BIHANG
TILL
4
SAMTLIGE RIIvS-STÅNDENS
PROTOCOLL,
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM,
ÅREN 1828 OCH 182g.
Ättonire Samlingen,
innehållande
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottets Memorial, Utlåtanden
och Betänkanden.
l. t* Ht.
w' . V-
'
' -v
• . •- ■ :
V
•v.
' ' ' ' ^ ‘
■
• v
4
4 1 ■ \ ■ ;
■ V
; \ A"1'l’
M|P
)• ' ' 'i V.
' w'
' : - : v ,.. • ■
' ■ ' j- ;i J -
‘J 'f ' V,
' £■ \: ■ ■' : -
s
V> a'\ V '
/ i -O ... \ ■ Vp.
1
\ • ■/.
■ Vs V'-i,V 1 '".'t--' :\.;V 1 'v ;\;V,'' ”' ' V! "V
. \ * <. v ' I
^ - v
; : - . ' • ■ , . • -
' ' ■:
Vi
■.
-V ;
■:V-V: 1 V : V^ vv'. , ■ V»
■ . ,, • ' . a ■ -i
■
* ■ - . 1
• ' . , • / •
.
>
. • • • ■ :
N:o i.
Memorial, till Rikets Höglofl. Ständer
om antagandet af 4 Cancellister ut-
öfver livad Riksdags * Ordningens
24 $ medgifver,
Sedan Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottet, till vinnande af erforderlig skynd¬
samhet i behandlingen af den mängd olik¬
artade mål, som till Utskottets åtgärd re¬
mitteras, inom sig, 1 likhet med hvad fö¬
regående Riksdagar skett, utvalt Irenne Be-
rednings-Divisioner, till målens utarbetan¬
de, innan de till Utskottets slutliga hand¬
läggning förekomma ; och Utskottet pä så¬
dan grund, enligt hvad Riksdags-Ordnin-
gens 24 § medgifver, antagit frenne Can¬
cellister, hvilka, hvar och en i sill Division,
komma att i egenskap af Notarier ticnsl-
göra; så får Utskottet hos de respective
Riks-Stånden vördsamligen anhålla, alt, då
dessa Notariers trägna befattning icke med¬
gifver dem någon tids upptagande med ren-
skrifning, Utskottet måtte tillåtas, utöfver
livad Riksdags-Ordningen föreskrifver, an¬
taga fyra Cancellister med lika många arfvo-
4 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.dc. N.o 2.
den, hvilka ega att Secreteraren och Nota-
rierne i renskrifnings-göromålen tillhandagå.
Stockholm den 2 December 1828.
Pl Högloft. Riddcrskapets och På Högvördige Preste-Stån-
Adelns Ledamöters vägnar : dets Ledamöters vägnar:
Arv. Arv:son Posse. Es. Tegnér.
På Högloft Borgare-Ståndets På Hedervärda Bonde-Stån-
Ledamöters vägnar: dets Ledamöters vägnar:
C. F11. Lundman. Wils Månsson.
C. G. Grip.
N:0 2.
Memorial till R. H. Ständer, med
hemställan, att motion, som remit¬
teras till flere Utskotts utlåtande,
alltid må i afskrift åtfölja remissen
till hvarje Utskott serskildt.
Som svårighet och omgång vid de från re-
spective Riks-Stånden remitterade målens
skyndsamma behandling uppkommer deraf,
att, enär någon handling remitteras till tvän-
ne eller Hera Utskott, den samma endast
afsändes till det i Riksdags-Ordningen först
nämnda Utskott, men de öfriga endast ge¬
nom Protocolls*utdrag underrättas om till¬
varon af en sådan remiss, hvarigenom de
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.cle. iV.-o 2. 5
således blifva i saknad af sjelfva föremålet
för sina åtgärder, ehuru arbetsordning och
sakens beskaffenhet ofta fordra, att målet
serskildt behandlas uti det ena Utskottet,
innan det till gemensam öfverläggning med
ett annat föredrages; så finner Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet, hvilket,
såsom, med undantag af Expedilions-Utskot-
tet, sist nämndt, af della förhållande röner
de tätaste olägenheterne, sig föranlåtet alt hos
Rikets Högloflige Ständer vördsamt hem¬
ställa, om icke, i öfverensstämmelse med
52 § Riksdags-Ordningen, respective Stån¬
dens Cancellier måtte åläggas, att, då ett
mål till tvänne eller flera Utskott remitte¬
ras, till hvardera af dessa Utskott aflemna
ett tryckt eller skrifvet exemplar af den
handling, hvars remiss åberopas, hvilken
åtgärd äfven torde få förväntas i afseende
på redan saknade remiss-handlingar; kun¬
nandes, till lättnad, härutinnan, Stånds-Can-
cellierne sinsemellan säkrast öfverenskomma
om den ordning, hvarefter en sådan expe¬
dition må verkställas, så att ej mera än
ett exemplar af hvarje handling behöfver
lill hvart och ett af de gemensamma Ut’
skotten utskrifvas.
Stockholm den 2 December 1828.
6 Btsv, och Ocean. Utsh, Bet.de, N.o 3,
N:o 3.
Memorial till R. H, Ständer, angåen¬
de af Hedervärda Bonde Ståndet
utsedde Suppleanter till Ledamöter
i Allmänna Besvärs och Oecono-
mie-Utskottet.
•Sedan Hedervärda Bonde-Slåndet, uti Prot,
Utdrag af dell 20 sistlidne November, gif-
vit Allm. Besvärs- och Oeconoroie-Utskottet
tillkänna’, att Ståndet, jemte det i Riks-
dags-Qrdningens 34 § bestämda antal Le¬
damöter uti Utskottet, utvalt arne Supple¬
anter, samt Hederv. Ståndet sedermera, me¬
delst Protocolls-Utdrag af den 8 dennes,
underrättat Utskottet, att den ene af dessa
Suppleanter, Jonas Johannisson från Jön¬
köpings Länl lomme att, under Utskotts-
Ledamoten Anders Ericssons från Jemt¬
lands Län anmälda sjuklighet, biträda Ut¬
skottet; så, enär hvarken nämnde § inne¬
håller något stadgande om Suppleanter för
Utskotts-Ledamöter, och 79 § Riksdags-Ord-
ningen icke eller föreskrifver, att, i hän¬
delse af Utskotts-Ledamots af Preste- Bor¬
gare- och Bonde-Stånden Jaga förfall, nå=
Bill. t. Besv. o. Oecon. Utsk. Bet:de. N. o 3. 7
gon förut vald Suppleant bör i dess ställe
i Utskottet inträda, men väl bestämmer de
fall, då nytt val af sådane Ledamöter skall
ega rum; har Utskottet häraf hemtat anled¬
ning att, till den åtgärd R. H. S. kunna
anse lämplig, härmed göra vördsam anmä¬
lan derom, att Hederv. Bonde-Ståndet, på
ofvanberörde sätt, utsett Suppleanter för de
Utskotts-Ledamöter af Ståndet, som af an¬
mäldt förfall äro hindrade alt sig i Utskot¬
tet infinna: bifogande härvid Riksdagsfull-
mäktigen Nils Månssons af Utskottets öfriga
Ledamöter af Hederv. Bonde-Ståndet bi¬
trädda, serskilda mening i detta ämne.
Slockholm den 16 December 1828.
Utdrag af Protocollet, hållet i 11. H.
Ständers Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - Utskotts Plenum, vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm, d.
16 December 1828.
S. D. I anledning af uppstådd fråga om
Hedervärda Bonde-Ståndets åtgärd med val
af Suppleanter, att, vid någon Ledamots
förfall, Utskottet biträda, anförde Nils Måns¬
son från Malmöhus Län: vSå vida det kun¬
de betagas Bonde-Ståndet, att uti detta
8 Bih. t. Besv. o. Oeeon. Utsk. Bet.-de. JV. o 3.
Utskott alltid få hafva tolf Ledamöter, eg¬
de visserligen den emot berörde åtgärd ytt¬
rade anmärkning skäl för sig; men då den¬
na rättighet vore gifven, syntes äfven det
val af Suppleanter, hvarigenom Ståndet ve¬
lat tillförse sig, att dess i grundlagen be¬
stämda antal Utskotts-Ledamöter alltid vo¬
re fullt, vara fullkomligen grundlagsenlig!,
och deruti således så mycket mindre än¬
dring borde ske, som de andre Stånden
icke eller kunde betagas att en lika rättig¬
het utöfva, och tillfälliga hinder deremot,
för ett eller annat stånd, icke kunde ver¬
ka på Bonde-Ståndets rätt, att på grund¬
lagsenlig! sätt constituera sina Utskotts-Le¬
damöter, så att antalet alltid vore com-
plett, hvarföre Nils Månsson ansåg frågan
höra förfalla.
Uti detta yttrande förenade sig Ut¬
skottets Öfrige Ledamöter af Bonde-Ståndet;
och skulle detsamma åtfölja Utskottets till
Rikets Högloft. Ständer i detta ämne af¬
gående Memorial, Ut supra.
E* Protocollo,
C. G. Grip,
J}esv. och Oecon. Utsk. Bcl.de, N.-o 4- 9
N:o 4-
Betänkande, rörande yrkad inskränk¬
ning af dagar för Marknaders hål¬
lande, och att Auctioner ej må
förrättas å dagar, som omedelbart
föregå eller efterfölja en Prediko-
dag.
Genom Protocolls Utdrag den io näst-
lidne December har Högvördige Preste-
Ståndet till detta Utskotts yttrande remit¬
terat Contracts-Prosten Wahlströms i Stån¬
det väckta motion, att, då allmänt bekant
vore, huruledes Marknader funnos utsatte
på Lördagar och Måndagar, men sådant
förfarande icke var förenligt med Sabbatens
tillbörliga helgd, Marknaderne hädanefter
mätte utsättas endast på Onsdagar och
Thorsdagar; hvarjemte och af samma an¬
ledning Motionairen yrkat, det vederböran¬
de mätte förbjudas hulla Auctioner på Lör¬
dagar och Måndagar, eller andra sådana
dagar, som omedelbarligen föregå eller ef¬
terfölja en Prediko-dag.
Utskottet har öfver vägat det af Motio¬
nairen omförmäldte förhållande; och ehuru,
xo Besv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. N.-o 4-
hvad först Marknads-terminerna vidkommer,
Utskottet delar Contracts - Prosten Wahl¬
ströms öfvertygelse om vigten deraf, att,
för religiositetens och sedlighetens vårdan¬
de, Årsmarknaderne, likasom flere andra
för samhällets oeconomiska behof angelägna
större sammankomster, så regleras, att deri¬
genom hvarken den allmänna Gudstjensten
må hindras eller andakten på Sabbatsda-
garne störas, tror Det likväl all möjlig åt¬
gärd, i afseende å Marknads-tidernas lämp¬
ligaste utsättande, redan vara vidtagen, enär
blott sådana Marknader, sorn fortfara flera
dagar å rad, någon gång inträffa på Lör¬
dagar och Måndagar, ett förhållande, som,
i anseende till Marknads-tidens längd af 3,
4 eller flere dagar, icke skulle kunna und¬
vikas, äfven om Marknaden öppnades en¬
dast på de föreslagna a:ne dagar midt i
veckan. Och då härtill kommer, att, i frå¬
ga om En- och Två-dags Marknaderne, de-
sammas inskränkande till blott Onsdagar
och Thorsdagar, med Tisdagars och Freda¬
gars undantagande derifrån, skulle anedföra
den olägenhet, att Marknader inom när¬
belägna orter kunde inträffa på en och
samma gång, till mehn för både köpare
och säljare, särdeles i Rikets aflägsnare och
anera glest bebodda Orter, hvarest Mark¬
naderne svårligen skulle kunna besökas af
Handlande från långt aflägsna Städer,, så
Bcsv. och Oecon. Utsk. Bet de. N. o 4- 11
framt terminerna icke vore så afpassade,
att de trafiquerande, under samma resa,
kunde påräkna flera inköps- och afyttrings-
tillfällen, kan Utskottet icke tillstyrka deli
i motionens förra del yrkade ytterligare in¬
skränkning af dagar för Marknaders hål¬
lande,
Hvad åter angår förslaget alt från Auc-
tionsförrättningar fritaga de dagar, hviika
omedelbart föregå eller efterfölja en Pre-
diko-dag, tror Utskottet det, på eria sidan,
icke vara med Sabbatens tillbörliga helgd
oförenligt, om Auetioner hållas näst efter
en helgedag, och att, på andra sidan, upp¬
märksamhet bör lemnäs dels åt viglen der¬
af, att Auetioner, serdeles utmätnings-auc-
tioner, må varda talrikt besökte, dels åt
svårigheterna och kostnaderna för en vidt
kringspridd Allmoge, att för olika samman¬
komster verkställa flere serskilda resor, i
fall ändamålen kunna, utan hvarandras
rubbning, på samma gång och med min¬
dre tidspillan, vinnas; i följd hvaraf Ut¬
skottet icke eller anser sig böra denna
del af Motionen annorlunda understödja,
än med den hemställan;
Att endast Lördagar och de näst före
en Prediko-dag må från Auctionsförrätt-
ningar så vida undantagas, att på dem nå¬
12 Besv. och Oecon. Ut sk. B elde. If.o 4j 3.
gra Auctioner ej må begynnas, men väl för¬
ut påbörjade fortsättas, dock ej senare än
till kl. sex eftermiddagen; med iakttagande
för öfrigt af hvad författningarne i detta
hänseende redan föreskrifva; hvilken Ri¬
kets Höglofl. Stunders egen pröfning vörd¬
samt underställes.
Stockholm den 2:dra Jan. 182g,
N:o 5.
Betänkande, rörande väckt fråga om
förändradt sätt att insamla Stam¬
boks- och Collect-medel.
Högvördige Preste-Ståndet har, genom Pro-
tocolls-Utdrag den 22 sistlidne November,
till detta Utskotts yttrande remitterat Con-
tracts-Prosten Sivertssons derom gjorda mo¬
tion, att insamlingen af Stamboks- och Col¬
lect-medel för Kyrkors uppbyggande icke
hädanefter, såsom hittills, må åligga Sock-
narnes Sexmän, hvarigenom besvär och
tidspillan skall dem förorsakas, utan der¬
med förhållas i likket med hvad vid debi¬
teringen och uppbörden af Curhus.afgifter-
ne inom Länen eger rum , sålunda nemli¬
gen, att Pröfnings-Comitccrna skulle be¬
Sesv. och Oecon. Ut sk. Bet.cle. N.o 5. i3
sluta huru mycket hvarje mantalsskrifven
person horde till den ifrågavarande Kyr¬
kobyggnaden utgöra.
Utskottet, som tagit den sålunda väckta
frågan i öfvervägande, anser Stamboks-och
Collect-medel, såsom utgörande frivilliga
gåfvor, beroende af gifvarnes eget godtfin¬
nande, för hvarje serskildt tillfälle, icke kun¬
na förvandlas till bestämda afgifter, på sätt
motienairen åsyftat; och att följakteligen det
af honom föredragna uppbörds-sätt, till
likhet med hvad i afseende på Curhus-af-
gifterne tillgår, icke eller blifver å ifråga¬
varande medels incasserande tillämpligt.
Skulle de uppgifna olägenheterna af Stam¬
boks- och Collect-medlens insamlande ge¬
nom Sexmännen påkalla en förändrad åt¬
gärd dermed, tror Utskottet det böra an¬
komma på vederbörande Pastor och För¬
samling att i ämnet rådpläga och om lämp¬
ligaste sättet för ändamålets vinnande öf¬
verenskomma ; hvilket Rikets Höglofl. Ktän-
ders egen pröfning underställes.
Stockholm den 2 Jan. 1829.
*4 Besv. och Oecon. Utsk. Betsele N.o (>.
N:o 6.
Betänkande, rörande föreslagne åt¬
gärder till skogs besparande dels
genom trädens qvistning vid all¬
männa vagar, dels genom grenars
eller qvistars begagnande vid upp¬
ställning af vintervägar.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har deil
12 sisth December till detta Utskott remit¬
terat de tvänne med hvarannan gemenskap
egande Memorial, sorn Herr af Sillen.,
Georg Axeli inlemnat, det ena af innehåll:
Att då på åtskillige orter man plägar
på ömse sidor om allmän Väg till 5, 6,
och (lere alnars afstånd borthugga skog*
men någon annan Författning derom icke lä¬
rer handla än 1^34 års Gäsigi tvare-Ord ning,
sorn endast påbjuder att små buskar skola
lill 3 alnars afstånd från vägen borthuggas,
der dike är, och 6 alnar, der dike icke fin¬
nes, Rikets Ständer ville, lill Skogshus¬
hållningens befrämjande, bos Kongl. Maj:t
hemställa om utfärdande af Allmän För¬
fattning, med påbud, det skog skall 6 al¬
nar på ömse sidor om allmän Lands- och
Härads-väg, ifrån det träden hunnit 2 al¬
nars höjd, af de väghållande underqvistas,
men ej nedhuggas utan jordegarens sam¬
Besv, och OecOn. Ulsk. Bet.de. IV. o 6. i5
tycke, och med qvistningen fortfaras i den
moll trädtelningar uppväxa ; medelst hvilken
åtgärd Motionairen anser det genom träd-
afhuggningen åsyftade ändamål, nemligen
vägens upptorkning, lika väl kunna vinnas;
Och har Herr af Sillén i det aldra Memo¬
rialet föreslagit, det förhud måtte likale¬
des utverkas emot unga växande träns an¬
vändande till uppstakning af vintervägarna,
hvaremot för detta behof må endast be¬
gagnas grenar eller qvistar af Tall- och
Gran-träd.
Hvad nu angår Motionairens förra hem¬
ställan, rörande trädens qvistande, i stäl¬
let för nedhuggning, på ömse sidor om
allmän väg, anser Utskottet ett påbud i
sådant hänseende dels ledande till olägen¬
heter för de väglotts-ägare, hvilka bo på
större afstånd från den väg-lott, de böra
underhålla, dels att det blefve svårt, om
icke omöjligt, påbudets efterlefnad tillbör¬
ligen controllera; af hvilken anledning Ut¬
skottet, för sin del, icke kan Motionen här¬
om understödja; men föreslår dock vörd¬
samt den ändring uti de i ämnet gällande
förra Författningar, att från föreskriften om
skogs eller buskars undanrödjande på ömse
sidor om allmän väg må undantagas höjder,
hvarest vattnet hastigt afrinner, samt så¬
dan mark, der träden stå så glest, att de
icke hindra vägens uttorkning.
16 Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.'de. IV.o 6.
Vidkommande åter den senare motio¬
nen om qvislars och grenars begagnande, i
stället för växande unga träd, till vintervä-
garnes uppställning; så enär redan genom
Kongl, påbudet af den 26 Öctober iy3o
forbjudes, att vid gärdesgårdar nyttja un¬
ga klufna träd till så kallad Solck, med
antydan, att i det stället bör göras bank af
een och grang vistar, äfvensom skogsord-
ningen af den 12 December 1734 förbju¬
der unga Tall- och Gran-träds användande
till gärdsgårds-stör, hvartill grenar af des¬
sa trädsorter, jemte een skola begagnas,
tror Utskottet sig böra ifrågavarande mo¬
tion understödja, med den hemställan, att
nyss omförmäld te förbud måtte tillämpas
jemväl i afseende på vintervägars uppstak-
ning, hvarjemte Utskottet vördsamt före¬
slår , att ett lämpligt vite må utsättas för
den, som påbudet icke efterlefver; och att
kungörelsen derom må en gång hvarje år
till Allmänhetens underrättande från pre-
dikstolarne uppläsas;
Lärande Rikets Ständer, i händelse
Utskottets förslag vid ofvannämnde mo¬
tioner bifallas, i enlighet dermed låta
underdåniga skrifvelser till Kongl. Majrt
ingå. Hvilka yttranden dock vördsam¬
meligen underställas Rikets Ständers egen
pröfning.
Stockholm den 2 Januari 1829.
STOCKHOLM, P. A- Norstedt & Söher, 1829.
N:o 7.
Utlåtande, i anledning af väckt frå¬
ga om rättighet för Nämndemän
till Skjuts och Traetamente för
alla förrättningar i tjenstcn.
Riksdagsfullmägtigeil för Trögds och Håbo
Härader af Upsala Län, Anders Andersson
har uti ett* från Hederi Bonde-Ståndet, till
detta Utskott remitteradt Memorial hem¬
ställt, att Nämndemän, hvilkas befattning
vore med besvärligheter, ansvar och kost¬
nader förenad, men hvilkas lön, bestående
i Tingsgästningspenningar och Saköresme-
del, vore otillräcklig för bestridande af
skjuts till och ifrån Tingsstället vid de or¬
dinarie Tingen, måtte hädanefter få till¬
godonjuta skjuts och traktamente vid af-
och tiilträdes-syner å Kronans Militiae- och
Civile boställen , samt Oeconomiska besigt-
ningar, och i allmänhet vid alla förrättnin¬
gar, der deras närvaro äskas. Öfver hvil¬
ken hemställan Riksdagsmannen Anders
Danielsson från Elfsborgs Län till det He-
derv. Ståndets Protocoll sig utlåtit, att som
Nämndemän kunde efter 2:ne år afsäga sig
befattningen, och de, under utöfningen der-
Bihang till R. S. Fröt. 1828 och 1829. 8'.de Sami. 2
2; a H:t.
a Besv. och Oeeon. Ut sk. Bel.de. IV.o 7.
af, vid serskilda förrättningar, hade sig an-
slagne 34 sk. Banco i dag-arfvode, jemte er¬
sättning för skjuts, så voro de, i Daniels¬
sons tanka, tillräckligen lönte, hvadan han
icke kunde biträda motionen; och hade med
honom härutinnan instämt: Olof Carlsson
från Östergöthlands Län samt Tufve Lars¬
son från Christianstads Län, med flere af
det Hederv. Ståndets Ledamöter.
Hvad sålunda hemstäldt och anfördt
blifvit har Utskottet i öfvervägande tagit;
och om Utskottet, å ena sidan, medgifver,
att inkomsterne uti Tingsgästningspenningar
och Sakören, hvilka, i Öfverensstämmelse med
innehållet af Kongl. Brefvet den 20 Febru¬
arii 1753 och Kongl. Förordningen den 30
Januarii 1779, äro Nämndemän tillslagna,
uppgå i allmänhet till ett mindre betydligt
belopp, så har, å den andra, Utskottet
trott sig böra fästa Rikets Höglofl. Stän¬
ders uppmärksamhet vid de fri- och rät¬
tigheter dessutom, hvaraf Nämndemän i
och för deras tjenstebefattning äro i åtnju¬
tande; och Utskottet får således vördsamt
upplysa:
1:0 Alt Nämndemän äro, enligt 3 §
af Kongl. Reglementet 1741 > från skyldig¬
heten att erlägga Lagmans- och Häradsböf-
dings-räntan frikallade.
Besv. och thion. Utsk. Bet.de. Är.o 7. 3
2:0 Att de, jemlikt stadgandet i Kongl.
Brefvet af den 27 Junii 1791 , äro befriade
från inqvartering.
3:o Att frihet från skyldigheten att
håll- och Krono-skjuts utgöra är dem vor¬
den förunnad, på sätt och med de undan¬
tag, hvarom Kongl. Kammar-Collegii Kun-
•görelse den 3 December 1821 förmäler.
4:0 Att Nämndemän vid extra förrätt¬
ningar njuta, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
Taxa på Expeditions-lösen den i5 Maji
1821, skjuls för en häst, och i dagtrakta¬
mente 24 sk. B:co.
5:o Att de, enligt 4 Morn. af Kongl.
Kungörelsen den 21 October 1817, erhålla
v-id extra ordinarie förrättningar i privata
ärenden, likaledes 24 sk. B:co i arfvode
för hvarje dag, utom skjuts för en häst.
6:0 Att de, jemlikt förenämnde Nådiga
Taxa, undfå i lösen 8 sk. B:co för det usta
och 4 sk. B:co för hvartdera af de Öfriga
arken af Synings-Instrument och Bevis, som
de öfver verkställda förrättningar utfärda;
samt
7:0 Att Ko«gl. Maj:t, i anledning af
Rikets Högloft. Ständers underdåniga hem¬
ställan vid sistförflutna Riksdag, har, under
den 24 Februarii 1824, i Nåder godt funnit
4 Desv. och Oecoii. Ut sk. Bet.de. JY.o 7.
förordna, att de Nämndemän, som begag¬
nas till biträde vid afvittrings- och i oskilj¬
aktigt sammanhang dermed varande Skatt-
läggnings-förrättningar i Rikets Norra Pro-
vincer, dervid må åtnjuta skjuts och tra-
ctamente, efter hvad Rese-Reglementet, vid
extra förrättningar i Kronans ärenden ut¬
om tjänstgöringsorten, för dem utsätter; eller
12 sk. B:co om dagen samt skjuts för en häst.
Vid ett sådant förhållande, och då nu
uppräknade fri- och rättigheter synas skä¬
ligen motsvara de mödor, sorn med Nämn-
demanna-befattningen kunna finnas förena¬
de, samt härtill kommer, att Nämndemän,
som af en eller annan orsak vilja frånträda
den plats, de af det medborgerliga förtro¬
endet emottagit, ega öppen rätt att, efter
förloppet af 2:ne år, i behörig ordning gö¬
ra deras afsägelse gällande, anser Utskot¬
tet sig icke kunna den af Anders Anders¬
son väckta motionen med tillstyrkande be¬
ledsaga.
Dock varder detta utlåtande Rikets
Höglofl. Ständers egen upplysta pröfning
vördsamligen understäldt.
Stockholm den 2 Januari 1829.
Besv. och Oecon. Utsh. Bet.de N.-o 8. 5
N:o 8.
Betänkande, i fråga om Åsele Lapp¬
marks församlingars skyldighet att
deltaga uti allmänna Beväringen.
Hedervärda Bonde-Ståndet lior, uti Proto-
colls-Utdrag d. 4 i denna månad, till Allm.
Besvärs- ochOeconomie-Utskoltet remitterat
Riksdagsfullmägtigen Johan Bengtsons från
Vester-Norrlands Län Memorial, deruti han
föreslår, att så många af Åsele Lappmarks
Församlingar, som från Allmänna Bevä-
rings-skyldigheten äro frikallade , må, i
likhet med Rikets öfrige Provincer, varda
nämnde skyldighet underkastade; och hafva
såsom skäl derföre blifvit uppgifne de olä¬
genheter, hvilka nästgränsande hemmans¬
brukare tillskyndas derigenom, att hela
skaror af drängar begifva sig lill Lapp-
marks-församlingarne, och derstädes taga
tjenst, intilldess Beväringsåren äro slut:
att äfven Bondesöner följa drängarnes ex¬
empel, så att, då bristen på arbetsfolk än¬
dock måste fyllas för att få nödiga Landt-
mannasysslor uträttade, Tjenstehjonen göra
så öfverdrifva anspråk, att den, som ej
kan villfara dem, måste blifva utan hjelp
oell biträde; och att dessa olägenheter vid
minsta anledning till krig skola blifva än¬
6 Btita, och Oeoon. Ulsk. Bet.de, Avo S.
nu märkbarare, emedan det då vore alt
befara, det hela Norrlands Conscriptions-
manskap toge sin tillflygt till de nog rym¬
liga Lappmarks-Församlingarne, hvarjemte
muntligen blifvit tillagdt af Motionairen,
med hvilken Eric Andersson från Westerås
Län samt Anders Andersson från Skara¬
borgs Län m. fl. sig förenat, det lian trod¬
de, att Åseleboerne, med undantag likväl
af Lapparne, borde vara lika skyldige, som
andre, att deltaga i Beväringen, enär äfven
desse voro i behof af försvar mot fienden,
samt för öfrigt lika duglige till krigstjenst,
som innevånarne i Motionairens, endast 8
mil från Åsele Kyrka belägne, hemort.
Vid 1823 års Riksdag blef fråga af
enahanda beskaffenhet väckt af Riksdags-
fullmägtigen Olof Wikström från Norrbot¬
tens Län, hvilken, på anförde skäl, yrkat,
att den af Lappske Nybyggaresöner dittills
åtnjutna frihet från Beväringsskyldighet bor¬
de upphora, deröfver då varande Besvärs-
och Oeconomie-Utskottet uti Betänkande af
den 29 April i8a3, sig utlåtit: att då uti
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 27
October 1812, angående Utskrifningssättet
och inrättningen af Allmänna Bevärings¬
manskapet, något undantag från Bevärings-
skyldigheten icke funnes beviljad t Lapp¬
lands innevånare, oell den frihet för del-
Besv. och Oecon. Utsk. Bct.de. N:0 8. 7
f
tagande i Landets försvar, som nämnde
innevånare sedan äldre tider fått tillgodo¬
njuta, egenteligen syntes haft afseende på
de gamle Lappska Folkstammurnes mindre
duglighet till krigstjenst; men Utskottet in-
hemtat, alt de intill Bebodda landet grän¬
sande delar af Lappmarkerne voro för det
mesta befolkade af personer utaf Svensk
härkomst, hvilkas vilkor och tillstånd i
allmänhet voro lika förmonlige, som deras
grannars i de Svenska Församlingarne; an¬
såg Utskottet sig ega anledning hemställa,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl, Maj:t
i underdånighet anhålla, det en allmän un¬
dersökning finge företagas till utrönande af
innevånarnes i Lappmarkerna större eller
mindre förmåga att utgöra de skyldigheter,
som andre Svenske medborgare åligga, samt
att Kongl. Maj:t derefter, med afseende på
de uppdagade förhållandena, täcktes vid¬
taga de förändringar deruti, som på Kongl.
Maj:t berodde och af Kongl. Maj:t kunde
anses med billighet och rättvisa öfverens¬
stämmande.
Detta Betänkande har derefter blifvit
af Högloft. Ridderskapet och Adelil afsla-
get, af Hederv. Bonde-Ståndet godkändt,
men af Högvörd. Preste-Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet, på grund af dervid gjorda
anmärkningar, återfemitteradjt lill Utskottet,
8 Btsv. och Oecon. Lisk. Bet.de IY.o S.
sorn uti Utlåtande den 16 Junii upplyst,
Liand annat, att meningen med den före¬
slagna undersökningen varit, att den borde
sträcka sig endast till de i Lappland från
Svenska Församlingar inflyttade Nybyggare
eller den såkallade Lappska Allmogen, men
icke till afkomlingar af de gamla Lappska
Folkstammarna eller de egentelige Lappar-
ne, antingen de voro flyttande, eller med
ständiga bostäder försedde. Dock som Ut¬
skottets lörslag blifvit ogilladt jemväl af
Högvörd. Preste-Ståndet, och 2:ne Stånd
således stannat mot två , har förslaget för¬
fallit.
Sedan Utskottet nu upprepat de åt¬
gärder, hvilka vid sista Riksdag blifvit vid¬
tagne i anledning af då väckta frågan om
Beyäringens införande uti Lappmarkerna,
anser Utskottet sig vid detta tillfälle böra
endast åberopa hvad ofvan intagne Be¬
tänkande och Utlåtande innehålla; och då
Utskottet äfven nu tillstyrker den föreslag¬
na undersökningen, har Utskottet dertill
funnit förnyade skäl, dels uti de årligen till¬
tagande odlingar och nybyggen i Lappmar¬
kerna, dels ock deruti, att berörde Lands¬
orts sålunda förbättrade skick, skall allt
mer och mer bidraga till okände af de
olägenheter för nästgränsande Provincer,
hvaröfver klagan af Motionairerne nu blif¬
vit förd.
Bil. t. B »sv. och Oecon. Ulsk. BeV.de. N.o S. 9
Dock varder detta vördsamligen un-
derstäldt Rikets Höglofl. Ständers prof¬
ning, jemte en Ledamots serskildta yttran¬
de i ämnet.
Stockholm den 2 Jan. 1829,
Utdrag af Protocollet, hållet i R. H.
Ständers. Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskotts Plenum vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
den 2 Jan. 1829.
S. D. Herr af Schmidt yttrade: Med den
kännedom jag eger om förhållandet i de
ifrågavarande Socknafne, finnér jag, alt Be-
värings-skyldigheten icke kan annat än för
innevånarne derstädes blifva ganska betun¬
gande. En oländig mark, genombruten af
kärr och moras, uppställer svårigheter för
den Bevärings-skyldige, att komma fram
till mötes- eller Éxercice-platserne, hvilka
äro så aflägsna, att han beiiöfver flera vec¬
kors tid för fram- och åter-marchen, hvar¬
igenom honom tillskyndas förluster, som
han sedermera på längre tid förgäfves skall
söka ersätta, och hvilka ytterligare ökas
deraf, att han under exercice-tiden måste
afbryta sitt arbete, som, i anseende till eli-
ic Bil. t. Bes v. odi Octon. Utsk. Bcl.-sle. JV.-o S.
matet, endast på samma tid kail verkstäl¬
las. Nya skyldigheter och skatter, ålagde
dessa Socknar, skola, utan någon reel vinst
för det allmänna, endast verka dertill, att
inflyttningarna upphöra, hvilka emedlertid
hufvudsakligen bidragit till, och ännu vidare,
om de fortfara, skola bereda uppkomsten
af detta, land, som, i så många afseenden
vanlottadt, likväl, rätt och ändamålsenligt
behandladt, lofvar i framliden, att för Ri¬
ket blifva af vigt och nytta. Jag kan der¬
före för min del icke tillstyrka någon åt¬
gärd, ledande till dessa Socknars betun¬
gande med krigstjenst, hvaraf den omedel¬
bara följden skulle blifva, att de, till en
början, komme, att i sin förkofran stå all¬
deles stilla, samt omsider helt och hållet
skulle återgå till det intet, hvarutur de re¬
dan, på ett så lofvande sätt, sig upprest.
Ut supra.
Ex Protocollo,
C. G. Grip.
Betr. och Otioon. Lisk. Bet.clc. N:9 g. n
N:o 9.
Betänkande, angående yrkad rättig¬
het för Barnmorske-Lärlingar på
Gottland, att undervisas och exami¬
neras af någon Läkare derstädes.
Riksdags-Fullmägtige Pehr Purge och Pehr
Mårtensson från Gottland hafva, uti Memo¬
rial, sorn af Hedervärda Bonde-Ståndet blif¬
vit, genom Protocolls-Utdrag d. 4 i den¬
na månad, lill Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskottet remitteradt, framställt åt¬
skilliga svårigheter och olägenheter, hvilka
tillskyndas Goltländska Allmogen deraf,
att, i följd af Kongl. Sundhets - Collegii
Kungörelse af den 25 November 1822, al¬
la Pastorater inom Gottland blifvit förplig-
tade anskaffa, underhålla och aflöna hvar
sin examinerad och af Kongl. Sundhets-
Collegium approberad Barnmorska, hvil¬
ken person, ehuru gagnelig och oumbärlig
hon än vore, det likväl skulle vara ganska
svårt att anskaffa och på stället bibehålla,
emedan erfarenheten visat, dels att Barn¬
morskor, som från fasta Landet kommit
till Gottland, hade snart ledsnat och såle¬
des åter begifvit sig bori t, dels ock, att in¬
födda qvinnor sällan låtit öfvertala sig att,
36 sjömil öfver hafvet, resa till Stockholm,
is Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.de. IV.-o g.
för att derstädes i längre tid taga under¬
visning uti Barnmorske-konsten, innan de
kunde undergå examen, ovissa hura snart,
på hvad sätt och med hvilken lägenhet de
skulle kunna få tillfälle återvända lill Gott¬
land; och hafva derföre ofvanbemähle tvän-
ne Biksdagsfullmäglige, med hvilka Peter
Persson från Calmare Län, i anseende lill
hans hemort, sig förenat, yttrat den önskan
och anhållan, det måtte, såsom orden lyda,
”en sådan mildring och förklaring i detta
ämne utverkas och till Kgl. Maj:ts Nådiga
Sanction hemställas,” att antingen någon af de
på Gottland varande 2:ne Provincial-Läkare,
eller ock någon derstädes anställd Öfver- eller
Under-Läkare, eller Stads-Läkaren i Wisby,
få af Kongl. Sundbets-Collegium förordnas,
att vissa tider på året uti Barnmorske-kon¬
sten hålla föreläsningar och gifva under¬
visning åt Landets egna infödda qvinnor,
helst sådane Bonde- och Klockare-hustrur,
som tillförene gjort Barnmorske-tjenst, och
hvilket äfven hädanefter kunde dem anför¬
tros; i hvilken händelse samtlige Hem¬
mansegare på Gottland ville åt Läraren an¬
slå ett billigt arfvode, derest icke infor-
mations-besväret kunde anses böra till en
Provincial-Läkares tjenstebefattning.
Utskottet inser väl, att den uti Kongl.
Sundhets-Collegii ofvanåberopade Kungörel¬
se om nämnde rättighet för ett visst antal
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.o Q- i3
qvinnor, att, antingen på Statens bekostnad
få njuta undervisning i Barnmorske-kopsten
och erhålla kost samt husrum och ett con¬
tant penninge-understöd under den tid af
nio månader, som anses behof vas för kon¬
stens vederbörliga inhemlande, eller ock
på egen bekostnad sig i Stockholm uppe¬
hålla för nämnde ändamål, icke kan med
samma beqvämlighet, som af personer på
fasta landet, begagnas af Barnmorske-Lär-
lingar från Gottland, der borit- och hem¬
resan ofta beror af årstiden och väderleken;
dock som de mötande olägenheterna icke
äro af någon betydenhet i jemförelse med
den våda, hvarföre både Barnaföderskan
och hennes foster blottställas, i händelse
utöfningen af Barnmorske-befattningen an¬
förtros åt personer, hvilka icke ordentligen
lärt deras konst och deruti undergått den
föreskrifna examen, kan Utskottet icke till¬
styrka bifall till Riksdags-Fuilmägtiges från
Gottland ifrågavarande begäran, så mycket
mindre, som det är, icke blott genom den
theoretiska undervisningen, utan i synner¬
het genom den practiska öfningen under en
skicklig och erfaren Läkares tillsyn, som
en qvinna bildas till duglig och pålitlig
Barnmorska, och då på Gottland icke fin¬
nes någon serskild practisk undervisnings¬
anstalt för Barnmorskor, skulle undervis¬
ningen derstädes, i allt fall, blifva ganska
ofullkomlig.
i 4 Bil. t. Be.tv. och Octon .Utsk. Bet.da. JV.o 9,
Dock varder detta, jemte Herr Pro¬
sten Dedekirids serskildt yttrade mening i
ämnet, vördsamligen understäldt Rikets
Höglofl. Ständers pröfning.
Stockholm den 2 Jan. 182g.
Utdrag af Protocollet, hållet i R. H,
Ständers Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - Utskotts Plenum vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm d.
2 Jan. 1829.
S. D. Herr Prosten Dedekind anhöll, alt
nu få förnya sin vid detta måls behand¬
ling på Afdelningen redan gjorda förklaring,
att nemligen: fullkomligen erkännande de vi¬
sa och Nådiga afsigter, som legat till grund
för Kgl. Maj:ts beslut i afseende på Barnmor¬
skorna på Gottland, Herr Prosten likväl, för
sin del, önskade, att något correctiv måtte ut¬
finnas och stadgas emot dessa Barnmorskors
ofta upprepade oskäliga anspråk på större
än i Gontracten bestämda löningsförmoner,
genom hvilkas beviljande, i stället för på
goda grunder påräknad nytta af denna an¬
stalt, densamma omsider skulle förvandlas
till ett för Proyincen tryckande onus. Ut
supra.
Ex Protocollo,
C. G. Grip,
Besv. osTi Oecon. Ut sk, Bet.cle. N.o 10. i5
N:o io.
'Betänkande, angående yrkad rättig¬
het för Kronohemmans- och Ny-
bygges-Äboer i Norrbottens Län,
att utan utsyning m. m. fä till
Tjäru-bränning använda stubbar ,
vindfällen och förtorkade träd å
deras område.
H edervärda Bonde-Ståndet har, genom Pro-
tocolls-Utdrag den 4 sistlidne December,
lill detta Utskotts utlåtande remitterat Lars
Nilssons från NorrbottensLän Memorial, der¬
uti han , med anmälan om angelägenheten af
TjärubränningenS, såsom binäring, befräm¬
jande inom hans af naturen vanlottade Lands¬
ort, föreslår: attKronohemmans- och Nybyg-
ges-Åboer i Norrbottens Län må tillåtas,
utan föregången ansökning hos Kongl. Majrts
Befallningshafvande och af Kronobetjenin-
gen anställd utsyning, hvarigenom tidsut¬
drägt och kostnad förorsakas, få, utan all
afgift till Tjärubränning, fritt begagna alla
på deras hemman och nybygges-områden
befintliga stubbar, vindfällen och förtorka¬
de träd; hvilken motion blifvit af samtlige
16 Beny. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.-o 10.
Riksdags fullmäktige från Norrbottens Län,
äfvensom af Nils Strindlund från Vester-
Norrlands Län understödd.
Utskottet får härvid vördsamt upplysa,
att Kongl. Maj:t, uppå Dess Befallningshaf-
vandes i Vesterbottens Län derom gjorda
underdåniga hemställan, genom Nådigt bref
den 21 Februari 1826, förordnat, att, till
Tjäru-bränningeus uppmuntrande inom be¬
rörde Län, den, till en åttondedel af till¬
verkningens värde, bestämda afgiften för de
stubbar, rötter, torra träd och vindfällen,
hvilka, lill afbränning från Kronoskogarne
hemlies, skulle nedsättas inom Länets ne¬
dra och bebodda del till Adel och inom
lo.
Lappmarken till blott g^del af den tillver¬
kade tjärans värde; Och då Utskottet an¬
ser den ifrågavarande binäringens under¬
lättande, jemväl i Norrbottens Län, desto
mera af behofvet påkallas, som detta Läns
innevånare äro i en ändock högre grad un¬
derkastade olägenheterna af ett liårdt cli-
mat, tror Utskottet sig böra den i ofvan-
berörde måtto gjorda motionen såvida under¬
stödja, att, genom underdånig hemställan
derom hos Kongl. Maj:t, rättighet må be¬
redas för Norrbottens Läns Kronohemmans-
och Nybygges-Åboer, att, utan föregången
ansökning och anställande syn, samt utan
all slags afgift, få till Tjäru-bränning an¬
vända
Desv. och Occon. Utsk. Bet.-dc. IV:o iöj 11. 17
tända de å nämnde hemmans och nybyg¬
gens områden varande stubbar * rötter och
vindfällen; hvaremot Utskottet/inner betänk¬
ligt, att en sådan fri disposition tillstyrka
i afseende å förtorkade träd, emedan én slik
tillåtelse möjligen kunde leda till det miss¬
bruk, att växande friska träd med afsigt
uttorkades; och hvadan alltså den hittills
iakttagna controllen vore, i fråga om torra
trädens afhemtande, angelägen att fortfa¬
rande bibehålla. Varande således dell ifrå¬
gavarande motionen af Utskottet tillstyrkt
i afseende på TjätU-bränning af stubbar,
rötter Och vindfällen, men afstyrkt, hvad
angår sådan bränning af träd; dock var¬
der detta Utskottets yttrande Rikets Stän¬
ders egen pröfning vördsamt understäldt.
Stockholm den 3 Januari 182g.
N:o 11.
Betänkande rörande föreslagen än¬
dring i nu gällande stadgande om
vintervägars underhållande genom
så kallade Plog-Lag.
Hedervärda Bonde-Ståndet har den 4 sistlid-
ne månad till detta Utskotts utlåtande re-
Bihang till R. S. Prot. 1828 och 182g. 8:de Sami. 2
2 :tl H:t.
18 Be nv. och Oecon. Ut sk. Bet.rle. N.o 11.
mitterat Riksdagsmannen Olof Janssons från
Calmar Län derom gjorda Motion, att hvar¬
je väghållnings-skyldig måtte berättigas, att
så väl vinter- som sommartid sjelf rödja
och underhålla sin väglott, och att i stäl¬
let för vintervägarnes underhållande me¬
delst så kallade Plog-Lag, hvilket skall
föranleda dryga sammanskott, hvar och en
må ega, att, efter eget godtfinnande, om sitt
vägskiftes öppet-hållande vintertiden afslu-
ta med den till hvilken han eger förtroen¬
de; och har, vid detta förslags öfvervägan¬
de Utskottet för sin del funnit fördelarne
af Kongl. Förordningen den i3 September
1790, angående Allmänna vägarnes hållan¬
de i fargildt stånd, vid snöfall, vara så up¬
penbara, och samma Nådiga förordning,
jemte Kongl. Brefvet af 3i Januari 1798
innefatta sådana föreskrifter i afseende på
skäliga öfverenskommelsers träffande, inom
Socknen eller Häradet, om vägstyckens plog-
ning och skottning vintertiden, att Utskot¬
tet anser sig icke höra Olof Janssons i äm¬
net gjorda Motion understödja.
Hvilken fråga dock till Rikets Ständers
egen pröfning vördsamt hemställes.
Stockholm den 3 Januari 1829.
Besv. och Oeeon. Utsk. Bet-de. IV,o 12. 19
N:o 12.
Betänkande rörande väckt fråga om
hemmansdelars sammanslående un¬
der en Rök, utan afseende på de¬
ras olika Nummer.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet har till
detta Utskott den 8 sisth December blifvit
remitteradt Riksdagsmannen från Norrbot¬
tens Län Lars Nilssons Memorial, hvaru¬
tinnan han föreslår, att, då de författnin¬
gar, som förordna, det sammanläggning af
serskildta hemmansdelar ej får sträckas till
serskildta hemman och Nummer i by, med¬
föra en obillig tunga för en del medborga¬
re, enär härigenom händer, att egaren till
tvänne eller flera hemmansdelar i byn,
nödgas, i alla de fall då jorda-besvären
Beräknas efter rök, vidkännas större onus
än grannar med vida större fastighet; den
nya Författning måtte vidtagas, att inne¬
hafvare af, inom ett och samma Skifteslag
belägna, så små hemmansdelar, att de sam-
manlagde ej utgöra öfver ett fjerdedels
mantal, må, utan afseende på olika num¬
mer, ega rättighet de samma under en rök
sammanslå och inlägga.
Den sålunda gjorda Motionen tror Ut¬
skottet sig böra understödja, så vidt Skif¬
20 Besv. och Oecon. Ulsk. Bet.de. N.o t2_, 13.
tes-Stadgan af den \ Maji 1827,0011 locala
förhållanden i öfrigt sådant medgifva, äf¬
vensom under iakttagande deraf, att för så
Beskaffad sammanslagning något hinder ic¬
ke möter från den, i afseende å control-
lerna vid Jordeboken, nödiga ordning.
Och hvarom Utskottet således tillstyr¬
ker, att underdånig hemställan hos Kongl.
Maj:t måtte af Rikets Höglofl. Ständer
göras. Hvilket dock Rikets Ständers egen
pröfning vördsamt underställes.
Stockholm den 3 Januari 182g,
N:o i3.
Betänkande i anledning af väckt
Motion om olägenheterna för Lin¬
köpings Stad deraf, att Lif-Gre-
nadier-Regementernes Musik-Corp-
ser bo i Staden, och ej på Ro-
tarne.
källoff. Borgare-Ståndet har den 10 sisth
December till detta Utskotts yttrande re¬
mitterat Herr Lundmans Memorial, deruti
han påkallar Rikets Ständers behjertande
af den svåra tunga och olägenhet, Linko-
Bcsv. och Oecon. Utsk. Bet:de. JY.o i3. 21
pings Stad skall derigenom vidkännas, alt
Lif-Grenadier Regemenlernes Musik-Corp-
ser blifvit af vederbörande Befälhafvare för
beständigt placerade på Staden, hvarest de
bo nied hustrur och barn, hvilka vid man¬
nens och fadrens ålderdom, sjuklighet, el¬
ler efter dess frånfälle ofta falla Stadens
Fatläg-Försörjnings-anstallt till last; yrkan¬
de fördenskull Motionairen att, enligt gäl¬
lande Författningars föreskrift , ifrågava¬
rande Musikanter måtte åläggas bebo de
Torpställen, som antingen redan å Rotarne
finnas för detta ändamål, eller som till an¬
läggning skulle anbefallas, der sådana böra
underhållas.
Då den af Herr Lundman omnämnde
Boställs-förmonen å Torp under Rotarne
icke blifver möjlig för Regementernes me¬
sta spel, hvilket åtnjuter contant lön utur
Musik-Cassan, till hvilken åtskillige Rotar
erlägga vacance-afgift, hvilken i och med
detsamma berättigar Roten att, om Soldat-
Torp derunder finnes, detsamma sjelf dis¬
ponera; och då dessutom för spelets öfning
är nödigt, att Musikanterne bo så nära
hvarannan, att öfnings-sammankomster blif¬
va möjliga ; alltså och enär härvid jemväl
kommer i betraktande, att Staden åtnjuter
fördelar genom de dit inflyttade personer,
som lefva af sina contanta löner 0. s. v.
22 Bil. t. Besv. 0. Oecon. Utsk. Bet.de. N.oi3.
tror Utskottet Motionairens i ämnet förda
klagan desto mindre påkalla något serdeles
afseende, eller kunna föranleda till något
förbud för bemälde personers vistande i
Linköpings Stad, som ingen välfrejdad och
ej utfattig person kan förvägras välja sin
lagliga bostad, hvar lian för godt och tjen-
ligt finnér.
Dock underställes vördsamt detta Ri¬
kets Ständers egen pröfning, jemte den af
tvänne Ledamöter yttrade serskilda tanka
i ämnet.
Stockholm den 3 Januari 1829.
Utdrag af Protocollet, hållet i R. H.
Ständers Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - Utskotts Plenum, vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm, d.
3 Januari 1829.
S. D. Domprosten Lidman förklarade sig
icke kunna instämma i det förslag till ut¬
låtande, som afdelningen i detta mål af-
gifvit.
Han erkände, att lian icke kunnat, ut¬
ur Kongl, kungörelsen af den 5 December
1788 och öfrige för fattigvården i allmän-
Bil. t. Besv. och Oecon. Utsk. Bet:cle. N:o i3.
Iiet gällande Nådiga Stadganden, härleda
något serskildt och eget åliggande för Lin¬
köpings Domkyrko-fÖrsamling, att på sin
fattig-försörjnings-sta t uppföra ett helt in¬
delt Regementes åldriga och uttjenta Musi¬
kanter med deras hustrur och harn.
Med förbigående af de flera olägenhe¬
ter församlingen tillskyndades af en, hvar¬
ken med egentlig Stadsmannanäring eller i
verklig Garnizons-tjenst sysselsatt personal
af 191 individer, ansåg Domprosten, som
Stadens Pastor, sin pligt att fästa Höglofl.
Utskottets uppmärksamhet på de ärligen
och obilligt ökade utgifter Linköpings Stads
fattigvård derigenom nödvändigt måtte vid¬
kännas; och understödde forsin del så myc¬
ket hellre ifrågavarande Motionen, som han
ej insåg hvarföre, i fall det, till Musikanter-
nes vid Kongl. Grenadier-Regementerne öf¬
ning, ännu skulle anses nödvändigt, att dem
till permanent tjenstgöring i Linköping in-
commendera, första Regementets Musik, ut¬
görande c;8 personer, icke, i likhet med hvad
i hänseende till a:dra Regementets Musik¬
personal af g3, redan ifrån början af den¬
na commendering, blifvit iakttagit, skulle
hädanefter och hvad fattigvården rörer,
kunna förklaras tillhöra de församlingar,
der deras Rotar äro belägne.
Ansågs detta åter mindre billi gt, så
länge de nya Rotarne, i Vånga och Fin-
24 Bcsv. och Oecon. Vtsk. Bet.de. IV.o 14.
spängs Bergslager, hvilka, till musikens un¬
derhåll blifvit afsedde, emot årlig vacance-
afgift förblifva obesatta, föreslog Dompro¬
sten det Regementets Musik-Cassa, hvilken,
genom uppbärandet och användandet af
nämnde yacance-aigjft, de facto alla Rot-
hållarpes skyldigheter emot spelet sig åta¬
git, måtto åläggas, att Corpsens fattigvård
af egna medel bestrida.
Uti detta yttrande instämde Her Lund¬
man.
Ut supra.
Ex Protocollo.
C. G. Grip.
N:o i\.
betänkande rörande föreslagen förr
ändring vid uppbådandet af SkalR
gång, till Rofdjurs dödande.
Uti från ffedervärda Bonde-Ståndet den 8
pästlidne December till detta Utskott re-
mitteradt Memorial, har Riksdagsmannen
Anders Andersson från Östergöthlands Län
pmförmält, huruledes de Skallgångar till
Vargars och andra rofdjurs utrotande, sop?
Besv. och Oecon■ Vtsk. Bet.de. N.o 14• 25
ej få företagas utan Krono- eller Jägeri-
betjeningens ordres, derigenom förfela än¬
damålet, att, under tidsutdrägten medelst
denna omgång vid uppbådningen, Rofdju¬
ren binna för långt aflägsna sig från den
ort der de gjort skada, till förekomman¬
de hvaraf Molionairen föreslagit: Att de så
kallade Skallfogdarne inom hvarje socken
mätte ega rättighet, att utan afvaktan på
ofvannämnde ordres, sjelfva vid påträngande
tillfällen utsända Budkeflar till anställande
pf Skallgång.
Utskottet, som icke anser tjenligt, att
åt de för närvarande befintlige så kallade
Skallfogdar öfverlemna rättigheten, att, ef¬
ter deras eget godtfinnande, besluta om
Allmogens uppbådande för ifrågavarande
tillfällen, och som på sådan grund icke
eller kan understödja Motionairens förslag
pm förändring af de i ämnet nu gällande
Författningar, tror derjemte, att ändamå¬
let med Skallgångarne i allmänhet ganska
sällan vinnes till den grad, alt faran för
Rofdjuren derigenom skulle betydligen min¬
skas; i anledning hvaraf och då, genom ex¬
emplet inom Skaraborgs Län, den erfaren¬
het är vunnen, att det verksammaste med¬
let till Skadedjurs utrotande torde bestå
uti tillräckliga praemier för den, som, på
ptt eller annat sätt, med begagnande af de
a6 Besv. och Oecon. Utsk. Betsele. JF.-o lefj l5.
för hvarje ort och tillfälle Lämpligaste me¬
del, till Rofdjurens fångande och dödande
medverka, Utskottet vördsamt hemställer,
att hos Kongl. Maj:t måtte anmälas under¬
dånig önskan- om sådan förändring, uti
stadgandet rörande så kallade skottpennin¬
gar, i Nådiga Förordningen den i3 April
1808, att det dervid åsyftade ändamålet
kunde, genom förhöjda prsemier, säkrare
vinnas.
Stockholm den 3 Jan. 1829.
N:o i5.
Betänkande angående väckt motion,
det Beväringsynglingarne icke måtte
samlas till vapenöfning förr än de
uppfordras till Rikets försvar.
Hedervärda Bonde-Ståndet har, genom Pro-
tocolls-Utdrag den 4 sisth December, till
detta Utskotts yttrande öfverlemnat Riks-
dagsfullmägtigen Olof Mathiassons från
Götheborgs- och Bohus Län derom i Stån¬
det gjorda framställning, att, Bevärings-
ynglingarne hädanefter väl måtte, såsom
Besv. och Oecon. Utsk. B et.'de. IV.o iS. 27
hitintills skett, vid de årligen anställande
Mönstringarne, i Rullor antecknas, men
dock icke till vapenöfning sammandragas
förr, än Kongl. Majit kunde finna dessa
ynglingar behöfliga för Rikets försvar, vid
hvilken period exercice med dem skulle an¬
ställas, så att de klefve användbara; och har
Motionairen, genom den sålunda föreslagna
förändringen velat afse vinnandet af aine
fördelar, nemligen, ilo besparing i den nu
utgående årliga exercice-kostnaden , och 210
Bevärings-ynglingens oafbrulna bibehållan¬
de vid Landtbruks-arbetet, i hvilket senare
hänseende jemväl blifvit anmärkt, det yng-
lingarne genom vapenöfningsmötet försäm¬
ras till deras hörsamhet, sedlighet, m. m.
Då ändamålet med inrättningen af all¬
männa Beväringsmanskapet , Fäderneslan¬
dets försvar, endast i den mån kan genom
denna inrättning vinnas, som manskapet
för sin bestämmelse är tilldanadt och väl
organiseradt, då dessa Fäderneslands-för-
svarares daning består icke blott i färdig¬
heten att handtera vapen, utan ock i va¬
nan vid marcher och öfriga Fältlefnadens
fatiguer m. m., och då, med ett ord, all¬
männa öfvertygelse!! om nödvändigheten
för Krigsmannen att känna sitt yrke och
lefnadssätt förr, än just då han mot fien¬
den skall utrycka, hvilar på så oemotsäg¬
28 Besv. och Oecon. Ut sk. Bel.de. N:o /5,16.
liga grunder, att vådan af ett motsatt för¬
hållande ingalunda torde behöfva bevisas,
eller med det varnande sorgliga exemplet
från senaste Landtvärnet upplysas, kan Ut¬
skottet destomindre tveka att på det allra
högsta afstyrka den i ofvanherörde måtto
väckta motionen, som Utskottet är fullt
öfvertygadt derom, att, likasom de ifrågava¬
rande unge medborgarne, under vapenöfnin-
garne, allt mer och mer väckas och lif vas
till känsla för Fosterland och sjelfständig¬
het, måste de ock, genom den derunder
iakttagna ordning och discipline, snarare
vinna än förlora till deras håde sedlighet
och duglighet. Hvilket yttrande Rikets
Ständers egen pröfning vördsamt under¬
ställes.
Stockholm den 3 Januari 182g.
N:o 16.
Betänkande rörande yrkad jemkning
i Beklädnads-bidragets utgörande
af Soldate - Rotarne inom Piteå
Socken.
Uti Memorial, som från Hedervärda Bonde-
Ståndet blifvit den \ sisth December re-
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de, IV.-o 16.
mitteradt till detta Utskotts yttrande, har
R i k s d a g s fu 11 m ä g t i g c n Lars Nilsson från
Norrbottens Län fästat Rikets Ständers
uppmärksamhet på den olika tunga Piteå
Sockens Rotehållare derigenom vidkännas,
att Soldate-beklädnads-bidraget utgöres af
en del uti contanta medel, men af andra
åter i spannmål efter markegångs-pris,
hvaraf händer, att de förre nödgas betala
nära dubbelt emot de senare; och före¬
slår Motionairen fördenskull en sådan jemk¬
ning och rättelse härutinnan, att Piteå Sock-
nemäns Beklädnads-bidrag hädanefter må
alalia, inom Socknen, på enahanda sätt efter
Skatt utgöras, så att icke den ena mera än
den andra deraf betungas.
För alt utreda anledningen till och
förhållandet med den i berörde måtto öf-
verklagade olikheten i Beklädnads-skyldig-
hets åliggande inom nämnde Socken, har
Utskottet, genom i ämnet anställda forsk¬
ningar, inhemtat:
Att, enligt i5 § i Kneckte-Contractet af
den 3i Mars 1696, Rotarne vid Vesterbot¬
tens Regemente böra, utom den vissa lö¬
nen, hvart annat år hjelpa Soldaten tillen
släpkUdning med 5 Daler Kopparmynt;
Att, vid utfärdandet af den nu gällande
Beklädnads-Förordningen för Indelta Infan¬
3o Desv. och Oecon. Utsk. Det.de. N.o 16.
teriet, Kongl. Maj:t under den 3o Decem¬
ber 1819 förordnat, att de Rotar, hvilka
icke ingingo på Kongl. Maj:ts, enligt Rikets
Ständers, i Skrifvelse den i3 Junii 1818,
yttrade önskan, framställda Nådiga Propo¬
sition, om erläggande af ett årligt bidrag
med en sjettedel af Soldat-Munderingens
värde, skulle bibehållas vid Kneckte-Con-
traclets föreskrift, dock med sådan tillämp¬
ning deraf, att, beträffande Vesterbottens
Regemente, ofvannämnde 5 Daler Koppar¬
mynt livart annat år, eller 2~ Daler årli¬
gen, borde, efter 1696 års Spannmålspris,
9 Mark Silfvermynt per tunna, förvandlas
till 11 ||:dels Kappar säd, som åter, efter
årets Riksmarkegångspris, valveras till con¬
tant; samt
Att den sålunda för hvarje Rote belöpan¬
de afgiften efter Kneckte-Contractet utgjor¬
de : vid Vesterbottens Regemente för sist-
lidne år . . . R:dr 2: 22, 6|
då deremot sjettedelsbi-
dragetför samma år upp¬
gått lill .... 4: 29, r.
Varandes af Regementets hela styrka, 836
Rotar, som erlägga sjettedels-bidraget. och
107 Rotar, som blifvit vid beräkningen
efter Kneckte-Contractet bibehållna.
Den sålunda från en del Rotar, vid
Vesterbottens Regemente, utgående högre af-
Besv. o. Oecon. Utsh. BeUde. N.o l6j 1". 3i
giften, medelst sjettedels-bidragets utgö¬
rande, hvilar alltså på ett lagligen afslu-
tadt, frivilligt Conlract, hvars förbindande
kraft icke kan, utan båda Contrahenternas
begifvande, upphäfvas, och om hvar» rubb¬
ning Utskottet för sin del icke anser lämp¬
ligt att till Kongl.-Majit frambära någon
underdånig önskan. Dock varder detta Ri¬
kets Högloft. Ständers egen pröfning vörd¬
samt understäldt.
Stockholm den 3 Januari 1829.
N:o 17.
Betänkande angående väckt motion
om Marknaders aflägsnande från
Kyrkors grannskap.
Högvördiga Preste-Ståndet bar, d. 12 näst-
vekne December, till detta Utskotts ytt¬
rande öfverlemnat den af Biskoppen Doc¬
tor Wallenberg derom väckta motion, att,
som ännu på många orter, Marknader hål¬
las nära invid Kyrkor, hvarigenom hän¬
der, icke allenast att Templens närmaste
omgifningar oskäras af stoj och os-udliga
3a Besv. och Oecon. Utsk. Bet:de. N.-o 77.
uppträden , som vanligen åtfölja d yli ka'
sammankomster, utan ock, att sjelfva Kyr¬
kobyggnaderna blottställas för faran af eld,
som dels från det myckna kokandet vid
en marknadsplats, dels från de mångå rö¬
kandes Tobakspipor lätteligen kan utbrista,
Landtmarknadsplatserna måtte utsättas till
andra ställen på l;dels eller minst ;i:dels
mils afstånd från Kyrkan, och att derom
ett allmänt Nådigt Stadgande måtte utver*
kas; uti hvilken motion Professoren Gra¬
vander desto hellre deltagit, som han, med
åberopade exemplet från Vingåkers Kyrka,
ville ytterligare styrka vådan för Kyrko¬
byggnaderna af marknaders grannskap.
I anledning af dessa anaraganden liar
Presidenten Poppius upplyst: att tid och
ställe för Marknader bestämmas af Com-
merce-Coliegium, uppå vederbörande Lands-
liÖfdings derom ingifvande förslag: att så¬
ledes ändring derutinnan äfven kan genom
nämnde Autoritet åstadkommas, utan un¬
derdånig anmälan derom hos Kongl. Maj:ty
samt
Att den nu öfverklagade olägenheten
i allmänhet blifvit afsedd, ehuruväl Mark¬
nadernas flyttning någon gång försvårats,
genom brist på annan tjenlig local i orten.
Utskottet
fiesv. och Oecon. Utsk. JBet.de N.o 77, 18. 33
Utskottet anser de i ämnet redan exi¬
sterande Författningar icke göra annan åt¬
gärd härvid nödvändig, an att, med iakt¬
tagande af de deri lemnade föreskrifter,
vederbörande må draga behörig försorg,
att, der så ske kan, Marknaderna varda
från Kyrkobyn till andra lämpliga platser
förflyttade, och alt, der loeala omständig¬
heter icke medgifva utsättandet af helt och
hållet förändrad marknadsplats, de åtmin¬
stone må varda från Kyrkan så vida aflägs-
nade, och i öfrigt sådana försigtighetsmått
vidtagna, att Kyrkobyggnaderna icke ge¬
nom marknadshållandet blottställas för fa¬
ran att antändas och förstöras;
och tillstyrker fördenskull Utskottet, att
underdånig anhållan mätte hos Kgl. Maj;t
göras om utfardande af Nådig befallning
till vederbörande i enlighet med hvad
nyss framstäldt blifvit; hvilket dock vörd¬
samt underställes Rikets Högloft. Stän¬
ders egen närmare pröfning.
Stockholm den 3 Januari 18ap.
N:o i8.
Betänkande i anledning af vackt frå¬
ga om förbud mot utgrafning af
Myror och Kärr-ängar pä Gottland,
Bihang till R. S. Prot. 1828 och 1829 8:dc Sami. ■’*
2: a H-t.
34 Be sv. och Oecon. Utsk. Bct.-de. N.-o 18.
då tvist derom emellan Delägare
uppstår, intilldess att Egodelnings-
llätten pröfvat och afgjort både
om behofvet och tjenligheten af
dylika utgräfningar, och jemväl om
den framtida fördel, som deraf kan
vara att påräkna.
Hedervärda Bonde-Ståndet har, uti Prolo-
colls-Utdrag den 4 sisth Dec., till Utskot¬
tet remitterat ett Memorial af Riksdags-
fullmägtige Pehr Burge och Pehr Mår¬
tensson från Gottland, deruti de, jemte
framställning örn skadligheten deraf, att
Myror och Kärr-ängar på Gottland utdikas
och aflappas förr än undersökt och pröf-
vadt blifvit: 1:0 huruvida vailensamlingar-
ne äro nödvändige för Hemmannens och
Kreaturens behof. 2:0 Om den i Kärren
befintliga, botten och jordmon äro tjenliga
till en bättre odling. 3:o Om kostnaden
icke öfverstiger den påräknade nyttan, och
4:0 Om icke några der nedanföre belägna
vattenverk skadas och måste ödeläggas, til¬
lika anfört, hurusom på ön Gottland, hvil¬
ken till större delen består af en Kalk-
stens-klippa, samt en lösare sandstensart,
regn mera sällan och nästan icke förr än
vid Olofsmessotidcn faller: att, om det nå¬
gon gång inträffar, att regn vårtiden erhål-
les, icke något synnerligt gagn deraf till¬
skyndas växterna, emedan Kalk-och Sand¬
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.‘de. N.o 18. 35
stenen insupa fuktigheten, så alt vattnet en¬
dast samlas i dälderna och kärren, der det
Sfven före bergningstiden borttorkar, sedan
det emedlertid blifvit begagnadt af vatten¬
verken: att jordmonen i den sumpiga mar¬
ken i allmänhet består af en djup och flyg¬
tig dy, hvilken, oaktadt den djupaste dik¬
ning, förblifver otjenlig till åker, och icke
eller kan förvandlas till äng, annorlunda
än genom bränning, deraf matjorden, se¬
dan den i några år burit gräs, alldeles för-
derfvas och förlorar all vidare växtlighet:
att en del vattenverk emedlertid blifvit
ödelagda, och att, efter det åtskilliga tvi-
stigheter sig yppat emellan Delegarne i my¬
rorna , angående penninge-förskott och
omkostnader till utdikningen, påföljden
blifvit, det mindre bemedlade personer
bland Allmogen stundom fått afstå deras
lotter i Myrorna, emot ett obetydligt ve¬
derlag i jord eller penningar, efter mätis^
manna ordom; i anseende till hvilket allt,
jemte flera uppräknade olägenheter, Riks-
dagsfullmägtige alltså anhållit, det en sådan
Kongl. Förklaring kunde i underdånighet
utverkas, hvarigenom förbjudes utgräfning
af Myror och Kärr-ängar på Gottland, då
tvist derom emellan Delegare uppstår, in¬
tilldess Egodelnings-Rätten pröfvat och af-
gjort, både om behofvet och tjenligheten af
dylika utgräfningar, och jemväl om den fram¬
tida fördel, sorn deraf kan vara att påräkna.
36 Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.-de. JY.-o iS.
Utskottet, som icke kan dela Riksdags»
Fullmägtige Pehr B ur ges och Pehr Mår¬
tenssons åsigter i fråga om skadlighet af
Kärrängars och Mossars eller Myrors ut»
dikning, enär erfarenheten visat, alt såda¬
na ofrugthara ställens förvandlande till bör¬
dig mark, ofta utgjort föremål icke blott
för hvarje kunnig och erfaren jordbrukares
enskildta bemödanden, utan ock för Rege¬
ringens omsorger för landets uppodlande,
saknar således skäl att tillstyrka, det någon
Författning, som skulle afse endast ön
Gottland, må af Rikets Ständer i underdå¬
nighet önskas i afseende på dylika företags
inskränkning derstädes; och då Kongl.
Maj:t genom Dess, den 20 Januarii 1824»
uppå Rikets Ständers egen underdåniga an¬
hållan, utfärdade Nådiga Förordning, an¬
gående ändring eller utrifning af vatten¬
verk, som genom uppdämning skada jord
eller hindra dess odling, noga bestämt huru
dylika frågor i första instancen skola be¬
handlas, finner Utskottet icke eller anled¬
ning föreslå, det Egodelnings-Rätt må be¬
fatta sig med pröfning af mål, som röra
utdikning af Gottlands Kärrängar och Mossar.
Hvad Motionairen i ofvanberörde måtto
föreslagit, är alltså af Utskottet afstyrkt.
Stockholm den 3 Jan. 1829.
STOCKHOLM, P. A- Norstedt & Sömer, 182g.
N:o 19.
Betänkande, rörande Motion om upp-
liäfvande eller nedsättning af vitet
för försummad anskaffning af kari
till Recruteringar.
Hedervärda Bonde-Ståndet har, genom Pro-
tocolIs-Utdrag den .28 sistlidne November,
till detta Utskott remitterat Riksdagsman¬
nen Eric Svenssons från Elfsborgs Län
Memorial, hvaruti yrkas, att den Lag, som
utsätter Tio Riksdalers Banco vite för hvar¬
je Rustningsskyldig jordbrukare, hvilken,
vid utsatta recruteringar, icke anskaffat an¬
taglig karl, måtte upphäfvas, eller om nå¬
got vite dervid anses lämpligt, detsamma
då måtte betjMligen nedsättas, hvilken före¬
slagna förändring i berörde stadgande An¬
ders Danielsson ansåg, åtminstone för fred¬
lig tid, kunna tillåtas; hvaremot åter vice
Talmannen Jon Jonsson och Nils Månsson
från Malmöhus Län, med flere, trodde den
yrkade förändringen höra ega rum utan
undantag i afseende på alla Rustnings- och
Roterings-skyldige.
Bihang till R. St. Prot. 1828 och 182g. 8:de Sami. 1
3:dje Ht.
/
n Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.-o ig_, 20.
Utskottet har tagit detta ärende i be¬
hörigt öfvervägande, men sorn Rust- och
Rotehållare , genom uraktlåten recrutering,
tillskynda sig en obehörig vinst, och det
Vöre vådligt, alt antingen upphäfva éller
till beloppet nedsätta de vitén, hvarigenom
Kongl. Majrts Befallningshafvande hittills
tillhållit de Rustnings- och Roterings-skyldi-
ge, att deras åliggande i detta afseende full¬
göra , linner Utskottet sig icke böra gifva
anledning till en så beskaffad, till menliga
följder i afseende på Armeens compiette-
ring ledande, åtgärd, och afstyrker förden¬
skull de ifrågavarande Motionerna ; Hvilket
dock Rikets Höglofl. Ständers eget bepröf-
vande vördsamt underställes.
Stockholm den 7 Januärii 1829.
N:o 26.
Betänkande, i anledning- af väckt frå¬
ga om den gamla Psalmbokens af-
lysande från bruk och nyttjande
vid offentliga Gudstjensten.
Herr Biskopen m. m. Doctor Tegnér har,
uti ett till Högvörd. Preste-Ståndet ingifvet
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. Jf.o 2o. 3
Memorial, som den 10 December sisth år
till Utskottet blifvit remitteradt, anfört, att,
ehuru Nio år redan förflutit, sedan den
nya Psalmboken af Kongl. Maj:t gillades
och stadfästades, likväl med tillåtelse för
Församlingarne att, efter eget godtfinnan¬
de, antaga den, eller bibehålla den gamla,
och fastän afsigten med berörde Nådiga til¬
låtelse utan tvifvel varit den, att undvika
de olägenheter och missnöjen, som vanligt¬
vis åtfölja alla hastigare förändringar, samt
det varit att förmoda, det nya Psalmbokens
onekliga företräde skulle efter hand inses
och kännas öfver allt, så att förändringen
kunde göra sig sjelf, hvilket ock till en stor
del inträffat åtminstone inom Wexiö Stift,
der, för det närvarande, endast ett obetyd¬
ligt antal Församlingar begagna gamla Psalm¬
boken, torde likväl införandet af den nya,
just i dessa komma att möta ett långvarigt
motstånd, så framt ej något bestämdt stad¬
gande i detta fall utgår från Regeringen.
Allmogens benägenhet för det gamla och
traditionella vore bekant , äfven då det
nya , som erbjudes , vore ögonskenligen
bättre; och på ett och annat ställe torde
väl dylika tänkesätt understödjas af Pre-
sterskapet. Bruket af tvänne olika Psalm¬
böcker inom Svenska Kyrkan, fastän till
en början och provisionelt tillåtet, vore
dock i sig sjelf t oformligt, emedan det
4 Bcn>. och Oecon. Utsk. Bet.-cle. N.o 20.
bryter Gudstjenstens enhet, och medförer
dessutom den svårighet för tjenstfolk, som
flytta från den ena Församlingen till den
andra, att de nödgas anskaffa sig dubbla
böcker; hvilket vore förhållandet jemväl,
då kyrkor besökas af utsockne åhörare. Den
kostnad, som, genom inköp af nya Psalm¬
boken, skulle tillskyndas en Församling, bor¬
de icke komma i synnerlig beräkning, enär
de gamla böckerna äro för det mesta ut¬
nötte, Och om de åter uppläggas* så kun¬
de de ej säljas till bättre eller ens samma
pris, som de nya. Herr Doctorn och Bi¬
skopen bade derföre ansett tiden vara in¬
ne, att icke längre dagtinga med fördo¬
men, utan snarare att hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla om fastställande af
en termin, då gamla Psalmboken öfver he¬
la Riket kunde aflysas; hvartill blifvit fö¬
reslaget början af nästa kyrkoår, då Natio¬
nen haft fulla Tio års besinningstid, och
således icke med skäl kunde klaga öfver
någon brådstörtad reform. Den, som icke
under den tiden hunnit öfvertyga sig
om reformens fördel, borde väl få begagna
gamla Psalmboken för enskild uppbyggelse,
men vid offentliga Gudstjensten underkasta
sig den allmänna förbättrade ordningen.
Uti hvad Herr Biskopen Doctor Theg¬
ner sålunda föreslagit, har största delen af
Besv. och Oecon. Vuk. Bet.;de. N.o 20■ 5
Hög void. Preste-Ståndet instämt, med det
tillägg af Herr Biskopen ni. m. Doctor af
Wingård, det Herr Doctorn och Biskopen
så mycket helhe biträdde den ifrågava¬
rande Motionen, som ibland de få Försam¬
lingar inom Götheborgs Stift, hvilka ännu
icke antagit den nja Psalmboken, en och
annan vid de deni gjorda föreställningar
bestämdt förklarat, att de ej fogade sig efter
allmäningen förr, än Kongl. Maj:t sådant
i Nåder befallde. Men hvad beträffade ti¬
den, syntes den böra föreslås rymligare;
ty om Kongl, Maj:t, i händelse Rikets Stän¬
der uti underdånig skrifvelse sådant önska,
skulle Nådigst besluta Befallningens utfär¬
dande, så kunde den icke utgå, än mindre
komma till alla vederbörandes kunskap, in¬
nan det redan började Kyrkoåret vöre långt
lidet; och blefve således rådrummet för
korrt, att i ämnet hålla Sockenstämmor
och medhinna verkställighets-åtgärder. Me¬
nighetens och i synnerhet de fattiges för¬
seende med nödige exemplar, kunde ej ske
fort, minst der afståndet från Stad vore
större, och, under hittills varande liknöjd¬
het, inga förberedande anstalter träffade.
Herr Doctorn och Biskopen har derföre
föreslagit, alt tiden för allmänt antagande
af nya Psalmboken till kyrkobruk kunde
blifva det i83o börjande kyrkoår, och att,
på sådant sätt, om icke något annat, Se-
cular-året af vår förnämsta bekännelse¬
6 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. IV.-o 20.
skrift, firades med en sådan seger öfver
fördomen.
Utskottet har tagit detta grannlaga
amne i öfvervägande, och ehuru Utskottet
medgifver, alt Svenska Församlingarne, un¬
der den tid af mera än Nio år, som för¬
flutit sedan den nja Psalmboken af Kongl.
Maj:t gillades och stadfästades, synas haft
tillräckligt rådrum att öfvertyga sig om
denna boks företräde framför den äldre
Psalmboken j anser Utskottet likväl betänk¬
ligt, om den förra blefve anbefalld till
ovilkorligt antagande uti alla Församlingar
i Riket, inom någon af de korrta tider, som
Motionairerne föreslagit. Men, på det den
tillbörliga enhet i Gudstjensten, hvilken,
i afseende på Kyrkosången, redan så länge,
Församlingarne emellan, varit saknad, må
omsider varda återförd, tillstyrker Utskot¬
tet vördsamligen, alt Rikets Höglofl. Stän¬
der ville genom underdånig skrifvelse
bos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.
Maj:t i Nåder täcktes föreskrifva, att
den nya Psalmboken bör i hela Riket
ovilkorligen vara till bruk vid all¬
männa Gudstjensten antagen vid det
år i833 börjande Kyrkoåret, hvilket
dock Rikets Höglofl. Ständers eget ompröf-
vande vördsamligen underställes, jemte flera
Ledamöters serskildta yttranden.
Stockholm den 7 Januarii 1829,.
Bil. t. Besv. och Oecon. Utsk. Bet:cle. IV. o 20. 7
Utdrag af Protocollet, hållet i Rikets
Högloft Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskotts Plenum, vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm,
den 7 Januarii 1829.
S. D. .Herr Domprosten Lindman anförde:
Jag kan så mycket mindre deltaga uli
detta Utskottets Beslut, som jag finner det
hvarken förenligt med Kongl. Circulaire-
Brefvet af den 29 Januarii 1819, om n)'a
Psahnboke.ns införande vid den Allmänna
Gudstjensten, ej heller med detta Utskotts,
den 8 November 1823 afgifne Betänkande
om den nya Evangeliibokern
Kongl. Maj:t förklarar i det förra: ”an ¬
gående antagandet och bruket af den nya
Psalmboken, bafve AVI för det närvarande
icke velat påbjuda något uteslutande bruk
deraf, utan boren J derom underrätta ve-
derborande Presterskap, att i de Försam¬
lingar, som icke sjelfve förena sigom form¬
ligt antagande af denna nya Psalmbok ,
kommer den äldre, att äfven hädanefter
nyttjas, dock så, att vid Gudstjensten helst
de Psalmer väljas, som stå i bägge Psalm-
böckerne, och böra igenfinnas i den nya ,
medelst ett bifogadt Paralel-Begister.”
Med hänseende til] ofvannämnde Hö¬
ga Stadganden erinrade sig Utskottet :
8 Bil. t. Besv. och Oecon. Utsk. Bct.ch. N.o ao
det genom Öfverhetens visa försorg är
så föranstaltad t, som vid åtgärder af det-
ta slag finnes vara högst vi g tigt , att in¬
gen öfver talas eller förbiudes, än mindre
tvingas emot sin vilja till deras vidtagande,
så länge vanan och tillgifvenhet dertill för¬
anleda, helst, enligt hvad Utskottet tilläg¬
gers det nja och förbättrade verkar små¬
ningom, men siikert, och dess framgång
blifver förnämsta profvet på dess behof
och duglighet.”
Uppriktigt erkänner jag vår nja Psalm¬
boks utmärkta värde. Jag vördar dem,
som Svenska Församlingen, näst Honom,
som all kraft gifver, häfver att tacka för
denna herrliga andaktsbok. För mig arden
ej en konst-product af nutidens snillen,
men en djrbar skatt, der den fromma
visheten samlat och ordnat den Högre An¬
dens och det troende hjertats skönaste sån¬
ger från nittonde århundradet, från alla år¬
hundraden | och dess högsta värde ligger
deruti, att samma anda der uppenbaras,
som gjorde den gamla Psalmboken så län¬
ge och så allmänt njttig; tj visst är, som
oftanämnde Utskott jtlrar sig, att blott lä¬
rans omklädnad skiftar, det väscndtliga,
sjelfva läran, blifver evigt och oföränderligt.
Äfven jag, jag döljer det icke, kän¬
ner mig, med mer än' ett band, fästad
Bil. t. Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N;0 a a. g
vid det gamla och traditionella, jag hem¬
här min odelade hyllning åt det äldsta af
allt gammalt, jag skattar högt den dyrba¬
ra tradition, som, från man till man, för¬
kunnar huru detta Ord, som var från Be¬
gynnelsen, genom egen kraft framgått och
framgår; och det, oaktadt mer än månge
bevisat det nyas stora och handgripliga fö¬
reträde och dels uppgifvit, dels användt
kraftiga medel att drifva det igenom. Men
jag dagtingar aldrig med den fördomen,
som viii kalla andagtens fromma utgjutelser
inför den conventionela smakens Domstol,
och genom tvångslagar ålägger den mindre
bildade, den svage, den fördomsfulle att
lemna den bok, som talar, om ej till hans
förstånd, åtminstone om hans minneli, och
antaga en ny, som, utan alla sådana min¬
dre väl beräknade åtgärder, sjelfmant blif-
ver hans, då den börjar tala till hans hjer¬
ta, sjelfmant blifver allas, då dess verk¬
ningar till tro och hopp och Christel ig för¬
dragsamhet blifva allt mer och mer synbare.
Uti detta yttrande förenade sig Herr
Grefve Oxenstjerna, Eric Johan Gabriel >
Herr Prosten ForslindHerr Prosten De¬
dekind Anders Håkansson från Elfsborgs
Län, Pehr Pehrsson från Calmare-Läa
samt Olof Carlsson från Östergölhlands-
Län. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Cahr. Grip.
io Bil. t. Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.-o 20.
Utdrag af Protocollet hållet i Rikets
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomie-UtskottsPlenum, vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm, den
7 Januarii 1829.
S. D. Herr Leffler anförde:
Jag har, enligt, min öfvertygelse, icke
kunnat förena mig med Höglofl. Utskottets
Pluralitet, uti frågan om prasscriptionstidens
utsättande för den nya Psalmbokens anta¬
gande. Deremot har jag uti Afdelningen
varit utaf den derstädes rådande meningen,
att, om sådan tid borde utsättas, vore det
den mest lämpliga, när nya Evangeliiboken
efter Rikets Ständers tillstyrkande blefve
utaf Kongl Maj:t anbefalld till allmänt bruk
och antagande inom Rikets alla Församlin¬
gar. Det är en möjlighet, att, innan dess,
större delen af de Församlingar, sorn ännu
vidhålla bruket utaf den gamla, antagit
den nya Psalmboken. I den händelsen und¬
vek man att mot dem gå befallande lill
väga, hvilket utan tvifvel i intet fall är obe-
hagligare och mera stridande mot det egent¬
liga ändamålet, än uti Religions saker.
Då den nya Evangeliiboken deremot,
förr eller sednare, till allmänt bruk varder
antagen, kan det icke längre bestå med god
Bil. t. Besv. o. Oecon. Utsk. Bet:de. IV.-o 20. 11
ordning, alt derjemte tvänne olika Psalm¬
böcker begagnas inom Församlingarne.
Della vore äfven uti oeconomikst af¬
seende origtigt, emedan det skulle medfö¬
ra större kostnad vid de tvänne olika
böckernas uppläggande tillsammans med
Evangeliiboken. Rätta tiden för nya Psalm¬
bokens slutliga och ovilkorliga antagande
synes således, som sagdt, vara den, då nya
Evangeliiboken antages, och det tvång, som
dervid då möjligen behöfde användas,
kunde anses af behofvet päkalladt, hvilket
icke nu är fallet.
Det förhållande, som hittills egt rum,
i anseende till nya Psalmbokens antagande,
har uppkommit genom Kongl. Maj:ts visa
och Nådiga förordnande och tillåtelse, som,
enligt Sitt landsfaderliga hjerta, hellre ön¬
skat, att öfvertygelse!! bestämde antagandet
af oftanämnde nya Psalmbok, än någon
från Kongl. Maj:t utgående ovilkorlig be¬
fallning derom.
Jag kan för min del icke inse något
påkallande behof, som bör förmå Rikets
Höglofl. Ständer, alt vidtaga den åtgärd,
Höglofl. Utskottets Pluralitet föreslagit. Än¬
nu länge kommer det att finnas Psalmböc¬
ker af gamla slaget för dem, som sam¬
ma begagna, utan att behofvet påkallar uy
12 Besv. o. Oecon. Utsk. Bet.de. N.o 21.
upplaga deraf, och jag anser det fördelag-
tigt, att dessa många i Bokhandeln varan¬
de böcker på ett sådant sått ga ut, till min¬
dre skada för deras förläggare, och vanhelgd
för böckerna, som annars blott blelye ma¬
culatur.
Deremot vågar jag tro, alt Rikets
Höglofi. Ständer lära finna det obehagligt
att, utan verkligt behof deraf, förorsaka
oro och bekymmer inom en hop Försam¬
lingar, sorn ännu, enligt deras öfvertygelse,
vidhålla bruket af gamla Psalmboken, då
de få veta, att de, inom viss förelagd tid,
skola lemna den.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Gabr. Grip.
N:o 21.
Betänkande, rörande Motioner, dels
om tillstånd att få anställa mark¬
nader, som förut icke egt rum,
Besv. och Oecon. Utsk. Betula. N.-o 21. r3
dels att Fri-marknader mätte till
enskilda marknader förvandlas.
Vällofliga Borgare-Ståndet har till detta
Utskott remitterat följande 3:ne Memorial,
nemligen:
1:0 Af Herr Alund, som anhåller om
Ståndets medverkan lill beredande af rät¬
tighet för Lindesbergs stad och kringlig¬
gande Bergslager, att årligen i April må¬
nad, korrt före marknadstiden i Örebro, få
hålla en kreaturs-marknad, å hvilken inga
andra än Lindesbergs stads Borgare borde
tillåtas sälja handels- eller handtverkeri-
varor,
2:0 Af Herr Mattsson, som förmäler, hu¬
ruledes marknaden i Hofva by blifvit, för
bättre utrymmes skull, ditflyttad från Ma¬
riestad, hvars Borgerskap tillförene egde
uteslutande rättighet att å Hofva-marknaden
afyttra sina varor och tillverkningar, hvar¬
af fördelen nu mera för dessa Borgare för¬
svunnit, sedan marknaden blifvit en Fri¬
marknad, som äfven af andra städers Bor¬
gerskap och Handlande får besökas; yrkan¬
de Motionairen, att Mariestads Borgare måtte
åter tillerkännas den af dem aldrig eftergif-
ne rättigheten, att ensamme få idka handeln
vid ifrågavarande marknad.
i4 Besv. och Oecon. TJtsk. Bet.de. N.-o 21.
3:o Åf samme Molionair, med hemstäl¬
lan om rättighet för staden Hjo, att dess
Borgerskap måtte tillåtas, utom de redan
bestämde marknader, i Maji, September och
November månader, få hålla en fjerde mark¬
nad i Februarii hvarje år.
De sålunda gjorde Motionerne innefat¬
ta 2:ne frågor, nemligen:
Först om marknadernes i Lindesbergs
stad och Hofva by bestämmande till en¬
skilda, i stället för Fri-marknader; och
För det andra om tillstånd för nya
marknaders utsättande i så väl Städerne
Lindesberg, som Hjo.
Beträffande förra frågan, anser Utskot¬
tet sig så mycket mindre böra, genom de
i detta hänseende väckta Motioners under¬
stödjande, gifva anledning till de yrkade
monopolierne, som redan vid utfärdandet
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 11 Ju¬
nii 1788, hvarigenom alla andra än Fri¬
marknader förbjudas, fästats Nådigt afseende
å obilligheten, äfvensom öfriga olägenheter,
hvilka åtföljt de derförinnan existerande en¬
skilda marknader.
Hvad åter angår den åstundade tillå¬
telsen för nya marknaders hållande i Stä¬
derne Lindesberg och Hjo, finner Utskot-
Besv. och Oecon. Utsk. Bet:de. N;0 21j 22. i5
Let intet hinder möta för vederbörande, att
hos Commerce-Collegium antingen directe
eller genom Lähs-Styrelsen anmäla deras
önskan och anhållan, och hvarföre någon
åtgärd, å Rikets Ständers sida, i denna
del icke lärer vara nödig.
Varande således dessa Motioner, i frågan
om enskilde marknader i Lindesberg och
Hofva afstyrkte; samt frågan rörande nya
marknader i Lindesberg och Hjo ansedd
böra lemnäs utan åtgärd. Hvilket Rikets
Höglofliga Ständers egen pröfning vörd¬
samt underställes.
Stockholm den 17 Januarii 1829.
N.-O 22.
Betänkande, i anledning af väckt frå¬
sta om inrättande af en Fiscals-
tjenst i Consistoriimål.
Genom Prolocolls-Uldrag har Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet erhållit
Remiss af Riksdagsfullmägtigen från Jön¬
köpings Län Peter Peterssons Motion, om
inrättandet af en Fiscals-tjenst för Con-
i6 Besv. och Oecon. Utsk. Bct;de. N.o 22.
sistorii-mälj dels för att biträda Consisto-
rierne i tillsyn för ordning och skick och
anmärka det felaktiga, dels att, såsom or¬
den lyda, vara en städjeklippa i de mål,
der Consistorium godtyckligt handlade , och
förhjelpa den lidande till tätt!' I Motio-
nairens tanka, och efter dess ord, ”skulle
härigenom mycket ondt afvändas i sitt för¬
sta frö/’ Denna motion öfverlemnade lian
till behjertande ål dem, hvilka nitälska så
väl för lydnad som ordning, och upphäf-
vandet af allt godtyckligt behandlingssätt.
Utskottet, som tagit detta i betänkan¬
de* får häröfver lemna följande upplys¬
ningar :
Beträdes någon, eho han vara må,
med brott, som är föremål för pröfning
efter allmän Lag, så"är Rättegångs-ordnin-
gen i det fallet gifven, äfvensom Åklagare,
enligt Kongl. Brefven den 12 Dec. 1741
och den 18 Dec. 1746 m. fl. För visst
fall gäller Kongl. Förordningen om Rätte¬
gång i Dom-Capitlen af denj 11 Februarii
1687, § 20. Hvad angår i Församlingarne
förelupna oordentligheter, så vidt de icke
kunna blifva föremål för verldsliga Dom¬
stolars pröfning.* gäller till efterlefnad
hvad stadgadt är om Pastorers och Sex¬
mans
Desv. och Oecon. Itsik. Bet.de. N.o 22. 17
mäns skyldigheter, äfvensom Kongl. För-
ordningarne om Socknestämmor och Kyrko-
Råd senast af den 26 Februarii 1817. In¬
gen tvifvel är, alt ju ordning och skick
härigenom befordras, utan att onödigt till¬
skapa en kringresande tjensteman. Den
christliga ordningen, hittills lagligen vår¬
dad af Pastor och Socknens äldsta, skulle
derigenom snarare störas än befrämjas.
Hvad Presterskapet angår samt dess för¬
hållande i lära, lefverne och hörsamhet för
Embetspligter, finnas föreskrifter för ända¬
målet tillräckliga uti Kongl. Kyrko-Ord¬
ningen och andra utkomna Kongl. Författ¬
ningar. För förvaltningen af Kyrkans och
Församlingens medel skall, uti Wallborg-
Messo Sockenstämma, årligen visas redo af
vederbörande. Contracts-Prosten håller der¬
efter årliga visitationer och efterser Kyrko-
lmshållningen. Vid allmänna visitationer
är han skyldig att efterfråga Församlingens
Presterskaps uppförande. Finnes då något
klander, anmäles och upptages det till Pro-
tocollet, som insändes till Consistorium,
granskas derstädes, då det origtiga beifras
för rättelse och den anmälde felaktige till¬
talas. Samma utväg att få brister i För-
samlingarnes vård, eller fel hos dess Prester¬
skap, i behörig ordning hos Consistorium
Bihang till B. S. Prot. 1828 och 1829 8\de Sami. %
3:dje Ku
}8 Eesv. och Oreon. Utsh. Bet.de N.-o 22.
anmälda, är för hvarje Församlings Leda¬
mot när som helst deremellan öppen, hvar¬
efter målets handläggning och bedömmande
osvikligen följer. Uti Contracts-Prostens
Församling hålles sådan visitation af någon
ibland dess Contractister. Biskoparne hål¬
la äfven, så mycket de medhinna, visita-
tioner. För uppbörd af medel, som ingå
till Consistorium, göres arne gånger årli¬
gen, i Januarii och Maji, redo.
Ingalunda påkallad af behofvet, utan
mindre väl betänkt, är den grund för an¬
dra momentet af Motionen, det en sådan
Fiscal vore wen stödjeklippa i de mål, der
Consistorium godtyckligt handlade.” Motio¬
nens obehörighet i denna punkt synes
tydligt deraf, att Biskop och Assessores
Consistorii vid tillträdet af sina embeten
aflägga Domare-ed, att Consistorierne blott
dömma i första instancen, att för Styrelsen
finnes Kyrkolag och andra laga Stadgar,
hvadan Consistoriales lätt fredas ifrån tan¬
kan på målens godtyckliga behandling.
Domboken öfver alla förekomna mål in¬
sändes ock årligen till Kongl. Hof-Ilätten,
och får vid ansvar icke fördröjas. Rikets
Ilöglofl. Ständers Justitias-Ombudsman in-
specterar lika väl Consistoriernas som an¬
dra Rättegångsverks Diarier, Protocoller
och Domböcker. Ännu icke har uti dess
Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.de. N:o 22, 2 3. 19
afgifna tryck ta årsberättelser anledning vi¬
sat sig till påkallande af inrättandet utaf
någon ifrågavarande Fiscals-tjenst.
Kyrko-Ordningen uti Svenska Försam-
lingarne, och uti högsta tillsynen öfver den¬
na, täflar med, om ej öfvergår, den uti an¬
dra Protestantiskt Lutherska församlingar.
I stöd af det anförda afstyrker Ut¬
skottet bifall till motionen, men understäl¬
ler vördsamt sina tankar de Höglofl. Eiks-
Ståndens upplysta och visa bedöm mande.
Stockholm den 17 Januarii 1829,
N:o 23,
Betänkande, angående grunden för be¬
räkningar af plan-penningar eller
det bidrag Stam-rotarne böra af
Strö-rotarne erhålla.
Hedervärda Bonde-Ståndet har till detta
Utskott remitterat:
1:0 Riksdagsfullmägtigen från Öster¬
göthland Johan Petter Anderssons Memo¬
rial, derutinnan omförmäles det missför¬
20 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. N.-o 2,3.
hållande, som skall ega rum vid bestäm¬
mandet af hufvud- och ut-rotes skyldighe¬
ter i och för Soldats tillsättande, underhåll
och aflöning, i så måtto, att hufvud-roten
måste bestå åker, äng, mulbete, vedbrand
och stängselvirke, utan vidare bidrag än de
planpenningar, som, likmätigt Krigs- och
Kammar-Collegiernes Circulaire-Bref af den
i4 Januarii 1818, Strö-Roten årligen ut¬
gör: yrkande Motionairen, alt, utan afseen¬
de på nu varande Contract, tillkomne i
följd af nu gällande förordningar, och icke
genom på billighet grundade aftal, Strö-
Rote må förklaras skyldig att, till lika för¬
delning med hufvud-roten, deltaga i kost¬
naderna för Soldatens uppsättande och af¬
löning, antingen in natura eller efter gode
mäns bestämmande; uti hvilket påstående
A. Brisman från Skaraborgs Län sig före¬
nat; och har deruti jemväl, så vida instämt,
Lars Larsson från Calmare Län, att han
ansett Strö-Rotarne böra ersätta, hvad Huf-
vud-Roten lemnar i Plan och Mulbete, pro¬
portionell efter hvad i annan Rustnings-
skyldighet utgöres, så att allt hvad afHuf-
vud-Roten, utöfver kneckte-Contractets inne¬
håll måste vidkännas, skulle efter hemman¬
tal af Strö-Roten godtgöras, hvarigenom
Torpen komme att förblifva orubbade i de¬
ras förra skick.
I afseende på den sålunda väckta frå¬
gan har Nils Håkansson från Kronobergs
Bcsv. och Occon. Utsk. Bei.de. N.o a3. 21
Liin anmärkt olikheten mellan Hufvud- och
Slrö-Rotes onus, derigenom att den förre
ofta måste af dess odal-ägor upplåta en vi¬
da större jordrymd till Soldat-Torp, an
hvad kneckle-Contractet derom innehåller,
ulan att af hvarje halfhemman i hjelp-Roten
årligen .bekomma mer än 10? kappar Spart-
mål; och fördenskull föreslagit, att hjelp-
rolen borde, i förhållande till Soldat-Tor¬
pets större eller mindre vidd och bördig¬
het, utgöra det belopp, hvartill hjelp-hem-
man för lott i Roten skall planpenningar
utgifva; tilläggande Håkansson; att, änskönt
kneckte-Contractet bestämmer vid Soldat-
Torpet J tunneland åker och d. lass hö,
mångå Torp likväl nu finnas så odlade, att
de afkasta årligen 8 a 10 tunnor säd och.
6 a 8 lass hö, hvilket verkar till fördelak¬
tigare Contract med Soldaten, lill förmon
för så väl Strö- som Hufvud-Roten.
Vidare har Håkansson i sammanhang
härmed anmält, att, i fråga om den vid
senaste Riksdag yrkade Rote-sammandrag-
ning, det af Kongl. Maj:t dervid föreskrif-
11a vilkor: samtlige Rote-Interessentersåsäm-
jande_, hindrat verkställigheten af en sådan
reglering, hvadan hän ansett nödigt föreslå
den ändring i Kongl. Maj:ts uti ämnet gif-
ne stadgande, att verkställigheten må ega
rum, då de fleste delägare blifva om Ro~
te-bytet ense> samt det för öfrigt finnes
ii Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de, N.-o i3, '
lämpligt, utan hinder af en eller någres
bestridande; och hade Per Ericsson, Sune
Nilsson, Lars Larsson, jemte större delen
af Ståndet förenat sig i Nils Håkanssons of-
van anförde Motioner.
2:0 Memorialet af Anders Johansson
Brisman från Skaraborgs Län, som andra-
ger, att Stam-rotarne väl uraklålit, vid
kneckte-Contractens uppgörande, förbehålla
sig af Strö-Rotarne vederlag för Soldat-Tor¬
pen, och att de således försummat sin ta¬
lan deruti; men då Stam-Rotarne icke va¬
rit förbundne att lemna jord utöfver Con-
tractet, ansåg lian dem för en slik öfver-
lopps Torps jord berättigade till ersättning
af hjelp-rotarne, eller ock att öfverlopps-
jorden återtaga, uti hvilken mening Anders
Andersson, Lars Larsson och Petter Jöns-,
son sig förenat.
Till utredning af detta ämne får Ut¬
skottet vördsamt andraga:
Att frågan om planpenningarnes be¬
stämmande förevarit vid både i8raårsoch
de senare Riksdagarne, samt alt Kongl.
Maj:t, efter vederbörande auctoriteters hö¬
rande, rqdan under den i3 October 181a
i Nåder föreskrifvit, hvilka åtgärder hufvud¬
sakligen borde vidtagas till Roterings-tun-
gans jemnare fördelning mellan Stam- och
J3esv. och Oecon, Utsk. Bet.cle. N.o 23. 23
Hjelp-Rotarne, hvarefter, och sedan, i an¬
ledning af Rikets Ständers underdåniga Skrif¬
velse den 16 Maji i8i5, Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Bref af den 28 October 1817, samt
Krigs- och Kammar-Collegiernes derpå grun¬
dade Circulaire af den \[\ Januarii 1818,
innefattade några närmare bestämmanden i
afseende på ersättningen från hjelp-Rotarne
m. m., frågan åter vid 1823 års Riksdag
upptogs, då, vid ämnets utredande, förhål¬
landet befans vara sådant, alt, dels erfor¬
derliga öfverenskommelse!’ vid någrjj Rege¬
menten blifvit Role-delegarne emellan in-
gångne och stadfästade, dels att någon fråga
derom icke kunde uppstå vid åtskilliga an¬
dra Regementen, der antingen ifrån början
en mindre andel i Roteringen blifvit påförd
det hemman, på hvars egor Soldat-Torpet
var anlagdt, eller ock der inga hjelp-Rotar
funnos för Stam-Rotarne anslagne, äfven¬
som på de orter, hvarest hvarken Soldat-
Torp eller hjelp-Rotar existerade; samt i
följd af allt detta, att frågan om planpen-
ningarnes bestämmande således endast rör¬
de Uplands, Södermanlands, i:sta Lif-
Grenadier, Jönköpings, Kronobergs och
Calmare Regementen, i de händelser slika
ersättningar borde, enligt kneckte Contracten
der utgå, eller behöriga öfverenskommelser
lill ett annat förhållande icke föranledde.
På grund häraf hade Rikets Ständer
vid 1823 års Riksdag funnit ingen annan
Bcsv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. IV.-o 2.3.
Tinn åtgärd i ämne-t nödig, än att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Lands-
höfdingarne i de Län, der stridighet om
planpenningars utgörande ännu kunde upp¬
slå, måtte anbefallas att, i likhet med hvad
genom Kongl. Brefvet den i3 0ctober 1812
blifvit i Nåder föreskrifvet, söka befordra
frivilliga öfverenskommelser emellan Stam-
och Utrotarne om de i fråga ställde för-
monernes utgörande efter ortens förhållan¬
den och Contracter m. m., eller, der öf¬
verenskommelser icke kunde träffas, det
måtte i Nåder påbjudas, att, vid Soldatens
eller Båtsmannens afgång, den jord, Torpet
innehafver utöfver kneckte Contractet, bör
utläggas och till hemmansegarens disposi¬
tion återgå, då all fråga om planpenningar
utöfver kneckte Contractet komme att all¬
deles förfalla.
Utskottet får nu vidare vördsamt upp¬
lysa, alt Kongl. Maj:t, vid öfvervägandet af
Rikets Ständers sistomförmälda underdåni¬
ga skrifvelse och anhållan, täckts genom
aflåtne Nådiga Bref till så väl Krigs- och
Kammar-Collegierne, som vederbörande Dess
Befallningshafvande af den i5 Mars 1826 i
Nåder förordna, att samma Befallningshaf¬
vande egde, på sätt Rikets Ständer före¬
slagit, och i likhet med hvad den i3 Oc-
tober 1812 blifvit i Nåder föreskrifvet, sö¬
Besv. och Oeeon. Ut sk. Bet.de. N.o 2 3. 2 5
ka befordra frivilliga öfverenskommelse!’om
förmonernes utgörande lill Soldaten efter
ortens förhållanden och Contracter m. m.;
men att deremot, beträffande den gjorda
hemställan om påbjudande, att, der över¬
enskommelser icke kunde träffas, vid Sol¬
dats eller Båtsmans afgång, Torpets utöf¬
ver Contractet innehafvande jord borde ut¬
läggas och lill hemmansegarens disposition
återgå, Kongl. Maj:t icke fann lämpligt el¬
ler nödigt låta ett så beskaffadt allmänt på¬
bud utfärda, enär redan, i händelse af Sol¬
dater eller Båtsmän inkräktningar vid de¬
ras boställen blifvit gjorda eller göras, ut¬
öfver det som i kneckte-Contracten och
förordningarne bestås, Kongl. Resolulioner-
ne på Allmogens Allmänna Besvär af den
28 Junii 1731 uti 5:te punkten föreskrif¬
va’, att utläggning deraf bör ske, och det
alltså tillhör Kongl. Maj:ts Befallningshaf¬
vande, att, då någorstädes klagan öfver obe¬
höriga inkräktningar föres, deröfver, sedan
nödig undersökning föregått, i hvarje fall,
efter förhållandet' och omständigheterna,
sig lagligen utlåta.
Efter sålunda vidtagna beslut och meddel-
ta Nådiga förordnanden, anser Utskottet
någon ytterligare förändrad åtgärd här¬
vid icke erforderlig; hvad angår Nils
Håkanssons andragande, om spridda
hjelp-Rotars närmande till Stam-Roten,
20 Besv. och Oecon. Ulsk. Bet.-cle. Ar. o 2.3j 2^.
får Utskottet åberopa dess, i lika beskaf-
fadt ämne, jemväl denna dag under N:o
27 afgifne Betänkande. Dock understäl¬
les detta vördsamt Rikets Höglofl. Ständers
egen pröfning.
Stockholm den 17 Januarii 1829.
N:o ^4»
Utlåtande, i anledning af väckt frå¬
ga, rörande sammanbyggande af
Kyrkor.
Ut i ett till det Högvördige Preste-Ståndet in-
gifvet, och derifrån, genom Protocolls-Ut-
drag af den iösistlidne December, till Ut¬
skottet remitteradt Memorial, bar Biskopen
Herr Doctor Tegner anfört, att, sedan Ri¬
kets Höglofl. Ständer, uti Skrifvelse af den
.12 November 1823 hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhållit, att, der sammanbygg¬
nad af Kyrkor kan verkställas, Consistori-
erne måtte anbefallas, att en sådan tillvä¬
gabringa, hvarefter de tillgångar, som ge¬
nom indragning af Prest-tjenster sålunda
kunde uppkomma, borde användas till för¬
del för Folk-undervisningen, Kongl. Majit,
B c. tv, och Oecon. Utsh. Bet.de. N.o 2^.. 27
genom Circulaire-Bref af den 4 Februarii
1824» i Nåder förordnat, alt en sådan sam¬
manbyggnad väl må ega rum, der locala
omständigheter det medgifva, likväl icke
utan Församlingarnes bifall. Men som er¬
farenheten skall hafva ådagalagt, att För-
samlingarne, föranledde af motiver, som
hem tas dels från den naturliga önskan, att
få dyrka Gud på samma ställe som Fäder¬
na, och få hvila i samma grafvar, som de:
dels från beqvämligheten af en kortare kyr-
koväg, och oftast från ärelystnaden, att ega
egen kyrka, merendels vägra att på sam-
manbyggnadsförslaget ingå, äfven då det
med lätthet och uppenbar nytta kunde-sät¬
tas i verket; alltså och då dessa hinder
mot förslagets framgång borde, i Herr Bi¬
skopens tanka, vika för ändamålet, att nem¬
ligen, utan serskildta anslag, kunna förbätt¬
ra Folkskolan, der hon linnes, och stifta
den, der hon saknas, har Herr Biskopen
ansett sig böra hemställa, att vid laga ut¬
lyst visitation, Biskop med Assistenter må,
efter föregången pröfning och Församlin¬
garnes hörande, ega rättighet att i första
instancen dömma till kyrkors sammanbygg¬
nad, när
1:0 Bägge Kyrkorna äro förfallne och
behöfva ombyggas, eller också äro förtränga.
2:0 Kyrkovägen icke förlänges mer än
i eller | mil för någon by; samt
Bes v. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.o 2^.
3:o Folkmängden i bägge Forsamlin-
garne ej öfverstiger i5- a 1600 personer,
som anses kunna vårdas af en enda Prest¬
man.
I sammanhang med hvilken hemställan
Herr Biskopen föreslagit, att, i händelse
Församlingen funne sig befogad, alt öfver
en sålunda ådömd sammanbyggnad anföra
klagomål, dessa borde i underdånighet an¬
mälas directe hos Konungen, och icke, så¬
som nu sker, göras hos Dess Befallnings¬
hafvande anhängige; hvarjemte motionairen
tillstyrkt, att, sedan sammanbyggnaden blif¬
vit af Kongl. Maj:t i nåder gillad och stad-
fästad, en Presttjenst må indragas på alla
de ställen, der dupplication ej egt rum,
samt den derefter disponibla lönen, bestå¬
ende dels i Tionde, och dels i Boställs-
afkastning, tillfalla Folkskolan, sedan likväl
en del af samma lön blifvit Pastor, i er¬
sättning för ökade Embetsgöromål, tillagd,
i öfverensstämmelse med de reglementari-
ska föreskrifter, som borde i hvarje ser¬
skildt fall projecteras af Consistorium och
underställas Konungens Nådiga pröfning.
Detta allt har Utskottet i öfvervägan¬
de tagit; och vidkommande den af Biskop¬
pen Herr Doctor Tegnér föreslagna Doms-
rättigheten, finnér Utskottet, under åbero¬
pande af dc skäl, han andragit, sig böra
\
flesv. och Oecon. Utsk. Bet:de IV.-o 24. 29
vördsamt tillstyrka, att, vid laga utlyst vi¬
sitation, Biskop med Assistenter må, efter
föregången pröfning och Församlingarnes
hörande, ega rättighet att i första instan-
cen besluta om kyrkors sammanbyggnad,
under de af motionairen uppgifne vilkor;
med utöfning af hvilken rättighet Utskottet
likväl trott böra förenas äfven de förbehåll:
1:0 Att till verkställighet af samman¬
byggnaden erfordras Församlingarnes bi¬
fall, beroende, i händelse af delade me¬
ningar: på votering, sålunda att pluralite-
ten af bägge Socknarnes sammanräknade
röstetal bestämmer resultatet.
2:0 Att den Socken, hvars Kyrka, ef¬
ter sammanbyggnaden försvinner, må till
bibehållande af den gamla begrafningsplat¬
sen ega rätt, om den af Socknen yrkas,
dock att samma Socken varder förpligtad,
att Begrafningsplatsen på egen bekostnad
underhålla; samt
3:o Att sådane beslut om Kyrkors sam¬
manbyggnad, innan de till verkställighet
befordras, böra Kongl. Maj:ts Nådiga pröf¬
ning underställas; genom hvilket senare
förbehåll Utskottet anser sig tillika hafva
besvarat den väckta motionen om förän¬
dring i sättet, att öfver sammanbyggnads-
Beslut klagan föra.
3b Bcsv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.o 24-
Hvad åter frågan om delningen af den,
genom indragning vacante blifvande lönen,
bestående i Tionde och Boställs-afkastning,
beträffar, får Utskottet vördsamt tillstyrka,
att reglementariska föreskrifter, så väl till
grund för denna delning, som till rättelse
i öfrigt vid de serskildta förhållanden, som
i följd af sammanbyggnads-åtgärden kunna
i framtiden uppstå, och hvilka det för när¬
varande icke är möjligt att förutse och be¬
räkna, må af vederbörande Consistorium,
för hvarje serskildt fall, föreslås, samt till
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och stadfä¬
stelse öfverlemnas; och om Utskottet å ena
sidan medgifver billigheten deraf, att Pa¬
stor kommer i åtnjutande af någon ersätt¬
ning för tillökade Embetsgöromål, så hy¬
ser, å den andra, Utskottet den säkra till¬
försigt, att Consistorierna, vid upprättan¬
det af deras underdåniga Förslag till of-
vanberörde reglementariska föreskrifter, icke
blott skola afse Pastorernes fördelar, utan
derjemte, och förnämligast, nitälska för huf-
vudändamålet med kyrkors sammanbygg¬
nad, nemligen: Folkundervisningens för¬
kofran.
Utskottet, som sålunda tillstyrkt,
1:0 Att Biskoparne må ega rättighet, att
besluta om Kyrkors sammanbyggnad:
2:0 Att deras beslut skola undergå Konun¬
gens Nådiga pröfning; samt
Bes v. och Oecon. TJtsk. Bet. de. N. o 24 j 25. 31
3:o Att likaledes Consistoriernes Förslag till
reglementariska föreskrifter i afseende på
dispositionen af den, genom sammanbygg¬
naden, vacante blifvande lönen, m. m.
böra underställas Kongl. Maj:t; får dock
till Rikets Höglofl. Ständers eget upply¬
sta bedömmande, detta allt vördsamligen
öfverlemna.
Stockholm den 17 Januari 1829.
N:0 25.
Utlåtande, i anledning af väckta Mo¬
tioner om Vederbörandes befrielse
från lijelpe-dagsverks- och Stängsel-
skyldighetens utgörande till nedan-
nämnde Boställen.
Genom Protocolls-Utdrag af den 8 sistlid-
ne December, har det Hedervärda Bonde¬
ståndet till detta Utskott remitterat:
1:0 Ett af Riksdagmannen från Skara¬
borgs Län, Lars Larsson, till det Hederv.
Ståndet ingifvit Memorial, af innehåll, att
inom Gudhems Härad och nyssnämnde Läm
3 a Besv. och Oeeon. Ut sk. Bel.de. N.o 25.
icke allenast innehafvare af Rusthållshem¬
man skola utgöra 4 sR så kallade hjelpe-
dagsverken till Majors-Bostället vid Vest-
götha Kongl. Regemente, Kungsgården Gud¬
hem, utan också egare af Augmentshemman
äro ålagde, att lill berörde Boställe förrätta
2:ne sådane dagsverken, samt uppföra 32 fam¬
nar Gärdesgård, allt årligen och för hvarje
hemman; och sorn bjelpe-dagsverkena ej
mera borde på grund af Kongl. Brefvet den
12 April 1748, jemfördt med förklaringen
deröfver af den 8 Juni samma år, i Mo-
tionairens tanka kunna utfordras, samt ifrå¬
gavarande stängselskyldighet vore lika tryc¬
kande, som obillig; så har Lars Larsson
yrkat, att så väl den förra, som elen se¬
nare, af meranämnde tjenstbarheter måtte
helt och hållet upphöra; och
2:0 Ett afRiksdagsmannen från förenämn¬
de Län A. Johansson Brismanj till Ståndet
aflåtit Memorial, innehållande, att ehuru
Kongl. Brefvet den 12 April 1748 och För¬
klaringen deröfver den 8 Junii samma år,
upphäfva skyldigheten, att de så kallade
hjelpedagsverkena utgöra, Allmogen likväl
inom den del af Länet, för hvilken Motio-
nairen förer talan, icke till godo njutit en
sådan befrielse, men att ifrågavarande dags¬
verken ännu, till ett antal af 4 på hvarje hem¬
man, årligen utgöras till Kungsgårdarne
Ettack
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. IV-o 25. 33
Ettack och Kungslena, anslagne till Öfver-
ste-Boställe vid Skaraborgs Kongl. Rege¬
mente, samt Orreholmen, Öfversten vid
Veslgötba Kongl. Regemente tilldelad; hva¬
dan alltså A. Johansson Brisman, som i
öfrigt påkallat uppmärksamheten å de men¬
liga följder, dessa dagsverken, håde i af¬
seende på sättet och tiden för deras utgö¬
rande, bereda Jordbrukaren, hemställt, att
de samma såsom icke varande påförde i
hemmanens skattläggningar eller grundrän¬
tor, måtte hädanefter upphöra.
Hvad sålunda yrka dt och hemstäldt
blifvit har Utskottet i öfvervägande tagit;
och får Utskottet, hvad den öfverklagade
hjelpedagsverks- och stängsel-skyldigheten
till Gudhem beträffar, vördsamt upplysa,
att Kongl. Maj;t, under den 10 December
sistlidet år, i Nåder förklarat, att allden¬
stund utredt vore, att de dagsverks- och
stängsel-skyldigheter, som Krono- och Kro-
no-Skatte-hemmans innehafvarne i Gudhems
härad vid Kungsgården, Bostället Gudhem,
utgöra, icke hafva någon grund i hemmanens
skattläggning eller Indelningsverket: att
Allmogen , som dessa tjenstbarheter vid¬
kännes, derföre icke njuter någon lindring i
andra afseenden, samt alt betalningen för
Bihang till R- St. Prot. 1828 och 1829. 8:cte Sami. 3
3:dje H. t.
34 Besv. och Occon. Utsk. Bet:de. Nio sS.
flem, bestående i blotta Krono-värdiet, ic¬
ke på något sätt svarar emot deras rätta
värde; fördenskull och ehuru genom håll¬
na undersökningar det blifvit ådagalagd t, att
nämnde Boställe kan anses ifrågavarande
bjelpe-dagsverken och biträde lill hägnader-
nes underhåll behöfva, likväl och som det¬
ta.behof icke vore ett nog giltigt skäl, att
Allmogen i Gudhems härad med desse tjenst-
barheter allt framgent belastades, helst det
med Kongl. Förklaringen af den 8 Januari!
1748» om utgörande af indelda och oindel-
da hemmansräntor, samt Kongl. Resolulio-
nerne af den 29 November n5G och 9 De¬
cember 17G8 på Allmogens Besvär, öfver-
ensstämmer, att icke någon betungas med
andra och flere dagsverken och räntor, än
dem, för hvilka hemmanet är skattlagdt;
alltså pröfvade Kongl. Maj:t rättvist, att i
likhet med hvad Kongl. Majrt vid flere dy¬
lika förekomne frågor i Nåder beslutat,
Krono- oell Krono-Skatte-bemmans Inne-
hafvarne i Gudhems härad från dagsverks-
och stängsel-skyldigheterne vid Gudhems
Boställe i Nåder befria, med det förbehåll,
att, derest Kronan för samma Kungsgård
hjelpedagsverken framdeles kunde behöfva,
de samma då skulle utgöras med 4 st- år¬
ligen för hvarje hel gård af de hemman,
som sådana dagsverken nu utgöra, och
emot betalning efter Länets markegång.
Besv. och Occon, Utsk. Bet.de. IV.o 25. 35
Likväl och som betydliga svårigheter för
Boställets behöriga häfd, i anseende lili
brist på egna arbetare, otvifvelaktigt skul¬
le uppstå, i lali de tjenstbarheter, sorn
från aldre tider hitintills dervid af Allmo¬
gen i Gudhems härad kunnat påräknas, nu
genast skulle upphöra, har Kongl. Maj:t
funnit lämpligt förordna , att den nu i Nå¬
der beviljade befrielse för samma Allmoge
från dagsverks- och stängsel-skyldigheterne
vid ifrågavarande Boställe, må vidtaga först
efter 2:ne år, räknade från och med 182q,
på det Boslällshafvaren må ega något råd¬
rum, att i anledning deraf vidtaga nödiga
anstalter för Boställets behöriga skötsel och
häfd, under derpå följande år, då berörde
tjenstbarheter icke mera få begagnas. Och
finner Utskottet , i betraktande af hvad
Kongl. Maj:t i högstberörde måtto Nådigst
behagat förordna, den af Lars Larsson
väckta Motionen förfalla.
Vidkommande åter sanders Johansson
Brisnians hemställan, rörande hjelpedags-
verken till Kungsgårdarne Ettack och Kungs¬
lena, samt Orreholmen, har Utskottet bordt
tillkännagifva det Kongl. Maj:t, genom Nå¬
digt Bref af den 3 December 1812, förkla¬
rat Sig vilja, uppå vederbörandes ansöknin¬
gar och hemställanden om befrielse från så-
dane hjelpedagsverken, som blifvit anslagne
36 Btsv. och Oecon. Utsk. Btt.de. N.-o 7.5j 26.
till Kungsgårdar och Krono-lägenheter, samt
vissa Militiae- och Civile Boställen, uti hvar¬
je mål serskildt, efter de dervid sig före¬
teende omständigheter, Sig i Nåder utlåta;
Och som Utskottet icke finnér förändring
i högstberörde föreskrifter vara af behof-
vet påkallad, samt således icke kan före¬
slå, att någon underdånig hemställan der¬
om till Kongl. Maj:t från Rikets Höglofl.
Ständer må ingå; så har Utskottet ansett
sig endast höra hänvisa Motionairen till
dessa föreskrifters innehåll, som bestämmer,
i hvad ordning befrielse från ifrågavarande
dagsverken sökas bör.
Dock varder detta Utlåtande Rikets
Höglofl. Ständers egen upplysta pröfning
vördsamligen understäldt.
Stockholm den 17 Januarii 182g.
N:o 26.
Betänkande, rörande yrkad förän¬
dring i stadgandet, att Rotehållare
vid Båtsmanshållet skola, vid äf¬
ventyr af böter, personligen sig vid
General-Mönstringarne inställa.
Hedervärda Bonde-Ståndet har till detta
Utskott remitterat:
■Bcsv. och Oecon. Utsk. Beldt;. N.o 26. 37
1:0 Johan Bengtssons från Vester-
Norrlands Län Memorial, af innehåll: att
stadgandet uti 3g § af den utaf Förvalt¬
ningen af Sjö-Ärendena på Nådig befall¬
ning år 1824 utfärdadeContraet-eller Rote-
bok för Roterings - Compagnierne i Gefle¬
borgs, Vester-Norrlands och Norrbottens
Län, ”det Rotehållaren icke får, utan laga
förfall, från General- Mönstring uteblifva
eller Fullmägtig för sig ställafinnes ej
allenast tryckande för Rotehållare i de
Norra Provincerne, hvarest flere af dem
bo på 16 och 18 rails afstånd från mön-
stringsplatsen, utan ock ändamålslöst, enär
mången gång inga sådana förhållanden
emellan Piotebonden och Båtsmannen ega
rum, att för svaromål eller utredning den
förres närvaro blefve af nöden; och i hvil¬
ket hänseende ett behörigt Ombud i alla
fall borde få af Rotehållaren begagnas så
ofta han sjelf det åstundade; hvadan alltså
Motionairen en slik rättighet yrkar; med
tillägg, att de i sig sjelf icke betydliga bö-
terne af 32 sk. B:co, lill fördubbling hvarje
gång de ega rum, likväl äro kännbara för
innevånarne i nämnde provincer, och hvil¬
ka böter Rotehållare fått vidkännas änskönt
de utsett Fullmägtige, som Mönstringen bi-
vistat; Och hade med Bengtsson sig förenat
Lars Larsson från Gefleborgs Län, hvilken
dessutom uti
G
38 Bes v. och Occon. Vtsk. Bet.de. N.-o 26.
2:0 serskildt Memorial föreslagit, att,
när General-Mönstring skall verkställas,
vederbörande Rotehållare och Båtsmän måtte
derförinnan genom Kungörelse i Kyrkan,
sammankallas till Socknestämma, och der
höras, huruvida de hade något att vid den
blifvande Mönstringen emot hvarannan er¬
inra, i hviken händelse Rotehållaren borde
vara pligtig, att sig personligen vid Mön-
slrings-förrättningen infinna, men i motsatt
fall ega, att fullinägtig för sig ställa, vid
hvilken Sockenstämma jemväl den Båtsman,
som arnar begära afsked, borde sådant till¬
kännagifva ; uti hvilket Lars Larssons andra¬
gande Hans Hansson från samma Län del¬
tagit, äfvensom Nils Strinlund från Vester¬
norrlands Län sig förenat med Johan
Bengtsson, under tillägg, att i hans hemort
fmnas Båtsmän, som hafva sina hemvist
på 18 till och med 22 mil från Rotarne.
Utskottet har, efter öfvervägande af
hvad motionerne sålunda innehålla, väl icke
trott det i allmänhet blifva tjenligt, att
till Socknestäramor sammankalla Rotehål¬
lare och Båtsmän i ändamål, att der be¬
stämdt höras om och hvad den ena eller
andra af dem kunde hafva, att vid Gene¬
ral-Mönstrings-tillfället anmäla, och kan
fördenskull Lars Larssons i detta hänse¬
ende framstäldta förslag icke understödja;
hvaremot Utskottet, med fästad uppmärk¬
Besv. och Occon. Utsk. B et.-de. N.-o 26. 3g
samhet, dels å svSrigheterne för så vidt
kringspridde Rotehållare, att ovilkorligen
personligen bivista Mönstringen, dels på
tillräckligheten, i afseende å nödiga upplys¬
ningars eller svaromåls afgifvande, af ve¬
derbörligt Ombud, som på principalens
vägnar och på dess äfventyr hans ställe
företräder, tror sig ega fullt skäl vördsam-
ligen tillstyrka, att, på sätt Bengtsson fö¬
reslagit, och i öfverensstämmelse med hvad
Allmänna Lagen i fråga om talans utföran¬
de i alia civila mål medgifver, det må
öfverlemnas till Rotehållarens eget fria val,
antingen han vill personligen eller genom
laglig Fullmägtig sig vid ifrågavarande Ge¬
neral-Mönstringar inställa; lärande Rikets
Ständer, i händelse denna åsigt gillas, ge¬
nom underdånig skrifvelse, hos Kgl. Maj:t
anhålla om Nådig åtgärd till ändrings vin¬
nande i den anmärkta författningen;
varan des således förslaget, om Rote-
hållares och Båtsmäns sammankallan¬
de till Socknestämmor, afstyrkt, men
deremot det om Rotehållarens rättig¬
het, att till Genera]-Mönstring sända
Fullmägtig, af Utskottet understödt;
hvilket dock öfverlemnas vördsamt till
Rikets Höglofl. Ständers närmare be-
pröfvande.
Stockholm den 17 Januarii 1829,
STOCKHOLM,
P. A. No n stedt & Söner.
N:o 27.
Betänkande , rörande vackt fråga om
åtgärders vidtagande till spridda
Roteandelars sammandragande i möj¬
ligaste raotr
Krån Hedervärda Bonde Ståndet liar Ut¬
skottet till handläggning emottagit följande
Irenne, med hvarannan gemenskap egande
Memorial, nemligen i
i.‘o Af Riksdags Fullmägtigen från Flfs-
borgs Län 1lans Jansson, hvilken fratn-
Stält och genom anförda exempel ådagalagt
de flere olägenheter, som genom Rote-in-
teresseliters aflägsenhet från hvarannan till¬
skyndas såväl Rotehållarne som deras Sol¬
dater; i anledning hvaraf, och dä den hit*
tills för kringspridde RotedelafS närmande
vidtagne åtgärd, att utbyta utrotar endast
af lika taxation, ganska ofullkomligen fört
till ändamålet, Janson föreslagit, att, utan
hinder af det föreskrifna vilkoret om hefil*
mansdelarnes lika taxering, de närmast
hvarannan belägue hemmanen sammanjem*
kades till utgörande af en Soldat, för hvil¬
ken reglerings tillvagabringande Allmogen
kunde på dertill utlyste SockneStämmor, eller
ock genom vissa Deputerade sammanträda
Bihang till B, St. Fröt. i8a8 och. 1829. Sule Sami, *
4-de H. ti
3 Besv. och Oecon. TJtsk. Bet.de N.-o 27.
och rådslå, hvarefter deras uppgjorda för¬
slag skulle med vederbörande communice-
ras, och, sedan de detsamma godkänt, fast¬
ställas vid Domstol eller annan Autoritet;
vid hvilken motion Anders Danielsson från
Elfsborgs Län gjort den anmärkning, att
frågan liufvusakligen berodde af de för hvar¬
je ort gällande Kneckte-Contract, och att
ändring svårligen kunde vinnas i den väg
Hans Jansson yrkat;
2:0 Af Riksdagsmannen från Bohus
Län Andreas Johanssonhvilken jemväl yr¬
kat, att till beredande af större beqvämlig¬
het för Rust- och Rotehållare äfvensom
för Nummerkarlen, utrotar till Rusthåll och
Båtsmanshåll måtte sammandragas närmare
till Stamroten; förmälande Motionairen att
denna fråga icke vöre ny, enär, för några år
tilbaka, undersökningar blifvit på högre be¬
fallning hällne och project till ombyten
författade af Compagnie Befäl och Krono¬
betjening, åtminstone hvad Rusthållarne vid
Bohus Läns Regementes Södra Bataillon
vidkommer; samt
3:o Af Lars Larsson från Calmare
Län, hvilken likaledes yrkat de öfverkla-
gade olägenheternes afhjelpande dymedelst,
att de till Soldat eller Båtsman indelle Hem¬
manen måtte tillåtas sins emellan öfver¬
enskomma om sådana utbyten, att Rote
Bes v. Och Oecon. litsle. Bet.de N.-o af. 3
andelarne blefve förlagde inom en och
samma trakt; uti hvilket yrkande Anders
Andersson från Skaraborgs Län instämt;
hvaremot Rutberg och Anders Nilsson va¬
rit af den tanka, att Rikets Ständer icke
kunde ingå i pröfning af ämnet; utan att
Motionairen dermed borde vända sig till
Kongl. Maj:ts Befallninghafvande, som det
tillhörde pröfva, huruvida det sökta Rote-
bytet vore verkställbart, och derefter för¬
hållandet hos Kongl. Majrt anmäla.
Utskottet får härvid vördsamt upp¬
lysa, att, i anledning af lika beskaffade
yrkanden vid senast Öfverståndne Riksmö¬
te, Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i un-
dånighet anhållit att, som den tillförene
Kammar-Collegium uppdragna åtgärd att
upptaga och pröfva ansökningar om det
i Författningarne medgifne utbyte af Ro¬
tar icke kunde uppfylla ändamålet, serde¬
les som denna aflägsna Embets-myndig-
liet saknade erforderlig local-kännedom och
bekantskap med flere på frågan verkande
speciela förhållanden, Kongl. Majrt skulle
täckas, efter infordrade underrättelser om
förhållandet i detta fall, vid hvarje Rege¬
mente, genom tillförordnade Commisioner
af enahanda sammansättning som de, hvil¬
ka borde med jemkning af extra Roterin-
gen i Riket hafva befattning, låta vid hvar-
4 Besv. och Oecon, IIt sk. Bet.de. JY.o 27.
je Regemente, der behof af förändring fö-
refunnes, i vederbörande Rotehållares när¬
varo, allmänt undersöka, huruvida och i
hva^ moa utbyte af från Stamrotarne af¬
lägse hjelprotar och deras sammandragande
till närmaste Stamrotar kunde ega rum,
och förslag till ett sådant utbyte upprätta
samt Kongl. Maj:ts pröfning och stadfästel¬
se underställa.
Till följe häraf har Kongl. Maj:t icke
allenast, under den 3o November 1824, an¬
befallt vederbörande Landshöfdingar samt
Regements- och Corps’s - Chefer inkomma
med underdåniga yttranden, i anledning af
Rikets Ständers gjorda framställning om
åtgärders vidtagande till befrämjande af
hjelprotars utbyten, utan ock, sedan dessa
yttranden inkommit, genom Nådigt Circu-
iaire-Bref till samtelige Landshöfdingar,
vederbörande Chefer för Indelta Regementen
och Corpser vid Arméen och Flottan, äf¬
vensom till Karnmar-Collegium och För¬
valtningen af Sjö-Ärendena, under den 3o
Maji 1826', i Nåder förordnat, att alla an¬
sökningar om utbyten af från Stamrotar
aflägsne hjelprotar, samt om Roteflytlnin-
gar i allmänhet böra ske hos Kongl. Majrts
Befallningshafvande i Länet, som, sedan
den Rotehållare, med hvilken utbytet eller
Roteflyttningen är i fråga, äfvensom Sol¬
Besv. och Oecon. Vtsk. Bet.de. N.o 37. 5
dalen eller Båtsmannen, då någondera Num-
mern icke ar vacant, blifvit hörde, samt
vederbörande Regements- eller Corps’s-Chef
jemväl i ämnet yttrande afgifvit, eger att,
efter förekommande omständigheter och gäl¬
lande Författningar, utslag i anledning der¬
af meddela, hvilket Utslag dock hör Kam-
mar-Collegii pröfning underställas.
Utskottet tror sig alltså nu endast
höra vördsamt hemställa, det Rikets Stän¬
der ville hos Kongl. Maj:t i underdånig¬
het anhålla, att det tillägg måtte i Nå¬
der göras vid föreskrifterna i Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref af den 3o Maji 1826,
att i de Socknar, hvarest Roteombyten
äskades och icke redan för sig gått, Ro-
tehållarne måtte tillåtas vid Socknestäm-
ma utse vissa deputerade, hvilka egde
sammanträda och gemensamt med Kro-
nobetjeningen uppgöra förslag till de in¬
om Socknarna lämpliga Rotebyten, hvil¬
ket förslag skulle till Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande insändas till pröfning
och enahanda åtgärd, efter vederbörandes
hörande, som i afseende på enskildes
ansökningar blifvit genom nyssåberopade
Nådiga Bref föreskrifven. Dock under¬
ställes detta vördsamt Rikets Högloft. Stän¬
ders godtfinnande.
Stockholm den 17 Januarii jSacj.
6 Bes v. och Oeeon. Utsk. Bet.de, N.o 28,
N:o 28.
Utlåtande, i anledning af väckt hem¬
ställan om lindring för Allmogen
i den så kallade Byggnadshjelpens
utgörande.
Uti Prolocolls-Utdrag af den 4 sisth Dec,
har det Hedervärda Bonde-Ståndet till Ut¬
skottet remiterat 2:ne i ofvanberörde äm¬
ne till Ståndet ingifna Memorial.
1:0 Af Riksdagsmannen från Stock¬
holms Län Eric Erssonj som, efter en
historisk framställning, huru den så kalla¬
de Byggnads-hjelpen af ålder tillkommit
och utgått, citerat de Författningar, som, i
hans tanka, ligga till grund för bedömman-
det af sättet, huru denna skatt nu hör ut¬
göras, nemligen Kongl. Resolutionen den
11 April 1689, Kongl. Förordningen den
8 Januarii 1748, samt Kongl. Förordnin¬
gen den 21 Februarii 1789, hvars 5 § 2
Morn. lyder sålunda: Är räntan kommen
från Oss och Kronan uti frälsemanna
hand3 genom byte3 köp eller annat laget
fång 3 vare tå 3 om räntans utgörande till
frälseman lag samma t som om Krono-
Skatte-hemman är faststäldt.
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.-o 28. 7
När nu skillnaden emellan Frälse-skatte-
liemman och Skalte-frälse-hemman vore
den, att de förre äro sådane hemman, som
till sin grund varit frälse-hemman, men
hvartill frälsemannen afstått egande.rätten,
under förbehåll af någon viss årlig ränta,
men de senare åter sådane, hvilka skatte¬
man sedan uråldriga tider innehaft, eller
gamla Krono-skatte-hemman, som, genom
byte eller köp, kommit i frälsemanna hand,
så har väl Eric Ersson ansett det höra
medgifvas, att, i afseende på de förstnämn¬
de hemmanen, det för deras afhändande
upprättade Contract ovilkorligen gäller lills
vidare och intill den lyckliga tidpunkt, då
all jord hlifver af lika natur, men det
måste också blifva, i motionairens tanka,
en följd, att, hvad skatte-frälse-hemmanen
beträffar, frälseman icke kan innehafva
annan eller bättre rätt till räntan, än den
Kronan före afhändandet egde.
Under öfvertygelse om rigtigheten af
denna skillnad förenämnde hemman emel¬
lan, och om dess verkan tillämpningsvis
på Byggnadshjelpens utgörande, hade år
1823 en del Husby byamän af Åkers Skepps¬
lag och socken , efter uppkommen tvist
emellan dem och innehafvaren af frälse-
räntan till deras åboende hemman, som
bevisligen vore ursprungligen Krono-skalte-
8 Bcsv. och Oecon. Utsk. Bst.de. N.-o 28,
hemman, yrkat tillgodonjuta rättigheten att
få utgöra Byggnadshjelpen, i öfverensstäm¬
melse med det ofvan citerade Mom. af
1789 års Kongl, Förordning, det vill säga,
efter alterum lantum, eller förduhbladt Kro-
no-värdi, uppgående, efter förvandlings-
Uträkning, tili 1 Ridr 24 sk. B:co för hvarje
helt mantal, en rättighet, sorn, genom
Härads-Rättens, Lagmans-Rättens och Kgl,
Svea Hof-Rätts sammanstämmande Dommar,
dem tillerkändes. Hvaremot Kongl, Majit,
under den 9 Martii 1825, genom Dess Hög¬
sta Domstol, i Nåder förklarat, att, all¬
denstund upplyst vore, att Husby hemman,
hvilka före år 1680 varit af Krono-natur,
blifvit såsom sadane, år 1686, till frälse
Utbytte, och för den tiden gällande författ¬
ningar om ränte-persedlars utgörande i all¬
mänhet stadga, att allmogen vore skyldig
deras utlagor i sjelfva persedlen erlägga,
samt dem föra dit vederbörande åstunda-
de, allenast det icke skedde i otid och
Utom Lagsagan, samt om Bonden icke
bunde utgöra sina utlagor i sjelfva persed¬
len, barde han derföre erlägga penningar
efter som markegången vore i närmaste
köpe-stad inom Lagsagan den tid utjagorne
borde utgå; fördenskull och som, efter det
ifrågavarande hemman blifvit från Kongl,
Majit och Kronan till enskild man upplåt-
ne, under sådane vilkor och rättigheter,
dessa icke kunnat förändras eller förmin-
Besv. och Oecon. Utsk. Bet. de. N.o 2 8. g
skås genom de Påbud och Förrättningar,
som sedermera, tid efter annan, blifvit ut¬
färdade, angående Kronan behållne eller till
vissa Embets- och Tjenstemäns aflöning
anslagne räntor, hade Kongl. Maj:t funnit
meranämnde Husby hemmans åboer vara
pligtige, att för Byggningshjelp? räntan
erlägga lösen efter markegång,
Vid utgången af detta mål hade Eric
Ersson ansett sig böra fästa uppmärksam¬
het; och ehuru han med underdånig vörd¬
nad ansåg högstberörde Dom, emedan den
är under Kongl. Maj:ts Höga Secret utfär¬
dad, och Motionairens mening icke vöre,
att i denna väg söka utverka, det de Konun¬
gens rådgifvare, som Domen föranledt, måt¬
te under tilltal ställas; likväl och som ifrån
högstberörde Dom kan hemtas ett ganska
svårt prsejudicat, den skattdragande All¬
mogen till största skada och förfång, i syn¬
nerhet inom skoglösa orter, der markegån-
gen på skogs-effecter är hög, har Eric
Ersson trott sig böra hemställa, om icke
vederbörande Utskott kunde anmodas, att
till Rikets Höglofl. Ständer med betänkan¬
de inkomma, på hvad sätt Allmogen lämp¬
ligast må blifva lindrad i utgörande af
Byggnads-bjelpen.
Och hade de öfrige Riksdagsfullmägti.
ge från Stockholms Län till Protocollet
io Besv. och Oecon. Utsk. Betsele N:o 28.
anmält, att de uti Eric Erssons sålunda
gjorda hemställan instämde.
2:0 Af Riksdagsmannen från samma Län
JVils Insulin, som under åberopande deraf,
att, vid räntors utgörande, Byggnadshjel-
pen öfver större delen af Riket hittills alltid
utgått i så kallad Slotts-famn, till dubbelt
Krono-värdi, med 16 sk. B:co för hvarje
helt hemman, men en del egare af frälse-
räntor under senare åren utfordrat denna
ränte-persedel in natura, funnit sig böra
icke allenast fästa uppmärksamheten vid be-
liofvet af en förklaring öfver de författnin¬
gar, som angå Byggnadshjelpens utgörande,
och som, efter hvad erfarenheten visat,
Blifvit af Öfver- och Under-Domstolar olika
tillämpade, utan också föreslå, att Rikets
Höglofl. Ständer ville hos Kongl. Majit i
underdånighet hemställa, om icke Kongl.
Majit täcktes, genom utfärdande författning,
i Nåder förordna, att Byggnadshjelpen må,
hädanefter som hittills, utgå efter fördubb-
ladt Krono-värdi, med 16 sk. Bico af
hvarje helt hemman, utan afseende på na¬
turen eller åldern af den ränta, som ut¬
göras skall.
Detta har Utskottet i öfvervägande ta¬
git; och som motionairernes sålunda
gjorda framställningar åsyfta ett ingri-
Besv. och Oecon. Utsk. Bet:de. N.o 2<9, zg. 11
pande i helgden af enskild mans på
laga fång grundade rätt, alltså kan
Utskottet icke tillstyrka, att å samma
framställningar något afseende göres.
Dock varder detta Utlåtande vördsamt öf-
verlemnadt till Rikets Högloft. Ständers
egen upplysta pröfning.
Stockholm den 17 Januarii 1839.
N:o 29.
Betänkande, rörande väckt fråga om
en Köpings anläggande i Bohus
Läns skärgård.
Uti från Hedervärda Bonde-Ståndet till
detta Utskott remitteradt Memorial har Riks-
dagsfullmägtigen Olof Mattesson omförmält
de flere olägenheter Innevånarne uti Sock-
narne emellanUddevallaoch Strömstad deri¬
genom skola vidkännas, att, då afståndet
emellan nämnde städer utgör omkring Tio
mil,Landtboerne nödgas företaga långa resor,
för att dels erhålla nödige Köpmanna-varor,
dels föryttra sina landtprodueter, och för¬
denskull föreslagit, att en Köping måtte få
anläggas vid Fjällbacka fiskeläge i Qville
12 Bil t. Besv. o. Otcon, Utsk. Bet.-de. N.o sg.
härad af Bohus Län; hvarest för närvaran¬
de finnes en by med 5o å 60 ‘Innevånare
och belägen på sex mils afstånd från Ud¬
devalla och 5 mil från Strömstad, vid en
af de beqvämaste hamnar i Bohuslänska
Skärgården.
Den sålunda gjorda Motionen anser
Utskottet sig böra understödja med vörd¬
sam hemställan, det Rikets Höglofl. Ständer
ville ansökningen med underdånigt föror¬
dande till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
och afgörande anmäla. Hvilket dock Rikets
Höglofl. Ständers eget godtfinnande, jemte
en Ledamots serskilda tanka i ämnet, vörd¬
samt underställes.
Stockholm den 17 Januarii 1829.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Ri¬
kets Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts
Plenum, vid Lagtima Riksdagen i
Stockholm, den 17 Januarii 1829.
S. D. Herr Leffler anförde:
Emot Höglofl. Utskottets Betänkande i
anledning af väckt fråga om en Köpings
anläggande vid Fjällbacka uti Bohus Län,
nödgas jag i så målto reservera mig, som
Utskottets pluralitet icke behagat medgifva
Bil. t. Besv. och Oecotu Utsk. Bet.de. N.o 2g. 13
det tillägg deruti, hvilket en del dess Le¬
damöter, hvaribland äfven jag, yrkade,
nemligen att Rikets Höglofl. Ständer ville
hos Kongl. Maj:t anhålla om .Nådigst an¬
befallande af undersökning, huruvida den
begärda Köpingen vöre nödvändig och nyt¬
tig. Inom Höglofl. Utskottet har visserli¬
gen en dess Ledamot vitsordat localens an¬
vändbarhet dertill, hvaröfver jag icke är
i tillfälle alt yttra mig; men jag anser lik¬
väl att flera andra omständigheter dervid
höra komma uti beräkning; såsom till ex¬
empel, om Städerne Uddevalla och Ström¬
stad, genom Köpingens anläggande, blefve
alltför mycket lidande, i hvilket fall det
väl voj;e bättre att lemna anläggningen,
hvars nytta, enligt hvad erfarenheten, de
senare tider, gifvit vid handen, torde vara
rätt problematisk, än att för densamma
uppoffra tvänne redan varande Städer; el¬
ler om anläggandet utaf nämnde Köping,
hvilken, enligt den gjorda heskrifningen öf¬
ver localen, lärer blifva rätt svår att åt sjö¬
sidan bevaka, en ny Canal öppnades inom
Landet för lurendrägeri och tull-försnill¬
ning, hvilket utan tvifvel hvarken komme
att gagna det Allmänna eller det den blif¬
vande Köpingen omgifvande Landtfolket.
Jag är visserligen deroih öfvertygad, att
Kongl. Maj:t icke lärer bifalla densammas
anläggande förr, än en sådan undersökning
i4 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. JY.o 3o.
försiggått; men då Rikets Höglofl. Ständer
vanligen vid sina önskningar, som de in¬
för Thronen frambära uti sådane mål, dem
de icke rätteligen kunna bedömma, förena
den om en föregående undersökning; och
jag vågar anse detta ärende för närvaran¬
de af sådan beskaffenhet; bade jag förmo¬
dat, att Höglofl. Utskottet funnit anledning
dertill, att uti Betänkandet intaga det be¬
gärda tillägget om föregående undersökning.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Gabr. Grip.
N:o 3o.
Betänkande, i anledning af väckta Mo¬
tioner, rörande förändradt Fång-
föringssätt.
Hedervärda Bonde Ståndet har till detta
Utskott remitterat nedan omförmäldte tvän-
ne Memorial, angående förändring i sättet
att framföra fångar, nemligen:
1:0 Af Anders Andersson från Up¬
sala Län, hvaruti föreslås, att, till bespa-
Bes v. och Oecon. Utsk. Bet.de. IV.-o 3o. i5
.» v
rings vinnande i Statens hetydliga utgift
för Fångars forslande med skjuts, äfvensom
för att Betaga de fängslade tillfälle till rym¬
ning under de många resor, som föranle¬
das af deras, i sådan afsigt, vanligen falska
uppgifter om af dem på andra orter be¬
gångna brott, den uti andra Stater begag¬
nade utväg att till fots transportera fån¬
gar måtte jemväl i Sverige vidtagas, så
vidt fångarnes kroppskrafter och helsa det
medgåfve; för hvilket ändamål fångarne
borde så sammanfängslas och af en eller
flere Gevaldiger så bevakas, att de icke
förmådde åtskiljas eller rymma, utan att
de med säkerhet, efter tiilryggalagde vissa
mil på dagen, samt med tillfälle, uti der¬
till inrättade häkten, till nödig hvila och
nattherberge, kunde på bestämd tid och
ort framkomma ; hysande Motionairen den
öfvertygelse, att hans hemmavarande Com-
mittenter gerna skulle åtaga sig, på egen
bekostnad uppföra Fånghus å de Stationer,
som dertill anvisades.
Med Anders Andersson förenade sig
Petter Pehrsson från Jönköpings Län; hvar¬
emot förslaget ogillades af Anders Daniel-
son, Häradshöfdingen Vijkman ^ Olof Nils¬
son och Anders Nilsson, hvilka ansägo fång-
transpiorterne till fots förorsaka vida större
kostnad genom den dervid erforderliga tal¬
16 Besv. och Oecon. Ut sk. Bct.de.. N.o 3o.
rikare bevakning, än som vid nuvarande
forslingssätt är af nöden; och hvartill dess¬
utom komme den olägenheten* att, vid fån¬
gars tröttnande eller sjuknande, de närmast
vägen belägna gårdar ofta med deras her-
bergerande skulle besväras, äfvensom det
skulle hällda, att fångarne icke till Tings¬
ställen på bestämda terminer kunde fram¬
hinna,
2io Af Olof Olofsson från Östergöth¬
lands Län, som yrkat, att till beredande af
lindring i den för Rikets alla orter betyd¬
liga tunga medelst fång-bållskjutsen och i öf¬
rigt på de af Andersson framställde skä^,
fångarne framdeles måtte vandra till fots,
en utväg, som Rikets Försvarare, jemte
många andra redlige Medborgare måste
för sin fortkomst begagna, hemställande
Olof Olofsson tillika, att, om denna förän¬
dring i fångforseln icke bifölles, det åtmin¬
stone mätte vid nu brukliga transportsät¬
tet stadgas, att ej flere än fyra arrestanter
finge åka efter ett parhästar; och hafva uti
Olofssons Motion instämt: J. Andersson,
Olof Carlsson j Anders Pehrsson och Jacob
Petter Andersson från Östergöthlands Län,
ined flere*
I anledning häraf får Utskottet vörd-
samligen andraga: att vid senaste Riksdag
flere
Be sv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. N.o 3o. ty
flere Motioner blifvit väckte att, medelst
fångtransporten till fots, vinna besparing i
kostnaden, till besvarande hvaraf, Stats-
Lag- och Oeconomie-Utskotlen, uti ämnet
afgifvit gemensamt utlåtande, (sorn igen-
finnes under JNT:o 424 uli Törnen 4* 4
Bihanget till samtlige Riks Ståndens Proto-
coll} hufvudsakligen afstyrkt förslaget; un¬
der yttrande bland annat:
Att det project, Ståts-Utskottet lill
Rikets Ständer då afgifvit, om vissa ändrin¬
gar i de gällande föreskrifterna grande
fångföringen i Riket, förmodades 1 eja till
besparing i utgifterna:
Att beträffande tillfället till-r . U1ing
för fångar, genom deras falska uppgifter 0*n»
på andra orter, af dem begångna brott ofeh
derigenom föranledda resor, re^än vofY!
genom Kongl. Brefvet den 29 Ju]ii i8i£
och Svea Hof-Rätts derpå grundade Circui"
laire af den 11 Augusti samma år, stadgadt^»
att Domaren bör pröfva, huruvida, genomi
skriftvexling med vederbörande kan inhem-
tas upplysning örn det, af den häcktade per¬
sonen, uppgifna brott, begånget på annan
ort, innan ransakningen till annan Dom¬
stol förvisas;
Att, i afseende på förslaget att under
bevakning föra fångar till fots Dån ett till
Bihang lill R. St. Brot. 1828 och 18*9 8:de Sami. 2
4- de H. t.
i8 Besy. ocfi O coon* Ut sk Bet.de N.o 3o
annat ställe, deremot förekomma de hin¬
der, som väderlek och väglag vid flere års¬
tider förorsaka, detflättare tillfälle till rym¬
ning, som derigenom yppas, den större be¬
vakning, som dervid blifver nödvändig,
den längre tid som åtgår o. s. v., samt
Att i fråga om minskning i det an¬
tal fängslade personer, som borde få åka
efter en eller två hästar, det stadgade an¬
talet jfjf två fångar efter en, och fern fån¬
gar e^j-r två hästar, ansetts icke vara för
högt jjfräknadt, enär fångarne sällan, så¬
som vid vanlig Gästgifvareskjuts inträffar,
medföra några saker eller varor, som, jem-
te pers&nerne, skulle öka tyngden för hä-
starne.
/ Utskottet, sorn, vid sådana omständig¬
heter oell förhållanden, trott sig icke eller
lin böra tillstyrka bifall till de framställda
motionerue, i fråga om fångars transporte-
/rande till fots, eller alternativt, att mindre
antal fångar, än hittills, skulle på ett och
samma åkdon fortskaffas, anser dock, alt då
fångföringssättet, ehuru i senare tider i
■ åtskilliga delar förbättradt, likväl ännu onek¬
ligen medför många olägenheter, så väl i
afseende på dryga omkostnader som säker¬
heten vuj fångarnes bevakning och de¬
ras b«hÖr>'ga behandling under transporter¬
Desv. och Otton. Utsk. Seide. N.o 3o. ig
na, det är af väsendtlig vigt, att fångför-
rings-anstalterna bringas lill vidare full¬
komlighet. 1 sådant hänseende och då fle¬
re Kongl. Majus Befallningshafvande redan
inkommit med underdåniga förslag till an¬
skaffning på Statens bekostnad af serskilda
vagnar tili begagnande vid fångtransporter,
bar UttskoLtet velat nyttja detta tillfälle att
vördsamt hemställa, det ville Rikets Höglofl.
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta vidta¬
ga nödiga anstalter för inrättandet af såda¬
na vagnar, i den moa blifvande anslag der¬
till lemna tillgångar, och så vidt dessa vag¬
nar kunde finnas ändamålsenliga, ej mindre
såsom ledande lill besparing i framtiden
för Statsverket, än såsom befordrande all¬
män säkerhet och fångarnas skäliga medfart.
Då Utskottet således afstyrkt de ifrå¬
gavarande Motionerne, bär Utskottet der¬
emot ansett, att den redan påtänkta in¬
rättningen af serskilda fångvagnar må, i
mon af tillgångarne, och så vidt de kunna
anses såsom ett verksamt medel till fång-
föringsättets förbättring, befordras. Hvil¬
ket allt dock vördsamligen understäl-
ies Rikets Höglofl. Ständers egen upplys-
sla pröfning, jemte tvänne Ledamöters
serskilda tankar i ämnet.
Stockholm dea 17 Januarii 182g.
30 Bil. t. Bosv. o. Oecon. Utsk. Bet.de. JY.o 3o.
Utdrag af Protocollet, hållet i Rikets
I-Iöglofl. Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskotts Plenum, vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm,
den 17 Januarii 1829.
S. D. Herr Gref ve Hamilton, Jacob, yttra¬
de, att han för sin del ansåg besvarandet
af den frågan: bör det nu åter väckta för¬
slaget om ändring i fångförings-sättet un¬
derstödjas, eller icke, bero hufvudsakli¬
gen på resultaten af undersökningarne eller,
rättare, erfarenheten i tvänne hänseenden,
nemligen:
1:0 Huruvida fångförings-sättet med
skjuts, eller det till fots, förorsakar Staten
mindre kostnad och medför mindre tunga
för enskilde, samt
2:0 Ilvilketdera transport-sättet inne¬
bär större säkerhet mot fångarnes rymning.
Endast erfarenheten torde med säkerhet
kunna upplösa dessa tvifvelsmål, och för
att ens approximativt leda sig, genom an¬
ställande beräkningar, till dessa resultat,
skulle till en början fordras bestämdt upp¬
gjorda planer, hvarefter den förändrade
fångfÖrings-anstallen borde inrättas, och
hvarpå calculerne kunde grundas. Uppgö¬
randet af en sådan fullständig plan mötte
dock, bland andra svårigheter, äfven den,
att hvad som för en del af Riket vore bå¬
Bil. t. jBesv. och Oecon. Utsk. Bet.de. JY. o 3o. 11
de nyttigt och tjenligt, Liefve nti en annan
Province overkställbar! och förkastligt. Så¬
lunda, oin bruket från andra länder i nå¬
gon mou kunde i Piikets mest befolkade och
odlade provincer tagas till eftersyn, kunde
det samma ingalunda gälla för de nordliga
tracterna, der förhållandet skiljer sig så be¬
tydligt, att t. ex. landsvägen framgår ofta
hela milen och derutöfver, ulan att om-
gifvas af knappt något spår efter men nisko-'
handen, och der afståndet emellan häcktet,
som innesluter brottslingen, och Tings-släl-
let, hvarest han skall förhöras och döm¬
mas, är mångfaldigt större, än i de tätare
hehodda orterne; andra betydliga olikheter
och svårigheter att förliga.
Men då likväl förslaget var af sådan
vigt, att ull möjlig åtgärd borde lemnäs
till utredande af dess användbarhet äfven
i Sverige, serdeles som den, redan år 1823,
anmärkta betydliga kostnaden genom fång¬
skjutsen ännu mera påkallade Rikets nu
församlade Ständers uppmärksamhet, sedan
Kongl. Maj:ts Nådiga proposition om Stats¬
verkets tillstånd och behof utvisade, att
kostnaden för fångskjutsen och underhållet
år 1826 öfverstigit det vid senaste Riks¬
dag gjorda anslaget med icke mindre än
en summa af 110,749 R-‘dr 3o sk. 3 r:st.,
så ansåg, vid ett slikt förhållande, Hr Gref¬
ven, att vördsam hemställan borde göras,
0111 icke Rikets Ständer skulle genom un¬
aa Bil. t. Bes v. och Oecon. Vlsk. Bet:dc. N.o 3c.
derdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det Hans Maj:t täcktes låta med det före¬
slagna nja fångföringssättet anställa rön,
och för sådant ändamål anbefalla vederbö¬
rande autoriteter, att i detta granlaga och
magtpåliggande amne inkomma med alla
de underdåniga uppgifter och yttranden,
som kunde i Nåder pröfvas erforderliga,
för att utgöra nödig ledning och grund för
det förslag, om hvars upprättande Kongl.
Majrt sedan torde i Nåder meddela Dess
befallning; hvarefter och sedan förslaget
undergått Nådig granskning, Kongl. Majrt
torde förordna om anstalters vidtagande,
att inom någre af Rikets tätast befolkade
provincer, under föreskrifna försigtighets¬
mått, till fots transportera fångar, till en
början sådana, hvilkas förbrytelser vore af
mindre grof beskaffenhet, och genom hvilkas
möjligen inträffande rymning allmänna sä¬
kerheten skulle mindre äfventyra; förmo¬
dande Grefven likväl, alt farhågan i det
hänseendet blefve mindre, i samma mon
som fångarne, trötte af gåendet om dagen,
skulle sakna förmågan att nattetiden göra
försök att undkomma; äfvensom att den
mödosammare vandringen tili fots skulle
jemväl medföra den fördel, att kringvan¬
drande personer icke, såsom hitintills inträf¬
fat, skulle söka utvägen att, i egenskap af
lösdrifvare, varda till deras aflägsna hem¬
ort medelst fångskjuts beqvämt forslade.
Bil. t. Bcsv. och Oecon. Utsk. Bet.de. iV.-o Jo. a3
Grefven, som hyste den öfvertygelsen,
att de försök, Kongl. Maj:t kunde i Kader
finna för godt i afseende på det gjorda
föislaget låta anställa, skulle säkrast leda
lill upplysning derom, huruvida det ifrå¬
gavarande nya fångförings-sättet blefve möj¬
ligt och framför det nu brukliga egde fö¬
reträde; äfvensom huruvida det, en gång
med fördel användt inom några provincer,
mätte efter hand kunna utsträckas lill be¬
gagnande i flera och måhända de fleste om
ej alla orter af Riket , trodde tillika för
sin del böra i sammanhang dermed vörd¬
samt föreslå, att, i händelse Rikets Stän¬
der beslöto om det projecterade försöket
göra underdånig framställning, Ständernas
underdåniga skrifvelse måtte tillika inne¬
hålla den hemställan: att, i afseende på så-
dane till fästningsarrest dömde personer,
hvilka efter utstådt fängelsestraff borde stäl¬
las på fri fot, men belunne sig från hem¬
orten och tillfället till deras laga närings¬
fång så aflägsnade, alt de, under den lån¬
ga vandringen, vanligen i utbloltadt till¬
stånd, funne sig frestade och kanske nöd¬
sakade alt antingen genom tiggeri eller nya
brott söka åtkomma det oumbärliga, den
utvägen måtte vidtagas, att de från fängel¬
set förpassades att åtfölja fångtransporten
under bevakning till hemorten; med iakt¬
tagande dervid, att af den ådömde fän¬
24 Bil. t. Besv. och Occon. Utsk. Bet.de. lY:o 3o.
gelsetiden borde afräknas så mångå dagan,
sorn för deltagandet i fångtåget åtginge,
emedan i annat fall straffet biefve olagli¬
gen ökad t.
Ut supra
Ex Protocollo,
C. G. Grip.
Utdrag af Protocollet, hållet uti lii-
kets Höglofl. Ständers Allmänna Be¬
svärs och Oeconomie-Utskotts Ple¬
num, vid Lagtima Riksdagen istock¬
holm, den 17 Januarii 1829.
S. D. Herr Friherre Cederström, Jacob,
förklarade, .att Herr Friberren för sin del
ansåge nödigt, att Utskottets framställning,
i afseende på fångvagnars anskaffande på
Statens bekostnad, borde med Stats-Utskot-
tet communiceras, oell begärde, alt denna
tanka, såsom Herr Friherrens reservation,
skulle den afgående skrifvelsen lill Rikets
Höglofl. Ständer få åtfölja.
Ut supra.
Ex Protocollo,
C. G. Grip.
STOCKHOLM, P. A. Norstedt & Söker, 182g.
N:o 31.
Betänkande, i anledning af väckta
frågor om arbetscommende-
ringars upphörande, m, m.
Hederv. BondeStåndet har, tinder den 1
sisth December, till Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet remitterat ett Memorial
af Riksdagsfullmäktigen Eric Persson från
Gefleborgs Län, deruti han, jemte anmälan,
att han, redan vid 1823 års Riksdag, fastän
förgäfves, sökt fästa sina Medbröders upp¬
märksamhet på de olägenheter, som roterings-
skyldige tillskyndas, genom de täta arbets¬
biträden, hvartill deras Soldater beordras, å
nyo framställt de svåra följder, som genom
dylika commenderingar, isynnerhet till Götha
Canal, förmenas uppkomma; och hvarvid
Eric Persson dels åberopat, hvad af honom
vid nyssnämnde Riksdag i detta alseende
Bihang till R, S, Prot, 18*8 och 18*9, 81 de Sami. t
5:e Hit
g Bcsv. och OeCon. Utsk. Bet de N.o 3 > <
blifvit anfördt, dels ock, till ytterligare styr¬
ka för Motionen, andragit, att i Helsingland
Soldaten vanligtvis tilldelas viss jord af ut¬
marken att odla, hvilket i en så ouppodlad
och folkfattig province af behof vet påkallas;
att deremot en ung och rask karl icke nu¬
mera, såsom tillförene, innan de täta arbets-
commenderingarne voro kände, skall kunna
räkna på tillfälle och tid till den emottagna
jordens uppodlande för sin, samt stundom
jemväl för hustrus och barns bergning, och
att karlen derföre, på Rotehållarens bekost¬
nad, måste söka sin bergning uti en, till Öf¬
verdrift uppjagad, .lega. 1 anseende till hvil¬
ket allt Eric Persson nu föreslagit och yr¬
kat, att arbetscommenderingarne må helt och
hållet upphöra, eller åtminstone inskränkas,
eller att, i fall intetdera kunde beviljas, om
någon Soldat under Canal-arbete blefve så
skadad, att han till vidare krigstjenst vore
oduglig, Roten då måtte under någon, emot
den uppjagade legan svarande, lämplig tid
få utan afgift vara vacant, samt att dessu¬
tom en sådan karl skulle af CanalDirectio-
nen hugnas med underhåll, lämpadt efter
den honom drabbade större eller mindre
skada.
Uti denna Motion har äfven Carl Hen¬
ricsson Bergman, från Gefleborgs Län, sig
ferenat3 med anförande, att, då icke mindre
Btsv. och Occoh. Utsk. Bet.de N.o Si. 3
Sn 6 eller 7 Soldater från Helsingland blif¬
vit under Canal arbetet sistlidne sommar så
illa skadade, att Rotehållarne varit nödsaka¬
de anskaffa andra i stället , det Vore af
högsta vigt, alt ett sådant ondt bletve före¬
kommet, helst, om än medborgaren ieke fin¬
ge undandraga sig att bidraga, då det gäl-
de Inrättningar för Slatens räkning, hans f-N
gendoin och krafter icke bebÖfde för enski!d*
ta företag uppoffras; hvarföre ock Bergmon
yrkat, att arbetscommenderingar ör enskild-
ta Bolag måtte upphöra, men att, örn sådant
icke kunde ske, Bolagpn åtminstone måtte
åläggas ansvara både Hotehållaren och Sol=
daten för alf den skada, hvaraf den sena¬
re under arbetet kunde träffas,1 äfvensom stör¬
re delen äf Hederv. BondeStåndet sig m< d
Bergman förenat.
Vidare har Goran Andersson från Ve¬
sterås Län, med hvilken flere af det Hedei V,
Ståndet instämt, uti Memorial, som Ståndet
den 12 sistl. December till detta Utskott öf-
Verlemnat, föreslagit, att manskapet vid ar¬
betscommenderingar må tillgodonjuta slit-
ningspenningar för nyttjandet af egne arbets¬
kläder, under commenderingstiden, beräk¬
nade likasom för marcher, äfvensom ock, att
icke allenast Soldat, som under Canalar—
bete så skadas, att han icke vidare förmår
bestrida kronans tjenst, må försäkras om tö
4 Besv. och Oecon. Utsk.Bet.de N:o 31.
tillräcklig pension, utan ock, att Bolaget må
åläggas, att till Enka efter Soldat, som un¬
der sådant arbete genom vådlig händelse
mist sitt lif, meddela någon gralification.
Sedermera har Utskottet ifrån Höglofl,
Ridderskapet och Adeln emottagit Remiss,
under den 29 nasti. December, af Friherre
Ridderstolpes, Fredrik, Motion, hvaruti li¬
kaledes yrkas CanalDirectionens förpligtan¬
de, att ersätta de för den arbetande Solda¬
ters arbetskläders slitning, och att gifva pen¬
sion, i likhet med Staten, åt under arbetet
stympade och skadade soldater, samt dessu¬
tom, att Directionerne må åläggas lemna så-
dane beting, att Soldaten ej som nu — ”en-!
dast af tvånget, att vid Canaler arbeta , leds¬
nar vid tjensten.’!
1
Utskottet, som detta allt till öfverlägg¬
ning förehaft, lår vördsamligen lörklara, att
hvad först angår frågan om den indelta Sol¬
datens befrielse från Arbetscommendering,
eller att så beskaffade commenderingar åt¬
minstone måtte inskränkas, så enär, enligt
a4 §. uti Regeringsformen, Rikets krigsmagt
är ställd under Konungens Befäl, och Ko¬
nungen allena eger commendera krigsfolket,'
icke blott till Rikets försvar i krigstid, utan
jemväl till sådane förrättningar i fredstid,
hvilka afse uppförande af något för fäder¬
Besv, och Oecon. Utsk. JBet.de N.o 31. 5
neslandet gagneligt företag, anser Utskottet,
för sin de], någon pröfnings-rätt icke till¬
komma Rikets Ständer i frågor, som röra
krigsfolkets användande på sätt Konungen,
öfverensstämmelse med Kneckte Contracten,
finner för Riket nyttigast; Och afstyrker Ut¬
skottet följaktligen nu, likasom vid förra Riks¬
dagen, då fråga af nästan lika beskaffenhet
Väcktes, bifall till Molionerne i denna del.
Vidkommande åter den yrkade förplig—
telsen för enskilda Bolag, dels att ersätta
och godtgöra Rote och Soldat, i händelse
den senare under utöfningen af det arbefe,
hvartill hail blifvit commenderad, varder så
skadad, att han icke vidare kan tjena som Sol¬
dat, dels ock att tilldela något understöd åt
Enka efter Soldat, som under utöfningen af
sådant arbete vådeligen omkommer; så enär
det icke kati bestridas, att' ett verkligt och
ganska känbart lidande tillskyndas Rotehål¬
lare och Soldat, då denne under en arbets-
commendering varder obrukbar till krigs¬
tjenst, äfvensom allt skäl dertill synes vara,
att Roten erhåller någon ersättning för karl,
som i dylikt arbete mister lif, samt Enka,
efter en sådan, något understöd; anser Ut¬
skottet sig böra föreslå, det Rikets Högloft,
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, om vidtagande af sådan författning,
att, enär arbetscommenderingar hädanefter
6 . Btsv. och Otton- Utsk- Bef.de N',a 31.
’ I
begagnas af enskilda personer eller Bolag ,
som redan epa eller få rättighet till corn-
nv-nderingar, dem må åligga, att, i liän-
d"lse Soldat genom arbetet så såras eller
skadas, att han nödgas lemna krigstjensten,
lonna honom ett emot skadan och hans li*
dmde svarande, årligt underhåll, äfvensom
O oh, alt, då Soldat under arbetet skadas el¬
jer omkommer, i bäggö dessa fall ersätta
Roten dess häraf uppkommande lörlust , i
förhållande lill karlens ålder, och i det se¬
nare till hans efterlemnade Enka utbetala nå’
got understöd, allt efter de närmare bestäm¬
melser härutinnan, som i Nåder kunna före-
skrifvas,
Hvad vidare angår de väckta Motio-
nerne 0111 slitningspenningar , finner Utskot*
tet deremot så mycket mindre skäl tillstyr¬
ka bifall dertill, sorn kändt är, atti allrnän-
jiet arbetscommenderingarne vid hemkom¬
sten, synnerligen från Götha Canal, medfö¬
ra betydliga, genom arbetet förtjente, pen-
pinge-summor, samt undantag härifrån, om
de, på sätt Goran Andersson velat antyda,
inträffat, således endast synas böra tillskrif-
vas karlarnes egen vårdslöshet, eller misshus¬
hållning. Och hvad slutligen beträffar frå¬
gan om ökade beting, så, enär, på sätt ser¬
skildt om Götha Canal är uti Kongl. Regle¬
mentet den 2 i April 1812, 3 Cap. i Art,
Besa. och Ocean, Utsk. Bet.de ,N:o 5i, 7
bestämdt föreskrifvet, ej mindre der än annor¬
städes i allmänhet, tillräckligt afseende härvid
blifvit gjordt å karlens så väl belåtenhet och
skäliga förtjenst, som hans arbetsförmåga, tror
Utskottet någon serskild åtgärd af Rikets
Höglofl. Ständer icke eller i detina del nödig.
Utskottet, sam således afstyrkt de ifråga¬
varande Motionerne, i hvad de röra upp,'
hörande eller inskränkning af arbefscom-
menderingar, samt beklädnads-slitnings-
penningar och högre beting för manskapet,
bar deremot tillstyrkt, alt Underdånig
hemställan hos Kongl. Majit må af Rikets
Högll. Ständer göras, om vidtagande för¬
fattning, att, enär arbetscominenderin-
gar hädanefter begagnas af enskilda Bo¬
lag eller Personer, som redan ega eller
få rättighet till sådane commenderingar,
dem må åligga, att, då soldat, genom ar¬
betet skadas eller mister lifvet, meddela
ersättning eller understöd åt vederbö¬
rande Rote, karlen, eller dess efterleta*?
nade Enka.
Hvilket allt dock Rikets Höglofl. Stän¬
ders egen" pröfning vördsammeligen under?
ställes.
Stockholm den ig Januarii 1829*
8 Bese, o e/i Oecon'. Utsk. Ber.de JV.-o 5a.
N:o yx*
Betänkande, rörande väckt motion
om undersökning i afseende på
möjlig nedsättning af Skepps-
umgälder å Svenska Fartyg.
TJti Memorial, som Vällofl. BorgareStåndet
till detta Utskott remitterat, har Herr Jan
Lamberg påkallat uppmärksamhet å de för¬
fattningar, som fjettra handeln genom han¬
dels-sjöfartens för dryga beskattning, i hvil—
k,et afseende blifvit amförmäldt, huruledes,
genom Sveriges ined andra Stater vunna re¬
ciprocitet , väl åstadkommits nedsättning uti
Svenska fartygens omkostnader i dessa län¬
ders hamnar, men hvaremot de Svenska ham¬
rarne nu skola kunna med större fördel be¬
seglas af främmande Nationers än af våra
egna fartyg , enär dessa senare äro belasta¬
de med följande dryga afgifter, nemligen:
Lästeafgiften, hvilken erlägges med i R:dr
B:co per läst för hvarje till Medelhafvet gå¬
ende och 16 sk, för utom detsamma desti-
neradt fartyg, till erläggande serskildt för
hvarje resa; samt
Lösen för Turkiska Documenter , äfven
som 8 sk. årlig Bevillning per fartygs Läst;
4
Rest'} och Oecon. TJistt. Bef.de N.o 32. g
och derjemte dryga Consulad-äfgifter och
Certificaters lösen, hvartill ytterligare kom¬
ma de ansenligen förhöjda Lots- och Båk-
penningarnej
Vid hvilket för sjöfarten betungande
förhållande Herr Lamberg hemställt om un¬
derdånig anhållan till Kongl. Majit det ve¬
derbörande Collegier måtte i Nåder anbe¬
fallas undersöka, huruvida umgälderna å Sven¬
ska Skepp möjligtvis medgifva någon för¬
minskning deruti.
Då Motionairens sålunda gjorde hem¬
ställan endast åsyftar en preliminair under¬
sökning, af hvars resultat de vidare åtgär¬
derna komma att bero, finner Utskottet intet
hinder att, lika med honom, hemställa,
det underdånig Skrifvelse med framstäl-
lan om denna anhållan i ämnet må från
Rikets Ständer till Kongl. Maja ingå.
Hvilket Rikets Höglofl. Ständers egen pröfr
ning yordsamt underställes.
Stockholm den 19 Januarii 1829.
jo. Besv. och Oecon. Utsk,. Bet:de. N:o 33,
N:o 33.
Betänkande, angående gjorda mo¬
tioner om Landsfiscals-Tjen-
sternes upphörande.
Ifrån Hedervärda BondeStåndet har Ut¬
skottet emottagit remiss å Riksdagsman¬
nen från Jönköpings Län P, Pettersons Me¬
morial, hvarutinnan, till ådagaläggande af
LandsfiscalsTjensternes olämplighet och nöd¬
vändigheten af deras indragning , ' anföres;
Att den åt Landsfiscalerne uppdragne Pol i—
ce-uppsigten inom Länen bli 1 vit illa hand-
hafd, änskönt dessa tjenstemän kostat Staten
betydliga summor, der de ej af enskilda
personer kunnat utprässas; att Fiscalen inom
sin allt för stora verkningskrets, hela Länet,
väl någon gång upptäckt och beifrat en och
annan förbrytelse, men att flera lagstridiga
företag af större betydenhet, om ock uppda¬
gade, fått hvila trygge, medan en mindre
brottsling blifvit förföljd med Lagens hela
stränghet, att Fiscalerne sakna tillfälle att
örn alla lagstridigheter i eli vidsträckt Län
erhålla kunskap; hvaremot Kronofogdar med
underlydande Kronobetjening lättast kunna
Besv, och Oeeon. Utsi. Bet.de N.-o 33. n
controllera Lagars och Författningars efter¬
lefnad, samt således hvar inom sitt mindre
flistrict ändamålsenligare fullgöra hvad af
Landsiiscalerne förgäfves skulle väntas, uti
hvilket andragande Anders Johansson Bris¬
man från Skaraborgs Län, Gustaf Persson
och Nils Insulin från Stockholms Län, samt
Nils Håkansson från Kronobergs Län, med
flera instämt.
Deremot hade Johan Jacob Rutberg från
Norrbottens Län anmärkt, att för åtals ut¬
förande emot KronoFogdar, LandsFiscalerne
behöfdes, hvadan till Fiscalstjensternes in¬
dragning vore desto mindre skäl , som för
de samma Staten icke vidkändes något löne¬
anslag: varandes af Johannes Svensson från
Jönköpings Län yrkadt, det actoraten mot
KronoFogde kunde af annan Kronobetjent
utföras; äfvensom Anders Andersson från
Skaraborgs Län sluteligen tillagt , att det
skäl, som deraf velat hemtas till Motionens
vederläggning, att LandsFiscalerne icke ät-
njöto lön af Staten, var en anledning mer
för honom alt yrka nämnde tjenstemäns upp¬
hörande, på det de icke måtte ligga allmän¬
heten till last.
Då vid senaste Riksmöte fråga likale¬
des varit väckt om Landsfiscals-tjensternes
indragande vid innehafvarnes afgång, hade
12 Besv- och Oecotil Utsk. Bet.de. N.o 33;
den samma blifvit af Allmänna Besvärs- och
OeconomieUtskotiets pluralitet understödd,
men lärer, elter discussion hos RiksStånden,
icke till vidare åtgärd hafva föranledi.
Utskottet, som det nu åligger att, i den¬
na å nyo väckta fråga, utlåtande afgifva, vill,
å ena sidan, ingalunda bestrida, att utmärkt
nit och rent bemödande hos en tjensteman
kunna mången gång ersätta hvad som i sjelf¬
va tjenste-befattningens organisation finnes
bristfälligt, likasom, i omvändt förhållande,
den i Statsmachinen bäst beräknade länk of¬
ta kan blifva utan nytta för det allmänna;
om vid verkställigheten påräknad skyldig
redlighet uteblifver; Men Utskottet kan ock,
under tillämpning af denna åsigt på frågan
0111 LandsfiscalsTjensterne, å den andra si¬
dan, icke frångå öfvertygelsen, det ändamå¬
let med nämnde ijenster, tillsynen öfver För.
faltningarnes efterlefnad, i betydlig mon
förfelas, dels derigenom, att, då Landsfisca-
lens uppmärksamhet omöjligen kan jemt ut¬
sträckas olver hela Länet, dymedelst ock för
mycket tillfälle öppnas lör godtycke vid den¬
na åklagaremakts utöfning, dels genom det
förhållande, att Staten ej eller torde kunna
fordra tillräcklig noggranhet af en tjenare, som
den icke aflönar, enär just förmonen af lön
bör medföra ansvaret för åsidosatta pligter.
Besvi och Ocean. Utsi. BeV.de. N:o 33.' 13
När härtill kommer alt meranämnde
tjenster icke äro oumbärlige i och för acto-
raters utförande på Kronans vägnar, emedan
dertill tjenlige personer kunna utfinnas an¬
tingen bland Kronobetjeningen å hvarje ort
eller andre inom Länet befintlige tjenstemän,
dem Kongl. Maj:ts Befallningshafvande äro
i tillfälle att för sådant ändamål förordna el¬
ler föreslå; alltså och då den ofvan omför-
rnälda Police-
tillsynen eller controlien i afseende på
författningarnes ‘ efterlefnad ändatnåls-
enligare lärer kunna af KronoBetjeningen
handhafvas, anser Utskottet sig böra vörd¬
samt tillstyrka det Rikets Ständer må om
LandsfiscalsTjensternes indragning vid
nuvarandeinnehafvares afgång hos Kongl.
Maj:t göra underdånig anmälan, hvilket
Utskottets yttrande likväl, jemte en Le¬
damots serskilda tanka i ämnet, varder
Rikets Högloft. Ständers egen pröfning
vördsamt underställdt.
Stockholm den 19 Januarii 1829,
Utdrag af Protocollet, hållet utj
Rikets Högh. Ständers All¬
männa Besvärs- och Oecono-
t' _
l4 Bil. t. Best. vell Oecon. Utsk. Bet:deN:o 33:
mie Utskotts Plenum, vid Lag¬
tima Riksdagen i Stockholm
den ip Januarii i82p.
S. D. Herr Prosten Broomé anförde; Det
väsendtliga ram, som Aklagare-rnagten bÖr
intaga i Statsorganismen, synes mig hos osä
Vara alltför ringa beräknadt. En stark ifver
mot frihetens missbruk står alltid i förbin¬
delse ined en sann frihetskänsla,
Då alla misSgarnirtgär, förbrytelser, öf-
Verträdelser eller hvad man behagar kalla
de handlingar, som tillintetgöra , störa eller
förolämpa medborgares personlighet, välfärd,
egendom, trefnad, eller lugn , icke omedel¬
barligen kunna blifva föremål för Domarens
hägnande åtgärd, och det allmännas rätt i
angifning eller anklagelse icke får bero a£
den förolämpade medborgarens förmåga, prof¬
ning eller godtycke, är det utan tvifvel af
vigt att ega en väl qvalificerad och tillräck¬
ligen utsträkt åklagare-personal. Om man
icke medgifver, att den närvarande persona¬
len eger ändamålsenlig bildning, hvarpå Sta¬
ten, med sina knappa anslag, ej må göra
sig stora anspråk, bör man hellre söka af¬
hjelpa samma brist an taga den till skäl för
en skadlig inskränkning. Blotta tillvarelsen
Bil. t. Besv. och Oecon. Vist, Bet.Je, N:o 33. 15
af en allmän åklagare är en skräckbild för
nidingen.
Att Pol ice-functionen på Landet är illa
fördelad, att den egentliga Poliee- och Åkla¬
gare.Slaten är snarare otillräcklig än öfver¬
flödig, anser jag vara obestridligt. Vår tids
criminela uppträden öka mer än minska be-
hofvet af vidsträcktare Police-anstalter mot
okynnet.
Långt ifrån att finna hvarken Krono-
Fogde eller Länsman böra iklädas ett rent
åklagare-kall i Landsorterne, emedan deras
beroende af locala Autoriteter och deras
Oeconomiska törhållanden göra dem der¬
till mindre skicklige, äfven om deras lag¬
kunskap vore pålitlig, anser jag Landsfisca-
lerne, efter deras rätta bestämmelse, vara
nytlige väcktare öfver Lagarnas helgd, äf
Vensom de ofta äro nödvändiga biträden i
tvister emellan Kronan och enskilde perso¬
ner; hvarföre jag ej kan instämma i före¬
slåendet om deras indragning,
Ut supra.
Ex Protoeollo.
Carl Gabr. Grip.
1G BeSv. och GeconVtsii Bet:de Nio '34.
N:o 34.
Betänkande rörande motioner, dela
att den ännu beridna delen af
Smålands Hussar - Regemente
måtte få afsitta, dels att Gene¬
ralmönstringar måtte hållas en¬
dast hvart tredje år, utan nå¬
gra andra mönstringar der¬
emellan, och dels att både Ryt¬
tare och Soldater måtte få be¬
klädas med vadmal.
Hedervärda BondeStåndet har under den
12 och 17 sistlidne December till detta Ut¬
skott remitterat:
i;o Ett Memorial af Riksd^gsFullmägtigs
Petter Person från Jönköpings och
Sven Nilsson från Kronobergs Län,
hvarutinnan föreslås, antingen att, ian.
seende till den svåra tunga Rusttjensfen
inom Småland medförer, HussarBataillo-
nen derstädes måtte reduceras och till
Infanterie förvandlas, emot det Rust-
hållarne finge, likasom vid hela West-
götha och halfva Smålands DragonRe-
gemente, erlägga en lämplig afgift för
befri-
Bes*. och Otcon. Uisk. Bel dt. N.o 5/j. 17
befrielsen från underhållandet af de
kostsamma Cavallerie-hästar och Unifor¬
mer, eller ock , i händelse förslaget om
Bataiilonens afsittning icke vinner bifall,
att lättnad i Rustningsskyldigheterras
utgörande måtte beredas dels derigenom,
att Rusthållarne icke hädanefter, såsom
hittills skett, må hvart år, utan endast
hvart tredje år, besväras med att till
mönstringsplatser, belägna ofta 8 ä 10
mil från Ruslhållen, afsända hästar och
karlar; hvilken lindring för de Rustan¬
de, genom mönstringstidernas inskränk¬
ning, skulle derjemte leda till besparing
för SfatsCassan, dels äfven dymedelst,
att Rusthållarne måtte tillåtas, i stället
för anskaffning af den dyra Hussar-
Uniformen , förfärdiga Beklädnaden af
vadmal och andra egna producter. Va-
randes tillåtelsen att förfärdiga trun*
deringen af egna tillverkningar derjemte
begärd för samtlige Rusthållare vid he¬
la Regementet, således äfven vid des*
Infanterie-Bataillon.
Uti Petter Pehrssons och Sune Nils¬
sons olvanberörde gjorda förslag och yrkan¬
den, hafva till alla delar instämt Riksdags-
männerne Jonas Johansson och P. Petters¬
son från Jönköpings Län, samt Olof Jansson
Bihang till Rikt-St. Prat. *818—1829, g:ic Sami, 3.
] 8 Besv. och Oecon. Utsi. Bet de. No 34<
från Calmare Län; äfvensom Johannes Svens¬
son från Jönköpings Län deltagit i motionen
om rättighet för Rusthållarne, att af egna
producter låta förfärdiga beklädnad för deras
Hussarer och Soldater, hvaremot Pehr Jons*
son från Jönköpings Län ansett Rusthåll
larne böra höras öfver de ifrågaställdte äm¬
nen , innan någon ändring uti hvad för
närvarande eger rum skulle vidtagas,
2:0 Memorialet af Bars Andersson från
Wadsbo Härad, (hvars motion är
vorden understödd af Riksdagsmännen
från Örebro Län, Anders Jönsson,
Olof Olofsson, Bengt Nilsson, Eric
Olofsson och Anders Ericsson, äfven¬
som af Riksdagsmännen från Skåne),
uti hvilket Memorial dels klagan förts
deröfver, att i allmänhet Rustbållar-
nes fordna välmåga skall betydligen
aftagit, sedan Rustningsskyldjgheten
blifvit för dem så tryckande genom
dyra Munderingspersedlars anskaff¬
ning och utrustandet af häst och
karl, hvilka fordom endast hvart tre¬
dje år vid Generalmönstring kunde
casseras, men deremot nu måste hvarje
år undergå mönstring, sorn skall på
det hela till en betydligare Cassation
föranleda; dels ock blifvit föreslaget,
att, då Rusthållarne, änskönt både
Besy., och Oecon. Utsk.Betide. N.o 5-t. ig
tillåtne oell anbefallde att mönstrin-
gar bevista , likväl icke alltid för¬
mått sin rätt derstädes bevaka, det
hädanefter må tillåtas hvarje Sqve-
dron få välja en gemensam Fullmäg-
tig , som vid mönsterbordet finge del
af allt hvad der företoges, med rät¬
tighet, att å Rusthållarnes vägnar få
till Protocollet anföra protester o. s. v.
I sammanhang med ofvan omförmälde
motioner har till detta Utskotts handläggning
förekommit det från Högvördige PresteStån-
det remitterade Memorial, hvaruti Contracts-
Prosten Nordin framställt nyttan och behof-
vet deraf, att såväl Rusthålls- sorn Rote-
liålls-bonden må tillåtas, likasom i fordna ti¬
der egt rum, bekläda sin Ryttare eller Kneckt,
med hemma tillverkad vadmal, helst af grå
färg, eller, om den icke funnes tjenlig, af
annan färg, sorn, för likhets skull inom liela
Compagnier, kunde på samma sätt beredas;
De lill Utskollets yttrande sålunda rr2
mitterade Motioner innefatta således hufvud¬
sakligen följande trenne frågor, nemligen :
l:o ,Om Smålands IIussarBataillons före;
slagna afsittning.
2:0 Örn mönstringars anställande endast
hvart tredje år, samt bevakandet ge¬
30 Besv. oeh Oecoti. Ulsk. Bet de. N.o 34.
nom ombud af de Rustandes talan
dervid ; och
5:o Om vadmals användande till såväl
Ryttares som Soldaters beklädnad.
Hvad nu (örst angår den väckta mo¬
tionen om nämnde JIus.sarBataillons förvand¬
lande till Infanterie, finner Utskottet sig
hvarken kunna ingå i pröfning om fördelar¬
na i militairiskt hänseende af en sådan re-
duCtion, och ej eller om nyttan i öfrigt der¬
af oell sättet för dess verkställande något
yttrande meddela, utan tror det på Kongl.
Maj:ts Nådiga godtfinnande lära böra ankom,
ma , alt., i händelse en så beskaffad förän¬
dring i Nåder pröfvas med allmänt och en¬
skildt bästa öfverensstämma, eli förslag i
delta hänseende låta uppgöra och vederbö¬
rande till antagning, under vissa dervid be¬
stämmande villkor, förelägga.
Vidkommande dernäst anmärkningen om
Rusthållarnes öfverklagade onus genom de
årliga mönstringarne , lår Utskottet vördsamt
upplysa ; att , enligt nu gällande författnin¬
gar, Generalmönstring icke oftare än hvart
tredje år anstäiles, men att deremellan år¬
ligen vid de så kallade häst-ådermöten sker
Cassations- och Approbations-mönstring Sqva-
dronsvis endast oeh allenast med häsiarne I
ZJesv. och Oecon. Utsk- Bet de. N:<a 54. Si
att med den årliga hästmönstringen velat
afses tvänne fördelar, nemligen lör Rusthål¬
laren , att hästar lättare kunde anskaffas till
ersättande af årligen successive inträffande
vacancer, än om cassation på en gång hvart
tredje år träffade ett större antal hästar, och
för Regementet , att dess tjenstbarhet jern-
nare bibehölles, otn de årliga Remonterne
finge efter hand dresseras, i stället för att
Regementet på en gång skulle nödgas emot¬
taga ett tredubbelt antal oöfvade hästar;
samt att Rusthållarne visserligen antnanas
att hvarje mönstringstillfälle bivista , dock
utan ansvar lör uteblifvande; varandes Rust-
hållarnes talan öppen , i händelse af miss¬
nöje med mönstringsförrättningens åtgärd i
ett eller annat hänseende, att inom tvänne
månader derefter deräs klagan i föreskrif-
ven ordning anföra och till rättelses vin¬
nande , om dem lör nära skett, fullfölja.
Vid ett sådant förhållande anser Ut¬
skottet icke nyttigt hvarken för Rusthållar-
•ne eller Regementet , om någon mönstring
icke egde rum förr än efter trenne års för¬
lopp, men tror likväl den inskränkning deru¬
tinnan kunna tillstyrkas , att de emellan G fi¬
ner al mön stringar ne existerande Cassations-
och Approbationsmönstringar med nummer-
hästarne kunde verkställas eridast hvarlaja-
nat år.
22 jBesv. och Öecon, Ulsk. Bende. N:o 34.
D en, i afseende på ifrågavarande mönJ
stringar, väckta motionen om rättighet för
de rustande att sig emellan utse en Sqva-
dronslullrnägtig att vid mönstringen deras
talan bevaka, anser Utskottet icke påkalla
någon åtgärd, enär på dem sjelfve beror,
att antingen personligen eller genom lagligt
ombud, hvar för sig, eller gemensamt, sina
angelägenheter besörja.
Beträffande slutligen den tredje frågan
om vadmals och egna pr.oducters använ¬
dande till beklädnad för såväl Ryttare som
Soldater, eger ett olika förhållande rum vid
Cavalleriet och Infanteriet , till utredande
hvaraf Utskottet lår vördsamt anmäla, i af»
seencle pd Indeldta Cavalleriet, att bekläd-
nads-staten af den 11 Maji 1795, jemte an¬
dra förordnanden stadga, det i allmänhet
Rusthållarne sjelfve ega anskaffa alla min¬
dre både Beklädnads- och Utrednings-per-
sedlar för såväl karlen som hästen, och att
endast den större munderings-anskaffningen
sker, för likhets vinnande , vanligen genom
beställning gemensamt, i hvilken åtgärd de
Rustande ega rättighet att deltaga och såle¬
des deras enskilda fördel tillika på bästa
sätt bevaka , samt , att serskildt Rusthållar-
na vid Skånska Hussar- och Dragon-Rege-
menterne, jemte Bohus Läns Regementes Sö¬
dra Bataillen , undfått tillstånd genom Kongl,
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de N.o 34. 23
Majas Nådiga Bref af den i5 November
1806 och den i5 Januari 1811, att förfär¬
diga beklädnaden utaf vadmal, af sådan god¬
het och färg, att det vid besigtning finnes
antagligt; samt i afseende på Indeldta Infan¬
teriet, att fråga om soldatens beklädande,
genom Rotehållarnes serskilda försorg, icke
kan uppstå, så länge contanfa beklädnads-
bidrag lemnäs af både Kronan och Rote-
bonden , hvilka bidrag för ändamålet dispo*
neras af BekläduadsDirectioner, hvarest
Ledamöterne utgöras jemväl af Rotehållare
vid hvarje Regemente, hvilka alltså ega bå¬
de tillfälle och skyldighet, att, under ena¬
handa förpligtelse för Directionens samtlige
Ledamöter, tillse, att , på sätt Kongl. Maj:t
redan täckts uti 11 jjj. af Nådiga Instructio-
nen för BeklädnadsDirectionerne den 11
Junii 1822 påbjuda , äfven vadmal må vid
munderingars förfärdigande användas, i hän¬
delse dess pris och godhet, i förhållande till
kläde, medgifver bruket deraf, hvilket det
tillhör Directionen att noga pröfva; och ge¬
nom hvilket Nådiga stadgande således Rote-
liållarne redan ega all den rättighet i afse¬
ende på vadmals användande för Soldat-be¬
klädnaden , som i närvarande beklädnads-
förhållande kan ega rum.
Med tillämpning af hvad Utskottet så¬
lunda vid nu ifrågavarande motioner anfört,
liar det ansett sig böra :
i
si beli Oecon. Vu\> Bel dt N:o 3&
l:ö Vördsamt hemställa , om icke Rikets
Högloflig» Ständer ville anse den nu
väckta frågan om Smålands Hussar-
Bataillons afsittning böra förfalla;
S:o Endast så vidt understödja motionen
om inskränkning af Cassations- och
Approbations-mönstringar, att under¬
dånig anhållan måtte af Rikets Hög-
loflige Ständer hos Kongl. Maj:t gö¬
ras om dessa mönstringars anställan¬
de vid samtlige Indeldta Cavalierie-Re-
gementer allenast hvartannat år, och
3;o Att Rikets Högloflige Ständer villa
framföra den underdåniga önskan i
fråga om vadmals användande till
beklädnad , att Kongl. Maj:t i Nåder
täcktes den, genom ofvan högstberör¬
de Nådiga Bref af den i5 November
1806, och d. 15 Januarii 1811, Rust-
hällarne vid Skånska Hussar- och
DragonRegementerne samt vid Bo-
lius-Lans Regementes Södra Bataillon
i detta hänseende medgifna rättighet
jemväl till Rusthållarne vid samtliga
Indeldta Cavallerie-Regementer ut¬
sträcka.
Dock varder allt detta Riket* Hpglof.
Sest- och Oecon. Utsi, Set.dc Ao 35. 35
lige Ständers egen upplystare pröfning vörd-
samligen understäld s
Stockholm den 19 Januarii 182g.
N:o 35.
Betänkande, rörande väckt fråga
om registrering af åtskilliga
otryckta Riksdagshandlingar*
H ögvörlige PresteStåndet har till detta
Utskott remitterat Prosten Forslinds Memo¬
rial, med hemställan , att, då uti RiksStån-
dens och Utskottens Archiver finnas Hand¬
lingar, som i flere afseenden kunde vara
upplysande och gagneliga, i fall de, i brist
af deröfver upprättad Registratur, icke vore
föga tillgängliga , nödig åtgärd skulle vidta¬
gas till alla otryckta Riksdagshandlin¬
gars antecknande med korrta rubriker och
under serskild nummerföljd för hvarje Riks¬
dag ifrån och med 180g, uti ett Sak-Regi¬
ster; hvaraf ett exemplar borde vara att
tillgå uti hvarje Stånds Capcellie, om det
26 Besv. ocl,i Oecon. Uisk. Bet:de N:o 35.
icke kunde, med vederbörlig korrthet redi-
geradt, ibland Bihanget till trycket befordras.
Efter öfvervägande af hvad sålunda
framstäldt blifvit, och då de afMolionairen
omförmälda otryckta handlingar lära hufvud¬
sakligen utgöras af de inom RiksStånden
väckta, serskilda motioner, hvilka, ehuru
icke alla in extenso intagna uti Bihanget till
RiksStåndens Protocoll, likväl till deras vä-
sendtligaste innehåll finnas upptagne uti re-
citerne till vederbörande Utskotts Betänkan-
den , och således med begagnande af denna
ledning kunna igenfinnas, i fall , som mera
sällan torde inträffa, nödigt skulle pröfvas
att tillhandafå sjelfva det primitiva docu-
ment, sorn uti Betänkandet blifvit åbero-
padt ;> alltså , oell enär härtill kommer, att
ändamålet med det föreslagna arbetet icke
motsvarade den dermed åtföljande betydliga
kostnad, har Utskottet trott sig icke böra
den i omfÖrtnälde måtto gjorda framställ¬
ningen understödja; hvilken dock till Ri¬
kets Höglollige Ständers egen pröfning vörd*
samt öfverlemnas.
Stockholm den ig Januarii 132g,
Besv. och Oecon. Utsk. Ber.de. N:o 56. 27
N:o 3 <5.
Betänkande, rörande väckt fråga om
rättighet att leverera ränte-
hö och halm in natura för
Kongl. Hof-Stallets behof,
Uu Memorial, som Hedervärda BondeStån-
det till detta Utskott remitterat, har
1:0 RiksdagsFullmägtigen Brik Norberg
från Westmanland andragit, huru¬
ledes den vidtagna författning, att
det räntehö, som tillförene levererats
in natura, skulle få lösas med pen¬
ningar efter markegång och ined 1
sk, 4 r:st. per lispund i forsel-lön,
i stället att medföra åsyftad lättnad
vid hö-räntans afbördande, tvärtom
förorsakat räntegifvare ett större onus,
serdeles under sådana år, då tillgång
på hö icke saknats; i anseende hvar¬
till, och då erfarenheten jemväl skall
visat, att Statsverket fått årligen vid¬
kännas förlust derigenom, att vid de
auetioner , som för Kronans räkning
varit anstälde till upphandling af hö,
priserne nästan alltid "Varit högre än
hvad räntegifvarne efter markegång
2S Besv. beli Oecon. Utsk. Btt.de, N o 56.
betalt, Motionairen anhåller, att hos
Kongl. Maj;t måtte i underdånighet
framställas den önskan , att, på sätt
författningarne, i fråga otn afrads-
spannemåls utgörande, i allmänhet
medgifva, det må i Nåder tillåtas
räntegifvarne, att antingen med pen¬
ningar, eller ock in natura på de för¬
ut vanliga levererings-ställena , få ut¬
göra räntehöet, när räntegifvarne före
Thomaedag hos vederbörande Krono¬
fogde sig derom anmäla; uti hvilket
yrkande A. Andersson och Pehr An¬
dersson från Södermanlands Län ,
samt Nils Insulin från Stockholms
Län sig med Norberg förenat.
2:0 Riksdagsmannen från Upsala Län Erih
Jansson likaledes yrkat för räntegif¬
varne enahanda optionsrätt, i fråga
om utgörandet så väl af räntehöet
som räntehalmen; uti hvilken motion
Anders Hansson från samma Län
instämt.
Till upplysning i detta ämne får Ut¬
skottet vördsamt anmäla:
Att ifrågavarande, Kronan immediate
behåline, Ränte-Stråpersedlar inom de fyra,
Hufvudstaden närmast belägna Län af ålder
Sesv. och Oecon. Utsk, Bet.de. N:o 36. 99
blifvit in natura erlagde för HofStallets
behof;
Att så väl ränteböet som halmen till¬
förene vanligen blifvit af Rantegifvarne i
Februarii månad levererade, från Nyköpings
Län till höladorna på Gorssingeholms och
Ängsholms HofStallängar, från Westerås Län
till Kongsöhr, samt frän Upsala och Stock¬
holms Län, dels directe till Hof,Stallet här¬
städes, dels vid Stallet i Upsala, efter der¬
om från Hofstallet meddelade anvisningar; v
Att vid flere föregående Riksdagar Full-
mägtige för allmogen framställt deras önskan
att lösa ränte-stråpersedlarne med penningar,
men att Kongl. Majit så väl genom 1766
års Nådiga Resolution på allmogens besvär,
som genom Kongl. Brefvet till Kammar-
Collegium och StatsContoiret af den 1 g Sep¬
tember i8i5 täckts ansökningarne afslå med
Nådigt förklarande , att levereringen in na¬
tura grundade sig på den rättighet, Kronan
eger att låta Dess räntepersedlar föras inom
Lagsagan till det ställe, der nödvändigheten
och Kronans tjenst det fordrade;
Att, sådant oaktadt, dels genom under¬
dånig Skrifvelse från Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande i berörde fyra Län, dels ge¬
nom motion inom BondeStåndet vid senaste
5o Besv'. och Oecon. Utsi- Bende. N.-o 36,
Riksdag, förnyade anmälanden skett om de
flere olägenheter och förluster, som åtföljde
skyldigheten att in natura leverera nämnds
hö; samt att, med fästadt afseende å den så
ofta upprepade klagan, Kongl. Maj:t biföll
och genom Nådigt Bref af den 3 Augusti
1820 förordnade, att samma räntehö finge
lösas med penningar efter årlig markegång,
jemte erläggande af 1 sk. 4 r:st. på hvarje
lispund i forsel-lön.
Vid sådant förhållande hafva nu Riks-f
dagsUullmägtige från Stockholms, Upsala,
Södermanlands och Westmanlands Län åter
väckt fråga om rättighet för bemälde ränte¬
gifvare, att räntehöet äfvensom halmen an¬
tingen med penningar lösa, eller ock, på de
förra levereringsställena, in natura få allem-
na, om de före Thotnsedag derom göra an-*
malan; Och- Utskottet skulle tveka att desi
sålunda nu åter väckta motionen i någo-t
hänseende understödja, om icke Kongl. Maj:t
redan täckts lemna så många bevis på Dess
Nådiga beredvillighet, att i allmänhet alse
vederbörandes lättnad och beqvämlighet vid
utgörandet af de Kronan immediate behåll¬
na räntor. Med kännedom alltså häraf och
enär den a( Räntegifvarne nu begärda op¬
tionsrätt af antingen leverance in natura, el¬
ler contant lösen, icke annorlunda lärör ver¬
ka på anslaget och regisringen med under-:
Besv*. och Oecon. Uts\. Bet:de. N:o 36. 31
hållet viel Hofstallet, an att den genom Stais—
Contoirets försorg föranstaltande foderupp¬
handling för Stallets behof blifver större el¬
ler mindre, i det förhållande, sorn mer eller
mindre räntehö och halm hvarje år in natura
levereras, hemställer Utskoitet vördsamt, hu¬
ruvida Rikets Ständer må, genom underdånig
Skrifvelse, hos Kongl. Mpj:t anhålla oin
ofvanomförinälde optionsrätt för meranämnde
Räntegifvare; dock tror Utskottet sig böra
härvid tillstyrka dels, att den föreslagna anmäl-
ningstiden för hö- och halm-räntans utgörande
in natura må bestämmas, icke till Thomae
dag, såsom några Motionairer yrkat, utan
tidigare, t. ex. den lö Augusti, då redan bo¬
och halm-skörden för året är fulländad eller
känd, och hvarigenom vederbörande Embets¬
man erhålla längre rådrum och tjenligare tid,
att om anskaffning till bästa pris af det för
Hofstallet erforderliga qvantum hö och halm
gå i författning; och dels att, enär härvid
förekommer den omständigheten, att så väl
en eller annan af de Uppbördsmanna-tjen-
ster, hvilka i och för nämnde ränte-stråper-
sedlars emottagning tillförene funnos, nume¬
ra är indragen , som ock, ali magaziner å
flere af de förre emottagnings-ställena icke
vidare der torde vara att tillgå, optionsrät¬
ten må medgifvas endast de räntegifvare, hvil¬
ka önska att prsestationen io natura verkstäl»
3* Besv. och Ocean, Utsi. BefJe, N:o 36,
la å den plats, som för sådant ändamål kan
varda anvisad ;
Med hvilka vilkor Utskottet alltså de i
frågavarande motionerne tillstyrkt; un¬
derställande dock vördsamt detta allt
Rikets Högiofl. Ständers eget bepröf-
vande.
Stockholm den 19 Januarii 1839,
STOCKHOLM, Elmina ech Granberg» Tryckeri, t8aj.
Stsv. och Oeconomie-Wtskottets 2?«f. N:o 37^ 14
Betänkande, i anledning af väckte
Motioner om upphörande af
National - Beväringen på Gott¬
land.
TJtskottets Utlåtande remitterat ett af Herr
Grönhagen , Gustaf, afgifvet Memorial ,
hvaruti han , till beredande af nödige till¬
gångar för ökade Statsbshofs fyllande, före¬
slagit, att Gottlands NationalBeväring, såsom,
alltför kostsam för Staten och utan motsva¬
rande nytta , måtte förvandlas till conscrip-
tion , hvarigenom skulle vinnas de förmo*
ner: att Stats-Cassan skulle besparas ej mindre
den af Rikets Ständer till nämnde National-
Bevärings underhåll och aflöning anslagna
årliga summa af 25,585 R:dr 16 sk. B:co
jemte räntan derå 1,535 R:dr örn året, ari
ock räntan å Capitalet för canoner, kulor ,
irut, gevär , förvaringshus, transporter, med
mera dylikt, utgörande årligen 16,000 R:dr
eller tillhopa 43,120 R:dr 16 sk. berörde
mynt : att åkerbruket och näringarne skulle
■vinna 80,000 dagsverken , som nu hvarje
år åtgå till NationalBeväringens exercicer och
mönstringar, till ett värde af 40,000 R:dr;
Bihang till Riks-St.P/ot. igiB—1819, Sami. i*
N:o 37.
6.te Haft.
2 Besv. och Oeconomie-Vtskottets Bet, N;o37<
samt att män vid påkommande behof skulle
kunna till Marinen erhålla ett betydligt an¬
tal till sjötjenst skicklige conscriberade a£
Gottlands innevånare , helst 600 man bland
dem äro befarne sjömän och minst 3,600
man idka fiske i öppna sjön.
Dessutom har af Hedervärda BondeStån-
det blifvit till Utskottets behandling remitte-
radt ett dit ingifvet Memorial af Biksdags-
Fullmägtigen från Gottland Pehr Mårtens-
son, som deruti likaledes, såsom en utväg
att anskaffa erforderliga medel till de af
Kongl. Maj:t begärde förhöjde anslag till Sta¬
tens behof, yrkat den närvarande Gottländ-
ska National-Beväringens upplösning eller
förändring till en Marin-conscription , som
vid inträffande krig kunde förstärka fie-
sättningame å Bikets Flottor; till stöd för
hvilket förslag Pehr Mårtensson hufvudsak¬
ligen anfört : att NationalBeväringen , äfven
i dess nuvarande skick, är, i anseende till
Gottlands locala förhållanden , alltför otill¬
räcklig till öns försvar emot ett fiendtligt
anfall : att manskapets och Officerarnes aflö¬
ning årligen kostar Staten 30 å 40,000 B:dr,
utom andra utgifter : att landtbruket och nä-
ringarne lida en årlig förlust af 80 å r 00,000
dagsverken , hvilka förspillas genom exercice
och marcher samt andra militairiska förrätt¬
ningar: att NationalBeväringens exercice-mÖ«
Besv. och Oeconomie- Utskottets Bet. N:o 37. 5
ten föranledt sedlighetens aftagande bland öns
innevånare, genom öfvande af fylleri och.
spel af den samlade nngdomen : alt betydli¬
ga kostnader tillskyndas de Beväringsskyl-
dige för deras underhäll vid mönstrings- och
exereice.möten och genom Officeratnes inqvar¬
tering hos allmogen tourvis, emot obetydlig
ersättning; och att Gottlands närvarande öf-
, verklagade vanmagt, fattigdom och nöd e-
gentligen skall härflyta från National Bevä-
ringens felaktiga organisation ; hvaremot Riks-
dagsfullmägtigen från Gottland Pehl' Burge,
å sina coinrnittenters vagnar, förklarat , att
de finna sig nöjde med National Be väringen
och alldeles ej önska någon förändring med
densamma.
Vid pröfningen af detta ärende har Ut-
skottet funnit motionairernes uppgifter rörande
Gottlands NationalBeväring icke vara enlige
med det i Landshöfdingens i Länet 1'emårs-
Berättelser ådagalagde förhållande ; och då
nämnde Beväring* inrättning är grundad pl
en med Länets innevånare tränad frivillig
eonvention j som erhållit Konungens Nådiga
stadfästelse , samt Rikets Ständer uppfört den¬
na Beväring på Rikets Stat, så och enär
Konungen , enligt 14 §. i Regeringsformen,
såsom Högste Befälhafvaren för krigsmagten
till sjöss och lands, ensam är i tillfälle att
rigtigt bedöma, hvilka åtgärder kunna vid-
4 Be sv’, och Oeconomi e-ZJtsÅn t tets Bet. N:o 38't
»agas till ett ändamålsenligt försvarsverk, fin¬
ner Utskotiet sig i'cke kunna tillstyrka bifall
till ifrågavarande Motioner,
Hvilket dock Rikets Högloflige Ständers
egen pröfning vördsamt underställes. Stock"
holm den 19 Januarii 1829.
N:o 38.
Betänkande, rörande yrkadt för¬
bud mot otillåtna Landtmark-
nader; samt om Militaire Mark-
nadsvakter och inställande af
en Marknad i Borås.
T ill detta Utskotts utlåtande har Högvör-
dige PresteStåndet, den 12 nästlidne Decetn-’
ber, remitterat Professoren Hassvlroths Me¬
morial, derutinnan , rned omförmalan af det
oskick Allmogen i hans Landsort skall tillå¬
tit sig, då det sjelfrådig! och utan vederbör¬
ligt tillstånd samlas till marknads hållande på
flere inom samma Härad närbelägne ställen ,
hvarest oordentligbeter genom bränyinsför-
saljning, fylleri, slagsmål, stölder m. m. sko:
'BeiP. och Oéconomie-Uiskottets Bet. N:o 38. j
la ega rum, och icke förekommas at Krono-
Betjeningen, enär den hvarken derom un.;d-
fått ordres, eller ens skulle, i brist af nödig
handräckning, förml skingra en talrikt sam¬
mangaddad Allmoge, Professoren fördenskull
yrkar,att genom underdånig anhållan hos Kongl.
Majit måtte utverkas ett strängt förbud emot
dessa, utan behof och utan tillåtelse, införda
Marknader, med vite för en hvar, som de¬
samma besöker, samt att, i händelse förbudet
trotsas, Läns-styrelsen måtte ega, att närmaste
Militair-Auctoritet anlita om nödig handräck¬
ning till den samlade folkmassans skingrande.;
Såsom tillägg till denna motion har Pro¬
sten Grevillius anmärkt, att en sjelftagen
marknad jemväl egde rum i Borås Stad, och
det på en högst olämplig tid, nemligen Påsk¬
aftonen, hvarigenom de 5:ne stora högtids-
dag-arne vid denna tid gingo för andakten
förlorade , då de på landsvägen till och från
Marknaden tillbragtes; emot hvilket ofog allt¬
så Prosten Grevillius, under vice Talmannen
Biskop af TVingårds instämmande deruti,
ansåg någon åtgärd böra vidtagas.
Beträffande först de anmärkte olaglige
Kandtmarknaderne, ansåg Utskottet någon un¬
derdånig anhållan från Rikets Ständer om
Kongligt Förbuds utfärdande deremot icke
vara af nöden, enär det, enligt gällande In-
6 Besv. och Oeconomie-Utskottets Bet.N:o 38.
structioner och Författningar, redan Iligger
vederbörande Auctoriteter, att dessa , likasom
alla slaga olagligheter, beifra och förekomma,
lii k val trodde Utskottet, att, till beredande
af kraftiga medel, der blott varningar och
befallningar tilläfventyrs icke ville åtlydas,
det vöre nyttigt, om Läns-styrelserne egde rät¬
tighet, att, när så nödigt pröfvas, icke alle¬
nast i fråga om de otillåtna Marknadernas
förekommande, utan ock, då ordning och trygg¬
het jemväl vid de större tillåtna Markna-
-derne sådant möjligen kunde påkalla, directe
till tidens vinnande få hos närmaste Militair-
Auctoritet reqvirera den handräckning , som
för Uagarnes efterlefnad funnes oundgänglig
gen nödig, i händelse ändamålet icke ani
sågs kunna vinnas genom KronoBetjenin-
gen och med biträde af för tillfället förord-
r.ade, bland Allmogen utsedde, Vaktkarlar el*
Jer Ordningsman,
Hvad åter vidkommer Motionen, angå*
ende Marknaden i Borås, är Utskottet a,f den
tanka, att, så vida denna Marknad kari vara
att betrakta såsom en otillåten, densamma,
lika litet som andra dylika, bör ega rum, och
att den derföre i sådant fall, efter i behörig
ordning skedd åklagan, bör och kan likasom
dessa afskaffas, utan någon Rikets Ständers
mellankomst, hvaremot, i händelse den ifrå¬
gavarande Marknadsdagen är att anse såsom
Sesv. och Oeconomie-Utshottets Bet. N:o 38. 7
en vanlig Torgdag, något hinder emot den
köpenskap, sorn på densamma kän ega runi ,
så mycket mindre synes böra läggas, som så¬
dant troligen skulle leda till lika betydliga
olägenheter för Staden, som för den kringlig¬
gande landsbygder,,
Utskottet, sorn således tillstyrkt bifall
till Motionen i hvad den rörer Mi-
litaire Police-vakter, till förekomman¬
de af otillåtna Marknader och derjem¬
te ansett, att sådane vakter, äfven till
ordnings bibehållande vid de tillåtna,
må af vederbörande reqvireras , har
deremot funnit, att någo.o åtgärd från
Pikets Höglofl. Ständers sida icke vo¬
re nödig i hvad Motionairerne före¬
slagit, dels emot otillåtne Landtmark-
nader, dels ock emot den ifrågaställ*
de Marknaden i Borås,
Hvilket allt dock Rikets Höglofl. Stän¬
ders eget bepröfvande underställes, tillika
med 3:ne Ledamöters skiljaktiga tankar i frå¬
gan om Police-vakterne , samt jemväl 3:ne
Ledamöters, angående Marknaden eller Torg¬
dagen i Borås Stad.
Stockholm den 19 Januarii 1829-
8 Bil, till Besv, och Oecqnl Utsi. Het. N.o 3§«
Utdrag af Protocollet, hållet uti
Rikets Högloflige Ständers All¬
männa Besvärs- ochOeconomie-
Utskott vid Lagtima Riksdagen
i Stockholm d. 19 Januarii 1829.
Lika agtningsvärdt, som Motionairens nit är
för lagbunden ordning och allmän säkerhet,’
lika billig och med Lagar och Författningar
öfverensstämmande anser jag den åtgärd vara,
han yrkar måtte vidtagas ”att förekomma de
ntan allmin tillåtelse införde marknader, som
1 de senare åren blifvit satte i gång på flere
inom hans Harad närbelägne ställen och dr;
ligen d samma dag fortsättas”
Likväl måste jag erkänna, att jag ännu
tvekar om jag skall anse dessa marknader,'
såsom emot Auctoriteternes offentligen kun¬
gjorda förbud, egenmägtigt inrättade, laglöst
fortsatta och således verkligen brottslige sam¬
mankomster, eller, om de icke snarare äro ge¬
nom häfden och gamla plägseder tillkomna,
af glädjen och ej af handels-speculationen
ordnade, större gillen, dem Läns-styrelsen lem-
nade, såsom oskadtige, utan all anmärkning^
men hvilka småningom lära beklagligen ur¬
artat till sjelfsvåld och lagbrott. I det förra
fallet hade val dessa samlingar af den tve=
Domprosten Lidman anförde:
Bil. lill Besv, och Oécon. Utsi. Bet. N:o 38. §
lydigaste natur längesedan upphört att vara
eit föremål för den fredliga och rättsinnade
medborgarens klagan genom deras ändamåls¬
enliga åtgärder, hvilka skola hafva öga up¬
på att röfveri och rappen fört ages, våld
och orätt afvärjes och de, som dermed um¬
gå, alfvarligen af straffas,
I det senare fallet åter , och ”om all¬
mogen i denna delen af Westergöthland, i
likhet med allmogen i Skåne, Ifrån långliga
tider tillbaka nyttjat ofvannämnde gillen eller
så kallade marknader och påstå än vidare att
blifva dervid, är det väl, enligt Konungens
Resolution på Städernes Besvär af den 28
Augusti 1727, vederbörandes pligt att före¬
komma otidigt lefverne dersammastädes, sd
kärt dem i annor händelse är, att undvika
laga ansvar; men i intet fall kan jag för¬
lika mig med den utsträckning af en för nå¬
gon mindre del af Skaraborgs Län, möjligen
på en korrt tid, behöflig local-åtgärd till en
allmän lag för hela Riket, hvilken Utskottet
trott sig böra , i följd af den värde Motionai-
rens memorial, såsom nyttig tillstyrka.
Jag anser tvärtom som min pligt, att
reservera mig emot ett dylikt användande af
den militaira magten, grundadt på e n tilläf¬
ventyrs inträffande oordning, på ett icke
j/erkligt behof, men sorn möjligen kunde för¬
io Bil, till Be av. 6cli Oecon. TJish Bet. N:o 58.'
utses5 emedan det tyckes innebära ett, jag
vågar pasta det, obilligt misstroende för lagens
egen kraft och folkets gamla rättskänsla, och
jäfvar nog skarpt vår tids billiga anspråk på
constitutionel frihet, som visserligen ej en¬
samt innefattar folkets rätt, att stifta sina
egna lagar, utan fast mer förutsätter folkets
allmänna vilja att lyda dem och CivilAuc-
toriteternas tillräcklighet, att utan den väp¬
nade styrkans alltid vådliga biträde göra dem
gällande.
Ut supra.
Ex Protocollo,
Cari Gabriel Grip,
Utdrag af Protocollet, hållet uti Ri¬
kets Högloflige Ständers All¬
männa Besvärs- och Oeconomie-
Utskott, vid Lagtima Riksdagen
i Stockholm den ip Januari!
>8
S. D. H err Friherre Cederström förklarade
sig icke kunna instämma uti Utskottets nu
fattade Beslut , så vidt det angick rättighet för
Uäns-siy relserne att innan oordningar förefallit
Bil. tillBesv.och Occön. Utskottets Bet.N:o 58. 11
reqvirera vakter, vare sig till tillåtna maik-
nader eller till förekommande af otillåtne. Herr
Friherren ansåg deremot, för sin del, vådligt,
att militair-styika af CivileAuctoriteter fin¬
ge anlitas förr än verkligt behof deraf sig vi¬
sat, i hvilket fall Herr Friherren trodde Läns-
Styrelsernes rätt vara gifven och något vida¬
re förordnande derom icke erforderligt. Ut
supra.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Ri¬
kets Högloflige Ständers Allmän¬
na Besvärs- och Oeconomie-Ut-
skott, vid Lagtima Riksdagen i
Stockholm den ip Januarii ig^P.
sig icke böra trötta Utskottet tned upprepan¬
de a£ de betänkligheter Prosten, under ven¬
tilationen af denna fråga, anfört emot den fö¬
reslagna åtgärden att påkalla Militair emot
möjliga oordningar , önskade blott få sin re¬
servation emot beslutet antecknad, på den grund,
att Prosten i allmänhet ogillade principen, att
inblanda militairen i Policens åtgärder, och i
Ex Protocollo,
Carl Gabriel Grip,
S. D.
Prosten Forslind, sorn ansåg
12 Bil. lill Besv.och Oecon. Utskottets Bet. N.o 38*
synnerhet' trodde detta vådligt, då fråga vo¬
re att skingra folksamlingar, som genom gam¬
mal häfd iklädt sig egenskap af folkfester.
Ut supra
Ex Protocollo,
Carl Gabriel Grip.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Ri¬
kets Högloflige Ständers Allmän¬
na Besvärs- och Oeconomie-Ut-
skott, vid Lagtima Riksdagen i
Stockholm den 19 Januarii 1829*
S. D. Herr Professoren Gravander anförde:
Så vidt den ifrågavarande -varuförsäljningen
uti Borås, Påskaftonen, inskränkes till vanlig
försäljning af Uandtmanna-varor, behöfliga för
hushållen under högtiden och dess närmast
påföljande dagar, såsom på Torgdagar, anser
jag denna afsalu böra fortfara. I hvad den¬
samma utöfver denna gräns utsträckes, börden
i min tanka genom Policemagten förekommas
och hindras.
Ganska olämpligt måste det förefalla, åt¬
minstone är det så för mig, att midt i Chri-
stenhetens hoga fest på en hvardag näst efter
Bil. till Besv. och Oreon. Visit. Bet. N:o 38. 13?
én helig dag, Långfredagen, och näst före
Svanne påföljande Högtidsdagar ett ej på an¬
dra lördagar vanligt skojeri eller öppet byte
oell salu af hästar föröfvas. Lika så är det,
om ej i högsta grad, efter hvad upplyst blif¬
vit, med en i Borås samma dag varande mark¬
nad med kreatur, som i större mängd ditsam-
las. Dessa måste ditdrifvas under föregående
»lagen, på hvilken i synnerhet hvarje rätt Chri¬
sten så tacksamt bör hörsamma budet: ”parer
stilla, ty denna dag är helig'1'. För behof
under högtiden synas ej dessa kreatur vara
ämnade. Behöfver Borås och omkringliggan¬
de nejder en kreaturs-marknad vid denna tid,
så må densamma i vederbörlig ordning begå.
ras, dock ej på ofvannämnda dag, utanpå nå¬
gon annan lämplig. Ut Supra.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Ri¬
kets Högloflige Ständers All¬
männa Besvärs- ochOeconomie-
Utskott, vid Lagtima Riksda¬
gen i Stockholm den 19 Ja¬
nuarii 18 29.
der discussionen i detta ämne har blifvit
Ex Protocollo,
Carl Gabriel Grip.
Tegnér anförde: Un-
i4 Bil. till Besv. och Oecon. Utsi. Bet. N.o. jg,
upplyst , att den ifrågavarande marknaden i
Borås egentligen är en hästmarknad , sorn
ofta och i mängd besökes af allmogen på
flere mils afstånd, som alltså på dit- och hem¬
resan tillbringar bärle Långfredagen och Påsk¬
dagen. Denna marknad är likväl icke un¬
der sådant namn utlyst o'ch tillåten ; det är
egentligen en Torgdag men med likså vid¬
sträckt hästhandel , som någon annan krea¬
tursmarknad i orten. Jag anser dylik han¬
del ej tillhöra Torgdagen, som egentligen å-
syftar, att förse stadens innevånare med sina
förnödenheter af landtmannaproducter. På
dessa skäl och då en under namn af Torg¬
dag allmänt besökt hästmarknad på en sådan
dag synes mig högst oskicklig , reserverar jag
mig mot det af Utskottet i detta ämne fatta¬
de beslut.
Härmed förenade sig Herr Domprosten
Lidman, Ut supra,
Kx Protocollo,
C. G, Grip,
N:o 3p.
Utlåtande, i anledning af viickt
fråga om upphäfvandet af en
Besv. och Oecon. Utsk. Bet. N:o 39. 15
inom Upsala Län fastställd By-
Ordning.
Genom ProtocollsUtdrag af den ig sistlidne
December, bär det Hedervärda BoodeStån-
det till Utskottet remitterat ett, af Riksdags-
Fullmägtigen från Upsala Län , Vice-Hä-
radshöfdingen Cctsp. Tf^ijhmun; till Ståndet
ingifvet Memorial, af innehåll, att , ehuru
Kongl. Resolutionen på Allmogens Besvär
den 1 Sept. 1741 och Kongl. Brefvet den 20
Februarii 1742 uttryckligen stadgade , att
By-Ordning, inom hvarje Socken upprättad ,
skall till granskning af HäradsRätten i or.
ten inlemnas, och med lämplige vilen , till
gifne föteskrifiers iakttagande, der fastställas,
Konungens Befallningshafvande i Upsala Län
likväl hade företagit sig uppgöra By-Ordning
för hela Länet, samt genom uppmaningar till
jPresterskapet och Krono-Befjeningen , ”lika¬
som sökt påtruga’’ församlingarnes innevå¬
nare antagandet af berörde By-Ordning ,
hvaraf till upplysning om innehållet, Motio-
nairen företett ett tryckt exemplar. Flere
församlingar af Länet hade fogat sig efter
dessa uppmaningar, hvarefter Konungens Be¬
fallningshafvande funnit för godt, att, till fram.
tida efterlefnad , samma By-Ordning fast-
ställa, och sorn Konungens Befallningshaf¬
vande sålunda upphäft sig till Lagstiftare och
16 Besv. och Oeconomie-UlsJtottets Bet. Nio 3g.
tillvallat sig en , Motionairen veterligen, icke
på lag grundad rättighet, hvaraf följderne
skulle hafva ett desto menligare inflytande
på samhället och dess medlemmars inbördes
förhållande, sorn lagar, tillkomna på sådant
sätt , förnärmade samhälls ordningen och ej
kunde göra anspråk på tillämpning af döma—
remagten , vid förefallande tvister; så har
Motionairen hemställt, att Konungens Befall-
ningshafvandes ofvan anmärkte åtgärder måtte
förklaras ogiltiga , och försarnlingarnes in¬
nevånare i hvarje Län bibehållas vid deras
rättighet , ntt sjelfva uppgöra förslag till de¬
ras By-Ordningar, hvilka derefter borde vid
H äradsBätterne företes, och med lämpliga
vitén fastställas.
H vad sålunda är anfördt och hemsläldt,
har Utskottet i öfvervägande tagit ; och får
Utskottet vördsamt yttra sin mening vara s
att frågan om lagliga tillkomsten och fram¬
tida beståndet af en By-Ordning, till efter¬
lefnad antagen af åtskilliga Socknar inom Up¬
sala Län, och derefter fastställd af Konun¬
gens Befallningshafvande , icke är af beskaf¬
fenhet , att kunna hos Rikets Högloflige Stän:
der till pröfning upptagas.
Hvilket dock varder Rikets Högloflige
Ständers eget närmare bedömmande vördsam-
ligen undetstäldt. Stockholm den 28 Januarii
3829.
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri, 1829,
N:o 4Ö*
Otlåtande,- angående klagåri deröB*
ver, att Bergsmännen inom Nerikes
och Vestmanlands Bergslager bli!-
vit ålagde vid MaS-Ugiiarne begag-
na Malm-vågar, i stället för skollär j
samt att till deras hytt-arbetare
ovilkorligen lemna kostpenningar
im ffi<
Från Hedervärda Bortde-Ståndet Ilar Bft*
skottet emottagit Sine Memorial:
t tö Äf Petter* Pettersson från Nerikes
Län, söm i under anmärkning om det fler-a
faltliga tvång Betgshandterings-yrket blif¬
vit, genom Bergs-Embetsmännen i senare
tider# ålagdt* hufvudsakligen klagat deröfver#
dels att, Vid vite af 26 Ridr Banco, så kal¬
lade Malm-Vågär blifvit anbefalde att Vid
Smält-Hytlörne anbringas i stället för för-*
tit begagnade bandskoflär, hvarmed de ed¬
svurne hytt-arbetarne ditintills uppmätt Mai"
Bihang till R. St. Prot. 1828 och 1839. 8idV Sriifils t
y. e H. t.
i Besv. och Occon. Utsk. Bet.-de. N.-o /Jo¬
rnell, till säker controll och rättvis del¬
ning Bergsmännen emellan, dels ock att
anbefaldt blifvit, det kohlen skola med så
kallade uppsättare och skjutkorgar till Mas¬
ugnen transporteras; yrkande Motionairen,
alt valet af de redskap, som i berörde än¬
damål fordras, måtte öfverlemnas till ve-
derbörandtjs eget godtfinnande efter omstän-
digheterne, enär hvarje omtänksam hushål¬
lare icke underlåter att begagna de verk¬
tyg och utvägar, hanför sin handtering fin¬
ner nyttigast.
2:0 Af Lars Pehrsson från Westerås
Län, hvilken på ofvananförde skäl yrkat fri¬
het för Bergsmännen att vid deras Hyttor
begagna antingen de omförmälda Malm-
Vågarne, eller ock den, genom 1766 års Mas¬
mästare-Ordning, föreskrifna skofveln eller
tråget till Malmens uppförande på ugnen,
hvarjemte Lars Pehrsson klandrat det deri¬
genom existerande tvång, att Bergsmännen
icke få bestå kost åt sine hytt-arbetare, utan
äro vid vite ålagde till dem utgifva kostpen¬
ningar; anseende Motionairen det böra jemväl
få ankomma på Bergsmännens och arbetar-
nes inbördes öfverenskommelse, oberoende
af Embetsmannaåtgärder till ett olämpligt
förmynderskap, antingen kost lemnäs in
natura, eller i penningar. Och hafva uti
dessa yrkanden instämt Eric Svensson från
Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.-de. N.o 4°- 3
Bolms Län, äfven sorn Jan Eric Jansson
från Wermland, den senare under til¬
lägg, det likväl hitintills ännu icke, uti den
Bergslag hyarest han bor, de öfverklagade
förbudsförfattningarne blifvit gällande.
Till utredning af förevarande ämnen,
får Utskottet vÖrdsamligen upplysa, det i
afseende på Malm-vågarne sålunda tillgått,
att Bergmästare-Embetet inom Westman¬
lands och Stora Kopparbergs Läns Jernbergs-
lager, uti den 22 December 1821 utfärda¬
de Stadganden om tackjernsblåsningen, för-
ständigat Hyttelagen om nyttan och nöd¬
vändigheten att på sina Mas-ugnar anskaffa
Malm-vågar, såsom till vägabringande en
jemn Malmsättning, och deraf beroende
förmonlig hyttegång:
Att derefter Öfver-Mas-Mästaren i or¬
ten, med anmälan, det sådana Malm-vågar
voro på de flesta ställen anskaffade, bos
Bergmästare-Embetet anhållit, att alla
Bergsmans - Hyttelag, vid ansenligt vite,
måtte tillförbindas enahanda skyldighet;
Att vid 1825 års Mas-Mästare-Möten blif-
vitinhemtade ej mindre hytt-egares och bytte-
förvaltares än bytt-arbetares yttranden öf¬
ver befunne nyttan af ifrågavarande vågar,
der de blifvit försökte:
Att då dessa yttranden allmänt deruti
instämt, att våg-inrättningen, som bereder
4 Besv. och Occon. Utsk. Bet.de N.-o 4°-
en jemn malmpåsättning, såmedelst före-
komme inbördes förfördelande och sälte
Mas-Mästaren i tillfälle att tidigt upptäcka
och rätta inträffande oordningar uti hytte-
gången, Bergmästare-Einbetet, genom Ut¬
slag den 22 December 182$, pröfvat. skäligt,
att, enär Bergsmännen, i afseende på sjelf¬
va mas-ugnarnes byggnad och hyttebruket
voro underkastade ordning och föreskrifter,
som kunde bereda gemensam nytta och
hindra inbördes förfördelande och hvartill
våg-inrättningarne ostridigt borde räknas,
ålägga alla hyttelag inom Bergmästare-dömet,
i hvilka Bergsmän deltaga, att, vid vite af
a5 R:dr, på sina Mas-ugnar anbringa Malm¬
vågar till 1827 års blåsningar, emotdet att Öf-
ver-Mas-Mästaren, enligt eget åtagande, på
skeende anhållan, kostnadsfritt ej allenast
borde meddela Hyttefogdarne nödige un¬
derrättelser om måtten på stÖpgodset, utan
ock, i händelse bristande utrymme på Hytte-
Kransen ville förebäras, personligen lewina
föreskrift huru inrättningen då kunde verk¬
ställas ;
Att, vid pröfning af häröfver anförde
besvär, Bergs-Collegium, under den 4 De¬
cember 1826, Bergmästare-Embetets beslut
gillat och fastställt; samt att Kongl. Maj:t,
genom Nådig Resolution af den 19 Mars 1828,
förklarat de i ämnet anförda underdåniga
besvär icke hafva innefattat några sådana
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de N:o 4°- 5
skäl, som kunde verka ändring uti Bergs-
Collegii nyssnämnde öfverklagade Utslag,
hvilket alltså till vederbörandes efterrättel¬
se i Nåder stadfästades.
Den andra punkten, hvaröfver klagan
anmälts , är begagnandet ovilkorligen af
n:ne Uppsättare och Skjutkorgar till kob¬
lens transporterande och bringande i Mas¬
ugnen; hvarom föreskrift, vid faslstäldt vi¬
te likaledes tillkommit; och den tredje an¬
märkta omständigheten är den i hyttefogde-
Instructionen jemväl meddelade befallnin¬
gen om kostpenningars utgifvande, i stället
för underhåll in natura, till hytt-arbetarne,
öfver hvilket sistberörde stadgande besvär
blifvit anförda, så val hos Bergs-Collegiutn
som hos Kongl. Maj:t, hvilka besvär blifvit
ogillade, med förklarande, att de Öfverkla¬
gade stadganden borde gälia tills vidare,
oeh intilldess sådana omständigheter kunde
anmälas, som någon ändring derutinnan
påkallade.
Sedan Utskottet sålunda ådagalagt till¬
komsten af och åtskilliga fastställelse-åtgär-
der vid de öfverklagade påbuden uti ofvan-
omförmälde 3:ne punkter, får Utskottet för
sin del vördsamt förklara dess öfvertygel¬
se, att de klandrade föreskrifterna, röran¬
de så väl malm-vågarne som förändrade
methoden med kohl-insättningen i ugnarne
6 Bcsv. och Oecon. Vlsk. Bet.'de. IV.o 4°-
och kostpenningarne afse och medföra obe¬
stridliga fördelar framför de utvägar, hvar¬
af Bergsmännen derförinnan sig i dessa hän¬
seenden betjenat; hvarjemte Utskottet' tror,
att vid de Bergsmans-hyttor, hvarest nu
ifrågavarande förändringar tillkommit, enligt
vederbörandes tydliga medgifvanden, desam¬
ma framgent böra, föreskrifterna likmätigt,
orubbadt bibehållas; men att, der sådana
medgifvanden till äfventyrs icke skulie egt
rum, det må på vederbörande Hytte-dele-
gares godtfinnande och fria val få ankom¬
ma, antingen de hellre vilja vid det gam¬
la sättet i dessa delar förblifva, eller an¬
taga förändringarne; hvilkas antagande all¬
mänt sålunda bör beredas, att tjenstemän-
nen, hvilke öfver Bergshandteringen hafva
uppsigt, söka bibringa hytlelagen upplysning
och öfvertygelse om nyttan och företrädet
af de förändrade åtgärderne.
Jemte vördsam hemställan, om icke
Rikets Högloft. Ständer ville hos Kongl.
Maj:t anmäla deras underdåniga önskan,
till vinnande af den rättelse Utskottet
sålunda föreslagit, öfverlemnas detta allt
till Rikets Höglofl. Ständers eget närma¬
re bepröfvande.
Stockholm den 28 J«nuarii 1829.
Besv. oeh Oecon. Ut sk. Bet.-de. N-o 4*- 7
N:o 41»
Utlåtande, angående ytterligare före¬
kommen fråga om uppbud till
Skallgång, och om disposition af
Jagtmedlen i Östergöthlands Län.
Uti Memorial, remitteradt flan Hedervär¬
da Bonde-Ståndet, och lill delta Utskott
ankommet den 5 innevarande månad, har
Riksdagsmannen från Östergöthlands Län
Anders Pehrsson ^ i anseende dertill, att
ändamålet med Skallgång till skadedjurs
utrotande förfelas genom tidsutdrägten vid
tillstånds utverkande för ett sådant före¬
tag, och då vid hårdt ansvar det för när¬
varande är förbudet, att, utan vederböran¬
de autoritets tillåtelse, uppbåda allmo¬
gen, hemställt om den förändring uti der¬
om gällande stadgänden, att uppbådandet,
till skallgång måtte med mindre omväg
hädanefter kunna ske; hvarjemte Molionai-
ren föreslagit, att den för Östergöthlands
Län gemensamma och lill betydligt belopp
redan uppgående Jagt-Cassan måtte, under
vederbörande ålagd strängare redovisnings¬
skyldighet, för så väl beloppet som dispo¬
sitionen af dessa medel, fördelas emellan
hvarje Härad af Länet, lill ändamålsenli¬
gaste användande, bland annat lill prai-
8 BfiV, och Occo/(, Utsh. Br.t;dt. N.o 41'
niier för rofdjurs dödande; och hafva uti
Anders Pehrs sons anförda yrkanden sig
förenat J P. AnderssonOlof Olofsson
och Botvid Jonssonj alla från samma Län.
På Utskottet uli dess, under den 3 dennes,
i lika beskaffad fråga, afgifna Betänkande
IS:o jcj, dels afstyrkt yrkad ändring i gäl-
Jande Författningarnes föreskrift om sättet
och vilkoren vid Allmoges uppbådande,
dels föreslagit betydligare prEemiers utsät¬
tande, såsom det i Utskottets tanka verk¬
sammaste medlet till skadedjurs utrotande,
får Utskottet nu, med åberopande af be¬
rörde dess förra utlåtande, vördsamt hem¬
ställa ?
i "o Att den af nyssbemälde Motionair
yrkade förändring i För fattningar ne om
Skallgångs uppbådande,.må utan afseende
Jernnäs, och
2:0 Alt, beträffande Jagtmedels-Cassan
J Östergöthlands Län, hvarken någon an-*
nan redovisnings-method derföre må före-
skrifyas, än i den ordning Kongl. Stadgan
af den i3 April 180S redan fastställt, och
liyarigenom nödige controller tillräckligen
finnas bestämde, ej eller att någon del¬
ning deraf på hvarje Härad serskildt må
ega rum; hvaremot Utskottet, som alltså
nu afstyrkt alla öfriga delar af motionen,
anser sig böra, i likstämmighet med sitt
Bet v. och Oecon. Vtsk. Bet.de. N.o ^.it 4,2. 0
förra ofvanåberopade yttrande, understödja
förslaget derom, att Jagt-medels-Fonden
ma företrädesvis användas tifl förhöjda prae-
mier åt dem, som lill skadedjurens utro¬
tande verksammast bidraga; hvilket dock
vördsamt underställes Rikets Höglofl. Stan»
ders egen pröfning.
Stockholm den 28 Januarii 182^.
N:o 4^.
Betänkande, angående yrkad lindring
i skjntsnings-besväret vid Ekevir¬
kes forslande.
Till handläggning har Utskottet från He¬
dervärda Bonde-Ståndet emottagit ett Me¬
morial af Pehr Pehrsson från Christianstads
Län, hvarutinnan klagas öfver den tryckan¬
de Krono-skjuts, hvarmed Allmogen, ser¬
deles inom vissa Härad af Länet, skall be¬
sväras, då till Kronan försåld t Eketimmer
måste till Carlscrona transporteras, och
hvilken transport Motionairen ansett lämp¬
ligare höra åläggas leveranteuren eller den
jordegare, som Ekevirket till Kronan aRå»
io Desv. och Oecon. Utsk. Bct:de. N.o fa¬
ter , att sjelf vid tjenligt väglag besörja;
och att den Ivrono-skjuts-skyldige jordbru¬
karen, måtte fritagas från förbindelsen till
ifrågavarande transporter, hvarigenom dess
så väl hästar som åkdon förderfvas. Vice
Talmannen Jon Jonsson hade trott Skatte-
och Krono-hemmans-egarne i Blekinge Län
för forsling af Ekevirke vara berättigade till
betalning såsom för Gästgifvare-skjuts, men,
i händelse sig icke så förhölle, deltog han
i motionen: Och är af Tufve Larsson från
Christianstads Län andraget, det Allmogen
i hans hemort för dessa transporter aldrig
undfått högre betalning, än för annan Kro¬
noskjuts. Nils Månsson har äfven desto
hellre i motionen instämt, som Frälse-
jordegaren i sådane skjutsningar under freds¬
tid icke deltager, änskönt han opåtaldt får
Ekevirke föryttra; tilläggande Nils Mänsson
det alternativ, att, i händelse säljaren sjelf
icke ålägges sitt Ekevirke till närmaste hamn
framskaffa, utan dertill framgent begagnas
Krono-skjuts, för densamma måtte erläg¬
gas enahanda betalning, som för Gästgif¬
vare-skjuts är fastställd.
Utskottet, som tagit detta ärende un¬
der noga pröfning, har väl på den ena si¬
dan funnit, det Allmogen på de orter,
hvarest de ifrågavarande Ek-leverancerne
ega rum, i betydlig moa besväras af dessa
Besv. och Oecon. Utsk. Bct.de N.-o 4,2. 11
Krono-transporter , hvilka, då de ofia från
5 a 6 mils afstånd måste utgöras, och icke
sällan förstöra de dervid begagnade åkdon,
förorsaka samma Allmoge ett tryckande
onus, för hvars mildrande tjenlig åtgärd
borde vidtagas; men ock å andra sidan
trott, att, änskönt någon serskild Författ¬
ning, Utskottet veterligen, icke existerar,
som föreskrifver den nu öfverklagade fors-
lings-skyldigheten, densamma likväl åligger
de lill Kron o-skjutsens bestridande förplig-
tade jordegarne i fråga om transport af
Ekevirke för Kronans räkning, likasom vid
forsling af Kronans effecter i allmänhet.
Krigs-Collegii, gemensamt med För¬
valtningen af Sjö-Ärendena, den 11 Nov.
1823 utfärdade Kungörelse, på grund af
Kongl. Brefvet d. ig förutgångne Augusti,
innehåller väl, det icke större Ekepjecer, än
lill locubik-fot, må på de skjutsandes for¬
don transporteras, men medgifver ingen
ersättning för den skada, fordonen under
dessa transporter kan tillskyndas.
Enär alltså den af Motionairerne yr¬
kade befrielsen, för Skatte- och Krono-hem-
mans-brukarne, från Ekeforslingen icke lärer
kunna tillstyrkas, har Utskottet, med un¬
derstödjande af det utaf Nils Månsson fö¬
reslagna senare alternativ till lindring i
skjutsnings-besvärct, trott sig böra vörd¬
ja Besv. och Oecon. Ulsk. Bet.de. N.-o 4^-
samt hemställa, om icke Rikets Höglofl.
Ständer skulle finna skäligt, att genom un¬
derdånig skrifvelse hos Kongl. Majrt anhål¬
la , det för sådan Krono-skjuts, som till
Eke virkes transporterande begagnas, må er¬
läggas betalning till enahanda belopp, som
för Gästgifvare-skjuts eger rum, äfvensom
2 sk. för hvarje mil uti vagnslega; hvar¬
jemte den underdåniga önskan torde tillika
framställas, att vederbörande måtte i Nå¬
der antydas, ifrågavarande Ekevirkes-trans-
porter anställa på de tider af året, då
väglaget dertill finnes tjenligast, och då
jordbruket lider minst genom arbetarnes
frånvaro.
Dock öfverlemnas detta vördsamt till
Rikets Höglofl. Ständers egen upplysta
pröfning.
Stockholm den 28 Januarii 1829.
N:o 43.
Betänkande, i anledning af väckt frå¬
ga om förklaring och tillägg vid
Kongl. Kungörelsen den 17 Mars
Besv. och Qecon. Vtsk. Bel-de. N.o 4?'- !3
1824 5 rörande oeconomislca besigt-
ningar å Kyrkoherde-boställen m. m.
Medelst Protocolls-Utdrag har Högvördi-
ge Preste-Ståndet till Allmänna Besvärs-
och Oeconomi-Utskoltet remitterat Profes¬
soren Gravanders memorial, hvaruti yrkas
närmare bestämmelse och tillökade före¬
skrifter i Kongl» Kungörelsen af den 17
Mars 1824, rörande oeconomiska besigt-
ningar å Kyrkoherde-Boställen 111. m.} och
föreslås:
i.‘o Att dessa hesigtningar må utsträc¬
kas till alla Ecclesiastique-Boställen och
på lön anslagne Lägenheter, hvaribland Pras-
bende-hemman af alla slag}
2:0 Att, jemte tydlig föreskrift, det
dessa besigtningar förrättas å tjenstens väg¬
nar, utan allt arfvode för resor, dagtracta-
mente och expedition af Besigtnings-instru-
mentet, äfven stadgas, att tjenliga dagar
(icke de som närmast föregå och efterfölja
Helg-eller Söndagar, hvilka alltid för Pro¬
sten äfvensom för Innehafvareii aro oläg-
lige) dertill minst tvänne Månader förut
utsättas, hvarefter underrättelse derom bör
ingifvas till Consistorium, som om de till
förrättningarne å alla inom Contractet va¬
rande Lägenheter bestämda dagar tillskrif-
t 4 Besv. och Oecon. Utsk. Bet:de. N.-o /f.3.
ver Prosten, i enlighet med hvad sorn sker,
då Ecclesiastique omhud förordnas;
3:o Att vid Besigtningen höra brister-
ne värderas och uti Besigtnings-Inslrumen-
tet utföras i penningar, och förrättningen
på utsatt timma vid ansvar företagas, så¬
som vid Taxeringar;
4^0 Att bestämdt blifver, hvilken skall
tillse att dessa Besigtningar behörigen hål¬
las, emedan bristande föreskrift häruti vål¬
lat största oreda, då ingen tid till Besigt-
ningarnes första början var utsatt, hvarfö¬
re desamma intill denna stund mångenstä¬
des blifvit antingen oordentligen hällne el¬
ler uraktlåtne. Correctivet anser Motionai»
ren vara, att om de hållas i Augusti eller
September, Besigtnings-Instrumenterne sän¬
das till Contracts-Prosten i November, då
han med Nyårs-Expeditionen kan derom till
Consistorium inberätta, äfvensom att för-
rättnings-mannen vid samma tid, som till
Prosten, ingifver till Konungens Befallnings¬
hafvande berättelse om den sålunda hållna
Besigtningen;
5:o Att bestämdt blifver, om den Pro-
starne förut ålagde förbindelsen, att vid
sine visitationer efterse boställen, genom
1824 års förordning, upphört, hvilket Mo-
tionairen anser syftet hafva varit.
Be sv. och Oecon. Utsk. Bet.de. No 4-3- >5
I sammanhang härmed hade Biskopen,
vice Talemannen m. m. Doctor af Win-
gärd yttrat sig och ansett hufvudsakligt att
Bestämma den åtgärd, Consistorium efter
en sådan Besigtning borde taga, helst den¬
na åtgärd hittills sträckt sig endast dertill
att anmana till verkställandet, utan att för¬
summelse deraf vållat någon påföljd.
I detta yttrande hade Biskoparne Do¬
ctor Wijkman och Doctor Tegnér instämt;
samt Prosten Grevillius derjemte upplyst,
att sådane oeconomiska Besigtningar hittills
i Kinds Härad af Götheborgs Stift uteblifvit.
Prosten och Lectorn Kjellander hade
yrkat, att Besigtningsdagens utsättande Bor¬
de tillkomma Contracts-Proslen, förnämli¬
gast af det skäl, att hans trägna Embets-
göromål kunde ofta för honom göra omöj¬
ligt, att vid Besigtningen infinna sig på en
dag, utsatt af annan person, samt att Kro-
no-Fogdarne, derest de icke af Slaten kun¬
de efter Rese-Reglementet erhålla ersättning
för sitt besvär med Besigtningarne, måtte
vara skyldige, att på samma sätt, som vid
Officers-Boställen sker, förrätta dem utan
arfvode.
Biskopen m. m. Doctor Faxe hade
tillagt, att, på anledning af olika förfarande,
som i Länen egt rum, Författningen bör in¬
nefatta bestämdt stadgande: om Kronofogde
i 6 Besv. Och Oecon. Utsk. Bet. de. N:o 43.
till ifrågavarande syners verkställande bör
erhålla Konungens Befallningshafvaiides för-1
ordnande eller icke»
Presidenten m. m. Poppius bade an¬
sett det vara Konungens Befällningshafvan-
des rättighet, att vid hvarje serskildt tillfäl¬
le förordnande utfärda»
Utskottet har tagit detta 1 Öfvervägan¬
de , oell vid betraktande af den vigt, Sorn
ligger derpå , att alla Boställs-lägenheter blif¬
va behörigen häfdade och bebyggde* samt de¬
ras skog och öfriga tillhörigheter väl vårdade,
bar Utskottet, med här serskildt fästadt afse¬
ende på Ecclesiastique-Boställen och Lägen¬
heter, ansett dell derom gällande Författning
böra innehålla så bestämda föreskrifter*
att de kunde leda till ofelbar verkställig¬
het och i öfrigt motsvara författningens
liufvudändamål. Då både i Allmänna Lagen,
Byggn. Balken, 27 Cap., 1 § och i Kongl»
Kyrko-Ordningen, 24 Cap., icj §, hvarest
handlas ota dessa Besigtningar, med afseen¬
de endast å Kyrkoherde-Boställen, äfvensom
i 1824 års Kongl. Kungörelse, om oecono-
miska Besigtningar , saknas flere hufvudsak-
liga bestämningar och föreskrifter till sä¬
kerhet för, att dessa besigtningar icke ur¬
aktlåtas, samt att de, medelst de samme,
fisyftade ändamål icke förfelas, finnér Ut¬
skottet
BeSv. och Occon. Ut sk. Betsele. NsO 43. tf
skottet sig hafva allt skäl att understödja
Motionen; och dä Ecclesiastique - Boställen
och Lägenheter synas böra stå under likartad
vård och tillsyn med de Mililaira, tror Ut¬
skottet sig, med ledning af hvad i 1753
års Kongl. Förordning, om Oeconomiska be-
sigtningar å Militiae-statens Boställen, finnes
föreskrifvet, samt på grund af Motionairens
yrkande och de vid Remissen gjorda tillägg,
äfvensom i följd af de vid öfverläggningen
gjorda framställningar om tjenligaste sältet,
att, i afseende på de för Besigtningarnes
verkställighet förberedande åtgärder, före¬
komma onödig omgång, och i afseende på
deras följder införa säkraste controllen, att
icke den byggnads-skyldige, till skada för
Bostället, sjelfsvåldigt må undandraga sig sin
skyldighet och efterträdaren blottställas för
faran, att gå i mistning af ersättning för
honom tillkommande husröte-brist, vörd¬
samt böra tillstyrka en underdånig skrif¬
velse till Kongl. Maj:t, med anhållan om
följande förklaring och tillägg i Kongl. Kun¬
görelsen al den 17 Mars 1824, rörande Oe¬
conomiska Besigtningar å Kyrkoherde-Bo-,
ställen m. m.
1:0 De i Kongl. Kungörelsen af den
17 Mars 1824, i afseende på Kyrkoherde-
Bihang till R. St. Brot. 1828 och 1829 B;de Samt, 3
7-e ILt.
i8 Besv. och O teon. Ut sk. Bct.dc. N-o 4*>-
Boställen föreskrifua Oeconomiska Besikt¬
ningar böra sträcka sig till alla Ecclesia-
stique-Boställen och Lägenheter, samt prae-
bende-hemman. Der dessa Besigtningar ic¬
ke ännu blifvit hällne, böra de inom ett
Ar efter Kongl. Maj:ts härom utkommande
Nådigste förordning verkställas. Efter La¬
ga af- och tillträdes huse-syn ä Prestebol,
och annan Ecclesiastique-Lägenhet, må derå
icke, utan synnerliga skäl, oeconomisk be¬
sigtning hållas, förr än fem år efter huse¬
synen förflutit.
2:0 Contracls-Prosten anmäle tidigt
hvarje år och sist i Februarii månad hos
Konungens Befallningshafvande, hvilka oe¬
conomiska Besigtningar inom Prosteriet en¬
ligt Författningens föreskrift, eller i anse¬
ende till vigtiga skäl, som han i thy fall
anförer, under året erfordras, med bifo-
gadt förslag å till förrättningen på hvarje
ställe tjenliga dagar, hvilka helst må väl¬
jas i Maji eller Junii månader. Konungens
Befallningshafvande utsätte derefter tiden
för hvarje Besigtning, och underrätte der¬
om, minst en månad innan förrättnings-
dagen, Contracts-Prosten, som vidare har
att genast meddela Boställs- eller Lägen-
hets-Innehafvaren samma underrättelse. In¬
om lika tid gifve Konungens Befallnings¬
hafvande Kronofogden eller den Kronobe¬
tjent, som skall Besiglningen förrätta, der-
Besv. oeh Oecon. Utsk. Bet.-de. 2V. o ^.7. i g
till behörig föreskrift. Enahanda skyldig¬
het, som här i afseende på inom Prosteri-
erne belägna Ecclesiastique-Boställen är Con-
tracts-Prosten föreskrifven, åligge den, åt
hvilken Consistorium, i afseende på prae-
hende-hemman och andra Ecclesiastique-
Lägenheter, dertill gifver förordnande.
3:o De oeconomiska Besigtningarne hö¬
ra förrättas å tjenstens vägnar utan dag-
tractamente eller arfvode för Expedition af
Besigtnings-instrument m. ni., i likhet med
hvad som sker vid Militias- och andra Bo¬
ställens besigtigande; dock med den enda
skillnad, att, vid Besigtningar å Kyrkoher¬
de-Boställen, Krono-betjeningen må af Bo-
ställshafvaren åtnjuta ersättning för resan,
enligt Rese-Reglementet.
4:o Af Besigtnings-Instrumenterne af-
lemne förrättaren så tidigt ett exemplar åt
Contracts-Pi osten, att han vid årets slut,
och sist med Nyårs-Expeditionen, kan in¬
sända underrättelse om de under året håll¬
na Besigtningar till Consistorium , som ålig¬
ger tillse, att dessa besigtningar vederbörli¬
gen hållas; samma exemplar aflemne Pro¬
sten, efter erhållandet, lill Boställs- eller
Lägenhets-Innehafvaren , som , då han deraf
tagit afskrift, detsamma till Prosten återställer.
5:o Bristerne böra i Besigtnings-In-
strumentet värderas och i penningar utfö¬
io Besv. och Oecon. Vtsk. Bet.de. N.-o 4%.
ras, äfvensom deruti bör utsättas den tid,
inom hvilken bristerna böra genom den
byggnads-skyldiges försorg vara afhulpne.
Skulle betydande husröte-brist förefinnas,
anmjile Prosten sådant genast hos Consisto¬
rium. Skulle den byggnads-skyldige icke
inom den förelagda tiden reparations- el¬
ler byggnads-skyldigheten fullgöra, anmäle
Prosten sådant skyndsammast bos Consi¬
storium, som har att vidtaga de åtgär¬
der, hvilka pröfvas nödige för säkerhe¬
ten af Boställets och efterträdarens rätt,
antingen medelst att låta, genom Konungens
Befallningshafvandes Embets-åtgärd, bri-
sterne blifva för Lego å den byggnads-skyl¬
diges kostnad afhulpna, eller att hos den
byggnads-skyldige sökes fullgod säkerhet
för husröte-bristen.
6:0 Skulle, genom underlåtenhet af
hvad sålunda stadgadt är, tillgång hos af¬
trädare saknas tili husrote-brists gäldande,
ansvare för skadan den, som genom för¬
summelse varit vållande.
Utskottet, som således tillstyrkt vissa
förklaringar och tillägg till Kongl. Kun¬
görelsen den 17 Mars 1824, rörande oe-
conomiska Besigtningar å Ecclesiastique-
Boställen, ofverlemnar dock allt detta
till Rikets Ilöglofl. Ständers egen upp¬
lysta pröfning.
Stockholm don 28 Eanuarii 1829.
Desv. och Oeeon. Utsk. Bct.dc. kV.o 44• 21
N:o 44-
Utlåtande, i anledning af vackt fråga
om rättighet för enskilde jord-ega-
re, Byalag och Städers Borger¬
skap, att, utan hittills brukliga om¬
gångar, anlägga Begrafnings-platser.
Välloflige Borgare-Ståndet har till detta
Utskott remitterat ett af Herr Er. J. Geze¬
lius till Ståndet ingifvet Memorial, hvaruti
han fästat uppmärksamheten derå, alt, se¬
dan Rikets folkmängd i senare tider vun¬
nit en ansenlig tillväxt, och dödligheten i
samma moa tilltagit, så hade de fordna
Begrafnings-platserne bredvid Kyrkorne, el¬
ler de så kallade Kyrkogårdarne, blifvit
allt mer och mer otillräcklige för inrym¬
mandet utaf de aflidnes kroppar och lik¬
kistor, hvadan också tvister skola hafva
uppstått på åtskilliga ställen, angående
kyrkogårdarnes påfyllning med jordhvarf,
eller deras utvidgande. Också hade icke
allenast Begrafnings-platser blifvit flyttade
utom Städerne, men äfven privata graf-
ställen ahlagde utorn Kyrkogårdarne, och
omkring jordegares egne hemvist; men då
sådane anläggningar, för verkställigheten
hvaraf icke funnes, Molionairen velerligt,
någon bestämd föreskrift, hvarken i Kyr¬
i
2a Btsv. o. Oecon. Utsk. Bet.de. N.o 44'
kolag, eller annan äldre Författning, vöre
enligt gammal vedertagen praxis, förenade
med åtskilliga besvärliga och kostnad med¬
förande omgångar, så har Herr Gedelius
föreslagit, att enskilde Jordegare, Byalag
och Städers Borgerskap måtte, genom en
Allmän Förordning, tillerkännas rättigheten,
att, på deras områden, inrätta och anlägga
grafstäilen med stenmurar, eller andra Be-
grafuings-platser, utan annan formalitet, än
den, att, sedan Begrafnings-platsen blifvit
inhägnad med mur, staquet eller annan nå¬
got prydligare gärdesgård, samt till belä¬
genhet, areal-vidd och inhägnad beskrifven,
sådant allt borde i allmän Sockne-stämma
anmälas och i Protocollet intagas; hvaref¬
ter platsen skulle af Stadens eller Socknens
Pastor med vanliga ceremonier invigas.
Detta har Utskottet i öfvervägande ta¬
git; och Utskottet får härvid vördsamt upp¬
lysa, att Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref
af den 25 September 1798 förklarat, det
Kongl. Majit ansett, af förekomne anled¬
ningar, nödigt, att hvad Kyrko-Lagen uti
18 Cap. 5 och 6 §§, om platser för Begraf-
ningars verkställande, stadgar och föreskrif-
ver, må varda behörigen iakttaget, så att
icke några serskildta Grafstäilen vid en¬
skilda gårdar och egendomar, utom rätta
allmänna Begrafnings-platser inrättas och
nyttjas, med mindre serskildt Nådigt till-
Besv. oth Oiéon. Ut sk. Btt.de. N.-o 44- 23
ständ dertill kan af Kongl. Maj:t vara med-
deladt; hvarförutan Kongl. Maj:t, genom
Nådig Skrifvelse af den 3 October i8o5,
funnit skäligt förordna, att, då Kyrkogår¬
dar flyttas utom Städerna, hvilket, der det
lämpligen ske kan, medförer flera förmoner
och förtjenar uppmuntran, bör den nya
Begrafnings-platsen förses med anständig
stängsel och sådana tecken, som utmärka
platsens ändamål, samt träd deromkring
planteras; hörandes ritning deröfver, innan
arbetet företages, till Kongl. Majrts Nådiga
pröfning, af Dess Befallningshafvande i un¬
derdånighet insändas.
Vid detta förhållande, och som Ut¬
skottet icke funnit några skäl vara af Mo-
tionairen anförda, som kunna, i Utskottets
tanka, föranleda till underdånig anhållan,
å Rikets Höglofliga Ständers sida, om för¬
ändring i hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nå¬
der förklarat och förordnat, så kan Utskot¬
tet å den väckta Motionen Rikets Höglofli¬
ga Ständers bifall icke tillstyrka.
Dock varder detta utlåtande Rikets
Höglofliga Ständers egen närmare pröfning
vördsamligen understäldt.
Stockholm den 28 Januarii 1829.
24 Bes/o, och Oedon. Utsk. Bet.de. N.o 45.
N:o 45.
Betänkande, i anledning af väckt
fråga om förvaltningen af enskild¬
te Bolags eller Socknars Spann-
måls-magaziner.
Mögvördige Preste-Ståndet liar till Utskottet
remitterat ett Memorial af Herr Prosten Hall¬
ström, deruti han, till beredande af ett ända¬
målsenligt bruk, af sådana spannmåls-maga-
ziner, som af enskilde eller vissa Bolag och
Socknar äro inrättade, för att derifrån vid in¬
träffande missväxtår bispringa dea behöf¬
vande , föreslår, att af det rnagazinerade
spannmåls-lagret en fjerdedel innehålles och
ej i låne-väg bor utgå förr, än säden stigit
till ett visst pris t. ex. 8 R:dr B:co för
Bågen.
Alt berörde magaziner böra vara in¬
rattade för ett bestämdt antal af år, så alt
det icke måtte bero af Innehafvarnes god¬
tycke, att upplösa inrättningen, och under
dyr tid, förskingra eller afyttra det uppgif¬
na förrådet, och alt Konungens Befallnings¬
hafvande i Länen måtte ega, attsjelfve, el¬
ler genom utsedde Ombud, anställa revision
öfver förvaltningen af inrättningarne, så¬
som varande en art af Allmänna Hushålls-
anstalter.
Besv. och Oecon. TJtsk. Bet.de. N.-o 4^j 4^-
Vid öfvervägande af denna Motion,
hvars goda ändamål är omisskänneligt, har
Utskottet funnit densamma likväl icke
innefatta någon allmän fråga, utan en
enskild, som emot 90 § i Regerings-For-
men, icke kan blifva föremål för Rikets
Höglofliga Ständers åtgärder; hvadan ock
Utskottet ansett sig dermed icke böra
taga annan befattning, än alt hos Rikets
Höglofliga Ständer om detta förhållande
göra vördsam anmälan.
Stockholm den 28 Januarii 1829.
N:o 46.
Betänkande, angående Helsinge-Bul-
dans stämplande.
"V ällofliga Borgare-Ståndet har till Utskottet
remitterat ett af Herr Eric M. Leffler in-
gifvet Memorial, deruti lian, jemte fram¬
ställning om de olägenheter, som tillskyn¬
das både Kronan och enskilde personer,
derigenom, att den från Helsingland kom¬
mande Buldan, vanligtvis utgörande 100
alnar i stycket, endast till de yttersta 20
ä 3o alnarné är god och försvarlig,- men
a6 Ses v. och Oecon. Utsk. Set.-de. ST. o /£ö.
för det öfriga alntalet vida sämre inuti
stycket, så att en köpare, då han handlar
flere dylika stycken, till ex. io, deraf kan
till bättre bruk begagna blott 2 å 3, som
måste sammansättas af bitar utur hvartdera
stycket, lillika föreslår det medel till be¬
rörde, i synnerhet inom en tid af 20 år,
öfverklagade olägenheters afhjelpande, att,
såsom orden lyda, hvar och en, som för¬
färdigar ifrågavarande vara, bör ovilkorligt
tillförbindas sätta sin stämpel på det fär¬
diga stycket, hvilken stämpel bör vara så
tydlig, att tillverkaren af godset lätteligen
upptäckes; med öppen rätt för köparen, i
händelse han vid upprullandet af Bu(dans¬
stycke t , hvilket jemväl vid innersta ändan
bör vara på enahanda sätt stämpladt, skulle
finna, att dess inre är sämre än dess yttre,
att då, i likhet med hvad om stämplade
liandtverksvaror stadgadt är, tilltala och få
tillverkaren befordrad till böter för bedrä-
lig vara; och som Buldanen till stor del
tillverkas af Allmogen, hvilken det torde
falla besvärligt att få varan stämplad, så
kunde sådant verkställas af någon inom
hvarje Socken dertill förordnad person.
Herrarne Wahlström och Langenberg
hafva till Vällofl. Borgare-Ståndets Proto-
eoll anfört, den förre, att han så mycket
hellre instämde med Herr Leffler, som
Bes v. och Oecon. Utsk. Bet.cle. JY.o jf.6. 27
han, Wahlström t önskade, att äfven utvä¬
gar måtte vidtagas till förekommande af
foderväfs, blångarnslärfts, tältduks och bol-
sterväfs förfalskande, samt den senare, el¬
ler Herr Langenberg^ att han vore af all¬
deles enahanda tanka med Herrarne Leffler
och W1ahlström.
Utskottet, som väl finner det vara
för den inhemska konstflitens och närin-
garnes befrämjande nödigt, att de varor,
som inom Riket tillverkas, äro af god be¬
skaffenhet, då de till afsalu utbjudas, och
således icke till deras inre sämre, än hvad
de till deras yttre visa, anser sig dock icke
böra tillstyrka bifall till den föreslagna
stämplingen, såsom medförande både hin¬
der och kostnad för tillverkaren, utan att
derigenom vinnes säkerhet och controll i
afseende på vafnadens lika godhet från
början till slut, emedan stämpling icke
skulle kunna vägras, äfven å sådan duk och
sådana väfnader, som icke äro fullkomligt
goda och bastanta, och hvilket endast kan
utrönas, då varan af köparen granskas och
besigtigas; men som en sådan granskning
och besigtning icke utan hinder och tids¬
spillan låter sig göra, i anseende till Hel-
singe-Euldan, hvilken, hoprullad i runda
stycken, vanligen innehållande 100 alnar,
säljes i större och mindre partier stycke¬
28 Be sv. och Oecon. Utsk. Bet.clc. IV.-o 4.6.
tals, icke alntals, hvarigenom, då under¬
slef egt rum, det först upptäckes, sedan
varan kommit i köparens ego, så har Ut¬
skottet trott sig böra föreslå, det Rikets
Höglofl. Ständer ville hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att, uti utfärdande
Allmän Nådig Kungörelse, med erinran om
den nytta, som det för säljarne sjelfve
skulle medföra, om icke allenast så kalladt
Helsinge-33ul4an, utan jemväl alla sådane
väfnader, som af Allmogen eller andra per¬
soner här i Riket tillverkas och till salu i
hela stycken utbjudas, icke blefve, såsom
hittills skett, lagde i rullar, utan i så kal¬
lade lag, enär köparen, derigenom snarare
och säkrare öfvertygad örn varans godhet,
så mycket hellre skulle träffas benägen att
densamma sig tillhandla, Kongl. Maj:t täck¬
tes i Nåder uppmana vederbörande föryt-
trare af sådane varor, att, då de stycke¬
tals vilja dem försälja, lägga dem lag vis,
på lika sätt som kläden, i stället för rul¬
lar, hvilka, då de icke hastigt kunna till
sin beskaffenhet af köparen undersökas,
derföre ej sällan af honom missbjudas, ofta
till gifven förlust för säljaren, då denna är
angelägen att varan afyttra, hvarjemte Kongl.
Maj:t i sammanhang härmed torde täckas
erinra om allvarlig efterlefnad och noggrann
tillämpning af Kongl. Påbudet den 2 Nov.
Bcsv. och Occon. Utsk. Bet.de. N.-o 414i- 29
175^, angående skjortväf, foderväf och bul¬
dan, som till salu förfärdigas.
Utskottet har således afstyrkt motio¬
nen om Helsinge-Buldans stämpling,
men föreslagit vidtagande åtgärd att,
jemte efterlefnad af Kongl. Påbudet d.
2 Nov. 1707, så väl Helsinge-Buldan,
sorn andra sådane varor, då de stycke¬
vis vilja försäljas, må hellre läggas i
lag, än, såsom hittills skett, i rullar;
hvilket dock vördsamt underställes Rikets
llöglofl. Ständers pröfning.
Stockholm den 1 g Januarii 183g.
N:o 47»
Utlåtande, i anledning af väckt frå¬
ga om nya Evangelii-Boks försla¬
gets antagande, samt om fri tryck¬
ning af de vid berörde förslag fo¬
gade Bönerne.
(jenom Protocolls-Uldrag af den 22 sistlidne
December, har det Högvördige Preste-Stån-
det till detta Utskott remitterat ett af Ilcrr
3o Betv, och Oecon. Utsk. Bet.cU N.o 4~j
Contracts-Prosten Östberg till Ståndet in-
gifvet Memorial, med hemställan, att det
med så prisvärd skicklighet och så ädelt
nit. författade nya Evangelii-Boks-Förslaget,
hvars allmänna antagande blef vid sistför-
flutne Riksdag uppskjutet, måtte nu, efter
5 års förlopp, åter framträda i dagsljuset,
och blifva ett föremål för Rikets Högloflige
Ständers förnyade undersökningar. Men
skulle tiden ännu ej synas vara inne för sjelf¬
va Evangelii-Bokens antagande till allmänt
bruk i Svenska församlingarne, kunde Herr
Prosten likväl icke inse, hvarföre det vid
förslaget fogade Bihanget, innehållande Bö¬
ner för den enskilda andakten, äfven skulle
vara en dold skatt för många, som önska¬
de ega densamma. Denna Bönesamling, hvil¬
ken, under discussionen inom Högvördige
Preste-Ståndet vid sistlidne Riksdag, vun¬
nit Ståndets enhälliga bifall, och befunnits
förträfflig, samt i högsta grad tjenlig att
väcka, lifva och stärka den Christeliga hus¬
andakten, vore väl genom trycket utgif-
yen. Men då ett enda Bolag i Slockholm
tilltrodde sig ensamt ega rättighet dertill,
hade följaktligen tryckningen kunnat i så
liten scala verkställas, att tusendetals
fromma önskningar, att ega denna förträff¬
liga Bönesamling, ej kunde tillfredsställas.
Vid hvilket bekymmersamma förhållande,
och då Allmogen, sedan den sett något Ex¬
Eetv. och Oeeon. Vtsk. Bet.dc N.o 4j. 3i
emplar af gamla Evangelii-Boken, hvari de
nya Bönerne varit intagne, ej vore hågad
att köpa någon gammal upplaga, men Bok-
tryckarne i Landsorterne icke vågade att
trycka de nya Bönerne i anseende till den
besynnerliga och tvetydiga rättegång, som i
en fråga om dessa Böners tryckning är vor¬
den förd, och som väckt så mycket upp¬
seende, Herr Prosten funnit sig föranlåten,
att hemställa det kraftiga åtgärder måtte vid¬
tagas till vinnande af en fri och skyndsam
tryckning af meranämnde Böne-samling, så
väl serskildt, som i förening med den ännu
gällande gamla Evangelii-Boken.
Vid ärendets föredragning lill Remiss
hade till Protocollet sig utlåtit:
Biskopen och vice Talmannen Herr
Doctor af Wingård: att han, med öfverty-
gelsen om nya Evangel»-Böks-Förslagets
många förtjenster, förenade en liflig önskan,
att detsamma, med den förbättring allt
mennisko-verk behöfver, måtte en gång
blifva antaget; men som med öfverläggnin-
garne i denna fråga under sistlidne Riks¬
dag 2 Stånd stannade mot 2, och Kongl.
Maj:t, utan alt åt Evangelii-Boks-Comiten
gifva Nådigt uppdrag, att pröfva de vid
Förslaget gjorda anmärkningar och med ett
förnyadt förslag i underdånighet inkomma,
endast i Nåder tillkännagifva, att gamla
3a Besv. och Oecon. Utsk. Bet.clc. N:o 4-1 •
Evangelii-Boken komme alt tills vidare fort¬
fara till Kyrkobruk; så au så ge Herr Bisko¬
pen frågan för närvarande hvila, utan att
derföre hafva förfallit. Hvad åter de vid
Evangelii-Boks-Förslaget fogade Bönernes
tryckning anginge, ville Herr Biskopen desto-
hellre frigifva den, som icke allenast Bok¬
tryckare yrka denna lofliga förtjenst, utan
också fromheten hemtade ur dessa Böner
en uppbyggelse, hvilken den önskade all¬
männare.
Biskopen Herr Doctor TV allin: att han
med Biskopen Herr Doctor af TVingärd in¬
stämde, hvad förre punkten af Herr Prosten
Östbergs Motion beträffade; de principer och
den method, som nu följes inom Kongl. Bibel-
Commisionen, iofvade en både skyndsam
och säker verkets fullbordan. Redan vore
en del af arbetet färdigt att läggas under
prassel), och de öfrige delarne skulle ome¬
delbart följa hvarandra; I ett sådant sa¬
kens skick, och då sannolikt vore, att en
förbättrad öfversättning af den Heliga Skrift
inom lå år, och möjligen lill nästa Lagti¬
ma Riksmöte utkommer, ansåge Herr Bisko¬
pen det förhastadt och ledande lill både
missnöje och onödig kostnad för Landet,
att till allmänt bruk antaga en Evangelii-
Bok, som dock skulle så snart undergå för¬
ändringar.
I af-
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.o 4~1- 33
I afseende åter på senare punkten af
Herr Prosten Östbergs Motion, syntes det
Herr Biskopen Läst och naturligast, att he¬
la verket, ined alla dithörande delar, en
gång hehandlas i sitt ostympade samman¬
hang, och först då, när det blifvit stadfä-
stadt till allmänt hruk, skulle också, i Herr
Biskopens tanka, rättigheten inträda för
hvar och en att, utan i förväg lagde hin¬
der, detta arbete till trycket befordra.
Och hade dessutom åtskilliga andra
Ledamöter inom det Högvördige Ståndet
sig öfver målet utlåtit.
Vidare har Utskottet fått uti Remiss
från det Välloflige Borgare-Ståndet emot¬
taga ett af Herr Borgmästaren P. Lindqvist
till Ståndet ingifvet Memorial, deruti han,
under öfvertygelse, att den villrådighet
borde skingras, som till äfventyrs ännu
kunde ega rum hos en del af Allmänheten,
om den skall köpa, och hos Boktryckare,
om de böra bekosta upplagor af Evange-
lii-Boken med de nya eller gamla Böne-form-
lerne för den enskilda andakten, samt till
förekommande af den, i följd af sistnämn¬
de omständighet, i vissa orter inträffade
brist på denna oumbärliga andakts-bok och
deraf uppkommande stegring i prisen, har
hemställt, att Rikets Höglofliga Ständer
Bihang tillR. St. Prot. 182800/1 1829. 8:de Sami. 3
7-e Ht.
34 Besv. o. Oecon. Uts/i. Bet.de. N.o 4y,
målle till Kongl. Maj:t frambära den un»
derdåniga Önskan och anhållan, det Kongl.
Maj:t täcktes i Nåder tillåta, att de Böne-
forrpler i gamla Evangelii-Boken, hvilka
tillhöra enskilda andakten, må uteslutas och
i deras ställe införas ur nya Evangelii-
Boks-Förslaget de Böner, hvilka för sam¬
ma behof äro ämnade, samt att det må
lemnäs hvarje Boktryckare öppet att så-
dane upplagor utgifva.
I anledning häraf hade Herr Leffler
lill Protocollet yttrat, det han för sin del
icke kunde gilla den partiela åtgärd, Herr
Linde/vist sålunda föreslagit, till antagande
af Bönerne för huslig andakt uti Nya Evan-
gelii-Boken, och deras införande uti deh
gamla, med uteslutande af dem, som der¬
uti nu befinnas; och ansåg, att frågan om
den Nya Evangelii-Bokens antagande fram¬
deles borde i sin helhet behandlas. Dere¬
mot hade Herr Leffler icke fuunit något
hinder vara, att ju den Boktryckare, som
det önskade, må serskildt kunna från sitt
Tryckeri i behörig ordning utgifva de
nya Bönerne för huslig andakt, hvilka fin¬
nas uti den nya Evangelii-Boken, och ville
icke bestrida, att de måtte tillåtas uti nå¬
gon ny upplaga af gamla Evangelii-Boken,
såsom ett tillägg mot slutet, införa de ofta
nämnde nya Bönerne, blott det icke skedde
med uteslutande af de gamla.
jBesv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. N.o 47- 35
Slutligen liar, till Utskottets åtgärd, i
sammanhang med dess handläggning vid före¬
varande ärende, Hoglofl. Ridderskapet och
Adeln genom Remiss öfverlemnat ett af
Herr C. af Stenhof till Höglofl. Ridderska¬
pet och Adeln ingifvet Memorial, deruti
lian , med anledning af Herr Prosten Öst¬
bergs motion, samt efter att hafva utveck¬
lat Svenska Bibel-Öfversättningens historia,
hemställt, att, utan afvaktan af någon vida¬
re Bibel-Öfversättning, ifrågavarande för¬
slag till nya Evangelii- och Böne-Boken
måtte blifva till granskning befordradt.
Hetta allt liar Utskottet i öfvervägande
tagit; och hvad först vidkommer den
af Herr Prosten Östberg gjorda hem¬
ställan, att nya Evangelii-Boks-För¬
slaget måtte till allmänt bruk i Sven¬
ska församlingarne antagas; så, enär i
öfverensstämmelse med de upplysnin¬
gar, som i det föregående inhemtas, en
öfversedd och förbättrad Öfversättning
al den Heliga Skrift torde vara att
förvänta snarare, än man tillförene
kunnat förmoda, anser Utskottet icke
lämpligt, att en ny Evangelii-Bok, grun¬
dad på gamla Bibel-versionen, till all¬
mänt antagande föreslå; hvadan Ut¬
skottet vördsamt tillstyrker, alt deri
gamla Evangelii-Boken må tills vidare
för Kyrkobruk varda bibehållen. Ge-
36 Besv. och Oecon. Utsk3 Bel.de. N.o 47-
nora hvilket yttrande Utskottet anser
sig hafva tillika besvarat de af Herrar
af Stenhof och Linde/vist i ofvanbe-
rörde måtto gjorda framställningar. Be¬
träffande sedermera det af Herr Pro¬
sten Östberg föreslagna vidtagandet af
åtgärder till befordran af en fri och
skyndsam tryckning utaf' det vid nya
Evangelii-Boks-Förslaget fogade Bi-
lianget, innehållande Böner för den en¬
skilda andakten; så, alldenstund Tryck-
frihets-Lagen lydeligen föreskrifver de
vilkor, som för utöfningen af rättig¬
heten att utbekomma och i allmänt
tryck utgifva handlingar, höra iaklta-
tagas, fördenskull och så vida den af
Motionairen sålunda väckte fråga åsyf¬
tar, alt åt dessa Grundlagsföreskrifter
gifva en utsträckning, som icke är
med ordalydelsen förenlig, finner Ut¬
skottet sig icke kunna med samma
fråga taga befattning.
Dock varder detta Utlåtande Rikets
Högloft. Ständers egen upplysta pröfning
vördsamligen understäldt.
Stockholm den 28 Januarii 1829.
STOCKHOLM, P. A. Norstedt & Söker, 1829.
N:o 48.
Utlåtande, i anledning' af vackt fråga
om befrielse för Skärgårdshem-
mans-egare från Krono-skjutsens
utgörande.
Genom remiss frän Högloft Ridderskapet
och Adeln, har till delta Utskott blifvit
öfverlemnadt ett af Herr Friherre Ceder¬
ström j Andersj till sistnämnde Riks-Stånd
ingifvet Memorial* deruti hemställes, att
de hemmans-egare, sorn to uti Skärgår¬
den, och ej hafva Landsvägs-comraunica-
tion, genom Broar eller Färjor, med fasta
landet, måtte befrias från skyldigheten att
Krono-skjuts utgöra, och i det stället ett
motsvarande onus dem varda ålagd t.
Detta har Utskottet i öfvervägande
tagit; och som, derest ifrågavarande hem-
mans-egare skulle njuta den föreslagna be¬
frielsen till godo, deras andel i Krono-
skjutsnings-skyldigheten komme att öfver-
flyttas på öfrige till Krono-skjuts indelda
hemmans-egare, hvilka således med en ökad
Bihang till R. St. Prot. i8a8 och 1829, 8:de Sami. 1
8. e
a Bcs'o. och Oecon. Utsk: Bet.de. N.o 48j 49-
börda blefve betungade; alltså och då mera-
nämnde Krono-skjuts-skyldige Skärgårds-
hemmans-egare icke sakna tillfälle att, ge¬
nom serskildt träffade öfverenskommelser
med innevånarne på fasta landet, sin skjuts-
nings-skyldighet utgöra; finnér Utskottet
icke skäl att å den väckta motionen Rikets
Höglofl. Ständers bifall tillstyrka.
Stockholm den 4 Februarii 1829.
N:q 49*
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om antagandet af ett gemensamt
Mynt.
Uti ett till Höglofl. Ridderskapet och Adeln
ingifvet och till detta Utskott remitteradt
Memorial, har Herr Hjerta, Gustaffästat
uppmärksamheten derå, att, för handeln
Nationerne emellan, det skulle vara af
största vigt, om ett gemensamt mynt blef-
ve inrättadt, hvari de contante liqviderne
kunde förrättas. Detta mynt syntes Motio-
nairen icke böra vara utrayntadt i smärre
qvantiteter, hvarigenom svårigheter och
Besv. och Oecon. Vtsk.Bet.de. N.o 49- 3
olägenheter skulle uppstå vid emballering
och afsändningar, men Plantsar af Guld
och Silfver, nedsmälte i vissa bestänida
qvantiteter, med skarpa kanter, släta si¬
dor, och helst i Parallellipipeder eller
Prismer, försedde på alla sidor med stäm¬
pel, som utvisade vigt och finhet, vore,
i Motionairens tanka, mest passande för än¬
damålet; hemställandes han, att Rikets
Höglofl. Ständer ville bos Kongl. Majrt i
underdånighet anhålla, att Kongl. Majrt
täcktes anbefalla Sina Ministrar vid Utrikes
Hof, och i synnerhet i de Stater, med
hvilka de bägge förenade Rikena drifva be¬
tydligare handel, att, i förevarande afse¬
ende, göra framställning, och söka att ut¬
verka framgången af en så allmänt nyttig
verlds-angelägenhet.
Derjemte och i sammanhang med detta
ämne har Herr Hjerta föreslagit, alt under¬
dånig anhållan, å Rikets Höglofl. Ständers
sida, måtte tillika frambäras, att Kongl. Majrt
täcktes meddela Sina Ministrar och Charges
d’affaires Nådig befallning, att med stör¬
sta uppmärksamhet följa den utländska till¬
tagande National-Industriens framsteg, samt
till Kongl. Majrt inberätta allt hvad som
deri kan synas vara af större vigt, synner¬
ligen med afseende lill användbarhet i Sve¬
rige och till inflytelse på Svenska näringar,
4 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de N.-o 49-
I anledning af hvad Herr Hjerta så¬
lunda hemställt och föreslagit, har Hans
Excellence, Stals - Ministern för Utrikes
Ärendena etc. Herr Grefve af Wetterstedt
till Höglofl. Ridderskapet och Adelns Pro-
tocoll anfort, att Hans Excellence visserli¬
gen icke misskände det nit, som lifvade
Herr Hjerta i de förslag han framställer,
och tillämpade äfven denna allmänna öf¬
vertygelse på den af honom nu väckta ser¬
skilda motion, om införandet af ett gemen¬
samt mynt de handlande Staterne emellan,
och hvartill våra Diplomatiska Ombud
skulle få befallning att medverka; men
Hans Excellence vore öfvertygad, att detta
försök skulle möta så stora svårigheter, att
det, för att bespara oss mera anett afslag,
aldrig borde bringas å bane. Erfarenheten
torde vid detta tillfälle tjena till ledning.
Efter Congressen i Wien påtänktes, å Eng¬
lands sida, ett förslag i samma syftemål,
som Herr Hjertås motion; men oaktadt
denna magts rättmätiga inflytande, måste
det likväl sättas å sido, och hade seder¬
mera aldrig blifvit åter förnyad t. Det vo¬
re likväl icke att vänta eller begära, att
våra framställningar i samma ämne nu
skulle kunna blifva verksammare, och i så¬
dant fall syntes de, i Hans Excellences
tanka, aldrig hvarken böra äskas eller
göras.
Besv. och Octon. Utsk. Bet.de. iV.o 49- $
Vidare har Hans Excellence tillkänna-
gifvit, att de Svenska Diplomatiska Om¬
buden, i enlighet med den pligt som dem
åligger och som ingår i bestämmelsen för
deras befattningar, följa med oafbruten
uppmärksamhet de framsteg, som konst¬
fliten gör i de Länder, der de äro anställ¬
de; Cabinettets och Commerce-Collegii hand¬
lingar kunde härom lemna ojäfaktiga bevis.
I afseende på Jernhandteringen vore ser¬
skild befallning gifven de fleste af våra
Diplomatiske Agenter, att med Herr Direc-
teuren C. D. af Uhr directe brefväxla och
meddela de upplysningar han i delta afse¬
ende kan äska. Till beredande af nödige
materialier vid den senaste Tull-Tariffens
uppgörande, hade så väl af våra Missio¬
ner som Consuler, ej allenast Pris-Noter
på varor, men äfven prof blifvit infordra¬
de, i förening med alla dermed gemenskap
egande uppgifter. Af hvilket allt, det, i
Hans Excellences tanka, syntes, alt någon
serskild underdånig anhållan hos Konungen
icke behöfdes, till vinnande af det syfte¬
mål, Herr Hjerta efter st räfvar.
Detta har Utskottet i öfvervägande ta¬
git; och hvad först angår Herr Hjertås
förslag om införandet af ett gemensamt
mynt, de handlande Staterne emellan,
så inser Utskottet visserligen den nytta,
dt»
6 B t sv. och Oecon. Utsh. Bet.-de N.o 49-
för mercantila verlden, förslaget torde med¬
föra, i händelse det kunde verkställas; men
då, enligt hvad Hans Excellence, Stats-
Ministern etc. Herr Grefve af IVatterstedt
gifvit tillkänna, ett dylikt förslag, hvilket,
efter Congressen i Wien, å Englands sida
varit å hane, måst, oaktadt denna magts
stora inflytande, förfalla, och sedermera
icke blifvit förnyadt, så anser Utskottet
icke sannolikt, att Propositioner från Sve¬
rige, i sådant ändamål, skulle hafva bättre
framgång, och kan således icke tillstyrka
Rikets Höglofl. Ständer, att hos Kongl.
Maj:t, i delta afseende, göra någon under¬
dånig anhållan.
Vidkommande Motionairens hemstäl¬
lan, om utverkande af Nådiga befallningar,
i föreslagna ändamål, till vederbörande
Ministrar och Charges d’affaires; så, enär
Hans Excellence tillika har upplyst, att
de Svenska Diplomatiska Ombuden, dels i
enlighet med den pligt, som dem åligger
och ingår i bestämmelsen för deras befatt¬
ning, samt dels, till underdånig åtlydnad
af erhållna Nådiga Ordres, följa med oaf¬
bruten uppmärksamhet de framsteg konst¬
fliten gör i de Länder der de äro anställde;
så anser Utskottet några ytterligare
åtgärder, till vinnande af det ändamål
Motionairen åsyftat, icke vara nödiga,
Besv. och Oecon. Ut sk. Betsele. N.-o 49* Öo. 7
och ian således icke å hans hemstäl¬
lan Rikets Höglofl. Ständers bifall till¬
styrka.
Stockholm den 4 Februraii 1829.
N:0 5o.
Utlåtande, i anledning- af vackt frå¬
ga, om en allmän orh kostnadsfri
rättighet till Fiske, i de stora fjär-
darne af yttre Skären, på Kronans
vatten, m. m.
Uti ett till Höglofl. Ridderskapet och Adelil
ingifvet, samt genom remiss derifrån till
delta Utskotts handläggning öfverlemnadt
Memorial, har Herr Friherre Cederström }
Anders , föreslagit, icke allenast att en all¬
män och kostnadsfri rättighet till Fiske
med Segel-notar, Skötar, Torskkrok, m. m.
i de stora Fjärdarne af yttre Skären, på
Kronans vatten måtte varda beviljad; utan
också att, till ernående af den stora och
ofelbara vinst, som dervid vore, i Molio-
nairens tanka, alt påräkna,, men svårligen
skulle kunna skördas af enskild man, Kongl.
8 Besv. och Oecon. Vtsk. Bet.de. N.o So.
iVIaj:t och Rikets Höglofl. Ständer täcktes
uppdraga åt en, i Skärgårds-fisket kunnig
person, att, i sådant afseende, anställa för¬
sök, med åtnjutande af rättighet, att, utom
nödiga anslag till Segel-nots uppsättande,
begagna erforderliga mindre Krono-fartyg,
som skulle kostnadsfritt för honom beman¬
nas och med lifsmedel förses, under den
tid försöken fortfpre; Kronan likväl ensamt
vinsten förbehållen; hvarjemte Herr Fri¬
herren yttrat, det han räknade för en ära,
att gå med upplysningar till handa, derest
Rikets Höglofl. Ständer fästade vid hans
förslag den uppmärksamhet, det förtjenar.
Detta har Utskottet i öfvervägande
tagit; och får, hvad första punkten afHerr
Friherrens förslag beträffar, vördsamt upp¬
lysa, att Kongl. Maj:t, genom Dess Allmän¬
na Stadga för Rikets Hafs-Skär-, Ström- och
Insjö-fiske, den \\ November i766Nådigst
förordnat uti 2 Cap. 1 §, att Fiske i öpp¬
na hafvet, vid Krono-skär, Stränder och
Holmar, som egentligen till något hemman
icke höra, eller under serskildta vilkor in-
nehafyas, eger hvarje Rikets undersåte fri¬
het att idka, och sig till fördel använda;
och uti samma Capitels 6 §, att Saltsjö-
fisket, inom-skärs, bör för deras enskilda
egendom anses, som strand och holmar
deromkring ega; m. m.
Besv. och Oecon. Utsk. Bct:de. N.o So. 9
Vid detta förhållande, och då nyss¬
nämnde Lagbud medgifver all den frihet,
som å ena sidan för fiskeriets bedrifvande
är önskelig, och å den andra kan stå till¬
samman med annor mans enskilda rätt,
finner Utskottet icke skäl, att å denna del
af Motiönairens framställning Rikets Hög-
lofl. Ständers bifall tillstyrka,
Vidkommande Herr Friherrens i sena¬
re punkten af dess Motion uppgifna för¬
slag, till anställande af försök i Skärgårds-
fiske; så har Utskottet trott nedanstående
upplysningar böra föregå dess Utlåtande
öfver denna del af frågan.
Sedan Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt
Professoren vid Lunds Universitet S. Nils¬
son, alt anställa undersökningar rörande
Fiskerierne, har Professoren, som verkställt
den Nådiga Befallningen, afgifvit den 1
Mars 1828, om förloppet af berörde under¬
sökningar, sin underdåniga Relation, hvari
lian, under åberopande af anförda egna
erfarenhets-rön och andra historiska vittnes¬
börd, hufvudsakligen yrkat följande sattser:
1:0 Att hvarje District af kusten eller
af bankarne i hafvet har ett visst qvantum
af fisk, som derstädes är född, som deri¬
från utsprider sig på djupen, och som dit
åter samlas på bestämd tid hvarje år, för
att fortplanta sig.
io Besv. och Oecon. (Jtsk$ Bct:de. N.-o 5o.
2:0 Att detta qvantum kan följaktligen
utfiskas eller under fortplantnings-tiden bort¬
jagas, och således Fisket i en trakt förstöras.
3:o Att, sedan Fisket i en trakt är
förstördt derigenom, att fisken är bortja¬
gad eller utfiskad, man ej kan vänta ersätt¬
ning genom invandringar ifrån andra trak¬
ter, utan blott småningom genom det qvar-
lemnade ynglets tillväxt och utveckling.
4:o Att, då Fisken växer länge, och
först efter ett visst antal år är till fort¬
plantning mogen, bästa medlet att åter¬
ställa ett förstört Fiske, är fullkomlig hvi¬
la under ett eller annat Decennium.
5:o Att man åtminstone bör då fram¬
för allt skona den omogna fisken och en¬
dast taga den mogna; samt
6:0 Att, om äfven den omogna fisken
hortfiskas, man så i grund förstör Fisket,
i en förut fiskrik trakt, att det aldrig mer
ian återställas.
Enär nu fiskerierne utgöra eri vigtig
gren af Sveriges Stats-hushållning, och de
således böra drifvas efter en plan, som
förenar nied högsta afkastning och lätta¬
ste verkställighet största säkerhet för de¬
ras bestånd; en plan, den Professoren
Bcsv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. N.o Bo. 11
Nilssons, i Utskottets tanka, framför an¬
dra, gannolika satser anvisa, men de af
Motionairen föreslagne Fiskeri-försök, der
de kunde, utan förnärmande af annor mans
rätt, sättas i verket, synas utgå från den
hittills följda, men i Utskottets tanka för¬
kastliga, princip, att genom fiskande fånga
allt hvad fångas kan, utan att bekymra
sig, om man derigenom för en kommande
tid förstör fångsten för sig och andra;
kan Utskottet destomindre tillstyrka, att
ifrågavarande försök må anställas, som Sta¬
ten derigenom skulle med icke obetydliga
utgifter betungas.
Deremot, och i sammanhang med föreva¬
rande ämne, har Utskottet trott sig höra
vördsamt hemställa, att Rikets Högloflige
Ständer ville till Kongl. Maj:t frambära den
underdåniga önskan, att Kongl. Maj:t, ef¬
ter JNådig pröfning af Professoren Nilssons
förrberörde underdåniga Relation, täcktes
vidtaga sådana åtgärder, som för ett än¬
damålsenligt bedrifvande af Fiskerierne i
Riket, kunna i Nåder finnas erforderliga.
Stockholm den 4 Februarii 182g.
la Best>. och Oecon. Utsk. Bet.de. N:o 5i.
N:o 5i.
Utlåtande, i anledning1 af vackt frå¬
ga om Gästgifvare-Gårdars anläg¬
gande å Vermdön.
Herr Friherre Cederström, Anders, liar
uti ett till Högloft. Ridderskapel och Adela
ingifvet, och derifrån till detta Utskott
remitteradt Memorial föreslagit, att Gäst-
gifvare-Gårdar måtte anläggas på Vermdön
med bestämdt håll, så till lands, som till
sjöss, för resandes och sjöfarandes lättare
fortkomst; hemställandes Herr Friherren
tillika, att vederbörande Kongl. Maj:ts Be-
fallningshafvandes yttrande kunde varda
upplysningsvis infordradt.
Detta har Utskottet i Öfvervägande ta¬
git; och som i § af 1734 års Kongl. Gäst-
gifvare-Ordning tydeligen föreskrifver, huru
förhållas skall när, af en eller annan or¬
sak, ny Gästgifvare-Gård bör anläggas; så
kan Utskottet icke anse den väckta frågan
vara ett föremål för Rikets Höglofl. Stän¬
ders pröfning; utan lärer det ankomma på
Motionairen, att, i den ordning åberopade
Besv. och Oecon. Utsk. Bet:de. N.o 5lj 52. i3
lagrum föreskrifver, gora frågan på veder¬
börlig ort anhängig, i händelse han dertill
finnér sig befogad.
Stockholm den 4 Februarii 182g.
N:o 5i.
Utlåtande, i anledning af väckt frå
ga, om skyldighet för Ordinarie
Domare, att af egna medel ersätta
alla de rese-kostnader hans Vica¬
rius, i och för sitt förordnande,
får vidkännas utom Domsagans
gränsor.
Genom Protocolls-Utdrag från det Heder¬
värda Bonde-Ståndet, har till Utskottet blif¬
vit remitteradt ett af Riksdagsmannen från
Stora Kopparbergs Län, C. G. Fahlander,
till det Hedervärda Ståndet ingifvet Memo¬
rial, hvaruti han fästat uppmärksamhet derå,
att Ordinarie Häradshöfdingar, som under
åberopande af hvarjehanda förfall, undan¬
draga sig extra förrättningar och söka tjenst¬
ledighet, föreslå till extra-ordinarie Doma¬
re hvilken yngre Jurist de behaga, och
t4 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. IV:o 52.
ifrän hvilken ort utaf Riket som helst, en¬
dast den föreslagne lyder till den Hof-Rätt,
under hvilken de sjelfve [utöfva Domare-
magten. Och, då följden häraf vore sådan,
att den, som af omständigheter föranledd,
nödgades begära Urtima Ting, Härads-syn,
o. s. v., måste betala Skjutslega ochTracta-
mente till förrättningsmannen, utan afse¬
ende på afståndet mellan hans vistelseort
och Domsagan, der vicariatet skall förval¬
tas, så har Motionairen, under öfvertygelse,
att dylika HäradshÖfdingarnes förfoganden
saknade minsta skymt utaf billighet, och
förnärmade deras Domsage-boers rätt, före¬
slagit, att Rikets Höglofl. Ständer täcktes
utverka det stadgande, att Ordinarie Do¬
mare bör, när han sökt och erhållit tjenst¬
ledighet, godtgöra sin Vicarius alla Skjuts-
och Tractaments-kostnader, som, i anseen¬
de till afståndet från förrättnings-stället, öf¬
verstiga den Ordinarie Domarens egen rätt
till rese-kostuads ersättning, så att Allmän¬
heten varder befriad från ali utbetalning
af meranämnde Skjuts- och Tractaments-
kostnader för vicariens resor utom Domsa¬
gans gränsor.
Detta har Utskottet i öfvervägande ta¬
git; och ehuru Utskottet väl finnér, att en
Ordinarie Domare, som, vid inträffande sjuk¬
doms händelse eller andra laga förfall, sö¬
ker tjenstledighet, kan under utö/ningen af
Ees'»- och Oecon. Utsk. BeUde. N;o 52. *5
sin rätt, att föreslå den till Vicarius, för
hvilken lian hyser det mesta förtroende,
och önskar kunna bereda tillfällen för prac-
tisk öfning i Domareväg, ofta blifva nöd¬
sakad, att åsidosätta afseendet på den fö-
reslagnes aflägsna vistelseort från Domsa¬
gan, likväl, och som det hvarken är med
någon rättsgrund förenligt, eller med syft¬
ningen i de om Vicariers antagande, vare
sig i Domares eller andre Embets- och Tjen-
stemäns ställen under dem beviljad tjenst¬
ledighet, nu gällande föreskrifter öfverens¬
stämmande, att Vicariaten skulle medföra
för enskilde Medborgare sådane kostnader,
som ej ega rum, derest den Ordinarie Em¬
bets- eller Tjenstemannen sjelf bestridde
den tjenstgöring, för hvilken han af Staten
lön njuter; alltså anser Utskottet sig böra
föreslå, det Rikets Högloft. Ständer ville
till Kongl. Majit frambära den underdåni¬
ga anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes, ge¬
nom utfärdande Författning i Nåder stad¬
ga och förordna, att
Ordinarie Domare bör, när han sökt
och erhållit tjenstledighet, godtgöra sin
Vicarius alla Skjuts- och Tractaments-
kostnader, som, i anseende till afstån-
det från Förrättningsstället, öfverstiga
den ordinarie Domarens egen rätt till
resekostnads-ersättning.
Stockholm den 4 Februarii 1829.
STOCKHOL M,
P. A. Norstedt & Söner,
1839.
N:o 55
Betänkande, angående väckt förslag
om förbud mot Brännvin af Spann¬
mål och om samma varas tillver¬
kande endast af Potatoes.
Uti Memorial, som af Vällofl. Borgare-
Ståndet blifvit till Utskottets handläggning
öfverlemnadt, liar Herr Commerce-Rådet
Jeuns Hemberg gjort den framställning,
att, enligt hans Öfvertygelse, icke något
Brännvin af Spannmål borde i Riket få
tillverkas, utan endast af Potatoes, genom
hvilket stadgande Motionairen förväntat
hufvudsakligen de fördelar:
Att den för Landets behof Öfverflödiga
Spannmålen skulle, serdeles om den me¬
delst riors eller andra tork-inrättningars
anläggande gjordes tjenlig att längre tid
förvaras, blifva en indrägtig export-vara,
hvartill deremot aldrig det Svenska Bränn¬
vinet, och än mindre Potatoesen, skulle kun¬
na användas;
Bihang till R. St. Prat. 1828 och 182g. 8:deSaml. 1
<?.e Ht.
2 Desv. och Oecon. Utsk. Det.de. IV.-o 53j 54-
Att derigenom skulle vinnas en så all¬
mänt önskad inskränkning i Brännvins- *
tillverkningen, emedan lika så lång tid be-
höfdes lill förvandling uti Brännvin af en
Tunna Potatoes, sorn af en Tunna Råg, då
likväl den senare lemnade en fyrdubbelt
större afverkning, samt
Att Brännvin af Potatoes skulle vara
mindre skadligt för helsan och genom dis-
stilation undfå en renare och angenämare*
smak, än Brännvin tillverkadt af Råg.
Utskottet har förehaft detta ämne till
öfverläggning; men finner det gjorda för¬
slaget, om än de till stöd för detsamma
framställde skäl och uppgifter vore ofelba¬
ra, likväl åsyfta en inskränkning i den en¬
skildes frihet att använda sin egendom,
och på lofligt sätt förädla dess alster, den
Utskottet för sin del icke anser skäligt
tillstyrka.
Stockholm den 5 Fehruarii 182g.
N:0 54.
Betänkande, i anledning; af väckt frå¬
ga om åtgärders vidtagande till
Be.iv. och Öecon. Vtsk. Betsele, N-o 54■ 3
förekommande deraf, att vägfaran¬
de icke förhindras begagna vägar,
som i laga ordning blifvit aulagde.
Hedervärda Bonde-Ståndet har till Ut¬
skottet remitterat ett Memorial af Riksdags-
fullmägligen Nils Månsson från Malmöhus
Län, sorn anhållit om Rikets Iloglofl. Stän¬
ders medverkan lill förekommande deraf,
att enskilde personer, öfver hvilkas egor
Communications - vägar i vederbörlig ord¬
ning blifvit anlagda, icke må egenmäg-
tigt hindra och förbjuda dylika vägars be¬
gagnande.
Utskottet får, i anledning häraf, yttra,
att som Allmänna Lagen i 25 Gap. i §
Byggninga - Balken, jemförd med 2 § i
Kongl. Resolutionen på Ridderskapets och
Adelns Besvär den 12 Julii 173/, inne*
håller bestämda föreskrifter huru förfäras
skall, då behofvet fordrar nya vägars an¬
läggande, så är det ock en gifven följd,
att, sedan väg öfver andras egor efter före¬
gången undersökning hös Tings-Rätten blif¬
vit pröfvad vara nödvändig och fått an¬
läggas, ingen enskild person eger rättig¬
het, att på eget bevåg hindra eller förbju¬
da sådan vägs begagnande och då det så¬
ledes beror på hvar och en, att söka La¬
gens tillämpning vid de tillfällen, då en¬
4 Besv. och Oecon. Utsk. Bct.de. N-0 54* 55.
skild raan hindrar vägfarande att färdas
öfver en på hans egor lagligen tillåten väg,
anser Utskottet någon lagbestämmelse för
det uppgifna ändamålet icke nödig, och
afstyrker alltså bifall till Motionen.
Stockholm den 5 Februarii 1829.
N:o 55.
Betänkande, angående väckt Motion,
att Kronans Munderings-persedlar
måtte förvaras i Trosshodarne, i
stället för uti Rote-Kistorne.
Hedervärda Bonde-Ståndet har lill Utskot¬
tets behandling öfverlemnat Riksdagsman¬
nen C. Bergmans från Gefleborgs Län der¬
om väckte motion, att Kronans Munde-
rings-persedlar, i stället för att på hittills
vanligt sätt vårdas af Rotehållarne sjelfve
och inläggas i den så kallade Rote-Kistan,
måtte, till undvikande af onödig omgång
och tidsspillan för så väl Befäl som Rote¬
hållare, blifva förvarade i Trossbodarne;
hvarigenom äfven skulle vinnas den fördel,
Bcsv. och Oecon. Utsh Bet.de. N.o 5S. 5
alt elen vid Trossbodarne alltid befintliga
Bevakningen kunde behörigen ansa och
vårda Munderings-persedlarne, hvilket der¬
emot genom deras försegling under förva¬
ringen på Roten förhindrades.
Vid pröfning af detta ärende, har Ut¬
skottet likväl funnit Riksdagsmannen Berg¬
mans ofvan omförmäldte förslag icke inne¬
bära några företräden framför det, sedan
Indelnings-Verkets första tider föreskrifna,
godkända sättet vid Munderings-persedlarnes
förvarande. Tvärtom tror Utskottet, att
desamma alltid med mesta omsorg och
noggrannhet vårdas af Rotehållarne sjelfve,
deruti något hinder genom förseglingen,
hvilken endast sker medelst genomdragning
af en tråd och påsättande af en Compagnie-
Ofiicerares Sigill, så mycket mindre lärer
få åstadkommas, som Kongl. Förordningen
den i5 October 1723, jemte föreskrift om
en sådan försegling, tillika innehåller, att
Munderingen bör af Rotehållarne flitigt an¬
sas och dammas. Och som härtill jemväl
kommer, att Munderingen, då den finnes
på Roten, är med mera hastighet och lätt¬
het att tillgå, för att af Soldaten vid på¬
kommande tillfälle begagnas; anser sig Ut¬
skottet tili den af Motionairen i of-
vanberörde måtto yrkade förändring i
vården af Munderings-Persedlarne icke
6 Besv. och Oecon. Utsh. Bcl:dc. N. o 55 j 56,
böra Rikets Höglofl. Ständers bifall
tillstyrka.
Stockholm den 5 Februarii 1829,
N:o 56,
Betänkande, rörande vackt fråga 0111
en fri Kohl-försäljning för Hem-
mans-egarne i Tossebo Härad af
Elfsborgs Län,
Uti Memorial, som af Hedervärda Bonde-
Ståndet blifvit till detta Utskott remitte-
rädt, har Riksdagsmannen Hans Jansson
från Tossebo Härad på Dahlsland anhållit
Om Bonde-Ståndets medverkan till vinnan¬
de af rättelse uti det tryckande intrång,
som Hemmans-egarne i hans hemort skola
vidkännas derigenom, att deras Hemmans-
skogar blifvit, under namn af fredsmil,
eller Kohlförsjager, fördeide under de i
orten belägna Jernbruk, så att Hemmans¬
egarne, i följd af en ”i fordna tider’"’ till¬
kommen Bergs-Collegii stadfästelse, äro
vid utsatte böter förpligtade att föra si¬
ne Kohl till de Bruk, derunder de blif¬
vit indelde, dervid de måst åtnöjas med
den betalning Bruks-egarne sjelfve be¬
Besv. och Ocean. Ulsk. Betulc. N;o 56. 7
stämma, enär, i anseende till ortens sva¬
ga tillgång på säd, skogarnes anlitande med
kohlning vore ett oundgängligt betnings¬
medel; hvadan alltså Hans Jansson jrkat,
att innevånarne i hans hemort måtte, i lik¬
het med andre egare af Skattehemman,
förunnas frihet att till hvilken som helst,
föryttra afkastningen af sin egendom.
Utskottet har tagit delta ämne i öf¬
vervägande; och ehuruväl det af Hans
Jansson omförmäld te tvånget för Hemmans¬
egarne i Tossebo Härad, att låta betalnin¬
gen för sin kold-tillverkning hero af Bruks-
egarnes godtfinnande, synes påkalla en
hillig rättelse; dock som hela det öfver-
klagade förhållandet, om hvars upphof och
beskaffenhet i öfrigt Utskottet hvarken af
memorialets innehåll eller genom annan,
utväg kunnat vinna någon upplysning, en¬
ligt Motionairens egen uppgift, skall till¬
kommit genom ett vederbörande Autoritels
Beslut, som innefattat bestämmande af en¬
skildes inbördes rättsförhållanden; anser
Utskottet denna fråga vara af sådan egen¬
skap, att den icke lämpligen tillkommer
Rikets Höglofl. Ständers pröfning, samt att
vederbörande i laglig ordning kunna deruti
söka den ändring, hvarpå de tro sig ega
anspråk.
Slockholm den 5 Februarii 182g.
8 Bttv. och Otton. Utsk. Bet.de. JY:o Sy.
N:o 5y.
Utlåtande, i anledning af räckt fråga
om förnyandet af Rikets Ständers
underdåniga anhållan, att de Oe-
conomiska författningar, som blifva
utfärdade, först efter en viss tid
måtte sättas i verkställighet.
Genom remiss från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, har till detta Utskott blifvit
öfverlemnadt ett af Herr Hjerta , Gustaf,
till nyssnämnde Riks-Stånd ingifvet Me¬
morial, af innehåll, att Rikets Ständer, vid
sistlidne Riksdag, framburit deras underdå¬
niga anhållan, att de Oeconomiska Författ¬
ningar, som blifva utfärdade, först efter
en viss tid mätte sättas i verkställighet;
men som denna underdåniga anhållan icke,
i flera vigtiga fall, blifvit uppfylld, så har,
i ändamål att gifva ny kraft åt Folkets
rätt, att genom sina Representanter begära
Styrelsens uppmärksamhet till det allmän¬
nas väl, framför några enskilde personers
och localers fördelar, Motionairen ansett
sig böra hemställa, att Rikets Ilöglofl. Stän¬
der ville förrberörde underdåniga anhållan
förnya.
ffesv. och Oecon. Utsk. Bet.de. JY.O Sy. 9
Detta har Utskottet i noga öfvervä¬
gande tagit; och Utskottet får till en bör¬
jan erinra, att, ehuru Motionairen, till stöd
för sin hemställan, yttrat, det Rikets Stän¬
ders förenämnde underdåniga anhållan, i
flera vigtiga fall, blifvit utan afseende lem-
nad, likväl icke ett enda af honom är vor¬
det uppgifvet.
Deremot har Utskottet ansett sig kun¬
na och böra åberopa, att vid utfärdandet
af de Oeconomiska Författningar, som efter
sistförflutne Riksmöte utkommit, tiden till
verkställigheten blifvit i allmänhet så långt
efter utfärdandet bestämd, att Rikets Hög¬
loft. Ständer torde deraf finna Kongl. Majrts
Nådiga beredvillighet, att gå deras ofvan-
berörde önskningar till möte; och om ett
eller annat undantag skulle kunna uppgif¬
vas, alt en författning, genast efter utfär¬
dandet, haft förbindande kraft; så bör
det, i Utskottets tanka, icke lemnäs ur
sigte, att fördröjandet af Oeconomiska För¬
fattningars verkställighet aldrig bör öfvergå
till en allmän grundsats, ty den skulle ej
kunna vid alla förekommande händelser
tillämpas, utan att menliga följder drab¬
bade både Staten och den enskilde.
Under sådana åsigter af ämnet, och
då ett förnyande af Rikets Högloft. Stän¬
ders, vid 1823 års Riksdag, gjorda under¬
io Bil. t. Besv. och Oeeon. Utsk. Bct.-de. N.-o 5j.
dåniga anhållan i merberörde afseende så¬
ledes synes af omständigheterna opåkalladt,
kan Utskottet icke tillstyrka bifall å Motio-
nairens hemställan; varandes en Ledamots
serskilda tanka i ämnet härhos bifogad.
Stockholm den 5 Fcbruarii 1829.
Utdrag af Protocollct, hållet uti Ri¬
kets Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- orh Oeconomie - Utskott,
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm,
den 5 Februarii 1829.
S. D. Herr Iliessleitcr anförde: "Då jag
på den afdelning af Höglofl. Utskottet, som
haft att först utlåta sig öfver Hr Öfverste-
Lieutenanten Hjertås motion , angående nå¬
gon viss tids bestämmande för kungöran¬
det af Oeconomiska Författningar, innan
de sattes i verkställighet, haft äran yttra
den mening, att denna Motion förtjente
att öfver vägas och besvaras, men Afdel¬
ningen vid densamma icke velat fästa nå¬
got afseende, på den grund, att Motionai-
ren icke uppgifvit några speciela casus, då
ett slikt, visst icke onödigt försigtighets-mått
blifvit af Styrelsen försummadt; får jag nu
vördsamligen tillkännagifva, a,tt jag ifrån
samma Motionair begärt och fått den yt¬
Bil. t. Besv. och Oecon. Utsk. Bet. cle. JY. o 57. 11
terligare upplysning, att följande, af ho¬
nom bestämdt uppgifna Oeconomiska stad-
ganden synas hafva blifvit nog sent vid¬
tagna, för att, på den tid sådant i dem
utstakadt ar, kunna sättas i utöfning, nem¬
ligen :
Tull-Taxorne af åren 1824 och 1826.
Den förra af dem är fastställd den 2 De¬
cember, för att, genast efter den i påföl¬
jande Januarii tillämpas, och lill sistnämn¬
de dag hann den ej en gång att tryckas.
Den senare, fastställd den 16 Mars 1826,
för alt träda i kraft d. 1 Junii samma år,
blef icke förr än i Maji månad utfärdad.
Nya Seglat iöns - Ordningen af den 21
Julii 1827, påbjuden till efterlefnad från
den i September samma år, blef knappt
till den dagen tryckt och utfärdad.
Förfatlningarne angående Förhöjning i
Städernas Tolags-afgifter utfärdades 1825,
för att genast efterlefvas.
Enligt Kongl. Kungörelsen af den 22
Maji 1826, d. v. s. sedan contracter redan
voro afslutade och Skeppningen i full gång,
höjdes genast Convoj-afgifterna för utgåen¬
de bräder och plankor.
Kongl. Förordningen om Ränte-Spann-
malens lösnings-sätt, daterad den i5 No¬
ii Bil t. Besv. och Oecon. Utsk. Bct.de. IV.o 5j.
vember 1826, Lief på flere orter icke pro-
mulgerad förr än efter Thomae dag, och
Kongl. Brefvet till Krigs-Collegium, angå¬
ende under dess uppbörd varande Ränte-
Spannmåls lösnings-sätt, undertecknades ej
förr än långt efter Thomas dag, eller först
den 11 Januarii 1827. Under den i5 Au¬
gusti 1827, således sedan ali införsel var
beräknad efter de stadganden, som vid
skeppnirtgens början voro gällande, ändra¬
des, till omedelbar efterföljd, Tariffen för
Tharans beräknande ä inkommande ut¬
ländska varor.
Kongl. Brefvet till Stats-Contoret om
de af Rikets Ständer år 1823 beviljade a?i-
slag till Socken-Magaziner> expedierades
först den 20 Junii 1837.
Under missväxt-året 1816 syntes åt-
gärderne till förlägenh — ernes afhjelpande å
Regeringens sida i så måtto vara alldeles
för sena, att t. ex. nedsättning af Tullen
på Korn, Ärter och Hafra beviljades först
under den 14 Augusti; att fri införsel af
Hö och Halm icke tilläts förr än den 14
September; att förbudet emot Spannmåls-
utförsel icke utkom förr än den 19 Octo-
ber, och att Tullen på inkommande Råg
först under den 20 December, d. v. s. se¬
dan all seglation redan var upphörd, blef
nedsatt.
Bil. t. Besv. och Oecon. TJtsk. Bet. de Pf.-o 5^ 58. 13
I anledning häraf och då nu Motio-
nairen sjelf, som mig synes, för sin me¬
ning anfört ganska giltiga och talande be¬
vis, får jag äran till Höglofl. Utskottet
vördsamligen hemställa, om icke Utskottet
ville tillstyrka Rikets Höglofl. Ständer att
hos Hans Maj:t Konungen i underdånighet
anhålla, det de Oeconomiska Författningar,
hvilka af Hans Majit hädanefter vidtagas,
måtte blifva i den ordning expedierade,
tryckta och kungjorda, att de, allt efter
ämnenas vigt och beskaffenhet, först efter
någon viss, alltid bestämd tid, måtte blifva
i verket satta.
Och får jag, i händelse Höglofl. Ut*
skottet jemväl nu anser sig icke kunna bi¬
falla denna min mening, lika vördsamt an¬
hålla, att detta yttrande måtte få Utskot¬
tets Betänkande, till de Respective Riks—
Stånden, åtfölja.”
Ut Supr a. ^
Ex Protocollo,
C. G. Grip,
N:o 58.
Memorial till Rikets Höglofl. Ständer,
angående Hedervärda Bonde-Stån-
>4 Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.de. N.o S7.
dets Talmans, Johan Olsson Lång¬
bergs Motion, om utvidgad smides-
ratt för Ofvansjö och Thorsåkers
Bergslager i Gestrikland -
Tili Hedervärda Bonde-Ståndet liar Tal¬
mannen Johan Olsson Longberg ., i egen¬
skap af Riksdagsfullmägtig för Gestrikland#
inlemuat ett Memorial, deruti, pä anförde
skäl, anhålles, det Rikets Höglofl. Ständer
ville, genom underdånig hemställan hos
Kongl. Maj:t, för Bergsmännen i Ofvansjo
och Thorsåkers Bergslager utverka eli vid¬
sträcktare smides-rätt, än den, hvaraf de,
så väl i afseende på Stångjerns-tillverkning
som dess försäljning, hitintills varit i åt¬
njutande; hvilket Memorial Blifvit af He¬
dervärda Bonde-Ståndet till Allmänna Be¬
svärs- och Oeconomie-Utskottet remitterad t,
Vid öfverläggning till Besvarande af
denna Remiss, har för Utskottet först fram¬
ställt sig den omständigheten, att, enligt
45 § Riksdags-Ordningen, som föreskrift
ver, ”att Landtmarskalk och Talmän ej
kunna något annat föreslå, än hvad som
fordras till verkställighet af det Grundla-
garne, Riddarhus-Ordningen, eller Stån¬
dens Ordningar och Beslut föreskrifva,”
Johan Olsson Longberg, i följd af sin be¬
Desv. oell Oecon. Utsk. Bet.de. N.o 58. 15
fattning, såsom Bonde-Ståndets Talman,
icke varit berättigad att väcka en motion
af sådan egenskap, som den ifrågavarande.
Det har icke undfallit Utskottets upp¬
märksamhet, huruledes Hedervärda Bonde-
Ståndet upptagit Motionen, såsom i ordent¬
lig väg inkommen, och den samma remit¬
terat, på grund af ett, uti en dylik fråga,
af Ståndet vid senaste Riksmöte, den 3
Mars 1823, fattadt beslut, hvarigenom då
varande Talmannen tillädes rättighet, att
såsom enskild Riksdagsman väcka motio¬
ner, såväl i hvad som rörde hans hemma¬
varande committenter, som uti andra all¬
männa ämnen; äfvensom Utskottet funnit
det skäl, hvilket föranledt samma beslut,
eller att den ort, till hvars representant
Talmannen förut varit utvald, i annat fall
skulle blifva helt och hållet orepresente¬
rad, vara af betänklig vigt, vid det för¬
hållande, som inom Bonde-Ståndet skall
ega rum, att nytt val af Fullmägtig icke
anställes af den ort, hvars ombud blifvit
af Kongl. Maj:t till Talman utnämnd.
Dock, enär innehållet af ofvan åberopade
45 § i Riksdags-Ordningen är så klart och
bestämdt, att någon tvekan om dess rätta
tillämpning icke kan uppstå, och den gäl¬
lande kraften af ett grundlags-stadgande
icke eller lärer få antagas, genom ett en-
i6 Deiv. och OåCön, TJtsk. Bet-de. N.o 58.
skildt Stånds beslut, vara upphäfven; har
Utskottet emot 83 § i Regerings-For-
men, ej ansett sig kunna med Tal-
mannpn T.nii.crJiPrcrc nfvnnf^grÖrclG 1UO-»
Stockholm den 5 Februarii 1829.
STOCKHOLM» P- A» Nomm & Söker, 182g.
v
m MÉ
N:o 5g-.
Utlåtande, i anledning af väckta Mo¬
tioner om skyldighet för Hus-
Tomt- och Jordegare i nedan-
nämnde Städer, att deltaga i Bor¬
gerskapets onera.
Genom serskildta Protocolls - Utdrag har
Vällofl. Borgare-Ståndet till detta Utskott
remitterat:
1:0 Ett af Ilerr Rådmannen C. F.
Lundman till Vällofl. Ståndet ingifvet Me¬
morial, af innehåll, att, sedan Städernes
folkmängd på de flesta ställen ökats till
dubbelt, och på andra till flerdubbelt an¬
tal utöfver Borgerskapets numerair, genom
inflyttningar af andra medborgare-classer,
syntes det, i Motionairens tanka, vara bil¬
ligt, att de gamla Institutionerne jemkades,
på det Borgerskapet, med inskränktare Pri¬
vilegier, icke måtte ensamt vidkännas Stä¬
dernes tunga och vara idel skattdragare,
roen öfrige medborgare-classer, såsom Ade-
lige personer och Prester med deras En-
Bihang till R. St. Prat. 1828 och 1829, 8:de Sami. 1
lo.e H. t.
2 Besv. och Oeeon. Vt sk. Bet.'de. N\o 5g.
kor, befrias från allmänna bidrag till det
samhälle, hvartill de höra, inom hvilket
de valt sin hostad och hvarest de njuta
alla förmoner af*Lagarnes skydd, under¬
visning för sina barn, samt öfriga publi¬
ke Inrättningar till godo. Exempelvis har
Motionaireu andragit, att, uti Linköpings
Stad, allenast 80 Gårdar, af derstädes in¬
alles befintelige 200, inneha fvas af Bor¬
gare. Icke desto mindre skola nu af Bor-
gerskapet alla Stadens Tjenstemän och Be¬
tjening aflönas, Pastors- och Comministers-
Boställen samt andre puhlike Byggna¬
der byggas och underhållas, Torg och all¬
männa platser stenhiggas, Båtsmän upp¬
sättas och underhållas, samt Boställe an¬
visas eller hushyra betalas åt Rector-Scho-
Ise, ehuru Borgerskapets barn skola utgöra
den minsta delen af Schol-Gossarne. Vid
hvilket förhållande, och då det, i Motio*
nairens tanka, icke kunde förefalla ovän-
tadt, om Borgerskapet finner sig vanlottadt,
vid jemförelsen emellan egna och Prester¬
skapets aldrig eftergifna privilegier och
anspråk, hvilka till ock med efter inne-
hafvarnes död fortfara att vara hetungan-
gande för Staden, i anseende till deras
Énkors skattfria Gårdar, Motionairen ansett
sig böra hemställa, att, i enlighet med
hvad vid 1809 års Riksdag är vordet be-
slutadt, men åtminstone icke i Linköping
liesv. och Occon. Utsk. Bet-de. IV-o 5g. 3
till verkställighet kommit, hvar och en,
af hvad stånd han vara må, och som i
Stad är Husegare, mätte lika med Borger-
skapet deltaga i all Stadens lunga, såsom
Inqvartering, Prest-gårds och andra publi¬
ke Byggnaders, uppbyggande och under¬
hållande, Gatu-, Väg- och Lykt-hållning,
samt Brandvakts-aflöning m. m.
Till närmare förklaring och utveck¬
ling af sina åsigter i förevarande ämne,
har Motionairen , uti ett till Utskottet
ställdt och ingifvet anförande, yttrat, att,
ehuru han insåg, det de fordringar han,
i öfverensstämmelse med sine committen-
ters uppdrag hvaraf han icke förr än sista
söcknedag före sista motionsdagen erhållit
del, i ofvanstående Memorial yrkat, vore
till någon del sträckta utöfver innehållet
af concessionerne Riks-Stånden emellan, vid
1S09 och 1810 årens Riksdag; så hade han
likväl hvarken velat eller kunnat vägra att
fullgöra detta uppdrag, såsom innefattande
dels en, i Motionairens tanka, skälig kla¬
gan deröfver, att vederbörande undandraga
sig uppfyllandet af hvad concessionerne in¬
nefatta, och dels en på billighet och rätt¬
visa grundad begäran, att en nödig rättelse
i detta förhållande beredes.
Motionairen förmodade, att Högvör-
dige Preste-Ståndet frivilligt täcktes med¬
gifva, att rälta meningen med de gjorda
4 Be$v. och Oecoiu Utsk. Bet.dt. If. o 5g.
concessionerne vore den, att Ecclesiastike
personer, lika med Borgerskapet, för sine
hus och gårdar uti Stad, dem de icke i
och för sina tjenstebefaltningar inom Stad
begagna, skulle erlägga alla de samma Hus
och Gårdar åtföljande onera; ett åliggande,
i Motionairens tanka, desto mera billigt,
som de åtnjuta alla med Egendomarne åtföl¬
jande förmoner. Enligt ofta nämnde con-
cessioner hade Höglofl. Ridderskapet och
Adeln bestämdt åtagit sig den med Stads-
Egendom förenade inqvartering, då Adels¬
man sådan egendom innehafver. Borgare-
Ståndet hade endast eftergifvit sin lös¬
ningsrätt af Stadsegendom, med det ut¬
tryckliga förbehåll, att egaren deraf skall
deltaga uti thy åtföljande skjutsningsbesvär,
Inqvartering, Båtsmanshåll, och öfrige för
egendomen utgående afgifter. Men hvad
Högvördige Preste - Ståndets deltagande uti
concessionerne angick, syntes det vara
ofullständigt uttryckt, enär det heter, att
Ecclesiastike personer med deras En¬
kor och Barn etc. som (utan afseende der¬
på, om de förstnämnde inom Staden haft
Embete och Tjenst eller icke) skulle åt¬
njuta den fördel på Borgerskapets bekost¬
nad, att då de blott förskaffade sig bus
och gårdar inom Städerne, vore de äfven
frikallade ifrån utgörandet af deras egen¬
domar förut åtföljande onera. Delta kunde
Besv. och Oee n. Utsk. Bet.de. N.o Sg. 5
viii icke vara meningen, eller med rättvisa
och billighet öfverensstämmande, emedan
Preste-Ståndet skulle, i detta fall, vara
mera privilegieradt, än något af Med-
Stånden.
I anledning häraf har Motionairen
fästat Utskottets uppmärksamhet derå, att,
ifrån urminnes tider och således långt förr
än oflanämnde concessioner tillkommit,
hade Inqvartering, samt Prestegårds upp¬
byggande och underhållande (hvarom i
synnerhet frågor hafva uppstått) varit bland
de onera, som åtföljt gårdarne i propor¬
tion af Gårdstals beräkning, hvilken grun¬
dar sig på deras större elier mindre are¬
ala innehåll, och större eller mindre åbygg¬
nader; samt att, efter denna och ingen an¬
nan princip, alla utan undantag, som
innehafva Gårdar i Linköpings Stad, rosta
vid Preste-val, än i dag såsom fordom.
Yid hvilket förhållande, och då Herr Råd¬
mannen desto säkrare stadgat sin öfverty¬
gelse, att de onera, som af ålder åLföljt
Gårdarne, ännu stå qvar för alla innehaf¬
vare, med undantag endast för dem af
Högvördige Preste-Ståndet, som, i och för
deras Tjenstebefattning inom Staden, bebo
sina Gårdar, samt för de Enkor och Barn
af samma Stånd , hvilkas män och fäder,
under Tjenste-tiden inom Staden derstä¬
des aflidit och vid dödsfallet egde gård,
6 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de N.o 5g.
Motionairen anhållit, att sådan med grund-
lagarne, billighet och rättvisa öfverens¬
stämmande åtgärd kunde vidtagen varda,
som undanrödjer det missförstånd, hvilket
i afseende på concessionerne nu eger rum.
2:0. Ett af Herr G. L. Alund till
Vällofl. Ståndet aflåtet Memorial, inne¬
hållande, att, som mera än hälften af
den åt Lindesbergs Stad, utaf framfarne
Konungar donerade jord, eges al Stånds¬
personer, eller sådane, som icke äro Bor¬
gare, samt nämnde jord, enligt dona-
tions-brefvens innehåll, blifvit åt Staden
upplåten till dess uppehållande och Bor¬
gerskapets nytta; alltså och då samma jord,
numera och emot sin bestämmelse kom¬
men i andras band, icke kan sägas bereda
Staden eller dess Borgerskap någon nytta,
har Motionairen, i öfverensstämmelse med
sine committenters uppdrag, föreslagit, alt
samtlige Tomt-, Hus- och Jordegare uti
Lindesbergs Stad måtte till förbindas att,
till hälften emot Borgerskapet, hädanefter
deltaga uti skjulsnings-skyldigheten samt
Båtsmanshållet för nämnde Stad; och
3:o. Ett af Herr L. G. Brovallius
till YäHofi. Ståndet ingifvet Memorial, hvar¬
uti anföres, att en på rättvisa och billi¬
ga grunder fotad fördelning af Båtsmans¬
hållet, Städerne emellan, skall länge haf¬
va varit påtänkt, och att en sådan för¬
Besv. och Occon. Utsk. Bct.-de. N.o 5g. 7
delning torde komma att till nu försam¬
lade Rikets Ständer öfverlemnas; men en
för Städernes Borgerskap lika vigtig fråga,
nemligen den om skyldigheten för sådane
i Städerne varande husegare, som ej äro
Borgare, att jemte Borgerskapet deltaga i
de dryga kostnader, hvilka för Båtsmans-
liållet i Städ,eme utgå, vore, efter Motio-
nairens förmenande, oafgjord, ehuru Hög-
loflige llidderskapet och Adelil, samt Hög-
vördige Preste-Ståndet, under den 20 De¬
cember 1823, samtyckt, att för sina Hus
och Gårdar i Städerne deltaga uti ofvan-
berörde onus; alla förenämnde Husegare
hade njutit och njuta , så vidt Molionairen
veterligt vore, befrielse derifrån, åtmin¬
stone inom Upsala Stad; och å detta för¬
hållande har han, under åberopande af
hvad eoncessionérne vid 1809 och 1810
årens Riksdag bestämma, påkallat, lill vin¬
nande af rättelse, Rikets Höglofl. Ständers
uppmärksamhet.
Utskottet har tagit delta i öfvervä¬
gande, och ehuru skyldigheten för ifråga¬
varande Hus-, Tomt- och Jordegare i
nämnde Städer, att i Borgerliga onera del¬
taga, är, på grund af Rikets Höglofl. Stän¬
ders, vid 1809 och 1810 årens Riksdag; fast¬
ställde concessioner, nu vorden yrkad,
likväl och som någon hemställan i allmän¬
het oni förklaring af dessa concessioners
8 Bcsv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N’.o 5g.
innehåll icke är af Herrar Lundman,
Ålund och Brovallius gjord, men de en¬
dast uppgifvit, att tillämpningen af conces-
sionerne icke skall kommit ofvanberörde
serskilda Städer till godo,; alltså finner,
vid ett sådant förhållande, Utskottet
de sålunda väckta Motionerne icke
kunna blifva föremål för Rikets Stän¬
ders pröfning; hvaremot Utskottet an¬
ser den Stads Borgerskap, som icke
tror sig vara i åtnjutande af rnera-
nämnde concessioners innehåll, höra i
laga ordning göra, i händelse af be¬
fogenhet, sina förmenta anspråk gäl¬
lande: varande en Ledamots serskilda
tanka i ämnet detta Betänkande följ¬
aktig.
Stockholm den 14 Februarii 1829.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Ri¬
kets Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconomie - Utskott,
vid Lagtima Riksdagen i Stock¬
holm den i4 Februarii 1829.
S. I), Herr Lundman anförde skriftligen:
Vid sista Riksdag förklarade Högloft.
Lag- samt Besvärs- och Oeconomie-Utskot-
ten uti sitt, i anledning af Herr Borgnia-
Bcsv. och Occon. Utsk. Bet.de. IV.o 5g. g
staren Cederborgs derom väckte motion,
den i/f Maj i8a3 afgifne och af samtlige
Riks-Stånden godkände betänkande, att,
ehuru Utskotten voro öfvertygade, att då
1810 års concessioner af Rikets Ständer in-
gingos, åsigterne voro allmänna, och att, i
följd deraf, de af Ilöglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvörd. Preste-Ståndet,
emot Vällofl. Borgare-Ståndets eftergift af
Lösningsrätten till fastigheter i Stad, eller
till Stad hörande hus och jord, åtagne mot¬
svarande förbindelser att för alla hus och
tomter i Städerne deltaga i skjutsnings¬
besvär, inqvartering, båtsmanshåll och öf¬
rige egendomen ålagde afgifter, haft afse¬
ende på alla Rikets Städer utan undantag,
ansågo Utskotten likväl, att då, enligt Mo¬
tionens föranledande, en häremot stridande
tydning af Kongl, Kungörelsen d. 6 April
j8io egt rum, sig icke tillkomma att den
med Motionen åsyftade förklaring af nämn¬
de Kongl. Kungörelses rätta förstånd med¬
dela, utan att sådant tillhörde Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Högvörd.
Preste-Ståndet, till hvilkas handläggning
och beslut frågan alltså öfverlemnades.
Högloft. Ridderskapet och Adeln gaf i
Protocolls-Utdrag den 20 December i8a3
ett klart och sig värdigt svar härå, då det
icke allenast förklarade sig anse deas emot
Borgare-Ståndets eftergift af lösningsrätten
t o Bil. t. Besv. och Oecon. Ulsk. Bct.de. JY.-o 5g.
till fastigheter i Stad eller till Stad höran¬
de hus och jord vid 1809 och 18 f o årens
Riksdag åtagne motsvarande förbindelser,
att för sina hus och tomter i Städerne del¬
taga i skjutsningsbesvär, inqvartering, båts¬
manshåll och öfrige egendomen ålagde af-
gifter, hafva haft afseende på . alla Rikets
Städer, samt att följaktligen nämnde för¬
bindelser borde vara för Ilöglofl. Ridder-
skapet och Adeln gällande i alla Städer,
utan ock ansåg förklaring af meranämnde
Kongl. Kungörelse böra, i öfverensstäm¬
melse härmed, till allmän efterrättelse ut¬
färdas.
Hade nu Högvörd. Preste-Ståndet yt¬
trat sig lika tydligt och bestämdt angående
hvad som rörer dess åtagande, uti dess
samma dag eller den 20 December i8a3
afgifne svar, så hade den önskade förkla¬
ringen öfver 1810 års Kungörelse ofelbart
följt, och från samma stund skyldighet äf¬
ven för Ecclesiastike personer med deras
Enkor och Barn, att för deras egande jord,
hus och tomter i Städerne deltaga i all¬
männa åligganden, icke vidare kunnat gö¬
ras tvistig; men som Högvörd. Preste-Stån¬
det, uti dess nämnde svar, i stället endast
förklarade sig finna, att Kongl. Kungörel¬
sen den 6 Aprii 1810 tydligen uttryckte
Ståndets härutinnan gjorde concession, hva¬
dan ock Högvörd. Ståndet ansåg, alt nå¬
jBil. t. Besv. och Oecon. Utsk. Betsele. N. o 5g. i1
gon ytterligare förklaring eller utsträck¬
ning derutaf icke kunde eller borde ega
runi, vanns ingen ting, utan frågan, om
och huruvida Ecclesiastike personer jemte
deras Enkors och Barns i Städerne ärfde
eller förvärfde fastigheter skola för samma
egendomar deltaga i allmänna onera, för-
blef och är än i denna stund en källa till
tvister och rättegångar; det har nemligen
handt och skall förmodligen framgent hända,
alt, — ehuruväl Högvörd. Preste-Slåndet,
enligt ordalydelsen uti meranämnde Kongl.
Kungörelse, i så måtto biträdt de öfriga
Riks-Slåndens ädelmodiga concessioner af
snart sagdt alla sina privilegier, att Ståndet
bifallit åtagandet af åtföljande onera för
Stadsegendomar, som tillhöra Ecclesiasti¬
ke personer, utan att af dem bebos; hvar¬
emot Ridderskapet och Adeln samt Bor¬
gare-Ståndet gemensamt iklädde sig ansva¬
ret för Inqvarteringen, och Borgare-Ståndet
serskildt för alla de onera, som i öfrigt
skulle belöpa sig på sådane Stadsegendo¬
mar, hvilka Ecclesiastike personer sjelfve
eller deras Enkor och Barn bebo , så vida
derom ej vore för någon viss ort, ge¬
nom gällande författningar, annorlunda för-
ordnadt, — uti åtskilliga Städer, hvaribland
Linköping, som jag har äran vid denna
Riksdag representera, Högvörd. Preste-Stån.
dets berörde concession, genom deråt gif-
11 Bil. t. Besv. och Octon. Vtsk. Bet. de. IV. o 5g.
ven tydning, blifvit en verklig nullitet,
utan något gagn för Borgerskapet, och
tvärtom skadlig, då den endast ledt till
obehagliga tvister.
Så, har Borgerskapet i Linköping trott,
att inga andra gårdar i Staden, än pub¬
like byggnader och sådane, som verkli¬
gen bebos af Stadens Presterskap och Schol-
lärare eller deras Enkor och Barn skulle
från Inqvartering samt andra onera vara
befriade; men att deremot gårdar i Sta¬
den, som tillhöra Prester å landet eller
deras Enkor och Barn, skulle aldrig kun¬
na komma under detta praedicament; hvil¬
ket den högsta rättvisa och billighet tyckes
solklart föreskrifva. Likväl hafva en hop
Prest-Enkor från Landsorten tillhandla! sig
gårdar i Staden, hvilka i allo undandragit
sig Inqvartering och öfrige onera, som med
samma gårdar förut varit fastade, hvari¬
genom Borgerskapets med hvarje år för¬
minskade antal af hus och gårdar blifvit
med ökad skatt och tunga besvärade.
Rättelse härutinnan eller en sådan för¬
klaring af Högvörd. Preste-Ståndets berör¬
de i 1810 års Kungörelse innefattade con-
cession, att hädanefter inga andra gårde-
och tomte-egare i Linköping och Rikets
öfrige Städer, än samma Städers tjenst¬
görande Prester och Schol-lärare jemte de¬
ras Enkor och Barn, så länge de sistnämn¬
Bil. t. BeiVf oek Oecon. Utsk. Bet. de N.ö 5g. 13
de äro i sina föräldrars bröd och Enkan
ej ingått i annat ägtenskap eller yrke,
måtte kunna göra anspråk på befrielse från
Inqvartering och öfrige onera , har varit och
är rätta meningen af min motion; hvilket
jag ock i mitt förut till Höglofl. Utskottet
ingifne skriftliga anförande sökt närmare
utveckla. Afdelningens hos Ilöglofl. Besvärs-
och Oeconomie-Utskottet nu förevarande
Betänkande har således icke kunnat annat,
än förefalla mig främmande och oväntadt,
hvarföre'jag ock anhåller, att samma Be¬
tänkande måtte varda till Afdelningen åter-
remitteradt med Höglofl. Utskottets med¬
delande anmodan, att i afgifvande nytt Be¬
tänkande bereda möjligheten af en tydlig
förklarings vinnande i hvad som rörer rätta
meningen af Högvörd. Preste-Ståndcts ifrå¬
gavarande concession vid 1S09 och 1810
årens Riksdag.
Ut Supra.
Ex Protocollo.
C. G. Grip.
N:o 60.
Betänkande, i anledning af väckt frå¬
ga om en från Tofta hemman från-
i/f Besv. och Oecon. Utsk. Bet.clc. N.o 60.
skild Skogs-parks återgång till
nämnde hemman.
Uti Memorial, som till Allmänna Besvärs¬
mål Oeconomic-Utskottet blifvit remitteradl,
liar Herr Akrell, Carl, uppgifvit: att Ri¬
kets Höglofl. Ständer vid 1810 års Riksdag
heslutit, att, emedan Tofta är ett skattlagdt
Kronohemman med fastställd ränta, kan den¬
na lägenhet icke kehandlas på samma sätt
som Kongsgårdar, utan bör, såsom varan¬
de utan åbo, på auction till Skatte försäl¬
jas med bibehållande af dess nu varande
ränta, att dels till Kronan, dels till Indel¬
nings-hafvaren utgå; men att detta beslut,
hvartill Kongl. Maj:t gifvit Nådigt bifall,
icke, efter dess med Rikets Allmänna Lag
enliga föreskrift, gått i verkställighet, i det
en skog med derå beläget torp vid försälj¬
ningen blifvit undantagen: att nu varande
egaren hos Kongl. Maj:t gjort underdåniga
ansökningar om skogens återställande till
hemmanet, antingen emot Skatte-lösen el¬
ler ny ränta, eller ock emot arrende; men
att ansökningarne blifvit afslagne, på grund
af vederbörandes underdåniga anmälan, alt
skogen blifvit afrösad till Kronopark för
Kongsgårdarne Drottningholm och Svart¬
sjö; hvarföre Motionairen, på grund af
Stadgandet i 4 Gap. Jorda-Balken, att den,
”sorn å skattskyldig jord sitter, ej må genom
Desv. och Oecon. Utsk. Bct.de. JV.o 60. i5
”köp, skifte eller på annat sätt,något söndra el-
”ler minska afthet, som thertill med rätta hö-
”rer; gör tiiet någor vare ogild!;” och som, en¬
ligt en förliden sommar verkställd besigtning,
den ifrågavarande skogen för dessa Kongs-
gårdar skall vara af nästan ingen nytta,
samt den, med Tofta hemman, vid dess
försäljning, företagna styckning strider emot
Rikets Höglofl. Ständers Beslut, har Motionai-
ren yrkat; det Rikets Höglofl. Ständer ville till
Kongl.Maj:t aflåta en underdånig anmälan om
rättelse härutinnan, hvarigenom Rikets Stän¬
ders, vid 1810 års Riksdag, fattade Beslut
sattes i verkställighet sålunda, att Tofta
hemmans skatUagde, men vid skatteköpet
afskiljde skog med derå varande torp till
hemmanet återställes, antingen emot ny
skattelösen, som efter räntan bestämmes i
förhållande lill den för det öfriga af hem¬
manet redan erlagde skattelösen eller ock
emot hogsta anbud på öppen auction; och
har Herr Akrell \id Motjonen bilagt hand¬
lingar och chartor till ämnets upplysning.
Utskottet har vid pröfningen af detta
mål funnit sig hindradt af föreskriften i go
§ af Regerings-Formen, att till öfverlägg¬
ning upptaga Motionen, såsom innefattande
påståenden , att genom Regeringens och
Kongl. Kammar-Collegii Resolutioner och
Beslut, Rikets Höglofl. Ständers vid 1810
års Riksdag fattade beslut, rörande Tofta
»G Besv. och Occon. Utsk. Bet.de. N.-o 61.
hemmansförsäljning till skatte, icke skall
blifvit fullständigt verkstäldt.
Stockholm den i/f Februarii 1829.
N:o 61.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om vägning af hö, i stället för
parmmätning, samt om begagnan¬
de af krönta tunnor vid försälj¬
ning af brännkolil.
Till Allma nna Besvärs och Oeconomie-Ut-
skottets behandling, har Hedervärda Bonde-
Ståndet remitterat ett af Riksdagsmannen
Nils Insulin från Stockholms Län, till Stån¬
det ingifvet Memorial, deruti föreslås, det
den hittills brukliga parmmätning af hö,
dervid den stora olägenhet förekom, att
parmens större eller mindre innehåll mer¬
endels berodde på parmmätarens godtycke,
måtte afskalFas och vägning af hö i stället
antagas; dock med noga iakttagande vid
uppvägningen, att höet vore torrt, så att
vigten genom fugtighet icke förökades. Hvar¬
jemte, och då någon ordentlig controll vid
försälj-
Eesv. och Oecon. Utsk. Bet.de. IV:0 Cl. 17
försäljning af kohl icke funnes, Motionai-
ren likaledes hemställt, att, vid all handel
med hrännkohl, så väl köparens som sälja¬
rens dervid hegagnade tunnor höra vara
krönte, samt deras storlek dervid tydligt
utsatt.
Utskottet har tagit detta i öfvervägan¬
de; och finnér, lika med Motionairen, att
Vägning af hö skulle medföra en större nog¬
grannhet och säkerhet mot missbruk, än det
förra mätnings-sättet; i anledning hvaraf
Utskottet trott sig höra tillstyrka, att Rikets
Ständer ville hos Kongl. Maj:t göra under¬
dånig hemställan om utfärdande af Nådig
befallning till vederbörande, att foga an¬
stald, det vid de hamnar och allmänna
försäljnings platser, hvarest vågar ännu ic¬
ke finnas, sådana der må varda anbragte,
för att till vägning af hö begagnas, i hän¬
delse köpare och säljare icke hellre ville
dervid sig betjena af tillförene befintlige och
vid hö-mätning nyttjade parmar.
Beträffande deremot den yrkade ytter¬
ligare controllen vid handel med bränn¬
bohl; så finner Utskottet, att, ej mindre
genom Kongl. Rescriptet den 5 April 1770,
som bestämmer kohltunnans storlek, än
genom de serskildt för hvarje Bergslags-
Bihang till R. St. Brot. 1828 och 1829. 8‘.de Sami. 2
1Q:e H:t.
iS Besv. och Oecon. Vtsk. Bet.de. JV.-o 61.
ort stadgade kohlmätare-instructioner, er¬
forderlig noggrannhet i detta hänseende
blifvit åstadkommen; samt att, vid den
bandel med kohl uti mindre partier, så¬
som tunnor och säckar, hvilken på någ¬
ra orter, förnämligast i hufvudstaden, id¬
kas endast för hushållsbehof, det lärer
vara lämpligast alt, hädanefter såsom hit¬
tills, olika mått för olika behof hållas
tillhanda, då köpare och säljare ega att,
bäst de gitta, öfverenskomma om prisets
bestämmande i förhållande derefter; hvar¬
före Utskottet, som, i frågan om medlet för
hö-qvantitetens bestämmande, tillstyrkt,
att jemte de förut befintlige parmar, vågar
må blifva att tillgå, till begagnande enligt
köpares och säljares eget val, deremot
afstyrker Motionen, angående förändradt
stadgande om brännkohls mätning.
Stockholm den i4 Februarii 182g.
STOCKHOLM, P. A. Norstedt & Souei; , 1829.
N:o 62.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om Bergs-Tings-Rätternes bibehål¬
lande i det skick, hvari de nu be¬
finnas; m. m.
Genom Protocolls-Utdrag af den 22 sisth
December, har Höglofl. Ridderskapet och
Adeln till detta Utskotts handläggning re¬
mitterat ett af Herr Tham, Wollrath, till
bemälte Riks-Stånd ingifvet anförande, der¬
uti han, efter framställning af åtskilliga
anmärkningar mot de åtgärder, som vid¬
tagne blifvit, genom öfverffyttningeu af vissa
i administrativ väg hittills pröfvade rätts¬
frågor från Styrelseverken till de Allmänna
Domstolarnes behandling, föreslagit, att Ri¬
kets Högloft. Ständer vide hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, att Bergs-Tings-
Rätterne måtte orubbade bibehållas i det
skick, hvari de nu befinnas, och dervid de
kunna väsendtligen gagna den till fäder¬
neslandets väl så hufvudsakligen bidragan¬
de Bergs- och Bruks-handteringen; samt
att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder anbefalla,
att, då de göromål, som från Bergs-Colle-
Bihang till R. St. Prot. 1828 och 182g, 8:de Sami. t
J1:e H t.
i Desv. och Oecon. ZJtsk. Det.de. N.o 6a.
gium till Svea Hof-Rätt nu äro dragne, till
stor del kunna sysselsätta en serskild Di¬
vision, inga andra Ledamöter framdeles
till denna Division måtte förordnas, än
sådane, som efter afläggande af alla de
Academiska Specimina, hvilka hittills varit
fordrade af dem, som i Bergs-Collegium
blifvit engagerade, sedermera inhemtat den1
practiska kännedom af Bergshandteringen,
som för rätta tillämpningen af Bergs-Ord-
ningarne är, i Motionairens tanka, ound¬
gängligen nödvändig; och hafva åtskillige
af Höglofl. Ridderskapet och Adelns Leda¬
möter till Protocoliet sig utlåtit, dels öfver
de egentliga föremålen för Motionairens
framställning, och dels öfver andra vylder
discussionen derom förekomne ämnen.
Hvad Herr Tham sålunda föreslagit,
har Utskottet i öfvervägande tagit; och
hvad först angår den delen af Motionen,
som åsyftar Bergs-Tings-Rätternes bibehål¬
lande; så och enär, i Utskottets tanka,
erfarenheten, under loppet af den efter
senaste Riksdag förflutna tid, icke lärer
hafva föranledt till något bättre eller säk¬
rare bedömande af förevarande fråga, än
det som grundläde Rikets Ständers då vid¬
tagna åtgärd genom öfverlemnandet åt
Kongl. Majit att, i händelse det i Nåder
för godt funnes, att på Hof-Rätterne öfver¬
flytta Bergs-Collegii domsrätt, indraga Bergs-
Besv. och OeCon. Utsk. Bet.de. W-o 62. 3
Tings-Rätlerne, deras domarebefattning på
Härads-Rätterne öfverföra-, och efter locala
förhållanden eller öfriga omständigheter,
emellan vederbörande Härads-Rätter Bergs-
lagerne indela; samt härtill hommer, alt
Kongl. Majit, uti Berättelsen den i5 sisth
November om hvad i Rikets Styrelse sig
tilldragit sedan sista Riksdag*, behagat gif¬
va Rikets Höglofl. Ständer Nådigst tillkän¬
na, alt Kongl. Majit vidtagit förberedande
åtgärder till den återstående regleringen
Rikets Styrelse-Verk, och i sådant afseen¬
de uppdragit åt serskildt utsedde Comile-
rade, att i underdånighet föreslå en i alla
delar förbättrad organisation äfven af Bergs¬
collegium och hela Bergs-Staten , dervid
fråga om Bergs-Tings-Rätternes upphöran¬
de förekommer; alltså kan Utskottet desto
mindre tillstyrka Rikets Höglofl. Ständer
att, i ett sådant sakens skick, framställa den
af Herr Tham föreslagna underdåniga an¬
hållan om dessa Domstolars fortfarande,
som de serskilde omständigheter, hvilka
kunna finnas talande för deras upplösning
eller bibehållande, bäst och tillförlitligast
böra kunna utredas af Comiterade , som
sättas i tillfälle att, på grund af anställda
undersökningar och dervid inhemtade när¬
mare upplysningar i ämnet, underderdånigt
utlåtande och förslag afgifva.
4 Bcsv. oth Octon. Utsh. Bct.cle. N.o 62.
*-
Beträffande Ster senare delen af Mo¬
tionen eller frågan om de fordringar ej
mindre på Academiska prof i Bergsveten¬
skapen, än på practisk kännedom af Bergs-
handteringen, hvilka Herr Tham yrkat
måtte uppfyllas af de Idof-Rätts-Ledamö¬
ter, som hädanefter skulle komma att be¬
handla Bergs-ärenden; så finner, under
åberopande af de skäl, hvilka så väl ser¬
skildta Utskottet vid sistlidne Riksdag i dess
Betänkande N:o 3, (pag. 4r0 sotn Lag-
Comiten i motiverne till Rättegångs-Bal-
ken i nya Lagförslaget (pag. 256) andra-
git, och med upprepande af hvilka skäl
Utskottet icke anser sig böra upptaga Ri¬
kets Höglofl. Ständers dyrbara tid, Utskot¬
tet, för sin del, några serskildta åligganden
för ifrågavarande Hof-Rätts-Ledamöter, att
documentera sina theoretiska och practiska
insigter i Bergshandteringen icke vara nö¬
diga, och kan således icke eller tillstyrka,-
att den af Herr Tham i sådant afseende
föreslagna anhållan varder till Kongl. Maj:t
af Rikets Höglofl. Ständer i underdånighet
framburen.
Stockholm den 18 Februarii 182c).
Desv. och Oeeon. Uisk. Bal.de, I\T.o 63. S
N:o 63.
Utlåtande, i anledning af väckt frå¬
ga om ny organisation af Hushålls-
Sä 11 skapen.
Genom Remiss liar till delta Utskotts
handläggning blifvit öfverlemnadt ett af
Herr von Quanten, Carlj till Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln ingifvet, så lydande
Memorial:
”I afseende på Hushålls-Sällskapens
”nya organisation till Municipal-Inrättnin-
”gar, vill jag anföra följande: Jag har, se¬
hlan 1809 och derpåföljande Riksdagar,
”likasom under denna, erfarit, att vår oeco-
”norniska Lagstiftning är ganska bristfällig,
”och att ingen hjelp är att förvänta med
”vårt nuvarande representations-sätt, med
”mindre Sakkännedom blifver att tillgå hos
”dem, hvilka, enligt 89 § Regerings-For-
”men, skola dem sammanfatta. Med kall¬
sinnighet upptagas de i våra plena, då
”mindre vigliga afhöras med uppmärksam¬
het. Men då vårt conslitutionela lif hin-
”uer blifva så utvecklad t, alt vi kunna för¬
estå och efterlefva dess lagar, hvarmed
”skola vi väl då sysselsätta oss? då åter¬
står endast det Stats-oeconomiskaj; och
4» Utisv. och Oecon. Utsk. Bel.de N.o 63.
”som ingen Grundlag förmår bestämma ,
”huru fo>'t menniskans intellectuela utbild-
”ning skall framskrida, , blifver det ålmin-
”stone kommande Riksdagars hufvud-före-
”mål, alt med urskiljning följa denna ut¬
veckling.
”Jag har i denna fråga velat framstäl¬
la mina åsigter, huru Husbålls-Sällskapen
”skola sammansättas och genom en Mu-
”nicipalitets-form utvecklade lill Förlik-
”nings-Domstolar , oeconomiska förbättrin¬
gar, Jury-inrättningar, m. m.
”Om t. ex. hvart io:de eller norde
”hemman på Sockne-Slämmor utsåg en per-
”son eller valman, som tillika blefve Le-
”damot af Sockne-Comileerne, hvarmed
”kunde införlifvas Förliknings-domstolar,
”hvilka hvarje Pastorat eller Socken borde
”ega, med bestämda årliga sammanträden,
”Vidare hvart ioorde hemman utsåg en
”person, som ovilkorligen skulle vara ar¬
betande Ledamot af Ilushålluings-Sällska-
”pet, hvilket kunde kallas Province-Con-
”seiller, likasom i Frankrike finnas under
”namn af Conseillers Geueraux. Dessa val-
”de sig sjelfve Ordförande och Embetsman,
”med skyldighet att sammanträda circa fy-
”ra å sex gånger om året, till en början
”för att upptaga hvad som vore anmärk-
Bes v. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.o 63. 7
”ningsvärdt från Pastorats- eller Sockne-
”Comiteerne, likasom elem borde åligga
”ali Revision och Controll öfver alla de
”publike medel, hvilka nu snart sagdt äro
”undandragna all Controll, och sorn likväl
ӊro ganska betydliga.
”Några hufvudgrund-reglor, lika för
”alla Provincer, borde uppgöras, som i
”detail-frågor, efter Provincernes behof kun-
”de localiseras.
”Jemte skyldigheten af all revision,
”samt att handlägga oeconomiska frågor,
”borde de äfven ega rätt alt beifra oord-
”ningar af sådan beskaffenhet, som ej be¬
stämdt hörer till åklagare-magten, eller
”hvad den stundom underlåter att beifra,
”och folket skulle derigenom erhålla ett
”stöd, som det för närvarande alldeles sak-
”nar. Project-vis föxeslur jag vidare, att
”hvarje eller hvart annat Län borde dertill
”välja en af sine utmärktaste Oeconomer,
”hvilken efter viss tid, i sin ordning bor-
”de utbytas, utgörande i Stockholm ett bi¬
träde vid oeconomiska Ärendens Bered-
”11 ilig, i stället för Rikets Allmänna Ären-
”dens Beredning, införlifvade med Landt-
”bruks-Academien, hvarigenom local- och
”sakkännedom skulle kunna erhållas af per¬
soner, sorn lägga hand vid yrket och
8 Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.-de. N.-o 63.
”hvarigenom Landtbruks-Academien skulle
”erhålla en ändamålsenlig bestämmelse, så-
”sorn en underordnad och upplysande del
”af den oeconomiska Lagstiftningen.
”Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman
”kunde utgöra en öfverordnad Ledamot,
”och ställas i beröring med denna Munici-
”pal-Inrättning, då hail nu isolerad ingen
”ting förmår uträtta.
”Manga fördelar torde härigenom vin¬
glas, brister och fel i vår oeconomiska
”Lagstiftning aflijelpas, Riksdagarne skulle
”betydligen förkortas genom tillvaron af
”en ej talrik, men på sätt och vis perma¬
nent Representation, skicklige och duglige
”Embetsman skulle bildas genom deras be¬
röring med Folket, hvarigenom förtroende
”Folk och Regering emellan skulle vinnas.
Detta har Utskottet i öfvervägande ta¬
git; och som hufvudgrunderne för Motio-
nairens förslag syfta icke allenast på rubb¬
ningar i Grundlagens stadganden, dels om
organisationen af Rikets Allmänna Ärendens
Beredning och föremålen för dess åtgärder
och dels om dpn ordning, hvari publike
medel böra Revision undergå, utan också
på afvikelser från Allmänna Lagen, der
liruket af Förliknings-domstolar och Jury-
Iniätlningar icke är föreskrifva; alltså och
Desv. och Oecon. Utsk. Det:de. N.-o G3j 6/f,. 9
då de öfriga af Motionairen väckta under¬
ordnade frågor utgå från ofvan upptagne
hufvudgrunder i dess förslag, anser Ut¬
skottet sig icke Jeunna med samma
förslag, hvarken i det hela, eller i
dess delar, taga någon befattning.
Stockholm den 18 Februarii 1829.
N:o 64.
Utlåtande, i anledning af återremiss
från Vällofl. Borgare - Ståndet af
Utskottets Betänkande, N:o 20, an¬
gående den Gamla Psalmbokens
aflysande från bruk och nyttjande
vid offentliga Gudstjenster.
Vid föredragning af det Betänkande, som
Utskottet, efter derom, af Herr Biskoppen
m. m. Doctor Tegnér väckt motion, i of-
vanberörde ämnen den 7 sisth Januarii af-
gifvit, och hvarvid flere Ledamöter, samt
deribland Herr Leffler varit af serskilde
meningar, har Vällofl. Borgare-Ståndet lill
Utskottet återremitterat Betänkandet, i an¬
ledning af derom gjord begäran utaf Herr
i o Besv. och Oecon. Utsk. Bet. de. IV:o 65.
Leffler^ som åberopat sin till Oeeonomie-
Utskottets. ProLocoli lemnade reservation i
ämnet; men som, enligt Utskottet tillhan-
dakomne Protoeolls-Utdrag, Högloll. Rid-
derskapet och Adeln, samt Högvördige
Preste-Ståndet den 6 och Hedervärda Bon¬
de-Ståndet den 3 i denna månad bifallit
Betänkandet, får Utskottet, jemlikt 49 § i
Riksdags-Ordningen, detta förhållande vörd¬
samt anmäla.
Stockholm den 18 Februarii 1825.
N:o 65.
Betänkande, i anledning af väckta •
frågor, om upphörande af oeco-
nomiska Besigtningar hvart 3:dje
år å Soldate-Torp, samt om Solda¬
tens skyldighet att sjelf underhålla
Torpet.
Ut i serskildte, från Hedervärda Bonde-Stån¬
det, till Utskottet remitterade Memorial,
har blifvit yrkadt af
1:0 Riksdagsfullmägligen Johannes
Svensson från Jönköpings Län, att, som,
Besv. och Oecon. Utsk. Bet. de N.o 65. 11
genom de å Soldate-Torpen hvart 3:dje år
anställande Syner, en icke obetydlig kost¬
nad och olägenhet tillskyndas Rotehållarne,
hvilka vid dylika tillfällen måste utan er¬
sättning underhålla och fortskaffa den per¬
sonal, som vanligen förrättar synen och
består af en Oflicer, en Under-Olllcer, en
Corporal, en Länsman och arne Nämn¬
demän, så beskaffade Torp-syner alltså
måtte helt och hållet afskaffas eller åt¬
minstone inskränkas lill hvart 5:te eller
6:te år,
2:0 Olof Olofsson från östergöthlands
Län, att, — då, enligt Kongl. Resolutio¬
nen uppå Allmogens besvär den 17 Aug.
176a, Ryttare, Dragoner, Soldater och Båts¬
män äro förbundne, att, sedan de i veder¬
börligt stånd emottagit sine Torp, -dem,
utan Rust- eller Rotehållarnes betungande,
underhålla; men sådant nu mera ickeiakt-
tages, ulan det tvärtom, vid hvart 3:dje år
anställande Torp-syner, ålägges Rust- och
Rotehållarne, att verkställa alla både större
och mindre reparationer å Boställs-Torpen,
utan något biträde af Torp-Innehafvarne,
hvilka derigenom likasom uppmuntras att
låta sina Torp-ställen förfalla, — de hit¬
tills brukliga Syner å Soldate-Torpen allt¬
så må upphöra, och; Innehafvarne fÖr-
pligtas att i fredstid sjelfve hålla deras
12 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.-cle. IV.-o 65.
Torp i laggildt stånd; dock med förbindelse
för Rote-Interessenterne, att på anfordran
framföra de nödiga materialierne; äfvensom
att, då Soldaten i krig är frånvarande,
sköta och vårda hans Torp; hörandes det
vara en tillträdande Soldat obetaget, att
af sin företrädare utkräfva ersättning fol¬
den husröta, som lian under sin åhotid
kan hafva sig åsamkat.
Uti denna Motion hafva Anders Pers-
son från Östergöthlands och Johannes An¬
dersson från Calmare Län instämt.
3:o Petter Persson från Jönköpings
Län, med hvilken sig förenat P. Petters¬
son och Jonas Johansson från samma Län,
att, som de å Hussar- samt Soldate-Tor-
pen hvart 3:dje år anställande Syner, hvil¬
ka vanligen förrättas i Augusti och Sep¬
tember månader, då Landtmannen är sys¬
selsatt med inbergning af sin gröda och
Höst-utsädets beredande, äro så mycket
iner betungande, som det till och med vid
ansenligt vite varder llote- och Rusthål-
larne ålagdt, att till Syne-Rättens förskaf¬
fande hålla 5 a 6 Hästar i beredskap, den
förändring alltså måtte vidtagas, att Syner
å Hussar- och Soldate-Torpen höra hållas
endast hvart örte år, och att antalet af
Syne-Rättens Ledamöter inskränkes till en
Officer, en Krono-Betjent och arne Nämn¬
demän, samt
Besv. och Occon. Utsk. Bet:de N.o 65. i3
4:o Anders Persson från östergöth¬
lands Län, att de å Soldate-Torpen livart
3:dje år anställande Sjner mätte så myc¬
ket hellre inskränkas till hvart 6:te år,
som de alltid medföra stora kostnader och
mycket besvär för Rotarne, emedan Syne-
männen ofta äro till antalet 10 a 12 per¬
soner, hvilka af Rotarne måste förses håde
med kosthåll och skjuts; hvarjemte Anders
Persson föreslagit, alt Soldaterne sjelfve
höra i fredstid hota förefallande bristfällig-
heter å deras Torp-byggnader, då Roten
dertill lemnar erforderlige materialier.
Utskottet har tagit detta i öfvervägan¬
de, och hvad först angår frågan, att Huse-
Syner å Soldat-Torpen måtte upphöra eller
åtminstone icke oftare än hvart 5:te eller
6:te år förrättas, så kan Utskottet så myc¬
ket mindre tillstyrka bifall till Motionen,
som det af Motionairerne uppgifne skäl,
att kostnader skola Rust- och Rotehållarne
tillskyndas derigenom, att Syne-Förrättar-
ne fordra fri förtäring och skjutsning, icke
eger någon grund uti Författningar och
Stadganden, då det tvärtom är i 3i § af
Kongl. Resolutionen på Allmogens Besvär,
den 3 Januarii i683 anbefalldt Landshöf-
dingarne handhafva Allmogen vid Kongl.
Maj:ts Placat emot egenvillig skjutsning,
som Krigs-Betjente kunna af Allmogen ta¬
ga ; och det för öfrigt jemväl uppå de per¬
soner, hvilka förrätta Syner eller Besigtnin-
lif Be sv. och Oecon. Ulsk. Eet:de. N:o 65.
gar å Soldat-Torp, lärer kunna lämpas
hvad uti 6 § af Kongl, Förordningen och
Reglementet den i5 October 1723 är för-
klaradl, i afseende på dem, hvilka hos
Rusthållare och Rotar visitera Ryttare- och
Kneckte-Munderingar, nemligen att, vid an¬
svar, efter lag och omständigheter, vid dy¬
lika visitationer icke besvära Rust- eller
Rotehållare med fri skjuts, förtäring eller
annan kostnad. Om således vid tillfälle
af Huse-Syn å Ryttare-, Hussar-, Soldat-
eller Båtsmans-Torp någon förrättningsman
skulle begå missbruk eller öfverträda för-
fattningarne, är intet tvifvel att ju sådant
varder rättadt och förekommet, om Rust-
eller Rotehållare, som tro sig ega anled¬
ning till klagan, dermed vända sig till ort'
och ställe som vederbör.
Vidkommande dernäst Soldaternes för¬
pligtande, att i fredstid sjelfve hålla i lag-
gildt stånd deras Torp-byggnader, sedan
Soldaterne dem i sådant skick emottagit af
Rotarne, hvilkas skyldighet det dock bör
vara, att framföra de materialier, som till
Torpens reparerande erfordras ;' så enär
icke allenast uti 3:dje Delen 5 Cap., ^5 §,
2 Mom. af Kongl. Maj:ts för Armeen ut¬
färdade Nådiga Tjenstgörings-Reglemente,
utan äfven genom Kongl. Resolutionerne,
uppå Allmogens Besvär, af d. 18 Novem¬
ber i6p3 § 3, den 3 Junii 1719 § 21, d.
Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.de. IV.o 65. i5
17 September 1723 § 20 och den 17 Au¬
gusti 1762 § 75 är stadgadt, att Soldaten
skall, sedan Torpet i godt stånd blifvit
lemnadt, detsamma vidmagthålla och svara
för derå nödige mindre reparationer, samt
Högstberörde Kongl. Resolutioner jemväl
föreskrifva, alt, då Ryttare, Soldat eller
Båtsman till sine Åkrars eller Täppors
uppkörande vilja af Rust- eller Rotehållar-
ne njuta någon hjelp eller handräckning,
de derom böra med dem. öfverenskomma
på sätt de bäst kunna, följer ock deraf,
att om Rust- eller Rotehållare utöfver de
med manskapet ingångne Contract lemna
något bidrag till Torpens underhållande
och skötande, sådant är ett frivilligt be¬
gifvande och bör icke blifva anledning till
klagomål å de Rustandes sida. — Likväl
och som Utskottet funnit, att klagomål öf¬
ver hvarjehanda oordentligheter dels vid
Torp-Syner, dels ock i anseende till Torp-
tfnderhållnings-skyldigheten blifvit vid 180g,
1818 och 1823 årens Riksdagar anmäldte.,
fastän någon underdånig framställning der¬
om hos Kongl. Maj:t vid sistnämnde Riks¬
dag icke blifvit gjord, och Utskottet såle¬
des fått den öfvertygelse, att orsaken till
de öfverklagade oordentligheterne icke kan
vara någon annan, än glömska och bristan¬
de kännedom om de Författningar, hvilk a
innehålla bestämda Stadganden i de äm-
16 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.-de. N.-o 65.
nen, sora utgjort föremål för klagomålen;
alltså och då nödigt lärer blifva, att
nämnde Författningar göras mera all¬
mänt kända, har Utskottet trott sig
böra tillstyrka Rikets Högtofl. Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majrt täcktes i Nå¬
der låta vidtaga författning, att ett
sammandrag af alla i förevarande äm¬
ne gällande stadganden måtte uppfat¬
tas, och detsamma derefter allmän-
göras.
Beträffande åter Riksdagsfullmägti-
gen Petter Perssons begäran, att Sy-
neförrättningarnes antal må inskränkas
till en Officer, en Kronobetjent och
aine Nämndemän; så emedan det för
Arme'en utfärdade, här ofvan åbero¬
pade , Nådiga Tjenstgörings-Reglemen-
te i 3:dje Delen, 5 Gap., 3:dje och 4-‘de
Mom. innehåller, att, sedan Compag-
nie-Chefen utsatt Syn å Soldate-Torp,
verkställigheten deraf tillhörer en Su-
baltern-Officer, biträdd af en Under¬
officer eller en Mönsterskrifvare; ty
finner Utskottet omförmälde begäran
icke vara af den beskaffenhet, att nå¬
got afseende derpå bör fästas.
Stockholm den 18 Februarii 182g.
STOCKHOLM, P. A. Norstedt & Sömer, 1829.
N:o 66.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
om vissa Helgdagars försvinnande
eller förflyttning till Söndagar.
Högiofl. Ridderskapet och Adeln har till
Utskottet remitterat en af Herr Grefve Ha-
jniltoiij Jacobj väckt motion om förflyttning
till Söndagarne af Marias Bebådelsedag,
Långfredagen och Christi Himmelsfärdsdag;
hvarjemte blifvit yrfeadt, att Trettondeda¬
gen och Annandag Pingst borde alldeles
försvinna. De skäl, Motionairen härföre an¬
fört, äro väsendtligen: att, tid efter annan,
äfven här i Sverige, flera, under veckan in¬
träffande, helgdagar blifvit afskaffade, hvar¬
före också de af honom anförde kunde och
borde dela samma öde: alt dylika helgda¬
gar ofta leda till oordning bland den ar¬
betande klassen och äro menliga för mora¬
liteten; och slutligen, att, genom indragnin¬
gen eller förflyttningen, flera tusen dags¬
verken, som nu gå förlorade, skulle bespa¬
ras för landet. Då emedlertid denna mo¬
tion, såsom de bifogade handlingarne utvi-
& ihan g till R. St. Fröt. 1828 och 1829, 8\de Sami. I
12:e II:t.
a B?sv. och Oecon. Utsk. Bet.de. IV.o 66.
sa, inom Riddarhuset vackt den lifligaste
oro, har Molionairen gifvit vika för den
allmänna rösten, och, med bibehållande af
det öfriga, återtagit sitt förslag om förflytt¬
ning af Långfredagen.
Genom denna sistnämnda inskränk¬
ning, har Molionairen åtminstone besparat
Utskottet den obehagligheten att yttra sig
öfver ett, i ett Christeligt land, så oförvän-
tadt förslag. Långfredagen och de minnen
den återkallar utgöra på en gång den dog¬
matiska och historiska kärnan af Christen-
domen, det är hjertat af den tro, vi alla
bekänna, det är högaltaret i den Christna
kyrkan. Äfven den, som icke vill offra
der, som i Christendomen endast ser en
moralisk verlds-anstalt, utan något ome¬
delbart inflytande af Gudomen , måste ändå
vörda denna dag såsom en mensklighetens
segerdag, som en minnesfest af den hög¬
sta, den ädlaste, den mest rörande sjelf-
uppoffring, som verldens häfder veta att
omtala. Men det folk, hvars heligaste Re-
ligions-känslor hvälfva sig kring denna mjr-
stiska dag, såsom kring sin medelpunkt,
som på den händelse, han återkallar, byggt
sin tröst i lifvet och sitt hopp i döden,
det måste äfven, och med rätta, anse da¬
gen fridlyst och betrakta dess förflyttning
foga annorlunda, än som ett helgerån. En
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.cle. IV-o 66. 3
dylik förflyttning skulle dessutom antingen
kasta Långfredagen tillbaka till Palm-Sön¬
dagen, oell derigenom lägga en hel vecka
emellan lidandets och uppståndelsens hög¬
tid, eller också framskjuta den till Påsk¬
dagen, hvarigenom Försonarens död och
hans uppståndelse skulle firas på samma
gång. I hägge fallen förlorade högtiden
hela sin historiska betydelse.
Utskottet hoppas att genom det an¬
förda hafva antydt den synpunkt, hvarur
det betraktar hela motionen. Ingen up¬
penbarad Religion är ensam tros-lära: den
är tillika historia, sammanhängande med
trosläran, och derföre kan den ej umbära
högtider, som påminna om de märkvärdi¬
gaste och betydningsfullaste momenterna i
Stiftarens lefnad; allraminst kunna sådana
umbäras af Christendomen, som i sin Stif¬
tare vördar ett gudomligt väsende. Af
detta skäl måste Utskottet afstyrka försla¬
get om förflyttningen af Marias Bebådelse-
och Christi Himmelsfärdsdag. Dessa bäg-
ee dagar utmärka de bägge yttersta punk-
terne af Christi jordiska lif, och hafva der¬
igenom, utom sin historiska, äfven en hög
dogmatisk betydelse. Bebådelsen innefat¬
tar nyckeln till den stora troshemlighet,
hvarpå Christendomen egentligen är byggd :
den hemlighet nämligen, att Gud sandt Sin
4 Desv. och Oecon. Ut sk. Bet.-de. No 66.
Son i verlden, att den lange utlofvade, den
länge förväntade, i hvars namn alla jor¬
dens slägten skulle välsignade varda, änt¬
ligen var kommen, och den mystiska för¬
eningen emellan gudomlig och mensklig na¬
tur, i tidernas fullbordan, tillvagabragt.
Himmelsfärden åter är ju kronan på Gu-
dasonens menskliga lif; men dessutom är
den äfven en sinnebild af Christendomens
tröstefullaste lära, den sätter så till sagan-
des de synbara vingarna på odödlighetens
hopp, hvilket den store Läraren lemnat
till evärdelig! arf åt Sina bekännare. För¬
flyttar man dessa bägge dagar, så rubbar
man derigenom, icke blott de naturliga
gräns-stenarne, inom hvilka det väsendtli-
gaste af uppenbarelsens ’ historia ligger,
utan man skakar äfven de synbara grund¬
pelare, hvarpå 2:ne af Christendomens huf-
vudsakligaste läror hvila. Den bildade skul-
le häri med rätta ogilla misskännandet af
dessa högtiders betydelse; och den enfal¬
dige skulle förskräckas öfver den nya upp¬
lysning, som på ett så fiendtligt sätt bröte
in i hans tros helgedomar. Det är också
Bekant, alt dessa bägge högtidsdagar äro ur¬
åldriga inom Christna kyrkan. Bebådelse-
dagen stadfästades väl först på kyrko-mötet
i Constantinopel 680, men var otvifvelak-
tigt firad långt förut. I Sverige är den li¬
ka gammal med Christendoinen. lleforma-
Besv. och Oecon. lils k. Bét.de. TV.o 66. 5
tionen vidrörde elen icke. Örebro möte i52t>,
vår äldsta Svenska kyrkolag af 1571, Up¬
sala mötesbeslut af i5g3, likasom ännu gäl¬
lande Kyrko-lag af år 1686, stadfästa den
samtlige. Christi Himmelsfärdsdag åter, un¬
der namn af Helge Thorsdag; stadfästad i vår
lörsta inhemska kyrko-ordning, är vida äl¬
dre och uppstiger lill Christendomens ur¬
sprungliga tider. Den omtalas redan från
fjerde århundradet af kyrko-fädren, som
hänförde den till Aposllarnes tidehvarf.
Den anföres bland kyrkans stora högtider,
för mer än tusen år tillbaka, under Carl
den Stores lider. Utskottet bög icke till¬
styrka dess allysning 1 Carl den Fjortondes.
En Talare på Riddarhuset' har önskat
bibehållandet af denna högtidsdag, på den
grund, att den i liera landsorter vöre för¬
enad med en folkfest. Mot denna förening
har Utskottet visserligen ingen ling att an¬
märka. Det skulle tvärtom önska, att alla
våra folkfester tillika vore religieusa; ty
den rätta glädjen är ické blott förenlig med
den rätta Religionen , utan blifver just der¬
igenom renad och förädlad. Sådant var äfven,
före Christendomens införande, förhållan¬
det hos fornverldens mest bildade folkslag,
bos Greker och Romare, hvilkas alla folk¬
fester hade ett religieust ursprung. Men
Utskottet delar ingalunda Talarens tanka,
6 Besv. och Oecon. Ut sk. Bet.de. IV: o 66.
att det är för folkfestens skull, sora Chri¬
sti Himmelsfärdsdag bör tålas. Utskottet,
som i Christendomea gerna ville se mensk-
lighetens högsta och egentliga Riddarhus¬
ordning, håller för, att det är Religionen,
som adlar folkfesten, icke tvertom.
Hvad vidare beträffar Trettonde da gen,
den Motionairen önskar icke förflyttad ulan
alldeles afskaffad, så gäller derom, till en
stor del, hvad sorn redan blifvit anfördt om
de tvänne nyssnämnde högtiderna. Dagen
intager ett utmärkt rum i Christna kyrkans
tradition, icke blott derföre, att den bevis¬
ligen blifvit firad, allt sedan andra århun¬
dradet, utan äfven och i synnerhet af det
skäl, att denna högtid, under namnafEpi-
phania eller uppenbareisesfest, antyder me¬
ra än en märkvärdighet i uppenbarelsens
historia. Grekiska kyrkan firade på denna
dag minnet af Christi döpelse: den Cathol-
ska deremot de så kallade Tre Konungars
högtid; hvarföre ock dagen i vår äldsta
kyrkolag nämnes för vår Herres döpelse¬
dag, den man ock kallar de helige Tre ko¬
nungars. Dessutom firades dagen äfven till
åminnelse af Christi första underverk. Det
lärer icke kunna nekas, alt alla dessa händel¬
ser, som ansågos hafva inträffat på samma
dag, ehuru på skiljda år, utgöra tänkvärda
momenler i Religions-stiftarens lefnad. Pro-
Besv. och Oeoon. Utsk. Bet.de. N.o 66. 7
lestantiska kyrkan liar i detta afseende valt
det yppersta och mest belyrlningsfulla, då den
på denna dag firar minnet af de vises hyll¬
ning åt den- nyfödde Himla-Försten. Dea
verldsliga visheten, som kommer ifrån Öster¬
landen, från, Solens portar, för att knäböja
icke blött för Gudasonens herrlighet, utan
äfven för barnets oskuld: i sanning detta
är en så djuptänkt, så genomgripande, så
för alla tidehvarf och bildningsgrader läro¬
rik symbol, att Utskottet, för sin del, al¬
drig kan tillstyrka att beröfva Svenska för¬
samlingen en högtid, som eger en sådan
text. Vill man dessutom se frågan från en
annan synpunkt, så hör Trettondedagen
till fullständigheten af Julen, som i två¬
tusen år varit en religieus national-fest i
Norden.
Återstår således Annandag Pingst. Ut¬
skottet, som ieke inser något skäl hvarföre
denna dag, mera än Annandag Jul och
Påsk, bordt uppföras på indragnings-sta-
ten, inskränker sig i detta afseende till den
enda anmärkning, att Christendomens Iren¬
ne största högtider, Jul, Påsk och Pingst,
verkligen lyckas böra firas med någon stör¬
re högtidlighet, än en vanlig Söndag, såsom
äfven från urminnes tider varit brukligt.
Sedan Utskottet sålunda yttrat, hvad
sorn i dess tanka talar emot j bör det äf-
8 Besv. och Oecon. Utsk. Bet:de. N.-o 66.
ven närmare pröfva'halten af de skäl, sorn
blifvit anförda för Motionen.
Det första af dessa består deruti, att
i Sverige, liksom i alla länder der upplys¬
ningen går framåt, helgdagar, som inträffa
under veckan, blifvit dels förflyttade, dels
indragna. Det är också onekligt, att en
mängd sådana, sedan reformationen, blifvit
afskaffade. Kungabrefvet af den 4 Novem¬
ber 1772 förflyttade till Söndagen Mariae
Kyrkogång, Michels-Mässo- och Allhelgona¬
dag; hvaremot det alldeles aflyste gudstjen-
sten på tredje- och fjerde-dagarna vid de
tre stora högtiderna, Mariae Besökelsedag,
Skärthorsdag, Apostladagarija och de så kal¬
lade Gångdagarna. Härvid torde likväl få
anmärkas, alt några af dessa högtider egent¬
ligen varit bibehållna, såsom qvarlefvor af
den Catholska läran om Jungfru Marias och
Helgonens dyrkan; andra åter, såsom fjer¬
de-dagarna och Gång-dagarna, hade ett all¬
deles tillfälligt och localt ursprung. Ingen
enda af dem stod i något närmare förhål¬
lande till Christendomens hejigaste minnen
eller väsendtligaste trosläror. För deras
bibehållande talade således ingalunda sam¬
ma skäl, som för de nu ifrågasatte. Deraf
att det öfverflödiga eller tillfälliga utmön¬
stras, följer ännu icke, att det nödvändiga
och väsendtliga likaledes bör afskaffas. Det
Besv. och Oecon. Utsk. Bet. de. Ar. o 66. 9
måste för dylika indragningar gifvas en
gräns, bestämd afReligions-Systemels kraf,
af Landets tro, af Kyrkans natur. Sedan nu
äfven Böndagarna blifvit förflyttade till Sön¬
dagar, är det Utskottets oförgripliga tanka,att
Svenska Församlingen uppnått denna gräns.
Så väl i afseende på sitt Högtids-kalenda-
riutn, som sin liturgi, tyckes lion nu me¬
ra hafva träffat den svårfundna, men lyck¬
liga, medelvägen mellan Catholicismens yp¬
piga öfverflöd och andra Christna Kyrkors
alltför magra och förbleknade återhållsamhet.
Det andra skälet för Motionen är hern-
tadt derifrån, att de ifrågavarande, under
veckan infallande, Högtids-dagarna skulle
föranleda till oordningar bland den arbe¬
tande klassen, och vara hinderliga för mo¬
raliteten. Hvad nu detta angår; så har man
mot Sabbatsbrott flera stadganden, som, om
de rätt handhafvas, bqra kunna bämma dy¬
lika oordningar. Man aflyser icke Markna¬
der, Ting och andra sådana folksamlingar,
ehuru dessa otvifvelaktigt äfven föranleda
oordningar; — samma skonsamhet tyckes
äfven böra bevisas Religions-festerna. Det
är dessutom en, i Christenheten, temligen
allmänt antagen grundsats, att moraliteten
hos Folket närmast och väsendtligast stö¬
der sig på Religionen. Utskottet förmodar
io Besv. och Oacon. Utsk. Bet.de. JY.o 66.)
Sfven, att réligions-käBslan väckes, lifvas,
utbildas genom Religioris-öfningar och of¬
fentliga Gudsljensten. Att således vilja be¬
fordra moraliteten, genom inskränkning af
Religions-öfningar, förefaller Utskottet, som
om man ville förstärka verkningen, derige¬
nom att man försvagade orsaken.
Tredje skälet för motionen grundar
sig på den besparing af dagsverken , som
skulle uppkomma för hela landet, derige¬
nom att oftanämnde Högtidsdagar antingen
förflyttades eller afskaffades. Öm detta skäl
fullföljes, som det kunde, så skulle det äfven
tala för indragning af Söndagarne i allmän¬
het, hvarigenom besparingen otvifvelaktigt
Liefve ännu större. Men Utskottet håller
för, att en sådan beräkningsgrund icke är
rätt lämplig vid denna och likartade frågor.
Det håller för, att Statens Andeliga Elemen¬
ter, Religion, Uppfostran, Lagstiftning, Re¬
geringssätt, icke böra uppskattas på samma
sätt, som dess oeconomiska. Det håller för,
att mensklighetens högsta angelägenheter
måste mätas, efter en annan måttstock, än
den som hemtas af Markegångs-taxorna öf¬
ver besparade dagsverken. Det håller för,
att ett motsatt tänkesätt, om det blefvc
allmänt i landet, skulle vara ett af de säk¬
raste och beklagligaste tecken lill en bör¬
jande förruttnelse inom Stats-kroppen. Det
Besv. och Oecon. Utsk. B et.-de. IV.o 66, 6 7. 11
håller slutligen för, att ett folk, som vore
så nogräknadt om sin arbetsvinst, att det
icke hade tid att frukta Gud, snart äfven
skulle sakna tid att utbilda sina högre an¬
lag, alt rådpläga om sina högre angelägen¬
heter, och att mot utländskt våld försvara
sin sjelfständighet.
Slutligen får Utskottet vördsamt till¬
kännagifva, att det, till följd af vänlig på¬
minnelse, från en värd Talare på Riddar¬
huset, tagit kännedom om de öfverläggnin-
gar, som egt rum vid 1810 års Riksdag i
likartade frågor, men beklagar, att det der¬
af icke funnit några skäl, som kunnat än¬
dra dess nu yttrade öfvertygelse;-—Det är
till följd af denna, Utskottet alltså, hos
Rikets Höglofl. Ständer, på det högsta af-
styrker Motionen i alla dess delar.
Stockholm den 24 Februari 1829.
N:o 67.
Utlåtande, i anledning af de, inom
Hedervärda Bonde-Ståndet, gjorde
anmärkningar vid Utskottets Be¬
tänkande N:o 9, angående yrkad
rättighet för Barnmorske-lärlingar
12 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.cle. IV.-o 6~j.
på Gottland, att undervisas och
examineras af någon Läkare der¬
städes.
Hedervärda Bonde-Ståndet liar, genom Pro-
locolls-Utdrag den 15 sistlidne Januarii, lill
Utskottet återremitterat ofvannämnde Betän¬
kande, sedan anmärkningar dervid blifvit
gjorde af Motionairerne Pehr Burge och
Pehr Mårtensson från Gottland, hvilka yr¬
kat, att, utan afseende på de skäl, som för-
anlålit Utskottet att tillstyrka afslag å den
ifrågavarande Motionen, densamma måtte
Lilallas, och det så mycket hellre, som
Provincen Skåne skall erhållit rättighet få
Barnmorske-lärlingar undervisade och exa¬
minerade hemma i orten, utan att behöfva,
för sådant ändamål, resa till Stockholm; —
men som, enligt de från de öfrige respecti-
ve Riks-Stånden Utskottet meddelade Pro-
tocolls-utdrag, Höglofl. llidderskapet och
Adeln, den g Januarii, samt Högvördige
Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet,
den 12 i samma månad, Betänkandet till
alla delar bifallit; så får Utskottet det Ile-
dervärda Bonde-Ståndet sådant härmed till¬
kännagifva.
Slockholm den 24 Februarii 1829.
Vesv. och Oecon. Ulsk. Bet:de N. o 68. i3
N:o 68.
Utlåtande, i anledning- af väckt frå¬
ga om inköp af en Entomologisk
Samling för Riks-Musaei räkning.
Genom Protocolls-Utdrag af den 17 sist-
lidne December, har det Högvördige Preste-
Ståndet till detta Utskott remitterat ett
af Contracts-Prosten, Herr Doctor Rönbeck
till bemäldte Riks-Stånd ingifvet anförande,
af innehåll, att Herr Kammar-Rätts-Rådet
och Riddaren Billberg vore i begrepp att
underhandla om föryttrandet i London af
en honom tillhörig Entomologisk Samling,
hvilken, utgörande ett antal af 20,000 st.
och derutöfver, utom doubletter, skall va¬
ra behörigen ordnad, och förvarad, samt af
framlidne Professoren och Commendeuren
Thunberg ansedd att kunna uppgå lili ett
värde af 1,200 £ Sterling, eller en sum¬
ma emellan i3 å 14.000 R:dr B:co; men
som Herr Kammar-Rätts-Rådet helst önska¬
de, att samlingen mätte stanna inom Riket,
och erbudit sig att, i sådan händelse, vilja
föryttra den, antingen mot utbekommande
af 8000 R:dr B:co i ett för allt, eller ock
af 1000 R:dr B:co nu genast, samt derefter
1000 R:dr B:co årligen i 10 år, under för¬
bindelse, i senare fallet, att biträda med
i4 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. IV.o 68.
samlingens framgena förökande och ordnan¬
de; så och på det denna samling måtte
kunna räddas åt Fäderneslandet, och icke,
delande Linnaeanska samlingarnes öde, blif¬
va till England försåld, har Motionairen.
föreslagit, att meranämnde Entomologiska
samling kunde på ett af de uppgifna alter¬
nativa vilkoren, och för Riks-Musasi räk¬
ning, af Staten inlösas; varandes af Kongl.
Lif-Medicus, Herr Doctor Ekström till det
Högvördige Ståndets Protocoll hemställdt,
att, som en noggrann pröfning till bestäm¬
mande, så väl af den utbjudna Insect-sam-
lingens egna värde, som ock i synnerhet
af dess större eller mindre umbärlighet för
Riks-Musaeum, borde, i- Herr Lif-Medici
tanka, ligga till grund för bedömandet af
köpe vilkoren, Kongl. Vetenskaps-Academi-
en, som vore i tillfälle att säkrast anställa
en sådan pröfning, måtte anmodas att öf¬
ver Motionairens förslag sig utlåta.
Utskottet, som i nyssberörde ändamål
communicerat handlingarne i målet med
förenämnde Kongl. Academie, har, under
den ii i denna månad fått emottaga dess
utlåtande i frågan; och sorn derafinhemtas,
att af alla Riks-Musad samlingar, Insect-
samtingen för närvarande är den rikaste
och minst ofullständiga, samt således den,
hvilken bland alla har minsta behof af en
Besv, och Oecon. Utsk. Bet.de. IV:o 68. 15
kostsam och betydlig tillökning, i synner¬
het sedan Musasum nyligen, genom aflidne
Professoren Dalmans testamentariska dis¬
position, erhållit en ganska vacker och full¬
ständig inländsk Insect-samling, hvaremot
de ' flesta öfriga Riks-Musaeum tillhörande
samlingar äro i långt större behof af till¬
växt och förkofran, för att kunna svara mot
Inrättningens ändamål och tidens fordrin¬
gar, och hvilka samlingar Kongl. Acade-
mien ansett först böra någorlunda complet-
teras, innan betydliga kostnader göras för
vidare utvidgande af den jemförelsevis "re¬
dan ganska rika Insect-samlingen; alltså fin¬
nér Utskottet icke skäl, att å den af Herr
Doctor Rönbeck väckta Motionen Rikets
Höglofl. Ständers bifall tillstyrka.
Stockholm den 24 Februarii 1829.
STOCKHOLM,
P. A. Norstedt & Söner,
182 g.
N:o 6g.
Utlåtande, angående föreslagen än¬
dring i arbetstiden inom Embets-
verken.
Uti Memorial , som från Högloft. Ridder-
skapet oell Adeln blifvit remitteradt, har
Grefve HamiltonJacob, omförmält åt¬
skilliga olägenheter deraf, för så väl Em-
bets- och Tjenstemännen sjelfve, som för
vederbörande sakegare, att arbetstiden i
Hof-Rätter, Collegier och andra Embets¬
verk nu vanligen är från kl. io f. m. till
kl. 2 e. m.; hvaremot såsom lämpligare fö¬
reslagits liden emellan kl. 12 på dagen och
kl. 4 e*
I anledning häraf får Utskottet upp¬
lysningsvis anföra, att för längre tid sedan
skall existerat ett påbud, som, i afseende
å Rikets Collegier, föreskref, det Tjenste-
rnännen borde sig å Embetsrummet kl. 8
på morgonen inställa; äfvensom att seder¬
mera varit i Nåder anbefalldt, det veder¬
börande skulle, ifrån och med kl. 9 f. m.,
vara å Embetsrummen att anträffa; för-
Bihans till R. St. Prot. 1S28 och i8jo. 8:de Sami. *
l3:e H.t.
a Desv. och Qecon. Utsh. Bet.de. N.o 6g, 7o.
modande Utskottet, att vidare någon all¬
män föreskrift i denna del icke utkommit,
och att orsaken till den, nu mera, än ytter¬
ligare framflyttade publika arbetstiden å
Embets-Rummet, ligger uti förändringen
af lefnadssätt och andra förhållanden, emot
livad tillförene egt rum. Då den i all¬
männa Lagen bestämda fatalie-timmen kl.
12 gör vederbörandes anträffande derför-
innan på Embetsrummet till en nödvän¬
dighet, och då för öfrigt, vid upprättapdet
af arbets-ordningarne inom hvarje Embets¬
verk, lärer afses så val tjenstens ändamåls¬
enligaste kandhafvande, som ock sakegares
samt allmänhetens billiga fordringar i så¬
dant hänseende, tror Utskottet någon åtgärd
från Rikets Höglofl. Ständers sida nu
icke böra tillstyrkas till den föreslag¬
na förändringens tillvägabringande.
Stockholm den 28 Februarii 1829.
N:o 70.
Yttrande, i anledning af Hedervärda
Bonde-Ståndets Återremiss i frågan
om Planpenningar.
Sedan Utskottet, under den 17 sistlidne
Januarii, afgifvit Utlåtande rörande grun¬
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.-cle. IV-o 70 j 7/. 3
den för bestämmandet af sä kallade plan¬
penningar, eller det bidrag, Strö-Rotar bö¬
ra till Stam-Rotarne erlägga, i och för dessa
senares flere kostnader, vid Soldats anskaf¬
fande, underhållande och aflöning, så har
Hederv. Bonde-Ståndet återförvist frågan,
med dervid gjorda andraganden, hvilka
hufvudsakligen innehålla samma omständig¬
heter, som, vid Motionernes besvarande
i förra Utlåtandet, redan kommit under
pröfning.
Utskottet, som nu får vördsamt till¬
kännagifva, det 3:ne respective Stånd, me¬
delst gillande af ofvannämnde Utlåtande,
N:o 23, redan fattat Rikets Ständers Be¬
slut, har alltså, likmätigt 49 § Riksdags¬
ordningen, icke att någon vidare åtgärd
dermed vidtaga.
Stockholm den 28 Februarii 1829.
N:o 71.
Betänkande, angående Förslag till
allmänt stadgande om Spar-Ban-
* kers oell Pensions-Anstalters in¬
rättande vid Bruk och Fabriker.
Till detta Utskotts handläggning har Väl-
lofl. Borgare-Ståndet remitterat det Memo¬
4 Sesv. och Oecon. Vtsk. Bet.de. N.o 7/.
rial, hvaruti Herr Santesson_, framställan¬
de de fördelar, hvilka i afseende på tje¬
nande och arbetande folk-elassens sedlig¬
het och bergning kunna vinnas, genom in¬
rättningen af Spar-Banker och Pensiöne-
rings-anstalter vid Bruk och Fabriker i
Landsorterne, föreslagit Rikets Höglofl. Stän¬
der, alt hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla nm utfärdandet af en Oeconomisk
Författning, hvarigenom skulle stadgas:
1:0 Att anläggare hädanefter af nytt
Bruk och Fabrik ovilkorligen förbindes,.
att med sådan anläggning förena en Spar-
Banks- och Pensions-Anstalt för sitt ar¬
betsfolk ;
2:0 Att egare af sådane redan existe¬
rande verk uppmanas, att, inom någon viss
tid, i denna del gå det allmännas fordrin¬
gar till mötes ;
3:o Att desse Bruks- eller Fabriks¬
egare åläggas årligen till Läns-Styrelsen
uppgifva, efter ett visst formulair, persona¬
len af arbetarne och deras familjer, jemte
resultatet för året af den på stället föran¬
staltade Spar-Banks- eller Försörjnings-In-
rättning för de orkeslösa arbetarne eller
dessas efterlemnade Enkor och Barn; äf¬
vensom, vid Inrättningens anläggning, aflem-
Betv. och Oecon. Utsk. Bet.de. JV.o 7/. S
na elt exemplar af Reglementet eller Ord¬
ningen för densamma;
4:o Att Konungens Befallningshafvande
måtte årligen till Kongl. Maj:t anmäla fort¬
gången af dessa åtgärder; och
5:o Att, vid uppstående frågor inom
de socknar, der Bruk eller Fabriker finnas,
om skyldigheten af de fattiges försörjning,
samt huruvida socknen bör gemensamt vid¬
kännas tyngden af sådarie deribland, hvilka
ditkommit för nämnde Inrättningars skull,
eller der nedlagt deras arbete, det må
åligga vederbörande Auloriteter, å hvilkas
pröfning dylika mål bero, att rättvisligen
taga i betraktande, huruvida egarne till
dessa verk vidtagit eller uraktlåtit ända¬
målsenliga anstalter och dem handhaft, till
förekommande af klagan i sådant hänseen¬
de; dervid dock jemväl må fästas bil ligt
afseende å den fördel, orten medelst ar¬
betsförtjenst dragit af Fabriksrörelsen; hem¬
ställande tillika Motionairen om den un¬
derdåniga önskans frambärande, det Kongl.
Majrt täcktes låta meddela Rikets Ständer,
vid deras nästinträffande sammanträde,
hvad verkan denna Författning i allmän¬
het medfört; och har Herr Scmtesson der¬
efter till Utskottet inlemnat så vät For-
mulair för de Reglor, hvilka för slik* In¬
rättningar, vid a:ne honom tillhörige Bruk,
6 Besv. och Oecon. Ut sk. Bet:de. IV: o 71.
Blifvit mellan Arbetarne och Bruksegaren
öfverenskomne, som ock sammandrag öfver
Spar-Banks- eller Pensions-fondens ställ¬
ning vid 1837 års slut, utvisande den för¬
kofran fonderue vunnit till insättarnes stora
Båtnad.
Utskottet, som tagit detta ämne i öf¬
vervägande, rättvisar fullkomligen ej min¬
dre Herr Santessons berömliga åtgärder
medelst ifrågavarande anstalter till dess
egne Bruksarbetares bästa, än hans, genom
Förslaget, framställda åsigter om nyttan i
allmänhet af besparings- och pensionerings-
inrättningar, hvarigenom dels sedligheten
Befordras, dels tillfälle beredes för den
sjuklige eller ålderstigne arbetaren, att kun¬
na, äfven i denna belägenhet, njuta frukten
af sin verksamhet till understöd för sig,
hustru och barn, utan att hvarken falla
det allmänna till last, eller besvära annat
samhälle, som af hans nedlagda möda
icke dragit någon direct fördel. Delande
alltså äfven Motionairens önskan om dylika
välgörande anstalters tillvägabringande, an¬
ser dock Utskottet en sådan önskan icke
kunna föranleda den åtgärd, att Rikets
Ständer skulle hos Kongl. Majit i under¬
dånighet anhålla om den ifrågaställde För¬
fattningens utfärdande, enär omlormälde
Besparings- ooh Fattigförsörjnings- Inrätt¬
Besv. och Oecon. Vtsk. Bet.de. 2V.o y f, yi. 7
ning ar böra blifva föremål för elen enskil-
Ja omtankan, och dessutom i tillämpningen
omvexla, efter serskilda locala och andra
förhållanden, så, alt några allmänna före¬
skrifter om inrätlningarnes organisation,
förvaltning, säkerhet för insatte medel o.
s. v. icke lämpligen kunna i förhand be¬
stämmas, utan böra, enligt sin natur, blifva
beroende på ömsesidiga öfverenskommelser,
A ena och andra sidan lemnade garantier
m. m. Under vördsam anmälan, det flere,
rörande Fattigvården, väckte motioner för
närvarande handläggas inom Utskottet, öf-
verlemnas nu lill Rikets Höglofl. Ständers
egen pröfning Utskottets åsigt:
det till Kongl. Maj:t, enligt Utskottets
tanka, bör icke, på sätt Herr Santes¬
son föreslagit, frambäras Rikets Stän¬
ders underdåniga anhållan om allmänt
Kådigt Påbud till Spar-Bankers och
Pensions-Anstalters inrättande vid Bruk
och Fabriker.
Stockholm den 28 Februarii 1829.
N:o 72.
Ytterligare Utlåtande i frågan om
vissa dagars undantagande från
Auctions-förrättningar.
Sedan Utskottet, uti afgifvet Betänkande,
N:o 4» angående dels yrkad inskränkning
8 fiesv. och Oecon. Utsk. fiet.de. IV.o 72.
af dagar för marknaders anställande, dels
vissa dagars undantagande från Auclioners
förrättande, ansett i förra fallet någon än¬
dring i författningarnes nu gällande före¬
skrift icke böra ega rum, och, i afseende på
den senare frågan , föreslagit, att Nådigt för¬
bud måtte utverkas emot auctioners begyn¬
nande å sådana dagar, som omedelbart fö¬
regå en predikodag, så har Betänkandet,
hvilket bifallits af Höglofl. Ridderskapet och
Adelil, äfvensom af Hedervärda Bondestån¬
det, blifvit från de tvänne andra Riksstån¬
den återremitteradt, med anmärkningar rö¬
rande endast det föreslagna förbudet emot
auctioners begynnande å vissa dagar.
Inom Högvörd. Preste-Ståndet, hvarest
motionen först gjordes, det auctions-förrätt-
ningar måtte förbjudas å de dagar, som
omedelbart föregå eller efterfölja en predi¬
kodag, har, i anledning af Betänkandet, blif¬
vit erinradt, dels, att Utskottets begagnade
uttryck: Predikodagj måtte förändras lill
Sön- och Helgedag , näst före hvilken auc-
tioner icke finge begynnas, och dels, att från
sådant förbud undantag måtte göras för
Rikets norra provincer, hvars innevånare
sällan egde tillfälle bivista auctioner, så
framt dessa förrättningar icke verkställdes
på Lördagar och andra sådana dagar, då
Allmogen från sina aflägsna hemvist i och
Dtsv. och Oecon. Vlsfc. Bet.de. N. o 72. 9
förföljande dagens allmänna Gudstjenst, an¬
komma till de så kallade Kyrkostaden^'
eller deras qvarter invid Kyrkorna, derest
samlingen vanligen sker så tidigt på dagen,
att auclionen, som sällan påstår längre an
en eller annan timme, kan verkställas utan
minsta rubbning af Sabbatens tillbörliga
helgd; Yarandes den inom VällofL Borgare-
Ståndet gjorda anmärkningen likaledes rig-
tad emot de olägenheter, i oeconomiskt hän¬
seende, som uppstode deraf, att auctioner-
ne icke finge, i de Norra orterne, hädanef¬
ter som hitintills, utan inskränkning af
förra ttnings-dagar, verkställas efter förra
vanligheten.
Efter öfvervägande af hvad sålunda
anmärkt och erinradt blifvit, tillstyrker Ut¬
skottet, att, vid bestämmandet af de da¬
gar, å hvilka auctioner icke få begynnas,
Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majrt i
underdånighet anhålla om förbudets tilläm¬
pande å'de dagar, hvilka föregå Sun-eller
Helgedag, i stället för det vidsträcktare
uttrycket, Prediko-dag; och hvad angår
olägenheterna af ett sådant förbud i Rikets
glest bebodda provincer, hafva desamma
ingalunda undfallit Utskottets uppmärksam¬
het, redan då den väckta motionen förra
gången pröfvades, ehuru sådant då ansågs
icke böra hindra enheten i den blifvande
i o Bctv. och Occon. Utsk. Bel.de. N. o 7273.
föreskriften. Du likväl väsendtliga omstän¬
digheter förekomma såsom skäl till ett oli¬
ka stadgande i delta hänseende, får Ut¬
skottet vördsamt hemställa, orri det före¬
slagna förbudet emot auctioners begynnan¬
de å merberörde dagar må blifva gällande
för Rikets öfriga orter, med undantag af
de sex Norra Länen.
Utskottet liar således
1:0 tillstyrkt begagnande af orden:
Sön- och Helgedag , i stället för ut¬
trycket Predikodag, och
2:0 hemställt den vidare förändring
vid förslaget i dess förra Betänkande,
att allmänna föreskriften i detta ämne
icke må tillämpas å de sex Nordligaste
Länen.
Stockholm den 28 Februarii 182g.
N:o 73.
Utlåtande» angående väckt Motion
derom, att Snöplognings-accorden
mätte uppgöras till Landtmannens
största möjliga lättnad.
Friherre Henning Wrangel har, uti ett från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln till detta
Besv. och Oecon. Vtsk. Bet.de. JY.o 73. 11
Utskott vemitteradt Memorial, vackt en Mo¬
tion , af hufvudsakligen samma innehåll,
som en från Hedervärda Bonde-Slåndet
förut remitterad och genom Utskottets Be¬
tänkande N:o 11, under d. 3:dje sistlidne
Januarii, vördsamt besvarad; föreslående
Friherren vidtagandet af sådan åtgärd i af¬
seende å Snöplognings-skyldigheten, att det
må vara vederbörande jord-egare sjelfve
Öppet Iemnadt, att om denna skyldighets
uppfyllande träffa sådane accord eller öf-
verenskommelser, som afse, jemte ända¬
målets befordrande, äfven Landtmannens
största lättnad, samt att Krono-betjenin-
gen icke må dervid ega annan befattning,
än att tillhålla vederbörande entrepreneurer
sina åtagna förbindelsers noga uppfyllande.
Då de i Utskottets åberopade förra
Betänkande omnämnde Kongl. Författnin¬
gar, nemligen Förordningen af den i3
September 1790 och Nådiga Brefvet den
3i Januarii 1798, redan innehålla sådane
föreskrifter, bland annat rörande ordningen
och sättet för Snöplognings-contracters upp¬
görande, att det på vederbörande jordegare
sjelfve beror, deras fördel dervid bevaka,
finner Utskottet jemväl nu: att den gjorda
Motionen icke påkallar någon åtgärd lill
förändrade stadgandens föreslående; hvil¬
ken bibehållna åsigt, i detta ämne, Utskol-
12 Besv. och Oecon. Utsk. Bet.de. N.o j4’
tet åter till Rikets Höglofl. Ständer vörd¬
samt hemställer.
Stockholm den 28 Februarii 1829.
N:o 74.
Utlåtande, angående väckt Motion om
återförandet till Stats-verket af det¬
samma frångången inkomst, genom
förarrendering af Brännvins-destil-
lerings - rättigheten inom Hufvud-
staden.
Uti Memorial, remilteradt till detta Ut¬
skott, har, inom Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, Herr Grönhagerij Gustafanmärkt*
huruledes den inkomst af icke mindre än
16,666 R;dr 82 sk. Banco, som derigenom
årligen tillflöt Stats-verket, att Brännvins-
destillerings-rättigheten inom Hufvudstaden
utarrenderades genom f. d. Magazins-Dire-
ctionens försorg till ett Bolag, alltsedan
1824 års utgång varit till Stockholms Stads-
Cassa öfverlåten, och således under de \ sist-
förflutne åren medfört en förlust för Sta¬
ten af 66,666 R:dr 32 sk. Banco; yrkande
Mftionairen, att berörde väsendtliga intrad
jdesv. och Oecon. Utsk. Det.cle N.o 74- i3
må åter komma Stats-verket och icke Stock¬
holms Stad tillgodo, och att åt Stats-Con-
toret måtte uppdragas bestyret med utar-
renderingen af ifrågavarande destillerings-
rältighet. I anledning af denna framställ¬
ning, bör Utskottet vördsamt erinra, att
då, likmätigt Kongl. Majrts Nådiga Kungö¬
relse af den 19 Maji 1824, grundad på Ri¬
kets Ständers vid senaste Riksmöte fatta¬
de Beslut, brännvins-brännings-och destil-
lerings-rättigheten varit ifrån och med år
1825 fri, samt åtföljt så väl ländets som
städernas jord, har följaktligen under den¬
na tid hvarken Kronan egt någon befatt¬
ning med nämnde rättighets begagnande
eller utarrenderande, ej eller någon inkomst
deraf kunnat, såsom under den föregående
bränneri-perioden, tillflyta Stats-verket.
Vid ett slikt förhållande kan alltså
Stats-verket icke ega ringaste anspråk på
fördelen af den brännvins-destillerings-rät-
tighet, som alltsedan 1824 års utgång till¬
hört Stockholms Stads-jord, och hvarom
Staden fritt disponerar; hvadan ock den
nu i ämnet gjorda Motionen icke kan] till
något afeeende hos Rikets Höglofl. Stän¬
der anmälas.
i4 Besv. och Oecon. Utsk. Bet;de N.o "j5.
N:0 75.
Betänkande, i anledning af yrkade
förändringar till vinnande af lin¬
dring i Bevärings-skyldighetens full¬
görande.
Uti från Hedervärda Bonde-Ståndet till
detta Utskott remitterade trenne serskildta
Memorial, har blifvit föreslagit och yrkadt:
1:0 Af Bengt Ericsson med flere ifrån
Carlstads Län, att, på sätt någon Ståndets
medlem redan tillförene sig yttrat, de år¬
liga vapenöfningarna med Allmänna Be¬
väringsmanskapet måtte, såsom utan vä¬
sendtligt ändamål, så länge manskapet icke
till landets försvar påkallas, varda inställ¬
de, och Bevärings-ynglingarne icke från»
ryckas jordbruket, förr än de till verklig
krigstjenst måste uppbådas, och då de korrt
förut kunde exerceras;
3:0 Af A. Andersson från Skaraborgs Län,
som likaledes ansett Bevärings-ynglingarne
böra endast i Rulla årligen införas, men
icke "hvarje år till vapenöfning samman¬
dragas; yrkande derjemte, att de reguliera
Troupernes exercice-möten måtte till tiden
så förändras, att jordbruket icke, genom
Besv. och Oecon. Utsk. Bet.dé. N.-o 75. i5
nrbetarnes frånvaro, komme att lida; i hvil¬
ket hänseende så väl Petter Jönsson från
Jönköpings Län , som f, d. Talmannen.
Lars Olsson erinrat, det de ansågo de hit¬
intills vanliga mötestiderna tjenligast och
bäst valda, samt
3:o Af Petter Jönsson från Jönkö¬
pings Län, hvilken, under Petter Pehrs-
sons från samma Län instämmande i hans
förslag, yrkat, dels, att Bevärings-yng-
lingarne måtte mönstras vid de tillfällen
deras sammandragning till vapenöfning eger
rum, och dels, att deras samling till öf-
ningsrnöte alltid måtte ske till den för
hvar och en Bevärings-skyldigj närmast be¬
lägna exercice-plats.
Hvad nu först angår förslaget om Be-
värings-exercicens inställande till den tid¬
punkt, då manskapet borde för fädernes¬
landets försvar uppbådas, får Utskottet,
under vördsamt åberopande af dess, den 3
sistlidne Januarii, i enahanda väckt fråga ,
afgifne Betänkande N:o i5, ett sådant för¬
slag, såsom rakt motverkande ändamålet
med Bevärings-skyldighetens införande, på
det högsta afstyrka.
Vidkommande dernäst yttrandet om
förändring i mötestiden för de rcguliera
Trouperne, hvilken förändring dock an¬
dra Motionairer ansett icke vara af behof-
i6 Besv. oell Oecon. Utsk. Bet:de. N:o 75.
vet 'påkallad, kan Utskottet destomindre å
denna framställning tillstyrka Rikets Hög¬
loft. Ständers afseende, som Konungen, i
Dess egenskap af Högste Befälhafvare öfver
Rikets Krigsrnagt, i detta ämne besluter
och förordnar hvad Kongl. Maj:t för godt
finner.
Beträffande åter frågorna, dels om Be-
värings-manskapets mönstrande vid exer-
cice-mötet, dels excercicens verkställande
på närmast belägna öfningsplats, så anser
Utskottet någon Rikets Ständers åtgärd, till
ändring i förra hänseendet, icke tjenlig, eller
af behofvet påkallad, enär en allmän före¬
skrift, som för alla orter af Riket vore
lämplig, icke lärer kunna utfinnas, samt
vederbörandes lättnad, så vidt möjligt är,
redan blifvit afsedd genom Kongl. Majrts,
d. 24 Februarii 181.8, till Krigs-Collegium
aflåtne Nådiga Bref, som innehåller: ’’att
”Kongl. Majrts Befallningshafvande eg a Be-
”värings-Mönstringarne verkställa vid de
”tider och på de orter, de dertill lämpli-
”gast pröfva, dock så, att de Bevärings-
”skyldige icke med långa fram- och åter-
”marcher blifva besvärade’’; hvaremot, i frå¬
ga om localen för Beväringens vapenöf-
ningar, Utskottet tror mycken lindring
kunna beredas, om, uti de Län, hvarest
flere
Besv. och Octon. ZJtsk. Bet.de. JV.o 75. 17
flere Regements-exercice-platser finnas, Be-
värings-manskapet, utan afseende på till
hvilket Regemente hvarje Bevärings-styrka
komme att indelas, detta manskap alltid
finge dess första vapenöfning undergå, så
vidt i öfrigt tjenligt vore, å den till hvars
och ens hemvist närmast belägna Rege-
meuts-exercice-plats; och får Utskottet allt¬
så, med afstyrkande af hvad motioner-
ne för öfrigt innehålla, vördsamt hem¬
ställa, det Rikets Höglofl. Ständer ville
hos Kongl* Maj:t i underdånighet an¬
hålla om Nådig befallning derome att
vederbörande Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande gemensamt med Rege-
ments-Cheferne måtte uppgöra samt
till Kongl. Majrts Nådiga pröfning och
fastställelse insända vederbörligen upp¬
rättade förslag å de exercice-platser,
hvarest hvarje orts Bevärings-ynglin-
gar kunde med minsta besvär och kost¬
nader, så för enskilde som för det
allmänna ■, de erforderlige vapenöfnin-
garne på ändamålsenligt sätt fullgöra;
hvilken hemställan, jehite Utskottets
nu meddeldte öfrige yttranden, till Ri¬
kets Höglofl. Ständers pröfning vörd¬
samt öfverlemnas.
Stockholm den 28 Februarii 1829.
Bihang till R. St. Prot. i8a8 och 18*9, 8'.de Sami. 2
l3.e H:t.
i8 Besv. och Occon. tJtsk. Bét;de. N.-o j6.
N:o 76.
Utlåtande, i anledning af från alla
Respective Riks-Stånden ankommen
återremiss af Utskottets Betänkan¬
de N:o 10, angående yrkad fri rät¬
tighet för Kronohemmans- och Ny-
bygges-åboer i de norra Provincer-
na, att till tjäru-bränning använda
stubbar, rötter, m. m.
I ill följd af, inom Respective Riks-Stånden,
gjorda anmärkningar af Friherre Anckar¬
svärd, Domprosten Lundblad, Prosten Dill¬
ner, Herr Modin, Herr Ståhle, Herr West¬
man och J. Rutberg, har Utskottets förra
Betänkande, N:o 10, blifvit återremitteradt.
Samtliga de gjorda anmärkningarna yrka
en större utvidgning af den rättighet, Ut¬
skottet tillstyrkt, och visa, alt den fördel,
som Utskottet velat bereda Kronohemmans-
och Nybygges-åhoer i Norrbottens Län, en¬
dast skulle komma dem till godo, då deras
hemman och lägenheter äro afvittrade. I
en del af antnärkningarne yrkas äfven, att
rättigheten till tjäru-bränning å Krono-sko-
garne må blifva för hvar och eli fri och
oinskränkt, alt denna rättighet må utsträc¬
kas till flera af de norra Länen i Riket, samt
*
«