningarne.
O O
Revisorerne hafva jemväl anmält hurusom ungefärligen 1-del af pu¬
blika byggnadernas i Stockholm underliålls-anslag medtagits lill repara¬
tioner af Kongl. Lif-Gardets till häst Casernbyggnad, samt tili anskaf¬
fande af sand, sågspån, m. m. för samma Casern; och hafva Revisorer¬
ne, som funnit en dylik utgift fullkomligt främmande för detta anslag,
ansett att Casern-underhållel bör i främsta rummet bestridas med de
från Stockholms Stad utgående ganska betydliga inqvarteringsmedlen,
samt, derest de icke skulle blifva tillräcklige, med anslaget å Tredje
Hufvud-Titeln; förmälande Revisorerne, deL de, lill framställning om
nödvändigheten att berörde byggnads-anslag odeladt användes till sina
bestämda ändamål, hämtat ett ökadt skäl deraf, att Revisorerne, vid
besök på Kongl. Carolinska Medico Chirurgiska Institutet, funnit den
byggnad derstädes, hvarest åtskilliga särdeles dyrbara och Vettenskap¬
liga samlingar förvaras, vara så förfallen, att den hotar snart alldeles
nedstörta.
I förra hänseendet anser Öfver-Intendents-Embetet sig endast böra
i underdånighet åberopa hvad Öfver-Intendents-Embetet i anledning af
föregående Stats-Revisioners gjorda erinran och sednast uti underdånigt
utlåtande af den 27 Mars 1838 yttrat, att, nemligen, i händelse un¬
derhållet af Kongl. Lif-Gardets till häst Casern kunde förflyttas på nå¬
got annat anslag, sådant ofelbart skulle bereda ökade utvägar att istånd¬
sätta de öfrige allmänna byggnaderna; •— och hvad åter angår de an¬
märkta bristfälligheterna i en byggnad vid Carolinska Medico Chirurgi¬
ska Institutet, så synes orsaken till denna byggnads hastigt inträffade
förfall egentligen vara att igenfinna uti grundens svaghet och de tunna
murarne, omständigheter, hvilka vid inköpet af egendomen bort afses,
men hvilka nu icke skäligen kunna föranleda alt på en gång använda
större kostnader till iståndsättande af nämnde hus, än som med behö¬
riga underhållet af öfrige byggnaderne kan vara förenligt. Det var ock
under en sådan åsigt Öfver-Intendents-Embetet uti skrifvelse den 30
Augusti förlidet år, eller förrän Rikets Ständers Revisorers nu ifrågava¬
rande berättelse afgafs, ansåg sig böra bos Eders Kongl. Maj:t i under¬
dånighet hemställa, huruvida icke Carolinska Medico Chirurgiska Insti¬
tutets byggnader finge undergå en hufvudsakligare reparation och om¬
— 45 —
byggnad, att, på de i samma skrifvelse underdånigst föreslagne sätt och
lider, genom Öfver-Intendents-Embetels försorg verkställas, dertill Eders
Kongl. Maj:t ock, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref af den 5
sistlidne October föreskrifver, täcktes i Nåder samtycka; och kommer,
till underdånig åtlydnad häraf, detta arbete att företagas så snart Kongl.
Sundhets-Collegium till Öfver-Intendents-Embetet inkommit med den
från bemäldta Collegiurn äskade uppgift när de till reparations under¬
gående anviste byggnader blifva så tillgänglige, att reparations-arbetet
derstädes kan begynnas.
I öfrigt hafva Revisorerne i förbigående omnämnt, att Öfver-Inten-
denls-Embetets räkenskaper voro ofullständiga. Utan att söka bestrida
Revisorernes omdöme, hade Öfver-Intendents-Embetet dock önskat att
få förnimma, hvaruti den förnämsta ofullständigheten egentligen bestode.
Föregående Stats-Revisioner hafva åstundat en annan uppställning af
räkenskaperna, men lika litet sorn Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kam¬
mar-Rätt, hvilken besörjer räkenskapernas speciellare granskning, gjort
någon erinran om saknad fullständighet; och torde ofvannämnde omdö¬
me, om detsamma, efter Revisorernes uppfattning, skulle afse någon
detail-omständighet, likväl icke kunna röra medel-redovisningen i sin
helhet.
Den Nådiga Remissen återställes härmed i underdånighet. Stock¬
holm af Öfver-Intendents-Contoret den 3 Mars 1840.
Efter Nådigsle förordnande
F. BLOM.
Gust. Fredr. Behm.
Till Kongl. Maj:t underdånigst, med utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revi¬
sorers Berättelse om Öfver-Intendents-Embetets förvaltning och räkenskaper åren
1836 och 1837.
— 46 —
Stuteri-Öfver-Styrelsens underd. utlåtande.
Stormägtigste, Ailernådigste Konung!
LJti afgifven Berättelse, rörande den förlidet år verkställda granskning
af Stats-VerkeLS samt andra af allmänna medel bestående fonders till¬
stånd, styrelse och förvaltning, åren 1836 och 1837, hafva Rikets Stän¬
ders Herrar Revisorer framställt ålskillige anmärkningar, med öfverlem¬
nande hvaraf Eders Kongl. Maj:t under den 6 i sistlidne månad, i Wä¬
der behagat i ämnet infordra Stuteri-Öfver-Styrelsens underdåniga ut¬
låtande; och får Stuteri-Öfver-Styrelsen, till åtlydnad af denna Nådiga
befallning, härmedelst i underdånighet andraga:
Beträffande formen för de så väl vid Stuterierne som hos Stuteri-
Öfver-Styrelsen förda räkenskaper, bar vederbörande Räkenskaps-Verk
hvarken primitivt derom meddelat föreskrift, eller under årligen före-
hafd granskning något väsendtligt i den omständigheten anmärkt; vid
hvilket förhållande, synnerligen med kännedom, huruledes, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, förslag till ett förändradt redogörelse-
sätt för förvaltande verk och myndigheter i allmänhet vore under ut¬
arbetande, Stuteri-Öfver-Styrelsen trott sig sakna skäl att ändringar i
hittills följda redovisningsmethod under tiden förordna. Och då icke
blifvit förklaradt i hvad mohn en för ett rätt ordnadt och ändamåls¬
enligt Bokslut nödvändig fullständighet medelst den af Herrar Revisorer
nu underkända räkenskaps-methoden förfelas, saknar Stuteri-Öfver-Sty¬
relsen anledning att, såsom förklaring å hvad i berörde hänseende är
vordet anmärkt, något ytterligare härvid tillägga.
Någon till ledning vid Revisions-arbetet tjenande Berättelse, angå¬
ende StuLeri-Öfver-Styrelsens förvaltning, har icke blifvit till Herrar
Revisorer afgifven; hvilken anmärkta uraktlåtenhet varit föranledd der¬
igenom, att hvarken medelst nu gällande Instruction eller annorledes
ett så beskaffadt åliggande, till olikhet emot hvad vid föregående Revi-
sions-tillfällen ägt rum, för Stuteri-Öfver-Styrelsen finnes föreskrifvet.
Vidare och under fästad uppmärksamhet derå, att vid Flyinge Stu¬
teri gagnats en beskällare, tillhörig privat man, hvilket åter skulle oför-
delaktigt vittna emot de allmänna Sluterierne, hafva Herrar Revisorer,
i sammanhang härmed, framställt deri öfvertygelse, det Stnterierne kun¬
de och hurde så ordnas, alt åtminstone ej något contant anslag derför
behöfdes, helst dem förunnats afkaslningen af Strömsholms rn. fl. Kongs-
gårdar. Till besvarande häraf, i hvad angår förslberörde omständighet,
får S tu teid-Öfver-S ty reisen i underdånighet upplysa, hurusom, efter det,
vid Flyinge Stuteris förändrade organisation lill Hingst-depöt, Eders
Kongl. Majit i Nåder anbefallt, att dervarande lill afvel tjenlige moder¬
ston skulle till Ottenby Stuteri förflyttas, Sluleri-Öfver-Styrelsen der-
lörinnan, i ändamål alt förädla racen efter dessa ston, hvilka under
lång tid varit beläckta af Stuteriets egna hingstar af samma race, hvar¬
igenom den för Inislafvelns förbättrande menlige, så kallade insucht upp¬
kommit, alltså pröfvade nödigt föranstalta oin anskaffande af en fu 11-
blodshingst, att under beläckningstiden gagnas, hvilken åtgärd ock, emot
en afgift af 400 R:dr B:co lill privat man, verkställdes samt visade sig
vara fullkomligen ändamålsenlig. Vidkommande äler ett med större
besparing förändradt ordnande af Stulerierne; så är nuvarande förhål¬
landet, dels alt den vid Sluterierne erhållna afkastning i spanmål, hö
och halm hittills icke fyllt de lill utsäden, aflöning in natura och ut¬
fodring afsedda behof, ehuru vid Ottenby väl någon del af öfrige sädes¬
sorter försäljes, men deremot årligen måste köpas omkring 1,000 Tun¬
nor bafra; dels ock att de conlanla anslagen utgå lill aflöningar och
beklädnad ål Stuleriernes tjenstemän och betjente, utföring i Landsor¬
ten under betäekningsliden af emellan 70 och 80 stycken hingstar, in¬
köp och underhåll af 11 stycken i särskildta Län stationerade Landl-
beskällare, omkostnader i och för mönstring af Sqvadrons-beskäliare,
rese- och Iractaments-ersältning till Sluleri-Öfver-Slyrelsens Chef samt
allöning till Secreteraren, jemte öfrige oundgängliga, så väl permanenta
som tillfälliga utgifter. Och då Sluterierne, äfven med nu ägande till¬
gångar, endast genom iakttagen noggrann hushållning, kunnat fortgå till
afsedt mål, komme, enligt Stuteri-Öfver-Styrelsens öfvertygelse, deras
fortvaro ovillkorligen att äfventyras, så framt å Herrar Revisorers nu
framställda förslag afseende blefve lemnadt.
Slutligen och som Herrar Revisorer jemväl funnit anledning att
anmärka, det Cassa-behållningen vid 1837 års slut, 6,442 R:dr 37 sk.
11 r:st., förbiifvit i Chefens och Secreterarens vård, i stället att i Ri¬
kets Ständers Bank insättas, får Stuteri-Öfver-Styrelsen härvid i under¬
dånighet anmäla, det ifrågavarande belopp nästan uteslutande utgjorts
af auetionsmedel för försålda hästar från Flyinge då upplösta Stuteri
och, mot slutet af sistnämnde år influtne, bibehållits i Cassan, i afsigt
att derför uppköpa hingstar, hvarmed den i stället nydanade hingst-
depölen borde förses. På detta sätt användes ock under följande året
en del af berörde medel, hvarefter öfverskottet, eller 5,069 R:dr 3 sk.
1 r:st., i Rikets Ständers Bank deponerades, såsom i årets räkenskaper
jemväl finnes upptaget: hemställande Stuteri-Öfver-Styrelseri i underdå¬
nighet, huruvida genom det härutinnan af Herrar Revisorer anmärkta
förhållandet någon föreskrift må hafva blifvit förbisedd.
Den i Nåder remitterade handlingen återställes underdånigst; oek
framhärdar Stuteri-Öfver-Styrelsen, med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts v
underdånigste och tropligtig*!©
tjenare och undersåter
G. A HIERTA,
t. f. Chef för Stuteri-Öfrer-Styrelseii.
Stockholm den 2 Mars 1840. J, A. Torenstcdt.
Till Kongl. Maj:t underdånigt.
• ,, — ' \
- 49 -
Riks-Marskalkens underdåniga utlåtande.
Underdånigste Utlåtande!
1 anledning af Eders Kongl. Majlis Nådiga Remiss å ett Transsumt af
Rikets Sländers Revisorers år 1839 afgifne Berättelse om verkställd
granskning af Stats-Verkels, samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1836 och 1837, inne¬
fattande anmärkningar öfver användandet af Anslaget för byggnader
och reparationer A Stockholms Slotte har Riks-Marskalks-Emhetet fun¬
nit nödigt infordra tjenstförrättande Kamreraren vid Hof-Contoret, Fält¬
kamreraren Humbles och L f. Hof-Intendenten, Professoren och Ridda¬
ren af Eders Kongl. Maj:ls Wasa Orden, Nyströms, förklaringar; och
som dessa innefatta alla de upplysningar rörande ifrågavarande ämne
Riks-Marskalks-Embetet är i tillfälle att meddela, samt Riks-Marskalks-
Emhetet dervid i öfrigt icke har något att hvarken anmärka eller yt¬
terligare tillägga, hvadan ock innehållet deraf utaf Riks-Marskalks-Em-
hetet i allo åberopas, varda desamma, jemte de remitterade Handlin-
garne, till Eders Kongl. Maj:t härhos i underdånighet öfverlemnade.
Stockholm i Hof-Canzliet den 7 Mars 1840.
M. BRAHE.
Wilk. von Sehoultz.
L.X '■ *
7
— 50 —
* .
Ödmjukaste Memorial!
Uti Remiss af den 22 sistlidne Februari har Eder Excellence i anled¬
ning af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid 1836 och 1837
års Redogörelser för de till Kongl. Slottets reparation härstädes anslag-
ne medel, täckts infordra min förklaring som Redogörare för nämnde
medel, hvilken jag nu i ödmjukhet får afgifva:
Att år 1836 stöiTe belopp i penningar af det årliga anslaget blif¬
vit utreqvirerat än som för det året åtgått till reparationer af Kongl.
Slottet, härrör deraf att större reparations-arbeten uti Hans Maj:t Ko¬
nungens salonger sagde år voro påräknade och i förslag upptagne, hvar¬
till förberedande anstalter vidtogs, dertill penningar erfordrades, men
hvilka arbeten i anseende till mellankommande hinder sent på året
uppskötos, till ett annat år, hvarföre de öfverskjutande medlen såsom
behållning till påföljande år måste öfverföras.
Vid 1837 års slut fanns icke mer än 3,400 Riksdaler i behållning;
att undvika större eller mindre behållningar vid hvarje års slut, är
svårligen möjligt, då oftast händer att arbeten, som för året varit på¬
räknade, inställas sedan medlen äro utreqvirerade; i alla fall äro de¬
samma icke för Staten förlorade, då de påföljande året användas och
redovisas. Stockholm den 3 Mars 1840.
C. P. Humble.
Ödmjukaste Memorial!
Med anledning af Kongl. Riks-Marskalks-Embetets remiss å de af Ri¬
kets Ständers Revisorer gjorde anmärkningar vid Kongl. Slottsbyggna¬
dens räkenskaper för åren 1836 och 1837, får jag ödmjukast gifva vid
handen att beställningen af så väl den för 1,000 R:dr inköpte gruppen,
föreställande Axel Oxenstjerna och Historien, som de för 2,400 R:dr
betingade statyer och basreliefs till norra hvalfvet, skedde före den tid
som jag till Hof-Intendents befattningen blef i Nåder förordnad. Det
oaktadt, och då dessa utgifter synas mig kunna utan all svårighet på
ett nöjaktigt sätt förklaras, får jag ödmjukast anföra följande:
Hvad de lill norra hvalfvet bestämde statyer och basreliefs beträf¬
far, förekommer att på detta ställe förut funnits dylika, hvilka voro så
förfallne och sönderslagne, att de för 2:ne år sedan måste alldeles bort¬
tagas. Detta kan således icke betraktas annorlunda än såsom ett verk¬
ligt underhålls-arbete, så mycket mera lämpligt, som restaurationen af
Kongl. Slottets vestibyler, hvilken börjats med de östra och vestra, är
ämnad att i mån af tillgångarne fortsättas i norra och södra infarts-
livalfven.
Men underhållet af en sådan byggnad som det Kongl. Slottet, tor¬
de icke allenast böra afse reparation af det bristfälliga, utan äfven, om
det derutöfver låter sig med anslagsmedlen göra, byggnadens fullbordan
och försköning. Redan ur denna synpunkt kan inköpet af den i östra
hvalfvet uppsatte gruppen, sorn på ett så utmärkt sätt pryder den vack¬
ra vestibylen, icke annat än godkännas, men denna åtgärd blir ännu
mera att gilla, om förhållandet med detta skulptur-arbete närmare tages
i betraktande. Den här ifrågavarande gruppen är nemligen modellerad
af Sergell för piedestalen på Konung Gustaf II Adolfs Statue eqvestre,
inen blef aldrig annorlunda än i förlorad modell utförd och sedermera
afformad. Af detta konstverk existerade således endast formen, hvilken
för några år tillbaka af Professor Byström fanns ofullständig och skadad
i ett förvaringsrum vid Staty-bildhuggare-bostället. För att förekomma
den totala förstörelsen af ett så betydande arbete utaf en bland Europas
— 52 —
störste konstnärer, erböd sig Professor Byström att, emot ett belopp,
som knappast betäckte omkostnaderne, komplettera det felande af for¬
men, sammansätta och afgjuta den i gips, samt uppsätta den på sin
närvarande plats, hvarest, enligt den ursprungliga planen, ett större
skulptur-arbete var ämnadt att anbringas. Dertill täcktes Kongl. Maj:t
i Nåder bifalla, och åtgärden torde vara af beskaffenhet att icke i nå¬
got afseende föranleda en grundad anmärkning.
Upplysningsvis torde slutligen böra nämnas, att kontrakterne om
dessa konstverk äro ingångne på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning af Ståt¬
hållaren på Stockholms Slott, för den Sergellska gruppen den 19 Juli
1832 och för skulpturerne till norra hvalfvet den 20 December 1834,
varandes de successiva afbetalningarne upptagne i de af Kongl. Majit
Nådigst gillade årsförslagen. För den förstnämnde utgick sista fjerde-
delen år 1836, men för de sednare hafva endast 2 fjerdedelar blifvit
åren 1835 och 1836 afbetalte, emedan konstnärn, i anseende till sin
utrikes resa såsom konstpensionär, begärt och erhållit anstånd med full¬
bordandet af sitt ålagne arbete.
Stockholm den 1 Mars 1840.
Axel Nyström.
— 53
Krigs-Collegii underdåniga utlåtanden.
Sto rmugti gste, Allernådigste Konung!
I ill Eders Kongl. Maj:t får Krigs-Collegium i underdånighet öfverlemna
dess särskilda Afdelningars underdåniga ullålanden, jemte besannade af-
skrifter deraf, i anledning af Eders Kongl. Majrts Nådiga Remiss af den
24 sisth Januari, uppå Rikets Ständers år 1839 församlade Revisorers
berättelse om verkställd granskning af de under Collegium ställde Fon¬
ders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1836 och 1837.
Den Nådiga Remissen vidfogas härjemte i underdånighet, och Col¬
legium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormig tigs te, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare oell undersåter
GUST. PEYRON.
D. W. Silfverstolpe. C. Meyer. G. Söderberg.
A. H. Branting. C. J. Salomon. J. L. Bäck.
J. F. Seippel.
Stockholm den 5 Mars 1840. Fr. Pauli.
Till Kongl. Majtt nnderdånigst, med Collegii samtlige Afdelningars underdåniga ut¬
låtanden angående Rikets Ständers Revisorers berättelse öfver 1839 års gransk¬
ning.
Artilleri-Afdeln. und. utlåtande.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Oenom Nådig Remiss under den 24 förledne Januari, har Eders Kongl.
Maj:t täckts infordra Krigs-Collegii underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers afgifne anmärkningar vid Collegii Boksluts räken¬
skaper för åren 1836 och 1837, och får hvad angår de Artilleri-Afdel-
ningen rörande erindringar, Collegium underdånigst andraga följande:
Rikets Ständers Revisorers förnyande af den önskan föregående
Stats-Revision framställt, nemligen att återstående, med ränta löpande,
skuld å köpeskillingen för till Artilleri-Läroverks-inrättning inköpta Ma¬
riebergs egendom, måtte på ändamålsenligt sätt blifva afliqviderad, er¬
fordrar väl icke någon förklaring, men har dock Collegium trott sig
böra i underdånighet anmäla: att den medelst lägenheters uthyrande å
nämnde egendom afsedda inkomst till köpeskillings-skuldens afbetalning,
under senare åren betydligen aftagit genom behofvet att använda sam¬
ma lägenheter för en större utvidgning af Läroverket, samt den i se¬
nare tider tillkomna Raket-Corpsens förläggning derstädes. Genom Eders
Kongl, Maj:ts Nådiga skrifvelse den 12 November 1816, var väl för-
ordnadt, det årlig afbetalning skulle från Stats-Verket verkställas å kö¬
peskillingen, utaf förväntade besparingar å Riks-Statens Tredje Hufvud-
Titel, hvarföre ock Collegium hos Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-
Contor medel dertill reqvirerat, men härå omsider erhållit nekande
svar, hvilket föranledde den underdåniga anmälan om förhållandet,
hvarå Collegium fått mottaga Nådig föreskrift under den 7 Maj 1836,
angående upptagande på de årliga stats-förslagen af lämpligt belopp för
skuldens amortering, derefter Eders Kongl. Maj:t uti Nådig skrifvelse,
med 1837 års stater, täektes i Nåder förklara: att då Militias-Boslälls-
Cassan, som försträckt medel till omförmälde egendoms inköp, ägde
full säkerhet till Capital och ränta, samt några tillgångar lill Capftal-
afbetalningar icke förefunnos, borde frågan derom för det året förfalla.
Och emedan samma förhållande under påföljdc 2:ne år ägde rum, hem¬
ställde Collegium, med anledning af den utaf 2:ne Stats-Revisioner till
Rikets Ständer framförda omförmälda önskan, uti underdånig skrifvelse
— 55 -
den 19 nästlidne December till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnan¬
de huruvida genom nådig proposition till Rikets Ständer må beredas
serskildt medels anslag för skuldens afbetalning, eller ock, tillåtelse för
dess afskrifning till hela beloppet eller någon del hos de publique fon¬
der, hvilka fordringarne äga, utgörande dessa vid utgången af nästför-
flutna år, till Rikets Ständers Bank R:dr 695: — —
till Rikets Ständers Riksgälds-Contor „ 1,400:
samt till Militiae-Boställs-Cassan „ 33,893: 39. 7.
eller sammanlagdt hela skulden R:dr 35,988: 39. 7.
Rikets Ständers Revisorer synas hafva ansett, med tillförene an¬
märkte kostnader för en Ryttmästaren Åkerstein anförtrodd befattning
med Sadel-ställningars anskaffning, stå i sammanhang den aflöning Rytt¬
mästaren genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelser den 18 Februari
1832, samt 25 April 1837, blifvit i Nåder tillagd och som förmäles
än fortfara, dervid uppmärksamhet fäst blifvit, med anmälan derjemte
att hälften af samma aflöning vore belagd med qvarstad, i följd af den
om sadel-affairen fortfarande Rättegång, hvilken nu är beroende på dom
af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt. Härom kan Colle-
gium endast lemna den upplysning att hvarken arfvode eller dagtracta-
mente, efter åberopade nådiga skrifvelser till Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Stats-Contor, blifvit genom Krigs-Collegii försorg godtgjorda.
Anmärkning förekommer jemväl vid det förhållande att, vid trans¬
port af 600 Centner Krut från Torsebro nära Christianstad belägna
Krutbruk till närmaste lastageplatsen Åhus, ”så många skjutshästar blif¬
vit begagnade att endast 3:ne Centner eller 15 LM blifvit förde efter
hvarje häst, oaktadt 1830 års Förordning angående kronoskjutser och
transporter stadgar att minst 4 och högst 6 Centner skola lassas efter
hvarje häst.” Häröfver får underdånigst afgifvas den förklaring: att
Gollegium, som städse sökt företrädesvis begagna transport af krut sjö¬
ledes, följakteligen icke betungat allmogen med forsling deraf vid andra
tillfällen än då nödvändigheten sådant föranledt, såsom vid det anmärkte
tillfället, och alt Collegium väl ställt sig till underdånig efterrättelse
Eders Kongl. Majlis Nådiga Förordning den 6 Maj 1830, angående bland
annat, att 20, 25 samt högst 30 LM. få lassas efter en krono-skjuts-
liäst, men trott detta stadgande icke böra verka till förändring uti äldre
genom Krigs-Collegii Circulaire den 17 September 1804 stadgade före¬
skrifter, om de försigtighetsmått, hvilka funnits angelägna till afvärjan-
de utaf våda och förlust, som lätteligen kunna inträffa genom krutcent-
— 56
ners ovarsamma lassning uti trånga fordon. Sålunda böra desse käril
icke läggas på hvarandra, foder af de skjutsande medhafvas till under-
ocli mellan-lag, så fastagernes försegling och band ej måga skadas, lika¬
som äfven täcken medföras för kärilens förvar mot väta, och då kändt
är det allmogen uti flere provinser hafva dels trånga, dels korta for¬
don, blifver deraf en följd, att derstädes icke flere än 3:ne krutkäril
rymmas i en bondkärra och dubbelt uti en vagn. I den mohn utrym¬
met uti fordon i en ort är större, forslas derefter ökadt antal krulcent-
ner; och inträffar exempelvis uti Småland att uti särskildta Fögderier
fordonen äro så olika till utrymme, att flere hästar erfordras för samma
kruttransport inom det ena än det andra, hvilket förhållande gifvit an¬
ledning till anmärkningar från Collegium, som likväl ej medfört åsyf¬
tad förändring, emedan Bonden måste få köra med sådant fordon han
äger, och genom förändrade stadganden om lassningssättet, icke bordt
äfventyras olyckor, eller skador å kärilen, hvaraf krutspillning lätteli¬
gen äger rum.
Dernäst hafva Revisoreme funnit skäl att anmärka: det Collegii
hufvudböcker för åren 1836 och 1837 icke upptaga det Capital-värde
å Cail Gustafs Stads Gevärs-Factories gamla åbyggnad som Factoriels
special-räkning utvisar vid den lid, den 30 Juni 1836, då Krigs-Collo-
gium, från f. d. Directionen för samma Factori, mottagit öfverstyreisen
deraf, hvilket värde anses så mycket mer hafva hordt igenfinnas, som
den upplysning utaf pag. 118 uti 1836 års bok inhemtas, att försälj¬
ning af vattenverk skett till ”Manufactur-Disconten.” Vidare, att uti
Factori-räkningen utförde diverse tillgångar till värde af 19,340 R:dr
28 sk. 9 r:st. samt skulder 12,110 R:dr 11 sk. 7 r:st., icke finnas upp¬
tagne i Collegii räkenskap, äfvensom att 1837 års stats-anslag, för Fae-
toriets Verkstads hus nybyggnad, blifvit betydligen öfverskridet, då en¬
dast 10,000 R:dr yoro anslagna, men deremot samma år använde 26,773
R:dr 16 sk.
Uti Factoriels räkenskap, till öfverdrifvet högt pris förda gamla
och till stor del förfallna åbyggnad af träd, påfördes ej uti Krigs-Col-
legii hufvudbok för år 1836, emedan hvarken å Artilleri eller öfriga
Collegii Afdelningar, enligt gällande Boksluts-Formulaire, Kronans verk¬
städer och förrådshus eller Caserner redovisas med Capital-värde, der¬
vid tillförene någon anmärkning från Rikets Ständers Revisorer icke
Försports, troligen af skäl att de till hvarje Afdelnings befattning höran¬
de hus och lägenheter nöjaktigt redovisas uti Förrådernes persedel-räken-
— bl —
skap. Till Manufactur-Disconten äro några vattenverk och hus icke för¬
sålde, men väl till Eskilstuna Fristads Innevånare afyttrade sådana som
vid nya Factori-anläggningen funnits öfverllödiga, mot en köpesumma
stor 18,298 R:dr 20 sk. 1 r:st., på sätt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse af den 28 November 1885 derom bjuder.
Med anledning af andra momentet af erindringarne vid räkenskapen
för Factoriet, får Collegium nåden upplysa, det Styrelsen för denna
verkstads inrättning, genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 27
Juni 1826, blifvit frikallad från all redovisningsskyldighet inför Krigs-
Collegiurn och har afgifvit sine räkenskaper direcle till Eders Kongl.
Majrts och Rikets Kammar-Rätt. Således blefvo icke de förenklade re-
dogörelse-melhoder tillämpade vid denna såsom vid Krigs-Collegii un¬
derlydande Verkstäder, hvilka under senare tider, genom förnyade In-
structioner och formulairer införde blifvit, utan synes redovisningen
hafva till det mästa fortgått efter ungefärligen samma method, som egt
rum, då Carl Gustafs Stad var jernbruk i enskild mans hand. Vid
upphörande af f. d. Directionens befattning, tillhörde granskningen af
sluträkningen icke Krigs-Collegium, som ej eller ansåg sig böra ansvara
för mer än som till-inventerades från Directionens Ombud i contant
och persedlar jemte vissa fordringar samt sålunda dermed Collegii rä¬
kenskap för Factoriet begynnas, hälst Collegium, efter inhemtad känne¬
dom af tillståndet å stället, icke trodde sig böra godkänna de värden å
inventarier och matherialier, hvarefter behållningen i Factoriets Cassa-
Conto var calcnlerad. Genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga remiss å
Factoriets förra Styrelses underdåniga anmälan om till Kammar-Rätten
afgifven sluträkenskap för dess förvaltning intill medlet af 1836, erhöll
sedermera Collegium tillfälle att sig uti ämnet under den 11 Januari
1838 i underdånighet utlåta, samt har emottagit till underdånig efter¬
rättelse Eders Kongl. Majrts Nådiga föreskrift den 16 April 1839 om
hvad åtgöras skall, derom nödige eflerrätlelser äro vederbörande lem-
nade, så att, hvad icke redan uti 1838 års Bok kunnat iakttagas för
vinnande af öfverensstämmelse emellan Collegii års-räkenskap med Fac¬
toriets special-räkning, ofelbart skall för nästiidet år äga rum.
Vid tredje momentet af anmärkningarne, hvaruti förmenas att till¬
gången å medel för Factoriets nybyggnad blifvit år 1837 öfverskriden
med 16,773 Rrdr 16 sk., får Collegium nåden upplysa: det Eders Kongl.
Majrt, uti Nådig skrifvelse den 25 Maj 1835, bestämt de tillgångar, med
hvilka nybyggnaden ombesörjas borde, hvaribland finnas ofvanomför-
— 58
malde försäljningsmedcl 18,298 R:dr 20 sk. 1 r:st. för öfverflödiga vat¬
tenverk å stället, samt beräknade 32,156 R:dr 43 sk. 4 r:st. utaf Ge-
värstillverknings-medel, hvadan alltså tillgång icke saknades för liqvi¬
dation af arbetskostnaden berörde år.
Rikets Ständers Revisorer fästa sig synnerligen vid byggnadsföreta¬
get uti Christianstad, hvarigenom hus med embetsrum och arcliiver m.
ni. för Hof-Rälten i Skåne och Blekinge, blifvit samtidigt uppfördt och
sammanbyggdt med för Artilleriet derstädes erforderlig större byggnad,
samt anmärkt att dertill år 1837 blifvit utbetalt större belopp än å
samma års stat varit i Nåder bestådt, äfvensom att utgiften 40,271 Rxlr
11 sk. 1 r:st. för huset, som då än stod under byggnad, vida öfversteg
kostnadsförslags-summan 36,677 R:dr 40 sk. 11 r:st. för Artilleriet*
byggnads behof.
Af den anledning Eders Kongl. Maj:ts i afskrift vidfogade nådiga
skrifvelse den 9 April 1834 innehåller, hafva erforderliga bus för be-
mälde Hof-Rätt samt Wendes Artilleri och förråderne uti Christianstad
med åsyftad, samt jemväl vunnen besparing, blifvit gemensamt uppför¬
de, och då slutligen förslags-summan på det hela genom Eders Kongl.
Maj:ls Nådiga Bref den 22 September 1835 bestämdes till 67,760 R:dr,
förordnades tillika det hälften derutaf, fördeld å vissa år, skulle ser¬
skildt från Stals-Verket betalas utaf Allmänna byggnadsfonden, hvilket
ock iakttagit blifvit, så att llof-Rätts-byggnaden icke kommer att gra¬
vera Riks-Slatens Tredje Hufvud-Titels anslag. Genom det att bygg-
nads-arbetet i möjligaste måtto fortskyndats och nu är så nära slutadt,
att inflyttning kunnat ske samt endast några smärre completleringar äro
till instundande vår uppskjutne, har icke allenast ändamålet fullkomli¬
gen vunnits, utan jemväl en betydlig besparing erhållits å kostnaden
för Artilleri-byggnaden, som nu, i stället för först beräknade 36,677
R:dr 40 sk. 11 r:st. ej kommer att öfverstiga 33,400 R:dr.
Vid nedannämnde uti 1837 års hufvudboks utgående balance hafva
Rikets Ständers Revisorer anmärkt: a) att fordran 12,627 R:dr 45 sk.
7 r:st. å en till Medelhafvet år 1822 verkställd krutförsändning, befann*
i samma outredda skick som vid föregående Stats-Revision, hvarom Col-
legiurn tillhör att i underdånighet upplysa, det En af Rikets Herrar f.
d. Stats-Rådet Grefve Löwenhjelm, som från början haft serskildt upp¬
drag att ombesörja krulförsäljning medelst expedition deraf till Medel¬
hafvet, enligt till Collegium afgifne anmälanden, förgäfves användt be¬
mödanden för att erhålla slutlig vid för berörde krutförsändning, och då