BIHANG
TILL
Mimiu Mu-ntniM
0'i' D£i Dial.
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
TREDJE SAMLINGEN.
Conslitutions-Utskottets Memorial, Utlåtanden och
Betänkanden.
■ ■ ,
Conslitutions- Ut shott et s Memorial N;o i.
1
N;o l.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 14 Febr. kl. 7 m'
Memorial, med uppgift & de till afgörande beredda Grundlags¬
ändrings förslag.
Då Riksens Ständer vid IS23 års Riksdag förordnat att en uppgift å
hvilande Grundlags-ändringsförslag borde, genast vid hvarje Riksdags
början, genom Constitutions-Utskottets försorg redigeras och till trycket
befordras, och detta förordnande ej återkallats, utom i hvad angår sjelfva
tryckningen, hvilken, för alla till Protocolls-Bihanget hörande Samlingar,
se ermera blifvit åt Expeditions-Utskottet ensamt uppdragen, har Constitu-
tions-Utskottet låtit sammanfatta och uppställa i ett helt de vid nästlidne
Riksdag beredda och till den nu påstående hänskjutna förslag till ändringar
i Grundlagarna; Och varder uppgiften derå, hufvudsakligen inrättad i den
ordningsföljd 97 §. af 1830 års Riksdagsbeslut antyder, härjemte till Rik¬
sens Ständer vördsamligen öfverlemnad. Stockholm, den 14 Februari 1334-
På Riksens Ständers Constitutions-Utskotts vägnar
Gasp. W. Ehrenborgh.
C. Strehlenert.
G. F. af Wingård.
J. Ericsson.
J. D. Valerius,
Bihang till R. St. Prof. 1834- 3'dje Sami.
i:a Häftet.
2 Constitutions-Utskottets Memorial N;o i.
• '.•"* ' ■
Uppgift på de från 1828—29—30 årens till nu innevarande
Riksdag hänskjutna och hvilande, dels af Kongl. Maj:t i
Nåder framställda, dels af Constitutions-Utskottet beredda
Förslag till Grancllags-ändringar, genom tillägg, upphäf-
vande, rättelse eller förklaring.
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner:
l:o Till ändrad redaction af stadgandet om Riks-Ståndens Canzli-betjening.
Riksdags-Ordningen.
§. 24-
i:sta Momentet.
4:de Punkten.
Till nämnde Betjening räknes
hos Ridderskapet och Adeln fyra
Canzlister ; i Preste-Ståndet en Nota¬
rie och två Canzlister 5 i Borgare-
Ståndet sammaledes; och i Bonde-
Ståndet två Notarier och fyra Canz¬
lister. —
Till nämnde Betjening, hvil¬
ken af Stånden sjelfva tillsattes, räk¬
nes hos Ridderskapet och Adein fyra
Canzlister; i Preste-Ståndet en Notarie
och två Canzlister; i Borgare-Ståndet
sammaledes; och i Bonde-Ståndet två
Notarier och fyra Canzlister. ,
Se Bibanget till samtliga Riks-Ståndens
Protoeoll, 3 Samling, Memorialen N:o 2
och 5.
Ridderskapets och Adelns Protoeoll den
9 Jan. 1829 pag, 171 och den 6 April 1829
P. 215.
Preste-Ståndets d;o, 2 Band. p. 37 och
626.
Borgare-Ståndets d:o, 1 Band. p. 59,
378» 4°7» 832» 6 Band. p. 32.
Bonde-Ståndets dso, 3 Band, p. 373—376.
2:o och 3:0 Till ändrad redaction, jemte särskilt tillägg, i afseende på
meddelandet af förklaringar öfver Lagens rätta mening.
Coust i tutions- Utskottets Memorial N:o i.
Regering
§•
Inkomma till Konungen, från
Domstolar och Embetsmän, förfråg¬
ningar om Lagens rätta mening i så¬
dana fall, som till Domares åtgärd
höra, äge ock Högsta Domstolen att
de sålunda sökta förklaringar gifva.
§•
Konungen äger tvänne röster i
de mål, hvilkas föredragning och af¬
görande Han för godt finner att i
Högsta Domstolen öfvervara. Alla
frågor om förklaringar öfver Lagen
skola hos Konungen anmälas och Dess
röster deruti inhemtas och beräknas,
änskönt Han icke i Högsta Domsto¬
lens öfverläggningar derom deltagit.
§•
Med förklaring öfver Civil- och
Criminal- samt Kyrko-Lag förhålles
som med sådan Lags stiftande. De
förklaringar, som, till svar på inkom¬
na förfrågningar om Lagens rätta
mening, Konungen genom Dess Hög¬
sta Domstol emellan Riksdagarna gif-
ver, kunna af Riksens Ständer ogil¬
las, hvarefter de icke längre vare
s-Formen.
19-
Inkomma till Konungen, från
Domstolar och Embetsmän, förfråg¬
ningar om rätta meningen af Allmän
Civil-, Criminal- och Kyrko-Lag, eller
anser eljest Högste Domstolen förklaring,
i sådant fall, nödig, äge ock Högste
Domstolen att, emellan Riksdagarna,
dylika Lag-förklaringar gifva.
21.
Konungen äger tvänne röster i
de mål, hvilkas föredragning och af¬
görande Han för godt finner att i
Högsta Domstolen öfvervara. I alla
frågor om förklaringar öfver Lagen
emellan Riksdagarna, skola Högsta
Domstolens beslut hos Konungen i Stats-
Rådet anmälas. Gillar Konungen den
gifna Lagförklar ingen, utfärdes den
med Dess underskrift; Ogillar Konungen
densamma, förf alle den till ali kraft
och verkan.
38.
Med förklaring öfver Civil-, Cri¬
minal- samt Kyrko-Lag förhålles, un¬
der Riksdag, som med sådan Lags
stiftande. De förklaringar öfver La¬
gens rätta mening, Högste Domstolen,
med Konungens bifall, emellan Riks¬
dagarna gifver, kunna af Riksens
Ständer vid nästpåföljande Riksdag o-
gillas, hvarefter de icke längre vare
4
Constitutons-Utskottets Memorial N:o i.
gällande eller af Domstolarne iaktta- gällande, eller af Domstolarne jakt¬
gas eller åberopas må. tagas och åberopas må} Och böra der¬
för, vid hvarje Riksdags början, alla
sedan föregående Riksdag sålunda utfär¬
dade Lag-förklaringar blifva Riksens
Ständer af Konungen meddelade.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N:ris 50, 6l
och 62.
Ridd. och Adelns Prct, den 16 Nov.
1829, p. 13. och den 5 Febr. l830, p,
Preste-Ståndets d:o, io B. p. 535 och
13 B. p. 70, I08 och 1 ro.
Borgare-Ståndets d:o, 5 B> p. 157,
I065, 1066, II45, 6 B. p. 604. 7 B. p.
22, 132 och 140.
Bonde-Ståndets d:o 9 B. p. 29, IO B.
P* 88-
4:o Till förändrad redaction af stadgandet rörande Creditiv-anslagen.
Regerings-Formen.
§. 63.
Dessutom böra för oförsedde hän- Dessutom böra, för oförsedda
delser tvänne särskilta^ tillräckliga händelser, tvänne särskilta tillräck¬
summor afsättas och anslas} den ena, liga summor anslås och till utbetal-
att vara tillgänglig då Konungen, till ning å Riksens Ständers Riksgälds-Con-
Rikets försvar eller andra högst vig- toir anvisas, den ena, att vara till¬
tiga och angelägna ändamål, sedan gänglig, då Konungen, till Rikets
hela^ Stats-Rådets tankar deröfver blif- försvar eller andra högst vigtiga och
vit inhemtade, finner den vara onnd- angelägna ändamål, sedan hela Stats-
vikligen nödig} den andra, att ur Rådets tankar deröfver blifvit inhein-
\iksens Ständers Bank, vid infallan- tade, finner den vara oundvikligen
e krig, af Konungen lyftas, sedan nödig} den andra, att, viel infallan-
Han Stats-Rådet in Pleno hört och de krig af Konungen lyftas, sedan
Riksens Ständer sammankallat. Rik- Han Stats-Rådet in Pleno hört och
sens v tändeis förseglade anordning Riksens Ständer sammankallat. Rik-
c sistnämnde summa må ej förr bry- sens Ständers förseglade anordning å
Contitutions-Utskottets Memorial N.o i.
5
tas eller summan af Banco-Fullmägti- sistnämnda summa må ej förr brytas',
ge utbetalas, än sedan Riksdags-kal- eller summan af Fullmägtige i Riks-
lelsen blifvit i Hufvudstadens Kyrkor gålds-Contoiret utbetalas, än sedan
vederbörligen kungjord. Riksdags-kallelsen blifvit i Hufvud¬
stadens Kyrkor vederbörligen kun¬
gjord.
Se Bih. 3 Sami, Meni. N:ris 66 och 73.
Ridd, och Adelns JJrot. den 22 Fehr. t
IS30 p. och den 13 Mars 1830 p- —
Preste Slåndets Dito, 14 B. p. 285 oc^
15 B. p. 260.
Borgare-Ståndets D:o, 7 B, p. 284 m 54oj
5Ö5j I°44 och t°74*
Bonde-Ståndets D.o, 10 B. p. 418»
Constitutions-Utskottets Förslag.
i:o Till åtskilliga föreskrifter, åsyftande Riksdags-göromålens förenklade
och ordentligare behandling, Riksdagarnes förkortande samt besparing
i Riksdags-kostnaderna.
Riksdags-Ordningen.
A) §. 04.
lista Mom- sista perioden-
— Skulle i något Utskott en tal- — — Skulle i något Stånd eller Ut:
• rikare betjening oundgängligen tarf- skott en talrikare Canell-betjening.;
vas, anmäle Utskottet sådant hos oundgängligen jufvas, åge Ståndens
Ståndens Plena, hvilka derom förordne. Plena att derom, på skeende anmälan,.
förordna; Men ef må denna Eietfening
okas blott för behofuet af ytterligare
renskrifning s-biträ de, buar till kostnaden
bör medelst särskilt anslag bestridas.
B) §. 26.
lista perioden.
Konungen eller „_ — sam- Konungen eller — — — sam¬
mankomma på Rikssalen. — — mankomma på Rikssalen, iednast in-
6 Constitutions- Utskottets Memorial N.v i.
om åtta dagar från den, då Riksda¬
gen blifvit, enligt 23 §., kungjord.
C) §. 2g.
irsta perioden.
Ridderskapet och Adeln — — Ridderskapet och Adeln _ _
— tjenligast finnér, genast och sist — tjenligast finner, genast eller sist
inom åtta dagar, sedan Riksdagen inom tolf dagar, sedan Riksdag^jern-
blifvit öppnad, Ledamöter, lika man- likt 23 §., kungjord blifvit, Ledamö-
ga af hvarje Stånd, i de Utskott, ter, lika många af hvarje Stånd, i
hvilka skola ärenderna bereda och de Utskott, hvilka skola ärenderna
utarbeta. — — bereda och utarbeta.
D) §. 36.
irsta Momentet.
iro. Utom förenämnde 1 Regerings-
Formens 53 §. omförmäldte och fö-
reskrifne Utskott, äge Riksens Stän¬
der att välja och förordna ett Expedi-
tions-Utskott, bestående af tolf Le¬
damöter, för att uppsätta ej mindre
de expeditioner, som under Riksda¬
gen af Stånden gemensamt utfärdas,
än äfven Riksdags-Beslutet, och alla
sålunda författade Handlingar till Rik¬
sens Ständers justering öfverlemna;
och äge Hof-Canzleren, eller den
hans Embete företräder, rättighet att
i Utskottet öfvervara Riksdags-Beslu-
tets justering, i de delar deraf, som
röra Konungens yttranden.
1:0. Utom förenämnda iRegerings-
Formens 53 §. omförmäldta och fö-
reskrifna Utskott, äge Riksens Stän¬
der att välja och förordna ett Expe¬
ditions-Utskott, bestående af tolf Le¬
damöter, för att ej mindre revidera
vederbörande Utskotts förslag till de
expeditioner, som under Riksdagen
af Stånden gemensamt utfärdas, än
äfven uppsätta dem, hvilka ej tillhöra
annat Utskotts befattning, samt ändt-
ligen Riksdags-Beslutet, och att alla
sålunda reviderade eller uppsatta Hand¬
lingar till Riksens Ständers justering
öfverlemna; och äge Hof-Canzleren,
eller den hans Embete företräder,
rättighet att i Utskottet öfvervara
Riksdagsbeslutets justering, i de de-
lar deraf, som röra Konungens ytt¬
randen.
Constitutions-Utskottets Memorial N-o i.
7
E) §. 45.
i:sta Perioden.
Skulle ett Utskott genom Skulle ett Utskott genom
Deputerade. — Deputerade, utan att likväl två eller
flera Utskott må gemensamt ärendet af¬
göra. — —
F) §. 44-
irsta Momentet.
i;o Konungens Propositioner, äf- 1:0 Hvarje Konungens Proposition, äf¬
vensom allmänna frågor, hvarmed vensom hvarje inom Stånden väckt frå-
förstås sådana, som kunna eller ga om sådana allmänna ärenden, som
afgörande upptagas, utan skola kunna eller — afgörande upp*
öfverlemnas till utredande af behö- tagas, utan skall öfverlennäs till ut*
riga Utskott, hvilkas yttranden, hvar- redande åt behörigt Utskott, hvars
af alltid ett exemplar må hvarje Stånd yttrande, deraf alltid ett exemplar må
tilldelas, böra, enligt hvad här of- hvarje Stånd meddelas, bör, enligt
vanföre förelägga Utskot- hvad här ofvanföre — före.
ten tid till deras Betänkandens af- lägga Utskottet viss tid till Betän-
gifvande. kandets afgifvande.
G) §. 44.
lista Momentet.
(Tillägg vid slutet).
— — Skulle Riksens Ständer anse
något ärende, hvaröfver ett Utskott sig
yttrat, erfordra, i vissa delar, behand-
ling af annat Utskott, må frågan, ef¬
ter beskaffenheten, dit remitteras.
H) §. 48-
Föredragningsämnen när- Föredragningsämnen — när¬
varande Ståndets Ledamot. varande Ståndets Ledamot, innehål-
8
Constitutions- Vt skot tets Memorial No i.
lande fullständigt, eller åtminstone i
hufvudpunkterna bestämdt förslag till
det beslut, hvars fattande åsyftas.
I) §• 49-
Nytt moment.
l:o Hvar och en allmän fråga —
— — ovägerligen fattas.
2.'0 Då saken från Utskott —
— Acter och Handlingar.
3:0 Återförviser något — — —
till expeditionen betagas.
1:0 Hvar och en allmän fråga — >
— — ovägerligen fattas.
2:o Då saken från Utskott
Acter och Handlingar.
5:0 Vid prof ningen, i Ståndens Ple¬
na, af Utskotts afgifna förslag, skall
detsamma först framställas till anta¬
gande eller förkastande, utan förändring.
Göres dervid anmärkningtill förändring,
och funer Ståndet ärendet tillfyllest ut-
redt, ma Ståndet, sedan bestämdt för¬
slag till sådan ändring blifvit upp-
gjordt, om dess antagande eller förka¬
stande, antingen genast, eller, derest
någon Ledamot det äskar, i annat
Plenum besluta. Men är anmärknin¬
gen af den beskaffenhet, att den anses
fordra närmare utredning, erhålle" Ut¬
skottet del deraf, för att förslaget der¬
efter ytterligare granska och jemka.
När ett sålunda boredt förslag till
Stånden återkommer, behanclles det på
samma sätt, som här ofvan om Utskotts
första förslag stadgas, dock att ytter-,
ligare åter-remiss ej må äga rum.
4:0 Återförviser något — — —»•
till expeditionen betagas-
Regerings-
Constitutions-TJtskottets Memorial N.o i.
9
Regerings-Formen.
§• 55.
Första Momentet.
Allmänna frågor och der- ■ Allmänna frågor och der¬
öfver sig yttra. öfver sig yttra, på satt i Riksdags-
Utskottens förslag — — — eller Ordningen föreskrifves.
ock alldeles förkasta.
(Det öfriga af momentet utgår).
Riksdags-Ordningen.
K) §. 49.
nytt moment.
gro När Utlåtande från Riks-Stånd
till Utskott återremitteras, höra alla
anmärkningarna, sednast inom Åtta
dagar derefter, meddelas Utskottet ge¬
nom justeradt Protocoll s-Utdrag, an¬
tingen i utförligt Transsumt, eller ock
af Sccreteraren pundvis och i korthet
sammanfattade, clock, i sednare händel¬
sen, med öppen rätt för Stånds-Leda-
mot att sin särskilta mening in extenso
skriftligen bifoga, såsom i S7 JT. stad¬
gadt är.
L) §. 52.
Utaf alla Memorial, som äro af Utaf alla Memorial och Anföran-
den egenskap, att de till något Rik- den, som äro af egenskap att böra till
sens Ständers Utskott böra remitte- något Riksens Ständers Utskott remit-
ras, skola fyra exemplar till Ståndet teras, skola till Ståndet ingifvas två
ingifvas, hvaraf ett aflemnas till Ut- exemplar, hvaraf det ena stadnar vid
skottet, och de öfriga, vid tillkänna- Protocollet, och det andra till Utskot-
gifvande af beslutet om Remiss, till- tet afgår. Regäres communication med
ställes Med-Stånden. de öfriga Stånden, afemnes dessutom
tre exemplar, för att dem tillställas.
Bihang till R. St. Prot. 1834.. 3-die Sami.
i:a Häftet, 2
J.O
Coust ilutions-Ut skot tets Memorial N:o r.
M) §. 57.
Första Momentet.
2-'dra Perioden.
— Vill Ledamot, som ej — — — — Vill Ledamot, som ej —
till Protocollet, hvilket må — — till Protocollet, hvilket må
Ståndets beslut åtfölja. — — Med-Stånden tillställas, enär han de
för communicationen och protocollet nö¬
diga exemplaren deraf till Sccreteraren
ajlemnar.
N) §. 5g.
Första Perioden.
Alla hos Riks-Stånden hållna pro- 1:0 Huart och ett Riks-Stånd skall
tocoll skola, så tidigt ske kan, ge- vara medgifvet att, på sätt Ståndet
nom trycket utgifvas till deras full- lämpligast pröfvar, låta dess protocoll,
ständiga innehåll, med undantag blott antingen fullständigt, eller i justeradt
af sådant, som Ståndens enskilta Eco- sammandrag, till trycket befordra; äf-
nomie beträffar. vensom hvarje enskilt må äga att, efter
derom gjord anmälan, utan hinder el¬
ler författare-ansvar till trycket utbe¬
komma större eller mindre delar af sam¬
ma protocoll, med undantag blott af
sådant, som Ståndens enskilta Eco-
nomie beträffar.
Tryckfrihets-Förordningen.
§• 2.
4:de Momentet.
Att Protocoll hållna — — — Att Protocoll hållna
och Handlingar, eller Riks-Ståndens, och Handlingar, eller Hemliga Ut-
eller Hemliga Utskottets — — — skottets att dem icke up-
att dem icke uppenbara. penbara.
Constitutions- Utskottets Memorial N.o i. 11
Riksdags-Ordningen.
O) §. 59.
Didra och gidje Perioderna.
— — De Handlingar likväl, hvilka „ — o;o Sådana Handlingar, hvilka
till samtliga Riks-Sfånden aflemnas, till samtliga Riks-Stånden inlemnas,
såsom Konungens Propositioner, Rik- eller fran dem utgå, skola icke i Pre¬
sens Ständers Utskotts Betänkanden tocollen intagas, utan endast mecl num-
och Förklaringar samt de Protocolls- mer eller korrt rubrik antydas. Af des-
Utdrag, hvarigenom Stånden medde- sa Handlingar böra, såsom ett Bihang
la hvarandra sina beslut, skola icke till samtliga Rih-Stdndens Protocoll,
i Protocollen intagas, utan endast till Konungens Propositioner, Utskottens
sitt innehåll korrteligen deruti anföras. Betänkanden, Riksens Ständers under-
Desse Handlingar tryckas särskilt, dåni ga Skrifvetser, samt Riksclags-Be-
såsom ett Bihang till samtliga Riks- slutet, särskilt från trycket utgifvas,
Ståndens Protocoll och utgifvas under dock att hvad förut är i tryck till
Expeditions-Utskottets uppsigt. Riks-Stånden utdeladt icke må, på
allmän bekostnad, ä nyo tryckas,
B) §• 72.
Usta Perioden.
Ingen expedition först Ingen expedition — först
blifvit uppsatt af Expeditions-Utskot- blifvit uppsatt af det Utskott, sorn
tet och derefter uti Stånden behörigen målst sist handlagt, reviderad af Expe-
justerad och underskrifven. — — ditions-Ut skottet, der det samma icke
omedelbart besörjer uppsättningen, och
sedermera uti Stånden behörigen juste¬
rad och underskrifven.
Anm• Förslags.puncterna E, F och G
stå i nära inbördes beröring 5 puncferna D
och P äga oskiljaktigt sanåmanhang.
Se Bih. q Sami. Mern. N:ris 57 och 70.
Ridd. och Adelns Prot. den 22 Fehr.
183°> P* — och den 13 Mars 1830, p. —
Preste-Ståndets, d:o, 13 B. p.* 74, 15
B. p. 136.
12
Coust it utions- Utskottets Memorial N;o i.
Borgare-Ståndets d:o, 6 B. p, 783 j S°4 »
7 B. p. I043 och 1069.
Bonde.Ståndets dro, XO B. p, 117_
121, II B. p. 240.
2:o Redactions-förbättring, med hänsigt till förbudet mot rådplägning _i
Konungens öfvervaro.
Regerings-Formen.
§• 55*
irsta Perioden.
Ej må Riksens Ständer i Konun- Ej må Riksens Ständer i. Konun¬
gens öfvervaro öfver något ämne be- gens öfvervaro öfver något ämne
sluta. — — rådpläga eller besluta. — —
Riksdags-Ordningen.
§. 27-
irsta Momentet, sista Puncfen.
Och som Riksens Ständer, jem¬
likt Regerings-Formens 55 $., ej äga
att i Konungens öfvervaro något be¬
sluta, må ingen rådplägning härom (Utgår;,
å Riks-Salen hållas.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N:o 55. Ridd.
och Adelns Protocoll den 5 Febrtiarii 1830,
p. _
Preste.Ståndets d:o, 14 B. p. 353,
Borgare-Ståndets d:o, 6 B. p. 579 oc^
685-
Bonde-Ståndets d;o, II B. p. 12 f.
3:0 Ändring, jemkning och tillägg i föreskrifterna om Grundlags-frågors
behandling.
Constitutions- Ut sköttets Memorial N:o i.
13
Regerings-Formen.
§• 56-
Sednare Momentet.
Frågor om förändringar af stad-
ganden i Grundlagarna — — — till
Riksens Ständers afgörande, sorn of- (Hela motstående Moment uteslutes).
van sagdt är.
§• 31-
Förra Momentet.
Denna Regerings-form samt Ri- Denna Regerings-form samt Ri¬
kets — — — och möjliga att verk- kets — — — och möjliga att verk¬
ställa. Riksens Ständer må icke å ställa,
den Riksdag, då Utskottet någon sä- Inkommer till Riksens Ständer Con-
dan ändring föreslår, utan först å den stitutions- Utskottet, i följd af Riks-
nästföljande, derom besluta. Blifva dagsmans motion, nied något förslag
då alla Riks-Stånden om ändringen till Grundlagsändring, må Riksens
ense, öfverlemne de Förslaget derom Ständer kunna derom vid samma Riks-
till Konungen, genom deras Talmän, dag öfverlägga, men icke besluta. Göras
med begäran, att Konungen ville Sitt i Plena icke anmärkningar mot Utskot-
bifall dertill gifva. Konungen in- tets Förslag, hvile det, såsom ett Rik-
hemte — — icke samtycker till sens Ständers utlåtande, till nästa Riks-
deras åstundan. dag. Göras åter mot Förslaget an¬
märkningar, förvises de, som hvarje
Riks-Stånd särskilt förklarar utgöra dess
gemensama tankar, till Constitutions-
Utskottet, hvilket åligge att meningar¬
na, i möjligaste måtto, till ett helt
utlåtande sammanjemka, och, om oför¬
enliga skiljaktigheter yppats, dem till
behandling hos Riks-Stånden derjemte
anmäla. Sammanstämma nu dessa i Ett
utlåtande, hvile) det till nästkommande
Ständers pröfning. Finnas åter något
Stånds tankar, i en eller flera delar,
14
Constitutions- Utskottets Memorial N.-o i.
stridande mot de öfrigas, och fogar sig
ej samma Stånd efter dem, varde, för
slutlig jemkning, Constitutions-Utskot¬
tet, genom val af Riks-Ståndens Plena,
förstärkt till ett antal af Tjugu perso¬
ner från hvarje Stånd, hvilke, med iakt¬
tagande af hvad 38 Jf. Riks dags-Ordnin¬
gen stadgar, hest amme Riksens Ständers
utlåtande, för att, dymedelst fullstän¬
digt beredt, hvila på sätt ofvan sagdt
är. Öfver de sålunda, till afgörande
vid nästa Riksdag hänskjutna, Förslag
skall då endast kunna med ja och nej
beslutas; och öfverlemne Riks-Standen
de af dem samfäldt antagna Förslagen,
genom sina Talmän, till Konungen,
med begäran att Han ville Sitt bifall
dertill gifva. Konungen inhemte —
— icke samtycker till deras åstun¬
dan.
Sednare Momentet.
2.'dra Perioden.
— — Tillstyrker Utskottet hvad Tillstyrker Utskottet Äonun-
Konungen, föreslagit, hvile frågan gens förslag, hvile detsamma, of öran-
till nästa Riksdag, då Riksens Stän- dradt, till nästa Riksdag, då Riksens
der skola sitt beslut derom fatta. Ständer skola sitt beslut derom fatta.
Riksdagsordningen.
§• 73-
Stadna Riks-Stånden i sina be- Stadna Riks-Stånden i sina be¬
slut _ — — med Riksens Ständers slut — — — med Riksens Ständers
rätt afgöra. rätt afgöra.
Consi it ut iöns- Utskottets Memorial N:o i.
15
Om behandling en, i dessa fall, af
Grundlags frågor är, genom 81 §. i
Regerings-Formen särskilt stadgadt.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N;ris 63 och 71,
Ridd. och Adelns Prof. den 22 Februarii 1S30
och den 13 Mars 1830.
Preste-Ståndets D:o, 13 B. p. ilo och
15 B. p. 260.
Borgare.Ståndets D:o, 7 B. p. 22, I40,
I043 och Io72.
Bonde-Ståndets D;o, 10 B. p« 88.
4-0 Andrad redaction i följd af besluten om Myntbestämningen och Banko*
ärenderna i allmänhet.
Regeringsformen.
§• 72.
Riksens Ständers Bank förblifver Sveriges Rikes Rank, för ali ict
hädanefter, sorn den hittills varit, skild från Rikets Statsverk, vare under
under Riksens Ständers egen Garan- Konungens och Riksens Ständers gemen-
tie och Vård, så att den ostörd må sama Garantie, men under Riksens
förvaltas af de Fullmägtige, hvarje Ständers egen vård, ostördt förvaltad
Stånd dertill förordnar, efter de Ord- af de Fullmägtige, hvarje Stånd der-
ningar, Stadgar och Reglementen, till förordnar, efter de Lagar och Stad-
hvilka redan gjorde äro eller vidare gauden för Banken och dess rörelse, hvil-
af Riksens Ständer göras kunna j ä- ka nu äro gällande, eller af Konungen
gande Riksens Ständer allena rätt att och Riksens Ständer gemensamt varda
genom Banken utgifva Sedlar, som stiftade. Dock åge Riksens Ständer,
för mynt i Riket må erkännas. sorn genom sina Fullmägtige tillsätta
Tjenstemännen inom Banken, att al¬
lena fastställa Reglementen för Bankens
inre förvaltning och arbetssätt, samt
för dess Tjenstemäns befordringar och
aflöning.
I öfverensstämmelse med ofvan «•
heropade Lagar och Stadganden, ege'
16
Constitutions- Utskottets Memorial N;o i.
Banken allena rätt att utgifva sedlar
eller myntför skr ifningar, hvilka må lika
med mynt i Riket erkännas, och skola
af Banken med mynt, efter deras ly¬
delse, inlösas.
Öfver användandet af Bankens är¬
ligen behållna vinst-medel åge Riksens
Ständer att allena besluta, så framt
dessa medel ej, till bibehållande- af Ban¬
kens grundfond eller till dess förstärk¬
ning , af Konungen prof vas erforderliga.
Se Bih, 3 Sami. Mern. N:ris 56 och 68-
Ridd. och Adelns Prof. den 17 Febru¬
arii och den 16 Mars 1830.
Preste-Ståndets D:o 14 B. p. 32I och
15 B. p. 4I.
Borgare-Ståndets D.o, 6 B. p, 6285
671, 724, 7 B. p. Q03.
Bonde-Ståndets D:o Ii B. p. 41 183.
5:0 Ny redaction i fråga om Riksdagsmanna-valen.
Riksdags-Ordningen.
S. li¬
lio Med de i 2idra §:n omförmälda 1:0 Med de i 2ldra §:n omförmälda
föreskrifter förstås bestämmandet af föreskrifter förstås bestämmandet af
skyldigheten för vederbörande C01- skyldigheten för vederbörande Cor-
porationer eller Embetsman, att, utan porationer eller Embetsman att, utan
vidare påminnelse och utan annan an- någon påminnelse och utan annan an¬
ledning, än vid Lagtima Riksdag, ledning än sista Riksdagsbeslutet, vid
sista Riksdags-Beslutet, och vid Ur- ansvar besörja, att valen till Rikdags-
tima Riksdag, sjelfva Kallelsen, be- män må, inom den för deras början
sörja, det valen till Riksdagsmän, och slut af Riksens Ständer bestämda
der sådana val äga rum, i laglig ord- tid, i laglig ordning och med ali
ning och vid ansvar, med ali skynd- skyndsamhet, verkställas; tillhörande
samhet verkställas; tillhörande det det Dom-Capitlen att för Presterska-
Doin- pet,
Comtitution s -Utskottets Memorial N:o i.
17
Dom-Capitlen att för Presterskapet,
Hufvudstadens Magistrat, att för der¬
varande Borgerskapet, samt Landshöf-
dingarne hvar i sitt Län, att iör de
öfriga Städernas Borgerskap och Me¬
nige Allmogen om sådana Valförrättnin¬
gar å Embetets vägnar föranstalta, med
särskilt föreskrift från Landshöfdin-
garna, att samma dag, då i Kyrkor¬
na Riksdagskallelsen kungöres, skall
Sockenstämma till nästföljande Söndag,
för Electorsval af Allmogen, utly¬
sas. Skulle uti en eller flera kyrkor
af ett Pastorat Gudstjenst saknas å
den Söndag, då Kungörelsen borde
uppläsas, åligge det Presterskapet att
genast genom Kronobetjente i Pasto¬
ratet besörja, det nästa dag ett ex¬
emplar af Kungörelsen skyndsamt
circulerar från by till by, uti sådana
Församlingar eller Capell-lng , med för¬
ständigande, att deras ledamöter haf¬
va att nästföljande Söndag sig vid
Moderkyrkan infinna till Electorsval,
i händelse Gudstjenst icke samma
Söndag bör hållas i egen kyrka, då
valet derstädes må för Socknen eller
Capell-laget förrättas. I de Härader,
der Doinhafvanden är af Frälse-stånd,
förordnes af Hof - Rätterne Ofrälse
Valförrättare för Bonde-Ståndet.
2:0 Om tiden för de Riksdagar,
till hvilka Konungen Ständerna kal¬
lar, lärer Konungen i Nåder Hof-
Rätterna förständiga. Om tiden åter
för sådana Riksdagar, till hvilka
Bihang till R. St. 1
i:a j
pet, Hufvudstadens Magistrat att för
dervarande Borgerskapet, samt Lands-
höfdingarne, hvar i sitt Län, altför
de öfriga Städernas Borgerskap och
Menige Allmogen om sådana Valför¬
rättningar, å Embetets vägnar, för¬
anstalta.
2:0 Landshöfdingarne åligge här¬
vid särskilt att 0111 Riksdagsmanna¬
val för Allmogen tidigt utfärda
Kungörelse, med föreskrift att sam¬
ma dag, då denna i kyrkorna upplä¬
ses, Sockenstämma för Electprs-val af
Allmogen skall till nästföljande Sön¬
dag utlysas. Skulle, uti en eller
flera kyrkor af ett Pastorat, Guds¬
tjenst saknas å den Söndag, då Kun¬
görelsen borde uppläsas, åligge det
Presterskapet att genast, genom Kro-
no-betjente i Pastoratet, besörja, det
nästa dag ett exemplar af Kungörel¬
sen skyndsamt circulerar från by till
by, uti sådana Församlingar eller
Capell-lag, med förständigande att
deras Ledamöter hafva att nästföljan¬
de Söndag sig vid Moder-kyrkan in¬
finna till Electors-val, i händelse Guds¬
tjenst icke samma Söndag bör hållas
i egen kyrka, då valet derstädes må
för Socknen eller Capell-laget för¬
rättas. Domhafvallden i Häradet vare
alltid Valförrättare för Bonde Ståndet; är
han Frälseman, förordnes dertill opå.
mint af Hof-Rätten en Ofrälse, så ii.
digt, att valen må vid den i Riksdagsbe¬
slutet utsatta termin kunna börjas.
rot. 1834. 3'-dje Sami.
läftet. 3
18
Constitutions- Utskottet; Memorial N:o i.
Stats-Rådet, eller ock, enligt Rege- 3:0 När Konungen eller Stats-
ringsformens 95 §., de i densamma Rådet kalla Riksens Ständer till Ur-
nämnde vederbörande kalla, åligge tima Riksdag, skola, utan vidare erin-
det dem att Hof-Rätterna underrätta, rån än sjelfva kallelsen, vederbörande
Corporationer eller Embetsman skynd¬
samt och i öfrigt på sätt genom 1 och
z mom, här ofvan stadgas draga för¬
sorg om Valens behöriga verkställighet.
När åter, enligt Regeringsformens
93 §., de deri nämnda Embets-myn-
digheter meddela offentliga underrät¬
telser om Riksens Ständers inträffan¬
de Sammanträde, tillhöre det dessa
Myndigheter, utom Riddarhus-Directionen,
att sjelfva om'Valen i förrberörda ord¬
ning foga anstalt. Angående tiden
för Riksdagen lärer Konungen, då
Han dertill kallar, Hof-Rätterna för¬
ständiga. Utfärdas Kallelsen af Stats-
Rådet eller af vederbörande Embets-
myndigheter, skola, i förra fallet,
Stats-Rådet, och i det sednare , Lands-
höfdingarne ofördröjligen härom Hof-
Rätterna, i det ändamål 2 mom. antyder „
underrätta.
4:0 Ankommer kallelse till Urtima
Riksdag, sedan val till Lagtima Riksdag
för sig gått, vare sådana val får Urti¬
ma Riksdagen gällande, utan att ny full.
magt får den valde må erfordras • Bå¬
randes likväl, cm tiden för Urtima Riks¬
dagens början, de valde behörigen un¬
derrättas genom de Corp orationers eller
Embetsmäns försorg, som föranstaltat
om valen.
Se Bih. 3 Sami. Mera. N:o 9.
ConitUutiom-Utskottetr Memorial N:o i. 19
Ridd. och Adelns Prot. den n Maji
I829 p. 47.
Preste-Ståndets d:o 3 B* P- 34.?-
Borgare.Ståndets d;o, 2 B. p. 250 och
265.
Bonde-Ståndets d;o, 4 B. p. 658 •
6:0 Tillägg, rörande Ridderskapets och Adelns representations-sätt.
Riksdags-Ordningen.
§.
Ridderskapet Och Adelil infinner
sig till Riksdag och representeras,
enligt Riddarhus-Ordningen, hvilken,
likasom öfriga Stånds-Ordningar, bör
vara i öfverensstämmelse med Grund-
lagarne författad.
7:0 Redactions-ändringar, beträffande
12-
Ridderskapet och Adeln infinner
sig till Riksdag och representeras ge¬
nom hvarje introducerad Atts Hufvud¬
man eller, i detmer frånvaro, genom den
tillstäder varande närmaste Åttemannen,
eller, om iche heller någon Ättenlan sig
inställt, genom en af Hufvudman eller
hans rättr innehafvare vederbörligen för¬
ordnad Fnllmägfig af 'i qntiaii introduce¬
rad Ätt; Allt enligt Riddarhus-Ord¬
ningen, hvilken, likasom öfrigaStånds-
Ordningar, bör vara i öfverensstäm¬
melse med Grundlagarne författad.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N:o 64.
Ridd. och Adelns Prot, den 5 Febru¬
arii 1830.
Preste-Ståndets d:o, 14 B. p. 283-
Borgare-Ståndets d;o, 7 B, p. 455 och
489.
Bonde-Ståndets d:o, 10 B. p, 357.
Universitetens representation.
20 ' Constitutions- Ut skottets Memorial N.o i,
Riksdags-Ordningen.
§. 13*
Sednare Momentet.
Första Perioden.
2:o Universiteten i Upsala och 2:0 Universiteten i Upsala och
Lund äge att till Riksdagsmän i Pre- Lund, genom Academiska Consistoriernas
ste-Ståndet utse, hvartdera tvänne samtliga Ledamöter och Universitetens
Professorer från de Vesrldsliga Facul- Ordinarie Adjuncter, skola till Riksdags-
teterna. — — män i Preste-Ståndet utse, hvartdera
minst En Professor från de Verldsliga
Faculteterna, dock med rättighet att
ställa tvänne sådana Fullmägtige. — —■
§. 17.
Sednare Momentet.
2:0 Vid alla Riksdagsmanna-val 2:0 Vid alla Riksdagsmanna-val
— — — uppbäras och redovisas. — — — uppbäras och redovisas.
För en af hvartdera Universitetets Full'
tung t ige hör ofvannämnda rese- och un•
derhälls-kostnad utgå från Academie-Fon-
den.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N:ris 52 och 59.
Ridd. och Adelns Prot. den 20 Nov. 1829.
P* 282 och den 22 Februarii I830 p. —
Preste.Ståndets d:o, XI B. p. 244 och
12 B. p. 198-
Borgare-Ståndets d:o, 6 B. p. 262, 278 >
783 och 829.
Bonde-Ståndets d;o, 9 B. p, 474*
g:o Tillägg, angående Borgares Valbarhet.
Constitutions- Utskottets Memorial N:o z.
21
Riksdags-Ordningen.
§• 14-
5.‘te Momentet.
i:sta Perioden.
5:0 Ingen må för Städerna till 5:0 Ingen må för Städerna till
Riksdagsman utses, som ej minst Tre Riksdagsman utses, som ej minst Tre
år varit Magistrats-person eller Bor- år varit Magistrats-person eller Man-
gare i Staden, ej heller någon — tåls- och Skattskrifven Borgare i Staden,
brukande Bergsman. — — ej heller någon — — — brukande
Bergsman. — —
Se Bih. 3 Sami. Mern. N:ris 31, 33,
43, 49 och 78.
Ridd. och Adelns Prot. den 29 Augusti
1829, p. 278 och 28f 5 den 6 November
1829, p. 316, och den 18 Mars 1830 p- —
Preste-Ståndets d;o, 6 B, p. I52 och
7 B- P- 324-
Borgare.Ståndets d:o, 3 B. p. 577,
597, 7oi 4 B. p. 225, 268, 5 B. p. 222,
251, 7 B. p. 1247.
Bonde-Ståndets d:o, 6 B. p. 520.
9:0 Tillägg, åsyftande Frälsehemmans-ägares representations-rätt.
Riksdags-Ordningen.
§• 15- a)
irsta Perioden.
Allmogen i hvart Härad välje, Allmogen i. hvart Härad välje,
efter hemmantalet, till Riksdagsman efter hemmantalet, till Riksdagsman
af Bonde-Ståndet, den, inom Häradet af Bonde-Ståndet En, inom Häradet
boende och besuttne, Krono-, Krono- boende och besutten, Krono-, Krono¬
skatte- eller Frälse-Skatte Hemmans- Skatte-, Frälse eller Frälse-Skatte
ägare, hvilken icke tillförene Hemmansägare, hvilken icke tillföre.
i Rikets tjenst innehaft. — — ne — — — i Rikets tjenst inne¬
haft. — —
22
Constitutions- Utskottets Memorial N:o i.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N:o 2r.
Ridt!, och Adelns Prot. den 25 Maji
1829 P. 113*
Preste-Ståndets d:o, 5 B. p. 164.
Borgare-Ståndets d:o, 3 B. p. 39 och
55“
Bonde-Ståndets d:o, 6 B> p. g, 25> 36
och 738-
1010 Redactions-förändring, i afseende på högsta antalet af Härader, som
må förena sig om Fullmägtig.
Riksdags-Ordningen.
§• 15- b)
2.‘dra Perioden.
Vilja flera Härad förena sig
om en Fullmägtig, vare sådant dem
obetaget.
— —7 Vilja flera Härader, hörande
till samma Domsaga, förena sigom en,
inom dennas område boende och besutten
Fullmägtig, vare sådant dem obeta¬
get. Skulle någon Domsaga innehålla
färre än Ett hundrade valberättigade hela
Hemman, må den kunna, med ett eller
flera inom annan Domsaga belägna Hära¬
der, om gemensam Fullmägtig sig för¬
ena.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N:ris 22 och 33,
Ridd. och Adelns Prot. den 25 Maji
I829, p. II4 och den 26 Junii 1829 p. 58.
Preste-Ståndets d;o, 5 B. p. 177,
Borgare Ståndets d:o, 3 B. p. 39, 45
693 och 758-
Bonde.Ståndets d:o, 6 B. p, 9, 25, 36
och 738.
li:o Tillägg, angående förrättandet af Riksdagsmanna-valen för Bonde-
Ståndet.
Conslitutions-Utskottets Memorial N:o i.
23
Riksdags-Ordningen.
§» 15- <0
(Ny punct vid slutet).
— — Till förrättande af valen för
ada Häraderna inom en Domsaga, skola
Electorerne på samina dag och ställe
sammanträda.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N:o 35.
Ridd. och Adelns Prot» den 26 Junti
1829, p. 58.
Preste.Ståndets d:o, 6 B. p. 5^1*
Borgare-Ståndets d;o, 3 B. p. 760 oc^
354* _
Bonde»Ståndets~ d:oa 6 B. p. 9, 25» 3&
och 738.
12:o Ändring, åsyftande förlängd Revlsions-tid.
Riksdags-Ordningen.
§• 68-
2:dra och grdje Perioderna.
— — Desse Revisorer af-
slutade Räkenskaper, och tage alltid
Revisionsförrättningen sin början den
15 Augusti; Skolandes så väl Riksens
Ständer böra af Konungen
kallas. Och må ingen Revision öf¬
verskrida en tid af Fyra månader.
Se Bih. 3 Sami. Mern. N;ris 65 och 72.
Ridd. och Adelns Prot. den 22 Febru¬
arii och den 13 Mars 1830.
Preste-Ståndets d;o, 14 B. p. 2§4 oe^
15 B. p. 260.
Borgare-Ståndets d:o, 7 B. p. 543,
562, 1044 och 1074.
Bonde-Ståndets d:o, ]o B. p. 418-
Desse Revisorer af-
slutade Räkenskaper, och tage derföre
alltid Revisions-förrättningen sin bör-
jan den 15 September; skolandes så
väl Riksens Ständer — — — böra
af Konungen kallas. Och må ingen
Revision öfverskrida en tid af Tre
månader.
24 Constitutions- Utskottets Memorial N;o 2.
N;o 2.
Ankom till Exp-.Utsk. d. ig Febr. kl. 12.
Memorial, angående infordrad skyndsam uppgift å
Grundlags-ändrings-förslagen vid 65 och72§.§.
Reger ings-formen.
Under den 10 dennes hafva Högvördige Preste- och Vällofl. Borgare;.
Stånden, med anledning af Kongl. Majits den g förutgående aflåtna Nådiga
Skrifvelse, anmodat Constitutions-Utskottet att, så skyndsamt som möjligt,
inkomma med uppgift å de beredda förslagen till ändring i 65 och 72 §. §.
Regerings-Formen, och Hedervärda Bonde-Ståndet till Utskottet öfverlem.
nät högstberörda Nådiga Skrifvelse.
Enär Constitutions-Utskottet redan låtit sammandraga och under denna
dag till samtliga Riks-Stånden insänder fullständig redactions-uppgift å alla
sedan sistlidne Riksdag hvilande, till den nu påstående hänskjutna Grund-
lagsändrings-förslag, bland hvilka äfven begge nu ifrågavarande innefattas,
förmodar Utskottet att någon särskilt åtgärd af de gine Riks-Ståndens re¬
misser ej lärer anses påkallad. Stockholm den 14 Februarii 1834.
STOCKHOLM, H. G. Nordström, 1334.
Constilutions- Utålottets Memorial N:o 3,
i
N:o 3.
Antom till Exp.-tJtst. <1. a5 Mars tl. rs.
Memorial till 13 or gare Ståndet, med utlåtande om grund¬
lagsenligheten eller stridigheten af en väckt fråga,
hvarå Talmannen vägrat proposition.
Sedan, vid återföredragningén i Vallöf!. Borgare-Ståndet af Kongl. Maj:ls
linder den 3 dennes aflålna Nådiga Skrifvelse, med förslag till Lag för
Banken, Herr Helsingiusefter motiverad framställning af sin åsigt, att
högstberörda Nådiga Skrifvelse, med åtföljande Lagförslag, endast borde
till handlingarne läggas, å samma framställning äskat proposition, och fle¬
re Ståndets Ledamöter härutinnan med honom sig förenat, men Herr Tal¬
mannen, vid discussionens slut, förklarat, det han sålunda förstode 44 §•
Riksdags-Ordningen, att Remiss å Konungens Propositioner ej finge vägras,
och derföre grundlagsenligt begagnade sin rätt att å den motsatta åsigten
vägra proposition, så har, enär Ståndets, genom votering utrönta pluralitet
icke i Herr Talmannens förklarande instämt, det blifvit till Constitutions-
Utskottet hänskjutet att afgöra, huruvida en sådan vägran må ega rum,
eller icke, öfver hvilket beslut Constitutions-Utskottet i dag inhändiga!
Vällofl. Borgare-Ståndets Protocolls-Utdrag.
Denna, med hemtadt, fastän ej uttryckligen åberopadt stöd af 55 §.
Riksdags-Ordningen, till Constitutions-Utskottet förvisade fråga, hvilken så¬
ledes påkallar ett omdöme blott öfver bokslafliga grundlagligheten af den
yttre formen för sjelfva hufvudmålets behandling, innefattas i Vällofl. Bor¬
gare-Ståndets yrkande, att den Nådiga Skrifvelsen, jemte Lagförslaget, måt¬
te lemnäs utan remiss-åtgärd.
Nu stadgas likväl i 56 §. Reger i ngs-For m en och, med ytterligare ut¬
veckling deraf, i Riksdags-Ordningens 44 §•> att Konungens Propositioner
äfvensom de i Ståndens plena väckta allmänna frågor ej må till omedel¬
bart afgörande upptagas, utan skola remitteras till behörigt 'Utskott, som
ege att deni utreda och deröfver sig yttra; och 4p §• Riksdags-Ordningen
förmår, att livar och en första gången i något Stånd förekommande allmän
fråga skall, så-vida hon ej enhälligt genast remitteras, ligga på bordet till
nästa plenum, då remiss bör ske. Serskildt bjuder ock Regerings-Forraens.
Bihang till B- St. Trot. 1831* 3:dje Sami.
2 '.dra Häftet.
Co/istitutions- Utskottets Memorial N:o /}.
87 §. att, öfver de Lagfrågor Konungen framställer till Rikets Ständer*
desse infordre Lag-Utskottets Utlåtande,
Från dessa bokstafligen tydliga och ovilkorligt förbindande föreskrif¬
ter om remiss, finnes, med hänsigt till Konungens Propositioner, icke ett
enda undantag medgifvet, och, hvad Riksdagsmäns motioner angår, ej nå¬
got annat än för de fall, då in plenis antingen Grundlagsändringar, emot
förbudet i 81 §. Regerings-Formen, föreslås, eller alldeles enskilda* för
samtliga Riks-Ståndens pröfning främmande ämnen väckas; och så beskaf¬
fade undantagsfall afses äfven i 1 mom, af 49 §• Riksdags-Ordningen, med
den derstädes antydda möjlighet af uppslående fråga,, om ett mål remit¬
teras bör.
På ofvananförda skäl och enär det, jemte Konungens Nådiga Skrif¬
velse, öfverlemnade förslag till Lag för Banken ovedersägligen utgör en
Konungens Proposition rörande allmän Civil-Lag, finner Constitutions-UIn¬
skottet, att Vällofl, Borgare-Ståndets yrkande bokstafligen strider mot Grund-
lägarnes lydelse,, och att följaktligen Herr Talmannen varit berättigad oell
pligtig att derå vägra proposition.
Stockholm den 19 Mars 1834'--
N:o 4.
Ankom, till Exp.-Utsk, d. 12 April, kl. 6 e, m.
Memorial till Rikets Ständer, med uppgift å af samtliga:
Riks-Stånden godkända Grundlagsändrings förslag..
Sedan nu mera,, enligt Conslitutiions-Utskottet titlhandäkomna Proto-
éolls-Utdrag för den 10 oell 12 Februarii, den n , 13, 20 och 24 Mars
samt den 2 och 7 April, samtliga Resp, Riks-Stånden fattat deras beslut
till bifall eller förkastande af de från senaste Riksdag hänskjutna och livi-
lande förslag till Grundlagsändringar,, får, i likhet med' hvad under före¬
gående Riksmöten iakttagits, Utskottet härjemte vördsamligen öfverlemna
en uppgift å dem bland nämnda; förslag, som vid denna Riksdag blifvit af
alla fyra Riks-Stånden gillade;: varande uppgiften inrättad efter ämnenas
ordning eller enahanda uppställning„ som den förut insända,, hvilken om¬
fattade i ett helt de till afgörande beredda förslagen.
Stockholm den 12: April 1834-
Constitulions- TJtslotiets Memorial N:o 4•
3
JJ samtlige fyra Riks-Stånden godkånda Förslag till Grundlagsändringar.
Bland Konungens, af ConstitulioTis-Utskottet tillstyrkta Nådiga Pro¬
positioner.
1:0 Till ändrad redaction af stadgandet om Riks-Ståndens Cancellie-
Retjening.
Riksdags-Ordningen..
§• M-
i:a Momentet.
4:e Punkten.
— — Till nämnde Betjening,, hvilken af Stånden sjelfva tillsättes ,
räknes hos Ridderskapet och Adeln fyra Cancellister; i Preste-Ståndet en No¬
tarie och två Cancellister; i Borgare-Ståndet sammaledes; och i Bonde-Ståndet
två Notarier och fyra Cancellister. — —
4;o Till förändrad redaction af stadgandet rörande Creditiv-anslagen.
Regerings-Formen.
§. 63.
Dessutom böra, för oförsedda händelser, tvenne serskilda tillräckliga
summor anslås och till utbetalning ä Riksens Ständers Riksgälds-Contor
anvisas, den ena, att vara tillgänglig, då Konungen, till Rikets försvar el¬
ler andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tan¬
kar deröfver blifvit inhemtade, finner dem vara oundvikligen nödig; den an¬
dra, att, vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan Han Stats-Rådet in
pleno hört och Riksens Ständer sammankallat. Riksens Ständers förseglade an¬
ordning å sistnämnda summa må ej förr brytas, eller summan af Fulhnäg-
tige i Riksgälds-Contor et utbetalas, än sedan Riksdagskallelsen blifvit i
Hufvudstadens Kyrkor vederbörligen kungjord.
Bland Constitutions-Utskottets förslag.
1:0 Till åtskilliga föreskrifter, åsyftande Riksdagsgöromålens förenklade
oell ordentligare behandling, Riksdagarnes förkortande samt besparing i
Riksdags-kostnaderna..
Riksdags-Ordningen;
B) §. 26.
irsta Perioden.
Konungen eller —- — — sammankomma på Rikssalen, senast inom
åtta dagar frän den, då Riksdagen blifvit, enligt 23 $., kungjord.-—-—
'4
Conslitulions- Utslottels Memorial N:o 4*
C) §. 28.
i:a Perioden.
Ridderskapet och Adeln • tjenligast linner; genast eller sist
inom tolf dagar, sedan Riksdag, jemlikt 23 , kungjord blifvitj Ledamö¬
ter, lika mångå af hvarje Stånd, i de Utskott, hvilka skola ärendena bere¬
da och utarbeta. — —
L) §• 52.
Utaf alla Memorial och Anför anden} som äro af egenskap att böra
till något Riksens Ständers Utskott remitteras, skola till Ståndet ingifvas trul
exemplar hvaraf det ena stannar vid Protocollet, och det andra till
Utskottet afgår. Begäres communication med de öfriga Stånden j afem-
nes dessutom tre exemplar, för att dem tillställas,
M) §• 57.
1 :sta Momentet,
aldra Perioden.
— — — Vill Ledamot, sorn ej — — — till Protocollet, hvilket må
Med-Slånden tillställas, enär han de för communicationen och protocollet
nödiga exemplaren deraf till Secreteraren aflemnar. —t —
2:0 Redactions-för bättring, med hänsigt till förbudet emot rådplägning
i Konungens öfvervaro.
Reger i ngs-F ormen.
. §. 55.
irsta Perioden.
Ej må Riksens Ständer i Konungens öfvervaro öfver något ämne råd¬
pläga eller besluta. — —
Hvaremot ur Riksdags-Ordningens 27 §. 1 mom. sista punkten följan¬
de mening: ”Och som Riksens Ständer, jemlikt Regeringsformens 55:e §., ej
ega att i Konungens öfvervaro något besluta, må ingen rådplägning härom
å Rikssalen hållas” — kommer att utgå.
5:o Ny redaction, i fråga om Riksdagsmanna-valen.
Riksdags-Ordningen.
§. 11.
1:0 Med de i 2:dra §:n omförmälda föreskrifter förstås bestämmandet
af skyldigheten för vederbörande Corporationer eller Embetsman att, utan
någon påminnelse och utan annan anledning än sista Riksdagsbeslutet, vid an¬
svar besörja, att valen till Riksdagsmän må, inom den för deras början
Constitalions- Utshotlels Memorial N:o -j.
5
och slut af Riksens Ständer bestämda tid j i laglig ordning och med all
skyndsamhet verkställas; tillhörande det Dom-Capitlen att för Presterska-
skapet, Hufvudstadens Magistrat att för dervarande Borgerskapet, samt
Landshöfdingarne, hvar i sitt Län, att för de öfriga Städernas Borgei’skap
och Menige Allmogen om sådana Valförrättningar, å Embetets vägnar,
föranstalta.
2:0 Landshöfdingarne åligge härvid serskildt, att om Riksdagsmanna-
valen för Allmogen tidigt utfärda Kungörelse, med föreskrift, att samma dag,
då denna i Kyrkorna uppläses, Sockenstämma för Electors-val af Allmogen
skall till nästföljande Söndag utlysas. Skulle, uti en eller flera kyrkor af
ett Pastorat, Gudstjenst saknas å den Söndag, då Kungörelsen borde upplä¬
sas, åligge det Presterskapet att genast, genom Kronobetjente i Pastoratet,
besörja, det nästa dag ett exemplar al Kungörelsen skyndsamt circulerar
från by till by, uti sådana Församlingar eller Capell-lag, med förständigan¬
de, att deras Ledamöter hafva att nästföljande Söndag sig vid Moder-kyrkan
infinna till Electors-val, i händelse Gudstjenst icke samma Söndag bör hål¬
las i egen Kyrka, då valet derstädes må för Socknen eller Capell-laget för¬
rättas. Domhajvanden i Häradet vare alltid Valförrättare för Bonde-
Ståndet ; är han Fräls eman, förordnas dertill opåmint af Iiof-Rätten en
Ofrälse, så tidigt j att valen må vid den i Riksdagsbeslutet utsatta termin
kunna börjas.
3:o När Konungen eller Stats-Rådet kalla Riksens Ständer till Urtima
Riksdag, skola, utan vidare erinran än sjelfva kallelsenvederbörande
Corporationer eller Embetsmän skyndsamt och i öfrigt på sätt genom i:a.
och 2:a mom. här ofvan stadgass draga försorg om Valens behöriga verk¬
ställighet. När åter, enligt Regeringsformens ()5:e §., de deri nämnda Em-
betsmyndigheter meddela offentliga underrättelser om Riksens Ständers in¬
träffande sammanträde, tillhöre det dessa myndigheterutom Riddarhus-
Directionenj att sjelfva om valen i förberörda ordning foga anstalt. An¬
gående tiden för Riksdagen lärer Konungen, då Han dertill kallar, Hof-
Rätterna förständiga. Utfärdas kallelsen af Stats-Rådet eller af vederböran¬
de Embets-myndiglieter, skola, i förra fallet, Stats-Rådet, och i det 'sena¬
re, Landshöfdingarne ofördröjligen härom Hof-Rätterna, i det ändamål 2
mom. antyder j underrätta.
4:o Ankommer kallelse till Urtima Riksdag, sedan val till Lagtima
Riksdag försiggått j vare sådana val för Urtima Riksdagen gällande j utan
att ny fullmagt för den välde må erfordras; hörandes likvälj om tiden
6 Constitutions-Utskottets Meritor iol N.-o
/or Urtima Riksdagens början, de valde behörigen underrättas genom de
Corporationers eller Embetsmäns försorg, sorn föranstaltat om valen.
9:0 Tillägg, åsyftande Frälse-hemsnarisegares representätions-rätt.
Riksdags-Ordningen.
§. i5. a)
1 :a Perioden.
Allmogen i hvart Härad välje, efter hemmantalet, till Riksdagsman
af Bonde-Ståndet En, inom Häradet boende och besutten, Krono-, Krono¬
skatte-, Frälse- eller Frälse-Skatte Hemmansegare, hvilken icke tillförene
— — — i Rikets tjenst innehaft. — —
10:0 Redactions-förändring, i afseende på högsta antalet af Härader,
sorn må förena sig om Fullmägtig.
Riksdags-Ordningen.
§. 15. b)
a:dra Perioden.
— — Vilja flera Härader, hörande till samina Domsaga, förena sig
om en, inom dennas område boende och besutten, Fullmägtig, vare sådant
dem obetaget. Skulle någon Domsaga innehålla färre än Etthundrade
valberättigade hela Hemmanmå den kunna, med ett eller flera inom
annan Domsaga belägna Häraderorri gemensam Fullmägtig sig förena.
11:0 Tillägg, angående förrättandet af Riksdagsmanna-valen för Bonde-
Ståndet.
Riksdags-Ordningen.
§. i5. c)
(ny punkt vid slutet.)
—• —• Till förrättande af valen för alla Häraderna inom en Dom¬
saga, skola Electorerne på samma dag och ställe sammanträda.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834*
'Constitutions-Utskoliets Memorial N.-o S.
N:o 5.
Antom till Exp.-Utsk. den 16 Maji kl. to f. ro.
Memorial till Vällojl, Borgare-Ståndet, angående grundlags¬
enligheten af en yrkad propositions vägrande.
Constitutions-Utskoltet, som under gårdagen erhållit del af Vällofl.
Borgare-Ståndets Protocolls-utdrag för den 2 innevarande månad, har der¬
af inhemtat, att, sedan, vid återföredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 54, angående Stats-Verkets inkomsters beräkning, och serskildt af i2:te
punkten, rörande de bland ordinarie eller ständiga inkomster upptagna, bill
285,000 R:dr utförda Mantals-penningar, fråga blifvit väckt, om Rikets Stän¬
ders uteslutande rätt att, i följd af 57 §. Regerings-Formen, besluta om
Grundskatterna eller Statens ordinarie inkomster, Herr Talmannen yttrat,
det han ansåg 57, 5g och 60 §§ Regerings-Formen, med hänsigt till
Svenska Folkets sjelfbeskatlningsrätt, stå i fullkomligt samband, och Sven¬
ska Folkets utöfning af denna rätt i det hela bevisas äfven af Grundskat¬
ternas eller Ordinarie Stats-inkomsternas här uppställda beräkning, men alt
han tillika fann dessa skatters eller inkomsters natur vara sådan, att bort¬
tagande eller förändring af en titel ej kunde ske utan båda Statsmagternas
sammanstämmande Beslut, hvadan Herr Talmannen, så framt Ståndet ej
delade hans tanka, föranläts att, med stöd af Grundlagen, vägra proposi¬
tion, samt att, enär Ståndets genom votering utrönta majoritet i de af
flerr Talmannen andragna skäl icke instämt, det öfverlemnats åt Consti-
tutions-Utskottet att afgöra, huruvida en sådan vägran bort ega rum eller
icke, och att deröfver, inom åtta dagar från delfåendet af protocollet, med
utlåtande inkomma.
Såsom skiljesman emellan Bonde-Ståndet och dess Talman, i en un¬
der nästlidne Riksdag yppad, alldeles likartad, tvist om Salpetergärdens
afskaffande, utan Konungens höga sanction, yttrade sig dåvarande Consti-
tutions-Ulskott sålunda:
”Regerings-Formen stadgar: i 58§., att Konungen må låta vid hvarje
Riksdag uppvisa Stats-Verkets tillstånd i alla dess delar, till inkomster och
utgifter; i 5p §., att Konungen må, efter Stats-Verkets tillstånd oell be¬
hof, låta till Stats-Utskottets öfverläggning framställa hvad Staten kan
tarfva utöfver de ordinarie inkomster, och hvilka behof genom Bevillnin-
Dih. till R. St, Prot. i834> 3 Sami. 1
3:jde Häftet.
2
Conslitutions-Utskottels Memorial N.o 5.
fjär böra fyllas; samt i 62 att, sedan Stats-Verkets behof blifvit af
Stats-Utskoltet uppgifna och af Rikets Ständer pröfvade, det ankommer
på Rikets Ständer, att en deremot svarande Bevillning sig åtaga. Häraf
synes klart följa, att den i Regerings-Formens 57 §. Rikets Ständer al¬
lena förbehållna utöfning af Svenska Folkets sjelfbeskattningsrätt endast
kan sträcka sig till de i 60 §. omförmälda extra-ordinarie afgifterna. Då
dessutom i Grundlagen intet serskildt föreskrifves, om sältet för ordinarie
Statsinkomsters förändring, måste hvarje dylik förändring tillvägabringas
i enahanda ordning, som andra allmänna förhållanden, eller genom Ko¬
nungs och Ständers sammanstämmande Beslut. Medgåfves Rikets Ständer
rättigheten alt, utan Konungens samtycke, borttaga, om ock blott en enda
bland ordinarie Statsinkomsterna, så funnes ej mer någon bokstaf i Grund¬
lagen, sorn skulle med framgång kunna åberopas till hinder för Ständerna
att, medelst de egentliga Grundskatternas eller Jordeboks-räntornas upp-
liäfvande, nedbryta hela Statsförvaltningsbyggnaden och sönderslita egande-
rättens heligaste band. 1 Regerings-Formens 109 § heter det: ””Der så
oförmodadt hända skulle, att, vid den förlängda riksdags-tidens utgång,
Rikets Ständer icke hade Staten reglerat, eller någon ny bevillning sig
åtagit, då skall Konungen kunna Rikets Ständer åtskilja, och fortfare den
förra bevillningen intill nästa Riksdag’’” —ett stadgande, hvarigenom Lag¬
stiftaren velat sätta Konungen i tillfälle att åtminstone bibehålla Stats¬
verket i dess förra skick, oberoende af Ständernes godtycke; men delta
Konungens prerogativ blefve tillintetgjord t, i händelse Ständerne finge,
utan Hans begifvande, borttaga flera eller färre af Ordinarie Stats-inkom-
sterna; och fördenskull måste ej heller några sådana kunna, utan Konun¬
gens samtycke, af Ständerne borttagas.”
Då hos hvarje Riksdags Constitutions-Utskott, i egenskap af Grundla-
garnes vårdare och tolk, bör med skäl väntas en fortsatt likstämmighet i
deras tillämpning, och nuvarande Constitutions-Utskott fullkomligen biträ¬
der det föregåendes härutinnan framlagda och utvecklade åsigter, får, till
ytterligare, måhända öfverflödigt, stöd för desamma, Utskottet dels åbe¬
ropa Riksdägs-Ordningens 75 §., hvilken antyder, att för beslut i alla
ärenden, de mål undantagna, hvarom i Regerings-Formens 66, 69, 70, 71
och 72 §§. serskildt förord nåd t är, Konungens samtycke erfordras, dels
vördsamligen tillägga den anmärkning, att, änskönt händelsen knappt vore
tänkbar, Rikets Ständer skulle, genom alla de Ordinarie Stats-inkomster-
nas borttagande, kunna, utan Konungens sanction, de facto, upphäfva hela
5g §. Regerings-Formen.
Conslitutions-Utskottets Memorial N.o 6
3
Constitutions-Utskottet finnér således, att den inom Vällofl. Borgare¬
ståndet väckta princip-fråga varit stridande mot Grundlagen, och att för¬
denskull Herr Talmannen derå bort, i kraft af Grundlagen, proposition
vägra. Slockholm den 14 Maji 1834»
N:o 6.
Ankom till Exp.-Utsk. den 23 Maji kl. 12.
Memorial till Rikets Ständer, rörande Stats-Utskottets anledning
till anmärkning vid afskrifningen af Convoj-medel, använ¬
da emot deras bestämmelse, för ombyggnad af Svenska
Consulatshnset i Tanger.
Till bestämmande af en mot Stats-Secreteraren för Handels- och Fi-
nance-Ärendena framställd, från samtliga Riks-Slånden under den 2 näst-
lidne April remitterad anmärknings-anledning, har Stats-Utskottet, medelst
Prolocolls-utdrag af den 25 föregående Mars, uppgifvit, att då, genom
Kongl. Majrts Nådiga Bref till Convoj-Commissariatet den 25 Februarii
i832, General-Consuln J. M. Ehrenhoff' beviljats afskrifning af medel,
som han uppburit för inbetalning af annuiteten till Maroccanska Regeringen,
men obehörigen användt på ombyggnad af Svenska Consulat-liuset i Tan¬
ger, och då anvisningen af ifrågavarande medel, inalles 20,000 Piastres,
haft till föremål alt bereda skydd åt Svenska handeln och sjöfarten, men
samma anslag, genom det vidtagna dispositions-sättet, dragits från herorde
föremål, Stats-Utskottet funne sig, med stöd af Riksdags-Ordningens 3o §,
böra, medelst anmärkning mot Contrasignanten af det Kongl. Brefvet,
hvaruti afskrifningen för i5,ooo Piastres bifalles, detta ärende till Consti-
tutions-Utskottets behandling öfverlemna.
Af Stats-Råds-Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärende för den
iS Februarii i832 upplyses, att, i anledning af General-Consuln i Tanger,
Ehrenhoffs underdåniga ansökning, att honom måtte i Nåder beviljas af¬
skrifning för omkring 20,000 Spanska Piastres, dem han af uppburna Con-
voj-medel användt på Svenska Consulat-husets ombyggnad, eller åtminstone
honom förunnas, att, genom afdrag på hans Consuls-tractamente, årligen
ålergällda större eller mindre del af beloppet, Convoj-Commissariatet, hvars
4
Conslilulions-VlsRotUls Memorial N~:o &.
utlåtande deröfver blifvit infordradt, på anförde skäl hemställt, om icke
Kongl. Maj:t skulle täckas tillåta, att General-Consul Ehrenhoff finge till¬
godonjuta afskrifning för i5,ooo- Piastres, såsom ersättning i ett för allt
för den kostnad, lian användt på ombyggnad oeh inredning af Svenska
Consulat-lmset i Tanger, under vilkor att genom vederbörlig besigtning
intygades, att huset befunnes i fnllgodt stånd, och med skyldighet för
General-Consuln, att för den tid han kunde komma att det bebo, utan
vidare anslag besörja detsaimnas underhåll, samt det till sin efterträdare
uti lika godt skick aflemna; äfvensom Commissariatet, i afseende på åter¬
stoden af de disponerade medlen, eller 5ooo Piastres, i underdånighet,
liemställt, om icke det kunde förunnas General-Consul Ehrenhoff, att elem
på fern terminer, med rooo Piastres. årligen, tili Con voj-cassan återbetala,
under vilkor att för denna återbetalning ställa nöjaktig borgen; samt att»,
på grund af de af Commissariatet lemnade upplysningar, Stats-Secreleraren
och Stats-Rådels Ledamöter förklarat sig val icke kunna undgå, att i un¬
derdånighet tillstyrka, det General-Consuln Ehrenhoff borde vara Convoj-
Cassan ansvarig för hela summan, ehuru dennas användande icke egentli¬
gen åsyftat hans egen vinning, men att, då af handlingarna inhemtades,
alt Consulat-buset, hvilket sedan längre tid tillbaka varit bristfälligt, lik¬
väl tillförene undergått endast smärre reparationer, samt härtill kom me,,
att en fullständigare verificalion af ombyggnads-koslnaden, än den inför
Commissariatet företedda, svårligen stod att vinna; att ett serskildt boställs¬
hus för General-Consuln i Tanger ieke kunde umbäras, och att den större
summa, General-Consul Ehrenhoff möjligen skulle kunna lagligen kännas*
skyldig att lill Con voj-Cassan återgälda, ändock, i följd af hans veterligen
©bemedlade tillstånd, vore att anse som förlorad, Stats-Secreteraren och
Stats-Rådet trodde sig böra till Kongl. Maj:ts eget Nådiga godtfinnande öf¬
verlemna, om icke, för att göra General-Consul Ehrenhoffs ansvars-skyl-
dighet möjlig att uppfylla-, 15,ooo Piastres linge, på de af Convoj-Commis-
sariatet uppgifna grunder, såsom använda till Consulat-husets ombyggnad
©eli inredning, afskrifvas i Convoj-Commissariatets räkenskaper, under för¬
behåll, att huset, vid derå genom Cancellie-Rådet Lagerheim anställd be¬
sigtning, funnes vara i fullkomligen godt stånd; hvaremot återstoden af
de disponerade medlen, booo Piastres, borde af General-Consul Ehrenhoff
till Convoj-Cassan återgäldas, med den lindring i betalnings-vilkoren, så¬
framt nöjaktig säkerhet för deras fullgörande ställdes, att sistnämnda sum¬
ma,. under loppet af fem år,, finge med i oo g Piastres årligen likvideras..
Conslilulons-Utskotlels Memorial N.-o 7.
Cdnslitutions-Utskottet har tagit målet, sålunda utredt, i noggrant
Öfvervägande; och emedan, efter Utskottets omdöme, den af Stats-TJW
skottet åberopade 3o §. Riksdags-Ordningen till närvarande fall desto
mindre är lämplig, sorn några medel icke här blifvit genom anordning,
af Stats-Secreteraren contrasignerad, dragne från ändamålet, och Gene-
ral-Consul Ehrenhoffs lika oförutsedda som egenmägtiga användande af
medel, sorn Convoj-Commissariatet anvisat till betalande af 1829 års
fredsafgift, ensamt faller honom till last; ty enär föröfrigt, hvad sjelfva
afskrifningen beträffar, Konungens Rådgifvares tillstyrkanden hufvudsakli¬
gen grundats på den, vid General-Consuln Erenholfs kända oförmögenhet
att återgälda fulla beloppet af de-använda medlen, befunna enda möjliga
het att bereda Slaten någon ersättning genom öfvertagande af det om¬
byggda Consulat-buset för r5,ooo Piastres, ehuru det i sitt förändrade
skick, enligt de företedda betygen, fullt motsvarade hela den origtigt an¬
vända summan, och sist på vilkoret att för betalningen af de återståen¬
de booo Piastres borde ställas fullgod säkerhet, fann, under sådana för--
hållanden, Conslitulions-Utskottet icke skäl att den medelade anmärknings--
an i ed n i n ge n god k ä 11 n a.
Stockholm den 22 Maji 1834-
N:o
Änkotn till Éxp.-Utsk. den 23 IVIaji kl. I’2.
Memorial till Rikets Ständer, rörande Siats-Utskottets an ma rin¬
nings-anledning, i fråga om löne-reglering för Lif-Gardes;--
Regementena.
Den af Stats-Utskoltet i behörig form anmälda, och från samtlige
Riks-Slånden under den 2 nästlidne April remitterade anledning till an¬
märkning mot föredraganden af Krigs-ärendén innefattas i ett, Gonstitu-
tions-UtskotleS ti 1 Ista 11 ii t Protocolls-utdrag, för den 21 förutgående Mars,
hvaraf inhemlas, hurusom Stals-Utskottet af i832 års Revisorers Be¬
rättelse funnit utredtr att Kongl. Majit till Rikets senast församlade Stän--
der aflåtit Nådig Proposition om tillökning i Gardes-Regementenas af-
löimigs-a aslag,;, alt Rikets Ständer,, efter pröfning; af behof vet,- bifallit
6
Constilulions-Utskottets Memorial N.-o 7.
•uppförandet å stat af i4,io3 R:dr 11 sk., och tillika uppgifvit de utvä¬
gar, hvarigenom, enligt Rikets Ständers förmodan, ytterligare nödiga
tillgångar skulle kunna beredas; att jemväl, i öfverensstämmelse med
Rikets Ständers Beslut, Gardes-Regementenas aflönings-summor blifvit
i Riks-Staten utförda, men alt, genom Kongl. Brefvet den 23 September
i83o, dessa Regementens aflönings- och underhåils-koslnad ökats, utöf¬
ver hvad Rikets Ständer å stat anslagit, för Lif-Gardet till Häst med
6,831 R:dr i3 sk. 6 r:st., för S vea Lif-Garde med 5,866 R:dr 27 ks., oclr
för Andra Lif-Gardet med 5,866 R:dr 27 sk., eller tillsammansmed 18,564
R:dr 19 sk. 6 r:st., att utgå från och med 1831 års början.
Enär likväl möjligheten för Rikets Ständer att beräkna Stats-Ver-
kets utgifter på det hela, och att dertill anslå erforderliga tillgångar,
väsendtligen beror derpå, att de partiella Staterna förblifva inom för
dem bestämda anslags-summor, och då de på titlarne uppkommande, till
Kongl. Maj:ts disposition öfverlemnade besparingar, måste egentligen på¬
räknas för oföresedda, emellan Riksdagarna yppade behof, men ingalun¬
da för utgifter af löne-anslag, hvilka, såsom i närvarande fall, varit före
Ståts-Regleringen kända, och af Rikets Ständer pröfvats, men ej bevil¬
jats, kunde Stats-Utskottet icke betrakta den, korrt efter förra Riksdagens
slut, å Tredje IiuiVud-Titelns tillgångar gjorda disposition till förhöj¬
ning i Gardes-Regementenas aflöning, annorlunda än som ett öjver-
skridande af de för samma Regementen fastställda anslag. Och sorn ett
så beskaffadt dispositions-sätt, dels redan visat betänkliga följder, t. ex.
det nyligen anmälda, genom ofvannämnda förhöjning uppkomna behof
af ökade personella anslag för Artilleriet, dels ock skulle i framliden till
äfventyrs medföra det resultat att, genom besparingarnes användande
till bestämdt utgående löne-förbättringar, de å Titlarne upptagna för-
slags-anslag måste, i händelse af otillräcklighet, fyllas medelst anvisning
å öfverskotten på Stats-Verkets inkomster, och sålunda statsbrist föror¬
sakas, ansåge Stats-Utskottet, till fullgörande af dess i 3o §. Riksdags¬
ordningen antydda åligganden, och med ytterligare stöd af föreskrifter¬
na i 64 och 65 §§. Regerings-formen, sig föranlåtet att, medelst anmärk¬
ning emot den föredragande för Krigs-ären.len, som contrasignerat Kongl.
Maj:ts högstberörde Nådiga Bref af den 23 September i83o, öfverlemna
detta mål till Constilutions-Utskottets behandling.
Till fullständig utredning af detta mål, får Constitutions-Utskottet
vördsamligen upplysa, att Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 6 Februarii
i83o hade i Nåder förordnat serskilda Comiterade, att uppgöra och fö¬
Conslilutions-UtsTiOttets Memorial N.o j.
7
reslå fördelningen af det anslag, Rikets Ständer för Gardes-Regemeniena
beviljat, samt att, enligt Stats-Råds-prolocollet olver Krigs-ärenden för
den 17 September samma år, då bemälde Comiterades underdåniga skrif¬
velse och förslag i ämnet inför Kongl. Maj:t föredrogos, Stats-Secretera-
ren och Stats-Rådet yttrat, hurusom de väl funno, icke allenast att den
grund, hvarifrån Comiterade, i afseende på organisationen för Gardes-
Regementena -till fot, hufvudsakligen utgått, vore i militairisk hänsigt
bättre och ändamåls-ljenligare, utan ock att de föreslagna lönerna för Be¬
fäl och Underbefäl vid samtliga Gardes-Regemeniena icke öfverstege
hvad närvarande tids-föi hållanden syntes kräfva; dock sorn nu projec-
terade Stater, tillsammantagna, med 18,564 R;dr 1 g sk. 6 r:st, öfver-
skredo hvad Rikets Ständer anslagit, och, på sätt Stats-Conloret upp¬
lyst, annan tillgång härför saknades, än omkring pooo R:dr, hvartill be-
sparingarne å Tredje Hufvud-Titeln årligen intill nästa Riksdag kunde
beräknas, utöfver hvad derå redan blifvit anvisad t, hvilken tillgång likväl
för det löpande året vidare minskats med 5ooo R;dr, ansågo, vid sådant
förhållande, Stats-Secreteraren och Stats-Rådet frågan om den föreslag¬
na organisationens och dermed förbundna Lönings-staters antagande från
och med den 1 Julii i83o förfalla, men hemställde tillika i underdånig¬
het att, då besparingar å Hufvud-Titlarne äro hvarje år underkastade
förändring, och sådan troligen skulle innan årets slut inträffa med åt¬
skilliga, på besparingarna å Tredje Hufvud-Titeln anordnade utbetalnin¬
gar, Stals-Contoret måtte i Nåder anbefallas att, rörande tillgången på
sistnämnda besparingar för 1831 och följande åren intill nästa Riks¬
dag, afgifva det ytterligare utlåtande, hvartill möjligen timande förän¬
dringar torde föranleda, och det så tidigt inom i83o års slut, att pröf-
ningen af tillgångarne för det nu anmälda behofvet kunde före 1S3r års
början medhinnas; hvarförutan Stats-Secreteraren och Slas-Rådet till¬
styrkte, att den lön-tillökning utöfver förra staten, som Rikets Ständer
beviljat Underbefälet, måtte af Stats-Contoret få, efter behörig reqvisi¬
tion, och mot redovisnings-skyldighet, för år i83o utbetalas, och af Re-
gemenls-Chefs fördelas i förhållande till hvars och ens aflöning, enligt
gällande stater, samt ändtligen, att vederbörande Regements-Chefs måtte
förständigas att underliden, eller innan Kongl. Majit i ämnet fattat Dess
definitiva Beslut vid yppade vacancer bland Befäl och Underbefäl inom
Regementena, icke sjelfve företaga eller hos Kongl. Maj:t föreslå några
tillsättningar, som kunde i ett eller annat hänseende strida mot dea
projecterade organisationen..
Constilutwns-Utskottets Memorial N.-o 7.
Då sålunda Stats-Secreteraren, lika med Stats-Rådet, icke tillstyrkt
siågot öfverskridande af den upprättade staten, eller ens någon medel-
anordning utöfver hvad Rikets Ständer för ändamålet anslagit, utan
tvertom ansett frågan om de projecterade högre Lönings-staternes anta¬
gande förfalla, och endast den af Rikets Ständer åt Underbefälet ut¬
tryckligen beviljade löntillökning öfver förra staten böra för år i83o
utbetalas, samt för öfrigt, under erkännande af den nya organisationens
mililairiska företräde, och af lön-förhöjningens lämplighet i förhållande
till tidens fordringar, föreslagit, blott såsom förberedande åtgärder, Stats-
Contorets ytterligare hörande öfver tillgången på Tredje Hufvud-Titelns
besparingar, och Nådig befallning till Regements-Chefs att uppskjuta fö¬
retagandet eller anmälandet af vacancers tillsättning, finner Constitulions-
Utskottet ej skäl att den af Stats-Utskottet uppgifna anmärknings-anled-
ningen till påföljd gilla.
Stockholm den 22 Maji 1834-
STOCKHOLM, Ecksteinska. Tryckeriet, iS34-
Canst:t'ttien:-lJtskottets Mern. A':o 8.
i
N:o 8.
Alik. till Exp. Utsk, den 28 Maji kl. 2 e. ra.
Memorialj angående Riksdagsfullmägtigen Bengt Gudmundssons
anmärknings-anledning vid rådgifvande åtgärden till Resolu¬
tionen på Rikets Ständers underdåniga framställning rörande
Halländska I\frkohemmanen.
Constitulions-Utskotlet har emottagit Hedervärda Bonde-Ståndets,
under den i5 näsllidne April, aflåtne remiss å Riksdagsfullmägtigens från
Hallands Län Bengt Gudmundssons anledning till anmärkning mot Stats-
Rådel och Föredraganden af Ecclesiastik-Ärenden, hvilken anledning befun¬
nits heinlad från lådgifvande-åtgärden till Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution
den p Julii i83o, på Rikets Ständers underdåniga anhållan, att, före pröf-
li i ligen af sig yppande frågor om Skatteköp å Kyrkohemman i Halland,
måtte, vid vederbörlig Domstol, i behöriga Krono- och Consistorii-Ombuds
närvaro, undersökas och utrönas, huruvida Kronan eller Kyrkan hade jord-
eganderälten, samt att, såsom följd häraf, jemväl måtte i Nåder förklaras,
det de i administrativ form, rörande dessa ämnen, redan vidtagne beslut ej
kunna vara hinderliga för eganderätts-frågornas behandling och afgörande i
tvisleväg; förmenande Motionairen, att den eller de bland Konungens Råd¬
gifvare, som tillstyrkt ofvan högstberörde Nådiga Resolution, eller som för-
döljt upplysningar, dem Motionairen sjelf, i sin ringa ställning, tilltrott sig
förmå framlägga, gjort sig skyldiga till det i Stats-Råds-Ansvarighets-Lagens
5 §:s sista moment stadgade ansvar, och att dessutom Föredraganden, hvil¬
ken beslutet contrasignerat, är saker till ansvar, enligt 8 §. af sam¬
ma Lag.
Stats-Råds-Protocollet för den i Julii i83o, då Rikets Ständers fö-
renämnda underdåniga skrifvelse inför Kongl. Maj:t i Ecclesiastik-Expedi-
tionen föredrogs, utvisar: att en bland Stats-Rådets Ledamöter vid detta
tillfälle gifvit ärendet en fullständig historisk utveckling, återgående till
1536 års Herredag i Köpenhamn, 1643 och 1662 årens Recesser och de
äldsta Jordeböcker, — följande och omfattande alla sedermera tillkomna äl¬
dre Konunga-Resolulioner och Förklaringar, samt slutande med analysen
af dessa handlingar, under hänsigt till deras i senare tider erhållna tillämp¬
ning, oskiljaktig från omsorgen af hemmans-åboernes tryggade besittning
Bihang till II, Sr. Fröt. i834. 3 Sami, ±
4-'de Häftet.
Cons t tat ions-TJt skottets Mern, N:o 9.
och skäliga berglimg; att af Stats-Rådets öfriga Ledamöter, 3:ne Stats-Råd,
för sakens närmare utredning, tillstyrkt, att Kongl. Majlis och Rikets Kam-
xnar-Collegium måtte höras, och aine bland dem, att CMlegium för-ända¬
målet tillika finge begagna Ministeriel t biträde, men att ingen förordat den
af Riksens Ständer, genom tre Stånds pluralitet, begärda speciela under¬
sökning och allmänna förklaring.
Anmärkningsfrågan, sådan hon af Constitutions-Utskottet betraktas,
livälfver sig omkring de alternativ, att Stats-Rådets Ledamöter i deras
rådslag öfver målet, skulle hafva antingen befrämjat och vållat öfverträdel¬
se af Grundlag eller allmän Lag, genom uppsåtligt fördöljande af någon
upplysning, eller ock försummat iakttagandet af Rikets sannskyldiga nytta.
Men emedan Konungens Rådgifvare och Föredraganden härvid icke föran-
ledt någon så beskaffad öfverträdelse, hvilken icke heller egt rum, och i
öfrigt dels framlemnat, dels godkänt eller ej förkastat de för beslutets fat¬
tande erforderliga upplysningar, hvaraf tydligen slutas må, att någon till¬
gänglig ej fördöljdes, eller någon behöflig felades, ty enär det ej kan med
säkerhet bedömas, utan fastmer synes ganska problematiskt, huruvida bifal¬
let till tre Riks-Stånds underdåniga önskan skulle tillskyndat Riket eller ens
Halländska Provincen åsyftadt verkligt gagn, hvadan äfven Motionairen ej
yrkat tillämpning af 107 §. Regerings-Formen, som icke heller vore ser¬
skildt användbar i fråga om den nu mera till annat Embete befordrade
Stat&Secreterarens förra Embetsutofning, anser Constitutions-Utskottet den
väckta och remitterade anmärknings-anledningen sakna stöd af Grundlagen,
och således böra förfalla.
Stockholm den aa Maji 1834-
N:o g.
Ankom till Exp. Utsk. d. 28 Maji kl. 2 e. m.
Memorialj angående Riksdagsfullmägtigen Bengt Gudmundssons
anmärknings-anledning i fråga om ett Halländskt Kyrko¬
hemman.
Medelst Protocolls-Utdrag af den 21 nästlidne April, har Hedervär¬
da Bonde-Ståndet till Constitutions-Utskottet remitterat en af Bengt Gud¬
mundsson., Riksdagsfullmägtig från Hallands Län, ytterligare mot Stats-Rådet
Cotis:itutioi;s-Utskottets Mern. N',o 10.
3
samt Föredraganden för Ecclesiaslik-Ärenden framställd anmärknings-anléd-
liing, åsyftande, enligt Molionairens uppgift, rådgifvande åtgärden till Kgl.
Ma j:ts Nådiga Resolutioner, dels af den i Mars 1820, hvarigenom hemma¬
net N:o 2, Bertheqvarn, förklarats vara ett kyrkohemman, deröfver Slöin¬
ge K}Trka egde att disponera, dels af den 7 November 1828, jemlikt hvil¬
ken Resolution ett då företedt bevis, att i Danska Geheime-Archivet intet
Document funnes, som bestyrkte Slöinge Kyrkas Dominium eller städselrätt
till nämnde hemman, blifvit lemnadt utan allt afseende.
Enär de Stals-Råds-Protocoll, som innefatta ofvan högstomförmäl-
da Nådiga Beslut, tillhöra en före hastlid ne Riksdags början framfluten tid¬
rymd', och samma Riksdags Conslitulions-Utskott, på sätt äfven dess Pro-
tocoll vitsorda, i gmndlagsenlig ordning granskat rådslagen öfver delta
Regeringsärende, kan ej, emot 76 §. Riksdags-Ordningen, jemförd med ir
§. af Ansvarighets-Lagen för Konungens Rådgifvare, nuvarande Constitu-
tions-Utskott företaga någon ny, tili ansvarighet förbindande granskning af
den remitterade anmärknings-anledningens föremål.
Stockholm den 23 Maji 1834-
N:o 10.
Ankom till Exp. Utsk, den 3i Maji kl, 1 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, angående Herr W. F. Dalmans an-
mtirknings-anledningj med afseende å Förslaget till Lag för
Banken.
tinder den 20 sisth Mars, bar Höglofl. Ridderskapet och Adeln be¬
hagat till Constitutions-Utskottet remittera en af Herr Dalmaiij Wilhelm
Fredrikj i den ordning 29 §. Riksdags-Ordningen föreskrifver, anmäld an¬
ledning till anmärkning mot Stats-Secreteraren för Handels- och Finance-
Ärenden, hvilken anledning uppgifvits vara liemlad från rådslagen i afseen¬
de på det, med Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse under den 3 i nyssnämnde
månad, öfverlemnade Förslag till Banco-Lag; yrkandes Motionairen, att Hr
Stats-Secreteraren Skogman, som tillstyrkt Konungen att föreslå och följ¬
aktligen äfven att, om Tre Riks-Stånd bifölle förslaget, sanctionera denna
4
Cors itutiotti-Vtiknttets Mern. A’:1 10.
Lag, ehuru stående i uppenbar sirid mot 72 $. Regerings-Formen, måtte ,
på grund af 3 §. Ansvarighets-Lagen, ställas under tilltal af Justiliae-Om-
budsmannen inför Riks-Rätt, eller onk, derest ett dylikt åtal ej funnes bö¬
ra ega rum, Utskottet hos Rikets Ständer tillkännagifva förhållandet, i det
ändamål Regenngs-Formens 107 §. antyder.
Vid föredragningen af denna anmärknings-anledning, har hos Con-
stitutions-Utskoltet först i öfvervägande kommit, huruvida Utskottet vore
befogadt att densamma, såsom riglad mot ett under Riksdagens lopp in¬
trä (Fädt fall, till pröfning och besvarande upptaga. Grundlagarne stadga,
i 53 och io5 §§me Regerings-Formen samt 29 §. Riksdags-Ordningen, en¬
dast Constitutions-Utskottels åliggande, alt ”äska de i Stats-Rådet förda Pro-
tocoller och dem granska,” utan att dervid någon tidsbestämmelse för
granskningsrättens utöfning finnes tillagd. Riksdags-Ordningens 76 §., så
vidt den här befinnes tillämplig, förbjuder oek allenast någon ny, till an¬
svarighet förbindande granskning af det sorn redan, vid en föregående Riks¬
dag, blifvit granskadt. Sjelfva beskalFenbeten och ändamålet af den Utskot¬
tet uppdragna befattning, förutsättande en inom vissa gränser inskränkt
gransknings-period, synas likväl hafva föranlåtit förra Riksdagars Constitu-
tions-Utskott, att ej äska Stats-Rådets Protocoll för en längre tid än den,
som framflutit från nästförlidne till påstående Riksdagens början; och yt¬
terligare anledning för denna, på en rigtig grundsats hvilande, praxis har
icke saknats uti den för Konungens Rådgifvare, under den 10 Fehruarii
1810, utfärdade Ansvarighets-Lag, hvilken i 11 $. bjuder, att ”hvad emot
Stats-Råds-ProtocoII intill den dag, du Riksdagen börjasj under då påstå¬
ende Riksdag icke anmärkt blifver, derå må sedan vid påföljande Riksda¬
gar åtal icke ega rum.” På dessa grunder barock nuvarande Constitutions-
Utskott enhälligt funnit dess rättighet och pligt, att äska de i Stats-Rådet
förda Protocoll, icke böra i allmänhet, eiler utan serskild anledning, sträc¬
kas utöfver den dag, då Riksdagen börjats, hvaremot, vid yppad menings-
' strid om undantag från den allmänna grundsatsen, för denna, i ett Riks¬
stånd anmälda och till Utskottet remitterade anmärknings-fråga, Constitu-
tions-Utskottet, genom dess majoritet, beslutat att till granskning, så vidt
den af Herr Dalman emot Herr Stats-Secreteraren framställda anmärkning
dertill föranledt, företaga det i Stats-Rådet den 3 Mars innevarande år håll¬
na, samtliga Riks-Stånden oflicielt meddelade Protocoll, hvilket fördenskull
Utskottet ej funnit nödigt alt serskilt äska, och som derjemte kunnat anses
stå i sammanhang med en annan, Utskottets granskning tillhörande, ehuru
Coi: stitutions-Vt skottets Mait, N.o lo.
5
sedermera utan definitiv anmärkning lemnad, föregående öfverläggning inom
Konungens Siats-Råd.
livad nu beträffar sjelfva saken, eller Herr Stats-Secreteraren Skog¬
halls Föredragande- och Rådgifvande-åtgärd, egentligen bestående deri, att
ban i Stats-Rådet framställt, för alt Rikets Ständer meddelas, ett förslag
till en af Civil-Lags egenskap varande Banco-Lag, hvilket i i §., utom det
införda alternativet af Sveriges Rikes och Rikets Ständers Bank, samt i
2 §■ och 7 §:ns senare moment ordagrannt öfverensstämmer med den från
sisla Riksdag hvilande, i Riks-Slånden då ännu icke afgjorda, förändrade
redaclionen af 72 §. R gerings-Formen, och sonr följaktligen, i händelse
denna Redaction förkastades, befunnits stridigt mot en gällande Grundlags
ordalydelse, så har Constitutions-Utskottet väl ej kunnat berörde åtgärd
godkänna, men dock ej ansett det af Molionairen derför yrkade ansvar,
enligt 106 §. Regerings-Formen, lill detta fall lämpligt, enär samma Grund-
lags-rum handlar om uppenbarligen lag- eller grundlagsvidriga rådslag och
uppsåtligen befrämjade öfverträdelser, hvarunder ett Förslag till Lag, hvil¬
ket det beiodde af Rikets Ständer att antaga eller förkasta, ej lärer kunna
hänföras, och Slats-Secreleraren ej tillstyrkt, hvarken någon kränkning af
Rikets Ständers dispositionsrätt öfver Banken, eller stiftande af Banco-Lag
utan Ständernes samtycke, eller egenmägtigt intrång i Bankens styrelse och
förvaltning, eller något annat omedelbart mått och steg, stridande mot be¬
sk rifven Lag, som inför Riks-Rätt möjligen skulle påkalla tillämpning af 3
§. Ansvarighets-Lagen.
Det enda, som således återstår, att emot Herr Stats-Secreteraren
Skogman i förevarande fall anmärka, är, att han härvid icke ådagalagt alla
de för dess förtroende-embetes utöfning erforderliga egenskaper, som i Rege-
rings-Formens t07 §. uppräknas; hvilket Constitutions-Utskottet, jemlikt
denna §., och med ytterligare anledning af 6 §. Ansvarighets-Lagen, trott
sig böra Rikets Ständer vördsamligen tillkännagifva, för att grundlagsenli-
gen behandlas i sammanhang med de öfriga mot bemälde Stats-Secreterar*
förekomna, i Memorialet under denna dag, N:o u, tillkännagifna anmärk¬
ningar.
Stockholm den 27 Maji 1834-
6
Contätutioni-Utskettets Mern, N:o n,
N:o 11.
Antora till Exp.-Utsk. den 3i Maji kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer - angående fullbordad granskning af
de i Stats-Rådet förda Protocoll.
Inför Rikets Ständer får Constitutions-Utskotlet härmedelst vördsamli-
gen framlägga resultaten af de öfver Regerings-ärenden i Stats-Rådet för¬
da Proloeolls numera fullbordade granskning.
Sedan Constitutions-Utskottet, likmätigt Regerings-FormenS io5 §.,
desamma äskat, har Herr Hof-Cäncelleren låtit lill Utskottet öfverlemna
Protocollen öfver Krigs-Ärenden från och med den 2g Octoher, öfver
Kammar-Ärenden från och med den i3, öfver Handels- och Finance-Ären-
den från och med den 8, och öfver Ecclesiastik-Ärenden från och med
den 19 November 1828, alla till och med den 11 Januarii 1804, jemte
vidfogade, i Rikets Allmänna Ärendens Beredning hållna Protocoll; öfver
Ju sti t i ae-Är end e n från och med den i3 November 1828, till och med den
11 Januarii 1834» öfver General-Auditeurs-Ärenden från och med den 26
November 1828 till och med den 3o November i833, samt ändtligen öf¬
ver de af Herr Hof-Cancelleren under åren 1828, 1829 och i83o föredrag¬
na egentliga Riksdags-Ärendcn.
Constitutions-Utskottet, som, under Prolocollens noggranna skärskå¬
dande, icke funnit skäl att tillämpa 106 §. Regerings-Formen, har likväl
ansett sig befogadt att, efter 107 §. af samma Grundlag, mot Stats-Secre-
teraren för Handels- och Fmance-Ärendena, Herr C. D. Skogman, anmärka
Embetsåtgärdernå, dels i målet,. rörande förnyad Instruction för Rikets
Ständers Revisorer, dels vid Författningen om Bränvinsbränning, egentligen
med hänsigt till sältet för uppmätningen af Bränvinspannon
Af Stats-Råds-Protocollet för den 22 Januarii 1829 inhemtas, att se¬
dan Kongl. Maj:t, i Nådig skrifvelse till Rikets Ständer af den 4 'December
1823, förklarat, det Kongl. Maj:t, på anförda skäl, ej kunde lill efterrät¬
telse utfärda en af Rikets Ständer antagen och den 10 föregående Novem¬
ber till Kongl. Maj:t öfverlemnad ny Instruction för Rikets Ständers Re¬
visorer, i och för deras befattning med Stats-Verkets granskning, utan an¬
såg Instructionen af den 10 Junii 1812 fortfarande gälla till kraft och ver¬
kan, likväl med den förändring, beträffande tryckningen af Revisorernes
berättelse, som i högstberörde Nådiga Skrifvelse omförmäldes, Stats-Secre-
teraren, lika med Stats-Rådet, i underdånighet hemställt, att, till undan-
Cans inut inni-Utskottets Mern. A '-o ti.
rödjande för framtiden af all skiljaktighet i meningar om föremålen och
sattet för ifrågavarande Revision, Kongl. Maj:t måtte till Rikets Ständer öf¬
verlemna förslag till förnyad Instruclion för deras Revisorer; hvarefter ett
sådant förslag, af Stats-Secreteraren och Stats-Rådet tillstyrkt, blifvit under
samma dag expedieradt, för att Rikets Ständer meddelas.
Då, jemlikt ofvan åberopade Nådiga Skrifvelse af den 4 December
]8a3, ”det förefallit Kongl. Maj:t oväntadt, att Rikets Ständer, under en
egen, förut icke ens yrkad tolkning af Grundlagens ord, förklarat för tyd¬
ligt och med Grundlagarnes både anda och mening öfverensstämmande,
hvad Kongl. Maj:t, med hänvisning på dessa Lagars bokstaf, af flere grun¬
dade skäl ansett tvätydigt;” då Kongl. Maj:t ”trott allmänna säkerheten och
den vördnad, som alla böra hysa för Statsförfattningen, fordra, att Grund¬
lagen efter bokstafven tolkades och följdes, intill dess den i laglig ordning,
medelst Konungs och Ständers gemensamma beslut, förändrades—• att, enär
skiljaktigheter uppstode om rätta förståndet af något stadgande deruti, det
vore genom en gemensam öfvertygelse, som skiljaktigheten borde afgöras —
och att, så länge detta afgörande ej tillkommit, verkställigheten måste för¬
blifva vid hvad förut iakttagits;” då Kongl. Maj:t jemväl ”önskat finna dessa
allmänna grundsatser tillämpade vid pröfningen af den vigtiga frågan om
gränserna och utöfningen af Rikets Ständers och deras Revisorers rätt till
granskning af Stals-Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning,” — hade det,
efter Constilutions-Utskottets tanka, ålegat Stats-Secreteraren, ej allenast att,
med sorgfälligare uppmärksamhet på Rikets Ständers uttryckta opinion, i
underdånighet göra föreställning och erinran om dess stridighet mot den
upprättade nya Instructionens anda och syftning, utan ock att, vid de yp¬
pade olika åsigterna, angående Grundlagens rätta förstånd, tillstyrka Nådig
Proposition om ändring eller förklaring af 68 §. Riksdags-Ordningen, samt
sålunda, på den lugna utstakade banan för Statsformernas utbildning, söka
bereda öfverensstämmelse emellan begge statsmagternas delade meningar öf¬
ver Grundlagens bokstafliga tillämpning.
Ytterligare upplyser Stats-Råds-Protocollet för den 18 Junii iS3o,
att, enligt 3o §. af Rikets Ständers då anmälda förslag till Författning om
Dränvinsbränningen, de Bränvinspannor, som dädanefter stämplades, alltid
skulle uppmätas till och med halsen; hvarjemte Rikets Ständer föreslagit,
att hattar, på hvilka ifyllningsrucka funnes anbragt, borde uppmätas lill
luckans nedersta kant, och hvad hatten innehölle, nedanför denna kant, sam¬
manslås med sjelfva pannans kannerymd, äfvensom att, der ifyllningsror
vöre anbragt å halten eller pannan, hatten skulle uppmätas till den deri
Cotutitutious-Uiskottets Mern. N.0 ir.
befintliga nedra kanten af det, för bränvinsångans afledande till afkylnings-
redskapen, bestämda rör, och hattens sålunda utrönta innehåll sammanslås
med pannerymden. Deremot bar, under anförande, alt, genom den före¬
slagna förändringen i målningssättet, innehafvare af gammal, endast till
halsen uppmätt bränvinsredskap tomine i sjelfva verket att begagna en
större pannerymd, i förhållande lill egendomsvärdet, än egare af ny red¬
skap, samt att, hvad serskildt beträffade uppmätning af hattar, då ifyllnii.gs-
lucka eller rör funnes A redskapen anbragt, pannhatlen vore, enligt We-
t.enskaps-Ä.cademiens vitsord, af ingen väsendtlig nytta, och i vissa'fall till
och med skadlig, Stats-Secreteraren, lika med Siats-Rådet, tillstyrkt, alt
förut gällande föreskrifter om sättet för bränyiuspannors mätning, måtte,
sådana de innefattades i 5 § 3 Art. af 1824 års Förordning, samt Kongl.
Kungörelsen den i5 Junii i8^5, oförändradt bibehållas.
Det härvid egentligen anmärkningsvärda ligger, efter Constitutions-
Utskottets begrepp, deri, att Stats-Secreteraren ej lemnat något afseende åt
Rikets Ständers uppenbara både åsyftning och anvisning att undanrödja
missbruk och underslef, redan lambart utöfvade, ocb således jemväl för
framtiden att befara. Derigenom att, med bifall till Stats-Secreterarens
hemställan, Rikets Ständers förslag i denna del förkastades, uppkommo ock,
innan kort, oredor, missförstånd och elusioner, jemt fortgående ända till
dess, efter många framburna klagomål och förfrågningar, det, på samma
Stats-Secreteraies tillstyrkan, uuder den 24 November 183a, i Nåder för¬
ordnades att, lill förebyggande af försporda missbruk, hatten skulle,* vid
pannemätningen, alltid påsättas, och mätningen verkställas från pannans
botten lill nedra kanten af ifyllningsluckan, samt hatten sålunda anses för
en del af pannan, och dess rymd upp till nämnde ifyllningslueka uti pan¬
nans kannerymd inbegripas, — ett stadgande, som närmare instämde med
Rikets Ständers eget förslag.
Den mindre formenliga beredningen och icke nog grannlaga behand¬
lingen af dessa begge mål har Constitutions-Utskottets, genom votering ut¬
rönta, majoritet ansett vittna om bristande nit och skicklighet vid förtro-
ende-embelets utöfning; åberopandes för öfrigt Utskottet dess vördsamma
Memorial N:o 10 under denna dag, angående Herr W. F. Dalmans, fiån
Höglo!!. Ridderskapet och Adeln remitterade anmärknings-anledning, i afse¬
ende på förslaget till Lag för Banken.
Hvilket allt Conslitutions-Utskottet, enligt Grundlagarnes föreskrift,
får Rikets Höglofl. Ständer vördsamligffn tillkännagifva.
Stockholm den 27 Maji 1834-
STOCKHOLM, 1834; hos J. A. Walldcw.
Constitutions- Utskottets Memorial N:o 12. I
N:o 12.
Ankom till Exp.-Utsk. d. n Junii.
Memorial, angående Stats-UtsJcottets ytterligare anmärk¬
ningsanledning i fråga om Gardes-Hegementenas Af-
lönings-Stater.
Jl* rån Stats-Utskottet har Constitutions-Utskottet emottagit ett Protocolls-
Utclrag för den 4 dennes, af innehåll att, sedan Kongl. Majit, genom med-
deladt Beslut den a3 Sej)tember i83o, i Nåder godkännt den af serskilda
Comiterade föreslagna förändrade organisation med åtföljande Lönings-Stater
för Gardes-Regementena, uppgående till i8,564 R:dr 19 sk. 6 rst., och
derjemte i Nåder förordnat att samma organisation och Lönings-Stater
borde med den 1 Januarii 1831 taga sin början, så framt, å Tredje Huf-
vud-Titelns besparingar, nödiga medel derför blefve att tillgå, hvarom
Stats-Contoret anbefalldes att med upplysning inkomma, sådana Stater,
efter vunnen underrättelse, det erforderliga tillgångar på ofvannämnde be¬
sparingar kunde med visshet påräknas, blifvit, under den 15 Januarii i83r,
af Kongl. Majit i Nåder fastställda och till Stats-Contoret öfverlemnade,
för att tjena till efterlefnad, såsom Interims-Stater, intilldess Kongl. Majit
vid nästa Riksdag sattes i tillfälle att anslag på Stat, för utgiftens fulla
betäckande, af Rikets Ständer äska; att, enär möjligheten för Rikets
Ständer att beräkna Stats-Verkets utgifter i det hela och att derför anslå nö¬
diga tillgångar, väsendtligen beror derpå, att partiela Staterna förblifva
inom de för dem bestämda anslagssummor, och då, enligt Utskottets tanka,
de på Titlarne sig yppande, till Kongl. Majits disposition öfverlåtna bespa¬
ringar måste vara hufvudsakligen påräknade för sådana behof, som, icjte
föresedda, emellan Riksdagarna uppkomma, men ingalunda för utgifter af
Löneanslag, hvilka, såsom i närvarande fall, varit före Statsregleringen
kända, och af Rikets Ständer pröfvats, men ej beviljats, Stats-Utskottet
ej kunde annorlunda betrakta den, genom Kongl. Brefvet den i5 Januarii
i83i, i sammanhang med gillandet af nya Stater, å Tredje Hufvud-Titeln
gjorde disposition till förhöjning i Gardes-Regementenas aflöning, än såsom
ett öfver skridande af de för samma Regementen af Rikets Ständer fast¬
ställda Anslag; hvadan och som ett så beskaffadt dispositionssätt skulle
kunna medföra det vådliga resultat att, medelst besparingarnes användande
till bestämdt utgående löneförbättringar, de å Titlarna uppförda förslags-
Bihang till R. St. Prot. 1834* 3'Aje Sami.
5:te Häftet.
2
Constitutions- Utskottets Memorial N:o 12.
anslag, i händelse af otillräcklighet, måste fyllas genom anvisning å öfver-
skotten på Stats-Verkets inkomster och Statsbrist sålunda förorsakas, Stats-
Utskoltet funne sig, till fullgörande af dess i Riksdags-Ordningens 3o §.
bestämda åligganden, och med ytterligare hemtadt stöd från föreskrifterna
i 64 och 65 §§. Regerings-Formen, föranlåtet att, medelst anmärkning mot
den Föredragande för Krigs-Ärenden, som contrasignerat merberörde Nå¬
diga Bref af den i5 Januarii i83i, öfverlemna detta ärende till Constitu-
tions-Utskottets behandling.
För. besvarande af samtliga Riks-Ståndens härå aflåtna Remisser, får
Constitutions-Utskottet vördsamligen andraga alt Utskottet, i sammanhang
med den ordagrannt likalydande anmärknings-anledningen vid en förutgå¬
ende åtgärd i enahanda ämne, hvarom Utskottet åberopar sitt Memorial
N:o 7 af den 22 Maji, jemväl behörigen granskat Föredragande- och Råd-
gifvande-ålgärden till ifrågavarande, under den 8 Januarii 183r, fattade och
den i5 i samma månad utfärdade beslut, innebärande verkställighet af det
förra i grundlaglig ordning expedierade, samt att Constitutions-Utskottet,
enär nya skäl till anmärkning mot Konungens Rådgifvare och Föredragan¬
de icke blifvit af Stats-Utskottet förebragta, följaktligen icke heller kan
till pröfning upptaga den nu remitterade anledningen, såsom förutsättande
ny granskning af ett redan pröfvadt och utan anmärkning lemnadt mål.
Constitutions-Utskottet, som väl icke anser sig af Grundlagarne för¬
bundet att för Rikets Stander redovisa de skäl, sorn föranledt Utskottet
att ogilla inom Utskottet väckta anmärkningsfrågor, har dock, vid ett för¬
hållande som detta, der den af Rikets Ständer remitterade anmärknings-
anledningen redan blifvit inom Utskottet väckt, pröfvad och förkastad,
och då en närmare utredning af ämnet möjligen kan leda till ett säkrare
bedömande deraf, trott sig böra vördsamligen upplysa: att Utskottet grun¬
dat sitt beslut på den inom Utskottet enhälligt delade öfvertygelse om Kongl.
Maj:ts af Rikets Ständer raedgifna rätt att fritt och obehindradt disponera
de å Utgifts-Titlarne uppkomna besparingar för de inom Tillarne förefal¬
lande behof.
Denna öfvertygelse har Utskottet vunnit efter en noggrann undersök¬
ning om förhållandet med Stalsregleringarne, hvarvid inhemtats: att Rikets
Ständer, den 10 April 1810, vid första Stats-regleringen, öfverlemnat åt
Konungen ofvannämnde rättighet i följande ordalag: ”Med skyldigt af¬
seende ej mindre pä Riks-Styrelsens befriande ifrån olämpliga inskränk¬
ningar i Dess dispositionsrätt öfver Statsmedlen, än äfven på försäk¬
randet åt Nationen af desse medels användande till bestämda ändamål^
ConstltutioTls-XJlsloilets Memorial N:o 12'.
3
hafva Rikets Ständer enhälligt fastställt följande Hufvud-Titlar och för
hvarje af dem anslagit nedannätnnde summor , att inom sjelfva Titeln af
Kongl. Maj:t fritt och obehindradt disponeras”; att Rikets Ständer 1812,
i anseende till då varande krigiska förhållanden, genom underdånig skrif¬
velse den 2g Junii samma år, förordnat, att besparinga,me skulle öfverlem-
nas till Kongl. Maj:ts Höga disposition i och för '-Arméen och Försvars¬
verket; att Rikets i8i5 församlade Ständer, enligt underdånig skrifvelse den
23 Julii samma år, ansett Kongl. Maj :ts rätt att fritt disponera öfverskott
och besparingar instämma med förr gällande grunder, och derjemte beslutil
att öfverskotten på intraderne skulle insättas i Banken för Riksgälds-Conto-
rets räkning: att 1818 års Ständer uti detta beslut icke gjort någon än¬
dring; att i8a3 års Ständer, under erkännande af föregångna Ständers
heslut, genom skrifvelse den 20 Augusti samma år ”förklarat , att de å
Utgifls-Titlarne uppkommande besparingar derefter endast finge dispo¬
neras för de behof, som inom Hufvud-Titlarne kunde förefalla, samt
att i händelse något återstode, sedan alla sådane utgifter blifvit bestridde,
dermed borde förhållas på lika sätt som med öfverskotten å lnkomst-
Titlarne och samma återstod följaktligen levereras till Riksgälds-Conto-
ret, för att användas i den af Rikets Ständer, vid 180g och 1810 årens
Riksdag föreskrifne ordning, hvarjemte Rikets Ständer i af seende på 8: de
Hufvud-Titeln, i underdånighet anhållit, att Kongl. Ma]:t icke ville der¬
efter bevilja några utbetalningar å samma Titels förmodade besparingar;”
att 1828 års Ständer häruti icke gjort någon förändring; och slutligen att
innevarande Riksdags Stats-Utskott, uti dess Utlåtande N:o 78, under er¬
kännande att denna Kongl. Maj:ts, af alla föregående Ständer medgifne rätt,
är ostridig, endast funnit sig höra, i afseende på tillämpningen deraf, på
hestämda löneanslag för framtiden tillstyrka ”Rikets Ständer, att hos Kgl.
Maj:t underdånigst anmäla sitt beslut, att de under Riks-Statens Hufvud-
Titlar uppkommande besparingar icke må, anvisas till bestämda löne¬
anslag pä Stat”.
I öfrigt får Utskottet tillägga att dylika löneanslag blifvit tid efter
annan på besparingarne anvisade, utan att föregående Ständers Stats-Utskott
emot anordningarne, eller Constitutions-Utskotten vid Rådgifvare-åtgarderna
gjort anmärkning; — till bevis hvaraf Utskottet torde tillåtas åberopa Kgl.
Majrts Nådiga Bref den 20 Mars 1821 om inrättande af en Hof-Rätt öfver
Skåne och Blekinge, äfvensom Kongl. Majrts Nådiga Bref den 17 Augusti
1823 och 11 Julii 1827 hvarigenom 5,35o Rrdr af ifrågavarande an¬
märkte i\8,564 Rrdr blifvit Gardes-Regementena på besparingarne anvisade;
4
Constitutions- Utskottets Memorial N:o i3.
att till åtlydnad af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 23 September i83o,
hvarå Föredraganden icke egt grundlagsenlig rätt att vägra contrasignalion,
Statskontoret i Utlåtande den p:de derpåföljde December upplyst, att
Tredje Hufvud-Titeln med säkerhet årligen lemnade besparade tillgångar
för de af Kongl. Maj:t anordnade interims-lönestaler, samt att, vid ett
sålunda befunnet förhållande, Constitutions-Utskottet icke ansett sig grund-
lagsenligen kunna vid behandlingen af målet gora någon anmärkning.
Stockholm den io Junii 1834-
N:o i3.
Antom till Exp.-Utsk. d. ii Junii.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring
i 29 §. Regeringsformen.
Då, genom stadgandet i 2g §. Regeringsformen, att med Erke-Biskops
och Biskopars val förhälles ef ter förra vanligheten , Rikets Stift i allmän¬
het försäkrats om rättigheten att genom fritt val uppsätta Biskopsförslag,
men Erke*Stiftet ensamt blifvit i så måtto vanlottadt, som alla Rikets Con-
sistorier och Consistorium Academicum, med fjorton röster tillsammans,
välja Erke-Biskop, och Stiftets Presterskap blott får med En röst eller för
en femtondedel i valet deltaga, har Ledamoten af Högvördige Preste-Ståndet
Contracts-Prosten Doctor P. Ruus till Constitutions-Utskottet inkommit med
det förslag, att ofvannämnda §. mätte erhålla följande ordalydelse: ”Till
Erke-Biskop och Biskopar utnämne Konungen en af de tre, som föreslagne
blifvit. Förslagen uppsättas, efter förra vanligheten, i alla Stift, men med
den ändring för Erke-Stiftet, att alla Ledamöter i Rikets Consistorier och
Consistorium Academicum skola efter personalen i Erke-Biskopsval deltaga.”
Vid återgåendet till förra Riksdagarnes förhandlingar, har Constitu¬
tions-Utskottet inhemtat, att, i anledning af en, kort efter Regeringsformens
antagande, väckt fråga om jemkning i den gällande valröst-beräkningen, 18og
års Riksdags Constitutions-Utskott, med uppmärksamheten fästad på Erke-
Biskopens egenskap af Svenska Presterskapets Chef och Preste-Ståndets
sjelfskrifne Talman, men derjemte på Upsala Stifts billiga anspråk, att vid
Erke-Biskopsval företrädesvis höras och någorlunda inverka, föreslagit, att
samma Stifts röst måtte, i sådant fall, beräknas lika med fem Consistoriel;
att ,äfven i8i5 års Constitutions-Utskott tillstyrkt och 181S års Ständer
Constitutions-Utslotteta Memorial Nio 1/f-
gillat enahanda förändring, hvarigenom doek röstberäkningen inskränktes till
likhet med tre Consistoriel^, samt ändtligen att Kongl. Maj:t, enligt Dess
tal på Riks-Salen den i5 Juna 1818, icke täckts härå Nådig sanction lemna.
Nuvarande Constitutions-Utskott delar visserligen ofvanberörda allmän¬
na jemkningsåsigter, såsom grund för ömsesidiga rättigheters bestämmande;
men enär föreskrifterna om Erke-Biskops- och Biskopsval egentligen tillhöra
Kyrko-Lagen, uti hvilken de ock finnas införda, med närmare förklaring
deröfver, hvad serskildt Biskopsvalen beträffar, genom Kongl. Förordningen
den 3o Maji 1759, och Utskottet för öfrigt eger sig bekant, att ett Förslag
till ny Kyrko-Lag för närvarande är under granskning och slutlig beredning,
anser Utskottet det nu åsyftade ändamålet kunna på en annan och lämpli¬
gare väg sökas och vinnas. Hellre således än att, i denna del, tillstyrka
Kyrko-Lagens ändring medelst ett Grundlagsbud, tror Constitutions-Utskottet
sig böra understödja borttagandet ur Grundlagen af hindret för samma än¬
dring, och får derför vördsamligen öfverlemna till grundlagsenlig behandling
nedanstående redactionsförslag:
Regeringsformen
§• 29.
”Till Erke-Biskop och Biskopar, med hvilkas val förhålles enligt
Kjrrko-Lagj utnämne Konungen en af de Tre, som föreslagne blifvit.”
Stockholm den 11 Junii i834.'
N:o 14.
Ankom till Exji.-Utsk. d. n Junii.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till en redac-
tionsändring i 60 §. Regeringsformen.
Enär, jemlikt Rikets Ständers redan vid 1809—10 årens Riksdag
fattade beslut och Kongl. Majrts, i anledning deraf, under den 3o Novem¬
ber sistnämnde år utfärdade kungörelse, Landttulls- och Accis-afgifterna upp¬
hört, så att af dem numera endast återstår den så kallade Salu-accisen,
men Landttulls-afgifterna icke dessmindre i Regeringsformens 60 §. uppta¬
gas bland de slag af Bevillning, hvarmedelst Statsbehofven böra fyllas, har
hos Constitutions-Utskottet Riksdagsfullmägtigen i Borgare-Ståndet för Malmö
Stad, Hr Halling, föreslagit följande ändrade redaction af berörde §:s bör¬
6
Constitutions- Utskottets Memorial N:o i5i
jan: ”Till dessa senare räknas Sjötulls-afgifternaj Sa/u-accisenj Post-
medlen etc.”
Ehuru nuvarande ordalydelse veterligen icke föranledt någon misstolk¬
ning, anser dock äfven Constitutions-Utskottet den anmärkta redactionsbri-
sten förtjena att aflijelpas, helst hvarje Grundlagsbud måste vara af egenskap
att medgifva tillämpning. Men, i sammanhang med denna brist, företer sig
en annan, —• den nemligen att ordet ” Sjötulls-af gif terna” icke synes nog
helt och omfattande uttrycka alla de i tulluppbörden ingående medel, hvar¬
af behållningen tillflyter Statsverket, och som bestå icke blott af Sjötull,
utan ock af Gränstull, Lastpenningar, Nederlags-recognition, Transito-afgift,
Stämpel-afgift, Confiscations- och Bötes-medel, inkomst af strandfynd och
ahandonnerade varor samt extra inkomst genom försäljning af fastigheter och
inventarier m. m. Salu-accisen deremot ingår väl ej i Tull-uppbörden, utan
påföres och redovisas jemte Städernas öfriga Krono-utskylder, men tillhör
icke dess mindre Tull-bevillningen, såsom utgörande en Landttulls-ersättning.
Efter den af ofvananförda omständigheter påkallade ordjemkning och
med en ytterligare deraf föranledd rättelse, genom utbyte af ordet : ”Stora
Sjötullen” mot det enklare och rigtigare: ”Tullen”, får således Constitutions-
Utskottet, för behandling enligt 5G och 81 §§. Regeringsformen, vördsamli-
gen underställa nedanstående Förslag till ändring i i:a och a:a perioderna
af samma Grundlags 60 §.
”Till dessa senare räknas Tull- och Accis-medlen Post-medlen,
Charta: Sigillalas-afgiften, Husbehofsbränneri-medlen, samt hvad Riksens Stän¬
der dessutom serskildt hvarje Riksdag såsom Bevillning sig åtaga. Ej må nå¬
gra allmänna afgifter, af hvad namn och beskaffenhet som helst, utan Ri¬
kets Ständers samtycke kunna förhöjas, Tullen å inkommande och utgående
spanmål allena undantagen.”
Stockholm den 11 Junii x 834- *
N:o i‘5>.
Ankom till Exp.-Utsk, den i3 Junii.
Memorial, med förslag till ändring af: 18 §. JRiTcsdags-
Orättingen, i fråga om Cessionants,1 obehörighet till
Hiksdagsmans-lcallet.
Riksdags-Ordningens 18 §. stadgar, bland annat, att ”till Riksdagsman
ej må i något Stånd godkännas den, som, efter ingifven eessions-ansökning
Constitutions-Utskottets Memorial JV:o i5.
7
och utfardadt proclama, icke blifvit frän sina Borgenärers kraf genom laga
dom befriad.” Denna föreskrift tillkom på en tid, då Concurs-stadgan den
28 Junii 1798 ännu var gällande, och sålunda, enligt dess 14 §• 1 morn.,
en Cessionant kunde i vissa fall, genom laga dom, frikallas från Borgenärer-
nes krafs-talan, utan att hafva dem förnöjt. Nu åter förutsätter Concurs-
Lagen af den 12 Mars i83o ingen dylik händelse, utan fordrar i 4^ §.,
det Gäldenär skall inför Rätten styrka, att han till fullo förnöjt sina Borge¬
närer, för att vara fri från allt vidare ansvar.
" «e?
Enär 83 §. Regeringsformen bjuder, att Grundlagarna skola, efter de¬
ras ordalydelse, i hvarje serskildt fall tillämpas, men Riksdags-Ordningens
18 §. i denna del ej kan, sådan den för närvarande lyder, efterlefvas i för¬
ening med Concurs-Lagens bestående kraft och verkan, får, med gillande af
Riksdagsfullmägtigen för Malmö Stad, Hr HaUings_, derom ingifna motion,
Constitutions-Utskottet, för grundlagsenlig behandling, vÖrdsamligen under¬
ställa Rikets Ständer följande förslag till ändrad redaction i i:a perioden
af 18 §. Riksdags-Ordningen:
”Till Riksdagsman må ej i något Stånd godkännas — — — under
förmynderskap; ej den, som, efter ingifven cessions-ansökning och utfardadt
proclama, icke kan, ådagaläggaj det han inför Concurs-Domaren styrkt>
att 'ljum sina Borgenärer till fullo förnöjt; icke heller den, hvilken
— —■ —• till straff skyldig.”
Stockholm den i3 Junii 1834-
Reservation:
af Herr Cederschiöld j Pehr Gustaf:
Då det ifrågavarande gamla vilkoret för möjligheten att återvinna den
genom cession förlorade representations-rätten numera blifvit omöjligt att upp¬
fylla, sedan den Concurs-Lag, hvarpå det grundade sig, blifvit förändrad;
och det förslag, Constitutions-Utskottet nu afgifvit, grundar sig på den
nu gällande Concurs-Lagen, samt sålunda måste, i händelse den framdeles
komme att förändras, kunna sjelf blifva lika omöjligt att tillämpa, som det
gamla stadgandet nu är; så anser jag, till undvikande af just samma
fel, som den förste grundlagsstiftaren begick, att nemligen inrätta stadgan¬
det efter ett specielt stadgande i civil lag, det vara nödvändigt att ut¬
trycka vilkoret på ett så allmänt sätt, att det blir oberoende af alla möjli-
8 Constilutions-Utshottets Memorial IV:o i5.
t
ga ändringar i Concurs-Lagen. Och som för öfrigt cession nu kan ega rum,
utan att Gäldenär derom ingifvit någon ansökning; så får jag vördsammast
föreslå följande, i dubbelt afseende förändrade redaction:
”Till Riksdagsman må ej i något Stånd godkännas — under
”förmynderskap; ej den, som ”efter gjord cession” och utfärdadt procla¬
ma, icke ”på sätt lag förmårvisa gitter, att lian” från sina Borgenärers
”kraf ”fri är”; icke heller den, hvilken — —• — till straff skyldig.”
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i834*
Constitutions-Utskottels Memorial IV:o 16.
t
N:o 16.
Antom till Exp.-Utsl. den 17 Junii.
Memorial till Vällojl. Borgare-Ståndet, angående yrkade, men
af Talmunnen vägrade återremiss-propositioner pä Utskot¬
tets Memorial JV:ris 6 och y.
Åf tvänne denna dag Constitutions-Utskottet tillhandakomna Utdrag
ur Vällofl. Borgare-Ståndets Protocoll för den 5 innevarande månad, har
Utskottet inhemtat, att, sedan, vid serskild föredragning af Utskottets Me¬
morial Nnis 6 och 7, rörande Stats-Utskottets anledningar lill anmärkning,
dels vid afskrifningen af Con voj-medel, använda lör ombyggnad af Sven¬
ska Consulatshuset i Tanger, dels, med afseende å löne-regleringen för
Gardes-Regementena, hvilka anledningar Conslitutions-Utskottet ej funnit
skäl alt gilla, fråga blifvit väckt om återremisser af dessa bägge Memorial,
Herr Talmannen, på anförda grunder och förnämligast med stöd af 107 §,
Regerings-Formen, förklarat sig ej kunna undgå alt de yrkade återremiss-
proposilionerna vägra, men Ståndet icke i någotdera fallet en sådan vägran
godkänt; vid hvilket förhållande öfverläggningen ansetts böra hvila, och
målen, enligt 55 §. Riksdags-Ordningen, förvisats lill Conslitulions-Utskot-
tet, som egde alt, inom åtta dagar efter delfåendet, inkomma med be¬
stämdt och motiverad t utlåtande, huruvida Herr Talmannens omförmälda
proposilions-vägrande ”bort ske, eller icke”.
.Dessa, lika beskaffade och följaktligen en gemensam behandling med¬
gifvande mål har Constitulions-Ulskollet i ett sammanhang tagit under
behörigt öfvervägande. Och emedan, jemlikt 107 §. Regerings-Formen,
Constilutions-Ulskottct ensamt är berätligadt alt, efter pröfning af skäl
och omständigheter, grundad på granskningen af Stats-Rådels Protocoll,
hvilkas äskande är Utskottet ensamt förbehållet, antingen låta en anled¬
ning till anmärkning förfalla, eller ock densamma fastställa, för alt, såsom
anmärkning, Rikets Ständer tillkännagifvas, och denna §:s senare moment,
egentligen blott antydande, att frågor i ämnet kunna äfven utom Consti-
tntions-Utskottet väckas, hvartill formen och ordalagen i Riksttags-Ordnin-
gens 29 §. närmare utvecklas, står i oskiljaktigt samband med förra mo¬
mentet, som icke tillerkänner Rikets Ständer något afgörande, så framt ej
Utskottet anmärkt, hvadan oek föreskriften, att frågor i detta ämne icke
ilih till R. St, Prot. 1834. 3 Sami.
6:Ce Häftet*
2
Constitutions- Utskottets Memorial N.o
må afgöras, förr än Utskottet blifvit bordt, förutsätter, att en anledning
till anmärkning, för hvars granskning Utskottets åtgärd påkallats, öfver-
gått, medelst godkännandet, till anmärkning; ty enär, för öfrigt, berörda
107 §. ådagalägger Grundlags-stiftarens visa åsyftning lill den nödiga jem¬
vigt, att, om Constitutions-Utskottet obefogadt anmärkt, Riks-Ståndens
veto måtte dem förvaras i pröfningen af hvad Rikets val klafver, och,
om åter en obefogad a n märk ni ngs-au ledning från Stånden remitterats, Ut¬
skottets veto uttalas genom anledningens ogillande, samt då 56 §. Rege-
rings-Formejn ej uttryckligen tillåter återremisss på annat än förslag, som
kunna ytterligare granskas och jeinkas; men Utskottets Memorial Riris
6 och 7 icke innefatta några förslag eller till beslut ledande framställnin¬
gar, utan endast underrättelser om vidtagna, ytterligare granskning eller
jemkning ej underkastade beslut öfver redan förfallna frågor, finnér, i be¬
traktande af allt detta, Constitutions-Utskottet, att de af Yällofl. Borgare-
Ståndet å samma Memorial yrkade återremisser varit stridande mot Grund¬
lagen, och fördenskull Herr Talmannen grundlagsenligen vägrat proposi¬
tioner derå.
Stockholm den \\ Junii i834.
R:o 17.
Antom till Exp.-Utsk. den 3 Julin
Memorial, rörande Prosten O. Bolanders anledning till anmärk¬
ning emot Föredraganden af Ecclesiastik-är enden.
Högvördiga Prestc-Ståndet liar, genom Protocolls-utdrag för den 20
dennes, till Conslitutions-Utskottet remitterat en af Prosten O. Bolander,
i grundlagsenlig ordning, framställd anledning till anmärkning mot Före¬
draganden af Ecclesiastik-ärenden, Herr Stats-Secreteraren von Prinzen¬
creutz, såsom Contrasignant af Kongl. Majrts Rådiga Utslag den 5 Julii
1827 och den 8 Maji 1829,, bägge gifna i likartade besvärsmål, rörande
förslag till Pastorat af första classen , men, efter Motionairens tanka, stå¬
ende i rak inbördes strid, med afseende å befordrings-grundernas tillämp¬
ning; yrkandes han, att Berednings- och Stats-Råds-Protocollen i detta
ämne måtte infordras och granskas, till den påföljd Grundlagen stadgar.
Constitutions-Utskottets Memorial N:0 18.
Conslitutions-Utskottet liar tagit behörig kännedom af de företedda
handlingarna; och som Utskottet icke eger att ingå i pröfning af den Fö¬
redragande och Rådgifvande åtgärd, hvilken varit underkastad granskning
af förra Riksdagens Constitutions-Utskott; så, enär Utskottet, efter redan
fullbordad granskning af samtliga, från nästlidne lill nu påstående Riks¬
dags början, öfver Regerings-ärenden förda protocoll, icke hemtat anled¬
ning till anmärkning emot den senare åtgärden under den 29 April 1829,
sorn beredt Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut af den 8 derpåföljde Maji, och Mo-
tionairen, i afseende derpå, icke heller förebragt några nya skäl, förtje¬
nande serskild uppmärksamhet, finnér, vid sådant förhållande, Constitu-
tions-Utskottet den remitterade anmärknings-anledningen dels icke utgöra
föremål för Utskottets pröfning, dels icke påkalla ytterligare behandling.
Stockholm den 28 Junii 1834-
N: 0 18.
Ankom till Exp.-Utsk. den 5 Julli.
Memorial till Hedervärda Bonde-Ståndetj med äskad upplysning
om ett Stats-Råds-Protocolls datum.
På Hedervärda Bonde-Ståndets anmodan till Constitutions-Utskottet,
genom Protocolls-utdrag för den 3o nästlidne Junii, att meddela Ståndet
underrättelse om dagen, då hos Kongl. Maj:t i Stats-Rådet förevarit och
blifvit afgjord den i Memorialet N:o 9 omförmälda fråga, angående ett Hal¬
ländskt kyrkohemman, i hvilken Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag, dateradt den
7 November 1828, finnes utfärdadt, får Utskottet vördsamligen lemna till
svar, att, enligt redan före den remitterade anmärknings-anledningens fö¬
redragning, från Ecclesiastik-Expeditionen begärd och erhållen aulhenthik
upplysning, högstberörda, under justeringsdagen utfärdade beslut af Kongl.
Maj:t fattats i Stats-Rådet den 29 October 1828, och i öfrigt tillägga, att
Protocollet för samma dag, jemlikt förra Riksdagens Constitutions-Utskotts
Memorial N:o 36, af den 20 Junii 1829, befunnits bland de Utskottet
tillställda och då granskade.
Stockholm den 3 Julii 1834-
4
Constitutions-Utshottets Memorial N:0 1$,
N:o ig.
Antora till Exp.-Utsk. den i5 Julii.
Memorial till Höglofl. Ridderskapet Och Adeln, angående yr¬
kad, men vägrad proposition på återremiss af Utskottes
Memorial N:o 8.
Sedan, på sätt Högloft. Ridderskapets oell Adelns, under gårdagen,
Constitulions-Ulskottet tillliandakomna Protocolls-utdrag för den 3o näst-
lidne Junii utvisar, åtskilliga Ståndets Ledamöter begärt proposition till
återremiss af Utskottets å nyo föredragna Memorial N:o 8, angående Riks-
dagsfullmägtigen Bengt Gudmundssons anmärknings-anledning vid rådgif¬
vande åtgärden till Resolutionen på Rikets Ständers underdåniga framställ¬
ning, rörande Halländska kyrkohemmanet!, men Herr Landtmarskalken,
på anförde skäl, förnämligast herntade från ordalydelsen af 107 §. Rege-
rings-Formen, ansett en sådan proposition ej kunna ega rum, har, enär
densamma likväl blifvit af Ridderskapet och Adelil yrkad, öfverläggningen,
med stöd af Riksdags-Ordningens 55 §., förklarats hvilande, och frågan
liänsk ju tits lill Constilutions-UtskoLlet, som, inom åtta dagar efter delfå-
endet, Lorde öfver hennes stridighet eller enlighet med Grundlagen sig
utlåta.
Viii besvarandet häraf, får Constituiions-Utskottet vördsamligen åbe¬
ropa och upprepa de för dess yttrande öfver en lika beskaffad, inomVäl-
loft. Borgare-Ståndet väckt fråga, i Memorialet N:o 16 andragne och utveck¬
lade grunder, nemligen: Constilntious-Utskotlets uteslutande rätt, jemlikt
107 §. Regerings-Formen, att, efter granskning af Stats-Rådets Protocoll,
antingen låta en anledning till anmärkning förfalla, eller ock den¬
samma fastställa, för att, såsom allmin kning, Rikets Ständer tillkännagif-
vas. Det oskiljaktiga sambandet emellan njssberörde §:s senare moment,
egentligen blott antydande, att frågor i ämnet kunna äfven idom Consti-
tutions-Utskottet väckas, och förra momentet, som icke tillerkänner Rikets
Ständer något afgörande, så framt ej Utskottet anmärkt, eller förr än an¬
ledningen, hvaröfver Utskottet blifvit bordt, förvandlats, medelst godkän¬
nandet, lill anmärkning; hela denna §:s Äsyftning till den nödiga jemvigt,
att, om Constitui ions-Utskottet obefugadt anmärkt, Riks-Slåndens veto
måtte dem förvaras i prölninge» af hvad Rikets väl kräfver, och, om åter
eli obefogad anmärknings-anledning från Stånden remitterats, Utskottets veto
uttalas genom anledningens ogillande, samt äudlligen föreskriften i 56 §.
Constitutions-Utkottets Memorial N.o 20.
S
Regerings-Formen, medgifvande återremiss på sådane Utskottens förslag,
som kunna ytterligare granskas och jemkas, men icke på meddelade un¬
derrättelser om vidtagna, ytterligare granskning eller jemkning ej underka¬
stade beslut öfver redan förfallna frågor.
Det är således äfven på enahanda skäl, som Constitutions-Utskottet
anser den hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckta frågan om åter¬
remiss på Utskottets ofvannämnda Memorial N:o 8 vara stridande mot
Grundlagen.
Slockholm den 10 Julii 1834*
N.'o 20.
Antom till Exp.-Utsk. den i5 Juiri,
Memorial till Hedervärda Bonde-Ståndet, angående yrkade,
men vägrade propositioner på återremiss af Utskottets Me¬
morial N;ris 8 och 12.
Sedan, på sätt Hedervärda Bonde-Ståndets tvänne, under den 8 den¬
nes, Constitutions-Utskottet lillhandakomne Protocolls-utdrag för den 3o
näsllidne Junii utvisa, åtskillige Ståndets Ledamöter begärt propositioner
till återremiss af Utskottets då serskildt ånyo föredragna Memorial, N:o
8, angående Riksdagsfullmägtigen Bengt Gudmundssons anmärknings-an-
ledning vid rådgifvande åtgärden lill Resolutionen på Rikets Ständers un¬
derdåniga framställning, rörande Halländska kyrkohemmanet och N:o 12,
angående Stats-Ulskollets ytterligare anmärknings-anledning, i fråga om
Gardes-R ege men lenas aflönings-slater, men Talmannen, på anförda skäl,
förnämligast hemtade från ordalydelsen af 56 och 107 §§. Regerings-Formen,
ansett sådana propositioner ej kunna ega rum, har, enär desamma likväl
blifvit af Bonde- Si amiet yrkade, öfverläggningen i bägge målen, med stöd
af Riksdags-Ordningens 55 § , förklarats (»vilande, och frågorna luinskjutits
till Conslimtions-Uiskottet, som, inom 14 dagar efter delfående!-, borde,
öfver de äskade återremissernas stridighet eller enlighet med Grundlagen,
bestämdt och motiveradt utlåtande afgifva.
Vid besvarandet häraf, får Constitutions-Utskottet vönfsamligen åbe¬
ropa och uppiepa de, för dess yttrande öfver rn lika beskaffad inom Väl-
loQ. Bor gare-Ståudet vackt fråga, i Memorialet JN:o 16 andragne och ut¬
6
Consiilutions-TJtskollcts Memorial N.o 21.
vecklade grunder, nemligen: Constitutions-Utskottets uteslutande rätt, jem¬
likt 107 §. Regerings-Formen, att, efter granskning af Stats-Rådets Pro-
tocoll, antingen låta en anledning till anmärkning förfalla, eller ock den¬
samma fastställa, för att, såsom anmärkning, Rikets Ständer tillkännagifvas,
Det oskiljaktiga sambandet emellan nyssberörde §:s senare moment, egent¬
ligen blott antydande, att frågor i ämnet kunna afven utom Constitutions-
Utskottet väckas, och förra momentet, som icke tillerkänner Rikets Stän¬
der något afgörande, så framt ej Utskottet anmärkt, eller förrän anled¬
ningen, hvaröfver Utskottet blifvit hördt, förvandlats, medelst godkännan¬
det, till anmärkning; hela denna §:s åsyftning lill den nödiga jemvigt,
att, om Constitutions-Utskottet obefogadt anmärkt, Riks-Ståndens veto
måtte dem förvaras i pröfningen af hvad Rikets väl kräfver, och, om åter
en obefogad anmärknings-anledning från Stånden remitterats, Utskottets vetö
uttalas genom anledningens ogillande, — samt ändtligen föreskriften i 56
§. Regerings-Formen, medgifvande återremiss på sådane Utskottens förslag,
sota kunna ytterligare granskas och jemkas, men icke på meddelade un¬
derrättelser om vidtagna, ytterligare granskning eller jemkning ej under¬
kastade beslut öfver redan förfallna frågor.
Det är således äfven på enahanda skäl, sorn Constitutions-Utskottet
anser de af Hedervärda Bonde-Ståndet äskade återremisser på Utskottets
ofvannämnde Memorial Nrris 8 och 12 vara stridande mot Grundlagen.
Slockholm den 10 Julii 1834-
N:o 2i.
Ankom till Exp.-Utsk. den i5 Julii.
Memorial till Högloft. Ridderskapet och Adeln, angående yr¬
kad, men vägrad propositon på ogillande af Utskottets Me¬
morial JV:o 12.
Höglofl. Ridderskapels och Adelns, af Constitutions-Utskottet under
gårdagen inhändigade, Protocolls-utdrag för den 3o nästlidne månad inne¬
håller, att då, vid förnyad föredragning af Utskottets Memorial N:o 12,
angående Stats-Utskottets ytterligare anmärknings-anledning, i fråga om
Gardes-Regementenas Aflönings-stater, åtskillige Ledamöter begärt propo¬
sition derå, att Ridderskapet och Adeln skulle, med ogillande af nämnde
Conslilutions-Utskoltets Memorial N.o 21.
7
Memorial, lägga det till handlingarna, och Herr Landtmarskalken, åbero¬
pande 107 §. Regerings-Formen och 2Q §. Pdksdags-Ordningen, ansett sig
af Grundlagarna förhindrad att en slik proposition framställa, men den¬
samma likväl blifvit af Ridderskapet och Adeln yrkad, öfverläggningen,
med stöd af Riksdags-Ordningens 55 §., förklarats hvilande, och frågan
förvisats till Conslitutions-Utskottet, som borde, öfver dennas stridighet
eller enlighet med Grundlagen , inom 8 dagar efter delfåendet, sig utlåta.
Till fullgörande häraf, får Constilulions-Utskottet vördsamligen anföra:
att, i fråga om behandlingen af Utskottens yttranden, hvilka i allmänhet
må kunna återremitteras och med förändringar antagas eller ock förkastas,
Grundlagen icke känner sättet eller termen af ogillande; att, om dermed
betecknas förkastande, sådan åtgärd endast eger rum i afseende på förslag
eller till- och afstyrkanden, men icke är lämplig eller ens möjlig, der, såsom
i närvarande händelse, Utskottets yttrande hvarken kan antagas eller för¬
kastas, icke innefattar något förslag, någon till beslut ledande framställning,
utan blott underrättelse om ett Utskottets beslut, hvarigenom en remitte¬
rad anledning lill anmärkning förfallit, — samt att, om åter ogillandet
åsjTtar målets utgång hos Gonstitutions-Utskoltet, ett sådant omdöme vis¬
serligen står hvarje Stånds Ledamot öppet att individuelt uttala, men att
yrkandet på colleclivt, vare sig bifall eller ogillande af Utskottets åtgärd, ej
allenast innebär en med ordalydelsen oförenlig tolkning af 56 och 107 §§.
Regerings-Formen, ulan ock skulle förutsätta serskild pröfning, inom ett
Stånd, af motiven för samtlige Riks-Ståndens, genom deras delegation,
Constitutions-Utskoltet, vidtagne beslut.
På dessa skäl, finnér Constitutions-Utskottet den, i ofvan omförroälde
måtto, af Höglofl. Ridderskapet och Adeln yrkade, men af Herr Landtmar¬
skalken vägrade proposition vara stridande mot Grundlagen.
Stockholm den 10 Julii 1834-
STOCKHOLM, Eckstejnska Tryckeriet, i834*
UonstiliUions-UtsliOltets Memorial N.o 2*.
N:o 22.
Åftkom till Exp.-Ulsk. den 29 Julli.
Memorialj angående Stats-Ut skottets anmärknings-anledning i
fråga ani dispositionen aj f. d. Cancellie-Sljr alsens Hand¬
kassa.
Den af Stats-Ulskotlet i grundlagsenlig ordning anmälda, frän samt¬
liga Riks-Stånden under den 1 1 dennes lill Constitutions-Ulskottet rerait-
jterade anledning till anmärkning mot föredraganden för Handels- och Pi¬
lj ance-ä ren den befi lines åsyfta contrasignationen af Kongl. Maj:ls Nådiga
Bref till Herr Hof-Cancelleren den ir Februarii i832, hvarigenom, utan
afseende på Rikets Ständers lillkännagifna beslut om den indragna Can-
cellie-Styrelsens så kallade Hand-Cassas öfverflyttande lill Riksgälds-Contoret,
förordnats, att samma Gassas behållning borde, vid Cancellie-Styrelsens upp¬
lösning, aflemnas till Hof-Cancellercns och Stats-Secrelerarens för Ecclesia-
slique-ärendena gemensamma förvaltning, alt, mot behörig redovisning, be¬
gagnas till understöd vid vetenskapliga arbetens lifgifvande; förmenandes
Stals-Utskotlet contrasignanlens åtgärd till en sådan, mot Rikets Ständers
beslut stridande disposition vara, på grund af 68 §. Rcgerings-Formen,
anmärkning underkastad.
Till besvarande häraf, får Conslitutions-Ulskottet vördsamligen upply¬
sa, att, redan under den 3 sistlidne Maji, Utskottet behörigen granskat
den §. af Stals-Råds-Protocollet för den 4 Februarii i832, hvari ofvanbe-
rörda Nådiga Förordnande innefattas, att, på satt delta Protocoll utvisar,
Gassa fonden tillkommit genom obetydliga, men, under f. d. Cancellie-Collegii
noggranna vård och omsorg, besparade och lid efter annan förräntade Col-
lectmedel, nemligen: Collect-bidrag för ullösen och biträde åt Christna
fångar, som råkat i Turkiskt slafveri, 2199 R:dr 38 sk. 5i rst., —under¬
stöd till Tyska flyktingar, hvilka, efter 1708 års krig, begifvit sig lill Sve¬
rige', 5oo R:dr, — för uppbyggande af en Luthersk Kyrka i Moskau 140
R:dr 36 sk. 7 rst., — ett ytterligare bidrag för okändt ändamål 9 R:dr
38 sk. 5| rst., eller tillsammans 2800 R:dr 17 sk. 6 rst., utom räntorna,
sorn år 1791 uppgingo till 449^ 4^ s^- 1 rst., och slutligen genom
öfverskott å prenumeralions-ruedel, insamlade för en Prof-psalinboks ut-
gifvande, 1290 R:dr 15. sk.;.alt, jemlikt Kongl. Brefvet tili Gancellie-Collegi.
Uih. till R. St. Prot. 1834• 3 Sami. ^
7: de Häftet.
a
Constttutions-Ulsholtets Memorial N.o
tim den*8 Maji 1794» Capi tal-fonden hörde, under Coljegii tillsyn, Ribe*
hållas oförryckt tilt dermed afsedda andamål, men årliga räntan sålunda
användas, att hälften utginge till understöd för Coilegii Tjenstemän och
andra hälften lades till capitalet; att, sedan de serskilda fond-bidragen blifvit
flyttade från Banken lil-, Riksgälds-Conforet och der stätt förräntade mot 5
procent, hela summan, 8,880 R:dr, år 1 808 lyftades och utlånades mot 6 pro¬
cents ränta och inteckning i fastigheter; alt årliga redogörelser, med tillhöran¬
de verificalioner, af Cancellie-Bokhållaren blifvit aflemnade, och att räknin¬
gen för år 1829 upptagit de af fondräntan bestridda utgifterna till ett be¬
lopp af 5or Rtdr T sk.; att, då ifrågavarande Iland-Cassa bildats af Col-
lect-öfverskott och följaktligen icke af Statsmedel, Stats-Seereteraren och
Stats-Rådet i underdånighet tillstyrkt det förordnande Kongl. Maj:t i Nå¬
der meddelat, — samt att, vid slikt förhållande, Constitntions-Utskottet,
mod afseende ä fondens ursprung, egenskap och bestämmelse, enhälligt
funnit ofvannämnda anmärknings-fråga böra, utan vidare åtgärd, förfalla.
Sorn nu de af Stats-Utskottet andragna skäl och omständigheter icke
Ihinnat förändra sakens skick eller Constitutions-Utskottets öfvertygelse,
saknar Utskottet ali anledning att ingå i förnyad, till ansvarighet verkand»
pröfning af ett redan granskadt och utan anmärkning lemnadt mål.
Slockholm dea 18 Julii iS34-
N:o 28,
Änkorrr till Exp-Ulsli. dea ag Julli.
Memorial till Högvördige Preste-Stånde.t och Hedervärda Bon*
de-StåndeCj med Utlåtande öfver återremisserna, frän det
förra af N:o 10y och frän det senare af Memorialen N;rit
to? och 1K
Rögvördrge' Preste-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet hafva, on¬
der den 20 och 3o nästlidne Juni!, återremitterat, det förstnämnda, Cön-
stilutious-Utskottets Memorial N;o 10, angående Herr W. F. Dalmans an-
märk 11 ings-anled ni ng med afseende å förslaget till Lag för Banken, del
senare, så* väl' detta Memorial, som äfven Memorialet N:o r r, angående full¬
bordad granskning af de i Stats-Rådet förda Protocoll, och sådant på
grund af följande anmärkningar t
Constilulions-TJtskollels Memorial N.o a
'i
Inom, bägge Respectlve Stunden, att Utskottet, hvars rättighet alt
granska Konungens Rådgifvares och Föredragandes åtgärder är begränsad
inom tidskiftet från ena till andra Riksdagens höljan, icke dessmindre öf-
verskridit denna gräns för sin befattning', medelst granskningen af ett ä-
rende, som behandlats i Siats-Rådet, efter det nu påstående Riksdag redan
var öppnad, samt att, sedan anmärkningsanlednirrgen vid detta ärende el¬
ler Bank-Lagsforslaget upptagits, densamma blifvit inskränkt till Stals-Se-
creteraren ensam, oaktadt den, mot honom fastsläild, bort utsträckas till
Staf Rådets samtlige i rådslagen öfver ämnet deltagande Ledamöter?
i 'qom Preste-Ständet serskildt, att Utskottet blott dunkelt antydt, men
i«ke närmare ulredt sammanhanget emellan Stsls-Råds-Pi otocollet för den
3 Mars innevarande år, och en annan föregående öfverläggning i Konun¬
gens Stats-Råd; samt
Inom Bonde-Ståndetj att Utskottet icke meddelat Riks-Stånden de,
vid fattandet af sådana beslut, hvilkas tillstyrkande föranled t anmärkning,
i Stats-Rådct hällne Protocoll.
Enär, jemlikt Constifutions-Utskoltet tillsända Protocolls-Utdrng, Hög-"'
lo Q. Ridderskapet och Adelli, under den r dennes och Vallöf!. Borgare-
Ståndef, under den 20 i förra månaden, ansett Utskottets Memorial Nrris
ro och ri endast böra till handlingarne läggas, och den på Rikets Ständer
beroende frågan om underdånig anmälan hos Konungen, för det i 107 §.
Regeringsformen bestämda ändamål, följaktligen ock, enligt ^5 §. Riksdags¬
ordningen,. förfallit, kan Utskottet ej betrakta de 2:pe respective Riks-
Ståndens ålerremisser såsom; påkallande något mer eller annat, än framläg¬
gandet af ytterligare upplysningar, af en fullständigare redogörelse för mo¬
tiven till Utskottets, ur olika synpunkter bedömda, åtgärder? och Ölskottet
räknar för. en pligt alt härutinnan söka tillfredsställa hvarje billigt an¬
språk.
Beträffande såledesr först erinringarnff mot upptagandet af anmärknings-
anledningen vid förslaget till Banco-Lag, får Constilutions-Ulskottet vörd-
sarcdigen anförar att, då» 56 §, Riksdags-Ordningen i allmänhet medgifvef
väckandet, äfven efter motionstidens slut, af nya frågor, omedelbarligen
föranledda af under Riksdagen ti mande* händelser, sådané’ väckta; och till
Utskott remitterade frågor jemväl måste kumla upptagas; att, enligt 3 morn,
f 44 §• of samma Grundlag, Utskott väl eger återlemna ett remilteradt mål-,
såsom till dess befattning ej hörande, men att detta ämne ovilkorligen till¬
hörde Conslitutions-UtskoLtets ecb ej annat Utskotts befattning; att, om»
4et ock. rätteligen både med gpd ordning; och häfdvunnen praxis instäm--
i
Conslilulions-Utskoltels Memorial IV.-o 13.
mer, att Conslilutions-Utskotlets granskningsåtgärd vid Stats-Rådets ProtÖ-
coll må stanna, der Riksdagen börjas, Grundlagen, hvilken, jemlikt 83 §.
Regerings-Formen, bör, efter ordalydelsen, ej efter några frun raenings-
tolkningen dragna slulföljder, i hvarje serskildt fall tillämpas, dock ingen¬
städes hindrar denna granskning att gå längre fram; och ändtligen att
nierberörde anmärkningsanledning utgjorde ett mål af den egna beskaffen¬
het, att Utskottets vägran att detsamma upptaga och bereda svårligen ha¬
de varit förenbar med den inom ett Conslitulionelt samhälle oafvislig»
fordran, att Representationen städse må ega fullt förtroende till Konungens
Rådgifvare, och detta aldraminst under Sländernes sammanvaro kunna stö¬
ras utan tillfälle till rättelse.
Med hänsigt dernäst till den erinran, att anmärkningsanledningen ej blif¬
vit utsträckt till alla Siats-Rådets närvarande Ledamöter, torde; Constitu-
tions-Utskottet tillåtas vördsamligen upplysa, alt samma anledning var af
Motionairen anmäld mot Slats-Secreteraren ensam, och att inom Utskottet
fråga visserligen yppades om förenämnde utsträckning, men alt Utskottets
fleste Ledamöter ansågo sig otillständigt att, utöfver Remissens föremål och
innehåll, anställa en icke yrkad undersökning af det hela, hvilken måhän¬
da kunnat ådraga Utskottet den ytterligare förebråelsen att godtyckligt och
utan nödvändighet hafva inträngt på näslblifvande Constitutions-Utskott»
område.
Vidkommande sedermera den anmärkta bristande utredningen af sam¬
manhanget emellan Protocollet för den 3 Mars detta år och ett äldre Stats-
Råds-Protocoll, bör Constitutions-Utskottet vördsamligen tillkännagifva, att
sistnämnde Protocoll var hållet inför Konungen den 5 December 183a, och
att Utskottet deraf, bland annat, inhemtat, att, sedan Stats-Rådet enhälligt
tillstyrkt Rikets Ständers sammankallande, för att befordra till verkställighet
Myntbestämnings-Lagen dea i Mars i83o, fråga af en Ledamot blifvit
väckt, huruvida, i händelse ett Riks-Slånd skulle afslå den föreslagna re-
dactionen af 72 §. Regerings-Formen, en af Tre Stånd besluten och af
Konungen antagen Lag kunde anses ersätta Grundlagsförändringen; men
enär denna fråga icke utgjort ämne för öfverläggning, har Utskottet desto-
mindre funnit anledning lill anmärkning mot Konungens Rådgifvare, sorn
frågan icke innebar något rådslag.
Hvad slutligen angår meddelandet af Stats-Råds-Protocollen i de an¬
märkta målen, får Constitutions-Utskottet vördsamligen åberopa 4 mom- a
%. af Tryckfrihets-Förordningen, enligt hvilket Stats-Rådets Protocoll och
hand-
Constitutions-Utskotlets Memorial N-0 04-
5
handlingar icke kunna till tryckning fordras, eller utan vederbörandes lill»
stånd ulbekommas, samt härvid tillägga, att af dessa Protocoll, anför¬
trodda åt Utskottet, endast för att granskas, Utskottet, i dess Betänkande
om desammas fulländade granskning, begagnat och utförligen upptagit allt
hvad sorn möjligen kunnat tjena till anmärkningarnes fullständiga uppfatt¬
ning, bedömandet af deras vigt och pröfningen af deras påföljd.
För öfrigt och då den inom Hedervärda Bonde-Ståndet af Sven Heur¬
lin från Kronobergs Län anmälda anledning till anmärkning mot Stats-Rå-
det och samtlige Föredragande innebär en ny, af återremisserna oberoende
fråga, har Constitutions-Utskottet trott lämpligast att densamma serskildt
handlägga och besvara.
Stockholm den 21 Julii i834-
N:o 24.
Antom till Exp.-Utsl. den 2 Augusti.
Memorial, med yttrande i fråga om behörigt Utskott för hand¬
läggningen af Grefve Cronhjelms motion, angående städer¬
nas Tolag.
Sedan Grefve Otto August Cronhjelms motion, beträffande reglering
af den till stapelstäderna utgående Tolag, blifvit remitterad, af Högloft.
Ridd. och Adeln till Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskolten, från Högvördigé Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet till
sistnämnde Utskott, och af Hederv. Bonde-Ståndet till Bevillnings-Ulskot-
tet, har Constitutions-Utskottet fått sig, jemlikt 3 mom. 44 §• Riksdags¬
ordningen, uppdraget att afgöra, hvarthän frågan bör förvisas.
Till bestämmandet af motionens omfattning och ändamål, har Grefvi
Cronhjelm föreslagit:
1:0 att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i underd. anhålla om fö¬
retagande af en noggrann undersökning i ämnet, hvarigenom skulle utrönas,
med hvad rätt serskilda städer uppbära Tolag, lill hvad belopp och å hvil¬
ka varor den medgifvits staden, samt å hvilka varor och till hvad belopp
otillåten Tolag uppburits;
Bill. till R. St. Prot. 1834. 3 Sami. 2
~:de Häftet.
6
Constitutions-Utskottcts Memorial N.o 2^.
2:0 att, till alla enskilda interessens lugnande, Rikets Ständer ville bé«
sluta, att fråga om någon återbärings- eller redovisnings-skyldighet för det
förflutna ej kan uppstå;
3:o att Rikets Ständer malte i underd. begära framläggandet, senast vid
nästa Riksdag, af förslag till Tolagens syfteseniiga fördelning städerné er-
mellan, grundad på ett medium af de under senare åren rättmätigt upp-
burne Tolagsmedlen, i förhållande till Tull-inkomsterne på stället samma
år, och
4:o alt Rikets Ständer må besluta, att Tolagsafgifterne under tiden
böra lill ett för de fem sisla åren utredt roedii-belopp, efter jemförelse e-
rcellan de å hvarje ort för året influtne Tolags- och Tull-inkomster, från
Tull-Cassan hvarje stapelstad tillhandahållas, och Tolagen alltid hädanefter
inberäknas i den på hvarje vara, enligt Taxan, lagde Tull.
Då Constilutions-Utskottet anser hvarje i ett Riks-Stånds Plenum vackt
allmän fråga rätteligen ej kunna på samma gång öfverlemnas till utredning
åt flera än ett Utskott, och då Grefve Cronhjelms motion, på sätt här of¬
van inhemtas, delar sig i åtskilliga förslag, men deribland i främsta rum¬
met åsyftar en af Rikets Ständer uttryckt undérdånig önskan om noggrann
undersökning i ämnet, hvarigenom förevarande fråga ock tillhör dem, hvil¬
kas egenskap och behandling 89 §. Regerings-Formen och 34 §. Riksdags¬
ordningen utstaka, finnér Constitulions-Utskottet meromförmälda motion
böra förvisas till Allmänna Besvärs- oell Oeconomie-Ulskottet, hvilket, i
allt fall, der så nödigt pröfvas, är obetaget att, enligt Riksdags-Ordningens
43 §., till öfverläggning med annat eller andra Utskott sammanträda.
Stockholm den 29 Julii i834»
STOCKHOLM, Eckstbikska Tryckeriet, i§34-
Cotistitutions-Vi skottet t Mern, N:o ag. I,
N:o 25.
Ani. till Exp.-Utsk. den 5 Augusti.
Memorial, angående Riksdags-Fullmägtigen af Bonde-Ståndet
Sven Heurlins anmärknings-anledning emot Stats-Rådet och samt¬
lige Föredragande.
Under den 3o nästlidne Junii liar Hedervärda Bonde-Ståndet till
Constitutions-Utskoltet remitterat en af Sven Heurlin ifrån Kronobergs Län
anmäld anledning till anmärkning emot Stats-Rådet och samtlige Föredra¬
gande. N '
För uppgifvande af anledningarna, har Motionairen tillställt Consti-
tutions-TJtskoltet en utförlig skrift, hvilken af honom sjelf benämnes: ett
försök alt framkalla en allmännare och sakrikare granskning af den nu
varande Styrelse-Personalens offentliga handlingssättj än Utskottet visat
sig af egen böjelse åsyfta. Efter några förutsända ogillande omdö¬
men, dels öfver Regeringssystemet, dels öfver Utskottets åtgärder, yrkar
han, med åberopadt stöd af 107 §. Regerings-Formen, Utskottets synnerli¬
ga uppmärksamhet på följande vigtiga sanna och allmänt kända förhål¬
landen :
x:o. Rådgifvarnes underlåtenhet att, med afseende å de tydliga 0-
lägenheterna af Riks-Slåndens sammansättning, föreslå högst nödiga och
nyttiga förändringar i Stals-Magternes organisation.
2:0. Försummadt ordnande af Mynt- och Credit-väsendet jemte po¬
sitivt lagstridiga rådslag i fråga om Förordningen angående Myntfoten af
år i83o, samt till vägrade sanctioner å Rikets Ständers lagförslag, rörande
stadganden för enskilda in visningar och afskaffandet af Kyrkors, Fattig-in-
rättningars, Kronans och Frälsemäns förmonsrält till betalning framför In-
teckningshafvare.
3:o. Den långa hvilan af Rikets Ständers förslag till Förordning om
Handtverkerierne i Riket och till förnyad Handels-Ordning, ehuru således
öfverläggning med Rikets Ständer föregått i detta ämne, hvilket för öfrigt
Regeringen ansett vara af oeconomisk natur och beroende på Kongl. Maj:ts
pröfning.
Rih, till R. St. Vrot. 1834. 3 Sami,
8:de Häftet.
Coustitutions-Utskottets Mern, Nit a5.
4:o. Uraktlåtet vidtagande al begärde reformer i Styrelse-Verken
ocb öfverflödiga kostnads-tillökningar i oell för Krigs-C.dlegii och Kammar-
Rättens organisation.
5:o. Den senfärdighet, hvarmed nya Lagförslaget behandlats, under¬
låten anstalt till utarbetande af öfverskådlig framställning om samma för¬
slags plan, eller skiljaktighet från äldre stadganden, samt åtgärderna vid Ri¬
kets Ständers beslut om offentlighet vid Polis-Domstolar och Under-Rätter,
om Kärn ners-, Lagmans- och Riddare-Syne-Rätters uppliäfvande och om in¬
dragning af Fora Privilegiata.
6:0. Syftningen alt motstå all väsendtlig förändring i allmänna un¬
dervisningen, på bekostnad af alla framsteg och förbättringar, — reglerin¬
gen af Elementar-Verkens löner, i strid mot Regeringsformens 64 §•, samt
Resolutionerna på Rikets Ständers framställningar angående Klockares ålig¬
ganden vid Bafna-undervisning, sökande Presters kännedom af Vexel-under-
visningsmethoden, och Tjensteårs beräkning för Lärare vid Lancaster-skolor,
äfvensom den uteblifna åtgärden vid Ständernes yrkande, att Gmndlagar-
ne måtte å Universiteten föreläsas.
7:0. De öfverdrifna utgifterna för försvarsverket under fredstid, än-
damålslösheten af de fleste uppoffringar för denna Riks-angelägenhet, och
tillstyrkandet af ett extra anslag utöfver 3 och en half millioner Riksdaler,
oaktadt i8a3 års Ständers, i betraktande af Nationens ställning och knappa
tillgångar, uttryckta önskan att, för hvad ytterligare kunde finnas nödigt
till Landt- och Sjö-försvaret, tillgång måtte sökas inom de redan beviljade
anslagen.
8:0. Den ringa sorgfällighet, som egnnls åt skatteväsendets förenk¬
ling; och åt de ledande beslut Rakets Ständer fattat i flere hithörande äm¬
nen, såsom Räntepersedlarnes förminskning i antal, Markegångssättningens
noggrannare behandling, en syftesenlig författning om Räntetagares förmo-
ner och rättigheter, uppbörden, genom Stats-Verket, af åtskilliga förvaltande
Verks inkomster, förvaltningen af Kronans spanmålsräntor, m. m., hvar¬
emot Regeringen skall eftersträfvat en direct inflytelse på grundskatternas
bibehållande, deri understödd af Constitutions-Utskotlet, genom felaktig
Grundlags-tolkning.
ego. Ökade interims-anslag för tullförvaltningen och bevakningen i
följd af ett missförstådt tull-system, samt uraktlåten anstalt till Fribref*
utfärdande genom Loeal-Auctoriteterna.
10:0. Den synbara likgiltighet, hvarmed skjutsväsendet betraktats;
Resolutionen på Ständernes begäran angående forsling af Eke virke, medför-
Constiritioiis-TJtsfuatets Mein. A':o i5.
3
Inseende af den vigtiga entreprenads-principens tillämpning på alla fall,
samt förhöjningen i Kronoskjutslegan, inskränkt endast till fredstid.
il.‘o. Öfyerlemnandet af Bränvins-biännings-beskatlningen till Ri¬
kets Ständer, med fördöljande af tillämnade iakttagelser vid näringens oe-
conorniska ledning; det af Utskottet redan anmärkta förhållandet med i83o
års Författning om bränvinsbränningen, och det sätt hvarpå brännings-
förbudet år 1821 behandlades.
t 2:0. Föreslagen tillökning i Post-Verkets Stat med 100,000 R:dr; direct
förhöjning i Post-Öfver-Styrelsen; portofrihet, ulan Rikets Ständers höran¬
de, beviljad Ministrarne vid Utländske Hof, och inrättandet af blott en pa¬
ketpost, med afslag tillika å enskildt anbud för den andras öfvertagande.
i3;o. Uteblifven åtgärd vid Rikets Ständers anhållan om faststäl¬
lande af vissa grunder lör civila befordringar; och ändteligen
i/jro. Indragning af tidningen Medborgaren, vägradt tillstånd för
dess Redacteur att utgifva en ny tidning; indragningar af Svenska Medbor¬
garen, af Bihang till Stockholms Dagligt Allehanda, och sedermera af sjelf¬
va Hufvud-Tidhingen, samt gillande af Herr Hof-Cancellerens vägian att
meddela tillståndsbevis för utgifvandet af Dagligt Ällehandas Afton-Tidning.
Sedan på delta salt Motionairen, såsom lian yttrar si g, fullgjort sitt
obehagliga värf alt anklaga Regeringens nuvarande Personal, genom klan¬
dret af följda Regerings-principer och vidtagna eller underlåtna Styrelse¬
åtgärder, slutar han med det yrkande, att Constitutions-Ulskottet mätte
ingå i en fullständig granskning af hans anmärkningspunkter.
Änskönt Motionairen sålunda i sina vidt utsträckta anklagelser både
inblandat ämnen, genom deras natur fremmande för Constitutions-Utskot-
tels, enligt 106 och 107 §§. Regerings-Formen, till granskningen af rådslag
inskränkta befattning, och derjemte yrkat ytterligare granskning af livad
Utskottet redan granskat och, enligt dess öfvertygelse om Grundlagens for¬
dringar, bedömt, har Utskottet likväl, med skyldig aktning för ett Riks-
Stånds remiss på en skrift, hvars innehåll, enligt Grundlagens förutsättning,
varit för Ståndet okändt, ej bort undandraga sig alt ofvanstående punkter
handlägga och i korthet besvara.
Hvad nu till en början angår irsta punkten, så enär, jemlikt Grund¬
lagen, all verklig anledning till anmärkning mot Konungens Rådgifvare och
Föredragande måste hemtas från de ConsLitutions-Utskottet lill granskning
meddelade Protocoll, men dessa icke innefatta något rörande National¬
representationen, och Rådgifvarnes förmenta underlåtenhet att föreslå be-
höfliga^ändringar härutinnan, följaktligen ej kunnat blifva föremål för Ut¬
4
Constin, tiom-U t skottet: Mern. N:o 26.
skottets pröfning, har Utskoltet funnit detta ärende icke föranleda tillkän»
nagifvande hos Rikets Ständer.
Med hänsigt dernäst till hela tredje, sjunde, åttonde och trettonde
punkterna, samt slutet af sjette och inledningen till elfte punkten, inträfiar
det förhållande, att anmärkningsanledningarne i afseende på Handels»
och Handtverkeri-Ordning, Grundlagarnes föreläsning vid Universiteten,
i8a3 års Ständers framställning rörande Militaire-anslagen, skatteväsendets
förenkling , Bran vinsbeskattningens oeconomiska reglering och gilin der¬
na för civila befordringar, dels angå sådane ämnen, som icke igenfinnas
i de af Utskottet granskade Stals-Råds-Protocoll, utan tillhöra en förut
framfluten tid, dels röra ärenden, hvaruti förberedande åtgärder blifvit be¬
slutna och vidtagna, ehuru icke ännu fulländade, dels ock åsyfta så beskaf¬
fad underlåtenhet, som det ej tillkommer Utskottet att anmärka. Consti-
tutions-Utskottet anser fördenskull sig icke hafva egt fog att härom gif¬
va Rikets Ständer något tillkänna, eller uttala omdömen, som det, emot
Grundlagarnes föreskrifter, icke egnat Utskottet att fälla.
Vidkommande slutligen alla de öfriga uppgifna anmärknings-föremå-
len, så, enär de samma inom Utskoltet redan undergått granskning och pröf¬
ning, samt, med undantag af föredragande åtgärden till Författningen ont
Bränvinsbränningen, lemnat ulan anmärkning, finner Utskoltet, då några
nya, för Utskottet okända skäl icke blifvit förebragta, sig icke heller till-
ständigt att förnyad pröfning af dessa ämnen företaga.
Stockholm den 29 Julii 1834-
N:o 26.
Ankom till Exp.-Utsk. den 5 Augusti.
Memorial^ angående Högloft. Ridderskapets och Adelns återretniss
pd Memorialet N:o 14•
Till besvarande af Höglofl. Ridderskapets och Adelns återremiss, un¬
der den 20 nästlidne Junii, på Constitutions-Ulskottets Memorial N:o 14,
med den af Herr von Froil j Emil, gjorda och för Ståndets gemensamma
tanka förklarade anmärkning, att, då med de i 60 §. Regerings-Formen fö¬
reslagna orden: "Tullen å inkommande och utgående span/nål", kunde me-
Comtitutions -Vtshtttts Mm. N:o 37.
5
nas tull afven S spamnål, som föres från landet till stad, ellcrXfrån en»
landskapet till det andra, redactionen häraf måtte sålunda ändras: ”Tul¬
len ä till Riket inkommande eller derifrån utgående spanmål", får Utskot¬
tet vördsamligen andraga, att, enär någon annan, under bevillning innebe-
gripen eller allmän tull, än den på till Riket inkommande eller derifrån
utgående varor, icke finnes, och den längesedan, såsom för inrikes trafiken
ganska tryckande och för Staten föga indrägtig, afskalfade Landtulls-inrätt-
ningen sannolikt ej lärer i framtiden återinföras, Utskottet saknar skäl att
företaga den yrkade redactionsjemkningen; hvadan, och då för öfrigt Hög-
vördiga Preste-Slåndet under den 1 dennes, samt YY^llofl. Borgare-Ståndet
den 3o och Hedervärda Bonde-Ståndet den 20 Junii godkänt Constitutions-
Utskoltets ifrågavarande förslag, till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag, Utskottet vördsamligen hemställer, om icke Högloft. Ridderskapet
och Adelil behagade härutinnan foga sig efter de respective Medstånden.
Stockholm den 29 Julii 1834-
N:o 27.
Ankom till Exp.-Utsk. den 5 Augusti.
Memorialj i anledning af återremisserna på Memorialet N:o 10.
Sedan i Rikets Ständers Plena förekommit åtskilliga anmärkningar
emot Constitutions-Utskoltets förslag, i Memorialet JV:o i5, till ändring af
18 §. Riksdags-Ordningen i fråga om Cessionants obehörighet att utöfva
Riksdagsmanskallet, hafva samtlige Riks-Stånden, medelst Protocolls-Utdrag
' af den 20 och 3o nästlidne Junii, till Utskottet hänvisat dem bland dessa
anmärkningar, hvilka serskildt hvarje Stånd förklarat utgöra dess gemen¬
samma tankar, nemligen: • <
Ridderskapet och Adeln, Friherre Ludvig Boijes och Herr Per Gu¬
staf Cederschiölds, hufvudsakligen innefattade i den senares, Memorialet
åtföljande reservation, hvarvid dock Friherre Boije ej funnit lämpliga or¬
den: ”på sätt Lag förmår”; och Herr Cederschiöld önskat att orden: ”visa
gitter” måtte utbytas mot: ”kan visa”;
Presle-Ståndet, Prosten Mittags instämmande med Herr Ceder;
tchiölds ofvanberörde reservation;
6
Constii ut ion !-lJt skot tets Mern. tV;o 28.
Borgare-Slåndet, Herr Holms, med yrkande, att meningen: "ej den,
som efter ingifven Cessions-ansölening m, m/', måtte erhålla sådan lydelse: ”ej
den, sorn efter frivillig eller tvungen cession och utfärdadt proclama”, ra.
in,; samt
Bonde-Ståndet, Anders Danielssons, ifrån Elfsborgs Län, grundad på
den reservation Herr Cederschiöld afgifvit.
Jemlikt 56 §. Regerings-Formen åligger det nu Conslitutions-Utskot-
tet att samtlige Riks-Ståndens tankar till ett helt utlåtande i möjligaste mål¬
to sammanjemka, med anmälan tillika om de oförenliga skiljaktigheterna.
Och sorn 3:ne Riks-Stånd i det hela och Ett Riks-Stånd til! en del förka¬
stat Utskottets redactionsförslag, men deremot 3:ne Riks-Stånd väsendtligen,
och a:ne bland dem utan undantag godkänt innehållet af Herr Cederschiölds
reservation, får, i enlighet med densamma, Gonstitutions-Ulskottet vördsam-
ligen öfverlemna, för den behandling Grundlagen föreskrifver, nedanstående
redaction af i:sta perioden i Riksdags-Ordningens 18 §:
”Till Riksdagsman må ej — — — under förmynderskap; ej den,
som, ”efter gjord cession” och utfärdadt proclama, icke, ”på sätt Lag för¬
mur , visa gitter att han” från sina Borgenärers kraf ”fri är;’ icke heller
den, hvilken — — — till straff skyldig.
Stockholm den 29 Julö i834-
N:o 28.
Ankom till Exp. Utsk, den 5 Angusti.
Memorial, med förslag till ytterligare redactions-ändringar i 60
Regerings-Formen.
Då, vid bran vins-tillverkningen, det egna husbehofvets fyllande ji
allmänhet mindre afses, än frambringandet af en begärlig och lätt afsättlig
handelsvara, och då således det i Co §. Regerings-Formen förekommande
ordet ”Husbehofs-brännerimedlen” dels ej uttrycker denna närings verkliga
beskaffenhet, dels möjligen skulle i framtiden lemna rum åt en mot menin¬
gen stridande tolkning, har Herr Stuart, Carl Gustaf, lill Constitutions-
Utskottet öfverlemnat det förslag,| att samma ord måtte utbytas mot ”Bran-
Cotistimions-Vtikottets Mern. Nio a8.
7
vinsbränningi-afgiften” ; i sammanhang hvarmed Molionairen jemväl före¬
slagit, att, i stället för "Charta? Sigillatce-afgiften” måtte begagnas termen
”Stämplade pappers-afgiften” j, helst derunder numera äfven innefattas me¬
del, hvilka ej inflyta för sjelfva Charta Sigillata, såsom t. ex. afgiften för
Tidningsstämpling.
Constilutions-Utskottet, som funnit skäl att gilla de uppgifna ord-
förändringarne, tillika instämmande med de i allmänna Författningar,
angående dessa ämnen, vanligen nyttjade termer, får fördenskull, med
eget tillägg blott af en obetydlig ordjemkning, vördsamligen understäl¬
la, för grundlagsenlig behandling, följande ytterligare redactionsändring i
första perioden af Regerings-Formens 60 §:
"Till dessa senare räknas — — — Postmedlen, afgifterna för
Stämpladt papper och för bränvinsbrämling, samt hvad — — .— åtaga."
Stockholm den 29 Julii 183-4.
STOCKHOLM, i834* hös J. A. Walldon.
Cottititutiont-Utskottett Mern. N:o 39.
t
N:o 29.
Ank. till Exp.-Uuk. deu 30 Aug.
Memorial till Hedervärda Bonde-Ståndet} angående grundlags¬
enligheten af en+yrkadj men vägrad Proposition.
Sedan i Utlåtandet under N:o 209 öfver gjorda anmärkningar vid
Stats-Utskottets uti Bilagan Litt. G till Betänkandet ]Y.'0 54 afgifne tillstyr¬
kan, att Sterbhus-afgiften inåtte i Stockholm och Götheborg utgå efter ena¬
handa grund, som å landet och i Rikets öfriga städer, och deremot den så
kallade matlags-afgiften upphöra, Utskottet förnyat samma tillstyrkan, och
serskildt, beträffande formen för expeditionen af R. S:s beslut, i händelse
förslaget gillades, ansett frågan icke vara af den beskaffenhet, att beslutet
borde Kongl. Maj:t lill Nådig sanction underställas; så har, efter det, vid
ärendets föredragning i Hedervärda Bonde-Ståndet den 8 innevarande, Se-
creteraren erinrat, alt proposition till bifall af Betänkandet grundlagsenli-
gen ej kunde ske, utan att dermed förenades underdånig anhållan, om
Kongl. Majrts Nådiga sanction till beslutet, Talmannen, under instämman¬
de häri, funnit sig, med anledning af 57 §. R. F., föranlåten att vägra den
af Ståndets, genom votering utrönta, majoritet yrkade ovilkorliga bifalls-
propositionen; i följd hvaraf det öfverlemnats åt Constitutions-Utskottet
att afgöra, huruvida en sådan vägran, i öfverensstämmelse med Grundlagen,
bort ega rum eller icke, jemte anmodan lill Utskottet, alt, inom åtta da¬
gar ifrån delfåendet, med dess Utlåtande inkomma.
Constitutions-Utskottet, som denna dag inhändigat Bonde-Ståndets
Protocolls-Utdrag i ämnet, har detsamma till behörigt öfvervägande före-
liaft; Och ehuru, jemlikt Utskottets förut yttrade omdöme, grundskatter ej
må ökas eller minskas utan båda Stals-Magternas gemensamma beslut; lik¬
väl, enär frågan här icke handlar om ökande eller minskande afen för he¬
la Riket gällande beskattning, utan blott om upphäfvandet af ett undantag,
för tvänne städer, ifrån allmän beskatlningsgrund, tror Utskottet desto hell¬
re frågan i det skick, hvari hon blifvit framställd, kunna af R. S. afgöras,
som K. M., genom densammas öfverlemnande till R. S., synes tillfyllest
hafva ådagalagt Sin Höga åsigt, och K. M., i händelse denna varit skilj-
Bihang till R. St, Fröt, 1834. 3 Sami, 1
(j:de Häftet.
Const it ut ion:-Utskott et s Mern. N‘,o 3o.
aktig ifrån den af R. S. tillkunnagifna, säkerligen ej hade underlåtit att R. S.,
då handlingarne dem tillställdes, derom i Nåder underrätta.
Vid sådant förhållande finner ock Conslitutions-Utskottet Heder¬
värda Bonde-Ståndets yrkande af den Proposition, som Talmannen vägrat,
icke vara stridigt emot Grundlagen.
Stockholm den 19 Aug\ j834-
N:o 3o.
Ankom till Exp.-Utsk. den 30 Augusti.
Memorial, angående Herr M. Crusenstolpes anmärknings-anledning
emot Stats-Ministrarne , Stats-Rådet samt Föredraganile.
Högloft. Ridderskapet och Adeln har, under den 8 dennes, lill Con-
stitutions-Utskottet remitterat en, i den form 39 §, R. O., föreskrifver, af
Herr Crusenstolpe, Magnus, framställd anledning till anmärkning emot
Stats-Ministrarne, Stats-Rådet samt Föredragande, hvilken anledning egent¬
ligen hefinnes åsyfta Konungens Rådgifvares förmenta underlåtenhet af fort¬
farande skyddsanstalter emot Cholera-farsolens inträngande i Riket.
Constilutions-Utskoltet, som i allmänhet följt och tillämpat den
grundsats, alt granskningen af Konungens Rådgifvares och Föredragandes
åtgärder icke må sträckas utöfver liden för påslående Riksdags början, el¬
ler omfatta andra föremål, än dem Stals-Rådets då af Utskottet äskade
Protocoll innehålla, har väl ansett undantag härifrån möjligen ega rum,
när en remitterad anmärknings-anledning varit rigtad emot visst factum ock
emot uppgifna rådslag, lemnade åt offentligheten, men emedan Motionai-
ren, till stöd för denna anmärknings-anledning, icke uppgifvit något ser¬
skildt fall eller bestämdt rådslag, kan ej heller densamma af Utskottet upp¬
tagas och behandlas.
Stockholm den 19 Aug. 1834-
Couni atiotit-V skortets Mern. A':o 3i.
N:o 31.
Ankom till Esp.-Utsk, den ;6 Augnsli.
Memorial} med förslag till ett Grundlags-stadgande om Lagtima
Riksdags återkomst på bestämd tid.
Enär, jemlikt både R. F. och R. O., Rikets Ständer skola hvart fem¬
te år sammankomma, synes detta Grundlags-bud, efter ordalydelsen tol-
kadt, förutsätta, att tiden bör räknas ifrån sammanträde lill sammanträde,
eller ungefär ifrån den öfverståndna Riksdagens början lill den påföljandes;
och det måste således gälla till full verkan, oberoende af Lagtima Riks¬
dags fortfarande utöfver bestämd termin, äfvensom af Urtima Rikdags in¬
träffande emellan de Lagtima. En annan tydning skulle, i resultaten, med¬
föra de besynnerligheter, dels att Lagtima Riksdag kunde infalla hvart sjet¬
te, måhända hvart sjunde Calender-år, dels att sådana Riksdagar, förekom¬
na och utträngda af de Urtima, aldrig någonsin infölle.
För att likväl åt denna Gi*undlags-förklaring bereda en tryggare
verkställighet i tillämpningen, och för att derjemte i sjelfva Grundlagen
nedlägga, ej allenast en erinran åt Valmännen, alt tidigt vara omtänkta på
Riksdagsmannavalen, utan ock en försäkran åt både valbare och sjelfkallade,
att ej under oläglig årstid ryckas ifrån deras enskilda yrken, ofta innefat¬
tande verkliga samhällsförbindelser, torde det ock finnas nödigt, att för Lag¬
tima Riksdagarnes periodiska återkomst utsätta viss dag, helst vid höstens
ingång, när skörden vore slutad. Landlhushållaren kunde då med mindre
uppoffring öfvergifva sitt hem; dagarna hade ej ännu blifvit så korta, eller
årstiden så obeqväm, att längre resor dymedelst försvårades; Riksdagen skul¬
le påslå under de månader, hvilka vanligen erbjuda mest tjenliga och ostör¬
da arbetsstunder; och Representanten egde förhoppningen att återvända före
sommarens börjande.
Med återupplifvande, fastän efter någon jemkning, af nästlidne Riks¬
dags Constitutions-Utskotts härom ibland annat aflåtna förslag, som, i anse¬
ende till de sena återremisserna å flera delar deraf, icke hann beredas att,
såsom ett R. S. Utlåtande, hvila, får Constitutions-UlskoUet fördenskull
vördsamligen tillstyrka, för grundlagsenlig behandling, följande ändrade re-
daction af R. F*s 49 §• och, i sammanhang dermed, af motsvarande 2 §. R. O.
4
Constitutions-U1 skottets Mern. N:o 3a.
Hege rings-F ormen.
§• 49-
”R. S. skola, i kraft af denna Grundlag, till Lagtima Riksdag sam¬
mankomma hvart femte år, pä den första helgfria dagen af October må¬
nad. Uti hvarje Lagtima Riksdags-Beslut skola R. S. uttrycklig Riksdags¬
kallelse, femte nödiga föreskrifter, i afseende på Riksdagsniannavalen, inta¬
ga. Konungen vare dock obetaget, att R. S. till Urtima Riksdag derförin-
nan kalla.”
Riksdags-Or dningen.
§. 2.
”R. S. skola, i kraft af Rikets antagna R. F., till Lagtima Riksdag_,
sammankomma hvart femte år, pä deri första helgfria dagen af October
månad. Uti hvarje Lagtima Riksdags Beslut intage R. S. uttrycklig Riks¬
dagskallelse, jemte nödiga föreskrifter i afseende på Riksdagsmannaval. —
Konungen vare dock obetaget, att R. S. derförinnan till Urtima Riksdag
kalla.”
Stockholm den 20 Aug. 1834.
N:o 32.
Ank. till Exp.-Utsk. den 26 Augusti.
Memorial, med förslag till Grundlags-bestämmelserj angående Ur¬
tima Riksdagar och dessas föremål.
Såsom följd af det inlemnade förslaget, i Memorial N:o 3t, röran¬
de Lagtima Riksdagars återkomst på bestämd tid, har Constitutions-Ulskot-
tet jemväl återupptagit den af nästlidne Riksdags Constitulions-Ulskolt, i
sammanhang med detta ämne, behandlade frågan om Urtima Riksdagar
föremål.
Då, enligt Grundlagen, R. S. kalla till Lagtima, och Konungen lill
Urtima Riksdag, har Utskottet trott att R. S:s constitutionela functioner, i
för-
Cosititutwns-Vtskottets Memorial A':o ja.
förra fallet utsträckta till alla föremål, lämpligen borde i det senare, ef¬
ter hvad Grundlags-Stiftaren endast antydt, men ej uttryckt, inskränkas
till dem, som föranleda Riksdagen och af Konungen framläggas. Utskot¬
tet har dock härvid funnit påkallas de serskilda undantag, att, å ena si¬
dan, GVundlagsfrågor, såsom fordrande en längre mognadstid, ej finge af
Konungen, hvarken till förberedning eller till afgörande proponeras, samt
att, å andra sidan, R. S. måtte obehindradt utöfva rättigheten att, genom
nya val, bekräfta eller öfverflytta deras förtroende till förvaltarne af deras,
egna verk; hvarförutan Utskottet förmodat det instämma med sakens be-
skaflenhet, att, vid Urtima Riksdagar, Utskotten ej sammanträda eller or¬
ganiseras, innan handläggningen af dit öfverletnnade mål gör sådant behöf-
ligt, samt att Urtima Riksdag må, i analogie med 70 och 72 §§. afNorriges
Grundlag, kunna, när som helst det täckes Konungen, upplösas, men der¬
emot ovilkorligen lemna rum för under tiden påkommande Lagtima Riks¬
möte.
Stödjande sig på dessa grunder, får Constitutions-Utskottet, för Grund-
lags-likmätig behandling, vördsamligen föreslå nedanstående redactions-ändrin-
gar, samt deraf följande smärre rättelser oell tillägg.
Yid slutet af /jq §. R. F. och 2 §. R. O. införes "Vid Urtima Riks¬
dag öfverlägge och bes/ute R. S. blott om sådana allmänna ärenden, dem
Konungen Sjelf framställer, men hvilka ej må sträckas till Grundlags-ändrin-
gärs föreslående eller afgörande; kunnandes, vid Urtima Riksdag, R. S.i
öfrigt ej befatta sig nied andra åtgärder, än dem, som röra Ståndens en¬
skilda angelägenheter.”
I slutet af R. F:s 53 äfvensom i 28 §. R. O., efter orden ”Be¬
svärs- och Oeconomie-Utskotten,” tillägges; ”Vid Urtima Riksdag sättes
dock dessa Utskott ej i verksamhet, utan sd vidt det, för handläggnjtigen
af dit öfverlemnade mål, blifver nödigt.”
Yid slutet af 109 §. R. F. och 80 §. R. O. tillsättes: ”Urtima Riks¬
dag må af Konungen, när som helst, kunna upplösas, och upphöre genast,
om Lagtima Riksdag derunder inträffar. ”
Emellan ordet ”hvarje” och ordet ”Riksdag” inlägges ordet ”Lagtinui”
uti 58, 70, 100 och io3 §§. R. F. samt 3i 1 inom., 33 §. 2 morn., 6k,
65 och 68 §§.. R. O.
Orden ”vid hvarje Lagtima Riksdag ”införas i io5 §. R. F.r efter
orden ”ege att,” och likaledes i 29 §. 2 mom. R. O., efter orden ”åligge alt.”
Bih, till R. St. Yrot, i834- 3 Sorni. a
y:de Häftet.
0 ConstitritloHs-tJtskcttcts Memorial N:o 32.
I 3a §. R. O. förändras ordalagen: "vid hvarje Riksdag kommer för
Utskottet att utfärdas,” till dessa: ”viel hvarje Lagtima Riksdag för Utskot¬
tet utfärdas."
I 37 §. R. O. tillägges efter ordet "verksamhet’’ eller vid slutet af
i:sta momentets i:sta period: "der ej, genom 28 §.j för Urtima Riksdag
annorlunda är stadgadt.’’
Stockholm elen 20 Aug. 1834.
STOCKHOLM, 1834, hos J. A. Walldsk.
Constituiions-u eskel tets Memorial Tfco 34*
N:o 33.
Anbom till Exp. Utsk. den a Sept»
Memorial, till Högloft ige Rict der skåpet och Adeln, angående
en yrkad, men vägrad Proposition.
Sedan, vid föredragning af irsta punkten i Banco-Utskottets Memori¬
al Nio 39, med förslag till jemkning af Riks-Ständens heslut, angående
Utskottets under Nro 14 äfgiftia Utlåtande, Mans Excellence Herr Gref®
ven Landtmarskalken ansett sig ej kunna, emot 79 §. Regerings-Formen,
framställa den af flera Högloflige Ridderskapets och Adelns Ledamöter
begärda Proposition derå, ”alt Rikets nu församlade Ständer anhålla, det
Kongl. Majit läcktes gifva Sitt Nådiga samtycke till Rikets Ständers he~
slut om bestämmandet af mynt-enheten och dess underafdelningar,” så
har, enär likväl Ståndet yrkat denna Proposition, öfverläggn in gen, jemlikt
Riksdags-Ordningens 55 §„, förklarats hvilande, och målet blifvit förvisadt
till Constilutions-Ulskoltet, som borde, inom åtta dagar efter delfående!,
utlåta^ sig öfver frågans •stridighet eller enlighet med Grundlagen.
A detta, i dag emottagna meddelande får Constitutions-Utskottet
vördsamligen lemna lill svar, att, under förutsättning af hvarje Grundlags-
mms tillämpning endast efter ordalydelsen, Utskottet finnér den fråga,
hvarå Ridderskapet och Adeln äskat Proposition, icke bokstafligen strida
emot 79 §. Regerings-Formen, och Herr Grefven Landtmnrskalken förden¬
skull ej hafva varit af nyssberörde § , jemförd med 83 förbunden ati
samma Proposition vägra.
Stockholm den 3o Augusti i834-
N:o 34»
Ånkom till Exp. Utsk. den ia Sept:
Memorial, med förslag till Grundlagsändringar, dsyftanäé
en ändamälsenli gare organisation af Stats Rådet,
Inom Constitutions-Utskottet hav motion blifvit väckt, om åtenspp?
Bih. tili fl. St. Trot. i$34- 3. Sami,' ^
ide Häftet,
*
Constilulions- Utskotten Memorial N:o 34
lagandet, med lämpliga oell nödiga jemkningnr, af det förslag i8a3 årS
Riksdags ConstiLutions-Utskolt framlagt, i anledning af de, uti Serskilda
Utskottets Betänkande om Styrelse-Verkens reorganisation, förekomna Grund¬
lagsfrågor, förnämligast beträffande Stats-Rådets sammansättning.
Motionairen, hvars åsigter i detta ämne Constilutions-Utskottetnästan
enhälligt gjort till sina, har för de samma väsendtligen hem tat skälen
från angelägenheten deraf, att, genom Regerings-ärendenas ändamålsenliga
fördelning och deras likväl bevarade inbördes sammanhang, full kraft
oeh enhet i Riks-Styrelsen må beredas, äfven som från svårigheten, om
ej omöjligheten att rättvist tillämpa den i Grundlagarne stadgade ansva¬
righet för rådslagen, innan Konungens Rådgifvare, till ett nödigt antal,
ställas i spetsen för hvar sin gren af Styrelsen, så att de, närmast Ko¬
nungen, må kunna i helt, både öfverskåda egna förvaltningsföremål, och
taga kännedom af hvarandras, medskyldighet, å ena sidan, att, när sorn
helst, göra Konungen redo för administrationens gång och resultater, samt,
å den andra, med tillräcklig myndighet att, inom del dem anförtrodda
Departement, främja verkställigheten af Konungens beslut och vaka öfver
allmänna Författningars efterlefnad,
Uppfördt på dessa hafvudgrunder och utveckladt genom deras til¬
lämpning, ofverensstämmer förevarande förslag med j823 års Constitu-
tions-Utskotts deruti, att Departemental-formen skulle i Konungens Stats-
Råd införas, Stats-Secreterare-platserna, jemte benämningen, försvinna,
och de ständiga Stats-Råds Ledamöternas personal i samma nion okas; vi¬
dare Krigs-Ärendena fördelas på tvänne Departement, eller Landt- och
Sjöförsvarets, Justitiae-Ärendena föredragas af en Stats-Rådets Ledamot,
och ändlligen Rikets allmänna Ärendens Beredning upphöra.
Deremot skiljer sig förslaget från det förra eller oantagna, i följande
omständigheter, hvilka torde, hvar för sig, böra närmare angifvas och i
korthet motiveras.
Det förra upptog ej StatsMinistrarne såsom Departements-Chefer, och
anvisade Juslilia?-Ärendenas föredragning åt Justiliae-Cancclleren, i egenskap
af Stats-Råd. Bägge Siats-Ministrarne äro nu upptagne såsom Chefer för
hvart sitt Departement och Justilia? StalsMinistern serskildt såsom före¬
dragande, i Stats-Rådet, af Juslitiae-Ärenden eller dem, som angå rättegångs¬
väsendet och fångvården. Man har trott, att Justitia? Stats-Minislern, af
Lagstiftaren icke utan betydelse insatt i Stats-Rådet, såsom en förenings¬
länk emellan förvaltande och dömande Magierna, vöre genom sitt £mbe¬
Comtitutioa^-Uiskoltets Memorial N:o 34. 3
te mest qvalifieerad till föredragning, inför Konungen, af mål, Öfver hvil¬
kas handhafvande han eger högsta vården, och bland hvilka jemväl räk¬
nats fångvårds-äi enden, emedan dessa höra under Judiciaira Policen, och
denna åter under Rättegångsväsende!. Jiistiliae-Cancelferen k orarne således
att vidblifva sin egentliga bestämmelse att, såsom Konungens IlögSte Om¬
budsman, föra allmän åklagare-talan.
Jemlikt äldre förslaget, kallades fem, bland de sex föredragande Stats-
Rådena, Ministrar, hvaridock mera låg enlitelän en verklig befattning. E-
medlertid och oaktadt den i 4 §• Regerings-Formen uttryckta Monarkiska
princip, att Konungen allena eger styra Riket, härigenom icke rubbades, sy¬
nes det dock sorn hade deri nyttjade benämningen hindrat Grundlagsäod¬
lingens gillande af Representanterne för en Nation, hvilken i allmänhet
älskar magien hos Konungen, men ej ens skuggan deraf hos Ministeren. I
närvarande förslag deremot, hafva alla de Rådgifvare, som borde ersätta
hittils varande Stats-DepartementsChefer eller Stats-Secreterarne, erhållit
Stats-Råds namn, hvilket ock fortfarande tillagts de Öfriga Stats-Rådets
Ledamöter, med undantag af dem, Grundlagen redan gifvit andra,
i8a3 års Utskott hade förslagsvis, utom bägge Stals-Ministrarne, upp¬
fort sex föredragande och sex icke föredragande Stats-Råder, eller inalles
fjorton Ledamöter. Detta antal fiunes nu inskränkt till tolf, elter åtta
Departeinents-Cbefer och fyra icke föredragande Stats-Råder, hvilka sena¬
re följaktligen minskats med två.
Enligt i8js3 års förslag, borde Kammar- samt Handels- och Finance-
Expedi tioner nas föredragnings-ämnen fördelas emellan en Inrikes Mini¬
ster, för ärenden angående näringarne, allmänna hushållningen och ord¬
ningen, samt en Finanee-Minister, för Cameral- och Drätsel-Ärenden. E-
lium denna indelning icke saknar stöd från målens mer och mindre skilj¬
aktiga eller likartade beskaffenhet, och ej heller skulle leda lill rubbning
i Constitutionela grundformer, har dock, vid betraktande af Cameral-Ä-
rendenas nära gemenskap med inre hushållningen, och af det troligen
länge nödvändiga sambandet emellan närings- och finance-systemen, nu¬
varande fördelning blifvit i det nya förslaget desto hellre bibehållen,
som gränslinie? onekligen äro svårare att utstaka ön att vårda.
På framställda skäl hade meranänmde Conslitntions-Utskott afstyrkt
förenandet, i samma personer, af föredragande för Landt- och Sjöförsva¬
rens ärenden samt Konungens Rådgifvare i Årméens och Flottans CoTuman-
dornål. Men sorn, i dessa styrelsegreear, förvaltning och verkställighet,
4
oonsiitulions-Utskottets Memorial N\o 34«
medel och utföring vanligen äro, faslän utan behof af sammanblandning,
inbördes så förbundna, att, om enhet och kraft skola väntas. Rådgifvare-
kallen i både Regerings- och Comrnaudo-Ärendena måste utöfvasaf samma
'Embetsman, hvilket ock Grundlagen icke förbjuder, utan snarare tyst
medgifver genom stadgandet i 34 §. Regerings-Formen, att Stats-Råd ej
må bekläda annat Civilt Embete, har någon betänklighet nu ej mött
gillandet af det nya förslag, att Cheferne för Ärméens och Flottans Depar¬
tement tillika skulle vara Konungens Rådgifvare i Gomandomälen för
Arméen och Flottan,
Uti förra förslaget var HofCancel feren uppförd bland icke föredragande
Stals-Råder, med de serskilda befattningar, som i Grundlagarne vidare be¬
stämdes. Nu åter är denne Embetsman förslagsvis upptagen såsom före¬
dragande Stats-Råd och Departementschef, för handläggning af Grund-
lags-Ärenden och öfriga i Grundlagarne elier serskilda Instruclioner honom
anvisade uppdrag.
Hvarken i Grundlagarne, eller i 1823 års Conslitntions-Utskotts för¬
slag, finnes något omförnuildt, rörande befordrifigsmålens föredragning in¬
för Konungen genom vederbörande Departementschef! Mot da förbland¬
ningar och collisioner, som häraf understundom uppstått, har man sökt
inlägga ett correctiv i den principenliga. föreskrift, alt hvarje Departements¬
chef bör föredraga alla ärenden, hvilka angå befordringar, förordnanden,
ledighet och afsked till och från embeten och tjänster vid de Verb och Sta¬
ter, sorn under Departementet höra,.
Enahanda förhållande inträffar äfven med hänsigt till förraen för
expeditionen, af verks!ällighets-ordres,. grundade på Konungens beslut,,
hvarom Grundlagen blott stadgar, att alla från Konungen utgående expe¬
ditioner oeh befallningar, utom i Cora mando inål, skola af Föredraganden
conlrasigneras. Då likväl detta bud måste förstås såsom åsyftande sjelfva
de af Konungen i Stats-Eådet fattade besluten, icke sådane speciela före¬
skrifter och erinringar örn verkställigheten deraf, hvilkas omedelbara
expedierande synes tillkomma Departements-Chefen, har en härmed in¬
stämmande Grundlägsförklaidng blifvit, genom ett tillägg, föreslagen,
Definitionerna på åjinisteiiela och Commandomål hafva ansetts böra
förekomma i samma Regerings-Förmens der dessa måls serskilda be¬
handling först omnämnes, eller i is och i5 §§„, dit de således blifvit ned*
flyttade, med en nödig hänvisning, införd « 7 §■
Bestämmelsen i 34 §° Regerings-Formen om Siats-Ministers», Slatsi
Cunstitutions-Vtskoltets Memorial N;o 3\,
5
Räds- och Jusliti8e--Råds-Embetenas uppförande å Rikets Stat, bär nu me¬
ra funnits öfverflödig, sedan det nya Statsskicket vunnit tjugufem års
häfd; äfvensom utsättandet' i Grundlag af någon viss rang för Justi lise-Rå¬
den trötts mindre lämpligt och behöfligt. Deremot och enär Siats-Rådets
Ledamöter, såsom Konungens Rådgifvare, stå honom närmast, med Depar-
tements-Cheferne tillika lemnadt inseende öfver förvaltande JEmbels-Ver¬
ken, har dem bort tillerkännas innehafvandet af Rikets högsta värdighet,
eller af den närmaste dei intillL
Efter denna redovisning, återstår det för Constitutions-Utskottet atty
med förslagets tillstyrkande, vördsamligen uppgifva, för Grundlagsenlig;
behandling, alla da redactionsändringar, som haral föranledas, nemligen:
Regerings-Formen,
§. 5.
Stols-Rådet skall bestå af tolf Ledamöter, hvilka ege rätt att alla der'
förekommande ärenden öfvervara. Ej må Fader och Son, eller två B rö¬
dt;!’ på en gång vara Ledamöter af Stats-Rådet»-
§o 6,
Af Siats-Rådén Ledamöter skola ätta vara Ghefer3 hvar för
sitt Departement,, nemligen;
Justitice Stats-Mini stern, sorn tillika vare främste Ledamot af
Konungens Högsta Domtol, för JustHiae-Departementet,■ eller alli
hvad sorn angar rätte gäng s-väsendet och fångvården;
Ståts-Ministérn för trikes Ärendena, för Utrikes Departe¬
mentet, hvarunder höra alla Rikets förhållanden till främmande
magter;
En Chef och föredragande Stats-Råd för C amer al-Departe¬
mentet 3 eller alla ärenden, som angå C amer al Verket, Landthushåll¬
ning, Bergshandtering och Inre Ordningen;
En för Finance Departementet, eller dem, sorn anga. Drätsels.
Verket, Handeln och S, öjderna;
En för Kyrko- och Undervisnings Departementet, eller demi-
som angå Kyrko- och U] pfislrirtgs-väsendet, Vetenskaperna, fria
konsterna, samt helsö- och fattigvården;
6
ConsUcuiions Utskottets Memorial N:o 34.
En för Armé ens Departement, eller alla ärenden, som ängd
Landtf arrvar et, och hvilken tillika vare Konungens Rådgifvare i
Commandomäl för Arméen;
En för Flottans Departement, eller dem, som ängd sjöförsva¬
ret, och hvilken tillika vare Konungens Rådgifvare i Commando¬
mäl för Flottan, samt
En under benämning af Hof-Canceller, för det Departement,
hvartill höra alla Grundlagsårenden och de öfriga mål, som i
Grundlagarne eller serskilda Instruct aner bestämmas.
Bland de fyra Stats-Raden utan, Departement, böra minst tvä
hafva förvaltat Civil beställning»
§• 7 •
Ålla Regerings-Årenden, med undantag af sådane, som i 11
jstch i5 omförmälas, skola inför Konungen i S tat y-Rädet fö¬
redragas och der af göras.
§„ 8c
må Konungen fatta något beslut i mål hvaröfver Siats-
Rådet höras bör, derest icke minst tre af Siats-Råden, utom vederböran¬
de föredragandet tillstädes äro» Stats-Rådets samtlige —. -— — af dy-
,Etk beskaffenhet,
Sc 9'
Uti alla mål, sorn hos Konungen i Stats-Rådet förekomma, skall
Protocoll föras. Stats Rådets tillstädes-varande Ledamöter böra, un¬
der ansvarighet för rådslagen, till den påföljd hvarom i 106 och
1 °7 vidare stadgas, ovilkorligen tili Protocollet sina meningar ytt¬
ra och förklara: Konungen dock förbehållet att allena besluta. Skulle nå¬
gonsin den oförmodade händelse inträffa, att Konungens beslut vore
uppenbarligen stridande mot Rikets Grundlag eller allmän Lag, å fig¬
ge det då Stats-Rådets Ledamöter, att kraftiga föreställningar deremot
göra. Den som ej serskild ra&ning till Protocollet anfort, vare för be¬
Contätuliona-Vtskottets Memorial Vi o 3$. j
slutet ansvarig, såsom hade han styrkt Konungen att det beslut
latta.
§* 10»
Innan'ärendena hos Konungen i Siats-Rådet föredragas, sko¬
la de, genom nödiga upp7ysningars inhevytande frän vederbörande
Embetsverk, af den Föredragande beredas,
§. M.
Minislerieln mai, hvarmed för Aås alla de, som angå Rikets för¬
hål ände till främmande magier, må Konungen låta — hos
Mats-Rådet finnas,,
§. l3.
Vill Konungen «— ■—, då till ett utomordentligt Siats-Råd, Stats-
Rådets samtliga Ledamöter, framställe — —■ — nyttigast finnér.
§• >5.
Commandovnål, hvarmed förstås sddane, som Konungen, i egen¬
skap af Högste Befälhafvare öfver Krigsmagten ti/l Lands och
Sjös, omedelbarligen besörjer, må Konungen afgöra —• Honom
godt synes.
§. 24.
Uti Justitioe-Departementets Expedition skola 3usl\\\dz-Ärende-
na beredas till föredragning och afgörande i Högsta Domstolen.
§. 260
Då Justitiae-Ärenden i Stats-Rådet föredragas, skola, jemte Justitiae
Stats-Ministern och två Siats-Råd, två af Högsta Domstolens Ledamöter
samt Justiliae-Cancelleren dem öfvervara, med den skyldighet att till Pro-
tocollet sig yttra, som 9 §. föreskrifter,
Jg Comtitutions-Utskottets Memorial N.o 3 4«
§. 28,
Konungen eger att icke på deras börd. Tili C.vile Em¬
betsman inom Riket och lill Domare må >—• — —* Evangeliska Läran.
Hvarje Departetnents-Chef skall föred f aga och expediera alla ären¬
den, rörande befordringar, förordnanden., tjenstledighet och af skedi
till och ifrån 'Embeten och Tjänster ^ vid de .Verk och Stater,3 som
lander Departementet höra,
$• 34-
Stats-lMinistrarne innehafve Rikets högsta värdighet . och Stats-
lidden den närmaste derintill. Ledamot af Stats-Rådet eller af
Ju i tit i oe -Råd et må icke tillika annat civilt Embete bekläda,.
'f. 35.
Siats-Ministern för Utrikes Ärendena, Stats-Råden, Presidenter och
Chefer för CoIlegiér, ellerf i dessas ställe, inrättade Verki Justitise-
Cancel eren, Chefen för Tullstyrelsen, Expeditions-Chefer i Stcds-
Departementen} Öfver Ståthållaren, Under Ståthållaren och Politiee-Mä-
staren i Hufvudstaden3 Land shöfdingar — dertill skäl • ega.
1 3S.
Ålla från Konungen — «—■ *— för att blifva fällande, vara försedde
med Konungens underskrift och contradgnation af vederbörande
föredragande} sorn vare ansvarig — — — inkomster bibehållen. Ålla
' föreskrifter och erinringar om verkställighet af fattade beslut md
af Departements-Chef en omedelbarligen kunna till vederbörande
expedieras,
§j. 4*.
sS. Morn,
Uti alla de fall _ — skola Stats-Rådets samtlige Ledamöter
>vara närvarande och rösta.
§. 43.
Constiiutions-Utskottels Memorial N:o 3,\.
3
i' 43.
Går Konungen i fält, eller *— — — förordne Han Justitioe Stafs«
Ministern och tre andra <Ledamöter af Stats-Rddet, som ;der icke.
ega föredragande befattning} alt lora — ' sorn 8 stadgar.
§• 99°
Rikets Ständers Justitise-Ombndsman — — — Högste Domstolens
Justitiae-Departements ExpeditionsHol-Rälternes, — . då lian
det askar.
i o6.
Finner Utskottet — *— — att n”isron Stats-Rddets Ledamot, ellep
någon för tillfället förordnad Föredragandeg eller den Embetsman
—. . lastställd varder.
§• I07*
Morn. i.
Skulle Constitulions-Utskoltet — — — eller att,någon Föredragan¬
de icke med .oväld —— » anmärkning blifvit gjord.
Riksdag s-Ordningeni
§• 29° ]
2 Morn. 2 och 3 punk terne.
— *— Finner Utskottet af t någon Stats-Rddets Ledamot, eller
någon för tillfället förordnad Föredragande, eller den Embetsman
— sannskyldiga nytta, eller att någon Föredragande icke.
anmärkning bl ify i t gjord.
5. 4 K
Stats-Rddets och Högsta Domstolens samtlige Ledamöter', af-
■ till M* Si9 3 Sami g
louie Haj tet
l0 Constilutions- Vt skottets Memorial N: o 34-
vemom Justiliae-Cancelleren och Justitieombudsmannen kunna ej säte
och slämma •— = —• men ej besluten öfvervara.
T ryckfrihets-Förordningen,
§. 3.
4 Mora. ■
4:o I grund af livad —-—. Juslitiae-Departcrnentets Expedition}
Öfver» och Under-Rätter m.- m.- Stockholm den 2 September iöo4*
Reservat i 0 ner:
Åf Biskopen, Doctor af Wingård v ”Justi tiae-Ministern? .anser jag bö¬
ra vara förman för' hela Juslitise-lönjélningen, eller 1:0 ega beredningen
och föredragningen af alla frågor, rörande Grundlag, allmän Eng och Lag¬
förklaringar; 2:0 föredraga alla Justi tiee-Ärenden äfvensom befordringsmål
i denna väg; och 3:o hafva inseendet öfver Lagskipningen, Policen, Åkla-
garemagten och Fångvården. Hans deltagande i Högsta Domstolen bör
upphöra, emedan det är irrationell, att ett Konungens Stats-Råd är på
samma gång, såsom Domare, oafsätlligt, ulan genom ransakning och dom,
eller genom Opinions-JNämndens förvållande. Det är ock öfver en mans
höfva att fullgöra dessa amphibiska förrättningar. Genom mitt förslag
skulle Ju sl i t ias-Ga 11 ce 11 ere 11 blifva öfverflödig. Till första Stats-Råd och
primus inter pares anser jag Ministern för Utrikes Ärendena böra anta¬
gas, med benämning af Slats-Canceller. En bör finnas, som, så vidt med
våra former kan sararnanstå, motsvarar Conseljens President eller Premier-
Ministern i andra Länder —— — — — — —
Jag föreställer mig, alt Grundlagens Stiftare egentligen derföre bibehöllo
Hof-Cancellers-Embetet, emedan det förefanns. Imätlningar gålvos'det,
hvilka genom intet band, utom godtyckets, äro förenade. Mig synes Era-
betet kunna upphöra och förrättniogarne öfverlemnas åt dem, de rätteli¬
gen tillhöra. Af Trvckfrihels-Årenden bör således den juridiska delen
tillkomma Juslilias-Minislarn, eller Justitia>Cancelieren, om denne bi-
behålléss samt vården om pressen ingå bland Ecclesiaslik-Föredra-
Comiilutions-Vlskotlels Memorial N:o 34"
st
gandens omsorger. Skulle Konungen anse Sig i ministeriela mål
behöfva inhemta råd af någon mera än Stats-Ministern för Utrikes Ären¬
dena, förtfinnas alltid bland de icke föredragande Stats-Råden de, sorn.
genom* missioner eller arbete i Cabineltet egli dertill-vunnen skicklighet.
Föredragningen af O rund lagsfrågor vare samma mans tillhörighet, sorn
föredrager ämnen rörande Allmän Lag. Uppsättande och meddelande
af Kongliga Propositionerna och Skrifvelserna till Rikets Ständer böra
val ock tillhöra Drparlements-Cheferna, som bered t och föredragit deras
innehåll.”
Af Prosten Hallström: ”Jag kan icke lemna oanmärkt, alt den sam¬
manblandning af nog; olika, men tillika, hvar för sig, högst vigtiga löne-
tioner, sorn vår Statsförfattning redan påfört Justitiae Slals-Ministers-embe-
tet blifvit, i nu afsiulade utkast till förändrad construetion af Siats-Rådet,
icke höfven, ulan i sin nion än mera förökad. Utskottet yttrar väl den
åsigt, alt Juslitiae-Stals-IMinistern icke ulan betydelse blifvit af Lagstiftaren
insatt i Siats-Rådet, såsom en föreningslänk emellan (le förvaltande och
dömande magierna; men förklarar ej närmare de motiv, i grund af hvil¬
ka detta samband ansetts böra så väl fortfara, som ytterligare förstärkas.
Jag återfinner snarare deruti ett äldre, och nu betydligen tilltagande or-
ganisationslyte, enär uppenbart å Justitiae, Stats-Ministern blifvit hopad, å
ena sidan, en flerdubbel börda, den svårligen någons skuldror torde kun¬
na rätt uppbära, och å andra en större andel af magt och inflytelse, än
som vill sammanslå med en vis Statsfbrmation, dervid man icke i* theori-
en allenast plägat åtskilja, utan ock i praxis gemenligen sökt att icke
förblanda den Lagskipande och Administrativa magien. I sådan
renhet har dock förslaget icke uppfattat Justilise-Ministers-embetet;
och följden deraf röjer sig i de flera från åtskilliga håll upp¬
kommande, nnomala och irrationela förhållanden. Ibland Konun¬
gens Rådgifvare skall en enda finnas, ur Conseilen inamovibel,
så väl för Konungens enskilda vilja, sorn Nationens samfällda önskan.
Orri än båda Stats-magferna sammanstämma i sitt omdöme, Ilan är dock
icke föranlåten lemna sin Rådsherre-stol, förr än hans egen vilja, eller en
synnerlig, så af granlagenhetens hofsamma betänklighet, som af formens der¬
utöfver inlagda förhinder tillbakahållen, opinions-yttiing bjuder honom
frångå sin plats i Högsta Domstolen. — Chefskapet för en gren af admini¬
strationen, eller inseendet öfver hela Justilia»-väsendet, således öfver Lag¬
stiftningens behof cch Lagskipniugens gång samt, utom föredragning af
ja
Constitutions-Vtskottets Memorial N:o 3%
alla .Departementets befordringsmål, Fäng vardén och ,den' Judiciaira poll-
cen — .hvartill Utan tvifvel hörer beifrandet af Domare-embets fel —
framståiles såsom en salt, förenlig med Domarens kåll, lika sorn kräfde
ej h vardera befattningen serskildt, så val i afseende på göromålens mängd,
som olika beskaffenhet, sin man, eller kunde någondera af dem anses så¬
som bisak. — Ändteligen, utan uppdragen gi änseskillnnd emellan förbe-
mälde 'Chefs-befattning oell JustitiaÄ-Cancefierens, hvilken, såsom det heter,
kommer alt vidblifva sin egentliga bestämmelse, ätt föra allmänna åklaga-
fe-talan — ehuru Hans i Grundbsgen utstakade verkningskrets vill vara
vida rymligare, •—- skall det tillhöra' främste Ledamoten af Konungens Hög¬
sta Domstol, att i egenskap af Jnslitiae-Mmister med conlrolerande myn¬
dighet tillse, huru lag och rätt skipas i landet, härvid dock ingen ansva¬
rig för hvad lian gör eller later. Så beskrifver sig den Cirkel, hvarige¬
nom, i sirid med all ccmslitutionel fordran, en fullkomlig ansvarslöshet
.c . . * ®
Hir distiuctiya carac.teren på ett M i n ister-e m be te i Sverige, sorn dock
skalf vårda, lag och rätt, samt för framtiden utrustas med långt större
magt ocii betydenhet, .fin som hittills varit åt detsamma upplåten. Det
så kallade Justitiac-Deparlementet skiftar likaledes, tili följe af Justitice-
Ministerns dubbla befallning, emellan administrativa och judictela be¬
stämmelser, utgörande å ena sidan Minister-em betets Expedition, å andra
en Beredning af Jnslitiae-målen, innan de i Högsta Domstolen föredragas.
3ag anser, att Jusliliar-Oinc d lere", hvilken Regerings-Form ens 27 §. ålägger,
att d Konung eris vägnar hafva tillsyn öfver rättvisans handhaf-
pande? och sorn allisa i väsendlligaste måtto redan de jure är Justi-
line-Minister, äfven de facto bör blifva det, med lilläsrsr af öfriga dit hö¬
rande attribulioner, sädane de af Herr Biskopen af ['Vingård blifvit väl-
grundadt uppgifue: alt den under besagde Minister lydande Expedition
icke bör handlägga, de vid Högsta Domstolen anhängiga rättegångsmål, el¬
ler till. den samma ställas i något tjensleförhållande; att främste Led aino*
ten i Konungens Högsta Domstol alldrig må tillika bekläda ett Stats=Håds-
embete, emedan hvar och en Konungens Rådgifvare bör vara för sina
rådslag ansvarig och från sin plats amovibel; och att den nedre Juslilie-
Revisionen må, t grund af dess i a/f §. Regerings-Formen gifna åliggande,
införlifvas med Högsta D »nistolen och af denna bero till vidden och ut-
Bfnbrgeh af sina tjenstebefatf»ingar.
I enlighet med det förslag till 'förändrad organisation af åtskilliga
Rikets
Constitutions- Vttkoiteu Memoria.!- N‘,o 54
Bikels Styrelse-Verk, hvilket af utsedde Comilerade blifvit år 1822 fram¬
lagdi, imser jag äfvenledes Hof-Cancéllers-embetet kunna tjenligen indragas.
De högst olikartade befattningar, som på det samma blifvit sammanförda,
förmå icke bilda något belt, som antager gestalten af en organisation, utan
snarare förete de sig i skepnaden af en nog tillfällig sammnngyttring.
Denna må fördenskull, under försöket att i renare former ombilda Sty¬
relsen, upplösas, och de flera heterogena element, som ingått i bemälde
Embetsformalion, sakenligt fördelas, uppå sätt Herr Biskopen af Wingård
i en klar uppfattning föreslagit. Man erinrar häremot, att, om i Tryck»
frihets-ärenden de så kallade ordningsmålen öfverlemnas till Justitiae-Mi-
nisterns afgörande, skall den utväg, som hittils varit öppen, att draga
dem, genom underdåniga besvär, under Kongl. Maj:ts egen Nådiga pröf¬
ning, blifva afsk uren och således den för hvarje Svensk man vigtigaste
instanlie gå förlorad. Att dock berörde svårighet later sig undanrödja,
ville jag gerna förmoda, litande billigtvis härvid mera på andras än egen
förmåga: i öfrigt faller af sig sjelf i dagen, att från dessa underordnade
mål tillräckliga skäl icke kunna hemtas att bibehålla ett i öfrigt öfverflö¬
digt embete. Den besparing, som genom dess indragande kunde i Stats¬
utgifterna göras, må tagas i ringa beräkning, ehuru ej alldeles i ett fattigt
land förbises. Men af större vigt är onekligen, att icke till men för den
enhet och öfverensstämmelse, som inom hvarje Conseil bör råda, dess
personal blifver öfver höfvan talrik. Och i detta hänseende vore jag nä¬
ra färdig att yrka en ytterligare reduetion.
I spåren af den magl-utvidgning, sorn både afses och onekligen skall
blifva påföljden af den föreslagna förändringen i Styrelsens organisation,
hade, efter min tanka, bort närmast träda en, icke ökad, men hastigare
control på det bruk, som deraf kunde i framtiden göras. Denna controi,
förberedd genom Tryckfriheten, utöfvas dock egentligen inom hvarje Con-
stitutionelt samhälle af Nationens samlade Ombud, inför hvilka Regel in¬
gens högsta Organer äro ansvarsskyldige; och jag hade derföre trott, att
med nu afgående uppränning lill ny consti uction af Stals-Eådet hade med
rätta bort följa och förbindas det samtidiga Lagförslag, ait Rikets Ständer
skulle hvart tredje år till Lagtima Riksdag sammankomma — en föränd¬
ring, som jemväl ur andra grunder är önskansvärd och påkallad, enär det
ofelbart skulle tjena, att allt mer vända sinnet till uppmärksamhet på de
£th, till R. S. Proc. j834 3 Sami. 3.
iQ.de Häftei,
l4 'ConsUlutions-VtskoUets Memorial Nio 34.
allmänna ärendena, bidraga att, förkorta våra Riksmötens öfvei klagade
längd, derigenom synnerligen främja Riksdagsmaifaavale», och således i
flera afseenclen verka på det fördelaktigaste derhän, att Riksdagarne mot¬
svarade sin sanna bestämmelse.
STOCKHOLM., hos L«uv. Westerberg, 1834.
Cott!titutmis-\Jishottets Mern, T\: i 35,
t
N:o 35.
Anlu till Exp-Utsk. den 17 Sept,
Memorial, nied Betänkande om National-representationen.
Så väl lill uppfyllande af den allmänna pligt, ali Gnmdlngarne gran¬
ska, samt deri föreslå nödiga, nylliga och verkställbara förändringar, som
med serskild anledning af de allt mer och mer högt både stegrade och
uttalade anspråken på orepresenterade medborgares inrymmande i national¬
församlingen, och på -dennas bringande till nya, med tidens fordran och
andra lunders Stnts-insli tu tioner förenligare former, har Constituljons-Ut-
skottet lill pröfning förelngit den vigtig» frågan om en förbättrad represen¬
tation, — en fråga som, vid 1809—!'° årens Riksdag, af då varande Con-
stitutions-Utskott behandlad, och i afgifvet princip-betänkande framställd,
likväl ej undergått beredning lill ett Rikets Ständers Utlåtande i hufvudsaken,
och icke heller under påföljande Riksdagar vunnit någon större practisk ut¬
veckling, utan endast blifvit inskränkt lili föreslåendet samt godkännandet
eiler förkastandet af partiel;? bestämmelser.
Tili Constitulions-Ulskollet hafva, under Riksdagens lopp,' nedan*
beinälde Riksdagsmän inkommit med följande motionär i dessa ämnen:
1:0. Brukspatronen Anders Wedberg: ött G rund laga rrte måtte er*
hålla en syflesenlig och med tidens kraf öfverensstämmande omarbetning,
men isynnerhet representationssättet göras mer fullständigt, systematiskt och
för Sverige användbart;
2:0. Contrncls-Prosten Anders Lignell: att Utskottet måtte utarbe¬
ta förslag till en Statsförfattning, hvilken, bättre än den närvarande, upp¬
fyller ändamålet, och hvarvid Motionairen lill Utskottets ompröfning tilli¬
ka öfverlemna t en tryckt skrift, kallad Sverige i framtiden, emedan den
deri förekommande lmfvud-ide om representationens förbättring syntes mest
gillad och lätt ast alt verkställa;
3:o. Ilerr F. L. Rosenqvist af Akershult: att Ståndsfördelningen
rrtå för alltid afskaffa», allmän valrätt och valbaihet ega rum, samt för öf¬
rigt Norriges Grundlag, i hvad den beträffar valmethoden, jemte ordningen,
mlkoren och formerna för representationen, antagas;
Bihang till R. St, Fröt. 13J4. 3 Sami. v
2
Cöirstitutions-TJtifcottett Mern. N:o 35.
4:o. Petter Ericsson från Wermlands Län, med hvilken J. Kylan¬
der oell Johannes Olsson från samma Län, äfvensom Hans Jansson från
Elfsborgs och Anders Andersson från Skaraborgs Län sig förenat: att Stånds*
skilnaden ma upphöra, representationen sammansmältas till ett helt, och
Norriges constitution, med lämpliga jemkningar, hos .oss införas.
5:o. Herr Jacob Gripenstedt: att vår national''representation måtte
undergå omskapaing, i hvilket hänseende den JNorrskas bepröfvade företrä¬
de antydcs; -
6:0. Densamme: att hvarje egare till Säteri af minst ett helt man¬
tal måtte lemnäs inträde, såsom Representant på Riddarhuset;
7:0. Herr Carl Fr. Rothlieb: att alla de egare af Säteri samt Rå-
och Rörs-hemman, sorn ära af Ofrälse-Stånd,, valrätt och valbarhet inom
.Bonde-Ståndet må tillerkännas;
8:0 Grefve Axel von Fersen: att, af hvarje Härads alla hemmans¬
egare, mätte, med röslbe-räknjng efter hemmantalet, en bland de röstande
utväljas .såsom Häradets. Riksdags-FulImägtig till Bonde-Ståndet.
Dessutom har Conslitulions-Utskollet af en dess Ledamot, Grefve
Carl Gustaf Spens, emottagit ett förslag, rörande representationsförändrin¬
gen, hvilket på Utskottets anmodan, af författaren till tryck befordradt, vä¬
sendtligen innehåller grunderna för Ländsk ups-Tings och Riksdags samman¬
sättning, och anvisar Ständernas befattning vid bäggedera.
De flesta bland dessa förslag uppenbara syftningen till ganska genom¬
gripande förändringar i vårt representationsskick. Tidsandans lösen —
— Utskottet är derom ej okunnigt — heter Reform. Detta omskapnings*-
begär väckes måhända oftast af ett omotiverade missnöje med det bestående,,
tinder rigtning till något annat, sorn, blott derför att det är annat, förmo¬
das vara bättre; men det torde ock stundom härflyta från en renare källa,
från fosterländskt nit att förädla och fullkomna Sambälls-inrettningen. Så¬
lunda sträfvar klanderlusten, brådstörtande, att nedrifva, utan föresedda äm¬
nen lill en måhända planlös nybyggnad. Utbildnings-omsorgen deremot
synar betänksamt bristerna, granskar med stränghet Fojrbättrings-utkastet
och samlar med urskillning malerialierna till ombyggnader på den gamla,,
men befästade grunden.
Constitutions-Utskottet, sorn ej kan fullständigt bedöma syftningen af
de motioner, hvilka ej beledsagats af förslag till den önskade representa¬
tions-förändringen, har emedlertid funnit yrkandet af allmänna val, såsom
hufvudsahliga vilkoret för en förbättrad representation, vara i synnerhet för-
anledt af Ståndsfördelningens förmenta olägenheter och brister, dem man
Consthutions-IJ:skatters Mern. N:o 35.
3
trott sig , röja, dels i flera folkclassers och interessens uteslutande från natio¬
nalförsamlingen^ dels i Piiksdagsförhandlingarnes tröga och osäkra gång, samt
deras mindre bestämda och nöjaktiga resultat.
Dessa omständigheter synas både tarfva och förtjena en närmare undersökning.
Allmänna valens princip, egentligen densamma som Democratiens., en¬
dast med correctiyet af förmögenhetens inflytelse uppstäldt root popula-
tionens, har utan tvifvel hittills visat sig tillämplig, och, åtminstone för
en början, innan jemnviglen emellan bägge krafterna försvunnit, oskadlig
inom nya Stater, hvarest, såsom inom. frivilliga, genom contract bildade
Jlolag, det närvarandes fordringar sättas högre än framtidens. Men denna prin¬
cip, använd inom äldre Stater, hvilkas uppkomst och organisation gå län¬
gre tillbaka, förlorande sig i fornhäfdetna, och hvilkas lif således är icke
blott rörlighet, utan ock varaktighet, står ej väl att förlika med det enkla
och naturliga begreppet om Stat och Fädernesland, enligt hvilket begrepp Sta¬
ten grundas på ett everldeligt, och Fäderneslandet på ett oflyttbart interesse.
Följaktligen måste här antagas folkets egen‘idee om Slaten; och då måsle,
äfven i Sverige, det fortgående national-interesset representeras, icke genom
föränderliga individer, utan genom ständiga medborgare-classer.
Hos oss kallas dessa medborgare-classer Riks-Slånd. De föreställa,
efter Constitutions-Utskottets uppfattning: Bonde-Ståndet — Menige Allmo¬
gen eller den vid Svenska jorden, medelst hennes odling och besittning,
innerligast bundna folkstammen, sjelfva den bevarade nationaliteten i seder,
lynne, drägt och yrken; Borgare-Ståndet — konst- och slöjdfliten, nedlagd
på råämnens förädling, samt handeln eller varubytet och såsom ett dess
medel, sjöfarten; Preste-Ståndet — Folklärarekallet, vården af Religionens
och upplysningens, eller Kyrkans och /Skolans upphöjda angelägenheter;
Ridders^apet och Adeln — det historiska Statslifvet, uttryckt genom börds-
prerogatiy, förvärfvade såsom belöning för jkrigs-hragder och andra förtjen-
ster af fäderneslandet. I denna represen ta t ion sform, oväldigt och fördoms¬
fritt betraktad, saknas intet enda af nationliga interessen och elementer;
tvärtom framstå de der alla, med sina egna gränslinie!-, med hvart sitt
veto, oell likväl, under gemensamma föremåls serskilda behandling, sarm-
manflvtande i ett helt, för att uttrycka folkviljan. Och vill man åter, i om¬
vänd eller nedgående ordning, gifva akt på gällande principer, inom de fy¬
ra kamrarna, för representationsrättens utöfning, så finner man, att Samma
principer äro, i främsta och tillika ' äldsta kammaren, sjelfskrifvenhet, — i
andra kammaren både sjelfskrifvenhet och val, samt i de öfriga valen en¬
samt, — ett förhållande, som ovedersägligen utmärker, alt jemväl eorpora-
4
Csn < t it tit hus-U t kottets Meni. A’!o 35.
tions- eller class-valen ega ett senare ursprung, och alt de förste Svensi®
Represen tan terne, långt ifrån att hafva Blifvit utsedde medelst valröslcp,
varit sjelfkallade.
Häraf lärer nogsamt kunna slutas, alt Ståndsfördeltiingens borttagande och
införandet af Norriges eller någon annan, genom allmänna val bildad, för
Sverige ohistorisk representation skulle föranleda rubbning af Statsförfatt¬
ningen i dess djupaste grundval* OGh må Bända innebära sådan hvälfning,
sorn vanligen benämnes Revolution, försvarbar endast under vilkoret af den
yttersta nödvändighet, men aldrig, under sakernas lugna skick, med rätt¬
visa eller em med. sannolikhet genom forlig.
Klagomålen deröfver, att NadouaBFörsaralingeft, i dess närvaran¬
de sammansättning, mera hindrar än främjar ärendenas syftesenliga gång
och a.fs!utande, att dea saknar kraft lili ett ofia nyttigt motstånd och att
den sällan uttrycker elier ens rådfråga? nationens röst, drabba obestridligen
till viss grad organerne, men ännu iner och täsendtligast våra invecklade
och i flera hänseenden olämpliga Riksdags-fäihaudlingsformer; ty orkannrys
måste att, i dera, representationen rörer sig tungt, arbetar mödosamt och
stundom splittrar eller förspiller sin styrka på fåfänga och andelösa ord och
meningst vist ver. Ehuru de af 2:ne nästföregående Riksdagars Constitutions-
Ulskott framlagde förslag till bestämmelser, angående Kiksdagsgororaålens
förenklade och ordentligare behandling, hos Riks-Stånden rönt föga bifall,
är dock nuvarande Constitutions-UtskolL betänkt alt, till sitt fredande mot
billiga förebråelser, förnya vissa af dessa förslag, med modificationar och
tillsatser.
Hvad nu beträffar den återstående hufvudfrågan om orepresenteindes
inrymmande i Riks-Stånden, har Utskottet härvid såsom princip-regulalive^
antagit, dels att Riks-Stånden utgöra elementer, och att hvarje element, en¬
ligt dess natur och betydelse, måste vara möjligast enkelt, rent och oblan¬
da dt, dels att, då alla ej kunna representera, det är nog om alba represen¬
teras, samt att Svenska representationen egentligen ick# omfattar enskilde,
titan opersonliga eller corporations- och således samhäiis-jnteressen. Ut¬
skottet har fördenskull ansett, från personlig valrätt och valbarhet till Riks¬
dag, böra äfven hädanefter uteslutas ofrälse Possessionat på landet, fastig¬
hetsegare 1 städerna samt niil itai re E mbets- och Tjenstemän, hvilka indivi¬
duel t ej kunna hänföras lill något bland Riks-Stånden, men hvilkas med»'
borgerliga interessen förut inom flera Stånd representeras. Deremot har Ut»
skottet trott åtskillige andra i representationen hittills ej deltagande rued-
borgare-classer böra deri för framliden inrymmas, nemligen:
Constitmions -Utskottets Mern. N:o g5.
5
I Bondc-Btåndet: Säteri- samt Rå- och Rörs-hemmans egare af all-
rilogen, dertill redan qvalificerade genom samma ynke och samma sjelfstän¬
dighet. Såmedelst skulie ock detta Stånds representation fullkomnar Hem¬
manets beskaffenhet, enligt jordebok, synes ej göra något till saken, så framt
det befinnes i allmogens liand. Dessutom hrr, under innevarande Riksdag,
Bonde-Ståndet bland sig. upptagit frälse hemmansagare; Säteri samt Rå-
och Rörshemman äro af nästan enahanda natur sorn frälsehemmanen, och i
Kronans jordeböeker under frälse-columnen upptagna.
I Borgare-Ståndet: Maniljacturister och Fabriksegare på landet, ge¬
nom förening med närmaste Stad, till åtnjutande af valrätt och valbarhet
för densamma, enligt i8:i3 års Constitutions-Utskotts förslag, i vissa omstän¬
digheter modifieradt. Fabriker, sysselsättande sig med råämnens förädling,
bilda verkliga Stadsmanna-näringar; deras anläggande på landet gynnas af vafc-
tendrilts-tillfällen och ringare leihadskostnad; och en S-tadsmanna-näring kvn
väl skäligen ej utstängas från bevakandet af sitt interesse, fastän hon, efter be¬
hörigt tillstånd och med det allmännas vinst, utom Staden bedrifves.
I Prés te-Stå odet: Ordinarie, till annat Riks-Slånd ej hörande Lära¬
re vid Gymnasier, samt Lärdoms- och si polo gist- Skolor inom Hufvudstaden
och Stiften. I Preste-Ståndet representeras nästan uteslutande Kyrkan och
Prcdiko-Embetet; hvaremot Skolan eller Uudervisningskalkt der ej rspro-
senleras annorlunda än, omedelbarligen, genom högst fyra Professorer från
Universiteten, samt, medelbarligen, geuom Biskoparne såsom Epho-er, och
cai eller annan Kyrkoherde, sorn tillfälligt derjemte är Gymnasii Lector.
Ordinarie Lärare vid Elementar-läroverken synas följaktligen berättigade
filt serskildt välja och väljas till Riksdagsmän inom Preste-Ståndet, dit de
oek, i egenskap af Ecclesiastik:) personer, närmast höra.
Vidare i Preste-Ståndet: ordinarie genom Konungens fullmakt ut-
rfltfnnde Domare och civile Embetsmän, hvilka ej tillhöra något af Riks-
Stånden. Ehuru Preste-Ståndet egentligen besLår och måste bestå af Eclo-
klastika Embcts- och Tjenstemän, kunna dock Kyrkans tjenare med desto
större skäl tillika auses för Statens, som denna och Kyrkan ega ett gemen¬
samt öfverhufvud. Då nu fråga yppats om inflyttning i representationen
ordinarie Domare och civile Embetsmän, hvilka förmodats kunna märk¬
ligen gagna genom ett, under allmänna ärendens practiska handläggning,
srrmludt förråd af kunskaper och erfarenhet, har Utskottet ej ansett dem
hänförliga till något annat än Preste-Ståndet, med hvars Ledamöter de
vanligen erhållit mesta likheten i vetenskaplig och humanistisk bildning.
Men om sålunda nu varande Constilulions-Ulskott, följande samma
håna som de närmast föregående beträdt, funnit sin åtgärd i detta ämne
6
Constitit skottets Mern. N.o 35.
böra begränsas inora cora piel Wrand et af Stånds-represöntalionen, bibehål¬
len, har likväl, i motsats till de häraf uppkomna sparsamma resultat, Ut¬
skottet sökt att, genom föreslåendet af Landt-dagars inrättning och af huf-
vudgrunderne för deras befattning och organisation, provincialvis i Natio¬
nal-försa miingén införlifva flera samhällets värden och krafter; åberopande
Utskottet häroni ett serskildt under denna dag afgående Betänkande.
I öfverensstämmelse med hvsd, angående orepresenterades intagande
i Riks-StAnden, här ofvan blifvit yttradt, får Cönstitutions-Utskottet, för
grundlagsenlig behandling, vördsam ligen öfverlemna nedanstående förslag
till ändringar och tillägg i i3, 14* i5, IQ och 22 §§. af Riksdags-Ord-
ningen;
§. .3.
i:o. ”Jemte Erke-Biskopen - - - välja en Fullmägtig.”
3:0. ”Universiteten i Upsala och Lund — — — verldsliga faculleterna.
ordinariej till annai. Riks-Stånd ej hörande, Lärare vid Elementar-Läro¬
verken i Stockholm och i hvarje Slift skola ock t lif. Preste-Ståndet kunna,
inom sig, välja en Riksdagsman. Likaledes må af Wetenskaps-Aeademien
— — — till Riksdagsmanna-underhåll.”
* 3:o. ”Till Preste-Ståndet må jemväl sådane, genom Konungens full¬
magi utnämnde, ordinarie Domare och civile Embetsman, hvilke ej till¬
höra något Riks-Stånd, kunna bland sig välja Tio Riksdagsfidlmägti-
ge, nemligen frän Stockholms Stad Tre, inom Länen under Svea Hofrätts
Dotnvärjo Tre, under Götha Hofrätts Tre, samt under Skånes och Ble¬
kinges En. — Valen skola inför vederbörande Hofrätt anställas.”
§• *4-
1:0. ”Hufvudsladen Stockholm — — —- i årliga utskylcLer.”
2:0. ”De öfriga Rikets — — — brukande Bergsmän.”
3:o. ”Valen skola ske — — —. icke kallas.”
4:0. ”Götheborg sände — — — af lägre dass.”
5:o. ”Ingen må för Städerna — —- — idkande berättigad.”
6:0. ”Manufacturister och Fabriksidkare pä landet, sorn icke tillköra
annat Riks-Stånd, vare berättigade att förena sig med närmaste Stad inom
Länet, för att der, i men af deras Krono-Utskylder, jemförda med total¬
beloppet af de röstegandes i Staden, deltaga i Riksdagsmanna-valen, och
äfven sjelfve kumla till Fullmägtige väljas; åliggande det Collegial-Str-
Cr.intitutions-Ucskottcts Mern. A':o 35. 7
rehen öfver fabrikerne att, när Riksdag inträffar, uppgöra de närmar*
bestämmelserna för denna representationsrätt.”
7:0. ”Utom Fahlu Bergslag —• — — lill de väljandes efterrättelsa
uppläsas.”
§■ '5.
”Allmogen i livart Härad välje inom sig, efter hemmantalet, till Riks¬
dagsman af Bonde-Ståndet En inom Häradet boende och besuten Hemmans¬
egarej hvilken icke tillförene hört till annat Riks-Stånd, eller någon ordi¬
narie beställning i Rikets tjenst eller fullmakt derå innehaft, vilja liera Hä¬
rader —■ ■— m. m»”
$ W-
(sista perioden)
— — ' Klagomål öfver val Lill Riksdagsmän af Preste-Slåndet
ingifves, för Stiften och Elementar-Läroverken hos Consislorierna, samt för
Universiteten, Wetenskaps-Academien och civila Embets-Verken hos Ko¬
nungen; och följes dervid — — —, ofvanföre finnas utstakade.”
§. 23.
(förra perioden)
”Fullmakterna böra — — — efter föregånget ordentligt val N. N.
(för Preste-Slåndet, från N. N. Stift, Universitetet, Acadernie, Stad eller
Län) för Borgare-Ståndet — — — — (för Bonde-Ståndet, boende och be¬
suten å Krono, Krono-Skatte-, Säteri-, Rå- och Rörs-, Frälse- eller Frälse
Skatte-hemmanet N. N. uti N. JM. Härad af N. N Län) att deltaga
— gällande Grundlagar.”
(Senare perioden.)
"Full mak terna underskrifves: Preste-Ståndet, för Stiften, Universite¬
ten och Elementar-Läro-Verken, af vederbörande Consistoriel', samt för ci¬
vile Embets-Verken af vederbörande Hofrätts-President eller Ordförande;
Borgare-Ståndets — — — från förrättningsstället, utlemna.”
Stockholm den 4 September i834*
Cons t ii ui io ns-\\t skottet s Mern. Njo 35.
Hesei-vatio ner
af Friherre Ehrenborghj C. TE.: vEmot Utskottets nu justerade utlå¬
tande måste jag reservera mig. JDet är resultat af flera inom Utskottet an¬
ställde voteringar och vittnar om det osammanhang, som mäste uppkom¬
ma af ett arbetssätt, sådant sora det nuvarande.
Utskottet har vägrat representationsrätt åt de Medborgare, som 0-
nékdigen mera än andra ega anspråk derpå, nemligen åt alla orepresentera¬
de jordegare på landet och i städerna, och under det att representations¬
rätt blifvit desse förvägrad, bar Utskottets majoritet rcedgifvit den åt Do¬
mare och civile Embetsmän samt åt ofrälse Fabriksegare och Manufacturr-
ster på landet. Jsg kan ej dela denna inconseqvence, och måste deremot
reservera mig. Jag har ej smickrat mig med hoppet, att något helt system
för en förbättrad, representation, så högt påkallad af allmänna rösten, skul¬
le kunna inom Utskottet tillvägabrSiigas, men jag hoppades dock, att den
hu beståndande icke skulle af Utskottet ytterligare försämras. Sådant har
dock, efter min tanka, skett, och jag tror det vara min pligt, att ifrån mig
leda ansvaret derföre. Jag hade föreställt mig, alt man borde låta det när¬
varande qvarstå så orubbad t, sorn möjligt, under det man sökte material ier
att verkställa ombyggnaden, när tiden dertill fullmognat. Dessa mäter fa¬
ijer ville jag finna uti bildandet af Landtständer, och uti deras samman¬
sättning ville jag ge rum åt alla orepresenterade Medborgare, för att på denna
väg åt fäderneslandet ge den gärd, Som är undanhållen vid Riksförsamlln-
garne. — Utur dessa ås ig t er måste jag sålunda reservera mig mot alla Ut¬
skottets beslut, alt på Riks-Siånden införlifva nya medlemmar, utom hvad
angår Allmoge, som innehafva Säteri- och Rå- och Rörs-hemman, hvilka
jag ansett redan vara med Bonde-Ståndet införlifvade genom Rikets Stän¬
ders vid denna Riksdag fattade beslut, att medgifva Fräl se-h emma ns-ega ra
inträde der. Jag anser nemligen Säteri och Rå och Rör utgöra en under¬
afdelning af frälsejorden i Riket”.
Häruti instämde Herr Brakel j Biskop Faxe och DomProsten Halm¬
ström , som serskildt tilläde:
”Då de serskilda omröstningsresultat, på hvilka Utskottets nu afgiS-
na Betänkande sig grundar, varit ganska tillfälliga, ofta bestämda af en vid
olika tillfallen olika närvarande personal, stundom ej uppgående till mer,
än a-3:delar af Utskottets, samt ej Sällan berott af elen aflagda voterings-
sedelns utslag; så hade jag förmodat, att detta memorial icke bordt inner
fatta
Constitutons-JJ t skottets Meni, AJ',o $5.
9
fatta något bestämdt förslag elier tillstyrkande af några Grundlagsförändrin¬
gar, utan, såsom en inledning till det påföljande Betänkandet angående
Landskaps-Ständer, allenast en uppgift al de inom Utskottet divergerande
ligen inga rne och de deraf ujapkomne, med hvarandra så föga förenliga be¬
sluten, samt, lill följd hära/, den uttryckliga förklaring, att, under en sådan
opinionernas skiljaktighet, Utskottet icke tilltrott sig med något hopp om
framgång kunna vid denna Riksdag för Rikets Ständer framlägga något för¬
slag till national-iep resen ta tion s-förändring å Biksdagar. Mig Synes, att i
ett ämne, sådant som delta, Utskottet, efter slutade öfverlaggningar, vid
jemförelse af de disparata besluten, hade kunnat och bort förena sig om
ett sådant utlåtande, hvilket hufvudsakligen inskränkt sig till det enda nya
förslaget om Landtständer inrättande, såsom ett försök lill motsatta öfver-
tygelsers eller interessens framtida förmedling i den stora frågan om nyt¬
tan eller behofvet för vårt fädernesland af dess åldriga institutioners tota¬
la omstöpning eller partiela reform, I stället för arne Betänkande.!! hade
då ett gjort tillfyllest, med besparing af mycket öfverflödigt ordande och
skrifvande både i Utskottet och uti Riks-Stånden. Det är i synnerhet öf-
verläggningarne om vissa orepresenterade medborgares in rym mande i Riks¬
dags-! epyesenlationen, sorn inom Utskottet gifvit de mest besynnerliga, o -
sammanhängande resultat, hvarföre jag i synnerhet ål Utskottets Utlåtande i
denna del hade önskat en annan form, den af en blolt historisk framställ¬
ning. Mitt välmenta förslag har icke ansetts väl sammanstående med helg-
den af den vid Betänkandets justering till stor del frånvarande majori¬
tetens förut fattade speciela beslut, hvilka ock jag, lika med den öfriga
minoriteten, måste respectera och tager mig derföre friheten, såsom min
enskilda reservation, här framlägga den förändrade redaction af nyss oro-
förmälda del af Utskottets Memorial ]V:o 35, hvilken jag dristat anse bås-
de af Utskottet och af R. H. Ständer för närvarande antaglig.
Efter de allmänna reflexioner, hvilka Utskottets Betänkande inne¬
håller, örn Svenska Riks-Ståndens egenskap af e/ernenter j om skillnaden e-
mellan rättigheten alt representera och att representeras^ sam t emellan per¬
sonliga och opersonliga interessen hade redactionen, enligt min åsigt, kun¬
nat blifva ungefär följande:
”Då Utskottet ansett för en pligt alt i betraktande taga vissa med¬
borgares rationela rätt att i national-representalionen å Riksdagar deltaga
Bih, till R, St. Trot. i834- 3 Saini. a
ii:te Häftet.
Constitutms—JJtskottets Mern. N:o 35.
hafva under Utskottets öfverläggningar och omröstningar hvarefter annan
kommit: 1:0. Säteri samt Rä och Rörs hemmansegare af Allmogen, hvil¬
ka, i likhet med andra frälsehemmans, vid denna Riksdag redan i repre¬
sentationen inrymde innehafvare blifvit af Utskottets pluralitet till Bonde-
Ståndet hänförde} 2:0. ofrälse Fabriksegare och Manufacturister på lan¬
det, hvilka i nion af erlagd egendomsbevillning likaledes ansetts tillhöra
Borgare-Ståndet; samt 3:o', ej allenast alla ordinarie Lärare vid Elemen¬
tar- Lär o-Verken, utan ock alia ordinarie Domare och civile, genom Ko¬
nungens fullmakt tillsatte Embetsman, hvilka- Utskottets majoritet tiller¬
känt representationsrätt i Preste-Ståndet. Deremot hafva Utskottets om¬
röstningar hvarken åt ofrälse, till något Riks-Stånd icke hörande, Jordega¬
re ä landet och Husegare i städerna, ej heller åt mil itai re Embetsman lem¬
na t inträde i något af Riks-Stånden. Vid slutlig sammanställning af dessa,
hvarandra icke väl motsvarande, åsigter, har likväl Utskottet funnit sig för¬
anlåtet öfvergifva den af förra Riksdagars Conslitutions-Utskott beträdda
bana, inskränkt inom ett slags complettering af Riks-Stånden, och ansett
hela frågan om en ny förbättrad organisering af Riksdags-representationen
bora till en annan, för en enstämmigare öfvertygelse i detta hänseende mer
öppen och utbildad tid uppskjutas. .Den enda åtgärd, hvarmed, till afhjel-
pande i någon nion af öfverklagade brister, Utskottet nu kunnat sig bo¬
lätta, har varit att genom understödjande af en dess Ledamots förslag
till inrättande af så kallade Landskaps-Ting, eller Provincial-Ständer, åt
hittills orepresenterade medborgare bereda å Landtdagar en rätt, hvilken
icke kunnat dem å Riksdagar för närvarande tillerkännas. ' Skulle detta
förslag varda af R. II. Ständer, efter grundlagsenlig behandling, antaget,
torde deraf en allmännare, på säkra erfarenhetsgrunder byggd opinionsbild¬
ning framdeles kunna härflyta, och deri vigtiga frågan, om mer eller min¬
dre genomgripande reformer i Sveriges urgamla nationalrepresentation, i
alla sina deta iler och följder djupt genomtänkte och tillräckligt förbered¬
de, sålunda kunna af det upplyslare allmänna tänkesättet, utan fara för
irring och förhastande, med mognad vishet till efterkommandes förvän¬
tade båtnad afgöras.” Utskottet får, till följd häraf, här nedan framlägga
vissa hufvudgrunder för ofvanbemälde förslag, (se Betänkandet N:o 36).
Af Biskopen Doctor af Wingård:
”Jag anmärker först, att, 0111 Utskottet antagit fritt val, det varit i sin
ordning att framställa % detta val hvilka cjralificerade ^om Jielst, utan af-
Comiitttiioni-Utshu t; Mern, A7:o 35.
ii
seende på Stånd. Sådant är det citerade förliållandet i Norrige, men an¬
nat i Sverige, der således Possessionater och Embetsman icke såsom blott
sådane kunna komma i fråga till upplagande i de förhandvarande, ra tio-
nelt afrundade Stånden. Man stöter sig på ordet interesse och missför¬
står dess befogenhet tili representation, då man icke tänker sig det rent.
Det är det gemensamma af lika yrke, lika bildning tor detta, lika rättig¬
heter, sorn binder corporationen, hvilken senare är Ståndets prcformation.
—- Likasom af familjerna corporationen, #f corporationerne Ståndet, så upp¬
står af Stånden Stater.
Lyckligt är att grundfäste, skickelse och häfd redan bildat våra Stånd,
dem vår upplösningslid väl kan förfuska eller upphäfva, men icke med nå¬
got bättre ersätta. Under Utskottets många, sorgfällig» och långa öfver*
läggningar har det tillräckligt visat sig, hvilket motstånd den häfd vunna,
med vårt Statsskick sammanvuxna Ståndsformationen ställer mot äfven de
mindre förändringarne, och sedan mot en total omstöpning. Jag uppre¬
par, alt Embetsmännen icke hafva något eget caracteristiskt och sjelfständigt
interesse att representera. Att intaga dem i Preste-Ståndet, vore så myc¬
ket mera irrationellt, som detta redan har ett bestämdt och skarpt begrän-
sadt interesse, såsom Kyrkans vårdare, Det element, som Preste-Ståndet
kunde upptaga, vore Elementar-Läroverket, hvilket, likasom nu Högskolan,
kunde sända ombud, Så vida det icke anses nog vårdadt af Biskoparne, Lä¬
roverkets Ephorer, och af de Lectorer, sorn alltid funnits och troligen kom¬
ma att finnas bland Preste-Ståndets Ledamöter. Inträiesrätt dock blott va¬
ra medgifven, icke ålagd, emedan den, för knappt lönade, torde anses mera
för en börda, än en förmon. Längre sträcker jag mig icke i eftergift, eme¬
dan jag vet, att jag på denna jpunkt slår på säker grund. Så snart man
förfar irrationell, kan intet freda från irrsprång. Emedan man utan gil¬
tig grund vill intaga Embetsman, skall man ock, hur man vänder sig, begå
inconseqvencer. Svara mig den det kan, om det är rangen? om lönebe¬
loppet? om tjenstens beskaffenhet? om någon annan qvalifieation skall af¬
göra befogenheten? Hvar finnes ock nu den allmänna bildning instängd,
sorn skaile vara Embetsmännens Majorat?.... måll ne icke åtminstone denna
flacka och breda, lika visst i det första Ståndet som i det andra? sjelfva
lärdomen tillhör icke längre detta uteslutande. Frostens och Embetsman-
nens i allmänhet bildning är icke heller densamma. Den förres är, bör åt¬
minstone vara, vetenskaplig,; den senares är ofta, kan åtminstone, äfven på
lifvets höjder, vara routinenS verk. Någon naturlig förening finnes icke
mellan dessa elementer, hvilka endast godtycket kan hopgyttra.”
12
Coastitutiont-JJ slottets Mern. N',o 35.
Af Prosten Hallström: ”En representationsreform är mecl höga rop
påkallad. Men tiden synes mindre vuxen, att åstadkomma den. Dertill
erfordras med rätta, jemte en klar och sann uppfattning af den representa¬
tiva författningens idée, äfven förmåga alt återgifva den, lämpad efter de
serskilda, så yttre som inre förhållanden, hvilka tillhöra vår tid och utmär¬
ka vårt land.
Att Utskottets härtill uppgjorda utkast skulle tillfredsställa, är min¬
dre anledning att förvänta. Likväl torde det Samma förtjena någon ursäkt,
i grund både af ämnets svårigheter, och meningarnas'si rid deröfver.
Omfattande dea åsigt, att Siånd.sfördt*hangen säkrast bibehålies, så¬
som rep res-rila tionens grundval, hade jag icke destomiudre trott, att den
kunnat i , sin mön modifieras. I sådan öfvertygelse biträdde jag, och yrka¬
de bifall till det fortjenstfulla förslag, Herr Grefve Spens framlagt, alt på
atne Kamrar sammanföra de fyra Riks-Stånden, jemte öfriga ännu icke re¬
presenterade Medborgare-dasser, hvilka hurde vid föregående valen likale¬
des hilda serskilda afdelniugar. Sedan åter denna djupare ingripande för¬
ändring blifvit af Utskottet underkänd, syntes mig icke böra underlåtas för¬
söket, att efter en enda ledande idée reconslruera våra fyra Riks-Stånd, och
deruti upptaga de (leie medborgare, hvilka, i följd af den från äldre tider
och förhållanden qvarstående inskränkningen, 8ro från rep resen la ti onsrä 11 ute¬
slutne. Men i sådant hänseende röjer Utskottets förslag en dubbel- brist,
dels genom underlåtenhet, enär så väl ofrälse Ståndspersoner, sorn mililaire
Embetsman blifvit alldeles förbigångne, dels genom öfverdrift, då Kongl,
fullmngt är bestämd att blifva den ledsven, som i andra Ståndet skall in¬
föra civile Embetsman.
För bibehållande af Ståndsfördelning«och Ståndsvis skeende val har
jag funnit tillräckliga skäl deruti, att sålunda ej till sjelfva grunden upp¬
hö f v es hittills bestående val- och representationssätt, ej heller någons häfd-
vunna rätt förnärmas, under äfventyr att dock icke finna det bättre man
söker, utun möjligen något helt annat: en ökad missbelåtenhet. De så kal¬
lade allmänna valen hafva alldeles icke något så afgjordt företräde,antingen
de praeiiskt bedömas efter erfarenhetens vittnesbörd, eller theoretiskt, då
de alltid skola finnas lida af en främmande och nog tillfällig bestämning,
i följd af hvilken de ock för framtiden äro illa försäkrade mot faran af ett
öfvervägande rikedoms-interesse.
Deremot mäste jag reservera mig från den strängare, och snart sagdt
absoluta förkastelse af du allmänna valen, hvilken Utskottet adopterat. Til 1—
fbrlitlighetea af de härför andragne grunder må deslomera Lelviflas, som
CoHStitutions-Vt skottets Mern. IS'.o 35.
i3
detta valsätt allestädes ingått såsom element i den nyare lidens constitulio-
nela byggnader, och det skulle obestridligt vara ett ämne för den bittraste
klagan öfver förvillelsens magt, om den så fattat menniskosinnet i Europas
flera Stater och Nord-Americas, alt deras antagna oell stadgade valordning
upphäfde sjelfva begreppet om Stat och'Fädernesland, eller, i mildrad t ut¬
tryck, illa motsvarade detsamma. Ty en sanning dr, att om Representa¬
tionen — den må vara vald huru som helst — sönderfaller i enskildheter,
sora blott bevaka den närvarande personlighetens in toressen, sä är Staten i
ett tillstånd af upplösning, lika ofelbart, sorö det Bläste medgifva», alt om
speculationen uppfattar Staten i dess helhet och samband, icke såsom en slu¬
ten, i sig sjelf sammanhängande, i tiden sig utvecklande organism, utan så¬
som ett ti liliij I ig t Bolag, med inga andra, än Ögonblickets in te ressen, fattar
den ett oling, endast befintligt inom abstractionens liflösa rymder.
Utskottet har underlåtit att framställa det mål, dit all representa¬
tion, äfven den i serskilda Stund fördelade, bör ytterst syfia, och hvil¬
ket sammanhåller och till ett helt förbinder den annars spridda verksam¬
heten, Härutaf härrör, aLt Staten, efter Betänkandets uppställning, företer
sig endast såsom en sammanfattning af flera isolerade, genom intet högre
samband sins emellan förlik ta och afvägda interesse», de der skola af de
serskilda fyra Stånden bevakas. Nästan missledas man på sådant vis alt
tro, det försvarandet af gamla och utverkandet af nya privilegier borde
framför allt vara representationens ögonmärke — en slutledning, som icke
ens derigenom tillräckligen afböjes, att det, som ståndvis representeras, säges
vara ett okroppsligt och opersonligt interesse, jordbrukets, handelns, kyr¬
kans, o. s. v.
Efter min åsigt är det allmänna gemensamma interesse, som bör lif¬
va hvarje representations verksamhet och utgöra dess högsta syfte, realise¬
randet af Statsförfattningens allmänna, hos hvarje Medborgare endast med
skiljaktiga grader af klarhet, lefvande idee, utbildandet af de derutur här¬
ledda grundsatser och de dermed sammanstående, men i Öfrigt af orts- och
tidsförhållanden, samt folkslagens serskilda lynne, bildningsgrad och seder
beteende vilkor, under hvilka mensklighetens alla interesse», så väl de im¬
materiel;), som materiel», kunna fritt i alla riktningar och med föll jem¬
vigt och samraanstä ruelse sins emellan utveckla sig, och nienskligheten sjelf
uppnå den fullkomlighet och : allhet, sorn Idifvil henne på deri jordiska ba¬
nan tillämnad. Det är alltså ett interesse, som väl kan sägas vara håde
kroppsligt och personligt, sorn gäller alla li . sm-, f>; r så viii det inne¬
varande ögonblicket, sorn liela den tillkom- : och är i eg en i liga-
14
Constuuthm-Wshttets Mern. N:o 35,
9te måtto lefvande och varmt — elt interesse, för hvilket det företrädesvis
må vara värdt att lefva, verka och dö — Staten ketrakfas härvid icke så¬
som en machin, uppå hvilken efter hugskott kan timras och byggas, utan
såsom en sammanfattning af lefvande och under omskiftande yttre förhål¬
landen sitt inre väsende utpräglande menniskor, derföre ock sjelf, såsom en
lefvande, ur frihetens inre nödvändighet upprunnen och med dess egen kraft
sig utvecklande organism, hvilken, blott den icke af den inre masken, den
sjelfviska m«nniskan, täres och förderfyas, uppblomstrar lika stark, sorn
herrlig. En ensidig utbildning, till förmon för något visst interesse, blir ock
derföre en missbildning, samt förr eller senare ett lyte, en utväxt: i jem-
bredd med hvarandra skola alla delar uppskjuta, alla krafter i afmätt för¬
hållande tilltaga och förenas till ett helt — annars blir organismen svag
och lider.
Likasom nu Folk-representationen i allmänhet är det vilkor, hvar¬
förutan den utveckling, hvari all Stat är inbegripen, icke blir rätt lefvande,
ej heller för framtiden tillräckligen betryggad, så uppspringer åter ur Stånds-
fördelningen den fördel, alt samma utveckling fortlöper i närmaste öfver¬
ensstämmelse med alla de serskilda medborgare-classernas åsigter, behof och
önskningar, följaktligen mera jemn, och utan fara, att något interesse här¬
vid förbises eller vanvårdas, eller ens af skatter och besvär öfver höfvan
betungas. Men att anse Riks-Stånden icke egentligen beteckna något annat,
eiler representera något mer, än vissa yrken och deras inleressen, f; u k tal¬
ja g, fia', stt med misskännande af den högre anda, som i Riks-Stånden bör
förefinnas, neddraga dem till nog mycken liknelse med corporalioner och
sluån. På en vida högre ståndpunkt, till tänkesätt och åsigter, mäste ofel¬
bart hvarje Riks-Stånd befinna sig, och under denna benämning ville jag
sammanfatta en grupp af liera medborgare, hvilka, till följd af deras upp¬
fostran och bildning, deras befattning och yttre vilkor, samt den riglning,
deras seder, sinne och förmögenheter derigenom bekommit, med elt ord, ge¬
nom deras ställning i samhället, hafva, eller åtminstone kunna presuppone-
ras hafva en nära öfverensstämmande lefnadsåsigt, hvilka således från en
viss gemensam ståndpunkt hafva uppfattat Statsförfattningens höga idee, och
derifrån både yrka och medgifva dess fortgående tillämpning. Enligt den¬
na åsigt, som jag här velat antyda, synes mig Bonde-Ståndet vara ett i det
närmaste helgjutet Riks-Stånd; men på de öfriga trenne, åtskillige hittills
orepresenterade Medborgare kunna tjenligen upptagas. Benämqingarne Pre¬
ste- oell Borgare-Stånd må å potiori ega sin betydelse, men ej missleda be¬
greppet om hvad det Andra och Tredje Ståndet kan innebära, under erin-
r Conti; utions-TJ t skot tet! Meni. Nio 35,
rån om de olika samhällsförhållanden, hvarigenom en försvunnen tid skil¬
jer sig från vår. Svårare har mig förekommit, att redogöra för det begrepp,
som egentligen må ligga till grund för Ridderskapets och Adelns represen-
tations-rält; men då Frälse-Ståndet ursprungligen betecknade dem, som för
Fäderneslandets försvar uppoffrade egendom och blod, ligger i denna Rid-
derskapels genetiskt gifna lefuadsåsigt ett bestämdt kännemärke, som tillika
för en dass af orepresenterade borde kunna blifva polletten till inträde å
Riddarhuset. Huruvida den personalrätt till representation vid Riksdag, som
innehafves af hufvudmännen för vår talrika Adel, fullkomligen öfvérens-
slämmer med den nyare tidens representativa statsformer och ej bör vika
för ett inom ett visst antal af ätter begränsadt val, är en annan och ny
fråga; — men så väl serskilda omständigheter, som min ämnet underlägs¬
na förmåga, föranlåta mig alt, måhända redan nog sent, draga — manum
de tabula.” .
Af Professor jdgärdh: Emot beslutet, att civile Embetsman skulle
lemnäs inträde i Preste-Ståndet.
Häruti instämde Herr Malmberg och anförde tillika reservation mot
Fabrikanters och Manufacturisters inträde i Borgare-Ståndet.
STOCKHOLM, i834; l.os J. A. Wai.i.ii6*.
Constitutions-Utskottets Mern. N:0 36.
i
N:o 36.
Ankom till Exped. Utskottet den 17 Sept. x834-
Memorialj med betänkande och förslag, angående Landtdagar.
Efter noggrannt öfvervägande af den inom Constitutions-Utskottet väckta frå¬
ga om Svenska Folkets representerande, äfven på Landtdagai eller genom
Landt-Ständer, liar Utskottet enhälligt gillat förslagets allmänliga idé, och
får, med de inskränkningar och modificationer, som pröfvats nödiga,nyttiga
och utgörande vilkor för verkställbarheten, härmedelst vördsamligen fram¬
lägga hufvuddragen eller grundlinierna till en Landtdags-Ordning. Ämnets
vigt, och framför allt ovissheten om Rikets Ständers åsigter, hafva föranlåtit
Utskottet att begränsa dess åtgärd inom en sådan förberedning och uppställ¬
ning af sjelfva grunderna. Det är först sedan dessa blifvit, icke blott af nu
församlade Ständer godkända, för att såsom deras utlåtande hvila, utan ock
vid nästa Riksdag af bägge Statsmagterna antagna, som det då blifvande Con¬
stitutions-Utskottet erbjudes läglighet att planmessigt utarbeta och afgifva ett
fullständigt reglementariskt förslag, hvilket likaledes i sin ordning kommer att
undergå den i Grundlag stadgade behandlingen.
Återinförandet af de inom Sverige urgamla Landtdags-sammanträden,
hvartill ej ännu, serdeles i Rikets nordligare Provincer, alla spår hunnit ut¬
plånas, skulle, efter Constitutions-Utskottets uppfattning,■ väsendtligen ega till
ändamål:
att i någon mon afböja den temligen allmänna, om än obilliga klagan,
att folkets röst ej får framtränga, eller att folket ej är representeradt, och
serskildt att tillfredsställa , eller åtminstone afleda orepresenterades anspråk på
inrymmande i aRiks-Stånden;
att, genom motionsrättens förläggande till Landtdag, dels bereda Pro-
vincens önskningar tillfället att uttrycka sig mera collectivi och mindre in¬
dividuell, än de måhända vid Riksdag stundom tolkas, dels minska Riks-
dagsärendenas och egentligen önskningsmålens mängd, samt dymedelst bi¬
draga till Riksdagarnes förkortande;
att, utan rubbning af Communernas fria samråd, bringa deras aftal till
enhet och öfverensstämmelse, — att jemna de skarpa olikheterna, ofta emel¬
lan närgränsande Socknar, i oeconomiska' förvaltnings-anstalter, — samt ändt-
ligen att, genom utvidgandet af den medborgerliga verkningsrymden, lifva
Bili. till R. St. Vrot. 1834• 3:dje Sami. 1
I2:te Häftet.
Gonslitutions-Utskoltets Mern. N.-o 36.
en allmänligare Nalionalanda samt väcka hågen och utveckla skickligheten för
municipal-bestyr.
Utan tvifvel hafva Laridtdagarna ursprungligen lemnat preformati vet åt
Riksdagar; men sedan de förra försvunnit, mäste, enligt Utskottets förme¬
nande, Riksdagen blifva typ och Landtdagen efterbildning. Ty Utskottet liar
ej tänkt sig Landtdagen såsom isolerad och fristående, eller utan samband
med Riksdagen, hvilken han genom sin natur är underordnad, på samma
sätt som delarne det hela. Derföre har ock Utskottet sökt att, så vidt möj¬
ligt varit, uppställa Landtdagarnes organisation och befattning, utan förmän¬
ga eller för stora afvikelse!’ från Riksdagarnas. Med förkastande således jem¬
väl här af allmänna valens princip, har Utskottet tillämpat den af val genom
Corporationer eller Medborgare-Classer, och dervid bildat de fyra främsta
vaiclassernas och fordelningarn.es sammansättning efter de Fyra Riks-Ståndens
nuvarande eller, i en måhända ej aflägsen framtid, förmodade beslåndsämnen,
med det nästan enda undantag, att, i Första och Andra Fördelningarna, mot¬
svarande Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, saknas sjelfkallade
Landtdagsmän, hvilket dock härrört derifrån, att viss och lika personal bort
för hvarje fördelning bestämmas, och att en serskild fördelnings-formation
af sjelfskrifna, eller deras inlåtande i förut befintliga fördelningar, skulle upp-
luift vilkoret af samfäld öfverläggning och omröstning, eller åtminstone stämp¬
lat detta vilkor som orättvist. Den samfälde öfverläggningen åter jemte der¬
med förbunden votering, per capita, grundas förnämligast på Landtdagens
syfte och föremål, eller frågors väckande och beredande, men ej deras afgö¬
rande, hvarigenom ock dess caracter mera närmar sig till ett Utskotts med
motions- och beredningsrätt, än till den af både motionerande och beslutan¬
de Stånds-Plena.
Men då Constitutions-Utskottet, å ena sidan, utsträckt motionsrättigheten
å Landtdag till fullkomligaste likhet med den, som vid Riksdag inom Stån¬
dens Plena utöfvas, att nemligen väcka alla motioner, utom grundlagsfrågor,
och, å andra sidan, inskränkt Landtdagens beslutande rätt inom giilandet el¬
ler ogillandet af motioner och af förslags- eller redactionsformen för desam¬
ma, har Utskottet 3'tterligare varit omtänkt på något medel att återhålla en
tilläfventyrs otydligen affaltad eller skeft rigtad, men, under hänförelsens el¬
ler ouppmärksamhetens ögonblick, bifallen motions allt för hastiga befordrande
till definitiv handläggning; hvadan Utskottet trott sig böra föreslå, att alla å
Landtdag förekomna och gillade motioner må vid den nästföljande utredas
och bestämmas, samt först derefter vinna egenskap af Landtdagsönskningar
eller förslag.
ConstitiUions-Utsholtets Mern. N.-o 36.
3
Ehuru dessa tnångarlade mål, såsom beroende, än af den ena, än af den
andra Statsmagten, och än af bäggedera, kräfva en skiljaktig behandling i
och för afgörandet, har dock Utskottet ansett lämpligast, att expeditionerna i
samtliga målen må, från senare eller bestämmande Landtdagen, öfverlemna»
till Konungens Befallningshafvande, och derifrån till Konungen insändas,
för att, efter vederbörande Embets-Verks hörande, erhålla den åtgärd, hvar¬
till ämnenas serskilda natur och beskaffenhet kunna föranleda. Utskottet har
härvid föreställt sig, att den säkraste Urskilluings-Comité de facto borde fin¬
nas på den punkt, der, i högsta instancen, alla Regerings- och Statsförvalt-
nings-Ärenden samlas, och der sjelfva missvisningen är med ansvarighet för¬
knippad.
Det återstår att redogöra för några af Utskottet i öfrigt föreslagne be¬
stämmelser. Deribland företer sig främst Landtdagens Femte Valclass och
Fördelning, medelbarligen ersättande den Femte Kammare, hvars tillbyggnad
på Stånds-representationen, i fall denna bibehölles, länge varit yrkad. Den
förblandning af spridda elementer, som Utskottet bemödat sig att från Riks-
Stånds-formerna utestänga, har deremot, vid Landt-Ständernas formation,
ej kunnat i ofvanberörde tillkomna Valclass undvikas, helst Utskottet, förut¬
sättande, att densamma torde anses tillräcklig, icke vågat föreslå ännu en
eller flere nya classer. Sålunda äro i Femte Classen och Fördelningen sam¬
manförde de, någon annan ej tillhörande, Embets- och Tjenstemän samt
Jord- och Fastighetsegare på Landet eller i Stad, hvilka inom Val-Districtet
erlägga skattebidrag till visst minimi-belopp.
Antalet af Landtdagsmäri inom hvarje Fördelning, har Utskottet sökt
lämpa efter Länens folkmängd och, hvad Stockholms Stad angår, efter det
speciela förhållande, att derstädes saknas Fjerde Valclassen och Fördelningen,
hvars numeraire således skäligen kan och bör förstärka de öfriges, då, i allt
fall, Landtdagsmännen för Stockholm ej öfverstege Trettiotvå. Bland Länen
åter skulle, enligt Utskottets beräkning, Sex ställa Fyratio, Tio — Trettio,
Fyra — Tjugufem, och Fyra — Tjugu Landtdagsmän.
Slutligen och då Landtdagsmannakallet innebär ett medborgerligt förtro¬
ende, en verklig hedersutmärkelse, vida öfver all penninge-vedergällning,
har Utskottet föreslagit, att Landtdagsman ej må tilläggas rese- och underhålls¬
kostnader, hvilka dessutom ej kunna uppgå till synnerligen högt belopp, enär,
efter Utskottets tanka, Landtdagens fortfarande i högst en månad skulle er¬
bjuda tillräcklig tidrymd för Ärendenas behandling. Stockholm den 4 Sep¬
tember 1834*
4 Constitutions-Utskottets Meni. N.-o 36.
Vördsamt förslag till allmänna grunder för en Landtdags-Ordning.
1.
Svenska Folket representeras äfven på Landtdagar eller genom Landt¬
ständer.
2.
Hvarje år, då ej Lagtima Riksdag infaller, skola Landt-Ständerna District-
vis sammanträda på den första helgfria dagen af October månad, för Länen,
i den Stad der Läns-Styrelsen har sitt säte, och för Stockholms Stad der¬
sammastädes.
3.
Samtlige Landtdagsmännen utses, genom val, af Fem Classer, och bilda
sjelfve lika många eller fem Fördelningar.
4.
Första Valclassen utgöres af Ridderskapets och Adelns, enligt Riddarhus¬
ordningen, till säte och stämma berättigade Ledamöter, som inom Val-Di-
strictet erlägga bevillning af inkomst.
5.
Andra Valclassen består af Prester med Ordinarie beställning samt Or¬
dinarie Lärare vid Statens Allmänna Undervisningsverk.
6.
Tredje Valclassen sammansättes af Borgare och Magistratspersoner, Ofräl¬
se Bruksegare, samt Ofrälse Manufacturister och Fabriksegare på Landet el¬
ler utan burskap i Stad.
T.
Till Fjerde Valclassen hänföras hemmansegare af Allmogen, som, enligt
Riksdags-Ordningen, ega att välja och väljas till Riksdagsmän för Bonde-
Ståndet.
8.
Uti Femte Valclassen ingå de Embets- och Tjenstemän samt besutne
Hemmansegare på Landet och Hus- eller Jordegare i Stad, hvilke ej tillhöra
Constitutions-Uiskottets Mern. N;0 36.
någon bland ofvanuppräknade Fyra Classer, och som inom Yal-Districtet ut¬
göra: Embets- och Tjenstemännen, bevillning af lön och inkomst i och för
publik tjenst, samt de öfrige, skattebidrag af egendom, motsvarigt minst det
belopp Embets- och Tjensteman i denna Class erlägger.
9.
Hela antalet af Landtdagsmän för hvarje Valclass skall ovilkorligen inom
Classen väljas, dock utan rätt till underhålls- och resekostnads-ersättning,
hvarken af de väljande eller af Statsmedlen.
10.
Der en Valclass aldeles saknas, må Classerna och, i följd deraf, Fördel-
ningarne inskränkas till fyra.
11.
Till Landtdagsmän för hvarje Fördelning skola väljas: inom Stockholms
Stad samt Skaraborgs, Östergöthlands, Elfsborgs, Calmar, Wermlands och
Malmö Län, Ätta; inom Stockholms, Kronobergs, Jönköpings, Westman¬
lands, Södermanlands, Stora Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, Christianstads
samt Götheborgs och Bohus Län, Sex; inom Upsala, Wester-Norrlands, Ble¬
kings och Hallands Län, Fem; inom Westerbottens, Gottlands, Jemtlands
och Norrbottens Län, Fyra.
12.
Öfverläggningen vid Landtdag vare gemensam, utan afseende på Fördel¬
ningar. Besluten fattas genom enkel pluralitet.
13.
Landt-Ständernas Ordförande utnämnes af Konungen, bland eller utom
de valde, men inom Val-Districtet. Honom tillkommer att utfärda kallelser,
föredraga målen, göra propositioner och vidmagthålla ordningen, utan att
likväl sjelf ega röst i öfverläggning eller beslut.
14.
På Landtdag må, med undantag af Grundlagsfrågor, motioner kunna
framställas i hvilket ämne som helst, ehvad det beträffar Rikets allmänna,
eller Valdistrictets enskilda angelägenheter.
6
Constitutions-Utskottets Meni. JV.o 36.
15.
Alla motioner, som å en Landtdag väckas och gillas, skola dock först
vid nästföljande Landtdag närmare utredas och bestämmas, satpt derefter, i
form af Landt-Ständernas önskningar eller förslag, till Konungen, genom
Dess Befallningshafvande, insändas för att, sedan vederbörande hörde blifvit,
af Konungen, enligt beskaffenheten, antingen omedelbarligen afgöras, eller
ock till Rikets Ständer öfverlennes.
16.
Landtdag må ej räcka längre än en månad, och kan jemväl före den li¬
dens utgång upphöra, så framt Landt-Ständerna det besluta.
Reservationer:
af Friherre Ehrenborgh: ”.Emot Utskottets nu justerade Betänkande må¬
ste jag reservera mig; det svarar icke emot det begrepp jag gjort mig om
Landtdagar och deras bestämmelse. Jag hade önskat, att vid desse Landskaps
sammankomster få se uttrycket af en allmän opinion, ulan afseende på Stånd
eller yrken. Jag ville seder samlad collectiva upplysningen och bildningen;
jag ville der se uttrycket af Landskapets allmänna önskningar. Derföre vil¬
le jag, att Cfasserne skulle få fritt rösta på den, som hade deras förtroende,
utan att bindas af hans stånd eller till hvilken Class han hörde. Jag kan
ej dela Utskottets tanka, att valen skola bindas inom Classerne. Jag ville äfven
förena Landtdagarne med administrationen derigenom, att Landskapets högre
administrativa Functionairer vore sjelfskrifne Ledamöter af Landtdagen; äfven
detta har Utskottet ogillat — och mot delta ogillande mäste jag äfven re¬
servera mig.
Local-Aucloriteterne skola nu ofta komma att verkställa beslut, för hvilkas
fattande de uro aldeles främmande — och Utskottet har genom dessa Aucto-
riteters uteslutande undanhållit ifrån Landtdagarne upplysningar af högsta
vigt för Provincens angelägenheter”.
I denna reservation instämde till alla delar Biskoparne af Wingård
och Faxe samt Professor Agardh. Uti förra delen, angående fria val utom
Classerna, instämde Biskop Wallin, och uti senare delen, angående vissa
högre Embetsmäns sjelfskrifvenhet till Ledamöter å Landtdag, Herrar Silf¬
verstråle och Brakel samt Dom-Prosten Holmström;
Constitutions-Ut skottets Meni. N.-o 36.
1
af Herr Lagerhjelm: ”Jag inser ingen annan grund för Landtdagars
hållande än inliemtandet af tänkesätten inom olika orter i sådana ämnen,
hvilka i betydlig mon bero af orternas skiljaktighet, såsom t. ex. stängsel¬
ordning, skiftesstadga, vägars underhåll, fattigvård, m. m. Men äfven om
dessa önskningsmål, genom Landtdagars uppkomt, frånskildes Riksdagarne,
kunde likväl Oeconomie-Utskottet, till hvars handläggning flera ärenden af
allmännare art höra (såsom t. ex. om Läroverken) icke umbäras. Detsamma
gäller äfven om öfriga ämnen, som, enligt Utskottets beslut, på Landtdag
kunna förekomma. Deras upptagande der göra icke Utskotten öfverflödiga
och skola obetydligt förkorta deras göromål. Den åsigt, som å Landtdag
blifvit underkänd, skall på Riksdag söka göra sig gällande. Man ser någon
gång Rikets Ständer frångå förra Ständers beslut; skulle nu Landtdags öf¬
verenskommelse tillerkännas mera bestånd än Riksdagsbeslut? Riksdagarnas
förkortande fordrar andra mått och steg, beroende af båda Statsmagterna.
Söker man opinionen, så bör ock betänkas, att den blott så vida bör hyllas,
som den förtjena!- det; att den kan missledas; att visst icke alla ämnen till¬
höra dess bedömande; och att det lugn och det allvar i forskning, som för
mångå, och i synnerhet mera omfattande ämnens utredning är af nöden, icke
är att påräkna inom rådslående folksamlingar, hvarest ingen har ansvar för
sitt råd. Man må icke vänta sig landets erfarnaste, kunnigaste och verksam¬
maste män till Landtdagarne, hvarest ej ens ett beslut kan fattas. De fin¬
nas, som undvika Riksdagarne, emedan de icke vänta sig några rätt fruktbä¬
rande följder deraf, men äro, hvar inom sitt yrke, vane att skörda der de
sått: ett hopp, som sprider trefnad inom hvarje arbetares boning och skänker
tillfredsställelse åt den, som vill betala Staten sin skuld för uppfostran och
frihet. De veta hvartill de duga och hvad tiden är värd. De komma
ej till Landtdagarna. Den klagan man hör öfver representationens ofullkom¬
lighet skall icke nedstämmas på Landtdagarne. Den föres icke endast af
billiga anspråk, utan äfven af sådana, hvilka dels tillönska sig en vidsträck¬
tare politisk verksamhet, dels i djupaste enfald tilltro sig ega upplösningen af
tidens alla svårigheter. Åt dessa bereder Utskottet en ny bana. Inbjud¬
ningen synes mig till det minsta öfverflödig, ty de äro icke nödbjudne.
Detta är en reservation emot Utskottets förslag angående Landtdagarne,
men icke något loftal öfver Riksdags väsendets närvarande beskaffenhet, som
väl förtjena/' uppmärksamhet, ej blott från representationens, utan ock från
Styrelsens sida, men dock icke afhjelpes med blotta ord eller trycksvärta”;
af Biskop af Wingård: ”Jag anser Utskottet i sin välmening göra för-
inycket af Landtdagen. Förslaget borde icke blott vara theoretiskt rigtigt,
8
Constilutions-Utskottets Mern. N.-o 36.
utan äfven practiskt användbart. Landtdagen finge allt för många functioner,
om den skulle till förberedning öfvertaga Riksdagens göromål. Åfsigten med
Landtdag vore ju dock att folkrösten må uttala sig, icke individuelt, som vid
Riksdag, utan mera communalt. Vid Landtdag måste då egentligen förekom¬
ma det locala, eller det som rör Landskapet, betraktadt såsom en del af det
stora hela; följaktligen ämnen af oeconomisk art och jemväl af Statsoeco-
nomisk, i fall de angå Provincen serskildt. Jag ville fördenskull frånskilja
grundlags- och allmänna lagfrågor, men deremot qvarlemna Valstadgarna och
oeconomiska Lagstiftningen. Frågor om Rikets inkomster och utgifter borde
ock exclusivt förbehållas åt Riksdag, utom i hvad angår Provincen specielt,
eller en inkomstkälla inom den samma; likaså Bevillningens grunder och för¬
delning förblifva ett Riksdagsärende, åtminstone tills, med förändring i de
förra, den senare kan i en troligen ännu aflägsen framtid komma att bero
på Landskapen, hvart för sig; slutligen äfven Statens Drätsel-Verk, undan¬
tagandes Provincial-Inrättningar, hvilka slå i beröring och vexelverkan med
Allmänna Drätseln. Å andra sidan skulle Landtdagen behandla allt, oecono-
miskt, och deribland sysselsättas med de inom Landskapet införda Police-
författningars bringande till normal enhet.
Emedan jag anser, att i hvarje representation, jemte det rörliga elemen¬
tet, äfven ett fast bör finnas, föreställande condnuiteten i Staten, synes det
mig nödigt, att vid Landtdagen, utom de valde Ledamöterna, som böra ut¬
göra det största antalet, sjelfkallade infinna sig. Såsom sådane torde böra
anses Presidenten i Hof-Rätten, om denna Öfver-Domstol finnes inom Distric¬
ts, Högste Militaire-Befälhafvaren, Landshöfdingen, Biskopen och Lagmannen.
Sjelfkallade ega desse icke valrättighet i Class. De öfriga Embetsmännen,
som tillhöra 5:te Afdelningen, äro valberättigade och äfven valbara”;
af Prosteri Hallström: ”Ehuru jag icke misskänner den ädla afsigt, som
velat uti Landskapsting finna ett medel att lifva hågen och utveckla skick¬
ligheten för allmänna Värf, samt jemväl medgifver, att, förmedelst dem, skulle
de serskilda Communernes öfverenskominelser i flera municipal-angelägenhe-
ter och oeconomiska anstalter vinna sannolikt mera samstämmighet, kan
jag dock icke biträda den mening, som på införandet af en dylik, för Fol¬
kets önskningar aldeles främmande Institution, bygger stora förhoppningar.
Tvärtom jag är öfvertygad, att desse periodiska sammanträden af Länens in¬
vånare, utan annan nämnbar frugt än den redan antydda, skola snart finnas
af föga betydenhet och båtnad, men desto mer för Landet betungande, och
i det hela förfelande de ändamål, som förespeglas. Det Svenska folket klagar
Constitutions-Utskottets Mern. N;0 36.
9
icke, och eger ingen anledning att klaga deröfver, att dess röst ej får fram¬
tränga till Thronen. För alla, enskilde och associationer, är pelitionsvägen
öppen; och dessutom tinner, vid Riksdagarne, hvarje Gommunal-angelägenhet,
som tillvunnit sig ett allmännare interesse, lätt organer, som känna sig be¬
nägna att bevaka den. Det Svenska folket klagar icke heller egentligen der¬
öfver, alt Nationens Ombud sakna erforderlig kännedom af landets verkliga
behof och dess sanna fördelar, samt att åtskillige Medborgare-C.lasser, med
bättre insigt härutinnan, äro ifrån representationsrätt uteslutne. Utan deröf¬
ver klagas: att landets bördor och besvär, i stället för att minskas under fre¬
dens lugn, på ett eller annat sätt förökas vid hvarje Riksdag; att representa¬
tionen i sitt närvarande skick således på ett mindre tillfredsställande sätt lö¬
ser sitt uppdrag och bevakar Nationens interessen; att någon förändring här¬
utinnan icke slår att hoppas, förr än en annorlunda sammansatt National¬
församling träder tillhopa: — och grunden till det efter sistlidne Riksdag
märkbart tilltagande missnöje med sjelfva representationssättet är, såsom jag
• fruktar, representationens eget förfarande. Huru vill man då hoppas kun¬
na afleda detta missnöje derigenom, att för några orepresenterade tillfälle öpp¬
nas, att offentligen i hembygdens krets framställa deras önskningar, åsigter
oah besvär, samt deröfver under loppet af några veckor debattera? Kan man
skäligen antaga, att deras anspråk så lätt tillfredställas, som genom beviljan¬
det af petitionsrätt å Landtdag och ej sträcka sig vidare utan häfta allenast,
att så säga, vid ytan? Det är dock snarare att befara, att de medborgare,
som berättigas, att å Landskapstingen väcka motioner och framlägga lagför¬
slag, skola, i följd häraf, desto ifrigare efterstå den vigtigare och högre rät¬
tigheten, att i besluten deröfver deltaga, samt icke utan bitter känsla finna
sig densamma beröfvade.
Verkligen faller det ock nog mycket i det besynnerliga, att Deputerade
skola inom hvarje Län årligen sammänträda, för att yttra hvad de kunna
önska och åstunda, samt deröfver i behörig ordning öfverenskomma. Förslag
och önskningsmål, sålunda framlockade, lära sannolikt icke uteblifva, och
om än en del deraf under påföljande handläggning af vederbörande Embets¬
verk utdö, är jag öfvertygad, att de likväl, nästan alla, motionsvis återväc-
kas vid förstkommande Riksdag, ty hvilken Riksdagsfullmägtig skulle ej fin¬
na sig förpligtad att efter yttersta förmåga bevaka och förfäkta den sak, som
liansProvince velat hafva å bane? Mindre trolig, åtminstone högst problema¬
tisk, är fördenskull den verkan Landtdagarne förmenas komma att hafva till
Bih. till R. St. Prot. i8$4' 3:dje Sami. 2
n:te Häftet.
10
Constitutions-Utskotlets Meni. N;o 36.
förminskande af Riksdagsärendenas och i synnerhet önskningsmålens mängd:
än mera må betviflas, i hvad nion de kunna bidraga till Riksdagens förkor¬
tande. Tillräckligen är genom en rigtig erfarenhet bestyrkt, att dessa smärre
motioner, som i önsknings väg eller annars framställa mer eller mindre en¬
skilda interessen och föremål, lika lätt af Utskotten affärda^, som de fram¬
kastas, så att visserligen icke den betydenhet må dem tillskrifvas, att de sä¬
gas någonsin hafva uppehållit Rikets Ständer.
Om således, genom införande af Landskapsting, derå Svenska Folket
skulle genom Landt-Ständer representeras* icke de ändamål uppnås , i och för
hvilka förnämligast berörde innovation förordas, är det en ökad pligt, att icke
förbise de besvär och olägenheter, som påtagligen eller sannolikt skola åtföl¬
ja densamma, äfven som de vådor, i hvilka den möjligen kan inleda. Jag
vill ej erinra om de flerfaldiga svårigheter, i hvilka' förslaget oundvikligen
skall inveckla sig, vid de närmare bestämmelser, som erfordras, för att gifva
det sin afrundade fulländning eiler innan en ny Landtdagsordning blifvit upp¬
gjord. Men klart är, att, då Landt-Ständerne, utgörande i samtliga Länen
en icke ringa personal, skola årligen sammanträda och i det för en del orter
mindre närbelägna Läne-Residencet uppehålla sig under loppet af en må¬
nad, faller dermed en ganska betydlig kostnad på landet. Och denna kost¬
nad blir sannolikt dessinera obehaglig och tung, som resultaten af öfverlägg-
ningarne, örn dessa ej upplösa sig sjelfva i skum, väl äro förlagda inom
möjlighetens krets, men dock der underkastade en mångfaldig främmande
pröfning, och utställda tili en oviss framtid, innan de i verkligheten inträda.
Vid sådane förhållanden låter sig förutses att valen: skola med likgil¬
tighet omfattas och behandlas; att alltså de, som med minsta möda och ber
svär kunna utföra, måhända äfven de, som mot minsta arfvode vilja emot¬
taga ombudskapet, skola dervid förnämligast komma i fråga; och att i följd
häraf vid Landskapstinget Provinceris röst icke skall finna ett mera till¬
förlitligt uttryck, ej heller dess önskningar och åsigter med sträng sanning
komma att uttalas i de afgående Lagförslagen och Petitionerna. Hurudana
än dessa må blifva i den skiftande mängd, hvari de år efter annat afgifvas
från de 24 Landskapslingen, de skola likväl alla handläggas och närmare
utredas af vederbörande Embets-Verk, samt såmedelst gifva dessa en opåräk¬
nad sysselsättning, tillräcklig åtminstone att föranleda den anmälan, att, om
icke de allmänna ärendena skola åsidosättas, eller i deras oafbrutna gång up¬
pehållas, måste tjenstepersonalen inom Verken förökas och nya Divisioner
upprättas.
Constitutions-Utskottets Mern. JV:o 36.
ii
Till helt andra resultat, än dem man åsyftar oell för inbillningen upp¬
ställer, skall alltså, om jag ej felar i mitt omdöme, den föreslagna Institutio¬
nen föra. Ökad missbelåtenhet, genom en då först rätt saknad representations¬
rätt vid Riksdag: drygare representationskostnad utan egentlig båtnad, icke
ens genom minskning i Riksdagsgöromålen eller den tid, som förderas hand¬
läggande erfordras: nya statsutgifter för utvidgande af flere Einbets-Verk: —
härutinnan finnér jag den bittra frukt, som af Inrättningen skall alstras. Och
ändock har jag ej vidrört dess svagaste sida, derifrån elen för en dubbel vå¬
da synes mig blottställd. Vöre den blotta formen någonsin mägtig att fram¬
kalla väsendet: kunde någon inrättning i sig sjelf allena förmå att väcka
fosterlandsnitet och upplifva medborgaresinnet, det skulle då vara en lätt
sak att förbättra och afhjelpa hvarje statsskick. Men det är icke så: — och
deri ligger, efter min öfvertygelse, det strängaste inkast emot hela den
nya Institutionen, att den icke är af något allmänneligen kändt eller
insedt behof påkallad, icke af Provincernes röst förordad, icke af nå¬
gon önskan eftertraktad, icke ens anad. Den är och blir derföre en —
om ock äldre, dock antiqverad och nu mera ■— tom form; — men i den
tomma öppna tillgängliga formen ho vet, hvilken anda omsider infar?
Må hända just den, man vill afleda, den anda af ett tern ligen allmänt, om
än obilligt, missnöje öfver representationssättet, hvilken erkännes inom åtskil¬
liga samhällsclasser förefinnas, och som, inom sig sjelf sönderfallen, kring¬
vandrar orolig, men som här möjligen kunde finna en utgångspunkt eller fä¬
ste, derifrån han med hopp om bättre framgång kunde söka rubba det hit¬
tills bestående och undergräfva till någon del den gamla statsformen. Må
hända ock en annan Dsemon, hvilken, hyllande den falska åsigt, att Ko-
nungarnes och Nationernas sak icke är i grunden densamma, aktar angeläget,
att ej de senares röst får i oförställd sanning framtränga och med tillhjelp
af magtinflytelsen och Embetsmanna-impulsen drifver det förvillande spelet
derhän, alt Nationernas egna Ombud blifva eller åtminstone synas vara egent¬
liga upphofvet till de tvätydiga åtgärder, i spetsen för hvilka Regeringarne
sjelfva icke vilja inför samtiden framträda. Å. Landskapstingen, sådane de i
enlighet med utkastet dertill kunna motses, skulle, vid en dylik syftning i
framtiden, operationsfältet blifva hvarken vidlyftigt eller svårt, ej heller mot¬
ståndskraften betydlig. Vill man härförutan lyssna till äldre vittnesbörd, så
saknas icke varnande röster emot så kallade små Riksdagar i Provincerne,
hvilka, ehvar de i någon liknelse återbildat sig, icke skördat serdeles be-
römelse: och forntidens vishet framställde likaledes i klar och talande sjrni-
bol styrkan af den sammanbundna risknippan, men huru, efter dess upplös-
12
Constitutions-TJtskottets Meni. JV.-o 3j.
liing, delarne, hvar för sig, och söndrade frän hvarandra lätt afbrytas. Jag
anser det på alla dessa skäl vara mera vådligt än rådligt, att antaga den In¬
stitution, Utskottet tillstyrker.
Professor Agardh har reserverat sig mot följande Utskottets beslut: 1:0
att hvarje Adelsman, som är berättigad till säte och stämma på Riddarhu¬
set, och hetalar bevillning af inkomst, må kunna deltaga i val till Landt¬
dag; 2:0 att andra Val-classen bör utgöras både af Prester nied ordinarie
befattning och af ordinarie Lärare vid Statens allmänna Undervisnings-verk;
3:o att till femte Classen skola höra alla sådane besutne hemmansegare på
landet samt hus- och jord-egare i Städerne inom Landskapet, sorn icke till¬
höra någon bland de fyra öfriga Classerna; f.o att higa Landtdagens Le¬
damöter må vara dertill sjelfkallade; 5:o att alla Landtdagsmännen skola
väljas inom och ej tillika utom sjelfva Val-classen.
N:o ST.
Antom till Exped. Utskottet den 17 Sept. iS34-
Memorial_, med förslag till ändring af 22 <§“ Regeringsformen.
Till Constitutions-Utskottet hafva Herrar B. H. Santesson och Th.
Petré, Ledamöter af Vällofl. Borgare-Ståndet, ingifvit serskilda motioner om
ändringar i 1 n och 22 §§ Regeringsformen, för åsyftadt främjande af de
på Konungens Högsta Domstol beroende ärendens jemna och oafbrutna gång,
dels medelst borttagandet ur bägge dessa §§ eller åtminstone ur den se¬
nare, af skilnaden emellan Frälse och Ofrälse Ledamöter, dels genom må¬
lens handläggning på Två Divisioner, och inskränkning i ständiga Leda-
möternes domföra antal, med tillåten adjunction vid händelser af laga jäf
eller förfall.
Enär, hvad först angår upphäfvandet af hörds- eller ståndsskilnaden
i sjelfva Domstolens inrättning, de väsendtliga betänkligheter härvid mött,
att en sådan rubbning af denna, från fordna Högsta Nämnden eller Hof-
Rätt, till Högsta Domstolen öfverflyttade, och der framgent bibehållna or-
gauisations-grund skulle innebära återkallelse af en historisk, äfven genom
Grundlag bekräftad concession åt Ofrälse Ståndet, möjligen återväcka den
nu mera nästan undanröjda fördomen eller farhågan, att alla högre platsers
ernående förutsatte börds-prerogativ, och i samma mon öka fikandet efter
Adelskap såsom ett befordringsmedel, stundom törhända i saknad af redbara
Constitutions-Utskottels Meni. 2V.0 37.
fbrtjenster, liar Constitutions-Utskottet desto mindre trott sig böra under¬
stödja förslaget till ändring af 17 § Regeringsformen, som en slik ändring
icke oundvikligen erfordras för de af Motionairerne antydda ändamål.
Beträffande åter frågan om vissa modificationer oell rättelser i Rege¬
ringsformens 22 §, har Constitutions-Utskottet, efter äskande, jemlikt 42 §
Riksdags-Ordningen, af närmare upplysningar, rörande Högsta Domstolens
arbetssätt, tagit detta ämne under serskildt öfvervägande, och dervid, å ena
sidan, föreställt sig, att hvarje tillfällig minskning i de ständiga Ledamöter-
nes, efter målens vigt lämpade domföra antal, mot lika tillfällig förstärkning
från underordnade Domstolar, af ombytliga Ledamöter, icke vöre förenlig
med det upphöjda constitutionela kallet att utöfva Konungens domsrätt, un¬
der den i 1 o3 § Regeringsformen stadgade ansvarighet inför allmänna för¬
troendet, men ock, å andra sidan, funnit, att Konungen är af Grundlagen
oförhindrad att, efter behof och omständigheter, reglera Högsta Domstolens
fördelning, äfvensom dess arbets-method, och följaktligen att förordna om
ärendenas handläggning på två Divisioner, så framt en grundlagligen dom¬
för personal för hvardera kan tillvägabringas, samt ändtligen att de anmärk¬
ta olägenheterna, som härröra från förfall eller jäf, tvifvelsutan komme att
försvinna, om, jemte upphäfvandet af föreskriften, att ej flere än åtta Leda¬
möter må på en gång vara tjenstgörande, den författning vidtoges, att må¬
len finge afdömas, utan bestämdt vilkor af minst två Frälse och två Ofrälse
Ledamöters öfvervaro.
För att sålunda åt Högsta Domstolen bereda en friare verknings-
rymd, och åt Nationell försäkra lagskipningens skyndsamhet i öfversta
instantien, får Constitutions-Utskottet vördsamligen uppgifva och till
grundlagsenlig behandling öfverlemna det förslag, att 22 § Regerings-
Formen må, med uteslutande af de två sista punkterna eller af orden
från och med: ”Ej må flere,” lill och med: ”vara närvarande,” erhålla
nedanstående lydelse:
”Uti högsta Domstolen kunna ringare mål pröfvas och afgöras af
”Fern Ledamöter, så ock af Fyra, der alla Fyra äro om slutet ense. Öfver
”vigtigare saker skola minst Sju döma”. Stockholm den q September 1834-
Reservation
af Friherre EhrenborghC. W.: ”Emot Utskottets beslut , att bibe¬
hålla Stånds-skilnaden emellan Högsta Domstolens. Ledamöter, måste jag
Constitutions-TJtskottets Meni. TV.-o 38.
reservera mig; — elen är en lemning ifrån en förfluten tid, och liar redan
de facto upphört inom Hof-Rätterne, der den var påbjuden af fordna För¬
fattningar, liksom den nu är det genom Grundlag i afseende på Högsta
Domstolen och Allmänna Beredningen.
Tids-andan har utplånat stånds-skilnaderne i allmänhet, och då anser
jag så mycket mindre rätt, att Grundlagen underhåller den. Regerings-
Formens 28 §. föreskrifver, att Konungen skall vid alla befordringar fästa
afseende endast å de sökandes förtjenst och skicklighet, men icke på deras
börd; —• är det då rätt, att en annan § af samma Grundlag paralyserar det¬
ta visa stadgande. Jag bifaller den del af motionerne, som afser en förän¬
dring härutinnan, och tillstyrker följande redaction af 17 §.
Konungens doms-rätt — — — Män, hvilka fullgjort hvad — — —
och som jag tillstyrkt, att Rikets Allmänna Ärendens Beredning aldeles skall
upphöra, anser jag också öfverflödigt att föreslå någon annan redaction till
10 §. Regerings-Formen, än den Utskottet redan föreslagit uti Memorialet
N:o 34.
Häruti hafva Herr Brakel och Biskop af Wingård instämt.
N:o 38.
Ankom till Exped.-Utskottet d. 17 Sept. iS34-
Memorial, med förslag till ett stadgande i 41 §• Riksdags-ordningen, om
Stats-Rådets Ledamöters tillträde i alla Stånds plena.
Då den högre Administrationens Ledamöter, hos hvilka torde böra för¬
utsättas större kännedom och erfarenhet af allmänna angelägenheter och för¬
hållanden, sakna tillträde minst i Tre, samt, derest de äro af ofrälse börd,
och ej såsom Vetenskaps-Academiens Medlemmar till Preste-Ståndet inval¬
de, i alla Fyra Riks-Stånden, hvarigenom tillfälle dem betages att, under
Ståndens öfverläggningar, gå tillhanda med mången, för ett ärendes full¬
ständiga utredande, kanhända vigtig och nödig upplysning, har Herr Grefve
Lövenhjelm, Gustaf j jemväl med afseende å behofvet för en Consti tu Lionel
Regent, att inom Representationen ega organer, uttryckande hans åsigter
och utvecklande Slats-förvaltnings-systemet, föreslagit ett grundlags-stadgan-
de, i kraft hvaraf samtlige Stats-Rådets Ledamöter skulle berättigas att öf¬
vervara Riks-Ståndens förhandlingar, dock ej deras beslut.
Constilutions-Ulskottet, som, erkännande både billigheten och nyttan af
ett sådant icke personligt, men functionairt undantag, gillat Motionairens ide,
Conslitutions-Utskottets Mein. W-o 3 g.
i5
ej mindre till syftningen än till uppställningen, får således, blott roed vissa
jemkningar i redactionen, och under åberopande för öfrigt af dess i Memorial
N:o 34 framgifna förslag till Stals-Rådels Organisation i Departemental form,
vördsamlingen öfverlemna, för den behandling Grundlagen anvisar, följande
tillägg och ändring i 4' § Riksdagsordningen.
"Stais- Bädels och Högsta Domstolens samtlige Ledamöter, äf vensom
Justitias-Cancelleren och Justitias-Ombudsmannen, kunna ej säte och stämma
i deras Stånds Plena förnekas, enär de, enligt hvad hvarje Stånds serskilda
Ordningar stadga, dertill berättigade äro. Stats-Ministrarne och Föredra¬
gande Stats-Råd ege rätt att jemväl bivista andra Stånds Plena , än der
de hafva säte och stämma. , för att i frågor, som röra deras Departe¬
ment., kunna upplysningar meddela. Börande de dock, före beslutens
fattande , afträda. Dä Siats-Rådets Ledamöter med Konungslig magt sty¬
ra Riket, ege de ej i något Rikets Stånd tillträde. I Utskott — — ■—
ej» besluten öfvervara.” Stockholm den 12 September 183/4*
N:o 39.
Ankom till Expcd.-Utskottet d. 17 Sept. i834-
Memorial, med föreslaget tillägg vid 28 § Regerings-Formen, i afseende
pä Utländnings naturalisation.
Under anförande, att en Stats-Författnings syftemål bör vara, icke al¬
lenast att skråmessigt befrämja de inhemska vetenskapliga, industriela eller
financiera krafternas utveckling, utan ock att, lill stöd för densamma, åt fä¬
derneslandet tillegna hvad främmande Nationers till större fullkomlighet
drifna framsteg erbjuda, och då, serdeles i ett land som Sverige, der öf¬
verflöd ej finnes hvarken på konstflit eller på capital, detta tillegnande
synes af behofvet påkalladt, har hos Constitutions-Utskottet Grefve Gylden¬
stolpe, Jnton Gabriel, väckt motion om ett grundlags-stadgande, i följd
hvaraf utländning, bosatt i Sverige, skulle, tinder vissa vilkor, tillerkännas
Svenskmanna-rätt och såmedelst utländsk förmögenhets indragning i Ri¬
ket, utan serskilda inflytnings-formoners beviljande, väsendtligen främjas.
Utskottet, som ansett sig böra gilla och understödja detta förslag, får, 1
hufvudsaklig öfverensstämmelse dermed, vördsamligen uppgifva och tillstyr¬
ka, för grundlagsenlig behandling, ett sä lydande tillägg eller nytt moment
vid slutet af 2S § Regerings-Formen.
i6
Constitutions-Utskottets Mern. JV.-o 3g.
”Utländsk man, sorn varit inom Riket under 10 år bosatt samt man¬
tals- och skattskrif ven, och hvars förbindelse till främmande magt, ef¬
ter aflagd tro- och huldhets-ed åt Sveriges Konung, under de senaste
fem åren upphört, njute enahanda rättigheter med infödd Svensk man,
dock utan att kunna till Konungens Rådgifvare eller till Commendant å
Fästning utnämnas.” Stockholm d. 12 Sept. 1834.
V ■ .11.JUIM—nu——— Ilmi. I
STOCKHOLM, 1834> P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Constilutions-Utskottel* Memorial iF.o 4°-
*
N:o 4°*
Antom till Exp.-TJtsk. den ao September.
Memorial, med förslag, som åsyfta Trjchf rikets-Förordningens
återbringande, i vissa delar, till dess ursprungliga skick.
"Med Tryckfrihet förstås, jemlikt 86 §. Regerings-Formen, hvarje
Svensk mans rättighet att, utan några af den offentliga magten i för¬
väg lagda hinder, utgifva skrifter, att sedermera endast inför laglig
Domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall
kunna derför straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig Lag,
gifven att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning"
Denna §. Sr ännu oförändrad, oell lärer väl framgent förblifva det,
Sfven om yttrande-rälten ville obetänksamt arbeta på sin egen förstö¬
ring. Något försök till omedelbar rubbning af samma stadgande, som
ensamt utgör den bästa Tryckfrihels-Lag, bär hittills ej blifvit vågadt
och skall troligen ej heller hädanefter vågas, så länge en rad af Rege¬
rings-Formens bokstaf och en gnista af Stats-Författningens anda finnas
öfriga.
Emedlertid gifves det en yngre, också gällande Grundlag, Tryekfri-
hets-Förordningen, hvilken, efter flera undergångna ändringar, blilvit för¬
satt i uppenbar strid mot Hufvud-Grundlagen, förmedelst vissa, från
början provisoriskt antagna, men alltsedan med grundlagskraft qvarstå¬
ende bestämmelser, som följaktligen ej kunna annorlunda än i grund¬
lagsenlig ordning upphäfvas och försvinna.
Redan sjelfva ingressen till Tryckfi ihets-Förordningen innefattar en
ovigtig och vanställd citation af förenämnde 86 §., så väl genom den
tillkomna rncllanmeningcn ”af Tryckfrihets-Lagen ej föreskrifvasom
genom uteslutandet af det vigtiga och betydelsefulla ordet "endast”. På
denna beqväma bana kunde, till trotts af Svenska Statsförfattningens
Habeas-Corpus eller Regerings-Formens 16 §., hvilka hinder som helst
Jä°gas för skrifts utgifvaiide, om blott de sanclionerades till reglemen-
tariska undanlag i den underordnade Tryckfrihets-Lagen; och rättighe¬
ten otl tilltalas inför laglig Domstol synes i sanning icke vera af syn¬
nerligt värde, så framt ansvarigheten derjemte kan yrkas och mätas in¬
för och af en annan myndighet.
till H Si. Fröt. tS34. 3 Sami. t
i3:de Häftet.
2
Constitutions-ZJtskotlets Memorial N.o 4°-
Lika rakt i principen, men betänkligare i verkningen, strider, mot
86 § Regerings-Formen, del i Tryckfrihets-Förordningens 4 §• insätta
8:de moment, angående Indragningsmagten af Tidningar och Periodiska
Skrifter. Ty erkännas måste, att denna magt lägger hinder i förväg e-
mot skrifters utgifvande och fortsättning, medför indirect tilltal för
skrijtens innehåll annorstädes än vid laga Domstol, och tillskyndar ul-
gifvaren bestraffning, utan att han brutit emot tydlig Lag; hvartill äf¬
ven kommer att, oaktadt det, i ofvanberörde 16 §., lofvade skydd för
person och egendom, utgifvare!!, genom skriftens indragning och förbu¬
det att vidare framträda som Redacleur, förlorar gods samt möjligen,
örn än blott relatift, ära och välfärd, utan ransakning och dorn.
Icke mindre klart och väsendtligt strider, mot meromfprmälde 86
dea i 5 §. af Tryckfrihets-Förordningen inlagda, för Svenska Lagstift¬
ningen och Lagskipningen i öfrigt främmande Jury-inrättning. Samma
86 §. försäkrar åt skrifters utgifvare den rättighet att kunna tilltalas en¬
dast inför laga Domstol; men åtal vid laga Domstol förutsätter ock la¬
ga rättegårigsformer, och förbehåller åt den anklagade alla beneficia ju¬
ris, bland hvilka det hufvudsakligaste är appell till högre Rätt. Nu åter
dörnes, efter nämndens utsago, den tilltalade oåterkalleligen i första
- instantien, och, hvad söm är märkligast, icke af Domstolen, knappt af
nämnden, utan egentligen af åklagaren, hvilken, i den till nämnden fram¬
ställda frågan, på förhand bestämmer ansvaret eller frikännelsen. Då
dessutom förbrytelser medelst tal eller skrift tillhöra vanlig Brottmåls-
domstols pröfning, och då det tryckta nödvändigtvis förut varit, om ej
taladt, åtminsone skrifvet, synes den härutinnan skiljaktiga rältsbehand-
lingen af enahanda lagöfverträdelser nog mycket afvika från allmän Lag,
den Tryckfrihets-Förordningen dock, med hänsigt till de flesta ansvars¬
bestämmelser, vördar och antingen åberopar eller tillämpar.
För att afhjelpa oförenligheten i dessa delar, emellan Grundlagen
Regeringsformen och Grundlagen Tryckfrihets-Förordningen, hvilken se¬
nare, för att såsom Grundlag anses, måste, jemlikt 85 §. af den förra,
vara fastställd i öfverensstämmelse med de i samma Iiufvudgrundlag
bestämda grundsatser, har Constitutions-Utskottet, efter noggrann öfver¬
läggning,, beslutit återupplifva det förslag, att återföra Tryckfrihets-För¬
ordningen till hennes ursprungliga skick, sådan hon af Grundlagsstifta-
ren uppfattades, med den enda, redan af i8ia års Ständer antagna för¬
ändring af vederbörande IIof-Rätts insättande till Öfver-Domstol, i stäl¬
let för det privilegierade Forum, Svea Hof-Rätt.
ConstilutionsJJtskottets Memorial N.o 4°-
i
Uti ämnet hafva till Utskottet inkommit flera motioner, synnerligast
<mi Indragningsm3gtens afsk a lfa tide, nemligen af Herr Cederschjöld, Pehr
Gustaf, af Friherre Kantzow, John Albert, samt af Riksdagsmannen
för Bonde-Ståndet från Calmar Län, Peter Persson, hvilken senare till¬
lika föreslagit, dels att, ur ingressen till Tryckfrihets-Förordningen, ci-
tationen af 86 §. Regerings-Formen måtte, med afseende å inskränkning
garne i difinitionen af Tryckfrihet, uteslutas, dels att Juryns och Do-
maremagtens olikartade functioner måtte i verkligheten åtskiljas, och
sjelfva lagtillämpningen på Domstolen ensam öfverflyltas.
Serskildt har, för ärendets öfvervägande och pröfning i ett helt,
Utskottet förehaft nästlidne Riksdags Constitutions-Ulskotts, under N;o
5i, den 3o September 1829 aflåtna Betänkande med förslag till ändrin¬
gar i Tryckfrihets-Förordningen, samt dervid enhälligt gillat de för In-
dragningsmagtens upphörande framställda motiv: att denna arbitraira
magt, utgörande till sin natur en undantagslag, och tillkommen under
numera försvunna tidsförhållanden, icke uppfyllt Styrelsens syftemål,
såsom förfelande beräknad verkan, och icke heller motsvarat Represen-
tanternes förhoppningar, såsom den der någon gång fjettrat hvad, i fle-
res tanka, ej bort betvingas, och sällan förmått värna hvad, efter allas
mening, bort skyddas. Äfvenledes delar Utskottet öfvertygelsen derom,
alt den provisoriskt eller på försök införda Tryckfrihetsnämnden, till hvars
återafskaffande 1815 års Riksdagsbeslut redan lemnat anvisning, innefat¬
tar, icke mindre än Indragnings-magten, en afvikelse från regeln; att
denna inrättning, saknande alla de egenskaper, som constituera en
sannskyldig jury eller edsvuren nämnd, öppnar fältet för strider e-
mellan förut fattade åsigter, liknande politiska partiers, och, med
detsamma, för en godtycklighet, gränsande lill strafflös väld; att följ¬
aktligen återvändandet till den öfliga, af ålder beståndande rältegångs-
methoden skulle, ej allenast säkrare leda lill ändamålet, eller bestämd¬
het i sakens qualification, klarhet i dess utredning, lugn i granskningen
och rättvisa i domslutet, utan ock närmare tillsammanstå med ett alfvar-
ligt, sjelfständigt och ömtåligt folklynne, med det höga begrepp om borger¬
lig frihet, som nationens stora, redbara del under sekler fästat vid rättighe¬
ten alt dömas på skäl och efter lag, utan någon godtyckets inblandning.
För öfrigt instämmer Utskottet i tillstyrkandet, ej mindre af Tryck-
frihels-Comiteens hörande öfver alla Tryckfrihets-rättegångsmål, innan
Öfver-Domstolen meddelar sitt deraf oberoende utslag, än af så kallad
publicitet, eller rättegångens hållande för öppna dörrar, både vid Under-
4
Consliiutions-Viskoltels Memorial N.o 4o•
Ratt och vid Hof-Rätt, under förbindelse för åhörarne att iakttaga vissa
ordnings-föreskrifter.
Deremot skiljer sig Utskottet från dess senaste föregångare i den
väséndtliga omständighet, att, i stället för målens afdömande vid
JIof-Rätt, såsom första instantic, Utskottet anser förbrytelser motTryck-
frihets-Förordningen böra, .sorn andra brottmål, upptagas, ransakas och
afgöras vid Under-Rätt, men dennas utslag, jemlikt 25 Gap, Rättegångs-
Balken, vederbörande Hof-Rätt underställas; hvarförutan Utskottet allde-
Jes frånträdt förslaget om borgens-förbindelse eller penninge-deposition
i och för periodiska skrifter, såsom läggande å tankens fria yttringsrält
föga lämpliga och nog mnteriela bojor.
På de flera ofvanandrogna skäl, men förnämligast på deni, sorn hem»
tals från den angelägna omsorgen att, för bevarandet af Grundlagens
lielgd, återbringa Tryckfrihets-Förordningen till öfverensstämmelse med
Regerings-Formen, får, såsom ett helt, af inbördes oskiljaktiga delar be¬
stående förslag, hvilket fördenskull måste i ett samband antagas eller
förkastas, Constitutioiis-Utsköttet härmedelst, till grundlagsenlig åtgärd,
vördsamligen öfverlemna följande hufvudsakliga ändringar i nu gällan¬
de Tryckfrihels-Lag:
1.
Citationen i sjelfva ingressen af 86 §. Regerings-Formen återföre-s
till ordagrann likhet med det citerade.
2.
Åttonde Momentet i 4 §•» eller Stadgandet cm Indragningsmagten,
kommer alt upphäfvas och uteslutas.
3.
Från nuvarande 5 § utgå i, 2, 3, l\, 5 och 7;de momenten, hvare¬
mot 6 momentet erhåller nedanstående lydelse i första perioden:
”Förbrytelser emot denna Lag skola upptagas, Undersökas och af-
dömas vid Känmers-RäCt , eller, der sådan ej finnes, vid Rådhus-Rätt,
i den stad, hvarest Boktryckeriet, från hvilket den åklagade skriften ut¬
kommit, eller, om Bokhandlare tilltalas, försäljningssället, anlagda äro,
eller, en ligt §§ , lill anläggande anmälda blifvit; Universiteten dock för¬
behållen deras jurisdictions-rätt, jemlikt Åcademiska Constitutionerna,
öfver underlydande Boktryckeri eller Bokhandel.”
Constitutions- Utskottets Memorial N.-o 40.
5
I sammanhang härmed, men såsom serskilda förslag, återstår för
Conslilutions-Ulskottet att, likaledes till den i Grundlagen anvisade be¬
handling, vördsamligen uppgifva s:ne dels förändrade, dels nya stadganden,
tillhörande 5 §. Tryckfrihets-Lagen, nemligen:
A.
”Sedan Under-Rätts Utslag, vare sig i qvarsladsffågor eller i huj-
vudsaken, till Hof-Kätt inkommit, åligge Hof-Rätlen att genast deröfver
inhemta Tryckfrihets-Comiteens utlåtande, så vida det, i senare fallet,
redan förut ej skett. Derefter företage Plof‘Rätten målet till afgöran¬
de och meddele deri sitt Utslag, hvaröfver parterne staude öppet att
hos Kongl. Maj:t underdåniga besvär anföra, men hvars verkställighet i
qvarsiadsfrägor likväl icke må dymedelst hindras.'’
B.
”Rättegång i Tryckfrihetsmål skall för öppna dörrar hållas, så vid
Under-Rätt som vid Plof-Rätt, under förbindelse för åhörarne, att iakt¬
taga hvad Fiättens Ordförande, till ordnings bibehållande, föreskrif ver,
samt att afträda, så ofta Rätten öfverlägger om beslut, eller när eljest
Ordföranden finnér anledning att härom förordna, för hvilken åtgärd
han dock ansvare, såsom för annan Embetsutöfning, när deröfver
klagas.”
Med föreslående af åtskilliga andja rättelser och redaclionsjemknin-
gar i Tryckfrihets-Förordningen, torde Conslitulions-Utskottet tillåtas, att
ännu fördröja, intilldess Utskottet fått del af samtliga Riks-Ståndens prae-
liminaira beslut öfver nu gjorda framställningar, och sålunda vunnit säk¬
rare ledning för ytterligare bei edningsålgärder.
Stockholm den 16 September iS34-
Reservation
af Contracls-Prosten Hallström: ”Att tillstyrka Indrngningsmag-
tens upphörande blott under vilkor af Jury-inrältningens-afskaffande och
Tryckfrihetsmålens hänskjutarule till Domstols handläggning, är alt hufvud¬
sakligen upplifva samma förslag, som, af förlidne Riksdags Conslitutions-
Utskott uppställdt, nog allmänt af representationen underkändes. Iri-
dragningsmagten hade, redan förut af 3:ne Riks-Stånd ovilkorligen för¬
kastad, endast inom Bonde-Ståndet funnit ett nödtorftigt skydd. Jury-
6
ConstUutions-Utskottets Memorial \.o jfo.
Inrättningen åter, af sistnämnde Stånd ogillad, hyllades deremot endräg¬
tigt af de 3:ne öfrige, serskildt af Preste-Ståndet, med den förklaring, att
så väl Indragningsmagten som Jury-Inrättningen borde hellre bibehållas,
såsom lindrigare medel till förekommande af Tryckfrihetens missbruk, än
dessa dragas under Domstols pröfning. Med hvad hopp om bättre fram¬
gång förslaget då vid nuvarande Riksdag återväckes, må man väl, utan
att missförstå det ihärdiga nitets ansträngning, kunna ifrågasätta. Jag
åtminstone hyser deruppå åtskilliga tvifvel och kan för min del icke
frångå de tänkesätt, jag tillförene yttrat. Tryckfriheten är en både för
ömtålig och högväxt planta, för att kunna rätt trifvas och naturenligt
uppspira inom juridikens skarpt tecknade former. Hon fordrar en mil¬
dare och mera grannlaga omvårdnad. Hon är den högsta och dyrbara¬
ste af Nationens conslitutionela fri- och rättigheter, och bör derföre icke
ens för serskilda fall utmätas eller bestämmas af en enda viss dass el¬
ler stående corps. Hon bildar den yttersta och tillförlitligaste control
öfver alla magtens missbruk; men det skulle ofelbart vara all försvaga denna
control i afseende på Lagskipningen och låta Domareinagten blifva derifrån
i märklig mon fritagen, om Tryckfrihetsmålen helt och hållet hemföllo
under dess handläggning och utgången således af dessa egentligen be¬
rodde af hvad Lagen flerestädes antyder med sitt: pröfve Domaren. Vid
dessa måls afgörande erfordras derförutan i grund af deras egna, serskil¬
da natur, och då lagstridigheten der icke kan vara eller är för reflexio¬
nen så gifven, sorn i vanliga rättsfrågor, en helt annan, mera innerlig
och djup uppfattnings- och pröfriingsförmåga, understundom äfven en
speciel och mera vetenskaplig kännedom af det omtvistade ämnet. Det
är på dessa grunder, utförligare framställda vid sisllidne -Riksdag, som
jag anser alla förbrytelser emot Tryckfrihels-Lngen böra af en Jury af-
dömas: — och denna Inrättning ingalunda förtjena att bli det offer, som
måste falla, om Indragningsmagten skall upphöra.
— För Tryckfrihetsmåls öfverflyltning till vanlig Domstol, är andraget,
att tanken, uttryckt så väl i tal sorn skrift, redan, enligt gällande Rätte-
gångs-Ordning, hemfaller under Domstols pröfning. Men i sådana van¬
ligen mindre invecklade fall tages alltid i beräkning flera yttre om¬
ständigheter, såsom åtbörden, uppsynen, anledningen lill den skedda
tankevtlringen och de enskilda förhållanden, kvilka kunna emellan ve-
derparterne hafva egt rum. Vid pressens missbruk, finnér man på denna
väg ingea ledning: dervid ingå gemenligen mera allmänna förhållanden:
Conslitutions-Utskoltcts Memorial N:o 4°-
7
och då Tryckfrihetsbrott, åtminstone från en sida betraktade, kunna sa¬
gås vara emot allmänheten begångna, så vida det är dess omdöme man
vill missleda eller missleder, är det från denna synpunkt icke olämpligt,
utan nog sakenligt, alt den bättre delen deraf, bildande en Jury, pröf-
var och afgör, huruvida ett brott af dylik beskaffenhet verkligen är till
sanningens mehn begånget eller ens rimligen varit med något alfvar in-
tenderadt. Men Jury, invänder man, är en främmande från andra län¬
der adopterad institution. Må vara! — Är den dock enlig med sakens na¬
tur, så vet jag icke, hvarföre den bör förvisas vårt land och ej hellre
der jemte den icke urgamla Tryckfriheten upptagas. Man klandrar, att
den definitivt och utan appell afgör; — men just härigenom förhindras
sraädelsens och lögnens gift att utsprida sig och i injnriiprocesser må
väl detta snarare räknas för en förmon än brist. Till Indragnings-
magtens försvar torde deremot få röster höja sig: den är och blifver en
tillfällig utväxt, som gerna kan saklöst bortfalla. Tryckfriheten i vårt land
bar, såsom mig synes, redan öfverlefvat den svåra försökelsetiden af en våd¬
lig ungdomsyra, och likasom man vid sådant förhållande plägar allt mer
och mer lediggöra deri mognande ynglingen från en strängare uppsigt,
så är det ock, efter min tanka, tillbörligt, att landets fäder och vise på
enahanda ris förfara mot den a5-åriga Tryckfriheten,”
STOCKHOLM, Eckstkinsk.il Tryckhiikt, iS34-
C on s t il u tions-VtskotMs Memorial N.o 41-
N:o 4 t
k
An k. lill Exp.-Ulsk. d jo Sept, 1834.
Memorial j med åtskilliga grundlagsändrings-förslag , åsyftande
Riksdag för handlingames ordentligare och skyndsammare
gång.
Sedan Mand de, under den 6 September i:Sa3 ecb den 26 Novem¬
ber 182c), al' då påslående Riksdagars Constitutions-Utskott framstälda för¬
slagen, åsyftande K i ksd agsä rend e-nas ordentligare oell ändamålsenligare gång,
besparing 1 både lid oell kostnader, blott några få, tillika mindre vigtiga,
blifvit aF samtliga Riks-Slånden godkända, men en ytterligare vunnen er¬
farenhet alltmer ådagalagt den tvingande nödvändigheten af aktgifvandet på
hvarje erbjudet medel alt, utan rubbning af uråldriga, i Statsförfattningens
bufvudgrunder djupare -ingripande fermer, och utan sjelfva sakernas upp¬
offrande för deras bättare beredning eller hastigare afgörande, förenkla och
påskynda ti i ksdagsförha ndl i ngarue genom vissa ändringar i det arbetssätt
och de öfriga regulaliva iakttagelser, sorn Grund lagen, i förening med
gammal häfd, sanclioneraf, får nuvarande Conslitutions-Utskott, forlvan-
drande på de förras bana, och enligt dess redan i Memorialet N;o 35 an¬
mälda föresats, vördsamligen framlägga åtskilliga, dels Aterväckta, dels
nya förslag i ämnet, jemte motiven för desamma.
Då det svårligen låter tänka sig, alt en redan öppnad Riksdag icke
tillika vöre börjad, helst Grundlagen tydligen stadgar, att Ledamöter i Ut¬
skotten skola genast efter Riksdagens öppnande väljas, och då det för öf¬
rigt synes lända lill ordning och i någon nion lill skyndsamhet, att
Riksdags början må räknas från bestämdt gifven dag,icke från den ovissa,
inom en half till och med en månads tiel omvexlande, hvarå Propositio¬
nen om Statsverkets tillstånd och behof kan öfverlemnas, har Utskottet
sökt förbereda de härutinnan erforderliga rättelser. fSe förslagen N.:ris 2
och ,3.)
Till lättare och säkrare ledning, å ena sidan, för Stånds-Ledamot,
vid uppfattningen af en i Plenum väckt frågas omfång och syftning, samt
å andra sidan för Utskott, vid en sådan ditremitterad frågas utveckling
och bedömande, har Utskottet trott sig böra tillstyrka den föreskrift, att
Bih. till R. St, Brot. 1884. 3:éljc Sami^ .1
1/yde Häftet.
Contiituiions-Ulskottets Memorial -Yo 4U
Motioner ma, genom anslag i Ståndets samlingsrum, till in neli ål let upp¬
gifvas och antyda åtminstone hofvudpunkterna tili det förslag, soni train.-
slälles. Förra vilkoret skulle sannolikt bidraga tili närmare och grundli¬
gare eftersinnande af Motionens vigt och nylla, samt Lill förekommande
af flera Motioner i ett och samma ämne. Del séunres •uppfyllande, eller
förmågan att bestämdt, om än iner eller mindre luflsUindigt., uttrycka Mo¬
tionens väsendlliga föremål, tyckes hilligtvis hos hvarje 11 i k sd ags man kun¬
na förväntas. (Se förslaget K:o 8.j)
Ånticiperade öfverläggningar om ett ämne, sorn första gången i
StåndsPienum förekommer, och således egentligen ej fordrar annan ålgård
än remiss, förorsaka ofta vidlyftighet och tidsutdrägt. Öfvertäggningen
mäste i alla händelser, vid målets slutliga afgörande, förnyas, och synes
derföre håde för tidig och öfverflödig vid ett tillfälle, då 'veilatle', opinio¬
ner äro af mindre vigt och nytta, än enkla och 'bestämda upplysningar,
vare sig för motionens besigtigande eller för Utskottets ledning. Consti-
tutions-Utskoltet föreslår alltså att, med sjelfva discussionens sparande till
dess att ärendet från Utskottet återkommer, yttranderätten, före remiss,
måtte inskränkas derhän, att af hvarje Stånds Ledamot kunna .blott en
gäng i samma mål begagnas. (Se förslaget N:o G.)
Vidare har det förefallit Utskottet, sorn gunge myckel af lid ofch något
äfven af sammanhang dymedelst förlorade, att ett Utskott uppgifver den,
utöfver ordinarie inkomster, erforderliga Bevillningens belopp., och ett no¬
rmi åter föreslår denna Bevillnings grunder och fördelning. Folkets sjelf-
beskattningsrätt ligger dock förnämligast i beviljandet af Statsanslagen,
jemförda med Statsbehofven; och dessa föremål slå i så närä inbördes
beröring, i så omedelbar vexelverkan, att de lära böra behandlas och ut¬
redas af ett och samma Utskott, väl icke förblandade, men åtminstone
sammanbundna. Enär härtill kommer, att nu varande söndring dels hin¬
drar liktidigt fortgående arbete och klarare öfversigt i ett helt, dels ock
alstrar den incongruitet, att SlatsUtskottet, förstärkt, afgör frågor, hvilka
Bevillnings-Utskotlet ensamt handlagt, föranlåtes Conslitufions- Utskottet
till den vördsamma hemställan, att Stats- och Bevillnings-Ulskotlen må
sammanslås till ett enda, under benämning af Stats-Ulskottet, bestående af
fyratioåtta Ledamöter, sorn lämpligen -kunde arbeta på a:ne Hufvud-Di-
visioner, en för Drätseln och en för Bevillningen. (Se Förslaget N:o i.)
Grundlagen bjuder, att mål af olika beskaffenhet ej må i ett Memo¬
rial* sammandragas, och att alla frågor skola före afgörandet remitteras till
behörigt Utskott. Om dessa stadgande!! noggrann t följas och efterlefvas,
ConsliUitions~Ulskottels Memorial N-o 41-
3
försvinner ock nästan hvaije anledning till Utskottssammanträden in ple-
nis, med annat eller andra Utskott, oell afböjes en öfverflödig tidsspillan,
sällan ersatt af vinsten på ärendets samfälda behandling. Utskottet har
fordell skuld ansett härvid göra tillfyllest, att de upplysningar, som Utskotten
möjligen funne nödigt alt från hvarandra inhemta, må äskas och medde¬
las, helst genom Piotocolls-Uldrag, men annars genom företräde af Depu¬
terade. (Se förslaget N:o 40
Föreskriften att, om beredi mål återförvisas till Ulskotts ytterligare ut¬
låtande, Utskottet bör dermed inkomma till det Stånd, som återremitte¬
rat, har understundom blifvit sålunda förstådd och tolkad, att, oaktadt
Tre Stånd redan fattat sammanstämmande beslut i ett mål , der deras röst
utgjort Rikets Ständers, och der följaktligen beslutet erhållit kraft och ver¬
kan till expedition, det Fjerde Ståndet likväl yrkat, alt från Utskottet få
emottaga ett utförligt och motiverad t Utlåtande med förnyad utveckling af
ämnet i hela dess vidd, eller åtminstone med besvarande af alla anmärk-
ningspunkter. Anspråken på denna mödosamma och fruktlösa omständlig¬
het lära tjenligast förebyggas medelst den förklaring, alt, i ofvanberörde
händelse, Utskottet må endast örn sakens utgång i korthet underrätta det
återremitterande Ståndet. (Se Förslaget N;o 7.)
På intet ställe i Grundlagarne finnes samfäld öfverläggning Riks-
''Stånden emellan förbjuden, men ej heller någorstädes uttryckligen tillåten.
Mot Stats-författningens grunder och National-representationens form stri¬
der dock ingalunda en sådan gemensamhet, så framt hon, vid hvarje till¬
fälle, eger rum med Riks-Ståndens enhälliga vilja, och för öfrigt ej ut-
sträckes äfven Lill besluten, hvilka, i följd af sjelfva Stånds-fördelningens
natur, måste serskildt fattas. Utskottet hyser den öfvertygelse, alt under
en samfäld discussion, i allmänhet vid frågors remitterande och, någon gång,
vid öfver'läggningen om deras slutliga behandling, meningarne skulle lätta¬
re utbytas, bättre redas och närmare sammanjemkas, allt utan ordningens
och talfrihetens störande eller minskning, men med undvikande af mån¬
gen omgång och många skiljaktigheter. (Se Förslaget N:o 5.)
Jemlikt Riksdags-Ordningens 53 och 58 §§-, må ett Stånds beslut
icke upprifvas genom ny öfverläggning, eller vid Protocolls-justeringen än¬
dras. Med denria princip står ej serdeles väl tillsammans den temligen
öfliga sed, alt inbjuda Med-Stånd till frångående af dess beslut, och att, på
välviljans räkning, antaga inbjudningen. Då härigenom tillika eluderas
Grundlagens bokslafliga bud, att, när Två Stånd stanna mot Två, frågan
skall förfalla, eller, om lion det ej kan, öfverlemnas åt Förstärkt Utskott,
4
Constilations- Utskottcls Memorial' N:o 41-
ha-r eli luiru fin nan af omständigheterna påkalladt tillägg blifvit föreslaget.-
(Se Förslaget N:o 12.)
Tryckningen in extenso af Ståods-Prolocollen tillskyndar Staten ew
ansenlig och nära nog onyttig kostnad. Sällan under Riksdagens lopp fär¬
digtryckta,. läsas de då redan af ganska få, och elter Riksdagens slut, se¬
dan nyhetens interesse upphört, af ännu färre, lills de ändtligen mer ej lä¬
sas, utan föryttras sorn maculatur.; hvaremot dessa' massor, hopsmälta, till
måttliga men sakrika vo-lumer,. tilläfventyrs kunde vänta afsättning utan
förlust eller med ringa. Således och ehuru Utskottet ej vågar föranleda
någon allmän eller ovilkorlig begränsning af Riks-Ståndens- rätt, att låta
trycka Protocollen fullständiga, tvekar Utskottet ej att tillstyrka det un¬
dantag från regeln, att,, der offentlighet vid öfverläggningarne är medgifven,-
hvarje Stånd må vara öppet, alt om dess Prolocoll annorlunda förordnar
med förbehåll i öfrigt, att hvarje enskild eger, utan hinder eller författare-
ansvar, till tryckning utbekomma delar deraf, samt alt 2:ne utskiifna
exemplar af hela Protocolls-följden afl em na sr det ena lill Riks-Arelli vet,,
det andra till Banken. (Se Förslaget N:o <).j)
Deremot synes en utförlig, tryckning, af Bihanget till Ståndens Fro-
tocoll framgent nödvändig; och den medför ulan tvifvel ökadt gagn ge¬
nom förfogningen, att Utskottens Betänkanden tryckta utdelas, och sålunda,
efter behofvet och utan serskild utgift, mångfaldigas och spridas. Utskot¬
tet instämmer ock, med obetydlig, modification, vid fp le Samlingens tryck¬
ning, i nästlidna Riksdags Conslilutions-Utskotls framställning,, rörande det¬
ta ämne. (Se Förslaget N:o 10.)
Slutligen har jemväl Utskottet, lika med dess närmaste föregångare,-
trott det leda till större lätthet och säkerhet vid expedierandet af Rikets-
Ständers beslut, att hvarje deröfver utgående expedition först uppsältes al
det Utskott, som målet handlagt och såmedelst förvärfvat sig tillförlitliga¬
ste kännedomen af detsamma, men att icke dessmindre Expeditions-Ut-
skottet, hos hvilket en oväldig'granskningsblick bör förmodas,, sedermera
lill innehåll och form öfversel' Expeditionerna, innan de till justering i
Stånden anmälas. (Se Förslagen N;ris 3- och ijf)
Under åberopande af det ofvanaudragna, och i enlighet dermed, får
Constitutions-Utskottet, för den i Grundlagen anvisade behandling, vörd¬
sam ligen- öfverlemna nedanstående förslag till redactions-ändringar,. upp¬
rättade;. utom det forsla, sorn äfven, åsyftar vissa Regerings-Formens delar,
efter Riksdags-Ordningens pa-ragraph-numerföljd, och alla medgifvande
Constitntions- Ulsk&ttcts Memorial N.o 4u 5
/
partiel berediiings-ålgärd, ined undantag af punkterna N:ris 21 och 13, samt
3 och i i:, sorn ega inbördes sammanhang.
T,
Regerings-Formen:
Ändring i 53
”Rikets Ständer välje — — — i- Stats-Rådet förda Protoeoll; Ett
Stats-TJtskott, alt utreda och för Rikets Ständer uppgifva Siats-Verkets och
Eiksgälds-Verkels tillstånd, förvaltning och behof, samt att föreslå Bevill-
ningens grunder och fördelning; Ett Ranco-Utskott att m. m/’
Ändring i jo §.
"Rikets Ständers Stats-Utskott åtigge jemväl att opåmint m. m.”
Ändringar i j i §.
Orden: ”Bevillnings-TJtskottet” och ”Bevillnings-Utskottets” utbytas
mot orden: ”Stats-Utskottet” och "Stals-Utskottets
Riksdags-Ordningen.
Ändring i 28 §.
”Ridderskapet och Adeln —~ —~ — Constitutions-,] Stats- _, Banco-,
Lag- m, m..”
Ändring i 3o §. .
1:0 ”Stats-Utskottet, sorn skall beslå af fyratio åtta Ledamöter,■ bör
granska, utreda m. m.”
Ändring i 3i §. 1 morn.
j;o ”Stats-Utskottet åligge jemväl att, opåmint m. m.”
Ändringar i 3i §. 2 mom.
I stället för ”Bevillnings-TJtskottet,” sättes ”,Stats-Utskottet.C
3:
Riksdags- Ordningen#
Ändring i 27 §. 1 morn. 2 perioden.
— —. — ”Riksdagens början räknas från dagm., M dien blifvit 4
Rlks-Salen öppnad” —
G
Coll * lil ut iöns- XJt skot tets Memorial N.6 41-
3.
Aud ring i 36 §• r. inom.
i;o ”Utom förenämnde — — — ett Expedilions-Ulskott, beslående
af tolf Ledamöter, för att ej mindre uppsätta Riksdagsbeslutet oell i öfrigt
sådana Expeditioner, sam ej tillhöra annat Utskotts befattning, än äfven
mot. vederbörliga Protocolls-Utdrag jemföra alla, af andra Utskott upfosat-
ta Expeditioner, samt att dessa, sålunda författade handlingar tn. m.”
4*
Ändringar i 43 §• i:sla och anira perioderna,
"Upplysningar, sorn Utskott finnér nödigt att från annat Utskott in¬
hemta, må äskås och meddelas, helst genom Protocolls-Utdrag, men eljest
genom utsedde Deputerade. Finnér Banco-Utskottet de ämnen, hvilka ut¬
göra föremålen för sammanträde med Deputerade af annat Utskott, vara
af sådan m. m.”
5.
Tillägg i 46 §.
”Ståndens Plena höra— på samma tid hållas. Stånden vare
dock medgifvet; när de samfäldt pröfva det nödigt, att på ett rum till ge¬
mensam öfverläggning sammanträda, likväl utan rättighet att der besluta;
Och före, vid slikt sammanträde. Landt-Ma rs k a Ik ordet. Skulle ett Stånd
tarfva m. ni.”
6.
Tillägg i 4p §. 1 niom. i perioden.
x:o ”Hvar och en allmän fråga, sorn första *— — — då Premiss hör
ske; dock stånde hvarje Ledamot öppet, att öfver samma mål en gäng sij
yttra, hvilket hans yttrande m. m.”
7-
Ändring i 49 §• 3 mom.
3:o ”Återförviser något Riks-Stånd •— — lill det Stånd, som åter¬
remitterat, eller så framt de öfriga Stånden, uti mål, der Tre Stånds röst
utgör Rikets Ständers, redan fattat sammanstämmande beslut, Ståndet der-
ConUiluiiOnt-UitkoUils MJgmo/Ul N/0 ft-
om tmdrrrtilla ; l mutandes, genom sådanåterförvisning* expeditionen af bi¬
skutt ej uppehållas.”
8.
Tillägg i 5i §.
” Motioner, ämnade att i Stånds Plenum vuekas, skida genom anslag,
senast tre dagar förut, i Ståndets samlingsrum till innehållet angif vas, och
innefatta furslag, åtminstone i huf vndpunkterne , till det beslut sorn åsyf¬
tas. 1 en sk i i il böra ej m. in.”
9-
Tillägg i 5g §. eller blifvande i:sta momentet deraf.
i;o ”Alla bos Riks-Stånden hållna — — — enskilda Oeconomie be¬
träffar. Der offentlighet vid öfvenläggningarna eger runi, ankomme det
dock på hvarje Elfs-Stånd, att ,om dess Protoeoll annorlunda förordna,
under vilkor i öfrigt, att hvarje enskild må kunna, efter skeende anmälan,
ulan hinder eller författare-ansvar, till tryckning utbekomma, med före¬
nämnde undantag, större eller mindre delar af samma Protoeoll, och att
trunne utskrifva exemplar af liela Protocolls-foljden aflemnas till förva¬
rande, det ena i Riks-Archivet, det andra i Banken.
;10.
Jemkning och tillägg i 5c> §:ns arne sista perioder, förvandlade till
ett shlra moment.
3:0 ”Sådana liand lingar, hvilka till samtliga Riks-Stånden rnlemnds
eller från dem utgå, skola icke i Protocollen intagas, utan endast med
numer eller kort rubrik antydas. Af dessa handlingar böra, såsom ett
Bihang till samtliga Riks-Ståndens Protoeoll, Konungens Propositioner,
Utskottens Betänkanden samt de Protocölls-'Utdrag, som innehålla Riks-
Ståndens deröfver fattade beslut, äf vensom Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelser och Riksdags-bes/utet, serskildt från trycket, under Expedi-
tions-Ctskotlets uppsigt, ut gifvas; Dock att hvad förut är i tryck, på
allmän bekostnad, till Riks-Stånden utdeladt, icke må i B ihanget å nyo
tryckas.”
1 r.
Tillägg och ändring i 72 §- 1 perioden*
”Hvarje Expedition öfver Rikets Ständers beslut uppsattes af del
s
Constilutions-UtskolUU Memorial N.o /p-
Utskott, sorn målet handlagt, men må ej förr utgå, än den blifvit af Ex-
peditions-Utskottet jemförd mot de från Stånden inkomna Protocolls-Ut-
dragen, samt derefter i Stånden behörigen justerad och utuier skrifven. *
— l)e från samtliga m. m.'*
12,
Tillägg i *3 §• i perioden.
''Stadna Riks-Stånden — — — då skall hvarje Stånds beslut, hvil¬
ket icke må, i följd af annat Stånds inbjudning, ändras, genom Protocolls-
Utdrag m. m.”
i3.
Ändring i 80 §. 1 perioden.
”Riksdag må ej racka längre än -— — — från den dag, då han el
Itiks-Salen öppnad blifvit. Skulle likväl m. m.”
Slockholm den 27 September i834>
Reserva ti önert
Åf Friherre Ehrenborgh: ”Jag anser, alt Riksdagarna skulle mycket
förkortas, om Utskotten här, likasom i Norrige, alldeles försvunne och
serskilda -Conn terade lill ringare antal valdes att behandla de serskilda
ämnen, sorn fordrade handläggning; meri om Utskotten bibehållas, tror jag
att det dock skulle leda till Riksdagarnas förkortande, om alla lill Oeco-
nomie-Utskottet hörande motioner direcle till detta Utskott, på samma
sätt sorn motioner om Grundlagsändringar till ConstitutionsUtskoltet, in-
gåfvos, med rätt för Utskottet, alt ogilla deni eller också hemställa deni
till Rikets Ständers bifall. Men sorn Utskottet icke delat mina åsigter
härutinnAi, anhåller jag endast att reservationsvis få bär framställa deni,
äfvensom att jag icke kan instämma uti Utskottets föreslagna tillägg vid
73 §. R. O., sorn jag finner öfverflödigt, då 58 §. uttryckligen förmår, att
beslut, icke ens vid justering, kunna ändras, utan , endast sådane tillägg
deruti göras, hvarigenom ingen ändring i besluten uppkommer.”
Af Prosten Hallström: ”Genom det i 27 §. Riksdags-Ordningcn in¬
lagda stadgande har Lagstiftaren redan erkännt angelägenheten och vigten
deraf, att Rikets -Ständer •erhålla vid hvarje Riksdag tidig kännedom af
Kongl.
Constitutions-Vtskoltcts Memorial N.-o 4u
9
Kongl. Maj.'ts Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och behof.
I öfverensstämmelse härmed, och då, för att befordra Riksdags-Ärende-
nas raskare gång, den Riks-Slånden medgifna motionstid nu blifvit före¬
slagen, att ovilkorligen beräknas från den dag, då Riksmötet öppnas, har
fråga ock uppstått, om ej angeläget vöre, att likaledes Konungens öf¬
riga Nådiga Propositioner aflemnades till Rikets Ständer, inom förloppet af
en måtlad. En mening, af flere Utskottets Ledamöter understödd, har
yrkat, att första punkten i 2:dra mom. af ofvannämnde §. borde förändras
till följande lydelse: "Propositioner, dem Konungen i öfrigt ville Ständer¬
na meddela, tillställas genom Hof-Canceller en hvarje Stånd, i dess Plenum,
med iakttagande af hvad för Motioners väckande i 56 §. stadgas;" men
denna mening blef icke af Majoriteten godkänd/ Med Utskottets bifall
vågar jag fördenskull reservationsvis anmäla densamma, under vördsam
hemställan, om icke berörde bestämmelse förtjenar att i det upprättade
förslaget upptagas, såsom ett icke likgiltigt bidrag till Riksdagens förkor¬
tande, och dess mera billig, som, i afseende på Riksdagsfrågors väckande,
de bägge Stats-Magterna skulle derigenom försättas i alldeles samma cathe-
gorie. Man må icke genom en vrång förtydning misskänna afsigten. Den
är icke att begränsa eller inskränka Konungamaglen, men att gifva lifli-
gare fart åt expeditionen af de Lagförslag, mål och ärenden, som Kongl.
Maj:t utan tvifvel, före utfärdande af allmän Kungörelse om Riksdags hål¬
lande, i Nåder beslutar låta Rikets Ständer meddela. I stöd af åberopa¬
de 56-§., skulle ock Kongl. Propositioner, på lika sätt som motioner, kun¬
na under Riksdagens lopp väckas i anledning af redan fattade beslut, el¬
ler redan upptagne ärenden, eller under Riksdagen inträffande händelser,
och det vill alltså vara svårt att finna, huru Konungens höga rätt skulle
på ringaste vis trädas för nära. Men för representationen blefve det min¬
dre lätt, att finna en undskyllan vid deras committenters klagan öfver
Riksdagarnes längd, och medelbart skulle följaktligen uppslå en väckelse
att raskare bedrifva arbetet, så väl i Utskotten, som Ståndens Plena.
Jag har ej heller kunnat ingå på Utskottets beslut, att tillstyrka
Stats- och Bevillnings- Ulskottens sammanslående till ett enda Utskott,
misströstande om någon god frukt derutaf, icke ens till Riksdagens för¬
kortande. Mina skäl äro:
1:0 Stats-Ulskottet är redan tillräckligen sysselsatt och mer af arbe¬
te öfverhopadt, än något annat Utskott, Mängden och den flera volumer
Bih, till R. St. Prot. i83f 3:dfe Sami. a
i4-'de Häftet,
IO
Constitutions-Utskoltets Memorial JVVo /j.u
bildande massan af dess Belänkanden vittnar tillfyllest härom, måhända
ock stundom dess sätt, att upptaga de inom Riks-Stånden gjorda anmärk¬
ningar samt en eller annan enskild motion. Men härtill kommer ytterli¬
gare, såsom dess gifna åliggande, en flerfaldig, så väl tid som möda klyf¬
vande Revision. Att då indraga detta Utskott i de långa och vidlyftiga
debatterna om Bränvinsbränning, Tulltaxa, m. m., låter icke väl förena sig
med utsigten, att inom en kortare tidsrymd begränsa Riksdagen.
2:0 Icke utan fog anmärkes i allmänhet, att Utskotten äro på god
väg, att växa Rikets Ständer öfver hufvud et, så att de förres Belänkanden
gemenligen dictera besluten. Men i sjelfva verket utöfvar intet Utskott en
större magt, än det Högloft. Stats-Utskottet, hvilket det tillkommer att bland
flerfaldiga anspråk förslagsvis utskifta Statens knappa tillgångar. Svårligen
lärer vid sådant förhållande kunna undgås, att ej i enskild väg mången
sollicitation infinner sig. Men skulle nu StalsUlskoLtet ega att, genom nå¬
gon föreslagen ringa ändring i Beviilnings-grunderna, något obetydligt
tillägg eller förhöjning i Taxorna, uppdrifva summan af de påräknade in¬
komsterna, så synes mig det samma ansenligen tillväxa i betydenhet och
än mera blottställas Tor de vådor, som man velat finna från magtens höj¬
der oskiljaktiga.
3:o Den tillökning i Stats-Utskottets personal, hvilken för de egent¬
ligt! Bevillningsmålens handläggning å en 4;de Division blifvit ansedd af
nöden, skall, som jag befarar, menligt inverka på fortgången af de öfriga
målens afgörande in pleno, och der sannolikt förlänga öfverläggningarne.
Åtminstone hänvisar erfarenheten nog ofta deruppå, att Personalens tal¬
rikhet inom Utskott icke befordran ärendenas skyndsammare gång och be¬
slutens snara fattande.
På dessa grunder och då icke eller någon serdeles olägenhet varit
förspord af den förhanden varande Utskotts-fördelningeo, afstyrker jag
berörde Grundlags-förändring, hvilken förekommer mig hvarken kunna
hänföras till de högst nödiga, eller nyttiga.”'
Af Dom-Prosten Holmström: ”Då föremålet för Constitutions-Ut-
skottets nu justerade Betänkande är, att uppgifva förslag till beredande af
Riksdagsärendenas skyndsammare behandling, har jag icke kunnat instämma
i Majoritetens beslut, att utur samma Betänkande utesluta ett och annat
förslag i denna syftning bland dem, som i Utskottet varit under öfver¬
läggning. Det nya moment uti 49 §• Riksdags-Ordningen, hvilket, af se¬
naste Riksdags Constitutions-Utskott föreslaget, till grundlagsenlig behand¬
ling antogs, men vid denna Riksdag ej af alla Riks-Stånden gillades, inne-
Consiitrttions-Ulskotlets Memorial N.-o f.1.
11
Lär, enligt min licia öfvertygelse, ett verkligt förkortande af de längtan jeta
Riksdags-formerna, hvarföre, med begagnande af den mig lemnadc reser-
vations-rätt, jag dristar samma förslag till ytterligare skärskådande här¬
medelst vördsamt framställa. Det lyder sålunda:
R. O. 4.9 §• nytt Moment.
”Vid prof ningen, i Ståndens plena, af Utskotts afgifna förslag, skall
detsamma försl framställas till antagande eller förkastande utan förän¬
dring. Göres dervid anmärkning till förändring och finnér Ståndet ären¬
det 'tillfyllest utredt, må Ståndet, sedan bestämdt förslag till sådan än¬
dring blifvit uppgjordt, om dess antagande eller förkastande, antingen ge¬
nast, eller, derest någon Ledamot det äskar, i annat Plenum besluta.
iSben är anmärkningen af den beskaffenhet, att den anses fordra närmare
utredning, erhålla Utskottet del deraf, för att förslaget derefter ytterli¬
gare granska och jemka. När ett sålunda beredt förslag till Stånden å-
terkömmer, behandlas det på samma sätt, som här ofvanom Utskotts för¬
sta förslag stadgas, dock alt ytterligare återremiss ej må ega rum.” Och
i sammanhang härmed följande ändring af
R. F. §. 56. i Momentet:
”Allmänna frågor — — — och deröfver sig yttra, på sätt i Riks-
dags-Ordningen jöreskrifves.”
£Det öfriga af detta Moment utgår.)
Det lärer ej kunna förnekas, alt de talrika, ofta öfverflödiga åler-
remisserne uppehålla Riksdagsförhandlingarne utöfver allt skäl och behof.
Önskas deri aldraringaste ändring i ett Utskottsförslag; finnes deruti blott
en misskrifning, ett origtigt namn, factum eller datum; gillas än i
lmfvudsaken det hela, men någon liten del, något motiv, någon opinions¬
yttring misshagar: Delänkandet måste, enligt Riksdags-Ordningen, åter¬
remitteras, omskrifvas, omtryckas, och föranleda nya, ofta fåfänga,- alltid
tidsspillande ordflöden, både i Utskott och Stånd, ej utan betydlig in¬
verkan på Riksdagskostnaderna, Vid 1820 års Riksdag föreslog Constitu-
tions-Utskollet häremot det correctiv, att Utskotts-Belänkanden i så kalla¬
de- önsknings-mål skulle vid första föredragningen kunna med ändringar
antagas, men detta förslag förkastades, såsom ej nog omfattande och till
ändamålet verkande; likväl har äfven dét vidsträcktare, här ofvan före-
slagne grundlags-sladgandet vid denna Riksdag icke rönt framgång till följd
af deraf befarad olägenhet genom en större splittring i RiksStåndens be¬
12
Constitutions-ZJtskotlets Memorial JV.o
slut, sorn fördenskull måste, till slutlig, måhända ej alltid verkställbar
sammanjemkning, ånyo till vederbörligt Utskolt hänvisas. Delta inkast
förlorar, enligt min tanka, sin största vigt genom erfarenheten deraf, att
enahanda förhållande äfven nu ganska ofta inträffar, endast med den skil¬
nad, att målet 2:ne gänger mäste af Utskottet behandlas, innan jemknings-
förslag eller voterings-propositioner få uppgöras; då deremot, enligt mitt
iörmenande, detta kunde ske efter en handläggning, sedan ett Betänkande
i lmfvudsaken blifvit af Utskottet afgifvet. Inträffade ock någon gång
härigenom en större möda för ett Utskott i sammanfattandet af skiljaktiga
beslut, så. blefve denna många gånger ersatt genom vinsten af till vida
större mängd uteblifne aterremisser. Då i allt fall återremiss, när äm¬
nets vigt, eller utredning sådan fordrar, icke förbjudes, utan rättighet blott
medgifves, att undvika sådan omväg, i de fall den befinnes onödig, synes
ock den af mig åsyftade besparingen af tid och kostnader ingalunda blif¬
va för sakernas grundliga behandling menlig eller vådlig.
Uti en annan punkt af Utskottets nu afgifne förslag har jag ock va¬
rit af skiljaktig mening. Utskottet har, under vidhållande af den, vid för¬
ra Riksdagen äfven yrkade, men, såsom det synes, icke af samtliga Riks-
Stånden godkände grundsalts, alt ingen fråga eller motion bur till hand¬
läggning af mer än ett Utskolt remitteras, föreslagit den förändring af 43
§. R. O., att endast ”Upplysningar skola kunna af det ena Utskottet det
andra meddelas helst genom Protocolls-Utdrag, eller i annat fall genom
Deputerade.” Ulan att misskänna den goda syftningen af detta förslag, hvar¬
uti jag gerna instämmer, befarar jag dock detsamma icke göra tillfyllest för
det ändamål sorn sökes. Flere Riksdagars erfarenhet vittnar, att Stånden
och deras respective Talmän ieke anse sig af nu varande Grundlagsbud
förhindrade att hänvisa väckta frågor lill två eller flera Utskotts gemen¬
samma beredning, och medgifva.? måste väl ock, att vissa mål äro af den
sammansätta beskaffenhet, att icke så lätt vid en remiss urskiljas kan> till
hvilket Utskotts behandling de företrädesvis höra. Då denna Riksdags-
praxis följaktligen, efter ali sannolikhet, kommer att fortfara och kanske
verka just till förkastande af Utskottets nu framställde förslag (N:o 4)>
så dristar jag i detsammas ställe eller, om så godt synes, jemte detsam¬
ma, såsom ett serskildt moment af 43 §. R. O. föreslå följande stadgande:
Skulle något ärende erfordra två eller flere Utskotts gemensamma behand¬
lings utses dertill af hvartdera Utskottet ett lika antal Deputeradej. hvilka
ega att Utlåtande deröfver till Rikets Ständer afgifva.
Det lika otjenliga, som tidsödande sammanträdet af sammansatta. Ut¬
Gonslitutions-Vtskoltels Memorial N'.o 42-
skott in plenis, stundom med en personal, öfverstigande 2;ue liela Riks¬
stånd tillsammans, skulle härigenom förekommas, och den sammansatta
beredningen kunna, såsom ett serskildt Utskott, för utarbetandet af dit öf-
verlemnade mål betraktas. I sammanhang härmed må mig tillåtas yttra
den öfvertygelse, att, intill dess tiden blifver mogen för ett omformande
af hela vårt Utskotts-väsende uti de i andra länder antagna serskilda Go-
miteer, för hvarje serskildt vigtigare ärendes beredning, det vore önskligt,
om alla Riksdags-frågor inom hvarje Utskott endast af färre Sakkunniga
Ledamöter, utgörande så kallade Utskotts-afdelningar,- behandlades, och ut¬
låtanden deröfver, utan att passera en ofta för sammanhang och effect högst
menlig revue i Utskottets plenum, directe från afdelningarne till Rikets
Ständer afgåfvos. Men i denna åsigt ej understödd inom Höglofl. Consti-
tulions-Ulskoltet, bör jag, med billigt misstroende till egen insigt, icke med
något förslag lill grundlagsstadgande härutinnan förlänga denna, kanske i
allt fall öfverflödiga reservation^
Biskop af Wingård instämde i 2tdra punkten af Domprosten Holm¬
ströms reservation*
N:o 42.
Ankom till Exped.-Utskottet den 3o Sept.
Memorial, med föreslaget tillägg i gg Regeringsformen, för Ju-
stiticv-0mbiulsmannens berättigande att bivista Riks-Ståndens
Plena.
Då Grundlagen icke berättigar Rikets Ständers Justiliae-Ombudsrnan
att deltaga i National-Representationens förhandlingar, utan så vidt han är
Ledamot af något Riks-Stånd, men både billigheten och nödvändigheten
synas bjuda, att denna, hittills af Justitice-Ombudsmännen, såsom varande
Höglofl. Ridderskapets och Adelns Ledamöter, obehindradt utöfva le rätt
må desto hellre utsträckas till inträde hos' samtliga Riks-Ståndcn, som Ri¬
kets Ständer senast uppdragit nämnde- beställning åt en man, hvilken ej
tillhör någondera; har inom Constitutions-Utskottet fråga blifvit väckt om
serskildt medgifvande för Justiliss-Ombudsman, att deltaga uti Riks-Ståndens
öfverläggningar, äfven på den grund,- att Constitutions-Utskottet redan, i
Constitulions-Vtskoltets Memorial N:0 /fi.
Memorial N:o 38, tillstyrkt, det Departements-Chefer inom Siats-Rådet må
kunna öfvervara Ståndens plena, och att samma rättighet företrädesvis tor¬
de höra tillerkännas Folkets Ombudsman.
Med gillande af de skäl, hvarpå denna motion stödjes, får Utskot¬
tet, till grundlagsenlig behandling, vördsamligen föreslå följande genom
tillägg förändrade redaction af första perioden i 99 §. Regerings-For-
men:
“Rikets Ständers Justitice-Ombudsman må kunna deltaga i Riks-Stän-
dens ofverl äggningar likväl, såframt han ej är Ståndets Ledamot , utan
röst till besluten, samt, när lian det nödigt anser, öfvervara Högsta Dom¬
stolens, m. m.”
Stockholm den 27 September 1834-
N:o 43.
Ankom till Expecl,-Utskottet den 3o Sept. 1834»
Memorial j med föreslaget tillägg i 38 §. Riksdags-Ordningen.
Enligt Riksdags-Ordningens 38 §. böra inom Banco-Utskotfet, der
det med Rikets Ständers rätt besluter, Två tredjedelar af hvarje Stånds
Ledamöter tillstädes vara; men något dylikt stadgande igenfinnes icke för
de fall, då Constitutions-Ulskottet, jemlikt Grundlagen, handlar med ena¬
handa rätt. Enär det dock synes angeläget, att, äfven inom sistnämnda
Utskott, förebygga möjligheten deraf, att denna rätt må utöfvas genom
ett. nog ringa antal af Ledamöter, eller alltför ojemnt Stånden emellan
fördela dt, har Constitutions-Utskottet, med gillande af en inom detsam¬
ma gjord motion, trott sig böra, för den i Grundlagen anvisade behand¬
ling, vördsamligen öfverlemna nedanstående forsing till ändring och til¬
lägg i sista perioden af 38 §. Riksdags-Ordningen:
— .— — ”Inom Constitutions- och Banco-Utskotten skola, i de mål
der Utskotten med Rikets Ständers rätt besluta, minst Två tredjedelar af
hvarje Stånds Ledamöter vara närvarande.”
Stockholm den 27 Sept. 1834-
ConstiliUions-Ulskotlets Memorial N.-o 44•
N;o 44.
Ank. till Exp.-Utsk. d 3o Sept, 1 834,
Memorial, i frågan rörande behörigt Utskott för upptagandet af
Motionerna om Riksdagens prorogation.
Enär, vid pröfningen af Allmänna Besvärs-och Oeconomie-Utskottets
Memorial, med begäran 0111 Höglofl. Ridderskapets samt Högvurdigä Pre-
-ste-Slåndels bestämda Utlåtande, angående Utskottets skyldighet alt upp¬
taga väckta motioner om Riksdagens prorogation, Ridderskapet och Adeln
beslutit, det förbemälda Utskott ej ålåge en sådan skyldighet, bar, sedan
jemväl Presle-Slåndet funnit berörde motioner icke tillhöra Oeconomie-
Utskottets handläggning, Ridderskapet och Adeln, genom Protocolls-Ut-
drag för den iT.-de dennes, öfverlemnat till Constitutions-Utskottet, att, med
anledning af 3 morn, 44 §• Riksdagsordningen,^ rörande motionernes be¬
handling, sig utlåta. —i
Vid öfvervägande häraf, och då ofvan åberopade Grimdlagsrum för¬
mår, att, i ett fall som detta, samtlige Riks-Ständen böra yttra sig, un¬
der hvilket Utskott de anse målet höra, men hvarken Ridderskapet och
Adeln eller Presle-Slåndet bestämdt yttrat sig om något visst Utskotts be¬
hörighet, finnér Constitulions-Utskottct sig för det närvarande ej tillstän-
digt att afgöra , hvarthän frågan må förvisas.
Stockholm den 3o September 1S34-
STOCKHOLM, tryckt hos Bernh. M. Bredberg, i834-
Göns t iluticns-Ut skol tels Memorial N:o 45.
*:o. 45, '
Ant. till Exp. Utsk. elen i4 Oc,t.
Memorial, med Vflätande öfver 3:ne Stånds dterremfsser pä
Memorialet N:o 31, angående Riksdags återkomst pä be¬
stämd tid.
Enligt Constilntions-Utskottet meddelade ProtocolIs-Ufdrag för den
G, ii och i3 nästlidne månad, liar dess i Memorial N:o 3r afgifna för¬
slag till ett grundlags-stadgande om Lagtima Riksdags återkomst nå be¬
stämd Lid blifvit af Hedervärda Bonde-SLåndet, för grundlaglig behand¬
ling vid nästa Riksdag, anlaget, men från de öfriga lies peo li ve Stånden
till Utskottet återförvisadt, med åtskilliga anmärkningar, dem hvarje Stånd’
serskildt förklarat utgöra dess gemensamma tankar, nemligen:
af Höglollige Ridderskapet och Adeln: i:o att första perioden i 49
§• Regerings-Formen borde erhålla följande lydelse: ”Riksens Ständer sko¬
la, i kraft af denna Grundlag, livart tredje år” — samt 2 £. Riks-
dags-Ordningen denna: ”Riksens Ständer skola, i Kraft af Rikets antagna
Regeringsform, hvart tr dje ur ra, m2:0 att det återstående a r 49 §•
Regerings-Formen skulle bringas till sådan lydelse: — — ”år till Lagti¬
ma Riksdag sammankomma på den första helgfria dagen af Octo-
her månad. Uti hvarje Lagtima Riksdagsbeslut skola Riksens Ständer
uttryeklig Riksdagskallelse, jemte nödiga föreskrifter i afseende på Riks-
dagsmanuavalen, intaga. Konungen vare dock obetaget att Riksens
Ständer lill Urtima Riksdag derförinnan kalla;” samt det återstående af
2 §. Riksdags-Ordnirigen lill denna — år till Lagtima Riksdag
sammankomma pä den första helgfria dagen af October månad
Uti 1 ivarje Lagtima Riksdagsbeslut ijptage Riksens Ständer uttrycklig
Riksdagskallelse, jemte nödiga föreskrifter i afseende på Riksdagsmanna-
valen. Konungen vare dock obetaget att Riksens Ständer derförinnan
till Urtima Riksdag kalia,” 3:o att de i nästföregående 2: Ira punkt ora-
förmälda grundlagsändringar må helt och hållet afski 1 j-s från de i i:sta
punkten upptagna, och deremot med de i Utskottets Memorial jS':o 03
Sih. till R. S. Prat, it>34 3 Sami. j,
1 Olde Häftet.
Ccnsiiluiiöns- Utskottets Memorial N\o 45.
framställda ändringsförslag sammanföras, för att tillika med dem anses
såsom elt helt och odelbart förslag;
af Högvördige Preste-Ståndet: — i:o att Lagtima Riksdag skall hållas
livart Tredje år, men att frågan derom bör behandlas gemensamt med
förslag tili nya former för Riksdagsärendenas handläggning, så att aldrig
Riksdag måtte förlängas utöfver en bestämd tid af högst sex månader;.
2:0 att Lagtima Riksdag må begynnas på viss dag, nemligen den 15 Ja-
iiuarii, eller, om helgdag då inträffar, den 3 g Januarii;
af Väiloflige Borgare-Ståndet:— att Riksens Ständers sammanträde på
viss dag icke varit af Grundlagsstiftaren afsedt; att förkortningen af mel¬
lantiden stiider mot Grundlagens anda; att folkets Representanter redan
ega att i hvarje Riksdagsbeslut bestämma dagen för deras nästa samman¬
träde; att förslaget åsyftar inskränkning i Riksens Ständers rätt och utvidg¬
ning af Konungamakten, samt ändtligen att grundlagsändringen icke bör
antagås isolerad, ulan först i sammanhang med flera andra, och att såle¬
des nu gällande stadgandeil i ämnet mätte bibehållas.
Då Constitulions-Utsfcettet åligger att dessa anmärkningsföremål, jem¬
likt 56 §. Regerings-Formen, behandla, får, hvad till en början angår
Borgare-Ståndets anmärkningar, Utskottet .vördsamligen erinra att, på sätt.
Regerings* För mens 56 med utveckling af 81 §:ns innehåll,-bjuder, Rik¬
sens Sländer må vid första Riksdagen kunna blott öfverlägga, men icke
Besluta om väckta Gruncllagsundringsfrågor, hvilka deremot ej förr än å
nästföljande Riksdag skola med Ja eller Nej afgöras. Lika litet förden¬
skull som ett Grundlagsändringsförslag kan vid samma Riksdag, hvarun¬
der det blifvit beredi, till grundlagsstadgande upphöjas, lika så litet är
det tillåtet att vid samma Riksdag undertrycka eller nedlägga och dyme¬
delst definitivt förkasta ett sådant förslag, med den påföljd, i hvilketdera
fallgt som helst, att, för besvarandet genom Ja eller Nej, sjelfva hufvud-
vilkoret eller det af en frågas framställning komrne å beslutande Riksda¬
gen att saknas. Enär nu anmärkningen åsyftar ett för tidigt ogillande
af Uiskotlets förslag, utan att någon modification dervid eller något inom
detsamma befintligt alternativ, än mindre någon askad redactionsändring
uppgifvits, torde detta ogillande sålunda böra förstås, att Borgare-Ståndet
icke varit tillfreds med det hela af Utskottets förslag, men ej heller pröf¬
va! lämpligt att i dess serskilda delar yrka någon jemkning; hvadan Ut¬
skottet vördsamligen hemställer, om icke Borgare-Ståndet behagade här-
Cons’itutioni-Ft skol fels Memorial Nio ’\5.
jutinnan foga sig efter de Respeclive Med-Stånden, hvilka med eller ulan
anmärkningar godkänt förslagets grund-idé.
Beträffande dernäst RidderskapetS och Adelns somt Presle-Slåndets
tankar, att Riksdag borde hållas hvart tredje år, hav Consii-
gcm ensam ma
-b
tutions-Utskottet, sorgfälligt om bevarandet af Grundlagsform enias helgd,
' noga öfverväga!, huruvida berörde sammanstämmande anmärkningar rätte¬
ligen nrå innefatta antingen en ny fråga, hvilken, .ej finge in p Ignis väc¬
kas eller ock endast en förändring af Utskottets i öfrigt bibehå ihra för¬
slag. Som likväl detta väsendtligen angar stadgandet af bestämd. Riks-
dagstermin, och anmärkningarne blott synas åsyfta en tillsats, liggande
inom förslagets område, har Utskottet trott sig både olörhindradt och plig-
ligt att, vid de af återremisserna påkallade beredningsåtgärder, lemna rum
åt nine Riks-Stånds uttryckta mening, och att derjemte anmäla densammas
oförenliga skiljaktighet från de Öfriga Ståndens, h vilka bägge gillat eller ej
anmärkt principen af Riksdags återkomst hvart femte år. Så framt skilj¬
aktigheten ej skulle afhjelpas genom två Stånds öfvergående på den ena
eller andra motsatta tankan, får, till lidens vinnande, Utskottet vördsam-
ligen föreslå nedanstående proposition för omröstning i förstärkt Constitu-
tionsUlskott:
”Den som bifaller en så lydande redaction i första punkten af 49 §•
Ivegerings-Formen 2 §. Riksdags-Ordningen:
””Riksens Ständer skola i kraft af /p°!in,a ^uindlag
hvart Femte år””
"^Rikets antagna Regering&Form
W •• • T **
roste Ja.
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, bifalles följande redaction:”
fdenna Grundla»
”Riksens Ständer skola i kraft af
{
Rikets antagna Regerings-Form
livart Tredje år”” —
Under hänsigt till Preste-Ständets serskilda förbehåll, att frågan om
Riksdags återkomst hvart tredje år måtte ställas i sammanhang med den
om längsta tiden för Riksdags fortfarande, hyser Constitutions-Utskottet
den förmodan att, då detta nya ämne, i sin ytterligare utveckling, förut¬
sätter ändringar af ej mindre 109 §. Regeringformen, än go §. Riksdags¬
ordningen, och såmedelst äfven en utsträckning af närvarande förslag, be-
gränsadt inom Regerings-Farmens 49 och Iliksdalgs-Gidni irgens 2 §§. Pre-
4'
Cönstttutions- Utskottets Memorial N'.o £>.
ste-Ståndet desto hellre täcktes låta det anmärk n i ngs vis ~ gjorda yrkandet
nu förfalla, sorn Utskottet redan lill handläggning upptagit en inom det¬
samma väckt motion, om Riksdags bestämda afs lutande inom viss tid.
Vidare och med anledning af Ridderskapets och Adelns ard ra anmärk-
liiugspunkl, har Constilulions-Ulskoltet varit omtänkr. att, enligt hvad of¬
van löreslägne voteringsproposition, jemförd med den här längre ned upp-
gifne, tydligen utvisar,-så uppställa de bägge i sin natur af hvarandra o-
beroeride frågorna, dels om Riksdagarnes mellanrymd, dels örn viss dag
för Riksdags början, att hvar och en må kunna, utan'1 sammanblandning,
behandlas, och dymedelst det af Ridderskapet och Adelil härvid förnämli¬
gast afsedda ändamål ernås. Deremot har Utskottet funnit Ridderska¬
pets och Adelns 3:dje anmärkningspunkt, åsyftande, bland annat, samman¬
förande af bestämmelserne om tiden på. året for Riksdags begynnelse, med
de i Utskottets Memorial N:o 32 upptagne ändringsförslag, rörande Urti¬
ma Riksdagar, icke kunna, på någon grund af nödvändighet eller förbätt¬
ring, öfverlemnas till de öfriga Ståndens bifall, helst i slik händelse sjelf¬
va det ursprungliga ämnet för Utskottets förslag i Memorialet N:o 3r,
hvarvid dock arne Riks-Slånds ölVerläggningar uteslutande sig' fästat, skul¬
le helt och hållet försvinna; varande dessutom Utskottet fullt öfvertygadt
att, med en lämplig redactionswppStällning, de, serskilda förslagen ej sko¬
la korssa eller uttränga hvarandra.
Hvad sist vidkommer- Preste-Ståndets 2:dra anmärkningspunkt att
Riksdag borde inträffa i medlet af Januarii månad, så, enär två Riks-Slånd
gillat och det tredje icke motsagt framställningen om Riksens Ständers pe¬
riodiska; sammankomst i October månads början, tillstyrker Utskottet vörd-
samligen Preste-Ståndet frånträda tide t af dess olika mening,, men bör för
vidrigt fall, föreslå denna voteringsproposition:
”Den som bifaller en så lydande-', redaction i senare delen af Rege¬
ringsformens 4f) °eh Riksdagsordningens 2 §§. första punkt:”
” ”Riksens Ständer skola — — — sammankomma pä den första
helgfria dagen af October månad,"
”rosie Ja.”
”Den det ej viP„ röste Nejd’
”Vilmer Nej, bila 11es följande redaction:’”
” ”Riksens Ständer skola — sammankomma den ielier om
helgdag dd inträffar} den 16 Jantiarii." ”
Dä för öfrigt elen. vidare behandlingen och, måhända i en framtid,
Consiilut/ons- Utskottets Memorial IN:o 46.
5
sjelfva a n laglig lie'ten; af Conslitulions-Utskottets jemväl återremitterade*
förslag*, andér N:o 3a*, rörande Urtima Riksdagar, synas, -åtminstone i lie¬
ra delar,, bero på Riksens Ständers fullständigt beredda Utlåtande öfver
den, genom två Stånds anmärkningar, tillkomna frågan om förkortning af
Rik.sdagarnes mellanrymd, utbeder sig vördsamligen Utskottet att få af¬
vakta nämnde Utlåtande, innan, med derifrån hemtäd säkrare ledning*
återremisserna på Memorialet JNT:o 3a må besvaras.-
Stockholm den 4 Octohcr 1834-
N:o 4'6i
Änltom till Exp. Utsi. den 10 Oct,
Memorial, med föreslående af ett tillägg vid Riksdag -Gr.do¬
ningens 73 i fråga om Förstärkta JJtskotts-Nämnders
och Eleclorers fulltalighet„
Enär det under denna,, liksom under sistförflutna Riksdag,, handt att,,
vid tillämnade omröstningar i Förstärkta Utskott eller val genom Elepto-
xer, flere af ett Riks-Stånds Ledamöter uteblifvit, hvadan förra tillingarne
måst inställås och hela dagar förspillas, har, till' förekommande i framti¬
den, af sådane hinder och olägenheter, Conlracts-Prosten Nordin, Hög-
vördige Preste-Slåndets medlem, hos Constifutions-Utskoltet föreslagit det
grundiags-stadgande, medelst tillägg i 69 och <57 §§. Regenngs-Formen
och 63 §„ Riksdags-Oi dningen, att valet eller voteringen torde* för sig gå,
om än icke fullt antal af Ledamöter vöre tillstädes.,
Ehuru. Utskottet icke kunnat,, såsom reduetions-förslag, gilla motionen
i dess, endast till anie fall inskränkta omfattning, har dock, Utskottet der¬
ifrån hemta t anledniilg att undersöka och öfverväga, huru rätteligen för¬
hållas må, när fulltalig, personal saknas vid de val- och omröstnings-till-
fällen, hvarom 56, 6g, 71, g7, i o3 och ro8 §§.. Regerings-Formen, samt
61, 6a, 63, 64, 65 och 73 §§.. Riksdägs-Oi dningen handla.. Utskottet har
härvid funnit, att Grundlagen ingenstädes uttryckligen stadgar, såsom vil¬
kor för röstningens behörighet,, någon minimi-personal; af tillstädeskomna-,,
och ej heller tydligen medgifver Suppleanters utseende,, till fyllnad i den.
6 Constitulions- T] t skottets Memorial Nio få.
möjliga bristen på ordinarie Ledamöter. .Då emedlertid flere Riksdagars
•pr;-xis förskaffat ett slags häfd åt Snppleant-vaJ, och då denna förfogiii:;.'»
"troligen gifvit ytterligare styrka åt för utsättningen att de röstande skulle
vara fulltaliga, vid påföljd att förrättningen annars an så ges för ogild, har
Conslitulioris-Utskottet, för att, i ena fallet bereda laglighet ål bruket,
och, i dél andra, uppställa ett correctiy emot misstolkningen, trott sig
böra, för grundlagsenlig behandling, yördsam ligen föreslå nedanstående
tillägg vid 73 §• Riksdags-Ordningen, såsom eit serskildt eller senare mo¬
ment deraf:
i:o ”Stanna Riks-Stånden med Riksens Ständers rätt af¬
göra.” '
2:0 Till beredande af fulltalighet vid sd väl Förstärkta Ut¬
skotts, so/n Nämnders och Electorers omrösta agar, skall det vara
Riks Stånden medgifvet, att för tillfället välja nödiga Supplean¬
ter; dock md, derest, sådant oaktadt, brist i Ledamöternes bestäm¬
da antal skulle inträffa, förrättningen dymedelst icke uppehållas.'’
Stockholm den (\. Oetober 11>34-
Reservationer:
af Friherre Ehrenborgh: ”Emot Utskottets förslag både i ena ock
andra afseendet får jag reservera mig.'
Jag har aldrig gillat den praxis, att för Electorer, Ledamöter uti
Utskott, Förstärkta Utskott eller Nämnder, väija Suppleanter. dag tror
den strida emot ej mindre Grundiagarnes anda, än också deras bokstaf,
och finnér sålunda onyttigt, att nu lill Lag'upphöja den, i afseende på
Nämnder och Förstärkta Utskott, på sätt Utskottet föreslagit.
Vid granskning af Grundiagarnes innehåll och vid jemförelse dem
emellan, igenfinner man allestädes den sorgfällighet, hvarmed Lagstiftaren
velat åt Rikets Ständer bibehålla dess omedelbara valrätt, lika vid da
tillfällen, då för invalde Ledamöter ledigheter inträffa, sorn vid primitiva
valen, oph att endast för de fall, då Rikets Ständer icke äro tillsammans,
samt sålunda icke kunna omedelbarligen utöfva valrätt, Regerings-Formen
uti 98 §. och Riksdagsordningen uti 69 §. medgifyit ett sätt, alt ome¬
delbarligen ersätta de uppkomna ledigheterna.
Consiitutions-XJtskotlcts Memorial Ar:o 46.
T
Ifrån undantagsstadgandet uti sistnämnde §„ der det heter, ”att Riks-
Stånden ega att, på sätt de hvar för sig lämpligast finna, ersätta de
uppkomna ledigheterna,^ har man förmodligen dragit den slutsats, att
Stånden i afseende på Eleetorer och Ledamöter uti Utskott oell Nämn¬
der skulle ega enahanda rätt, som i afseende på Fullmägtige och Reviso¬
rer, ~ men då grunden för detta undantagsstadgande, Riksens Ständers
frånvaro, då ledigheten inträffar, ieke eger rum, för Utskotts Ledamöter,
Nämnder och Eleetorer, synes också tillämpningen vara origlig.
Letia skulle måhända vara tillräckligt att bevisa origligheten af bru¬
ket och följaktligen ännu mera, att upphöja missbruket till Lag, — men
till öfverflöd i bevisningen tillåter jag mig ändå, att tillägga det skäl, att
Suppleant-val, på samma gång sorn val till ständig Ledamot, förutsätter
på en gång Bedömandet af två personers lämplighet till enahanda upp¬
drag, och innefattar följaktligen ett dubbelt val i stället för enkelt, —
och erfarenheten liar dessutom tillräckligt vitsordat, att Suppleant-val,
långt ifrån att bereda säker tillgång på Ledamöter, fast hellre verkat till
motsatt förhållande, i illy att tilliten till Suppleanternes närvaro förringar
den ständige Ledamotens uppmärksamhet piå tiderne tili de beramade
sam mankomster lie.
Hvad åter beträffar Utskottets förslag, att förrättningen skulle gå i
verkställighet, utan afseende'på någon eller några Ledamöters eller Sup¬
pleanters frånvaro, anser jag ett sådant stadgande destoraera öfverflödigt,
som jag tror denna mening vara redan tillfyllest uttryckt uti Grundla-
garnes nu varande text. Dessa föreskrifva ingalunda bär, såsom uti an¬
dra representationer, att Riks-Stånden skola bestå af ett bestämdt antal
Ledamöter, för att fatta beslut; ett dylikt stadgande finnes heller icke i
afseende på Utskott, för annat än Banco-Ulskottet i 36 §. Riksdags-Ord-
ningen, när det med Riksens Ständers rätt beslutar; Utskottet har nu
föreslagit ett dylikt förhållande för Conslitutions-Utskottet för enahanda
fall, ■— utan att likväl utsträcka det till de öfriga Utskotten, elier lill
Riks-Stånden; och det vill deraf synas mig tydligt, att Utskottet dermed
erkänt den princip, att hvarken Riks-Stånd eller andre Utskott, än Con-
stitutions- och Baneo-Utskotten behöfva vara fulltaliga för att fatta be¬
slut; och då det, som gäller om sjelfva .Utskotten, jemväl läier böra
gälla, när dessa äro förstärkta, finner jag något serskildt stadgande härom
öfverflödigt.
Qrdsiällningen i 69 §. Regerings-Forraen antyder dessutom denna
■8
Cunstitutions-Ucskotlets Memorial IV.o fd.
Midling till öfverflöd, då det heter, ”befinnas, vid de öfrigas Tipps lim-
merande, rösterne lika delade} and etc.,” ty om meningen vant, att
samtlige 120 Ledamötérne o vilkorligt skulle vara närvarande, för alt uli -
omröstningen deltaga, hade säkert ett annat uttryck blifvit begagnadt, —
ty sedan en sedel af de. 120 blifvit aflagd, låta de återstående 119 icke
dela sig — uti sjelfva uttrycket ligger sålunda beviset på den tolkning
jas ger §.
Enahanda synes förhållandet vara med Electorer och Nämnder •—
ordställningen uti 97 §:. Regerings-Formen, der det heter: falla dervid rö¬
sterne till mera än hälften af "de röstande" Electorernes antal, —• an¬
tyder, sora mig synes, lika omisskänneligt Lagens syftning; ty hade me¬
ningen varit, att förrättningen skulle vara ogild, 001 ej alla 48 Electore-r-
ne ovilkorligen'voro tillstädes, hade säkerligen orden "de röstande' icke
blifvit begagnade, efter sora dessa, efter mitt förmenande, just uttrycka
icke ■— att allas, utan endast de röstandes antal skall komma i berak-
ning.” -
XJti denna Reservation instämde Biskop Faxe.
Af Herr Lagerhjelm: ”Efter deli förklaring Herr Friherren, Ordfö¬
randen lein nät öfver tillkomsten af ordet samfäldt i de ,af Grundla¬
gen, som röra voteringar inom Utskott, synes mig klart, att Grundlagen
på intet ställe antyder, ännu mindre uttryckligen stadgar, att Förstärkta
Utskott skola vara fulltaliga, för att kunna förrätta sina omröstningar.
Jag hemtar ett ytterligare stöd för denna lunka af 69 §. Regerings-For-
men, som vid slutet innehåller: ”till undvikande af paria vota skall,
vid omröstningen, förr än sed larne uppräknas, en ibland dem uttagas och
försegla d a Häggås. Befinnas vid de öfrigés lipp glimmer ande, rösterne
ilika delade etc.;” ty ar de 119 voteringssedlar, sorn återstå, , sedan eu
blifvit aflagd, kunna paria vota icke uppslå, och §. skulle således innefat¬
ta en orimlighet, i fall den icke förutsatte omröstningens förrättande, oak¬
tadt en eller flere Ledamöters uteblifyande. Enär derföre Grundlagen,
i min tanka, är klar och tydlig, hvad denna fråga beträffar, anser jag ali
Grundlags-förklaring deröfver obehöflig.
Vidkommande deremot Nämnder och Electorer, sorn med Riksens
Ständers rätt och å deras vägnar afgöra, så fordrar Grundlagen, enligt
min öfvertygelse, fullt antal Ledamöter närvarande, för att de må kunna
fullfölja sine förrättningar; men, som dylika Nämnder1 och Electorer en¬
dast-
Conslitulions-UtskoUets Memorial N-o t\f.
däst nfigra gånger för hvarje Riksdag skola träda tillsamman, anser jäg
det vara öfverflödigt, att, ensamt för deras skull, hos Riksens Ständer före¬
slå en Grundlagsförändring.
Jag reserverar mig således mot Memorialet N:o 46 i dess helhet."
Härmed förenade sig Biskop af JVingård.
l\T:o 47-
Ank. till Exp. Utsk. den t4 Oct.
Memorial, med föreslaget tillägg i 73 .f. Riksdagsordningen
af hänvisning till 5g JF. Regeringi-Formen,
För att bringa Riksdags-Ordningens 73 §. i fullkomlig öfverensstäm¬
melse med 56 §. Regerings-Forrnen, har Biskopen rn. m. Herr Doctor
Hedrén föreslagit, antingen ett från den senare hemtadt tillägg vid den
förra, att Förstärkt Conslilulions-Utskolt bör utgöras af Tjugu Ledamöler
från hvarje Riks-Stånd, eller ock sådan förändring i ofvannämnde Rege-
rings-Forrnens §, alt ordet ”Tjugu” matte utbytas mot ”Tiettio.”
Vid pröfning häraf, har Constitutions-Utskottet funnit omförmälda
Grundlagsrum destomindre stå i strid sinsemellan, som 73 §. Riksdags¬
ordningen angår beslut öfver tvistiga ämnen, hvilka, skola vid samma
Riksdag definitivt afgöras, och 56 §. Regerings-Forrnen åter foreskrif-
ver saltet ail bereda Riksens Ständers Utlåtanden i Grundlagsfrågor, till
afgörande vid nästa Riksdag. Då således Grundlagsändring härutin¬
nan icke påkallas af någon otydlighet eller motsägelse, och då, i öfrigt,
alternativet af Cönstitutions-Utskottets förstärkning till 120 Ledamöler,
synes nog mycket afvika ifrån Grundlags-Stiftarens åsyftning, att ären¬
den af denna grannlaga art måtte lugnt och varsamt behandlas, utan en
alli. för stor röst-öfvervigt hos de tili förstärkning invalda, har Conslitu-
lions-Utskottet väl ansett Motionnirens förslag ej kunna i någondera delen
till Riksens Ständers bifall öfverlemnas; dock får, med anledning af sam¬
ma förslag, och i likhet med hvad under sisllidne Riksdag blifvit fram-
11 ih. litt fl. St. Prat. 1X34. 3 Simi, 2,
il:de Häftet,
Jto
Cénskilutivns- XJ-ulioltets Memdrial N:o fa.
siril 1 dt, Utskottet för Grundlaglig åtgärd vördsam ligen tillstyrka införandet'
i Riksdags-Ordningens 70 af en om ieke just ovilkorligen nödig, åtmin¬
stone nyttig och ändamålsenlig hänvisning till 56 R egersngs-Formen,
medelst följande tillägg vid slutet: — ■— •— Huru skiljaktigheterf vid
beredning af Riksens Ständers Utlåtanden i Grundlagsfrågor, lå¬
ra sammanfemkas och slutligen jörenas} derom dr i 56 JRege-
?ings-Formen serskildt stadgadt.
Stockholm den i4 October 1 8 3 4.-
Reservation?
af Herr Egnell.’ ”Enär Grundlagsförändring ej bör komma i fråga,
utan den är af nödvändighet påkallad, och sådant förhållande icke, i följd
af Herr Biskop Hedréns motion, är för handen, då 56 §. Regerings-For¬
men handlar om Utlåtande och 73 §. Riksdags-Ordningen om Beslut}
så anmäler jag vördsam ligen min reservation emot Utskottets, i nain tan¬
ka, öfverflödig förklaring af dessa lagbud”
—Édfe tfcawftMSt SiMtafaaåfclfcHO» mf. \ »wnmmasrfVawr1
STOCK. 11 O LIM, nos Leny. Waster bia c, i 83f.
Contlilutions-Uiskotteis Memorial N:o 48.
t
N:o 48.
Ankom till Exp. Utsk. den 11 Nor.
Memorial, med Utlåtande öfver äterr emis serna pä förslaget i
Me morialet JV/j 3j.j cn ändamälsenligare organisation af
StaisRådet.
Samtlige RiksStånden hafva genom ProtocollsUldrag för den 6, 7 och
g nästlidne October till Konstitutionsutskottet hänvisat de i deras Plena
förekomna anmärkningar emot Utskottets förslag i Memorialet N:o 34. a-
syftande en ändamälsenligare organisation af SlatsRådet, sorn hvarje Riks¬
stånd serskildt förklarat utgöra dess gemensamma tankar.
Då härvid, likmätigt 56 §. Reg.-Formen Constitutions-Utskottet ålig¬
ger, att samtlige RiksStåndens meningar till ett helt Utlåtande i möjligaste måtto
sammanjemka och de oförenliga skiljaktigheterna till samtlige RiksStåndens
behandling anmäla, skalk Utskottet, efter bästa öfvertygelse och förmåga,
söka uppfylla detta åliggande i den af Grundlags §§ernes numerföljd
anvisade ordning, och får dessutom för slutliga jemkningen, genom Con-
stitutionsUtskottet förstärkt, af tilläfventyrs qvarstående oförenbara tankar,
vördsamligen uppgifva erforderliga voteringspropositioner.
RcgeringsP ormen.
5 S- ,
StatsRådels ständige Ledamöters antal, hvilket Preste- och Borgare-
Stånden, enligt Utskottets förslag, bestämt till Tolf, har deremot blifvit in¬
skränkt, af Ridderskapet och Adeln till Nio, och af BondeStåndet lill Sju
Ledamöter; hvarförutan sistnämnde Stånd velat tillerkänna Konungen rät¬
tigheten att, för utomordentliga fall, tillkalla andre Svenske män att 1
StatsRådet taga säte.
Under förutsättning, att, efter medgifvande eller omröstning, såsom
här nedan omförmäles, DepartemenlsChefernes elier Föredragande
Siats-Råds Ledamöters antal faslställes lill Sju, och de icke
Fötedragandes till Tre, hringas väl hela personalen till Tio, el¬
ler enahanda med nuvarande StatsRåds, Föredraganden inberäknad.
Men detta antal tål också ingen ytterligare minskning, utan alt derigenom
verkslällbarheten af föreskrifterna, dels i RegeringsFormens 8 och 43 §§.,
sinsemellan jemförde, dels i 7 §. af RiksActen den 6 Augusti i8i5, rörau-
Dih. till R St. Prot, 1834. 3 Sami. 1,
16: de Häftet,
Consliiutions-UahoUe's Memorial N.o
de sammansatta Svenska och Norrska StatsEådet, skulle förloras; och be¬
träffande BondeSlåndets serskilda mening, angående tillkallandet af Extra
Ordinarie Stalsfiåds Ledamöter, förmodar Utskottet, alt BondeSlåndet,
vid nogare eftersinnande, skall frångå denna mening, såsom icke väl sam¬
manstående med principen af constilutiouel ansvarighet för rådslagen.
Ridderskapet och- Adeln samt Borgare Ståndet hafva yrkat uteslutan¬
det af ordet >'rättu efter ”ege”. Harvid torde Conslilulions-Utskottet til¬
låtas vördsam ligen erinra, alt ordet ”ege”, ensamt, är tvåtydig t, såsom ut¬
tryckande både rättighet och pligt,, och alt detsamma, taget i senare be¬
märkelsen, med utsträckning öfver hvad 8 §. Regerings Form en i andra
punkten antyder, kommer att innefatta- ett nog mycket, bindande och der¬
för ej efterkomligt Grundlagens bud. Utskottet hemställer fördenskull,
alt' de U änne nyssbemälde RiksSlånd må härutinnan- efter MedStånden
sig foga; dock föreslås, i vidrig händelse, följande voteringsproposition:
A.
”Dan, sorn bifaller, alt ordet 'rätt" efter ”ege” må i 5 §. Regerings-
Formen bibehållas, röste Ja;”
”Dfen det ej; vili, röste Nej.”
"Vinner Nej, kommer ordet "rätt" alt ur §;n utgå”.’
Serskildt har Riddersknpet och Adeln funnit ordet "Två" framför
’-*Bröder”, böra uteslutas. Sorn likväl ändringen synes ganska umbärlig,
helst flera Bröder ej kunna vinna eli tillträde, redan fornekadt åt tvänne,
lärer Ridderskapet och Adelil, fogande sig: efter MedStånden, täckas låta
anmärkningen förfalla. Sker annorlunda,, kommer votering att anställas
öfver denna proposition:.
B.
”Den, som vill, alt i 5 § R. F.» ordet 'Tvä" framför ”Bröder” skall
bibehållas, röste Ja;”
"Den det- ej vill, röste Nej,”
”Vinner Nej,. anses ordet 'Tvål' böra utgå,”'
6 §.
Vid denna § hafva samtlige RiksStåndeiv förenat sig om det Utlåtan¬
de, att Chefen fur JusfitiaeDeparlementet icke må tillika vara Ledamot
af Konungens Högsta- Dömslol; hvilket således, blott fordrar att i den
nya redaclionen iakttagas.
Ridderskapet och Adeln har vttrat sig, att intet HofCancellcrsDepartement
aeli; PresteStåndet, att. ingen DepartemetsGhef,, under namn af Ho fcancelle
Constitu‘ions- Utskottets Memorial N.o |8.
3
eller ined de IJofCancelleren mi tillhörande attributiorrer, stall finnas.
BorgareStåndet Inar ansett momentet, rörande IJofCancelleren, böra utgå;
och BondeStåndet har trott IlofCancelleren kunna försvinna genom hans
befattningars öfverflyttning på Cheferna för Justitire- och Écclesiastik-
Deparlementen.
Dessa, egentligen till blolla ordalagen, olika anmärkningar, har Consli-
tutioris-Utskottét icke kunnat uppfatta annorlunda än att de samfäldt
åsyfta upphörandet, ej allenast af MofCancellerens functioner såsom Stats-
Rådets Ledamot, utan ock af öfriga i Grundlagarne honom tillagda altri-
butioner och befallningar. Häraf åter föranledas åtskilliga andra förut
icke väckta eller beredda Grundlags-ändringar, dem Utskottet, i serskildt
Memorial under dac, får Lill nödig behandling uppgifva.
Vidare hafva samtlige RiksStånden förenat sig om det Utlåtande, att
endast de allmänna föremålen för hvarje Departement må genom Grund¬
lag bestämmas, men deras, närmare fördelning, medelst Nådig Stadga,
Förordning eller Instruction, äf Konungen regleras. Dock hafva, äfven i
fråga om den generelå, medelst korta rubriker uttryckta fördelningen, fle¬
ra skiljaktigheter, Stånden emellan, sig yppat, serdeles under hänsigt till
till de ärenden, hvilka nu tillhöra Kammar- samt Handels- och Finance-
■Expedilionernas föredragning. Ridderskapet och Adeln har nemligen upp¬
tagit ett Departement för Handeln och Näringarne samt ett för Cameral-
och Drätsel-Verken; Preste-Ståndet deremot ett Camera!- samt ett Han¬
dels- och Finance-Deparlement; Borgare-Ståndet åter yrkat Departemen¬
tens fördelning i tre, eller ett Inrikes Civil-, ett Finance- samt ett Han¬
dels- och Industrie-Deparlement, och Iionde-Ståndet, nästan i öfverens¬
stämmelse med Ridderskapet och Adeln, ett Inrikes Departement för Nä¬
ringarne, Handeln, allmänna Hushållningen och inre Ordningen, samt ett
Finance-Departement för Cameral- och Drätsel-Ärenden. Serskildt har
ock Bonde-Ståndet trott Landt- och Sjöförsvarens ärenden böra sammanfö¬
ras under en enda Chef för Krigs-Departemenlet.
Hvad nu först angår de väsendlligaste och minst förenbara bland des¬
sa skiljaktigheter, eller de väckta nya frågor, i Borgare-Ståndet, om två
Departements sönderklyfning till tre, och i Bonde-Ståndet, om två andra
Departements sammanslående till ett, hemställer vördsamligen Constitu»
lions-Utskollet, huruvida icke bemälde Riks-Stånd, livart för sig, behaga¬
de efter de 3:ne Med-Slånden sig foga, men får emedlertid, för vidrigt
full, föreslå nedanstående voterings-proposilion:
4
Constitutiont-Utskotcets Memorial N'.o 48»
C.
”Den, som gillar förslaget, alt nuvarande Kammar- samt Handels- och
Finance-Expeditioners ärenden skola afven hädanefter tillhöra Två ser¬
skilda Dep artemeut, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, komma dessa ärenden att fördelas på Tre, eller ett In»
rikes-Civil-, ett Finance- samt ett Handels- och Industrie-Deparleraent.
D.
"Den, sorn gillar förslaget, att Landt- och Sjöförsvarens ärenden böra
tillhöra bäggedera sitt serskilda, eller Två Departement, röste Ja;”
”Dea det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, sammanföras dessa ärenden under en enda Chef för
Krigs-De partemen tet.”
Beträffande sedan Riks-Ståndens olika meningar om fördelningen af
de Kammar- samt Handels- och Finance-Expeditionerne nu tillhörande
ärenden, föreställer sig Constitutions-Utskottet, att, förnämligast i följd af
den specielare regleringens öfverlemnande åt Konungens visa omsorg, be¬
rörde olikheter skola ulan svårighet sammanjemkas, genom en i möjliga¬
ste måtto kort och sammandragen uppfattning af bägge Departementens
allmänna föremål.
Stats-D*partementen skulle, efter Conslilutions-Utskoltets omdöme,
lämpligen kunni generelt benämnas sålunda:
Justitia:-,
Utrikes ,
Landt försvars-,
Sjöför svars-,
Civil-,
Finance- samt
Ecclesiastike -Departementen; och, 1 sammanhang härmed, ett sä
lydande lil ligg indy ta:
”Den närmare fördelningen af ärendena, Departementen emel¬
lan, bestämmes af Konungen, genom en serskildt utfärdad, offent¬
ligen kungjord Stadga
I händelse duck, hvad Civil- och Finance-Departementen vidkom¬
mer, deras rubriker och summariska qualificationer icke vunne Riks-Stån¬
dens gemensamma bifall, tillstyrker Constitutions-Utskottet omröstning öf¬
ver följande proposition:
Conttitulions-Utskottels Memorial N:o 48*
3
E.
"Den, som gillar jemknings-förslaget till ett Civil- och ett Finance-
Departemenl, röste Ja;’’
"Den det ej vill, röste Nej."
"Vinner Nej, anställes serskild votering, huruvida dessa Dcparte»
ment må kallas antingen Cameral- och Drätsel, samt Handels- och Nä¬
rings-, eller ock Cameral- samt Handels- och Fir.auce-Departemenlen.”
Preste-Ståndet har antagit Fem Siats-Råd ulan Departement, hvari¬
bland minst Tre förvaltat Civil beställning.; Borgare-Ståudet Fyra, deri¬
bland Två Civile; Ridd. och Adeln Två, deribland En Civil; Bonde-Ståndet;,,
ingen. Såsom ett medel- och tillika minimi-antal, föreslår Vördsam ligen Utskot¬
tet Tre, hvaraf minst Två lora hafva förvaltat Civil beställning.
Allo per della jeinkuingsförsök fruktlöst, så tillstyrkes votering öfver
nedanstående alternativa propositioner:
1:0 I fall något eller flera Stånd godkänna jemkningen:
F.
”Den, som bifaller jemknings-förslaget till Tre Stats-Råd alan Depar¬
tement, röste Ja;"
"Den det ej vill, röste Nej.”
"Vinner Nej, anställas, i den ordning att början sker med högsta an¬
talet o. s. v., serskilda omröstningar öfver Riks-Slåndens, olika tankar, tili
dess pluraiitelen fäller utslaget.”
2:0 I händelse alla Stånden afslå jemkningen:
G.
”Den, som, lika med Preste-Ståndet, antager Fern Slals-Råd utan De¬
partement, röste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej.’"
"Vinner Nej, röstas, i ordning efter antalet, om bifall till någondera
af de öfriga Ståndens meningar.”
Med afseende å Slais-Rådels Ledamöters benämning eller’ titulatur,
vilja Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, att de samfäldt skola
kallas Stats-Råd; Preste-Ståudet, alt blott Två bland dem, eller Justiliae-
och TJ trikes-De pa r Lem en ts-C lie ferne, tillägges den förra titeln af Stats-Mi-
nistrar; Bonde-Ståndet, att de alla må uttryckligen benämnas Ministrar.
För slutlig jemkning af desse skiljakligheter, får Constitutions-Ut-
skoltet vördsamligen föreslå en så lydande voteringsproposition:.
Constinuions• Utskottets Memorial N:o 48.
II.
”Den, som vill, att endast Deparlemenls-Cheferne för Justitia’- oell
TJtril ies-Ä venden skola kallas Siats-Ministrar, men de öfriga Ledamöterne
Stals-Råd, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.’
”Vinner Nej, anställes omröstning, huruvida antingen iilla Stats-Rå¬
dets Ledamöter må benämnas Stats-Råd, eller ock samtlige Departements-
tChelierne bära titeln af Ministrar.”
Enligt Bonde-Ståndets tanka, borde Föredragande af Krigs-Ärenden
i Stals-Rådet, icke derjemte, genom Grundlagen, förordnas till Konun¬
gens Rådgifvare i Gommandomål. Så framt ej Bonde-Ståndet, frångåen¬
de denna serskilda tanka, skulle foga sig efter Med-Stånden, torde vote¬
ring komma att ega rum öfver följande proposition:
1
"Den, som vill, alt Departements- Cheferne för Landt- oell Sjöförsva¬
rens Ärenden skola tillika vara Konungens Rådgifvare i Commandomål
för Armeen och Flottan, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses G rundlagsstadgandct om denna förening'böra ur
förslaget utgå.”
I öfrigt hemställer vördsamligen Conslitulions-Utskoltet till Bcnde-Slån-
dets öfvervägande och pröfning, om icke dess anmärkning, att Utskottet ej be-
Wämtförhåilandet emellan Departements-Clieferlie och de förvaltande' VTei ken,
desto héilre må förfalla, sorn föreskrifterne härom i«ke tillhöra Grundlagen,
och dessutom synas stå i sammanhang med den serskilda närmare indel¬
ning al Siats-Departementens föremål, hvilken jemväl Bonde-Ståndet här¬
sk jutit under Konungens förfogande.
8 §•
Af Borgare-Ståndet är yrkadt, att, i stället för orden: ”derest icke
minst Tre af Stats-Råden, utomvederbörande Föredragande, tillstädes äro»”
må införas: ”derest icke minst Fern af Stats-Råden tillstädes äro.1’
Constitutions-Utskottet tillstyrker vördsamligen ali, med aktgifvande
så väl på R. F:s. 43 §, sorn på möjligheten af Stats-Rådets Ledamöters
inskränkta personal och laga förfall, Borgare-Ståndet täcktes lämpa sig ef¬
ter Med-Stånden, men alt, i vidrig händelse, omröstning må ske öfver
denna proposition:
Con rti lu lions^Ut skotte t sr Memorial N:o 48., -
T
”Den, som gillar Conslitulions-Utskottets redaeiionsförslag vid 8 §. Re-»
geringy-Formen-, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
'Vinner Nej, förändras redactionen sålunda:: ”'derest icke minst Fem.
af Stat -Rådén tillstädes äro'3
' 9 §■
Borgare-Ståndet har förklarat, såsom dess gemensamma tanka, att pe¬
rioden: ’ Den, som ej serskild mening till protocollet anfört, vare
för beslutet ansvarig, såsom hade han styrkt Konungen att det be¬
slut fatta",. hör ur förslaget utgå.”
Di Constiiulions-Uiskoltets förslag innebär, endast med en obetydlig
ordjeinktnng, del förut i §:n befintlige stadgande; då samma <5. väl ovil¬
korligen förbinder Siats-Rådets Ledamöter att deras meningar yttra, men
tillika förutsätter möjligt underlåtande af föreställningar emot Grundlags-
eller lagstridiga beslut, och då både Regerings-Formen och Riksdags-Ord-
liingen, äfvensom Ansvarighets-Lagen, bestämma enahanda ansvarspåföljd
för tillstyrkandet och icke afstyrka lidet, för ut talad t rådslag eller Lyst sam¬
tycke, förmodar Utskottet, alt Borgare-Ståndet, med frångående af anmärk¬
ningen, lärer: efter Med-Stånden sig foga, men får: dock vördsamligen före—
slå behörig omröstninpsproposition:
L.
”Den, sorn gillar Constitulions-Utskotlets redactionsförslag vid q
Regerings-Formen, röste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, ändras samma förslag, genom uteslutande af orden från
och med: 'Den srom ej", till och med: beslut fatta."
10 §.
Ridderskapet. och Adeln har ansett denna § böra bibehålla.^. sådan
den i 1111 gällände R. F. finnes intagen, orh Borgare-Ståndet uppgjort föl¬
jande nya rrdaetion deraf: "Innan ärendena inf ör Konungen i Stats-
Radet föredragas,. skola Ue, efter nödiga upplysningars inhemtan-
de, behandlas uti Stats-Råds-Beredning, der ordet föres af deri
bland Stais Raden, sorn Konungen dertill nämner, och hvilken e-
ger at.t, sä ofta ärendenas gäng det fordrarr Stats-Rddet samman*
kalla."
Som nu Tre Riks-Slåiid yrkat upphörandet af Rikets Allmänna Ären¬
dens Beredning;, hvaremot blott ett Stånd önskat densammas bibehållan—
8
Co^stilations-Utshotlels Memorial jN:0 ^8.
de, och ett annat åter åstundat införandet af en så kallad Slats-Råds-Bered-
ning, hemställer vördsamhgen Constitutions-Utskottet, om icke llidderska-
pet oell Adeln samt Borgare-Ståndet behagade nedlägga deras sinsemellan
alldeles olika anmärkningar, men får emedlertid, för slutlig jemkning, upp¬
gifva nedanstående voteringsproposition:
M.
"Den, som gillar Constilulions-Ulskottets redactionsförslag vid io §.
B. F-, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nejd’
"Vinner Nej, kommer ny omröstning alt anställas på bifall till alter¬
nativen af antingen Ridderskapets och Adelns, eller Borgare-Ståndets ser¬
skilda tankar.”
>5. §.
Såsom dess gemensamma tanka, liar Borgare-Ståndet förklarat efter¬
följande, förändrade redaction: ”Commandomål, hvarmed förstås sådane,
sorn Konungen, i egenskap af Högste Befälhafvare öfver Krgs magien till
lands och sjös, omedel nariigen besörjer, må Konungen, dd Han Sjelf
förer Riks-Styrelsen, afgöra i närvaro af den bland Krigs-Departe-
ments Chefer, till hvars Departement ärendet hörer. Uppehåller
Sig Konungen d annan ort, än der Konungen har sitt säte, eller
g dr Ilan i fält, vare den Konungens Rådgifvare i dessa mål, som
Konungen, genom Departementets Chef, dertill förordnar. Honom
åligger m. m.”
Preste-Ståndet har äfven ansett denna §. böra bringas i närmare öf¬
verensstämmelse med 6
Under förutsatt vilkor, att den i 6 §. föreslagna embels-förening af
Krigs-Departenients-Cheferne och Konungens Rådgifvare i Commandomål
varder, antingen efter Bonde-Ståndets begifvande, eller genom pluralitet
vid omröstningen öfver propositionen Litt. J, antagen, tillstyrker, såsom
en följd deraf, Constitutions-Utskottet, att den redaction Borgare-Ståndet
fframlagt, må i första punkten eller till och med orden: ”ärendet hörer,”
af de öfrige Respeclive Stånden godkännas; hvaremot tillsatserna i andra
punkten, såsom dels öfverflödig», dels hinderliga, ej kunna af Utskottet
understödjas.
Derest Riks-Slåndens meningar ej låta sig, utan votering, samman¬
jemka, får Utskottet vördsaailigen föreslå en så lydande proposition:
^ .
ConstiiuiionJ-VtskoUett Memorial N:o .4,8*
5
N.
”Den, sora gillar Borgare-Ståndets, i första punkten af Constitutions-
Utskottet tillstyrkta redactionsförslag, röste Ja.”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anställes ny votering med Ja-propositionen på Utskot¬
tets förra förslag, oförändradt, och Nej-propositionen på hela den af Bor¬
gare-Ståndet uppgifne nya redaclion."
24 §■
Preste-Ståndet har ogillat benämningen af ”Justitiaj-Depaitementels
Expedition,” och trott JustitiaeRevisionen böra underordnas Konungens
Högsta Domstol; Borgare-Ståndet ansett §:n fordra rättelse, i följd af an-
rnärkningarne vid 6 §; Bonde-Ståndet funnit Utskottets förslag högst våd¬
ligt, och deremot vida lämpligare, att Nedre Justitite-Revisionen, undan¬
dragen både Justitjas-Dapartements-Chefens och Justitiae-Cancellerens för¬
manskap, endast blefve Högsta Domstolens Cancellie.
Med anledning af dessa anmärkningar, hvilka, lill en del, ej tyckas
sakna giltig grund, får "Constitutions-Utskottet, som ej eger att ingå i
pröfning af Émbets-Verkens, på Författningar och Instructioner beroende
förhållanden till hvarandra, vördsamligen tillstyrka, att benämningen: Ko¬
nungens Nedre Juslitice-Revision ’ må i 24 §. oförändrad qvarstå.
26 §•
Härvid har Preste-Ståndet yrkat, ej. mindre Justitiae-Cancellerens
uteslutande ifrån Stats-Rådets öfverläggningar, ;in förtydligandet af §:ns
början, sålunda ”Då de ifrån Högsta Domstolen kommande Justitice-
Årenden m, m,y samt Borgare-Ståndet för dess gemensamma tanka för¬
klara!, att hela denna §. bör försvinna.
Enär således, i fråga om Justitiae-Cancellerens öfvervaro af Justitiae-
. Ärendens föredragning i Stats-Rådet, Två Stånd stannat, emot Två, föran¬
lätes Constitutions-Utskottet att, till skiljaktigheternes definitiva jemkning,
framgifva denna omröstnings proposition;
O,
”Den, sorn bifaller, att, enligt Constitutions-Utskottcts förslag, Justi-
tiae-Cancelleren må öfvervara Justitias-Ärendens föredragning i Stats-Rådet,
röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
Dill. till B. St, Prot. 183/f.- 3. Sami. 2
16:de Häftet,
Constitutions-Vtskotlets Memorial iV:o få.
”Vinner Nej, anses Justiliae-Cancelleren utesluten ifrån Siats-Rådets
öfverläggningar.”
Vidkommande för öfrigt Preste- och Borgare-Ståndens, hvart för sig,
gjorda serskilda anmärkningar, så, emedan, å ena sidan, Justitise-Ärenden,
i deras egentliga bemärkelse, icke äro andra, än de, som på Högsta Dom¬
stolens handläggning och afgörande hero, hvaremot sådana administrativa
frågor, öfver hvilka Högsta Domstolens utlåtande inhemias, dymedelst ej
förändras till deras verkliga egenskap och slutliga behandlingsform, samt,
å andra sidan, Juslitiae-Ärendenas föredragning i Stats-Rådet destohellre
synes böra bi vistas af Justiliae-Departements-Chefen och tvänne Justitiae-
Itåd, sorn den förre eger alt i främsta rummet följa Lagskipningens gång,
och de senare bäst äro i tillfälle att utveckla Högsta Domstolens åsigter,
hvartill ändlligen må läggas, alt hela §:ns borttagande skulle, utan nöd¬
vändighet, bryta numerordningen, får Utskottet vördsamligen tillstyrka
Preste- och Borgare-Stånden, att härutinnan efter Ståndens pluralitet sig
foga, men bör, för motsatt händelse, uppgifva en så lydande voterings¬
proposition:
P.
”Den, som vill, att Preste- och Borgare-Ståndens serskilda anmärk¬
ningar emot förslaget vid 26 §. Regerings-Formen må förfalla, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej
”Vinner Nej, anställas nya omröstningar till bifall, först på Preste-
Ståndets och sedan på Borgare-Ståndets mening.”
Fullgörandet af Ridderskapets och Adelns erinran om 26 §:ns redac-
tion, i enlighet med Ståndets beslut vid 6 §, lärer bero på resultatet ä£
voteringen öfver propositionen Litt. II.
.34 §•
Riddersknpet och Adeln har, i stället för den af Constitutions-Utskot-
tet föreslagna första punkten, infört: ”Stats-Rädets Ledamöter inne-
hafve Rikets högsta värdighetBorgare-Ståndet deremot: ”Stats-Rd•
deri innehafve Rikets högsta värdighetf och Justitioe- Ruden lika
med General-Lieufenanter
Sammanjemkningen af skiljaktigheterne ankommer härvid, till en del,
på utslaget af omröstningen öfver propositionen Litt. H; men då Bonde-
Ståndet gifvit Stats-Rådets Ledamöter öfver hufvud lika benämning, och
då således Tre Stånd tillerkänt dem Rikets högsta värdighet, tillstyrker;
Consiilutions-VtHottéts Memorial N:o 48-
ti
vordsamligen Utskottet antagandet af den redaction, sora Ridderskapet och
Adeln uppställt, eller, annars, votering öfver nedanstående proposition:
”Den, sora bifaller, att Rikets högsta värdighet må tillerkännas Stats-
Rådets samtliga Ledamöter, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej;”
”Vinner Nej, tillägges denna värdighet endast Justitia- och Utrikes
Departements-Cheferne, hvaremot de öfrige Stats-Rådets Ledamöter erhål¬
la den närmast derintill.”
Hvad åter angar Borgare-Ståndets serskilda mening, att Justitiae-
Rådens rang bör i §:n .utsättas och till General-Lieutenants värdighet
bestämmas, hemställer Utskottet, om icke bemälde Stånd ville i denna,
mindre vigtiga omständighet, lämpa sig efter Med-Siånden. Vidblifver
dock Ståndet sitt yrkande, återstår votering öfver denna proposition:
R.
”Den, som gillar uteslutandet, ur 34 §• RegeringsForraen, af bestäm¬
melsen om Justitiae-Rådens värdighet, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej;”
”Vinner Nej, bestämmes, i samma §., deras värdighet till lika med
General-Lieutenants.”
35 §•
I stället för orden: ”Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Stals-Rå-
den,” har Ridderskapet och Adeln antagit: "Stals-Rådets Ledamöter;”
Preste-Ståndet; ”Stats-Ministrarne, Ståts-Råden” och Borgare-Ståndet:
"Stats-Råden." Vidare har Ridderskapet och Adelil utbytt ”Justitiae-
Cancelleren” mot "Chefen för Åklagare Magtenf samt Borgare-Stån¬
det efter ”Justitiae-Cancelleren,” tillagt ”eller Chefen för högsta Akla-
gare-MagtenRidderskapet och Adelil samt Borgare-Ståndet insatt
”Chefen för Postverket,” men Borgare-Ståndet uteslutit Expedilions-
Chefer i Siats-Departementen.”
Till bifall öfverlemnar vördsamligen Constitutions-Utskottet redac-
tions-ändringen i §:ns början, eller införandet af orden: ”Stats Rådets
Ledamöter," såsom innefattande Tre Stånds tanka, om än Stats-Ministers-
benämningen skulle för Två Ledamöter fortfara, eller Ministeititeln samt¬
lige Departements-Cheferne tilldelas.
I fråga om Justitias-Cancelleren, finner Utskottet, att bibehållandet, i
35 §•, af denna Embets-benämning är en klar följd af densanimas qvar-
12
Constitutions- Utskottets Memorial N:o 48»
stående, utan anmärkning, så val i 2G:te oell ö^de §§., som på flera an¬
dra ställen af Grundlagarne, samt alt för öfrigt Konungens Ombudsman
icke kan på giltigare skäl än Sländernös, hvilken eger enahanda värdig¬
het, kallas Chef för Åklagare-magien; hvarjemte Utskottet, beträffande
"Expedilions-Cheferne i Stals-Departementen,” vördsamt hemställer till
Borgare-Ståndet, att det må efter Med-Stånden sig foga.
Deremot får, hvad ”Chefen för Postverket” angar, Utskottet föreslå
följande voterings-proposition:
S.
”Den, sorn vill, att, enligt Constitutions-Utskottets förslag. Chefen för
Postverket ej skall i 35 §. Regerings-Formen upptagas, röste Ja;"
”Den det ej vill, röste Nej;”
"Vinner .Nej, införas i nämnde §. orden; ”Cheferne för — och
för Postverket,”
33 §.
Preste-Ståndet har ansett orden; ”fattade beslut” i sista punkten höra
utbytas emot ”utfärdade beslut,” och för öfrigt hela denna punkt upp¬
flyttas näst efter den första, hvaremot den följande lämpligast kunde ut¬
göra ett senare moment af §:n.
Constitutions-Utskottet tillstyrker vördsamligen godkännandet af den»
na förändrade redaction, i ett sammanhang, så lydande:
”Alla ifrån Konungen — blifva gällande, vara försedda med
Konungens underskrift och contrasignation af vederbörande Före¬
dragande} sorn vare -— — — torda Protocoll. Ada föreskrifter och
erinringar om verkställighet af utfärdade beslut må af Departe¬
ments Chef eli omedelbarligen kunna till vederbörande expedieras.”
"Skulle den Föredragande — •—• inkomster bibehållen.”
Likväl, och i händelse af påkallad omröstning, uppgifves nedanståen¬
de proposition:
”Den, som godkänner Preste-Ståndets redactions-jemkning vid 38
Regerings-Formen, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej,”
”Vinner Nej, godkännes Constitutions-Utskottets förra redactions-
43 §.
Ridderskapet och Adeln har uppställt denna §. sålunda: "Går Ko-
Cunttitutions-Utskottets Memorial IV:o 48.
minsen i fiilt eller — förordne flan Tre Ledamöter af Stats-
Rådet, under den Ordförande, som Konungen serskildt nämner,
alt föra — •— — sorn 8 §. stadgar. Departements-Chef som är Leda¬
mot af Regeringen, upphöre under tiden att■ vara Föredragande.”
PreSte*Ståndet liar ansett en större latitud böra lenjnas för Konungens
val, i händelse Jusli lias-Sla Is-Ministern eller de icke Föredragande Stats-
Råden egde laga förfall; och Borgare-Ståndet har anmodat Conslilulions-
Utskotlet att omredigera denna i öfverensstämmelse med Ståndets vid
6 §. fattade beslut!
Utskottet kan ej underlåta att i hufvudsaken till bifall öfverlemna
Ridderskapets celi Adelns uppställning af §:n, såsom närmast förenande
alla liiks-Ståndens tankar,, likväl med den redactions-föi ändring, att §:ns
början må lyda sålunda: ”Går Konungen •—- — förbrdne Tre Ledamö¬
ter af -Siats-Rådet, under den Ordförande, som Han, antingen iliand
Prinsar af Sitt Hus, eller iliand Stats-Rädets Ledamöter, serskildt
nämner, att föra' ro, m.” Men antages ej denna jemkning, torde omröst¬
ning ske öfver följande proposition:
U.
”Den, som gillar Ridderskapets och Adelns redactions-uppställning vid
43 §. Regerings-Formen, med deri af Constilulions-Utskoltct gjorda ^rno-
»iifipationer och tillägg, röste Ja;
>’Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anstäljes ny omröstning med Ja-propositionen på bi¬
fall till CoHstitutions-Utskottets förra redactions-förslag, oförändrad t, oell
Nej-propositionen på bifall till samma förslag, ändradt genom utbyte af
orden: ”Justitia?-Ministern oell Tre andie Ledamöter af Stals-Rådet, emot:
”Fyra Stats-Rådets Ledamöter
99 §.
Ridderskapet och Adeln yrkar §:ns.Bringande till denna lydelse: ”Rik¬
sens Ständers Justitia?-Ombudsman •— — — Högsta Domstolens, Rikets
allmänna Ärenders Berednings, Justitiae-Revisionens, Hof-Rätternes,
Collegiernes eller i dessas ställe inrättade Verks, och aila lägre Dom¬
stolars — då han det äskar.” Preste-Ståndet finnér termen af
”Justitiae-Doparte.mentets Expedition” böra rättas i conformite' med 24 §•*
och Borgare-Ståndet önskar 99 §:ns oinredaction med anledning af beslu¬
tet vid 6 §.
På grund af tillstyrkandet å anmärkningarne vid 24 §. och det i
Cons ti tut ions-UtskoUctt Memorial N.o 48.
denna tiel oanmärkt lemnade förslaget vid 35 §, anser Conslitutions-Ut¬
skottet Ridderskapets och Adelns redactions-jemkningarblött innefatta til¬
lämpning och utveckling deraf, undantagande dock hvad allmänna Bered¬
ningen vidkommer, såsom beroende på omröstningen öfver propositionen
Litt. M.
106 §.
Efter Ridderskapets och Adelns tanka, skulle denna §. erhålla följan¬
de redaction:
”Finnér Utskottet af dessa Protocoll, att någon Stats-Rådets Ledamot
eller någon för tillfället förordnad Föredragande, eller den Embetsman, sorn.
i Commandomål Konungen råd gifvit, uppenbarligen handlat emot Ri¬
kets Grundlag eller allmän Lag, eller tillstyrkt någon öfverträdelse
deraf, eller underlåtit att göra föreställningar emot sådane Öfverträdelser,
eller dem vållat och befrämjat genom uppsulligt fördöljande af någon
upplysning, eller häfver den Föredragande underlåtit att, i de fall,
gom 38 $ af denna Re gerings-Form förutsätter, sin contrasigna-
tion ä ett Konungens beslut vägra, då skall Conslitutions-Ulskottet
—. •— —. fastställd varder.”
Jemväl anser Borgare-Ståndet ordet ”ege” böra utbytas enrot: skall’’
Som dessa ändringar och tillägg slå i hufvudsaklig likstämmighet
med 29 § Riksdags-Ordningen och 8 § Ansvarighets-Lagen, tvekar ej
Constitutions-Utskottet att dem till samfäldt bifall vördsamligen Öfverlem¬
na, med bifogande dock, för möjligen qvarstående skiljaktigheters slutli*
ga jemkning, af sådan voterings-proposition:
W.
”Den, som godkänner de af Ridderskopet och Adeln och, Lill en del,
af Borgare-Ståndet uppgifne ändringar och tillägg vid 106 §. Regerings*
Formen, för att äfven i 2 mom. af 2c) §. Riksdags-Ordningen iakttagas,
röste Ja.”
"Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses Utskottets förra ändringsförslag godkändt.”
' l
}.
Riksdags-Ordningen.
4* §•
Med hänsigt till Ridderskapets'och Adelns anmärkning, åsyftande in¬
förandet af ”Chefen för Åklagar e-magten3” i stället för ”Juslitia>Can-
Conslitutions-Uésliottets Memorial. W’0
ceHeren,” Åberopar vördsamligen Constitutions-Utskottet dess yttrande vid
35 §. Regerings-Formen.
Tryckfrihets-Förordningen.
2 §. 4 morn.
Häruti är rättelse yrkad, instämmande med gjorda anmärkningar, af
Ridderskapet och Adeln, vid i o och qq, af vid 24, samt Preste-Ståndet
Borgare-Ståndet vid 6, io och 24 §§• Regerings-Formen.
I^’händelse jemkningsförslaget vid RegeringsFormens $0.4 § godkännes,
liärflyter deraf utbytandet, likaledes i 4 morn. 2 § Trvckfriliets-Förord-t
llingen, af ”Justitiai-Departements Expedition,” emot ”Justitiae-Revisio¬
nen/' men de äskade ändringarne vid 10 §. Regerings-Formen bero på
utslaget af omröstningen öfver Propositiooen Litt. M.
Slutligen har, i sammanhang med ytlrandot om Allmänna Berednin-
gens indragning, Bonde-Ståndet yrkat uteslutandet ifrån undantagen i 2
§. 4 morn. Tryckfrihets-Förordningen af ”Stats-Rådets Protocoll och Hand¬
lingar.” Enär likväl detta anmärkningsvis framställda yrkande innefattar
ett alldeles serskildt grundlags-ändringsförslag, kan Constitutions-Utskottet
destomindre öfverlemna detsamma till Riks-Ståndens behandling, som de
mål, hvilka, genom Allmänna Beredningens upphörande, skulle förlora
offentlighet, egentligen inskränka sig till oeconomiska rättsfrågor, hvare¬
mot den i vederlag begärda publiciteten af Stats-Rådets Protocoll komme
att utsträckas till nästan alla Regerings-Ärenden.
_______
Sedan Riks-Stånden, genom meningarnes sammanjemkning eller efter
anställda omröstningar, hunnit stadga och meddela deras Utlåtande öfver
dessa både granlaga och mångfalldiga ämnen, skall Constitutions-Utskottet
ofördröjligen upprätta och aflemna fullständiga redactionsförslag.
Stockholm den 4 November 1834*
j6 Conslitnlions.Utskottets Memorial p[to 49-
N:o 49.
Atik. till Exp. Utsi. den il Nov,
Memorial med uppgift d serskilda Grundlagsförändringar,
som föranledas af Stånden; gemensamma tankar, rörande
Idof Cancellerens Stats Departement.
Uli Memorial N:o /\S, under denna dag, angående äterremisserna på
förslaget, i Memorial N:o 34, lill en ändamålsenligare organisation af Stats-
Rådet, har Constitutions-Utskottet redan anmjält, hurusom från samtli¬
ge Riks-Ståndens anmärkningsvis gjorda yrkande, att Idof-Cancellerens
Departement må ur Stats-Rådets sammansättning uteslutas, åtskilliga an¬
dra, förut icke väckta eller beredda grundlagsändringar komma att här¬
flyta. Dac är ock lill följd af detta Rikets Ständers Utlåtande, som Ut¬
skottet nu får serskildt, för grundlagsenlig behandling, vördsamligen upp¬
gifva och föreslå ifrågavarande ändringar, nemligen:
Regerings-Formen.
lii § måste redactionen af de 3:ne första perioderna sålunda
jemhas.
”De Ministérieia målen, — anmäla, i närvaro af någon an¬
nan Stats-Rådets Ledamot. Är föred råge den Stats-Rådets
Ledamot, som Konungen äfven i detta fall tillkalle. Sedan —
besluten; Åliggande det den dertill serskildt förordnade, att Protocol-
let föra.”
1 12 §, vid slutet, bör ordet: ”Hof-Cancelleren” utbytas mot dessa: "nå¬
gon annan 111 k all ad Stats-Rådets Ledamot.
I 3a §. förändras slutorden till: ”och någon annan tillkallad Stats-
Räds Ledamots närvaro.”
Riksdags-Ordningen.
27 §:ns 2:dra moment erhåller, i första perioden, följande lydelse:
”propositionen meddela, tillställes, genom en Stats-Rådets Leda¬
mot, hvarje Stånd m. m.” •
I 36 §:ns i:sta moment böra, i stället för orden: ”Hof-Cancelleren eller
den
Caiistiduions-Utskottets Memorial N;o /\<).
17•
rlen bans Ernber företräder,” införas dessa: 1 den Stats-Rddets Ledamot
Konungen dertill förordnar. m. m ”
L (\r>. utbytes ordet: ”Hof-Cancelleren” mot orden: "den Stats-Rd¬
dets Ledamot Konungen vid hvarje Riksdag dertill förord¬
nar m, mi’
T ryck frihets-Förordningen.
Der borttages, öfver allt, ordet: ”Hof-Cancelleren.” och i dess ställe
insattes, antingen ” Just it iae-Stats-Ministern’' eller, så framt denna Em-
hetets benämning upphör: ”Justitiae-Departements-Chefen’, hvilken Siats-
Rådets Ledamot Constitutions-Utskottet ansett princip-enligt och företrä¬
desvis kunna uppdragas närmaste befattningen med Tryckpress-Policen.
eller de så kallade Ordningsmål, och högsta inseendet öfver Åklagaremag-
tens rätta utöfning vid beifrandet af Tryckfrihetens missbruk. °
-Stockholm den t\ November i83.j.
Bi/i. till Ji. St. Trot, 3 Sitm!.
i Q:de Häftet.
3
STOCKHOLM, bös Ludv. Westerberg \c'å\.
Conititutiom-Utskottett Mtmori*lN;o 50.
i
N:o 5q.
.Ankom till Exp. Utsk. den 11 Nov.
Memorial i anledning af Tre Stånds äterremisser på Me¬
morialet N.o med Betänkande om National-Represen-
tationen.
Con?titutions-Utskollets, i Memorial N:o 35 afgifne, Betänkande om
National-Representationen, hvilket lionde-Ståndet, under den 6 sistlidue
October, antagit att hvila till Grundlagsenlig behandling vid ■£ästa Riks¬
dag, har ifrån de öfrige Riks-Stånden blifvit, genom Protocolls-Utdrag af
den 7, 9 och \6 i samma månad, återförvisadt, med åtskilliga anmärknin¬
gar, dem hvarje Stånd serskildt förklarat utgöra dess gemensamma tankar,
nemligen:
Af Ridderskapet och Adeln:
1:0 Vid 3 morn, i 13 §. Riksdagsordningen, att Domare och Civila
Embetsman ej böra hafva representalions-rätt i och för denna deras egen¬
skap; lill följd hvaraf äfven, ur sista perioden af 19 , orden: ”Civila
Embets-Verken”, samt ur förra perioden af 22 §., orden: ”Stad eller Län”
oell ur den senare orden: ”.samt för Civila Embets-Verken af vederbö-
lande IIofRättsPresident eller Ordförande” skulle utgå.
2:0 Vid 6 mom. i 14 §• Riksdagsordningen, att orden: ”i nion af
deras krono-ulskylder” böra förändras till: ”i moa af deras Bevillning för
egendom och rörelse.”
Af Preste-Ståndet:
1:0 Att det funnit tillägget i 2 mom. i3 §■ Riksdagsordningen ”Or¬
dinarie, lill annat RiksStånd ej hörande Lärare vid Elemenlar-Lä ro ver¬
ken m, m." höra uteslutas, samt att Ståndet ogillat det 3:dje momentet,
enligt hvilket visse Domare och Civile Embetsman skulle i Presle-Stån-
det inträda: 1 sammanhang hvarmed jemväl de, af förslaget till ändrin¬
gar i i3 §. föranledda tillägg vid 19 och 2a §§. lomme att försvinna,
2-0 Ätt Ståndet ansett orden i 6 mom. 14 §. ”i mon af deras KrO-
Bih. lill R. St. fröt, 183S 3 Sami.
17'de Häftet,
3
Conslitutions-Utskottets Memorial N.o 50.
noutskylder,” böra förändras lill: ”i nion af deras Bevillning för egendom
och rörelse.’’
Af Borgare-SlåndeE:
i.‘o Att Constitntiorts-Utskottet förbigått förbältringen i Ridderskapets
och Adelns organisation, med afseende å deri grund lagsbrist, att dess Le¬
damöter kunna, genom ansvarsfritt uteblifvande från Riksdag, den samma
omintetgöra,
2:0 Alt, såsom hufvudgrunder för en ny National-representntion,
må bestämmas likhet i Riks-Ståndens personal, deras sammanträde nå ett
rum; med röstning per capita, val af fjerdedclen till en pröfyande Nämnd:
alla motioner,s väckande inom Riksförsamlingen; upptagna motioners be¬
handling af ett fåtaligt Utskott; beskattningsfrågors afgörande såsom .bittiIs,
inen beslutens hänsk jutande i öfrigt under Nämnden — samt att, i enlig»
het med dessa hufvudgrunder, reglementariska föreskrifter .böra upprättas.
Beträffande härvid först Borgare-Ståndets gemensamma tankar, nöd¬
gas Conslitulions-Utskottet vördsamligen erinra, att hvarje återremiss på
ett af Ulskoltet framlagdt grundlagsändringsförslag mäste föranledas af an¬
märkning emot något inom förslagets område befintligt stadgande. Då
likväl Borgare-Ståndets anmärkningar åsyfta dels förbättring af Ridder-
skapets och Adelns representation, hvarför 12 §. Riksdags Ordningen ej
uppställer något hinder, utan tvärtom antyder suttet, dels beredandet af
nya grundlagsändringar, hvilka ej må, emot Sr §. Regerings-Formen, i
Ståndens plena motioneras, kan, äfven med afseende derå, att de öfriga
återremitterande Riks-Stånden inskränkt deras yttranden till de pröfningsfö-
remäl, Utskottets Betänkande egentligen innefattar, Utskottet icke till be¬
handling upptaga ofvannämnde af Borgare-Ståndet genom återremissen
väckta frågor.
Enär sålunda Borgare-Slåndet icke utlåtit sig öfver Constrtutions-Ut-
skoLtets förslag, bör Utskottet häraf sluta, att Borgare-Ståndet icke bestämdt
hvarken godkännt eller förkastat detsamma, hvadan ock Utskottet, vid
sam man jemk ningen, enligt 56 §. Regerings-Formen, af Riks-Ståndens tan¬
kar, eller vid uppställningen af propositionen till omröstning öfver oför¬
enliga skiljakligheter, ej kan taga i betraktande andra Riks-Stånds menin¬
gar, än deras, som, genom bifall eller anmärkning, i sjelfva ämnet sig
yttrat.
livad sadan Riks-Ståndens härutinnan olika tankar vidkommer, hej»-
Contlilutiom-Ul sköttel s Memorial N:& 50.
3
ställer vördsamligen Constitutions-TJtskottet, att, ifråga om Elementar-Ln-
roverkens representations-rält, Preste- och Borgare-Stånden malle lämpa
sig efter de Tvänne Stånd, som gillat förslaget; att, hvad angår Domares
och Civila Embetsmäns inträde i Preste-Stålidet, detta Stånd, äfvensom
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet ville instämma med Bon¬
de-Ståndet, och att, med hänsigt till förändringen af 6 morn. i -14 §* Riks—
dags-Ordningen, Borgare- och Bonde-Stånden täcktes eftej.’ Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet sig foga.
Emedlertid får, till meningarnes slutliga jemkning, Constitutions-Ut-
skottet vördsamligen uppgifva följande voteringspropositioner:
1.
”Den, som gillar det af Constitutions-Utskottet föreslagna tillägg vid
n mom. i3 §. Riksdags-Ordningen, jemte deraf härflytande bestämmelser
i 1.9 och 22 §§., röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses dessa nya föreskrifter böra ur förslaget utgå.”
2.
"Den, som gillar det af Constitutions-TJtskottet föreslagna nya eller
3:dje momentet i i3 §. Riksdags-Ordningen, jemte deraf härflytand» be¬
stämmelser i iq och 22 röste Ja;”
”Den det ej vill, rosie Nej.”
”Vinner Nej, anses dessa nya föreskrifter böra från förslaget
uteslutas.”
3.
”Den, som gillar, oförändradt, det af Constitutions-TJtskottet föreslag¬
na nya eller 6:te momentet i i j §. Riksdags-Ordningen, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, komma, i delta moment, orden: ”Kronoutskylder,
jern förda', att förändras till: "Bevillning för egendom och rörelse3
jernjord m m, ”
Stockholm den 4 November i83/j.
4
ConJtitutiont-Utskottets Memorial iYio 51.
N:o 5r.
Antoni till Exp. Uts'-. den 11 NoV.
Memorial till Ridder skåpet och Adeln samt Borgare-och Bon-
de-Stdnden, i anledning af åter remiss erne gä Memorialet
iK:o 36, angående Landtdagar.
Enligt ankomne Protocolls-Uddrag för den 6, 7 och 16 näsllidne
Oclober har Conslitulions-Utskoltets Memorial N:o 36, med Betänkande och
föislag, angående Landtdagar, blifvit ifrån Ridderskapet och Adeln samt
.Borgare- och Bonde-Stånden åter rem itteradt, på grund af anmärkningar,
dem hvarje Stånd serskildt förklarat utgöra dess gemensamma tankar, nem¬
ligen af Ridderskapet och Adeln, att någon föreskrift om Landtdagar ej
i Grundlagen behöfver intagas; af Borgare-Siåndet, .att Utskottets Betän¬
kande och förslag ogillats; samt af Bonde-Ståndet, att de af Utskottet
föreslagna Landtdagar ansetts icke vara påkallade af behofvet eller upp¬
fylla de för en ändamålsenlig N a ti o 11 a 1-re p r osenia ti 0 n .erforderliga vilkor.
f det återremitterade Memorialet hade Constitulions-Ulskottet yttrat,
alt Utskottet <lå endast framlade kufvaddragen eller grundlinierna till en
Landtdagsordning, saint att .ämnets vigt och framför allt ovissheten orri
Rikets Ständers åsigter .föranläto Utskottet.att begränsa dess åtgärd inom en
sådan förberedning -och uppställning af sjelfva grunderna. Enär nu mera
Preste-Slåndet, under den 9 i förra månaden, omedelbarligen afslagit Ut¬
skottets Betänkande, och de öfriga Riks-Ståuden återförvisat detsamma
med sådane anmärkningar, hvilka dels innefatta bestämdt ogillande af
förslaget, dels uttrycka det omdöme, att Landtdagar hvarken liro nödiga
eller .skulle motsvara syftemålet, återstår blott för Gonstitutions-Utskottet
alt, till fullgörande af den genom .3 .mom. 49 §• Riksdags-Ordningen, Ut¬
skotten i allmänhet föreskri (na pligt, vördsam ligen anmäla, att Utskottet
linner den i dess Betänkande framställda fråga deslohellr.e höra och kunna
förfalla, som någon folklig .eller ,dir.eel grundlagsändring dervid icke va-
lit föreslagen,
Slockholm den 4 No.vember .i834,
S T O C KJl.OiL.M , shos Ludv. Westerberg i834«
i Constilutions- Visko (tets Memorial tf: o $ a.
N:o 52.
Ankom till Exp. Utsk. den 11 Nor.p
Memoria7, angående Borgare-Ståndets dterremiss pd Memo¬
rialet N;o 3n, med förslag till ändring af 22 Regenngs-
Formen.]
Borgare-Ståndet har, under den 7 näsllidne October, till Constitu-
tions-Ulskottet återremitterat dess i Memorial N:o 3^ afgifna förslag till
ändring af 22 §. Régerings-Formen, med den, ibland andra, såsom Stån¬
dets gemensamma tanka förklarade anmärkning, att, i nämnde §., skill¬
nad emellan ringare och vigtigare mål ej må ega rum, utan der uttryc¬
kas, att i alla mål, som hos Högsta Domstolen förekomma, minst sex Le¬
damöter böra tillstädesvara och i afgöra lule t deltaga.
Di, enligt ankomna Protooolls-Utdrag af den 2, 9 och 16 i förra
månaden, Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden god¬
känt ifrågavarande förslag Lill Grundlagsenlig behandling vid nästa Riks¬
dag, hemställer vördsamligen Constitulions-Utskottet, om icke, med från¬
gående af. anmärkningen, Borgare-Ståndet behagade efter Med-Stånden sig
foga, men får emedlertid, för den tilläfventyrs oförenliga skiljaktighetens
slutliga jemkning genom förstärkt Constitulions-Utskott, föreslå följande
voterings-proposition:
”Deri, som gillar Constitutions-Utskottels ändringsförslag vid 22 §.
Regerings-Formen, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, kommer berörde 22 §., att erhålla en så lydande re-
daction: ”Uti alla mål, som hos Högsta Domstolen förekomma, höra
minst Sex Ledamöter tillstädesvara och i af görandet deltaga, u
Stockholm den 8 November 1834.
Bilt, till Jl. St. Prot, 3 Sami,
18:de Häftet.
rfConslilutions-UltJwttels Memorial 2F;o 53*
N:o 53L
Änliora till| Exp. Utsi. dén n Nori
Memorial till B or gare* Ståndet} angående 2 ne dess serskilda
anmärkningar vid förslaget i Memorial N;o 3^, till än«
äring af 22 Regerings-Formen
Utom den, i Borgare-Ståndets Sier rem iss på Constitutions-Utskottets
förslag lill ändring af 22 §. Regerings-Formen framställda, och i Memo¬
rial N:o 53, under denna dag, besvarade anmärkning, har Borgare-Stån¬
det ytterligare, såsom dess gemensamma tankar, förklarat 2:ne andra an¬
märkningar, nemligen: alt Utskottet icke gjort afseende å den väckta mo«
lionen om målens handläggning hos Högsta Domstolen på Två Divisio¬
ner, samt att börds- och slåndsskillnaden i Högsta Domstolens inrättning
må upphörn-
Med anledning häraf får Conslitutions-Utskottet vördsamligen erinra
om innehållet dels af 81 §. Regerings-Formen, enligt hvilken Constitu-
tions-Utskottet eger rätt att hos Rikets Ständer föreslå de grundlagsän¬
dringar, som det anser nödiga, nyttiga och verkställbara, dels af följande
84 §., i öfverensstämmelse hvarmed Utskottet, då det icke funnit skäl att
gilla och till Rikets Sländers, pröfning öfverlemna en motion om grund¬
lagsändring, endast är skyldigt, att, sä framt författaren det yrkar, med¬
dela honom sitt yttrande deröfver- I betraktande häraf, och enär Con-
stitutions-Utskoitet redan, på sätt äfven dess återremitterade Memorial an¬
tyder, afslagit de nu anmärkningsvis i Borgare-Ståndets Plenam återväck-
ta motionerna, kan Utskottet ej, emot Grundlagens uttryckliga föreskrift,
ofvanberörde anmärkningar till hufvudsaklig behandling upplaga.
Stockholm den 8 .November x834-
Co nät itu tian s-V t skottets Me mori al N;o 5%* 3
, %
'] N:o 54.
Atik. till Exp. Ufcsk, d. 11 Nor.
Memorial, angående återremisserna på förs7aget till eli
stadgande i 41 dP- Riksdags-Ordningen, om Stats-Rådets
Ledamöters tillträde i Ståndens Plena.
Från samtlige Riks-Stånden har, genom ProtocolIs^Uldrag af den 7,
f) och 17 liästlidne October, CÖnstitutions-Utskottets, i Memorial N:o ig;
afgifna förslag till ett stadgande, i 4-1 §• Riksdags-Ördningen, om Stats-
Rådets Ledamöters tilltiäde i alla Stånds Plena, blifvit återremitterad!
med'följande, såsom hvarje Stånds serskilda och gemensamma tankar, för¬
klarade anmärkningar:
Af Ptidderskapet och Adeln,, att förslaget borde erhålla denna ljrdel-
se: ”Stals-Rådets och Högsta Domstolens Ledamöter och Justitiac-Ombuds-
mannen kunna ej säte och stämma i deras Stånds- Plena förnekas, enär
de, enligt hvad hvarje Stånds serskilda ordningar stadga, dertill berätti¬
gade äro. Stats-Rådets samtlige Ledamöter äge rätt att jemväl bivista’
andra Stånds Plena, än der de hafva säte och stämma, för att kunna upp- '
lysningar meddela; egande de dock icke att i besluten deltaga. Då Stats-
Rådets Ledamöter med Konungslig magt styra Riket, ege de ej i något
Rikets Stånd tillträde,. I Utskott — —. ej besluten öfvervara."
Af Preste-Ståndet: att alla Stats-Råden Böra hafva rätt att bivista an¬
dra Stånds Plena, än der de hafva säte och stämma;
Af Borgare-Ståndet: att ifrågavarande förslag må ogillas;
Af Bonde-Ståndet r att så länge sorn National-representationen icke
undergått en genomgripande reform, Ståndet ej ansåge lämpligt, ‘att Ko¬
nungens Siats-Ministrar, Stats-Råd och Föredragande vinna tillträde i an¬
nat Stånd, än dem, i hvilka de, enligt Grundlagen, ega represéntations-
rätt.
Då 56 och 81 §§• Regerings-Formen samt ap §. Riksdags-ördningem
deri öfverensstämma, att hvarje af Constitutions-Utskoltet tillstyrkt Grund-
lägs-ändrings-förslag, skall, med eller utan jemkning, hvila såsom ett Ri¬
kets Ständers beredda Utlåtande, för att vid nästa Riksdag med Ja eller
Nej afgöras, men Borgare- och Bonde-Ståndens ofvanberörde anmärknin¬
gar innefatta, icke jemkningar eller modificationer i förslagets delar, utan.
4
Constitutious-TJiskottets Memorial 1Y:o 54.
föi kastande af förslaget i det hela —■ en åtgärd åt kommande Ständer en¬
samt förbehållen, kan ej, emot Grnndlagarnes klara bud, Constitulions-
Utskottet dessa anmärkningar till behandling och pröfning upptaga.
I händelse, för öfrigt, Riks-Slånden ej skulle täckas förena sig om an¬
tagandet af antingen Constitutions-Utskottets, Ridderskapets och Adelns
eller Preste-Ståndets redactions-förslag, hvilket sistnämnde skiljer sig ifrån
Utskottets blott deri, att orden: ”Stats-Ministfarne och Föredragande Stats-
Råd” böra utbytas emot orden: ”Stats-Rddets samtlige Ledamöterf”
och orden: "i frågor} som röra deras Departementföljaktligen ute¬
slutas, får Utskottet vördsarnligen uppgifva en så lydande voterings-pro-
position:
”Den, som gillar Constitutions-Utskottets redactions-förslag vid 41 §•
Riksdags-Ordningen, röste Ja;”
•'Den det ej vill, röste Nej.”.
”Vinner Nej, kommer ny votering att .anställas med Ja-proposition.en
på bifall lill Preste-Ståndets, och Nej-propositionen på bifall till Ridder¬
skapets och Adelns förslag.’*’
Stockholm den 8 November i S34•
STOCKHOLM, hos Lud v. AYesterberg, i834-
ConstUutioris- Ut sko t lett Memorial N:.o 55.
N;o 55.
i
»3
Änk. till Exp. Utsk. den il Nor.
Memorial, med förslag till ändring af 109 dP- Regerings-
Formen, och 80 jp. Riksdags-Ordningen, i afseende pä ti¬
den för Riksdags fortfarande.
Hos Constitutions-UlskoLtet har en dess Ledamot väckt fråga om be¬
redandet af den Grundlagsändring, att Riksdag, som, enligt 109 §. Rege-
rings-Formen och 80 Riksdags-Ordningen, -skall i allmänhet afslutas på
Tre månader, med högst en månads förlängning, om Rikets Ständer så¬
dant äska, ej måtte förr kunna upplösas, än sedan sex månader ifrån
Riksdagens början framflutit, och jemväl derutöfver förlängas på viss tid,
under förbehåll af bägge Statsmagternas samtycke.
Då den nu genom Grundlagarne fastställda liden för Riksdags fort¬
farande är, på sätt erfarenheten dänge visat, alltför kort, och troligen må¬
ste hädanefter, äfven med en förenklad arbetsordning befinnas otillräcklig;
då, vidare, det synes mindre formligt, att Rikets Ständer serskildt skola
begära något, som Konungen ej eger att vägra eller förhindra, och då
ändtligen Konungens rätt, att, efter Fjerde månadens utgång, Ständerna
åtskilja tillika förutsätter, att Riksdagstidens obegränsade förlängning be¬
ror af den ena Statsmagten, utan att den andras bifall dertill erfordras,
har Constitutions-Utskottet, till undanröjande, dels af det overkställbar
i föreskriften, dels af det ojemna i vilkoren för undantagen derifrån, trott
sig böra hufvudsakligen gilla den gjorda motionen; I enlighet hvarmed
Utskottet ock får, för den i Grundlagen anvisade behandling, vördsamli-
gen öfverlemna nedanstående ändringsförslag:
Regerings-Fo rmen:
109 §.
”Ej må Riksdag längre väcka, än Sea: månader ifrån dagen — >—.
anmäle de det hos Konungen, jemte deras önskan, att Riksdagen
Bih. till R. St, Prot. \834- 3. Sami. 1
1 g:de Häftet,
7.
Ceni’ i luli ons-Ut skot tets Memorial iT;o 56.
mStte fortfara någon viss inskränkt tid, hvarå Konungen gör det af -
seende han t]enligt pr öfvar. Der så oförmodadt — belopp
sig åtagil, då skola Rikets Ständer åtskiljasf och fortfare den förra
— — — — uppgöra och utfärda.”
Riksdags-Ordningent
So §
”Riksdag ma ej räcka lä nere än Sear månader ifrån dagen — — •—
anmäle del hos Konungen, femte deras önskan, att Riksdagen mätte
fortfara någon viss inskränkt ti'!; Rörandes minst Tre Riks-Stånd — —
— — må äfven slutas, innan Sear månader tilländagått, enär samtlige
Riks-Slånden sådant begära och Konungen dertill lemnar bifall.
Slockholm den 8 November 1834*
N:o 56.
Antom till Exp. Utsk, den 15 Nor,
Memorial, till Ridderskapet och Adeln} angående en ifrån
samma Ständ remitterad, men af Motiona ren icke uppgift
ven anmärknings anledning.
Sedan Ridderskapet och Adelil, under den 3o nästlidne October, till
Constitutions-Utskotlet remitterat en af Herr Crusenstolpe, Magnus Ja-
eob}< i grundlagsenlig form anmäld anledning tili anmärkning emot Ko¬
nungens Rådgifvare i Ministeriel» och i Commando-mål, men någon upp¬
gift å anledningen icke varit i remissen bifogad och ej heller af Molionai-
ren omedelbarligen aflemnats, har Utskottet låtit, under den 4 dennes, be¬
visligen meddela Herr Crusenstolpe den underrättelse, att han kunde å
Utskottets första sammanträdesdag i följande veckan klockan 12 middags¬
tiden sig inför Utskottet infinna, för att anledningarne uppgifva. Som
likväl Herr Crusenstolpe-, i berörde ändamål,, sig ännu icke inställt, får
Constilulions-Utikoltets Memorial N:o 5Q.
3
hos Ridderskapet och Adeln Constilutions-Utskotlet sådant vördsamligen
anmäla, för den åtgärd, som må pröfvas nödig och lämplig.
Slockholm den 12 .November 1834*
Reservationer:
Emot Constitutions-Utskoltels beslut att meddela Herr Crusenstol~
pe underrättelse om viss dag, att sig inför Utskottet inställa, för aflem-
nandet af den hos Ridderskapet och Adeln emot Föredraganden i Ministe-
riela och Commandomål anmälda anmärkningsanledning, till följd hvar¬
af en serskild skrifvelse lill Ridderskapet och Adeln äfven blifvit nu beslutad,
hafva sig reserverat DomProsten Holmström, Professor Agardh, Herrar
Björk, Strehlenert och Egnell.
STOCKHOLM, hos Ludv. Westerberg i8$4-'
Constitutions- Utskottets Memorial N:o 57.
1
N:o 57.
Ankom till Exp.-Utsk. den 24 November.
Memorial till Bor gare-Ståndet, i anledning af dess dtcrremiss
på Mern. A:o 3g, med föreslaget tillägg vid 28 §. Reg.-
Formen.
Godkändt af Ridd. och Ad. samt Preste- och Bonde-Stånden, för
grundlagsenlig behandling nästa Riksdag, har Constitutions-Utskotlets, i
Memorial N:o 3g, afgifna förslag lill ett tillägg vid 28 $. Regerings-For-
men, i afseende på Utlännings naturalisation, blifvit från Borgare-Ståndet,
under den 7 näst). Oct., återremilteradt, med Ståndets förklarande, såsom
dess gemensamma tanka, att omförmälda förslag bör ogillas.
Enär likväl detta förklarande icke innefattar någon anmärkning, le¬
dande lill ändring eller jemkning i förslagets delar, ulan tydligen åsyftar
hela förslagets omedelbara förkastande, hvilken åtgärd, såsom förbehållen
nästkommande Ständer, skulle vid nu påslående Riksdag förtidigt inträf¬
fa, kan ej, emot 56 och 8r Regerings-Formen, Constilulions-Utskoltet
ingå i pröfning af ålerremissens föremål. Stockholm den i5 Nov. 1834.
N:o 58.
Ankom till Exp.-Utsk. den 24 Nov.
Memorial, i anledning af åtcrremisserna på Mern. N:o 4o,
med förslag, som åsyfta Trydfriket s-Förordningens åter¬
bringande till dess ursprungliga släck.
Vid föredragningen af Conslilutions-Utskoltets Mern. N:o4o,med för¬
slag, som åsyfta Tryckfrihets-Förordningens återbringande, i vissa delar,
lill -dess ursprungliga skick, bafvä, jemlikt aflåtna Protocolls-Utdrag för
den 2, g, i8 och a3 nasti. Oct., samtlige Riks-Stånden hänvisat till Utskot¬
tet följande, såsom Ståndens serskilda och gemensamma tankar förklarade
anmärkningar.
Ridd. och Adeln — att Indragningsmagten må upphöra och Jury¬
inrättningen bibehållas; hvadan ytterligare åtgärd vid Utskottets under
Litteris A och B afgifna förslag icke ansågs erforderlig.
Bihang till R. St. Brot. i83f 3.dje Sami.
20.-de Häftet. 1
2
Constitations- Utskottets Memorial N:o jX
Preste-Ståndet: 1:0 ntt frågorna om Indragnings-magten och om
Juryn böra skiljas, så alt de hvar för sig kunna afgöras; 2:0 alt Tryck¬
frihetsmål icke skola öfverlemnas åt Kämners- eller Rådstufvu-Rälter, för
afdömande i vanlig ordning, nian Constilntions-Utsköltet anmodas att
till Riks-Slånden inkomma med förslag lill en förbättrad organisation af
Jury-inrättningen.
Borgare-Ståndet: 1:0 att ordalydelsen af förslagets usta Moment
angående citation af 86 $. Regerings-Formen, sådant detta Moment nu blif¬
vit uppställdl, ogillas och bör förtydligas; 2:0 att, hvad förslagets 3:dje
Mom. vidkommer, Ståndet val anser Jury skola fortfara att vara laga Dom¬
stol i Tryckfrihetsmål, men anmodar Conslilulions-Utskottet att uppgöra
förslag till en annan organisation deraf; 3:o att, i följd af nästföregående
beslut, de under Lilteris A och B föreslagna Tryckli ihets-Lagens 5 $. till¬
hörande stadgauden förfalla.
Bonde-Ståndet: 1:0 alt Jury-inrättningen må bibehållas, med sådan
förändring, alt den organiseras efter hemtade grunder från det förslag
Lag-Com. afgifvit rörande inrättandet af Jury i brottmål; 2:0 alt, så vida
della förslag icke blifver R. Ständers gemensamma utlåtande, 1111 varande
Jury-inrättning kommer att qvarblifva, med endast den ändring i 4 Morn.
af 5 Tryckfi ihels-Lagen, att den deri stadgade fråga, sorn af Jury bör
besvaras, erhåller sådan lydelse: ”Är skriften brottslig efter Tryckfrihets-
Lagen?” Äfvensom att, i följd häraf, Domstolen tillkommer straffbestäm¬
melsens utsättande efter Lag, i fall Jury ansett skriften brottslig; 3:o att,
om Jury-inrättningen afskaffas eller bibehålies med eller ulan förändring,
Indragningsmaglen ovilkorligen måtte upphöra.
Hvad nu härvid lill en böljan angår Borgare-Ståndets serskilda an¬
märkning mot ordställningen i förslagets första Moment, så, ehuru i Con-
stilulions-Utskollels återremitterade Mern., hvilket just begynner med en
trogen citation af i:sta perioden i 86 §. Regerings-Formen, uttryckligen
auföres, att ingressen lill Tryckfrihets-Förordningen innefattar en origlig
och vanställd citation af förenämnde 86 så väl genom den tillkomna
mellanmeningen ”af Tryck frihet s-La^en ej föreskri/na/’ som genom ute¬
slutandet af ordet ”endast” hvilken oriktighet ock uppenbart utgör före¬
målet för den, under förslagets i:ta Mom. tillstyrkta rättelse, bör dock.
Utskottet ej underlåta att bokstafligen upprepa den härifrån föranledda
jemkade redaction af ingressens ordalydelse, nemligen: ”VJ efterskrif-
Constitutions- Utskottets Memorial N:o /£. - 3
ne — — i berörda Grundlags 86 §. alt” ”med Tryck frihet förstås hvarje
Svensk mans rättighet att, ulan några af den offentliga magien i förväg
lagda hinder, utgifva skrifter, att sedermera endast inför laglig Domstol kun¬
na tilltalas lör deras innehåll, och att icke i annat fall kunna derför straf¬
fas, än om detta innehåll strider emot tydlig Lag, gifven att bevara all¬
mänt lugn, utan alt återhålla allmän upplysning-”” "”alltså ock med hänsigt 8Cc.”
Beträffande sedan sjelfva hufvudsaken, utbeder sig vördsamligen Con-
stitulions-Ulskoftet Riks-Slåndens noggranna uppmärksamhet på några
vigtiga omständigheter.
Enligt 81 §. Regerings-Formen eger Constilulions-Utskcllet, hvars
pligt det är alt Grundlagarna granska, äfven, med undantag af hvad
Konungens Propositioner vidkommer, ensamt rätt att hos R. Ständer före¬
slå de Grundlagsändringar, sorn det anser högst nödiga eller nyttiga och
möjliga att verkställa. Som sådant, under alla synpunkter, har nu varan¬
de Constitulions-Utskott betraktat och tillstyrkt föislaget, angående Tryck-
frihels-Förordningens återbringande till hennes ursprungliga skick. Detta
förslag är framställdt helt och odelbart; det måste då i oskiljaktigt
sammanhang behandlas, helst det, under annat vilkor, aldrig hade blifvit
framställdt. Del kan följaktligen ej af Riks-Slånden godtyckligt sönder-
styckas. Ändlligen är detta förslag vid påslående Riksdag, ett ämne blott
för beredning till utlåtande; beslutet deröfver tillhör ostridigt nästa
Ständer.
Emedlertid hafva samtlige Riks-Stånden icke bedömt förslaget i ett
helt, ulan, under form af anmärkningar, dels söndrat det samma till
tvänne, dels framlagt egna och nya, i Ståndens Plena väckta förslag, dels
utsträckt rättigheten att utlåta sig lill den alt på samma gång besluta,—
ett behandlingssätt, hvarigenom, å ena sidan, Conslitutions-Utskottets grund¬
lagliga åtgärd skulle npphäfvas, eller dess befattning på Riks-Slånden
öfverflyttas, och, å andra sidan, det nästkommande Ständer förbehållna
definitiva bifall eller afslag i förväg omintetgöras; ty försl sedan försla¬
get till Tryckfrihetsmålens hänskjutande under Domstol blifvit vid nästa
Riksdag, i sammanhang med det lill Indragningsmagtens upphörande,
gilladt elier ogilladl, — först då kan, i grundlagsenlig ordning, fråga
Väckas om Jury-inrättningens återupptagande eller reorganisation.
Constilutions-Utskottet får alltså vördsamligen hemställa, att Riks-
Stånden måtte, i delta grannlaga ärende foga sig, icke efter Utskottet,
4
Constitutionr- Utskottets Memorial N:o
men efter den både Ständerne och Utskottet öfverordnade Grundlagen,
som vill enligt ordalydelsen i hvarje serskildt fall tillämpas, och med
hvars bokstaf i 56 och 8r §§. Regerings-Formen samt 29 $. Riksdags¬
ordningen Ståndens yttrade meningar ej slå att sammanjemka.
Huru helst Riks-Stånden må härmed vidare förfara, anser likväl Con-
stitutious-Utskottet dess förslag, såsom lemnadt utan egentlig anmärkning
och icke nu medgifvande definitivt beslut, hvila lill afgörande med Ja och
Nej vid nästa Riksdag.
Enär för öfrigt Preste- och Bonde-Stånden icke anmärkt något vid
de speciela förslagen under Litteris A och B samt Ridd. och Adelns och
Borgare-Ståndets i detta hänseende gjorda anmärkningar icke rigtats mot
innehållet eller redactionen af dessa förslag, utan blott grundas på förut¬
sättningen af Juryns fortfarande, finner Constitutions-Utskottet något dess
serskilda yttrande icke vara af återremisserna i denna del påkalladt. Stock¬
holm d. i5 Nov. i834.
Reservationer:
af Domprosten Holmström: ”1 den form-fråga, som utgjort första föremålet
för Constitutions-Ulskottets öfverläggningar, i anledning af resp. Riks-Slån-
dens återremisser af Betänkandet N:o 4o, nemligen huruvida Constitutions-
Utskottet egde grundlagsenlig rätt att till jemkning upptaga sådana för
Ståndens gemensamma tankar förklarade anmärkningar, hvilka yrkat ett
söndrande, eller blott partielt antagande af ett, såsom ett odelbart helt,
af Utskottet framlagdt förslag, har jag varit af en från majoriteten skilj¬
aktig mening. Enligt densamma skulle Utskottet, utan att ingå i strid
med sina principaler om en, på olika tolkning af Grundlagen beroende
princip-fråga, kunnat och bort vid detta tillfälle följa enahanda åsigt,
som vid åtskilliga andra återrremisser af Utskottets förslag, t. ex. det om
Stals-Rådels organisation, förut gjort sig gällande, nemligen att icke allt
för strängt nagelfara i urskiljande och afvisande af de, i Ståndens gemen¬
samma meningar innefattade, nya frågor, hvilka, enligt den strängare å-
sigten, endast bort inom Utskottet väckas, — så framt de legat inom
det framställda vidsträcktare total-förslaget, eller deraf allenast utgjort
någon del. Till följd af denna antagna grundsats hade de resp. Riks-
Ståndens nu ifrågavarande anmärkningar, hvilka alla åsyfta endast en
partiel ändring af Utskottets förslag eller borttagande af det för In-
dragnings-magtens afskaffande föreslagne vilkor j kunnat blifva föremål
för en sådan jemkning, hvilken, utan att rubba förslagets hufvud-
grunder, åtminstone försökt förmedla de stridiga opinionerne. En sådan
Cons tit utions- Utskottets Memorial N:o j'8.
5
förmedling skulle, enligt min tanka, hafva innefattat den förklaring, att
Utskottets förslag väl måste i det afseeudet behandlas såsom ett samman¬
hängande heltj att frågan om ovilkorligt antagande eller förkastande af
hvardera delen för sig vore ett helt annat förslag, än det, som Utskottet
framlagt, men att likväl, sedan alla Riks-Stånden ogillat den delen deraf,
som innefattade vilkoret för Utskottets tillstyrkande i afseende på 8:de
Mom. i 4;de §. Tryckfrihels-Lagen eller det dermed samtidiga upphäfvandet
af de vid i8i5 års Riksdag undantagna nya Momenten i 5 $. af samma
Grundlag, och sedan R.iks-Ståndens pluralitet yrkat en annan förändring
af sistnämnda Moment, eller en förbättrad organisation af Jury-nämn¬
den, Utskottet hade funnit sig i så målto böra modifiera sitt förra för¬
slag, att just sistnämnda, af 3:ne Riks-Stånd önskade förändring i 5:le $.
Tryckfrihels-Lagen framställdes såsom 'vilkor för den föreslagna inskränk¬
ningen i den 4 $■ — Af en vördsam hemställan till det Riks-Stånd, som
ensamt synes hafva gillat Jury-inrättningen i sitt nu varande bristfälliga
skick, att sig efter Medslånden foga, och af samtliga Riks-Slåndens öm¬
sesidigt billiga begifvanden för alt vinna ett af alla önskadt godt syfte¬
mål, dristar jag förmoda, att ett sådant jemknings-förslag icke skulle haf¬
va rönt så mycken motsägelse, som troligtvis väntar Utskottets nu afgif-
na Utlåtande, åt hvars motiv, aktning för ett, olika tydning underkasladt,
Grund lagsbud, jag dock åtminstone för min del aldrig skall underlåta att
göra full rättvisa. Det visserligen giltiga inkast, att ett förslag lill en
förbättrad Jury-organisation, sammanfogadt med Indragnings-magtens upp-
bäfvande, sannolikt äfven skulle föranleda lill en i visst hänseende oform¬
lig återremiss, är, enligt milt omdöme, af mindre vigt, än den genom
mitt förslag åsyftade möjligheten att genom tänkesättens förening bereda
en i alla afseenden önsklig förbättring af vår Tryckfrihels-Lag. Sådan hal¬
min åsigt varit af denna formfråga, hvarutinnan en enstämmig opinion
svårligen lärer, ulan en i grundlagsenlig ordning föregången tydligare
bestämmelse af Conslitutions-Utskottels åligganden, kunna tillvägabrin-
gas.” — Häruti instämde Herr Biörck.
Af Professor Agardh: ”Såsom jag under discussionen inom Utskottet
rörande denna fråga hufvudsakligen yrkat upplagandet af det af Dompro¬
sten Holmström gjorda jemknings-förslag, anhåller jag, alt till den af Hr
Domprosten lemnade reservation för egen del få göra följande tillägg rö¬
rande sjelfva beslutets form.
Det egna och oväntade skick, hvaruti denna fråga genom förkastandet
af delta jemknings-förslag slutligen kommit, härleder sig i min tanka deli.
6
Constitutions-Utskottets Memorial N:o y£.
från, ali Utskottet icke noga bestämt, orri det förra Betänkandet är blott
eli princip-betänkande'eller ett definitivt förslag till Gruridlags-förändring.
Derpå beror i min tanka behandlingssättet inom Utskottet af de anmärk¬
ningar, som i Stånden deremot blifvit gjorda. Är det blott ett princip¬
betänkande, och utgöra således de deruti upptagna Grundlags förändringar
blott en1 construclion af den i betänkandet utvecklade principen, så kati
Utskottet behandla de deremot gjorda anmärkningarna på samma sätt,
som andra Utskott; och till följd deraf i detta fall uraktlåta en samman-
jemkning af dessa anmärkningar, vidblifva sin första gången yttrade me¬
ning, och för andra gången i svaret på ålerremissen framställa den till
Stånden, korteligen: behandla saken såsom Utskottet nu gjort. Men be¬
tänkandet kommer ej då att hvila till nästa Riksdag, utan måste Utskot¬
tet, i fall betänkandet af Stånden afslås, derefter i vanlig ordning upp¬
taga till grundlagsenlig behandling inom ULskottet de gjorda molionerne,-
rörande Indragnings-magtens upphäfvande och Jury-inrättningens förän¬
dring.
Anser man åter betänkandet innehålla ett definitivt förslag till Grund-
lägs-förändringar, så uppstår nödvändigt Utskottets ovilkorliga och i Grund¬
lagen bestämda skyldighet, alt upptaga Ståndens meningar till sammqn-
jemkning, samt, i fall denna jemkning icke vinner Ståndens bifall, att fram¬
ställa de deraf följande voterings-propositionerne.
Af sjelfva det upplästa betänkandet äfvensom af det beslut, som hit¬
tills i denna fråga blifvit faltadt, kan Utskottets mening härom icke ut¬
rönas, emedan Utskottet, i visst afseende, betraktat det ur den ena, i an¬
nat afseende, ur den andra synpunkten. Det anses nemligen såsom prin¬
cip-betänkande, då Utskottet förklarar sig icke upplaga Ståndens olika
meningar till sammanjemkning. Förslaget anses deremot såsom definitiv
Grundlags-förändi ing, när Utskottet yrkar, att det skall hvila till nästa
Riksdag. Antager jag det förra, måste jag reservera mig mot det senare;
antager jag det senare, måste jag ogilla det förra.
Orsaken således, hvarföre jag på Domprosten Holmströms jemknings-
förslag lade så mycken vigt, att jag, vid den deröfver uppkomna omröst¬
ning inom Utskottet, först yrkade dess upplagande såsom ^/-Proposi¬
tion, och sedan såsom en följd af sjelfva Jn-Proposilionen, hvaraf intet¬
dera vann bifall, — var den, att jag under de stridiga meningnrne inom
Utskottet deruti såg det enda sättet alt förlika dessa ej blott sins emel¬
\
Constitutions■ Utskottets Memorial N:o j‘8.
7
lan, men äfven med Ståndens meningar, och med Grundlagens föreskrif¬
ter; samt tillika bibehålla regelbundenhet i form, hvilken för Constilu-
tions-ULskoltet företrädesvis är lika så vigtig som vigtighet i sak.”
Af Doctor Nibelius: ”Emot Högh Utskottets beslut att, i motsats af
hvad hvarje Riks-Stånd, vid ålerremiss af Memorialet N:o 4°> såsom dess
gemensamma tankar yttrat, vidhålla sin mening, att Indragnings-magten
till Jury-inrättningen står i så nära förhållande, alt upphäfvandet af den
senare vore ett nödvändigt vilkor för den förres upphörande, nödgas
jag reservera mig. Ett sådant samband ligger hvarken i sakens natur,
icke heller antages det af Grundlagen, icke ens är något skäl för dess
verklighet i de det ofvannämnde utlåtandet vidfogade motiven anfördt.
Det ligger icke i sakeus natur; ty frågan, om det godtyckliga välde, som
genom Indragnings-magten ulöfvas, bör upphöra eller icke, är helt och
hållet oberoende af den frågan, om, efter lagligt åtal i Tryckfrihetsmål,
rättvisa med mera sannolikhet kan vänlas genom dessa måls hänskjutande
till Domstol, än genom deras afgörande af en edsvuren Nämnd. Det är
icke uttryckt i Grundlagen; ty denna bestämmer i serskilda $:r beskaffen¬
heten af dessa båda inrättningar, utan att i någon måtto göra den enas
tillvaro afhängig af den andra. Någon bevisning för ett sådant samband
är icke heller i Utskottets afgifne betänkande försökt. Indragnings-magten
och Juryn kallas der visserligen båda undantag från den ursprungliga
Tryekfi ihels-Förordningen; men deraf följer icke, att den ena är lill in¬
nehållet ett correlat lill den andra: att den ena med den andra måste
slå eller falla. Utskottet har således, enligt min tanka, saknat anledning
att framställa förslaget om bådas upphörande ”såsom ett af inbördes oskilj¬
aktiga delar beslående helt, hvilket i samband måste antagas eller
förkastas; helst då en motion serskildt rörande Indragnings-magten blifvit
väckt. Frågan är nu, om, i afseende på formen, Utskottet, lill följd af
Ståndens uttryckta gemensamma tankar, kan och bör så vida ändra sitt
förra utlåtande, alt det framlägger ett af Juryns afskaffande oberoende
förslag om Indragnings-maglens upphörande alt hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag? Det är ett sådant förfarande jag, med af-
vikande från den af pluralitelen inom Utskottet fattade mening, anser
vara det rälla. Enligt Sx §. Regerings-Formen, tillkommer det visserli¬
gen Conslilulions-Utskollel alt föreslå de ändringar i Grundlagar ne, som
det anser högst nödige eller nyllige och möjlige alt verkställa. Men icke
hindrar detta Stånden all ifrån de föreslagna äntlringarne bor ttaga onödiga
vilkor, eller all dervid göra sådane modificationer, hvarigenom nyttan
8
Constitutionr- Utskottets Memorial N:o $8-
och verkställigheten deraf befrämjas och lättas. Hvartill skulle väl annars
den i 56 $. Regerings-Formen Stånden medgifna rättighet att vid Consli-
tutions-Utskottets Utlåtanden göra anmärkningar tjena? Till följd af nyss¬
nämnde 8i $. må icke Rikets Ständer å den Riksdag, då Utskottet någon
sådan ändring föreslår, utan först å den nästföljande derom besluta. Men
Stånden hafva icke här skridit till något definitivt beslut; de hafva endast
yttrat sina tankar om den beredning frågan borde få, för alt lill slutligt
afgörande vid nästa Riksdag förekomma. Deremot åligger det, enligt 56 $.
Regerings-Formen, Constitulions-Utskottet, att, då i Riks-Ståndens Plena,
emot ett dess yttrande, anmärkningar göras, och de, hvilka hvarje Riks¬
stånd serskildt förklarar vara dess gemensamma tankar, blifvit till Ut¬
skottet hänvisade, samtlige Riks-Ståndens tankar till ett helt utlåtande
sammanjemka. Det är detta åliggande, som här blifvit uraktlåtet, och
hvilket jag, med stöd af 83 Regerings-Formen, anser Utskottet hafva
varit förpligtadt att efter Grundlagens ordalydelse uppfylla.”
Af Conlractsprosten Hallström: ”Nitet för Grundlagens helgd föi tjenar
aktning— likväl under vilkor, alt det bestyrker sig såsom det sanna och
upplysta. Denna fordran uppslegras ännu mer, ooh öfvergår lill natur
af den heligaste förbindelse, enär, såsom här förmenas, ett stort missför¬
stånd skall undanröjas, en dermed naturligen förknippad obehaglig spän¬
ning afböjas, och då det vidriga, det besynnerliga, det sorgliga i ett för¬
hållande, som ej kan annat än påkalla en allmännare uppmärksamhet,
endast later sig mildra genom bevisningens kraft och klarhet. Utskottets
majoritet har icke tvekat alt, på grund afen egen tydning af Grundlagen,
ej mindre undandraga sig den skyldighet, som, enligt samma Grundlags-
ord, Representationens samfälda omdöme och äldre sed, Utskottet ålegat,
än ock att frånkänna de fullkomligen sammanstämmande anmärkningar,
hvilka Riks-Slånden, hvart och ett oförhindradt af sin Talman, lill Ut¬
skottet remitterat såsom sin gemensamma tanka, all kraft och betydenhet.
Det hade, vid en sådan ovanlig act af tillrättavisning, icke bort undfalla
att, efter som Grundlagarne böra i hvarje serskildt fall efter deras orda¬
lydelse tillämpas (83 §. 11. F.), så vore äfven i delta grannlaga mål fram¬
för allt af nöden, alt låta Grundlagen sjelf, så vidt möjligt vore, med
egna ord fälla utslaget, att åtminstone den grundsats, hvaruppå Utskottets
serskilda åsigt ytterst sig fotar, borde der förefinnas gifven och klart ut¬
tryckt, för alt vara öfver allt tvifvel upphöjd; att bevisningen, för alt
blifva bindande och fullständig, måste upptaga och bemöta de svåraste
inkast,
Constitutions- Utskottets Memorial N:o g
inkast, men deremot löpte mycken fara, att såsom skef och ensidig förfela
sitt syftemål, om den allenast häftade fast vid ett enda ords bemärkelse
uppfattad ulan hänsigt till den lydelse och bestämning, som andra Grund¬
lagens ord oell stadganden deråt gifva: i korthet, att Utskottet svårligen,
utan äfventyr att synas brista i skyldig aktning för Rikets Ständer, kunde
låta sig nöja med ett blott lösligt åberopande af tvänne eller trenne Grund¬
lags §§., utannärmare framställning af deras verkliga innehåll och inbör¬
des sammanhang.
För min del får jag så väl emot saken i sig sjelf, som den nog knapp¬
händiga utveckling den erhållit, nedlägga min vördsamma reservation.
Grundlagen bjuder, i de af Utskottet åberopade §§., att när någon
Grundlags-förändring af Constitutions-Utskottet tillstyrkes, må icke Rikets
Ständer vid samma Riksdag derom besluta. Men att med detta stadgande
icke afsigten varit att inskränka Rikets Ständers rätt, att pröfva det till¬
styrkta förslaget, faller sig desto mera klart, som Statsförfattningen onekli¬
gen betryggas emot förändringar just derigenom, att ingen reform medgif-
ves, med mindre den tillförlitligen omfattas och förordas af allmänna tän¬
kesättet, uttaladt, derföre icke blott vid eiij, utan vid tvänne serskilda Riks¬
dagar af Nationens Representanter. I sådan anda berättigar ock 56 §. Re¬
gerings-Formen uttryckligen Rikets Ständer, att emot Constitutions-Utskottets
yttrande göra anmärkningar, ulan undantag eller inskränkning: sg §. Riks-
dags-Ordningen lemnar dem obetaget att deröfver yttra sina tankar: 56 §.
Regerings-Formen bjuder vidare, att dessa, redan inom hvarje Stånd till
en gemensam opinion sammanfattade tankar skola af Utskottet i möjliga¬
ste måtto sammanjemkaSj och denna sammanjemkning förutsätter ovilkorli¬
gen, att Ulskottets förslag skall kunna ändras, rättas, fördelaSj och på hvad
vis som helst modifieras. Det skulle oek vara en påfallande besynnerlig¬
het, om i ett constitutionelt samhälle, der alla Regeringens åtgärder äro
underkastade granskning, Rikets Ständer icke skulle ega alt fritt bedöma
det förslag j som af ett fåtaligt dem underordnadt Utskott förelägges, och
tillstyrkes till ändring i sjelfva Grundlagarne samt om, oaktadt Rikets
Ständer, jemlikt 81 §. Regerings-Formen, kunna genast å den Riksdag, då
Konungen föreslagit någon Grundlags-förändring, den Uonstitutions-Utskot-
tet afstyrker, afslå den Kongl. Propositionen, ett lika behandlingssätt skul¬
le vara Ständerna förvägradt, derest förslaget utgått från Constitutions-
Bihang till R• St. Prot. i834• 3:dje Sami.
20-cle Häftet. 2
tO
Constituiions- Utskottets Memorial N:o $E.
■Utskottet. Riitta betydelsen af ordet besluta., igenfinnes i 81 §. Regerings-
Formen, der alldeles" samma sak betecknas genom ordalydelsen: till bifall
upptaga. För Lagstiftaren åter, om han skulle synas mindre lycklig i ur¬
valet af uttryck, torde en ursägt böra härledas från de dagars oskuld,
då man icke ens kunde förmoda, att omskapnuigs-begäret skulle dra¬
ga i strid med allmänna tänkesättet, och Constitutions-Utskottet före¬
slå en för Nationen så vidrig ändring i Grundlagarna, att densamma
genast å Riksdagen, då den blifvit framlagd, förkastades af samtelig®,
eller de fleste Riks-Stånden. Vill man likväl, allt delta oaktadt, på
det strängaste binda sig vid nämnde ords bokstafsmening, så kan den dock
mke innebära mer, eller annat, än att Rikets Ständer äro oberättigade att
genast så väl förkasta som antaga den bestyrkta ändringen. Men icke för¬
mår någon utläggningskonst, Som i sanningen allena söker sin seger, att
omintetgöra eller inskränka Rikets Ständers fulla och obestridliga befogen¬
het att förändra och rätta det framlagda förslaget, emedan i sådant fall
hela innehållet af senare momentet i 56 §. Regerings-Formen skulle blifva
utan betydelse, och ordaförslåndet deraf helt och hållet våldföras emot tyd¬
liga föreskriften i 83 §:. Regerings-Formen. Nämnde moni., som uttryck¬
ligen bestämmer, huru frågor om förändringar i Grundlagen skola behand¬
las, och således egentligen utvecklar hvad 81 §.: Regerings-Formen och
2'g'§. Riksdags-Ordningen derom kortligen antyda, har icke allenast förbe¬
hållit Rikets Ständer i allmänhet rättigheten att, förmedelst anmärkningar
emot Constitutions-Utsk.ottets yttrande, deri åstadkomma rättelse och jemk¬
ning, utan hyllar derutöfver så omsorgsfullt hvarje Stånds fria röst, i fråga
om Grundlags-förändring, att den lillerkännes ett lika och icke mindre
afseende än i Bevillningsmål, det är, hvarje Stånd eger att, vid yppad skilj¬
aktighet, få sin serskilda mening pröfvad af utsedd Nämnd eller förstärkt
Utskott, så att intet annat Utlåtande, än antingen det enahanda, hvarom
.samtlige Riks-Stånden sig förenat, eller ock det genom omröstning i för¬
stärkta Constitutions-Utskottet slutligen beredda och sanvmanjemkade kail
blifva hvilande, för att antagas eller förkastas vid påföljande Riksdag. Men
då skall deröfver endast med Ja eller Nej kunna beslutas —• ett stadgan¬
de, som jemväl genom sin uppställning, såsom ett undantag nogsamt hän¬
visar på den friare pröfning, sorn Rikets Ständer vid den föregående Riks¬
dagen egt att utöfva. I öfverensstämmelse härmed, och dä i öfrigt vörd¬
naden för Rikets Ständer och deras uttryckta gemensamma tanka oeftergif-
ligen kräfver samma offer af förut fattade opinioner och enahanda förfa¬
rande, som, vid sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljaktiga meningar i
Comfitutions- Utskottets Memorial N;o $$.
andra ämnen, ålägges Utskotten i §. Riksdags-Ordningen, förmår jag ic¬
ke finna, huru Constitutions-Ulskottet kan, utan förvillelse och missförstånd
af sitt kall, lemna samtlige Riks-Ståndens, under nyssnämnde betydelse¬
fulla forin, afgifne anmärkningar utan afseende, och deremot å nyo fram¬
hålla den af en nog fåtalig personal tillvägabragta och inom Stånden redan
underkända förklaring, att det framlagda förslaget utgör ett af inbördes
oskiljaktiga delar bestående Helt. Eu sådan bindnyckel är dock icke al
Grundlagen lemnad i Constitutions-Utskottets liand, och ingen enda §, hän¬
visar på den vördnadsbjudande magt, i grund hvaraf det kunde heta: Hvad
Constilutions-Utskottet sammanfogat, må icke Rikets Ständer åtskilja. —
Kort; och tydligen har Herr Doctor Nibelius visat, att Indraguings-magtens
och Jury-inrättningens afskaffande icke stå med hvarandra i ringaste sam¬
band. Jag instämmer härutinnan med honom, och är öfvertygad, alt då
Utskottet icke skytt att framkasta den tillvitelse, som hade Rikets Ständer
velat godtyckligt sönderslycka det odelbara förslaget, träffas Utskottet med
mera rättvisa af förebråelsen för en godtycklig sammanbindning.
Den slutliga förklaring,, hvarmed Utskottet öfverlemnar förslaget, hvil¬
ket anses hvila till afgörande vid näsLa Riksdag, hade så mycket snarare
kunnat besparas, som ett sådant Utlåtande icke tillkommer Utskottet,
utan innefattar ett alldeles obehörigt anspråk, då, enligt 56 §. Regerings-
Forraen endast förstärkta Constitutions-Ulskottet har att med Rikets Stän¬
ders rätt bereda det Utlåtande, som skall hvila till grundlagsenlig behand¬
ling vid påföljande Riksdag.”
Af Friherre Cederström: ”Jag instämmer med Prosten Hallstöm der¬
uti, att Utskottets sammanfogning af förslagen om Indragnings-magtens och
Juryns afskaffande varit godtycklig och ej af ämnet påkallad; men sedan
så en gång skett, anser jag det icke stå i Utskottets magt, att deruti än¬
dring göra.” Herr Hegardtj som ej deltagit i berörde förslag, förenade sig
uti detta af Friherre Cederström afgifna yttrande.
Af Herr Egnell: ”Väl eger Högh Constitutions-Ulskottet, enligt 8r §.
Regerings-Formen, ensamt rätt att hos Rikets Ständer föreslå de Grundlags¬
ändringar, sorn det anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verk¬
ställa, samt har begagnat denna rätt vid föreslagen ändring uti åtskillige
Tryckfnhets-Förordningens §§., angående Jury-inrättningen, men icke kan
jag förstå 81 §. så, att Utskottet eger sammanbinda enskild Riksdagsmans
,2 Constitutions-Utskottets Memorial N:o jS-
med egne ändrings-förslag, uti sådane ämnen, hvilka icke, antingen i sin
natur eller Lagens Ord, utan endast i Utskottets, genom votering utrönta,
pluralitets öfvertygelse, få sken af oskiljaktighet; icke heller att, på grund
af sålunda tillkommen oskiljaktighet, vägra fullgöra den skyldighet 56 §.
Regerings-Formen ålägger Utskottet, i afseende på sammanjemkning af Riks-
Ståndens gemensamma tankar. Förslaget innefattar tillstyrkande, att upp¬
häfva Indragnings-magten. Denna magt tillkom 1812 på grundlagsvidrigt
sätt, i följd af då för hand varande tvingande omständigheter. Efter deras
upphörande har man haft mera skäl, att från Regeringens sida vänta för¬
slag om magtens nedläggande, än att från Rikets Ständers Constilutions-
Utskotts majoritet få emottaga, till stöd för dess Betänkande, den gissnings¬
vis framkastade förmodan, att frågan om denna magis upphörande, serskild
behandlad, skulle annorlunda utfallit. Förslag om Jurys införande väcktes
jemväl år 1812. Så mycket säkrare behandlades det utan sammanhang med
Indragnings-magten, som förslaget först påföljande Riksdag, i grundlags¬
enlig ordning, antogs. Hvilka helst Utskottets bevekelsegrunder än må vara,
att nu sammanpara dessa olika ämnen, så är det åtminstone för mig oför¬
klarligt, huru de kunna föregifvas hemtade från Grundlagen. Genom att
antaga Utskottets förslag om Indragnings-magtens upphörande tili grund¬
lagsenlig behandling vid nästa Riksdag, och genom gjorda anmärkningar
emot det öfriga af förslaget, hafva Riksens Ständer icke ingripit uti kom¬
mandes beslutande rätt, utan endast, i enlighet med 56 §. Regerings-For¬
men, iakttagit och uppfyllt den öfverläggnings- och bindande åtgärd, som
erfordras, innan ett Grundlags-förslag kan göras hvilande alt vid nästa
Riksdag med Ja eller Nej besvaras. Den grundlagstydning Betänkandet in¬
nefattar, var ännu mera oväntad, då Utskottets flere Utlåtanden visa, att
det i alla andra fiågor icke allenast upptagit och sökt sammanjemka Riks-
Ståndens anmärkningar, utan till och med hänskjutit till votering uti för¬
stärkt Utskott afgörande af sådane, hvilka föranledt eller kunna föranleda
ändringar uti Utskottets förslag. Frågan om Jury-inrättningens bibehållan¬
de kan så mycket mindre kallas ny motion, ledande till ändring eller för¬
klaring af Grundlagen, sorn samma Lag redan innefattar dess tillvaro, och
enskilda motioner inkommit samt hvila oafgjorde om Juryns ändamålsenliga
förändring. Man må märka, annat är upphäfvaj annat bibehålla en Lag. För
det senare behöfves ingen motion! Kan icke saken först bringas derhän, att
Utskottets förslag till Jury-inrättningens afskaffande vinner Grundlagshelgd,
så
Constitutions-Utskottets Memorial N:o <;$.
så lära icke heller Riks-Ståndens anmärkningar emot förslaget rimligen kun¬
na sägas åsyfta ändring i Grundlagen.
Jag är fast i min öfvertygelse, att Utskottet, såsom en delegation af
Riks-Stånden, är skyldigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, Stån-
den, i enlighet med Grundlagen, kunna gifva, och jag vågar derföre vörd¬
sammast hos Rikets Ständer föreslå, att sådane föreskrifter må meddelas,
att Högh Constitutions-Utskottet i dessa delar återbringas till sitt ursprung¬
liga skick.”
Häruti instämde Herr Thörn j Johan Eric Jansson Anders Nilsson
och Sam. Andersson.
STOCKHOLM, H. G. Nordström, i834-
✓
'
*
.
■
■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t ■ ,
- /
: ■ , ....
:■ . -i;. •••• i .nsL
■ < ' . : . ! : '
,
'
K
Constitutions- Utskottets Memorial N:o <<).
i
N:o 59.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 24 Nor.
Memorial, i anledning af åter remiss af Mern. N:o 4i > med
Grundlägs-ändrings-förslag, åsyftande Riksdags-förhand-
lingarnes ordentligare gång.
Genom Protocolls-utdrag för den 16 och 27 nästlidne October, hav
Constitutions-Utskottets Mern. N:o 41 > med åtskilliga Grundlags-äridrings-
försiag, åsyftande Riksdags-förhandlingarnas ordentligare och skyndsam¬
mare gang, blifvit från samtliga Riks-stånden återförvisadt, med följande,
för deras serskilda och gemensamma tanka, förklarade anmärkningar:
Af Ridderskapet och Adeln vid 1 :sta punkten, att ett Serskildt Bevill-
nings-Utskott, hädanefter som hittills, är behöfligt; vid 4:t^e punkten, att
flera Utskotts-sammanträden med hvarandra ej böra genom stadgande i
Grundlagen förhindras; vid 5:te punkten, att förslaget i denna del skulle
motverka Riksdagarnas förkortande, samt vid 13:de punkten, att första perio¬
den i 80 §. Riksdags-Ordningen bör erhålla denna lydelse: ”Riksdag må
ej räcka längre än Tre månaderj sedan den å Riks-salen öppnad blifvitJJ
och att 109 Regerings-Formen måtte bringas till likstämmighet härmed.
Af Preste-Slåndet: 1:0 att, der Afdelningar finnas i Utskott, Afdel-
ningarnas Betänkanden, utan att undergå granskning i Utskotts Plenum, må
kunna directa ingå till Riks-Stånden; 2:0 att de Utskott, i hvilka Afdelnin¬
gar hittills egt, och hädanefter anses böra ega rum, skola, vid slutet af hvarje
Riksdag, uppgöra och hos Rikets Ständer anmäla, i huru många Afdelningar
hvarje Utskott må fördelas under nästa Riksdag; — hvarjemte Constitutions-
Ulskottet anmodades, att, i något nytt moment af 36 eller 37 §. Riks¬
dags-Ordningen, föreslå upptagandet af dessa bägge förslag; 3:o att i 53
§. Regenngs-Formen bör, i sLället för: ”ett Stats-Utskott — — — be¬
hof; ett Bevillnings-Utskott fördelning,” sältas: ”ett Stats- och
Bevillmngs-Utskottj bestående aj z:ne Hufvud-Afdelningar f’ med anfö¬
rande derefter af de functioner, hvilka nu tillhöra Stats- och Bevillnings-
Bihang till R• S. Fröt. 183//,, 3.-dje Sami.
21.-sta Häftet 1
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 59.
Utskotten, äfvensom, i enlighet härmed, 3o och 3i §§. Riksdags-Ordnin¬
gen skulle rättas'; 4:o att första perioden af 43 §. Riksdags-Ordningen bör
sålunda förändras: ”Skulle något ärende erfordra Två eller flera Utskotts
gemensamma behandling, utses dertill, eif hvartdera Utskottet , ett lika
antal Deputerade, hvilka, ega att utlåtande deröfver till Rikets Ständer
ajgifva; 5:o att. 3 9 §'. Riksdags-Ordningen må erhålla följande förändring
och tillägg: ”1 alla Rikets Ständers Utskott före, vid Riksdagens bör¬
jan^ den ordet, som, enligt Riddarhus-Ordningen, dertill berättigad är.
Varder denne Ordförande i något Utskott af laga förfall under Riksda¬
gen förhindrad, väljes af Utskottet, bland dess Ledamöter, annan Ordfö¬
rande.’'
Af Borgare-Ståndet vid N:o 1 , att Ståndet anser förening af Stats- och
Beviilnings-Ulskotten icke antaglig under närvarande representativa förhål¬
lande, och vid N:ris 5 och 9, att Ståndet anser dessa ändrings-förslag bö¬
la afslås.
Af Bonde-Ståndet — att Stats- och BevilIniugs-Utskottens sammanslå¬
ende skulle föranleda Riksdagarnas förlängning, och icke deras förkortande,
med afseende hvarå Constitutions-Utskoltels förslag i denna del icke borde
af Ståndet antagas; alt, med den föreslagna ändringen i 27 §. 1 mom. 2
perioden Riksdags-Ordningen, mätte förenas sådan ändring, i 1 punkten af
samma §. 2 morn., att samma punkt erhölle följande lydelse: ”Propositio¬
ner, dem Konungen i öfrigt vill Rikets Ständer meddela, tillställas hvar¬
je Stånd i dess plenum, med iakttagande af hvad för motioners väckan¬
de i 56 $. stadgas;” att, i Ulskoltets 5:le förslags-punkt, orden: ”när de
samfält pröfva det nödigt,” må förändras till: ”när Tre Stånd finna det
nödigt;” att vid 6:le förslags-punkten, meningen näst efter orden: ”dock
stånde hvarje Ledamot öppet,” bör sålunda redigeras: ”att öfver samma
mål Tvä gänger, antingen skriftligen eller muntligen, sig yttra, och
hvilka hans yttranden af ven skola till Utskottet remitteras,” samt att til¬
lägget under 8 punkten icke vore af behofvet påkalladt, eiler ledande till
det ändamål, som Utskottet åsyftat.
Dessa talrika och skiljaktiga anmärkningar har Constitutions-Utskottot
till behörigt öfvervägande förehaft. Och hvad främst angår Preste-Ståndets
af i:sla förslagspunkten törhända föranledda, men vida utöfver densammas
egentliga föremål sträckta yrkanden af nya grund lags-föreskrifter om Ut-
skotts-Afdelningars formation och förhandlingssätt, finnér Utskottet, att des¬
Constitutions■ Utskottets Memorial N:o jy.
3
sa i Riks-Stånds-plenum väckta» anmärkningsvis framställda frågor ej kun¬
na, mot 56 och 81 §§. Regerings-Formen, till pröfning upptagas; dock sorn,
med hänsigt till Stats- och Bevillnings-Utskoltens, af Preste-Ståndet modi¬
fierade förening, bestämmelsen, rörande samma Utskotts Åfdelningar, ligger
inom förslags-punktens område, erbjuder, i viss måtto, Preste-Ståndets tan¬
ka en grund för nedan omförmälda sammanjemkning.
Borgare- och Bonde-Stånden hafva ej velat godkänna Stats- och Be-
villnings-Utskottens sammanslående; Ridderskapet och Adeln ansett ett ser¬
skildt Bevillnings-Utskott behöflig t, samt Preste-Ståndet antagit ett af Två
Hufvud-Afdelningar sammansatt Stats- och Bevillnings-Utskott. Constitu-
tions-Utskottet finner sistberörde organisations-inethod, hvarigenom ett sjelf¬
ständigt Bevillnings-Utskott, örn ock under namn af Hufvud-Afdelning, skul¬
le qvarstå, någorlunda motsvara Utskottets åsyftning,- och säkrast förlika
Ståndens, mera skenbart än verkligt, sins emellan stridiga meningar. Då
således Utskottet vördsamligen tillstyrker denna förmedling, får Utskottet
jemväl uppgifva deraf härflytande grund lags-ändringar, nemligen:
I Regerings-Form en.
53 §.
”Rikets Ständer -välje — — — i Stats-Rådet förda Protocoll; Ett
Stats- och Bevillnings-U) Is kolt, bestående af T>vä Hufviul-Bfdelningar „
att utreda och för Rikets Ständer uppgifva Stals-Verkets och Riksgälds-
Verkets tillstånd, förvaltning och behof, samt att föreslå Bevillningens
grunder och fördelning; Elt Banco-Utskott, att m. m.”
58 §.
”Vid hvarje Riksdag — — — för det Stats- och Bevillnings-Utskott,
som m. m.”
62 §.
”Sedan Stats-Verkets behof blifvit af Stats- och Bevillnings-Utskottet
uppgifna m. m.”
66 §.
”Rikets Ständers — — — sedan Stats- och Bevillninzs-TJtskollet öf-
ver 111. m.
4 Constitutions-Utskottets Memorial N:o fp.
6g §.
Ordet "Stats-Utskottet,” förändras till "Stats- och Bevillnings-Ut¬
skottet.”
7° §•
I stället för "Bevillnings-Utskott,” sättes ”Stats- och Bevillnings-
Utskott.”
71 §•
Orden: "Bevillnings-Utskottet” och ”Bevillnings-Utskottets,” utbytas
mot orden: ”Stats- och Bevillnings-Utskottet” och Stats- och Bevillnings-
Utskottets'.'
I Riksdags-Ordningen.
M §•
1 morn. 3 perioden.
'■'Stats-Utskottet” ändras till: ”Stats- och Bevillnings-Utskottet.’
a7 §•
1 moru. 1 perioden.
"Stats-Utskotl” ändras till: ”Stats- och Bevillnings-UlskoW.”
28 §.
”Ridderskapet och Adeln — — — Constitutions-, Stats- och Bevill¬
nings- j Banco-, Lag- m. m.”
30 §•
1:0 ”Stats- och BevillniJigs-Ulskollel, sorn skall bestå af Fyratioåtta
Ledamöter och Två Hufvud-Af delningar j bör granska m. m.”
I 2:dra och 3:dje momenten utbytes ”Stats-Utskottet” mot ”Stats- och
Bevillnings-Utskottet.”
31 §.
1 morn.
1:0 ”Stats- och Bevillnitigs-Utskottet åligge jemvälj att opåmint m. m.”
Consiitutions- Utskottets Memorial N:o 59.
5
2 mom.
I stället för ”Bevillnings-Utskottet” införes: ”Stats- och Bevillnings-
Utskottet.”
48 §.
Ordet: ”Siats-Utskottet” utbytes mot "Stats- och Bevillnings-Ut¬
skottet.”
Dessutom och för att fullständigare uttrycka den åsigt, att de Två
Hufvud-Afdelningarna egentligen ej äro annat än Två af Grundlagen till
närmare inbördes beröring sammanförda, och likväl till deras befattningar
åtskilda Utskott, hvilka må ega att hvart för sig, der sådant erfordras, di-
recle communicera med Riks-Ståndens Plena, föreslår vördsamligen Consti-
tutions-Utskottet följande, genom ett tillägg förändrade redaction af senare
perioden i 1 mom. 87 §. Riksdags-Ordningen:
— — •— ”Börandes, i den mon ärendena hinna utarbetas, Utskotten
ellerj hvad Stats- och Bevillnings-Utskottet serskildt angår, dess Hufvud-
Afdelningar med deras yttranden, så fort sig göra låter, lill Ståndens Ple¬
na inkomma.”
För den händelse, att Constitutions-Utskottets, i enlighet med Preste-
Ståndets tanka omarbetade förslag icke skulle vinna samtliga Riks-Ståndens
bifall, tillstyrker Utskottet omröstning, till skiljaktighetens afgörande, öfver
en så lydande Proposition:
A.
■”Den, som godkänner Constitutions-Utskottets förnyade redactions-upp-
ställning af ändringar i 53 §. Regerings-Formen och i öfriga med irsta
förslags-punklen gemenskap egande grundlagsrum, röste Ja;
”Den det ej vill, röste Nej;”
”Vinner Nej, komma ifrågavarande grundlags-ändringar att anses från
Utskottets förslag uteslutna.”
Beträffande dernäst det af Bonde-Ståndet, utan hemtad anledning från
2:dra förslags-punkten, äskade tillägg i 37 §. Riksdags-Ordningen, angående
öfverlemnandet af Konungens Propositioner inom den vanliga motionstiden,
anser Utskottet sig vara af 81 Regerings-Formen förhindradt att till be¬
handling upptaga denna förut inom Utskottet förfallna och nu, under an-
märkningsform, i JJiks-Stånd åter väckta fråga.
6
Constitutions- Ut skott et r Memorial N:o 59
Så väl Ridd. och Adelns som Preste-Ståndets anmärkningar vid 4-‘de
förslags-punkten synas innebära nya motioner, dels om flera Utskotts rätt
att in Plenis sammanträda, dels 0111 fastställandet af ett lika antal Depute¬
rade från hvarje Utskott, då ett ärende kräfver gemensam handläggning.
Enär deremot Förslags-punkten endast rörer sättet, hvarpå nödiga upplys¬
ningar må af Utskott begäras eller meddelas, och Deputerade från eller
till ett Utskott ej heller kunna, i slikt fall, mäta deras antal mot någon
annan bestämd personal, nödgas'Utskottet undandraga sig pröfningen af
dessa för dess förslag nästan främmande ämnen.
Bonde-Ståndets yrkande, vid 5:te förslags-punkten, att Ståndens sam¬
manträde på ett rum, lill gemensam öfverläggning, måtte bero af Tre Stånds
samtycke, skulle, om det gillades, verka derhän, att Tre Stånd beslöto öf¬
ver det Fjerdes fria vilja i ett mål, hvarom Grundlagen icke stadgar något
förbindande, och der således hvarje Stånd måste ega sitt veto. Conslitu-
tions-Utskottet hyser dock den öfyertj^gelse, alt Bonde-Ståndet, af aktning
för Medslåndens rätt och ömtåligt äfven om dess egen, skall, vid nogare
eflersinning, frångå anmärkningen.
Emedlertid får, under hänsigt jemväl till Ridd. och Adelns anmärknin¬
gar, Utskottet tillstyrka, att, såframt ej Utskottets af Preste-Ståndet under¬
stödda partiela förslag, efter frånträdande af olika meningar, samfält god¬
kännes, votering må anställas öfver följande proposition:
B.
”Den, som gillar det i 5:te punkten af Constitutions-Utskottets förslag
uppgifna tillägg vid 46 §. Riksdags-Ordningen, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej;”
”Vinner Nej, komma samma punkt och tillägg alt från förslaget utgå.”
Med hänseende till 6:te förslags-punkten, hemställer vördsamligen Con-
stilutions-Utskottet, alt Bonde-Ståndet behagade efter Med-Stånden sig foga,
men får, för motsatt fall, föreslå nedanstående omröstnings-proposition:
C.
”Den, som gillar det af Constitutions-Utskottet, under 6:te punkten, i
1 Mom. 49 §• Riksdags-Ordningen föreslagna tillägg, oförändradt, röste Ja;’
”Den det ej vill, röste Nej;”
”Vinner Nej, anlages den af Bonde-Ståndet yrkade redaction.”
Constitutions- Utskottets Memorial N:o yp. 7
Likaledes tillstyrker Constitutions-Utskottet, i fråga om 8:de punkten,
Bonde-Ståndet att med de öfriga Stånden sig förena, men bör ej underlåta
att, för vidrig händelse, uppgifva denna voterings-proposition:
D.
”Den, sorn gillar det af Constitutions-Utsköttet föreslagna tillägg vid
5.i §. Riksdags-Ordningen, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej;”
”Vinner Nej, anses detta i 8:de punkten intagne tillägg böra ur för¬
slaget uteslutas.”
Ytterligare öfverlemnar Constitutions-Utskottet till Borgare-Ståndets
närmare ornpröfning, huruvida det ej täcktes, lämpande sig efter Med-Stån-
den, godkänna g:de förslags-punkten, innefattande ett tillägg vid 5g §.
Riksdags-Ordningen, eller ett i:sta Mom. deraf. Uteblifver dock en slik
samman jemkning, torde omröstning komma att anställas öfver följande
proposition:
E.
”Den, som gillar det af Constitutions-Utskottet, under g:de punkten,
föreslagna i:a Mom. i 5g §. Riksdags-Ordningen, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej;”
”Vinner Nej, utgår samma moment ur förslaget. Vidkommande åter
Ridd. och Adelns anmärkningar vid i3:de förslags-punkten, tillstyrker
vördsamligen Constitutions-Utskottet de öfriga Riks-Stånden alt härutinnan
instämma, endast med den ordjemkning, som föranledes deraf, att redac-
tions-förslaget under 2:dra punkten eller vid 27 §. Riksdags-Ordningen lem-
nats af samtliga Stånden oanmärkt; hvadan 109 §. Regerings-Formen skulle
börja sålunda:
_/ .
”Ej må Riksdag — — — från dagenj dä den ä Riks-Salen öppnad
blifvit m. m.” samt
80 §. Riksdags-Ordningen:
”Riksdag må ej — — —från dagen, då den å Riks-Salen öppnad
blifvit
8
Comtitutions- Utskottets Memorial N:o ds.
Hvad slutligen beträffar Preste-Ståndets framställning angående förän¬
dring och tillägg i 3_9 §. Riksdags-Ordningen, för bestämmandet af rättig¬
heten att i Utskott föra ordet, kan Constitutions-Utskottet ej till behand¬
ling upptaga samma framställning, såsom utgörande ett alldeles nytt för¬
slag, hvilket dessutom ej erbjuder någon möjlighet af sammanjemkning
med öfriga Riks-Ståndens meningar, enär sådana ej finnas utsagda. Stock¬
holm d. i5 Nov. 1834*
N:o 60.
Antom till Exp.-Utsk. d. 24 Nor.
Memorial till Bor gare-Ståndet, angående dess återremiss på
Mern. N:o 42 > med föreslaget tillägg i 99 §. Regerings-
Formen.
För besvarande af Borgare-Ståndets återremiss på Mern. N:o 42, nied
den, såsom Ståndets gemensamma tanka, förklarade anmärkning, att Consti-
tutions-Utskottets i samma Mern. framställda förslag till Justitiae-Ombuds-
mannens berättigande, genom ett tillägg vid 99 §. Regerings-Formen, att
bevista Riks-Ståndens Plena— ogillas J får Utskottet vördsandigen anmäla,
alt denna anmärkning, som åsyftar det, för öfrigt redan af Tre Riks-Stånd
till grundlagsenlig behandling godkända förslagets omedelbara förkastande,
ej kan, emot 56 och 81 §§. Regerings-Formen, af Utskottet, till grund för
någon jemknings-ålgärd, upptagas. Stockholm d. i5 Nov. 1834-
N:o 61.
Antom till Exp.-Utsk. d. 24 Nov.
Memorial, angående Bonde-Ståndets återremiss på Mern.
N:o 43, med föreslaget tillägg nid 38 §. Riksdags¬
ordningen.
Från Bonde-Ståndet har, genom Protocolls-Utdrag för den 16 nasti.
Oct., Constitutions-Utskottets Mern. N:o 43, innefattande ett föreslaget til¬
lägg vid 38 §. Riksdags-Ordningen blifvit återförvisadt, med den såsom
Ståndets gemensamma tanka förklarade anmärkning, att, i Utskottets för¬
slag, orden: ”minst Två Tredjedelar” böra ändras till: minst Fem Sjette-
delar.” Då
Conitiittiitifis- Utskottets Memorial N:o 62, 6$.
9
Då emedlertid Ridd. och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden, un¬
der den 16, a3 och 27 i förra månaden, ofvannämnda förslag till grund¬
lagsenlig hehandling godkännl, får Consliiulions-Utskollet vördsamiigen hem¬
ställa, 0111 icke Bonde-Ståndet behagade härutinnan efter Med-Stånden desto-
hellre sig föga, som ett minimum af Fern Sjetledelar val är, i jemnt tal,
ti 1 iämpligt för Constitnlions-Utskoltet, men icke så för det af Trettiosex
Ledamöter bestående Banco-Utskottet. I annat fall torde omröstning, lill
skiljaktighetens afgörande, böra anställas öfver en så lydande proposition:
”Den, sorn vill, alt, enligt-Constituiions-LTlskoltets förslag till ändring
i 38 §. Riksdägs-Ordningeny orden: t’minst Tvä. Tredjedelar” der skola
införas eller bibehållas, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej;”
”Vinner Nej, komma dessa ord att utbytas mot "minst Fem Sjette¬
del ar.” Slockholm den i5 Nov. 1834-
N:o 62.
Ankom till Exp.^Utsk. cL 24 Nov*
Memorial till Preste-Ståndet, omi dess yttrande i frågan om
behörigt Utskott för upptagande af motioner angående
11 iksdagens prorogation.
Sedan, med anledning af Conslitulions-Utskottels Mern. N:o 44» Ridd.
och Adeln, i stöd af 2' Mora. 34 §• Riksdags-Ordningen, till detta Utskott
remitterat de väckta, från Borgare- och Bonde-Stånden till Allm. Besvärs-
och Oeconomie-Ulskoltet hänvisade motioner om Riksdagens prorogation, men
Preste-Ståndet ännu icke yttrat sjg, under hvilket Utskott det anser målet
höra, får Constitutions-Utskottet vördsamiigen utbedja sig ett sådant be¬
stämdt yttrande, på det, i händelse Preste-Ståndet ej skulle, genom bi¬
trädande af Borgare-och Bonde-Ståndens mening, bereda Tre Stånds plu¬
ralitet, Utskottet mätte komma i tillfälle att, enligt 3 Morn. 44 §• 'Riks-
dags-Ördningen, utlåta sig öfver formen för ofvannämnde motioners be¬
handling. Stockholm den i5 Nov. i834-
N:o G3.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 24 Nov.
Memorial till Ridd. och Adeln samt Bor gare-Stan det, i anled¬
ning af deras återr emis ser på Memorialet N:o 46.
Emot Constitutions-Utskottets Mern. N:o 46» med föreslaget tillägg vid
7Z §. Riksdags-Ordningen, i fråga om Förstärkta Utskotts, Nämnders och
Bihang till R. St. Brot. 1834- 3'dfe Samt.
ut.-de Hiijlet. a
IO
Cons tittitions- Utskottets Memorial N:o 64.
Electorers fulltalighet, hafva Ridd. och Adeln saint Borgare-Ståndet fram¬
ställt och till Utskottet hänvisat de, såsom deras serskilda och gemen¬
samma tankar, förklarade anmärkningar: Ridd. och Ad. — att dä Förstärk¬
ta Utskott afgöra mål med Rikets Ständers rätt , böra Ledamöterne af
hvarje Stånd vara fulltaliga; och Borgare-Ståndet — att det föreslagna
tillägget ansåges onyttigt och onödigt.
För återremissernas besvarande får Constitutions-Ulskotlet, med anmä¬
lan, att förrberörde förslag blifvit af Preste- och Bonde-Stånden till grund¬
lagsenlig behandling godkändt, vördsamligen anföra, att, då bägge anmärk-
liingarne innefatta afslag å hvad Utskottet tillstyrkt, Ridd. och Adelns
medelbart, genom ett motsatt nytt förslag, väckt i Ståndets Plenum, och
Borgare-Ståndets omedelbart, under en för tidig utöfning af definitiva be¬
slutande rätten, Utskottet alltså ej kan, mot 56 och 81 §§. Regerings-For-
men, dessa anmärknings-föremål till pröfning elier sammanjemkniags-åtgärd
upptaga. Stockholm den 20 Nov. 1834-
N:o 64.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 24 Not.
Memorial till Ridd. och Odelii samt Bor gare-Ståndet, i an¬
ledning af äterremisserna pä Mern. N:o 47-
Från Ridd. och Adeln samt Borgare-Ståndet har Conslitutions-Utskot-
tets i Mern. N:o 47» frarngifna, af Preste- och Bonde-Stånden, för grund¬
lagsenlig behandling, nu mera godkända förslag, rörande ett tillägg i ^3 §.
Riksdags-Ordningen, af hänvisning till 56 §. Regerings-Formen, blifvit åter-
förvisadt, med de inom hvarje Stånd serskildt, såsom gemensamma tankar,
förklarade anmärkningar: af Ridd. och Adeln — att Ståndet anser förän¬
dringen onödig j samt af Borgare-Ståndet — alt det föreslagna tillägget
är onyttigt och öfverflödigt. Men som dessa, äfven sins emellan öfver¬
ensstämmande anmärkningar tydligen åsyfta och innebära omedelbart för¬
kastande af Utskottets förslag, hvaröfver det först tillhör nästkommande
Ständer att definitivt besluta, finner Utskottet samma anmärkningar ej kun¬
na emot 56 och 8i §§. Regerings-Formen, föranleda någon pröfnings-eller
jemknings-åtgärd. Stockholm den 20 Nov. 1834-
STOCKHOLM, H, G. Nordström, 1834.
ConslUulions-Vtshotlels Memorial IV-is 65 och 66*
t
K;o 65.
Ankom till Exp.-Utskottet den 4 Dec,
Memorial till Borgare-St ände t, angående dess remiss å en af
Herr Petre, 1 höre, emot Herr Stats-Secreteraren Skogman
framställd anniärknings-anledning.
Vid pröfningen af Herr Petres, Thore, i Borgare-Ståndet anmälda,
oeh derifrån under den io dennes remitterade anledning lill anmärkning
mot Herr Stats-Secreteraren Skogman, har Constitutions-Utskotlet, inför
Ii vilket samma anledning af Motionairen serskildt uppgifvits, funnit sig
föranlåtet alt, på grund af 106 §. Regerings-Formen, ställa vederbörande
under tilltal, af Rikets Ständers Herr Justiliae-Ombudsman inför Riks-
Rätt; hvarom Utskottet trott sig böra meddela Borgare-Ståndet behörig
kännedom.
Stockholm den 20 November r834*
N:o 66.
Ankom till Exp.-Utskottet den 4 Dec,
Memorial, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens före¬
skrifter om Bergsbrukens representation.
Med förmälan om de flere hinder och olägenheter, som redan upp¬
stått och äfven framgent mäste inträffa vid tillämpningen och verkställig¬
heten af Riksdags-Ordningens nu gällande föreskrifter, angående Bergsbru¬
kens representationsrätt, hafva till Coristitutions-Utskottet Herrar Claes
Fries och Mauritz Sahlin, Ledamöter af Borgare-Ståndet, ingifvit serskilda
motioner, hvarigenom förnämligast åsyftas, dels valbarhetens inskränkning
och närmare bestämmande, dels vallängdernas tidigare upprättande och
fastställelse, dels ock Bruks-distvictens uttryckliga förpligtande att välja och
sända representanter.
Dih. Ull R- St. fröt. i83f 3.dje Sami. 1
32:dra Iläftet,
2
Constiliilions-ZJtskottets Memorial N:o 66.
Vid pröfningen häraf har Constitutions-Ulskottet, erkännande billig¬
heten och' vigten af de i ofvanberörde måtto gjorda erinringar, trott sig
Lora för bristernas afhjelpande, i enlighet med Motionairernas afsigt och
omständigheternas fordran, vördsamligen framlägga, lill den i Grundlagen
anvisade behandling, följande ändrade redaclion af 6:te eller, om Utskottets
förslag i Memorial N:o 35, angående ett nytt moment under samma nu¬
mer, skulle bifallas, af ^cde momentet \\ §. Riksdags-Ordningen.
6:o C?-0) ”Utom Fahlu Bergslag, ege ock de öfriga Bergsbruken,
hvarunder inbegripas de af Styrelsen öfver bergverken privilegierade in¬
rättningar till förädling af Mineral-rikets producter, att till Borgare-Stån¬
det sända Fem Fullmäglige. Valberättigad och valbar är hvarje ofrälse
egare af någon bland ofvannämnda inrättningar\ sorn ej tillika innehafver
beställning i Rikets tjenst eller burskap uti stad eller med represen ta tion s -
rätt, Bergsmanshemman, och som minst tre år före den dag, då Rikets
Ständer, enligt Riksdagskallelsen, skola sammanträda, innehaft sådan bruks-
inrättning, hvars årliga tillverkningsvärde uppgått till i5oo R.dr. V eder -
börande Myndighet upprätte, på grund af de feni sistförflutne årens till¬
verkning, en hufvudlängd eller förteckning öfver alla sä beskaffade Verk,
fördelte i fern Districter, med nödigt afseende å Inrättningarnes läge och
Länens indelning, hvilken hufvudlängd skall hvart femte år förnyas.
Bör andes i öfrigt iakttagas att, vid ytterligare förädling af redan be¬
räknad product, denna senar es värde afdrages från den förädlade varans.
Valen skola ske inför den Magistrat inom Val-Districtet, som Bergverks-
Styrelsen, genom Konungens Befallningshafvande i Länet, derom anmodar,
samt å den dag, som af bemälda Styrelse för hvarje Distrlct utsattes och, ge¬
nom dess försorg, inom Districtet allmänneligen kungöres. Samma Styrelse
åligge jemväl, att årligen i December månad till vederbörande Magistrater
öfversända Vallängd för påföljande året, med förelagd tre månaders tid
till klanders anförande, hvarefter Vallängden, antingen behörigen rättad,
eller ock utan .anmärkning bernnad, kominer att gälla lill dess nästa årets
Vallängd fastställd varder. Rösterna, beräknade enligt Vallängden, afgif-
ves personligen, eller genom befullmägligadt Ombud, alltid med slutna sed¬
lar, på sätt 71 §. stadgar, och endast å en i Dislriclets Vallängd uppförd
person.
Stockholm den 27 November 1834-
Constitutions-UtskoUets Memorial N-o 6j.
3
N:o 67.
Ankom till Exp.-Utskottet d. 4 Dec.
Memorial, med förestående tillägg i 16 Riksdags-Ordningen.
I sammanhang med Constitutions-UtskoUets, enligt Memorial N:o 66,
afgifna förslag tilt ändring i Riksdags-Ordningens föreskrifter om Bergs¬
brukens representationsrätt, har inora Utskottet fråga blifvit väckt, huru¬
vida icke stadgandet i samma Grundlags 16 §., att prosteri, stad eller hä¬
rad, sora underlåter ställa Riksdagsfullmägtig, är förfallet till det vite Slån¬
get pröfva r skäligt utsätta, äfven boide tillämpas, ej mindre för Universite¬
ten än för Bruks-distrieten.
Med gillande af denna motion, såsom grundad på en billig likhets¬
princip, får Conslitutions-Utskottet, för grundlagsenlig åtgärd, vördsaraligen
föreslå nedanstående ändring, genom tillägg i ofvanberörde 16 §. af Riks¬
dags-Ordningen.
”Underlåter något Universitet, Prosteri, Stad, Bruks-District eller
Härad alt ställa — — — — den omkostnad, sora ett annat och jemlikt
Universitet, Prosteri, Stad, Bruks-District eller 'Härad ra. m.”
Stockholm deu 37 No v. 1834-
N:o 68.
Ankom till Exp.-Utskottet den 4 Dec.
Memorial, med ändrings-förslag vid 72 Regerings-Formen,
samt ett deraf föranledt tillägg i g5 Riksdags-Ordningen.
Till Conslitutions-Utskottet hafva Friherre Kantzow, John, Albert,
samt Herrar Stråle, Nils Wilhelm, Montgomery, Gustaf, Lefrén, Johan
Peter, och Waern, Jonas, inkommit med serskilda motioner, innefattande
förslag till ändrad redaction af 72 §. Regerings-Formen och vissa derifrån
härflytande jemkniugar i andra Grnndlags-stadganden.
Ehuru, vid öfvervägande af dessa förslag, Constitutions-Utskottet icke
funnit skäl att någotdera, i dess helhet, gilla och till Rikets Ständers pröf¬
ning öfverlemna, har dock Utskottet från desamma, jemförda sinsemellan
och med likartade inom Utskottet omedelbarligen väckta motioner, hemtat
4
Conslilutions-ZJtskoUets Memorial !Y.o 68.
anledning att bereda och föreslå åtskilliga nja eller ändrade föreskrifter i
ämnet, hvilka Utskottet betraktat såsom nödiga och nyttiga. Utskottets grund-
åsigter och hufvudändamål hafva härvid varit — tydligare bestämning och
definition af Bankens, på Rikets Sländer beroende garantie och vård; Grund-
lagsborgen för Bankförskrifningarnes enahanda giltighet med det motsva¬
rande myntet; stabilitet i Banco-lagstiftningen, dymedelst alt alla Riks-
Standens samtycke och Konungens sanction dertill erfordrades; trygghet i
afseende på en oafbruten inlösning, genom nödvändigheten af samtlige
Ståndens accession lill beslut om sedelstockens och metalliska fondens in¬
bördes förhållande, samt ändtligen öfverlålandet åt tre Stånds pluralitet af
det egentligen reglementarisk;), såsom dels mindre vigtigt, dels mera rör¬
ligt och omständigheternas vexling underkastadt.
I enlighet med dessa förutsättningar, får ock Conslitutions-Utskottet,
för den i Grundlag anvisade behandling, vördsamligen framlägga nedan¬
stående omarbetade eller tillökta redaclion af <j2 §. Regerings-Formen.
'■"Rikets Ständers Bank förblifve under Rikets Ständers egen vård och
garantie, så att den må ostördt förvaltas af de Fullmägtige, hvarje Riks¬
stånd dertill förordnar, efter Rikets Ständers i öfverensstämmelse med ser¬
skild Banco-Lag och Rikets öfriga gäll mide Lagar^ gifna föreskrifterj
samt att Rikets Sländer åligger att ifylla den brist,, som möjligen kan
uppstå i Bankens tillgångar, för fullgörandet af dess genom Lag stad¬
gade förbindelser
”Rikets Ständers Banks sedlar skola„ vid anfordraUj med metalliskt
mynt efter ordalydelsen inlösas. Dessa och inga andra sedlar skola, uti
all Kronans uppbörd och i alla betalningar till Slaten, emöttagas lika med
Rikets metalliska mynt.”
''För Banco-Lags stiftande eller ändring fordras alla fyra Riks-
Ståndens samtycke och Konungens sanction. Beslut om sedelstockens för¬
hållande till metalliska inlösningsfonden må ej kunna vidtagas med min¬
dre samtliga Riks-Ständen uro derom ense. 1 frågor om Batikens värd,
rörelse och förvaltning i öfrigtj gälle tre Riks-Stånds sammanstämmande
beslut. Men stanna två Ständ emot tväj förblifve vid hvad förut finnes
stadgadt.”
Tillika föreslås vördsamligen följande tillägg vid början af ^5 §.
B iksdagS-Ord ningen*
”Till Grundlags och Banco-Lags stiftande m. m.”
Constiiutiona- Uislotteta Memorial N-'o 6g.
Jt
N:0 69.
Ankom till Exp-Utek. ilen 22 Dec.
Memorial, med förslag till ändringar i 50 §. Regerings-
Formen och 3 §. Riksdags-Ordningen.
Såsom ett väsendtligt medel till Riksdagars förkortande och Riksdags-kost-
naders besparing, i samband med ceconomiska fördelars jemnare spridande
åt flera provincer, har hos Constitutions-TJtskottet en dess Ledamot föreslagit
sådan ändring af 5o §. R. F. och 3 §. R. O., hvarigenom Konungen skulle
lemnäs rättighet att, före hvarje Riksdag, bestämma orten för Rikets Ständers
sammanträde och, efter samråd med deras Fullmägtige i Banken och Riks-
gälds-Contoret, dertill välja den stad, som, med hänsigt till Rikets Ständers
frihet och säkerhet samt landets oeconomiska nytta, funnes tjenligast vara.
Motionairen anser nemligen Riksdagarnes öfverklagade längd förnämligast
härröra från det nästan ovilkorliga stadgandet, att de skola hållas i Hufvud-
staden, der Representantens tid och hog ofta egnas åt personliga angelä¬
genheter eller omvexlande förströelser, hvartill åter en annan Riksdagsort
erbjöde inga eller få anledningar: han tror sig böra antaga, att de allmän¬
na och enskilda Riksdagskostnaderne vanligen stiga till omkring 3ooo R:dr
R:co dagligen, eller till minst en million, om Riksdagen räcker ett år, och
att provincerne sällan eller aldrig återliemta något ceconomiskt gagn af dessa,
egentligen genom deras bidrag i Hufvudsladen samlade summor; han öfver-
går vidare till frågans politiska sida, och antyder möjligheten af de infly¬
telser, sorn, inom Riksdagarnes nuvarande local, motverka ett sannt och
sjelfständigt uttryck af folkets tänkesätt; han söker slutligen att på förhand
vederlägga de mötande inkast, som kunde grundas på materiela förmoner
eller svårigheter af på stället tillgängliga eller bristande samlingsrum och
handlingar, men drager från jémförelsen ett resultat till det allmännas ofel¬
bara vinst genom den åsyftade förändringens införande.
Constitutions-Utskottet, som ej tvekat att, i sjelfva grundideen med
Motionairen instämma, har likväl trott Riksdagarnes hållande i Hufvudsta-
den böra, såsom allmän regel, bevaras, och deras förläggande, skiftevis,
till andra orter endast kunna medgifvas såsom tillfälligt undantag, påkalladt
af serskilda omständigheter, vare sig politiska eller oeconomiska, — ett verk¬
ligt tvingande behof, eller en klart öfvervägande nytta.
Bihang till R. S. Prot. 1834. 3:rJje Sami.
23\dje Håjlet.
2
Constitutions-Utshottets Memorial N:o 6g.
Enligt Grundlagarnes nu gällande bud, skola Riksdagarne hållas i Ri¬
kets Hufvudstad, om ej vissa, uppräknade eller underförstådda, vigtiga hin¬
der göra det antingen omöjligt, eller ock för Rikets Ständers frihet och
säkerhet vådligt. Då till det omöjliga någon förbindelse ej eger rum, sy¬
nes förra vilkoret nästan öfverflödigt. Det senare åter, i termerna nog in¬
skränkt, kunde lätt föranleda villrådighet i valet emellan lagens bokstafliga
åtlydnad och den bjudande nödvändighetens kraf. Ty det gifves visserligen
flera vådor än sådana, som det öfverhängande ögonblicket uppenbarar. Ett
befaradt, måhända blott fördröjdt fredsbrott, — en börjande, om än icke
utbredd farsot, — en af Rikets fiender väckt och underhållen orolig sin¬
nesstämning, — en mer än vanligt ömtålig beskaffenhet af det ärende, som
emellan Statsmagterna skall afhandlas, hvarvid likväl 8 §. R. O. ej vore or¬
dagrannt tillämplig, — allt delta utgör ock vådor, hotande medelbart och
på afstånd, men tilläfventyrs snart förverkligade, om de ej i tid undvikas.
Utsträckning måste följaktligen lemnäs åt vilkoren för undantaget, betraktadt
från nödvändighetens synpunkt.
Dock det är äfven, till någon del, från nyttans, som detta ämne
vill med oväld och noggrannhet pröfvas. Motionairen har redan ådagalagt
de redbara fördelarne af minskning i tid och kostnad. Beräkningarne här¬
öfver torde, såsom genast påfallande och af erfarenheten styrkta, knappast
vara underkastade tvifvelsmål. Men ett annat mera moraliskt och lika sann¬
skyldigt gagn framstår företrädesvis från Riksdags förläggande till landsort,
— större lugn, enbet och sammanhang i ärendenas behandling. Under ar¬
betet ostörd af främmande hänförelser, och sträfvande att fullborda sina
värf, skall folk-representanten der uteslutande fästa sig vid Riksdagsföremå-
len. Inom den trångare samlingsrymden skola personerne och, med deni,
begreppen komma i tätare och närmare inbördes beröring, vexelupplysnin-
gen främjas, skiljda underordnade interessen sammanjemkas, och öfverty-
gelsen, genom sjelfva meddelandet, befästad tilt sin inre kraft, verka obe¬
roende af ort, omgifning och andra yttre förhållanden. Utskottet vågar
ändtligen härtill serskildt lägga afseendet på en rättvis fördelning, emellan
Rikets Landskap, af den lyckan att någon längre tid njuta Konung.ens när¬
varo och åsyn.
Under tillämpning och åberopande af hvad här ofvan blifvit yttradt,
får Conslitutions-Ulskottet, för grundlagsenlig behandling, vördsatnligen fö¬
reslå följande redactions-ändringar, hvarvid Utskottet jemväl ansett ordet
Constitutions-Utslottets Memorial N:o Jo.
3
”ort” tjenligen kunna utbytas emot det rigtigare och bestämdare ordet
”stad/’ samt i öfrigt bägge §§:ne böra bringas till fullständig likhet, me¬
delst tillägg i den ena, af slutmeningen, som nu endast finnes i den andra.
Regerings-Formen.
§. 5o.
”Riksdagarna skola hållas i Rikets Hufvudstad, så framt ej synnerli¬
gen vigtiga omständigheter göra ett undantag derifrån nödigt eller nyt¬
tigt. Konungen utsatte då, i samråd med Rikets Ständers Fullmägtige uti
Banken och Riksgälds-Contoret, en annan Stad, der Rikets Ständer böra
samlas, och kalle dem dit till den tid de sjelfve förut bestämt, eller , vid
Urtima Riksdagar, till den tid, som Konungen påbjuder.”
Riksdags-0rdningen.
§• 3- .
”Riksdagarne skola hållas i Rikets Hufvudstad , så framt ej synnerli¬
gen vigtiga omständigheter göra ett undantag derifrån nödigt eller nyt¬
tigt. Konungen utsatte då — — — en annan Stad, der Rikets Ständer
— —• — som Konungen påbjuder.”
N:o 70.
Antom till Exp.-Utsk. d. 3i Dec.
Memorial, angående Pr este-Ståndets återremiss på Me¬
morialet N:o 55.
Det af Constitutions-Utskottet, i Memorial N:o 55, framgifna förslag
lill ändiing af 109 §. Regerings-Formen och 80 §. Riksdags-Ordningen, i
afseende på tiden för Riksdags fortfarande, har från Preste-Slåndet blifvit
återremitteradt med den, såsom Ståndets gemensamma tanka, förklarade
anmärkning, att 109 §. Regerings-Formen bör erhålla denna lydelse: - - ”jemte
deras önskan alt Riksdagen måtte fortfara någon viss inskränkt tid, högst
Två månader, hvarå Konungen m. ra.;” äfvensom att i Riksdags-Ordnin-
gens 80 §., samma tillägg: ”högst två månader,” må införas.
Enär det äskade tillägget, åsyftande en bestämd termin, utöfver
hvilken Riksdagen aldrig i något fall skulle kunna förlängas, icke lemnar
runa för sammanjemkning med Conslitutions-Utskottets, af de öfrige Resp.
4
Co ris lis ut i o ns- Ul slo lie Is Memorial N:o jo.
Riks-Stånden, till grundlagsenlig behandling godkända förslag, alt Riksda¬
gens förlängning, under förutsatt vilkor af inskränkt tid, måtte ankomma,
i hvarje serskild händelse, på Slatsmagternes gemensamma pröfning af be¬
hof och omständigheter, får, så framt Preste-Ståndet ej täcktes foga sig ef¬
ter Med-Stånden, Constitutions-Utskottet, för skiljaktighetens afgörande ge¬
nom förstärkt Utskott, vördsamligen föreslå följande omröstnings-proposition:
”Den, som gillar Constitutions-Utskoltets ändrings-förslag vid 109 §.
Regerings-Formen och 80 Riksdags-Ordningen, röste
Ja /’
"Den det ej vill, röste
Nej.”
”Vinner Nej, kommer i dessa förslag att, efter orden: ”viss inskränkt
tid,” tilläggas: ”högst två månader” m. m.
Stockholm den 3o December 1834-
STOCKHQLM, Kongl, Ordens-Boktryck,erjet , 183-f
Conssittttir>r.i- Utskctt:ts Memi ial K'.o yr'.
i
N:o 7r.
Antom tili Exped.-Utsk. den 9 Jan.
Memorial^ angående Ridderskapéts och Adelns saint Bonde-Stan-
dets dterremisser på Memorialet JX:o .jS.
Ridderskupet och Adelli samt Bonde-Ståndet hafva, i vissa delar åter¬
förvisat Constilutions-Utskottets Utlåtande, under N:o /[8, angående återre-
misserna, från samtlige Riks-Slånden, på förslaget, i Memorial N:o 34, till
en ändamålsenligare organisation af Slals-Rådet; hvarvid Bonde-Ståndet, un¬
der vidblifvande af dess förut yttrade gemensamma tanka, i fråga om till¬
kallandet af Exlra-Ordinarie Stats-Råds Ledamöter, anmodat Utskottet att
uppgöra förslag till sådan proposition, alt denna mening må i Förstårkta
Constitulions - Utskottet komma under omröstning, samt Ridderskupet
och Adeln återremitterat yttrandet rörande Siats-Rådets Ledamöters be¬
nämning eller titulatur, tillika med voterings-propositionen Litt. II, ansett
den under Litt. M framställda voterings-proposition böra rättas i anled¬
ning af Ståndets numera vidtagna beslut att nedlägga anmärkningen vid
förslaget till ändring af 10 §. Regerings-Formcn, och ändlligen förklarat sig
vidblifva dess fattade beslut, i afseende på 35 §. Regerings-Formen och 4*
§. Riksdags-Ordningen,
Till följd häraf får Constitutions-Utskotlet vördsamligen uppgifva ne¬
danstående, dels nya, dels jemkade omröstnings-propositioner:
1/3 A. (ny)
”Den, som anser Stats-Rådet böra utgöras endast af ständiga Ledamö¬
ter, röste Ja”.
”Den det ej vill röste Nej.”
”Vinner Nej, anses Konungen ega rätt att, utöfver det ständiga anta¬
let, äfven tillkalla extra-ordinarie Stats-Råds Ledamöter”.
H (ändrad)
”Den, sorn vili, att endast Departements-Cheferne för Justi t i as- och
Utrikes Ärenden skola kallas Stats-Ministrar, men de öfrige Ledamöterne
Stats-Råd, röste Ja,”
”Den det ej vill, röste Nej.”
"Vinner Nej, anställes omröstning öfver följande proposition:”
Bihang till R. St. Prat. 1834 ocl iSj5. 3 Sami.
z4'. de Ildjtet. 1
Constitutions-U. skoters Memorial Nio 73.
”Den som vill, alt alla Slals-Rådcls Ledamöter må benämnas Ståts-
Råd, röste Ja,"
”Den det ej vill, röstar Nej.”
”Vinner Nej, anses samtlige Departements-Cheferne böra tilläggas ti¬
teln af Ministrar.”
”Härigenom tror Conslitutions-Utskotlet sig hafva afhulpit den för¬
menta, ehuru tili ingen tvetydighet ledande ofulisländigheten i propositio¬
nens uppställning, hvaremot Utskottet destomindre kan, i anledning af an¬
märkningen emot all stags titulatur för Stals-Rådets Ledamöter, vidtaga nå¬
gon ändrings-åtgärd, som Ridderskapet och Adeln ej allenast förklarat för
dess gemensamma tanka, att två Siats-Råd utan Departement borde fin¬
nas, utan ock nu senast gillat Utskottets jemknings-förslag , att desse Stats-
Råd skulle blifva tre.
M (ändrad)
"Den, som gillar Conslitutions-Utskoltets redaclions-förslag vid io §»
Regerings-Formen, röste Ja.”
"Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, antages en så lydande redaction: "Linan ärendena in¬
för Konungen i Stats-Rädet föredragas, skola de, efter nödiga upplysnin¬
gars inhemtande, behandlas uti Stats-Råds-Beredning, der ordet föres af
den bland Stats-Råden, som Konungen dertill nämner, och hvilken eger att,
sä ofta ärendenas gång det fordrar, Stats-Rädet sammankalla
S 1/2 (ny)
J'Den som vill, att i 35 §. Regerings-Formen, äfvensom i 41 §• Riks-
dags-Ordningen, benämningen: ”Justitice-Canceller” skall bibehållas, röste Ja,
”Den det ej vill, röste Nej.
"Vinner Nej, kommer samma benämning att utbytas emot Chefen för
Åklagar e-Magten
Stockholm den 2 Jan. 1835.
N:o 72,
Ankom till Exp.-UtsL (fen 9 Ja»’...
Memorial, med f öreslagna tillägg vid i3 och ij §§. Riksdags¬
ordningen, i afseende pä Universitetens representation.
Det i nästlidne Riksdags Constitutions-Utskotls Memorial N:o 5a, un¬
der den t® November 1182q, framställda, men under påstående Riksdags,
Constitutions-Ut skottets Memorial N;o 72.
3
genom ett Stånds Nej undertryckta förslag til redactions-ändringar i 13:de
och i^rde §§. Riksdags-Ordningen, med afseende å Universitetens represen¬
tation, har nu varande Constitutions-Utskott trott förtjena att, till ny grund¬
lagsenlig behandling, återupplifvas.
Detta förslag åsyftade väsendtligen bestämmandet af Universitets-
representanternes valsätt, personal och aflöning. Utskottet antog härvid de
grundsatser, att valrättigheten icke borde inskränkas inom den fåtaliga clas¬
sen af valbara, men icke heller utsträckas till samtlige Äcademiska Lärar-
ne, — att representations-rätten skulle förbindas med skyldigheten att ut¬
öfva den genom minst en Fullmägtig från hvartdera Universitetet, och ändt-
ligen att denne måtte, med serskildt undantag från hvad om valda Riks¬
dagsmäns aflöning är i allmänhet stadgadt, njuta rese- och underhålls-kost-
nads-ersättning af Universitetens Cassör, ej af sina, ofta mindre bemedlade,
under ädla och trägna mödor sträfvande Commitenter.
Biträdande, till alla delar, ofvanberörde yttrade åsigter, får Consti-
tut.ions-Utskoltet, för den i Grundlagen anvisade åtgärd, vördsamligen öf¬
verlemna nedanstående förslag till ändring och tillägg i Riksdags-Ord¬
ningen.
,3 §.
2 Morn. irsta perioden.
2:0. ”Un iversiteten i Upsala och Lund skola, genom Äcademiska Con-
sistoriemes samtlige Ledamöter och Universitetens ordinarie Adjuncter,
till Riksdagsmän i Preste-Slåndet utse, hvartdera, minst en Professor från
de veildsliga Faculteterna, dock med rättighet att ställa två sådana Fuli-
mägtige.”
*7 §•
2 Mom. vid slutet,
C ■ • #
”För en af hvartdera Universitetets Fullmägtige bör ofvannämnde
rese- och ander hälls-kostnad utgå från Acadeinie-fonden A
Stockholm den 2 Jan. 1835»
4
Comtitutioiis-XJtilottets Memoria! K:o 73.
N:o 7 3.
A ii k om till Exp.-Utsk. den 9 Jan.
Memorial, till Froste-Siandet, angående återremissen pä Memoria¬
let N:o 67j med föreslaget tillägg vid 16 Riksdags-Ord-
ningen.
Från Preste-Ståndet har Constitulions-Utskollets Memorial af den 27
sisllidne November, N:o 67, innehållande föreslaget tillägg vid 16 §. Riks-
dags-Ordningen, blifvit återremittcradt, med den för Ståndets gemensamma
tanka förklarade anmärkning, att Universiteten ej bör åläggas att sända
Fullmäglige lill Riksdagen, förr än afgjordt är, huru deras Fullinägtige sko¬
la aflönas.
Jemte 2: malan, att de öfriga Riks-Stånden, för grundlagsenlig behand¬
ling, godkänt ..rågavarande förslag, får, enär Preste-Ståndets anmärkning
icke åsyftar grundlags-ändringens modifierande, utan blott uppskof med dess
beredning, Conslilulions-Utskollet vördsamligen hemställa, om icke Prestr-
Ståndet, hvars serskilda åsigt ej lernnar rum för sammanjemkning, täcktes
destohellre nedlägga anmärkningen, som Utskottet, i Memorial under denna
dag, N;o 72, återväckt ett förslag, rörande, bland annat, aflöningssättet för
Universitetens Fullmägtige, genom hvilkets samtidiga antagande med det
förra, betänkligheterna torde förfalla och ändamålet ernås.
Slockholm den 2 Jan. 1835.
N:o 74.
Ankom till Exp.-Utsk. den 9 Jan.
Memorial, lill Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-
Stånden, i anledning af deras äterremisser pä Memorialet
N:o 50; rörande j örekomna anmärkningar vid Betänkandet,
under N:o 35j om JSational-representationcn.
Uti Memorial N:o 5o, under den 4 November nästlid ne år, besvara¬
de Constitutions-Utskottet Ridderska; ets och Adelns samt Preste- och Bor¬
gare- Ståndens serskilda och, såsom hvarje Stånds gemensamma tankar, för¬
klarade annni:/ningar vid Betänkandet N:o 35, om National-representationen,
ocli uppgaf tillika de, för meningarnes slutliga jemkning, nödiga voterings-pro-
Com tit ut b s*-U-skottet* Mcmoml N:o 7^
5
positionerna. Utskottet tillät sig då, med anledning af Bbrgare-Ståndets an¬
märkningar, den vördsamma erinran, alt,-, enär dessa, liggande utom försla¬
gets område, åsyftade, dels förbättring af Ridderskapets och Adelns repre-
s ntalion, hvarföre 12 §. Riksdags-Orduingen ej. uppställde något Linder,
ulan tvärtom antydde sättet, dels hereredundet af nya ändringar i repre¬
sentationens hufvudgrunder, hvilka ej finge, emot 81 Regerings-Fofnien, i'
Ståndens Plena motioneras, Utskottet, äfven med afseende derå, att de öf¬
riga återremitterande Riks-Stånden inskränkt deras yttranden till de i Ut¬
skottets Betänkande egentligen innefattade föremål, ej kunde tili behandling;
upptaga ofvanberörde af Borgare-Ståndet genom återremiss väckta frågor,
Emedlertid har förstnämnde Memorial härutinnan blifvit under den
1 och 8 sistlidne December åter för visad t, icke blott från Borgare-Ståndet,
som saken närmast angår, och som troligen ej velat åtnöjas med Utskottets
måhända icke nog fullständiga svar, utan ock från Ridderskapet och Adela
samt Bonde-Ståndet, hvilkas egna, bestämdt uttryckta meningar om försla¬
get ej kunna sammanjemkas med en mening utom forslaget, och hvaribland
dessutom det ena eller Bonde-Ståndet, för mer än tre månader sedan, an¬
tagit samma förslag alt hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
De nu ankomna återremissei na beledsagas icke af anmärkningar, för¬
klarade såsom Ståndens gemensamma tankar, men af Protocölls-Utdiag öf¬
ver bebe discusionen, på sätt vid återremisser till andra Utskott är öfligt.
Man finner endast, att Borgare-Ståndet lemnat obestridd Herr Talmannens
vägran af yrkad proposition till afslag å Memorialet N:o 5o , emedan när¬
varande Ständers åtgärd vore inskränkt till målens beredning.
Så vidt för öfrigt Gonstitulions-Utskottet förmått uppfatta de mångå'
och sins emellan olika opinionerna, bar man allmänt medgifvit; alt Borgare-
Slåndels anmärkningar icke rörde något af Utskottet föreslaget stadgande;
å i sk i 11 ige Talare hafva dock trott dem höra under den i 2 momentet 56
§. Regerings-Formen uppställda cathegori för anmärkningar emot Constitu-
tious-Ulskotlets yttranden, och sådant på grund deraf, att Memorialet N:o
35 kallåts ett Betänkande om Nalional-representationen. Alia anmärknin¬
gar, beträffande detta ämne, har man sålunda, sorn det tyckes, ansett utgö¬
ra anmärkningar emot Utskottets förslag, och följaktligen kulina, i egen¬
skap < af gemensam ma tankar lill Utskottet hänvisas. Den punkt, hvarom
hela tvistefrågan vander sig, är det begrepp man fästat vid betydelsen af
orden: ”Gönslitnlions-ötskolts yttrande eller utlåtande.’' Om Grundlagen
Mikturg tiis ft« Vrot, iS34*ocå s8?5. 5 Sevill a*
2f:de Häftet.-
6
Constiiutiott>-\Jt.skottets Memorial Nio 7^
härmed beteckuar Utskottets val af rubrik, dess tankeledning, omdömen och
slutsatser, sjelfva pröfningen af inbördes stridiga åsigter, — så må äfven,
enligt bokslafliga lydelsen, anmärkningar tillåtas inom hela området af dea
rubrik Memorialet N:o 35, egentligen för korthetens skull, erhållit. Om åter
med yttrande eller utlåtande förstås allenast den förselagna Grundlags-tex-
ten, torde det vara ovedersägligt, att den från Borgare-Ståndet remitterade
gemensamma tankan ej kan gälla såsom anmärkning vid Utskottets förslag.
Grundlagens mening på detta ställe uppenbaras bäst och säkrast af ordala¬
gen, i deras naturliga sammanhang. Der läses nemligen : ”Göras i Riks-
Ståndens Plena icke några anmärkningar emot Constitutions-Utskottets ytt¬
rande, hviJe detsamma, såsom ett Rikets Ständers utlåtande, hvaröfver först
vid nästa Riksdag, och då endast med Ja eller Nej skall kunna heslutas.”
Vidare heter det: ”Förena sig derefter samtlige Riks-Stånden om ett ena¬
handa utlåtande, hvile det till slutligt antagande eller förkastande m. ni.”
Och ändtiigen stadgas, att ”det, genom Förstärkt Constilutions-Utskott, full¬
ständigt beredda utlåtande bör hvila till afgöiande, som ofvan sagdt är/’
Men emedan blott förslaget till Grundlagstext hvilar, för att vid nästa
Riksdag antagas eller förkastas, lärer det ock stå fast, att intet annat än
denna lext kan af Grundlagen menas med det yttrande eller utlåtande,
hvarvid anmärkningar må i Ståndens Plena göras.
Conslitutions-Utskottet får vördsamligen tillägga, att, om än Utskottet
skulle hafva framställt sådana förslag, hvarvid Borgare-Ståndets gemensam¬
ma tanka kunnat anses sorn anmärkning, denna likväl ej funnits bringad i
den form, att lion medgifvit någon Utskottets ytterligare åtgärd; ty sorn
Utskottet i slika fall ej eger annan befattning än att, der sammanjemknin-
gen är omöjlig, föreslå voterings-propositioner, måste nödvändigtvis anmärk-
ningarne vara så redigerade, att de, utan förändring, innebära en grund¬
lagstext, hvaremot Borgare-Ståndets gemensamma anmärkning, i sjelfva ver¬
ket bildande en ny motion, endast hvälfde sig omkring framkastade ideer
och antydda principer.
Efter denna korta, men, som Constitulions-Utskottet hoppas, öfver-
tygande utveckling, hvilken med afsigt blifvit återhållen inom gränsen af
det enkelt formela, utbeder sig vördsamligen Utskottet de Tre resp. Riks-
Ståiidens beslut öfver de i Memorialet N:u 5o uppgifne och af Preste-Slån-
det redan gillade, omröstnings-propositioner.
Stockholm den 7 Jan. i835.
STOCKHOLM, i835; hos J. A. Walloch.
Cons skut ictti-Utihttits Memorial Nio 7 5,
N:o 75.
Ankom till Exped.-TJtsk. den 9 Jan.
Memorial, till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndetan¬
gående återremisserne på Memorialet, N:o 54, innehållande
svaj' å anmärkningar vid Memorialet Nio 38.
Sedan Constilutions-UIskotte t, i Memorial N:o 54, under den 8 No¬
vember sistlidet år, besvarat samtliga Riks-Ståndens, såsom hvarje Stånds
serskilda och gemensamma tankar, förklarade anmärkningar vid Memoria¬
let N:o 38, med föreslaget stadgande i 41 §• Riksdags-Ordningen, om Stats¬
råd ets Ledamöters tillträde i Ståndens plena, och derjemte vördsamligen
uppgifvit proposition för omröstning, genom Utskottet förstärkt, öfver de
olika redactions-förslagen, hvarvid Borgare- och Bonde-Ståndens anmärknin¬
gar, enligt hvilka grundlags-ändringen borde i det hela förkastas, följaktli¬
gen ej kunde ingå i beräkning, hafva Preste- och Bonde-Stånden gillat vo-
lerings-propositionen, det förra med vidblifvande af dess beslut, och det senare
med bifall till den af Utskottet tillstyrkta redactions-förändringen, men der¬
emot Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet återremitterat nämnde
Memorial N:o 54, i hvilket afseende Protocolls-Utdrag öfver den inom bäg¬
ge Stånden förekomna discussionen bifogats.
Häraf inhemtas • hufvudsakligen, att i hvartdera Ståndet fern Talare
uppträdt för att bevisa den sals, att ett af Constitutions-Utskoltet framlagdt
-grundlagsändrings-förslag må kunna omedelbart eller vid samma Riksdag
förkastas, och alt således Utskottet måste till sammanjemkning eller om¬
röstning upptaga äfven de af Stånden gjorde anmärkningar, som innefatta
eller åsyfta afslag.
Constitutions-Utskoltet har förut sökt ådagalägga , dels omöjligheten
ali hopjemka afslag med bifall, dels de i ordalydelsen af 56 och 81 §§. af
Rcgerings-Formen uppställda hinder för en Grundlags-frågas definitiva af¬
görande vid samma Riksdag, hvarunder lion blifvit vackt och beredd. Ut¬
skottet nödgas ännu en gång vördsamligen upprepa alt besluta innebär full
rättighet att antaga eiler förkasta, —• fritt val emellan Ja och Nej; att, jem¬
likt berörde 56 §., Rikets Ständer ega att om Constitulions-Utskoltets för-
Bi/iang till R. St. Prat. 1834 och i835. 3 Sami.
2-5: te Häftet. 1
2
Constitutioiis-Utskottets Memorial Nio j5.
slag vid samma Riksdag öfverlägga, yttra gemensamma tankar, men icke be¬
sluta, samt att, ehvad behandling förslaget må i öfrigt vinna, ett fullstän¬
digt beredt Utlåtande, om ock genom Förstärkt Constitutions-Ulskott slutli¬
gen jemkadt, alltid skall qvarstå för att till nästa Ständers afgörande öfver
lemnäs. Skulle ett grundiags-ändrings-förslag kunna vid första Riksdagen
förkastas, så blefve möjligen deraf en följd, att det vid första Riksdagen
kunde antagas; och på detta sätt komme tilläfventyrs Grundlagens fö¬
reskrift om beslutets hanskjutande lill nasta Ständer att de facto upphäfvas,
qvarstående blott såsom en död bokstaf, utan bestämd verkan och til¬
lämpning.
Sådan var emedlertid ej Grundlagsstiftarens afsigt, och sådan är vis¬
serligen ej heller något Riks-Stånds. Ölvertygadt härom af sjelfva erfaren¬
heten, får Constilutions-Ulskollet vördsamligen erinra, att Borgare-Ståndet,
som vid pröfningen af Utskottets förslag, i Memorial N:o 31, till ett Grund-
lags-sladgande om Riksdagars periodiska återkomst, fann det gällande grund-
lags-budet böra, utan ändring, bibehållas, likväl sedermera godkännt de
uppgifna voterings-propositionerna, ehuru stridande emot Ståndets yttrade
gemensamma tankar, samt att, då vid föredragningen, i nyssbernälde Stånd,
af Utskottets Memorial N:o 5o, angående återremisserna på Memorialet IST:o
35, Herr Talmannen ansett sig icke tillståndigt att framställa yrkad propo¬
sition till afslag, enär definitiva afgörande! tillhörde nästkommande Stän¬
der, och de närvarande endast egde berednings-rätten, Ståndet lemnat o-
bestridd denna vägran, och åtnöjts med att äska proposition till åler-
remiss.
Då nu Preste- och Bonde-Stånden , medelst omröstnings-propositfo-
nens gillande, erkännt frågans formenliga handläggning och behöriga skick;
då Borgare-Ståndet redan, i dylika fall, låtit bero vid Constitutions-Utskot-
tets bei ednings-atgärd och sin Talmans åsigt, instämmande med Utskottets,
samt då, hvad Ridderskapet och Adeln serskildt beträffar, dess gemensam¬
ma tanka blifvit tillbörligen inrymd i den föreslagna voterings-propo; * io-
nen, finner Utskottet ej någon anleduing att frångå dess senast meddelade,
på Grundlagens bokstafliga tolkning stödda Utlåtande.
Stockholm den q Jan. i835.
Reservationer:
af Herr Cederschöld, Pehr Gustaf: "Mot Constitutions-Utskottets för¬
farande med detta mål får jag vördsamligen reservera mig. Med föreskrif¬
Constitutiöns-TJtskottets Memorial N:o 7J.
3
terna om sältet, huru Grundlag han ändras, nemligen att förslaget shall be¬
redas vid en Rihsdag för att vid den nästföljande hunna antagas eller för¬
hastas, synes afsigten tydligen hafva varit att försvåra dyl ika ändringar och
att iche tillåta andra än dem, som hunde blifva af allmänna opinionen på-
hallade, vid tvänue på hvarandra följande Riksdagar. Detta har 1809 års
Constitutions-Utshott sjelf uttryckligen antydt, då det, i Memorialet, hvar¬
med den nya Regei ings-Formen beledsagades till Rikets Ständer, bestämdt
yttrat, att det ”velat öppna en möjlighet alt förbättra den, när ett mer än
tillfälligt allmänt länhesält derom hunnit stadgas.” Men om Riks-Stånden
icke hade lof att genast förhasta ett af Constilulions-Utskottet framställdt
G rund lags-förslag; så skulle, derest opinionen vid nästa Riksdag förändra¬
des, en ändring i Grundlag kunna åstadkommas genom ett blott tillfälligt
allmänt tänkesätt. Knappt någon torde derföre kunna neka, att det ju tyd¬
ligen varit Lagstiftar nes mening, att icke tillåta någon ändring i Grundla¬
gen, med mindre Rikets Ständer vore derom ense, viel tvänne på hvarandra
följande Riksdagar.
Men, säger man, andemeningen må vara hurudan som helst, så skola
dock Grundlagarne i hvarje serskildt fall efter ordalydelsen tillämpas: och
sorn på flera ställen stadgas, alt Ständerna icke få besluta öfver ett Grund¬
lags-för sia g vid samma Riksdag detsamma blifvit af Constitutions-(Jiskot¬
tet framställdt; så är det klart, säger man, att de icke heller kunna för¬
kasta det, emedan detta icke skulle kunna ske utan beslut, hvilket är för¬
bjudet. Härvid får jag först erinra, alt den döda bokstafvera vid mångfal¬
diga tillfällen omöjligen kan förs:ås och rätt tillämpas, derest man icke til¬
lika lar andemeningen i öfvervägande. Och en af dem, som sjelf hade
verksammast deltagit i stiftandet af Regeriugs-Formen, nemligen framlidne
Riddarlnis-Seoreleraren A. G. Silfverstolpe, yttrade lill Ridderskapets och
Adelns Protocoll den 16 Sept. 1809, såsom en allmän princip, ’’att Grund¬
lagens föreskrift må efter/efvas efter bokstaf s-meningen, der den är klar,
och i vidrigt fall efter andemeningen ärligen tolkad.” Och att Ständerue
åtminstone icke äro genom en klar bokstafsmening uttryckligen förbjudne
att genast förkasta ett af Constitutions-Utskottet framställdt förslag till än-
diing i Grundlag, skall jag nu dernäst söka något utförligare visa. På alla
de ställen, hvarest Ständerna förbjudas att vid första Riksdagen besluta om
ett af Constitutions-Utskottet framställdt Grundlags-förslag, tages nemligen
ordet ”besluta” såsom betecknande endast den handling, hvarigenom försla¬
get slutligen antages till Grundlag. Målets beredning vid första Riksdagen
4
Cormitutioits-XJtsftoftets Memorial Nio
kallas i Grundlagen öfverläggning, oaktadt äfven den naturligtvis icke kan
aflöpa utan en sådan åtgärd, som vanligen kallas beslut. Enligt den döda
bokstafven uti stadgandet, att Rikets Ständer väl må öfver ett af Constitu-
tions-Utskottet tillstyrkt förslag öfverlägga, men icke vid samma Riksdag
besluta, skulle någon till och med kunna vilja förbjuda Ståndens Talmän
att efter slutad discussion framställa proposition, vare sig till förslagets å-
terremiss, eller godkännande att hvila till nästa Riksdag, emedan svaret på
en sådan proposition blefve ett beslut om ett Grundlags-förslag.
Att ett af Constitulions-Utskottet tillstyrkt Grundlags-förslag kan vid
samma Riksdag af Stånden förkastas, kan iuhemtas af deras obegränsade
rätt alt dervid göra anmärkningar, och af föreskriften för Utskottet, att, der¬
est de serskilda Ståndens anmärkningar äro oförenliga, öfverlemna frågans
slutliga afgörande åt Förstärkt Constilulions-Ulskott, Då sålunda något
Stånd förklarat såsom dess gemensamma tanka, alt hela förslaget bör för¬
falla', så måste denna anmärkning, såsom oförenlig med de öfrige Ståndens
samtycke till Utskottets förslag, hänskjutas till det Förstärkta Utskottet,
sorn sjelf är ett Constitulions-Utskolt, och i sista instantien afgör, huruvida
något sådant Grundlags-förslag skall hvila till nästa Riksdag eller icke.
Men, säger man, något förslag måste blifva ejvar efter voteringen i
det förstärkta Utskottet: emedan det dymedelst fullständigt beredda Utlå¬
tandet sedan skall hvila till Rikets Ständers af görande vid nästa Riksdag,
I anledning deraf får jag blott erinra, att delta hvilande tydligen är vil¬
korligt, nemligen så framt icke förslaget vid voteringen alldeles förkastas»
Med samma skäl, sorn man kan påstå, alt ett förslag icke kan i det För¬
stärkta Utskottet förfalla, emedan der bestämmes, alt det derigenom be¬
redda Utlåtandet skall hvila till nästa Riksdag, skulle man äfven kunna på¬
stå,. att landtullar nödvändigt måste finnas, emedan detta slags afgifter räk¬
nas i 6o §. Regerings-Formen till bevillningarne. Dessutom åligger det
Constitulions-Utskottet ovilkorligen all, i händelse Ståndens såsom deras ge¬
mensamma tankar återremitterade anmärkningar äro oförenliga, anmäla dero
till samtlige Ståndens behandling; och om detta fruktlöst aflöper , uppgöra
förslag till proposition för omröstning i Förstärkt Constitutions-Utskott, re¬
sultatet af denna omröstning må blifva hvilket som helst.
På alla dessa skäl anser jag derföre Högloft. Conslitutions-Utskottet
ieke hafva bort underlåta alt genom en serskild voterings-proposition bere¬
da äfven dea af det Vällofl. Borgare-Ståndet yttrade mening, nemligen att
leia förslå gal borde förfalla, en möjlighet att få göra sig gällande i det
CöKstkutio:. f-tfi skot leff Rtémriat N® 5
Förstärkta Utskottet; oeh jag anser sålunda Utskottet äfven vid cletta och
alla dylika tillfällen hafva hort tillämpa samma princip, som i Memorialet
N:o 48, hvarest Utskottet i contra-propositionen Litt. M söhle bereda den
af Ridderskapet och Adeln yttrade mening, att Utskottets förslag till änd¬
ring i io §. Regerings-Formen borde förfalla, ett tillfälle att görn sig gäl¬
lande i det Förstärkta Conslitutions-Utskottef.
I den förutsättning, att Yällofl. Borgare-Ståndet nu icke vill nedläg¬
ga sin i förevarande fråga gjorda anmärkning, Får jag derföre, likasom vid
sistlidne Riksdag i frågan rörande förändring af Tryckfrihets-Förordningen,
reservations-vis uppgifva förslag till proposition för votering i Förstärkt Con-
stilulions-UlskotL Denna proposition torde lämpligast kunna inrättas så¬
som en inledning till den, som Utskottet föreslagit i Memorialet N:o 54,
och måste derföre börjas med bifall till Borgare-Ståndets mening, på föl¬
jande sätt;
"Den, som anser Constitutions-Utskottets förslag till ett stadgande i
4> §• Riksdags-Ordningen om Stats-Rådets Ledamöters tillträde i Ståndens
Plena böra förfalla, röste Ja;’’
”Den det ej vili, röste Nej."
"Vinner Nej, kommer ny Votering att anställas öfver den proposition,
som Constilutions-Utskottet framställt i Memorialet N:o 54;”
af F ribe rf e Cederström* Jacob: "Jag reserverar mig mot rättigheten
för Herr Cederschiöld att, hvad än dess reservation må innehålla mot
Grundlagen stridande, såsom proposition på direct afslag å ett af Utskottet
framställdt förslag, hila densamma åtfölja Utskottets Betänkande. Jag an¬
ser, genom medgifvande!; af en sådan rättighet, vägen vara öppnad för Grund-
fags-lörslags väckande i Ståndens plena, emot föreskriften i 8i §. Regerings-
Formen; och jag tror tillika, att Utskottet derigenom bundit sig, i händelse
uti denna fråga något Stånds Talman, hvilket redan i Borgare-Ståndet egt
rum, vägrar proposition på yrkadt bifall till den grundlagsvidriga voterings-
propositionen i Herr Cedqrschiölds reservation; och det blifver lill Consli-
tnlions-Utskottet hänskjulet att algö') a, huruvida Talmannen grnndlagsenli-
gen vägrat proposition framställa.
6
ConstitutioHS-Utskottets Memorial Nio 76.
N :o 'jG.
Ankom till Exp.-Utsk. den 17 Jan.
Memorialj angående trenne Stånds återremisser på Memorialet N:o
66, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens före¬
skrifter om Bergs-brukens representation.
Af Preste-Ståndet gilladt till grundlagsenlig behandling vid nästa Riks¬
dag, har från de öfriga Stånden Constitutions-Utskottets Mern. N:o 66 un¬
der den 27 sistlidne Nov., innefattande förslag till ändrade föreskrifter om
Bergsbrukens representation, blifvit återförvisadt med de för hvarje Stånds
serskilda och gemensamma tankar förklarade anmärkningar, att 6 mom. i
i4 §. Riksdags-Ordningen borde redigeras sålunda:
Etter Ridd. och Adelns mening:
”Utom Fahlu Bergslag och de Bergsmanshemman, hvilkas egare till¬
höra Bonde-Ståndet, ege ock de öfrige Bergsbruken, hvarunder inbegripas
de af Styrelsen öfver Bergverken priviligierade inrättningar till förädling
af Mineral-Rikets producter, att till Borgare-Ståndet sända fem Fullmäg-
tige, och vare såsom valberättigad och valbar att anse hvarje ofrälse Bergs-
bruksegare, som minst 3 år, vid början af det år för hvilket val-längden
uppgöres, innehaft sådan Bergsbruks-Inrättning, hvars årliga till verknings-
värde i medeltal för 5 år uppgått till minst i5oo R:dr, icke någon beställ¬
ning i Rikets tjenst innehafver, samt icke heller såsom Borgare eller under
annan egenskap något Riks-Stånd eljest tillhörer. Styrelsen öfver Bergs-
Bruken upprätte ock, för sådant ändamål, en hufvudlängd öfver de valbe-
rättigade Bergs,bruks-egarnes röstetal, grundad t på de fem sistförflutne
årens tillverkningsvärde, enligt fastställde tiondejerns- och hammarskalts-
taxorne, samt för annan tillverkning, efter de i Hufvudstaden allmänt
gängse pris, dock med iakttagande deraf, att, vid ytterligare förädling af
eljest beräknad product, den senares värde afdrages ifrån den föräd¬
lade varans; och gälle, med undantag för nya ti/komne Verk och Inrätt¬
ningar, denna för Brukens röstetal uppgjorde längd, hvarefter Bergsbruken
skola, med nödigt afseende å Brukens läge och Länens indelning i feni
valdistrict, fördelas, och förnyas samma längd sedermera hvart 5:te år.
Serskild personel val-längd åligge det dock Styrelsen öfver Bergverken alt
för hvarje District årligen i Januari månad uppgöra, samt öfversända lill
Magistraterne i de Städer, der valen komma att hållas, att der vara till¬
gänglige för vederbörandes kännedom; och gälle sedermera samma val¬
Constittt:ous-J] is kottets Memorial No 7CJ.
7
längd, intilldess en annan för påföljande året fastställd varder, derest icke
klander deremot inom Mars månads utgång hos Bergs-Styrelsen anföres,
eller i annat fall, med de rättelser och tillägg, som af bemälde Styrelse,
eller af Kongl. Maj:t, på grund af ytterligare mot Bergs-Styrelsens beslut
inom 3o dagar gjorde anmärkningar, deruti kunna vara medgifne, eller el¬
jest i behörig ordning tillkommit. Valen skola ske inför den Magistrat in¬
om val-distiictet, sorn Bcrgverks-Styrelsen, genom Konungens Befallnings¬
hafvande i Länet, derom anmodar, samt å den dag, sorn af bemälde Sty¬
relse för hvarje Districl utsattes, oell dä Lagtima Riksdag inträffar, eller
behörig kallelse till Urtima Riksdag utfärdad blifvit, genom dess försorg
inom Districtet allmänneligen kungöras. Rösterne, beräknade efter valläng¬
den, äfgifvas personligen, eller genom befullmägligadt ombud, alltid med
slutne sédlar, på sätt 71 §. stadgar, och endast å en i Districteis val-längd
uppförd person.”
Enligt Borgare- och Bonde-Ståndens ordagrannt sammanstämmande
förslag:
Alldeles enahanda med Ridderskapets och Adelns, utom i de mindre
väsendtliga omständigheter, atl ur usta peiiodeo, vid början, orden: ”och de
Bergsmanshemman, hvilkas egare tillhöra Bonde-Ståndet,” finnas ulelemna-
de, och deremot i samma period, vid slutet, orden: ”eller Bergsmanshem-
mans-egare” införda, äfvensom att i samma period Ridderskapets och Adelns
redaktion innehåller: ”något Riks-Slånd eljest tillhörer,” men Borgare- och
Bonde-Ståndens: ”något Riks-Stånd förut tillhörer.”
Dessa redactioner skilja sig ej heller i hufvudsaken från Constitu-
tions-Utskottets ; de äro blott omständligare, i följd af några reglementari-
ska tillsatser, hvilka Utskottet sökt undvika. Då emedlertid frågan handlar
om utöfning af representations-rätt inom Borgare-SLåndet, och samma Stånd
önskat den möjligen fullständigaste bestämning af sättet och vilkoren der¬
för, tior Utskottet synnerligt afseende böra fästas å Borgare-Ståndets ge¬
mensamma tanka; hvadan ock Utskottet vördsamligen hemställer, atl Pveste-
Slåndet, fogande sig efter de återremitterande Medslånden, måtte, för grund¬
lagsenlig åtgärd, antaga deras redactionsförslag, sammanjemkade genom ned-
flyttning af de mot Borgare- och Bonde-Ståndens förslag olika orden i Rid¬
derskapets och Adelns, till nedanstående lydelse:
”Utom Fahlu Bergslag, ege ock — — — — i Rikets tjenst innehaf¬
ver, samt icke heller är egare af något i Bonde-Ståndet representeradt
Bergsmans-hemman, eller såsom Borgare eller under annan egenskap nå¬
got Riks-Stånd eljest tillhör. Styrelsen öfver Bergverken m. ni,”
8
Cati, titutions-U'skot tets Memorial /Y;o J'5-
Stculle dock samtlige Riks-Stånden icke förena sig om denna uppställ¬
ning, får Coustitutions-Utskottet vöidsamligen föreslå följande omröstnings-
proposition:
"Den, som godkänner Constilutions-Utskotlets, enligt Ridderskapets och
Adelns samt Borgare- och Bonde-Ståndens tankar, tillstyrkta jemknings-f'ör-
slag i afseende på redactionen af 6 morn. i4 §• Riksdags-Ordningen, röste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej.”
"Vinner Nej, godkännes Utskottets förra, af Preste-Ståndet antagna
redactions-förslag.”
Stockholm den g Jan. 1335.
Constitutions-UtsJcottets Memorial N:o 77.
I
N:o 77.
Ankom till Exp.-Utsk. den 27 Jan. i835.
Memorial, angående beslutna åtgärder vid Memorialet
N:o 58, i anledning af åt er remisserna på Förslagen
i Memorialet N:o 40.
Via pröfningen af Constitutions-Utskottets Memorial N:o 58, rörande åter-
remisserna på Memorialet N:o 4°» med förslag, som åsyfta Tryckfrihets-
Förordningens återbringande till dess ursprungliga skick, hafva, enligt an¬
komna Protocolls-utdrag af den 8, 16 och 18 nästlidne December, Ridder-
skapet och Adeln anmodat Utskottet att, till följd af 2 morn. i 56 §. Re¬
geringsformen, inlemna förslag till sammanjemkning af de anmärkningar,
hvilka Riks-Slånden, hvart för sig, förklarat utgöra deras gemensamma tan¬
kar, — Preste-Ståndet, med ogillande af Utskottets åsigt, att dess förslag
i Memorialet N:o 4° skulle hvila till afgörande vid nästa Riksdag, aflåtit
till Utskottet enahanda anmodan, — samt Borgare- och Bonde-Stånden,
med undanrödjande af all kraft och verkan utaf Memorialet JNf:o 58, an¬
modat Utskottet att, i anledning af Riks-Ståndens beslut öfver Memorialet
N:o 4°> raed skilda Betänkanden angående förslag till grundlagsändringar,
dels att Indragningsmagten må upphöra, dels att Juryn må med modifica-
tioner bibehållas, till Riks-Stånden inkomma och, så vidt möjligt är, Stån¬
dens meningar sammanjemka, då Borgare- och Bonde-Stånden derefter vilie
yttra sig, om förslagen kunna, till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag, antagas eller icke; hvarförutan Bonde-Ståndet förelagt Utskottet,
att, inom i4 dagar från erhållen del af samtliga Riks-Ståndens beslut, af¬
gifva de nu infordrade serskilda betänkanden.
Med anmälan att Constitutions-Ulskottet af ofvannämnda Protocolls-
utdrag först den 3o sistlidne December undfått fullständig kännedom, går
Utskottet nu att vördsamligeu besvara Riks-Ståndens förnyade meddelanden
i ett ämne, egentligen innefattande stridiga begrepp örn former, men lik¬
väl af den mest grannlaga beskaffenhet, enär dessa former genom Grund¬
lag bestämmas.
Då det. jemlikt Grundlagen, beror af Constitutions-Utskottet allena,
huruvida en föreslagen Grundlagsändring må undertryckas eller framträda,
hade ock Utskottet trott sig förbehållet alt sjelfständigt antyda och upp-
Bihang till JR. S. Prot. 1834 och 1835- Z-dje Sami. 1
2 fr. te Håjlet.
2
Constitutions-Ut skottets Memorial A7/o JJ.
sialia ändringens hufvudsyfte och grundmening, ulan alt nödgas, under in-
märkningsform, från Stånds-Plena emollaga nya, rakt molsatla förslag. Ut¬
skottet vet sin pligt alt vörda Riks-Slåndens tankar, att i delailerna sam¬
manjemka dem med hvarandra; men att för dem i principen uppoffra sina
egna, helst om dessa stödjas på Grundlagens klara bokstaf eller på en o-
rubblig öfvertygelse om dess rätta förstånd, — dertill känner sig Utskottet
destomindre af Grundlagen förbundet, som 83 §. Regeringsformen bjuder
Grundlagarnes tillämpning efter ordalydelsen, och således utesluter hvarje
godtycklig tolkning. Om t. ex,, hvad ej osannolikt här vore fallet, Con-
stitutions-Utskottets majoritet ansett nödigare oell nyttigare , att både In-
dragningsmagten och Jury-inrättningen qvarstode, än att den förra ensam
upphörde, så skulle säkerligen närvarande omtvistade förslug icke blifvit
framlagdt, och Tryckfrihets-Förordningen hade, i dessa delar, bibehållits
oförändrad; ty, med ett ord, Ständerna ega ej antaga någon Grundlags¬
ändring, som ej Utskottet tillstyrkt, och på uteblifvet förslag lärer natur¬
ligtvis intet antagande följa.
Men oaktadt Constitutions-Utskottet, vidhållande sin åsigt, ej kan
nedlägga eller sönderstycka dess eget förslag, för att upptaga och samman¬
jemka några deremot stridande nya; likväl och då Riks-Stånden icke delat
Utskottets tanka, att förslaget, såsom lemnadt utan egentlig anmärkning och
icke utgörande föremål för omedelbart beslut, borde hvila lill afgörande
vid nästa Riksdag, återstår för Utskottet endast att vördsamligen underka¬
sta samma förslag den, af Utskottets mellankomst oberoende ytterligare be¬
handling, hvartill Riks-Stånden, med anledning af Grundlagen, må finna
sig befogade.
Stockholm den 9 Januarii 1835-
Reservationer :
af Herr Cederschjöld j Pehr Gustaf: ”Mot det beslut, som Höglofl.
Constitutions-Utskottet, med io röster emot 9, nu fattat att vidblifva sin
i Memorialet N:o 58 förut yttrade mening, får jag reservera mig, och
vördsammast uppgifva det sätt, hvarpå jag föreställer mig, att Riks-Stånden
lämpligast skulle kunna bringa detta , ända ifrån början nog oformligt be¬
handlade mål till behörigt slut.
Det af Constitutions-Utskottet i Memorialet N:o 4° under irsta punk¬
ten uppgifna förslaget, att uti ingressen till Tryck frihets-Förordningen
Constitutions ■ Ulslcotlets Memorial N:o yy.
3
råtta ett fel i sjelfva citationen af 86 §. Regeringsformen , nemligen att
återställa det uteleinnade ordet ”endasthar af 3:ne Stånd blifvit lemnadt
utan anmärkning, och den anmärkning, som Vällofl. Borgare-Ståndet der¬
vid gjort, torde delta Stånd, efter den förklaring, som Utskottet deröfver
afgifvit i Memorialet N:o 08, utan tvifvel finna alldeles förfalla. I sådant
fall är detta förslag godkändt af alla fyra Riks-Stånden, och kan följaktli¬
gen af dem förklaras livi lande lill antagande eller förkastande vid nästa
Riksdag.
I ofvannämnde Memorial N:o 4° hade Constitutions-Utskotlet, under
2\a punkten, föreslagit, att 8:de inom. i f Tryckfrihets-För ordningen,
eller stadgandet om Indragningsmagten, kommer att upphäfvas och ute¬
slutas. Som denna del af förslaget blifvit af samtliga Riks-Stånden leornad
utan ringaste anmärkning; så synas Rikets Ständer kunna förklara äfven
den hvilande till nästa Riksdag, för att då antagas eller förkastas. Till
allt detta fordras icke ringaste medverkan ens af förstärkt Constitutions-
Utskotl, utan lärer Expeditions-Utskottet väl icke underlåta att vid Riksdags¬
beslutets uppsättande göra vederbörligt afseende på alla fyra Riks-Ståndens
Protocolls-uidrag härom.
Beträffande åter 3:dje punkten i Conslitulions-Utskottets Memorial
N:o 4°, nemligen att Juryn skulle upphöra och Tryckfrihetsmål behand¬
las af de vanliga Dumstolarne; så har denna del af förslaget blifvit af
alla fyra Riks-Stånden, med den rätt, hvars tillvaro jag i reservation mot
Utskottets Memorial N:o ^5 sökt bevisa, i så måtto enhälligt afslagen, att
de alla ansett dessa slags mål böra af Jury, men icke af Domstol, pröfvas
och afgöras. Det är sålunda klart, att denna del af förslaget har förfallit,
hvaröfver Riks-Stånden, till yttermera visso, torde meddela vederbörande
Utskott serskildt Protocolls-utdrag.
Rörande denna punkt, hafva dessutom i några af Riks-Stånden frågor
blifvit väckta om vissa förändringar i Jury-inrättningen. Men som Consti-
lutions-Utskoltet, i Memorialet N:o 74» enligt min åsigt, ganska rigtigt åda¬
galagt, att motioner 0111 ändring i Grundlag icke kunna väckas i Ståndens
Plena; så torde de respeclive Stånden benäget täckas låta dessa sina an¬
märkningar förfalla, helst dessa anmärkningar i alla fall icke voro ställda i
den form, att de kunde blifva föremål för votering i Förstärkt Constitu-
tions-Utskott. Derigenom undgå också Rikets Ständer obehaget alt utfär¬
da en befallning, som de tilläfventyrs icke ega magt alt tvinga Constitu-
tions-Ulskottet att verkställa. Det åsyftade ändamålet kunde i alla fall
säkrast vinnas derigenom, att enskilda Riksdagsmän gjorde de ifråga varan¬
4
Constitutions-Vtsleottets Memorial JV:o JJ.
de motionerna i Constitutions-Utskoltet, hvilket torde blifva benäget att
derpå göra önskadt afseende, sedan det förlorat hoppet att kunna hindra
förslaget om Indragningsmagtens upphörande att hvila till nästkommande
Ständers afgörande.
Och hvad slutligen angår det alternativ, som det Hedervärda Bonde-
Ståndet framställt, nemligen att Juryn endast skulle besvara den frågan,
om skriften är brottslig efter Tryckfrihets-Lagen; så torde, vid närmare
eftersinnande, det Hedervärda Ståndet benäget finna skäl att låta denna
anmärkning förfalla. Genom en sådan förändring i Tryckfrihels-Förordnin-
gen skulle det nemligen kunna hända, ätt hvarje Juryman ansåge skriften
brottslig efter ett serskildt Lagbud: och att den tilltalade sålunda blefve
fälld, oaktadt icke mera än en Juryman ansett honom hafva begått något
visst brott: samt att han sålunda kunde blifva fälld för brott, hvarför han
icke blifvit tilltalad eller fått tillfälle försvara sig. — För den oförmodade
händelsen, att Hedervärda Bonde-Ståndet icke skulle behaga nedlägga den¬
na sin anmärkning, får jag emedlertid uppgifva följande förslag till propo¬
sition för votering i Förstärkt Constitutions-Ulskott:
”Den, som gillar det af Bonde-Ståndet framställda förslag, att den
fråga, som, enligt 4 morn. 5 §. Tryckfrihets-Förordningen, skall till Ju¬
ryns besvarande framställas, bör, ifrån dess nuvarande lydelse: ”är skrif¬
ten brottslig efter det Lagens rum, Åklagaren åberopatförändras till:
”är skriften brottslig efter T ryckfrihets-Lagenvotere Ja;”
”Den det ej gör, votere Nej.”
”Vinner Nej, kommer det af Bonde-Ståndet framställda förslaget
att förfalla;”
af Doin-Prosten Holmström: ”Då jag reserverat mig mot Utskottets
förra Utlåtande N:o 58, har jag naturligtvis icke heller kunnat instämma i
det nu afgifna. Äfven med godkännande af den grundsats, att Rikets Stän¬
der icke kunna ålägga hvarken detta eller något annat Utskott alt frångå
sin öfvertygelse om Grundlagens rätta ordaförstånd, har jag dock ansett
Utskottet hafva bort öppet erkänna sin oförmåga att påtvinga Rikets Stän¬
der, till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, ett förslag, hvilket
Ständerne sjelfve förkastat. Då det är fullkomligen klart, att nästkomman¬
de Ständer icke kunna komma alt votera om något Grundlagsförslag, som
icke blifvit genom Riksdagsbeslutet af nu församlade Ständer till dem öf-
verlemnadt, så hade för conseqvensen hos Utskottets majoritet intet varit
att befara af det medgifvande, att Utskottets förslag, ehuru af Utskottet
Conslitutions-Utskottets Memorial JV:o yy.
5
ansedt böra hvila till nästa Riksdag, dock genom Riks-Ståndens öfvervägan¬
de maktord förfallit. Ett sådant svar å de resp. Riks-Ståndens återremis-
ser hade jag för min del ansett vida lämpligare än det nu afgifna. Såsom
en lmmanitetspligt hade jag ock trott det tillhöra Utskottet, att för sina
Principaler tillkännagifva, det Utskottet vöre sinnadt ej allenast att söka
för framtiden förekomma all misstydning af Grundlagens, med hvarandra
icke rätt förenliga föreskrifter om Grundlagsfrågors behandling, genom oför-
d röj ligt framläggande af ett nytt Grundlagsförändrings-förslag i detta
hänseende, utan ock att ställa sig 3:ne Riks-Slånds önskningar, ehuru
icke egande Grundlaglig natur af befallningar, till efterrättelse, genom ut¬
arbetande, så vidt den återstående Riksdagstiden det medgifver, af ett för¬
slag, till följd af till Utskottet inkomna motioner, till en förbättrad Jury¬
organisation, i ett, om icke yttre och juridiskt, dock inre eller moraliskt,
samband med förslaget om Indragningsmagtens upphäfvande. En sådan ef¬
tergift af egna opinioner, ehuru visserligen icke tillfyllest görande för de
ultra-liberala anspråken, torde dock af det sansade omdömet hafva till¬
vunnit Utskottet något bifall;”
af Friherre Cederström_, J.\ ”Jag skulle hafva instämt uti den af
Dom-Prosten Holmström anförda reservation, om jag ansett mig kunna,
utan Grundlagens förnärmande, medgifva en sådan concession, som Dom-
Prosten åsyftat;”
af Professor Agardh'. ”Såsom Constitutions-Utskoltels första pligt är
alt vaka öfver de constitutionela formerna, måste detta Utskott företrädes¬
vis och framförallt sjelf iakttaga dem. En sak, den må synas aldrig så
vigtig, nyttig eller nödvändig, måste inför Constitutions-Utskotlet vika för
formens vigt och nödvändighet. Derföre är det för Constitutions-Utskottet
en fråga af vida mindre betydenhet, om den eller den Grundlagsförändrin¬
gen sker eller icke sker, än om den sker i grundlagsenlig form. Detta är
orsaken, hvarföre jag måste framför allt uppehålla mig vid det, som jag i
andra fall anser underordnadt, vid sakens form, i stället för saken sjelf,
och reserverar mig emot de serskilda beslut inom Constitutions-Utskottet,
sorn gifvit den förevarande frågan dess närvarande invecklade beskaffenhet.
Constitutions-Ulskottets första Betänkande N:o /{o var icke annat än
ett preliminair- eller ett pi iucip-betänkande. Om ej sjelfva innehållet af
frågan, som framställdes tilt Slåndens afgörande, frågan om Indragnings-
magtens och Jury-inrättningens beroende af hvarandra, redan bevisade
Constitutions-Utslcottets Memorial N:o JJ.
detta, så bevisas det af ordalagen uti sjelfva delta Betänkande, hvaruti
Constitutions-Utskottet uttryckligen förklarar, att denna fråga hänskjutes till
Ståndens ”preliminaira beslutefter hvilkels fattande åtskillige andra på
bordet hvilande Grundlagsfrågor af Utskottet förklarades först kunna
företagas.
Då nu inora Constitutions-Utskottet den åsigten gjort sig gällande,
att Stånden icke få öfver ett Grundlagsförslag första Riksdag besluta, och
Constitutions-Utskottet likväl begär Ståndens beslut, så är klart, att om än
icke ordet ”preliminair” för ännu mera tydlighets skuld vore tillagdt, må¬
ste det hafva varit Constitutions-Utskottets mening, att Stånden borde re¬
dan denna Riksdag öfver sjelfva denna principfråga besluta , på samma sätt
sorn Constitutions-Utskoltet uti ett annat Betänkande förfarit, i frågan örn.
förslaget rötande Landtdagarne.
Constitutions-Utskottet bade visserligen i Betänkandet N:o 4° ingått
i detaljen af de förändringar, som under suppositionen af bifallet till den¬
na princip borde ega rum; men detta förändrar ej mera förhållandet, än
om Constitutions-Utskottet, jemte framställandet af principen för Landtda¬
garne, äfven ingått i detaljerne.
Att jag måste genom ett raisonnement leda mig lill meningen och
ändamålet af detta Constitutions-Utskottets första Betänkande, härleder sig
deraf, att jag icke deltagit deruti, då jag på vederbörlig permission vid
dess alfattande var från Riksdagen frånvarande.
Constitutions-Utskottet har vid återremissen emedlertid förklarat sig
ega en annan åsigt af delta Betänkandes ändamål, nemligen att Constitu-
tions-Uiskottet betraktade detta Betänkande icke såsom preliminairt eller
såsom sådant, att Rikets Ständer vid denna Riksdag öfver den deruti fram¬
ställda principfrågan kunde fatta beslut. Detta har för mig synts vara en
uppenbar motsägelse, och det är emot denna motsägelse, som jag i första
rummet måste mig reservera.
Genom pluralitetens beslut försatt till en annan ståndpunkt af frå¬
gan, måste jag lemna hela min första nu nämnda åsigt, och derefter rai-
sonnera ur Constitutions-Utskottets egen. Constitutions-Utskottet har således
förklarat, att dess första Betänkande utgör ett definitivt Grundlagsförslag,
som skall hvila lill nästa Riksdag. Dä jag antager detta, mäste jag anmär¬
ka, alt det hittills aldrig blifvit förnekadt eller ens ifrågasatt, alt ju Stån¬
den ega rätt att göra anmärkningar emot alla delarne af ett sådant till
nästa Riksdag hvilande Grundlagsförslag. Nu omfattar detta Betänkande
3:ne serskilda delar: i:o den ofvannämnda principen, eller den satsen, att
Constitutions-Utslottets Memorial N:o JJ.
7
Jury-inrältning och Indi agningsmagt stå med hvarandra i sammanhang;
3:0 Indragningsmagteiis upphäfvande, och 3:o Jury-inrättningens ersättning
genom Domaremagten. Stånden ega således ovedersägligen rättighet att of¬
ver alla dessa Irenne frågor sina anmärkningar anföra, hvilka Constitutions-
Utskollet är pligtigt att upptaga, sammanjemka och, i vidrigt fall, till slut¬
ligt afgörande i förstärkt Utskott bereda.
Men Constitulions-Utskoltet har det oaktadt vägrat att upptaga någon
enda af de gjorda anmärkningarne, och detta är det, hvaremot jag i andra
rummet måste mig reservera.
Det enda skäl, som inom Conslitutions-Utskottet förekommit för den¬
na vägran, har varit den grundsatsen, att Stånden icke skulle ega rätt att
första Riksdagen afslå af Constitutions-Utskotlet framställda förslag till
Grundlagsförändringar, hufvudsakligen på den grund, att Constitutions-Ut-
skottet anser Grundlagens stadgande, att Rikets Ständer ej få första Riksda¬
gen öfver ett grundlagsförslag besluta, hafva äfven afseende på bestämman¬
det af sjelfva grundlagsförslagets innehåll såsom förslag. För min del har
jag gjort mig ett annat begrepp om detta stadgande. Till afgörandet af
hvarje sådan fråga, fordras nemligen två alldeles olika slag af beslut; del
ena hvad j och således äfven om något af förslaget skall hvila till nästa
Riksdag; den andra, om detta sålunda genom det första beslutet bestämda
bör slutligen antagas till Grundlag eller förkastas. Det är i min tanka en¬
dast det sista slags beslutet, som Grundlagen åsyftar, då den förklarar att
beslut ej första Riksdagen kunna fattas, men icke åsyftar det förstnämnda
slaget af beslut, hvilket tvertom måste just fattas den första Riksdagen och
icke ens kan uteblifva.
Jag erkänner emedlertid gerna, att Grundlagen i detta fall är i hög
grad otydlig och obestämd. 56 §. Regerings-Formen synes antaga, att åt¬
minstone något af ett grundlagsförslag, en gång framställdt af Constitutions-
Utskottet, bör hvila till nästa Riksdag, hvilket supponerar, att ett förslag
icke får första Riksdagen helt och hållet afslås, utan blott förändras. 81
§. Regerings-Formen stadgar uttryckligen, att endast då afslag kan ega rum
på en Kongl. Proposition, när Constitutions-Utskottet densamma afstyrkt,
hvilket supponerar, att hvad Constitutions-Utskottet tillstyrktj, ej får af¬
slås första Riksdagen: så att den skilnaden göres emellan enskilda motio¬
ner och Kongl. Propositioner, att de förre kunna afslås och undertryckas
redan i Utskott, men de senare måste både i Utskottet afstyrkas och af
Stånden afslås, för att undertryckas. Det skulle således af dessa stadganden
synas, som Grundlagens stiftare tänkt sig den magten hos Constitutions-Ut-
8
Constitutions-Utskottets Memorial E:o yy.
slottet, att hvad detsamma tillstyrkt, ej kunde af Stånden första Riksdag
afslås, om icke genom medgifvande af Ståndens rätt att förändra ett grund¬
lagsförslag, — nödvändigt i tillämpningen medförde rättighet att afslå, eme¬
dan förändra ej är något annat än att afslå partielt. Att de ega denna se¬
nare rätt, den nemligen att afslå serskilda delar af ett grundlagsförslag, lä¬
rer icke heller hafva varit någonsin förnekadt, icke ens under denna Riks¬
dag och af närvarande Constitutions-Utskott. Men lägger man tillsammans
flera partiela afslag, så uppstår nödvändigt ett afslag af det hela.
Mera behöfves icke heller än denna Ståndens rätt att partielt afslå
och förändra af Constitutions-Utskottet framställda grundlagsförslag, för att
ålägga Constitutions-Utskottet att tillfredsställa Ståndens yttrade önskan.
Det gjorda förslaget består, som jag nyss nämnt, af 3 delar: den ena har i
alla fyra Stånden blifvit afslagcn, den andra har i alla fyra Stånden blifvit
godkänd, och emot den tredje hafva anmärkningar blifvit gjorda. De två
första delarna äro således redan afgjorda, och Constitutions-Utskottet har
icke vid den förnyade behandlingen af frågan haft annat att göra, än att lem¬
na ändå de två första frågorna alldeles åsido, endast i vanlig väg upptaga
anmärkningarna emot den tredje.
Om vi supponera, att Stånden varit lika så enhälliga äfven i den tre¬
dje frågan, som i de två öfriga, och antingen förkastat den, eller antagit
den såsom hvilande till nästa Riksdag, så hade frågan i hela sin vidd och
definitivt varit afgjord för denna Riksdag, emedan hvarken sammanjemkning
kommit i fråga 'eller votering i förstärkt Utskott. Den hade öfvergått till
Expeditions-Utskottet, och sedan hvilat till nästa Riksdag, då Rikets Stän¬
der kommit att företaga densamma till slutligt afgörande. Denna utväg att
förena sig till enhällighet i denna 3:dje fråga , står ännu Rikets Ständer öp¬
pen, hvarigenom tvisten skulle slitas och oformligheterna upphöra;”
af Herr Biörck: ”Emot Höglofl. Utskottets vägran, att till samman¬
jemkning upptaga Riks-Ståndens anmärkningar emot Utskottets Memorial N:o
58, får jag mig reservera, under åberopande af Dom-Prosten Holmströms
vid berörde Memorial bifogade oell af mig biträdda reservation.”
Herr Egnell åberopade sin vid Memorialet N:o 58 anförda reservation,
hvaruti Herr Thörn, Samuel Andersson och Måns Mänsson instämde.
Frih erre Cederströrns reservation vid reservationerna: ”f mintanka är
det af mindre vigt, om en grundlagsändring sker eller icke, än om den
till-
Consti/utions-Utskoltets Memorial N:o 78.
9
tillkommer mot de i Grundlagen stadgade former. Jag skylle visserligen
gerna sett, att förslagen om Indragningsmagtens och Juryns upphäfvande
blifvit serskildt till Stånden öfverlemnade; men sedan Utskottet, den 14 sist-
lidne Augusti, genom votering fattat beslut om deras sammanfogande, och
afslagit väckt fråga om Indragningsmagtens isolerade afskaffande,, står det,
enligt min öfvertygelse, icke mera i Utskottets eller någons magt att, under
loppet af denna Riksdag, i detta beslut lagligen ändring göra.
N:e 78
Ankom till E*p.-Utsk. d. 29 Jan. i835.
Memorial, angående tre Stånds återremisser på Memo¬
rialet N:o 68, med ändringsförslag vid72 §. Jlegerings-
Formen, jemte ett tillägg i 75 §. JRiksdags-Ordningen.
Gilladt af Presle-Ståndet till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag, bär Constitulions-Utskoltets Memorial N:o 68, med ändringsförslag
vid 72 §. Regerings-Formen , samt ett deraf föranledt tillägg i §. Riks-
dags-Ordningen, blifvit från de öfrige Riks-Stånden återförvisadt, med föl¬
jande, såsom deras gemensamma tankar, serskildt förklarade anmärkningar:
af Höglofl. Ridd&rskapet och Adeln:
1:0 Att 72 §. Regerings-Formen borde erhålla denna lydelse:
"Rikets Ständers Bank förbi i fve under Rikets Ständers egen yard och
•'garanlie, så alt den må ostördt förvaltas af de Fullmägtige, hvarje Riks¬
stånd dertill förordnar, efter Rikets Ständers, i öfverensstämmelse med
”serskild Bank-Lag och Rikets öfrige gällande Lagar, gifna föreskrifter:
"Och åligge Rikets Ständer att fylla den brist, som möjligen kan uppstå
”i Bankens tillgångar, för fullgörandet af dess, genom Lag, stadgade för¬
bindelser.”
”Rikets Ständers Banks sedlar skola, vid anfordran, med metalliskt
”mynt efter ordalydelsen inlösas. Desse sedlar skola, i ali Kronans uppbörd
”och i alla betalningar lill Staten, emotlagas lika med Rikets metalliska mynt.”
”Bank-Lag må ej stiftas_, ändras eller upphäfras, ej heller be-
”slut om Sedelstockens förhållande till metalliska inlösmngsfonden vidta-
Bihang till li. St. Prot, 1834 och 1835» 3:jde Sami.
26-te Häftet.
H
IO
Constitutions-Utskottets Memorial JS:o 78.
”gus med mindre , i likhet med hvad i 87 R. F. stadgas om allinda
”Civil- och Criminal- samt Kyrko-Lags stiftande , Konungen och Irenne
-'Riks-Stånd derom blifva ense. I alla öfriga frågor, rörande Bankens vård,
”rörelse och förvaltning, galle tre Riks-Stånds sammanstämmande beslut, utan
”Konungens sanction: Men stanna två Stånd mot två, förblifve vid hvad
”förut finnes stadgadt.”
2:0 Att, till följd af den utaf Ridd. och Adeln gjorda anmärkning
vid förslaget till förändrad redaction af 72 §. R. F., det i anledning af
sistnämnde förslag föranledda tillägg i 75 §. Riksdags-Ordningen ansågs
böra förfalla.
Af Vällojl. B or gare-Ståndet:
Att den nu gällande redactionen af 72 §. R. F. skall bibehållas, med
tillägg vid slutet efter orden: ”sorn för mynt i Riket må erkännasaf dessa
ord: ”så länge de, efter deras lydelse, af Banken med sill ver inlösas.”
Af Hedervärda B onde-Ståndet :
Att 72 §. R. F. må sålunda redigeras:
1:0 Momentet, ordagrant lika med Ridd. och Adelns uppställning;
a:dra Momentet sammaledes, endast med tillägg efter orden: ”Dessa
sedlar,” af nedanstående: ”äfvensom Riksgälds-sedlarne, så länge de
fortfara.”
3:dje Momentet: ”Beslut om sedelstockens förhållande till metalliska
inlösningsfonden, äfvensom i frågor om Bankens skuldsättning, må ej
kunna vidtagas, med mindre samtliga Riks-Stånden och Konungen derom blif¬
va ense. I alla öfriga frågor gälle tre Riks-Slånds sammanstämmande beslut;
men stanna två Stånd mot två, förblifve vid hvad förut finnes stadgadt.”
Och komme 70 §. Riksdags-Ordningen att, i öfverensstämmelse med
denna, Bonde-Ståndets gemensamma tanka, förändras.
Vid jemförelse af dessa både emot Gonstitutions-Utskottets förslag
och sinsemellan mer eller mindre stridiga meningar, visar sig den hufvud-
sakligaste och mest ingripande skiljaktigheten i Borgare-Ståndet, såsom åsyf¬
tande ej allenast den nu befintliga redactionens bibehållande, med afslag å
de ändringar Utskottet tillstyrkt, utan ock en tillsats vid samma äldre re¬
daction, hvarom Utskottet icke väckt fråga, och som derjemte skulle i
Grundlagen inlägga tvifvelsmål om utvexlingens fortgång, under en åtmin¬
stone indirect uppmaning att allmännare, fastän utan verkligt behof eller
gagn, tillvexla sig silfver emot sedlar. Utskottet har redan ofta uttalat sin
öfvertygelse om grundlagshindren för dylika omedelbara åtgärder från
Constitutions- Utshollets Memorial N:o y8.
Riks-Ståndens sida; och Utskotlet hemställer vördsamligen äfven nu, alt
Borgare-Ståndet täcktes härutinnan foga sig efter Med-Stånden, som antin¬
gen oanmärkt lemnat eller anmärkningsvis modifierat Utskottets förslag.
Men för den händelse, att Borgare-Ståndet vidblifver sin tanka, får Utskotlet,
för votering, enligt 56 §. Reg. Formen, uppgifva följande Proposition:
A.
"Den, som vill, att Conslitutions-Utskoltets förslag vid 72 §. R. F.
skall, vare sig med eller utan modificationer, antagas tili grundlagsenlig
behandling, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
"Vinner Nej, kommer, jemlikt Borgare-Ståndets tanka, nu varande
redaclion alt bibehållas, med tillägg, vid slutet af orden: ”så länge dej
efter deras lydelse, af Banken med silfver inlösas”
Om vid denna votering Ja segrar, återstå i detailerne flera föremål
för samman jemkning.
Beträffande härvid förslagets i:a moment, finnas Ridd. och Adelns
samt Bonde-Ståndets sammanstämmande redactionsförslag afvika från Con-
stitulions-Utskoltets endast i så målto, att orden: ”samt alt Rikets Ständer
åligger,” borde utbytas mot dessa: ”och åligge Rikets Ständer m.m.” Om
Utskottets redaclion läses och fattas i sitt sammanhang, lärer nogsamt skön¬
jas, alt Utskoslet velat, också i sammanhang, uttrycka hvad som beteckna¬
des med Rikets Ständers vård och garantie_, nemligen deras rätt att för¬
valta Bankens fonder och deras pligt att bevara Bankens credit. Så framt
dock de återremitterande Stånden ej skulle, med Preste-Ståndet, godkänna
Utskottets förslag i denna del, torde omröstning komma att ega rum öfver
en så lydande Proposition:
B.
"Den, som gillar i:a momentet af Constilnlions-Utskoltets redactions¬
förslag vid 72 §. R. F., röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses orden: ”samt att Rikets Sländer åligger” böra
förändras till: ”och åligge Rikets Ständer.”
Med hänsigt dernäst till n:a momentet, består olikheten mot Consli-
lutions-Utskottets förslag deri, att så väl Ridd. och Adeln som Bonde-Stån¬
det uteslutit, emellan ”dessa” och ”sedlar” orden: ”och inga andra,” samt
att Bonde-Ståndet serskildt yrkat tillsatsen af ”Riksgählssedlar.” Enär lik¬
väl härvid förekommer, dels att, om andra sedlar än Bankens finge emot-
Constitutions-Utskottets Memorial Ar:o j8.
tagas i allmänna uppbörden, Bankens egna skulle ur penningerörelsen för¬
trängas och deremot ingå för silfver-utvexling, hvilket kunde högst oför-
monligt inverka på realisationen, dels ock alt, enligt Rikels Ständers be¬
slut, Riksgäldssedlars tillverkande upphört, och deras invexling blifvit ge¬
nom creditiv på Banken försäkrad, hvadan de ur rörelsen komma att för¬
svinna och således icke lämpligen bör# i Grundlagen nämnas, hemställer
vördsamligen Utskottet, om icke Ridd. och Adeln samt Bonde-Ståndet ville
nedlägga des§ä anmärkningar, men får, i händelse desamma eller någon
deribland skulle vidhållas, föreslå följande Propositioner:
/ C-
”Den, som gillar Constitutions-Utskottets af Presle-Slåndet godkända
redaclionsförslag i 2:a mom. af 72 §. R. F., röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anställes votering öfver nedanstående proposition:
”Den, som vill att, emellan ”dessa” och ”sedlar,” orden: ”och inga
andra ” skola försvinna, utan ytterligare tillägg, röste Ja;”
”Den det~ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, kommer, efter orden: ”desse sedlar,” att tilläggas: ”äf¬
vensom Riksgcildssedlarnej sä länge de fortfara.”
Hvad ändtligen angår 3:e momentet, skilja sig de 2:ne egentligen an¬
märkande Riks-Stånden från Constilutions-Utskottet derutinnan, att Ridd.
och Adeln yrkat Banco-lagstiftningsfrågors, samt de sedelstocken och inlös¬
ningen rörande måls behandling, enligt 87 §. R. F., och att Bonde-Ståndet,
under antagande af Utskottets grundsats att samtlige Riks-Stånden borde
vara ense om besluten i mål angående sedelstocken och inlösningen, hvar¬
till blifvit lagde sådana, som beträffa Bankens skuldsättning, dermed jem¬
väl förbundit vilkoret af Konungens sanction.
För sammanjemkning af dessa meningar inbördes och med Preste-
Ståndets, får Constilutions-Utskottet vördsamligen tillstyrka:
a) att, i afseende på Banco-lagstiftningen, Preste-Ståndets, med Ut¬
skottets förslag instämmande tanka, måtte af Med-Stånden antagas. I an¬
nat fall föreslås votering öfver denna proposition:
D.
vDen, som vill att, för Bank-lags stiftande eller ändring, alla fyra
Riks-Ståndens samtycke och Konungens sanction skola erfordras, röste Ja;”
’’Den det ej vill, röste Nej.”
”Vin-
Comtitutions-Utslollets Memorial N:a yS.
”Vinner Nej, anses Bancolagstiftningsfrågor kunna afgöras efter tre
Slåndt beslut, med Konungens sanction;”
b) att, hvad angår fattandet af beslut om sedelstockens och inlös-
ningsfondens inbördes förhållande, de öfriga Riks-Stånden måtte foga sig
efter Bonde-Ståndet.
Skulle jemkningsförsöket aflöpa fruktlöst, måste omröstning öfver föl¬
jande proposition anställas:
E. v
”Den, som vill, alt, för beslut om sedelstockens förhållande till me¬
talliska inlösningsfonden, samtliga Riks-Ståndens bifall och Konungens,
sanction skola erfordras, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
Vinner Nej, voteras öfver nedanstående proposition:
”Den, som vill, att ofvannämnda frågor må kunna afgöras genom fy¬
ra Stånds sammanstämmande beslut, utan Konungens sanction, röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses sådana frågor kunna afgöras efter tre Stånds sam¬
manstämmande beslut, men med Konungens sanction;”
c) att, då mål, rörande Bankens skuldsättning, tillhöra stiftandet aE
af Bank-lag, icke det af Grundlag , Bonde-Ståndet ville frångå dess an-
märkningsvis framställda åsigt, rörande formen för beslut i sådana mål.
Sker det ej, får Constitutions-Utskottet framlägga denna omröstnings-
proposition:
F.
”Den, som ogillar det af Bonde-Ståndet föreslagna tillägg medelst
orden: äfvensom i frågor om Bankens skuldsättning, röste Ja;”
”.Den det ej vill, röste Nep”
”Vinner Nej, kommer samma tillägg att i 3;dje momentet inrymmas.”'
För öfrigt beror det af sammanjemkningens eller omröstningens resul¬
tat, huruvida, i nS §. af Riksdags-Ordningen , må tarfvas det af Constitu-
tions-Utskoltet föreslagna tillägg eller icke. Undertryckes den mening att
för Bank-lags stiftande fyra Stånds samtycke och Konungens sanction erfor¬
dras, så försvinner äfven allt väsendtligt behof af ändring i ofvannämnda
Grund lagsrum.
Bihang till II. St. Brot. 1834 och 1835. 3idje Sami.
2 Q-te Häftet.
a>
Consfitulions-Utslcottets Memorial N:o j8.
Reservation
af Friherre Cederströmj Jacob: ”Jag reserverar mig emot beslutet,
att öfverlemna omröslningsproposition i anledning af Boigare-Ståndets an¬
märkning, på grund deraf, alt jag anser denna anmärkning invalvera afslag
Utskottets förslag, och derjemte innefatta ett i Ståndets plenum emot 81
Regeringsformen väckt förslag till ändring i Grundlagen.”
\ '
STOCKHOLM, KoNGC. OrDF.NS-BoKTRYCKERJET, 1835-
Cmstitutiom-Utsfottcv Memorial Nio 79.
N:o 79.
r
Ankom till Exp.-Utsk. den 29 Jan.
Memorial till Ridderskapet och Adelnj angående dess återremiss
på Memorialet N:o 5g. i
Från Ridderskapet oell Adeln har Conslitutions-Utskottets Memorial
N:o 59, i anledning af ålerremisserna på Memorialet N:o 4u med Grund-
lags-ändrings-förslag, åsyftande Riksdags-förhandlingarnes ordentligare gång,
blifvit i afseende på 5:te förslags-punkten samt voterings-propositionen
Litt. B, återförvisad t, med den under discussionen förekomna anmärkning,
alt, ehuru Utskottet rätteligen hemställt till Bonde-Ståndet att frångå dess
serskilda tanka, rörande erforderligheten blott af tre Stånds samtycke för
Ståndens sammanträde till gemensam öfverläggning, Utskottet likväl bort
upptaga denna mening såsom voterings-föremål i förstärkt Utskott.
Härå får, till svar, Constitutions-Utskoltet vördsamligen meddela, att,
enligt ankommet Protocolls-Utdrag af den 16 nästlidne December, Bonde-
Ståndet antagit inbjudningen i ofvanberörde 5:te förslags-punkt, angående
tillägg i 46 §■ Riksdags-Ordningen , till följd hvaraf Utskottets förslag i
denna del ansåges hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag ;
vid hvilket förhållande Ridderskapet och Adeln lärer läckas låta den nu
gjorda anmärkningen förfalla.
Stockholm den a3 Jan. i835.
N;o 80.
Ankom till Exp.-Utsk. den 29 Jan.
Memorial till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet j an¬
gående deras åtgärder vid Memorialet JS'.o 60.
Jemlikt ankomna Protocolls-Utdrag för den 11 December näsllidna
år, har Constitutions-Utskotlets Memorial till Borgare-Ståndet, N:o 60, an¬
gående samma Stånds återremiss på Memorialet N:o 42 > med föreslaget
Bihang till R. St. Prot, 1334 och i835, 3 Satul,
2y.de Häftet.
Constitutions-Uiskottctt Memorial Nio 8a.
tillägg vid gg §. Regerings-Formen, i fråga om Justitiae-Ombudsmannens
berättigande att bivista Riks-Ståndens Plena, blifvit återförvisadt från Rid-
derskapet och Adeln, i anledning af en Ledamots yrkande, att Borgare-
Ståndets serskilda tanka måtte inrymmas i behörigen uppställd voterings¬
proposition, samt af Borgare-Ståndet ogilladt, med anmodan till Utskottet,
att ingifva jemknings-förslag öfver Ståndets beslut vid Memorialet N:o 42>
och, om frågan icke annorlunda kan afgöras, föreslå voterings-proposition
till omröstning i förstärkt Utskott.
Då Constitulions-Ulskottet redan anmält, att Borgare-Ståndets, såsom
dess gemensamma tanka, förklarade anmärkning, hvilken åsyftat det af tre
Riks-Stånd till grundlagsenlig behandling godkända förslagets omedelbara
förkastande, ej kunde, emot 56 och 81 §§. Regerings-Formen, till grund
för någon jemknings-åtgärd upptagas, hvadan ej heller omröstnings-propo-
sition deröfver eger rum, får Utskottet åberopa dess i detta, som i flera lik¬
artade fall afgifna yttranden, hvarvid Utskottet ej har något att tillägga.
Utskottet hemställer fördenskull, att Borgare - Ståndet ville efter Med-
Stånden sig foga, samt att Ridderskapet och Adeln desto hellre måtte lå¬
ta dess anmärkning förfalla, som densamma rigtats emot en framställning
till annat Riks-Stånd, hvilket ej, lika med Ridderskapet och Adeln, gillat
förslaget.
O
Stockholm den adian. i 835-
Reservation
af Herr Cederschiöld, P. G.: "Emot Höglo fl. Constitntions Utskottets be¬
slut, att vidblifva sin i Memorialet N:o 6o yttrade mening, får jag reserve¬
ra mig, och, under åberopande af de skäl, som jag i min Reservation emot
Utskottets Memorial N:a anfort för Riks-Ståndens rätt, alt genast kunna
förkasta ett af Gonstitutions-UtskoUet framstulldt Grand lags-förslag, vörd¬
sammast föreslå följande proposition för omröstning i förstärkt Constitu-
lions-Utskolt:"
”Den, sorn godkänner Constitutions-Utskottets i Memorialet N:o $2
frams tällda förslag tilt tillägg i 99, §. Regerings-Formen för Justiliae-Om-
bud&mannens berättigande, att bivista Riks-Ståndens Plena,, voteie Jaj.”
"Den det ej gör, votere Nej;”
■”Vinner Nej,, kammer delta förslag att förfalla/'
Cousti t utioiis-TJt skottets Memorial N:o 8r. 5
N:o 8i.
Ankom till Exp.-Utsk. den 29 Jan.
Memorial till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndetj i an~
ledning af deras åtgärder vid Memorialet JY:o 63.
"Vid föredragningen af Constitutions-Utskottets Memorial JNTro 63, i an¬
ledning af återremisserna på Memorialet N:o t\6, med föreslaget tillägg vid
Riksdags-Ordningen, i fråga om förstärkta Utskotts, Nämnders och
Eleetorers fulltalighet, hafva Ridderskapet och Adeln återförvisat förstnämn¬
de Memorial, på grund af en Ledamots anmärkning, det voterings-propo-
sition borde upprättas sålunda, att de tvänne Stånds meningar, hvilka Ut¬
skottet ansett förfalla, måtte komma under omröstning, och Borgare-Stån¬
det ogillat samma Memorial, med anmodan till Utskottet, att öfver de ser¬
skilda besluten sammanjemknings-föislag afgifva, men, om saken ej annor¬
ledes kunde afgöras, volerings-propositioner föreslå.
Till besvarande häraf, får Constilutions-Utskottet vördsamligen åbero¬
pa dess förut, i det nu återförvisade eller ogillade Memorialet, meddelade
yttrande, som hufvudsakligen innefattar, att Utskottet af Grundlagen ansett
sig hindradt att uppgifva proposition till förkastande af ett tillstyrkt Grund-
lags-ändrings-förslag, och hvilket yttrande Preste- och Bonde-Stånden jem¬
väl, utan vidare åtgärd, lagt till hand hogarne.
Stockholm den 23 Jan. 1835.
Reservation
af Herr CederschiöldP. G., ''Emot Höglofl. Constitutions-Utskottets
beslut, att vidblifva sin i Memorialet N:o 63 yttrade mening, får jag re¬
servera mig, och, under åberopande af de skäl, som jag i min reservation
emot Utskottets Memorial N:o 75 anfört för Riks-Ståndens rätt, att kunna
genast förkasta ett af Constitutions-Utskoltet framställdt Grundlags-förslag,
vördsammast föreslå följande proposition för omröstning i förstärkt Con-
stitutions-Utskott.
”Den sorn godkänner Constitutions-Utskottets i Memorialet N:o- 46 upp¬
gifna förslag till tillägg i Riksdags-Ordningens J?> §. i fråga om förstärkta
Utskotts, Nämnders och Eleetorers fulltalighet, votere Ja;”’
”Den det ej gör, votere Nej;”
"Vinner Nej, kommer detta förslag att förfalla;”
af Friherre Cederström, "Jag reserverar mig enrot det grundlags¬
vidriga förfarandet af Constitutions-Utskottets Ledamot, Herr Cederschiöld,
att lemna proposition till votering i förstärkt Constitutions-Utskott i era
fråga, der Utskottet af Grundlagens stadgande varit hindradt att voterings-
proposilionen uppgöra.
4 Constitutions-Utskottets Memorial N:o 82.
N:o 82.
Ank. till Exp.-Utsk. deu 29 Jan,
Memorial till Riclderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet? rö¬
rande deras åtgärder vid Memorialet N:o 64.
Medelst Protocolls-Utdrag för den urte näsllidne December, hafva
Ridderskapet och Adeln återremitterat Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 64, nied den af en Ledamot gjorda anmärkning, att voterings-propo-
sition borde upprättas, inrymmande äfven de tvänne Riks-Ståndens ser¬
skilda tankar, som icke godkänt Utskottets, i Memorialet N:o 47» framgifna
förslag, rörande ett tillägg, i 73 §. Riksdags-Ordningen, af hänvisning till
56 §. Regerings-Formen, samt Borgare-Ståndet, med undanröjande af först¬
nämnda Memorial, anmodat Utskottet, att, i anledning af besluten öfver
Memorialpt N:o 47» med sammanjemfcnings-förslag inkomma och voterings¬
proposition föreslå, till den behandling Grundlagen, för sakens afgörande
vid denna Riksdag, medgifver.
Constitutions-Utskottet, som redan i det nu återremitterade eller un¬
danröjda Memorialet anfört de från Grundlagen liemtade skäl, hvarföre
Ridderskapets och Adelns samt Borgare-Ståndets, såsom hvarje Stånds ge¬
mensamma tankar, förklarade anmärkningar ej kunnat föranleda någon pröf-
liings- eller jemknings-åtgärd, finner sig böra, i sjelfva principen, vidhålla
detta yttrande; men hvad deremot redactions-formen angår , får Utskottet
vördsamligen hänvisa lill dess Memorial under denna dag, N:o 84, beträf¬
fande ändringar i senare mom. af 56 §. Regerings-Formen och samma mo¬
ments öfverflyttning till 8r §.
Stockholm den 27 Jan. i835.
Reservation
af Herr Cederschiöldj P. G.: ”Emot Högloft. Constitutions-Utskottets be¬
slut, att vidblifva sin i Memorialet N:o 64 yttrade mening, får jag reservera mig,
och, under åberopande af de skäl, som jag i min Reservation emot Utskot¬
tets Memorial N:o 75 anfört för Riks-Ståndens rätt, att genast kunna för¬
kasta ett af Constitutions-Utskottet framställdt Grundlags-förslag, vördsam¬
mast föreslå följande proposition för omröstning i förstärkt Constilutions-
Utskott:”
”Den, sorn godkänner Constitutions-Utskottets i Memorialet N:o 47
framställda förslag, rörande ett tillägg, i 73 §. Riksdags-Ordningen, af hän¬
visning till 56 §. Regerings-Formen, votere Ja;
”Den det ej gör, votere Nej;”
”Vinner Nej, kommer detta förslag att förfalla.”
STOCKHOLM, i835; hos J. A. Walldon.
Conftitutions-Utskottets Memorial TV.-o 83.
t
N:o 83.
Ankom till Exp.-Utsk. den 29 Januarii 1835.
Memorial till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet i
anledning af deras återremisser på Memorialet JV:o 5y. *
Vid föredragningen af Constitutions-Utskottets Memorial, under N:o
57, till Borgare-Ståndet, angående dess återremiss på Memorialet ]Y:o
3g, med föreslaget tillägg vid 28 §. Regerings-Formen, rörande Utländ-
nings naturalisation, har bemälda Stånd godtfunnitåter öfverlemna först¬
nämnde Memorial till Utskottet, för att, i anledning af Ståndets ser¬
skilda beslut, uppgöra votei ings-proposition och med densamma till
Riks-Stånden inkomma, äfvensom Ridderskapet och Adeln återremitterat
Memorialet, på grund af åtskilliga Ledamöters yrkande, att den af Ut¬
skottet uttalade princip, att en från Riks-Stånd hänvisad anmärkning,
åsyftande omedelbart afslag, kan lemnäs utan afseende, måtte ogillas.
Under vidhållande af den, i flera likartade mål, redan uttryckta
grundsats, att ett af Constitutions-Utskottet tillstyrkt grundlags-ändrings-
förslag ej kan å samma Riksdag, hvarunder det blifvit framlast, i sin
helhet förkastas, och att således någon åtgärd för totalt afslags inrym¬
mande i sammanjemknings-betänkandet eller Ororöstnings-propositionen
icke eger rum, får Utskottet serskildt åberopa det härmed instämman¬
de innehållet af Memorialet N:o 57, med vördsamt tillägg, att samma
Memorial, såsom ställdt till Borgare-Ståndet, i följd af dess återremiss
på förslaget i Memorial N;o 39, hvilket deremot de tre öfriga Riks-
Stånden till grundlagsenlig behandling godkänt, jemväl blifvit af Preste-
och Bonde-Stånden endast lagdt tili liandlingarne.
Stockholm den 27 Januarii i835.
Reservationer:
af Herr Cederschiöld, P. G.: ”Mot Höglofl. Constitutions-Utskottets
beslut, alt vidblifva sin i Memorialet N:o 57 yttrade mening, får jag
reservera mig, och, under åberopande af de skäl, som jag i min reser¬
vation mot Utskottets Memorial N:o 75 anfört, för Riks-Ståndens rätt att
genast kunna förkasta ett af Constitutions-Utskottet framställdt grund-
gundlagsförslag, vördsammast föreslå följande proposition för omröstning
i förstärkt Constitutions-Utskottet:’'
Bih. Ul R. Sl. Prof. 1834 och i835. 3 Sami. i
a8:de Häftet.
a
Constilulions-CJtskotlets Memorial N.-o t-f-
"Den, som godkänner Conslitutions-Utskottets i Memorialet N:o 3g
framstälda förslag till tillägg vid 28 §. Regerings-Formen, i afseende på
Utländnings naturalisation, voterar Ja;'
"Den det ej vill, voterar Nej;’’
"Vinner Nej, kommer detta förslag att förfalla;”
af Friherre Cederström, J.: "Oaktadt Constitutions-Utskottet med-
gifvit sina Ledamöter obegränsad reservationsrätt, anser jag Landtmar¬
skalk eller Talmän icke kunna grundlagsenligen till öfverläggning och
beslut framställa Herr Cederschiölds förslag till proposition för afslag,
hvilket grundlags-enligt först vid påföljande Riksdag kan ske."
N:o 84-
Ankom till Exp.-Utsk. den og Januari! i835.
Memorial, med förslag till ändring och omflyttning af 2 mom,
56 Regerings-Formen, samt jemkning i dess 81 äf¬
vensom 1 2g <Sk Riksdags-Ordningen.
Länge hade Constitutions-Utskottet önskat att se bilagda de vid
nästlidna Riksdag började och, under den nu påstående, fortsatta stri¬
digheter om formen för beredningen af grundlags-ändrings-förslag, —
stridigheter, sorn egentligen härrört från olika begrepp om rätta til¬
lämpningen af senare momentet i Regerings-Formens 56 jemfördt med
81 §. af samma Grundlag; och Utskottet har således utan betänklighet
omfattat en härtill erbjuden anledning, i den inom Utskottet af en dess
Ledamot gjorda motion om ändring af förstnämnde moment och dettas
öfverflyttning till 81 §. med jemkningar dessutom, ej mindre i si stbe¬
rörda §., äu i 29 §. Riksdags-Ordningen.
Tviste-frågan, redan utförligen och mångsidigt afhandlad samt nä¬
stan till obehag uttömd, skiljer sig i tvänne delar, rörande Riks-Stån-
dens förmenta rättighet att icke blott förkasta en grundlagsändring
vid samma Riksdag, hvarunder hon blifvit framställd, utan och anmärk-
ningsvis uppgifva nya och rakt motsatta förslag. I ena fallet har man,
emot bokstafliga lydelsen, förklarat meningen af ordet "besluta” med
J’besluta till antagande;” i det andra har man, vid sidan af (örbudet
mot grundlags-frågors väckande i Plena, yrkat den mest utsträckta fri-
Gonslitulions-Vtskotlets Memorial N:o <?4-
3
iiet att utom förslaget göra anmärkningar, och Conslitutions-Utskoltels
pligt alt inrymma dem alla, både i sammanjemkningen och i omröstnings-
propositionerna.
Den lill Utskottet ingifua molionen har egentligen omfattat blott
den förra delen af förenämnde tvistefråga* nemligen ett klart bestäm¬
mande af Riks-Ståndens veto mot af Constilulions-Utskottet föreslagna
gr un dlags-föränd ringars ovilkorliga framgående till nästa Riksdag. Den
senare delen af samma fråga, rörande respective Riks-Ståndens anmärk-
nin«s-rätt, har väl, i sammanhang härmed, utgjort föremål för Utskottets
Öfverläggningar; men enär intet af de inom Utskottet uppgifna förslag till
närmare0 Grundlags-bestämmelser i delta hänseende befunnits förena de
flesta meningarna, af hvilka det redan i aldra perioden af i.sta momen¬
tet 81 §• Regerings-formen befintliga stadgande: ”ej må frågor derom i
Ståndens Plena väckas ” af Ståndens Herrar Talmän vederbörligen vår-
dadt, ansetts mot det anmärkta missbruket innefatta ett tillfyllestgö-
randé correctiv, så inskränker sig Utskottet till vördsamt framläggande
endast af det utaf Motionairen yrkade grundlagsförändrings-förslag, blott i
vissa delar enligt Utskottets åsigler något modifieradt. samt beledsagadt af
de förändringar i anmärkningars behandling, som blifvit en nödvändig
följd af de utaf Utskottet nu föreslagna grunder för preliminaira anta¬
gandet eller förkastandet af grundlagsändrings-lörslag. Utskottet hop¬
pas åtminstone härigenom hafva undanröjt den motsägelse, hvilken
man velat finna mellan de i 56 och 8i §§. Regeringsformen gifna före¬
skrifter om g rund lags-frågors behandling.
Vid nog grannt öfvervägande sf detta amne, nar i^onstitutions-ut*
sköttel stadgat sin öfvertygelse, att den i Grundlagarna nedlagda con-
servativa principen skulle snarare förhöjas än försvagas af Riks-Stånden
lemnadt fritt val att, genom deras pluralitet, omedelbart vid första Riks¬
dagen i dess helhet undertrycka ett af Utskottet afgifvet grundlags
ändringsförslag; hvaremot, i händelse denna pluralitet ej vunnes, och
sålunda, när tre Stånd gillade förslaget eller två Stånd stannade mot
• vå samma förslag borde hvila till afgörande vid nästa Riksdag.
' Till sistnämnda bestämmande har Utskottet hemtat anledning så
viii al det i senare momentet af 8i §. Regeringsformen stadgade, här¬
med analoga behandlingssättet af de utaf Konungen föreslagna, men
af Constitutions-Utskottet afstyrkta Grundlags-förändringar, hvilka för-
sla<r genom blott a:ne Riks-Stånds beslut anses förblifva hvilande till
nästföljande Riksdag, som ock af dea allmänna grundsats, att till för¬
4 ConstitiUions-TJtskoitcts Memorial N.o 84.
stärkta Utskotts, stundom a( en enda Ledamots röst beroende, utslag
allenast sådana frågor böra hänvisas, som oundgängligen fordra ett de¬
finitivt afgörande vid samma Riksdag och icke kunna på annat sätt
bringas till ett slutligt resultat. När fråga åter blott är om preliminai-
ra beredningen af förslag, öfver hvilka det afgörande beslutet måste
till en kommande tid uppskjutas, har Utskottet ansett en af halfva re¬
presentationen, eller af dess pluralitet förklarad opinion om nyttan och
behofvet af en utaf Constitutions-Utskottet tillstyrkt Grundlags-förän-
dring kunna och böra inrymmas den vigt, alt tid till mognad, till gil¬
lande eller ogillande af ett allmännare upplyst omdöme, lemnäs denna
opinion intill en nästföljande Riksdag.
Till följd häraf får, för grundlagsenlig åtgärd, Utskottet vördsamt
föreslå:
1:0 att senare momentet af 56 §. Regerings-formen må derifrån al¬
deles utgå, och i stället endast inflyta en hänvisning till 81 §.;
2:0 att berörda moment, jemlikt anförda grunder, förändradt, ma
öfverflyltas till 81 §. Regeringsformen, för att utgöra dess andra mo¬
ment;
3:o att, då 56 §. Regeringsformen hittills medgifvit Riks-Stånden
öfverläggningsrätt om Constitulions-Utskotlets yttranden öfver Konun¬
gens Propositioner i Grundlagsfrågor, denna, i allt fall obestridliga rätt
må, genom ett tillägg i 81 §. blifvande tredje moment, ytterligare för¬
säkras;
4:o att, med afseende å de fullständigare föreskrifter om Grundlags¬
frågors beredning, som 81 §. Regeringsformen komme att upptaga, 29
Riksdags-Ordningen må härutinnan blott hänvisa till den förra.
Ändtligen får Utskottet vördsamt tillkännagifva, att Utskottet funnit
sig föranlåtet föreslå några smärre redactions-förändringar i den till
81 §. Regeringsformen öfverflyttade 56 §., ibland hvilka utbytet af or¬
den: utlåtande och yttrande mot ordet förslag är den hufvudsakligaste.
För Constitutions-Utskottet återstår nu att vördsamligen framlägga
sjelfva rédactionsförslagen eller den ändrade Grundlags-lcxten, nemligen;
Regeringsformen.
§. 56.
”Allmänna frågor — — eller ock alldeles förkäsla.”
Constitutions-Utshotlets Memorial N.-o 84•
5
”,Rörande behandlingen af Grundlagsfrågor, finnes i 8 i §. ser skildi
förordnadt.”
§• 8i
”Denna Regeringsform — möjlige att verkställa. Riksens Stän¬
der må icke å den Riksdag, då Utskottet någon sådan ändring föreslår,
kunna den till Grundlags-stadgande antaga, utan först å den nästföl¬
jande derom besluta.”
”Inkommer till Riksens Ständer Constitutions-Utskottet med något
förslag till Grundlags-förändring, skall detsamma, efter öfverläggning
derom i Ståndens Plena, först framställas till gillande eller ogillande.
Ogillas det af alla fyra, eller tre Stånd, förfalle frågan; gillas det af
tre Stånd, eller stanna dervid två Stånd emot två, hvile förslaget till
antagande eller förkastande vid nästa Riksdag. Göras åter vid försla¬
get anmärkningar, blifve de, — tankar till ett f örslag i möjligaste
måtto sammanjemka, och — — — anmäla. Förena sig derefter minst
3:ne Riks-Stånd om ett förslag, hvile det — föreskrifne äro„>
Blifva åter minst arne Stånds tankar i någon eller några delar
förslaget hvile sedan till Riksens Ständers afgörande, som ofvan sa gdt
är. Blifva, å Riksdag, då öfver hvilande Grundlagsförslag beslutes,
alla Riks-Stånden om ändringen ense — —• åstundan.”
”Vill Konungen hos — •— — uppdraga Constitutions-Utskottet att
till Riksens Ständer afgifva sitt utlåtande, hvarom öfverläggning i Riks-
Stånden ej må vägras, dock utan rubbande af den för behandlingen här
nedan utstakade ordning. Tillstyrker Utskottet — till Konungen,
genom deras Talmän.”
"Om vid Riksdag, då — — — sammanstämmande beslut.”
Riksdagsordningen.
x
§• 29
i. mom.
i:o ”Constitutions-Utskottet, som — förbättringar och förkla_
ringar deraf. Öfverlernnar Konungen åt Riksens Ständer någon Propos
tion rörande Grundlagar, eller inkommer, i följd af Riksdagsmans mo¬
tion, Constitutions-Utskottet med något Grundlagsändrings-förslag, för-
6
Consiilulions-TJtskoltets Memorial N.o 8^.
hålles dermed såsom i Regeringsformens 8t §. är, för båda fallen, stad¬
gadt. Då Utskottet icke funnit enligt Tryckfrihetslagen ansvara.’*
Slutligen torde Conslitutions-Utskoltet tillåtas vördsamligen erinra,
all, i händelse ofvan tillstyrkta förslag godkännas, den i Utskottets Me¬
morial N:o 47 uppställda redaction af ett föreslaget tillägg vid 73
§. Riksdags-Ordniugen måste förändras genom utbytet, i citationen, af
Regeringsformens 56 mot dess 81 §.
Stockholm den 27 Januarii i835.
Reservationer :
af Herr Cederschiöld, P. G.: ”Såsom jag i min reservation mot Me¬
morialet N:o 75 redan förut sökt visa, har meningen med föreskriften
om Grundlagsfrågors beredning vid en Riksdag och afgörande vid den
nästföljande tydligen varit att försvåra Grundlagarnes förändring. Med'
denna mening öfverensstämmer också det sätt, hvarpå 2:dra mom. af
56:te §. Regeringsformen blifvit af Riks-Slånden förstådt och tillämpad t:
nemligen att ett af Constitulions-Ulskottet framställdt förslag kan af Ri¬
kets Ständer genast förkastas; och alt hvarje serskildt Riks-Stånd, som
är missnöjdt med förslaget, skall ega rätt att få sin mening pröfvad i
förstärkt Conslitutions-Utskott. I min tanka hade Utskottet derföre en¬
dast bort förtydliga denna mening, som Grundlagarnes Stiftare synas haf¬
va åsyftat, och som erfarenheten visat vara den enda möjliga att verk¬
ställa. Alt,, såsom Utskottet föreslagit, ett Grundlagsförslag borde, tvärt
emot 2 Stånds sammanstämmande vägran, likväl hvila till afgörande
vid nästa Riksdag, skulle i betydlig mon lätta möjligheten af grundlags¬
ändringar, och följaktligen vara rakt stridande mot den conservativa
principen, hvars vigtighet det Högloft. Utskottet sjelf erkännt.”
"Men föreskrifterna om grundlagsärendens behandling larfva än¬
dring och förtydligande, icke blott i den delen, som angå de förslag,
hvilka utgå ifrån Constitutions-Utskottet, ulan äfven i den, som rörer
Konungens Propositioner. Emellan 56:te och Sirsta §. Regeringsformen
finnas flere hit hörande motsägelser, som böra utplånas. Sålunda skall
t. ex., enligt 8i:sta §., en af Constitulions-Uiskottet//^j/-Åf Kongl. Pro¬
position ovilkorligen hvila till nästa Riksdag, änskönt den blefveafalla
4 Riks-Stånden ogillad; då deremot Riks-Stånden af 56:te §. berättigas
A
Comtitutions-Utskotleln Memorial M.o 84. 7
att dervid göra anmärkningar, hvilka Constilulions-Ulskoltet ålägges att
söka sammanjemka, hvilket försök naturligtvis skulle i förstärkt Consti-
tutions-Utskott kunna leda till Propositionens förkastande. Till man
äler förstå ordalydelsen på annat sätt, så skulle, enligt 56:te §., Rikets
Ständer icke ens kunna genast förkasta en Kongl. Proposition, som blif¬
vit af Constitutions-Utskottet afstyrkt; hvartill likväl Sirsta §. lemnar
Rikets Ständer full frihet Det är väl sannt, att Constitutions-Utskottet
har i sitt förslag undanröjt dessa motsägelser; men detta har skett på
bekostnad af den rätt, Ständerna hittills baft att tilläfventyrs kunna på
anmärkningsvägen genast tillintetgöra en af Constitutions-Utskottet till¬
styrkt Kongl. Proposition. Dessutom anser jag för min del grundlags¬
ändringar böra behandlas efter samma allmänna princip, förslaget må
komma från hvilkendera Statsmagten som helst, nemligen att ingen än¬
dring må kunna ske, derest icke Rikets Ständer dertill samtycka vid 2
på hvarandra följande Riksdagar.”
”Af alla dessa skäl, och för att derjemte kunna få föreskrifterna örn
sättet för grundlagsändringars lillvägabringande mer sammanhängande
och helgjutne, hade jag för min del önskat, att Utskottet velat föreslå
följande förändrade redaclion af hela Sirsta § Regeringsformen:”
”Denna Regeringsform och Rikets öfriga Grundlagar kunna icke än¬
dras eller upphäfvas, derest icke förslaget dertill blifvit, vid samma Riksdag
då det väcktes, af Rikets Ständer godkändt, samt vid den nästföljande
af alla Stånden antaget och af Konungen bifallet. Och under ingenfö-
1 evändning må en ändring i Grundlag göras vid samma Riksdag, då frå¬
gan derom väckes. Frågor i detta ämne kunna väckas dels af Konun¬
gen och dels af enskilda Riksdagsmänd’
”Vill Konungen väcka en sådan fråga, höre hän hela Stats- Rådet,
och öfverlemne sedan sin Proposition, jemte Stats-Rådets tankar deröf¬
ver,, till Rikets Ständer, med utförlig uppgift på den lagtext, som fö¬
reslås. Sedan Constitutions-Utskottet deröf ver utlåtit sig, ankomme det
på Rikets Ständer att antingen godkänna eller ogilla förslaget. God¬
kändt anses förslaget genom minst 3 Stånds bifall; men i annat fall
ogilladt. Blir förslaget godkändt, hvite det till nästa Riksdag. Anta-
ges det då af samtliga Riks-Ständen, begäre de dag att på Rikssalen få
Rikets Ständers bifall dertill afgifva. Blir deremot förslaget redan vid
första Riksdagen af 2 eller flera Stånd, eller vid den andra af något
enda Ständ ogilladt, vare Konungens Proposition af slagen, och under•
8
Conslilutions-Utskoltels Memorial N:0 84-
rätte Rikets Ständer Konungen derom skriftligen, genom sina Talmän,
med uppgift pä skälen till af slaget’'
”1 Ståndens plena må frågor icke väckas om ändring i Grundlag;
utan skall den enskilde Riksdagsman, som vill en sådan ändring före-
slå, ingifva sin motion derom till Constitutions Utskottet. Blir en så¬
dan motion af Utskottet ogillad, förf alle frågan, pä sätt i 84 $. vidare
stadgas. Anser deremot Utskottet motionen åsyfta en högst nödig eller
nyttig förändring, och som tillika synes möjlig att verkställa, eger det
att förslag derom till Rikets Ständer ingifva. Blir detta förslag af 2
eller flera Stånd ogilladt, förjälle frågan. Ogillas det blott af ett
Stånd, men godkännes af de öfriga, ankomme det på Constitutions-Ut-
skottet, genom val i Ståndens plena förstärkt till 20 Ledamöter af hvar¬
je Stånd, att förslaget genom omröstning godkänna eller förkasta. Gö¬
ras äter i Ståndets plena anmärkningar till ändring i förslaget, blifve
de, hvilka hvarje Stånd förklara utgöra dess gemensamma tanka, hän¬
visade till Constitutions-Utskottet, som då skall dessa anmärkningar i
möjligaste måtto sammanjemka, och, der det ej låter sig göra, uppgifva
förslag till propositioner för skiljaktigheternas afgörande genom votering
i förstärkt Constitutions-Utskott. Sedan förslaget till förändrad el-
ler ny grundlagstext, eller till något serskildt stadgandes upphäfvande
sålunda blifvit fullständigt beredt, på det ena eller andra af nu upp¬
gifna sätt, hvile det till nästa Riksdag, för att oförändradt antagas
eller förkastas. Blifva då alla Riks-Stånden ense om antagandet, öf¬
ver le nine de förslaget derom till Konungen genom deras Talmän, med
motiverad begäran, att Konungen ville sitt bifall dertill gifva. Konun¬
gen in hem te hela Stats-Rådets tankar deröfver, tage sedan i Stats-Rå-
det sitt beslut, och meddele Rikets Ständer på Rikssalen sitt samtycke,
eller ock de orsaker, för hvilka han icke samtycker till deras åstundan
”Om vid Riksdag, då beredda grunlagsfrågor lagligen kunna afgö-
ras, ytterligare uppskof föreslås, må det ej ega rum, utan Konungens
och alla Riks-Ståndens sammanstämmande beslut;”
af Contracts-Prosten Hallström: ”Det må medgifvas, alt någon rät¬
telse i uttryck och ordalag är af nöden, för att bringa 56 och 81 §§.
Regerings-Formen i den öfverensstämmelse med hvarandra, att någon
tvist deröfver icke kan uppstå. Men hvarje försök, som i sådant afse¬
ende göres, går, om jag ej felar i mitt omdöme, en säker förkastelse
till mötes, derest det i öppen strid med den opinion, som redan blif¬
vit såsom arne Riks-Stånds gemensamma tanka uttalad, frånkänner ett
enda
Comlilutions-Uiskollets Memorial N.-o 84-
9
enda Ständs mening, i händelse den skulle utfalla till afslag eller ogil¬
lande af den tillstyrkta grundlagsförändringen, all kraft och betydelse
vid den första beredande Riksdagen. Uppenbart är detta undertryckan¬
de af något Riks-Slånds yttrade åsigt öfver ett ändringsförslag i sjelfva
grund-författningen ett strängt ingrepp i dess constitulionela rättighe¬
ter, och i märkeligaste contrast med det liberum veto, sorn obestridli¬
gen vid en senare Riksdag tillkommer detsamma. Hyllas äfven rätteli¬
gen den i Grundlagen nedlagda conservativa principen, så att dess för¬
höjande snarare åsyftas, än dess försvagande, så borde väl icke ound¬
gängligen erfordras ett afslag af Riks-Ständens pluralitet eller 3:ne Riks¬
stånd, på det att ett framlagdt förslag till ändring i Grundlagarne måtte
kunna genast vid dess första skärskådande afvisas. Tänkbart är ju lik¬
vist, att ett Consbitutions-Utskott kan i framtiden uppstå, som med djerf-
va steg skulle vilja framila på reformernas bana. Efter min öfverty¬
gelse kräfver helgden af Grundlagen och den representativa författnin¬
gen, att i dylika ämnen allt afseende göres å hvarje Riks-Stånds ser¬
skilda tanka; och likasom ingen bevillning kan emot någotdera Ståndets
vägran beslutas, ulan frågan i sådant fall hänskjutes till förstärkta Stats-
Utskoltets afgörande, så och med än mera skäl synes mig erforderligt,
att, vid uppgörande eller beredande af en ändring i sjelfva den grundförfatt¬
ning, hvarpå samhällsbyggnaden hvilar, intet Stånds tanka må under¬
tryckas, utan att åtminstone ega någon appell för sig öppen. Jag skulle
fördenskull tro, att om a:ne Riks-Stånd ogilla det förslag till grund¬
lagsändring, som Con§tilulions-Utskotlet framställt, bör ali fråga derom
genast vid första Riksdagen förfalla; men, i händelse åter ett Stånd allena
yttrar sig emot ändring, dess serskilda mening må dragas under för¬
stärkta Constitutions-Utskottets pröfning. Härmed instämmer ock på det
närmaste nuvarande stadgande i det år i8i5 antagna senare moment af
56 §, om man allenast fattar Grundlagens ord i den enkla naturliga be¬
tydelse, hvai igenom de sins emellan med hvarandra öfverensstämma,
och icke så, att nödvändigt en stridighet deruti inlägges.
Hen åsigt, Utskottets majoritet hyllar, äfven som hela den argu¬
mentation, som derför uti serskilda Betänkanden blifvit uppställd, bvi-
lar ytterst på den vidsträcktare bemärkelse, som det i 56 och 8i §§.
Regerings-Formen förekommande ordet besluta förmenes å båda dessa
ställen ega. Det anses nemligen, utan behof af närmare pröfning, ove-
Bihang till R- £t- Prot. l834 och i835. 3 Sami. t
z8:de HäJteS.
10
Constitutions-Utskotlets Memorial N-o $4-
derläggligen innebära rättigheten att så väl förkasta som antaga* För
min del får jag, i afseende på detta eardinal-ord, erinra, att dess be¬
märkelse måste obestridligen vara alldeles den samma i 81 sorn i 56§.»
emedan väl icke Lagstiftaren karl rtmligeii anses hafva åsyftat en tvety¬
dighet. Men i senare momentet af 56. §., som jemväl handlar om Kongl.
Propositioner till ändring i Grundlagen, är klart, ätt ordet besluta all¬
deles icke kan fattas i den vidsträcktare bemärkelse, sorn Constitutions-
Utskottet adopterat, och på grund hvarutaf det skulle vara Riket* Släng¬
der ovilkorligen förbjudet, att genast å första Riksdagen förkasta en så¬
dan afgifven Kongl. Proposition, emedan det äldre förevarande senare
momentet af 8i §., hvilket vid antagandet af 56 §:ens senare moment
lemnades alldeles oförändradt, uttryckligen berättigar Rikets Ständer, att
i visst fall genast förkasta den ändring i Grundlagen, som Konungen
föreslagit. — Härutaf vill för mitt enskilda bedömande vara tillräckligen
upplyst, hvilkendera betydelsen af ordet besluta är i förrberörde §§. den
sanna och af Lagstiftaren verkligen afsedda.
Med Utskottet är jag derom fullkomligen ense, att i Ståndens ple¬
na icke kunna väckas frågor om Gruudlagarnes förändrande, således icke
eller förslag uppgifvas till ändring i sådana stadganden, sorn Utskottet
ansett böra blifva oförändrade. Men derest Utskottet erkänt behofvet
äf en ändring och till beredande deraf framlagt ett förslag, anser jag
Riks-Stånden fullkomligen berättigade att utbyta detta emot ett annat,
förande dock alldeles samma moment eller stadgande, hvaruti ändring
blifvit af Utskottet tillstyrkt, och hvilket förslag kan af Riks-Stånden an¬
tingen enhälligt, eller efter samman jemkning eller genom omröstning i
förstärkt Constitutions-Utskott godkännas. Frågan är nemligen då, så¬
som 8i § bjuder, väckt inom Constitutions-Utskott et och målet beredt
för en allmännare pröfning; hvarefter 56 §. lemnar för den vidare be¬
handlingen sådana föreskrifter, som svårligen kunna gifva anledning till
missförstånd. Med fog lärer ej heller Constitutions-Utskottet kunna göra
anspråk på den förmåga, som Grundlagen icke heller det tillerkänner, att
framlägga de bästa och fullkomligen genomtänkta ändrings-försiag, hvil¬
ka i kraft af denna sin egenskap kunde och borde med ringa eller in¬
gen förändring vara bindande för Rikets Ständer. Constiiutions-Utskot-
tet har i bestämda fall vissa praerogativer; men Regerings-Formens 83
§. tillåter icke, att dessa uppstegras till större vidd ecb betydenhet, än
Grundlagen uttryckligen angifvit; och vid sidan af det ändringsförslag,
som Utskottet framställt, måste ett annat, som vunnit eli helt Stånds
Constilutions-Ulskottets Memorial N.-o 85
i]
eller arne Riks-Stånds bifall, få åtminstone täfla om företrädet, derest
det skulle kunna göra sig gällande hos de öfriga Stånden.”
Doctor Nibelius instämde så vida i Prosten Hallströms reserva¬
tion, xitt ban ansåg ett af Constitutions-Utskottet afgifvet förslag till grund¬
lagsförändring, som af tvänne Riks-Stånd, vid den Riksdag, då det väckes,
hlifver ogilladt, böra förfalla, samt, i den händelse ett Stånd detsam¬
ma förkastar, frågan derom böra hänskjutas till förstärkt Constitutions-
Ulskolt.
N:o 85.
Ankom till Exp.-Utsk. den 3o Januarii i835.
Memorial, med förslag till ändring och tillägg i j5 $. Rege-
rings-Formen.
Med anledning af Kongl. Maj:ls till Rikets Ständer aflåtne Nådiga Pro¬
position om grunderna för Markegångsprisens bestämmande, äfvensom för
räntors och tionde-anslags återingående till Kronan, samt under angif¬
vande på vigten och nödvändigheten af ändring och förenkling i dessa
delar, med jemnande af under en längre tidsföljd uppkomna olikheter
emellan de skattskyldige, har, för beredande af sådana åtgärders säkrare
och skyndsammare verkställighet, Herr Hjärne, Harald^ hos Conslitutions-
Utskottet föreslagit det grundiags-stadgande, medelst tillägg i 75 §, Rege-
rings-Formen, alt, vid hvarje Riksdag, en Markegångs-Taxa borde för
hvarje serskildt Län eller District upprättas, efter ett medium af de sista
tio årens markegångspris, och, enligt Bevillnings-Utskottets uträkning här¬
öfver, fastställas af Rikets Ständer för att gälla intill nästa Riksdag.
Gillande Molionairens åsigt och syftning, tror likväl Constitutions-Ut
skottet, alt ändamålet skulle på bättre och formenligare väg ernås, om, i
stället för att genom Grundlag bestämma Markegångs-Taxornas tillämpnings-
grunder, grundlags-hindren för dessas utstakande, genom bägge Statsmag-
ternas medverkan, efter behof och omständigheter, undanröjdes; och det
är i öfverensstämmelse härmed, som Utskottet får, till den i Grundlagen
anvisade behandling, vördsamligen framlägga nedanstående förändrade re¬
duktion af berörde Regerings-Formens .75 §.:
st
Constilittions-Ulskottets Memorial N.o 35.
’’Ärliga Markegångs-T^-ror upprättes genom Deputerade af alia Riks-
Stånden, nämnda på det sätt hvarje Stånd för sig serskildt föreskrifver,
och skola, sedan de vunnit laga kraf t} gälla till den efterföljd; sorn
Konungen och Rikets Ständer bestämma
Stockholm den 3o Januarii i835.'
\... *
tS>
STOCKHOLM, Ecksteikska Tryckeriet, i835.
Consiitutions-Uisloltels Memorial N:o 86.
I
N:o 86.
Ankom till Exp.-Utsk. d. ig Febr.
Memorial, angående Herr M. J. Crusenstolpes anledning
till anmärkning emot Konungens Rådgifvare i Mini-
steriela och Commandomål.
Sedan Ridd. och Adeln, under den 3o October nästlidne Sr, till Consti-
tutions-Utskottet remitterat en af Herr Crusenstolpe _, Magnus Jacob, iden
form 2g §. Riksdags-Ordningen föreskriiver, anmäld anledning till anmärk¬
ning emot Konungens Rådgifvare i ministeriela och commando-mål, har
omsider den 27 dennes Herr Crusenstolpe hos Utskottet uppgifvit ifråga¬
varande anmärknings-anledningar, nemi.:
1:0 Mot Konungens Rådgifvare i ministeriela ärenden, för rådgifvande-
åtgärden, angående den utomordentliga beskickningen till Petersburg, vid
Alexander-monumentets aftäckande, samt hvad dermed står i sammanhang,
hvarigenom Kronan Sveriges värdighet, Nationens känsla ooh Regerande
Konungahusets sanna interesse skola blifvit förnärmade.
2:0 Mot Konungens Rådgifvare i commando-mål för Armeen:
a) för det ingrepp mot formen, att H. M. Konungens Adjutanters
rapporter om tillståndet i Provincerne under Cholerans härjnings-
tid, och således ärenden, hvilka ej tillhöra bemälde Rådgifvares
embels-befattning, likväl af honom inför Kongl. Maj:t i underdå¬
nighet föredragits;
b) för det Armeens materiel blifvit vanvårdad, — en slutföljd, som
hemtats från tvanne Ridderskapets och Adelns Ladamöters offent¬
liga yttranden till Ståndets protocoll, dels alt ”Beväringen vöre
föga bättre beklädd än i trasor,” dels att ”erforderliga gevär
saknades.”
Vid öfvervägande af delta ämne, och hvad dervid främst beträffar
den mot Konungens Rådgifvare i ministeriela mål framställda anmärkning^
anledningen, så enär, jemlikt 7 §. Regeringsformen, ministeriela mål ut¬
göra verkligå Regeringsärenden, hvilka ock, enligt 11 §., böra inför Ko¬
nungen af ansvarig Rådgifvare föredragas, men den utomordentliga beskick¬
ningen lill S:l Petersburg icke veterligen åsyftade någon allmän, Riket
Bihang till R. S. .Prof. 1834 och 1835- 3'dje Sami. 1
29-de liäflet.
9
Constitutions-Utslottets Memorial JV/o 86.
rörande angelägenhet eller underhandling, utan blott en Regenter emellan
öflig heders- och vänskapsbetygelse, ett meddelande alldeles icke af diplo¬
matisk natur, hvilket H. M. Konungens bref och H. M. Ryske Kejsarens
svar derå, som genom allmänna Tidningarne erhållit offentlighet, säkrast
utvisa, anser Constitutions-Utskoltet denna så kallade anmärkningsanledning
icke vara föremål för någon af Grundlagen medgifven granskningsåtgärd.
Vidkommande dernäst förra punkten af de mot Konungens Rådgifvare
i commando-mål rigtade anmärkningsanledningar, finner Constitutions-Utskot-
tet att, sedan H. M. Konungen, outtröttlig i Dess höga omsorger för under*
såsers väl, utsändt vissa bland sina Adjutanter till landsorterna, för att
inhemta underrättelser om Cholera-farsoten och medverka till dess häm¬
mande, — hvilket allt Motionairen icke aktat lämpligt att klandra, — det
ock varit i sin ordning, att Adjutanlernes successivt ingående rapporter in¬
för Konungen framlagts af den militaire Embetsman, som med General-
Adjutants-befattningen för Arméen förenade Chefskapet för H. M. Konun¬
gens tjenstgörande Adjutants- och Ordonnance-OSicers-Corps, och således
vid detta tillfälle icke handlat i egenskap af Konungens Rådgifvare, utan
i den af underordnades förman. Att, för öfrigt, i följd af denna föredrag¬
ning, några officiela åtgärder icke vidtagits, ådagalägges nogsamt af de i
Tidningarne införda, samma rapporter rörande artiklar.
Hvad slutligen angår senare anmärkningspunkten, lösligen bildad a£
tvänne militaire Riksdagsmäns yttranden, för hvilka dessutom de tilläfven¬
tyrs andragna motiven icke uppgifvits, måste obestridligen Konungens
Rådgifvares embets-utöfning och handlingssätt endast bedömas efter deras
till protocollet uttalade med ansvarighet förbundna rådslag, icke efter nå¬
gra inom ett Riks-Stånd af dess Ledamöter ansvarsfritt framsagda menin¬
gar, och minst efter dessas godtyckliga tolkning.
Under sådana förhållanden har Constitutions-Utskottet funnit sig för¬
anlåtet, att Herr Crusenstolpes, i ofvanberörde måtto, framställda anmärk-
mingsanledningar, såsom obefogade, till alla delar underkänna..
Stockholm den 3o Januarii i835.
Constitutions- Utskottets Memorial N:o 87.
3
N:o 87.
'Antom till Exp.-Utsk. den 19 Febr,
Memorial, i anledning af återremisserna på Memorialet
N:o 32, angående Urtima Riksdagar.
Efter föredragning och pröfning af Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 32, med förslag till Grundlagsbestämmelser, angående Urtima Riksda¬
gar oell dessas föremål, har samma Memorial blifvit från alla Riks-Stånden
återförvisadt, med anmärkningar, dem hvarje Stånd serskildt förklarat ut¬
göra dess gemensamma tankar, nemi.:
Af Häglof. Ridder skåpet och Adeln:
1:0 Att vid slutet af 4f> §• Regeringsformen och 2 §. Riksdags-Ord-
ningen må införas: ”Vid Urtima Riksdag öfverlägge och beslute Rikets Stän¬
der blott om sådane allmänna ärenden, dem Konungen framställer, eller
sorn deraf blifva en omedelbar följd-, eller sådane, som röra Rikets Stän¬
ders Herks ocA Ståndens enskilda angelägenheter. Dock må Grundlagsändring
icke vid Urtima Riksdag kunna föresläs senare än ett är före nästa Lag¬
tima Riksdag j ej heller af göras förr än ett är efter sedan den vid före¬
gående Riksdag blifvit förklarad säsom hellande ;
2:0 att emellan orden ”hvarje" och "Riksdag” ordet ”Lagtima” bör
i 108 §. Regeringsformen och 65 §. Riksdags-Ordningen inläggas;
3:o att Utskottet eger tillse, huruvida någon jemkning af 56 och 81
§§. Regeringsformen samt 29 §. Riksdags-Ordningen må blifva nödig;
4.:o att det föreslagna tillägget i io5 §. Regeringsformen och 29 §.
3 mom. Riksdags-Ordningen, af orden, ”vid hvarje Lagtima Riksdag
bör utgå;
5:o att orden i- 109 §. Regeringsformen : ”intill nästa Riksdag J’ skola
utbytas mot: ”på sätt i 61 §. föreskrifves.”'
Af Högvördige Pr este-Ståndet:
1:0 Att ordet "Lagtima” bör tilläggas på behöriga ställen i 56, 81,
108 och 109 §§. Regeringsformen samt 29 §. x mom. Riksdags-Ordningen;
2:0 att i zfg §. Regeringsformen och 2 §. Riksdags-Ordningen, orden:
”Ståndens enskilda angelägenheter” må förändras till: ”hvarje Riks-Ständs-
enskilda angelägenheter.”
4 Constitutions-UtsJcottets Memorial N:o 87.
Af Vällojl. B or gare-Ståndet:
Lika med dem vid Memorialet N:o 3i , hvilka åsyfta förslagets ogil¬
lande, utan någon ändring i nu gällande Grundlags föreskrifter.
Af Hedervärda Bonde-Ståndet:
Att den föreslagna olikheten emellan Lagtima och Urtima Riksdagar
icke ansetts nödig.
Uti Memorialet N:o 45, rörande tre Stånds återremisser på Memoria¬
let N:o 3i, med förslag till Riksdags återkomst vid bestämd lid, anmälde
Constitutions-Utskottet, alt den vidare handläggningen af dess jemväl åter¬
remitterade förslag, under N:o 32, syntes, åtminstone i flera delar, bero
på Rikets Ständers fullständigt beredda utlåtande öfver den, genom två
Stånds anmärkningar, tillkomna frågan om förkortning af Riksdagarnas
mellanrymd, hvadan Utskottet vördsainligen utbad sig att få afvakta nämn¬
de utlåtande, innan, med derifrån hemtad säkrare ledning, återremisserna
på Memorialet N:o 52 företogos. Men då, oaktadt den slutliga samman-
jemkningen i förstärkt Constitutions-Utskott ännu icke egt rum, Utskottet
likväl inhändigat samtlige Riks-Ståndens Protocolls-utdrag i ämnet, med
gillande af utgifna omröstnings-propositioner, tror Utskottet sig ej böra
längre fördröja med sistnämnda återremissers besvarande.
Som nu Borgare- och Bonde-Ståndens, för deras serskilda och gemen¬
samma tankar förklarade anmärkningar icke påkalla ändring i förslagets de-
tailer, utan innebära omedelbart förkastande af detsamma, under en för ti¬
dig utöfning af den nästa Ständer förbehållna beslutanderätt, finner Consti¬
tutions-Utskottet, på sätt det förut i flera dylika frågor yttrat, sig ej kunna
dessa anmärkningar i jemknings-betänkandet eller voterings-propositionerna
upptaga och inrymma.
Deremot och såsom ej allenast instämmande med grunderna för Con-
stitutions-Utskottets förslag, men äfven bidragande att gifva det en större
fullständighet, tillstyrker vördsamligen Utskottet, att, enligt hvad Ridd.
och Adeln samt Preste-Ståndet yrkat, ordet ”Lagtima” må framför ordet
”Riksdag” införas i 56, 81, 108 och 109 §§. Regerings-Formen samt 29 §.
Riksdags-Ordningenj varandes denna tillsats i 65 §. af sistnämnda Grund-
Constitutions- Utskottets Memorial N:o 8f.
%
lag redan behörigen iakttagen. Utskottet får likväl härvid erinra, att om
dess förslag, i Memorial N:o 84, till omflyttning af Regeringsformens 56
§:s senare moment godkännes, tillägget följaktligen kommer att, med sjelfva
momentet, försvinna och öfvergå till 81 §.
Ytterligare öfverlemnar vördsamligen Constitutions-Utskottet till samt¬
liga Riks-Ståndens bifall Ridderskapets och Adelns serskilda mening, att ur
49 §• Regeringsformen och 2 §. Riksdagsordningen det tydligen öfverflö-
diga ordet ”Sjelf” emellan ”Konungen” och ”framställer,” bör uteslutas.
Uti alla öfriga anmärkta delar nödgas Constitutions-Utskottet desto-
hellre vidhålla sitt vördsamma förslag, som de yppade skiljaktigheterna äro
nog mycket speciela och olikartade, för att kunna inbördes förenas och till
något helt sammanjemkas. Det återstår således blott för Utskottet att, till
omröstning i förstärkt Utskott, vördsamligen uppgifva så lydande piopositioner:
A.
"Den, som gillar Constitutions-Utskoltets redactionsförslag i 49 §•
Regeringsformen och 2 §. Riksdags-Ordningen, från början till och med
orden: ”Konungen framställer,” röste Ja.”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, tilläggas härefter orden: ’’”eller som deraf blifva en
omedelbar följd.” ”
S.
”Den, sora gillar Conslitutions-Utskottets förslag, att vid Urtima Riks¬
dag Rikets Ständer, utom hvad Konungens framställningar angår, ej må
befatta sig med andra åtgärder än dem, som röra Ståndens enskilda ange¬
lägenheter, röste Ja.”
”Den det ej vill, röste Nej.”
’’Vinner Nej, ändras redactionen sålunda: — — ” 'sorn röra Rikets
Ständers Verks och hvarje Riks-Stånds enskilda angelägenheter.””
C.
”Den, som gillar Constitutions-Utskoltets förslag, alt ingen Grund¬
lagsändring må, vid Urtima Riksdag, kunna föreslås eller afgöras, röste Ja.”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, godkännes Ridd. och Adelns serskilda tanka, ali” ”Grund¬
lagsändring icke må vid Urtima Riksdag kunna föreslås senare än ett år
Bihang till R. St. Prot. ISSI och 1835. '.dje Sami. 2
29-de Håftet.
6 Constitutions-Utskottets Memorial N:o Sy.
före nästa Lagtima Riksdag, ej heller af göras förr än efter ett år, sedan
den vid föregående Riksdag blifvit förklarad såsom hvilande.” ”
D.
”Den, som vill, att, enligt Constitutions-Utskottets förslag, orden:
””vid hvarje Lagtima Riksdag”” skola, i io5 §. Regeringsformen, efter or¬
den : ””ege att,”” och i 29 §. 2 mom. Riksdags-Ordningen, efter orden:
” ”åligge att,”” införas, röste Ja.”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, komma dessa tillägg att från förslaget utgå.”
E.
”Den, som vill, att orden i 109 §. Regeringsformen: ””intill nästa
Riksdag” ” skola uti förslaget bibehållas, röste Ja.”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, utbytas dessa ord mot följande: ””pk sätt i 61 före¬
skrifves.” ”
Stockholm den 4 Februarii 1835.
Reservation
af Herr Cederschiöld, P. G.: ”Under åberopande af de skäl, som
jag i min reservation mot Utskottets Memorial N:o no anfört, för Rikets
Ständers rätt att genast kunna förkasta ett af Conslitutions-Utskottet fram-
ställdt grundlagsförslag, får jag, med reservation mot den delen af Utskot¬
tets Memorial, hvari Utskottet förklarat sig icke kunna göra afseende på
Borgare och Bonde-Ståndens anmärkningar, åsyftande hela förslagets förka¬
stande, vördsammast föreslå följande proposition till votering i förstärkt
Constitutions-Utskott, såsom inledning till de pröposiLioner, hvilka blifvit
af Utskottet uppgifne:
Den, som lika med Borgare- och Bonde-Stånden anser hela det i
Memorialet N:o 32 framställda förslaget till Grundlagsbestämmelser, angå¬
ende Urtima Riksdagar och deras föremål, böra förfalla, votere Ja.
Den det ej gör, votere Nej.
Vinner ffej, komma ytterligare voteringar att anställas öfver de pro¬
positioner, Utskottet har uppgifvit.”
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet , 1835.
Constitutions-Utslotlets Memorial N:o 88. i
N:o 88.
Ankom till Exp.-Utsk. den 19 Febr.
Memorial, angående rättelse af ett tryckfel i 56 §. JRiks-
dags-Ordningen.
Uti senaste eller i83o års upplaga af Riksdags-Ordningen förekommer,
vid 56 §:s början, det tryckfel att, i stället för ”Ståndets” finnes utsatt:
”Ståndens.” Då Grundlagarne, hvilka i hvarje fall skola efter ordalydelsen
tillämpas, äfven fordra den högsta typografiska rigtighet, men detta tryck¬
fel, framgent qvarstående, tilläfventyrs kunde i längden föranleda misstolk¬
ning, får, med anmälan häraf, Constitutions-Utskottet vördsamligen hem¬
ställa, om icke de Stånds-Deputerade, som inseendet öfver GrundJagarnes
omtryckning torde uppdragas, måtte jemväl erhålla kännedom af ofvan-
■ppgifne föremål, för nödig rättelse.
Stockholm den 4 Februarii 1835.
N.o 89.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 19 Febr.
Memorial, i anledning af återremisserna på Memorialet
N:o 72, rörande Universitetens representation.
Emot Constitutions-Utskottets Memorial N:o 72, med föreslagna tillägg
vid i3 och 17 §§. Riksdags-Ordningen, i afseende på Universitetens repre¬
sentation, hafva resp. Riks-Stånden, hvart för sig, framställt och, såsom
gemensamma tankar, till Utskottet hänvisat följande anmärkningar.
Ridderskapat och Adeln samt Preste-Ståndet; "att Riksdagsmän från
Universiteten böra utses genom Academiernas samtlige Professorer och
Adjuncter, Ordinarie eller Extra-Ordinarie, samt Docenter, Academiernas
Räntmästare och Seereterare, jemte alla öfriga Academi;, ka Tjenstemän,
som i och för sina befattningar äga Pr ester lig befordringsrätt.”
Borgare-Ståndet: ”att i3 §. 2 morn. 1 perioden må undfå denna ly¬
delse: ”Universiteten i Upsala och Lund skola, genom den Lärare-personal,
bestående af Professorer, Adjuncter och Docenter, som j enligt Acade-
Bihang till R. S- Fröt. 1834 och 1835. 3-dje Sami
30-de Hå/let.
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 8g.
miernas statuter och serskilda Författningar, tillhör de fyra Faculteterna,
till Riksdagsman i Preste-Ståndet utse, hvartdera En Professor från de
verldsliga Faculteterna,” samt 17 §. 2 morn. vid slutet sålunda redigeras:
”För hvartdera Universitetets Fullmägtig bör ofvannämnde rese- och un-
derhålls-kostnad utgå från Academie-fonden;”
Bonde-Ståndet: ”att efter orden: ”Universitetens Ordinarie Adjuncter”
må tilläggas; och ”Docenter.”
Enär dessa tre, inbördes mer och mindre olika meningar icke er¬
bjuda möjligheten af sammanjemkning till ett helt utlåtande, men den af
Ridd. och Adeln yrkade redaction eger öfvervigten af två Riks-Slånds sam¬
manstämmande tankar, och dessutom uppgifvits af det Stånd, inom hvilket
Universitetens representationsrätt utöfvas, hemställer vördsamligen Consli-
tutions-Utskottet, om icke Borgare- och Bonde-Stånden, frånträdande deras
serskilda och äfven sinsemellan olika åsigter, behagade foga sig efter först-
bemälda tvänne Med-Stånd. Skulle dock skiljaktigheterna icke på detta sätt
kunna förenas, får, till desammas afgörande, Constitulions-Utskoltet före¬
slå nedanstående omröstnings-proposition:
”Den, som gillar en så lydande redaction af i:a perioden i 2 mom.
i3 §. Ridsdags-Ordningen: ””Universiteten i Upsala och Lund skola, genom
deras samtliga Professorer och Adjuncter, ordinarie eller extraordinarie,
samt Docenter, Academiernas Räntmästare och Secreterare, femte alla öf¬
riga Academiska Tjenstemän , som, i och för sina befattningar, ega Pre-
sterlig befordringsrätt, utse till Riksdagsmän i Preste-Ståndet, hvartdera
minst en Professor från de verldsliga Faculteterna, dock med rättighet
alt ställa två sådane Fullmägtige” röste Ja.”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anställes ny votering öfver här vidare föreslagne pro¬
position.”
”Den, som antager följande lydelse af ofvannämnda Gruudlagsrum:
””Universiteten i Upsala och Lund skola, genom Academiska Consistoriernas
samtlige Ledamöter samt Universitetens ordinarie Adjuncter och Docenter,
till Riksdagsmän i Preste-Ståndet utse, hvartdera minst en Professor från
de verldsliga Faculteterna, dock med rättighet att ställa två sådane Full¬
mägtige,”” röste Ja.”
"Den det ej vill, röste Nej,"
”Vinner Nej, uppställes redactionen sålunda”: ””Universiteten i Up¬
sala och Lund skola , genom den Lärare-personal, bestående af Professorer,
Lonstitulions-Utskottets Memorial N:o Qo.
3
Ad jurister och D ocenter , som, enligt Academiernas statuter och serskilda
lör fattningar, tillhör de fyra Faculteterna, till Riksdagsman i Preste-
Ståndet nise, hvartdera en Professor från de verldsliga Faculteterna,” ”
hvarförutan det föreslagna tillägget vid slutet af 17 §. sålunda modifie¬
ras: ””För hvartdera Universitetets Fullmägtig bör ofvannämnde rese-och
underhål ls-koslnad utgå från Academie-fonden,” ”
Stockholm den i3 Februarii i83i>.
N :o 90
Antom till Exp.-Utsk. d. 19 Febr.
Memorial till Bonde-Ståndet, angående dess begäran om
delfående af Constitutions-Utskottets Protocoll i ett
anmärkningsmål.
Genom Protocolls-utdrag af den 3i nästlidne Januarii, har Heder¬
värda Bonde-Ståndet, med anledning af 4 morn. 2 §. Tryckfrihets-Ftfrord-
ningen, begärt del af Constitutions-Utskottets vid denna Riksdag förda pro¬
tocoll öfver granskningen af den behandling Stats-Rådet och Föredraganden
för Ecclesiastfk-Ärendena lemnat åt frågan, rörande Halländska Kyrko¬
hemman, på det Ståndet måtte komma i tillfälle att samma protocoll till
trycket befordra.
Härå får, till vördsamt svar, Conslitutions-Ulskottet meddela, alt, då
detta Utskott endast i gransknings ändamål äskar och emottager de uti
Stats-Rådet öfver Regerings-ärenden hållna protocoll, hvilka åter väsendt¬
ligen ingå i Utskottets egna protocoll, beträffande väckta anmärknings-
f^ågor, Utskottet hittills icke ansett lämpligt eller tillbörligt, att utan be¬
hof gifva offentlighet åt större elfer mindre del af Rådslagen inför Konun¬
gen, minst vid de fall, der en framställd anmärkningsanledning blifvit
ogillad. Enär, på dessa skäl, Constitutions-Utskottet ej allenast vägrat en¬
skilda Riksdagsmän utbekommandet af dess protocoll i anmärkningsmål,
utan ock frånkänt egna Ledamöter rättigheten att låta deras reservationer
åtfölja Utskottets yttranden lill Rikets Ständer i dylika ämnen, måste Ut¬
skottet, oaktadt dess böjelse att uppfylla ett Riks-Stånds uttryckta önskan,
vördsamligen förklara, det Utskottet icke finner sig tillständigt att ofyan-
berörda protocoll för åsyftad tryckning utlemna.
Stockholm den i3 Februarii 1835.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i835.
Consthutions-Utskottcts Memorial N.o 91.
1
N:o 91.
Ank. till Exp.-Utsk. dea a4 Febr.
Memorial_, med förslag till rättelse i m:te mom. 3 Tryckfri-
hets-Förordningen.
Jemlikt Tryckfrihets-Förordningens 3:dje §:s i2:te moment, anses, så¬
som missbruk af Tryckfriheten, ”lögnaktiga uppgifter och vrängda framställ¬
ningar, till allmänhetens förvillande och förledande, hvilka blott umgäl¬
las med böter från 33 R:dr 16 sk. till och med Etthundrade Riksdaler el¬
ler motsvarande kroppsplikt, efter brottens beskaffenhet, böterna förvand¬
lade enligt 5 §. 9 mom. af samma Lag.*’
Oberäknadt det tryckfel, att hänvisning finnes lemnad till 9 mom. i
stället för det i5:de. hvilket tryckfel härrört derifrån alt, vid intagandet i
5 §. af de under 1815 års Riksdag beslutna tillägg, citationen icke rättats
efter den förändrade moment-numerföljden, förekommer ock härvid den
väsendtligare omständighet, att bokstafslydelsen och serdeles sammanbinds-
ordet "eller'' kunna så tolkas, att Domaren, för ansvarets bestämman¬
de, erbjudes valet emellan böter och fängelsestraff, ehuru Lagstiftaren up¬
penbarligen ej åsyftat annat eller mer än böternas förvandling, vid bristan¬
de tillgång, efter den allmänna grunden, i fängelse å fästning.
Då emedlertid lagstadgandets otydlighet, äfvensom Domstolarnes oli¬
ka begrepp om hvad med kroppsplikt förstås, stundom verkat derhän, att
omedelbar fängelsebestraffning blifvit ålagd, änskönt förbrytelsen kunnat och
bort med böter försonas, får, så väl i öfverensstämmelse med nästlidne
Riksdags Constitutions-Utskotls tillstyrkan, som med ytterligare anledning
af Herr Justitiae-Ombudsmannens senast afgifna berättelse, och enär, i allt
fall, böternes förvandlingsgrund icke behöfver serskildt åberopas, Constitu-
tions-Utskottet, för den i Grundlagen anvisade behandling, vördsamligen
föreslå följande, genom uteslutande eller förkortning, ändrade redaction af
ofvanberörde i2:te moment.
12:0. ”Lögnaktiga uppgifter och vrängda framställningar till allmän¬
hetens förvillande och förledande: Brotten umgälles med böter från Trettio¬
tre Riksdaler Sexton skillingar till och med Etthundrade Riksdaler, och
Skriften confisceras.
Stockholm den 18 Febr. i835.
Bihang till 11. St. Brot. i834 och. i835, 3 Sami.
3r.sta Häftet.
1
2
Constitutious-\J,t skottets Memorial Nio 9,2, g}.
JV:o 92.
Ankom, till Exp.-Utsk. den 24 Febr.
Memorialj med förslag, att en del af yxle mom. och hela gide
mom. i 5:te §. Tryckfrihets-Förordningen måtte uteslutas.
Enär 7 och 9 momenten af 5:te §. Tryck frihets-Förord ningen är»
nästan alldeles likalydande, och det i bäggedera befintliga stadgande, att
handlingar i Tryckfrihetsmål skola tilt Hofrätten insändas, synes destomer
öfverflödigt, som Underdomare i allmänhet åligger att i underställningsfrå-
gor ingifva handlingarne lill Öfver-Domstol, får till Rikets Ständer, för grund¬
lagsenlig behandling, Constilntions-Utskottet öfverlemna det redan förut af
1823 års Conslitutions-Ulskott tillstyrkta, och vid följande Riksdagen af
samtlige Riks-Stånden antagna, men af Konungen då icke bifallna förslag,
att ej allenast senare delen af förenämnda 7:cle moment, från och med or¬
den ”men i alla fall/' än äfven hela <gtde momentet, må uteslutas, samt
inoment-numerföljden derefter rättas.
Stockholm den 20 Februari i835.
N:o 93.
Ankom till Exp -Utsk. den 24 Febr.
Memorial till Preste-Ståndet,, angående grundlagsenligheten eller
stridigheten af en fråga, hvarå Herr Talemannen vägrat pro¬
position.
Af Högvördige Preste-Ståndets, Conslitutions-Utskoltet meddelade och
den 18 dennes tillhandakomne Protocolls-Utdrag för den 12 i samma må¬
nad inhemta.?, att sedan, vid återföredragning af Utskottets Memorial N:o
77, angående beslutna åtgärder vid Memorialet Nro 58, i anledning af uter-
remisserna på förslagen i Memorialet N:o 4°> den proposition blifvit äskad,
att Utskottets i sistnämnde Memorial, rörande Tryckfrihets-Förordningens
återbringande till dess ursprungliga skick, afgifna förslag om Indragnings-
magtens upphörande, emot hvilket inga anmärkningar inom Ståndet egt
Constkutions-Utsfcttets Memorial Nio 93-
3
rom, måtte hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, och Herr
Talmannen, Ärke-Eiskopen, förklarat, det han ej ansåg sig kunna göra den¬
na proposition, emedan den förutsatte rättighet för Riks-Stånden att sjelfva
företaga definitiv jemkningsåtgärd med anmärkningar mot ett Constitutions-
Utskottets förslag, men sådant befunnes i uppenbar strid med senare mo¬
mentet af 56 §. Regerings-Formen, som bjuder, att anmärkningarna skola
af Constitutions-Utskottet, icke af Riks-Stånden, sammanjemkas; eller un¬
derkastas omröstning i förstärkt Constitutions-Utskolt, innan förslaget kan,
såsom ett Rikets Ständers Utlåtande, bordläggas till nästa Riksdag, hvadan
äfven, enär Constitutions-Utskottet icke lämpat sig efter Preste-Ståndets ge¬
mensamma tanka, alt de bägge, till ett belt förslag sammanfogade delarne,
angående Indragningsmagten och Juryn, böra åtskiljas, Ståndet ej kunde
grundlagsenligen företaga sig att sjelf åtskilja dem, antaga den ena och för¬
kasta den andra, Ståndet likväl genom votering, med 24 Nej mot 17 Ja,
ogillat Herr Talmannens vägran och yrkat den föreslagna propositionen,
samt att följaktligen, jemlikt 55 §. Riksdags-Oi dning n, öfverläggningen för¬
klarats hvilande, och målet förvisats till Constitutions-Utskottet, som åla¬
des att, inom fjorton dagar efter delfåendet, inkomma med motiveradt och
bestämdt Utlåtande öfver frågans stridighet eller enlighet med Grund-
Lagen.
Constitutions-Utskottet har tagit detta ämne, i dess, så väl af re¬
missen, som af sjelfva Grundlagen antydda, inskränktare omfattning, under
behörigt öfvervägande. Och emedan Constitutions-Utskottet, åt hvars om¬
döme och pröfning anförtroddes, att hos Rikets Ständer föreslå de Grund-
lags-ändringar, som det anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa, under denna åsigt framgifvit, i närvarande fall, icke ett partielt
eller isoleradt förslag till Jury-Inrättningens afskaffande, hvarom förut väckt
fråga inom Utskottet förfallit, utan ett belt och oskiljaktigt sammanbundet
förslag till den primitiva Tryckfrihets-Förordningens ålerupplifvande, bestå¬
ende af 3:ne hufvud-punkter såsom integrerande delar, men Preste-Ståndets
ofvanberörde yrkande tydligen syftar derhän att, med förslagets sönder i
styckande, förvandla dess ena bibehållna del till Ståndets eget förslag, samt
alt tillika, genom en de öfrige delarne undandragen grundlaglig beredning,
förslaget i dess helhet ogilla; ty och då, enligt 56 och 81 §§. Regerings-
Formen, sinsemellan jemförda, det icke är Riks-Slånd tillåtet, hvarken att
omedelbarligen uppgöra grundlagsändrings-förslag, eller att, annorlunda än
såsom bidrag tili ett fullständigt yttrande, anmärkningsvis framställa gemen¬
4
Contfituiiovss-litskottets Memorial N:o gi.
samma tankar, eller att ingå i den Constilutions-Utskottet ensamt åliggan¬
de sammanjemknings-åtgärd, eller att, medelst utbrytning af bestånds-de-
lar, dem Utskottet ansett utgöra förslagets nödvändiga vilkor och väsendt-
liga föremål, vid första Riksdagen bestämdt underkänna och upphäfva för¬
slagets hela grundmening, finnér, på dessa och de i öfrigt af Herr Talman¬
nen utvecklade skäl, Constitutions-Utskottet Preste-Ståndets meranämnde yr¬
kande vara stridigt mot Grundlagen, och Herr Talmannen fördenskull
rätteligen hafva derå vägrat proposition.
Stockholm den 20 Fehr. 1835.
STOCKHOLM, i835, hos J. A. Wut#éK.
Constitutions-Utshollels Memorial N-'o Q/f.
i
N.o 94.
Ankom till Exp.-LJtsk. d. 37 Febr.
Memorial till B or gare-Ståndet, med uppgift på cafgjor¬
de mål.
Jemlikt Vällofl. Borgare-Ståndets anmodan, får Constitutions-Utskottet
härhos vördsamligen öfverlemna en uppgift på de af dess handläggning be¬
roende, oafgjorde mål; kunnandes likväl denna uppgift icke tjena till någon
säker ledning för bedömandet af Utskottets återstående arbete, enär 56 §.
Riksdags - Ordningen icke bestämmer praescriptionstid för väckandet af
Grundlagsfrågor, och flera sådana motioner ännu möjligen torde inkomma.
Stockholm den 24 Febr. i835.
Följande motioner om serskilda Grundlagsändringar hafva inom Con-
slilutions-IJtskottet ännu icke vunnit slutlig handläggning;
1:0 Af Herr C. R. af Robsahm;
2:0 af Herr C. Mellbin;
3:o af Herr G. A. Bruncrona;
4:o af Peter Persson från Calmare Län;
5:o af Friherre L. A. Mannerheim;
6:0 af Herr G. Holm;
7:0 af Grefve M. Björnstjerna;
8:0 af Nils Strindlund från Wester-Norrlands Län; samt
9:0 af Herr P. G. Cederschjöld.
N:o 95.
Ånkézn till Exp.-Utsk. den 37 Febr.
Memorial till Borgare-Ståndet, i anledning af åt erre¬
missen på Memorialet N:o 80.
För besvarandet af Vällofl. Borgare-Ståndets återremiss på Memoria¬
let N:o 80, angående delta Stånds samt Ridd. och Adelns åtgärder vid
Memorialet N:o 60, hvilken återremiss beledsagats af den, såsom Ståndets
Bihang till R. S. Prot. 1834 och 1835. 3\dje Sami. i
32-.dra Håjlet.
2
Constitutions-Utslottets Memorial N:o g6.
gemensamma tanka, förklarade anmärkning, att Ståndet, vidblifyande sitt
förra beslut i ämnet, uppdrager åt Constitutions-Utskottet att uppgöra så¬
dan voterings-proposition, hvarigenom Ståndets beslut må komma under
omröstning, får Utskottet endast vördsamligen åberopa det nu återremitte¬
rade Memorialets innehåll, med anmälan derjemte, att samma mom. blif¬
vit af Ridd. och Adeln lagdt till handlingarne.
Stockholm den Februarii 1835.
N:o 96.
Antom, till Exp.-Utsk. den 27 Febr.
Memorial till Borgare-Ståndet, angående återremissen
på Memorialet N:o 81.
Då Constitutions-Utskottets Memorial under N:o 81, i anledning af
Ridd. och Adelns samt Borgare-Ståndets åtgärder vid Mern. N:o 63 blifvit
från sistbemälte Stånd återremitteradt, med den, såsom Ståndets gemen¬
samma tanka, förklarade anmärkning, att Ståndet, vidblifvande sitt förra
beslut i’ ämnet, uppdrager åt Utskottet att uppgöra sådan voteringspropo¬
sition, hvarigenom Ståndets beslut må komma under omröstning, nödgas
Constitutions-Utskottet vördsamligen hänvisa till dess yttranden i begge de
ofvannämnda Memorialen, enligt hvilka Utskottet funnit sig af Grundlagen
förhindradt att uppgifva proposition till omedelbart förkastande af ett till¬
styrkt Grundlagsändringsförslag. I öfrigt bör Constitutions-Utskottet upp¬
lysa, att Ridd. och Adeln, ehuru med uttryck af ogillande, endast lagt till
handlingarne det nu återremitterade Memorialet.
Stockholm den 34 Febr. 1835.
* 'N:o 97,
Antom till Exp—Utst. den 37 Febr.
Memorial till Borgare-Ståndet, angående dess återremiss
på Memorialet Tf;o 82.
Efter föredragning af Constitutions-Utskottets Memorial N:o 82 till
Ridd. och Adeln samt Borgare-Ståndet, rörande deras åtgärder vid Memo¬
Constitutions-Utslcottets Memorial ]Sf'o g8.
3
rialet N:o 64 > liar Vällofl. Borgare-Ståndet, under vidblifvande af det för¬
ut fattade beslutet, återremitterat förstnämnde Memorial, med anmodan till
Utskottet alt uppgifva jfemkningsförslag eller ock voterings-proposition, så¬
dan att Ståndets tanka må komma under omröstning.
Härå får, till svar, Constitutions-Utskottet vördsamligen meddela, att
Utskottet ej kan frångå sitt redan i denna fråga aflåtna yttrande, grun-
dadt på skal, om hvilkas giltighet Utskottet hoppades att de återremitte¬
rande Stånden skulle öfvertygas. De torde ock i någon mon hafva föran-
ledt Ridd. och Adeln att lägga Memorialet N:o 82 ad acta, om än med
ett ogillande omdöme, hvilket emedlertid ej innebär yrkandet af ny och
motsatt behandling.
Stockholm den 24 Febr. i835.
N:o 98.
Anbom till Exp.-Uts d. 37 Febr.
Memorial till B or gare-Ståndet, i anledning af dess åter-
remiss få Memorialet N:o 83.
Vid pröfningen af Conslilulions-Ulskottels Memorial under N:o 83,
till Ridd. och Adeln samt Borgare-Ståndet, angående deras återremisser på
Memorialet N:o 5y, har sistbemälde Stånd, vidblifvande dess i ämnet fat¬
tade beslut, återförvisat förstnämnde Memorial , med anmodan till Utskot¬
tet, att föreslå sådan voteringsproposition, att Ståndets, såsom gemensam
tanka, förklarade anmärkning må i omröstningen inrymmas.
Till besvarande häraf, lär Constitutions-Utskottet vördsamligen åbero¬
pa de förut anförda och nog ofta upprepade skäl, på hvilka Utskottet an¬
sett och ännu anser en tillstyrkt Grundlagsändring ej kunna omedelbarli¬
gen eller vid samma Riksdag, hvarunder fråga derom blifvit väckt, förka¬
stas. Det lärer för öfrigt icke vara Vällofl. Borgare-Ståndet obekant, att
Ridd. och Adeln ogillat Memorialet N:o 83; men då, i följd häraf, någon
ytterligare jemknings-åtgärd eller propositions-uppgift icke yrkats, förestäl¬
ler sig Constitutions-Utskottet, att delta ogillande icke åsyftat förändring i
sak, utan blott uttalandet af en måhända tillfällig opinion om rätta be¬
handlingsformen.
Stockholm den 24 Febr. i835.
0
4 Constitutions-Utskottet s Memorial lS:o gg,
N:o gg,
Ankom till Exp.-Utsk. d. Fehr.
Memorial, med förslag till en redactions-ändring i 114
§. Regeringsformen.
Hos Constitutions-Utskottet har Riksdagsfullmägtigen för Borgare-
Ståndet från Stockholms stad, Herr Gastaf Holm, väckt motion om den
ändring af ii4 §• Regeringsformen, att hela förra perioden måtte försvin¬
na, och endast senare perioden, dock med uteslutande af ordet: ”nja,”
bibehållas. Motionen stödjer sig hufvudsakligen på de grunder, att, då
Borgare-Ståndet numera skall förlorat dess väsendtligaste, för Städernas och
Borgerskapets bestånd nödvändiga rättigheter, några serskilda förmoner och
friheter för de öfriga Riks-Stånden ej kunna, under bevarande af jemlik-
helsprincipen, ega rum, samt att, om än stadgandet angående Slånds-pri-
vilegier vore, som det Rör förmodas, utan all verkan i tillämpningen, för¬
sta steget på nyttiga reformers bana måste tagas genom undanröjandet af
allt, som äfven blott antyder skilnad emellan samliälls-medlemmarnes
interessen.
Sedan Constitutions-Utskottet, genom votering med Tio röster mot
Nio, beslutit, alt, i anledning af Herr Holms förenämnda motion, ändring
i i i4 §. Regeringsformen skulle hos Rikets Ständer föreslås, kar Utskottet
följande sessionsdag likaledes, med Ellofva röster mot Tio, afgjort, att en
sådan förändring borde inskränkas blott till den jemkade redaction, att vid
§:s början orden: ”Konungen läte” må utgå och efter ”Rikets Ständer” or¬
det ”skola” tilläggas. Utskottets senare majoritet har nemligen trott, att
Rikets Ständers eller samtlige Riks-Ståndens privilegier icke utgöra serskil¬
da octroyerade rättigheter, utan allmänna, i Statens interesse ingående,
äfven genom Grundlagen försäkrade, prerogativ, och alt, för dessas bi¬
behållande i helgd, icke någon Konungens vilja eller ens förbindelse
erfordras,
I öfverensstämmelse med det ofvan anförda, får således Constitutions-
Utskottet, för den i Grundlagen anvisade behandling, vördsamligen föreslå
följande jemkade redaction i början af 114 §• Regeringsformen:
”Samtliga Rikets Ständer skola deras privilegier, förmoner, ra, m.”
Stockholm den 24 Februarii 1835.
Re-
Cons ti tutio ns-Utskottets Memorial N:o gg.
5
Jleservationer:
af Friherre Cederström , Jacob: ”Jag reserverar mig emot det, i
Utskottets motiv, efter ”Rikets Ständer,” influtna uttrycket ”eller Riks-Stån-
den,” emedan jag anser Utskottet derigenom hafva åt i 14 §• Regeringsfor¬
men gifvit en tydning, stridande så väl emot sjelfva ordalydelsen, som äf¬
ven mot i §. Riksdags-Ordningen. Enligt min tanka hade heslutet bort
motiveras: sålunda :
'Utskottet, som, med anledning af den förstnämnda voteringen, företa¬
git en speciel granskning af 114 §• Regeringsformen, och dervid funnit or¬
den: ”Konungen läte” innefatta en oegentlighet, enär Lagen, men icke Ko¬
nungens vilja, helgar de Rikets Ständer, i egenskap af folkets Representan¬
ter, tillagde privilegier, förmoner, rättigheter och friheter, hvilka ock ge¬
nom §§. i —15 samt 78 §. Riksdags-Ordningen, äfvensom iro §. Regerings¬
formen äro bestämda, har, med afseende derå, att Rikets Ständers privile¬
gier icke kunna eller må förblandas med Riks-Ståndens enskilda, eller Cor-
porationers fri- och rättigheter, helst Rikets Ständers privilegier, fri- oeh
rättigheter, såsom folkets Representanter, ingå i Statens interesse, hvilket är
fortvarande och everldligt, samt aldrig kan för mycket tryggas emot det
närvarandes och tillfälligas öfvervigt — ansett någon annan ändring af §:n,
än uteslutandet af förenämnde ord och tilläggandet efter ”Rikets Ständer”
af ordet: ”skola” hvarken nödig, nyttig eller möjlig att tillvägabringa..
Då likväl Riks-Ståndens enskilde fri- oeh rättigheter, lika med andra
Corporationers, äfvensom de serskilda jordnaturerna inom Riket, äro och
höra förblifva föremål för vanlig lagstiftning, hvaremot några nya privilegier,
medförande olikhet i medborgares rättigheter och skyldigheter till samhäl¬
let, enligt 1 14 §• Regeringsformen, icke kunna tillkomma, med mindre Ko¬
nungen och alla fyra Riks-Stånden äro derom ense, finnér Utskottet senare
perioden af nyssberörde §. böra, med bibehållande af ordet: ”nya/’ oför¬
ändrad qvarstå.
I enlighet med etc.”;
af Johan Bengtsson: ”Jag reserverar mig emot detta Betänkande, pål
den grund, att Utskottet, vid första öfverläggningen om Herr Holms mo¬
tion, beslöt, att, i anledning deraf, föreslå ändring i 114 §• Regerings¬
formen, och sedan genom votering beslut i t en ändring, sorn skiljer sig fräns
syftningen af motionen.
Häruti instämde Botvid Jonsson och Samuel Andersson..
Bihang till R. St- Brot. 1834 och 1835' Salje Samt.
32:dra Häftet..
STOCKHOLM, Kongl. Obdens-Boktryckeriet, i835.
Constitutions-Utslottets Memorial N.0 soo»
I
N:o 100.
Ankom till Exp.-Utsk. den 12 Mare.
Memorial, med föreslående af ett tillägg vid 1 $. 4 morn. Tryck-
frihets-Förordningen.
Bland flera partiela och inbördes oberoende ändringar i Tryckfrihets-
Lagen, föreslog Constitutions-Utskottet, vid så väl 1823 års, som nästlidne
Riksdag, en fullständigare och bestämdare föreskrift om Tidnings-Redacteu-
rers åligganden och rättigheter, med hänsigt till begagnandet af Hof-Can-
cellerens intyg om gjord anmälan eller, der sådant uteblefve, af äskadt Di-
arii-utdrag. Med frånskiljande af hvad som senast föreslagits, rörande
borgen eller depositions-attest för böter, hvartill utgifvaren kunde skyldig
kännas, har nuvarande Constitutions-Utskott trott detta förslag, under både
nyttans och nödvändighetens synpunkter, förtjena alt åter upplifvas; och
TTtskottet får således för grundlagsenlig behandling, vördsamligen öfver¬
lemna (oljande, hufvudsakligen genom tillägg ändrade redaction af 4 mom,
i 1 §. Tryckfrihets-Förordningen:
4:o ”Eko som ämnar utgifva Periodisk skrift, anmäle sig derom för-
ut hos Hof-Cancelleren, med uppgift å Skriftens titel och trycknings-ort.
Hof-Cancelleren ege då att, så vida sökanden ej blifvit för nesligt brott
dömd, eller förklarad ovärdig att föra andras talan, meddela bevis, att emot
skriftens utgifvande intet hinder förekommer. Öfver denna anmälan md
sökanderij genast och kostnadsfritt, undfå ett Utdrag af Ho f-Canceller s-
Expedilionens Diarium; börandesy i händelse tillständs-bevis eller motive-
radt af slag icke varder utfärdadt för utgifvare„ i hufvudstaden inom 14
och i orterna inom 3o dagar från anmä/nings-dagenj sökanden uti Hof-
Cancellers-Expeditionen förete Diarii-Utdraget _, och ovägerligen, äfven
kostnadsfritt^ erhålla påskrift derom: hvarefter en sådan anteckning å be¬
rörde Utdrag skall gälla, i bevisets ställe, till full kraft och verkan. Om
tillstånds-beviset eller, i annat fall, Diarii-Utdraget icke begagnas inom 6
månaderj hvarje till 3o dagar räknadj från det förras utfärdande eller det
senares påtecknande, må utgifnings-rättigheten anses hafva,, för den gån¬
gen, upphört."
Constilutions-Ulskottet föranlåtes härvid likväl, af dess i Mein. N:o
framställda förslag, till den vördsamma erinran, att, så framt, vid nästa
Bihang till R. St. Prat. 1834 och. i&35. 3 Sami.
33:dje Häftet, %
2
Cojisntutions-Utskottets Memorial Nio 101.
Riksdag, samma förslag skulle af alla fyra Riks-Stånden antagas, ordet ”Hof-
Canceller" måste utbytas emot "Justitice-Stats-Ministerneller om denna
benämning skulle vid innevarande Riksdag förändras, ”Justitice-Departe-
ments-Chefen.”
Stockholm den 4 Mars i835.
N:o 101.
Ankom till Exp.-Utsk. den 12 Mars.
Memorial, med förslag till ändringar i 1 §. 6 och 8 mom. Tryck-
frihets-Förordnin gen.
t • - • - y v • : ' i: . ; • ; - •/ , ,. ' - -
Tryckfrihets-Förordningens stadgande i 1 §. 6 morn., angående namn-
sedel-altestanlernes ansvar, äfven i den händelse författaren, utan laga förfall,
från svaro-målet uteblefve, synes både olämpligt och obilligt, emedan de
väl kunna förbindas att ansvara för bristande uppgift å författarens namn
och hemvist, hvilka de måste känna, för att intyga, men ej skäligen må
straffas för hans uteblifvande, som det icke beror af dem att förekomma ,
och som således ej bör läggas dem till last.
Dessutom har, emot den i 8 mom. 3 punkten befintliga föreskrift, att
Boktryckare, hvilken utan författarens eller utgifvarens tillstånd, dess namn
en skrift åsatt, skall straffas enligt Missgernings-Balkens 8 Cap. 3 §., Con-
stitutions - Utskottet trott sig böra armärka, dels vid redactionen, att sam¬
ma föreskrift rätteligen icke tillhör detta, utan 6 momentet, dels i hufvud-
saken, att bestraffningen, efter nämnde lagrum, af en förbrytelse, som e-
gentligen innebär, icke någon förfalskning, men ett olofligt yppande, i tryck,
af författare-namnet, icke heller står i afvägdt förhållande till ansvaret för
samma namns röjande i tal. Lika med den senare, torde således den för¬
ra förbrytelsen kunna försonas med böter, ehuru till dubbelt belopp, jem¬
te brottets kungörande i Tidningarne.
I öfverensstämmelse härmed får Constitutions-Utskottet förnya och,
med en jemkning, vördsamligen framgifva det af dess närmaste föregånga¬
re väckta förslag lill nedanstående ändrade uppställning af Tryckfrihets--
Förordningens 1 §. 6 mom.
6:0 "Författare vare ej skyldig att å tryckt skrift låta sitt namn ut¬
sättas. Ehvad han okänd vara vill eller ej, tillställe han Boktryckaren en
Coustitutms-Unkmets Memorial-Nio 102.
3
förseglad sedel, innehållande uppgifterne af hans namn och hemvist, med
påskrifvet betyg om dessa uppgifters vigtighet, af Ivaline i orten väl kände,
inom Sverige boende Svenske medborgare, hvilka åligge författare-ansvar, i
händelse skriften inom laga tid skulle åtalas, och författarens namn och
hemvist funnes origtigt uppgifne eller i sedeln saknades. Röjer Boktrycka-
re författarenj utan Domstolens åläggande att honom uppgifvaj eller har
Boktryekare} utan förf attarens eller utgif varens tillstånd j hans namn d
skriften utsatt3 höte, i förra fallet_, Tvåhundrade, och i det senare, Fyra¬
hundrade Riksdaler; och varde, i bäggedera, hans förbrytelse uti allmänna
Tidningarne kungjord.’*
Deremot komme 3:dje punkten i 8 morn., börjande med orden: yHar
Boktryckare utan &c.” att från detta moment uteslutas.
Stockholm den 4 Mars 1835.
N:o 102.
Ankom till Exp.-Utsk. den 12 Mars.
Memorialj med föreslaget tillägg i Tryckfrihets-Förordningens s
4 morn.
Då det synes håde princip-enligt och följd-rigtigt, alt hvarje i tryck
utkommen skrift eller del deraf, som jemlikt Tryckfrihets-Lagen förklaras
brottslig, må dessutom vara confiscation underkastad, men delta äfventyr ic¬
ke finnes uttryckligen stadgadt för öfverträdelse!1 af de, såsom undantag
från den allmänna tillåtelsen, i 4 morn. 2 §. Tryckfrihets-Förordningen, be¬
stämda förbud emot vissa handlingars utgifning, får, med återupplifivande af
nästlidne Riksdags Conslitutions-Utskotts förslag i ämnet, Constitutions-Ul-
skottet, för grundlaglig behandling, vördsamligen tillstyrka införandet uti
nämnde moment, näst före sisla punkten, af ett serskildt, så lydande tillägg:
"Vid alla de beslrajfningsfall, hvarom detta moment handlarj varda
tillika skriften confiscerad.JJ
Stockholm den 4 Mars 1835.
4
Coust itutious-Utshttets Memorial Nio io3.
N:o io3.
Ankom till Exp. -Utsk. den i i Mars.
Memorial, med föreslående af ett tillägg vid T ryckfrihets-För¬
ordningens 3 $. 8 morn.
Med de, genom 3 §. Tryckfrihets-Förordningen stadgade ansvars-be-
slämmelser för Tryckfrihetens missbruk finnes i alla momenten confiscations-
påföljd förbunden, utom i det åttonde, som afhandlar smädliga uttryck om
Rikets Embets- och Tjenstemän, i och för Embetet. Under hänsigt till den
Härutinnan nödiga likstämmigheten och fullständigheten, får Constitutions-
Utskottet, i ändamål af grundlagsenlig åtgärd, förnya det redan af näst-
lidne Riksdags Constitutions-Utskott. fastän i annan och allmännare redac-
tions-form, afgifna vördsamma förslag, att förenämnde 8:de mom. må, ge¬
nom tillägg, sålunda förändras:
8:o "Smädliga uttryck om Rikets Embets- och Tjenstemän, i och för
Embetet: Brottet skall straffas efter allmän Lag, och skriften confisceras.
Stockholm den 4 Mars i835.
N:o 104.
Ankom till Exp.-Utsk. den i3 Mars
Memorial, med föreslående af ett tillägg i Tryckfrihets-Förord-
ningens 1 § 9 mom.
Jemlikt g mom. af t §. Tryckfrihets-Förordningen må, vid der ut¬
satt ansvar, ej någon skrift kunna eftertryckas, utan författarens eller för¬
läggarens skriftliga tillstånd. Detta förbud är visserligen billigt och rätts-
enligt, så länge författaren lefver, och äfven för viss lämplig tid efter hans
död. Men under en obegränsad utsträckning deraf, skulle möjligen hans
arfvingar eller andra personer, på hvilka han tilläfventyrs öfverlåtit sin
ratt, blifva i tillfälle att, ehuru sjelfve ej begagnande densamma, godtyck¬
ligt hindra återutgifvandet af en måhända allmännyttig , i Bokhandeln ut¬
gången och förgäfves efterfrågad skrift.
Constitutions-Utskottet får fördenskull, till grundlaglig behandling,
vördsam ligen öfverlemna det förslag, att första punkten af ofvanberörde g
morn. må bringas till följande lydelse:
9:o
Coust it utions~\Ji skttttts Memorial i\l:e so5-
q:o ' Hvarje skiift vare författarens eiler hans rätts lagliga innehafVa-
res egendom. Men sä framt författares arfvingar eiler rättsinne haj »are
icke inom tjugu är frän hans död utgifning^ rät tigheten begagnat, äfven
som i händelse ett sådant begagnande icke af dem inom hvart tjugonde är
förnyas, stände hvar och en öppet' atV författarens efteriemnade skrifter
af trycket utgifva: Hvilken sorn eljest- skrift* trycker eller efterlryeker
utan författarens eller hans rättsinrteliafvares skriftliga tillstånd, miste upp¬
lagan, eller böle dess fulla värde, egarens ensak”.
Stockholm1 den 4’: Mars* 1835.’-
N:o lo5.
Ahlbin till Exp.-Utsk. den i3 Wars.
Memorial, med förslag till ändring i i.sta undantags-punkten af
4, morn: 52 $• Tryckfrihets-Förordningcn.
Sedan numera samtlige Riks-Stånden medgifvit såkallad publicitet
vid' deras öfverläggningar* eller tillstånd för främmande åhörare att bivista
Ståndens Plena, och då följaktligen det, genom 2 §. 4 morn. Tryckfrihets¬
förordningen stadgade undantag ,- i afseende på Riks-Ståndens Protocoll,
från den allmänna rättigheten, att i tryck utgifva handlingar, ej allenast i
sjelfva verket, till • sin1* gällande kraft upphöit, utan ock desto hellre lärer
bora ur Grundlagen försvinna, som dennas bokstaf eljest möjligen lade hin¬
der- lör officiel t utbekommande af authentiska och fullständiga Protocolls-
ttansumter, får ConstitUtions-Utskottet; för grundlagsenlig behandling, vörd-
sarnJigen öfverlemna det förslag, alt ur ofvannämnde f.de moments i:sta
undantngs-punkt orden1: 'eller- Riks-Ståndens/' må uteslutas.
Stockholm den 7, Mars i835.
Rättelser.1 i 3i Häftet:
sidi 1' rådi 7'.' står; hvilka blott läs: hvilka brott.
r i5 och i (i slår: samnianbindsordet läs: satnmanbindningsordet.
iuhim% ‘ lill B ■’ St v Pros: 13 och \ 835. 3 Smal.
33:d}é Häftet.
s
2
STOCKHOLM; i835, bos J. A. Walldan.
Constitutions-Utskottet s Memorial N:o io5.
X
N:o 106.
Ankotn till Exp.-Utsk. den 19 Mars.
Memorial, till Borgare-Ståndet, a?t gående grundlags-enligheten el¬
ler stridigheten af en fråga, derå proposition vägrats.
Constitutions-Utskottet liar i dag emottagit Vallöf], Borgare-Ståndets
Protocolls-utdrag för den 5 dennes, innehållande, alt, under discussionen an¬
gående Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer af den 27 näsl-
lidne Februarii, i anledning af deras underdåniga skrifvelse den 27 October
i834» rörande ett nytt system för Rikets Silfvermynt, det blifvit yrkadt,
■dels att den Kongl. Skrifvelsen måtte till Banco-Utskottet remitteras , dels
att remiss derå till Expeditions-Utskottet skulle meddelas; att Herr Tal¬
mannen likväl förklarat sig ej kunna göra annan proposition i anledning af
liögslberörde Nådiga Skrifvelse, än att densamma, såsom sådan, må till
handlingarne läggas, och att för denna vägran anförts det skäl, att Kongl.
Majtt i den Nådiga Skrifvelsen endast gifvit Rikets Ständer tillkänna, att
Kongl. Maj:t icke ville till slutligt afgörande företaga frågan om en förän¬
drad mynt- och räkne-enhet, förrän, till följd af Banco-Lagen den 1 Mars
l83o, Kongl. Maj:t frän Rikets Ständer erhållit meddelandet af deras vid
denna Riksdag fattade beslut om grunderna för Bankens rörelse och för¬
valtning, hvilket tillkännagifvande Herr Talmannen ansåg grundlags-enligen
ej kunna till något omdöme af Utskott eller Stånd framställas, samt änat-
ligen att, enär Ståndet icke godkänt Herr Talmannens vägran af annan pro¬
position än den ofvannämnda, det öfverlemnats åt Constitutions-Utskottet,
att, jemlikt 55 §. Riksdags-Ordningen, afgöra, om berörde vägran vore med
Grundlagen enlig eller icke, hvadan Utskottet anmodades att, inom åtta da¬
gar efter delfåendet af Protocolls-utdraget, med motiveradt utlåtande till
Ståndet inkomma.
Vid öfvervägande häraf, har Constitutions-Utskottet erinrat sig, alt
Konungens Nådiga Propositioner, enligt 44 §• Riksdags-Ordningen, akola öf-
verlemnas till utredning af behörigt Utskott, hvars yttrande bör föregå Ri¬
kets Ständers pröfning, och likmätigt 48 §. af samma Grundlag, utgöra egent¬
liga föredragnings-ämnen, hvilka således påkalla remiss, öfverläggning och
Bihang tili R. St. Prat. 1834 i835. 3 Sami.
34-de Häftet.
2
Constitiumis-Utskcttets Memorial N:o 107.
beslut. Dock emedan Konungens Nådiga svars-skrifvelse af den 27 nasti.
Februari i icke innebär ett förslag, en väckt fråga, ett öfverläggnings-ämne,
af egenskap att remitteras, utredas och afgöras, utan blott ett tillkännagif-
vande, sorn icke påkallar någon sådan åtgärd; ty enär svaret väl kunnat i
sin ordning föranleda motioner, fordrande remiss till Utskott, men alldeles
icke blifva omedelbart föremål, hvarken för utlåtande, eller än mindre för
expedition, finner, på dessa skäl, öfverensstämmande med dem Herr Tal¬
mannen andragit, Constitutions-Utskoltet, att Borgare-Ståndets ofvanberörde
yrkande varit i formen stridigt emot Grundlagen* och alt fördenskull Herr
Talmannen derå rätteligen vägrat proposition..
Slockholm den i3 Mars i835.
N:o 107.
Ankom t'II Exp. -Utsk. den a3 åfars.
Memorialj i anledning af äter remis serna på Memorialet N:o 8f.
Från samtlige Riks-Stånden har Constitutions-Ulskottets Memo¬
rial N:o 84> med förslag till ändring och omflyttning af 2:dra mom. 56:(e
<5. Regerings-Formen, samt jemkning i dess 8r äfvensom i 29 §. Riks-
dags-Ordningen, blifvit återförvisadt på grund af ålskil lige anmärkningar,
dem hvarje Stånd för sig förklarat utgöra dess gemensamma tankar, nem¬
ligen :
Af Ridderskapet och Adeln: att 2:dra, 3:dj:e och 4-de mom. uti för¬
slaget till ändrad redaction af 81 §. Regerings-Formen, skulle erhålla föl¬
jande lydelse:
”Inkommer till Rikets Ständer Constitutions-Utskoltet med något för¬
slag till grundlags-förändring, skall detsamma, efter öfverläggning derom i
Ståndens plena, först framställas endast till gillande eller ogillande. Ogil¬
las det af alla fyra Riks-Ständen, förfalle frågan. Gillas detsamma af sam-
telige Riks-Stånden, hvile då, att oförändradt antagas eller förkastas å näst¬
följande Riksdag. Göras åter, i något eller några Rtks-Stånd, vid förslaget
anmärkningar, som hindra dess hvilande, blifve dessa hänvisade till Con-
slitutions-Utskottet, som det äligge att till Riks-Ständen med förnj adt ut¬
Cou;titnthni-l]tskettets Memorial N'.o Xof.
3
låtande i ämnet inkomma. Förena sig derefter alla Riks-Slånden om Ut¬
skottets yttrande, hvile det då till slutligt afgörande, såsom ofvan sagdt är,
vid nästa Riksdag. Elifva åter något eller några Stånds tankar, i någon el¬
ler några delar, skiljakLige, eller ogillas förslaget af något eller några
Stånd, men gillas af d.e öfriga, varde Constitutions-Utskottet, genom val
af Riks-Ståndens plena, förstärkt lill ett antal af Tretio Ledamöter af hvar¬
je Stånd, hvilka, genom samfäld omröstning öfver af Rikets Ständer god¬
kände Voterings-propositioner, med Rikets Ständers rätt af gore , i hvad.
skick jörslaget bör hvila, eller huruvida det må alldeles förfalla. Blifva å
Riksdag, då öfverlivilande Grundlags-förslag beslutes, alla Riks-Stånden om
ändringen ense, öfverlemne de <— — —- åstundan.”
”Vill Konungen hos Rikets Ständer föreslå någon ändring i Grund¬
lagarna, höre Han Stats-Rådet, och öfverlemne sedan Sin proposition jemte
.Stats-Rådets tankar deröfver, till Rikets Ständer, som genast, utan att om
denna proposition förut öfverlägga, uppdrage Constitutions-Utskottet att till
Rikets Strinder derom afgifva sitt utlåtande, hvaröfver Riks-Stånden må ega
att öfverlägga, på sätt ofvanföre i denna $. stadgadt är. Instämma då
Rikets Ständer i hvad Konungen föreslagit, hvile frågan till nästa Riksdag,
då Rikets Ständer skola sitt beslut derom fatta. Skiljer sig det af Rikets
Ständer på ofvannämnda sätt beredda f örslaget, i en eller flera delar,
från Konungens, hvile de båda till afgörande vid nästa Riksdags då alltid
proposition först bör göras å Konungens förslag. Bifalles detsamma då af
alla fyra Riks-Stånden, begäre de dag att på Riks-Salen få Rikets Stän¬
ders bifall dertill afgifva. Antaga icke Riks-Stånden samfält Konungens
förslag, vare det afslaget, och aflemne Rikets Ständer sitt afslag, med skä¬
len dertill, skriftligen till Konungen, genom deras Talmän. Antaga åter
samtlige Riks-Stånden ett, jemte Konungens proposition, sedan föregående
Riksdag, hvilande förslag, framställes det till Konungens bifall, på sätt i
denna ,§\ om Rikets Ständers förslag i allmänhet finnes stadgadt.”
’’Vid Riksdag, då beredda G rundlags-frågor lagligen kunna af göras,
skall endast med Ja eller Nej kunna beslutas, och gä/le då f öreskrif ten i
j5 Riksdags-Ordningen Om dervid ytterligare uppskof föreslås, må det
ej ega rum utan Konungens och alla Riks-Ståndens sammanstämmande
beslut.”
Af Preste-Ståndel: — att ett af Constitutions-Utskottet afgifvet för¬
slag till Grundlags-förändring. som af tvänne Riks-Stånd, vid den Riksdag,
då det väckes, biifver ogilladt, ansågs böra förfalla, samt, i fall ett Stånd
4
Cons t itutions-XJt skotten Memorial N:o 107.
förkastar detsamma eller dervid gör anmärkningar, frågan derom böra hä/i-
skjutas till förstärkt Conslitutions-Utskott.
Af Borgare-Ståndet: — de anmärkningar, som uti Contracts-Prosten
Hallströms emot Memorialet afgifna reservation innefattas.
Af Bonde-Ståndet: — att det nya 2tdra morn. i 81 §. Regerings-
Formen borde erhålla denna förändrade redaction:
''Inkommer till Rikets Ständer Constitutions-Utskottet med något för¬
slag till Grundlags-förändring, skall detsamma, efter öfverläggning derom i
Ståndens plena, först framställas till gillande eller ogillande. Gillas det
af samtlige Stånden, hvile förslaget till antagande eller
nästa Riksdag. Ogillas det af två eller flera: Ständ],, för
las det blott af ett Stånd, ankomme det på Comtitutions
val i Ståndens plena, förstärkt till ett antal af tjugu personer af hvarje Stånd,,
att förslaget, genom samfäld omröstning, gilla eller förkasta. Göras åter
vid förslaget anmärkningar, blifve de, hvilka hvarje Riks-Stånd Serskildt för¬
klarat för dess gemensamma tankar, till Constitutions-Utskottet hänvisade.
"Utskottet åligge då att samtlige Riks-Ståndens tankar till ett förslag i möj¬
ligaste måtto sammanjemka och, om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem
derjemte till samtliga Riks-Ståndens behandlande anmäla. Förena sig der¬
efter samtliga Riks-Stånden om ett förslag, hvile det till slutligt antagande
eller förkastande, på tid och sätt, sorn ofvan föreskrifne äro. Blifva åter
något Stånds tankar, i någon eller några delar, skiljaktiga från de öfrigas,
och samma Stånd sig icke efter de öfriga fogar, ege det på ofvanskrifne
sätt förstärkta Constitutions-Utskottet att skiljaktigheterna genom omröst¬
ning förena, och det dymedelst fullständigt beredda förslaget hvile sedan
till Rikets Ständers afgörande, som ofvan sagdt är. Blifva å Riksdag m. m.”
Vid pröfningen häraf, och hvad först angår de af Ridderskapet och
Adeln anmärkningsvis framställda åsigter, dels att ett Grundlags-ändrings-
förslag måtte återremitteras, utan att beledsagas af anmärkningar, förklarade
som Ståndets gemensamma tankar, dels att förstärkta Conslitutions-Utskot-
tet borde utgöras af Tietio Ledamöter från hvarje Riks-Stånd, dels att,
jemte en Konungens proposition om någon grundlags-ändring, ett derifrån
skiljaktigt, af Rikets Ständer beredt förslag skulle kunna, såsom alternativ,
bordläggas till nästa Riksdag, så enär dessa gemensamma tankar icke för¬
anledas af Constitulions-Utskottets förslag, utan tydligen innefatta nya, inom
Ståndet omedelbart väckta grundlags-frågor, anser Constitutions-Utskottet sig
af 81 §. Regerings-Formen förbind rädt att detsamma till jemknings-åtgärd
eller såsom voterings-föremål upptaga.
förkastande vid
falle frågan. Gil-
-Utskottet, genom