Expeditions-Utskottet* Förslag lill und. Skrifvelse N.o 174- 259
ständ, mot godkänd borgen, försälja den räntesäd och den häst-vacance-
spanmål, som för Stats-Verkets årliga behof icke erfordras.
Hvilket, till svar å Eder Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga Proposi¬
tion, Rikets Ständer få härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o October 1834*
N:o 174*
Uppläst och godländt hos Ridd. och Adeln den 27 Oct. 1834-
Preste-Slåndet den 27 —
Borgare-Ståndot den 27
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, om föreskrift till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande att, sedan utflyttningsmedlen
får Länet äro bestämda, meddela vederbörande hemmans¬
innehafvare Underrättelse om tiden, när samma medel utfal¬
la. (Lag- och Oecon.-Ulsk. N:o 18.)
S. A. K.
Som, efter hvad Rikets Ständer inhemtat, hemmans-innehafvare,
hvilka utflyttnings-understöd af allmänna medel tillkommer, i saknad af
underrättelse om tiden då understöds-medlen utfalla, skola nödgas antin¬
gen sjelfve efterfråga eller genom Ombud å Lands-Contoren underrätta
sig när sådant inträffar, hvilket för Allmogen medför kostnad och besvär;
alltså hafva Rikets Ständer ansett sig böra i underdånighet anhålla, det E. K.
M. i Nåder täcktes anbefalla Dess Befallningshafvande att, sedan utflytt-
nings-medlen för Länet äro bestämde, genom allmän Kungörelse, eller på
annat lämpligt sätt, meddela vederbörande hemmans-innehafvare underrät¬
telse om tiden, då samma medel, emot behörigt qvitto, från Landt-Räntc-
riet utbetalas.
Rikets Ständer framhärda &e.
Stockholm den 3o October 1834-
3«o Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse N.o 1<jS,
N:o 175.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Oct. 1834.
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 3® — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om förklaring öfver
4 $. i Kongl. Förordningen den 20 Januarii 1824 -» angå¬
ende ändring eller utrifning af vattenverk} som genom
uppdämning skada jord eller hindra dess odling. (Lag- och
Oecon.-Utsk. N:o 19.)
S. A. K.
Uti E. K. M:ts Nådiga Förordning den 20 Jan. 1824. angående än¬
dring eller utrifning af vattenverk, som genom uppdämning skada jord el¬
ler hindra dess odling, stadgas i 4 och 5 §§., i den förra, att delegare,
som i kostnaden för vattenverks utrifning eller ändring icke vill deltaga,
är både berättigad och skyldig att för sin andel i vattendränkt jord af öf¬
rige delegare emottaga lösen, eftersom den, med afseende på jordens vär¬
de före vattnets afledande, af mätesmän bestämd varder; och i 5 §., att
värdet af vattenverk, som utrifvas eller lösas skall, med dess inventarier
och tillhörigheter, eller af den del, som genom försämring bortgår, lika¬
som af den jord, hvilken, enligt föregående bör inlösas, skall, efter nog¬
grann undersökning om verkets beskaffenhet, enligt allmänt gällande grun¬
der för värdering af fastigheter, i penningar mätas och utsättas. Vid jem¬
förelse af dessa stadganden, kunde anledning hemtas till en sådan tydning,
att egare till vattendränkt jord ovilkorligen vore pligtig att taga lösen der¬
för i penningar. Men en sådan tolkning, ehuru skenbart riglig, öfverens¬
stämma* likväl icke med andan i Författningen, som velat stadga Lag för
uppkommande rättsförhållanden grannar emellan, då den ene önskar, genom
vattens afledning, förbättra egor, och den andre vägrar att deltaga i kost-
naderne derför, dock har afsigten alldeles icke varit att åstadkomma nå¬
gon förändring i 4 Cäp. 9 §. Jorda-Balken och öfriga Författningar om
skattskyldig jords minskning, ej heller att föranleda dertill, att hemman, me¬
delst ängs eller annan marks afsöndrande, skulle tillskyndas en oersättlig
skada. Nyssnämnde Lagens rum, jemte dermed sammanhang egande äldre
stadgar, innehålla ©vilkorligt förbud emot söndring och minskning af skatt¬
skyldig jord, yid äfventyr, att en slik åtgärd skall vara ogild, och E. K. '
Expeditions~Ulskoltels Förslag lill lind. Skrifvelse IV.o ijS. 3oi
M:s Nådiga Förordning den 19 December 1827, om hemmansklyfning och
jordafsöndring, tillåter icke, att jord afskiljes från hemman uuder andra
vilkor, än dels, att sådan jord icke får i rymd öfverstiga en viss del af
hemmanets hela ego-område, samt att dertill icke får användas odal åker eller
äng, dels ock att viss årlig afgäld till stamhemmanet ålägges den afsöndrade
jordalolten. Med antagande af ofvannämnde tolkning skulle 1824 års För¬
ordning innefatta ett undantag från dessa allmänna föreskrifter, hvilket
så mycket mindre synes böra få antagas, som ett dylikt undantag vore oför¬
enligt med begreppet om eganderält, och i allt fall, äfven om det funnits,
enligt allmänna regeln, alt äldre Lag måste vika för yngre, upphört att
vara gällande, sedan 1827 års Förordning utfärdades.
Vid sådant förhållande, och då det lätteligen kan inträffa, att, oin
lösen endast i penningar skall gifvas, ett hemman, hvars äng hufvudsakli¬
gen utgöres af vattendränht mark, skulle få vidkännas betydlig förlust, samt
möjligen bringas derhän, att åbo derå icke vore besuten, hafva Rikets
Ständer ansett en förklaring öfver 4 §• af ifrågavarande Förordning erfor¬
dras, hvarigenom bestämmes, att slik lösen alltid bör gifvas i motsvaran¬
de jord.
På dessa skäl få Rikets Ständer hos E. K. M. i underd. föreslå till an¬
tagande följande förklaring:
Sedan, genom 4 §•> Kongl. Förordningen den 20 Januarii 1824, är vor¬
det stadgadt, att jordegare, som icke vill deltaga i kostnaden för vatten¬
verks utrifning eller ändring, skall vara både berättigad och skyldig, att
för sin andel i vattendränkt jord emottaga lösen; så har det ansetts nödigt
förklara, att sådan lösen eller ersättning bör gifvas i jord, som, efter de
för ego-utbyte i allmänhet stadgade grunder, lemnar fullt vederlag för
hvad som afträdes, och skall, der belägenheten icke medgifver egout¬
byte, ersättning utsättas till viss andel uti den genom vattnets afledning
förbättrade jorden, efter som den, jemförd med samma jord i dess vatten-
dränkta tillstånd, af mälismän varder bestämd.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o October 1834.
201 Expcditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse IV.o 176 och 177.
N:o 176.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Oct. i834-
Prtste-Slåndet den 27 — —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej med tillkännagif vande
af verkställdt nytt val till Ledamöter i Hemliga Utskottet
efter Grosshandlaren J. U. Winberg och Lagmannen J. H.
Ekstrand.
S. A. K.
Till Ledamöter af Borgare-Ståndet uti det af E K. M. äskade Hemliga
Utskott i ledigheten efter afl. Grosshandlaren J. U. Winberg och Borgmä¬
staren, Lagmannen J. H. Ekstrand, hafva i behörig ordning blifvit valde:
Borgare-Ståndets Vice Talman, Grosshandlaren, Commerce-Rådet och Rid¬
daren af E. K. M:s Nordstjerne Orden Olof Wijk och Grosshandlaren, Com¬
merce-Rådet, Commendeuren af E. K. M:s Wasa Orden och Riddaren af
E. K. M:s Nordstjerne Orden Berndt Harder Santesson; hvilket hos E. K.
M. Rikets Ständer få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o October 1834-
N:q 177.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Oct. i834-
Preste-Ståndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3o —
Bonde-Ståndet den 3o —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående regleringen af
utgifterne under Riks-Statens Tionde Hufvud-Titel. (Stats-
Utsk. N:ris 88 & 221, samt Förstärkta Stats-Utsk. N:o a63.)
S. A. K.
I afseende på reglering af utgifterne under Riks-Statens Tionde Huf-
Expeditions-Vtskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.-o fjj.
3o5
vud-Titel, innefattande Clerecie- och Läro-Verken, få Rikets Ständer i
underd. anmäla följande dervid förekomna omständigheter:
I öfverensstämmelse med hvad E. K. M., uti Dess Nådiga Proposition
om Stats-Verkels tillstånd och behof, förklarat, hafva Rikets Ständer funnit
det för Läro-Verken vid sisth Riksdag beviljade anslag af 60,000 R:dr
fortfarande vara beböfligt, och alltså bifallit uppförandet i Stat af samma
anslag, nemligen:
För Universiteten och Tillämphings«Skölorne . .... R:dr 18,000.
samt för Eifmentar-Läroverken —. 42,000.
dock med vilkor, att dessa medel skola, enligt upprättande Stater, från
Landt-Räntei ien utbetalas.
Då det icke undfallit Rikets Ständers uppmärksamhet, hurusom under¬
visningen vid Rikets Universitet i vissa vetenskaper, såsom Anatomie, Che¬
mie, Physik m. fl, till stor del skulle förfela sitt ändamål och vetenskaper-
ne icke komma att riktas med de upptäckter, som, genom trägna practiska
försök, kunna åstadkommas, eller hinna den utveckling, som för närvaran¬
de i andra länder eger rum, derest tillfälle tili practisk öfning eller expe¬
riments anställande saknas, hafva Rikets Ständer, i betraktande häraf, samt
nied afseende å det uti E K M:s Nådiga Proposition nppgifne behofvet
af ett serskildt anslag för en gång af 14,000 R:dr för Upsala A Cad emie,
funnit godt alt till afhjelpande af de oundgängligasle materiela behofven
vid Universiteten, för hvartdera af dessa å Stat uppföra ett anslag af 4,000
R:dr, alt intill nästa Riksdag utgå; anseende Rikets Ständer deremot frå¬
gan om berörde extra anslags anvisande härigenom hafva förfallit.
E. K. M. har, med tillkännagifvande af Dess Nådiga beslut om Can-
cellie-Styrelsens indragning, föreslagit: att de till Ecclesiastik-Läro-Verket
i Lappmarken anslagna, och förut under Cancellie-Styrelsens disposition
ställda räntor och andra inkomster måtte lill Siats-Verket indragas; att
det i Ecciesiaslik-Verkets fond samlade Capital borde till Riksgäld s-Con-
toret öfverlemnas, samt deremot de af Eeclesiastik-Verkets medel bestridda
löner på Tionde IIufvud-Titeln uppföras, och den summa, hvartill, efter
afdrag af lönerne, berörde räntor och inkomster, jemte interesset å Capi-
talet uppginge, serskildt för Ecclesiastik-Verkets utgifter anslås.
Då Rikets Ständer härvid tillita inhemta!, att Lappmarks Ecclesia-
slik-Verks inkomster för år 1882 utgjort 8,5oyR:dr 4 sk- ir r;st., och
utgifterne 6,788 R:dr 5 sk„ hvarigenom således ett öfverskott af 1,718'
R:dr 47 sk. 1 • r:st uppkommit, samt att fondens capital uppgår lill omkring
74,000 R:dr, hvarå räntan, efter 5 proc., utgör 3,700 R:dr, anse Rikets Stan-
3o4 Expcditions-Utskotlets Forslag till und. Skrifvelse IV:o >77.
der den af E. K. M. i Nåder föreslagna reglering med ifrågavarande Ecclesia-
stik-Verks inkomster och utgifter vara med Stats-Verkets fördel öfverens¬
stämmande, hvadan R. St., i afseende derpå, stannat i följande beslut:
1:0 att Lappmarks-Ecclesiastik-Verkets inkomster upptagas och be¬
räknas bland Stats-Verkets inkomster, sålunda:
under Titeln:
ordinarie-ränta, förslagsvis • R;dr 4>ooo.
och interessemedel, likaledes förslagsvis — 3,000.
tillsammans R:dr 7,000'
dock att någon rubbning härigenom icke må ega rum med Collect-med-
len, hvilka hädanefter som hittills må uppbäras och till Consistorium
i Hernösand insändas;
2:0 att Ecclesiastik-Fondens capital-tillgångar böra lill Riksgälds»
Contoret aflemnas, emot det att samma Contor derå inbetalar 5 procents
årlig ränta till E. K. M:s och Rikets Stats-Contor, som åter kommer att
bestrida de årliga utgifterne för Lappmarks-Ecclesiaslik-Staten; samt
3:o att å io:de Hufvud-Titeln skola uppföras förslagsvis för Lapp-
marks-Eoclesiastik-Verket 7,000 R;dr; och hafva Rikets Ständer i öfrigt
skolat hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det E. K.M. täcktes i Nåder
vidtaga sådana åtgärder, som i möjligaste måtto förminska berörde ut¬
giftssumma, medelst besparing så väl af aflöning eller arfvoden till de
personer, hvilka icke vidare äro för Lappmarks-Ecclesiastik-Verket, eller
Fondens förvaltning och redovisning, behöflige, som ock af andre icke
yforderlige kostnader.
Som Rikets Ständer ansett, att de så kallade Djeknepenningarne bö¬
ra upphöra, och en, emot medeltalet af det belopp, hvartill denna af¬
gift under de sista 10 åren uppgått, svarande ersättning i( stället af Stats¬
medel anvisas, samt detta medeltal för åren i8a3 till och med i83a
utgjort 5,756 R:dr 29 sk. 4 och afgiften för sistnämnde år uppgått
till 5,83o R:dr, hvaraf dock en mindre del blifvit afkortad; hafva Ri¬
kets Ständer, med hänseende till Djeknepenningarnes successiv», ehuru
obetydliga årliga tillväxt, å denna Hufvud-Titel uppfört en jemn snmm^
af 5,8oo R:dr, att i behörig ordning utgå till de autoriteler, hvilka sam¬
ma inkomst hittills disponerat.
I öfrigt få Rikets Ständer i underdånighet anmäla, att af de orsa¬
ker, sorn deras underdåniga skrifvelse af den 4 sisth Julii närmare in¬
nehåller,
Expeditions-Viskottets Forsh g till und. Skrifvelse IV.-o 777. 305
nehåller, io;de Hufvud-Titelns anslagssumma blifvit minskad med 66 R:dr,
hvilka, såsom ränta för det så kallade Stipendium Trollorum, derå hit¬
tills varit upptagne. Och hafva således å Tionde Hufvud-Titeln följan¬
de contanta anslag nu blifvit uppförde, nemligen:
Clerecie- och Läro-Ferlen.
Clerecie-Staten • • . . . . R:dr B:co
Lappmarks Eccleciastik-Verk — •—
Academie-, Gymnasii- och Skol-Staten 70,635: 16.
med tillägg af Djeknepenningar . . 5,800: —
Gymnastiska Central-Institutet —
Växel-Undervisningens Normal-Skola .... — —
Mechaniska skolan —
Kyrkors underhåll —
%r * •
Summa R:dr B;co 90,620: ——
hva-rtill kommer:
Indelta Räntor, Kronovärde 25,625 R:dr
hvaraf 5,887: 24. ulan förvandling 5,887: 24.
och 19,737:24. med dito å 5 R:dr 98,687:24. rn//
Indelt Spanmål, 70,610 tunnor k 5 R:dr ... 353,o5o:
Spanmdl in natura, 3,475 tunnor å 5 R:dr . . — — 17,378:
Summa R:dr B:co 565,620: —
Rikets Ständer framhärda &e.
Stockholm den 3o Oclober 1834*
2,866: 16.
7,000: —
76,435: 16.
2,000: —
2,000: —
3oo: •—
18: 16.
Bih. till R. St, Fröt. 1834* to Sami. 7 Afd.
39
3o6 Expcdilions-Utskotlets Förslag till underd. Skrifvelse IV.-o Ij8.
N:o 178.
Uppläst och godländt hos Ridd. och Adeln den 3o Oct. i834*
Preste-Ståndet den ,3o — —
Bdrgare-Siåndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse ^ i fråga om försäljning
till skatte af Kungsgårdar oell en del andra Kronolägen¬
heter. (Stats-Utsk. N:ris 228 och 288.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer hafva serskilde förslag blifvit framställde rö¬
rande försäljning, under skattemanna-rätt, af Kungsgårdar och andra
Kronolägenheter; och ehuru Rikets Ständer, vid öfvervägande häraf, fun¬
nit, dels att några förändrade omständigheter och förhållanden icke in¬
träffat, som kunde föranleda Rikets Ständer att frånträda deras, vidi8?.3
års Riksmöte, i afseende å förevarande ämne, till E. K. M. i underdånighet
yttrade åsigt, eller att Kungsgårdar och Kungsladugårdar icke må för alltid
från E. K. M. och Kronan afsöndras eller Oflicers-boställen till skatte för¬
säljas, hafva Rikets Ständer likväl trott, alt, derest förhållandet med någon
Kronans egendom skulle finnas sådant, att fördel för Kronan skulle upp¬
komma genom egendomens försäljning till skatte, i stället för densam-
mas utarrenderande efter de af E. K. M. och Rikets Ständer bestämda
grunder, sådan försäljning ock bör kunna ega rum; och få Rikets Stän¬
der derföre hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att, i händelse nå¬
gon Kungsgård, Kungsladugård eller annan till boställe icke anslagen
Kronolägenhet skulle finnas af den beskaffenhet, af t verklig fördel för
Staten uppkommer genom försäljning till skatte af sådan egendom, E.
K. M. måtte i Nåder låta vederbörligen utreda förhållandet och förslag
i ämnet derefter till Rikets Ständers pröfning öfverlemna.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o Oclober 1834-
Expcdilions-UtskoLlcts Förslag tili i trid. Skrifvelse N.o 17g. 207
N:o 179.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Oct. 1834-
Preste-Ståndet den 3o — — v
Borgare-Ståndet den 3o — ■—»
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse_, angående skyndsam
handläggning af måf rörande* Recognitions- och Krono-
skogar. ^Stats-Utsk. N;o 286.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fästad derå, att be¬
slutad skattläggning al de till Berg-Verken och Bruken upplåtne Recog-
nitions-skog' r samt reglering af Kronans Parker och Allmänningar än¬
nu icke blifvit afslulad, och upplysningar i ämnet af sådan anledning
blifvit genom E. K. M:s ilof-Canceller från vederbörande Embets-Verk
infordrade och erhållne; hafva Rikets Ständer deraf inhemtat, dels att
åtskilliga Reeognitions-skattläggnings-mål för närvarande äro beroen¬
de på E. K. M:s och Rikets Kammar-Collegii irsta oeh 3:dje Pro-
vince-Contors utlåtande, af den uppgifne orsak, att nämnde Conior sko¬
la varit, synnerligen under de senare åren, mer ari vanligt sysselsatte
med andra göromål, som icke kunnat uppskjutas, dels ock att den fö-
reskrifna reglerings-åtgärden med Kronoskogarna ännu återstår med 5
sådana, hvilka åtgärder på vederbörande Domstolars eller Embelsverks
pröfning skulle bero.
Vid sådant förhållande, och då en fördröjd verkställighet af ifråga¬
varande skattläggningar kan leda till skogarnes vanvård, såsom inver¬
kande på blifvande skalteköpe-skilling, och derjemte tillskyndar Staten,
under tiden, förlust af räntorne för de nya hemmanen, samt angränsande
socknar och härad emedlertid ensame mäste vidkännas de extra onera,
hvari de lägenheter, som till skatte försäljas, äfven böra deltaga, hafva
Rikets Ständer, som trott, alt det af Kammar-Collegium anförda hinder
för irsta osli 3:dje Province-Contoren att handlägga nämnde skalllägg-
ningsmål bör kunna undanröjas, skolat, med förnyande af deras uti
skrifvelse af den 11 Februarii i83o gjorda underdåniga framställning,
hos E. K. M i underdånighet anhålla, det E. K. M. läcktes i Nåder
låta vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom de ännu återstående skattlägga
3oB Expeditions-XJtskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.o 180.
tångarne 3 Recognitions-skogarne, samt regleringen af Krono-skogarne
måtte med möjligaste första blifva briagade till slutligt afgörande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o October 1834*
N:o 180.
Uppläst och godliändt hos Ridd. och Adeln den 3o Oct. i834«
• Presle-Slåndet de-n 3o — —
Borgare-Slåndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående upphörande
af den vissa Collegier, Academier och Allmänna Inrätt¬
ningar tillagda rättighet att undfå ersättning af Banken
för den förlust, som de till fö lid af förändradt vexlings-
pris fått vidkännas vid Silfver-utvexlingen. (Banco- Utsk,
Betänkande JN:o 19.)
S. A. K.
Då Rikets Ständer, vid pröfning af hufvudgrunderne för Bankens för¬
valtning och rörelse, funnit godt besluta, att Bankens vinst för år 1833
och de följande åren bör oafkortadt förblifva under dess Styrelses dispo¬
sition intill nästa Riksdag, såsom utgörande den säkraste grundval för för¬
troendet till Bankens inre kraft och förmåga, att, utan störande af landets
näringsförhållanden kunna upprätthålla stadga i myntvärdet; hafva Rikets
Ständer, såsom följd deraf, äfven ansett sig böra förklara, att den Bergs¬
collegium, Svenska Academien, Vetenskaps-Academien, Vitterhets-Acade-
mien, Landtbruks-Academien, Fiia Konsternas Academie, Musicaliska Aca¬
demien, Sundhets-Collegium, Patriotiska Sällskapet och Sällskapet Pro
Patria, genom Rikets Ständers underdåniga skrifvelse d. i5 Mars i83o
tillagda rättighet, att af Bankens räntevinst undfå ersättning för den för¬
lust ifrågavarande Collegier, Academier och Allmänna Inrättningar, hvar för
sig, till visst belopp fått vidkännas genom det stadgade förändrade vexlings-
priset af 128 sk. vid utbekommande af silfverrnynt från Banken, kominer
att med detta års slut upphöra. Och anhålla Rikets Ständer i underdå¬
Expcditions-ZJtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 1S1.
nighet, del E. K. M. i Nåder täcktes låta ofvannämnda Collegier, Acade-
mier och Allmänna Inrättningar härom underrätta.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o October 1834-
N:o 181.
Uppläst och gcidkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Oct. (83a.
Preste-Slåndet den 3o — —
Borgaie-Slåndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om af skaffande af det
i Lagen stadgade dödsstraff af rådbråkning. ('Lag-Utsk.
N:o 13 r.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt om afskaffande af det i
Lagen ännu qvarstående dödsstraff af rådbråkning för den person, hvilken
dödar den, som skeppsbrott lidit; och som det brott, för hvilket detta
slags straff är stadgadt, icke synes vara af den svårare art, jemförelsevis
lill vissa andra grofva missgerning;))-, såsom fadermord eller afdagalagande
med förgift, att ju icke enahanda straff, i förening med den serskildt be¬
stämda påföljden af lösegendomens förlust för dråp å skeppsbrutne, mä
för dem alla ega rum; alltså få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdå¬
nighet föreslå, att rådbråkningsstraffet måtte afskaffas, och att den, sorn
dödar någon som skeppsbrott lidit, i stället må mista" högra hand
och halshuggas, samt mannen steglas och qvinna» i bale brännas; såsom
följd hvaraf 21 Gap. 3 §. Missgernings-Balken skulle erhålla följande för¬
ändrade lydelse:
”Gör man våld å dem, som skeppsbrott lidit och dödar någon, mi¬
ste högra hand och halshugges, mannen varde steglad och qvinnan i håle
bränd, bafve ock förverkat allt sitt lösa gods. Sårar man dem, och illa
liandterar, miste lifvet och, af lösören hans, tage halft Konungen och
halft målseganden.”
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o October s834*
Expeditions-Uiskoltcls Förslag till und. Skrifvelse N.o 182.
N:o 182.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 3o Oct, 1834.
Preste-Ståndet den 3o —■ —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, om meddelandet af Nådig
föreskrift, att förhör uti Grundlagarne böra ingå i alla
de Academiska examina, sorn berättiga till inträde i Sta¬
tens tjenst. (^Oecon.-Utsk. N:o 122.)
S. A. K.
Sorn Rikets Ständer insett nödvändigheten deraf, att hvarje i Statens
tjenst inträdande person eger fullständig kännedom om sitt Fäderneslands
conslitutionela institutioner; hafva Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i
underdånighet hemställa om den Nådiga föreskrift till vederbörande, att
förhör uti Grundlagarne böra ingå i alla de Academiska examina, som
berättiga till inträde i Statens tjenst.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o October 1804.
!N:o 18 3.
Ififppiäst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3o Oct. i334*
Preste-Slåndet den 3o — —
Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Slåndet den 3o — —
Rikets Ständers" underdåniga Skrifvelse dels om skyldig¬
het för dem, sorn undergå prestexamen, att åda¬
galägga kunskap uti vexelundervisnings-methoden, dels
angående rättighet för Lancaster-Lärare att prestvigas.
(Oecon.-Utsk. N:o 128.)
S. A. K.
Genom underdånig skrifvelse af den 25 Maji 1829, anhöllo Rikets
senast församlade Ständer, det E. K. M. i Nåder täcktes förordna, att
i
Expeditions-Utskottets För slag till tind. Skrifvelse N.o l83\ 3i r
icke någon sökande lill inträde i Religions-Lärare-Ståndet derefter måtte
varda till Prestman admitterad, innan han inför vederbörande Consisto¬
rium ådagalagt, att han i någon Vexel-undervisnings-skola förvärfvat både
erforderlig öfning i Vexel-undervisnings-methoden och fullständig känne¬
dom af en sådan Skolas organisation; till hvilken anhållan E. K. M. dock
icke behagat lemna bifall, med anledning af hvad Preste-Ståndet deremot
serskildt i underdånighet anfört.
Men som framställning å nyo inom Riks-Slånden nu blifvit gjord i
detta ämne, samt Rikets Ständer dervid tillika öfvervägat,. dels alt uti
hvardera af Rikets Universitets-Städer, Upsala och Lund, finnas inrättade,
Lancaster-Skolor, hvarest de personer, hvilka derstädes egna sig åt reli-
gionslärare-kallet, kunna,, utan någon kostnad eller egentlig lids-uppoff-
ring, inhemta kännedom om vexelundervisningssättet, dels ock att det
torde kunna antagas, att, derest i enlighet med hvad Rikets Stander vid
denna Riksdag hos E. K. M. i underdånighet hemställt, Pieslmän, hvilka
vid Lancaster-Skolor äro anställde, tilläggas enkel tjenstårsberäkning, flera
Prester, än hittills, skola anmäla sig såsom sökande tili dylika befattnin¬
gar, och det således- är för desse af nöden att ega insigt uti det i sådane
slags Skolor brukliga undervisningssätt; alltså få Rikets Ständer härmed i
underdånighet förnya deras vid sistlidne Riksdag hos E. K. M. gjorda under¬
dåniga framställning, alt hvarje person, sorn hädanefter anmäler sig till
undergående af prestexamen, jemväl bör inför Consistorium styrka sig haf¬
va i någon Vexelundervisnings-Skola förvärfvat ej- mindre erforderlig öf¬
ning i yexelundervisnings-methoden, än ock fullständig kännedom om em
sådan Skolas organisation..
I sammanhang härmed , och då Rikets Ständer, genom skrifvelse af deri'
22 sisth. Julii,, redan hos E. K. M. i underdånighet hemställt om enkel
tjenstårsberäkning för Prestman, sorn,, på vederbörande Skol-Direclions kal¬
lelse,. af Dom-Cäpitlet i Stiftet blifver tillsatt till Lärare vid sådan Lan-
caster-Skola, der minst 5o barn undervisas; hvars reglemente af Dom-
Cäpitlet är vordet granskadt och gillad t;. och hvars stiftelse är sådan, att
dess fortfarande bestånd är försäkradt samt Lärarnes löneförmoner till det
minsta motsvara dem, en Adjunct inom Stiftet vanligen åtnjuter;'. — och
Rikets Ständer funnit det vara öfverensstämmande med billighet och de¬
ras i berörde hänseende uttryckta- önskan, att en Lärare vid Vexelunder¬
visnings-Skola, — så inrättad och i öfrigt af den beskaffenhet', sorn bär
förut blifvit nämndt, — må, så vidt hani öfrigt fullgjort hvad för inträde
i det andliga Ståndet erfordras, kunna på kallelse af vederbörande Skol-
3 [ 2 Expedilions-ZJtskoltets Förslag till und. Skrifvelse N-o 18^.
D.rechon eller Skolföreståndare, erhålla prestvigning, för att derefter korn-
ma i åtnjutande af presterlig befordringsrätt; hafva Rikets Ständer tillika
ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet anhålla, alt en dylik för¬
mån, under oivanberörda vilkor, må varda Lancaster-Lärare förunnad.
Rikets Ständer framhärda &c. J
Sloekholm den 3o x_ctober 1834-
N:o 184.
Uppläst oell godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Nov. 1834-
Preste-Ständet den 3 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Ililcets Ständers underdåniga Skrifvelseangående regleringen
af utgifterna under Rihs-Statens Tredje Hujviul-Titel.
(Stats-Ulsk. Niris 8i, 215, 200 & a56. Förstärkta Stats-
Utsk. Nil is a63 & 292.)
S. A. K.
Sedan R. St. i afseende på ulgifierne under Riks-Statens Tredje Huf-
v.ud-Titel, innefattande Militaire-Staterne och Försvars-Verket till lands,
till pröfning förehaft så val hvad E. K, M;s Nådiga Proposition om
Stats-Verkets tillstånd och behof i berörde hänseende innehåller, som
hvad genom serskilda inom Riks-Stånden väckta motioner blifvit andra-
get, hafva Rikets Ständer verkställt regleringen af samma Hufvud-Titel,
på sätt Rikets Ständer nu få hos E. Iv. M. i underd. anmäla;
1:0 af den anledning att, vid skedd ny reglering och organisation
af E. K. M:s och Rikets Krigs-Coliegium, ett behof utöfver förra Staten
uppkommit af 497 Rtdr 3 sk, 2 r;st. med i63i tunnor spanmål under
lönerne, samt att någon Presidentslön å Coilegii Stat för närvarande icke
funnes, men hvilken E. K. M. ansett böra derå uppföras med 4>200 Rldr
jemte derunder begripne 3o4 tunnor spanmål; har en tillökning å
nämnde Coilegii Stat blifvit begärd med 4,697 R:dr 3 sk. 2 rut., hvar¬
jemte E. K. M. föreslagit, att de löner och arfvoden , som uppbäras
af åtskilliga Tjenstemän, hvilka vid Krigs-Collegii förändrade organisa¬
tion
Expedilions-Utskoltets Förslag till tind. Skrifvelse N:o 184- 313
tion ansetts öfverflödige, och hvilkas löner och arfvoden, utgörande
2,58i R:dr 8 sk. med 99 tunnor spanmål derunder, hittills å 3:dje Iluf-
vud-Titelns besparingar blifvit anvisade, måtte under vanliga vilkor på
allmänna Indraguings-Staten öfvei flyttas.
Hvad nu beträffar den begärde Presidentlönen i Krigs-Collegium;
så emedan Rikets Ständer anse, alt Ordförandeplatsen derstädes kan, till
lindring i Stats-Verkets utgifter, bestridas af någon bland de flera Ge¬
neraler, hvilka, genom E. K. M:s Nådiga Förordnande, blifvit tills vi¬
dare från ali tjenstgöring befriade, eburu de åtnjuta icke obetydliga lö¬
neinkomster; samt, hvad åter angår öfverflyttandet på Indragnings-Sta-
ten af åtskillige Tjenstemäns vid Krigs-Collegium löner och arfvoden,
till ett belopp af 2,58i R:dr 8 sk., jemte derunder begripne 99 tunnor
spanmål, Rikets Ständer hålla före, att den inom Krigs-Collegium verk¬
ställda löne-reglering bordt kunna till vägabringas med det förut varan¬
de Stats-anslaget, och dessutom uti ofvannämnde summa innefattas arf¬
voden till ett belopp af i54o R:dr, hvilka vanligen ansetts böra för¬
svinna, då tjenstgörings-skyldigheten upphörer; hafva Rikets Ständer fun¬
nit sig icke kunna bifalla hvarken ifrågavarande Presidenlslöns uppföran¬
de på Stat, eller de här ofvan omförmälda löners och arfvodens öfver-
flyltning på Indraguings-Staten.
Vidkommande deremot den för Krigs-Collegii nya Stat erforderlige
lönefyllnad af 497 R;dr 3 sk. 2 r:st., med i63i tunnor spanmål derun¬
der; så, ehuru Rikets Ständer, på sätt härofvan blifvit i underdånighet
anfördt, hysa den öfvertygelse, att det förut befintliga Stats-anslaget
bort vara för detta Embets-Verks lönereglering tillräckligt, äfvensom,
att om spanmåls-beräkningen under lönerne skett efter samma grund,
som, i detta hänseende, vid sista Riksdag bestämdes för IIof-Rälterne,
något tillskott af spanmål icke varit erforderligt; hafva Rikets Ständer
dock beviljat uppförandet af penninge-beloppet å Krigs-Collegii Stat,
men utan tillökning i det förut varande spanmåls-anslaget, samt i öfrigt
med det förbehåll, att de arfvoden, som af serskilda Cassors mede! till
Krigs-Råden hittills utgått, hädanefter icke vidare komma att dem till¬
delas.
2:0 Sedan, vid den med E. K- M:s Krigs-Hof-Rätt år 1825 verkställ¬
da reglering, det blifvit stadgadt, att de å den nya Staten upptagne
Tjenstemän skulle successive, i mon af sådanes afgång, hvilka på indrag¬
ning blifvit ställde, inträda i de löningsförhållanden, som lill förhöjdt
Bih. till R. St. Prof. 10 Sami. 1 AJd.
314 Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o i84-
belopp då bestämdes, men E. K. M. derefter, till undanröjande under
tiden af berörde hinder, genom Nådigt Bref af den 3o November i833
förordnat, att tillämpning af den nya Staten i hela dess vidd skulle med
innevarande års början vidtaga, oell att hvad för den öfverflödiga per¬
sonalens aflöning erfordrades skulle utgå af 3:dje Hufvud-Titelns be¬
sparingar med 1,493 R:dr 24 sk., jemte derunder beräknade 140 tunnor
spanmål; så liar framställning nu blifvit gjord om öfverflyttning till all¬
männa Indragnings-Staten äfven af sistnämnde belopp. Men då denna
tillökade utgift synes hafva kunnat undvikas, i händelse omförmälde reg¬
lering blifvit successive verkställd, hafva Rikets Ständer ansett sig icke
kunna ifrågavarande öfverflyttning medgifva.
3:o Sedan genom vidtagen reglering, den förut med Ingenieur-Corp-
sen förenade Fältmätnings-Brigaden blifvit derifrån skiljd, för att utgöra
1 en serskild Corps på Stat, under namn af Topografiska Corpsen; liar
Ingeuieur-Corpsens Stat 31,388 R:dr 8 sk., med 2,i32 tunnor spanmål
derunder, blifvit minskad med Topografiska Corpsens derifrån flyttade
löner och arfvoden, utgörande, såsom Staten nu blifvit uppgjord, en sum¬
ma af 1 i,55o R;dr, jemte derunder beräknade 676 tunnor spanmål; hvar¬
emot Ingenieur-Corpsens Stat är vorden upptagen till 21, 535 R:dr 8 sk.,
med 1,376 tunnor spanmål derunder; hvarigenom väl uppkommit en
besparing af 80 tunnor spanmål under lönerne, men deremot en till¬
ökning i contant af 1,697 R;dr, hvilket sistnämnde belopp blifvit uti
E. K. M:s högstberörde Nådiga Proposition föreslaget, att genom anslag
å Stat fyllas.
Och som vid omförmälde reglering Topografiska Corpsens personal
blifvit inskränkt till det antal, som oundgängligen erfordras, samt reglerin¬
gen i öfrigt är vorden med sparsamhet verkställd; så och i betraktande
jemväl deraf, att, vid sammanslagningen år 1812 af Ingenieur-och Topo¬
grafiska Corpserne, Chefs-lönen vid den senare blifvit använd till Se-
cund-Chefs-lön vid Fältmätnings-Brigaden, och vid Corpsernes åtskiljan¬
de blifvit vid Ingenieur-Corpsen bibehållen; hafva Rikets Ständer fun¬
nit skäl bevilja det för Topografiska Corpsen begärda ytterligare anslag
af 1,697 Banco.
4:o Enligt de för Gardes-Regementena fastställda Interims-stater,
som grundats på den förändrade organisation E. K. M., till befordrande
af deras tjenstbarhet, funnit nödigt vidtaga, skulle, jemlikt E. K. M:s
Nådiga Proposition, erfordras, utöfver de för samma Regementen vid
sista Riksdag anvisade anslag, följande sutnmor, nemligen:
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.O 184.
3i5
för Lif-G irtlei lill Häst R:dr Bie» 6,835: „. 6.
— avea Lit-uardet . 5 8fifv
- Andra Lif-Gardet ’ — — 5,866: 27.
Tillsammans" årligen R:dr B:co 18,568: 27. 6.
Men som Rikets Ständer härvid erinrat sig, att vid beviljandet si
sta Riksdag, af ökadt anslag för dessa Regementen, med tillsammans
14,993 R:dr 11 sk., åsyftande egentligen förbättring i Under-Befälets lö
fier och 1 malhållningen för truppen, Rikets Ständer tillika i underdånig
het anholm, att utväg för tillökning i det högre Befälets löner måtte
beredas, genom någon minskning i Befälets personal; men de nu ifrå
gakomna ytterligare anslag för Gardes-Regementena hufvudsakligen afse
förhöjning 1 Befälets aflöning; hafva Rikets Ständer icke kunnat sistnämn¬
de anslag bifalla.
5:° Till följd af vidtagen reglering med Staten för Kron-Prinsens
Hussar-Regeraente har en tillökad utgift uppkommit af i,3ai R:dr 3o sk
som, till uppförande å Stat blifvit föreslagen; men då Rikets Ständer’
vid anställd jemförelse emellan den förut gällande och den nya Staten
för Regementet, inhemtat, att med berörde anslagssumma hufvudsakligen,
åsyftas en löneförbättring för det högre Befälet; hafva Rikets Ständer
på samma skäl, som 1 afseende å Gardes-Regementena blifvit anförda’
och som vid förra Riksdagen föranledde afslag å då väckta enahanda
fråga om tillökning i Kron-Prinsens Hussar-Regementes Stat, icke kun¬
nat de nu begärda i,32i R;dr 39 sk. bevilja.
6:0 Då, vid den af E. K. M. meddelade fastställelse å ny Stat för
Wermlands Fält-Jägare-Regemente, tillgångarne icke medgifvit att höia
Chefens lön till 2,5oo R:dr, har E. K. M. nu föreslagit, att skilnaden
emellan berörde summa och hvad Chefen för närvarande åtnjuter måtte
med 678 R:dr 16 sk. å Stat uppföras, jemte 3o tunnor spanmål under
lönen; men då Rikets senast församlade Ständer å Staten för Wermlands
Fält-Jägare-Regemente beviljat en tillökning af 2,775 R:dr 4o sk hvar
af Chefen ensam erhållit ett belopp af 788 R:dr 16 sk., och hvarigenom
hans lönevilkor bestämdes till 1,488 R:dr 16 sk. eller, med beräkning
af Compagni-revenuen, 333 R:dr 16 sk., till 1,821 R:dr 32 sk., och så¬
ledes nära den summa af 2,000 R:dr, hvartill Chefslönen då föreslogs-
hafva Rikets Ständer icke kunnat bifalla någon förändring i den för ifrå¬
gavarande Regemente vid senaste Riksdag reglerade och då förhöjde Af-
lönings-Stat. 1
316
Expeclilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse Pi.o 184.
7:0 Sedan E. K. M. genom Nådigt Bref af den 29 April i83o, vid
fastställelse af Artilleri-vapnets nja organisation, förordnat, alt den i
sammanhang dermed för Artilleriet utfärdade Interims-Stat skulle blif¬
va gällande intill 1333 års utgång; och General-Fäll-Tygmästaren, un¬
der den 3i October sistnämnde år, till E. K. M. afgifvit underdånigt
förslag till definitiv reglering och Ordinarie Stat för Artilleriet; så har
E. K. M, nu i dess högstberörde Nådiga Proposition, framställt behof-
vet af ett på samma förslag grundadt, ökadt anslag för Artilleriet af
7/fI tunnor spanmål in natura och ai,o85 R:dr 87 sk. 6 r:st i contant,
utfördt med tillsammans 2 1,458 R:dr i3 sk, 6 r:st.
Rikets Ständer hafva af ofvanberörde förslag funnit de anmälda, nja
behofven utgöra:
a) Lönförhöjning för Cheferne vid de 3:ne Artillerie-Regemcnte-
11a, hvilkas lönbelopp i de utfärdade Interims-Stateine blifvit upplaget
endast till 3,700 R:dr, men nu ansetts böra utgöra 4>200 R:dr; uppgåen¬
de den ifrågaställde tillökningen, efter 5oo R:dr för hvarje Regements¬
chef, till R:dr i,5oo
b) Förhöjning i 19 yngre Capitaines- och 2:ne
Informations-Capitainers vid Svea och Götha Artil-
lerie-Regementen löner från 54o till 600 R:dr å 60
R:dr , . 1,260:
samt en ny Informations-Capitaines lön vid
Vendes Artillerie-Regemente ...... 600:
c) Tillökning ut i 88 förste Constaplars löner
från 5o R:dr lill 66 R:d 3a sk,, eller ä 16: 32 för
dem hvardera, till —
d) Aflöning för 32 Batteri-Handtverkare, hvil¬
ka vid förra Slats-regleringen blefvo uteslutne, men
nu ansetts böra ånyo uppföras till löner ä 20 R:dr,
utom underhåll i numer . . . ■—
é) Förhöjning i truppens gage, vid Svea Artil¬
ler i e-Regeme n te, för det i Stockholm och på Wax¬
holm tjenstgörande manskap från 6 till 7 sk., och
för den på Dalarö förlagde styrka till’8 sk., samt vid
Götha och Wendes Artillerie-Regementen från 5 till
6 sk. med 1 sk. ytterligare förhöjning för commen-
Transport R;dr 5,466: 32.
1,860: —
1,466:32. —
640: —
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.-o 184..
3
Transport R;dr
deringarne å Carlstens och Carlsborgs Fästningar;
och skulle, enligt denna reglering, 1,737 man komma
att åtnjuta 6 sk., 1,210 man 7 sk. och 53 man 8 sk.
gage, hvarigenom i det contanla underhålls-anslaget
uppslode en brist af. ....... „ . . „ .—
Förhöjd Värfnings-Passevolance för samtlige
Artillerie-Regemenlena från förut varande 4 ^-dr 8
sk. per numer lill 5 R;dr, till följd hvaraf i ansla¬
get för recruteringen uppkommit en brist af ... —
g~) Förhöjdt anslag til medicaments-ersättning,
hvilken förut varit fastställd till 3a sk. per inan, inen
hvilken, till följd af upprättade nya Passevolance-
Contractmed Svea och Götha Ai tillerie-Regementen,
vid dessa Regementen nu utgår med 1 R:dr 24 sk-
per man, utom hvad beträffar förstnämnde Rege¬
mentes härvarande styrka 900 man, för hvilken nå¬
gra medicaments-penningar icke utfalla, så länge den
samma bibehålles vid Törmönen att för sitt insjuk¬
nade manskap undfå roed ieamenter och sjukvård å
allmänna Garnisons-sjukhuset härstädes; samt å hvil¬
ka ofvanbemälde högre medicaments-penningar det
vore sannolikt alt Wendes Artillerie-Regemente äfven
skulle göra anspråk; och hvarigenom således i och för
2,100 man a 4° sk- uppstode en brist i detta anslag af —
lfy Arfvoden för en Iaformations-Capitaine vid
hvar Idera Artillerie-Regementet med . . i5o R:dr;
för en Subaltern-Officer vid dito dito . . 100 R:dr;
— — Under-Oflicer vid dito dito . . . 5o R:dr;
hvilka arfvoden, jemlikt E. K. M:s Nådiga Bref den
28 October i83o och den rg Februarii i83i, hit¬
tills af serskilde medel utgått; äfvensom ett anslag
för hela Artilleriet af 3oo R;dr till anskaffande af
Läroböcker m. m., utgörande ett sa maian lagd t årligt
behof af . . —
fy Den utgifts-förhöjning, sorn blefve en följd
Transport R:dr
5,4,66: 32.
6,188: 4.
2,5oo; —
1,750: —.
1,200: —
17,104: 36.
\
3t8 Expeditions-Utskottets Förslag lill lind. Skrifvelse N.-o 184-
Trausport R:dr 17,1 o4- 36> —
af de, enligt serskilda Nådiga Bref, beviljade anslag
till bestridande af kostnaderne i.och för Artillerie-Re-
gementenas mathållning, och hvilken blifvit till
uppförande å stat föreslagen med .
k~) Arfvoden i och för Läkarevården vid ArtiI-
lerie-Detachementena å Dalarö, Carlstens Fästning,
i Landskrona och Jönköping, till ett sammantaget
belopp af 3io R:dr; hvilka arfvoden, jemte ett, sorn
Slotts-Predikanten på Ny-Elfsborg serskildt åtnjuter,
af 62 R:dr, hittills utgått dels af 3:dje Hufvud-Titelns
besparingar, dels å allmänna Indragnings-Staten, men
nu blifvit föreslagne till uppförande å Artilleriets
Stat med .
samt
7) Ett, till följd af vidtagna förändringar med
Tyg-Staterne, hvilkas Befäl blifvit på Artillerie-Re-
gementenas Stat nppfördt, samt verkställd öfverflytt-
ning af Archli-Staten i Stockholm från Krigs-Collegii
Stat på Svea Artillerie-Regementes, uppkommet behof
för ett Tygstats-Compagnie af 58 man; hvaribland
arne förste ocb 3:oe andre Constaplar, hvilken tillök-
ta kostnad blifvit utförd med _ 2,409: 0.
Tillsammans R;dr 21,169: 9. —
eller, efter afdrag af uppkommen minskning i några
anslag, med sammanlagde — 83; 19, 6.
den i E. K. M:s Nådiga Proposition föreslagne till¬
ökning af — 2i,o85:37. 6.
jemte 74^ tunnor spanmål in natnra.
Och som, beträffande: — 3,36o R:dr löntillökning för 3:ne Rege-
ments-Chejerj 1g yngre Capitainer och 2:ne Inf or mations-Capit ainer ,
jemta en ny lön för en Informations-Capitaine vid Wendes Regemente,
Rikets Ständer erinrat sig, att dessa behof redan vid sista Riksdag fö¬
revarit till pröfning, då lönerne till nu varande antal och belopp be¬
stämdes; — 640 R:dr till 32 Batteri-Handtverkares aflöning, en betyd¬
lig summa redan förut finnes anslagen till Tyg-Statens handtverks-per-
sonals aflöning; — 1,75o R:dr till medicaments-penningar vid Götha
— i,283: 16, —
— 372: — —
/ c
Expeclitions-TJtskotlets Forslas, lill und. Skrifvelse N.o l8f. 3iy
och Wendes Regementen, truppens underhåll, genom ökadt gage och
mat-inrättningarne vid Regementena redan blifvit förbättradt och hvilket
måste fördelaktigt inverka äfven på truppens helsotillstånd; — 3j2 R:dr
för Läkare-vården vid 4 serskilda uppgifna commenderingar samt arf¬
vode åt en Slotts-Predikant, dessa utgifter äro af tillfällig egenskap och
utgöra mindre belopp, och således, då de förekomma, synas böra kunna
fyllas af inom Titeln disponible tillgångar; — samt slutligen 2,^09 R:dr
5 sk. för inrättandet af ett Tyg-Stats-Compagnie och andra förändrin¬
gar i Tyg-Staten, denna utgift, då all möjlig' sparsamhet bör iakttagas,
synes kunna uppskjutas; så och i betraktande i öfrigt af Stats-Verkets
knappa tillgångar, hafva Rikets Ständer funnit sig icke kunna ifrågava¬
rande serskilda anslagssummor, utgörande tillhopa 8,53i R:dr 5 sk.,
bifalla.
Deremot och hvad angår begärd tillökning för 88 förste Constaplar,
å 16 Rrdr 32 sk., med 1,466 R:dr 32 sk.; så och med afseende dels på
den större vigt, som ligger på desse Constaplars befattning såsom Ca-
non-Befälhafvare, och de insigter, som derföre af dem fordras, dels ock
att vid jemförelse af den aflöning, som af Gardets-Corporaler åtnjutes,
någon tillökning i irsta Constaplarnes nuvarande aflönings-belopp, 5o R;dr,
kan vara af behofvet påkallad, hafva Rikets Ständer funnit godt i så
måtto bifalla den begärda tillökningen af 16 Rrdr 32 sk. för hvarje förste
Constapel, att en förhöjning af 10 Rrdr för hvardera af dem må å Stat
uppföras med 880 •— —*
hvarigenom uppkommer en minskning af 586 Rrdr 32 sk.
i den summa, som härofvan blifvit föreslagen.
I afseende å manskapets gage har tillökning blifvit begärd,
för Svea Artilleriet dito med .... 5,629: 43. —
och vid Wendes med . 912: .
Tillsammans Rrdr 6,541: 43. —
hvarifrån dock afgår hvad vid Götha Artil-
lerie, genom vidtagen reglering, kan be¬
sparas 353: 39. —
då det här ofvanuppgifna behofvet af . . . 6,188: —
uppkommer.
Och emedan det icke kan nekas, alt Artillerie-manska-
pets göromål i allmänhet äro både trägnare ech mödosam-
Transport 880: — —
320 Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrijvelse N-o i84-
Transport 880: — —»
mare, än andra värfvade truppers; att Svea och Wendes
Artillerie-Regementen bestrida en betydlig Garnisons-tjenst-
göring, och att, efter hvad upplyst blifvit, det i senare
lid skall varit omöjligt, att, med det förut bestådda gaget,
hålla den fastställda styrkan complett; ty och då ett till¬
räckligt underhåll för manskapet befordrar ej mindre dess
användbarhet i tjensten än stadga i uppförandet, hafva Ri¬
kets Ständer, med tillika fästadt afseende på Artillerie-vap-
nets vigt, bifallit den begärda gagetillökningen, att å Stat
uppföras med 6,188: 4* —
Vi (Ikorn mande tillökningen i recruterings-penningarne,
hvilka vid senaste Stats-reglering anslogos att vid Artille¬
riet utgå med 4 R:dr 8 sk. per man; så och enär recrnte-
rings-passevolancen vid andra med Artilleriet jemförlige värf¬
vade trupper är bestämd till 5 R:dr, och i händelse recru-
teringen directe skedde för Kronans räkning, och hvarom
fråga af Befälet lärer varit väckt, densamma otvifvelaktigt
komme att medföra större utgift, hafva Rikets Ständer lika¬
ledes funnit godt bifalla, att recruterings-penningarne må äf¬
ven vid Artilleriet höjas till 5 R:dr per man om året, samt
att det derigenom uppkommande tillökta årliga anslag må å
Stat uppföras med - . . - . . 2,5oo: — •—
Då i afseende på det, i och för undervisningen vid Ar-
tillerie-Regementena såsom behöfligt ansedda anslag af 3oo
R:dr till arfvoden för en Informations-Capitaine, en Subal-
tern-Officer och en Under-Officer, samt af 100 R:dr till an¬
skaffning af Läroböcker, eller tillsammans 4oo R:dr för hvarje
Regemente, Rikets Ständer funnit egenskapen af Artillerie-
vapnet fordra, att äfven Under-Befälet och Constaplar ega
vissa kunskaper, hvaraf blifver en nödvändighet, att tillgång
på undervisning för detta Underbefäl inom Regementet fin¬
nes; hafva Rikets Ständer uppfört å Stat nyssnämnde anslag
med ett sammanlagdt belopp äf . . . . 1,200: — —
Som nyttan af kokinrättningar vid värfvade Regemen-
Transport 10,768: 4,
Transport
Expeditions-Utskotlets Forsla» till und. Skrifvelse N.-o i84- 3?. t
Transport 10,768: 4- —
ten redan en längre tid varit pröfvad och erkänd, idet att
manskapet, genom en sundare och tillräckligare föda, vinner i
både fysiskt och moraliskt hänseende, och dylika inrättnin¬
gar jemväl vid Götha och Wendes Artillerie-Regementen de
senare åren blifvit lillvägabragte, genom anvisandet af ser¬
skilda tillgångar under 3:dje Hufvud-Titeln; men något be¬
stämdt anslag för berörde inrättningar icke finnes, samt det
för Svea Artillerie-Regemente i sådant ändamål anvisade be¬
lopp 230 R:dr, jemväl befunnits vara otillräckligt; hafva Ri¬
kets Ständer, i enlighet med hvad föreslaget blifvit, nu upp.
fört för Svea Artillerie ytterligare 750: —
Götha dito 3oo:
och Wendes dito 233: 16. — .
i,2o3: 16. —i
Utom de sålunda för Artilleriet beviljade förhöjningar
i penninge-anslaget med tillsammans I2,o5i:2o.
kommer den tillökning i Artilleriets anslag af 74I Tunnor spanmål in na¬
tura, som i sammanhang med den beviljade förhöjningen i gaget erfor¬
dras alt nu å Stat uppföras.
8:0 Då, ibland uppfinningar inom krigskonsten , serskild uppmärksam¬
het i senare tider blifvit fästad vid så kallade Krigs-raketer, och E. K.
M. låtit till en början uppsätta en mindre Raket-Corps med begagnande af
tillgångar, som kunnat dertill användas; men sådane icke längre vore att
påräkna, och Corpsen, för att uppfylla sitt ändamål, borde bringas till
större styrka; har E. K. M., uti Dess aflåtna högstberörde Nådiga Pro¬
position, äskat det härtill erforderliga årliga anslag med 16,260 R:dr 26
sk. 6 rst,; hvarförutan E. K. M., såsom fyllnads-anslag för löne-reglerin-
gan vid Indelta Infanteriet äskat en summa af 19,300 R:dr; men då Stals-
Verkets inskränkta tillgångar icke medgifva beviljandet af dessa tillöka¬
de utgifter, och dessutom redan vid sistlidne Riksdag betydliga summor
blifvit för sistnämnde ändamål anvisade och hvilka då uppgåfvos vara för
detsamma tillräcklige; hafva Rikets Ständer funnit sig icke kunna ifråga¬
varande anslag bifalla.
q;o Då för Befälet och Under-Befälet vid Gottlands National-Bevä-
ring en lönetillökniug länge varit af behofvet påkallad, och E. K. M.,
efter pröfning af framställda serskilda förslag, ej mindre derom än om en
Dih. till R. St. Prot. l83f 10 Sami. 1 Afd.
322 Expedilions-UtskottetsFörslag till und. Skrifvelse No i$4-
ändamålsenligare organisation af försvaret på Gottland, låtit upprätta ny
Stat för Beväringen derstädes; har E. K. M. nu, till upptagande å 3:dje
Hufvud-Titeln, föreslagit, hvad utöfver förra anslaget erfordrades med
7,5i3 R:dr.
Och som Rikets Ständer ansett en förbättring i Befälets vid Gottlands
National-Beväring aflöning obestridligt erfordras, samt angeläget är, att sådana
åtgärder vidtagas, hvarigenom försvarsanstalterne på denna vigtiga Ö blifva
ändamålsenligt organiserade; hafva Rikets Ständer bifallit att, i öfverens¬
stämmelse med det Förslag till Stat för nämnde Beväring, som blifvit Ri¬
kets Ständers Stats-TJtskott meddeladt, en tillökning i anslaget för sam¬
ma Beväring må med en summa af 7,414 R^dr 32 sk. å Stat uppföras;
och hafva Rikets Ständer derjemte till allmänna Indragnings-Stpten öfver-
flyttat ett å Gottlands National-Bevärings-Stat upptaget, till indragning
ställdt Piqvener-Chefs-arfvode af 66 R:dr 3a sk., som af Capitainen G.
C. Silfversparre innehafves.
10:0 E. K. M. har väl i Nåder fästat Rikets Ständers uppmärksam¬
het derpå, att det å 3:dje Hufvud-Titeln uppförda anslag för transport och
förbakning af spanmål borde lill 8:de Hufvud-Titeln öfverflyttas; men då
dessa medel, 25,000 R:dr årligen, äro anvisade till spanmålsomkostnader
m. m. i och för Garnisonerne i Rikets städer och fästningar, samt det är
lämpligast, att alla utgifter i och för Arméens underhåll blifva i ett sam¬
manhang synlige, hafva Rikets Ständer ansett förrberörde anslag böra å
3:dje Hufvud-Titeln qvarstå.
11:0 Såsom en utväg till beredande af förbättrad reglering af Lif-Be-
värrngs-Regementets Stat, har E. K. M. föreslagit, att ett belopp af 4*56r
R:dr 18 sk. med derunder begripne 34o tunnor spanmål, som af den än¬
nu qvarstående personalen af f, d. Lif-Drabants-Corpsen åtnjutes, måtte från
berörde Stat på allmänna Indragnings-Staten öfverflyttas; men då Lif-
Bevärings-Regeraentets Stat i stadgad ordning, eller i mon af den, förra
Lif-Drabant-Corpsen tillhörande, personals afgång kommer att gå i verk¬
ställighet; hafva Rikets Ständer, i betraktande derjemte af Stats-Verkets
knappa tillgångar, ansett sig icke kunna medgifva den till ökad direct
Statsutgift föranledande öfverflyltningen af f. d. Lif-Drabant-Corpsens aflö-
ningssumma på allmänna Indragnings-Staten.
12:0 På sätt E. K. M. uti Skrifvelse till Rikets Ständer af den 25
nasti. Jan. föreslagit, samt Rikets Ständers derå afgifna underd. svar af
den 25 sisth Augusti innehåller, hafva Rikets Ständer å allmänna Indrag¬
nings-Staten öfverfört den af förre Commendanlen å Warbergs Fästning,
Expediliom-Utsloltets Förslag till uncl. Skrifvelse N.o 184- 323
Öfverste-Lieutenanten Frih J. K. Bennet, uppburna aflöning, hvilken så¬
lunda minskat 3:tlje Hufvud-Titeln med 365 R:dr. Varandes derjemte
till Kronan indragen den indelta ränta, som, uppförd å anslaget till ved
och ljus för Fästnings- och Garnisonsorter, hittills utgått till Commendants-
Staten på Warberg.
j3:o I anledning af derom inom Riks-Stånden väckt fråga samt då
Lectorerne vid Krigs-Academien i allmänhet hafva nog ringa löner i för¬
hållande till de kunskaper, som af denna Lärarepersonal fordras, hafva
Rikets Ständer beviljat ett anslag af 1,200 R:dr till lönförhöjning åt 3:ne
Lectorer vid bemälde Academie, med 400 R;dr åt hvardera, Theologie
Lectorn, som tillika är Kyrkoherde i Solna, och den yngsta Lectorn dock
derifrån undantagne.
i4:o I öfrigt har anslaget för Cavallerie- och Artilleriehästars remon-
tering, skoning m. rn., på sätt uti E. K. M:s Nådiga Proposition, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, jemväl omförmäles, blifvit minskadt med
96 R:dr 8 sk., äfvensom en besparing uppkommit i anslaget för värfvade
Cavalieriets och Artilleriets hästars fourragering med 466 R:dr, hvilka be¬
lopp skola vid Statens upprättande till afdrag observeras.
Utom förutvarande ordinarie anslag, har E. K. M., uti Dess Nådiga
Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och behof, ansett följande
tillökningar såsom väsendtliga för Försvars-Verkets upprätthållande, nem¬
ligen :
a) En, dels af förhöjda pris å förnödenheter, i följd af pappersmyn-
tets försämring och dels af Beväringens tillökta antal föranledd förstärk¬
ning af det årliga anslaget för Arméens materiel med . . R:dr 90,000.
F) Arméens vapenöfningar ......... — 85,000.
c) Tillökning i anslaget för Beväringens vapenöfnin¬
gar, förorsakad af Bevärings-manskapets förökade antal . . — 3o,ooo
d') Exereitie-Compagnier och Esquadroner .... •—. 56,000
. — — *
Utgörande för 3:dje Hufvud-Titeln tillsammans — 261,000.
eller med tillägg af 35,000 R:dr till Flottans exercice, hvarom Rikets Stan*
der vid regleringen af 4;de Hufvud-Titeln meddelat Utlåtande, en summa
af 296,000 R:dr.
Och har E. K. M., på det att de oundgängligaste af dessa utgifter
måtte kunna, åtminstone till någon del bestridas utan förhöjd beskattning,
324 Expeditions-Utskotlels Forslag till lind. Skrifvelse År.-o t8f
föreslagit Rikets Ständer att, för denna gång, af blifvande behållna öfver¬
skott på Stats-Verkets inkomster, en maximisumma af 233,333 R:dr 16
sk. årligen måtte för ofvannämnde behof till E. I\. M:ts disposition öfver-
lernnas.
I öfverensstämmelse med den grundsats Rikets Ständer antagit och i
underdånighet uttryckt uti deras skrifvelse af den 6 sisth October, röran¬
de några med Stats-regleringen gemenskap egande allmänna frågor, hafva
Rikets Ständer ansett någon anvisning pä öfverskolten å Stats-Verkets in¬
komster hädanefter icke böra ega rum, och således icke heller för ifråga¬
varande behofs fyllande; hvadan Rikets Ständer trott sig böra hvarje ut¬
giftspost serskildt för sig nu pröfva.
i5:o Hvad sålunda först beträffar tillökningen i anslaget för Arméens
materiel med 90,000 R:dr, så står härmed i oskiljaktigt sammanhang frågan
om de 70,000 R:dr, hvilka vid förra RAsdagen, sedan de ordinarie an¬
slagen voro reglerade, för ofvanuppgifna ändamål ytterligare biefvo anvi¬
sade å öfverskotten å Stats-Verkets inkomster, och hvilket anslags fortfa¬
rande E. K. M. förutsatt såsom vilkor för de ytterligare behofvens inskrän¬
kande till hvad den Nådiga Propositionen innehåller. Rikets Ständer hafva
tagit noggrann kännedom af de serskilda Förslag, som för beräkningarne
ligga till grund, och hvaraf Rikets Ständer visserligen inhemtat, huruledes
för de nu uppgifne materielbehofven, utöfver ifrågavarande 70,000 R:dr»
skall erfordras ett ytterligare årligt anslag af 90,000 R:dr; men då Rikets Stän¬
der tillika öfvervägat, att vid sistlidne Riksdag för samma behof till fullo
anvisades hvad som då för dem äskades; att, med undantag af ullprisens
stegring, icke några så väsendlliga förändringar i varuprisen sedermera sy¬
nas hafva inträffat, att de kunde ovilkorligen kräfva den ifrågaställde till¬
ökningen; att äfven den af nyssnämnde omständighet föranledda förhöjda
utgift till Arméens beklädnad borde kunna fyllas genom besparing å an¬
dra artiklar, och en omtänksam hushållning med anslagen på det hela;
samt att det bör kunna antagas, att materielen med hittills använde till¬
gångar äfven kan bibehållas i ändamålsenligt- skick; hafva Rikets Ständer
funnit sig på dessa skäl icke kunna bevilja de begärda 90,000 R:dr årli¬
gen för Ärméens materiel; hvaremot, och då oumbärligheten af de hittills
för samma ändamål utgångna summor är ådagalagd, Rikets Ständer haf¬
va bifallit, att de vid sista Riksdag till Arméens materiel å öfverskotten
anvisade 70,000 R:dr årligen nu må på Stat uppföras, samt att anslagen
för Krigs-Collegii Departementer, hvilka enligt^ senaste Statsreglering ut¬
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse A'0 ;8^t.
3»5
gjort 626,000 R;dr, således nu må bestämmas alt utgå med tillsammans
696,000 R:dr.
16:0 Vid granskning af Utrednings-Departementets serskilda behof,
hafva Rikets Ständer funnit, alt för Bevärings-manskapels beklädnad er¬
fordras en årlig summa af 114,000 R:dr; hvaraf 69,000 R:dr påräknas
för manskapets förseende med rockar och byxor; och hafva Rikets Stän¬
der, till beredande ej mindre af någon besparing i denna utgift, än af
en i högsta måtto nyttig och, åtminstone för vissa landskap, behöflig
lifligare omsättning af rörelse-capitalet, ansett sig böra i underdånighet
föreslå, om icke, på sätt nu tillgår med anskaffning af strumpor och
skor åt Bevärings-manskapet, till de Bevärings-skyldiges fria »al kunde
öfverlemnas att, emot en afpassad lämplig vedergällning i penningar,
sjelfve äfven förse sig med rockar och byxor; varundes Rikets Ständer,
öfverlygade derom, att om den blifvande beklädnaden rättas efter den
inom hvarje province vanliga drägt, dock med enhet i formen, elfer
rättare skärning af rocken, skall den i flera hänseenden besvärliga och
till kostnader ledande anskaffningen och vården af Bevärings-manskapets
omnämnda persedlar småningom och tilläfventyrs innan kort kunna
upphöra, till båtnad så väl för Staten som för den enskilde.
17:0 Beträffande det för indelta Armeens vapeuöfningar äskade an¬
slag; så, emedan tillgång för dessa redan finnes vara beredd genom den,
enligt afslutade contract, till Kronan från Rusthållare och Rotehållare
ingående Mötespassavolance-afgifteu, hvilken hittills för ändamålet be»
funnits tillräcklig, samt Armeens styrka icke blifvit i senare lider ökad;
ty och då för öfrigt en betydlig del af det begärda anslaget, enligt
hvad Rikets Ständer inhemtat, skulle vara ämnadt att användas i och
för större läger, men medel till desamma, när sådana öfnings-tillfällen
för trupperne anses behöflrge, synas kunna beredas genom indragning
eller inskränkning i Regementenas serskilda möten; hafva Rikets Stän¬
der, under förnyadt åberopande af Stats-Verkels, i förhållande lill be-
hofven, otillräckliga tillgångar, icke kunnat bevilja det fordrade ansla¬
get af 85,ooo R:dr årligen; äfvensom Rikets Siänder af enahanda skäl i
afseende på den gjorde framställningen om 56,000 R:dr till Exercitie-
Compagnier och Esqvadroner ansett hvarken något serskildt anslag för
bildandet af Exercitie-Cornpagnier vid indelta Infanteriet kunna med-
gifvas, eller någon förhöjning bifallas i det för Exercilie-Esqvadroner
förut varande anslag af 22,000 R:dr.
18:0 Vidkommande den i anslaget för Beväringens vapsnöfningar
3^6 Expeditions-TJiskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 184-
äskade förhöjning med 3o,ooo R:dr årligen för Landt- och Sjö-Bevärin-
gen gemensamt, så och då obestridligt är, atC i mon af folkmängdens
tillväxt, de Bevärings-skyldiges antal blifvit större och kostnaderna för
deras vapenöfningar ökade, hafva Rikets Ständer under förutsättning, att
någon del af de Bevärings-skyldige egnar sig åt Sjö-exercicen, för kost-
naderne hvartill medel å 4;de Hufvud-Titeln beräknas, bifallit, att det
å 3:dje Hufvud-Titeln uppförda anslag för Bevärings-manskapets vapen¬
öfningar må ökas med 20,000 R:dr och således bestämmas till 80,000
R:dr.
rg:o Enligt hvad Rikets Ständer uti skrifvelse af den 29 nästlidne
September serskildt i underdånighet anmält, hafva Rikets Ständer med-
gifvit, att anslaget för indelta Infanteriets Lifmundering fortfarande må
å Stat uppföras till samma belopp, sorn vid sistlidne Riksdag bestäm¬
des, eller till 71,000 R:dr.
20:0 Till vinnande af redighet och enkelhet i räkenskaperna hafva
Rikets Ständer under denna Hufvud-Titel på Stat uppfört nedannämnde
utgifter, som af öfverskotteu å Stats-Verkets inkomster hittills utgått,
nemligen:
a) Öfverroterings-ersättning i Skåne, utgående till 86 Rotar, med 6
tunnor spanmål in natura till hvarje eller 5i6 tunnor, a
5 R:dr 2,58o: —• —
F) Ersättning till Kneckte-rotar i Westmanland för an¬
slagen men bristande kronotionde-spanmål 4^6: — —
c) Indelnings-ersältning vid Westgötha Regemente . i,494: 35. 4*
Tillsammans R:dr 4>54°: 35, 4*
hvilket belopp är inbegripet uti den här nedan såsom anslag för indelta
Arméen upptagna summa.
I öfrigt har någon förändring uti de å denna Titel befintliga anslag
icke egt rum; och kommer i följd af de tillökningar, som här ofvan
blifvit i underdånighet anmälde, Riks-Slatens 3:dje Hufvud-Titel att in¬
nefatta följande anslag, nemligen:
Militaire- och För svar s-V erket till Lands.
Krigs-Collegium med Utrednings-Förråden 25,35o: «— —
Krigs-Hof-Rätten 5,733: 16. —
Generalitets-Staten 54.700: — —
Expediiions-ULskoUels Förslag till und. Skrifvelse N.o 184• 327 '
Gencral-Ådjutants-Expedition för Armeen 7,600: —
Ingenieur-Corpsen 21,535! 8. —
Topografiska dito’. . . . u,55o:
Öfver-Comraendants-Expedition i Stockholm .... 2,600: .
Artillerie-Staben 2,800: — ,
Commendants-Staten 6,765.- 16. * ■
Krigs-Academien 37,200: —.
Allmänna Garnisons-Sjukhuset 3i,3i9 R:dr 9 sk. 4 r:st.
jemkad till en summa af 3i,3ao: * . *
Indelta Arméen.
Indelta Regementena (med tillkomne 11 R:dr 14 sk.
4 rist genom jemkning på Titelns total-summa) . . 211,428:45. 6.
Exercice-Esquadroners underhåll 22,000:
Värfvade Arméen.
Lif-Gardet lill Häst 55,i 18: 13. 6.
Kron-Prinsens Hussar-Regeraente 47,283: 1. 6.
Svea Lif-Gardet . 73,116:22. 6.
Andra Lif-Gardet 73,226:22. 6.
Wermlands Fält-Jägare-Regemente 24,974: 16.
Svea Artillerie-Regemente}
Götha Dito > . . . . 336,759: 6. 6.
Wendes Dito )
Tillkommer från Krigs-Collegium, Ar-
chli-Statens anslag 84i: 4o- — 337,6oo: 46. 6.
Cavallerie- och Artillerie-Hästars remontering och sko¬
ning m. m 3o,675: 32. —
Fourragering för värfvade Cavalleriets och Artilleriets
Hästar. 126,077:
Beväring.
Lif-Bevärings-Regementet 19,708: 16. —.
Gottlands National-Beväring 33,000:
Hallands Beväring 3,56o:
Bevärings-manskapets vapenöfningar 80,000: «—-
32$ Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse 184.
Materiel.
Försvars-Verket i allmänhet eller Kr gs-Collegii Depar¬
tementer . * 696,000: — —
Lif-mundering för Indelta Infanteriet 71,000: — —
Diverse Anslag.
Spanmåls upphandling och Bageri-kostnader .... 25,000: ■— —
Ved och Ljus för Fästnings- och Garnisons-orter . . 14.000: — —
Skrifmaterialier och expenser för Krigs-Collegium . . \,öoo: — —
Värfnings- och recapitulalions-penningar 1,000:
Durch-raarche-kostnader 25,000: — —■
Rese- och Tractaments-penningar för M i 1 itai re Em-
bets- och Tjenstemän 6,666:3a. —
Oförutsedda Militaire-behof .......... 5o,ooo: — —
Summa R:dr 2,238,ogo: — —
hvartill kommer:
Indelta Räntorj Kronovärde 282,069 Pi;Jr 4°
hvaraf 74-974- 8- utan förvandling . , 74,974: 8.
och 177,095:32. med dito, å 5 R:dr, 885,478: 16. 960,45a- 24
Indelt Spanmålj 2 1,446 tunner, a 5 R:dr 107,230: — -—
Spanmål in natura> i7,345§ tunnor, å dito .... 86,727:24. —
Tillsammans R:dr 3,392,500:
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 November 16 34-
Expcdilions-Vlskottels Förslag till und. Skrif v elser N.ris 18S ooh 186. 329
N:o i85.
Uppläst oell godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Nov. 1834.
Preste-Slåndet den 3 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > angående den under
innevarande Riksdag verkställda revision af de. under Com-
merce-Collegium ställda fonder och medel. (Stats-Utsk.
N:o 169.)
S. A. K.
Rikets Ständer, sora genom deras Stats-Utskott låtit granska i832 års
redogörelse och förvaltning af de under E. K. M:s och Rikets Commerce-
Collegium ställda fonder och medel, få härigenom i underd. anmäla, att
härvid icke varit något att anmärka, hvarken rörande sjelfva förvaltningen
eller i afseende på räkenskapernes författande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 6 November 1834-
N:o 186,
Upplåst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Nov. i834»
Preste-Ståndet den 3 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j i anledning af sökt
everlde/ig skatte manna-rätt å det under Ulricsdals Kungs¬
gård förr lydande Kefvinge hemman med dertill hörande
utjord. (Stats-Utsk. N:ris 201 & 260.)
S. A. K.
Genom Nådig Remiss af den i5 sisth Maji har E. K. M. till Rikets
Ständers Stats-Utskott öfverlemnat en af Stats-Rådet, f. d. Presidenten G.
Poppius gjord underd. ansökning, att, emot qvittning af egande Tullgarns-
iiih, lill IL St. Fröt. i834• to Sami. I Afd,
33o
Expeditions-Utskoitets Förslag till und. Skrifvelse IV:o 18S.
och andra skatterättsfordringar, tillsammans utgörande 36 daler Silfvermynf,
erhålla full ego med skattemannarätt af det i Danderyds Skeppslag och
Socken af Stockholms Län belägna hemmanet Kefvinge med dertill höran¬
de utjord, hvilka lägenheter förr lydt under Ulricsdals Kungsgård, och,
till följd af E K. M:s Nådiga Bref till Dess och Rikets Kammar-Collegi-
um\len 23 Februarii 1791, under den 6 derpåföljde Junii blifvit, medelst
utfärdadt Arrende-Contract, uppå 5o år, emot 111 R:dr 5 sk. 4 r:st årli¬
gen, utarrenderade, samt nu med sådan rätt af sökanden innehades.
Af handlingarne i målet hafva Rikets Ständer inhemtat: att, sedan
Kammar-Collegium blifvit i Nåder anbefalldt att, efter vederbörandes hö¬
rande, med underd. Utlåtande inkomma, Kronofogden och Häradsskrifva-
ren i orten uti afgifvet yttrande anfört, att om, efter nu gällande Arrende-
Contracts slut, Kefvinge hemman med dertill hörande utjord, hvilka bå¬
da hafva en vacker belägenhet och äro försedde med åbyggnader, hvar för
sig utarrenderades, skulle de, i anseende till deras närhet af hufvudsladen,
med all sannolikhet lemna i årligt arrende, Kefvinge 5o och dess utjord
20 tunnor spanmål, samt en blifvande arrendator af hemmanet dessutom
gifva den ersättning efter mätismanna ordom, för derstädes befintlige sten-
husbyggnader, hvartill afträdande arrendatorn är berättigad; hvadan be-
mälde Tjenstemän ansett, att Statens skuld för sökandens egande skatte-
rättsfordran blefve något dyrt betald medelst eganderättens till Kefvinge
hemman och utjord evertdeliga afstående, samt att Stats-Verket erhölle
en obetydlig ränta i stället för ett högt årligt arrende; att E. K. M:s Be¬
fallningshafvande i Stockholms Län deremot yttrat, att, då för närvarande
ej med någon tillförlitlighet knnde bestämmas, huruvida den årliga arren¬
desumman af Kefvinge kunde komma att motsvara räntan af det capital,
som måste användas till inlösen af vid hemmanet uppförda stenhusbygg¬
nader, men af förhållandet med åtskilliga i senare tider högt uppdrifna
Kronoarrenden, samt det, vid betraktande af ifrågavarande lägenheters be¬
skaffenhet, kunde antagas, att blifvande arrende ej korome att öfverstiga
räntan af inlösningssumman för den ej obetydliga stenhusbyggnaden.;; så
vore det endast uti möjligheten att med en efterträdare i arrendet öfver¬
enskomma om ersättning till större eller mindre del af nämnde byggnad,
som fördelen för Kronan, att äfven framgent behålla lägenheterna borde
sökas, och hvilken ersättningsfråga åter blefve beroende af det arrende¬
belopp, hvartill lägenheterna vid ett nytt arrende kunde uppgå; samt att
Kammar-Collegium derefter, under den 26 sisth Mars, jemte förklarande,
att de af sökanden uppgifna skatterättsfordringar ega sin rigtighet, samt
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse iT.O 186. 331
att han för dem vore lill ersättning berättigad, anfört: att Kefvinge, ett
gammalt Kronoskattehemman, som bestått af ett mantal och år 1695, se¬
dan Kronan skatterättigheten sig tillöst, blifvit underlagdt Ulricsdals Kungs¬
gård tillika med den hemmanet tillhörande utjord af två tredjedels öresland,
år 1734 blifvit, i anseende till dess svaga beskaffenhet, förmedladt från helt
till halft mantal, hvarefter, oeh sedan räntan å utjorden jemväl under¬
gått förhöjning, den för bägge lägenheterna nu gällande behörigen fast¬
ställda grundränta uppginge till 25 daler 4 öre Silfvermynt eller 8 R:dr
18 sk.; att, vid den undersökning, som, till vinnande af noggran upp¬
lysning om lägenheternas nuvarande förmoner och beskaffenhet, efter skedd
affallning deraf, blifvit verkställd, befunnits, det Kefvinge hemmans hela
egoområde bestode af 42 tunne- 9 kappeland inrösningsjord, till stör¬
re delen af mindre bördig beskaffenhet, jemte io5 tunne- 21 kappeland
beteshagar och bergbunden skogsmark, samt utjorden af 12 tunne-27 Jrdels
kappeland ograderad afrösningsjord, med hjelpligt mulbete och skog der¬
till; att skattläggningsmännen, med afseende å dessa förmoner, till be¬
tydlig del härledande sig från odlingar och förbättringar under arrende¬
tiden, ansett hemmanet åter kunna uppföras till helt mantal, samt rän¬
tan förhöjas å hemmanet till i3 R:dr 3i sk. 11 rst. och å utjorden till
3 R:dr 43 sk. 11 rst.; uppgående dessa belopp, efter i833 års ma-ke-
gång, till i36 R:dr 29 sk. 2f:dels rst., utom den åsätta Kronotionden, 4
tunnor 4 kappar spanmål; att, i afseende på frågan, huruvida Kefvinge
hemman och utjord kunde användas till ersättning för de af sökanden egan¬
de skatterättsfordringar, Kammar-Collegium, enär dessa lägenheter, sedan
Kronan skatträttigheten dertill inlöst, icke blifvit under Ulricsdals Kungs¬
gård häfdade, utan, såsom för Kungsgårdens bruk och skötsel umbärliga,
serskildt utarrenderade, ansett berörde lägenheter icke kunna hänföras till
Kronans omistliga gods, eller att till dessa lägenheter, som äro af ren
Krononatur, kunde lämpas det förbud emot Kungs- och Kungsladugårdars
afhändande, E. K. M:ts Nådiga Bref den 21 Maji 181 o innefattade, utan
deremot hörde till de i 77 §. Regerings-Formen omnämnde Statens lägen¬
heter, hvilka icke finge af Konungen utan Rikets Ständers bifall, genom
försäljning, förpantning eller på annat sätt Kronan afhändas; att Colle-
gium, med instämmande uti den åsigt E. K. M:ts Befallningshafvande till-
kännagifvit, trott, hvad angick besigtningsmännens yttrande om arrendets
uppdrifvande till 70 tunnor spanmål, det kunna inträffa , att, huru lin¬
drig den löseskilling än kunde anses, hvarför skatterättigheten till ifråga¬
varande lägenheter nu söktes, ett vägradt bifall till den gjorda anhållan
332 Expediiions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 1§6.
möjligen skulle inleda Stats-Verket i större eller mindre förlust; att då i
öfrigt det alltid varit oell vore skatterätts-fordringsegares ovilkorliga rät¬
tighet att i jord få ersättning för sådana fordringar äfven utöfver deras
gångbara penningevärde, så hade, med stöd af Kongl. Brefvet den 6 No¬
vember 1772, vid flere tillfällen de, som egt innestående, från Tullgarns-
godset sig härledande skatterältsfordringar, erhållit införsel i Kungs- och
Kungsladugårdar samt rå- och rörshemman; att Rikets Ständer vid se¬
nast e Riksdag jemväl beviljat sådan införsel uti åtskilliga under Ädelforss
Guldverk hörande, för Statens räkning utarrenderade samt, i följd deraf,
lika med Kefvinge hemman och utjord under 77 §. Regerings-Formen in-
begripne Kronohemman och lägenheter, icke allenast för innehafvande
Tullgarns- utan äfven för vanliga skatterätts-fordringar, till fyllnad af
hvad i de förra vid liqviden bruste; att samma skäl, som legat till grund
för Rikets Ständers ofvanberörde beslut, äfven nu talade till fördel för
sökanden; samt slutligen att Collegium hemställde, att, i händelse E. K.
M. och Rikets Ständer skulle den sökta införseln bevilja, på Collegii pröf¬
ning måtte få bero, om och huruledes Kefvinge hemman och utjord må,
efter skattlägningsmännens förslag, eller annorledes, till ränta och mantal
förhöjas; samt att, i händelse de nu i och för qvittningen anmälda for¬
dringar icke blefve tillräckliga, sökanden måtte tillåtas att den uppkom¬
mande bristen med andra skatterättsfordringar fylla, på salt vid dylika
tillfällen förut öfligt varit.
Detta, med hvad mera handlingarne innehålla, hafva Rikets Ständer
i behörigt öfvervägande tagit; och, vidkommande först frågan, huruvida
Kefvinge hemman med underlydande utjord äro af den beskaffenhet att
de kunna Kronan afhändas, så enär, efter hvad upplyst blifvit, dessa lä¬
genheter icke varit under Ulricsdals Kungsgård häfdade, utan, såsom för
Kungsgårdens bruk och skötsel umbärliga, serskildt för sig utarrenderade,
hafva Rikets Ständer, lika med Kammar-Collegium, ansett berörde lägen¬
heter icke kunna hänföras till Kronans omistliga gods, och således, utan
frångående af gällande ordning, af E. K, M. och Rikets. Ständer kunna
Kronan afhändas.
Beträffande derefter frågan, huruvida Kronan, genom den söktaskat-
terättighetens beviljande, komme att förlora eller vinna; så hafva Rikets
Ständer beräknat, att, genom bifall till den nu gjorda ansökningen, Kro¬
nans inkomst af Kefvinge hemman och utjord skulle, efter arrende-tidens
slut och verkställd ny skattläggning, enligt Kammar-Collegii utredning,
troligen komma att utgöra, om x833 års markegång tages till grund, Rads*
Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse IV. o lS6.
333
130: 2 g. af, eller, med tillägg af 4 tunnor 4 kappar Kronotionde-span-
mål, omkring 156 R:dr årligen; hvaremot, om lägenheterna för Kronans
räkning åter utarrenderades och otnförmälde arrende-belopp af 70 tunnor
spanmål tages till grund, spanmålen i bägge fallen upptagen till det pris,
sora i Riks-Staten blifvit beräknadt, eller 5 R:dr tunnan, arrendet upp-
ginge lill 35o R:dr, eller en förhöjd årlig inkomst af jorden utaf ig4
R:dr, hvarifrån dock sedermera borde afdragas räntan, ej allenast å det
capital, som Kronan finge utgifva till inlösen, på grund af Arrende-Con-
tractets uttryckliga stadgande, af de vid Kefvinge befintliga icke obetyd¬
liga stenhus och mangårdsbyggnader, utan ock å sökandens egande och
giltige befunne skalterätts-fordringar, för hvilka innehafvare!! eljest mäste
tilldelas vederlag af annan Kronan tillhörig jord; vid hvilket förhållande,
och om värdet af de förre äfven antoges så lågt som möjligt, det i alla
fall, blefve otvifvelaktigt, att Kronan finge, i stället för inkomst, vidkän¬
nas en årlig förlust, helst den yttrade förmodan, att en blifvande arren¬
dator skulle, jemte utgörande af 70 tunnors årligt arrende, för egen räk¬
ning inlösa byggnaderne af den frånträdande, icke kan antagas såsom
en tillförlitlig grund för beräkningens uppgörande.
Då sålunda beviljandet af ifrågavarande skattelösen ej allenast skulle
öka Stats-Verkets inkomst utöfver nuvarande arrendet, utan äfven befria
Kronan från utgifvandet af en sannolikt betydlig lösesumina för byggna¬
derne å Kefvinge, hafva Rikets Ständer, för deras del, medgifvit den af
Stats-Rådet, Presidenten Poppius sökta skattemanna-rättighet till Kefvinge
hemman och utjord, likväl på de vilkor och med de föreskrifter, som
Kammar-Collegium uppgifvit, hvilka vid verkställigheten böra af bemälde
Collegium iakttagas.
Hvilket Rikets Ständer, i anledning af E. K. M:s högstberörde Nå¬
diga Remiss, få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 November 1834.
334
Expeditions-Utskoltets Förslag till ui:d. Skrifvelse N.-o 187.
N:o 187.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Nov. i834-
Preste-Ståndet den 3 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående fortfarande anslag till IJll-
Discont-Fondens förstärkning samt Ull-culturens och Ull-
produetionens befrämja,'de i Riket. (Stats-Utsk. N:ris ic)4
och 290.)
S. A. K.
Genom Nådig Proposition till Rikets Ständer af den i5 nästlidne
Februarii har E. K. M., efter framställning af den utvidgning Ull-cultu-
ren och Ull-productionen i Riket vunnit, samt det understöd, som till
dess ytterligare befrämjande vore erforderligt, i Nåder föreslagit, att de
Tvåhundrade Tusende Riksdaler, Rikets Ständer vid sista Riksdag till TJ11-
Discont-Fondens förstärkning samt till Ull-culturens och Ull-productionens
befrämjande anvisat, måtte fortfarande dertill användas, samt att, i fall
ull-culturen innan nästa Riksdag hunne göra så stora framsteg, att desse
200,000 R:dr ej försloge till upprätthållande af det med dem åsyftade än¬
damål, Rikets Ständers Riksgälds-Contor måtte bemyndigas, att då, emot
lägsta möjliga ränta, hålla Ull-Disconten tillhanda hvad derutöfver kunde
erfordras.
Hvad sålunda i Nåder framställdt blifvit hafva Rikets Ständer i Öf¬
vervägande tagit, och dervid funnit, att) då ull inom och utom Riket är
en panska begärlig vara, samt förbrukningen deraf för tillverkning af
kläde och dylika ylleväfnader i Sverige öfverstiger produetionen af
detta råämne, afnämare af ull till förmonliga försäljningspris icke gerna
bör kunna saknas, samt följaktligen producenten icke heller bör, för bri¬
stande afsättning på sin vara, kunna komma i någon känbar penningeför-
lägenhet, och derföre behöfva i vidsträcktare mon anlita de lånetillgån-
gar, hvilka genom creditivet skulle för honom beredas; hvilken åsigt äf¬
ven vinner stöd deraf, att en obetydlig summa i anledning af lånreqvi-
sitioner under åren i832 och 1833 från Ull-Discont-Fonden utgått. Emed¬
lertid och i förmodan, att, genom ullproductionens utvidgning, ett större
lånebehof möjligen kunde, i förhållande dertill, uppkomma, hafva Rikets
Expedit iöns-Utskottets Förs lag till und. Skrifvelse N.O 18Z. 335
Ständer bifallit att, under förut stadgade vilkor, det vid sistlidne Riks¬
dag till Ull-Discont-Fondens förstärkning beviljade och på Riksgälds-Con-
loret anvisade creditiv af högst Tvåhundrade Tusende (200,000 R:dr) B:co
må intill nästa Riksdag få ytterligare begagnas, hvilken summa Rikets
Ständer anse vara för ändamålet tillräcklig.
Hvilket, till svar å E. K. M:s högstberörde Nådiga Proposition, Rikets
Ständer få härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 November 1834-
N:o 188.
Uppläst och godksndt hos Ridd. och Adeln den 6 Nov. 1834.
Prtste-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående förändrade
grunder för fördelningen af Båtsmanshållet, Rikets Stä¬
der emellan. (Stats- och Oecon. Utsk. N:o 28.)
S. A. K. -
Genom Nådig Skrifvelse af den 25 sisth Januarii, har E. K. M.
behagat gifva Rikets Ständer tillkänna, att, sedan E. K. M. under den
21 Februarii 1829, låtit meddela Rikets då församlade Ständer ett upp-
rättadt förslag till rättvisare och jemnare fördelning af slädernes Båts¬
manshåll, med bibehållande af dess närvarande numeraire på det hela,
samt Rikets Ständer, efter öfverläggningar i ämnet, genom underdånig skrif¬
velse den »7 Mars i83o, dels framställt deras åsigter om angelägenhe¬
ten att för en sådan reglering vidtaga åtskilliga förberedande åtgärder,
såsom ny uppmätning, refning och skattläggning af all städernas orole-
rade jord, dels uppgifvit de grunder, hvilka ansetts dervid böra föl¬
jas och af vederbörande iakttagas vid utarbetningen af ett förnyadt un¬
derdånigt förslag tili fördelning af ifrågavarande Båtsmanshålls-skyldig-
het, hvilket förslag Ständerne anhållit måtte varda vid blifvande Riks¬
möte dem förelagdt, till den åtgärd Regerings^Formens 80 §. föranle¬
der, hvaremedlertid, enligt Rikets Ständers tillika gjorda underdåniga
336
Eccpeditions-Utskotlcls Förslag lill und. Skrifvelse N.o 188.
hemställan, en provisorisk jemkning och fördelning af detta Ständernes onus
kunde, lill de mest betungades lindring, genast vidtagas; så hade öfver
samma underdåniga skrifvelse, genom Nådig remiss af den 29 Mars i83o,
utlåtande blifvit infordradt från Förvaltningen af Sjö-ärendena, samt
E. K. M:s och Rikets Kammar- och Commerce-Collegier, hvilka Em-
bets-Yerk, till följd deraf, uti gemensamt underdånigt Betänkande den
3o November i832, icke allenast redogjort för handläggningen af detta
vigtiga mål, utan ock ådagalagt den betydliga tidsutdrägt och kostnad,
som de af Rikets Ständer föreslagne förberedande åtgärder komme att
förorsaka, äfvensom de flere svårigheter ändamålets vinnande på denna
väg skulle möta; hvaremot Förvaltningen och Collegierna, på andrag-
lie skäl, trott sig böra i underdånighet uppgifva en annan utväg att
afhjelpa ojemnheten i förevarande beskattning, som, enligt billighet och
sakens natur, borde på en gång omfatta slädernes jord, deras hus och
tomter samt borgerliga näringen ech rörelsen derstädes.
Denna utväg skulle bestå deruti, att fördela städernas samfällda
Bålsmaris-håll på deras innehafvande jord, på hus och tomter samt på
borgerlig rörelse efter bevillningsgrund. Ifrån beloppet af den bevill¬
ning, beräknad i medeltal från 1827 lill och med 183r, som af all
stadsjorden i Riket erlades, skulle då först afdragas den bevillning',
som utginge så väl af sådan oprivilegierad stadsjord, hvilken redan vo¬
re till ordinarie Soldats- eller Båtsmans-rotering på landet indelad, som
af den Kyrkor, Ecclesiastike och Civile Tjenstemän samt fromma stiftel¬
ser anslagne, jemte annan privilegierad jord, som vore af natur och e-
genskap, att icke böra draga ordinarie utan blott extra rotering, å hvil-
jken jord jemte derföre, enligt taxerings-längderne, påförda bevillnings-
afgifter, serskilda förteckningar för hvarje stad borde, genom E. K. M:s
Befallningshafvandes försorg, upprättas, samt till Förvaltningen och Col-
legierne insändas.
Sedan derefter sig visat, till hvad värde den återstående oprivilegi¬
erade jorden inom hvarje stad, som ännu vore oroterad, blifvit till
bevillnings-laxering uppskattad, jemte derföre belöpande bevillning, och
bevillnings-summan sålunda blifvit gifven, som i medeltal under nyss¬
nämnde fem år utgått af all den oroterade oprivilegierade stads-jorden,
så skulle först den för hela Riket fastställde Båtsmans-styi kan, 886
nian, fördelas på all Rikets stadsjord, hus och stadstomter samt borger¬
lig rörelse och näring, i det förhållande som dessa, hvar för sig sam-
manräknadt,
Expeditions-Ulskottets Förslag lill lind. Skrifvelse IV.o 188.
337
manräknadt, utgjorde bevillning och derefter, livad af nämnde Båts-
mans-styrka, efter den allmänna fördelningen, belöpte på stadsjorden,
fördelas på hvarje stad i det förhållande, som dess bevillning af stads-
jorden förhölle sig till aila städernes gemensamma bevillning- af deras
oprivilegierade och oroterade jord, på hvil ket sätt andelarne i Båtsmans-
hållet för hus och tomter samt borgerlig rörelse äfven borde uträknas
och hvarje stad påföras; dock med iakttagande, der brutna tal förekom-
mo, att de jemkades till rediga bråk, samt ovilkorligen för städerne i
ett och samma Län till helt rotetal; och finge del på städerna ankom¬
ma, att vid hvarje Riksdag hos Rikets Ständer göra anmälan om den
förändring, hvartill städernes stigande eller sjunkande välstånd, eller
andra omständigheter kunde föranleda.
Och som det icke undfallit E. K. M., huruledes betänkliga hinder
oell svårigheter, ej mindre i afseende på vederbörandes derunder bero¬
ende rätt,, än å en oundviklig tids-utdrägt, molte den af Lehofvet på¬
kallade regleringen af städernas Båtsmanshåll, om densamma skulle fö¬
retagas i den ordning och på det sätt Rikets Ständer i underdånighet
föreslagit; men deremot det af de förvaltande Verken framställde för¬
slag, icke allenast vore på naturlig billighet och rätt grundadt, utan
ock i verkställigheten lättare att utföra, och således inom en kortare lid
ledande till det åsyftade ändamålet, ville E. K. M. till Rikets Ständer
öfverlemna det förslag till ifrågavarande reglering, som de förval¬
tande Verken afgifvit, med Nådigt tillkännagifvande, det E. K. M., för
Sin del, funne detsamma böra för regleringen tagas till. grund, och att
sålunda, i händelse förslaget äfven vunne Rikets Ständers bifall, E. K.
M. derom förväntade deras underdåniga svar, för att sedermera verk¬
ställigheten deraf i Nåder befordra.
Vidkommande åter frågan om interimsregleringen af städernas Båts-
mans-håli; ansåg E. K. M. densamma så mycket hellre för det närva¬
rande böra förfalla, som, enär den lindring, vissa städer i enli*>het
dermed kunde komma att vederfaras, icke borde hvälfvas på andra
städer, innan fullständigt utredt blifvit, hvad tillökning i nU dra¬
gande Båtsmanshåll de kunde och borde vidkännas, densamma alltså
icke kunde ega rum, ulan förminskning i den, såsom stadsinlrad påräk¬
nade inkomsten af städernes vacance-afgift, samt i allt fall, i händelse
af Rikets Ständers antagande af Collegiernes afgifrtfe förslag lill defini¬
tiv jemkning i städernes BåtsmanshåÄ, icke serdeles på tiden kunde ut.
Bih. till R. St. Prot. i834■ 10 Sami. 1 A/d. 43
338 Expeditions-Utskotlels Forslag till tind. Skrifvelse N:o 188.
draga, innan den hunne till slut befordras, och således den lindring,
som vissa städer derigenom bereddes, kunde dem tillgodokomna.
Rikets Ständer hafva detta till deras handläggning sålunda i Nåder
öfverlemnade ärende, jemte hvad de Rikets Ständer tillhandakom-
ne handlingar, innefattande E. K. M:s och Rikets Stats-Conlors, För¬
valtningens af Sjö-Ärendena jemte Kammar- och Commerce-Collegiernes
samt E. K. M:s Befallningshafvandes i ämnet afgifne yttranden om med¬
delade uppgifter, derom innehålla, uti noggrannt öfvervägande tagit; och
beträfFande först det af de förvaltande Verken afgifna, ofvan intagna
förslag till reglering af Städernes Båtsmanshåll, eller att fördela det¬
samma på städernes innehafvande jord, på hus och tomter samt på
borgerlig rörelse efter bevillningsgrund; så ehuru, enligt hvad Rikets
Ständer uti deras ofvanberörde underdåniga skrifvelse af den 17 Mars
i83o sig yttrat, E. K. M. , genom dess Nådiga Bref till Amirulitets-
Collegium den 11 Julii 1780, uttryckligen antydt, alt Båtsmans-hållet
är på stadsjorden grundadt, och det följaktligen synes, som detta onus
jemväl borde af jorden företrädesvis och i första rummet bäras; likväl
och då, i enlighet med hvad de förvaltande Verken sig utlåtit, härvid
förekommer: att en sådan ärendets behandling, som Rikets Ständer fö¬
reslagit, men hvarmed någon början icke blifvit gjord, skulle leda till
en långvarig och för den skyndsamhet, hvarmed nuvarande ojemnhet
i utgörande af ifrågavarande skatte-bidrag borde afhjelpas, högst menlig
tidsutdrägt, enär städernas jord lärer uppgå till omkring 63,000 tunne¬
land, till större delen bestående af åker och äng i smärre lotter, hvilkas
uppmätning, afFattande å charta och gradering måste fordra längre tid
och arbete, hvarefter komme skattläggningen och pröfningen af en mängd
besvär, som deröfver troligen blefvo anförda, att fråga icke utan skäl
kunde uppstå om Statens rätt att anbefalla den föreslagna stadsjordarnes
uppmätning emot egarnes vilja och på deras bekostnad, der jorden re¬
dan funnes vara satt till mantal, helst, i afseende på rotering af hem¬
man och jord å landet, en dylik åtgärd icke varit jordegaren ålagd, och
uy affattning för de städer, hvilkas egor redan äro på charta lagde, i
synnerhet synes betänklig, hvarförutan några städer skola, genom E. K.
M:s Nådiga beslut, vara ifrån afFattningen af deras jord befriade; att, ge¬
nom vidtagande af den utväg de förvaltande Verken uppgifvit, den så
länge fördröjda fördelningen af städernes Båtsmanshåll otvifvelaktigt
skulle i betydlig mon underlättas oell fortskyndas, hvarigenom ock den
af Rikets Ständer serskildt föreslagne provisoriska jemkning i Båtsmans-
Expedilions-Ulskoltets Förslag till tind. Skrifvelse N:o 188.
339
hållet kunrle undvikas; och att slutligen de omvexlingar, hvilka i afse¬
ende å slädernes stigande eller sjunkande välstånd, som oftast under en
kortare tidrymd ega rum, böra föranleda till rättighet för städerne, att
vid hvarje Riksdag hos Rikets Ständer göra anmälan om den förändring
i Båtsmans-regleringen, hvartill omständigheterne kunna föranleda; haf¬
va Rikets Ständer, på grund af allt detta, dels skolat härigenom i un¬
derdånighet förnya deras å förra Riksdagen framställda anhållan om E.
K, M:s Nådiga bifall dertill, att, utan afseende å de för Stockholm,
Carlskrona, Wexiö, m. fl. af Rikets städer meddelade Kongl. Resolutioner,
antingen till befrielse helt och hållet, eller till ett blott inskränktare
deltagande i Båtsmanshållet, en ny allmän reglering och fördelning stä¬
derne emellan af deras Båtsmanshåll måtte verkställas, med rättighet
för städernes invånare att, efter serskilda förekomne förhållanden, inom
sig fördela den för hvarje stad fastställda anpart af Båtsmanshållet,
dels ock för sin del heslutit, att städernes Båtsmanshåll skall på deras
innehafvande jord, på hus och tomter, och på borgerlig rörelse efter be-
villningsgrund fördelas, samt att regleringen derefter må vid hvarje
Riksdag kunna förändras, på sätt E. K. M:s i Dess Nådiga Skrifvelse fö¬
reslagit, dock med den skilnad, att de fem år, hvilka böra tagas till
grund vid bevillningens beräknande i medeltal, må, i likhet med Ri¬
kets Ständers beslut å förra Riksdagen, blifva åren i8a8 till och med
i83a, såsom närmare den tid, då den nya regleringen af Båtsmanshål-
let kommer att ske.
Hvad derefter angår frågan om interims-regleringen af städernes
Båtsmanshåll, hafva Rikets Ständer, på de skäl, som uti E. K. M:s Nådiga
Skrifvelse blifvit anförde, funnit denna fråga böra förfalla.
Sedan Rikets Ständer sålunda meddelat Utlåtande i de delar af det¬
ta mål, som uti E. K. M:s Nådiga Skrifvelse innefattas, hafva Rikets
Ständer jemväl till pröfning förehaft hvad de förvaltande Verken anfört
till ett närmare utredande af de serskilda förhållanden, som, enligt Rikets
Ständers underd. skrifvelse af den 17 Mars i83o, ega rum dels med åt¬
skilliga städers jord, som hittills varit befriade från deltagande i Båts¬
manshållet, dels ock med köpingarne och deras innehafvande jcrd;
hvarvid, med ledning af hvad nämnde Embets-Verk derom upplyst,
Rikets Ständer funnit godt, för deras del, besluta: att, för ali inom Stock¬
holms och öfrige städers staquet varande jord, som icke är till tomter
Expeclitions-TJtshotteis Förslag till tind. Skrifvelse N-0 188.
indelad, skall bevillningssumman sammanläggas med den för städernes
hus och tomter, och samma jord såmedelst deltaga i roleringen, och att
till stadsjord, underkastad serskild ordinarie rotering, endast må hänfö¬
ras den, utom städernes nuvarande barriére belägna, dem tillhöriga fun-
dations-, donations- eller sjelfegande jord, som är ständig rotering un¬
derkastad, på hvilket sätt den till Rörstrand hörande jord, likasom Stads¬
hagen och Långholmen skola i ordinarie Båtsmansbållet med städerne del¬
taga; att städerne Fahlun och Östersund endast för hus och tomter samt
borgerlig rörelse, men ej för innehafvande jord, komma att bidraga till
städernes Båtsmanshåll; samt att åter Sala, Marstrand och Waxholm sko¬
la från rotering helt och hållet vara frie; dock komma sistnämnde 3:ne
städer samt Fahlun att åtnjuta berörde förmoner, endast så länge de der¬
till föranledande orsaker fortfara.
Beträffande deremot städerne Borås och Borgholm, hafva Rikets
Ständer icke kunnat dela de förvaltande Verkens, på anförda skäl, ytt¬
rade åsigt, dels att, utaf de Borås stad fordom underlagde 32i förmed¬
lade hemman, 291 mantal, sorn genom Kongl. Brefvet den 8 Julii 1795
Blifvit befriade från allt annat deltagande i anskaffandet af stadens båts¬
män samt deras legande, lönande och utredande, än att, i likhet med
hvad från äldre tider vanligt varit, till understöd i stadens Båtsmans¬
håll, årligen betala åtta daler silfvermynt med 2 R:dr 32 sk. Banco, in¬
galunda kunde, endast genom utgörande af denna ringa afgift till staden,
tilläggas egenskap och namn af stadsjord, samt att dessa hemman med
tillydande ego-områden följaktligen icke kunde eller borde tagas i be¬
räkning vid fördelningen af båtsmanshållet på städernes jord, utan Bo¬
rås stad från utgörande af båtsmansrotering för nämnde hemman befrias
samt stadens roterings*skyldighet således inskränkas till den behållna
stadsjorden, uppskattad till 6* mantal, dels att, då den roterings-skyi-
dighet ofvannämnde hemman, i följd af deras oprivilegierade natur, bor¬
de vidkännas, icke kunde anses vara genom förrberörde penningebidrag
fullgjord, omförmälde 29J mantal borde, på sätt som redan skett med
mantal af de hemman, som före indelnings-tiden vöre lill understöd
i stadens Båtsmanshåll anslagne, men sedermera staden frångått och blif¬
vit insatte i soldatiotar vid Elfsborgs Regemente, i vanlig ordning inde¬
las lill ständigt knektehåll vid Regementet i orten, hvaraf åter skulle
blifva en följd, att afgiften till Borås stad komme att upphöra, dels oek
att hädanefter, lika sorn hittills, någon rotering icke måtte Borgholms
stadsjord, i anseende till dess ringa värde, åsättas. Det är nemligen, i
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 188. 34i
afseende å den förra, eller Borås, upplyst, alt de staden frånskiljde ac)|
hemman, hvarom fråga är, på det salt understödja staden i Båtsmans-
hållet, att till staden erlägges 1 R:dr Z2 sk. årligen af hvarje helt hera¬
man; och då desse hemman således i utgörandet af stadens! Båtsmans¬
håll i sjelfva verket deltaga, utan att dock, på sätt af de förvaltande Ver¬
ken äfven blifvit antaget, kunna anses, genom nämnde ringa afgift, haf¬
va fullgjort den roterings-skyldighet, de, i följd af sin oprivilegierade
natur, böra vidkännas; då, vid berörde förhållande, den omständighet,
att hemmanen numera kommit utur stadens ego och utgöra allmänna be¬
svär å landet, efter Rikets Ständers öfvertygelse, så mycket mindre kan
anses hafva förändrat deras egenskap af stadsjord, så vidt Båtsmanshål-
let angår, sorn de, genom 1683 års Kongl. Bref förklarats böra under
stadens Båtsmanshåll förblifva, på grund hvaraf något deltagande i knek-
tehållet ej heller blifvit dem ålagdt; då, i följd af det redan fattade be¬
slut om en ny allmän fördelning emellan städerne.af Båtsmanhållet, ti¬
tan hinder af den befrielse derifrån, eller det inskränktare deltagande i
detta ottus, som genom Kongl. Resolutioner vissa städer medgifvils, nå¬
got afseende icke lärer böra fästas å stadgandet i 1664 års Kong!. Bref,
att Borås, med förskonande från utskrifning och rotering för hemmanen
borde utgöra en båtsman för hvarje fem gårdar; och då, genom antagan¬
de af föuslaget att indela dessa hemman till ständigt knektehåll vid Rege¬
mentet i orten, endast en opåräknad och af behofvet icke påkallad tillökning
i knektehållet, på städernes bekostnad, skulle uppkomma, anse Rikets Stän¬
der, att ifrågaställde hemman böra till Båtsmanshållet roteras; äfvensom
Rikets Ständer, hvad Borgholm angår, ej funnit något skäl, hvarföre den¬
na stad, för dess egande jord, ehuru ringa den ock må vara, skulle från
rotering befrias. På grund häraf hafva Rikets Ständer funnit de Borås
stad frånskiljde ofvanberörde hemman, lika med stadens ännu be¬
hållna 6| mantal stadsjord, böra vid fördelningen af Båtsmanshållet på
städernes jord tagas i beräkning, deraf dock upphörandet utaf hemmanens
afgift till staden kommer att blifva en följd; samt alt Borgholm äfven
för dess innehafvande jord bör i Båtsmanshållet dellaga.
Till följd af de upplysningar Embets-Verken meddelat angående kö-
pingarne, hafva Rikets Ständer ansett dessa böra vid den föreslående
regleringen af Båtsmanshållet tills vidare upptagas och beräknas på föl-
jaude sätt, nemligen: 1:0 för så väl innehafvande jord, som förhus och
tomter samt för borgerlig rörelse: Gamleby, Bjurvik, Båtstad och Mön¬
sterås, dock, hvad den sistnämndes jord beträffar» endast för den det
34*
Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skri/velse IV:o 188.
deraf, eller aTTj mantal, som äro oroterade; 2:0 allenast för Inis och tomtet
och för borgerlig rörelse: Almvik, Valdemarsvik, Figeholms, Paskala viks,
Pataholms, Döderhultsviks, Bergqvara, Mörbylånga, Malmköping, Arvika,
Hellestad, Motala, Ljungby, Haparanda, Trelleborg, Christianopel och
Ronneby köpingar, utan att för de 2:ne sistnämnde något undantag bör
ega rum, ehvad E. K. M. i Nåder skulle täckas gilla Rikets Ständers be¬
slut om upphörande af den befrielse Carlskrona, under hvilken desse
köpingar lyda, hittills åtnjutit eller icke; och 3.‘o endast för hus och
tomter: Ullasjö, Tällingen och Maden; hvaremot Wernamo och Tyks¬
mark, såsom icke varande köpingar, icke lära vid fördelningen af Båts»
manshållet kunna komma i fråga; börande i öfrigt den grund antagas,
att köpingar, hvilka lyda under städerne, skola för sin egande, å landet
icke roterade jord, för hus och tomter och för borgerlig rörelse deltaga
i den stads Båtsmanshåll, hvarunder hvarje köping hörer, men de af
stad oberoende köpingar derföre serskildt roteras, till hvilken sistnämn¬
de dass Christianopel och Ronneby böra hänföras, i händelse Carlskro¬
na stads hittills åtnjutna befrielse skulle komma att fortfara.
Vidare hafva de förvaltande Verken, vid det förhållande, alt, enligt
från Drätsel-Commissionen i Stockholm infordrad calcul för år 1820 till
och med 1824» kostnaden för den effectiva båtsmansstyrka Stockholm
underhållit uppgått till 45 R:dr för hvarje båtsman, samt öfverstigit
vacance-afgiften för en båtsman i öfrige städer, ansett att, vid en, efter
rättvisa grunder, anställd jemförelse emellan Båtsmanshållet i Stockholm
och öfriga städer, äfven borde tagas i beräkning till huru stort be¬
lopp kostnaden för Underhållet af en båtsman i Stockholm öfver¬
skjuta den i öfriga städer för hvarje karl erlagde vacance-afgift; dock,
som i detta fall «n af behofvet icke påkallad, men till betydlig vidlyf¬
tighet ledande jemkning äfven skulle ega rum emellan förstnämnde släder,
hvilkas vacance-afgift utgått efter markegång, och således varit olika i
serskilda orter; samt den anmärkta skilnaden emellan underhållet af en
båtsman i Stockholm och öfriga städers vacance-afgift, hvilken senare,
efter hvad Rikets Ständers underd. skrifvelse innehåller, understundom
uppgått till 4° och derutöfver, i Rikets Ständers tanka, är alltför
obetydlig, för att förtjena något afseende, vid betraktande af den lin¬
dring uti ifrågavarande onus, som Stockholm, jemfördt med andra stä¬
det och i förhållande till dess förmåga att draga båtsmans-rotering, må¬
Expeditions-Utskottets Forslag till lind. Skrifvelse N.-o 188.
34?
ste anses hafva hittills åtnjutit; alltså hafva Rikets Ständer ansett, att
ifrågaställde skilnad icke må vid den blifvande regleringen tagas i be¬
räkning.
Sedan uti Rikets Ständers underd. skrifvelse blifvit föreslaget, dels
alt den del af slädernes jord, som före 1827 års utgång blifvit till Kyr¬
kor, fromma stiftelser eller Ecclesiastike och Civile Tjenstemäns aflö¬
ning disponerad, borde lill extra Båtsmanshåll roteras, dels ock, att till
den jord, som skulle till ordinarie Båtsmanshåll indelas, jemväl bor¬
de räknas den säterijord, som tilläfventyrs kunde vara någon stad till¬
slagen och hvilken genom en sådan öfverlåtelse syntés hafva antagit e-
genskapen af annan stadsjord; så hafva de förvaltande Verken, uti de¬
ras underdåniga Utlåtande anmärkt, att de till kyrkor upplåtne lägen¬
heter, som af Capellaner och Klockare bebos, äro genom en allmänt
gällande Lag, Kongl. Brefvet den 3o Maji 1826, från så väl ordinarie
som extra rotering befriade, hvarföre sådarie, inom städernes område
belägne jordlägenheter, efter Embets-Verkens tanka, ej heller borde rote¬
ring åläggas, hvilket, enligt Instructionen för Roterings-Commissionen
af den 20 December 1825, §. 3, jemväl gällde i afseende på den milda
stiftelser anslagne jord, som, efter skattläggningsgrunderne, icke uppgin-
ge till -j^dels mantal; samt att, i händelse säterijord blifvit af Staten
tillbytt eller inlöst, samt derefter lill någon stads understöd i dess all¬
männa behof donerad, hade den väl, på sätt Rikets Ständer anlaeit, vun¬
nit egenskapen af annan vanlig stadsjord, och vore i detta full ordinarie
rotering underkastad; men, om åter säterijord, vid eller efter städernes
grundläggning, är vorden af dem sjelfve förvärfvad, ansågo Embets-Ver-
ken densamma icke kunna af städerne innebafvas med mindre rätt, än
Frälsemannen vid afslåendet egde, samt följaktligen, såsom af privilegie¬
rad natur, lika med den, som till Kyrkor, fromma Stiftelser samt Civile
och Ecclesiastike Tjenstemäns aflöning anslagen blifvit, icke vara ordi¬
narie utan blott extra rotering underkastad.
I anledning häraf och på de skäl, som de förvaltande Verken anfort,
hafva Rikets Ständer, för deras del, beslutit, att ifrån den föreslagna ex¬
tra roleringen af den del af städernes jord, som är Kyrkor, fromma
Stiftelser samt Ecclesiastike och Civile Embetsman anslagen, böra un¬
dantagas de lägenheter, som af Capellaner och Klockare bebos, äfvensom
dea milda Stiftelser anslagne jord, hvilken icke uppgår till yjtdels man¬
344
.
Expeditions-Utskoltels Förslag till und. Skrifvelse N.-o 189.
tal, samt att sådan inom städernes områden varande säteri-jord, som vid
eller efter städernes grundläggning blifvit af dem sjelfve förvärfvad, ej
må annorledes än till extra Båtsmanshåll indelas; i sammanhang hvar¬
med Rikets Ständer jemväl gillat de förvaltande Verkens tillika gjorde
och med Rikets Ständers å förra Riksdagen fattade beslut öfverensstäm¬
mande underd. hemställan, att den år 1811 tillkomna extra rotering af
städernes jord, hvilken på de flesta ställen omfattat sådan stadsjord,
som, lill sin natur oprivilegierad, varit och är af egenskap att höra dra¬
ga ordinarie rotering, och sålunda icke bort med extra rotering beläg¬
gas, skall lill all kraft och verkan upphöra, så att deraf något hinder
för verkställigheten af ifrågavarande reglering icke må uppstå.
Hvilket allt, i anledning af E. K. M:s högstberörde Nådiga Skrif¬
velse jemte hvad i öfrigt rörande detta ämne förekommit, Rikets Stän¬
der få i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 7 November 1834*'
N:o 189.
Uppläst och godkäsdt hos Ridd. och Adeln den 6 Nov. 1834.
Preste-Ståndet den 6 — —
Bor gare -Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om priset på
det krutj som från Kronans förråd Utlemnas. (Stats-Utsk.
N:ris 98 & 27^0
S. A. K.
Vid öfvervägande af hos Rikets Ständer gjord framställning om ned¬
sättning i priset å det krut, sorn från Kronans förråd till Bergverksnärin-
gens idkare utlemnas, hafva Rikets Ständer funnit, att orsaken till det nu
varande höga pris på krut härleder sig ifrån det för salpeter stadgade lös-
ningspris, som, till uppmuntran af salpeternäringen, blifvit bestämdt till
ett vida högre belopp, än denna vara gäller i handeln; men då det synes
Expeditions-ll[skoltets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 190.
345
icke vara vält vist, alt bruksnäringen eller den enskilde, sorn förbrukar krut,
genom ett högre pris å varan skall vidkännas de utgifter, som anses nö¬
diga för upphjelpandet och vidmagthållandet af salpeterproductionen, samt
ej heller, att för bergskrutet skall betalas lika mycket, som för det i till¬
verkning något dyrare krigskrutet; få Rikets Ständer hos E. K. RI. i un¬
derd. anhålla, att försäljningspriset å krut årligen må varda bestämdt till
det belopp, som krutet af de serskilda slagen kostar Kronan, men med af¬
drag af skilnaden emellan salpeterns lösningspris och dess medelvärde i han¬
deln under föregående året, eller det, hvartill den kunde införskrifvas, i fall
salpetern vöre, emot^ erläggande af i5 procent af värdet i tull, till in¬
försel i Riket tillåten.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 7 November 1834-
N:o <90.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 6 Nov. 1834.
Preste-Ståndet den 6 —• —
Borgare-Ståndet den 6 — —<
Bonde-Ståndet den 7 — .—
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej i anledning af verk¬
ställd granskning af de vid sista Riksdag beviljade Extra
Statsanslag för Försvars-Verket till lands samt till full¬
följande af Garnisons-Sjukhus- och utdra Lif-Gardets Ca-
sern-byggnader. (Stats-Utsk. N;o a5i.)
S. A. K.
Vid den af Rikets Ständer, genom deras Stats-Utskott, verkställda
granskning af räkenskaperne öfver de vid sista Riksdag beviljade Extra
Statsanslag till Försvars-Verkets till lands iståndsättande, till fullföljande
af Garnisons-Sjukhuset samt till a:dra Lif-Gardets Casernbyggnad, hafva
Rikets Ständer inhemtat, att de vid Norrtelje Gevärs-Factori för E. K.
M:ts och Kronans räkning förfärdigade gevär äro omkring 3 R:dr dyrare
än de, som vid Huskvarna Factori tillverkas, hvadan Rikets Ständer an¬
sett sig böra hos E. K. M. i underd. anhålla, att, så vida den betydliga
Bih. till R. Si. Prot. 10 Sami. 1 Afd.
44
346 Expeditions-TJ tskottets Förslag lill und. Skrifvelse N-o igo.
skilnaden i prisen icke skulle härleda sig ifrån gevärens olika godhet, sådana
anstalter måtte, ora möjligt, vidtagas att gevärstiilverkningen vid Husqvar¬
na varder utvidgad, hvarigenom, åtminstone till uågon del, torde kunna
undvikas att anlita Gevärs-Factoriet i Norrtelje.
Hvarförutan och då vid genomseendet af de till Carlsborgs Fästnings¬
byggnad hörande räkenskaper Rikets Ständer funnit, att en Jakt blifvit för
i,4oo R:dr inköpt, utan att det i den qvitterade räkningen åberopade, med
säljaren afslutade Contract blifvit densamma bilagdt, och ett dylikt förhål¬
lande på flere ställen uti dessa räkenskaper eger rum; Rikets Ständer få
lios E. K. M. i underd. anhålla om den erinran till vederbörande, att, der
upphandlingar göras på grund af Contract, detta document ovilkorligen
bör antingen i original eller vidimerad afskrift räkenskaperne biläggas.
I öfrigt hafva de reviderade räkenskaperne för ofvannämnde Extra
Statsanslag befunnits i behörigt och fullständigt skick, samt några sådana
omständigheter vid granskningen icke förekommit, som till serskild anmä¬
lan hos E. K. M. kunnat föranleda, hvilket Rikets Ständer få härmed i
underd. tillkännagifva; skolande Rikets Ständer, i afseende på revisionen
af Extra Statsanslaget för Försvars-Verket till sjös, framdeles med serskildt
underd. Utlåtande inkomma.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm 7 den November 1834*
N:o 191.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adela dea 6 Nov. i834-
Preste-Ståndet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckt
fråga om rättighet för städernes Embets- och Tjenstemän
att deltaga uti Civil-Statens Pensions-Inrättning. fStats-
Utsk. N:o 27g.)
S. Å. K.
Sedan frågan om Städernas Tjenstemäns delaktighet i Civil-Statens
Pensions-Inrättning varit föremål för Rikets Ständers öfverläggningar, så
Expeditions-XJtskotlels Forslag till tind. Skrifvelse N.o 1Q1,
347
väl vid 1823 som 1828—i83o årens Riksdagar, hafva jemväl vid inneva¬
rande Riksmöte framställningar blifvit gjorda derom, att Magistrater och
städernes Tjenstemän, utan undantag, måtte uti berörde Inrättning få
deltaga.
Rikets Ständer, som ansett något hinder icke möta för ärendets åter¬
upptagande, hafva detsamma till pröfning å nyo förehaft; hvarvid Rikets
Ständer, i anseende till flere dervid uppstådde vigtiga betänkligheter, icke
funnit skäl bifalla omförmälde framställningar i deras vidsträckta syftning,
eller att städernes Magistrater och Tjenstemän utan undantag skulle i In¬
rättningen vinna inträde; hvaremot och då ett annat förhållande företer sig med
städernes Borgmästare, hvilka kunna jemföras med Statens Tjenstemän i
det, att de af E. K. M. till deras sysslor utnämnas, alt de dervid qvar¬
blifva, så vida cle icke genom eget förvållande eller begifvande afgå; att
de vanligen i yngre åren varit anställde i något af Rikets Collegier eller
Embets-Verk samt sålunda kunna begagna den i Pensions-Reglementet
raedgifna rättighet att, emot stadgade afgifter, få beräkna sig Extra-Ordi-
narie tjenstgöringen till godo, och att någon annan olikhet inom denne
Tjenstemanna-Corps icke förekommer, än som angår deras fördelande i ser-
skilde Pensions-Classer; samt i betraktande derjemte af vigten deraf för Sam^
ballet, alt Borgmästare-sysslorne bestridas af skicklige och kraftfulle män,
Rikets Ständer ansett billigheten fordra, att Staten i sin mon bereder ut¬
väg för dessas bergning på gamla dagar, samt vid deras bortgång lemnar
något understöd åt deras efterlemnade enkor och barn.
Såsom vilkor, hvarpå bemälde Tjenstemän kunna erhålla delaktighet
i Civil-Slatens Pcnsions-Inrättning, hafva Rikets Ständer trott böra anta¬
gas:
att alla nuvarande Borgmästare må ega sig öppet lemnadt att i In¬
rättningen ingå eller delaktigheten i densamma sig afsäga, men att dere¬
mot alla, som en gång ingått samt de som, efter Borgmästare-gradens
upptagande i Civil-Statens Pensions-Inrättning, till Borgmästare utnämnas,
utan undantag böra, lika med hvarje annan Civil Tjensteman, vara plfg-
tige att i Inrättningen deltaga och stadgade afgifter erlägga;
att Borgmästare, sa väl de nuvarande, hvilka vilja uti Pensions-
Inrättningen ingå, som de framdeles blifvande, icke kunna i Inrättningen
få deltaga på bättre vilkor, än som för Civil-Statens personal blifvit före¬
skri f ne; och borde således de, hvilka nu vilja inträda, erlägga retroac-
tiva afgifter, nemligen de, som innehade Borgmästaretjenst år 1826, eller,
då Pensions-Inrättningen vidtog, från samma års början, och der åter,
348 Expeclitions-UIskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 1QI.
hvilka sedermera till Borgmästare blifvit utnämnde, frän det års början,
då de till tjensten utnämnas; börande så val dessa retroactiva, som de
årliga afgifterne utgå efter den grund, som för Inrättningen nu är gällan¬
de eller framdeles stadgas;
att, vid blifvande Borgmästareledigheter, löne-inkomstem under 3:ne så
kallade liggemånader skulle Pensions-Inrättningen tillkomma;
att begrafningshjelps innehållning å Borgmästarnes lonevilkor bör ega
rum för Civil-Statens Pensions-Cassas räkning, med rättighet för dem,
som erhålla Pension, alt, i likhet med hvad för andre delegare är stad¬
gadt, vid frånfälle från Pensions-Inrättningen utbekomma begrafnings¬
hjelp; likväl och med hänsigt dels till olikheten i Borgmästarnes lönevil-
kor, dels dertill, att Borgmästare icke hafva löner å Rikets Stat, hafva Ri¬
kets Ständer trott alt så beskaffad nådårsbesparing vid Borgmästares af¬
skedstagande borde bestämmas till |:delar af det årliga pensionsbelopp,
innehafvarne ega att påräkna, samt denna till Pensions-Cassan ingå utan
sammanblandning med Stats-Verket eller dess medel; äfven som slutligen
att, då Stockholms Magistrat har en egen Pensions-Inrättning förden
vid densamma anställda större personal och alltså vid detta tillfälle icke
behöfver tagas i betraktande, Rikets Ständer ansett lämpligast vara det
classificationen borde upprättas på det sätt, att Borgmästare i Götheborg,
samt i irsta, 2:dra och 3:dje classernes städer uppföres i Pensions-Regle-
mentets 3:dje dass, der pensions-beloppet är 5oo R:dr, att Borgmästare i
4:de classens städer uppföres i 4-‘de classen med 4oo Rrdrs pension, samt
Borgmästare i 5:te classens städer i 5:te classen af Peusions-Reglementet
med pension af 3oo Rrdr. — Under iakttagande af dessa allmänna före¬
skrifter och vilkor, samt hvad gällande Reglementen i öfrigt innehålla,
anse Rikets Ständer Borgmästare, utan Civil-Statens förnärmande, kunna
och äfven skäligen böra vinna inträde i Civil-Statens Pensions-Inrättning;
och få Rikets Ständer alltså hos E. K. M. i underdånighet anhålla om
vidtagande af de åtgärder, hvarigenom bemälde Tjenstemän må för sig
sjelfve samt enkor och barn beredas delaktighet i mera nämnde Pensions-
Inrättning.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 7 November 1834-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o igz.
349
N:o 192.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 10 Nov. 1834.
Preste-Sländet den 10 — —
Borgare-Ståndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den 10 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om åko- och
besittnings-rätten af Kyrkohemmanen i Halland (Stals-
och Oeconomie-Utsk. N:ris 22 och 3i).
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag funnit, å ena sidan, att frå¬
gan, huruvida de i Halland befintlige Kyrkohemman tillhörde E, K. M.
och Kronan eller Kyrkorne, icke vore i allmänhet afgjord och bestämd,
samt, å den andra, att det vore af största vigt både för Staten, Kyrkan
och den enskilde medborgaren att denna eganderätt blefve pröfvad, eme¬
dan deraf berodde, icke allenast huruvida Staten eller Kyrkan vore rätter
egare till ett betydligt antal af de inom Halland befintlige hemman, än
äfven om nuvarande åboer hade å samma hemman enahanda besittnings¬
rätt, som å Kronojord i allmänhet, eller endast voro att anse såsom Kyr¬
kans arrendatorer, på hvilken utredning rättigheten att till skatte lösa
dessa hemman åter hvilade och derföre, uti skrifvelse af den 28 Septem¬
ber 1829 hos E. K. M.. i underdånighet anhållit, att, före pröfningen af
sig yppande frågor om skatteköp å Kyrkohemman i Halland, vid veder¬
börlig domstol måtte varda i laglig ordning undersökt och pröfvadt, hu¬
ruvida Kronan eller Kyrkan hade jordegande-rätten, och alt, såsom följd
deraf, jemväl måtte förklaras, att de uti administrativ väg redan vidtagna
beslut icke voro hinderlige för eganderättsfrågors upptagande och afgöran¬
de i tvisteväg; men E. K. M., genom Resolution den 9 Jnlii i83o, af
anförda orsaker, härtill icke i Nåder bifallit; så hafva vid innevarande
Riksdag framställningar å nyo blifvit hos Rikets Ständer gjorda om åtgär¬
ders vidtagande, för att bereda åt åboerne en mera säker besittningsrätt af
ifrågavarande hemman, samt i öfrigt rättighet att desamma till skatte lösä.
Efter öfvervägande så väl af hvad till stöd för berörde framställningar är
vordet anfördt, som ock af de upplysningar, hvilka innefattas i det Be¬
tänkande, som Rikets Ständers Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeco-
35o
Expeditions-Ulskoltels Förslag till und. Skrifvelse N-o 1q3.
nomie-Ulskott, efter företagen vidlyftig undersökning, vid sistaRiksdag gemen¬
samt i ämnet afgifvit, hafva Rikets Ständer ansett skälig anledning vara till
den förmodan, att åtminstone flere af de så kallade Halländska Kyrko-
hemmanen äro sådane, hvartill Kronan rätteligen har egande- och dispo-
sitions-rätt, och hvilka följaktligen böra bortstädjas af Kronan samt kunna
af enskilde till skatte lösas, med bibehållande af de onera och skatter,
som till Kyrkorne och Preslerskapet blifvit anslagne. Vid hvilket förhål¬
lande, och med åberopande af de skäl Rikets Ständers ofvannämnde un¬
derdåniga skrifvelse innehåller, Rikets Ständer, för att söka tillvägabringa
ett sådant slutligt afgörande af denna fråga, som kan betaga ifrågava¬
rande menighet hvarje anledning till klagan öfver rubbning uti egande be¬
sittningsrätt, skolat, hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att en allmän
undersökning, rörande de så kallade Kyrkohemmanen i Halland måtte verk¬
ställas, hvarigenom på en gång kunde utredas och urskiljas, om och hvil¬
ka af dessa hemman tillhöra E. K. M. och Kronan samt böra med åboer
af Kronan förses, eller äro af den beskaffenhet, att Kyrkorne till dem haf¬
va egande rätt och lagligen kunna dem bortstädja; om utgången af hvil¬
ken undersökning Rikets Ständer utbedja sig att vid nästa Riksdag från
E. K. M. få emottaga underrättelse.
Och som hos Rikets Ständer tillika blifvit anmäldt, att åboerne å ifrå¬
gavarande hemman, lika med innehafvarne af Kronoskattehemman, utgöra
allmänna onera jemte de för hemmanen fastställda arrenden, och hvilket skall
förorsaka den nödställda och tryckande belägenhet, hvari desse åboer nu
skola sig befinna; få till E. K. M. Rikets Ständer frambära den underdå¬
niga anhållan, att, i händelse E. K. M. icke skulle i Nåder bifalla, att
nyssberörde undersökning må för sig gå, E. K. M. då täcktes å nästinfal-
lande Riksdag i Nåder framlägga för Rikets Ständer förslag till den lin¬
dring i onera för de Halländska Kyrkohemmans-åboerne, hvartill omstän-
digheterne kunna föranleda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den io November 1834-
Expeditions-TJtskollets Förslag till lind. Skrifvelse IV.o iq3.
N:o ig3.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 10 Nov. 1834-
Preste-Ståndet den 10 — —
Borgare-Ståndet den 10 — •—
Bonde-Ståndet den io — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , i anledning af Kon«l.
Ma jäs Nådiga Proposition, angående rotefriket för Capel-
lans-boställen, befrielse från öfverrotering för en del hem¬
man inom Jönköpings och Kronobergs Län, samt vacance-
afgift för icke prcesterad rotering in natura. (Stats- och
Oecon.-Utsk. N:o 3o.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag hos E. K. M. i underd. an¬
hållit, att, vid pröfning af den på Rikets Ständers tillstyrkan förrättade
jemkning i 1811 års extra rotering jemte den i sammanhang dermed af
Roterings-Commissionerne föreslagne tillökning i ständiga knektehållefc
af hittills oroterad jord af Skatte-, Krono- och Frälse-natur, sådana åt¬
gärder måtte i Nåder föreslås, hvarigenom dels roterade Capellans-bo-
ställen kunde, utan afseende på deras hemmantal, befrias från roterings-
hesväret, antingen genom detsammas flyttning på andre hemman, eller
ock, der närbelägna hemman saknades, medelst anvisande åt Capellaner-
ne af lämpligt vederlag i penningar af den rotefrihets-afgift, som borde
erläggas af sådana mindre hemmansdelar, hvilkas spridda läge utgjorde
hinder för deras indelning i ordinarie rotering, dels ock, efter under¬
sökning om befogenheten af den hos Rikets Ständer förda klagan öfver
åtskillige hemmans öfverrotering i Jönköpings Län år 181 r, en så be¬
skaffad klagan kunde afhjelpas utan minskning i knektehållets numeraire;
så har E. K. M. uti Dess, till Rikets Ständer den 18 Januarii innevaran¬
de år rörande omförmälde ämnen, aflåtne Nådiga Proposition hufvud¬
sakligen i Nåder upplyst och yttrat;
att, enligt Roterings-Verken , circa 265 Capellans-boställen blifvit hos
Rolerings-Comiteerne anmälde såsom med ordinarie rotering ännu be¬
svärade, och att, från 23g af dem, roteringen, jemlikt Kongl. Brefvet
den g November 1826, blifvit, utan afseende å boställenas hemmantal,
af Coraiterade förslagsvis flyttade på åtskillige oroterade hemman, der¬
vid likväl roteringen från 54 boställen transporterats på sådane hem¬
352
Expeditions-Utskottets Förslag lill urul Skrivelse N-0 1§3.
man, som, af ålder deltagande i ständig rotering för mindre hemmantal,
än jordeböckerne utvisa, af Comiterade ansetts vara förvissa mindre de¬
lar oroterade; hvaremot för vid pass 26 Capellans-boställen tjenlige
hemman för roterings-flyttningen saknats;
att den sålunda föreslagna roterings-flytlning blifvit af E. K. M. i
Nåder gillad och fastställd, utom dels för några* få boställen, för hvilka
flyttningen, såsom öfverklagad, berodde på E. K. M;s ytterligare Nådiga
pröfning, dels ock för de boställen, som fått roteringen flyttad på re¬
dan af ålder till fullo roterade hemman, hvilka E. K. M. ansett icke böra
med tillökt roterings-besvär betungas;
att då, till undvikande af minskning i ständiga knektehållets nu-
meraire, roterings-skyldigbeten måste än vidare fullgöras, ej mindre af de
Capellans-boställen, från hvilka roteringsflyttningen ej kunnat ega rum,
i brist på närbelägne oroterade hemman, än af de enahanda boställen,
som fått berörde skyldighet transporterad på hemman, hvilka redan af
ålder äro fullt roteraae; men alla Capellan r voro till lika förmon af rote-
frihet berättigade, E. K. M. funnit, lika med Rikets Ständer, att de i stän¬
diga knektehållet än vidare qvarblifvande Capellans-boställen borde
åtnjuta ett deras roterings-kostnad motsvarande vederlag, och att ofvan
omförmälde rotefrihets-afgift så mycket hellre borde dertill användas,
som derigenom afbjelptes alla rolerings-tvister Församlingarne och de¬
ras Lärare emellan, utan att deraf orsakades någon minskning i gamla
knektehållet eller tillskyndades Staten annan ny utgift, än sådan, sorn
af serskild inkomst betäcktes;
att, i afseende å beloppet af denna rotefrihets-afgift, hvilken borde
utgöras af ordinarie rotering underkastade, men i sådan rotering icke
indelta hemman och lägenheter, E. K. M. funnit, att, enär de i knek¬
tehållet qvarstående Capellans-boslällens hela kostnad för roleringsbe-
sväret borde godtgörcs till fullo af de hemman, som för aflägsenhetens
skull, eller annan orsak, undslippa öfvertagandet in natura af samma be¬
svär, borde alla sådana hemman icke, såsom hittills, erlägga rotefrihets-
bevillning blott med 12 R:dr för helt hemman, enligt i83o års Bevill-
nings-Förordning, utan betala sådan vacance-afgift, som motsvarade knek-
te-besväret, efter de i hvarje Län gällande roteringsgrunder; och skulle det¬
ta belopp, såsom Länen emellan olika och föränderligt, vid markegångssätt-
ningarne specificeras och uträknas, samt i Taxorne årligen utsättas; anseen¬
de É. K. M. en sådan förhöjd rotefrihets-afgift desto mera billig, sorn ali
jord
Expedilions-TJiskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 1$3.
353
jord af lika natur, oansedt tillfälligheten af en olika belägenhet, borde
draga lika besvär, saint all oroterad jord af kronoskatte- och frälse-na-
tur, enligt Rikets Ständers beslut, borde vara till knekte- och båtsmans¬
håll indelad; samt
alt, beträffande förd klagan öfver den åtskillige hemman i Jönköpings
Län påförde öfverrotering, förhållandet dermed vore sådant, att hem¬
manen i berörde Län år 1811 roterats mera efter mantalen, än efter
hemmanens beskaffenhet, äfvensom att, enär i gamla Roterings-Verken
en mängd hemman funnos upptagne i rotar för mindre mantal, än Jor-
deboken utvisade, desse hemman påförts serskild extra rotering förvissa
såsom oroterade ansedde delar; i anledning hvaraf och då, både af gam¬
la Roterings-Verken och af hällne besigtningar på hemmanen, befunnits,
att alla af ålder roterade hemman voro fullt roterade, väl icke alltid ef¬
ter Jordeboks-maritalen, dock efter beskaffenheten, 1826 års Comiterade
uteslutit och från ytterligare rotering befriat sådane hemman, som, ehu¬
ru deltagande i gamla knektehållel, år 1811 undergått serskild extra
rotering; men som alla sådana dubbelt roterade hemman icke kunde a£
nämnde befrielse komma i åtnjutande, af orsak, att Kammar-Collegium
under tiden, genom flere laga kraftvunna beslut, ålagt en del af dem,
att, i stället för extra rotering, öfvertaga ständig rotering från 42 Ca-
pellans-boställen, voro egarne af berörde hemman ännu med öfverrote¬
ring betungade; vid hvilket förhållande E. K. M., som funnit undersök¬
ning nödig, huruvida den, berörde hemman påförda, tillökta rotering
icke kunde öfverflyttas på andre oroterade och närbelägne hemman, der¬
jemte ansett, om en sådan flyttning icke vöre verkställbar, jordegare bö¬
ra för öfverroteringen njuta enahanda vederlag af ofvannämnde vacance-
afgift, som för Capelianer föreslagits, dertill ett färre antal lägenheter i
Kronobergs Län, som blifvit på lika sätt med dubbel rotering belastade,
jemväl voro berättigade.
Hvad sålunda förekommit hafva Rikets Ständer i öfvervägande ta¬
git; och alldenstund de serskilde förslag, som i E. K. M:s Nådiga Pro¬
position innefattas, dels öfverensstämma med Rikets Ständers å förra
Riksdagen fattade beslut, angående Capellans-boställens skiljande från
roterings-besväret och åtskillige hemmans befrielse från öfverrotering,
dels i afseende på sättet för afhjelpande af desse olägenheter, efter Ri¬
kets Ständers öfvertygelse, anvisa de enda tjenliga utvägar, som för ä-
Bih. till R. St. Prot. 1834* 10 Sami. 1 Afd. 45
354 Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse N.o 193.
damålens ernående äro att tillgå; fördenskull och då egärne af sådane
öfverroterade hemman, hvilka från Capellans-boställen fått sig ålagd
ständig rotering, som icke kan på andra hemman öfverflyttas, sakna skäl
till klagan, när de för denna rotering, som tillkommit i följd af Kam-
mar-Collegii laga kraflvunne beslut, blifva, på sätt E. K. M. i Nåder fö¬
reslagit, fullt ersatte; hafva Rikets Ständer, med antagande af hvad E.
K. M:s Nådiga Proposition innehåller, för deras del beslutit; att ej min¬
dre alla de Capellans-boställen i Riket, som, antingen i brist af närbe-
lägne oroterade hemman, måste qvarstå i roleringen, eller, som fått 10-
teringen år 1826 orätt förflyttad på hemman, som redan af ålder äro rote¬
rade till fullo, än ock de i gammal rotering förut deltagande hemman i
Jönköpings och Kronobergs Län, hvilka, genom laga kraftvunne beslut,
i senare lider fått en del Capellans-boställens rotering på sig flyttad, utan
att denna rotering befinnes kunna af arn ra oroterade hemman öfvertagas,
må, med förbindelse att roterings-skydi heten nu och framgent fullgö¬
ra, undfå en roteringskostnaden motsva"ande ersättning eller vederlag
af vacance-afgilten för jord, som, ehuru ordinarie rotering underkastad,
likväl icke presterar rotering in natura, samt att för ali sådan jord den¬
na afgift må, i stället för den hittills bestämda bevillningen för rote-
friheten, erläggas till Rikets Försvars-Verk med en vacance-afgift, som
är roterings-besväret fullt motsvarande, och vid markegångs-sättningar-
ne, efter i hvarje Län gällande roteringsgrunder, specificeras och i Ta-
xorne årligen utsättas.
Hvilket Rikets Ständer, såsom svar å E. K. Mts högstberörde Nådi¬
ga Proposition, få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 10 November 1834*
Expeditions-Utskottcls Förslag till und. Skrifvelse N.o
355
N:o ip4-
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelö den 10 Nor. 1834-
Presle-Ståndet de<n io — —
Borgare-Slåndet den 10 — —
Bonde-Ståndet den io — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående beviljandet
af ett Creditiv för bestridandet af de kostnader, som. ge¬
nom Chöler a far soten föranledas. fStats-Utsk. N:ris 266
& 294>
S. A. K.
Sedan af det mindre Creditivet, den ena hälften, eller en half million
R:dr, hvilken Rikets sist församlade Ständer beviljat för andra angelägna
ändamål, än Rikets försvar, till största delen medlagits af de kostnader,
som varit en följd dels af vidtagna anstalter lill Cholerafarsotens afhållan-
de från Riket och dels af sjukdomens utbrott inom landet, samt nödige
medel nu erfordras till de utgifter, hvilka uti 43 §. af E. K. M:s Nådiga
Kungörelse af den 12 Nov. 1831 omförmälas, eller till Läkares rese- och
underhållskostnader utom station, läkemedel åt fattiga sjuke, hvilka äro 0-
förmögne att desamma sjelfve betala, samt kostnaderne för de å kusterne
vidtagne quarantainesanstalter, hvilka ej af quarantainesafgifterne kunna fyl¬
las, och för militaire-bevakningsåtgärder till sjös och lands, hvartill kom¬
mer, att från de orter, hvarest sjukdomen redan härjat, understöd af all¬
männa medel blifvit hos E. K. M. begärda för att upprätthålla sjukvården
och en vidsträcktare fattigförsörjning; så och då desse omständigheter ännu
äro blott för få orter kända, men behofvet att erhålla hastiga förskott, om
farsoten ytterligare tilltager, skall utan tvifvel än vidare ökas; har E. K.
M, uli Nådig Proposition den 2 sisth Sept., af Rikets Ständer äskat ett
Creditiv af 5oo,ooo R:dr Banco, att efter behofvet för Cholerafarsoten be¬
gagnas, dels till Statsutgifter, emot vanlig redovisning, dels åt menigheter
såsom förskott, hvilka de, efter sina tillgångar, borde återbetala innan nä¬
sta Riksdag, då Rikets Ständer, i händelse af vederbörandes oförmåga der¬
till, blefve i tillfälle att pröfva i hvad mon ytterligare anstånd elier af¬
skrifning roå kunna vissa orter beviljas.
Och som Rikets Ständer, vid pröfning häraf, ansett det följa af nämnde
farsots allmännare spridande i Riket, att medel erfordras, ej mindre till bestri¬
dande af vissa utgifter, som af Staten böra bekostas, än ock till förskott åt
356
Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse N-o it)5.
serskilda menigheter, i afseende på de kostnader de måste vidkännas; haf¬
va Rikets Ständer funnit godt att, för aila af E. K. M. uti högstberörde
Nådiga Proposition upptagne ändamål, anvisa ett serskildt Crediliv af
5oo,ooo R:dr, alt från Riksgälds-Contoret utgå i den mon E. K. M fin¬
ner sådant nödigt, likväl med förbehåll, att icke något af samma Creditiv
må utbetalas för andre, inrikes orter emellan tillvägabragte quarantaines-
eller spärrnings-anstalter, än sådana, som antingen tillkommit till följd af
E. K. M:s eller Dess Quarantaines-Commissions speciela föreskrifter, eller
ock, utan Communernes begäran, blifvit vidtagne af E. K. M:s Befallnings¬
hafvande, på grund af /|3 §. i E. K. M:s Nådiga Kungörelse den la No¬
vember 1831; och få Rikets Ständer i underd. anhålla, att, öfver hvad
af dessa Creditivmedel disponeras, serskild redogörelse måtte upprättas och
till Rikets Ständers eller deras Revisorers granskning aflemnas.
I afseende åter på sättet för återbetalning af de utaf detta Creditiv
till menigheter förskjutne medel, hafva Rikets Ständer beslutit, att en så¬
dan återbetalning bör ske senast innan slutet af år i838, samt att fråga
om afskrifning utaf de medel, hvilka, till följd af hos vederbörande upp-
kommen oförmåga, icke kunna återbetalas, bör till pröfning företagas vid
den Riksdag, som näst efter berörde tidpunkt inträffar.
Hvilket allt Rikets Ständer, till svar å Eder Kongl. Majis högstbe¬
rörde Nådiga Proposition, få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den io November 1834-
N:o 195.
Uppläst och återrerailteradt hos Ridd. och Adeln den 10 Nov. i834*).
godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Dec. 1834*
Preste-Slåndet den 17 Nov. —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 17 — -r-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående åtskilliga än¬
dringar i Kongl. Förordningen den uf Augusti i8i3, om
fylleri och dryckenskap. (Lag-Ulsk. N:o iSy.)
S. A. K.
Rikets Ständer, som instämma uti de grunder, hvilka af Rikets vid
*) Se Exp.-Utsk. Mena. N:o 18.
Expcditions-TJtskottets Förtlag till und. Skrifvelse N-o ig5.
sista Riksdag församlade Ständer uti underd. skrifvelse den i Mars i83o
blifvit anförda, i afseende på då i underd. föreslagne ändringar uti Kongl.
Förordningen af den 24 Aug. 18i3, om fylleri och dryckenskap, hafva dock
ansett någon förändring uti det tillika aflemnade förslaget till Författ¬
ning i ämnet erfordras vid följande §§.
1 §•
Då Arbetsinrättningar eller Correctionshus endast på få ställen inom
Riket äro anlagde, och personer, dömde att undergå fängelsestraff för
fylleri, måste ofta från aflägse orter dit transporteras, hvarigenom det
allmänna tillskyndas betydliga utgifter, som kunde undvikas, derest så
beskaffade fängelsestraff finge vid något närmare beläget Kronohäkte
verkställas; få Rikets Ständer i underd. föreslå, att andra punkten i 1
mom. af denna §. måtte förändras till följande lydelse:
— — — Beträdes någon femte gången, eller oftare, med fylleri,
marde hållen till arbete ett halft år ä Fästning, Länshäkte, Arbetsin¬
rättning eller Correctionshus; hvilketdera som lämpligast ske kan.
2 §•
Då F,mbets- och Tjenstemans embetsvärdighet Och medborgerliga
anseende nedsättes derigenom, att han under tjenstens utöfning visar
sig af starka drycker öfverlastad; synes det utmärka en nog stor efter¬
låtenhet vid detta slags missbruk af Embetet, om sådant första gången
skulle få aflöpa med böter, samt om två varningsgrader för återfall skul¬
le ega rum; hvadan, och då Rikets Ständer anse, att den, hvilken en
gång gjort sig skyldig i detta afseende, icke bör ega grundade anspråk
på Lagens undseende, om han å nyo sig förser; samt att suspension til¬
lika med böter i förra händelsen, och Embetets eller Tjenstens förlust i
den senare, innefatta en mera lämplig bestraffning; hafva Rikets Stän¬
der skolat, i öfverensstämmelse härmed, i underd. föreslå, att 2 mom. i
denna §. måtte ändras till följande innehåll:
Är någon annan vid förrättande af Kongl. Maj:ts och Kronans
tjenst drucken, bote första gången 6 R:dr 32 sk., blijve ock från tjen-
sten skiljd på viss tid, ifrån en månad till ett år, efter omständigheter-
ne. Sker det andra gången, varde han för alltid från tjensten afsatt.
3 §.
För att tydligare utmärka, att serskildt ansvar för fylleri i alla hän¬
358
Expedilions-Utskotlets Förslag till lind. Skrifvelse N:0 ig6.
delser eger rum, då brott under sådant tillstånd föröfvas, föreslå Rikets
Ständer i underd., att början af denna §. må erhålla en sådan lydelse:
Begär någor brott i fylleri å allmänt ställe eller annorstädes> må
hans tillstånd ej lända honom till ursäkt, utan skall han, jemte ansvar
efter denna Förordnings vara —. — —
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm dgn 17 November 1834*
N:o 196.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Nor. 1834.
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståridet den 17 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse > angående utsättande af
viss dag till Rikdagens af slutande.
S. A. K.
Då med afgörandet af Riksdags-göromålen så vida fortgått, ått Ri¬
kets Ständer förmoda, alt hvad deraf ännu kan återstå bör genom ar¬
betsamhet knnna bringas till slut under den tid, som ännu är att påräk¬
na före instundande Julhögtid, samt då det otvifvelaktigt instämmer med
Nationens enhälliga önskar, att, till minskning i de dryga och för flere
uiedborgare-classer högst kännbara Riksdags-kostnaderne, Riksdagen, så
snart som möjligt, må slutas, äfven om dervid mindre vigtiga mål och
ärenden skola blifva efterliggande, få hos E. K. M. Rikets Ständer i un¬
derd. anhålla, det E. K. M. i Nåder täcktes utsätta afslutandet af nu¬
varande Riksmöte till någon dag emellan den 15 nästinstundande Decem¬
ber och Jul.
Rikets Ständer framhärda &e.
Stockholm den 17 November 1834-
Expeditions-Uiskottets Forslag till und. Skrifvelse N.-o fqj.
N;o 197.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 17 Nov. 1834.
Preste-Slåndet den 17 —
Börgare-Ståndet den 17 —
Bonde-Ståndet den 17 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående rättighet för
parter att återbekomma deras till Domstol ingifna hand¬
lingar. (Xag-Utsk. N:ris 8 & 140.)
S. A. K.
I anledning af gjord framställning hafva Rikets Ständer fästat upp¬
märksamhet på den olikhet, som vid Domstolarne eger rum derutinnan,
att parter vanligen återfå från Kämners-Rätt, Härads-Rätt och Lagmans-
Rätt deras i original dit ingifna handlingar, men icke från Rådslufvu-
Rätter i mål, der dessa utgöra andra instanlien, eller från Hof-Rätter och
Öfver-Rälter; och som Rikets Ständer finna billigheten deraf, att, så vidt
med bibehållande af nödig säkerhet och ordning kan förenas, part må
kostnadsfritt återbekomma sina till Domstol ingifna rättegångs-handlin-
gar, hvarvid Rikets Ständer dock, med afseende dels å andra partens
stundom derunder beroende rätt, dels ock å skyldigheten för Hof- och
Öfver-Rätter, alt, i mål, som derifrån till E. K. M. fullföljas, insända e-
mottagna handlingar, anse vissa undantag och inskränkningar böra vid
ifrågavarande tillåtelse fästas; hafva Rikets Ständer, som tro nödig öf¬
verensstämmelse uti Lagstiftningen påkalla, att föreskrifterne jemväl till
Justitice-Revisionen utsträckas, härmed skolat hosE. K- M. i underdånig¬
het föreslå följande stadgande:
att part skall vara berättigad att — ifrån Rådstufvu-Rält, så snart
samma Rätt, genom dom eller utslag antingen hufvudsakligen pröfvat
der anhängigt mål eller annorledes skiljt detsamma ifrån sig, men uti
Concursmål ej förrän domen vunnit laga kraft: ifrån Hof-Rätt eller annan
Öfver-Rätt, sedan uti derstädes anhängigt mål dom eller utslag af omför-
mälde beskaffenhet fallit och laga kraft derå kommit, samt från Justitia>
Revisionen uti derstädes bevakadt och afgjordt mål, äfvensom från Exe-
cutions-säte, i ärende, sam de varit anhängigt, —kostnadsfritt återfå de af
samma part ingifne protocoll, utslag och andra handlingar af sådan be¬
skaffenhet, att hufvudskrift dertill hos vederbörande embetsmyndighet
finnes att tillgå; ankommande på vederbörande Domstol eller Executor
36o
Expedilions-Utskotlets Förslag till Ulld. Skrifvelse N.-o 198-
alt pröfva, huruvida andra handlingar, än de nu omförmälde, måga,
uppå partens begäran, honom återställas eller icke, samt, i förra fallet,
huruvida återlemnandet må ske emot bevittnad afskrift, eller derförutan.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 17 November 1834-
N:o 198.
Uppläst och godkundt hos Ridd. och Adeln den 17 Nov. 1834-
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i fråga om tiden för
uppsägning af ränte-hö inom Södermanlands Län, att in
natura levereras. (Stats- och Oecon. Utsk. N:o 3a}
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt om en förändrad tid
för uppsägning att in natura leverera det, såsom räntepersedel i Jorde-
boken för en del af födermanlands Län, upptagna hö; och som Rikets
Ständer anse det åsy tade ändamålet eller undanröjand et af de förmen¬
ta olägenheter, som för närvarande skola för räntegifvare uppstå deri¬
genom, att nämnde ränte-hö, först vid Thomasmässan af räntetagaren
till leverering in natura uppsäges, bäst kunna vinnas genom ömsesidi¬
ga öfverenskommelser emellan räntetagare och räntegifvare, på sätt
som å vissa andra orter skall ega rum, få hos E. K. M. Rikets Stän¬
der i underdånighet anhålla, det E. K. M. i Nåder täcktes anbefalla
Dess Befallningshafvande i Södermanland, att söka, genom Contracts
upprättande emellan räntegifvare ecb räntetagare, tillvägabringa den för¬
ändring i uppsägningstiden för leverering af räntehöet in natura inom
nämnde Län, som kan finnas lämplig och med båda Contrahenternes
rätt och bästa öfverensstämmande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 17 November 1834.
N:o
Expedilions-UtskotlelsFörslag tifl und. Skrifvelse N.O 199.
N;o 199.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Rov.. i83.
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 ■— —
Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förbud emot
utmätnings verkställande af annan Länsman, än den, som
är anställd i det district, hvarest utmätningen sker. (Xag-
Utsk. N:ris 46 och i430
S. A. K.
Med afseende å den, vid innevarande Riksmöte, förda klagan der¬
öfver, att andre än närmast boende Länsmän ofta skola utan skäl beor¬
dras att verkställa utmätnings-förrättningar, hvarigenom gäldenärer
betungas med onödiga, af sådan orsak härrörande kostnader; hafva
Rikets Ständer, till förekommande deraf, skolat hos E. K. M. i un¬
derdånighet föreslå det stadgande, att, derest Kronofogde låter förrätta
utmätning genom annan Länsman, än den, som år anställd i districtet,
der utmätningen sker, gäldenären likväl icke bör vidkännas högre kost¬
nader, än som skulle uppkomma, om utmätningen verkställdes af Läns¬
mannen i districtet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 17 November i834-
N:o 200.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Nov. 1834.
Prtste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 •— —
Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers Underdåniga Skrifvelse, angående vilkorliga
utmätnings- resolutioner (Lag-Ulsk. N;ris 47 och 142.)
S. A. K.
Under förmälan, det E. K. M:s Befallningshafvande plägade, utan
Dih. till R. ät. Prot. l834- 10 Sami. t Afd.
362 Expeditions-Ulskottets Förslag Ull und. Skrifvelse N.-o zco.
gäldenärs förutgångna hörande, utfärda vilhorlige resolutioner till utmät¬
ning för skulder, son: grundade sig på auctions-inrop och dylikt, har fram¬
ställning blifvit gjord hos Rikets Ständer derom, att då fortfarandet af
detta bruk vore förenadt med flere fördelar, men för närvarande icke fun¬
nes någon Författning, som antingen förbjöd eller tillät ifrågavarande be¬
handling af skuldfordringsmål, en sådan Författning måtte utfärdas och
deri stadgas, hvilka föreskrifter som böra i en sådan Resolution meddelas
gäldenären, till iakttagande af sin rätt, i händelse han skulle obehörigen
fordras eller hemsökas med utmätning.
I anledning häraf hafva Rikets Ständer inhemtat: att ifrågavarande
resolutiouer meddelas genom påskrift å sökandernes inlagor, och vanligen
äro af den beskaffenhet, att hos E. K. M:ts Befallningshafvande gjord
lagsökning remitteras till Kronobetjent, med förständigande att, i
händelse den uppgifne gäldenären icke bestrider rigtigheten af kraf-
vet, eller deremot något invänder, uttaga beloppet, jemte af E. K. M:s
Befallningshafvande bestämd kostnads-ersättning, samt sökanden detta till¬
handahålla; men att, i annat fall, ansökningen communiceras bemälde
gäldenär, som har att deröfver inom viss förelagd tid sig förklara. Och
som delta, endast i afseende å ringa fordrings-anspråk, vedertagna bruk,
ehuru ej hittills i Lagen uttryckligen medgifvet, dock icke synes hafva
oskäl med sig, utan tvärtom är fördelaktigt, så väl för borgenären, huf¬
vudsakligen genom den ökade skyndsamhet, hvarmedelst han förhjelpes till
sin rätt, som äfven för gäldenären, i anseende till minskade utsöknings-
umgälder, hvilka eljest, då Utslag gifves, åtminstone ökas med Utslags¬
lösen, samt de kostnader, communicationen förorsakat; hafva Rikets Stän¬
der ansett sig destomindre hafva orsak att ogilla omförmäide behandlings¬
sätt, som detsamma hittills, efter hvad erfarenheten visat, högst sällan
gifvit anledning till klagan; men för att likväl ytterligare afvärja all sådan,
i afseende på ovisshet i frågan, huruvida gäldenären verkligen lemnat
krafvet utan invändning, hafva Rikets Ständer trott det vara tjenligt före¬
skrifva , att ulmätnings-förällaren borde öfver berörde förhållande taga
skriftligt bevis antingen af gäldenären sjelf, eller, derest han ej kunde
eller ville sådant meddela, af tvänne ojäfvige rnän, innan ut mätningen finge
ske, äfvensom gählenärens rätt synes påkalla ett uttryckligt stadgande
derom, att dylik resolution aldrig må för gäldenären medföra någon ökad
kostnad utöfver den, som skulle uppkomma genom lagsökningens fortgång
i vanlig ordning.
På grund häraf få hos E. K. M. Rikets Ständer i underdånighet
Expeditions-Utskottcls Förslag till tind. Skrifvelse N.o 2or. 363
föreslå, det stadgas måtte, att, innan utmätning, jemlikt utaf E, K. M:s Befall¬
ningshafvande meddelad resolution af ifrågavarande beskaffenhet, må verkstäl¬
las, det åligger utmätningsförrättaren att taga skriftligt bevis, det gäldenären
emotkrafvet icke gör invändning, antingen af gäldenären sjelf, eller, derest
han ej är skrifkunnig eller ej vill beviset meddela, af tvänne ojäfvige män;
och att omförmälde behandlingssätt icke i något fall, och således ej eller
i den händelse att gäldenär emot krafvet gör invändning och målet för¬
thy kommer att fortgå, på sätt eljest är i allmänhet föreskrifvet, må för
gäldenären medföra någon ökad kostnad utöfver den, som skolat uppstå,
derest ofvanberörde ulmälnings-resolution icke varit gifven.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 17 November 1834-
N:o 201.
Upplait och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Nov. 183^.
Preste-Slåndet den 17 — —
Borgare Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående fördelning af för-
säljnings-provision för utmätt fastighet. (Xag-Utsk. N:ris
4g och 142.)
S. A. K.
Då, genom Kongl. Förklaringen den 27 Junii 18rT, blifvit stadgadt,
i 4:de punkten, att, när auction å utmätt fastighet hålles på annat stäl¬
le, än & Lands-Canceliiet, den bestämda provisionen bör delas lill hälf¬
ten emellan Lands-Secreteraren och Auctions-förrättaren, utan att den Kro¬
nobetjent, som auetionen förrättat, får derutöfver beräkna sig ersättning
för skjuts och dagirractamente; men det icke sällan skall inträffa, att Kro¬
nofogde, som är boende aflägse från stället, der en hemmansdel af ringa
värde försäljes, icke genom berörde andel åtnjuter ersättning, fullt mot¬
svarande den i och för auetionen honom åbragte resekostnad; hafva Ri¬
kets Ständer, till undanröjande af en sådan möjligen inträffande förlust
för auetionsförrättaren, ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet
föreslå, att, med ändring af 4:de momentet i högslberörde Nådiga Förkia-
364 Expeditions-Viskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 702.
ring, måtte stadgas, att, då auction på i mät tagen lands-fastighet hålles
å annat ställe än å Lands-Cancelliet, bör den Kronobetjent, som auctionen
förrättar, åtnjuta ersättning för resekostnad och dagtractamente utaf aiic-
tions-pro visionen, så långt den förslå» samt öl verskottet emellan honom
och Lands-Secreteraren lika fördelas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 57 November 1834»
N:o 20z»
Uppläst och godkändt lies Ridd. oell Adeln den 17 Nov. i834-
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse^ angående bestämmande
af viss tid för fullföljd af hos Kongl. Maf:ts Befallnings¬
hafvande skedd lagsökning emot löftesman j som borgat så¬
som för egen skuld. ('Lag-TJtsk. N:ris 5i & 142-)
S. Å. K»
Med fästad uppmärksamhet på de skiljaktiga förhållanden, som upp¬
komma, då löftesman, som borgat såsom för egen skuld, sökes hos E. K.
M:s Befallningshafvande, eller då det sker vid Domstol, enär, genom Kongl.
Förklaringen den 29 Julii 1812, viss tid är förelagd, inom hvilken den
hos Domai’en väckta talan måste fullföljas, hvaremot, i förra fallet, eller
då lagsökning gjorts anhängig hos E, K. M:ts Befallningshafvande, det kan
bero af fordringsegaren, att, genom fördröjd communication af lagsöknin¬
gen, nära tillintetgöra verkan af hvad Kongl. Förordningen den 28 Junii
•1798 i 4:de § till löftesmannens fördel bjuder, eller att han skall vara
från sin borgen fri, så vida han ej derföre lagsökes inom Tolf månader
efter förfallodagen, eller efter den utsatta tidens förlopp ; hafva Rikets
Ständer, sora ansett en så beskaffad olikhet, äfvensom omförmälde dröjs¬
mål med communicationen icke böra ega rum, skolat hos E. K. M» i un¬
derdånighet föreslå, det måtte, öfver 4;de §. i Kongl. Förordningen den 28
Junii 1798 angående vissa omständigheter uti lagsökningsmål, samt déis
Expediltons-Utskottcts Forslag till und. Skrifvelse N:o 203.
365
öfver samma §. gifna Kongl. Förklaringen af den 29 Julii 1812, en så¬
dan ytterligare Förklaring meddelas: att fordringsegare, som hos E. K.
M:ts Befallningshafvande lagsöker löftesman, hvilken borgat såsom för egen
skuld, bör ej allenast dervid i akttaga den i nämnde Författningar stadgade
tid, utan äfven, senast inom Sex månader ifrån samma tids utgång, af
lagsökningen gifva löftesmannen behörig del, så vida fordringsegarens ta¬
lan skall anses genom den lagsökningen förvarad.
Rikets Ständer framhärdar &c'.
Stockholm den 17 November 1834-
N:o 2o3.
Uppläst oeh godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Nov. 183-4-
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers Underdåniga Skrifvelse angående stadgande
till förekommande derafs att gäldenär, medelst diktade
köpe-af handlingarj undanhåller sina tillgångar från utmät¬
ning. (Lag-Utsk. N:ris 53 och 142»)
S. A. K.
Sedan Rikets sist församlade Ständer, i anledning deraf, att gälde-
närer företagit sig att, genom diktade köpe-afhandlingar om deras lösöre¬
egendom, söka undandraga densamma utmätning för oslridiga och fast-
stälde skulder, hvarigenom flere olägenheter uppkommit för fordrings¬
egare vid utsökandet af deras rätt, tili E. K. M. i underd. öfverlemnat
förslag till förändrad redaction af 7 Cap. 3 §. Utsöknings-Bälken, hvar¬
igenom nämnde missbruk ansågs kunna förekommas, men E. K. M., en¬
ligt Rikets Ständer meddeladt Nådigt Svar af den 1 Mars i83o, i anseen¬
de till förekomne anmärkningar emot nämnde förslag och då detsamma
i allt fall icke afhjelpte den hufvudsakligaste ofullständigheten i Lagens
hittills meddelade stadganden rörande tydlig föreskrift om den bevis¬
ning, som vid afgörande af dylika frågor borde anses tillfyllestgöran¬
de, funnit Sig icke kunna förslaget bifalla; så hafva under inneva¬
rande Riksmöte, enär det anmärkte missbruket än vidare skall fortfara,
566 Expcditions-Utskottets Förslag till und. Skrijvelsc N:o ac>4-
framställningar å nyo blifvit gjorda om dctsammas afhjelpande genom
tjenliga Lag-bestämmelser. Nu och då Rikets Ständer äro öfvertygade
om angelägenheten deraf, att söka förebygga ifrågavarande svekfulla till¬
ställningar till borgenärs förfördelande, och Rikets Ständer bålla före, att
detta ändamål lämpligast kunde vinnas, derest den ntväg vidtoges att
föreskrifva sådan offentlighet å köpet inom viss tid sedan det skett, att
dels någre serdeles olägenheter af antedaterade köpe-afhandlingar ej må
vara att befara, dels ock den, som innehar lösegendom, hvilken lian till
annan person afyttrat, ej må kunna, genom sådane skenbare tillgångar,
bereda sig en credit, som han icke vunnit, i händelse borgenären egt
tillfälle att förvissa sig om rälta förhållandet; få hos E K. M. Rikets
Ständer, af sådan anledning, i underd. föreslå, det i Nåder stadgas måtte:
att den, som tillhandiar sig lösören och tillåter, att desamma få i säl¬
jarens vård qvarblifva, bör, så vida de skola fredas från utmätning för
säljarens skuld, upprätta skriftlig afhandling om köpet, med förteckning
å de köpta persedlarne och vittnens underskrift, samt berörde handling,
om egendomen finnes i stad, uppvisa inora åtta dagar derefter, i Stock¬
holm hos Öfver-Ståthållare-Embetets Cancellie, och i Rikets öfrige stä¬
der inför Rådstufvu-Rält, för att i dess ProtocoII intagas, samt, om
egendomen finnes å landet, ej allenast inom berörde tid för Kronofog¬
den i orten uppvisa och i bestyrkt afskrift honom tillställa, utan ock,
senast vid det Lagtima Ting, som näst efter en månad infaller, inför
Härads-Rätten, till intagande i dess Protoeoll, förete.
Rikets Ständer framhärdar &c.
Stockholm den ig November 1834-
N:o 204.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Not. t834.
Presle-Slåndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —■
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej om ändring af 3o £.
i Concur s-Lagen. (Lag-Utsk. N:ris 58 och i46.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har motion blifvit väckt om den ändring i 3«
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 204.
367
§. af Concurs-Lagen den 12 Mars i83o, att förmonsrätt måtte borgenär
medgifvas till utmätte lösören, änskönt utmätningen icke grundas på la¬
ga kraftvunnet Utslag.
Och som utmätning lagligen eger rum i flera andra händelser, så¬
som dels til! verkställighet af E. K. M:s Befallningshafvandes Utslag i
vissa mål, ehuru rätt lill klagan ännu är gäldrnären öppen, på sätt 3
Gap. 2 §. Utsöknings-Balken samt E. K. M:s Nådiga Förordning den 18
December 1823 bjuda, dels lill följd af tvänne sammanstämmande domar
med flere domstols-beslut, af den beskaffenhet, att de, enligt Lagens
stadganden i Utsöknings- och Rättegångs-Balkarne, böra, oaktadt den tap¬
pande partens ändringssökande, gå i fullbordan, och Rikets Ständer ej
inse något skäl hvarföre icke äfven sådan utmätning, hvilken i nyss¬
nämnde ordning verkställes, skulle medföra lika säkerhet med ut¬
mätning lill följd af laga kraftvunnet beslut, helst i alla dessa fall ena¬
handa åtgärder med godsets upptecknande, värdering och försegling, el¬
ler skiljande från gäldenärens bo, måste vidtagas, samt borgenären, vid
ifrågavarande förhållande, ej får det utmätta godset lyfta utan emot bor¬
gen, så att, om hans fordran sedermera ogillas, och utmätningen följakt¬
ligen till all verkan förfaller, någon skada af den möjligen skedda lyft¬
ningen icke kan uppkomma; alltså hafva Rikets Ständer ansett sig böra
hos E. K. M. i underd. iöreslå, det måtte de i 2:dra punkten af 3o §.
af Concurs-Lagen den 12 Mars i83o förekommande orden; ”efter Utslag,
som vunnit laga kraft,” utgå och i stället införas orden; ”i laga ord¬
ning,” så att denna §. måtte erhålla följande förändrade lydelse;
”Under anslagsliden må betalning lyftas för de fordringar, som, ef¬
ter 3, 4 och 5 §§ i 17 Capitlet Handels-Balken, med förmonsrätt utgå
böra, så ock för gäldenärs utskylder till Kronan sista året. Ilar för nå¬
gon borgenärs fordran lös egendom blifvit i laga ordning i mät tagen
och salt i allmänt fortfar, eller under utmälningsmäns försegling; 1 jute
ock lian rätt till betalning utur den utmätta egendomen, ändå att den
ej före concursens början hunnit säljas eller ur gäldenärs bo utlagas.
Har uuder anslagsliden fast egendom blifvit såld, efter thy i 16 §. sägs;
bafve ock intecknings-egare rätt att sin fordran lyfta.”
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 November 1834*
368
Expeclitions-Utikoliets Förslag till und. Skrifvelse N:o 2 o 5.
N:o ao5.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Ådcln den 17 Nov. 1834.
Preste-Siåndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående bysatt gäl-
denärs lösgifvande, sedan han sin egendom till borgenärer-
ne afstått. (Lag-Utsk. N:ris 62 & 143-2)
S. A. K.
Som bysätlning icke kan betraktas annorledes än såsom endast ett
tvångsmedel att förmå gäldenär, alt, så vidt möjligt är, utan uppehåll
göra rätt för sig; men detta skäl för bysättnings användande upphör,
så snart gäldenärens egendom varder genom concurs afträdd till borge-
närerne och bouppteckningeus vigtighet -af honom blifvit med ed fästad;
alltså och då härvid tillika förekommer; att det hufvudsakligen är by¬
sättningens första verkställighet hvaraf borgenär synes hafva att påräk¬
na någon för honom nyttig verkan, hvaremot erfarenheten visat ända¬
målet dermed merendels förfelats, när bysättningen någon tid fortfarit;
att gäldenär, som, efter nu gällande Lag, kan genom concurs afvärja en
tillernad bysättning, icke synes böra, genom ett inträffadt dröjsmål med
cessions-ansökningens ingifvande på behörig ort, hvilket dröjsmål det
måhända icke berott af honom att förekomma, äfventyra sin personliga
frihet för lifstiden; att bysatt gäldenärs lösgifvande då concurs yppats
endast är en återgång till hvad *734 års Lag uti förevarande hänseen¬
de bjuder i 5 Cap. 10 §. Utsöknings-Balken, jemförd med 16 Cap. Handels-
Balken, samt att gäldenär, hvilken, till följd af uppstådd concurs, blef-
ve ifrån bysättningshäkte! endtledigad, derföre icke komme att åtnjuta
större personlig frihet, än som med de i 4 Cap- Concurs-Lagen befint¬
liga stadganden, rörande annan gäldenär, som är under concurs, öfver-
ensstämmer; hafva Rikets Ständer härigenom skolat hos E. K. M. i un¬
derdånighet föreslå, det måtte, med upphäfvande af 5o §. i Concurs-
Lagen, följande stadgande meddelas:
Sitter gäldenär vid concursens början i bysättningshäkte, varde,
sedan han besvurit bouppteckningen, utur detsamma lösgifven.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 November 1834-
N:o
Expedilions-Ulskottets Förslag tili und. Skrifvelse N-o ao6.
N:o 206.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 1 j Nov. 1834-
Preste-Stundet den 17 —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående förhöjning i un-
derhållet för bysatt gäldenär. (Lag-Utsk. N:ris 65 & 144.)
S. A. K.
Då bysatt gäldenärs underhåll, hvilket, enligt Kongl. Förordningen d.
I Februarii 1810, är fastställd t till likhet med hvad som bestås dem, hvil¬
ka i Kronans häkten för brott förvaras, och utgör för närvarande en och
en tredjedels mark mjukt bröd samt tre skillingar Banco om dagen, otvif-
velaktigt är ganska knappt, och desto hellre synes fordra tillökning, sorn
det är billigt, att den bysatte, hvilken möjligtvis icke genom något ta-
delvärdt handlingssätt vållat sin oförmåga, att göra borgenärerne rätt, åt¬
njuter något bättre vilkor, än den, som genom brott förverkat sin frihet;
samt det i öfrigt torde vara mera lämpligt, att bysatt persons underhåll, i
anseende till föränderligheten uti prisen på lifsmedel, bestämmes i visst för¬
hållande till hvad fångar i sådant afseende af Kronan vanligen erhålla; få
bos E. K. M. Rikets Ständer i underd. föreslå, att, med ändring af Kongl.
Förordningen den 1 Februarii 1810, angående underhållet för bysätta per¬
soner, stadgas måtte: det borgenär, sorn ej visar, att gäldenär, hvilken af ho¬
nom hålles bysatt, kan sig sjelf föda, skall vara skyldig att, till gäldenä-
rens förnödenhet, förskjuta hvad -af Kronan åt fångar i allmänhet bestås,
med förhöjning af hälften derutöfver.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 November 1834-
Bih. tiil R. St. Fröt. 18 3 4- lo Sami. t dfd.
47
3^0
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N-o ioj.
N:o 207.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 17 Nov. 1834.
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Slåndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse„ om kungörande af 8
i det för Götha Canal-Eoiag den 16 Mars i833 utfär¬
dade Nådiga Reglemente. (Xag-Utsk. N:o i54).
S. A, K.
Ibland de vilkor, som Rikets senast församlade Ständer, genom un¬
derd. Skrifvelse till E. K. M. af den 2 Januarii i83o, fästade vid deras
beslut om beviljande af det yttersta bidraget ifrån Statens sida för full¬
bordandet af Götha Canal, var äfven det, ”att, lill ytterligare säkerhet för
Canalens underhåll, de lill Bolaget redan donerade skogar, jordegendomar
och stenbrott skola fortfarande förblifva en Canal-Verkets tillhörighet, hvil¬
ken ej någonsin iinge detsamma afhändas och blef en dermed öfverens¬
stämmande föreskrift intagen i 8 §. af E. K. M:s för Götha Canal-Bolag i
Nåder utfärdade Reglemente af den 16 Mars ,i833. Men då denna in¬
skränkning i Bolagets rätt till berörde lägenheter icke ingått ibland de vid
första upplåtelsen gjorda förbehåll, och berörde föreskrift, i saknad af of¬
fentlighet, möjligen kan af Bolaget eller dess Direction öfverträdas; hafva
Rikets Ständer, med fäsladt afseende derå, att frågan rörer det allmänna,
funnit sig böra hos E K. M. i underd. anhålla, att innehållet af den of¬
van åberopade 8 §:n i det för Götha Canal-Bolaget den 16 Mars x833 ut¬
färdade Nådiga Reglemente måtte, till vederbörandes kännedom och efter¬
rättelse, varda allmänligen kungjordt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 November 1834-
Expcditions-ZJlskoltets Förslag lill tind. Skrifvelser IV.-o 208 371
N:o 208.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Nov. i834
Preste-Ståndet den 17 — —
Boi gnre-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den iy — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om upphäfvande af
Kongl. Förordningen den 5 Alars 17463 hvarigenom döds¬
straff är utsatt för stöld ur bref. (Lag-Utsk.Nnis 37 & i3y).
S. A. K.
Vid öfvervägande af inom Riks-Stånden gjorda framställningar om
förändring af det uti Kongl. Förordningen den 5 Mars 1746 stadgade
dödsstraff för stöld ur bref, hafva Rikets Ständer väl funnit en bestämd
skilnad ega rum emellan stöld ur bref, anförtrodde åt allmänna Posten
och ur sådane, sorn förtros åt enskild person, men denna brottets olika
beskaffenhet beror icke så mycket af den omständigheten, alt Post-Verket
är en Statens inrättning, sorn fastmer utaf brottets egenskap af tjufnad el¬
ler förskingring af förlrodt gods. Då emedlertid allmänna Lagen på åt¬
skilliga ställen benämnt och bestraffat sådan förskingring såsom stöld,
dels för brottets subjectiva neslighet och dels för svårigheten alt i vissa
fall akta sig för bedrägerier, synes någon olikhet i straffbestämmelserne af
nyssberörde orsak icke erfordras; äfvensom Rikets Ständer ej heller anse
nödigt, att brottet belägges med serskildt eller större straff, om det föröfvas
vid Post-Inrättning, än om det annorstädes begås, enär tillfälle förefinnes,
att för sådan försvårande omständighet öka bestraffningen medelst förlän¬
gande af den fängelsetid, som för brottet kan blifva bestämd.
Och ehuru Rikets Ständer, i afseende på grunderne för straffbeslämmel-
serne för ifrågavarande brott, inse vigten af de skäl, som derföre, vid ut¬
färdande af 1746 års Förordning, tagits i betraktande, likväl och då Ri¬
kets Ständer finna det böra komma i öfvervägande, dels den större lätt¬
heten att verkställa stöld ur bref, och den större sannolikheten att dölja
tillgreppet samt den deraf följande svårigheten för en hvar att vårda sin
egendom, dels ock, huru maktpåliggande det är för allmänna rörelsen, att
bref med penningar och angelägna handlingar, utan fara för förluster, kunna
afsändas, anse Rikets Ständer straffet höra bestämmas svårare än det, som
för inbrottsstöld eger rum. Att dödsstraff likväl är olämpligt torde böra
medgifvas, äfvensom att hvarken brottets svårhet eller samhällets säkerhet
Expeditions-Utskotlets Förslag till urul. Skrifvelse N.o 2 off.
kräfver detsamraas användande; hvadan Riket» Ständer finna lämpligt, att straff¬
arbete i förening med det ansvar, som för inbrott är bestämdt, bär bör
utsättas. Och det är i öfverensstämmelse med dessa åsigter Rikets Stän¬
der nu få i underd. föreslå, att en allmän Författning måtte utfärdas, af
innehåll: ”med upphäfvande af Kongl. Förordningen den 5 Mars 1746
samt Kongl. Brefven den 23 April 1752 och den 10 Augusti 1784. stad¬
gas och förordnas, att den, som olofligen bryter upp andras bref och der¬
utur tager penningar eller penningevärde, mycket eller litet, skall straffas
såsom för inbrottsstöld, arbete ock dertill vid Kronans Slott eller Fästning,
ett eller flere år efter som brottet är till. Åliggandes allmänna Domsto¬
len i den ort, der gerningen gjord är, öfversådane brott ransaka och döma,
oaktadt den brottslige efter serskilde Förordningar skulle undersannan Dom¬
stol höra.”
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 November 1834*
N:o 20g.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 17 Nov. i834-
Preste-Ståndet den 17 — —
Borgare-Ståndet den 17 — —
Bonde-Ståndet den 19 ■— —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående åtskilliga fö¬
reslagna förändrade stadganden rörande utmätning. (Xag-
Utsk. N:ris Z 2 och i42>)
S. A. K.
Hot Rikets Ständer hafva framställningar blifvit gjorda om åtskilliga
ändringar och tillägg i nu gällande Författningar rörande utmätning, hvar¬
vid Rikets Ständer ansett följande ämnen vara förljente af uppmärksamhet:
1:0 att, då det redan är påbudet, alt Magistrater och Kronofogdar
skola, då Utslag till verkställighet emotlages, deröfver åt fordringsegaren
lemna bevis, men bemälde Under-executorer icke böra vara förbundne att
sådant bevis utan vedergällning afgifva, samt mången borgenär, som nu,
för att ej synas hysa misstroende eller vilja orsaka en obelönt möda, åsi¬
dosätter alt taga bevis, gerna såge uti föreskriften om en måttlig lösen en
Expeditions-ZJiskottets Forslag lill und. Skrifvelse N.-o 20g.
373
ökad anledning att begära detsamma j få Rikets Ständer, som anse belopp
pet af lösen böra i en blifvande Expeditions-Taxa bestämmas, i underdå¬
nighet föreslå, att, med ändring af hvad E. K. M:s Nådiga Förordning
den 18 December i8a3 i andra momentet innehåller, om skyldighet för
Magistrater och Kronofogdar att, då Utslag lill verkställighet af dem emot-
tages, deröfver utan betalning afgifva bevis åt fordringsegaren, det måtte
förordnas, att omförmälde bevis bör utfärdas emot den lösen, som serskildt
kommer att bestämmas.
2:0 att, som, i afseende på communication med gäldenär af Ut¬
slag i sådane mål, der utmätning, utan hinder af besvär som kunna an¬
föras, må verkställas, någon tillökning i executors möda genom en slik
Communications ombesörjande ej förorsakas, men erfarenheten visat, att
execulorn ej alltid i berörde hänseende gått parten tillhanda, Rikets Stän¬
der skolat i underdånighet föreslå, det stadgas måtte: att, när utmätning
skall ske till följd af sådant Utslag, som, enligt Kongl. Förordningen deri
18 December 1823, rörande verkställighet af E. K. M:s Befallningshaf-
vandes beslut i vissa skuldfordringsmål, må, utan hinder af gäldenärens
besvär, gå i fullbordan, under-executorn, så vida fordringsegaren till ho¬
nom öfverlemnat serskildt exemplar af Utslaget i bestyrkt afskrift, för alt
få detsamma med gäldenären communiceradt, skall vara skyldig alt, utan
rätt till arfvode eller ersättning, utöfver hvad han för utmätningsförrätt-
ningen åtnjuter, sådan communication fullgöra, samt bevis derom for¬
dringsegaren meddela och
3:o beträffande föreslagen ändring i tiden inom hvilken utmät¬
ning bör af Under-executor verkställas, hvilket ämne intager ett vigtigt
rum ibland de frågor om förbättring i Executions-lagarne, som vid denna
Riksdag blifvit hos R. St. anmälda, så emedan R. St. vid öfvervägande af detta
ämne i dess hela omfattning, funnit sig böra utgå från följande grunder: alt
då fordrings-egaren icke är tillräckligen hulpen med den nu gällande föreskrif¬
ten om utmätnings förrättande inom tre månader å landet samt fjorton
dagar i stad, enär de ytterligare åtgärder, sorn vanligen sedermera måste
vidtagas, medelst den utmätta egendomens försäljning och penningarnes
indrifvande, kunna alltför länge fördröjas, det synes nödigt att stadga någon
viss tid, inom hvilken under-executorn bör vara skyldig, vid lika äfven¬
tyr, som nu för försummad utmätning föreskrifvet är, att till fordrings¬
egaren aflemna liqvid, derest ej fullt giltigt hinder derföre möter, att nå¬
gon allmän föreskrift, rörande fördelning af denna tid, de serskilda
verkställighets-åtgärderna emellan, ej lämpligeii kan ega rum, med mindre
374
Expeditions-TJtskotlets Forslas, till und. Skrifvelse N- o soQ.
densamma utsträekes utöfver den period, hvarinom redovisning i all¬
mänhet synes höra och kunna afgifvas; att då bestämd föreskrift saknas,
angående tiden inom hvilken utmätnings-förrättning må öfverklngas, till
vinnande af rättelse uti densamma, denna brist i nuvarande Lag desto
hellre bör afhjelpas, som uppehåll i utmätningen eller försäljningen kan deräf
förorsakas; samt att de diarier, hvilka under-executor, enligt Kongl. Förord¬
ningen den 28 Junii 1 798, är skyldig att föra och hvar tredje månad tilt E. K.
M:s Befallningshafvande insända, böra innefatta fullständig anteckning om be¬
skaffenheten af de hinder, under-executor vill, till sin befrielse från ansvar
för fördröjd verkställighet, åberopa; äfvensom alt samma diarier, i ändamål att
för E. K, M:ts Befallningshafvande underlätta möjligheten, dels att rätt bedöma
den uppbörd, under-executorn i utmätningsväg har om händer, dels ock att
kunna med anledning deraf vidtaga nödige åtgärder till bevarande af parters
rätt, bora i en column upptaga beloppen af alla de fordringar, hvarföre
utmälningsverkställighet under tiden är äskad, och i en annan column ut¬
visa allt hvad på samma tid blifvit redovist, med in- och utgående ba-
lancer; ty få Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med dessa åsigter, nu
i underdånighet framlägga följande förslag till Författning i ämnet:
Med ändring af Kongl. Förordningen den 11 December 1766, angå¬
ende Kronofogdars skyldighet och ansvar i utmätningsmål, Kongl. Brefvet
den i3 Julii 1775, om Magistraternes åliggande vid Domars och Utslags
verkställande och Kongl. Förordningen den 4 Mars 1752, angående för¬
säljning af gäldbunden fast egendom, varder härigenom stadgadt:
j:o
Å. landet skall Kronofogde, inom Tre månader från den dag, då Dom
eller Utslag, hvarå utmätning följa bör, till honom afiemnas, ej allenast
hafva fullgjort sin skyldighet medelst utmätning, utan ock, då lösegen¬
dom, sorn bör säljas, är i mät tagen, hafva verkställt försäljningen deraf,
samt af försäljningssumman, så långt den förslår, borgenärens fordran be¬
tala, derest borgenär om utbekommande af betalningen sig anmäler.
2;0
1 städerne, med undantag af Stockholm, åligger det Magistraterne att,
inom sex veckor från det Domen eller Utslaget af dem emottages, i af¬
seende å utmätning samt lösörens försäljande och redovisning af köpeskil¬
lingen derför, fullgöra hvad i förra momentet är för Kronofogde före¬
skrifva t.
Expeditions-Ulskottcts Förslag till und. Skrifvelse N.o ing.
0:0
Är fast egendom utmätt, då skall, med iakttagande deraf, att första
auclionen, om egendomen å landel ligger, minst två månader före auetions-
förrältningen, men om den är i stad belägen, minst en månad förut, på
redan stadgadt sätt, kungöres, och att i öfrigt förfares erdigt första och
andra punkterna i Kongl. Förordningen den 18 December i8a3, angåen¬
de verkställigheten af auetioner å utmätt fast egendom, det åligga veder¬
börande under-executorer, att foga nödige anstalter till försäljningen, så
skyndsamt, att, der mer än en auction blir af nöden, äfven den andra auc¬
lionen må kunna lör sig gå, inom sex månader å landet samt fyra må¬
nader i stad, räknade från det Domen eller Utslaget till Kronofogden
eller Magistraten i omförmälde ändamål aflemnas; och besörje de, att hvad
af köpeskillingen borgenär tillkommer, hålles honom tillhanda sist fjorton
dagar efter köpeskillingens förfallotid, hvilken ej, utan vederbörandes sam¬
tycke, må utställas längre fram än en månad efter försäljnings-dagen.
4:o
Försummar Magistrat eller Kronofogde något af hvad nu föreskrifvet
är, och kan ej visa, alt borgenär lemnat anstånd med betalningen, eller
att, oaktadt vidtagna lagliga åtgärder till utmätning och försäljning samt
köpeskillingens indrifvande, sådana hinder dervid mött, som af Magistra¬
ten eller Kronofogden ej förekomtnas kunnat, svare då för det, hvarföre
utmätning sökt är, och vare Konungens Befallningshafvande skyldig, att
emot Magistraten eller Kronofogden lemna borgenär skyndsam handräck¬
ning. Möter sådant hinder, som ofvan omförmäles, bör detsamma, vid
äfventyr, att det eljest icke må till ursäkt räknas, genast fullständigt an¬
tecknas i det diarium, som Magistrat och Kronofogde, enligt Kongl. För¬
ordningen den 28 lunii J798, böra hålla och till Konungens Befallnings¬
hafvande hvar tredje månad insända; och skall tillika skriftligt besked, i
enlighet med samma anteckning, på borgenärens begäran honom meddelas.
5:o
Vill gäldenär klaga öfver utmätning, som bos honom är verkställd,
åligge honom, att, inom fjorton dagar ifrån den dag, då utmätningen
skedde, till Konungens Befallningshafvande sin klagoskrift ingifva, vid äf-
vertyr, att hans klagan eljest, så vidt den åsyftar att vinna rättelse i ut-
mälningsåtgärden, icke till pröfning upptages; dock skall dylik klagan ej
376 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse No 2)0.
hindra utmälnings-åtgärdens fullbordan, eller egendomens försäljning, derest
ej Konungens Befallningshafvande förordnar, att den inställas må. Är ut-
mätningssökande missnöjd med förrättningen , håfve till klagoskrifts ingif¬
vande hos Konungens Befallningshafvande lika tid, räknad ifrån det sö¬
kanden af utmätnings-instrumentet erhållit del, vid enahanda äfventyr,
som i afseende å gäldenär sagdt är.
6;o
Det diarium, som ofvan i 4 morn. omförmäles, bör, utöfver hvad
redan är föreskrifvet, innehålla tvänne uppsummerade columner, utvisan¬
de, den ena, alla de fordringar, hvarföre utmätningsverkställighet blifvit
äskad under den tid, som diarium omfattar, och den andra, allt hvad på
samma tid blifvit redovisadt, med ingående och utgående balancer.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 November 1834*
N:o 210.
Upplåst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Nov. lS34*
Preste-Slåndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förmedling
af sådane inom Jemtlands Län befintlige hemmanhvilka
vid afvittring befunnits brista i egor. (Stats- och Oecon.-
Utsk. N:o 33.)
S. A. K.
Riksdagsfullmägtige af Bonde-Ståndet från Jemtlands Län hafva
uti gjord framställning andragit hurusom genom afvittringen i nämnde
province skall utrönts, att vissa hemman, innehaft för mycket, andra åter
för litet jord, i förhållande till skaltetalet, hvarvid de förre fått behålla
sin öfverloppsmark emot den skatt eller ränta, sorn deraf ansetts böra ut¬
gå, hvaremot de senare eller de hemman, hvilka haft för litet jord, icke
njutit någon nedsättning i den gamla skatten; och hade genom E. K. M:s
Nådiga Skrifvelse till Dess Befallningshafvande i Jemtlands Län af den 14
Junii
Expeditions-Utskoltets Forslag till und. Skrifvelse N.o tito.
377
juni i i8a6 blifvit förordnadt: dels att, om heraman, som jemförelsevis mot
skatletalet funnos brista i egor, icke kunde å lämpligt ställe erhålla anslag
å den bestämda egobrislen, ett sådant hemman skulle, efter jemförelse med
ortens skattläggnings-method och i motsvarigt förhållande till egobristen,
erhålla nedsättning i mantal och ränta, samt så beskaffade förmedlingar
föreslås af Landtmätaren, som förräLtade delningen, granskas utaf Afvilt-
rin^s-Rätten, hufvudsakligen afgöras af E. K. M:s Befallningshafvande
samt underställas Kammar-Collegii pröfning och fastställelse; dels att hem¬
man, som på sådant sätt undfinge förmedling i den dera! dittills utgåen¬
de ränta, borde, sådant oaktadt, utgöra samma ränta, intilldess något nyhem¬
man, efter åtnjutna frihetsår, inginge i skatt, och hvarå den genom för¬
medlingen försvunna räntan kunde flyttas; hvaremot kronotionden, utan
afseende på erhållen förmedling, borde till förut bestämdt belopp utgöras,
men förmedlingen likväl tillgodonjutas vid sådana allmän nautskylder, som
inom Jemtland efter skattetalet erlades, äfvensom vid en blifvande ny ro¬
tering; och hafva bemälde Riksdagsfullmägtige, till undvikande af de flere
olägenheter, som häraf kunde för den enskilde uppkomma, föreslagit, att
hemman med egobrist, hvilka ännu icke bekommit fyllnadsjord, måtte, så
framt deras egare icke hellre önska ersättning i jord, genast blifva för¬
medlade, så till ränta som andra efter skatt utgående onera, utom hvad an¬
ninge sommarvägshållningen, hvilket skulle komma att orsaka rubbning
uti förut verkställde vägdelningar, samt att denna förmedling äfven måtte
sträcka sig till kronotionden. , .
Vid öfvervägande häraf hafva Rikets Ständer funnit, att de inom
Jemtlands Län befintliga hemman, hvilka genom afvittringarne utrönts
brista i egor, jemförelsevis emot skattetalet, och ej erhållit emot ego¬
bristen svarande fyllnadsjord, obestridligen äro berättigade alt, i förhål¬
lande till egorne, undfå nedsättning så väl i mantal som i ränta, och
att förmedlingen i afseende å onera tillgodonjuta, utan afbidan på den
tid då nyhemman, efter tilländalupne frihetsår, ingå i skatt och kunna
öfvertaga den genom förmedlingen försvunna räntan; och då, vid det
förhållande, att en del af räntorne äro åt löntagare anslagne, Rikets Stän¬
der ansett nödigt, att ersättning, genom anslag af Statsmedlen, dem be-
redes- men beloppet af detta anslag, som kommer att minskas i den moa
nyhemman i skatt ingå, för närvarande ej kan bestämmas, enär det icke
ännu blifvit lagligen pröfvadt, i hvad nion förmedling är af nöden, eller
utredt till huru stor del densamma drabbar på lön anslagne räntor, haf-
Bih. till R- St. Pre t, 1834. 10 Sami. t Afd. 48
378
Expeditions-TJtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 211.
vä Rikets Ständer beviljat ett förslags-anslag af 4oo R:dr årligen, att af
Åttonde Hufvud-Titeln, under benämning indelningsbrist i Jemtland, för
nyssberörde ändamål utgå. Och få Rikets Ständer, jemte anmälan här¬
om, bos E. K. M. i underd. anhålla, att, utan hinder af föreskrifterne
uti E. K. M:s högstberörde Nådiga Skrifvelse af den 14 Junii 1826, i-
frågavarunde hemman måtte af förmedling fullt komma i åtnjutande, samt
att, sedan densamma verkställts och utredt blifvit, till hvad belopp och
till hvilka löntagare det gifna anslaget behöfver användas, Rikets Stän¬
der måtte å nästa Riksdag derom erhålla kännedom, på det medlen må
bunna såsom ordinarie anslag under sina rätta Titlar å Stat uppföras.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 November 1834-
N:o 211.
Uppläst och godkästlt hos Ridd. och Adeln den 19 Nov. 1c34*
Presle-Standet den 19 — —
Borgare-Ståndet den ig — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af åtskil-
lige föreslagne åtgärder till lindring i Rustnings- och Ro-
terings-besväret. (Oecon.-Utsk. N:ris 117, »19 och i33-)
S. A. K.
Genom åtskillige vid innevarande Riksmöte framställde förslag, 5-
syftande lindring uti rustnings- och roterings-besväret, har blifvit hem-
ställdt; att, vid remontering för Skånska Dragon-Regementet, afseende icke
måtte fästas å hästarnes färg; att Arméens beklädnads-persedlar måtte i
allmänhet undergå förenkling, samt att syner å rotetorp måtte ega rum
mindre ofta än hittills i allmänhet varit förhållandet.
Vid öfvervägande häraf, hafva Rikets Ständer inhemtat, att, ge¬
nom Kongl. Förordningen den 11 Maji 1795, blifvit förbudet, att vid
Skånska Dragon-Rege nentet remontera med andra än svarta, svart¬
bruna, castanie- och mörkbruna hästar; men enär det otvifvelaktigt
är för Rusthållare både svårt och kostsamt alt alltid anskaffa hästar af
Expedit iom-Ut sko/tets Förslag lill und. Skrifvelse N.o 211.
379
ofvannämnde färger, och något giltigt skäl för ett sådant förbud så myc¬
ket mindre torde förefinnas, som hästens styrka, vighet och uthållig¬
het, hvilka egenskaper egentligen böra hos rustningshästen afses, icke
äro af dess färg beroende, få Rikets Ständer, af sådan anledning, hos E.
K. M. i underd. anhålla, att, med undanröjande af omförmälde förbud,
de rustande vid Skånska Dragon-Regementet måtte ega att remontera
med hästar af hvilken färg som helst.
I fråga om förenklande af Armeens munderings-persedlar, så oell
då Rikets Ständer trott en sådan åtgärd kunna i någon mon företagas,
utan att nämnde persedlar förlora i afseende på deras nytta och använd¬
barhet, hafva Rikets Ständer skolat i underd. hemställa, det E. K. M. täc-
tes å berörde förhållande fästa Nådigt afseende, hvarigenom lindring
vid dessa persedlars anskaffande komme att så väl för Rust- och Rote¬
hållare som för det allmänna beredas.
Och beträffande derefter synerne å rote-torpen, hvilka förrättningar,
enligt nu gällande stadganden, böra af Compagnie-Cheferne verkställas,
när de finna behofvet sådant kräfva; så enär anledning förekommit der¬
till, att sådane syner i en del orter hållits oftare, än nödigt varit, samt
att dessa syner för Rotehållarne medfört kostnader, som, ehuru saknan¬
de stöd af Lag, Rotehållarne dock ansetts hafva svårighet alt sig un¬
dandraga, få hos E. K. M. Rikets Ständer i underd. anhålla om medde¬
lande af den Nådiga föreskrift, att syner å rotetorp icke må, utan rote-
liållarnes eller innehafvarnes egen begäran, verkställas oftare än hvarje
sjette år; äfvensom att de mindre reparationer å torpen, för hvilka det
åligger soldaterne ansvara, måtte, genom utfärdande Författning, till de¬
ras beskaffenhet varda bestämde.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 November 1834-
38o
Expedition s-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.o 2/2.
N:o 212.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 24 Nov. iS34-
Preste-Ståndet de-n 24 — —
Borgare-Ståndet den 24 — —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående reglering
af Utgifterne under Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk. N:ris 86 & 219).
S. A. K.
Vid regleringen af utgifterne å Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel
eller anslagen för allmänna och extra utgifter, hafva, till följd af E.
K. M:s Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, samt,
i anledning af i öfrigt gjorda framställningar, följande frågor hos Rikets
Ständer förekommit:
itc Angående fångars skjuls och underhåll m. m. Uti högstberör¬
de Nådiga Proposition har E. K. M, gifvit Rikets Ständer tillkänna, att
å detta anslag af 160,000 R:dr, hvarmed under de senare åren anslagen
för C orreclions-Inrättningarne i Stockholm och Landsorterne blifvit för¬
enade, betydliga brister jrppats, härrörande dels från byggnader vid
Corrections-Inrättningarne i Hufvudstaden, dels ock förnämligast af
ett fortfarande tillökadt antal förbrytare vid Corrections-Inrättningarne
för mankönet; i anseende hvartill E. K, M. föreslagit, att, oberäknadt
omförmälde redan bestådda anslag, för dessa föremål måtte å Åttonde
Hufvud-Titeln ytterligare uppföras, för Corrections-Inrättningarne i Huf¬
vudstaden 70,110 R:dr, samt för Corrections-Inrättningarne i Norrköping,
Götheborg och Wisby 15,270 R:dr; hvarigenom, enär från dessa sum¬
mor afdrogos de förut å Titeln upptagna anslag för Spinnhusen i Stock¬
holm och Landsorterne, en tillökning skulle uppkomma af 6a,38o R:dr;
varaudes såsom grund för dessa beräkningar åberopad Styrelsens för
Fängelsena och Corrections-Inrättningarne underd. Berättelse om förvalt¬
ningen dervid sedan år 1826, samt de af Styrelsen uppgjorda förslag till
Stater för nämnde Inrättningar. Och har E. K. M. yttrat den förmo¬
dan, att, sedan erforderliga byggnader numera blifvit fullbordade, samt
fångarnes arbetsförtjenst hädanefter mera än förut kunde till underhål¬
let användas, kostnaden för fångarnes vård och transport samt för Cor¬
rections-Inrättningarne icke skola framgent uppgå till de senare årens be¬
ExpedUions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse N.o i f 2. 38 r
tydliga belopp, helst åtgärder, åsyftande minskning i eorrectionisternes
antal, tillika blifvit vidtagne.
Då Rikets Ständer af Räkenskaperne jemväl inbemtat, att kostnader-
ne under de senare åren öfverstigit icke allenast hvad vid sisla Riksdag
blifvit anslaget, utan äfven hvad E. K. M. nu såsom behöflig tillökning
äskat; hafva Rikets Ständer beviljat uppförandet å Stat af berörde 62,380
R:dr, hvarvid Rikets Ständer tillika få i underd. anmäla, det Rikets Stän¬
der, med anledning af anförda förhållande, hysa den öfvertygelse, att E.
K. M. i Nåder torde vara betänkt derpå, att ytterligare låta vidtaga så¬
dana mått och steg, som sätta en gräns för denna Utgifts-Titels oalbrut-
11a stigande långt ntöfver hvad vid Riks-Statens uppgörande beräknas.
E. K. M:s Nådiga Proposition upptager vidare;
2:0 En till ökning af 2,000 R:dr på anslaget för allmänna byggna¬
der och reparationer i Stockholm, afsedd för underhållet af nödige Ma-
gasins-byggnader i Hufvudstaden; samt
3:o En tillökning af 8,000 R:dr i anslaget för byggnader och re¬
parationer i landsorterne, till underhållandet af de Magasins-byggnader,
som för Stats-Verkels spsnmål3-rörelse der funnits af nöden; och sora.
dessa summor icke äro några nya anslag ulan förut drabbat dels Maga»
sins-fonden dels ock, efter densammas ställande på utredning, Stats-
Verkets inkomster, hafva Rikets Ständer medgifvit uppförandet på Stat
af berörde tillökningar med 2,000 Rtdr i anslaget för publika husen i
Slockholm samt med 8,000 R:dr i anslaget för allmänna byggnader i
landsorterne; dock under förbehåll, att dessa 2:ne summor böra dispo¬
neras till Magasins-byggnadernes underhåll, samt redovisas utan sam¬
manblandning med de allmänna byggnads-anslag till hvilka de nu öf-
verföras.
4:o Till underhållandet af Drottningholms broar erfordras, enligt
hvad E. K. M., uti Dess Nådiga Proposition, tillkännagilvit, en årlig
summa ai 800 R:dr, som blifvit föreslagen att uppföras å anslaget för
allmänna byggnaderne i landsorterne; och hafva Rikets Ständer, enär
arrende-afgiften för nämnde broar ingår till Stats-Yerket, för ofvan upp¬
gifna ändamål, bifallit uppförandet på 8:de Hufvud-Titeln af förberörde
nödiga ansedda 800 R:dr årligen, att disponeras i sammanhang med an¬
slaget för publika byggnader i Landsorterne.
5:o Af E. K. M. har för Strömsholms Stuteri blifvit äskadt ett ökadt
anslag af 2,118 R:dr 10 sk. 1 rtst., såsom ersättning för indragne dags¬
verken vid bergningen af Stuteriet tillhöriga ängar; och då denna ut¬
382
Expeditions-Utskollcls Förslag till und. Skrifvelse N.o 2/2.
gift är en följd af Rikets Ständers vid sista Riksdag gjorda underd. hem¬
ställan om upphörandet af dagsverks-skyldigheten för vissa socknar i
Westmanland, samt motsvaras af det vederlag i spanmål, som förut för
hjelpdagsverken bestods, men då till Kronan åter indrogs och nu i be¬
räkningen af Stats-Verkets inkomster ingått, hafva Rikets Ständer bifallit
uppförandet af denna utgift med 1,704 R:dr 22 sk. 2 r;st. till fyllnad i
den för samma ändamål vid senaste Stals-reglering upptagna summa af
415 R:dr 25 sk. 10 r;st., tillsammans utgörande ett jemnt belopp af
2,120 R:dr.
6:0 Uti Stats-Contorets Berättelse om Stats-Verkets förvaltning, till¬
stånd och behof, har blifvet uppgifvet, att det för nybyggare i Rikets
^orra Landskap anslagna understöd af 8 tunnor spanmål för hvärdera förut
utgått utom Stat eller medelst afdrag i Statens behållna spanmålsräntor,
så länge sådane funnos i orten disponible, men sedan, enligt Rikets
Ständers begifvande vid senaste Riksdag, Statens behållna spanmålsrän¬
tor få lösas med penningar och ränlegifvarne af en sådan rättighet sig
begagnat, har spanmål till nybyggare måst upphandlas för Statens
räkning, och utgiften dertill afföras på Kronans behållne spanmålsme-
del; och som genom afvittringarnes fortgång dessa utgifter fortfarande
komma i fråga och för år 1831 utgjort 671 tunnor spanmål; hafva Ri¬
kets Ständer funnit lämpligt att för ifrågavarande behof å 8;de Hufvud-
Titeln uppföra ett förslags-anslag af 3ooo R:dr.
7:0 I anledning af Rikets Ständers Revisorers, i Berättelsen om i832
års Revision, gjorda hemställan, och med bifall dertill, hafva Rikets
Stäuder nu uppfört nedannämnde utgifter, som af öfverskotten å Stats-
Verkets inkomster hittills utgått, på Stat under 8:de Hufvud-Titeln, dit
de, i följd af deras beskaffenhet, höra, nemligen:
d) Indelnings-bi ist i stora Kopparbergs Län för Nämndemän och
Gästgifvare, som, genom den så kallade extra Grufvehjelpens upphörande,
förlorat sina lönings-anslag . R;dr u5:4o.
b~) Kostnad för transport och gårmakarelön af Stats
Verkets koppar och jern
R:dr 5,i 15: 4o.
8:0 Sedan Rikets Ständer vid senaste Riksdag å 8:de Hufvud-Titeln
anvisat ett contant anslag af 5,000 R:dr till ersättning för jordförluster
genom Canal-anläggningar, hafva Rikets Ständer nu ansett lämpligt, att
de å 9:de Hufvud-Titeln ännu qvarstående, för samma ändamål bestäm-
Fxpeclitions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse N.o 212. 383
da Indelningar jemväl böra till 8:de Hufvud-Titeln öfverflyttas med In¬
delta Räntor i Kronovärde 210 R:dr å 5 R:dr . v i,o5o.
och Indelt Spanmål 255 tunnor a 5 R:dr 1,275.
R:dr 2,325.
9:0 Af den anledning och till det ändamål, som uti Rikets Ständers
underd. skrifvelse af den 19 i denna månad närmare omförmäles, har
å denna Hufvud-Titel nu blifvit uppfördt ett förslags-anslag under benäm¬
ning Indelningsbrist i Jemtland till ett belopp af .... 400 R;dr.
samt
10:0 Uti anslaget till städers friheter inbegripes en förslagssumma
af 13,ooo R:dr, utgörande den så kallade källarfriheten för Stockholms
stad; oell då beloppet af denna utgift är beroende af tullen på viner
och, enligt hittills gällande Tull-Taxa, utgått med 8,880 R:dr årligen,
hafva Rikets Ständer ansett detta anslag med omkring 4.000 R:dr kunna
nedsättas; i följd hvaraf anslaget för städernas friheter, hvilket förut är
vordet upptaget till 19,698 R:dr 37 sk. 6 r:st,, nu blifvit till 15,700
R:dr förminskadt. «
Då i öfrigt någon förändring uti de å 8;de Hufvud-Titeln förut upp¬
förda anslag icke egt rum, kommer denna Titel att upptaga följande be¬
lopp, nemligen;
Lyshållning för Kronans publika hus i Stockholm . . R:dr 4'00o: —•
Accordsförskolt och ersättningar — 6,000: .—
Fångars skjuts och underhåll m. m — 245,38o: —
Remisslage — 3,5oo: —
Observations- och Uppbörds-procenter — 10,000: —
Mantalsskrifuings-provision — io,5oo: •—
Restitutioner —. 4-00°: —■
Byggnader och reparationer i Stockholm — 64,000: —
Dito Dito i Landsorterne .... — 48.800: —.
Städernas friheter —. 15,700: —
Flyinge Stuteris dagsverks-ersättning — 1,584: 8.
Strömsholms Dito — 2,120: —.
Häst-afvelns förbättrande — 8,000: —
Transport R:dr 418>584: 8.
384 Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 2/2.
Transport R;dr 418,584: 8-
Hingstpremier . . . — 3,310: —
Jordförluster genom Canal-anläggningar . — 5,000: —
Salpeter-näringens uppbjelpande ■— 1 g4>000- —
Indelningsbrist i Stora Kopparbergs Län —• ii5:4°*
Dito i Jemtlands Län - — 4oo: —
Transport-kostnad m. m. för Stats-Verkets koppar och
jern • • • • • • • • • • * • • • — • • — 0,000» ——
Odlingshjelp m. ni. för krono-nybyggare ..... — 3,000: —.
Extra utgifter — 100,000: —
Summa B:co R:dr 729,410: —
Hvartill kommer:
Indelta Räntor j kronovärde 5,545: 24.»
hvaraf 275: ■— utan förvandling .... 275: *—
5,060:24. med dito å 5 R:dr 25,3o2: 24.
210: — dito frän g:de Hufvud-Tit. i,o5o: — , 26,627: 24.
Indelt Spanmål:
463 tunnor a 5 R:dr ; 2,3i5:
255 tunnor a dito från g;de Hufvud-Titeln . 1,275: 3,5qo: —
tunnor till ersättning åt Rusthållarne i Elfsborgs
och Skaraborgs Län för Hingsthållning, å 5 R:dr . 262:24.
Tillsammans B;co R:dr 759,890: —
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 26 November 1834-
Expedilions-VIskot tets Förslag till rind. Skrifvelse IV.-o 213.
385
N:o 2i3.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 24 Nov. 1834-
Preste-Ståndet den 24 — —
Borgare-Ståndet den 24 — —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velsej i anledning af sä väl
Kongl. l\laj:ts Nådiga Proposition, angående f. d. Allmänna
Magasins-Fonden, samt betalnings-vilkoren för erhållne
spanmålsunderstöd, som åtskillige i sistnämnde ämne väck-
te motioner. (Slats-Utsk. N:o 2g7).
S. A. K.
Uti till Rikets Ständer aflåten Nådig Proposition af den. 12 April
innevarande år har E. K. M., efter meddelad öfversigt, huruledes, till
följd af Nådigst anbefallde åtgärder, slutliga utredningen af f. d. Allmän¬
na Magasins-Inrättningen sedan sista Riksdag fortgått, behagat till Ri¬
kets Ständers kännedom och pröfning i Nåder framställa åtskilliga frå¬
gor och omständigheter, dels egande sammanhang med berörde ämne,
dels ock afseende liqviden af de äldre och senare årens undsättnings-
skulder.
Efter tagen kännedom af de i högstberörde Nådiga Proposition om-
förmälde och till Rikets Ständer jemväl öfverlemnade handlingar, samt
efter nu mera fullbordad granskning af f. d. Allmänna Magasins-Fonden
jemte redogörelserne för den spanmål, som åtgått till undsättning efter 1826
och i83o årens missväxter, få Rikets Ständer härigenom i underd. med¬
dela deras yttrande och beslut, uti de genom samma Nådiga Proposition
framställda och på Rikets Ständers åtgärd beroende ämnen; angående
nemligen:
1:0 Indrifningen af Magasins-fondens äldre undsättningsfordringar,
hvad som är obetaldt af försträckningarne efter 1826 års missväxt.
rr:n
och h
Till Rikets Ständers pröfning och bifall har E K M i N” I «•
verlemnat, huruvida icke, till lättnad för de restskvldiee och c .°,
äfven till fördel för det allmänna, återstoden af berörde ford, in 1?
försträckningar, sorn, enligt hvad den Nådiga Propositionen närmare m
visar, uppgår till en summa af omkring 2,0,000 R:dr, men hvarafknanl
Bih. lill R. St. Pr oi. 7834. 10 Sami. 1 /lid.
49
386 Expeditions-ULskoUels Förslag till lind. Skrifvelse N.o 213.
past fjerdedelen ansetts kunna påräknas att med säkerhet inflyta, må
med spanmål in natura, tunna för tunna, på uppgifne vilkor liqvideras.
Vid öfvervägande häraf hafva Rikets Ständer bifallit hvad E. K. M.
sålunda i Nåder föreslagit, under iakttagande af följande, med den Nåd.
Propositionen hufvudsakligen öfverensstämmandé vilkor, nemligen.'
a) att sådan liqvid bör ovägerligen vara fullgjord under loppet af
tre år, räknade ifrån och med nästa år, med en tredjedel om året, så
vida ej missväxt inträffar, då anstånd med den till betalning förfaline
tredjedelen beviljas till det påföljande året;
b') att, med upphörandet af hittills gällande betalningsgrunder för
ifrågavarande undsättningsskulder och gäldenärernes befrielse ifrån ränta
eller annan uppgäld derå, tredjedels-afbetalningarne med spanmål in
natura till Kronans magasin eller anvisade upplagsställen, inom samma
väglängd belägne, böra vid afradsterminen, eller senast i slutet af Fe¬
bruarii månad hvarje år, af gäldenärerne verkställas efter erhållne for¬
sedlar;
c) att spanmålen, som levereras, skall vara god och magasinsgild,
samt af den vigt E. K. M:s Befallningshafvande inom hvarje Län, efter
sädesafkastningens olika förhållande, eger bestämma;
</) att den gäldenär, eller den för honom betalningsansvarige, som
kan, men ej fullgör levereringen, är underkastad utmätning för hvad
som levereras bort, spanmålen då i penningar beräknad efter gällande
markegångspris;
e~) att, der understöd i penningar blifvit lemnade emot antingen en¬
skild eller gemensamt af en socken åtagen ansvarighet, och skuld derå
återstår, sådan penningeskuld må beräknas till spanmål efter Länets
markegångspris det år, då penninge-understödet érhölls, samt, efter ea
sådan beräkning af spanmål inj natura, till en tredjedel om året godt-
göras;
att den del af ifrågavarande äldre undsättningsskulder, för hvil¬
ken, enligt derom redan hällne undersökningar, ingen, tillgång är att på¬
räkna, skall af vederbörande E. K. M:s Befallningshafvande ofördröjligen
till afkortning uppgifvas, så att derefter synas må hvad som qvarblifver
till återgäldande med spanmål in natura; samt
g) att denna liqvidation skall alfvarligen handhalVas, och, der miss¬
växt ej inträffar, ingen eftergift ega rum eller uppskof med indrifnin-
gen beviljas.
2:0 Seraphimer-Ordens-Gillets underd.anhållan om nedsättning i köpe¬
Expcditions-TJtskotlets Förslag lill und. Skrifvelse l\l;o 213.
387
summan för det tiil Oi dens-Gillet försålde så kallade Bränneri-Magasinet
1 Upsala stad.
Sedan nämnde Verk, med E. K. M:s Nådiga bifall, fått inköpa be¬
rörde byggnad för en summa af 2,200 R:dr, hvartill den varit i maga-
sinsräkenskaperne i värde upptagen; så har af eganderättshandlingarne
inhemtats, att tomten, hvarå byggnaden blifvit uppförd, icke tillhört ma-
gasinsfonden, utan utgjort en del af den derintill belägna Kronopark.
Af denna orsak har Ordens-Gillet hos E. K. M. i underd. anhållit, att
ersättningen eller betalningen för byggnaden till allmänna Magasins-
Fonden måtte varda nedsatt till i,i85 R:dr, eller beloppet af det an¬
bud, som å densamma vid trenne hällne auctioner blifvit gjordt. Och
har, vid öfvervägande häraf, E. K. M. funnit det af Seraphimer-Ordens-
Gillet uppgifna serskilda förhållande innefatta giltig anledning till den
af Ordens-Gillet begärda nedsättning i köpeskillingen för ifrågavarande
magasinshus, hvilken blifvit erbjuden under förutsättning, att sjelfva tomt¬
platsen jemväl skulle till köparens fria disposition upplåtas och kunna
för dess räkning i behörig ordning lagfaras; och E. K. M. har desto
hellre ansett sig böra föreslå Rikets Ständer, att en sådan nedsättning
medgifva, som ändamålet med byggnadens inköp varit att uppfylla Ri¬
kets Ständers förut yttrade önskan, angående inrättandet af ett Cenlral-
Hospital, äfvensom E. K. M:s derom gifna Nådiga befallning.
Ehuru det af Seraphimer-Ordens-Gillet sålunda anförda skäl för
nedsättningen i den bestämda köpeskillingen icke kan föranleda till nå¬
got ovilkorligt anspråk på bifall härtill, hafva Rikets Ständer dock, med
afseende derå, att inköpet af byggnaden skett i ändamål att utvidga Up¬
sala Hospital och derstädes anlägga en Central-Inrättning för vansinni¬
ge personer från norra delen i Riket, ansett sig böra medgifva, att kö¬
pesumman af oftaberörde magasinsbyggnad må från 2,200 R:dr till 1,185
R:dr nedsättas.
3:o Iierjeådalens invånares underd. ansökning att få betala den till
District-Magasinen försträckta spanmål, efter det för Herjeådalen bestäm¬
da serskilda markegångspris.
Af sökanderne har i underd. blifvit anfördt: alt Statens lidande genom
det af dem föreslagna liqvidalionssätt icke motsvarade den förlust, som skulle
hafva uppkommit genom bristande tillgångar hos större delen af de gäld-
skyldige, i händelse Herjeådalens allmoge icke ingått gemensam borgen
för utestående undsättningsskulder; att allmogen till denna borgens å-
tagande, så väl som till District-magasins inrättande, blifvit föranledd
388
Expcditions-UtskoUcts Förslag tilt und. Skrifvelse N.o ii3.
af dess, på Rikets Ständers underd. skrifvelse och E. K. M:s Befallnings-
hafvandes i Jemtland yttrande, grundade öfvertygelse, att den contanta
betalningen af låne-anslagen finge verkställas efter den för Herjeådalen
satta markegång; samt alt ortens invånare, genom den nu föreslagna
lindrigare 1 iqvidations-grnnden, komme i tillfälle att uthärda de förlu¬
ster, som den gemensamma borgen skulle medföra, i afseende på for¬
dringar, hvilka, för bristande tillgång, icke kuude gäldas, hvaremot, der¬
est berörde liqvidations-grund icke bifölles, de nödgades återkalla sina
ingångne förbindelser;, äfvensom de redan skedde återkallelserne af flere
inom orten tilltänkte magasins inrättande, korame alt af andra dylika
åtföljas, hvarigenom orten alltså ginge i mistning af nödig spanmåls-
undsättning, då den deraf vore i behof.
Då, såsom E. K. M. i Nåder tillkännagifva, denna fråga egentligen
uppkommit genom det tvetydiga uttryck: ortens markegång, som i^de
emellan Kronan och Interessenterne afslutade Magasins-conti act blifvit
begagnadt, samt, enligt hvad E. K. M:s och Rikets Stats-Coirtor upplyst,
skilnaden emellan betalningen för ifrågavarande spanmåls-lån, uträknad
efter Jemtlands oeh Herjeådalens serskilda markegångspris, endast utgör
3,363 R;dr 45 sk. 8 r:st., hafva Rikets Ständer, med tillika fästadt afse¬
ende å de af sökanderne anförde skäl, velat medgifva, det Herjeådalens
invånare må betala ifrågavarande till Distriet-Magasinen förstärkta span¬
mål, efter det för Herjeådalen bestämda serskilda markegångspris.
4:0 Om liqviderandet af Skaraborgs Läns undsättuingsskulder med
spanmål in natura.
E. K. M., som, genom Nådiga Bref åf den 4 0'tet. och i5 Nov. 1862 samt
den 23 Januarii 1833, medgifvit undsättningstagarne i nämnde Län, atfc
med spanmål in natura få göra afbetalningar å deras skulder, i följd af
rS3o och 183r årens missväxter, efter följande pris, nemligen: för Råg
8 R:dr, för Korn 6 R;dr 32 sk. och för Blandkorn 4 R:dr 32 sk. Banco
tunnan, under förklarande tillika, att på Rikets Ständers pröfning bor¬
de ankomma, huruvida en sålunda verkställd leverering finge anses för
slutlig betalning af vederbörandes undsättningsskulder, äfven i den hän¬
delse, att försäljningen eller dispositionen af spanmålen, till lägre pris,
skulle förorsaka förlust för Staten, har nu till Rikets Ständer öfverlem-
nät, huruvida den leverering af säd in natura, i liqvid om undsällnings-
skulder i Skaraborgs Län, som sålunda egt ram, skall anses såsom slut¬
lig betalning, eller om undsättningstagarne, som af det medgifna liqvi-
dationssättet sig begagna, bör åligga, att serskildt godtgöra den förlust,
Expediiiotts-UIbkolUts Förslag till und. Skrifvelse N-o 2/3.
389:
som vid skeende utredning kan finnas hafva, genom samma liqvidations-
aätt, för Credit!v-fonden uppkommit.
Efter hvad E. K. M:s Nådiga Proposition vidare innehåller, har ifrå¬
gavarande liqvidationssätt åsyftat, att genom rättighet för undsättnings-
tagarne, att på en gång liqvidera deras skulder med spanmål in natura,
förekomma tillgångarnes förskingring, utan omtanka för godtgörande af
Statens fordringar; hvadan, och då E. K. M:s i detta ämne fattade be¬
slut och gjorda framställning till Rikets Ständer grundat sig derpå, att
det vore af största vigt, om, äfven med någon uppoffring å Statens si¬
da, tillfälle kunde beredas för Westergöthlands invånare, att på en gång
afbörda sig hela beloppet af deras, genom undsättningen efter i83o års
missväxt, ådragne skulder, samt att den förlust för Staten, sorn kunde
uppkomma genom emottagning af spanmål till något högre pris, än det
gångbara, sannolikt icke skulle öfverstiga beloppet af blifvande afskrift
»ingar vid skuldernes slutliga indrifning, helst sista fjerdedelen deraf först
vid 1834 å,s slut år till gäldande förfallen, äfvensom den af E. K. M:s
Befallningshafvande föreslagne återbetalning in natura af undsättnings-
skulderne inom Skaraborgs Län, icke allenast borde för Länets invånare
medföra de mest välgörande följder i ceconomiskt och moraliskt hänse¬
ende, utan ock skulle lätta E. K. M;s omsorger för spanmåls anskaffande
åt de norra Länen, som deraf då voro i behof; så hafva Rikets Ständer,,
instämmande i dessa åsigter, bifallit E. K, M;s högstberörde Nådiga fram¬
ställning, i afseende på liqvidationen för ifrågavarande undsättnings-
spanmål.
5:0 Återbetalningen af de undsättningsskulder, som Norr- och "We¬
sterbottens Läns invånare sig ådragit, genom i83o, 1831, i83a och iR33
årens missväxter.
I anledning af Landshöfdingen^ i Norrbottens Län underd. framställ¬
ning 0111 omöjligheten för detta Läns invånare, att återgälda sina erhållna
undsättningar, utan eftergift af en del deraf och lindring i betalnings-
vilkoren för återstoden, samt Riksdagsfullmägtiges från Westerbottens
Län serskilda underd. ansökningar om enahanda förmon, i afseende på
återbetalningen af sistnämnde Läns unrlsättnings-skulder, har E. K. M,,
i betraktande af det härda och ovanliga öde, som drabbat Westerbot¬
tens och Norrbottens Län, att hemsökas af fyra på hvarandra följande
missväxtår, och då en sträng indrifning af meddelade undsättningar, ef¬
ter ordalydelsen af giildenärernes åtagne förbindelser, skulle dels bereda
mångas fullkomliga undergång, dels förorsaka förluster för Staten, fun-
390 Expeditions-Utskottcts Förslag till und. Skrifvelse IV.o 2/3.
nit sig ega all anledning, att hos Rikets Ständer understödja de gjorda
framställningarne om afskrifning till en del af dessa Läns skuldbelopp,
och lindring vid betalningen af återstoden; men E. K. M. har tillika för
Sin del öaskat, att, vid sådan eftergift och lindring, det uttryckliga vil¬
tor må fästas, att invånarne sjelfve skola medverka till anstalter, som,
på sätt här nedan omförmälas, kunna trygga Staten emot nödvändighe¬
ten att, vid framdeles inträffande missväxter, tillhandagå med direcla
undsättningar; hvadan E. K. M., enär local-förhållandena inom Wester¬
bottens och Norrbottens Län, dit afsändningar af spanmål ifrån andra
orter ej kunna under största delen af året sjöledes verkställas, och der
endast säd af ortens växt kan till utsäde användas, serskildt påkalla in¬
rättandet af Sockne- eller District-Magasin, oberoende af hvad i andra,
mera af naturen gynnade och förmonligare belägne delar af Riket må
anses af nöden, föreslagit:
1:0 att afskrifning må beviljas af en tredjedel utaf Westerbottens
och Norrbottens Läns skuldbelopp för erhållna undsättningar efter i83o
och påföljande årens missväxter, sådant det befanns vid sistlidet års
slut, och med afdrag derjemte, hvad Norrbottens Län beträffar, af den,
genom högre pris å utborgad spanmål, uppkomna skilnad emellan Sta¬
tens bidrag och Länets skuldsumma;
2:0 att denna afskrifning, i bägge Länen, varder emellan undsätt-
ningstagarne fördelad, på sätt af Landshöfdingen i Norrbottens Län blifvit
föreslaget, eller att den, sedan en viss andel deraf blifvit hvarje socken
medgifven, i förhållande till hvad socknen i undsättning åtnjutit, borde
af vissa inom socknen utsedde Comiterade lämpas, först till alla de und-
sättningstagare, hvilka under tiden blifvit alldelas oförmögne att >sine
skulder godtgöra, och derefter tillgodokomma hvarje annan undsättnings-
tagare inom socknen, i förhållande till det qvantum spanmål, han till
låns undfått, beräknadt efter det pris, som för hvarje år blifvit den
låntagna spanmålen åsatt;
3:o att återstående skulden må förvandlas till spanmål, efter de
derå förut i hvartdera Länet fastställda pris, med tillåtelse för undsätt-
ningstagarne, att med spanmål, tunna mot lunna, återgälda det sålun¬
da uppkomna beloppet med en fjerdedel årligen i fyra år, så att första
inbetalningen inträffar vid första uppbördsstämman år 1835;
4:o att, af först skeende levereringar, 10,000 tunnor korn af ortens
växt, och till utsäde fullt tjenligt, varda i hvartdera Länet använda till
bildande af Soekne- eller District-Magasin, hufvudsakligen på de grun-
Expeditions-Utskottets Forslag lill und. Skrifvelse N.o 213.
fler, som i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut vid i8a3 års
Riksdag blifvit, genom Kongl. Brefvet den 17 Mars 1824, fastställde,
och med återbetalnings-skyldighet af erhållne bidrag med en tionde¬
del årligen in natura, eller efter gällande markegångspris vid hvarje års
inbetalning;
5:o att, intilldess ofvanberörde för Sockne- eller District-Magasinens
bildande påräknade qvantum korn af ortens växt blifvit inlevereradt,
undsättningstagarne skola fullgöra sina afbetalningar i sådan, till utsä¬
de fullt tjenlig säd, men derefter i samma sädesslag, som de i lån er¬
hållit;
6:0 att fördelen af återbetalningen med spanmål in natura ej skall
tillgodokomma invånarne i de socknar, som vägra alt inrätta Magasin,
utan dem åligga, att deras återstående skuld med penningar godtgöra,
efler de, å den långifne spanmålen, för hvarje år bestämda pris; samt
7:0 att enahanda påföljd skall ega rum för de gäldenärer, som ej i
behörig ordning fullgöra de dem årligen åliggande spanmåls-levere-
ringar.
Vid öfvervägande häraf hafva Rikets Ständer beviljat hvad E. K.
M. sålunda i Nåder föreslagit, med följande vilkor, föranledde dels af
enskilda motioner i ämnet, dels till befordrande af E. K. M:s Nådiga
afsigt, att uppmuntra till District-Magasins inrättande äfven i de sock¬
nar, hvarest spanmåls-magasinshus ännu icke finnas:
a) alt afskrifning till en tredjedel af primitiva skuldbeloppet må
beviljas undsättningstagarne i båda de ifrågavarande Länen, hvilken af¬
skrifning, sedan en viss andel deraf blifvit hvarje Tingslag medgifven,
i förhållande till hvad Tingslaget i undsättning åtnjutit, bör af vissa i-
n»m Tingslaget utsedde Comiterade lämpas först till alla de undsätt-
ningstagare, hvilka under tiden blifvit alldeles oförmögne att sine skul¬
der godtgöra, och derefter tillkomma öfrige undsättningstagare inom
Tingslagen, i förhållande till deras mer eller mindre oförmåga att skul-
derne återbetala;
b) att den i 3;dje punkten af E. K. M:s Nådiga Proposition bestäm¬
da första inbetalningstiden för godtgörande af den återstående skulden,
nemligen vid Uppbördsstämman i Februarii månad år 1835, väl må gäl¬
la för de socknar, hvilka redan hafva uppbyggda magasinshus, hvare¬
mot de socknar, hvilka sakna sådana hus, och icke möjligen kunna an^.
skaffa sådane till nämnde tid, må erhålla förlängning med första leve-
reringen till samma tid år i836, med vilkor tillika, att, der missväxt in¬
Expeditions-Ulskottcts Forslag Ull tind. Skrifvelse N:o a 13.
träffar, anstånd med den till betalning förfallna fjerdedelen beviljas till
det påföljande året
6:0 Eftergift af spanmålsskuld.
E, K. M. har slutligen till Rikets Ständers pröfning öfverlemna t en
af Dess Befallningshafvande i Elfsborgs Län gjord nnderd. framställning,
att på Länets spanmåls-skulder en eftergift af omkring so.eoo fi;dr skul¬
le beviljas, med vilkor, att delta belopp användes till förstärkande af
socknemagasins-förråd, der de redan finnas, eller till inrättande af så-
dane Magasin, der de ännu saknas, hvilket senare vore händelsen på
de flesta ställen inom Länet, och kunde, enligt E. K. M:s Befall-
ningshafvaudes tanka, beloppet antingen fördelas i praemier, lämpade
efter folkmängden, för att tillgodokomma Länets alla socknar, och deri¬
bland äfven de få, som icke begagnat undsättning efter i83o års miss¬
växt, eller ock tillfalla endast de socknar, som upptagit undsättningslån,
i mon af deras skuldsummor eller annorledes.
Ehuru den med berörde eftergift åsyftade inrättning af Socknema-
gasin synes för vissa locaier vara af vigt, serdeles som derigenom und¬
sättning utan Statens mellankomst eller uppoffring skulle kunna lemnäs
under svårare år, hafva Rikets Ständer likväl, i betraktande deraf, att
Staten, enligt Rikets Ständers öfvertygelse, icke för sådane inrättningars
tili vägabringande bör vidkännas någon utgift vid andra tillfällen, än då
locala förhållanden, såsom händelsen är i Norr- och Westerbotten, göra
det omöjligt att i behofvels stund på annat sätt anskaffa erforderlig till¬
gång å spanmål, och då i öfrigt en så beskaffad eftergift, som den förevaran¬
de, skulle föranleda till likartade anspråk från andra Rikets orter, som häfta
för undsältningsskulder, ansett sig icke kunnapfrågavarande eftergift bevilja.
Jemte det Rikets Ständer sålunda i underd. sig utlåtit i anledning
af E. K. M:s högstberörde Nådiga Proposition, hafva Rikets Ständer, ef¬
ter förehafd pröfning af åtskillige inom Riks-Stånden väckte frågor, rö¬
rande Statens öfrige fordringar för undsätlningsspanmå!, serdeles inom
Stora Kopparbergs, Elfsborgs samt Götheborgs- och Bohus Län, sko¬
lat, i sammanhang med förestående yttranden, enär ifrågavarande soan-
raåls-undsättningsskulder ickej kunna jemföras med dem Norrbottens
och Westerbottens Läns invånare sig ådragit, och hvilka invånare blif¬
vit hemsökte med fyra på hvarandra följande missväxtår, till E. K.
M. i underd. öfverlemna, att i Nåder dels bevilja ifrågavarande undsält-
ningstagare det anstånd med återbetalningen af deras spanmålssknlder,
sorn
Expeditions-ViskoHels Furslag till und. Skrifvelse Allo 21^.
393
sorn med iakttagande af Statens rätt och undsättningstagarnes bestånd
ban finnas förenligt, dels ock anbefalla vederbörande den skonsamhet
vid indrifningen af desse fordringar, att icke jord, utsädessäd, erforder-
lige dragare eller åkerbruks-redskap tillgripas.
Hvilket ålit 11 i k e t s Ständer få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 36 November 1834*
N:o 214.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den a4 Nov. 1834-
Pieste-Ståndet den 24 — —
Borgare-Ståndet den 24 —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse med öfverlemnande af Lag-Co-
miteens förslag till allmän Civil-Lag. (Xag-Utsk, Betänk.
N:ris 81 & 1^8.)
S. A. Iv.
Sedan E. K. M. vid sisth Riksdag underrättat Rikets Ständer om
de hinder, som då mött för slutlig granskning af Lag-Comile'ens förslag till
allmän Civil-Lag, samt tillika anfört: att förslag till ny Criminal-Lag vid
den tiden ännu icke hunnit af Comitéen utarbetas, hvarföre Lagverket i
allt fall icke kunnat i hela sitt sammanhang till Rikets Ständer afgifvas;
alt flere i den nu gällande Civil-Lagen utsatte straff eller ansvars-bestäm-
melser i den föreslagna voro uteslutna för att i Straff-lagen införas; att
Civil-Lagen, om den eck då kunde komma under pröfning, likväl på det
bela saknade den fullständighet, att den kunde till efterrättelse antagas,
och att E. K. M. derföre fann Sig föranlåten, att än ytterligare uppskjuta
med det nya Lagverkets öfverlemnande till Rikets Ständer; att E. K. M.
kände lifligt behofvet af en ny och förbättrad Lag, äfvensom den rätt
Rikets Ständer och Svenska folket egde, att snart få hugna sig deraf, men
att E. K. M. också kände lika lifligt, huru stor försigtighet en sådan för¬
ändring erfordrade, helst, oaktadt alla bemödanden, misstag dock aldrig
Bih. lill R. St. Prot, 1834. 10 Sami. 1 Afd. 5o
394
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N:o »ivf.
uteblefvo, hvilka likväl kunde och borde rättas genom allt ytterligare fort¬
satta granskningar, samt att E. K. M. hyste den öfvertygelse, att en na¬
tion vöre vida bättre belåten med ett långsamt och öfvervägadt, än med
ett förbastadt antagande af den Lag, sorn skulle bestämma hennes fram¬
tida rättsförhållanden; så har E. K. M., uti Nådig Skrifvelse till Rikets Stän¬
der af den 12 sisth April, nu behagat gifva Rikets Ständer tillkänna, att
Lag-Comitéens förslag till Civil-Lag sedermera blifvit af E. K. M:s Hög¬
sta Domstol, icke utan binder i ärendenas vanliga gång, i hela sin vidd
granskadt, och hvaröfver Högsta Domstolen afgifvit underd.yttrande, samt
alt Lag-Gomiteen fortsatt sitt arbete med Criminal-Lagen; och sorn E. K.
M. ansett nyttigt, om likhet i grundsatser kunde vinnas i de förenade Ri¬
kenas Lagar; hade Comiteen, enligt E. K. M:ts Nådiga förordnande, i
sådant afseende härstädes haft sammanträden och öfverläggningar med Le¬
damöter af Norrska Lag-Comiteen; att Svenska Lag-Gomiteen derefter
år 1831 i uuderd. öfverlemnat förslag till allmän Criminal-Lag, in¬
delad i två Balkar, Straff-Balk ock Rättegångs-Balk, samt år i8Ö2 inkom¬
mit med motiven till desamma; att, i likhet med hvad sorn förordnades
om förslaget till Civil-Lag, E. K. M. i Nåder befallt, att förslaget till
Criminal-Lag, med dess motiv, skulle till trycket befordras och allmän-
göras, med frihet för hvar och en, att inom i83a års slut med anmärk¬
ningar dervid inkomma, samt med skyldighet för bägge Universitetens
Juridiska Faculteter och Philosophiae Professorer att öfver förslaget sig ytt¬
ra; att de, i anledning deraf, inkomma anmärkningar blifvit Lag-Comiteen
tillställda med föreskrift, att inom 1833 års slut deröfver afgifva Utlåtan¬
de, hvilket ock den 28 sisth December till E. K. M. inkommit; och att
E. K. M. under den 25 sisth Januarii i Nåder tillåtit, att samma yttran¬
de, innefattande några jemkningar i förra förslaget, finge tryckas och, så¬
som tillförene skett, med sjelfva förslaget, utdelas. Och ehuru det nyss
ankomna förslaget till allmän Criminal-Lag icke möjligen kunnat i Högsta
Domstolen undergå granskning och lika hinder således för det närvarande
som vid sista Riksdag förekomme emot detta förslags öfverlemnande, jem¬
te förslaget till Civil-Lag, till Rikets Ständer; har E, K. M. dock velat, då
Rikets Ständer nu voro församlade, samt äfven med anledning af Rikets
Ständers skrifvelse af den 10 September 1829, gifva Rikets Ständer del
af förslaget till ny Civil-Lag och af Högsta Domstolens yttrande deröfver,
i ändamål att förslaget måtte till större eller mindre del, i den mon ti¬
den medgåfve, af Rikets Ständer granskas, äfvensom till den ytterligare
behandling å Rikets Ständers sida, den de sjelfye, i hänsigt till ett så vig-
Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 214.
tigt föremål, kunde lämpligt pröfva. Varande i öfrigt i Nåder tillkänna-
gifvet, alt E. K. M. beslutat öfver förslaget Lill Criminal-Lag infordra Ut¬
låtanden från Presldenterne i Hof-Rätterne, hvardera biträdd af 2:ne Le¬
damöter inom Hof-Rätten, hvarefter samma förslag komme alt till Högsta
Domstolens yttrande öfverlemna*.
Efter noggrannt öfvervägande af hvad i detta vigtiga ämne förekom¬
mit, hafva Rikets Ständer funnit, alt, i afseende på ifrågaställd gransk¬
ning vid innevarande Riksmöte af förslaget till allmän Civil-Lag i sin
helhet, deremot möter, alt Lag-Comiteen, i följd af det antagna system
till skilnad emellan civila och criminela lagstiftningen, utur förslaget till
Civil-Lag uteslutit alla sådane ansvars-bestäminelser, hvilka icke höra till
Rättegå.igs-Ordningen, hvaraf följer, att Civil-Lagen ej kan, utan att med¬
föra ett i vissa hänseenden strafflöst tillstånd, sättas i verksamhet annor¬
lunda, än i sammanhang med Criminal-Lagen, äfvensom att en granskning
ensamt af den förra icke kunde blifva annat än en preliminair-åtgärd, möj¬
ligtvis utan allt väsendtligt inflytande på den slutliga pröfningen. Att åter
nu genast utsträcka granskningen äfven till Criminal-Lagen, anse Rikets
Ständer, äfven om andre förhållanden sådant medgåfvo, desto hellre vara
för tidigt, som Hof-Rätterne och Högsta Domstolen ännu icke yttrat sig
öfver denna del af Lagverket, hvadan den ledning för omdömet, sorn
af omförmälde yttranden är att förvänta, och som i afseende på Civil-
Lagen redan finnes alt tillgå, för det närvarande saknas. Ett af närva¬
rande Rikets Ständer serskildt uttaladt omdöme öfver de grundsatser, sorn
för det nya Lagförslaget blifvit tagna lill stöd, hafva icke heller synts Ri¬
kets Ständer vara lämpligt, enär berörde grundsatser icke kunna rätteligen
uppgifvas, eller till deras värde bedömas på annat sätt, än genom jem-
förande af de specielare stadganden, hvari grundsatserne vinna tillämpning,
hvilken åtgärd förutsätter åter granskning af hela Lag-Verket; och Rikets
Ständer tro, att ett omdöme om grundsatserne icke kan leda till något
resultat, svarande emot den tid, som häiåt måste egnas, på bekostnad af
andra vigtiga värf, ej heller skall i någon väsendtlig mon underlätta kom¬
mande Ständers arbete, helst desse i allt fall sjelfve måste granska samma
grundsatser å nyo, och då möjligen helt andra åsigter kunna komma alt
godkännas, än dem, sora nu velat göra sig gällande. Då i öfrigt den af
Rikets Ständer vid sisla Riksdag, genom underd. skrifvelse af den 10 Sep¬
tember 1829, begärda tableau, eller korta uppställning af den plan, hvar¬
efter Lagförslaget blifvit utfördt, jemte uppgift af de grundsatser och åsig-
ier från hvilka Lag-Comiteen utgått, ännu icke blifvit nppgjord och ej hel¬
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 21^.
ler kunnat uppgöras i enlighet med ordalydelsen af Rikets Ständei-s be¬
gäran, enär Lag-Verket hittills ieke kommit i det skick, sorn den underd.
skrifvelse!! förutsätter; samt till alla dessa skäl jemväl bör läggas, att det
för säkert kan antagas, att den möjligen återstående tiden af Riksdagen
är alldeles otillräcklig för fullbordande, å Rikets Ständers sida, af en utförlig
granskning af Civil-Lagförslaget och ännu mera för en sådan granskning
af förslagen till både Civil- och Criminal-Lag, och en fortsatt tidsutdrägt
måste vidare uppkomma genom de ytterligare granskningar i Högsta Dom¬
stolen och Stats-Rådet, hvilka, till erhållande af E. K. M:ts Nådiga san-
ction vid denna Riksdag å nuvarande Ständers förslag, skulle erfordras, i sak¬
nad hvaraf alltsammans korame att bero på nya beslut vid ett annat blifvan¬
de Riksmöte; så få Rikets Ständer härmed i underdånighet tillkännagifva,
det. Rikets Ständer anse berörde förslag till allmän Civil-Lag ej kunna vid
innevarande Riksmöte till slutlig granskning företagas, hvarken i dess hel¬
het eller till vissa allmännare grundsatser eller till serskilda delar.
Men då Rikets Ständer inse behofvet deraf, att, vid en framdeles fö¬
restående pröfning af det nya Lag-Verket, ega ledning af,en lätt åskådlig all¬
män öfversigt af hela Lagförslaget, hvilken tableau jemväl borde innefatta
uppgift på sådane i iy34 års Lagbok intagne stadganden, hvilka Lag-Co-
mitcen ansett vara af oeconomisk beskaffenhet samt derföre utur förslaget
uteslutit; hafva Rikets Ständer, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de¬
ras vid sista Riksdag i detta ämne aflåtne underd. skrifvelse, skolat hos
E. K. M. i underd. anhålla, att Lag-Comitéens Ledamöter, eller, derest
hinder för dem skulle möta, andre skicklige personer kunde ofördröjligen
förordnas att författa och, i god tid innan nästa Lagtima Riksdag bör in¬
falla, från trycket utgifva en sammandragen och lätt öfverskådlig fram¬
ställning af de så väl till allmän Civil- som Criminal-Lag afgifne försla¬
gens plan samt allmänna grundsatser med hänvisning till de i Lagförsla¬
get upptagne motiv, jemte uppgift och jemförelse af de väsendtligaste skilj—
aktigheterne emellan den nu gällande Lagens stadganden och dem, som
till antagande äro föreslagne; hvarvid sådane i 1734 års Lag befintlige fö¬
reskrifter, som Cornitéen ansett vara af oeconomisk befkaffenhet och der¬
före utur förslaget uteslutit, böra tydligt utmärkas, med förslag till stad¬
ganden härutinnan, tjenlige jemväl att, om så nödigt pröfvas, i Lag-Co¬
mitéens förslag införas; äfvensom anvisning bör lemnäs, hvarest i den fö¬
reslagna Criminal-Lagen de ansvars-bestäm ruelser igenfinnas, som från Ci-
vil-L<gförslaget äro uteslutne, så att denna framställning, under fortgån¬
Expeditions~Utskottets Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 21S.
397
gen af Rikets Ständers gransknings-arbete, ehvad det kornmal’ att å en el¬
jer flere Riksdagar för sig gå, må kunna tjena till ledning och rättelse.
Slutligen få Rikets Ständer, i anledning dels af gjord anmälan derom,
att förslagen till Civil- och Criminal-Lag skola för närvarande i Bokhan¬
deln saknas, dels ock af den framställning alt de hos Högsta Domstolen förde
Protocoll öfver granskningen af Civil-Lagen måtte tryckas, hos E. K. M.
i underdånighet anhålla, att E. K. M. i Nåder täcktes gifva bafallning,
det omförmälde tvänne förslag med dithörande motiv och öfrige bilagor
måtte å nyo tryckas, äfvensom att de hos Högsta Domstolen, vid derstä¬
des förehafd granskning af Lag-Comiteens förslag till allmän Civil-Lag,
förde Protocoll så fort ske kan måtte lill trycket befordras, samt alla dessa
handlingar i ett tillräckligt antal exemplar för lindrigt pris allmänheten
tillhandahållas.
Rikets Ständer framhärda &c
Slockholm den 26 November i83/f,
N:o 215.
Uppläst och godiändt hos Ridd, och Adeln den 1 Dee. 1 SJ.f.
Preste-Ståndet den 1 —
Borgare-Ståndet den 1 —
Bonde-Ståndet den 1 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om städerne
Stockholms och Götheborgs befrielse ifrån erläggandet af
sterbhusafgift. (Stats-Utsk. N:ris 54 & 209).
S. A, K.
Sedan Rikets sist församlade Ständer, med tillkärmagifvande af deras
beslut, att den, såsom bevillning, redan stadgade sterbhusafgiften borde
ej mindre å landet än i städerne bibehållas, och fortfarande, såsom hittills,
utgå, tillika hos E. I\. M. i underd. anhållit, att till deras nästa samman¬
komst erhålla upplysning om orsaken, hvarföre städerne Stockholm och
Götheborg voro ifrån denna allmänna afgift befriade, och de i stället till
Stats-Verket endast erlade jA skilling af hvarje icke fattigt matlag eller
hushåll ibland Borgare och ofrälse Ståndspersoner; så har E. E. M. till
09S
Expeditions-Ulskollels Förslag till urul. Skrifvelse N.-o 2/5.
Rikets Ständers Stats-Utskott i Nåder öfverlemnat de i delta afseende in¬
fordrade upplysningar ifrån Öfver-Ståthållare-Embetet i Stockholm och
Landshöfdinge-Embetet i Götheborg, hvilka, efter det dessa städers Magi¬
strater, samt Justitiae-Collegium i Stockholm och stadens Äldste i Göthe¬
borg blifvit hörda, med åberopande af Kongl. Brefvet den 21 Julii 1752,
angående E. K. M:s och Rikets Svea och Götha Hof-Rälters förstärkande
med flera Ledamöter och Betjente, att arbeta, den förre på tre och den
senare på två divisioner, instämt i den förklaring, att de icke kände an¬
nan grund till dessa städers ifrågavarande befrielse ifrån sterbhusafgift
till Justitiae-Staten, än den, som nämnde Kongl. Bref antydde, nemi. Ri¬
kets Ständers beslut om sterbhusafgiftens första tillkomst, såsom bidrag
till aflöning åt de erforderliga nya Embets- och Tjenstemännen i bemälde
Hof-Rätter; hvarjemte Öfver-Ståthållare-Embetet, för att närmare utreda
förhållandet, tillkännagifvit, Jet efterforskningar i Riks-Ståndens handlingar
för 1^51 och 1752 årens Riksdagar blifvit anställde, då, enligt nyssåbero*
pade Kongl Brefvets innehåll, omförmälde matlagsskatt och sterbhusafgift
blifvit beslutade, men alt den enda upplysning, som dervid kunnat erhål¬
las, innefattades uti ett utdrag af Rikets Ständers stora Secreta Deputa¬
tion Protocoll den 26 Maji 1752, jemte Riks-Ståndens derå tecknade be¬
slut, rörande medels anskaffande till ofvanberörde lönanslag, af hvilken
handling syntes: att, till anslagets åstadkommande, så väl Ridderskapet och
Adeln som Preste-Ståndet medgifvit, att af behållna summan, enligt bo¬
uppteckning, i sina sterbhus betala i procent; att Borgare-Ståndet bifallit,
att 6 Öre Silfvermynt skulle erläggas af alla invånare i städerne Stock¬
holm och Götheborg för hvarje matlag, med undantag af så väl personer af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, som i allmänhet af de fattiga
och minst förmögna; men deremot skulle de öfriga städerne utgifva | proe.
af sterbhusets behållna qvarlåtenskap; samt att Bonde-Ståndet, sålunda
jemkat Lagmansmarkerne, att de öfver hela Riket skulle komma alt utgå med
24 styfver af matlaget; anmälande slutligen Öfver-Ståthållare-Embetet, att
något skäl till den fastställde olikheten emellan Stockholm och Götheborg,
å ena, samt öfrige städer, å andra sidan, icke funnes i Borgare-Ståndets
beslut anfördt, samt alt någon underrättelse derom ej heller kunnat vin¬
nas af i öfrigt granskade Stånds-Protocoll och andre handlingar för nämn¬
de Riksdagar; men att troligen grunden till denna olikhet blifvit hemlad
från städernes större eller mindre skattebördor i andra afseenden.
Hvad sålunda förekommit hafva Rikets Ständer i öfvervägande tagit;
och som någon orsak icke kunnat upptäckas till den befrielse från erläg¬
Expedilions-UtskoUcls Förslag till und. Skrifvelse N.-o 216.
399
gandet af sterbhusafgiften, sona städcrne Stockholm och Götheborg hittills
åtnjutit, samt den afgift, hvilken Stockholms invånare af serskilde anled¬
ningar atagit sig lill Stockholms Stora Barnhus, icke bör inverka på den
till Stads-Cassan ingående sterbhusafgiften, hvilken utgör en af Rikets in¬
vånare åtagen allmän beskattning, som således bör efter enahanda grund
utgå, och något undantag derifrån icke ega rum, utan såvida gällande skäl
dertill förefinnas; alltså hafva Rikets Ständer, till beredande af en för he¬
la Riket lika tillämpning af ett från äldre tider gällande beslut i beskatt-
ningsväg, funnit skäligt förklara invånarne i Stockholm och Götheborg plig-
tige, att hädanefter till Stats-Verket erlägga sterbhusafgift efter enahanda
grund, som densamma af landet och öfrige städer utgöres, hvaremot Rikets
Sländer ansett den i nämnde 2:ne städer hittills utgående matlags-afgiften
böra upphöra och ur räkenskapen försvinna.
Hvilket Rikets Ständer härmed få i underd. hos E. K. M. anmäla
med underd. anhållan, det E. K. M. om detta Rikets Ständers beslut täck¬
tes i Nåder låta vederbörande förständiga.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 1 December i834.
N:o 216.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 1 Dec. i83i{-
Preste-Ståndet den 1 — —
Borgare-Ståndet den 1 — —
Bonde-Ståndet den 1 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i fråga om lån af
allmänna medel, till segelfartens skyndsamma förbättran¬
de å Götha Elf och en hamnanläggning vid Götheborg.
(Stats-Utsk. N:o 3i3).
S. A. K.
Sedan Directionen för segelfarten emellan Venern och Hafvet, jemte
öfverlemnande af upprättadt förslag öfver kostnaden för de till nämnde
segelfarts förbättrande ännu återstående anstalter i förening med en hamn¬
anläggning i Götheborg på elt lämpligare ställe och efter en ändamålsen»
4<50
Expeditions-Tkskoltels Förslag lill und. Skrifvelse N.-o i 16.
ligare plan än hittills varit i fråga, hos E. K. M. i underch anhållit, att,
då för verkställigheten af alla dessa arbeten, fördelade på sju år, erfordra¬
des en summa af 488,844 R’dr Banco, men de under Directionens dispo¬
sition ställde tillgångar för samma tid inskränkte sig till 210,000 R:dr, E.
I\. M. i Nåder täcktes, med afseende å angelägenheten af ifrågavarande ar¬
betens skyndsamma fullbordan, hos R. St. göra Nådig framställning om bevil¬
jande för detta ändamål af ett lån å 4°o>ooo R:dr Banco, att efterhand i
mon af behofvet utgå, emot vilkor af 5 procents ränta under byggnads¬
åren, samt, efter arbetstidens förlopp, emot samma ränta och ett årligt
amortissement af minst en procent och hvarföre såsom säkerhet skulle hy-
potiseras de till Elffartsförbättringar nu ansDgne årliga inkomster; så har
E. K. M. uti Nådig Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott af den 6
sisth September, med gillande af Directionens yttrade åsigter, rörande nyt¬
tan af ifrågavarande arbetens skyndsamma fullbordan, serdeles med hän¬
sigt till deras samband med Götha Canals ändamål och gagn, lill Ri¬
kets Ständers pröfning och bifall öfverlemnat Directionens omförmälda
underdåniga framställning om lån af allmänna medel, för att med minsta
möjliga tidsutdrägt kunna, utan någon egentlig uppoffring å Statens sida,
bereda verkställighet åt det af Directionen anmälda förslag, ej mindre till
segelfarlens iståndsättande å Götha Elf, jin till staden Götheborgs förseen¬
de med en ändamålsenlig hamnanläggning.
Rikets Ständer hafva tagit detta ärende i öfvervägande; men sorn
Riksgälds-Contoret sedan sistförflutne Riksdag åsamkat sig en betydlig skuld,
och dessutom flere Creditivsumtnor derpå blifvit anvisade, hvartill erfor-
derlige medel genom upplåning måste beredas och anskaffas, samt Riks-
gälds-Contorets penningeförlägenhet således än vidare skulle ökas, derest
det nu föreslagne lånet beviljades; alltså och då Rikets Ständer, utan att
misskänna nyttan af berörde arbeten, anse Stats- och Riksgälds-Verkens
nu varande ställning icke medgifva någon utlåning för nämnde ändamål,
hafva Rikets Ständer funnit sig ieke kunna det föreslagna låneunderstödet
bifalla.
Hvilket, till svar å E. K. M:s högstberörde Nådiga Skrifvelse, Rikets
Ständer få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 1 December 1834*
Expeditions-UlskottetsForslag till tind. Skrifvelse N.O 21J. 40t
N:o 217.
Uppläst och godkändt lios Ridd. oell Adeln den 1 Dec. 1834.
Preste-Ståndet den I — —
Borgare-Ståndet den I — —
Bonde-Ståndet den 1 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> i anledning af Kongl.
Maj.ts Nådiga Skrifvelse> angående Presträttigheternes
utgörande på Gottland och dermed sammanhängande frå¬
gor om en förändrad indelning af dervarande Pastoratj
m. 111. (Stats-Ulsk. N:o 3i6.)
S. A. K.
Sedan Allmogen på Gottland tid efter annan yrkat nedsättning i ti-
onden oell ändring i sättet att utgöra aflöningen till Presterskapet derstä¬
des, men Presterskapet dels medgifvit, dels hestridt de i sådant hänseende
uppgjorda förslag, samt de flere försök, som af E. K. M:s Befallningshaf¬
vande och Dom-Capitlet i Wisby, på E. K. M:s Nåd. befallning, blifvit gjorde
till reglering af tionde-conventioner emellan lärare och åhörare, på det
liela fruktlöst aflupit; har E. K. M., uti aflåten Skrifvelse till Rikets Stän¬
ders Siats-Utskott af den 12 sisth Julii, jemte meddelande af en fullstän¬
dig berättelse om målets upphof och utveckling till sitt närvarande skick ,
samt hvad E. K. M:s Bef:de och Dom-Capitlet i Wisby samt E. K. M:s
och Rikets Kammar-Collegium, hvar för sig, deri yttrat, i Nåder förkla¬
rat, att som E. K. M. funne vigten deraf, att icke allenast söka för när¬
varande bilägga den söndring emellan Presterskapet och Allmogen på Gott¬
land, hvilken förenämnde aflöningsfråga vållat, utan äfven att för fram¬
tiden förekomma dylika tvisters förnyande; men vid det inträffade för¬
hållande, att hvarken Presterskapet eller Allmogen velat antaga livarandras
anbud till förening om Presträttigheternes utgörande, och Presterskapet ej
heller ingått på det förslag till de serskilda anspråkens samman jemkning,
som Kammar-Collegium, i anledning af E. K. M:s Befh:des framställningar,
uppgjort, E. K. M. tillika i Nåder insett, alt till detta ärendes bringande
till annat slut, än det, som Domstolar och Embetsverk, i frågan om aflö¬
ningen vid hvarje serskildt fall, kunde åstadkomma, fordrades åtgärder,
som ej af E. K. M. allena berodde; har E. K. M. velat, af sådan anledning,
öfver de grunder, hvarpå Kammar-Collegii förslag hvilade, i Nåder in-
Bih. lill R. St. Fröt. 1834. to Sami. t Afd. 5i
4oa Expeditions-Utskottets Förslug till und. Skrifvelse N-o 217.
hemta Rikets Ständers mening; i hvilket ändamål alla till E. K. M. i detta
ämne inkomne skrifter och handlingar blifvit till Stats-Utskottetöfverlemnade.
Härvid hafva Rikets Ständer tillika inhemtat, huruledes ifråga¬
varande tvist altsedan år 1811 fortgått emellan Allmogen och Presterska-
pet på Gottland, angående det sistnämndas aflöning, så i afseende på be¬
loppet som sättet att densamma utgöra; samt att, efter det E. K. M:s Be¬
fallningshafvande och Consistorium i Wisby slutligen i frågan sig i un¬
derdånighet yttrat, alla till detta mål, hörande handlingar blifvit, jem¬
likt E. K. M:s fattade Nådiga beslut år i83i, till Kammar-Collegium
i Nåder öfvorlemnade, för att sig deröfver i ett sammanhang utlå¬
ta; till följd hvaraf Kammar-Collegium under den 21 Februarii i832
afgifvit underdånigt Utlåtande, deruti, efter upptagande af hvad i det¬
ta ämne dittills förekommit, Collegium hufvudsakligen föreslagit, såsom
lämpligaste utvägen att bereda hemmansegarne lindring i deras utgifter,
utan att betaga Presterskapet tillständig utkomst, dels att en del Pastorat
borde med andra sammanslås, dels ock att Presterskapets aflöning skulle,
i enlighet dermed, regleras på det sätt, att, efter upprättad fördelning,
total-anslaget i spanmål blefve 4>5ro tunnor, deraf 2,463 tunnor utgin-
ge såsom tertial-kronotionde, och fyllnaden, eller 2047 tunnor, korame att
utaf återstående kronotionde Presterskapet af Nåd förlänas; genom hvil¬
ken reglering framdeles skulle beredas för Stats-Yerket en ökad inkomst
af 1,700 tunnor spanmål, och för tiondegifvarne en minskning i utskyl-
derne, så att endast 6 tunnor i årlig krono- och tertial-tionde samt 4 R:dr
32 sk. B:co i penningar hädanefter komme att utgöras för hvarje mantal i.
stället för alla de afgifter till Presterskapet, hvilka hittills egt rum.
Yid öfvervägande af detta vigtiga ärende hafva Rikets Ständer, som af
deras und. skrifvelse vid sista Riksdag af den 11 Febr. i83o ansett sig
icke vara hindrade att förevarande mål pröfva, funnit, att såsom princip¬
fråga, hvarpå hufvudsakens afgörande egentligen beror, förekommer,
huruvida en förändring uti Pastoratens indelning och en reglering af Pre¬
sterskapets rättigheter må, efter hvad Presterskapet inom Gottlands Stift
förmenat, vara ett ingrepp uti Preste-Ståndets privilegier eller icke? och
då E. K. M;s Befh:des af Kammar-Collegium understödda förslag inne¬
fattar en genomgripande förändring af hela kyrkoväsende på Gottland,
sora icke, ulan rubbning at Preste-Ståndets privilegier, kan till vägabringas,
hafva Rikets Ständer val funnit frågan vara af privilegii-natur, och den
Expeditions-Uislo Hels Förslag till und. Skrifvelse N.o 21J.
4o3
föreslagna regleringen icke utan Preste-Ståndets begifvande kunna företa¬
gas . men så väl Preste-Ståndet som de öfrige Riks-Stånden vid detta Riksmöte
hafva ansett hufvudsakliga syftemålet af de åt förstbemälde Riks-Slånd för¬
unnade privilegier icke kunna vara annat än att trygga beståndet af kyrkovä-
sendets organisation och af de utur kyrkan uppkomne och med henne för¬
bundna institutioner, samt för detta ändamål garantera de rättigheter, hvil¬
ka blifvit kyrkans tjenare och lärarne vid undervisnings-verken tillerkände;
på hvilken grund Preste-Ståndet icke heller för sin del velat, genom åbe¬
ropande af privilegierne, motverka en sådan reglering, hvaraf beliofvet
och fördelarne äro af båda Statsmagterne erkände, då privilegiernes huf-
vudgrunder lemnäs oförkränkte; och då såsom skäl för en sådan reform
sig förete: att Gottlands invånare, utgörande en folkmängd af icke fyllest
39,000 personer, hvaraf 22,000 mantalsskrifne och endast innehafvande
1098 förmedlade hemman, hittills ålegat på den inskränkta arealen af 27
quadratmil underhålla 92 kyrkor, 43 Kyrkoherdar, 8 Capelianer och 3 vice
Pastorer, hvaraf äfven synes, alt, per medium, 240 mantalsskrifne perso¬
ner, med icke fullt 12 förmedlade mantal, skola underhålla 1 kyrka, oell
att hvarje pastorat icke består af mer än omkring 5oo mantalsskrifne per¬
soner och nära 24 förmedlade mantal; få Rikets Ständer, såsom deras ge¬
mensamma mening, i underd. förklara, att privilegierne icke ligga i vägen
för den reglering inom kyrkoväsendet på Gottland, som instämmer med
Statens och de skattdragandes lättnad, ulan att hufvudsakligen rubba Pre¬
sterskapets fundamentala rättigheter.
Vidkommande dernäst E. K. M:s Befludes på Gottland och Iv.3m-
mar-Collegii sammanstämmande förslag, att pastoraten böra så samman¬
slås, att réligions-vården kunde handhafvas af 24 Kyrkoherdar, 24 Ca-
pellaner och 3 vice Pastorer; sa enär delta antal endast utgör tvenne
personer mindre, än preslernes nuvarande antal, och med visshet an¬
tagas måste, att själavården mera vinner uppå att hafva flere lärare inom
en större församling än färre, eller blott en inom hvarje församling,
samt härtill kommer, att hufvudändamålet, som är lättnad uti bördor
och bidrag, så väl för den skattdragande som för Staten, icke utan en
sådan reglering kan vinnas, äro Rikets Ständer öfvertygade om behofvet
af en sådan reglering, hvarvid Rikets Ständer dock i underd. få för¬
klara, att densamma icke må rubba närvarande Presterskapets innehaf¬
vande lagliga rättigheter; beroende det i öfrigt på E. K. M. all förordna
om en annan personal-reglering i afseende på Kyrkoherdarnes och Ca-
<o4
Expeclilions-Vt skottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 218.
pellanernes antal, derest förslaget vid verkställigheten skulle finnas er¬
fordra någon förändring.
Beträffande åter frågan om kronoiiondens användande, såsom hit¬
tills, till understöd för Presterskapets på Gottland aflönande; så eme¬
dan vitsordadt är, hvad ofvan uppgifne statistiska förhållande äfven ut¬
visar, att det för religions-vården erforderliga Presterskapet, äfven med
den föreslagna inskränkningen uti pastoratens antal, icke är hjelpli-
gen belåtet med de prrestationer, som, enligt Författningarne, för-
samliugs-boerne åligga att utgöra, utan att tillsvidare erhålla under¬
stöd af krono-tionden, få Rikets Ständer i underd. öfverlemna åt E. K-M.
att tillsvidare disponera, till Församlingarnes Presterskap på Gottland,
så mycket af kronobonden, som oundvikligen fordras för erhållandet af
det löningsbelopp, som Kammar-Collegium föreslagit, samt att tionde-
gifvarne i alla händelser icke annorlunda må komma att utgöra Kronans
andel af tionden, än uti Rikets öfrige provincer, hvarest tiondegifvarne
leverera samma tionde omedelbart till Staten, med vilkor tillika, att
dermed sådan reglering vinnes, som ger lättnad åt hemmansegarne och
lemnar något öfverskott åt Stats-Verket.
Hvilket, till svar å E. K. M:s aflåtna Nåd. Skrifvelse, Rikets Stän¬
der få härigenom i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 1 December 1834-
N:o 218.
Uppläst celi godiäadt hos Ridd. och Adela den ! Bec.
Preste-Ståndet den 1 — —
Borgare-Slåndet den t — —
Bonde-Ståndet den 1 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående inrättande
af Förmyndarekamrar. (Lag-Utsk. N;ris 72, 108, 160.)
S. A. K.
Med anledning af väckt fråga om Förmyndarekamrars inrättande
ej mindre å landet än i de städer, der sådana icke förut finnas, och då
Rikets Ständer nogsamt inse, att en säkrare control å Förmyndare, än
Expeditions-Vtskotlcls Förslag lill und. Skrifvelse JV.o mg. ^05
den, som nu eger rum till skyddande af omyndiges egendom, är af
behofvet påkallad, serdeles bland allmogen, uti hvilken samhällsclass
en person ofta kan innehafva flere förmynderskap, utan att dock kunna
hvarken räkna eller skrifva, samt inrättandet af Förmyndarekamrar sy¬
nes kunna befordra det åsyftade ändamålet, hafva hos E. K. M. Rikets
Ständer skolat härmed i underd. anhålla, att förslag till Förmyndare¬
kamrar må af dertill utsedde skicklige personer utarbetas, samt att sam¬
ma förslag, genom E. K. M:s Befh:de, öfverlemnas till Rådstufvu- och
Härads-Rätterne, med föreskrift att i vanlig ordning sammankalla stä-
dernes invånare och deputerade från hvarje socken, för att välja Comi-
terade till förslagets granskning och att afgifva utlåtande om möjlighe¬
ten och ändamålsenligheten af omförmälde inrättningar, äfvensom Råd-
stufvu-Rätterne samt Domhafvanderne på landet jemväl må med ytt¬
randen i frågan inkomma, hvarefter och sedan förslaget, tillika med
hvad dervid är vordet anmärkt, blifvit af E. K. M:s Högste Domstol
granskadt, R. St. vid nästa Riksdag torde få afvakta E. K, M:s Nådiga
Proposition i ämnet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i December i834-
N:o 219.
Uppläst och godkändt hos Kidd, och Adeln den 1 Dcc. i834*
Preste-Ståndet den 1 — —
Borgare-Ståndet den 1 — —
Bonde-Ståndet den 1 ——
Rikets Ständers underd. Skrifvelse} angående upphäfvande af
senare mom. i 3 <$*. af 5 Cap. Straff -Balken. (Xag-Utsk.
N:o 155.)
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad derå, att senare
mom. i 3 §. af 5 Cap. Straff-Balken medgifver Häradsfogde och Läns¬
man samt den som i stad är tillsatt att hafva tillsyn öfver fullbordan¬
det af spö- och ris-straff rättighet, att genast med spö eller fängelse
låta näpsa den, hvilken straffet med flathet verkställer; och då Rikets
Ständer ej inse något behof deraf, att i allmänna Lagen förordnas om
Expeclitions-Utskottets Forsla" till u?id. Skrifvelse N-o 220.
extra judiciel bestraffning för ifrågavarande af profoss begångna tjenste¬
fel, samt det i allt fall synes vara olämpligt, att de personer, hvilka
äro tillsatte att öfver spö- och ris-straff hafva tillsyn, skola ega magt
att, efter deras enskilda ompröfvande, använda spö-straff eller fängelse
såsom näpst för profossens flathet, hafva Rikets Ständer ansett sig böra
hos E. K. M, i underd. föreslå, att senare momentet i 3 §. 5 Cap. Straff-
Balken, så lydande: ”Egen the ock makt att genast näpsa then med spö
eller fängelse, som straffet med flathet verkställer”, målte upphäfvas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834*
•N:o 220.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Dec 1834.
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse_, angående lic/viderandet
af Riksgälds-Contorets skuld vid i834 års slut för af all¬
mänheten uptagne lån. (Stats-Utsk. N:ris 193 och 3irj.')
S. A. K.
För alt fullständigt kunna bestämma Riksgälds-Contorets behof hafva
Rikets Ständer funnit angeläget, att meddela serskild föreskrift angående
ordningen och sättet för liqviderandet af Riksgälds-Contorets skuld, yid
innevarande 1834 års slut för de utaf allmänheten upptagne lån; och ehu¬
ru vid förrättad granskning af Riksgälds-Contorets inkomster och utgifter
befunnits, att det behof eller den brist i contanta tillgångar, som på ett
eller annat sätt hör fyllas, uppgår till omkring .... R:dr 3,000,000;
Likväl och som Rikets Ständer anse, enär Riksgälds-Contoret fortfa¬
rande får begagna creditivet i Banken eller assignerings-rättigheten för en
million Riksdaler, att den ytterligare upplåningen utaf allmänheten inne¬
varande år hör kunna så inskränkas, att hela summan af utelöpande obli¬
gationer, vid detta års slut, endast kommer att utgöra omkring 2 millio¬
ner R:dr hvaraf till betalning förfalla:
Expeditions-Ulskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.o 22 t. 4°7’
År 1836 R;dr 900*000.
i838 — 400»000'
*839 • , . . . — 700,000.
R:dr 2,000000.
hafva Rikets Ständer funnit godt alt i afseende på återbetalningen af om-
förmälde skuld besluta:
1:0 att ifrån och med år 1835 beräknas och anslås fem procent a-
mortissement och fem procents ränta, eller tillhopa tvåhundratusen (200,000)
R:dr årligen, med hvilket anslag, genom ränle-besparingarnas användande,
hela skulden senast inom femton års tid bör kunna vara till fullo åter-
gulden;
2:0 alt, utom dessa nu föreslagna 200,000 R:dr årligen;, jemväl alla
Riksgälds-Contorets tillfälliga tillgångar, såsom, bland annat, öfverskott på
Stats-Verkets förslagsvis beräknade inkomster, i den mon de icke till an¬
dra föremål blifva af Rikets Ständer disponerade, användas till en hasti¬
gare amortering af skulden; och
3:o att det öfverlemnas åt Styrelsens af Riksgälds-Contoret omtanka
och nit, att, vid skeende låne-omsättnibgar, tillse, det räntefoten nedsät-
tes, derest, med afseende på pennin,ge-ställningen, Styrelsen finnér, att för¬
sök i denna väg med framgång skulle kunna göras.
Hvilket Rikets Ständer härmed skolat hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834»-
N:o 221.
Uppläst-och godkändt hos Ridd. och Adeln-den 4 k*ec- 1834.
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående tiden ifrån
hvilken Statsregleringen skall taga sin början. (Stats-
Utsk. N:o 319.)
S. A. K.
Då uli Rikets Ständers aflåtna underd. skrifvelse, i afseende på regie-
4° 8
Expedilions~U tskollels Förslag till und. Skrifvelse N-o 222.
ring af Riks-Staten under dess serskilda Hufvud-Tillar jemte allmänna
Indragnings-Staten icke blifvit i underd. anmäldt, inom hvad tid den nya
Staten bör vidtaga; få hos E. K. M. Rikets Ständer i underd. tillkännagifva,
att den af Rikets Ständer verkställda Statsreglering kommer att vidtaga
med år 1835 samt gälla intill dess den vid nästa Riksdag skeende Statsreg¬
lering tager sin början.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834-
N:o 322.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 4 Dec. i83.
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 4 —’ —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående verkställd
granskning af Tull-Verkets räkenskaper. (Stats-Utsk,
N:o 327.)
S. A. K.
Att, vid den af Rikets Ständer genom deras Stats-Utskolt verkställ¬
da granskning af Tull-Verkets i Kammar-Rätten med anmärkningar revi¬
derade räkenskaper för år 183 r, någon erinran hvarken deremot eller mot
Verkets förvaltning förekommit, få Rikets Ständer härmed i underdånig¬
het anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834-
Expedition!-Vt skol tets Förslag till und. Skrifvelse N.o 223.
4<>9
N:o 223.
Uppläst och godkänd hos Piidd. och Adeln den 4 Dec. 1834.
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 '— —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers linderdäniga Skrifvelsej angående verkställd
granskning af Post-Verkets förvaltning för år i83i. (Stats-
Utsk. N:o 328).
S. A. K.
Viel dea af Rikets Ständer, genom deras Stats-Utskott, verkställda
granskning af Post-Verkets förvaltning och med anmärkningar i Kammar-Rät¬
ten reviderade Räkenskaper för år 1831 har förekommit, att bland detta Verks
fordringar ännu fortfarande balanceras, till lika belopp som vid i83o och
i83a årens Stats-Revisioner blifvit anmärkt, en Norrska Post-Verkets äldre
skuld af i6,485 R:dr 34 sk. 2 r:st.f härledande sig från ett af Svenska
Post-Verket beräknadt, men af det Norrska bestridt portobelopp för Norr¬
ska bref till och från Altona, med anteckning, likasom förut, eller ”att
tvist uppstått om liqvidationen, hvilken beror på E. K. M:s Nådiga pröf¬
ning;” och som annan upplysning rörande förhållandet med denna fordran
icke kunnat inhemtas; få hos E. K. M. Rikets Ständer i underd. anhålla,
att denna balancefråga måtte bringas till slutligt afgörande.
Emot Post-Verkets förvaltning och räkenskaper har i öfrigt icke va¬
rit något att erinra; hvilket Rikets Ständer få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834-
I
Sih. till R- St. Fröt. i834- 10 Sami. 1 Afd.
5i
4io Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelser IV.ris 224 och ii5.
N:o 224.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adelö dea 4 De c. 1834.
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-S: ’ndet den 4 — — »
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående verkställd
Revision af Sundhets-Collegii Räkenskaper. (Stats-Utsk.
N:o 33i.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, genom deras Stats-Utskott, granskat E. K. M:s
Sundhets-Collegii afgifne och med anmärkning i Kammar-Rätten revidera¬
de Redogörelse för år i83i, få Rikets Ständer i underd. anmäla, att der¬
emot icke något förekommit, som till Rikets Ständers åtgärd kan för¬
anleda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834»
N:o 225.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 4 De c. iS34-
Preste-Ståndet den 4 “ —
Borgare-Ståndet den 4 “ ~
Bonde-Ståndet, den 4 — —
Rikets Ständers Underd. Skrifvelse, angående verkstäld granskning
af Invalidhus-Fondens Räkenskaper. (Stats-Utsk. N;o 332.)
S. A. K.
Efter det Invalidhus-Fondens Räkenskaper för år i83i> undergått
granskning i Rikets Ständers Stats-Utskott, få Rikets Ständer härmed i
underd. anmäla, att emot samma Räkenskaper någon sådan anmärkning
icke förekommit, som fordrar Rikets Ständers åtgärd.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834-
Expeditions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelser N.ris 216 och 327. 411
.N:o 226.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 4 Dec. 1834*
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Stände t den 4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående verkställd
granskning af Salpeter-Fonden. (Stats-Utsk. N:o 335).
S. A. K.
Hos E. K. M. få Rikets Ständer i underd. anmäla, att, vid den genom
deras Stats-Utskott verkställda granskning af i83i års räkenskaper för
Salpeter-Fonden, hvilka till siffran ännu ej blifvit i Kammar-Rätten revi¬
derade, någon anledning till anmärkning hvarken emot Räkenskaperne eller
i afseende på säkerhetshandlingarne för de af fonden utlånte medel före¬
kommit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4' December i834-
N:o 327.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 4 Dec. 1834.
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse> rörande verkstäld granskning
af Lappmarks Ecclesiastique-Verkets Fond för år i83u
(Stats-Utsk. N:o 34a-) '
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, genom deras Stats-Utskott, låtit granska 1831 års
Räkenskaper för Lappmarks Ecclesiastique-Verkets Fond, hvarvid någon an¬
ledning till anmärkning hvarken emot samma Räkéuskaper eller i afseende
på säkerhetshandlingarne för de af Fonden utlånte medel förekommit*
412 Expeditions-Vtskottets Förslag till uncl. Skrifvelse IV-o 228.
hvilket Rikets Ständer ansett sig höra hos E. K# M. härmed i underdånig¬
het anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834-
N:o 228.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adfcln den 4 Dec< *834
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående verstäld granskning
af Styrelsens öfver Fängelsena och Arbets-Inrättningarne
i Riket redogörelse för år i83i. (Stats-Utsk. N:o 343.)
S. A. K.
Vid den genom Rikets Ständers Stats-Ulskott verkställda granskning
af Styrelsens öfver Fängelsena och Arbets-Inrättningarne i Riket Räkenska¬
per för år i83i, har blifvit anmärkt, att uti desamma balancerats alltifrån
år 1808 en skuld lill Långholms Spinnhus af g5 R:dr 35 sk. 4 r:st.; men
enär detta Spinnhus nu mera till namnet upphört och blifvit med Correc-
tions-Inrättningarne införlifvadt, hvarförutan nämnde summa redan blifvit
af Stockholms Fattigvård Spinnhuset godtgjord; få Rikets Ständer, som i
öfrigt funnit någon sådan omständighet i afseende på dessa Räkenskaper
icke hafva förekommit, som erfordrar Rikets Ständers åtgärd, nu endast hos
E. K. M. i underd. anhålla, det berörde balancerade medel måtte i ve¬
derbörlig ordning befordras till afskrifning.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December 1834-
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse IV.o 22g.
JNT:o 229.
Uppläst oell godkäcd hos Ridd. och Adeln den 4 Dec. 1S34*
Preste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 —■ —
Bonde-Ståndet den 4 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående rättighet
att, utan föregången syn på stället, få anlägga husbehofs-
mjölf/varnar. (Lag- samt Allin. Besv. och Oecon.-Utsk.
N:o a5).
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att jord¬
egare i allmänhet må förklaras berättigade, att, ulan föregången syn af
Iläruds-Rätt, få å deras egor till eget husbehof anlägga mjölqvarnar,
dock när de för valten skola inrättas, endast såvida, genom förut i stad¬
gad ordning skedd undersökning, utrönt vore, att, förmedelst uppdäm¬
ning ellef vattnets begagnande i öfrigt för inrättningen, skada eller mehn
annan person icke tillskyndades; och som det, efter Lag, icke är någon
betaget, att, på sätt lian anser fördelaktigast, för eget behof sjelf förmala
sin spanmål, endast han icke begagnade den för ändamålet, som det sy¬
nes, mest lämpliga inrättning, nemligen qvarn, inrättad för väder eller
vatten, till hvars anläggning serskild tillåtelse, efter föregången Embets-
mannaundersökning, måste sökas och erhållas; men tullqvarnsegare, för
hvilkas förmenta rätt undersökningen skulle ega rum, icke ansetts vara
deruti förnärmad genom den frälse- och säteri-egare år 1828 förunnade
frihet, alt utan hinder få anlägga husbehofsqvarnar; alltså hafva Rikets
Ständer trott något skäl nu ej heller vara för handen, att förmena e«are
af skatte- och innehafvare af Krono-hnnman enahanda frihet; hvadan Ri¬
kets Ständer ansett sig böra hos E, K. M. i underd. anhålla, det genom
utfärdande Författning må förordnas: att egare af Skatte- och inne¬
hafvare af Kronohemman må, i likhet med hvad redan för Säterier och
Frälsehemman eger rum, utan hinder af allmänna Lagens stadgande i
20 Cap. 4 §• Byggninga-Balken, å sina egor, till eget husbehof, anlägga
mjölqvamar, dock när de för vatten vilja inrättas, så vida, genom för¬
ut i 6tadgad ordning skedd undersökning, utrönt är, att, förmedelst
uppdämning eller vattnets begagnande i öfrigt för inrättningen, skada eller
melin annan icke förorsakas; börande anmälan om mjölqvarns-anläggnin-
4i4 Expeditions-UtskottetsForslag lill und. Skrifvelser IV.rit a3o och 23i
gen, för dess behöriga anteckning, hos Konungens Befallningshafvan¬
de göras. v
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 4 December i834-
N:o 23o.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 8 Dec, iS34-
Preste-Ståndet de-n 8 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående verkstäld
granskning af Krigs-Academiens' Räkenskaper. (Stats-TJtsk.
N:o 3a6).
S. A. K.
Alt, vid den af Rikets Ständers Stats-Utskott företagne granskning
af Krigs-Academiens Räkenskaper för år i83i, någon anmärkning icke
förekommit, hafva Rikets Ständer skolat härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda <?-C.
Stockholm den 8 December 1834-
N:o a3i
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 8 Dec. i834.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den .8 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse} angående verkstäld revision
af Numer-Lotteriets Räkenskaper. (Stats-Utsk. N:o 329).
S. A. K.
Rikets Ständer, som genom deras Stats-Utskolt låtit granska Numer-
Expeditioni-UlsJioUets Förslag lill und. Skrifvelser N.ris 23i och 233. 4l ^
Lotteriets Räkenskaper för år i8Sir få härmed i underd. anmäla, att nå¬
gon anledning till erinran hvarken deremot eller vid denna fonds sä-
kerhetshandlingar förekommit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 8 December 1834*
N:o 232.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 8 Dec. 1834-
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående verkstäld
granskning af Control-Verkets Räkenskaper. ("Stats-Utsk.
N:o 33o).
S. A. K.
Efter det Rikets Ständer, genom deras Stats-Utskott, låtit granska
Conlrol-Verkets Räkenskaper för år 183r, få hos E. K. M, Rikets Stän¬
der i underd. anmäla, att emot desamma någon anmärkning icke före¬
kommit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 8 December 1834-
N:o 233.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 8 Dec. iS3.f.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 -r- —
Rikets Ständers underd. Skrifvelsej angående verkstäld revi¬
sion af Civil-Statens Pensions-Cassas Räkenskaper. fStats-
Utsk, Nro 333).
S. A. K.
Sedan Rikets Ständers Stats-Utskott till granskning förehaft Civil*
4iS Expeditions-U tskollets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 284.
Statens Pensions-Cassas Räkenskaper för år 1831, hafva hos E. K. M.
Rikets Ständer skolat i underd. anmäla, att emot dessa Räkenskaper,
hvilka ännu icke hunnit att uti E. K. M:s och Rikets Kammar-Rätt till
siffran revideras, icke något anmärkningsvärd! i Siats-Utskottet före¬
kommit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 8 December i834>
N:o 234.
Uppläst oell godkänd hos Ridd. och Adeln den 8 Dec. 1334-
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående verhstäld
granskning af Arméens Pensions-Cassas Räkenskaper för
år iS3i. (Stats-Utsk. N:o 334).
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, genom deras Stats-Utskolt, låtit granska Ar-
me^ns Pensions-Cassas Räkenskaper, för år i83i, öfver förvaltningen af
Stats-bidragen till nämnde Cassa för pensioneringen, dels utaf afskedade
pensionsberättigade Militaire och Civile Embets- och Tjenstemän från
Armeen, och dels utaf Militaire enkor och barn, utan att samma Räken¬
skaper till någon anmärkning föranledt; hvilket Rikets Ständer få hos
E. K. M. härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 8 December i834.
N:o
Expeditions-Utskollets Förslag (ill und. Skri/velser N.ris 23S och 236. 417
N:o a35.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Dec. 1834.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 8 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående verkställd
grankning af redogörelsen för anslaget till Stockholms Sto¬
ra Barnhus. (Stats-Utsk. N:o 33g).
S. A. K.
Rikets Ständer, som, genom deras Stats-Utskott, låtit granska 183 f
års räkenskaper för anslaget till Stockholms Stora Barnhus, få härme¬
delst i underd. anmäla, att någon anledning till anmärkning vid dessa
Räkenskaper icke förekommit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 8 December i834-
N:o 286.
#
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 11 Dec. 1834.
Preste-Ståndet den 11 — —-
Borgare-Ståndet den i5 —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej i anledning af väckt
motion om handtiangnings-understöd för Nybyggare i de
norra orterne. (Stats-Utsk. N:ris 128, 258 & 3o8).
S. A, K.
Ilos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att åboer
å kronolägenheter inom Westernorrlands, Westerbottens och Norrbottens
Län måtte, enär Kronan eger jorden, befrias från handtlangnings utgö¬
rande vid de af rittringar, som nu i dessa orter pågå; och som Rikets
Ständer ansett nybyggare, hvilka, genom climatets hårdhet och deraf sig
Bih. lill ä. Sl. Prot. 1834. (0 Sami. 1 Afd. 53
4i8 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 2.17,
härledande missväxter, ofta försättas i en bekymmersam belägenhet, böra
af Slaten med all möjlig hjelp bispringas, hafva Rikets Ständer trott sig
höra i underd. anhålla, det E. K. M. i Nåder täcktes meddela den för¬
klaring eller det tillägg i 16 §. af Stadgan den 10 Februarii l8a4» rö¬
rande Afvittriugs-Verket i Westernorrlands, Westerbottens och Norrbot¬
tens Län; att handtlangning vid afvittring af kronolägenheter, hvilkas
åboer sakna förmåga att den utgöra, må, af de till afvittringsns befräm¬
jande redan bestämda medel, bekostas i den nion vederbörande Lands-
höfdingar, med fästadt afseende äfven på Afvittrings-Verkets snara be¬
fordrande till sint, kunna pröfva billigt och erforderligt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 December 1834-
N:o 2 öy.
Uppläst oeb godkändt hos Ridd. och Adelö den 11 Bec. 183/5*
Pieste-Ståodet den 11 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående verkställd
granskning af anslaget för allmänna Garnisons-Sjukhuset
i Stockholm. (ölats-Utsk. N;o 336.)
S. Å. K.
Rikets Ständer, sora, genom deras Stats-Utskott, låtit granska »83 a
års räkenskaper öfver anslaget till allmänna Garnisons-Sjukhuset i Stock¬
holm, hvilka räkenskaper förut varit i Kammar-Rätten till siffran revi¬
derade med anmärkning, få härigenom i underdånighet anmäla, att någon
anledning till erinran vid ifrågavarande räkenskaper uti Stats-Utskottet
icke förekommit.
Rikets Ständer framhärda Scc-
Stockholm den i5 December i834-
Expcditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelser N.ris a38 och 23g. /{rg
N:o 233.
Uppläst ofch godkänd hos Ridd. och Adeln den ii Dec. 1834-
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den 15 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelsej angående verkställd revi¬
sion af Öfver-Intendents-Embetets räkenskaper. (Stats-
Utsk. N:o 338).
S. A. K.
Rikets Ständer, som, genom deras Stats-Utskott, låtit granska öfver-
Inlendents-Embetets räkenskaper för är i83i, hvilka förut i Kammar-
Rätten blifvit reviderade med anmärkningar, hafva funnit någon så be¬
skaffad erinran emot desamma icke förekommit, som erfordrar Rikets
Sländers åtgärd; hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. härmed i un«
derdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &e.
Stockholm den 15 December 1834-
N:o 23g.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den u Dec. i834-
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den i5 —
Bonde-Ståndet den i5 — —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående verkställd
revision af Stuteri-Öfver- Styrelsens räkenskaper för år
t83i. (Stats-Utsk. N:o 34o).
S. A. K.
Rikets Ständer, som, genom deras Stats-Utskott, låtit granska Slule-
ri-Öfverstyrelsens räkenskaper för år i83i med tillika åtföljande redo¬
visningar för Strömsholms, Flyinge och Dahlbys, samt Ottenby Stuteri¬
ers förvaltning, och hvilka redogörelser förut blifvit i Kammar-fiättea
,»10 Expedit ions-Utskott et s Försteg till und. SkrifvelseF.o 1^0.
reviderade med anmärkningar, få hos E. K. M. i underd. anmäla, att
■vid samma granskning någon sådan omständighet icke förekommit, som
ansetts erfordra Rikets Ständers åtgärd.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 December 1834-
N:o 240.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den n Dec. 1834»
Presle-Ståndet den i3 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —-
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående de sä kalla-
de Stora och Lilla Creditiven. (Stats-Utsk. N:ris 35i
och 352.)
S. A. K.
Sedan det, i anledning af E. K. M:s vid sistlidne Riksdag derom
gjorda Nådiga framställning, i grundlagsenlig ordning behandlade förslag
till förändring af 63 §. Regerings-Formen blifvit af samtlige Riks-Stån-
den nu antaget och godkändt, samt, till följd häraf, så väl det Stora som
det Lilla Credilivet komma att på Rikets Ständers Riksgälds-Contor an¬
visas, hafva Rikets Ständer, för det förstnämnda, eller Stora Credilivet,
anslagit en summa af Två Millioner Riksdaler Banco, att, jemlikt nämn¬
de Grundlagsstadgande, ur Riksgälds-Contoret, vid infallande krig, af E.
K. M. lyftas, sedan E. K. M. Stats-Rådet in pleno hört och Rikets Stän¬
der sammankallat, samt Riksdags-kallelsen blifvit i Hufvudstadens Kyr¬
kor vederbörligen kungjord; hvarvid Rikets Ständer tillika beslutit, alt
till utbetalningar, som blifva en följd af ifrågavarande Stora Cieditivs
anlitande, skola användas de till Riksgälds-Contoret influtne, odispone¬
rade öfverskott på Stats-Verkets inkomster; men att, i saknad af sådane
eller andre tillgångar, erforderlige medel skola anskaffas genom upplå¬
ning emot Obligationer, ställde på högst ett års förfallotid och till in¬
lösen med de extra-ordinarie skatter, som, i och för krigets utförande,
af Rikets Ständer blifva beslutade.
Yidkommande åter det mindre Credilivet, hafva Rikets Ständer fast-
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.o 24 r. 421
ställt berörde Creditiv till lika belopp, hvartill detsamma vid sista Riks¬
dag bestämdes, eller En Million Riksdaler Banco; samt förordnat, alt
denna summa skall i Riksgälds-Contoret vara tillgänglig, då E. K. M.,
efter slutet af innevarande Riksdag, till Rikets försvar eller andra högst
vigtiga och angelägna ändamål, sedan, i öfverensstämmelse med före¬
skriften uti ofvanberörde 63 §. af Regerings-Formen, hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig;
att, af denna summa, hälften eller Fem Hundra Tusen Riksdaler bör
vara att tillgå för Rikets försvar och hälften för andra högst vigtiga och
angelägna ändamål; att de till Riksgälds-Contoret influlne, odisponerade
öfverskott på Stats-Verkels inkomster skola användas till utbetalningar,
hvilka jemväl i detta Creditiv kunna äskas; samt att, i saknad af så-
dane eller andre tillgångar, erforderlige medel dertill böra genom upp¬
låning anskaffas-
Hvilket Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda Ste.
Stockholm den i5 December 1834-
N:o 241.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den i5 Dec. 1834-
Preste-Ståndet den i5 — -—
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, angående verkställd
granskning dels af Stats-Contorets förvaltning och räken¬
skaper för år i83i, dels af redogörelsen för anslagen till
Hennes Maj:t Drottningens Kröning; till Högtsalig Hen¬
nes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas begrafning
och till Lejonbackens ombyggnad, och dels af redogörelsen
öfver Finska ersättningsmedlen. (Stals-Ulsk. N;ris 3ui,
322, 323, 324 och 341•
S. A. K.
Yid den af Rikets Ständer, genom deras Stats-Utskott, verkställda
422 Expeditions-UlskotleU Forslag till und. Skrifvelse N:o
granskning af Stats-Contorels räkenskaper och förvaltning för år 1831, har
förekommit:
i:o att E. K. M. under den 22 Dec. 1831 i Nåder förordnat, alt det
förskott af 2,3oo R:dr sorn af extra utgifls-fonden blifvit auordnadt till
uppförande af ett beqvämlighetshus vid Lif-Gardets till Häst Casern,
borde fonden godtgöras af i83a års anslag till de i Stockholm varande
publika byggnaders underhåll; men som ifrågavarande utgift icke synes
vara af beskaffenhet, att hafva bort påföras sistberörde anslag, få hos
E. K. M. Rikets Ständer i underd. anhålla, det anslaget för publika
byggnaders underhåll hädanefter icke må disponeras till Casernbygg-
naders nybyggnad eller underhåll;
2:0 att, enligt upprättad och Stats-Utskottet meddelad anteckning
öfver de uti allmänna Magasins-Inrättningens Hufvudbok för år 1829
balancerade fordringar, hvilkas utredning blifvit öfverlemnad till Kam¬
mar-Rättens Öfver-Revisions-Departements-Contor för Magasins-ärendena,
åtskilliga balancemål ännu icke blifvit bragte till slutlig handläggning,
ehuru många år förflutit ifrån blancernes tillkomst; och som flere af
Redogörarne under tiden genom döden afgått samt Kronans tillständiga
rätt genom längre uppehåll med dessa måls afgörande än vidare äfven-
tyras, hafva Rikets Ständer skolat i underd. anhålla, det E. K. M. i Nå¬
der täcktes anbefalla vederbörande, att de ifrån äldre åren qvarvarande
balancemålen med skyndsamhet till laga slut befordra ;
3:o att af Skaraborgs Läns redovisning för hvad som influtit för ut-
borgad spanmål till undsättning efter 1826 års missväxt, från den 1
Maji i83i till samma tid i332, befunnits, det E. K. M:s Beflde i nämn¬
de Län, uppå reqvisition af en Torpare under Jungs Prestgård, låtit ut¬
lemna 20 tunnor bafra och 18 tunnor korn till ett värde af 367 R;dr
21 sk. 4 r:st B:co. Utom den anmärkningsvärda omständigheten, att be¬
rörde spanmålsbelopp synes allt för stort för en Torpares behof, har
tillika härvid uppdagats, att låne- och borgens-förbiridelserne derföre
jemte vittnes-attesten och vederhäftighetsbetyget med derunder tecknade
namn varit skrifne af en erida person, nu mera aflidne Prosten Mårten
Odhelius; hvadan gäldenären förnekat skulden, och hvarifrån han äfven
genom vederbörande Domstols utslag blifvit befriad; hvarefter Kronan
uti Prosten Odhelii concurs väl erhållit en utdelning af 33 R;dr 40 sk.,
men för återstoden 333 R:dr 29 sk. 8 r:st har tillgång saknats; och som
genom detta bedrägliga förhållande Kronan blifvit tillskyndad en förlust,
som genom vederbörandes uppmärksamhet å låneförbindelsens beskaffen¬
Expeditions-Utskottets Furs lag till tind. Skrifvelse N.o 2^1, 4^3
het troligen kunnat förekommas, hafva Rikets Stänjer funnit sig böra
hos E. K. M. i underd. anhålla, det ansyars- och ersätlnings-talan e-
mot vederbörande, i afseende på deras uraktlåtenhet att å det sålunda an¬
märkte förhållandet lemna behörig uppmärksamhet, må i laga ordning
anställas.
I öfrigt har icke någon erinran i Stats-Utskottet förekommit hvar¬
ken emot Stats-Contorets eller emot Yåg-Staternes i Fahlun och Avesta
eiler emot Charta» Sigiilatae-Verkets i Kammar-Rätten med anmärkning
reviderade räkenskaper för år i83i.
I sammanhang med revisionen af Stats-Contorets förvaltning har
Rikets Ständers Stats-Utskott jemväl granskat följande serskilda redo¬
görelser:
j:o för anslaget till Hennes Maj:t Drottningens Kröning, hvilken
redogörelse blifvit i Kammar-Rätten med anmärkning reviderad;
2:0 för omkostnaderne vid Högtsalig H. K. H. Prinsessan Sophia
Albertinas begrafning, hvilken redogörelse likaledes är vorden i Kam¬
mar-Rätten reviderad med anmärkning; j
3;o för anslaget till Lejonbackens ombyggnad under åren i83o,
i83i , i832 och i833, hvilken redovisning blifvit i Kammar-Rätten re¬
viderad med anmärkning endast för förstnämnde år;
och 4:° öfver Finska ersättnings-medlen; och har Stats-Utskottet
vid dessa serskilda redogörelser ieke funnit något alt anmärka; hvilket
allt Rikets Ständer få hos E. K. M. härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 December 1834-
4*4
Expediliont-Vtshottels Förslag till uncl. Skrifvelse N-o 2/^2.
N:o 243.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adelö den i5 Dec. 1834.
Preste-Slåndet de-n i5 — —
Borgare-Slåndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående verkställd
granskning dels af Krigs-Col/egii med derunder lydande
Cassors redogörelser och dels af räkenskaperne öfver Carl
Gustafs Stads Gevärs-Factori för år i83u (Stats-Utsk.
N:ris 325 & 337).
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, genom deras Stats-Utskott, låtit granska Krigs-
Collegii, med derunder lydande Cassors afgifne redogörelser, för år i83i,
hvarvid förekommit:
1:0 att, sedan Rikets Ständers Stats-Utskott, i anledning af den, uti
i83a års Berättelse om revisionen af Stats-Yerket omförmälde fordran för
1822 års Krutexpedition till Medelhafvet, hvilken till år i832 blifvit ut-
bala,ncerad med en återstod, Stats-Yerket till godo, af 21,484 R:dr 1 sk.
7 r^st., genom E. K. M:s Hof-Cancellers-Embete begärt att erhålla kännedom
om de åtgärder, som blifvit vidtagne i afseende på medlens indrifning och
ernåendet af slutlig redogörelse för ofvannämnda expedition; har den upp¬
lysning vunnits, att förenämnde summa, under loppet af i832, genom in»
betalde 856 R:dr 4 sk- blifvit minskad till 20,627 R:dr 45 sk. 7 r:st.; att
Ivrigs-Collegium, uti skrifvelse den 24 Julii sistnämnde år, anmodat Herr
Stats-Rådet m. m. Grefve Löwenhielm, som, genom E. K. M:s Nådiga
Bref af den 16 April 1822, fått sig personell uppdraget afsändningen och
försäljningen af ifrågavarande krut, att meddela underrättelse, huru med
försäljningen af krutet fortgått och om slutliqvid med redogörelse för ex¬
peditionen snart vore att förvänta, hvarå Hr Grefven under d. 3 April 1833
lemnat det svar, att han icke vore i tillfälle bestämma, när sådan liqvid
kunde blifva uppgjord, men ville, så snart underrättelse om affairen er-
hölles, deraf lemna Collegium del; samt att, då derefter icke något afhörls,
Collegium, under den 17 April detta år, ytterligare af merbemälde Herr
Grefve skriftligen begärt upplysning om hvad härutinnan vore inhemtadt
och utaf Herr Grefven tillgjordt, men hvarå något svar sedermera icke
foljt. I
Expeditions-Utskollets Förslag lill und. Skrifvelse N-ö 2^2.
I anledning häraf, få Rikets Ständer hos E. K. M. i underd. anhålla,
det vederbörande måtte i Nåder förständigas, att, antingen innan Rikets
Ständers nästa sammanträde, eller, derest sig göra låter, före Rikets Stän¬
ders Revisorers nästinstundande sammankomst, afgifva slutliqvid för mer-
berörde krutexpedition, på det Rikets Ständer derefter må blifva i tillfälle,
att detta balancemål till slutlig pröfning företaga;
2:0 att, från Kronans förråd, uppå E. K. M:s Nådiga befallning,
åtskilliga qvantiteter krut blifvit utan betalning utlemnade, såsom: enligt
E. K. M:ts Bref af den 2 April i83i, omkring 10 Centner bergs¬
krut lill Directionen för segelfarten emellan Wenern och Hafvet, för alt
användas lill bergsprängningar vid de arbeten, som Directionen, enligt in¬
sänd underd. arbetsplan, samma år låtit verkställa; enligt E. K. M:s Bref
af den 3o April nyssnämnde år, 3o Centner krut för Götha Canal-arbetes
behof samma år; och, enligt E. K. M:s Bref af den 24 September mer-
berörde år, 10 Centner bergskrut till disposition af förstbemälde Direetion,
för att till bergsprängning vid Stallbacka arbetsstation ofvanföre Trollhät¬
tan begagnas; men, då Staten måste vidkännas betydliga uppoffringar i
och för krutlillrerkningarne och Stats-Verkets inkomster genom en så be¬
skaffad disposition, som den ofvan omförmälda, minskas, hafva Rikets Stän¬
der ansett sig böra, till förekommande deraf, i underd. anhålla, det icke
något krut från Kronans förråd mätte, utan betalning, till enskilde Verk,
Bolag eller Inrättningar aflemnas;
3:o att, vid Krigs-Collegii Underhålls-Afdelnings Räkenskaper blifvit af
Stals-Utskottet anmärkt, att under mötestiden för Lif-Regementets Dragon-
Corps äfvensom för Södermanlands Beväringsmanskap åtgått ett betydligt
qvantum bränvin, som ej synts vara af beliofvet påkalladt och hvarigenom för
förstnämnde Corps manskapets till 12 sk. utgående contanta aflöning blifvit
ökad med 3 till 4^ §k. om dagen; men som en så ymnig daglig bränvins-
förplägning skäligen icke kan förmodas vara åsyftad med den genom Ge¬
neral-Ordres af den 18 Mars 1831 gifne tillåtelse, att så stort qvantum
beskt bränvin, som, efter Läkarens hörande, kunde anses behöfligt, skulle f4
utdelas, serdeles som olika hushållning i detta afseende företett sig vid andre
Regementen; så och lill förekommande af bränvinets missbruk, få Rikets Stän¬
der hos E. K. M. i underd. anhålla, att bränvinsutdelning åt Kronans
manskap måtte, sä vidt sig göra låter, inskränkas.
I öfrigt har, vid Krigs-Collegii Räkenskaper för år 1831 någon an¬
märkning icke förekommit; äfvensom Stats-Utskottet, vid den i samman-
Bih. till R. Sl. Prof. 10 Sami. 1 Afd. 54
4*6 Expeditions-Utskottels Förslag till tind. Skrifvelse N-o a43.
hang med omförmälde revision verkställde granskning af Räkenskaperne för
Carl Gustafs stads Gevärs-Factori för år i83i, icke funnit något att er¬
inra; hvilket allt Rikets Ständer skolat hos £. K. M. härmed i underd.
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.‘
Stockholm den i5 December j 834•
N:o 243.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 15 Dec. 1834.
Presle-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , angående verkställd
granskning af Förvaltningens af Sjö-Ärendena, Kongl.
Maj:ts Flottas med flere Departements Räkenskaper för år
i83t. (Stats-Utsk. N:o 344.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, genom deras Stats-Utskott, låtit granska i83i
års Räkenskaper för Förvaltningen af Sjö-Ärendena och för E. K. M:s
Flotta jemte dertill hörande Lots- och Fyrings- samt allmänna Lots-In-
dragpings-Staten och Sjö-Chartae-Archivet; hvilka alla Räkenskaper, med
undantag af Carlskrona Stations Redogörelse, blifvit i Kammar-Rätten re¬
viderade; Förvaltningens egne Räkenskaper utan, och de öfrige Verkens
med anmärkningar; och har Stats-Utskottet icke funnit något vidare att
vid omförmälde Redogörelser erinra, än, att utgifterne vid åtskillige Verk
för Tidningsblad uppgått till ett nog betydligt belopp, så alt t. ex. vid
Stockholms Station blifvit utbetald en summa af 158 R:dr 16 sk. Banco
för 10 serskilda Tidningsblad och deraf 5 exemplar af någre ibland dem.
I anledning hvaraf Rikets Ständer ansett sig böra hos E. K. M. i underd.
anhålla, det måtte något bestämdt varda stadgadt i afseende på utgifter
af ifrågavarande beskaffenhet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 December 1834.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelser N.ris s44 och i/f.5. 4*7
N:o 244.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den i5 Dec. 1834.
Prés te-Stånd et den i5
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 —
Rikets Ständers anderd. Skrifvelse, angående granskning af
Quarantaines-Commissionens i Stockholm Räkenskaper.
(_Stats-Utsk. N;o 345.)
S. A. K.
Hos E. K. M. få Rikets Ständer i underd. anmäla, att, vid den, ge¬
nom deras Stats-Utskott, verkställde granskning af Quarantaines-Commis-
sionens i Stockholm Räkenskaper för år i83i, någon anledning till an¬
märkning icke förekommit.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 December i834>
N:o 245.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den i5 Dec. 1834.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Slåndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående verkställd
revision af Lazaretts- och Curhus-Fondernes Räkenskaper.
(Stats-Utsk. JN:o 346.)
S. A. K.
Vid den af Rikets Ständer, genom deras Stats-Utskott, numera fullbor¬
dade granskning af Stats-Verkets, samt andre af allmänna medel beståen¬
de Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år i83i, hafva jemväl
Lazaretts- och Curhus-Fondernes Räkenskaper för samma år blifvit före¬
tedde; men då ifrågavarande Räkenskaper, så väl till siffran, som i afse¬
ende på förvaltningen, granskas först af valde Deputerade inom hvarje Län
4i8 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrif reiser N.o 246.
från alla fyra Riks-Stånden, samt derefter af Kammar-Rätten, anse Rikets
Ständer tnerberörde Räkenskaper icke erfordra revision af Rikets Ständer
eller deras Revisorer; hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. i underd.
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 December 1834.
r N:o 246.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den ao Dec. i83if.
Preste-Ståndet den aa — —
Borgare-Ståndet den 22 •— —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers ränder dåniga Skrifvelse, angående förhöj¬
ning i Skjutslegan vid extra postföring samt tillökning i
den spanmålsersättning, sorn de roterade Posthemmanen i
Skåne åtnjuta. (Stats- samt Oecon,-Utskottens Betänkande
N:ris 26 och 4<0'
S. A. K.
I anledning af väckt fråga om förhöjning i skiuts-legan för postfö-
ringen, hafva Rikets Ständer, med fästadt afseende derå, att tiden ej kan
beräknas då den så kallade extra poslföringen inträffar och att densamma
merendels måste med större skyndsamhet än annan skjuts verkställas, an¬
sett Postförare vara förtjente af en högre vedergällning för extra post¬
skjutsen ; hvarföre och då, enligt E. K. M. Nådiga Bref af den 27 Mars
i83o, postskjutslegan blifvit förhöjd endast till 10 sk. milen för dubbel
och för all extra postföring, Rikets Ständer trott sig böra hos E. K. M. i
underd. anhålla, att lega för forslingen af extra poster måtte från tio till
ja sk. Banco milen förhöjas.
I sammanhang med detta ämne hafva Rikets Ständer jemväl öfvervä-
gat hvad som serskildt blifvit framslälldt om tillökning i den ersättnings-
spanmål, som de roterade posthemmanen i Skåne åtnjuta; och hvarvid
Rikets Ständer, af Öfver-Post-Directeurs-Embetets till E. K. M. aflåtne un-
dåniga Skrifvelse af d. 10 April detta år i denna fråga, inhemlat: att öf¬
ver hela Riket, med undantag af Skåne, ersättning blifvit af postmedlen
roterade posthemman tilldelad, efter den andel hvarje sådant hemman
Expeditions - Vt skottets Förslag tili tind. Skrifvelse N-o 2^.6. 4*9
eger i den rote dit det hörer, samt efter det belopp, hvartill Kronan för
vacanta rotar inom hvarje Regemente eller Compagnie låter uppbära vacance-
afgift, och hvilken ersättning uti olika Provincer utgått lill olika belopp,
nemligen från omkring 4 R:dr till högst 42 R:^r och några skillingar;
hvaremot, jemlikt E. K. M:s Nådiga Bref af den 21 October 1817 och
den 16 Maji 1820, roterings-ersättningen i Skåne blifvit bestämd för en
hel rote, som förer posten 8 mil i veckan, till sex tunnor spanmål om
året, hälften råg och hälften korn, och som godtgöres efter ortens inar-
kegångs-pris, hvartill grund skall blifvit hemtad från den afgift af ena¬
handa belopp, som Kronan för vissa ständiga vacancer vid de nya Skån¬
ska Rolerings-Regementena uppbär; att Öfverpost-Directeurs-Émbetet an¬
sett en förändring af grunden för ifrågavarande ersättningars bestämman¬
de vara af billighet och rättvisa så myckel mera påkallad, som den, ro¬
terade posthemman förut medgifne rättighet, att få deras rotering å an¬
dra oroterade hemman eller hemmansdelar öfverflyttad, genom E. K. M:s Nå¬
diga Bref den 3o Maji 1826 blifvit dem betagen, hvarföre ock Öfverpost-Di-
recteurs-Embetet uti dess omförmälde underd. Skrifvelse, i betraktande
deraf, att vid de indelta Infanteri-Regementena soldat-numer för vissa
ändamål hållas vacanta, emot en afgift, som vid indelta Årmeens nya reg¬
lering blifvit bestämd att utgöra 5o R:dr Banco årligen för hvarje vacant
rote, hvartill den ock i medeltal skall uppgå, till E, K. M. i underdånig¬
het hemställt, att de roterings-ersättningar, som af postmedlen böra utgå,
öfver allt i Riket måtte bestämmas till 5o R:dr Banco årligen för hvarje
hel rote samt fastställas att gälla i 5 eller 10 år, och att vid slutet af den
tidrymd, för hvilken denna beräkningsgrund blefve anlagen, E. K. M.
uppå bemälde Embetes underd. anmälan täcktes pröfva, huruvida någon för¬
ändring i samma grund må anses nödig, och förordnande i detta afseende
för ytterligare 5 eller 10 år då i Nåder meddela; i följd af hvilket för¬
slag, om detsamma i Nåder gillades, roteringsersättningarne, som i hela
Riket för 63| rotar i medeltal för 5 år uppgått till ett belopp af 1,467
R:dr 6 sk. 1 r:st, skulle ökas till 3,175 R:dr Banco om året.
Då Rikets Ständer funnit Öfver-Post-Directeurs-Embetets berörde för¬
slag vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande; få hos E. K. M.
Rikets Ständer i underd. anhålla, att ersättning till roterade posthemman
må, på sätt föreslaget blifvit, bestämmas och af postmedlen utgå.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 December 1834-
43» Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 2^7.
N:o 247.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 20 Dcc. i834-
Preste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse., angående till afskrif¬
ning eller ersättning anmälde utgifter å äfverskotten af
Stats-Verkets inkomster under åren 1827—i83i. fStats-Utsk.
N:o 347.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva, genom deras Stats-Utskott, granskat de liqvider,
sorn emellan E. K. M:s och Rikets Stats-Contor samt Riksgälds-Contoret blifvit
upprättade om Stats-Verkets öfverskott och besparingar, samt angående de
å öfverskotten gjorda dispositioner för åren 1827, 1828, 1829, i83o och
i83i, utvisande dessa liqvider, att de af E. K. M. å öfverskottsmedlen an¬
ordnade utgifter under nämnde tid utgjort tillsammans 331,784: 18. 1.,
hvaraf redan i de årliga Riks-Staterne alförts 3oo,806: 29. 10., såsom va¬
rande dels af Rikets Ständer förut till afskrifning bifallne, dels af be¬
skaffenhet, att de omedelbart bort drabba ifrågavarande medel, så att
endast återstoden, 30,917: 36. 3., sorn ännu i i833 års Riks-Stat balance-
ras, blifvit hos Rikets Ständer till afskrifning eller ersättning anmäld,
hvartill komme från äldre åren balancerade oersatte förskott af 10,620:
44. 9., hvilka äfven utbetalts af öfverskottsmedlen; och hafva Rikets Stän¬
der beslutat, att sistberörde 2:ne summor, utgörande tillhopa 41 »538 R:dr
33 sk. Banco, och närmare specificerade, uti efterföljande åtta punkter,
skola ur Räkenskaperne afskrifvas; till hvilket beslut Rikets Ständer, be¬
träffande serskildt den i första punkten upptagne summa 4»17^: 6. 8., hem-
tat anledning deraf, att arrendet af Kronosäteriet Sannegården, som till
nämnde summas betalande varit anvisadt, i allt fall kommer Stats-Verket,
bland dess öfrige arrendemedel, till godo, hvarföre det synts icke vara af
någon nytta, att ifrågavarande balancepost i Riks-Staten ytterligare qvar¬
står; äfvensom Rikets Ständer funnit afskrifningen af den i 2:dra punkten
omförmälde post, 6,892 R:dr 38 sk. 1 r:st., vara en följd deraf, att den till
ersättning derföre beräknade enda tillgång, eller Medicinal-Fondens egande
fordringar hos Lazaretten i Uddevalla och Nyköping, förut blifvit genom
Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse N.o ^4l- 431
Rikets Ständers underd. skrifvelse af den 5 sistl. Maji afskrifne och sålun¬
da såsom tillgång försvunnit.'
i:o Återstoden af förskottet till inköp af ett Biskopshus i Göthe¬
borg R:dr 3,728: 6. 8.
hvartill kommer en genom laga kraft¬
vunnen dom och E. K. M:s derpå
grundade Nådiga befallning i Skrif¬
velse af den 16 Januarii 1829 skedd
utbetalning (utgörande 3o:de pennin-
ningeafgift till Götheborgs stad för
samma egendoms köp) .. . . —- 4^o:— — ^ ^g. ^ g
2:0 Den ersatte delen af forskottet till uppförande af
en stallbyggnad vid Yeterinair-Inrättningen . . . . r 6,892:38. 1.
3:o Öfverroleringsersättning i Skåne för
år 1827 .... 2,677: i5. 4*
— 1828 .... 1,769:'
— 1829 .... 6,478:— 8.
— i83r . . . ■ 2,211: 9. 9-,3,,33: 9;
Hvad denna afgift för framtiden beträffar, hafva Rikets
Ständer beslutat, på sätt deras underd. skrifvelse af den 6
sistl. November angående Riks-Statens 3:dje IIufvud-Tilel
närmare utvisar, att nämnde utgift, till rinnande af reda
och enkelhet uti Räkenskaperne, bör på Stat under berör¬
de IIufvud-Tilel hädanefter uppföras-
4:o Rese- och Tractamentspennrngar m. fl. utgifter för
Comiterade tili öfverseende af Rikets Undervisnings-Verk
för år 1828 .... 4,000:— —
,829‘ ‘ * • 2-5oq: GW
5:o Omkostnader för gränsregleringen med Ryssland.
uppgående för år 182& till 2,454:45. 5.
och för år 1829 — . 1,068:26. 7. 3: 523. ^ _
6:0 Kostnader vid H. K. H. Kron-Prinsessans ned¬
komst, hvilka, enligt E. K. M:s Nådiga Bref af den 5 De¬
cember 1829, blifvit af öfverskotlen utbetalde med . . . 6,334:— 4.
Transport 4°»563: 46.1 o.
432 Expeditions-Utskoltels Förslag till und. Skrifvelse No 2^7.
Transport
7:0 För Rotejemkningsförrättningen i Westmanland år
1829 anordnade
8:0 .Ersättning lill Knekterotarne i Westmanland för
anslagen, men bristande Kronotiondespanmål, beräknad i
penningar till
Hvilken utgift hädanefter kommer att å Riks-Stat un¬
der Tredje Hufvud-Titeln uppföras, enligt Rikets Ständers
underd. skrifvelse äf den 6 sisth November.
Summa R:dr 41 »538: 33- —
Och få bos E. K. M. Rikets Ständer den sålunda beslutade afskrifning
lill vederbörandes förständigande och iakttagande härmed i underdånig¬
het anmäla.
I öfrigt hafva Rikets Ständer inhemtat af Stats-Contorels till E. K. M.
d. 19 Dec. 1833 i underd. afgifne Berättelse om Stats-Verkets förvaltning,
att, — sedan Civile och Militaire Embets- och Tjenstemäns enkors och barns
pensionerande, jemte anslagen dertill, blifvit åren 1827 och 1828 öfver¬
flyttade till Civil-Statens samt Arméens Pensions-Cassor, men pensionairer-
né egt rättighet, alt inom 5 år uttaga deras innestående pensioner, hvilka
det ålegat Stats-Contoret, att för den tid, som föregått nämnde öfverflytt-
liiugar, anordna, oaktadt pensionsanslagen lill en del varit medtagne, ge¬
nom nådegåfvors eller tredjedelspensioners utbetalande till pensionsberät-
tigade, ännu ej classificerade enkor och barn, — Rikets Ständers Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret, af anförde orsaker ansett sig ej böra utbetala den
brist för år 1826, som, af enahanda orsak uppkommen, Rikets Ständer vid.
senaste Riksdag beviljat till ersättning med 2,114 R:dr 16 sk. 6 r:st.; äf¬
vensom alt en 3'tterligare brist af samma anledning egt rum å 7:de Huf¬
vud-Titeln för år 1827 med i>5p5: 10. 5.
oeh för år 1828 med . . , . . 155: 32. — t ^Q
hvarifrån dock, genom återdebitering af anordnade, men ej
uttagne hithörande pensioner borde afgå 159: 3g. r.
så att endast skilnaden 1*591: 3. 4*
blifvit till afskrifning af Stats-Contoret anmäld, med tillkännagifvande, att,
sedan den för så beskaffade innestående pensioners uttagande bestämda tid
nu mera förflutit, någre sådane brister icke vidare kunde inträffa; och som
ofvan
4o,563: 46. 10.
445:10. a.
529: 24. —
Expeditions-Ulskottets Forslag till lind. Skrifvelse N.-o 248.
433
ofVan uppgifne förhållande med Räkenskaperne instämmer, hafva Rikets
Ständer, i likhet med hvad vid senaste Riksdag beviljades i afseende på
då uppstådd brist å y.Ae HufvUd-Titeln, funnit godt bifalla, att förrberör-
de slutliga brist al i,5gi: 3. 4- Banco må af Riksgälds-Contoret utbetalas,
äfvensom att det, i enahanda hänseende, af föregående Rikets Ständer
beviljade och i Riksgälds-Contorets Reglemente upptagne belopp af 2,114
R:dr 16 sk. 6 r:st. må obehindradt Stats-Verket godtgöras.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 December i834<
N:o 248.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 20 I>c. 1834.
fireste-Slåndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelsej angående närmare bestäm¬
mande af soldaters skyldighet att "deltaga i Kyrkobyggnad.
(Lag- samt Allm. Besv. och Oecon.-Utsk. N:o 3o).
S. A. K.
I anledning af hos Rikets Ständer gjord framställning om ett när¬
mare bestämmande af det i Kongl. Brefvet den 11 Mars 1765 befintli¬
ge stadgande, att soldater icke emot vanligheten böra åläggas deltagan¬
de i Kyrkobyggnad, hafva Rikets Ständer funnit, att, enär det, enligt
26 Gap. 1 §. Byggninga-Balken, åligger alla, som i socknen bo, att, vid
byggnad och underhåll af Kyrkan och hvad dertill hörer, med dagsverke
biträda, det genom högstberörde Nådiga Bref uti ett serskildt besvärsmål
meddelade ofvannämnde förklarande icke bör erhålla den vidsträckta til¬
lämpning, att soldater och krigsfolk i allmänhet derigenom äro fi ikallade
från slik dagsverksskyldighet, den de, efter Rikets Ständers tanka, icke
kunna eller böra undandraga sig, när de icke äro i tjenstgöring stadde;
och få Rikets Ständer alltså, till förekommande af olika begrepp om lät¬
ta förståndet af högstberörde Nådiga Bref, hos E. K. M. i underd. an-
Bih. lill R. St. Prot. 1834. 10 Sami. 1 Afd. 55
Expcditions-ZJtskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 249•
hälla om utfärdandet af en sådan Lagförklnring, att, der e) annorlunda
finnes stadgadt eller särskild öfverenskommelse är träffad, soldater och
annat krigsfolk böra, då de icke i tjenstgöring stadde äro, lika med alla
andra, som i socknen bo, efter matlag utgöra dagsverken vid Kyrko-
byggnad med hvad dertill hörer, på sätt 26 Cap, 1 §. Byggninga-Balken
innehåller.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 32 December 1834-
N:o 249-
Uppfäst och godkänd bos Ridd. och Adefn dei» 10 Dec. lÖi/f*
Pi este-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 2a — —
Bonde-Ståndet den 72 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af vackt
motion om upphäfvande till vissa delar af fule punkten i
Kongl. Brefvet den 22 Mars i8o3. (Xag-Utsk. IN:o i63.}
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt om upphäfvande af 4
punkten i Kongl. Brefvet den 22 Mars 1808, så vidt densamma innefattar
stadgande, att Öfver-Domstol eger, att bos E. K. M. göra underd. hem¬
ställan för att inhemta Dess Nådiga yttrande, 1:0 då skäl anses före¬
komma, att straffet utöfver Lag skärpa, och 2:0 då beskrifven Lag på
brottet saknas.
Beträffande den första omständigheten, anse Rikets Ständer tillåtel¬
sen, att straff utöfver Lag skärpa, hvarken hvila på något tillräckligen gil¬
tigt motiv, eller kunna vinna tillämpning utan våda till sina följder»
Motivet skulle väl vara föreställningen om angelägenheten deraf, att
straffet må finnas afpassadt efter brottet. Men gradationerne i straffen
synas vara i allmänhet alltför godtyckliga, och omständigbeterne alltför
omvexlande, för att i något fall lemna visshet derom, att full rättvisa
ligger uti sjelfva straffgraden, och att denna således hvarken är större
eller mindre än brottet förtjenar. Dertill fordras att öfverväga, huru vi-
Expeditions-Utskottets Förslag tilt und. Skrifvelse N.o 249. 435
*
da ett, under mera än vanligt besvärande omständigheter, föröfvadt brott
bör straffas hårdare än en gifven Lag bjuder, eller om icke snarare straf¬
fet ä det brott, hvarmed det förra jemföres, bör mildras. Men valet e-
mellan dessa båda utvägar, för att undanröja ett förment missförhållan¬
de, tillhör endast lagstiftningen, och denna är således ensamt fullt be¬
hörig att pröfva, om något visst slags brottslighet påkallar Lagens Öka¬
de stränghet; och Rikets Sländer tro, att, innan en sådan pröfning för¬
utgå», det är långt mindre äfventyrligt, att en eller annan förbrytare
kan få försona sitt brott med ett jemförelsevis lindrigt ansvar, än att
uppoffra vissheten derom, att Lagen är Domarens ovilkorliga rättesnöre.
Hvad åter angår den senare omständigheten, eller att förfrågan må
göras, då beskrifven Lag på brottet saknas; så finna vä! Rikets Ständer,
att förbrytaren i sådant fall ingalunda bör blifva strafflös, men anse
deremot straffets bestämmande icke påkalla någon utomordentlig åtgärd,
enär det alltid i en sådan händelse, som den ifrågavarande, bör vara
Domarens åliggande, att, efter hemtad analogi från Lagens stadganden,
för de mest likartade förhållanden, utsätta ansvaret, hvilken pröf¬
ning ofelbart tillkommer Domaren redan i första instantien; hva¬
dan något skäl icke synes vara för handen dertill, att Öfver-Domstol,
i dit inkommande mål, skall hafva serskild anvisning, att för sitt dom¬
slut inhemta föreskrift från högsta och sista instantien, hvarigenom i
sjelfva verket en instantie går för parten förlorad.
På dessa grunder hafva Rikets Ständer ansett sig böra hos E. K. M.
i underd. anhålla, att, hvad ^'.åe punkten i Kongl. Brefvet den 22 Mars
l8o3 innehåller derom, alt, ”när skäl förekomma, att straffet utöfver La¬
gen skärpa, äfvensom när på gerningen ej någon beskrifven Lag finnes,
Öfver-Domaren må slika mål hos E. K. M. i underd. referera och Dess
Nådiga yttrande afvakta,” måtte förklaras hafva upphört att vara gäl¬
lande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 December 1834-
436 Expeduions-UtskottetsFörslag lill und. Skrifvelser N-ris 2S0 och 2S1.
N:o 25o.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 20 Dec. 183.
Presle-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, om censur d de styc¬
ken, hvilka pä enskilda Theatrar uppföras, (Allm. Be sv,
och Oecon.-Utsk. N:ris 60, 104, 131 & i36.)
S. A. K.
Då Rikets Stander, i anledning af gjord framställning, ansett infö¬
randet af censur å de stycken, som uppföras å enskilda Theatrar, så väl
i hufvudstaden, som i landsorterne, vara Både nyttigt och af behofvet
påkailadt, helst Theatern kan betraktas som ett moraliskt bildningsme¬
del, samt det således är angeläget att förekomma sådana missbruk, hvar¬
igenom detta ändamål kan motverkas; så, och då det icke bör möta ser¬
deles hinder, att äfven i Rikets mindre städer erhålla personer, åt hvilka
uppdrag i afseende på nödig censur och tillsyn i detta fall kati anför¬
tros, hafva Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i underd. anhålla om ut¬
färdande af Nådigt Stadgande derom: att Theaterstycken icke må på en¬
skilda Theatrar uppföras, utan att förut vara granskade och godkände af
dertill förordnad person eiler auioritet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 22 December 1834»
N:o 25i.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adéln den 22 Dec. i834
Preste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 2g — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående Roterings-jemk-
ningen vid Westerbottens Regemente. (Stats- och Oseon.-
Utsk. N;o 36.)
S. A. K.
Till afhjelpande af olika fördelning utaf roteriugs-besväret vid We-
Expedit ions-Ut skottets Förslag till urul. Skrifvelse N.o 2S1.
43/
sterbottens Regemente, och af den olägenhet, att åtskilliga rotar äro vidt
spridda frän hvarandra, har fråga omen jemkning, rotarne emel Ian, der¬
vid skattlagde nyhemman borde från extra rotering befrias och, tili de
gamla rotarnes biträde, i ordinarie Knektehållet indelas, blifvit vid 1818
års Riksdag väckt, och hvilken fråga jemväl sedermera vid de 2:ne på¬
följande Riksdagarne utgjort föremål för Rikets Ständers öfverläggningar,
samt föranledt till underd. skrifvelser i ämnet; lill följd hvaraf åtgär¬
der och beslut äfven blifvit af E. K. Rl. i Nåder vidtagne; hvarefter
Rikets Ständer, uti underd. skrifvelse den 8 Mars i83o, dels förklarat,
att de funno, det undersökningen om rotarnes beskaffenhet och förrao-
ner borde föregå tilldelning af det understöd, genom nyhemmanens
inrotering, hvartill svaga rotar kunde finnas berättigade, och att icke nå¬
gon viss del af nybyggena, utan alla sådana, utan undantag, borde använ¬
das till förstärkning af Westerbottens Regementes ordinarie rotering;
dels, på sådan grund, förnyat förut gjord anhållan om en definitiv rote-
jemknings skyndsamma företagande, samt om tillförordnandet af en Com-
mission, hvaraf åtminstone hälften borde utses bland ortens jordbrukare,
och hvilken skulle med instruetion förses; dels ock såsom understöd åt
Rotehållarne anslagit den af nyhemman i Westerbottens och Norrbot¬
tens Län under påföljande år inflytande rote-fi ihets-aigift, som år 1827
utgjort för bägge Länen 1,697 ^:<^r ^ ^ »tt, ifrån i83o års
början och intilldess det nya rotejemkningsförslaget kunde hinna upp¬
rättas, pröfvas och fastställas, emellan stamrolarne vid Westerbottens
Regemente fördelas, efter de grunder, som de af Rotehållarne utsedde
Ombud, gemensamt med E. K. M:s Befallningshafvande, egde bestämma,
med ledning af en på local-kännedom stödd uppskattning af hvarje
rotes behof af sådant understöd; varande den dertill erforderliga
summa, af omkring 1,600 R;dr årligen, uppförd bland de extra anslag,
som af Riksgälds-Contoret komina att hållas Stats-Coutoret tillhanda;
— och har E. K. M., genom afl,Hen Nådig Skrifvelse af den 18 sist!.
Januarii, behagat gifva Rikets Ständer tillkänna: att E. K/M. funnit dea
af Rikets Ständer äskade allmänna och definitiva role-jemkning vid We¬
sterbottens Regemente, hvilken borde grunda sig på hemmanens skatte-
tal, sedan, i nion af dessa, både gamla hemman och nybyggen vid af-
vitlriugarne undfått motsvarande egovidd, ej kunna på tillförlitliga grun¬
der uppgöras, innan Afvittrings-Verket och verkställigheten af de förbe¬
redande åtgärder, E. K. M. redan föreskrilvit, till det mesta medhunuits;
att deremot E. K. M. ansett en provisionel rotejemkning vid Regemen-
438 Expeditions-TJukotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o a5t.
tet för det närvarande vara lämplig, i ändamål att, medelst tilldelning
af i skatt redan ingångne nyhemman och lägenheter, intill dess den
definitiva jemkningen kunde för sig gå och blifvit fastställd, i mon af
tillgången understödja gamla ordinarie rotar; att såsom hufvudsaklig
grund vid denna provisionel jemkning borde afses, att svaga rotar, ge¬
nom tilldelning af understöd från nyhemman, försättas, så vidt ske kun¬
de, i lika beskaffenhet med Regementets fullgoda rotar i allmänhet; men
då likväl härvid kunde inträffa, att åtskillige svaga rotar, i anseende till
deras belägenhet och längre afstånd från nyhem manen, icke allestädes
kunde med effectivt understöd af nyhemmanen förstärkas, E. K. M. fun¬
nit, i sådane fall, skäligt, att dylike svaga rotar borde tilldelas årligt un¬
derstöd af vacance-afgift till det belopp, som motsvarade den effectiva
tilldelning, hvaraf de funnos vara i behof, och hvilken afgift borde, i
stället för roterings-praestation in natura, af de aflägse nybyggena årli¬
gen betalas, och af Kronofogdarne, inom uppbörds-årets utgång, ve¬
derbörande tillhandahållas, samt, enär tillfälligheten af en del nyhem-
inans aflägsenhet från rotarne icke borde verka på rolerings-skyldig-
heten annorlunda, än att denna fullgjordes med penningar i stället för
effecliv prasstation, borde penningebeloppet motsvara roterings-besvä-
ret till fullo, och således icke, såsom hittills, utgöras blott med tolf
R:dr B:co för helt hemman, enligt a5 §. i i83o års Bevillnings-Förord-
ning; dock att för sådane svaga nybyggen, hvilka icke kunde roteringsbe-
sväret genast till fullo hvarken in natura eller med penningar utgöra, ro-
te-andelarne lills vidare nedsattes till lägre belopp, efter omständigheterne,
och borde roterings-kostnaden, i anseende till dess olika förhållande efter
omvexlande varu- och dagsverkspris, hädanefter uträknas vid markegångs-
sättningarne, samt i årliga Markegångs-taxorne utsättas; att E. K. M., på
anförde skäl, funnit nyhemman böra till gamla rotarnes förstärkning an¬
vändas, endast i den mon de voro för svaga rotar nödige och behöflige,
men att deremot de öfrige borde anses såsom tillgång för indelning af
nva soldat-rotar i en framtid; att E. K. M, till verkställande af ifrå¬
gavarande provisionela rotejemkning, ansett lämpligt förordna serskilde
Commissioner, hvilka skulle sammansättas på enahanda sätt med dem, som,
jemlikt E. K. M:§ Nådiga Instruction den ao December i8a5, förrättat 1826
års extra rotering; dock att åtminstone hälften af Ledamöterne borde ut¬
ses bland ortens jordbrukare; att Ej K. M:s Bef;de, hvar och en för sitt
Eän, borde vara Comiterades Ordförande, men Regements-Chefen ega
att sjelf inom hela Regementet i förrättningarne deltaga; att, i afseende på
■*
Exped ions-Vtskoltets Förslag till tind. Skrifvelse N.-o aSt.
4-9
sättet för dessa förrättningars verkställighet, borde E. K. M:s Befallnings¬
hafvande dels genom tidiga kungörelser upplysa Rotehållarnesom rotejemk-
ningens föremål och gruuder, och dels före Comiterades sammanträdeQ
vidtaga növliga anstalter lill befordrande af föi rättningarnes ändamålsenliga
gång, efter samråd derom både med hvarandra och med Regements-Che-
fen; alt då det vore af hufvudsaklig vigt, att Comiterade om olikheten i
roterings-besväret inhemtade fullständiga upplysningar, men sådane icke
ulan Rotehållurnes egen medverkan kunde erhållas, borde det åligga hvar
och en rote, som ansåg sig vara till understöd berättigad, att sjelf derom
sig anmäla; hvarförutan E. K. M:s Befrde borde i socknarne utse och för¬
ordna gode mati, till hvilka Rotehållarne kunde i denna angelägenhet sig
vända, och skulle dessa gode män dessutom Commissionerne med nödige
upplysningar tillhandagå, i öfverensstämmelse med de serskilde föreskrif¬
ter, som E. K. M:s Bef:de hade att, enligt högslberörde Nådiga Skrifvelse,
gode männen meddela; att E. K. M. ansett med Rikets Ständers mening i
afseende å det starnrotarne beviljade understöd, öfverensstämma, att ej blott
stamrolarne, utan ock strö- eller utrotarne skola, i mon af behofvet, åt¬
njuta delta understöd, helst de deltaga i Knektehållet lika, utan annan
skilnad, än att starnrotarne merendels hafva soldat-torpen på sina egor;
äfvensom E. K. M. funnit fördelningen af understödet lämpligast kunna
fullgöras af Commissionerne, som kommo att verkställa den anbefallda ro-
terings-jemkningen, enär angeläget vore, att lika grunder iakttogos vid an¬
slagets fördelning, som vid föreslåendet af rotarnes förstärkning; samt alt
E. K. M., i likhet med de hufvudgrunder, som uti högstberörde Nådiga
Skrifvelse finnas uppgifne, anbefallt E. K. M:s och Rikets Krigs- och
l-vamtnar-Collegier alt upprätta och till E. K. M. ofördröjligen inkomma
med underd. förslag till Instruction för Comiterade, hvarefter, och sedan
Instructionen blifvit i Nåder fastställd och utfärdad, E. K. M. ville med¬
dela Stats-Contoret Nådig föreskrift om anordnande, efter vederbörande
Lnndshöfdingnrs reqvisition, af det anslag Rikets Ständer tills vidaje be¬
viljat rotarne vid Westerbottens Regemente; och har E. K. M., i afseende
på den förändring i sättet för en del nyliemmans prasstation af roterings-
besväret genom förhöjd rotefrihets-afgift, som E. K. M. i ©fvanberörde
måtto funuit lämplig, i Nåder velat inhemta Rikets Ständers underdåniga
yttrande.
I sammanhang med detta ärende hafva Riksdagsfidlmägtige från We¬
sterbotten och Norrbotten serskildt hos Rikets Ständer gjort framställning
derom, att ifrågavarande rotejemkning måtte skyndsamt företagas till deH-
44o Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse Ar.-o n5i.
nitiv verkställighet; att alla nyhemman borde, enligt Rikets Ständers der¬
om yttrade åsigt, anslås såsom bidrag till den gamla roteringen; samt alt
omförmälde understöd måtte komma Rotehållarne till godo, från och med
i83o intill rotejemkningens fullbordan, att dem emellan fördelas efter de
uti Rikets Ständers skrifvelse af sistnämnde år utstakade grunder; hvar¬
förutan blifvit anmärkt, att den provisionel jemkning, som funnits lämp¬
lig, vore beledsagad med flera öfverflödiga omgångar och vidlyftigheter,
och att, oansedt Rikets Ständers afsigt varit, det en del af Ledamöterne
uti Roterings-Commissionen skulle ditkallas af sina medborgares förtroende,
antydde dock E. K. M:s Nådiga Skrifvelse, att denna valrätt nu skulle
utofvas af E. K. M:s Befallningshafvande.
Hvad i detta mål sålunda förekommit hafva Rikets Ständer i öfver¬
vägande tagit; och ehuru båda Statsmagterne ansett en rotejeinkning vid
Westerbottens Regemente böra ega rum, hafva Rikets Ständer likväl fun¬
nit, att, på sätt E. K M:s Nådiga Skrifvelse upptager, ett väsendtligt hin¬
der för en sådan jemknings definitiva afslutande ligger deri, att afvittrin-
garne i Westerbotten och Norrbotten icke äro fulländade, och att således
ej är bestämdt, hvad biträde de gamla rotarne kunna och böra af nyhem¬
man erhålla.
Då emedlertid Länens Riksdagsfullmägtige, i öfverensstämmelse med
Rikets Ständers å förra Riksdagen gjorda underd. hemställan, ytterligare
yrkat, att jemkningen definitivt måtte för sig gå; och annan utväg att för
närvarande vinna detta ändamål, efter Rikets Ständers tanka, icke finnes,
än att all fordran frånträdes på hjelp i gamla roteringen af framdeles' i
skatt ingående nyhemman, få Rikets Ständer i underd. anhålla, att E. K.
M. i Nåder täcktes i ämnet låta höra Rotehållarne vid Westerbottens Re¬
gemente, samt, i händelse större delen af dem afsäger sig anspråket på bi¬
träde i gamla roteringen af de hemman, som efter en blifvande regle¬
ring i skatt ingå, anbefalla, det en allmän och definitiv rotejemkning vid
nämnde Regemente bör förrättas, med användande af redan i skatt ingångne
nyhemman; men att, om en sådan afsägelse icke sker, roteregleringen då
måtte, på satt E. K. M. i Nåder föreslagit, provisionel verkställas; och
hemställa Rikets Ständer tillika, att Rotehållarnes utlåtande måtte varda
inhemtadt, samt på de flestes önskan få ankomma, huruvida jemkningen
bör ske Regements- eller Corapagnievis, dock med bibehållande af de nu¬
varande districten och rotarnes antal vid hvarje Compagnie.
Att en del nyhemman, som böra anslås till hjelp åt svaga rotar, men,
Expeduions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N:0 25l'. 441
i anseende till sin aflägsna belägenhet, ej kunna utgöra roteringen in na¬
tura, i stället betala vacance-afgift, äfvensom att denna afgift, i enlighet
med E. K. M:s Nådiga förslag, uträknas vid de årliga markegångssättnin-
garne och bestämmes till ett belopp, som motsvarar knektebesväret, efter
ortens roteringsgrunder, bafva Rikets Ständer ansett vara destomera billigt,
som ali jord al lika natur bör, oansedt tillfälligheten af en olika belägen¬
het, draga lika besvär.
Lika nied hvad E. K. M. derom i Nåder yttrat, finna äfven Rikets
Ständer, att det vid förra Riksdagen beviljade anslag, hvilket, både en¬
ligt Rikets Ständers beslut och efter hvad E. K. M. i Dess Nådiga Skrif¬
velse tillkännagifvit, skall ifrån och med år i83o utgå, bör komma så väl
strö* eller hjelprotarne, som stamrotarne till godo; äfvensom fördelningen
deraf, på de i den Nådiga Skrifvelsen anförde skäl, synes lämpligast kun¬
na af Rotejemknings-Commissionerne verkställas.
I afseende på ofvanherörde anmärkningar vid sjelfva sättet för en
rotejemknings verkställande, hafva Rikets Ständer funnit, att E. K. M;s Nå¬
diga Beslut, angående Roterings-Coramissionernes sammansättning, enligt
hvilket Commissionernes Ledamöter komma att förordnas af E. K. M;s
Bef;de, icke i denna del skiljer sig från Rikets Ständers förslag, sorn ej
antyder, alt några af Ledamöterne skulle utaf Rotehållarne utses, utan al¬
lenast innehåller, att hälften af dem borde bestå af ortens jordbrukare,
hvilket af E. K. M. jemväl blifvit antaget. Och då de af E. K. M. i öf¬
rigt stadgade grunder äro nödige för rotejemkningens noggranna och rätt¬
visa tillvägabringande, och böra, i afseende på förrättningens fortgång, ic¬
ke blifva hinderlige, så vida drift och verksamhet dervid användas, hafva
Rikets Ständer dels funnit godt antaga E. K. M:s Nådiga förslag rörande
förändring i sättet för en del nyhemmans praestation af roteringsbesväret
genom förhöjd rotefrihets-afgift, dels ock skolat i underd. tillkännagifva,
att vid hvad E. K. M:s Nådiga Skrifvelse i öfrigt innehåller, rörande sät¬
tet för fördelningen af det utaf Ständerne å förra Riksdagen beviljade an¬
slag, samt för rotejemkningens bringande i verkställighet, icke något är å
Rikets Ständers sida att erinra.
Hvilket allt Rikets Ständer, i anledning af högstberörde Nådiga Skrif¬
velse, härigenom få hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 29 December x834*
Bih. till R. St. Prat. 1834- 10 Sami. t Afå.
56
44» Expeditions-Utikoilels Förslag til' und. Skrifvelse N.-o 252.
N:o 25a*
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 22 Dec. iB34-
Preste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 —- —
Bonde-Ståndet den 2g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse t angående Indelnings-
jemkning i Blekinge. (Stats- och Oecon.-Utsk. N:o 4^)
S. A. K.
Uti Nådig Skrifvelse af den 18 sistl. Januarii har E, K. M. behagat
öfverlemna till Rikets Ständer, att, i afseende å föreslagen jemkning uti
indelningen lill båtsmanshåll emellan hemmanen inom Blekinge Län äf¬
vensom rörande de dermed gemenskap egande frågor, med Utlåtande till Er
K. M. i underdånighet inkomma.
Af de till målet hörande och Rikets Ständer tillhandakomne hand¬
lingar hafva Rikets Ständer inhemtat, hurusom frågan om nödige ändringar och
förbättringar i Blekinge Läns Indelnings-verk först blifvit vid 18otj års Riks¬
möte vackt och sedermera vid de fleste Riksdagar fortsatt. Det har dock
ansetts utredt och styrkt, att antalet i,5oo Båtsmän, som, enligt Kongl.
Brefvet den 1 Augusti i683 och Contractet af den 27 April i685, det ålig¬
ger Blekinge Län att rusta, icke egentligen är det, som gör rustnings-be-
sväret tryckande och en förändring deruti nödvändig, utan det olika
och ojemna sätt, hvarpå rustningen af hemmanen utgöres, befunnits
vara den olägenhet, som med skäl öfverklagats, och hvaruti rättelse
synts vara af nöden.^ I detta afseende har blifvit upplyst: att Ble¬
kingska hemman deltaga i båtsmanshållet i raon af deras grundräntor, men
för öfrigt efter hemmanens vid indelningstiden befunna beskaffenhet, så
att bättre hemman rusta för lägre, men sämre hemman för högre rustnings»
daler-tal af hemmanens räntor; att dessa dalertal variera emellan 16 och
21} att endast ett mindre antal hemman hafva räntor jemnt motsvarande
rustnings-daler-talet, hvilka hemman hvarken betala Öfverskotts- eller er¬
hålla tillskotts-räntoratt liqvider deremot inträffa för de öfrige hem¬
manen sålunda, att, der räntan utgör 24 daler, men rustnings-daler-
talet blott 18, prassterar hemmanet båtsman för desse 18 daler, hvaremot
ränte-öfverskottet, 6 daler, erlägges till uppbördsmannen; att, om åter för¬
hållandet är omvändt, så att räntan är mindre än rustnings-daler-talet,
får hemmanet af uppbördsmannen ett, skillnaden emellan grundräntan och
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o a5i. 44^
rustnings-dalertalet jemnt motsvarande tillskott; att öfverskottsräntorne län¬
ge liqviderats efter den primitiva grunden och endast förhöjts år 1776
efter allmänna valvationen af 3 daler silfvermynt på Riksdalern; samt att
ränta och rustnings-kostnad, hvilken senare för hel båtsman, vid indel-
ningstiden, utgjorde 24 daler, då voro hvarandra nära motsvarande, hvar¬
före det var jordegaren likgiltigt, om han, i stället att betala öfverskotts-
ränta, praesterade för denna ränta motsvarande effectiv rustning, men att
sedermera, genom myntets försämring, ett högst ojemnt förhållande emel¬
lan räntor och effectiv rustning uppkommit, så att öfverskottsräntorne un¬
der nu för tiden uppstegrade pris utgöra allenast en ringa del af verkliga
rustnings-kostnadem.
I denna del har E. K. M. ock, genom Skrifvelse till Förvaltningen
af Sjö-Ärendena och Kammar-Collegium af den 26 April 1814» i Nåder
förklarat den sökte rättelsen uti Blekingska indelningen vara af rättvisa
påkallad, hvarföre E. K. M. varit betänkt på sättet att återföra ortens In¬
delningsverk och Båtsmants-Contract till deras hufvudgrunder och rätta
tillämpning, för hvilket ändamål, och för att i nämnde indelning således
återföra en jemnhet, derförutan stamhemmanen skulle råka i fullkomlig
vanmagt under det tillskottgifvande, eller de, som erlade reserv- eller öf-
verskotts-räntor, njöto en, hvarken genom privilegier, contract eller sakens
beskaffenhet, föranledd lindring, E. K. M. funnit lämpligast att, med iakt¬
tagande deraf, att Indelnings-Yerkets hufvudgrunder icke rubbades, utan an¬
talet af båtsmän, sorn provincen egde att utgöra, blefve ofÖrändradt, li¬
kasom Kronans dertill öfverlålne räntebelopp och hvad af Rusthållarne till
båtsmännen utgöras borde, en indelningsjemkning i Blekinge förättades,
hvarigenom sammansatte rote-delars bidrag sins emellan kunde närmare
och rättvisare fastställas.
Sedermera liar blifvit vid 1818 års Riksdag af E. K. M. och Rikets
Ständer beslutadt, att en ny indelningsjemkning i Blekinge skulle verkställas,
i enlighet med fastställde grunder, innefattande hufvudsakligen, att de
hemman och lägenheter, hvilkas räntor varit från indelningens början der¬
uti inbegripne och icke frångått denna bestämmelse, skulle blifva till in¬
delningen återförde och igenlagde, samt åsyftande i öfrigt en jemnare för¬
delning af rustningen; dock förbehöll Sig E. K. M. att i den Instruction,
sora för Comiterade till jemkningens förrättande utfärdades, utstaka när¬
mare föreskrifter i tillämpningen af den beslutade jemkningen, äfven¬
som att afgöra alla de frågor, sora under eller efter förrättningen kunde
i anledning af densamma väckas.
444
Expeclitions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse If.o i5i.
Dea jemknings-förrättning, som, i anledning liäraf, åren 182a oell
i823, af en tillförordnad Comité egde rum, och hvarvid, enligt den för
Comiterade gifna Instruction af den i3 November 1821, förvandling och
indelning till effeetiv rustnings-praestation af ifrågavarande reserv- och
öfverskottsräntor föreslogs, ledde till den följd, att Blekingska båtsmans-
indelningen, i stället för i,5oo rusthålls-numer, skulle allenast utgöra
;j,a5i, och således med 24,9 numer nedsättas. Förrättningens ogillande
yrkades äfven af en mängd jordegare, genom klagomål, som angingo dels
indelningsgrundernes tillämpning, dels för hög rustning och dels olämp¬
lig ruslhållssammansättning; och Comiterade, häröfver hörde, medgåfvo
äfven, att ojemnhet i rustningen uppkommit; men en del jordegare åter
yrkade bifall till Comiterades åtgärder. Sedan Förvaltningen af Sjö-
Ärendena och Kammar-Collegium blifvit hörde, och E. K. M:s Befall¬
ningshafvande i Länet, efter det de rustande genom Sockne-Ombud å
nyo fått i frågan sig yttra, under den i5 October 1829 afgifvit un¬
derd. utlåtande öfver allt hvad i ämnet förekommit, och dervid an¬
sett, att öfverskotts-räntornes förvandling till natura-prsestalion vore en
af rättvisa påkallad fordran; att förminskningen af 249 man icke vore
grundad på något verkligt behof, samt att, efter E. K. M:ts Befallnings-
hafvandes öfvertygelse, hvarken rättvisa eller billighet skulle uppoffrats,
om frågan fått stanna vid E. K. M.-s Nådiga beslut den 24 April 1814, sorn
rörde endast en indelnings-jemkning; samt Rikets Ständer å sista Riks¬
dag, uti underd. skrifvelse, anhållit, att E. K. M. täcktes meddela Rikets
Ständer Dess Nådiga framställning i ämnet, på det Blekingska provincen
icke längre måtte, med äfventyrande af dess invånares trefnad och be¬
stånd, blifva i saknad af den lindring i den ojemnt tryckande roterings-
bördan, som redan blifvit af båda Statsmagterne erkänd såsom nödig och
till verkställighet förordnad; så har E. K. M. uti Dess vid denna Riksdag
aflåtna Nådiga Skrifvelse, enär den förminskning i Blekingska båtsmans-
bållet, som Jemknings-Commissionen föreslagit, icke hade fullkomligt stöd
af Comiterades Instruction, eller blifvit af E. K. M. uttryckligen bestämd
och föreskrifven j och icke heller befunnits vara påkallad af andra serskil¬
da omständigheter, samt i öfrigt vore till sina följder betänklig, — för¬
klarat, att E. IC. M., begagnande det i Dess Nådiga Proposition till Rikets
Ständer vid 1818 års Riksdag gjorda förbehåll, och med afseende på den
utveckling ärendet under tiden vunnit och på de deruti numera tillkomne
flere väsendtlige upplysningar, funnit, med ogillande och upphäfvande af
Comiterades jemkningsförslag, alt ingen nedsättning eller förmuiskning
Expeditions-Utskollets Forsh" till tind. Skrifvelse N:o z5z.
445
i Blekingska båtsmansindelningen borde ega rum, utan att provincen hä¬
danefter, som tillförene, skulle sine i,5oo Indelnings-Båtsmän uppsätta och
utrusta; till följd hvaraf ytterligare begagnande af den förmon, att hafva
46 numer vacante, som i Kongl. Brefvet den 17 Maji 1822 de rustande
lills vidare medgifvits, numera komme att upphöra, likasom Författningar-
ne rörande Blekingska båtsmanshållet borde, äfven i de under jemknings-
förrättningen ifrågakomne serskilde delar, lända vederbörande till efterrät¬
telse; hvarjemte ej mindre a 1 la öfver jemnknings-åtgärderne anförde un¬
derd. besvär, än de serskilde underd. framställningar Riksdagsfullmägtige
för Bonde-Ståndet i Blekinge Län samfäldt och Vice Talman Jon Jonsson
serskildt afgifvit, voro såsom förfallna att anse.
Då jemkningsanstalten, sådan den af Comilerade föreslagits, sålunda
blifvit af E. K. M. upphäfven, återstod till Nådig pröfning endast frå¬
gan örn sättet för öfverskotlsräntornes prestation, i afseende hvarå E.
K. M., åberopande Dess Nådiga Skrifvelse af den 26 April i8i4°chln-
structionen den i3 November 183 r, Sig i Nåder utlåtit: att E. K. M.
funnit Blekingska öfverskottsräntorne väl böra, till räntelagarnes förmon,
franideles utgöras med förvandling efter årlig markegång ä de till båts-
mansrustningen, enligt i685 års Gontract, hörande prajstationer, men
icke egentligen under nuvarande ränlegifvande hemmansegares åbolid;
alt detta liqvidationssätt. för att undvika en våldsam rubbning i egande-
rätlen, borde vidtaga först efter 20 års förlopp, räknadt från och med
år i834, under hvilken tid åboombyten vanligen inträffade, och hvar¬
under blifvande åboer kunde på räntornes förändrade liqvidationssätt
förberedas, helst den tidrymd af 23 år, som förflutit sedan frågan om
indelningsjerakningen först väcktes, mäst på köpeskillingarne för de rän-
tebetalande hemmanen redan hafva inverkat; alt innehafvare af sist¬
nämnde hemman, hvilka, hellre än att räntorne sålunda liqvidera, ön¬
skade deltaga i effectiv rustning med närbelägna rusthåll, som borde
åtnjuta motsvarande rustnings-tillskott, skulle ega att i föreskrifven ord¬
ning derom göra ansökning; att, då upplyst vore, det en del räntegif-
vande hemman, vid skattläggningstiden fått så höga, hemmanens ego¬
välden nu för tiden icke motsvarande räntor sig åsatte, att dessa räntor,
förvandlade från ett ringa penninge-belopp till effectiv rustningskostnad,
skulle tilläfventyrs kunna förorsaka hemmanen ödesmål och under¬
gång, ville E. K. M. åt egare af sådane hemman i Nåder förunna, att,
inom viss lämplig af E. K. M:s Befallningshafvande bestämd och kun¬
gjord tid, söka räulans nedsättning, till likhet med andra räntebetaland
44 6
Expcditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 2$2.
hemman; att, till betäckande af den brist, som genom så beskaffad rän-
tenedsättning inträffade för de ränte-tillskott-tagande Ruslhållarne, kun¬
de, jemte Kronans behållna indelningsöfverskotts- eller reservräntor, som
hittills utgjort omkring 5o R:dr, användas de i Blekinge vid 1826 års extra
roteringsjemkning tillkomne ungefärligen a5 nya ordinarie rotar, genom er¬
läggande för dem af en efter markegång rustningskostnaden motsvaran¬
de vacanceafgift, i hvilket fall dessa anslag borde från och med nästin¬
stundande år komma gamla båtsmansindelningen till godo, samt under
E. K. M:s Befallningshafvandes och serskild af Rusthällarne sammansatt
Directions vård och förvaltning, ti‘*s vidare helt och hållet och i fram¬
tiden, så vidt de erfordrades, Jisponeras och förräntas lill understöd för
Blekingska båtsmanshållet, efter Reglemente, som E. K. M:s Befallnings¬
hafvande borde i underd. föreslå; och har E. K. M., sorn sålunda för
Sin del i Nåder ansett den yrkade jemkningen i Blekingska båtsmans¬
hållet böra till vägabringas endast genom en på ofvannämnde sätt förän¬
drad liqvidation af reserv- och öfverskotts-räntorne, velat så väl deröf¬
ver, som angående dispositionen, till understöd för samma båtsmanshåll,
af de vid 1826 års extra roteringsjemnkning i Blekinge, tillkomne om¬
kring a5 nya båtsmansnumer, i Nåder inhemta Rikets Ständer underd.
yttrande, hvarjemte E. K. M., i sammanhang med förevarande fråga, i
Nåder tillkännagifvit, dels att E. K. M. funnit förhöjning i vacanceaf-
giften i Blekinge för ledige båtsmansnumer af gamla stammen, utöf¬
ver de 8 R:dr, hvarmed sådan afgift hittills utgått, icke lämplig, minst
innan de rustande kommit af tillskottsräntornes förhöjning i åtnjutande,
dels ock, att på Rotehållarne och båtsmännen sjelfve borde ankomma, att
med hvarandra afgöra om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i
allmänhet, men att, beträffande de vilkor, som antingen härledde sig
från Indelnings-Verkets natur eller afsedde båtsmannens tjenstbarhet och
angingo torpet samt beklädnaden och utredningen, de i dessa ämnen redan
utkomne Författningar borde äfven framgent lända vederbörande till
efterrättelse.
Detta, med hvad mera handlingarne innehålla samt Riksdagsfull-
mägtige af Bonde-Ståndet från Blekinge Län, uti afgifvet anförande, yrkat,
angående dels att verkställigheten af ofvanberörde reglering borde genast,
eller så fort ske kunde, taga sin början, dels ock, alt de nj^a ordinarie
båtsmans-rotarne måtte till understöd för Blekingska båtsmanshållet an¬
slås, hafva Rikets Ständer i öfvervägande tagit; dervid, hvad den af
Comiterade föreslagna jemkning uti berörde båtmanshåll angår, Rikets
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse N.o a52.
447
Ständer funnit, att det ingalunda blifvit styrkt, det Blekingska provin-
cens framtida bestånd påkallar den nedsättning i numerstyrkan, som
af nämnde jemkning skulle blifva en följd. Väl bar, vid åtskilliga till¬
fällen, klagan af en del jordegare blifvit förd, angående provincens o-
förmåga att prsestera rustningen, men en dylik uppgift bar åter af en
mängd andre hemmansegare, likasom af E. K. M:s Befallningbafvande
i Länet blifvit bestridd och motsäges jemväl af erfarenheten, på sätt i
E K. M;s Nådiga Skrifvelse vidare omförmäles. Rikets Ständer hafva der¬
före så mycket hellre antagit, att eftergift af någon del Båtsmän i Ble¬
kinge icke är af verkligt behof påkallad, som Länets Fullmägtige vid
denna Riksdag något yrkande derom icke framställt; i anledning hvaraf,
och med afseende å de betänkliga följderna af en förlust utaf 249 sjö-
vane Båtsmän nära Flottans hufvudstation, Rikets Ständer ansett icke
vara något att erinra dervid, att all vidare fråga om berörde jemkning,
hvilken dessutom befunnits innefatta flere andra fel och brister, må, så¬
dan den af Comiterade blifvit uppgjord, förfalla.
Att åter tillvägabringa en jemn fördelning af rustningsbesväret, ge¬
nom ett förändradt sätt för öfverskottsräntornes liqviderande, eller deras
förvandling, antingen till effectiv rustning, eller till deremot svarande
penningebelopp efter markegång, hafva Rikets Ständer funnit vara lika
öfverensstämmande med rättvisa och billighet, som påkallade af behof-
vet för de hemman, hvilka af rustningen äro mest tryckta; helst i af¬
seende å berörde räntor och deras liqviderande, utom hvad derom of¬
van blifvit nämndt, såsom obestridligt förekommer, alt vid indelnings-
tiden afsågs, att all den till båtsmanshållet anslagna jord skulle delta¬
ga i rustningen lika; att det emellan ränta och effectiv rustning, hvilka
då motsvarade hvarandra, sedermera genom myntets försämring uppkom¬
na ojemna förhållande icke förutsågs vid indelningstiden; samt att det
ena hemmanet icke bör draga rustning för det andra, emot en ringa och
obetydlig ersättning.
Då denna olägenhet undanröjes, samt Indelnings-Verket och Båts-
mans-Contractet till sina hufvudgrunder och rätta tillämpning återföras,
genom den i Nåder föreslagna regleringen af öfverskottsräntorne, hafva
Rikets Ständer icke funnit någon betänklighet emot dess antagande, vi¬
dare, än så vidt derigenom inträffar rubbning i de räntetillskottgifvande
hemmanens värden, hvilka naturligtvis skola nedsättas i samma mon,
som räntelillskottet, genom den ifrågaställde förvandlingen, ökas. Men
denna omständighet bör dock icke, efter Rikets Ständers tanka, hindra
448
Expeditions-Ut skottets Förslag till un cl. Skrifvelse N.o 2 5a.
förslaget, utan endast föranleda någon inskränkning i afseende å verk¬
ställigheten.
Om det härvid, å ena sidan, måste medgifvas vara med sträng rätt¬
visa öfverensstämmande, att de ränte-öfverskott-tagande hemmanen ge¬
nast böra komma i åtnjutande af förhöjningen, såsom Riksdagsfullmäg-
tige från Blekinge jemväl yrkat; lärer dock, å andra sidan, icke böra för¬
bises, att, på sätt É. K. M:s Nådiga Skrifvelse innehåller, det närvaran¬
de missförhållandet emellan räntebeloppen och rustningskostnaden vållats
af liden och ett försämradt myntvärde, samt derföre bör af tiden bo¬
lås, utan våldsam inverkan, hvarken på eganderälten eller på hemma¬
nens bestånd; alt, likasom vid fastighetsköp i allmänhet, de fastighe-
terne åtföljande besvär inverka på köpeskillingarne, har ock det olika
förhållandet med Blekingska hemmanens rustningsskyldighet på de för
hemmanen betingade köpevilkor haft ett sådant inflytande, att köpeskil¬
lingarne blifvit för hemman med rustning öfver räntan, med afseende å defc
otillräckliga vederlaget af tiilskottsräntan, nedsatte, men ökade för hemman
med lägre rustning än räntan, i anseende till törmönen att få utgöra ränte-
återstoden med en ringa penning; samt att följaktligen, i händelse alla ifrå¬
gavarande hemman genast skulle åläggas att i rustningen deltaga lika, det
förhållande i sjelfva verket inträffade, att in del åboer utan vederlag åtkom-
me törmönen af en ränteförhöjning, son" drabbade andra åboer, hvilka
för samma förmon utgifvit lösen. Rikets Ständer hafva derföre trott det
vara billigast, att icke låta det nya förhållandet inträda förr, än efter
en viss tids förlopp, hvilken, med afseende å den redan förflutna tiden
ifrån det frågan härom väcktes, synts Rikets Ständer lämpligen kunna
bestämmas till hälften af hvad E. K. M. i Nåder föreslagit.
Rikets Ständer, som derjemte icke funnit något hinder möta, att ja
de vid 1826 års extra Roteringsjemkning i Blekinge tillkomne omkring 2$
nya ordinarie Båtsmansnumer må disponeras till understöd för båtsmans-
hållet i provincen, hafva alltså, för sin del, bifallit; att Riket nu och fram¬
gent bibehåller de i,5oo Indelnings-Båtsmän, som Blekingska provincen
hittills uppsatt; att Indelnings-Verket till sina hufvudgrunder och dess
rätta tillämpning återföres så, att tillskotts-räntetagare framdeles komma i
åtnjutande af sina räntor, till det belopp, som efter markegångsförvandling
motsvarar den effectiva rustning, de för räntorne prestera, men öfver-
skottsgifvarne likväl åtnjuta tio års ytterligare anstånd med ränteförhöjniu-
gen och derjemte skälig lindring i räntebeloppet, der hemman befinnas
deraf
Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.o 253.
449
deraf vara mera betungade, än andra med dem jemngoda i orten; samt
att, till betäckande af den brist, sora för ränLetagarne, förmedelst berörde
lindring uppkommer, må, jemte Kronans behållna indelningsöfverskotts-
eller reservräntor, användas de i E. K. M:s Nådiga Skrifvelse omförmälde
omkring a5 nya ordinarie Båtsmansrotar, att från och med nästinstundan¬
de år komma den gamla Båtsmans-Indelningen tillgodo.
Hvilket Rikets Ständer, i anledning af E. K. M:s högstberörde Nådiga
Skrifvelse, få härigenom hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 39 December i834*
N:o a53.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den aa Dec. i834-
Presle-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 29 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående undersökning
om tillkomsten och användandet dels af den till stapelstä-
derne utgående tolag och dels af de så kallade stadsande-
larne i uppstädcrne. (Besv. och Oecon.-Utsk. N:o i3^.)
S. A. K.
Sedan hos Rikets Ständer åtskilliga framställningar blifvit gjorde om
åtgärders vidtagande till reglering dels af den lill stapelstäderne utgående
tolag och dels af de så kallade stadsandelarne i uppstäderne, hafva Rikets
Ständer uti förevarande ämne inhemtat: att, efter det E. K. M., uti Nå¬
dig Skrifvelse af den 22 April t83o, anbefallt Commerce-Collegium, att
anställa en undersökning, hvarigenom blefve utrönt, huru och i hvad ord¬
ning städer, sora nu åtnjuta tolag, kommit till denna fördel; i hvad måt¬
to förbindelser och skyldigheter å städernes sida slått eller stå i samman¬
hang med denna rättighet; om de vilkor, hvarunder tolag är vorden be¬
viljad, fortfarit eller upphört eller icke blifvit uppfyllde; om tolag, dåden
beviljades, varit beräknad att utgöra något visst belopp, svarande emot
Bih. lill R. St. Proc. i83f. 1« Sami. 1 Afd. 5-
45o
Expeditions-VIskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 253.
bestämdt ändamål; huruvida denna tolag sedermera och för närvarande
utgjort mer eller mindre, än vid dess beviljande varit afsedt; samt om
och huruvida någon ordning iakttagits till vinnande af control och sä¬
kerhet, att inkomsten genom tolag användes till ändamål, hvartill den
egentligen blifvit anslagen;*—så hade Collegium, under den 28 Februarii
innevarande år, till E. K. M. afgifvit underd. berättelse, deruti blifvit
anfördt: att tolagen, sora vore en afgift i Rikets stapelstäder å varor,
hvilka afgå till eller ankomma från utrikes ort, samt således i och för
sig sjelf ej innefattade annat, än en tillökning i tullen, hvilket äfven nam¬
net syntes utvisa, utginge under benämning dels af ordinarie tolag, dels
inkvarterings- eller tillöknings-tolag, dels ock i några städer af
allmän tolag, hvarunder inbegreps både ordinarie och inqvarte-
rings-tolagen; att rättighet till ordinarie tolag funnes tillagd sta-
pelstäderne, antingen i de för dem, tid efter annan, utfärdade privilegi¬
er eller genom serskilda Kongl. Resolutioner; att denna afgift i Stock¬
holm uppkommit först i följd af 5 §. 7 mom. i de, staden den 16 Mars
i636, förunnade privilegier, och hade, genom Kongl. Brefvet den 21 Sep¬
tember 171b samtlige dåvarande Rikets stapelstäder, som ej dessförin¬
nan uppburit en dylik afgift, dertill blifvit berättigade; att inqvarte-
rings- eller tillöknings-tolag blifvit Stockholm förunnad genom Kongl.
Brefvet den 16 Julii 1688, och hafva genom Kongl. Brefvet den 3 Maji r 7 18
alla dåvaraude öfrige stapelstäder blifvit försäkrade om åtnjutande af ena¬
handa inkomster; att ordinarie tolagen, efter hvad 1715 års åberopade
Kongl. Bref innehöllo, från början anvisats till bestridande af kostna-
derne för underhållet af bryggor, packhus och andre nödige byggna¬
der, samt öfrige omkostnader i städerna, bland hvilka vanligen be¬
räknats Magistraternes aflöning, enligt hvad af flere i senare tider för
Magistrater utfärdade stater inhemtades; att inqvarterings-tolagen dere¬
mot, efter hvad sjelfva benämningen utvisade, blifvit förunnad städerna
till lindring i inqvarterings-besväret; att ordinarie tolagen fastställdes
för Stockholm år i636 till en procent af inkommande varor, ehvad de
voro fremmande eller inhemske personer tillhörige, och i procent af alla
slags utgående varor, samt, för öfrige städerne genom Kongl. Brefvet den
28 Febr. 1717, till en procent af inkommande, tillarbetade, samt utgåen¬
de råvaror, och \ procent af utgående tillarbetade eller fabricerade varor;
och skulle Stockholms ordinarie tolag ifrån nämnde tid äfven på ena¬
handa sätt beräknas; att tolagen sedermera undergått åtskilliga förän¬
dringar, och utgöres för det närvarande till så skiljaktiga belopp i Ri¬
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 253.
kets stapelstäder, att då, t. ex, tolagen i Calmar erlägges endast med
|:dels procent för så väl utgående, som inkommande varor, denna af¬
gift i närmaste stad, Carlskrona, utgår med 3 procent af tullvärdet på
inkommande, tillarbetade varor och ii procent på inkommande råvaror
samt 3 procent på utgående råvaror och ii procent på utgående tillar¬
betade varor; att i de flesta städer ej iakttagits någon skillnad i tolagen
på råa eller förädlade varor, hvaremot i några en sådan skillnad egt
rum, äfvensom, till grund för tolags-beräkningen i allmänhet, tjenade de
i nu gällande Tulltaxa bestämda varuvärden till efterrättelse, men i vis¬
sa städer följdes de tull värden, som voro utsatte i 1816 eller 1826 årens
Tulltaxor; att i de om ordinarie tolagens uppbärande meddelade Reso¬
lutioner förekomme ej några föreskrifter, som ålade vederbörande myn¬
digheter, alt controlera uppbörden af denna afgift, eller vaka öfver dess
användande till föreskrifne ändamål; deremot syntes af 1688 års Kongl.
Bref, att de medel, som inflöto af inqvarterings-tolagen, skulle förvaltas
af någon viss af stadens betjente och borgerskap, och att desse skulle
för nämnde medel göra redo och räkenskap i Kammar-Collegium; roen
om och huru länge denna redovisnings-skyldighet egt rum, kunde ej in-
hemtas af de till Collegium inkomna handligar; att likväl af 6 §. i
Kongl. Resolutionen på städernes besvär den j6 October 1723 anled¬
ning ej saknades till den tydning, att inqvarteringstolagan då blifvit
öfverlålen till städernes fria disposition, och inginge nu i allmänhet,
likasom ordinarie tolagen, till städernas cassör, och användes till be¬
stridande af derå anviste behof af skiljaktig beskaffenhet, utan att någon
annan redovisning derföre egde rum, än den städernes Borgerskap sjelfve
besluta; att de inkomster stopelstäuerne hemtade af handeln och sjö¬
farten voro olika i förhållande till den handel och sjöfart, som der eg¬
de rum, och att sålunda dessa inkomster under åren 1827 till och med
j83i, inberäknadt ett belopp af 313,867 R:dr Banco årliga tolagsmedcl,
efter ett medium, för hvarje år utgjort 468,480 R:dr Banco, eller något
mera än hvad i städerne samma år uttaxerats å hus och borgerlig rö¬
relse, samt derstädes uppburits under andra inkomst-titlar, uppgående
för året lill en sammanräknad summa af 434*437 Rtdr; och slutligen att
på E. K. M. det hittills ensamt berott, att bevilja tolag, och densamma,
efter sig företeende omständigheter, till beloppet bestämma.
I frågan om behofvet af närmare reglering af tolags-afgifteme, hade
Commerce-Collegium ansett meningarne ej böra blifva delade, då man be¬
sinnade, att varor i en stad med låg tolag kunde med helt olika för-
452
Expeditions-Ulskoltets Förslag lill und. SkrifvelscN.o a53.
mon och vinst in- och utskeppas än i en stad, der berörde afgifter ut-
gingo till högre belopp; att, under det en så väsendtlig skilnad i belop¬
pet af tolags-afgifterne egde rum, det icke gerna lät sig göra , att upp¬
sätta en allmän Tulltaxa, grundad på säkra beräkningar af de afgifter, hvar¬
med varorne skäligen borde och kunde beläggas; att tolagen till lättnad för
trafikerande kunde uppbäras i förening med tullen och ej, sorn nu,
serskilde Tjenstemän dertill behöfdes; alt det ej läte sig förena med
rättvisa i beskattnings väg, att, i följd af höga tolags-afgifter, som ej
drabbade borgerskapet ensamt, utan alla consuraenler i och utom staden,
den ena stapelstadens borgerskap vidkändes vida mindre bidrag till sta¬
den, än borgare i en annan stad; att med god ordning instämde, att
ett stadgande funnes, som bestämde, hvartill tolags-afgilterne finge an¬
vändas, på det ej, såsom nu skedde, denna afgift i en stad må ingå i
Stads-Cassan för bestridande af hvarje slags behof, eller användas
till föremål, som villejsynas för samma afgift alldeles fremmande, såsom
för fattigvård, kyrkobyggnad, aflöningar vid Läroverk o. s. v., hvaraf
största delen endast rörde städernes invånare och ej landets, hvilka
likväl indirecte i högst betydlig mon vidkändes tolags-afgifterne; och
att med skäl kunde sägas, att, då tolag vore en allmän beskattning, Sta¬
ten borde ega att controllera, huru den af städernas borgerskap förval¬
tades och användes.
Men som Collegium funnit en stor del af ofvanantydda ämnen ut¬
göra föremål, som på det närmaste rörde Sveriges utrikes handel, och
bestämmandet af tull-afgifter på in- och utgående varor, så hade Colle-
gium hemställt, huruvida icke E. K. M. i Nåder ansåge lämpligt, att de
af E. K. M. i Nåder tillförordnade Comiterade, som fått sig uppdraget
att inkomma med underd. förslag till förändringar i den gällande Tull¬
taxan och andra Tullverket rörande Författningar, måtte erhålla del af
Collegii förberörde underd. berättelse, för att derefter sig yttra, röran¬
de den närmare reglering af tolagen, som kunde vara af behofvet på¬
kallad; och har E. K. M., med bifall till denna hemställan, behagat,
under den i5 sisth Mars, i Nåder anbefalla bemäide Comiterade, att
inkomma med yttrande, angående grunderne för en förändrad reglering
af berörde afgifter. I anledning hvaraf Comiterade, uti ett till E. K. M.
den 16 sistlidne Maji afgifvet Betänkande, i underd. anfört, att, ehvad
natur tolagen än må anses innehafva, antingen såsom en städerne för¬
unnad förmon, som borde betraktas i likhet med de privilegier, sorn
omtalades i ii4 §• Beg.-Formen, eiler såsom icke hörande lill dessa
Expcditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse N.O a5S. 4^3
privilegier, och ehuru tolagen icke borde komma under namn af Be¬
villning, beloppet och regleringen af afgiften, efter sig företeende om¬
ständigheter, dock berodde på E. K. M. att bestämma, enär afgiften
vore af ceconomisk beskaffenhet, och äfven, såsom sådan, tid efter an¬
nan, blifvit af Konungen, ulan Ständernas hörande, stundom förhöjd,
stundom nedsatt, och stundom för vissa varor upphäfven; att, om det
än å ena sidan med skäl kunde yrkas, att de af E. K. M. utfärdade Nå¬
diga beslut, hvarigenom stapelstäderne blifvit tillagd tolag, skola hål¬
las i helgd, samt fortfara, så måste det, å den andra sidan, också noga
tillses, alt afgiften användes lill sitt föreskrifna ändamål; att en sådan
reglering af tolagen, alt den kunde, lika med tullen, blifva tillbelop¬
pet enahanda i alla städer, visserligen vore af mycken nytta, men be¬
funnes svår att åstadkomma, utan rubbning af de försäkringar å oqvaldt
tillgodonjutande af tolagen till nu bestämdt belopp, på grund af hvilka
vissa städer företagit och utfört arbeten samt andra anstalter för all¬
män nytta, säkerhet och beqvämlighet, hvilka fordra, för deras vid-
maglhållande, fortfarande rättighet, alt ungefärligen enahanda afgift
äfven hädanefter må få uppbäras; att allmänheten, som i mer eller min¬
dre mon deltoge i afgiften, likväl syntes hafva rätt att fordra, det den
uppfyllde sin bestämmelse, och att, om denna förändrades eller alldeles
upphörde, afgiften i förhållande derefter borde jemkas; att härtill skulle
leda, om E. K. M. i Nåder täcktes anbefalla Dess Öfver-Ståthållare i
Stockholm och Befallningshafvande i de Län, der stapelstäder finnas,
att, i närvaro af Magistraterne och Borgerskapet, eller deras Deputerade,
anställa undersökning uti hvarje stapelstad, om de vilkor och till hvil¬
ka ändamål tolag eller andra afgifter å handel och sjöfart blifvit fast¬
ställde, huru de användas och hvilka anstalter, som för handel och
sjöfart, eller andra med afgifterne afsedda ändamål, voro vidlagne eller
ytterligare erfordrades, samt derefter sökte tillvägabringa möjlighet, alt
hänföra tolagen till enhet uti alla städer, samt till E. K. M;s Nådiga
fastställelse anmälde bestämda och förenklade Taxor, som kunde tjenarall-
mänheten till efterrättelse, med bibehållande af borgerskapets rättighet,
alt hädanefter, såsom hittills, sjelfva ombesörja uppbörden af afgifter.
ne, beräknade efter tullvärde, samt, på sätt och i den ordning, som de
olika förhållanden i hvarje stad kunde föranleda, förordna om deras
användande till de föremål, hvartill de blifvit bestämda, men under
dermed förenad skyldighet, att öfver så beskaffade afgifter föra serskild
räkning, sorn, afslutad för hvarje år inom den i Maji det påföljande,
454 Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.-o 2 53.
borde undergå revision, hvaruti en, af Öfver-Ståthållaren i Stockholm
och af E. K. M:s Befallningshafvande i hvar sitt Län, dertill utsedd per¬
son borde deltaga, för att kunna deröfver afgifva berättelse till bemäl-
de Embetsmyndigheter, hvilka derefter borde till Commerce-Collegium
anmäla, att revisionsförrättningen blifvit verkställd; till hvad belopp
inkomsterne af handeln och sjöfarten föregångna året i hvarje stapel¬
stad uppgått, samt huruvida de blifvit till bestämda ändamål använde;
äfvensom slutligen, att emedlertid på förhand borde bestämmas,
hvad som hittills åtminstone någorstädes varit tvist underkastadt, att
den vara, som ej drager in- eller utförsel-tull, också vore befriad från
tolag, hvarigenom, och så vida Comiterades förslag, att de fleste varu-
artiklar tullfritt må utföras, blefve godkändt, tolagen i betydlig moa
skulle komma att nedsättas.
Efter öfvervägande af hvad sålunda, rörande detta ämne, förekom¬
mit, hafva Rikets Ständer funnit, att, ehuru all uppmärksamhet lemnats
åt de omdömen, hvilka så väl Cumiterade för granskning cf Tull-För-
fattningarne, som ock Commerce-Collegium i deras underd. utlåtande af-
gifvit, målet likväl för det närvarande synts vara i det outredda skick,
att Rikets Ständer nu ansett sig icke kunna deröfver afgifva något full¬
ständigt yttrande, hvadan Rikets Ständer, såsom cn förberedande åtgärd,
skolat hos E. K. M. i underd. anhålla, det E. K. M. täoktes låta fö¬
retaga en så beskaffad undersökning, angående tolagens tillkomst och
användande, som af Commerce-Collegium och förenämnde Comiterade
blifvit föreslagen, samt att E. K. M. derefter behagade vid nästkom¬
mande Riksdag till Rikets Ständer aflåta Dess Nådiga förslag till dels reg¬
lering af stapelstädernes tolagsinkomster och dels controler öfver deras
användande till sina bestämda ändamål, äfvensom alt, under tiden och
intill nästkommande Riksdag, tolagsafgifterne icke måtte ökas eller någon
ny tolag beviljas. Vidkommande dernäst frågan, angående de så kalla¬
de stndsandeiarne i uppstäderne; så ehuru, enligt meddelad underrättel¬
se, afgift med detta namn endast eger rum i städerne inom Wermlands
Län, nemligen Carlstad, Chrislinsehamn och Philipstad, hvarest den ut¬
går å vissa slag af tunne- och styckegods, äfvensom å trädvaror, hvilka
till någon af nämnde städer införas, antingen till försäljning på stället
eller att vidare derifrån fortskaffas; varande denna afgift fastställd för
Carlstad, genom en af E.K.M.d. 22 Junii 1819 i Nåd. utfärdad Taxa; för Chri-
slintehamn genom Kongl. Resolutionen den 29 Oct. 1642, särot för Philip¬
stad, genom en emelian Magistraten och vederbörande Factoriegare den
Expeditions-TJtskotlets Förslag till lind. Skrifvelse N.o 253. 455
21 December 1802 träffad öfverenskommelse; likväl, och som Rikets
Ständer derjemte inliemtat, hvad äfven upplyses af E. K. M:s Nådiga
Bref lill Commerce-Collegium den 9 Maji 1827, att dylika afgifter, om
än icke benämnde stadsandelar, likväl ega rum, och utgå för samma än¬
damål i flere städer utom Wermlands Län, och må hända i de fleste,
som äro belägne vid de större, segelbare insjöarne; alltså, och då ifrå¬
gavarande afgifter egentligen icke lära kunna betraktas annorlunda än
såsom ett slags accis, fastän de på annat sätt benämnas, hafva R. St. väl
ansett det vara mindre lämpligt, att de fortfara, såsom menligt verkandepå
handel och näring; men då frågan om deras reglering eller ock upphö¬
rande synts böra bero på närmare undersökning om dessa afgifters till¬
komst, belopp och grunder, i stöd hvaraf städerne kunna visa sig
vara till deras uppbärande berättigade; få Rikets Ständer hos E. K. M.
i underd. anhålla, det E. K. M., i sammanhang med den begärda under¬
sökningen rörande stapelstädernes tolag, jemväl måtte täckas låta infor¬
dra nödige upplysningar, angående de så kallade stadsandelarne och dy¬
lika afgifter, som för samma ändamål, ehuru under annan benämning,
uti åtskilige städer i Riket kunna ega rum, samt deraf lemna Rikets
Ständer kännedom vid nästkommande Riksdag och då tillika i Nåder
afgifva förslag till den reglering härutinnan, som af omständigheterne
kan påkallas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 29 December 1834-
\ " ' J .
4.56 Expedilions-UtskoUcls Förslag till lind. Skrifvelse N-o 254-
N:o a54.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Au^lr den 29 Dec. x834*
Preste-Ståndet den 2g — —
Borgare-Ståndet den 5 Jan. 1835.
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse> angående väckt frå¬
ga om indragning af tjenster vid Skogs- och Jägeri-Sta-
terne. (Stats* och Besv. samt Oecon.-Utsk. N:o 440
S. A. K.
Genom de förändrade förhållanden, som med Kronoparker och All¬
männingar samt dispositionsrätten öfver Ekeskogen tid efter annan inträffat,
liar en förändrad organisation af Skogs- och Jägeri-Staterne synts vara af
behofvet påkallad, helst i flera Län nu mera icke finnas några Kronopar¬
ker och Allmänningar, samt skogsbeljeningen, hvars åtgärder derstädes huf¬
vudsakligen äro inskränkta till uppsigten öfver boställs- och kronohemmans-
skogar jemte tillsyn af jagtlagarnes efterlefnad, således bör kunna i dessa
orter antingen afskaffas, då bemälde Tjenstemäns få qvarvarande åliggan¬
den kunde Öfverflyttas på Kronobetjeningen, eller ock till antalet betydligen
inskränkas; hvaremot å de Kronan behållne eller odelade Parker och All¬
männingar en tillräcklig och lämpligt aflönad bevakningspersonal ännu tor¬
de vara oumbärlig för befordrandet af ändamålsenlig skogshushållning.
Och då Rikets Ständer icke äro i tillfälle att ingå i profning af alla de
serskilda förhållanden, som vid en förändrad reglering i omförmälde afse¬
ende böra komma i betraktande, hafva Rikets Ständer ansett sig böra hos
E. K. M. i underd. anhålla, det en förnyad organisation af ifrågavarande
Tjenstemannastater måtte verkställas och dervid all den indragning samt
minskning i personal iakttagas, som E. K. M. med vården om Kronans
enskilde skogar och öfrige omständigheter i Nåder finner förenlig.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii iS35.
N:o
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.O s55. 4^7
N:o 255.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 5 Mars 1835.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse _, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse om ytterligare Stats-anslag för
Arméens Pensions-cassa m. m. (Stats-Utsk. N:ris 57 & 265,
Banco-Utsk. N:o 22.)
S. A. K.
Sedan Arméens år 1833 församlade Fullmägtige hos E. K. M. i underd.
anmält, ej allenast Arméens Pensions-cassas behof af ytterligare Stats¬
bidrag, för att, inom en kortare tid, än annars vore möjligt, uppnå det
åsyftade ändamålet al pensionernes bringande till lika belopp med lönerne,
än ock att Cassans tillgångar icke medgåfve ytterligare förhöjde anslag till
pensioner för blesserade; har E. K. M., medelst Nådig Skrifvelse den 25
Januarii sistlidet år, öfverlemnat dessa frågor lill Rikets Ständer, med
Nådigt förklarande, alt på Rikets Ständer ankorame, hvad den senare frå¬
gan angick, den E. K- M. funnit inskränka sig till beredande af nödige
medel för sådane militairers pensionerande, som hädanefter varda i krig
sårade, att antingen förordna om uppförande på Allmänna Indragnings-
Staten af ett till detta ändamål lämpligt anslag, att vid inträffande behof
stallas till Directionens öfver Arméens Pensions-cassa disposition, eller ock
oka det nuvarande anslaget å Indraguings-Staten för blesserade Officerare
och Underofficerare; hvarjemte E. K. M. till R. St. öfverlemnat att besluta,
i anledning af Arméens Fullmägtiges tillika gjorda underd. anhållan, dels
att Accords-fondens styrelse måtte tillerkännas rättighet antingen att, emot
framdeles återbetalning, få på en gång lyfta det anslag af 100,000 R:dr,
som Rikets Ständer, i och för regleringen af Arméens accord, såsom cre-
ditiv redan anvisat på Riksgälds-Contoret, eller ock årligen tillgodonjuta
räntan å denna summa, efter fem för hundradet räknad, dels ock, att Ac¬
cords-fondens obligationer må lå belånas, så väl af Directionen öfver Ar¬
méens Pensions-cassa, som af enskilde till enahanda belopp och lika ränta,
som för de med Rikets Ständers garantie utfärdade obligationer redan blif¬
vit fastställde eller framdeles kunna bestämmas.
Bilt. till R. St. Fröt. i83jf och i83S. to Sami. 1 Afd.
58
b s
458 Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o a55.
Rikets Ständer hafva delta ärende i öfvervägande tagit; och beträffande
först frågan om ökadt årligt Statsanslag till Pensions-cassan; så, enär Stats-
Yerkets bidrag till berörde Inrättning redan utgöra, efter ett för tio år
uträknadt medium, vacance- och liggemånads-besparing, R:dr i2,3i4*4J'4-
samt |:delar af Wadstena Krigsmanshus-medel . . . ■— 48,564: 36. 4*
hvarförutan Armeens Pensions-cassa, vid sistlidne Riksdag, erhållit rättighet
att, emot lika förbindelser, som Stats-Verket hittills ålegat, uppbära den
löne-innehållning, som, under namn af begrafningshjelp, till Eder Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-Contor förut ifrån Armeen ingått, hafva Rikets
Ständer, i betraktande för öfrigt af Stats-Verkets, i förhållande till de för
handen varande utgifterne, inskränkta tillgångar, ej kunnat något ytterligare
Stats-bidrag Armeens Pensions-cassa bevilja.
Hvad dernäst angår pensions-anslag åt de militairer, som i krig blif¬
va blesserade, och hvartill, enligt Armeens Fullmägtiges und. tillkänna-
gifvande, Arméens Pensions-cassa icke lemnar full tillgång; så hafva R. St.
icke tvekat erkänna rättvisan af anspråk på understöd af Staten åt dem,
hvilka till fäderneslandets försvar vågat sitt lif och, genom erhållne bles-
surer, blifvit nödsakade att ur krigstjensten afgå, men då, efter hvad E.
K. M:s Nådiga Skrifvelse innehåller, frågan endast afser de militair-per-
soners pensionerande, som hädanefter i krig varda blesserade, hafva R. St.
trott det för närvarande göra tillfyllest, att erkänna rigligheten af denna
grundsatts, men att anslagets uppförande å Stat må öfverlemnas till de,
efter krigs-utbrott, nästsammankommande Ständer. Och emedlertid anse
Rikets Ständer sig nu endast böra förklara, det alla uti Svenska Arméen
tjenstgörande Officerare, Underofficerare och civile Tjenstemän, hvilka un¬
der krig emot Rikets flender varda så svårt blesserade, att de derigenom
blifva oförmögne att i Rikets tjenst qvarstå, må anses berättigade att erhålla
årligt pensions-understöd, till det belopp och i den ordning, som R. St,,
efter sig företeende omständigheter, då bestämma.
Vidkommande sedermera framställningen, att Accords-fondens styrelse
måtte tillerkännas rättighet, antingen att, emot framdeles återbetalning,
på en gång få lyfta det å Riksgälds-Contoret anvisade creditiv, eller ock
årligen tillgodonjuta ränta å detsamma; så, emedan, i förstnämnde fall,
creditivet skulle komma att förvandlas till ett stående räntefritt lån på
obestämd förfallotid, ehuru creditivet till sin natur endast är ett tempo-
rairt understöd eller förskott, hvars begagnande, både till tider och be¬
lopp, skall bero och bestämmas, dels af inträffande större eller mindre
Expeditions-Utskotlets Förslag lill und. Skrifvelse N.-o 2SS.
behof, och dels af inflytande medel, hvarmed de lyftade summorna skulle
komma att ersättas, samt, i senare händelsen, eller att Riksgälds-Contoret
skulle godtgöra Aecordsfonden fem procents årlig ränta å en summa af
100,000 R:dr, denna ränta, till ett belopp af 5ooo R:dr, i sjelfva verket,
fastän under annan benämning, derigenom skulle komma alt blifva ett
årligt anslag, ehuru hela creditivet icke bör kunna komma att ständigt,
utan blott tidtals, till större eller mindre del begagnas; hafva R. St. an¬
sett sig icke kunna någotdera af dessa alternativ antaga; men då den i
flere hänseenden nyttiga accordsregleringen dock synes böra, genom fort¬
farande creditiv-biträde, underlättas och befrämjas, hafva R. St. funnit
godt bifalla, att styrelsen af Aecordsfonden må, i och för nyssnämnde
reglering, ytterligare få begagna det vid sistlidne Riksdag på Riksgälds-
Contoret anvisade creditiv af högst 100,000 R:dr B:co, häri inberäknadt
livad som på samma creditiv kan vara uttaget, men icke återguldet, och
sådant under enahanda vilkor och förbehåll, som vid sistlidne Riksdag
bestämdes, samt med det tillägg, att Directionen öfver Armeens Pensions-
cassa, under hvars förvaltning Aecordsfonden är ställd, för hvarje år till
Riksgälds-Contoret aflemnar en specifik uppgift å de till Accords-fonden
ingångne accords-ersättningssummor.
Slutligen, och i afseende å den ifrågakomna belåningsrätten af Ar-
méens Accords-fonds obligationer, hafva R. St. bifallit, att desamma må i
Banken belånas till | af vanliga försäljningspriset, under de 3:ne näst före
belåningen förflutne månaderne.
Hvilket allt, Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s högstberörde Nådi¬
ga Skrifvelse, få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Mars i835.
46o Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N--0 a56.
N:o 256.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 2g Dec. i834*
Prcste-Ståndet den 29 — —
Borgare-Ståndet den 5 Jan. i835.
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss ä åtskillige Alunverks-egares underd.
anhållan om upphäfvande eller nedsättning af utförsel-tull
äalun. (Stats-Utsk. N:o 223, Bevilln.-Utsk. Nrris 29 & 45.)
S. A. K.
Sedan åtskillige Alunverksegare lios E. K. M. i underd. anhållit, att,
till aluntillverkningens upphjelpande, ej allenast den nu stadgade tionde¬
afgift derföre, ehvad den utginge med hvar 3o:de eller hvar io:de tunna,
måtte afskaffas, utan äfven att, såvida ej all utförsel-tull å alun kunde
upphäfvas, samma tull mätte varda jemkad och nedsatt åtminstone till det
Belopp, som för Svenska stångjernet varder fastställdt; har E. K. M., under
d. 12 sistl. April, i Nåder behagat till Rikets Ständers Stats-Utskott öfver¬
lemna berörde underd. ansökning, för den åtgärd och det afseende, hvar¬
till omständigheterna kunde föranleda.
Då de skäl, i afseende på upphörande af afgiftcrne å alun-tillverk-
ningen i allmänhet, som uti berörde underd. ansökning finnas anförda,
redan blifvit, 1 anledning af en enskild Riksdagsmans motion, vid denna
Riksdag afR. St. pröfvade, och uti hvilken fråga R. St., genom underd.
skrifvelse af den 18 sistl. Augusti, till E. K. M. i und. öfverlemna!, att
för så lång tid, som den svåra conjuncturen för alun-afsättningen fortfore,
och lindring uti den alunverken åliggande tiondeskatt in natura funnes för
tillverkningens uppehållande nödig, i Nåder pröfva, om någon större eller
mindre del af lionden må för ett eller flere år alunverken i allmänhet ef-
tergifvas, anse R. St. sig vid denna fråga nu endast böra i und. åberopa
hvad R. St. sålunda i underd. yttrat.
Vidkommande sedermera sökandemes und. anhållan om jemkning af
tull-afgifterne å alun; så hafva R. St., i sammanhang med uppgörandet
af förslag till Taxa för tull-afgifterne å inkommande och utgående varor,
funnit godt att nedsätta utförseltullen å alun från 4° SOrQ den hittills
utgjort, till 20 sk. B:co, för en qvantitet af 17 Lisp:ds vigt.
Expedilions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse 7f:o 257. 461
Hvilket allt Rikets Ständer, till svar å högstberörde Nådiga Remiss,
få hos E. K. M. härmed 1 underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii 1835.
N:o 257.
Uppläst och godkäud hos Ridd. och Adeln den 29 Dec. 1834-
Preste-Ståndet den 29 — —
Borgare-Ståndet den 5 Jan. i835.
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående lindring i
bevillningen för irtvånarne i Staden Wenersborg. (Beviiin-
Utsk. N:o 40
S. A. K.
Då Wenersborgs invånare, genom den staden nyligen öfvergångna
eldsvåda, blifvit bragte i den svåra belägenhet, alt lindring i bevillnin¬
gen synes vara af behofvet högst påkallad, hafva Rikets Ständer, i lik¬
het med hvad vid flere dylika tillfällen förut egt rum, funnit godt att, i
afseende på bevillningsafgifters erläggande, bevilja denna stads invånare
följande förmoner, intill nästa Riksdag, nemligen:
1:0 att alla tomter i Wénersborg, samt de hus och byggnader, hvil¬
ka derpå uppföras, befrias från bevillning;
2:0 att för borgerliga rörelsen derstädes bevillning må få utgöras
endast till hälften af hvad för städerne utaf den dass, hvartill nämnde
stad hörer, finnes stadgadt; och
3:o att de invånare, som genom eldsvådan blifvit urståndsatte erläg¬
ga personlig skyddsafgift, må, efter Taxeringsmännens pröfning och be¬
stämmande, derifrån befrias.
Hvilket hos E. K. M. Rikets Ständer få härmed i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii 1835.
46a
Expeditioni-Utskolleis Förslag till unä. Skrifvelse N-o *58.
N:o a58.
Uppläst och godkönd hos Ridd. och Adeln den 29 Dec. t834-
Breste-Ståndet den 29 — —
Borgare-Ståndet den 5 Jan. 1835
Bonde-S.tåndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående ett af Kongl.
Maj:t i Nåder öfverlemnadt Förslag till Lag för Banken.
(Banco- och Lag. Utsk. Bet. N:o 3.)
S. A. K.
Efter det E. K. M.. uti Nådig Skrifvelse af den 8 sistl. Februarii,
gifvit Rikets Ständer tillkänna, att E. K. M. endast afvaktade det slut¬
liga afgörandet af det sedan sista Riksdag hvilande förslag till förändrad
redaction af Regeringsformens 72 §., för att till Rikets Ständer öfverlem¬
na Dess Nådiga förslag till Bancolag; och det sedermera till E. K. M:s
kunskap kommit, att man torde önska kännedom af densammas innehåll,
för att samtidigt med öfveHäggningarne om berörde grundlags-förän-
dring behandlas; har E K. M., jemte Skrifvelse af. den 3:dje sistlidne
Mars, i Nåder behagat meddela Rikets Ständer nämnde förslag till Lag för
Banken, uppgjordt i öfverensstämmelse med den vid sista Riksdagen före-
slagne förändrade redaction af 72 §. i 1809 års Regeringsform; men
som högstberörde Lagförslag finnes i vissa delar stridande emot den af
Rikets Ständer bibehållna redaction af 72 §. i Regeringsformen och
af den i 87 §. nämnde Grundlag befintlige föreskrift för behandling af
Lagfrågor synes följa, att ett af E. K. M. framställdt Lagförslag ej kan
annorlunda än i sin helhet bifallas eller afslås; alltså anse Rikets Stän¬
der sig vara förhindrade, att oraförmälde Lagförslag antaga.
Hvilket, till svar å E. K. M:s Nådiga Skrifvelse, Rikets Ständer få
härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii 1835.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 25g. 463
N:o 259.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 2g Dec. 1834*
Preste-Ståndet den 29 — —
Borgare-Ståndet den 5 Jan. 1835
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse; angående förändring
i 2 16 Cap. Ärfda-Balken. (Lag-Utsk. N:ris 126 och
I7°0-
S. A. K.
Då Rikets Ständer ansett en större mognad 1 förståndet samt en
mera samlad erfarenhet erfordras för rättigheten att genom testamente
förordna om sådan egendom, hvilken Testamentsgifvare!! icke sig sielf
förvärfvat, än som i allmänhet kan antagas ega rum, vare sig hos man
eller qvinna, vid i5 års ålder, samt enär Lagen i 19 Cap. 1 §. Ä. B. ej
tillåter mannen före 21 års ålder att råda öfver annan egendom än den
han sjelf förvärfvat, qvinnan destomindre bör anses vara medgifven en
vidsträcktare testamentsfrihet, som 16 Cap. 2 §. samma Balk icke omtalar
någon viss ålder, utan fordrar, det mö, för att göra testamente, skall va¬
ra till godt och moget förstånd kommen, hvilket ej kan antagas inträf¬
fa tidigare hos qvinnan än hos mannen; alltså hafva Rikets Ständer,
som dock funnit ett serskildt förhållande inträda, då man eller qvinna
före nämnde ålder ingår äktenskap, samt i följd deraf, såsom husfader
eller husmoder erhåller vidsträcktare både rättigheter och pligter, sko¬
lat hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att 2 §. 16 Cap. Ärfda-Balken
måtte förändras till följande lydelse:
”Man eller qvinna, sora ej fyllt 21 år, må ej göra testamente, der ej
han eller hon är eller förut varit gift. Den, som fyllt i5 år, må
dock genom testamente bortgifva sådan egendom, den han eller hon ge¬
nom eget arbete sig förvärfvat.”
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii i835.
464 Expcditions-Utskottels Förslag till tind. Skri/velse W.-o 260.
N:o 260.
Uppläst och godkäBd hos Ridd. och Adeln den 29 Dec. 1834.
Prés te-Ståndet den 29 — —
Borgare-Ståndet den 5 Jan. 1835».
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående inskränkning i
Åklagares rätt att anställa åtal å begångne förbrytelser
emot Föräldrar, samt Stjuf- och Svär-Föräldrar. (Lag-
Utskottets Bet. N:ris 133 och 171.)
S. A. K.
Bikets Ständer hafva till pröfning förehaft en gjord framställning
derom, att deii4 Cap. 3 §. Missg.-Balken omnämnde förbrytelser emot
Föräldrar, Stjuf- och Svär-Föräldrar icke vidare måtte vara underkasta¬
de åtal af annor person än målseganden; och som Rikets Ständer der¬
vid funnit: att de såkallade injurie-mål ej sällan äro förenade med om¬
ständigheter af den ömtåliga beskaffenhet, att den offentliga behandlin¬
gen af desamma mera sårar den förfördelade än den skymf han lidit;
att detta i synnerhet inträffar vid ransakning angående misshälligheter
emellan barn och föräldrar, hvilka senare derföre ock synas böra hafva
någen rättighet att sjelfve bestämma om åtal skall ega rum eller ej;
att det i öfrigt bör verka fördelaktigt på begreppet om den vördnad och
den kärlek barn äro skyldiga sina föräldrar, om Lagen fäster allt möj¬
ligt afseende på deras förlåtelse för hvad emot dem blifvit brutet; samt
att den felande häri bör finna en ökad anledning att söka göra sig för¬
tjent af tillgift derigenom, att han i möjligaste måtto upprättar och godt-
gör sitt fel; alltså hafva Rikets Ständer trott, alt rättighet till åtal af de
i 14 Cap. 3 §. Missg.-Balken omförmälde förbrytelser bör få ankomma
på målseganden, derest de ej skett å tid och ort som fridlyst är; hva¬
dan Rikets Ständer ansett sig böra hos E. Kongl. Maj:t i underd.
anhålla, att i slutet af 3 §. omförmälde Cap. och Balk måtte göras
följande tillägg: ”Ej må ide mål, hvarom i denna §. skiljes, annan kä¬
ra, än rätter målsegande, så vida ej brottet skett å tid och ort som
fridlyst är.”
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii i835.
N:o 261.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 261. 465
N:o 261.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adéln den 3 Jan. i835.
Preste-Ståndet den 5 — —
Borgare-Ståndet den 5 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers under d. Skrifvelse, angående rättighet för Kongl.
Maj:t att, i saknad af tillräckligt årligt anslag till Bevä-
ringens beklädnad, för detta ändamål använda Reserv¬
förråden. (Stats-Ulskottels Bet. Ntris 3o4 & 36g).
S. A. K.
Då Rikets Ständer, på sätt deras underd. Skrifvelse af den 6 Nov.
sistl. år, angående Riks-Statens Tredje Hufvudtitel, innehåller, icke ansett
sig kunna bifalla de af E. K. M. för Beväringsmanskapets beklädnad
äskade summor; men Rikets Ständer likväl inse vigten deraf, att de hin¬
der undanröjas, som hittills mött för de Beväringsskyldiges vapenöf-
ningar, hvartill hörer, utom underhållet, äfven bekostandet af Bevärin-
gens beklädnad; hafva Rikets Ständer, af sådan anledning och för att
tillika befrämja verkställigheten af det utaf Rikets Ständer gillade för¬
slag om beklädnads-skyldighetens öfvertagande efter hand emot ersätt¬
ning af de Beväringsskyldige sjelfve, funnit godt besluta, att de Reserv¬
förråd, som för de vid sista Riksdag anvisade medel blifvit anskaffade,
må för oinförmälde ändamål anlitas; hvadan Rikets Ständer skolat hos
E. K. M. i underd. anmäla, att, i händelse det årliga anslaget för Be-
väringens beklädnad skulle befinnas otillräckligt, E. K. M. är oförhin¬
drad att för berörde ändamål, i mon af behof, använda de i Reserv¬
förråden befintlige beklädnads-materialier; och torde E. K. M. i Nåder
låta beloppet af de sålunda anordnade persedlar komma till nästsara-
manträdande Revisorers och Rikets Ständers kännedom.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii 1835.
Bih. till R. St. Prot. 1834 och tS3S. 10 Sami. 1 Åfd.
%
466 Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrijvelse N-o 261.
N:o 26**.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 3 Jan. i835.
Preste-tåndet den 5 — —
Borgare-tåndet den 5 — —
Bonde-tåndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj.ts
Nådiga Remiss å Landshöfdingens i Wexiö underd. an¬
hållan om understöd till Åsa Socknemän för liden skada
genom hagel. (Stats-Utsk. N:o 37r.)
S. A. K.
E. K. M. har beliagat till Rikets Ständers Stats-Utskott i Nåder Öf¬
verlemna en af E. K. M. Befallningshafvande i Kronobergs Län insänd
underd. Skrifvelse, hvart omförmäles, att, genom ett den 2:dra sistlidne
September inträffadt oväder med hagel uti Åsa Socken af berörde Lätt,
sädesgrödan på mera än 11 hela hemman, med underliggande torp och
lägenheter, blifvit antingen helt och hållet förstörd, eller ganska betyd¬
ligt skadad, så att den derigenom tillskyndade förlust uppgått enligt
skedd uppskattning till 38 tunnor inskeppa Råg, 437 tunnor 3 skeppor
Korn, 289 tunnor 2 skeppor Blandsäd, 566 tunnor 2 skeppor Hafra, samt
för diverse artiklar såsom Halm, Potatoes, Kål, m. m. till 2,224 Rtdr
33 sk. Banco. I anledning hvaraf E. K. M:s Befallningshafvande, med
anmälan, att ibland dem, som lidit skadan, de fleste voro så fattige, att
de, för deras lifs-bergning, icke haft annat att för vintern påräkna, än
den förstörda grödan; att de lidandes belägenhet jemväl försvårades der¬
af, att kort derefter ali grödan uppbrunnit vid Åsa Herrgård, hvarifrån
de behöfvande i orten vanligen fått köpa spanmål, och att ingen förening
om ersättning af dylika skador blifvit inom Åsa Socken och Norrvidinge
Härad träffad, i underdånighet hemställt, det E. K. M. måtte täckas för de
nödlidandes bispringande anordna en summa penningar; dock har E. K.
M:s Befallningshafvande tillika upplyst, att flere torde finnas, hvilka tro¬
ligen icke kunde anskaffa någon säkerhet för de lån, som dem möjli¬
gen beviljades.
Hvad handlingarna sålunda innehålla hafva Rikets Ständer i öf¬
vervägande tagit; och som Rikets Ständer redan vid 1828 års Riks¬
dag, i anledning af då väckt fråga om anslag af allmänna medel tili
understöd för de jordbrukare, hvilka utaf oförutsedda natur-olyckor hem¬
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 263.
467
söktes, i underd. tillkännagifvit sig icke kunna till omförmälde ända¬
mål anvisa några medel; samt E. K. M. derefter förständigat Dess samt¬
lige Befallningshafvande, att, hvar i sitt Län, uppmana allmänheten till
öfverenskommelser om skadestånd i dylika fall, på sätt för hvarje lands¬
ort tjenligast pröfvades; alltså och då de natur-olyckor, som derefter
drabbat smärre menigheter, icke heller föranledt till någon utgift för det
allmänna, utan, i den händelse att ett för tillfället trängande behof
måst afhjelpas, sådant vanligen skett genom försträckning i säd eller
penningar, emot säkerhet och återbetalningsskyldighet inom föreskrifven
lid; hafva Rikets Ständer, i afseende på nu förevarande fråga, ansett
lämpligast, att åt E. K. M. i underd. öfverlemna pröfningen, huruvida
Åsa Socknemän äro i behof af understöd; då E. K. M., i sådant fall och
på sätt förut vid likartade tillfällen egt rum, tvifvelsutan i Nåder lärer
täckas af befintlige tillgångar disponera hvad för bemälde Socknemän
kan såsom försträckning anse» erforderligt.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s Högstberörde Nådiga
Remiss, få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii 1835.
N:o 263.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adela den 3 Jan. i835.
Preste-Ståndet den 5 — —
Borgare-Ståndet den 5 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelsej i anledning af förehafd
granskning af Hufvud-Boken öfver Kronans hus och bygg¬
nader. (Stats-Utsk. N:o 3^2.)
S. A. K.
Sedan E. K. M., i anledning af Rikets år 1829 församlade Ständers
underd. anhållan, att befattningen med Kronans hus och byggnader i
landsorterne måtte öfverflyttas från Kammar-Collegium lill Öfver-Inten-
dents-Embetet, samt att en Hufvudbok öfver desamma, med undantag
af Militaire-Staternes byggnader, på uppgifvet sätt måtte Upprättas, on¬
der den ai December i83o i Nåder förklarat, det E. K. M. icke funné
468
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 263.
skäl att Rikets Ständers berörde anhållan vidare bifalla, änattKammar-
Collegiuin anbefaldes att genom vederbörande låta anskaffa ritningar och
beskrifningar öfver de ifrågavarande Kronans hus och byggnader, samt för¬
teckningar öfver alla i samma byggnader befintliga Kronan tillhörige meu¬
ller oell inventarier, och i anledning deraf upprätta en Hufvudbok å dessa
lius och byggnader med tillhörigheter, saint huru de disponerades, uti
hvilken Bok sedermera alla skeende förändringar i dessa delar lid efter
annan borde antecknas; så hafva Rikets Ständer, genom deras Stats-TJt-
skott, från Kammar-Collegium begärt del af den, till följd af E. K. M:s
sålunda gifua Nådiga befallning, upprättade Hufvudbok, men hvilken vid
anställd granskning befunnits ofullständig, opålitlig samt ingalunda
motsvarande hvad Rikets Ständer åsyftat och E. K. M. till verkställan¬
de förordnat; och hafva dervid följande hufvudsakliga anmärkningar fö¬
rekommit:
1:0 att berörde Hufvudbok ej innefattar någon anteckning af hvad
som efter densammas upprättande förefallit med husens underhåll och
reparerande, eller med deras disposition, för hvilket ändamål äfven
större utrymme för hvarje lägenhet skulle erfordras än uti nämnde Bok
finnes lemnadl;
2:0 alt de husen tillhörande inventarier ej deri finnas upptagne;
3:o att de i Hufvudboken intagne beskrifningar och underrättelser
ingalunda äro pålitlige, utan ha. tvärtom deruti anträffats någre full¬
komligt origtige uppgifter, hvarå såsom exempel må anföras, alt om
Länsfängelsena så väl i Vester-Norrlands som Norrbottens Län blifvit
antecknadt, att de byggas och underhållas af Länets hemmansegare, då
likväl, enligt Rikets Ständers underd. Skrifvelse den 29 Sept. 1829, blif¬
vit bestämdt, att, emot det att allt anspråk å ersättning till desse Län
förfallit för uppförandet af sjelfva fängelsehusen, Staten skulle öfvertaga
och hädanefter ensam bekosta underhållet af Länsfängelsena i samma
Län, på sätt med de i Rikets öfrige Län varande enahanda byggnader
eger rum.
Vid sådant förhållande hafva Rikets Ständer, med öfverlemnande
åt E. K. M;s eget Nådiga godtfinnande att förständiga Kammar-Collegium.
om dess pligt att framdeles med mera noggrannhet ställa sig till underd.
efterrättelse E. K. M:s Nådiga befallning, tillika skolat i underdånighet
anhålla, det Kammar-Collegium måtte meddelas förnyad Nådig föreskrift
att upprätta en för ändamålet mera lämplig, fullständig och pålitlig Bok
öfver alla Kronans hus och byggnader jcaed tillhörande inventarier i
Expeditions-TJtskollets Forsla" till und. Skrifvelse N-o 263.
4%
samtlige Länen, hvilken i stället för att benämnas och vara Hufvudbok,
egentligen endast behöfver svara emot en så kallad Liggare, eller Fa-
stighets-Registratur, som Länsvis upptager så väl en kort beskrifning om
hvarje hus, dess ålder, när det blifvit upplördt eller inköpt, för hvad
belopp, jemte en noggrann anteckning af dermed för hvarje år skeende
förändringar samt använde underhålls- och reparations-kostnader, äfven¬
som huruvida det är brandförsäkradt, hvar, för luiru lång tid och till
hvad belopp, samt slutligen huru och under hvad vilkor hvarje hus
disponeras, samt alla dermed förefallande förändringar; hvarjemte borde
uppgifvas, ifrån hvilken officiel Act eller Handling alla de införde för¬
hållandena blifvit hemtade.
Härförutan, och då E. K. M ansett Öfver-Intendents-Embetet endast
höra fortfarande ega befattning med Kronans hus och byggnader i huf-
vudstaden, hafva Rikets Ständer jemväl funnit sig böra i underd. begära,
det Öfver-Intendents-Embetet måtte i Nåder anbefallas, att, jemte dess
förande hufvudbok och redovisning öfver anslagna medel till desse hu¬
sens byggande och underhållande, öfver desamma inrätta enahanda Lig¬
gare eller Fastighets-Registratur, som den här ofvan för Kronans hus i
landsorterne af Kammar-Collegium äskade; äfvensom alt E. K. M. läek-
tes låta meddela en lika befallning till Styrelserne för samtlige de Sta¬
tens Verk, hvilka ega egna hus och byggnader, så i hufvudstadeu som i
landsorterne, och hvilka icke tillhöra hvarken Öfver-Intendents-Embe-
tets eller Kammar-Collegii öfverinseende, utan directe och ensamt di¬
sponeras af Styrelsen för hvarje af de serskilde Verken, bland hvilka
må nämnas Tull-Verket, Post-Verket, Seraphimer-Ordens-Gillet, Miiilair-
Staterne m. fl.
Och på det enkelhet och enhet uti uppställningen af alla hufvud-
sakliga anteckningar med noggrannhet och på ett ändamålsenligt sätt raii
vinnas, få Rikets Ständer slutligen underdånigst anhålla, det E. K. M.
i Nåder läcktes anbefalla Dess och Rikets Stats-Conlor att lemna elt
Formulair till hvarje af dessa Styrelser äfvensom till Ivammar-Collegium
och Öfver-Intendents-Embetet, för sådane Böckers eller Liggares upp¬
rättande och sedermera fortsättande från och med innevarande år 1835;
tunnande såsom hufvudsaklig ledning för desse Formulairers upprät¬
tande, tjena den Liggare, sorn) vid Tull-Verket föres öfver dess
byggnader, och anse Rikets Ständer, att desse Liggare hädanefter alltid,
i den mon sådant låter sig göra, böra vara att tillgå för Rikets Slän-
47» Expcditions-TJt skottets Forslag till und. Skrifvelse JV-o 264.
ders Stats-Utskott eller Revisorer vid deras granskning och förrätt¬
ningar.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii 1835.
N:o 264.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 3 Jan. i835.
Preste-Ståndet den 5 —
Borgare-Ståndet den 5 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående utbytet af den
utaf f. d. General-Assistance-Contoret begagnade egendom
emot den Stockholms stad tillhörige, så kallade Hessenstein-
ska Egendomen. (Stats-Utsk, N:o 370.)
S. A. K.
Då af E. K. M:s Nådiga Proposition under den 8:de sistlidne Fe¬
bruarii, angående förlängning i ytterligare 10 år af de för en Pant-låne-
inrättning i hufvudstaden beviljade förmoner, Rikets Ständer tillika in-
hemtat, att fråga blifvit väckt om utbyte af det utafDrätsel-Commissio-
nen inköpte så kallade Hessensteinska huset emot den Riksgälds-Conto-
ret tillhöriga, af f. d. General-Assistance-Contoret förut begagnade, på
Riddarholmen belägna egendom; få Rikets Ständer, som redan genom
underd. Skrifvelse af den 24 sist). Julii i underd. besvarat hvad högst¬
berörde Nådiga Proposition i öfrigt innehåller, i afseende på nu föreva¬
rande omständighet, härmed i underdånighet anmäla, alt så väl Rikets
Ständer som Stockholms Stads Drätsel-Commission å stadens vägnar sam¬
tyckt till ett definitivt utbyte, utan någon mellangift af förrberörde egen¬
domar; i anledning hvaraf Fullmägtige i Riksgälds-Contoret erhållit upp¬
drag att gå i författning om bytesbrefs utfärdande och att dermed låta
lagfara.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii i835.
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse jV.-o 265. 47*
N:o s65.
Uppläst ocb godkänd bos Ridd. och Adeln den 3 Jan. i835.
Preste-Ståndet den 5 — —
Borgare-Ståndet den 5 —
Bonde-Ståndet den 5 —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande sättet för
Directionen öfver Hjelmare Canal och Slussverk att full¬
göra det beslutj Rikets Ständer vid sistförflutne Riksdag
fattat> om afsatt ande af en reparationsfond, såsom vilkor
för erhållande afskrifning af Canal-Bolagets skulder till
Banken och Riksgäldskontoret. fStats-Utsk. Utlåtande
N:o 376.)
S. A. K,
Sedan E. K. M., genom Nådig Skrifvelse den 6 Mars rSap, lill Rikets
då församlade Ständers pröfning och bifall i Nåder öfverlemnat Hjelmare
Slussverks Directions underd. anhållan om eftergift och afskrifning af
de lånebidrag, som, enligt Rikets Ständers beslut vid 1818 och i8a3
årens Riksdagar, med 780,000 R:dr B:co från Banken och Riksgälds-
Contoret till Hjelmare Canal och Slussverks byggnad utgått, samt Rikets
Ständer uti skrifvelse af den 26 Februarii i83o till svar härå i underd.
anmält, det de, inseende nödvändigheten af att bilda en någorlunda till¬
räcklig reparationsfond för underhållandet af de på Statens bekostnad
helt eller till större delen utförda Canalbyggnader eller andra arbeten
af likartad beskaffenhet, funnit godt lemna Hjelmare Canal och Sluss¬
verks Bolag den försäkran, att eftergift och afskrifning af Bolagets of-
vanberörde skuldbelopp i och för Canalens byggande skulle Bolaget,
uppå framdeles skeende anmälan, beviljas, i händelse Bolaget visade sig
hafva inom en tid af högst 6 år från Canalens fullbordan samlat och
afsatt en summa af åtminstone iö.ooo R:dr Banco till fond för Canalens
framlida underhållande, oberäknadt de reparations-cassor, hvilka uti Reg¬
lementet kunde varda Bolaget ålagde, eller hvarom actie-egare serskildt
sig förenade, till bestridande af de årliga mindre betydliga underhålts-
kostnaderne; om hvilket beslut E. K. M., genom Nådig Skrifvelse af
den i3 Mars i83o, täckts Slussverks-Directionen till underd. efterrättelse
förständiga; så har bemälde Direction, uti en till E. K. M. ingifven, och
af E. K. M. under den 25 October sistlidit år till Rikets Ständers Stats-
41*
Expeditiont-Ulskottels Forslag till und. Skrifvelse JV.-o 0.65.
Utskott i Nåder öfverlemnad ansökning, jemte en utförlig framställning
om Bolagets inkomster och utgifter under senare åren, samt om det möjliga
öfverskott Bolaget årligen hade att påräkna till liquiderande af iråkade
skulder, i underd. anhållit, att på det sätt få fullgöra Rikets Ständers
omförmälde beslut, att, sedan genom Bolagets försorg detsamma tillhö¬
rande Wallby och Oppeby hemman, 3 mantal, blifvit från all annan
gravation befriade, låta deruti till Statens säkerhet inteckna en på i5,ooo
R:dr ställd förbindelse alt hålla nämnde capital tillhanda, om och enär
detsamma vid Canalens ombyggnad förr eller senare i framtiden kunde
erfordras, samt att emedlertid vid hvarje års slut till Rikets Ständers
Riksgälds-Contor, eller det verk Rikets Ständer behagar anvisa, å det
förskrifna capitalet erlägga 5 procents ränta med y5o R:dr årligen,
hvilken ränta oafkortad borde af Canal-inkomsterna utgå från och med
slutet af år iS.jo och allt framgent, innan någon ränteutdelning till ac-
tie-egare för deras tecknade capital finge ega rum, samt utan hinder af
de smärre underhålls- och reparations-kostnader, som årligen kunde fö¬
refalla; hvarefter Riksgälds-Contoret, som borde emottaga och förvara
Bolagets intecknade capital-förskrifning, skulle vara skyldigt att ränte-
medlen, så snart de influtit, utlåna, så ått, genom accumulering afränta
på ränta, beräknad till fem för hundrade, fonden år från år förökades,
på hvilket sätt samma fond, om den lemnades oförryckt, skulle efter en
tidrymd af 5o år hafva vuxit redan till 170,000 R:dr, men vid förloppet
af 100 år utgöra det betydliga beloppet af 2,000,000; och ett sådant
samlande af nybyggnadsfond, hade Slussverks-Directionen med dess år
1820, till Rikets Ständer öfverlemnade förslag åsyftat.
Hvad sålunda blifvit frarnställdt hafva Rikets Ständer i öfvervägande ta¬
git; och beträffande frågan om reparationsfonden, så, enär härvid i betraktan¬
de kommit, att Canalen och Slussarne äro så nyligen byggde, attnågre sådane
större reparationer, för hvilkas verkställande fonder skulle behöfva anlitas,
icke böra komma i fråga förr än i en aflägsen framtid, anse Rikets Stän¬
der det både för Staten och actie-egarne blifva mera fördelaktigt, om,
på sätt Directionen föreslagit, den föreskrifne reparationsfonden af 15,000
R:dr B:co, i stället för contant, aflemnas i Directionens, å Bolagets väg¬
nar,utgifne intecknade förskrifning å i5,ooo R:dr B:co med löpande 5
procents årlig ränta, enär, genom den tillagda räntan, som Bolaget sjelf
erlägger, och desse räntemedels utlåning, reparationsfonden kan vinna
den tillväxt, att kostnaderne för ombyggnader eller större reparationer,
hvilka
Expeditions-Viskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o u6S.
hvilka i en framtid blifva nödvändige, kunna utan Statens eller actie-
egarnes betungande härmed bestridas; och hafva Rikets Ständer, på grund
häraf, bifallit; 1:0 att den af Rikets Ständer vid sistl. Riksdag föreskrif-
ne reparationsfond af i5,ooo R;dr B:co må, i stället för contant, lill Riks-
gälds-Contoret före år 1840 aflemnas uti Directionens för Hjelmare Canal
och Slussverks byggnad, å Bolagets vägnar, och med första inteckningen
uti Bolagets fastigheter Stora Vallby och Oppeby försedde skuldförbin¬
delse å 15,ooo R;dr Banco, med löpande 5 procents årlig ränta; 2:0 att
nyssnämnde ränta hvarje år, genom Directionens försorg, bör lill Riks-
gälds-Contoret med 750 R:dr inbetalas och derstädes innestå, utan alt
någon ränta derå af Contoret godtgöres; hvad åter angår Directionens
förslag, att Riksgälds-Contoret skulle ombesörja räntemedlens utlåning,
så anse Rikets Ständer sig ej kunna detta förslag bifalla; hvaremot Ri¬
kets Ständer funnit godt besluta; 3:o att det årligen inflytande ranlebe-
loppet af 750 R:dr må hållas Direclionen tillhanda emot sådane sä-
kerhets-handlingar, som blifva antagliga, enligt det Reglemente för ränte-
medlens utlåning genom Directionens försorg, hvilket E. K. M. täc¬
kes utfärda och hvarom Rikets Ständer nu i underd. anhålla; 4:o att
med den ränta, som inflyter å de uti nästföregående punkt omförmäide
säkerhets-handlingar, bör förhållas på enahanda sätt, som är föreslaget
i afseende på räntan å Directionens intecknade skuldförbindelse, så att
allt hvad som under benämning af ränta till Riksgälds-Contoret ingår,
skall i utbyte mot antaglige säkerhets-handlingar Direclionen tillhanda¬
hållas; samt 5:o att om och när, i afseende på de i utbyte mot contante
medel till Riksgälds-Contoret aflemnade säkerhets-handlingar, någon be¬
vakning eller betalnings utsökande erfordras, Riksgälds-Contoret härmed
icke kommer att laga någon befattning, utan bör sådant af Directionen
ombesörjas; och på det Directionen må blifva i tillfälle att, utan hinder
från Riksgälds-Contorets sida, detta åliggande behörigen fullgöra, så skola
de säkerhets-handlingar, hvilka, för bevakningars eller utsökningars an¬
ställande, för Directionen måste vara tillgängliga, uppå skeende anmälan
hållas Directionen tillhanda, emot afgifvande förbindelse att samma hand¬
lingar till Contoret åter ställa, så snart de för ändamålet blifvit begagnade.
Hvilket allt Rikets Ständer få, till svar å E. K. M. Nådiga Remiss,
härmed i underdånighet anmäla. Rikets Ständer framhärda &c.
\ Stockholm den 5 Januarii 1835.
Eih. lil R. St. Prot. 7834 oc^ 7335, 10 Sami. 1 Afd.
60
474
Expeditions-U tskotlets Förslag till und. Skrifvelse JV.-o 266,
iN:o 266.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adelö der» 16 Febr. )835.
Pceste-Ståndet den 2 — —
Borgare-Ståndet den 2 — —
Bonde-Ståndet den 3 — —
Pikets Ständers underdåniga Skrifvelse j angående förändring
af 4 och $ ,$*,$*• i 17 Cap. Ärfda-Balken och af 3 8
Cap. Jorda-Balken samt om upphäfvande af Kongl. För¬
ordningen den ig Augusti 1762. (Lag-Utsk. N:ris 123
& i69).
S. A. K.
Inom Riks-Stånden hafva framställningar blifvit gjorda om en mera vid-
sträckt testamentsfrihet efter stadsrätt,^n som för närvarande eger rum, enligt
stadgandena uti 17 Cap. 4 och 5 §§. Ärfda-Balken, samt i Kongl. Förordnin¬
gen den 19 Augusti 1762; och som Rikets Ständer anse enhet i lagstiftnin¬
gen vara ett hufvudsakligt vilkor för densammas fullkomlighet, samt den olik¬
het i testamentsrätt, som i nu gällande Lag för serskilda medborgareclasser
blifvit antagen, icke är förenlig med fordran på jemlikhet inför Lagen, el¬
ler har någon annan än en tillfällig historisk grund, hvars betydelse för
närvarande icke är någon; alltså, och då de af en utsträcktare testaments¬
frihet befarade menliga följder, alt föräldrar skulle utesluta sina barn från
delaktighet i sin qvarlåtenskap elleF utan skäl gynna det ena barnet fram¬
för det andra, synas kunna förekommas genom antagande af den utaf
Lag-Comiteen föreslagne inskränkning, eller att, då bröstarfvinge finnes, en¬
dast hälften af qvarlåtenskapen må genom testamente bortgilvas, hafva R.
St., i hufvudsaklig öfverensstämmelse dels med hvad sist församlade Rikets
Ständer i detta afseende i underdånighet yttrat, samt dels med de uti
Lag-Comitéens förslag till Ärfda-Balk befintlige, mera tydliga Lagbestäm¬
melser, än som i 17 Cap. 4 § s*sla morn. Ärfda-Balken i nu gällande Lag
innehållas, till förmon för testamentsgifvarens barn, då detta är omyndigt,
ofärdigt, med svår sjukdom behäftad t eller litet vetande, skolat hos E. K.
M. i underd. anhålla: 1:0 att, med upphäfvande af 4 och 5 §§. i 17 Cap.
Ärfda-Balken samt Kongl. Förordningen den 19 Augusti 1762, angående
utvidgad testamentsfrihet efter stadsrätt, nyssnämnde tvänne §§. måtte er¬
hålla följande förändrade lydelse:
4 §• 1 morn. "Ali aflingejord och ärfda eller förvärfda lösören må
Expeditions-Vtskottets Förslag till und Skrifvelse N.o 266. 475
man, efter lanJsrätt, gifva i testamente lill hvem man vill, skyld eller 0-
skyld.”
a mom. "Efter stadsrätt må ej någor af ärfdt eller förvärfdt, rörligt
eller orörligt gods gifva i testamente mera än hälften, der bröstarfvinge
lefver efter. Har man ej bröstarfvinge, då må man alltsammans i testa¬
mente gifva. Vilja barn och inländska arfvingar till sig lösa hus, tomt,
gård eller jord; stånde det dem fritt, inom natt och år. Samma rätt ega
utländska arfvingar, om de i landet inflytta, och der bygga och bo. Vil¬
ja de göra testamente, som till Preste-Slåndet höra, om den egendom deri
de giftorätt hafva, efter stadsrätt, som i 10 Cap. 4 §• Giftermåls-Balken
sägs, vare då Lag samma, som här stadgadt är, ehvad de bo å landet eller
i staden: med arfvejord deras å landet och den, som före äktenskapet der
aflad är, gånge i thy fall efter landsrätt.”
5 § ”Lemnar testamentsgifvaren efter sig omyndigt barn och kan det
ej af sitt arf njuta föda och uppfostran; då skall, af egendom, sorn i testa¬
mente gifven är, så mycket afsättas, som Rätten pröfvar barnet, efter stånd
och vilkor, nödigt hafva, Lill dess det sig sjelf nära kan, dock ej för läng¬
re tid, än till dess barnet uppnått 21 år. Är barn ofärdigt, med svår
sjukdom beliäftadt eller litet vetande; då skall ock afsättas hvad till bar¬
nets underhåll tarfvas, der dess arf ej dertill förslår; och gånge det un¬
derstöd ut, så länge behofvet fortfar: kommer barnet till helsan, eller var¬
da dess vilkor eljest så förbättrade, alt det sig sjelf försörja kan; upphö-
re då understödet, Nu har man genom testamente anslagit viss årlig in¬
komst till sitt omyndiga barns föda och uppfostran, eller till underhåll
för sitt barn, som är ofärdigt, med svår sjukdom bebäftadt eller litet ve¬
tande; kan ej det barn, som omyndigt är, af eget arf njuta föda^och upp¬
fostran, eller det, som ofärdigt, sjukt eller litet vetande är, med eget arf
underhållas; då må det testamente gälla, för tid som här ofvan sägs, ändå
att arfvejord eller bröstarfvingars lott 'dermed belastas skulle.”
2:0 att 8 Cap. 3 §. 1 mom. Jorda-Balken måtte erhålla följande för¬
ändrade lydelse:
”Eger man jord, hus eller tomt i staden; håfve våld bortgifva hälften
deraf, ehvad det är ärfdt eller aQadt.”
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 16 Febr. i835.
476
Expeditions-U tskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 26J.
N;o -267.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 3 Jan. ^835.
Preste-Ståndet den 5 — —
Borgare-Ståndit den 5 — —■
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i fråga om lindring uti den
hemmansegarne i Jemtland åliggande rote rings- och rust-
nings-skyldighet. (Stats- samt Oecon. Utsk, N:ris 29&45.)
S. A. K.
Sedan, till följd af Eder Kongl. Maj:ts, genom Nådigt Bref af den 21
Junii 1825, lemnade tillstånd, en provisionel rotejemkning inom Jemtlands
Län blifvit verkställd och sålunda utfallit, att Infanterie-Regementets
numerstyrka blifvit från xooo till 800 man förminskad, samt de derige¬
nom uppkomna vacanla rotar, jemte förut oroterade hemman, anslagne till
de qvarblifne stamrotarnes understöd, med ett bidrag af 8 R:dr för tun-
landet, och det upprättade interims-roteringsverket, med den dervid före-
slagne afgift, under vilkor af Regementets skyldighet till activ tjenstgöring,
blifvit af E. K. M., under den 21 November 1827, fastställd att gälla
från och med år 1828, intill dess, efter afvittringens afslutande i orten,
en fullständigare och på mera bestämda grunder byggd rotering i provin-
cen kunde för sig gå; så och med anledning af Riksdagsfullmägtiges från
Jemtland vid sistförflutne Riksmöte gjorde framställning, det nämnde pro¬
visoriska anstalt icke medförde erforderlig lindring, och att fördenskull ea
ny allmän rotejemkning måtte, utan afbidan af afvittrings-förrältningarnes
slut, utföras, till ytterligare nedsättning af Regementets styrka, som dock
sedermera kunde tillökas genom framdeles tillkommande nyhemman, hade
R. St., i und. skrifvelse af den 18 Februarii i83o, i afseende på de all¬
männa grunder, hvarefter ifrågavarande rotejemkning skulle verkställas,
innan den grundJagseniigt till R. St:rs pröfning förekom, yttrat: att örn
Jemtlands Regemente, efter Norriges förening med Sverige, skulle kunna
uppfylla sitt ändamål, bidrag till Rikets krigsmagt i det hela, så måste
väl det gamla vilkoret för ortens rotering, eller manskapets användande
endast inom landskapet, uppliäfvas, och Jemtlands soldater följaktligen
åläggas samma skyldighet, som Kronans indelta manskap i det öfriga
Riket, vare sig i krig eller i hänseende till arbets-commenderingar under
fredstid, men att, enär contractet med rotehållarne å Statens sida sålunda
Expeclitions-Ulskotttts Förslag till tind. Skri/velse 7V.-0 267.
477
upphäfdes, någon annan billig grund för det nja förhållandet dem emel¬
lan icke syntes böra fastställas, än den redan i Kongl. Brefvet den 2
October 1806 nppgifne, eller jemlikhet med roteringen i det öfriga Riket,
utan afseende å den möjliga minskning sådant kunde verka i Regementets,
redan på förband, till 800 man af E. K. M. bestämda styrka; i öfverens¬
stämmelse med hvilka åsigter, i händelse desamma vunno E. K. M:s Nå¬
diga bifall, R. St. anhållit, dels att E. K. M. mätte täckas, till efterrät¬
telse vid den skeende nya roteringen inom Jemtland, i Nåder förordna,
det Jemtlands soldater ålades samma skyldigheter, som Kronans öfriga in¬
delta manskap i Riket, men att, utan fastställelse af den provisoriska
regleringen af rotehållet derstädes för längre tid än de 8 år, för hvilka
densamma blifvit af Länets invånare antagen, roteringen derefter måtte,
oberoende af den måhända aflägsna tidpunkten för afvittringens fullbor¬
dan, jernnäs till likhet med roteringen i det öfriga Sverige, sedan hem¬
manens godhet, grundräntan och öfriga utskylder blifvit emellan Länen,
behörigen jern förde och t3gne i beräkning, hvarefter de i Jemtland till¬
kommande nyhemmanen borde öka den gamla roteringen, dels ock att
de sålunda för Jemtlands Fältjägare-Regemente tillstyrkta vilkor jemväl
måtte få sträckas till Jemtlands Hästjägare-Esquadron, så att rusthållarne
dervid mätte komma i åtnjutande af all den lindring i deras skyldigheter,
som antingen redan blifvit eller framdeles kunde varda rolehållarne inom
provincen beviljad; och har E. K. M., som, efter det Krigs- och Karn-
mar-Collegiernes underdåniga utlåtande öfver ofvanberörde Rikets Ständers
hemställan inkommit, i betraktande af de flere, i nämnde utlåtande, fram¬
ställde olägenheter, hvilka skulle uppstå af en, före afvittringens fullbor¬
dan, företagen definitiv rotejemkning i Jemtland, icke kunnat merbemälde
hemställan bifalla, utan i Nåder pröfvat det så mycket hellre böra emed¬
lertid förblifva vid E. K. M:s, den 21 November 1827, rörande interims-
roteringen derstädes, fattade beslut, sorn all anledning vore att förvänta,
det afvillringsverket hunne afsiutas inom förrberörde tid af 8 år, räknadt
från och med 1828, icke allenast, genom aflålet Nådigt Bref den 5 No¬
vember 183r, anbefallt Landshöfdingen i Länet, att, med det år 1827 ho¬
nom till afgifvande ålagda underd. förslag till ny ordinarie rotering i Jemt¬
land, så tidigt inkomma, att förslaget, efter Nådig pröfning, kunde Rikets
nu församlade Ständer till antagande föreläggas, på det rote-regleringen
sedermera genast, efter afvittringens slut, kunde till verkställighet befor¬
dras; utan ock, beträffande frågan om provincens rustnings-besvär, i hvil¬
ket ämne jemväl undersökningar föregått, under den 19 i sistnämnde må-
4v$
Expeditions-II(skottets Förslag till und. Skrifvelse N- o 267.
nåd och år, dels antydt Landshöfdingen alt upprätta underdånigt förslag
till detta besvärs jemnande på enahanda grunder, som för rotejemkningen
blefve gällande, dels emedlertid tillagt rusthållarne i rustningsbordan ett
understöd, till belopp af 1000 R:dr årligen, alt ifrån och med i832 till
och med det förflutna, då Rikets Ständer sammanträdt, af Statsmedlen
utbetalas och i tnon af bördan vederbörande tilldelas; i följd hvaraf E.
K. M:s Befallningshafvande, uti ond. skrifvelser den 1 Februarii och \\
Augusti i833, hemställt, att vid omförmälde förslags upprättande måtte
få hafvas afseende på hemmanens godhet, grundräntor och utskylder, deraf
hemmansvärdet säkrast utröntes, samt att icke allenast taxeringsvärdet, utan
Härads-Rätternes uppbuds-förteckningar för flere år, hvilka utvisade det
pris, hvarföre hemmanen frivilligt såldes, borde undersökas, då ett medium
af det hemmansvärde, hvarföre en soldat eller ryttare hålles i Rikets öf¬
riga 23 Län, borde utgöra grunden för roteringens bestämmande i Jemt¬
land , så alt en soldat eller ryttare derefter borde hållas för samma hem-
mans-värde, som det medeltal utgjorde, hvarföre soldat hålles i Rikets
öfriga provincer; men hvilka grunder dock, med den tillämpning deraf,
Landshöfdingen framställt, skulle leda till Fältjägare-Regementets nedsätt¬
ning med minst 4° procent af primitiva styrkan, 1000 man; i samman¬
hang hvarmed Landshöfdingen föreslagit antingen förminskning i enahanda
förhållande af Hästjägare-squadronens numeraire, eller ock en deremot
svarande lindring, medelst contant ersättning af Statsmedel till de rustan¬
de; hvaremot Krigs- och Kammar-Collegierne, uti häröfver afgifne underd.
utlåtanden af den i3 Maji och 21 October i833, på anförde skäl, icke
ansett sig kunna dela Landshöfdingens åsigter, hvarken i fråga om jord¬
värdet, såsom måttstock för roterings- och rustningsbordan i Jemtland,
jemförelsevis med Rikets öfriga orter, eller i afseende på undantag från
roterings-skyldigheten för vissa lägenheter, såsom de till landtstaten anslagne
boställen, de ruslhållen underlagda augmenter, det Häradshöfdingen i Norra
Domsagan tilldelade boställe, samt de till Gustafs och Carlbergs Koppar¬
verks betjenande med kol, ved och körslor underlagde hemman, hvilka
alla, jemte inqvarterings-, post- och gästgifvare-hemman, äfvensom de re¬
dan afvittrade, under odling och frihets-tid upplåtna 66f||2i manial
borde i beräkningen ingå; varandes i öfrigt af Collegierna hufvudsakligen
tillstyrkt, alt, beträffande roteringen, all dertill skyldig jord, så vida icke
densamnaas innehafvare förenade sig om taxerings- och försäljnings-värde-
nas antagande till rättelse vid rotejemkningen, borde efter dess godhet
och verkliga beskaffenhet uppskattas, och hvaraf resultatet icke i någotdera
Expeditious-Ulskottcts Förslag till und. Skrifvelse N.o 2 6j.
479
fallet skulle, med tillbörlig hänsigt å Länets förmåga, i jemförelse till an¬
dra orter i Riket, kunna leda till försvars-styi kans minskning under hvad
E. K. M. redan, med vilkor af Regementets activa egenskap, i Nåder med*
gifvit; samt, hvad rustningen anginge, alt de till densammas uppehål¬
lande anslagne 71-fg mantal, som utgjorde stammar för 100 numer
Hästjägare, till detta ändamål måtte bibehållas, med fortfarande rättighet
alt åtnjuta 4° daler silfvermynts ränta till understöd för rustnings-skyl-
dighetens fullgörande vid hvarje numer, på det sätt, att ruslhållarne må
innehålla räntan af rustningsstammen och sedermera uppbära ett emot
den hittills innehafda augments-räntan svarande penningebelopp, utan för¬
vandling, samt derefter undfå ersättning för hvad sorn uti anordnade ränte-
beloppet för hvarje numer bruste af dertill indelta och med förvandling
utgående hemmansräntor i Medelpad, samt att, enär augmentshemman,
hvilka hittills varit från rotering befriade, hädanefter komme alt indelas
till ordinarie rotering vid Fältjägare-regementet, och således, lika med öf¬
rige skatte- och krono-hemman i orten, borde till understöd i roterings-
tungan få innehafva sin ordinarie ränta, den der icke vidare såsom aug¬
ment till ruslbållen kunde utgå, de gamla rustnings-stammarne deremot
borde undfå ersättning i andra anslag för de dem frångående augments-
räntor, hvilkas sammanlagde belopp utgjorde 444 R;dr sk. 2 rst. Beo,
som kunde utgå antingen från Stats-Verket eller af Ki önans behållne or¬
dinarie räntor i Vesternorrlands Län; hvarförutan de rustande kunde, ge¬
nom contant understöd från Stats-Verket, beredas enahanda lindring i
den till 100 R:dr beräknade kostnaden för ryttarnes och numerbästarnes
underhåll, som rotehållarne genom Regementets nedsättning åtnjuta.
Uti derefter till R St. aflåten Nådig Skrifvelse af den 22 sist 1 Feb¬
ruarii, har E. K. M. förklarat Sig icke kunna antaga de af E. K. M:s Be¬
fallningshafvande för rotejemkningen i Jemtland föreslagne grunder, utan
deremot, med godkännande af Collegiernes åsigter, i Nåder ansett, att vid
Regementets lill 800 man förut nedsatta styrka, samt Häst-esquadronens
nuvarande numeraire, borde tills vidare förblifva; hvaremot landets rote-
ringsbörda borde lindras derigenom, att de förr roterade, men nu vacant»
hemman, så väl som all hittills oroterad, men ordinarie rotering under¬
kastad jord, vid den förestående rotejemkningen borde indelas till knekte-
hållet, hvartill komme de ytterligare bidrag af Stats-Verket, som till ro-
teringens vidare underlättande kunde erhållas; att, i afseende på verk¬
ställigheten, borde hemmanens taxeringsvärde vid roterings-jemkningen
tagas till grund, med iakttagande af det sätt, för utrönande deraf, E, K. M.
48o Expeditions-Uiskoltets Förslag lill und. Skrifvelse N.-o 267.
tillika i Nåder uppgifvit; alt, i händelse R. St. icke skulle vilja antaga denna
grund, någon annan utväg icke återstode, än att genom vanlig Roterings-
Comrnission låta roterings-jemkningen, i den af Collegierne föreslagne
ordning och i öfverensstämmelse med E. K. M:s Nådiga Instruction af den
20 Dec. i8a5, verkställa; att det af Stats-Verket förut till roteringens
understöd i Jemtland lemnade bidrag af 6,666 Rtdr 32 sk. borde fortfa-
rande utgå, att emellan samtlige roterings-skyldige fördelas efter 8 R:dr
16 sk. för hel och proportionaliter för mindre roteandel; att serskild er¬
sättning från Stats-Verket borde beviljas: dels för den andel i roteriu-
gen, som skulle belöpa å de Gustafs och Carlbergs Bruk betjenande hem¬
man, som äro från rotering fria, så länge de med tjenstbarheterna fort¬
foro; dels åt de posthemman, som pröfvades vara, enligt Författningarne,
till befrielse från rotering berättigade, de före år 1734 tillkomne gäst¬
gifveriet och nu varande innehafvarne af Landt-Stats- och Häradshöf-
dinge-boställen, för deras andel i roteringen, till fyllnad uti de 40 R^dr
årligen, som skäligen kunde anses utgöra kostnaden för en rote; dels un¬
der frihetstiden åt de nyhemman, som nu, gemensamt med de äldre,
komma att i roteringen deltaga; dels för de augments-räntor, till belopp
af 444 R;dr 42 sk* 2 rst., som rusthållaren hittills utan förvandling upp¬
burit, men hvilka räntor, då augmentshemmanen kornmo att i roteringen
deltaga, borde af dem sjelfve få innehafvaS; och dels likaledes till de ru¬
stande 2,000 R:dr årligen; och har E. K. M. slutligen öfverlemnat tili
R. St. att besluta, huruvida de erforderliga anslagen borde af Kronans i
Westernorrlands Län behållna räntor utgå, eller directe af Statsmedlen
årligen anvisas; äfvensom E. K. M. föreslagit R. St. att bestämma, det de
nyhemman, sora hädanefter kunde i Jemtland upptagas, borde, efter till-
ändalupen frihetstid, till Stats-Yerket erlägga årlig vacance-afgift för ro¬
teringen, beräknad efter 4° R;dr för hel rote, intill dess E. K. M. med
R. St. beslutat om denna prcestations utgörande med manskap.
Detta, med hvad mera handlingarne innehålla, hafva Rikets Ständer
i noggrannt öfvervägande tagit, hvarvid Rikets Ständer väl finna det va¬
ra upplyst och ostridigt, att det Jemtland nu åliggande roterings- och
rustnings-besvär vida öfverstiger de för närvarande roterade hemmans
förmåga att draga samma tunga, i anseende till landets ringa folkmängd
och ofruktbara beskaffenhet; men om detta å ena sidan medgifves och
derjemte anlages, dels att Jemtlands Infanterie-regemente, nedsatt till
800 man, med enahanda skyldighet till activ tjenstgöring, som den öf-
Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N;0 267.
riga indelta Armeen, icke kan af provincen , med de af ålder anslagna
understöd, underhållas, äfven då de nu oroterade, men rotering under¬
kastade hemman blifva till knektehåJlet indelta; dels ock att en åter¬
gång till roteringens första beskaffenhet, då Regementet bestod af 1000 man
endast skyldige att försvara provincen, och befriade från comrnendering
utom densamma, numera icke kan eller bör komma i fråga, emedan Re¬
gementet, i sådant fall, efter Norriges förening med Sverige, icke skulle
uppfylla något ändamål, och en sådan rotering ej heller nu skulle af lan¬
det kunna underhållas; så möta dock å andra sidan betänkligheter och
svårigheter för verkställigheten af ny rotering och rustning i Jemtland
på de vilkor och det sätt, E. K. M. i Nåder framställt.
Så vida nemligen det icke kan bestridas, att ju sjelfva ideen af in¬
delningsverket är den, att samma inrättning skall grnndas på jordens
värde och förmåga att draga roterings- och rustnings-bördan, samt desse
omständigheter alltså ensamt böra tjena till måttstock för det antal in¬
delt manskap, som af hvarje serskild province skall underhållas, lärer o-
stridigt följa, att, om man genom anslag af Statsmedlen ville i en pro¬
vince af Riket, såsom nu är i fråga, söka tillvägabringa en högre rotering,
än som af jorden ensamt kan bäras, skulle indelningsverkets princip
frånträdas, och i stället den oformlighet och orättvisa uppkomma, att
invånarne i det öfriga Riket skulle, utom egen rotering, till en del
hära roteringstungan i det nyssnämnde landskapet; hvarjemte förekom¬
mer det hufvudsakliga hinder, att Statens knappa ooh för andra ound¬
gängliga behof nödiga medel icke lemna tillgång till de, dels för all
framtid, dels för obestämd tid i Nåder äskade anslag; och finna Rikets
Ständer, af desse skäl, sig icke kunna antaga E. K. M:s Nådiga Proposi¬
tion angående en sådan ny rotering och rustning i Jemtland, att, med
nedsättning af Infanterieregementets nuineraire till 800 man, och bibehål¬
lande af Häst-esqvadronens nu varande styrka af 100 man, statsanslag
måtte beviljas, för att sätta de roterings- och rustnings-skyldige i till¬
fälle att draga nämnde tunga; vid hvilken utgång något utlåtande om
sättet för verkställigheten deraf icke erfordras; men Rikets Ständer äro
deremot öfvertygade, alt den lindring för Jemtlands rote- och rusthål¬
lare, sora så högt af behofvet påkallas, kan lika enkelt, som billigt och
rättvist, tillvägabringas på det sätt Rikets Ständer å förra Riksdagen fö¬
reslagit, eller att roteringen och rustningen jernnäs till likhet med den¬
samma i det öfriga Sverige; och ehuru Rikets Ständer, som icke äro i
Bihang till R. St. Fröt. i834 och 183S. 10 Sami. t Afd. 6r
Expeditions-Utskottets Forsla• till und. Skrifvelse N.o 2S7.
tillfälle att uppgifva till hvad belopp nedsättning i numertalet derige¬
nom må, under viss tid eller för alltid, inträffa, ej kunna ingå i pröfning
om nödvändigheten af Infanterie-Regementets och Häst-esqvadronens bi¬
behållande vid deras närvarande numeraire, utan afbidan på den tid,
då roteringen och rustningen kan ökas med nya hemman, som deruti
ingå, eller om lämpligheten och behofvet af att fylla antalet genom upp¬
sättande af värfvad trupp, draga Rikets Ständer dock så mycket min¬
dre i betänkande att ånyo framställa sistnämnde förslag, som detsamma
är öfverensstämmande med ofvan åberopade Kongl. Brefvet den 2 Octo-
ber 1806; och få Rikets Ständer alltså, under åberopande i öfrigt af de
skäl Rikets Ständers vid förra Riksdagen i ämnet aflåtne underd. Skrif—
•veise innehåller, hos E. K. M. förnya den underd. anhållan att, jemte
det Jemtlands Soldater åläggas samma skyldigheter, som Kronans in¬
delta manskap i det öfriga Riket, roteringen i Jemtland måtte jernnäs
till likhet med roteringen i det öfriga Sverige, sedan hemmanens god¬
het, grundräntan och öfrige utskylder blifvit emellan Länen behörigen
iemförde och tagne i beräkning; hvarefter de nya hemman, som i Jemt¬
land tillkomma, må öka den gamla roteringen med ny; samt att de så¬
lunda för Jemtlands Fält-Jägare-Regemente tillstyrkte vilkor jemväl måt¬
te få sträckas till Jemtlands Häst-Jägare-esqvadron, så att Ruslhållarne
dervid kunde komma i åtnjutande af all den lindring i deras hittills
åliggande skyldigheter, som antingen redan blifvit, eller framdeles kan
varda Rothållarne inom provincen beviljad; äfvensom att Roterings-för-
rättningen i Jemtland, såsom å andra orter, måtte Lomma att på Statens
bekostnad verkställas.
Då derjemte hos Rikets Ständer i betraktande kommit: att, enligt
hvad E. K. M. i Nåder tillkäcnagifvit, Afvittrings-verket i Jemtland
efter all anledning hinner afslutas innan de 8 år tilländalupit, räknade
från 1828 års början, hvarunder den nu gällande rotejemkningen blif¬
vit af invånarne antagen; att den nu föreslagna nya roteringen, med
hvars förrättande början således kan göras år i836, synes på 3:ne år
kunna till slut bringas; samt att för denna tid, under hvilken den nu
varande roteringen och rustningen lärer böra af provincen fortfarande
utgöras, en lämplig ersättning, till lindring i bördan, synes böra Rote-
ech Rusthållarne tillkomma; alltså hafva Rikets Ständer, i händelse E.
K. M. täckes i Nåder bifalla det nu gjorde förslag om ny rotejemkning
j Jemtland, och under de vilkor att, intill dess densamma hinner verk¬
ställas, roteringen och rustningen praesteras på sätt nu eger rum, —
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 268.
483
beviljat ett årligt anslag af 4000 R:dr Banco att, under högst 3:ne år,
från och med i836 års början, af Riksgälds-Contorets medel till Stats¬
verket utgå, till lindring för Rote- och Ruslhållarne i nämnde province.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Januarii i835.
N:o 268.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 12 Jan. i835.
Prtste-Standet den 12 —- —
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Såndet den 12 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelsej angående ändring af 16j 18
och ig i Kongl. Förordningen den i3 Julii i8i8_, om
inteckning i fast egendom. (Lag-TJtsk. N:risu8 & 166.)
S. A. K.
I anledning af hos Riks-Stånden gjorda framställningar om åtskilliga
rättelser och tillägg till 16, 18 och ig §§. i E. K. M:s Nådiga Förord¬
ning af den i3 Julii 1818, "angående inteckning i fast egendom, hafva
Rikets Ständer detta ärende i öfvervägande tagit; och hvad först angår 16 §„
så, ehuru det deri förekommande uttryck, att inteckning, som fastställd
varder, galle för borgenär med förmonsrält ifrån den dag han in¬
teckningen vid laga Domstol sökt, påtagligen blifvit valdt endast för
att, medelst en gemensam benämning, undvika upprepandet af de olika
tidsbestämmelserne för förmonssrättens beräknande vid Härads- och Råd-
stufvu-Rält, i öfverensstämmelse med hvilken åsigt nämnde §. ock vid de
flesta Domstolar blifvit tolkad och tillämpad; likväl och som sådant icke
vid alla skett, och omförmälde ordalag, om än icke, vid jemförelse af
11 §. i 17 Cap. Handels-Balken, förvillande, dock möjligen kunna miss¬
leda den i lagtolkning mindre erfarne; hafva Rikets Ständer ansett sig
böra i underd. anhålla, alt 1 mom. af 16 §. Intecknings-Förordningen
måtte erhålla följande förändrade lydelse: ”Inteckning, som fastställd
varder, galle för borgenär med förmons-rätt, som i 17 Cap. Handels-
Balken skiljs, ifrån det Ting å Landet samt den dag i staden, ban in¬
teckningen vid Laga Domstol sökt.”
484
Expeditions-TJlskottets Förslag till und. Skrifvelse N:o 268.
Vidkommande åter 18 sä, ehuru genom föreskriften i denna §.
innehafvare af senare inteckningar blifvit tryggade mot den förlust,
som kunde uppkomma derigenom, att den, hvilken förut fått gemensam
inteckning för sin fordran i flere fastigheter, skulle låta inteckningen i
endera fastigheten serskildt dödas; men deremot afseende ej blifvit
gjordt på deras rätt, hvilka kunna blifva egare af en eller annan af de
fastigheter, i hvilka en gemensam inteckning finnes meddelad, och som
i öfrigt är ograverad, enär det, efter den nuvarande lydelsen af ifråga¬
varande 18 §•, icke arden gemensamma inteckningens innehafvare förme-
nadt, att, utan någon för honom menlig påföljd, bifalla ett partielt dö¬
dande af sin inteckning uti någon af de öfrige fastighets-delarne, hvar¬
igenom den följd uppkommer, alt den fastighet, som öfvergått och finnes
nti serskild egares hand, måste i ett ökadt förhållande ansvara för gäl¬
dandet af det gemensamt inteeknade lånet; och som Rikets Ständer ansett
detta vara en brist i Lagstiftningen, som bör afhjelpas, få hos E K. M.,
Rikets Ständer i underd. föreslå, att till 18 §. Intecknings-Förordnin¬
gen måtte göras följande tillägg:
”Äro fasligheterne uti serskilde egares händer, må ej heller borgenär,
som har den gemensamma inteckningen, låta densamma i någondera fa¬
stigheten serskildt dödas eller förfalla, utan samtycke af den öfriga fa¬
stighetens egare; sker det, njute ej borgenären rätt till någon betalning
utur sistberörde fastighet, med mindre egaren deraf sjelf gjort skulden,
eller den samma å sig tagit.”
Beträffande slutligen 1 g §.; så hafva Rikets Ständer inhemta!, att,
vid tillämpning af berörde §., den skiljaktighet i åsigter sig yppat, att
flere ansett samma logrum endast vara gällande så vida de intecknade
fastigheterne befinnas uti gäldenärens eller en egares hand, hvaremot
andre funnit dess ovilkorliga ordalydelse desto hellre böra lända till
efterrättelse, jemväl för den händelse, att de serskilde panterne, efter
den gemensamma inteckningens meddelande, tillfallit olika egare, sorn.
ett sådant ganska ofta inträffande fall icke blifvit på något sätt undan¬
taget och ej borde förmodas vara af Lagstiftaren alldeles för bi sed t; och
Rikets Ständer hafva funnit denna skiljaktighet vara af beskaffen¬
het att i hög grad påkalla deras uppmärksamhet, till beredande af ea
tolkning, som förekomme en olika och obillig tillämpning af Lag.
Så länge de faslighets-delar, hvilka till säkerhet för ett visst skuld¬
belopp blifvit på samma gång gemensamt intecknade, innehafva* under
en persons ego, är ifrågavarande §. billig lill sin princip, Deri uttryc-
Ejcpedilions-Utskotlets Förslag Ull und. Skrifvelse N.o 268. 485
kes då endast den rättsenlig:! föreskrift, att egare af gemensam inteck¬
ning icke må för egen beqvämlighet, eller af annan orsak, utsöka sin
fordran på ett sätt, som skulle förnärma eller tillintetgöra den trygghet
en annan borgenär sig betingat genom sedermera vunnen intecknings-
rätt uti en af fastigheterne serskildt; men inträffar åter den händelse, att
fastigheterne befinnas i olika egares händer, då fråga uppstår om godt¬
görande af skulder, intecknade dels samtidigt uti dem alla gemen¬
samt och dels å samma tid eller efteråt uti en eller annan enskildt;
hafva Rikets Ständer trott serskilde stadgauden för dessa fall vara nöd¬
vändiga, som hvila på den grund, att hvar bör sin sak ensam böta och
ej annans lott förverka, och att egaren af den ena fastigheten ej bör
kunna, genom sin åtgärd, att bevilja eller icke bevilja inteckning uti sin fa¬
stighet, öka eller förändra den ansvarighet, som vidlåder den andras egendom;
och få Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med dessa åsigler, i underdånig¬
het föreslå, det förklaras måtte, alt föreskriften i 19 §. väl må tillämpas, då
en enda del af den gemensamt intecknade panten är roed serskild, å samma
tid eller sedan, tillkommen inteckning;besvärad, och den öfriga delen fin¬
nes uti sådan egares hand, hvilken sjelf gjort skulden, eller densamma
å sig tagit, men ej i frågor om den serskilda inteckningensrätt, då sådan
del af panten, sorn dermed icke är besvärad, finnes i annan egares
hand, än nu sagdt är, eller om hvilkep rätt flere, i serskilde af den om-
förmälda pantens delar, å samma tid eller sedan tillkomna intecknin¬
gar ega; i hvilka afseenden, äfvensom hvad beträffar den andel serskil¬
da egare af fastigheter, som gemensamt äro för skuld intecknade, böra
uti densammas gäldande hvar för sig taga, stadgas som följer:
j mora. Skola Fastigheter, som gemensamt äro för gäld intecknade,
på offentlig auction försäljas till gälds betalning, och är, lör gäldens
fördelning, nödigt att få hvardera fastighetens värde bestämdt, då skall,
derest ej alla vederbörande annorlunda åsämjas, hvardera fastigheten
serskildt utbjudas, antingen hel eller styckad , på sätt lämpligast finnes.
Räcka de erbjudna köpeskillingarna sammanlagde icke till . gäldande af
den gemensamma inteckningen, vid iakttagande af hvad 2 mom. inne¬
håller, och fordrar innehafvaren deraf, att fastigheterne skola gemen¬
samt i ett slag utbjudas och försäljas, då bör sådant ske, utom i den
händelse, som i slutet af detta mom. omförmäles, och varde det senare
budet gällande, derest detsamma är högre än de föregående; i annat
fall blifva dessa beståndande. Hvad för hela panten samfäldt således
högre bjudes, skall å hvarje del deraf, i moa af den serskildt derföre
436
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 268.
erbjudna köpeskillingen, fördelas och dertill läggas. Ej skola fastigheter
uti serskida län eller städer, eller fastighet å landet och fastighet i stad,
uti ett köp säljas, ändock att de för odelad inteckning häfla.
2 mom. Den således för hvarje del af panten erhållne köpeskilling
utgör det belopp, i mon hvaraf densamma bör för den intecknade gemen¬
samma gälden ansvara, och varde densamma, efter det förhållande, summan
af alla köpeskillingarne har till hvar och en af dem serskildt, till gäldande
deraf fördelad. Finnes uti endera fastigheten äldre inteckning än den gemen¬
samma, då bör densamma af köpeskillingen derföre först utgå och endast
återstoden tagas i beräkning vid bestämmande af dess delaktighet uti ge¬
mensamma gälden. Är åter uti endera fastigheten serskild inteckning,
liktidig med den gemensamma, då bör, genom fördelning af den för sam¬
ma fastighet erhållna köpeskilling, i förhållande till hvardera inteckningens
oafkortade belopp, utrönas, hvad tillgång denna del af panten för dea
gemensamma inteckningen lemnar, och samma tillgång anses såsom den
delens värde, vid bestämmande af den öfriga pantens delaktighet uti ge¬
mensamma gälden.
3 mom. Finnes den på nyssberörda sätt utrönta tillgång i någondera
fastigheten öfverstiga hvad, efter stadgad fördelningsgrund, utaf gemensam¬
ma inteckniugen på samma fastighet belöper, gånge öfverskottet lill den
borgenär, som i samma fastighet har liktidig eller senare obetald inteck¬
ning. Finnes ej sådan inteckning, eller lemnar den ytterligare öfverskott,
och är fastigheten uti sådan egares hand, hvilken sjelf gjort skulden eller
densamma sig iklädt; tage då, så vidt annans rätt dertill föranleder, den
gemensamma inteckningen sin betalning af berörde öfverskott, och varde
alltså, i mon deraf, den öfriga fastighetens deltagande i gemensamma gäl¬
den minskadt.
4 mom. Fordrar egare af fastighet, som, gemensamt med annan, är
intecknad för gäld, att få dess andel deruti bestämd, så vidt det verkar på
förhållandet egarne emellan, då skall ock, så vida ej dessa om gäldens för¬
delning, efter fastigheternes bevillningsvärden, eller annan grund, åsämjas,
den faslighet, om hvars värde stridighet eger rum, å offentlig auction utbjudas.
I öfrigt få R. St. i underd. anhålla, alt, derest E. K. M. skulle pröfva
ett eller flera af de föreslagna stadgandena icke böra antagas, men andra
åter böra godkännas, E. K. M. täcktes åt de senare gifva Dess Nådiga san-
ction, så vidt ett nödigt sammanhang derigenom icke rubbas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Januärii i835.
Expedit ions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 26g. ^87
N:o 269.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 12 Jan. 1835.
Pieste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående dels en närmare
förklaring öfver 4 Cap. 1 och 2 Jorda-Balken s och
dels ändring uti Kongl. Förordningen den i3 Junii 1800,
om lagfart och börd af jord på landet. (Lag-Utsk. N:ris
121 & 167.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord om förtydligande
af Lagens stadgande, i afseende på den fråga: huruvida uppbud å fastig¬
het må beviljas, då säljaren förut ej med densamma lagfarit, och uti
hvilket ämne Domstolar skola varit af skiljaktiga meningar.
Vid öfvervägande af denna fråga hafva Rikets Ständer väl funnit,
att det instämmer med nu gällande Lag, att uppbud och lagfart icke bör
meddelas annan person än den, som är egare till fastigheten å den tid,
då lagfarten sökes, och således ej för den, som redan afhandt sig egande-
rätten ; och att, till upplysning om förloppet, och för bevarande af tredje
mans rätt, det synes göra tillfyllest, att, på sätt jemväl vanligast tillgår,
de flere eller färre personer, hvilka, hvar efter annan, förvärfvat egande-
rätt till fastighet, utan att dermed hafva lagfarit, till namnen uppgifvas
uti de uppbud derå, som sedermera för sista innehafvaren beviljas, samt
uti fastebrefvet; hvadan R. St. hållit före, att serskild lagfart för hvardera
öfverlåtelsen icke bör ega rum, helst densamma tillika skulle förorsaka tidsut¬
drägt och olägenheter; men då olikhet i lagskipningen i denna del, efter hvad
uppgifvet blifvit, eger rum, och en lagförklaring i ämnet derföre synes
vara behöflig, hafva R. St. ansett sig böra hos E. K. M. i underd. anhålla,
att öfver 4 Cap. 1 och 2 §§. samt 5 Cap. 1 §. Jorda-Balken, med dithö¬
rande Författningar, mätte meddelas den förklaring:
”Att Domstol ej må vägra sökt lagfart å köp, skifte eller gåfva, der¬
före, att föregående öfverlåtelse icke blifvit serskildt lagfaren; men att
Domstolen bör i uppbuden och fastebrefvet intaga hvad som, till upp¬
lysning om förloppet, kan behöfva anmärkas.”
488 Expcditions-Ulskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 270.
1 sammanhang härmed hafva R. St. jemväl till pröfning förehaft en
väekt fråga om sådan förändring i Kongl. Förordningen den 13 Junii 1800,
angående lagfart och börd af jord på landet, att de deri stadgade böter,
för försummad lagfart borde tväskiftas emellan åklagaren och de fattige, i
stället att, som nu finnes stadgadt, gå till desse senare ensamt; och då
en slik förändring sannolikt skulle bereda en noggrannare tillsyn öfver
Författningens efterlefnad i denna del, hafva R. St. skolat hos E. K. M.
i underd. anhålla, att, med ändring af hvad Kongl. Förordningen den i3
Juna 1800 innehåller derom, att de, för försummelse att inom rätter tid
taga uppbud, i Förordningen stadgade böter, motsvarande värdet af det
stämplade papper, hvarmed köpebrefvet förses bör, äro Socknens fattiges
ensak, i stället måtte förordnas, det samma böter skola fördelas till tvä-
skiftes emellan åklagaren och Socknens fattige.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Januarii 1835.
N:o 270.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den i5 Jan. i835.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, om utfärdande af ett all¬
mänt stagdande, angående val till Organist. (Lag- samt Allm.
Besv. och Oecon.-Utsk. N:o 37.)
S. A. K.
Då Rikets Ständer, i anledning af gjord framställning, erfarit, hurusom
brist på bestämd föreskrift om sättet för val af Organist, då hans syssla
icke är förenad med klockare-beställning, ofta medförde tvister och obe¬
hagligheter, helst det enda stadgande, som i detta ämne funnes, eller 24
Gap. 3o §. Kyrko-Lagen, och som innehåller, att Pastor och Församlingen
derom må öfverenskomma, vore otillräckligt, emedan stridigheterna emel¬
lan Församlings-invånarne sjelfve ofta tillintetgjorde verkan af en sådan
öfverenskommelse, hafva R. St. ansett sig böra bos E. K. M. i underd.
anhålla, det genom allmän Författning måtte förordnas; att vid Organist¬
sysslors
Expeditions-Utskoitets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 271. 4&9
sysslors tillsättande bör förhållas på enahanda sätt, som vid lediga klockare-
beställningars eger rum; dock att Pastor, der Organist genom val utses,
icke må ega annan rösträtt, än den honom för dess boställe tillkommer.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 Januarii 1835.
N:o 271.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den i5 Jan. i835.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —t
* Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Stanners underd. Skrifvelse, i anledning af väckt fråga
om af skaffandet af handklofvar. (Lag- samt Allm, Bes v.
och Oecon. Utsk. N:o 39.)
S. A. K.
Då ändamålet med en persons häktande endast är hans förvarande,
•eli han, med bibehållande af rättvisa, således icke bör underkastas hår¬
dare behandling, än som för detta ändamål nödvändigt fordras; men de
vid personers fängslande begagnade handklofvar otvifvelakligt medföra en
plåga för fången, serdeles vid inträffande stark köld, då han genom de¬
samma blottställes för alla de skador, som förfrysning kan medföra;
hafva R. St., i anledning af derom gjord framställning, anselt, att i de
fall, då säkerheten för fånges qvarhållande icke äfventyras, den i Dårhu¬
sen och Correctionsinrättningarne begagnade så kallade tvångströjan, eller
något annat lika beskaffadt förvaringsmedel, kunde, i stället för handklof¬
var, användas; hvarföre R. St. skolat hos E. K. M. i underd. anhålla, det
E. K. M. täcktes, efter vederbörandes hörande, i Nåder förordna, om och
i hvilka fall de vid fångvården hittills begagnade handklofvar må kunna,
med bibehållande af enahanda säkerhet för häktade personers förvarande,
och utan alltför stor kostnad för det allmänna, emot något annat lämp¬
ligare fängsel utbytas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 Januarii 1835.
—1 '
Bih. till R. St. Prof. 1834 och i83S. 10 Sami. 1 Afd.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 272.
N:o 272.
Upplöst och godkänd hos Ridd. och Adelö den l5 Jan. J835.
Preste-Ståndet den i5 — —
Borgare-Ståndet den i5 — —
Bonde-Ståndet den i5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j i anledning af Kongl.
Majus Nådiga Proposition om ändring i 5 Cap. 1 §. Miss-
gernings-Balken. (Lag-Utsk. N:ris i65 & 176.)
S. A, K.
E. K M. har behagat, under den iZ September sisth år, till R. St.
aflåta Nådig Proposition, hvari förmäles, att om E. K. M., i afseende på
de uti 1 § 5 Cap. Missgernings-Balken omtalde brott, alltid kunde följa
Sitt hjertås röst, skulle åtal icke tillåtas för de emot E. K. M:s egen höga
Person rigtade förbrytelser, hvilka kunde hänföras till lasteligt tal; men
då i betraktande tillika borde tagas, att hvart och ett brott, föröfradt emot
en medborgare, utgjorde en förgripelse emot hela Samhällets rättigheter,
hvilkas bevarande fordrade den brottsliges bestraffning; att detta kraf blefve
ännu mera bjudande, när det vore Konungen, Drottningen eller Thron-
följaren, hvilka blifvit föremål för en brottslig djerfhet; att begagnandet
af en oinskränkt benådningsrätt, utan noggrannt öfvervägande af Stats-
och Samhälls-ordningens alla fordringar, skulle anses såsom en svaghet å
Regeringens sida, och hvarigenom samhällets bestånd skulle hotas, me¬
delst undergräfvande af dess grundvalar: ordning och vördnad för La-
garne; att Konungens benådningsrätt icke, såsom man förmenat, utgjorde
något correctiv emot dödsstraffets användande för mindre svåra förbry¬
telser af denna beskaffenhet, enär det berodde af den brottslige sjelf, att
såsom Nåd emottaga förvandling af det ådömde straffet, så att det följ¬
aktligen icke fordrades mera, än att den anklagade egde kunskap om
Konungens synnerliga obenägenhet att tillämpa nu gällande Lag emot po¬
litiska brott, för att sätta Konungen i nödvändighet, antingen att icke låta
åtala brottet, eller ock att icke låta verkställa den dom, som i målet fal¬
lit; har E. K. M. funnit Sig föranlåten föreslå R. St., alt i grundlagsenlig
ordning antaga följande redaclion af 1 §.5 Cap. Missgernings-Balken:
”Hvar som lasteligen talar eller skrifver något emot Konungen, Drott¬
ningen, eller den, som till Efterträdare på Thronell förklarad är, straffes
med fängelse å fästning från två till tio år, med eller utan förlust af äran,
allt efter brottet och omständigheterna dervid.”
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse N'.o 272.
49'
R. St. hafva tagit detta vigtiga ärende i öfvervägande; hvarvid R. St.
väl insett, att ifrågavarande slag af brott kan ega så olika gradationer,
att, i många fall, dödsstraffet vore i strid med den i öfrigt gällande lag¬
stiftningen; men dess upphäfvande skulle deremot, för de svåraste fall, eller
sådane förolämpanden, hvilka under hot och bitterhet yttras inför sjelfva
Majestätet, eller direct angå detsamma, och innefatta de egenskaper, som
i 5 Cap. i §. M. B. omförmälas, icke Öfverensstämma med andra bestraff¬
ningar i Lagen, hvaribland må anföras, att, enligt 18 Cap. 8 §. samma
Balk, minsta våld å Embetsman i tjenste» straffas med lifvets förlust, och
ryktens utspridande i argt uppsåt, som röra medborgares ära, efter om¬
ständigheterna, med det ansvar, sorn kommer dödsstraffet närmast, eller
landsflykt, hvilken bestraffning jemväl, enligt Tryckfrihets-Föiordningen,
eger rum för smädelse!’ emot främmande Öfverhet, framför hvilken landets
egen dock synes böra vara af Lagen skyddad. På dessa skäl, och då R. St.
dessutom ansett betänkligt, att ibland straffbestämmelserna för ifrågava¬
rande brott upptaga äräns förlust, enär, derest förgripelsen är så nedrig
och grof, att densamma förtjenar ärelöshet, dödsstraff då bör, med afse¬
ende på förbrytarens låga afsigter och samhällets anspråk, å honom ega
tillämpning, men om åter brottet är af lindrigare art, ärans förlust, hvil¬
ken endast bör åtfölja en genom sina bevekelsegrunder verkligen vanhed¬
rande handling, icke synes utgöra något lämpligt ansvar; hafva R. St. fun¬
nit sig icke utan förändring kunna antaga E. K. M:s högstberörde Nådiga
Proposition.
Men då R. St. tillika nogsamt insett, att dödsstraffets bibehållande,
såsom enda påföljden af det brott, hvarom 5 Cap. 1 §. M. B. handlar,
och således äfven, för de lindrigaste graderna deraf, står i strid med den
mildare anda, som i senare tiders Brottmåls-lagstiftningar allmänneligen
blifvit rådande, och serdeles i vår Criminal-Lag, samt det således måste
medgifvas, att förändring i samma Lagrum påkallats; hafva Rikets Ständer,
i anledning af serskild väckt motion, för sin del antagit ett förändradt
förslag till lagbestämmelse i berörde afseende, innefattande, jemte döds¬
straff för de svåraste förbrytelser af detta slag, tillika de gradationer af
fängelse å fästning, som E. K. M:s Nådiga Proposition upptager, men med
uteslutande af ärans förlust; och hafva R. St. i öfrigt ansett nämnde lag¬
förslag böra bringas i öfverensstämmelse med Tryckfrihets-Förordningens
3 §. 4 mom., så att orden Konung utbytes emot orden Konungens Per¬
son eller gerningar.
Expeditions-Ut skottets Förslag till und. SkriJ veise N-o 278.
I anledning häraf få R. St. hos K K, M. nu i underd. anhålla, att 1 §.
5 Cap. M. B. måtte erhålla följande förändrade lydelse:
”livar som lasteligen talar eller skrifver något om Konungens Person
eller gerningar, om Drottningen eller om den, som till Efterträdare på Thro-
nen förklarad är, varde halshuggen, eller straffes med fängelse å fästning
från två till tio år, allt efter brottet och omständigheterna dervid.”
Hvilket allt Rikets Ständer få, till svar å É. K. M:s högslberörde
Nådiga Proposition, härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i5 Januarii i835.
N:o 273.
Uppfäst och godkänd hos Ridd. och Adeln den ig Jan. 18’5.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse om tillökning af låne-bidraget till
Manufactur-Discontfonden. (Stats-Utsk. N:ris 293 & 38i.)
S. A. K.
Genom till Rikets Ständer aflåten Nådig Skrifvelse af den 25 Mars
sistlidet år, har E. K. M., jemte framställning, dels af hvad Rikets Ständer
vid 1818 och 1829 årens Riksdagar beslutit, i afseende på crediliv för
och lånerätt uti Manufactui-Discontfonden, och i sammanhang dermed af
hvad E. K. M , rörande omförmälde lånerätt, ansett nödigt att tid efter
annan förordna, dels ock angående förhållandet med den nu mera in¬
träffade minskning af låneprocenten i berörde Discont-Verk för nä¬
ringsidkare i allmänhet, behagat, för att återbringa fabrikanternes Iå-
nerättighet i denna fond till enahanda belopp af 31 procent utaf till¬
verkningsvärdet, hvartill samma rättighet år 1818 bestämdes, i Nåder
föreslå R. St. att, i sammanhang med reglering af den lånerörelse, sem
för allmän räkning komme att bedrifvas, ytterligare afsätta och anslå en
så stor summa till fabrikernes understöd, som erfordrades för att, inbe-
räknadt det förut af Banken utgående creditiy och fondens egna disponibla
Expeditiöns-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 2j3. 493
medel, uppgående, vid 1833 års slut, till omkring 64o,oooR:dr, motsvara
ogIi utgöra 3i procent af 1833 års lånberättigade fabriks-tiilverkningars
värde; och skulle den, efter sådan grund, erforderliga ytterligare anslags¬
summan, enär nämnde års tillverkningsvärde, med undantag af det, som
blifvit uppgifvet från Eskilstuna fristads förläggare och manufacturister.
samt glasbruksegarne, hvilka för det närvarande redan egde en lånerätt,
öfversttgande 31 procent af tillverkningsvärdet, uppgått till 5,988,312 R:dr,
komma att utgöra ett belopp af, i det närmaste beräknadt, 63o,ooo R:dr.
I förening med detta Nådiga Förslag har E. K. M. tillika fästat R. St:s
uppmärksamhet på följande dermed gemenskap egande förhållanden:
Att, ifråga om hvilka flera än förut lånberättigade fabrikshandteringav
förtjente att af lånerätt komma i åtnjutande, R. St., vid 181S Ars Riksdag,
med öfverlemnande till E. K. M., att i allmänhet bedöma, hvilka sådana
bandteringar, som för landet medförde den största nytta och sålunda borde
understödjas, endast företagit till granskning glasbrukshandteringen, såsom
den enda, hvilken bestämdt blifvit af E. K. M. till Disconträtts erhållande
föreslagen, och dervid afsatt en summa af 100,000 R:dr, till fördelning emellan
sistnämnde idkare, att utgå intill påföljande Riksdag, då R. St. blefvo i till¬
fälle pröfva, huruvida glasbrukshandteringen borde i den allmänna fördel¬
ningen af Manufactur-Disconten ingå; samt att, efter 1818 års Riksdag,
icke skett någon förändring i det sålunda bestämda anslaget, hvaraf den
följd uppstått, alt glasbruksidkarens lånerätt sedet mera om vexlat från 3 [ till
45 procent, och utgjorde för år 1834 3.9i procent, under det attde öfrige i
allmänhet låneberättigade fabriksidkares disconträtt nedgått ifrån 3i till
ao| procent af tillverkningsvärdet; med afseende hvarå, och uppå de af
E. K. M. i öfrigt anförde skäl, E. K. M. ansett, att, i händelse det före-
slagne ytterligare bidraget till Manufactur-Discontfonden beviljades och öf¬
rige lånberättigade fabrikanter derigenom detta år kommo i åtnjutande af
3i procent af i833 års tillverkningsvärde, det för glasbruksidkarne nu
afsatte anslag borde förklaras böra lill fondens allmänna fördelnings-summa
ingå och glasbruksidkare ega att, lika med andra lånberättigade fabrikanter,
i förhållande till tillverkningens värde, ingå i den allmänna fördelningen
af Manufactur-Disconlens tillgångar.
Rikets Ständer hafva tagit delta ärende i öfvervägande, och dervid
funnit: att om det såsom en allmän statsceconomisk grundsats- måste er¬
kännas, att uppkomsten af nya, allmänt nyttiga näringar bör, genom
understöd från Statens sida, framkallas och uppmuntras, så synes det
jemväl med samma grundsalts vara öfverensstämmande, att,, sedan näringen
494
Expeditions-Utskoltcts Förslag till lind. Skrifvelse N.o 273.
utvecklat sig till en sådan sjelfständighet, att dess bestånd derigenom är
betryggadt, Statens mellankomst bör vara mindre behöflig; hvilken åsigt
äfven synes hafva gjort sig gällande hos 1818 års Rikets Ständer, hvilka,
då tillökning i Manufaclur-Discontens creditiv å Banken beviljades, ytt¬
rade, att låneunderstöd af Statsmedel icke borde såsom ständigt qvarstå¬
ende betraktas, utan endast vara ett underlättande medel, hvarigenom fa¬
brikerna bereddes tillfälle att småningom och framdeles komma i obero¬
ende ställning, ulan behof af allmänt understöd.
Fabriksidkarne hafva således icke kunnat ega grundad anledning att
ständigt påräkna en lika stor lånerätt, som vid 1818 års Riksdag bestäm¬
des, enär det låg i sakens beskaffenhet, att denna lånerätt skulle nedgå
och minskas, i samma mon tillverkningen utvidgades, och dess värde öka¬
des. De fabriks-tillverkningar, till hvilkas förmon lånebidraget egentligen
blifvit föreslaget, kunna icke anses vara nya eller i senare tider uppkomne,
enär, hvad serskildt beträffar ylletillverkningarne, desamma ifrån lå ngliga
tider tillbaka varit gynnade både med penningeunderstöd och andra för-
moner; och bar fabriks-ylletillverkningen, efter hvad Rikets Ständers Stats¬
utskott uppgifvit, genom en liflig afsättning kommit i den fördelaktiga
ställning, alt samma tillverknings fortfarande bestånd och framskridande
lill ytterligare förkofran synes icke kunna äfventyras eller blifva beroende
af to å 12 procents nedsättning i den för 16 år sedan bestämda lånerätt.
På dessa skäl, och då i öfrigt härtill kommer: att Statens alla disponibla
tillgångar måste hållas tillhanda för Stats- och Riksgälds-Verkens utgifter,
och creditivlonden således endast skulle kunna tillvägabringas genom upp¬
låning af Riksgälds-Contoret, men en sådan upplåning, om den ock, i
bredd med upplåningen för Riksgälds-Contorets enskilde behof, egde
framgång, skulle likväl i mer än ett hänseende blifva serdeles betungande
för Riksgälds-Contoret, som, utom den directa ränteförlusten af 1 procent,
utgörande 6,3oo R:dr, eller skillnaden emellan den lägre ränta, Contoret
å sine försträckningar finge erlägga, och deri ränta, som för de upplånte
medlen troligen komme alt beräknas, äfven skulle komma att vidkännas en
ytterligare ränteförlust, derigenom, att creditivbeloppet måste, i förväg,
genom upplåning, anskaffas och hållas i beredskap lill Comrnercc-Collegii
disposition, samt ränta derföre oafbrutet erläggas, men Contoret icke finge
sig till godo beräkna någon ränta för de tider credilivmedlen icke begag¬
nades; hafva Rikets Ständer, som derjemte förmoda, att, sedan mynt¬
värdet vunnit stadga, associationer skola bilda .sig, för alt biträda fabriks¬
idkare med förlag emot lindrigare vilkor och på lämpligare sätt, än hvar-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 274,
4<)5
till de kunna erhållas af allmänna utaf Statens Tjenstemän förvaltade
fonder, ansett sig icke kunna bifalla E. K. M:s högstberörde Nådiga
Förslag; i följd hvaraf och då det vilkor hvarunder förändring med
glasbruks-tillverkningarnes lånerätt är vorden af E. K M. framställd,
icke kommer att ega rum, Rikets Ständer funnit något deras serskilda
utlåtande, i afseende på den ifrågasatte förändringen med glasbruks-
tillverkningarnes lånerätt, icke heller erfordras.
Hvilket allt Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s högstberörde Nå¬
diga Skrifvelse, härmed skolat i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii 1835.
N:o 274.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den ig Jan. i835.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den 11 ■— —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse } angående prcescrip«■
tions-tidj inom hvilken de från Riksgälds-Contoret utgif-
ne Credit-Sedlar böra till inlösen företes. (Stats-Utsk.
N:ris 3io & 38o.)
S. A. K.
Sedan, till följd af Rikets Ständers beslut, ali tillverkning afRiks-'
gälds-Contorets Credit-Sedlar, eller de allmänneligen kallade Riksgälds-*
Sedlar, med den 3o sisth September upphört, hafva Rikets Ständer fun¬
nit angeläget föreskrifva viss tid, efter hvars förlopp berörde sedlar icke
vidare äro betalningsgilde, enär i annat fall Tjenstemän måste aflönas
för sedlarnes emottagande, granskning och inlösen under en alldeles
obestämd tid; i hvilket afseende Rikets Ständer beslutit, att Riksgälds-
Contorets Credit-Sedlar icke få emottagas i uppbörd af allmänna medel
längre, än till och med är 1842, och uti Riksgälds-Contoret längre än
lill och med år 1845; och att de Sedlar, hvilka efter sistnämnde (i845)
års utgång i Riksgälds-Contoret varda företedde, halva all rätt till be¬
talning förlorat.
4g6 Expeditions-Utskotlcls Förslag till und. Skrifvelse N.-o VfS.
Jemte underd. anmälan om detta beslut, få hos E. K. M Rikets
Ständer i underd. anhålla, det E. K. M. i Nåder täcktes, dels låta lill
allmän efterrättelse Kungörelse härom utfärda, med förständigande till ve¬
derbörande, om nämnde Författnings uppläsande från Predikstolarne minst
eri gång hvarje år under hela den bestämda praescriptions-tiden; dels
ock anbefalla Kongl. Vetenskaps-Academien, att till beredande för all¬
mogen af en så mycket säkrare kännedom om den, i afseende på Riks-
gälds-Sedlarnes indragning, nu vidtagne åtgärd låta, uti de små Alma-
riachorne för de arne år, sorn näst föregå den tid då Riksgälds-Sedlar-
nes emottagande i uppbörden skall upphöra, och således för åren 1841
och 1842, äfvensom för åren 1844 och 1845, eller de 2:ne sista åren,
efter hvilkas förlopp några Riksgälds-Sedlar icke få af Riksgälds-Contoret
inlösas, ifrågavarande Kungörelse införa.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii 1835.
N:o 275.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 19 Jan. i835.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående verkställd re¬
vision af Mynt-Werkets Räkenskaper för år i83i. ^Stats-
Utsk. N:o 382.)
S. A. K.
Vid den af Rikets Ständer, genom deras Stats-Utskott, verkställda
granskning af Mynt-Verkets i Kammar-Rätten med anmärkningar revi¬
derade Räkenskaper för år 1831 , har icke varit något å Rikets Ständers
sida att erinra; hvilket hos E. K. M. Rikets Ständer få härmed i un¬
derdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii 1835.
N:o 276.
Expedit ions-U iskottets Förslag till und. Skrifvelse IV.o 276.
N.'0 276.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 19 Jan. i835
Preste-Ståndet den ,q
Borgare-Ståndet den 22 —
Bonde-Ståndet den 22
Rikets Ständers underd. Skrifvelses angående sättet för ut
görandet af städernes inkvarterings.besvär■, samt om en
jemnctre och rättvisare fördelning deraf. (Stats- och Oecon.-
UtSK. i>;o qb.)
S. A. K.
Genom Skrifvelse af den 21 sisth Junii har E. K. M. i Nåder be¬
hagat till Rikets Ständers profning öfverlemna, att bestämma grunderne
for en jemnare och rättvisare fördelning af städernes inqvarterin»s-be-
svar, hvarvid E. K. M. dels fästat Rikets Ständers uppmärksamhet0 å de
skäl, som forekommo emot vidare nybyggnad eller inköp, i allmänhet, för
Kronans rakning af hus och lägenheter, att begagnas i och för garnisoners
inqvartering, 1 anledning hvaraf upprättandet, utöfver hvad redan skett
af ritningar och kostnadsförslag till sådane, samt besigtningar och
Värderingars anställande å de nu befintliga äfven ansetts icke vara af
noden, dels 1 Nåder meddelat yttrande, angående ett upprättadlfoch till
Rikets Ständers granskning jemväl öfverlemnadt förslag till ny Inovar
lenngs-Ordnmg for städerne utom Stockholm, dels ock förklarat att”
beträffande inqvarteringen för sistnämnde stad, hvarom genom senare
Forfattningar bhfvit regleradt, borde, för närvarande, vid nu gällande
stadganden förblifva. ö
. 1 °*ee"de Pä förevarande, jemväl vid sistlidne Riksdag till pröf¬
ning forehafde ärende yttrade Rikets då församlade Ständer, genom
underd. Skrifvelse af den 5 Februari, ,83o, det Rikets Ständer, gfasti£
j skill,ge förberedande åtgärder , administrativ väg erfordrades, och hvar¬
före Rikets Stander voro foranlåtne uppskjuta frågans slutliga pröfning
och reglering, likväl ansågo sig böra lill E. K. M. i underd. hemställa
om icke den åsigt 1 ämnet, som förut af Rikets Ständer vid ,800 och
,8a3 årens Riksdagar blifvit framställd, finge, såsom grund för inkvar¬
teringens framtida reglerande antagas och, i öfverensstämmelse dermed
altryckligen ^estämmas: alt städernes inqvarterings-skyldigbet till de i stan*
Bih. till R. St. l'rot. 7834 och i83S. 10 Sami. . Afd. S * g™*
498
Expeditions-Utskollets Förslåg lill und. Skrifvelse JV.o 276.
dige garnisoner förlagde trupper för framtiden måtte inskränkas till för¬
bindelsen, att förse befäl och manskap med så kallad service eller säng¬
kläder, ved och ljus; att caserner och nödige boställsrum i de garni¬
sonsorter, der sådane ej redan funnos Kronan tillhörige, alltså måtte
komma att för Kronans räkning inköpas eiler uppföras, så lort Statens
tillgångar sådant medgåfvo; att, då inqvartering af cavallerie-trupp jem¬
väl medförde behof af stall och magasins-rum för fourrage-persedlar,
men någon förbindelse för stäiftrné', att sådane lägenheter utan ersätt¬
ning tillhandahålla, icke kunnat i äldre eller senare Författningar an¬
träffas , städerne skulle ifrån en dylik skyldighet genast, eller så fort
ske kunde, varda befriade; och alt, intill dess en sådan anstalt kunde hin¬
na vidtagas, skulle, med inqvarteringens utgörande, såsom hittills för¬
faras; hvarjemte Rikets Ständer förbehöllo sig att, efter erhållne nö¬
dige upplysningar, vid denna Riksdag slutligen pröfva och för sin del
bestämma den ytterligare lindring i servicens anskaffning och underhål¬
lande, sora möjligen kunde komma att beviljas de städer, hvilka hafva
garnisoner, antingen genom tillökade tolagsmedel, genom andra städers
bidrag eller genom allmänna bevillningen; till beredande af hvilken
reglering Rikets Ständer begärde, att project måtte upprättas till en ef¬
ter nuvarande tids fordringar lämpad Inqvarterings-Ordning så väl för
Stockholms stad, som öfrige städer i Riket, inom hvilka garnisoner voro
eller kunde blifva lörlagde; alt från Rikets städer måtte infordras:
1:0 ett uppå titlar summ., "skt uppslälldt sammandrag öfver hvarje stads
af Staten erhållne förläningar och förmoner, samt derföre bestämda vil¬
kor och ändamål, utvisande den verkliga behållningen på det hela, un¬
der hvartdera af de fem åren 1824—1828; 2:0 specifikt förslag, inne¬
fattande en jemförelse emellan inqvarterings-lolagens belopp, å ena,
och de, i och för inqvarteringen bestridda utgifter, å den andra sidan,
så väl för hvartdera af berörde fern år serskildt, som i medeltal för dem
alla; och 3:o bestyrkte afskrifter af sådane ännu gällande contract eller
öfverenskommelser, som emellan hvarje stad och dess garnison blifvit
träffade om sättet och vilkoren för inqvarteringens utgörande i pennin¬
gar; — att undersökas måtte, huruvida icke en eller annan stad, i äl¬
dre eller senare tider, fått, utom den så kallade tillöknings-lolagen,
några inkomster, donationer af jord eller andre förmoner sig tillagde,
till lindring i inqvarterings-besvärel; •— samt att specifika uppgifter å
garnisonens styrka till befäl och manskap inora hvarje stad måtte upp¬
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 2j6,
rättas, derjemte upplysande sättet, huru garnisonen nästföre denna Riks¬
dags början varit inqvarterad; hvilka Kronan tillhörige byggnader inom
hvarje garnisons-ort redan funnos att tillgå, eller oundvikligen derutöf¬
ver erfordrades för inrymmande af garnisonen tillhörige och till inqvar¬
tering berättigade personer af alla grader; om redan uppförde, städerne
eller private tillhörige, tjenlige byggnader dertill kunde få köpas, samt,
i sådant fall, till hvad pris; *—och borde, i händelse byggnad för Statens
räkning ej kunde undvikas, ritningar och kostnadsförslag dertill bifo¬
gas; och anhöllo slutligen Rikets Ständer, att de i städerne Götheborg,
Malmö, Ystad och Helsingborg, uppå deras enskilda bekostnad uppförde
caserner, stall-byggnader och magasins-hus måtte besigtigas och värde¬
ras, sami bestämda uppgifter infordras å den summa, emot hvilken hvar¬
je serskild byggnad kunde till Staten öfverlåtas.
Rikets Ständer, som uti serskild underd. Skrifvelse af denna
dag meddelat utlåtande i den del af målet, som angår Inqvarterings-
Ordningen, hafva af de Rikets Ständers Stats-Utskott tillhandakomne,
och förevarande fråga rörande handlingar, bland annat inhemtat: att
E. K. M:s och Rikets Krigs-Collegium samt Stats-Contor, i anledning af
Rikets Ständers omförmälde underd. hemställan, och efter infordrade
upplysningar från Rikets släder, med undantag af Stockholm, som
utan uppgifven anledning är utesluten, upprättat ett sammandrag öfver 1:0
inqvarterings-tolagens belopp samt kostnaden för inqvartering och ser¬
vice; hvaraf finnes, att nämnde tolag, utgående i 14 städer, belöper sig,
för ett medium af fem år, nemligen 1828—i832, till R:dr 26,189: — —
deremot inqvarterings-utgifterne under samma tid utgjort 44*695:
så att en brist uppstår af R:dr i8,5o6:
hvilken summa dock borde minskas med den ersätt¬
ning af 4o5: — ■—
som staden Marstrand af Staten erhåller; hvarföre bri¬
sten utfördes med 18,101:'
dock voro, af upptagne orsaker, staden Engelholms inqvarterings-utgif-
ter deruti icke inbegripne;
2:0 Garnisonens styrka, sättet huru den blifvit inqvarterad samt in-
qvarterings-penningarnes beräknande, utvisande, att af garnisonernes i
elfva städer styrka, som egt rättighet till inqvartering, en del varit in¬
rymd i Kronans hus och en del i städernes eller hos private;
3:o bevillning för egendom och rörelse äfvensom uppgifne förmo-
5oo
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 276.
ner och inkomster: utgörande, enligt derom inkomne ofullständige upp¬
gifter, bevillningssutnman af städerne, utom Stockholm,
för egendom R:dr 65,457: — —
och för rörelse Dito 143,541 • —
Tillsammans R:dr 208,998:
4:o till inqvartering t jeni ige byggnader, hvaraf blifvit upptagne,
såsom tillhörige Kronan . . 11 St.
— enskilde 9 —•
och af private till salu erbjudne . : . . . 3i —
Hvarjemte, utom hvad i afseende å inqvarteringsbesvärets utgöran¬
de utaf de städer, hvilka hafva sig en sådan skyldighet ålagd, förekom-
me: att i Malmö icke finnes, med undantag af citadellet, något till in¬
qvartering användbart Kronans hus, hvaremot staden bekostat én stall—
byggnad för en uppgifven summa af 44>000 Rtdr, men hvilken, efter
hvad Magistraten tillkännagifvit, kunde åt Staten upplåtas för 35,000
R:dr, som år 1827 blifvit begärde; att uti Helsingborg, hvarest någon
inqvarteringstolag icke uppbäres, skulle inqvarteringeu, ehuru den bort
utgå in natura, dock vara liqviderad med contant 1,728 R:dr, hvartill
bomme stallhyra för feni hästar, arfvode för inqvarterings-räkenskapen
samt räntan å 2,000 R:dr, sorn staden skall förskjutit till inköp af ett
Kronans magasinshus, hvilket sedermera på Statsverkets bekostnad blif¬
vit till husar-stall inredt och underhållet; utgörande beloppet häraf
.233: 16, eller tillhopa med förutnämnde summa, 1,961: 16; och önska¬
de staden alt få öfverlåta stallen till Kronan, emot återbekommande af
förenämnde 2,000 R:dr; och slutligen ätt Ystad, uti hvars inqvarterings-
utgifter inbegreps en de förra åren till och med för år 1831 uppgif¬
ven betydlig ränte- och capital-afbetalning å stadens skuld till Riks-
gälds-Contoret, för lån till stall- och casern-byggnad, ville åt Kronan
öfverlåta casern, kokhus och 2:ne vid Östergatan belägne stall för till¬
sammans 3o,ooo R:dr samt ett i norra delen af staden beläget stall för
3,ooo R:dr, allt Banco.
Uti det af Einbetsverken, rörande ifrågavarande ämne, afgifne under¬
dåniga Utlåtande har Stats-Contoret yttrat, att, då det skulle blifva en för
Statsverket för mycket betungande utgift, om i alla städer, der ständig
garnison inqvarteras, tiilräcklige och ändamålsenlige casern-byggnader,
samt, der cavallerie-trupp är förlagd, stall och fourragemagasin skulle på
Statens bekostnad .inköpas eller anläggas samt underhållas, hvaraf äfven
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 276. 5oi
kunde uppkomma belydliga förluster, i händelse af truppernes förflytt¬
ning från en ort till en annan, det syntes Slats-Conloret, att, i när¬
varande förhållanden, det lämpligaste sättet för inqvarterings-besvärets
utgörande vore, att inqvarteringsutgifterne för städerne, utom Stock¬
holm, blefvo, efter inqvarterings-tolagens afiäknande, fördelade till ge¬
mensamt utgörande, elter hvarderas förmåga, handelsrörelse och borger¬
liga näringar, helst äldre och nyare Författningar gemensamt åsyftade
att förklara inqvarleringen vara en allmän skyldighet, hvars utgörande
af städerne ansetts motsvara landets besvär att herbergera indelta ar¬
meen samt tågande trupper. Inqvarterings-tolagen, som hittills användts
i första rummet till inqvarterings-utgifters bestridande, och vidare till
städernes allmänna behof, borde hädanefter ingå till Statsverket, för att,
tillsammans med städernes bidrag, utgöra tillgång för den contanta in-
qvarteringen, som tillädes de inqvarterade trupperne, och skulle den
blifvande contanta inqvarleringen till ifråga varande garnisoner lämpli¬
gast uppföras å Riks-Staten, samt de härtill erforderlige medel uttaxe¬
ras på städerne, antingen genom årlig afgift efter deras classification,
eller ock genom viss förhöjning å bevillningen för städers och köpin¬
gars egendomsvärde och rörelse. Som, enligt hvad upplyst vore, inqvar-
terings-tolag icke influtit eller beräknats i alla stapelstäder, och derjemte
uti uppgilterne från en del städer anmälts, att uppbörden af inqvarte¬
rings-tolagen inbegripits under den såkallade tolagen, utan att vederbö¬
rande kunnat uppgifva huru stor del deraf utgjort tillöknings- eller in-
qvarlerings-tolag; så och för att härutinnan åstadkomma enhet, har Stats¬
kontoret hemställt, huruvida det icke måtte stadgas, att beräkning af
inqvarterings-tolag i Rikets samtlige städer, utom Stockholm, borde, ef¬
ter redan stadgade eller, så vidt möjligt vore, enahanda grunder iakttagas,
och medlen, utan sammanblandning med städernes inkomster, debiteras,uti
Tullverkets räkenskaper, samt der redovisas såsom Statsmedel. Det be¬
lopp, som erfordrades till fyllnad i behofvet för inqvarterings-utgifternes
bestridande, komme att minskas i den mon inq vartel ings-tolagen , genom
en allmännare och noggrannare tillämpning af föreskrifterne om den¬
sammas utgörande, inginge till högre belopp, samt att ökas med de hy-
resutgifter, sorn kunde bestämmas för städerne tillhörige, till inqvarte¬
ring eller stallrum erforderlige bj^ggnader, äfvensom på inq varterings-
penningarnes bestämmande i inqvarterings-ordningen komme alt be¬
ro, om någon vidare förhöjning eller förminskning i berörde belopp
inträffade.
5 o a
Expeditions-Utskoltels Förslag till und■ Skrifvelse IV.-o 276.
Krigs-Collegium, som instämt uti Stats-Contorets yttrande, att flere
hus för inqvarterings-behofvet, än de sorn redan finnas, icke borde för
Kronans kostnad anskaffas, har, af sådan anledning, funnit det icke va¬
ra ändamålsenligt, alt upprätta ritningar och kostnadsförslag till sådane
byggnader, eller att granska de från flere städer inkomne värderings-
instrument, hvilket med mer tillförlitlighet och nytta kunde ske i det
fall, alt Rikets Ständer skulle för sådane byggnader, hvilka uti det af
Embetsverken år 1828 i ämnet afgifna Utlåtande ansågos uppgå till mer
än en half million R:dr Banco, anslå erforderlige medel. I afseende å
sättet att tillvägabringa en lindring i inqvarterings-besväret har Krigs-
Collegium varit af olika tankar med Stats-Contoret. Jemte det Colle-
gium ansett tillökning i tolagen icke fullkomligen motsvara ändamålet,
emedan utgiften, såsom tillökad taxation å handelsrörelsen, skulle falla
Borgerskapet oell indirecte äfven öfrige stadens invånare till last, samt
således i verkställigheten icke medföra åsyftad förmon för staden, har Col-
legium, beträffande förslaget att för framtiden tillförbinda invånarne uti
uppstäder och de stapelstäder, hvilka hitintills ej varit med ständig in¬
qvartering besvärade, eller utgjort afgifter dertill, att bidraga till lin¬
dring uti de öfrige slädernes inqvarteringskostnad, funnit detsamma ic¬
ke öfverensstämma med grunderne för inqvarteringen, eller blifva rätt¬
vist, med mindre sådane släder kunde beredas någon fördel, motsvaran¬
de ifrågaställde nya onus. Deremot har Collegium tillstyrkt, att, jemte
det den inqvarterings-tolag, som uppbäres i städer, hvilka ej hafva stän¬
digt inqvarterade trupper, varder, såsom påbjuden med afseende å in-
qvarterings-kostuad, till Statsverket indragen, till bidrag för ifrågavaran¬
de utgifter, desse utgifter måtte påföras allmänna bevillningen. I öf¬
rigt har Collegium tillkännagifvit, dels att det synts Collegium angelä¬
get, att rigtigheten af de utaf städerne uppgifna inqvarterings-tolagssummor
blef till beloppetcontrolerad, dels ock att granskning af de öfrige från städer¬
ne uppgifne förhållanden, angående deras inkomster i jord m. m., hvar¬
ken kunnat, i brist af erforderlige controler, företagas, eller varit nöd¬
vändig, med de åsigter af ärendet, som af Collegium blifvit framställde.
Detta allt, jemte hvad en del Riksdags-Fullmägtige inom Borgare- och
Bonde-Stånden i ämnet anfört, hafva R. St. i noggrannt öfvervägande tagit; och
som E. K. M. i Nåder förklarat, det inqvarteringen för Stockkolms stad
blifvit, genom senare Författningar, reglerad, ceh att det bör för närva¬
rande vid desamma förblifva; alltså, och då, derest ny reglering af in-
qvarteringsbesväret i Stockholm skulle komma i fråga, sådan bör, i Rikets
Expedilions-VIskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 276. 5o)
Ständers tanka, ske partielt, utan sammanhang med de öfriga städerna;
kommer Stockholms stad icke att innefattas i det förslag till jemkning uti
inqvarteringsbesväret, som R. St. nu gä att i underd. afgifva; dock att
Stockholms stad härigenom icke må anses utesluten ifrån rättighet till den
lindring i inqvarterings-besväret, som för städerna framdeles kan beslutas.
Beträffande alltså städerna utom Stockholm, så synes målet icke hafva
erhållit den utredning, som R. St. å förra Riksdagen åsyftat, enär det
kan anmärkas: att beloppet, som skulle erfordras för inköp eller nybyg¬
gande af caserner och andre för inqvarteringen nödiga byggnader, icke
blifvit genom behörige värderingar och kostnads-förslag bestämdt; att ser¬
vice-kostnaden icke är för alla städer afskiljd ifrån de öfriga inqvarterings-
utgifterna; att inqvarterings-tolagen, såsom sammanblandad med den or¬
dinarie tolagen, icke alltid kunnat från densamma skiljas, och alt, äfven
der detta kunnat ske, någon control icke finnes derföre, att inqvarterings-tola¬
gen blifvit rätteligen beräknad och upptagen; i följd hvaraf hvarken den sum¬
ma, som till inköp eller uppförande af omförmälde byggnader borde af Staten
tillsläppas, eller den brist, i medlen till servicens utgörande, som skulle
fyllas, nu kan uppgifvas; beroende dessutom nämnde brist på inqvarte-
vings-penningarnes bestämmande utiea blifvande ny Inq varterings-Ordning.
R. St. anse likväl, genom de upplysningar, som redan äro vunne, det
vara fullkomligen ådagalagdt, att R. St:s å förra Riksdagen fattade beslut,
enligt hvilket de för inqvarteringen nödige caserner och boställsrum samt
stall och magasin, som nu af städerna bestås, skulle af Staten, genom in¬
köp eller nybyggnad, bekostas, för närvarande icke kan i sin helhet gå i
verkställighet, med afseende å de betydliga summor, som för ändamålet
skulle erfordras, och Statens oförmåga att dertill lemna medel; men der¬
emot finna R. St-, vid jemförelse af de å föregående Riksdagar gifne be¬
slut, alt städerna ovilkorligen äro berättigade att genast blifva befriade
ifrån skyldigheten att, vid inqvartering af Cavallerie-trupp, tillhandahålla
stall och magasins-rum för fourrage-persedlar; hvilket besvär för närva¬
rande utgöres af städerna Malmö, Ystad och Helsingborg. I saknad af
annan tillgång till berörde byggnaders inköpande för Statens räkning,
hafva R. St. ansett dertill kunna så mycket hellre användas de fordringar
Staten eger af Malmö och Ystad, som qvittning af fordringarne emot
köpeskillingarne dervid kunde till stor del ega rum. Desse fordringar ut¬
göra af Malmö 48,000 R:dr och af Ystad omkring 17,000 R:dr, som till
Iåns bekommits i och för uppförande af casern- och stallbyggnader; va-
randes befrielse, intill denna Riksdag, af Rikets Ständer beviljad från capi-
5o4
Expcclitions-Ulskotlels Förslag till lind. Skri/velse No 276.
tal-afbetalning och räntas erläggande för hela den förra skulden, och för
j6,000 R:dr af Ystads skuld. Det belopp åter, hvartill stall- och raaga-
sins-byggnaderne skulle komma alt uppgå, kan väl nu icke bestämmas,
helst priset för 2:ne i Ystad befintlige stall blifvit uppgifvet i sammanhang
med köpesumman för dervarande casern; men R. St. hafva trott sig med
säkerhet kunna förmoda, att ett öfverskott å fordringarne bör uppstå.
Ehuru, såsom förut är antydt, den brist, som bör fyllas i de till in-
qvarteiings-kostnadernas bestridande anslagne medel, icke kan till siffran
bestämmas, visar sig dock, både att denna brist är betydlig, och att
nämnde medel icke helt och hållet gått till sitt ändamål, enär utredt blif¬
vit, att städer gifvas, hvilka dels uppbära inqvarterings-bolag, utan att
vara besvärade af inqvartering, dels hafva större tolags-uppbörd, än det
belopp, hvartill deras inqvarterings-kostnad uppgår. Den del af inqvar-
terings-tolagen, som sålunda blifvit använd, icke till betäckande af inqvar-
terings-utgifterna, utan till städernas andra behof, utgör, enligt deröfver
upprättad uträkning, efter medeltal af 5 år, 8,478 R:dr; och då det måste
tagas för gifvet, att denna tolag är städerne förunnad, endast och al¬
lenast till lindring i inqvarterings-besväret, påkalla både rättvisa och bil¬
lighet, att hvad som deraf hittills blifvit draget från sin bestämmelse och
en längre tid fått, utan motsvarande tunga, åtnjutas, bör för framtiden
till sitt rätta ändamål återföras, äfven om en dylik förändring i nuva¬
rande förhållande skulle drabba städer, som förmena sig vara från inqvar-
terings-skyldigheten befriade.
Sedan inqvarterings-tolagen, genom behörige controler vid uppbörden
deraf, blifvit till summan känd, och inqvarterings-utgifterna, medelst ny
Inqvarterings-Ordning, bestämda, kan först tillförlitligen utrönas den brist,
som behöfver fyllas, samt en ordentlig reglering af inqvarterings-besväret,
med eller utan inköp af caserner för Statens räkning, verkställas.
I enlighet med hvad sålunda blifvit i underd. anfördt, och utan att
frångå de å förra Riksdagen, i förevarande fråga, fastställde grunder, samt
enär Rikets Ständer, i saknad af tillräckliga upplysningar och i brist af
medel, icke för närvarande kunna besluta inlösen eller nybyggande af
caserner för Statens räkning, hafva R. St. funnit deras åtgärd vid denna
Riksdag, lill verkställande af senaste Ständers fattade beslut, böra inskrän¬
kas dertill: att hos E. K. M. i und. anhålla, det sådane undersöknings-
åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom dels utredes inqvarterings-tolagens
belopp, serskildt från den öfrige tolagen, och det för alla städer, der så-
Expedilions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 276. 5o5
dane uppbäras — hvarom Commerce-Collegium torde undfå E. K. M:s Nå¬
diga befallning att skyndsamligen lemna fullständiga uppgifter — dels
vinnes behörig control öfver uppbörden deraf, så att all inqvarterings-
tolag varder använd till det dermed afsedda ändamål, eller inqvarterings-
utgifternes bestridande; att, i följd deraf, städerna böra till Stals-Contoret,
inom tre månader från hvarje års början, ingifva behörigen styrkta räk¬
ningar öfver inqvarterings-tolag och inqvarterings-utgifler för det föregå¬
ende året; att det blifver ålagdt de städer, som åtnjuta inqvarterings-
tolags-medel, utan att hafva inqvartering, att qvartaliter till Stats-Contoret
insända samma medel, samt sådane städer, der inqvarterings-tolags-upp-
börden öfverstiger kostnaden för bestridd inqvartering, alt, vid räkningar¬
nas afgifvande, till Stats-Contoret öfverlemna öfverskottet å nämnde upp¬
börd; att de medel, som sålunda inflyta, derefter böra å de städer, der
inqvarlerings-kostnaden ej kunnat genom merberörde tolags-inkomst beläckas,
af Stats-Contoret fördelas, i förhållande till den i hvarje stad varande
brist, hvarå förskott äfven må af Stats-Contoret lemnäs, i nion sorn med¬
len ^inkomma; alt början med denna reglering bör ske under år i835,
och med det qvartal, som infaller näst sedan Författningen härom blifvit
promulgerad och till städernas kunskap kommit; samt alt R. St. å nästa
Riksdag, då den blifvande nya Inqvarterings-Ordningen jemväl lärer hafva
hunnit att tillämpas, måtte få emottaga fullständig uppgift på sättet, huru
jemkningen utfallit, för att då blifva i tillfälle bereda utvägar till den
ytterligare lindring, som R. St. utlofvat; öfverlemnande R. St. nu lill E.
K. M. de fordringar Staten eger hos städerna Malmö och Ystad, för att
dermed, efter i behörig ordning föregångne värderingar och på de billi¬
gaste vilkor, som kunna betingas, inköpa de stall- och magasins-rum för
fourrage-pevsedlar, som af städerna Malmö, Ystad och Helsingborg nu
egas, samt i och för inqvarteringen derstädes erfordras; och bör det öf¬
verskott å fordringarna, som eiler köpsluten kan uppkomma, ingå till
Riksgälds-Contoret, och liqvideras efter de grunder, som vid utlåningar
äro stadgade.
Hvilket allt Rikets Ständer, i anledning af E. K. M:s högstberörd«
Nådiga Skrifvelse, skolat härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii i835.
Bih. til R. St. Fröt. 1834 och i83S. 10 Sami. i Afd,
64
5oG> Expeditions-Vtskoltets Förslag lill and. Skrifvelse iV-o 277.
N:o 277.,
Uppläst och godkänd hos Ridd, och Adelö den 19 Jan. i835,
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den 22 —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förslag till
Inc/varterings-Ordningför städer ne, utom Stockholm. (Stats-
och Oecon. Utsk.. N:o 47-)
S. A. Kr
Sedan Rikets Ständer, så vä} vid 1823 som vid 1828—i83o årens Riks¬
dagar, med fästad uppmärksamhet derpå , att ännu gällande Inqvarterings-
Ordning af den 6 Julii 1720 uti tillämpningen icke vore öfverensstämmande
med de förhållanden, som i senare tider inträffat, enär inqvarterings-
förmonen, å ena sidan, och inqvarterings-skyidigheten, å den andra, skilj¬
aktigt beräknats å olika orter, hos E. K. M. i anderd, anhållit om förfat¬
tande af project till en, efter nuvarande tidsförhållanden lämpad, Inqvar-
terings-ordning, så väl för Stockholms stad, som för öfrige städer i Riket;
har E. K. M., under den 21 sisth Junii, uti till R. St. aflåten Nådig
Skrifvelse, angående städernas inqvarterings-besvär, bland annat, dels till
R. Stts granskning öfverlemnat ett af Öfver-Directeuren S. Rönbeck, jem¬
likt Nådigt Förordnande den g September 182J, utarbetadt förslag till
Inqvarterings-Ordning för städerna utom Stockholm, dels äfven i Nåder
yttrat Sig öfver ifrågavarande förslags tillämplighet äfven för berörde stad.
Rikets Ständer, sora uti serskild underd. skrifvelse denna dag yttrat
sig i frågan om sättet för utgörandet af städernas inqvarterings-besvär,.
samt om en jemnare och rättvisare fördelning deraf, hafva derjemte till
serskild pröfning förehaft den föreslagna Inqvarterings-Ordningen, hvarvid
R. St., efter tagen kännedom af Eder Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Con-
tors och Krigs-Collegii afgitna underd. Utlåtande, jemte öfriga lill målet
hörande handlingar, nu få i underd. meddela deras åsigter i afseende pål
omförmälde förslag efter §§:s numerföljd; beträffande alltså
I. C A F.
Lika med hvad Krigs-Collegium yttrat, och med stöd af 1720 års
Inqvarterings-Ordning, som förutsätter, det inqvarteringstagare skall var»
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse JY.-O 277. Soj
bosatt å stället och deltaga uti funclioner för vakt och vård om staden
och af Kongl. Brefvet den 29 Junii 1745 samt Kongl. Kungörelsen den 12
Jan. 1775 — anse R. St., att till denna §. bör göras följande tillägg:
”Hvilket äfven gäller för uti stad stationerad Militaire och Civil, då han
icke tillhörer derstädes tjenstgörande trupp, äfvensom för Officer, som är
bosatt å landet och allenast tillfälligt sig till tjenstgöring infinner.’'
§• 2-
Då det icke bör vara en stad förment att, såsom händelsen nu är i
Götheborg, och möjligen i andra städer, uppdraga inqvarterings-bestyret
åt en serskild Commission; bafra R. St. trott, att denna §. bör erhålla
en sådan förändrad lydelse, hvarigenom stadgas, att inqvartering i stad
tillhörer antingen Magistratens eller den serskilda Commissions försorg, som,
med Magistratens och invånarnes medgifvande, bestrider en sådan befatt¬
ning; samt att, i senare fallet, Magistraten må vara i första rummet be¬
hörig att meddela rättelse, om någon finner sig, genom Commissionens
åtgärd, hafva för när skett.
§• 3.
I öfverensstämmelse med den nästföregående, skulle denna ändras
sålunda, att "Magistraten, eller den Commission, som har sig inqvarteringen
anförtrodd, skall ansvara” &c.
§. 5.
Lika med Krigs-Collegium hafva R. St. funnit denna §:s senare mo¬
ment, angående person, som icke är i utöfning af sin tjenst, fordra, i
öfverensstämmelse med 11 § (huru inqvartering beräknas för permitterade)
tillägg af ”viss tid”, som, ehuru af Collegium föreslagen till sex månader,
R. St. likväl ansett kunna inskränkas till tre månader, hvarutöfver tjenste¬
fri löntagare icke bör inqvartering tillkomma.
§•. 9-
Då, efter R. Sttrs åsigt, något giltigt skäl icke förefinnes för den för¬
mon, som i 1 mom. blifvit ogifte commenderade tillagd, nemi. att, efter
comménderingens början, fortfarande få njuta inqvartering så lång tid som
sex månader, har detta moment ansetts böra lyda sålunda: att vid com-
mendering till lands eller sjös måge de ogifte, i fall commenderingen
börjar före den i5 i månaden, njuta inqvartering endast lill samma må¬
5oS Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N:o 277.
nads slut; men om commenderingen tager sin början efter den i5 i må¬
naden, tillkommer de ogifte inqvartering för liela den påföljande månaden.
I afseende å senare momentet hafva R. St., på sätt Embets-Verken
jemväl anmärkt, trott meningen: "hvilka äro hemma hos fadren” kunna
gifva anledning till missförstånd, och derföre böra uttryckas sålunda:
"hvilka under tiden äro boende i föräldrarnes hemvist”; äfvensom R. St.
ansett, att hustru och barn väl må medgifvas den förmon, undermannens
eller fadrens frånvaro uti Rikets tjensl, att bibehålla samma husrum de
under mannens elter fadrens hemmavaro med honom delat, men deremot
icke tillgodokomma inqvarterings-penningar för längre tid, än desse man¬
nen eller fadren personligen, eller såsom ogift, skulle tillhöra.
Vid §. 10 torde rättelse böra ske, i öfverensstämmelse med den för¬
ändring, som föregående §. kan komma att undergå.
§• "•
Den i denna §. föreslagna tid af ett halft år hafva R. St. ansett, i
enlighet med hvad vid 5 §. blifvit yttradt, böra minskas till tre månader,
såsom i 1730 års Inqvarterings-Ordning är stadgadt.
If. C AP.
Detta Capitel innehåller tvänne alternativ, hvilka afse, det första, den
händelse, att Slaten besörjer om erforderliga byggnader, och att inqvarte-
ringen kommer att med contant bestridas; samt den andra, det fall, att
på inqvarterings-gifvarnes eget val får ankomma, alt utgöra inqvarteringen
in natura eller i contant.
Härvid förekommer, hurusom Rikets Ständer å förra Riksdagen be-
slutit, att caserner och nödige boställsrum jemte stall- och magasins-
rum för fourrage-persedlar, i de orter, der sådane ej redan funnos Kronan
tillhörige, skulle för Kronans räkning inköpas, samt städernes inqvar-
terings-skyldighet till de i ständige garnisoner förlagde trupper inskrän¬
kas till förbindelsen, att förse befäl och manskap med service eller säng¬
kläder, ved och ljus; att intilldess en sådan anstallt kunde hinna vid¬
tagas, skulle, med inqvarteringens utgörande, såsom hittills förfaras; samt
att å denna Riksdag skulle bestämmas den ytterligare lindring i servi¬
cens anskaffning och underhållande, som möjligen kunde de af inqvar¬
tering besvärade släderne beviljas, genom tillökade tolags-medel, andra
städers bidrag eller allmänna bevillningen.
Expeditions-Ulskottets Förslag lili und. Skrifvelse N.o 277. 5oCj
Enär Rikets Ständer, uti dems serskildt i berörde ämne nu aflåtne
underd Skrifvelse, ansett, att för närvarande endast borde anskaffas
stall och magasins-rura för Kronans räkning, hvaremot med verkställig,
het af Rikets Ständers förra beslut i öfrigt skulle anstå tills vidare och
intilldess resultatet af en utaf Rikets Ständer i underd. föreslagen nv
reglering af den 1 och för ifrågavarande onus, beviljade inqvarterings-
tolag blifvit kändt; samt de städer således, i.vilka hafva garnisoner, men
hvarest, för deras inrymmande, Kronan tillhörige hus icke finnas, korn-
ma att an vidare bekosta ej mindre inkvartering än service; hafva Ri¬
kets Ständer trott föreskr.fterne i detta Cap. för det närvarande böra
mskrunkas till beslammande af de, inqvarteringstagare tillkommande in-
q va r ter 1 n gs- fö r m o n er, m natura eller i contant, samt om eller när de
böra på det förra eller senare sättet ut«å,
I afseende å inqvartering in natura 'hafva Rikets Ständer icke fun¬
nit något att erinra vid hvad förslaget derom innehåller, och i följd
deraf antagit den vid förslaget fogade Tariff Lit. D., hvarefter ständig
inqvartering in natura skall utgöras, tillika med hvad de, under rubri¬
ken ”underrättelser”, meddelade föreskrifter i i, 2, 3, 4 och 5 punk-
terne innefatta. 1
Hvad deremot angår inqvartering i contant; så har E. K M i Nå
der funnit, att sådan inqvartering bör bestämmas i 8 classer’ utan
skillnad eller afseende på, om den inqvarterings-berältigade är gift eller
ogift, nemligen: °
1 Classen.
Öfverstar och Commendan-
ler R:c*r 400: Servicen inberäknad till R:dr 20:
2 Classen.
Öfverste-Lieutenanter — 266: 32.-
3 Classen.
Majorer .... — 200: — -
4 Classen.
Capitaine!’ med vederli¬
kar ■—■ 80: — -
5 Classen.
Lieutenanter med dito ■—, 5o: ■—
6 Classen.
TJnder-Oflicerare med d;o — 24
51 o Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.O 277.
y Classen.
Corporaler med vederli¬
kar R:dr 8: Servicen inberäknad till R:dr r. S. -
8 Classen-
Manskap med dito . — 6: — - •— — — .— 1:8.-
Yarandes den beräkning, som uti E. K. M:s Nådiga Skrifvelse sålun¬
da finnes upptagen, grundad på omkring |:dels nedsättning emot den för
Stockholms stad, genom senare Författningar, bestämda inqvartering,
till hvilken nedsättning de i allmänhet lägre hyrorna och varuprisen i
de öfriga städerne ansetts föranleda; och skiljer sig i öfrigt denna be¬
räkning både ifrån Öfver-Directeuren Rönbecks och Stats-Contorets för¬
slag hufvudsakligen deruti, dels att E. K. M. ansett någon olikhet icke
Röra ega rum för gifte och ogifte, dels att beloppet är ökadt 1 de hö¬
gre, men minskadt i de lägre graderne, hvadan den af E. K. M. antagna
beräkning onekligen på det hela leder till minskning i inqvarterings-ut-
gifterne, emot hvad de öfrige förslagen innehålla, jemte det densamma
synes vara efter nuvarande tids fordringar lämpad.
Med afseende härpå, hafva Rikets Ständer funnit godt antaga den
classification och beräkning af inqvarterings-penningarne, som E. K. M.
föreslagit, och här ofvan blifvit införd; äfvensom Rikets Ständer tillfö¬
rekommande af tvister, i afseende å classificeringen af de befattningar,
hvilkas innehafvare äro till inqvartering berättigade, .enligt Stats-Con¬
torets förslag, antagit, att såsom Capitaines vederlikar böra anses: Re-
gements-Läkare och Pastorer; såsom Lieutenanters: Åuditeurer, Regements-
Sk.rifvare, Regements-Bokhållare, Bataillons-Läkare, Tyg-, Ammunitions-
och Bevärings-Vaktare, Cancellister, Kammar-Skrifvare, Material-Bokhål¬
lare, Esqvadrons-Predikanter; såsom Under-Officerares: Tyg-Skrifvare,
Mönster-Skrifvare, Rustmästare, Under-Läkare, Häst-Läkare, Handtverks-
Mästare, Vaktmästare; såsom manskapets: Handtverks-Gesäller.
Beträffande frågan om och när inqvarterings-förmonerne böra utgå
in natura eller i contant; så har E. K. M. i Nåder ansett det stadgande
böra vidtagas, att garnisonerande inqvarterings-tagare i de sex första
classerne, som icke i Kronans hus kunna inrymmas, alltid böra emot¬
taga inqvartering i contant, samt att inqvarteringen äfven för manska¬
pet må med options-rätt uppbäras af Regements- eller Compagnie-Che-
ferne, emot förbindelse att hålla manskapet med rum, men som af sta¬
den borde in natura lemnäs, der sådant åtagande icke å de förras sida
eger rum.
Expeditions-Ulskottets Förslag till unel. Skrifvelse N.o 277.
Rikets Ständer deremot, sorn i 1720 års Inqvarterings-Ordning fun¬
nit det stadgande, att ”ingen, som vill hålla inqvartering in natura,
skall vara skyldig att betala med penningar,” hafva trott det leda till
en alltför stor, af nödvändighet eller behof icke påkallad tunga för stä-
derne, att, då inqvarterings-tagare icke kunna inrymmas i Kronans hus,
men städerne kunna och finna för sig förmonligast att prestera tjenlige
rum, i stället att betala contant, en sådan rättighet skulle vara dem be¬
tagen. Af sådan orsak fä hos E. K. M. Rikets Ständer i underd. an¬
hålla, att i de städer, hvarest tillfälle till garnisonens inrymmande i
Kronans hus saknas, inqvarterings-gifvarne må vara öppet lemnadt, att
hädanefter såsom hittills, efter eget godtfinnande, prasstera inqvartering
antingen in natura eller i contant; finnande Rikets Ständer i öfrigt E.
K. M:s Nådiga förslag om bestämmande af 1 R;dr i månaden såsom er¬
sättning för hvarje häst, sorn för tjenstegraden bör hållas, vara billigt
och antagligt.
III. C AF,
26 och 27
På grund af hvad ofvan blifvit yttradt, hafva Rikets Ständer
funnit dels den förra §. ”huru qvarteren anvisas och fördelas,”
böra sålunda förändras: Magistraten eller den Commission, som
med Magistratens och invånarnes medgifvande ombesörjer inqvarterin-
gen&c.; dels ock att, enär med den i senare eller 27 §. om förmälde ”be¬
talning för utgjord inqvartering” ide kan förstås godtgörelse för hus¬
rum med tillbehör för tågande trupp , utan endast ersättningför hvad den
inqvarterade för sig och häst åtnjutit eller förtärt, redaetiouen af berör¬
de , i enlighet med denna åsigt bör rättas.
Hvad härefter serskildt vidkommer ifrågavarande Inqvarterings-
Ordnings tillämplighet jemväl för Stockholm, så, emedan E. K. M. i Nå¬
der tillkännagifvit, att om inqvarteringen 1 Stockholm blifvit genom
sednare Författningar regleradt, med afseende å der förekommande lo-
cala omständigheter och förhållanden, hvaribland i främsta rummet upp¬
stegrade pris ä hyror och andra behof, samt att sedermera några för¬
ändringar derutinnan icke inträffat, som nu skäligen kunde föranleda
till en annan ordnings införande i denna def, i följd hvaraf för det
närvarande vid derom gällande stadganden borde förblifva; hafva Rikets
Ständer funnit nu omförmälde Inqvarterings-Ordning icke böra för Stock¬
holm tillämpas.
5l2
Expeditions-Vtskoltels Förslag till und. Skrifvelse N.o tvj8.
I öfrigt hafva Rikets Ständer, i enlighet med E. K. M:s Nådiga för¬
klarande, ansett den reglering, i afseende å iiiqvarteringens utgörande,
som i allmänhet träffas, icke böra leda till rubbning i de emellan in-
qvarterings-tagare och gifvare ingångne öfverenskommelser eller contract,
samt såledesTörst komma att tillämpas när samma contract tilländalupit.
Hvilket allt Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M. i underd.
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii' 1835.
N:o 278.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 22 Jan. i835.
Preste-Ståndet den 22 —
Borgare-Ståndet den 22 —
Bonde-Ståndet den 22 —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående ett af Kongl,
Maj:t äskadt Extra Statsanslag af 3 millioner R:dr till
Försvarsverkets is länds äl lande, allmänna arbeten m. m.
(Stats-Utsk. N:ris 2o3, 291, 3x8, 357 & ^78.)
S. A. K.
E. K. M. har uti Dess till Rikets Ständer aflåtné Nådiga Proposition,
angående Stals-Verkets tillstånd och behof, uppå anförde skäl, äskat,
att, utom de löpande utgifter, hvilka å Riks-Statens Hufvud-Titlar upp¬
föras, Rikets Ständer måtte för Försvars-Verkets iståndsättande, Fyrbå-
kars byggnad och förbättring, allmänna undervisningen samt för Vatten-
communicationer och allmänna arbeten anslå följande summor, nemligen:
till 7 Reserv-batterier 5,000.
— 24 Kustpiecer 5o,ooo.— —
— 15,000 Gevär 3oo,ooo. —■ —
— Ulrednings-förråden 139,000.
— Carlsborgs Fästning 3oo,ooo.— —
—• Garlskronas befästning 200,000. — —
Transport 1,104,000.'— —
till
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse IV.-o ojS. 5i3
Transport i, 104,000:
till Kongsholms bestyckning 00,000: ■—•—1
•— Stockholms avenuer till lands och sjös 3oo,ooo:
■— Carlstens iståndsättande 4°>ooo:
•— Dess bestyckning 3o,ooo: — •—.
— Elfsborgs ombyggnad 4°*ooo:
— Materiel för Ingenieur- och Pontonier-Corpsen . . 4ö>ooo:—.—
— Virke till Carlsborgs Lavetage 28,000:—■ ■—
>— Uthus för 2:dra Gardets casern 28,000:'—*—
—■ Uthus för Garnisons-sjukuset . . 35,000:
—• Tyghusbyggnad i Christianstad 36,000:
•— 180 st. 3o-pundiga kanoner 80,000:
— 4° st' 24-pundiga kanoner i5,ooo:—• —
—• diverse kulor • . . . 60,000: —• -—
*— i5oo kanonlås 9,000: <——■
— 2 ångfartyg 200,000:
— Jern-cisterner 10,000:'—*—
«— förbättringar af Carlskrona Varf 3o,ooo:—. •—
—. 4 skjul för kanonslupar och jollar 20,000: — *—.
— hängmattor och beklädnadsförråd 31,000:'
— fyrbåkars byggnad och förbättring 170,000: — •—
— lättade vattencompiunicationer och andra allmänna
arbeten, 100,000 om året i 5 år 5oo,ooo:
<— Normalskolan för vexelundervisningen i,5oo:
Summa 2,908,500:
Hvarförutan 14,000 R:dr blifvit begärde för åtskillige anskaffningar
åt Upsala Universitet, i hvilken omständighet Rikets Ständer redan, ge¬
nom underd, skrifvelse af den 3o sisllidne October, sig yttrat; och har
E. K. M.,— enär införandet af ett fondsystem ansågs icke allenast grund¬
lägga möjligheten, att, utan allt för stora uppoffringar, bereda utvägar
till Rikets försvar, i händelse af krig, utan ock innebära en garantie
emot tillfälliga missbruk af Bankens credit, hvarigenom myntbestämnin¬
gens bestånd skulle säkrast betryggas, — i afseende på anskaffandet af
den erforderliga summan föreslagit: att Riksgälds-Contorets obligationer
å tre millioner R:dr måtte ställas till E. K. M:s disposition på det sätt,
att dessa obligationer, ouppsägbara å långifvarnes sida och löpande med
Bihang till R. St. Fröt. 1834 och i835. to Sami. t A/d. 65
514 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.O 278.
4 procents årlig ränta, som hvarje 6 månader med 2 procent erlades,
skalle utfärdas successive, från och med 1835 års början, med 600,000
R:dr om året, samt 2 proc. af ursprungliga capitalet årligen anslås, för
att, jemte öfriga besparingar och öfverskott, i Riksgälds-Contoret använ¬
das till obligationernas amortissement, medelst successiva inköp med
beräknad och tillagd ränta på ränta; hvarjemte Riksgälds-Contoret för¬
modades kunna bestrida de sålunda ifrågakomne utgiflerne, utan alt nu
gällande allmänna bevillning, eller andra till Riksgälds-Contoret ingående
afgifter, behöfde i någon mon förhöjas.
Rikets Ständer hafva tagit detta vigtiga ärende i noggrannl öfver¬
vägande, hvarvid Rikets Ständer väl insett, att äfven vid denna Riks¬
dag vissa extra Stats-anslag äro nödvändige att bevilja, på det redan
långt framskridna allmänna arbeten må kunna fullbordas; men då, efter
erhållen kännedom af Piiksgälds-Contorets ställning, Rikets Ständer fun¬
nit detta Verks påräknade inkomster icke vara för omförmälde behof,
jemte å samma Verk i öfrigt anvisade utgifter, til 1 räck lige, hafva R. St.
trott, att anstånd med aflijelpandet af de, i E. K. M:s Nådiga Proposition
om Extra Statsregleringen, uppgifne brister i vissa fall kunde ega rum,
utan att derigenom vore att befara några så menliga följder, de der kunde
jemföras med de väsendtligare olägenheter, som, genom anslagens bevil¬
jande till oförminskadt belopp och deraf föranledd tillökning i be vi 11-
ningen, otvifvelaktigt skulle uppkomma.
E. K. M. har väl ifrågaställt införandet af ett så kalladt fondsystem;
men om det äfven icke kan nekas, att tillfällen gifvas, då Staten, till
följd af tvingande omständigheter, nödgas skuldsätta sig, samt alt någon
gång så allmänt nyttiga productiva företag kunna komma i fråga, att
Staten, bör för deras tillvägabringande, om ej annorledes, genom sin
credit, mellankomma; hafva Rikets Ständer likväl ansett Slatslånesyste-
met i allmänhet vara åtföljdt af flera våder, och i närvarande fall så
mycket mindre böra vidtagas, som åtskilliga af de föremål, för hvilka
extra anslag blifvit begärde, dels synas kunna, enligt Rikets Ständers
tanka, till annan tid uppskjutas, och dels, i productivt hänseende,
icke äro af någon synnerlig nytta; och Rikets Ständer hafva derföre
beslutat, att, för hvad som under benämning af Extra Stats-anslag nu af
Rikets Ständer beviljas, full tillgång, med en femtedel årligen, från och
med 1835 bör anvisas att af bevillningsmedel utgå.
Beträffande derefter de af E. K. M. äskade serskilda anslag; så och
i betraktande af nödvändigheten att inskränka Statens utgifter så, att
Expcditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 278.
515
de skattdragande icke varda öfver höfvan betungade; samt då i öfrigt
en del af ifrågavarande behof synes vara af beskaffenhet, att de med or¬
dinarie anslagen småningom torde kunna fyllas, andre åter torde kunna
till en annan tid uppskjutas eller, medelst användande af hvad uti Krigs»
materielens redan befintliga förråd finnes att tillgå, i någon nion af-
bjelpas, hafva Rikets Ständer ansett sig icke kunna bifalla anslag till föl¬
jande uppgifne ändamål, nemligen: reservbatterier, kustpiecer eller bomb¬
kanoner, uti edningsförråden, Carlskroaas befästande, Kongsholms fäst¬
nings bestyckning, befästandet af Stockholms avenuer till lands och sjös,
Carlstens fästnings iståndsättande och bestyckning, Elfsborgs fästnings
ombyggnad, materiel för Ingenieur- och Pontonier-corpsen, virke till
Carlsborgs Lavetage, uthusbyggnader för 2:dra Gardes-regementets casern
och för Garnisons-sjukhuset, Tyghusbyggnaden i Christianstad, Ångfar¬
tyg, Jerncistemer, förbättringar af Carlskrona varf, hängmattor och be-
klädnadsförråd samt Normal-Skolan för vexelundervisningen.
Deremot hafva Rikets Ständer funnit godt bevilja följande anslag,
nemligen:
1:0 Till anskaffande af 9000 st. gevär 180,000:—
2:0 — Carlsborgs fästning 25o,ooo:-— ,
dock så, att, derest E. K. M. skulle finna Carl¬
stens fästnings försättande i fullständigt skick icke
kunna fördröjas, E. K. M. då må ega, att af ansla¬
get för Carlsborgs fästningsbyggnad använda hvad
som till behofvets afhjelpande kan erfordras.
3:o Till kanoner, diverse slag kulor samt kanonlås för
försvaret till sjös 100,000:— —.
Hvarvid R. St. få till E. K. M. i underd. öfver¬
lemna att använda sistnämnde summa till de upp¬
gifne ändamålen såsom nödigt och nyttigast finnes;
äfvensom att, derest E. K. M. skulle finna något af
de för Jern-cisterner, förbättring af Carlskrona Varf,
samt hängmattor och beklädnadsförråd uppgifna be¬
hof vara af en företrädesvis angelägen beskaffenhet,
utan att kunna af under händer hafvande tillgångar
fyllas, då af berörde 100,000 R;dr för nämnde be¬
hof använda en mindre summa.
4:o Till 4 skjul till kanonslupar och jollar 20,000: — •—
55o,ooo:
5i6 Expeditions-Utskotlets Förslag till urul. Skrifvelse IV:o 278.
Och ehuru Rikets Ständer, med erkännande af Statens åliggande, att
foga anstalt om nödiga Fyrhåkars ändamålsenliga vidmagthållande för han¬
delns och sjöfartens betryggande, vid 4;de Hufvud-titelns reglering redan
anslagit alla Fyr- och Båk-inkomster, Danska Fyrings-medlen derunder in¬
beräknade, att till detta ändamål användas, och hvarutöfver R. St. nu
funnit något serskildt extra anslag för Fyr- och Båk-Inrättningar, i anse¬
ende till Siats-Verkets knappa tillgångar, icke kunna beviljas; likväl, och
då det ansetts oundgängligt, att, medelst tillgång å en större summa, på
en gång foga anstalt ej mindre om nuvarande Fyrars islåndsättaude, än
om uppförande till en början af några nya Fyrar på de ställen, der de
flesta skeppsbrott och strandningar tima, och hvarpå åt Östersjösidan, såsom
de farligaste uppgifvits Ölands norra udde, nordöstra sidan af Gottland m. fl.
ställen, hafva R. St. beslutat att uppdraga åt deras Fullmägtige i Riksgälds-
Contoret, att, för Fyr- och Båk-Inrättningens uppbjelpande, på billigaste
vilkor upptaga ett lån, med föreskrift, att samma lån må, med den till¬
gång för ränta och amortissementsfond, som de å 4;de Hufvud-liteln an¬
visade g,333 R:dr 16 sk. årligen lemna, senast inom 20 år efter lånets
upptagande, blifva till fullo liqvideradt; dock få hos E. K. M. R. St. i
underd. anhålla, att, vid verkställigheten, större eller flere Fyrbåks-an-
läggningar icke måtte företagas, än som med de disponibla tillgångarna
tunna fulländas.
Jemväl hafva R. St., lill vattencommunicationer och andra allmänna
arbeten, beviljat ett årligt anslag af 5o,ooo R:dr att, i den ordning och
på sätt E. K. M. pröfvar lämpligt, till förenämnde ändamål användas,
med följande af R. St. dervid fästade förbehåll:
1:0 att, i likhet med hvad vid sisla Riksdag bestämdes, innan arbete i
en ort företages, invånarne böra förbinda sig att, med minst hälften af
tostnaden, bidraga till dess utförande;
2:0 att då nya företag ifrågakomma, för hvilka större bidrag erfordras,
än hvartill medel finnas att tillgå, å det till nästa Riksdag uppförde an¬
slag, början med dem icke må göras förr, än anslagsfrågan af Rikets näst¬
kommande Ständer blifvit afgjord;
3:o alt understöd i främsta rummet bör lemnäs de arbels-företag, som,
af E. K. M. gillade och anbefallde, redan äro påbörjade, med löfte om bi¬
drag af allmänna medel, men hvilka bidrag likväl icke erhållits;
4:o alt understöd dernäst lemnäs åt sådana företag, hvilka, af E. K. M.
gillade och anbefallde, väl icke blifvit började, men för hvilkas fullbor¬
dande löfte om understöd blifvit gifvet; och
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 279.
5:o att understöd derefter må lemnäs åt öfriga arbeten i denna väg,
hvilka af Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning äro upptagna bland dem,
sorn synas förtjente af snar verkställighet.
Sammanlagda beloppet af de nya extra anslag R. St. sålunda beviljat,
att under 5 år utgå, utgör:
för Försvarsverket till lands .... z|3o,ooo: — —
dito till sjös .... 120,000: — —
samt till vattencommunicationer, m. m. 25o,ooo: — •—.
R:dr 800,000: — —
Hvilka Riksgälds-Contoret, från och med innevarande år, eger att till en
femtedel, eller 160,000 R:dr, om året utbetala; och få R. St. slutligen an¬
hålla, att, öfver användandet af de nu fastställda extra anslag, serskilda
redogörelser årligen må afgifvas, till undergående af granskning i Kammar-
Rätten samt af R. St. och deras Revisorer.
Hvilket allt Rikets Ständer skolat, till svar å E. K. M:s Nådiga
Proposition, härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii i835.
N:o 279.
Uppläst och godkänd lios Ridd. och Adeln den 22 Jan. 1835.
Preste-Slåndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i anledning af väckt fråga
om förändring af den förut stadgade tid, inom hvilken den
till Statsbehofvens fyllande utaf Allmänna Bevillningen
anslagna summa skall uti Riksgälds-Contoret hvarje år
förskottsvis hållas Stats-Contoret till handa. CStats-Utsk.
N:o 389.)
S. A. K.
I anledning af Eder Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contors underd.
anmälan om behof deraf, att Stats-Contoret finge, då sådant påfordrades,
genast, vid årets början, lyfta medel uti Rikets Ständers Riksgälds-Conlor
A den sa kallade Statsbrist-summan; äfvensom att slutliga beloppet af
5,8
Expeditions-Ulskoltets Förslag (ill und. Skrifvelse N.-o 279.
densamma må kunna disponeras inom årets utgång, liar E. K. M,, uti
Dess till R. St. aflåtna Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, i Nåder tillkännagifva, huruledes det vore för Siats-Verket
behöfligt, att kunna, under loppet af hvarje år, successive disponera hela
den, till fyllnad i Stats-utgifterne, af Allmänna Bevillningen för året an¬
slagna summa.
Efter det Rikets Ständer i ämnet hört deras Fullmägtige i Riksgälds-
Contoret, hafva R. St. tagit denna fråga i öfvervägande, och dervid fun¬
nit, hurusom det uti 18 §. 2 mom. af i83o års Reglemente för Riksgälds-
Contoret intagne, och uti alla, sedan 1809—1810 årens Riksdag, för berörde
Conior utfärdade Reglementen införda stadgande: ”att Statsbrist-summan
skall årligen, efter Stats-Contorets reqvisitioner, från Riksgälds-Conloret
utbetalas, äfvensom förskott derpå meddelas, dock endast för det löpande
året, räknadt från den i Mars, det ena året, till samma tid det nästpå-
följande,” har sin grund deri, att Riksgälds-Contoret icke skulle på en gång
komma att besväras med större förskott, än som högst motsvarade ett
års anslag till Statsbehofvens fyllande; och alt, vid ett annat förhållande,
Riksgälds-Contoret skulle kunna tillskyndas en betydlig olägenhet och jem¬
väl ränteförlust.
Då Bevillningen för ett förflutet år egentligen icke börjar att inflyta förr,
än under det påföljande året; och då, om, sedan hela anslaget för förflutna
året blifvit uttaget inom samma års slut, hvaremot något hinder icke mö¬
ter, Stats-Contoret skulle vara berättigadt att, under Januarii och Febru¬
arii månader det påföljande året, reqvirera och erhålla förskott på samma
års-anslag, och dessa förskott skulle komma att vida öfverstiga hvad som
på föregående årets Bevillning, under nämnde månader, inflöte, så skulle
överskjutande skillnaden komma att antingen tagas af Riksgälds-Contorets
egna, för angelägna utgifter behÖfliga tillgångar, eller ock anskaffas genom
skuldsättning, hvilket förhållande icke kan inträffa, i fall Stats-Contoret
reqvirerade förskott äfven af större belopp, sedan den 1 Mars ingått, enär
en tillgång då redan är beredd genom den under Januarii och Februarii
månader influtne Bevillning, samt betydligare uppbörds-levereringar i Mars
och nästpåföljande månader ofelbart kunna vara att förvänta.
I betraktande af dessa skäl, hafva R. St. ansett sig icke kunna till
Stats-C.ontorets omförmälde framställning lemna bifall.
Hvilket Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii 1835.
Expeditions-Vtskoltets Förslag till und Skrifvelse N.o 280.
N:o 280.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 22 Jan. i835.
Preste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående dels ett närmare
bestämmande af lösen för gravationsbevis öf ver stadsegen¬
dom s och dels befrielse för Fattigvårds inrättningar från
erläggande af expeditionslösen. (Lag- samt Allm. Bes v. oda
Oecon.-Utsk. N:ris 10 & 36.)
S. A. K.
I anledning af hos R. St. gjorde framställningar, dels om förändrade
stadganden i afseende på lösen för gravationsbevis öfver stadsegendom,
och dels om befrielse från expeditions-lösens erläggande för Utslag i de tvi¬
ster, som kunna uppstå emellan serskilda Församlingar, angående skyl¬
dighet att fattighjon underhålla, hafva R. St., beträffande den förra om¬
ständigheten, funnit, att något maximibelopp för lösen af gravations¬
bevis öfver fastighet i stad, i händelse bevis begäres öfver flera, under en
egendom förenade numer, ej finnes bestämdt, och att således den härom
meddelade föreskrift, för Domare på landet, saknar motsvarighet till iaktta¬
gande af Embets- och Tjenstemännen i städerna; och då samma skäl, som
föranledt en dylik bestämning i den ena händelsen, jemväl synes å den
andra vara tillämpligt, anse R. St. sig böra hos E. K M. i underd. anhålla,
att, vid utfärdandet af en ny Expeditions-taxa, ett visst belopp, på sätt
för landet är stadgadt, och hvilket kunde antagas till 10 R:dr B:co, måtte
varda bestämdt, hvaröfver lösen för ett gravationsbevis öfver stadsegendom
icke må stiga.
Beträffande åter frågan om befrielse för Fattigvårds-inrättningar att
erlägga expeditions-lösen; så, och då en sådan befrielse redan är vorden,
genom serskilde Författningar, beviljad Seraphimer Ordens Gillet, Acade-
mierna 1 Riket, Armeens Pensions-Cassa, Brandförsäkrings-Contoret i Stock¬
holm och Numer-Lotteriet, och samma förmon icke synes med billighet
böra förvägras Fattigvårds-inrättningar, hvilka icke kunna betraktas annor¬
ledes än såsom fromma Stiftelser, ehvad deras rättegångar utföras af sock-
nemännen sjelfva, eller af serskilde Directioner; få R. St. hos E. K. M. i
underd. anhålla, det E, K. M. i Nåder täcktes meddela den föreskrift, att
520 Expeditions-Vlskoltets Förslag lill und. Skrifvelse JV.-o 28/.
Fattigvårdsinrättning må i alla frågor, som angå skyldighet att underhålla
och vårda fattighjon, befrias från expeditions-lösens erläggande.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii 1835.
N:o 281.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adelö den 2a Jan i835.
Prtste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Såndet den 22 — —
4
Rikets Ständers anderd■ Skrifvelsej om utvidgad sågningsrätt
å skattlagde Sågqvarnar. (Allm. Besv. och Oecon.-Utsk.
N:ris 138 & 141.) *
S. A. K.
Med hemtad anledning deraf, att skogs-tiilgången för skattejordegare
skall ökats genom den å sista Riksdag lemnade tillåtelse för egare af kro¬
noskattehemman, berustade säterier samt stadsjord af kronoskattenatur, alt
få till sig lösa dispositionsrätten öfver icke allenast den på egorna befint¬
liga ekeskog, utan jemväl öfver mast- och storverks-träd, hafva, uti gjorda
motioner, serskilda förslag blifvit framställda, till beredande af en friare
sågningsrätt, så att rättigheten att å lego- eller salusågar afverka timmer
icke måtte, såsom hittills gällande Författningar föreskrifva, vara inskränkt
till något visst belopp, utan såg-egaren tillåtas att försåga så mycket tim¬
mer, som ifrån egen eller andras skogar kan erhållas. Och ehuru, vid
öfvervägande häraf, R. St. funnit, att klagan länge och med skäl försports
öfver misshushållning med skogarne i Riket, och att i flere orter, der
större sågverk finnas, den skog, som varit åtkomlig, till större delen blif¬
vit medtagen, så att betydliga sågverk, hvilkas belägenhet medgifvit tim¬
mer-transport från Norrige, endast genom inköp af timmer derifrån kun¬
nat drifvas; likväl och då ofvanberörde framställningar om en utvidgad
sågnings-rättigbet, med hänsigt till locala förhållanden, torde vara förtjent
af något afseende, men nyttan och lämpligheten af utsträckning i nämnde
rätt icke kan annorledes, än genom en närmare kännedom af skogstillgången
Expedilions-Vtskoltets Förslag till lind. Skrifvelse N:o 282.
521
på olika orter utrönas; hafva R. St. ansett sig böra hos E. K. M. i und’
anhålla, det E. K. M., efter föregångne undersökningar, om och i hvad
mon skogslillgången i Riket må medgifva en utvidgad sågningsrätt å lego-
och salu-sågar, i Nåder täcktes åt denna näringsgren bereda all den frihet
i utöfningen, som med så väl egande-rälten, som nödig skogshushållning
och redan befintliga sågars bestånd, kan vara förenlig.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Januarii 1835.
N:o 282.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 2 Febr. 1835’.
Preste-Ståndet den 2 —
Borgare-Ståndet den 2 — —
Bonde-Ståndet den 2 — —
Rikets Ständers anderd. Skrifvelse^ angående stämpling af spel•
kort. (Bevilln.-Utsk. N:ris 23 & 4°-)
S. A. K.
Då R. St., i frågan om stämpling af spelkort, funnit, att, till bere¬
dande af ökade bidrag till Statsutgifternas bestridande, en förhöjd afgift
för sådan stämpling bör ega rum, hafva R. St. fastställt samma afgift, ifrån
a sk. 6 rst., som den hittills utgjort, till 6 sk. banco för hvarje kortlek;
hvarjemte R. St. ansett, att en viss tid, af en månad i Stockholm och tre
månader i landsorterna, bör utsättas, inom hvilken redan stämplade kort
kunna med ny stämpel förses, emot erläggande af endast skillnaden emel¬
lan förra stämplings-afgiften och den nu föreslagne; men att, efter denna
tids förlopp, äfven vid omstämpling af redan med stämpel försedda kort,
hela stämpelbevillningen bör erläggas, utan något afdrag för förra kostna¬
den; och få icke några andra kort till salu hållas, än de som äro med ny
stämpel försedde, vid ansvar, såsom för försäljning af ostämplade kort.
Till förekommande af underslef och försnillning af den inkomst, som
Staten genom denna stämpel-afgift bör påräkna, hafva R. St. funnit före¬
skrifter böra meddelas i öfverensstämmelse med följande allmänna grunder:
Bih. till R. St. Fröt. 1834 och i83S. 10 Sami. 1 Afd. 66
Expeditions-Utskottéts Förslag lill und. Skrifvelse N:0 282.
1:0 att spelkort, vare sig figurerade eller ofigurerade, hvarmed spel kan
öfvas, böra förses med Beviilnings- och Hallstämpel;
2:0 alt nya, genom så kallad konstgravering förfärdigade och så myc¬
ket som möjligt oefterapliga stampar, tili påtryckande af dessa stämplar,
höra anskaffas;
3:o att Beviilnings- och Hallstämplarne skola på samma ort åsättas, och
ortens namn derföre finnas i stämplarne anbragt; börandes Hallstämpeln
aldrig påtryckas, innan Bevillningsstämpeln förut blifvit kortet åsatt;
4:o att stämplingen, på sätt Kongl. , ^.e-dningen den 3o December 1812
föreskrifver, bör verkställas i hufvuasta ^ hos Rikets Ständers Riksgälds-
Contor och hos Hall-Rätten, samt i landsorterne genom E. K. M:s Befall-
ningshafvandes försorg och genom vederbörande Hall-Rätter eller Magistrater,
hvarvid afgiften för bevillningsstämplingen, beräknad till 6 sk., i Stockholm
insattes, för Riksgälds Contorets räkning, i R. Sl:s Bank, samt i landsor¬
terne deponeras i Landtränterien, hvarifrån densamma levereras directe
till Riksgälds-Contoret, som deremot till de Barmhertighets-anstalter, hvilka
hittills med Staten delat inkomsten af stämplingen, utbetalar ett lika belopp,
som de förut åtnjutit, nemi.: till Stockholms Stads stora Barnhus för till¬
verkningen i Stockholm, samt till Barnhusen eller Fattigvårds-inrältnin-
garne i landsorterne, för tillverkning derstädes, r sk.; Lill Frimurare-
Barnhuset 3 rst. och till Seraphimer-Ordens-Lazarettet äfvenledes 3 rst.
för hvarje kortlek, som stämplas; börandes, till förekommande deraf, alt
flere kortlekar ej må hallstämplas, än som blifvit med Bevillningsstämpel
försedde, vid skeende anmälan till sistnämnde stämpling, attesten öfver
den i Banken eller i Landtränterien insatta afgiften aflemnas till veder¬
börande, som Bevillnings-stämplingen verkställer, jemte 2:ne Reversal,
hvilka upptaga ej mindre afgiftens belopp, än antalet af de kortlekar,
hvilkas stämplande sökes; och skall det ena af dessa Reversal, behörigen
qvitteradt, återställas och vid Hallstämplingen öfverlemnas till Hall-Rätten
eiler Magistraten, som, vid hvarje års slut, till Riksgälds-Contoret insän¬
der ett sammandrag öfver alla under året inkomne sådane Reversal, jemte
Reversalen sjelfve, för att tjena lill control emot derstädes förde räken¬
skaper öfver Bevillnings-stämplingen af spelkort;
5:o att Commerce-Collegium årligen till Riksgälds-Contoret aflemnar spe¬
cifik uppgift på antalet af inom Riket hallstämplade kort;
6:0 att underslef, förfalskning eller annan grof förbrytelse, i afseende på
stämpling af spelkort, åtalas vid laga Domstol och straffas efter allmän Lag.
Den, som försäljer eller till salu utbjuder oslämplade spelkort, skall derföre
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skri/velse N-0 283.
5^3
straffas med Femtio R:dr B:co böter, och hafva förverkat varan; äfvensom
den, hvilken beträdes med att begagna ostämplade spelkort, bör derföre
böta Fem R:dr B:co; allt angifvarens ensak.
I Öfrigt, och då R. St. erfarit, att underslef på ett eftertänkligt sätt
under de senare åren inträffat med Hallstämpelns anbringande å spelkort,
oaktadt densamma icke får, enligt Författningarne, påtryckas förr, än Be-
villningsslämpeln finnes korten åsatt; i afseende hvarå de till Bevillnings¬
utskottet aflemnade förteckningar upplysa, att
år 1829 bevillningsstämplades 48,170 Lekar och hallstämplades 48,708,
„ i83o — •—• 89,956 — — 44,400,
„ 1831 — — 4i.346 —- — 42,426,
„ i832 — — 33,654 ““ — 4'»952,
hafva Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i underd. anhålla, att behörig
undersökning måtte anställas, angående de försnillningsr, som, i omför-
mälde afseende, egt rum, och det sätt hvarpå de blifvit bedrifne.
Slutligen få till E. K. M. R. St. i ufiderd. frambär: den önskan, att
alla de stadganden, som finnas nödiga, i afseende på stämpling af spel¬
kort, måtte i en Författning sammandragas, samt att, på det okunnighet
om densammas innehåll icke må i något fall kunna förehäras, berörde För¬
fattning kunde varda årligen på lämpligt sätt för Allmänheten kungjord.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 2 Februarii 1835.
N:o 283.
TJppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 16 Febr. i835. *)
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den ig — —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående upphörandet af
Sportlerne inom Kongl. Maj.ts Cancellie och de sammas ut¬
gående i stället såsom Chartce-Sigillatce-afgift. (Bevil In-
Utsk. Nrris 36 & 46.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, på sätt deras underd. Skrifvelse af den 25
sisth October innehåller, bifallit E. K. M;s, uti Dess Nådiga Proposition
*) Se Exp - Utsku Mern. N:o 20.
024 Expeditions-ZJtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o a8j.
om Stals-Verkets tillstånd och behof gjorda framställning, att alia så
kallade sportler inom E. K. M.-s Cancellie, med undantag af lösen förde
af Registratorerne på vederbörandes begäran meddelande afskrifter och
Diarii-bevis, borde, till beredande af en ändamålsenlig lönereglering
för Cancelliet, upphöra, och desse afgifter i stället utgå till Kronan så¬
som Charla Sigillata, med den jemkning, att afgiften för Fuilmagter,
utfärdade af Consistorierne, hädanefter skulle utgöras till samma belopp,
hvarmed Cancelli-Gebiihren för dessa Fuilmagter hittills blifvit erlagd;
och Rikets Ständer tillika antagit hvad serskilde Comiterade för en
förändrad organisation af E. K. M:s Cancellie föreslagit, nemligen: i:o att
afgiften vid befordringar till civile tjenster med indelta löner icke, såsom
hittills skett, skulle beräknas blott efter Kronovärdiet å lönerne, utan
efter medium af de sista 5 årens markegång; 2:0 att befoidriugsafgiften
för åtskillige civile tjenster med ringa löner å Stat, men med betydli¬
ga serskilda inkomster, såsom Häradshöfdingen Lands-Secreterare-, Post-
Inspectors- och Postmästare-tjenster, hvilken afgift hittills blott be¬
räknats å contanta lönen, skulle, efter enahanda grund som Chartae-Si-
gillatse-afgiften, utgå; 3:o att afgiften för afsked med pension tili p pro¬
cent Cancellie-Gebiihr, borde, såsom hård och betungande, afskaffas,
och blott 3 R:dr B:co, såsom för afsked i allmänhet, erläggas; 4*°
för Constitutorial på tjenst tills vidare med åtföljande lön, enär icke,
efter gifne föreskrifter, tjensten blott på sådant sätt tillsattes, afgiften
endast skulle beräknas såsom för Resolution i allmänhet; 5:o att för er-
hållne lönetillökningar någon afgift icke borde erläggas, såsom ock i
allmänhet under senare tider blifvit iakttaget; samt 6:0 att, då alla Era-
hets och Tjenstemän, inom E, K. M:s Cancellie, hvilka till tjenster inom
Cancelliet befordrats, Justitias-Cancelleren och Revisions-Secreleras ne un-
dantagne, någon Cancellie-gebiihr hittills icke erlagt, borde ett sådant
undantag jemväl hädanefter iakttagas; så hafva Rikets Ständer, i öfver¬
ensstämmelse med en af omförraälde Comiterade tillika meddelad upp¬
gift å de belopp, hvartill berörde sportler nu uppgå, dock med iaktta¬
gande af ofvannämde förändringar i beräkningssättet, fastställt och sko¬
lat till E. K. M. nu i underd. öfverlemna följande Tariff, utvisande till
hvad belopp de handlingar och expeditioner, hvilka ifrån E. K. M:s
Cancellie hädanefter utfärdas elier dit ingifvas samt Gonsistoriernes Full-
magter till Pastorat böra, utom den förut för desamma påbjudna Charta?»
S ig i 11 a t as - af g i f t, med stämplad t papper beläggas, i stället för Cancellie-
Gebuhr, hvilken Tariff Pukels Ständer, enär den såsom ersättning för
Expeditions-Utskoltels Förslag till und Skrifvelse N.-o 283. 5x3
Cancelliels sportler fastställde summa blifvit å Riks-Staten uppförd alt
utgå från och med detta årets början, ansett äfven böra blifva gäl¬
lande ifrån samma tid; och iå Rikets Stäuder derföre, och enär deras
snart afgifvande förslag till Författning, angående stämplade pappers-afgif-
tens beräkning och utgörande, hvari alla de bestämmelser, som i Tarif¬
fen förekomma, skola blifva intagne, icke kan, enligt 61 §. Regerings¬
formen, komma alt tillämpas förr än med år i836, i underd. anhålla, det
E. K. M. täcktes om denna Tariffs efterlefnad för det nu löpande året
serskildt i Nåder förordna; varacdes omförmälde Tariff af följande
lydelse:
Adelsbref med 37: 2/j- —
Frillerre-bcef 175. .
Grefvebref i5o,
Öppet bref uppå lika värdighet med det fordna Riks-Råds
Embetet 125. — ■—
Fullmagler och Constitutorial på Embeten och Tjenster med verklig
lön på Stat 7 i pro¬
cent, beräknade för civila och ecclesiastike beställningar, efter de sista 5
årens medium af de till taxering uppgifne löneinkomster, för hvilka be¬
villning efter a:dra Artikeln blifvit erlagd; samt för militaire beställnin¬
gar vid värfvade corpser efter högsta lön inom graden, sådan den å
Stat är uppförd, och, vid indel ta Armeen, efter Skånska Infanterie-Rege-
mentenas Stat.
Fullmagt eller öppet Bref uppå beställning af den beskaffenhet, att
lön dervid ej åtföljer, eller först framdeles kommer att åtnjutas, hvar¬
under jemväl förstås tjenstegrader i Armeen ....... 7I pro¬
cent, efter samma beräkning sorn för fullmagt å tjenst med lön, meri Iaktta¬
gande, att för Infanterie-Officerare beräknas lönen efter Vermlands Fält¬
jägare-Regementes Stat, och för Cavallerie-Officerare, efter Staten för
Kronprinsens Husar-Regemente.
Fullmagt eller öppet Bref uppå högre namn, heder och värdighet
af embete eller tjenst 7I pro¬
cent, efter samma beräkning som för fullmagt å verklig tjenst.
Diplomer för Consul .100:
Dito dito General-Consul i5o. -
Dito dito Agent . . 30o.
ehvad med dessa beställningar erhålles tractamente och andra förmoner
eller icke, mea Diplomer för Coosujer i Afrikanska Staterne och för dff
5a6
Expeditions-Utsko'tets Förslag till lind. Skrifvelse N:0 283.
Agenter, General-Consuler och Consuler, hvilka annars benådas med
tractamente eller lön till det belopp, att fern procent deraf öfverstiga
ofvannämnde afgift, beläggas med stämpladt papper till 5 procent, af den
beställningen tillagda aflöning.
Constitutorial på behaglig tid, eller Förordnande tills vidare med
tillagde löne-inkomster, enär icke tjensten endast på detta sätt tillsät-
. 6: — —
Resolution på tjenstebyte, eller Transport-Fullmagt från en corps
till en annan 7^ pro¬
cent, efter samma beräkning som för Fullraagter.
Constitutorial eller Resolution uppå transport inom samma grad
eller corps ................. 3. — —
Afsked med eller utan pension . 3:
men om med afskedet tillägges förhöjning i caracteren, erlägges dessut¬
om samma afgifier derföre, som för Caracters-bref skola utgå.
Öppet Bref eller Resolution uppå Pension ..... 3: — —.
Justitito-Cancellerens Fullmagter för
Lands-Fiscaler 5: — —
Stads-Fiscaler i de större städerne 5: — —
Dito i de medelmåttige ......... 3: ■— —
Dito i de mindre a: — —
Kongl. Maj:ts Resolutioner och Utslag å hvarjehanda ansökningar
och besvär . 6: —• •—■
Kongl. Majus Dom, Desertions-Dom, Confirmation på förlikning och
Resolution af
а.ooo R:drs värde 8: — —
б,000 — — ia: ■—. —
io.ooo *— — i5: — —
ao,ooo — — 3o: — —•
och vidare för hvarje iooo R:dr . . i: a4 —•
Alla Kongl. Majus Domar under a,ooo R:dr samt sådane, deri icke
något quantum nämnes, likasom för Resolutioner i allmänhet, 6: — —
Lejde- och Pardons-bref 3: — •—
Deductions-afgift vid ingifvande af Deductioner och Contra-Deduc-
tioner i Revisionssaker a: — —
Kongl. Majus Pass för resa till utrikes ort .... 4;
Stats-Ministerns för Utrikes-Ärendena Pass för utländska resande
att i riket inkomma . 3: — —■
Expeditions-Ulskottets Forslag till und. Skrifvelse IV-o 283.
Kongl. Maj:ls Pass för skepp med lastning tili Barbaresk-Staterne
eller andra utrikes orter a5: — —
Bevis från Hof-Cancellers-Embetet på anmälan om ulgifvandet af
Tidningar 3: — —
Och bör dessutom å förenämnde från Kongl. Cancelliet utgående
Expeditioner, i stället för de så kallade Sigillpenningarne, stämplade
papperet ytterligare ökas
å Adels-, Friherre- och Grefvebref med 9 R:dr ;
å alla öfriga från Kongl. Majrt utgående Expeditioner med en R:dr;
samt
å Justitiae-Cancellerens Fullmagter för Lands- och Stads-Fiscaler,
samt å Hof-Cancellerens bevis för Tidningars utgifvande med 12 sk.
Consistoriernes Fullmagter å Pastorat böra, i stället för Cancellie-
Gebiihren, beläggas med stämpladt papper till följande belopp, nemligen:
vid de större Församlingarne i städer och på landet, öfver 100
nian tal 3. 1 ö. ■
vid mindre Pastorat från 5o till 100 mantal .... 3: 16.—
vid Pastorat under 5o mantal 2: — —
I öfrigt hafva Rikets Ständer i sammanhang med ofvanberörde fö¬
reskrifter beslutat: alt de i Förslaget till Chartae-SigillalEe-Förordning
medgifue undantag från och lindring i stämplade pappers-afgiftens er¬
läggande icke må sträcka sig till nu ifrågavarande afgift vidare, än hvad
här ofvan, angående E. K. M:s Cancellies Embets- och Tjenstemän vid
befordringar inom Cancelliet samt rörande erhäilne lönetillökningar i
allmänhet, är vordet uttryckt, så framt ej eftergift deraf för fattigdom
hör ega rum.
Till beredande af så väl control öfver den sålunda beslutade intra¬
dens utgående, som ledning för kommande Rikets Ständer alt bedö¬
ma i hvad mon denna till Siats-Verket öfverflyttade afgift för framti¬
den må uppgå till, understiga eller öfverstiga det på gTund af förra
förhållanden beräknade årliga beloppet, hafva Rikets Ständer skolat hos
E K. M. i underd. anhålla: att, inom så väl E. K. M:s JuslititE-Re visions-
Expedition och Stats-Expeditionerna, sora öfrige till E. K. M:s Cancellie
hörande Afdelningar, måtte föras noggranna anteckningslistor, som, jem¬
te upptagande af rubriker och dala på alla utgående Expeditioner, hvil¬
ka med denna mot Cancelli-Gebiihren svarande afgift böra beläggas, in¬
nefatta uppgift å delönebelopp, i förhållande hvartill afgiften blifvit
5aS Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-O 284.
beräknad samt tillika fullständig redovisning för beloppet deraf, hvilka
anteckningslistor, af vederbörande underskrifne, böra, genom Expedi-
iions-Chefernes försorg, ärligen inom Januarii månadsjslut för föregående
året insändas lill Stats-Contoret, för att i Iiufvudboken öfver Chartae-
Sigillatae-uppbördea under serskild rubrik ingå samt, tillika med denna
Hufvudbok , till Kammar-Rätien öfverlemnas för att behörig granskning un¬
dergå ; hvarjemte Nådig föreskrift torde meddelas derom, att å alia utgående
expeditioner bör antecknas, huru mycket af del bilagda stämplade pap¬
peret utgör egentlig Charta Sigillata och huru mycket deraf svarar emot
förra Cancelli-Gebiihren och Sigilipenningarne.
Slutligen hafva Rikets Ständer, som ansett en Chartas-Sigillate För¬
säljningsman, för E. K. M:s Cancellie-Fördelningar, böra antagas, för
honom i sådan egenskap bestämt en försäljuings-provision af 2 högst 3
procent af försäljningsbeloppet, hvilken han eger att uti afgifvande räk¬
ning afföra.
Hvilket allt Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 Februarii 1835.
N:o 284.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 2 Febr. 1835.
Preste-Ståndet den 2 — —
Borgare-Ståndet den a — —■
Bonde-Ståndet den a — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse } angående Instruction för
Rikets Ständers Revisorer öfver Banco-Discont-Verket,
jemte f. d. Riks-Discontens utredning, samt Province-Låne-
Contoren i Götheborg och Malmö. (Banco-Utsk. N:o 78.)
S. A. K.
Då Rikets Ständer ansett en Instruction för Discontverkens Revisorer
vara af behofvet påkallad, hafva Rikets Ständer antagit följande af deras
Banco-Utskolt författade Förslag till Instruction för Rikets Ständers
Revisorer
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 284.
Revisorer öfver Banco-Discont-verketj jemte f. d. Riks-Discontens utred¬
ning samt Province-Låne-Contorcn i Götheborg och Malmö.
Punkt 1.
Revisorérne sammanträda i hvartdera Verket den i5 April hvarje
år, eller om Helgedag då infaller, nästföljande Söcknedag, legitimera sig
medelst aflemnande af fullmagter elier förordnanden och aflägga derefter
lifligen följande ed: "Jag, utsedd och förordnad, att granska
Banco-Discontens (Låne-Contorels i Götheborg, Låhe-Contorets i Malmö)
Räkenskaper, Styrelse och Förvaltning, förpligtar mig härmedelst, att i
öfverensstämmelse med Rikets Ständers Beslut nu och framgent tyst
och förtegadt hålla hvad som rörer enskilde psrsoners förhållanden till
detta Verk; så sant mig Gud hjelpe till lif och själ!" hvilken ed, skrift¬
ligen författad, jemväl af Revisorerne undertecknas.
Revisionsarbetet bör vara verkställdt och afslutadt uti Banco-Discon-
ten inom 6 veckor och i Låne-Contoren inom en månad.
Punkt 2.
Revisorerne skola taga en noggrann kännedom om Verkets styrelse
och förvaltning samt granska det föregående årets afslutade räkenska¬
per, cassa-behållning, handlingar och låne-document, dervid sorgfälligt
tillses, att lånen blifvit inom fastställde tider antingen till fullo betalde
eller, med erläggande af föreskrifne capital-afbetalningar, omsalta; att
förskotts- och öfver-räntor, rigligt beräknade, kommit Verket tillgodo;
att lagsökningsärendena blifvit med all erforderlig skyndsamhet och nit
handlagde och bedrifne, samt Verkets rätt och bästa, genom nödige be¬
vakningars anställande, med noggrannhet iakttagen.
Punkt 3.
Finna Revisorerne under förrättningen såd&né förseelser eller afvi-
kelser från gifne föreskrifter vara begångne, antingen af Directionen el¬
ler af Verkets Embetsmän och Betjening, att åtal derå följa bör, ega Re¬
visorerne i förra fallet, alt derom omedelbart hos vederbörande göra anmä¬
lan och, i senare fallet, att emot den eller de felaktige åtal anbefalla.
Punkten 4*
Revisorerne vare förbjudet att ingå någon slags disposition afVer-
Bih. till It. St. Prot. i834 och l83S. 10 Sami, 1 Afd. 67
53o Expeditions-Utskotlets Förslag till uncl. Skrifvelse N.o 28f.
kets medel under hvad titel och till hvad behof det vara må utöfver
de anordningar, som här nedan i ^:de och 8:de punkterne omnämnas.
Punkt 5.
Yid förrättningens slut meddela Revisorerne, om anmärkning ej fö¬
rekommit, Directionen decharge, hvilken dock, hvad Låne-Contoren be¬
träffar, kommer att till Banco-Fullmägtiges godkännande öfverlemnas,
samt låta författa och Banco-Fullmägtige tillställa berättelse öfver det
•verkställda revisions-arbetet och Verkets dervid befunna ställning, åtföljd
af alia dit hörande Protocoll, för att, genom Banco-Fullmägtige, aflem-
nas till Rikets Ständers Revisorers öfver Stats-, Banco- och Riksgälds-
verken närmare granskning.
Punkt 6.
De för året utsedde Revisorerne för Låne-Contoren i Götheborg och
Malmö kunna ock under årets lopp anställa improvisoriska revisioner, i
hvilket afseende de äro berättigade att på stället taga kännedom af Lå-
ne-Contorens alla handlingar och räkenskaper, dock under iakttagande,
att derigenom någon rubbning eller uppehåll i Contorens vanliga göro¬
mål icke må förorsakas; skolande dylika Revisioner förrättas af minst
a:ne Revisorer.
Punkt j.
Revisorerne beslås skjuls efter 4 hästar till och ifrån Revisions-stället,
samt tractamente af 3 R:dr Banco om dagen, så väl under den för Re-
visions-förrättningen bestämda tid, som under resan fram och åter, vid
hvilken 8 mil beräknas för dagen; men skulle Revision öfver Rjnco-
Discontens räkenskaper inträffa inom en tid af åtta (8) dagar ifrån det
Riksdag, i Stockholm, afblåses, och skulle till Ledamot i samma Revision
vara utsedd någon af Riksdags-Fullroägtige, åtnjute sådan Ledamot icke er¬
sättning för resekostnaden till hufvudstaden, hvaremot honom tillkom¬
mer tractamente ifrån den dag Riksdagen afblåstes, »ill den då Revisions-
förrättningen log sin början.
Punkt 8.
Lämplige arfvoden åt den i och för Revisions-förrättningen anställda
Cancellie och vakt-beljening, ega Revisorerne, alt, i mon af arbetets vidd
och beskaffenhet, bestämma, samt anordnandet deraf åt Directionen
uppdraga.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 285 531
Hos E. K. M. få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att Nå¬
dig Kungörelse härom måtte, till efterrättelse för vederbörande, blifva
utfärdad.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 2 Februarii 1835.
N:o a85.
Uppiäst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 9 Febr. 1835»
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet d en 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse , om arfvode ät den
person, hvilken såsom adjungerad Ledamot biträder Svea
Hof-Rätt i Justitice-Ombudsmannen C. L. Landius ställe.
(Stats-Utsk. N:o 397.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer den 17 nästlidne September förordnat Hof-
Rätts-Rådet uti E. K. M:s och Rikets Svea Hof-Rätt, Riddaren af E. K.
M:s Nordstjerne-Orden Carl Ludvig Landin att vara Deras Justitiae-Om-
budsman, samt han, jemlikt Instructionen för Justitiae-Ombudsmannen,
emedlertid ej må sitt innebafvande Embete såsom Ledamot i Hof-Rätten
ntöfva; har Hof-Rätten uti underdånig skrifvelse, jemte anhållan att
annan person måtte Nådigst contitueras att, i Landins ställe, Hof-Rätten
såsom adjungerad Ledamot tills vidare biträda, tillika i underdånighet
hemställt, att enär behofvet af denna Ledamots befattning hos Hof-Rätten
kunde förutses komma att i flere år fortfara, men de för Hof-Rätten anslag-
ne såkallade adjunctions-medel voro otillräcklige för de fyra till Hof-
Rättens biträde redan adjungerade Ledamöter, ett serskildt arfvode, sva¬
rande emot hälften eller åtminstone |:del af en Assessors-lön i Hof-
Rätten, måtte i Nåder varda anslaget, att uppbäras af den, som blefve
till bestridande af förenämnde Ledamots befattning förordnad; och har
E. K. M„ enär hvarken uti Grundlagarne, eller genom någon annan För¬
fattning vore stadgadt, huruvida den Embets- ellerbTjensteman, som tilt
Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman blefve förordnad, vore skyldig, att
532 Expeaitions-Utskotlets Förslag till ttnci. Skrivelse N-0 285.
till den, som under tiden bestridde dess förut innehafvande tjenst, afstå
någon eller någre af de till denna senare tjenst hörande lönförmoner;
samt det vore af vigt, att icke allenast för det närvarande, utan jemväl
för framtiden, det blefve bestämdt, huru i detta afseende förhållas bor¬
de, i Nåder behagat handlingarne i detta mål till Rikets Ständers
Stats-Utskott öfverlemna.
Yid öfvervägande häraf hafva Rikets Ständer funnit, att medde¬
landet af en bestämd och för alla fall gällande föreskrift i berörde hän¬
seende skulle, enligt Rikets Ständers tanka, leda till alltför stor ojemn¬
het i Justitia^ Ombudsmannens aflöning, såsom en följd af de olika lö-
ziingsvilkor denne Embetsman förut i Statens tjenst kan hafva uppbu¬
rit; och då någon synnerlig olägenhet icke är att befara, om reglerin¬
gen härmed verkställes endast från Riksdag till Riksdag, hafva Rikets
Ständer trott, att frågan, huruvida en Rikets Ständers Justiti se-Ombuds-
jnan skall afstå någon eller några förut innehafvande löningsförmoner,
dämpligäst vid hvarje serskildt fall kunde af Rikets Ständer pröfvas och
afgöras; hvadan och enär, beträffande den nu väckta frågan, Justitiae-
Ombudsmans-lönen, med tillägg af en Hof-Rätts-Råds lön, föga öfverse¬
gel’ hvad soin Justitiae-Caneelleren å Stat bestås, Rikets Ständer bifallit,
att Justitise-Ombudsmannen Landin må fortfarande tillgodonjuta sin
förut innehafvande Hof-Rätts-Råds-löo, och att, sorn arfvode åt den, som
efter honom adjungeras till Ledamot, må anvisas 4oo R:dr, att utgå från
Riksgäids-Contoret, så länge Idof-Rätts Rådet Landin fortfar att vara Ri¬
kets Ständers Juslitire-Omhudsman.
Hvilket Rikets Ständer, til! svar å E. K. M. högstberörde Nådiga
remiss, få härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den g Februarii 1835-
Expedit iöns-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse IV.o 286. 533
N:o 286.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 9 Febr. iS35.
Preste-Ståndet . den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse> om utarbetande af för¬
slag till Författning, angående Sockenstämmor och Kyrko¬
råd i städerne och å landet. (Lag- och Allm. Besv. samt
Oeeon. Utsk. N:o 4<>.)
S. A. K.
I anledning af gjorde framställningar om forändringar och tillägg iE. K. M:s
Nådiga Förordning af den 26 Februarii 1817, angående Sockenstämmol¬
och Kyrkoråd, hafva R. St. funnit en fullständigare lagstiftning i omför-
mälde afseende vara af behofvet påkallad, helst för närvarande icke någon
Lag, utan endast sedvänja, ligger till grund för omröstning å Sockenstäm¬
mor i städerne, samt föreskrift saknas rörande Sockenstämmor och Kyrko¬
råd samt desse myndigheters constilucrande i de Församlingar, hvilka ut¬
göras af både städer och hemman å landet; hvarförutan åtskilliga ändrin¬
gar i nu gällande stadgandep synas vara erforderliga; men då R. St. sakna
kännedom om de olikartade plägseder och förhållanden, som, i förenämnde
afseende, inom städerna för närvarande ega rum, och ej heller äro i tillfälle
att derom inhemta upplysning, eller att uppgöra förslag till Författning
rörande detta ämne, hafva R. St. ansett sig böra hos E. K. M. i underd.
anhålla, det E. K. M. i Nåder täcktes, efter Stadsförsamlingarnes hörande,
åt Comiterade för Kyrko-Lagens öfverseende, eller åt andra sakkunige män,
uppdraga utarbetandet af förslag till en fullständig Författning, angående
Sockenstämmor och Kyrkoråd i städerne och på landet, samt berörde för¬
slag, till R. St:s bedömande, vid nästa Riksdag öfverlemna.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Februarii i835.
514
Expcdilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N o 287.
N:o 287.
Upplöst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 16 Feb-, 1835. *)
Preste-Ståndet den 19 —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse j med anmälan om ett
misstag, som inträffat vid expedierandet af Rikets Stän¬
ders underd. Skrifvelse af den 5 sistl. Januarii, rörande
ändring af 4 oc^ $ SS- * 17 Cap. A rf da- Balken och 3
8 Cap. Jorda-Balken, samt om upphäfvande af Kongl.
Förordningen den ig Augusti 1762.
S. A. K,
Då Rikets Ständer erfarit, att misstag egt rum vid författandet af de*
ras underd. skrifvelse af den 5 sistl. Januarii, angående ändring af 4 och
5 §§. i 17 Cap. Ärfda-Balken och af 3 §. 8 Cap. Jorda-Balken, samt om
upphäfvande af Kongl. Förordningen den ig Aug. 1762 i så måtto, att
vid den af R. St. föreslagna nya redaction af omförmälde 4 §• och 2 mom.
Ärfda-Balken, en period af 5 §. i samma Capitel och Balk af 1734 års
Lag, som bort vid slutet af 2:dra momentet tilläggas, blifvit förbigången;
hafva R. St. ansett sig böra härjemte i underd. till E. K. M. öfverlemna
förnyad skrifvelse i ämnet, sedan rättelse deri skett, med underd. anhål¬
lan, det E. K. M. i Nåder täcktes låta den förra skrifyelsen till R. St.
återställa.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 Febuarii 1835.
*) Se Exp. TJtsl:s Memorial JN':o ai.
Expeditions-Ulskottets Förslag till uncl. Skrifvelse N.o 2SS.
5.35
N:o 288»
Uppfäst och godkänd hos Ridd. och Adelö den 16 Febr. i835.
Preste-Ståndet den 16 — —-
Borga re- Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers un derå. L ''rifvelsej i fråga om afskrifning af
ett Rrofessor S. Agren beviljadt Lån. (Stats-Ulsk. N:o 4o3.)
S. A- K.
Medelst Remiss af den r3 December sisll. år har E. K. M. behagat,
till det afseende saken kunde finnas förtjena, till Rikets Ständers Stats¬
utskott i Nåder öfverlemna en af Lectorn vid Krigs-Academien på Carl¬
berg, Professoren Sv. Ågren, gjord underdånig ansökning, att det lån,
stort 3ooo R:dr, som Ågren, för utgifvandet af en, efter constructiv me¬
thod författad Lärobok i Geographien, erhållit af den till läroböckers an¬
skaffande anslagne fond, måtte varda afskrifvet, jemte derå upplupen ränta.
Vid pröfning af förevarande fråga hafva Rikets Ständer, i afseende
på tillkomsten och beskaffenheten af den fond, hvarifrån omförmälde
förskott meddelts, vunnit den upplysning: att den år 1816 t. f. Uppfo-
strings-Comiteen hos E. K. M. i und. anhållit, att, såsom förskott lill en
tryckningsfond för nödiga böcker vid Undervisningsverken i Riket, af
Stats-Verket erhålla 5,000 R:dr B:co, hvilken summa, genom bemälde Co¬
mbes försorg, skulle återbetalas i den nion skolböckerna kunde blifva för¬
sålde; att E. K. M., i öfverensstämmelse med de i ämnet hörde vederbo-
randes tillstyrkande, under den 17 Julii nämnde år, anbefallt Slals-Con-
toret, alt, af under händer hafvande medel, tilt förrbemäl le Comité för¬
skjuta 5,ooo R:dr B:co, till liqvidation sedermera tor Stats-Verket, i mon
sorn medel dertill kunde inflyta; atl förhållandet med detta förskott der¬
efter anmälts hos R. St., och alt R. St., jemlikt und. skrifvelse den 20
November 1023, beviljat afskrifning af de utaf i8i5 års öfverskott be-
stridde, samt uti 1817 års Riks-Stat specificerade utbetalningar, med till¬
sammans 293,354 R:dr 38 sk. 5 rst., under hvilken summa ifrågavarande
5,ooo R:dr äfven voro inbegripne; och då R. St. sålunda redan yttrat sig
rörande förskottets afskrifvande i sin helhet, samt härtill kommer, att den
fond, af hvilken låneunderstödet till Ågren utgått, varit afsedd att användas
till tryckning på Statens bekostnad af godkända läroböcker; och att, utan
bifall tilt den nu sökta eftergiften, Svenska ungdomen en längre tid torde
536 Expeditlons-TJtskottels Förslag till und. Skrifvelse N.o 28g.'
komina att sakna frukterna af den förtjente författarens mångåriga bemödan¬
den och uppoffringar för denna läroboks fullkomnande, hsfva R. St., forsin
del, ansett något hinder icke möta för den sökte afskrifningens beviljande.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s högstberörde Nådiga Re¬
miss, få härmed i und. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 Februarii 1835.
N:o 289.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adéln den 16 Febr. i835. .
Preste-Ståndet den 16 •— —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers imderd. Skrifvelse j angående rättighet för Stjr-
relserne öfver nya Passevolance- och Arme ens Tross- Pas-
sevolance-Cassa, att insätta sina obeliöfiga fonder på Låne-
Bankens appia ni n gsrä kningjör Ilandels-Disconterne. (Stats-
ocli Banco-Utsk, N:o 5o.)
S. A. K.
flos R. St. bar framställning blifvit gjord derom, att Styrelserna öf¬
ver Nya Passevolance-Cassan och Artneens Ti oss-Passevolance-Cassa måtte
berättigas insätta sina obehöfliga fonder på Låne-Baukens upplånings-
1 åkning för Handels-Disconterne; och som R. St., vid öfvervägande häraf,
funnit, alt, genom denna framställnings antagande, den fördel bereddes,
alt ej allenast Rikets Ständers Bank sattes i tillfälle alt uppehålla och möj¬
ligen äfven utvidga sin upplåningsrörelse för Handels-Disconterne, utan ock
att utväg lemnades för ofvannämnde Cassör att, genom förräntande af
deras obehöfliga och ofruktbara liggande medel, föröka sjelfva fonderna;
alltså, och då detta senare förhållande äfven synes hafva blifvit afsedt uti
B. Sl:s und. skrifvelse af den 7 December 1829 om Mötes-Passevolancen
för Indelta Regementena, hafva Pi St. beslutat, att, när lån för Handels-
Disconterna komma att upptagas, något hinder icke möter derför, att, i
händelse
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 190. 537
händelse E. K. M. så för godt finner, de af Nja Passevolance- och Armeens
Tross-Passevolance-Cassors medel, hvilka ligga ofruktbara, må emot ränta
insättas på Låne-Bankens upplånings-räkning för nämnde Disconter.
Hvilket R. St. skolat hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 Februarii 1835.
N:o 290.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 16 Febr. 1835.
Preste-Ståndet den 16 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Mynt-Ver¬
kets ställande under Bergs-Collegii Öfver-Styreise. (^Stats-
och Banco-Utsk N:o 5a).
S. A. K.
Då R. St. ansett det vara i allmänhet mindre lämpligt, alt Stats-
Secreteraren för Handels- och Finance-Ärendena, såsom Regerings-Ledaraol,
på sätt nu eger rum, innehar Öfver-Styrelsen af Mynt-Verket, hvarvid
redovisning af allmänna medel förekommer; och då E. K. M., genom
Nådigt Bref af den 24 Julii i83o, föreskrifvit, att Mynt-Verkets Styrelse
skulle komma, sedan Bergs-Collegii organisation hunnit fullbordas, att på
samma Collegium öfverflyttas; så, och enär denna organisation nu mera
desto hellre kan anses vara fulländad, som R. St., för bemälde Collegium,
fastställt förnyade aflönings-stater, hafva R. St. ansett sig böra hosE. K.M.
i und. anhålla om verkställighet af E. K. M:s högstberörde Nådiga Beslut.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 Februarii i835.
Bihang till R. St. Prot. 1834 och 183S. 10 Sami. 1 Afd.
53S
Expeditions-Utskottets Forstag till unct. Skrivelse N.o SQr~
N:o 291.
ITDnläst och godkänd hos Ridd. och Adehi den iG Febr. i835,
Pieste-Ståndet den 16 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Städernes
Salu-Accis. (Beviiln.-Utsk. N:ris % & 5o.)
S. Å. K.
Med anledning af 5c>, 6ooch6i§§. Regerings-Formen hafva Rikets
Ständer tiil pröfning förehaft frågan om utgörandet och fördelningen
af Städernes Salu-accis, som af E. K M., uti Dess Nådiga Proposition an¬
gående Stats-Verkets tillstånd och behof, är vorden föreslagen att beräk¬
nas till 7>5oo R:dr, eller samma belopp, hvartill den vid senaste Stats-
Regleringen fastställdesj och då Rikets Ständer instämma uti den åsigt,
som legat till grund för det af Rikets senast församlade Ständer fattade
beslut, angående berörde afgifts utgörande, och i öfverensstämmelse der¬
med anse, att full och ovillkorlig frihet för Landtmannen alt till stad
införa och försälja kött, bröd och dricka bör fortfarande såsom villkor
fästas vid upphörandet af Salu-accis-afgiften i de städer, hvilka uti Eder»
Kongl: Maj:ts Nådiga Kungörelse den 22 December i83a finnas uppräk¬
nade, hafva Rikets Ständer beslutat, att de städer, uti hvilka rättighet
att, utan afgift, införa och försälja kött, bröd och dricka ännu icke är
Landtmannen medgifven, fortfarande böra erlägga den, genom Kongl. Kun¬
görelsen af den 3o November 1810, för dessa städer stadgade Salu-ac-
cis-ersättnings-afgift, intilldess införsels- och försäljningsfrihet af ofvan¬
nämnda förnödenhets-artiklar uti någon af dessa städer medgifves, då,
året efter det införselsfriheten är medgifven , samma stad befrias från er¬
läggandet af den afgift, som finnes utsatt i den Tariff till reparation af
salu-accis utaf släderne, som åtföljer Rikets Ständers Bevillnings-Förord-
ning af detta år.
I öfrigt hafva Rikets Ständer, enär den summa, salu-aceisen årligen
hommer att utgöra, icke kan till bestämdt belopp beräknas, funnit godt
bifalla, att, på sätt E. K. M:s Nådiga Proposition i denna del innehål¬
ler, endast en summa af 7,800 R:dr B:co må vid Stats-Regleringen upp¬
tagas, såsom städernes salu-accis-afgift.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o s$2. Sig
*
Hvilket allt Rikets Ständer skolat hos E. K. M. härmed i underd.
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 Februarii i835.
N:o 292.
XJppläst och godkäad hos Ridd. och Adeln den 16 Febr. »835.
Preste-Ståndet den 16 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående det 'vid sista Riksdag fram¬
ställda förslag till ny Stängsel-Förordning. (Lag- samt
Allm.-Besv.- och Oeconom.-Utsk. N:ris 20 & 4*0
S. A. K.
Sedan E. K. M. vid sistlidne Riksdag uti Nådig Proposition beha¬
gat till Rikets Ständer öfverlemna ett på E. K. M:s befallning utarbetadt
förslag till ny Stängsel-Förordning, hvilande hufvudsakligen på de grun¬
der, som blifvit af Lag-Comiteen anförde uti motiven lill 5Gap. Byggn. Bal¬
ken uti det nya Civil-Lagförslaget, men Rikets Ständer,som, på uppgif-
ne grunder, ansett betänkligt att vid samma Riksdag antaga berörde
förslag, uti Skrifvelse den 19 Augusti 1829 i underd. anhållit, att för¬
slagets pröfning, och deraf följande antagande eller icke antagande,
kunde få hvila tili innevarande Riksdag, samt att emedlertid, förslaget,
jemte Högsta Domstolens deröfver afgifne Utlåtande och Lag-Comi-
téensomförmälde motiv till 5 Cap Byggn. Balken måtte på allmän bekostnad
tryckas samt lämpligt antal exemplar deraf lill Länens Hushållnings¬
sällskap utdelas, för att genom deras försorg blifva af allmänheten kändt;
Så har E. K. M., uti Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer af den 22 Fe¬
bruarii 1834» tillkännagifva, alt de af Rikets Ständer begärde åtgärder
blifvit vidtagne, samt att Hushållnings-Sällskapen i Länen, och der så-
dane ej funnos E. K. M:s Befallningshafvande med underd. utlåtande öf¬
ver förslaget till E. K. M. inkommit; och har E. K. M, vid företagen
granskning af de i berörde utlåtande emot förslaget gjorde anmärknin¬
54ö
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrivelse N-o 292.
gar, ansett sig till närmare undersökning och öfvervägande böra upptaga så-
dane bland dem,i afseende hvarpå fråga syntes kunna uppstå, huruvida jerak-
ningar i förslaget borde ega rum, samt i följd deraf till Rikets Ständers
pröfning i Nåder framställt åtskillige mer eller mindre väsendtliga mo-
dificationer deruti.
Rikets Ständer hafva, vid öfvervägande af detta vigtiga ärende,
förnämligast egnat deras uppmärksamhet åt den i förslaget antagne huf-
vudgrund, att, då egor af lika beskaffenhet, vare sig åker, äng, skog el¬
ler betesmark möta hvarandra, bora delegarne å ömse sidor till hälften
hvardera fullgöra stängselskyldigheten, men att deremot, då åker, äng,
eller, vid laga skifte såsom inrösningsjord beräknad, odlingsbar mark.
möter skogs- eller betesmark, bör den senares innehafvare endast till ?:del
i stängseln deltaga; och ehuru å ena sidan mäste medgifvas, att den så¬
lunda föreslagna delningsgrunden eger ett bestämdt företräde framför den
nu gällande uti enkelhet och lättfattlighet, så att serskildt biträde för
stängseldelnings upprättande i enlighet dermed icke erfordras, äfvensom
att dea hittills följda delningsgrund efter hemmantalet utgör en ganska
osäker måttstock för fördelningen af hägnads-besväret, mången gång le¬
dande till ojemnheter och stundom jemväl till obillighet; likväl och sorn.
på den andra sidan förekommer: att, genom antagandet af förstnämde
delnings-grund, den mindre hemmans-egaren skulle komma att vidkännas
en betydligt ökad, dess förmåga mången gång öfversligande slängsel-
skyldighet; att de jordegare, hvilka vid verkställdt egoskifte fått taga af
den sämre jorden till större rymd, och de, hvilka erhållit sina egor i
flere serskilda lotter, ick allenast skulle komma att vidkännas dessa o-
Jägenheter utan äfven dei. . ökad stängsel-skyldighet; samt att, om olägen-
heterne, som äro oskiljagtiga från den nya och den gamla delningsgrun¬
den, med hvarandra jemföras, den enas eller andras företräde icke synes
vara serdeles Öfvervägande; alltså och då en stor del af allmänna be¬
svär utgå efter mantal, samt folket vant sig att derefter i allmänhet
mäta sina rättigheter och skyldigheter, hafva Rikets Ständer icke kun¬
nat antaga den i förslaget uppgifne nya delningsgrund, utan deremot
ansett, att den hittills gällande grund för stängsel-delning må jemväl
hädanefter bibehållas; i följd hvaraf och då Rikets Ständer sålunda o-
gillat delningsgrunden, i hvilken omständighet det nya förslaget till
Stängsel-Förordning hufvudsakligast skiljer sig fränden nu gäliande För¬
fattningen derom, Rikets Ständer ock ansett en speciel granskning af
Expeditions-Utskottds Förslag till und. Skrifvelse N-o 2g3. 54*
förslagets serskilda föreskrifter vara utan ändamål; hvadan Rikets Ständer
funnit omförmälde förslag i sin helhet jemväl böra ogillas.
Hvilket allt Rikets Ständer tår till svar å E K. M:s högstberör4
de Nådiga Skrifvelse, härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 19 Februarii 1835.
N:o 293.
?”••
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 16 Febr. 1835.
Preste-Ståndet den 16 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 2 Mars —
Rikets Ständers underd. Skrifveise} angående Forvagns-In¬
rättningar j m. m. (T)econ.-Ulsk. N:ris 98» 134 & i420 i
S. A. K.
Vid öfvervägande af åtskillige inom Riks-Stånden framställde för¬
slag, åsyftande lindring i skjutsnings-besväret, hafva Rikets Ständer an¬
sett, att någon väsendtlig förbättring i skjutsväsendet icke är att vinna
utan i sammanhang med bruket af Diligence- och forvagnar, hvilka o-
stridigt bereda öfvergången till bättre communicntions-anstalter och små¬
ningom skola vänja nationen vid de fördelar, som dermed äro förenade.
Om detta icke redan skett med den skyndsamhet som kunnat förmo¬
das, så hafva Rikets Ständer trott orsaken härtill böra sökas hufvudsak¬
ligen i nationens vana vid det gamla sättet att begagna skjuts, och ide
stora svårigheter, som de nya inrättningarue haft att bekämpa.
Under sådan öfvertygelse och med kännedom om de inom Riket hit¬
tills befintlige Diligence-inrätlningars ställning, hafva Rikets Ständer fun¬
nit dylike med uppoffringar och besvär förenade enskilda företag vara
förljente af uppmuntran och understöd så väl från E. K. M. som Rikets
Ständers sida; och få Rikets Ständer, tillföljd häraf, hos E. K. M. i un¬
derd. anhålla, att E. K. M. täcktes, med förunnande åt nuvarande eller
framdeles blifvande Diligence- och Forvagns-Inrättningar af sådane för-
moner, hvilka utan andras förnärmande kunna dem tilldelas, derjemte i
Nåder tillåta berörde inrättningar, att med vederbörande skjuts-skyldige
542
Expcditions-TJtskotlets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 29^.
å stationerne vid de vägar, der Forvagnar på bestämda dagar framgå, öf¬
verenskomma om ansvarigheten för skjutsning med ett visst antal hä¬
star, i förhållande till mängden af resande, som med Diligencerue kunna
forlskaffas.
Serskildt hafva Rikets Ständer fästat uppmärksamhet å de olägenhe¬
ter, som för landet uppstå derigenom, att, enligt Kongl. Förklaringen af
den 11 December 1766 öfver 1734 års Gästgifveri-Ordning, det är Ge¬
säller förbjudet att utan serskildt tillstånd taga skjuts för deras fortkomst;
och få Rikets Ständer derföre hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att,
med ändring af hvad berörde Författning i omförmälde afseende inne¬
håller, det måtte i Nåder varda tillåtet alla med vederbörlige rese-pass
försedde personer, och följaktligen äfven Gesäller, att begagna Gästgif-
vare-skjuls.
Vidare och då Rikets Ständer trott sig finna den Embets- och Tjern-
stemän för resor i tjensten tillkommande skjuts-ersättning lämpligen kun¬
na inskränkas, hafva Rikets Ständer skolat till E. K. M. i underd. hemT
ställa, det E. K. M. i Nåder täcktes anbefalla all den indragning, som
kan vara möjlig uti antalet af hästar, hvartill Statens Embets- och Tjen¬
stemän under resor, enligt nu gällande Rese-Reglemeute, äro berät¬
tigade.
Utom hvad sålunda i underdånighet blifvit framställdt, hafva Rikets
Ständer tillika ansett sig böra i underd. frambära den önskan, att E. K.
RI., med fästadt Nådigt afseende på det ofördelaktiga inflytande, som
skjutsningsbesväret i dess närvarande skick medförer, täcktes låta vid¬
taga sådana, efter hvarje orts locala beskaffenhet lämpade åtgärder, till
en nyttig förändring i skjutsväsendet och lill befordrande af de dermed
i så nära sammanhang stående Diligence- och Forvagns-Inrättningarne,
som E. K. M. kan anse bäst leda till ändamålet.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 2 Mårs 1835-
Expedition s-Vt skot les Förslag till und. Skrifvelse JV:o 294.
545
N:o 294.
Uppläst och godkänd Los Ridd. och Adeln den 19 Fehr. i835.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den ig — —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse_, angående ändringar i För-
fattningarne rörande Bergs• och Jernhandter ingen i Riket.
(Allm. Besv. och Oecon. Utsk. N:ris io3, i35 & 14^.)
S. A. K.
Rikets Ständer hafva» vid pröfning af åtskillige framställde förslag»
åsyftande ändringar i Författningarne rörande Bergs-och Jernhandteringen
i Riket, blifvit förde på den öfvertygelse, alt en öfvergång till en friare
tackjernshandel och smidestillverkning bör beredas, och flera onyttiga band
borttagas, hvilka äro hinderliga för jernhandteringens utveckling och än¬
damålsenliga bedrifvande i stort, så vida ef denna industrigren skall upp¬
höra att åt landet gifva den vinst, som från längre tider tillbaka varit
afsedd, och äfven för framliden måste påräknas af den vara, som utgör
Rikets hufvudsakligaste bytesmedel med utländningen; och R. St. hafva trott
sig finna lika åsigter i denna del äfven vara rådande hos E, K. M., genom de
åtgärder, som för införande af förbättrade smides-methoder och omarbetning
af Bergs-Författningarne i allmänhet under senare åren blifvit vidtagne,
hvaribland må nämnas: att förslag till förändrade Grufve-, Hytte- och
Smides-stadgar blifvit, uppå E, K. M:s Nådiga befallning, af serskilde
Comiterade afgifne och redan i83a till trycket befordrade; all, genom
E. K. M:s och Rikets Bergs-Collegii Kungörelse den 21 Mars 1833, Bruks¬
egare, till 1835 års slut, i allmänhet fått sig rättigheten tillerkänd, att,
efter skeende anmälan, förändra eller utvidga verkstäderna för antagande
af sådana smides-methoder, hvarigenom en förbättrad tillverkning åstad¬
kommes; äfvensom alt E. K. M., uppå hemälde Collegii gjorda underd.
framställning om förberedande åtgärders vidtagande, för införande af friare
Smidesförfattningar, uti Nådigt Bref den 24 Maji 1833, anbefallt en full¬
ständig undersökning inom Bruks- och Bergslags-districten, lill utredande
af hit hörande ämnen; hvilken undersökning, redan samma ur påbörjad
och fortgående, likväl icke förr än under innevarande år torde hinna full¬
bordas; hvadan tillämpning af de här nedan i underd.'framställde förslag
i allmänhet icke åsyftas förr, än berörde undersökning för sig gått.
Rikets Ständer hafva emedlertid ansett det vara magtpåliggande, att
544 Expedilions-Ulskottets Forslag till und. Skrifvelse N.-o 2 <)4-
införandet af ett friare system för jernhand teringens bedrifvande sker med
tillbörlig varsamhet, för att ej åstadkomma en våldsam rubbning af de
förhållanden, som hittills egt rum, eller ett förnärmande af de rättigheter,
sorn genom Privilegier och äldre Författningar blifvit betryggade; och det
är under denna åsigt R. St. tagit i noggrannt öfvervägande följande, med fö¬
revarande ämne gemenskap egande frågor:
1:0 Angående en fri tackjernsh.and.el. En i allmänhet fri och obegrän¬
sad tackjerns-tillverkning i Bergslagerne låter icke väl förena sig med ett
privilegieradt antal köpare, hvilka dessutom, hvar för sig, äro inskränkta
till en bestämd årlig köperätt till tackjern; och lika obilligt är tvånget
för en del Bruksegare, hvilkas smiden blifvit på egen tackjerns-blåsning
grundade, att använda egna skogstillgångar på en för dem kostsam tack-
jerns-till verkning, om än tillgång på bättre tackjern finnes, till lägre pris
an det, hvartill samma vara af dem sjelfve kan åstadkommas; och då
Bergslagerne äro i förlägenhet, i följd af bristande afsättning, och de icke
innna, efter allt utseende, förhjelpas derutur, utan medgifven fri tackjerns-
liandel, hvilken otvifvelaktigt är ett bland de första vilkoren för Svenska
jernbaudteringens framskridande till en högre utveckling, hafva R. St. sko¬
lat hos E. K. M. i underd. anhålla, att handel med tackjern inom Riket
måtte förklaras fullkomligt fri och oberoende, så att, utan hinder af de
inskränkningar, som nu förefinnas, det må för hvar och en vara öppet
lemnadt att köpa och sälja tackjern, från och till hvilken inrikes ort och
till hvad belopp som helst; och torde E K. M., i händelse af bifall här¬
till, i Nåder täckas låta Författning i ämnet, så fort ske kan, utfärda.
3:0 Angående en fri och obegränsad tillverkningsrätt inom och utom
Bergslag vid Smideshärdar, så i afseende på tillverkningsbelopp som ar¬
bet smet hod. Medgifvandet af en sådan rättighet inom tillåtna och, i för¬
hållande derefter, beskattade smides-verksläder synes visserligen vara lika
Billigt, som det med säkerhet bör kunna antagas, att en sådan rättighet
skall blifva ett verksamt medel till industriens uppmuntrande och ett
ibland vilkoren för en möjlig täflan med utländningen, i anseende till
jernhandleringens mera fabriksmässiga och derigenom tillika förmouligare
Bedrifvande. Då man utgår från denna, i sig sjelf rigtiga princip, måste
jemväl medgifvas, att sedan, medelst tackjernshandelns ovilkorliga frigif-
;vande, det första steget blifvit taget till jernhandteringens friare utveck¬
ling, följer derefter i ordningen, att på ett ändamålsenligt sätt reglera hela
det närvarande systemet för stångjerns-tillverkningens friare utöfning samt
dermed sammanhang egande beskattning.
Härvid
'Expeditions-UIskottets Förslag till tind. Skrifvelse IV.-o og^f.
545
Härvid bör tillika tagas i betraktande, att, så vida tackjerns-tillverk-
ningen i Bergslagen skall kunna uppehållas, jemte smidet, vid dess nuvarande
böjd, derstädes icke gerna kan, utan andras förfång, privilegieras mer, än
vid pass 200 härdar, i stället för de nu befintliga, hvilka, enligt hvad R. St.
inhemtat, utgöra 321, med ett skattlagdt smide af 109,000 Skeppund,
hvilket smide dessutom är så ojemt fördeladt på härdarne, att, då vid 92
Bergsmanshärdar årliga smidesrätten utgör endast omkring 17,000 Skepp:d,
eller 188 Skepprd per härd, i medeltal, så bestiger sig smidet för öfrige 229
verksläderne till nära 92,000 Skepp:d, eller ungefärligen 401 Skepprd per härd.
Deremot finnas utom Bergslag för närvarande 846 härdar för ett sam-
manräknadt smide af något mer än 316,000 Skepp:d, hammarskatten all¬
tid oberäknad, motsvarande sålunda öfver hufvud ett årligt smide per härd
af 3^4 Skepprd; hvarförutan det förtjenar anmärkas, dels att, då utom
Bergslagerne skogs-tillgången för smidet i allmänhet anses någorlunda till¬
räcklig, är deremot förhållandet i flere Bergslager sådant, att det nu til¬
låtna smidet kanske redan till någon del, i anseende till skogsfångst, drif-
ves på grufvu-brytningens och tackjerns-tillverkningens bekostnad, dels
äfven att smidet inom Bergslag drager en relativt lägre skatt, än det utom
Bergslag varande, af hvilket sistnämnde allt det smide, som efter år i8o3
tillkommit, är belagdt antingen med dubbel hammarskatt, eller med den
dryga så kallade recognitions-afgiften, sorn vanligen utgör 36 å /\o sk.,
ända till 1 R:dr Banco per Skepp:d.
Till ernående således af det vigliga ändamål, alt införa en friare sinides-
rätt, på ett sätt, hvarigenom öfvergången till det friare nät ings-systemet
kunde beredas med minsta möjliga rubbning uti Bruksegares inbördes rättig¬
heter samt i öfrigt dermed gemenskap egande omständigheter, hafva R. St.,
under fästadt afseende på det högst olika förhållande, som inom Bergslag
nu eger rum, så i anseende till befintlig skogs-tillgång, som det derstädes
rådande mera allmänna missförhållandet emellan smides-verkstädernes antal
och det privilegierade smidesbeloppet, ansett sig böra hos E. K. M. i und.
anhålla:
att utom Bergslag fri tillverkningsrätt måtte medgifvas vid alla de
Bruk, hvarest hela det tillåtna smidet uppgår till minst 4^0 Skepp:d, på
hvarje härd räknadt; äfvensom vid alla andra Bruk, der genom behörig
undersökning kan ådagaläggas, att skogs-tillgången, utan öfrige Bergverks
förnärmande, för nyssnämnde smides-belopp på hvar och en derstädes be¬
fintlig härd är tillräcklig;
Bih. tilt R. St. Brot- 1834. och l83S. 10 Sami. 1 /tfd. 6g
546 Expeditions-U tskoltets Förslag till und. Skrifvelse N--o zpf
att inom Bergslag samma fria tillverkningsrätt måtte tillerkännas cle
Bruk, som antingen redan ega 45o Skepp:ds smide, eller deröfver, på
hvarje härd, eller ock med vederbörlig undersökning visa sig ega skogs-
fångst, tillräcklig ej mindre för det äldre och tillökade smidesbeloppet,
än äfven för en oförminskad tackjernsblåsning till afsalu, der sådan förut
egt rum;
att inom och utom Bergslag oinskränkt smidesrätt måtte beviljas så
väl Bruksegare som Bergsmän, hvilka antingen medgifva härd-antalets in¬
skränkning i den moa, att gamla smidesrätten på härdarne motsvarar
minst 4°° Skepprd på hvarje qvarvarande härd, eller ock kunna genom
> sammanflyttning af sådane smiden inom samma ort, för hvilka kol-fångsten
till större eller mindre del är gemensam, tillvägabringa sist angifna pro¬
portion emellan smidet och härd-antalet.
Rikets Ständer, som anse, alt någon fullständig reglering af smides¬
rätten icke med framgång kan verkställas, så vida ej, i sammanhang der¬
med, en jemnare fördelning af smides-skatten tillika beredes, samt att de,
vid vissa Verk, för en del af smidet, utan tillräcklig control nu utgående
högst betungande recognitions-afgifterne afskaffas, vilja jemväl i und. fästa
E. K. M:s Nådiga uppmärksamhet derå, att likasom, å ena sidan, någon
minskning i Kronans nuvarande intrader på det hela af jernhandteringen
icke genom den fria smidesrättens införande bör uppstå, det, å den andra,
icke är R. St:rs afsigt att ålägga tillverkarne någon ny eller ökad beskatt¬
ning i annor väg eller proportion, än som bör vara oskiljaktig ifrån ett
ökadt smidesbelopp, till erhållande af frihet inom verkstaden, och hvaraf
det frivilliga åtagandet är hvarje stångjerns-tillverkare öppet lenmadt. An¬
hållande R. St. derjemte, att hvad af E. K. M., på dessa grunder, varder
rörande beskattningen i Nåder föreskrifvet, måtte, utan hinder för dess
tillämpning under tiden, nästkommande R. St. till pröfning föreläggas.
3:o Angående fri försäljning frän Bergsmansbarn!'ar och Bruk inom
Bergslag af ämnesjern för Manufactur verken; i afseende härpå hafva R. St.
ansett, att de Stångjernsverk inom Bergslag, hvilka genom sammanflytt¬
ning eller inskränkning af härd-antalet finge deras smiden reglerade på
sätt nu blifvit i und. föreslaget, med derefter lämpad skatt, jemväl borde,
såsom följd deraf, ega att till Manufacturverken fritt och lill obegränsadt
belopp afyttra deras ämnesjern; hvadan R. St. få hos E. K. M. i underd.
anhålla, att en så beskaffad fri försäljningsrätt, under berörde förbehåll,
måtte Bergsmanshamrar och Bruk inom Bergslag i Nåder medgifvas.
4:o Om förändrade stadganden för mut sedlars ut gifvande, ut måls
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N-0 ^04-
läggande och jordegande-rättens bestämmande; alldenstund det nu gällande
sätt att förvärfva egande-rätt till grufvor, eller, efter antagen benämning,
grufvors upptäckt och inmutande, innefattar ett verkligt förnärmande af
andras rätt och vid tillämpningen medför olägenheter för hela communer,
hvilka på förhand ej kunna tillse eller bevaka deras på dylika företag be¬
roende rätt; fördenskull, och då, för erhållande af mutsedlar, hittills blott
fordrats de obetydligaste prestanda, hvaremot man stundom sett jordegare
blifva tvungne alt dyrt lösa sig från äfventyrares tillämnade försök i denna
väg, eller ock, för bibehållande af en för vården om förut innehafd egen¬
dom nödig delaktighet i arbetet, ingå i oberäkneliga, förlustgifvande före¬
tag, hafva R. St. skolat till E. K. M. frambära den und. önskan, att så-
dane förändrade stadganden rörande mutsedlars ulgifvande och jordegande-
rälten i grufvor, samt vilkoren för sjö- och myrmalms-tägters begagnande,
måtte i Nåder meddelas, som med vården om egande-rätt i allmänhet
äro förenlige.
Likaledes och då R St. ansett det vara af nöden, att undersökning
verkställes om beskaffenheten af de privilegier och stadganden, med stöd
af hvilka, afgifter uppbäras i städerna för jerneffecter, antingen desse der
vågföras och uppvägas, eller ock endast passel» genom eller förbi städerna;
få R. St. i underd. anhålla, att E. K. M., efter det en sådan undersökning
egt rum, i Nåder täcktes uti Författningarne härom meddela de rättelser
och förändringar, som af Bergs- och Jernhandteringens upphjelpande och
billiga anspråk på skjrdd emot främmande inleressen kunna påkallas; äf¬
vensom R. St. få till E. K. M i underd. öfverlemna, att, vid utfärdande
af Författningarne rörande ett friare smides-system i allmänhet och der¬
med gemenskap egande ämnen, uti nu gällande Jernvräkeri-Förordning och
Hammarsmeds-Ordning, samt i öfriga befintliga Stadganden, angående
smides-controler, i Nåder meddela nödiga förändringar och tillägg.
Slutligen få R. St. hos E. K. M. i und. hemställa, alt, med ändring
af hvad Kongl. Förordningen den i5Junii iSo3 innehåller, angående skillnad
vid nya Jernverks anläggningar emellan södra och norra orterna, rättighe¬
ten till dylika Verks anläggande öfver hela Riket mål te utom Bergslag för¬
klaras fri och allmän, då, efter skedd vederbörlig undersökning, skogstill-
gårgen befinnes tillräcklig; äfvensom alt införandet af förbättrade till verk¬
li i r r g s- m e t h o cl e r mätte tillgodonjuta all möjlig frihet och uppmuntran.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 Februarii r835.
548
Expcditions-Utskotlets Förslag till und. Skri/velse N.-o 2g5.
N:o 295.
"Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den ig Febr. i835.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ständet den ig — —
Bonde-Ståndet den 31 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i anledning af ätskillige f.
d. Tjenstemäns vid förra General-Assistance-Contoret un¬
derd. ansökning om Kongl. Maj.ts Nådiga förord, till
erhållande af något lämpligt å/ligt understöd. (Stals-
Ulsk. N:ris 179 & 268.)
S. A. K.
E. K. M. har behagat under den 8:de Februarii 1834 Rikets Ständers
Siats-Utskott i Nåder öfverlemna en af åtskiliige f. d. Tjenstemän vid för¬
ra General-Assistance-Contoret, nemligen: G. Grundén, E. W. Höglund,
O. F. Åkerrén, J. H. Låstbom och C. A. Kullenbergh gjord underdånig
ansökning, deruti de, af anförde förmente omständigheter, i underdånig¬
het anhållit om E. K. M:s Nådiga förord hos Rikets Ständer, tili
erhållande af något lämpligt årligt understöd tills de i Riksgälds-Con-
toret, eller annat Rikets Ständers Verk kunde blifva använde, och hvar¬
om de önskat att Rikets Ständer skulle meddela föreskrift, i likhet med
hvad tillförene skall skett vid Riksgälds-Contorets reglering, då öfver 20
derstädes öfverflödige Tjenstemän successive öfverflytlades å General As-
sistance-Conlorets Stat.
Rikets Ständer hafva tagit detta ärende i öfvervägande, och sorn
alla sedan 1818 års Riksdag utfärdade Tjensteförordnandeu vid Gene¬
ral-Assistance-Contoret vaiit ställde att gälla endast tills vidare och med
uttryckligt förbehåll, alt när som hälst kunna jemte lönerne indragas;
alltså och då Rikets Ständer vid sisth Riksdag på sådan grund och e-
när det redan vore stadgadt, att vederbörande Tjenstemän och Vakt-
betjente, hvilka vid Inrättningens upplösning icke kunde komma i åt¬
njutande af expectance-löner, skulle undfå gratificationer, svarande emot
ett halft års lön, ock afslagit så val nu varande sökandes, som flere an¬
dre Tjenstemäns vid berörde Inrättning då gjorda underdåniga anhållan
att varda med expectance-löner hugnade; hafva Rikets Ständer nu, lika
liteL som tillförene, funnit skäl att sökandernes ofvanomförmälde anhål¬
lan bifalla,
Expeditions-UIskotUts Förslag lill und. Skrifvelse N-0 296. 54g
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s högstberörde Nådiga
Remiss, skolat härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 Februarii 1835.
N:o 296.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. i835.
Preste-Slåndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse j med öfverlemnande af
förslag till förnyad Författning om stämplade pappers-
af giften. (Bevilln.-Utsk. N:ris 13, 35 och 43., Stats-Utsk.
N:o 346.)
S. A. K.
Till E. K. M. få Rikets Ständer härjemte i underdånighet öfverlem¬
na det förslag till förnyad Författning om stämplade pappers-afgiftens
beräkning och utgörande ifrån och med nästkommande år 1836, sora
Rikets Ständer, i anledning af 60 §. Regerings-Formen, upprättat och
fastställt.
Då Chartae Sigillatae Bevillningen, efter i83o års Förordning, icke al¬
lenast uppgått till det vid nämnde års Stats-reglering beräknade be¬
lopp af 3oo,ooo R:dr, utan äfven leranat öfverskott; hafva Rikets
Ständer, med bibehållande af de hufvudsakliga grunder, hvarpå i83o
års Chartae Sigillatae Förordning hvilar, antagit denna Bevillningssumma
att utgöra 320,000 R:dr Banco, hvartill komma 37,000 R:dr genom de
såkallade sportlarnes upphörande inom E. K. M:s Cancellie, och desam-
mas ingående till Kronan såsom Charta Sigillata, då hela Chartae
Sigillatae-Bevillningen uppgår till357, 000 R:dr, i afseende på hvil¬
ken öfverflyttning Rikets Ständer i öfrigt i underdånighet åberopa
deras serskildt derom aflåtne underdåniga skrifvelse af innevarande
dag; Och få hos E. K. M. Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det
E. K. M. i Nåder läcktes låta förslaget till Författning om stämplade
pappeis-afgiften, sedan detsamma, i afseende på deri förekommande ad-
55o Expeditions-TJtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.o 296.
ministrativa föreskrifter, blifvit af E. K. M. i Nåder granskadt, till all¬
män efterrättelse kungöra.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 Februarii 1835.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Febr. 1835.
Preste-Ståndet den 19 —
Borgo re-Standet den 19 —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers förslag till Förordning, angående stämplade
pappers afgiften samt hvad vid controlen och uppbörden
deraf bör iakttagas, uppgjordt i enlighet med de af Rikets
Högl. Ständer i detta ämne fattade beslut.
1. §.
Allmänt stadgande.
Alla handlingar och skrifter, hvilka till Domstolar, Embetsverk el¬
ler Myndigheter ingifvas, der företes eller utfärdas, äfvensom alla här
nedan omförmälde, emellan enskilda personer upprättade contracter, öf-
verenskommelser, eller förbindelser, samt lysnings-sedlar till ägtenskap,
skola antingen skrifvas på stämpladt papper eller ock dermed beläggas,
till det belopp, på det sätt, med de undantag och vid det ansvar, den¬
na Förordning vidare stadgar.
2. §.
Stämpling aj papper och dess värde.
Stämpladt papper till så väl hela ark, som beläggnings-chnrtor, skall
vara att tillgå på följande värden: 3, 4» 5, 6, 8, 9, 12, 16, 18, 24, 28,
3a och 36 skillingar» samt r, 1 *, ii, 1 f, 2, 3, 5, 6, 8, 10, 12,20, 25,
33|, 5o och 100 Riksdaler; och dessutom vexel-blanquetter af sådana
valeurer, som i 7 §:s 7 mom. stadgas. I de städer, der vexelslut göras,
böra finnas 4 stämplar af mindre storlek, för att, efter behörigt tillstånd,
användas tili stämpling af de handlandes vexelblanquetler;
Expedilions-Utskottels Forslag till und. Skrifvelse N-o 29G.
3. §.
Allmänna föreskrifter vid Författningens efterlefnad.
1:0 Rättegångs och andre skrifter, sorn af Rätter, Embetsverk eller
offentliga Myndigheter till parter eller sökande utgifvas, skola skrifvas
på stämplad t papper, med undantag af Domar, Utslag och Resolutioner,
som genom Kongl. Majrts Justiliae-Revisions.Expedition samt Stats-Ex-
peditionerne utfärdas, äfvensom af Fastebref, Fullmagter, Constitutorial,
Geometriske Chartor, Pergamentsbref, Gesäll- och Mästare-bref, Pass och
Bevis, som meddelas å handlingar, författade på förut ej stämpladt pap¬
per, hvilka med vederbörliga beläggnings-chartor må förses.
2:0 De skrifter och handlingar åter, som till nämnde ställen af en¬
skilde personer ingifvas eller insändas, der företes eller uppvisas, må,
med iakttagande af hvad i denna Författning stadgas, antingen skrifvas
på eller beläggas med stämpladt papper till här utsatt belopp. Charta
å helt ark kan väl såsom beläggnings-charta begagnas, men anses icke
riglig eller giltig, så framt ej både valeurstämplarne och den i sjelfva
papperet anbragte vattenstämpeln äro i behåll.
3:o Enär till en handling, som med Charta Sigillata skall förses,
fordras ett högre belopp deraf än en stämpel innehåller, må till dess
fulla utgörande tvänne eller flere chartor begagnas.
4:o Om flere documenler eller bilagor skrifvas på samma ark, för¬
ses det med så stor Charta Sigillata, som sig belöpa skulle, i händelse
hvarje handling vore å serskildt ark skrifven.
5:o Då sakegare tillåtas att, jemlikt 14 Cap. l\ § Rättegångs-Balken,
uti Kongl. Maj:ts Cancellie, IIof- och Öfver-Rätter, Collegier samt vid an¬
dra Embetsverk och Domstolar, eller eljest, i stället för charterade huf-
vudskrifter, förete besannade afskrifter deraf, bör tillika styrkas till hvad
belopp de förre äro med stämpladt papper försedde, så vida desammas
beskaffenhet, enligt denna Författning, sådant fordrar; skulle dervid be¬
hörig charta till större eller mindre belopp saknas, ansvaras derföre,
på sätt 14 §. föreskrifver.
Enär parten, eller den person, som handlingen förevisa låter, är af¬
lägse boende, meddelas ofvannämnde intyg, i städerne, helst af Magi¬
stratens Ordförande, eller dervid anställde Tjenstemän, och, på landet,
af Domare, Presterskap eller Kronobetjening; skolandes andre gode män,
som sanfärdighcten styrka, jemte namnet, utsätta deras tjenst eller yrke
och hemvist.
5 öi
Expedit iöns-Viskottet s Förslag till und. Skrifvelse ät.o 296.
Hvarje förut uppvisad originalhandling eller skrift, som är utgifvea
sedan denna Författning börjat tillämpas, skall, då den vid Domstol eller
annan Embetsmyndighet företes, vara försedd med vederbörligt slämplaat
papper. Påskrift å handlingen, angående verkställd chartering, då charta
saknas, galle vid intet tillfälle, så framt icke lagligen styrkas kan, att be¬
hörigen annulleradt stämpladt papper varit bilagdt, men förkommit.
6:0 Å beläggnings-charta, äfvensom å charta på helt ark, då skriften
å denna senare ej öfvergår på andra sidan och öfvertäcker stämpeln, skall
part, som den begagnar, på sjelfva stämpeln anteckna handlingens datum,
jemte en kort anvisning på hvad den angår. Beläggnings-charta skall dess¬
utom vid sjelfva documentet eller acten så häftas eller med sigill fästas,
att den ej kan derifrån skiljas, utan att valeurstämpeln derigenom göres
otydlig, i hvilket fall chartan anses oduglig. Om conlrol härvid, se 11 §.
3 mom.
7:0 Afhandlingar och contracter emellan enskilde anses behörigen
charterade med den derå befintliga stämpeln, så framt de blifvit dermed
försedde, enligt den, vid deras utfärdande, till efterlefnad stadgade För¬
fattning.
8:0 Chartering af contract galle endast emellan samma conlrahenter,
roen om contractet sedermera förnyas och den betingade summan dervid
förhöjes, skall det i mon deraf med beläggningscharta förses.
rj:o Om vid handlingars eller ägtenskapslysningars chartering högre
charla, än föreskrifven är, af enskild person frivilligt begagnas, ege åtal
derå ej rum.
10:0 I de fall, der flere än en tillämpning af Författningens föreskrift
skulle kunna ega rum för chartans beräknande, galle alltid den lid, efter
hvilken afgiften blifver högst.
§• 4-
Om chartering af rättegångs- samt andra skrifter och handlingar.
1:0
I afseende på chartering af rättegångsskrifter och andra handlingar,
hvilka vid Publika Verk, Embetsslällen och Myndigheter ingifvas eller
uppvisas, samt Domar, Utslag, Resolutioner och andra Handlingar, sorn
derifrån utfärdas, hänföras dessa Verk och Myndigheter till följande Sex
Afdelningar, nemligen:
Första
Expcdilions-Ulskotlcts Forsing till und. Skri/velse N.o 296.
553
Första Afdelningen.
Härads- och Bergs-Tings-Rätter, Kämners- och Hall-Rätter, Städer-
nes Collegier och Förmyndare-Kamrar, Handels-, Handtverks- samt alla
sammankomster, der Magistrats-person på embetes vägnar är närvarande.
Andra Afdelningen.
Lagmans, och Rådhus-Rätter, Magistrater, Consislorier samt Nedre
Borg-Rätten.
Tredje Afdelningen.
Rikets Ständers Bank med dess Låne-Contor, Riksgälds-Contoret,
Öfver-Hof-Jägmästaren och Öfver-Intendents-Embetet, Landtmäteri-, Con-
trol- och Jer 11-Contoren, Convoy-Commissarialet, Diieclionen vid Nu-
mer-Lolleriet, de i Riket varande Brandförsäkrings-Inrättningar, Direc-
tionen vid Riddarhuset och Rikets Ständers öfriga Cancellie-Directiö-
ner samt Sjö-Assuiance-Compagniet och Sjö-Försäkrings-Rolaget i Stock¬
holm.
Fjerde Afdelningen.
Riks-Marskalken, Öfver-Ståthållaren, Academie-Cancellerer, Lands-
höfdingar, Ståthållare, Befälhafvare vid Militair-Corpserne till lands och
sjös samt Tull-District-Chefer.
Femte Afdelningen.
Hof- och Öfver-Rätler, Kongl. Maj:ts och Rikets Collegier, Förvalt¬
ningen af Sjö-ärendena, Stats-Contoret, Kammar-Rätten, Styrelserne vid
Tull- och Post-Verken samt öfver Rikets Fängelsen och Corrections-In-
lättningar, Sundhets-Collegium, Hof-Cancellers-Embetet, Riks-Archivet,
Srraphimer-Oi dens-Gillet, Sjö-Assurance-Öfver-Rätten samt alla af Kongl.
Maj:t tillförordnade Styrelser och Comiteer.
Sjette Afdelningen.
Justilise-Fördelningen och alla öfrige Expeditionerne af Kongl. Majlis
Cancellie, Hof-Expeditionen samt Riddare-Syne-Rätter.
Bih. lil R. Si. Prot. i834 och 1835. 10 Sami. 1 Afd.
7®
554 Expeditions-Utskottels Förslag till uncl. Skrifvelse N.-o 2gS.
Vid desse nu uppräknade Verk,. Embetsställen och Myndigheter
charteras handlingar och skrifter som följer:
|
irsta
|
a;dra
|
3:<li
|
e
|
4:d
|
|
5:tc
|
|
6:tc
|
|
Afdel¬
|
Afdel¬
|
Afdel¬
|
Afdel¬
|
Afdel¬
|
Afdel¬
|
|
ning
|
|
ning
|
ning.
|
ning.
|
ning.
|
ning.
|
|
R;dr
|
sk.
|
R:dr
|
ak.
|
R:dr
|
sk.
|
Rjdr
|
sk.
|
R:dr
|
sk.
|
R:dr
|
sk.
|
Afskrifter, hvilka ingifvas
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
såsom bilagor, äfvensom
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af Domar, Utslag och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Constilutorial . . .
|
|
4
|
|
' 4
|
|
4
|
|
4
|
|
6
|
|
8
|
Ansökningar, h varje ark
|
|
4
|
|
4
|
|
6
|
|
6
|
|
9
|
|
16
|
Attester .... . .
|
|
4
|
|
4
|
|
5>
|
|
5
|
|
6
|
|
8
|
Constitutorial till förrätt¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningar ..... .
|
|
4
|
|
4
|
|
6
|
|
8
|
|
12
|
|
16
|
Domar eller Utslag
|
|
4
|
|
6
|
—.—
|
6
|
|
6
|
|
12
|
1
|
24
|
Stämningar till parter och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vittnen .
|
|
4
|
|
5
|
|
|
|
—
|
|
9
|
|
-
|
— Offentliga å Rät¬
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tens dörr
|
|
12
|
|
24
|
|
|
|
—
|
I
|
—
|
|
—
|
Acter i Revisionsmåf, lika med Afskriften
Anföranden till Protocollet, skriftliga, hvarje ark,, lika med Ansökningar.
Berättelser om Rågångar, lika med Attester.
Besigtnings-lnstrument, lika med Attester.
Besvär, lika med Ansökningar.
Betyg, om bofasthet, ograverad egendom,, slägtskap,, frejd; och ålder tu¬
rn., lika roed Attester.
— ifrån Skolor och Gymnasier, frie.
•— Nations- vid Universiteten, frie.
Bevis om Rågångar )
— ur Diarier, m. m. > lika med Attester.
—• ifrån Kong). Maj:ts Cancelliet
Bilagor, som åtfölja inlagor m- ra- och ej' serskildt i denna Förordning
nämnas, lika med Afskriften
Bofasthets-Betyg, lika med Attester.
Borgenskrifter, lika med Ansökningar.
Caulionsskrifter, lika med Ansökningar.
Expeditions-TJtskoltets Förslag till und Skrifvelse N.o 296.
555
Deductioner och Contra-Deductioner, lika med Domar och Utslag.
Deposilions-Altester eller bevis}
Diarii-bevis \ lika med Attester.
Domboks-Uldrag j
Duppliker, lika med Ansökningar.
Egendom, bevis om ograverad, lika med Attester.
Executorial, lika med Domar och Utslag.
Exceptioner, lika med Ansökningar.
Frejl-betyg, lika med Attester.
Fullmagter, Rättegångs- m. m., lika med Conslitutorial.
Förklaringar, lika med Ansökningar.
Förordnanden till förrättningar, lika med Conslitutorial.
Gravationsbevis, lika med Attester.
Handlingar eller Utdrag derutur, lika med Attester.
Imtnissioner, lika med Domar.
Inlagor, lika med Ansökningar.
Instrument, Husesyns-, B^sigtnings-och Värderings-, m. fl., lika med Attester.
Kallelser i Concurser, lika med Stämningar till parter och vittnen.
Libe 11 er, ) lika med Ansökningar.
Loftes-s k ritter, ) 0
Mandatorial, lika med Domar.
Notificationer, lika med Stämningar till parter och vittnen.
Pensioner, Resolutioner derom, fria.
Permissions-ansökningar, lika med Ansökningar.
Preliminair-Ulslag,) ,jka med Domar
Promotorial, )
Protester, lika med Ansökningar.
Protocolls-Utdrag, lika med Attester.
Repliker, lika med Ansökningar.
Resolutioner, i supplications-mål, 'j
af Bergmästare å Embetes vägnar, f
Communications- och Inhibitions- / lika med Domar,
i Besvärs-, Ansöknings-, m. fl. mål, 1
då de å serskildt blad skrifvas, J
Revisionsmål, lika med Afskriften
Rågångs-bevis, /
Skatteköps- och Städje-skillingar, bevis derom, > lika med Attester.
Skattevärderingar, }
556 Ex peelilions-Ulskoitels Förslag lill rind. Skrifvelse N.o 2 qG.
Städje-rätls undersökningar,
Tomteskillnader, bevis derom,
Utdrag af Protocoll och Domböcker, \ lika med Attester»
af Diarier, Jordeböcker, Räkenskaper och
andra Handlingar.
Utslag, lika med Domar.
Vittnesbörd, om bofasthet, m. m„ lika med Attester.
Vittnesskrifter, som af parter ingifvas, lika med Afskriften
Värderings-Instrument, i
Åldersbevis, s lika med Attester.
Ägoskillnader, bevis derom,)
2:0
Följande skrifter och handlingar charteras ulan förändring till föl¬
jande belopp, nemligen:
R:dr sk. r:st
Bilbref — 24. —*
Borgare-bref:
I Stockholm och Götheborg '.
för Grosshandlare 20: — —-
andre handlande 15: —■ —
Fabrikörer .... 12: — —
Coopvardie-Skeppare, Skråhandtverkare och Ma-
nufacturister 6: — —
andre Borgare, som ej höra under Skrå . . 4: 24 —
1 Första Glassens Städer:
för Grosshandlare 12: — —-
andra Handlande och Fabrikörer ..... g: —- —
Coopvardie-Skeppare, Skråhandtverkare och Ma-
nufacturister 4* 24 —-
andre Borgare, som ej höra under Skrå ... 3: — —
I Andra Classens Städer:
för Grosshandlare g: ~
andra Handlande och Fabrikörer G:
Expedit iöns-Uls kotte Is Förslug till und. Skrifvelse IV.-o 296.
Borgare-bref:
för Coopvardie-Skeppare, Skråhandtverkare och Ma-
nufacturister
andre Borgare, som ej höra under Skrå . .
I Tredje Classens Städer:
för Grosshandlare .....
andre Handlande och Fabrikörer
Coopvardie-Skeppare, Skråhandtverkare och Ma-
nufaclurister •
andre Borgare, som ej höra under Skrå . . .
I Fjerde Classens Städer:
för dem, som vinna Burskap på utrikes bandel
andre Handlande och Fabrikörer
Coopvardie-Skeppare, Skråhandtverkare och Ma-
nufacturister
andre Borgare, som ej höra under Skrå . . .
I Femte Classens Städer:
för dem, som vinna Burskap på utrikes handel
andre Handlande
Coopvardie-Skeppare, Skråhandtverkare och Ma
nufacturister
andre Borgare, som ej höra under Skrå . .
Certificat för till utrikes ort gående öppna båtar
inhemska däckade fartyg
utländska d:o
Folkpass för skeppare och besättning på resor till utrikes ort
Fribref för fartyg och båtar
derom utgifne förbindelser
Gesäll bref
Liqvidationer öfver kronofordringar
Mäklare-slutsedlar, hvarje . , .
Mästarebref i Skrän och Manufaclurier:
i Stockholm och Götheborg samt ijsta Classens Städer 5
Andra och Tredje Classens Städer
Fjerde och Femte d:o d:o —
557
3: — —
1: 24 —
6:
4: 24 -
a: 12 —
1: 34 —
4: 24 —
3:
1: 24 —
3:
2: 12 -—
3 G —
4—
r6._
32.—
24. —
12. —
6. —
8.—
12. ■—
8. —
- 3a. —
558 Expeditions-Utskottets Forslag lill und. Skrifvelse N.o 296.
Mätarebref å inrikes fartyg och båtar ........
å utrikes d:o d:o .........
Notariats-bref eller bevis och protester, sora Notarii Publici
utgifva till inländske, hvarje ark . .
till ntländningar, d:o .........
Pass, Turkiska, Sjö- „ ..............
Rese- till utrikes ort:
för husbonde eller hustru med ett eller flere barn
samfäldt
för betjent eller piga, om de än äro uppförde på
samma pass, hvarje ..........
för gesäller, hvarje ...........
för deni af allmogen, sora resa öfver gränsen i en¬
skilde angelägenheter, för hvarje person . . .
tili inrikes orter eller Norrige:
för husbonde, hustru eller barn med tjenstehjon, ett
eller flere ..............
för gesäller, hvardera
för allmogen, samt Corporaler vid Infanteriet, Dra¬
goner, Ryttare, Soldater och Båtsmän, då de resa
utom Länen eller till Norrige
som af Kongl. Maj:t eller på Dess Nådiga befallning ut¬
färdas åt personer till resor i enskilde angelägenheter
Protester, se Notariats-bref.
Prestebref .
Sjö-Assurance-bref, till och med 100 R:dr .
för hvarje 100 R:dr derutöfver ....
Sjöpass, se Certificat och Pass.
Skiijobref i ägt enskap och trolofningar ........
Testimonia Academica
Tillståndsbref att hålla näring och caffe och mera dylikt,
hvarmed burskap icke är förbunden:
i Stockholm och Götheborg
Första och Andra Classens Städer
i de öfriga och på landet
Tullkammarepass för till utrikes ort gående:
öppna båtar
inhemska däckade fartyg
Expcditions-Utskoltets Förslag till lind. Skrifvelse JV.-o 296.
utländska däckade fartyg .......... — 3a. —
Turkiska Pass, se Pass.
Våg-attester till låns erhållande — 5. —
3:o
Följande handlingar charteras jemväl1 utan förändring, ehvarest de fö¬
retes eller utgifvas, efter nedannämnde grunder, nemligen;
Bouppteckningar, då beliållne summan utgörr
ifrån och med 5o till roo R:dr — 4* —
— — 100 och vidare för hvarje fulla 100 Rrdr — 8.—
Chartor, geometriska, som utgifvas från Landtmäteri-Contoret
i Stockholm' samt af Landtmätare i landsorterne r
för hvarje helt hemman .......... — 6.—
derunder till och med tre fjerdedel^ hemman . . — 5. —
derunder ............... — 3. —
Och belägges ej mindre geometriska Chartor än Pergamentsbref på
det sätt med Charta Sigillati, alt densamma påklistras handlingen, hvar¬
vid åtminstone så mycket af papperet jemte stämpeln bör fasthäftas, att
derå kan tecknas till hvad document Chartan hörer.
Donationer, Resolutioner derå, som antingen efter Kongl. Majrts spe-
ciela förordnande eller allmänna författningar förlänas i gods eller pen¬
ningar af publika medel, så vid Statsverket som af andra publika cassör
och fonder, när gåfvan i värde eller penningar går öfver 5o R:dr, skrifvas
på stämplad t pa pper efter sex för hundradet.
Fastebref förses med Charta Sigillata till en fjerdedel emot hvad' för
Köpe- och Bytes-bref stadgas, eller till en fjerdedels procent af köpeskil¬
lingen till och med i5o Rrdr, samt till en åttondedels procent af hvad
derutöfver stiger på nedanstående sätt:
under samt till och. med a5 Rrdr ....... — 3. —
derutöfver — — 5o — ........ — 6.—
— — ~ 7* — • — 9 —
samt derutöfver för hvarje fulla 5o Rrdr . ... — 3. —
Men i händelse fastebref anmäles vara förkommet, då det inför Do¬
maren skall! uppvisas , bör det bevis eller protocolls-utdrag, sorn i stället
företes, om det skall gälla, vara med stämpladt papper försedt till lika
belopp som det, hvarmed det förkomna faslebrefvet bordt vara belagdt.
56j Expeditiotis - Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse N. o 296.
Fidei-commiss-bref, och andra dylika Förordnanden, skrifvas på stämpladt
papper, elier beliiggas dermed till fre fjerdedels procent af den bort-
gifna egendomens vid Beviilnings-taxeringen uppskaltade värde, då
den beslår i fast gods, mea efter bouppteckningens värde, mätismanna
ordom, eller Domares pröfning, då den utgöres i lösören.
Förmedlingsbref, somiKammar-Collegium beviljas, antingen de utfärdas genom
Bref eller Utslag, för livart helt hemman efter förmedling —. 24. —
Och så i förhållande med de mindre, dock för hem-
mansdelen ej under — 6. —■
Morgongåfvo-bref beläggas med stämpladt papper till en fjerdedels procent
al gåfvans värde.
Privilegier eller Tillståndsbref till handels och hnndaslöjders idkande cliar-
teras med 5: — —
till anläggande af Bergverk, Manufacturier, Sågar,
Pappers- och andra Bruk, med 10: — —
Privilegia exclusiva med i5: — —
Testamenten, såsom de der kunna upphäfvas eller förändras,
behöfva vid första uppvisandet inför Domstol icke förses
med högre charta än — 6. —
Men då Testamentet vunnit laga kraft, eller genom slutlig Dom blifvit
stadfästadt, bör, såsom ett vilkor för begagnandet, beräknas och utgöras
stämpladt pappers afgift efter behållna värdet af det bortgifna, enligt bo¬
uppteckning, nemligen:
1:0 för egendom med full egande-rätt: till trefjerdedels procent; och
2:0 för egendom, sorn, efter så beskaffadt förordnande, ej är med egande-
rätt, utan endast med nyttjande-rätt öfverlåten, en fjerdedels procent af
dess värde; och bör dessutom, om Charl* Sigillatas-afgiften icke genast
contant emot företeende qvitto deponeras, på enahanda sätt, som i afseende
på bevillningens ei läggande stadgas i Kongl. Kungörelsen den 11 Dec.
181 r, borgen för stämplade pappersafgiften ställas, och bevis derom vid
Testamentets bevakande företes; åliggandes det vederbörande Domstolar,
att hvarje år, inom Januarii månads utgång, samla och till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande insända alla under nästföregående året inkomna bevis
öfver aflemnade löftesskrifter af ofvannämnde beskaffenhet, tillika med
förteckning, som i korthet upptager deras innehåll. Ifrån Charl* Sigillat*-
afgift befrias dock: a) Testamenten till makar, barn och helsyskon; b) de
åestamentariska dispositioner, hvilka i contant eller värde icke uppgå till
£*-fr^Mun-i-Ucskotlets Förslag till lind. Skri/velse N.o 296.
56i
3oo R:dr, samt c) de, hvilka göras till fromma Stiftelser; och iakttages
för öfrigt, att stämplade papperet å Testamente eller Gåfvobref till lagliga
arfvingar beräknas endast å det belopp, som öfverstiger arfvingens egna
arfadel.
Ägtenskaps-förord 2: —
§. 5.
Chartering af öppna Bref, Fullmagter, Constitutorial m. m.
och Afsked.
Emot upphörandet af den så kallade Chartae Sigillatas-recognilionen,
skola nedanriätnnde utgående expeditioner charteras sålunda:
Adels-bref ............... 100: — —
Friherre-bref 200: — —
Grefve-bref 4°o:— —
Vapen och Vapenförändringar 33: 16.—
Öppna Bref, hvarigenom någon i Nåder tillägges de förmoner, hederstitlar
och företrädesrättigheter framför andra undersåter, sorn Herrar Rik¬
sens Råd af ålder tillerkände blifvit ....... 5oo: — —
Riddare- och Commendeurs-bref af Kongl. Seraphimer-Orden 100: — —
Cotnmendeurs-bref af Kongl. Svärds-Ordens stora kors) o
af Kongl. Wasa-Ordens dito ) ... 2.
af Kongl. Svärds-Orden )
af Kongl. Nordstjerne-Orden >..... 5o: — —
af Kongl. "Wasa-Orden \
Commendeurs- eller Riddare-bref af Kongl. Svärds-Orden, hvilka, i följd
af under påstående fälttåg skedd utnämning, utgifvas . fria — —
Riddare-bref af Konung Carl XIII:s Orden ....... a5: — —-
af Kongl. Svärds-Orden ~)
Öppna bref för Riddare och Ledamöter af Kgl. Nordstjerne-Orden > 15: — —
af Kongl. Wasa-Orden ^
Fullmagter, Constitutorial, Protocolls-Utdrag, tn. m., hvarigenom em¬
beten, tjenster, beställningar och sysslor med verklig lön vid Civile, Mi-
litaire, Ecclesiastike samt andra Stater af hvad namn de vara må, tillsättas
och boi tgifvas af Kongl. Maj:t samt Hof- och Öfver-Rätter, Collegier, Riks-
Marskalks-Embetet, Academie-Cancelleren. Öfver-Ståthållare-Embetet, Ju-
Bih. till R. St. Prot. 1834 och i83S. 10 Sami. 7 Afd. 71
56i Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse H'.o 2 <70.
stitiae-Cancelleren, Kongl. Directioner och Comiteer, Öfver-Posldireclenreti,
Landshöfdingar, Ståthållare, Directeurer vid Kongl. Majrts Spektakler, Be¬
fälhafvare, Öfverslar, Consistorier och andra Verk af hvad namn de vara
må, som dertill ega Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd, så väl som af Magi¬
strater och de flere, hvilka ega alt bortgifva beställningar och sysslor med
lön, böra förses med slämpladt papper, Charlas Sigillatae-recognition inbe¬
gripen, till fem procent af lönen. Åtföljes tjensten af extra ordinarie in¬
komst eller sportlar al beständig egenskap, så böra äfven dessa ingå uti
löneberäkningen; i detta fall, eller då lönen är underkastad förändring,
beräknas chartae-beloppet efter medium af de sista fem årens, tjensten
åtföljande och lill taxering uppgifne löneförmoner, för hvilka bevillning
efter 2 Art. blifvit erlagd; men för Constitutorial på behaglig tid skall
stämplade pappers-afgiften vara hälften mindre, än hvad för Fullmagter
stadgadt är.
Dessutom iakttages, att för Under-Officerare vid de värfvade Rege¬
mentena och Kongl. Majrts Flotta, samt för Handtverkare och Inventarii-
Timmermän vid Flottan, äfvensom för dem och deras vederlikar, försedde
med rotelön vid indelta Armeen, beräknas chartan, i de fall denna §. ut¬
stakar, till endast en procent af den på Stat bestådda lönen, eller den er-
hållne rotelönen, hvilken sistnämnde, der den i persedlar är utsatt, för¬
vandlas i penningar efter senaste årets markegång.
För ringare Skolbetjente, Piedagoger, Klockare, Organister, Sångare,
Kyrkovaktare och mindre Kyrkobetjente, stämplas Fullmagien efter lika
grund, som vid andra ecclesiastika befordringar, dock ej under — 8. —
För följande personer, som ej hafva ständig lön, förses Fullmagten
eller Constitutorialet med stämpladt papper, efter enahanda grund, sorn
den för Civile Embets- och Tjenstemän förut stadgade, dock icke under
nedanstående belopp:
Stadsmäklare:
i Stockholm och Götheborg - 20: — —
i de öfrige Städerne 5: — —
Notarii Publici och
Skepps-Clarerare:
i Stockholm och Götheborg 16: — ■—
i de öfrige Städerna 4" —• •—■■
Hof-Rätts-Commissarier 5: — —
Lands-, Stads-, Jägeri- och Bergs-Fisealer i: .— —
Yicarier och Substituter — 18.—
Expediiions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 296.
563
Masmäslarebref g
Mästarebref vid Hammarsmeds-Embetet . 8.
Mästersvens, Hyttedrängars och Uppsättares antagningsbref . — 3.
Collecteurer vid Numer-Lotteriet u
Sockenskrifvare —.36.
Gerningsmän och öfriga på landet, som, försedde med antagningsbref af
Konungens Befallningshafvande, ej ega löner och här förut icke äro
nämnde — 2^.
Förordnanden och antagningsbevis för Städernes Betjente, Gevaldiger,
Uppsyningsmän, Lin-, Hamp-, Tjäru-, Brad- och Jernvräkare, Pack¬
hus- oell Vågkarlar, Stadstjenare, Parmmätare, Mätare, Jernbärare,
Vindragare, Åkare, Timmer-och Murkarlar, Fiskare, Packare, Politie-
och Executionsbetjente, extra ordinarie Stadsbetjente med deras vé-
derlikar, då de hafva lön på Stat af åtta och en tredjedels R:dr och
derutöfver, fem procent af löue-inkomsten; men med ringare, eller
ock utan lön — 8
Musikanter och Dansmästare, Förordnande för — —
Om någon beställning med lön på Stat tillsättes genom General- eller
andra ordres, anses dessa lika med Constitutorial.
Då Kongl. Maj:t eller något Verk eller Embetsman utnämner någon
till beställning af den beskaffenhet, alt lön på Stat dervid ej åtföljer, eller
först framdeles kommer att åtnjutas, hvarunder förstås tjenstegrader i Ar¬
méen, belägges derom utfärdad Fullmagt eller öppet Bref med stämpladt
papper till fem procent af den lön, som åtföljer dylika eller med dem
jemförliga beställningar.
Enär någon, som förut varit eller är i Kronans eller annan offentlig
tjenst, tillägges högre namn, heder och värdighet af embete eller tjenst,
charteras de derom utfärdade öppna Bref och Fullmagter till dubbla be¬
loppet emot hvad föreskrifvet är för Fullmagter å lika beställning i verk¬
lig tjenst, eller, der sådant ej kan ega rum, å sådana embeten eller tjen-
ster, som medföra lika värdighet.
Erhåller någon sådan caractersvärdighet i annan tjensteväg, än den,
hvaruti han varit eller är Embets- och Tjensteman, såsom t. ex. då en
Militaire får en Civil Caracters-fullmagt, eller tvärtom, belägges charta
efter trettio procent af dithörande löne-inkomst.
Fullmagt, öppet Bref eller Resolution på caracter för dem, som ej
förut varit i Kronans tjenst, förses med charta till sextio för hundradel af
löne-inkomsten för dylika eller dem i värdighet motsvarande tjenster.
564
Expeditions-Vtskottets Förslag t ill und. Skrifvelse N-o 296.
Dock beräknas, i ofvannämnde fyra händelser, endast den på Stat be-
stådde ordinarie lön, hvilken, derest den är indelt, bör efter senaste årets
markegång uträknas.
Doctorsbref, sora vid Academierne utfärdas, skrifves på stämpladt
papper, nemligen: ■
i Theologien 3: — —
i Juridiken . 3: — —
i Medicinen . 3. — —
i Philosophien eller så kallade Magisterbref ... 1: —
Men för Doctorsbref, som utan prof utfärdas ...... 25: — —
Prostar öfver egna Församlingar erlägga i stämpladt pappers afgift 4: — —
Transporter och byten, som Kongl. Maj:t eller ofvan omförroälde Em-
bets-Verk och Embetsman bevilja, skrifvas på stämpladt papper lill lika
belopp, som Constitutörial på behaglig tid.
Afsked, då dermed icke några löne- eller pensions-förmoner följa, äf¬
vensom då endast sådan pension dervid tillägges, hvartill den afskeds»
tagande, enligt Författningarne, är berättigad eller för hvars erhållande
lian sjelf gjort tillskott, skrifvas på stämpladt papper till lika belopp med
Prolocolls-Uldrag ifrån ilen Embetsmyndighet, som afskedet utfärdar; men
om den afskedstagande hugnas med förhöjning å caracteren, förses afskedet
med stämpladt papper till det belopp här ofvan för caractersfullmagter stad¬
gadt är; tillåter Kongl. Majit åter, af serskilde förekommande omständig¬
heter, den afskedstagande, att bibehålla antingen hela eller någon del af
dess innehafva tide lön, förses afskedet med stämpladt papper till fem för
hundrade af den lön och inkomst, som bibehålles och efter hvilkeu be¬
villning beräknas.
I afseende på efterlefnaden af hvad sålunda föreskrifvet är, gäller:
1:0 att vederbörande skola vid förslagens insändande till sådane tjenster,
å hvilka Fullmagterne böra efter denna grund charteras, foga behörigt
utdrag af föregående fern årens Taxerings-längder jemte uträkning öfver
dessa löne-inkbmsters medelbelopp;
' 2:0 att, vid tillsättande af förtroende-tjenster eller andra beställningar,
sämt Fullmagters meddelande m. m., hvartill förslag icke eger rum* ålig¬
ger det vederbörande, sorn Fullmagter, öppna Bref eller Constilutorial m.
m. contrasignera, eller de derföre belöpande afgifter uppbära och redo¬
visa, att infordra och till handlingarne lägga behörig uppgift på ofvan¬
nämnde lönebelopp;
3:o att, vid allemnandet till Consistoriefne af Vallängderne för ecclesia-
Expedition',-Ulshollel» Förslag lill and. Skrifvelse N.o 396.
565
stikå beställningar, bör fogas en af Lands-Contoret eller Häradsskrifvare!»
ur Taxerings-längden meddelad uppgift å löne-inkomsterne för de sistför-
flutne fern åren. En lika uppgift bör för patrouela ecclesiastika beställ¬
ningar åtfölja Patroni kallelse, då den till Consistorium inlemnas;
4:o att Regementsskrifvare och Commissarier samt Bokhållare, genast
efter erhållen underrättelse om de inom Regementet yppade vacancer, till
Chefen inlemna lika beskaffade utdrag ur Regementets Taxeringslängder.
§• 6.
Undantag ifrän och lindring uti föregående stadganden.
Från stämpladt papper befrias:
Academierne, i alla dem rörande ansökningar och actioner;
Academiehemman, som ej äro Skatte;
Actioner, fiscaliska;
— rörande Academier, Gymnasier, Hushålls-sällskaper, Kyrkor, Sko¬
lor och Hospital, Fattigvårds-inrättuingar, Pensions-cassor, och
alla andra fromma Stiftelser, samt Academiehemman;
Af- och Tillträdes-husesyner å alla Kronans och Statens Boställen, samt
bref och utslag derom;
Afsked för Ryttare, Dragoner, Soldater, Båtsmän och Spel i Numer;
Allmogen för:
alla Besvärsskrifter, Ansökningar och Förklaringar, med dertill hörande
Bilagor, sorn hos Kongl. Majit i underdånighet ingifvas, jemte de
Piesolutioner, Utslag och Domar, hvilka, med anledning deraf, till
Allmogen utfärdas, de suppliker, sorn i Kongl. Majits egna händer af-
lemnas, och de prestbevis, deraf Allmogen, enligt Författningarne,
eger att istället för pass sig begagna, då de söka arbete i landsorterne;
Anordningar;
Ansökningar till Kongl. Majit af Allmogen, Ryttare, Dragoner, Soldater,
Kronans Båtsmän samt Enrollerings- och Fördubblings-manskap, med
flere af Gemenskapen vid Militairen;
— af en hvar om bokars och ekars fällande, svedjeland och utsyning
dertill, eller om utsyning till ny åker och äng, beteshagars intagande
och uppod-ande till nybyggen, äfvensom de i dessa fall hållna un¬
dersökningar, och vederbörandes Utslag;
Ansökningar, som röra Academier med flere;
— med klagan öfver tillfogadt våld och oförrätt af Kronobetjent© eller
andre Embetsman, enär saken innefattar ett verkligt brottmål;
566 ExpecHtions-Uiskottets Förslag lill u/id. Skrifvelse N.-o n()6-
Ansökningar i brottmål och fiscaliska actioner, samt i alla sådana cecono-
niie-, politie- och militaire-ärenden, hvilka antingen kunna röra någon
hel menighet, eller hafva afseende på allmänna onera, såsom publika
byggnader, fråga om Krono- och Kyrko-tioude samt presträttigheter,
vägars och broars underhållande, knekte-, rustnings- och roterings-
skyldigheters utgörande, krono- fånge- och gästgifveri-skjuts med mera
dylikt, jemte de utlåtanden, bevis och expeditioner, som Domare och
Embetsmän i dessa ärenden meddela;
Arfskiften;
Assignationer, publika Verks;
Besigtningar, oeconomiska å Boställen och Kronohemman, un. fl.;
Besvärsskrifler af Allmogen m. fl., se Ansökningar;
— Uppbördsmäns i mål, rörande kronoränlor samt redogörelse för dispo¬
nerade medel;
— och handlingar i brottmål och fiscaliska actioner;
Betyg från Skolor och Gymnasier samt Nations- vid Universiteten;
Bevillningsmål, handlingar rörande sökt ändring deri;
Bevis af Domare och Embetsman i brottmål, samt oeconomie-, politie-och
militaire-ärenden, se Ansökningar;
Boställen, se Af- och Tillträdes-husesyner samt Caractershus;
Bouppteckningar, då behållna summan icke uppgår till 5o R:dr;
Brandvakter, i alla de fall, der befrielse eger rum för Kronans manskap;
Broars underhållande, fråga derom, se Ansökningar;
Brottmål, Ransakningar, Ansökningar, Förklaringar och Besvärshandling»!
deri;
Byggnader, publika, frågor derom, se Ansökningar;
Båtsmän, ordinarie, Enrollerings- och Fördubblings-, se Ansökningar;
Caractersbyggnader å Militias-boställen, Contracter derom;
Certepartier eller fragtslut till inrikes orter;
Constitulorial, då lön eller arfvode icke åtföljer förordnandet;
Contracter om krono-leverancer och caractershus å Boställen;
Diarier i Embets-Verken;
Domar, inneliggande, och
Domböcker;
Donationer, Resolutioner derom, när gåfvan i värde eller penningar icke
går öfver 5o R:dr;
Dragoner, se Ansökningar;
Oeconomie-mål, se Ansökningar;
Expeihuons-Ut skotte u Förslug till und. Skrifvelse N-0 296.
567
Embetsman, klagomål öfver tilifogadt våld och oförrätter af dem, se
Ansökningar;
Embetsskrifvelse!’ cch Embetsärende», hvad dem rörer;
Enkor, fattige;
Expeditioner, som utfärdas af Domare och Embetsmän i brottmål och
fiscaliska actioner samt Oeconornie- Politie- och Militaire-ärenden,
Fattige, alla kunnbart och bevisligen, då Domaren eller Tjenstemanneu
å handlingen tecknar ordet, gratis, efter derom inför vederböran¬
de Rätt eller Collegium gjord anmälan;
Fattig vårds-Irirättningar;
Folkpass vid inrikes sjöfart.;
Fullmagter, se Constitutorial;
Fångskjuts, ansökningar m. m. derom;
Förklaringar till Kongl. Maj:t af allmogen, m. fl., se Ansökningar;
Förklaringar, som angå Kronans räntor eller härröra från redogörelse
för disponerade medel, brottmål m. m.;
Förmyndare-kammares uträkningar å omyndige barns medel, och i all¬
mänhet Förmyndare-redogörelse med dertill hörande bilagor;
Gymnasier ;
Gästgifveriskjuts, fråga derom.
Hospital;
Hushålls-sällskap;
Juslitiae-Cancellers-Embetet, och
Justitiae-Ombudsmannen, Rikets Sländers, alla skrifter och handlingar,
som antingen dit ingifvas eller ock derifrån utgå i ärenden, som
tillhöra desse Erabetens åtgärder;
Klagomål öfver tilifogadt våld och oförrätt af Kronobeljente eller an¬
dre Embetsmän;
Knekleskyldigheters utgörande, i frågor derom;
Kronan, i all dess rätt, då derom skriftvexlas hos Kongl. Majrt och Dess
Stats-Expeditioner, eller hvilken annan publik autoritet, som helst;
Krono-leverancer, Contracter derom;
Krono- och Kyrko-tionde, frågor derom;
Kyrkor;
Lappar, då afhandlingen är emellan dem och utländsk Lapp;
Lotsar anses i tjensteärenden lika med Kronans manskap;
Manskap, Kronans, se Ansökningar;
Militiac-boställen, se Caracters-byggoader;
568 ExpcdilioilS-Uiskottets Forslag till lind. Skrijvelse No 396.
Missiv för Adjuncter att biträda Pastorer i Embetet;
Nybyggen, Ansökning till utsyning och anläggande deraf, Besigtnings¬
instrument, georaetriske Chartor, Resolutioner med livad mera,
som för Nybyggens anläggande fordras;
Observationer, som angå Kronans räntor eller härröra från redogörelse
för disponerade medel;
Onera, allmänna, se Ansökningar;
Orlofssedlar för enskildes tjenstehjon;
Pensioner, se Fattige;
Pensions-Cassor;
Permissionssedlar, som af Oflicerare utgifvas för Corporaier vid Infanteri?-
Regementena samt Ryttare, Dragoner, Soldater och Båtsmän, ersär
de i sine angelägenheter ej resa utom Länet; börandes de i annat
fall vara försedde med vederbörligt Resepass, charleradt på sätt 4
§. 2 morn. utvisar;
Politie-ärenden, se Ansökningar;
Prest-Attester;
Presträttigheter, frågor derom;
Prestval, Fullmagler och Voterings-sedlar dervid; men i mål angående
öfverklagade olagligbeter vid Prestval, då desamma icke innefatta
någon förbrytelse, utan mera för civile än criminele äro att anse,
nyttjas stämpladt papper, såsom vid andra rättegångar stadgadt är;
Protocoll, inneliggande, äfvensom dylika handlingar;
Protocoll vid Grufve- Hytte- och Hammarsmeds-slämmor, der Bergmästa¬
re, Geschworner och Bergsfogde föra ordet, så vida Bergmästaren
ke för tillfället gifver Embetsutslag eller Protocollet sedermera vid
Domstol företes;
Qvittencer för omyndige barns medel;
Ransakningar;
Redogörelse för disponerade medel;
Registraturer, inneliggande m. in.;
Resepass, till och ifrån Riksdagar så val som lill resor i Embetsärende!-;
Resolutioner, Communications- och Inhibitions-, då de ej å serskildt blad
skrifvas;
Riddare- och Commendeurs-bref, sorn i följd af under fälttåg skedd ut¬
nämning meddelas;
Roterings- och
Rustnings-
Expedilions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse N.-o 296.
Ruslnings-skyldigheters utgörande, frågor derom;
Räntor, Kronans,- Ransakningar, Observationer och Förklaringar, som.
angå dessa och Uppbördsmäns i samma mål anförda besvär;
Salpetersjuderi-verket, allt hvad som rörer detsamma enskildt eller i all¬
mänhet, jemte handlingar, som angå dervid anställde Tjenstemäns
och manskaps förrättningar vid sjuderier, ehvad de innefatta redo¬
görelse, handräcknings-sökande hos Domare och Executorer, eller
annan åtgärd eller åtal af fel och försummelser;
Skallgång, frågor derom;
Skogs-afvitlririgsmål;
Skuldebref under a5 R:dr;
Sockenslämmo- ock Kyrkoråds prolocoll och utdrag derutur;
Soldater, se Ansökningar;
Spel i numer, likaledes;
Stadsvakter, se Brandvakter;
Stiftelser, fromma ;
Sundhelsbevis, som i följd af Svenska quarantaines-författningarne ut¬
färdas ;
Suppliker, som i Kongl. Maj:ts egne händer aflemnas;
Testamenten till makar, barn och helsyskon samt fromma stiftelser, äf¬
vensom sådane testamentariske dispositioner, hvilka i contant eller
värde icke uppgå till 3oo R:dr;
Uppbördsmäns besvär, se Besvär;
Utsyning, Ansökningar derom;
Val, Fullmagter och voterings-sedlar dertill; men i mål angående öfver-
klagade olagligheter, se Prestval;
Varggårdars anläggande, frågor derom;
Vederhäftighets-betyg, som skrifvas på lånehandlingar;
Voterings-sedlar, se Prestval och val;
Vägars underhållande, frågor derom;
Värfningstvister, alla med tillhörande bilagor och fallande utslag;
Lindring
i den nu fastställde stämplade pappersafgiflen, njute Allmogen, Ryttare,
Dragoner, Soldater, Kronans Båtsmän samt Enrollerings- och Fördubb-
lings-manskap med de flere af Gemenskapen vid militairen, i så måtto,
att Rättegångs- och Besvärshandlingar med förklaring deröfver, så väl
Fihang till R. St. Prot. i83% och l83S. 10 Sami. t Afd. 72
Expeditions-Utskotlets Förslag till arut SkriJveise IV. o ig6.
sorn Domares och Execut»rers Utslag i mål, som riem inbördes rora,
endast skrifvas på 3 skilliugs slämpladt papper, der för andra är utsatt
A, 5, till 6; på 4 skillingars, der andra nyttja 7 ä 8; och vidare i ena¬
handa propoition; skolandes, enär brutna eller ojemna skillinglal häri¬
genom uppkomma, nyttjas sådan charta, som ej understiger 5o procent
af fullt skillingtal.
Men vid de tillfällen, då med någon ståndsperson tvistas, vidkän¬
nes Allmogen lika charta med dess vederpart.
AU annan eftergift, som i serskilda Författningar kan vara med-
gifven, är härigenom upphäfven.
§• 7-
Chartering af Contract, Köpe-afhandlingar och förbindelser m. m.
emellan enskilde personer.
1:0 Arrende och andra contract emellan enskilde personer, angåen¬
de egendomar, hus, rum, bodar, källare, tomter, trädgårdar, åkrar, ängar
och beteshagar m. m., så på landet sorn i städerne, skola, utan afseende
å det sätt, hvarpå de finnas upprättade, jemväl om de blifvit för veder¬
börande Embets-Verk och genom deröfver meddeladt Protocolls-Utdrag
afslutade, antingen skrifvas på eller beläggas med stämpladt papper, be-
räknadt efter den arrendesumma, hyra eller afgäld, som för ett år i pen¬
ningar eller penningars värde utgöres, och för kortare tid i förhållande
derefter, dock aldrig lägre än 3 sk., på följande sätt nemligen:
Under i5 R:dr — 3. —>
Från och med i5 R:dr till 20 — 5. —
Från och med 20 — till a5 . — 6. —
Från och med 25 — till 3o ...... . — g .—
Från och med 3o — till 4° — 12. —
Från och med 4° — 5o — 24- —
Från och med 5o — till ^5 — 36. —
Från och med 75 — till 100 1: — —
För fulla 100 , . . 1: 24. —
Och derutöfver för hvarje fulla 5o R:dr .... — 24.
Begagnas contract utöfver den deruti bestämda tid, bör chartan
derefter lämpas, dock ej lill högre belopp, än som svarar emot ett års
arrende eller hyra; och belägges ej contract med ny charta förr, än nytt
sådant upprättas, eller, i följd af nytt aftal, arrendet eller hyran förhöjes,
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 296.
dä chartan derefter lämpas, eller när contract på ny arrendator eller hy¬
resman transporteras.
Till alla arrenden, contract och afhandlingar, utan viss summa,
skall, efter samma grund och förestående Tariff, charta anskaffas till det
belopp, hvartill deri betingade persedlar eller förmoner kunna skattas,
enligt senast fastställde markegångspris, eller det i orten gängbara, å de
varor, som i Markogångs-taxan ej finnas upptagne; och om samma con¬
tract derjemte innehåller något, som till visst värde icke kan bestämmas,
ökes chartan i afseende derå med — 6. —
För contract, som å landet, serdeles i skogstrakter, upprättas emel¬
lan jordegare och torpare eller andra personer om några tunnland jord,
dervid städja eilägges, beräknas chartae sigillatae-afgiften efter fem för hun-
dradet af den öfverenskomna städjan, eller, då utöfver städjanpracstalioner
följa, med städjeräntans tilläggande till pracstationernes värde.
Förpanlningsbref, lika med Skuldebief.
Fördels- och Undantags-contract charteras, när de för Domaren
uppvisas, till en tredjedel emot hvad förestående Tariff innehåller, doek
icke under — 3. —
I afseende på skyldigheten att uppvisa alla arrende- och hyres-con-
Iract å landet och i städerne vid mantalsskrifningen, gäller hvad 11
12 och i3 mom. innehålla; dock undantagas derifrån ej mindre sådana
contract eller afhandlingar, då de af husbonde afslutas med undeihafvande
åboer, hälftenbrukare, landlbönder, torpare, tjenstefolk eller andra arbe¬
tare, hvartill stämpladt papper ej erfordras, förrän de hos Domaren eller
Executorn till laglig åtgärd företes, än ock det af hyresman innehafvande
exemplar af hyuescontract i städerne, hvilket är fritt från stämpladt pap¬
per, intill dess detsamma hos nämnde myndigheter uppvises, då det som
bilaga bör charteras.
Till contract emellan enskilde personer bestå contrahenterne stämp¬
ladt papper till hälften hvardera, om ej annorlunda dem emellan derom
afialdt är, men å de contract, som af vederbörande för Kronans samt
Kyrkors, Academiers, Gymnasiers, Skolors och Hospitalers räkning, eller
af Officerare på RotebÖnders och Rusthållares vägnar varda afslutade, an¬
gående arrenden af Kronans och allmänna Inrättningars jord, eller hvad
annat frågan röra kan, samt icke finnes i 6 §. undantaget, skall den, som
med Kronan, Dess Ombud eller Officerare i något af de förenämnde äm¬
nen contraherar, efter nu föreskrifven grund bestå stämpladt papper å det
exemplar lian undfår.
572
Expeditions-Utskolteis Förslag till und. Skrifvelse N.o 296.
2:0 Certepartier eller Fragtslut om fartyg till utrikes orter i proportion
af fragtsumman, nemligen:
under 5o R:dr : — 3.
från och med 5o till ^5 — 6. —
från och med ^5 till 100 — p, —
från och med 100 till i5o — 18. —.
för fulla i5o — 34* —
och derutöfver för hvarje fulla 5o R:dr .... — 8. —
3:o Köpe-contract, hvarå följer köpebref, hvarje exemplar — 12. —■
4:0 Köpe-, Byte- och Gåfvobref på fast egendom å landet och i stä¬
derna, Bruk och Manufacturverk, Smiden och Smidesrättigheter samt Ham¬
marskatter, Frälserfintor, Fabriker eller andra Inrättningar, med hvad mera,
som under egande-rätt föryttras och vid Domstolarne uppbjudes eller in-
tecknas, förses med stämpladt papper efter värdet, nemligen:
under i5 R:dr — 5. —
från och med i5 till 25 .... . — 8. —
från och med a5 till 5o — 12. —
från och med 5o till j5 —• 24» —•
från och med 75 till 100 ... — 36. —
från och med 100 till ia5 1: — —
från och med ia5 till i5o 1: 12. —
för fulla 15o i: 24* —
och derutöfver för hvarje fulla 5o R:dr . . . . — 12. —
Köpe-, Bytes- och Gåfvobref om skepp, fartyg och båtar af öfver
jo lästers drägt, böra äfvenledes, för att vara gällande, förses med stämp¬
ladt papper, i förhållande till värdet, efter ofvanstående Tariff.
Är i Bytes- och Gåfvobref å fast egendom visst värde densamma jej
åsatt, beräknas ehartan efter det värde, som för egendomen vid sista Be-
villnings-taxering blifvit fastställdt; skalle åter i Bytes- eller Gåfvobref å
skepp, fartyg eller båtar värde-summan ej finnas utsatt, charteras detsam¬
ma efter 16 sk. per läst; och bestå contrahenterne till köpe- och bytes¬
bref hälften hvardera till stämpladt papper, om ej annorlunda derom
slutadt är.
5;o Öfverlåtelse- och Transportbref å Krono-rusthåll förses med stämp¬
ladt papper enligt samma grund, som andra Köpe-bref; men för Öfverlå-
telser eller Transport-bref å*Kronohemman, med hälften mindre, än vanliga
Köpebref, och för skattlagda nybyggen med fjerdedelen.
6:0 Skuldebref af alla slag, godkände räkningar, godkände eller pro¬
Expeditions-Vlskoitets Förslag till und. Skrifvelse N:o 296.
573
testerade vexlar och enskilde assignationer, de må innehafvas af enskilde
personer eller publika Verk, böra, då de för Domare och Executorer upp¬
visas, förses med stämpladt papper i följande progression, dock beräknadt
endast efter det capitalbelopp, i afseende hvarå uppvisandet eger rum:
från och med 25 till och med 5o R:dr — 6. —
derutöfver för hvarje lulla 23 R:dr — 3. —
Härifrån undantagas likväl Skuldebref under 25 R:dr, som äro från
stämpladt papper frie; och
Ofvananförde Förskrifningar, löpande Sedlar, m. m., som, när de i
concurscr upptes, ej böra besväras med högre stämpladt papper, än för
vanliga Bilagor.
Andra räkningar, som ej äro accepterade, tillika med enskilde perso¬
ners bref i handel och vandel, samt undfångne qvittencer öfver erlagd
betalning, förses med charta, då de till Executorer och Domstolar ingif-
vas, såsom Bilagor, efter hvad derom ofvan stadgadt är.
7:0 Prima-Vexlar skrifvas på stämpladt papper efter nedanstående
Tariff:
Under till och med .
Deröfver till och med
Deröfver till och med
Vidare till och med
samt öfver
v
C
crq’ Cd
600
2,400
6,000
12,000
5. o
Pc-3
1 g T
2
5-
2. o“
' s f
123
5oo
r,25o
2,500|
a
fia
sr
IOO
4°°!
1,000
2,000
K
O
r?r
H* Q
I I o
440
1,100
2,200
Cd u
a o
te cr
25o
1,000
2,5oo
5,ooo|
c-
C/5
25
io5
25o
5oo
I
Afgift
Svenskt
Banco,
600
2,400'
6,000
12,000
6
12
24
Secunda och Tertia Vexlar anses lika med Qvittencer.
Alla utländska Vexlar, som inom Riket presenteras, böra med stämp¬
ladt papper beläggas till lika belopp, som för Svenska Vexlars stämpling
är utsatt.
5^4 Expedilions-TJtshoUets Förslag till und. Skrifvelse N.o 296.
§. 8.
Charle ring af lysnings.sedlar till äktenskap.
Såsom grund för chariae-beloppet för sådana lysnings-sedlar stadgas,
alt det skall utgöra en femtedel af den bevillning, sorn mannen, enligt
företedd och i styrkt afskrift till Pastor, eller den bans ställe företräder,
lemnad debetsedel, föregående året erlagt efter a:dra Art. af Bevillnings-
Förordningen, hvarvid iakttages, att, om vid uträkningen häraf beloppet
slutas med runstycken, skall detsamma fyllas till nästa skillingtal, och om
detta, då det tillägges Riksdalern, understiger 3 skil lingar, skall det alltid
med sådan afgift fyllas.
Den, som betalar bevillning efter 2:dra Art., men är uppförd å annan
persons debetsedel, skall, till grund för lysnings-chartan, förete antingen
ett styrkt utdrag af nämnde debetsedel, eller betyg från Häradsskrifvare-
Contoret. Dock beläggas lysnings-sedlar för allmogens söner eller drängar,
hvilka veterligen icke hafva fast egendom, endast med tolf skill i n ga rs
charta, utan att sådan debetsedel eller bevis behöfver anskaffas; äfvensom
fysningssedlar för alla sådana personer, som ej betala bevillning efter aldra
Art., hvaraf följer, att vid intet tillfälle må chartae-beloppet beräknas till
mindre än tolf skillingar.
Sker lysning för utländsk man, som icke är skattskrifven i Sverige,
må det bero af personen, som begär lysning, att frivilligt bestämma chartae-
beloppet å lysnings-sedeln; dock må chartan i intet fall understiga en
Riksdaler. Erlägges högre belopp, bör det af mannen, som äskar lysnin¬
gen, på lysningssedeln antecknas.
Lysnings-chartae-belöppet må erläggas i contant, eller med aflemnande
af stämpladt papper, hvarmed vidare förfares, på sätt följande 20 §. 2
mom. härom förordnar.
För öfrigt gäller, i afseende på efterlefnaden af detta stadgande, hvad
i3 §. samt 20 §. 2 mom. föreskrifva; och ansvare den, sorn på flere stäl¬
len taxerad är, men ej samtlige debetsedlarne vid lysnings-chartans be¬
räkning framvisar, enligt 14 §• 1 mom. och fylle bristen, samt vare Pa¬
stor då från allt tilltal fri,
§• 9-
Om stämpling af Tidningar.
1:0 Hvarie utkommande Tidningsnumer, tryckt på halft ark eller
derunder, förses med en röd Chartae Sigillatae-stämpel till ett runstyckes
Expeditions-Utskottets Forslag till urul. Skrifvelse IV''o 2g6.
belopp; hvarje helt ark med en dylik till två runstycken; derutöfver till
och med ett och ett halft ark, tre runstycken, samt så vidare.
2:0 För Tidningar åtföljande Bihang gälla samma stadgande!), med
undantag af sådana Bulletiner, som på Kongl. Maj:ts befallning tryckas på
serskilde blad, och innefatta officiela underrättelser samt åtfölja Sveriges
Stats-Tidning eller Post- och Inrikes-Tidningarne; hvilken befrielse från
stämpling äfven må ega rum för Plancher, tillhörande Tidning, periodisk
Skrift eller så kallad Brochure, som mot stämpel-afgift gå portofria, enligt
följande moment.
3:o Vill utgifvare af periodisk Skrift, eller af Brochure, som icke öf-
verstiger fyra ark, njuta porlofrihet för densammas kringsändande med
posten inom landet, må sådant honom förunnas, så vidt något uppehåll i
brefpostens ordentliga afsändande härigenom icke förorsakas: vare likväl
utgifvare, som för dylik Skrift eller Brochure åstundar portofrihet, pligtig
att, innan något exemplar deraf afyttras, icke allenast anmäla en dylik
sin åstundan i Slockholm hos Öfver-Post-Directeuren och i Landsorterne
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, eller, der de ej finnas, bos Stadens
Magistrat, utan äfven låta, mot den afgift och på sätt föregående 2:ne
moment innehålla, stämpla hela upplagan af samma sitt arbete; och
kommer han, i händelse något exemplar af verket anträffas ostämpladt,
alt vara underkastad lika ansvar som utgifvare af ostämplad Tidning.
Från landsorterne insände Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller
Magistrat underrättelse till Öfver-Post-Directeuren, då någon anmäler sig
till portofrihet för periodisk Skrift eller Brochure; och läte Öfver-Post-
Directeuren alllid i Siats-Tidningen minst 3:ne gånger kungöra titeln å
den periodiska Skrift eller Brochure, för hvilken utgifvare sökt och vunnit
porto-frihet.
§• >o.
Örn sportlarnes inom Kongl. Maj.ts Cancellie utgående såsom
Charta Sigillata.
Sedan Cancellie-gebiihren och sportlarne inom Kongl. Maj:ts Cancellie,
samt i vissa fall äfven vid Consistorierne, blifvit förvandlade till stämpladt
pappers afgift, komma de handlingar, för hvilka sådan gebiihr eller sport-
lar tillförene egt rum, att, jemte den vanliga och i detta förslag bestämda
Charta Sigillata, tillika charteras till ett sportlarne motsvarande belopp,
enligt nedanstående Tariff:
576
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse JY.-o 296.
Adelsbref med 37: 24- —
Friherrebref 75:
Grefvebref i5o: — —
öppet Bref uppå lika värdighet med det fordna Riks-Råds-Embelet ia5: — —
Fullmagt och Constitulorial uppå embeten och tjenster med verklig lön
på Stat 7* pro¬
cent, beräknad, för civile och ecclesiastika beställningar, efter de sista 5
arens medium af de till taxering uppgifne löneinkomster, för hvilka be¬
villning efter 2:dra Artikeln blifvit erlagd; samt för militaira beställnin¬
gar, vid värfvade Corpser, efter högsta lönen inom graden, sådan den å
Stat är uppförd, och, vid indelta Arméen, efter Skånska Infanterie-Rege-
mentenas Stat.
Fullmagt eller öppet Bref uppå beställning af den beskaffenhet, att
lön dervid ej åtföljer, eller först framdeles kommer att åtnjutas, hvar¬
under jemväl förstås tjenslegrader i Arméen 7^ pro¬
cent, efter samma beräkning som för Fullmagt å tjenst med lön,
med iakttagande, att för Infanterie-Officerare beräknas lönen efter Verm¬
lands Fältjägare-Regementes Stat, och för Cavallerie-Oflicerare efter Sta¬
ten för Kronprinsens Husar-Regemente.
Fullmagt eller öppet Bref uppå högre namn, heder och värdigheter
af embete eller tjenst . . pro¬
cent, efter samma beräkning som för fullmagt å verklig tjenst.
Diplomer för Consul 100 R:dr.
— — General-Consul i5o —
— — Agent —
ehvad med dessa beställningar erhålles tractamente och andra förmoner
eller icke; men Diplomer för Consuler i Afrikanska Staterne och för de
Agenter, General-Consuler och Consuler, hvilka annars benådas med
tractamente eller lön till del belopp, att fem procent deraf öfverstiga
ofvannämnde afgift, beiäggas med stämpladt papper till 5 proc. af den
beställningen tillagde aflöning.
Constitutorial på behaglig tid eller förordnande tills vidare med tii-
lagde löninkomster, enär icke t jensten endast på sådant sätt tillsältes, 6 R;dr.
— ■* - * • »1 m , • r . d—\
W w m.
Resolution på tjenstebyte eller Transport-Fullmagt från en Corps
till en annan 7X pro¬
cent, efter samma beräkning som för Fullmagter.
Constitutorial eller Resolution uppå transport inom samma grad el¬
ler Corps / 3: R:dr.
Afsked
Expcditions-Utskoltets Förslag tili lind. Skrifvelse N-0 296. Syr
Afsked med eller utan pension • . 3:
men om med Afskedet tillägges förhöjning i caracleren, erlägges dess¬
utom samma afgifter derföre som för Caractersbref utgå.
Öppet Bref eller Resolution uppå pension 3;
Justitias-Cancellerens Fullmagter för Landsfiscaler 5. .
Slads-Fiscaler i de större släderne 5; .
— i de medelmåttige .......... 3:
— i de mindre . . . . •
Kongl. Maj:ts Resolutioner och Utslag å- hvarjehanda ansökningar och
besvär g. ___
Kongl. Majrts Dom, Desertionsdom, Confirmation på förlikning och
Resolution af
2.000 R:drs värde g.
6.000 — — . _. _
10.000 — — ,5."
20.000 — — 30;
och vidare för hvarje 1,000 R:dr 1:24.
Alla Kongl. Maj:ts Domar under 2,000 R:dr samt sådane, deri icke
något qvantum nämnes, liksom för Resolutioner i allmänhet, eller 6: •
Lejde- och Pardons-bref 3.
Deducationsafgift vid ingifvande af Deductioner och Contra-deductioner
i Revisionssaker
Kongl. Majrts Pass för resa till utrikes ort
Stats-Ministerns för utrikes ärendena Pass för utländska resande atti Ri¬
ket inkomma
Kongl. Majrs pass för skepp med lastning till Barbaresk-Staterne eller
andra utrikes orter
Bevis från Hof-Cancellers-Embetet på anmälan om utgifvande af Tid¬
ningar 3.
Och bör dessutom å förenämnde från Kongl. Cancelliet utgående Expe-
peditioner, i stället för de så kallade Sigillpenningarne, stämplade
papperet ytterligare ökas
å Adels-, Friherre- och Grefve-bref med
å alla öfriga från Kongl. Maj:t utgående Expeditioner med . . i|
samt
å Justitioe-Cancellerens Fullmagter för Lands- och Stads-Fiscaler sämt Hof-
Cancellerens meddelande bevis för Tidningars utgifvande med t- i2
Bill. till R. St. Fröt• i83rj. och 183S. 10 Sami. 1 Afd. ^3
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse IV.o 2g6.
Consistoriernas Fullmagter å Pastorat böra, i stället för Cancellie-
gebiihren, beläggas med slämpladt papper till följande belopp, nemligen:
Vid de större församlingarne i städer och pä landet öfver 100
mantal 8: 16.
Vid mindre Pastorat från 5o lill 100 mantal 3: 16.
Vid Pastorat under 5o mantal 2: —
I öfrigt iakttages, alt de i 6 §. af detta förslag medgifna undantag
och lindring uti stämplade pnppers-afgiftens erläggande icke må, utan
i anseende till fattigdom, sträcka sig till nu ifrågavarande afgift vidare,
än hvad angår dels löne-tillökningar i allmänhet, dels ock Tjenste- samt
Embetsmäns befordringar inom Kongl. Majis Cancellie, Justitias-Canceile-
ren och Revisions-Secreterarne dock undantagne, i hvilka fall icke hiller
någon Cancellie-gebiihr hittills blifvit erlagd.
§. n.
Serskilda åligganden i afseende pä Författningens handhafvande.
ilo Då Kongl. Majlis eller andre Embets-myndighelers beslut i af¬
seende på enskilde ansökningar, förordnanden om tjensters bestridande,
privilegiers meddelande, och hvad annat, som efter denna Författning
fordrar det derom utfärdade documentels chartering, expedieras genom
bref, protocolls-utdrag eller påskrift på handiingarne, skall alltid der¬
till nyttjas så stor Charta Sigillata, som, efter hvad stadgadt är, härå be¬
löper, och må ej någon, vid ansvar, genom expeditionssället minska
Kronans inkomst af stämplade pappers-afgiften.
2:0 Ej må någon insättas i tjenst eller tillgodonjuta de genom Kgl.
Majlts och Dess Embetsmäns Bref, Fullmagter, Transporter och Consti-
tutorial eller General-ordres honom tillagde löneförmoner och rättighe¬
ter, innan han Fullmaglen eller Förordnandet på behörigen slämpladt
papper uppvisat.
3:o Domare eller andra, hvilka i och för deras tjenstebefattning
emottaga skrifter och handlingar, böra, vid det i 14 §. stadgade an¬
svar, tillse, att ingifne handlingar äro rigtigt charterade, och stämplarne
annullerade, på sätt 3 § 6 mom. föreskrifver; men, i händelse sådant
af part urakllåtes, bör den Embets- och Tjensteman, som handiingarne
emottager, besörja fullgörandet häraf, emot rättighet alt, för besväret
dervid, för hvarje sådan Chai ta beräkna sig två skillingar, hvilka, jemte
lösen, tecknas å handlingen.
Expeditions-Utskoltels Förslag till und. Skrifvelse N:o 296. 579
4:o De Domstolar, till hvilka ägtenskapsförord, morgongåfvo-
bref, förordnanden om Fidei-Commisser eller dylikt, testamenten och
bouppteckningar ingifvas, ansvare för denna Författnings noga iakttagande
i dessa delar, och infordre, enär sistnämnde handlingar förseglade in-
lemnas, bevis, undertecknadt af Förrättnings- och Värdei ingsmännen,
att samma handlingar med stämpladt papper till behörigt belopp för-
sedde äro.
5:o För cliartering af Fullmagter, Transport-Resolutioner, öppna
Bref på Afsked, Grefve- Friherre- och Adels-bref m. m, på sätt denna
Författning i hvarje fall föreskrifver, ansvare, vid Kongl. Maj;ls Cancel-
lie-Expeditioner och Hof-Expeditionen, den Tjensteman åt hvilken upp¬
börden och redovisningen af lösen för utgående expeditioner är upp¬
dragen, samt vid Kongl. Majrts och Rikets Collegier, Consistorierne, öf¬
rige Verk och Inrättningar, deu Tjensteman af hvilken dessa handlin¬
gar contrasigneras.
6:0 Kyrkoherden i Församlingen, eller den hans Ijenst förestår,
ansvare derför, att stämpladt papper till föreskrifvet belopp nyttjas till
de Fullmagter och andra Åutagnings-bevis, som genom Protocolls-utdrag
eller på annat sätt till Kyrkobetjeningen utfärdas, innan de tilltr ada
sysslorne.
8:0 De, som erhålla Doctorsgraden inom Tbeologiska, Juridiska och
Medicinska Facultelerna, eller lill Philosophiae Magistrar promoveras,
äro skyldige att de deröfver utfärdade Diplomer, behörigen charterade,
utlösa, hvaröfver de personer, hvilka sådana vid Academierne utfärda,
hålla hand, vid laga påföljd.
8:0 Ordförande i Magistrat eller Ilai 1 Rätt samt den Magisti ats-per-
son, som i Skrå*embetet förer ordet, ansvare, att Borgare- och Mästare-
bref behörigen charterade uttagas. För cliartering af Gesäll-bref ansva¬
rar den expeditionshafvande, som brefvet utfärdar.
9:0 Den Magistratsperson, sorn är närvarande vid städernes handels-
och handtverks-sammankoroster, äfvensom Stads-Fiscalen, åligger, alt vid
laga ansvar noga tillse, det föreskriften om ingifna handlingars charte-
ring efterlefves,
10:0 Vederbörande, som med contrasignation eller utgifvnnde af
sådane med Kongl. Majit och Kronan afslutne contract, som med stämphdt
papper böra förses, haft befattning, tillse vid ansvar, alt contractet, se¬
dan det fullgjordt blifvit och den contraherade summan betald, affordras
contrahenten, att biläggas räkenskaperne, på det att vid revisionen ut-
Expeditions-Utskollels Förslag lill und. Skrifvelse N.O 296.
rönäs må, huruvida Författningens föreskrift iakttagen blifvit,' hörandes
för öfrigt någon betalning icke till större eller mindre belopp till eon-
trahenten verkställas, innan contractet, om det ej finnes å erforderlig
charta skrifvet, blifvit med behörig fyllnadscharta belagdt.
1 1:0 Tullbetjeningen, som vid fartygs visiterande och expedierande
har befattning, bör på det nogaste tillse, att hvad om eharlering af
skepps- och lasthandlingar förordnadt är varder behörigen iakttaget, till
hvilken ända den eger att, då omständigheterna sådant kräfva, fordra
horgen för skepps-documenternas behöriga chartering.
12:0 Alla arrende- och hyres-contract A landet skola, vid den i 14
§. 1 mom. stadgade påföljd, vid hvarje mantalsskrifning uppvisas, och der¬
est de då befinnas icke vara skrifne på eller belagde med så hög Charla
Sigillata, Författningen utsätter, med behörig fyllnads-eharta förses; hvarå
Mantals- eller Häradsskrifvaren eger tillsyn, dock med det undantag, som
i 7 §. omnämnes.
i3:o De exemplar af hyres-contract i städerna, sorn husegare inne¬
hafva, skrifvas på eller beläggas med stämpladt papper i förhållande till
den betingade hyrans belopp, vid den i i4 §• 1 mom. utstakade påföljd;
och vare husegaren skyldig contractet vid hvarje mantalsskrifning uppvisa,
§. r ar.
Allmän tillsyn ä Författningens efterlefnad.
1:0 Fiscaler, Krono-Åklagare och Charlas Sigillatae-Ombudsmän skola vaka
öfver denna Författnings efterlefnad och öfverträdelser deraf lagligen åtala,
2:0 Dervid ega de att njuta Kongl. Majrls Nådiga hägn och beskydd
till godo, samt skyndsam och kraftig handräckning hos Domare och öfrige
Embetsman; och
3:o Finnas desse Betjente ej härutinnan fullgöra sina pligter, lale Ju-
stitias-Cancellers-Embetet med dem efter Lag och omständigheter förfara,
§, ,3.
Domstol i mål, rörande stämplade pappers-afgift en.
Öfverträdelse af denna Författning profves och afdömes i deu Rätt
elier Embetsverk, der försnillningen eller förseelsen gjord eller upptäckt
är; men eger Verket eller Embetsmannen ingen domsrätt, förvises måleE
till Härads-, Kaniners- eller Rådstugu-Rätt, der Kämners-Rätt ej finnes.
Expedilions-XJtskotteis Förslag tell uriel. Skrifvelse IV-o 2q6. 58 i
Kongl. Maj:t.s Befallningshafvande och Consistorierne äro äfven behörige
att döma öfver de förbrytelser, som emot denna Författning hos dem
förekomma.
Felar den, som sjelf Domare är, i hvad honom i sådan egenskap ålig¬
ger, hörer målet till den Öfver-Domstol, under hvilken han lyder.
Vill någon tilltala Charls Sigillalae-Försäljningsmän för af dem be¬
gångna fel i och för denna befattning, anmäle sådant tillika hos den myn¬
dighet, som har Försäljuingsmannen förordnat.
Då vederbörande Prestman, på sätt vidare föreskrifves, aflemnat för¬
teckning å de inom Pastoratet, under förflutna året, förefallna lysningar
till ägtenskaps ingående, vare lian från åtal för embets-förseelser härutin¬
nan fri, så vida detsamma ej inom trenne år derefter anställes; och böra
alltid de anmärkningar, som rörande lysnings-sedlars chartering emot Prest¬
man göras, honom till förklaring communiceras genom vederbörande Con¬
sistorium, som eger att densamma med eget utlåtande i ämnet beledsaga.
§• *4-
Ansvar för Öfverträdelser af denna Författning.
1:0 Vid de tillfällen, då Embetsman eller enskilde personer ega rätt
all till Embetsverk, Domare eller Embetsman insända förseglade handlin¬
gar, sorn med stämpladt papper böra vara försedde, åligger det insändaren
att, på sätt 11 §. 3 mom. stadgar, sådant fullgöra, vid 3 R:dr 16 skirs
böter, och skyldighet ait ersätta den felande chartan.
2:0 Domare, Ernbets- och Tjenstemän, Landtmätare, Notarii Public!
och andra, som vid handlingarnes emottagande och utfärdande i och för
tjenstebefattning, antingen underlåta att tillse, det de ingifne handlingarne
äro i'igligt charterade, eller att de för öfrigt derom gifne föreskrifter ära,
iakttagna, eller utlemna sådana handlingar ocharterade, som charteras
böra, eller dem med för ringa charta förse, eller ock eftersätta den dem
genom denna Författning i allmänhet eller i synnerhet uppdrague tillsyn,
bote för hvarje gång han, i följd af åtal, blifvit till förbrytelsen förvunnen,
6 Rldr 3a sk., och ersätte dessutom all den derigenom uppkomna förlust.
3:o Vederbörande Presterskap åligger äfven, alt vid lika ansvar tillse,
alt det aflemnade stämplade pappersbeloppet svarar emot samtlige lysnings-
»edlarnes fastställda charteringsbelopp.
4:o Allt underslef med stämpladt papper, eller vid stämpling deraf,
uppbärande af högre betalning än utsatt är, förfalskning eller annan grof
förbrytelse åtalas vid laga Domstol och straffas efter allmän Lag.
58a
Expedilions-ZJ Iskoltets Förslag lill und. Skrifvelse N.o 296.
5:o Underlåter utgifvare af Tidningar eller sådane periodiska Skrifter
och Brochurer, som på ofvannämnde salt få åtnjuta portofriliet, eller Bok¬
tryckare hvad om stämplingen stadgadt är, böle 5o R:dr. Kan ej skiljas
hvilkendera dertill vållande varit, dele då ansvaret.
6:0 Bokhandlare eller annan enskild utdelare af Tidning, Brochure eller
periodisk Skrift, som, enligt g § , bort vara stämplad, men likväl blifvit
undandragen denna beskattning, vare förfallen, hvarje gång han om en så¬
dan förbrytelse öfverbevises, till i3 R;dr 16 sk. böter. Varder Postförval¬
tare förvunnen till dylik öfverträdelse af Författningen, bote dubbelt. U-
tom dessa böter åligger det tillika förbrytaren, eller, om de äro flere, dem
gemensamt, en för alla och alla för en, ersätta Kongl. Majit och Kronan
den undansnillade stämpel-afgiften.
7:0 Underslef, förfalskning och annan grof förbrytelse, i afseende på
stämpling af Tidningar, åtalas och straffas enligt ofvanstående 4 moment.
§• >5.
Om fördelning af böter och om åklagares rätt till desamma.
Den, som åtalar underslef emot denna Författning, erhåller två tred¬
jedelar af bötes-beloppel, samt hälften af den undansnillade charlse sigil-
Jalas- eller slämplings-ufgiften; den andra hälften, tillika med den återstå¬
ende tredjedelen af böterne, tillfaller Kongl. Majit och Kronan.
§■
Anskaffning och försändning af stämpladt papper.
ilo Chaitas Sigillatae-Contoret skall alltid hafva i beredskap godt och
tillräckligt stämpladt papper af så väl hela som ett sjeltedels ark, af alla
de serskilda värden, hvilka efter denna Författning erfordras, på det alt
försändningen deraf må genast kunna expedieras på requisitioner af För-
säljningsmännen och Contoreri. Äfvensom Collegier, Consistoriel Embets¬
verk och Embetsman erhålla i föreskrifven ordning, efter reqvisition hos
Kongl. Majlis och Rikets Stats-Contor i Stockholm och Kongl. Majits Be¬
fallningshafvande i lanclsorterne, det för utöfningen af deras embeten er¬
forderliga stämplade papper; och, på det stämpladt papper till erforderlig
myckenhet ej må saknas i landsorterne, skola, uppå Lands-Contorens an¬
mälan, Kongl. Majits Befallningshafvande så tidigt hos Stats-Contoret re¬
qvirera ytterligare förråd deraf, alt tjenligt tillfälle till papperets afsän-
dande, helst sjöledes, må kunna begagnas, eller afsändningen med fora
Expeditions-Ulskottets Förslag till uriel. Skrifvelse N.-o 296..
583
verkställas; men i brist af annan lägenhet böra med Kronoskjuts afsänd-
ningar utan uppehåll verkställas genom Chartte-Sigillalae-Contorets för¬
sorg; hvilket .dervid författar två Reversal, hvaruli stämplade pappers-
sorterne specificeras. Af dessa Reversal förblifver det ena i Landt-
Ränteriet lill verification af årsräkningen, men det andra, quitteradt
och i Lands-Contoret annoteradt, insändes till Stats-Contoret för att
tillställas Chartae-Sigillalae-Contoret.
I Landsorterne och i hvarje Läns Ränteri kommer slämpladt pap¬
per under lika tillsyn och control, som för Kronans uppbörd i allmän¬
het föreskrifves, samt under vård emot ali skada, att hållas i beredskap,
och till den ändan af Chratas-Sigillatfe-Contoret ditsändas.
I den händelse Kongl. Majrt skulle i Nåder förunna något handels¬
hus i Stockholm rättighet att låta stämpla egna vexelblanquetter, iakt-
(ages dervid: dels att blanquelterna inlemnas på Försäljnings-Gontoret i
Stockholm, hvarest de annoteras och förteckning upprättas, utvisande ej
mindre antalet af hvarje olika värde, än ock det belopp, hvartill sum¬
man uppgår; dels ock att förteckningen jemte blanquetterne aflemna*
till Contoren, der hvit- och svarlstämplingen sker, hvarifrån de, efter
likaledes föregången annotation, återställas Försäljnings-Contoret, hvarest
de af egaren utlösas.
Om tillåtelse att stämpla egna vexel-blanquetter af Kongl. Maj:t
meddelas Handelshus i Götheborg eller andre städer, der vexelslut göras,
sker stämplingen deraf på sätt Kongl. Blefven till Kongl. Kammar-Col-
legium af den 10 Nov. 1813 och 12 Maji 1824 föreskrifva, nemligen i
Lands-Contoren och Chartas-Sigillatte-Försäljnings-Contoren under ena¬
handa controler, som för stämplingen i Stockholm bär ofvan stadgas.
2:0 Tidnings-Redacteur och Utgifvare af periodiska Skrifter och Bro-
churer, för hvilka åstundas portofrihet, skola i Hufvudstaden inlemna
till det serskilda Conior inom Rikets Ständers Riksgäldsverk, som Char-
t£C-Sigillala2-hvitstämplingen besöijer, jemte quitto å den i samma Veik
nedsatte stämpelafgiften, det till dylika Tidningar, periodiska Skrifter
eller Brochurer, bestämde papper, hvarefter Redacteurerne ega att, i den
nion papperet hinner stämplas, men senast efter fjorton dagar, detsam¬
ma återfå. Reversalen å det inlemnade papperet biläggas sedermera de
af förstnämnde Contor uppgjorde räkenskaper.
När Tidningar eller periodiska Skrifter cch Brochurer, för hvilka
åstundas portofrihet, utgifvas i landsorterne, i de släder, der Läne-Resi-
dencer äro, inlemnas papperet till Lands-Contoret, under hvars inseende
584
Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse N:o 39S.
och ansvar stämplingen verkställes, hvarföre Coniord, såsom ersättning
för besvär, tryckbållar, färg och arbetslön lill stämplare, godtgör sig, af
influtne medel, ett arfvode af 16 sk. för hvarje ris papper. Der åter
Landshöfdinge-Residencer icke äro, besörjes stämplingen af Magistraler-
ne emot enahanda arfvode; men i bägge fallen bör stämpel-afgiften i
Landt-Ränteriet nedsättas, och, innan stämplingen får företagas, quitte-
rädt Reversal till vederbörande aflemnas.
Begär Boktryckare eller Redacteur, att en redan tryckt Tidning, pe¬
riodisk. Skrift eller Brochure må med stämpel förses, sker sådant i of¬
vanskrifne ordning.
§. 17.
Försäljning af stämpladt papper.
Collegier, Consistoriel Embetsverk och Embetsman erhålla det för
utöfniugen af deras embete erforderliga stämplade papper; åliggande det
Domare alt vid Ting och andra förrättningsställen, samt Häradsskrif¬
vare, eller den mantalsskrifningen förrättar, att vid nämnde tillfälle, un¬
der samma redovisnings-skyldighet och rättigheter, som andra Cbartae-
Sigillatce-Försäljningsmän, vara försedde med stämpladt papper till erfor¬
derligt behof.
I Stockholm eger Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contor att bestäm¬
ma behofvet af och förordna om ett eller flere Chartee-Sigillatae-Försälj-
nings-Contor, hvilka alla söcknedagar böra vara öppne från klockan nio
förmiddagen lill klockan ett eftermiddagen, och vidare från klockan fyra
till sex eftermiddagen.
I alla öfrige städer antaga Kongl. Majus Befallningshafvande nödige
Försäljningsman med enahanda förbindelse.
Kongl. Majtts Befallningshafvande, eller den i hans ställe närvarande
vid allmänna taxeringen, bör, innan Comiteen åtskiljes, efter före¬
gången pröfning af behofvet, utse och förordna erforderliga Försäljnings¬
man i hvarje taxerings-district.
Hvar och en, som på credit emoltager stämpladt papper till försälj¬
ning, bör för det sålunda undfångna chartce-beloppet ställa behörigen
pröfvad och godkänd borgen, hvaraf bestyrkt afskrift till Kongl. Stats-
Contoret insändes.
På reqvisition hos Lands-Contoret skola Försäljningsmännen, genom
Kongl. Majus Befallningshafvandes försorg, kostnadsfritt och skyndsamt
erhålla
Expeditions-Utskoltets Förslag till und Skrifvelse N.o 196.
58"
erhålla sig tillsänd t erforderligt slämpladt papper, för hvilket dem åligger
att i Räntfriet insätta, eller till Häradsfogden i orten afleverera den infly¬
tande betalningen, ruånadtligen eller qvartaliter, allt efter försäljningens
större eller mindre belopp; och må, under årets lopp, mera slämpladt
papper dem icke tilldelas, än som jemt svarar emot beloppet af de efter
hand levererade försäljningsmedlen.
Den 3i December hvarje år bör allt osftldt slämpladt papper hos
desse Försäljningsman inventeras; Kongl. Majlis Befallningshafvande likväl
obetaget, alt, när som helst, af förekommande skäl och omständigheter,
inventering anställa och redovisning affordra, hvarvid tillses, att behåll¬
ningen, sammanlagd af osålde chartor och contanta medel, icke ö(verstiger
summan af Försäljningsmannens uppbördsborgen.
Till verkställande af inventering kunna, genom af Kongl. Majlis Be¬
fallningshafvande skriftligen rneddeladt förordnande, som vid inventerings-
lillfullet uppvisas, och derefter räkenskaperna bilägges, en eller t vänne i
orten boende män utses, hvilka då skola uppräkna och bestyrka huru
mycket papper är i behåll; inventarii-instrumentet bör såsom verification
bifogas Försäljningsmannens års-räkning, hvilken, jemte qviltencen å
gjorde penninge-levereringar, insändes till Lands-Contoret den i5 derpå-
följande Januarii, vid vite af 8 sk. för hvarje överskjutande dag. Tili
denna tid bör äfven all återstod för försålda chartor ofelbart vara i Rän-
teriet eller hos Häradsfogden i orten levererad, vid äfventyr för uraktlå¬
tenhet deraf, att Försäljningsmannen anses såsom hade han försålt allt det
stämplade papper han emoltagit; i följd hvaraf Kongl. Majits Befallnings¬
hafvande låter genast lagligen indrifva penningarnes belopp och förordnar
i stället annan Försäljningsman.
ULi hvarje redogörelse bör det vid inventeringen befunne cbarlre-
beloppet balanceras till upptagande i näst afgifvande räkning.
Hvar och en Försäljningsman, som erhållit förordnande, eller, i kraft
af sitt embete, är skyldig att hålla allmänheten till handa chartor, bör
tillställas ett exemplar af Charlas Sigillalae-Förordningen, till egen och an¬
dras efterrättelse; och då en köpare fordrar upplysning om det chartas-
belopp, som erfordras för en viss handling, skall den, som chartan för¬
säljer, åligga, alt en sådan upplysning meddela, utan alt derföre ega att
någon serskild vedergällning fordra eller emottaga.
Bih. till R. St. Prol. iS34 o oå i835. i o Sand. 1 A fd.
7$
586 Expeditions-Ulskottets Förslag (ill tind. Skrifvelse F;0 sg6
§. 18.
Förs a Jj vings pro vision.
En är allmänheten icke bör belastas med någon serskild betalning ut¬
öfver chartans belopp, skall den eller de, som, lill följd af antingen Em¬
bete och Tjenst eller behörigt förordnande, hafva befattning med charlos
försäljning, ega alt af beloppet för hvad de försålt, sig, vid redogörelsers
upprättande, lill godo beräkna, i Stockholm, hval helst eller af hvem för¬
säljningen verkställes, fyra, och i landsorterna, fem procent, såsom er¬
sättning för möda, skrifmaterialier, pos'porto, m. m. Dock härifrån un¬
dantagen den Chartte Sigillatae-Försäljningsman, som för Kongl. Maj:ts Ca,n-
cellie-fördelningar bl ifver antagen, hvilken i försäljnings-provision endast
eger beräkna sig 2, högst 3 procent af försäljnings-beloppet.
Den för vexel-blanquelter hittills erlagde betalning af 1 sk. utöfver
stämpelbeloppet kommer hädanefter att upphöra,
§• ,f>
Utbyte af maculeradt stämpladt papper.
Utbyte af maculeradt stämpladt papper tillätes, enär det är synbart’
att misskrifning eller annan orsak vållat chartans obrukbarhet, samt det
blad, hvarå stämpeln är satt, finnes oslympadl; härvid skall likväl för
papperet betalas nio rst. banco.
Samma stadgande galle äfven rörande chartor, hvarmed skuldsedlar
vid inteckningar till låns erhållande ur Banken eller publika Cassör varit
belagde, då med vederböraudes betyg styrkes, alt desamma icke blifvit
dertill begagnade, utan ansökningarne derom afslagne.
§. 20.
Uppbörd och redovisning af Charta; Sigillatcv-medlen.
1:0 Lands-Contoren i Riket skall det åligga alt bålla en noga och upp¬
märksam tillsyn öfver hvad i 17 §. angående C.liartors försäljning stadgadt
är, samt lill den ändan föra ordentlig anteckningsbok, ej mindre öfver
in- och uileverering af stämpladt papper i Landtränterien, än med
Räntmästare och hvarje Försäljningsman inom Länet, öfver hvad han und¬
fått och betalt, samt emottaga och i Ränteriet förvara borgensskrifter af
dem, som lill försäljning emottaga stämpladt papper; och skall Lands-
Kamereraren ansvara för den förlust Kongl. Maj:t och Kronan tillskyndas
Exptdilions-ULskotlets Forsla» till und. Skrifvelse N:o 296.
587
Stan, derest han, vid vederbörandes underlåtenhet att penningarna i råttan
tid leverera, ej genast hos Kongl. Maj:ls Befallningshafvande skrif:ligen
sökt handräckning till deras utbekommande, eller försummat alt om i 11 ven-
teringarnes lörrättaride och redogörelsernas infordrande i rattan lid draga
försorg.
2:0 I afseende på lysningssedlar iakttages först: att alla lysningssedlar
till ägtenskap, jemte de såsom bevis dervid aflernnade debetsedlar eller
bestyrkta afskrifter deraf, böra af vederbörande Kyrkoherdar oell Prester¬
skap noga förvaras, och chartce-beloppet sammanslås i en eller flere
chartor, utgörande samfällda summan af alla serskilda Jysningssedlarne,
på hvilka, i sådant fall, hvars och ens belopp antecknas, samt ingifvas
innan Januarii månads slut det påföljande året, i Slockholm till Consisto-
rierne, men i de Öfriga städerna och på landet lill Contracts-Pi östar ne;
r * t dernäst dessa lysningssedlar böra dervid vara åtföljde af en in dupplo
upprättad och af Pastor, eller den hans tjenst förrättar, underskrifven för¬
teckning, utvisande ej allenast alla, under det förflutna året inom försam¬
lingen förefallne äglenskapslysningar, utan ock tydligen den bevillning,
brudgummen under det förflutna året, efter 2 Art., erlagt; alt vidare de
till Consistorium eller Contracts-Prostarne inlemnade förteckningar böra
af dem, med de åtföljande debetsedlarne, noga jemföras och med under¬
skrift besannas, hvarefter det ena exemplaret af förteckningen, jemte de-
belsedlarne, återslälles Pastor för att förvaras, men det andra insändes
jemte tvänne af Consistorium eller Contracts Prostarne upprättade förteck¬
ningar, i Slockholm, lill Kongl. Majrts och Rikets Slats-Conlor, inom Mars
månads slut, och i landsorterne, till Lands-Conloren före påföljande Maji
månads utgång, vid vile af 3 R:dr 16 sk. för den sådant försummar, och
emot recepisse å duplelt-föileckningen, som genast återslälles; och ätt yt¬
terligare Lands-Contoren författa ett sammandrag öfver sistnämnde för¬
teckningar, med utförande af chartasbeloppens summa för hvarje contract,
samt med bifogande af alla från Prostenen inkomne förteckningar samt
lysningssedlar; och insändas dessa handlingar med möjligaste skyndsamhet
till Kongl. Majjtsoch Rikets Kammar-Rätt, att derstädes granskning undergå.
Inom den 3t Januarii årligen, skall Landl-Ränteriels räkning öfver
Chartte Sigillatae-uppbörden vara till Lands Coniord inlemnad, åtföljd af
alla till debet- och credit-posterne hörande verificationer, vid vite af 8 sk.
för hvarje öfverskjutande dag; och Lands*Contorets general-räkning för
det föregående året jemte Landt-Ränteri- och Försäljuings-räkningarne
böra vara lill Kongl. Stats-Conloret insände inom Mars månads slut, vid
588
Expeditions-Utskottets Forslag till und Skrifvelse N.o 396.
8 skillings plikt för hvarje dag, som derutöfver under en månads tid för-
dröjes; hvarefter vederbörande ega att, likmätigt påföljande 5 moment,
genom utsatte vitén derom besörja. Deremot, då hvad här anbefalles
blifvit fullgjordt, samt Kongl. Maj:ts och Kronans rätt såmedelst bevakad,
ega Lands-Contoren att undfå 2 procent samt Landt-Räntemästarne j proc.
af hvad iuom året i Kronans Cassa uti stämpladt pappers afgift influtit,
samt Kongl. Maj:t och Kronan tillkommer.
4:to Såsom serskildt stadgande i afseende på redovisningen af den i
»tället för sportlarne inom Kongl. Majrts Cancellie utgående stämplade
pappers afgift galler: alt inom så väl Kongl. Majrts Justitise-Revisioris-
Expedition och Stats-Expeditionerne, som öfrige lill Kongl. Majtrs Cancellie
hörande Afdelningar, skall föras noggranna anteckningslistor, som, jemte
upptagande af rubriker och data på alla utgående Expeditioner, hvilka med
denna emot Cancellie-Gebiihren svarande afgift böra beläggas, innefatta
uppgift å de lönebelopp, i förhållande hvartill afgiften blifvit beräknad,
samt tillika fullständig redovisning för beloppet deraf, hvilka antecknings-
lislor, af vederbörande underskrifne, böra, genom Expeditions Chefernes
försorg, årligen inom Januarii månads slut för föregående året insändas
till Stats-Contoret, för att i Hufvudboken öfver Charlas Sigillatae-uppbörden
under serskild rubrik ingå, samt, tillika med denna Hufvudbok, till Kam¬
mar-Rätten öfverlemnas, för att behörig granskning undergå; åliggande det
dessutom vederbörande, under hvars tillsyn handlingar från Kongl. Majrts
Cancellie ulgifvas, att tillse, det å alla utgående expeditioner antecknas,
huru mycket af bilagde stämplade papperet utgör egentlig Charta Sigillata,
och huru mycket deraf svarar emot förra Cancellie-Gebiihren och Sigill-
penningarne.
5:o Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contor tillhör att besörja om Char tre
Sigillatae-medlens indrifvande och redogörelsen derför, samt att deröfver
låta upprätta Hufvudbok, sora Kongl. Kammar-Rättens granskning under¬
ställes, äfvensom att genom vitén och andra lämpliga utvägar förmå för¬
sumlige redogörare till sina skyldigheters fullgörande.
6:0 Inflytande medel för Tidningars, periodiska Skrifters och Brochu-
rers stämpling levereras till Rikets Ständers Riksgälds-Contor, dit redogö¬
relsen i behörig ordning insändes.
Tabtll
L’jpcclitions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o sg6.
58g
Tabell,
utvisande Städernas nuverandé clasification:
Öfver‘ Glass.
i Stockholm. 2 Götheborg.
Första Classen.
3 Norrköping. l\ Gtfle.
Andra Classen.
5 Carlskrona. 6 Upsala. 7 Malmö. 8 Calmar. 9 Wisby. 10
Westerås.
Tredje Classen.
it Westervik. 12 Uddevalla. i3 Landskrona. i4 Nyköping. i5
Fahltft). 16 Christianstad. 17 Carlshamn. 18 Ystad. 19 Örebro. 20
Jönköping. 21 Linköping. 22 Lund. 23 Carlstad. 24 Borås.
Fjerde Classen.
25 Warberg. 26 Arboga. 27 Christincehamn. 28 Halmstad. 29
Helsingborg. 3o Köping. 3i Wexiö 3a Söderköping. 33 Hudiksvall.
34 Mannestad. 35 Hernösand. 36 Wenersborg. 37 Sala. 38 Wadstena.
39 Hedemora. 4° Sundsvall. 4! Söderhamn. 42 Umeå. 43 Piteå. 44
Luleå.
Femte Classen.
45 Marstrand. ^6 Skara. 47 Skenninge. 48 Nora. 4.9 Askersund.
5o Philipstad. 5i Wimmerby. 5a Kongelf. 53 Engelholm. 54 Streng¬
näs. 55 Thorshälla. 56 Eskilstuna. 57 Enköping. 58 Sigtuna. 59
Lidköping. 60 öregrund. 61 Södertelje. 62 Norrtelje. 63 Lindesberg.
64 Eksjö. 65 Ulricehamn. 66 Hjo. 67 Sköfde. 68 Maiimfred. 69
Falköping. 70 Alingsås. 71 Sölfvitsborg. 72 Laholm. ^3 Trosa. 74
Östhammar. 76 Säter. 76 Åmål. 77 Skanör med Falsterbo. 78 Fal¬
kenberg. 79 Kongsbacka. 80 Cimbritshamn. 81 Strömstad. 82 Gren¬
na. 83 Östersund.
Bihang lill R. St, Pral. l83f och i83S. 10 Sami, 1 d/d.
75
Rättelser
i i:sta Bandet:
Siel. Ilad. Står:
io3 3 uppifi-, bcrredaudet
2i9 9 — gjort en mer eller mindre tjenlig
223 17 — Vid N:o i/ji tillägges såsom not: se Expi.
Utslits Mern, N:o 17.
244 5 nedifr. priescirptions —
261 9 — Statens
267 1 uppifr. i en och en half skillingar
268 10 — Aug
269 17 nedifr. nu hos
33o 10 ■—- samt det, vid
— 9 — beskaffenhet, kunde
336 i5 uppifr. eoh
338 7 _ om
347 sista rad. der åter
35g 4 nedifr. som de varit
36o i4 — undanrödjand et
371 14 uppifr. förtros
373 3 nedifr. möter, att
374 7 & 8 _ betala,
377 14 uppifr. allmän nautskylder
392 6 St 7 — skulle
^99 4 — Stads-Cassaa
407 sista rad. skrifvelse
421 12 uppifr. jemväl i
4o3 j5 — hlifvit
4^5 12 nedifr. hvarigenom för
— 11 — manskapets
43i 13 uppifr. ersatte
433 8 nedifr. kyrkan
439 17 uppifr. skola
443 sista rad. räntebetaland
447 i5 et 16 nedifr. ofvan
450 i5 nedifr. innehöllo
451 16 uppifr. hetjente
457 Vid iVto 255 tillägges såsom not: se Exp.-Utsk;»
Mern N;o 23.
466 11 uppifr. hehaga
467 13 — understöd; då
468 9 — begärt
474 Vid N;o 366 tillägges såsom not; *e Exp.-Utsk;s-
Mern. lV:ris 19 et m.
48i i3 uppifr. grnndas
483 16 — rättelser och
5oi 17 nedifr. så kallade tolagen,
Läs:
Beredandet
gjort en man mindre tjenlig
praescriptions —
Stadens
i en samt en oell en-half skillingar
October
nu få hos
samt, vid
beskaffenhet, det knnde
och
och
de åter
som der varit
undanrödjand et
förtroddes
möter; att
Betalt,
allmänna utskyldcr
måtte
Stats-Cassan
skrifvelser
jemväl å
Blifvit
hvarigenom den för
manskap
ocrsatte
kyrka
skulle
räntebetalande *
här ofvan
innehölle
Betjente
Behaga
understöd, då
erhållit
grundas
rättelser i och
så kallade ordinarie Tolagen,
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Boktryckeriet i835.