BIHANG
TILL
iBinssHsvÅEraDiasis
PRÖTOCOLL
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
Ar 1834.
■■HVVUVUm—
SJETTE SAMLINGEN.
i«La ^ftrelningen:
fianco-Uts koltets Memorial, Utlåtanden och
Belänkanden.
N'
Banco-Utskottets Memorial N:o 1.
i
N.o i.
Antom till Exp.-Utsk. d. 17 Febr. kl. 9 f. m.
Memorial, angående Revision öfver Låne-Contoirens i Gö¬
theborg och Malmö förvaltning och räkenskaper år 1833.
Under sisi föiflutne Riksdag har Banco-Ulskotlet, uli Memorial af den
23 Januarii i83o, N:o i«3, jemte hemställan, att af Riks-Stånden måtte
utses en Revisor och en Suppleant för Götheborgs Låne-Contoirs District,
innefattande Provincerne Götheborgs och Bohus LänHallandWester¬
göthland och Dahlslandsamt en Revisor och en Suppleant för Malmö
Låne-Contoirs District, innefattande Provincerne Skäne och Blekingej i
och för de Revisionsförrättningar, som komme alt vidtaga den j Mars
i83o, anhållit att från hvartdera Riks-Ståndet vidare undfå del af hvad
heslutadt hlefve, rörande den ordning, som, under mellantiden "intill
nästa Riksdag" i afseende på val af Ledamöter och Suppleanter till dessa
årliga Revisioner, skulle komma att följas, för att derutinnan kunna lemna
Banco-Slyrelsen hehöfliga föreskrifter i hvad till dess åtgärd hörde.
Efter föredragning inom Riks-Stånden af della Memorial, hafva Riks-
Stånden, hvart för sig förklarat:
Höglojlige Ridder skåpet och Adeln j
(enligt Protocolls-Utdrag den 4 Februarii i83o).
alt, jemte det RiddarJius-Directionen anmodades att, för år i83o, å
Ridderskapets och Adelns vägnar, utse en Revisor och dess Suppleant vid
Låne-Contoiret i Götheborg samt en Revisor och dess Suppleant vid
Låne Contoirel i Malmö, uppdrogs åt Riddarhus-Directionen att äfven
hädanefter ”intill nästa Riksdag” hvarje år, å Ridderskapets och Adelns
vägnar, utvälja de Reviserer och Suppleanter, hvilka böra deltaga uti
ifrågavarande årliga Revisioner.
Högvördiga Preste-Ståndet,
(enligt Protocolls-Utdrag den 5 Februarii i83o).
att, i afseende pä de årligen ”intill nästa Riksdag” inträffande Revi¬
sioner, stadgade Ståndet följande ordning:
Bihang till R. St- Trot- i834> 6 Sami. 1 Afd.
1 Haj t. l
2
Banco-Utskottets Memorial JY:o 1.
För Discont-Contoiret i Götheborg:
"för i83o, från Dahlsland, under Carlstads Stift; för 1831, från Skara
”Stift; för j832, från Götheborgs Stift; för i833, från Dahlsland, under
”Carlstads Stift, och för i834 åter från Skara Stift.”
För Discont-Contoiret i Malmö
”utses en Revisor hvarje år från Lunds Stift.”
Hvarjemte Ståndet beslutat, att vid alla dessa val tillika inom Stiftet
utsåges en Suppleant, hvilken, i händelse al ordinarie Revisorns bort¬
gång eller förfall, genast egde alt i dennes ställe inträda.
Fällojliga Borgare-Ståndet,
(enligt Piotocolls-Utdrag den i5 Februarii i83o).
alt då Stadgad Ordning, i afseende på val af Ledamöter oell
Suppleanter till de årliga Revisionerne vid Låne-Conloiren under mellan¬
liden “intill nästa Riksdag” komme att fortfara. Hvarefter Borgare-
Ståndet, enligt serskilde Protocolls-Utdrag af den >7:de Februarii i83o,
valt till Revisor vid Låne-Conloiret i Götheborg,
”för den Revision, sorn tager sin början den uste Mars i834j> Herr
"Borgmästaren C. G. Arfvidsson " och lill Revisors Suppleant för denna
Revision, Grosshandlaren C. Kjellbergs samt lill Revisor vid Låne-Con-
toiret i Malmö, ”för den Revision, som tager sin början den 1 Mars
i834s Handlanden Mathias Flensburg" och till Revisors Suppleant för
denna Revision Handlanden M. Möller.
Hedervärda Bonde-Ståndet,
att Banco-Utskottets Memorial N:o io3 bifölls.
Hvarefter sistnämnde Riks-Slånd, den i7:de Februarii och 12 Mars
i83o, utsett Revisorer för granskning af Låne-Contoirets Räkenskaper och
förvaltning, till och med Revisionen i834j för hvilket år blifvit dertill
valde Lars Larsson i Borgunda, Skaraborgs Län, vid Götheborgs Låne-
Contoir, samt Pehr Nilsson i Genastorp, Christianstads Län, vid Malmö
Låne-Contoir; derjemte Revisors Suppleanter blifvit af Bonde-Ståndet ut¬
sedde för hvartdera Låne-Contoiret.
Banco-Utskottets Memorial N:o 1.
3
I anledning af hvad Riks-Stånden sålunda vid sistlidne Riksdag uli
denna fråga besiulat, och ehuru sist församlade Rikets Ständer icke,
enligt Beslutens ordalydelse, afsett alt välja Revisorer och Suppleanter vid
Låne-Contoiren för längre tid, än ”intill nästa RiksdagJ‘ likväl då dels
Trenne Riks-Slånd, under antagande deraf, att Riksdag ej förr än år
1835 skulle inträffa, hvart för sig, utsett Revisorer och Suppleanter vid
Låne-Contoiren till och med för innevarande är i8'34dels Herrar
Banco-Fullmägtige anmodat de af dem å Bankens vägnar valde Ombud,
alt vid Låne-Contoirens Revisioner den i:sla nästinstundande Mars sig
infinna, dels ock Hedervärda Bonde-Ståndet jemväl, enligt till Banco-
Utskottet aflålel Protocolls-Utdrag af den 29 sistlidne Januarii, då redan
gått i författning om kallande af förut vald Suppleant, Börje Börjesson
i Tranekulla, till Revisor vid Götheborgs Låne-Contoir, i stället för den
183o utsedde Revisorn, nu varande Riksdags-Fullmägtigen Lars Lars¬
son i Borgunda, har Utskottet trott sig höra hemställa:
det måtte, till undvikande af uppskof med Revisionerne vid Låne-
Contoiren i Götheborg och Malmö, hvilka den r:sta nästinstundande
Mars skola laga sin början, Riks-Stånden, hvart för sig, besluta att
låta förblifva vid hvad hvartdera Riks-Ståndet vid sistlidne Riksdag
stadgat och förordnat om Revisorer och Suppleanter vid Låne-Contoi¬
ren för innevarande år.
I händelse af bifall till hvilken hemställan, derom Utskottet vörd¬
samt anhåller alt skyndsamligen erhålla kännedom,
Högloflige Ridderskapet och Adeln torde föranstalta, att en Dess Re¬
visor och hans Suppleant, vid hvartdera Lane-Conloiret, för inne¬
varande år, varda, så fort sig göra låter, utsedde och om detta upp¬
drag omedelbart underrättade.
Stockholm den i5 Februarii 1834-
Å Högloflige Riddersltapets och Å Högvö'i'diga Preste-Ståndets
Adelns Ledamöters vägnar:
C. J. a f Nord i 11.
Å Yällofliga Borgar-Ståndets
Ledamöters vägnar:
C. Norma n.
Ledamöters vägnar:
Sv. Lundblad.
Å Hedervärda Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar:
P. Andersson.
N. A. Heurlin.
S T O C Iv H O L RI, H. G. Nordström, i834-
Banco-Utskottets Memorial N:o 2,
N:o a.
Ankom till Exp.-Utsl. d. 20 Febr. kl. 11 f, m.
Banco-Utskottets Memorial, med öfverlemnande af Banco-
Fullmägtiges Berättelse till Utskottet år 1834-
Till efterkommande af den uti §. a af nu gällande Instruction för Rikets
Ständers Banco-Utskott gifne föreskrift, får Utskottet till Rikets Ständers
kännedom liärhos öfverlemna ett skrifvet Exemplar, till hvartdera Riks-Stån-
det, af Banco-Fullmägtiges till Utskottet afgifne Berättelse, rörande Banco-
Verkets tillstånd och de vid Öfver-Styrelsen förekomne hufvudsakligare
ärenden, jemte ett dervid bifogadt enskildt yttrande af en bland Fullmäg-
tige, Herr Grefve von Schwerin af hvilka handlingar, såsom tillhörande
Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll, nödigt antal exemplar, så fort sig
göra låter, lär blifva, genom Rikets Ständers Expeditions-Utskotts försorg,
tryckte samt till Riks-Ståndens Ledamöter utdelade; och skall Banco-Utskot-
tet för öfrigt icke underlåta att, Instructionen likmätigt, till Riks-Stånden
aflemna de ytterligare upplysningar, som, under Utskottets fortgående gransk¬
ning af Administrationen och Räkenskaperne, finnas erforderlige, för att
lemna Rikets Ständer en fullständig och tydlig öfversigt af Bankens ställ¬
ning. Stockholm den i8:de Februarii 1834-
/.{•■ •'
N V
Berättelse till Rikets Ständers Banco-Utskott vid i834
ars Urtima Riksdag, rörande Banco-Verkets till¬
stånd och de vid Öfver-Styrelsen förekomne huf-
vudsakligare Ärenden.
Utaf Banco-Fullmägtige afgifven den 27:de Januarii 1834-
Uti i83o års Banco-Reglementes i Artikel §. 20, är det Banco-Fullmägtige
förelagdt, alt till Rikets Ständers Banco-Utskott vid Riksdagarne afgifva
fullständig Berättelse, rörande Banco-Verkets tillstånd och de vid Öfver-
Styrelsen förekomne hufvudsakligare ärenden efter senast föregången gransk¬
ning .genom Banco-Utskott eller Revisorer; med föreskrift tillika, att uti
sådan Berättelse skall omständligen upptagas och för hvarje år serskildt
utredas alla i och för reela Fondens förstärkning åtgående kostnader.
Andra §:n af den för Höglofl. Banco-Utskottet vid sista Riksdag för¬
fattade Instruction stadgar, att Banco-Fullmägtiges Berättelse skall skynd¬
samligen till Rikets Ständers kännedom meddelas, äfvensom de vidare
upplysningar, hvilka kunna finnas erforderlige för att lemna Rikets Ständer
en fullständig och tydlig öfversigt af Bankens ställning vid Riksdagens början.
I 4-åe §:n af samma Instruction är öfverlemnadt till Högloft. Banco-
Utskottet, att med en serdeles uppmärksamhet följa de Banco-Styrelsens
åtgärder, som egt till föremål den allmänna Silfverutvexlingens förberedan-*
de och fortgång, äfvensom de förändringar i hänseende till Bankens verk¬
samhet och rörelse, hvilka, med Rikets Ständers Beslut om Banco-Sedlarne
och grunderne för deras vexling och utbyte samt om en på Upplåningar
grundad Discontering för den större rörelsen, stå i samband, dervid tillika
stadgas, att, sedan granskning härutinnan blifvit fullbordad, Högloft. Banco-
Utskottet skall till Rikets Ständer med utlåtande deröfver ofördröjligen
inkomma, samt yttra sig, huruvida Utskottet anser, att Fullmägtige höra för
4
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
dessa delar af Förvaltningen tillerkännas decharge, eller om någon anmärk¬
ning af den beskaffenhet förekommer, att Utskottet funnit åtal i anledning
deraf höra i laga ordning göras.
Femte §:n af Höglofl. Utskottets Instruction innehåller, att det Förslag
till en definitiv reglering i afseende på Banco-Verkets Organisation i det
hela, som Banco-Fullmägtige fått sig ålagdt att till Rikets Ständers pröfning
framlägga, skall af Höglofl. Utskottet med sorgfällighet granskas, och upp¬
märksamhet dervid fästas å resultaten utaf de förändringar med tjenste-
mannabefattningar och göromål, som Fullmägtige, enligt de dertill gifne
anledningar, kunnat under tiden vidtaga; och att Höglofl. Utskottet skall,
efter fulländad pröfning, inkomma till Rikets Ständer med utlåtande öfver
detta ämne.
Banco-Fullmägtige finna häruti en bestämd ledning, att de sålunda af
Rikets Ständer specielt antydda förhållanden icke allenast må upptagas
främst i ordningen, utan också åt dem gifvas en större utförlighet, en mera
detaljerad utveckling och en i afseende på tidrymden vidsträcktare omfatt¬
ning, än behofvet påkallar att, för ämnen af mera underordnad egenskap,
i denna Berättelse iakttaga, helst Höglofl. Banco-Utskottet kommer att ser¬
skildt genomgå så väl de hos Banco-Fullmägtige som hos Commissarierne
förda Protocoll, och är i tillfälle att omedelbart till närmare upplysning
rådfråga hvarje handling och räkenskap, sorn, mer eller mindre, står der¬
med i samband.
Bankens ställning vid hvarje års slut.
Öfversigten deraf, enligt hvartdera årets afslutade räkenskap, från och
med år 1829 till och med år i832, få Banco-Fullmägtige meddela uti föl¬
jande för sådant ändamål sammanfattade serskilda zifferuppställningar. Uti
de tid efter annan tryckta och jemte allmänna tidningarne utdelade Öfver-
sigterne af Bankens hela ställning till och med för året 1831, och uti den
Öfversigt af enahanda beskaffenhet för året i832, som innan korrt likaledes
varder tryckt och utdelad, finnas omständligare och mera i detalj ingående
specificationer till de poster, som här blifvit endast under hufvud-rubriker
förda.
(:Tillhör Banco-Fullm. Ber. sid. 4)-
N:o i. Bankens, genom Låne-rörelse förVärfvade contant influtna, årl
Förvaltnings-kostnader samt det totala Öfverskott,
|
År 1829.
|
|
År 1830.
|
År 1831.
|
År 1832.
|
Ränte-Inkomst af de flerfakliga Lån-
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rörelser, sorn Banken omedelbart
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
besörjer
|
a5S,6i6
|
|
7
|
242,968
|
I
|
S
|
365,565
|
31
|
10
|
282,292
|
44
|
2 f
|
Ränte-Inkomst i och för ålitandet af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
den Assignerings-rättighet, tillhopa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
R-'dr 1,600,000 Broo, som CoirP
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
!;
p
|
merce-Collegium och Jern-Contoret
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fått sig upplåten
|
4°>778
|
9
|
8
|
41,890
|
*9
|
8
|
42,824
|
46
|
2
|
43,53o
|
33
|
6i
|
(Till en del för nästföregångna årets
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
senare och till en del för löpande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
årets första halft).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Influten Ränte-behållning från Banco-
|
|
|
|
|
|
|
|
‘
|
|
|
|
|
Disconten och Låne-Contoren på
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
deras Lån-rörelse mot säkerhet, dels
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af namn, dels af Publika Papper,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgörande Bankens afkastning af'
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dess åt deni upplåtna Förlag, till¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hopa R:dr 8,5oo,ooo B:co.
(Alltid för nästföregångna äret).
|
334,926
|
25
|
8
|
386,793
|
35
|
4
|
383,959
|
2
|
2
|
357,869
|
39
|
8
|
Influtet till godtgörelse af förut verk¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ställd afskrifning i samband med
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ränte-Inkomsten
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
386
|
13
|
8
|
ip5
|
34
|
ii
|
Sana Ränte-Inkomst
|
634,320
|
35
|
11
|
671,352
|
8
|
8
|
693,635
|
45
|
10
|
—
683,889
|
8
|
3 i
|
Obs. Sorn Banken ännu sjelf innehafver de 44° Skuldförbindelser af Riksgälds-Contoret å tillhopa R:dr 4,400,000,
hvilka bhlvit förklarade utgöra Bankens Grundfond, så har den deruti förskrifne ränta å 4 proc. Banken icke
till flutit, utan endast blifvit på sätt Banco-Regl, 4 Art. 3 Afd, 5, morn. 5, (pag. 76) stadgar till belopp
af 176,000 R: dr för hvartdera året i83o, 183r och i832 i Räkning nied Riksgälds-Contoret debiterad och
crediterad, och inbegripes följaktligen icke i Summan af de ofvan upptagne Contanta räntorne.
ig a Ränte-Inkomster, dess dermed bestridda egna Ränte-utgifter och
som för hvartdera året å Räntorne uppkommit.
|
År 1829.
|
År 1830.
|
År 1831.
|
År 1832.
|
Bankens Ränte-Utgifter
(Ränte-Utgiftei'ne för Upplåningar till
Handels-Disconterné innebegripas ej;
likasom icke heller Handels-Diseonter-
nes Ränte-Inkomster a motstående sida).
|
33,431
|
1
|
2
|
35,i 40
|
11
|
|
35,787
|
45
|
10
|
46,434
|
35
|
8
|
Bankens Förvaltnings-kostnader, dess
årliga Utskylder, samt de af Rikets
Ständer bestämda Välgörenhets-Ut-
gifter och af dem serskildt anslag-
ne Utbetalningar från Ränte-Inkom¬
sten
(Efter skedt afdrag för de under hvart¬
dera året influtna återbäringar).
|
183,620
|
7
|
10
|
284,395
|
«9
|
2
|
248,971
|
5
|
11
|
257,127
|
32
|
3
|
Tillhopa Ränte-Utgifter ock
Förvaltnings-kostnader. .
|
317,o5i
|
9
|
—
|
3i9,535
|
3o
|
2
|
284,75 9
|
3
|
9
|
3o3,5Ö2
|
!9
|
11
|
Saldo, Öfverskott eller total behåll¬
ning af Räntorne på Bankens Lån-
Rörelse
|
417,269
|
26
|
11
|
35i,8i6
|
26
|
6
|
407,876
|
42
|
1
|
38o,326
|
36
|
4
|
Summa
|
634,320
|
35
|
11
|
671,352
|
8
|
8
|
692,635
|
^ 1
CJA
|
10
|
683,889
|
8
|
3
|
*
N:o 2. Fördelningen af Räntornes Total-Öfverskott emellan Banken och Riksgälds-Contoret.
|
År 1829.
|
År 1830.
|
År 1831.
|
År 1832.
|
|
År 1829.
|
År 1830.
|
År 1831.
|
År 1832.
|
Öfverskott eller total behållning för
året, af Räntorne pA Bankens Lån-
rörelse
(Se N:o i). /
|
417,269
|
26
|
11
|
35i,8i6
*
|
26
|
6
|
407,876
|
42
|
I
|
38o,326
|
36
|
4
|
I och för anbefalld Silfver - upphand¬
ling, har hos Banken qvarstan-
Till betäckande af den vid 1829 års
slut befunna bristen i Bankens Grund¬
fond, och för att sålunda bringa den
till det belopp af R:dr 4400>000»
som Banco-Lagen af den 1 Mars
i83o utsätter, har hos Banken qvar-
stannat
Till betäckande af förlusten å ett
Odlings-Lån, som i följd af Rikets
Ständers beslut afskrefs, äro an-
Till betäckande af förluster, som un¬
der året inträffat, hafva blifvit af
Ränte-Inkomsten använde . . .
|
266,666
97>697
2,750
|
32
26
18
|
8
1
|
266,666.
4,459
|
32
i4
|
8
|
266,666
2,918
|
32
i!
|
_2
|
266,666
2,280
|
3a
11
—
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillhopa för Banken innehållit
|
367,114
|
28
|
9
|
271,125
|
46
|
8
|
269,585
|
29
|
7
|
268,946
|
>43
|
1
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksgälds-Contoret liar fått sig för
Statens behof till godo ....
|
5o,i 54
|
46
|
2
|
80,690
|
27
|
10
|
188,291
|
12
|
6
|
111,379
|
4i
|
3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:ma
|
417,269
|
26
|
I I
|
35i,8i6
|
26
|
|
407,876
|
42
|
|
38o,3a6
|
36
|
4
|
S:ma
|
417,269
|
26
|
11
|
35i,8i6
|
a6j
|
6
|
~4°7>876
|
42
|
1
|
380,326
|
36
|
4
|
|
|
|
4
Tillhör Banco-Fullm. Ber. sid. 4)-
N:o 3. Capital-Räkmngens samtelige Vinster och Tillväxter, jemförda till derå inträffade Förluster och Nedsättningar, utvisande Gapitalets i följd
häraf uppkomna årliga Tillväxt på det Hela.
Af Ränte-Vinsten har Capital-lläknin-
gen sig tillgodo bekommit:
Afsatt Fond för Silfver-upphandling .
De till fyllnad i Grundfonden inne-
liållne
(Se N:ro 7).
Contant influtne Capital-Vinster hafva
utgjort
Capital-tillväxter af obestämd och till¬
fällig: egenskap hafva egt rum, nemi.:
a. Genom den föreskrifne Bokfö-
rings-formen för de under året
utgifne Fastighets-Lån mot åter¬
betalning i Silfver, (hvilkas gäl¬
dande med B:co-Sedlav då icke
kunde ifrågakomma) i det att ut-
lånte R:dr 100 R:co blifva debi¬
terade i R:dr Silfv. Spec. med
66: 3:». — sorn efter förvandling
å 128 sk. motsvara 177: 3^. 4.
eller 77: 37. 4- mer, än Banken
i sjelfva verket utbetalt
b. Genom förhöjning af den till
hvart års slut serskildt uträknade
och i Capital-Conto ingående Sum¬
man af llänte-fordringar och Rän-
te-skulder, enär Fordringarnes
Saldo under ett år blifvit ökadt
från det nästföregångne . . .
Summa
År 1829.
266,666
97>697
1,846
90,734
456,944
3a
26
28
46
År 1830.
266,666
9,2
8S
196,065
7*934
479>954
23
29
11
År 1831.
266,666
i6,56o
24,138
3o7,365
32
33
År 1832.
266,666
9,372
2,26^
32
35
!78,3o5
33
Af motstående Capitalets vinst och till¬
växt, har blifvit ersatt:
Capital-förlust af bestämd egenskap . .
Tillfällig Capital-förminskning har egt,
rum:
a. Genom den, enligt Banco-Full-
mägtiges beslut, skedda afföring
från Hufvud-Golumnen af In-
ventarie-värdet å de Pappers-
sorter, sorn begagnas endast för
Bankens eget behof
Genom nedsättning af den till
hvart års slut serskildt uträkna¬
de och i Capital-Conto ingående
Summan af Ränte-fordringar och
Ränte-skulder , enär Fordringar¬
nes Saldo under ett år blifvit
minskadt mot det nästföregångne .
Tillhopa ersättningar af Capital-
vinsten
Saldo, Capitalets Tillväxt på det
hela
Summa
År 1829.
3,699
8,614
12,314
444,63o
43
456,944
i4
3i
46
10
11
9
År 1830.
426
27
426
7 479*5 28
41 4794?54
27
2
29
År 1831.
37,082
10,466
46
11
G772
49,271
258,09*1
307,365
26
32
10
9
År 1832.
i,55o
11,263
12,813
265,493
*78,3o5
i 2
12
21
33
_8
9
(Tillhör Banco-Fullm. Ber. sid. 4).
N:o 4- Bankens samtlige Tillgångar, jemförda till dess samtlige Skulder, utvisande det enligt Räkenskapen befintliga hela Öfverskottet eller Capitalet.
vid hvartdera årets slut.
Skulder.
I. Lane-B ankeus:
a. För utelöpande Räntebärande Skuld¬
förbindelser
b. För upplupna outtagna Räntor. . .
c. För utelöpande Invisningar ocb In-
sättningsbevis
cl För innestäende medel (depositioner)
År 1829. År 1830. År 183 1. År 1 8 32.
969,025
38,62
22,824
238,3^6
Sinia Lane B:co Skuld
II. Fe x e l-B ankeus:
A. För alla utelöpande Banco-Sedlar
För alla utelöpande Riksgälds-Sed-
lar och Kopparskiljemynts-Pollet-
ter . . .
. För alla utelöpande Invisningar och
Insättningsbevis, sorn röra Vexel-
Banco-Cassorne
. För samtlige på allmänna Verks
och enskildes löpande Räkningar
innestäende' medel
(Det Metalliska förvandladt till R:dr
B:co h 5: 32. för en Ducat och 128
sk. för en R:dr Silfv. Specie.)
i,2Ö8,853
S:a Lane- och Vexel-Bankens sam-
mantagne Skulder
Saldo Bankens Totala Öfverskott el¬
ler Capital-tillgångar utöfver Skul-
derne
Summa
24,685,744
5,707,040
I 2
33
19,302
3,966,534
35,647,524
4,400,000
{o, 047,524
IO
4
16
11
1,463,545
4l4°°
43,198
111,267
f ,609,4
|I2
34,689,339
5,821,597
4:
39
9,211
3 4,063,71 o
31
11 36,243,271
4,879,538
11(41,122,
799
?9
1,902,255
4 7,297
9j 69,527
95,646
I O
2,164,726
25,4o5,47°
6,234,3g:
14
16
6 6,62:
3,383,9i8
11
37,098,130
5,137,622
42,232,753
2.3
20
47
16
16
J9
29
9
10
6
9
2,017,083
37,978
20,689
i44,i45
2,219,897
2 5,01 1,693
6,080,339
[0,602
3,781,7:
36
40
9
37,074,305
5,4o 3,i i5
1 o
42>477>42o
i3
1 o
4i
12
11
10
11
to
11
9
Värdet af Bankens Fastigheter i Stockholm och vid Tumba, dess Mynt- och Medalj-Cabinett, dess åtskilige Inven¬
tarier samt dess motstående inom linien förda osäkra Fordringar, äro uti Capital-Öfverskottet ej inberäknade.
År 182 9.
Tillgångar-
A. I Guld, Silfver, Plåtar och Koppar-
Skiljemynt, inom Bankens hvalf
och hos Mynt-Verket
(Efter förvandling till R:dr B:co å 5: 32.
för en Ducat och 128 sk. för En R:dr
Silfv. Specie.)
B. I säkra Låne-fordringar hos Stats¬
verket och Riksgälds - Contoret,
Grundfonden R:dr 4,4 00,0 00 io-
heräknad
C. I Lån till enskilda, på rörlig pant
och kortare tider
ZL I Lån till Städer och Corpora-
tioner .
E. I Lån, utestående hos enskilda
mot Inteckning i Fast Egendom
till högst i;del af Taxerings-värdet
(Årlig Amortissement.)
F. I Lån, likaledes mot Inteckning
utestående hos enskilda, ursprung¬
ligen bestämda att endast med
Sill ver återgäldas
(Beloppet kan komma att till någon del
förminskas för så vidt den vid i83o
års Riksdag medgifne rättighet att äf¬
ven i Banco-Sedlar liqvidera varder
begagnad.)
G. I Lån mot Borgen utestående hos
enskilda till understöd för Odlings-
företag, på högst 8 år
H. I lemnade Förlag lill Bancö-Dis-
contens, Lane - Contorens, Com-
merce-Collegii och Jern-Contorets
serskilda Disconterings-rörelser . .
I. I upplupna obetalda Räntor. . . .
K. I Bokförda Värden och Förskott .
6,894,875
5,884,536
i,38o,852
I22,43o
4>770’939
29
i3
831,919 39
3oi,5ai
9,410,56i
157,622
292,265
Summa Bankens Tillgångar . . .
Deruti ej inberäknade de osäkra, in¬
om linien förda Fordringarne till
belopp af
4o,o47,524
[ 4,540,447
År 183 0.
16,968,375
10
37
47
10
11
5,699,131
1,726,835
ioi,38o
4,64o,5oo
1,253,904
,319>479
9,928,458
i64,534
320,698
4.1,122,799
14,558,860
År 183 1.
17,571,652
29 9 5,6i 5,86o
1,613,024
8 87,808
4 2 4,?33,858
4i
29
i4
3 1,272,392
11
11
298,912
io,545,358
162,898
33i,585
42,232,753
14,557,173
År 1 832.
417,622,185
5,645,503
25 i) 1,613,760
87,158
46
20
34
6
ro
10
4,780,742
1,233,486
46
26
6
i6
2 0
266,521
0,649,404
140,2 i 4
438,382
42,477,4.20
7*1 4,552,i 17
40
42
10
20
4
(Tillhör Banco-Fulhn. Ber. sid. 4),
N:o 5. Vexel-Bankens, dels för utelöpande Sedlar, dels för innestående Medel på Räkningar vid hvartdera årets slut egande samtlige Skulder,
jemförde till sjelfva Cassa-förrådet i myntadt och omyntadt Guld och Silfver samt Plåtar och Skiljemyntj utvisande totala bristen i
rörliga Cassa-förrådet, till hvars betäckande Banken vore i behof att anlita någon del af sine fordringar.
Vexel-Bankens Skuld för såsom ute¬
löpande balancerade Banco-Sedlar,
Riksgälds-Sedlar och Koppar-Pollet¬
ter, oinlösta Låne-Bankens In vis¬
ningar och sådane bevis öfver emot-
tagne Insättningar för Låne-Ban-
ken, sorn icke till denna sistnämn¬
de ingått
Vexel-Bankens Skuld för innestående
Medel, å Allmänna Verks och In¬
rättningars, Välgörande Stiftelsers,
Concurs - MasSors, Bolags - Förenin¬
gars , och enskilde Personers der¬
städes öppnade räkningar . . . .
(De å visse räkningar stående behåll¬
ningar i Guld och Silfver äro för¬
vandlade till R:dr B:co ä 5: 32. för
en Ducat och 128 Skill, för en R:dr
Silfv. Spec.)
Summa Total Vexel-Banco-Skuld
År 1829.
3o,412,086
3,966,584
3o
34,378,671
4
År 1830.
3o,5ao,i49
4,063,710
34,583,859
6
År 1831.
3 i,646,4S5
3,283,918
34,930,403
3o
6
6
År 1832.
31,102,684
3,751,722
34,854,407 17
41
11
11
10
År 1829.
År 1830.
Bankens Cassa-förråd i myntadt och
omyntadt Guld och Silfver samt
Plåtar och Skiljemynt
(Se N:o 4).
> ,
Saldo Total-brist i Metalliska Cassa-
tillgången, jemförd till hela Vexel-
Banco-Skulden; utgörande det be¬
lopp, för hvars gäldande vid anfor¬
dran Banken vöre i behof att an¬
lita någon del utaf
Fordringar *) . . .
sina
egande
16,894,875
I7,48k795
Summa
*) Tableauen N:o 4 upptager dessa For¬
dringars belopp, nemi.
Hos Stats-Verket och Riksgälds-Con-
toret (säkra) .
Mot rörlig pant på kortare tider (säkra) .
Mot dels första Intekningar, dels per¬
sonliga ansvarsförbindelser, på län¬
gre tider ställda
I förlag till åtskilige Discont-rörelser .
I upplupna obetalda räntor . . . .
I bokförde värden och Förskott . .
Summa
34,878,671
5,884,536
1,380,852
6,026,810
9,410,561
157,622
292,265
23,152,649
Äfven med förutsättning af tillfälliga
förluster, hvilka nemligen för hvart år
blifvit och blifva ersatte af Ränte-In-
komsten innan Öfverskottet deraf till-
slälles Riksgalds-Contoret, gifva dessa
fordringar mera än erforderlig tillgång
att betacka,
så väl ofvannämnde brist i Cassa-till-
gången
som Låne-Bankens totala Skulder (se
Tab. N:o 4)
Och de innebära dessutom såsom Ban¬
kens eget Capital eller Öfverskott, i
enlighet med hvad Tableauen N:o 4
framställer
17,483,795
1,268,853
4,400,000
Summa
23,152,649
28
29
6
21
25
38
36
13
6,968,375
7,615,483
6 34,583,85q
5,699,131
1,726,335
6,315,265
9,928,458
.164,534
320,698
24,154,423
28 4 17,615,483
33
13
1,659,412
4,879,528
24,154,423
<
18
År 1831.
— 17,571,652
36
29
7
3
23
47
31
46
(i
G
17,358,751
34,93o,4o3
5,615,860
1,613,024
6,392,672
10,545,358
162,598
331,585
24,661,100
?9
3o
17,358,751
2,164,726
2 4 5,137,622
46 U 24,661,100
22
25
21
43
17
43
28
4
År 1832.
17,622,185
10
47
28
28
17,232,221
34,854,407
5,645,563
1,613,760
6,367,908
10,649,404
140,214
438,382
24,855,234
17,232,221 19
46
*9
2,219,897
5,403,115
24,855,234
10
11
42
2
16
- • :
_ r.
'/! J
—T-
|
■
r ■
'
.
[Tillhör Banco-Fullm, Ber. sid. 4),
N:o 6. Specification på de ifrån Vexel-Banco-Skulden och Gassa-förrådet anbefallda Afdrag i och för utrönande, huruvidt förhållandet dem emellan
.. • *11 n v
närmat sig till 8 mot 5.
Afdrag pä Fexel-Banco-Skulden.
Beloppet af Lånen på Metaller, på
Exportabla Effecter och på Låne-
Baneo-Obligationcr
Beloppet af otydlige Transport-Sedlar,
de der under sina Numror icke kun¬
nat i Vexel-Banken afföras, och följ¬
aktligen qvarstå i dess Balance-Ex-
tract, rnen såsom till valeuren rigti-
ge, blifvit på Invisningar af Låne-
Banken infriade
Beloppet af de i Riksgälds-Sedelstocken
vid i8a3 års slut inberäknade Kop¬
par-Polletter
(Rgs R:dr i i4,g56: 2. 3.)
Beloppet af hvad, för Guld och Silfver
å serskilda Deposit-Räkningen iLåne-
Banken, utgått uti Banco-Sedlar .
Det belopp, hvarmed Riksgälds-Con-
toret begagnat sin erhållna förskotts-
rättighet
Beloppet af Bankens till Små-sedels-
vexling, i orterne utlemnade För¬
skott •
Å löpande Vexel-Banco-Räkningarnes
Summa, ett belopp, i ett för allt, af
År 1829.
Summa Afdrag å Vexel-B:co-Skuldcn
[,38o,852
8,1 G4
76,637
25,000
2,4.00,000
3,890,654
45
21
År 1830.
1,726,335
8,494
76,637
18,206
691,781
25,000
2,400,000
,94(1,400
År 1831.
45
1,613,og4
8,544
76,637
47,877
784064
34>5°0
2,400,000
4,954,748
25
45
3:
29
År 1832.
[,613,760
8,624
76,637
50,373
792,905
24,5oo
2,400,000
4,966,801
26
45
11
6
6| 7|
Afdrag ä Metalliska Fonden.
Beloppet af på Deposit-Räkning mot
erhållna Sedlar insatt Guld och
Silfver
(Förvandladt till R:dr B:co a 5: 32.
föx- en Ducat och 128 Skill, för
En R:dr Silfv. Spec.)
Summa Afdrag å Cassa-förrådet
År 1829.
År 1830.
18,206
18,206
3 2
År 1831.
47,877
47,877
År 1832.
5o,373
50,378
N:o 7. Vexel-Banco-Skuldens återstod jemförd till återstående Gassa-tillgångén i Mynt och Metaller, utvisande bristen vid hvardera årets slut i det
sökta förhållandet af 5 mot 8 dem emellan.
|
År 1829.
|
År 1830.
|
År 1831.
|
År 1832.
|
|
År 1829.
|
År 1830.
|
År 1831.
|
År 1832.
|
Totala Vexel-Banco-Skulden
(Se N:o 5).
Afdrags-Summa
(Se Specif. Nio 6).
|
34,878,671
3,890,654
|
4
21
|
6
|
34,583,859
4,946,455
|
6
32
|
\
6
4
|
34,93o,4o3
4>954>748
|
3o
29
|
5
|
34,854,407
4,966,801
|
6
|
JO
7
|
Totala Gassa - förrådet i Mynt och
Metaller . .
(Se Nio 5).
Afdrags-Summa'.
|
16,894,875
|
2.4
|
2
|
16,968,375
18,206
|
18
32
|
|
17,571,652
47>877
|
29
5
|
4
4
|
17,622,185
50,373
|
46
5
|
8
4
|
Återstående Vexel-Banco-Skuld. . .
|
3o,488,oi6
|
|
6
|
29,637,403
|
22
|
|
39.975,655
|
|
|
29,887,606
|
11
|
3
|
(Se Nio 6).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7
|
Återstående Cassa-tillgång i Mynt och
Mynt-metaller
Saldo, brist i förhållandet af 5
till 8 R:dr B:co
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Såsom 5 till 8 af denna återstod, borde
Cassa-Förrådet i Mynt och Mynt¬
metaller förhålla sig, innan Banken
funnes beredd att företaga Utvex¬
ling och skulle följaktligen hafva
uppgått till
|
|
|
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
16,89.4,875
2,160,134
|
24
43
|
2
6
|
16,950,168
1,673,208
|
34
21
|
10
|
17,523,776
1,21 1,008
|
24
42
|
4
|
17,571,812
1,107,941
|
4i
I
|
4
8
|
i9,o55,o 10
|
*9
|
8
|
18,623,377
|
7
|
10
|
18,734,784
|
18
|
4
|
18,679,753
|
43
|
J
|
|
_ Summa
|
i9,o55,oio
|
*9
|
8
|
18,523,377
|
7
|
ro
|
18,734,784
|
18
|
4
|
18,679,753
|
43
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förestående Brist-Summor reduce¬
rade till R:dr Silfv. Specie ut¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
göra
|
8io,o5o
|
28
|
4
|
589,953
|
8
|
2
|
454,128
|
15
|
10
|
415,477
|
42
|
1\
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
. \
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Börande dock noga märkas, alt i den nion för anskaffande häraf de Fonder behöfde anlitas, genom
hvilka Sedelstockens beräknade Summa förökades, så erfordrades äfven en emot denna förökning såsom :
till 8 svarande Silfver-qvantitet, hvars införskaffande återigen förorsakade ny Sedel-utgilning, som p;
1— 1 i , ’ - ■ "
, ouni pa
vid hvarje
anska betyd-
(Tillhör Banco-Fullm. Ber. sid. 4).
JV:o 8. Wexel-Banco-Skulden och Cassa-Tillgången i Mynt och Metaller, jemförde till hvarannan vid det tillfälle då Banco-Fullmägtiges
beräkning af Silfver-behofvet senast till och med den 28 September i833 uppgjordes.
YVexel-Bankens Totala Skuld så väl för dess såsom utelöpande balancerade Sedlar
af alla slag, som för Riksgälds-Sedelstocken och de å Räkningarna eljest inne-
stående Medel
(De å vissa Räkningar stående behållningar i Guld och Silfver äro förvandlade till R:dr B:co
a 5: 32. för en Ducat och 128 s. för en R:dr Silfver Specie.)
' u m m a
i833.
Den 28 September.
|
|
i833.
Den 28 September.
|
33,835,190
|
22
|
8
|
Bankens Cassa-förråd i myntadt och omyntadt Guld och Silfver samt Plåtar och
(Guldet och Silfret förvandladt till R:dr B:co å 5: 3a. för en Ducat och 128 s. för en R:dr
Silfver Specie.)
|
17,575,060
|
2
|
2
|
|
|
|
Saldo, Totalbrist i Metalliska Tillgången, jemförd till hela Wexel-Banco-Skulden,
utgörande det belopp, för hvars gäldande, vid anfordran, Banken vore i behof
att anlita Dågon del af sine egande fordringar
|
16,260,13o
|
20
|
6
|
33,835,190
|
22
|
8
|
S u m m a
|
33,835,190
|
22
|
8
|
Novo Conto.
Totala Wexel-Banco-Skulden, som ofvan,
|
33,835,190
|
22
|
8
|
Bankens Cassa-förråd i Mynt och Myntmetaller, som ofvan, .... R:dr B:co
|
17,575,060
|
2
|
2
|
Afdrag derå nemligen:
|
|
|
|
|
|
|
|
Beloppet af Lån på Metaller, på Exportable Eflecter och på Lånc-
Bankens Obligationer 1,397,789: 1. 7.
Beloppet af Otydlige, serskildt inlöste Transport-Sedlar . . . 8,624: 45- 4-
Beloppet af Riksgälds-Contorets Koppar-Polletter, som 1823 in¬
beräknades i dess Sedelstock 76,637: 17. 6.
Bet belopp, hvarmed Riksgulds-Contoret begagnat erhållen förskotts-
rättighet 287,543: 36. 7.
Beloppet af Bankens till Småsedels-vexling i Orterne utgifne förskott 44>^°°:
Det bestämda Afdragsbeloppet å hvad hos Wexel-Banken å Räk¬
ningar innestår 2,400,000:
|
4,215,oq5
|
5-
|
|
■ 1 ' . 1
Saldo, Brist i det sökta förhållandet af 5 mot 8 den 28 Septemb. i833, R:dr B:co
|
*)37,499
|
26
|
10
|
Återstående Wexel-Banco-Skuld
|
,29,620,095
|
•7
|
8
|
S u m m a
|
x8,5i2,559
|
29
|
—
|
11 varat fem åttondedelar utgör *
|
i8,51 2>5ö9
|
29
|
—
|
NyssMmnde Brist-Summa, reducerad till R:dr Silf v. Specie, utgör
|
351,562
|
16
|
1
|
Dea nedantill å Tabellen N:o 7 upptagne erinran åberopas.
I
Jo
Berättelse af Banco-Fullmqgtige.
5
Rikets Ständers år i83a församlade Revisorer hafva, såsom deras
tryckta Berättelse pag. 67 omförmäler, meddelat Banco-Fullmägtige sina
tankar angående förändring uti de Öfversigter i stöd af 5 §. uti i83o års
Banco-Lag, som angående Bankens hela ställning för året 1831 och påföljan¬
de åren komme att sammanfattas; i så måtto, att Revisorerne ansett, det
sjelfva Hufvud-Räkningerts uppställning skulle blifva både fullständigare och
klarare, efter den form Revisorerne uti samma deras Berättelse, i och för
redovisningen af Banco-rörelsens Hufvud-resultat, pag. 6—11, antagit.
I det afsedda ändamål, att större klarhet och bättre åskådlighet måtte
vinnas, hafva Banco-Fullmägtige, redan uti i83o års Öfversigt, gjort vissa
förändringar i den form, som antogs vid uppfattandet af första öfversigten
för året 1829. Men då det ej kunnat undfalla Fullmägtige, att det gagn,
som af sådana åidiga öfversigter kan vara att hemta, försvinner till betyd¬
lig del, i fall den likställighet i formen saknas, som medgifver en lätt
jemförelse emellan de serskilda årens resultat, åtminstone från Riksdag till
Riksdag; så hafva Banco-Fullmägtige, af detta skäl, trott sig böra, äfven i
Öfversigterne för åren i83i och i83a, bibehålla den senast följda upp¬
ställningen oförändrad.
(Banco-Fullmägtiges Protocoll den 10 Januarii 1833.)
I de uppgifter, som, enligt 5 §. af i83o års Banco-Lag, sammanfattas
för att redovisa Wexel-Bankens ställning vid förloppet af hvarje halft år,
har allt ifrån början blifvit följdt det beräkningssätt, som synes närmast
instämma med Banco-Reglementets 4 Artikel, 1 Afdelning, §. 6, pag. 48»
att nemligen en Summa af R:dr 2,400,000 Banco afräknas från Wexel-
Bankens hela Skuld, efter det de på vissa Wexel-Banco-Räkningar inne-
stående Guld- och Silfver-behållningar blifvit till R:dr Banco förvandlade.
Fråga har likväl sedermera uppstått, huruvida det icke tilläfventyrs vöre i
principen rigtigare, att från Bankens Cassa-tillgångar i Mynt och Mynt-
metaller afföra såsom skuld in natura det belopp, som i Guld och Silfver
vissa Räkningshafvare till godo innestår, men deremot lägga till utelöpande
Sedelstocken endast så mycket, som Depositions-Räkningarnes Summa i Banco-
Sedlar öfverstiger R:dr 2,400,000.
Banco-Fullmägtige hafva, såsom deras Protocoll för den 17 Januarii
1833 visar, ansett häst vara, enär Riksdag snart vore att förvänta, dervid
6
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
frågan om dessa uppgifters form och uppställning för framtiden i alla fall
måste förekomma, att också härutinnan än ytterligare förblifva vid hvad
förut egt rum.
Det beror af Högloft. Banco-Utskottets ompröfning, hvad form, under
tidrymden till nästa Riksmöte, helst må gifvas åt de i 5 §. af i83o års
Banco-Lag anbefallda dels partiela, dels generela Öfversigter, för att bäst
och säkrast befrämja det med dem afsedda ändamål, att kännedom om
Bankens verkliga ställning må af en hvar utan svårighet kunna inhemtas,
och den allmänna uppmärksamheten på dessa ämnen väckas och underhål -
las; såsom hvaruti Bankens Styrelse hädanefter har att påräkna ett det
säkraste stöd för förtroendet till samma Verks blifvande operationer och
för dessas, under sådan förutsättning, nära osvikliga bestånd och varaktighet.
På sätt i832 åi’s tryckta Revisions-Berättelse pag. 45—52 omständ¬
ligen förmäler, hafva Rikets Ständers Revisorer dels antagit såsom öfverens¬
stämmande både med andan och ordalydelsen i Rikets Ständers beslut och
föreskrifter, att Capital-förlust borde af Räntevinsten för året endast i den
mon ersättas, som verklig under samma år influten Capital-vinst ej förslår
att derför lemna godtgörelse; dels ock ansett, att, då Lagen för Rikets Stän¬
ders Bank ej blifvit stiftad förr, än under den i Mars i83o, Banco-Full-
mägtiges vidtagna åtgärd att, redan vid afslutandet af 1829 års IIufvud-Bok,
genom innehållning af medel, som eljest kunnat tillfalla Riksgälds-Contoret,
uppbringa Bankens Grundfond och Capital-öfverskott till en Summa af
R:dr 4>4oo,ooo, ehuru synbart vittnande 0111 Fullmägtiges nit för Banco-
Verkets förkofran, dock icke då för tillfället varit af någon ovilkorlig nöd¬
vändighet påkallad.
Enligt dessa förutsättningar och då, i händelse de af Revisorcrne så¬
lunda antydda beräkningsgrunder blifvit hos Fullmägtige följda, Riksgälds-
Contoret (såsom ock obestridligt är) skulle kunnat undfå för år 1829
R:dr 95,843: 38. 6. och för året i83o R:dr 4459-' l4 s-* utöfver hvad för
hvartdera året är vordet dit anordnadt; hafva Revisorerne, med åberopande
af 2:dra punkten uti den för dem meddelade Instruction, anmodat Banco-
Fullmägtige att till Riksgälds-Contoret utbetala dessa båda (efter Revisorer-
nes förmenande) för litet anordnade Summor, med tillhopa R:dr 1 oo,3o3: 5. 2.
Banco, då följaktligen, såsom Capital-öfverskott för Banken, lika mycket
ringare vid i83o års slut komme att qvarstå och till följande året balanceras.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
1
Banco-Fnllmägtige hafva låtit för sig fullständigt och noga utreda
alla härmed gemenskap egande förhållanden, på sätt deras Protocoll för
den a3 Maji år i833 upplyser.
De slutföljder i afseende på föreskrifternas anda och syftning, till
hvilka Revisorerne härutinnan funnit sig ega anledning, hafva Banco-Full¬
mägtige för sin del icke kunnat hemta utur samma föreskrifters ordalydelse.
Tvärtom anse Fullmägtige Banco-Reglementets 4 Artikel 3 Afdelning §§. 8
och 9 (pag. 79), Banco-Lagens f.de §. samt Banco-Reglementets \ Artikel
3 Afdelning §. 5 (pag. 73) och slutmeningen af §. 6 (pag. 78), hvilka med
hvarannan ega ett omedelbart samband, ganska bestämdt innebära just de
beräkningsgrunder, för Riksgälds-Contorets andel i 1829 och i83o årens
behållna Räntevinster, som vid hvartdera tillfället blifvit iakttagne; i thy
att, då Banken, genom Skuldförbindelser af Riksgälds-Contoret å 4>400>00°
Ridr, löpande med ränta från och med 1829 års slut, (se pag. 73) erhöll
sin liqvid för återstoden af 1808 års krigskostnad, och Riksgälds-Contoret,
med inberäkning äfven af året 1829, (se pag. 79) fick sig tillagdt årliga
Öfverskottet å Bankens Ränteinkomst, borde också vid samma tidpunkt,
nemligen vid 1829 års utgång, den såsom grund för verkställigheten åbe¬
ropade 4 §• Banco-Lagen sättas i verket, medelst Capital-öfverskottets
eller Grundfondens bringande till den Summa af R:dr 4>400»000> hvilken
berörde Lag såsom dess minimum bestämmer; och hvad beträffar den af
Revisorerne antagne grund, enligt hvilken Capitalets vinster skulle gå i
qvittning mot Capitalets förluster; så har detta synts Fullmägtige stå i strid,
ej mindre med Rikets Ständers uttryckliga förklarande (B:co-Regl. pag. 78),
att hvad som efter i83o års böljan kan blifva afbetaldt å de inom Linien
förda osäkra fordringarne kommer att öka Bankens Capital-behåUning
hvilken föreskrift blefve genom den ifrågasatta qvittningen omintetgjord,
enär i slikt fall blott en ringa del af sådane influtna medel kom ine alt
verkligen öka Capital-Summan, än ock med de föreskrifter (B:eo-Regl.
pag. 79), som lika uttryckligt innehålla, att annat eller mera än Puinte-
vinstens återstod icke kan Riksgälds-Contoret tillgodokomma.
På dessa jemte de flere skäl, som i Fullmägtiges Protocoll för den (>
och i3 Junii i833 mera omständligt finnas utvecklade, har Banco-Fidl-
mägtiges pluralitet funnit sig föranlåten att oförändradt vidhålla de beräk¬
ningsgrunder, hvarefter Riksgälds-Contorets andelar i Bankens Räntevinst
för åren 1829 och i83o blifvit bestämde och anordnade.
8
Berättelse af Banco-Fullmägtlge.
Kostnader j som blifvit använde till förstärkande af Bankens Silfver-Fond.
Till Silfvers anskaffande från och med år 1824 till och med år 1829,
en tidrymd af 6 år, hade Banco-Fullmägtige sig anvisade:
|
|
Suts-Anslng.
|
Runtc-Revenuer.
|
År 1824 ingångne
|
|
20,925
|
44
|
5
|
266,666
|
32j
|
|
— 1825
|
|
66,666
|
32
|
—
|
266,666
|
32
|
|
— 1826
|
|
66,666
|
32
|
—
|
266,666
|
32
|
|
—• 1827
|
|
66,666
|
32
|
—
|
266,666
|
32
|
|
— 1828
|
. .'....
|
66,666
|
32
|
—
|
266,666
|
32
|
|
— 1829
|
|
66,666
|
32
|
—
|
266,666
|
32
|
|
|
|
359,259
|
12
|
5
|
1,600,000
|
|
|
1,959,269: 12. 5.
Och dessutom tillåtelse att utgifva nya Banco-Sedlar till invexling af Guld
och Silfver, mot erläggande för 1 R:dr Silfver Specie af minst 120 och
högst 128 s. Banco-Sedlar.
I följd deraf införskaffades:
|
R:dr Silfver Specie.
|
Värde å laS skill.
R:dr B:co.
|
Kostnads - Summa
R:dr Banco-Sedlar.
|
År 1824 .....
|
85
|
34
|
7
|
228
|
28
|
3
|
22 1
|
21
|
4
|
—• 1825
|
549*585
|
22
|
|
1,465,561
|
10
|
8
|
1,473,684
|
20
|
4
|
—- 1826
|
4*619
|
8
|
—
|
I2,3l7
|
37
|
4
|
12,678
|
3i
|
5
|
—- 1827
|
16,808
|
13
|
10
|
44,82 2
|
4
|
11
|
47,338
|
42
|
9
|
— 1828
|
370,499
|
44
|
—
|
987>999
|
87
|
4
|
i,oi4,i3i
|
21
|
.9
|
1
09
SO
•
•
|
840,429
|
33
|
—
|
2,241,145
|
40
|
—
|
2,240,678
|
6
|
—
|
|
1,782,028
|
11
|
5
|
4,752,075
|
i4
|
6
|
4,788,732
|
47
|
7
|
Det utbetalda beloppet utgjordes af:
Stats-Anslag 359,259: 12. 5.
Ränte-Revenuer 1,600,000: — *—
Nya Banco-Sedlar 2,829,478: 35. 2.
4,788,732: 47. 7.
Då derifrån afräknas värdet af det erhållna Silfret å 128 s. 4>7^3>°7^: *4» 6.
visar sig, att den effeGtiva kostnaden eller förlusten i och
för anskaffandet uppgått till B:co R:dr 36,657: 33. 1.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
9
Till vidare beredande af den förstärkning åt Bankens reela Fond,
som blefve erforderlig för att bringa densamma till det nödigt ansedda
förhållandet af 5 till 8 emot utelöpande Sedelstocken, enligt de grunder Ri¬
kets senast församlade Ständer utstakat, hvilket förhållande skulle vara å-
stadkommet före 1831 års slut, fingo Banco-Fullmägtige, för en tidrymd af
5 Ar, från och med år i83o till och med år i834, sig anvisadt:
|
Stats-Anslag.
|
Rän te-Re vedier.
|
År i83o ingående
|
66,666
|
32
|
|
266,666
|
3a
|
..
|
—- r83i
|
66,666
|
32
|
|
266,666
|
32
|
|
— i832
|
66,666
|
32
|
|
266,666
|
3a
|
.
|
— i833
|
66,666
|
3a
|
|
266,666
|
3a
|
|
•— i834
|
66,666
|
3a
|
|
266,666
|
3a
|
|
|
333,333
|
16
|
|
1,333,333
|
16
|
|
1,666,666: 3a. —
Med rättighet att förskottsvis begagna hela denna Fond, och att för
åren i83a, i833 och i834 afdraga Förskotts-beloppet från utelöpande Sedel¬
stocken, vid deras anställande beräkning, huruvida reela Fonden vöre der¬
emot svarande såsom 5 till 8.
Ytterligare: de under samma tid årligen ingående a procent i Silfver
eller deremot svarande betalning i Sedlar för de Fastighets-Lån, som efter
år i823 på serskildt utstakade grunder blifvit meddelade.
Med rättighet att pa enahanda satt förskottsvis till och med för ar
i834 begagna äfven detta (ehuru till sitt bestämda belopp icke på för¬
hand kända) anslag.
Och dessutom bade Banco-Fullmägtige blifvit berättigade att, å de
lider de funné tjenligast, till Silfveruppköp efter möjligaste bästa pris an¬
vända: det år 1826 lyftade Spanmåls-Creditivets belopp, R:dr 1,000,000,
som till Banken den 21 Maji år i83o åter från Stats-Verket ingick.
På grund af Myntbestämnings-Lagens 3 §., blef i öfrigt den rättighet
en hvar förbehållen att, efter 128 skill., enär som helst emot Silfver till¬
vexla sig Sedlar samt skuld till Banken med Silfver godtgöra. En tillåtel¬
se, hvaraf likväl ganska obetydlig tillväxt för redbara Fonden blifvit en
följd, i anseende dertill att Wexel-Cursen och Silfverpriset städse efter
senaste Riksdag hållit sig utöfver 128 skill.
2
Bihang till 11. St. Brot. 1834• 6 Sami. 1 Afd.
2 Haft- >
IO
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Deremot har, genom skedda inbetalningar i Silfver på de ofvannämn¬
da Fastighets-Lånen under nu förflutna 4 år, (oaktadt den af Rikets Ständer
gifna tillåtelsen att dem, på stadgade vilkor, äfven med Banco-Sedlar kun¬
na liqvidera), redbara Fonden vunnit en omedelbar, af Fullmägtiges åtgär¬
der ej beroende förstärkning, på sätt som följer:
År i83o
— 183i
— i83a
—• i833
Suna
Rdr Silfv
|
.Specie.
|
Värde å 128 skill.
11 rdr B:co.
|
9,553
|
46
|
|
25,477
|
10
|
8
|
11,762
|
12
|
7
|
31,366
|
1
|
6
|
10,888
|
12
|
3
|
2p,o35
|
16
|
8
|
9,4.26
|
27
|
6
|
25,i 37
|
25
|
4
|
41,631
|
2
|
4
|
111,016
|
6
|
2
|
Banco-Fullmägtige hafva kommit i tillfälle införskaffa:
|
R:dr Silfv. Specie.
|
Värde å 128 skill»
Rrdr B:co.
|
Kostnads-
R:dr B:co
|
Summa.
-Sedlar.
|
År i83i åi36s. 17,800:
— äi4os. 181,979: 26. 7.
|
r99> 779
8,455
|
26
|
ri
/
|
532,745
22,549
|
22
|
11
|
581,207
24,546
|
I
|
3
|
År i83a å i36 s. 1,400:
■— å 140 s. 7,o55: 46. 4-
|
46
|
4
|
11
|
7
|
27
|
1
|
|
208,235
|
24
|
I 1
|
555,294
|
34
|
6
|
605,753
|
28
|
7
|
Då ifrån det utbetalda beloppet B:co R:dr 600,753: 28. 4-
afräknas värdet af det erhållna Silfret å 128 s. —• — 555,2<)4: 34- 6.
visar sig, att den effectiva kostnaden eller för¬
lusten i och för anskaffandet uppgår till . B:co R:dr 5o,458: 41. 10.
De efter 182.3 års Riksdag verkställda samtliga Silfverköpens resultat
på det bela är alltså, att införskaffandet under Tio års tid af R:dr Sill v. Sp.
1,990,263: 36. 4-j som å 128 s. motsvara R:dr B:co 6,307,370: 1. —, har
i Curs-differeneer, provisioner och transport-kostnader, i ett För allt, med¬
fört för Banken och Stats-Verket tillhopa en kostnad af R:dr B:co 87,116:
26. 11., som utgör nära ^TT:del, eller emellan if och 1 f procent af det
belopp i B:co R:dr> som erhållits. Den härföre tillkomna utgift kan således,
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
i x
per medium räknadt, anses hafva för hvarje år ökat förvaltningskostnaden
med R:dr 8,711 B:co *).
Under året i83o erhöllos icke några antagliga anbud.
I sista dagarne af i83a anmäldes väl hos Fullmägtige, att ett betyd¬
ligare anbud skulle kunna vara att förvänta, men utan att någon person
dervid uppgafs; och saken kom derefter icke vidare i fråga.
Under loppet af år i833 uteblefvo alla framställningar i sådant hän¬
seende, tills emot slutet af året, då en underhandling af ett accrediteradt
Handelshus i Götheborg bragtes å bane, enligt hvilken Bankens hela åter¬
stående behof skolat på en gång emot i/[0 skill, pris levereras. Contractets
afslutande hlef dock å Leveranteurens sida underlätet, oaktadt Fullmägtige
ingingo på de betalningsvilkor, han föreslagit; och saken förföll af denna
anledning. Hvad härtill hörer, kommer på sitt ställe att vidare omförmälas.
Huru med de vid senaste Riksdag, till förstärkande af redbara till¬
gången, anvisade Fonder, i närvarande stund sig förhåller, få Banco-Full-
mäatige nu i korthet utreda.
O O
Till Banken har influtit åren i83o—1833 af Fonder, som tid efter
annan utan inberäkning i Sedelstocken varit att förskottsvis begagna:
*) Vill man ifrån ofvannämnde kostnadssumma, R:dr 87,116: 26. 11., ytterligare afdraga
den andel deraf, som Statsverket fått vidkännas för det Silfver, som gått i afräkning
på Bankens Piasterfordrafi, nemi.:
för till serskilda pris upphandlade R:dr Silfv. i3o,6o2: 32. 10.
åren 1824—1829 - B:co R:dr 10,972: 5. 10.
för till i4o s. pris upphandlade — — 4^7 *4: '3. 9.
år 183 r - - - - - — — 11,428:27. 4.
för till 140 s. pris upphandlade — — 8,455: 46. 4-
år i8j2 ------ — — P997: 8.
S:ma 24,398: — 8.
så visar det sig, att Banken, för dess egna Silfverköp R:dr 1,805,490: 39. 5.,
motsvarande, h 128 s., R:dr B:co 9. 2., uppoffrat af dess
egen räntevinst tillhopa - _____ 62,718:26. 3.
eller, per medium för 10 år räknadt, R:dr 6,272 årligen.
12
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Slats-anslag för 4 år (i83o—■ 1833) å 66,666: 3a. —
Ränte-revermer för \ år (i83o—1833) å 266,666: 02. —
Inbetalningar i Sedlar å de emot vilkor af Silfverbetalning
utgångne Faslighets-Lånen (i83o—1833) -
De åren 1831 och i83a verkställda Silfverköpen haf¬
va utaf dessa samfällda Summor medtagit (dock alltid för¬
skottsvis och utan inberäkning i Sedelstocken), såsom ofvan
är visadt - - -
Af dem återstå alltså ännu att använda -
Och ytterligare det till Banken ingångna ännu icke anli¬
tade Spanmåls-Creditivets belopp -
Tillhopa i behåll af influtne Fonder - R:dr
Hvad som häraf varder användt till Silfverköp, och
sålunda ökar den utelöpande Banco-Sedelmassan, kan, så¬
som icke utgörande ett förskott på blifvande inkomster,
utan tvärtom ett förnyande af förut amorterad Sedelstock,
ej afdragas vid beräkningen, och erfordrar alltså progressivt
en ökad Silfverfond, hvarigenom denne jemväl dertill kan
svara såsom 5 till 8.
I förskott för året 1834 hafva Banco-Fullmägtige
för öfrigt ännu att använda:
Årets Stats-anslag - 66,666: 32. —
Årets Ränte-revenuer - 266,666: 3a. —
Beloppet af förväntad inbetalning dels i
Silfver och dels i Sedlar, å de emot vil¬
kor af Silfverbetalning utgångna Fastig-
liets-Lån, bestående uti:
a. Betalningar, som vid i833 års slut bort
vara men ej blifvit verkställda - 10,000: — —-
b. Calculeradt laetalningsbelopp för året 1834 41,600: —• —
Sistnämnde Summa utgör för närvarande den så kal¬
lade Anticipations-Fonden, hvilken, så långt den förslår,
kan till Silfverköp anlitas, utan att Silfverbehofvet i följd
deraf stegras utöfver det belopp, som, enligt anställande
Transport
266,666 3 a
1,066,666 32
47,067 IO
i,38o,4oo 26
605,753 28
774,646 46
1,000,000 —
I>774>046 46
384,c>3 3 16
2,i5q,58o i 4
Berättelse af Banco-Fullm ägt ige.
beräkning, brister i förhållandet af 5 till 8.
Transport
Men i den
anon något af hvad, som förskottsvis skulle fått användas,
hinner verkligen ingå förrän Silfverköp skett, eger detta
samma egenskap med den för ett tilländalupet år influtna
fond; och det kan då ej undvikas att öka silfverupphand-
lingen i proportion af Sedelstockens ökning, så framt för¬
hållandet af 5 till 8 någonsin skall i verkligheten ernås.
Af de till reela Fondens förstärkande anvisade Fonder
finnes, efter hvad utredt är, alltså ännu att använda,
dels influtna, dels förskottsvis beräknade medel, tillhopa
2,15f),58o
2,i5q,58o
14
Orsakerne hvarföre, uti de tryckta halfårs-uppgifterne angående Wexel-
Bankens ställning, de för upphandling tillgängliga Fonderne alltid varierat
emot en föregången uppgift, äfvensom hvarföre den genom calcul för till¬
fället utrönta brist i Silfvertillgången nödvändigt, i nion af hvart olika
Silfverpris och ett deraf förorsakadt mindre eller större tillitande af Sedel-
fonderne, ökar sig i en betydlig progression, hafva Banco-Fullmägtige nu
tillika sökt ådagalägga. Det torde häraf inses, att dessa orsaker ligga i
sjelfva naturen och beskaffenheten af Rikets Ständers meddelade föreskrifter,
och icke genom någon Banco-Fullmägtiges åtgärd kunnat undanrödjas.
Utvexling af Silfvermynt frän Banken enligt de af Rikets Ständer
utstakade vilkor.
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen har reqvirerat och utbekommit i
smått mynt, emot liqvid jemlikt Myntbestämningsgrunden:
År i83a - R:clr 48: — —
— 1833 _____ — ioo: —• —-
Tillsammans Silfv. Sp. R:dr 148: — ■—-
,Pe? ^ v^ssa Academier m. fl. serskildt upplåtna Vexlings-rättighet
har blifvit begagnad på sätt som följer:
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
År i83i.
|
År i832.
|
Xr i833.
|
|
R:dr
|
R:dr
|
R:dr
|
Summa
|
Silfv. Sp.
|
Silfv. Sp.
|
Silfv. Sp.
|
|
3oo
|
5oo
|
680
|
2,260
|
44
|
44
|
44
|
176
|
5oo
|
5oo
|
5oo
|
2,000
|
400
|
400
|
4oo
|
i,55o
|
60
|
60
|
60
|
240
|
100
|
100
|
100
|
400
|
|
|
|
10
|
|
|
|
84
|
84
|
84
|
336
|
25
|
25
|
25
|
100
|
|
37
|
37
|
j 4S
|
1,513
|
1,750
|
1,980
|
7,220
|
Det åi'ligen tillåtna högsta
beloppet utgör:
R:dr Silfv. Specie 680
- 44
5oo
7
00
60
100
10
84
25
37
S:ma Silfv. 2,240
Svenska Academien
Vetenskaps-
Vitterhets- —
Landtbruks- —
Fria Konst.- —
Musikaliska —
Bergs
Sundhets
Patriotiska Sällskapet
Sällskapet Pro Patria
Collegium
S:ma Silfv. Sp.
År 183o.
&:dr
Silfv. Sp.
780
44
5oo
35o
60
100
10
84
a5
74
2,02 7
Eller för 4 år 8,960
För dessa 7,220 R:dr Silfver Specie har blotta numerairen i Banco-
Sedlar erhållits, enär, till följd af Rikets Ständers i Banco-Regl. 5 Art. 2 Afd.
§. 14 (pag. 170)- intagne beslut, Banken på sin egen omköstnads-räkning
anordnat skillnaden emellan 48 och 128 sk., som för berörda Silfverqvantitet
belöper sig till R:dr i2,o33: 16 sk. Banco.
Att denna Utgifts-Summa ökat Bankens förvaltnings-kostnad, och följ¬
aktligen också minskat Riksgälds-Contorets andel i Räntevinsten:
För år i83o med - B:co R:dr 3,378: 16. —
— 1831 — - - - — — 2,521: 32. —
— i83a — - — —• 2,916: 3a. —
— 1833 — - — —• 3,216: 32. —
Tillsammans B:co R:dr i2,o33: 16. —
utgör den genast märkbara förlusten på nämnda utvexlingsanstalt, men
om tillika i betraktande tages: att för Banken just under denna samma tid
användts yttersta bemödande att på olika vägar vinna det sökta förhållan¬
det af 5 till 8 emellan Silfverfond och Sedelstock, så att Banken i detta
ändamål sjelf betalt för Specie-Riksdalern ända till 140 sk.; att förhållan¬
det det oaktadt ännu icke kunnat uppnås; att den under dessa 4 är, emot
blotta Sedel-numerairer afhända Silfver-Summan, R:dr 7,220, i fall den nu
funnits i behåll, hade varit tillräcklig att till £:delar betacka en förut be¬
fintlig Sedelstock af 3o,8o5: 16. — eller 11,55a R:dr utöfver de Sedlar, som
Berättelse af Banco-Fullmägtige. i5
i det fallet hade förblifvit utelöpande, i stället att de dels i och för vexlin-
gen ingått, dels på Riksgälds-Contorets inkomster blifvit afkortade; hvar¬
emot, genom köp för nya Banco-Sedlar efter i/\0 sk. pris, så vida förhål¬
landet af 5 till 8 ej lemnäs åsido, man fåfängt skulle bjuda till att ersätta
dessa 7,220 R:dr Silfv. Sp. med mindre, än att ytterligare 15,598: 36. 9., elier
inalles ll:dr 22,818: 36. 9. Silfver Specie inköpas, hvilket då åstadkommer en
ny Sedel-utgifning till icke ringare belopp, än R:dr 66,554: 35. 3., hvaraf
likväl blott för |-:delar eges fullt motsvarande Silfvertillgång; så framställer
sig Bankens och det allmännas verk eliga uppoffring, i och för denna åt vissa
Academier och Inrättningar förunnade förmon, i en långt större och vid¬
sträcktare omfattning, än som, utan föregången närmare undersökning och
noggrann calcul, ens skulle kunna anas. *)
Åtgärder af Banco-Ful/mägtige j de der egt till föremål den allmänna
Silfver-Utvexlingens förberedande.
Efter allt hvad öfver detta magtpåliggande ämne, före, under och
efter de båda Revisions-förrättningarne i83o och i83a blifvit taladt, skrif-
vet, och så väl i Allmänna Blad, som eljest, genom tryck kungjordt, anse
Banco-Fullmägtige ingalunda kunna vara behöfligt att, i framställningen af
de serskilda tilldragelser, åtgärder och beslut, som dermed ega samband, gå
i afseende på tiden så långt tillbaka, som, uti ofvan intagne uppgifter om
dithörande ziffer-förhållanden, ansetts lämpligt för att om de på det hela
vunna resultaten gifva en klar och fullständig öfversigt; utan få Fullmägti-
ge, under lemnad hänvisning till hvad i83o års Revisions-Berättelse pag.
s3—34, samt i832 års Revisions-Berättelse pag. 18—41* derutinnan utför¬
ligt omförmäla, i fortsättning vidare upptaga det, som under en sedermera
framfluten period intill närvarande tid, i frågan om åtgärder till Silfver-
utvexlingens förberedande, blifvit hos Fullmägtige föremål för öfverläggning.
Den 1 November 183?. förekom hos Fullmägtige det af Rikets Ständers
Revisorer den 3o föregångne October meddelade svar å Banco-Fullmägtiges
*) Control å förestående uppgift:
Silfv. 7,220 X af (128 s.)(B IO,^2.
B:co 3o,8o5: 16. x 4 — > 19,208. ib.
Silfv. 22,818: 36. g. X 2f (*28 s.) == B:ao 6o,85o: 2. — Jteela-Fonden tili godo.
Silfv. 22,818: 36. g. X 2iJ- (140 s.) — B:co 66,554: 35. 3. Utgifna Sedlar.
B:co 66,554: 35. 3. X 4 — = ^:co 4I>%6:34- — Sedelstocken till last.
B:co 6o,85o: 2. — B:co 4:,%6: 34- — = B:co ig,253: 16.— = SilfV. 7,220 = den
genom köpet ersatta förut befintliga brist.
i6 Berättelse af Banco - Fallin ägli ge*
till dem gjorda framställningar, dels angående ordningen för de till Silfver-
köp anvisade Fonders användande, och dels angående några ytterligare af¬
drag å Wexel-Banco-skuldens Total-Summa, för att kunna uppnå det af
Rikets Ständer bestämda förhållande emellan reela Fonden och Sedelstocken,
utan öfverskridande af dertill beräknade anslag.
Fullmägtiges Ordförande, Grefve von Schwerin, uppläste och aflemna-
de vid samma tillfälle till Protocollet ett anförande i ämnet, som, efter
föregången utredning, innefattade den slutliga tillstyrkan, att med under¬
dånig anmälan hos Kongl. Maj:t om de svårigheter och betänkligheter, som
mött för verkställigheten af Rikets Ständers gifna föreskrifter, och framställ¬
ning af förhand varande förhållanden, samt under fästadt afseende derå, att,
i Kongl. Maj:ts den 19 Julii aflåtna Nådiga Bref, framgången af Riksgälds-
Contorets upptagande Silfver-Lån omförmäldes, såsom i samband med den
pröfning Kongl. Maj:t förklarat Sig vara sinnad företaga, huruvida, efter
det anmälan från Banco-Fullmägtige ingått, att Banken funné sig i ordning,
antingen dag skulle utsättas till allmänna Silfverin,vexlingens begynnande,
eller Rikets Ständer höras öfver Bankens Organiska Lagar, Fullmägtige måtte
gifva underdånigst tillkänna att, i händelse Kongl. Maj:t skulle finna, det
Rikets Ständer i hvad fall som helst borde, innan utvexling företoges,
höras i afseende på Bankens organiska Lagar, Fullmägtige då hyste den
tanka, att Silfverköps-åtgärderne borde inställas; Och tillstyrkte Grefve von
Schwerin derjemte, att, intilldess Kongl. Maj:t häröfver meddelat Dess Nå¬
diga Svar, afgörandet af frågan, huruvida Fullmägtige borde eller icke bor¬
de handla i enlighet med de beräknings-grunder öfver hvilka Fullmägtige
sig med Revisorerne rådfört, måtte uppskjutas.
Ämnet förevar å nyo den 8:de och i5:tle November och föranledde,
vid senare tillfället, en liflig discussion. Fullmägtige hade redan den 8
November bestämt, att någon underdånig framställning till Kongl. Maj:t
deröfver ej komme att göras, innan Fullmägtige också erhållit det yttrande
från Rikets Ständers Revisorer, hvilket desse, till följd af i:dra punkten sista
mom. uti deras Instruction, hade att aflemna i afseende på de åtgärder, som,
enligt Rikets Ständers Beslut, ålåge Fullmägtige till förberedande af allmän¬
na Silfverutvexlingcin
Sedan Banco-Fullmägtige den 10 December i832, till följd af dagen
förut erhållen serskild kallelse, sammanträdt, upplästes en från Kongl. Maj:t
inkommen Nådig Skrifvelse till Fullmägtige, så lydande: ”Vår ymnest &c.
Då, i följd af de fmanciela omvexlingar, som blifvit föranledda af senare
tidens
Berättelse af Banco-Fullmägtige. 17
lidens allmänna tilldragelser, J troligen ej skolén komma i tillfälle att, lik¬
mätigt 2 §. i Lagen angående Myntbestämningen af den 1 Mars i83o, hos
Oss i underdånighet anmäla, det de af Rikets Ständer beslutade åtgärder
för Bankens öppnande till utvexling af Silfver hunnit verkställas, och då
omsorgen för allmänt och enskildt väl kräfver att, genom återställd stadga
i Penningeväsendet, en gräns sättes för Banco-Sediarnes försämring; Alltså,
och i öfverensstämmelse med Vårt på Riks-Salen till Rikets Ständer ofvan-
nämnde dag afgifna Nådiga svar, håfve Vi beslutat att, under loppet af
nästa år, vid den tidpunkt, som Vi finna lämplig, sammankalla Rikets
Ständer till Urtima Riksdag, för att med dem öfverlägga om bästa sättet
alt bringa till verkställighet högstberörde Lag af den 1 Mars i83o.
Denna Vår Nådiga afsigt håfve Vi velat Eder härmed i Nåder till¬
kännagifva, förmodande Vi, att J, uti Wexel-cursens ofördelaktiga förhållan¬
de , skolén finna skäl för uppskof med alla ytterligare Silfverköp för Bankens
räkning, till dess mera gynnande omständigheter sätta Eder i stånd att
uppnå ändamålet med de i förening med ofvannämnde Lag Eder gifna före¬
skrifter. Vi befalle Eder Gud Allsmägtig Nådeligen. Stockholms Slott
den 5 December i832.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman."
Grefve von Schwerin uppläste och bordläde vid samma tillfälle ett
af honom sammanfattadt utkast till underdånigt svar.
Af Grosshandlaren Ekerman yttrades den tanka, att, med anledning
af Banco-Regl. 1 Art. 18 §., saken borde med Rikets Ständers Revisorer
communiceras.
Sistnämnde åsigt delades icke af de öfrige Fullmägtige; och det blef
öfverenskommet att, vid ett påföljande sammanträde, ingå i öfverläggning
beträffande det föreslagna underdåniga svaret.
Den i5 December emottogo Fullmägtige, så väl Rikets Ständers Revi¬
sorers till dem aflåtne slutliga skrifvelse, som Revisions-Berättelsen till Ri¬
kets Ständer, hvilka båda innefattade det Utlåtande Revisorerne funnit sig
böra afgifva i frågan 0111 allmänna Silfver-utvexlingens förberedande. Den
20 December låto Fullmägtige för sig uppläsa dessa Handlingar.
3
Bihang till R. St. Prot. i83A- 6 Sami. 1 A/d.
2 Haft.
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
Ordföranden Grefve von Schwerin anmälde då, att till honom blifvit
insändt ett Förslag till Contract om Silfver-leverance för Bankens räkning,
uppgjordt efter de förhållanden, sorn Wexel-Banco-slutet af den 3o Junii
i83a utvisade, enligt hvilket nemligen Sillverbehofvet utgjorde 730,000 R:dr
och tillgången i Sedlar vore 2,198,000 R:dr; hvilket omförmälda Silfverbehof
Leveranteuren erbjudit sig att fylla mot erhållande af det sålunda disponibla
quantum Sedlar.
I afseende på tiden för leverancens fullgörande, vore hufvudvilkoret
i Contractet grundadt på Kongl. Maj:ts åt Banco-Fullmägtige under den 3o
Julii 1831 gifna Nådiga förklarande, att Kongl. Majit, Sex månader föi'e ut¬
sättandet af terminen för Bankens öppnande till Silfver-utvexling, ville un¬
derrätta Banco-Fullmägtige derom; under förutsättning hvaraf, Leveranteu¬
ren, som, vid Förslagets framställande, saknat kännedom om Kongl. Majits
Nådiga skrifvelse af den 5 December, förbehållit sig att 5 månader före
vexlingens begynnande blifva tillsagd om Contractets fyllande, och förbundit
sig att detsamma verkställa en månad före vexlingsdagen; men sedan Kongl.
Majit, uti skrifvelse af sistnämnde dag, meddelat Banco-Fullmägtige Sitt be¬
slut att under loppet af år 1833 sammankalla Rikets Ständer, för att med
dem öfverlägga 0111 hästa sättet att bringa Mjmtbestämnings-Lagen till verk¬
ställighet, och resultatet af denna öfverläggning möjligen kunde påkalla an¬
dra föreskrifter, än de ännu gällande, ville det synas Grefven, att det gjor¬
da anbudet icke kunde antagas; dock trodde Grefven, att Kongl. Majit borde
om förhållandet underrättas, enär deraf inhemtades, att det endast vore
osäkerheten om vexlingens begynnande, som förorsakade, att Silfret liölles
till så högt pris.
Grefven underställde tillika Fullmägtige ett nytt Förslag till underdå¬
nigt svar å Kongl. Majlis Nådiga Bref af den 5 December, upptagande åt¬
skilligt mera än som i det förra, å bordet hvilande, Förslaget innefattades.
Den 28 December blef af Fullmägtiges pluralitet beslutadt, att det
underdåniga svaret komme att innefatta följande:
”Innan denna Eders Kongl. Majit* Nådiga Skrifvelse kommit Banco-
Fullmägtige tillhanda, hade hos dem fråga blifvit väckt, att för Eders Kongl.
Majit i underdånighet inberätta så väl de orsaker, sorn under loppet af inne¬
varande år fortfarande hindrat Fullmägtige att till Eders Kongl. Majit in¬
komma med den i 2 §. af Myntbestämnings-Lagen af den 1 Mars i83o om¬
förmälda anmälan, som hvad under tiden af Fullmägtige blifvit vidgjordt,
för att uppnå det anbefallda vigtiga målet.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
J9
Sedan den, på Eders Kongl. Majrts Nådiga uppmaning, af Riksgälds-
Contoret förnyade kungörelse om upptagande af det så kallade Silfver-lånet,
icke fört till något resultat, oell då en nära oafbrutet stigande Curs till
den grad fördyrat allt anskaffande af Silfver i vanlig väg_, det vill säga,
genom Svenska Börsens Wexel-tillgångar, att både sjelfva behofvet biefve
dubbelt större, än den brist sist upprättade Bokslut (för d. 3o Junii i83a)
efter då varande förhållanden utvisade, och de af Rikets Ständer anslagne
medel blefvo otillräckeliga för uppköpet, så ansågo sig Fullmägtige böra
undersöka, om ej andra beräknings-grunder för Sedelstockens och Reela Fon¬
dens förhållanden, än de hittills följda, stodo att förena med de grunder
Rikets Ständer antagit. Härvid trodde sig Fullmägtiges majoritet, i så väl
ordningen för sist församlade Rikets Ständers beslut i Myntbestämnings-
frågan, som i sjelfva ordalydelsen af de bifallna Betänkanden, som föran-
ledt dessa beslut, finna en anledning att från beräkningen utesluta en betyd¬
lig Summa, som icke tillhörde den verkliga Sedelstocken, och som först
kunde komma att öka denna i det fall, att de på Räkning i Wexel-Banken
innestående Fonder komme att nedsättas vida under det lägsta belopp de
någonsin sedan Riksdagens slut utgjort. — På detta sätt komme, ehvad ut¬
väg för anskaffandet af det felande Silfret man kunde välja, Banken att
bespara kostnaden för inköp af mera Silfver än Rikets Ständer verkligen
afsett; men Fullmägtige ansågo sig dock, före fattandet af ett definitivt be¬
slut, böra inhemta de sig då församlande Rikets Ständers Revisorers råd uti
ämnet.
Inom Revisorerne hafva olika tankar uppstått. En del har tillstyrkt
Fullmägtige att handla efter den framställda beräknings-grunden, under för¬
klarande, att då Myntbestämnings-Lagens bringande till verkställighet vore
målet, så borde man ej genom afseende på små-förhållanden, låta hämma
sig i sin gång; andra åter hafva förklarat, att de ansågo de framställda be-
räknings-grunderne stå i strid med både bokstafven och andan af de före¬
skrifter, som Rikets Ständer gifvit. Denna senare tanka har varit delad af
Revisorernes pluralitet.
Sedan Fullmägtige redan emottagit Eders Kongl. Maj:ts Nådiga skrif¬
velse om Rikets Ständers sammankallande, har hos dem ett anbud, genom
en Ledamot, Grefve von Schwerin_, blifvit anmäldt, att leverera hela det
felande Silfver-quantum efter högsta beräkningsgrund, emot det enligt sista
Bokslut behållna anslag; men då detta anbud skett under förutsättning af
förhållanden, som, sedan Eders Kongl. Maj:ts Nådiga tillkännagifvande af
20
Berättelse af B an co-Fullmäktige.
Rikets Ständers sammankallande, icke mera kunna anses ega rum, nemligen
att Fullmägtige minst 6 månader före Silfver-utvexlingens början skulle
derom ega kännedom; så hafva de icke funnit sig kunna till pröfning upp¬
taga detta anbud. Fullmägtige anse sig dock icke böra tillbakahålla uttryc¬
ket af den öfvertygelse att, då förnämsta orsaken till närvarande höga Curs
igenfinnes i den allmänheten bibragta ovisshet om och när den vid senaste
Riksdag beslutade Bankens allmänna Silfver-vexling, efter då stadgad grund,
kommer att i verkligheten taga sin början; så erfordras endast att åter¬
gifva allmänheten förtroende till denna verklighets snara inträdande, för
att göra lätt för Banco-Fullmägtige, att, utan betydliga uppoffringar, verk¬
ställa den anbefallda Sifver-fondens förstärkning. Denna välgörande verkan
hoppas Banco-Fullmägtige skola följa af Eders Kongl. Maj;ts i Dess Nådiga
skrifvelse så allfvarligt uttryckta föresatts, att oförändradt upprätthålla de af
Eders Kongl. Maj:t och Rikets Ständer för återställande af ordning i Rikets
Myntväsende stiftade Lagar, och att undanrödja de hinder, som hittills häm¬
mat allmänna Silfver-utvexlingens början.
Emedlertid få Banco-Fullmägtige för deras underdåniga del försäkra
Eders Kongl. Maj:t,attom, före Rikets Ständers sammankomst, tillfälle skulle
yppa sig att fullgöra det deni åliggande uppdrag af Silfvers anskaffande, de
noga skola afse, att Eders Kongl. Maj:ts välgörande afsigt att förekomma
Myntförsämring under tiden ej derigenom motverkas.”
Sedan omröstningen häröfver för sig gått, utlät sig Grefve tion Schwerin:
”Hvad jag i detta afseende linner mig böra yttra, nedlägger jag i detta
Protocoll, att af blifvande Baneo-Utskott upptagas.
Anledningen till beslutet att till Urtima Riksdag sammankalla Rikets
Ständer, har Kongl. Maj:t tillkännagifvit Sig hafva funnit i den förmodan,
som Kongl. Maj:t yttrat sig hysa, att, i följd af de financiela omvexlingar,
som blifvit föranledda af senare tiders allmänna tilldragelser, Banco-Full-
mägtige troligen ej skola komma i tillfälle att, likmätigt 2 §. i Lagen angå¬
ende Myntbestämningen, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, det de
al Rikets Ständer beslutade åtgärder för Bankens öppnande till utvexling af
Silfver hunnit verkställas. Bestämmande skälet för detta beslut har Kongl.
Maj:t förklarat Sig hafva funnit deri, att omsorgen för allmänt väl kräfver,
det genom återställd stadga i penningeverket, en gräns sättes för Banco-
Sedlarnes försämring.
För Rikets Ständer — jag föreställer mig det, under den förutsätt¬
ning, att de begrepp, som tala till enskild mans känsla, också skola göra
sig gällande hos Collectiviteter — för Rikets Ständer, som hafva Banken
Berättelse af Banco-Fullmägtige•
21
under garantie och vård, måste det blifva oroande att förnimma, det an¬
ledningen till Riksdags-kallelsen härflutit icke, tilläfventyrs, från något af
de hinder för Myntbestämnings-Lagens sättande i verkställighet, som Kongl.
Maj:ts vishet tänkte Sig såsom möjliga, då Dess sanction å denna Lag med¬
delades, utan från uteblifvandet af BancoFullmägtiges underdåniga anmälan
hos Kongl. Majit om de af Rikets Ständer föreskrifna förberedande åtgär¬
ders fullbordan. Rikets Ständer bör det förekomma oväntadt, att behof kun¬
nat uppstå ai ytterligare öfverläggning med Kongl. Majit om bästa sättet att
lill verkställighet bringa Realisa tions-beslutet, sedan den sanning blifvit er¬
känd, att Silfver-utvexiing från Ranken utgör enda medlet att hämma Banco-
Sedelns progressiva försämring; sedan Realisationens vilkor blifvit genom
Lag bestämda; sedan Rikets Ständer liögtideligen lofvat och försäkrat att
dessa villkor skola fyllas; sedan Rikets Ständer uti tryckt Reglemente och
således för Allmänheten förklarat, det de hyste den tillförsigt till de af
dem utsedda Fullmägtiges erfarna rådighet, försigtiga omtanka och kraft¬
fulla nit, att de välgörande påföljder, som Rikets Ständer med vidtagne
Författningar åsyftat, skulle i verkligheten ernås, icke af möjligen mötande
svårigheter och tillfällige oföresedde hinder, hämmas eller om intet göras.
Under sådana förhållanden, — jag föreställer mig det, — lära Rikets
Ständer icke tillåta sig att antaga tidernes allmänna tilldragelser såsom ut¬
görande enda orsaken till hvad som handt; pröfningen af andra på det in¬
träffade förhållandet inverkande orsaker lära de räkna icke mindre bland
sina skyldigheter, än sina rättigheter.
Det är denna pröfning af orsakerne till det inträffade förhållandet,
som jag ansett mig böra hålla öppen åt den det närmast rörer. Banco-Ut-
skoltet har åliggandet att taga kännedom af Fullmägtiges Protocoll, och
likaledes, enligt 2 §. af den lör detsamma utfärdade instruetion, åliggandet
att skyndsamligen meddela Rikets Ständer en fullständig och tydlig öfver¬
sigt af Bankens ställning vid Riksdagens början.”
Grosshandlaren Ekerman bifogade, vid den underdåniga skrifvelsens
justering den 3 Januarii i833, en så lydande Reservation:
”Enär jag, om det i Banco-Fullmägtiges underdåniga skrifvelse om¬
nämnda anbud till Silfver-leverance, icke eger någon annan kännedom, än
att en Med-Fullmägtig anmält att ett sådant till honom blifvit öfverlemnadt,
likväl utan att uppgifva Leverantörens namn; samt proposition icke heller
framställts för detsammas upptagande till pröfning, bifall eller afslag, kan
jag icke heller för min enskilda del det bedöma, eller på grund deraf
deltaga uti den underdåniga framställning samma anbud synes motiverat.
22
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
att, genom vissheten om utvexlingens början skall den felande Silfvervalu-
tan, utan stor uppoffring, kunna erhållas; en åsigt, redan tillförene så väl
af Fullmägtiges minoritet, som dess majoritet uti underdånighet yttrad, men
den jag icke kan dela, så vida afsigten med Rikets Ständers beslut att pro¬
portionen skall vara såsom 5 till 8 innan vexlingen får börjas, skall i verk¬
ligheten ernås. För mig visar det sig obestridligt att afsigten var, att Ban¬
ken skulle, med de medel Rikets Ständer anvisat, förskaffa sig genom ovil-
korliga och bestämda köp den bristande Silfver-qvantiteten, oberoende utaf
den tidpunkt, Kongl. Maj:ts höga vishet kunde behaga bestämma för utvex¬
lingens begynnande. Ilade icke denna afsigt legat tili grund för Rikets Stän¬
ders beslut, hade ju Rikets Ständer så gerna genast kunnat uti underdånig¬
het anhålla om Bankens öppnande till vexling, som att genom större eiler
mindre kostnad ihopsamla det felande Silfret kort före vexlingens början,
sedan vexlingsdagen i Nåder blifvit bestämd, för att efter dess inträffande
sannolikt åter uttagas; genom hvilken operation någon ökad soliditet för
Banken visserligen icke tillskyndas.”
Af Banco-Fullmägtigen Johan Ericsson ingafs, vid skrifvelsens justering,
en så lydande reservation till Protocollet för den 3 Januarii 1833:
”Då jag under öfverläggning om det underdåniga svar, sorn, i anled¬
ning af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref till Banco-Fullmägtige angående samman¬
kallande af Rikets Högloft. Ständer, blifvit föranledt, ej kunnat biträda det
uppgjorda förslaget, utan deremot afgifvit mitt votum, så anser jag för min
pligt att till Fullmägtiges Protocoll förklara mina grundsatser, nemligen:
att jag för ingen del velat motarbeta Realisations-Systemets fullbordan, så
vidt gifna Lagar och Reglementen det medgifva. Jag har endast trott, att,
sedan Kongl. Maj:t i Nåder behagat underrätta Fullmägtige om kallelse till
Riksdag under loppet af i833, i ändamål att sätta Myntbestämnings-Lagen
till verkställighet, samt att, under nuvarande höga curs-förhållanden inköp
af Silfver ej lärer kunna företagas, — och i öfrigt, sedan ett hos Fullmäg¬
tige enskildt, af Ordföranden Herr Grefve Schwerin anmäldt, men seder¬
mera icke till pröfning åskådlig-gjordt Silfveranbud förfallit, så återstår för
Fullmägtige ej annat, än att uttrycka deras sanningsfulla mening, att de,
af förekomne omständigheter, föranledda af närvarande höga curs-förhållan-
de, funnit och finna sig hindrade för verkställighet af Silfverköpet; ty det
förstås af sig sjelf, att om ett förmonligt lägre pris skulle inträffa, så äro
Fullmägtige, enligt Reglementet, både berättigade och skyldige att vid ett
dylikt tillfälle ingå köp.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
På hvacl Stätt Revisorernes pluralitet och minoritet afgifvit utlåtande
1 Realisations-frågan och Silfverköpet, i beröring med Fullmägtiges förhand¬
lingar i dessa föremål, derom tilltror jag Höga Vederbörande redan förut
vara fullständigt underrättade, hvarföre en ytterligare relation deröfver
för närvarande synes öfverflödig.”
Kongl. Maj:t aflät i Nåder till Fullmägtige en skrifvelse af den 12
Januarii i833, som den 21 i samma månad inkom och vid deras samman¬
komst den 24 föredrogs, så lydande:
”Vår ynnest &c. I anledning af Eder den 28 December förlidet år
aflåtna underdåniga skrifvelse till svar på Vårt den 5 i samma månad Eder
gjorda meddelande om Vår Nådiga afsigt att, under loppet af detta år, sam¬
mankalla Rikets Ständer, för att med dem öfverlägga om bästa sättet att
bringa till verkställighet Myntbestämnings-Lagen af den 1 Mars i83o, gifve
Vi Eder härmed tillkänna det Vi anse såsom ett ytterligare prof på Eder
omsorg för Allmänt och enskildt väl, Eder, uti samma Skrifvelse, anmälda
föresatts, att vid möjligen uppstående fråga örn nya Silfverköp för Bankens
räkning icke genom någon Eder åtgärd motverka Vår välgörande afsigt, att
förekomma försämring af Rikets gångbara mynt. Vi befalie Eder Gud Alls-
inägtig Nådeligen. Stockholms Slott den 12 Januarii i833.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.”
Riksgälds-Contorets Fullmägtige låto under den 21 Julii i833 1 all¬
männa bladen införa ett tillkännagifvande, hurusom, vid sist hållna Lagtima
Riksdag, Rikets Ständer, för att med penningförsträckningar understödja jord¬
egare, uppdragit åt bemälde Fullmägtige, att genom upplåning anskaffa högst
2 millioner R:dr i Silfver efter 1664 års Myntfot, hvilka endast och ute¬
slutande komme att användas till utlåning genom Riksgälds-Contorct emot
första inteckningen i jordegendom, på grunder, som i sammanhang dermed
blifvit utstakade, samt att, till fullgörande af detta, med Kongl. Maj:ts
Nådiga Autorisation, af Rikets Höglon. Ständer, Fullmägtige gifna uppdrag,
ifrågavarande upplåning dymedelst kungjordes; men hvarvid, i betraktande
deraf, att utlåningen till jordegare icke kunde verkställas utan i den mon
erforderlige säkerhctshandlingar hunne att anskaffas, dertill vid de flesta
tillfällen en längre tid åtginge, Riksgälds-Contorets Fullmägtige pröfvat lämp¬
ligt inskränka den summa, som till en början komme att upplånas, till
Berättelse af Ba?ico-Fullmäktige.
5oo,ooo R:dr i Silfver efter 1664 års Myntfot eller ^:del af högsta upp-
lånings-beloppet.
Derefter följde uti 12 §. §. de vilkor, som för långifvare blifvit be¬
stämda, hvaribland förekom i hvad Banken rörde:
Uti §. 1.
Att den till upplåning kungjorda summa af 5oo,ooo R:dr i Silfver
skulle, genom Långifvarens egen försorg, kostnadsfri bär i Stockholm leve¬
reras och insättas å Riksgälds-Contorets Deposit-Räkning i Rikets Ständers
Bank.
Uti §. 2.
Att denna insättning skulle ovilkorligen vara verkställd senast inom
den i5 Maji i834; Långifvaren dock obetaget att insättningen dessförinnan,
om lian så ^br godt funne, på föreskrifvet sätt fullgöra, samt
uti §. 11.
Alt alla ingifne anbud komme att på en gång öppnas den 1 October
1833 inför Riksgälds-Contorets Fullmägtige i deras Sessions-rum.
Vid Banco-Fullmägtiges sammankomst den 3o September 1833 företed¬
des bos dem i Original ett så lydande Documcnt:
”Fullmagt för innehafvaren att å mina vägnar inlemna till Kongl.
Maj:t en underdånig ansökning i afseende till vissa vilkor, under hvilka jag
vill åtaga mig att lemna ett Lån till Rikets Ständers Riksgälds-Contor, äf¬
vensom att bos llerrar Fullmägtige uti Rikets Ständers Bank framställa det
vilkor, som af dem fordras för Silfrets aflemnande; och att till Herrar Full¬
mägtige uti Rikets Ständers Riksgälds-Contor inlemna mitt förseglade anbud
å Svenska Stats-Lånet i Silfver. Anseende jag allt livad Ombudet härvid
lagligen gör och låter för godt och giltigt. Götheborg den a5 Sept. 1833.
Olof Wijhr
Hvarefter upplästes följande inkomne Skrifvelse:
”Till Herrar Fullmägtige uti Rikets Ständers Bank. Riksgälds-Contoret,
bundet af Rikets Ständers åt detsamma gifne föreskrift, kan ej, under g2
för 100 och 4 proc. Ränta, afsluta något Silfvcr-Lån, men som Banken, i
sin beräkning af reela Fondens förhållande till Sedelstocken, får upptaga
det Silfver, som kan komma att insättas på Deposit-Räkning för Riksgälds-
Contorets
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Contorets rakning, och Banken, äfvensom allmänheten, således ega fördel
deraf, att det Silfver, som fordras för att kunna öppna Banken till allmän
Silfver-utvexling, må varda af Riksgälds-Contoret på Deposit-Räkning insatt,
så frågas, om Banken skulle vilja, genom ett premium åt Långifvaren, såsom
ersättning för transport och andra kostnader, göra det möjligt för honom
att åt Riksgälds-Contoret göra ett anbud inom de vilkor, som Rikets Ständer
för dess antagande bestämt?
Undertecknad föreslår att för Två Millioner Riksdaler Specie, som å
Deposit-Räkning för Riksgälds-Contorets räkning insättas, betalar Banken till
Långifvai’en ett premium af Trehundrade Sjuttiofem tusen (3^5,ooo) R:dr
Banco-sedlar, att emot säkerhet lyftas,-så snart anbudet om Lån af nämnde
Summa blifvit af Riksgälds-Contoret afslutadt. Skulle Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret, af de erbjudne Två Millioner Riksdaler Specie, antaga
endast 5oo,ooo Riksdaler att inom detta års slut levereras, så begär under¬
tecknad i sådant fall, såsom vilkor för affairens afslutande, att, med afseende
å den större kostnad, som transporten under en sen årstid medför, af Ban¬
kens medel dertill undfå ett premium af Etthundrade Tjugufemtusen (i 20,000)
Riksdaler Banco-sedlar att på samma sätt lyftas.
Undertecknad anhåller om skyndsamt svar å denna dess vördsamma
framställning, emedan deraf beror, om anbud på Lånet kommer att ske
eller icke. Stockholm den a5 September 1833,
Olof Wijk,
rgenom It. H. Weylandt, enligt Fullmagt.”
Efter öfverläggning och deruppå företagen omröstning, beslutades ge¬
nom pluralitet, att Commissariatet skulle anmodas uppgöra beräkning öfver
Bankens Silfverbehof och de Fonder, som för tillfället funnes att använda
för Silfvers anskaffande, samt med uppgift i desse hänseenden inkomma till
Fullmägtige före kl. 9 på morgonen följande dag.
' Efter det desse provisionclt uppgjorda beräkningar blifvit till Full¬
mägtige aflemnade, utreddes, genom serskilda ibland Fullmägtiges Handlin¬
gar befintliga Calculer:
1:0 att, om förhållandet vid Juna månads slut i833 antoges till grund, de
då tillgänglige Fonder hade kunnat medgifva högst i3p och något litet
öfver \ skillingar Banco, såsom maximi-pris för 1 R:dr Silfver Specie.
Bihang till R. St. Prot. i834> 6 Sami. 1 Afd.
2 Hiift.
4
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
3:0 att efter detta samma förhållande (Ultimo Junii i833), i fall 5oo,ooo
R:dr Silfver inginge å Deposit-Räkning å 128 sk. och vore att anse så¬
som Banken tillhörige för detta ■pris, i63£ skillingar vore maximi-
priset för vidare erforderliga uppköp;
3:o att 0111, efter detta samma förhållande (Ultimo Junii i833), proportionen
af 5 till 8 skulle till vägabringas genom köp ä 140 sk., så erfordrades
dertill R:dr 18,543: — 7 rst. Banco utöfver då tillgängliga Fonder;
4:o att de, efter Gommissariatets provisionela beräkning den 28 September
i833, befintlige förhållanden och tillgänglige Fonder medgåfve i/[i±sk.
B:co såsom maximi-pris för 1 R:dr Silfv. Specie;
5:o att örn, efter detta samma förhållande (28 Sept. i833), 5oo,ooo R;dr
Silfv. inginge å 128 sk. oell mot ia5,ooo ll:drs premium, samt det för
proportionen af 5 till 8 ytterligare erforderliga Silfver köptes ä 140 sk.,
så Liefve å samfällda Fonderne ett Öfverskott af R:dr 72,967: 7. 2. B:co.
På grund af hvad sålunda blifvit utredt, meddelades, till följd af plu-
ralitetens beslut, ett så lydande svar å det gjorda anbudet:
”Så framt Herr Wijk för Banco-Styrelsen företer bevis, att han med
Riksgälds-Contoret afslutat Silfver-län till 92 för ioo:de och 4 proc. Ränta,
samt ingen annan till Riksgälds-Contoret gjort anbud om Lån, på för Ban¬
ken fördelaktigare vilkor, garanterar Banco-Styrelsen Herr Wijk det pre¬
mium, sorn han begärt för ett belopp af 5oo,ooo R:dr Sp. Silfver å Deposit-
Räkning insatt, under förbehåll att Herr Wijk j örn Banken det fordrar, till
lika pris, eiler i4o skillingar i Banco-sedlar för R:dr Svenskt Silfver Specie,
samt inom samma tid, till Banken kostnadsfritt levererar det quantum
Silfver, som Banken utöfver 5oo,ooo R:dr Sp. Silfver behöfver, för att bringa
Bankens reela Fond i det förhållande till dess Sedelstock, som af Rikets
Ständer blifvit bestämdt, innan Banken må till allmän Silfver-utvexling öpp¬
nas;, utgörande behofvet utöfver 5oo,ooo R:dr Sp. Silfver, efter nu anställd
provisionel beräkning, en Summa af omkring 220,000 R:dr Sillver Specie.”
Och bief anstalt fogad, att Riksgälds-Gontorets Fulhnägtige, om det
gjorda anbudet och detta dci'å meddelade svar, genast erhöllo kännedom.
Af för Banco-Fullmägtige okänd anledning inträffade dock ej, att nå¬
got Låne-anbud från Herr Wijk blef till Riksgälds-Contoret afgifvet. Och
ett enda anbud, som af annan person den r October'blifvit gjordt, ledde icke
heller till någon påföljd, emedan denne, då Contract skulle afslutas, förkla¬
rade sig ej vara i tillfälle uppfylla det i upplånings-kungörelsen förbehållna
vilkor, att ställa säkerhet för 2i procent af den erbjudna Låne-summan.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
27
Vid Banco-Fullmägtiges sammankomst, elen 7 November 1833, förelästes
en från Kongl. Maj:t till dem under den 26 October allåten Nådig Skrifvel¬
se, så lydande:
”Vår ynnest &c. Genom Vår Nådiga Skrifvelse af den 5 December
förlidet år, håfve Vi uttryckt Vår förväntan att J, uti Wexel-cursens oför¬
delaktiga förhållande, skullen linna skäl för uppskof med ytterligare Silfver-
köp för Bankens räkning, till dess mera gynnande omständigheter satte
Eder i stånd att uppnå ändamålet med de i förening med Myntbestämnings-
Lagen af den 1 Mars i83o Eder gifna föreskrifter. Härå håfven J, i un¬
derdånig skrifvelse af den 28 December sistlidet år, svarat: ”att, om ännu
innan Rikets Ständers nästa sammankomst tillfälle möjligen skulle yppa sig
att fullgöra de Eder gifna uppdrag om Silfvers anskaffande, J viljen med
all sorgfällighet afse, det Vår Nådiga afsigt, att förekomma Myntförsäm¬
ring under tiden, icke må genom någon Eder åtgärd motverkas.”
Då Vi nu gifve Eder tillkänna, att Vi håfve för afsigt att kalla Rikets
Ständer att sammanträda före medlet af Januarii månad nästa år, anse Vi
af allmänt väl påkalladt, att fästa Eder uppmärksamhet derå, att hvarje
åtgärd till ytterligare Silfverköp, för Bankens räkning, skulle kunna begagnas
såsom förevändning för Wexel-cursens fortfarande uppstegring, utöfver den
genom Lagen af den 1 Mars i83o fastställda grund för Banco-Sedlarnes in¬
lösen efter 128 skillingar för En Riksdaler Specie, och sålunda nedsätta
Pappersmyntets värde till skada för allmänna och enskilda förmögenheten.
Vi befalle Eder Gud Allsmägtig Nådeligen. Stockholms Slott den 26 Octo¬
ber i833.
CARL JOHAJS.
C. D. Skogman
.Den 14 November förekom hos Fullmägtige den fråga, huruvida af
högstberörde Skrifvelse påkallades och föranleddes något underdånigt svar
från Fullmägtiges sida eller icke. Det senare blef, vid anställd omröstning,
pluralitetens beslut.
Sedermera har ej något med detta ämne gemenskap egande hos Banco-
Fullmägtige förevarit.
4*
20
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Åtgärder af Banco-Fullinägtige i samband med Rikets Stän¬
ders beslut om Banco-sedlarne och grunderne för de¬
ras vexling och utbyte.
Anstalter beträffande det Nya Sedelmyntet.
I i832 års R^visions-berättelse finnes omförmäldt (pag. /p), att, ehuru
förberedande åtgärder för erhållande af det i senaste Banco-Reglementet
(pag. 60 — 65) föreskrifna nya sedelnryntet blifvit af Banco-Fullmägtige vid¬
tagne, kunde dock någon utgifning af sådant .sedelmynt icke ega rum, förr
än det dertill erforderliga papper hunnit tillverkas, hvilket åter icke läte
sig göra förr, än det i nyä Yerkhuset vid Tumba då under uppsättning va¬
rande Machineriet blifvit fullbordadt; och komrne då först att visa sig, hu¬
ruvida den nya pappers-tillverkningen, hvarmed försök i mindre scala un¬
der tiden blifvit gjorda, komrne att motsvara den betydliga kostnad och
moda, som derföre blifvit nedlagde.
Banco-Fullmägtige böra, i anledning häraf, erinra, att, oberäknad! den
ej ringa andel i uppehållet med nya till sedlar tjenlige pappers-sorters åstad¬
kommande, sorn med skäl kan tillskrifvas Machineriernes länge ofullbordade
skick, hvilket, jemte allt öfrigt, som angår Tumba Pappers-Bruk, utgör före¬
mål för en serskild Berättelse, förefinnes också ett vigtigt hinder mot utgif-
vande af de nya sedelslagen, uti Banco-Reglementets stadgande (pag. 65),
att nemligen uti texten å dessa nya sedlar skall bestämdt utsättas det quan-
tum Silfver, som på hvarje Riksdaler, enligt Myntbestämnings-beslutet, inne-
hålles; hvilket stadgande, jemförd! med 2 §. i Myntbestämnings-Lagen af
den 1 Mars i83o, tillfyllest antyder, att, innan Banken är till Silfver-utvex-
ling öppnad, någon utgifning från Banken af så beskaffade sedlar, om också
fullt färdige, icke lärer kunna ifrågakomma, fastän Rikets Ständer i öfrigt
ej ingått i något bestämmande af den tidpunkt, då de beslutade nya sedel-
valeurerne borde finnas i omlopp satta.
Banco-Fullmägtiges Ordförande Grefve von Schwerin„ som den 7 Ju¬
nii i83a, till en början endast på Wenne månader, öfvertag, men sedermera,
efter Fulhnägtiges önskan, fortfarande bibehållit speciela inseendet å Tumba
Bruks administration, har med dess kända nit och en eljest i sjelfva manna¬
åren, äfven hos personer med jemnare helsa, sällsynt drift och verksamhet,
egnat sig åt dertill hörande omsorger, hvaribland förberedelserne, i afseen¬
de på det nya sedelmyntet, ensamma för sig, upptagit ganska betydligt af
tid och möda, samt påkallat en stundelig uppmärksamhet under flere må¬
nader af förlidet år, som Grefve von Schwerin vid Tumba vistats.
Berättelse af Banco-Fullmägtige. 29
På sätt Fullmägtiges Protocoll för ilen 24 och 3i Januarii samt ilen
7 Februarii i833 innefattar, har med Läraren vid Bergslags-Skolan i Fahlun
Herr Jonas Bagge ett så lydande Contract blifvit afslutadt:
1.
Herr Bagge åtager sig att, med begagnande af Professoren Paschs råd
och ledning, fortsätta och, så vidt görligt är, fullända försöken vid Bankens
Pappers-Bruk Tumba, i afseende på pappers-ämnes beredande, blekning,
bykning, färgning m. m., i och för den blifvande nya sedel-papperstill¬
verkningen.
2.
Herr Bagges ögonmärke skall vara, ej blott att få de rigtigaste be¬
handlingssättet utrönta och vetenskapligen pröfvade, utan äfven, och i
synnerhet, att arbets-personalen vid Bruket må bibringas den practiska
kunskap och öfning, sorn erfordras för verkställighet i stort.
3.
• Under loppet af Februarii och Mars månader, blifver Brukets ar-
bets-personal ej att disponera annorlunda, än för interimistiska försök, mera
i smått, emedan pappers-tillverkning till smärre sedlar af det nu brukliga
slaget måste någon tid med all möjlig drift derstädes fortskynclas.
4.
Medan interimsförsöken pågå, skall Herr Bagge, med den Bruket in-
specterande Banco-Fullmägtigen, uppgöra om lämpligaste dimensioner och
construction för de nya pappers-fbrmarne, anstalterne för papperets appre¬
tur, pressning m. 111., samt till denne Fullmägtig alltid hemställa sådant,
hvarutinnan något Banco-Styrelsens beslut och bestämmande påkallas.
A-'
I April månad förmodas arbets-personalen blifva så disponibel, att
formning af papper för nya sedlar, efter olika arter, färger och dimensio¬
ner, då skall kunna inom nya Verket, med full arbetskraft och i större
scala, försöksvis och på prof anställas. Det beror af Herr Bagge, att för
denna gren af tillverkningen då öfvertaga befälet såsom Arbets-Chef, om
han så linner nödigt och tjenlig!,
6.
De förberedande försökeä (att i stort åstadkomma ett till Bankens
3o
Berättelse af Banco-Fulimäglige.
nva sedlar tjcnligt papper), för hvilkas ändamålsenliga utförande Herr Bag¬
ges skicklighet och omsorg nu anlitas, önskar och hoppas Banco-Styrelsen
kunna vara tilländabragta omkring September månad innevarande år (i833),
så att tillverkning för en blifvande sedel-consumtion då måtte, med behö¬
rigen undervisadt och inöfvadt folk, kunna begynna, och sedermera, i nion
af behof, fortgå. Om detta mål dessförinnan kunnat ernås, vore så mycket
bättre; men längre än till slutet af September sträcker sig i alla händelser
icke Banco-Styrelsens anspråk på Herr Bagge,, till följd af nu ingången öf¬
verenskommelse.
/•
Herr Bagge har att vid Tumba njuta fri kosthållning och uppassning,
hvarom Bruksförvaltaren drager försorg; äfvensom, att hästar och åkdon
hållas honom kostnadsfritt och utan omgång tillhanda, vid resor fram och
åter, emellan Tumba och Stockholm.
8.
I och för sitt engagement skall Herr Bagge hafva att påräkna en
contant ersättning af minst Femhundrade (5oo) Riksdaler Banco; kommande
summad, i mon af den nytta hans bemödanden medföra, att, inom ett
maximum af Ett Tusende (iooo) Riksdaler Banco, bestämmas af Banco-
Fullmägtige i samråd med Herrar Pasch och G. af Uhr. Stockholm den 7
Februarii i833.
Ehuru Rikets Ständer, i fråga om utgifning af de nya sedel-slagen,
funnit godt på förhand bestämma-i Banco-Reglementet (pag. 63 — 64), det
denna utgifning skall börja med de större valeurerne, har likväl sjelfva
nödvändigheten påkallat den ordning, e,j mindre för sedel-papperets tillverk-v
ning vid Tumba, än för stereotypering och tryckning härstädes, att upp¬
skjuta med det svåraste, intill dess, genom föregången sysselsättning med det
enklare, den erfarenhet, den öfning och det handlag hunnit förvärfvas,
hvarförutan ett önskadt resultat, vid mera invecklade och större konstfärdig¬
het fordrande tillverkningars företagande, icke kan vara att påräkna.
Början har af detta skäl blifvit gjord med så väl Pappers-material
som Trycknings-tillbehör för sedlarne på 10 och a5 R:dr, af hvilka båda
slag stereotyperade prof-aftryck, på ej figurerade pappers-sorter af olika för¬
ger, blifvit den 1.4 Mars 1833 hos Fullmägtige företedda och gillade.
Den 17 October uppvisades för Fullmägtige åtskilliga prof på vid
Tumba förfärdigade couleurta, med figurer och valeurer invändigt försedda,
Berättelse af Bunco-Fullmiigt ige.
pappers-sorter, hvarå de afgjutna stereotyper ne då-också blifvit i aftryck
anbragta. Fullinägtige bestämde sig vid detta tillfälle så vida, i fråga om
färgernas användande: att de gula och bhl färgerne skulle begagnas håde
till sedlar af i och 3 R:di’ och till sedlar af io och 25 R:dr; xnen det
slutliga afgörandet, hvilken färg egentligen må tillhöra hvardera af dessa
-4 vuieurer, saint hvilka grundfärger må begagnas å papperet tili de aine
högsta valeurerne 100 och 5oo, ville Fullinägtige låta bero af de än vi¬
dare ■ fortsatta färgnings- och formnings- samt stereotyperings- och tryck-
nings-forsökens utslag; och detta med afseende 'ej hloLt på olika färgers
skiljaktiga verkan' och inflytande, i fråga om aftryck et s redighet och skarp¬
het samt de i papperet befintliga figurernes klarhet och märkbarhet, utan
också derpå, att det är med en nödig försigtighet instämmande, att icke
allt för länge på förhand må vara allmänt kunnigt, hvad färg och utseende,
den ena eller andra valeuren slutligen skall komma att erhålla.
Af verkligen användbart papper till 10 R:drs valeuren, finnes emed¬
lertid, sedan åtskilliga gjorda försök så vida efter önskan utfallit, att man,
ifrån den 18 November 1833, kunnat begynna med den egentliga fabrica-
tionen deraf, nu nyligen ett partie till Banken insändt, sorn Föreståndaren
för Stereötyperings-anstalten efterhand och till en början är sysselsatt att,
genom påtryckning af Text, till erforderlige Blanquetter förvandla.
De Interims-controllér, som i ena och andra hänseendet funnits af
nöden \ intilldess det nya föreslagna Sedel-Contor kan varda organiseradt,
under hvars tillsyn och befattning, för en framtid, allt härtill hörande blif¬
vit afsedt alt ställas, äro, i nion som de förberedande försökens resultat
utvecklat sig, tid efter annan vidtagne, enligt hvad Protocollen för den \
Julii i833 samt den 9, 11, i3, 16 och a3 innevarande Januarii upplysa.
Öfverenskoinmelsen med Herr Bagge har blifvit förlängd till den r
April i834, mot 100 R:dr Banco per månad, jemte öfrige i förestående
Contract honom förbehållne vilkor.
(Banco-Fullm. Prot. den 16 Sej it. i833).
Föreståndaren för Stereotypering och Sedeltryck, C. A. Broling, har,
i följd af upprättadt Contract, den 17 Junii i83o, blifvit å Bankens Stat
uppförd med årlig Lön af R:dr 1000 B:co. — Dess förste Tryckare, P. A.
Nyman, har till årligt Löne-anslag af 3oo R:dr, enligt samma Contract, blif¬
vit anmäld den 27 Jan. i83i.
32
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
Anstalter i och för Utvexling af nu bruklige smärre sedel-valeurerne.
Af Bankens i behåll varande magasinerade förråd, utaf de, åren i8o3
oell 1804 tillverkade sedlar på 14 och ro skillingar (Banco-RegU pag. 61),
hålles i Cassorne beständigt tillhanda för en hvar, som till vexling och li¬
qvid der infinner sig; och åtgången har visat sig vara i tilltagande, ehuru
allmänheten, såsom vanligt varit, mera sällan reqvirerar och med mindre
begärlighet emottager dessa, än sedlarne på 16, 12 och 8 skillingar.
Den i Banco-Reglem entet (pag. 67) omförmälda anstalt för in vexling
i orterne af gamla mot nya sedlar, från och med 8 skillingar till och
med 3 R.:drs valeur, genom förskott från Banken till ett af Läns-Styrel-
serne antaget Ombud mot ställd borgen, har, under den från sista Riksdag
förflutne tid, varit begagnad för 6 Län, nemligen: Östergöthlands, Westman¬
lands, Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Westerbottens och Norrbottens.
Sedan Rikets Ständers fattade beslut (Banco-Regl. pag. 68), om invex-
ling af gamla mot nya Banco-sedlar, från och med 8 skillingars till och med
3 R:drs valeur, äfven vid Lane-Contoren i Götheborg och Malmö, på sätt
i832 års Revisions-Berättelse (pag. 43) omförmäler, icke kunnat komma till
verkställighet enligt de grunder, som af Låne-Contorens. Directioner blifvit
föreslagne, men på serskild anledning ytterligare underhandlingar i detta
afseende blifvit från Banco-Fullmägtiges sida öppnade; så har, hvad Göthe¬
borgs Låne-Contor beträffar, en Ordnings-stadga för denna vexling blifvit,
med. ömsesidigt begifvande, den 28 Mars i833 antagen och fastställd, hvar¬
efter 3:ne serskilda Remisser, hvardera å 20,000 R:dr, äro dit afgångne och
åter till fullo redovisade, samt en lika summa, 20,000, fått såsom nytt för¬
skott lyftas.
Med Malmö Låne-Contors Direction hafva deremot Fullmägtige, såsom
deras Protocoll för den 29 Augusti i833 visar, ej kunnat förena sig om
gimnderne för verkställigheten; hvarföre densamma måst än ytterligare vid
det sistnämnde Låne-Cohtoret förblifva uppskjuten.
Åtgärder
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
33
Åtgärder af Banco-Fullmägtige, i samband med Rikets Stän¬
ders beslut om en på upplåningar grundad Discon-
tering för den större rörelsen.
Upplåningarne i och för denna serskilda Discontering begynte med
den 38 Junii i83o, och utlåningarne togo sin början med Julii månad sam¬
ma år har i Stockholm, samt i Götheborg och Malmö från och med Sep¬
tember, enligt hvad ingångne rapporter utvisa.
Fördelningen af de på 3:ne serskilda orter, utan möjlighet att erhålla
snar ömsesidig kännedom af h varandras åtgärder och verkningarne deraf,
upplånade samfällda Fonder, till utlåning genom olika Styrelser på dessa
skiljda platser, på sätt att en hvar skulle kunna få sina behof någorlunda
fyllda, har icke varit utan sin svårighet.
På det hela har det varit egentligen upplåningen i Stockholm, som
med någon grad af säkerhet kunnat tillitas för lån-behofvens fyllande; och
har denna upplåning följaktligen i allmänhet, under hela tiden, betydligt
öfverstigit det förhållande af -|:delar till beloppet af samfällda upplånin¬
garne, som Rikets Ständer vilkorligt och till en början derföre bestämde
(Banco-Regl. pag. 145)-
Äfvcn i Stockholm har emedlertid upplåningen å vissa tider gått mera
trögt och långsamt, än man haft anledning förmoda; och i Julii månad 183a
funno Banco-Fullmägtige sig, för att ej förfela ändamålet, föranlåtne till
den anstalts vidtagande, att för 3'procent upplåna penningar äfven mot O-
hligationer, ställda på 3 månaders uppsägning. Men sedan den tillfälligt
uppstådda bristen i tillgångar, föranledd egentligen genom en uppsägning
från Riksgälds-Contoret för 400,000 R:dr på en gång, hade blifvit sålunda
betäckt, hafva samfällda utlånings-behofven åter kunnat någorlunda oafbru¬
tet fyllas genom upptagne Lån för Obligationer ställda på 6 månaders upp¬
sägning och 3 procents ränta; såmedelst nemligen, att Handels-Disconterne
ömsevis fått återgifva och tili hvarannan öfverlåta hvad sorn kunnat å ena
eller andra stället, utan för stor afsaknad, någon tid umbäras. Upplånin¬
gen mot 3 proc., ehuru alltid ställd på en till hälften kortare, eller 3 må¬
naders uppsägnings-tid, har deremot, med undantag endast af ett ringa be¬
lopp, som i början på sådana vilkor erhölls, under hela tiden sedermera
visat sig icke vara, såsom någon påräknelig tillgång, för Handels-disconte-
ringen att anlita.
5
Bihang till R. St. Brot. i834- 6 Sami. 1 Afd.
2 Haft.
34
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Maximum af på en gång upptagne Lån-fonder vid de 3:ne Discon-
terne har ej öfverstigit R:dr 1,257,375, utgörande vid pass -/^delar af hvad
som, enligt Rikets Ständers beslut (Banco-Regl. pag. 144), högst skulle kun¬
nat upplånas, nemligen 3 millioner Riksdaler.
Hvad utlåningen beträffar, så har den i Götheborg allmänneligen
hållit sig betydligt utöfver en J-del af samfällda balancen utaf Handels-
Disconternes låne-fordringar; men i Malmö sällan eller aldrig uppgått till
den JL-del deraf, som, enligt Banco-Reglementet (pag. 146), till en början
afsågs. Såsom ock i allmänhet Stockholms Handels-Disconts utlåningar ut¬
gjort betydligt ringare än -|-delar af det hela.
Så länge räntan för utlåningar i Ilandels-Disconterne bibehölls, enligt
första grundläggningen (Banco-Regl. pag. 147) vid 6 procent, var utlånings-
rörelsen i denna väg ganska inskränkt; hvartill Rikets Ständers Revisorer
år i83o (Bei’ätt. pag. 21) tyckt sig finna en verkande orsak deruti, att, en¬
ligt Banco-Reglementet (pag. 146), det för lån ställda liypothek skall vara
till indrifvande förfallet inom lånets förfallotid.
Det hör dock ej lemnäs obemäldt att, sedan Banco-Fullmäglige, en¬
ligt dem lemnad tillåtelse (Banco-Regl. pag. 147)» beslutat att från och med
Julii månad i83i räntorne finge nedsättas till 5 procent, låneansöknin-
garne inom Handels-Disconterne i allmänhet så märkligt förökat sig, att
ingen anledning ännu är till den förmodan, som skulle dessa slags lån, äf¬
ven i deras varande skick, komma att, genom brist på sökande, förblifva
obegagnade.
Behållna vinsten på de 3:ne Handels-Disconternes rörelse, sedan den
för upplåningarne erforderlige ränte-utgift blifvit afdragen, förvaltnings¬
kostnaden ersatt, och förlusten på i83oårs rörelse, R:dr 284: 17 skill, godt-
gjord, har till och med året i83a uppgått till belopp af R:dr 22,<)55: —8.
hvilken summa, jemlikt Baneo-Reglementets föreskrift (pag. 147)» är vor¬
den anordnad, och på Upplånings-räkningen insatt, till användande i ena¬
handa lane-väg; och hafva, för sådant ändamål, R:dr 11,331: 3i. 8. från
den 12 September i832, och de återstående R:dr 11,623: 17 skill, fränden
i3 Januarii innevarande år 1834» varit å berörde räkning tillgänglige.
Följande Tabellariska uppställningar, grundade på de till Fullmägti-
ges Expedition ingångna rapporter visa, huru upplåningen här i Stockholm vid
olika lider sig förhållit; huru de upplånade Fonderne vid samma tider varit
på de Irenne Handels-Disconterne fördelade; samt hvad hvardera af elem vid
samma tider haft utlånadt, och ytterligare skulle kunnat högst använda..
(Tillhör Banco-Fullm. Ber. sid. 34).
Tab. A. Sammandrag öfver de i Stockholm vid serskilda tider genom Upplåning beredda Fonder
för Handels-Disconterne, samt deraf, vid samma tider, dels förfallet, dels uppsagdt till åter¬
betalning.
|
Fonder, upptagne mot
utelöpande Obligatio¬
ner ä 3 och 2 procent.
|
|
Dc
Förfallne,
men oinfriade.
|
raf Obligat
Uppsagde,
men oförlallne.
|
loner
O uppsagde.
|
1830
|
December - - - -
|
30
|
492,250
|
|
|
|
6,500
|
|
__
|
62,875
|
|
|
422,875
|
|
|
1831
|
Mars ------
|
31
|
629,250
|
|
|
|
4,000
|
—
|
—
|
96,250
|
|
—
|
529,000
|
|
|
-
|
Junii ------
|
29
|
764,500
|
|
|
--------
|
61,125
|
|
|
37,750
|
—
|
—
|
665,625
|
|
|
— ,
|
September - - - -
|
28
|
779,500
|
|
|
--------
|
500
|
|
—
|
43,875
|
—
|
—
|
735,125
|
|
|
|
December - - - -
|
28
|
998,500
|
|
|
--------
|
1,000
|
|
—
|
50,625
|
—
|
—
|
946,875
|
|
|
1832
|
April ------
|
25
|
1,194,250
|
—
|
|
|
1,250
|
—
|
—
|
488,375
|
—
|
—
|
704,625
|
|
|
-
|
Junii ------
|
27
|
976,625
|
—
|
|
|
6,000
|
—
|
—
|
194,250
|
—
|
—
|
776,375
|
|
|
-
|
September - - - -
|
12
|
1,063,250
|
|
|
|
4,250
|
|
|
172,125
|
—
|
—
|
886,875
|
|
|
|
December - - - -
|
31
|
1,105,875
|
—
|
|
|
4,875
|
|
—
|
82,625
|
|
—
|
1,018,375
|
|
•
|
1833
|
Mars ------
|
27
|
1,185,125
|
|
|
|
11,750
|
|
—
|
148,375
|
—
|
—
|
1,025,000
|
|
.
|
*»
|
Junii ------
|
26
|
1,127,250
|
|
|
|
8,625
|
—
|
—
|
194,500
|
—
|
—
|
924,125
|
|
|
|
September - - - -
|
25
|
1,033,875
|
|
|
|
8,000
|
|
—
|
208,000
|
—
|
—
|
817,875
|
|
|
>—
|
December - - - -
|
31
|
1,104,250
|
|
|
|
1,000
|
—
|
—
|
120,250|
|
|
—'
|
983,000
|
|
—
|
Tal). B. Sammandrag, som visar huru Lånefondeme vid omförmälda tider varit på de serskilda Handels-Diseonterne
fördelade, samt om och i hvad mon något deraf på Upplånings-Räkningen qvarstått.
|
Tillgång
af
i Stockholm upp¬
lånade Medel.
|
Tillgång
af
ingången Ränte-
vinst.
|
Summa Tillgår
|
|
Deraf fördeladt på Handels-Disconternc
|
Summa anvisadt.
|
På Upplånings-
Räkningen
i
behåll.
|
Temporärt för¬
skott af Låne-
Banken.
|
i
Stockholm.
|
i
Götheborg.
|
i
Malmö.
|
1830
|
December .
|
30
|
492,250
|
|
|
|
|
|
492,250
|
|
|
250,000
|
|
|
170,000
|
|
|
40,000
|
|
|
460,000
|
|
|
32,250
|
|
|
|
|
|
1831
|
Mars
|
31
|
629,250
|
|
|
|
|
|
629,250
|
—
|
—
|
300,000
|
|
—
|
170,000
|
—
|
|
40,000
|
—
|
|
510,000
|
—
|
—
|
119,250
|
|
|
|
|
|
|
Junii
|
29
|
764,500
|
|
—-
|
|
—
|
—
|
764,500
|
—
|
—
|
350,000
|
|
—
|
170,000
|
|
|
40,000
|
—
|
|
560,000
|
|
—
|
204,500
|
|
|
|
|
|
|
September
|
28
|
779,500
|
—
|
|
|
|
|
779,500
|
—
|
—
|
350,000
|
—
|
—
|
270,000
|
—
|
|
40,000
|
—
|
|
660,000
|
-—
|
—.
|
119,500
|
|
|
|
|
|
|
December .
|
28
|
998,500
|
|
|
|
—•
|
—
|
998,500
|
—■
|
—
|
586,000
|
|
|
350,000
|
—
|
—
|
60,000
|
—
|
|
996,000
|
|
_
|
2,500
|
|
|
|
|
|
1832
|
April
|
25
|
1,194,250
|
—
|
|
|
—
|
—
|
1,194,250
|
—
|
—•
|
586,000
|
—
|
|
400,000
|
—
|
—
|
60,000
|
|
|
1,046,000
|
|
—
|
148,250
|
|
|
|
|
|
|
Junii
|
27
|
976,625
|
|
—
|
|
—-
|
—
|
976,625
|
—
|
—
|
576,000
|
—
|
—
|
370,000
|
—
|
—
|
60,000
|
|
|
1,006,000
|
|
—
|
|
|
|
29,375
|
|
|
|
September
|
12
|
1,063,250
|
—
|
|
11,331
|
31
|
8
|
1,074,581
|
31
|
8
|
554,500
|
|
—
|
370,000
|
—
|
—
|
55,000
|
|
|
979,500
|
—
|
-—
|
95,081
|
31
|
8
|
|
|
|
|
December .
|
31
|
1,105,875
|
—
|
—
|
11,331
|
31
|
8
|
1,117,206
|
31
|
8
|
584,500
|
—
|
|
370,000
|
|
—
|
55,000
|
|
|
1,009,500
|
|
—
|
107,708
|
31
|
8
|
|
_
|
|
1833
|
Mars
|
27
|
1,185,125
|
|
—
|
11,331
|
31
|
8
|
1,196,456
|
31
|
8
|
584,500
|
|
|
420,000
|
|
|
55,000
|
——.
|
|
1,059,500
|
|
|
136,956
|
31
|
8
|
|
|
|
—
|
Junii
|
26
|
1,127,250
|
|
|
11,331
|
31
|
8
|
1,138,581
|
31
|
8
|
584,500
|
—
|
—
|
420,000
|
—
|
—
|
55,000
|
|
|
1,059,500
|
.
|
*
|
79,081
|
31
|
8
|
|
|
|
—.
|
September
|
25
|
1,033,875
|
|
|
11,331
|
31
|
8
|
1,045,206
|
31
|
8
|
544,500
|
|
—
|
420,000
|
—
|
—
|
55,000
|
|
|
1,099,500
|
|
|
25,706
|
31
|
8
|
|
|
|
—•
|
December . .
|
31
|
1,104,250
|
|
—
|
11,331
|
31
|
8
|
1,115,581
|
31
|
8
|
594,500
|
—
|
—
|
440,000
|
—
|
|
65, (XX)
|
|
|
1,099,500
|
—
|
|
16,081
|
31
|
8*)
|
—
|
—
|
*) Wexel-Bankens Räkenskap utvisar likväl vid samma tid en behållning af 18,081: 3i. 8., emedan en, den 21 December i833, utställd Invisning på R:dr 2000 först den 4 Januarii i834 blifvit der¬
städes företedd och infriad.
(Tillhör Banco-Fullm. Ber. sid. 34).
Tab. C. Sammandrag, som visar i hvad mon de serskilde Handels-Disconterne, vid omförmälda tider, kunnat till utlåning an¬
vända de åt dem från Låne-Bankens Upplånings-Räkning i Stockholm anvisade, jemte de i Götheborg och i Malmö upp¬
lånade Fonder.
|
Stockho
|
1 m s II a n
|
dc
|
1
|
-Discont.
|
|
|
G
|
ö t ll
|
e b o
|
r g
|
|
H
|
ande
|
I s
|
|
D i s c
|
o
|
n t.
|
|
|
|
M
|
almö
|
Ii
|
a n d
|
e 1
|
s
|
-Dis
|
c
|
ont.
|
|
|
Anvisad Fond.
|
Deraf
|
Utaf anvisad
Fond
tillgängligt.
.
|
Egen
upp iå nåd
Fond.
|
I förskott
användt af
Gassa — tili—
gång.
|
Summa
Fond.
|
|
D
|
eraf
|
|
|
Utaf anvisad
Fond
tillgängligt.
|
Egen
upplånad
Fond.
|
Summa
Fond.
|
Deraf
|
U 11 å n t.
|
O a 11 å n t.
|
U 11 å n t.
|
O^u 11 å n t.
|
U 11 å n t.
|
Outlånt.
|
1830
|
December
|
30
|
250,000
|
|
|
133,100
|
|
|
116,900
|
|
|
170,000
|
|
|
1,500
|
|
|
|
|
|
171,500
|
|
|
114,193
|
16
|
|
57,306
|
32
|
|
40,000
|
|
|
1,875
|
|
|
41,875
|
|
|
21,100
|
|
|
20,775
|
|
|
1831
|
Mars .
|
31
|
300,000
|
—
|
—
|
238,200
|
—
|
—
|
61,800
|
—
|
|
170,000
|
|
—-
|
2,500
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
172,500
|
—
|
—
|
136,900
|
—
|
—
|
35,600
|
—
|
—
|
40,000
|
—
|
!
|
3,875
|
|
|
43,875
|
—
|
—
|
37,300
|
|
—
|
6,575
|
|
|
—
|
Junii .
|
29
|
350,000
|
—
|
—
|
262,400
|
—
|
—
|
87,600
|
—
|
|
170,000
|
|
—
|
2,250
|
|
—
|
|
—
|
—
|
172,250
|
—
|
—
|
163,900
|
__
|
—
|
8,350
|
|
—
|
40,000
|
|
|
10,000
|
|
|
50,000
|
|
—
|
31,800
|
|
—
|
18,200
|
|
|
—
|
September
|
28
|
350,000
|
—
|
—
|
324,260
|
—
|
—
|
25,740
|
—
|
|
270,000
|
|
—
|
8,750
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
278,750
|
—
|
—
|
218,800
|
—
|
—
|
59,950
|
|
—
|
40,000
|
|
|
10,000
|
|
|
50,000
|
|
—1-
|
43,100
|
|
|
6,900
|
|
|
—
|
December
|
28
|
586,000
|
—
|
—
|
522,000
|
—
|
—
|
64,000
|
—
|
|
350,000
|
|
—
|
12,750
|
—
|
__
|
|
—
|
—
|
362,750
|
—
|
—
|
312,700
|
—
|
—
|
50,050
|
|
—
|
60,000
|
|
|
20,000
|
|
|
80,000
|
|
—
|
74,900
|
|
|
5,100
|
|
|
1832
|
April . .
|
25
|
586,000
|
—
|
—
|
577,584
|
32
|
—
|
8,415
|
16
|
|
400,000
|
|
—
|
30,250
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
430,250
|
—
|
—
|
376,300
|
—
|
—
|
53,950
|
|
—
|
60,000
|
|
|
20,000
|
|
|
80,000
|
|
|
78,200
|
|
.
|
1,800
|
|
|
—
|
Junii .
|
27
|
576,000
|
—
|
—
|
549,900
|
16
|
—
|
26,099
|
32
|
|
370,000
|
|
—
|
30,250
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
400,250
|
—
|
—
|
371,300
|
_
|
—
|
28,950
|
|
—
|
60,000
|
|
|
20,000
|
|
|
80,000
|
|
|
71,700
|
|
|
8,300
|
|
|
—
|
September
|
12
|
554,500
|
—
|
—
|
445,734
|
32
|
—
|
108,765
|
16
|
|
370,000
|
|
—
|
30,250
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
400,250
|
—
|
—
|
360,566
|
32
|
—
|
39,683
|
16
|
_
|
55,000
|
|
|
20,000
|
|
|
75,000
|
|
|
69,300
|
|
|
5,700
|
|
|
—
|
December
|
31
|
584,500
|
—
|
—
|
474.133
|
16
|
—
|
110,366
|
32
|
|
370,000
|
|
—
|
26,250
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
'396,250
|
—
|
—
|
380,500
|
—
|
—
|
15,750
|
|
—
|
55,000
|
|
|
28,000
|
|
|
83,000
|
|
|
82,400
|
|
|
600
|
|
|
1833
|
Mars .
|
27
|
584,500
|
—
|
—
|
439,933
|
28
|
—
|
144,566
|
20
|
|
420,000
|
|
—
|
29,250
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
449,250
|
—
|
—
|
418,600
|
—
|
—
|
30,650
|
—
|
—
|
55,000
|
|
|
43,000
|
|
|
98,000
|
|
. . A
|
97,400
|
|
|
600
|
|
|
—
|
Junii .
|
26
|
584,500
|
—
|
—
|
566,400
|
—
|
—
|
18,100
|
—
|
|
420,000
|
|
—
|
23,000
|
—
|
—
|
5,300
|
—
|
—
|
'448,300
|
|
—
|
448,300
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
55,000
|
|
|
43,000
|
|
|
98,000
|
|
|
77,200
|
|
|
20,800
|
|
|
—
|
September
|
25
|
544,500
|
—
|
—
|
477,540
|
—■
|
—
|
66,960
|
—
|
|
420,000
|
|
—
|
21,500
|
—
|
—
|
700
|
—
|
—
|
'442,200
|
|
—
|
442,200
|
—
|
—
|
|
|
—
|
55,000
|
|
|
33,250
|
|
|
88,250
|
|
|
42,900
|
|
.
|
45,350
|
|
|
—
|
December
|
31
|
594,500
|
—
|
—
|
505,612
|
—
|
—
|
88,888
|
|
|
440,000
|
|
—
|
18,000
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1458,0001—
|
1-
|
400,300 —
|
—
|
57,700
|
—
|
—
|
65,000
|
—
|
—
|
29,750
|
|
—
|
94,750
|
—
|
—
|
75,500
|
—
|
—
|
19,250
|
—
|
—
|
r
( Tillhör Banco-Fullm. Berätt. sid. 34)-
Tab.
Stockholms Handels-Discont
Götheborgs D:o D:o
Malmö D:o D:o
S u m m a
D. Sammandrag öfver Total-Summan af de vid Handels-Disconterne samfäldt, vid omförmälde tider, utlånade Fonder.
i ■ n i
Den 3o Decemb.
Mars 3r.
Junii 2q
September 28.
December 38.
April a5.
Junii
September 12.
December 3i.
Mars 27.
Junii 26.
September 25.
December 3i
133,100
114,193
21,100
238,200
136,900
37,300
262,400
163,900
31,800
324,260
522,000
577,584
376,300
78,200
549,900
371,300
71,700
445,734
360,566
69,300
474,133
380,500
82,400
439,933
566,400
448,300
77,200
477,540
442,200
42,900
218,800
312,700
418,600
43,100
74,900
97,400
16
,412,400
458,100
586,160
909,600
1,032,084
992,900
875,601
937,033
955,933
1,091,900
962,640
981,412
Tab. E Sammandrag öfver Total-Summan af de vid Handels-Disconterne samfäldt, vid omförmälde tider, outlånade Fonder, jemte hvad på Upp-
lånings-Räkningen i behåll qvarstått.
|
- 1 8 3 0.
|
|
|
|
|
1
|
8 3 1.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
8 3 2.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
8
|
3 3.
|
|
|
|
|
|
|
Den 3o Decemb.
|
Mars
|
3!.
|
|
Jiinii
|
29-
|
|
September 28.
|
December 28.
|
April 25.
|
Junii
|
2 7*
|
|
September
|
2.
|
December 3i.
|
Mars
|
2 7*
|
|
Junii 26.
|
September 25.
|
December 3i.
|
Stockholms Handels-Discont
|
116,900
|
|
|
61,800
|
|
—
|
87,600
|
—
|
—
|
25,740
|
—
|
—
|
64,000
|
—
|
—
|
8,415
|
16
|
|
26,099
|
32
|
—
|
108,765
|
16
|
—
|
110,366
|
32
|
|
144,566
|
20
|
—
|
18,100
|
|
—
|
66,960
|
—
|
—
|
88,888
|
—
|
|
Götheborgs D:o D:o
|
57,306
|
32
|
|
35,600
|
|
—
|
8,350
|
—
|
—
|
59,950
|
—
|
—
|
50,050
|
—
|
—
|
53,950
|
—
|
|
28,950
|
—
|
—
|
39,683
|
16
|
—
|
15,750
|
—
|
-—
|
30,650
|
—
|
—
|
|
|
—
|
|
—
|
—
|
57,700
|
—
|
|
Malmö D:o D:o
|
20,775
|
—
|
—
|
6,575
|
|
—
|
18,200
|
—
|
—
|
6,900
|
—
|
—
|
5,100
|
—
|
—
|
1,800
|
—
|
—
|
8,300
|
—
|
—
|
5,700
|
—
|
—
|
600
|
—
|
|
600
|
—
|
—
|
20,800
|
—
|
—
|
45,350
|
—
|
—
|
19,250
|
—
|
|
På Upplånings-Räkningen i behåll
|
32,250
|
|
—
|
119,250
|
—
|
—
|
204,500
|
—
|
—
|
119,500
|
—
|
—
|
2,500
|
—
|
|
148,250
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
95,081
|
31
|
8
|
107,708
|
31
|
8
|
136,956
|
31
|
8
|
79,081
|
31
|
8
|
25,706
|
31
|
8
|
16,081
|
“
|
8
|
Summa
|
227,231
|
32
|
|
223,225
|
—
|
—
|
318,650
|
—
|
■—
|
212,090
|
—
|
|
121,650
|
—
|
—
|
212,415
|
16
|
—
|
63,349
|
32
|
—
|
249,230
|
15
|
8
|
234,425
|
15
|
8
|
312,773
|
3
|
8
|
117,981
'
|
31
|
8
|
138,016
|
31
|
8
|
181,919
|
31
1
|
8
|
Berättelse af Banco-jFullmägtige.
35
Åtgärder af Banco-Fullmägtige, i samband med Rikets Stän¬
ders dem gifne uppdrag (Banco-Regl. pag. 25), att
till nästblifvande Ständers pröfning framlägga ett full¬
ständigt utarbetadt förslag för en, efter sakernes blif¬
vande nya ordning lämpad, definitiv reglering i afseende
på Banco-Verkets organisation i det hela.
I anseende dertill, att detta uppdrag ej å annat ställe eller i annan
väg blifvit Banco-Fullmägtige meddeladt, än uti den §. af Reglementet, som
upptager Rikets Ständers beslut om en, ad interim, i egenskap af serskildt
årligt arfvode, beviljad förökning å Banco-Statens Löne-inkomster med 20
procent; och ej annorlunda, än i ett sammanhang med förklarandet från
Rikets Ständers sida, det denna Interims-åtgärd baft sin grund deri, att
”det icke funnits vara möjligt, hvarken för Banco-Utskottet eller för Rikets
Ständer, att, innan de fattade besluten om Myntbestämning samt deraf föl¬
jande Realisation och Silfverutvexling, äfvensom de beslutade förändringar-
ne, dels med Bankens Sedel-rörelse genom Transport-räkningarnes afskaf-
fande m. m. och dels med Bankens Lån-rörelse, hunnit till verkställighet
bringas, uppgöra en fullständig organisation af Bankens förvaltning, eller
definitivt reglera om den Tjenstemanna-personal, som i och för denna för*
vältning må vara erforderlig, och således icke heller möjligt att, i följd
deraf, uppfatta en bestämd Aflönings-statsåsom ock, i anseende dertill,
att uppdraget för öfrigt finnes ställdt i ett samband med den i slutet af
§:n gifna föreskrift till Banco-Fullmägtige, att ”under tiden icke anordna,
för förändrade tjenst-befattningar, andra Löne-vilkor, än som öfverensstäm¬
ma med den uppgjorda och i serskildt åberopade §. §. af Reglementet följda
Interims-Staten, i förhållande till Tjenstegraden;” har någon ovisshet genast
från början hos Banco-Fullmägtige uppstått, vid bestämmandet hvad som
egentligen vore omfånget af och föremålet för ifrågavarande uppdrag, och
huruvida till fullgörande deraf påkallades, antingen den inskränktare om¬
sorgen, att förslagsvis till pröfning och fastställande uppgifva de regleringar
af Bankens serskilda Departementer, i afseende på Indelningen, samt hvart-
deras göromål, befattningar, redovisning, och dertill behöfliga Personal och
Löne-anslag, hvilka, såsom en gifven följd af senaste Riksdagens beslut om
Silfvermynt-utvexling i stadgad ordning, Sedelförhållandenas antydda för¬
ändrade skick, och Lån-rörelsens vid samma tillfälle utstakade olika utgre-
ningar, kommo att erfordras; eller derjemte också, den längre utsträckta
5*
36
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
och mera vidtomfattande åtgärden, att åt kommande Ständer bereda och
för dem framlägga ett förslag, i enlighet hvarmed Banken, uti dess förhål¬
landen till hela Samhället, skulle, såsom en följd af Lagarne för Myntbe¬
stämningen och för Rikets Ständers Bank af den i Mars i83o och i sam¬
band med föreslagen förändring i Regerings-formens 72 §., kunna behöfva
närmare ordnas i Lagstiftnings-väg, i det ändamål att ej blott materielt
fullgöra sina ålagde befattningar, utan äfven gifva åt Samhället nödiga ga¬
rantier och önskad trygghet, för ett orubbadt bestånd af sakernes blifvande
nya ordning.
I betraktande af ämnets vigt, och i valet att antingen gå något län¬
gre än tilläfventyrs äskadt varit, eller ock underlåta något, som Rikets
Ständers uppdrag, ehuru i mindre klara uttryck affattadt, möjligen kunde
anses jemväl åsyfta, hafva Banco-Fullmägtige sökt på båda omförmälda vä¬
gar åstadkomma hvad, under sakernas, i några de vigtigaste delar ännu,
såsom vid förra Riksdagens slut, nog obestämda och ofulländade skick, gö¬
ras kunnat.
Efter förberedande undersökningar genom egna Ledamöter, anmo¬
dade Fullmägtige den 10 Februarii i83i Bankens Commissariat att gå i
författning om Förslag till en i vissa delar förändrad organisation af Banco-
Verkets åtskillige Departementer, i samband med den nya ordning som
lomme att uppstå -i följd af:
1:0 Beslutet, att alla slags Banco-sedlar skola hållas på förhand fär¬
dige (Banco-Regl. pag. 60);
2:0 Beslutet, att större Sedel-valeurer komma att, lika med Små¬
sedlar, emottagas i Bankens Cassör (Banco-Regl. pag. 64);
3:o Beslutet, att Transport-sedel-räkningarnc i Vexel-Banken komma
att upphöra, samt Vexlings-, Expeditions- och Bokförings-åtgärder efter
dessa förändrade förhållanden lämpas (Banco-Regl. pag. 64).
Efter Commissariatets den 5 Mars 1831 afgilne hemställan, organi¬
serades den 10 i samma månad en Berednings-Comité för detta ända¬
mål, bestående af: Banco-Commissarierne G. A. Brakel, A. T. Gyllencreutz
N. Kolmodin och F. Helsingius_, samt Secreteraren vid Banco-Fuilmägti-
ges Expedition, hvilken, för att deråt kunna mera oafbrutet egna sin tid,
erhöll vid sina dagliga tjensteåligganden biträde af en tillförordnad Vicarius.
Comiterade afgåfvo, den 9 Maji i83i, till Commissariatet ett ut¬
förligt Betänkande, hvaruti de sökte uppdraga bestämda Gränslinier för
Banco-Verkets olikartade befattningar i egenskap af:
Depositions-B arik j ellet' vårdare och bokförare af andras medel j
Berättelse af Banco-Fullmäktige. 3 7
Låne-Bankj eller upplånande och utlånande, samt redovisande för
räntor och förvaltnings-kostnader;
Sedel-Bankj eller nja sedlars tillverkare, samt redovisande för in¬
lösta annullerade Sedlar;
Cassa, eller utlemnare, emottagare, lör varare och redovisare af
mynt, metaller och penningar.
Under dessa fyra afdelningar innefattade Comiterade hela det
egentligen gående Verket i förhållande till allmänheten.
Såsom biträdande Contor trodde Comiterade för öfrigt erfordras:
En Controll-Afdelningsom skulle under årets lopp följa det hela,
och successive controllera delarnes inbördes samband.
En Revisions-Af delning } som skulle befatta sig endast med gransk¬
ning af af slutad Räkenskap; häruti inbegripet ej blott Zilfer-revision, utan
jemväl, och hufvudsakligast, tillsynen att gifna förordnanden i allo blifvit
iakttagne.
Ett General-Afslutnings-Contor skulle sammanfatta de serskilda
Departemental Hufvudböckernes resultat, i ett gemensamt Bokslut för hela
Banco-Verket.
Ett eget Collegial-Departement för Låne-Banken, motsvarande det
nu befintliga Cancellie-Departemenlet, till bevakning af de flere slags Lånen
på längre tider, samt pröfning af dertill hörande Documenter, ansägo Co¬
miterade, likasom hittills, icke kunna undvaras; och framställde för öfrigt
såsom en idee, hvilken förtjente tagas i betraktande, om icke:
allt, hvad till Economien hörer, borde i sina specialiteter frånskil¬
jas Revisions-Contorets befattning (hvarunder det hittills varit ställdt), samt
Låne-Bankens bokföring (der hvarje, äfven den minsta utgift och inkomst
hittills varit specifikt upptagne), och i dess ställe redovisas i en serskild
afdelning.
Genom Öfver-Styrelsens Cancelliet Under-Styrelsens Cancellie
och Lånbevaknings-Af delningens Cancelliet skulle de Collegiala ärendena
besörjas; och
af Fiscals-Contoret t den inre Policen och de yttre t dels execu-
tivaj dels öfrige ilflWegdrcg.y-åtgärderne.
Comiterade antydde uti detta deras Betänkande, att bestämda
gränslinier emellan de 3:ne grenarne: Depositions-rörelse, Cassa-rörelse
och Sedel-tillverkning med åtföljande omsorg för controll och förstöring af
38
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
annullerade sedlar, också skulle, utan märklig svårighet, kunna uppdragas
inom den nuvarande Yexel-Banken, under bibehållande, i de fleste delar,
af rleeo förra inrättning, hvad sjelfva Expeditions-arbetet vidkom, medelst
uppgörande blott af skiljda Bokföringar; samt hemställde huruvida sådant
borde ske, eller om hvardera rörelse-grenen borde undfå serskild Localj
egna Chefer och Tjenstemän> egen Bokföring> samt afskiljda Verificatia-
ner för densamma.
Commissariatet tillstyrkte i dess Utlåtande af den 3o Maji i83i, så¬
som ock Fullmägtige den 26 Januarii i832 antogo, det senare alternativet.
Comiterades förslag blef hos Commissariatet för dess eget i allo
antaget, med gjord erinran, endast i fråga om en af Comiterade såsom
vighets-anstalt omnämnd allmän Dagvexlings-Cassa för olika mynt-valeu-
rers utbyte under gående Expedition.
Den 27 Julii 1831 gåfvo Fullmägtige Commissariatet tillkänna, att,
som Bankens Sedel- och Cassa-system allena kunde, innan nästa Riksdag,
blifva föremål för någon hufvudsaklig reglering, så ville Fullmägtige då icke
yttra sig öfver Comiterades Betänkande i sin helhet, utan ansåge detal-
jerne af sedel- och cassa-afdelningarne, samt hvad dermed egde oskiljaktigt
sammanhang, förnämligast böra utarbetas, på det samma afdelningar måtte
varda fullständigt ordnade, innan Banken till silfver-utvexling öppnades.
Och uppdrogo Fullmägtige åt Commissariatet att först utreda, huruvida
Chefskapj på sätt 36 §. af 1668 års Banco-Ordning omförmäler, eller ock
Coflecti-v Styrelse j skulle i dessa grenar af Banco-förvaltningen införas.
Comiterade, som härå erhöllo remiss, yttrade sina tankar i detta
ämne genom afgifvet Betänkande under den xo October i83i. Uppskofvet
föranleddes af Banco-Secreterarens under flere månader fortfarande sjukdom.
Commissariatets pluralitet instämde, enligt Memorial af den 22 Octo¬
ber, i Committerades åsigter: att chefskap mätte ambulatoriskt besörjas af
En inom hvarje Departement, på grund af öfverlåtelse från de öfrige ge¬
mensamt ansvarige administrerande; men arne af Commissai'ierne framställ¬
de en skiljaktig mening, nemligen: att chefskapet, och dermed åtföljande
specielt ansvar, borde åt En inom hvarje Departement uppdragas af Öfver-
Styrelsen.
Denna senare mening blef af Fullmägtige, den 1 December i83i,
gillad och godkänd samt, enligt deras beslut af den 26 Januarii i832,
bestämd att läggas till grund, äfven vid Comiterades öfrige utarbetningar.
Uti Protocolls-utdrag af denne sistnämnde dag, uppdrogo Fullmäg¬
tige åt de Comiterade, att, i öfverensstämmelse med sina framlagde huf-
Berättelse af Banco-Fullmägtige. 3g
Vudgrunder, och med iakttagande för öfrigt af någre till Fullmägtiges Pro-
tocoll den 19 Januarii i 9 punkter framställda erinringar och förbehåll,
utarbeta förslaget i sin helhet.
Den 17 Mars iS3a afgåfvo Comiterade ett serskildt Betänkande
om en ny Cassa-locals ordnande.
Commissariatet förenade sig deruti, enligt Memorial af samma dag;
och Fullmägtige meddelade den 22 och 29 Mars deras beslut, i afseende
på verkställigheten.
Localen har blifvit apterad, med undantag endast af sådant till de-
taljerne hörande, hvarom icke kunnat på förhand bestämmas.
Comiterades förslag till Stadgar, så väl för Cassa-afdelningen som
Sedel-contoret, upptagande ej mindre grunderne för bokfö rings-systemets,
än för dagliga göromålens ordnande inom hvardera, åtföljda af motiver,,
upplysningar och reflexioner, samt ett förslag, huru det nya Cassa-systemet,
i fall så lämpligt pröfvades, äfven före Silfver-utvexlingens begynnande,
skulle kunna införas, föranledde, på gjord hemställan hos Fullmägtige af
en deras Ledamot, att Comiterade, den 3o Maji i833, lingö sig uppdra¬
get att besörja en ny omarbetning af dessa båda förslag, under den förut¬
sättning, att allenast de 6 nya sedel-valeurerne skulle komma att tillhöra
så väl Cassa-afdelningens som Sedel-contorets befattning, på sätt att alla
äldre sedelslag från dessa Departementer skiljdes, samt blefve efter hand
och för sig i och genom en serskild utrednings-anstalt amorterade.
Comiterade aflemnade till Fullmägtige denna omarbetning, åtföljd
af några upplysningar och reservationer, samt grunddrag för utredningS-
anstaltens ordnande, jemte Memorial af den 27 Junii i833-
Comiterades första förslag, rörande Cassa-afdelningen, hade un¬
der tiden, på dertill gifven anledning, blifvit communiceradt Banco-Com-
missarien Carl Netherwood; och han har till Fullmägtige inkommit med
ett eget förslag till Cassa-Reglemente, utgående i vissa delar från andra
liufvudgrunder, än dem Comiterade förut antagit och Commissariatet
understödt.
Den 4 Julii 1833 beslutade Fullmägtige, att så väl Comiterades
senare utarbetning för Cassan och Sedel-Contoret, som det af Commissa-
rien Netherwood serskildt uppgjorda Cassa-Reglemente, skulle ölverlemnas
till Commissariatet för samfälld behandling med det föregående.
Under det denna pröfning ägått, är ett serskildt utlåtande från Co-
miteradc till Commissariatet afgifvit, angående väckt fråga, huruvida Gassa-
räkenskapen, med iakttagande af Comiterades system i öfrigt, också skulle
4°
Berättelse af Bafico-Fullmägtige.
kunna så inrättas, att Balancer blefve, jemväl för dag, åtkomlige, på Lån-
Bankens j Depositions-Bankens och Sedel-Contorets räkningar derstädes;
hvilket Comiterade bejakat och tillika uppgjort ett Bokförings-förslag efter
sådana grunder, som åskådligt framställer förhållandena.
Commissariatets afgifne utlåtande, angående Cassa- och Sedel-afdel-
ningarne, af den 23 Octoher i833, har, i sammanhang med de ofvan om-
förmälde skiljaktiga förslagen i detta hänseende, nu nyligen hos Fullmägtige
lill slutlig pröfning förevarit; och Fullmägtige komma att uti ett serskildt
Betänkande till Högloft. Banco-Utskottet anmäla hvad de i en eller annan
måtto anse böra jemkas, förändras eller ytterligare bestämmas.
Den hos Fullmägtige redan år i83o i slutet af Augusti väckta, men
tid efter annan uppskjutna fråga: Hvad. omfattning som borde gifvas åt
det förslag till definitiv reglering i afseende pä B an c o-Verk ets orga¬
nisation i det helaj som Fullmägtige fått sig ålagdt att till nästa Stän¬
ders pröfning framlägga, förekom till slutligt afgörande den 28 Mars i833.
Fullmägtige förenade sig derom att, oberoende af det arbete som
blifvit Comiterade uppdraget, låta uppställa Hufvudgrunder till blif¬
vande Stadgar för Bankens rörelse och förvaltning; hvartill Banco-Secre-
teraren ensam fick sig ombetrodt att uppgöra förslag.
Sedan arbetet, hvartill så väl ideer, som ett förberedande utkast,
under tiden meddelades Fullmägtige, blifvit inom förelagd tid (medlet af
October i833), jemte tillhörande motiver och upplysningar, aflemnadt, be¬
slutade Fullmägtige den 17 October, genom pluralitet, att Commissariatet
skulle deraf erhålla remiss sålunda, att, i händelse Commissariatet egde nå¬
gra upplysningar eller anmärkningar att i anledning deraf afgifva, Com¬
missariatet anmodades att med desamma till Fullmägtige inkomma inom
den 14 påföljande November.
På Fullmägtiges antydda åstundan, att arbetet måtte blifva tryckt^
åtog sig Banco-Secreteraren den 17 October att derom på eget förlag be¬
sörja; i sammanhang hvarmed Fullmägtige beslöto, att, för Bankens räk¬
ning skulle inköpas 800 exemplar, emot sådan nedsättning i priset, som
trycknings-kostnadens betäckande kunde medgifva.
Commissariatets upplysningar och anmärkningar afgåfvos i Memorial
af den 6 November.
Hos Fullmägtige har den 19 sistl. December, efter anställd omröst¬
ning, blifvit genom pluralitet beslutadt, att berörde förslag, med tillhö¬
rande
Berättelse af Banco-Fulhnägtige.
rande upplysningar och anmärkningar af Commissariatet, öfverlemnas till
Höglofl. Banco-Utskottets pröfning, utan att af något Fullmägtiges gemen¬
samma Utlåtande åtföljas.
Jemte en serskild den 19 December aflåten och till Fullmägtige sam¬
ma dag ingången skrifvelse, från Ordföranden Grefve von Schwerin j sorn,
i anseende till sjukdom, ej kunnat på någon tid deltaga i Fullmägtiges sam¬
mankomster, hafva Fullmägtige fått emottaga följande, af Grefve von Schwe¬
rin utarbetade, härmed i samband varande Acter, nemi. :
1) Granskning af de Lagförslag, i afseende på Svenska Bankens or¬
ganisation, rörelse och förvaltning, som af Banco-Secreteraren blifvit utar¬
betade och till Fullmägtige öfverlemnade;
2) Utveckling af de, i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars
i83o, fastställda grunder, i öfverenstämmelse med hvilka, enligt 7 §. af
samma Lag, alla Stadgar och Reglementen angående Bankens rörelse och
förvaltning skola upprättas;
3) Plan tili redaction af Lagstiftningen för Rikets Ständers Bank;
(Denna act ännu, i följd af Grefve von Schwerins sjukdom, till
någon del ej fullbordad).
4) Förslag till Lag, angående Bankens öfverlåtande till enskildt Bolag.
Hvilka acter, som, jemte den tillhörande skrifvelsen, blifvit orda¬
grannt i Protocollet för den 19 December intagna, Banco-Fullmägtige lika¬
ledes öfverlemna till Höglofl. Banco-Utskottets kännedom och pröfning, utan
att låta dem af något Fullmägtiges gemensamma yttrande åtföljas.
De vid senaste Riksmötet ej afsedda förhållanden, hvilka, enligt
Kongl. Maj:ts tillkännagifvande, föranledt Dess höga Beslut om Urtima Riks¬
dag, hafva, i afseende på det inre af Banco-verket, egt den följd, att, enär
hvarken Cassa-rörelsen eller Sedel-rörelsen, under den förflutna perioden,
medgifvit och påfordrat det förändrade skick, som för dem varit tilltänkt,
samt utaf de egentligt nya Lån-rörelse-grenar, som vid sista Riksdag till—
kommo, nemligen Tackjerns-belånirigen, Deposit-räkningen och Upplåningen
mot Obligationer ä 3 och 2 procent, den förstnämnde mött hinder för sin
verkställighet, hvad Stockholms Våg beträffar, och iifven i öfrigt förblifvit
obegagnad, den andra i ordningen är vorden endast föga anlitad, och don
sistnämnde icke heller kunnat erhålla den utsträckning, att något från den
öfriga Låne-Banken afskiljdt Departement för dess skuU behöft ifrågakom-
6
JBihang tilt R. St. Prot. i834* 6 Sami. 1 Af(l.
2 Haft.
42
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
nia; men Banco-Verkets förut liafda flerfalcliga functioner, år från år, icke
af- utan till-tagit; så har också elen, i Banco-Reglementet (pag. a5), åt
Banco-Fullmägtige upplåtne rättighet, ”att under mellantiden, utan förnär¬
mande af någon tjenstemans elier; betjentes rätt, göra de indragningar af
tjenster, eller förändringar af göromål och tjenstebefattningar, som kunde
finnas nödige och nyttige, för tillvägabringandet af en önskad, efter saker-
nes blifvande nya ordning, lämpad definitiv reglering,” varit i samma nion
till begagnande föga påkallad; men dock föranledt följande, tid efter annan
vidtagne anstalter:
Enligt beslut, den 3 Junii i83o, bar vid Fullmägtiges Expedition
blifvit antagen, och på stat uppförd, en ständig Notarie, till besörjande af
den egentliga Protocoils-föringen och sådana göromål, som, i nämnde egen¬
skap, för öfrigt kunde blifva denne tjensteman ålagde;
Enligt beslut, den 10 Junii i83oj bar den, af Bankens Embets- och
Tjenstemän i Små-sedels-contoret, i och för lönen förrättade dagliga skrif¬
ning af sedlar, från och med 3 R:dr till och med 8 skill, (i alla fall otill¬
räcklig i förhållande till åtgången), blifvit tidtals alldeles inställd, hvarige¬
nom tillfälle gifvits att kunna använda dervarande så väl Commissarier som
Tjenstemän till biträde inom annat Contor, der sådant varit af behof på¬
kalla dt;
Enligt beslut, den 22 Julii i83oj bar den inom Bankens General-
Boksluts-contor, äfvensom Vexel-Banken och dess Controll-contor följda
arbets-ordning blifvit i vissa delar förändrad, för att dels underlätta med¬
delandet, inom utsatt tid, af de i Bank-Lagens 5 §. anbefallda uppgifter
om Vexel-Rankens ställning vid hvarje halft års utgång, dels i någon mon
påskynda totala års-afslu trängen öfver bela Banco-Verket;
Enligt beslut, den 21 December i83o, bar en i åtskillige delar för¬
ändrad reglering med protocoils-föringen, så väl bos Bankens Corn missaria t,
som bos Cancellie-Commissarierne, blifvit från och med året i83i införd;
Enligt beslut, den iy Feuruarii i83i, bar en ändamålet närmare mot¬
svarande reglering blifvit vidtagen, för bevittnande af de inventariers enlig¬
het med bokföringen, hvilka till Fullmägtige ingifvas i och för den af dem
årligen förrättade inventeringen i Bankens Cassör och forvarings-rum
(Banco-Regl. pag. 9);
Enligt beslut, den 11 Maji i83i^ bar den reform uti Låne-BankenS
bokföring blifvit vidtagen, att Bankens ränte-inkomster och ränte-utgifter
föras i column bredvid capital-afbetalningarne å det conto, som för hvarje
slags lån är öppnadt, i stället att från början en enda interesse-räkning
• . V ■ ' V \ .
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
43
upptog örn hvarandra alla olika slags räntor, och sedermera under någon
tid, i förening med flere afdelade inleresse-räkningar, håda bokföringssätten
hade blifvit samfalldt begagnade;
Enligt beslut, den 2g December i83i, har en förändrad grund blif¬
vit antagen, i afseende på den erforderliga upplinieringen af papper till
Bankens flerfaldiga böcker;
Enligt beslut, den 1 g Januarii 1832, har en förändrad fördelning och
procedur för Cancellie-Commissariernes befattning med pröfningen af Låne-
handlingar och bevakning af Lån på längre tider, samt en i vissa delar
jemkad instruetion för Expeditions-Commissarien inom Commissariatet blif¬
vit till iakttagande för framtiden stadfästad;
Enligt beslut, dc?i 1 Mars 1882, har en af Bankens extraordinarier
blifvit anställd, att med tjenstgöringen, specielt hos Ordföranden, vid på¬
kommande behof, tillhandagå;
Enligt beslut, den 1g ripe il och 3 Maji 183^, har Cancellist-befatt-
ningen vid Banco-Fullmägtiges Expedition, som den 3 Januarii i83o på
försök bestämdes till indragning, blifvit genom serskildt förordnande utom
stat, med förut anslagne löne-förmoner,'åter tillsatt;
Enligt beslut, den 3 Maji i83a, har slutmeningen uti fullmagter,
som af Banco-Fullmägtige meddelas de från lägre till högre tjenste-grad
befordrade, blifvit på grund af Banco-Reglementet närmare bestämd;
Enligt beslut, elen iy Maji 1832, har en efter varande förhållanden
lämpad protocolls-ordning för Banco-Fullmägtiges Expedition blifvit upp¬
gjord och till framtida efterrättelse fastställd;
(Jeml-. Prot. d. 3 Nov. och 22 Dec. i83i samt d. 10 Maji i832).
Enligt beslut, den 1 och i5 November i832, bar anstalt blifvit fo¬
gad, att så väl entlediganden som befordringar inom Banken införas i
allmänna tidningarne;
Enligt beslut, den 28 December 1882, hafva Bankens 7 Cassa-skrif-
vare, å sina anslagne årliga arfvoden, fått en tillökning af R:dr 56 Banco
för hvardera;
Enligt beslut, den 3 Januarii i833, hafva ytterligare anstalter blif¬
vit vidtagne, för att i tid meddela Bankens å annor ort stationerade Tjen¬
stemän underrättelse om blifvande anslag till ledige tjensters återbesättande;
Enligt Memorial från Bankens Commissariat af den g Februarii
i833, hafva tjenstegöromålen för 3:ne Bokhållare inom General-boksluts-
contoret blifvit, i mon af förändrade förhållanden i vissa delar, dem emel¬
lan jemnade; 6*
44
Berättelse af Banco-Fnllmägtige.
Enligt beslut, den /3 Junit i833, har den inom Vexel-Banken, i
och för transport-sedlars förseende med så kallad svartstämpel, å stat upp¬
förda tjenst blifvit, efter innehafvarens frånfälle, lemnad obesatt, och en
person constituerad att, blott tills vidare, mot den bestämda aflöningen, detta
arbete bestrida;
Enligt beslut, den 2,4 Oclober 28 November, 12 och sy December
i833 samt g och 23 Januarii i834, hafva vissa tjenstebefattningar blifvit
bestämda att, vid inträffande ledighet, så vidt de ej kunna umbäras, varda
återbesatta endast genom Constitutorial, hvartill formulaire också blifvit af
Eullmägtige fastställdt.
Myritning af Bankens silfver-förrdd.
183a års Revisions-berättelse omförmäler (pag. 41) det beslut, som
hos Banco-Fullmägtige blifvit fattadt, att bestämma den ytterligare utmynt-
ningen af Bankens silfver, från och med Mars månad nämnda år, till 5oo,ooo
R:dr, hvaraf i5o,oooR:dr i halfva, 25o,ooo R:dr i åttondedels och 100,000
R:dr i tolftedels-riksdaler-stycken.
Den 28 November samt 20 och 28 December 1882, hafva vidare
öfverläggningar i detta ämne, på gjorda framställningar från Mynt-styrelsens
sida, egt rum; och Banco-Fullmägtige hafva sistnämnde dag medgifvit att,
för Bankens räkning, härutöfver linge utmyntas silfver til) belopp af3oo,ooo
R:dr, och att till Kongl. Myntet finge vid anmälan aflemnas så stora qvan-
titeter af de äldre -|:dels och £:dels Riksdalrarne, sorn erfordrades för att
med säkerhet utröna halten af dessa myntsorter.
Den 3i Januarii i833 uppgafs till Banco-Fullmägtige hvad resultat
af berörde profsmältningar erhållits; och som någon förlust å båda slagen
uppstått, men mest på £:dels-riksdalrarne, så beslöto Fullmägtige att låta om-
myntning endast af tredjedels-riksdaler fortsättas, samt ej utgifva af £:dels-
riksdälrarne annorlunda än för loyering, då finare silfverplantsar komme alt
utmyntas.
Likväl, och som sju sedermera förrättade smältningar, med använ¬
dande ensamt al tredjedels-riksdaler, utföllo till större förlust än de först-
gjorda försöken gifvit anledning förmoda, blef nyssberörde fnyntning den 1
Augusti åter inställd, och anstalt fogad alt äfven yidels-riksdalrarne, blott i
och för haltens jemnande, komme att, på Myntverkets reqvisitioner, i före¬
ning med plantsar användas.
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
45
På anmälan af Professoren Almroth, hafva Fullmäktige den 6 Junit
i833 beslutat, att till bemälde Professor finge aflemnas smärre partier af
vid pass 1 skålp. utaf Bankens förråd i flerfaldig» äldre myntsorter, för att
genom försök utröna, huruvida någon fördel vore att, enligt de nyare pro¬
cedurer, hvilka utrikes skola vara till begagnande antagne, ifrån sådane
äldre silfvermynt utdraga den qvantitet guld, som uti dem vanligen finnes
inblandad.
Till Fullmägtiges protocoll för den 7 November 1833 inberättade
Professoren om resultatet af sina första försök i detta hänseende, som med.
piastrerne utfallit förmonligast; af hvilken anledning Professoren erhöll til¬
låtelse att uttaga ett parti piastrer om circa 10 skålp., för att i något större
scala dermed ytterligare fortsätta.
Koppar-skit'jemy nts-präglingen.
I i832 års Revisions-berättelse är omförmäldt (pag. 42)> att, sedan
Stats-verket låtit, genom Kongl. Myntet i Stockholm, tid efter annan, be¬
sörja prägling af koppar-skiljemynt, hvilken förut varit förrättad vid Ave¬
stad, och ett parti £:dels-skillingsstycken af ny form och prägel, i likhet
med hvad uti Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den 3i Mars är vordet
bestämdt, till Banken från Myntverket ingått, Banco-Fullmägtige ansett nö¬
digt att göra Mynt-styrelsen uppmärksam på den närmare likhet, som desse
Jrdels-skiilingsstycken, i afseende på storleken, vigten och framsidans prägel
egde, till det nya silfvermyntet af tolftedels-riksdalers-valeuren; och alt
förfalskningsförsök, till våda för allmänheten och möjlig förvillelse äfven
för Bankens Casseurer, deraf skulle kunna föranledas; i sammanhang hvar¬
med Fullmägtige ock låtit foga anstalt, att, med utgifvandet af desse nyare
slags sjettedels-skillingar, komme att fördröjas, så länge Banken ännu ägde
af de vid Avestad präglade något qvar, att för de dagliga vexlings-beliofven
använda.
Sedermera, och efter det Bankens Commissariat tillkännagifvit, att
utaf sistberörde vid Avestad präglade |:dels-skillingar endast 3:ne fjerdingar
återstodo, hvilka sannolikt icke komme att räcka utöfver en tid af a:ne
månader, hafva Banco-Fullmägtige den 7 sisth November beslutat, att om
detta förhållande underrätta Mynt-styrelsen, som, uti meddeladt svar af den
19 November, uppgifvit, det den förändring egt rum med större delen
bland de till Banken aflemnade, å Kongl. Myntet präglade i:dels-skillings-
stycken, att, å bröstbilden på framsidan, blifvit anbragt ett draperi, som
46
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
icke finnes å tolftedels-riksdalers-stycket, äfvensom att de förstnämndes kant
är slät, då det senares utgöres af en perlrand; förmälande Mynt-styrelsen,
att några andra jemkningar i den af Kongl. Mai:t fastställda ritning ej utaf
denna Styrelse berott att vidtaga; men att, uti dess på Nådig befallning af-
gifna förslag till kopparmynt, efter en ny och lättare myntfot, alla de ser¬
skilda myntsorterne blifvit så uppgifne, att de hvarken till storlek eller vigt
instämma med det nya silfvermyntet.
Banco-Fullmägtige hafva, i följd häraf, den 28 November, enligt plu-
ralitetens beslut, gifvit Commissarialet tillkänna, att, när Bankens förråd af
i;dels-skillingar från Avestad vore uttömdt, Cassorne lomme att, till erfor-
derlige liqvider och utvexling, förses med de vid Kongl. Myntet präglade
J:dels-skillingsstycken.
Stats-Verket.
I i833 års Revisions-berättelse är omförmäldt (pag. 44) > att Bankens
fordran för de till Kongl. Maj:t åren 1818 och 1819 utlemnade Piaster,
utgörande från början R:dr Silfv. 307,128: 29.8., blifvit, genom verkställda
silfver 11 pphandlingar för de till och med år i83i ingångna årliga Stats¬
anslagen af B:co R:dr 66,666: 32. —, såvida nedsatt, att denna fordran vid
i83i års slut utgjorde R:dr Silfv. i3o,8n: 3i. 1.
För åren i83a och 1833 hafva berörda Stats-anslag, med tillhopa
B:co R:dr 133,333: 16.—, ytterligare till Banken influtit; och sedan deraf blif¬
vit utgifne R:dr 24,546: 27. 1. för år i832, upphandlade R:dr 8,455: 46. 4-;
så återstår, vid i833 års förlopp, på de dittills ingångne Stats-anslag, en
oanvänd behållning af R:dr B:co 108,786: 36. 11., samt, å Bankens ofvan-
nämnde piasterfordran, en balance, att, genom derutöfver vidare fortfarande
Stats-anslag, godtgöra, af R:dr Silfv. 122,355: 32. 9.
Riksgälds-Contoret.
Till hvad belopp Riksgälds-Contoret vid slutet af åren i83o och i83i
begagnat dess, till högst En million R:dr, från den 1 September det ena
året, till den sista Junii det påföljande, enligt Banco-Regl. (pag, 72) förbe-
liållne förskotts-rättighet, och de begagnade förskotten i stadgad ordning
godtgjort, är i i832 års Revisions-berättelse (pag. 44) uppgifvet.
Den 3i December i83a hade Riksgälds-Contoret i enahanda förskotts-
väg begagnat R:dr 792,905: 7. 6.
och den 3i December i833 R:dr 757,957: 20. 3.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
47
Det förra förskottet är inom Junii månads slut 1833 till fullo godtgjordt;
och det senare skall, enligt föreskrift, likaledes inom Junii i834, liqvideras.
Beträffande Riksgälds-Contorets för åren 1829 och i83o erhållna an¬
delar af Bankens räntevinst, åberopas i83a års Revisions-herättelse (pag. 45),
och hvad derom här frammanföre blifvit utredt.
Af de 200,000 R:dr, sorn, i föi'skott på räntevinsten för år i83i, en¬
ligt Banco-Regl. (pag. 79), blifvit till Riksgälds-Contoret utgifne, har (kon¬
toret, sedan dess andel af samma vinst, genom uppgjordt bokslut, är vorden
bestämd till R:dr 138,291: 12. 6., följaktligen fått återbära R:dr 61,708: 35. 6.
och af de vid i83a års utgång sammaledes förskjutne R:dr 200,000 har, ef¬
ter det Contorets vinst-andel blifvit genom bokslut för året bestämd till
R:dr 111,379: 41. 3., Banken från nämndeGontor återbekommitR:dr88,62o: 6.9.
hvarefter förskottet på i833 års räntevinst den 3i nästlidne December blif¬
vit Riksgälds-Contoret till godo å Räkning insatt med R:dr 200,000.
De tillfälliga Creditiven.
(Banco-Regl. pag. 79—83).
Af Commerce-Collegii Creditiv till Manufacturernes och Fabrikernes
understöd (tillhopa R:dr 1,000,000) har funnits begagnadt:
Den 31 December 1830.
Utom stående Lånet 89,101: 5. 4*
Ett Capital-belopp af 8o3,94i: 36. 6. 393,042: 41. 10.
Den 31 December 1831.
Utom stående Lånet
Ett Capital-belopp af
89,1 o 1: 5. 4.
Den 31 December 1832.
Utom stående Lånet
Ett Capital-belopp af .
89,101: 5. 4*
Den 31 December 1833.
Utom stående Lånet
Ett Capital-belopp af
89,1 o 1: 5. 4*
805,291: 24. 10. 894,392: 3o. 2.
48
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Jern-Contoret har, å dess Creditiv för Jernhandteringens understödjan¬
de, (tillhopa R:dr 600,000) begagnat:
Den 31 December 1830. Capital 5a2,a3o:
Den 31 December 1831. —• ^>01,3^0'. — —
Den 31 December 1832. — 53f),6io: —- —
Den 31 December 1833. — 544>71 o: — «—
Af Creditiven för Stockholms Stads Brandförsäkrings-Contor och för
Spar-Bankerne i Riket har något anlitande icke ifrågakommit.
Götha Canal-Verk.
(Banco-Regl. pag. 84—91).
I Revisions-berättelsen för år i83a omförmäles (pag. 5a, 53) hurusom,
efter det hela Byggnads-anslaget R:dr -745,334, som för canal-arbetets slut¬
liga fullbordande medgafs vid sista Riksdag (Banco-Regl. pag. 87), fått i stad¬
gad ordning, tid efter annan, hos Riksgälds-Contoret lyftas, canalen , allt-
intill Östersjön, blifvit den 27 September 183a till genomfart högtidligen
öppnad.
Den 18 October i83a inliändigade Banco-Fullmägtige en skrifvelse från
Götha Canal-Direction af den 10 i samma månad, så lydande.
”Då nu den tidpunkt snart tillstundar, att, sedan Götha Canals fullbor¬
dan, enligt den af Rikets Höglofl. Ständer år 1829 godkända arbetsplan, i
vederbörlig ordning blifvit intygad, en fullständig liqvid emellan Banken
och Canal-Bolaget, samt uppgörande af öfrige Bolagets förhållanden till Sta¬
ten , i öfverensstämmelse med Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till
Kongl. Maj:t af den 4 Januarii i83o, komma att ske, så har Bolaget, vid
nu i Norrköping hållen Bolagsstämma, i detta hänseende, för Directionen
utfärdat 5 serskilda Autorisationer, af hvilka Directionen får den äran här
bifoga en afskrift, äfvensom af formulaire till den afsägelse och förbindelse,
som Directionen, edligt 6 punkten mom. Litt. b. af förutnämnde Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse, å Bolagets vägnar kommer att afgifva; ut¬
bedjande sig'Directionen vördsammast, att för det fall Herrar Fullmägtige, i
afseende på fullständigheten eller affattandet af dessa Handlingar, skulle ega
något att anmärka, Directionen inom årets slut måtte derom erhålla del,
på det att, vid Bolagets sammanträde, i början af nästa år, nödige befunna
rättelser måtte kunna vidtagas.
Serskildt
Berättelse af TI anea-Fultmägt i ge.
%
Serskildt får Bolaget till Herrar Fullmägtige hemställa, att den van¬
liga höst-fevisionen, hvars föremål är att granska det under året verkställ¬
da arbete, med afseende på fullgörandet efter plan, mätte för i år instäl¬
las, då håde den framskridna årstiden derföre lägger hinder, och canalens
öppnande till segelfart frän häf till haf tillräckligen torde få anses vits¬
orda, att de i årets arbetsplan påräknade arbeten blifvit fullgjorda.
Enligt af Bolaget lemnad föreskrift, får Direclionen äfvenledes vörd¬
samt underställa Herrar Banco-Fullmägtige, huruvida de skulle pröfva nö¬
digt att, jemte det vanliga ombud sorn å Bankens vägnar kommer att i
revisionen öfver innevarande års arbete och förvaltning deltaga, serskildt
utse en sakkunnig person, då vid denna revision fullständig granskning af
canalbyggnadens fullbordan kommer att ske; och har Directionen härvid
den äran meddela Herrar Fullmägtige, att Bolaget uppdragit Directionen att
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes för denna
revision utse en Ordförande; äfvensom, att Bolaget till Directionen öfver-
lemtaat att utsätta tiden för dess förrättande, med fästad! afseende derå, att
det mindre betydliga arbete, som ännu å canal-byggnaden efter plan åter¬
står, dessförinnan hunnit fullbordas.”
Vid skrifvelsen åtföljde:
a. Förslag till Formulaire för den af Götha Canal-Direction, enligt Bo¬
lagets nästhärefter omförmälde Autorisation, afgifvande afsägelse och förbin¬
delse. (Tecknadt med N;o i).
b. Afskrift af ett Utdrag af Bolagsstämma -protocollet den 4 October
183a, hvarigenom Canal-Directionen befullmägtigas
att till Banco-Fullmägtige aflemna så väl den afsägelse af alla an¬
språk på ersättningar, af hvad namn och beskaffenhet de vara må,
dem Bolaget möjligen kan förmena sig ega, som den förbindelse att
allt framgent canalen underhålla, utan något Statens bidrag dertill,
hvilka båda handlingars afgifvande utgöra ett vilkor för den i 6 §.
morn. Litt. b. af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 4 Ja~
nuarii i83o Bolaget gifne försäkran om afskrifning och eftergift, så
framt canalen blifvit inom i834 års slut fullbordad. (Tecknad med
N:o a).
c. Afskrift af ett Utdrag af Bolagsstämmo-protocollet den 4 Oetober
i83a, hvarigenom Canal-Directionen befullmägtigas
att, sedan Götha Canals fullbordan nästinstundande sommar blifvit
7
Bihang till R. St. Prat. i834• 6 Sami. 1 Afd.
2 Baft.
5o
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
af då inträffande Revision vederbörligen vitsordad, anmäla sig hos
Banco-Fullmägtige om berörde afskrifning och eftergift i hvad som
angår Bankens egande fordran, samt om erhållande af bevis öfver
verkställigheten deraf. (Tecknad med N:o 3).
d. Afskrift af ett Utdrag af Bolagsstämmo-protocollet den 4 October
i83a, innefattande Autorisation för Canal-Directionen
att anmäla sig hos Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, beträffande af¬
skrifning och eftergift af Contorets äldre och senare hos Bolaget
egande fordringar, bevis öfver verkställigheten deraf, samt återbekom-
mande af skuldförbindelse och intecknings-handlingar för de vid
sista Riksdag till fullbordande af Götha Canal beviljade R:dr 845,334-
(Tecknad med N:o 4)-
e. Afskrift af ett Utdrag af Bolagsstämmo-protocollet den 4 October
i832, hvarigenom Canal-Directionen autoriseras
att, sedan Götha Canals fullbordan blifvit vederbörligen vitsordad,
hos Riksgälds-Contoret lyfta och qvittera de penningar, som till sä¬
kerhet derföre blifvit insatta, efter afdrag af hvad, enligt §. i, mom.
Lit. c. af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, blifvit bestämdt att
i Riksgälds-Contoret qvarstå, samt, enligt §. i, mom. Litt. b., kunde
komma att ytterligare derstädes innehållas. (Tecknad med N:o 5).
f. Afskrift af ett Utdrag af Bolagsstämmo-protocollet den 4 October
i83a, hvarigenom Canal-Directionen befullmägtigas
att emottaga den eller de skuldförbindelser, Fullmägtige i Riksgälds-
Contoret komme att afgifva för de medel, som blifva i Riksgälds-Con¬
toret qvarstående, samt att för framtiden lyfta och qvittera de derå
upplöpande till 5 procent årligen bestämde räntor. (Tecknad med
N:o 6).
Banco-Fullmägtige beslutade, med anledning häraf, den 18 October, att,
i enlighet med hvad Directionen föreslagit, den vanliga höst-revisionen,
såsom egande till föremål att granska årets verkställda arbete, med afseende
på dess fullgörande efter plan, finge för året i83a inställas.
De åtföljande Handlingarne remitterades lill Bankens Fiscals-Embete,
som hade att inkomma med utlåtande öfver deras enlighet, till form och
uppställning, med de af Rikets Ständer gifne föreskrifter; och Banco-Seere-
teraren fick sig anbefalldt att utreda, om och i hvad måtto någon gemensam
öfverläggning emellan Bankens och Riksgälds-Contorets Fullmägtige kunde,
i afseende på förrberörde ämnen, blifva erforderlig-
Berättelse af Banco-Fullmäktige. 5i
I Skrifvelse till Riksgälds-Contorets Fullmägtige af den 28 December
1882, framställdes af Banco-Fullmägtige den åsigt, att, innan Götha canals
fullbordan blifvit, efter föregången revision, i vederbörlig ordning intygad,
något utlåtande från deras sida, angående sjelfva ordningen och sättet för
slutliefvidens och afskrijningarnes rverkställighetj icke erfordrades; och att
föremålet således vid detta lillfälle egentligen vore sakens bringande i det
skick, att hvarken hos Bankens eller Riksgälds-Contorets Styrelse något hin¬
der måtte uppstå att med Canal-Directionenj uti Bolagets stud och ställej
i sinom tid derom afhandla och uppgöra.
Under sådan synpunkt, och med kännedom deraf, att de fem Autori-
sations-protocollen och den föreslagna förbindelsen äfven blifvit Riksgälds-
Contorets Fullmägtige, uti serskilda copior, från Canal-Directionen, tillsända,
lemnades bemälde Fullmägtige del af hvad i afseende derå förekommit,
nemligen:
1:0 Hvarken uti Bolagets Autorisation (N:o 2), eller uti det derpå grun¬
dade förslag, funnes upptagen den i 6:te punkten Litt. b. af Rikets Stän¬
ders underdåniga skrifvelse befintliga slutmening: ”Staten för all framtid
förbehållen den andel i canalens blifvande inkomster, som 22 §. i Bolagets
Privilegium bestämmer och försäkrar.” Hvilket Banco-Fullmägtige funne
sig böra anmärka, såsom ovilkorligt föremål för rättelse vid snart instun¬
dande Bolagsstämma.
2:0 Banco-Fullmägtige ansåge lämpligast, såsom Autorisationen (N:o 2)
ock funnits antyda, att förbindelsen till canalens framtida underhållande,
och afsägelsen från vidare anspråk på ersättningar af Staten, måtte utgöra
livar^ sitt serskilda document; och icke, efter hvad Förslaget (N:o 1) inne¬
bar, förenas uti en och samma handling. Nyssberörde slutmening torde då
i den förstnämnde förbindelsen finna sin tjenligaste plats; och för öfrigt
hade det synts Banco-Fullmägtige, som ordningen fordrade, att båda dessa
handlingar blefve utfärdade in duplo, att förvaras ett exemplar i Banken
och ett exemplar i Riksgälds-Contoret.
3:o För att ej lemna rum åt någon slags invändning mot autenticite¬
ten af uppdrag, meddelade från ett Bolag under formen af Protocolls-Ut-
drag, försedda med Protocolls-förandens namnteckning allena, ansåge Banco-
Fullmägtige bäst, att de ifrågavarande 5 autorisationerne blefve till Direc-
tionen ställda, i Bolagets eget namn, med underskrift af Ordföranden vid
Bolagsstämman och contrasignation af Protocollsföranden, samt derjemte be¬
vittnade af en närvarande Notarius Publicus.
7*
Berättelse af Banco-Fulhnägtige.
Enligt Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret den 2 Januarii 1833 aflåtne
svar, hade bemälde Fullmägtige hufvudsakligen delat de af Banco-Fulhnäg¬
tige yttrade åsigter, tilläggande likväl, i fråga om 3:dje punkten, att, sorn
det ville synes i första rummet angeläget, det Bolagets åt Ordföranden gilne
uppdrag, på grund hvaraf autorisalionerne finge af honom utfärdas, erhöile
nödig autenticitet, Riksgäkls-Contorets Fullmägtige för sin del ansett, att
Protocollet vid Bolagsstämman, i hvad detsamma anginge autorisationerne,
borde föras af en Notarius Publicus, och serskildt af honom underskrifne
Utdrag af detta Protocoll bifogas hvarje serskild af Ordföranden utfärdad
autorisation.
I öfverensstämmelse nied denna uppfattade åsigt, hade Riksgäkls-
Contorets Fullmägtige ock låtit upprätta och till Götha Canal-Direction af¬
lemna serskilda formulairer till de fem autorisalioner, ■sorn afsågo Riksgäkls-
Contorets förhållanden till Götha Canal-Yerk; och hvilka formulairer, uti
åtföljande afskrifter, blefvo Banco-Fullmägtige meddelade.
I skrifvelse af den 17 Januari^ i833, lemnade Banco-Fullmägtige
Götha Canal-Direction del af hvad de, efter sålunda föregångne corn monica-
tioner, ansett böra vid autorisationernes och förbindelserncs utlärdande
iakttagas.
Den 21 Februarii 1833, förekom hos Banco-Fullmäglige till afgörande
Götha Canal-Directionens ofvan omförmälde hemställan om en serskild sak¬
kunnig persons utväljande i och för den förestående undersökningen om hela
Canal-verkets fullbordan; då Fullmägtige genom pluralitet bestämde sig att
så väl om denna undersökning, som den egentliga Revisions-förrältningen,
anmoda, å Bankens vägnar, Herr Commendeur-Capitainen J. G. von Sydow-,
sorn, efter att hafva förklarat sig dertill beredvillig (Prot. d. 28 Fehr.),
erhöll vederbörligt förordnande, och tog Besigtnings-förrättningen, dervid
Kongl. Majit i Nåder utsett och förordnat Chefen för Förvaltningen af Sjö-
Ärendena Contre-Amiralen m. m. Herr Grefve Clas Cronstedt att vara
Ordförande, sin början den a8:de Julii.
Den 23 Augusti i833 företeddes hos Banco-Fullmägtige:
a. En skrifvelse från Herr Commendeur-Capitainen von Sydow af
den 14 i samma månad, åtföljd af Revisorernes gemensamma Berättelse
med tillhörande Räkenskaps-bilagor, samt en serskild, af Herr Commendeur-
Capitainen upprättad Tabell, utvisande, att från och med år 1829 till och
med år 1832 för canalens fullbordan är vordet utgifvet R:dr B:co 901,614: 13. 1 o.
och således af Bolagets egne medel R:dr 106,280: i3. 10. utöfver det af
Rikets senast församlade Ständer beviljade yttersta anslag R:dr 845,334-
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
53
b. En skrifvelse från Götha Canal-Direction af den 12 Augusti, hvar¬
vid åtföljde:
1:0 Det intyg tillförordnade Besigtningsman och Revisorer den 7 i
samina månad leinnat, så lydande:
”Undertecknade vederbörligen förordnade Besigtningsman och Revisor
rer hafva fullgjort uppdraget af Götha Canal-Verks besigtning samt afsy-
ning, och få, i anledning af den noggrannaste undersökning i detta afseende,
förklara: att Götha ,Canal, ifrån och med dess ena ändpunkt vid Sjötorp
utmed Wenern i Westergöthland till och med dess andra ändpunkt vid Meni
utmed Slätbacken i Östergöthland, är i alla afseenden färdiggjord och full¬
bordad, enligt de skyldigheter Götha Canal-Bolag ålegat, tili följd af Bola¬
gets utaf Kongl. Maj:t under den 11 April 181 o fastställde privilegium,
samt det år 1828 upprättade och till Rikets Höglofl. Ständer afgifne Gene¬
ral-förslag, äfvensom enligt alla de af Kongl Maj:t tid efter annan i Nåder
gillade arbels-planer. Götha Canalen, som numera lemnar en obehindrad
coinnmnication från haf till haf, har således i alla afseenden de föreskrifne
dimensionerne, och anse vi oss, på grund af den noggranna detalj-kännedom
vi 0111 Canal-verket och dess utförande inhemtat, äfven böra, såsom en
rättvis gärd åt Bolaget och dess verkställare Directionen, förklara, att ar¬
be Le t är utfördt på ett sätt, sorn lemnar intet öfrigt att önska för detsam¬
ma» varaktighet och bestånd, äfven i en aflägsen framtid, samt vittnar om
ospard möda att följa alla den senare tidens förbättringar i Canalbyggnads-
konst, samL alt uppfylla de äf Bolaget åtagne skyldigheter.
De i jemförelse med detta stora företag ganska obetydlige hamnbygg-
nads-arbetertj ‘sorn ännu återstå, och som Uro beroende af möjligen på län¬
gre tid icke inträffande låga vattenhöjder, samtidiga med lämpliga årstider,
äro upptagne i den här bifogade, Götha Canal-Directionens uppgift, hvil¬
ken är af oss befunnen i allo vigtig, så till arbetenas antal och beskaffen¬
het, som deras approximativa kostnad af 6,861 R:dr Banco, hvilken sum¬
ma alldeles öfverensstämmer med hvad .1828 års ofvannämnde General¬
förslag upptager.
Dessutom få vi samfäldt, efter det undertecknade Revisorer von Sy¬
dow , Ekenstam och Cronhjelm hafva tagit kännedom om räkenskaperne,
intyga, att det af Rikets Höglofl. Ständer vid senaste Riksdag beviljade yt¬
tersta bidrag af Åttahundrade Fyratiofem Tusende Trehundrade trettiofyra
(845,334) Riksdaler Banco blifvit uteslutande användt till canalens full¬
bordande, hvarförutan vi anse oss böra, såsom ett bevis att Bolaget upp¬
fyllt ingångne förbindelser, serskildt nämna, att utöfver denna summa biif-
54
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
vit föi’ uppnåendet af samma ändamål, eller canalens slutliga fullbordande,
af Bolagets egne tillgångar, från och med 1829 års början till och med
i832 års slut, använda ett hundrade sex tusende tvåhundrade åttatio R:dr
i3 skill. 10 r:st. Banco, äfvensom dessutom inkomsterne af Bolagets hem¬
man och fartyg under samma år.
Allt detta varder af oss på det kraftigaste försäkradt.
Söderköping den 7 Augusti i833.
Af Kongl. Maj:t i Nåder tillförordnad Ordförande
Clas Cronstedt.
På Rikets Höglofl. Ständers Banks vägnar
J. G. v. Sydow.
(Sigill).
På Götha Canal-Bolags vägnar, dess valda Revisorer
Carl Ekenstam. Otto Aug. Cronhjelm.
(Sigill). (Sigill).
Åf Bolaget tillkallad att såsom sakkunnig person biträda vid af-
syningen
N. G. Sefström.
(Sigill).
2:0 Directionens åberopade kostnads-förslag å 6,861 R:dr Banco för
uppgifne återstående Hamn-arbeten.
3:o Förbindelsen att canalen allt framgent underhålla, jemte slut¬
tillägg på sätt yrkadt blifvit, samt tillhörande Protocoll och Autorisation.
/po Afsägelsen af alla anspråk på ersättningar af Stats-Yerket, samt
dertill hörande Protocoll och Autorisation.
5:o Ett af Notarius Publicus U. G. Gelinck undertecknadt, vid Bo¬
lagsstämman i Stockholm den 2 Mars 1833 hållet Protocoll, som bestäm¬
mer, rörande lydelsen af de serskilda Autorisationerne och formen för deras
meddelande, i enlighet med hvad derutinnan blifvit från Banken och Riks-
gälds-Contoret framställdt.
Banco-Fullmägtige öfverlemnade till Commissariatet, jemte Protocolls-
Utdrag af den 26 Augusti, nyssberörde förbindelse och afsägelse med hvar¬
dera tillhörande Protocoll och Autorisation, att ibland öfrige vigtige docu-
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
55
menter under säker vård förvaras, och till Riksgälds-Contorets Fullmägtigs
lemnades, jemte underrättelse derom, bestyrkte afskrifter af det ofvannämn-
de intyget, Revisorernes gemensamma Berättelse och Commendeur-Capitai-
nen von Sydows serskildt upprättade Tabell; med förklarande, det någon
anledning till erinran i omförmälde hänseenden hos Banco-Fullmägtige ej
förekommit.
Likaledes undfmgo Directionerne vid Banco-Discont-Verket och Låne-
Contoren, under den 2(5 Augusti i833, föreskrift, att, mot fortvarande för¬
behåll af borgen, belåna med a5 procent, likmätigt Rikets Ständers derom
gifne stadgande, de Actier i Götha Canal-Bolag, för hvilka den serskilda
insättningen hos Riksgälds-Contoret blifvit fullgjord; och hvarå belåning å
20 procent från den 2 Junii 1831 varit medgifven.
Den 5 September i833 inhändigade Banco-Fullmägtige från Götha
Canal-Direction det till förvarande i Banken bestämda duplett-exemplar,
ej mindre utaf det Protocoll än den Autorisation, hvarigenom Directionen
blifvit berättigad, att de till säkerhet hos Riksgälds-Contoret deponerade
medel, efter derå skedt behörigt afdrag för reparations-fonden och ofullän-
dade Hamn-arbeten, lyfta och utbekomma; derom Directionen sig då hos
Riksgälds-Contoret anmält. Och blefvo äfven dessa duplett-liandlingar,
om hvilkas emottagande bevis, till företeende hos Riksgälds-Contoret, af-
gafs, i Commissariatets vård öfverlemnade.
I Protocollet för den io Januarii i833 finnes ordagrannt intagen en
af Bankens Ledamot i Götha Canal-Direction, Kammarherren B. Rosen-
bladj afgifven reservation mot det Förslag till nya Bolags-reglor för canal-
verket, sorn af Directionens pluralitet blifvit actie-egarne underställdt; der¬
uti Kammarherren, å Banco-Fullmägtiges vägnar, på anförde grunder pro¬
testerat mot, att, på sätt förslaget afsåg, utan Rikets Ständers föregående
bifall, upphäfva det stadgande, att en Ledamot å Bankens vägnar må i
Götha Canal-Direction deltaga.
Banco-Fullmägtige hafva, på sätt deras Protocoll för den 17 Januarii
i833 innehåller, instämt uti den af Bankens Ledamot i Directionen fram¬
ställda åsigt, att ett uteslutande af Bankens Fullmägtig i Götha Canal-Di¬
rection vore stridande mot Rikets Ständers gällande beslut och de af dem
meddelade reglementariska föreskrifter, samt sålunda icke utan bifall af
kommande Rikets Ständer kunde Bolaget medgifvas; på grund hvaraf FulJ-
mägtige ock bemyndigade Kammarherren Rosenbladj att den anmälda pro¬
testen mot Canal-Directionens upprättade Förslag, å ort och ställe som ve¬
derborde , fullfölja.
56
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Under Kammarherren Rosenblads i Bankens ärenden företagna resa
till Götheborg, deltog, på Fullmägtiges den 21 Februarii gifne Autorisation,
Kyrkoherden M. C. Bergwall, å Bankens vägnar, i Götha Canal-Direction
och den pågående Bolagsstämman.
De af Kongl. Maj:t i Nåder stadfästade nya Bolags-reglor bestämma:
Ett af Fullmägtige i Rikets Ständers Bank utsedt Ombiuf intill dess
annorlunda förordnadt varder.
Den 14 November i833 förekom hos Fullmägtige en från Götha Ca¬
nal-Direction den 7 i samma månad aflåten skrifvelse, så lydande:
”Sedan Götha Canal, på sätt redan till Herrar Fullmägtige aflemnadt
besigtningsinstrument innehåller, blifvit fullbordad i öfverensstämmelse med
af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer lemnade föreskrifter, får Götha Canal-
Direction, enligt 6 mom. Litt. b. af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
till Kongl. Magt af den \ Januarii 183o, hos Herrar Fullmägtige vördsamt
anmäla sig, till erhållande af afskrifning och eftergift af Rikets Ständers
Banks hos Götha Canal-Bolag egande fordran; och torde Herrar Fullmäg¬
tige benäget lemna Directionen bevis om verkställigheten äf denna afskrif¬
ning och eftergift.
Canal-Directionen får den äran härhös bifoga dess förre Ordförandes,
Herr General-Lieutenanten m. m. Friherre B. E. Franc Sparres, under den
2 Mars innevarande år, efter af Bolaget, enligt likaledes bifogadt Frotocolls-
Utdrag, erhållet uppdrag för Canal-Directionen, utfärdade Autorisation till
ifrågavarande åtgärd.
Directionen, som hos Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoret anmält
sig till erhållande af afskrifning och eftergift af dess fordringar hos Ganal-
Bolaget, får den äran till Herrar Fullmägtige öfverlemna här bilagde duplett-
exemplar af den för Directionen i detta hänseende utfärdade Autorisation ;
äfvensom af de Autorisätioner, enligt hvilka Directionen blifvit befullmäg-
tigad att emottaga den eller de skuldförbindelsersorn Hérrar Fullmäg¬
tige i Riksgälds-Contoret kunna komma att utgifva för de Bolagets medel,
hvilka, enligt 1 §. mom. Litt. c. och 2 §. inom. Litt. b. af Rikets Ständers
ofvannämnde underdåniga skrifvelse, blifvit i Riksgälds-Contoret, till säker¬
het för canal-byggnadens fullbordande, insatte, samt att lyfta årliga räti<-
tan å denna Bolagets i Riksgälds-Contoret qvarstående fordran.
De dessa Autorisätioner tillhörande Pr 010 coll s - Utd ra g bifogas afven.
Stockholm den 7 November 1833.”
(underskri fterne).
De
Berättelse af Banco-Fullmäktige. 5n
De omnämnde documenterne, sex till antalet, åtföljde.
BancorFullmägtige beslutade, den 21 November i833, genom plurali¬
tet, att, till svar å denna framställning, meddela Götha Canal-Direction, att
Fullmägtige funnit någon åtgärd från deras sida icke då för närvarande er¬
fordras för verkställigheten af den begärda afskrifningen i Banco-räken-
skaperne.
Riksgälds-Contorets Fullmägtige hafva, jemte skrifvelse af den 3o De¬
cember, lemnat Banco-Fullmägtige del af deras till Canal-Directionen öfver
denna punkt gifna svar af enahanda syftning.
I afseende på verkställigheten, för hvad Banken angår, af den ifråga¬
varande afskrifningen och eftergiften samt utfärdande af begärdt bevis der¬
öfver, hvartill något uppdrag i senaste Banco-Reglementet ej förefinnes,
afvakta Banco-Fullmägtige alltså Höglofl. Banco-Utskottets förordnande; och
hafva, såsom ofvanberördt är, alla, till stöd för Directionens anmälanden
hos Banken och Riksgälds-Contoret, äskade Autorisations-documenter blifvit
i vederbörligt skick till båda Verken inlemnade.
Bankens egen Lånrörelse i dess serskilda utgreningar, hvarom i832
års Revisions-berättelse (pag. 53 — 58) förmäler, redovises, genom Commis-
sariatets Berättelse för den sedermera framflutne tiden, så fullständigt, att
Fullmägtige, med åberopande deraf, endast få hänvisa till sitt Protocoll, i
fråga om några af tillfälliga omständigheter föranledda beslut och förklaran-
den, som dermed egt samband.
Bankens Discont-rörelse_, så väl genom Banco-Disconten som de i
Götheborg och Malmö inrättade Låne-Conloren, hvarom i83a års Revisions¬
berättelse (pag. 60, 61) förmäler, redovises på det utförligaste uti de Hand¬
lingar, angående bos dem årligen förrättade revisioner, som härstädes hållas
Höglofl. Banco-Utskottet tillhanda.
Serskild Berättelse är till Höglofl. Banco-Utskottet aflemnad från Banco-
Discont-Directionen; och ett från hvartdera Låne-Contoret insändt samman¬
drag, utur de afslutade räkenskaperne för åren 1828—1832, få Banco-Full¬
mägtige härjemte bilägga.
Protocollen upplysa om behandlingen af de flerfaldiga frågor, hvilka, i
sammanhang med dessa från det egentliga Banco-Verket afskiljda, men un-
8
Bihang till R. St. Prot. 1834- 6 Sami. 1 A/d.
2 Höft.
58
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
der Banco-Fullmiigtiges inspeetion i vissa delar ställda Låne-Inrättningar,
nästan under hvarje vecka förekommit.
Inre detaljer af olikartad beskaffenhet.
Inom Bankens Öfverstyrelse hafva följande förändringar1, efter Rikets
Ständers senaste sammanvaro, inträffat:
Den 28 April i83i, har utnämnde Stats-SeCreteraren Aug. von Hart-
mansdorff' frånträdt, och Kammarherren B. Rosenblad tillträdt befattningen
af Banco-Fullmägtig.
Den 19 Julii i83a, har Öfverste-Lieutenanten Gustaf Hjerta afsagt
sig Fullmägtigskapet, och blifvit efterträdd af Cancellie-Rädet C. B. Hegardt.
(Se i832 års Re vis. I3ei;itt. pag. 12).
Från och med i833 års början har, till följd af Ordens-Biskopen
Doctor J. O. IVallins skedda afsägelse, Kyrkoherden O. Winter såsom
Banco-Fullmägtig inträdt.
Medaljer, genom Banco-Fullinägt iges försorg slagna.
(Banco-Regl. pag. i63).
a. En af ip:de storleken, i anledning af Hennes Maj:t Drottningen
Eugenia Bernhardina Desiderias kröning den 21 Augusti 1829.
b. En af i5:de storleken, i anledning- af Deras Kongl. Höglieter Her¬
tigarnes af Skåne, Uppland och Östergöthland födelse.
i83a års Revisions-berättélse omför mäler (pag. 62), huru som contract,
angående stämplar nes förfärdigande, blifvit, den 28 April nämnde år, upp-
gjordt med arne inhemska Konstnärer, F. Lundgren och M. Frumerie.
Stämplarne, efter föregången vederbörlig granskning godkände, hafva blif¬
vit, för den sistnämnde medaljen den 20 Junii och för den förre den 7
November 1833, hit allemnade, emot anordnande af den för hvardera öfver-
enskomne betalning. '
Nio exemplar i guld, exemplar i silfver och 5o exemplar i bronze,
äro af hvardera, enligt reqvisition, å Kongl. Myntet för Bankens räkning
afpräglade.
Guld-exemplaren hafva blifvit till Deras Majestäter och Medlemmarne
af det Kongl. Huset i underdånighet allemnade den 11 November.
Utdelningen af Silfver-exemplar till Herrar Stats-Ministrarne, och
dem bland deras Excellencer Rikets Herrar, som i Stockholm vistas, äfven-
Berättelse af Banco-Fullmägtige. 5g
som Ledamöterne af Svenska och Norska Stats-Råden, Herr Landt-Marskal-
ken och de ordinarie Talmännen vid sista Riksdag, Universiteten i Upsala,
Lund och Christiania, Vitterhets-Academiens Secreterare, och Bankens eget
Mynt-Cabinet, har äfven tid efter annan hunnit försiggå; men för dem
bland Deras Excellencer Rikets Herrar , som å aflägsnare orter från Hufvud-
staden hafva deras bostad, äro exemplaren ännu q var liggande.
Bronze-exemplaren, så långt de förslå, hållas, emot ett den 5 Decem¬
ber hos Fullmägtige bestämdt pris af R:dr 2: 16 R:co, samlare tillhanda.
Bankens Mynt- och Medalj-Cabinet.
Inspectionen derå besörjes af Kammarherren B. Rosenblad.
Professoren J. G. Liljegren har från och med i833 års början haft
sig uppdragen den befattning af Garde des Medailles, för Banken, mot år¬
ligt arfvode af 166 R:dr 3a skill. Banco, hvarom Banco-Regl. (pag. 153)
förmäler; och Instruction, i sådant hänseende, har blifvit för Professoren
slutligen fastställd den :>.g Augusti.
Den i3 December i83a, har Cabinettet ifrån Consistorium Academi-
cum i Upsala fått sig föräradt ett silfver-exemplar af den medalj öfver
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, i egenskap af Upsala Academies Cancel¬
ler, sorn genom bemälde Consistorii föranstaltande blifvit slagen.
Redovisning för åtgärder, i sammanhang med Professoren Liljegrens
befattning under loppet af i833, är af Professoren aflemnad till Banco-
Fullnuigtiges Protocoll för den 16 innevarande.
Banco-Fullmägtiges Dispositions-räkning, N:o 2, för tillfälliga
anordningar och extra behof.
(Banco-Regl. pag. i34, i35, 156— 160).
Beträffande de årliga anordningarne på denna räkning, få Banco-Full¬
mägtige till Höglofl. Banco-Utskottets kännedom uppgifva följande, tid efter
annan, inträffade förändringar, samt till stadfästelse anmäla de af Fullmäg¬
tige , på' förekomne skäl och anledningar, vidtagne beslut.
Efter Vaktmästare-enkan Ånna Sjöberg, född Kratz, som med döden
afgått, har hennes minderåriga dotter Åugusta Johanna, till följd af Full-
mägtiges beslut af den 3 Junii i83o, fått åtnjuta det årliga understödet af
6o
Berättelse af Banco-Fnllmägtige.
R:dr 5o, intill uppnådda 16 år, eller till och med första qvartalet i833,
hvarefter detsamma upphört.
Den i fattigdom qvarlemnade enkan efter en år 1820 afliden Vakt¬
mästare vid Banco-Discont-Verket, Forsbom, Sara Gustava, född Hag¬
lund, har, till följd af Fuilmägtiges beslut den 10 Junii i83o, blifvit, från
och med samma års 3:dje qvartal, uppförd till åtnjutande af t5 R:dr årligen.
Efter Registratorns vid Låne-Contoret i Götheborg C. llageliens enka,
Anna Brita Hultman, som i Augusti 183o med döden afgått, hafva hennes
i fattigdom lemnade 5 minderåriga barn, till följd af Fuilmägtiges beslut
den 2 September, fått fortfarande tillgodonjuta de i5o R:dr Banco årligen,
som för modren i lifstiden varit anslagne.
Afvikne förre Bokhållaren i Banken C. H. Lundqvists hustru, Carin
Reinholdsson, har, efter det mannens död blifvit känd och bestyrkt, kom¬
mit i åtnjutande af pension i Banco-Statens Enke- och Pupill-Cassa; i följd
hvaraf det under tiden på Dispositions-räkningen henne tillagda årliga un¬
derstöd af R:dr i5o B:co med året 1831 upphört.
Efter aflidna Vaktmästare-enkan Inga Sophia Hasselgren, född ljun¬
gren, har hennes minderåriga dotter, Euphrosina Catharina, till följd af
Banco-Fullmägtiges beslut den 8 December 1831 och den 3o Maji i833,
fortfarande lätt tillgodonjuta det för modren anslagna understöd af 5o R:dr
Banco årligen, intill dess hon med /pde qvartalet i83^ uppnått 16 års ål¬
der, då dermed kommer att upphöras.
Förrymde Bokhållaren vid Låne-Contoret i Götheborg C. G. Treffen-
bergs i yttersta fattigdom med 3:ne minderåriga barn lemnade hustru Eva
Maria, född blidberg, har, till följd af Banco-Fullmägtiges beslut den i3
September i83o, blifvit på obestämd tid uppförd till åtnjutande af 5o R:dr
Banco årligen.
Till framlidne Banco-Commissarien C. G. Meijers i stort behof stad¬
da 5o-åriga dotter Maria Ulrika, hafva Banco-Fullmägtige, den i5 Decem¬
ber 1831 , anordnat ad interim R:dr 2 5 Banco årligen; men, sedan hon efter
modrens frånfälle fått komma i åtnjutande af half pension i Banco-Statens
Enke- och Pupill-Cassa, har detta anslag efter i83a års 3:dje qvartal
upphört.
Till hjelp för \ minderåriga och moderlösa barn efter Bokhållaren i
Banken F. Zettergren, hvilken oförmodadt försvunnit, och allt hittills frukt¬
löst är vorden sökt och efterspanad, har, enligt Banco-Fullmägtiges beslut
den 16 Augusti i832, ett årligt anslag af R:dr 166: 3a. Banco blifvit upp-
fördt, från och med nämnde års 3:dje qvartal.
Berättelse af Banco-Fullmäktige. Gr
Till hjelp för aflidne Contors-skrifvaren i Banken, Protocolls-Secre-
teraren yl acel Prinzenschölds 2:ne minderårige söner Axel och Pehr Ed¬
vard, att af deras lagliga förmyndare uppbäras, tills de uppnått en ålder
af i5 år, bär, enligt Banco-Fullmägtiges beslut den a5 October i83a, ett
årligt anslag af R:dr 5o Banco blifvit uppfördt, från och med nämnde års
4:de qvartal.
För aflidne Vaktmästaren vid Götheborgs Låne-contor Wedbergs i
fattigdom efterleinnade enka Rebecka Klefbeckj har, enligt Fullmägtiges
beslut den i5 November i83a, ett understöd af R:dr 4° Banco årligen
blifvit uppfördt, från och med nämnde års \:åe qvartal.
För aflidne Cancellisten vid Banco-Discont-Verket, Assessoren Theod.
Classons, i ett medellöst tillstånd med 5 minderåriga barn, efterlcmnade
enka IV. Marg. Malmberg, har, enligt Fullmägtiges beslut den 9 Maji 1833,
ett understöd af i5o R:dr Banco årligen blifvit uppfördt, från och med Fe¬
bruarii månad nämnde år.
För förre Arbetaren vid Tumba Pappers-Bruk Sven Wennersten
och hans hustru Maria Sjöberg, hafva, enligt Fullmägtiges beslut den 2 5
April i833, R:dr 6: 3a skill, blifvit anslagne att en gång årligen utbekom-
mas, hvarmed början skett i September samma år.
Vidkommande det anslag af R:dr 4,000 Banco i ett för allt, som Ri¬
kets Ständer å denna räkning anordnat (Banco-Regl. pag. i5q—160), att
för ett åt Notarien C. A. Strinnholm uppdraget Registrerings-arbete, inne¬
fattande åren 1800—1828, successive få uppbäras, är förhållandet enahanda,
sorn Banco-Fullmägtige uti deras Berättelse till Rikets Ständers Revisorer
j83a anmälde, nemligen, att Notarien Strinnholm för utaf Register-verket
aflemnade färdige a3 årgångar, 1800—1822, utbekommit tillhopa R:dr 2,950,
samt för återstående sex årgångar, 1823—1828, har att undfå tillsammans
R:dr i,o5o.
Förflyttningar pä Bankens Pensions-Stat,
(Banco-Regl. pag. 32, 33).
Den åt Fullmägtige härutinnan upplåtne rättighet har, efter senaste
Riksdag, egt tillämpning i afseende på 9 Bankens Embets- och Tjenstemän,
hvilka på sätt och under vilkor, som i Protocollen upptagas, blifvit, med
bibehållande af å Stat inneliafde löner, på Pensions-stat förflyttade, utan
att hafva sig derom anmält, nemligen:
62 Berättelse af Banco-Fullniägtige.
Commmissarien Carl Samuel Hårdh, den 3o September i83o. (Lönen
i,5oo R:dr).
Contors-Skrifvaren Amy Wilh. von Baumgarten, den 7 October 183o. (Lönen
375 R:dr).
Kamereraren C. G. Schultz, den 21 Mars i83i. (Lönen 900 R:dr).
Corn missar ien Abrah. Goll nitz, den i5 December i83i. (Lönen i,5ooR:dr).
Commissarien Gustaf Erland Huldt, den 25 October i832. (Lönen 1,200 R:dr).
Bokhållaren Carl Wilh. Nyman, den 5 December 183)2. (Lönen 600 R:dr).
Bokhållaren Johan Fredric Jonsson,- den 3 October 1833. (Lönen 600 R:dr).
Bokhållaren Samuel Knauer, den 3 October i833. (Lönen 45o R:dr).
Bokhållaren P. A. Bergsten, den 9 Januarii 1834- (Lönen 52 5R:dr).
Under tidrymden från senaste Riksdag, hafva åtskillige frågor hos
Banco-Fullmägtige förekommit, hvilka dels, der så ske kunnat, blifvit upp-
skjutne och utan åtgärd lemnade, för att till. kommande Banco-Utskotts
pröfning och decision anmälas, dels, i förening med de beslut, som deröfver
ad interim blifvit fattade, ansetts vara af egenskap att böra till Högloft.
Banco-Utskottets serskilda uppmärksamket och vidare bepröfvande framställas.
Sådana hafva varit:
i83o, den 28 October. En af framlidne Banco-Commissarien C. G. Silf¬
ver stolpes enkefru Ulrica Kjölström ingifven ansökning, att sex skåp,
innehållande mynt och medaljer, hvilka, i egenskap af Fideicommiss,
tillhörde hennes omyndige son, och från längre tider tillbaka varit i
Bankens Depositions-hvalf nedsatta, kunde, med undantag från Banco-
Reglementets stadgande, pag. 167—168, än vidare få derstädes kost¬
nadsfritt qvai’stå. Hvartill Banco-Fullmägtige ansett sig pä eget be¬
våg då ej kunna samtycka ;
■*— den 21 December. En af Bankens Commissariat gjord framställning,
att till alla tjenster på Cancellie-sidan, för hvilka Commissariatet hade
att upprätta förslag, en lika pröfningsrätt af competente sökandes ser¬
skilda fallenheter, skicklighet och pålitlighet, utan afseende på deras
tjensteålder, måtte tillerkännas Commissariatet, som, i fråga om Refe-
rendarie-beställningen (enligt Banco-Regl. pag. 27), eger rum. Hvarom
Banco-Fullmägtige beslutat att hos kommande Banco-Utskott göra an¬
mälan;
t83i, den 2/ Julii. En af Malmö Lån-Contors Revisorer, i sammanhang
med verkställd granskning af i83o års räkenskaper och förvaltning, gjord
hemställan, att ContoretsRegistrator, Gullander, hvilken, såsom ansva-
Berättelse af B unoo-Ful lin äg tig e.
63
rig inlemnare af a:ne sedermera falska befunna Lån-documenter, blif¬
vit ålpgd att till Contoret gälda en summa af R:dr 862: 17. 8. i Capi¬
tal, kunde, med erläggandet af den straff-ränta, som för det oliqvide-
, rade ena Lånets capital-belopp (från början utgörande R:dr 1,000 13:coj,
upplupit och vidare komme att upplöpa till betalningsdagarne, erhålla
anstånd till en blifvande Riksdag, på det lian måtte ega tillfälle att få
sin anhållan om dess afskrifning af Piikets Höglofl. Ständer pröfvad;
hvilken hemställan Banco-Fullmägtige ad interim bifallit;
i83%j den 8 Mars. En af Bankens Commissariat gjord framställning, att,
i likhet med hvad Banco-Fullmägtige den 26 Januarii 1831 bestämt, i
och för afslutandet af i83o års General-Hufvudbok, de vid utmyntning
af Bankens silfver under året 1831 uppstådda differencer komme att
sammanföras å en serskild räkning, och denna räknings Saldo balan-
ceras inom linien, intilldess det vid en kommande Riksdag kunde an¬
mälas till afskrifning. Hvarom Banco-Fullmägtige beslutat att till kom¬
mande Banco-Utskott afgifva yttrande;
— den iy Maji. En, af Malmö Lån-Contors Revisorer, i sammanhang med
verkställd granskning af i83i års räkenskaper och förvaltning, gjord
hemställan, att Contorets Ombudsman, Auditeuren G. Knock, hvilken,
såsom ansvarig inlemnare af ett sedermera falskt befunnet Låne-docu-
ment, lill Contoret erlagt Capital-beloppet R:dr 200 Banco, måtte, med
erläggande af öfver-ränta derå, från den i5 September 1828, erhålla
anstånd, intilldess Knoc.ks ansökning om afskrifningj af densamma
kunde vid en kommande Riksdag blifva af Rikets Ständer pröfvad och
afgjord. Hvilket Banco-Fullmägtige ad interim bifallit;
— den iy Maji. En, af Götheborgs Lån-Contors Revisorer, i samman¬
hang med verkställd granskning af 1831 års räkenskaper och förvalt¬
ning, enligt pluralitetens beslut, gjord framställning om förhöjande af
Directeurernes vid Götheborgs Lån-Contor arfvoden. Hvilken hem¬
ställan Banco-Fullmägtige beslutat skulle hos kommande Banco-Utskott
anmälas, till det afseende Höglofl. Utskottet kunde finna skäligt derå
fästa;
den 2o September. En af Bankens Advocat-Fiscal, Assessoren L. J. P.
Carlqvist, gjord ansökning, att, för vinnande af Pensions-rättighet i
Armeens Pensions-Cassa, honom måtte tills vidare tillåtas att fortfa¬
rande bibehålla sin innehafvande Auditeurs-tjenst vid Svea Lif-Garde,
under det vilkor, som 1 mom. i 24 §■ af Banco-Regl. (pag. 36) bestäm¬
mer. Hvilket Banco-Fullmägtiges pluralitet ad interim medgifvit;
64
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
iS32j den 20 September. En af Kammarherren B. Rosenblad väckt mo¬
tion, angående hemställan från Banco-Fullmägtiges sida: 1:0, att, enär
Expeditions-Commissarie-befattningen hos Bankens Commissariat bestri-
des af en Commissarie med lön inom yngre Commissarie-graden, han
måtte erhålla serskildt arfvode, motsvarande skillnaden emellan äldre
och yngre Commissarie-lönen, och 2:0, att detta arfvode måtte retro-
activt tillerkännas nuvarande Expeditions-Commissarien, Banco-Com-
missarien N. R. Kruse från och med år i83o. Hvilka håda framställ¬
ningar Banco-Fullmägtiges pluralitet beslutat hos kommande Banco-
Utskott anmäla och understödja;
i833j den y Februarii. En från Bankens Commissariat väckt fråga om och
till hvad belopp Banco-Statens Enke- och Pupill-Cassa kunde få till¬
godonjuta Vacance-besparing för enTjensteman, som, efter att hafva en
längre tid varit saknad, samt förgäfves sökt och efterspanad, omsider
är i följd deraf vorden förklarad sin tjenst förlustig. Hvarutinnan
Banco-Fullmägtige låtit vid Commissariatets förfogande för tillfället he¬
ro, men funnit sig böra, i och för erhållande af bestämda föreskrifter
till framtida efterrättelse, göra anmälan lios kommande Banco-Utskott;
—> den 20 Junii. En af Bankens Ombud vid Götheborgs Lån-Contor, No¬
tarien vid Banco-Verket, Kamereraren J. IFallniOj gjord anhållan, att
honom måtte tillerkännas den, Kamererare-löne-graden tillkommande
tour och befordrings-rätt från och med den 3:dje Januarii i833. —
Hvilken frågas afgörande Banco-Fullmägtige funnit sig böra tills vidare
uppskjuta;
— den 8 Augusti. En af Commissariatet på gifven anledning gjord hem¬
ställan, att viss praescriptions-tid måtte bestämmas för uppvisande i
Banken af alla äldre utelöpande Invisningar och Insättnings-bevis, de
der i räkenskaperne år från år balanceras. Hvilken hemställan Banco-
Fullmägtige beslutat hos kommande Banco-Utskott understödja.
Dessa nu omförmälda ämnen, hvilka Banco-Fullmägtige här endast
kortligen skolat antyda, komma, uti serskilda Betänkanden från Fullmägtige,
att till sina närmare detaljer utredas och behandlas.
Efter det tiden för närvarande Riksmöte blifvit bestämd, har hos
Banco-Fullmägtige vidare af likartad beskaffenhet förevarit:
t833j den 2y December. En från Götheborgs Lån-Contors-Direetion den
3 December till Banco-Fullmägtige aflåten skrifvelse, innefattande För¬
slag
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
65
slag till vissa tillägg i de för lån-förvaltningen fastställda reglementa¬
risk! föreskrifter; tillika åtföljd af den tableau öfver de serskilda lån-
rörelse-grenarne, åren 1828—1882, sorn blifvit denna Berättelse bilagd;
]S33, den 27 December. En från Götheborgs Lån-Contors Direction den
3 December till Banco-Fullmägtige aflåten skrifvelse, åtföljd af en till
Rikets Ständers Banco-Utskott ställd anhållan, det Utskottet täcktes
hos Rikets Ständer till bifall anmäla Directionens förslag, att arfvodet
för hvarje Directionens Ledamot af Riksstånden måtte förhöjas med
5oo R:dr och arfvodet för Banco-Ombudet med R:dr 833: 16 skill,
årligen, att beräknas från och med år 1831;
i834j d'en 11 Januarii. En hos Fullmägtige väckt fråga, huruvida Tumba
Bruks Förvaltare, med afseende på sina i och för det fullbordade ny-
byggnads-arbetet ansenligen tillökade göromål, må med någon serskild
gratification hugnas;
— den a3 Januarii. En inom utsatt prsecriptions-tid till Banco-Fullmäg-
tige aflemnad ansökning hos Höglofl. Banco-Utskottet af Bankens Om¬
bud vid Götheborgs Lån-Contor, Notarien vid Banco-Verket Kämerera-
ren J. )'Vallmo, om tour och befordringsrätt såsom Kamererare, från
och med den 3 Januarii 1833;
— den 23 Januarii. En från Götheborgs Lån-Contors Direction den 10
December i833 aflåten skrifvelse, åtföljd af Lun-Contorets samtlige
Tjenstemäns till Höglofl. Banco-Utskottet ställda anhållan, om tillök¬
ning i de för en hvar af dem gällande arfvodes-bestämmelser; hvilken
anhållan Directionen funnit rättvist understödja, samt tillika anmält
Vaktmästaren vid Contoret, på derom hos Directionen gjord anhållan,
till lön-förhöjning;
—• den 23 Januarii. En från Malmö Lån-Contors Direction den f Janu¬
arii till Banco-Fullmägtige aflåten skrifvelse, åtföljd af ett protocolls-
utdrag, för den 17 December i833, beträffande sökt löne-förhöjning
för Bankens Ombud, Contorets Tjenstemän och Vaktmästaren derstädes;
— den 23 Januarii. En af Bokhållaren vid Banco-Verket, J. N. JVier^
inom utsatt praescriptions-tid, till Banco-Fullmägtige aflemnad ansök¬
ning, ställd till Rikets Höglofl. Ständers Banco-Utskott, att hos Banco-
Discont-Yerket måtte få afskrifvas det skuldbelopp JFier_, såsom inlem-
nare af ett sedermera falskt befunnet lån-document, blifvit i laglig
väg dömd att gälda, och hvarmed uppskof vid arne föregående Riks-
9
Bihang till H St. Prof. 1834' 6 Sami. 1 A/d.
2 Baft.
66
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
dagar är vordet honom medgifvet, såsom ock att återfå hvad han be¬
noni afdrag på sin lön redan förut nödgats deraf godtgöra;
i834j den 27 Januarii. En från Götheborgs Lån-Contors Direction den 1 7
December 1833 till Banco-Fullmägtige allåten skrifvelse, åtföljd af en
till Högloft. Banco-Utskottet ställd ansökning af Contorets Kamererare,
B. S. IVinberg, om eftergift af upplupna öfver-räntorrie uppå åtskillige
Lån, pa Docuinenter hvilka 1Vinberg inlemnat under vanlig ansvarig¬
het för rigtigheten; men sedermera vid anställda lagsökningar befun¬
nits vara falska.
Och komma Banco-Fullmägtige att jemväl öfver dessa frågor uti
serskilda Betänkanden meddela Högloft. Banco-Utskottet sina tankar och
yttranden.
Slutligen få Banco-Fullmägtige nämna, att Rikets Ständers Revisorer
år i83a, enligt hvad deras tryckta Berättelse (pag. 4) förmäler, genomgått
Banco-räkcnskaperne till och med för året i83o, och Tumba Bruks räken¬
skaper serskildt till och med för året i83i.
De hafva för öfrigt tagit kännedom af öfverläggningar, beslut och åt¬
gärder, som förekommit i Banco-Fullmägtiges Protocoll, till och med den
r 5 September i832, samt i Commissariatets och Cancellie-Commissariernes
Protöcoll till och med Julii månads utgång samma år.
En serskild skrifvelse från Banco-Fullmägtiges Ordförande, Grefve -von
Schwerin j åtföljer denna Berättelse.
Stockholm den 27 Januarii 1834*
På Riddcrskapets och Adelns vägnar:
Bernhard Rosenblad. C. B. Hegardt.
På Preste-Ståndets vägnar:
C. C. Lilljenuialldh. M. C. Bergvall. 01. Winter.
På Borgare-Ståndets vägnar:
L. J. Lundgren■ N. Sandblad. Carl Joh. Ekerman.
På Bonde-Ståndets vägnar:
Joh. O. Longberg. Mats Ericsson. J. Ericsson.
G. Helsingius.
Berättelse af Banco-Fullmägtige. 67
Enskildt yttrande, åtföljande Herrar JBanco-Fiillmägtiges Berättelse.
Till Högloft. Banco-Utskottet!
Då Herrar Banco-Fullmägtige, den 29 December i83i, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmälde, det de icke hunnit fullborda de af Rikets
Ständer anbefallde, förberedande åtgärder för Bankens öppnande till allmän
vexling, hvaremot jag egde den öfvertygelse, att inga materiela hinder le¬
gat i vägen för desse åtgärders fullbordan, utan att uppskofvet var en följd
af de stridigheter lill åsigter och viljor, som, i afseende på realisationens
verkställighet, uppstått bos Rikets Ständers Ombud, Revisorer och Fullmäg-
tige, afgaf jag till Protocollet en allmän reservation mot Herrar Fullmägti-
ges styrelse och förvaltning af Banken, i de delar, som stodo i samman¬
hang med realisationen och den bättre tingens ordning, som Herrar Fullmäg-
tige blifvit uppmanade att genom ingifvande förslag förbereda.
Ansvarighets-lagen och Reglementet likmätigt, har jag ansett mig böra
under Högloft. Banco-Utskottets kännedom draga detta förhållande.
Ett exemplar af min reservation följer härhos uti Bilagan A.
Genom sjukdom hindrad att deltaga i Fullmägtiges öfverläggningar
öfver de förslag till förändringar i Bankens organisation, som nog sent från
Commissariatet inkommit, har jag, under åberopande af äldre bemödanden
för detta ändamål, hvarom bifogade tryckta handlingar vittna — se Bila¬
gan B*) — nödgats inskränka mig till att skriftligen under den iprde De¬
cember meddela Herrar Fullmägtige mina åsigter öfver ämnet; de äro in¬
nefattade uti nedannämnde till Fullmägtiges Protocoll afgifna betänkanden:
*) Denna Tillaga utgöres af: Handlingar angående Silfverköp till Realisationens
verkställande; samt Förändringar i Bankens organisation, utgifna af Fredr.
Bog. v. Schwerinj Banco-Fullmdgtig. Stockholm, Hörberg; i83i. — Detta ar¬
bete är förut till de respective Riks-Stånden utdeladt.
9*
G8
Berättelse af Banco-Fullrnägtige.
Litt. A. Granskning- af de Lagförslag, i afseende på Svenska Bankens
organisation, rörelse och förvaltning, som af Banco-Secretera-
ren blifvit utarbetade och till Herrar Fullmägtige inlemnade.
Litt. B. Utveckling af de i Lagen för Rikets Ständers Bank, af den i
Mars i83o, fastställde grunder, i öfverensstämmelse med hvil¬
ka, enligt 7 §. af samma Lag, alia Stadgar och Reglementen,
angående Bankens rörelse och förvaltning, skola upprättas.
Litt. C. Plan till redaction af lagstiftningen för Rikets Ständers Bank.
Litt. D. Förslag till Lag, angående Bankens öfverlåtande till enskildt
Bolag.
Af det senare betänkandet, som innehåller en af mig till upptagande
af Höglofl. Banco-Utskottet gjord motion, får jag vördsamligen bifoga af¬
skrift under Litt. D.*), (Bilagan C).
Stockholm, den 5 Februarii 1834-
F. B. a». Schwerin.
*) Grefve von Schwerins åberopade anföranden till Banco-Fullmägtiges Protocoll för
den ig December i833 , hvilkas rubriker uppräknas under Litt. A. B. C., komma,
såsom varande föremål för Banco-TJtskottets behandling, i sammanhang med frå¬
gorna om Lagstiftning för Banken, att å annat ställe till deras innehåll upptagas
och redovisas.
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
Bilagan A.
Anförande till Herrar Banco-Fullmägtiges Protocoll för den
29 December 1831 af Herr Grefve F. B. von Schwerin.
I clct Serskilda yttrande, som jag, med stöd af 8 §. af Ansvarighets-La-
gen, bifogat Herrar Fullmägtiges underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t,
af den 29 Dec., innehållande deras anmälan, det de icke hunnit fullborda
de, af Rikets Ständer för allmänna silfverutvexlingens begynnande, beslutade
åtgärder, har jag uttalat min öfvertygelse, det de binder, som mött, hade
kunnat dels förebyggas, dels undanrödjas, samt att, om sådant skett, Ban-
co-Fullmägtige hade kunnat finna sig i tillfälle, att, å den utsatta ultimata
terminen, göra underdånig hemställan hos Kongl. Maj:t om utsättande af
tiden, då allmänna silfverutvexlingen skulle taga sin början.
Jag har genom denna min uttalade mening tillkännagifvit, alt jag icke
kunnat i allmänhet gilla det sätt, hvarpå Banco-Styrelsen behandlat det
uppdrag, som af Rikets Ständer blifvit densamma anförtrodt, och jag kän¬
ner min förpligtelse att till framtida bepröfvande uppgifva, hvarpå jag
grundar detta omdöme.
Uti förordet till Reglementet för Banco-Verkets styrelse oell förvaltning
hafva Rikets Ständer förklarat, det deras, under öfverståndne Riksmötet
vidtagne Beslut ”innefatta dels en verklig återgång, dels ett närmande till
de hufvudgrunder, hvilka, då Banco-Inrättningen, med Konungamagtens
hägn och beskydd, blef åt Rikets Ständers vård och garantie öfverlåten,
från början utstakades för dess verksamhet, men hvilken, såsom en följd af
krig, olyckor och hvarjehanda tvingande omständigheter, under tidernas
lopp, fått vidkännas mer eiler mindre betydande rubbningar och afvikelse!’.”
Reglem. sid. 2 och 3.
De hafva förklarat detta inför Konungen, som vid Riksdagens början
hade uppmanat dem att under moget öfvervägande tag?, frågan angående
myntvärdets upprätthållande, och som vid Riksdagens slut sanctionerade
de lagar, som Rikets Ständer, tili motsvarande af Konungens önskan, före¬
slagit. De hafva förklarat detta inför Sveriges allmänhet; ty det är på
grund af Rikets Ständers derom gifna befallning, som ett exemplar af Regle¬
mentet blifvit till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnadt, och som, jem¬
te Lagen angående Myntbestämningen och Lagen för Rikets Ständers Bank,
Reglementet blifvit tili trycket befordrad och lill salu hålles allmänheten
tillhanda.
7°
Berättelse af Banco-Fullmägtigs.
Reglem. sid. i83 och 184.
Att, för verkställigheten af de vidtagne heslut, svårigheter skulle kunna
mota, och hinder, som Rikets Ständer icke kunnat förutse, ansågo de såsom
möjligt. Men de hafva i afseende på desse oförutsedde svårigheter och hin¬
der yttrat, det de tillförsågo sig ”hos de af dem utsedde Fullmägtige den
erfarna rådighet, den försigtiga omtanka, det verksamma nit, att de välgö¬
rande påföljder, sorn med de af dem vidtagne författningar varit åsyftade,
mätte i verkligheten ernås, — ej hämmas, ej omintetgöras.”
Reglem. sid. 4-
Öppet var det mål angifvet, hvartill Rikets Ständer syftat med sina
beslut; och öppen var den fullmagt, som de utfärdade åt dem, som emot-
togo uppdraget att hesluten utföra.
Lika med den fullmagt, som 1823 års Ständer utfärdade för den sty¬
relse, sorn då tillsattes, är den fri från alla småaktigheter till förbehåll och
vilkor , som utmärka en secret politik och sorn förråda tillvarelsen af secre-
ta syften.
Andemeningen, som låg i den Fullmagt, som af 1828 års Ständer ut¬
färdades, var denna; ”Vi vilja ej binda Eder genom föreskrifter; Yi kunde
möjligen derigenom skada det goda, som Yi önska tillvägabringa; här se’n
J hvad det är Vi önska; handlen!”
Och andemeningen i den Fullmagt, som utfärdades af 1829 års Stän¬
der, huru lyder den? ”Vi vilja ha slut på den långvariga tvisten, återgång
tjll Lag och Ordning utgör syftet för de beslut som Vi fattat, låten ej svå¬
righeter , som möjligen kunna möta, eller tillfälliga hinder, som Vi ej kun¬
nat förutse, hämma Eder uti Eder gång; att det goda, som vi åsyftat, må
i verkligheten ernås — ej omintetgöras — det tillförse Vi Oss af Eder
rådighet, Eder omtanka, Eilert nit!”
Icke i ord uttryckte, utan af moralisk natur, äro de band, som blifvit
lagde på dem, som åtagit sig att handla i Rikets Ständers anda; och den
strängaste dom, som väntar dem., blir den, som förestafvas af tron på Sven¬
ska ärlighetens Legitimitet. Ett bud var 0 vilkorligt gifvet.
Senast vid slutet af år 1831 skulle alla föreskrifne förberedande åtgär¬
der vara fullbordade.
Reglem. 4 Art. 1 afd. §. 9 sid. 5o.
Må man ej misstaga sig om syftet med detta bud! det beliöfdes ej att
dermed öka Fullmägtiges ansvarighet, sedan deras rådighet, deras omtanka,
Berättelse af Banco-Fullmäktige. rt
deras nit blifvit tagne i anspråk. Men menigheter känna icke mindre lif¬
ligt än individen, för hvilka frestelser de äro blottställde. Rikets Ständer
ville låta de nystiftade lagarne, stiftade, till följd af Konungens gjorda
framställan, af Konung och Ständer gemensamt — de ville låta dessa La¬
gar erhålla sin fulla helgd — helgden af den i hvarje redligt bröst inne¬
boende rättskänslan —- för att icke missledas, då framdeles fråga skulle upp¬
stå, hvad vidare uppå den lagde grunden borde och kunde byggas.
Senast vid slutet af år 1831 skulle vara förberedt hvad sorn fordrades,
för att, jutan menlig inverkan på allmänna rörelsen, kunna upphäfva det
moratorium, som år 1818 utfärdades, och hvarom Kongl. Maj:t i Dess Nådiga
skrifvelse till Rikets Ständer yttrat: det Kongl. Maj:t, då Kongl. Majit biloll
dess kungörande, icke kunde föreställa sig samma beslut annorlunda, än så¬
som en öfvergångsåtgärd och en förberedelse till en annan och bättre ord¬
ning, hvars snara införande Kongl. Majit på det högsta önskade.
Kongl. Majits Nåd. skrifvelse af d. 26 Nov. 1828.
I Konungens hand skulle då ligga Banco-Fullmägtiges anmälan: det
Ranken vöre beredd att med Svenskt silfvermynt inlösa sina utgifne sedlar
och förbindelser, på sätt Rikets Ständer, i egenskap af Bankens vårdare och
garanter, med Konungens bifall, lofvat och försäkrat.
Reglementet 4 Art. 1 Afd. §. 9 sid. 5o, jemf. Myntb. Lagen §. 2.
Bankens silfverfond skulle då befinnas bragt till den proportion mot se¬
delstocken, som Rikets Ständer ansett behöflig för att skydda Banken mot
verkningarne af det misstroende, som förflutna tiders oförsigtiga hushållning
födt, och mot de farhågor om Bankens förmåga att kunna uppehålla sina
sedlars credit, hvartill, under full kännedom af Bankens ställning, irriga be¬
grepp om naturen af Bank-rörelse, om våra näringars kraf och om beskaf¬
fenheten af penninge-circulationen uti vårt land, kunde föranleda.
Reglementet 4 Art. 1 Afd. §. 5 sid. 47-
Linder omlopp skulle då redan befinnas vissa valeurer af de nya sed-
larne, till styrka och uthållighet, till form och utseende, lämpligare än de
gamla, vid remisser och utbetalningar, samt erbjudande större trygghét
mot förfalskning och eftergöring.
Reglementet 4 Art. 2 Afd. 1 §. mom. 4 sid. 64.
Under utredning skulle då redan transport-sedel-räkningarne vara ställ¬
de , och i stället för ett system, bygdt på en fiction, tillkommet under ti¬
rj^ Berättelse af Banco-Fullmägtige.
der af vacklande credit, ett system, sorn gjorde liela räkenskaps-verket
oformligt, gjorde umbärligt och snart sagdt omöjligt, föranledt af en fort¬
gående cassa-räkning, likväl ett absolut vilkor för möjligheten, att med upp¬
märksamhet kunna följa de yttre förhållanden, som, olika under olika tider,
bestämma huru långt sedelutgifningen får sträckas och huru högt reela fon¬
den bör hållas, skulle redan finnas —
Reglementet 4 Art. 2 Afd. 1 §. mom. 5 sid. 64.
vidtagne de förändringar i Bankens organisation, som af besluten om
Transport-Sedelräkningens upphörande samt om Cassornas utsträckta functio-
ner ovilkorligen påkallades och i afseende hvarpå Banco-Fullmägtige egde
att vidtaga sådana åtgärder samt stadga sådana föreskrifter, som af deni
kunde pröfvas bäst uppfylla det åsyftade ändamålet samt medföra de säk¬
raste controler.”
Reglementet 4 Art. 2 Afd. 1 §. mom. 7 och 8 sid. 64.
Under öfvervägande skulle väl då också redan vara: på hvilket sätt
skulle beredas ”det förslag till en definitiv reglering i afseende på Banco-
Verkets organisation i det hela”, sorn blifvande Banco-Utskolt, uti den för
detsamma utfärdade instruction, blifvit anvisadt att af Banco-Fullmägtige
emottaga, för att föreläggas Rikets Ständers pröfning och afgörande.
Instruction för Banco-Utskottet §. 5.
Och dessa åtgärder —
alla stående i ett oskiljaktigt sammanhang med hvarandra; alla lika ovilkor-
ligt nödvändiga, sedan beslutadt blifvit att återgå till ett principenligt
Banco-system, hvarifrån, såsom den autoritet, som haft Banken under vård
och garantie, sjelf vidgått, man af vikit under en period af olyckor och
hvarjehanda tvingande omständigheter;
benämnde j i Myntbestämnings-Lagen, i denna högtidliga förlikningsacfc?
såsom beslutade i och för vexlingens verkställande;
i Reglementet benämnde såsom förberedande det förhållande, som viel
en bestämd tiel skulle ega runi;
anmälde uti Rikets Ständers underd. skrifvelse till Konungen, såsom af
Rikets Ständer Banco-styrelsen före skrifne, ■—•
i hvilken mon befinnas de verkställde och fullbordade nu då Yi uppnått
slutet af år 1831?
Genom
Berättelse af Banco-Fullmtigtige. 73
Genom framställning af hvad så väl förra Banco-Styrelsen som den
nuvarande, en livar för sin tid, uti allat för ändamålet, för återgången till
ett Banco-system, hvarigenom négotierne i Riket, i ordets egentliga bemär¬
kelse, skulle kunna befordras — skola, såsöm jag hoppas, da, sorn sådant
åligger, ledas till att efterforska, hvilka af de olyckor och af de hvarjehan¬
da tvingande omständigheter, som vållat afvikelsen frän rätts-tillståndet
ännu qvarstå såsom hinder för återgången till detsamma.
Vid slutet af år 1829 befanns Bankens Silfverfond, genom köp och
vexling, förökad med 1,782,02.8 R:dr specie silfver, som kostat öfver hufvud
icke fullt 129 skillingar i Sedlar per R:dr specie silfver, och har derigenom
sedelstocken, eiler allmänna rörelse-capitalet, blifvit förökadt med 4,788,782
ILdr. Under åren i83o och i83i hafva icke fullt 200,000 R:dr specie silf¬
ver blifvit uppköpte, hvilka betalts, med undantag af det silfver som Sala
Bergslag levererat, med 140 sk. i sedlar per R:dr specie silfver. De der¬
före i allmänna rörelsen utgångne sedlar belöpa sig till emellan 5 och 600,000
R:dr. Af de till silfverköp anslagne sedlar äro ännu oanvände något öfver
2,200,000 R:dr.
Af förra Banco-Styrelsen, samt med anledning af i8a3 urs Ständers
i detta afseende yttrade önskan, framlades under sista Riksdag prof på tjen-
liga pappers-sedelsorter och på lämpliga gravurer, i möjligaste måtto betryg¬
gande mot förfalskning och eftergöring. Rikets Ständers beslut i afseende på
införandet af nya sedelslag äro definitivt fattade, I min tanka står införan¬
det af de nya sedelvaleurer i ett oskiljaktigt sammanhang med allmänna
silfverutvexlingen och med de i afseende på Räkenskaps-Verket stadgade
förändringar. Föga har sedan den tiden för detta ändamål medhunnits.
In gen plåt har hunnit graveras, intet papper formas.
Redan före Riksdagen var, genom Banco-Styrelsens försorg, utredt,
att Transport-Sedel-Systemet icke var lämpligt vid en öppen bokföring. Den
då gjorda utredning har bestämt de af Rikets Ständer i detta afseende fat¬
tade beslut. Längre har man dock icke hunnit med deras utförande, än
att den princip blifvit bestämd, efter hvilken Styrelsen för blifvande Se¬
del- och Cassa-Departementen kommer att organiseras.
Innan ännu Ständerne sammanträdde voro skrifter från trycket utgif-
ne, författade i ändamål att sätta Ståndens medlemmar i tillfälle att pröfva
så väl behofvet af en reform i Bank- och Mynt-väsendet som ock sättet
att densamma utföra. Genom den ena hade orsakerne blifvit uppdagade
10
B ihan" till R. St. Prot. 18 34- 6 Sami. 1 A/cl.
2 Haft.
74
Berättelse af Banco-Fullm ägt ig e.
till de olyckor och till de hvarjehanda tvingande omständighetersom
vållat afvikelserna från ett ordentligt Bank- och Mynt-System och deras
menliga verkningar blifvit utredde. Genom en annan spriddes kännedomen
om andra Länders Bank-Systemer. En tredje innehöll ett försök att på
Svenska Banken tillämpa de principer, hvarefter den Franska Banken är
organiserad. Dessa skrifter torde icke hafva varit utan inverkan på Rikets
Ständers åsigter och på det beslut, förmedelst hvilket åt Banco-Fullmägtige
uppdrogs, att till nästa Riksdag ombesörja författandet sf ett ”förslag till
en definitiv reglering i afseende på Banco-Verkets organisation i sin helhet.”
Den derom hos Fullmägtige väckta fråga har ansetts böra hvila, till dess
att de nya Gassa- och Sedel-Departementen blifvit organiserade.
Denna jemförelse framställer en betydande olikhet.
Hvad dervid förekommer såsom afvikelse från hvad senast församlade
Ständer önskat och synas hafva väntat, torde väl ock af dem, som härvid icke
ega någon mera bestämd befattning, än att beräkna huru orsak och verkan
förhålla sig till hvarandra, blifva fördt på olyckornas räkning; och visser¬
ligen var det en olyckaj att modet saknades att låta silfverutvexlingen be¬
gynna genast efter det att Banco-Sedelns silfvervärde blifvit genom lag
bestämdt.
Så länge Sedelns silfvervärde var obestämdt, gladde sig alla åt det
lif som blifvit gjutet i den förr så tungt beslöjade Banco-kroppen. Reviso-
ser, Fullmägtige, Bankens Embets- och Tjenstemän, allmänheten, alla ver¬
kade enigt för det då ännu gemensamma målet.
Den mellantid, som pröfvats behöflig för det fattade beslutets verk¬
ställighet, gaf också tid för enskilda beräkningar, och huru, vid andra all¬
männa liqvidationsgrunder, de enskilda förhållandena visade sig annorlunda.
Under sådan sysselsättning återkallar minnet gerna sådane förhållanden,
som äro gynnsamma för hvad man önskar. Under hågkomst af fordna
tiders ombytlighet glömmes lätt, att de nya tidernas rättigheter befin¬
nas hägnade genom lagar, hvilkas natur det är att kallt och allvarligt till¬
rättavisa en hvar som glömmer sig. Ett-för alla gemensamt mål fanns ej
mer; ej eller någon samverkan.
Under sådana förhållanden faller det tungt att reservera sig. Det är
ej mot förståndets irringar allena som reservationen kan ställas; ej till den
högre insigten allena som man vädjar. —- Part i frågan, såsom handlande
person, dertill uppmanad, såsom man älskar att tro, af sympathie, blir
man ombud derjemte. Ätt söka freda sig sjelf gör ej tillfyllest; äfven deras
talan måste föras, för hvilkas skull lagarne blefvo stiftade; deras sorn arbe-
Berättelse af Banco-FuUmägtige. 7 5
ta och betungade ävo, och hvilkas lott hlir enahanda, hvilkas frihet i med¬
len att förvärfva förblifver lika begränsad, hvilkendera af de enskilda b&-
räkningarne göres till norm för den allmänna utredningen och hvilkenderas
egenkärlek den lott tillfaller, att stämma sin röst till segersång.
Skall det sätt, hvarpå pluraliteten af senast församlade Revisorer,
sökt att främja elen beslutade Bealisationens fortgång (och detta är det
bestämda syftet för det utlåtande., som Revisorer ega åliggandet att gifva),
skall detta handlingssätt få räknas bland antalet af timade olyckor, så må
jag säga, att, bland de många olyckor, som timat under den långa tid, som
Banken slått under Riks-Ståndens vård och garanti, jag icke förmått upp¬
täcka någon, som, i hänseende till sina möjliga följder, kan kallas större.
Att Rikets Ständer förbisett, det realisationen behöfde stödet af en
förmonlig conjunctur, var den sats hvarifrån pluraliteten utgick; att vågspel
och tärningkast måtte förebyggas, utgjorde målet för deras omsorg.
Herr v. Heijnes yttrande till Protocollet.
Derföre — efter företagen egen utredning af egentliga omfånget af
Pvevisorernas rättigheter och pligter, i förhållande så väl till nationen och
dess Ombud, Rikets Ständer, som till Banco-Fullmägtige — en omsorg som
tillhör Lagstiftaren — förklarades åliggandet att afgifva utlåtande utgöra
en rättighet att gifva föreskrif ter. Föreskrifter blefvo gifna, mot hvilka
minoriteten bland Revisorerne reserverade sig, och deni de förklarade stå
i rak motsatts till de föreskrifter, som Rikets Ständer sjelfve gifvit.
Jag har inför allmänheten yttrat min tanka öfver detta phenomen
inom Svenska Lagstiftningens historia, ty allmänheten, när den känner att
Lag är stiftad, önskar ock att Lag varder skipad. Dock nej! Revisorer stå
icke under Lagen. De äro för sin yttrade mening, som dock blir hand¬
ling, enär den framställes under egenskap af föreskrift för andra, ingen an¬
nan lin allmänna omdömet redo skyldige. Revisorer således kunna upp¬
träda såsom godtycklig magt, med rättighet att fordra det Fullmägtige,
bundne af Lagar, ansvarige för sina handlingar inför laga Domstol, skola
i all stillhet lyda utan invändningar.
Herr v. Ilartmansdorffs anförande den 27 Jan. i83i.
Skall till summan af de h varjehanda tvingande omständigheter, som
hittills legat i vägen för återgången till ett på Lag och rätt bygdt Banco-
system, jemväl detta nya tvång läggas, så torde återgångens första resul¬
tat blifva mera tryckande än afvikelsens.
10*
76
Berättelse uf Banco-Fullmäktige.
Bland åtgärder, eller rättare bland underlåtenheter, hvilka jag för
min del hufvudsakligast tillskrifver, att de uppdrag, sorn Fulimägtige af
Rikets Ständer emottagit, icke blifvit inom bestämd tid utförde, får jag an¬
mäla tvänne.
Den ena: att Fullmägtiges Expedition icke Lief organiserad i enlighet
med hvad Fullmägtiges erhållna vidsträckta uppdrag fordrade.
Jag har ofvanföre fästat uppmärksamhet derå, att, efter införande af
Publicitet öfver Bankens angelägenheter, sj e/f prof ning å Fullmägtiges sida,
mera än tillförene, kunde komma i fråga, ingick i vilkoren för en god ad¬
ministration. Detta blir dock ett svårt problem att lösa, der administrationen
är talrik och besluten fattas efter röstetal. Svårigheterne, sorn åtfölja ett
sådant förhållande, röjdes mindre under förra Styrelseperioden, emedan alla
åtgärder voro förberedande. Den nu varande Styrelsen åläg att utföra defi¬
nitivt fattade beslut, örn hvilkas rättmätighet och vishet måhända icke
alla voro öfvertygade; derjemte ålåg densamma en organisations-befattning,
den somlige måhända ansågo för mindre nödig, andra åter hyste farhåga
att deltaga uti.
Under sådana förhållanden hade försigtigheten fordrat, att skapa en
Autoritet utom Styrelsen, genom sin Embetsmanna-ansvarighet skyddad
mot vådan att låta opinionerne på sig verka, med åliggande att uppgöra de
för Fulimägtige nödige beräkningar, och att efter theoretiska grunder före¬
slå nödige förändringar i Bankens organisation.
Styrelsens piedlemmar hade då hvar för sig kunnat stanna inom grän¬
sen af Styrelsens gemensamma befattning, nemligen pröfningens: ofelbart
hade, under iakttagande al en sådan individuel försakelse, Styrelsen samfälldt
icke allenast conseqventare utan äfven fortare kunnat vandra sin väg lill målet.
Protocolien utvisa hvad i detta afseende förefallit.
Vidare får jag anmärka, att Fulimägtige dröjde för länge med inköpet
af det för vexlingens begynnande beliöfliga silfret.
De under förra Styrelseperioden skedda silfverköp egde naturen af ett
biträde, som Banken lemnade dem, som hade conjuncturen emot sig. Då
nu Banken ovilkorligt skulle köpa, och köpa inom bestämd tid, hade den
sjelt redan derigenom en så kallad conjunctur emot sig, huru fördelaktig
allmänna handelsställningen för öfrigt kunde vara. Att silfver, sedan se¬
delns silfvervärde blifvit genom Lag bestämdt, aldrig mera kunde falla till
det pris i sedlar, hvartill det, före myntbestämningen, stundom utbjöds,
borde tagas för gifvet, och såsom gifvet borde det ock i sin nion inverka på
de åtgärder, som Styrelsen egde att vidtaga.
Berättelse af B a n c o-Fullm äg t ig e.
77
Så tycktes förhållandet visa sig för Fullmägtige, då de den 6 October
i83o togo frågan under öfvervägande. Att vexelköp på Börsen borde und¬
vikas, tycktes Fullmägtige då vara ense om. Ett förslag, sådant som det,
hvilket under de 2:ne sista månaderna före ultimata terminen kom i fråga,
bade, tidigare påtänkt, kunnat uppgöras under vida förmonligare vilkor.
Hvad med de sent omsider vidtagne, förut förkastade vexelköpen uträttats,
är nogsamt bekant.
Mätte det lyckas Fullmägtige att, under den tid som återstår till Lag¬
tima Riksdag, kunna utföra, hvad de funnit sig icke kunna utföra inom den
af Rikets Ständer derföre bestämda tid! Måtte under tiden tron på mynt-
bestämningslagens orubblighet icke svigta; och måtte folket, som icke kan
sträcka sin omsorg längre, och uti en väl ordnad Stat icke behöfver sträcka
den längre, än till penning och bröd för dagen, icke ånyo blifva offer föl¬
en strid, för dem helt och hållet främmande, huruvida nemligen specie-
silfvcr-Riksdalern skall komma att gälla antingen <j6 eller1 144 pappers-
skillingar.
Bättre bade dock ofelbart varit, om den gifna lojven och försäkran
blifvit honorerad å bestämd tid. Så bruka alla göra, som känna behof
af credit.
I Herrar Fullmägtiges Arcliiv skall jag nedlägga en afskrift af denna
reservation, att tillställas blifvande Revisorer, och en annan att tillställas
blifvande Barico-Utskottet.
3 Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Bilagan C.
Litt- D.
Förslag
tili
Lag
angående Bankens öfverlåtande till enskildt Bolag,
underställdt Höglofl. Banco-Utskottet.
Förenade Stats- och Banco-Utskotten, uti deras utlåtande af den 2 Ju¬
nii 1829, i anledning af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer den 26 Novem-
ber 1828 aflätna Nådiga skrifvelse, angående myntvärdets upprätthållande,
yttrade sig sålunda — pag. 4§.
”Det finnes dock ett inkast af högre vigt att göra, i anledning af of-
vanangifna resultat af Bankens historia, det nemligen:
Att en Bank, stående under ledningen af en Autoritet, som anser sig
berättigad att sjelf och ensam stifta Lagar för sin förvaltning, aldrig kan er¬
bjuda lika garantie med en Bank, som innehafves och förvaltas af enskilde
män, bundne af Lagar, som utgått från en opartisk lagstiftande magt. Detta
inkast kan icke vederläggas. Vigten deraf skulle endast till någon del för¬
svagas igenom tillerkännande åt verkställande magten af samma rätt, i af¬
seende på lagstiftningen för Banken, som denna magt, enligt vår Grund¬
lags anda, utöfvar inom alla öfriga lagstiftningens grenar; och då nu, för
tredje gången, enahanda för enskildt och allmänt välstånd menliga förhål¬
lande inträffat, synes den tankan sjelfmant framställa sig, att R. St.
borde upphöra med en administrativ befattning, så föga instämmande
med deras lagstiftare-kall. — Men Banken är, under närvarande förhållan¬
de, medel icke ändamål, och åt en kommande tid måste öfverlemnas, att,
i afseende på Bank- och Credit-väsendets definitiva reglerande, göra erfa¬
renhetens dyrt köpta läror i sin helhet gällande.”
Ehuru sannolikt detta förklarande icke var alla lika välkommet, mot¬
sades det likväl icke af någon; ett bevis, att det var rätt gjordt att detsam¬
ma afgifva.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
79
Fyra och ett halft år äro framgångna sedan den tiden; så egna förhål¬
landen hafva inträffat, att jag anser för en pligt att å nyo fästa uppmärk¬
samheten på nödvändigheten att taga densamma under öfvervägande.
Närmaste anledningen härtill hemtar jag från det svar, infördt i Riks-
dags-beslutels 46 §., som Kongl. Maj:t i Nåder afgaf, då R. St. i underdå¬
nighet tili Kongl. Maj:ts pröfning och sanetion framställde de tvänne Lagar,
som de anselt nödige lill beredande af stadga i Rikets penningeverk, och
dem de för deras del antagit.
Förpiigtad genom den, i §. §. 4 och 5 af Ansvarighets-lagen för R.
St. Fullmägtige i Banken, uttalade anda, till iakttagande af försigtighet, i
afseende på det inflytande på Bank-ärendenas gång, som möjligen i en
framtid Regeringen kunde finna sig manad alt utöfva, är det med oro, som
jag i åberopade Nådiga svaret, funnit Regeringsmagtens medverkan till of-
vanbemälde Lagars bringande till verkställighet framställd såsom en af R.
St. åt Kongl. Maj:t uppdragen speciel ”magt,” att använda till rikets och
hvarje medborgares bästa, med pröfningsrätt å Kongl. Maj:ts sida, enär så¬
dant utan olägenhet kunde låta sig göra.
Det beror af den uppmärksamhet, som R. St. komma alt egna åt forsk¬
ningen efter de sannskyldiga orsakerne dertill, att de välgörande påföljder,
som förväntades af de vid sista Riksdag fattade beslut, icke blifvit i verklig¬
heten ernådde, om hos R. Sirs Ombud, Fullmägtige och Revisorer, enahanda
brist på sammanstämning i åsigt och handling kan för framliden vara att
befara, som den som utmärkt perioden, som framgått sedan sista Riksdag.
Men skulle så illa vara, så är att förese, det Regeringsmagten, i en
framtid, ofta kunde finna sig föranlåten att sträcka sitt deltagande i lednin¬
gen af Bankens angelägenheter utöfver lagstiftare-omsorgen, ett deltagande,
som möjligen derigenom kunde bli vådligt, alt hos Bankens interessenter,
eller R. St., saknas den sammanhållande och den hvarandra conlrolerande
kraft, som hos andra Banker finnas, i det gemensamma tillskottet till Bank¬
rörelsens bedrifvande.
Ett ytterligare skäl hemtar jag från de förhållanden, som utmärka
Bankens Embetsmanna-corps och Öfverstyrelse-personalen.
Den första Corpsen, omkring 200 till antalet, i yngre år antagne, fre¬
dade mot äldre sökandes intrång från andra Verk, men med detsamma
också nästan slängde från möjligheten att uppfatta sjelfständiga åsigter om
det Verks natur och bestämmelse, inom hvilket de arbeta, eller andra åsig¬
ter än dem, de funnit för sig, såsom en Corpsens tillhörighet, slägte efter
slägte, komma derigenom i nog stark frestelse, att vid hvarje förändring,
8o
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
som Statens ändrade förhållanden kunna påkalla, främst i beräkning taga
dessas möjliga inflytande på' Corpsens gemensamma materiela fördelar.
När härtill kommer, alt Styrelse-personalen, tillförordnad för koita ti¬
der, af mångfaldiga ändra vigtiga befattningar hindrade ifrån att låta Fuil-
mägtigskapet bli verklig Embetsmanna-befattning, sällan af styrelse-omsor¬
gerna kunna tillegna sig mera, än skyldigheten att derföre ansvara, så fram¬
står denna Embetsmanna-corps i tidens längd såsom det egentliga Bank-
holaget, såsom den enda Corps, som på Verkets gång kan vinna elfer förlora.
Jag tager mig derföre friheten vördsamligen hemställa, om ej Hög loll.
Utskottet skulle finna lämpligt att föreslå R. St. fattandet af följande beslut:
”Vid hvarje Riksdag åligger Rank-Utskottet, genast efter det Utskottet
tagit kännedom af Bankens styrelse och förvaltning, alt till R. St. inkom¬
ma med utlåtande, huruvida Utskottet anser lämpligt, att Bankens förvalt¬
ning må uppdragas åt enskildt bolag;” åt detta beslut torde Konungens
sanction sökas.
Enahanda fråga väckes vid hvarje Storling i Norrige. Skulle än pro¬
position i den vägen, å Utskottets sida, samt bifall derå, å R. St. sida, ute¬
blifva, så torde dock, genom blotta tillvarelsen af beslutet, en allmännare
samverkan till gagn för Banken och för det allmänna beredas, än som för
närvarande förhållande är.
Stockholm den 19 Januarii 1834-
F. B. v. Sch werin.
STOCKHOLM, H. G. Nordström, i834-
Banco-Utskottets Memorial JV:o 3.
i
N:o 3.
Antom till Exped.-Utsk. den 28 Febr’, kl. 5 e. m.
Memorial, med anhållan om Notarie-arfvoden åt 3:ne Proto-
colls-förande vid Utskottets Afdelningar, och tillåtelse att få
antaga ytterligare 2:ne Cancellister.
För beredandet af de Banco-Utskottet tillhörande mångfaldige och viglige
ärenden, har Utskottet funnit dessa ärenden, efter deras olika beskaffenhet,
böra, i enlighet med hvad under flere förflutne Riksdagar egt rum, behand¬
las genom 3:ne serskilde Afdelningar, nemi.: En för Finance-Ärendena, En
för granskningen af förvaltnings-ålgärderne, samt En för Räkenskapernes
genomgående och granskning till siffran, hvarföre äfven Utskottet, med stöd
af 24 §• 1 mom. i Riksdags-Ordningen, genast till sitt biträde antagit 3:ne
Cancellister; men då Afdelningarne hvar för sig ej kunnat undvara en
Protocolls-forande, har denna Protocolls-föring måst från början uppdragas
åt bemälde 3:ne Cancellister.
Vid sådant förhållande, och då Utskottet redan varit i tillfälle inse
att, utom de Protocolls-forande, a:ne Cancellister för göromålens behöriga
och skyndsamma gång inom Utskottet oundvikligen erfordras;
får Utskottet härigenom vördsamt anhålla, ej mindre att de af Utskot¬
tet redan antagna 3:ne Cancellister, såsom bestridande Notarie-befatt¬
ningar å Afdelningarne, måtte undfå Notarie-arfvoden, beräknade från
antagandet, än ock, att Utskottet måtte tillåtas genast antaga till sitt
biträde ännu anie Cancellister.
Stockholm d. 26 Februarii 1834*
N:o 4.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 8 Mars kl. 6 e. m.'
Memorial, i anledning af Höglofl. Ridderskapets och Adelns Ut¬
skottet gifne anmodan, att ofördröjligen inkomma med ca-
tliegoriskt svar i fråga om Silfver-utvexlingen.
Genom Protocolls-utdrag af den 20 sistlidne Februarii, hvilket den
2 innevarande månad kommit Banco-Utskottet tillhanda, har Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln behagat anmoda Utskottet, att ofördröjligen till Rikets
Ständer inkomma med cathegoriskt svar i fråga om Silfver-utvexlingen.
Bihane till R. St. Fröt. 1834. 6 Sami. 1 A/d.
3 Baft.
a
JBanco-Utskottets Memorial N:o 4.
Utskottet får, i anledning häraf, vördsamt tillkännagifva, att, — då
Utskottet ej ännu från samtlige Riks-Stånden erhållit de ålskiliige derstädes
väckte motioner och afgifne yttranden, hvilka stå i det sammanhang med.
Kongl. Maj:ts aflåtne Nådiga Skrifvelse om Bankens öppnande till Silfver-
utvexling, att desamma, för frågans behandlande i sin helhet, böra gemen¬
samt med den Nådiga Skrifvelsen under pröfning komma, i följd hvaraf
Utskottet ej heller ännu varit i tillfälle att denna fråga till afgörande eller
hufvudsaklig handläggning företaga, samt Utskottets yttrande, i fråga 0111
Bankens öppnande till Silfver-utvexling, mäste grunda sig på ett säkert be¬
dömande af de garantier, hvilka för närvarande förefinnas, eller kunna stäl¬
las för betryggande, jemväl i en aflägsen framtid, af den stadga uti Rikets
mynt- och penninge-väsende, som man genom realisationen åsyftar vinna,
men Utskottet sålunda, för besvarandet af förstnämnde fråga, bör ej alle¬
nast uppgöra hufvudgrunderne för Bankens Låne-rörelse, utan ock söka be¬
stämma gränserne för Bankens hela verksamhet efter Silfver-utvexlingens
början; hvilka ämnen åter äro af den vigt och omfattning, att Utskottet,
för att kunna stadga sin öfvertygelse derom, föranlåtes ingå uti noggrann
undersökning af flerfaldige derpå inverkande förhållanden, hvartill tid ound¬
vikligen erfordras, ehvad bemödanden än å Utskottets sida må användas —
är det för Utskottet icke möjligt, att med den ofördröjliga skyndsamhet,
som Höglofl. Ridd. och Adeln genom dess anmodan synes hafva afsett, med¬
dela svar i fråga om Silfver-utvexlingen, eller att ännu med någon visshet
bestämma tiden för afgifvande af Utskottets Utlåtande i denna magtpåliggande
fråga och dermed gemenskap egande ämnen. Stockholm d. 7 Mars i834.
N:o 5.
Antora till Exp.-Utst. den 16 Mars 11. i e. m.
Memorial, i anledning- af från tvänne Rikä-Stånd erhål Ine remisser
utaf Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, med
förslag till Lag för Banken.
Jemte det Högvördige Preste-Slåndet, genom den 8 i denna månad
aflåtet Protocolls-utdrag, behagat att till Lag- och Banco-Utskotten re¬
mittera Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, .med förslag till
Lag för Banken, gifven den 3 Mars i834, har berörde Nådiga Skrifvelse,
med åtföljande Lag-förslag, genom den i3 i denna månad ankommet Pro¬
tocolls-utdrag af förstnämnde dag, blifvit från Hedervärda Bonde-Ståndet
till Banco-och Lag-Utskotten remitterad, tillika med ett dervid, af Riksdags-
B anco-Ut skottets Memorial N.o 5.
3
Fullmägtigen Anders Danielsson från Elfsborgs Län, afgifvet anförande,
deruli bemälde Riksdags-Fullmägtig, bland annat, med anledning af det i
samma Nådiga Skrifvelse förekommande yttrande: ”att Lag-Förslaget, endast
hvad dess Juridiska del beträffar, blifvit af Högsta Domstolen granskadt,”
uppmanat Utskotten, dels att icke handlägga detsamma, enär 87 §. Regerings¬
formen tydligen stadgade: ”att lagfrågor, som af Konungen för Rikets Stän¬
der framställas, böra med Högsta Domstolens yttrande deröfver aflemnas;”
samt hvarje del af ett Lag-förslag vore af natur att böra hafva varit af
Högsta Domstolen kändt och pröfvadt, dels ock, att det ofördröjligen i så¬
dant fall till Rikets Ständer återsända.
"Vid föredragning inom Banco-Utskottet af desse Remisser, har hos
Utskottet tvekan uppstått, huruvida detta mål vore af sådan beskaffenhet,
att det tillhörde Banco-Utskottels befattning; Och, enär det, genom §. 3 af
nu gällande Instruction för Banco-Utskottet, är detta Utskott uttryckligen
förbjudet, att omedelbart till öfverläggning upptaga något, sorn syftar till
rubbning eller förändring i Banco-Inrättningens hufvudgrunder, ursprungli¬
gen intagne i Rikets Ständers Beslut och Förordning örn Banken af den 26
September 1668 samt numera bestämda genom de af Kongl. Maj:ts och Ri¬
kets Ständer år i83o fastställda Lagar, angående Myntbestämningen och
för Rikets Ständers Bank; och ifrågavarande förslag antyder, att denna Lag
skall stiftas på sätt i Regerings-formens 87 §. stadgadt är; men denna Grund¬
lags §. icke hänvisar en af Konungen till Rikets Ständer framställd lagfråga
till annat Utskott än Lag-Utskottet, hvarföre ej heller, alltsedan 1809 års
förändrade statsskick, någon i sådan ordning väckt Lagfråga blifvit till Banco-
Utskottet remitterad, samt härtill komjner, att den föreslagna nya Redac-
tionen af 72 §. Regerings-formen, uppå hvilken det afgifna Nådiga Lagför¬
slaget i flere delar sig grundar, blifvit efter Remissens afgång af 2:ne Riks¬
stånd afsla ge 11,
får Banco-Utskottet, på desse förenade skäl samt med stöd af 44 §•
3 mom. af Riksdags-Ordningen och inom den i samma §. utsatta tid,
till Högvördige Preste-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet härlios
vördsamt återställa Kongl. Maj:ts förberörde Nådiga Skrifvelse med
Förslag till Lag för Banken, såsom, efter Banco-Utskottets omdöme,
ej tillkommande detta Utskotts befattning; hvilket Utskottet ansett sig
böra jemväl för öfrige tvänne Riks-Stånden anmäla.
Ålskillige Ledamöters Reservationer bifogas. Slockholm den 14
Mars 1834-
4
Banco-Utskottets Memorial N:o 5.
Reservationer:
Herr Lejredj J. P: Emot det beslut, hvarigenom Utskottets plura¬
litet förklarat sig anse Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse med förslag till Lag
för Banken icke tillhöra Banco-Utskottets befattning, får jag anmäla min
reservation, grundad derpå: 1:0 att jag ej anser den åberopade §. uti nu
gällande Instruction för Banco-Utskottet, enligt dess ordalydelse och anda,
åsyfta något annat, än att förneka Banco-Utskottet, att, utan föranledande
af någon motion från Riks-Stånd eller Kongl. Proposition, hos Rikets Stän¬
der föreslå någon förändring eller rubbning i Bankens hufvudgrunder; 2:0
att ett Lagförslag, så djupt ingripande i Banco-Vérkets bela organisation,
som det ifrågavarande, hvarken bör eller kan gå Banco-Utskottets yttrande
förbi och till Lag-Utskottet allena öfverlemnas; samt 3:o att, vid sistlidne
Riksdag, ej allenast nu gällande Lag för Rikets Ständers Bank af den 1
Mars i83o jemväl blifvit af Stats-, Banco- och Lag-Utskotten gemensamt
behandlad, och det nu afgifne Lagförslagets handläggning af Banco-Utskottet,
gemensamt med Lag-Utskottet, desto mindre kunde anses stridande mot
Grundlagen, som redan tillförene vid flere tillfällen Kongl. Maj:ls Nådiga
Propositioner, angående allmänna lagförändringar, blifvit till flera Utskott
än Lag-Utskottet remitterade och af dem gemensamt handlagde, lill exem¬
pel på hvilket förhållande jag får åberopa, att vid sistlidne Riksdag blifvit
till Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens handläggning
öfverlemnade Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner, att Kongl. Maj:ts Förord¬
ning af den 19 December 1827, angående grunderne och vilkoren för hem-
mans-klyfning samt afsöndring af jord eller andre lägenheter från hemman,
måtte gälla äfven i afseende på Säteri- Rå och Rörs- samt Frälse-hemman
m. m.; Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående ny Stängsel-förordning
och Kongl Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående Rikets mått, mål och vigt,
besvarade uti Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens Ut¬
låtande N:o 14> Betänkande N:o 33 och Utlåtande N:o 46.
Herrar Friherre af Nordin C. J.; Friherre Reutersköld j A. D.; Hammar¬
hjelm _, C. F; Bruncrona _, G. A; af HarmensH. O; Biskopen Doctor
Hedredj Biskopen Doctor Lundblad_, Contracts-Prosten Afzelius_, Doctor
Hvasser j, Doctor Elfström Doctor MorenBorgmästaren Helledaij och
Riksdags-Fullmägtigen Petter Andersson från Hallands Län hafva i förestå¬
ende reservation sig förenat; Herr Biskop Hedren, med det tillägg, att H:r
Biskopen ansåg af Utskottet intet annat skäl kunna grundlagligen anföras
för återlemnandet af remissen, än blott det, att målet icke hör till Banco-
Banco-Utskottets Memorial JV:o 5.
5
Utskottets bofattning, samt att ali på andra skäl grundad motivering vore
en öfverträdelse af Grundlagen.
1884 den 1-r> Mars:
Herr Troil Ej som vid omröstningen till förestående beslut varit
frånvarande, begärde att äfven få antecknad sin Reservation emot samma
beslut i denna Iråga, såsom efter Herr Troils öfvertygelse högst Grundlags¬
vidrigt, da Utskottet derigenom undandragit sig alt deltaga uti beredningen
af en författning, som rörde sjelfva hufvud-grunderne för Banco-Verkets
organisation.
Herr Nordenankar j F. kV-, anhöll få antecknadt, alt han icke kunde
gilla det för Utskottets beslut anförde första motiv, hemtadt från lydelsen
at § 3 i nu gällande Instruction för Banco-Utskot-tet, hvilken §, efter Herr
Nordenankars tanke, alldeles icke kunde vinna tillämpning lill förevarande
fall, men att Herr Nordenankar afhållit sig från deltagande i den inom Utskot¬
tet anställde votering, emedan han, för bestämmande af sitt votum i frågan, an¬
sett sig böra ingå i närmare pröfning af den under discussionen framställde
anmärkning, att ett af Kongl. Maj:t till Rikets Ständer afgifvet Lagförslag
ej kunde söndérslyckas, utan måste i sin helhet antingen bifallas eller afslås;
Hvarom Herr Nordenankar ej för tillfället kunnat stadga sin öfvertygelse. —
Riksdags-fullmägtigen Pehr Pehrsson från Örebro Län ville likaledes
balva antecknadt, alt han vid beslutets fattande i Utskottet varit frånvarande.
STOCKHOLM, II. G. Nordström, 1834.
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6,
i
N:o 6.
Antom till Exp.-Utsk. d. 16 April 11. 9 eft. ra.
Betänkande, vied förslag till Hufvudgrunder för Ban¬
kens förvaltning och rörelse.
Banco-Utskottet, som i Regerings-Formens '53 §. oell Riksdags-Ordningens
32 §. fått sig uppdraget, att enligt den vid hvarje Riksdag till Utskottets
efterrättelse utfärdade Instruclion, dels öfverse Bankens styrelse och till¬
stånd, dels gifva föreskrifter om dess förvaltning, har, uti 6 af den nu
'gällande, vid slutet af förliden Riksdag upprattade, Instruction, sig före-
lagdt att, ”i allt hvad som afser upplåning eller utlåning genom Banken,
eller de utstakade allmänna grunderne för Banco-Verkets organisation, för¬
valtning och styrelse, ej något förordnande meddela utan Rikets Stunders
föregående bifall”, samt aLt, ”i afseende på de förändringar, sorn i dessa
ämnen kunna prÖfvas nödige, ingå med utlåtande och förslag till Rikets
Ständer, iakttagande dervid uti dess tillstyrkanden den Öfverensstämmelse
med hufvudgrunderne för Banco-Jnrättningen, hvilken uti samma Instru-
ctions 3:dje §. finnes föreskrifven”.
Utskottet har på grund häraf, under besörjande af revisions- och
gransknings-ålgärderne för den förflutna tiden, ifrån början riglat dess
verksamhet äfven åt delta mål, eller systemet för Bankens framtida för¬
hållanden, och liar, under öfverläggningarne i dithörande ämnen, tid efter
annan fått emottaga remiss af åtskillige inom Högloft. Ridderskapet och
Adeln, Yällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet väckte mo¬
tioner och afgifne yttranden, sorn stått i omedelbart samband med Utskot¬
tets förehafvande arheten och åt dem gifvit en upplysande ledning, ej min¬
dre till följd af deras merendels grundliga och sakrika innehåll, än äfven
genom de uppmaningar Utskottet i dem funnit, att från flerfaldige syn¬
punkter skärskåda frågorne samt, under jemn uppmärksamhet på betydligen
skil jäktige, någon gång motsatta åsigter och på hvarje orts eller individs
skäliga anspråk, tillse huru dessa måtte kunna i görligaste måtto ordnas
och till något helt sammanfattas.
Utskottet anser sig böra desse motioner och yttranden till deras huf-
vudsakliga innehåll här upptaga:
Herr von Troil har ansett, att , angående Bankens förvaltning, borde
med kraft af Lag stadgas:
Bihang till R. St. Prot. 1834, 6-te Sami, 1 Afd.
4:de Hå/let.
2
Banco- Ut slottets Betänkande N:o 6.
alt Banken aldrig må öka sin utelöpande sedelstock utöfver dubbla
värdet af sitt egande Silfver och Guld;
alt, om och enär det föreskrifna förhållandet befunnes rubbadt, genom
minskning i reela fonden, Banco-Styrelsen ålåge att med möjligaste skynd¬
samhet detsamma återställa genom:
a) försäljning af någon del af Bankens egande Riksgälds-Contors Obli¬
gationer, då j i anseende till Handelsvägens Jluctuation j Silfver ginge utur
Landet;
b) invexling eller köp af Silfver, då under fördelaktig conjunctur
Silf ret af någon serskild anledning uttoges;
c) inställd eller minskad återutlåning, då de föregående medlens an¬
vändande f annos medföra betydliga förluster; och
att hvarje minskning af Grundfonden, som kunnat uppkomma ge¬
nom återställande af det bestämda förhållandet emellan Sedelstock och
Silfverfond, måste åter ersättas af Bankens behållna vinst, innan någon del
deraf finge från Banken aflemnas; *
alt, för det belopp sedlar Banken eger rättighet utöfver värdet af
sitt egande Silfver och Guld hafva utelöpande, måste den hafva motsva¬
rande fordringar uti:
a) Riksgälds-Contorets Obligationer af löpande egenskap, bärande minst
4 procents ränta;
b) Reverser att betalas högst g månader efter utfärdandet med hy-
potliek af metaller och exportahla effecter;
c) Reverser att betalas högst 6 månader efter utfärdandet, med hypo-
thek af visse Bolags och Inrättningars Obligationer och Adier;
d) Reverser å högst 6 månaders tid med säkerhet af proprie borgen;
att Bankens nu egande fordringar för längre tid hos så väl enskilde
som åtskillige menigheter deremot borde öfverlåtas til Riksgälds-Contoret,
som i utbyte skulle till Banken af sina 4 procents räntebärande Obligatio¬
ner lemna jemnt så stort belopp, som till ränta och amortissement kunde
betäckas genom de fordringar Banken afträdt;
att, till betäckande af förluster, som kunde uppstå, antingen då Riks¬
gälds-Contorets Obligationer icke läte sig vid behof föryttra till fulla no-
minal-beloppet, eller då Bankens fordringar hos enskilde ej kunde tillfullo
indrifvas, Banken måtte vara försedd med en grundfond af exempelvis
5,ooo,ooo R:dr, bestående i Obligationer af Riksgälds-Contoret med 4 pro¬
cents ränta.
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6.
3
Herr Friherre Rantzou: att, till stärkande af allmänhetens förtroen¬
de till Bankens realisations-förmåga, Banco-Styrelsen må autoriseras att hos
något eller några solida Banquierhus i Hamburg föranstalta om en blanco-
credit å en half eller hel million R:dr Silfver;
alt den privata Assigneringsrätten på Banken, såsom ledande ofta till
missbruk och oordningar, nästan aldrig till verklig nytta skulle upphöra;
att, under förutsättning af en Bank-Styrelse, sammansatt utaf Stän¬
ders Ombud och enskilde Aclie-egare, Lånerörelsen fortfarande skulle kunna
bestridas enligt följande stadganden:
a) att inga nya Fastighets- eller Odlings-lån beviljades, utan hvad
som derå inbetaides, utlånades i Discontväg; hvaremot räntorne å först¬
nämnde lån kunde till lättnad för jordbruket nedsättas;
b) att rättighet till omsättning för de Discont-lån, som beviljades ef¬
ter börjad realisation, ej egde rum, utan alt vid förfallotiden, som kunde
utsträckas till 6, högst g månader, hela lånet ovilkorligen borde inbetalas;
beroende på serskild pröfning, huruvida det inbetaide beloppet kunde så¬
som lån å nyo utbekommas; hvaremot Discont-Styrelsen skulle ega att bevil¬
ja lån utan inskränkning till viss summa, blott Reversen ansågs ”vederhäf¬
tig”, äfvensom räntan å desse slags lån tilläfventyrs kunde nedsä,ttas; allt
med iakttagande, att de före utvexligen beviljade Discont-lån komme att
inbetalas på de vilkor, som vid utgifvandet gällde;
c) att lån från Handels-Disconten, hvars fond skulle ökas genom de
inbetalande fastighetslånen och hvilken Discont skulle förvandlas till en
verklig Låne-Inrättning för handeln och den större rörelsen, skulle kunna
erhållas på kort tid, utan omsättningsrätt, emot säkra Reverser och på
metaller, men utan borgen af oftast fingerade Reverser samt till så stor
summa Discont-Styrelsen å eget ansvar pröfvade hypotheket vara värdi;
att, med förändring af Regerings-Formens 63 §., hvarken större eller
mindre Creditivet må på Banken, eiksi^Riksgälds-Contoret anvisas samt äf¬
ven alla andra Creditiv på samma Contor ställas;
att Banken måtte få ostördt behålla sin vinst, dels för att consoli-
dera sig, dels för att i mon af Silfver-tillgång öka det nog inskränkta rö-
relse-capitalet, men någon ränteberäkning på Statens skuld till Banken eller
den så kallade grundfonden icke ifrågakomma; samt
att enskilde Actie-egare måtte i Banken vinna inträde och i Grund¬
lag stadgas, att Banken för alltid skall vara skiljd från Statsverket.
4
Banco-Vtskottets Betänkande N:o 6.
Herr Eke:man: att, så vida Banken skall kunna börja och underhålla
utvexlingen med dess egande Silfver-tillgångar, erfordrades dertill:
att Banco-Styrelsen berättigas upptaga, i händelse af behof, ett lån
stort 1,000,000 R:dr Silfver för att förstärka sin Silfverfond;
att Banken tillerkännes rätt att i nödfall på lämpligaste sätt dispo¬
nera de Banken tillkomne 4»400>00° B:dr i Riksgälds-Contorets Obligationer j
alt inga nya anslag af hvad art som helst göras å Banken eller någre
nya Disconteringar densamma åläggas, men att det af Stats- och Banco-
Utskotten sista Riksdag gifne löfte må förnyas, att icke Låne-rörelsen skall
inskränkas mot hvad den nu är medgifven, under förutsättande tillika, att
Directionerne vid Banco-Discontverket och Låne-Contoren erhålla sådane
föreskrifter, hvarigenom utlåningarne bringas småningom dertill att komma
endast jordbruket, handeln och näringarne till godo;
att från och med årets början Riksgälds-Contoret till Banken beta¬
lar 4 procents ränta å Bankens fordra# 4»400»000 R;dr jemte den stadgade
afbetalningen af i procent på Gapitalet; samt
att likaledes från årets början Bankens revenuer få af densamma
behållas.
Herr Santesson: att ett tillräckligt Crediliv på utländsk vexelort,,
tills vidare åtminstone för 5 å 6 år, måtte anskafFas, att af Banco-Styrelsen
få användas i oförutsedda fall och till vexelcursens kloka hållande i möj¬
ligaste måtto emellan de båda culminations-punkterne, nemligen den ena,
då utvexling syntes forceras och således holle sig öfver i32 å 133 sk.;
den andra, då cursen svårligen kunde hålla sig så hög som 123 å 124 sk.,
i hvilket fall Banken åter borde kunna lätta de vexeldragande i sine behof;
att för den med Realisationen afsedda fria Silfver in- och utvex-
lingens lättande och befrämjande, lör hvilken från första början erfarenhe¬
ten mera än allt annat skulle stärka förtroendet, äfvensom densammas be¬
stånd, borde beredas tillfälle att i Götheborg, likaväl som i Stockholm,
få directe ej mindre invexla än utvexla Silfver;
att tillräcklige utvägar måtte beredas till näringarnes hjelp i låne-
väg, ej allenast fullt ut hvad de hittills haft, utan ock hvad för den före¬
stående öfvergångsperioden, äfvensom näringarnes stigande erfordrades i
ökadt förhållande; dock detta på ett sätt, som icke förnärmade eller ver¬
kade äfventyr för Myntbestämningens bestånd; i hvilket hänseende Herr
Santesson ansett klokt inrättade Hypotheks-föreningar i Provincerne skola
verka ganska kraftigt» på en gång till jordbrukets och näringarnes hjelp» samt
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6.
5
till Bunkens hittills förda Lånerörelses spridande på ett nyttigt och äfven
för dess deri egande fordrings-belopp ganska mycket tryggande sätt;
att jordbruket skulle lättas medelst öppnande af tillfälle för riad el¬
ler torf Säds belånande i Rikets vestra hamnar, att vara tillgänglig för
skeppning på utrikes ort, till uppmuntran af denna vigtiga export, samt
den större handeln i Stapelsläderne jemväl, helst i nederlagsorter, under¬
lättas med belåningsrätt för varor af redbart värde;
att Bankens Låne-Contor i Götheborg kunde få upplåtas åt Bolag af *
enskilde personer, hvilka, med tillskjutande af egen fond, motsvarig minst
den, som Banken nu der använder, skulle erhålla tillåtelse alt emot stad¬
gande octroy- och control-vilkor fortsätta rörelsen, med den utsträckning
för näringarnes tryggande, lättnad och hjelp, som kunde finnas skälig att
bevilja, i anledning af så väl de förändrade förhållanden, hvilka med re¬
alisationen inträda, som de flera inom Riks-Stånden väckta motioner om
belåning af varor och redbara effecter, äfvensom ritorr spanmål;
att en så mycket sorn möjligt förenklad förvaltning skulle vidtaga
inom Banken under några få ständiga Styresmän, väl aflönade, men ock
alldeles hufvudsakligen eller ensamt dermed sysselsatte, med full ansvarig¬
het för deras befattning, dock under control och öfverinseende af Rikets;
Ständers Fullmägtige i Banken;
alt båda Statsmagterne skola gemensamt deltaga i de Lagar och
Stadganden, som uppgöras för Banken och dess rörelse, utan förminskning
1 Rikets Ständers rätt att allena vårda och genom sina Ombud den för¬
valta; äfvensom att använda Bankens årliga vinstmedel, så framt dessa ej
af Konungen pröfvas erforderlige för bibehållande af Bankens grundfond
eller till dess förstärkning; samt att genom Grundlags-beslut måtte afskä-
ras Rikets Sländers rätt att på Banken anvisa några extra behof och
Banken för alltid skiljas ifrån all inblandning med Rikets Statsverk.
Herr 'von Vicken: att 2.*ne slags sedlar måtte af Banken utställas,
det ena slaget alt inlösas vid anfordran, och det andra slaget löpande med
2 procents ränta, att inlösas framdeles efter blifvande tillgångar, samt nu
varande Sedelstock infrias med hälften af hvartdera slaget; att, enär all se¬
del-tillverkning för framtiden komme att bestridas af Banken, Riksgälds-
Gontoret, om det skulle bibehållas, borde blifva endast enLåne-Bank,. som
förvaltade Bankens fordringar och i sådant afseende vöre ett Banken un-
derordnadt Verk.
6
Banco-Ut slottets Betänkande N:o 6.
Herr Winberg: att den sedelstock, för hvilken Banken skall vid
anfordran utgifva mynt, må efter hand inskränkas till alldeles enahanda
belopp med dess Silfverfond, på sätt att serskilde slags sedlar begagnades
i och för Låne-rörelsen;
att Deposilions-Banken borde helt och hållet skiljas ifrån Låne-Ban-
ken, så att den förra blefve blott Deposit- och den senare blott Låne¬
inrättning, men alt de dock borde förenade verka och understödja hvar¬
andra i deras serskilda befattningar;
att Låne-Banken alltså skulle hädanefter få utgifva sedlar, de der,
med undantag af ordet Läne-Bankj i stället för Vexel-Bank, kunde blifva
i det närmaste lika med Yexel-Bankens, till utseende, stämpel, format
och lydelse;
att desse sedlar skulle tillkomma dels vid utgifvande af nya lån i
Banco-Disconten och Handels-Disconten, dels vid nya belåningar på Jern
och andre exportable effecter eller dylika låns omsättning, dels vid nya
låns utgifvande på fastigheter i städer och jord på landet, men deremot
alla i Låne-Banken, tid efter annan, för ränte-liqvider, m. m. ingående
Yexel-Banks sedlar, indragas och annulleras;
att, till beredande af fullkomlig Credit åt desse Låne-Bankens sed¬
lar, borde iakttagas: att uppå jord-egendomar hädanefter belånades högst
-|:djedel af taxeringsvärdet; att samma grund följdes vid lån uppå sådane
hus i städerne, sorn voro deltagare uti accredäterade Brandstods-Inrättnln-
gar, och att å effecter i:djedel eller högst hälften af deras gångbara värde
finge belånas, hvarförutan ytterligare, till förekommande af agio, desse
sedlar kunde utfärdas med löpande 2 procents årlig ränta;
att för öfrigt ett hufvudvilkor blefve utverkande af Kongl. Maj:ts
Kådiga sanction, att desse Låne-Bankens sedlar emottagas till lika värde
med Yexel-Bankens i Kronans uppbörd och intrader, äfvensom vid skeen¬
de utbetalningar för Statens räkning mäste lika anses och emottagas; att,
till betäckande af den kostnad Banken måste vidkännas till den Tjenste-
manna-personal, som har befattning med de å Banken ställde Assignationer
samt för papper m. m., en afgift borde af Assignanten utgöras; i hvilket
afseende, efter Herr Winbergs tanke, lämpligast vore, att viss summa beta¬
lades för hvar folio-sida, som af derå tecknade Assignationer fylldes.
Herr Hemberg: att säkraste correctiv mot agio å de af Herr Winberg
föreslagna Låne-Banks-sedlarna vöre, att Låne-Banken erhölle tillåtelse och
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6.
7
sattes i stånd att genom vidtagande af en klok och ändamålsenlig vexel-
operation hålla vexelcursen vid någorlunda stadig och jemn ståndpunkt.
Herr Langenberg: att nödige vilkor för Silfver-utvexlingen och möj¬
ligheten af dess framtida bestånd, om den nu skulle företagas, vore i
hans tanke:
att hela utelöpande småsedelstocken ifrån 8 till 16 sk. infrias med
endast smärre silfvermynt;
att af öfrige sedelstocken, från 2 R:dr till högsta valeur, ej mindre
summa må antagas till invexling, än 100 R:dr, deraf skulle betalas f:dje-
delar i Silfver, men återstående |:djedel i Obligationer med löpande rän¬
ta, ställda på Silfver och efter lottning betalbara;
att Banken må varda ställd under allmän Lag och kunna tilltalas
inför Svea Hof-Rättt, om den brister i sina förbindelsers uppfyllande; samt
alt Banken får behålla sin hela vinst alldeles orubbad.
Riksdags-Fullmägtigen Lars Gezelius från Stora Kopparbergs Län:
att ej någon privat person hädanefter må tillåtas hafva räkning i Rikets
Ständers Bank och i följd deraf på densamma utfärda Assignationer, eller
dessa Assigneringar åtminstone ordnas så, att de icke måtte alldeles kom¬
ma att uttränga det lagliga gångbara myntet och Landets skattskyldige in¬
vånare derigenom ådragas besvär och möjliga förluster, samt sättas i för¬
lägenhet för sina Krono-utskylder, hvilka icke fingo med sådane Papper
afbördas.
Herr Wedberg: att icke hädanefter någre Assignationer å Banken af
enskilde personer må utgifvas till mindre belopp än ioo R:dr Banco, men
att en i motsvarande moll ökad sedel-utgifning, genom Prival-Banker, så¬
som gifvande mera trygghet åt allmänheten samt egande större förtroende
hos densamma, måtte understödjas och befordras.
Herr Hallgren: att han finge hemställa, om icke grunden för Assig-
nations-rättighet på Banken kunde, till förekommande af missbruk, förän¬
dras sålunda, att Banken aflemnade till Assignanten det antal Blanketter,
med påtryckt valeur och åsalte oefteraplige stämplar, som motsvarade
Assignantens deponerade penningar eller ställda säkerhet, hvarefter Assig¬
nanten hade att uti öppna columner tillsätta valeuren, både med bokstäfver
och siffror, stället, namnteckning och i öfrigt de svartstämplar, han kunde
för sitt betryggande anse nödige;
att sådan Assignering finge ega rum äfven utan contant penninge-
insättning, emot vilkor, att Banken erhölle hypothek af inteckning;
8
Banco -Utskott*13 Betänkande N:o 6.
att, då Assignationer till viss andel af Assignationsrälten blifvit I
Banken företedde och infriade, Assignanten skulle åter erhålla Blanketter
till motsvarande belopp;
att., såsom följd af en sådan förändring och med iakttagande deraf,
alt maximum bestämdes, huru mångå gånger under årets lopp Assignanten
finge omsätta den summa, bans primitiva Assignationsrätt innehölle, Ban¬
ken skulle af Assignanten godtgöras omkostnaden för papper, tryckning,
postporto, m. m. och måhända ränta ä 2 procent genom lämplige af-
gifter, hvilka, såsom vinst, tillföl le Banken och Ökade dess fonder; hvarr
medelst Banken sålunda finge egenskap af en slags Hypotheks-inrältning af
större art och på solidare grunder upj^gjord, än de, sorn, af behofvet på¬
kallade, bildades uti visse orter.
Herr Lake: alt hvarje privat person och hvarje Province-Bank eller
Hypotheks-förening, som å Banken assignerar, borde erlägga för ingående
Assignationer af till och med , 20 R:dr \ sk. stycket
,, derutöfver till och med . . 5o „ 6 „ „
„ derutöfver lill och med . . 100 ,, .8 „
„ och derutöfver för hvarje . . 5o „ 2 „ ,,
hvilka medel, vid räkningens afslutande, skulle innehållas och i räkenska-
perne såsom vinst redovisas, hvaremot Assignationer, som, ehuru ställde
på Banken, likväl icke dit ingingo, borde vara ifrån afgift fria, enär Ban¬
ken för dem icke haft något besvär.
Herr Nordenankar: alt man borde besinna, att sedan vexlingen
vöre beslutad, efter ena eller andra cursen, man måste uppoffra allt för
att betrygga den och bevara eganderättens helgd, äfven om ett tvångslån uti
Silfver från Landet blefve för ändamålet nödigt.
f/err Skogman: att hvarje väl ordnad Bank borde och måste ega
rättigheten att vägra lån och förminska lån, men att detta dock mäste
blifva den sista utväg, sorn af en klok Bank-Styrelse vidtages.
Herr Rosenblad: att Banco-Styrelsen måtte berättigas, vid förefallan¬
de behof, kunna utbyta större eller mindre del af Riksgälds-Contorels
Obli gationer 4,40°>000 R.'dr mot andre på lämplige summor, hvarå rän¬
tan vore betalbar hvarje halfår, uppsagningsrätten, på samma sätt som
hittills, Riksgälds-Contoret ensamt förbehållen och Riksgälds-Contorets Sty¬
relse obetaget använda den stadgade amortissements-summan för de så¬
lunda
Banco-Utsloltets Betänkande N:o 6.
9
lunda utbytte Obligalionerne antingen till att uppköpa utelöpande Obliga¬
tioner eller derå 6 månader förut uppsäga ett motsvarande antal;
att af Banken kunde, ulan skada för fullgörandet af dess Silfver-
vexling, drifvas nästan hvad slags Låne-rörelse, Credil-föihållandena kunde
fordra, med förbehåll endast, att Styrelsen hvarken saknade förmåga eller
mod att fullgöra sina åligganden och Banken tillätes, hvad redan år 1668
såsom vilkor förutsattes, sjelf låna, när så behöfdes;
att Banco-Slyrelsen sålunda måtte, genom uttryckliga Lagbud, berät¬
tigas att, när det nödigt pröfvas, upptaga lån, icke på kortare lid än □
månader eller 2 månaders uppsägning, samt för öfrigt ställde antingen på
viss ömsesidig eller ensamt Banken förbehållen uppsägelse, eller på bestämd
förfallotid;
alt ett minimum af 5 R:dr må utsättas för belåning af Guld och
Silfver, och inga respilmånader för sådana panters utlösning medgifvas;
att från och med år 1835 de ändringar måtte vidtagas i vanliga
Discont-rörelsen på namn och med omsättningsrält, att minimum af nytt
lån blifver 200 R:dr och att för alla lån öfver 5oo li:dr den andra så
kallade respitmånaden bortgår;
alt Banco-Styrelsen må ega rätt (ej skyldighet) att bevilja så kal¬
lade Banco-Creditiv lill goda local-anstaller aflåne-utminuteringen, äfven¬
som åt vissa andia solida allmänna Anstalter, såsom Arméens Pensions-
Gassa, Städernes Brandförsäkringsverk o. s. v.;
att för Handels-Disconten samt belåningen af publika papper, båda
sammanslagna till én enda, måtte stadgas: att ullåningstiden blifver högst
6 månader;
att äfven förut icke nämnda goda publika papper, som förekomma
till försäljning å Rikets förnämsta Börser, kunna belånas, dock icke öfver
90 procent af lägsta under 3 månader noterade Börspris;
att invisningar och förbindelser kunna belånas, så snart de förfalla
inom ett år efter lånedagen, dock ej öfver go procent, så vida de förfal¬
la senare än 10 dagar efter lånet;
att Vexlar i utländskt Mynt, betalbara i Sverige, förseddemed minst
2:ne, under Svenska Lagarne lydande, hvar och en för beloppet fullt ve-
derhäflige mäns betalningsskyldighet, kunna belånas efter pari-curs, dock
icke öfver den lägsta noterade på näst förutgångne 3:ne månader;
Bihang till B. St. Brot. 1834. 6-te Sami. 1 -.sta AJd.
4 '.de Håftet.
JO
Banco-Utskottets Betänkande JST:0 6.
alt Yexlar i Svenskt mynt, hvilka, enligt för tillfället gällande Stad¬
gar, åtnjuta här i landet full vexelrätt, måtte få disconteras;
att, vid discontering af Yexlar, försedde med namn af goda Han¬
delshus, Directionen, om den enhälligt så finnér lämpligt, må få utsträcka
crediten öfver det hittills för utlåningarne bestämda maximum.
Riksdagsfullmägtigen Eric Svanberg: att alla nu afsatta fonder i.
Banken och Discont-Verken till lån åt behöfvande måtte förblifva alldeles
oförändrade till nästa Riksdag.
Herrar Friherre Tersmeden och Tottie: att till nästa Riksdag måtte
fortfarande bibehållas Jern-Coatorets Creditiv å Banken, 600,000 R:dr.
Riksdagsfullmägtigen Bengt Gudmundsson från Hallands Län: att
lån, som upptagas af jordbrukare, må få inbetalas under 5 år med “4 pro¬
cents hufvudstol och 4 procents årlig förskottsränta, alt erläggas hvarje
halft år, samt straffräntan nedsättas från 8 till 6 procent.
Riksdagsfällmägtigen Lars Larsson från Elfsborgs Län: att om Gö¬
theborgs Discont-Verk ej kan öfverflyttas på Hypotheks-föreningar, omsätt¬
ningstiden och ränte-beräkningen måtte utsträckas ifrån hvar 6:te till hvar
1 a:te månad.
Herr Kyrkoherden Bergvall: att följande förändringar i de regle-
mentariska föreskrifterne för Handels-Disconten måtte vidtagas, nemligen:
1:0 att ränta i Handels-Disconten, i likhet med räntan i gamla Dis¬
couten, nedsättes bestämdt till 5 procent;
2:0 alt tiden för Iåns erhållande måtte utsträckas till högst q måna¬
der eller åtminstone till 6; den sökande likväl obetaget, att, der han så
önskar, erhålla lån på kortare tid;
3:o att Handels-Discontens Direction må, i likhet med gamla Discont-
Direclionen, ega rättighet alt åt säker Lånsökande bevilja lån emot En
säker mans borgen, invisning eller revers, men icke till högre belopp, än
det i Reglementet nu föreskrifne maximum.
Herr Grefve Rosen: att Handels-Disconterne i Stockholm och Göthe¬
borg måtte berättigas lemna lån på följande nederlagsvaror, nemligen:
Bomull, Kaffe, Socker, Tobak, Tobaksstjelk och Färglräd, hvilka varor
borde finnas brand försäkrade uti godkändt Engelskt Assurance-Compagnie
samt förvaras i goda magasiner under Kronans vård och lås;
alt lånebeloppet borde blifva varans halfva värde efter dagens Börs¬
pris, samt återbetalningstiden 6 månader, utan omsättning.
Banco-Utsköttets Betänkande N:o 6.
Herr TVijk: att, i anseende lill Staden Götheborgs fördelaktiga läge
och lill uppmuntran för handeln på aflägsna Länder utom Europa, Ameri¬
kanska och Westindiska producter, liggande på nederlag och försäkrade
lios något för soliditet kändt Assurance-Compagnie, måtte af Götheborgs
Låne-Contor till måttligt värde belånas.
Herr Nordenankar: att arne Privat-Banks-Associationer, en för vestra
och en för södra orterne, mätte medelst Actie-teckning organiseras, på sätt,
att ^rdjedel af intecknade beloppet skulle insättas i Silfver och -|:djedelar
uti räntebärande papper;
att, i den nion desse Privat-Banker utvidgade sin rörelse, de till
Låne-Contoren ifrån Stats-Banken lemnade Creditiv må indragas och Di-
strict-Indelningen för Disconlerne upphöra;
att sådane Bankers utelöpande sedlar ej må öfverstiga tredubbla be¬
loppet af deras inneliggande Silfverfond;
alc Stats-Banken till desse Föreningars befordran antingen ingår så¬
som delegare för -|:djedel, likväl utan annan insatts; än motsvarande belopp
af sina nu innehafvande fastighets-inteckningar, eller ock en del af samma
intecknings-handlingar aflemnas såsom grundfond för Inrältningarnc emot
Bolagens förbindelse, att dem, i mon af Stats-Bankéns behofj liqvidera;
att Stats-Bankens lemnade understöd småningom amorteras;
att Privat-Bankerne må vara ålagdt underhålla Creditiv-räkning på
Stats-Banken, emot ställd säkerhet i en del af grundfonden, men deras sed¬
lars gångbarhet i öfrigt bero af förtroendet;
alt ränta må förskottsvis beräknas till 5 procent i discontering af
reverser, 4 procent vid pantbelåning och 6 procent för summor, som ut¬
tagas på Cassa Creditiv-räkning; samt
att ett Stats-Bankens Ombud må deltaga i års-revisionerne vid nämn¬
de Privat-Banker.
Herr TVcern: att, såsom mest förenligt med all penninge-rörelses
natur och fordran af en mera liflig och lifgifvande sjelfverksamhet, den¬
samma efter hand bör emanciperas från Stalsmagternes monopoliserande
bojor samt öfverlåtas, under tryggande Lagar, åt Privat-Bank-Associationers
industriela verksamhet, och att, till öfvergång för penninge-rörelsens slutli¬
ga ordnande, första steget nu borde tagas genom Bankens befriande från
all Låne-rörelse, hvars upplåtande åt privata Associationer redan vore i
hufvudsaklig mon verkställbar^
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6.
Herr Friherre Boije, L.: att endast under vilkor, det Rikels Stän¬
der lemna åt Privat-Banker och Hypotheks-föreningar ett biträde, sorn
desse nya Institutioner behöfva och begära, Realisationens verkställighet af
Herr Friherren betraktades såsom ett af de vigtigaste mål för dess önsk¬
ningar.
Herr Professor Agardh: att Banco-Utskotlet, hvilket det tilhörde
att uppgöra förslag till ny Credit-rörelse för hela Riket, målle, i samman¬
hang med nya Myntregleringen, fästa uppmärksamhet på Hypotheks-före-
ningarnes nytta.
Herr Grefve Fersen: att för Hypotheks-inrättningar, som till Ban¬
ken, eller, i fall Låne-rörelsen derifrån skiljdes, till det Verk, hvarpå
den öfverflyttades, inkomma med begäran om Assigneringsrätt — och för så¬
dan begäran, i och genom det sätt, hvarpå de voro organiserade, lemnade
antaglig säkerhet, —• möjlighet och rättighet att af denna fördel sig begag¬
na, måtte beredas.
Herr Friherre Ehrenborgh: att, i fråga om nyttan af Hypolheks-före-
ningar, uppmärksamhet må fästas på i8a3 års Finance-Comites Betän¬
kande och Banco-Utskottet taga i öfvervägande desse Inrättningars hufvud-
sakliga inflytande på jordbruks-näringen samt dem befrämja och understöd¬
ja, i den nion sådant, utan skadlig inverkan på Myntvärdets bestånd, gör¬
ligt vore;
att realisationen skulle medföra de största olyckor, om den ej kom-
me att gå i bredd med så da lie Credit-anstalter, som gjorde det möjligt
för den skuldsatte, att kunna bära sina räntor;
att, med undantag af Bankens fastighetslån, jordbruket för närvaran¬
de icke hade något egentligt understöd, men att dessa lån, såsom redan
ställde i Hypotheksform, kunde anses såsom typ för den stora planen.
Herr Gripenstedt åter: att, derest icke all möjlighet lill uppkomst
af orealiserbart Creditmynt vore afskuren, ingen realisation, myntbestäm¬
ning eller hvad det måtte kallas, kunde ega bestånd, och att Banken alltså
borde skyddas för den förstörande influence, som kunde utöfvas af ett
Creditmynt, hvars uppkomst till nästan obegränsadt belopp frän Hypo¬
theks-föreningar blifvit proponeradt, och som, enligt 1824 års Lag för
Privat-Banker samt Herr Skogmans vid denna Riksdag väckta motion, kunde
från dessa framstörta.
Herr Cederschiöld: att, om många Privat-Banker och Hypotheks-inrätt¬
ningar stiftades och finge den rättighet, att deras sedlar blefve gångbara i
Bcinco-UtshotteU Betänkande N:o 6.
i3
Kronans uppbörd, så skulle de i allmänna rörelsen ersälta Bankens sed¬
lar och dessa kunna till ett motsvarande större belopp inkastas i Banken
samt dess silfverfond derigenom tilläfventyrs småningom kunna tömmas.
Emot de af Herrar von Vicken och Winberg framställda förslag om
utgifvande af arne slags sedlar, hvaraf det ena slaget skulle vära räntebä¬
rande och ej behöfva vid anfordran med klingande mynt inlösas, har hos
Utskottet förekommit den betänklighet, att det skulle blifva i längden
omöjligt förebygga agio emellan dessa 2:ne slags sedlar, så vida man icke
till bibehållande af de sedlars värde, som icke vore vid anfordran berättigade
till inlösen, ville vidtaga den utväg att låta dem till inskränktare belopp
utgifvas, men med iakttagande häraf finnes icke heller någon våda i att låta
Bankens samtlige sedlar vara vid anfordran inlösbara med klingande mynt,
hvarigenom man jemväl undvek att betunga Banken med en i Utskottets
tanka onödig ränte-utgift. I betraktande häraf och då Stats-Verket svårligen
skulle kunna ålnöjas med anslag, ingående i mynt af föränderligt värde,
samt införandet af dylika oiulösbara sedlar dessutom synes icke öfverens¬
stämma med §. i af den för Rikets Ständers Bank under den i Mars
i83o utfärdade Lag,
har Utskottet ej kunnat tillstyrka antagandet af de^fa förslag.
Beträffande dernäst Herr Langenbergs förslag, det Tiorde skillings-
sedlarne endast med mindre silfvermynt inlösas och af öfrige Bancosedlar
ej mindre summa, än 100 R:dr lill utvexling antagas samt af detta belopp
allenast |:djedelar med silfver infrias, och den återstående |:djedelen med
räntebärande obligationer, så enär föga vore vunnet dermed, alt för skil-
lings-sedlarne endast utgåfves smärre silfvermynt, för hvilket kunde i Ban¬
ken uttagas större sedlar och desse åter vexlas emot större silfvermynt ,
samt det föreslagna sättet för de större sedlarnes inlösen finnes stridande
emot de rättigheter, som, genom Myntbeslämnings- och Bank-Lagarne
af den r Mars i83o, blifvit innehafvarne af Bankens sedlar högtidligen
tillerkände,
har Utskottet ingalunda kunnat tillstyrka bifall till delta förslag.
Utskottet gillar visserligen den af Herr Nordenankar yttrade åsigt
örn det magtpåliggande af silfverutvexlingens oafbrutna fortgång, men gör
sig för vissad t, att de af Utskottet föreslagne utvägar till realisationens be¬
tryggande skola fullkomligen aflägsna hvarje farhåga, att ett tvångslån, på
sätt Herr Nordenankar ifrågasatt, möjligen skulle kunna blifva för detta
ändamål behöfligt.
«4
Banco-Utskotlets Betänkande l\:o 6.
Det af Herr Santesson väckta förslag, att utvexling af Silfver för
Bankens räkning jemväl skulle öppnas i Götheborg, måste föranleda tillen
med ökad kostnad förenad reorganisation af Tjenstemanna-personalen vid
dervarande Låne-Contor, och
kan desto mindre af Utskottet tillstyrkas, som det skulle blifva
för Banken omöjligt, alt såsom bestämd pligt åtaga sig silfver-
utvexling på mer än ett ställe, hvarigenom Banken skulle blifva
nödsakad att å annan ort hålla en metallisk Cassa, nära motsvarande
beloppet af den, som, enligt Utskottets förslag, borde i Stock¬
holm finnas.
Då det, efter Utskottets öfvertygelse, å ena sidan, synes leda snarare
lill ökning än minskning af de olägenheter, sorn i afseende på Bankens nu
varande Discont-Inrättningar blifvit anmärkte, om man antoge de af arne
Ledamöter inom Hedervärda Bonde-Ståndet framställde förslag, angående
förlängde betalnings-terminer för Banco-Discont-lån, mendet, å andra sidan ,
skulle åtminstone i början föranleda till stor förlägenhet bland Banco-
Discontens gäldenärer, om man, enligt hvad inom ett annat Riks-Stånd
blifvit yrkadt, borttoge all omsätlningsrält för ej redan beviljade Discontlån,
vågar ej heller Utskottet tillstyrka vidtagandet utaf någondera af
desse åtgärder.
Vid pröfning sedermera af de inomllöglofl. Ridd. och Adeln samt Vällofl.
Borgare-Ståndet framställde förslag, angående belåning af dels spanmål, dels
socker, calle m. fl. nederlags varor, har det synts Utskottet, att Banken icke skul¬
le vinna nödig säkerhet genom hypothek af så beskaffade varor, då de äro ej
allenast till priset i betydlig mon föränderlige, utan äfven lätt underkastade
försämring, samt att Banken, som borde erbjuda enahanda förmoner åt Ri¬
kets serskilda orter, dessutom ej kunde blifva i tillfälle tillse, att de för en
sådan beläning nödige controler med erforderlig noggranhet verkställdes.
Utskottet har til följd häraf ej kunnat tillstyrka bifall till dessa
förslag;
men tror, att för en Privat-Bank, hvars verksamhet är inskränkt inom ett
mindre distriet, en sådan utlåning torde vara möjlig.
Med den olyckliga, ej aflägsna erfarenhet, man eger om sådana sam¬
mansätta Lånc-inrättningar, som Herrar JSordenankar och Santesson fö¬
reslagit ,
kan Utskottet ej heller tillstyrka, det R. St:s Bank skulle, förmer
eller mindre belopp, ingå såsom delegare i Privat-Banker, :
Bnnco-Utslottets Betänkande N:o 6.
i5
utan Lar Utskoltet ansett mer ändamålsenligt att söka genom creditiv be¬
fordra uppkomsten af alldeles private Banker och Hypoteks-inrättningar.
Derjemte får Utskottet anmäla:
att den af Herr Friherre Kantzow yttrade åsigt, det private Actie-
egare borde i Rikets Ständers Bank intagas, sedermera visserligen blifvit full¬
ständigt utvecklad i en serskild till Banco-Utskottet remitterad motion, men
att densamma så nyligen kommit Utskottet tillhanda, att dess besvarande
måste uppskjutas till ett annat Betänkande;
att den inom Vällofl. Borgare-Ståndet väckte fråga, om förenkling i
Bankens nuvarande förvaltning, skall Utskottet under öfvervägande taga,t i
sammanhang med en i detta ämne, inom Högloft. Ridd. och Adeln af Herr
Rosenblad väckt och till Utskottet remitterad motion, hvaröfver Utskottet
kommer att serskildt Betänkande afgifva;
att, i afseende på det af Herr Rosenblad afgifne förslag, om rättighet
till utbyte af de Riksgälds-Contorets obligationer, Banken innehar, emot andra
aftjenligare valeurer, vill Utskottet framdeles, efter öfverläggning med Höglofl.
Stats-Utskottct, afgifva Betänkande; samt
att Utskottet insett nyttan af det förslag, Herr Rosenblad väckt, rö¬
rande belåning af vexlar i Svenskt mynt eller betalbara i Sverige, men fun¬
nit sig ej kunna ingå i närmare pröfning af detta förslags detailer, innan för¬
ändring i de Lagstadganden, som för närvarande lägga hinder emot sådane
vexlars utgifvande, blifvit vidtagen, hvarom Utskottet, i anledning af
serskilde till dess behandling öfverlemnade motioner, vill med Höglofl. Lag-
Utskottet öfverlägga.
Och har Utskottet ej underlåtit att, under dess öfverläggningar, i hvarje
serskild punkt, rådfråga öfrige här ofvan upptagne motioner och
yttranden.
För Utskottet har det härvid varit serdeles hugnande att erfara med
hvilken enhällighet Ledamöterne af de serskilda Riks-Stånden, äfven då opi-
nionerne kunnat .vara mer och mindre skiljaktiga, om de medel och utvägar,
som företrädesvis borde påtänkas och väljas, dock utan undantag med hvar¬
andra instämt i fråga om vigten och angelägenheten, ej mindre att säkerhet
och stadga i landets mynt- och credit-väsende må inträda, än ock att, i
samband dermed, Bankens yttre och inre förhållanden varda ordnade på ett
sätt, hvarigenom denna stadga, en gång lyckligen vunnen, äfven måtte, så
vidt af menskligt förutseende beror, för all framtid försäkras, upprätthållas
och befästas. Utskottet, som under sina arbeten oaflåtligt haft för ögonen
lietta samma syftemål, hemtar frun den härutinnan så märkbara rigtningen
r6
Banco~UIshottets Betanlcande iV:o 6.
af allmänna tänkesättet de mest grundade- förhoppningar, att efterföljande
förslag, hvilka hos Utskottet blifvit uppfattade under redligt och opartiskt
bemödande att i allt, som med det nyss antydda syftemålet förenligt vara
kan, gå hvarje hillig önskan till möte, samt, efter den sorcfäll igaste pröfning,
antagits inom detta Utskott med en sällan förspord sammanstämmelse i de
egentligt vigtiga punkterne, icke skola på det hela sakna stöd och bifall af
majoriteten, om också tilläfventyrs någon individuel åsigt finge i viss mon
Stå tillbaka, för ernående af samfäld belåtenhet uti det hufvudsakligare.
Hvad Utskottet för dess de^ anser så väl nödigt och nyttigt, som möj¬
ligt att iakttaga vid reglerandet af hufvudgrunderne för Bankens förvaltning
peli rörelse, får Utskottet nu för Rikets Ständer vördsamligen framställa.
Då dervid, å ena sidan, Utskottet ej kunnat förbise, att i första rum¬
met afseende måste göras på bibehållandet af ett möjligast stadigt och orubb¬
ligt myntvärde, hvarförutan eganderätten i flere hänseenden ej vore betryg¬
gad, har Utskottet äfven fästat den största uppmärksamhet å allmänhetens
behof af tillräckligt rörelse-capital och näringat nes kraf att emot billiga vilkor
ej sakna förläggare. Det är med tillfredsställelse Utskottet funnit, att dessa
båda sistnämnda vigtiga föremål säkrast ernås just genom det förstnämnda.
Enär det första åliggandet för en Sedel-Bank är, att bibehålla värdet
å dess sedlar, och dertill intet annat tillförlitligt medel kan uppgifvas, än
vissheten om dessas inlösen med klingande mynt, när helst de dertill inleu.-
nas, så följer deraf, att den första skyldighet, lagstiftaren
bör en sådan Bank ålägga är att alltid vara försedd med så stor
cassa, som till detta behof rimligen kan förmodas vara behöflig.
Den gr undsatts, sorn vid senaste Riksdag gjorde sig gällande, var häri¬
från i så måtto skiljaktig, att, ehuru "man då fordrade, det en betydlig me¬
tallisk cassa skulle vara samlad, innan Banken öppnades till silfverutvexling,
det ej ansågs bchöfligt att bestämma något förhållande emot sedelstocken,
hvaruti denna metalliska cassa under kommande tider borde bibehållas. Lik¬
väl torde en hvar utan svårighet inse och med Utskottet deruti instämma,
att, då meningen är att bereda silfverutvexlingens oafbrutna fortgång under
tidernes längd, måste den grund, hvarpå den skall hvila,
vara ett förhållande, som framgent bibehålies, och ej ett sådant,
hvarom redan dagen efter vexlingens början icke vidare är fråga.
Utskottet anser derföre:
att en proportion emellan sedelstock och metallisk cassa bör be¬
stämmas; att det bör öfverlemnas åt Banco-Styrelsens klokhet eei*
förut-
Banco- Utål otte t s Betänkande N:o 5.
r7
aaea-^t-iejeliet och förutseende att förstärka Cassan utöfver detta för¬
hållande, men att, om hon, det oaktadt, någon gång skalle sjunka
derunder, bör det för nämnde Styrelse vara en ovilkorlig pligt att
vidtaga tjenlige åtgärder till det rubbade förhållandets återställande.
Vid öfvervägandet af hvilken proportion, som i ofvannämnde afseen¬
de vore rättast att bestämma, har Utskottet ansett, att
Rikets Ständers Bank, till betryggande af ett genom förra tiders
misstag skakadt förtroende, borde hålla snarare större än mindre
Cassa, jemförelsevis med hvad inom väl styrda Banker är vanligt.
Fråga har i samband härmed uppstått om metalliska fondens bestäm¬
mande till hälften, af utelöpande sedelstocken; men då Utskottet dels fun-
hit det kunna föranleda hvarjehanda tvister, missförstånd och irringar blajyi
allmänheten, dels ansett det vara i och för sig sjelft mindre lämpligt, att,
såsom vid alla beräkningar efter sista Riksdag skett, göra åtskillnad emellan
verkligt utelöpande sedlar och sådana, som i Banken vore deponerade med
rättighet att enär som helst utlagas, samt Utskottet än mindre kunnat finna
tjenligt att, efter de så väl år 1776, sorn sedermera följda grunder, med¬
gifva, vid beräkningar af sedelstocken för en framtid , några afdrag för vissa
slag af lån, så bar Utskottet härigenom skolat föreslå såsom det redigaste
©eli rättaste:
1:0 att med sedelstock bör förstås alla Bankens förfallna skulder,
deruti inberäknade så väl depositioner , som utelöpande sedlar;
i sammanhang hvarmed Utskottet ock får tillstyrka, att stadgas må:
2:0 det Bankens metalliska Cassa ej får bibehållas i lägre förhållande
mot denna samfälda sedelstock än som Två (2) till Fern (5).
I afseende på sältet at förstärka metalliska Cassan, då den géncwän
stark utvexling blifvit så minskad, alt den understiger det nyssnämiida för¬
hållandet, har Utskottet funnit det vara af synnerlig vigt, att utvägar der¬
till af flerfaldig beskaffenhet måtte beredas, helst de anledningar, som vål¬
lat den starkare påkänningen, kunna vara af ganska skiljaktig natur. Silfver
kan nemligen uttagas, för att begagnas inom landet, eller för att expor¬
teras då vexelcursen är hög; och denna vexelcursens höjd kan härröra af
en tillfällig under-balance i vår handel, eller af en utöfver behofvet -ökad
massa af mynt-representativer; hvilken sistnämnde möjlighet ej får lemnäs
utan afseende, helst i ett land, hvarest rättigheten att stifta Privat-Bankfir
Bihang till R. St. Prot. 1834, 6-te Sami. 1 Afd,
4:de Häftet.
i8
Banco- Ut slottets Betänkande N:o 6.
är medgifven. Den åtgärd, som i ett af dessa fall är nyttig och ända¬
målsenlig, kan i ett annat vara både för ändamålet overksam och i öf¬
rigt skadlig.
Såsom utväg till metalliska Cassans förstärkande, framställer sig i för¬
sta rummet:
Inköp från främmände Länder af Guld och Silfver.
Utskottet anser dock:
3:o att silfverköp för Bankens räkning icke böra komma i fråga, när
cursen håller sig öfver pari;
emedan cursen derigenom skulle ännu mera uppdrifvas och det med kost¬
nad införskaffade silfret skyndsamt åter utgå.
Deremot äro sådana silfverköp, när cursen står vid eller under pari,
ett godt medel att öka så väl Bankens egen styrka, som landets rörelse-
capital; och Utskottet anser derföre:
4:o att Banco-Styrelsen må, vid slikt förhållande, nemligen då cur¬
sen står vid eller under pari, ega att afsluta sådane köp, hvarvid
priset å det uppköpta silfret likväl ej mer får öfverstiga vexlings-
grunden enligt Myntbestämnings-Lagen, än med hvad som motsva¬
rar transporten af silfret från uppköps-orten till Banken; och må¬
ste Banco-Styrelsen för öfrigt dervid noggrannt tillse, att silfret
verkligen från utländsk ort inkommer;
emedan det annars skulle blifva en lika allmän som lätt speculation, att
från Banken tillvexla sig silfver emot sedlar, för att emot högre pris det¬
samma till Banken återförsälja.
Vid denna punkt hafva 2:ne Ledamöter af Utskottet, Herrar ^Vedberg
och Helleday > föreslagit det tillägg, som innefattas uti deras hosföljande
Reservation.
Ett annat medel till silfverförrådets förstärkande vore
ett för Banken beredt Creditiv å något större utländskt Bankier-
eller Handelshus.
Det är en erkänd sak, att ett Lands export och import, hvar för sig
sammanräknad, under en längre följd af år, måste vara lika; men för kor¬
tare tider kan denna jemnvigt vara rubbad. När importen sålunda till¬
fälligtvis betydligt öfverstiger exporten, kommer sannolikt silfver alt ifrån
Banken uttagas, för att exporteras. Vid sådana händelser blefve anlitandet
af ett, å utländsk ort betingadt Creditiv ett verksamt och tjenligt medel
att förbättra silfverfondens förhållande till sedelstocken, utan alt Banken
behöfde inskränka sin Låne-rörelse, eller ens vidtaga några anstalter, som
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6,
»9
hade till följd "förminskning af penningestocken inom landet. Blotta till¬
varon af ett sådant Creditiv, hvarigenom Banken aldrig funne sig i något
tvingande behof af silfverköp, skulle dessutom vid afslutandet af dessa
sistnämnde, (hvilka, såsom Utskottet längre fram får tillfälle närmare ut¬
veckla, hafva en serdeles förmonlig inverkan på Bankens förmåga och möj¬
ligheten för densamma att, efter näringarnes stigande behof af Drift-capital,
utvidga sin Låne-rörelse) säkrast förekomma obilliga och betungande vilkor
från Leveranteurernes sida.
På dessa grunder föreslår Utskottet:
5:o att Banco-Styrelsen må tillerkännas rättighet, att emot möjligast
lindriga vilkor bereda sig Creditiv i utländskt mynt, till belopp
motsvarande, efter paricurs, 2,666,666 R:dr 32 sk. Svenskt Banco,
för så lång tid som denna Styrelse anser det nödvändigt, och
alt, om så nödigt pröfvas, dervid såsom hypothek få använda
Bankens egande Stats-Obligationer,
Men då Utskottet anser, att en härifrån uppkommande tillfällig skuld¬
sättning utrikes ingalunda bör iklädas natur af stående, ulan ju förr desto
hellre afbördas, tillstyrker Utskottet härjemte det stadgande:
6:0 att, när Banken genom Creditivets anlitande råkat i utländsk
skuld, Banco-Styrelsen åligger begagna första inträffande förmon-
liga cursförhållande, för alt derå göra afbetalning.
Vid Utskottets förslag i denna punkt har en Ledamot, Herr Mcechel,
gjort erinringar, som innefattas i dess hosföljande reservation.
De nu uppgifne tvänne utvägar att underhålla den erforderliga pro¬
portionen emellan metalliska Cassan och sedelstocken, nemligen upphand¬
ling af guld och silfver och Creditiv å utländsk ort, äro dock, efter Utskot¬
tets öfvertygelse, icke ensamma för sig i den mon tillfyllestgörande, att Ut¬
skottet skulle tilltro sig hafva grundlagt ett nog fast förtroende och deraf
härflylande full trygghet för sakens orubbliga bestånd, om Banco-Styrelsens
verkningsförmåga vore inskränkt blott till dessa båda medels begagnande.
Utskottet bör i sådant hänseende nämna, att ibland de orsaker, som skulle
kunna föranleda en tilltagande silfverutvexling, må äfven med fullt skäl
räknas en, utöfver rörelsens vid viss tidpunkt varande behof, ökad massa
af mynt-representativer inom landet. Sådant var förhållandet på iygoitalet
genom Riksgälds-sedlarne, och sådant kan det i en framtid blifva, om Pri-
rat-Banker i större scala och ökad mängd komma att uppslå. Rikets Stän¬
ders Banks sedlar blifva då till någon del öfverflödige och böra i mon
deraf till beloppet förminskas. Att envisas med försöket att bibehålla ett
20
Banco -Utskottets Betänkande N:o 6.
Större rörelse-capital, än allmänna rörelsen synes kräfva, vöre i .sådan härn
delse lika ändamålslöst som för Banken vådligt. En väl ordnad Bank må¬
ste derföre karina,
då så nödigt finnes, förminska till större eller mindre del sina
utelöpande sedlar.
Yid denria punkt, serdeles i fråga om motiverne, har en Utskottets
Ledamot, Herr Nordenankargjort erinringar, som innefattas i dess hos¬
följande reservation.
Och förekomma äfven uti en annan Ledamots, Herr Mcechels , reserva¬
tion anmärkningar vid densamma.
Åtgärderne hvarigenom sådan förminskning i Bankens utelöpande se¬
delstock kan åstadkommas äro flerfaldige, och måste, med uppmärksamhet
på förhanden varande förhållanden, efter dem lämpas.
Utskottet tillstyrker af sådan anledning:
n\o att Banco-Styrelsen må kunna, äfven genom minskning af ett för
rörelsens behof umbärligt öfverskott i representatift mynt, bibehålla
proportionell emellan metalliska cassan och sedelstocken och, för
detta ändamål, berättigas att:
antingen förpanta eller försälja Bankens egande inteckningar i
fastighet, under vilkor alt den i skuldförbindelserne Banken ser¬
skildt förbehållne uppsägningsrätt för hela skuldbeloppet icke får
af annan innehafvare begagnas;
försälja till större eller mindre belopp Bankens innehafvande
Stats-obligationer;
upptaga lån emot räntebärande obligationer, ställda på viss lid
eller uppsägning; samt,
derest sådant emot förmodan skulle af behof påkallas, minska
eller inställa Bankens utlåningar.
Det är visserligen icke att befara, det Banken någonsin skall komma
i nödvändighet att vidtaga sistnärhnde åtgärd, då dess Styrelse har i sina
händer de, allt efter olika förhållanden beräknade, serdeles verksamma cor-
tectiv, som i det föregående blifvit antydda; men princip- och lagenligt
kan dock ingalunda Banken, mera än någon enskild, lillförbindas att såsom
lån utgifva nya skuldförbindelser, just i ett ögonblick då dess eget bestånd
derigenom möjligen skulle kunna äfventyras; och det vöre så mycket våd¬
ligare att helt och hållet frånkänna Banco-Styrelsen rättigheten att sådant
vägra, som denna rättighet, om ock obegagnad, innebär, genom sin blotta
tillvarelse, den enda säkra garanlie, alt inga farliga sammansättningar kun¬
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6.
2 i
na inom landet bildas, med beräkning att systematiskt och småningom un¬
dergräfva Bankens förmåga att silfvervexlingen underhålla.
Utskottet tror sig deremot å en annan sida hafva undanröjt alla skä¬
liga anledningar till oro och farhåga, då Utskottet, jemte det att så till¬
räckliga oell verksamma medel som de ofvannämnde blifva i öfrigt till
Banco-Styrelsens fria disposition ställda, härigenom föreslår, alt till bemjil-
de Styrelses efterrättelse i denna del må uttryckligen stadgas:
8:0 att, af alla de uppgifne utvägarne till den erforderlige proportio¬
nens underhållande, låne-rörelsens förminskning är den, som i
sista rummet bör tillgripas, och det endast då Bankens säkerhet
sådant ovilkorligen fordrar.
Under iakttagande häraf, anser Utskottet:
9:0 att bestämmandet, af hvilken eller hvilka bland de för propor¬
tionens vidmagthållande tillåtna medlen må för tillfället begagnas,
bör varå helt och hållet öfverlemnadt åt Banco-Styrelsen, som
dervid icke lärer underlåta att afse både Bankens egen fördel,
och det som dermed står i nära samband, industriens ostörda
förkofran.
Såsom ovilkorlig och allmän regel härutinnan bör, efter Utskottets
öfvertygelse, gälla:
10:0 att då metalliska Cassan, hvaruti äfven omyntadt silfver och
guld får inberäknas, ej öfverstiger ?:tedelar af sedelstocken, må
denna sistnämnde i intet fall ökas, och att, så snart förhållandet
blifvit än ytterligare försämrad t, Banco-Styrelsen åligger alt skynd¬
samt vidtaga tjenliga anstalter till återställande af den emellan
metalliska Cassan och sedelstocken nödiga proportionen af 2 till 5.
Utskottet öfvergår nu till framställning af sina åsigter angående Ban¬
kens serskilda functioner såsom Yexel-, Depositions- och Låne-Bank.
A) Vexel-Banken.
Bestämmandet af minsta tillåtna sedelvaleuren utgör en omständighet
af vigt vid ordnandet af ett Lands Bankväsende. Ju högre denna minsta
valeur är, desto mera metalliskt mynt qvarstannar i rörelsen. Yid 1776
års Realisation blef minsta Banco-sedeln 2 R:dr Specie, uppgående efter nu
varande lagliga myntvärde till 5 R:dr 16 sk. Banco.
Enligt den framställda åsigten, har Utskottet ock trott
11:0 det vara i sin ordning, alt Banken framdeles bör upphöra med
lifgifvande af sedlar å mindre valeurer än 5 gånger myntenheten
Banco-Utskottets Betänkande N:o 6.
sådan denna enhet varder af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer
fastställd, men anser bestämmandet af tidpunkten för denna me¬
ra genomgripande förändring i Bankens under mellantiden antag¬
na sedelsystem böra till en annan Riksdag uppskjutas.
Såsom en för ingen del brådstörtande, men bestämd öfvergång till
detta åsyftade förhållande hemställer Utskottet:
12:0 att Rikets nu församlade Ständer må besluta:
a~) att, under loppet af innevarande år och nästkommande år
i835, sedlar å skillingtal fortfarande få tillverkas och utgifvas, likväl
ej till större belopp än hvad under de senare åren varit vanligt.
Skälet härtill är, att Utskottet i allmänhet anser, det silfver-ut-
vexlingen, vid dess första början, bör åtföljas af så få yttre förändringar
som möjligt;
F) att någon mindre sedelvaleur efter slutet af år 1835 icke
får utställas, än som motsvarar 2 gånger myntenliften.
Beträffande hvad Utskottet här ville hafva förstått med myntenhet,
får Utskottet hänvisa till det derom serskildt afgifna Betänkandet N:o 7.
B) Depositions-B anken.
Ibland hufvudgrunderne för dess befattning och åligganden förekom¬
mer i första rummet, att hafva bestämdt, om och huruvida anledning är
att, efter börjad och fortgående silfver-utvexling, någon slags skillnad emel¬
lan metalliskt mynt och sedlar i Depositions-Bankens räkenskaper oeh
bevis öfver skedda insättningar'iakttages.
Banco-Utskottet anser, för dess del, det vara af hufvudsaklig vigt, att
för landets egentliga löpande mynt, så väl i silfver som Bankens vid an¬
fordran inlösbara sedlar, ingen dylik åtskillnad eger rum, men attDucater,
såsom icke utgörande ett i landets rörelse gångbart mynt, utan snarare en
handelsvara, blifva af denna anledning inom Depasitions-Banken serskildt
för sig bokförda och redovisade.
I enlighet härmed tillstyrker Utskottet:
i3:o att Banken må emottaga och å räkning föra Depositioner af:
a~) Sveuskt silfvermynt eller Bancosedlar, under förbindelse
för Banken att tillhandahålla åt den, för hvars räkning insätt¬
ningen blifvit gjord, en dermed lika stor summa, som det står
honom fritt att efter behag uttaga antingen i silfvermynt eller
Bancosedlar;
Banco- Utskottets Betänkande 2V:o 6.
23
F) Ducater, under förbindelse för Banken att åt räkningshaf-
varen tillhandahålla ett lika stort antal, som insatt blifvit;
i4:o att Banken äfven må emottaga till förvar, för så. vidt utrym¬
me och läglighet dertill inom Banken gifves, under försegling
af insättaren, paketer eller annan flyttbar egendom, utan att om in¬
nehållet undfå uppgift, och utan ansvarighet å Bankens sida för
oförvållad skada och tillfällig olycka. I förhållande till tiden och
det nedsatta godsets rymd, eger Banken att för sådan deposition
uppbära en afgift, som i Reglementet kommer att bestämmas.
Beträffande den i 13:de punkten, under Lit. A., omnämnda depositions-
rätt af landets gångbara mynt å så kallad löpande räkning, har det ej
kunnat utan uppmärksamhet lemnäs, att den för närvarande begagnas af
tvänne slags insättare, som noga höra åtskiljas, nemligen sådana, som aldrig
utställa invisniugar tili större belopp än deras hos Banken insatta behåll¬
ning utgör, och sådana, som med Banken öppna räkning egentligen i ändamål
att genom större eller mindre öfver-assignering derå begagna en hos all¬
mänheten egande credit.
Att Depositioner af det förstnämnda slaget för Banken innebära ea
fördel, lärer svårligen kunna bestridas, enär desse i sin grund äro att be¬
trakta såsom åt Banken lemnade räntefria lån.
Utskottet anser derföre,
i5:o att Depositioner å så kallad löpande räkning böra fortfarande,
utan afgift hvarken vid insättning eller uttagning, få ega rum för
det slags insättare, som icke någonsin utställa invisniugar till
större belopp, än deras hos Banken insatta behållning utgör.
Till Deponenter af denna dass räknar Utskottet:
alla Kongl. Majit och Kronan eller Rikets Ständer underlydande
allmämia-^Verk och/Cassör; de under jStÖckhoJm** 'Stads*''Styrelse
hörande Embetsverk och Cassör; saint för^öfrigt sådana allmänna
Inrättningar, Välgörenhets-anstalter, m. fl., om hvilka med till¬
försigt kan förutsättas, att ingen öfverassignering kommer i fråga-.
Vidkommande åter sådana Depositioner, som ske med afsigt att i
allmänna rörelsen utgifva ett större belopp i löpande Assignationer, än som
af redan insatta tillgångar motsvaras, har Utskottet tagit i noggrannaste
öfvervägande de motioner, som inom 2ine Riks-Stånd blifvit väckta, dels
om totalt upphörande af denna Assignerings-anstalt, dels om betydligt in¬
skränkande åtgärder emot dess begagnande. Utskottet inser visserligen, att
den ej är förrnonlig för Banken, enär dess egna sedlar i någon moa un-
24
Banco- Utskottets Betänkande AVo 6.
danlrängas af de i omlopp varande Assignation erne, som dessutom, i afse¬
ende på säkerheten, sakna åtskilligt af de garantier, som med hvarje cir-
eulerande mynt-rejjresentativ borde finnas förenade. Utskottets tanka är
oek, att detta slag
af creditpapper hör framdeles afskaffas, nemligen så snart i till¬
räckligt antal hunnit uppstå sådana inrättningar, de der kunna
erbjuda mindre äfventyrliga utvägar att underlätta och tillgodo¬
göra den enskilda crediten;
men Utskottet befarar, att om de löpande Assignationerne dessförinnan för¬
bjödos, skulle deraf uppkomma kännbar afsaknad för allmänna rörelsen,
synnerligen för Bergshandteringen, hvars vigt för samhället lika litet kan
nekas, som man bör förbise, att- den för närvarande befinner sig i en cri-
tisk conjunctur, hvarföre det nu sannolikt vore mindre väl betänkt, att
frånrycka den ett hjelpmedel , hvarutaf den hittills varit i åtnjutande; men
deremot finner Utskottet i sin ordning, att räkningshafvare af detta slag
åläggas någon lämplig afgift, för att såmedelst må kunna betäckas till någon
del de kostnader, Banken måste vidkännas för en ökad personal och en
vidlyftig bokföring i detta hänseende.
Af dessa skäl och anledningar tror Utskottet sig böra tillstyrka:
16:0 att privata assignérings-rättigheten i Banken må tills vidare få
fortfara emot en viss afgift för hvarje folium af den löpande
räkningen.
Utskottet föreslår derjemte:
17:0 att denna afgift må bestämmas till 2 R:dr Bancö per folium om
4o rader, med förbehåll tillika, att den minsta afgiften, som för
hvarje år beräknas, blifver 10 R:dr Banco, motsvarande 5 folier.
**K»raot daftfc^Utskoht^ts tillstvrfcsgaden haftm erinringar blifvit'gjordäsvaf
^^desSSLeSwmotU^fc^^^^Co pliStd^ros följande reservation inm&Cattar.
Hos Utskottet har i öfrigt förekommit, i sammanhang med frågan
om Assigneringsrörelsen, att Assignations-innehafvarens rätt skulle i betyd¬
lig mon vara betryggad, om, i händelse af vägrad inlösen, han hade
sig tillerkänd
samma executiva rättighet emot utgifvaren af en sådan assignation,
som emot Trassenten af en protesterad Vexel är gällande; men som
Banco-Utkottet ansett sig ej tillkomma att en fråga af dylik beskaffenhet
enskildt behandla, så har Utskottet funnit sig böra derom ingå i öfver¬
läggning
Banco-Utslcottets Betänkande N:o 6.
25
läggning med Rikets Ständers Lag-Utskott, och kan alltså icke ännu något
förslag eller vidare yttrande härutinnan till Rikets Ständer afgifva.
C) Låne-Banken.
Med förutsatt antagande af den här ofvan framställda allmänna grund-
satts, i följd hvaraf det måste vara en Banco-Styrelsen förbehållen rättig¬
het att, i och för Bankens bestånd och dess åtagne förbindelsers fullgöran¬
de, kunna, om så skulle fordras, vidtaga inskränkande åtgärder för Bankens
utlåningar af alla slag, anser Banco-Utskottet att låne-rörelsen i dess flesta
grenar kan ej allenast i nuvarande skick bibehållas, utan ock betydligt öka¬
de understöd meddelas näringarne, i den moa som tillfällen lid efter an¬
nan yppa sig, att, på sätt ofvan föreslaget är, åstadkomma förstärkningar i
Bankens metalliska Cassa, hvilka förstärkningar då alltid lemna, utöfver
hvad som för sjelfva silfverköpen erfordrats, och sorn sålunda kommer rö¬
relsen till godo, ett ganska ansenligt öfverskott i den bestämda proportio¬
nen af $ till i, för hvars användande i låneväg, der behofvet sådant på¬
kallar, något hinder, under vanliga forhållanden, sig ej foreter.
1. Läne-B ankeus vanliga rör else gr enar.
I fråga om räntefoten för Bankens utlåningar i allmänhet har Ut¬
skottet väl ansett, att Banken rätteligen ej borde meddela något slag af
lån emot lägre ränta än 4 procent, emedan allt hvad räntan understiger
detta billiga belopp, onekligen kan anses utgöra en skänk till låntagaren.
För närvarande finnas dock utaf Bankens medel anvisade lånebiträden mot
lägre ränta, nemligen:
mot 3 procent:
Creditiv för Manufactur-Disconten å 1,000,000 R:dr;
Creditiv för Jern-Contoret å 600,000 R:dr; och
Creditiv för Fahlu Bergslag till belåning, efter det pris som a:ne gångor
om året regleras, af högst 3ooo skepp. Råkoppar; samt
mot ännu lägrej eller 2 procents ränta:
de så kallade Odlingslåncn, till ett sammanräknadt belopp af högst 3oo,ooo Rdr;
Skulle räntan å desse slags utlåningar höjas till 4 procent, blefve
emedlertid Bankens ränte-inkomster af dem samfält ej ökade ined mer än
högst 24)000 R:dr.
Bihang till R. St. Brot. 1831- 6-le Sami. lista AJd. 4
4 ide Häftet.
BanO/O-Utskottets Betänkande iV:o 6.
Då ränte-uppoffringen härå, i sjelfva verket ingen ting annat är, än
premier till befordrande af nyttiga näringars uppkomst, finnér Utskottet
sig ega fullkomlig anledning hemställa:
18:0 att räntefoten så väl för Manufactur-Discontens, Jern-Conlorets
och Fahlu Bergslags Crediliv å Banken, som för de så kallade
Odlingslånen, måtte till nästa Riksdag få förblifva oförändrad.
Med förbehåll att framdeles få afgifva förslag, angående de reglemen-
tariska jemnkningar som kunna finnas nödige, tillstyrker Utskottet:
19:0 alt följande Bankens utlåningar måtte till nästa Riksdag fort¬
sättas, nemligen:
a) de ofvannämnde Creditiven lill Manufactur-Disconten, Jern-
Contoret och Fahlu Bergslag, det mot 4 procents ränta, tillbelopp
af högst 33,333-j R:dr bestämda Creditivet för Stockholms Stads
Brandförsäkrings-Contor, och Creditiven för Spar-Banker mot 5
procents ränta, till det stadgade beloppet af högst ^o,ooo*R:dr för
Stockholms, 20,000 R:dr för Götheborgs och 10,000 R:dr för
någon af de öfrige;
b) lån mot pant af guld och silfver, koppar, jern och öfrige
eflfecter, som finnas uppräknade i nuvarande Banco-Reglementet
4:de Art. 4;de Afd. §§. 10 och i5 (pag. 97 och gg).
c) de så kallade Odlingslånen, som likväl efter deras nuvaran¬
de beskaffenhet (^Banco-Regl. pag. 119), rigligare borde benämnas
Skiftes- och Odlings-lån;
d) Fastigliets-lånen med den enda inskränkning, att då senaste
Ständer såsom maximum, för denna utlåning bestämde det be¬
lopp, hvartill den vid slutet af år 1829 fanns uppgående, sorn
utgjorde 4.770,939 R:dr 5 sk. 7 rst.; summan må i rundt tal
antagas tili 4,770,000 R:dr.
Utskottet anser deremot:
20:0 att Banken ej hädanefter bör utgifva några nya lån till Städer
eller Corporationer, utöfver hvad af Rikets senast församlade Stän¬
der är medgifvet, enligt Banco-Regl. pag. 101 och 102.
Bankens utlåningar böra nemligen vara, antingen på kort tid eller
ock mot sådana fordringshandlingar,“soin, utan alltför mycken svårighet,
skulle kunna försäljas eller liypothiseras; i hvilket sistnämnde hänseende
förbindelserne för de lån, som af vissa Städer och Corporationer under
Eanco-Utékoltels Betänkande N:o 6.
27
collectiv ansvarighet för ränte- och capital-hetalning innéhafvas, synts
Utskottet vara af ofördelaktigare beskaffenhet, än de egentliga fastighets-
lånen till viss man mot lemnad intecknings-säkerhet.
Då Utskottet, såsom förenämndt är, ansett en summa af 4,770,000
R:dr höra såsom circulationsfond vara att tillgå för utlåningar mot inteck-
ning i fast egendom, på sätt att likasom hittills, hvad som tid efter an¬
nan deraf ingår, får i enahanda väg åter utgifvas, bör Utskottet i sam¬
manhang dermed omnämna, ett af en Ledamot, General Lefrén, inom
Utskottet väckt förslag, af den syftning att, som 4 procents ränta i vårt
land är en ganska låg räntefot , och följaktligen meddelandet från Banken
af så kallade faslighets-lån innebär en förmon, den Rikets Ständer velat
såsom understöd åt jordbruket förvara, men som hittills egentligen tillfallit
enskilda personer, egare af jord eller annan faslighet, utan att någon bestämd
inverkan till gagn för jordbruket, på det hela, derigenom är vorden för¬
säkrad; så och enär Hypotheks-föreningar nu synas vilja uppstå, i den
lofvärda afsigt att bereda det skuldsatta jordbruket ett af andra länders
erfarenhet såsom pålitligt vitsordadt medel att småningom amortera dessa
skulder, funnes, efter Motionairens tanka, skälig anledning för Utskottet att
nu hos Rikets Ständer föreslå:
att de afbetalningar sora hädanefter å fastighetslånen inflyta, måtte
till Hypotheks-föreningar emot 4 procents årlig ränta utlånas, i den moa
dessa föreningar hunne att sig vederbörligen organisera.
Sådan utlåning skulle ega rum emot den säkerhet och öfriga vilkor,
som närmare igenom reglementariska föreskrifter komme att bestämmas,
hvartill såsom hufvudgrunder af Motionairen blifvit föreslaget:
1:0 att säkerheten måtte, såsom nu är förhållandet, blifva i:sta in¬
teckning i jord-egendom;
2:0 alt den andel i fastighets-lånefonden 4>770»ooo R:dr, som hvarje
Hypotheks-förening skulle erhålla , icke måtte blifva större än som svarade
mot den folkmängd, i förhållande lill hela landets folkmängd, de Län ega,
hvilka utgöra Hypotheks-föreningens område;
3:o att nuvarande innehafvare af fastighetslån, icke måtte rubban i
deras rätt, att, efter hvad stadgadt är, directe lill Banken sina ränte- och.
afbetalnings-liqvider fullgöra, men äfven undfå rättighet, att dessa verk¬
ställa till Hypotheks-föreningarne inom den ort, i hvilken de pantsatta fa-
stigheterne äro belägne, dock icke till högre belopp, än att totalsumman
icke öfverstiger hvad enligt 2:dra punkten kan en sådan förening tillkomma.
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6.J
Ehuruväl Banco-Utskottets pluralitet ansett det vara för tidigt, att
detta förslag vid nuvarande Riksdag lill Rikets Ständers bifall anmäla, enär
åtskillige förhållanden, som dermed stå i samband, befinnas i det outveck¬
lade skick, alt Utskottet ännu ej tror sig kunna vara förvissadt, att de för¬
delar som för jordegare af alla classer, genom den nuvarande fastighets-
utlåningen äro att påräkna, skulle enligt den uppgifne förändrade grunden
lika fullkomligt ernås, hvarföre Utskottet ock trott sig böra förblifva vid
dess ofvan intagne tillstyrkan, att fastighets-belåningen måtte till nästa
Riksdag i oförändradt skick fortfara, finner Utskottet, det oaktadt, sjelfva
förslaget vara till princip, riktning och syftemål, sådant, att dess uppta¬
gande framdeles, då Hypotheks-föreningar, inom flere provincer hunnit bil¬
das, och för sina afsedda ändamål komma i verksamhet, bör kunna både
för Banken och jordbruks-näringen blifva af en gagnelig inflytelse; hvilken
tanka Utskottet, under fästadt afseende tillika å väckta motioner inom Riks-
Stånden, som med detta ämne ega gemenskap, ansett sig icke böra under¬
låta, att inför Rikets Ständer på förhand uttala.
2. Låne-rörelse genom, Banco Disconten.
Denna inrättning synes i sitt närvarande skick illa motsvara sitt än¬
damål. Genom omsättningar och ny skuldsättning i mon af den gamlas
afbetalning, hafva Discontlånen lill stor del öfvergålt till natur af slående
lån. Olägenlieterne häraf äro, å ena sidan, att tillgångarne vanligtvis be¬
finnas så upptagne, att den näringsidkare som tillfälligtvis behöfver ett lån,
ej kan erhålla det förr än efter en längre tids väntan; å en annan sida åter,
är jordbruket illa betjent med, att för sina stående eller åtminstone i all¬
mänhet vida långvarigare skuldsättningar nödgas begagna lån, som genom
det alltjemnt återkommande behofvet att omsättas, medföra ökade besvär
och omkostnader. Det tyckes derföre som en hvar horde blifva bäst be¬
låten med, att de båda slagen af låne-rörelse, som här blifvit antydda,
efter hand ifrån hvarandra afskiljas. För lånen på längre tid synas Hypo¬
theks-föreningar, i den mon de hunnit bildas och träda i verksamhet, kunna
erbjuda den naturligaste tillgång och de förmonligaste vilkor; hvaremot
handeln och näringar böra kunna söka och finna de för dem erforderlige,
och för deras behof bäst afpassade understöd, dels uti sådan låne-anslalt,
hvarest ingen hvarken direct eller indirect omsättning eger rum, och dels
genom öppnadt tillfälle för så kallade Cassa-Creditiv.
Det är emedlertid Utskottets mening, att den nuvarande Banco-Di-
scontens fonder endast långsamt och med varsamhet böra öfverflyttas till
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6.
-9
nyttigare slag af låne-rörelse. Och Utskottet tillstyrker i sådant afseende:
21:0 a) att Banco-Discontens nu ägande låneförlag af Banken, som,
med inberäkning af de dithörande efter enahanda grunder förvaltade
Province-Låne-Contorens Förlags-Capital, utgör en summa stor
8,000,000 Pi:dr, mätte årligen från och med år i835 förminskas
med 3 procent, eller 240,000 R:dr.
F) att sjelfva Discont-rörelsen fortgår, lika som hittills, endast med den
förändring, att det högsta belopp, hvarföre en person såsom Lån¬
tagare får häfta, då fråga är om nytt låns utbekommande, be¬
stämmes ifrån början af år i835 till 5ooo R:dr, samt af Banco-
Styrelsen beror att, efter i836 års slut, ytterligare sammaledes
nedsätta detta högsta lånebelopp till 4000 R:dr.
Utskottet gör sig förvissadt, alt en nedsättning i Banco-Discont-fon-
derne, på delta långsamma och nästan omärkliga sätt beredd, icke skall
kunna medföra ens något kännbart betungande för de gäldbundne, helst
den indragne summan, såsom här nedanföre vises, ingalunda är afsedd för
allmänna lånerörelsen gå förlorad, och inskränkningen skulle i öfrigt drab¬
ba endast sådana större låntagare, som först kunna blifva i tillfälle begag¬
na de lättnader i annan låneväg, hvartill denna nedsättning, i förening med
andra ingående summor, såsom af det följande inses, är beräknad att gif¬
va åt Banken erforderlige medel. (
Erinringar rörande denne punkt, innefattas uti en Ledamots, Herr
McvchelSj hosföljande reservation.
3. Låne understöd medelst Cassa-Creditiv.
Cassa-Creditiv är ett slag af Discont-rörelse, som i Banken under
förflutna tider endast varit begagnad till understöd, antingen åt sådana
allmänna Stiftelser som sjelfva på egen hand bedrifva discontering, såsom
Manufactur-Disconten och Jern-Contoret, eller ock till stöd för sådana,
hvilkas art och beskaffenhet förutsätter möjligheten af hastiga och oförmo¬
dade penninge-utbetalningar, utan motsvarande möjlighet att lika hastigt in¬
draga sina egande fonder, såsom Brandföxsäkrings-inrättningar och Spar-Banker.
Naturen af ett hos Banken tillgängligt Cassa-Creditiv, vare sig för
allmän Stiftelse eller för enskild person, bör också, efter Utskottets öfver¬
tygelse, ingalunda vara att derigenom bereda låne-tillgångar, som för dag¬
liga behof äro alt begagna, utan hufvudsakligen att deruti hafva beredt en
til Iflyg t, vid tillfälligtvis påkommande behof af större lånebiträden på en
3o
Banco-XJtskoltets Betänkande N:o 6.
gång, de der icke alltid, äfven om säkerheten vore den fullkomligaste, kun¬
na af enskilde långifvares inskränktare tillgångar, med nödig tillförlitlighet
för ögonblicket påräknas.
Enligt denna synpunkt har Utskottet funnit sig höra tillstyrka:
23:0 att Cassa-Creditiv må af Banco-Slyrelsen kunna emot nöjaktig
ställd säkerhet beviljas enskilda personer och Bolag, uppå en tid
af högst ett år, efter hvars belopp det beror af Banco-Sfyreisen
att medgifva förnyelse deraf.
I sammanhang härmed föreslår Utskottet,
23:o följande stadganden:
a) i afgift till Banken erlägges en half procent al den bevil¬
jade summan, örn den uppgår till 2000 R:dr eller derutöfver. För
Creditiv å alla mindre summor erlägges 10 R:dr; första folium
af den löpande räkningen erhålles ulan vidare afgift, men för
hvarje af de öfrige erlägges 2 R:dr;
b) för de å Creditivet dragna summor beräknar Banken 5 pro¬
cent sig till godo, tills betalning sker. Ulassigneringar oell afbe-
talningar, få, i mon af behof och lägenhet, verkställas å tal af
jemna 100 R:dr;
c) alla å Creditiven dragna Assignationer skola med görliga- .
ste första Banken aviseras, och inberäknas deras belopp uti Banco-
Sedelstocken, så snart sådan avis ankommit;
d') vid beviljande af Cassa-Creditiv måste Banco-Styrelsen iakt¬
taga varsamhet, att det emellan metalliska Cassan och sedelstoc¬
ken bestämda förhållande ej derigenom må blifva rubbad t. De
böra helst beviljas på olika tider af året, så att, otili möjligt är,
hvarje månad något eller några af dem må vara förfallna och i
händelse af behof kunna indragas. Skulle så nödigt pröfvas, eger
Banco-Styrelsen ock rättighet alt uppsäga större eller mindre del
af Creditiven, hvaraf följden i slikt fall blifver, att Creditiv-
rättigheten 3 månader efter uppsägningen minskas med irdedel,
och för hvar tredje månad ytterligare med irdedel, till dess nö¬
dig nedsättning är vunnen, eller ock hela Creditivet är till in¬
betalning förfallet," sorn alltid inträffar minst ett år efter dess
beviljande;
e) Banco-Styrelsen bör i möjligaste måtto tillse, att Creditiven
niå begagnas enligt deras egentliga bestämmelse, och icke till en
Banco- Utskottets Betänkande N:o 6,
3i
utsträckt Assignerings-rörelse för de dagliga och stundliga behof-
ven; hvartill de löpande räkningarne i Depositions-Banken, grun¬
dade på erforderlige medels successiva insättning, äro hufvudsak¬
ligen egnade.
Det torde vara lätt att inse, hvad väsendtlig fördel Cassa-Creditiv,
på förenämnde sätt tillgänglige, kunna bereda, så väl för Bolag af flerfaldig
art, som för enskilda närings-idkare. Och tyckes den tillika afsedda för¬
mon, att med hvarje besparadt 100 Rrdrtal, genast kunna minska den rän¬
tebärande skulden, böra för enskilde blifva en ny uppmuntran lill omtan¬
ka och sparsamhet.
I frågan om ett och annat ibland desse för Cassa-Creditivs begag¬
nande föreslagne stadganden, har en Utskottets Ledamot, Herr Nordenan¬
kar, gjort erinringar, som innefattas uti dess hosföljande reservation.
4. Utlåning emot hypothek af Adier och publika Papper, samt
af Bankens egna Obligationer, härrörande från dess före år
1830 gjorda upplåningar.
Utskottet har ansett:
24:0 att belåning af actier och publika papper samt af Bankens eg¬
na obligationer, ej allenast må få fortfara, utan äfven i mon af
tillgång kunna utsträckas, likväl alltid med iagttagande, att léne*-
beloppet må varda inskränkt inom hvarje hypolheks verkliga värde.
Och torde Utskottet framdeles, i förening med öfrige reglementariska
detaljer, få till Rikets Ständer härom inkomma med vidare förslag.
5. Låne-rörelse genom Handels-Disconten.
Denna låneanstalt, hvilken för närvarande är etablerad så väl i Stock¬
holm som vid Province-Låne-Contoren, enligt de i i83o års Banco-Reglemen-
te pag. 144—-147 utstakade grunder, torde härefter böra benämnas Han¬
dels- och Närings-Discont.
Utskottet föreslår:
25:o att Handels-Disconten, under benämning af Handels- och Nä-
rings-Discont, må fortsättas, med iagttagande endast af följande förändrin¬
gar och tillägg:
a) lån kunna beviljas å 6, eller mindre antal af månader;
bj räntan bestämmes till 6 procent;
En Ledamots, Herr Mcechels, hosföljande reservation innefattar er¬
inringar häremot.
32
Banco- Ut slottets Betänkande N:o 6.
c) lägsta lånebeloppet bestämmes till 5oo R:dr, i stället för
nuvarande minimi summa iooo R:dr.
d) uti högsta tillåtna skuldsättningsbeloppet, hvilket, likasom hit¬
tills, anses böra bibehållas vid 20,000 R:dr för låntagare, och till¬
hopa ej öfverstiga 4o>000 R;dr, under alla förhållanden i hvilka
en och samma person kan blifva hos Inrättningen häftande, in-
nebegripes icke hvad samma person eljest må vara antingen till
Banco-Disconten eller Låne-Banken skyldig. Dock att Styrelsen
icke underlåter att förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna
inverka på omdömet om lånesökandes ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångne förbindelser;
e) såsom hypothek kan i stället för en revers med 2:ne namn,
antagas äfven a:ne förbindelser, hvardera för sig motsvarande
lånesummans belopp, af hvilka då endast den ena behöfver vara
förfallen till Discontlånets förfallodag. Den andra kan till och med
vara ouppsägbar, så vida den är säljbar;
f) Discont-Styrelsen ålägges, att noggrannt tillse det lånen
verkligen blifva inbetalda, och ej genom omvägar af ett eller annat
slag omsatta;
g) för Handels- och Närings-Disconten bestämmes ett Creditiv
å Låne-Banken af 200,000 R:dr, alt bagagnas endast då Handels-
Disconten nödgas återbetala uppsagda lån, innan den genom upp¬
tagande af nya, eller indragning af egna fordringar, hunnit dertill
anskaffa tillräckliga medel.
Rikets Ständer lära häraf finna, att Utskottet hufvudsakligen afsett
Bankens tryggande för capilalförlusler, samt Handels- och Närings-Discon-
fcens orubbade bibehållande för sitt ändamål: tillfälliga låneunderstöd. Att,
såsom en och annan bland Riks-Ståndens Ledamöter hemställt, bevilja så
betydliga summor som 4°>000 R-dr mot säkerhet af endast 2:ne namn, har
Utskottet, för dess del, icke vågat föreslå eller understödja. Deremot
förmodar Utskottet, alt genom den under Lit. e föreslagne förändring med
hypothekerne, de betänkligheter mot inrättningens begagnande kunna undan-
rödjas, som man trott sig hos större handlande varseblifva. Med förslaget
om räntans återförande till 6 procent, har hufvudändamålet ingalunda va¬
rit den högre vinsten, utan har afseende egentligast derå blifvit fästadt,
att det vid en lägre räntefot än den högsta i Lag medgifna, blefve ytterst
svårt, om ej omöjligt, att afböja försöken att genom indirecta omsättningar
förvandla
Banco- Vt slottets Betänkande 2V,'t> 6.
33
förvandla lånen lill slående, hvilket skulle småningom, likasom i gamla
Banco-Disconten skelt, förbyta sjelfva inrättningens nalur, och aldeles om¬
intetgöra de dermed åsyftade fördelar.
MfHu^en och annan "psnja af Utsksätets '^ijhslag rörartjle Hamlöf- edh
IVSqn g s - D i sratS^ii!, -hanö erinrnTg?i*^af en^Ledambd, Herr ifHLcdap /Nj i i n1
vit g]c 5Tila, s o ni iS»e£u t las*>*Uv dess 1 icsTlSiLja nÖIT* R c s orva ti o u.
6. Creditiv å en million R:dr för Riksgälds-Contoret, att, till större
eller mindre del, kunna begagnas från den i:sta Sept. hvarje år
till den i:sta Julii det nästpåjoljande.
Utskottet föreslår:
26:0 att den vid senaste Riksdag medgifna creditiv-rältighet för Riks¬
gälds-Contoret, hvilken i så måtto skiljer sig från de förutnämnde
cassa-crediliven, att den är för Contoret kostnads- och räntefri,
samt årligen på förhand försäkrad, men som, efter Utskottets tan¬
ka, i stöd af den allmänna principen, måste vara, lika med des¬
se, underkastad^ möjligheten af tillfällig uppsägning, måtte få
bibehållas,
enär, under de månader då det begagnas, en betydlig summa Banco-sed-
lar genom Krono-Uppbörden äro dragne utur allmänna rörelsen, och Ban¬
ken eger ali önsklig lätthet att göra sig betald, då Riksgälds-Contorets in¬
komster i Banken insättas.
En Ledamot af Utskottet, Herr Nordenankar, har i fråga o ra Riks¬
gälds-Contorets creditiv yrkat det tillägg, som innefattas i dess hosföljande
Reservation.
D. Om användandet af sådane till Banken ingående Capitalafbetal-
ningar_, som i Utskottets ofvan intagne förslag icke blifvit aj-
sedda, att omedelbart pä lika vägar utgå.
Desse utgöras årligen af:
Statsanslaget å allmänna Indragnings-staten, till betalning för de
åren 1818 och 1819 lyftade Piastrar, efter det de för dem deponerade
sedlar blefvo till liquiden med förra Kongl. Famillen anvisade. 66,666: 3a.
Två procent från och med år 1835 förbehållen capitalbetal-
ning å Riksgälds-Contorets skuld 4>400>000 * 88,000:
Capitalbetalning å de mot inteckning utgifna så kallade Silf-
verfastighelslånen, circa 4^,000: —
Summa 199,666: 3a,
Bihang till R. St. Prot. 1834, 6'.te Sami, 1 Afd, 5
Aide Håjtet,
34 Banco- Utskottets Betänkande N:o 6i
Och skulle härlill komma, enligt Utskottets förslag:
Tre procent af nuvarande förlagssumman till Banco-Discon-
ten» R:dr 800,000 240,000: ■—
-• ^►tftskattet/Sinser: y
27:0 att* ofvannämnda belopp 199,666' RrdrjU sk. aPtfe till Banken
ingående’ capitalafbetalningar, hvilket- (fock sannolikt ett eller högst
2:ne år före nästa Lagtima Riksdag, då Bankens piasterfordran blif¬
vit godtgjard,. nedsättes till 133,000. R:dr, bör uteslutande
användas till förstärkande af Bankens Silfverförråd, så snart
Vexelcursen, enligt de ofvanföre uppgifne grunder, sådant med-
gifver, Banco-Styrelsen må äfven vara tillåtet att, till begagnande
af en för silfverköp synnerligen fördelaktig conjunctur, anticipera på
det följande årets, inkomster.. Hvad som ej ett år kunnat använ¬
das må också kunna reserveras till de följande, men utan att un¬
der tiden inheräknas uti, eller på annat sätt gravera Bankens ute¬
löpande sedelstock; hvaraf följer, att sådana reserverade medel äf¬
ven kunna,, efter sig företeende förhållanden och med vilkor en¬
dast att proportionen emellan metalliska cassan och sedelstocken
icke dymedelst öfverskrides, göras fruktbärande i sådan låne¬
rörelse, sora medgifver deras snara återindragning vid påkom¬
mande behof.
Erbjuda sig deremot tillfällen, att genom silfverköp öka metalliska;
cassan, så kan Banken, till följd deraf,' uti ett vida större förhållande ut¬
sträcka sin lånerörelse i de grenar, för hvilka intet bestämdt maximum är
föreskrifvet, utan våda alt rubba den stadgade proportionen emellan silfver-
fond och sedelstock.. Till någon farhåga, att rörelsecapita l för näringarna
skulle kunna komma att saknas, finnes sålunda icke den ringaste anledning;
men Bankens consoliderande går derjemte också alltid hand i hand med
rörelsecapitalets ökande.
Tvenne Ledamöter af Utskottet, General Lefrén och Herr Helsin-
gius hafva, i fråga om de 88,000 R:dr som å RiksgäldsrContorets obligatio¬
ner från i835 års början årligen komma att afbetalas,. varit af den tanka,,
att dessa borde frånskiljas, och för sig användas, på sätt. och i ändamål,,
som genom hosföljande reservation finnes, utveckladt..
Men Utskottet finnér:
28:0 att de 240,000 R:di*,, som skulle; efterhand årligen ingå af Banco-
Discontens förlagsfond,, ej böra vara på ett uteslutande, sätt reser¬
Banco-Utskut tels Betänkande N:a 6.
35
verade för silfverupphandling, utan att det må vara alldeles öfver-
lemnadt åt Banco-Styrelsens klokhet och omtanka, alt, såsom äfven
i fråga om Bankens årligen behållna räntevinstmedel i nästföljan¬
de punkt föreslås, begagna dem, vare sig såsom fond för Cassa-
creditiv, eller annars, i mon af sig erbjudande tillfällen, tillför-
ökande af silfver fond och rörelsecapitah,
R Om användandet af Bankens behållna vinst*
Bankens behållna räntevinst kan, under sistförflutna 5 är, per medi¬
um antagas hafva utgjort 567,000 R:dr för året, då nemligen dertill äfven
räknas den å Riksgälds-Contorets skuld 4,400»000 R-dr belöpande ränta a
4 procent, som under förflutna åren varit Contoret besparad, jemte det en
del af den öfriga Bancovinsten kommit samma Contor till godo.
Såsom en den säkraste grundval för fortroendet till Bankens inre
kraft och förmåga, att, utan störande af Landets näringsförhållanden, och,
förmodeligen för det mesta utan att behöfva anlita några främmande bi¬
träden, kunna upprätthålla myntvärdets stadga, tillstyrker Utskottet:
29:0 det Rikets Ständer må besluta, i likhet med hvad också af åt¬
skilliga Ledamöter inom Riks-Stånden blifvit yrkadt, att Bankens
vinst för år 1835 och de följande åren må oafkortadt förblifva
under dess styrelses disposition intill nästa Riksdag , då af Rikets
Ständer beror alt om användandet af derå i behåll varande öfver¬
skott förordna.
Ett sådant reserverande af räntevinst frän Riksdag till Riksdag kan
så mycket mindre blifva för rörelsen menligt, som Banco-Styrelsen just der¬
igenom sättes i tillfälle att kunna meddela motsvarande cassa-creditiv eller
andra biträden åt näringarne, så långt förhållandet emellan metalliska fon¬
den och sedelstocken, medgifver.
I sammanhang härmed, anser Utskottet sig böra lill Rikets nu för¬
samlade Ständer hemställa ej mindre:
3o:o att i stället för den uti 4 af i83o års Bank-lag till ett be¬
lopp af 4,400>000 R;dr bestämda summa, sorn, utan beräkning af
Bankens fasta egendomar och inventarier, alltid skulle komma att
utgöra en Bankens behållning i säkra tillgångar och fordringar, ut¬
öfver de förbindelser för hvilka Banken ansvarar,, må antagas en
jemn summa af fern millioner,,
hvartill Bänkens nu ägande rena och otvifvelaktig» capitalöfverskott,, befin-
56
B anco-XJt slottets Betänkande JN:o 6.
nes fullt uppgå, så att af de lill nästa Riksdag beräknade inkomster icke
något behöfver för detta ändamål afses; än äfven:
31:0 att nämnde belopp af 5 millioner städse i framtiden bibehål-
les såsom en Bankens grundfond, »dymedelst, att möjligen inträf¬
fande capitalforminskningar varda*g£>dtgjorde med de årligen in¬
gående vinsterne.
Det blifver, under sådan förutsättning, fullkomligen likgiltigt, uti
hvilka ibland Bankens ägande tillgångar eller säkra fordringar man anser
detta öfverskott eller grund-capital, vare sig helt och ballet eller någon
större eller mindre del deraf, egenteligen bestå, antingen i metallisk Cassa,
i Statens skuldförbindelser, i säkra inteckningar eller i goda reverser och
hypotheker; detta bestämmer sig olika på olika tider, i nion af näringarnes
och rörelsens behof samt inträffande conjuncturer; och finner Banco-Ut-
skottet alltså:
3a:o att åt Banco-Styrelsens klokhet och omtanka må varda öfver-
lemnadt, att begagna de i Bankens vård från Riksdag till Riksdag
qvarstående vinstmedel, då tillfälle dertill gifves, till förökande
så väl af silfverfond, som rörelse-capital.
En gifven följd häraf skulle, efter Utskottets tanka, blifva att
Rikets kommande Ständer framgent må kunna, för Statens behof,
efter godtfinnande disponera allt hvad som enligt bokslut öfver-
stiger Bankens grundfond, vare sig räntor, capitaltillökningar
eller andra Banken tillfallne inkomster för en redan förfluten lid;
men deremot icke ingå i några sådana dispositioner, sorn afse an-
ticiperad beräkning af kommande årens intrader.
Slutligen får Utskottet anmäla, att af ofvan framställda hufvud punkter,
en och annan synts Utskottet så nära röra Bankens förhållande till allmän¬
heten , alt, med kraft af Lag, torde böra och behöfva derutinnan stadgas;
hvarom Utskottet anhåller att, efter föregången ytterligare öfverläggning, få
inkomma med serskildt Betänkande.
Rikets Ständers bepröfvande underställes allt detta vördsamligen.
Stockholm den 16 April 1884.
mmam 9 mmrnrnmmmtmmmmmm
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834-
H Srer till BanccAJ t skottets Bet, No 6.
Arik. till Ezp. Utsi. den 19 April Ll. 12 f. Ok
Reservationer:
Herr Wedberg: "Jag beder alt få antecknadt, det jag ej med min
röst tillstyrkt, att Banken skall från utrikes ort ega rätt, emot högre curs
Jin pari, köpa Svenskt myntadt silfver, emedan jag anser ett sådant köp gifva
anledning lill vinst**speculationer och ocker med Svenska Speciemyntet."
Herr Helledaij: ”Jag befarar, att, om Banco-Styrelsen eger rättighet
att, genom entrepreneurer, i Banken införskaffa silfver, sådane underslef
möjligen kunna ega rum, att Banken får genom ena Banco-luckan med dryg,
aldrig använd transportkostnad återköpa ett silfver, sorn nyligen genom en
annan lucka blifvit ulvexladt mot Bancosedlar; hvadan jag anser den före¬
skrift böra meddelas, att Banco-Styrelsen ovilkorligen sjelf bör gå i författ¬
ning 0111 silfvers uppköp, under säkra controlcr i afseende å sillre te utländ¬
ska egenskap; äfvensom jag, utgående från den synpunkt, alt Bankens spe-
eiemynl, en gång utvexladt ur Banken, dit icke kan under annan än vex-
lingsform återgå, icke biträder Utskottets åsigt, att Svenskt myntadt silfver
må, såsom utländskt silfver, lör Bankens räkning inköpas efter curs, med
förhöjning af transportkostnaden från uppköps-orten”.
Herr Maechel: ”Vid Höglofl. Utskottets Betänkande om garanlierne
för en blifvande realisation, får jag anmäla min reservation i följande
punkter:
1:0 Rörande sältet att förstärka metalliska cassan, då den genom
stark utvexling blifvit minskad under bestämda förhållandet af 2 till 5,
Dervid föreslår Höglofl. Utskottet:
A. att Banco-Styrelsen skall från främmande länder inköpa guld
och silfver, när cursen vore vid och under pari, eller 128 sk., hvaröfver
silfrets kostnad ej fick stiga med mera än transportkostnaden, samt tillse,
att silfret verkligen korn från utländsk ort.
För mig visar det sig klart, att silfvertillgången i Banken skall kom¬
ma att anlitas och silfverköp erfordras, just när cursen är öfver pari. —
Att cursen går derunder, torde endast vid serdeles förhållanden kunna
inträffa.
Bihang till R, St. Vrot, 1834* ® Sami, 1 A fdel. f
Häftet 4
Bancc-JJtskottets Bet. K:o 6.
Jag karn derföre ej instämma i den åsigten, att silfver endast skulle
för Banken få, inköpas, då cursen vöre vid och under pariA och det dess-
rnindre,. om inköpet o vilkorligt skulle ske endast ifrån främmande land.
Innan Banken) ännu börjat någon silfverutvexling, må man väl bestämma
en viss curs, hvarefter inköp af silfver, till fondens förstärkande, högst får
ske, men sedan utvexlingen en gång tagit sin början, skulle jag tro det va¬
ra mindre lämpligt, att genom Bånco-Utskottets föreslagna föreskrift lindra
Baneo-Styrelsen i vidtagandet af nödiga åtgärder och såmedelst blottställa
sig för följderna af ett derigenom möjligen uppkommande afbrott i silfver-
utvexlingens jemna gång. Men om likväl cursen går ned till pari och äf¬
ven derunder, så mätte ej fara vara för Banken, att inom landet uppköpa
så mycket silfver, sorn kunde öfverkommas, och således ej eller- något för¬
bud deremot böra ega rum;;
B. att bereda Banken ett creditiv hos något utländskt större Ban-
quier- eller, Handelshus,, såsom; ett tjenligt, medel att förbättra silfverfondens
förhållande, utan; att sätta Banken: i ett absolut behof, af silfverköp, eller att
vid sådånas afslutande blifva utsatt för leveranteurernes obilliga vilkor.
Jag betviflar nödvändigheten; och; nyttan af ett sådant creditiv och
jag befarar,, att det skulle komma att inleda oss i ett vådligt statsskulds-
system, oaktadt Utskottet förklarat,, att när Banken* genom; creditivets be¬
gagnande, satt sig i utrikes skuld, måste första förmonligcc curs begagnas
att den; afbetala,, så, att den aldrig skulle kunna; öfvergå, till natur af ståen¬
de skuld..
Om realisationen icke i sig sjelf innehar någon ting för närvarande i
allt för hög grad origtigt, så bör, för dess bestånd,, tillräckligt stöd kunna
finnas inom; landet och i Bankens egna ressourser, utan. att Behöfva- kasta;
sig i armarne på utlänningen och skänka; honom, vinsten; af Bankens silf-
verbeHof, sorn; väl kunde blifva kostbart att genast inköpa,, meni hvilken;
kostnad också; genast vöre beräknelig, hvilket, senare åter icke vöre fallet,
om silfret på credit skulle anskaffas,, emedan marn på, förhand ej k unde sä¬
ga till hvad curs det en gång mäste; betalas.. Intages silfret på credit och;
i tillräcklig mängd',, så; skall det väl, genom dem export deraf,, som; ånyo
kan ske, nedsätta, cursen ; men denna; mäste falla, ända till pari eller, 128
sk., innan Bänken, enligt Utskottets- förslag, fick betala sin; skuld, ty nå¬
gon högre curs måtte ej kunna hänföras till, Utskottets,, ehuru: obestämda
uttryck ”första f örmonliga cursenär, Utskottet förut; stadgat,, att priset,
på ifrån; främmande land införskrifvet silfver, ej får öfverstiga den bestäm--
dä; utvexlingsgrunden; 128 sk.„ med mera äm transportkostnaden^. Om, nui
Btwco-Utskottett Bet, N:o 6.
3
cursen, utan biträde af någon mellankommande gynnsammare handelscon-
junctur eller annan serdeles händelse, endast i följd af den begagnade cre-
diten, nedgått till nämnde utstakade point och Banken började afbetala sin
skuld, så skulle naturligtvis de i sådant ändamål skeende vexelköpen straxt
höja cursen och Banken blifva hindrad att, efter föreskrifven curs, betala
det begagnade creditivet, hvilket man, medelst omsättning eller andra be¬
tinganden, således måste söka att få lemna obetaldt till en tid, den man
ej säkrare än förut kunde förutse eller bestämma.
Skulle åter föv creditivets betalande anses för ”förmånlig” äfven en
öfver 128 sk. varande curs, och det för öfrigt komme att bero af Banco-
Styrelsens godtfinnande, huru långt densamma för denna liqvid ville följa
med den stigande cursen, så skulle man snart finna sig föranledd att emot
vexel-leveranteurerne framställa samma klagan, för hvilken man förut und¬
vikit silfver-leveranteurerne, och styrelsen således sättas i nödvändighet,
antingen att betala skulden efter hvad cursen än måtte vara, eller ock att
lemna den obetald och göra omsättningar, som kanske lid efter annan må¬
ste förnyas, till dess den ej mera kunde hindras, att ikläda sig naturen af
stående skuld. Man bör ej förglömma, att vexlar äro en vara, hvars pris
bestämmes af tillgång och behof; dock är det icke endast det för handen
varande behofvet, som inverkar på priset. Om ett blifvande större behof
af någon vara är åskådligt, så håller den, som kan, på henne; hon må för
öfrigt bestå i vexlar eller silfver, i spanmål eller bränvin — och efter cre¬
ditivets begagnande skall Bankens blifvande vexel-behof vara åskådligt.
Att göra räkning på att till bättre curs få liqvidera silfret, om det
togs på credit, än om det straxt betaides, skulle således i min tanka vara
både origtigt och oförsigtigt; men visst vore, att Banken, genom den be¬
gagnade crediten, fick göra uppoffringar af räntor, provisioner m. m., som
icke stannade inom landet, utan kommo Utlänningen till godo, och i sin
mon ökade vexelbeliofvet.
2:0 Rörande Privat-Banker och Hypotheks-Föreningar.
Höglofl. Utskottet har yttrat den åsigt, att dessa inrättningar bringa
i omlopp en ökad massa af myntrepresentativer, och att derigenom Ban¬
kens sedlar till större eller mindre del göras öfverflödiga i allmänna rörel¬
sen. Jag delar just samma mening, men jag anser, att man ej nu bör söka
befrämja ett sådant resultat, och att, förr än erfarenheten hunnit visa i hvad
mer eller mindre mon dessa inrättningar kunna tålas i bredd med reali¬
sationen, man ej bör tillåta, att de utvidgas utöfver hvad de redan äro.
Ju öfverflödigare Rancosedlarne blifva i allmänna rörelsen, desto ymnigare
4
Banco-U: skottets Bet. N.o 6.
skola de blifva företedde till utbyte emot silfver; och om de, till förekom¬
mande deraf, indragas genom utlåningarnes minskande; så skall på sådant
stitt åstadkommas en nedsättning i Bankens ränte vinst, hvilken annars, oaf¬
kortad lemnad lill Bankens disposition, jag för min del skulle anse böra
betraktas, såsom realisationens säkraste hjelpkälla och kraftigaste stöd.
3-0 Börande Banco- och Handels-Disconterne.
Hvad som i afseende på desse Disconter blifvit föreslaget, nemligen
att ifrån den förra årligen indraga 3 procent med R:dr 240,000 af dess lå¬
nefond, och att i den senare åter öka räntan till 6 procent, har jag icke
kunnat gilla. Den föreslagne capitalindragningen, som sedan, blifvit uppförd
bland tillgänglige medel för nödigt silfverköp, gör på 5 år, som torde kun¬
na beräknas intill nästa Riksdag, en summa af 1,200,000 R:dr B;co. Såsom
skäl härföre är af Utskottet angifvet, att Banco-Discontens rätta ändamål vo¬
re förfeladt, och att länen derstädes till en del urartat på visst sätt till
stående lån. Men är förhållandet sådant, så torde det ock kunna sägas, att
det fel man i Banco-Disconten velat rätta, synes genom de föreslagne cassa-
creditiven i större scala kunna komma att befordras. Det är likväl liuf-
vudsakligast för att på en gång förvara åt handeln och allmänna rörelsen
en oafkortad lånetillgång och åt Banken en oförminskad räntevinst, som jag
bestrider indragningen på Banco-Discontens lånefond. Den lill 6 procent
förhöjda räntan i Handels-Di&conten gör att lånen derstädes, med åtföljan¬
de commissionsarfvode och förut skeende ränteafdrag, blifva så onerensa, att
de troligen komma att sällan begagnas. Att belasta handeln och rörelsen
med höga räntor, är ej att uppmuntra den, och det synes mig i synnerhet
icke billigt, att under en dålig conjunctur öka räntan.
Denna min vördsamma reservation anhåller jag må få Betänkandet åtfölja.”
Herr Nordenankar. Betänkandet innehåller
"Det är en känd sak rubbad”.
Vidare förefinnes det yttrande uti samma Betänkande:
”När Banken stående skuld”.
”Denna framställning synes ämnad att kunna kullkasta den opinion,
som möjligen kunde frukta silfrets utskeppning, till följe af ett alltjemt för-
sämradt handelsförhållande. Jag har yrkat, att denna satts borde af Ut¬
skottet stillatigande förbigås, emedan elen möjligtvis kunde missleda eller
understödja de outredda och till en del skefva begreppen i detta ämne, ©oh
emedan ett Utskott, i min tanka, bör framställa den enkla, rena sanningen,
sjelfständigt uttala sin öfvertygelse och låta båda delarne gälla för hvad
de kunna, utan att genom någre allmänna sattsers framkastande söka ijuver-
Banco-Utikotictt Bet. No g.
5
lia pä opinionen, vare sig till dess lugnande eller dess oroande; men då
Utskottets pluralitet afslagit min önskan om rättelse i denna del, återstå»
för mig ej annat, än alt genom reservation undandraga mig ansvaret för
hvarje missledning, hvartill perioden kan gifva anledning. IV ä ringa ines sti»
gande eller fallande eller, kanske rättare uttryckt, allmänna hushållningens
resultat i ett land, medföra samma verkan som handelsvågens gynnande
eller skadliga ställning. Då myntets värde (utan afseende på om det be¬
står af papper, silfver eller annat) heror af productionens behof deraf, så
måste sjunkande näringar försämra myntet, det vili säga höja cursen, om
man har pappersmynt (så vida man ej indrager af rörelsecapitalet), eller
verka utskeppning, om man har silfvermynt. Men med näringarnes fall
förstår jag icke det enkla positiva begreppet derom, utan det relativa till
andra Stater. Om t. ex. Sveriges alla näringar ökat sin produclion med 3o
procent, men de öfrige Nationerne, med hvilka det handlat, under tiden
Ökat sin production med 5o procent, så medförer detta på myntet alldeles
samma verkan, som om Svenska näringarna hade fallit, nemligen silfrets ut¬
skeppning, så vida icke rörelsecapi talet indrages."
”Utskottet har föreslagit, att, vid valet emellan de olika medel, sorn
Banco-Styrelsen eger för att återställa en möjlig rubbning uti silfrets för¬
hållande till sedelmassan, borde den endast i sista rummet begagna rättig¬
heten att minska lånerörelsen. Jag anser den låntagande allmänheten vara
under en god Bank-administration tillräckligen tryggad genom ett stad¬
gande, att afseende bör göras på näringarnes behof utaf förlag och att man
ej bör binda händerne på Styrelsen i denna del. Onj några större privat¬
associationer bildas (och i vår andra handelstad är detta troligt) och ha¬
stigt utveckla en lånerörelse på a till 3 millioner och således, efter denna
nya sedelemission, hela rörelsecapi talet måste återtaga sitt naturliga meta],
liska värde, så måste cursen få tendens att stiga och silfverutskeppning ega
rum. Under ett sådant förhållande är det min tanka, att Stals-Banken
bör steg för steg draga sig tillbaka i samma mon, sorn de nya föreningar»
ne bildas, helst detta för landet medför icke en minskad lånelillgång. en¬
dast en flyttning, ehuru måhanda pj nya creditbruk. — Utskottets motsatta
åsigt skall tvinga Banco-Styrelsen alt tillgripa andre utvägar, troligen upp¬
låning emot obligationer. — Dels anser jag, att de medel, Styrelsen eger i
sina händer, böra sparsamt begagnas, dels alt betydliga upplåningar från
Bankens sida rycka de enskilde capilalen ur sina naturliga sjelfvalda rigt-
ningar, och att Statens utminutering är sällan nog rättvis för att kunna lif¬
va våra näringar, dels anser jag liden vara inne att åtminstone erkänna
6
Banc<-\Jrskottets Bet. Nio 6,
principen, att penningerörelsen bör till orterne fördelas, ocli ej allt mera
concentreras, oeh slutligen fruktar jag, att, om enskilda föreningar lyckligt
utbildas, nya Ständer kunna återfinna Banken temligen skuldsatt, och detta
endast derföre, att den måst tvinga sig qvar uti en onaturlig och efter till-
gångarne för stor lånerörelse.”
”De utaf Utskottet föreslagne Cassacreditiven öfverensstämma icke i
min tanka med principerna för en god Bankrörelse.
Meningen med Cassacreditiv är aldrig att bereda creditivtagaren
räntevinst, endast alt bespara honom ränteförlust. De dragna assignationer-
na böra således erhålla en form, som hindrar dem att blifva löpande i lan¬
det såsom mynt, de böra således helst vara liandskrifne, eller erhålla form
af vanligt vexelbref, eller också utgifvas på minst 200 Riksdalers valeurer, __
ty en graverad assignation på 100 R:dr, utgifven i aflägsnare landsort, kan
länge hålla sig i omlopp.
Äfven ifrån en annan åsigt måste jag ogilla den nu föreslagna låne¬
rörelsen. De ifrågavarande creditiven skola snart öfvergå till en sorts sto¬
ra stående lån, då creditivtagaren kan vid årets början lyfta hela sin sum¬
ma å 5^ procent, utan att derå under årets lopp göra någon afbetalning,
så vida icke Styrelsen ålägger honom qvartalsinsatser. Hvar och en inser,
att detta ej är denna rörelses natur, och en Bank, som på sådane vilkor be¬
viljat stora creditiv, måste hållas i en oviss ställning om sin blifvande
sedelmassa, och sin metalliska fond. Jag hade äfven trott, att billigheten
fordrade, att en nybörjad utlåning borde ske efter renare grundsattser,
och de dertill anslagne fonder hållas rörlige, för att i första rummet kun¬
na indragas och användas till Bankens behof, innan den redan privile¬
gierade lånerörelsen anlitas. Creditivtagaren bör derföre underkastas icke
allenast creditivbrefvets, utan jemväl de redan lyftade summornas uppsäg¬
ning, till inbetalning efter en tid lämpad efter beloppet.”
‘Vid stadgandet, att Riksgälds-Contoret skulle eg a rättighet till 1
millions creditiv, hade jag önskat det tillägg, att, om någon låneindragning
möjligtvis skulle kunna ifrågakomma, barde sådan indragning- verkställas i
första rummet af den försträckning,, som på denna räkning blifvit Staten
lemnad. — Jag anser, alt orri en uppoffring bör göras, densamma bör dräb-
La Statens allmänna Verk, det vill säga, hela Nationen, hellre än enskilda
lån berättigade personer.”
”Hvarje Bank, sorn med silfver ju löser sina förbindelser, måste ega fri
dispositionsrätt öfver sina tillgångar, och Banco-Ulskoltet har således i min
tanka uti sitt Betänkande utgått ifrån rena grundsattser. Äfven jag här bi-
Banco-Utskottets Bet, N:o 6. n
trädt dess majoritet, emedan principerna för Bankregleringen, såsom sådan,
öfverensstämma med mina och emedan allmänna opinionen ej synes affor¬
dra Banco-Utskottet någon pröfning af följderne af i83o års beslut. Det
tillhör Rikets Ständer att bedöma de föreslagna åtgärdernas inflytande på
landels förhållanden, och att förekomma dess möjliga vådor, men jag tror
mig uppfylla en pligt både såsom Utskotts-ledamot och Representant, då
jag begagnar min i Grundlagen bevarade reservationsrätt, för att yppa mina
betänkligheter och angifva de för landet skadliga följder, som jag tror mig
förutse, om Utskottets förslag skulle oberoende af andra åtgärder vinna
bifall. Utskottets beslut, att i ett serskildt så kalladt Princip-Betänkande
innefatta alla de med myntbestämningen sammanhang egande ämnen, men
att i ett aldeles isoleradt skick framlägga sjelfva Realisations-Betänkandet
och för Rikets Ständer föreslå vidtagandet af ett beslut, hvars resultat
likväl onekligen bero af de verkställighetsåtgärder, som i andra Betänkan¬
det föreslås, ålägger mig först och främst att fästa Rikets Ständers upp¬
märksamhet på nödvändigheten af att ej definitivt afgöra sjelfva utvexlings-
frågan, förrän beslutet kan sättas i ett nödvändigt sammanhang med de li¬
ka vigtiga beslut, som måste vidtagas, angående Bankens rörelse och mynt¬
väsendet..
Min öfvertygelse om vigten af myntbestämnings-beslutels verkställan¬
de, såsom en för säkerhet och bättre ordning inom credit- och närings-lif-
vet nödvändig åtgärd, är lika orubblig som den, oaktadt ali den besynner¬
liga tydning man velat gifva åt mina inom mitt Stånd yttrade tänkesätt,
alltid varit uppriktig; men det sätt, hvarpå Utskottet varit nödsakadt före¬
slå Rikets Ständer att handhafva Bankens rörelse, utvisar tydligen, att de
betänkligheter,, jag antydt och de vådor jag befarade utaf den nu skeende
verkställigheten af Rikets Ständers år i83o under helt andra förhållanden fat¬
tade beslut, alldeles icke-varit öfverdrifna eller inbillade. Under Utskot¬
tets Öfverläggningar har jag ytterligare öfvertygat mig om den sanningen,
att de för Nationen och dess näringar skadliga; följderna kunna så att säga
till siffran bestämmas, så vida- icke någon ny kraft gifver lif åt de senare.
Jag bör likväl nu tillägga, att efter det djupare inträngande^ i ämnet, sorn-
Utskottets sammankomster, åt mig beredt, tror jag mig nu tydligen inse,
att det finnes en annani ytterlighet, sorn äfven hotar att infinna sig: stryp-
systemet måste framkalla, såsom; en motvigt, det djervaste vingleri uti en¬
skild låneväg på näringsidkarens bekostnad. Nationen skall alltså utsättas
för. de lidanden, sorn; nödvändigt måste åtfölja» alla sådane skakningar i en¬
Bancc-TJtsftottcti Bet. N:o 6.
skilda förhållanden, hvilka oemolståndligen framkallas af rubbningen i d»
naturliga grundvalarne för dess näringaroch handel.
Strypsystemet har i alla länder och under alla förhållanden, hvarun¬
der det framträdt, vållat rörelsens aftynande och obelåtenhet hos den ar¬
betande massan. Det har alltid framkallat en öfverdrift i den enskilda cre-
iitens bemödanden, som öfverlemna! de industriela classerna lill oecono-
misk förstöring, och för lång tid hämmat Nationens framsteg i förkofran.
Ett land är alltid olyckligt, då dess penningestock ar i aftagande, emedan
förändringen ej åtföljes utaf prisen; ett sådant mellanstånd är förderfligt
för näringsfliten, arbetaren finner ej samma sysselsättning.af fabrikanten el¬
ler den handlande, ehuru han betalar samma pris för sina förnödenheter;
landtbrukaren kan ej afsätta sina produeter, ehuru han måste betala sam¬
ma arrende: också har i alla länder Statsmanna-klokheteii förkastat amor-
terings-systemen, så snart de ingripa på Nationens rörelsecapital, och
strypsystemet är af erfarenheten redan framställdt, såsom ett det otjenliga-
ste botemedel emot Stats-kroppens financiela oordningar. Hvarje Bank, som
vexlar, måste visserligen ega rättighet att indraga utaf rörelsecapitalel, eme¬
dan strypning eller rörelsecapitalets minskning är ett medel att qvartvinga
silfret i landet; men huruvida det behöfver anlitas' beror af näringarnes
ställning; äro dessa icke hoppfulla, så skola capitalen efter realisationen
först utströmma tills jemnvigten blir gifven, sedan skola de qvarvarande
tvinga sig lill nya rigtningar, uppsöka verksammare producenter, förändra¬
de creditbruk och verka en rubbning i landets alla förhållanden. Sådant
liar handt i andra länder: Österrike och Danmark lemna derpå varnan¬
de exempel. Den Statsmnnnaåsigt, sorn leder alla den stora Brittiska
Nationens steg, kunde ej undgå att göra afseende på denna frågas vigt, då
Londonska Bankens moratorium skulle återtagas, och det är lärorikt att se
den ömtålighet, hvarmed man der, under förhållanden som nära likna vå¬
ra, umgicks med Nationens interessen, emedan handelns mindre förmonliga
ställning höll guldpriset i ett värde af 81 sk. unset, då realisation skulle
ske efter 77 sk. och io£ pence, och man således ansåg nödvändigt att ned¬
tvinga cursen genom en sedelindragning, som åter ansågs skadlig för närin¬
gar och handel; oaktadt all varsamhet vid verkställigheten och en stor öf¬
vervigt i produetion och enskilda creditens utveckling, kunde icke denna
realisation verkställas utan inre skakning. Jordarrendatoreme ruinerades
och egendomsvärdena sänktes 3o procent.
Erfa-
Batico-Vukotteti Bet. A'!j 6, 9
Erfarenheten inom Sverige besannar sådana verkningar, Efter 1776
firs realisation minskades rörelsecapitalet och näringarne sjönko till dess
att Riksgäldssedlarne ålergåfvo lif åt landet. Från 1817 till 1822 hade
rörelsecapitalet blifvit minskadt med 4.0 18,000 R:dr, och symptomeme blef-
vo genast märkbara. Hvarje sådan rubbning störer capitalens naturliga
gång, oroar den enskilda emi i ten, väcker misstroende och fjettrnr åter an¬
dru capital., sli att strypningen verkar i flerdubbladt för hållande; också
finnå vi, alt Sveriges export under sistnämnde år a flög och att cursen så
höjde sig, att rörelsecapitalet förlorade, i metalliskt värde, 3,492,55a R:dr
Silfver Specie.
Skatteökningen torde få antagas såsom nästan omöjlig; och om våra
näringar eller- den allmänna hushållningen ej lemnar oss den öfvervigt uti
handel, att cursen skall få tendens till fall och silfver tillflyta landet* så
finnes alltså i min tanka ingen annan utväg, än att vid blifvande realisa¬
tionen biträda Stat slånesys temet.
Jag har öppet framställt min öfvertygelse, att Utskottets förslag in¬
nebär dessa skadliga samhälisolägenheter, ulan alt klandra detsamma, ty
principen är den enda sanna, hvarpå en Banks vexling kan grundas, men
jag hav endast velat åskådligt framställa allt, för alt visa, att faran verkli¬
gen är af den beskaffenhet, alt Riks-Slåndcns synnerliga och odelade upp¬
märksamhet bör deråt lästas. Se här förhållandena.
Banken indrager årligen af rörelsecapitalet följande:
Af Stals-Conloret, för ullemnade Spanska
Piaslrar årligen .... 66,666 32 eller i 3 år . . . 200,000.
Från Silfverlånen 4^000 — — i 5 år . . . 225,000.
Från Riksgälds-Contoret 2 pro¬
cent af dess skuld . . 88,000 44o,ooo.
Från Discont-credilivcn . . . 240,000 1,200,000.
Ränterevenuer 667,000 2,835,000.
Summa 1,006,666: 3a 4.900,000
Desse medel kunna sålunda classificeras;
Från Lånerörelsen . . 285,000.
Stats-Contorets afgift för Piaslrar . . .... . . . . , . , 66,666: 3a.
Sådane medel, sorn verka till brist hos Riksgälds-
Bihaug till R. St. Brot. 1334. 6 Smil. 1 A/il. - 4
Häftet. 4*.
I .. ■
lo Bnnco-Uhkwers Btt. 7V;o C.
Contörel, odi mäste beläckas genom Bevill¬
ning eller Stats-Lan:
Hittills påräknad andel af Cankens ränlevinst 200,000.
Obligationsränta, • **••»•••., i^4»ooo.
Dito Capilalafbetålning . . .... , 8S,ooo. 4^2»00°
fiäntemedel , som äfven hittills varit q valleni nado lill
Bankens disposition iq3,ooo —-
f ,006,666: 3a.
Derjemte bar Utskottet medgifvit obegränsad lättighet, alt, så snart
förhållandet emellan silfver och sedlar sjunker under 3 lill 5, får sedel¬
stocken indragas genom upplåning emot Banco-obligationer och försäljning
lif Bankens fordringar. Utskottet säger, alt hvad som sålunda indrages skall
i den goda tiden användas till silfrerköp, på hvilken ökade sillve.rqvanti¬
tet genast nya sedlar kunna i Cassa-creditivsväg utställas. Hvar och en in¬
ser lätt, alt uppfyllandet af denna åt credilivsökande gillia förhoppning
hell och hållet beror af tvännc omständigheter, nemligen huruvida silfver-
fonden bibehåller sig, såsom 2 till 5, eller huruvida conjuneturen tillåter
silfverköp, då denna proportion blir rubbad, men att, om proportionen sjun¬
ker ned lill 2 mot 5, och icke någon gynnsam handelsconjunctur infinner
si», så måste strypningeu gå hand i liand med silfverutvexiingen och credi-
tivsrätten sakna verklighet.
Om nu Rikets Ständer besluta, att en eller annan af förenämnde
gummor skola i anslags- eller låneväg ovilkorligen utgifvas, så verkar detta
ingenting i hufvudsaken, endast till ombyte emellan median lill proportio¬
nens återställande.
Jernbandelns faveur, goda skördar, och ökad industri kan afböja dessa
vådor, men de senare årens erfarenhet leni nar i detta afseende icke goda
förhoppningar,-och en korrt öfversigt af förhållandena torde härom öfver¬
tyga OSS. • ~ ' •■ ■
Utskottet yttrar, att silfrets skeppning till eller ifrån Riket skall gif¬
va den säkraste ledning för bedömandet af näringarnes eller allmänna hus¬
hållningens ställning och sätta Regeringen i tillfälle alt vidtaga möjligtvis
erforderliga åtgärder till de förras upphjelpande. Jag gillar denna tanka,
emedan det äY en allmänt erkänd sak', att landels industri måste reglera rö-
relse-capitalels värde. Då man eger i omlopp ett lätlräknadt pappersmynt
sorn ej är användbart i utländsk handel, så sker denna reglering genom
cursens stigande eller fallande; lemporaira rubbningar kunna af många lian-
Ratuo-TJiikotteti -J}gt At* G. ^
då »Maker éga rum, mea'det hela -jemnar sig, och ehuru cinsfluctnationer-
ues verkan ej kan intränga i alla förhållanden, eller bestämma hela sedel-
massans värde, så måste likväl, under i öfiigl lika creditbruk, mrelse-qapi-
talets metalliska värde gifva en lika säker ledning lör bedömandet af sam-
hällskioppens oeconomiska tillstånd, eller nätingslifvets förhållamlen, då jag
dermed menar icke allenast ar hets k ra flens användande med klokhet, utan
Ufven hushållning med den vunnna produclen, så att den ger behållning
«ch förlag till ny production, således kraften, afkastningen och hehålhua*
gen i förening.
Följande Tabell torde icke sakna interesse.
|
►t3
fl
^ 2
|
Summnn
af utelöpande
Banco - och
Kiksguids-
sedlar, Göthe*
horgs, Malmö
och Canal-
Discontsedlur,
|
Rilrolse-ca-
pitaU-U me¬
talliska viir-
de i Hamljiir-
gci-Banco.
|
Spanmåls
import
Tuuaor.
|
Jcrn-
expot tens
metalliska
värilc 1
Harn hurgcr-
Banco.
|
1817
|
109
|
82,866,000
|
<4,472,000
|
170,000
|
2,779,500
|
T'. tölö
|
110
|
3 r,864,000
|
I 3,9!3,38o
|
471,000
|
3,3oo,o83
|
1819
|
i 228
|
00,537,000
|
12,Oi4,56o
|
376,000
|
2,904,958
|
1820
|
i3i
|
30,079,000
|
11,02 i,315
|
07,000
|
2,1,87,000
|
1 1821
|
122
|
217,778,00°
|
c 1,620,000
|
7,000
|
2,671,166
|
1822
|
124
|
28,848,000
|
< 0,980,000
|
24,000
|
2.585,987
|
1828
|
126?
|
32,767,000
|
1 2,456,ooo
|
700
|
3,595,875
|
1829
|
|
34,3oq,ooo
|
13,280,800
|
800
|
3,o3i,25o
|
»83o
|
i3o|
|
34,583,ooo
|
12,671,000
|
26,000
|
2,607,666
|
i83r
|
r-4o
|
o4.,q3o,ooo
|
11,976,000
|
96,000
|
2,782,000
|
l83a
|
144
|
34,854,000
|
11,517,000
|
circa
|
1,000,000
|
■ - .
|
*44
|
34,5o4,ooo
|
1 i;5oo,ooo
|
|
|
1833
|
»36
|
|
i2,i32,353
|
|
|
- ; , i
|
128
|
|
»2,937,000
|
|
|
na
B<incc-Vtiko!tets Ber. A:r 6.
Förhållandena blifva ännu förmonligare arén 1828, 1829 och 1831, om >v
besinna, alt silfver i mport då egde nini oell utgjorde eu handelns beliåil--
ning, nemligen 1828 S-j^.ooo R:dr = Species‘
1829 845,000 “ “ if
1B31 200,000 “ “ •*'«•
Söka vi nu alt tillämpa denna tabell såsom en ledning för bedömandet äf
Tår oeconomiska ställning, så synes, alt under den förr omnämnde perioden,
från 1817 lill 1822, voio näiingarne i aflynande, och alt orsaker)lé kunna
igenfinnas i sedelstockens minskning, samt betydlig span 111 åls import. ;n :•
1827 och 1828 årens lika skördar och 1828 års jernexpört upplyf-
tadc näiingarne till hebofvet af ett rörelse-capital af i3,280,000 R:dr, och
gjorde möjligt att importera del silfver, hvarpå r83o års realisalions-be-
slut grundades. Sedan dess har obetydlig span måls; raport egt runi, men
handelsförhå Händena, det oaktadt, varit i samma aftagandfé, Sony efter 1817,
så alt vi återfallit i samma ställning, sorn år 1821, Och vilja vi eftersöka
orsakerné, så synes, att jernexporlen derpå | betydligast inverkat, enär dess
metalliska värde nu är i| million Silfver Specie mindre än år 1828. Fö¬
ga hopp är om dess stigande, och då vexlingsgrunden nu måste blifva 128
sk., fruktar jag en icke obetydlig silfver-utskeppniiig för reglerandet af 10-
relse-capitalel, och om denna utskeppning eger rum, så nalkas strypningen
i farligare gestalt än 1817, då näiingarne stödo pä en högre punkt.
Undersöker man närvarande förhållandet emellan Bankens skulder
och metalliska valutan, så finner man , alt ungefärligen 2,3oo,ooq B:dr Spe
cie få utvexlas, innan proportionen faller ned till miniinuniy då dragning
på creditivet eller sedelindragning måste vidtaga. Huru tillräckliga dessa
2,3oo,ooo kunna vara, låter ej beräkna sig. För sin inre rörelse behöfver
Sverige kanske icke mycket, men begäret efter en länge saknad vara skall
nog visa sig i början, och vår sedelstock i små valeurer är betydlig; -
den boga cursen mäste mättas; enskilde speeulanter torde väl försöka nå¬
got, ehuru jag ej anser dem att vara mångå; privata Banker kunna blifv*
farligare medtäflare.
Efter denna, i ali min öfvertygelse, sanna och upprigtig» framställ¬
ning af de faror, sorn ett under nuvarande förhållanden visserligen ej ha¬
stigt, men nu illa beredt och i verkställigheten ännu origtigt uppfaltadt rc-
alisalionsbeslut skall medföra, måste jag således tillägga, att jig ej anser
Nationens närvarande ställning i oeconomiskt afseende vara sådan, att det
system, sorn man ur i83o antagit för mynlbcslämningens till vägabringan-
Btweo-\Jt skotta t Ber. Ar:o 6.
dc, ian terecia trefnad och förkofran, ulan tverlom i silt nuvarande stick
torde medföra .‘kokningar och obelålenhet.
Vår näringsflit slår ej på den punkt, att vi kunna mäta oss med de
öfrige handlande oell idoge nationerne. Genom förbättring i lagarne för
handel och näringarne, större frihet i deras utöfning, hade föregående Stän¬
der kunnat vida mera betrygga realisationen och landet, än genom några
lyckade silfven köp, och vi hade undgått faran af den regulators oblidkeli-
ga kraftj sorn verldsmjntet mäste vara för en länge fjettrad national-
industri. Realisationen är ett vilkor för afhjelpandet af den ofördelaktiga
ställning, hvaru i näringarne nu befinna sig, men ett vilkorsom ingenting
formår allena. Nationen hade varit lyckligast, om föi bätti ingar i oecono-
miska lagstiftningen bade föregått, men desse kunna ej så hastigt verka, att
jag skulle vilja önska uppskof dertill. Förändring i vexlingsgrunden hade,
i min tanka, vållat minsta brytningen, omintetgjort handelns nuvarande
menliga inflytande, aflägsna t behofvet af strypning och drabbat en sam-
liällsclass, som bäst förmådde bära någon uppodling; men man har ogillat
min framställning, och jag bör vörda motiven.
Om ej realisationens följder genom lyckliga förhållanden mildras*
så måste de nu, i min tanka, drabba den gäldbundne och näringsidkaren,
om strypsjstemet måste erkännas de skattdragande i allmänhet j om Stats-
lånesjstemets bana måste beträdas.
Utländska capitalens frivilliga inströmmande betviflar jag, till dess
• tt realisationen redan vunnit fasthet, och alla nya förhållanden ingått, så
alt jordens nya värde blifvit fixeradt. Stals-obligationei nes trollkraft betvif¬
lar jag äfven; der de kunna i massa användas, der måste nationen redan
cga hopsparda capital att utlåna, och det måste vara dessa capitals till¬
varo, som multiplicerar nalional-föimögenheten, men icke deras öfverlem¬
nande till Staten, för att åter, i undsältningsväg, utgifvas till det ena eller
andra för dagen, iiiom representationen, segrande interesse!. Stora upplå¬
ningar i Sverige, gjorda af Staten, skola hafva den påföljd, att capitalen,
till enskilda creditens skada, förryckas ur sina naturliga, sjelfvalda rigtnin-
gar , och så länge Staten', Banken eller våra allmänna cassör äro våra nä¬
ringars enda förläggare och centralisera ali rörelse, så äro inga framsteg att
vänta, och så länge icke någon annan häfkraft lyfter ■ näringslifvet» skall
landet lida, med realisationen eller densamma förutan.
Jag skulle anse mig skyldig alt närmare eftersöka den väg, som man
tiu borde beträda, om jag icke funnit mig nästan ensam öfverlenmad åt
mina farhågor, men skulle dessa i något fall vinna Riks-Slåndens uppmärk-
i4
Butcc*Unkatteis Bet. K4.o 6.
»amiict, vill jag - icke undandraga lii ig, alt, efter min inskränkta förmåga/
söka biträda vid ämnets närmare utredning.”
Herr Lefrén: ”Utskottet bär föreslagit, att de 88,000 Rrdr Banco,
som årligen inflyta i afbetalning å Stals- Werkets reverserade skuld till Ball*
ken, stor 4>400>000 R-*dr Banco, skola, likasom afbetälningarne på Piaster-'
fordran pcb silfverl'men, företrädesvis användas lill silfVerköp.
Mili-0lVerlygel.se är, att dessa 88,000 R:dr, utgörande årliga amor*
tissemenlet af Bankens grund fond, åter böra capitaliseras, men på ett sätt/
att derigenom dt räntebärande silfver-capital bildas, att tillitas, då upp-'
rätthåilandet af Bankens vexlings-liinctiouer det fordrar, men deremellan qfc
verlemnat, att, genom räntornas läggande till capilalet, växa till verklig
styrka för Bankens credit oell gunni för en utvidgad lånerörelse. Min tan¬
ka är, att denna obetydliga suni ina borde årligen användas till uppköpan¬
de af goda utländska, helst 5 procents' räntebärande fondpapper, och så¬
lunda småningom bilda ett städse tillgängligt silfver-capital, sorn, utan att
rubba Bankens lånerörelse, och utan att i minsta mott lioja vexelcurseny
knnde, lill storrö eller mindre del, vid förefallande behof i Riket indragas.
Ett sådant småningom skeende capit diserande skulle snart göra del 11a så'
rätteligen af-Utskottet föreslagne utrikes credilivet öfverflödigt, sålunda lug¬
na dem, som hysa fruktan för utrikes skuldsättning, och småningom sälta'
Banken i fullkomligt oberoende af främmande biträde, sorn nu är nödvän¬
digt för att stärka Bankens credit och sälta den i oberoende af inrikes Beur- !
•erne.
Dessa 88,000 flrdr B:co utgöra, å 128 sk. curs, 33,000 Rrdr Ilämb;
B:co. Om man antager, att ärliga omkostnöderne vid dessas förvandlande'
till fondpapper skulle uppgå lill 1000 Rrdr samma mynt, så skulle 3 2,000-
Rrdr återstå, alt årligen ca p i tal isera å 5 procent.
Capitalet skulle då växa i följande series, hvarvid anmärkes, alt allt;*
*om öfve.stiger jemma iooo:detal, är uteslutet.
Capitalet är
tid 5:le
|
årets slut
|
176,000
|
Rrdr. Ilamb.
|
*•
Brco = 46q,o00 Rrdr Bred
|
—* torde
|
Dro
|
402,000
|
—
|
—
|
= 1,072,000
|
Dro
|
— i5:de
|
Dro
|
690,000
|
|
—
|
*= 1,840,000
|
Dro
|
— norde
|
Dro
|
i,o58,ooo
|
—
|
—
|
— 2,821,000
|
Dro
|
—r 25:te
|
Dro
|
1,527,000
|
-—
|
—
|
«= 4,072,000
|
Dro
|
—* 3ordc
|
Dro
|
2,126*000,
|
—
|
|
= 5,669,000,
|
Dro;
|
Ba/tco-Ut kottert Ett. H:o 6.
•S
rid 35:lc årets slut 2,80)0,000 R:dr. Hain b. B:co = 7,700,000 R:dr B:co,
—- 4°-'de I>:o 3,865,ooo — —- = io,3oö,ooo D:o
— 45:te D:o 5,i:o,ooo — — =13,622,000 l»:o
— 5o:de D:o 6,6gg,ooo — — = 17,864,000 D:o
Antager
SrlK
man deremot, att dessa 3j,ooo R:dr Hamburger B:co
gen i Riket införas och nedläggas i Bankens livall’, sä stiger capitalct i föl-
fällde series:
vid 5:tc årets
|
slut
|
160,000
|
R:drIIamb. Banco
|
= 436,000
|
R:dr
|
— io:de
|
—
|
—
|
320,000
|
— —
|
= 853,000
|
—
|
—- i5:de
|
—
|
—
|
48 0,000
|
— —
|
= 1,280,000
|
—,
|
— ao:de
|
—
|
—
|
640,000
|
— —.
|
= 1,706,000
|
—
|
— 3 5: le
|
—
|
—
|
800,000
|
— —
|
= 2,133,ooo
|
—
|
— 3.o:de
|
—
|
—
|
(}6o,ooo
|
— —'
|
= 2,56o,ooo
|
—
|
— 35:te
|
—
|
—
|
1,1 20,000
|
— —
|
= 2,q53,ooo
|
—
|
— 4°:de
|
>—
|
—
|
1,280,000
|
— —
|
= 3,4i 3,ooo
|
—
|
— 45:te
|
—
|
—
|
1,44°,000
|
— —
|
= 3,84o,ooo
|
—
|
— 5o:de
|
—
|
—
|
1,600,000
|
— —•
|
= 4,266,000
|
—
|
Vid jernlörelsen af bägge dessa serier, finner man noggran nt hvilken stor miss¬
hushållning det är att i Bankens hvalf lula en ston e srlfvercassa ligga ofrukt¬
bar, än den som i hvarje tid behöfs, för att fullgöra utvexlingen mot sed¬
lar, och huru illa Rikets Ständer handlat, som, under den långa lid Banco-
luckan varit tillsluten, låtit hela Bankens siifverfond ligga död i Bankens
hvalf. Om, vid 1818 urs Riksdag, dä moratorium beslöts, blott 2 millioner
«f Bankens siifverfond sålunda blifvit förräntade, så hade Banken redan vid
< x831 års utgång egt en behållen siifverfond af i3 och en half million R:dr
•ilfverspecier, som med en half million öfverstiger hvad söm fordras för att.
enligt myn t hesta mn infsgrunden, inlösa hela Bankens lörfällne skuld 34 och
en half million R:dr Banco.
Man invänder mot förslaget, alt sålunda, i utrikes fonder årligen ca-
pitalisera de ofvanmimnde 3a,000 R:dr Harab. Banco: alt man kan göra
förluster å utländska fondpapper; att, om dessa 02,000 R:dr Hamb. Banco
årligen inläggas i Bankens hvalf, Bankens inrikes lånerörelse årligen kan
till näringarnes gagn utsträckas, utan att det af Utskottet föreslagne förhål¬
landet emellan silfvercassan och utelöpande sedelstocken rubbas. På den
första anmärkningen svaras: alt man bör vara försigtig vid valet af utländ¬
ska fondpapper; att man bör taga dem från flere än en Stal; att de böra
'A*
lianer,-Utskottets Bet. Nio 6.
omsättas ifrån det ena slaget lill det andra, om säkerheten så skulle fodra;
och slutligen, att räntevinsten mångfalldigt ersätter möjliga förluster. På
den senare anmärkningen svaras: alt inrikes lånerörelsen till näringarnes
gagn kau småningom vida mera utsträckas, utan rubbning, af förhållandet
emellan silfvercassan och sedelstocken, pin silfvercassan sjelf under tiden
göres fruktbärande och växer med ränta på ränta, än om den, såsom Ut¬
skottet föreslagit, blott växer genom simpel capitalökning ulan ränta. Det¬
ta inses lätt vid jemförelse af de anförde atlie capitalväxt-scrierne, af hvil¬
ka synes, att man i förra fallet förvärfva t på a 5 år en ökning i silfver¬
cassan af 1,527,000 R:dr Hain b. Banco, i senare fallet blott 800,000, sorn ut¬
gör föga mer än hälften, samt att man vid Sotde »reis utgång, du årliga
afbetalningarne å Stals-Werkels skuld upphöra, förvärfva!, i förra fallet en
ökning i silfverfonden af 6,699,000 R:dr flam b. Banco, i senare fallet blott
1,600,000 P»:dr, som icke utgör fullt fjerdedelen af förra summan.
Om man på delta sätt ville i räntebärande utrikes fondpapper ef¬
terhand insätta icke allenast årliga aibetalningarne å Stats-Werkets skuld till
Banken, utan äfven årliga räntorna å samma skuld, så skulle derigenom
småningom beted as en ändå vida betydligare årlig tillväxt i Bankens silf-
vercassa, till grund för en fortgående ökning i Bankens utlåningar och rö-
relsecapitalels naturliga förökning i moa af näringarnes behof, och hvarige¬
nom så betydande fördelar kunde af realisationen härflyta, att äfven de,
som hysa största farhågorne för densamma, skulle lugnas. Om denna plan
följd es, skulle förhållandena blifva som följer: Vid första årets slut 2 pro¬
cents afbetalning å /\/\oo,ooo Banco , . R:dr 88,000
4 procents ränta ....... 176,000
Summa 264,000 ll:dr B:co
som, å 128 sk. curs, gör 99,000 R:dr ITamb. Banco, och således skulle åstad¬
komma ett växclbehcf per Börsdag af högst 1000 R:dr llamb. Banco, hvil¬
ket visserligen icke under vanliga omständigheter skulle serdeles betunga
vexelköpen. Delta vexelbehof minskas dessutom årligen i reon sorn räntan
å Stats-Werkcts skuld minskas, så alt vexelbehofvet i a5:le året blott utgjorde
två tredjedelar afforsla årets, och i 5o:de året blott en tredjedel deraf. Dess¬
utom kail på goda grunder förmodas, att tillgång på utländska fondpapper
skall komma att ega rum äfven inom landet, utan att vexel tillgången å Bör¬
sen derigenom bthofver directe anlitas.
Vid
Baueo-Vtskittns Bh, N:s 6.
Vid io:de årets slut vore silfvercassans sålunda
beredda tillväxt 1,177,000 Hamburger B:co = 3,i3g,ooo R:dr Banco;
vid so:de årets slut 2,959,000 — — = 7,891,000 — —
— 3o:de — — 5,666,000 — — = 15,108,000 — —
— 4°:de — — 9,900,000 —> — = 26,420,000 — —
— 5o:de — — i6,65i,ooo — — =44>404>00° — —
Skulle man nu årligen på grund af denna tillväxt i Bankens silfver,
(dy jag anser räntebärande goda utrikes fondpapper lika nied reel silfvei-
valula}, öka Bankens utlåningar; så skulle rörelsecapitalets ökning, om för-
•håUandet emellan silfvercassan och sedelstocken antages såsom 2 till 5 blif¬
va soni följer:
vid iorde årets slut . . . R:dr B:co 7,847,000
— 2o:de — — — — 19,727,000
— 3o:de — — — —- 37,770,000
- — 4o;de — — ........ — — 66,o5o,ooo
— 5o:de — — — — iii,ö 10,000
Men skulle näringarna icke behöfva så stark ökning af rörelsecapi-
talet, kunna utlåningarne verkställas i ett mindre förhållande lill silfver-
•assans årliga ökning. Om man exempelvis antager förhållandet som r: 2,
så blefve rörelsecapitalets ökning följande:
vid io:de årets slut ....... R:dr B:co 6,278,000
— 2o:de — — — — 15,782,000
— 3o:de — — — — 3o,216,000
— 4°:de — —■ . . . . . |. . — — 52,840,000
—■ oo.de " —■ ••••••• — —— 88,080,000
När derjemte i beräkning tages Bankens förökade vinst af de. årliga
räntorna å de förökade utlånfngarne, å hvilka räntan likväl lid efter annan
kunde nedsättas från 5 till \ och slutligen till 3 procent, allt efter som
Bankens silfverfonder växa; så inses lätt, hvilken verklig styrka detta sy¬
stem af sjelfva silfvercassans förräntande i utrikes fonder eger, så väl till
Bankens consoliderande och till rörelsecapitalets förökande, sorn till ränte¬
fotens sänkande, till oberäknelig båtnad för näringarna och beredande af
landets stigande förkofran. Det nu angifna system, att bereda ökadt rör«l-
secapital, h vilar, efter mitt förmenande, på fast grund; fordrar fér sil t ut-
B i/ani g till R, St, Frit, 1834. 6 S*tnl. 1 Af del. ' 3
Häftet f*.
B*uto-Utsk»tt*ts Btr. N.*« 5.
förande föga invecklade åtgärder; kan efter omständigheternes föranledande
reed lätthet inskränkas och åter utvidgas; har den egenskapen, alt af hvar
man lätt kunna fattas och till siffran controleras, samt är icke, såsom mån¬
ga andra financesystem, ensamt fotadt på en svindlande theori om en i
oändlighet utsträckt creditröi else med papper utan reel silfverfond.
Jag har icke afgifvit denna reservation i afsigt alt klandra hvad
Utskottet föreslagit, rörande användandet af de nämnde afbetalningarne å
Statsverkets skuld till Banken. Min afsigt har blott varit, att underkasta
ideen Riks-Ståndens pröfning, visserligen icke i hopp, att den nu skulle
kunna vinna tillämpning, men under full öfvertygelse, att den en gång i
sinom tid skall få ett rum bland öfriga financiela åtgärder.
STOCKHOLM, i834; bos J. A. Walldcn.
Banco-Utskottels Betänkande N.o 7.
1
•jf. N:o 7.
Ankom till Exp.-Utsk. den 16 April kl. 1 e. m.
Betänkande, med förslag om ett nytt myntsystem.
Frän samtlige Riks-Slånden liar Banco-Utskottet, enligt remisser af
dtn 17, 20 och 24 nästlidne Februarii, fått emottaga Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition, angående utmyntningsgrunderne för tillverkning af kop¬
parskiljemynt och af ducater, gifven den 8 i samma månad, så ly¬
dande:
Sedan Kongl. Maj:t, efter det så väl Falu Bergslag, som Öfver-
Styrelsen för Myntverket samt Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Conlor
hörde blifvit, funnit giltiga skäl förekomma, att kopparmynts-tillverk¬
ningen varder förflyttad från Avesta till Myntverket i Stockholm, och
fördenskull i Nåder anbefallt nämnde Öfver-Styrelse att till Kongl.
Maj:t i underdånighet inkomma med nödige uppgifter och förslag till
grund för framställning till Rikets Ständer om en sådan förminskning i
kopparmyntets vigt, att det, till inlrinseca värdet, må bringas i någor¬
lunda jemförligt förhållande med andra länders motsvarande skiljemynt,
saint att alla i och för dess tillverkning uppkommande kostnader var¬
da betäckte, dervid Kongl. Maj:t tillika i Nåder förklarat, att, under
tiden samt intill dess Rikets Ständer i ämnet beslutat, kopparmyntnin-
gen vid Myntverket i Stockholm skulle inskränkas inom den, enligt
Kongl. Ma j:ts Nådiga Bref af den 20 Januarii och 14 Maji 1802, anvisa¬
de qvantitet af Statsverkets ränlekoppar; så har Öfverstyrelsen för Mynt¬
verket, efter förrättad reduetion af vigter och penningevärden, uti skrif¬
velse under den 16 nästlidne September underdånigst anmält, att ett
skeppund koppar, Svensk stäpelstads-vigt, i nedanuppräknade Länder, för
närvarande, utmyntas till följande, uti runda tal utförde, belopp nemligen:
i Norrige till 320 R:dr
i Danmark till 38o R:dr
i England till 35o R:dr
i Preussen till 345 R:dr
i Holland och Nederländerna lill . , . . . 355 R:dr
i Lombardiet och Österrike till 38o R:dr
samt alt i Frankrike myntfoten är bestämd till 320 R:dr;
Bill. lill R. St. Prat. 6 Sami. 1 Af A. 1
$:te Häftet.
2
Banco-Utskottcts Betankande N.o 7.
ehuru ingen kopparmyntning i detta land skall skett, sedan Konung
Ludvig XYI:s lid, hvarföre ock bristen på kopparmynt derstädes vore
ganska kännbar; och har Öfverstyrelsen för Myntverket derjemte, till
följd af den erhållna Nådiga befallningen, underdånigt yttrande och för¬
slag i ämnet afgifvit.
Hvad i sådant afseende anfördt blifvit bär Kongl. Majit i Nådigt
öfvervägande tagit, och vill, på grund af ofvanuppgifne förhållanden
samt med afseende å dem, som för Svenska kopparmyntet hittills egt
rum, nu lill Rikets Ständers antagande i Nåder föreslå, det utmynlnings-
grunden för kopparn sålunda jemkas, att hädanefter af ett skeppund
koppar komma alt präglas Tvåhundrade Riksdaler Banco i sjettedels
eller fjerdedels sk. samt Tvåhundradefemtio Riksdaler i hela och half¬
va skiilingar; hvarförutan det visserligen vöre lämpligt och för allmän¬
heten beqvämt, att här, såsom i Norrige, präglades penningar af kop¬
par på två skiilingar Banco, helst behofvet af småsedlar derigenom be¬
tydligen minskades, hvilket sistnämnde kopparmynt alltså kunde utmyn¬
tas till Trehundrade Riksdaler af Ett skeppund koppar.
Kongl. Majit liar föreslagit ett drygare ulmyntnings-förhållande för
det smärre myntet, fastän det är kostsammare alt tillverka, emedan det
eljest skulle blifva alltför litet och svårt att handtera. Dessutom utmyntas
alltid minsta beloppet i skiilingarnes högre afdelningar, men ett vida betyd¬
ligare i half- och hel- samt dubbel-skiilingar, hvadan utslaget i afseende på
kostnaden egentligen bör efter dessa beräknas. Kongl. Majit tvekar så myc¬
ket mindre att, i afseende pä dem, föreslå utmyntnings-förhåliandena, 2Öo
till 3oo R:dr Banco per skeppund stapelstadsvigt, som möjligheten af att,
utan olägenhet, använda detsamma, icke allenast vitsordas af de här ofvan-
intagna, från andra Länder samlade, uppgifter om kopparmyntningen, utan
bestyrkes än ytterligare samt i högre grad af framgången med de under
åren 1799 —1802 här i Riket utgifne Riksgälds-Conlorels polletter å *
och -i skilling. Ett skeppund slapelstads-vigt koppar utmyntades nem¬
ligen till 25o R:dr Riksgäldsmynt, motsvarande 166 R:dr 3a sk. Banco-
sedlar, redan på en tid, då detta sistnämnde belopp svarade emot lika
manga Riksdaler Specie, d. v. s., efter nuvarande realisations-grund,
emot 444 Banco, således till vida högre belopp, än som nu är i
fråga. Sådant oaktadt har ingen efterapning af detta skiljemynt blifvit
förspord, ehuru det gerna emottogs och ännu emoltages i rörelsen, så¬
som, nästan bättre än Banco-skiljemyntet, lämpadl till folkets i senare
tider mest öfliga beräknings-sätt, nemligen efter Riksgälds-sedlar.
Banco-Utskottets Betänkande JY.o 7.
3
Att en förändring i nn gällande utmyntningsgrund för kopparn är
oundgänglig, anser Kongl. Maj:t visa sig, om kopparens värde upplages
lill förlidet års försäljningspris vid tionde-auctionerne, eller omkring 149
Ridr Banco skeppundet, samt dertill lägges arbetslönerna, efter hittills gäl¬
lande taxa för Avesta, då kostnaderna blifva för ett skeppund:
Helskillingar . , . R:dr 169: 24 sk.
Halfskillingar ... ,,174: 3a —
Fjerdedelsskillingar . „ 180:
Sjettedelsskillingar . „ 194:
ehuru de alla till Banken aflemnas och der utgifvas efter 166 R:dr 82 sk,
per skeppund, så att en förlust af 2| till 27! R:dr Banco på hvarje
skeppund uppkommer för Staten, utom den på tillverkningen bestådde af¬
bränning, som utgör 7I procent af kopparvärdet.
Kongl. Majit anser dessa, i alla hänseenden ändamålslösa uppoffringar
kunna fullkomligen undvikas, och ett kopparmynt, utan Statens belastan¬
de, erhållas, till utseendet motsvarande det nya silfvermyntet och jemför-
bart med i andra Länder bruklige skiljemynt, samt, om de här ofvan
föreslagne utmyntningsgrunder å 200, 25o och 3oo R:dr Banco per skep-
pnnd fastställas, möjligen till och med någon vinst å utmyntningen vara
att förvänta, ehuruväl sjelfva tillverkningskostnaden naturligtvis måste ökas
i mon som myntfoten blir lättare, d. v. s., allt som stycketalet på skep¬
pundet ökas, hvilket för hel- och halfskiliingar skulle ske med halfva nu
varande antalet och för fjerdedels- och sjettedelsskillingarne med femtede¬
len af detta antal.
I afseende på den möjligen uppkommande besparingen vid kopparens
utmynlning, vill Kongl Majit till Rikets Ständers ompröfvande öfverlemna,
huruvida icke densamma, sedan betalning för den använda kopparen, efter
gångbart pris, till Kongl. Majit och Rikets Stats-Conlor utgått måtte få
disponeras af Myntverket, som, enligt Kongl. Majits den 9 Mars förlidet
år vidtagna Nådiga beslut, nu kommer att öfvertaga kopparmyntningen,
men hvars på Stat. uppförda anslag för silfvermyntningens bedrifvande
icke förslår att betäcka kostnaderna dervid, hvilket är så mycket mera o-
ivifvelakligt, som detta, år 1776, till 7,500 Rldr om året bestämda anslag
icke för närvarande motsvarar tre åttondedelar af sitt ursprungliga silf¬
vervärde.
4
Banco-Ulskottets Betänkande IV.o 7.
I sammanhang härmed och enär utmyntnings-grunden för Svenska
silfvermyntet först, genom Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers vid sista
Riksdag fattade beslut, blifvit försatt i ett enkelt, lättfattligt och vid be¬
räkningen beqvämt förhållande till Sveriges hufvudvigt, men desse förde¬
lar likväl icke igenfinnas uti 1664 års ännu gällande Stadganden för Du-
caters utmyntning, hvadan Öfverstyrelsen af Myntverket, uti skrifvelse un¬
der den 16 nästlidne September, underdånigst föreslagit en jemkning,
hvilken, på långt när, icke skulle uppgå till så mycket, som den redan
skedda ändringen af § procent uti 1664 års myntfot för silfver, men dock
lika fullkomligt uppfylla sitt ändamål, har Kongl. Maj:t hvad i sådant
afseende anfördt blifvit i Nådigt öfvervägande tagit, och vill härmed till
Rikets Ständer öfverlemna, huruvida icke för framtiden må bestämmas,
att en Sveusk Ducat skall innehålla åttatio tiotusendedels skål¬
pund fint guld, hvarigenom ett skålpund v. v. sådant guld komme att ut¬
myntas till jemt ia5 Ducater, i stället för att hittills deraf blifvit pregla-
de Ducater. Ett tusende tvåhundrade femtio nya Ducater
IOOOO ilin»
skulle, i sådan händelse, motsvara eli tusende tvåhundrade femtioen och
en half gamla Ducater, och således hvardera af de nya blifva litet öfver |
procent bättre än dessa senare. Något afseende på denna obetydliga vär¬
desförhöjning anser Kongl. Maj:l så mycket mindre behöfva göras, sorn den
ligger långt inom det medgifna remedium på Ducaterne, hvilka således nu
vedan kunna skiljas långt mera från hvarannan.
Halten på Ducaterne finnér Kongl. Maj:t böra bibehållas i det när¬
maste lika med den, som de hittills haft, så alt 80 delar fint guld för
dessa loyeras med 2 delar koppar, då en Ducat kommer att väga åttatio-
två tiotusendels Ctö8ö2öc0 skålpund v. v.; äfvensom Kongl. Maj:t föreslår:
Remedium i Halten till tre ett lusendedels skålpund v. v. fint guld
öfver den lagliga halten på hvarje skålpund Ducater, samt
Remedium i Vigten till tre ett ttssendedelar Ctötvö) öfver eller un¬
der den, sorn egentligen följer of ulmyntningsgrunden och den bestämda
finheten.
Sedan en afgift numera erlägges för silfvers förmyntning, anser Kongl.
Maj:t guld så mycket mindre i framtiden böra kostnadsfritt för egaren
präglas till Ducater, som dessa i Sverige icke utgöra något lagligt hetal-
nings-medel, utan snarare äro att anse sorn en handelsvara, och synes
myntskatten för Guld utan olägenhet kunna bestämmas till ■— procent af
det som myntas, utom skedarlön, i fall det till förmyntning aflemnade
guldet är af lägre halt än Ducaten, hvilket ej kan anses för högt berak-
Banco-Vtskottets Betänkande N:o 7.
5
lindt, enär afgiften till myntet utgör i Frankrike i o Francs på ett värde
af 3,44.9? Francs, i Preussen 1 sk. på 378 Th!:r och i Österrike nära 2
Gulden på ett värde af 367 Gulden. Den sålunda erhållna inkomsten
skulle väl icke helt och hållet beläcka myntningskostnaden, men likväl
i någon mon minska de jemförelsevis betydliga utgifter, hvilka präglin¬
gen af de här förekommande små guldqvantiteter, just i anseende till
deras ringa belopp, måste för Staten medföra.
Kongl. Maj:l förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Yn¬
nest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Ilöglofl. Ridderskapet och Adeln har vid dess remiss lålit åtfölja
a) Yttrande af Herr Rosenblad, Bernhard.
Herr Rosenblad, Bernhard. ”Hufvudsakligen instämmande i den
Kongl. Propositionen, ber jag dock, att dervid få göra några anmärk¬
ningar. Jag instämmer väl deruti, att kopparmyntet bör utpräglas på
sådant sätt, att det, jemte betäckande af myntningskostnaden, derutöfver
må gifva någon vinst; men då jag ej kan godkänna den i främmande
länder nog långt drifne myntningsvinsten, afslyrker jag, alt 2 sk:s styc¬
kena må utmyntas efter 3oo R:dr per skepprd och tror, alt det högsta,
som bör bestämmas är 266 R:dr 32 sk. Banco. Jag tillstyrker i öfrigt,
att afseende fästes derpå, att intet kopparmynt blir till storleken lika
med silfvermyntet, emedan det annars lätteligen, genom hvilkokning el¬
ler andre sådane medel, kan föranleda till förfalskningar; men Banken
bör i delta afseende hysa mycken farhåga för de redan myntade |:dels
skillingsstycken, hvilka också hafva det stora felet, att icke allenast i
vigt och storlek, utan äfven till prägeln på ena sidan,5 vara lika med
tolfskillings-silfvermyntet, och har, efter meddelande af dessa farhågor,
Kongl. Styrelsen öfver Myntet inställt deras vidare utmyntning. Men
då man icke kan vara 1.0g mon om alla försigtighetsmått, för att hin¬
dra, det allmänheten ej må blifva narrad på myntförfalskning, hvilket,
efter hvad man känner, så lätt händer, anser jag det icke vara nog, att
kopparmyntet blir till vigt och storlek olika med silfvermyntet, utan
äfven att annan prägel begagnas. Detta föranleder visserligen till en
förlust i afseende på det nu föreslagna kopparmyntet, emedan prägeln
är ganska vacker, så att ma.n svårligen kan få en bröstbild af Hans
€
B anco-Ut skottets Betänkande N:0 7.
Majit för bättre pris; men tlå vådan af de bedrägerier, hvartill denna
prägel skulle kunna föranleda, är stor, kan jag ej annat än tillstyrka,
det Banco-Ulskollel, vid besvarandet af den Kongl, Propositionen, måtte
föreslå Rikets Ständer, att uttrycka den önskan, det köpparskiijemyntet,
till alla siria afdelningar, måtte blifva, i afseende på både prägel, vigt
och storlek olika med silfvermyntet.”;
b) Yttrande af Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel.
Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel. ”Den förändring i myntfo¬
ten för kopparskiljemyntet, hvarom framställning blivit gjord i den
Kongl. Propositionen, anser jag visserligen böra införas, då derigenom,
jemte en verklig fördel för allmänheten, kan beredas en vinst för sta¬
ten, eller åtminstone den förlust förekommas, sora hittills på koppar-
myntnirig egt ruin. Jag skulle likväl tro, att den minskning i halten,
som blifvit föreslagen för 2 skillingstycken, äfven skulle kunna utsträc¬
kas till de öfrige afdelningarne, eller åtminstone till hela och halfva
skillingsslycken. Kongl. Majit har ansett de mindre afdelningarne eller
i och | skilling böra utmyntas efter 200 R:dr per skeppid, att hela
och halfva skillingstycken böra utmyntas efter 25o Rldr per skeppid och
slutligen 2 sk. stycken efter 3oo R:dr per skepp:d, hvarjemte Kongl.
Majit äfven framställt skälet till den antagna högre utmyntningsgrunden
för de lägre afdelningarne, nemligen att myntet eljest skulle blifva för
litet. Jag tror likväl icke, att skillnaden i storleken på |:dels skillings-
styckena skulle blifva serdeles betydlig, om än utmyntningen deraf
skedde efter 3oo R:dr per skeppund; dessutom finnes i många länder
srilfvermynt af ännu mindre sorter. Äfven kunde fråga uppstå, huruvida
det är nödvändigt att hafva så små afdelningar, sora | sk.; ty sällan
lärer det komma i fråga, att någon är så nogräknad vid liqvider. Men
i afseende på dessa mindre afdelningar öfverlemnar jag till Utskottet
att bedöma, huruvida någon vidare nedsättning i den föreslagna utmynt¬
ningsgrunden kan anses lämplig. Deremot är jag fullt öfvertygad, att
sådant både kan och bör ske, i afseende på hela och halfskillings-stye-
ken, hvilka, enligt min tanka, böra utmyntas efter samma grund, som
för 2 sk. stycken blifvit föreslagen. Ett skeppund utmyntadt till 3oo
Rldr gifver 14*4°° hela skillings-stycken, och för närvarande gå 8,000
sådana på skeppundét, hvaraf följer, att hela skillingsstycken skulle blif¬
va ungefär lika stora med våra nu varande 3 styfversstycken och att
halfva -sktllingar skulle hlifivar lika, eller något större, än våra nu varan¬
Banco-Utskoltets Betänkande IV:o J.
f
de bancohvitlnar, vid hvilket förhållande man väl icke kan invända, alt
dessa myntafdelningar skulle blifva för små.
Mig synes således, att man gerna kan förändra utmyntningsgrunden
för hela och halfva skillingsstycken lill hvad jag nu föreslagit; serdeles
angeläget för att häraf skall uppkomma någon vinst, som, på sätt den
Kongl. Propositionen innehåller, skulle öfverlemnas åt Myutverket, för
betäckandet af myntningskostnaden till silfvermyntet. Alt icke heller
någon efterapning häraf skulle vara att befara, bevisas dels af de ex¬
empel, som i den Kongl. Propositionen finnas upptagna om den låga
ulmyntningsgrund för koppar-skiljemynt, sorn i andra länder eger rum,
och dels deraf, att Riksgälds-Contorets polleller, enligt Kongl. Maj:ts egen
utsago, varit efter nuvarande curs-förhållanden utmyntade ända till 444
R:dr Banco per skeppund, utan att blifva efterapade.
Jag anhåller, alt dessa anmärkningar få åtfölja remissen af Kongl,
Maj:ts Proposition lill Utskottet.”
Vidare har Höglofl. Ridderskapet och Adeln, den 17 näsllidne Fe¬
bruarii, lill Bnnco-Utskottet remitterat en motion af Herr Lejren, Johan
Pehr, så lydande:
”1 en tidpunkt, då roan är sysselsatt att förskaffa landet ett verk¬
ligt mynt, och då, såsom följd deraf, siifvermynt åler skall sättas i
omlopp, är det af icke ringa vigt att å ena sidan nya silfvermynlets
Räkne-enhet blifver öfverensstämmande med det sätt alt värdera varor,
som i landet allmänneligen är brukligt, å den andra, att denna Räkne-enhet
erhåller sådana underafdelningar, att räknandet blifver lätt och öfverens¬
stämmande med det förbättrade system för LandeLs Mått, Mål och Vigt,
hvars grunder redan af 182.3 års Ständer, på Konungens derom gjorda Nådi¬
ga Proposition, antogos och som, enligt sist församlade Ständers beslut,
snart kommer att allmänneligen införas till stor och efterlängtad lätt¬
nad för allmänna rörelsen, till heder för tidebvarfvet och ära för den
Konung, under hvars Regering ett beslut blifvit fattadt af den art, att
vara lika oförgängligt, som Europas civilisation.
Hvad således först angår räkne-enheten, vågar jag, på de grunder
som nedanföre skola anföras, hysa den bestämda öfvertygelse, alt ingen
lämpligare dertill finnes än ett myntstycke, sorn till inre värde svarar
emot En Riksdaler Riksgälds-Sedlar, och som således jemt utgör i;dels
Riksdaler Specie, enligt Myntordningen af i83o.
Jig känner nogsamt, att mångå finnas, sorn anse, att mynt-enheten
boide bestämmas till värdet af 1 R;dr B:co, men vågar likväl tro, att
8
Banco-Utskottets Betankande N.-o
denna tanka icke delas af Svenska allmänheten, och att, i en fråga af så¬
dan beskaffenhet som denna, större afseende bör fästas på menighetens
önskningar och behof, än på de få personers inom vissa folkclasser, hvil¬
ka redan hunnit vänja sig vid att beräkna varors värde i Banco.
Att Riksgäldsräkningen har en öfvervägande öfverhand i allmänna rö¬
relsen kan icke belvillas eller nekas. Man öfvertygas derom genom dagli¬
ga erfarenheten, och äfven de, som i frigast försvara räkningen i Banco och
.påstå, att de tänka sig varors värden i detta slags mynt, underlåta likväl
sällan alt i dagligt tal kalla en 8 skilling? Bancosedel för en tolfskilling, en 12
skillings Bancosedel för en 18 skilling o. s. v,, bevisandes derigenom prac-
tiskt, att de i verkligheten sjelfva, ehuru medvetslöst, värdera i Riksgälds¬
mynt, oaktadt de måhända föra sina höcker i Banco.
Men ehuru den anförda omständigheten, att största mängden inom alla
folkclasser värdera eftev Riksgäldsberäkning, kunde ensam anses tillräcklig
att bestämma värdet af i R:dr RGS till blifvande räkne-enhet för Riks-
mvntet, så torde likväl mig tillåtas anföra åtskilliga andra icke heller lik¬
giltiga fördelar, som derigenom skulle vinnas.
Då, vid 1776 års realisation, r R:dr Specie infördes såsom mynt-enhet
och beräknades till 6 daler silfvermynt eller 18 daler kopparmynt, vande
sig allmänheten småningom att tänka sig namnet Riksdaler liktydigt med
antingen 6 daler silfvermynt eller 18 daler kopparmynt, allt efter som
räkning i det ena eller andra slags daler, i olika landsorter, företrädesvis
af allmänheten var bruklig. Detta sätt alt räkna och värdera är ännu i
de fleste landsorter gängse och man bör icke förbise, att det är | R:dr
Riksgäldsscdlar och icke | R:dr Banco, som menigheten kallar 1 daler
silfvermynt, och att .det är \ R:dr RGS-sedlar, icke i R:dr Banco som
kallas 9 daler kopparmynt, och att de Bancoskiljemyntssedlar, hvilka icke
utgöra jemna dalrar, värderas och benämnas antingen efter mark eller skil-
lingar Riksgäldsmynt.
Häraf följer ostridigt, att allmänheten, så väl å landet som i städerne,
vore mest betjent med att nya siifvermynts-enheten erhölle samma värde
som nuvarande Riksdaler Riksgäldssedel’, enligt realisalionsgrunden, eger,
emedan derigenom ingen rubbning skulle åstadkommas, hvarken för folket
å landet, som räknar antingen i dalrar eller i Riksgäldsmynt, eller för stä-
dernes invånare, som numera allmänneligen räkna ensamt i sistnämnde
myntslag.
Men härigenom vinnes icke allenast den fördel, att menigheten bibe¬
hålies
Panco-Utshottcts Tetänkande N.o 7. 9
hålles vid sitt brukliga sätt att uppskatta myntets värde, i förhållande till
fordna myntslag, utan äfven den vida vigtigare, alt arbetslöner och varu¬
värden i den mindre och dagliga rörelsen bibehållas vid deras närvarande
förhållanden, så yidt ej förändrade omständigheter, såsom ökning eller
minskning af produclion och efterfrågan i naturlig väg småningom deri å-
stadkommer höjning eller sänkning; hvaremot antagandet af 1 R:dr B:co,
eller hvad som vore ändå vådligare, 1 R:dr Specie, såsom räkne-enhet i
nya myntet, skulle i oträngd t mål hastigt rubba dess förhållanden, till verk¬
lig skada för varuproductionen och afsättningen. Denna omständighet är
af ett stort, practiskt interesse och bör icke förbises, helst i vårt land, der
arbetslönerne i jemförelse med prisen å lefnadsförnödenheterne och värdet
af den färdiga producten redan äro ganska dryga. Om, å ena sidan, den
gamla satsen icke får förnekas, att arbetaren är sin lön värd, så bör lik¬
väl den practiska Statsmannen tillse, att arbetslönerne icke genom konstla¬
de medel öfver höfvan uppjagas, hvarigenom, å andra sidan, näringarnes
bestånd och fortkomst i det hela äfventyras.
Vidare hör i denna fråga tagas i öfvervägande, att det är skadligt och
obeqvämt, att flere än ett räknesätt inom landet finnas. Hos oss finnas
för närvarande 3:ne Riksdalers-räkningar och 2tne räknesätt i dalrar. Det
är angeläget att göra slut på denna barbariska oreda, genom införande af
en enda för alla folkclasser gemensam och af alla folkclasser redan på för¬
hand till sitt innehåll känd och af de fleste begagnad räkne-enhet. Om
värdet af 1 R:drRiksgälds-sedlar, som är folkets räkne-enhet, härtill väl-
jes, så vinnes ändamålet, ty det vida mindre antalet bland de bildade
folkclasserne, som räknar i Banco, och det ändå vida inskränktare, sora
räkna i R:dr Specie, aflägga genast dessa räknesätt, så fort förordningen
om nya mynt-enheten är i kyrkorne uppläst. Tages deremot 1 R:dr B:co
eller 1 R:dr Specie till räkne-enhet, xså bibehåller folket icke destomindre
Riksgäldsräkningen, af samma orsak som det bibehållit däler-räkningen, e-
huru denna för nära 70 år sedan, genom förordning är aflyst, och ehuru
allt sedan i8o3 års realisation af Riksgäldssedlarne, Statsräkenskaperne
blifvit förde i Banco. Då fråga således är, att utan dröjsmål tillvägabrin¬
ga en helsosam förening mellan alla folkclasser om en gemensam mynt-
enhet, så finnes ingen annan för ändamålets vinnande säker utväg, än att
de bildade folkclasserne gifva vika för de mindre bildades, i detta fall, o-
skadliga, jag vågar säga förståndigare vana, och antaga, om jag så får ut-
Bih. lill R. St. Prot. i834• 6 Sami. 1 Afd. a
5:te Häftet.
10
BancO-Utsko(tets Betankande N.o 7.
trycka mig, folk-myntet till gemensamt national-mynt; och detta af salu¬
ma skäl som, då fråga var om enhetens bestämmande för Svenska vigten,
dea allmänligare victuaUe-marken dertill valdes, med uteslutande af de
öfrige, bland vissa enskilda folkclasser brukliga och kända stapelstads-,
uppstads-, bergs-, silfver- och apothekare-vigterne.
Vid denna frågas behandling får icke heller förbises, att, enligt erfa¬
renhetens och kunnige Statsmäns enstämmiga intygande, en låg enhet vid
myntets beräkning är af mycken fördel för ett land, såsom i allmänhet
bidragande lill lägre pris på lifvets förslå förnödenheter, äfvensom till
utbildande af en jemnare idoghels- och sparsamhets-anda lios de lägre folk-
classerne, genom vanan alt fästa begreppet och lankan på den i drygt
siffertal benämnda lägre valeuren, i stället för en högre valeur, uttryckt i
ringa siffertal. Jag känner alltför väl, alt rigtigheten af detta påstående ic¬
ke kan mathemaliskl bevisas, men det är icke destomindre en erfarenhets-
sanning och får ej af den pracliska mannen förbises. Yi hafva här ibland
oss många, som besökt främmande länder, der låg och hög mynt-enhet fin¬
nes; jag vädjar lill deras erfarenhet oell uppmanar dem att bär uttala den,
ty frågan är icke likgiltig. På denna grund hade jag helst velat föreslå
ändå en lägre räkne-enhet än 1 R:dr Riksgäklssedlar, och skulle dertill då
vall ~ R:dr samma mynt, såsom varande jemt vår nuvarande lagliga bö-
tes-daier, och såsom serdeles lämplig alt delas i 100 styfver, bade jag
icke af den omständigheten, att man allmänligen nu räknar med Riks-
gälds-Riksdälern lill enhet, blifvit föranledd att gifva denna enhet fö¬
reträdet.
Men om är det nyltigt och nödvändigt, alt folkets oskadliga vanor och
bruk icke förbises, ulan omsorgsfullt iakttagas vid frågan om sjelfva mynt¬
enhetens bestämmande; så följer likväl icke deraf, alt man vid bestämman¬
det af rcikne-enhetens indelning behöfver iakttaga samma skygghet, ty lika
säkert som det är, att folket förvillas, om sjelfva räkne-enheten rubbas, lika
visst är, att det icke förvillas, om den kända cnhelen erhåller en förnufti¬
gare förändrad indelning, allenast delta sker i full öfverensstämmelse med
det af alia nationer och alla folkclasser 1111 allmänt brukliga sättet alt räk¬
na, jag menar räkningen med jemna Tiof alder, i stället för de redan för
mera än 1000 är sedan aflagda räknesätten med dussin, tjog, skock, tim¬
mer, hval, kast, storhundrade, m. fl., af hvilka ännu der och livar lem-
0 ing ar qvarstå, såsom spöken från en förgången lid och en förgången ci¬
vilisation
Jag behöfver vid detta tillfälle så mycket mindre vidlyftigt orda om
Bcinco-Utskoitcts Betänkande N:0 7.
rr
tiodelningens afgjorda företräde, som föregående Ständer redan, på Kö¬
rningens derom gjorda Nådiga Propositioner, antagit densamma i frågan om
Rikets nya system för mått, inål och vigt, och betvitlar ej ett ögonblick,
alt ju icke samma grund af Rikets Ständer antages för mynt-enhetens in¬
delning, emedan Sländerne i annat fall skulle tillkännagifva en motsägelse,
ett vacklande i grundsatser, eli tillbakaskridande i bildning, sorn af intet
förnuftigt skäl kunde försvaras. Yäl känner jag, alt verkställigheten af nya
systemet för landets mått, mål och vigt, enligt Konungs och Ständers be¬
slut, icke kommer att ega rum förr än om några år, men långt ifrån att
detta uppskof kunde anföras såsom skäl, att äfven uppskjuta tiodelningens
införande i nya myntet, bör detta senare fast mera anses såsom en nöd¬
vändig, ja en alldeles ovilkorligen nödvändig, förberedande åtgärd för
verkställigheten af det så riksgagneliga och landets civiiisationstillstånd ut¬
märkande beslutet om nya mått-, mål-och vägts-systemets införande; ty om
tiodelningen nu införes i myntet, skall hvar man, med full tillfredsställelse och
insigt af nyssnämnde besluts ändamålsenlighet, längta efter den tid, då det
skall träda i verkställighet, och hvarigenom näringarne på en gång skola
vinna större fördelar än hittills på århundraden kunnat ske, under infly¬
telsen af ali den oreda, sorn varit en följd af intrasslade förhålländen i
dessa angelägne delar af Statsförvaltningen. Detta är klart för hvar och en,
som utan fördom betraktar frågan, och hör vinna behjertande hos alla,
s-om förstå att rätt uppskatta vardel af de sannt practiska medlen för folk¬
bildningens ocb näringarnes befrämjande, bland hvilka ifrågavarande åtgärd,
sedd ifrån Statsonconomisk synpunkt, intager ett ganska vigtigt rum, och så¬
ledes icke kan förfela att hos ett upplyst folks ombud vinna tillbörlig upp¬
märksamhet och.ej efter en flygtig, eller ingen granskning, lemnäs åt
glömskan. Förslaget är icke mitt; jag hade då icke kunnat skänka det ett sfi
odelad t beröm; det tillhör Tidehvarf vet och är under föregående Riksmö¬
te framställdt af annan man, ehuru då utan tillbörlig uppmärksamhet lem-
nadt. Det upplages nu af mig, under förhoppning att liden, som mognar
allt, äfven i delta fall skall visa sin välgörande verkan.
Efter livad sålunda anfördt blifvit, får jag nu vördsamt framställa föl¬
jande förslag lill mynt-system:
1:0 Svenska myntets räkne-enhet fastställes till jemt I R:dr Specie, i en¬
lighet med det skrot och korn, som Myntordningen af år i83o fast¬
ställer.
2:0 Denna mynt-enhet, som Utgör jemt värdet af x R:dr Riksgäldssedel-
kallas krona. : -
Banco-Utskottets Betänkande N.o 7.
3:o Kronan indelas i 10 delar. Denna Kronans tiondedel kallas Pen¬
ning.
4:o Penningen indelas i 10 delar. Denna Penningens tiondedel kallas
Slant.
5:o Följande sorte/ Silfvermynt präglas:
. j. j ( till alla delar af samma innehåll, som 1 R:dr
/- rons j c nj ^ Specie, stycket, enligt i83o års Myntordning.
z-Kronstycken_, dito i förhållande.
i-Kronstycken_, dito dito.
\-Kronstycken, dito dito.
Kr oris ty eken.
Det är angeläget, att minsta Silfvermjmtet icke är för stort;
det är för räknandet beqvämt, att det utgör jemt tiondede-
delen af enheten, utgörande sålunda en lämplig öfvergång
till kopparskiljemyntet. Den practiska nyttan inses lätt och
behöfver ej vidlyftig bevisning.
6:0 De 4 förstnämnde mynten, nemi. fyrdubbla, dubbla, enkla och halfva
Kronan präglas af 12-lödig balt, i öfverensstämmelse med i83o års
Myntordning. Men -jL:dels Kronan, eller den så kallade Penningen,
bör präglas af 5|-lödigt silfver, emedan den skulle blifva för liten i
fall äfven den präglades af 12-lödig balt. Som denna Penning är något
kostsammare än de öfriga att prägla, kunde den lämpligen till sitt
silfverinnehåll något förminskas, t. ex. innehålla T—00 skålp. fint
silfver och skålp. koppar, i stället att den, i förhållande till
de öfrige mjmten, borde innehålla fint silfver. Jag är öfver-
tygad, att ett så beskaffadt, så kalladt Billon-Mynt, vore gagneligt
för allmänna rörelsen.
>7:0 Kopparskiljemyntet utmyntas lill 400 Kronor på 1 skepp:d viclualie-
vigt i följande sorter:
5-Slantstycken å 20 på 1 skålp v. v.
z-Slantstycken å 5o på dito.
1-Slantstycken å 100 på dito.
Slantstyckcn a 200 på dito.
Många finnas, sorn måhända anse den fråga jag nu väckt af underord*
*) Penningens värde blir således i det allranärmaste 5 skillingar Riksgäldsmynt, och
Slantens i det närmaste £ skilling samma mynt. Systemet kommer att blifva: i
Krona = 10 Penningar = 100 Slantar. 1 Penning = 10 Slantar.
Banco-Utskottets Betänkande N:o 7. i
lindt värde, men andra finnas äfven, som veta, att ett ibland de få fel,
som vid <776 års Realisations verkställande begingos, var det: att tili
Jäkne-enhet antaga Specie-riksdalern, som varö till 1S gånger större än
de mynt-euheler, (Silfver och Koppar Dalerne); som folket dåbegagna-
de, alt detta misstag åstadkom skadliga rubbningar i dåvarande lörhål-
landen, och att det är angeläget att nu taga sig till vara för samma fel
och samma följder. Jag anhåller vördsamt, alt denna min motion må
blifva till Banco-Utskottet remitterad, att der grundlagsenlig! handläggas.
Stockholm den 12 Februarii 1834*”
Uti samma Remiss bar IiöglofL Ridderskapel och Adeln jemväl in¬
begripit yttranden af: 1) Grefve Löwenhielm, Gustaf, som, af flerfal¬
digt utvecklade skäl, med värma understödjer Molionairens förslag, men
tillika för egen del förmäler: -att, i valet af lämpligaste enbet, Grefven
skulle hafva föredragit Dalem silfvermynt, nemligen åtta skillingsstyckel;
anförande lill stöd för denna tanka; att också detta komme att utgöra,
såsom Riksdalern Riksgälds, en bestämd, ehuru mindre, fraclion af en
mark fint silfver; alt Dalem silfvermynt utgör enheten i flera af våra
provincer, och är bekant i alla; alt dess värde är i det allranärmaste
det af en Fransk Franc; att dess antagande skulle till ingen ompräg¬
ling af silfvermyntet föranleda; alt endast kopparmyntet behöfde förän¬
dras derhän, al t denne dalers 96 öre blefve 1 c.o; och att, med ringare
rubbning i närvarande myntfot, öfvergången till decimul-systemet icke
vore tänkbar;
2) Herr von Hohenhausen, Michael, som ansett sig ega skäl in¬
stämma på det hela i de principer Molionairen lagt till grund för sitt
förslag, men egentligen funnit anmärkningsvärdt, att, uti förslagen till
utförande, Motionairen tycktes hafva aflägsna! sig ifrån den princip han
uppställt. Sjelf hade han nemligen uppgifvit i R:dr Riksgälds såsom
särdeles lämplig, att delas i 100 delar, de der komme alt motsvara ett
förut kändt skiljemynt, och att ingen rubbning i folkets vanliga beräk¬
ningar af värden skulle uppkomma, om en sådan half Riksdaler aritoges
lill räkne-enhet: hvarföre då icke föreslå den? Den utgjorde 3 daler
silfvermynt och 9 daler i koppar. Hvarken landtmannen, till hvars räk¬
nemynt det mera närmade sig, eller stadsboernes mynt-riksdaler Riks¬
gälds rubbades derigenom, serdeles, då det lör den ovane räknaren vore
lättare att förvandla Riksgäldsmynt till Banco, än Banco till Riksgälds.
Herr von Hohenhausen tror det således vara vida lämpligare, att taga
Banco-Utskoltets Betänkande N.o 7.
en half Riksdaler Riksgälds Lill enhet, hvilken gerna kunde kallas kro¬
na, emedan vi icke ega någon bestämd vigt derå, att använda till be¬
nämning, som annars varit rationelare. Om denna enhet anloges, så
borde, efter Herr von Hohenhausens tanka, utmyntningen ske, dels i så-
dane stycken, dels i dubbla fern- oell tiodubbla, hvaraf de liodubbla
komme att blifva något större än vår nuvarande Specie-Riksdnler;
hvaremot, genom den af Mötionairen föreslagna utmyntningen af fyr¬
dubbla kronstycken, en del af förmonerne vid myntets räkning försvun¬
ne, helst decimal-indelningen vore af stor lätthet vid större summors
räkning. I Frankrike t. ex. uppstaplas myntet med 20 elfer 10 Fem-
francsslycken 1 hvarje stapel, eller tager man två i sender och räknar
ett tiotal. Femfrancsstycken äro der hufvudmyntet, de öfrige skiljemynt.
På samma sätt borde indelningen ske med kopparmyntet, hvaraf
det minsta skulle, efter Herr von Hohenhausens tanka, utgöra TI_;del
af förenämnde enhet, och sålunda komma att i det närmaste motsvara
en styfver. Denne _I_;del, eller mynt-cenlime, kunde, på sätt Motio-
nairen föreslagit, kallas slant. Enkla, dubbla, fem- och tiodubbla slant-
stycken borde myntas; men införandet af den serskilda benämningen
Penning på ett tioslantstycke, anser Herr von Hohenhausen icke vara
nödigt, utan deremot obehöfligen föranleda till 3;ue colnmner i räken¬
skaper. Varande detta sålunda föreslagna, efter Herr von Hohenhausens
förmenande, mera enligt med de af Motionairen anförda principer, äu
den tillämpning han sjelf af dem gjort.
Banco-Utskotlet, som, vid behandling af Kongl. Maj;ts ofvanhögst-
berörde Nådiga Proposition, och de af enskilde Ledamöter inom Rid-
derskapet och Adeln öfver hithörande ämnen gjorda framställningar,
funnit sig böra nl 1 rnförst i minnet återkalla hvad under senaste Riks¬
dag, i samband med Besluten om Mynt bestäm ning och silfverutvexling,
derutinnan förekommit, har, utaf förenade Stats- och Banco-Utskottens
Betänkanden N:ris 5 & 14» R- S:s i anledning deraf aflåtne underdånigt
skrifvelse N:o 336, samt Kongl. Majrts Nådiga Förordning om Myntfoten
af den 25 Junii i83o, inhemtat, hurusom majoriteten inom nyssbemälde
Båda Utskott lill en början ansåg sig böra såsom myntenhet föreslå ett
silfvermynt till välde af 1 R:dr Riksgälds (n sk. Specie), med under-
afdelningar af en hälft och en fjerdedel, jemte de förut brukliga 4 och
3 skillingsslycken, motsvarande 4 oedi ^ af enheten; men sedermera', i
anledning af inkomna anmärkningar ifrån Riks-Stånden, tillstyrkte, med
frånträdande häraf, att enheten skulle blifva 1 R:dr Banco, ellery 18 skil-
Banco~Utskottets Betänkande N.o j.
lingar silfver, med underafdelningär af | dels, |:dels, |:dels och TT_:dels
Ridr Banco; hvilket R. S. anlogo och genom nyssberörde underdåniga
skrifvelse hos Kongl. Majit i Önskningsväg anmälde deras så beskaffad*
Beslut; hvarefter Kongl. Majit, i Dess utfärdade Nådiga Förordning om
Myntfoten af den 25 Junii i83o, med bibehållande af den grund R. S.
antagit, rörande Myntets hullighet, att nemligen denna skulle för alla
slag af mynt blifva 12-Iödig Q finsilfver i koppar), i öfriga hänseen¬
den frångått R. S:s förslag, och förordnat, att vid Myntverket tills vi¬
dare skulle utmyntas Specie-riksdalrar, hvilka, enligt Mynlordningen,
till innehållet af finsilfver, i hvarje piece äro helt nära lika med de för¬
ut brukliga Specie-riksdalrar; samt atl, efter enahanda haltighet, utaf det¬
ta mynt jemväl komme att utpräglas Uter, |:delar, |;delar och TT-idelar;
men hvarvid den af R. S. vid samma tillfälle gjorda anmälan, om en be¬
stämd mynt-enhet, icke synes hafva blifvit hos Kongl. Majit till be¬
handling upptagen.
För närvarande befinner sig alltså saken, så vidt af Utskottet kun¬
nat inhemtas, i det skick, att Kongl. Majit väl föreskrifvit hvilka slag
af silfvermynt skola tills vidare utmyntas, men alt likväl för landets
penninge-förhållanden ingen bestämd räkne-enhet finnes; enär Specie-
riksdalern, Banco-riksdalern och Riksgälds-riksdalern, hvar för sig kunna,
såsom sådan enhet, efter hvars och ens godtfinnande, betraktas.
Ett så obestämdt förhållande synes ingalunda böra för en framtid
fortfara, och skulle ofelbart, efter det den af båda Stals-magterna beslutade
fria utvexling, emellan silfvermyntet och Bankens sedlar, kommit i gång,
kunna leda till olägenheter af flerfaldig art, och på ett skadligt sätt
förvilla och förblanda begreppen om fastigheters, varors, arbetskvantite¬
ters och fordringars egentliga värde.
En bestämd mynt-enhet bör alltså utan allt tvifvel stadgas, och hos
Utskottet har ingen tvekan kunnat uppstå,
att ju denna bestämmelse om én mynt-enhet, för liela lan¬
det, är ett Lagstiftningsämne, som af båda Stats-magternas
afgörande beror.
Deremot har frågan, huruvida bestämmandet af lämpliga fördelnin¬
gar och fördubblingar af mynt-enheten också har egenskapen af Lag-
stiftningsinål, blifvit, under fästadt afseende på slut-orden i Regerings-
Formens 'jg § ”Konungens rätt alt slå mynt dock oförkränkt”, ifrån
skiljaktiga syupuukler betraktad.
i6
Banco- Ut skot let s Betänkande N.-O 7.
Utskottet anser, alt Regeringsformens åberopade stadgande icke liigger
hinder för Rikets Ständer att ingå i beslut oin ordnandet af de fördubb¬
lingar och afdelningar af mynt-enheten, hvilka skola, livar för sig, såsom
lagliga utbytes-medel emot Bankens sedlar betraktas, och
att Rikets Ständer följaktligen må anse sig befogade, att,
äfven i det hänseendet, utöfva, gemensamt med Konungen,
en lagstiftande rätt.
Sedan Utskottet, under denna synpunkt, i öfvervägande tagit de re¬
mitterade, sinsemellan mer och mindre skiljaktiga föjslagen, i hvad räk-
nevärdets enbet och silfvermyntets afdelningar vidkommer, samt Kongl.
Maj:ts bögstberörde Nådiga Proposition, angående kopparmynt och du-
caler, får Utskottet till Rikets Ständers pröfning och fastställande, här
i ett sammanhang, framlägga grunderna för det nya myntsystem, som,
efter Utskottets tanka, skulle förena, med egenskapen att vara på en gång
enkelt och rationelt, den kanske ännu vigtigare fördel, att, så litet som
möjligen ske kan, rubba de för landets invånare af alla classer, från de
högsta till de lägsta, i närvarande stund brukliga och välkände räkne-
och reductions-förhållanden, under iakttagande blott af den skillnad i
benämningar, sorn synes vara en nödvändighet, på det att icke de min¬
dre upplysta må, såsom i förflutna tider ej sällan både med mynt och
sedlar skett, inledas och underhållas i den förvillelse att, i stället föl¬
en och samma sak, låta sig nöja endast med en likljudande benämning.
I. Allmänna Räknesättet i Handel och Vandel samt vid Bokföring.
ilo Svenska myntets räkne-enhet fastställes till jemnt Jldels Riksdaler
silfver Specie, i enlighet med det skrot och korn, som Myntoidr
ningen af år i83o bestämmer.
3:0 Denna mynt-enhet, svarande emot tolf skillingar silfverspecie, och i
räknevärde enahanda med En Riksdaler Riksgälds-sedlar, eller |
af Banco-riksdalern, eller trettiotvå sk. B;co, benämnes Krona.
3:o Kronan indelas i 10 delar; hvarje sådan del benämnes Penning.
4:0 Penningen åter indelas i 10 delar; hvarje sådan del benämnes Slant.
5*o En Penning blifver det lägsta värde, för hvilket silfver i myntform
hålles tillgängligt. Penningens underafdelningar blifva kopparmynt.
BanCO-Ulskotlets Betänkande If.-o 7.
>7
II. Siljvermyntet.
A. Utmyntningen.
De serskilda silfvermynlen blifva tilis vidare:
1:0 Ett om 4 kronor — 1 R:dr Silf.-spec. = 2| R:dr B:o = 4 R:dr RGS
3:0 Ett om 2 kronor = \ R:dr eller 24 sk. Silf.-spec. = ii R:dr,
B:co = 2 R:dr RGS
3:o Ett om / krona — | R:dr eller 12 sk. Silf -spec. = R:dr eller
32 sk. B:co = 1 R:dr RGS.
4:o Elt om i krona = | R:dr eller 6 sk. Silf.-spec. = 1 R:dr eller
16 sk. B;co = i R:dr eller 24 sk. RGS.
Sdo Elt om |:dels krona — Txg.*dels R;dr eller 3 Silf.-spec. = | R:dr el¬
ler 8 sk. B:co = ^ R;dr eller 12 sk. RGS.
Dessa fem myntpiecer föreslås alt blifva försedda å framsidan med
Konungens bröstbild.
6:0 Ett om jfe.dels krona = 1 Penning = 3?:dels skilling Banco = 41
skilling Riksgälds.
Denna myntpiece föreslås att å framsidan förses med Konungens
namnchiffer, af skäl, som bär nedan upptagas.
Här synes vara rälla stället alt ingå i utveckling af de skäl, hvar¬
före Utskottet Irott sig böra hellre föreslå detta system för enheten och
dess underafdelningar, än någondera af de förslag, sinsemellan skiljakti¬
ga, som Iler Grefve Löwenhjelm och Herr von Hohenhausen, ehuru bå¬
da i hufvudsaken med Motioiiairen öfverens, hvar för sig framställt.
Dessa skäl äro i korthet:
att den af Grefve Löwenhielm föreslagna enhet, åtta skillingsstyo-
ket, eller 8 sk. Silfver-specie, visserligen någorlunda quadrerar med den
gamla dalersräkningen, både i silfvermynt och kopparmynt, samt äfven
med Riksdaler!! Riksgälds, såsom derutaf utgörande jemna |:delar; men
att deremot, vid enhetens och dess underafdelningars och mångfalders
hänförande till riksdaler, skillingar och runstycken Banco, skulle fram¬
ställa sig allt för invecklade proportioner, då sjelfva enheten motsvarat*
elt så ojemnt och brutet tal, som 21 sk. 4 1'Unst. Banco; och att, ehuru
det af Herr von Hohenhausen, såsom enhet föreslagne mynt, motsvarande
den af Utskottet nämnda halfva kronan = 6 sk. Silfver-specie = 16 sk.
Banco = 24 sk. Riksgälds, visserligen för sig belraktadt, ej i någon måtto
Bih. till R. St. Prot. 1834• 6 Sami. 1 Afd. 1
5:te Häftet.
Bancct-Ulskotlels Betänkande N.o f.
afviker ifrån, eller rubbar det system, hvar till Utskottet syftat, tilan
fastmera deruti såsom underafdelning ingår; skulle dock en så låg en¬
het i mera betydlig mon afvika ifrån de calculations-, rökne- och före¬
ställningssätt, som under en längd af år blifvit genom vana inplailtade
hos alfa folkelasser, hvarföre Utskottet ej. vägat föreställa sig dess anta¬
gande af majoriteten kunna ens med någon grad af sannolikhet förvän¬
tas. Och då härtill kammer, att de mångfalder af enheten, som Herr
■von Hohenhausen uppgifvit, ehuru deras tilläfventyrs mera strängt sy¬
stematiska vigtighet af Utskottet för öfrigt icke underkännes, skulle gö¬
ra de flesta af redan bekanta och förut begagnade både äldre och nyare
silfvermynt-piecer oanvändbara i allmänna rörelsen, emedan deras vex-
liilgs- och utbytes-värden i förhållande till det lagliga inyntet ieke kun¬
de, utan nog invecklade aritmetiska operationer, utrönas och redas;
skulle häraf en olägenhet uppstå, sorn Utskottet deremot, genom sitt
mera modifierade förslag, tror sig hafva lyckats att, åtminstone i de vig-
tigaste hänseenden, efter möjligheten undanrödja. Å en annan sida er¬
känner Utskottet sjelfmant, att de ofvan föreslagna myritpiecernas för¬
hållande till de vid sista Riksdag antagne sex nya sedelvaleorer icke
blifver alldeles lika enkelt och lättfattligt; men några egentligen svåra
ecb invecklade proportioner förete sig dock icke, då sedeln pä
i R:dr E:co motsvarar krona
3 R:dr B:co dito krona
ro R;dr B:co dito i5 kronor
20 R:dr B:co dito krona
ioo R;ir B:co dito i5o kronor
boo Ridr B;co dito j5o kronor
sorn är vida enklare, än de nu så ganska vanliga reduetionerna r
1(5 sk. RGS . . . io sk. 8 r. B:co
3ar sk. RGS .. . , 21 sk. 4 r. B:co
4o sk. RGS . , 2& sk. 8 r. B:co>
ro»R:drRGS » . , 6§ R:dr Brco o. s„ v.
f
B. Häftigheten*
(Skrot och Korn.)
iro Mynten å 4, 3> \ och £:dels krona präglas af 1 3-lödigt mynt-
silfver, i enlighet med r83o års Mynt-ordning, så att de hvart för sig
böra innehålla finsilfver till |:delar och koppar, elter så kallad alliage
Banco-Ut skottets Betänkande Pf:0 7.
*9
till i:del, under förbehåll likväl af det, jemlikt samma Myntordning,
tilLåtna remedium, nemligen, för finheten eller haltigheten uti hvartdera
af dessa 5 myntslag,
tre iooo:deIs shålp-d finsilfver öfver eller under, å hvarje helt skål¬
pund myntsilfver, allt i victuaiievigt räknadt;
och, för Brutlo-vigtighelea;
af 4~kronstyckct> deraf 25 = 2 skålpd victuaiievigt,
Tre 1000.delar öfver eller under, per skålpd räknadt,
af z-kronstycket, deraf 5o = 2 skålpd victuaiievigt,
Fyra iooo:delar öfver eller under, per skålpd räknadt,
af kronstycket, deraf ioo = 2 skålpd victuaiievigt,
Sju iooo:delar öfver eller under, per skålpd räknadt,
af \-kronstycket, deraf 200 = 2 skålpd victuaiievigt,
Sju tooo.delar Öfver eller under, per skålpd räknadt,
al \-k ronstycket, deraf 4°o = 3 skålpd victuaiievigt,
Tio 1000-delar öfver eller under, per skålpd räknadt.
Det sjette slaget af silfvermynt, -J-ldels kronan eller penningen, an¬
ser Utskottet deremot kunna och böra antagas till en betydligt ringare
finsilfver-halt i förhållande till dess alliage eller koppar-utblandning.
Om ett sådant småmynt utpräglades af tolflödig halt blefve storleken af
hvarje piece så ganska obetydlig, att den icke utan svårighet läte sig
handtera och derigenom vöre för rörelsen obeqväm; och enär denna
myntsort egentligast komme att blifva den större allmänhetens dagliga
vexlings- och utbytes-medel samt följaktligen vore i ständigt omlopp
och underkastadt en stark nötning, är en drygare koppar-blandning äf¬
ven i det hänseendet behöflig för att motväga denna oundvikliga olä¬
genhet. Af dessa skäl tillstyrker Utskottet vidare;
2:0 Tiondedels kronan eller Penningen präglas af 5|-lödigt silfver,
det vill säga: 5| lod (en tredjedel) finsilfver och io| lod (två tre-
jedelar) koppar eller alliage på hvarje mark myntvigt efter gamla be¬
räkningssättet, utgörande 16 lod.
Då, efter Utskottets ofvan intagna förslag 100 hela kronor utprägltas
utur 2 skålpd victuaiievigt af 12-lödig halt, följer deraf, att 1000 hela
kronor komme att innehålla i5 skålpd victuaiievigt i finsilfver, jemte
5 skålpd koppar (remedium öfver eller under oberäknadt). En lika
qvantitet finsilfver eller i5 skålpd borde då egentligen återfinnas uti
10,000 penningar eller ^tdels kronor, med tillägg dessutom af 3o skålpd
Loppar, så framt detta mynt skulle uti inre silfvervärde fullt ut mot¬
so
Battco-Ulskotlets Betänkande N.-o 7.
svara sin benämning och sitt förhållande af tiondedel till enheten. Men
Utskottet anser delta förhållande kunna utan olägenhet på ett småmynt
af denna beskaffenhet något litet nedsättas, dels såsom ett det lämpliga¬
ste sätt för betäckande af utmyntnings-kostnaderna, dels för att desto
säkrare kunna påräkna, att delta dagliga bytes-mynt, hvarmed egentli¬
gen är afsedt alt, såsom surrogat för småsedel-valeuren, minska behofvet
af det obeqvämare kopparmyntets ständiga begagnande, må i landets rö¬
relse qvarblifva och hvarken vinna begärlighet för export och nedsmält-
ning, ej heller löna sig att på utrikes ort detsamma i oädel metall ef¬
tergöra och hit importera, och dels med fästadt afseende äfven derå, att
den till ulblandning begagnade kopparen, fastän icke svarande emot en
lika qvantitet finsilfver, likväl eger såsom vara betraktad ett ej obetyd¬
ligt inre värde.
På dessa grunder föreslår Utskottet ali:
3:o Tiondedels kronan eller penningen präglas utan rubbning af dess*
i aldra Momentet bestämde hullighet, sålunda, att 10,000 myntpiecer er¬
hållas utur 14 skålpd finsilfver och 28 skålpd koppar, och följaktligen »
skålpd finsilfver och 2 skålpd koppar, allt victualievigt, på ett antal af
10,000 stycken indrages och besparas.
Och får Utskottet här tillika nämna, att Utskottets föregående hem¬
ställan, enligt hvilken detta mynt skulle, i stället för Konungens bröst¬
bild, förses med dess narnnchiffre, har sin grund, dels uti det sålunda
föreslagna lägre intrinseca värde i förhållande lill de 5 sinsemellan lik-
haltiga hufvudmynten, dels deruti, att då, genom den starkare koppar-
blandningen, J^rdels kronan blefve i storlek och vigt nära lika med irdels
kronan, nödigt är, till förekommande afen eljest lätt möjlig förblandning,
det dessa båda genom något i ögonen fallande yttre tecken ifrån hvar¬
annan på det nogaste skiljas.
lil Kopparmyntet.
Främst har Utskottet, under fästadt afseende å hvad Kongl. Maj:t i
Dess Nådiga Proposition framställt, samt enskilde Ledamöter af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln öfver ämnet yttrat, funnit sig böra i öfvervägan¬
de taga frågan om de serskilda kopparmynt-afdelningarnes ulprägling eftep
olika Riksdalertal af skeppundet koppar.
Kongl. Maj:t har, såsom fordna ni nd t är, på grund af vunnen erfaren¬
het, att, enligt nuvarande utmyntningsgrund af i66f R:dr på skeppdt sta-
Bcinco-Vtskoltels Betänkande N-o 7.
at
pelstadsvigt i koppar, myntningskoslnaderne icke varda beläckta vid nu gäl¬
lande kopparpris, i Nåder ansett, att af eli skepptd koppar stapelstadsvigt
horde präglas hvar för sig:
Och anförer Kongl. Maj:t, lill stöd för de smärre myntens proportionsvis
drygare utmyntningsförhållande, att desse eljest blefve allt för små och
svåra att handtera.
Herr Rosenblad har härvid, för dess del, yttrat den tanka, alt utmynt-
ningen af skeppdl icke borde för något myntslag öfverstiga ?.66| R:dr;
hvaremot Grefve Gyldenstolpe ansell, att samtlige mynlsorlerne borde ut-
präglas till 3oo R:dr af skeppdt och den, serdeles på de smärre mynten,
sålunda uppkommande vinst tillfalla Myntverket, för betäckande af kost-
naderne vid silfvermyntspräglingen.
Utskottet tror sig fasthellre böra tillstyrka Rikets Ständer,
alt för alla kopparmynts-sorterne ett gemensamt Riksdalertal
n>å bestämmas att af skeppdt utpräglas, som sådant synes Ut¬
skottet vara i principen riglignsl, är öfverensstämmande med
hvad här i landet hittills brukligt varit, och för öfrigt i verk-
Enligt denna åsigt, och med tillämpning äfven å kopparmyntet af det
system för mynt-enheten och dess underafdelningar, som i första hufvud-
punkten här ofvan blifvit i ett sammanhang utveckladt, får Utskottet vördr
samt föreslå alt:
1:0 af ett skeppd victualievigt i koppar .= a5 Lispd stapel¬
stadsvigt, utpräglas i hvarje serskild myntsort 400 Kronor=
266f R:dr B:co == 400 R-'dr RGS.
2:0 Kopparmyntsorlerne blifva:
a) Femslantstjcken — i Penning.
Antal på 1 skålpd victualievigt . . ao.
b) Tv åslant stycken — |:dels Penning.
Antal på 1 skålpd victualievigt . . 5o.
| skillingsstycken eller
1 skillingsstycken
i skillingsstycken eller
helskillingsslycken
a5o R:dr.
3oo R:Jr.
200 R:dr.
Dubbla skillingsstycken
ställigheten icke tyckes kunna möta något hinder, då nemli¬
gen icke ett allt för stort Riksdalertal bestämmes alt af kop^
par-skeppuodet utmyntas.
22
Banco-Utsköttets Betänkande A! o j.
c) Ensi ant stycken = J-:dels Penning.
Antal på i skålpd victualievigt „ . 100.
d) Halfslantstycken — ~:dels Penning.
Antal på i skålpd victualievigt * . 200.
Obs» Af de förut brukliga enkla runstycken, eller -T-:dels shillingar,
utpräglades 100 R:dr = 67,600 st. utur 1 skepp:d r= 400 skålprd stapel¬
stadsvigt = 320 skålp:d victualievigt. Efter denna beräkning gaf 1 skålp:d
victualievigt 180 st. enkla runstycken. En —tedels- penning blifver alltså
endast obetydligt, nemi. ^:del, mindre än dessa enkla runstycken, hvilka
erfarenheten visat icke vara för små att i rörelsen begagnas.
Den erinran, sorn af Kammarherren Rosenblad blifvit gjord rörande
nödvändigheten att i förväg undanrödja möjliga försök, att genom hvitkok-
ning eller på annat sätt förfalska något kopparmynt till likhet med ett i
storlek, utseende och vigt tilläfventyrs någorlunda motsvarigt silfvermynt,
finner Utskottet val grundad och tillstyrker, att Rikets Ständer hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det vederbörande vid Myntverket må för¬
ständigas-,
alt häråt lemna erforderlig uppmärksamhet vid präglingen af
de nya kopparmynten;
för hvilket ändamål ock nu föreslås,
att intet af dessa må förses med Konungens bröstbild ulan
endast med Dess höga namnchiffer.
Af Kongl. Maj:ts uti Dess högstberörde Nådiga Proposition gjorda fram¬
ställning till Rikets Ständer, — att de besparingar, sorn vid kopparens ut-
myntning möjligen uppkomma, måtte, sedan betalning för den använde kop¬
paren, efter gångbart pris, till Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contor blif¬
vit erlagd, få disponeras af Myntverket, som, enligt Kongl. Maj:ts den 9
Mars förlidet år vidtagne Nådiga beslut, kommer att öfvertaga kopparmynt-
ningen, men hvars på Stat uppförda anslag för silfvermyntningens bedrif¬
vande icke förslår att betacka kostnaderne dervid, —bär Banco-Utskottet
ansett sig böra genom Protocolls-Utdrag lemna Rikets Ständers Stats-Ut-
skott del; lärande detta Utskott i anledning deraf ej underlåta, att med.
dess Betänkande öfver denna punkt serskildt till Rikets Ständer inkomma.
IV. Ducaterne.
I likhet med hvad Kongl. Maj:t uti Dess Nådiga Proposition i detta
BancoUtskoClels Betänkande N.-a 7,
hänseende framställt, tillstyrker Banco-Utskoltet äfven för dess del Vörd¬
samt följande bestämmelser för framtiden, nemligen:
1:0 En Svensk Ducat skall innehålla ^-^^dels skålpd fint guld, hvari¬
genom i skålpd victualievigt sådant guld kommer att utmyntas till
jemnt laS Ducater, i stället för att hittills deraf blifvit präglade
1Ducater. Sålunda komma i.zöo nya ducater att motsva¬
ra i.aöi-i gamla ducater, och följaktligen hvar och en af de nya
blifva litet öfver jjtdels procent bättre än de nyssnämnde;
2:0 Dukalernes haltigbet bibehålies i det närmaste lika med den de hittills
haft, så att 80 delar fint guld för desse loyeras med 2 delar kop¬
par; då en ducat kommer att väga T_8_^_:dels skålpd = 82 korn
victualievigt;
3:o Remedium i halten blifver T_U_:dels skålpd victualievigt guld öfver
eller■ under den lagliga halten, på hvarje skålpd ducater;
4:o Remedium i viglen blifver —J^rdelar öfver eller under den, sorn e-
gentligen följer af utmyntningsgrunden och den bestämda finheten;
5:o Mfritskatt äfven för ducater kommer att ega rum, och bestämmes till
Y^tdels procent af det som myntas, utom Skedare-lön, i fall det till
förmyntning aflemnade guldet är af lägre halt, än sorn för ducaten
är bestämd.
För egen del, och utan dertill i de remitterade handlingarne gifven
anledning, bär Utskottet i öfrigt skolat till Rikets Ständer hemställa, om
icke, i sammanhang med det föregående, äfven må hos Kongl. Maj:t i
underdånighet begäras, att
6:0 Myntpiecer om 2 ducater, äfvensom myntpiecer om 5 dnkater, af sam¬
ma pi oportionerliga vigt och lika halt roed de enkla ducaterne, var¬
da likaledes utpräglade, der sådant af någon åstundas.
Rikets Ständers bepröfvande underställes detta allt vördsamligeiT.
Stockholm den 16 April 1884.
Reservationer r
Herr af Lefre'n: ”Utskottet har, med få undantag, tillstyrkt Ri¬
kets Ständer antagandet af det system för Rikets blifvande silfver- och
koppar-mynt, sorn jag, i derom afgifven, och till Utskottets handlägg¬
ning remitterad motion, föreslagit. Jag har således intet skäl att i sjelf¬
va saken afvika ifrån hvad Utskottet sålunda tillstyrkt; men jag afviker
i fråga om formen ifrån Utskottets lanta. Delande Utskottets åsigt, att
Banco-Vtskottets Betänkande N:0 7.
sjelfva mynt-enlietens bestämmande till skrot och korn utgör, i stöd af
ng §. Regeringsformen, ett Konung och Ständer gemensamt tillhörande
lagstiftningsärende, kan jag icke i samma §. hemta grund lill den åsigt,
att bestämmandet af mynt-enhetens underafdelningar och multipler äf¬
ven skulle tillhöra bägge Statsmagterne. Denna senare åtgärd anser jag
tillhöra Konungen ensamt, såsom varande ett oeconomiskt mål, och tror
derföre, alt denna del af beslutet bör, ifrån Rikets Ständers sida, antaga
formen af önskningsmål.”
Herr Helledaji: ”Emot Utskottets antagande såsom grundsalts,
att Ständerne ega gemensamt med Konungen utöfva lagstiftande-rätt, i
afseende å bestämmandet af landets mynt-enhet, med dess fördubblingar
och afdelningar, nödgas jag mig vördsamt reservera.
79 §. Regeringsformen innehåller, ”alt Rikets mynt till skrot eller
torn, det vare sig till förhöjning eller åfslag, ej må ega rum utan Rikets
Ständers bifall; Konungens rätt att låta slå mynt dock oförkränkt.” E-
mot bestämda ordalydelsen eger Utskottet ej att förklara Grundlagens ord
och för bedömandet, huruvida den tolkning Utskottet gilvit åt nämn¬
de Grundlags §. är öfverensstämmande med ordalagen, måste undersö-
Jkas hvad med skrot och korn förslås. Enligt de upplysningar jag varit
i tillfälle mig förskaffa, förstås vid mynt med skrot den tillsatts eller
loyerade halten af koppar, hvaremot med korn menas den öfriga delen
affint eller silfver ^se Rinmans Bergs-Lexicon åldra Delen pag. 677)»
Om med benämningen skrot och korn således menas endast myntets in-
trinseca värde eller häftighet, så följer också af ordalydelsen i nämnde
G. ■undtags §., alt endast derom Ständerne utöfva med Konungen en lag¬
stiftande magt, men att, i fråga om bestämmandet af myntets enhet, dess
under- och öfver-afdelningar samt dess förfärdigande, Konungen, efter
sista mom. i åberopade 79 §. Regeringsformen, eger ensam beslutan¬
derätt, samt att derutinnan Ständerne endast i önskningsväg kun¬
na söka inverka på Konungens beslut; och tror jag mig för detta mitt
omdöme och tolkningssätt af Grundlags §:n vara vägledd af Ständernas
eget åtgörande vid sista Riksdag, då de endast på denna väg, men icke
i följd af den lagstiftande rått Banco-Utskottet nu velat tillägga dem,
anhöllo om mynt-enhetens bestämmande till 18 sk. silfver eller 1 R:dr
Bauco, en anhållan, den Konungen likväl icke fann skäligt bifalla.
Erfarenheten har ådagalagt, att alla magispråk ifrån lagstiftningens
sida, åsyftande förändringar i det antagna beräkningssättet af Rikets
. Mått
Banco-Utskoltcts Betänkande N.O 7.
25
mått, mål och vigt samt myntet, alltid varit fruktlöse, Likasom, oak¬
tadt derom gifne generela lagstadganden för hela Riket, i afseende å mål,
i en province mates med tunna, fjerdingar och kappar, i en annan med
skeppor och kappar, i en annan åter med lunna, hel- och halfspann
o. s, v. Likaså begagnas i olika provincer olika räknesätt med hänsigt
till myntet. Ifrån Torneå till Skåne räknas ännu daler kopparmynt,
daler silfvermynt, Riksdaler RGS och Riksdaler Banco, oaktadt de 2;ne
första slags räknesätten långt för detta de jure varit afskaffade. All öfver-
gångsperiod "1 dylika fall är icke allenast långsam, utan jemväl äfventyr¬
lig, i samma man ett nytt mynt väsendtligen aberrerar ifrån det gamla;
och då, efter min öfvertygelse, den nya sakernas ordning, hvilken raaa
nu söker införa i våra myntförhållanden, bör åtföljas af så få ingripan¬
de förändringar i folkets vanor som möjligt, om icke alla åtgärder der¬
utinnan skola bedömas såsom overkställbar project, ken jag, för min
del, icke godkänna den decimalräkning i mynt-enhetens underafdelnin-
gar, som Utskottets pluralitet tillstyrkt; hvaremot jag biträder åsigten,
att myntenheten föreslås lill en Riksdaler Riksgälds, med förklarande, att
jag anser likgiltigt, om enheten får behålla detta namn, såsom utmärkan¬
de dess egentliga värde, —om den benämnes krona, eller erhåller annan
benämning.”
Herr Machel: ”Då, efter min åsigt, jag icke finner 79 §. Rege¬
ringsformen vara i tydliga ordalag uppställd, får jag förklara, det jag
anser mig icke kunna tyda den annorlunda, än Herr Borgmästaren Helle¬
daij, och att jag derföre förenar mig i den af honom gjorda reservation.”
Herr Biskopen Lundblad: ”Då de förenade Stals- och Banco-Utskot-
ten vid sistlidne Riksdag, under, såsom mig synes, tillbörligt afseende
på Regeringsformens 79 §., enligt hvilken rättigheten att låta slå mynt är
Konungen förbehållen, vid besvarandet af Herr General Lefréns då, i
enahanda syftning, som nu, gjorda motion, ansett frågan om stadgandet
för framtiden af så väl första enheten, som underafdelningarne af det
metalliska myntet i silfver, utgöra ett önskningsmål, och ej allenast Ri¬
kets Ständer i sammanhang härmed till Kongl. Maj:t den a 9 Januarii
i83o med underdånig hemställan ingått, utan ock Kongl. Maj;t, genom
Nådig Skrifvelse den 25 Junii i83o, bestämdt förklarat, alt silfvermyn-
tet bör utgöras af hela, halfva, fjerdedels, åttondedels och tolftedels
Specie-riksdalrar; synes mig ali Ständernes vidare åtgärd i denna fråga
Bih. till R. St. Prot. i83/f. 6 Sami. 1 Afd. 4
5:te Häftet.
26
Banco-Ut skottets Betänkande N.o J.
vara ej allenast öfverflödig, utan ock till och med mindre behörig. Den
Statsmagt, hvilken det tillhörer att afgöra frågan, har ej allenast lemnat
sin höga decision, utan ock, i öfverensstämmelse dermed, låtit slå en
ansenlig mängd Speciemynt, nemligen, ifrån Augusti i83o till och med
December månad 1833, hela Specie-riksdalrar 97,596, halfva dito 579,123,
fjerdedels dito 3,877,487, åttondedels 5,643,695 och tolftedels 1,830,229,
eller tillsammans I2,028,i3o stycken, utgörande 2,2i4>5io R;dr Specie.
Under sådant förhållande kan jag ej dela Högloft. Utskottets åsigter, och det
så mycket mindre, som, i händelse hvad utmyntadt är skulle, såsom ytt¬
rad t blifvit, utgå i rörelsen att gälla för 4> 2» °* s- v- kronor, detsam¬
ma onekligen kom me alt bära origtig stämpel af en hel, en half, o. s.
v. Riksdaler. Ville man åter, till undvikande af denna oformlighet,
ommynta alla dessa millioner, för alt af dem stämpla 4> 2> 0> s* v> kro¬
nor, skulle Banken derigenom inledas i en betydlig kostnad, hvilken in¬
galunda blefve ersatt derigenom, att liela, halfva, o. s. v. Riksdalern vö¬
re utbytt emot dessa, hos oss hittills okända, nymodiga kronorna.
Hvad dernäst angår Herr General Lefréns motion, så vidt den af-
ser decimal-räkningens införande, i stället för den hittills brukliga, sä
är ingalunda min mening att bestrida vigheten af densamma. Men jag
döljer dock ej, att jag befarar, det man ännu ej är nog förberedd på
denna methods antagande, helst tillräckligt antal i detta afseende ända¬
målsenligt organiserade folkscholor ännu saknas, i hvilka den uppväxan¬
de generationen må varda i den nya methoden initierad. Och, förut in¬
förd, skall den vid räkenskapers uppgörande medföra hvarjehanda o-
lägenheter. Detta är för mig tillräckligt skäl att, för närvarande, afstyr¬
ka äfven detta, af intet behof påkallade, experiment. Af experimenter i
denna väg hafva Sveriges Rikes Ständer nog. Hufvudfrågan är myn¬
tets ordnande; och delta vinnes säkrast derigenom, att man, orubbad af
alla små considerationer, fortgår på den redan antydda bättre ordnin¬
gens väg.”
Herr Prosten Ödman: ”Emot pfuralitetens inom Höglofl. Ut¬
skottet beslut i frågan om mynt-enhetens underfördelningar får jag mig
vördsamt reservera, hufvudsakligast på de grunder, att
1:0 genom fördelning i decimaler skall ovilkorligen mycken oreda vid
enskilda liqvider inom landet uppkomma;
2:0 för det närvarande den icke står i harmonie med fördelningarna
af mått, mål och vigt, hvarigenom mycken svårighet, synnerligen
för allmogens mindre handelstransactioner, är oundviklig;
Banco-ZJtskottcts Betänkande N:o 7.
27
3:o den nu gällande mynt-fördelningen innefattar långt flere aliquoter, än
den föreslagne i decimaler, i hvilken blott tvänne ingrediera, hvar¬
af äfven i practiskt afseende svårigheten, vid liqviders och mindre
köpsluts uppgörande, tydligen skönjes;
4:o decimal-fördelningen, åtminstone i vissa landsorter, icke precist in¬
passar på de i flera år antagne pris för vissa arbeten, för hvilka
en flerårig praxis etablerat ett slags taxa hvarigenom eu, om ock
för hvarje enskild händelse obetydlig, dock vid sammanslående af
flere sådane tillfälligheter icke så ringa förlust skulle uppkomma,
antingen för deri arbetande, eller för den, som betingat sig arbetet;
5:o då mynt-förändringen ifrån daler, mark m. m. till Rrdr, sk, r:st.,
ehuru i många fall så nära öfverensstämmande, i afseende på
aliquoterne, ännu icke i flere provincer vunnit insteg i dagliga rö¬
relsen, så att till och med trakter ännu finnas i södra Sverige, der
auctions-utrop ske i daler och styfver, skall en för allmänheten så
främmande indelning, som i decimaler, behöfva ganska lång tid, in¬
nan den vinner burskap inom alla samhälls-classer, ja möjligen all—
drig vinna den.
Af sådane anledningar har jag ansett den föreslagna mynt-fördel¬
ningen icke blott förtidig, utan äfven, under nuvarande förhållanden,
ledande till oreda, ulan att någon nytta ens i perspectiv kan uppletas.”
Riksdagsfullmägtigen Petter Persson från Jönköpings Län: ”Med
Högloft. Banco-Utskottets pluralitet kan jag ej förena mig i den tillstyr¬
kan, att det nya myntet, namnen och mynt-enheten skall i hvarjehanda
räknesätt förändras emot vårt nuvarande räknesätt Riksdaler, skillingar
och runstycken.
Den af Högloft. Utskottet föreslagna mynt-enheten och räknesättet
kan nog vara bra för dem, som äro något hemma i sådane saker, och
jag t vi fia r icke, alt det då till och med kan gå vigare än det vanliga,
men för allmogen, som i långliga tider är van att räkna R:dr, sk. och
r.st., blir saken svår att taga reda på, och en villervalla, att ingen vet
rigtigt hvar han är hemma, när han skall emottaga ett sådant mynt, sora
icke låter dela sig, hvarken med jemna skillingar eller med jemna run¬
stycken.
Jag önskar derföre på egna, men ännu mera pä hemmavarandes
vägnar, att mynten måtte få förblifva sådane, som de af vår Nådige Ko¬
nung äro fastställde, helst flere millioner äro redan derefter utmyntade,
och då vet man, alt en R:dr Silfver är som fyra R:dr RGS och såvida-
28
Banco-Utskottets Betänkande IV.-o 7.
re får man räkna derefter sitt vanliga räknesätt = Riksdaler, skillin-
gar och runstycken, hvarföre jag anhåller, att denna min reservation får
åtfölja Höglofl. Banco-Utskottets Betänkande till Rikets Höglofl. Ständer.”
Riksdagsfullmägtigen Brisman ifrån Skaraborgs Län: ”Jag reser¬
verar mig emot Utskottets beslut, angående den föreslagna nya mynt¬
enheten, kallad krona, med alla dermed i förening ställda underafdelnin-
gar. Jag inser icke hvarken behofvet eller nyttan af den ifrågasatta för¬
ändringen; och ganska säkert är, att den skulle föranleda till oreda, o-
säkerbet i liquider, samt kanske till och med till svek och bedrägeri
i synnerhet ibland allmogen, som visst på långliga tider och åtminsto¬
ne så länge de nuvarande myntsorterne blifva gångbara, icke skulle kun¬
na lära sig att rätt förstå hvarje ny myntsorts egentliga och rätta värde,
relativt till den nu gällande.”
Riksdagsfullmägtigen Eric Svanberg ifrån Wester-Norrlands Län:
"Uti de af Riksdagsfullmägtige Petter Persson och Brisman afgifne re¬
servationer får jag förena mig.”
Banco-Utskottets Betänkande N.o 7. ag
N:o 1.
Tariff för förvandling af Riksdaler, Skillingar och Runstycken Riks¬
gälds, till Kronor och Slantar.
Riksgrs.
|
|
|
|
*
|
C/J
ös
|
|
|
|
tn
|
22
|
w
|
Vt
pr*
|
|
|
|
|
O
3
O
|
a
ös
|
|
|
|
O
□
CJ
|
S
Sä
|
K-
|
|
r
|
|
|
|
|
*
|
|
|
|
|
*5
|
—
|
—
|
3
4
5
|
|
bestämdt
|
utgörande
|
|
as
— 4 3
2 r
3 6
I2f
—
|
obetydligt öfverstigande
|
|
_ X
2
2
|
|
—
|
|
99
99
|
99
99
|
|
99
99
|
|
99
99
|
|
3
m 3
4.
|
—
|
—
|
6
|
|
99
|
99
|
|
T —^
I 24
|
99
|
|
99
|
—
|
1
|
—
|
—
|
7
|
|
99
|
99
|
|
1x43
|
närmast
|
utgörande
|
|
I l
|
—
|
—
|
8
|
|
99
|
99
|
|
I Tå
O
|
obetydligt öfverstigande
|
|
X 1
|
—
|
—
|
9
£ 0
I I
|
|
99
99
99
|
99
>9
99
|
|
I 16
, S 3
I ?2
. X 3 I
* I 4 Ä
|
99
99
99
|
|
99
99
99
|
—
|
11
1 1
11
|
—
|
I
|
|
—
|
99
|
99
|
|
3 72
|
99
|
|
9*
|
—
|
2-—
|
—
|
2
|
|
|
99
|
99
|
|
4 i
|
99
|
|
99
|
_
|
4—
|
—
|
3
|
|
|
99
|
99
|
—
|
6 l
|
99
|
|
99
|
—-
|
6—
|
—
|
4
|
|
|
99
|
99
|
|
8 i
|
alldeles
|
lika
|
med
|
—-
|
8 \
|
—
|
5
|
|
|
99
|
99
|
|
10 T%
|
obetydligt öfverstigande
|
|
.oi
|
—
|
6
|
|
|
9>
|
99
|
|
12 f
|
alldeles
|
lika
|
med
|
|
13 |
|
—
|
7
|
|
|
99
|
99
|
|
>4 -k
|
obetydligt öfverstigande
|
|
*4 i
|
—
|
8
|
—
|
|
99
|
99
|
|
16 |
|
alldeles
|
lika
|
med
|
|
‘6 f
18 |
|
—
|
9
|
—
|
|
99
|
99
|
|
18 |
|
99
|
99
|
99
|
|
—
|
10
|
|
|
99
|
99
|
|
20 |
|
närmast
|
utgörande
|
|
21 —
|
—
|
11
|
|
|
99
|
99
|
|
22
|
99
|
99
|
|
23 —
|
—
|
12
|
|
|
99
|
99
|
|
25 —
|
alldeles
|
lika
|
med
|
—
|
2 5—
|
—
|
24
|
|
|
99
|
99
|
|
5o —
|
99
|
»9
|
99
|
|
5o—
|
—
|
36
|
—
|
|
99
|
99
|
|
75 —
|
99
|
99
|
99
|
|
75—
|
I
|
|
|
—•
|
99
|
99
|
I
|
00 «—
|
99
|
99
|
99
|
1
|
00—
|
Bih. lill R. Sl. Prot. tS3/f, 6 Sami. 1 Afd. 5
5;te Häftet.
3» Banco-Ulskcttels Betänkande JV.o 7.
Tariff för förvandling af Kronor och Slantar till Riksdalerj Skillingar och Run¬
stycken Riksgälds.
*
|
22
|
|
|
|
|
Riksgälds
|
|
Riksgrs
|
0
|
03
3
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
|
|
|
|
9»
|
03
|
|
|
|
|
w
T
|
|
to
|
M ^
V °
•
|
|
-j
|
v>
|
|
|
x
2
|
|
, —
|
bestämdt
|
utgörande
|
|
|
2.
|
8 8
|
närmast utgörande
|
|
|
3
|
—
|
l
|
|
|
99
|
99
|
~
|
|
5^
|
76
|
|
|
—
|
6
|
—
|
2
|
|
— —
|
»
|
99
|
|
|
n,
|
r i
|
|
|
9
|
|
—
|
3
|
|
.
|
99
|
99
|
|
1
|
5,
|
28
|
obetydligt öfverstigande
|
—
|
1
|
5
|
—
|
4
|
|
— —1
|
•9
|
99
|
|
1
|
11,
|
0 4
|
99 99-
|
|
1
|
11
|
—
|
5
|
|
|
99
|
f9
|
|
2
|
4.
|
8 0
|
närmast utgörande
|
|
3
|
5
|
—
|
6
|
|
— — .
|
99
|
99
|
|
2
|
to,
|
5 6
|
|
|
2
|
r t
|
—
|
7
|
|
|
99
|
99
|
|
3
|
4.
|
3 i
|
obetydligt öfverstigande
|
—
|
O
|
4
|
—
|
8
|
|
|
99
|
99
|
|
3
|
10,
|
08
|
99 99
|
|
3
|
10
|
—
|
9
|
|
— —
|
99
|
99
|
—
|
4
|
3,
|
8 4
|
närmast utgörande
|
|
4
|
4
|
—
|
10
|
—
|
1 Penning
|
99
|
99
|
|
4
|
9>
|
6 0
|
99 99
|
|
4
|
10
|
-
|
2°
|
—
|
2 Penningar „
|
99
|
|
9
|
7>
|
2 0
|
obetydligt öfverstigande
|
|
9
|
7
|
-
|
25
|
—
|
|
99
|
99
|
—
|
1 2
|
|
|
alldeles lika med
|
|
l 2
|
|
1-
|
3o
|
—
|
3
|
99
|
99
|
—
|
14
|
4.
|
8 0
|
närmast utgörande
|
—
|
14
|
5
|
—
|
40
|
—
|
4 »
|
99
|
99
|
—
|
'9
|
2,
|
4 6
|
99 99
|
|
■ 9
|
2
|
—
|
5o
|
|
5
|
99
|
99
|
—
|
24
|
—
|
—
|
alldeles lika med
|
.
|
24
|
—
|
—
|
60
|
—
|
6
|
99
|
99
|
|
28
|
9-
|
60
|
närmast utgörande
|
|
28
|
10
|
—
|
70
|
|
7
|
99
|
99
|
|
33
|
7’
|
2 6
|
obetydligt öfverstigande
|
‘V‘
|
33
|
7
|
|
75
|
|
7a
|
>9
|
99
|
|
36
|
|
—
|
alldeles lika med
|
|
36
|
|
|
80
|
12
|
8
|
99
|
99
|
|
38
|
4»
|
8 0
|
närmast utgörande
|
—
|
38
|
5
|
|
9°
|
—
|
9
|
99
|
99
|
|
43
|
2,
|
4 0
|
obetydligt öfverstigamh
|
_
|
43
|
2
|
,1
|
joo
|
=
|
10 „
|
99
|
99
|
I
|
—
|
—
|
|
alldeles lika med
|
I
|
|
~ -i
|
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1834.
Banco-Ut skottets Betänkande 2V:0 8•
i
N:o 8.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 16 April, kl. 6 c. m.
Betänkande , i anledning af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer
aflåtne och af samtlige Riks-Stånden till B anco-U t skottet öf-
verlemnade Nådiga Skrifvelse af den 8 Februarii i834j an¬
gående Bankens öppnande till utvexling af silfver.
Ifrån samtlige Riks-Stånden är, genom Protocolls-Utdrag af den io och 12
sistlidne Februarii, till Banko-Utskottet öfverlemnad Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse, af den 8 i nyssnämnde månad, angående Bankens öppnande till
utvexling af silfver, ordagrannt lydande, som följer:
Genom Nådig Skrifvelse af denna dag har Kongl. Maj:t inbjudit Ri¬
kets Ständer, att skyndsamt företaga den, sedan sista Riksdag, hvilande
Redactions-förändringen af Regerings-Formens y2:dra §; och Kongl. Maj:t
afbidar endast denna frågas afgörande, för att till Rikets Ständer öfver¬
lemna Förslag till Lag för Banken. Emedlertid har Kongl. Majit ansett Sig
ej böra uppskjuta att fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å den väsendt-
liga omständigheten: att de för Bankens räkning, under de senare åren,
verkställda silfverköp haft menligt inflytande på sedelmyntets värde; alt de
sålunda motverkat det med Myntbestämnings-Lagen af den i:sta Mars i83o
åsyftade ändamål, samt att, under närvarande förhållanden, ytterligare upp¬
köp af silfver för Bankens räkning icke kunde aflöpa utan förlust för det
allmänna och för enskilde personer. Då tillika i betraktande tages: att,
enligt hvad andra Länders erfarenhet ådagalagt, Bankens redan egande till¬
gång i metallisk valuta är, under en klok förvaltning, tillräcklig att bestri¬
da invexling af dess sedlar med silfver efter myntbestämnings^grunden;
att, om de till silfveruppköp ytterligare bestämde Bancosedlar af mera än
två millioner Riksdaler icke utgifvas, endast omkring 160,000 R:dr Specie
erfordras för det vid sista Riksdag af Rikets Ständer antagna förhållande
emellan metalliska fonden och utelöpande sedelstocken; att sistnämnde sum¬
ma sannolikt är till fullo motsvarad af de Banco- och Riksgäldssedlar, som
under mera än 5o års förlopp genom tillfälliga händelser gått förlorade;
samt att Bankens löpande inkomster derutöfver verka till sedelstockens för-
♦minskning; så vill Kongl. Maj:t härmed gifva Rikets Ständer Sin åsigt till¬
känna: att ytterligare silfverköp icke äro af nöden, för att sätta i verkstäl¬
lighet Myntbestämnings-Lagen af den 1 Mars i83o, samt att således intet
Bihang; till R. St. Fröt. 1834, 6 Sami. 1 Afd. 1
6:te Häftet.
3
Banco-Utskoltets Betänkande N;o 8.
hinder förekommer för uppfyllandet af den förbindelse, Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer genom samma Lag Sig högtidligen åtagit och för Bankens
öppnande till utvexling af silfver, senast den i nästkommande Julii, efter
det Lag för Banken fastställd blifvit.
Kongl. Maj:t förbliver R. St. med all Kongl. Nåd och Ynnest städse väl¬
bevågen. Datum ul supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln, Wällöf]. Borgare-Ståndet och
Hedervärda Bonde-Ståndet äro derjemte till Utskottet remitterade ej mindre
åtskillige inom desse 3:ne Riks-Stånd afgifne yttranden, i anledning af
Kongl. Maj:ts omförmälde Nådiga Skrifvelse, än äfven flera inom samma
Riks-Stånd väckte motioner, stående i sammanhang med berörde Nådiga
Skrifvelse; hvilka yttranden och motioner å serskilde dagar under loppet af
sisllidne Mars månad Utskottet tillhandakommit.
Vid genomgående af desse handlingar, har Utskottet funnit, alt, emot
silfverutvexlingens vidtagande, blifvit af någre ledamöter bland Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Wällofl. Borgare-Ståndet framställde följande
allmänna inkast, nemligen:
att allmänna opinionens misstroende till ansvarslöse Ständers Bank¬
förvaltning och Landets tro på silfrets vandring öfver gränsen gåfve an¬
ledning att frukta för vexlingens bestånd;
att i83o års Bankreglering ovilkorligen måste medföra skatternes för¬
ökning och indraga Nationen i stryp-system eller Stats-skuld, då deremot
håda delarne syntes hafva kunnat undvikas, om man ifrån början af den
nya organisationen hade erkänt ett annat system;
att Englands öfverproduction af jern och den strid, som uppstått emel¬
lan Förenta Staternes Bank och Unionens President verkade på Sveriges
jernexport samt hotade med vexelbrist och cursens stegring under instun¬
dande sommar;
att en icke obetydlig sedelmassa funnes uti Finland och Norra Tysk¬
land, som snart torde utbytas emot silfver; och
att visserligen många associationer och enskilde cassör skola söka silfver för
Danco-Uiskottets Betänkande N.o 8.
3
sin säkerhet samt någre redan börjat att bereda sina Capital till detta
ändamål, (af Herr Nordenankar)
att så länge Rikets import årligen öfverstiger exporten, samt cursen i
följd deraf snarare stege än folie, ej vore troligt, att det utlemnade silfret
skulle qvarstanna i landet, (af Herrar Langenberg och Laké)
att den villervalla i enskilde förhållanden, som genom uppsägning .af lån,
m. ni. skulle blifva en följd af realisationen, gåfve anledning betvifla, hu¬
ruvida de af densamma väntade fördelar skulle motväga de deraf uppkom¬
mande rubbningar och många olägenheter, (af Herrar Langenberg och Lake)
att Capitalisterne genast skulle uppsäga sina capital, sedan utvexlings-
liden blifvit definitivt utsatt, för att, medan Banken ännu egde någon va¬
luta, infinna sig och uttaga silfver; att då sålunda näringarne blifvit utan
rörelse-capital, kunde de åtminstone till större delen icke fortsättas, och id-
karne nödgades afskeda sine arbetare, sedan sjelfva drifkraften för all nä¬
ring, rörelse-capitalet, blifvit dem afhänd. (af Herr Grapengiesser)
Utom dessa allmänna inkast emot Bankens öppnande till silfver-utvex-
ling, har i afseende på Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse i detta ämne blifvit
inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl. Borgare-Ståndet anfördt:
af Herr Nordenankar: att vexling efter den curs, som vid densammas
början noteras, vore den enda rätta, emedan hvarje rubbning uti dagens pris
och skuldernes nuvarande belopp vore obillig, emedan anledning ej fun¬
nes, hvarföre uppoffringen för realisationen skulle ske endast af de skattdra¬
gande, som äfven måste bära all dess risque och slutligen, emedan, vid en
sådan höjd beräkningsgrund, Bankens silfverbehof vore nu redan fylldt, öfver
a millioner gifne Banken till betryggande aflåne-rörelsen, och opinionen samt
en årlig förlust af 5oo,ooo R:dr banco besparad Bruks-bandteringen:
att i83o års Myntbestämnings-Lag ej mer vore bindande, men att, om
någonting deri borde hållas uti helgd, så vore det proportionen af 5 till 8.;
att Herr Nordenankar önskade upplysning om orsaken till den skilnad, som
funnes emellan den uti Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse förekommande upp¬
gift, alt endast 160,000 R:dr specie skulle erfordras för det vid sista Riks¬
dag af Rikets Ständer antagna förhållande emellan metalliska fonden och ute¬
löpande sedelstocken samt den af Bancofullmägtige under den 20 sistlidne
Januarii upprättade calcul, hvilken upplyste om ett behof af 35i,02Ö R:dr
i silfver, och att för hvarje iooo:de R:dr uti sedlar, som utgåfves för att fyl¬
la denna brist, uppstode ett ökadt silfver-behof af 234 R*dr;
4
Banco-Utskottets Betänkande kV.-o 8.
att, vid granskning af sistnämnde calcul, Herr Nordenankar redan
inom Banco-Utskottet framställt någre anmärkningar, som antydde ett yt¬
terligare silfverbehof af 200,000 R:dr;
att, till fyllande af hela denna brist, genom ny sedel-emission, skulle,
enligt sträng och rigtig tillämpning af i83o års stadganden, i,442>245 R:dr
4i sk. 6 i’:st silfver, värde, a 140 sk., R:dr 4>2°6,55o uti sedlar, erfordras
för att bringa proportionen upp till 5 mot 8;
Herr von Heine: att billigheten af en myntbestämning efter det värde,
hvartill ett oinlöst credit-mynt en gång nedfallit var en allmän, på giltiga
och statskloka skäl grundad opinion, när 128 sk. bestämdes såsom vexlings-
grund; alt då nu credit-myntet under tiden betydligt ändrat sitt värde, fun¬
ne Herr von Heine samma princip eller opinion, consequent tillämpad, ford¬
ra en vexlingsgrund rättad efter dessa förändrade förhållanden; att en för¬
minskning af rörelse-capitalet måste blifva en nödvändig följd af realisatio¬
nen till lägre än de nästföregående årens gångbara curs; att vänner af stack*
ga i myntväsendet ansåge Herr von Heyne alltså dem vara, som nu yrkade
bestämning och vexling under Ständernes egne ögon och icke den, som fä¬
ste sig vid det gamla beslutet, samt att Herr von Heyne derföre ansåge det
vara bättre att stadga nya grunder och verkställa genast, än besluta upp¬
skof, som han fruktade blifva en följd af den motsatta principens ihärdiga
försvar, och hvarigenom realisationen än längre finge stå på tillväxt af en
ytterligare myntförsämring;
Herr Wedberg: att, i stället för den i Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse
yttrade förmodan, att blott 160,000 R:dr specie ännu erfordrades för att brin¬
ga Bankens reela fond till sedelstocken, såsom 5 till 8, förekom, att verk¬
ligen circa 1,200,000 R:dr silfver ännu saknas i denna proportion;
att om man ville genast börja realisationen med närvarande silfverfond,
gällde det att ändra Myntbestämnings-Lagens 2 §, att frångå den af Stän-
derne redan stadgade proportion af 5 till 8, och att afvika från hvad Kongl.
Maj:ts Nådiga sanction af denna Lag samt dess Nådiga Skrifvelse till Baneo-
fullmägtige den 3o Julii 1831 innehölle.
Herr Langenberg: att han ej kunde iuse möjligheten, att med icke fullt
|delar silfver mot den utelöpande sedelmassan börja utvexling utan stagna¬
tion, till skada och orättvis förlust för dem, hvilkas egendom ej vore så dispo¬
nibel, att den kunde utbytas mot silfver, då tillgång derå ännu vore för handen;
att bäst och säkrast vore, att Banken, enligt Rikets Ständers beslut
18 a3, finge fortfarande behålla en del af dess vinst, för att derigenom små¬
ningom consolidera sig, men för den händelse silfver-utvexling skulle beslu¬
Banco-Utshottets Betänkande N.-o 8.
5
tas af Rikets nu församlade Ständer, har Herr Langenberg ansett densamma
ej kunna börjas med nuvarande silfver-fond till den i nästkommande Julii,
utan åtskillige ytterligare garantier;
Herr Lake: att Banken ännu ej befunne sig i det af Rikets sist försam¬
lade Ständer beslutade tillstånd, eller såsom 5 till 8, men komme uti denna
ställning genom sin egen förmåga, om den, såsom den nu är, finge fortskri¬
da, under en af behofvet påkallad Banco-lag;
att man ingenting förlorat genom ett uppskof af denna fråga till nästa
Riksdag, men kunde genom ett förhastande åstadkomma hela landets olycka;
alt, om ett förbruknings- och njutnings-förbud af en hop öfverflöd vöre
möjligt, samt öfver detta förbud alfvarlig och kraftig uppsigt ställdes, trodde
Herr Lake på möjligheten af att en varaktigt åsyftad realisation kunde ega
bestånd;
Herr Grapengiesser: att realisationens verkställande på intet sätt påkal¬
lades af näringarnes aftynande, utan att desse tvärtom högeligen fordrade dess
inställande, åtminstone för närvarande;
att han finge yrka realisationens uppskjutande, tills säkre garantier för
dess bestånd blifvit yppade och fastställde, samt att efter hans öfvertygelse
Bankens skiljande från Stats-magterne och ställande under Lagen vore den
enda säkra grund, hvarpå realisations-företaget kunde baseras;
Herr Ekerman: att han icke ansåge någon minsta fara att ännu uppskju¬
ta Lagens verkställighet, intill proportionen af 5 till 8 vore vunnen, — hvil¬
ket skulle ske icke genom silfverköp, som tvärtom borde Banco-styrelsen för¬
bjudas, så vida icke desamma kunde erhållas till 128 sk., utan, genom spa¬
rande af Bankens behållne ränte-revenuer, hvilka af Banken odelade skulle
få behållas, samt med tillägg af ränte- och capital-afbelalning å Riksgälds-
Contorets skuld till Banken från och med detta års början,— men, långt ifrån
att yrka detta uppskof, hvilket Herr Ekerman förklarat sig icke vilja bereda,
har det synts honom, att silfver-utvexlingen, dock under visse uppgifne ga¬
rantier, skulle kunna taga sin början den 2 nästkommande Januarii, dervid
Herr Grosshandlaren underställt, om icke den af Kongl. Maj:t i Nåder utsatte
termin af den 1 Julii både för import och export skulle medföra olägenhe¬
ter, såsom sannolikt åstadkommande rubbning uti “handelns gång, sedan sjö¬
farten då uti 3:ne månader varit börjad;
Herr Winberg: att, då han ansåge för en helig pligt att medverka till
verkställighet af Myntbestämnings-Lagen i en omständighet, ansåge han det
vara lika heligt bibehålla dess stadganden i öfrige delar. Rikets Ständer
hade för silfver-utvexlingens början, vid sistlidne Riksdag, fastställt en pro¬
6
Banco-Utskottets Betänkande N.-o 8.
portion af 5 till 8 emellan metalliska fonden och sedelstocken, och det vore
nödvändigt att detta förhållande jemnades. Man kände nogsamt, oaktadt de
olika uppgifter som blifvit gjorde, att ungefärligen 36o,ooo R:dr silfver ännu
bruste innan proportionen vore vunnen. Denna återstod kunde vinnas på 2:ne
vägar, antingen genom anskaffande af silfver eller Vexel-Banco-sedelstockens
minskning.
Herr Winberg hade ingenting att anmärka emot den första utvägen,
endast med det förbehåll, att det skedde utan lån, hvilket han på det hög¬
sta afstyrkte, men den andra utvägen syntes honom lämpligare och han hän¬
visade i detla afseende till den af honom gjorda motion, enligt hvilken Ve-
xel-Banco-sedlarne skulle indragas och Låne-Banco-sedlar med 2 procents år¬
lig ränta i deras ställe komma att utgifvas.
Herr Santesson: att han ansåge mindre för behofvet än för opinionen
det vara nödvändigt att bereda utväg till silfver-fondens fyllande att mot¬
svara öfver och ej under | af Yexel-Banco-sedelstocken, dock att detta måt¬
te ske genom antingen låns upptagande till det för ändamålet erforderliga
måttliga belopp, eller ock helst, till undvikande äfven af detta, medelst an¬
skaffande af ett Creditiv för detsamma å utländskt godt hus, alt begagnas
vid behof.
Herr Grefve Cronhjelm: att han ej ansåg proportionen af någon vigt
för saken, men att, då endast 35o,ooo R:dr silfver fordrades och Banken hade
en tillgång af 2,i5p,ooo till silfverköp, önskade Grefven, att Banco-Utskot-
tet ville af dessa tillgångar använda hvad som erfordrades till anskaffande
af den felande silfver qvantiteten, för att derigenom fråntaga realisationens
fiender deras enda vapen, och att han trodde silfret kunna anskaffas mot
depositioner af Bankens obligationer, ställda alt betalas å viss tid efter silf-
ver-utvexlingens början och utan rätt att sätta panten i omlopp.
Herr Hegardt: att han önskade och hoppades, att Banco-Utskotlet, då
det ginge att yttra sig öfver ifrågavarande ämne och att föreslå dagen då
Silfver-utvexlingen borde ovilkorligen taga sin början, fästade uppmärksam¬
het ej mindre på de bemödanden, som blifvit använde alt motarbeta reali¬
sationens verkställighet, eller åtminstone utverka, att den uppskjutes till den
tid, då man uti verklige fich betydligt förändrade förhållanden kunde finna
en kanske välkommen tvingande anledning att förändra sjelfva myntbestäm-
ningsgrunden, än äfven å de oundvikligt förderflige följderne, om desse be¬
mödanden lyckades;
att Herr Hegardt hoppades, det Utskottet icke skulle fästa sig vid den
lappris omständighet, att, efter det hittills följda berak ni ngssätt, en summa
B anco-Ut skottets Betänkande IV:o 8.
7
af 35o,ooo R:dr Silfver ännu fattades uti den af sistförsamlade Ständer nö¬
dig ansedde proportionen af 5 till 8;
att väl ingen funnes, som icke insåge, att den lättare och med mindre
kostnad kunde anskaffas efter utvexlingens början, om den då skulle pröf-
vas erforderlig, och om Banco-Styrelsen erhöile så beskaffade autorisationer,
som den i alla fall måste erhålla, så framt den skulle kunna ansvara för
utvexlingens oafbrutna fortgång, den måtte hörja med hvilken proportion
som helst emellan den redbara fonden och sedel-stocken; men alt, ville man
emedlertid ändteligen vinna den omförmälde proportionen, vore ingenting
lättare. Man behöfde blott att, i likstämmighet med hvad sistlidne Riks¬
dag förordnades, öka behållningen å den så kallade anticipations-fonden
med ett erforderligt, icke betydligt anslag af Bankens påräknade räntevinst
för åren i835 och i836, hvaremot det såkallade spanmåls-creditivet och
Öfrige influtne till silfverköp anslagne behållningar af omkring i,y74>00° R:dr
B:co, hvarföre afdrag å sedelstocken ej vore tillåtet, då icke behöfdes för
detta ändamål.
Varande slutligen af åtskillige Ledamöter inom Riks-Stånden uppgifne
de serskilde garantier, hvilka de, hvar för sig, ansett böra iakttagas till
betryggande af realisationens framtida bestånd.
De framställde, här ofvan intagne allmänna inkasten emot Bankens öpp¬
nande till silfver-utvexling för det närvarande finner Utskottet visserligen
redan vara inom desse Riks-Stånd så väl och fullständigt vederlagde, att
något ytterligare besvarande deraf synes öfverflödigt, men då det likväl
torde anses för en skyldighet från Utskottets sida, att häröfver jemväl sig
yttra, går Utskottet nu att delta i korthet fullgöra.
Om det å ena sidan icke kan nekas, att under framfarna tider, då
Banken stått under secretessen, och sanna begrepp om Banco-väsendet
ej ännu hunnit att göra sig gällande, rubbningar i Rikets penninge-förhål-
landen och deraf följande flerfalldiga olyckor uppstått genom ansvarslöse
Ständers Bank-förvaltning, tror dock Utskottet det å andra sidan böra med-
gifvas, att förhållandena härmed i väsendtlig mon förändrats, sedan ej alle¬
nast närvarande realisationsföretag vunnit stöd af Bankens publicitet, som
måste afböja hvarje försök i en framtid att förnya de misstag, hvilka till¬
intetgjort de tillförene, tid efter annan vidtagna försök, att i myntväsen¬
det återföra ordning och stadga, utan ock en allmännare upplysning i detta
ämne hunnit att spridas ibland Nationen och dess Representanter, samt slut¬
ligen jemväl Banken nu mera blifvit ställd under en af Konungen och Ri¬
kets Ständer gemensamt stiftad Lag, hvilka sammanlagda omständigheter,
8
Banco-Utskottets Betänkande N.-c 8.
efter Utskottets öfvertygelse, måste fördelagtigt verka på opinionen hos alla
de medborgare-classer, hvilkas opinion, i afseende på detta företag, kan an¬
ses vara af största vigt för dess framgång; men om man uti denna opinions
närvarande ställning tror sig finna ett hinder, att nu företaga silfver-utvex-
lingen, måste man med desto större skäl frukta för inflytandet af samma
opinion, i händelse Rikets Ständer än längre fördröjde uppfyllandet af den
utaf Rikets sist församlade Ständer gifne och, genom allmän Lag, af Konun¬
gen sanctionerade lofven och försäkran, att hvar erij som någon Bankens
sedel eller förbindelse innehafverskalig enligt den i / § af Mynt-be-
stämningslagen af den 1 Mars i83o_, såsom orubblig stadgade grundj sä
väl för invexlingen af Bankens sedlar j som för inlösen af dess öfrige
förbindelserj, derföre njuta full betalning. , ' •
Utskottet kan visserligen ej undgå inse, att förhållandet emellan lan¬
dets import och export måste ega ett ej obetydligt inflytande på realisatio¬
nens framtida bestånd och åtminstone, i händelse af en längre fortfarande
under-balance i Svenska handeln, försvåra dess upprätthållande, men Ut¬
skottet finner det ingalunda vara ådagalagdt, att Sveriges export för närva¬
rande understiger dess import, hvarom, efter Utskottets omdöme, de tillför¬
litligaste uppgifter skola kunna ernås, just derigenom att fri utförsel af silf¬
ver under fri utvexling, på sätt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den
29 Januarii i83o innehåller, kommer att ega rum, samt silfver, såsom an¬
nan vara, kommer att noteras och förpassas, hvarmedelst sålunda, i händelse
verklig under-balance i Svenska handeln existerar, Regeringen säkrast sättes
i tillfälle att derom erhålla kännedom och vidtaga tjenliga Författningar till
handelns och näringarnes upphjelpande; och har Utskottet för öfrigt, vid
uppgörande af de garantier, hvilka, efter Utskottets tanka, böra ställas för
realisationens framtida betryggande, ej underlåtit att uppgifva den utväg, som
bör begagnas till förekommande af det menliga inflytande en för något år
tillfälligtvis uppkommande under-balance uti Svenska handeln, samt deraf
härledd hög curs möjligen skulle kunna hafva å realisations-företaget.
Utskottet finner väl icke någon anledning till den förmodan, att Svenska
Bancosedlarne, efter silfver-utvexlingens begynnande, skola blifva af mindre
gångbarhet i Finland än de för närvarande äro, och kan på grund häraf ej
eller dela den tanke, att ett betydligare antal af dessa sedlar skulle vid silf¬
ver-utvexlingens början till Banken inströmma, men om detta förhållande in¬
träffade, hvilket man då alltid måste befara, ehvad silfver-utvexlingen förr
eller senare vidtoge, inser likväl Utskottet icke, det någon våda häraf skulle
kunna
Banco-Utskottcts Betänkande IV.o 8.
9
kunna för realisationens bestånd uppstå, då man tager i betraktande den
högst betydliga metalliska valuta, Banken för närvarande eger, i förhållande
till dess utelöpande sedelstock. Hvad dernäst beträffar den af flera Stånds
Ledamöter yttrade farhåga, att cassör och enskilda capitalister skola för sin
säkerhet uppsäga nuvarande lån, för att, medan Banken ännu egde någon
valuta, infinna sig till silfvers uttagande och sålunda ej allenast silfver-utvex-
lingen tillintetgöras, utan ock den största villervalla i enskilde förhållanden
samt det menligaste inflytande för näringarne uppstå, så, om än någre en¬
skilde capitalister eller associationer skulle vid silfver-utvexlingens början kun¬
na uppsäga sina utestående fordringar för att uttaga silfver och lägga det¬
samma på kistbotten, finnes likväl icke någon sannolikhet eller ens möjlighet,
att sådant skulle kunna ske utan af ett jemförelsevis högst obetydligt antal,
som ej kunde undgå att snart inse den betydliga förlust som för dem måste
uppstå genom att sålunda göra sina capital ofruktbare; och destomindre synes
man ega skäl befara, det näringarne skola blifva i saknad af nödigt rörelse-
capital, som, utom de inhemske capital, hvilka på det hela säkerligen skola
blifva för näringarne tillgänglige i och med detsamma silfver-utvexlingen
gifver stadga åt myntbestämningen, utländske capital, efter hvad man med
allt skäl kan hoppas, skola till följd af rcalisalions-företaget, inkallas, och här¬
igenom sålunda ett ökadt stöd åt näringarne beredas.
Om man besinnar, å ena sidan, hvilka högst betydliga penninge-summor
under alla tider af året finnas liggande i Kronans uppbörd samt upptagas
af allmänna rörelsen, som i flerfalldige förhållanden eger oundvikligt behof
af ett mer lätt och transportabelt bytesmedel än silfret, samt å andra sidan
åter, att Bankens egande cassa-tillgång utgör öfver hälften af högsta möjliga
skuldsumma samt nära | af deli vanliga utelöpande, inser man äfven, det så stor
summa af Bankens utelöpande sedelstock ej kan få tid och rådrum till silf¬
vers uttagande, att man behöfver frukta, det Bankens metalliska fond skulle
kunna af de först sig anmälande uttömmas, och sålunda för de sistkomman-
de allenast återstå Bankens öfrige tillgångar, hvilka dock högst betydligt öf¬
verstiga dess samtlige skulder.
Utskottet finnér alltså desse emot realisations-företaget gjorde allmänna
inkast ej vara af den beskaffenhet, att de kunna eller böra föranleda till upp¬
skjutande af det beslut om Bankens öppnande till silfver-utvexling, Rikets
sist församlade Ständer fattat, och lill hvars snara uppfyllande Rikets Stän¬
der nu af Hans Majit Konungen erhållit Nådig uppmaning.
Bihang till R. St. Prot. 1834- 5 Sami. 1 Af del. 3
y:de Häftet.
10
Banco-Utskotlets Betänkande N*o 8.
Hvad åter a:ne Ledamöter inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln an¬
fört, rörande en förändring uti den förut stadgade myntbestämuingsgrunden,
finnér LTtskottet stå i den strid så väl emot de högtidliga löften Konungen
och Rikets sist församlade Ständer gifvit innehafvarne af Bankens sedlar,
som emot Bankens hela credit och derpå grundade framtida bestånd samt
de för öfrigt inom Riks-Stånden allmänt yttrade grundsatser, att detsamma
icke fordrar någon ytterligare vederläggning från Utskottets sida.
I anledning af de olika beräkningar, som blifvit uppgjorde för bedö¬
mandet af förhållandet emellan Bankens metalliska fond och utelöpande se¬
delstock, har Utskottet anselt sig höra i möjligaste måtto utreda de grunder,
uppå hvilka desse serskilde beräkningar sig stödja, för att såmedelst åda¬
galägga, huruledes de olika resultaten uppstått.
Rikets Höglofl. Ständers Stals- och Banco-Ulskolt lät, under sistlidne
Rikdag, vid deras den 12 September 1829 afgifne Betänkande N:o 14> ([>•
187) bifoga under Litt. W. (i andra exemplar origtigt inhäftad vid Betän¬
kandet N:o 2, p. 77) en calcul öfver förhållandet emellan reela fonden och
sedelstocken, hvilken calcul Utskottet anser sig böra här ord för ord införa,
lydande som följer:
”Sedelstocken.
1828
Dec. 3i. Verkligen utevarande äldre och nyare B:co-
sedlar ...... R;dr 24,197,921: 23. 8.
Opresenterade invisningar och Attester öfver
insättning 13,747- 12- 7-
Riksgälds - sedelstocken förvandlad till
Banco .... 5,625,489: 27. 10.
hvarå afdrages koppar-vär¬
det för deruti inberäkna¬
de Polletter . . . 76,637: 17. 6.
Af de på Vexel-Banco-räkningen innestående
Depositioner, utgörande i
B:co-sedlar . , . 2,842,979: 45. 4.
(Förutan Ducaler 2,768 och
Silfver R:dr 27,640)
beräknas ej mera uti sedel¬
stocken, än hvad denna De-
positions-summa öfverstiger
medeltalet af depositions-
5,548,852: 10. 4.
1829
Sept.
1828
Dec.
1820
Sept.
Banco-Utskottets Betänkande JV. o 8. ,,
beloppet under föregående
åren, som varit omkring 2,400,000: —
Alltså blott 442>97f): 45. 4•
Summa 3o,2o3~5oo: 43. 11.
12. För till denna dag invexladt och controleradt
silfver . . . R:dr 557,460: 2. —
äro utgifne B:co-Sedlar . i,486,56o: 5. 4.
hvarifrån afdrages detta års
anslag till silfverköp . . 346,666: 3a. —
1,189,893: 21. 4-
För närvarande kan alltså sedelstocken antagas
vara . . 31,343,394: I7. 3.
Härifrån afdrages det belopp sedlar, som mot¬
svarar lånen på jern och metaller, på Låne-
Bankens Obligationer och på Guld och Silfver
tillsammans 1,548,284: 28. 8.
Återstoden utgör alltså B:co-Sedlar R:dr . 29,795,109: 36. 7.
hvilka, å 128 sk., motsvara Silfver R:dr . 11,173,166: 7. 8.
Och | deraf ett belopp .... 6,983,228: 40. 9.
Härtill finnes:
3i Liggande reel fond myntadt och omyntadt
Silfver Sp. . , . 5,467,802: 3. 10.
Nytt kopparmynt af sedel¬
värde 4o>686: 38. . . 18,63 2: 26. 4-
Kopparplåtar å myntet för 266: 1. —
12 Till och med denna dag i
år inköpt silfver . . 557,460: 2. —
6,o44»>6o: 33. 2.
Fordras alltså att anskaffa silfver R:dr . 989,068: 7. 7.
Härtill påräknas:
1826—27 årens Spanmåls-creditiv-belopp 1 mil¬
lion R:dr Sedlar, gör, å 128 sk, . . 375,000: — —
12
B anco-Ut skottets Betänkande Nto 8.
Årligen utaf Bankens vinst . . 266,666: 3a. —
af Siats-Verket . . . 66,666: 32. —
och af fastighets-silfver-lånen . . 13,333: 16. —
Summa Sedlar 346,666: 3a. —
eller för år, silfver i3o,ooo: — —
Gör för a:ne år 260,000: — —
Förskottsvis begagnas äfvenledes i832, 1833 och i834
årens anslag till Silfverköp; göra, a R:dr i3o,oou . 3go,ooo: — —
Tillsammans Silfver R:dr 1,028,000: — —
Som visar ett öfverskott utöfver behofvet, af Sill v. R:dr 85,931: 40, 5.
4 Hvarigenom äfven fullt motsvaras de i Vexel-Banken för Ränte-Kam-
marens och Kongl. Myntets räkning innestående depositions-summor i Guld
och Silfver, utgörande i Silfvervärde (den 12 Sept.) R:dr 39,44°'
Vid den sålunda då för tillfället uppgjorde, i alla hänseenden fullt rig-
liga calcul och som aldrig kunnat i tillämpningen slå fel, i fall de för åren
i83o till i834 beräknade sedelfonderne, tillhopa 2,^33,333: 16., verkligen
kunnat, efter myntbestämningsgrunden 128 sk., förvandlas i Silfver före 1831
års slut, i hvilken händelse den måste hafva inbragt silfver R:dr 1,025,000,
utan som tvertom borde kunna antagas skola i sitt resultat utfalla vida för-
rnonligare, emedan dels inbetalningarne för Fastighels-silfverlånen, beräknade
till 13,333: 16, i sedlar för hvarje år i sjelfva verket äfven på den då ute¬
varande lånesumman uppgått något deröfver, och dels de poster, som i silf¬
ver på desse lån influtit, lemnat för de sedlar, som i och för desse lån gra¬
verat sedelstocken, en betäckning efter förhållandet af 2 till 3 och således
vida bättre än att köpa å 128 sk., som motsvarar en förvandling efter 3
till 8, bör dock lill undvikande af irring vid de ytterligare beräkningarne
uppmärksamhet genast fästas på följande omständigheter nemligen:
a) att spanmåls-creditivet en million R:dr, som då ännu innehades af
Stats-Yerket och följaktligen också fanns inbegripet i sedelstockens då varan¬
de saldo 29,795,109 R;dr 36 sk. 7 r., var rätteligen, i likhet med förskotts-
fonden, ansedt att icke öka nämnde saldo och icke behöfva sjelf betäckas så¬
som 5 till 8, om och enär silfver derföre köptes;
b) att denna million, hvilken från Stats-Yerket inbetaides den 21 Maji
i83o och amorterades, ifrån samma dag icke mera kunde vara inbegripen i
den Sedelstock, Bankens räkenskaper upptogo, samt alltså sedermera, om och
enär den utgafs, för att i silfver förvandlas till fyllande af den gamla bri¬
Banco-Utskottets Betänkande N.-o 8.
slen, medförde i och med detsamma en förhöjning i sedelstockens numeraire,
som måste till | delar med silfver betäckas;
e) alt förskotts-fonderne, efter förestående beräkning uppginge:
vid 1829 års slut för 5 år till . . . . , 1,^33,333: 16. —
vid i83o års slut för 4 år idl ..... 1,386,666: 32. —
vid 1831 års slut för 3 år till ..... 1,040,000: — —
vid i832 års slut för 2 år till ..... 693,333: 16. —
vid i333 års slut för i år till ..... 346,666: 32. —
emedan hvad som för ett förflutet år ingått, och icke kunnat till silf-
verköp användas, följaktligen icke inne i den sedelstock, bokslutet upptog och
sålunda, i lika förhållande med creditiv-millionen, påkallade ökade silfverköp,
om och enär det sedermera till silfver-upphandling användes; hvaraf sig vi¬
sar, det allt berodde deruppå, att fonderne kunde till silfver förvandlas ju
förr desto hellre, och att, när sålunda ett helt år måste förflyta obegagnadt,
var i och med detsamma den behöfliga silfver-summan, blott till följd af
uppskofvet, förökad med | delar af 346,666: 32, och alltså med Banco R:dr
216,666: 32, utgörande i silfver specie So.aöo; samt
d) att hvarje skilling, som en inköpt silfver R:dr kostade utöfver 128
sk., ofelbart verkade till mehn för calculen, och detta icke blott enkelt för sig,
utan flerfaldigt, då man i förening dermed afser nyssnämnde omständigheter.
Desse, enligt sakens natur och rena arithmetiska förhållanden, uppståen¬
de följder af de beslut, Rikets sist församlade Ständer fattat om proportio¬
nen af 5 till 8 och medlen för dess ernående voro, dels såsom möjligheter
exsisterande, dels jemväl, af en och annan, såsom sannolikheter befarade, re¬
dan vid Rikets Ständers åtskiljande, fastän då ännu icke af någon insedde
med den klarhet, som småningom vunnits under års erfarenhet om de
ringaste och, efter hvad vid första påseendet ville synas, likgiltigaste biom¬
ständigheters nästan otroliga inverkan på resultaten.
Här bör ej heller oanmärkt lemnäs, att, i sammanhang med förestående
calcul, hafva Stats- och Banco-Utskotten redan i Betänkandet N:o i4 (p.J&ö)
”fästat Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att, då Utskotten antagit behof-
vet af silfver, efter dåvarande förhållande, till 939,068, följde ock deraf, att
om Rikets Ständer skulle fatta något beslut, hvarigenom sedelstocken på ett
eller annat sätt ökades, måste äfven silfverfonden ökas lill ett deremot sva¬
rande förhållande af 5 till 8, innan anmälan om utvexlingens företagande
kunde ifrån Baneo-styrelsen ega rum; men att, såsom kändt är, tillkom verk¬
ligen sedermera under loppet af sistiidne Riksdag ett och annat beslut af
förenämnde egenskap, hvaribland, hufvudsakligen, såsom mera direct på för¬
i4
Banco-Utskottets Betänkande IV.-o &
hållandet verkande, må nämnas beslutet om förlängd inteckningstid för fa¬
stighetslån emot återbetalning i silfver, som, derest icke inflytandet deraf
blifvit motvägdt utaf andra, till förmon för saken verkande, ehuru ej af
Rikets Ständer afsedde omständigheter, skulle hafva åstadkommit ännu oför¬
delaktigare resultat än de, som vid i833 års slut verkligen sig förele.
Utskottet, som ej är i tillfälle meddela upplysning om den beräkning,
hvilken legat till grund för den uti Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse upp-
gifne summa 160,000 R:dr Specie, går nu att för Rikets Höglofl, Ständer
framlägga resultaten af de beräkningar, Utskottet låtit för sig uppgöra, till
utrönande, ej mindre huru förhållandet emellan silfverfonden och sedelstoc¬
ken står ultimo December i833, enligt de olika grunder, som blifvit ifrå-
gaslällde, att vid dessa beräkningar följas, än äfven, huru mycket silfver
skulle behöfva ytterligare köpas, för att betacka hvad som, i och för bri¬
stens fyllande, ulgåfves och graverade sedelstocken i hvardera fallet nemligen:
1:0. När alldeles samma grunder följas, som i Stats- och Banco-Ut-
skottens föreslående calcul af den 12 Sept. 1829, men med den olikhet
emot dåvarande förhållanden, att allenast ett års förskottsmedel vid i833
års slut återstå, och att priset vid sistnämnde lid, i händelse af köp, skul¬
le, i stället för 128 sk., blifva minst 140 sk. per R:dr Silfver Specie.
Enligt Tabellen N:o r, blifver då primitiva bristen i 5 till 8 silfver
556,866 R:dr 3 sk. 7 r:st,
för förskottsmedlen kunde erhållas, a 140 sk. . . . »31,976: — —
återstående brist silfver ....... 434>89o: 3. 7.
till dess betäckande måste köpas ytterligare , , . 917,972: 18. 5.
Således silfver köpas på det hela för ... i,474>838: 22. —
Totala sedelutgiften dertill blefve, å i/\o sk., sedlar . 4,3oi,6i2: 8. 2,
men hela fonden utgör ej mer än sedlar . . . 2,i5q,58o: — —
Hvaraf följer, att ytterligare skulle behöfvas, fonder B:co
sedlar .2,14 a,03 a: 8. 2.
2:0. När, med iakttagande för öfrigt af samma grunder, som uti ta¬
bellen N:o 1, afdrag får göras för sedelvexlings-förskotlen till landsorterne,
på sätt Herrar Nordenankar och Wedberg ansett böra vara medgifvet.
Enligt tabellen N:o 2, blifver då primitiva bristen, i
5 till 8, silfver , , . , . . . . 546,553: 23. 7.
för förskottsmedlen erhålles, å 140 sk., Silfver . . 131,976: — —
Af bristen återstår silfver , . . , . , 41Å&1T' a3, 7,
Banco-Utskotteis Betänkande N.-o 8; i5
Till dess betäckande mäste köpas ytterligare silfver . 895,693: r3. 11,
Så att silfverköpen på det hela då blifva . . . 1,442,245; 37. fk
Totala sedelutgiften dertill, ä 1^0 sk., är sedlar . . 4,2o6,55o: — —
Men hela fonden utgör sedlar 2,i5g,58o: — —
följaktligen skulle då ytterligare behöfvas fonder B:co-sedlar 2,046,970: — —
3:o. När guld- och silfver-depositionerne i Vexel-Banken anses lika med
Banco-sedlar efter mynt-bestämnings-grunden, och så väl sedelväxlings-försköt-
ten till landsorterne, som beloppet af Riksgälds-Contorets temporairt begagnade
assigne! ings-rätt afdrages ifrån Vexel-Banco-skuldens saldo, såsom Banco-
Fullmägtige, med samtycke af i83o och i83a årens Revisorer, räknat.
Enligt tabellen N:o 3, uppstår då primiliv brist, i 5
lill 8, af silfver . . 351,026: 3o. 4.
för förskolts-medlen kunde erhållas, å 14b sk., silfver . 131,976: — —
Af brislen återstår då silfver ...... 219,050: 3o. 4-
Till dess betäckande måste köpas ytterligare silfver 478,257: 25. 10.
Således silfver-köpen på det hela .... 824,284: 8. 2,
Totala sedel-utgiften dertill, åi/fosk., utgör Sedi. 2,404,162: 7. 9.
Men hela fonden är Sedi. 2,1 5g,58o: — —-
Följaktligen skulle då ytterligare behöfvas fonder B:co Sedi. 244,582: 7. 9.
4:o. När samtlige depositionerne i Vexel-Banken, såsom icke utgörande
sedelstock, lemnäs utan beräkning, och på de verkligt utgångne sedlarne af*
räknas lånen på metajler, exportabla effecter och låne-banco-obligationerne,
sedelvexlings-förskotten til! landsorterne och Riksgälds-Contorets temporairt
begagnade assignerings-rält.
Enligt tabellen N:o 4, utgör bristen då allenast silfver 68,429: 44- 1
Till hvars fyllande finiies 1834 års förskotts-fond Banco-
sedlar . 384,93o: — —
Hvarvid ej bör obemärkt lemnäs, alt i denna sista beräkning icke mer
af anticipations-medlen ingått, än det löpande årets, då deremot anticipa-
tions-medlen blifvit af Rikets sist församlade Ständer beräknade för 3:ne kom¬
mande år, så att förhållandet härigenom nu är fördelaktigare.
Utskottet har vidare, i anledning af den uti Kongl. Maj:ts Nådiga Skrif¬
velse yttrade förmodan, att den summa, som Kongl. Maj:t ansett erfordras
för det vid sista Riksdag af Rikets Ständer antagne förhållande emellan me¬
talliska fonden och utelöpande sedelstocken, vore till fullo motsvaradt af de
under mer än 5o års förlopp, genom tillfällige händelser förlorade, B:co-
15
Banco-TJtskottets Betänkande JY.o 8.
och Riksgälds-sedlar, trott sig böra undersöka, huruvida något belopp af be¬
tydenhet möjligen kunde antagas afgå ifrån sedelstocken till följd af de sed¬
lar, hvilka under tidens längd förkommit, dervid Utskottet af uppgjorde ta¬
beller inhemtat:
urno alt emellan åren 1778 och 1797, eller 20 år, under oafbruten
silfver-vexling, sedelbalancen ...... 7,321,985: 44- *•
blifvit förminskad till ....... r,255,983: 43* 1.
och att således på desse 20 år ingått .... 6,066,002: 1, —
eller vid pass | delar;
2:0 Att ifrån 1797 till och med 1802, eller 5 år, likaledes under oaf¬
bruten silfvervexling samt under sedeirörelsens bestämda öfvergång till Riks-
gälds-Contoret, sedel-bälancen ifrån .... 1,255,983: 43. —
blifvit förminskad till ....... 973,204: 24. 7.
och att således på dessa år ingått 282,779: 18. 5.
3:o Att, ifrån och med år i8o3 till och med 1833, nyssberörde balance
af kopparmynts-sedlar, reducerad till R:drs värde . 108,699: 3. 3.
blifvit förminskad med ....... 34,993: 8. 5.
och att följaktligen det återstående utevarande beloppet
utgör .......... 73,705: 42. 10.
Hvad af denna sistnämnde summa blifver besparadt kommer att visa
sig den 6 Maji 1840, då den praesci iptionstid, hvilken uti Kongl. Kungörel¬
sen den 6 Maji i83o blifvit för desse sedlars inlösen bestämd, tilländalöper.
Att emedlertid åtskillige af så beskaffade sedlar ännu finnas qvar, ehuru ej
till inlösen presenterade, anser Utskottet mer än sannolikt, då man betrak¬
tar, hvad af dem äfven under loppet af sislförflutne år ingått, hvaraf sig
visar, att den behållning, som på dylika sedlar möjligtvis torde kunna upp¬
komma, är af så obetydlig beskaffenhet, alt derpå icke kan grundas någon
beräkning till stöd för den uti Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse, angående silf-
ver-utvexlingen, förslagsvis calculerade summa af förkomne sedlar; och hvad
åter angår öfrige ännu utelöpande sedlar, för hvilka någon praescriptionstid
ej blifvit bestämd, lärer icke vara möjligt att ens med någon slags sannolik¬
het bedöma, huru stort belopp af dem kunde anses förkomne samt sålun¬
da för Banken besparade.
Vid granskning nu af de uppgjorde och till deras resultat här ofvan
intagne utredningar, hvilka, hvar för sig, måste för rigtige erkännas, allt efter
de
Banco-Utskottels Betänkande N.-o 8. i j
de olika principer, som för deras upprättande legat till grund, visar sig, att,
om man lemnar utan beräkning de i Vexel-Banken stående depositionerne,
såsom icke utgörande sedelstock, samt ifrån den verkligen utelöpande sedel¬
stocken afd rager, dels lånen på metaller, exportable effecter och Låne-Ban-
co-obligationer, i likhet med hvad Rikets sist församlade Ständer gjort,
dels de såsom vexlings-förskott till landsorterne afsände sedlar, hvilka ej kun¬
na i allmänna rörelsen utkomma, innan ett motsvarande antal förslitne sed¬
lar ingått, dels ock Riksgälds-Contorets creditiv, som den i nästkommande
Julii obestridligen skall vara till Banken ingånget, erfordras för proportio¬
nen af 5 lill 8, emellan silfver och sedlar, att anskalfa, i ett för allt, 68,429
R:dr 44 10 rst silfver specie.
Om detta skulle anses nödigt, så vore i834 års förskotts-fond, Banco
R:dr 384,980, ehuru högt priset ock vara må, ej allenast härtill tillräcklig,
utan lemnade äfven mer än full tillgång till betäckande, om så nödigt fun¬
nes, af ducat- och silfver-depositionerne i Vexel-Banken, utgörande R:dr silf¬
ver specie 47,681: 87, 10, ty bristen tillsammans med hvad som åtginge till
desse depositioners betäckande, 116,5i 1: 37, 6, erfordrade, å 144 sk. pris, en¬
dast Banco R:dr 348,335: 16, 6.
Med fästadt afseende härå, och då det, efter Utskottets fullkomliga öf¬
vertygelse, icke skulle kunna lända till Bankens consoliderande på det hela,
eller bereda någon ökad säkerhet för silfver-utvexlingens framtida bestånd,
om man, på sätt tabéllerne N:ris 1, 2 och 3 förutsätta, ville före silfver-
utvexlingens början utgifva ett ytterligare betydligt belopp sedlar till silfver-
inköp; men vida större trygghet för silfverutvexlingens framtida fortgång
måste anses vara beredd, genom antagandet af de i Utskottets Bet. N:o 6,
af denna dag, uppgifne garantier, och det i sådant afseende föreslagna cre¬
ditiv å 1,000,000 R:dr silfver sp., än den säkerhet, man möjligen kunde
tro sig vinna, medelst anskaffandet af en ytterligare silfversumma, kort
före utvexlingens begynnande, så vidt detta icke lät sig verkställa, utan att
tillika, i högst betydlig nion, öka sedelskulden; hvilket, fastän i ringare mon,
måste inträffa, äfven i händelse Rikets Ständer, i likhet med hvad vid sist-
lidne Riksdag tilläts, skulle medgifva, att 3:ne års till silfverköp anslagne
medel finge för ändamålet förskottsvis begagnas, vågar Utskottet härmedelst
förklara, att Utskottet finner Bankens silfverfonds nu varande ställ¬
ning så beskaffad, att Banken kan till silfver-utvexling öppnas.
B ihan gj till R. St. Fröt. 1834, 6 Sami. 1 Afd. 3
6:te Häftet.
iS
Banco-Utskottets Betänkande IV.-o 8.
Sedan Utskottet sålunda, för sin del, funnit silfverfondens närvarande
ställning medgifva Bankens öppnande till silfverutvexling, har, med anled¬
ning af det uti Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse begagnade uttryck, att intet
hinder förekommer för Bankens öppnande till utvexling af silfver senast
den i nästkommande Julii, ”efter det lag för Banken fastställd blifvit,” hos
Afdelningen under öfverläggning kommit, huruvida detta uttryck skulle kun¬
na anses innefatta något förbehåll å Kongl. Maj:ts sida, att före silfverut-
vexlingens vidtagande en ny lag för Banken borde fastställas; men, enär den
redan utfärdade lagen för Rikets Ständers Bank, af den i Mars i83o, inne¬
fattar allt hvad som är att iakttaga vid silfverutvexlingens begynnande och
denna lag träder i verkställighet i och med det samma Kongl. Maj:ts under
den 18 Mars 1818, på Rikets Ständers underdåniga begäran, utfärdade Nådi¬
ga Kungörelse med tillkännagifvande, att, intill dess annorlunda af Rikets
Ständer beslutades och behörigen kungjordes, utvexling af silfver mot Ban¬
kens transport-sedlar komme att inställas, varder upphäfven, anser Utskot¬
tet, att, då Kongl. Maj:t i Nåder återkallar det sålunda år 1818 för Banken
utfärdade moratorium, erfordras icke i och för begynnandet af utvexlingen
någon annan lag för Rikets Ständers Bank än lagen af den 1 Mars i83o.
I fråga åter om tiden för Bankens öppnande lill silfver-utvexling har
Utskottet ej kunnat dela den af någre Ledamöter inom Riks-Stånden yttrade
åsigt, att denna tidpunkt skulle kunna under flere år fördröjas, hvilket, efter
Utskottets omdöme, grundad t på ej mindre förflutne än närvarande tiders
erfarenhet, lätteligen skulle kunna leda till de för realisations-företaget mest våd-
lige följder och uppskjuta, om ej tillintetgöra de välgörande påföljder, man kan
påräkna af återförd stadga i myntväsendet; ty att för myntbestämningen
någon annan verklig garantie icke gifves än en i sammanhang dermed företagen
snar silfver-utvexling, är en sanning, som ej lär kunna af någon bestridas;
men i anledning af en Ledamots inom Yällofl. Borgare-Ståndet gjorda hem¬
ställan, om icke den af Kongl. Maj:t i Nåder utsatte termin af den 1 näst¬
kommande Julii skulle för både export och import medföra olägenheter;
får Utskottet anföra, att, då cursen på Hamburg redan för det närvarande ned¬
gått till i36 sk., och sålunda ej kan anses med mer än 3 sk. på R:dr Ham¬
burg B:co öfverstiga det pris, hvarmed den samma, jemväl efter silfverut¬
vexlingens början möjligen kan tidtals uppgå, emedan kostnaden för silfvers
utförsel till Hamburg syries kunna beräknas till högst 5 sk. på R:dr, samt
dessutom cursen under skeppningstiden vanligtvis går ner några sk., och vex-
lingens skyndsamma utsättande utan tvifvel skulle på vexelcursen fördelaktigt
inverka, är det Utskottets öfvertygelse, att den nedsättning af cursen, som
Banco-Utskottcls Betankande JY.-o 8.
*9
möjligen kunde uppstå, i händelse af Bankens öppnande till silfver-utvex-
ling, under skeppningstiden icke kan blifva af något menligt inflytande på
handeln, utan synes det Utskottet tvertom, att silfverutvexlingen tjenligen
kunde börja den tid af året, under hvilken skeppningen och rörelsenär som
Ulligast, emedan cursen då med minsta olägenhet lämpade sig efter förhål¬
landet; då deremot i annat fall, eller om utvexlingen ytterligare uppskjules,
stegring af cursen lätteligen skulle kunna inträffa, i likhet med hvad sistli¬
det år egt rum.
Till följd af de åsigter Utskottet nu framlagt, och med vördsamt hän¬
visande till de garantier för silfver-utvexlingens framtida bestånd, hvilka blif¬
vit af Utskottet föreslagna uti dess under N:o 6 denna dag afgifne Betänkan¬
de, med ”förslag till vissa hufvudgrunder förBankensförvaltning och rö¬
relse ” samt i förhoppning, att Utskottets sistnämnde Betänkande varder i dess
väsendlligaste delar af Rikets Höglofl. Ständer antaget, får Utskottet härige¬
nom tillstyrka Rikets Höglofl. Ständer,
att, till uppfyllande af den förbindelse, Kongl. Maj:t och Rikets Hög¬
lofl. Ständer, genom Myntbestämnings-Lagen af den i Mars i83o, Sig
åtagit, bifalla, det Banken, på sätt Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit,
må, den i nästkommande Julii, till utvexling af silfver öppnas.
Och anser sig Utskottet härvid böra tillkännagifva, att, hvarken i hän¬
seende till Bankens förråd af myntadt silfver, hvilket, enligt den 28 sistlid-
ne Februarii hållen inventering, då utgjorde i Svenska silfver-myntsorter af
nya prägeln 2,122,500 och af gamla 956,753, sålunda tillhopa 3,079,253, mot¬
svarande i Banco-sedlar 8,211,341, samt i Spanska piastrar och Holsteinska
R:dr ett silfvervärde af 2,523,544 R;dr specie, så att en summa af B:co R:dr
14,925,989 i sedlar kunde realiseras med allt Bankens nu egande myntade
silfver sammantaget, hvarförutan myntningen successive fortgår, eller i afseen¬
de på ordnandet af cassa-local för silfver-utvexlingen och andra Bankens in¬
re förhållanden, något hinder möter för Bankens öppnande till silfver-utvex-
ling å den af Utskottet tillstyrkte tidpunkt.
Stockholm d. 16 April 1834-
ao Banco-Utskottets Betankande JV.-o 8-
N:o 1.
1833
Dec. 31 Banco-Sedlar (Invisningarne och alteslerne lillag-
de) såsom utelöpande balan-
cerade . . . 24,695,617: 1. 8.
hvarå afgå de genom Lån-
Banken serskildt inlösta . 8,624: 45. 4.
24,686,992: 4. 4.
Och ytterligare beloppet af sedlar, utgifne så¬
som lån på guld och silfver* export-effecter och
Låne B:co obligationer ..... 1,557,009: 4. —
Derefter öfrigt i Banco sedlar 23,129,983: — 4‘
Riksgälds-sedlar och polletter förvandlade lill
Banco .... 6,203,128: 12. —
hvarå afdrages kopparvärdet
för deruti inberäknade pol¬
letter .... 76,637: 17. 6.
6,126,490: 42. 6.
29,256,473: 42. 10.
Af de på Vexel-Banco-räkningar innestående de¬
positioner, utgörande i Ban-
eo-Sedlar . . . . 3,478,594: 22. 11.
(förutan Ducater 2588: 105|
o. silf. R:dr 42,180: 25: 11)
beräknas ej mera uti sedel¬
stocken, än hvad denna de¬
positions summa öfverstiger
den af Rikets Ständer an¬
tagne summa ... 2,400,000: — —
Alltså 1,078,594: 22. 11.
Summa B:co Sedel R:dr 30,335,068: 17. 9.
hvilka, å 128 skr, motsvara silfver R:dr . . 11,375,650: 30. 8.
För nya deposit-räkningen i Låne-Banken afgår
ytterligare 19,202: 32. —
Återstår 11,356,447: 46. 8.
| delar deraf, utgöra “Ö97T779: 47. 2'
Banco-Ulskottets Betänkande N.-O B. ai
Härtill finnas:
1833
Dec. 31. Liggande reel fond myntadt
och omyntadt . . . . 6,587,581: 37. 8.
Hvarpå afgår :
för nya deposit-räkningen i
Låne-Banken . . . 19,202: 32. —
1^568,379: 5. 8.
Men tillkommer för nytt kop¬
par-skiljemynt af sedelvär¬
de . . 53,910:42. 1. 20,216:27. „
6,588,595: 33. 5.
Sålunda skulle fordras att anskaffa silfver . . 509,184: 13. 9.
och dessutom för ofvannämnde guld- och silfver-
depositioner i Yexel-Banken .... 47,681: 37. 10.
Brist alltså på det hela: 556,866: '3. 7.
Fonder att till dess betäckande använda äro:
Förskottsmedel för ett år,
(1834) 384,930: — —
Medel, som redan före 1833
års slut ingått, och således vid
återutgifvandet medföra ök¬
ning i nyssnämnda brist 1,774,650: — —
Tillsammans B:co R:dr 2,159,580: — —
Köpe-Calcul.
Primitiv brist i 5 till 8 . . silfver R:dr 556,866: 3. 7.
För förskottsmedlen kunde erhållas å \\o sk. 131,976: — —■
Af bristen återstår Silfver . . . 424,890: 3. 7.
Till dess betäckande måste då köpas ytterligare
silfver 917,972: 18. 5.
Således silfverköpen på det hela . . . 1,474,838: 22. —
Total sedel-utgift dertill å i4o sk. .. Sedi.. 4,301,612: 8. 2.
Hela fonden utgör . . Sedi.. 2,159,580: — —
Följaktligen skulle ytterligare behöfvas fonder,
B:co sedlar . J 1 . . . . 2,142,032: 8.
2.
20 Banco-Utskottets Betänkande N.-o 8.
N:o 2.
1833
Dec. 31. Banco- och Rikgälds-Sedlar (lånen på metaller,
export-effecter och låne banco-obligationer afdrag-
ne) (se N:o i) 29,256,473: 42. 10.
ytterligare afgå, de såsom förskott till småsedel-
vexling i orterne, från Banken utgångne . 44,000: — —
29^212,473: 42. 10.
Af de på Vexel-Banco-rakningar innestående de¬
positioner, utgörande Banco-
sedlar 3,478,594: 22. 11.
. (förutan ducater 2588: 1051
och Silfver R:dr 42,180: 25.
11) beräknas i likhet med
verklig sedelstock, hvad den¬
na depositions summa öfver-
stiger . ... 2,400,000: — —
Alltså 1,078,594: 22. 11.
Summa Banco Sedel R:dr 30,291,068: 17. 9.
hvilka, å 128 sk., motsvara silfver R:dr « .11,359,150: 30. 8.
för nya deposit-räkningen i Låne-Banken afgå
ytterligare ....... 19,202: 32. —
Återstår il339,947: 46. 8.
| delar häraf utgöra 7,087,467: 19. 2.
Härtill finnes:
Liggande reel fond, myntad t
och omyntadt . . . 6,587,581: 37., 8.
Hvarpå afgår:
För nya deposit-räkningen i
Låne-Banken . . . 19,202: 32. —
6,568,379: 5. 8.
Men tillkommer för nytt
kopparmynt af sedel¬
värde 53,910: 42. 1. . . 20,216: 27. 9,. 6 588 595; 33 5
Banco-Utskottcts Betänkande 2V.-0 8. 23
Sålunda skulle fordras att anskaffa silfver . 498,871: 33. 9.
och Dessutom, för ofvannämnde guld- och silfver-
depositioner i Wexelbanken .... 47,681: 37. 10.
Tillhopa silfv. 546,553: 23. 7.
Köpe Calcul.
Brister i 5 till 8, primitivt . . silfv. 546,553: 23. 7.
För förskottsmedlen R:dr 384,93o kunde erhål¬
las å i4o sk. . . . . . silfv. 131,976: — —
Af bristen återstår silfv. 414,577: 23. 7. •
Till dess betäckande måstedå köpas ytterligare silfv. 895,692: 13. 11.
Således silfverköpen på det hela . . . 1,442,245: 37. 6.
Total sedel-utgift dertill, å 14o sk. . . Sedi. 4,206,550: — —
Hela Fonden utgör ..... Sedi. 2,159,580: — —
Följaktligen skulle ytterligare behöfvas fonder
Banco Sedlar . 2,046,970: — —
24
Banco-Utskottets Betänkande N.-o 8.
N:o 3.
1833
Dec. 31 Banco och Riksgälds-Sedlar (lånen på metaller
export-effecter och Låne-B:co obligationer af-
dragne, se N:o 1) .... 29,256,473: 42. 10.
Af de på Yexel-Banco-räkningar innestående
Guld- Silfver- och Sedel-Depositioner, tillhopa
Banco-Sedel värde . . . 3,605,745: 43. 10.
beräknas såsom sedelstock,
hvad denna depositionssum-
n» öfverstiger .... a,«00.000=_T_zl 43. 10.
. 30,462,219: 38. 8.
Beloppet af Riksgälds-Con-
torets begagnade creditiv
afdrages med .... 757,957: 20. 3.
Likaledes beloppet af Vex-
lingsförskott i landsorterne 44,000: — — g ^
Rester 29,660,262: 18. 5.
hvilka, a 128 sk:, motsvara Silfv. R:dr . . 11,122,598: 18. 11.
För nya Depositräkningen i Låne-Banken afgå
vtterligare ...... 19,202: 32. —
Rester 11,103,395: 34. 11.
|:delar deraf utgöra . • • • 6,939,622: 15. 9.
Härtill
Banco-Utskollets Betänkande AT:0 8.
Härtill finnes:
1833
Dec. 31 Liggande reel fond ruyntadt
och omyntadt . . . , 6,587,581: 37. 8*
Hvarpå afgår:
För nya Depositräkningen i
Låne-Banken .... 19,202: 32. —
6^68,379: 5. 8.
Men tillkommer för nytt
kopparmynt af sedelvär¬
de .. . 53,910: 42. 1. 20,216: 27. 9.
6,588,595: 33
Sålunda skulle fordras att anskaffa silfver . . 351,026: 30
Köpe-Calcul.
Primitiv brist i 5 till 8 Silfver R:dr . . . 351,026: 30
För förskottsmedlen kunde erhållas å 140 sk. 131,976: —
Af bristen återstår Silfver .... 219,050: 30
Till dess betäckande måste då köpas ytterligare
Silfver ....... 473,257: 25
Således silfverköpen på det hela . . 824,284: 8. 2.
Total Sedel-utgift dertill å 140 sk. . Sedlar: 2,404,162: 7
Hela Fonden utgör . . . . Sedlar: 2,159,580: —
Följaktligen skulle ytterligare behöfvas Fon¬
der ..... B:co Sedlar: 244,582: 7
Bihang till R. St. Trot. 6 Sami. 1 A/d.
6:te Häftet.
4
Banco-Utskottets Betänkande ÄT-o 8.
N:o 4.
1833
Dec. 31 Banco- och Riksgälds-Sedlar (se N:o 1) . . 29,256,473 : 42. 10.
(Lånen på metaller export-effecter och Låne-
B:co obligationer afdragne)
Af de i Vexel-Banken innestående
Depositioner: Duc:r . . 2,588: 1051
Silfv. Sp. . 42,180: 25. 10.
B:co Sedlar 3,460,512: 39. 3.
utgörande i R:dr B:co 3,605,745: 43. 10.
beräknas intet, på den grund att detta icke är,
ehuru det möjligen kan blifva sedelstock, och
då först, men icke i förväg graverar.
På ofvanstående verkliga sedelstock afräknas:
a För Riksgälds-Contorets begagnade Credi-
tiv, som ingår ultimo Junii, 757,957: 20. 3.
b Förskottsmedlen till Små¬
sedels vexling i orterne 44,000: — — ön< ()n fj
1 OvJljj.o / • jwU, >3»
Rester B:co-Sedl. R:dr 28,454,516: 22: 7.
hvilka, å 128 sk., motsvara Silfv. R:dr . . 10,670,443 : 32 : 6.
För nya Deposit-Räkn. i Låne-Banken afgå yt¬
terligare 19,202: 32: —
Återstår 10,651,241: — 6.
|:delar deraf 6,657,025: 30. 3.
Banco-Utskottets Betänkande N.-o 8.
27
Hvartill finnes:
1833
Dec. 31 Liggande reel fond myntadt
och orayntadt .... 6,587,581: 37: 8.
Härpå afgår:
För nya Depositräkningen i
Låne-Banken . . • . . 19,202: 32. —
6368^379: 5: 8.
Men tillkommer för nytt kop¬
parmynt af sedelvärde . __ 20,216: 27. _9. 6 588>595. 33 5
Sålunda skulle fordras att anskaffa, i ett för allt,
en brist af Silfver R:dr 68,429: 44. 10.
hvartill 1834 års förskottsfond, B:co R:dr 384,930, ehuru högt priset ock
vara må, är mera än tillräcklig, samt kan äfven, om så skulle anses erfor¬
derligt, mer än väl betäcka Ducat- och Silfver-depositionerne i Vexel-Ban-
ken = R:dr Silfv. Sp. 47,681: 37.10., enär båda tillsammans =116,111: 37. 6.,
lx 144 sk. pris, endast erfordrade B:co R:dr 348,335: 16. 6.
28
Banco-UtskottetS Betänkande N.-o <?.
Res er v atio ner:
Herr Prosten Lyth: ”Emot förslaget, att den i instundande Julii börja
en silfver-utvexling efter 128 skillingars curs, har jag reserverat mig, emedan
jag anser denna realisation lika menlig för Svenska Riks-Banken, som för
de fleste af Sveriges inbyggare. Mina skäl äro:
1:0 att den betydliga skillnaden emellan nuvarande curs på Hamburg
och det föreslagna utvexlingspriset sannolikt skall egga capitalister inom eller
utom Sverige till speculalioner att rikta sig på Bankens bekostnad: specula-
lioner, genom hvilka Bankens solidite löper fara att undergräfvas;
2:0 att en realisation, under sådana förhållanden tillvägabragt, måste
tillskynda hvar enda skuldsatt Svensk medborgare en ökad skuldsättning af
icke mindre än 6i procent, det vill säga, med de fattigas utarmande rikta
de förmögna och capitalisterne. Senast församlade Ständer voro härutinnan
mera samvetsgranna, ty de fixerade ett utvexlingspris flere procent högre,
än cursen utvisade. Då man likväl nu, till stöd för det obarmhertiga he¬
slutet, åberopar den så kallade Bank-lagen af år i83o, den man i andra
hufvudsakliga delar alldeles frångår, blottställer man sig för förebråelsen att
hafva tillämpat lagen till den rikes båtnad och den fattiges förtryck — att
hafva efterföljt bokstafven, men kränkt andan.
Herr Wedberg: ”Emot Utskottets beslut, att silfver-utvexlingen skulle
börja den 1 instundande Julii, reserverar jag mig på följande skäl:
Kongl. Maj:t har, vid sanctionen af Mynlbestämnings-lagen och uti Dess
Nådiga skrifvelse till Banco-Fullmägtige den 3o Julii i83r, utgått från den
grundsatts, att, när verkställigheten af denna lags 2 § om utvexlingen blef-
ve i fråga, det borde afses hvad tid och omständigheter då kräfde, samt
huruvida utvexlingen kunde utan olägenhet för sig gå, äfven som att det
vore af yttersta vigt, det lämpligheten af den tidpunkt, vid hvilken beslu¬
tet om Bankens återöppnande till utvexling af silfver skulle bringas till full¬
bordan, bestämdes efter ett noggrannt skärskådande af Rikets inre och yttre
ställning samt af medlen att betrygga utvexlingens varaktighet.
Denna Konungens höga åsigt, som helt och hållet instämmer med alla
de medborgare-classers behof, hvilka uti Rikets landsorter äro verksamma
och idoge för productionens orubbade fortgång och tillväxt, denna Konun¬
gens höga åsigtj säger jag, utgör på en gång ett rättesnöre för mig uti när¬
varande fall och är tillika fullkomligt enlig med min enskilda öfvertygelse.
Om än, vid början af nu pågående Riksdagen, önskan hos en och an¬
nian möjligen uppstått, att, i anseende till en då mera uppjagad högre vexell
Banco-Utskottets Betänkande N.o 8,
39
curs, myntbestämningen till 128 sk. per Riksdaler silfver borde undergå
någon förändring, har likväl, vid betraktandet härvid, att Lageu var af Ko¬
nung och Ständer gemensamt redan an tagen och sanctionerad, ideer af den¬
na art numera allmänt upphört. Hvar och en är betryggad, hvad jag alltid
antagit, att rubbning af hvad härom blifvit beslutadt, icke kommer i fråga.
Men då Mynt-bestämningslagen anses helig i ett, bör den lika heligt upp-
f yl las i andra afseenden, i synnerhet när dessa innebära beslutade garantier
för att realisationen må vid och från dess början erhålla fullt förtroende.
Bland sådane beslutade garantier var äfven den, att, före utvexlingen,
proportionen af metalliska fonden borde vara bringad till sedelstocken sorn
5 till 8, en föreskrift i närvarande stund af desto större vigt, som vexel-
cursen befanns, när nämnde proportion stadgades, qvadrera med myntbe-
stäinningen, hvaremot cursen sedermera stigit och ännu slår betydligt der¬
utöfver, fastän den, i och för snart förväntade realisationen, dessa veckor
fallit något tillbaka, ty det är naturligt, att vid hög vexelcurs skall alltid ut-
Vexlingen från metalliska fonden bedrifvas i större scala, än om förhållande
vore tvertom.
I anseende härtill, och ehuru, för att icke vara minutieuSj utan lämpa
mig efter deras böjelse, sorn jemte mig haft bearbetningen af Finance-re-
gleringen, jag gerna ville föi bise, om blott något öfver 60,000 R:dr silfver
felade i den antydda proportionen, nödgas jag likväl, då en rnångfaldigare
gånger större qvantité silfver-ämne brister, såsom calculen N:o 2 utvisar, föl-
min del förklara, att metalliska fonden befinnes för närvarande otillräcklig
emot både det föreskrifna och det nu nödvändiga behofvet, till realisationens
början och orubbade fortgång.
Skådar man inre ställningen i Riket, i afseende på landets förmåga
att genom öfverproduction emot consumtionen betrygga, det Bankens me¬
talliska fond, en gång utsläppt, skulle qvarstanna i allmänna rörelsen och
fylla dess behof af bytes- och liqvidations-medel, så äro utsigterna, ännu åt¬
minstone, icke tillfredsställande. Ännu stå både landtbruk och bergsbruk i
techniskt hänseende långt efter den skicklighet, hvartill utländningen hunnit;*
och vi hafva mera att tacka våra malmers godhet, än deras fullkomliga be¬
arbetning, för vårt jerns afsättning. Massan af folket har ännu icke hunnit
till den upplysning, omtänksamhet och hushållsanda, att den undviker ut¬
ländskt öfverflöd, och förbättrar sin oeconomiska ställning, utan fast hellre
förtär för dagen hvad den. förtjenar på eli så förstörande sätt, att Rikets
Ständer måste vara omtänkte, att genom lämplige författningar om brån vi¬
net söka det förebygga.
3o
Banco-Utskottets Betänkande JV.o 8.
Inora Sverige saknar man derjemte garantier, att enskildes omtanka,
förmögenhet och credit kommer ännu på någon tid att fylla den brist i rö-
relse-capitalet, som realisation, nu skyndsamt börjad, skulle medföra. De
blott tvänne Privat-Banker, som efter sista Riksdag uppkommit i landet, äro
ännu i sin linda, och gagna endast 2:ne provincer. Med de hårda föreskrif¬
ter, som äro i fråga att etablera för nya, tviflar jag att sådane uppkomma.
Hypotheks-föreningar. äro väl i fråga, men hafva ännu icke kommit att börja.
Dessa föreningar blifva icke heller att påtänka, så länge tysta förmons-
rätter i jord finnas.
Skådar man åter yttre ställningen, så beror vår förnämsta export-artikel
af en svår medtäflan med Engelska jernet. Det Svenska liar hitintills egt
sin bästa och största afsättning på Norra Amerika.
Sedan kallelsen till Urtima Riksdagen utgick hafva i det senare lan¬
det vigtiga tilldragelser inträffat. Tullen har blifvit från detta års början
der förändrad, till stor förmon för Engelska jernet, som förut betalde deri
vida högre än det Svenska; och striden der inom landet, emellan Styrelsen
och allmänna Bankens förvaltare, har fört alla näringsgrenar och Privat-
Banker på den yttersta crisis. Årliga penninge-räntan, förut ganska låg, är
i denna stund uppdrifven till en högst orimlig punkt. Bankroutter och för¬
störande skakningar höra der till ordningen för dagen.
Häraf drar jag den naturliga slutsattsen: att i år och kanske äfven nästa
år någon serdeles betydlig och betryggad afsättning icke är att förvänta till
Norra Amerika; att möjligen derigenom en stor del af vår jern-tillgång stan¬
nar hemma, i synnerhet om silfver-export blir genom realisationen en han-
dels-industri; och jag tror att exempel från Norra Amerika bör icke heller
lemnäs ur sigte, hvad fxnanciela oredor, tillkomne af icke nog calculerade
messurer, innebära.
Man vill antaga, att silfret, en gång i verldshandel!! utgånget, skallåter
snart hit komma, men Sveriges afstånd och isolerade läge från continenten
är nog stort, för att icke dessförinnan både penningebrist och Capital-upp-
sägningar kunna inom landet inträffa, till men och stora olyckor för landt¬
bruket och för industrien, på hvilkas produetiva verksamhet realisationens
bestånd ytterst hvilar.
Vill man betrakta Bankens förmåga att fullgöra sina förbindelser en¬
dast under synpunkten af dess tillvaro såsom ett isoleradt Verk, så innebu-
re föreskriften, att Banken indroge sine fordringar, då de förfalla, och vä¬
grade nya utlåningar, visserligen största och säkraste garantien för dess eget
bestånd. Men sådane åtgärder af vår National-Bank skulle förstöra narin-
Bancö-Utskottets Betänkande N:o 8.
3i
garne, och hafva icke heller inom Finance-afdelningen varit i fråga att vidta¬
gas, utan i yttersta nödfall.
Vid noga begrundande af alla dessa omständigheter samt derjemte att
den i Julii infaller midt under skeppningen, och att ännu ingen känner
hvilket system kommer i fråga om Tullförfattningarne för exporten och im¬
porten, att af Konung och Ständer antagas, hyser jag den tanka, att den
föreslagna tiden för silfverutvexlingen icke heller är lämplig för in- och ut¬
rikes handelns jemna gång, samt att mycket behöfver ännu regleras innan
den kan utan äfventyr taga sin början,
I hänsigt till Banco-sedlarnes värde mot landets egna producter har
detta senare åren hållit sig jemt, och för befästande deraf är silfver-utvex-
lingen icke i behof att påskyndas. Men för att utan för långt dröjsmål blif¬
va derpå betänkt, äfven med en mindre stor reel fond, skulle för mig vigti-
gaste driffjädern vara, att söka förekomma ej blott all framtida tvekan om
Rikets Ständers föresatts, att uppfylla Myntbestämnings-lagen, utan äfven alla
vinglerier och bemödanden att oskäligen uppdrifva vexel-cursen utöfver den
jemna ståndpunkt och hållning den bör ega, till stöd för näringarnes bedrif¬
vande och för de Privat-Bank-bolag eller Hypotheks-föreningar, som till
penninge-rörelsens underlättande ämna att uppkomma.
Detta mål kan med nuvarande silfver-tiligång, och så vida Rikets Stän¬
der vilja ändra dess fastställda proportion till sedelstocken, efter min tanke,
utan äfventyrliga följder, endast uppnås, om man tillät, att, innan den all¬
männa realisationen, en föregående utvexling af silfver till viss curs finge
på vissa terminer vara medgifven.
I sådant afseende ville jag föreslå det stadgaude, att ifrån och med den
2 Januarii 1835 utvexling af silfvermynt finge i Banken börja efter nu-ti-
dens vexel-curs, 136 sk. för R:dr silfver, ehvad cursen då är högre eller lä¬
gre, och att dermed finge fortfara intill Junii månads slut, men alt utvex-
ligen fortginge ifrån Julii månads böljan till lägre curs, eller i32 sk. för r
R:dr silfver, samt att dermed fortsattes intill årets slut, då i och med den
3 Januarii i836 realisation finge taga sin början och orubbligen fortsättas ef¬
ter myntbestämnings-grunden, 128 sk. på Riksdalern.
Blefve detta antaget förutser jag deraf de förmoner: att hela allmänhe¬
ten insåg en bestämdt fortgående utveckling af Bankens affairer till det mål,
dit den syftar; att under skeppningen inga skakningar i handeln inträffar,
att, i anseende till både den högre cursen och vissheten alt vexlingen lill
lägre curs framdeles vore tillåten, Bankens tillgångar från början icke så
mycket anlitades; att vinglerier med vexelcursen upphörde; att Banken under
32
Banco-Utskottets Betänkande IV.-o 8.
tiden hade tillfälle genom inköp för sina dertill afsatta medel obemärkt för¬
stärka sin reela fond; att frukterna af nu varande Riksmöte hunne, innan
allmänna realisation, utöfva ett för densamma nyttigt inflytande; att alla med-
borgare-classer, upplyste om Riksdags-beslutens grunder och åsyftningar i fi-
nunciela frågor så väl genom tryckfriheten som hemkommande Represen¬
tanter, finge hvar i sin ort bereda sig uppå och ställa sina affairer efter deri
rigtning allmänna penninge-regleringen erhållit, hvarigenom en gemensam
belåtenhet för alla interessen sannolikt skulle uppkomma.
Denna min reservation anhåller jag måtte få åtfölja Banco-Utskottets
Betänkande i fråga om tiden för silfver-ulvexlingens början.”
Herr Falhem. ”Emot Höglofl. Utskottets beslut, att till silfver-utvex-
ling öppna Banco-luckan den i nästkommande Julii, äfvensom emot majo¬
ritetens åsigt om den befintliga silfver-fondens tillräcklighet, får jag mig vörd¬
samt reservera och i korthet uppgifva de skäl, hvarpå min öfvertygelse om
olämpligheten af dessa majoritetens beslut stödjer sig.
Jag anser den silfver-fond Banken för närvarande eger till utvexling
vara högst otillräcklig då, med afdrag ifrån dess effectiva belopp af den
summa af 2 till 5, som skall oanlitad alltid befinnas i Bankens hvalf, det
återstående till utvexling befintliga silfver-beloppet lärer utgöra på hvarje,
inom vårt samhälle befintlig individ ungefär en R:dr specie; en obetydlighet
trier eller mindre, som besynnerligt nog beror på hvars och ens individuella
åsigt vid beräknandet af den utelöpande sedelstockens belopp. Det fram¬
ställer sig för mig, som den mindre rörelsen inom landet, eller den, som
nu bedrifves med smärre Banco-sedlar, hufvudsakligen kommer att baseras
på silfver. Det synes äfven sannolikt, att det belopp af de förra, som nu
finnes utelöpande, eller circa sjutton millioner, snarligen skall bereda sig
väg till Banco-luckan, och Fullmägtige skola då nödgas använda de medel
för Bankens upprätthållande, som blifvit dem medgifne, hvarvid väl i för¬
sta rummet det på utländsk ort öppnade creditivet skall begagnas, hvars
otillräcklighet dock visar sig vid jemförelsen emellan silfver-fonden och den
utelöpande småsedelstocken; dernäst kommer i ordningen, att upptaga lån
mot hypothek af Bankens grundfond, Riksgälds-Contorets obligationer; men
outredt torde det ännu vara, huruvida dessa obligationer ej varit behöfliga
såsom hypothek för det på utländsk ort öppnade creditivet, och, med anta¬
gande deraf, återstår då till silfver-utvexlingens upprätthållande endast den
för Bankens bestånd visserligen kraftigaste, men för hela landet måhända
vådligaste åtgärden, nemligen utlåningens inställande, hvars vådor förmod¬
ligen
Barico-Utskottcts Betänkande JV.o 8.
ligen ej behöfva upprepas, endast, sorn nu sker, antydas. Enär jag lem-
nade min röst för detta prerogativ, trodde jag i sanning ej, alt sannolikheten
för dess så snara begagnande, eller att det nödfall, som i Utskottets Betän¬
kande finnes anmärkt, skulle vara så nära för handen. Jag trodde ej då,
att man genom ett beslut att påskynda silfver-utvexlingen skulle låta hvarje
capitalist med säkerhet kunna ana, att, om han ej kan gagnera på Banken,
skall han dock kunna göra det på sina gäldenärer, ty ingalunda lärer han
underlåta att genom uppsägande af sina lån förstora den villervalla, som
Bankens hämmade utlåning skall medföra, enär så många utsigter alt för en
spottpenning åtkomma fastigheter, som då blifver händelsen, framställa sig
för honom.
Huru olika förhållandet skulle blifva, derest Rikets Ständer nu, som
orubblig fixerade 12S sk. utvexlingsgrund, men dröjt med utvexlingens bör-
jau till den 2 Januarii 1836, och under tiden låtit Banken genom sina vin¬
ster consolidera sig och derföre, enär conjuncluren så medgifvit, köpt silf¬
ver, är tein lige ni tydligt, enar man calculerar Bankens nu befintlige, till
silfverköp afsatle fond, i förening med ytterligare tvänne års besparingar
och Slats-anslag; hvarjemte jag tror, att, oni med silfver-utvexlingen ett så¬
dant anstånd kunnat til!vägabringas, en mindre stark rubbning i de allmän¬
na credit-förhållandena då kommit att ega rum, emedan den gäldiskyldige
egt tid att sätta sig i säkerhet för de våldsamma skakningar, sorn nu troli¬
gen hufvudstupa inträffa, och' under tiden hade beliofvet af hushållning kun¬
nat väcka mångas eftertanka till inskräkning i lyxartiklar, som äfven skulle
gagna Bankens ställning genom dylikas minskade import; hvarjemte capita¬
listen egt mera tid stadga sitt förtroende till realisationen, och ej heller fun¬
nit sitt öfvervägande inflytande på förhållandena vara så stort; och effec-
ten af dessa omständigheter i förening synes mig vara, att silfver-fondens
mer eller mindre betydenhet då ej varit af det uteslutande inflytande, sorn
nu, eller vid en tidigare skeende utvexling, då dessa båda på realisationens
följder menligt inverkande omständigheter orubbade qvarstå.”
Att denna min reservation må få lill de respective Stånden åtfölja
Högloft. Utskottets Betänkande, derom anhåller jag vördsamt.
Herr Klingvall: ”Jag reserverar mig emot Utskottets beslut att till¬
styrka Bankens öppnande lill utvexling af silfver den 1 nästkommande Julii.”
Herr Lake: ”Sedan Högloft. Banco-Utskottet genom pluralitet beslutat
silfver-utvexlingens början den 1 nästkommande Julii detta år, och jag anser
Billan" lill R. St. Prot. 183 \. 6 Saini. 1 Af del. 5
6: te Häfte t.
34
Banco-Utskotlets Betänkande JV.-o 8.
en så beskaffad tid svår, om icke omöjlig, att tned visshet för närvarande
bestämmas, bade jag trott, att i en så vigtig fråga, der så mycken begrund-
ning är af nöden, att först göra sig redo för den lid som erfordras för sa¬
kens vanliga gång.
Man erinre, att, da Utskottets Betänkande blir färdigt, samma skall
befordras till trycket, hvarifrån det, återkommet, remitteras lill respeclive
Med-Stånden, hvarest detta, efter arne bordläggningar i Riks-Slånden, fller-
sändt till detta Utskott, må bända för ändring eller omarbetning, hvarefter
åter förekommer en lika march. —
Om nu alla här upptagne omgångar skulle kunna medhinnas, återstår
likväl den betänklighet, hvarå fleres motioner syfta, att silfver-utvexlingen,
så vidt den kommer att ega rum, dess framtida bestånd bör i möjligaste
måtto betryggas genom Banco-lag, genom ny Tulltaxa och i samma upptag¬
na förbud m, m.
Dessa gemensamma omständigheter, hafva ledt mitt omdöme, att den tid,
som för silfver-utvexlingen skulle taga sin början, ännu vore för tidig för
att med visshet bestämmas.”
Herr Mcechel: ”Jag förenar mig med Herr Lake.”
Herr Valley: ”Jag instämmer till _ alla delar uti de af Herr Prosten
Lyth samt Herr Lake afgifne reservationer.”
STOCKHOLM, 1834.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Banco-XJ t skottets Mern. N: o 9.
t
N:o 9.
Ankom till Esp.-Utsk. den 3o April kl. 2 e. ra.
Memorial, i anledning aj\ så väl ifrån Höglofl. Ridderskapet ock
Adeln erhållen äter remiss å Utskottets, under N:o f, afgifne.
Memorial, angående infordradt cathegoriskt svar i fråga om
Silfverutvexlingen, sorn ock ett af Grefve von Schwerin af-
gifvet anförande, rörande anmaning till Banco-Utskottet, att
skyndsamligen inkomma med utlåtande., angående vexlingsti-
dens utsättande till den 1 instundande Julii.
Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln, genom Prolocolls-utdrag af
den ao sistl. Februarii, anmodat Banco-Utskottet, att ofördröjligen inkom¬
ma med cathegoriskt svar i fråga om Silfverutvexlingen, men Utskottet, uti
Memorial af den 7 påföljde Mars, af anförde skäl, förklarat sig då ännu ej
kunna med någon visshet bestämma tiden för afgifvande af Utskottets ut¬
låtande i nämnde magtpåliggande fråga och dermed gemenskap egande äm¬
ne, har Utskottet, den 3i i sistberörde månad, ifrån Ridderskapet och A-
deln erhållit dels Protocolls-utdrag af den 17 Mars med återremiss af Ut¬
skottets omförmälde memorial, i anledning af åtskilliga dervid gjorda, till
Utskottet jemväl öfverlemnade, anmärkningar, dels ock Prolocolls-utdrag af
den 13 i samma månad, hvarigenom blifvit till Utskottet remitteradt ett
af nu mera frami. Grefve F. B. von Schwerin afgifvet anförande, deruti
Grefven hemställt, att till Banco-Utskottet måtte afgå anmaning att, med
föibigående tillsvidare af aile öfrige Bankens blifvande, organisation rörande,
frågor, skyndsamligen till Rikets Ständer inkomma med Utlåtande och Pro¬
position lill bifall å Kongl. Majrls förslag, att Banken varder den 1 Julii
1834 öppnad till utvexling af silfver.
Till svar härå, får Utskottet, jemte tillkännagifvande, att, enligt ifrån
öfrige 3:ne Riks-Stånd ankomne Protocolls-utdrag, Banco-Utskoltets Memorial
N:o 4 är vordet af Högvördige Preste-Ståndet och Hedervärda Bonde-Stån¬
det lagdt till handlingarna, samt af Vällofl. Borgare-Ståndet bifallet, härme¬
delst åberopa Utskottets, under den 16 innevarande månad, afgifne Betän¬
kande N:o 8, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse om Bankens
öppnande till utvexling af silfver den 1 nästkommande Julii; hvarigenom
Bihang till R. St. Vrot. i834. 6 Sami. t Af del. 1
J:de Häftet.
». lianco-XJtskottets Bet. Nio io«
Utskottet förmodar det ändamål vara vunnet, som Höglofl. Ridderskapet osli
Adelil med förrberörde remisser åsyftat.
Stockholm den 29 April 1834-
N:o 10.
Ankom lill Exp. Utsk. den 3o April kl. 2 e. m.
Betänkande, rörande Herr TVedbergs ifrån Wälloft. Borgare ■
Ståndet remitterade motion, med hemställan, att beredandet
af realisationens verkställighet måtte ske i Stats- och B anco¬
la t skotten gemensamt.
Under den 14 sisth Mars, har Bnnco-Utskottet ifrån "Wällöf!. Bor¬
gare-Ståndet erhållit Protoeolls-utdrag af den 3 i samma månad, med öf¬
verlemnande af en utaf Herr Hnd. IVedberg framställd motion, deruti,
med andragande, att, om man ginge lill Rikets Ständers förhandlingar och
protocoll sisth Riksdag, deraf inhemtades: att Myntbestämnings-Lagen vore
utarbetad icke af Banco-Utskottet allena, utan af detta, gemensamt med
Stats- och Lag-Utskotten: att utlåtanden om propositionen af 5 till 8, fö-
reskrifven i 44 §• af förra Riksdags-JBeslutet, jemte alla öfrige i samma §.
förekommande ärenden om Banco- och Finance-regleringen, voro afgifneaf
Stats- och Banco-Utskotten gemensamt; att, för ämnets utredning den tiden,
alla inom dessa bägge Utskott tillgänglige upplysningar varit härvid begag¬
nade; att för denna Finance-reglering, hvad 44 §• beträffar, ett helt legat
till grund, samt att denna jemte myntregleringen, talade i ett samman¬
hang om Banco-Werket, så till dess yttre, som inre förhållanden, sålunda
om förhållandet till Staten och vissa allmänna Inrättningar, om Bankens
egen lånerörelse, samt örn upp- oell utlånings-rörelsen i Handels-Disconten,”
på hvilka alla förhållanden realisationen komme att ega ett stort inflytan¬
de; Molionairen, som ej insett huru man kunde, eller af hvad skäl man
borde frångå en utarbetning af ämnet på samma väg inom bemälde Ut¬
skott, med samma noggrannhet och samma omfattning af det hela, som
förra Riksdagen, har hemställt, att beredningen af realisationens verkstäl¬
lighet, och af allt hvad dermed eger sammanhang, borde, såsom vid förra
Riksdagen, ske uti Stals- och Banco-Utskotten gemensamt, så att alla inom
Bnncc-Vtihttets Bet. N:o to.
3
hvartdera UtskotLet tillgängliga upplysningar öfver ämnet i dess lielliet och
dess detaljer måtte äl ven finnas att tillgå och tjena lill vägledning för Stån¬
dens, i dessa Utskott, hvar på sitt håll, arbetande Ledamöter.
Utskottet får fästa uppmärksamheten derå, att då de partiela Fi-
nance-regleringar, som under flere föregående Riksdagar vidtagits, blifvit af
Stats- och Banco-Utskotten gemensamt uppgjorde, har sådant härledt sig
ifrån den inblandning Banken, i anseende till inträffade olyckliga förhål¬
landen, erhållit med Rikets Stats-Werk, samt nödvändigheten för Banco-Ut-
skottet, att med Stats-Utskotlet rådslå, ej mindre i och för bestämmandet
af huru mycket af Bankens räntevinst skulle intill nästa Riksdag årligen
lemnäs åt Stats-Werket, än äfven i fråga om det crediliv, som, enligt 63
Regerings-Formen, varit på Banken anvisadt, samt sättet för Bankens
godtgörande, i händelse att samma creditiv kommit att lyftas; men sedan
dels sammansatta Stats-och Banco-Utskotten, redan sisth Riksdag, vid pröf¬
ning af frågan om och i hvad mon samt under hvilka vilkor, Stats-Wer¬
ket för framtiden egde att påräkna understöd af Banken, i dess egenskap af
allmän Stats-anstalt, såsom grundsatts för bibehållandet af den ordning i Ri¬
kets penningeväsende, som man önskade återställa, framställt, att, för det
tillkommande, alla anslag, äfven för Statens egna behof, å Bankens capital-
tillgångar, borde i allo undvikas, dels Rikets då församlade Ständer bifallit
livad Stats- och Banco-Utskotten, uti deras under N:o 14 afgifne Betänkan¬
de, föreslagit, till förberedande af Bankens skiljande för framtiden ifrån Ri¬
kets Stats-Werk, dels ock Rikets Ständer nu mera bifallit det ifrån sisth
Riksdag hvilande förslag lill sådan förändring af ofvanåberopade 63 §. i
Regerings-Formen, att ingendera af de i samma §. omnämnde creditiv hä¬
danefter komma att på Banken anvisas, har Banco-Utskotlet under inne¬
varande Riksdag, vid uppgörande af hufvudgrunderne för Bankens förvalt¬
ning och rörelse, trott sig böra utgå ifrån den synpunkt, a! t Banken skulle
återföras lill dess ursprungliga, i Banco-Ordningen uttryckta bestämmelse,
att blifva en egen oberoende Inrättning för upprätthållande af Landets mynt,
utan sådan inblandning med Stats-W'erket, som tillförene till Bankens ska¬
da uppstått och medfört den oreda i Rikets mynt, som man nu vill söka
afhjelpa; hvarföre Utskottet jemväl, i stället för alt på förhand ingå uti
något bestämmande af hvad Staten, intill en kommande Riksdag, må åtnju¬
ta af Bankens räntevinst, trott sig böra följa den redan uti 1668 års Ban¬
co Ordning 470 utstakade ordning, att först vid en påföljande Riksdag
må åt Staten anslås, hvad som då af Bankens räntevinster för hela mellan¬
tiden kan finnas i behåll och således varit för Inrättningens eget bestånd.
Banco-TJtskottett Bet. N:o 10.
umbärligt, så att. ej heller, i afseende på dispositionen af Bankens räntevinst,
Banco-Utskotléts sammanträdande med Stats-Utskottet nu kunnat i fråga
komma.
Till följd häraf, och enär sålunda förändrade förhållanden inträffat,
sora gjort, att de ämnen, hvilka, under flere föregående Riksdagar, utgjort
egentliga föremålen för Stats- och Banco-Utskottens gemensamma öfverlägg-
ningar, nu mera kunnat och hort af hvartdera Utskottet serskildt behand¬
las, samt Banco-Utskottet föröfrigt icke tillstyrkt någon inskränkning uti
det belopp, som vid sisth Riksdag blifvit Riksgäldskontoret beviljadt, så¬
som temporairt creditiv å Banken, till fyllande af Stats-brist-summan, och
ordnandet åter'af Bankens enskilde angelägenheter icke kunnat utgöra före¬
mål för gemensamma öfverläggningar af Stats- och Banco-Utskotten,
har Banco-Utskottet ansett skäl ej vara för handen till en sådan
behandling af silfverutvexlingsfrågan och dermed, gemenskap egan¬
de ämnen, som Motionairen föreslagit; och hoppas Utskottet den¬
na dess åsigt skola af Rikets Höglofl. Ständer gillas.
Stockholm den 29 April 1834-
STOCKHOLM, i834; hos J. A. Walloch.
Banco- XJtsiottets Memorial N?o 11.
1
N:o 1 r.
Antora till Exp.-CJtst. d. 22 Maji kl. 6 c, nr.
Memorial, i anledning af frän Wällöf. B or gare-Ståndet
erhållen anmodan, alt inkomma med Utlåtande öfver
de nu varande Banco-Fullmägtiges förvaltning.
Sedan Vällofl. Borgare-Ståndet, genom Protocolls-Utdrag af den 16 ideli¬
na månad, hvilket denna dag Utskottet tillhandakommit, meddelat Ut¬
skottet Ståndets Beslut ej mindre att, inom månadens slut, välja Fullmäg-
-tige uti Banken och Riksgälds-Contoret, än äfven att anmoda Banco-Utskot-
tet, att, inom 8 dagar efter delfåendet af nämnde Protocoll, inkomma med
Utlåtande öfver de nu varande Banco-Fullmägtiges förvaltning; samt der¬
jemte ansett sig böra inbjuda Respective Med-Stånden, att äfven välja de¬
ras Fullmägtige uti Rikets Ständers förrberörde Verk inom innevarande
månads utgång; får Banco-Utskottet tillkännagifva, att då \ §. i mom. af
den för Utskottet gällande Instruction föreskrifver, att Utskottet, efter
verkställd granskning af de Banco-Fullmägtiges åtgärder, hvilka egt till
föremål den allmänna silfverutväxlingens förberedande och fortgång, äfven¬
som de förändringar, i hänseende till Bankens verksamhet och rörelse, som
med Rikets Ständers Beslut, orö. Bancosedlarne och grunderne för deras
växling och utbyte, samt om en på upplåningar grundad discontering för
den större rörelsen, stå i samband, har Utskottet, genast vid början af
deras arbeten, egnat sin uppmärksamhet och granskning åt desse vigtiga de¬
lar af Banco-Verkets förvaltning, och skulle, till uppfyllande af den Ut¬
skottet, i sist åberopade mom. af Instructionen, ålagde skyldighet, visserli¬
gen icke hafva underlåtit, att, långt för detta, opåmint hafva afgifvit sitt
Utlåtande öfver Fullmägtiges omförmälde åtgärder, derest icke, vid gransk¬
ning deraf, omständigheter förekommit af den beskaffenhet, att Utskottet,
för stadgandet af dess omdöme, föranlåtits från Banco-Fullmägtige infordra
åtskillige upplysningar, som föranledt uppskof; men sedan Utskottet omsi¬
der under denne dag fått från Banco-Fullmägtige emottaga den förklaring,
under hvars afvaktan Utskottet hittills måst uppskjuta slutliga pröfningen
af Banco-Fullmägtiges åtgärder i desse delar af förvaltningen, hoppas Ut¬
skottet, att, inom den utsatte tiden af åtta dagar, kunna till Rikets Hög-
lofl. Ständer med sitt Utlåtande häröfver ingå. Deremot nödsakas Utskot¬
tet vördsamt anmäla, att, enär den i senare mom. af ofvanberörde 4 §•
Bihang till R. St. Prot. 1834- 6'.te Samt, i:sta Afä,
8 :äe Håjlet.
a Banco-Utslottets Memorial iV:o n.
uti Banco-Utskottets Instruction föreskrifae granskning utaf de afgående
Fullmägtiges åtgärder och förvaltning på det hela, oaktadt allt användt
bemödande, ännu icke, utan åsidosättande af andre ej mindre vigtige gö¬
romål, kunnat verkställas, finner Utskottet sig utur tillfälle, att inom före¬
nämnde af Yällofl. Borgare-Ståndet bestämda tid, eller ens före denna
månads utgång, kunna afgifva det, uti 3a §. Riksdags-Ordningen och a
mom. 4 §• af Utskottets Instruction, föreskrifne Utlåtande öfver Ranco-
Fullmägtiges åtgärder och förvaltning på det hela. Stockholm den 22
Maji i834.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834-
Bmco-Utskottets Betänkande JY.-0 12. \
*
N:o 12.
Ankom tiil Exp.-Utsk. den 3o Maji.'
Betänkande, i anledning af den3 enligt 4 uti nu gällande
Instruction för Banco-Utskottetj verkställde granskning af
Bancofullmägtiges åtgärder till förberedande af den All¬
männa silfverutvexlingcTi_, samt i samband med Rikets
Ständers beslut om Bancosedlarne och en på upplåningar
grundad Discontering för den större rörelsen.
Enligt §. 4 af nu gällande Instruction för Banco-Utskottet, åligger
det Utskottet, att, vid undersökning och granskning af Banco-Verkets
tillstånd och huru detsamma efter nästförflutne Riksdag styrdt och för-
valtadt blifvit, med en serdeles uppmärksamhet följa de Banco-Styrel-
sens åtgärder, som egt till föremål den Allmänna Silfver-utvexlingens
förberedande och fortgång, äfvensom de förändringar i hänseende till
Bankens verksamhet och rörelse, hvilka, med Rikets Ständers Beslut, dels
om Bancosedlarne och grunderne för deras vexling och utbyte, dels om
en på upplåningar grundad Discontering för den större rörelsen, stå i
samband, samt att, sedan granskning härutinnan blifvit fullbordad, till
Rikets Ständer med Utlåtande deröfver ofördröjligen inkomma, samt yttra
sig, huruvida Utskottet anser, att Fullmägtige böra för dessa delar af
förvaltningen tillerkännas decharge, eller om någon anmärkning af den
beskaffenhet förekommer, att Utskottet funnit åtal, i anledning deraf,
böra i laga ordning göräs.
Till uppfyllande af den Utskottet sålunda ålagde skyldighet, har
Utskottet nu mera verkställt granskning af de Banco-Styrelsens åtgärder,
som i åberopade §. mom. i af Utskottets Instruction finnas uppräknade,
och får nu, med iakttagande af den ordning samma §. utstakar, först
upptaga de Banco-Styrelsens åtgärder, som egt till föremål den allmän»
na silfverutvexlingens .förberedande och hvad dermed gemenskap eger.
Till åtgärder af denna beskaffenhet, räknar Utskottet ej mindre
hvad Fullmägtige åtgjort för uppnående af det förhållande af 5 till 8,
som Rikets sist församlade Ständer bestämt emellan reela fonden och se¬
delstocken, vid silfverutvexlingens början, än äfven anstalterne till Ban¬
kens förseende med tillräckligt myntadt silfver,
Bih. till R. St. Fröt. i834. 6 Sami. 1 Afd. c
g:de Häftet.
i
Baneo-Vtskottets Betänkande N:0 11.
HO.
Åtgärder till uppnående aj den bestämda proportionen emellan reela
fonden och sedelstocken.
Efter noggrannt genomgående af så väl Rikets Ständers Revisorers
åren i83o och i832 afgifne Berättelser, som ock de hos Fullmägtige för¬
de Protocoll, så vidt de röra denna ponkt, anser sig Utskottet böra
för Rikets Ständer framlägga en fullständig teckning af allt hvad i delta
hänseende förekommit, på det Rikets Ständer måtte sättas i tillfälle klart
inse och bedöma Fullmägtiges handlingssätt i denna vigtiga del af de¬
ras befattning.
Den a3 September i83o, har dåvarande Ordföranden i Banco-Sty-
relsen, numera framlidne Grefve von Schwerin först gjort hemställan,
att under öfvervägande måtte tagas, hvilka åtgärder som fordrades, för
alt bringa Bankens Silfverfond till den styrka, alt, senast vid slutet af
år 1831, underdånig hemställan måtte kunna hos Kongl. Maj:t göras, om
utsättande af tiden, då allmän silfverutvexling skulle taga sin början. 1
anledning häraf företogs den 6 derpåföljde October bos Banco-FulL-
mägtige frågan, huru den qvantitet silfver Banken då ännu behöfde, lämp¬
ligast skulle kunna anskaffas.
Denna qvantitet, beräknad efter Vexel-Bankens ställning vid slutet af
Junii månad år i83o, med tillägg af 1,000,000 R:dr, som Rikets Ständer
för detta ändamål anslagit, och som, vid användandet komme att med¬
föra en verklig och fortfarande ökning i sedelstocken, ansågo Fullmägtige
kunna antagas till R:dr 922,000 Specie silfver, motsvarande i det närmast*
värdet af 2,460,000 R:dr efter 128 sk. per R:dr Silfver Specie. Banken
egde för denna upphandling, efter nämnde pris, tillräcklig fond och ett
öfverskott af 270,000 R:dr, för betäckande utaf hvad silfret, i Banken*
hvalf levereradt, med inberäkning af möjligen blifvande cursdifferencer,
jemte transportkostnader och provisioner, kunde komma att kosta utöf¬
ver 128 sk. per Rrdr.
Anskaffandet af en så betydlig qvantitet silfver, som 922,000 R:dr
Specie silfver, genom vexlars upphandling för Bankens räkning på Bör¬
sen under loppet af ett enda år, ansågo Fullmägtige vara af våda, då en
sådan åtgärd, vid en conjunclur som den dåvarande, under hvilken lan¬
dets förnämsta exportartikel, jernet, stod till ett ovanligt lågt pris samt
vexeltillgångarne, äfven under och näst efter den egentliga skeppnings-
tiden, sällan eller aldrig visat sig ymniga, ofelbart skola uppdrifva cur-
Bnnco-Zhskollets Betänkande N'.o 13.
3
Mfl till en sådan höjd före 1831 års slut, alt ej allenast de mest förstö¬
rande verkningar för en mängd enskilde personer deraf under tiden vo¬
re alt befara, utan ock Bankens öppnande till silfverutvexling a 128 sk.
sedermera kunde blifva ganska äfventyrligt.
Fullmägtige hafva, vid öfvervägande häraf, funnit blott 2:ne alterna¬
tiv återstå för ändamålets vinnande, nemi. antingen att, såsom åren
1827 och 1828, med inhemska vexelinnehafvare eller Ieveranleurer sluta
•ontract om införskaffande af större partier silfver, eller ock alt öfver¬
enskomma med ett eller flera utländska handelshus, alt, under loppet af
år 1831, till Bankens disposition leverera den erforderliga qvantiteten
i silfver, under vilkor, att derföre, i mon af skeende leverance, erhålla
ett motsvarande belopp i Svenska Bancosedlar utaf den fond, som till
silfverupphandling funnes bestämd, med förbehåll för Banken, att, efter
hand, när omständigheterne sådant tilläte, under åren i832, 1833 och
i834» härom uppgöra vidare liqvid, hvilken öfverenskommelse Fullmäg¬
tige trott med temlig visshet kunna afslutas enligt sådana grunder,
att de 270,000 R:dr, som utgjorde öfverskott på silfverupphandlings-fon-
den, blefve mera än ti 11 ruck i i ge för alla möjligen uppkommande extra
kostnader, hvilket de deremot, efter Fullmägtiges öfvertygelse, säkerligen
ej blefve, om behofvet skulle genom vexeluppköp på Börsen för Bankens
egen räkning fyllas.
Men, ehuru Fullmägtige betviflade, att den behöfliga summan kun¬
de sammanbringas ensamt af inhemske speculanter, trodde Fullmägtige
sig dock böra i främsta rummet erbjuda dem detta tillfälle, alt för all¬
mänt och enskildt gagn antingen realisera sina å utrikes orter möjligt¬
vis egande fordringar, eller, genom begagnande af utländsk credit, till¬
äfventyrs fördela liqviden å flere kommande år, och att först efter er¬
hållen kännedom om det belopp, som såmedelst icke kunde fyllas, det senare
alternativet borde begagnas; hvarföre Fullmägtige trodde den åtgärd tjen-
ligast, till vinnande af nödig upplysning härutinnan, att låta genom all¬
männa Tidningarne utan uppskof kungöra, att, jemte ett oafbrutet fort¬
sättande af den, enligt Mynlbestämnings-Lagen, skeende iuvexling till
Banken, utaf myntadt eller omyntadt Silfver och Guld, mot belalningaf
128 sk. för hvarje R:dr Silfver och 5 R:dr 32 sk. för hvarje Ducat,
Banco-Styrelsen vore sinnad låta foga anstalt om införskaffande efter
hand af Silfver eller Guld från utrikes orter på sådana vilkor, som kun¬
de emellan denna Styrelse och vederbörande vexelinnehafvare eller le-
verauteur blifva uppgjorde, då,, mot nöjaktig säkerhet, räntefria förskott,
4
Banco-Utskottets Beteenctnde N.-o tz.
större elier mindre, i förhållande till en kortare eller längre levererings¬
tid, i förening härmed å Banco-Styrelsens sida medgåfvos; att den se¬
naste levereringstiden blefve medlet af September år i83i oell att Bancö-
Styrelsen önskade, i detta afseende, att utaf sådane inom Sverige bosatté
män, som kunde finna sig hugade oell i stånd att ingå uti dylik speculatiori,
ju förr desto hellre få emottaga förslag och anbud, hvilka dock ej fingo
ställas å mindre belopp än 10,000 R:dr och jemna i,ooo:detal derutöf¬
ver, beräknade i Svenska Silfver Specie Rrdr, efter 1664 års myntfot»
eller deremot svarande rund summa, antingen i Ducaler eller Rrdr Ham-
burger-Banco, samt att sådane anbud borde vara till Banco-Styrelsen
inlemnade aldrasist den i5 Febr. år i83r, denna Styrelse emedlertid o-
betaget, att flere eller färre af dessförinnan inkommande anbud på för¬
band pröfva och antaga.
Och hafva Banco-Fullmägtige, — med åberopande deraf, att de, enligt
2 puncten uti den vid sista Riksdag fastställda Instruction för Rikets
Ständers Revisorer öfver Banco-Verket, hade att förvänta Revisorernes
utlåtande, i afseende på de åtgärder, sorn kunde finnas erforderlige oell
företrädesvis borde väljas, för att bringa Bankens Silfverfond till den
styrka, att, senast vid slutet af år i83r, på sätt Baneo-Reglementet före-
skrifver, underd. anmälan måtte kunna göras hos Kongl. Majrt om ut¬
sättande af tiden, då allmänna silfverutvexlingen skulle taga sin början,
samt med tillkännagifvande, att Fullmägtige, i afvaktan på resultatet af
Itikgälds-Contorels lån-negociation, hvilken, om den haft framgång, gjort
Bankens silfverköp öfverflödigt, och sedermera, genom vexelcursens fort¬
farande benägenhet att stiga, verkad sä väl af jerneffecternes fallna pris
som af de senaste händelserne i Europa, funnit sig under loppet af år
*83o hindrade, att vidtaga activa åtgärder till silfverfondens förstärkning, —
uti skrifvelse af den 7 October i83o meddelat Rikets Ständers då för¬
samlade Revisorer sina omförmälde åsigter öfver denna vigtiga angelä¬
genhet, och till Revisorernes närmare öfvervägande framställt ofvanupp-
tagne arne förslag? hvarvid en dåvarande Ledamot af Banco-Styrelsen,
numera Stats-Seereteraren Herr Hartmansdorff', uti afgifvet serskildt an¬
förande, förklarat, det lian ansåg den senare af de föreslagne utvägarne
bora i främsta rummet omedelbart och utan uppskof vidtagas, ''enär den¬
na utväg till det erforderliga silfrets erhållande, inom den utsatta tiden,
syntes vara säkrare och mindre kostsam för Banken samt mindre äfven¬
tyrlig för eursföirändringar» än den Fullmägtige i första rummet -fram¬
ställt.
Banco-UlskoStets Betänkande IV.-o tv.
5
Enligt hvad den af Rikets Ständers Revisorer är i83o afgifne Be¬
rättelse, angående Banco-Verket (pag. 24) innehåller, hafva Revisorerne,
med instämmande uti den af Baneo-Fullmägtige yttrade åsigt derom, att
upphandling af vexlar för Bankens räkning på Börsen, under en con-
junctur, som den dåvarande, borde, såsom en otjenlig och skadlig åtgärd
undvikas, förklarat, att, efter Revisorernes öfvertygelse, omedelbart upp¬
köp af vexlar pä Börsen dä för närvarande icke borde ega rum för
Banco-Styrelsens räkning, enär dermed cursens ytterligare uppstegring
säkerligen skulle åstadkommas.
Men innan Revisorerne gingo att sig yttra i anledning af Fullmäg-
tiges gjorde framställning, rörande de åtgärder, sorn, till den bristande
silfver-tillgångens införskaffande före i83i års slut, efter Fullmägtiges
tanka, vore att vidtaga, hafva Revisorerne ansett sig böra noggrannt ut¬
veda egentliga omfånget af sina rättigheter och pligter, i förhållande så
väl till Nationen och dess Ombud, Rikets Ständer, som till Baneo-Full¬
mägtige, samt dervid lemnat uppmärksamhet åt följande stadganden,
nemligen:
a) Rikets Ständers Beslut angående sättet och medlen, hvarigenom
Bankens reela fond skall bringas till det bestämda förhållandet af 5 till
8 emot Sedelstocken, intaget uti Banco-Reglementets 4 Art. 1 Afd. §§.
7, 8, q och 10 (pag. 48, 49 oc^ 5o).
b) Rikets Ständers Beslut, angående deras Revisorers rättighet att
gifva dels föreskrifter, i enlighet med de uti Författningarne utstakade
grunder, dem Bäneo-Fullmäglige voro förbundne alt ställa sig till efter¬
rättelse, dels råd och yttranden, dem Banco-Fullmägtige kunde, efter
omsländigheterne, följa eller icke följa, innefattade uti: r:o Banco-Regle¬
mentets r Ärt. §§. 4 0Gh 5 (Pag- 7 och 8}t 2:0 Ben i r punkten af
Rikets Ständers instruction för deras Revisorer öfver Bänco-Verket åbe¬
ropade 68 §. af Riksdags-Ordningen; och 3:o 2:dra punkten af nyssnämn¬
de instruction (pag. 2 och 3); vid jemförelse af hvilka lagbud det
förekommit Revisorerne ovedersägligt:
r,o att den utstakade proportionen borde åstadkommas genom för¬
stärkning af Bankens reela fond, och att denna skulle beredas, antingen
genom silfveruppköp för de anvisade fonderne eller genom vexling mot
Rancosedlar efter mymtbestämningsgrunden; 2:0 att Revisorerne egde bå¬
de rättighet och pligt att förordna, det berörde förstärkning ej till väga-
bringades på annat sätt och i annan ordning, än Rikets Ständer utsta¬
kat, eller genom andre än de af Rikets Ständer föreskrifne medel.
6
P-aneo-Z!tskötlets Betänkande JV.-o ii.
På grund häraf, och som den af Banco-Fullmägtige i senare rum¬
met antydda åtgärd, att genom öfverenskommelse med ett eller fler*
utländska Handelshus införskaffa det felande silfret, i förskott mot un¬
derpant af.Bancosedlar och förbehåll af vidare Jicjvid under loppet af
åren i832, 1833 och i834, efter Revisorernes omdöme innefattade i alf*
egenskapen af en låneoperation, då deremot ett köp, vare si" contant
eller på tid, efter det begrepp Revisorerne fästade vid denna benämning,
alltid måste förutsätta, att i den stund afhandlingen uppgjordes, priset
skulle vara till beloppet bestämdt i den myntsort köparen hade att an¬
vända, och ej underkastad tillfälliga förändringar i framtiden, hafva Re¬
visorerne, uti skrifvelse af den 13 December i83o, gifvit Banco-Fullmäg-
tige tillkänna, att Revisorerne ej kunde lemna deras samtycke till dea
af Fullmäglige påtänkta åtgärd, såsom icke förenlig med Rikets Ständers
ofvanintagne föreskrifter, utan ansågo Fullmägtige, i grund af Banco-
Reglementet, pligtige, alt endast genom köp och vexling anskaffa det silf¬
ver, som då ännu brusle innan ulvexlingen kunde, enligt Rikets Ständers
Beslut, taga sin början; hvarvid Revisorerne bifogat den uttryckliga erin¬
ran, att detta förklarande, härledt från Rikets Ständers i bestämda or¬
dalag meddelade Beslut rörande de utvägar, som, för ändamålets befor¬
drande, fingo begagnas, innefattade en så beskaffad föreskrift af Revi¬
sorerne, som i Banco-Reglementets ofvanberörde 4 och 5 §§. af i Art.
omnämnes.
Hvaremot Revisorerne, enär det af Fullmäglige i första rummel
uppgifne förslag, att genom kungörelse i allmänna tidningarne inbegära
anbud till leverering af silfver, icke funnes stå i strid med Rikets Stän¬
ders g i fn e föreskrifter, ansett sig icke befogade att yttrande deröfver
annorlunda meddela än i egenskap af råd, utan förbindelse till efter¬
följd å Banco-Styrelsens sida, samt, i öfverensstämmelse härmed, vidar*
förklarat sig under cursens närvarande böjd, i3g å i4o sk., ej kunna
tillstyrka Banco-Fullmägtige att vidtaga den föreslagne åtgärden, men
öfverlemna till Fullmägtige att tillse, huruvida icke framdeles sådan*
förhållanden kunde inträffa, som föranledde Fullmägtige att gå i författ¬
ning derom, i hvilket fall Revisorerne trott sig böra fästa Fullmägtiges
uppmärksamhet derå, om icke den uppgifne minimi-summan af i o.ooo
R:dr i silfver för leveranteurer kunde utsättas till ett lägre belopp,’ än
det af Fullmägtige sålunda föreslagne.
Hvarjemte slutligen Revisorerne, under förklarande, alt, då Rikets
Ständer å ena sidan bestämdt antydt, hvilka medel, för ändamålets be-
Banco-Utskottets Betänkande N.o 12.
7
'främjande rörö att begagna, men, å den andra, också funnit för godt be¬
stämma tidpunkten, på sätt (Banco-Reglementefc pag. 5oj), att Banco-
Fullmägtige skulle, efter det alla föreskrifne förberedande åtgärder blif¬
vit fullbordade, senast vid 1831 års slut hos Kongl. Majit göra under¬
dånig hemställan örn utsättande af tiden, då allmänna silfverulvexlingen
skulle taga sin början}, denna lids bestämmelse ej kunde annorlunda be¬
traktas, än såsom vilkorlig samt till sin kraft och verkan inskränkt inom
möjlighetens gränser, funne Revisorerue, att ett råd af dem också borde
Banco-Styrelsen meddelas för den händelse att, med begagnande af de
föreskrifne medlen, ändamålet icke kunnat före den utsatta tiden ernås;
och hafva Revisorerne, till iakttagande häraf, meddelat Banco-Fullmäg-
tige den af Revisorerne hyste åsigt, att om, genom inträffande hinder,
det skulle blifva omöjligt att före i83r års slut hinna till den stadga¬
de proportionen, Fullmäktige ej syntes kunna undgå att sådant hos
Kongl. Majit då anmäla, jemte uppgift af de hinder, som vållat att da
föreskrifne förberedande åtgärderne ej kunnat inom bestämd tid blifva
fullbordade, samt att Revisorernes mening och öfvertygelse i öfrigt vo¬
re att, genom detta uppskof i tiden,, Fullmägtige ej voro befriade från
förbindelsen att, äfven efter förloppet af nämnde termin, med de medel
Rikets Ständer anslagit och på sätt de bestämdt beslutat, verka allt hvad
Fullmägtige kunde, för ändamålets vinnande.
Men åsigterne hos Revisorerne hafva dock, ej mindre i afseende på
kufvudsaken, än i fråga om formen för det af Revisorerne meddelade
svar, varit i hög grad delade, så att en Ledamot funnit, det Banco-Full-
mägtige egt uti 4 Art. §§. 2, 5 och 7 af Baneo-Reglementet (pag. 44) >
fullkomlig ledning för deras omdömen i afseende på de förberedande ål-
gärderne för sil frets anskaffande; att de sålunda bort, under jemn forlsält-
nin g af silfverinköp, öka Bankens silfvertillgång, enär uppköpssältet ej
stålt i strid med erhållne föreskrifter, samt att deremot den af Full¬
mägtige till Rikets Ständers Revisorer gjorda framställning i detta ämne,
måste hafva till naturlig följd, att cursen skulle taga faveur; — en annan
Ledamot ansett att Rikets Ständers åt Ranco-Fullmägtige gifna föreskrift,
alt vidtaga alla nödiga åtgärder, som kunnat förbereda Realisationen, vore
så bestämda, att man ej kunde underlåta anmärka, ätt på mellantiden,
sedan Riksdagens slut, ej något det minsta silfverköp blifvit gjordt; — en
annan Ledamot trott, att båda de alternativ, som Fullmägtige 1 deras
skrifvelse framställt, borde bifallas, dock med förbehåll i afseende på
första alternativet, alt minimi-surnman ej utsattes till 10,000 R:dr silf-
8
Banco-Utskottels Betänkande lf-0 12.
ver; att tiden ej inskränktes tili den i5 Februarii, samt att anbud måtte kun¬
na emottagas så väl af utländsk sorn af inländsk man, oell, i afseende på
det senare alternativet, att vid öfverenskommelsens uppgörande, priset
blefve, i Svenska Banco-sedlar, så gifvet och bestämdt,] att Fullmägtige
på förhand kände, huru mycket som derföre medtoges utaf den fond
Rikets Ständer tili siifvers anskaffande endast uti sådane sedlar anvi¬
sat; andre Ledamöter, med förklarande, att de af Revisorernes plurali¬
tet vidtagne åtgärder skulle hafva till omedelbar följd, att tillintetgöra
Rikets Ständers Beslut, att Banken vid 1831 års slut skulle vara i det
skick att utvexling, i enlighet med gifne föreskrifter, skulle taga sin bör¬
jan, samt — med bestridande af den tolkning, alt en sådan afhandling,
som den af Fullmägtige i andra alternativet uppgifne, snarare hade e-
genskapen af lån än af köp, och således icke vore instämmande med Ri¬
kets Ständers Beslut, — tillstyrkt Fullmägtige, att med hvilken som helst af-
sluta köp om silfver lill visst pris i R:dr Hamb. B:co eller Pund Ster¬
ling per mark, med förbindelse å Fullmägtiges sida, dels att icke öf¬
verskrida den summa som till ändamålet vore anslagen, och dels att,
så vida de icke funne förmonligt betalningen genast erlägga, densamma
på vissa terminer inom 4 år verkställa; andre Ledamöter, vid jemnfö-
förelse af 2 punkten, senare momentet, uti Instructionen för Rikets Stän¬
ders Revisorer öfver Banco-Verket ansett, att, i afseeude på de åtgärder,
sora enligt Rikets Ständers Beslut åligga Banco-Fullmägtige, för att be¬
reda allmän utvexling af silfvermynt från Banken, och sedermera röran¬
de allt hvad som kunde den beslutade Realisationens fortgång och un¬
derhållande befrämja, borde Revisorerne sitt utlåtande, åcke sina före¬
skrifter,, till Banco-Fullmägtige aflemna; att således, äfven i händelse
Revisorernes föreskrifter öfverensstämde med Rikets Ständers utfärdade
Instructioner och Reglementen, Revisorerne ej egde lemna Fullmägtige
någre sådane. i hvad som rörde den beslutade Realisationen; samt andre
Ledamöter, —: under förklarande, det de ansågo Revisorerne genom förka¬
stande af Fullmägtiges förslag och meddelande af föreskrifter i stället
för råd, öfverträdt sin lagliga myndighet samt sökt att hämma eller till¬
intetgöra de välgörande påföljder Rikets Ständer med de af dem vidtag¬
ne Författningar åsyftat, — ej allenast uttryckt deras förmodan, detFull-
mä^tige ej skulle underlåta i första rummet efterkomma de befallningar,
som deras principaler, Rikets Ständer, i deras utfärdade Reglemente dem
meddelat, utan äfven erinrat, att en tolkning af Reglementet, sorn vore
i
Banco-T)Iskotlets Betänkande IV.-o 12.
9
i strid med dess rätta mening, föga skulle Fullmägtige ursäktas om den
åtlyddes; hvilka serskilde meningar blifvit uti afgifne reservationer upp¬
tagne.
Sedan Banco-Fullmägtige vid Revisionens slut fått emottaga Reviso-
rernes ofvanberörde skrifvelse och densamma den 3 Januarii i83r blif¬
vit hos Banco-Fullmägtige föredragen, har frami. Grefve von Schwerin
den 19 i sistnämnde månad, med erinran om vigten deraf, att Banco-
Fullmägtige ju förr desto heldre till förnyad pröfning företogo de allt¬
sedan October månads början hvilande silfverköps-frågorne, hemställt,
det Fullmägtige ville bestämma, huruvida de borde anse sig af Rikets
Ständers Revisorers förklaranden i desse ämnen begränsade i sin rättig¬
het att, med iakttagande af hvad Rikets Ständer sjelfve i dessa afseenden
stadgat, ensamme besluta. — I anledning hvaraf Fullmägtiges pluralitet,
som funnit någre åtgärder i hufvudsaken icke kunna vidtagas innan berörde
hemställan blifvit besvarad, stannat i det Beslut, att Fullmägtige af de
i Revisorernes omförmälde skrifvelse gifne förklaranden, i fråga örn silf-
verköp för Bankens räkning, icke ansågo sig begränsade i deras rätt
att, med iakttagande af hvad Rikets Ständer sjelfve i desse afseenden
stadgat, ensamme besluta. Men andre Ledamöter af Banco-Styrelsen
hafva trott, att för Fullmägtige, såsom lagligen ålagde att hörsamma
Rikets Ständers Revisorer, återstod ej annat än att lyda, så länge Full¬
mägtige icke visat, att Herrar Revisorers föreskrift varit uppenbarligen
stridande mot något visst af Rikets Ständers egne stadganden.
Banco-Fullmägtige beslutade sedermera dels, den 20 Jauuarii i83r,
att låta uti allmänna Tidningarne införa Kungörelse, med uppmaning
till i S verige bosatte män,-att inom den 3i påföljande Mars inkomma
med anbud till leverering af silfver vid medlet af September månad samma
år i poster af minst 5ooo R:dr, dels ock, den 7 April samma år, attcon-
curensen om silfvers anskaffande äfven finge utsträckas till utländska orter,
och att tiden för leverancens verkställande blefve September månads
slut, derom anuonce infördes så väl i inländska, sorni ett af de allmännast
kringspridda utländska Tidningsblad; men anbud inkommo ej å mer än
20,000 Ducater i guld samt inalles något öfver 240,000 R;<lr i silfver.
Af silfver-anbuden, hvilka, med undantag af ett å r5o,ooo R:dr, voro å
mindre betydliga summor, antogo Fullmägtige de fleste till ett pris af
i36 a i4o sk., under det Vexelcursen denna tid varierat från i36 till
Bihang till R. St. Prol. 1834• 6 Sami. 1 Afd. 2
g:de Häftet.
10
Banco-Utskottets Betänkande N.o 12.
i45 sk. per Ridr Hamburger Banco, samt erhöllo sålunda en summa af
silfver R:dr 208,235: 24- 11.
Emedlertid hade Kongl. Maj:t, uti skrifvelse af den 5 Mars i83i, med
tillkännagifvande af Dess Nådiga önskan, det Fullmägtige målte söka i
möjligaste måtto undvika att, genom för tidiga silfverköp, förorsaka för¬
luster för staten, hvilka kunde leda till stegring i Vexelcursen, förkla¬
rat, ej mindre att Kongl( Maj‘t skulle med nöje se, att Fullmägtige hos
Kongl. Maj:t anmälte de åtgärder i berörde hänseenden, som Fullmägli-
ge redan vidtagit eller ytterligare ämnade vidtaga, än ock att Kongl.
Majit vore i Nåder benägen, att, i hvad på Kongl. Maj:t ankomme, un¬
derlätta Fullrnägtiges bemödanden att förskaffa sig det belopp i metall¬
valuta, som erfordrades till förökande af Bankens redbara fond, enligt
Rikets Ständers Beslut. Med anledning hvaraf Fullmägtige, dels —uti un¬
derdånig skrifvelse af den 7 April 1831, jemte anmälan ej mindre om
orsakerne hvarföre någre uppmaningar, från Fullrnägtiges sida, till an¬
buds ingifvande, ej, under år i83o, egt rum och om beloppet af de an¬
bud, som, efter den 20 Januarii 1831 skedd annonce, till Mars månads
slut inkommit, än äfven af hvad Fullmägtige deröfver afgjort, samt då
ytterligare ärnade företaga,'—i underdånighet förmält, alt då Kongl. Majit
försäkrat Fullmägtige om Dess Nådiga benägenhet, att underlätta deras
bemödanden, för alt anskaffa det felande silfverbeloppet (Aid den tiden
anlaget lill omkring 720,000 R:dr Silfver-specie) Fullmägtige ville, med
all undersåtlig vördnad och tacksamhet emottaga och i enlighet med
Rikets Ständers föreskrifter begagna de meddelanden, Kongl. Majit kun¬
de finna för godt, att i delta hänseende göra; dels ock, — uti underdå¬
nig skrifvelse af den 7 derpå följde Julii, med anmälan, att den uti
andra annoncen utsatta tid tilländalupit, utan att från utrikes ort någon
leverance blifvit erbjuden, eller mera än ett enda anbud å y a 8000
R:dr, af de inom landet gjorde, funnits antagligt,—<• gifvit Kongl. Majit i
underdånighet tillkänna, att om Kongl. Majit skulle täckas försäkra Full¬
mägtige, att— innan Kongl. Majit, efter deras förutgående hemställan, ut¬
satte tiden, då, enligt 2 §. af Myntbestämnings-Lagen af den 1 Mars
i83o, Bankens skyldighet skulle vidtaga, att, vid anfordran, med silf¬
ver, efter stadgad bestämningsgrund, inlösa sina sedlar, — Kongl. Majit
ville, senast sex månader förut, låta derom Fullmägtige underrätta, så
blefve Fullmägtige iståndsatte, att kunna afsluta om leverering af silf¬
ver, som, efter viss förutgången tillsägelse, nära den tid då allmänna
silfver-utvexlingen skulle taga sin början, komme att ega rum, samt all
Banco-Ulskottets Betänkande N:o 12.
Fullmägtige, i sådan händelse, förmodade sig senast vid årets slut kun¬
na, enligt Rikets Ständers uttryckliga befallning, hos Kongl. Maj:t an¬
mäla, att alla förberedande åtgärder för denna allmänna silfver-utvex-
ling blifvit vidtagne, utan att sältas i nödvändighet, att under då varan¬
de conjunclur, till mehn för Svenska näringarne, belasta Börsen med
uppköp af vexlar lill så betydliga silfver-qvantiteler, eller att vidtaga
andra mera betungande utvägar. Och har Kongl. Maj:t, till svar härå,
uti skrifvelse af den 3o Julii i83i, behagat Banco-Fullinäglige i Nåder
meddela, att, då det vore af yttersta vigt, att lämpligheten af den tid¬
punkt, vid hvilken Beslutet om Bankens återöppnande till utvexling af
silfver skulle bringas till verkställighet, bestämdes efter ett noggrant
skärskådande af Rikets inre och yttre ställning, samt af medlen att be¬
trygga utvexlingens varaktighet, Kongl. Majit ville lill Fullmägtige haf¬
va förklarat, att när Kongl. Majit ansåge omständigheterne vara gynnan¬
de för verkställigheten af Lagen om Myntbestämningen, såsom Kongl.
Majit stadfästat densamma på Rikssalen den i Mars i83o, sådant skulle
tillkännagifvas Fullmägtige äfven före den tidpunkt af 6 månader, hvar¬
om Fullmägtige uti deras underdåniga skrifvelse anhållit.
Efter det Banco-Fullmägtige, den ii Augusti i83r, erhållit Kongl.
Majlis sistnämnde Nådiga Skrifvelse, och då de dittills vidLagne åtgär¬
der lill silfverfondens förstärkande icke uppfyllt det åsyftade ändamålet,
hafva Banco-Fullmägtige den 18 i samma månad beslutat utfärdande af
annonce, att Banken till den 20 October 1831 emottoge anbud för leve-
rance af silfver, motsvarande 700,000 R;dr Svenska Silfver-Specie, efter
1664 års myntfot, mot vilkor:
Att leverancen skedde under loppet af år i832, 3 månader efter det
tiden dertill blifvit af Banco-Fullmägtige uppgifven.
Alt betalningen erlades, efter öfverenskommelse, antingen i Svenska
Bancosedlar, genast efter verkställd leverering, eller i Hamburger-Banco,
i hvilket senare fall Banco-Styrelsen förbehöll sig högst 6 månaders tid
till liqvidens verkställande; med anmaning derjemte till utrikes vistan¬
de speculanter, som gjord.e anbud, att uppgifva ett ombud med hvilket
Banco-Styrelsen finge aftala hvad som för öfrigt kunde finnas lämpligt för
transactionens befrämjande, om införandet af hvilken annonce i så väl
Stockholms allmännast läste Tidningar, som ock uti Abend-Zeitung der
Börsen-IIalle Fullmägtige genast gått i författning.
I följd af denna annonce inkom inom den utsatta terminen allenast
ett anbud, hvilket blifvit gjordt af Grosshandlaren Severin Wigert, och
Banco-Utskottets Betänkande N-0 12.
hvarigenom Iian velat utfästa sig att under Sr i83a leverera förrberörde
belopp, ■joo,000 R:dr silfver, efter 3 månaders derom förut skedd tillsä¬
gelse, likväl så, att hans skyldighet att lemna silfret inskränkte sig till
Junii, Julii eller Augusti månader, samt med förbehåll dessutom:
att för hvarje post, sorn levererades, skulle lemnäs honom Ranco-Sty-
relsens obligationer till lika belopp i Hamburger-Banco, ställde till se-
delhafvaren, att senast sex månader derefter infrias;
att han, om lim så funne för godt, dessutom skulle erhålla 128 sk,
Bancosedlar för hvarje Siliver-Riksdaler, att återlemnas då ohligationer-
ne infriades;
att skillnaden emellan Svenska Silfver-Riksdalern och Hamburger-
Banco, jemte kostnaden för Silfrets införskaffande, skulle godtgöras ho¬
nom med 6 sk. Svenskt Banco för hvarje Riksdaler;
att dessutom honom förbehölles 5 procent såsom provision och till
bestridande af öfrige kostnader; samt slutligen, att om Baneo-Slyrelsen
ej inom den 3o nästpåföljde Maji gifvit honom tillkänna, att silfret bor¬
de levereras, Contractet ansågs för annulieradt och han erhölie såsom,
skadeersättning 2 procent på den contraherade summan.
Detta anbud, hvilket föranledde vidlyftige öfverläggningar inom
Banco-Styrelsen, dervid ålskillige medlemmar af Stockholms Handels-
Corps jemväl i ämnet rådfrågades, blef den 17 November 1831 af Ban-
co-Fullmägtige enhälligt afslaget i dess dåvarande skick, men åt 5 Leda¬
möter af Banco-Sljn-elsen öfverlemnades då att uppgöra ett Contraför¬
slag, för att till Grosshandlaren Wigert framställas.
Det Contraförslag, som i anledning häraf uppgjordes, innefattade
följande Hufvudmomenter, nemligen:
a) att levereringen af ofvan uppgifna belopp skulle verkställas kost¬
nadsfritt för Banken, senast 4 månader från den dag då Banco-Fullmäg-
tige derom underrättade leveranteuren;
b) att i betalning skulle erläggas för hvarje Silfver-Specie härstä¬
des levererad 1 R:dr 2f skilling Hamburger Banco och 6 skill. Svenska
Bancosedlar; dock att, i händelse någon post skulle komma att levere¬
ras under annan årstid än emellan den i5 Maji och i5 September, le¬
veranteuren förbehölles en serskild ersättning för ökad transportkostnad'
af 1 sk. Svenska Bancosedlar;
c) att nämnde betalning skulle på det sättet erläggas, att, så snart
någon leverance blifvit fullgjord, skulle genast utgifva* den derföre i
Svenska Bancosedlar utställde del af betalningen, 6 sk. Svenskt Banco,
Banco-Utskottcts Betänkande N.-o 12.
för hvarje levererad R:dr Svenskt Silfverspecie, äfvensom ersättningen
för ökad transportkostnad, om den ifrågakomme; men att för återstoden,
eller i Rrdr 2f sk. Hamburger-Banco för hvarje levererad Rrdr Svenskt
Silfverspecie, skulle, under samma dag någon leverering blifvit fullgjord,
utgifvas en förbindelse, ställd i Rikets Ständers Banks namn, till Leve-
ranteuren eller ordres, att sex månader å dato betalas, såsom återstående
liqvid för det samma gång levererade silfver.
d} att Leveranteuren, om han åstumlade, egde, vid utfärdandet af
omförmälde förbindelser, lyfta Bancosedlar till ett belopp af högst 96 sk.
för hvarje R:dr Svenskt Specie, som blifvit levererad, under vilkor att å
förbindelserna antecknades beloppet af de lyflade Svenske Bancosedlar,
med förklaring, att de ovilkorligen skulle Banken återgäldas då förbin-
delserne infriades eller valuta derföre till innehafvaren aflemnades.
e) att liqviderne i Hamburger-Banco verkställdes med vexlar, ut¬
ställde eller endosserade af Banken och betalbara i Hamburg, senast ä
den dag förbindelserna förföllo; dock med åliggande för Innehafvaren att,
inom 6j dagar före förfallodagen, dem i Banken uppvisa, samt medför-
behåll, att om silfverutvexlingen vidtoge innan förbindelserna förföllo,
Banco-Fullmägtige, derest de så för godt funno, kunde infria dem efter
i33 sk. Svenska Bancosedlar för hvarje Rrdr Hamburger-Banco;
f) att Banco-Fullmägtige skulle ega rättighet, att uppskjuta den öf-
verenskomna silfverlevereringen lill år J.833, under vilkor att Leveran¬
teuren i sådan händelse derom senast den 3o Junii i832 underrättades;
och att af Banken erlades till Leveranteuren, såsom ersättning, 1 -l procent af
ievereringssumman med io,5oo Rrdr, hvaraf liqviden, efter Fullmägtiges
options-rält,, finge verkställas med Hamburger-Banco, Riksdaler för Riks¬
daler;
§y alt i händelse Banco-Fullmägtige, inom den 3o- Junii i83a, hvar¬
ken tillsagt Leveranteuren om någon leverering för år i832, eller un¬
derrättat honom om levereringens uppskjutande till år 1833, ansågs Con-
trädet förfallet; likasom om Binco-Fullmägtige, efter alt hafva, på sätt
blifvit förbehållet, uppskjutit levereringen till år i833, icke inom denj
3o Junii i833 underrättat Leveranteuren om levereringens verkställande;
och skulle Banken erlägga såsom ersättning, i händelse contractet återgin-
ge år i832, arne procent af leverering s-summan med 14,000 Rrdr, eller
om återgången inträffade år 1833, 3 procent med 21,000 Rrdr Svenskt
siifver-specie, i begge fallen med afdrag för hvad sorn redan kunde va¬
ra erlagdt 1 ersättning för levereringens uppskjutande till år i833,ochni«d
>4
Banco-Utskoltets Betänkande IV.o 12.
förbehåll för Banco-Fullmäglige af options-rätl till denna ersättnings liqvi-
derande med Hamburger Banco, Riksdaler för Riksdaler; samt
b) att Leveranteuren vid Contractets undertecknande skulle anskaffa
antaglig borgen till Bankens säkerhet för 3 procent af Leverance-summan.
Banco-Fullmägtige, som, efter emottagandet den 20 October 1831 af
Grosshandlaren AVigerts anbud, den 29 i samma månad erhållit Boksluts-
Commissariens uppgift öfver Silfver-fondens dåvarande förhållande till Se¬
delstocken, läto sedermera den 24 påföljde November, med ledning af
Boksluts-Commissariens sislberörde uppgift, uppgöra ytterligare calcul öfver
tillgångarne till silfverköp, af hvilken calcul sig vissde, att silfverbehofvet
.då uppgick till circa 826,500 R:dr, men före hufvudsakliga pröfningen af
det upprättade contra-förslaget blef, den 28 November nyssnämnde år, upp¬
lyst, att så väl uti de uppgifter öfver Vexel-Bankens ställning samt för¬
hållandet emellan den reela Fonden och utelöpande Sedelstocken, som den
3o Junii och 3i December i83o samt den 3o Junii 1831 blifvit Allmän¬
heten meddelade, som ock uti omförmälde, af Boksluts-Commissarien den
29 October lemnade uppgift, det misstag egt rum, att den, såsom lån på
guld- och silfver-panter, utevarande summa icke kommit att från Sedel¬
stocken afdragas, hvarigenom, vid sistnämnde tid, blifvit i den utelöpande
Sedelstocken inberäknade ej mindre än 324,640 R:dr 45 sk. B:co utöfver
hvad dertill borde räknas, enligt de i Banco-Reglementet 4 Art. 1 Afd. §. 5
stadgade grunder, efter iakttagande af hvilken rättelse, verkliga silfverbehofvet
calculerades till 743,906 R-‘dr 38 sk. 6 rst., hvilken summa tillgångarne, en¬
ligt då uppgjord calcul, medgåfvo att anskaffa till ett pris af 143 sk. 4 ist.
B:co för hvarje Silfver-Riksdaler, hvaremot Silfret, enligt Contra-förslaget,
skulle hafva kommit att kosta omkring 147 sk. 4 rst., eller vid pass 62,000
R:dr B :co utöfver hvad tillgångarne då medgåfvo.
Hos Fullmägtige har härvid under öfvervägande tagits, huruvida ej
den klokhet och,omtanka, Rikets Ständer förklarat sig af Fullmägtige för¬
vänta, i händelse af mötande oförutsedda hinder för Realisationens verk¬
ställighet, fordrade, att för det silfver, som skulle uppköpas, icke på för¬
hand utgifva mer sedlar, än att den stadgade proportionen vore bibehållen
i den stund Silfvervexlingen började; i anledning hvaraf först till pröfning
förekommit, om, vid beräkningen af Sedelstocken, den dag Allmänna Silf-
verulvexlingen komme att börja, endast borde afses Sedelstockens då hög¬
sta möjliga belopp, efter de beräkningsgrunder 5 §. af 4 Art. 1 Afd. af
Banco-Reglementet stadgar, eller om vid denna beräkning äfven skulle til¬
läggas alla de summor i Svenska Banco-sediar, som, efter allmänna Silfver-
Banco-Utskoitets Betänkande N:o is. i5
vexlingens början, kunde, i och för ofvanberorde, den 28 November 18?)r,
under pröfning varande silfverköp, komma att utgå; hvilken fråga, medelst
6 nej emot 4 ja> blifvit så afgjord, alt vid beräkningen af Sedelstocken den
dag allmän Silfverulvexling komrae att börja, äfven borde tilläggas alla de
summor i Bancosedlar, som, efter allmänna Silfverutvexlingens vidtagande,
kunde, i och för då under pröfning varande silfverköp, komma alt utgå.
Hvarefter det af Comiterade upprättade, här ofvan intagne, Contra¬
förslag samma dag, eller den 28 November 183r, till slutlig pröfning fö¬
rekom, och blef, vid anställd omröstning emellan 10 då tillstädes varande
Fullmäglige, af 7 Ledamöter afslaget, förnämligast af de anförde skäl, dels
att värdet i Bancosedlar af Hamburger Banco, vid liquidations-tiden icke
kunde på förhand bestämmas, och fara således vore, att de anvisade Fon-
derne kunde finnas otillräcklige, dels ock att det framställda förslaget icke
vore annat än en låne-operation, emot en obilligt hög ränta, enär möjlig¬
heten att, utan förlust, verkställa den ifrågavarande leverancen af silfver
berodde på en osäker förutsättning, det Kongl. Majit komme att medgifva
Silfvervexlingens början få månader efler af Fulimägtige gjord anmälan,
att alla förberedande åtgärder voro fullbordade, men, vid den ofördelak¬
tiga liandels-conjuncturen och allmänna ställningen, ingalunda vore bestämdt
afgjordt, att Banken år >832 Liefve till Silfverutvexling öppnad, och, i
motsatt fall, följden skulle blifva, att en ej obetydlig summa af Bankens
metalliska tillgång vore att anse såsom bortskänkt.
Ett annat anbud till leverering af 5to,ooo R:dr Silfver funnes väl se¬
dermera den 22 December 183 r vara bos Banco-Fullmägtige anmäldt,
men till i5o sk. pris, och af sådan beskaffenhet i öfrigt, att Fulimägtige,
med undantag af en dåvarande Ledamot, Herr Öfv. Lieut. Hjerta, vid an¬
ställd omröstning, genast förklarat sig ej kunna derå fästa något afseende.
Till följd hvaraf Banco-Fullmägtige, uti skrifvelse af den 29 derpåföljde
December, hos Kongl. Majit i underdånighet tillkännagifva, att Fulimäg¬
tige, oaktadt alla bemödanden, dittills icke förmått fullborda de för Silf-
ver-utvexlingen nödige ansedde, af Rikets Ständer anbefallde, förberedande
anstalter.
Men en af Banco-Fullmägtige, framlidne Grefve v. Schwerin,— som,
redan den 3 Mars 1831, då till pröfning förekommit ett anbud å i5o,ooo
Ridr Silfver, anmärkt, att, efter Grefvens tanka, enda sättet till förekom¬
mande af Cursens kastningar under sommaren nämnde år varit, att de
större Handelshusen i Stockholm och Götheborg fördelade hela leverancen
sig emellan, till ett emellan dem och Banken öfverenskommet pris, men
i6
Banco-Utskollets Betänkande N.o 72.
att sådant icke synts kunna tillvägabringas, om parLielt accord till liögfc
pris, och före den, i då utgångne annoncen bestämda tiden lill anbuds
aflemnande, af Fullmägtige afslutades, hvilket sannolikt skulle leda till
'Wexel-cursens stigande; samt vid sedermera förefallne silfverköpsfrågor, i
öfverensstämmelse med den sålunda yttrade åsigt, förklarat, det Grefven,
•för sin del, funne origtige alla Silfverfonds-förstärknings-åtgärder, som gin-
go ut på att draga in i Bankens hvalf de små silfver-poster, som kunde
finnas i Svenske mäns fickor och skåp, emedan det vore på productionen
och utrikes handeln, som dessa åtgärder borde grundas, antingen de ut¬
gjorde föremål för enskildes eller för National-bankens speculation, — har
följd häraf sig reserverat, så väl emot åtskilliga af de sedermera anställde
partiela silfverköp, som ock deremot, att Fullmägtige, då Beslut, den 7
April i83r, vid togs, att utsträcka concurrencen till utrikes ort, förlängde
tiden för inländska män till leverancens verkställande, hviken mesur Gref¬
ven ansett hafva curs-stegring till följd, och blifva skadlig för Handeln
och Näringarne.
Så val Grefve von Schwerin, som Herr Öfverste-Lieutenanten Hjerta,
hafva ock, vid den underdåniga skrifvelse Banco-Fullmägtige, under sist-
berörde dato, eller den 7 April i83i, till Kongl. Maj:t aflåtit, i underdå¬
nighet bifogat serskilde skrifvelse!’, deruti desse Ledamöter fästat Kongl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derå, att Banco-Styrelsens bemödanden för
anskaffandet af det belopp uti metallisk valuta, som, enligt Rikets Stän¬
ders Beslut, erfordrades till förökandet af Bankens redbara Fond, säker¬
ligen skulle betydligen underlättas, och de hinder, som då, för ögonblic¬
ket, sig företedde, hastigt undanrödjas genom ett förklarande af Kongl.
Maj:t, som försäkrade allmänheten om Myntvexlingens snara verkställande,
efter det alla förberedande åtgärder af Banco-Fullmägtige blifvit tillväga-
bragte.
Äfvensom ej mindre Grefve von Schwerin än Herr Öfverste-Lieute-
nanten Hjerta och Herr Kammarherren Rosenblad reserverat sig emot plu-
ralitetens Beslut, hvarigenom ofvanupptagne, i anledning af Wigertska an¬
budet uppgjorde, Contra-förslag blifvit nfslaget, enär någon annan utväg,
än bifallandet af en så beskaffad transaction, icke då mera återstode, för
att, genom anskaffande af det i den stadgade proportionen bristande silf-
ret, kunna fullgöra det af Rikets Ständer uti 9 §. 1 Afd. 4 Art. af Banco-
Reglementet gifne ovilkorliga bud, att Banco-Fullmägtige skulle, efter det
alla förberedande åtgärder blifvit fullbordade, senast vid 1831 års slut,
hos
Banco-Utskottets Betänkande N.o fl.
lios Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan om utsättande af tiden, då
allmänna silfver-utvexlingen skulle taga sin början, samt såmedelst upp¬
fyll a hvad Rikets Ständer, uti den af Konungen sanctionerade Myntbe-
stämnings-Lagen, Svenska Folket högtidligen lofvat och försäkrat; i an¬
ledning hvaraf dessa 3:ne Ledamöter jemväl låtit vid Banco-Fullmägtiges
underdåniga skrifvelse af den 29 December 1831 till Kongl. Majrt åtföl¬
ja deras serskilde meningar, hvarigenom de förklarat, att de ansågo de
mötande hindren icke vara af svårare beskaffenhet, än att, såsom de
fattat Rikets Ständers gifne föreskrifter, undanrödjandet af dessa hinder
legat inom gränsen af Banco-Fullmägtiges rätt, samt, på sätt det af
Fullmägtige förkastade Contraförslag, i deras tanke, klarligen ådagalade,
kunnat verkställas utan menlig verkan hvarken på Bankens eller det
allmännas interessen; och att de således trodde, att Banco-Fullmäg-
tige hade kunnat, inom utsatt tid, inkomma med den dem ålagde under¬
dåniga hemställan.
Hvarförutan Grefve von Schwerin, som till Fullmägtiges Protocoll
för den 29 December i83i, under form af reservation, aflemnat en när¬
mare utredning af de förhållanden, hvarpå Grefven grundat sin serskil¬
da mening, uti en lill Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman den 17
Januarii i832 ingifven skrift, med öfverlemnande af en afskrift af nämn¬
de reservation, under förmälan, att Grefven ansåge det factum, som in¬
träffat, att nemi. Fullmägtige offentligen förklarat: det de icke fullbor-
dat de för silfver-utvexlingen af Rikets Ständer anbefallde förberedande
anstalter, vara af natur, att Banken och dess Credit, samt, med det¬
samma, det allmänna deraf kunde lida skada, dels fästat Herr Justitias-
Ombudsmannens uppmärksamhet på det sålunda inträffade förhållandet;
dels framställt sin tanke derom, att denna fråga, såsom möjligen varan¬
de icke blott reglementarisk, eller endast rörande Principal och dess
Fullmäglig, samt af så inskränkt natur, att Principalen, när hän 3 år
derefter råkade sin Fullmäglig, kunde uppgöra saken med honom såsom
han för godt funne, skulle kunna höra under lagskipande magiens om¬
råde, dels med afseende på Justitias-Om budsmannens åliggande, att gö¬
ra Rikets Ständer uppmärksamme på sådane gällande Lagar, som icke vore
nog bestämda eller stodo i strid med hvarandra, anmärkt, att stora bri¬
ster måste finnas i de Lagar och Instructioner, hvilka blifvit stiftade för
de Autoriteter, som hafva med Banken att göra, om det varit Lagarnes
Bih. till R. St. Fröt. j834■ & Sami. 1 Afd. 3
gde Häftet.
Baneo-Utskoltets Betänkande If.-o 12.
fel, att, vid i83o års Revision, flere män med anspråk på aktning för
rättsinnighet och insigt kunnat finna sig förpligtade, att i sina reservatio¬
ner, såsom afvikelse från Lag och Instruction, inför Rikets Ständer och
Nationen angifva de föreskrifter, som pluraliteten af i83o års Revisorer i
afseende på silfverköps-åtgäFderna , meddelat Rikets StändersFullmägtige i
Ranken; om det varit Lagarnes fei, alt, bland Banco-Fullmägtige,
den ena trott, att Fullmägtige, genom förklaranden, gifna af Revisorer i frågan
om silfverköp för Bankens räkning, icke behöfde anse sig begränsade i de¬
ras rätt, att, med iakttagande af hvad Rikets Ständer sjelfve i dessa afse-
enden stadgat, ensamme besluta; en annan deremot, att enär Revisorer
föreskrefvo, så återstode intet annat, än att i ali stillhet lyda utan in¬
vändningar^ dels ock slutligen förklarat, det HerF Justiliae-Ombudsman-
nen torde finna, att, om Bank-credit vöre något verkligt och behöfde
vård, hvilket 4 §• Ansvarighets-Lagen och 18 §. af Banco-Regleraen-
tets i Art* syntes förutsätta, så mäste dylika uppträden och tvister fö-
rebyggas. Af hvilken skrift Juslitice-Ombudsmannen femnat Fullmägtige
del, och i anledning hvaraf Fulfmägliges Protocoll i ämnet blifvit ut-
skrifne och Justitiaj-Ombudsmannen tillsände; utan att Fullmägtige i
denna fråga erhållit något ytterligare meddelande från Justitise-Ombuds-
mannens sida*
Och hafva Banco-Fullmägtige, hos Rikets Ständers tSS» församlade
Revisorer, uti då afgifven Berättelse, anmält, att, ehuru den friare verk¬
samhet, hvartill Banco-Fullmägtige vid hvarje förekommande händelse
skulle kunnat anse felg genom Rikets Ständers föreskrifter berättigade, ef
genom de af i83o års Revisorer gifne, här ofvan intagne, generela för¬
klarande» kunnat hämmas, enär pluraliteten. af Banco-Fullmägtige före¬
nat sig derom, att i frågan om silfverköp för Bankens räkning ieke utaf
Revisorernes omförmälde yttranden anse sig begränsade i deras rätt att,
med iakttagande af hvad Rikets Ständer sjelfve i dessa afseende» stad¬
gat, ensamme besluta, vore likväl intet tvifvel underkastadt, alt i före¬
ning med de flere omständigheter, som under åren i83t och i832: kun¬
nat direct inverka på vexellillgångarne och r naturlig väg föranleda silf—
verprisens höjande, berörde förklaranden från Rikets Ständers Reviso¬
rer ef obetydligt bidragit att försvåra och motarbeta en önskad verk¬
ställighet af det åt Banco-Fullmägtige gifne uppdrag: ”att efter det alla
föreskrifne förberedande åtgärder blifvit fullbordade> senast vid i83i
års slut hos Kongl. Majit göra underdånig hemställan om utsättande af
tiden, då allmänna silfverutvexlingcn skulle taga sin börjanemedan
Banco-Utskottels Betänkande IV.-o 73.
J9
det varit Från dessa, genast genom trycket allmängjorde, förklarande»
som en rigtning erhållits att efter individuell godtfinnande kunna fram¬
ställa Rikets Ständers bestämda stadganden såsom vilkorliga och under¬
kastade tillfälliga uttydning;»-; hvarigenom, i och med detsamma, en
väckelse blifvit gifven för dem, hvilkas interesse» och önskningar stodo
i strid med de fattade besluten om penningeväsendets ordnande, att,
genom ett methodiskt bearbetande, tillvägabringa ett lägre och lägre se¬
delvärde i förhållande till det utländska myntet, dymedelst bereda ett
uppskof, hvarpå förut knappast någon tänkt och äudlligen, i grund der¬
af, framträda med det påslående, att Lagar, ehuru i behörig 01 dning stif¬
tade och af Konungen sanctionerade, vore att anse som en nullitet, se¬
dan de, genom inträffade förhållanden, måst under någon tid sakna til¬
lämpning.
Äfvensom Grefve von Schwerin fästat i832 års Revisorers upp¬
märksamhet på den af honom lill Banco-Fullmägliges Protocoll för den
29 December 1831 afgifne, här ofvanomförmäld.*, reservation, uti hvilken
Grefven,— jemte förklarande, att, om det sätt, hvarpå pluralileten af r83o
års Revisorer sökt att främja den beslutade realisationens fortgång, finge
räknas bland antalet af timade olyckor, Grefven icke förmått upptäcka
någon, som, i hänseende till sina möjliga följder, kunde kallas större, an¬
mält att, bland åtgärder eller rättare bland underlåtenheter, hvilka Gref¬
ven, för sin del, hufvndsakligast tiliskrefve att de uppdrag, som Full-
mägtige af Rikets Ständer einottagit, icke blifvit inom bestämd tid ut¬
förde, vore den ena, att Fullmägtiges expedition icke blifvit organiserad
i enlighet med hvad Fullmägtiges erhållna vidsträckta uppdrag for¬
drade, och den andra, alt Fullmägtige dröjde för länge med inköpet af
det för vexlingens begynnande behöfliga silfret, i hvilket hänseende
Grefven anmärkt, att ett förslag, sådant som det, hvilket under de alne
sista månaderne före ultimatu terminen kom i fråga, hade, tidigare på¬
tänkt, kunnat uppgöras under vida förmonligare vilkor.
Rikets Ständers år i83a församlade Revisorer hafva, efter öfvervä¬
gande af hvad sålunda förekommit, förklarat, att det ej kunnat undgå
Re visorernes uppmärksamhet, att, äfven efter upptäckandet af den orig-
tighet som egt rum vid sammanfattandet af ofvanberörde a:ne efter
hvarandra till trycket befordrade halfårs-uppgifler angående Vexel-Ban-
kens ställning,'och hvilken åstadkommit förvillelse i beiäkningen af det
belopp utelöpande sedlar, som, till |:delar, skulle med siifverlillgång be¬
läckas, Fullmägtige syntes hafva saknat säker kännedom om Bankens
ftö
Banco-Utskottttt Betänkande N.o 12*
■verkliga silfverbehof, hvaraf likväl en noggran beräkning bade varit nöd¬
vändig, för bedömandet, huruvida de till silfverköp anvisade medel
voro för ändamålet ti11räcklige;
att beträffande de orsaker, som vållat, att proportionen mellan silf¬
ver och sedlar, icke genom de anvisade och begagnade medleu blifvit
vid den af Rikets Ständer bestämda lid uppnådd, hade hos Revisorerne
i betraktande kommit, att de förhållanden, som egde rum, då Rikets
Ständer härutinnan fattade deras Beslut, sedermera i betydlig moa förän¬
drat sig, så att Yexelcursen redan under Riksdagen, och ännu mera efter
dess slut, börjat märkligen stiga, och denna stegring, endast med få af¬
brott, allt till Revisionen år i832 fortfarit samt haft till omedelbar följd:
att för hvarje Riksdaler af de anvisade fonderne en mindre silfverqvan-
titet stod att erhålla än påräknadt var; att på de af Banco-Styrelsen
flere gånger förnyade kungöranden ganska få anbud ingått och ändtli-
gen, att det anbud, som mot slutet af år 1831 ingifvits, nära uppgående
till den för Banken behöfliga summa, så väl som det i anledning deraf
uppgjorda Contraförslag, äfven om de flere deremot, i andra hänseenden
förekomne betänkligheter blifvit undanröjde, likväl, blott i och för bri¬
stande tillgångar icke bort eller kunnat å Banco-Styrelsens sida anta¬
gas; vid hvilket förhållande Revisorerne ansett sig, utan att behöfva
ingå i ett närmare bedömande af merberörde förslags serskilda vilkor
och förbehåll, ega full anledning alt gilla pluraiitelens, till afslag derå,
fattade beslut;
och att Revisorerne alltså funnit frukllösheten af de bemödanden
Fullmägtige användt för att till verkställighet befordra Rikets Ständers
föreskrift i afseende på tiden, inom hvilken reela fonden borde vara
uppbringad till det af Rikets Ständer bestämda förhållandet emot Sedel¬
stocken, icke kunna Fullmägtige tillräknas såsom följd af någon deras
försummelse i det dem anföi trodde ansvarsfulla kall.
Hvarjemte Revisorerne, för den händelse att Banco-Fullmägtige skulle
finna tillfälle och anledning, att vidare silfverköp afsluta, ansett sig bö¬
ra fästa Fullmägtiges uppmärksamhet å angelägenheten af åtskillige om¬
ständigheters iakttagande i detta afseende. £i832 års Rev. Ber. pag. 33).
Dervid har blifvit bifogadt det serskilda yttrande af åtskillige Ledamö¬
ter i Revisionen, att dels för lemnande af rättvisa åt den af Fullmägtige,
som insett, att Fullmägtige icke egde fullständig insigt och kännedom om
reela Fondens och Sedelstockens rälta förhållande, och dels emedan
Grefve von Schwerin, uti sin reservation af den 39 December 1831, så-
Banco-Ulskottets Betänkande N.o 12.
sorn en af hufvudorsakerne dertill, alt de uppdrag Fullmägtige af Rikets
Ständer emottagit, icke blifvit verkställde, uppgifvit, alt Fullniägtiges
expedition icke blifvit organiserad såsom deras vidsträckta uppdrag for¬
drade, ansågo dessa Ledamöter det böra upplysas, att fråga om anta¬
gandet af ett serskildt Räkenskaps-Ombud för Banco-Fullmägtiges expe¬
dition varit af Grefve von Schwerin väckt, men af Fullmägtiges plura¬
litet är vorden afslagen.
Före Revisorernes åtskiljande hafva Banco-Fullmägtige den j) De¬
cember i83a från Kongl. Maj:t fått emottaga en Nådig Skrifvelse så
lydande:
”Vår Ynnest etc. Du, i följd af de financiela omvexlingar, som blif¬
vit föranledda af senare tidens allmänna tilldragelser, 1 troligen ej sko¬
lén komma i tillfälle att likmätigt 2 §. i Lagen angående mynlbestäm-
ningen af den 1 Mars i83o hos Oss i underd. anmäla, det de af Rikets
Ständer beslutade åtgärder hunnit verkställas och då omsorgen för all¬
mänt och enskildt väl kräfver, alt genom återställd stadga i penningevä-
sendet, en gräns sättes för Bancosedlarnes försämring; alltså, och i öf¬
verensstämmelse med Vårt på Rikssalen till Rikets Ständer ofvannämnde
dag afgifne Nådiga svar, håfve Vi beslutat, att under loppet af nästa
år, vid den tidpunkt, som Vi finna lämplig, sammankalla Rikets Ständer
till Urtima Riksdag, för att med dem öfverlägga om bästa sättet att brin¬
ga lill verkställighet Högstberörde Lag af den 1 Mars i83o.
Denna Vår Nåd. afsigt håfve Vi velat Eder härmed i Nåder tillkän¬
nagifva, förmodande Vi, att I uti vexelcursens ofördelaktiga förhållande
skolén finna skäl till uppskof med alla ytterligare silfverköp för Bankens
räkning, till dess mera gynnande omständigheter sätta Eder i stånd alt
uppnå ändamålet med de, i förening med ofvannämnde Lag, Eder gifna
föreskrifter.” Vi befalla Eder etc. Stockholms Slott den 5 December i83a.
CARL JO IIA JV.
C. D. Skogman.
Den 20 December i832, då till afgörande förekom hvad svar af
Fullmägtige borde meddelas på Koagl. Maj:ts omförmalde Nåd. Skrif¬
velse, anmälde Grefve von Schwerin, att till honom blifvit insändt eli
förslag till Contract om silfverleverance för Bunkens räkning, uppgjordt
•fler de förhållanden, som Vexel-Baucoslutet af den 3o Junii i83a ut¬
Banco-TJlskottets Belänkande N.-o la.
visade, enligt hvilket silfverbehofvet utgjorde 730,000 R:dr, och tillgän¬
gen i sedlar vore 2,198,000 Rrdr; att Leveranteurerne erbjudit sig fylla
detta silfverbehof mot erhållande af det sålunda disponibla qvantum sed¬
lar; samt att, i afseende på tiden för leverancens fullgörande, vore huf¬
vud vilkoret i Contractet, grundadt på Kongl. Majrts åt Banco-Fullmägli-
ge under den 3o Julii 1831 gifne Nådiga försäkran, att Kongl. Maj:t, 6
månader före utsättandet af terminen för Bankens öppnande till silfver-
utvexling, ville underrätta Banco-Fullmäglige derom, under förutsättning
hvaraf Leveranteuren, som vid förslagets framställande saknat kännedom
om Kongl. Majrts Nåd. Skrifvelse af den 5 December, förbehållit sig, att
5 månader före vexlingens begynnande, blifva tillsagd om Contractets
fyllande och förbundit sig, att detsamma verkställa en månad före vex-
lingsdagen; men sedan Kongl. Majrt, uti Skrifvelse af sistnämnde dag,
meddelat Banco-Fullmägtige sitt beslut, att under loppet afår i833 sam¬
mankalla Rikets Ständer, för att med dem öfverlägga om bästa sältet att
bringa Myntbestämnings-Lagen till verkställighet och resultatet af denna
öfverläggning möjligen kunde påkalla andra föreskrifter än de ännu gäl¬
lande, ville det synas Grefven, att det gjorda anbudet icke kunde anta¬
gas; dock trodde Grefven, det Kongl. Maj:t borde om förhållandet un¬
derrättas, enär deraf inhemtades, att det endast vore osäkerheten om
veilingens begynnande, som förorsakade, att silfret hölies till så högt
pris.
Fullmägtiges pluralitet beslutade den 28 December i83a att, jemte
inberältande af ej mindre de orsaker, som under loppet af år i83a fort¬
farande hindrat Fullmägtige, att till Kongl. Majrt inkomma med den i
a §. af Myntbestämnings-Lagen af den 1 Mars r83o omförmälde anmä¬
lan, än hvad under tiden af Fullmägtige blifvit vidgjordt för att upp¬
nå det anbefallda vigtiga målet, till svar å Kongl. Majrts ofvanberörde
Nådiga Skrifvelse i underd. meddela, att hos dem ett anbud genom en
Ledamot, Grefve von Schwerin, blifvit anmäldt, alt leverera hela det fe¬
lande silfverqvantum efter högsta beräkningsgrund emot det, enligt sista
bokslut behållna anslag; men att, då detta anbud skett under förutsätt¬
ning af förhållanden, som sedan Kongl. Majrts Nådiga tillkännagilvande
af Rikets Ständers sammankallande icke mera kunde anses ega ruin, nem¬
ligen, att Fullmägtige, minst 6 månader före silfverutvexlingens början
skulle derom ega kännedom, så hade Fullmägtige icke funnit sig kunna
till pröfning upptaga samma anbud; att Fullmägtige ansågo sig dock icke
böra tillbakahålla uttrycket af den öfvertygelse, att då förnämsta orsa-
Banco-Utskoltets Betänkande Ifla /T,
ien till dåvarande boga curs igenfunnes i den allmänheten bibragta o-
visshet om och när den vid senaste Riksdag beslutade Bankens allmän¬
na silfvervexling» efter då stadgad grund» komme att i verkligheten
taga sin början» så erfordrades endast att återgifva allmänheten förtro¬
ende till denna verkligbets snara inträdande» för att göra lätt för Ban-
co-Fullmägtige, att utan betydliga uppoffringar verkställa den anbefallda
silfverfondens förstärkning; att denna välgörande verkan hoppades Ban-
co-Fullmägtige skota följa af Kongl, Majrts v Dess Nådiga Skrifvelse så
allvarligt uttryckta föresats» alt oförändradt upprätthålla de af Kongl»
Maj:t och Rikets Ständer för återställande af ordning i Rikets myntvä¬
sende stiftade Lagar och undanrödja de hinder» sorn dittills hämmat all¬
männa silfverutvexfingens början; samt att emedlertid Banco-Fullmägti-
ge fiugo för deras underdåniga del försäkra Kongl. Maj:t» att om före Rikets
Ständers sammankomst» tillfälle skulle yppa sig att fullgöra det Fullmäg-
tige åliggande uppdrag af silfvers anskaffande» de noga skulle afse, att
Kongl. Majrts välgörande afsigt att förekomma myntförsämring under ti¬
den ej; dei igenom måtte motverkas.
Varande, i afseende på denna underd» skrifvelse, afgifne så väl ser-
skilde yttranden till Protocollet af Grefve von Schwerin, som reservatio¬
ner af arne Ledamöter i Banco-Styrefsen Herr Grosshandlaren Ekerma*
och Banco-Fullmägtigen Jan Ericsson» på sätt Bänco-Fullmägtiges till
Utskottet afgifne och till' Rikets Ständer öfverlemnade Berättelse närma¬
re upplyser»
Hvarefter Kongl. Maj:t till Fullmäglige i Nåder aflåtit ej mindre,
under den 12 Januari! i833, skrifvelse med tillkännagifvande, ”det
Kongl. Maj:t ansåge, såsom ett ytterligare prof på Banco-Fullmägtiges om¬
sorg för allmänt och enskildt vä T, Fullmägtiges ulr den underd, skrifvel¬
se» af den 28 December anmälde föresats, alt vid möjligen uppstående
fråga om nya silfverköp för Bankens räkning icke genom någon deras
åtgärd motverka Kongl. Majrts välgörande afsigt att förekomma försäm¬
ring al Rikets gångbara mynt;” än äfven under den 7 November samma
år en skrifvelse af följande innehåll r
”Genom Vår Nådiga Skrifvelse af den 5 December för lid et är, håfve
Vi uttryckt Vår förväntan att I uti vexelcursens ofördelaktiga förhållande
skulten (inna skäl för uppskof med ytterligare silfverköp för Bänkens räk¬
ning till dess mera gynnande omständigheter satte Eder i stånd att uppnå
ändamålet med de i förening med Myntbestämnings-Lagen af den i Mars
i83to> Eder gifua föreskrifter. Härå håfven J, i underdånig skrifvelse af
Banco-Utskotlels Bit lin ande W.o 12.
af den 28 December sistlidet år, svarat, "-”att, om ännu innan Rikets Stän¬
ders nästa sammankomst tillfälle möjligen skulle yppa sig att fullgöra
de Eder gifna uppdrag om silfvers anskaffande, I viljen med ali sorg¬
fällighet afse, det Vår Nådiga afsigt att förekomma myntförsämring un¬
der tiden, icke må genom någon Eder åtgärd motverkas.'”’
”Då Vi nu gifve Eder tillkänna att Vi håfve för afsigt att kalla
Rikets Ständer att sammanträda före medlet at Januarii månad nästa år,
anse vi af allmänt väl påkallad t, alt fästa Eder uppmärksamhet derå, att
hvarje åtgärd till ytterligare silfverköp för Bankens räkning skulle kun¬
na begagnas såsom förevändning för vexelcursens fortfarande uppstegring
utöfver den, genom Lagen af den 1 Mars 183o, fastställda grund för Ban-
cosediarnes inlösen elter 128 sk. för r R:dr Silfver Specie, och sålunda
nedsätta pappersmyntets värde, lill skada för allmänna och enskilda för¬
mögenheten.”
Och har sedermera ej någon silfverköpsåtgärd hos Banco-Fullmägti-
ge ifrågakommit.
Redan vid det tillfälle, den 28 November i83i, då det mot Gross¬
handlaren Wigerts anbud uppgjorde, ofvanintagne förslag blef af Full-
mägtiges pluralitet afslaget, har emedlertid fråga uppstått om vidtagande
af åtgärd, för att söka å annan väg uppnå den emellan sedelstocken och
reela fonden stadgade proportion, i hvilket afseende dåvarande Ordfö¬
randen i Banco-Styrelsen, Grefve von Schwerin föreslagit, att, då det
Jåneanbud, som under loppet af år i83o blifvit gjordt, till följd af Full-
mägtiges i Riksgälds-Contoret Kungörelse om upplagande af silfverlån, för
beredande af låneunderstöd åt jordbrukare, varit obetydligt under den
punkt, som Rikets Ständer bestämt för lånets afslutande, samt priset på
Statspapper sedermera åter tyckts stiga, Banco-Fullmäglige mätte ej alle¬
nast låta afgå en inbjudning till Riksgälds-Contorets Fullmägtige, att å
nyo taga delta ämne under öfvervägande, utan ock pröfva huruvida ej
Banco-Fullmäglige kunde anse sig oförhindrade alt låta Banken, om så
skulle behöfvas, underlätta lånet genom deltagande i transportkostnaden
af silfret, helst en sådan uppoffring af transportkostnadens ungefär¬
liga belopp beredt Banken den ansenliga fondförslärkning, sorn egL mm
sedan år 1825.
I anledning af denna motion beslutade Banco-Fullmägtige^ den 8
De ceni b.
Banco-Utskottets Betänkande N.o 12.
Decemb, *831 en skrifvelse till Riksgälds-Conlerets Fullmägtige, af in¬
nehåll, att enär Banco-Fullmägtige dittills sett sig ur stånd alt tillväga¬
bringa den förstärkning af Bankens silfverfond, Rikets Ständer ansett nö¬
dig, innan allmän silfverutvexling från Banken finge taga sin början,
samt det annalkande året i832 icke heller syntes lofvande för silfverköp,
så, och med hänsigt till Rikets Ständers Beslut: att det silfver, som
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, till följd af erhållet uppdrag, kunde
komma att upplåna och på depositräkning i Banken insätta, skulle in¬
tagas i beräkningen af reela fondens proportion till sedelstocken, ansågo
Banco-Fullmägtige sig böra göra förfrågan, om Riksgälds-Contorets Full-
mägtige, sedan anledning vore att förmoda, det Statspapperen skulle stiga
i pris, ämnade, medelst förnyad kungörelse, söka tillvägabringa den af
Rikets Ständer beslutade upplåning i silfver, i hvilket fall och derest
vid skeende anbud någon svårighet skulle befinnas, att bringa de af
Långifvaren påstådde vilkor i öfverensstämmelse med dem, som Rikets
Ständer för lånets afslutande bestämt, Banco-Fullmägtige anhållit att blif¬
va derom underrättade, då Banco-Fullmägtige, i händelse de icke dittills
hunnit tillvägabringa den behöfliga förstärkningen af Bankens silfverfond,
ville till se, hvad till lånets underlättande möjligen skulle kunna göras å
Bankens sida, emedan, genom det upplånta silfrets ställande på deposit-
räkning, de medel sorn Banco-Styrelsen hade att disponera till silfver-
köp icke behöfde dertill användas.
Till svar hvarå Riksgälds-Contorets Fullmägtige, uti skrifvelse af d.
p Januarii i832, meddelat, att bemälde Fullmägtige visserligen ämnade,
medelst förnyad kungörelse, söka tillvägabringa den beslutade upplånin¬
gen i silfver, mea ansågo då varande politiska ställning ej lämplig att
derom kungöra,
I detta skick förhlef frågan intill den 17 Maji njrssnämnde år, då
Banco-Fullmägtige erhöllo en Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af den i4
i samma månad, deruti, med till känna» i fVande, att, — sedan, vid öfvervä-
- nide af Banco-Fullmägtiges den 29 December 1831 aflåtne underdåni¬
ga skrifvelse, Kongl. Majit funnit, under så ofördelaktiga cursförhållau-
den, att det, i den fastställda proportionen emellan sedelstocken och den
redbara fonden, då ännu bristande belopp af silfver icke kunde genom
directa köpslut anskaffas utan allt för stor uppoffring af allmänna medel, —
Kongl. Maj:t af sådan anledning, och för att befrämja medlen till stadga
Bill. lill R. St. Prol. i834• 6 Sami. 1 Afd. £
g:de Häftet.
Banco-Utskottets Betänkande JV.o 12.
i myntvärdet, trott sig böra fästa Banco-Fullmägtiges uppmärksamhet å
en utväg, att, utan någon menlig inverkan på vexelcursen och en onödig
tillökning af kostnader, erhålla det bristande silfverbeloppet, derigenom, att
Fullmäglige, å Bankens vägnar, underlättade det lån i silfver, som Rikets
Ständer vid sista Riksdag uppdragit åt Fullmäglige i Riksgälds-Contoret
att upptaga till hjelp för fastighetsegare, hvarvid Kongl. Maj:t i Nåder för¬
mält sig vara förvissad, att så väl af Banco-Fullmägtige, som af Fullmäg-
tige i Riksgälds-Contoret, all möda lemnades ospard, för att bringa till
verkställighet Rikets Ständers föreskrifter och beslut; under förklarande
derjemte: att Kongl. Maj:t ville, uppå af Banco-Fullmägtige eller Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret gjord underdånig anmälan, understödja Fullmägtiges i
ena eller andra Verket, åtgärder i hvad som på Kongl. Maj:t ankomma kunde;
alt Kongl. Maj:t, genom Nådig skrifvelse af samma dag, gifvit Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret tillkänna, det Kongl. Maj:t ansåge sakernas allmänna
ställning då medgifva, alt åter öppna åtgärder för lånets upptagande antin¬
gen på en gång, till det af Rikets Ständer autöriserade beloppet 2,000,000 R:dr
Specie, eller successivt, i mindre summor; att ett ömsesidigt biträde emellan
Banco-Fullmägtige och Fullmägtige i Riksgälds-Contoret för lånefrågans afgö¬
rande, vore, under dåvarande omständigheter, den enda utvägen för framgången
af en åtgärd som skulle icke allenast medföra besparing i Bankens utgifter
för silfverköp, utan ock bereda medel, att på förmonliga vilkor, med lån
biträda fastighetsegare; samt att Kongl. Majt vore i förväg öfvertygad, alt
Banco-Fullmägtige, med uppfyllande af deras åligganden, skulle göra allt,
som kunde till dessa ändamål bidraga.
Efter emottagandet af denna framställning från Kongl. Majit, *— och se¬
dan Banco-Fullmägtige lill följd deraf ingått i communication med Full-
mäglige i Riksgälds-Contoret, samt för sistnämnde Fullmägtige tillkänna-
gifvit, att likasom Banken, allt ifrån år 1825, underlättat införseln af de
till dess disposition erbjudna myntmetaller, dymedelst alt den betalt da
kostnader, som dertill erfordrades, utöfver sjelfva varans pris, drogo — Banco-
Fullmägtige ej i betänkande, att på enahanda sätt, medelst införsels-kostnadens
ersättande, underlätta den leverering i silfver, Riksgälds-Contoret, såsom en
följd af den ifrågavarande låne-negocialionen, kunde blifva i tillfälle å-
stadkomma; under anhållan för öfrigt, att derest, vid låne-anbudens emot¬
tagande, några svårigheter skulle uppslå, som hindrade Riksgälds-Contorets
Fullmäglige att sluta om lånet, varda derom underrättade, hvilket Full¬
mägtige i Riksgälds-Contoret å deras sida medgåfvo; Så hafva Banco-Full-
mägtige, den 5 derpåföljde Julii, hos Kongl. Majit i underdånighet anmäjt
Banco-Utskottets Betänkande IV.-o 12.
27
hvad sålunda blifvit vidgjordt, för att, på den af Kongl. Maj:t i Nåder anviste
väg, bereda den af Rikets Ständer föreskrifne förstärkning i Bankens metal¬
liska fond; med tillkännagivande derjemte, att af blifvande låne-anbudens
beskaffenhet komme att bero i hvilken raon Banco-Fullmägtige ytterligare,
eller utöfver införselskostnadens godtgörande, skulle kunna underlätta lånets*
afslulande, hvarvid likväl alltid den betänklighet mötte, att derest Bankens
Öppnande till utvexling af silfver en längre tid fördröjdes, Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret möjligen skulle kunna finna sig nödsakade, för Ränte-och
Capilal-afbelalningar å lånet, att antingen utlaga silfver från Depositräkningen.
eller genom vexelköp på Börsen, medverka lill cursens stegring; vid hvil¬
ket förhållande, och då tiden för låneanbudens slutliga pröfning vore gan¬
ska kort, samt Kongl. Majrt, jemte förnyadt förklarande af Dess benägen¬
het, att i allt hvad på Kongl. Majrt ankomma kunde, vilja verka derhän,
alt Rikets Ständers föreskrifter och beslut må bringas till verkställighet, i
Nåder tillåtit Banco-Fullmaglige att inkomma med underdåniga anmäland*en,
Banco-Fullmägtige funno deras pligt fordra, att för Kongl. Majrt i under¬
dånighet framställa ej mindre den öfvertygelse, att Bankens utgift för an¬
skaffandet af det ännu felande silfverqvantum, vare sig genom lånets un¬
derlättande eller genom directa afhandlingar om silfverleverance, blefve
mindre i samma nion, som, efter det Kongl. Majrt emoltagit Banco-Full-
mägtiges underdåniga hemställan om lidens utsättande för silfverutvexlin-
gens begynnande, den för densamma bestämda tidpunkten blefve mindre
allägsen, än ock de betänkligheter, hvilka på den nu öppnade väg möjligt¬
vis kunde möta.
Till svar hvarå Kongl. Majrt, den 19 Julii j 83a, med åberopande af orda¬
lydelsen af Dess ofvanomförmälde skrifvelser af den 5 Mars och 3o Julii i83i
samt den 14 Maji i832, angående anskaffningen af det för Banken ännu bri¬
stande silfverbelopp, i Nåder meddelat, det Kongl. Majrt, i händelse lånet
blefve afslutadt, och Banco-Fullma"gtige, i följd deraf, till Kongl. Maj-t in-
kommo med underdånig anmälan, att de af Rikets Ständer för vexlingen
beslutade åtgärder hunnit fullbordas, dd skulle, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts, till Rikets Ständer d Rikssalen den 1 Mars i83o, sif ne
förklarande, taga i öfvervägande frågan om tidpunkten för Bankens
öppnande, samt att, om några hinder skulle möta, att sätta a $ af
Myntbestämnings-Lagen i verkställighet, Kongl. Maj:t ville sammankal¬
la Rikets Ständer, för att, i anledning af 7 §. uti Lagen för Rikets
Ständers Bank, med dem rådgöra om de stadgar och reglementen som
prof vas af nöden, till betryggande af myntbestärrmingens framgena be*
28
Banco-Ulskoltets Betänkande N.o 12.
stånd, enligt den, i 1 S- utl Lagen af deni Mars i83o, fastställda grund,
till beredande för framtiden af de i sådant afseende erforderliga före¬
skrifter för Banco-Styrelsen, samt till ernående af alla de garantier för
handeln, näringarne och penningeförhållandena i allmänhet, som of¬
vannämnda Lagar åsyfta.
Under den ii Augusti nyssnämnde år i83», hafva Banco-Fullmägtige
af Fullrnägtige i Riksgälds-Contoret erhållit det meddelande» att inom den,
tili sislbemälde Fullmägtiges den 8 förutgångne Junii utfärdade kungörel¬
se, angående upptagande af ett lån i silfver af 2,000,000 R:dr, utsatte tiden,
något anbud icke inkommit, utan endast en af Stadsmäklaren R. H. Wey¬
landt undertecknad, Banco-Fulfmägtige i afskrift tillställd, skrift af inne¬
håll: alt till Weylandt blifvit aflemnade 2:ne anbud, det ena till Herrar
Fullrnägtige i Rikets Ständers Bank, på 45o,ooo R:dr i silfver, eller mera,
om det behöfdes, till ungefärligen då gångbar curs, med tillägg af inför-
skrifningskostnaderne; det andra till Fullrnägtige i Riksgälds-Contoret, in¬
nehållande anbud å det sökta lånet emot 4 procents ränta ooh g2 procent
för 2,000,000 R:dr Silfver Specie;men att, då de öfriga af Långifvaren sti¬
pulerade vilkor fordrade Hans Mapt Konungens sanction, komma dessa an¬
bud först vid Hans Majrts återkomst att aflemnas, och då således berörde
anbud den dagen ej kunde komma i medtäflan med öfrige möjligen in¬
kommande anbud, ändamålet med detta tillkännagifvande vore att begära
Riksgälds-Contorets Herrar Fullmägtiges yttrande, huruvida en negociation
om lånet kunde vid Hans Maj:ts återkomst öppnas, i händelse de den da¬
gen inkommande anbuden ej funnos antaglige, eller om lånefrågan dä kom-
rne att förfalla; och slutligen att, ehuru anbudet å leverancen af silfver e-
gentligen hörde till Bankens afgörande, man trott sig böra lemna Fullmäg-
tige i Riksgälds-Contoret deraf del, emedan dess antagande äfven utgjorde
ett vilkor för lånet, samt att de öfrige i Iåneanbudet stipulerade vilkor ej
medförde någon kostnad för Riksgälds-Contoret.
Hvilket förhållande Banco-Fullmägtige, i underdånig skrifvelse af den
16 i nyssnämnde månad, hos Kongl Maj:t anmält, med förklarande, alt
Fullrnägtige funnit det i omförmälde låne-anbud uppgifne vilkor, att Ban¬
ken måtte, efter ungefärligen gångbar curs, med tillägg af införskrifnings-
kostnaden, af Långifvaren emottaga det silfverbelopp, som till förstärkan¬
de af Bankens metalliska fond erfordras, då för närvarande icke kunna till
något utlåtande från Banco-Fullmägtiges sida föranleda.
Banco-Utskotleis Betänkande N.-o 12.
29
Rikets Sländers år x83a församlade Revisorer hafva jemväl ingått uti
noggran pröfning, huruvida Rikets Ständers, i afseende å omförmälde lån,
tagne Beslut och derom meddelade föreskrifter föranledde dertill, att
Banken skulle lill läne-negociationens befrämjande bidraga, och om Revi-
sorerne, i följd häraf, med afseende tillika å de fördelar eller betänklig¬
heter lånets upptagande kunde för Banken medföra, borde en sådan åt¬
gärds vidare fullföljande från Banco-Fullmägtiges sida till- eller afstyrka.
Härvid har hos Revisorerne förekommit, att Rikets Ständer icke
lemnat Banco-Fullmäglige någon föreskrift, hvarigenom de kunde anses
förpligtade eller berättigade, att med Bankens medel till lånets uppgö¬
rande bidraga, alt deremot Rikets Ständer uppdragit åt Fullmäglige i
Riksgälds-Contoret, att, för statens räkning, upplaga detta lån och dervid
bestämdt stadgat, att mellangift och provision för lånets anskaffande,
jemte kostnaden för silfrets fria levererande i Banken, antingen trans¬
port och assurance m. m. af långifvaren eller af Riksgälds-Contoret besörjes,
ej må öfverstiga 8 procent; och för Revisorerne har det häraf velat sy¬
nas, som vore transport-kostnadens ersättande eller annat bidrag af Ban¬
ken en, ehuru indirect, afvikelse från Rikets Ständers Beslut.
I anledning häraf — och då för öfrigt silfverlånet ej blifvit satt r nå¬
got annat samband med realisationen, än att, i händelse det bfefve upp¬
taget och på deposit-räkningen insatt, förr än realisationen börjat, dea
på samma räkning då innestående behållning i silfver finge såsom Ban¬
kens anses, samt det vid dåvarande förhållanden vore oafgjordt, huru¬
vida, om äfven lånet upptoges, och Banco-Fullmägtige derigenom sattes
i tillfälle att hos Kongl. Majt i underdånighet anmäla, att alla silfver-
vexlingen förberedande åtgärder blifvit fullbordade, denna utvexling
komme till verkställighet, innan Rikets Ständer i detta afseende blifvit
hörde, hvadan ock Revisorerne ansett de af Banco-Fullmägtige utur den¬
na synpunkt till Kongl. Majrt framställda farhågor välgrundade, •—harplu-
raliteten af Revisorerne funnit sig böra afstyrka Banco-Fullmägtige, att,
genom underlättande af det utaf Rikets Ständer, vid sista Riksdag be¬
slutade silfverlan, söka erhålla det i Bankens reela fond bristande silf-
verbeloppet.
Emot hvilket beslut dock flere Ledamöter i Revisionen sig reserve¬
rat, under förklarande, att de ansågo det af pluraliteten gifna afstyrkan-
de inskränka den uti Banco-Reglementets 4 Ärt. i Afd. 7 åt Banco-
Fullmägtige af Rikets Ständer lemnade rättighet, att, ä de tider Full-
raäglige funno tjenligast, efter möjligaste bästa pris, uppköpa silfver,
Banco-Utskollets Betänkande N.-o 1 a.
samt trodde, alt Kongl. Majrls i ämnet afgifne Nådiga Skrifvelser lillräck-
1 igt betryggade mot farhågan, alt lånet skulle lill verkställighet kunna
befordras utan i sammanhang med en snar silfverutvexling; i följd af
hvilka åsigter desse Ledamöter ansett Revisorerne hafva bort tillstyrka,
att, om tillfälle till dylikt låns upptagande genom Riksgälds-Contoret
skulle sig yppa, Banco-Fullmäglige, i allt hvad på dem ankomme, kun¬
de och måtte denna upplåning underlätta, så vida förenämnde, af Rikets
Ständer åsyftade hufvudändamål derigenom kunde vinnas.
Hvilket Revisorernes Utlåtande, med dertill hörande reservationer,
genom Skrifvelse af den i5 December i83a Banco-Fullmägtige meddelades.
Efter det Fullmäglige i Riksgälds-Contoret sedermera den 26 Julii
*833 låtit i allmänna bladen tillkännagifva, hurusom, vid sist hällne
Lagtima Riksdag, Rikets Ständer, för att med penninge-försträckningar un¬
derstödja Jordegare, uppdragit åt bemälde Fullmägtige, att genom upp¬
låning anskaffa högst 2,000,000 R:dr i silfver efter 1664 års Myntfot,
hvilka endast och uteslutande komme alt användas till utlåning genom
Riksgälds-Contoret emot första inteckningen i jordegendom, på grunder,
som i sammanhang dermed blifvit utstakade, samt att, till fullgörande
af detta, med Kongl. Majrts Nådiga Autorisation, af Rikets Högloflig#
Ständer Fullmägtige gifne uppdrag, ifrågavarande upplåning dymedelst
kungjordes, men att, i betraktande deraf, att utlåningen till jordegare
icke kunde verkställas ulan i den nion erforderlige säkerhets-handlingar
kunnat anskaffas, dertill, vid de flesta tillfällen, en längre tid åtginge,
Riksgälds-Contorets Fullmägtige pröfvat lämpligt inskränka den summa,
som till en början komme att upplånas, till 5oo,ooo R;dr i silfver efter
1664 ärs Myntfot, eller ^:del af högsta upplånings-beloppet, under vilkor,
bland annat:
uti 1 §. att den till upplåning kungjorde summa af 5oo,ooo Rtdr i
silfver, skulle, genom långifvarens egen försorg, kostnadsfri här i Stock¬
holm levereras och insättas på Riksgälds-Contorets deposit-räkning i Ri¬
kets Ständers Bank.
uti 2 §. att denna insättning skulle ovilkorligen vara verkställd se¬
nast inom den i5 Maji 1834» långifvaren dock obetaget, att insättnin¬
gen dessförinnan, om han så för godt funne, på föreskrifvet sätt fullgö¬
ra; samt
uti 11 ,$*. att alla ingifne anbud komme alt på en gång öppnas den
Banco-Vtskoltels Betänkande N.o ti.
3i
i Oclober 1333, inför Riksgälds-Contorets Fullmägtige, i deras Ses-
sions-rum; *
Så liar till Banco-Fullmägtige inkommit en Skrifvelse af följande
lydelse:
”Till Herrar Fullmägtige i Rikets Ständers Bank.
Riksgälds-Contoret, bundet af Rikets Ständers åt detsamma gifne fö¬
reskrift, kan ej under 92 för 100 och 4 procent ränta, afsluta något
silfwerlån, men som Banken, i sin beräkning af reela fondens förhållan¬
de till Sedelstocken, får upptaga det silfver, som kan komma att insättas
på deposit-räkning för Riksgälds-Contorets räkning, och Banken, äfvensom
allmänheten, således ega fördel deraf, att det silfver, som fordras för att
kunna öppna Banken till allmän silfverutvexling, må varda af Riksgälds-
Contoret på deposit-räkning insatt, så frågas: om Banken skulle vilja ge¬
nom ett praemium åt långifvaren såsom ersättning för transport och andra
kostnader, göra det möjligt för honom att åt Riksgälds-Contoret göra ett
anbud inom de vilkor som Rikets Ständer för dess antagande bestämt?
Undertecknad föreslår att för Två Millioner Riksdaler Specie, sorn
å deposit-räkning för Riksgälds-Contorets räkning insättas, betalar Ban¬
ken till långifvaren ett praemium af 3^5,000 R:dr Banco-sedlar, alt emot
säkerhet betalas, så snart anbudet om lån af nämnde summa blifvit af
Riksgälds-Contoret afslutadt. Skulle Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Con¬
toret af de erbjudne Två Millioner R:dr Specie, antaga endast 5oo,ooo
R:dr att inom detta års slut levereras, så begär undertecknad i sådant
fall, såsom vilkor för affairens afslulande, alt med alseende å den större
kostnad, som transporten under en sen årstid medför, af Bankens medel
dertill undfå ett prcemium af 125,000 R:dr Banco-sedlar att på samma
sätt lyftas.
Undertecknad anhåller om skyndsamt svar å denna dess vördsam¬
ma framställning, emedan deraf beror, om anbud på lånet kommer att
ske eller icke.
Stockholm den a5 September 1833.
Olof Wijk J
genom B. H. Weylandt, enligt Fullmagt."
Hvilken skrifvelse åtföljdes af en sä lydande Fullmagt.*
”Fullmagt för innehafvare!! att å mina vägnar inlemna till Kongl,
Maj:t en underdånig ansökning i afseende till vissa vilkor, under hvilka
Banco-Utshottets Betänkande N.o 11,
jag vill åtaga mig ali lemna eli lån till Rikets Ständers Riksgälds-Con-
tor, äfvensom att hos Herrar Fulirnäglige uti Rikets Ständers Bank fram¬
ställa det vilkor som af dem fordras för si 1 frets aflemnande; och att till
Herrar Fulirnäglige uti Rikets Ständers Riksgälds-Contor inlemna milt för¬
sedlade anbud å Svenska Stats-lånet i silfver. Anseende jag allt hvad om¬
budet härvid lagligen gör och låter för godt och giltigt. Götheborg den
25 September 1833.
Olof TVi]k:r
Vid föredragningen af dessa handlingar den 3o September i833 hafva,
enligt hvad den af Banco-Fullmägtige vid innevarande Riksdag till Utskottet
afgifne, och till Rikets Ständer öfverlemnade Berättelse och Banco-Full-
mägtiges Protocoll upplysa, Fulirnäglige anmodat Commissariatet alt
uppgöra beräkning öfver Bankens silfverbehof och de fonder, som för
tillfället funnos att använda för silfvers anskaffande, hvilka beräkningar,
provisionelt uppgjorde och till Fullmäktige följande dag aflemnade, visade:
i:o att om förhållandet vid Junii månads slut 1833 antoges till grund,
de då tillgänglige fonder hade kunnat medgifva högst 13g och något litet
öfver F sk- B:co såsom maximi-pris för i R:dr Silfverspecie;
2:0 att efter detta samma förhållande (ultimo Junii 1833) i fall
5oo,ooo R:dr silfver inginge i deposit-räkning å 128 sk. och vore att an¬
se såsom Banken tillhörige för detta pris, i63| sk. vore maximi-priset
för vidare erforderliga uppköp;
3;o att, om efter detta samma förhållande (ultimo Junii 1833) pro¬
portionen al 5 till 8 skulle till vägabiungas genom köp å il\o sk. så er¬
fordrades dertill R:dr 18,543: — 7 r:st. Banco utöfver då tillgänglige
fonder;
4:o alt de efter Commissariatels provisionela beräkning den 28 Sep¬
tember 1833 befintlige förhållanden och tillgänglige fonder medgåfve
14iF sk. B;co såsom maximipris för 1 R:dr Silfverspecie;
~5:o att om efter detta samma förhållande (28 Sept. i833) 5oo,ooo
R:dr silfver inginge å 128 sk. och mot 125,000 R:dr pitemium samt det
för proportionen af 5 till 8 ytterligare erforderliga silfver köptes å 140
sk., så blefve å samfällda fonderne ett öfverskott af Riksdaler 72,967: 7.
2. Banco.
Hvarefter Banco-Fullmägtige samma dag eller den 1 October 1833
beslutat, alt å omförmälde anbud meddela följande svar:
"Så framt Herr "Wijk för Banco-Styrelsen företer bevis alt han med
Riks-
Banco-Utskottets Betänkande IV.o 12.
33
Riksgälds-Contoret afslutat silfverlån till 92 för ioo:de och 4 procent
ränta, samt ingen annan lill Riksgälds-Contoret gjort anbud om lån, på
för Banken fördelaktigare vilkor, garanterar Banco-Styrelsen Herr Wijk
det premium, som han begärt för ett belopp af 5oo,ooo R:dr Specie
Silfver å deposit-räknirig insatt, under förbehåll, att Herr'Wijk, om Ban¬
ken del fordrar, till lika pris eller i4o sk. i Bancosedlar per Riksdaler Svenskt
Silfver-Specie samt inom samma tid, till Banken kostnadsfritt levererar
det qvantum silfver som Banken utöfver 5oo,ooo R:dr Specie Silfver be-
liöfver, för att bringa Bankens reela fond i det förhållande till dess se¬
delstock som af Rikets Ständer blifvit bestämdt innan Banken må tilL
allmän silfver-utvexling öppnas; utgörande behofvet utöfver 5oo,ooo
R:dr Specie Silfver, efter nu anställd provisionel beräkning, en summa af
omkring 220,000 R:dr Silfver Specie.”
Derjemte anstalt biet" vidtagen, att Riksgälds-Contorels Fullmägtiga
om det gjorda anbudet och ofvanupptagne, derå meddelade svar, genast
erhölle kännedom.
Men af för Banco-Fullmägtige okänd anledning har likväl något lå-
ne-anbud från Herr Wijk icke blifvit till Riksgälds-Contoret afgifvet.
Ett enda af annan person sistnämnde dag gjordt anbud ledde icke
heller till någon påföljd.
Och slutades härmed de å Banco-Fullmägtiges sida använde bemö¬
danden att, genom underlättande af det silfverlan Riksgälds-Contoret fått
sig uppdraget Upptaga, tillvägabringa den stadgade proportionen emellan
reela Fonden och Sedelstocken.
Uti serskild skrifvelse till Rikets Ständers år l83o församlade Revi¬
sorer hafva Banco-Fuilmäglige, enligt hvad samma Berättelse (pag. 33)
upplyser, anfört, att då, enligt 4 Art. 3 Afd. 3 §. uti Banco-Reglementet,
Rikets Ständer berättigat Riksgälds-Contoret att för liqviden af statsbrist-
summan till Stats-Contorets och Riksgälds-Contorets egqie behof förskotts¬
vis uttaga ett belopp af högst 1,000,000 R;dr B:co från den 1 Septem¬
ber det ena året till den sista Junii det påföljande, då Bankens förskott
skola vara af inflytande medel ovilkorligen liqviderade, och häraf följde,
att Vexel-Bankens skuld, i och genom begagnandet af en sådan rättighet,
kunde vid slutet af ett år vara 1,000,000 R;dr större än yid medlet af
Bihang till R. St. Brot. i834• 6 Sami. 1 4fd. 5
g:de Häftet.
34
Banco-Utskottcts Betänkande N.O' 12*
detsamma, men Banco-Reglementet, sora i öfrigt uti 4 Ärt, i Afd. 5, 6
och 8 §§, innefattade bestämda föreskrifter, angående de beräknings¬
grunder, sorn vid bestämmandet af reela fondens förhållande till Sedel¬
stocken skola gälla och tillämpas, icke stadgade något i afseende pä de för¬
ändringar i Sedelstocken, sorn; kunde härröra från nämnde förskott till
Riksgälds-Contoret, så hade i anledning häraf Banco-Fullmägtige, på grund
af i Art. 18 i Banco-Reglementet, till Revisorernes uppmärksamhet
och öfvervägande anmält den åsigt Fullmägtige för egen del hyste i det¬
ta afseende, nemi. att den tillökning i V e xe 1 - Ba n c o-sk u Ide n eller Sedel¬
stocken, sorn härrörde från förskotts-biträden tilt Riksgälds-Contoret,,
borde och måste afdragas vid bestämmandet af den stadgade proportio¬
nen 5 till 8 emellan reela Fonden och Sedelstocken, emedan
i:o desse försträckningar biefvo återguhlne med full säkerhet inom en,,
dels mera bestämd, dels kortare lid än Banco-lånen å metaller och ex¬
por la bie effecter samt Låne-banco-obligalioner och de förskottsbelopp,
för åren i832, 1833 och 1334, sorn till silfverköp kunde blifva använde,,
hvilka summor emedlertid, enligt Rikets Ständers uttryckliga förklarande,
icke skulle vid proportionens bestämmande in beräknas- uti Sedelstocken,, och
2:0 ingen beräkning för silfver-upphandlingarne annars vöre möj¬
lig att uppgöra till 1831 års slut, enär Bevillnings-summornes ingående
icke kunde bestämmas i förväg och Banco-Stvrelsen således alltid vöre
underkastad äfventyret att hafva uppköpt mindre eller mera än sorn för
utve.xlingens företagande vöre behöfligt.
Uti denna Banco-Fullmägliges åsigt hafva jemväl Revisorerne för
deras del instämt, hvilket de gifvit Banco-Fullmägtige tillkänna.
Då sedermera vid, år i832 i Augusti månad, anställd beräkning ä
ena sidan af de fonder, sorn ytterligare vöre att använda till reela fon¬
dens förstärkande och å den andra af deri summa i silfver, sorn vidare
behöfde anskaffas, Banco-Fullmägtige funnit att, med iakttagande af dit¬
tills följde beräknings-grunder i ca le ulen öfver Sedelstockens belopp och
efter det pris af i5o sk.. Banco, som hvarje Silfver-Specie-Riksdaler vid
dåvarande Yexelcurs kunde antagas komma att kosta,, de af Rikets Stän¬
der anvisade fonder ej; biefvo till räck I ig e, utan att i nämnde fond före¬
tedde sig en brist af något öfver 4r8,ooo R:dr B:eo, hafva Fullmägtige,,
vid öfvervägande häraf,, och med fästad t afseende å Rikets Ständers uti
ingressen till Banco-Reglementet £pag, 4) gifne förklarande, ”ätt på de
af Rikets Ständers utsedde Fullmägtiges erfarna rådighet, förslg tiga om¬
tanka och kraftfulla nit, Yid lörekrifternes tillämpning, stödde sig; tillför-
Banco-Uiskottcls Betänkande N.-o 12.
35
slgten, att de välgörande påföljder, som med de vidtagne Författningarna
varit åsyftade, skulle i verkligheten ernås samt af möjligen mötande svårig¬
heter och tillfällige oföresedde hinder ej hämmas eller omintetgöras,” Banco-
Fullmäglige funnit sig uppmanade tillse, huruvida icke, genom ett eller annat
ytterligare afdrag å sedelstockens sammanlagda summa, härledt från likar¬
tade grunder med dem, hvarpå Rikets Ständers i detta afseende gifna ut¬
tryckliga föreskrifter sig stödja, densamma kunde blifva åtminstone så vi¬
da nedsatt, att en dertill svarande silfvertillgång verkligen skulle kunna,
med de anvisade fonderne, beredas.
Vid härom företagen öfverläggning har jemväl hos Fullmägtige i be¬
traktande kommit, att, så vida något af de till silfverköp anvisade fonder-
ne förblefve obegagnadt, så att de ej behöfde fullt utgå, den ordning, i
hvilken de användes verkade till en högst betydlig olikhet i silfverbehof-
vet, enär en del af fonderne utgjordes af förskottsmedel, hvilka, enligt Ri¬
kets Ständers uttryckliga medgifvande, fingo ifrån sedelstocken afräknas, så
alt det silfver, som för dem erliölles, följaktligen verkade i calculen utan
all inskränkning att förbättra den förut varande proportionen emellan me¬
talliska tillgången och den beräknade sedelmassan, hvaremot en annan del
bestod af redan infiutne och amorterade sedlar, hvilka vid deras utgifvan-
de, i och för silfverköpet, medförde en ny ökning i sedelsumman, som må¬
ste till |:delar betäckas medelst ytterligare silfverköp i beständig progres¬
sion för hvarje skedd upphandling.
Efter det den betydliga skillnad, söm, i följd af omnämnde förhållan¬
de, serdeles vid ett högre silfverpris blifvit, genom uppgjorde noggranna
beräkningar, till siffran bestämdt ådagalagd och då det syntes Fullmägtige
sannolikt, att hvarken Rikets Ständer eller deras Utskott egt tid och råd¬
rum att lör sig låta utreda dessa nog invecklade förhållanden, samt någon
föreskrift icke funnes, som bestämde den ordning, uti hvilken fonderne
skulle användas, utan den omständigheten allena, att det så kallade Span-
måls-Creditiveis belopp kommit att i första punkten upptagas, vid fonder¬
nas uppräknande, kunde föranleda till någon tvekan i denna del, har Full-
mägliges pluralitet ansett det kunna antagas, att de anvisade förskottsmed¬
len till och med för året 1834 fing° i första rummet begagnas, så att, ef¬
ter djrmedelst åstadkommen inskränkning i silfverbehofvet, endast h void som
derefter kunde finnas erforderligt till bristens fyllande, borde upphandlas
för sådana anvisade medel, som genom deras inverkan på calculen fordra¬
de, att med ökade silfverköp till |:delar betäckas.
Ibland de afdrags-poster åter af något märkligare inflytande, som hos
36
Banco-ZJtskottets Betänkande. N.o 12.
Fullmagtige blifvit ifrågasatte, liar i första rummet förekommit de förskott
1 smärre sedlar, som på reqvisition blifva aflemnade till Län-Styrelserne,
för att användas till invexling af förslitne småsedlar.
Enär dessa förskottssummor, hvilka, såsom från Banken ulgifne, finnas
inberäknade i den utelöpande sedelstocken, i verkligheten utgjorde ett blott
depositum, som icke finge utkomma i allmänna rörelsen, under annat vil¬
tor, än att en lika summa af utelöpande förslilna sedlar för dem invexlas
och annulleras, hafva Fullmagtige enhälligt ansett sig kunna antaga, att det
belopp af förskottsmedlen i och för bristfällige sedlars invexling, som ute-
stode vid hvarje tillfälle, då Fullmägtiges beräkning öfver förhållandet e-
smellan silfvertillgång och sedelstock skulle uppgöras, kunde och borde af-
läknas ifrån sedelstockens sammanlagde summa.
Sorn Rikets sist församlade Ständer, efter godkännande af de beräk¬
ningar, Stats- och Banco-Utskotten dem förelagt öfver förhållandet emellan
reel fond och sedelstock, genom ett, af Riks-Stånden, uppå inbjudning, fat-
tadt beslut, att, utöfver hvad Banco-Utskottet tillstyrkt, med 6 månader för¬
langa tiden för Inteckningars sökande för Banco-Lån mot återbetalning i
silfver, föranledt en tillökning i sedelstocken, fullt tillräcklig att åstadkom¬
ma den brist i anvisade fonder, som sedermera blifvit ådagalagd, har der¬
näst fråga hos Banco-Fullmägtige förevarit, om icke den ökning i sedel¬
stocken, som på sådan väg tillkommit, borde densamma vid calculens upp¬
görande fråndragas, men pluraliteten bland Fullmagtige har ansett något
afdrag å sedelstocken för det belopp, hvarmed densamma, såsom en följd
af inteckningstidens förlängning för erhållande lån mot betalning i silfver,
från den 3t December 1829 till den sista Junii 1800 blifvit förökad, icke
kunna eller böra ega rum.
Vidare och sedan Fullmagtige genom noggranna utdrag af Bankens
räkenskaper inhemtat, att under den tid, som från senaste Riksdag fram¬
flutit, Depositionerne på räkning i Vexel-Banken städse vida öfverstigit den
summa af 2,400,000 R:dr, hvilken Rikets Ständer, efter flere föregående
års jemförde förhållanden, ansett sig böra antaga såsom fortfarande och
med säkerhet indragen ur allmänna rörelsen, i följd hvaraf blifvit stad¬
gadt, alt hvad som öfverstiger detta belopp, skulle tilläggas summan af
utelöpande sedlar, och livad depositionerne äro mindre, afgå på den sum¬
ma, som i sedlar beräknas fordra inlösen, så, och med hemtadt stöd af de,
uti Stats- och Banco-Utskoltens af Rikets Ständer bifallne Betänkanden N:is
2 och 14, gifne bestämmelser angående hvad som egentligen skall inbegri¬
pas under den sedelstock, till hvilken silfverfonden borde bringas, i en
Banco-TJtskoiléts Betänkande N.-O Ii.
3?
proportion af 5 till 8, samt viri jemförelse tillika af de beräkningar och
framställningar, hvarpå Rikets Ständers beslut och den i Banco-Reglemen-
tet intagne föreskrift sig grundat, har pluraliteten af Fullmägtige trott det
kunna med all säkerhet förutsättas, att, i händelse depositionsräkningarne
under påstående Riksdag och för de nästföregångne åren företett det för¬
hållande, som sedermera under flere år visat sig oafbrutet fortfara, Rikets
Ständer ej skulle hafva, såsom stående summa, antagit 2,400,000 R:dr, utan
elt vida högre belopp; i följd hvaraf, och då en sådan förändring med
Vexel-Banco-räkningarne, sorn sålunda inträffat, icke varit af Rikets Stän¬
der förutsedd eller påräknad, ansett att å hvad depositionerne i Vexel-Ban-
ken öfversköto den af Rikets Ständer antagne summan af 2,400,000 R:dr,
•Sfven något afdrag i calculen kunde ega rum, samt alltså under öfvervägan¬
de tagit, enligt hvad grund och till hvad belopp afdrag måtte kunna ske
för depositioner i Vexel-Banken utöfver 2,400,000.
Härvid bar å ena sidan yttrats den mening, att utaf de till sedel¬
stocken tillagde depositioner i Vexel-Banken borde afdragas blott så stor
summa, som funnes erforderlig för att bereda den bestämda proportionen
emellan reel fond och sedelstock, med användande af de medel, som an-
ticipationsvis fing.o begagnas, så att creditivfonden, hvars användande tyd¬
ligen medförde en misshushållning,, som i en framtid skulle lända till ska¬
da, linge oanvänd innestå, men vid betraktande af det .förhållande, att om-
förmälde depositioner, vid åtskilliga tillfällen med mer än en och en half
million samt vid intet enda tillfälle med mindre än 800,000 R:dr öfver¬
stiga nyssnämnde i Reglementet antydde summa, 2,400,000 R:dr; att
Stats- och Banco-Utskotten uttryckligen tillkännagifva, hurusom anledning
hvarföre detta belopp antogs, såsom stående depositionssumma, var att sam¬
ma belopp utgjorde ungefärligen medeltalet af hvad Vexel-Bancoräknin-
garne för flere år utvisade och att', om, såsom afdragssumma hädanefter
finge antagas 3,200,000 R:dr, dermed endast skulle ske en jemkning och
rättelse uti beräkningarne, hvilken Rikets Ständer sjelfve, i fall de kunde
böras, desto sannolikare skulle medgifvit, som det häraf härrörande afdrag
å en ej verkelig, ehuru dittills inberäknad sedelstockssumma, då icke ens
utgjorde ett medium för hela tiden, utan till och med vore något lägre än
den ringaste öfverskottssumma, sorn sedermera i flere år visat sig hafva på
depositionsräkningarne inneslått, så har pluraliteten bland Fullmägtige an¬
sett, att summan af depositioner i Vexel-Banken derefter borde antagas
lill 3,200,000 R:dr på sådant sätt, alt hvad som öfverstege detta belopp
38
Banco-Utskottets Betäknande N.g 12.
skulle tilläggas suraman af utelöpande sedlar och liyad dcpositionerne voro
mindre, afgå på den summa sorn i sedlar beräknades fordra inlösen.
På grund af Baneo-Reglementets i Art. 18 §., hafva Fullmägtige hos
Rikets Ständers Revisorer framställt sina åsigter i förestående frågor, samt
deröfver begärt Reyisorernes råd, innan Fullmägtige velat ingå i slutligt
afgörande af detta magtpåliggande ämne.
Med afseende på dessa framställningars serdeles vigt, ansågo Reviso-
rerne sig böra desamma serskildt till pröfning upptaga, och hafva, efter
jemförelse och öfvervägande af så väl Rikets Ständers med de framställde
frågorna samband egande beslut och föreskrifter, som de skäl och grunder,
hvilka för de olika åsigterne blifvit hos Fullmägtige å ena eller andra si¬
dan anförde samt efter granskning af de beräkningar, sora inför Bancfc-
Fullmägtige blifvit uppgjorde, häröfver sig yttrat uti till Fullmägtige, den
3o October r832, aflåten skrifvelse, och förklarat;
att då förskottsmedlens begagnande i första rummet medförde en be¬
tydlig besparing och Rikets Ständers föreskrifter icke deremot lade några
hinder, ansågo Revisorerne sig böra instämma uti den af Fullmägtige fram¬
ställde åsigt i afseende på ordningen för de till silfverköp anslagna Fon¬
ders användande;
att, med godkännande af de skäl Fullmägtige anfört för afdrag afför-
skotls-roedlen i och för bristfällige Sedlars invexling, Revisorerne äfven in-_
stämt uti Fullmägtiges härom yttrade åsigt, såsom till sin grund enlig med
de af Rikets Ständer om likartade afdrag gifne föreskrifter;
att, då de Sedlar, som uti Banco-lån mot inteckning och återbetalning
i Silfver utgifvits, voro, och under en längre tid förblefvo, utelöpande, och
således, jemlikt Rikets Ständers uttryckliga föreskrift, en till | deremot
svarande Silfver-lillgång måste anskaffas, instämde Revisorerne uti den af
Fullmägtiges pluralitet yttrade åsigt, att dessa summor ej finge afdragas;
men alt, vid pröfning af den väckta frågan om ytterligare afdrag i
calculen för hvad Depositionerna i Wexel-Banken öfverskjöto den af Ri¬
kets Ständer antagne summan, 2,400,000 R:dr, Revisorerne, efter sorgfäl-
ligasle undersökning, huruvida de af Rikets Ständer fattade beslut oell
meddelade föreskrifter, eller grunderne derföre, gifvit stöd åt de af Full¬
mägtige i detta afseende yttrade åsigter, erhållit en motsatt öfvertygelse
(^skälen för denna öfvertygelse finnas närmare utvecklade uti 1832 års Rev.
Ber. pag. 37 och 38); att Revisorerne, sorn således hvarken af Rikets
Sländers stadganden kunnat draga de slutsatser, som Fullmägtige deraf
bemtat, eller godkänna de af Fullmägtige i öfrigt för deras förslag anför-
Banco-Utskottets Betänkande IV.-o 12'.
tfe grunder, dessutom af upprättade specifika förteckningar öfver de den
3o Junii iS32 innestående Deposilionsmedei', samt af uppgifter öfver Riks-
gälds-Contorets, Stats-Contorets, Krigs-Collegii och Förvaltningens af Sjö¬
ärendena, å deras serskilda räkningar, den 12 September 1829 och vid
October månads början år i832, innestående behållningar, funnit, huru högst
betydliga förändringar Depositions-medlen varit och voro underkastade; att
Revisorerne trodde det kunna för gifvet antagas, att dessa förändringar, vid
en skeende silfver-utvexling, blefvo ännu större, enär Deposilionerne till
en betydlig del utgöras af medel, tillhörande sådäne under serskilde för¬
valtningar stående Verk, Bolag och Inrättningar, samt enskilde, hvilka då,
antingen af verkligt interesse, eller för alt i alla händelser vara betrygga¬
de för möjliga vådor, kunde finna sig uppmanade att till silfver omsätta
dessa sina lättast tillgängliga och r alla fall lika användbara behållningar,
och såmedelst genast skulle rubba förhållandet och väcka ett misstroende,
som, serdeles vid företagets början, kunde blifva af menligt inflytande, i
hvilken händelse realisationens bestånd, det mål, hvartill Rikets Ständer
ytterst syftat, komme att, genom antagandet af Banco-Fullmägtiges förslag,
och att Revisorerne, sorn, vid betraktande af dessa förenade omständighe¬
ter, ansågo de af Fullmäglige, i denna del, framställde åsigler strida både
mot ordalydelsen och andan af Rikets Ständers föreskrifter, alltså funne s:g
föranlåtne att afstyrka Fullmägtiges gjorde framställningar om ytterligare
afdrag å hvad Depositionerne i Vexel-B,anken öfverskjöto den utaf Riket»
Ständer antagne summa, såsom! afvikande från Rikets Ständers åsigter och
stadganden i Bånco-Reglementet.
Ifrån hvilken åsigt likväl en del af Revisionens Ledamöter varit i så
måtto skiljaktige, som de ansett att åt Bancö-Fullmägtige bort gifvas dera
tillstyrkan, att något afdrag utöfver 2,400,000 R:dr mätte beräknas blott i
den händelse, att Banco-Fullmägtige, efter noggrannaste pröfning, funno,
att Depositionernes medeltal, under förloppet af en längre lid, enligt stör¬
sta sannolikhet, fortfarande, så väl innan slifver-utvexlingens början, sorn
efter denna tid, komme att utgöra ett högre belopp, än hvad Rikets5
Ständer i medeltal beräknat.
Den 1 November 1832 föredrogs hos Banco-Fullmägtige Rikets Ständers
Revisorers om förmälde skrifvelse, och vid samma tillfälle aflemnade Gref¬
ve von Schwerin till Protocollet ett anförande i ämnet, sorn, efter före¬
gången utredning, innefattade tillstyrkan, det' Fullmägtige mätte gifva
underdånigst tillkänna, att, i händelse Kongl. Maj:t skulle finna, det Ri¬
kets' Stander, i hvad fall sorn; helst, borde, innan utvexliragen företogesy
4o
Banco-Utskoltets Betänkande N:o 12.
liöras, i afseende på Bankens organiska lagar; Fullmägtige då hyste den
tanken, att silfverköps-åtgärderne borde inställas; dels ock intill dess Kongl.
Maj:t häröfver meddelat Dess Nådiga svar, afgörandet af frågan, huruvida
Fullmägtige borde eller icke borde handla, i enlighet med de beräknings¬
grunder, öfver hvilka Fullmägtige sig 'med Revisorerne rådfört, måtte upp¬
skjutas.
Men Fullmägtige bestämde, den 8 derpSföljde November, att någon
underd. framställning till Kongl. Maj:t ej lomme att göras, förr än Full-
mägtige också erhållit det yttrande från Rikets Ständers Revisorer, hvilket
desse, lill följd af 2;dra punkten, sista mom. uti deras Instruction, hade
att aflemna, i afseende på de åtgärder, som, enligt Rikets Ständers heslut,
ålåge Fullmägtige till förberedande af allmännnä silfver-utvexlingen, och,
innan Fullmägtige erhöllo sistberörde yttrande, fingo Fullmägtige, på sätt
ofvan är nämndt, emottaga Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af den 5 Decem¬
ber i832, med tillkännagifvande af Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut om Rikets
Ständers sammankallande till Urtima Riksdag; hvarefter Fullmägtige, uti
deras ofvanomförmälde underdåniga skrifvelse af den 28 i samma månad,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält, ej mindre de af Fullmägtige så¬
lunda företagne undersökningar, om ej andrå beräkningsgrunder för sedel¬
stockens och reela fondens förhållande, än de hittills följde, stöde att
förena med de grunder Piikets Ständer antagit, än äfven hvad Pukets Stän¬
ders Revisorer, i anledning deraf, sig utlåtit. Och har sedermera någon
fråga hos Fullmägtige ej uppstått om iakttagande af andra beräknings¬
grunder, i detta hänseende, än de som, dels af Rikets sistföisamlade Stän¬
der, uti nu gällande Banco-Reglemente, dels af Rikets Ständers Revisorer
åren i83o och i832, blifvit stadgade och godkände.
Efter tagen kännedom af alla ofvanomförmälde, af Banco-Fulimägtige
vidtagne åtgärder, för att tillvägabringa den proportion emellan Bankens
reela fond och utelöpande sedelstocken, som Rikets sislförsamlade Ständer
ansett böra före silfverutvexlingens början uppnås, finner Utskottet följande
punkter till pröfning uppstå, nemi.
A.
I afseende på de ut vä gar, Fullmägtige valt, för tillvägabringan-
de af den nödige ansedde förstärkningen i Bankens Silfverfond.
Banco-Vtskottets Betänkande N.-o 12.
4«
1:0 Huruvida Banco-Fullmägtiges beslut af den 7 April i83r, hvari¬
genom concurrencen om det behöfliga silfrets anskaffande blifvit utsträckt
till utländske orter, och af den 18 Augusti samma år, hvarigenom betal¬
ningen för det levererande silfret blifvit bestämd alt kunna erläggas i R:dr
Hamb. B:co och på tid, böra gillas.
Enär de af Banco-Fullmägtige förut vidtagne åtgärder, till anskaffande
af det silfver, som erfordrades för uppnående af det bestämda förhållandet
emellan reela fonden och sedelstocken, ej ledt till det önskade målet, och,
i betraktande af den svåra ställning, uti hvilken Banco-Fullmägtige, vid-
fattandet af deras omförmälde beslut, sig belunno, i anseende dertill, att
den lid, inom hvilken Fullmägtige, enligt Rikets Ständers dem meddelade
föreskrift, senast borde hos Kongl. Maj:t göra underd. anmälan om silfver-
utvexlingens början, och hvarförinnan alla förberedande åtgärder dertill
skulle vara fullbordade, med år 1831 tilländagick, anser Utskottet skäl ej
förefinnas, alt ogilla berörde af Banco-Fullmägtige beslutade åtgärder.
2:0 Huruvida Banco-Fullmägtige rätteligen förfarit derutinnan, att de,
uti skrifvelse af den 4 Julii i83i, hos Kongl. Maj:t i underd. anhållit,
att de, inom någon viss tid, före utsättandet af silfver-utvexlingens begyn¬
nande, måtte derom blifva i Nåder underrättade.
Som, redan vid aflåtandet af denna Banco-Fullmägtiges underd. skrif¬
velse, någon möjlighet icke sig visade, att den erforderlige silfver-qvan-
litelen skulle kunna lill 1831 års slut i Banken aflemnas, och uppå de för
öfrigt, vid pröfning af nästförestående punkt, anförde skäl, finner Utskot¬
tet, det Fullmägtige ej heller gjort sig af klander förtjente för denna de¬
ras åtgärd, genom hvilken de möjligen kunnat sättas i tillfälle att, inom
den stadgade tiden, hos Kongl. Majit göra underd. anmälan, att de dem
anbefallde förberedande anstalter för den allmänna silfver-utvexlingen blif¬
vit verkställde.
3:o Huruvida, efter det Grosshandlaren Wigerts i October månad i83i
ingifne anbud, till leverering af 700,000 R:dr Silfver, blifvit af Fullmäg¬
tige enhälligt förkastadt, antingen pluraliteten bland Banco-Fullmägtige
gjort sig till ansvar skyldige, för det de, genom beslut af den 28 Novem¬
ber samma år, afslagit äfven det emot Grosshandlaren Wigerts nämnde
anbud, af utsedde Comiterade bland Banco-Fullmägtige, uppgjorde förslag,
eller om de af Fullmägtige, som till antagande af detta förslag lemnat
deras tillstyrkan, dymedelst gjort sig af klander förtjente.
Bih. till R. St. Prot. 1834. 6 Sami. 1 A/d. g
q:de Häftet.
Banco-Utskottets Betänkande IV.-o 72.
Vid tagen kännedom af de hos Banco-Fullinuglige framlagde calculer
öfver utelöpande Sedelstocken och Bankens Silfverfond, vid det tillfälle
omnämnde Contra-förslag till slutlig pröfning företagits, och verkställd be¬
räkning, huruvida Bankens, till silfverköp egande, tillgångar varit lill-
räcklige, för att, efter de i Förslaget intagne vilkor, anskaffa det för Ban¬
ken bristande Silfver, har Utskottet kommit i erfarenhet deraf, att till—
gångarne medgifvit en betalning af 143 sk. 4 rst. B:co för hvarje Silfver-Riks-
daler, men att Silfret, enligt Contra-förslaget, kunde, i det der förutsatte
svåraste fall, hafva kommit alt kosta omkring 4 sk. per R:dr utöfver nämn¬
de pris, hvarigenom en brist i lillgångarne af vid pass 62,000 R;dr B:co,
genom Förslagets antagande, möjligen skulle kunna hafva uppstått.
Enär, enligt hvad sålunda ulredt blifvit, de af Rikets Ständer till silf¬
verköp anslagne medel ej varit tilliäcklige att, efter de i Contra-förslaget
upptagne grunder, betala det felande silfret, och då det icke kan ogillas,
att pluralitelen af Banco-Fullmägtige, i osäkerhet om medlens tillräcklig¬
het, ej velat underkasta sig äfventyret af alt möjligen förbinda sig till
högre betalnings-skyldighet, än lillgångarne medgifvit, finnér Utskottet, att
Banco-Fullmägliges pluralitet handlat rätt, då densamma beslulat, alt delta
förslag afslå.
Men, med afseende å obetydligheten al den brist i lillgångarne, sora
möjligen kunnat uppstå genom Contra-förslagets antagande, och enär detta
utgjorde den enda dåmera återstående utväg, att kunna uppfylla det uti Banco-
Reglementets 4 Art. 1 Afd. §. 9 af Rikets Ständer gifne bud, ätt Banco-
Fullmäglige, efter det ■alla förberedande åtgärder blifvit fullbordade, skulle,
senast vid 1831 års slut, hos Kongl. Majit göra underd. hemställan, om
utsättande af tiden, då allmänna silfver-utvexlingen skulle taga sin början,
finner Utskottet dock, att minoriveten af Fullmägtige, genom deras till¬
styrkande till meranämnde Contra-förslag, betraktadt såsom en nödfalls-
åtgärd, till vinnande af detta mål, icke kan anses förtjent af klander.
I sammanhang härmed, och då det varit förkastandet af omförmälds
Contra-förslag, samt Banco-Fullmägtiges till följd deraf, vid 1831 års slut,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorde anmälan, att de förberedande åt-
gärderne till silfverutvexlingen ej kunnat fullbordas, som föranledt till
Grefve von Schwerius hos Rikets Ständers Jusliliae-Ombudsman, den 17
Januarii i832, gjorde, i ofvanstående recite omförmälde framställning, an¬
gående förment afvikelse af Banco-Fullmägtiges pluralitet från Rikets Stän¬
ders föreskrifter, har under öfvervägande kommit, huruvida något yttrande
borde af Utskottet meddelas, i afseende på berörde, af Grefve v. Schwe-
Banco-Utskottets Betänkande N;0 12.
43
rin vidtagne, steg, men Utskottet hav funnit denna fråga ej vara af sådan
beskaffenhet, alt den utgjorde föremål för Utskottets bedömande.
4-'o Huruvida Fullmäktige handlat rätt, då de ej allenast år <832 för¬
klarat sig vilja, medelst införsels-kostnadens ersättande, underlätta anskaf¬
fandet af det lån, stort 2,000,000 R:dr Silf. Spec., som Fullmägtige i Riks-
gälds-Contoret, lill följd af Rikets sistförsamlade Ständers dera gifne upp¬
drag, då kungjort sig vilja upptaga, utan äfven sedermera, och, oaktadt
Rikets Ständers vid slutet af samma år församlade Revisorer funnit sig bö¬
ra afstyrka Banco-Fullmägtige, att, genom underlättande af det beslutade
Silfver-lånet, söka erhålla det i Bankens reela fond bristande silfver, dock
år 1833 tagit ett ytterligare steg lill befrämjande af den då ifrågakomne
Låne-negocialionen , medelst garanterande af ett premium åt Herr Wijk,
för det belopp af5oo,ooo R:dr Silfv. Spec., som han, i anledning af Riks-
gälds-Contorets sislberörde år utfärdade förnyade Kungörelse, förmält sig
vilja, under vissa vilkor, åt Riksgälds-Contoret erbjuda.
I betraktande deraf, att, vid bägge de tillfallen, då Banco-Fullmägtige
vidtagit åtgärder till underlättande af Silfverlan, någon möjlighet ej synes
Ijafva för Fullmägtige återstått, att, genom annan utväg, kunna vinna den
nödig ansedde förstärkningen i Bankens reela fond, och enär den af Kongl.
Maj:t, uti aflåtne, ofvan intagne, Skrifvelser, i Nåder uttryckte afsigt att,
efter af Fullmägtige„skeende anmälan om fullbordandet af de förberedande
åtgärderne för silfver-utvexlingen, undanrödja hvarje hinder för densammas
verkställighet, måste anses hafva lemnat Fullmägtige tillräcklig trygghet
mot farhågan, att Lånet skulle kunna till verkställighet befordras, utan i
sammanhang med en snar silfver-utvexling, anser Utskottet icke heller
Fullniägliges härutinnan vidtague åtgärder kunna lill något klander föranleda.
B.
Ifråga om lämpligheten af de tider, å hvilka Fullmägtige vidtagit de
scr skilde, af deni nödige ansedde, åtgärder till Silfverfondens förstärkande.
1:0 Huruvida Banco-Fullmägtige, enligt hvad de för i83o års Revi¬
sorer ti 11 kannagifvit, i afvaktan på utgången af den nämnde år af Riksgälds-
Contoret öppnade negociationen om Silfverlan, och, vid cursens dåvarande
höjd, bort åsidosätta vidtagandet af activa åtgärder till Silfver-fondens för¬
stärkande, under loppet af år i83o.
Då härvid sig företer, att, i händelse Banco-Fullmägtige vidtagit di-
reela åtgärder till Silfverfondens förstärkande, innan den af Riksgälds-
Contoret år r83o öppnade Låne-negocialion hunnit till slut bringas, och
'44
Banco-Utskoltels Betänkande JV-0 12.
derigenom lyckats anskaffa det behöfliga Silfret, men Riksgälds-Contoret
sedermera jemväl erhållit Lånet, det Silfver, Banken sålunda genom köp
anskaffat, ovilkorligen skulle kommit att kosta Banken vida mer, än det
Silfver, som, i händelse af Lånets framgång, kommit att på Deposit-räk-
liing i Banken insättas, och Banken sålunda fått sig till godo beräkna,
samt en gifven förlust följaktligen i förra fallet skulle hafva för Banken
uppstått, och härtill kommer, att Banco-Fullmägtige, som insett, det för¬
söken till Silfvers anskaffande genom köp vid de år 1800 inträffade all¬
männa händelser i Europa, skulle hafva ytterligare uppjagat den redan
stigande Vexelcursen, äfven af den lätthet, hvarmed Silfver under den
föregående tiden erhållits, egt skäl förmoda, all, inom den tidpunkt,] då
de förberedande ålgärderne till Silfver-utvexlingen borde vara fullbordade,
åter kunna sättas i tillfälle att, på förmonliga vilkor, Silfver-behofvet an¬
skaffa, finner Utskottet Banco-Fullmägtige icke hafva saknat anledning att,
intill dess utgången af Riksgälds-Contorels omförmälde Låne-negociation
blifvit känd, uppskjuta alla directa åtgärder till Silfrets anskaffande, hvadan
äfven Utskottet, i öfverensstämmelse med Banco-Fullmägliges, till 1830 års
Revisorer framställde och af Revisorerne godkände, åsigt, gillar, att inköp
af vexlar, för berörde ändamål, på Stockholms Beurs, under året i83o,
icke egt rum.
3:0 Huruvida Banco-Fullmägtige, uti den Kungörelse, som utgick den
20 Januarii 1831, bort lill inländsk man inskränka concurrencen om Silf-
yers levererande.
Enär utsigterne för erhållande af det önskade Silfver-beloppet måste
hafva ökats, i den nion tillfälle blifvit öppnadt till täflan emellan ett större
antal speculanter, och det kunnat vara anledning förmoda, att utländska
speculanter jemväl skulle hafva i täflan härom ingått, derest rättigheten
till Silfrets levererande blifvit till utländske oster utsträckt, men någon
fordel ej varit att förvänta af concurrencens inskränkande till inländsk man,
anser Utskottet, det en så beskaffad inskränkning ej bort ega rum, men
finner denna Fullmägtiges åtgärd dock ej vaia af sådan beskaffenhet, att
densamma kan lill något åtal mot Fullmägtige föranleda.
3:o Huruvida Banco-Fullmägtige, redan vid slutet af i83o eller bör¬
jan af 183r, bort
dels till Kongl. Majrt ingå med en så beskaffad underd. anhållan, som
den, Fullmägtige uti underd. skrifvelse af den 4 Julii sistnämnde år fram¬
ställt, att inom viss tid, före utsättandet af allmänna silfver-utvexlingens
begynnande, blifva derom i Nåder underrättade;
Banco-Ulskotlels Betänkande N.o 12.
45
dels vidtaga de sedermera under den 18 Augusti 1831 beslutade åt¬
gärder, att för det levererande silfret utställa liqviden att kunna ske i
R:dr Hamburger-Banco och på tid ;
dels ock ingå i operationer, som skolat föranleda Obligationers ut-
gifvande, på sätt som ifrågakommit under de 2:ne sisla månaderne af
samma år.
Hvad beträffar första frågan, anser Utskottet Fullmägtige desto hel¬
dre hafva saknat anledning att redan vid slutet af år i83o eller början
af år j83i hos Kongl. Maj:t göra förberörde underdåniga anhållan, som
Fullmägtige då ännu egde hopp, att, inom den bestämda tiden, för de
förberedande åtgärdernes fullbordande kunna genom contant köp anskaffa
det behöfliga silfret.
Likaledes, och då det först varit genom misslyckandet af de flere
försök, hvilka blifvit gjorde till erhållande af silfverbehofvet emot be¬
talning i Svenskt mynt, som Fullmägtige kommit i erfarenhet af nödvän¬
digheten, att vidtaga ett förändradt liqvidationssätt, anser Utskottet Full¬
mägtige ej hafva egt anledning, att redan vid slutet af år i83o eller bör¬
jan af år 1831 bestämma liqviden för silfret, att kunna ske i R:dr Jiam-
burger-Banco och på lid.
Och enär en sådan åtgärd, som skolat föranleda Obligationers utgif¬
va lide, den der ej finnes i Reglementet medgifven, efter Utskottets omdö¬
me, ej kunnat rättfärdigas annorlunda, än såsom en nödhjelp och den
yttersta utvägen till uppnående af det föresätta målet, inom af Rikets
Ständer bestämd tid, men något nödfall ej förr än under senare delen
af år i83i var för handen, anser afdelningen Fullmägtige hafva gjort
rätt deruti, att de icke tidigare, för förstärkande af silfver-fonden , in¬
gått i dylika operationer.
C.
1 fråga om vidden och omfånget af Banco-Fulbnägtiges och Rikets
Ständers Revisorers pligter och rättigheter i afseende på de åtgärder,
som enligt Rikets Ständers Beslut Banco-Fullmägtige ålegatj för bere¬
dandet af den allmänna Silfver-utvexlingen från Butiken.
1:0 Huruvida Banco-Fullmägtige bort till Rikets Ständers år i83o för¬
samlade Revisorers öfvervägande framställa de 2:ne hos Banco-Fullmägtige
då ifrågakomne förslag, till anskaffande före 183f års slut af den bristan¬
de silfver-tillgången, nemligen, att antingen genom kungörelse i allmän¬
na tidningarne inbegära anbud till leverering af silfver, eller genom öf?
46
Banco-Ulskottets Betänkande N.o 11
verenskommelse med ett eller flere utländske handelshus söka införskaffa
silfret, för motsvarande belopp Bancosedlar, och mot förbehåll af vidare
liqvid under loppet af åren i832, 1833 och 1834-
Enär Bmco-Fullmägtige för tillfället funnit några andra utvägar till
silfrels anskaffande icke återslå, än förenämnde hos Rikets Ständers Re¬
visorer föreslagne, men vidtagandet deraf varit, i mer eller mindre mon
betänkligt, finnér Utskottet Fullmägtige hafva egt all anledning, alt, före
fattandet af sitt beslut om utförandet af samma förslag, derom göra fram¬
ställning hos Rikets Ständers Revisorer, för att i detta vigtiga ämne in¬
hemta deras råd,
2:0 Huruvida Revisorerne kunna anses hafva egt rättighet att i af¬
seende på de åtgärder, som Banco-Fullmägtige ålegat, för beredandet af
den allmänna silfver-utvexlipgen, meddela Fullmägtige några föreskrifter.
Härvid liar först fråga uppstått, huruvida Utskottet eger att ingå i
pröfning af Revisorernes åtgärder och beslut, och enär ej allenast §. 4-
uti den för Banco-Ulskoltet gällande instruclion uppdrager åt Utskottet
att granska, huru Banco-Verket efter nästförflutne Riksdag styrdt och
förvalladt blifvit, samt de af Revisorerne meddelade råd, utlåtanden eller
förekrifter i sin mon inverka på och ingå uti samma Yerks Styrelse-åt¬
gärder, utan äfven de af Rikets Ständers Revisorer för åren i83o och
i83a afgifne Berättelser blifvit från samtlige Riks-Ståndön till Utskottet
remitterade, har Utskottet funnit sig, såsom en af Riks-Ståndens medlem¬
mar sammansatt beredning i Banco-ärenden, ega att öfver de af Reviso¬
rerne meddelade beslut och gjorda framställningar yttrande afgifva.
Vid pröfning alltså af hufvudfrågnn finner Utskottet, att, då Instrue-
tion för Rikets Ständers Revisorer uti 2 punkten förmår, att Revisorerne
ega uti vigliga mål och ärenden, hvaröfver Banco-Fullmägtige sig hos
Revisorerne förfråga kunna, gå dem med råd och underrättelse tillhanda,
dock alltid på ett sätt, sorn är jemnlikt och öfverensstämmande med de
i Författningarne utstakade grunder, och samma punkt äfven förmår, alt
Fullmägtige i Banken å sin sida äro skyldige att hvad Revisorerne, 1
stöd af Rikets Ständers eller deras Banco-Utskotts utfärdade Instructio-
ner föreskrifva, sig lill efterältelse ställa, såsom vore det Rikets Ständers
föreskrift, måste häraf följa, att Revisorerne så väl i de frågor, hvilka
afse allmänna silfver-utvexlingen, som i alla öfrige Banco-Vei ket rörande
ärenden, äro berättigade, alt i stöd af Rikets Ständers eller deras Banco-
Utskotts utfärdade Instructioner och med noga iakttagande af 70 R.
■O. föreskrifter åt Banco-Fullmägtige meddela.
Banco-ZJlskoltets Betänkande N'.o 12.
4 7
2:0 Huruvida Rikets Sländers år i83o församlade Revisorer bort,
under formen af en så beskaffad föreskrift, sorn i Banco-Reglemenlels 1
Art. 4 och §§• omnämnes, meddela sitt förklarande i afseende på det
till dem af Banco-Fullmägtige framställde förslag, att genom Banco-
Styrelsens egen omedelbara åtgärd det beliöfliga silfret måtte blifva till¬
gängligt inom 1831 års slut, utan lillilande ensamt af det årets vexel-
förråd, medelst ”öfverenskommelse med ett eller flere utländske handels¬
hus, alt under loppet af samma år till Bankens disposition leverera den
erforderliga qvantiteten silfver, under vilkor att derföre i mon af ske¬
ende leverence erhålla ett motsvarande belopp i Svenska Bancosedlar
utaf den fond, som till silfver-upphandling funnes bestämd, med förbe¬
håll för Banken, att efter liand, enär omständigheterne sådant tilläte,
under åren i832, 1833 och 1834 härom uppgöra vidare liqvid.”
Då, vid jemnförelse af de ordalag, uti hvilka omfprmälde förslag
blifvit af Banco Fullmägtige lill Rikets Ständers Revisorer frarnslälldt,
detsamma möjligen kunde anses åsyfta en så beskaffad åtgärd, som vid
slutet afåri83i kommit i fråga, men en dylik åtgärd, hvilken icke blifvit
i Banco-Reglemenlet medgifven, och Utskottet jemväl här ofvan, vid be¬
dömande af det emot Grosshandlaren Wigerts anbud uppgjorda förslag,
ansett endast under synpunkten af eli nödhjelps-medel kunna ulan klander
vidtagas, varit af sådan egenskap att den kunnat tydas såsom en låne-
operalion, finner Utskottet Revisorerne i detta fall icke hafva saknat an¬
ledning alt, med begagnande af den rätt sorn, efter Utskottets tanka,
dem tillkommit, ikläda sitt härom till Fullmägtige afgifne svar formen
af föreskrift.
3:o Huruvida Banco-Fullmägtige, enligt nu gällande Instructioner,
egt att ingå i pröfning af de ullåtanden, som Rikets Ständers Revisorer,
under form af föreskrifter, dem meddelat, eller om Fullmägtige varit
skyldige att sådane föreskrifter ovilkorligen lyda.
Enär 70 §. 2 morn. af R. O. stadgar, alt Fullmägtige ej kunna i oell
för deras befattning emottaga befallningar — — utan af Rikets Ständer
allena och enligt de instructioner, desse stadgat hafva, samt Lagstif¬
taren,, uti 2 punkten af den för Rikets Ständers Revisorer öfver Banco-
Verket utfärdade Instruction, på det sätt bestämdt Fullmägtiges lydnads-
pligt i afseende på de föreskrifter, sorn af Rikets Ständers, Revisorer kun¬
de Fullmägtige meddelas, att Fullmägtige förklarats ”skyldige, att hvad
Revisorerne, i stöd af Rikets Ständers eller deras Banco-Utskotts utfär¬
dade Instructioner och med noga iakttagande af 70 §. R. O. föreskrifva,
48
Banco-TJlskoltels Betänkande 2V.0 12.
sig lill efterrättelse ställa, såsom vore det Rikets Ständers egne före¬
skrifter”, anser Utskottet häraf tydligen följa, att Fullmäglige, enligt nu
gällande stadganden, äro både berättigade och pligtige att, innan de åtlyda
befallningar af Rikets Ständers Revisorer, pröfva, huruvida desse befall¬
ningar instämma med de af Rikets Ständer eller deras Banco-Utskott gifne
bud, hvilket äfven synes Utskottet desto heldre kunna för afgjordt antagas,
som i annat fall, eller såvida Fullmägtige, hvilka dock blifvit af Rikets
Ständer sjelfve utsedde lill verkställare af Ständernes Beslut, och för de¬
ras handlingar, såsom Rikets Ständers Ombud, äro underkastade ej mindre
juridiskt än moraliskt ansvar, skulle vara skyldige att ovilkorligen lyda de
befallningar Revisorerne dem meddelade, Fullmägtige, emot det begrepp,
som är fästad t vid allt Ombudsmannaskap, skulle kunna tvingas att för
Revisorernes befallningar åsidosätta de bud, som blifvit Fullmägtige af
deras Principaler meddelade, och det juridiska ansvar Banco-Fullmäg-
tige hafva, sålunda försvinna mot den allenast moraliska ansvarighet Ri¬
kets Ständers Revisorer ega, hvaraf kunde uppslå de mest vådliga följ¬
der, i händelse föreskrifter af Rikets Ständers Revisorer meddelades, stri¬
dande emot eller upphäfvande Rikets Ständers egne Beslut och Instrue-
tioner.
D.
I afseende på orsakerne till fördröjandet af Realisationens verk¬
ställighet.
1:0 Huruvida, då Fullmägtige, för i83oårs Revisorer, tillkännagifvit,
att ett af skälen dertill, att de icke redan, under loppet af år i83o,
vidtagit activa åtgärder till anskaffande af det bristande silfret, varit af-
vaktan på resultatet af den Låne-negociation, Riksgälds-Conloret samma
år öppnat, Fullmägtige åt denna negociation lemnat all den uppmärk¬
samhet, som varit erforderlig och af dem kunnat förväntas.
Ehuru Banco-Fullmägtige ej mindre af de förhållanden, som inträf¬
fat emellan Riksdagens afslutande och den för siifver-låne-anbudens e-
mottagande bestämda termin, än i anseende till den förhoppning om er¬
hållande af det för Banken behöflige silfver, som varit af Banco-Full-
mäglige fästad vid Låne-negociationen, bort finna sig uppmanade att följa
densamma med en serdeles uppmärksamhet; likväl, då Banco-Fullmä S^-
ge, som ej af Rikets Ständer erhållit några föreskrifter om underlättande
af silfverlånet, hvarken på förhand kunnat vinna kännedom om de vil-
Banco-Uiskottets Betänkande N.-o 12.
-49
kor, hvarunder Lånet komme att erbjudas, eller före det gjorda anbudets
hastiga förkastande af Fullmägtige i Regi. ens vunnit säker underrättelse
om beskaffenheten deraf, och således ännu mindre blifvit satte i tillfälle
alt ingå i pröfning, huruvida, å Bankens sida, uågon möjlighet förefun-
liits, alt Låne-anbudets antagande befrämja, anser Utskottet någon urakt¬
låtenhet i detta hänseende ej kunna Fullmägtige tillräknas.
2:0 Huruvida Fullmägtige, vid de tillfällen, då fråga om Silfverköp
uppstått, egt den säkra kännedom om Bankens verkliga Silfverbehof, som
hos dem bort finnas, samt, i sammanhang härmed, huruvida origtigheten
i så väl de uppgifter öfver Vexel-Bankens ställning, samt förhållandet
«mellan reela fonden och sedelstocken, hvilka den 3o Junii i83o, den3i
December samma år och den 3o Junii x831 blifvit allmänheten medde¬
lade, som i den uppgift, Boksluts-Commissarien den 29 Oclober i83i, i
anledning af det då ifrågakomne Wigertska anbudet, Fullmägtige lemnat,
kunna anses hafva egt någon menlig inverkan uppå de åtgärder Full-
mägtige ålegat, att vidtaga till reela fondens förstärkande.
Yid pröfning häraf har Utskottet ej kunnat undgå instämma uti det
af i832 års Revisorer gifne förklarande, att Fullmägtige, — ännu den 17
JNovember 183r, vid afgörande af Grosshandlaren Wigerts anbud å den,
såsom bristande då ansedde summan 700,000 R:dr silfver och således
allenast få veckor före den tidpunkt, å hvilken den bestämda proportionen
emellan Bankens reela fond och sedelstocken skulle vara uppnådd, ■ synas
hafva saknat säker kännedom om Bankens verkliga silfverbehof, men då det
uti ofvanberörde uppgifter begångna misstag, •— hvilket, efter hvad upplyst
blifvit, härledt sig från den omständighet, att lån å guld- och silfverpanter,
som i Bankens räkenskaper upptagas under serskild rubrik, icke blifvit uti
1800 års Banco-Reglemente serskildt uppräknade ibland de poster, hvarå
afdrag fingo göras vid beräkningen af reela fondens förhållande till se¬
delstocken, utan då inbegripits under den allmänna benämningen af lån
på metaller och exportable effecler, — är vordet upptäckt och rättadt,
innan Fullmägtige slutligen sig yttrat öfver det mot Grosshandlaren "Wi-
gerts anbud uppgjorde förslag, anser Utskottet den i samma uppgifter
nnmärkta origtigheten icke hafva medfört något menligt inflytande på
Banco-Fullmägtiges åtgärder till silfverfondens förstärkande.
3:o Huruvida de åtgärder pluraliteten af i83o års Revisorer, i af¬
seende på de hos dem af Banco-Fullmägtige gjorde framställningar, rö-
Bih. lill R. St. Brot. 1834• & Sami. 1 Afd. _
g:de Häftet.
5»
Banco-Ulskollels Betänkande Ar:0 12.
rande sättet för reela fondens förstärkande, vidtagit, kunna anses hafva
egt till följd tillintetgörande af Rikets Ständers beslut, att Banken vid
183 c års slut skulle vara i det skick, alt utvexling, i enlighet med de
af Rikets Ständer gifne föreskrifter, då skulle kunna taga sin början.
Ehuru, vid det förhållande, att pluraliteten af Banco-Fullmägtige, på
sätt omnämndt blifvit, ansett sig, genom hvad i83o års Revisorer före-
skrifvit, icke vara begränsade i deras rätt, att, med iakttagande af hvad
Rikets Ständer sjelfve stadgat i fråga om silfverköp för Banken, en¬
samme besluta, och, enligt Banco-Fullmägtiges till i83a års Revisorer
gjorde anmälan, den friare verksamhet, hvartill Fullmägtige i hvarje fö¬
rekommande fall, kunnat anse sig genom Rikets Ständers föreskrifter be¬
rättigade, sålunda ej genom förstbemälde Revisorers förklaranden kunnat
liämmas samt dessutom, vid noggrann undersökning af ämnet, sig visar,
att Rikets Ständers beslut om silfverfondens förstärkande hufvudsakligen
blifvit overkställdt genom inträffandet af andre förhållanden, som ej af
Rikets Ständer varit förutsedde, anser likväl Utskottet, att den af i83o
års Revisorer meddelade föreskrift, i fråga om åtgärderne för det felande
sil fr e ts anskaffande, genom den inverkan samma föreskrift på allmänna
opinionen egt, torde hafva i betydlig nion bidragit dertill, alt Rikets
Ständers omförmälde beslut förblifvit overkställdt.
E.
I afseende pä de af. Banco-Fullmäktige ifrågaställde afdrag från
sedelstocken vid beräkning af dess förhållande till silf verf onden.
ilo Huruvida Banco-Fullmägtige rätteligen beslutat, att det belopp af
högst 1,000,000 R:dr B:co, som Rikets sist församlade Ständer berättigat
Riksgälds-Contoret att, för liqviden af Statsbristsumman, lill Stals-Con-
torets och Riksgälds-Contorets egne behof förskottsvis uttaga, borde och
skulle afdragas vid bestämmandet af den stadgade proportionen emellan
reela fonden och sedelstocken.
Vid öfvervägande af de uti Banco-Reglemenlet, 4 Art. i Afd. 5, 6
och 8 §§., meddelade föreskrifter, angående de beräkningsgrunder, hvilka,
vid bestämmandet af reela fondens förhållande till sedelstocken, bort af
Fullmägtige tillämpas, anser Utskottet Banco-Reglemenlet ej hafva gifvit
någon anledning till afdrag af berörde belopp från sedelstocken och tror,
utur denna synpunkt, det ej kunna gillas, att Fullmägtige fattat beslut
om verkställande af ett så beskaff.idt afdrag; men då beslutet härom till¬
kommit elter Rikets Ständers Revisorers hörande och öfverensstämma!!-
Banco-TJtskoileh Betänkande /T:o 12.
de med den af Revisorerne yttrade åsigt, ej medfört något menligt infly¬
tande, samt nämnde afdrag visserligen egt flere skäl för sig, finnér Utskot¬
tet Fullmägtiges förfarande i denna del ej till någon anmärkning för¬
anleda.
2:0 Huruvida Banco-Fullmägtige rätteligen ansett, alt de till silfverköp
anvisade förskottsmedel borde i första rummet begagnas.
Uppå de af Banco-Fullmägtige anförde skäl och i öfverensstämmelse
med den åsigt, Rikets Ständers Revisorer år iBBa yttrat, finnér Utskottet,
att omförmälde förskottsmedel både kunnat och bort i första rummet lill
Silfverköp användas.
3:o Huruvida de af Banken utlemnade förskottsmedel, lill bristfällige
sedlars inlösen i landsorterne, rätteligen bort från utelöpande Sedelstoc¬
ken afdragas, vid densammas förhållande lill Silfverfonden.
é
Enär dessa förskotts-summor, enligt hvad Fullmägtige rätteligen an¬
fört, ej kunna utkomma i allmänna rörelsen, utan att en lika summa af
utelöpande förslitne sedlar för dem invexlas och annulleras, kan Utskottet
ej annat än godkänna delta, jemväl af i832 års Revisorer gillade afdrag.
/po Huruvida, på sätt någre af Banco-Fullmägtige förmenat, det Sedel¬
belopp, sorn, till följd af förlängd intecknings-tid, för erhållande lån mot
betalning i Silfver, blifvit utgifvet, rätteligen kunnat ifrån Sedelstocken
afdragas, lill vinnande af den_sökle proportionen, och
5:o Huruvida, för samma ändamål, något afdrag i calculen, enligt
hvad Banco-Fullmägtige hos i832 års Revisorer framställt, kunnat, fören¬
ligt med de af Rikets Ständer stadgade grunder, ega rum å hvad Deposi-
lionerne i Vexel-Banken funnos hafva, under längre tid, Öfverskjutit den
af Rikets Ständer antagne summan, 2,400,000 litelr.
Vid pröfning af förslberörde fråga, har Utskottet, i likhet med Rikets
Ständers Revisorer, ej kunnat annat än gilla det af Banco-Fullmägtiges
pluralitet gifna förklarande, att så beskaffadt afdrag icke kunde eller borde
ega rum.
Och hvad åter beträffar senare frågan, finner Utr,kottet, vid jemförelse
af 4 Al t. 1 Afd. 6 §. af nu gällande Banco-Reglemente, Rikets Ständers
år 1802 församlade Revisorer rätteligen hafva afstyrkt Fullmägtiges gjorde
framställning om ytterligare afdrag å depositionerne i Vexel-Banken, såsom
afvikande från ordalydelsen i förenämnde §. af Banco-Reglementet.
Banco-Vtskottets Betänkande N.-o 12*
2:0,
Åtgärder i och för mjntningen af Bankens Silfverförråd.
Sedan Kongl. Maj:t elen 25 Junii i83o utfärdat Dess Nådiga Förord¬
ning, angående Myntfoten, uti hvars andra §. är vordet stadgadt, att vid
Kongl. Myntverket skall tills vidare utmyntas hela, halfva, §, ~, och
f- Specie-Riksdalrar, samt Öfver-Styrelsen för Myntverket, uti Skrifvelse af
den 3 Augusti samma år, med tillkännagilvande, det Mynt-machineriet då
fanns i sådant skick, att myntningen kunde börjas den i5 i sistnämnde
månad och uppgå lill 5oo skålp. färdigt mynt i veckan, hegart, att 3,000
skålp. vict. vigt 12-lödigt silfver, eller deremot svarande belopp i Silfver
af annan halt, finge af Myntets Embetsman emoltagas och qvitteras, samt
att Banco-Fullmägtige ville lill Öfver-Styrelsens disposition anordna i5,ooo
R:dr B:co af de 4o,ooo R;dr, Rikets Ständer anslagit att förskottsvis från
Banken till Myntverket utbetalas, har hos Banco-Fullmägtige fråga upp¬
stått, huruvida, då Rikets sistförsamlade Ständer ansett en enhet, motsva¬
ra n de 1 R:dr B:co i sedlar, böra antagas, samt 14 och i5 §§. i 4 Art. 1
Afd. af Bance-Reglementet den 18 Mars i83o syntes ådagalägga, att Rikets
Ständer icke ämnade bereda Banken till utvexling af annat nytt myntj än
det, hvars enhet, enligt deras underd. skrifvelse till Kongl. Maj:t af den
29 Januarii i83o, svarade emot 1 R:dr i Bancosedlar, men ofvtnåberopade
Nådiga Förordning alldeles icke vore i öfverensstämmelse med Rikets Stän¬
ders beslut i denna fråga, Banco-Fullmägtige kunde anses vara berättigade
att låta utmynta Bankens Silfver efter den i samma Nådiga Förordning af
Kongl. Maj:t anbefallda myntfot, eller om ej Fullmäglige, innan de fattade
definitivt beslut om myntningens verkställande, borde till Rikets Ständers
år i83o sig församlande Revisorers bedömande öfverlemna frågan och in¬
hemta deras tanka i ämnet, men, vid pröfning häraf, har pluraliteten af
Fullmäglige, genom beslut af den 19 Augusti i83o, dels ansett 4 Art. 1
Afd. i5 §. i mom. af Banco-Reglementet innehålla så bestämdt uppdrag
för Banco-Fullmägtige, i hvad rörer Silfver-utmyntningen, att någon för¬
frågan hos Revisorerne i omförmälde hänseende icke erfordrades, dels ock,
till följd deraf, uppdragit Commissariatet att, så fort sig göra lät och se¬
dermera framgent, till Kongl. Myntet låta aflemna lämpliga poster af Ban¬
kens Silfver-förråd, för att utmyntas efter den af Kongl. Majit i Nåder
stadgade nya myntfot.
Då likväl Fullmäglige ej kunnat utan uppmärksamhet lemna, å ena
sidan, att genom Kongl. Majlis högstberörde Förordning, hvaruti innefat-
Ba/ico-Utskoltets Betänkande JV.-o 12.
53
Indes li el t andra grunder för det nya Myntets Enhet och underafdelnin-
gur, än dera Rikets Sländer, i samband och öfverensstämmelse med deras
af Kongl. Majit i Nåder sanclionerade beslut om Myntbestämning och
Realisation, i underdånighet anmält och föreslagit, och hvilka likaledes
blifvit följda och tillämpade uti de föreskrifter angående ett nytt Sedel¬
mynt, som Banco-Styrelsen fått sig till efterrättelse meddelade, de ifrå¬
gavarande nya Silfvermynten omförmäldes såsom af Kongl. Majit tills
vidare antagne och fastställde; å en annan sida åter, att derest utraynt-
ning af Bankens Silfver-fond, till de i samma Nådiga Förordning upp-
gifne Myntsorter, skulle blifva oafbrutet fortsatt med den betydliga ar¬
betskraft, som Kongl. Myntet vöre i tillfälle att använda, Bankens reela
Fond sannolikt vore vid Rikets Ständers nästa sammankomst, icke ulqn
dryg kostnad, till största delen förvandlad uti sådane slags mynt, sorö,
i händelse Kongl. Majit, efter samråd med Rikets Ständer, skulle finni»
för godt att i ett eller annat hänseende jemka eller förändra det beslut)
som under tiden och tills vidare blifvit fattadt, måste med nya uppoff,
ringar för Banken uti andra myntsorter ompräglas, hafva Fullmägtige
hos Rikets Ständers år i83o församlade Revisorer, under anhållan att få
del af Reviserernes tanka i detta ämne, hemställt, huruvida lämpligt
och nödigt kunde anses, att ett maximum bestämdes, inom hvilket ut-
myntning af den Banken tillhörige Silfver-fond, komme att intill en
blifvande Riksdag inskränkas.
Äfvensom Banco-Fullmägtige hos 1880 års Revisorer anmält, att vid
utmyntning af Bankens silfverförråd, i den ordning som Batico-Regle-
mentet (pag. 54) utstakar, sig företedde den betänklighet, att som Ban¬
kens tillgångar i omyntadt Silfver, hvilka egenteligen bestodo uti Plant¬
sar, voro öfver hufvud laget vida finhaltigare än de utländska Myntsor-
terne, Piastrarne icke ens undantagne, så och enär Banken skulle bestå
alhagen, antingen i koppar eller medelst tillägg af sådant koppavblandadt
Silfver, hvarigenom den 12-lödiga halten åstadkommes, följde häraf att
om de finare Plantsarne skulle i första rummet vid uppmyntningen an¬
vändas, utan att de utländska mynten dervid tillika fingo åtfölja, kom¬
me Banken att vidkännas en betydlig utgift i koppar, som skulle kunna
för det mesta undvikas, i fall det vore Fullmägtige tillåtet att genast
använda utaf de utländska myntsorterne, Piastrarne inberäknade, samt
dermed förena så väl aflysta och förnötta Svenska mynt, som den obe¬
tydligare del af det nu varande Plants-förrådet, hvars halt vore lägre än
14 och i5 lödig; vid hvilket förhållande och påoflere i öfrigt anförde skä|
54
Banco-ZJIskotUts Betänkande N:0 12.
Fullmäktige yttrat den öfvertygelse, att Bankens finäsle Silfver-Plantsar
voro de, som borde i det längsta bibehållas och icke aflemnas till
myntning förr, än sedan åtminstone liela förrådet af utländske penningar
blifvit i Svenske myntsorter förvandladt.
I anledning häraf hafva Rikets Ständers år i83o församlade Revi¬
sorer (pag- 33 & 3i uti iS3o års Revisions-Berättelse) förklarat ej min¬
dre att Revisorerne så mycket heldre ansågo sig böra råda Banco-Fuli-
mägtige alt, jemlikt 2 Mom. i i5 §. af Banco-Reglementets 4 1
Afd., låta utmynlningen af Bankens egande Silfver-förråd oafbrutet fortgå,
efter hvad å Kongl. Myntet medhinnas kunde, sorn Banco-Fullmäglige i
motsatt fall möjligen skulle kunna göra sig skyldige till ansvar, för att
hafva fördröjt liden för den beslutade Realisationens bringande till verk¬
ställighet, än ock, att Banco-Fullmäglige, i fråga om ordningen för upp-
myntandet af Bankens förråd, egde att ställa sig Banco-Reglementets fö¬
reskrift till efterrättelse.
Myntningen, i öfverensstämmelse med Kongl. Majlis Nådiga Förord¬
ning om Myntfoten af den 25 Junii i83o, har sedermera fortgått, efter
hvad å Kongl. Mymtet kunnat medhinnas, intill Mars månad i832, och
Fulfmägtige hafva dervid, i enlighet med de Reqvisitioner, Öfver-Sty-
relsen vid Kongl. Mynt-Verket, till följd af 4 Mom. uti åberopade 4
Art. i Afd, i5 §. af Banco-Reglementet, verkställt, låtit till erforderlig
loyering aflemna gröfre Silfver- och Kopparmynt, men enär Bankens
förråd af nytt och gammalt Silfvermynt, användbart lill utvexling, vid
sistnämnde tidpunkt uppgick lill circa 2,5oo,oco R:dr, funno Banco-Full¬
mäglige den derefter blifvande ulmyntningen tills vidare böra bestäm¬
mas till allenast 5oo,ooo R:dr, hvarom Öfver-Styrelsen vid Kongl. Mynt-
Verket, medelst bref af den 8 i samma månad, underrättades, med be¬
gäran alt derutaf måtte förmyntas 100,000 R:dr till halfva R: Is-stycken,
200,000 R:dr till lägsta Mynt-valeuren samt 200,000 R:dr lill den valeur,
som är näst den lägsta, hvarefter dock, uppå hemställan af Öfver-Sly-
relsen vid Kongl. Myntverket, berörde beslut blef, d. 26 påföljde April,
sålunda jemkadt, att intill dess de anmälde svårigheterne kunde undan-
rödjas, finge utmyntas, från Mars månads början räknadt, omkring i5o,ooo
R:dr i blifva, och 25o,ooo R:dr i |:dels Rrdrstycken samt 100,000 R;dr
i -jf_: 11 <dar, efter hand och så fort sig göra lät; Banken erne Ilertid för¬
behållet alt, på ytleiligare reqvisition, kunna undfå fyllnaden i det först
beräknade beloppet af -J-.dels R:dr.
I anledning af Styrelsens vid Kongl. Mynt-Verket framställde be¬
Banco-Utskottcts Betänkande N.o 12.
55
gäran, alt lill myntning bekomma ett partig af 3oo,ooa R:dr i Silfver,
hafva Banco-Fullmägtige sedermera, den 28 December i832, medgifvit,
att för Bankens räkning finge, utöfver den förut bestämde summa, ut¬
myntas Silfver lill sistnämnde belopp och förordnat att till Kongl. Myn¬
tet finge vid anmälan aflemnns så stora qvantiteler af de äldre ildels och
|:dels Riksdalrarne som erfordrades, för utrönande af desse myntsorters
rätta halt; I följd hvaraf Kongl. Myntet, uppå dess reqvisition, i och för
profsmältnings anställande, erhållit 6,000 Ridr Silfver uti -ildels och
8,4oo R:dr Silfver uti |:dels Rldrsslycken af gamla prägeln, hvilka vid
de anställde profven lemnat de resultat, att genom ommyntningen upp¬
stått en förlust af 23 R:dr 5 sk. 3 r:st å de förre, eller i det närmaste 18
sk. 6 r:st på hvarje isolde R:dr Specie uli|:dels R:drs-stycken, samt en
förlust af 52 R:dr 43 sk. å de senare, och sålunda i det närmaste 3o
sk. 3 rist på hvarje 100 Ridr Specie uti |ldels Ridrs-slycken.
Efter inhemtande af desse resultat och då sålunda förlust upp¬
stått mest på |ldels Riksdalrarne, beslöto Fullmägtige, den 3i Januarii
i833, alt först efter användandet af Bankens förråd utaf groft Verk-Silf-
ver, jemte J^idels och ^idels Ridr-styckena af äldre prägeln borde lill
Kongl. Myntet aflemnas Bankens förråd uti -|idels Rldrs-styckeri utaf äl¬
dre prägeln, och att deremot |idels Ridrs-slyckena af gamla prägeln tills
vidare icke skulle till uppmyntning användas, om icke gröfre Silfver i
Planlsar skulle saknas för det nya myntets loyering, på sätt Banco-Reg-
lementels 4 Art. 1 Afd. i5 §. 4 Morn. stadgar.
Likväl och som sju sedermera förrättade smältningar, med använ¬
dande ensamt af ildels Rldrs-stycken, utföllo lill större förlust, än de
först gjorda försöken gifvit anledning förmoda, hlef myntningen deraf
den 1 Äng. sisth år inställd och anstalt fogad, att äfven itdels Rldrs-
stycken af gamla prägeln, blott i och för hallens jemuande, komme att,
uppå Mynt-Verkets reqvisilioner, i förening med Plantsar, användas.
Men sedan Styrelsen vid Kongl. Mynt-Verket, uti Skrifvelse af den
21 September sistlidet år, hos Fullmägtige ytterligarefbegärt Silfver till
myntning, med hemställan tillika, om icke Bankens förråd af |:dels Rldrs-
stycken, hvilken myntsort vore lill hallen gröfre, än det efter nya
myntfoten slagna myntet, samt i öfrigt mindre lämpligt till begagnande
vid vexling, kunde få användas på så sätt, att, ifrån och med den 1
näslpåföljde November, hvarje vecka lill Myntet aflemnades ungefärli¬
gen 8 å io.ooo Ridr Specie i denna myntsort, jemte endast så stor till¬
sats af fina sillver-planlsar, som fordrades för 12-lödiga haltens upp¬
56
Banco-Ulskottets Betänkande N.o 17.
nående, hafva Banco-Fullmägtige, den 3 derpåföljde Oclober, iså måtto
bifallit berörde hemställan, sorn Fullmäglige medgifvit, att det äskade
partiet £:dels R:drs-stycken af gamla prägeln, jemte den i afseende på
halten erlorderlige qvantitet af fina Silfver-Plantsar finge, intill dess an¬
norlunda förordnades , ifrån November månads början till Kongl. Myn¬
tet uppå anmälan oflemnas.
Hela beloppet af de till Kongl. Myntet aflemnade |:dels och |:dels
R:drs-slycken af gamla prägeln uppgick vid i833 års slut tili 112,300
R:dr af den förra och 67,800 R:dr af den senare myntsorten.
Bankens liela förråd af det efter i83o års Mynt-Ordning präglade
Silfver utgjorde den 3o sisth April 2,222,400 R:dr Silfver Specie.
Vid pröfning af de åtgärder, Banco-Fullmäglige sålunda vidtagit i
afseende på utmyntningen af Bankens Silfverförrårl, har det visserligen
fästat Utskottets uppmärksamhet, att de efter 1664 års myntfot utpräg¬
lade myntsorter samt deribland jemväl frdels och |:dels Rrdrs-Slycken
blifvit till Kongl. Myntet aflemnade och derstädes ommyntade, så länge
Spanske Piastrar och finare Plants-Silfver ännu funnes i behåll, hvilket
syntes stridande emot den i 4 Art. r Afd. i5 2 Mom. af Banco-Reg-
lemenlet under den 18 Mars i83o föreskrifna ordning vid uppmyntnin-
gen af Bankens Silfver-förråd, men då 4 Morn. i samma §. stadgar, att
Banco-Fullmägtige, till underlättande äf en för Kongl. Myntet nödvändig
tillgång på rudimaterier till myntningens jemna och oafbrutna fortsätt¬
ning, egde att, på Kongl. Myntets anfordran och efter dess reqvisitio-
ner, i förhållande till de Silfver-qvantileler af finare halt, som enligt 2
Mom. lill myntning aflemnades, äfven låta åtfölja gröfre Silfver i Plant¬
sar eller mynt, eller ock aflysle Kopparmynlsoi ter, till det belopp, sorn
för det nya myntets loyering, elter Mynt-Ordningen, erfordrades, samt,
efter hvad upplyst blifvit, ej mindre Bankens hela tillgång af groft
Verk-Silfver, jemte sådant aflyst och förnött Koppar- och Silfvermynt,
som varit tjenligt till det finare Silfrets uppblandning, än ock förrådet
af utländske myntsorter, med undantag af Spanska Piastrar och Hol-
steinska R:dr, blifvit uppmyntadt, före aflemnandet af de efter 1664
års myntfot utpräglade myntsorterne, hvilka iunehöllo Silfver af 13-1 ö-
dig halt och derutöfver, samt fö!jakleligen medelst tillsats af koppar
eller genom uppblandning med Silfver af lägre halt, måste loyeras till
den, genom i83o års Myntfot för Myntet bestämda 12-lödiga halten,
har Utskottet ansett, det icke kunna Fullmäglige tili last föras, att de,
på
Banco-Ut sko Lie Is Betänkande lV:o 12.
5i
de med den af Revisorerne yttrade åsigt, ej medfört något menligt infly¬
tande, samt nämnde afdrag visserligen egt flere skäl för sig, finnér Utskot¬
tet Fullrnägtiges förfarande i denna del ej till någon anmärkning för¬
anleda.
2*0 Huruvida Banco-FuMmägtige rätteligen ansett, att de till silfverköp
anvisade förskottsmedel borde i första rummet begagnas.
Uppå de af Banco-Fullmägtige anförde skäl och i öfverensstämmelse
med den åsigt, Rikets Ständers Revisorer år i83a yttrat, finnér Utskottet,
att omförmälde förskottsmedel både kunnat och bort i första rummet lill
Silfverköp användas.
3:o Huruvida de af Banken utlemnade förskottsmedel, lill bristfällige
sedlars inlösen i landsorterne, rätteligen bort från utelöpande Sedelstoc¬
ken afdragas, vid densammas förhållande till Silfverfonden.
Enär dessa förskotls-summor, enligt hvad Fullmägtige rätteligen an¬
fört, ej kunna utkomma i allmänna rörelsen, ulan att en lika summa af
utelöpande förslitne sedlar för deni invexlas och annulleras, kan Utskottet
ej annat än godkänna detta, jemväl af i832 års Revisorer gillade afdrag.
4:o Huruvida , på sätt någre af Banco-Fullmägtige förmenat, det Sedel¬
belopp, som, till följd af förlängd intecknings-tid, för erhållande lån mot
betalning i Silfver, blifvit utgifvet, rätteligen kunnat ifrån Sedelstocken
afdragas, lill vinnande af den_sökle proportionen, och
5:o Huruvida, för samma ändamål, något afdrag i calculen, enligt
hvad Banco-Fullmägtige hos i83a års Revisorer framställt, kunnat, fören¬
ligt med de af Rikets Ständer stadgade grunder, ega rum å hvad Deposi-
lionerrie i Yexel-Banken funnos hafva, under längre tid, öfverskjutit den
af Rikets Ständer antagne summan, 2,400,000 R:dr.
Vid pröfning af förslberörde fråga, har Utskottet, i likhet med Rikets
Ständers Revisorer, ej kunnat annat än gilla det af Banco-Fullmägtiges
pluralitet gifna förklarande, att så beskaffadt afdrag icke kunde eller borde
ega rum.
Och hvad åter beträffar senare frågan, finnér Utskottet, vid jemförelse
af 4 Art. i Afd. 6 §. af nu gällande Banco-Reglemente, Rikets Ständers
år 1802 församlade Revisorer rätteligen hafva afstyrht Fullrnägtiges gjorde
framställning om ytterligare afdrag å depositionerne i Yexel-Banken, såsom
»[vikande från ordalydelsen i förenämnde §. af Banco-Reglementet.
52
Banco-TJtskoitets Betänkande ii:0 12,
s:o.
Åtgärder i och för myntningen af Bankens Silfverförråd.
Sedan Kongl. Majit den 25 Junii i83o utfärdat Dess Nådiga Förord¬
ning, angående Myntfoten, uti hvars undra §. är vordet stadgadt, att vid
Kongl. Myntverket skall tills vidare utmyntas hela, halfva, §, §, och
J- Specie-Riksdalrar, samt Öfver-Styrelsen för Myntverket, uti Skrifvelseaf
den 3 Augusti samma år, med tillkännagifvande, det Mynt-machineriet då
fanns i sådant skick, att myntningen kunde börjas den i5 i sistnämnde
månad och uppgå till 5oo skålp. färdigt mynt i veckan, begärt, alt 3,ooo
skalp. vict. vigt 12-lödigt silfver, eller deremot svarande belopp i Silfver
af annan halt, finge af Myntets Embetsman emoltagas och qvitteras, samt
alt Banco-Fullmägtige ville till Öfver-Styrelsens disposition anordna i5,ooo
Ridr B:co af de 40,000 R;dr, Rikets Ständer anslagit att förskottsvis från
Banken till Myntverket utbetalas, har hos Banco-Fullmägtige fråga upp¬
stått, huruvida, då Rikets sislförsamlade Ständer ansett en enhet, motsva¬
rande 1 R:dr Bico i sedlar, böra antagas, samt 14 och i5 §§. i 4 Art. 1
Afd. af Bance-Reglementet den 18 Mars t83o syntes ådagalägga, att Rikets
Ständer icke ämnade bereda Banken till utvexling af annat nytt myntj än
det, hvars enhet, enligt deras underd. skrifvelse till Kongl. Maj:t af den
29 Januarii i83o, svarade emot 1 R:dr i Baucosedlar, men ofvtnåberopade
Nådiga Förordning alldeles icke vore i öfverensstämmelse med Rikets Stän¬
ders beslut i denna fråga, Banco-Fullmägtige kunde anses vara berättigade
att låta utmynta Bankens Silfver efter den i samma Nådiga Förordning af
Kongl. Maj:t anbefallda myntfot, eller om ej Fullmägtige, innan de fattade
definitivt beslut om myntningens verkställande, borde till Rikets Ständers
år i83o sig församlande Revisorers bedömande öfverlemna frågan och in¬
hemta deras tanka i ämnet, men, vid pröfning häraf, har pluraliteten af
Fullmägtige, genom beslut af den 19 Augusti i83o, dels ansett 4 Art. 1
Afd. i5 §. 1 morn. af Banco-Reglementet innehålla så bestämdt uppdrag
för Banco-Fullmägtige, i hvad rörer Silfver-utmyntningeri, att någon för¬
frågan hos Revisorerne i omförmälde hänseende icke erfordrades, dels ock,
till följd deraf, uppdragit Commissariatet att, så fort sig göra lät och se¬
dermera framgent, till Kongl. Myntet låta aflemna lämpliga poster af Ban¬
kens Silfver-förråd, för att utmyntas efter den af Kongl. Majit i Nåder
stadgade nya myntfot.
Då likväl Fullmägtige ej kunnat ulan uppmärksamhet lemna, å ena
sidan, att genom Kongl. Majlis högslberörde Förordning, hvaruti innefat-
Banco-Utskollets Betänkande IV.-o 12,
53
Indes liek andra grunder för det nya Myntets Enhet och underafdelnin-
gur, än dem Rikets Ständer, i samband och öfverensstämmelse med deras
af Kongl. Majit i Nåder sanclionerade beslut om Myntbestämning och
Realisation, i underdånighet anmält och föreslagit, och hvilka likaledes
blifvit följda och tillämpade uti de föreskrifter angående ett nytt Sedel¬
mynt, som Banco-Styrelsen fått sig till efterrättelse meddelade, de ifrå¬
gavarande nya Silfvermynten omförmäldes såsom af Kongl. Majit tills
vidare antagne och fastställde; å en annan sida åter, att derest utmynt-
liing af Bankens Silfver-fond, till de i samma Nådiga Förordning upp-
gifne Myntsorter, skulle blifva oafbrutet fortsatt med den betydliga ar¬
betskraft, som Kongl. Myntet vöre i tillfälle att använda, Bankens reela
Fond sannolikt vore vid Rikets Ständers nästa sammankomst, icke utäjn
dryg kostnad, till största delen förvandlad uti sådane slags mynt, sool,
i händelse Kongl. Majit, efter samråd med Rikets Ständer, skulle finni»
för godt att i ett eller annat hänseende jemka eller förändra det beslut;
som under tiden och tills vidare blifvit fattadt, måste med nya uppoff¬
ringar för Banken uti andra myntsorter ompräglas, hafva Fullmägtige
hos Rikets Ständers år i83o församlade Revisorer, under anhållan att få
del af Reviserernes tanka i detta ämne, hemställt, huruvida lämpligt
och nödigt kunde anses, att ett maximum bestämdes, inom hvilket ut-
myntning af den Banken tillhörige Silfver-fond, komme att intill en
blifvande Riksdag inskränkas.
Äfvensom Banco-Fullmägtige hos i83o års Revisorer anmält, att vid
utmyntning af Bankens silfverförråd, i den ordning som Banco-Regle-
mentet (pag. 54) utstakar, sig företedde den betänklighet, att som Ban¬
kens tillgångar i omyntadt Silfver, hvilka egentligen bestodo uti Plant¬
sar, voro öfver hufvud laget vida finbaltigare än de utländska Myntsor-
terne, Piastrarne icke ens undantagne, så och enär Banken skulle bestå
alhagen, antingen i koppar eller medelst tillägg af sådant koppavblandadt
Silfver, hvarigenom den ia-lödiga halten åstadkommes, följde häraf att
om de finare Plantsarne skulle i första rummet vid uppmyntningen an¬
vändas, utan att de utländska mynten dervid tillika fingo åtfölja, kom¬
me Banken att vidkännas en betydlig utgift i koppar, sorn skulle kunna
för det mesta undvikas, i fall det vore Fullmägtige tillåtet att genast
använda utaf de utländska myntsorterne, Piastrarne inberäknade, samt
dermed förena så väl aflysta och förnötta Svenska mynt, som den obe¬
tydligare del af det nu varande Plants-förrådet, hvars halt vore lägre än
14 och i5 lödig; vid hvilket förhållande och påoflere i öfrigt anförde skäl
54
Banco-Ulskolttts Betänkande IV.-o 12.
Fullmägtige y tira t den öfvertygelse, att Bankens finåste Silfver-Plantsar
voro de, som borde i det längsta bibehållas och icke aflemjias till
myntning förr, än sedan åtminstone hela förrådet af utländske penningar
blifvit i Svenske myntsorter förvandladt.
I anledning häraf hafva Rikets Ständers år i83o församlade Revi¬
sorer £pag. 33 & 3r uti i83o års Revisions-Berättelse) förklarat ej min¬
dre att Revisorerne så mycket heldre ansågo sig böra råda Banco-Full-
raägtige att, jemlikt 2 Mom. i j5 §. af Banco-Reglementets 4 Art. 1
Afd., låta utmynlningen af Bankens egande Silfver-förråd oafbrutet fortgå ,
efter hvad å Kongl. Myntet medhinnas kunde, som Banco-Fullmäglige i
motsatt fall möjligen skulle kunna göra sig skyldige till ansvar, för att
hafva fördröjt liden för den beslutade Realisationens bringande till verk¬
ställighet, än ock, att Banco-Fullmäglige, i fråga om ordningen för upp-
myntandet af Bankens förråd, egde att ställa sig Banco-Reglementets fö¬
reskrift till efterrättelse.
Myntningen, i öfverensstämmelse med Kongl. Majrls Nådiga Förord¬
ning om Myntfoten af den 25 Junii i83o, har sedermera fortgått, efLer
hvad å Kongl. Myntet kunnat medhinnas, intill Mars månad i832, och
Fulfmäglige hafva dervid, i enlighet med de Reqvisitioner, Öfver-Styr-
relsen vid Kongl. Mynt-Verket, till följd af 4 Morn. uti åberopade 4
Art. 1 Afd. i5 §. af Banco-Reglementet, verkställt, låtit till erforderlig
loyering aflemna gröfre Silfver- och Kopparmynt, men enär Bankens
förråd af nytt och gammalt Silfvermynt, användbart lill utvexling, vid
sistnämnde tidpunkt uppgick till circa 2,5oo,ooo R:dr, funno Banco-Full¬
mäglige den derefter blifvande ulmyntningen tills vidare böra bestäm¬
mas lill allenast 5oo,ooo R:dr, hvarom Öfver-Styrelsen vid Kongl. Mynt-
Verket, medelst bref af den 8 i samma månad, underrättades, med be¬
gäran alt derutaf måtte förmyntas 100,000 R:dr till halfva R: Is-stycken,
200,000 R:dr till lägsta Mynt-valeuren samt 200,000 R:dr till den valeur,
som är näst den lägsta, hvarefter dock, uppå hemställan af Öfver-Sly-
relsen vid Kongl. Myntverket, berörde beslut blef, d. 26 påföljde April,
sålunda jemkadt, att intill dess de anmälde svårigheterne kunde undan-
rödjas, finge utmyntas, från Mars månads början räknadt, omkring i5o,ooo
R:dr i halfva, och 25o,ooo R:dr i |:dels Rrdrstycken samt 100,000 R;dr
i .j*_:delar, efter liand och så fort sig göra lät; Banken erne Ilertid för¬
behållet alt, på ytleiligare reqvisition, kunna undfå fyllnaden i det först
beräknade beloppet af _T_.dels R:dr.
I anledning af Styrelsens vid Kongl. Mynt-Verket framställde be¬
Banco-Utskottcts Betänkande N.o 12.
55
gäran, alt till myntning bekomma ett parti| af 3oo,ooo R:dr i Silfver,
hafva Banco-Fullmägtige sedermera, den 28 December i832, medgifvit,
att för Bankens räkning finge, ulöfver den förut bestämde summa , ut¬
myntas Silfver lill sistnämnde belopp och förordnat att till Kongl. Myn¬
tet finge vid anmälan aflemnas så stora qvantiteler af de äldre i;dels och
|:dels Riksdalrarne som erfordrades, för utrönande af desse myntsorters
rätta halt; I följd hvaraf Kongl. Myntet, uppå dess reqvisition, i och för
profsmältnings anställande, erhållit 6,000 R:dr Silfver uti i;dels och
8,400 R:dr Silfver uti |:dels Rcdrsslycken af gamla prägeln, hvilka vid
de anställde profven lemnat de resultat, att genom ommyntningen upp¬
stått en förlust af 23 R:dr 5 sk. 3 r:st å de förre, eller i det närmaste 18
sk.6r:stpå hvarje isolde R:dr Specie uti|:dels Rrdrs-stycken, samt en
förlust af 52 R:dr 43 sk. å de senare, och sålunda i det närmaste 3o
sk. 3 r:st på hvarje 100 R:dr Specie uti |:dels R:drs-slycken.
Efter inhemtande af desse resultat och då sålunda förlust upp¬
stått mest på |:dels Riksdalrarne, beslöto Fullmägtige, den 3r Januarii
i833, alt först efter användandet af Bankens förråd utaf groft Verk-Silf-
ver, jemte -x4;dels och TT5:dels R:dr-styckena af äldre prägeln borde lill
Kongl. Mjnilet aflemnas Bankens förråd uti -|:dels R:drs-stycken utaf äl¬
dre prägeln, och att deremot |:dels R:drs-styckena af gamla prägeln lills
vidare icke skulle till uppmyntning användas, om icke gröfre Silfver i
Planlsar skulle saknas för det nya myntets loyering, på sätt Banco-Reg-
lementels 4 Art. 1 Afd. i5 §. 4 Morn. stadgar.
Likväl och som sju sedermera förrättade smältningar, med använ¬
dande ensamt af -|:dels Rrdrs-stycken, ulföllo lill större förlust, än de
först gjorda försöken gifvit anledning förmoda, blef myntningen deraf
den 1 Aug. sisth år inställd och anstalt fogad, att äfven |rdels Rrdrs-
stycken af gamla prägeln, blott i och för hallens jemnande, komme att,
uppå Mynl-Verkets reqvisitioner, i förening med Planlsar, användas.
Men sedan Styrelsen vid Kongl. Mynt-Verket, uti Skrifvelse af den
21 September sistlidet år, hos Fullmägtige ytterligare! begärt Silfver till
myntning, med hemställan tillika, om icke Bankens förråd af |:dels Rrdrs-
stycken, hvilken myntsort vore till hallen gröfre, än det elter nya
myntfoten slagna myntet, samt i öfrigt mindre lämpligt till begagnande
vid vexling, kunde få användas på så sätt, att, ifrån och med den 1
näslpåföljde November, hvarje vecka till Myntet aflemnndes ungefärli¬
gen 8 å 10,000 R:dr Specie i denna myntsort, jemte endast så stor till¬
sats af fina silfver-planlsar, som fordrades för 12-lödiga haltens upp¬
56
Banco-Utskotlels Betänkande JV.o 12.
nående, hafva Banco-Fullmägtige, den 3 derpåföljde Oclober, iså måtto
bifallit berörde hemställan, som FulJmäglige medgifvit, att del äskade
partiet £:dels R:drs-stycken af gamla prägeln, jemte den i afseende på
halten erfocderlige qvantitet af fina Silfver-Plantsar finge, intill dess an¬
norlunda förordnadesj ifrån November månads början till Kongl. Myn¬
tet uppå anmälan aflemnas.
Hela beloppet af de till Kongl. Myntet aflemnade |:dels och |:dels
R:drs-stycken af gamla prägeln uppgick vid i833 års slut till 113,200
R:dr af den förra och 67,800 R:dr af den senare myntsorten.
Bankens hela förråd af det efter i83o års Mynt-Ordning präglade
Silfver utgjorde den 3o sisth April 2,322,400 R:dr Silfver Specie.
Vid pröfning af de åtgärder, Banco-Fullmäglige sålunda vidtagit i
afseende på utmynlningen af Bankens Silfverförråd , har det visserligen
fästat Utskottets uppmärksamhet, att de efter 1664 års myntfot utpräg¬
lade myntsorter samt deribland jemväl |:dels och irdels R:drs-Slycken
blifvit till Kongl. Myntet aflemnade och derstädes ommyntade, så lange
Spanske Piastrar och finare Plants-Silfver ännu funnes i behåll, hvilket
syntes stridande emot den i 4 Art. r Afd. i5 §. 2 Mom. af Banco-Reg-
lementet under den 18 Mars i83o föreskrifna ordning vid uppmyntnir.-
gen af Bankens Silfver-förråd, men då 4 Morn. i samma §. stadgar, att
Banco-Fullmäglige, till underlättande af en för Kongl. Myntet nödvändig
tillgång på rudimaterier till myntningens jemna och oafbrutna fortsätt¬
ning, egde att, på Kongl. Myntets anfordran och efter dess reqvisitio-
ner, i förhållande till de Silfver-qvantiteter af finare halt, som enligt 2
Mom. lill myntning aflemnades, äfven låta åtfölja gröfre Silfver i Plant¬
sar eller mynt, eller ock aflysle Kopparmynlsorter, till det belopp, sona
för det nya myntets loyering, efter Mynt-Ordningen, erfordrades, samt,
efter hvad upplyst blifvit, ej mindre Bankens hela tillgång af groft
Verk-Silfver, jemte sådant aflyst och förnött Koppar- och Silfvermynt,
som varit tjenligt lill det finare SiIfrets uppblandning, än ock förrådet
af utländske myntsorter, med undantag af Spanska Piastrar och Hol-
steinska R:dr, blifvit uppmynladt, före aflemnandet af de efter 1664
års myntfot utpräglade myntsorterne, hvilka innehöllo Silfver af i3-lö-
dig halt och derutöfver, samt föl j a k te I igen medelst tillsats af koppar
eller genom uppblandning med Silfver af lägre halt, måste loyeras lill
den, genom i83o års Myntfot för Myntet bestämda 12-lödiga halten,
har Utskottet ansett, det icke kunna Fullmägtige tili last föras, att de,
på
Banco-Utskottets Betänkande N.-o 12.
s7
på Kongl. Myntets anfordran och efter dess reqvisitioner, i förhållande
lill det finare plants-silfret, sorn till myntning blifvit aflemnadt, äfven
låtit åtfölja de efter 1664 års myntfot präglade myntsorter, såsom, efter
anställde försök, innehållande silfver af gröfre halt, än de öfrige i Ban¬
ken befintlige silfverposter; äfvensom Utskottet, enär Fullmägtige inställt
ommynlningen af 4 Riksdalers-stycken, så snart de blifvit underrättade,
att smältningarne deraf utföllo till större förlust, anser sig ej ega skäl
emot Fullmägtige framställa anmärkning, för det de låtit anställa några
smältningar af allenast i Riksdalers-stycken; och finner Utskottet Full¬
mägtige för öfrigt hafva gjort allt hvad på dem ankommit, för att förse
Banken med de qvantiteter myntadt silfver, som i och för silfver-utvex-
lingens begynnande kunna erfordras.
Utskottet öfvergår nu till de af Banco-Fullmägtige vidtagne åtgär¬
der, hvilka med Rikets Ständers Beslut om Bancosedlarna stå i samband.
Vid genomgående af Banco-Fullmägliges Protocoll intill den 6
sisth Februarii, i hvad rörer detta ämne, jemte den af numera frami.
Grefve von Schwerin, i egenskap af inspicierande Fullmägtig vid Tumba
Bruk, vid Riksdagens början, till Utskottet afgifne Berättelse, rörande
administrationen af nämde Bruk, med de till samma Berättelse hörande
Bilagor, har Utskottet inhemfat, att flerfaldige hinder mött, för möjlig¬
heten att lill verkställighet bringa de af Rikets sist församlade Ständer
fattade, uti 2 Afd. 4 A.rt. (pag. 60—65) intagne beslut, om förberedande
anstalter lill erhållande af ett bättre sedelmynt, än det hittills begagnade.
Ibland de omständigheter, som synnerligast försvårat detta uppdrag,
torde böra räknas den eldsvåda, hvilken år 1829 öfvergick Tumba Bruk,
hvarvid ej allenast det såkallade öfra Verket derstädes, med deruti be¬
fintlige inventarier och machinerier, gick förloradt, utan äfven alla de
apparater, hvilka varit nyttjade under de då och nästföregående åren
1827 och 1828 af Professoren Pasch företagne försök, förstördes; men
efter det numera framlidne Grefve von Schwerin den 7 Junii i832 öf-
vertagit speciela inseendet å Tumba Bruks administration, finner man,
att inga bemödanden blifvit sparade, för att med möjligaste skyndsam¬
het kunna tillvägabringa bättre och varaktigare papper till Bankens sed-
Bih. till R. St. Fröt. i834• 6 Sami. 1 Afd. 8
g:de Häftet.
58
Banco-Utskottets Betänkande N.o 12*
lar af nya slaget, enligt de af Professor Pasch fornt uppgifne' metlioder,
med lameller eller sammanfogade flerdubbla pappersblad.
För detta ändamål hafva till en början I Augusti månad i832 de
afbrutne försöken å nyo företagits, under dåvarande Arbetschefen Olde,
och enär desse icke vunna framgång, ytterligare försök i September
månad samma år blifvit anställde, under redning och öfvervaro af Herr
Professor Pasch, dock utan att heller de sistnämnde ledde till önskadt re¬
sultat. Vid sådant förhållande, och då Professor Pasch förklarat sig ej
kunna egna mer än högst obetydlig tid åt de försök, i stort, som vid
Tumba måste anställas, men det ansågs oundvikligen nödvändigt, att
dessa försök stöde under speciel ledning af en Arbetschef med nog ve¬
tenskaplig bildning, för att kunna uppfatta och utföra de af Professoren
Pasch uppgifne methoder, samt inom viss bestämd tid så inöfva arbets¬
folket, alt tillverkningen af det nya Sedelpapperet sedermera kunde gå
obehindradt, funno Fulfmäglige sig föranlåtne, den 24 Januarii i833,
ingå öfverenskommelse med annan person, att, under Professor Paschs
ledning, fortsätta och fullända försöken, i afseende på pappers-ämnets
beredande, blekning, bykning, färgning, m. m., samt uppgjorde härom,
under den 7 derpåföljde Februarii, det contract med Läraren vid Bergs¬
skolan i Fahlun, Jonas Bagge, som finnes intaget uti Fullmägtiges, den
27 Januarii innevarande år, afgifne Berättelse (pag. 29); och ehuru,
enligt hvad berörde Berättelse upplyser, Professor Pasch icke gått Herr
Bagge tillhanda med råd och upplysningar, på sätt man egt skäl förvän¬
ta, hafva likväl arbetena sedermera under Bagges ledning så fortgått,
att lamelleradt, med tjenlige vattenmärken försedt sedelpapper, dertill
begagnas hampa blandad med något lump, numera vid Tumba tillver¬
kas af den godhet, att det synes mot behofvet svarande.
Redan den 21 Junii i83o hafva ock Banco-Fullmägtige, med stöd
af 4 Art. 2 Afd. 1 §. 9 punkt. Banco-Reglementet, upprättat contract
med Myntproberare!» Broling, hvarigenom han förbundit sig:
att, enligt de i Banco-Reglementet utstakade och af Banco-Styrelsen
uppgifne grunder, med görligaste första förete, till slutlig stadfästelse,
ritningar till nya sedlar för Banken å 5oo, 100, a5, 10, 3 och 1 R:drs
valeur;
att förfärdiga alla under hans tjenstetid, för Bankens nya sedlar nö¬
dige formar, stämplar och stereotyper, desamma renovera och underhålla
i complett och brukbart skick, besörja allt hvad till ofvannämnde sed-
'Banco-VtskottetS Betänkande 2T.-0 M.
Jars tryckning hörer, samt att inöfva de för hans biträde dervid behof*
lige arbetare, samt
att, efter föregången anmälan hos Banco-Styrelsen, sjelf draga försorg
om införskaffande från England, eller inköp här eller annorstädes, af
sådana instrumentalier, materialier och effecter, som han för arbetets be¬
drifvande kunde hafva af nöden; hvaremot Broling blef i Bankens tjenst
antagen såsom graveur och föreståndare för stereotyperingen och trycket
af de nya sedel-valeurerne, med årlig lön af 1,000 R:dr B:co.
Efter det sedermera ritningar till de nya sedlarne blifvit uppgjorde,
desamma till formaten bestämde, samt Fullmägtige beslutat antaga till
emblemer å sedlarne af i, 3, io och a5 R:drs valeurerne ett Lejon i
liggande ställning framför en glob med 3:ne kronor, och å sedlarne af
100 och 5oo R:drs valeurerne Svea i sittande ställning, och Fullmäg¬
tige fastställt, att texten å de nya sedel valeurerne skulle erhålla följande
redaction: ”Sveriges Rikes Ständers Bank inlöser denna Sedel vid anfor¬
dran med R:dr oo Banco,”
”Riksdalern innehållande i fint silfver skålp. vict. vigt;”
har stereotyperings-och trycknings-arbetet så fortgått, att, vid ofvanberör*
de Berättelses afgifvande, den 27 nästi. Januarii, dels matricer eller for¬
mar af messing i upphöjdt arbete, för tryckning i Boktryckarepress, blif¬
vit graverade till 1, 3, 10 och 25 R:drs valeurerne, dels stereotyperin¬
gen, eller afgjutningen i gips och stilmaterie, af omförmälde i messing
graverade formar för i och 10 R:drs valeurerne blifvit verkställde, samt
tryckningen, tagit sin början.
Enär Grefve von Schwerin uti dess berättelse tillkännagifvit, att han
förutsåge stor oreda, om man skulle nödgas vid Tumba fortfarande till¬
verka papper till håde de gamla och nya sedelslagen, samt fortfarande
i Banken skrifva gamla sedlar, under det att i5,ooo st. nya sedlar dag¬
ligen måste nuinereras, dateras, signeras och contrasigneras, och om,
efter böljad silfver-utvexling, man skulle finna sig nödsakad, för sedel-
vexlingens fortgående, utgifva gamla och nya sedlar om hvarandra, men
Banco-Fullmägtige ej på förhand fått tillfälle att af denna Grefve Sclnve-
rins anmälan, med flere i samma berättelse gjorde framställningar, taga
kännedom, ansåg Utskottet nödigt infordra Banco-Fullmägtiges bestämda
yltrahde:
huru mycket sedlar af hvardera uti de i Banco-Reglementet 4 Art.
1 §. i mom. Litt. A. bestämda Yaleurer kunde vara färdiga till den 1
6o
BanCO-TJtskoltets Betänkande N.-o 15.
nästkommande Julii; samt inom huru läng tid derefter tillräckligt lager
nya sedlar af alla valeurerne kunde medhinnas.
Till svar hvarå Banco-Fullmägtige den 12 Mars innevarande år med¬
delat, att, enligt en af Arbetschefen för nya sedelpappers-tillverkningen
vid Tumba, Notarien Jonas Bagge, den 27 förutgångne Februarii, upp¬
gjord beräkning, skulle, på grund af hvad redan vunnen erfarenhet vi¬
sat, till den 1 Julii möjligen kunna från Bruket i fullfärdig t skick
åstadkommas:
|
|
|
Stycketal Sedlar.
|
Utgörande i R:dr«.
|
Utaf 5oo
|
valeuren
|
10,000
|
5,000,000
|
1*
|
100
|
•—
|
5o,ooo
|
5,000,000
|
i.
|
25
|
*—
|
4o,000
|
1,000,000
|
»
|
10
|
—•
|
225,000
|
2,250,000
|
»
|
3
|
—
|
i,58o,ooo
|
4,740,000
|
»
|
1
|
—
|
2,1 10,000
|
2,1 t 0,000
|
|
|
|
4,015,000
|
20,1 00,000
|
Uti hvilken calcul dock något afseende icke funnes gjordt på hvad
som kunde blifva utskotts-ark, i förmodan att detta med öfver-arbete
kunde betäckas;
samt att, enligt beräkning af stereotyperings- och trycknings-före-
ståndaren, Myntproberaren C. A. Broling, uppgjord från och med den
10 Mars, kunde lill den 1 Julii tryckas
|
Stycketal Sedlar.
|
Görande i Ridr.
|
Utaf 5oo valeuren
|
10,000
|
5,ooo,ooo
|
„ 100 •—
|
5o,ooo
|
5,000,000
|
„ 25
|
2 1,600
|
540,000
|
„ 10
|
224,000
|
2,240,000
|
3 —
|
563,200
|
1,689,600
|
» 1 —
|
1,267,200
|
1,267,200
|
Hvartill ytterligare lomme
de af io R;drs valeuren
|
2,136,000
|
15,736,800
|
redan tryckte
|
88,646
|
886,460
|
2,224,646 16,623,260
Dock detta under förutsättning, att 2:ne pressar finge genast komma
i full gång och med dubbel arbets-styrka oafbrutet underhållas genom
från Bruket i rätter tid skeende leverering af hela och felfria ark.