Bil.i .Btvilln,- s. Allm.Besv.o.Ot c.-Utsk.Bet.N:o 31. il
Reservationer:
af Herr Grefve von Fersen, Hi ’’Emot
t ill åt el sen för den af Höglofl. Utskotten
föreslagna Forvagns inrättningen att begagna
Gästgifveriskjuts reserverar jag mig, emedan
detta tillstånd, enligt min öfvertygelse,
endast befordrar Inrättningen medelst de
skjutsningsskyldiges ökade betungande. I
fall en Forvagns-inrättning af Rikets Hög¬
lofl. Ständer pröfvas vara af behof och
nytta för .Landet, synes mig Staten hellre
genom ett Prasmium eller en Graiification af
en del af förlagskostnaden böra underlätta
företaget, dock med det vilkor: att detta Pre¬
mium eller denna Gratification endast tillföll
den Forvagns-Entrepreneuren, som å de af
Höglofl* Utskotten föreslagna vägar inrättat
och en längre tid, t. ex, 3:ne år, fortsatt
med en, på privata accorder för fortskaffnini
gen bygd, sådan Inrättning,’’
Herr af Billbergh, J. P: ”Sveriges hårda
climat, som hufvudsakligast utmärkes af våra
korta och kalla dagar halfva året, Landets
backiga vägar samt väglagets omby tl ighet, att
fordra ömsom Hjul och ömsom Kälkar un¬
der Åkdonet, äro svåra hinder för inrättan»
det af en långväga Forvagn 1 vårt land. —
Medger jag likväl, å ena sidan, att dessa hin¬
der icke äro oöfvervinnelige, så tror jag dock,
å den andra, att de böra noga afses. — Ge-
12 Bil. t^Bevilln.v. Allm.Besvtö.Oec. Utsi. Bet. N:ovi.
norn ett öfverlåtande til! Regeringen att
förordna om allt hvad till verkställigheten
hörer, utan att Rikets Ständer i förhand be¬
stämma detailerna, och derigenom stadfästa
hvad sedermera befinnes vara åtminstone
hinderlig!, om icke overkställbar!, inser jag
en möjlighet, att, med erfarenhetens ledning,
kunna förlika en Forvagns-inrättning med
vira localföihållanden, och gör mig äfven
den förhoppningen, att samma Inrättning,
rigtigt ordnad, snarare bör gifva en vinst åt
Staten, än en förlust; men, i samma mon
man vill förändra naturen af en Forvagns
bestämmelse, i samma mon äfventyrar man
icke allenast att göra en financiel förlust,
utan äfven att bereda Inrättningens totala
upphörande.”
”Forvagnens ändamål är, att fortskaffa Re¬
sande och Paqueier för bättre pris, än med
Gästgifvarskjuts; dess natur är, att gå lång¬
sammare, än Gästgifvareskjutsen, dels i an¬
seende till dess förmodade större belastning,
dels för att ifrån och till hvarje Station un¬
der vägen emottaga och aflemna Passagerare
och Paqueter. Vilkoren för Forvagnens begag¬
nande och bestånd ärot ordning, punctualitet,
säkerhet och beqvämlighet, samt att alltid
kunna påräkna ett visst antal af Passagerare
och Fragtgods. Härmed tror jag icke står
att förena Utskottets förslag, att Forvagnen
skall på 5 dygn tillryggalägga 53 mil tili
B il.t 'Bcvittn ,~S'Allm,Besv.o>Oec.‘ Utsk.Bet.N:o 2 r. 13
Götheborg och på 6 dygn 655 mil till Ystad,
ifrän Stockholm räknadt, som vill säga, att
de flesta dagsresorna blifva 11 till och med
i*i mil. Denna beräkning är grundad der¬
på, att Forvagnen skall gå en gång i veckan
ifrån Stockholm till Götheborg och Ystad,,
samt lika ofta ifrån dessa sistnämnde Städer
till Stockholm, och att alla hvilostunder,
då de möjligen kunna ega rum, skola tillbrin¬
gas i Länens Residence Städer. — Att hafva
en Marcheroute för Sommar och en annan
för Vintermånaderna torde icke blifva ända¬
målsenligt, emedan det rubbar ordningen och
med detsamma hindrar den industriens ut¬
veckling, som skall uppkomma deraf, att hvar
och en beräknar sin möjliga fördel af For¬
vagnens ofelbara inträffande på vissa ställen
och bestämd tid, och emedan det skulle af¬
lägsna, eller snarare motverka det syftemå¬
let, att kunna tillvägabringa skjutsnlngen,
medelst entreprenade med de vid ombytes-
stationerna boende Landtman. Sålunda blifver
det, efter min tanka, ovilkorligen nödigt, vid
marche-routens uppgörande, att företrädesvis
taga i beräkning förhållandena under den
mörka årstiden. —— Då man på goda skäl an¬
tagit, att heltäckta vagnar icke äro tjenliga
att begagna, i anseende till det större antal
hästar de skulle fordra och deras rniudre
användbarhet i de större backarne, då väder¬
leken under vintertiden knappast gör det möj¬
ligt att uthärda flere dygns oafbrutna fär-
Bil.t.Bevilln.-StAllm.Besv.OkOeCflJtsLBéttNiozi. 14
dande i ett öppet åkdon, och då väglaget
icke alltid medger att kunna fortskynda re¬
san efter Gästgifvareordningen, så nödgas jag
desto hellre bestrida Utskottens förslag, att
Forvagnen skall gå på 5 dygn till Götheborg
och på 6 dygn till Ystad, utgörande nara it
mil om dagen, som det icke allenast skulle
beröfva Passagerarne all beqvämlighet, med
äfventyr för helsan, utan äfven i så måtto
inskränka fördelen af en Forvagnsinrättning,
som det mindre antalet hviloställen skulle
minska utvägen till förtjenst för dem i det
inre af Landet, hvilka Staga sig att sörja
för Passagerarnes beqvämlighet, och som en
fortsatt resa, utan uppehåll på ombytes sta¬
tionerna, besynnerligen i Städerna, skulle icke
allenast utestänga invåname uti det inre
af Landet ifrån att begagna sig af Förväg,
nen, utan äfven göra farten för Passagerarne
mindre angenäm och nyttig, då icke möjlig¬
het lemnades dern att uträtta det minst tid-
fordrande ärende på de stationer, som pa3se.
rades.”
”Att en dagsresa af 11 mil och ännu
mer af i2i mil med Forvagnen upptager
nära hela dygnet, är lätteligen ådagalagdt,”
”Då Forvagnen lagligen icke får köra
fortare än timme på milen, och väglaget
icke alltid kan medgifva denna fortkomst,
som äfven bör vara den hastigaste, om man
Bil.t.Bevilln..s.Allm.Besv>o.Oect-Utsli. Bet.N:o 21. 15
vill afse dé skjutsandes billiga anspråk påjde-
ras hästars beskedliga behandlande, så med¬
taga 11 mil ...... lö^timmar
För ombyte vid stationerne, be-
räknadt blott till | timme på
hvarje, erfordras .... 2^ dito
För middagsspisnitlgen mäste anslås 1 dito
Då Stad passeras, måste äfven nå¬
gon tid der användas, för att
emottaga och aflemna Passage¬
rare och Paqueter; men, äfven
detta oberäknadt, så medtager så
lång dagsresa 2o| timmar.
Med antågande deraf, att i timme for¬
dras för aftonspisningen och 1 timme för
frukosteringen, innan följande dagsresan an-
trädes, så visar sig lätteligen,’att ii mils resa
om dagen lemnar ingen erforderlig hvila
och ännu mindre tillfälle för beqvämlighet,
samt att en tillökning af i| mil medtager
fullt ut hela dygnet.”
”Den hufvudsakliga verkan af en för¬
ändring uti Utskottens förslag, som förkortar
dagsresorna till omkring 8 mil om dagen,
skulle blifva, att Forvagnen, utan att dub¬
bleras, icke kunde gå oftare, än hvarannan
vecka ifrån Stockholm till Götheborg och
Ystad, samt lika ofta ifrån dessa sistnämnde
Städer till Stockholm. Denna inskränkning
16 Bi/.t.Bevilln-s.Allm.Besv.o.Oe'c.»Vtsk.Bet.N:oni,
nti Forvagnens gang anser jag äfven försig¬
tigheten påkalla, då vår ringa folkmängd och
den obetydliga inrikes varuvexlingen med.
sådana dyrbarheter, sorn medgifva en dry^
gare forslingskostnad, gör det sannolikt, alt
Forvagnarne hvar vecka icke kunna få fulL
last, minst de första åren, innan Inrättnin¬
gen vunnit förtroende och modet att fara
med egna vagnar aftagit.”
”Afsigten med denna min Reservation
är att härå fästa Rikets Höglofl. Ständers
uppmärksamhet, på det någon stadfästelse a.
Utskottens förslag, att Forvagnen skall gå
en gång i veckan, med vilkor att göra de
föreslagna långa dagsresorna, icke må med¬
delas, i fall Rikets Ständer godkänna de af
mig häremot framställda olägenheter. För
min del skulle jag anse det lämpligaste
vara, att Rikets Ständer inskränka sitt be¬
slut dertill, att, genom Postverkets försorg,
en Forvagns - comrnunication skall inrättas
emellan Stockholm och Götheborg samt Stock¬
holm och Ystad, och att fastställa afgiften för
Passagerare och Paqueter, med öfverlemnan¬
de åt Regeringen att ej mindre bestämma
tiden för Forvagnens gång, än hvad i öfrigt
för verkställigheten erfordras.”
Herr Kyrkoherden Lyth: ’’Då det nu
blifvit föreslaget, att en Paquet-Post, hvil¬
ken
Bil,t.Bevilln..s.Allm.Besv.Q.Oec,-Utsk.Bet,N:ozr, 17
ken på försök af' Staten bekostas, skall tills
vidare inrättas och gå emelian Stockholm
och Ystad, samt Stockholm och Götheborg,
hade jag trott sjelfva rättvisan fordra, att de
Landskap och Orter, hvilka ligga utom dessa
linier, måtte varda bibehållne vid den hittills
gällande moderation med den vanliga bref-
posten, samt att detta undantag införes i Ri¬
kets Ständers härom till Kongl. Majit afgå¬
ende underdåniga skrifvelse, — I annat fall
uppstår för dessa orters invånare ett dub¬
belt lidande, dels genom mångfalldig inskränk¬
ning i hittills gällande Porto-moderation,
och dels genom uteslutande från begagnandet
af den nya Paquetposten. — Medgifves det
likväl, att äfven dessa orters invånare må¬
ste draga sin andel af denna, såsom alla an¬
dra Statsbördor, så måste det finnas hardt,
att de ej kunna hädanefter emot några vil¬
kor erhålla eller afsända med Posten, t, ex.
en Bok utöfver åtta lods vigt.”
”Ur dessa skäl reserverar jag mig emot
sammansatta Utskottens ofvannämnde Beslut,”
Bih. till Rikt-St, Prat. 18*8 och 1829. 5 Sami. * Af i,
8:e H:t. 2
s töckholm,
»ryckt »^Marquardöka Boktryckeriet, i8a§r
Bevillnoch Oec.-Utsh. Bet. N:o 22, 1
N:o 22.
Ankom till Exp, Utsk d. ii Oct. i82y«
Betänkande, angående åtskilliga Motioner
om Post-Inrättningen i Riket.
T ill handläggning, dels gemensamt af Rikets
Högloflige Ständers Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskott, dels endast af
detta senare, hafva blifvit remitterade följande
Motioner och Anföranden, nemligen:
Frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln:
Af Herr Rosenblad, Bernhard, som, efter
en Historisk framställning öfver Post-Inrättnin¬
gens första uppkomst, utbildning och närvaran¬
de tillstånd inom Fäderneslandet, meddelar åt¬
skilliga upplysningar, angående Bref- och För-
Posterne uti flera främmande Länder, samt se¬
dermera öfvergår till Motionens egentliga före¬
mål, det nemligen, att föreslå de åtgärder, som
Motionairen anser nådiga i och fur reorganiseran¬
de af Svenska Post-Inrättningen i hela dess vidd,
hvarvid,, utom hvad som förekommer om Re¬
sandes och Paqueters förskaffande genom For¬
vagnar, afhandlas dels Bref-Postens inrättning
och dels Postforvaltningens organisation, jemte
Controllerne dervid.
Bih, till Riks.- St. Prot. 1828 och 1829,5 Samt. 2 Afd,
Cjtde Haft. s
a Bevilln.- och Oec.-Vtsh. Bet. N-:o 2a.
1 afseende på Bref Posten har Motionairen
framlagt ett utarbetadt förslag till ordning och
Reglemente härvid, deruti hufvudsakligen före¬
slås: att ined Posten skulle fa afsändas Bref om
högst 16 Lod, Handlingar till en vigt af icke
öfver 48 Lod, Tidningar och resandes förbuds-
sedlar; att i assurance-afgift för recommendera-
de Bref borde erläggas i-4:dedels procent; att
Cours- oell Tina-Listor skulle utfärdas för In¬
rikes Postgången; att Postens forsling genom
dertill serskildt anslagna hemman och mot min¬
dre skjutslega än den vanliga skulle upphöra,
och Postföringen deremot bestridas, antingen
efter åtagande af Gastgifvarne eller Postmästar-
ne, eller ock af dem, som böra bestrida den
allmänna skjutsningen å hvarje ort; att utom
denna Åkande Post borde, der så nödigt och
lägligt vore, inrättas Ränn-Poster, Sjo-Poster,
serskilda Poster , äfvensom användas Extra Po¬
ster; att de för Posten nödige Hållhästar ej
finge lemna ombytsstället eller till annan skjuts
nyttjas, innan Posten, anländt eller nytt håll in¬
kommit; att väntningspenningar skulle erläg¬
gas; att ett tillräckligt antal Postilloner, beräk¬
nade af Motionairen till 12 eller högst iC,
skulle vara att tillgå för att åtfölja de större
Posterne; att Postillonerne borde vara försed-
de med lämpliga åkdon och säkra ur, anskaffa¬
de af General-Post-Styrelsen; att, då enskildas
åkdon vid Postföringen begagnades, vänlig le¬
ga, enligt Skjuts-Ordningen j derföre borde er¬
Hevilla.- och Oec-Utsk. Bet. N:o aa. 3
läggas; att Postillonen skulle contant liqvidera
skjutsen å hvarje station; att Postmästarne bor¬
de vara skyldige hälla Lösväskor för å landet
boende Gorrespondenter, samt. Postilloner och
Postförare äläggas forsla Lösväskorne, hvilka
skulle i sädant ändamål af egarne ä skjutsom-
bytsstället aflemnas. ofver Post-Verkets Orga¬
nisation, de i öfrigt dervid nödige Controller,
Löne-Regleringen för Tjenstemännen o. d. m.,
framställas äfven förslag af Motionairbn, som
tillstyrker Rikets Högloflige Ständer, att i un¬
derdånighet anhälla, det Kongl. Maj:t täcktes
lata utarbeta och i verket ställa en efter tidens
fordringar lämpad förändring i Rikets Post- och
Skjutsväsende, samt att Rikets Ständer mätte
till Kongl. Maj:ts disposition för ifrågavarande
ändamål ansia öfverskottet å Post-Intraderne in¬
till nästa Riksdag.
Af Herr Friherre Carpelan, Vilhelm, som
till granskning upptagit åtskilliga delar af Herr
Rosenblads anförande, och i anledning deraf
gjort flera anmärkningar, saint meddelat upplys¬
ningar.
Af Herr Rosensvärd, A. R., med yrkande,
att Postmästare borde åläggas att, emot arfvode,
tillhandagå de från Post-Contoiren aflägse bo¬
ende Gorrespondenter med emottagande och ex¬
pedierande af deras Bref och Lösväskor, dem
Postförarne borde till och från Post-Contoiren
fortskaffa; hvilka åtgärder Herr Printzensköld,
Axel, äfven ansett behöllige.
4 Bevillnoch Oec.-U tsh. Bet. NYo.aa,
Af Herr von Vegesack, Ernst, som, på an¬
förde skäl, anser lämpligare och yrkar, att de
emellan Ystad och Pommern gående Post-Ång¬
fartyg ma anlöpa Stralsund i stället för Greifs¬
wald,
Af Herr Anckarsvärd, August, hvilken sa
vida instämt med Herr von Vegesack, att han,
intill dess an, som fran hafvet leder fram till
Greifswald, blifvit uppmuddrad, tror Stralsund
vara en tjenligare landningsort, men för öfrigt
anmärker, att communicationen genom nuvaran¬
de Postfarten fran Ystad i synnerhet vore be¬
qväm med Berlin, ehuru vära coinmerciela fö¬
retag vore mest rigtade på Hamburg och att,
vid sådant förhållande, Lybeck syntes vida mer
passande Post-station, än både Greifswald och
Stralsund’; och hafva i dessa frågor åtskilliga
upplysningar blifvit meddelade af Herrar Grefve
af {Vetterstedt, von Schulzenheim och af Lundblad.
Af Herr Löwenström, Johan Jacob, med
yrkande, att Post-författningarne måtte granskas
och erhålla en för nuvarande förhållanden pas¬
sande ny redaction, hvarom Motionen, sedan
Jjag-Utskottet, i anledning af skedd remiss, ic¬
ke ansett sig behörigt att dermed taga befatt¬
ning, blifvit från samtlige Riks-Stånden till Oe-
conomie-Utskottet öfverlemnad.
Från Högvördige Preste-Ståndet:
Af Herrar Doin-Prosten Heurlin, Profes¬
sor Gravander, Contracts-Prosten Suedelius, Pro-
Bevilln.- och Oec,-ZJ tsk, Bet. N:o 22. 5
stärne Grevillius, ågrell, Gumelius och Nibelius
samt Kyrkoherden Lyth, hvilka alla, af anför¬
de anledningar, begärt dels ny och dels förän¬
drad Postgång i åtskilliga orter.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet:
Af Herr Winbladh, som först förnyat en vid
sistlidne Riksdag gjord framställning om en bil¬
lig jemkning i den vissa Hemman åliggande
svåraPostforslings-skyldigheten; och sedermerauti
ett, i grund äf tillika gjordt förbehåll 0111 när¬
mare utveckling af och tillägg till sin motion,
afgifvet anförande yrkat, ej mindre att en viss
vigt måtte bestämmas såsom den högsta för
Postväskan, till förekommande af den olägen¬
het, sora nu ofta skall inträffa, att Postväskor-
ne innefatta en vida större tyngd, än som
skäligen bör fortskaffas med det antal hästar,
hvilka Posthernmans innehafvare böra i och
för Postskjutsen hafva i beredskap, än ock att
en, Postilloners och PostförareS ömsesidiga rät¬
tigheter omfattande, nödig Instruction måtte af
Ofver-Post-Directeuren blifva utfärdad.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet:
Af Olof Olofsson från Östergöthlands Län,
Hans Hansson från Gefleborgs Län, Nils Pers¬
son från Malmöhus Län, Casper Wijkman från
Upsala Län, P. P. Lundstrom från Westerbot¬
tens Län, Lars Larsson från Norra Möre Hä¬
rad, Nils Insulin från Stockholms Län och
6 Bevilln.- och Oec-Utsk. Bet, N:o 22.
Eric Svanberg från Vester-NorrlandsLän, hvilka al¬
la yrkat att Postskjuts-legan matte forhöjas, en¬
ligt <le flestes tanka, till likhet med legan för
Gästgifveri-skjuts, eller 16 skillingar milen, men,
efter den sistnämndes mening, ända till En
Riksdaler milen, hvarjemte de arne förstnämn¬
de ansett, att Postföringen kunde ske genom
vanlig hållskjuts, eller att åtminstone flere hem¬
man borde för ändamålet blifva anslagne, så att
endast 8 mils Postföring i veckan komme att
åligga hvarje helt mantal. I dessa yrkanden
hafva åtskilige Ledamöter inom Hedervärda
Ståndet instämt; men dervid har blifvit erin-
dradt af Andert Andersson från Skaraborgs Län,
att Postföringen vore en verklig förmon, enär
Posthemmanen nästan åtnjuta Säterifrihet, un¬
der förbehåll likväl, att, 0111 någon förhöjning å
legan beslutes, den äfven måtte komma Post-
hemmannen i hans ort till godo; af Nils Strind-
hind: att den föreslagna högre legan vore den
enda lindring i Postförarnes onus, som vore
lämplig, helst Postens forslande med hållskjuts
hade flere olägenheter, hvarföre han afstyrkte
denna anstalt, utom för de orter, der inga
Posthemman finnas; och delades dessa åsigter
af flere Ledamöter, bland hvilka Anders Da¬
nielsson frän Elfsborgs Län uti serskildt anfö¬
rande anmärkt, att, om högre Postföringslega be¬
viljas, tillgång för en sådan ökad utgift borde
beredas genom förhöjd Bref-portoafgift; saint af
Olof Jeppsson från Blekingen: att Reserv-skjuts-
Bevilln,- och Oec,-Vtsli. Bet. N:o 22.
lagen icke matte till Postföring anslås förr, än
en fullständig reglering af skjutsväsendet egt
rum.
Af Sune Nilsson från Kronobergs Län , sorn
begär, att den Roteringsskyldighet, hvilken i
senare tider blifvit flere Posthemman ålagd,
måtte uphöra.
Af P. P, Lundstrom från Vesterbottens
Län, hvilken, utom redan anfördt påstående
om ökad skjutslega, yrkar att Postbönderne
måtte befrias från skyldigheten att skjutsa Post-
Inspectorerne vid deras Inspectionsresor, samt
föreslår, ej mindre att vid Postföringen må be¬
räknas x och en half timma på milen, än ntt
Personer af Qvinnckönet må tillåtas forsla
Posten.
Af Anders Nilsson från Malmöhus Län,
med anhållan om bestämmandet af en skälig
ersättning till Postförare för Lösväskors fort-
skaffande; saint
Af yohan Olsson från Vesterås Län, sorn
ansett, att i Almauachorne borde införas Utdrag
af Post-Taxan i hvad den stadgar örn betalning
för recommenderade brefs inlenjnande eller ut-
lösen; att visst arfvode borde bestämmas för
Postböckers förande, samt att Postmästare skul¬
le åläggas låta Almogens bref åtfölja Lösvä-
skorne till Landsorterne.
Dessutom har Kongl. Maj:t, till upplysning
och vägledning i dessa ämnen, i Nåder låtit af¬
lemna följande handlingar nemligen:
8 Bevilln - och Oec.-Utsh. Bet, N:o 22.
1:0 Infordrade Utlåtanden från samtliga
liäns-Styrelserne, i anledning af så väl Rikets
Ständers vid föregående Riksmöten gjorda un¬
derdåniga framställningar om Reglering af Post¬
väsendet, som ock enskilda personers i samma
ämnen gjorda ansökningar.
2:0 Ofver Post-Directeurens, under den 6
Julii r826, till Kongl. Maj:t afgifna, underdåniga
Betänkande, öfver ej mindre Rikets Ständers
och enskilde personers yrkanden i ämnet, än hvad
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande derom an-
dragit.
3:0 Kammar-CollegiiochCancellie-Styrelsens
gemensamt afgifna underdåniga utlåtande, af den
j6 Mars 1827, öfver hvad Ofver Post-Directeu-
ren hemställt och tillstyrkt; samt
4:0 Ofver-Post-Directeurens, den 16 sist-
lidne Mars, afgifna underdåniga förslag till en
fullständig Reglering af Postgången i Riket,
om afgifvande af hvilket generela förslag Kongl.
Maj:t gifvit befallning, genom Nådig Skrifvel¬
se af den 15 November 1826, deruti tillika
icke allenast Nådigst blifvit föreskrifvet, att af¬
seende borde i främsta rummet fästas derå, att
en skyndsammare communication måtte vinnas
emellan Hufvudstaden och Uandshöfdinge-Re-
sidencen, emellan dessa inbördes, samt emel¬
lan Stockholm , de förnämste Handels-Städerne
och tGränseorterne, utan äfven åt Ofver-Post-
Directeuren är vordet uppdraget, att föreslå alla
de
Bevilln.- och Oec.-Utsh. Bet. N-o 22.
de förändringar i nu gällande föreskrifter, an¬
gående brefvexlingen och oin sättet för Poster¬
nas förskaffande. hvarigenom större lättnad i
cornmunicationerne och en ökad skyndsamhet
kunde erhällas i förening med säkra Controllör
öfver Post-inkomsten.
De i förenämnde Motioner gjorda yrkanden
och framställningar kunna hänföras till följande
3:ne hufvudföremäl, af hvilka de arne först¬
nämnde äfven vid föregående Riksdagar varit
under öfverläggning, nemligen:
i:o Upphörande af Postforingt skyldigheten
för de dertill anslagna hemman, derigenom att
Posten skulle framskaffas med vanlig Häll- och
Gästgifveri-skjuts under vissa vilkor och iakt¬
taganden, samt Posthernmanen i stället utgöra
vanliga Krono- eller Kronoskatte - hemmans
onera, i sammanhang hvarmed blifvit föreslaget,
att hela Skjutsnings- och Postväsendet skulle å
nyo organiseras och ställas under Post-Styrel-
sensöfverinseende, såsom Central-autoritet m. rn.;
2:0 tillvägabringande af en jemnare för-
delning och en billig jemkning uti det Posthem¬
manen nu åliggande Postforingsbesväret; och
3:0 åtskilliga yrkade partiela regleringar
vid Postväsendet i flera vid Motionairernes an¬
förande upptagna omständigheter.
Förenade Utskotten hafva med skyldig nog-
Bih, till R. St.Prot. 1828 och 1829, 5 Sami. 2 Afd.
g.v/e H/ifc. 2
io Bevillrt.- och Oec.-ZJtsk. Bet, N:o 22.
grannliet genomgått och öfvervägat alla nyss om-
förmälde handlingar, samt dervid, bland annat, in-
liemtat, huruledes Ofver-Post-Directeuren, vid
fullgörande af Kongl. Maj:ts Nädiga befallning,
i afseende pä förslaget om en fullständig re¬
glering af Postväsendet i Riket, vidtagit den
förberedande åtgärd, att sä väl i Embetsväg
anmoda samtlige Konungens Befallningshafvan¬
de att uppgifva de förändringar i Postgängen
inom Länet m. m., hvilka af dein önskades
och tillstyrktes, samt anbefalla samtlige Post-
Inspectorer, att insända nödige upplysningar,
rörande Inrättningens tillstånd inom hvars och
ens District, som ock att, genom Kungörelser i
Allmänna Tidningarne, uppmana enskilde Gorre-
spondenter till anmälande af de giltiga skäl och
förhållanden, som vid den förestående reglerin¬
gen kunde föranleda till ändring i Postgången.
Häraf har också uppkommit den följd, att icke
blott hufvudsakligen enahanda yrkanden, som
i ofvanberörde Motioner innehållas, utan äf¬
ven flere och i andre hänseenden yttrade önsk¬
ningar, rörande de förändringar vid Post-In-
rättningen, hvilka ansetts nödige och nyttige,
blifvit hos Ofver-Post-Directeuren framställde
och granskade, samt sålunda redan behörigen
förberedde till att i ett sammanhang, vid ären¬
dets slutliga reglerande, hos Kongl. Majtt kom¬
ma i Nådigt öfvervägande.
Sedan, genom dessa föregående anstalter,
utrönts det verkliga behofvet af och de billiga
Bevilln.- och Oec.-Ucsh. Bet. N:o 22. it
anspråken på nödiga och möjliga förbättringar
uti en Inrättning af så väsendtligt inflytande på
Samhällets välstånd och trefnad, saint sakkun¬
nige och ansvarige autoriceter inkommit med
sina yttranden, förslag och calculer, så är äm¬
net härigenom så fullstänigt utveckladt, att de
åtgärder och önskningar, sorn af Rikets Hög-
loflige Ständer i dessa frågor torde böra vidta¬
gas och framställas, inskränka sig till några få
föremål; och Utskotten gå nu att i korthet af¬
gifva vördsamt utlåtande i ämnet.
r
a •
Beträffande frågan om upphörande aj Post-
foringsskyldigheten för de dertill anslagna hem¬
man, emot dessas deltagande i vanliga onera
och Postens framförande i stället genom Håll-
och annan Gästgifvarskjuts, så anse Utskot¬
ten , att den senare forslingsutvägen kan vara
nyttig, och bör begagnas i serskilda fall, der
antingen Postens skyndsamhet skulle genom
en sådan anstalt befordras , eller å sådana
orter, hvarest inga Posthemman finnas att till¬
gå; men hysa deremot för öfrigt samma öfver¬
tygelse, som Ofver-Post-Directeuren, i grund af
anförda skäl, framställt, eller att förslaget om
Postens framförande endast genom Gästgifveri-
eller Hållskjuts icke är fördelaktigt, helst det
icke synes leda till de dermed åsyftade j:na
hufvudföremål, nemligen Postens skyndsamhet
och lindring i skjutsningsbesvdret. I förra hän¬
seendet förekomma svårigheter, att alltid till
12 Devilln.- och Oec.-Ut.sh. Bet. N:o 22.
vin t ning på Posten tillhandahålla nödigt antal
hastar viJ Posternas mangen gäng obestämda,
af olika väglag oell andra inträffande omstän¬
digheter beroende ankomsttid, serdeles ä de flere
orter, hvarest ingen hållskjuts utgöres, samt den
omständigheten, atc den skjutsande, enligt nu
gällande Gästgifveri-Ordning, eger använda en
fjerdedels timmas längre tid pä milen, än nu
för Postskjutsen är föreskrifvet.
I senare a/seendet synes det vidare up¬
penbart, att någon lindring i allmänna skjuts-
ningsbesväret icke skulle vinnas, emedan i sam¬
ma mon, som reserv-skjutslagen ökades af Post-
bemmauen, skulle ett motsvarande större behof af
hästar inträffa i och för Postens skjutsande.
En slik uppbädning eller väntning skulle dess¬
utom medföra större olägenhet, än då den skjut¬
sande hemma hos sig, under nyttig sysselsättning,
afbidar Postens ankomst.
Emot förslagets antagande förekommer yt¬
terligare :
att antalet af Postilloner, som nu uppgår
till omkring 100, torde bora fördubblas, så
att de äfven kunde åtfölja Sidoposterne, hvilka
icke kunna anförtros ensamt åt den okände
skjutsandes vård, med den trygghet, som åt
den ständigt ansvarige Postbonden, hvilken äf¬
ven fortskaflär lästa eller olästa Lösväskor och
lösa bref, hvarigenom 1’ost-communicationen
betydligt befordras och underlättas emellan hvar¬
annan närmare belägne orter, — en anstalt, sorn
Bevilln.- och Oec.-UtsJi. Bet. N:o 22. i3
med iinga kostnad uppfyller sitt nyttiga ända¬
mål och på vissa orter bidrager att minska be¬
sväret både för Allmogen med Krono bref bä¬
ringen och för Soldaten med Regements-Postens
förskaffande;
att af ståndet emellan Gdstgifveriskjuts-sta-
tionerne dr ganska ojemnt, hvilket på långa håll
skulle verka till uppehåll för Posten och öka
de skjutsandes tunga;
att anvdndandet af Gdstgifveriskjuts skalle
medföra betydligt större kostnad, än örn betal¬
ningen regleras efter andra här nedanföre fö¬
reslagna billiga grunder, hvarigenom lindring i
det tryckande af Postföringsbesväret lämpli¬
gast synes kunna vinnas; samt
att hdstarnes duglighet icke kan vid Gdstgifve-
riskjutsen controlleras med samma noggrannhet, sam
nu eger runi, så att genom mindre brukbara
hästar betydligt uppehåll kunde inträffa.
Under sådana förhållanden, och då Utskot¬
ten för öfrigt betvifla, att dessa och andra smär¬
re olägenheter skulle förekommas eller förmin¬
skas derigenom, att hela skjuts-inrättningen, på
Sätt föreslaget blifvit, ställdes under Öfver-Post-
Styrelsens inseende, enär denna Central-Auto-
ritets föreskrifter, i de mångfalldiga härvid före¬
fallande Ordnings- och Poiicemål, lättare torde
eluderas och blifva kraftlöse, än de förordnan¬
den, Läns-Styrelserne i hvarje ort kunna utfär¬
da och genom underlydande Kronobetjente ri¬
tan tidsutdrägt befordra till efterlefnad,
»4 Bevilln.- och Oec.-Utsk. Let. N:o o.?,.
sakna Utskotten alltså skäl att under¬
stödja hvad i Motionerne härom blif¬
vit yrkadt, utan tillstyrka i stället, att
sådant måtte lemnäs utan afseende.
2.
Hvad dernäst angår en jenmare fördelning
och eu hillig jemkning uti det Posthemmanen nu
åliggande Postf orings besvär et, så bör dervid, i
Utskottens tanka, tagas i betraktande, att bör¬
dans olika tyngd, der den nu, genom i senare
tider förändrade förhållanden, kan anses vara i
intr eller mindre grad orättvist tryckande, be¬
ror icke blott af den längre eller oftare påkom¬
mande skjutsningen, utan ock af olika localför-
hållandeu, såsom svära vägar, mötande vatten¬
drag och flere andra naturhinder, samt att den¬
samma äfven bör mätas efter hemmanens läge
i olika orter och det värde, Posthemmans-fri-
heterne kunna ega, emedan friheten från ett å-
liggande bor jeinföras med den iner eller min¬
dre ofra ifrågakommande, i stället ålagda Prae-
stationen.
Under så olika förhållanden anse Utskot¬
ten, att bordans jemnande ingalunda lian på ett
rattvist satt vinnas genom en ofver allt till lika
belopp för höjd Postf or ingslega, utan tro Utskotten
den lämpligaste utvägen vara, att legan, jemte öf¬
rigt understöd vid Postföringens fullgörande,
sä vidt möjligt är, afpassas efter det olika oell
verkliga behof af ersättning, som vid serskilda
B edilin.- och Oec.-TJtsk. Bet. N:o 5.7. i5
stationer förefinnes, och Utskotten fS i sådant
ändamål föreslå följande 3:ne utvägar, nemligen:
Aj) att, pä ställen der, efter ve¬
derbörliga undersökningar , Kongl.
Maj:t kan pröfva sådant nödigt, biträ¬
de i Skjutsningen måtte frän angrän¬
sande Hemman anskaffas.
Då det likväl ligger i sakens natur, att
Postväsendet, beräknadt äfven såsom en inkomst¬
källa för Staten, bör underhålla sig sjelft, utan
att jorden för sådant ändamål ytterligare betun¬
gas, och då det senare skulle inträffa, om nya
Hemman blefve anslagne till Postföring och i
stället erhölle befrielse från skjutsnings- och an¬
dra skyldigheter till i samma nion ökad tunga
för andre hemman, så anse Utskotten, att en
sådan indelning endast kan och bör ske med
vilkor, att de hemman, sorn skola understödja vid
Post/oringen, fortfarande utgöra sina förra onera,
men, efter frivilligt intagande af delaktighet i Post-
foringen, derföre erhålla ersättning i Contant af
Postmedlen, till det belopp, som, efter godvilliga
och lämpliga ofverenskommelser, kunde komma att
bestämmas;
B) att, efter förändrade Mynt- oell
andra förhållanden lemnäs en passan¬
de tillökning uti den å Stat af ålder
anslagna ersättning för Postens fort*
skaffande öfver Elfvar och på ställen,
der andra naturhinder försvåra fors¬
lingen ;
lG Bevilln.- och Oec.-TJtsTi. Bet. N:o 22.
hvarom Kongl. Majrt, efter anställda undersök¬
ningar och vederbörandes hörande, i Nåder lä¬
rer täckas närmare förordna; samt
C) att, efter olika förhållanden, med-
gifves en lämplig förhöjning 1 Post-
skjutslegan. Härvid synas de af Of-
ver-Post-Directeuren framställda grun¬
der hilliga och rättvisa; och Utskot¬
ten få, med tillämpning deraf, föreslå,
att, inberäknadt betalningen för åkdo¬
nets begagnande, Postskjutslegan må
på nedannämnde sätt förhöjas; nem¬
ligen :
1:0 från Sex (6) till Atta (8) skil -
lingar för enkel Postföring, hvarmed
förstås Postens forslande en gång
fram och en gång åter i samma
vecka;
2:0 från Åtta (8) till Tio (10) skil-
lingar milen för dubbel Postfö¬
ring eller Postens skjutsande fram
och åter 2:ne gånger i samma vec¬
ka, äfvensom för all Extra Postfö¬
ring; samt
3:0 till Sexton (16) skillingar el¬
ler full gästgifveri-skjuts-lega för
det öfverskjutande Miltal, sorn Post-
föringen för helt mantal i samma
vecka kan öfverstiga Åtta (8) mil,
och
hevilla.- och Opc. litsk Bet, Kjö 23» if
deli sa i proportion för större el-
ler mindre Postgårdar.
Upplysningsvis få Utskotten vid handen
gifva, att med all möjlig noggrannhet uppgjorda
calculer utvisa, det Postföringskostnaden, som,
enligt nu gällande betalningsgrundel- efter 1822
års bokslut, uppgått till 42,305 Rdr I 5 sk. 9 rst.,
skulle, genom här ofvan föreslagna förhöjningar
till 8, 10 och 16 sk i 11ingar per mil, förökas med
en årlig utgiftssumma af 11,338 Rdr 25 sk. 6 rst.}
men att deremot förslaget om all Postföring i
Rikc-t genom Gästgifverlskjuts eller för dylik
lega skulle, äfven efter afdrag af Kronans in¬
komst i rotefrihets-afgifter från de förra Post-
heinmanen, medföra en ökad kostnad af ej min¬
dre ari 40,721 Rdr 13 sk. 7 rst., hvarvid dess¬
utom hvarken blifvit beräknade de visserligen
icke obetydliga väntningspenningal, sorn ofelbart
skulle komma att erläggas, eller Utgifterne för
det tillökta antalet Postiljoner, hvilkas använ¬
dande, af ofvan Uppgifna anledningar, Synes blif¬
va en följd af sistnämnde Postföringssätt.
3-
Vidkommande slutligen de i flera hänse¬
enden yrkade partiela regleringar i Postväsen¬
det, så hafva Utskotten först funnit följande
omständigheter böra blifva föremål för under¬
dåniga framställningar till Kongl. Majit, nem¬
ligen :
Bi/i. till Ii. St. Prot. 1828 och 1829, 5 Sami. 1 Afd.
iyde Haft. 3
18 Sevllln.- och Oec.-Utsfs. Bet. Nio 22.
D) Frågan om inrättandet af ett nytt
Post-Contoir, antingen vid Åby Post¬
hemman eller ä Herrevads Kloster.
Da Åby, i Utskottets tanka, är dertill vida
tjenligare både för kringboende Corresponden-
ter och Postföringens skyndsamhet, och det huf¬
vudskål, som Velat hemtas för Postgångens le¬
dande ötver Herrevads Kloster, att der finnes en
Commissariats-Inrättning, skulle förfalla, i hän¬
delse dessa Commissariat skulle komma att upp¬
höra ;
sä anse Utskotten, att Rikets Hög-
lollige Ständer torde böra i under¬
dånighet Understödja förslaget om
ett Post-Contoirs förläggande till
Åby.
E) Herr Winbladhs förslag öiti upprät¬
tande af Instruction för Pöstilloner och
Postförare, i anledning hvaraf Utskot¬
ten, sorn för sin del biträda de der¬
före anförde skäl, tillstyrka»
att Rikets Högloflige Ständer mätte
hos Kongl. Majit i underdånighet an¬
hålla om Nådig befallning till Ofver-
Post-Directeuren att, till efterrättelse
för Postiljoner och Postförare, upprät¬
ta och till Kongl. Maj:ts Nådiga fast¬
ställelse underställa en Instruction,
som, i öfverensstämmelse med För-
, fattningarne, bestämmer deras ömse¬
sidiga rättigheter och skyldigheter.
Be.villn.- och Oec.-Utik. Bet, N:o 22.
F) Jan Olssons fran V esterås Län
framställning om införande i Alma-
nachorne af underrättelser ur Post-Ta¬
xan; med understödjande hvaraf Ut¬
skotten hemställa,
att i Skrifvelsen till Kongl. Maj:f
äfven i underdånighet blefve hegärdt,
det vederbörande mätte erhälla Nå¬
dig befallning, att i de ärliga Alma-
nachorne ombesörja införandet af
de Utdrag ur Pqst-Taxorne, som
der lämpligen kunna finna rum.
Dä de öfrige af Mptionairerne vidrörda
partiela frägor finnas upptagna och behandlade
uti Ofver-Pöst-Directeurens, den r6:de sistlidne
Martii, afgifna underdåniga Regjerings-project,
hafva Utskotten desto mindre bordt meddela
serskildt detaileradt utlåtande häröfver , som
yttrandet i sådan händelse i hufvudsaken blef¬
ve ett upprepande af hvad Ufver-Post-Directeu-
ren redan hos Kongl. Maj:t tillstyrkt, uppå skäl
och grunder, dem Utskottet jemväl, för sin del,
lunnif gihige- — Vid sådant förhållande, och
enär några flera hithörande ämnen nu icke sy¬
nas påkalla Rikets Ständers vidare pröfning
eller åtgärd, hafva Utskotten trott sig endast
böra här tillägga följande vördsamma anmälan¬
den, nemligen;
att, beträffande den förda klagan deröfver,
att fri skjuts måste af Posthernmanen utgöras
under Post-Inspectoiernes Embetsresor, samma
20 Bevill/t,- och Oec.-TJtsh Bet. N:o 22.
fråga blifvit af Rikets Högloflige Ständers Ju-
stitiaB-Ombudsman dragen under pröfning af
Kongl. Maj.-t, sorn, genom Nådigt Bref af den
I5;de Maji i8?4> täckts förklara, det-den yrka¬
de befrielsen från åliggandet, att en gång om å-
ret vid Post-Inspectorernes inspectionsresor lem¬
na deni kostnadsfritt skjuts, destomindre kun¬
de i Nåder medgifvas, som den ifrågasatte skyl¬
digheten af ålder Posthemmanen ålegat, en¬
ligt hvad f, d, Cancellie-Collegii den I5:de
pebruarii 1707 för Post-Inspectorerne utfärda¬
de Instruction derom innehåller;
att då, i afseende på yrkandet om bestäm¬
mandet af en viss vigt för Postväskan, veder¬
börande icke lära underlåta att härom förordna
på ett sätt, som är lika förenligt med Postens
behöriga framskaffande oell Postförares skäliga
anspråk, att deras hästar ej blifva för hårdt be¬
lastade, Utskotten destomindre förmoda, att Ri¬
kets Högloflige Ständer lära ingå i en dylik
detail-fråga, som, genom den nu föreslagna ser¬
skilda Paquet-Postföring, lindring i vanliga Post-
forslingsbesväret torde böra förväntas;
att, hvad angår emottagningen, expedieran¬
det och fortskaffningen af lösa bref och väskor,
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 29 October 1823»
äfvensom Ofver-Post-Directionens derpå grun¬
dade Kungörelse, af den 8 Martii 1824, inne¬
håller nödiga föreskrifter till efterrättelse för
vederbörande, så väl Correspondenter å ena,
Hcvilltt,- nc/t Ooc-UtsÄ. !>n!. N:o 37. 21
sorn Postförvaltare oell Postbönder å andra
sidan;
att, i fiaga om tillhandahållande vid hvar¬
je Post-Contoir af Jlref - Protocollen , såsom
verification öfver afsände bref, denna skyldighet
jemväl finnes Postförvaltarne ålagd genom Öf-
ver-Post-Directionens Circulaire den 17 Junii
T824 ’ livarom ock Kungörelse i Tidningarne
varit införd;
att, vidkommande Motionen om lämplig
Assurance-afgifts fastställande för penningars al-
sändande linder recotnmendation. Utskotten an¬
sett sig icke höra tillstyrka Pikets Ständer nå¬
gon åtgärd till införande af en sfi beskaffad, cor-
respondenter och de trafiquerande betungande
ny pålaga, enär erfarenheten hittills icke visat
behof för Post-Cassan, att påräkna en Assuran-
ce-intrad, till betäckande af utgifter i och för
dess åtagna försäkringsansvar, och någon slik
anstalt ännu mindre bör blifva af nöden för
framtiden, i samma mon, som Post-Inrättnin¬
gen allt säkrare ordnas och regleras;
att de väckta frågorna, dels om förhud¬
sedlars afsändande med Posten, dels af åtskilliga
af Motionairerna föreslagna förändringar i afse¬
ende på ordningen vid Postforslingen. förfalla, i
händelse Rikets Ständer gilla Utskottens hem¬
ställan om Postfortskaffningssättet;
att, i afseende på Sune Nilssom klagan
deröfver, att några Posthemman i Kronobergs
Län, hvilka af ålder åtnjutit Rotell ihet, af se¬
32 Sevill».- och Oec.-Utxsh. Bet, N:ö 32.
naste Iioterings - Commission blifvit ålagde i
Soldats underhållande deltaga , vederbörande,
som tro deras rätt för nära trädd, ega att der¬
utinnan i vederbörlig ordning ändring och rät¬
telse söka;
att, i fråga om Herr Löwenström! Motion,
något yttrande icke kunnat af Utskotten här
meddelas, enär Motionairen icke uppgifvit nå¬
got serskildt stadgande , hvarutinnan ändring
skulle yrkats, och det dessutom icke lärer und¬
falla Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet, att,
i den mun en ny reglering af olika förhållan¬
den göra förändrade föreskrifter, i afseende på
ordningen och verkställigheten, af nöden, der¬
om anbefalla och vidtaga erforderliga åtgärder,
samt slutligen:
att , vidkommande förslaget om Känn-
Post, Utskotten trott sig böra sa mycket min¬
dre tillstyrka en slik anstalt, som densamma,
utan att medföra någon väsendtlig förbättring,
i afseende på cornmunicationen, skulle försvå¬
ra Controllen vid redovisningen för Post-Intra-
derne.
I följd af hvad, i det föregående, sålunda
blifvit yttradt och hemställdt, få förenade Ut¬
skotten nu hos Rikets Högloflige Ständer vörd¬
samt tillstyrka,
att Rikets Högloflige Ständer, uti un¬
derdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t,
tillkännagifva, hurusom af de handlin¬
gar, hvilka blifvit till förenade Ut-
Bevilln.- och Oec.-Utsk. Bet. N« M. a 3
Skotten i Nåder öfverlemnade, befun¬
nits, att, i fiaga om Postväsendets all¬
männa reglerande, nödiga förberedel¬
ser äro vidtagna och upplysningar in-
liemtade. sä att för detta ämnes slut¬
liga pröfning och afgörande hos Kongl.
Majit, Rikets Högloflige Ständer en¬
dast ansett återstå, att hos Kongl. Majit
i underdånighet anmäla:
Iio att, pä det skäl, som i lia Huf-
Vud-Afdelningen anföres, Postförin-
gen hädanefter som hittills i allmän¬
het bUr utgöras af de dertill anslag¬
na hemman; men
210 att Rikets Ständer tillika insett*
det en jemnaie fördelning och en bil¬
lig jemkning uti det Posthemmanen
nu åliggande Postföringsbesväret bor¬
de ega rum och i sädant ändamål fun¬
nit de Under ofvanintägne Morn. A.
R. C. anförde grundet och stadganden
Vara mest lämplige;
3:0 att Rikets Ständer, med anled¬
ning af de i Mom. Lit. D. Uppräk¬
nade skäl, för sin del. i Underdånighet
Understödja förslaget om inrättandet
af ett nytt Ppst-Goritoir vid Åby, i
stället för vid Herrevads Kloster;
410 att Rikets Ständer, af förekommen,
anledning, i Underdånighet anhålla, det
en nödig InstrUctiori för Postiljoner
24. Bil. till Bevil/noch Oec.-Utsh. Set. N:0 23,
och Postförare matte 1 Nader blifva
Utfärdad; samt
5:0 att Rikets Ständer äfven under-
danigåt hemställa, att Kongl. Maj:t
täckes afgifva Nådig befallning orri
införande i Ahnanachorne af tjenlig»
Utdrag ur Post-Taxorne.
Slutligen fa Utskotten vördsamt tillkänna¬
gifva, att hvad som i afgifna Motioner förekom¬
mit om inrättande af Forvagnar rn. rn. d. är
upptaget och besvaradt uti ett serskildt Betän¬
kande af denna dag.
En emot detta Betänkande afgifven re¬
servation bifogas vördsamt.
Stockholm den 1 October 1829.
Reservation
af Herr Pihlbladh! Sedan Högloflige Ut¬
skottens pluralitet, vid anställd votering, fast-
srällt, det Utskotten icke kunde tillstyrka, att
någon ersättning borde Posthemmans-innehaf-
vare tilldelas för de vagnar och kärror, sorn
af dem för Posternas forslande mäste inställas,
finnér jag mig icke kunna undgå att emot be¬
rörde beslut anmäla min reservation.
Det har af Högloflige Utskotten blifvit
ansedt,
Bil. till B ev ilin.» och Oec.-Utsh, Bet. N:o ?.5
ansedt, att Posthemrnanen i allmänhet, men
synnerligast en del, äroiden mon genom den
dem åliggande Postskjutsen, utöfver hvad ve¬
derbör, betungade, det, för deras underlättan¬
de vid fortfarande af nämnde skyldighets full¬
görande, nödvändigt erfordrades, att den för
Postskjutsen hittills bestådde lega skulle förhö¬
jas i det förhållande Utskotten tillika föresla¬
git. Enär likväl denna föreslagna förhöjning
inskränker sig till högst den hästlega, sorn för
håll- och reserv-skjutsen betalas, eller iG skil-
lingar milen , inser jag icke något verkligt skäl,
hvarföre icke Postskjutsaren jemväl bör ega li¬
ka rättighet med Håll- och Reserv-skjutsaren,
att, för de fordon, som, jemte hästarne, till
skjutsen utlemnas, åtnjuta någon, ehuru alltid
otillräcklig ersättning för berörde åkdons nötning.
Om de omständigheter tagas i betraktande: att
en tilltagande lifligare handel och rörelse ökat
brefvexlingen och således föranledt nödvändig¬
heten af anstalters vidtagande både för Poster¬
nas tätare fram- och återgång, och för desarn-
mas framskaffande med större antal hästar, än
som af hemmanens indelning till Postskjutsen va¬
rit påräknade; att, såsom en följd deraf, Post-
hemmans-innehafvarne för berörde skjuts nu må¬
ste äfven vara försedde med andra och flera
fordon till begagnande vid skjutsen, än som
från början dem ålegat; att, genom afsändande
Bilt. tillRiks-St.Prot. 1828 cch 1829, 5 Sami, iAfd.
ty:de Haft. 4
26 Bil. till Bevilln.-- och Oec.-Utsh. Bet. N:o 22.
med brefposten af tidningar, förordningar, kun¬
görelser och andra allmänna och enskilda hand¬
lingar, de Postväskor, uti hvilka dessa, jemte
brefven, inneslutas, och i synnerhet dem, sorn
härifrän Stockholm afgä, numera innehålla en
sadan vidd och tyngd, att dä pä de vagnar,
hvarä väskorne läggas, medföljande Postilloner,
jemte Skjutsaren, äfven skola inrymmas, nämn¬
de vagnar mäste serskildt sä inrättas, att de ä-
10 säkra och ändamålsenliga, och endast för så¬
dan skjuts måste af Postheinmans-innehafvaren
underhållas; och att, enär vid ett Posthemman,
som i hvarje vecka framför Posten tvänne gån¬
ger och äfven tvänne gånger återför densamma,
det eller de åkdon, hvilka dervid nyttjas, med
beräkning af fram- och återfärden, hvartdera be¬
gagnas en väglängd af omkring 700 mil, hvar¬
efter åkdonets vidare brukbarhet ej synes vara
att påräkna; så lärer det finnas nog klart, att
kostnaden tor Postheinmans-innehafvaren vid
dessa åkdons anskaffande och vidmagthållande
är ganska betydlig, och att, fastän han icke möj¬
ligen kan derföre blifva fullkomligen godtgjord
med den vagnslega, som blifvit föreslagen att
honom tilldelas, både rättvisa och billighet sy¬
nas kräfva, att Posthemmansinnehafvaren åt¬
minstone såmedelst åtnjuter någon vedergäll¬
ning för de utgifter, honom i omförrnälde af¬
seende årligen tillskyndas.
Emot Högloflige Utskottens tillika skedde
afstyrkandeaf min Motion, det de Postväskor, sorn
Bil. till Bevilln.- och Oec.-Utsi. Bet. N:o m. 27
från Post-Contoiren afsändas, ej må få innehålla
större tyngd, än sorn, enligt Gästgifvare-Ordningen,
får läggas elter detarital hästar, hvarmed Postskjut¬
sen utgöres, anser jag mig äfven föranlåten att an¬
mäla reservation, helst jag tror, att uti den
underdåniga Skrifvelse, som blifvit af Utskotten
föreslagen att af Rikets Ständer till Kongl. Majit
allatas, med anhållan om Nådig befallning till
Ofver-Post-Directionen om uppgörande af ln-
struction, till rättelse för så val Postilloner, som
dem, hvilka skola emottaga dessa, jemte de Po¬
ster de medhafva, äfven kunde inflyta underdå¬
nig anhållan, det bemälde Direction jemväl måt¬
te anbefallas att låta tillse, det sådan tyngd ej
varder i de afgående Postväskor inrymd, att
den öfverskrider hvad Postskjuts^rne rätteligen
böra framskaffa.
STOCKHOLM,
hos Cari. Aa, Pihl, 1825.
Bevilln.- och Oec -Utsk. Uti. N:o 23. i
N:o 23.
Ankom till Exp. Utsk. d, 20 Oct. 1829,
Utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet N:o 12, om inrät¬
tandet af Porto-Franco på Gottland,
m. m.
Högloflige Ridderskapet och Adeln samt Hög*
vördige Preste-Ständet hafva återremitterat Ut¬
skottens ofvannämnde Betänkande, i grund af
deremot gjorda anföranden utaf åtskillige Le¬
damöter inom ofvannämnde Riks-Stånd, hvilka
sökt ådagalägga, dels att de farhågor och olä¬
genheter, som föranledt Utskottens afstyrkande
af Portofranco-inrättning på Gottland, skola va¬
ra mindre grundade, och dels att en sådan an¬
stalt borde blifva ganska förmonlig för både
nämnde Ö och Fäderneslandet; men sorn alla
hithörande förhållanden blifvit så fullständigt
utredde uti ifrågavarande Betänkande, att an¬
märkningarna deremot, i Utskottens tanka, der
äro upptagne och på förhand vederlagde, så
sakna Utskotten anledning att ingå i någon yt¬
terligare bevisning öfver det onyttiga, om icke
skadliga, uti inrättandet af Porto-Franco på
Gottland; vid hvilket förhållande, och då ej
mindre Välloflige Borgare- än Hedervärda Bon¬
de-Ståndet under den 3:dje och 7:de sistlidne
Bih, tillRiks-St. Prat. 1S28 cch r8?g, 5 Sami, 2 A/d.
louie Haft. t
a Bevilln.- och Oec.-Utsh. Uti. N:o 9.4,
Augusti bifallit samma Betänkande, Utskotten,
med åberopande af hvad deruti anföres, vidhål¬
la sitt förra yttrande i frågan, under bifogan¬
de af de härvid äfven nu gjorda reservationer.
Stockholm den 13 October 1829.
Reservation.
Mot detta beslut reserverade sig Herr
Friherre Cederström, under åberopande af sin
förut afgifna reservation, samt Herrar Grefve
von bersen, Professor Gravander, Prostarne
Dedekind och Lyth jemte Herr Donner.
N:o 0.4.
Ankom till Exp. Utsk. d. 20 Oct, 1829.
Utlåtande, 1 anledning af anmärkningar
vid Betänkandet JN':o i3, angående
yrkadt förbud mot införandet af Ut¬
ländska varor,?
Vid återremiss af Betänkandet N:o 13, som
blifvit af Högloflige Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet bifallet, hafva
åtskillige Talare inom Högvördige Preste- och
VällofligeBorgare-Ståndet utförligt upprepat hvad
gom både tillförene och serdeles vid denna Riks¬
dag så ofta blifvit anfördt tili försvarande af ett
*
Bevilln- och Oec,~Utsh. Uti. N:o i\, 3
mer eller mindre utvidgadt Prohibitiv-Systern
i afseende på handel och näringar, hvarvid man
hufvudsakligen påstått och velat bevisa: att våra
Fabriker skola vara i aftagande och slutligen
alldeles undergräfvas genom den friare täflan
rned Utlänningens Slöjde-alster, som dels redan
vore tillåten, och dels så väl i Eevillnings-Ut-
skottets Utlåtanden om Tullafgifterne, som i före¬
varande Betänkande blifvit föreslagen och un¬
derstödd; att en sådan täflan i flera fall aldrig
kunde uthållas och i andra icke borde tillåtas
förr, än våra inhemska Fabriker och Slöjde-alster
vunnit den förkofran oell godhet, att införan¬
de af dylika utländska Producter icke kunde
göra Fabriksidkarne någon skada; att ett sådant
förhållande endast kunde uppkomma under skyd¬
det af införsel-förbud, då Skydds-Tull h varken
vore ett lika verksamt värn emot utländska va¬
rors skadliga och olofliga införande, eller kunde
ega rum utan en betydlig Tullförsnillning, som
skulle inträfFa i långt högre grad, än det luren¬
drägeri, som nu torde ega rum; i anledning
hvaraf yrkadt blifvit, det friheten att importera
sådana Fabriksvaror, som kunna här i Landet
idkas och förkofras, måtte dels upphöra, och dels
betydligt inskränkas, samt att en underdånig Skrif¬
velse i sådant hänseende måtte från Rikets Hög-
loflige Ständer till Kongl. Maj:t aflåtas.
Då dessa anmärkningar hufvudsakligen ä-
ro desamma,' som förut vid flera tillfällen blif¬
vit upptagne och besvarade, inskränka Utskotten
4 Bevilln.~ och Oec.-TJtsk. Uti. N:ö 24.
sig till det förklarande, att då ej mindre af
Kongl. Comrnerce-Collegii Berättelse om Fa¬
brikernas tillstånd, än af Ofver-Ståthållarens Fem¬
årsberättelse, i öfverensstämmelse med hvad fram¬
lagda Tableauer och facta utvisa, inherntas, att
Fabrikerne och Näringarne sedan ar 1823 varit
i till- men icke i aftagande; då ingenting kan
vara menligare för inhemska industriens förkof¬
ran, än vacklande Systemer för näringarnes be¬
skyddande; då erfarenheten ådagalagt nyttan af
täflan i näringarne; då skyddet genom Tull är be-
visadt vara starkare och ändamålsenligare, samt me¬
ra öfverensstämmande med Nationens anspråk
på frihet i egna lefnadsomständigheter, än ett
strängt införsels-förbud, enär dermed icke kan
förenas eller i controllen handhafvas förbud
emot bruk och nyttjande af utländska tillverk¬
ningar; då sådana skärpta Författningar redan
blifvit föreslagna, hvilkas alfvarsamma tillämp¬
ning böra gifva det starkaste stöd åt Skydds-
Tulls-Systemet; då af förhållandet sedan år 1823
sig visat, att Kongl. Maj:t med varsamhet, en¬
dast småningom öfvergått från Införselsförbuds-
till Skydds-Tulls-Systemet; och då Kongl. Maj:t,
uti Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer af den
13:de sistlidne Februarii, i detta ämne afgifvit
ett i alla hänseenden tillfredsställande Nådigt
förklarande; så hade det varit lika otjenligt att
tillstyrka öfvergående ifrån ett System, som
redan visat goda, men icke skadliga följder, till
det gamla Prohibitiv - Systemet, under hvars
Bil. till Bevilln.- och Oec.-Uilk. Ull. N:o a4- 5
länga tillvaro vära inhemska Näringar icke vun¬
nit en den utländska industrien motsvarande
tillväxt, som det vill synas alldeles olämpligt
att i underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
begära hvad sora dels skulle sta i strid med
Utskottens förut framställda öfvertygelse, dels
innefatta en erinran om det, sorn Kongl. Maj.-t
sjelf tillkännagifva Sig vilja iakttaga; hvarföre ock
Utskotten förblifva vid deras förra
yttrande i ämnet, under bifogande af
härvid gjorda reservationer.
Stockholm den 17 October 18i9.
Reservationer:
af Herr Grefve Joh. Gabr. Oxenstjerna: ”Sorn
jag var frånvarande dä det återremitterade Betän¬
kandet afgafs, begagnar jag detta tillfälle att re¬
servera mig både emot det förra och det nu
beslutade yttrandet i ämnet, hvarvid jag får å-
beropa den Herr Arosenii Reservation, som åt¬
följde Betänkandet N:o 13, emedan densamma
är öfverensstämmande med den af mig biträdda
mening, hvilken gjort sig gällande inom Hög-
loflige Oeconomie-Utskottet före sammanträdet
ined Bevillnings-Utskottet.”
Herr Prosten Astrand förenade sig härmed,
och Herr Lundman åberopade äfven Herr Ares-
senii ofvannämnde Reservation.
Herr Lejf ler: ”Emot det af Högloflige Ut¬
skotten nu godkända Betänkande får jag mig
ödmjukligen reservera. ’
6 Bil. till Bevilln.- och Oec.-Utsh. Uti- N:o a4-
”Da de Högloflige Utsko-tten icke ansett
nödigt att upprepa och besvara de anmärknin¬
gar, som inom a:ne af de Respective Riks-Stån-
den blifvit gjorda emot Utskottens förra Betän¬
kande, af det skäl, att desamma endast skola
innefatta ett återupprepande af hvad sä flerfal¬
digt under denna Riksdag blifvit anfördt och
besvaradt, tror jag, att det ock hade varit mera
passande, att Utskotten icke vidare utbredt sig
öfver ämnet, utan endast bordt kortligen, så¬
som svar å återremissen, tillkännagifva, att Ut¬
skotten af de gjorda anrnärkningarne icke fun¬
nit anledning att frångå sin öfvertygelse eller
förändra det redan gjorda tillstyrkandet för Ri¬
kets Högloflige Ständer. Jag anser, att, då
Högloflige Utskotten icke funnit för godt att
egentligen besvara de gjorda anrnärkningarne,
är all ytterligare vidlyftighet ändamålslös, enär
den fråga, hvarom Betänkandet handlar, förmod¬
ligen redan inom Riks-Stånden är afgjord, in¬
nan detsamma hinner dit ankomma. Sedan den¬
na min öfvertygelse icke blifvit godkänd och
antagen, får jag derjemte emot de af Utskotten
å nyo anförda skäl, hvilka skola ådagalägga Tull-
Systernets företräde framför det Prohibitiva, an¬
märka: Då Utskotten yttra, att de inhemska Nä-
ringarnes skyddande genom Tull är bevisadt va¬
ra starkare och ändamåisenligare, än införselför¬
budet; då skärpta Tullförfattningar blifvit före-
slagne, är denna satts aldeles stridande emot er¬
farenheten, som bevisat, ooh hvilket äfven allt
Bil. lill Bevilln. och Oec.-Vtsl. Till. N:o il\. 7
mer sk-all af allmänheten blifva insedt, att Tull¬
försnillning är svårare att förekomma än Luren¬
drägeri. Jag behöfver härvid blott åberopa Kongl.
Commerce-Collegii yttrande häröfver, hvilken au-
toritet utan tvifvel förstår att bedöma den fö¬
revarande frågan lika väl som Högloflige Utskot¬
ten. Utskotten förklara vidare, att, under Pro-
hibitiv-Systemets långa till varö, våra inhemska Nä¬
ringar icke vunnit en med utländsk industri mot¬
svarande tillväxt. Jag tror likväl, att grundad an¬
ledning till klagomål i denna del icke linnes, och
att den deröfver hörda klagan ofta liar helt andra
afsigter till grund, än den inhemska Industriens
förkofran. Det är ganska säkert, att våra Fabri¬
ker, i mon af deras längre eller kortare till varö,
kunna tillverka fullt ut nog goda varor för vårt
behof, om vi mindre gjorde afseende på att
likna Utlänningen, men deremot mera sökte att
rätta våra behof efter de i allmänhet inskränk¬
tare tillgångarne. Det som emedlertid ligger in¬
dustriens uppkomst mest i vägen inom vårt land,
är utom tvifvel det vacklande System densam¬
ma är underkastad, enär befaras kan, att vid
hvarje ny .Riksdag föreslås vidtagandet a£ såda¬
na åtgärder, hvilka, i verket satta, motarbeta
dess tillväxt och förkofran, men deremot bere¬
da dess undergång. Man har, under de se¬
nare åren, hört och läst åtskilligt derom, huru
vår Jerntillverkning uti sjelfva sättet skall va¬
ra vida efter det utländska, hvaraf skall följa,
att vår goda malm icke blifver sa bearbetad och
8 Bevilln. och Oec.-Utsh. Bet. N:o o5.
betald, som ilen borde och kunde vara, hvilket
länder till en stor skada för Riket. Hvem som
härtill är orsaken, lemnäs derhän, men af vigt
ar det, att vara egna natur-alster icke aflemnas
till Utlänningen, i någon mon vårdslösade, och
således för ett ringare värde, än för dem kun¬
de erhällas. Likväl förmodar jag, att icke nå¬
gon annan, än de Högloflige Qttkotten, är sin¬
nad att på jerntillverkningen tillämpa det nu
ifrågavarande Tullsystemet, och jag skall, för
min del, lika litet i detta afseende, som uti nå¬
got annat, erkänna dess rigtighet.”
Härmed förena sig Herrar Abr. I. Hies-
ileiter, G. L Alund, jfoh. ffac. Kleman, A. Ze¬
thelius, Carl Arosenius, P. Peterson, Pehr Löf¬
venius, P. Winbladh, P. /. Mattsson och I, G.
Kohler,
N:o 2 5.
Ankom till Exp, Utsk, d. 20 Oct, 1829,
Belänkande, angående Motioner om pras-
mier för Brännvins exporterande samt
beredande af utvägar för utförande
deraf till Norrige.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskot-
tet hafva blifvit remitterade följande motioner,
nemligen:
frå n
Hevilla, och Oec.-Utsh. lit t. N:0 2 5. Q
fran Höglo fl. Ridderskapet och A del ni
I:o af H eiT Friherre E. F. von Sulza-, med
förslag, att, sedan Brännvinstillverkningen i Fäder¬
neslandet stigit till sa betydlig höjd , att utskepp¬
ningen af denna urnbäriiga vara borde på allt
sätt befordras, de möjligen högsta prasmier måt¬
te bestämmas för den eller dem, sorn en slik Ut¬
skeppning tillvägabringa; och
från Välloflige Borgare-Ståndet:
2ro af Herr Rydström, att, sedan Kongl.
Majit i Nåder tillåtit fri utförsel åf Spannmål
till Norrige, och det tvifvelaktigt vore med
Sveriges sannskyldiga bästa förenadt, orri en så¬
dan tillåtelse finge utsträckas till uti Sverige til 1-
verkadt Brännvin, hvaraf Landet eger större öf¬
verflöd an af Spannmål, Rikets ■ Ständer ville
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla orri
undanrödjande af hindren för en sådan tillåtel¬
se, samt
3:0 af Herr P. Petersson, med förslag af
enahanda syftning, eller att underdånig anhål¬
lan måtte hos Kongl. Majit göras, om utver¬
kande af tillåtelse för Svenska Medborgare att
i Norrige införa Bränvin.
Sedan Oeconomie-Utskottet inbjudit Bevill-
nings-Utskottet att i behandlingen af ofvannämn-
de, dess upptagande äfven tillhörande frågor
Bih. till Pi. St. Prat. rSaö och 1829, 5 Sami. 2 Afcl.
i o:de Haft. 2
io Bevill/is- och Oec.-TJtsh. Bet. N:o 25
deltaga, sä lä förenade Utskotten häröfver nu
afgifva gemensamt Utlåtande.
Beträffande förslaget att genom höga pre¬
mier uppmuntra till export af brännvin, sä anse
Utskotten; att en förmonlig export endast kan
i längden bibehålla sig genom den vinst, sjelfva
varans föryttring bereder; att Premier för ut¬
förande af Bränn vin, då detta är belagdt med den
möjligast lindriga utförselstull, eller endast 3
runstycken på kannan, -—en afgift, hvilken står
i ett lämpligt förhållande till den, som vid export
träffar Spannmål, vore så mycket mer öfverflö-
dige och olämplige, som de troligen skulle upp¬
muntra till en ännu högre och för Landet icke
önsklig bränvins-produetion, samt att, om nö¬
diga tönder till belöning för export af förädla¬
de varor vore att tillgå, dessa vida lämpligare
Jtunde användas till upphjelpande af andra magt-
påliggande och nu mindre försigkomne närings¬
grenar inom Landet; i grund af hvilka åsigter
Utskotten icke kunna
understödja hvad härom blifvit fram-
Ställdt, utan tillstyrka, att frågan härom
må förfalla.
Hvad dernäst angår Herrar Rydströmr och
Peterssons ofvannämnde förslag, att Rikets Stän¬
der måtte till Kongl. Majit aflåta en underdå¬
nig Skrifvelse i afseende på Brännvins utföran¬
de till Norrige, så, enär Utskotten hysa den öf¬
vertygelse;), att Kg 1. Majit, vid reglerandet afSveri-
ges handelsförhållanden med Norrige, icke un¬
Bevilln.- och Oec,-Utsh. Mern, N:o 26. n
derlåtit att tillvägabringa deras ordnande ined
allt möjligt afseende på de förenade liikenas
ömsesidiga fördelar, ej eller för framtiden lärer
förbise befordandet af Sveriges sannskyldiga väl
och bästa, äfven i fråga om brännvins-export till
Norrige, tro Utskotten, att en underdånig Skrif¬
velse i detta hänseende torde icke vara af nå¬
gon nödvändighet påkallad, och hemställa alltså,
att de derom
gjorda förslag måtte lemnäs utan vi¬
dare afseende.
Stockholm den 17 October 1829.
N:o 26.
Ankom till Exp, Utsk. d. aa Oct. 1829,
Memorial, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet N:o i5, angående yr¬
kad högre Tull å vissa från Ryss¬
land och Finland inkommande varor.
Sedan förenade Utskotten, uti Betänkandet N:o
15, uppå anförda skäl, tillstyrkt, att åtskilliga
Motionairers yrkanden om en underdånig Skrif¬
velse, i afseende på handeln med Finland och
Tull å derifrån kommande varor m. m., måtte
förfalla, så har nämnde Betänkande, i följd af
dervid gjorda anmärkningar, blifvit från Heder-
värda Bonde-Ståndet återremitteradt; men som
12 Bevilln.- och Oec. ZJtsh. Meni. N:o 26.
detsamma af de 3:ne öfriga Riks-Stånden, under
den io:de, i4:de och I7lde September, blifvit
bifallet, och denna fråga således genom 3 Stånds
beslut är afgjord, alltså måste nu Utskottets åt¬
gärd inskränka sig till att hatmed vördsamt un¬
derrätta Hedervärda Bonde-Ståndet oin ett så¬
dant förhållande.
Stockholm den 13 October 182 9-
STOCKHOLM,
hos Carl Ab. Pihl, 1829.
Bevilln.-j Lag- och Occ.-Vtsk. Mern. N.o 27. t
N:o 27.
Ankom till Exp.-Utsk. den i^JNotb 181;};
Memorial, med förslag till sam¬
man jemkning af Riks-Stån-
dens Beslut> i fråga om
Brännvins-biannings-råttig-
heten, samt till V ote rings-
Propositioner i afseende på
gnmderne för nämnde rät*
iighets beskattning.
Sedan Förenade Utskotten, under N;o 16,
iafgifvit ytterligare Utlåtande, angående
Brännvins-bränningen och dermed gemen¬
skap egande ämnen, så hafva Respeclivé
Riks-Slånden deröfver fattat sina, Utskot¬
ten genom ProtoColls^Uldrag meddelade
Beslut; och sorn dessa dels i allmänhet
och dels i vissa delar äro Trän hvarahnatt
skil jäktige * få Utskotten härmed, enligt
iBih. till R. St. Prot. 1828 och 1823/5 S.j 2 A/d. i
'inte Haft et *
i Bevilln.-j La g- och Oec.-Utsk. Meni. Nvo 27.
rj3 §. Riksdags-Ordningen och 71 §. Re-
gerings-Formen, inkomma med förslag ej
mindre till meningarnes sammanjemkning
än till Voterings-pröpositioner, i fråga om
grunderne för Brännvins-skatten samt de¬
ras tillämpning; och Utskotten få härvid,
till vinnande af redighet och en lättare
öfversigt, uti en serskild Hufvud-afdelning
yttra sig öfver sådana oeconomiska frågor,
uti hvilka 3:ne Stånds sammanstämmande
mening utgöra beslut, och i en annar» Huf¬
vud-afdelning upptaga och behandla de af
Bevillnings-natur varande ämnen, hvilka, i
händelse af fortfarande skiljaktighet, ovil¬
korligen höra genom votering af för¬
stärkt Stats-Utskott, afgöras. Då för* öfrigt
vid de fleste beslut inom Stånden den
ordning blifvit följd, hvaruti hithörande
ämnen i 1S24 års Kongl. Kungörelse om
Brännvins-bränningen förekomma, hafva
Utskotten anseLt mest lämpligt att följa
nämnde Författnings uppställning.
Härvid få Utskotten först anmäla, dels
ätt Högloft. Ridderskapet och Adeln endast
i 2:ne omständigheter, nemligen i afseen¬
de på den vid 4 Art. 1. §. Bet. N:o 6.
(^p. föreslagna förändring, samt hvad
angick tionde-frågan i Betänkandet N:o 6
pag. a3 antagit hvad Utskotten föreslagit;
men i öfrigt afslagit Utlåtandet N:o 16
)
Bcvilln.-j Lag- och Oec.-Uisk. Mern. N.o 27. 3
och beslutat, att den hittills gällande 182f
års Författning må bibehållas med några
bär redan anförda modificationer, hvaraf
således följer, att Högbemälde Riks-Stånds
bifall i allmänhet saknas till de föreslag¬
na förändringarne ; och dels att Högvördi-
ge Preste-Ståndet bifallit samma Utlåtan¬
de, N:o 16, med några förändringar, hvar¬
före serskildt skall redogöras; men att de
öfriga bägge Riks-Ståndens beslut i all¬
mänhet äro så parti ela, att ds icke kunna
hänföras hvarken till egentligt bifall eller
af slag af Utskottens Betänkande i, sin helhet.
I.
1 Jrt. 1 ff. Enligt Ridderskapets och
Adelns beslut om antagande af 1824 års
Författning, samt dels Preste - Ståndets
bifall till Utskottens hemställan i denna
del, och dels Bonde-Ståndets uttryckliga
godkännande af denna §. , sådan den i of-
vannämnde Författning förekommer, skulle
densamma ordagrannt intagas i nya Brann»
vins-förordningen.
Borgare-Ståndet har väl härvid varit
skiljaktigt i 2:ne omständigheter, nemligen
dels i fråga om tiden då Brännvins-bran¬
ning må tillåtas_, hvilken blifvit inskränkt
genom Ståndets beslut att, i stället fo'r or¬
den : ”hela året igenom,” borde inflyta ”från
4 Bcvilln.-, Lag- och Oec.-Utsk. Mern. N.o 27.
den 1 October det ena till den i5:de Junii
det andra åretj’ och dels deruti, att Stån¬
det efter ordet: ”Brännvins-destillering” til¬
lagt ”med 6 kannors panna” men då 3:ne
Stånd på ofvannämnde sätt godkänt och
antagit den förra redaCtionen ordagrannt
efter 1824 års Författning lärer ett så¬
dant beslut destohellre tjena till efterrät¬
telse, som Utskotten anse tillägget om rym-
den af pannor, hvarmed desti 11 erin g skul¬
le få ske, öfver hvilket Utskotten nu först
fått tillfälle att yttra sig, vara mindre
lämpligt, då här endast ar fråga om destil-
lerings-rättighet i allmänhet , samt dessu¬
tom kanne-rymden på annat ställe före¬
kommer, och af den ordställning Borgare-
Ståndet beslutat, skulle följa ett förmodli*
gen icke åsyftadt förbud för den till bränn-
vins-bränning berättigade, att vid destille-
ring begagna annan panna, än en öm 6
kannors rymd, och således äfven att, på
sätt hittills skett, till sådan förädling an¬
vända sin vanliga brännviiis-redskap,
1 Art. 2 §. Benna §. är af alla
Riks-Stånden godkänd , med endast den
förändring af Borgare-Ståndet, att, i stället för
orden vid slutet af §:en: "de till hvarje stads
område hörande jordlotter,” borde intagas:
”den till hvarje stads område hörande jord;”
och som denna förändring är med beslutet
Bevilln.-j Lag- och Oec.-Utsk. Mern. JY.o 27. S
i hufvudsaken fullkomligt förenligt, och
det senare uttrycket synes mera egentligt,
tillstyrka Utskotten , att öfrige respeetive
Riks-Stånden behagade dertill lemna bifall.
/ Art. 3 och 4 <§§• Den af Utskott
ten för 3:dje till och med orden ”ne¬
danstående fördelning,” föreslagna förän¬
drade redaction är af Preste-Slåndet bi¬
fallen; men Borgaren-Ståndet har beslutat,
dels att i stället för orden: ”intill nästa
Riksdag," bör stå ; ",intill och med nästa
Riksdagoch dels att 1827 års Taxerings¬
värde bör tagas till grund i stället fördel
af Utskotten föreslagna i83o års värde,
hvarjemte Bonde-Ståndet äfven bifallit den
nya redactionen, med antagande af endast
ofvannämnde förändrade uttryck : "intill
och med."
Yid sådant förhållande få Utskotten
föreslå;
att, då uttrycket "intill och med’’
innebär ett icke öfverflödigt för¬
tydligande » detsamma måtte af
samtlige Riks-Ständen antagas;
äfvensom att, enär beräknandet
af det egendoms-värde, för hvil¬
ket finge brännas Brännvin, an¬
tingen i enlighet med Ridderskap
6 Bevillu.-J Lag- och Oec.-Utsk. Meni. N.o 27.
pets och Adelns godkännande af
1824 års stadgande efter 1822 års
taxering, eller, jemlikt Borgare-
Ståndets Beslut, efter uppskatt¬
ningen för ur 1827 , synes vi¬
da mindre tjenligt, än Inskottens
af 2:ne Riks-Slånd bifallne För¬
slag, att i83o års taxerings-vär-
de härvid måtte tagas till grund,
Hoglaft. Ridderskapet och Adeln
saint Hällöf. Borgare-Ståndet allt¬
så äfven måtte antaga sistnämn¬
de grund;
hvarjemte Utsi otten få anmäla, att,: enär
Irenne, af Riks-Stånden på ofvannämnda sätt
godkänt den i sammanhang härmed gjorda
framställning, att i taxation, såsom grund för
brännings-rättigheten, ej får ingå värdet för
byggnader till större belopp, än högst en
fjerdedel af-jördens värde, Rikets Ständers
Beslut i denna fråga sålunda är i öfver¬
ensstämmelse dermed fattadtj samt alt Ut¬
skotten endast, till förekommande af all
tvetydighet i sistnämnde hänseende, anse
$ig härvid böra hemställa,
att näst efter orden i nya Re-
dactions-förslaget: ”högsten fjer¬
dedel af jordens värde må inta¬
gas följande mening: ”hvilket stad¬
Beviiln-j Lag- och Occ.-Utsk. Mein. N.a 27. 7
gande galle för åbyggnader så.
väl å landet, sorn. å stadsjord
utom städernas staket.”
Den härefter föreslagna Tariff öfver
beräkningsgrunden för pannerymden är,
genom Ridderskapets och Adelns beslut att
antaga 1824 års Författning, hvaruti en i
liufvudsaken alldeles lika Tariff förekommer,
af Högbemälde Stånd godkänd, äfvensom den
är vorden gillad af Preste- och Borgare-
Stånden,
Bonde-Ståndet har väl deremot, i för¬
ening med siLL beslut om 5 §. af föreva¬
rande artikel, ansett den förändring uti
Glass-fördelningen i 1824 års Kungörelse
skola ske, alt usta Classen fördelas uti
tvänne Glassér, på det sätt, att den, som
efter Hemmans-värdet egt nyttja 20 och.
n5 kannors panna, må begagna 3o kannors
panna, och den, som efter Hemmans-värdet
haft rätt att begagna 3o, 35, 4° oc^ 4^
kannors, må nyttja 5o kannors panna; men
som ifrågavarande Tariff på ofvannämnde
sätt är af trenne Stånd gillad; alltså bör,
i Utskottens tanka, densamma, sådan den
i Förslaget förekommer, lända till efter¬
rättelse.
Sedan , till följd af hvad hemslälldt
8 Bcvilln.-j Lag- och Occ.-Utsk. Mern. N.o 27.
»
blifvit derom, att en enkel panna af go
kannor må utgöra det högsta * hvaraf en
jordegare får i ett verk eller på samma
Bohlstad sig begagna * förenade Ulskotten
föreslagit, att uti 3 §.« näst efter Tariffen,
skulle inflyta ett stadgande af följande ly¬
delse: Å‘utöfver hvilket sistnämnde maxi-,
raum (yller go kannor), kokrummet obe-,
räknadt * pannerjrmden icke må sträckas*
ehvad egendomen till större eller mindre
belopp öf verstiger i5 *000 R:drs. värde*" så
liar detta förslag blifvit af Preste-Ståndet
ovilkorligen bifallet* samt af Vällofl, Bor-,
gare-Ståndet och Hederv. Bonde-Ståndet på
det sätt gilladt, att, då 4 §• ? Mom, före-,
varit, beslutadt blifvit, "att* med bibehål¬
lande af det hittills vanliga maximum af
go kannor* blott en panna af denna storlek
må utgöra det högsta* hvaraf en jordegarefår
på samma egendoms Bohlstad sig begagna.v
Ehuru Bidderskapet och Adelil , äf»
veni detta fall, vidblifvit hvad 1824 års
Kungörelse tillåter, eller att i ett verk och
på samma egendoms bohlstad må nyttjas,
till och med tvänne go kannors pannor,
är dock frågan genom 3:ne Stånds nyss
anförda sammanstämmande mening afgjord*
och Utskotten få här nedan, med afseen-t
de å detta beslut, föreslå en, till vinnande
Bertlin-, Lag- och Oec.-Utsk. Mern. N.o ij. g
af mera bestämdhet, något förändrad re-
daction,
De tvenne ofrälse Stånden hafva gil¬
lat hvad Utskotten i Utlåtandet N:o 16
(^pag. 12——»r4) hemställt, i afseende på
beräkning af kannerymden för tvänne el¬
ler flera pannor, sorn vid konstbrännerier
till brännvins-bränning begagnas, äfven¬
som den, i följd deraf, föreslagna reda-
elion , och utgör således Sådant Rikets Stän¬
ders beslut, oansedt att HöghRidderskapet och
Adeln, utan närmare bestämmande, i det¬
ta hänseende blott beslutat: "att endast ett
pistoriskt verk om 90 kannors, pannerjmd
ina, inom samma Bränneri-inrättning, be-
gagnas , såsom motsvarande tvänne go kan-
nors pannor på hvar sin eldstad
I anledning af hvad sålunda förekom¬
mit, och då Utskotten anse tjenfigast, att
föreskrifterna om högsta pannerymden samt
dess uppmätning i den UYa , likasom i För¬
fattningen af år 1824. förekomma i en
Serskild §., föreslås vördsamt,
att, i stället för de förut fram-
ställda tilläggen vid §■• 3, må an-
tagas följande redaction af
§• 4-
"En brännvins-panna af sistnämn-
de rymd eller go kannor, holy
io BerdinLag- och Oec.-Utsk. Mern. N.-o i.j.
rummet oberuknadt, vare den hös-
O
sta, hvaraf jordegare ellef inne¬
hafvare af hans hriinnings-rättig-
het må sig begagna i ett verk
och å samma egendoms Bohlstad ,
ehvad egendomen till större eller
mindre belopp öfver stiger toooo
B dr i värde; och som föreståen¬
de Tariff endast af ser enida pan¬
nor * bär för öfrigt härvid iakt¬
tagas, alt sammanräknade kanne-
rjmden af de 2: ne eller flera pan¬
nor, sorn vid konstbränner ier lill
brännvinsbränning begagnas, icke
får öfverstiga den pannerjmd,
hvarmed brännvinsbränning med
enkel patina, enligt samma Tariff,
får verkställas
Hvad det i senare Momentet af den¬
na §. förekommande undantag för Ätticke-
bryggerier angur, så och då genom Rid-
derskapets och Adelns allmänna samt Bor¬
gare-Ståndets ej mindre än Bonde-Ståndets
serskilda beslut blifvit bestämdt, att be¬
rörde Moment skall erhålla alldeles samma
ordställning, sorn i 1824 års Kungörelse,
är således den af Utskotten härvid före¬
slagna ringa och endast af Preste-Siändet
gillade förändring derigenom förkastad,
och bör vid förra ordalydelsen förblifva.
Sevilla.-, Lag- orth Oec.-Utsk. Meni. Niovj. 11
1 Art. 5 Genom dess oftanämnde
allmänna Beslut liar Ridderskapet och Adeln
förordnat, att hela denna §. skall qvarstå;
och Bonde-Ståndet har så vida varit af
samma tanka, som Ståndet ansett i:sta Mo¬
mentet böra bibehållas med det dermed för¬
enade beslut': ”att Class-fördelningen af
panneryinden, hvarom i 3 ,§‘. stadgades t
komme att fortfara på sätt nämnde Stånd
här ofvan vid sistnämnde ,§\ beslutat
Som likväl Preste-Ståndet oeh Borgare-
Ståndet bifallit Utskottens Förslag , att
liela denna §. borde ur Författningen ut¬
gå, samt dels hela förra Momentet afser
ett af omständigheterna vid 1823 års
Riksdag på kai 1 ad t undantag, hvars bestäm¬
da upphörande vid innevarande Riks¬
dag är i samma Moment uttryckligen fÖ-
reskrifvet, och dels, hvad senare Mom. an¬
går, 3:ne Riks-Stånd antagit, att samma Mo¬
ment (hvilket är alldeles oförenligt med
de nu antagna grunderna för Brännvins¬
bränningen]) komme alldeles att försvinna;
alltså bör, i Utskottens tanka, hela
i fi ågavarande §. utgå ur den nya
Författningen, hvarom Utskotten
härmed få göra hemställan för så
vida, då a:ne Stånd stannat emot
två, frågan ännu icke är afgjord i
afseende på samma §:s förra Moment,
13 Bevilln.-j Lag-? och Oec.-Utsk. Meni. N.-o 27,
1 Art. 6:te eller nu 5;te §. Vid den¬
na af alla fyra Riks-Stånden till bibehål¬
lande antagne §., torde endast, med an¬
ledning af den omflyttning från 3:dje till
4-'de §., af stadgandet om pannerymden,
sorn här ofvan föreslogs, blifva iakttaget,
(dt gamla redactionen ordagrannt biha-*
hålles.
1 Art• y.denu 6:te Denna §. är,
med den deruti föreslagna förändring, gil»
lad af Preste-Ståndet, som dock förklarat,
att efter orden : ӊfvensom det vare 2:03
”eller flere inom samma Byalag eller Soc¬
ken obetaget att” skulle inflyta ; "mot
samfälldt erläggande af Brännvins-brän-
nings-afgiften och behörig anmälan derom
Otid Skatt-rskrifningen.” Borgare-Ståndet bar
icke godkänt det af Utskottet i Bet,N:o 16,
(pag, i5. och 16) framställde tillägg af orden:
” eller Socken” näst efter uttrycket; ”samma
Byalag,” och Bonde-Ståndet, som gillat of¬
vannämnda inom Preste-Ståndet skedda för¬
tydligande, samt äfvenledes uteslutit or¬
den: "eller Socken/' har tillika bestämt,
att i stället för den i Bet, N;o 16 härvid ifrå¬
gaställa pannrymd af go kannor denna
borde förblifva vid de forst föreslagna 5o
kannor; — hvarjemte Ridderskapet och A-
deln endast godkänt 1824 års stadgande qch
hevilla.-. Lag- och Oec.-Utsk. Meni. IV.-o 27. l3
förkastat de härvid af Utskotten framställ¬
da tillägg.
Utskotten få, i anledning häraf, först
förklara, att det utaf Preste- och* Bonde-
Stånden antagna förstnämnda tillägget om
gemensamt utgörande af Brännvins-skatten,
efter Utskottens mening, befordrar tydlig¬
het, och således är ganska tjenligt, hvar¬
före ock härmed tillstyrkes, att detsamma
\mätte af de 2:ne Respective Med-Stånden
godkännas.
Hvad dernäst vidkommer uttryckeli
"elter Socken " så och då den härmed å-
Syftade utsträckning af rättigheten till sam¬
mansättning i och för Brännvins-bräjnning
Blifvit af tvanne Riks-Stånd förkastad och
deribland af Bonde-Ståndet, hvars rätt och
Bästa härvid egentligen är i fråga, hem¬
ställa Utskotten,
att detta uttryck må ur Reda-»
Ctionen försvinna,
Likaså anse Utskotten att Bonde-Stån¬
dets frånträdande af den i Utlåtandet N:o
16 föreslagna utvidgning utaf rättigheten
att sammanslå flere smärre pannor till en
större, ända till och med 90 kannors rymd,
med Bestämmande i stället af Ståndet, att
i4 Bevilln.-j Las,- och Oec.-Utsk. Meni. N.-o 27.
högst en 5o kannors panna finge i sådant
fall begagnas, destohellre bör tjena till
ledning för beslutet i denna del, som äl¬
ven förevarande fråga isynnerhet rörer
förstnämnde Stånd, och rättigheten att få i
sammansatta verk nyttja till och med 90
kannors pannor verkligen kunde leda till
åtskilligt missbruk, hvadan Utskotten till¬
styrka
alt öfrige Riks-Slånden måtte
täckas biträda Ronde - Ståndets
merberörde beslut.
Då emedlertid det i 1824 års Författ¬
ning intagna Stadgande om transport af
Brännvins-brännings-rättigheten är af alla
4 Riks-Stånden godkändt, samt, genom
trenne Stånds sammanstämmande beslut,
hufvud frågan, om flere Jord-egares rätt
att idka gemensam Brännvins-bränning, är
afgjord, få Utskotten, i följd häraf, och af
hvad nu föreslagits, vördsamt till Rikets
Ständers antagande framställa följande Re-
daction af
6- §. (förr den 7:de)
Pä landet stände Brämivins-rät-
iighetens innehafvare öppetj att
Hevilla.-, Lag- Och Oec.-Utsk. Mern. JY.o 2 7. j5
densamma, ostyckad, upplåta åt
annan å hemmanets , hemman sde¬
lens eller lägenhetens egor boende
person, sä mida denne icke är
sjelf berättigad att Brännvins¬
bränning idka; äfvensom det va¬
re tv änne eller flere inom samma
Byalag obetaget att, mot samfäll dt
erläggande af den pä gemensam¬
ma Brännvins-redskapen belöpan¬
de Brännvins - brännings -afgift
och behörig anmälan vid Mantals-
och Skattskrifning , deras Bränn¬
vins - bränni ngs - rättighet utöfva
med gemensam , på en viss upp¬
gifven lägenhet inrättad panna,
hvilken dock alldrig må öfversti¬
ga femtio kannors rymd eller va¬
ra af annan än vanlig enkel con-
struction.
1 Art. 8:de nuy.de §. Borgare-Ståndet har
för denna §. antagit följande redaction :
”Af de fleste rostegande i hvarje stad
må det bero, att i den ordning, som der¬
städes för beslut om stadens inkomst och
utgift iakttages, bestälnma, huruvida den
Bränn vins-brännings-räl t, hvartill den Sta¬
dens jord, som icke af enskilde under lag¬
lig egande-rätt innehafves, eller såsom lö«
16 B evilla.-j Lag- och Oec.-Utsk. Mern. IV.-o 27.
nings-jord afEmbetsmän disponeras, är, ef¬
ter sitt värde, berättigad* skall åt denna
jordens innehafvare upplåtas eller för Sta¬
dens gemensamma räkning utöfvas, ochonl
bränningen derföre skall ske med serskil¬
da pannor efter värdet af den jord-lott*
hvar och en enskild deraf brukar eller 1
ett eller flere sammansatta verk* För den
Städernas jord eller de å Städernes mark
belägna jord-lägenheter* som Under laglig
egande-rätt disponeras* eller af Embets¬
man såsom lönings-jord begagnas* eger en
livar, som sådan jord eller lägenhet besit¬
ter, att bränna efter denna jords eller lä¬
genhets Värde med så Stor panna, som der¬
före belöper, äfven med öppen rätt för
flere sådane Jord-egare eller innehafvare*
som det vilja , att förena sig om flera ge¬
mensamma Bränneriet, för att få begagna
så Stor panna, som för de förenades jord¬
värde efter Tariffen belöper; dock får af
alla sådana föreningar icke begagnas stör¬
re än en po kannors* på visst uppgifvet
ställe inrättad panna af enkel beskaffen¬
het. Ifrån dessa föreskrifter Vare Stock¬
holm och Götheborg undantagna* för hvil¬
ka 8 §• uti Kongl. Kungörelsen den 19 Maji
1824 fortfarande tjenar till efterrättelse*”
Häremot hafva Ridderskapet och Å«
deln
> Pv,villn.-j Pag- och Oec.-Ulsk. Meni. JV.-o 27; ty
deln vidhållit denna §. , i enlighet med
t 8'i4 års Kungörelse; — Preste,-Såndet bifallit
TJtskottets, uti Ull. Nio 16, i afseende härpå,
framställda förslag med endast den förän¬
dring, att, i stället för de i §:s början fö¬
rekommande orden: JJaf de fleste röstegan-
de invånare i hvarje Stad skulle det
heta : ”af de fleste jordegande invånare i
hvarje Stad må det bero etc.;” —och Bonde-
Ståndet i detta afseende vidhållit sitt för¬
ra, vid föredragningen af Bet. N:o 6 fattade
beslut, hvarigenom bifall lemnäs till det
då gjorda förslag, att en 5o kannors pan¬
na skulle vara den högsta, med hvilken
hnge brännas brännvin, när flere Jordlotts¬
egare i Städerne förena sig till utöfvan-
de af denna rättighet.
Härvid uppstår först fråga om den
kannerymd, som vid sistnämnde samman¬
sättningar i Städerne må få begagnas; och
emedan Preste-Ståndet bifallit Utskottets
senaste, uti N:o 16, gjorda hemställan, att
till och med 90 kannors panna skulle der¬
vid få begagnas; och Borgare-Ståndets be¬
slut i denna del med Preste-Ståndets öf-
verensstämmer, samt af Ridderskapets och
Adelns gillande utaf 1824 års Författning,
Bih> till /i. St. Pivt. 1828 och 182c) J 5 S. 1 Afd. 1.
tit.te Häftet.
18 Bevilln.-j Lag- och Oec.-Ulsk. Mern. iV.-o 27.
enligt hvilken nyttjandet af dylik panna
varit i Städerne medgifvet, således följer
enahanda bestämmelse i detta afseende;
alltså är, med 3 Stånds pluralitet, Ri-
ketsStänders beslut i denna omsläudig“
het fattadt.
Hvad dernäst redactionen af ifrågava¬
rande §. -vidkommer, så få Utskotten först
tillkännagifva, att den af Preste-Ståndet
beslutna förändringen af ordet: ”röstegan-
de” till ”jordegande” synes Utskotten min¬
dre lämplig, då, i anledning deraf, serskilda
ordningar för omröstning öfver dessa ämnen
skulle för Städerna uppgöras, hvilket tor¬
de medföra både besvär och olägenheter ■,
destomindre af behof vet föranledda, som
sjelfva rättigheten att bränna brännvin
i alla fall bestämmes efter jordvärdet; och
då det för öfrigt är Städernes jord efter
uppskattningsvärde, för hvilken brännvins¬
bränningen, enligt Riks-Ståndens i detta
hänseende sammanstämmande beslut, får
utöfvas, utan att någon skillnad i fråga
om sådan jords serskilda natur eller dess
innehafvare varit i fråga; så anse Utskot¬
ten ordalydelsen i 1824 års Författning,
med den af nu fattade beslut föranledda
och i N:o 16, (p. 16 och 17) föreslagna
jemkning, vara härmed öfverensstämmande,
samt att de af Borgare-Ståndet beslutna
Bevilln.-, Lag- och Oec.-Utsk. Mern. N:o 27. ig
mera speciela Stadganden torde borå und¬
vikas; i följd hvaraf Utskotten härmed
.vördsamt ånyo föreslå:
alt För ifrågavarande 8:de eller
nu mera yrde §. måtte bibehållas
ordalydelsen i 1824 års Författ¬
ning från och med §:s början
till och med orden: ”sammanslag¬
na värde;” samt sedermera näst
efter dessa ord tilläggas: dockfår
af sådana föreningar icke begag¬
nas större än en go kannors , på
visst uppgifvet ställe inrättad
panna af enkel beskaffenhet, der¬
est Kongl. Maj:t icke, i betrak¬
tande af serskilda omständigheter,
annorlunda redan förordnat eller
framdeles förordnar.
1 Art. 9 $.■ (nu 8:dej). Ridderskapet
och Adelil samt Borgare-Ståndet hafva an¬
tagit denna §., sådan den i 1824 års För¬
fattning förekommer, och alltså uteslutit
det af Utskotten uti Betänkandet N:o 6 fö¬
reslagna tillägget om åliggande för Härads¬
skrifvare, eller den som mantals-skrifningen
förrättar, att tillse, det ingen må antecknas
till begagnande af högre panna , än hvar¬
till han efter egendoms-värdet är berätti¬
gad; och Bonde-Ståndet har äfvenledes an¬
ao B evilla.-, Lag- och Oec.-Vtsk. Mern.] N.-o 27.
tagit gamla redactionen , med tillagdt stad¬
gande, ”att i Skattskyldigs Debetsedel för
hvarje år bör införas . fastighets-värdet,
till upplysning för egaren om den panne-
rymd som han, efter detsamma„ är berät¬
tigad nyttja.”
Elium Preste-Ståndet bifallit Utskot-
tens förenämnde mening, lärer den, såsom
stridande emot de andra Ståndens gemen¬
samma Beslut, 1111 komma att förfalla; och
då hvad derom, på förenämnde sätt, blifvit
föreslaget således komme att utgå,
få Utskotten deremot föreslå, att
de öfrige Respective Riks-Stånden
må godkänna det af Bonde-Stån¬
det antagna, i Utskottens tanka,
mera lämpliga stadgande med föl¬
jande lydelse, som införes efter
det i §:s slut förekommande ordet
. ' ”ansvara;” dock bör i den Skatt¬
skyldiges Debetsedel för hvarje
år af vederbörande införas det
fastighet s-värde, hvarefter bränn¬
vinsbränning får ega rum, till
Upplysning om den pannerymd, sorn
i grund deraf får begagnas .”
1 Art. 10, nu g $. Högv.Preste-Ståndet
liar bifallit Utskottens, uti Betänkandet Js:o6>
Be villa.-, Lag- och Otc,- Ut sk. Mern. N;u 27. ai
förändrade redaction af förenämnda mea
Borgare-Ståndet äfvensom Bonde-Ståndet
hafva godkänt den, som förekommer i 1824
års Kungörelse, med förändring endast af
den i slutet utsatta pannerymden från 180
till 90 kannor; och då denna § äfven är
af Ridderskapet och Adeln godkänd , med
den skiljaktighet, som härleder sig från
delta Riks-Stånds Beslut, i afseende på
pannerymden, så lärer den, med en sådan
ordalydelse , som Borgare- och Bonde-
Stånden föreskri/vit, böra tjena lill efter¬
rättelse.
1 Art. 11, 12 och i3, eller nu 10, 11
och 12 Utom Preste-Ståndet, hafva
Riks-Stånden gillat dessa §§., sådana de i
nu gällande Författning förekomma.
Utskotten få dock vördsamt under¬
ställa resp. Ståndens upplysta pröf¬
ning, huruvida icke Utskottens
förslag att, i slutet af iatte eller
nu mera 11:te §., i stället föror¬
den ”pannerymds-afgiften, beräk¬
nad för den tid af året, hvarun¬
der han anmäler sig vilja bränn-
vins-bränning utöfva ,” borde in¬
flyta : ”Pannerymds-afgiften , be¬
räknad för den återstående delen
af äret, frän och med den månad.
32 Be.vilLti.-j Lag- och Oec.-Vtsk. Mern. N:o 27.
h varunder han tillståndet erhåller”
torde, såsom innehållande en me¬
ra tydlig och bestämd föreskrift,
•vara lämpligt och af respeclive
Riks-Stånden blifva godkändt.
2 Art. Härom meddelas serskildt Ut¬
låtande i slutet af delta Memorial.
3 Art.
3. Art. 1 §. Då de tre Ofrälse Stån¬
den godkänt den af Utskotten föreslag¬
na förändring, att orden i slutet: ”med
lika vilkor för alla, att pannerymden be¬
stämmes endast efter jord-värdet”, borde
utbytas; "med iakttagande af de vilkor of¬
vanför stadgade blifvit
så utgör sådant Rikets Ständers
Beslutj ehuru Ridderskapet och
Adeln bibehållit förra redactionen,
3 Art. 2 Som Bonde-Ståndet an¬
sett, att, i stället förorden: ”ej må bränn¬
vinspanna förfärdigas af större rymd än
9° kannors/' borde inflyta ; ”ej må bränn¬
vins-panna föt färdigas af större rymd, än
som i denna Författning blifvit tillåten;”
och en sådan förändring synes tjenlig,
så få Utskotten till öfriga Riks-
Bevilln.-, Bag- och Oec.-Utsk. Mern. N:o 27. a3
Ståndens pröfning öfverlemna, om
densamma icke må blifva godkänd.
3 Art. 5 §. Preste-StAndet har gil¬
lat denna §., sådan den i Betänkandet N:o
16 blifvit framställd, med undantag af det
i 2:dra Morn. efter orden: ’’till och med
halsen” föreslagna tillägg, hvilket Stån¬
det gifvit följande ordalydelse : ”Så¬
dana hattar , pä hvilka i fyllnings-lucka
är anhragt, skola\ uppmätas till luckans ne¬
dersta kant, och hvad hatten sålunda be-
finnes nedanföre denna kant innehålla
sammanslås med sjelfva brännvins-pannans
kannerymd , efter afdrag likväl af kokrum¬
met. Der ifyllrungs-rör är anbragt på hat¬
ten eller pannan , skall hatten uppmätas
till den i hatten befintliga nedra kanten af
det rör, som är bestämdt att afleda bränn-
vins-ångan till afkylnings-r edskapen, och
hvad hatten sålunda befinnes innehålla,
sammanslås med sjelfva brännvins-pannans
kannerymd, likväl med afdrag af kok¬
rummet.
Borgare - Ståndet har godkänt reda-
clionen efter Utlåtandet N:a 16; (pag, 18
och 19) och Bonde-Ståndet har, med an¬
tagande af ofvannämnda, inom Preste-Stån-
det gjorda förändring vidhållit sitt förra
beslut, det dr: gillat redactionen vid6,
s4 Bcvilln.-j Bag- och Oec.-Ulsk. Mein. N.-o 27.
hvaruti förekomma orden: ”till uppmätning
ifrägakommer endast den pannaj hvarun¬
der eld omedelbarligen användes”
Utskotten få härvid först tillkännagif¬
va, att den af Presle-Slåndet framställda
och godkända redaction, i (Våga om pan¬
nors uppmätning, i Utskottens tanka, är
ganska tjenlig och ändamålsenlig samt der¬
före hemställa ,
att densammai stället för den
sorn i Betänkandet N.o 16 före¬
slogs j mätte af samtlige Rikets
Ständer blifva gillad och an¬
tagen.
Dernäst få Utskotten fästa Hedervärda
Bonde-Ståndets uppmärksamhet derå, att
det blifver en följd af Ståndets gillande
utaf det i Utlåtandet N:o 16 gjorda för¬
slag om uppmätning af aila pannorna vid
konst-bränneriet-j att ofvannämnda uttryck:
”till uppmätning ifrägakommer endast den
panna, hvarunder eld omedelbarligen an¬
vändes/’ måste utgåj emedan den så kal¬
lade förpannan ^ vid dylika inrättningar,
icke af elden vidröres; och torde derföre
Ståndets böslut härefter blifva jemkadt,
föreslående Utskotten slutligen,
Savilia.-, Las,- och Oec.-Ulsk. Mern. N.o 27. 25
att, för denna §., den vid Betän¬
kandet N:o 6 framställda reda-
ctionen må bibehållas oförändrad
till och nied orden: ”uppmätt
till och med halsen;” men alt
derefter ordalydelsen må blifva
följande: "Sädana hattarj på hvil¬
ka ifyllnings-lucka är anbragt,
skola uppmätas till luckans ne¬
dersta kant, och hvad hatten så¬
lunda bejinnes nedanföre denna
kant innehålla sammanslås med
sjelfva brännvin s-pannans kanne-
rjmd, efter afdrag likväl af kok¬
rummet. Der ifyllnings-rör är
anbragt pä hatten eller pannan,
skall hatten uppmätas till den i
hatten befintliga nedra kanten af
det rör, som är bestämdt att af¬
leda brännvins-ångan till af kyl-
nings-redskapen, och hvad hat¬
ten sålunda bejinnes innehålla
sammanslås med sjelfva bränrt-
vinspannans kaune ry md, likväl
med afdrag af kokrummet; och
må ingen panna stämplas utöfver
g3 fulla kannors rymd, icke eller
må något afdrag för bokrummet
göras af Landtmätaren eller Ju¬
ste laren, hvilken endast åligger
26, Bevilln.-.j TLag- och Oec.-Utsk. Meni. N.-o 27.
ansvara för pannans rigtiga in¬
nehåll efter den åsätta stämpeln”
3 Art. 6 För denna §:s i:sta
Mom. liar Borgare-Ståndet fastställt följan-.
de redaction :
”Mäskvärmare , af hvad form och be¬
skaffenhet som helst, skall äfven undergå
mätning, och får , till förekommande af
flera, missbruk, ej i mäskrummet inne¬
hålla mera än en sjettedel öfver kan-
nerymden af den panna, hvartill den hö¬
rerOch Bonde-Ståndet liar gillat sam¬
ma redaction, nied tillägg, att, i afseen¬
de på mäskvärmares mätning och stamp-,
pling, bör förhållas efter 3:clje hvarjem¬
te bägge dessa Riks-Stånd för senare Mo-,
mentet godkänt Redactionen i 1824 års,
Författning,
Högvördige Prestc-Ståndet deremot har
gillatredactionen efter Utskottens förslag, och
då denna redaction, i hvad den rörer mäsk vär¬
mare, utom det serskilda tillägget: '"emot af¬
gift/’ hvilket här icke är i fråga, är lika med
den, som i 1824 års Författning finnes, och
hvilken är af Ridderskapet och Adeln an¬
tagen, så hafva i denna fråga två Stånd
Stannat emot två. Vid sådant förhållande,
och då de missbruk, hvilka, genom Mäsk-*
Bevilln.-j Lag- och Oec.-Utsk. Mein, IV.o 27. 27
värmares inskränkning till en sjettedel öfver
kannerymden, velat förekommas, äro för
Utskotten alldeles okända, helstMäskvärma-
re, endast till beredande af vedbesparing,
uppvärma den tillmäskning, sorn sedermera
i sjelfva pannan afverkas, oell mängden af
denna tillmäskning, sorn på det sätt upp¬
värmes, måste begränsas af sjelfva bränn-
vins-pannans. förmåga att emottaga den¬
samma, samt någon uppmätning, af mäsk-
värmare hvarken hittills varit erforderlig
och icke eller blifvit afsedd, då de trenne
or. älse-Slånden antagit förslaget , att för
mäsk värmare skulle, utan afseende på kanne-.
rymd eller uppmätning, erläggas i ett för
allt en förhöjning af 25 procent uti enkla
pannornas skatt; få alltså Utskotten, enär
för öfrigt ifrågavarande inskränkning sy¬
nes vara utan egentligt ändamål och en¬
dast ledande till binder och omvägar, sorn
kunna undvikas, härmed till ej mindre
Vällofl. Borgare-Ståndet , än Hedervärda
Bonde-S landet, hemställa,
om icke lämpligare vore, attj med
jrän.triidande af Ståndens förra
beslutj biträda Utskottens aj tu än¬
ne Riks-Ständ gillade förslag i
denna del,
3 Art. 7 och 8 SS- Vällofl, Borga-
28 Bevilln.-j Lag- och Occ.-Uisk. Mern. N.o 27.
re-Slåndet samt Hedervärda Bonde-Ståndet
liafva väl, till följd af dessa Riks-Stånds
serskilda beslut i fråga om Mäskvärma-
res rymd, beslutat, att i 'yide efter or¬
det: löst bröst, bör införas : ”Äfvensom
mäskvärmare" samt i 8 §. andra raden
efter ord,et: ”Brännvins-panna,” tillägges:
"eller mäskvärmare /’ ocb å åttonde raden
efter ordet: ”pannan,” insattes: ”ellar mäsk-
•värmare." Men 0111 Utskottens nyss viii
G:te §. gjorda hemställan bifalles, komma
föreuämnda redactions-förändringar att ute¬
slutas.
3 Art. 12:te och i3:de Enligt de
trenne Ofrälse-Ståndens beslut skall /2:te
erhålla den vid Betänkandet N:o 6 fö¬
reslagna ordalydelse och i3;de §. alldeles
utgå.
3alfe Art. if:de. eller nu i3ule
Som Borgare-Ståndet härvid gjort den i
Utskottens tanka, lämpliga redactioos-för¬
ändring, att i stället för orden: ”varder
bränn vins-bränning inställd,” det skall be¬
ta, "varder brännvins-bränning genom ser¬
skildt förbud inställd/’ alltså tillstyrka
Utskotten,
att densamma nu2 vinna öfriga
Riks-Ståndéns bifall.
Bertlin.-, Lag- och Oec.-Utsk. Mern. JV.-o 27. 2g
3;dje Art. i5:de eller nu 14:de ff.
Under åberopande af Utskottens yttrande
vid ofvanstående Gite, ^:de och Side §§.,
hemställa Utskotten, att det af Borgare-
Ståndet ej mindre än Bonde-Ståndet be¬
slutade tillägget i förevarande '§., näst efter
”stämplad brännvins-panna,” af orden ”eller
” Mäskvärmare” m åt te komma a 11 a l Idel esu tgå.
4 Art.
4:de Art. 1 §• Ridderskapet och A-
deln samt Preste-Ståndet hafva antagit den
i Utlåtandet N:o 16, och Borgare-Ståndet
liar godkänt den i Betänkandet Nio 6 fö¬
reslagna redaction; men Bonde-Ståndet har
gillat gamla redactionen , med undantag af
den mening, som börjas på pide raden
med ordet, ”Lag,” och slutas på 1 nite ra¬
den med ordet: ”berättigad,” samt förändrat
denna mening sålunda: ”Lag samma. vare,
om någon till brännvinsbränning berätti¬
gad bränner eller destillerar bränn vin,
med större eller annorlunda beskaffad red¬
skap, än hvartill han är berättigad och sig
anmält.”
Ehuru Vällofliga Borgare-Ståndet an¬
tagit redactionen, enligt Förslaget vid Be¬
tänkandet N:o 6, hvarest förekomma or¬
den: ”eller medelst lucka eller rör pä hat¬
ten påfyller mäsknings-massa utöfver det
ob Bevilln.-j Lag- onh Oec.-Ulsk. Meni. N.o ij.
k annet al, hvartill pannan finnes stämplad;”
likväl och då Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet godkänt Utskottens i N:o
16 (jp. 18 och 19) gjorda hemställan, att
detta Stadgande , såsom icke förenligt med
den i 3:dje Art. 5:te §, 2:dra Morn., gifna
föreskrift om sättet för sådana pannors upp¬
mätning, derå Jucka eller rör på hatten
finnes anbragt, måtte alldeles utgå; och
af Bonde-Ståndpts gillande utaf gamla re-
daclionen, der förstnämnde Stadgande icke
förekommer, följer samma resultat, som ut¬
af de tvänne Ståndens ofvanberörde beslut,
så komma ofvannämnda ord, jemlikt fren¬
ne Riks-Ständs beslut} att alldeles utgå.
Då dernäst Utskottens förslag, alt deli
mening, som på la:te raden, pag. 24, bör¬
jar med ordet; ”Befinne‘s,” och slutar på
i6:de raden med ordet: ”innehåller,” borde
utbytas mot det vid JY:o 6 föreslagna stad¬
gande , blifvit af trenne Stånd bifallet, är
således, emot Bonde-Ståndets bibehållande
af gamla redaclionen_, Rikets Ständers be¬
slut äfven i denna del fattadt; i grund af
hvilka förhållanden, och enär Utskotten fin¬
na ofvananförde, af Bonde-Ståndet antagna,
jemkning i redactionen, som börjar med
”Lag samma” och slutar med ”sig anmält,”
vara tjenlig, Utskotten alltså få tillstyrka,
Revilln-, Län- och Oec.-Utsk. Mern. N.o 27. 31
atfc ifrågavarande §. må erhålla följande ly¬
delse:
”Beträdes någon i Städerna eller
pä Landet, som till brännvins¬
bränning icke är berättigad eller
.. . icke behörigen dertill sig anmält,
att hafva tillverkning eller destil-
lering af brännvin anställt eller
anställa låtit; boie hän, ehvad
redskapen är hans egen eller an¬
dras, hvarje gårig tre faldt det be¬
lopp , hvartill af giften för den
dervid olof igen brukade patinan
eller kitteln med bröst eller hatt,
efter behörig mätning skulle upp¬
gått , ' om den lo/ligen varit nytt¬
jad; dock enär, efter sådan be¬
räkning, böter ne icke stiga till 33
R:dr 16 sk., pliktfällés förbryta¬
ren till detta minsta belopp. Lag
samma vare, om någon till bränn¬
vinsbränning berättigad bränner
eller destillerar brännvin med
större eller annorlunda beskaffad
redskap än hvartill han är berät¬
tigad och sig anmält. Befinnes
någon nyttja en eller flera bränn-
vins-pannor af samma.nlagdt stör¬
re rymd än 90 kannor utom kok¬
rummet, beräknas böterna för go
3a Berdin-,“ Lag- och Oec.-Utsk. Mern. N. o jj.
kannor till trefaldt af giften , pd
sätt förut stadgadt är, och till'10
ll.dr för hvarje kanna derutöf¬
ver. Vare ock i cilla of vanberör¬
de fall de vid förseelsen nyttjade
redskap och det tillverkade bränn¬
vinet förbrutna , den händelse un¬
dantagen, i afseende på redskapen,
att egaren gitter bevisa, att. de
blifvit frun honom, stulna.
Då, enligt W Art. 8 destil-
le rings-pannor a f högst 6 kannors
rymd få af de till brännvins¬
bränning berättigade obehindradt
brukas, må icke, äfven i det fall
att brännvinsbränningen är in¬
ställd, deslillering med sådana
pannor anses oloflig eller ledande
till ansvar.”
/f Art. 3 Preste- och Borgare-
Stånden hafva ovilkorligen gillat hvad Ut¬
skotten härom föreslagit; men sorn Bonde-
Ståndet gjort den, efter Utskottens mening,
tjenliga redactions-förändring i 2 Momentet,
att, i stället förorden: ”panna eller pannor
af tillsammans större rymd än g0 kannor,”
bör inflyta: "redskap af större. rymd än
Bevilln.-j Lag- och Oec.-Utsk. Mein. N.-o 27. 33
deri högst tillåtna,” så torde densamma af
öfrige Riks-Stånden äfven godkännas.
5 Art.
5 Art. 2 §. Preste- och Borgare-
Stånden hafva godkänt den af Utskotten
härvid föreslagna förändring, nemligen, att
i stället för orden: ”bote första gången 10
R:dr, samt om” etc., borde införas: ”bote
för hvarje vid serskildt tillfälle utöfvad så
beskaffad förbrytelse, första gången lian
derföre lagföres, 10 R:dr, samt om” etc.;
men Ridderskapet och Adeln och Bonde-
Ståndet hafva deremot gillat 1824 års re-
daction. Och enär, enligt 87 §. Regerings-
Formen, i frågor om lagförändring, tvänne
Stånd stanna emot två, frågan om sådan
förändring bör förfalla, så lärer någon för¬
ändring uti 182/j års Författning i denna
del nu icke kunna beslutas.
5 Art. 4 §. Af Ridderskapet och
Adeln samt Borgare-Ståndet är ordalydel¬
sen i 1824 års Författning bibehållen, hvar¬
emot Utskottens förslag att utesluta från och
med de i början förekommande orden: ”käl¬
lare- och värdshusidkare,” till och med or¬
den på 3:dje raden (jaag. 3o) ”innehafva
och förestå,” blifvit gilladt af Preste-Ståndet
Bill, till R. St. Fröt. 1818 och 182g ,5 S., 2 A/d. 3
n:te Häftet.
34 Bcvilln.—j Lag- och Occ.-Utsk. Meni. N.-o 27.
och Bonde-Ståndet, men då således t vänne
Stånd stannat emot de andra tvänne uti
beslutet om denna lagförändring, lärer frå¬
gan derom, enligt njss åberopade Grund¬
lags förfalla j, och ,§:ns förra ordaly¬
delse böra i nya Författningen intagas.
5 Art. 5 Förslaget till förevarande
§. har blifvit gilladt af de trenne Ofrälse-
Stånden, med undantag deraf, att Bonde-
Ståndet ansett orden : ”'eller vid måltider”
böra utgå; men då tvänne Stånd godkänt
Utskottens hemställan, och en sådan in¬
skränkning, när det är fråga om Sabbathens
helighållande, torde på många ställen vara
af behofvet påkallad, tillstyrkes, att Utskot¬
tens förslag måtte oförändradt antagas.
5 Art. 6 Bonde-Ståndet har härvid
yttrat, att Ståndet, som bifallit Betänkan¬
det N:o 6, i hvad det anginge upphäfvan-
de af det nu gällande förbud mot utminu-
tering af brännvin, vid andra tiilfällen än
vid måltider åt spisande gäster, ansåg att,
i följd af detta beslut, hvilket Ståndet vid¬
höll, denna §., derifrån ordet ”husförhör’’
jemväl borde uteslutas, borde erhålla föl¬
jande lydelse: "Försäljer någon, som rätt
till brännvis-minutering i allmänhet icke
innehafver, brännvin i minut lill en eller
flera af de personer, som pd landet är o
Sevilla.-, Lag- och Occ.-Utsk. Mern. Na af. M
samlade 'Vid Ting, Uppbär ds-stämmor, Man¬
tals-* kr ifningar , Mönstringar, Auclioner ,
Krono-skjutsningar , Skallgångar , Markna¬
der och andra sådana till större - folk-s am-
mankomster ledande förrättningar och an¬
stalter , bote han första gängen tjugu R:dr
och sedan dubbelt ; egande dock Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande att meddela serskilde
tillständs-bref lill idkande af spisr/Varters-
näring under marknader, med rättighet för
dem, som erhålla sådana tillständs-bref, att
brännvin i minut pä märknaderne försälja.”
Då likväl, genom Ridderskäpets och
Adelns allmänna samt så väl Preste-
Ståndets som Borgare-Ståndets ser¬
skilda beslut, denna §. blifvit god¬
känd, sådan den i 1824 års För¬
fattning är intagen, kommer den¬
samma att med enahanda lydelse
i nya Förordningen inflyta.
6:te Å r’t.
6 Art. 1 $. Genom dc trenne Ofrälse-
Ståildens sammanstämmande beslut är den¬
na §. godkänd, i enlighet med förslaget vid
Betänkandet N:o 6, hvadan således Rikets
Ständers beslut i denria del är fattadt.
6 Art. 3 till och med 6 Sorn al¬
36 Bevilln-j Lag- och Oec.-Utsk. Mern. N.o 27.
la Rik s-Stånden gillat dessa §§., sådana de
i Kungörelsen den 19 Maji 1824 förekom¬
ma, bör således, på sätt Utskotten äf¬
ven i Utlåtandet N:o 16 tillstyrkt, det vid
slutet af 2 §. föi-eslagna tillägg alldeles utgå.
6 Art. 7 §. Det förändrade stadgan¬
de, som i afseende på Forum för åtalande
af förbrytelser emot denna Författning blif¬
vit föreslaget, att i denna §. inflyta, har af
samtlige Riks-Stånden blifvit antaget.
Slutligen få Utskotten anföra, att, der¬
est en eller flera hithörande Lag- eller Oe-
conomie-frågor med sina beslut stanna två
Stånd emot två,
så lära de uti 1824' års Författ¬
ning dermed åsyftade förändrin¬
gar förfalla, och samma Författ¬
ning äfven hädanefter i dessa de¬
lar blifva gällande.
II.
r.clra Art., om Bevillnings-afgifterna.
2 Art. 1 §. Jemlikt alla fyra Ståndens
Beslut kommer väl ordalydelsen af denna §.
att bibehållas, i enlighet med 1824 års
Förordning; men då ej mindre Preste-Stån-
B ev ilin--j Lag- och Oec.-Utsk. Meni. N.o 27. 37
det än Borgare-Ståndet, på sätt här nedan¬
före nämnes, tillika stadgat, att skatten bör
utgöras i mon af tillverknings-beloppet, lä¬
rer denna §ls innehåll komma att lämpas
efter det beslut, som i detta fall blifver af Ri¬
kets Högl. Ständer grundlags-enligt fattadt.
2 Jrt. 2 Ridderskapet och Adeln
bar beslutat, att 1824 års Förordning, rö¬
rande brännvins-skattens erläggande, må
bibehållas med den modification, att skat¬
ten må så förändras, att fyratio R:dr kom¬
ma att utgöra den åsätta afgiften för 60 kan¬
nors panna, under fördelning i successiv ned¬
sättning, dock med. bela Riksdalers och skii-
lingstal, sålunda utföre, att 3o kannors
panna erhåller dess nu påförda belopp af
3 R:dr 36 sk,, samt fortsättes i enahanda
proportion uppföre å de större pannorna,
så att summan af 90 R:dr belöper å 90 kan¬
nors panna, men beskattningen å den an¬
dra 90 kannors pannan deremot, der den,
efter hittills gällande Författning, får begag¬
nas, blifver i enlighet med hvad 1824 års
Författning derom stadgar, och att beskatt¬
ningen för pistoriska eller andra, medelst
a:ne pannors förening till gemensam afverk-
ning af uti dem båda innefaltadt mäske, sam¬
mansatte verk måtte blifva åsatt efter sam¬
ma grunder, som för begagnandet af 2:ne
pannor 1 allmänhet äro stadgade.
58 Hevilla..-, Lag- och Oec.-Utsk. Mern. N:o 37,
Preste-Ståndef, som, på sätt i början
af detta Memorial un förd t är, i allmänhet
bifallit Utskottens Utlåtande Ntö 16, utom
i de delar, hvilka blifvit serskildt angif-
na, bar fattat det beslut, att, med ändring
utaf den af Utskotten föreslagna beskalU
ningsgrund för brännvins-ufgiftens beräk¬
nande, den ärliga brännvins-tillverkningen
skall beskattas med viss afgift per tillver-
liad kanna, sd snart den ej ter denna grund
beräknade skatt, of verstiger den af Utskot¬
ten föreslagna pannerymds-afgift; skul¬
le äter af giften, sålunda beräknad, icke upp¬
gå till sistnämnda belopp, påföres den ef¬
ter Tariff erne för pannerymds-afgift en ,
hvilka såsom Minimi-tariffer bibehållas och
godkännas; och borde, 1 följe häraf, afgif-
tens storlek per kanna af Bevillnings-Ut-
skottet till Rikets Ständers pröfning fö-r
reslås, Hvarjemte Ståndet beslutat, att
det skalf med iakttagande af de i öfrigt
för hrännvins-tillverkningens utöfning stad-:
gade vilkor, åligga dem, sorn sig af den¬
na rättighet begagnat, att till taxering
uppgifva föregående årets tillverknings-
bclopp, och tillkomma Taxerings-männen
enahanda profnings-rätt af dessa uppgif¬
ter, sam, i afseende på skattskyldiges upp¬
gifter, dem i allmänhet är tillagd; samt
att, i följd af ofvanstående beslut, de af
Utskotten upprättade Tariffer, hvilka i
BeviUtiJ-j Lag- oeh Occ.-Ulsk. Meni, N:o 27. 3g
öfrigt blifvit gillade, endast såsom Minimi-
turi/Jer komma alt gälla.
Vallo 11 ige Borgare-Ståndet bar beslu¬
tat, att bevillning skall läggas å bränn-
vins-bränningen efter tillverkningen, och
att denna bevillning skall utgå med en
skilling å hvarje kanna tillverkadt bränn¬
vin; äfvensom Ståndet gillat den af Herr
Rydström uti sin, vid Betänkandet N:o 16,
bifogade Reservation (j>ag. 54, 55 och 56
af det tryckta exemplaret) föreslagna Ta¬
riff å panuerymds-afgifterna, med förkla¬
rande, att densamma må gälla såsom Mi-
nimi-tariff för afgiften å tillverkning. Här-
förutan bar Ståndet förklarat, att den, Be¬
tänkandet Nio 16 bifogade Tariff, Nio 2,
öfver pannerymds-afgifteh för PisLoriska
Verk, må gälla såsom Minimi-tariff, under
iakttagande för öfrigt af Ståndens ofvan¬
nämnda beslut om beskattningens utgåen¬
de efter tillverkning; äfvensom Ståndet
gillat Utskottens, under enahanda förbe¬
håll om den allmänna beskattnings-grunden,
godkända Förslag att belägga Mäskvärma-
re med 9.5 procent afgift af den skatt, som
pannan anses böra utgöra, och beslutat,
att El glan dska och Half-piston ska Verk
skola beläggas med bevillning till 5o pro-
cent utöfver enkla verk.
4.0 Bevilln.-j Las,- och Oec.-Utsk. Meni. W.o 27.
Bonde-Ståndet liar, i afseende på eli¬
tia pannor, sora hädanefter få begagnas , bi-
V beli alli t Tariffen i 1824 års Kongl. Kungörelse
oförändrad; men, angående tillåtelsen till
nyttjande af sammansatta eller enkla Pi-
storiska Verk samt deras beskattning, anta¬
git till alla delar hvad Utskotten i sista
Betänkandet, N:o 16, föreslagit.
Sedan Utskotten sålunda anfört de
hvarannan mer eller mindre motsägande
beslut i dessa ämnen, åligger det Utskotten
att söka sammanjemka dem, och för de
händelser, der sådant icke låter sig göra,
eller Riks-Slånden vidhålla sina beslut, fö¬
reslå de Voterings-proposilioner, som bö¬
ra ligga till grund för omröstning i Hög-
lofliga förstärkta Stats-Utskotlet.
Då besluten deruti sammanstämt, att
Tariffer böra finnas för beskattningen af
pannerymden, ehuru stadgadt blifvit, att,
utom den enhälligt antagna afgften af
Hemmans- eller Stadsf ords-värdet j dessa
Tariffer skola utgöra antingen hufvudgrund
för den öfriga beskattningen, på sätt Rid-
derskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet
förordnat, eller endast Minimi-tariffer, då
skatten, enligt Preste- och Borgare-Ståndens
mening, skall utgå efter tillverknings-be-
loppet, sä torde dessa Tariffers beskajfen-
Bevilln.-j Lag- och Oec.-Utsk. Meni, IV.0 27. 4l
het först böra af göras; och hafva Utskot¬
ten, till leduing i detta afseende, efter d^
i Ridderskapets och Adelns beslut bestäm¬
da grunder, upprättat en här bilagd Tariff
öfver en dermed öfverensstämmande afgift
för enkla brännvinspannor.
Härvid få Utskotten först anmärka,
att Ridderskapels och Adelns beslut om be¬
skattningen å den andra Nittio-kannors-
pannan lurer alldeles förfalla, enär genom
tre Stånds beslut, på sätt vid 3 och 4 §§•
af 1 Art. blifvit anfördt, redan är afgjordt,
att endast en Nittio-kannors panna får i
samma verk finnas.
I fråga om Tarifferna för enkla verks
beskattning hafva Respective Riks-Stånden
på ofvannämnde sätt fattat fyra olika be¬
slut; men då den Tariff, hvilken under
N:o 1 finnes bifogad Utskottens Utlåtande
N:o 16, i Utskottens tanka går en medel¬
väg emellan dessa, få Utskotten till Re¬
spective Ståndens pröfning och afgörande
vördsamt öfverlemna,
hur avida icke berörde Tariff må
bestämmas såsom den efter hvil¬
ken skatten å pannerymden för
enkla verk bör beräknas.
42 Bevilln.-j Lag- oiih Oec.-Utsk. Mein. JV.o 27.
Om detta skulle vinna Rikets Stän¬
ders bifall , så undvikes derigenom ali
"Votering öfver denna fråga, likasom fol¬
den händelse, att ett eller 2'ne af de öb
rige Riks-Stånden skulle förena sig med Pre-
ste-Ståndet och godkänna nämnde Tariff
N:o 1, Jb-propositionen bör blifva anta¬
gande af merberörde Tariff; men Contra¬
propositionen upptaga antingen ett eiler
tvänne Stånds beslut, och om det sena¬
re måste ske, samt Nej skulle vinna , ny
Votering finge anställas angående antagan¬
det af endera utaf de i Contra-pioposilio-
nen inbegripna meningar.
Men för den händelse, alt hvartdera
af de Respective Stånden skulle vidblifva sitt
enskilda beslut, Så Utskotten framställa
följande Voterings-propösitioner,
1:0
Den, som godkänner den , vid Bevill-
nings- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens Utlåtande,N;o 16, fo¬
gade Tariff, N:o 1, för beskattningen af
pannerymden vid enkla brännvins.pannor
röstar Ja; den det ej vill, Nej.
Vinner JVejj
kommer genom serskilda Voteringar att
Hevilla.-, Lag- och Oec.-Utsk. Mern. W.-o 27, 4^
afgöras, hvilkendera af de utaf Ridderskap
pet och Adeln. Borgare-Ståndet eller Bon¬
de-Ståndet antagna hithörande Tariffer
kommer att lända till efterrättelse,
2:0
Den som vill, att beskattningen af pan-
nerymden vid enkla brännvins-pannor skall
utgå efter den Tariff, sorn blifvit upprät¬
tad i enlighet med de af Idöglofl. Ridder-
skapet och Adeln bestämda grunder, rö¬
star Ja; den det ej vill, Nej.
Yinner Nej,
kommer, genom serskild Votering, att af¬
göras, antingen den af Borgare-Ståndet el¬
jer den af Bonde-Ståndet antagna Tariff
kommer att tjena till efterrättelse.
3:o.
Den , som godkänner den af Borgare-
Ståndet antagna Tariff, röstar Ja; den det
ej viii, Nej.
Vinner Nej,
skall den af Bonde-Ståndet och i 1824 ^rs
Kongl. Kungörelse intagna, gillade Tariff
B evilla.-j Lag- och Oec.-Utsk. Mein, N.o 27. 44
för de enilla pannor, som hädanefter be¬
gagnas, oförändrad lända till efterrättelse.
Hvad dernäst angår Tariffen för beskatt¬
ning af pistoriska verks kannerymd, så har
densamma, på ofvannämnde sätt, blifvit af
de 3:ne Ofrälse-Stånden godkänd, och Ut¬
skotten få till Höglofl. Ridderskapet och
Adelns bepröfvande öfverlemna , om icke
detta Riks-Stånd täckes i de öfriga Ståndens
beslut i detta afseende instämma.
Skulle sådant icke blifva händelsen,
måste äfven denna fråga genom votering af-
göras; och Utskotten få, i sådant afseende,
framställa följande proposition:
4:o.
Den, sorn godkänner den vid Utlåtan¬
det N:o 16 fogade Tariff, N:o 2, för beskatt¬
ning af pistoriska brännvinspannors panne-
rymd, röstar Ja; den det ej vill, Nej.
Vinner Nej s
kommer, jemlikt Ridderskapets och Adelns
beslut, be skattningen för pistoriska och an-
Bevilln.-j Lag- och Oec.-Utsk. Mern. N.-o 27. 4^
eira, medelst arne pannors förening lill ge¬
mensam afverkning af uti dem båda inne-
fattadt mäske, sammansatte verk, att blifva
åsatt efter samma grunder, som för begag¬
nandet af 2:ne pannor i allmänhet stad¬
gadt är.
Beträffande Utskottens förslag om be¬
skattning å mäskvärmare, enkla rectificatorer
och dubbel rectifications-apparat, t. ex. den
Elglundska, så har Ridderskapet och Adeln
detsamma afslagit; men de öfrige Riks-Stån-
den, på sätt bär ofvan är angifvet, antagit
de för Bevillning å dessa apparater fram¬
ställda grunder; förmodande Utskotten lik¬
väl, att, ehuru hvarken Preste-Ståndet eller
Borgare-Ståndet uttryckligen bestämt, att
denna beskattning endast skulle ega rum så¬
som ett minimum vid tillämpningen af den
utaf dessa Riks-Stånd antagna princip att
ålägga skatt efter tillverknings-beloppet, så¬
dant likväl lärer varit de Respective Stån¬
dens mening.
Då likväl Utskotten anse, att, i alla hän¬
delser , någon grund bör bestämmas, efter
hvilken bevillning för dessa apparater bör
erläggas, så få Utskotten först underställa
4S Ber ilin.-, Lag- och Occ.-Vtsk. Mern. N.-o 2p.
Höglofl. Ridderskapets och Adelns bepröf-
vande,
om det icke må anses skäligt att
härutinnan biträda grunderna för
de trenne öfriga Riks-Stånäens
beslut, dä dessa, i Utskottens tan¬
ka, stå i förhållande till de för¬
delar, som kunna, genom ifräga-
rande apparater, beredas,
Skulle åter denna hemställan icke blif¬
va bifallen, måste skiljaktigheterna afgöras
genom votering, i hvilken händelse, och då
3:ne olika beskattnings-föremål äro i fråga,
3:ne propositioner mäste uppställas, hvar¬
vid Utskotten, för uppgörandet af contra-»
propositionerne, i stöd af Ridderskapets och
Adelns ofta åberopade beslut, måst antaga,
att, då 1824 års Författning af Högbemälde
Riks-Stånd blifvit gillad, men mäskvärmarö
der utan beskattning är tillåten, Ridderska-
pet och Adeln beslutat, att för denna in¬
rättning någon serskild bevillning icke skall
erläggas, samt att, då de öfriga, i Utskottens
förslag och de tre Ofrälse-Ståndeils beslut om¬
nämnda, rectifications-apparafrer i gamla För¬
fattningen icke nämnas, men de måste an¬
ses för sammansatta brännvins-redskap, föi’
hvilkas beskattning Ridderskapet och Adeln
antydt grund, en sådan grund alltså bordt
Bevilln.-i Lag- och Oee.-Utsk. Mern. JY.o 27. 47
ingå i iVe/-propositionen; Utskottemsföreslå
derföre, i förevarande afseende, följande pro-
posit joner:
Den, som vill, att för begagnandet af
så kallad mäsk värmare, afgiften i och för
enkla pannor skall förhöjas med a5 procent,
röstar Ja; den det ej vill, Nej,
Vinner Nej ,
får mäskvärmare hädanefter, som hittills, utan
serskild afgift begagnas.
6:0.
Den, som vill, att, för begagnandet af
enkel rectificator, afgiften i och för enkla
pannor skall förhöjas med 33|- procent, rö¬
star Ja; den det ej vill, Nej.
Vinner Nejj
kommer, hvad hittills gällande Författningar
i detta hänseende stadga, att äfven hädan¬
efter gälla till efterlefnad.
7:0.
Den, som vill, att, för begagnandet af
dubbel rectifications-apparat, t. ex. den Elg-
48 Ber ilin.Lag- och Oec.-Vlsk. Meni. N:o 27.
Jundska, afgiften i och för enkla pannor
skall förhöjas med 5o procent, röstar Ja;
den det ej vill, Nej.
Vinner Nej j
kommer hvad hittills gällande Författnin¬
gar stadga, att i detta hänseende lända till
efterrättelse.
Då i den hufvudsakliga frågan om be¬
skattningen i och för brännvins-bränningen
två Stånd stannat emot två i så skiljaktiga
meningar, att, utom afgiften af hemmans-
ellerstadsjords-värdet, beskattningen borde ut¬
gå, jemnlikt två Stånds beslut, endast af pan-
nerymden, och, enligt aure Stånds meningar,
efter tillverknings-beloppet, på det sätt, att
Tarifferne endast skulle utgöra ledning för
minimi-afgifter å tillverkningen, så synas
dessa stridiga beslut svårligen kunna sam-
manjemkas, utan få Utskotten, efter nog¬
grann Öfverläggning, för deras del, till
Högv. Preste-Ståndet och Vallöf], Borgare-
Ståndet hemställa, om icke dessa Stånd
skulle täckas biträda besluten af Ridderska-
pet och Adeln samt Bonde-Ståndet, att
brännvins-skatten skulle, hädanefter som hit¬
tills,
Bevilln.-j Lag- Och Oec.-Utsk. Mern. N:o 9.7. 4g
lills utgöras, icke efter lill verknings-belop-
pet, utan efter pannerymden. Utskotten
hemta skäl för denna sin hemställan afföl-
jande omständigheter, nemligen: att deli
härigenom uppkommande skatt icke skulle
med någon slags visshet kunna beräknas;
att för dess någorlunda ordentliga utgöran¬
de icke kunde gifvas några tillförlitliga
controller, då , utom den skattskyldiges
egna, troligtvis icke sällan mindre rigtiga
uppgift , ingen säker ledning för upp¬
skattningen af hvars och ens tillverkning
vore att tillgå; att allmogen, öfver sin bränn-
vins-tillverkning , om ej alltid , åtmin¬
stone oftast, i brist af anteckningar, icke
med bästa vilja skulle kunna meddela rig¬
tiga uppgifter, hvilkas aflemnande dessut¬
om komme att medföra mycken svårighet
oell tidspillan lör dem, som skulle nödsa¬
kas att, i sådant ändamål, sjelfve eller ge¬
nom ombud, infinna sig vid Berednings-
Cömitéernas sammanträden; hvartill kom¬
mer, att Taxeringsmännen, då sådana upp¬
gifter säkert ganska ofta torde uteblifva,
skulle sakna hufvudgrunden för en sådan
uppskattning; att den redlige, som ärligt
uppgåfve sin tillverkning, blefve tungt be¬
skattad, då den oredlige i mer eller rnin-
Bih.tillR. St. Fröt. 1828 och 182g 5 S. ^ 1 A fil. 4
n:te Häftet.
Vt
5o B evilla.-j Las,- och Oee.-Utsk. Mern. N.-O 27.
dre mon undveke denna bevillning; att
ett sådant beskattnings-sätt dessutom skul¬
le åstadkomma obehagliga fiscalisntioner,
ovänskap grannar emellan, ledsamhet för
Själasörjare att, såsom Ledamöter i Comi-
teerne, controllera sina åhörare och deri¬
genom väcka deras ovilja; samt att sjelfva
behofvet afen minimi-tariff visar, det ifrå¬
gavarande beskattnings-grund, så billig den
i theoretiskt hänseende må synas, i pra-
ctiken medför nästan oöfvervinnerliga svå¬
righeter.
Skulle skiljaktigheten i detta hänse¬
ende likväl fortfara, måste frågan afgöras
genom votering, hvarvid Utskotten torde
få fästa Högv. Preste-Ståndets och Vällofl.
Borgare-Ståndets uppmärksamhet derå, att,
då i dessa respective Riks-Stånds beslut i
dessa frågor endast bestämmes, attminimi-
afgifterna skola beräknas efter tarifferne
öfver pannerymds-afgiften, utan attbevili-
ningen för begagnandet af mäsk värmare
samt enkla och dubbla rectifications-appa-
rater blifvit uttryckligen nämnd, såsom i
förenämnde beräkning ingående, Utskotten
alltså ansett, alt införandet i propositio¬
nerna af Ståndens härvid brukade egna
ordalag möjligen kunde leda till missför¬
stånd och andra resultat, än som torde
yarit respective Ståndens mening, och få
Revilln--j Lag- och Oec.-Utsk. Meni. N.o 27.. 51
af sådan anledning framställa följande pro¬
positioner:
8:0.
Den, som vill, att, utom afgiften ef¬
ter hemmans- och stadsjords-värdet, bränn-
viqs-skatten skall utgöras endast efter de
för pannerymden antagna tariffer och öf¬
riga grunder, röstar Ja; den det ej vill,Nej.
Vinner Nej ,
kommer brännvins-skatten att utgöras ef¬
ter tillverknings-beloppel, samt tariffer och
öfriga beskattningsgrunder endast att til¬
lämpas till ledning vid minimi-afgiftens
beräknande och påläggande ; skolandes ge¬
nom serskild votering bestämmas antingen
ifrågavarande afgift på sätt Preste-Slån-
det beslutat, skall af Bevillnings-Utskottet
föreslås, eller densamma, jemlikt Borgare-
Slåndets mening, utgå med en skilling å
hvarje kanna tillverkadt brännvin.
9:0.
Den, som vill, att brännvins-tillverk-
ningen skall beskattas med viss afgift per
tillverkad kanna, så snart den efter den¬
na grund beräknade skatt öfverstiger sam¬
manlagda afgifterna å brännvins-redskapen:
alt om afgiften, sålunda beräknad, icke
5a Bevilln.-, Lag- och Oec.-Ut.sk. Mern. N.-o 47.
uppgår till sistnämnda belopp, elen skn 11
påföras efter tarifferna för pannerymds-
afgiften och öfriga grunder, hvilka såsom
minimi-afgifler bibehållas och godkännas;
att, till följd deraf, Bevillnings-Utskottet
skall till Rikets Ständers pröfning föreslå
afgiftens storlek, samt att det för öfrigt,
med iakttagande af de för bränn vins-till¬
verkningens utöfning stadgade vilkor, skall
åligga dem, som sig af denna rättighet
begagnat, att till Taxeringen uppgifva fö¬
regående årets tillverknings-belopp , och
tillkomma Taxeringsmännen enahanda pröf-
nings-rätt af dessa uppgifter, som, i afseen¬
de på skattskyldiges uppgifter, dem i all¬
mänhet är tillagd, röstar Ja; den det ej
vill, Nej.
Vinner Nej
skall bevillning läggas å brännvinsbrän¬
ningen efter tillverkningen , och utgå med
en skilling å hvarje kanna tillverkadt bränn¬
vin, samt tarifferna å pannerymds-afgiften
och öfriga beskattningsgrunder gälla så¬
som minimi-afgifter för ifrågavarande till¬
verkning.
Då Höglofl. Ridderskapet och Adeln
godkännt 1824 års Kongl, Kungörelse, och
1 allmänhet afsiagit hvad Utskotten lili-
Bevilln.-j Lag- och Occ.-Utsk. Mern IV-o 27. 53
styrkt, och således äfven det i förevaran¬
de §. intagne stadgande om hvad sorn iakt¬
tagas hör, om någon vill begagna sig af
ett nytt, annorlunda beskaffadt, bränvins-
redskap, men en löreskrift härom bör fin¬
nas, och den föreslagna blifvit af de 3:ne
Ofrälse-Slånden godkänd,
så tillstyrka och tillförse sig Ut¬
skotten att detta beslut af Ridder-
skapet och Adeln må benäget bi¬
trädas,
2 järt. 4 Hedervärda Bonde-Stån¬
det har bibehållit denna §., enligt dess ly¬
delse i 1824 års Författning, hvaruti Ridd.
och Adeln instämt genom sitt allmänna
beslut; men då de deruti förekommande
stadganden afse förhållanden, sorn, enligt
redan antagna grunder och här ofvan vid
I Art. gjorda tillstyrkanden, icke mer kom¬
ma att ega rum, samt ej mindre Preste-
S tande t äa Borgare-Stånd et god k ann t Utskot¬
tens förslag, att hela denna §. skulle utgå,
så hemställa Utskotten, alt Högh
Ridderskapet och Adelil samt He-
derv. Bonde - Ståndet må täckas
dervid låta bero.
2 Art. 7§-j(iiu6§.) Välluf!. Borgare-
54 Bevilln-j Bag- och Oec.-Ulsk. Mern. N.o 27.
Ståndet har beslutat, att, i stället för de
förra orden: ”utan beräknande af Junii,
Julii, Augusti och September månader,”
hvilka Utskotten föreslagit att utgå, borde
införas: ”utan beräknande af halfva Junit
månad, samt Julii j Augusti och Septem¬
ber nuinader•” och Ståndet har i öfrigt, li¬
kasom Ridderskapet och Adeln samt .Bonde-
Ståndet, bibehållit den förra redactionen;
men som Borgare-Ståndets redactions-för-
ändring står i sammanhang med detta Riks-
Stånds beslut i afseende på brännings-tiden,
hvilket, på sätt vid 1 Art. 1 §. blifvit an-
fördt, genom tre Stånds sammanstämmande
motsatta mening kommit att förfalla,- alltså
lärer nämnde redäctions-förändring komma
att utgå. Ehuru Preste-Ståndet godkännt
den af Utskotten föreslagna redaction, som
innebär en annan grund för bevillningens
beräkning under den tid brännvinsbrän¬
ningen är inställd, eller ätt skatten /skulle
för hvarje månad minskas med en tolftedel^
få Utskotten hemställa!, om icke
Högv. Ståndet skulle täckas för¬
ena sig med de trenne öfrige
Riks-Siånden i beslutet att bibe¬
hålla 1824 års Författnings/'stad¬
gande i denna del;
men som delta likväl är eiv.beskaltmngs-
Bevilln.-j Lag- och Oec.-Utsk. Meni. N.o 27. 55
fråga, så kommer, i händelse en sådan
jemkning icke skulle bifallas, votering här¬
om att ega rum, och i sådant afseende
framställes följande proposition:
10:0.
Den, som vill, att, på sätt förenade
Utskotten föreslagit uti 6 §. 2 Art. af den
blifvande Brännvins - förordningen , ordet
åttondedel” skall utbytas emot ”tolftedel/
samt orden i 1824 års Kungörelse: ”utan
beräkning af Junii, Julii, Augusti och Se¬
ptember månaderj’ skola alldeles utgå, rö¬
star Ja; den det ej vill, Nej.
Vinner Nej j
kommer 7 §. 2 Art. af 1824 års Kungörel¬
se alt ordagrannt i nya Författningen in¬
tagas.
2 Art. 11 eller nu io:de Sorn Bor¬
gare-Ståndet gillatnu gällandeFörfattnings-
redaction från och med 8:de lill och med
i2:te §§. eller intill Artikelns slut, och
Bonde-Ståndet, på enahanda sätt, godkännt
gamla redaclionen från och med 3:dje §.
till och med alla öfriga §§. i denna Arti¬
kel, samt Ridderskapet och Adeln, genom
sitt allmänna beslut, härutinnan instämt,
56 Bevilln.-j Las,-, och Oec.-Uuh. Meni. IV,-o 37,
alltså och ilå Preste-Ståndet bifallit Ut¬
skottens, i Utlåtandet JN:o 16, (pep. 28)
framställda förslag- till ifrågavarande §,
hvaruti sjelfva afgifterna icke ännu blifvit
införda, bör denna skiljaktighet jemkas
eller undanrödjas. Utskotten torde här¬
vid först få vördsamt, tillkännagifva , att
Utskottens syftemål med ofvannämnda re-
daclions-förslag varit att, sedan sjelfva or¬
dalydelsen blifvit af Riks-Stånden fast¬
ställd, framdeles inkomma med framställ¬
ning om sjelfva afgifternas belopp, och att
dervid genom en iämplig högre beskatt¬
ning å consumtionen söka motverka ett
allmänt öfverklagadt ymnigt förtärande af
bränn vin, äfvensom att gifva denna §. en
mera bestämd och tydlig redaction, hvar¬
vid ett nytt Mom, (pag, 28 i Utlåtandet
N:o 16) som börjar med orden ”alla Nä-
rings-idkare i Städerna’’ och slutar med
”serskild afgift efter denna blifvit til¬
lagdt, till förekommande af missförstånd,
som förut föranledt olika tillämpning af
hithörande Stadgande!). Högvördiga Pre-
Ste-Ståndet har också godkännt hvad Ut¬
skotten föreslagit, och då af Borgare-Stån¬
dets samt Bonde-Ståndets gillande utaf
gamla redactionen så mycket mindre lä¬
rer följa, att sjelfva afgifterne tillika blif¬
vit fastställda, som dessa afgifter ännu icke
blifvit af Utskotten lill öfverläggning
Bevittn.-j Lag- och Oec.-Utsk. Meni. N.o 27. 57
framställda, torde hufvudfrågan ännu lun¬
na anses för oafgjord, då endast Ridder-
skapet oell Adeln, genom sitt antagande
af 1824 års Författning, fastställt sjelfva
afgifterna,
Under sådana förhållanden tro sig
Utsltotten ega anledning att så väl till
sistnämnda Riks-Stånd som Borgare-Stån¬
det och Bonde-Ståndet hemställa, om icke
Preste-Ståndets beslut i förevarande afse¬
ende må af öfriga Stånden biträdas, och
således äfven den i Utlåtandet N:o 16 fö¬
reslagna redaetion, med tillägg af senare
Momentet i 1824 års Författning, som
börjar med orden: *’De Gästgifveriet’” och
slutas med ”denna afgift” godkännes, helst
densamma är i hufvudsaken med den
förra öfverensstämmande. — Om detta icke
bifalles, så synes, då äfven detta är-en be-
skattnings-fråga , votering härom böra ske
på följande sätt, nemi.
11:0
Den, som godkänner den uti förena¬
de Utskottens Utlåtande N:o 16 intagna
redaetion till utte eller numera io:de §
af 2 Art. Bi ännvins-förordningen , tillika
med senare Mom. af n:te §. i 1824 års
Kungörelse, samt att således sjelfva afgif-
58 Dcvilln.-j Lag- och Occ.-Uisk. Meni. IV.-o. 27.
terne för minutering af brännvin skola
framdeles föreslås och bestämmas, röstar.
Ja; den det ej vill: Nej.
Vinner Nej_, 1
kommer ifrågavarande §. att ordagrannt
blifva af samma lydelse, ;som finnes i Kongl.
Kungörelsen af den 19 Maji 1824.
TJtskotten få i och för on lättare öf¬
versigt härvid bifoga alla i detta Memori¬
al åberopade Beskattnings-tariffer, samt för
öfrigt tillkännagifva, att Utskotten nu icke
kunna redogöra för påföljden af Vällofl.
Borgare-Ståndets beslut, att en af Ståndet
redigerad beskrifning öfver Pistoriska och
Half-pistoriska Verk skulle, i nya Bränn-
vi ns-förordningen, intagas, emedan alla de
öfrige Riks-Ståndens, i anledning af Väl-
lofl. Borgare-Ståndets inbjudning, härom,
fattade beslut, ännu icke kommit Utskot¬
ten tillhanda;" hvarföre ock Utskotten
w
framdeles torde härom få afgifva serskildt
yttrande.
De i anledning af detta Memorial
gjorda Reservationer bifogas. Stockholm
den 5 November 1829.
Cevilia.-j Lag- och Oec.-Utsk. Mém. N.o 27. 5g
Reservationer:
af Herr Friherre Cederström j J: "Då
emot innehållet af 69 och 71 §§. Rege-
rings-Formen samt 7?3:dje §:n Riksdags-Ord-
ningen, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskotten icke kunna deltaga uti
öfverläggning om de Propositioner i Be-
villnings-mål, som af det förstärkta Stats-
Utskottet skola afgöras, får jag anmäla min
Reservation deremot, att Utskotten, oan¬
sedt Sladganderne i ofvanåberopade Grund¬
lagar, gemensamt handlagt frågan om Ri¬
kets Ständers skiljaktiga beslut, rörande
Bränn vin s-be vi 11 ningen. Detta Grundlags¬
vidriga förfarande har väl, i min öfver¬
tygelse, vid detta tillfälle, icke någon men¬
lig påföljd, men bör dock icke oanmärkt
lemnäs;”
Af Herr af Billbergh, J.P.: ”Af den
anledning, att, i frågan om beskattningen
i och för Brännvins-bränniugen, 2 Stånd
stannat emot 2 i så skiljaktiga meningar,
att, utom afgiften af Hemmans- eller Stads-
jords-värdet, beskattningen bör utgå, jem¬
likt 2 Stånds beslut, endast af pannerym-
den, och, enligt tvänne Stånds meningar,
efter lillvcrknings-beloppet, på det sätt,
att Tariffen endast skulle utgöra ledning
60 Ferilin -j Lag- och Oec.-Ulsk. Mern. AT.-o 27.
för Minimi-afgifter fl tillverkningen, hafva
Utskotten till Högvördiga Preste-Stflndet
och Vallofl. Borgare-Ståndet hemställt, om
icke dessa Stånd skulle täckas biträda be¬
sluten af Högloft. Ridderskapet och Adelil
samt Hedervärda Bonde-Ståndet, hvarefter
beskattningen skulle utgöras endast efter
pannerymden, för hvilken hemställan Ut¬
skotten anfört motiver, hvilka, efter min
tanka, dels sakna grund j då Taxerings-
männeu lika lätt, om icke lättare, kunna
bedöma en större brännvins-tillverkning,
än hvilken annan rörelse, sorn af Taxe-
rings-raännen till Bevillning skall upp¬
skattas, dels äro öfverflödiga och olämp¬
liga, då förutsättas bör, att Stånden sjelf-
ve öfverväga! och pröfvat dessa omstän¬
digheter, innan de faltade sina beslut ,
dels anstötliga, då man vill erinra Pre-
ste-Ståndet om det ledsamma för Själasör¬
jare , att såsom Ledamöter i Comiteer-
na controllera sina åhörare,”
”1 hufvud-saken har jag icke eller
kunnat förena mig med de sammansätta
Utskottens pluralitet, att 'vilja afstyrka
beskattningen efter tillverkningen, med
antagande af Tariffen såsom en Minimi-
Då denna Beskattnings-grund, utan allt
Be.villn.-j Lag- och Oec.-Utsk. Meni. N.o 27. 61
tvifvel , är den rättvisaste, enär den träf¬
far hvar och en i förhållande till pro-
ductionen: då någon minskning i den på¬
räknade inkomsten häraf icke kan uppkom¬
ma, emedan afgiften efter Tariffen alldrig
får understigas: då härigenom én menlig¬
het uppkommer, att med afgift träffa den
större tillverkningen, med dels nu beskat¬
tad , dels framdeles uppkommande ny
brännings-redskap, som blir en följd af
industrien att illudera gällande Stadgan-
den : då antagas måste, att Taxerings-
männen endast lemna sin uppmärksamhet
på de Brännvins-brännare, hvilka idka
näringen Fabriks-messigt: då detta beskatt-
nings-sätt skulle leda till en närmare kän¬
nedom af brännvins-till verkningen i Riket:
och då den stora fördelen härigenom skul¬
le vinnas, att man, utan något äfventyr,
vunne erfarenhetens bekräftelse på möjlig¬
heten eller omöjligheten utaf, att i en
framtid en/last beskatta produetioneni så
kan jag för min del destomindre tillstyr¬
ka Högvördiga Preste-Slåndet och Väl loll.
»i
Borgare-Ståndet att frångå deras, i detta
fall, fattade beslut, som min öfvertygelse
är, att tillämpningen deraf icke skall med¬
föra någon enda verklig olägenhet, men
sannolikt bör leda till flera goda och lyck¬
liga resultat.”
02 Eevilln.-j Lag- och Oec.-Ulsk. Mern. N.o irj..
Härmed förenade sig till alla delar
Herrar Grefve von Rosen , Axel, af
Wingård, Johan, von Törne, Mich, Pro¬
sten Nibelius och Herr Äland, samt i dea
senare delen af Reservationen Herr Fri¬
herre Sprengtporten. W.
Af Herr Prosten Astrand: 'Emot
Höglofl. Utskottens beslut, att till Rikets
Höglofl. Ständer framställa en vidlyftig
motivering för sitt tillstyrkande, att Hög-
vördiga Presle-Ståndet och Välloflige Bor¬
gare-Ståndet måtte frångå sitt beslut om
beskattning å brännvins-bränning efter
produetionen , får jag mig reservera, eme¬
dan jag ansar denna motivering olämplig,
då densamma redan hufvudsakligen före¬
kommit till pröfning i Riks-Stånden vid
afgörande af Utskottens Betänkande N:o G
och N:o 16. Såsom skäl för de respective
Riks-Stånden att vidblifva sina fattade be¬
slut, och till vederläggning af Höglofl. Ut¬
skottens motivering, får jag vördsamt åbe¬
ropa hvad jag i min Reservation vid Be¬
tänkandet N:o 6, angående beskattning å
bränn vins-bränningen, anfört.”
Härmed förenade sig Herrar Profes¬
soren Bexell, Prostarne Nordin, Gravan¬
der, Hvasser, Holmström, Widen, Af¬
zelius, Gumelius, Grape och Kjellström ,
Bevillu.-j, Las,- och Oec.-Utsk. Mern. N:o 27. 63
samt Herrar Zethelius, Kleman _, Cron,
Petersson j, Memsen Bergelin och LeJJler:
med tillägg af dea sistnämnde, att han, sorn
varit frånvarande i Bevillnings-Ulskottet,
då det beslöts, att ifrågavarande motiver
skulle anföras, ansåg det vara stridande mot
vanligheten, att Utskotten, sedan Riks-
Ståndens beslut äro fattade, afgifva ytt¬
randen derom, aldrahelst, enär, vid när¬
varande förhållande, all jemkning syntes
olämplig, och Utskottens enkla , åliggande
i detta fall således, i Herr LeJJlers tanka,
varit att i ämnet framställa Voterings-pro-
positioner.
STOCKHOLM» tryckt i Eckstciriska Boktryckeriet» iSitJ»
TARIFF
öfver af giften för enkel Pannerjmd efter Kongl. Kungörelsen, tift*
gående B ränn vins-bränn in gen af den 19 Maji 1824, hvilken
Tariff är af Hedervärda Bonde-Ståndet antagen.
t3
|
|
|
|
|
|
<< S3
|
|
|
|
|
|
3 p
Cl. ~
|
|
|
|
Afgift.
|
3 =
a. =
|
|
|
|
Afgift.
|
a
1
|
|
|
|
|
|
• rt
i
|
|
|
|
|
|
K:r
|
|
|
|
R:dr
|
sk.
|
K:r
|
|
|
|
R:dr
|
sk
|
6
|
|
' *
|
|
>>
|
12
|
49
|
|
|
|
9
|
3u
|
7
|
å
|
4
|
|
!)
|
i4
|
5o
|
|
|
|
10
|
—
|
/
8
|
•
|
|
|
h»
|
■ 6
|
51
|
|
|
|
11
|
—
|
9
|
|
|
|
)>
|
18
|
52
|
|
|
|
12
|
—
|
10
|
4
|
|
|
|
20
|
53
|
|
|
|
i 3
|
—
|
11
|
#
|
|
|
|
22
|
54
|
|
|
|
• 4
|
—
|
12
|
•
|
|
|
>>
|
24
|
55
|
|
|
|
15
|
—
|
13
|
i
|
|
|
|
26
|
56
|
|
|
|
16
|
—
|
i4
|
•
|
|
|
>>
|
28
|
5 7
|
|
|
4 ,
|
•7
|
—
|
15
|
4
|
|
|
>>
|
3o
|
58
|
|
|
|
18
|
—
|
16
|
•
|
|
|
>>
|
32
|
59
|
|
|
|
l9
|
—
|
•7
|
4
|
|
|
i
|
20
|
60
|
|
|
|
20
|
—.
|
18
|
4
|
|
|
1
|
24
|
61
|
|
|
|
22
|
—
|
J9
|
.
|
|
|
1
|
28
|
62
|
|
|
|
24
|
—
|
20
|
4
|
|
|
1
|
32
|
63
|
|
|
|
26
|
—
|
21
|
4
|
|
|
1
|
36
|
64
|
|
|
|
28
|
—
|
22
|
4
|
|
|
1
|
4o
|
65
|
|
|
|
3o
|
—
|
23
|
#
|
|
|
1
|
44
|
66
|
|
|
|
32
|
—
|
24
|
#
|
|
|
2
|
—
|
67
|
|
|
|
34
|
—
|
25
|
4
|
|
|
2
|
4
|
68
|
|
|
|
36
|
—
|
26
|
•
|
|
|
3
|
12
|
69
|
|
|
|
38
|
—
|
27
|
4
|
|
|
3
|
*8
|
70
|
|
|
|
4o
|
—
|
28
|
4
|
|
|
3
|
24
|
71
|
|
|
|
42
|
24
|
29
|
4
|
|
|
3
|
3o
|
72
|
|
|
|
45
|
—
|
3o
|
•
|
|
|
3
|
36
|
73
|
|
|
|
47
|
2 4
|
31
|
4
|
|
|
3
|
42
|
74
|
|
|
|
5o
|
—
|
32
|
,4
|
|
|
4
|
—
|
75
|
|
|
•
|
52
|
24
|
33
|
4
|
|
|
4
|
6
|
76
|
|
|
4
|
55
|
—
|
34
|
4
|
|
|
4
|
i 2
|
77
|
|
|
|
5 7
|
24
|
35
|
•
|
|
. 4 •
|
4
|
18
|
78
|
|
|
|
60
|
—
|
36
|
•
|
|
4 4 i
|
4
|
36
|
79
|
|
|
|
62
|
24
|
37
|
4
|
|
|
5
|
6
|
80
|
|
|
|
65
|
|
38
|
|
|
|
5
|
24
|
81
|
|
|
|
67
|
24
|
39
|
•
|
|
|
5
|
42
|
82
|
|
|
|
70
|
—
|
4ö
|
.
|
|
|
6
|
12
|
83
|
|
|
|
72
|
24
|
4i
|
|
|
|
6
|
3o
|
84
|
|
|
|
75
|
—
|
42
|
.
|
|
|
7
|
—
|
85
|
|
|
|
7.7
|
24
|
43
|
•
|
|
|
7
|
18
|
86
|
|
|
|
80
|
—
|
44
|
4 ■
|
|
|
7
|
36
|
• 87
|
|
|
|
82
|
24
|
45
|
•
|
|
|
8
|
16
|
88
|
|
|
|
85
|
|
46
|
•
|
|
|
8
|
24
|
89
|
|
|
|
87
|
24
|
47
|
4
|
|
|
8
|
4 2
|
9°
|
•
|
|
|
9°
|
—
|
48
|
|
|
|
9
|
12
|
|
|
|
|
|
|
(Litt. d).
(Hörer till Ber.- Lag- och Oecon.-Utsk. Mern. N:o 27).
—
.; - '
■
, X vV' »i *.
|
'
|
|
|
|
•/
|
|
|
v
i
.
i ’ ’ i
r ■ ■ ■ "
■ i
v
' . !
te
) w-.l
I
, I
• •
! ' ■ ’■ ■ i '■ •
■
• :
V
•j
* «. ✓-» .
. ‘i-*
r-V', r-
f'V
! ; .
1 • '
■ 13.."
1: .
T A R I F F
öfver eif giften för enkel P annerjmcl, bifogad Herr Rydströms Reservation
mot Utlåtandet JV:o id>, och antagen af Vallöf. Borgare-Ständet.
'xf
|
|
|
|
|
|
|
|
co
B 5
|
|
Afgift.
|
3 =
|
|
Afgift.
|
p-g*
1
|
|
|
|
• O
1
|
|
|
|
K:r
|
|
R:dr
|
sk.
|
K:r
|
|
R:dr
|
sk.
|
6
|
1
|
yy
|
12
|
5i
|
|
( 21
|
24
|
7
|
|
yy
|
i4
|
52
|
|
23
|
24
|
/
8
|
|
yy
|
16
|
53
|
|
24
|
0
|
|
yy
|
18
|
54
|
|
26
|
2.4
|
10
|
|
yy
|
20
|
55
|
|
27
|
11
|
|
yy
|
22
|
56
|
|
29
|
—
|
12
|
|
yy
|
24
|
57
|
|
3o
|
24
|
i3
|
|
yy
|
26
|
58
|
|
32
|
—
|
14
|
|
1 yy
|
28
|
59
|
1 R:dr 24 sk.
|
33
|
24
|
i5
|
|
yy
|
3o
|
60
|
35
|
—
|
16
|
|
yy
|
32
|
61
|
.
|
36
|
24
|
J7
18
|
|
I
|
20
|
62
|
|
38
|
—
|
Lika med 1824 års Författning <
|
1
|
24
28
|
63
64
|
|
39
4i
|
24
|
i.' v/
20
|
|
1
|
32
|
65
|
|
42
|
24
|
21
|
|
1
|
36
|
66
|
|
44
|
—
|
22
|
|
1
|
4°
|
67
|
|
45
|
24
|
23
|
|
1
|
44
|
68
|
|
47
|
—
|
24
|
|
2
|
—
|
69
|
|
48
k 5o
|
24
|
25
|
|
2
|
4
|
7°
|
|
—
|
26
|
|
3
|
12
|
7*
|
|
52
|
24
|
2T
|
|
3
|
18
|
72
|
|
55
|
—
|
28
|
|
3
|
2 4
|
73
|
|
l1
|
24
|
29
30
31
|
/
|
3
3
^ 4
|
3o
36
12
|
74
75
76
|
|
60
62
65
|
24
|
32
|
24 sk. ,
|
4
|
36
|
77
|
|
67
|
24
|
33
|
5
|
12
|
78
|
|
7°
|
—
|
34
|
|
1 5
|
36
|
79
|
|
72
|
24
|
35
|
|
6
|
12
|
80
|
|
75
|
—
|
36
|
|
7
|
—
|
81
|
|
76
|
24
|
37
|
|
7
|
36
|
82
|
|
78
|
24
|
38
|
36 sk.
|
1 8
|
24
|
83
|
|
79
|
3q
|
|
1 9
|
12
|
84
|
|
81
|
—
|
4°
|
|
10
|
—
|
85
|
|
82
|
24
|
41
42
|
|
' 11
|
—
|
86
|
|
84
|
—
|
|
12
|
—
|
87
|
|
85
|
24
|
43
|
|
1 l3
|
—
|
88
|
|
87
|
•—
|
44
|
|
*4
|
—
|
89
|
|
88
|
24
|
45
46
|
1 R:dr <
|
15
16
|
z
|
9°
|
|
9°
|
|
47
|
|
J7
|
—
|
|
|
|
|
48
|
|
18
|
|
|
|
|
|
49
|
|
J9
|
-
|
|
|
|
|
5o
|
|
20
|
H
|
|
|
|
|
(Litt. c>
(Höver till Bev.-, Lag- och Oecon.-Utsk. Mern. N:o 27).
TARIFF, No a,
öfver af giften för Pistoriska Pannor, föreslagen i Utlåtandet Nio iG
och af de tre ofrälse Stånden antagen.
Pannornas
samman¬
slagna
rymd.
|
Afgift,
|
Pannornas
samman¬
slagna
rymd.
|
Afgift.
|
Kannetal,
|
R:dr
|
sk.
|
Kannetal,
|
R:dr '
|
sk.
|
4°
|
65
|
—
|
66
|
i4o
|
32
|
4‘
|
70
|
—
|
67
|
*44
|
32
|
42
|
75
|
—
|
68
|
148
|
32
|
43
|
80
|
—
|
69
|
1Ö2
|
32
|
44
|
85
|
—
|
70
|
i 56
|
32
|
45
|
9°
|
—
|
71
|
161
|
16
|
46
|
9i
|
16
|
72
|
166
|
—
|
47
|
92
|
32
|
73
|
170
|
32
|
co
|
94
|
—
|
74
|
17 5
|
16
|
49
|
95
|
16
|
75
|
180
|
—
|
5o
|
96
|
32
|
76
|
185
|
16
|
5i
|
98
|
32
|
77
|
190
|
32
|
52
|
100
|
32
|
7 8
|
196
|
—
|
53
|
102
|
32
|
79
|
201
|
16
|
5/f
|
104
|
32
|
80
|
206
|
32
|
55
|
106
|
32
|
81
|
212
|
32
|
56
|
109
|
16
|
82
|
218
|
32
|
57
|
112
|
—
|
83
|
224
|
32
|
58
|
114
|
32
|
84
|
23o
|
32
|
59
|
1 *7
|
16
|
85
|
236
|
32
|
60
|
120
|
—
|
86
|
243
|
16
|
61
|
123
|
16
|
87
|
25o
|
—
|
62
|
126
|
32
|
88
|
256
|
32
|
63
|
13o
|
—
|
89
|
263
|
16
|
64
|
133
|
16
|
90
|
270
|
—
|
65
|
x36
|
32
|
|
|
|
För enkla Pistoriska Pannor, hvilka icke få begagnas lill större pannerymd än 63
kannor, kokrummet oberäknadt, erlägges afgift i lika förhållande, som ofvanstående Tariff
utsätter, så att för en 45 kannors Panna betalas 90 R;dr o. s, v, till 63 kannors Panna,
hvarföre afgiften blifver i3o R:dr,
(Litt, e').
(Hörer till Bev.-, Lag- och Oecon.-Utsk. Mern. N:o 17).
TARIFF, No i,
öfver af giften för enkel P anner y imf föreslagen i Utlåtandet J\r:o 16
ock antagen af Högvördige Preste-Ståndet.
Panne¬
ij 111 d.
|
Pa n ne-
rj md s-
afgift.
|
Panne-
rymd.
|
Panne-
rymds-
afgift.
|
Pa 11 n e-
rymd.
|
Pan ne
rymds
afgift.
|
|
Panne-
rymd.
|
Panne
rymds
afgift.
|
-
|
Kannetal.
|
R:dr
|
sk.
|
Kannetal.
|
R:dr
|
sk.
|
Kannetal.
|
R:dr
|
sk.
|
Kannetal.
|
R:dr
|
sk.
|
6
|
»
|
12
|
28
|
3
|
24
|
5o
|
i3
|
—
|
72
|
45
|
—
|
7
|
»>
|
•4
|
29
|
3
|
3o
|
5i
|
i4
|
—
|
73
|
47
|
24
|
8
|
>>
|
16
|
3o
|
3
|
36
|
5 2
|
i5
|
—
|
74
|
DO
|
—
|
9
|
|
18
|
3i
|
4
|
4
|
53
|
16
|
—
|
75
|
52
|
24
|
10
|
»>
|
20
|
32
|
4
|
20
|
54
|
'7
|
—
|
76
|
55
|
—
|
11
|
>>
|
22
|
33
|
4
|
36
|
55
|
18
|
—
|
77
|
57
|
24
|
12
|
>»
|
24
|
34
|
5
|
4
|
56
|
»9
|
—
|
78
|
60
|
|
i3
|
>»
|
26
|
35
|
- 5
|
24
|
57
|
20
|
—
|
79
|
62
|
24
|
i4
|
»
|
28
|
36
|
6
|
—
|
58
|
21
|
—
|
80
|
65
|
|
i5
|
»
|
3o
|
37
|
6
|
24
|
59
|
22
|
—
|
81
|
68
|
—
|
16
|
V
|
32
|
38
|
7
|
—
|
60
|
23
|
—
|
82
|
71
|
—
|
J7
|
I
|
20
|
39
|
7
|
24
|
61
|
24
|
32
|
83
|
74
|
—
|
18
|
I
|
24
|
4o
|
8
|
—
|
62
|
26
|
16
|
84
|
77
|
—
|
>9
|
1
|
28
|
4>
|
8
|
24
|
63
|
28
|
—
|
85
|
80
|
—
|
20
|
1
|
32
|
42
|
9
|
—
|
64
|
29
|
32
|
86
|
83
|
—
|
21
|
1
|
36
|
43
|
9
|
24
|
65
|
3i
|
16
|
87
|
86
|
—
|
22
|
1
|
4o
|
44
|
10
|
—
|
66
|
33
|
—
|
88
|
88
|
—
|
23
|
1
|
44
|
45
|
10
|
2 4
|
67
|
34
|
32
|
89
|
89
|
—
|
24
|
2
|
—
|
46
|
11
|
—
|
68
|
36
|
16
|
9°
|
90
|
—
|
25
|
2
|
4
|
47
|
11
|
24
|
69
|
38
|
—
|
Jf >>
|
>>
|
—
|
26
|
3
|
12
|
48
|
12
|
—
|
70
|
4o
|
—
|
99 99
|
>»
|
—
|
2T
/
|
3
|
18
|
49
|
12
|
24
|
71
|
42
|
24
|
99 99
|
»
|
|
(Litt. «).
(Hörer till Bev.-, Lag- och Oecon.-UtsL Menn N:o 27)»
T A R IFF
öfver afgiften för enkel P anner y md, upprättad efter de af Högloft.
Ridderskapet och Adeln bestämda grunder.
Kannerymd.
|
Afgift.
|
Kannerymd.
|
Afgift.
|
|
|
|
R:dr
|
sk.
|
|
|
R:dr
|
sk.
|
3o
|
Kannor,
|
lika med 1824 års Författning
|
3
|
36
|
6r Kannor, å 1 R:dr 32 skls förhöjning
|
41
|
32
|
3i
|
dito
|
k t R:dr 10 sk:s förhöjning
|
4
|
46
|
62
|
dito *
|
43
|
16
|
3a
|
dito
|
» » > * »
|
6
|
8
|
63
|
dito » .
|
45
|
—
|
33
|
dito
|
• . > *
|
7
|
18
|
64
|
dito . ... .
|
46
|
32
|
34
|
dito
|
* k i * »
|
8
|
28
|
65
|
dito ... . .
|
48
|
16
|
35
|
dito
|
. . . • *
|
9
|
38
|
66
|
dito .. . . .
|
5o
|
—
|
36
|
dito
|
. » • >
|
11
|
—
|
67
|
dito . ... .
|
5i
|
32
|
37
|
dito
|
• * • *
|
12
|
10
|
68
|
dito . .
|
53
|
16
|
38
|
dito
|
• • k '* * 1
|
i3
|
20
|
69
|
dito » . . » *
|
55
|
—
|
39
|
dito
|
• *. \ • •
|
*4
|
3o
|
7°
|
dito . ... .
|
56
|
32
|
4o
|
dito
|
• • . • •
|
i5
|
40
|
71
|
dito . ... .
|
58
|
16
|
Ai
|
dito
|
^ *
|
*7
|
2
|
7a
|
dito ...» 5
|
60
|
—•
|
4a
|
dito
|
* *
|
18
|
12
|
73
|
dito » »
|
61
|
32
|
43
|
dito
|
|
*9
|
22
|
74
|
dito » » » .
|
63
|
16
|
44
|
dito
|
. • • » >
|
20
|
32
|
75
|
dito . ... .
|
65
|
—
|
45
|
dito
|
» ♦ i »
|
21
|
4 2
|
76
|
dito » . . . »
|
66
|
32
|
46
|
dito
|
. . . k
|
23
|
4
|
77
|
dito . ... .
|
68
|
16
|
47
|
dito
|
• t • V •
|
24
|
*4
|
78
|
dito » . » . »
|
70
|
—
|
48
|
dito
|
• Ii * • •
|
25
|
24
|
79
|
dito ... . .
|
71
|
32
|
49
|
dito
|
• * • é •
|
26
|
34
|
80
|
dito » . »
|
73
|
16
|
5o
|
dito
|
|
27
|
44
|
81
|
dito . ... .
|
^5
/
|
—
|
5i
|
dito
|
• » » • >
|
29
|
6
|
82
|
dito . . ...
|
76
|
32
|
5a
|
dito
|
» • ‘ * »
|
3o
|
16
|
83
|
dito » » > . »
|
78
|
16
|
53
|
dito
|
• * * • ♦
|
3i
|
26
|
84
|
dito .....
|
80
|
—
|
54
|
dito
|
» k • « •
|
3a
|
36
|
85
|
dito .....
|
81
|
32
|
55
|
dito
|
* k . • '
|
33
|
46
|
86
|
dito * » » »
|
83
|
16
|
56
|
dito
|
% • • ♦
|
35
|
8
|
87
|
dito > . . . »
|
85
|
—
|
57
|
dito
|
% • • k •
|
36
|
18
|
88
|
dito .....
|
86
|
32
|
58
|
dito
|
• • • » •
|
37
|
28
|
39
|
dito ...» *
|
88
|
16
|
59
|
dito
|
> V • « v
|
38
|
38
|
9°
|
dito ...» »
|
9°
|
—
|
60
|
dito
|
^ • • * •
|
4o
|
—
|
|
|
|
|
(Titt. £),
(Hörer till Be v.-, Lag- och Oecon.-Utsk. Mern. N:o 27).
Litt. B. * TABELL
öfver
Paquet- eller For vagnars oaf brutna gång emellan Stockholm och Götheborg samt Stockholm och Ystad.
<1
CJ
cn
|
A f'g å r
|
Miltal
Dagstat i
|
0
Återvänder
|
ÖS
ta
cn ~
“ n
p —
|
3
cn
c
, 3
|
|
3
re
2
|
Dagen
|
Från
|
Till
|
0 5
3 3
a n>
►n *—
8 S
|
Dagen
|
F rån
|
Till
|
§ 3
« n
*1 ►—
1 s
|
^ 2
3 3
er u
0
3
|
, Stationerad i Stockholm.
|
N:o 1
|
Tisdagen
Onsdagen
|
Stockholm
Westerås
|
Westerås
Örebro
|
9!
|
Thorsdag
Fredag
|
Örebro
Westerås
|
Westerås
Stockholm
|
91
|
42.
|
I42 mil i veckan gör för hela året 2184 mil, hvarföre betala*:
I Enkel skjutslega för 3:ne hästar 2184! —
\ Tillökning för Stadsskjuts . 1 260: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Summa 2444: —
|
Nto 2
|
Måndag
Tisdag
Onsdag
|
Götheborg
Wenersborg
Mariestad
|
Wenersborg
Mariestad
Örebro
|
85
»i
1 »3
|
Thorsdag
Fredag
Lördag
|
Örebro
Mariestad
Wenersborg
|
Mariestad
Wenersborg
Götheborg
|
115
|
64.
|
, Stationerad i Götheborg.
»64 mil i veckan gör för hela året 3328 mil, hvarföre betalas:
/Enkel skjutslega för 3tne hästar $0 332 8:
^Tillökning för Stadsskjuts ..... i . 126: 36.
| Summa gg 3454: 36.
|
N:o 3
|
Måndag
Tisdag
Onsdag
|
Stockholm
Nyköping
Linköping
|
Nyköping
Linköping
Jönköping
|
125
|
Thorsdag
Fredag
Lördag
|
Jönköping
Linköping
Nyköping
|
Linköping
Nyköping
Stockholm
|
*»5
»i
|
6 8.
|
/ Stationerad i Stockholm.
6 68 mil i veckan gör för hela året 3536 hvarföre betalas r
| Enkel skjutslega för 3 ine hästar 3 5 3
1 Tillökning för Stadsskjuts 34i: l8-
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
| Summa 3877- 12»
|
N:0 4
|
Thorsdag
F redag
Jjördag
|
Jönköping
Wexiö
Christianstad
|
Wexiö
Christianstad
Ystad
|
*»i
7l
|
Måndag
Tisdag
Onsdag
|
Ystad
Christianstad
Wexiö
|
Christianstad
Wexiö
Jönköping
|
71
2 2 5
>1!
|
63ä
|
/ Stationerad i Jönköping,
1631 mil i veckan gör för hela året 3302 mil, hvarföre betalas:
/Enkel skjutslega för 3?ne hästar 3302: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* Summa S3931 —
|
Anmärkning:
Skjutslegan för alla 4 Vagnarne, för hela året räknadt, gör således tillsammans 13,169; och då härtill Iägges Postillonernes aflöning samt |:dcl af Vag-
narnes inköpssumma, bestiger sig totala omkostnaden för året till 15,869 cjs$.
Då emedlertid största fördelen skulle ligga deruti, att communicationen öppnades så långt möjligt vöre och med Landets Gränsepunkter, utan att af annat
än naturhinder kunna afbrytas, torde vara lämpligt, att, då den ene Beserv-Vagnen bör stationeras i Örebro, denne vagn, i händelse han någon tid icke der
skulle behöfvas, ginge en gång i veckan, sommartiden, från Örebro öfver Christinehamn, Carlstad och Kongsvinger mot Christiania och åter; samt att, då Angbå*
ten från Christiania arn hösten upphör att gå emellan Götheborg och Köpenhamn, denne vagn då stationerades i Götheborg, för att likaledes under sistnämnde tid
gå en gång i veckan fram och åter emellan Götheborg, Kungsbacka, Warberg, Falkenberg, Halmstad, Laholm, Engelholm och Helsingborg. Den andre Reserv*
Vagnen, stationerad i Jönköping, synes äfvenledes vintertiden, eller då Paquet-Jakterne upphöra att gå emellan Ystad och Tyska Vallen, böra rigtas till Helsing¬
borg, för att, om möjligt, medtaga Utländska Bref Fasterne, som gå denna väg.
(Tillhör Bevilln, samt Allm. Besv. och Oecon• Utsi. Betänkande No ai.)
..;v
CO
■: 1 ■- - ;. -
■■ -> \- -.- ■ ■ •
p” ' - ... .7
' -■ ■’ r "
i ; js •.
1
■ ' **~ rvj ,c„
*■’».( «•-*> rt<
-
,-r- »
■ i: . ,y;
:•/
.
i "I
„ C
~ . „• « S
i
■*. • w .«/ *£«
.1!^; I
a = s ;
■
- ... •, u
*j . . .C
.0 js
* *•» o.
'?• - .< .
, PJ- .
r s*
U .
i.... ...
. t*
' ■ ■ " \
' ■ i
r,
' : • c-
• p
'' • ■
C
fa. •
i - *>
1.
- I?
"p--
~ d V
V> . ..
‘ rf -t
»
*
•t r • -
.
•. •. «?•-
.
tu
.'-.■■ -r
*
.1 .
. « .
|
|
■■ a/.Ä»
|
'r
r
|
;r'V
|
|
r -
|
?- ■
|
|
|
|
fc
|
i.
|
i ^
|
|
|
|
'■ i~
15
|
«,
■
|
|
•:r -.a
|
|
. ti . V
•t; k
: 1 $ -v >
il
<*>
O b
.. -5 r 1
? '
&
i
'T,
- - v.
r:s
* i*
...... i
i
. ■ '7*
- .‘,3 .. -- , . .
«• 0? %
■: k ■
s- .
■ ?.? -
.. - ’ . ' *
'.t.
'-ra.
i-
t ■
ii
' i
...
*■+
- ti- ^
' i-
i.
i-i • •
U -'.M-
..1 -s- -i: - ...
\ ‘ ,
" :.
yir
■ I V( . ..
'b
ji t-
■' t-’ :
. c •>
T ' . v ■
r-.
'V •
r,.;
■■ T’
■ • -:..c -• "i
; "•
w.
v
■ — -
Bav.- Lag- s. Oac.-Utilt. Ull. N.® 28. i
N:o 28.
Antom till Exp. Utsk. d, 3 jan, 1830
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärl-
ningar vid Betänkandet N:o 17, i af¬
seende på förehäfd granskning af
Kongl. Majrts förnyade Seglations¬
ordning, af den 2t Julii 1825.
e Borgare-Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva, i grund af åtskilliga an¬
märkningar, återremitterat förenade Utskottens
ofvannämnde Betänkande, hvilket deremot blif¬
vit bifallet hos Högloflige Ridderskapet och A-
deln den 2 i denna månad, samt af Högvördi-
ge Preste-Ståndet den 8 sistlidne October.
Inom Välloflige Borgare-Ståndet har Herr
Winbladh, bland annat, anmärkt, att, då Ståndet ic¬
ke godkänt den af Bevillnings-Utskottet för sitt
förslag till en blifvande Sjö-Tulls-Taxa antag¬
ne grund, att alla varor matte blifva till införsel i
Piket eller utförsel derifrån tillåtné, utan der¬
emot bestämt, att nu gällande förbud emot så¬
dana åtgärder med en del varor än vidare skul¬
le bibehållas, det alltså deraf borde blifva en
nödvändig följd, att i allmänhet de förändringar,
som förenade Utskotten, utgående från enahan¬
da grund, som Bevillnings-Utskottet, föreslagit,
ej mindre i förevarande Betänkande, än i Be-
Bih. till H.-St. Brot. 1828 och 1829, 5 Sami. 1 j4fd.
litte
t
5 Bev.- Lag- s. Oec.-uisn. Uti. No 28.
tänkandet N:o 18, om oloflig in- och utför¬
sel af varor, blefve behörigen rättade i öfver¬
ensstämmelse med Välloflige Borgare-Ståndets
ofvannämnde beslut; men dä ej mindre den af
Bevillnings - Utskottet framställda hufvudgrund
för Tullbevillningen blifvit godkänd af de öf¬
rige respective Riks-Stånden, än, hvad detta Be¬
tänkande, N:o 17, serskildt angår, detsamma
vunnit 2:ne Stånds bifall, samt vid återremissen
från Hedervärda Bonde-Ståndet är i detta afse¬
ende lemriadt utan anmärkning, så kan Herr
Winbladh! ofvannämnde yrkande, i Utskottens
tanka, icke leda till någon påföljd.
Vidare har Herr Winbladh klandrat, att
Utskotten, hvilka, i Herr Winbladhs tanka, bordt
inskränka sin åtgärd till att föreslå sådana emot
de i ofvannämnde Författningar antagna skiljak¬
tiga grunder för straffbestämmelser, rättigheten
till undersöknings anställande och Rättegångs¬
ordningen, som Utskotten funnit hädanefter bö¬
ra ega rum vid detta tillfälle, äfven ordnat or¬
dalydelsen af de lagbud, Författningarne, i lik¬
stämmighet dermed, skulle komma att innehålla, —
en åtgärd, hvilken Herr Winbladh, under åbe¬
ropande af Herr Berg von Lindet, emotBetän-
kandet N:o 18, afgifna reservation, ansett lämp¬
ligast kunna vidtagas af Kongl. Maj:t, efter in-
hemtande af så väl Rikets Ständers underdåni¬
ga anmälan, som andra upplysningar i ämnet.
Till stöd för den i nyssnämnde afseende
vidtagna åtgärd, få Utskotten endast anföra, att
Bev.* Lag* s. Oec,*Utsk- Utl, N:o 28. 3
Utskotten ansett meningen oell syftningen med
de föreslagna Lagförändringarne uttryckas mera
klart och bestämdt genom de tillika gjorda re*
dactionsförslagen, samt att derigenom alldeles
icke något hinder blifvit lagdt derföre, att Kongl.
Majit i dessa ceconomiska ämnen må, om be-
hofvet så skulle fordra, i Nåder vidtaga de för¬
ändringar och jemkningar i Lagbudens ordaly¬
delse, som, efter alla nödiga upplysningars in-
hemtande* af omständigheterna kunna påkallas.
Då härefter så väl Herr törnbladh, som
åtskilliga andra Ledamöter, både af Välloflige
Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet,
gjort serskilda anmärkningar emot de Lagstad-
ganden, som blifvit föreslagna, få Utskotten der¬
före redogöra i ordning efter Författningens in¬
nehåll.
jf. 4. Emot stadgandet, att Skeppare, på de
Ställen, det Lotsinrättning finnes, ej må utan
Lots insegla, så framt denne icke af hårdt vä¬
der hindras att komma om bord, har Herr Stak'
le erinrat, att Lots kan tillfälligtvis vara borta
på annat håll, då Skeppare, som äfven torde e-
ga kunskap om farleden, kunde genom invän¬
tande af Lots löpa mycken fara; och hafva här¬
uti instämt Herrar Sandblad, Leffler, Valeij och
PVinberg, hvarvid ej mindre redactionsförslag
blifvit gjorda, än den sistnämnde dessutom an¬
sett olämpligt, att Lots, på sätt i förslaget till
denna 4 §. förekommer, skulle hafva tillsyn der¬
öfver, att gods ej olofligen bortföres o. s. v.,
4 Bev.- Lag- s. Oet.-Ulsk, Uti. N:o 2?.
emedan Lotsen borde fullgöra sin skyldighet
att sköta styret, och honom icke genom dessa
nya åligganden beredas tillfälle att förebära dem
såsom skäl dertill, att han icke tillika kunnat fullgö¬
ra sjelfva lotsningen ; hvarförutan hos Heder¬
värda Bonde-Ståndet Riksdags-Fullmägtigen Lars
Bygdén anfört, att föreskriften om afbidande af
Irnes vore, lie 11st i elakt och stormigt väder, svår
att iakttaga för små odäckade fartyg, hvilka, t.
ex. i hans hemort, hemkomma‘från fiske o. s. v.,
hvarföre han yrkat, att, för fartyg af 30 till 40
Tunnors drägt, undantag måtte ega rum uti i-
frågavarande afseende.
Då de hithörande förbrytelser, såsom olaga
lossning m. m., hvarå Lots i denna §. ålägges
hafva tillsyn, äro så uppenbare, att de icke
böra kunna undgå hans uppmärksamhet, eller
leda densamma från dess hufvudföremål, sjelfva
lotsningen, och då, under de flere år dessa
föreskrifter varit gällande, icke någon olägen¬
het, utan tvärtom fördel deraf följt, kunna Ut¬
skotten desto mindre tillstyrka,
att Herr ^Vinbergs yrkande i denria
del må leda till någon förändring,
som förslaget härom blifvit af aine
Riks-Stånd gilladt, och i Bonde-Stån¬
det lernnadt utan anmärkning.
Hvad dernest Lars Bygdens anmärkning
angar, så grundar den sig på en vidsträcktare
tillämpning af förevarande §., än sorn dermed
åsyftas, emedan dels alla fartyg få i storm in¬
Bev.- Lag- s. Oee.-Utsk. Uti. N;o 28. 5
segla, utan att behöfva afvakta Lots, och dels
ifrågavarande Lagbud har egentligt afseende på
från utrikes orter kommande fartyg och icke
kan tillämpas i fråga om sådane till inrikes re¬
sor och fragter begagnade mindre båtar och
fartyg, som Bygdén omnämnt; hvarföre någon
ändring i denna
del, efter Utskottens tanka, icke el¬
ford ras.
Herr Ståhle!, af flere Talare understödda
framställning har deremot synts Utskottet för¬
tjena ali uppmärksamhet, emedan verklig våda
kan uppkomma, om Skeppare skall nödsakas
att utöfver en viss tid invänta frånvarande el¬
ler försumlig Lots; och Utskotten få alltså före¬
slå, att början af 4:de §. måtte erhålla
följande förändrade redaction: ”Ej må
”Skeppare, på de ställen, der Lotsin¬
rättning finnes, insegla utan Lots,
”så framt denne icke af hårdt väder
”hindras komma om bord, eller af
5’andra orsaker uteblifver, oansedt kal¬
lelsen genom vanlig signal. Lots å-
”ligge” etc. £se den föreslagna Red.)
jf. il. Den häruti meddelade föreskrift, att
Skeppare vid ankomsten till inloppsort icke,
vid 25 R:drs bot, må få lägga till vid land el¬
ler brygga förr, än visitation å fartyget blif¬
vit förrättad, har blifvit ansedd olämplig af
Herr Ifalleij, sorn trott svårigheter möja, om
Skeppare skulla länge och kanske flera dagar
6 Bev.- Lag- s, Oec.-Utsk. Uti. N:o 28-
afvakta visitationens slut, hvarvid han, såsom
exempel, anfört beskaffenheten af Gefle hamn;
och har ej mindre Herr falleij än Herr Win¬
bladh yrkat, att det äldre stadgandet i detta fall
borde bibehållas, helst Lots kunde hafva till¬
syn, och visitation ganska väl och beqvämast
kunde för sig gS; när fartyget vore vid land
eller brygga fastgjordt; hvarförutan Herr Win¬
bladh ansett, att redactionen i denna §. synes
lända till den följd, att Skeppare, som sentan-
k o mm er till inloppet, skulle kunna, utöfver den
följande dagen, dröja med aflemnandet af sin
Märkrulla till Tullkammare, hvilket icke borde
tillåtas. Deremot har Herr Dalenius trott stad¬
gandet om Märkrullas afgifvande skola lemna
Skeppare allt för kort tid till densainmas för¬
fattande, och begärt, att denna tid mätte ut¬
sträckas till 34 timmar efter ankomsten.
Med erinran, att i denna §. endast före-
skrifves, att Skeppare ej må lägga till vid ”land
eller bryggaoch att således alldeles icke ho¬
pom är förmenadt att, på sätt Herr Dalleij tyc¬
kes förutsätta, ankra i hamnen, få Utskotten
tillkännagifva, att de af öfrige 3:ne Riks-Stån-
den, på förr nämndt sätt, godkände i denna §.
intagne »tadganden synas Utskotten för de der¬
med åsyftade ändamål lämplige.
22 och 2J jfjf. Herr Winbladh har, i af¬
seende på 32 §. anmärkt, att, då det ansvar,
som i denna §. är Skepparen ilagdt, finnes
tjdMgen vara bestämdt för Skepparnes ådaga¬
Bev.- Lag- s. Oec.-Utth TJtl. N:o i8. 7
lagda fel att olofligen, utan erläggande af Tull,
insmyga gods, brottsligheten icke kan antagas
vara derigenom försvårad, att den förtegade va¬
ran icke är å manifestet uppförd, helst, om den
derå finnes upptagen, den omförmäide afsigten
kan, redan innan visitation verkställes, antagas
vara upptäckt; hvarföre Herr Winbladh förme¬
nat skäl icke förefinnas till stadgandet af dub¬
belt ansvar, om varan ej är å manifestet upp¬
förd; äfvensom Herr Winbladh ansett obilligt
att, på sätt som i Utskottens förslag skett, från¬
taga Skepparen den honom i nuvarande För¬
fattnings 23 §. medgifna rättighet, att i bevis
leda, det varans uteslutande skett af glömska el¬
ler förseelse, då han icke desto mindre derföre
vore underkastad ansvarig påföljd.
Herr Modin har derjemte anfört, att emel¬
lan de i st och 23 §§. förekommande ansvars¬
bestämmelser vöre ett missförhållande, på det
sätt, att i 2 2 §. stadgas, det Skeppare för en
varas uteslutning från Märkrulla skall plikta dess
halfva värde, som, detta exempelvis antaget till
10 R:dr, utgjorde blott 5 R:dr, men i 23 ■ §.
föreskrifves, huru Skeppare, som före visitatio-
nen sjelf angifver ett sådant uteslutande, eller
i bevis leder, att varan utan hans vetskap va¬
rit i faityget inpractiserad, skulle för vårdslös¬
het plikta från 10 till 100 Ralr, hvarigenom
skulle hända, att Skeppare för en mindre för¬
seelse finge vidkännas ett högre stral!'.
Dä varans uteslutande ur manifestet, i Ut-
8 Bev.- Lag- j. Oec.-Utslt. Uti. N:o 28
sköttens tanka, tillkännagifver ett tydligt förut-
fattadt uppsåt att olofligen insmyga varan, och
brottsligheten således derigenom är mera be¬
stämdt ådagalagd, torde fullt skäl vara förhan¬
den för den af Herr Winbladh klandrade straff¬
bestämmelsen, och enär i allmänhet förutsättas
kan, att fråga ej uppstår om vara af så ringa
värda, som Herr Modin för sin jemförelse an¬
tagit, helst om man vill upptänka och beräkna
sådane utom erfarenheten varande fall, knappt
några böter kunde finnas så obetydlige, att ju
icke någon vara kunde gifvas, hvars halfva
värde vore mindre än dessa böter, så torde de
föreslagna ansvarspåföljderne äfven i dessa hän¬
seenden finnas lämplige, på grund hvaraf Ut¬
skotten tillstyrka, att
de emot a 3 och 23 §§. gjorda an¬
märkningar måtte lemnäs utan vidare
afseende.
27 Jf. I afseende på Herr Winbladh* här¬
vid gjorda erinran, som hänför sig dertill, hu¬
ru förhållas skulle, när forbudet gods införes, få
Utskotten hänvisa till hvad som i början af
delta Utlåtande yttrades, i anledning af Herr
Winbladhs yrkande, att hela Författningen bor¬
de rättas efter Välloflige Borgare-Ståndets be¬
slut om förbud emot vissa varors införande; och
är dessutom denna §. så redigerad, att den gan¬
ska väl kan tillämpas äfven för den händelse,
att förbud emot vissa varors införsel skulle kom¬
ma att påbjudas.
i
Bev.- Lag- s. Oec.-UtsJt. Uti, N:o 28. g
jj Jj1. Emot medgifvandet i denna §., att,
om angifvandet af en vara med lägre Tull, i
stället för den verkliga, som vore högre Tull
underkastad, varit föranledt af origtighet i Fa-
cturan, det i §. stadgade ansvar för felaktig an¬
gifning icke borde ega rum, har Herr Win¬
bladh anfört, att, ehuru billigt det kunde sy¬
nas, missbruk lätt kunde uppkomma genom
connivence emellan den utländska afsändaren
samt emottagaren, att i Facturan upptaga vara
med mindre Tull, hvarigenom skulle hända,
att den senare, om saken undginge Tulltjen-
stemännens uppmärksamhet, skulle få införa
varorne emot mindre Tullafgifter, än som ve¬
derborde, och, i annat fall, ändå icke vara un¬
derkastad olägenhet och ansvar för den origti-
ga angifningen; på hvilken grund, och då, i
händelse varuafsändaren vore vållande till den
felagtiga uppgiften, emottagaren icke lärer un¬
derlåta att af den förre utfordra ersättning för
sitt lidande, Herr [Vinbladh alltså ansett, att
tillägget härom torde böra förfalla; hvarjemte
Herr Sandblad äfven trott, att ifrågavarande stad¬
gande skulle kunna leda till missbruk, samt till
förekommande deraf föreslagit det tillägg, att,
om godsegare skall tillgodonjuta den i 7:dp
Mom. förunnade förmon, borde han sjelf an¬
gifva den origtighet, som förelupit, och att han
fått annan vara än Facturan innehåller.
Då förenade Utskotten icke kunna antaga
och tillstyrka tillämpning af ett Lagstadgande,
OI Dev.~ Lag- s. Oac.-Utsk. Uti. N:0 28-
hvarigenom godsegare skulle aläggas plikta för
origtigheter, sorn en annan utan hans vetskap
och förvållande i förevarande afseende begått
på annan ort, kunna Utskotten så mycket min¬
dre biträda de nu gjorda yrkanden örn ofvan-
nämnde förändring, som vid den undersökning
af vamme, hvilken Tullbetjeningen anställer,
underslef och missbruk härutinnan nästan ofel¬
bart skola upptäckas oell leda till behörig rättelse.
§. Det vid denna §. föreslagna tillägg
otn böter för lossning å olaga och annan än i
Författningen stadgad tid, äfven otn oloflig va-
ruinförsel icke föröfvas, har Herr Winbladh
funnit olämpligt, då de till bevakning postera¬
de Tullbetjenter, örn de ej öfver natten qvar¬
stanna, böra, efter slutad lossning, försegla luc¬
ka eller tillgång till lasten, och således svårt
vore att inse, huru lossning kunde företagas i
annan afsigt än oloflig införsel; och Herr E-
kerman har instämt uti Herr Friherre Ce¬
derström’ft i fråga orri denna §. afgifna reserva¬
tion, med yrkande, att Tullbetjening, under
hvars bevakning fartyget är ställdt, borde plikta
lika med Skepparen, då dylik lossning, utan
connivence med de bevakande Tjensternännen,
icke kunde ske; hvarförutan Herr Ekerman
ansett, att 25 R:dr vöre ett alltför ringa straff,
om inbrott egt rum.
Som likväl olaga lossning kan vid många
tillfällen, t. ex. i öppna sjön, före Tullbetje¬
ning* ankomst o. s. v. verkställas, samt ange¬
läget är, att stadgad ordning härvid iafcttages,
Böv.~ Lag- s, Oec.-Utsk. Uti. N:o 28. 11
synes Herr Winbladht i detta fall gjorda an¬
märkning föga grundad och icke böra leda till
någon påföljd.
Vidkommande dernäst yrkandet om ansvar
för Tullbetjenter, då olaga lossning sker, så
innehålla Tullförfattningarne och dithörande
Reglementen stadganden örn påföljden för Tull-
betjents försummelse och andre tjenstefel, hvar¬
om föreskrifter i Seglations-Ordningen icke sy¬
nas hafva något lämpligt rum; och få Utskot¬
ten derjemte, i anledning af anmärkningen, att
25 Rdrs bot vore för ringa ansvar, om inbrott
egt ruin, nu upplysa, att i 43 §. stadgas ser¬
skildt ansvar för detta fall med böter af 200
Riksdaler.
6z och 63 /• §■ Inom Hedervärda Bon¬
de-Ståndet har Casper Wijkman ansett, att des¬
sa §. §. borde qvarstå, då utrikes Magter, t. ex.
Preussen, finnas, på hvilka de uppgifna tracta-
terne icke ega tillämplighet och då meningen
med dessa §. §. vore att förekomma inpracti-
sering af olofliga varor med öppna båtar.
Då likväl någon handel med öppna båtar
på Preussen och än mindre på andra utrikes
orter, när Ryssland och Danmark undantagas, i
Utskottens tanka, icke egt eller kommer att e-
ga rum, tillstyrka Utskotten desto hellre, att
det i Betänkandet härom gjorda för¬
slag måtte äfven af Hedervärda Bonde-
Ståndet godkännas, som «:ne Stånd
redan bifallit detsamma, hvilket inom
i2 B«v.~ Lag- t. Otc.-XJtsL Z7tl. N:o ag.
Vällpflige Borgare-Ståndet blifvit lem-
nadt utan anmärkning.
Stockholm den jg December 1829.
N:o 29.
Ankom till Exp. Utsk. d, 3 Jan, i8jo.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärk¬
ningar vid Betänkandet, 3S:o 19, an¬
gående Kongl. Stadgan för Inrikes
Tullförpassning och bevakning.
Förenade Utskottens Betänkande, N:o ig,
har endast blifvit bifallet af Hedervärda Bon¬
de-Ståndet, hvaremot anmärkningar dervid blif¬
vit gjorda af de tre öfrige respective Riks-
Stånden , i grund af hvilka frågan blifvit åter¬
remitterad och kommit under ny handläggning.
Dessa anmärkningar afse likväl endast hvad
Utskotten i i:sta punkten af Betänkandet till¬
styrkt, i anledning hvaraf hos Högloflige Rid-
derskapet och Adeln Herr Friherre Åkerhjelm,
G. F., anfort, att det i Författningens 5 §. fö¬
rekommande stadgande om ovilkorligt bötesan-
svar af 25 Rdr för Skeppare eller Forman, som
afgått utan att, der sådant erfordras, hafva utta¬
git Tullpass å fartyg eller fora, föranlåtit Herr
Friherren att fästa uppmärksamheten å den för¬
ut i §. stadgade påföljd af dubbel tull o. s. v.,
hvilka straffbestämmelser syntes tjog stränga och
B ev.- Lag- s. Oec.-UtsL TJtl. N:o 29. i3
mindre lämpliga i de fall, då sådan försummel¬
se, serdeles för Skeppare, som intaga många
varuartiklar, ofta kunde ske af glömska och utan
allt uppsåt, då infästningen i allmänhet sker un¬
der tillsyn af Tullhetjeningen, att denna mindre
nödiga stränghet, som alldeles icke skulle ver¬
ka till någon säkrare controll, föranledt många
besvärsmål och underdåniga nådansökningar, samt
i följd häraf hemställt, att 5 §. måtte, emellan
lista morn., som skulle bibehållas, och det an¬
dra erhålla följande tillägg: ”Dock om å loss¬
nings- eller ankomstorten Skeppare eller Forman
inför vederbörlig domstol åstadkommer antaglig
bevisning, att medfördt gods, som, ehuru under-
kastadt förpassning, deraf icke åtföljes, verkligen
blifvit å Svensk ort intaget, och gitter han der¬
jemte, i fall varan är af den beskaffenhet, att
bestyrkande af dess införtullning bordt, för för¬
passnings erhållande, ega rum, ett sådant för-
tullningsbevis serskildt förete, af det innehåll,
som i det följande af denna Författning finnes
stadgadt, vare från ofvannämnde ansvarsskyldig¬
het fri; men bote för uraktlåtenhet af föreskrif-
ven förpassningscontroll lo Rdr; äfvensom på¬
följden af dubbel tull ej eller eger rum för o-
förpassade utländska varor, hvilka af hvarje ser¬
skild godsegare blifvit, inom de i 1 §. bestäm¬
da quantiteter, med samma lägenhet afsända, och
hvarå det ålegat Skepparen eller Formannen att
taga förpassning, då de befunnos sammanlagde
öfverstiga förpassningsfria quantiteten.
<4 B ev.- Lag- s. Oeo.-Utsk. Uti. N:o 39.
”Afgår Skeppare etc.
Inom Högvördige Preste-Ståndet har blif¬
vit anfördt af Herr Prosten Anjou, det skyl¬
digheten att taga förpassning syntes nog utsträckt,
da t. ex. en Norrlands-Skeppare behöfde för¬
se sig dermed, om lian vore anmodad att med¬
föra några råa hudar o. s. v., hvarvid dock til¬
lika yttrats den förmodan, att sådane och öfrige
hithörande förhållanden torde, vid Författningens
slutliga Utgifvande, af Kongl. Majit blifva be¬
hörigen ordnade och olägenheterna afhulpne;
samt af Herr Prosten Forslind, ätt det vore
alldeles olämpligt ålägga Formannen någon con-
trollerande åtgärd och dermed förknippadt an¬
svar, då forbonden ofta icke kan läsa forsedeln
och det, för öfrigt, vore afsändarens ensak att
tillse, det ordentlig förpassning och forsedel med¬
följa, derom han för sin säkerhet kunde förse
sig med betyg, samt att varan i alla händelser
vore att tillgå, genom hvars confiscation förbry¬
telsen till någon del kunde bestraffas.
Olika memtigar hafva deremot förekommit
hos Valloflige Borgare-Ståndet i fråga om af¬
sändarens nyssnämnde skyldighet, si att Herrar
Modin, Donner och Strehlenert instämt i den
i detta afseende af Herr Grefve von Rosen e-
mot Betänkandet afgifna reservation, samt när¬
mare utvecklat skälen för den deri yrkade satts,
bland hvilka hufvudsakligen anförts, att Forman
och Skeppare både borde och kunde sjelf kän¬
na sina skyldigheter om förpassnings uttagande,
fiev.- Lag- s. Oec. Uish. Uti. N:o 99. i5
samt att afsändare, som skickar mindre varube-
lopp, än det, hvarföre förpassning »kall tagas, ic¬
ke borde Släggas att meddela underrättelse om
en förpassning, hvarmed han icke hade något
att göra, men Herrar Arosenius och Cron
utredt anledningarne till Utskottets härvid gjor¬
da hemställan, hvarförutan Herr Montan fästat
Utskottens uppmärksamhet pä de olägenheter
och hinder för Inrikes Sjöfarten o. s. v., som
genom nu gällande förpassningsföreskrifter i all¬
mänhet uppkomma, och, under anförande af ex-
empel derpå, huru den nu gällande Sportelta¬
xa är betungande och genom Tullstyrelsens för¬
sorg rnåst modifieras, för att icke aldeles omin¬
tetgöra transporten och trafiken på insjöarne,
hvilken dessutom betungades af tullafgifter i vis¬
sa fall o. S. v., hemställt, om icke ett sådant
förhållande borde gifva anledning till en un¬
derdånig anhållan hos Kongl. Maj:t äf Rikets
Högloflige Ständer derom, att alla förpassnings-
fria Fartyg, som blott segla i sjöarne, måtte be¬
frias från alla tullafgifter; hvaruti Herr Alund
instämt; och har Herr Dalenius förenat sig
i den reservation, Herr Friherre Cederström bi¬
fogat Betänkandet.
Detta allt hafva Utskotten noga öfvervigt,
Och, enär å ena sidan sådana fel och förbrytelser,
som hafva sin grund i okunnighet eller möj¬
lig glömska, böra lindrigare bedömas och be¬
straffas; samt, å den andra, sådane, som till¬
kommit af uppsåt eller föresatts att undandraga
i6 Bov,- Lag- t. Oee.-Vtslt. Uti. N:o ag.
sig uppfyllandet af Lagbud, icke undgå eri lämp¬
lig strängare näpst, få förenade Utskotten, med
fästadt afseende på de i ämnet gjorda anmärk¬
ningar, härmed föreslå de förändrade stadganden,
Jivi 1 ka Utskotten tro passande för de härvid fö¬
rekommande omständigheter, samt således till¬
styrka,
att i 5:te §. näst efter det Morn., som
slutar med orden: ”i böter erläggas,’’
må: istället för det förra momentet:”
afgår Skeppare ”till och med orden
”bote 35 Rdr,” införas:
”Afgår Skeppare, utan att, der sådant
fordras, hafva uttagit Tullpass å farty¬
get eller godset, bote första gången
10 Rdr, och sedan, för hvarje gång
han sådan förbrytelse föröfvar, 35
Rdr.”
Afgår Forman utan att, der sådant i
Förpassningsstadganärföreskrifvet, haf¬
va uttagit Tullpass å foran, och inne¬
håller icke någon honom meddelad
Forsedel anmaning att taga sådant Pass,
bote första gången 3 Rdr 16 sk. och
sedan, hvarje gång han med sådan
förbrytelse beträdes, xo Rdr; men har
deremot Forman uti Forsedeln blif¬
vit erinrad derom, att han bör taga
Tullpass, och likväl icke rättat sig der¬
efter, bote 30 Rdr. Uraktlåter Gods¬
egare,
Bev.- Lag- s. Oec.-Utslr, TJtl. N:o 2g. 17
egare, sorn med fora afsärider gods till
det belopp och af den beskaffenhet,
att förpassning derå bör uttagas, att i
forsedeln påminna Formannen att ut¬
taga Tullpass, eller ock att sjelf der¬
om besörja, bote han 50 Rdr.”
För öfrigt anse Utskotten, att dels de jemk-
ningar, Herr Friherre Åkerhjelm, genom det fö¬
reslagna tillägget, åsyftat, innefattas i de nu fö¬
reslagna Lagstadganden, och dels att 0111 någon
ytterligare förändring härefter ma vara erfor¬
derlig, Kongl. Maj:t lärer derom i Nåder för¬
ordna, då en förnyad. Stadga i förevarande äm¬
nen kommer att, på sätt i Betänkandet, N:oig,
omnämries, blifva utfärdad.
Hvad dernäst angar de uti Vallofl. Borgare-Stån¬
det gjorda framställningar om Sportel-Taxan samt
tullfrihet för en del å Insjöarne transporterade
varor, så är det forsta en fråga, sorn med För-
passnings-Taxan icke har egentligt sammanhang
och hvarom Utskotten således destomindre an¬
se sig böra något Utlåtande meddela, sorn mo¬
tion derom i behörig ordning icke blifvit väckt,
och den andra hörer till de ämnen, hvarom
Utskotten anse, att Kongl. Maj:t, efter inhem-
tande af alla nödiga upplysningar, lärer på ett
med Rikets väl och den inre handelns förkof¬
ran förenligt sätt i Nåder besluta och föreskrif¬
ter meddela; åberopande Utskotten för öfrigt Be-
Bi/i, till R. St. Pro t. 1828 och 182g, 5 Sami, 2 Afd,
12 :te Haft. 2
i8 Bil, t. Bev.- Lag- s. Oec.-TJtsk. Uti. N:o ag.
tänkandet N:o ig, hvilket med den deri nu fö¬
reslagna förändring vördsamt å nyo framställes
till Rikets Högloflige Ständers pröfning och god¬
kännande.
Tvänne härvid afgifna Reservationer bi¬
fogas.
Stockolm den 19 December 1829.
Resevationer:
1:0 Af Herr Ribbing, Arvid: I afseende
pä Skeppares och Formans skyldighet att hafva
Tullpass å medförande varor, hafva Utskotten
ansett, att böterne, för försummelse härutinnan,
horde nedsättas, för Forman till 3 Rdr 16 sk.
Banco, men med 20 Rdr utgå, om någon af
de Formannen meddelade forsedlar innehölle an¬
maning att taga Tullpass. För att detta dry¬
gare ansvar skall kunna drabba Formannen, skall
han således sjelf framdraga de forsedlar, hvilka
kunna vittna emot honom såsom bevis, att han
erhållit anrnaningar att iakttaga hvad han för¬
summat i afseenae på uttagande af Tullpass,
Att antaga, det en anklagad, på detta sätt, skall
fälla sig sjelf, är i sanning ett stort bevis på
godtrohet hos Rikets Höglollige Ständers Ut¬
skott, Och då de Högloflige Utskotten icke
velat fästa något afseende på hvad jag emot en
gå bedräglig Lagstiftningsgrund inom Utskotten
anfort, nödgas jag reservera mig mot de Lag-
Stadganden, 50m Utskotten derå velat bygga och
Bil. t. Bev.- Lag- s. Oec.-Utsk. Ucl. Nio 2g. 19
hvilka äfven hafva <len bräcklighet till formen
vid deras afgifvande, att de, för att kunna upp¬
fattas och bedömas, mäste frän 3:ne serskilta
ställen sammanföras, nemligen från sjelfva den
1111 gällande Förpassnings-Stadgan, från Utskot¬
tens förra och från Utskottens nu afgifna sena¬
re Betänkande.
Efter de flere förändrade och modifierade
Lagförslag i denna enda §. Utskotten till Ri¬
kets Ständers antagande framställt, heter det än¬
dock till slutet: ”För öfrigt anse Utskotten, att,
om någon ytterligare förändring härefter må
vara erforderlig, Kongl. Majit lärer, på un¬
derdånig anmälan, derom i Nåder förordna.”
Jag vågar, med instämmande i detta senare yt¬
trande, vördsamt föreslå R. H. Ständer, att, i
stället för Utskottens Betänkande, i ett för allt,
antaga det förslag till underdånig Skrifvelse i
ämnet, jag härvid vördsamt får afgifva:
”Sedan Chefen lör Tull-Styrelsen och ser-
skilde Ledamöter af Riks-Stånden framställt åt¬
skilliga anmärkningar vid 5 §. af Kongl. Stad¬
gan 0111 Inrikes Tullförpassning, i afseende derå,
att det i denna §. utsatte drygare bötesbelopp
för underlåtenheten att uttaga Tullpass, med allt
för mycken stränghet vid vissa tillfällen drabba
Skeppare och Forman, och Rikets Ständer fun¬
nit dessa anmärkningar i allmänhet vara grun¬
dade, lå Rikets Ständer i underdånighet anhålla,
att Kongl. Majit i Nåder ville, efter Tull-Sty¬
relsens hörande, i Nåder vidtaga de förändrade
20 Bil. t, B ev.- Tag- s. Oec.-Utsh Uti. N:o 29.
eller ytterligare stadganden härutinnan, som om¬
ständigheterna kräfva, samt desamma, jemte al¬
la öfriga Förpassningsväsendet rörande, i en
Författning utfärda.”
Innan någon framställning i afseende på
Tull-Domstolar göres, anser jag, för min del, Ri¬
kets Högloflige Ständers beslut, angående fora
privilegiata böra afvagtas.
2:0 Af Herr Leffler: Jag reserverar mig
emot de Högloflige Utskottens beslut, i så måt¬
to, att jag, för min del, anser: att den Forman,
som en gång pliktat 3-3- Rdr, derföre att han ic¬
ke tagit Tullpass å varor, derefter icke längre
kan anses vara okunnig om denna sin skyldig¬
het, och derföre, om han andra, gången uraktlå¬
ter att taga Tullpass, bör plikta lika mycket,
som om han icke åtlyder den anmaning honom
af Varuafsändaren uti förpassningen lemnäs, el¬
ler 20 Rdr.
STOCKHOLM,
hos Carl A b. Pihjc., i83o.
Eev.-Lag- s.Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl,N.'o 30. 1
N:o 30.
Antom till Exped, Utskottet den 3 Januari! 183°.
Utlåtande, i anledning af gjorda an¬
märkningar vid Betänkandet, N:o
18, angående väckta motioner,
i afseende på Kongl. Majrts Nå¬
diga Förordning emot oloflig in¬
försel eller utförsel af varor, af
den 23 Junii 1525.
Förenade UlskottenS ofvannämnde Betän¬
kande, N;o 18, har blifvit bifallet af Högloft,
Ridderskapet och Adeln, under den a sisth
November, men från de öfrige respective
Riks-Stånden , i grund af dervid skedda an-
märkningar, återremitteradt; och då förenade
Utskotten nu häröfver afgifva yttranden , få
Utskotten sammanföra dessa anmärkningar
vid de Lagställen, hvarpå de hafva afseende
efter Författningens uppställning.
Herr Winbladh har äfven i förevarande
fråga hos Vällofl. Borgare-Ståndet åberopat
de allmänt» åsigter , han, vid granskningen
af förslaget till Seglations-Ordning, sökt göra
gällande;
Bih. till Riks-St, Prat. 181S 1830, J Stml. 2 Afd. j
iy,de H.t.
a BewLag’ s.Allm.Btsv.o.Oec. Utsk.L'tl.N:o 30.
och som Utskotten i det Utlåtande,
hvilket, i anledning af de i detta
ämne förekomna anmärkningar, af-
gifvits , härom tillkännagifva sina
tankar, torde ^Utskotten få åberopa
samma yttrande.
5 /. Ehuru Herr Winbladh trott min¬
dre lämpligt att , på sätt sol» i Utskottets
förslag till ifrågavarande §. skall skett, sätta
Kronofogdar och Länsmän, samt I.ands- och
Stads-Fiscaler t samma cathegorie med andre
i §:n uppräknade Embets- och Tjenstemän ,
helst de förte icke egentligen borde vaka öfver
Tullförfattningarnes efterlefnad , och Herr
Jf^iribladh deremot ansett förstnämnde Tjen¬
stemän böra hänföras till dem , hvarå följan¬
de 6 §, hade afseende ; likväl och då, i Ut¬
skottens tanka, utvidgade rättigheter böra åt¬
följas af ett förökadt ansvar, på sätt i Betän¬
kandet N:o 18 föreslås och i denna §. stad¬
gas, samt förslaget till denna §. för öfrigt är
lemnadt utan anmärkning;
så kunna Utskotten icke undgå att
vidhålla hvad härom i förra Betän¬
kandet blifvit hemställd t.
13 p. Casper Wijkrnans, af flere Leda¬
möter i Hedervärda Bonde-Ståndet biträdda ,
anmärkning, att förta redaetionen, deruti or-
Sev,-Lag-s Ailm.Eesv.o. Oec.Utsk.Utl.Nia 5o- J
ilet : ”förbudet,” förekommer, bör bibehållas
för den händelse , alt Kongl. Majjt icke
skulle bifalla införsel af alla, i nuvarande
Tulltaxa upptagne varor,
anse Utskotten icke böra leda till någon
förändring eller åtgärd , emedan Rikets
Högloflige Ständers hemställan , i detta
ämne , är ett uttryck af Rikets Stän¬
ders åsigter och önskningar, grundade
på de af Rikets Högloflige Ständers plu¬
ralitet i detta afseende vidtagna beslut,
17 (16) /. Inom Välloflige Borgare-
Ståndet har Herr Winbladh, och hos Heder¬
värda Bonde-Ståndet Casper Wijkman yrkat,
att denna borde bibehållas med den i nu
gällande Författning intagna ordalydelse, hvar¬
emot Herrar Winberg, Dalenius och Montan
instämt uti Herr Grefve von Fersens, genom
den Betänkandet vidfogade Reservation, gjor¬
da yrkande om tillägg till denna i afse¬
ende på rättigheten att visitera resande , äf¬
vensom Herr Falkman , hvilken dock tillika
ansett, att resande icke böra vara underkasta¬
de visitation annorstädes än vid tullplatserna.
I fråga om ordet ! ''förbud” få Utskot¬
ten åberopa hvad nyss vid l3 §. anfördes}
och emedan tullbevakning och visitation icr-
ke, utan att allt för mycket lätta tullfcr.
snillning, synas kunna inskränkas till ku¬
ttern», alltså och med afseende så väl på dc
å Bev.-Lag' *. AHm.BfSv.o.Oec.Uisi.Vtl. N:o5o,
j senare tider tillkomne förklaringar öfver
det belopp i varor , som utan åtal får med¬
föras , som på den omständigheten, attingen
lärer kunna förmenas leda i bevisning sin
åtkomst af medhafvande effecter, anse före¬
nade Utskotten
hvarken den inskränkning i visitar
tionsrättigheten , som Herr Falk¬
man ifrågasatt, vara lämplig, eller
det af Herr Grefve v. Fersen före¬
slagna tillägg till detina 17 (l6) §.
verkligen erfordras , hvarföre ock
Utskotten , enär för öfrigt den i
Betänkandet föreslagna redaction sy¬
nes mera bestämd, än den, som i nu
gällande Författning förekommer,
på dessa grunder vidhålla sin redan
yttrade mening och afstyrka bifall till
hvad i förenämnde hänseenden blif¬
vit yrkadf*
22 och 24 (21 och 23) §§. Herr Win¬
berg har ansett en motsägelse i dessa §§. fö¬
refinnas i så måtto, alt den föreslagne 21
innehåller, det tullstämplar och märken skola
finnas å stycket , så länge något deraf är
qvar , men 25 §. stadgar, att sådant utrikes
tillverkadt gods, som utan stämpel till salu
hålles eller under transport och visitationer
upptäcke?, »kall vara förbrutet och innehaf-
Bev.- Lag- s.Allm.Besv, o.Oec.Utsk.lhl.N:o oo. 5
varén förfallen till det ansvar , sorn i a och
4 §§. stadgas. Om nemligen 21 §. afser en.
dast hela stycken, vore dervid infet att på¬
minna; men om den skulle tillämpas på köpta
större eller mindre stycken , ansåg Herr
Bamberg föreskriften orimlig, enär det är
omöjligt för köparen att förete stämpeln ,
hvilken , enligt ai skall finnas å stycket,
så länge något deraf år qvar ; och har Herr
W\Inberg af sådan anledning föreslagit, att
egare i dylikt fall skulle vara fri , så snart
han kunde visa hvilken till honom sålt va¬
ran. I dessa åsigter har Herr Montan
instämt med tillägg , att Utskotten bordt
taga i öfvervägande de händelser, då genom
våda, eller andras tillgörande, stämpeln på
en in- eller utrikes tillverkad vara förkom¬
mit , hvilket Herr Montan ansett på flera
uppgifna sätt kunna inträffa; och har han.
derföre yrkat, det utväg måtte beredas, att
iå varan, efter åstadkommen bevisning om
ett sådant förhållande, å nyo stämplad, åt¬
minstone emot erläggande af ny tull.
Då det stadgande, Utskotten i dessa 0.
föreslagit, varit gällande i flera föregående
Författningar, samt utan olägenhet, blifvit
tillämpadt , och det icke kan betagas någon
att åstadkomma den bevisning om sin åtkomst
af en innehafvande stämpelbar vara, eller
derom, att stämpeln möjligen förkommit, *
6 Btv.- Lag- r.Allm.Besv.o.Ot c.Uisk Uil. N;o 3o.
de mera sällsynta fall , der sådant kan vara
händelsen , samt någon serskild rådighet i
detta hänseende derföre icke behöfver före-
gkrifvas ; så sakna förenade Utskot¬
ten anledning att föreslå någon för¬
ändring i ofvannämnde $$:s lydelse.
31 (30) /f. Herrar Winblad och Arose¬
nius hafva funnit det härvid föreslagna stad¬
gande, att en och hvar, sorn angifver i f ar¬
ty g befintligt till fort lil Ir ing icke anmäldt
gods, skall fa åtnjuta beslagar er ätt, på den
grund vara otjenlig! , att skeppare, di han
finner tullbetjent så uppmärksam, att , under
fortsatt lossning, det uppgifna godset icke
kunde undgå att upptäckas, skulle, antingen
genom sin besättning eller någon annan, låta
angifva varan, för att rädda så väl faeslaga-
reandelen som del i de böter, hvartill han
blefve fälld, hvarigenom Tullbetjent und-
ginge den belöning, han för redligt upp¬
fyllda pligter borde kunna vänta; hvarjemte
Casper Wijkman hos Hedervärda Bonde-
Ståndet yrkat bibehållandet af denna §. efter
dess ordalydelse i nu gällande Författning,
Enär emedlertid hvarje förnyad väckelse
till Tullbetjent, att visa nit och uppmärksam¬
het, tyckes böra medföra fördelaktig verkan ,
och dessutom Statens fördel alltid är, att un¬
derslef behörigen upptäckas och beifras, äro.
v
Bev.~ Lag-s. Allm.Besv.o.OécXJtsk.Uil.}$:o 30. 7
i Utskottens tanka, fördelarne af ifrågavaran¬
de stadgande vida ofver vägande de olägenhe¬
ter, som dervid möjligen kunde möta, och
Utskotten förnya , på sådan grund ,
sin vördsamma hemställan om an¬
tagande af denna § , sidan den L
Betänkandet, N:o 18, är föreslagen.,
34 /. I afseende på så väl den af Herr
Winbladh yttrade mening, att denna §. bor¬
de i öfverensstämmelse med Välloflige Bor¬
gare-Ståndets beslut i fråga om ”förbud” af
vissa varor, innehålla en föreskrift om såda¬
na varors export, som Riksdags-Fullmägtigen
Casper Wijk mans yrkande , att denna §.
borde qvarstå med innehållet af 35 §. i För¬
fattningen den 21 Julii 1825, få Utskotten
äfven nu åberopa
det i anledning af anmärkningen
vid 13 afgifna yttrande.
38 (37^ §. Det i den nu föreslagna re-
dactionen tillagda uttrycket: "eller tillvidare
forsling uppläggas", har inom Borgare-*
ståndet ansetts böra utgå af den grund, att
detsamma skulle kunna föranleda Advocato-
riska invändningar, emedan en Lurendrägare,
ankommen till så beskaffadt ställe, som här
omnämnes, och antastad af beslagare, ansetts
/
8 BiV.- Lag-s. Allm.Besv.o. Oec.\Jtsk.Utl.N:o 3o’
blott behöfva göra den invändning, att han
ämnade qvarbo vid hvilostället, dl frlga tor¬
de blifva, om detta Moment emot honom kuni
de tillämpas.
Utskotten, som för sin del hysa den öf-
vertygelsen, att en sådan tydning, som den
ofvannämnda, icke bör uppkomma, då §. med
uppmärksamhet och i sammanhang genomlä¬
ses, tro för öfrigt, att Domaren alltid skall
veta gifva en sådan förevändning det rin¬
ga afseende den förtjenar, och få, då klan*!
drade ordalydelsen är för fullständigheten nöd¬
vändig, tillstyrka, att må bibe¬
hållas, på sätt den är föreslagen, med
endast den förändring, att skiljeteck¬
net (,) borttages emellan orden; "bo¬
ningsrum i Skärgård.”
39 till och med 45$. (38 till och med 44
§. i nya Förslaget). Herr Winberg har an¬
sett för husfriden högst vådligt, och derföre
afstyrkt att, på sätt i 39 (38) §. rnedgifves, ut¬
sträcka visitationen till boningsrum. Dernäst
liar Herr Montan klandrat, att Utskotten sko.
la helt och hållet velat omstörta de förslag I
förevarande afseende, som, år 1823 tillstyrk¬
te af Rikets Ständer, sedermera varit gäl¬
lande, enligt hvilka, vid visitationer i salubo¬
dar, sådana formaliteter ega rum, att ingen
vågat anställa deni, samt principen varit, att
bevakningen vid Rikets gränser skulle con-j
Bev.-Lag-a.Allm.Betv. o.Oec.Utsk. Uf/.N:t>30. g
trollera all införsel Ehuru samma princip
innu vore antydd, skola förenade Utskotten
föreslagit en nästan obegränsad visitations-
rätt både i rum och salubodar. Då denna öf¬
vergång från en ytterlighet till en annan syn¬
tes vådlig, osäker och skadlig , ansåg Herr
Montan upphäfvande af stadgandet, det be¬
slagare skulle styrka, att vara inom 48 tim¬
mar blifvit i huset eller rummet införd, här¬
vid utgöra en medelväg. Om sådant ej an-
toges, yrkade han deremot, att visitationen måt¬
te blifva alldeles oinskränkt, så att den ena
medborgare-dassen ej måtte mera deraf be¬
tungas än den andra, hvilket skulle ega rum,
genom den vidsträckta rättigheten att visitera
i salubodar och magazinj såsom correctiv hvar¬
emot föreslogs, att stadgas måtte, dels det be-
slagaren skulle, utom böter och ansvar, er¬
sätta allan skada, som ofta kunde (t. ex.
om visitation skedde under marknad och stör¬
de afsättningen) blifva ganska betydlig samt
uppgå till flere 100, ja 1000 R:dr ; dels ock
att, då de, som söka beslagare-befattning, van¬
ligen skola sakna tillgång både till böter och
ersättning, han hos Domaren i orten borde
hafva nedsatt loo R:dr Banco, samt deröfver
vid visitationen förete bevis, hvilken summa,
om intet gods funnes, skulle tillfalla den, som
undergår visitationen, och beslagaren dessut¬
om vara underkastad böter och ansvar. Des¬
sa iooR:dr borde, i Herr Montans tanka, af
lo B*v- Lag-s. Allm.Be$v.o.Oec.Utsk.Uil.iH:o3o,
Tullstyrelsen förskjutas, emot borgens ställan*
de af vederbörande Embets- och Tjenstemän ,
emedan de, som denna icke kunde åstadkom¬
ma, ej borde få begagnas att stora enskilde
personers frihet och säkerhet, och kunde på
sådana vilkor obegränsad visitationsrätt med-
gifvas , inskränkt endast till tiden. Med
Herr Montan har Herr Strehlenert sig
förenat , men tillika fästat Rikets Ständers
uppmärksamhet derpå, att, genom de nu
gjorda förslag, Utskotten skola på allt sätt
sökt freda boningsrum från visitation, men öf-
verflyttat den egentligen till salubodarne; helst
äfventyret för visitation i boningsrum synes
förbjuda dess verkställande. Obilligt vore äf¬
ven olikheten i värdet af gods, som blefve
förbrutet, nemligen i salubodar 50 R:d, och i
boningsrum 100 R;d, helst då det knappt vo¬
re tänkbart, att icke gods, som kunde anses
förbrutet, skalle vid visitationen anträffas till
så ringa värde, som 5o R;d. Så t. ex. om en
del af ett med stämpel försedt stycke vore
bristfällig, afskäres den vanligen och i sådant
skick behålles utan stämpel, på grund af hvil¬
ket allt Herr Strehlenert yrkat: att samma
föreskrift borde gälla för visitation i salu¬
bodar och boningsrum. Härförutan har Herr
Hiessleiter sökt visa, att 58 §• lätt skulle kun¬
na eluderas, om t. ex. en kammarhandlare be¬
bor 6 rum, deraf de 4 äro uppfyllda med va¬
ror, hvilka endast i de a yttersta försäljas,
Bev. Lag-s. Allm.Btsv o. Oec.UtsA.Ut/.N.o 3m 11
han kunde undgå visitation af beslagare, sorn
anträffade stora varu-partier, hvilka han , då
de legat der längre än 48 timmar, icke kun.
de åtkomma. I sammanhang härmed har Herr
Hiessleiter föreslagit, att i sådana bonings¬
rum, der olofligen införda varor säljas, besia*
gare, utan att behöfva visa, det de varor,sorn
finnas upplagda i säljarens öfriga boningsrum,
inkommit inom 48 timmar, måtte ega fullkom¬
lig rätt till visitations anställande, äfven i an¬
dra rum, än der varorna säljas; och är un¬
der discussion inom Högvördige Preste-Stån-
det af Herr Prosten Elfström, i anledning af
de stadganden , som äro intagna uti 44 (43)
§. i öfverensstämmelse med a:dra punkten af
Herr Berg von Eind.es reservation, äfven yr-
kadt, att tiden, som förflutit ifrån det den
lullförsnillade varan i huset inkommit, intill¬
dess beslag dera gores, i intet fall bör in¬
flyta pd beslagets laglighet.
Herr Prosten Astrand har ansett, att
brottsligheten hos den, som innehafver olof¬
ligen infördt gods och derom öfverbevises, är
lika stor, antingen behörig eller obehörig
person gjort undersökningen, samt yrkat, att
ansvaret för en sådan innehafvare må i bäg¬
ge fallen vara lika, och hithörande lögstäl¬
le» i öfverensstämmelse dermed ändras, e-
medan straffet för den obehöriga visitatio-
nen bör drabba den, sorn obehörigen anstäl¬
ler densamma, och icke lända den brous-3
12 Bev.-Lag-s.Ällm,£zsv.a.Oec.Utsk.Vtl.N:o 30.
liga innehafvaren till afräkning i hans ansvar;
hvarjemte Herr Biskop af Wingård, under¬
stödd af åtskilliga Ledamöter inom Högvör-
dige Preste-Ståndet, sökt ådagalägga , att de
i Författningens äl §. intagna bestraffnings
påföljder för beslagaren , i den händelse han
misslyckades i sitt bemödande, voro olämpli¬
ge ; helst, genom fintlighet och konstgrepp
hos Lurendrägare och Tullförsnillare, besla¬
garens ofta rigtiga syftning icke sällan omin:
tetgöres, och vöre i Herr Biskopens tanka
urbotastraffet isynnerhet otjenligt; hvaremot
likväl andra Ledamöter ansett sådana straff¬
bestämmelser nödvändiga, för att förekomma
beslagares kittslighet och skydda husfriden.
Hvad sålunda , i fråga om ofvannämnde
med hvarannan i nära sammanhang stående
Ji3g-§§., anfördt blifvit, hafva förenade Ut¬
skotten tagit i noggrann! öfvervägande, och
dervid trott sig i dessa Lagstadganden böra
föreslå några förändringar och modificationer.
Hvad således först angår den i nuva¬
rande 69 (38) $. bestämda inskränkning,
att visitation i boningsrum endast får an¬
ställas . dd beslagare tilltror sig kunna i be¬
vis leda , alt godset inkommit i huset inom
de beslags} or rättningen näst föregående 4 g
timmar, så anse, vid närmare öfvervägande,
förenade Utskotten , att denna föreskrift verka
Bev* Lag s. Ålim, Besv.o.Oec. Utsl.Utl, N:0 3o. 15
ligen saknar billig rättsgrund, då förbry¬
telsen hos den, som innehar olofligen inför¬
da varor, är lika stor, ehvad dessa inkommit
i huset vid en eller annan tid , och en be¬
visning härom dels oftast är svår att åstadkom¬
ma, och dels icke sällan lagger nästan oöfver-
vinneliga hinder i vägen för hithörande un¬
dersökningar och beslag. Under den förmo^
dan tillika, att de straffbestämmelser, som
komma att utsättas för den , hvilken i bonings¬
rum anställer obehörig visitation , skola till¬
räckligt skydda husfriden, tro alltså Utskotten,
att ifrågavarande inskränkning bör
alldeles borttagas, och att visitatio-
ner i boningsrum må, med det för¬
behåll örn deras anställande vid viss
tid på dagen, som i Författningens
41 §. bestämmes, och vid det i 44
§. stadgade större ansvar, kunna an¬
ställas när som helst, utan afseen¬
de derpå , när den otillåtna varan
må hafva inkommit i huset , samt
att alla hithörande Lagbud böra, ä
öfverensstämmelse härmed , förän¬
dras, och således 40 §,, såsom icke
mera behöflig, alldeles utgå.
Beträffande 41 §:n , så lärer först orda-!
lydelsen i början af 1 mom. böra något för¬
ändra», i anledning af den utsträckning , sora
14 Bev.-Lag s,Allm.Besv.o Oec.Uttk.Utl.N.oSo,
sålunda för visitatioo medgifves; och der¬
näst är den af Herr Prosten Astrand fram¬
ställda åsigt, att, örn, vid visitation, sorn är af
obehörig person anställd , olofligen infördt
gods anträffas, innehafvarens förbrytelse är
lika stor och bur leda till samma påföljd ,
sorn då godset af behörig beslagare upptäckes,
i Utskottens tanka , grundad på en rigtig
Lagprincip, hvarföre ock
Utskotten biträda hvad Herr Pro¬
sten härvid yrkat ; till följd hvaraf
ordalydelsen, såväl i denna, sorni
den hithörande 45 bör, på ne-
dannämnde sätt , i enlighet dermed
förändras 5 hvaremot 42 %. om på¬
följden för dylik undersökning af
obehörig person bör oförändrad bi¬
behållas.
Vid 45 §• (nu den 41) hafva Utskot¬
ten icke funnit annan åtgärd nödig, än att,
då rättigheten att visitera i boningsrum och
aalubodar, jemlikt det förslag Utskotten nu
framställa, är nästan enahanda,
det värde, hvartill det olofligen in¬
förda godset skall uppgå, för att
blifva förbrutet, bör vara lika, eller
100 R:dr i stället för det af 5o
R;dr, som i Betänkandet N:o 18 fö¬
reslogs.
Då det i 44 (eller nu 42) %. stadgade
straff af 6 månaders fästning för den besia.-
Bev,-Lag-s.Ällm.Besv.o.Oec.Utsk.\Jtl.N:o 3o. i5
gare, sorn "vid undersökning antingen icke
upptäcker olofligen infördt gods, eller endast
till sådant värde, att det icke är förbrutet,
synes mera strängt , än förbrytelsen fört je¬
na r, aldrahelst, då beslagare anställer sådan
undersökning, till följd af tjenstepligt, och of¬
ta kan dertill hafva baft ganska bestämda och
säkra anledningar, ehuru man lyckats un¬
danskaffa godset,
så hysa Utskotten den nfvettygel-
sen, att detta urbota straff bör allde¬
les utgå , och att de påföljder af
böter , suspension samt förlust af
tjenst och lön , som i § komma att
qvarstå , äro passande samt skola
lägga tillräcklige band på besla-
gares möjliga sjelfsvåld att, utan skäl,
anställa visitation.
Till följd af dessa åsigter få förenade
Utskotten, som icke kunnat biträda hvad i
öfrigt härvid yrkadt blifvit, och tro vidlyf¬
tigheten af detta Beränkande icke böra ökas
med ett utförligt anförande af motiven här«
före, härmed vördsamt föreslå:
j;o att 40 §. må alldeles utgå och 4»
(nu 40) qvarstå, sådan den i Författ¬
ningen är intagen, och
i6 Bev.-Lag-s.AlIm. Besv.o. Occ.Utsk.Uil.Nlo 30’
2:0, att de öfrige, här nedannämnde §§.
må erhålla följande, med Utskottens of¬
va nan för de tankar öfverensstämma!!--
de redaction, nemligen:
§- 39 (nu 3 8).
Undersökning efter olofligt infördt
gods må äfven af behörig person
anställas i andra boningsrum, än de
i ofvanstående § utmärkta; dock med
den inskränkning i anseende till ti¬
den på den dagen och det ansvar,’
som i 41 (5g,) och 44 ("42)
stadgas.
§• (39).'
Undersökning inom hus; samt ut*
magazin, upplagsbodar och nthus
efter olofligen infördt gods, må ej fö¬
retagas annan tid på dygnet, än ef¬
ter kl. g om morgonen och till kl.
3 på eftermiddagen i November;
December, Januarii och .Februarii:
efter kl. S på morgonen till kl. 5
på eftermiddagen, i Mars , April,
September och October, och efter
kl. 6 om morgonen till kl. g om
aftonen i Maji, Junii, Julii och Au¬
gusti månader,
Den
&tv.~Laf’-sAllin*Besi’.o.Oec.Utsk,Vth N:o dot l'f
Den* som på otillåten tid undersökning
gjort, bote från 2o till 200 R:dr, Församlin¬
gens fattiges ensak, och straffes dertill , efter
omständigheterne, med tjenstens förlust eller
Suspension från en till sex månader. SI vida
det vid sådan visitation upptäckta , olofligen
införda gods uppgår i värde till öfver 100
R:dr B:co, vare godset förbrutet och inne-
hafvaren stånde det ansvar, sorn i 1 Cap. t
sägs 5 men beslagarén vare i dessa händel¬
ser förlustig beslagare-andelen både i godset
och böterne, hvilken andel tillfaller Sock¬
nens fattige.
a (41) §.
t fråga om i och 3 morn. åberopas Be¬
tänkandet, N:o 18, men det andra bör er¬
hålla följande lydelse i
*’Har han gjort undersökning å de
”öfriga, i 37 och 39 §§. tillåtna
”ställen , utan att olofligen Infördt
”gods, af värde öfver 100 R:dr B.co,
”upptäckt blifvit , bote likaledes
”från 10 till 200 Rjdr.”
Bih. lill Riks-St. Prot. ISIS—1830, 5 Strnl. 2 Afi. i.
j3-de H;t,
18 B(v.-Lag~t.A!lm.iBesv.o.Oec.Vi9k.Vt!,N:o So,
44 (4a) §.
”Har behörig man gjort sidan un»
”dersökning, som 3g (38) §. med-
3’gifver, utan att olofligen infördt
”gods dervid upptäckt blifvit, upp¬
egående till 100 R.drs värde, bote
”frän 5o till 20O B:dr. Ertappas
”vid sådan undersökning icke nå-
s'got sådant gods, bote, som sagdt
”är, och straffes dessutom med su¬
spension från tjenst och lön i 5
”månader till ett år, eller med tjeO"
”stens förlust, efter Domstolens
”pröfning och dervid förekomman¬
de omständigheter.”
45 (43) §•
”Gör obehörig person undersökning
fefter olofligen infördt gods, och va-
”rorne.som anträffas, i värde upp-
*'gå till öfver 100 R:dr Blco, vare
’3godset förbrutet och stånde inne-
s,hafvaren det ansvar, som i 1 Gap,
”2 §. sägs, men beslagaren skall, i
”alla händelser, vara förlustig be-
”slagare-andelen både i godset oda
”böterne, hvilken andel tillfallas
”Socknens fattige.”
fftv,.L(ig~s.Aliin.Besv.o.Oec.Uisk.Utl.'S'.o 5o. ig
47 eller numera \ 5 //. Herrar Trinberg
och Montan hafva instämt i de åsigter, Herr
Grefve von Fersen , uti sin vid Utskotten*
förslag till denna §. gjorda reservation när¬
mare utvecklat, samt gillat den förändring,
sorn deruti föreslagits ; och då Utskotten, vid
närmare granskning af de ifrågavarande or¬
dalagen, funnit att deraf möjligen skulle kun¬
na dragas andra slutsatser och följa en an¬
nan tillämpning än Utskotten åsyftat , så haf¬
va Utskotten åt detta stadgande gifvit mera
tydlighet och bestämdhet, genom dea re-
daction af senare inom., som Utskotten här¬
med vördsamt framställa , nemligen :
*’Vagrar någon behörig tillsynings¬
man det inträde, hvartill han, ef-
”ter lemnad föreskrift I detta Gap.,
”är berättigad , bote 200 R:dr och
”och ege ej rätt att honom till¬
hala , i fall vid den skedda under-
”sökningen clofligen infördt gods
3 icke anträffas. Lag samma vare,
”om någon hindrar eller uppebål-
”ler behörig tillsyningsman , så att
”han derigenom sättes ur tillfälle
*’att genast, vid sitt inställande, utföra
9’sin undersöknings-för rät t ning.”
51 C52) §• Anmärkning har väl blifvit
gjord emot det i denna §. nyttjade uttrycket
20 B ev. Lag- s.Allm.Btsv.o.Oee.Uisk.Utl. N:ö5o,
*''vederbörlig Underdomstol*’, med yrkande,
alt i det stallet borde heta ”vederbörlig Stads
”Underdomstol",emedan undersökning af Tull-
mät vid Häradsrätt , ur flere skäl, vore
mindre lämplig; men dl, i Utskottens tanka,
förstnämnde uttryck är förenligt både med de
nu gällande stadganden om Tull-Domstolar,
och kan stä tillsammans med den förändring,
som i sammanhang med fragan om fora pri-
vilegiata kan blifva plbjuden , så synes den
ifrågasätta förändringen hvarken behöflig ellef
lämplig ,
hvarföre Utskotten i detta hänseende
vidhålla sitt i N:o 18 framställda för¬
slag.
Några vid detta Utlåtande gjorda reser¬
vationer bifogas vördsamt.
Stockholm den 34 December 182g,
Bil. i. Ber.- Ca(- »• Allm. Bil*, o. Ote. Unk. Vtl, Nio 30. st
Reservationer:
Äf Herr Grefve von Fersen, H.: ”Emot
den ytterliga utvidgning af visitations-rätten
inom hus, som Högloflige Utskotten i detta
Betänkande utsträckt vida öfver hvad deras
senare Betänkande innehöll, får jag mig re¬
servera och tillika vördsammast föreslå, det
Bikets Högloflige Ständer täckas, med alslag
S Betänkandet, till Kongl. Majtt framställa
den underdåniga önskan, det Kongl. Majit
måtte besluta och låta vidtaga de förändrin¬
gar i nu gällande Förordningen den 25 Junii
1815, hvilka af behofvet finnas påkallade
till Näringarnes skydd samt betryggande e-
mot försnillning af den Staten rättmätigt till¬
kommande tull-intraden, utan att den lagly¬
dige medborgarens rättmätiga anspråk på hus-
och hemfridens helgd må äfventyras,”
Häruti instämde Herr Prosten Nibelius
och Herrar Sandblad, Strehlenert, Zethelius,
Leffler, Brovallius, Rydström, Donner, Mem¬
sen och Mattsson.
Af Herr Ribbing, Arvid: ”Emot Ut¬
skottens Betänkande får jag mig reservera:”
”i afseende pä G runder ne:*
aa Sil. t. Ber.- Leg- >. Allm. Beer. o Ole. l/ui. Uti. Nio 30,
”Sedan Högloflige Utskotten ansett tulli
forsnilladt gods lika med olofligen åtkommet,
åtminstone till si stor del deraf, som svarar
emot Tullen, snm derå blifvit undansnillad,
och tiliåtit efterspaning och undersökning om
det förra sa väl som sådant i allmän Lag är
tillåtet om det senare, så synes mig, att ena¬
handa grund bordt följas vid bestämmandet
dels af ansvar för de Kronans Tjenstemän,
som vid slika undersökningar sig förgå och
* , . dels af ersättning till den, sorn med onödig
undersökning besväras. För våld eller orätt*
begånget i Embets-ärenden stadgar Lagen i
allmänhet dubbla böter, och för anställd rån-
* n sakning efter undansnilladt gods, då sådant
icke finnes stadgadt, i 52 Cap- 2 §. Missger-’
nings-Balken, böter och skade-ersättning.’*
”På samma gång söm Utskotten rättvis¬
ligen ställt de slags olofliga tillgrepp, som ske
genom tullförsnillning under allmän Lag*
hade Utskotten äfven’ bordt ställa de Tjen¬
stemän, som derå böra hnfva tillsyn, under
det skydd och det ansvar, som samma Lag
utsätter.’*
”Del bör salunda gillas, att Utskotten i
§. 44 borttagit fästningsstraffet, men ingalun¬
da att Utskotten bibehållit det af tjenstens
förlust för den Tull-uppsyningsman, som vid
anställd undersökning i boningsrum och sa-
Bil t.Ber.-L*i-t,Allm.Betr.o. OtC.Uttk• Uti. N\» 39. ti
lubodar ingenting finner, enär han för öfrigt
sig lagligen och väl förhållit, under utöfnin-
gen af sin tjenstepligt. Jag hade deremot, li¬
ka med flere Ledamöter inom Riks-Stånden,
trott, att det varit Utskottens ovägerliga skyl¬
dighet, att i deras förslag bestämma ersätt¬
ning till de, som onödigtvis med under¬
sökning besväras, äfvensom sättet, huru den¬
na ersättning ovägerligen måtte kommit dea
förorättade tillgodo.”
rVidare hade jag trott, att, då ändamålet
med att i 41 §• bestämma vissa timmar på .
dagen för undersöknings anställande endast '
varit att förekomma undersökningens hållan- *
de i mörkret, hade man gerna kunnat, t. eX.
i Februarii månad, tillåta undersökning in¬
till klockan 4 på eftermiddagen i stället för
nu endast till kl. 3.”
”/ afseende på formen för Utskottens
Betänkande
måste jag anmärka, att Utskotten, i stället för
att afgifva en enkel redaction af den För¬
fattning de föreslagit, nu öfverlemna densam¬
ma till Rikets Högloflige Ständer i spridda
delar på 3:ne serskilda ställen, nemligen i
den gamla Författningen, i deras Betänkande
N:o 18, och i detta förändrade Betänkande.
Detta behandlingssätt gör det för Rikets Hög-
g4 Bil. t, Ber.- Lag-5. Altm. B eif. o. Otc. Utt\. Uti. N:o 30
Joflige Ständer och Deras Ledamöter i hög
grad svårt att rätt uppfatta de förändringar
Utskotten föreslagit, och jag vågar till och
med påstå, att Utskotten derigenom så intrass¬
lat deras förslag, att deruti saknas tillbörligt
sammanhang. Då t. ex. den af Utskotten i
deras förra Betänkande föreslagna 37 med
uppräknande af det inskränktare antal rum ,
der visitation ansetts böra få ske, ålägger til 1—
syningsman att der medhafva vittnen, så fin¬
nes icke något sådant åläggande infördt i det
nu tillagde stadgandet om de flere rum, der
visitation nu mera blifvit ansedd böra tillå¬
tas, pc|i härvid frågas billigt , om det ens
kunnat vara Utskottens mening, att, till ex¬
empel, medgifva visitations-rätt i ett bonings¬
rum utan vittnen , då denna visitation, en¬
ligt förra Betänkandet, ej fått ega rum i öp-
pen bod, utan tillkallande af dessa vittnenp”
”2 Mom. 45 $. (senare BetänkandetJ
börjar med följande ordställning; ”Har han
gjort undersökning å de öfrige, uti 57 och
39 §?• tillåtne ställen;’’ men i 39 §. äro ic¬
ke några vissa ställen uppräknade, emedan
visitation nu af Utskotten ansetts i allmän¬
het böra tillåtas, ehvar olofligen infördt godg
finaes,’’
”Hellre Sn att framkomma med dessa
brutna Förslag, hade val Utskotten bordt af«
Bil. «. Btr,- Lag- t. Allm. Btir. e. Otc. Uts\. Vtl. N:o 30. 1}
Jemna ett helt; men då jag icke förmått gora
denna min mening, inom de sammansatta Ut¬
skotten, gällande, och svårigheten att , inom
de 4 serskilda Riks-Ståndeti, kunna åstad*
komma ett öfverensstämmande Förslag, som
till Kongl. Maj:t i underdånighet kan öfver-
lemnas, lärer af hvar och en lätt inses, så
vågar jag nu vördsammast underställa Rikets
Högloflige Ständer, om icke enda utvägen lör
Rikets Högloft. Ständer att • dessa vigtiga frågor
uttrycka deras mening är; att öfverenskom¬
ma om de grunder, hvarå Rikets Högloflige
Ständer anse Författningarne till förekommande
af lurendrägeri och tullförsnillning böra hvi¬
la och sedan öfverlemna desamma till Kongl.
M3j;t med underdånig anhållan, att Kongl.
Majit nu, likasom efter förra Riksdag , ville
t Nåder låta utarbeta och utfärda berörde
Författning.’,
J,Till antagande vågar jag föreslå föl¬
jande grunder;
i:o. Visitation får anställas af behörig
Tillsyningsman öfver allt, der o-
lofligen infördt eller tullförsnilladt
gods finnes. Tillsyningsman ege atc
gods anhålla, utan att vara åtföljd
af vittnen, men aldrig anställa vi¬
sitation, utan i tillkallade vittnes-
gitde mäns närvaro.
*6 Bil. t. B t*.- Lei- s. Allm. Bitr. o. Oec. Viik, Vil. N:o jo,
2.0, Finnes viel sadan undersökning ic¬
ke något olofligen infördt gods, plik-
te Undersökningsmannen ifrån 5o
till aoo R:dr oell fylle skadan. Des¬
sa medel tillfälle den, hos hvilken
den obehöriga visitationen skett, och
förskjutes, om så erfordras, genast
af Tull-Styrelsen , som eger göra
sig skadeslös hos Tillsyningsman-
nen,
3:0, Undersökning i hus och instängda
gårdar får endast ske från klockan
8 om morgonen till klockan 4 på
eltermiddagen uti November, De¬
cember, Januarii och Februarii må¬
nader. — Från klockan 7 om mor¬
gonen till klockan 7 på aftonen uti
Mars, April , September och Octo-
ber månader, och ifrån klockan 5 om
morgonen till klockan 9 på aftonen
uti Maji, Junii, Julii och Augusti
månader. Ä andra ställen vare vi-
aitalionsrätten icke inskränkt till nå¬
gon viss tid af dygnet.
4:0. Gör någon annan än Tillsyningsman
undersökning efter olofligen infördt
gods, och anträffar han sådant, va¬
re detsamma förbrutet, men besla-
gare andelen gånge till Kronan. Ani
Bil. t, Ber, C*t- i. Allm, Betr. *, Otc, Utik. Uti. N\* 30. %f
träffar han icke något gods, sträf-'
fes efter allmän Lag.
5:0. Förhåller behörig Tillsyningsman,
sig olagligt i utöfningen af sin un¬
dersöknings förrättning, eller före¬
tages den på andra tider af dygnet
än tillåtet är, straffes efter omstän¬
digheterna och hvad Lag och Fört
fattningar stadga för den, som i
Embetsärenden våld eller orätt gör.
6:0. I beslag taget gods skall vid Dom¬
stolen värderas efter det pris, som
å varan i Tull-Taxan är utsatt;fin«
nes varans värde der ej bestämdt,
då tages det värde till grund, hvil¬
ket, efter gångbart pris, af tillkalla¬
de gode män bestämmes.”
‘*1 hopp att Rikets Högloflige Ständer
antaga dessa grunder, eller åtminstone detta
sätt, att inför Thronen framställa deras me¬
ning, i dessa, för landets hushållning och
betydligaste inkomster, magtpåliggande äm¬
nen, utesluter jag nu från min reservation
de flera anmärkningar, som eljest äro vid
redaction af Utskottens Förslag att göra. I
främsta rummet bland dessa nämner jag dock
38 Bil. t. B ty.- Lag. t. Allm. Btsv.e, Otc, litti, Utl.N.o 30*
den, att Utskotten icke fästat afseende S Ca.
sper TVijkrnans ro. fl. Ledamöters inom Bon-
de-Ståndet framställning : att Utskotten i
deras Förslag till Författning bordt libe.
hälla det, i den nu gällande, nytt jude or¬
det ’’förbjudetemedan det kunde härida,
att Kongl. Maj\t icke skulle bifalla en oin¬
skränkt in- och utförsel af varor. Minst
lärer kunna gillas Utskottens, i praemisserne
till detta senare Betänkandet, ohöljdt fram»
ställda afsigt att, genom borttagandet af detta
ord i förslaget till Författningen , få uttryckt
en Rikets Ständers mening , att ett fritt och
obehindradt införsel-system af Kongl. Maj:t
matte antagas.”
Herr Professor Gravander', ”Jemte det
jag förenar mig med Herr Grefve von Fer¬
sen , får jag förklara , att jag aldrig med min
röst bifaller husvisitationer. Våra hus äro
heliga fristäder, tröskeln, om ej porten , bar-
rieren. Den, som öfverstiger denna , l nämn¬
de afsigt, anser jag våldföra husfriden , sorn
i allmänhet ifrån Birger Jarls tid varit i Sve¬
rige skyddad af Lagarna , utom under de
tidperioder, då husvisitationer varit genom
Lagstadganden anbefallda. Ingen gräns för
chicaner skulle finnas, serdeles om det vore
tillåtet, att visitationer, då intet förbrutet gods
anträffas, kunna ske opltaldt. Den sjuke skulle
af forskningssällskapet kunna ofredas i sin
$il. t. Sn.~ Lag- i. Allm. Beit, o. Otc. Uuk.Utl. N'.o JO. 39
Ȋng, den fredligaste medborgare, som aldrig
deltagit i bandel eller lurendrägeri , eller i
döljande af dylikt gods, störas i sin hvila,
och hans goda namn förklenas, derföre att
det fallit dylikt sällskap in att , under upp¬
gift om bevisning , att förbudet gods finnes ,
Störa honom , helst intet ansvar derföre vöre
att äfventyra , om husegaren hindrade sådant.
Genom visitation i bureauer, dragkistor, cof-
ferter m. in. skulle en oväntad och obehöflig
revision ske och meddelas, eller om man be¬
hagar kalla denna en bouppteckning, medart
egaren lefver. Jag försvarar hvarken luren-
drägarehandtverket eller tullförsnillningsbrot-
tef. Lurendrägaren och tullförsnillaren an¬
ser jag rent af för statstjufvar, hvilka i laga
ordning böra utan skonsmål och eftertryckligt
straffas j men jag försvarar helgden af hus¬
friden. Denna håfve vi fått såsom ett godt
arf ifrån förfäder t denna böre vi lika god
lemna åt våra efterkommande. Dessa efter-
sökare af förbrutet gods tror jag i allmänhet,
icke af kärlek till laglydnad , utan för byte,
nitälska att utföra sitt värf. Under medve¬
tandet af onäpsthet då de hindrades, hvarest
skulle de understundom känna gräns för sina
forskningar, och för sin kanhända hemska glä¬
dje att störa lugnet? Under detta medve¬
tande hade de intet att risquera, allt att
vinna. Jag vill , att man skall vara sträng i
allt, aom kan befordra ordning, och »kick »
jo Bil. t. Bty.' Lig- t. Allm. Bitr. e. Qtt. t/dl. Uti. N:e 5ö.
men genom Lagstiftning på ett sätt,' sorn
står tillsammans med medborgerliga värdig¬
heten och som här äfven träffar brottslingen ,
men dervid fredar den oskyldiges hem ifrån
dylika besök och derigenom ifrån smädelser.
Gripe man i och vid hamnar, på vägar och
under jagt ända intill busen, hvad som för¬
brutet träffas ; men vare forskningen i laglig
väg icke vidare tillåten. Begränsningen för
hus och tomt anser jag vara en helig gräns,
den ingen brottslig, dit jag räknat ofvannämn-
de forskare, må, utan strängt ansvar, öfver¬
träda. Jag bekänner mig höra till dem, sorn
försvara Engelsmannens grundsalts: ”my house
’’is my castle.’* Jag beklagar en sådan Lag¬
författning , som skulle tillåta, på ena sidan,
möjligen högsta förolämpande, utan att, åden
andra, medgifva rättigheten att för sådant
oskyldigt förolämpande söka upprättelse och
den ofredandes alfvarsamma bestraffning efter
Lagen, då ingen Lag kan eller bör tillita,
att en dylik fribytare eller husfridsbrytar©
på stället, i dylikt fall, får exemplariter näp¬
sas och afvisas.”
Af Herr Landegren: ^Jemte det jig
hufvudsakligen instämmer uti den reserva¬
tion, Herr Grefve von Fersen afgif vit , emot
Beviltnings- Lag- och Oeconomie-Utskottens
Utlåtande, i anledning af återremiss utaf Be¬
tänkandet, N;o 18, angående väckta moiioper
Bil. t< Ber.- L*g- t.Allm. Bi st. e. Otc. Vitk. Uti, Klo JO. gt
i afseende I Kongl! Maj;ts Nådiga Förord¬
ning, emot oloflig införsel och utförsel af
varor, af den 23 Junii *825, anhållet jag vörd¬
samt, att serskildt få fästa Rikets Högloflige
Ständers uppmärksamhet på elt af Utskotten
i Betänkandet, N:o 18, framställde oell, oak¬
tadt deremot gjorda anmärkningar, bibehållet
förslag till redaction af 54, nu 53 §. af of¬
vannämnda Kongl. Förordning, Utaf stad¬
gandet i denna §, alt mål, som angå förbry.
telser emot Författningen skola vid veder¬
börlig Underdomstol upptagas, miste, i följd
af allmänna Lagens stadgande, att brott och
raissgerningar skola ransaka* och dömas ,
der missgerningen gjord är, inträffa, att mål,
rörande oloflig införsel eller utförsel af varor,
vid Härads-Rätt kunna anbängige göras.
Detta lärer likväl ej vara LTtsko(tens mening,
ty den förändring, Utskotten i denna §. till.
styrkt, har endast afsett att sälta detta Lagrum
i öfverensstämmelse med de beslut, respective
Riks-Stånden dels redan fattat, dels kunna
fatta, i anledning af Lag-Utskottets hemstäl¬
lan om upphörande af åtskilliga fora privi-
legiata och deribland äfven Tulldomstolar.
Sådana måls behandling vid Härads-Rätt
står äfven i strid med Författningens före¬
skrift i öfrigt , att i beslag taget gods skall
till stad införas och derstädes förvaras, samt
vid Domstolen upptecknas och värderas, hvar-
förutan vid .Häradsrätterna sällan Annes
|2 Bil. t. Be».- Lag- t. Allm. Beer. o. Otc. l/itk. Vet. N'.a jo.
tillgång på (jenliga förvaringsrum för varor*
na, eller sakkunnige män, att deni besigtiga
och värdera. Dessutom torde äfven böra ta-
gas i betraktande vådan af varornes trans¬
porterande till och från Tingsställena , samt
för öfrigt inträffande ökade kostnader så för
Kronan, som de enskilde parterne. Jag hem¬
ställer derföre, att ifrågavarande §, må er¬
hålla följande redaction’* :
i)Mdl , som anga förbrytelser emot
denna Författning, skola vid vederbörlig
Stads-Underdomstol upptagas, der ej md-
let, i anseende till personen, tillhörer Hof-
Rcilt. Har förbrytelsen skett eller blifvit
upptäckt pd annat ställe , än uti eller vid
Stad, varde dock målet upptaget vid när¬
maste Stads-DomstoV',
"Bifalles detta vördsamma förslag, torde
Sfven 80, nu 78 §• af Kongl. Seglations-Ord.
ningen den al Julii 1825 erhålla enahanda
redaction, samt dermed öfverensstämmande För¬
ordnande i Förpassnings-Stadgan meddelas.’’
Herr Leffler förenade sig ha‘rmed til!
alla delar och Herr af Billbergh samt Herr
Alund instämde i senare delen af Herr Lan-
degrens reservation, hvarjemte Herrar Gref¬
ve von Fersen, von Prinzensköld, Sandbladt
Ze$
Bil. t. Ber.- Låg- t. Allm, Betr, t, Oet. Vith. Vtl. N:o 3c. 33
Zethelius , Leffler , Kleman och Meijer re¬
serverade sig emot Högloillge Utskottens be*
slut att föreslå bibehållandet af 53 §. på sätt
Betänkandet N:o 18 utvisar.
Af Nils Mansson från Malmöhus Lant
”Lika litet jag kunnat dela deras mening ,
som yrkat, att rättighet måtte lemnäs hvar
och en, hvilken anställde visitation efter
lurendrngadt eller tullförsnilladt gods , att
lemnäs utan allt ansvar, oaktadt något sådant
gods der ej funnits, lika litet finner jag den
afvikelse, som sammansatta Utskotten nu ,
genom 9 rösters pluralitet, gjort ifrån Ut¬
skottens förra Betänkande, N:o 1 8, vara hvar¬
ken af behofvet , eller af rätt för Statens bä-«
sta , påkallad , nemligen , att det funna god¬
set bör uppgå till ett värde af Ett Hundrade
Riksdaler Banco, så vida den, som gör efter¬
spaningen, skall undgå bestraffning.”
*’Jag håller före, att det förra Betänkan¬
det innefattade ett måttligt correctiv emot o*
nödig visitation , då deruti föreslogs, att det
funna godset borde uppgå till Femtio Riks¬
daler, hvilken summa jag anser vara lämplig
till skydd emot onödig visitation j men icke
eller så tilltagen, att den helt och hållet
afskräcker ifrån företaget, der anledning fö-
Bik, till Riki-Si, Brot. »8*8— »830, j Sami, a A/el, 3.
i$.d< Hit,
54 Bil, t, Ber,- lag- •, Allm. Beer, o, Ott, l/tik. Uti. tt',o jd,
xéfinnes , att lurendrägadt eller tullförsnilladt
gods finnes ; jag får derföre reservera mig
emot sammansatta Utskottens nu , i denna
del , fattade beslut, och anhåller, att denna
min reservation måtte få åtfölja Höglofiige Ut¬
skottens Utlåtande i ämnet till Rikets Hög¬
loft! ge Ständer.”
Uti denna reservation instämde Eric
Persson från Gefleborgs Län , Eric Paulsson
från Elfsborgs Län , Per Ericsson från Kro¬
nobetgs Län , Jacob Peter Andersson från
Östergöthland, Nils Pehrsson från Söderman¬
land , Olof Mansson från Blekinge , Petter
Pehrsson från Calmare Län , Anders Erics¬
son från Jemtland, Anders Nilsson från Tott¬
arp , Börje Börjesson från Halland, Anders
Håkansson från Elfsborgs Län , Anders An¬
dersson från Skaraborgs Län och Jonas
Jonasson från Jönköpings Län.
STOCKHOLM,
BIméns och Granbergs Tryckeri, i83o*
J3ev. s.Allrn. Besv, o. Otc. U/si. Uti. N:o 31, 1
N:o 31,
Ankom till Expeditions-Utskottet den 27 Januari]'. 1830.
Utlåtande, i anledning af anmärk¬
ningar vid Betänkandet, N:o
ai, rörande Paket-, Post- och
Forvagns-Inrättning.
Förenade Utskottens ofvannämnde Betän¬
kande liar vunnit Höglofiige Ridderskapets
och Adelns samt Högvördige Preste-Stlndets
bifall , men deremot blifvit af Välloflige
Borgare-Siandet afslaget, under åberopande af
Ståndets den I3:de sistlidne Julii fattade be¬
slut, i anledning af Höglofiige Stats-Utskot-
tets Betänkande Nto 66, och Utlåtande N:o
jg3, angående inrättning af en Paketpost,
samt af Hedervärda Bonde-Ståndet återremit-
teradt, i grund af åtskilliga dervid gjorda an¬
märkningar.
Emot Utskottens förslag har hufvud¬
sakligen blifvit anmärkt : af Nils Strindlund.
från Vester Norrland , att genom denns In¬
rättning, utom andra deraf härflytande olä¬
genheter , torde förorsakas Postverket en ber
tydlig minskning i dess inkomster af ålmin.
Bih, till Riks-St, Prof, 1828—l83o, 5 Sami, 2 Afd, I
i4\de H:t.
2 Btv. s. Allm. Besv'. o. Öec. Utsi. Ull. N:o 3i.
stone 3o procent: af Bengt Nilsson från
Örebro Län , Eric Andersson från Vesterås
Län Botvid Jonsson från Östergöthlands
Län, samt åtskillige andra Talare, med hvil¬
ka flera Ledamöter inom Ståndet sig före¬
nat : att Paket- , Post- och Forvagns-Inrätt-
ningen, om vanlig skjuts dervid finge be¬
gagnas , blefve en ny tunga för jordbruka¬
ren, i stället för att lindra hans börda; att
derföre Håll-, Reserv- och Gästgifvarskjuts
på intet vilkor borde få begagnas till fört-
skaffande af Paketposten och Forvagnen ,
utan att, om en sådan anstalt vore nödig
och nyttig , den borde öfvertagas af enskilde
Entrepreneurer, hvilka åtskilliga Ledamöter
ansett böra, på sätt Herr Grefve von Fer¬
sen i sin , Betänkandet vidfogade , Reserva¬
tion föreslagit, uppmuntras genom praemier
af det allmänna , hvartill Eric Persson från
Gefleborgs Ijän ansett, att en större tumma ,
om äfven 50,000 R:dr, kunde få användas,
samt af Anders Danielsson från Elfsborgs
Län, sorn, i öfrigt instämmande i hvad här
ofvan blifvit anfördt, trott hela företaget
icke kunna gå för sig, om icke högre skjuts¬
lega än 16 sk. skulle erläggas; hvarförutan
åtskilligt blifvit anmärkt emot Utskottens
framställning om tiden för Forvagnens re¬
sor o. s. v.
Bev. s Allm. Besv. o. Oec. Utsi, Ull. N.o 31,' 3'
Hvad fdrst beträffar den af "Nils Strind.
lund yttrade farhåga om minskning i Post-
iotraderne, så torde Utskotten endast få fä¬
sta uppmärksamheten derå, att så väl i sjelf¬
va Betänkandet, som i den Tariff öfver af-
gifierna , hvilken åtföljer det förra, uttryck-;
ligen stadgas, det Bref eller Paket under
8 Lod icke få med Paketposten afsändas ;
samt att således någon hufvudsaklig minsky"
ning i allmänna Postintraderne icke genom
ifrågavarande anstalt torde inträffa.
Hvad dernäst angår det af Utskotten
gjorda förslag, att Paketposten skall fortskaf-
fas genom Gästgifvarskjuts, intill dess En-
trepreneurer för denna Inrättning kunnaerhål-
las, så kunna Utskotten icke dela den yttra¬
de farhågan , att jordbrukarens skjutsnings¬
besvär härigenom skulle förökas, helst det lä-;
rer få anses för gifvet, alt de personer, hvil¬
ka för beqvämlighet eller för besparing i
kostnad resa med forvagnen , i saknad af
densamma , behöfde begagna mer än dubbelt
antal skjutshästar ; att Entrepreneurer på de
flesta ställen efter hand skola erhållas, sä vi¬
da denna Inrättning lofvar vinst; och att
dessutom Forvagnars allmänna införande
torde få anses såsom den enda lämpliga ut¬
väg att framdeles minska eller borttaga den
öfverklagade Gästgifveriskjutsen ; och att prse-
mieis användande då först, med förmon för
4 Bev. s. Allm, Besv. o. Oec.Ulsk. Uti. N;o 31.
det allmänna, bör komma i fråga, enär den
nu föreslagna Inrättningen vunnit den fram-
gång, att man kunde hoppas derigenom , till
betydlig del, eller alldeles, kunna befria jord¬
bruket från Håll- och Reservskjuls.
Af dessa , och de uti Betänkandet N;o
21, förut upptagna skäl, samt då 2:ne Riks¬
stånd redan gillat hvad Utskotten härom i
nämnde Betänkande föreslagit, få Utskotten
vördsamt hemställa, att detsamma af Rikets
Högloflige Ständer varder bifallet, hvarjemte
Utskotten , för att undanrödja ali farhåga ,
att, i fall Paket-, Post- och Forvagns-inrättnin-
gen icke af Entrepreneurer skulle öfverta-
gas, något fortfarande onus för framtiden
derigenom skulle beredas för dem, som ef¬
ter nu varande Författningar måste bestrida
skjutsningsbesväret , få vördsamt föreslå :
att i den underdåniga Skrifvelsen
till Kongl. Majit till de, i förra Be¬
tänkandet, i förslaget intagna fyra
moment, måtte tilläggas ett femte,
af innehåll : att hvad Rikets Statia
der föreslagit, angående Paketpo¬
stens och Forvagnarnes fortskaf-
fande nied Häll-, Reserv- eller
GästgiJ vareskjuts, kommer att fort¬
fara endast till och med nästa
Riksdag, sd framt ej Rikets dd
Bil.t.BeV. s. Allm.Bese.o. Oec.Utsk.Uil,N:o 3i. 5
församlade Ständer besluta un¬
derdånig hemställan örn dess yt¬
terligare fortfarande.
De häremot afgifna reservationer bifo--
gas vördsamt.
Stockholm den 24 Januarii i83o.
Reservationer:
af Herr Grefve von Fersen, H.: ”Med åbe¬
ropande at min, vid Betänkandet Nio 21, af¬
gifna reservation får jag vördsammast reservera
mig emot detta af Högloflige Utskotten nu
afgifna Betänkande. Mig synes , att rättaste
medlet, hvarigenom Forvagns-inrättningen
bäst uppfyllt dess nyttiga ändarnål , hade va¬
rit, alt, utan att tillita nuvarande skjutsnings-
anstalterne i Riket, fundera Forvagns-inrätt-
ningen på enskilda accorder, och från Sta¬
tens sida, medelst penningebidrag, lemnade
emot säkra garantier, underlätta och framkalla
den enskilda industrien.”
Hä rmed förenade sig Olof Carlsson från
Östergöthland.
6 Bil.t.Bev.s.Allm.Besv.o.Oec.Vtsi.TJtl. Njo 31;
Af Herr Winbladh-. ”Emot Högloflige Ut¬
skottens så väl förut afgifna Eetänkaude, sorn
nu ytterligare fastställde Utlåtande , i frågan
om en Paketpost och Forvagns-inrättning, fåc
jag anföra min reservation
;,Jag har, då omförmälda Betänkande uti
Högtärade Borgare-Ståndet till öfverläggning
förevar, icke bi t råd t det inom nämnde Riks¬
stånd stadgade beslut, hvarigenom samina
Betänkande blifvit afslaget. Jag har dervid
endast , dels förklarat mig dela enahanda å-
sigter med dem , som uti den Betänkandet
åtföljande reservation blifvit af Herr aj Bill¬
bergh framställde, i afseende å den tid, inom
hvilken , efter uppgjorda förslaget, Forvag-
narne skulle komma att fortgå , och att be¬
stämmandet så deraf, som det mera , hvilket
för verkställigheten af Forvagns-inrättningen
erfordrades, borde till Kongl. Majus Nådiga
förordnande, efter pröfning af hvad derom
kunde af vederbörande föreslås, öfverlemnas,
dels bestridt, att till Forvagnarnes framskaf¬
fande, Gästgifveri- eller Reservskjuts måtte
begagnas, i betraktande af den tunga och
de olägenheter, hvilka , medelst skyldigheten
af en sådan forsling, ofelbart skola i synner¬
het tillskyndas innehafvarne af Gästgifveri-
erne å de vägar , på hvilka Forvagnarne
fortgå , samt de till samma Gästgifveriet an¬
slagna reservlag. Dessa äro , att, da det;
Eil.i.Bcv,s.Allm.Besv.O'Oec.\Jt$h. Ut/. N:o 5i. 7
lärer såsom säkert få antagas , att svårare
väglag, snöfall , möjligen tillkommande brist-
fälligheter å vagnarne , med flera andra hän¬
delser, ej sällan skola föranleda dertill, att
vagnarne icke å den utsatta ankomsttiden till
hvarje ombytesställe anlända , utan uppehåll
dermed flera timmar och kanske en betydlig
del af dygnet kommer att uppstå, helst så¬
dant förhållande höst-, vinter- och vårtiden
ofta inträffar med Ordinarie Brefposterne ,
oaktadt de äfven äro af Postillioner åtföljde,
men de hästar, hvilka för Forvagnarnes fors¬
ling erfordras, skola ovägerligen vara i be¬
redskap och inställde å den timma , som för
vagnarnes ankomst är bestämd , ett svårt li¬
dande vid dessa tillfällen drabbar de skjut¬
sande, utan att de derföre ens kunna påräk¬
na den ersättning, hvilken resande, som vid
Gästgifverierne betingat hästar, roen fördröja
deras ankomst öfver en timma , måste erläg¬
ga , samt jemväl åtnjutas af dem, som äro
till utgörande af Kronoskjuts uppbådade, men
dervid blifva uppehållne längre tid, än tilli¬
ka är utstakad, om hvilken rättighet till er¬
sättning något icke är vordet föreslaget. Hvar¬
förutan i öfrigt i betraktande synes böra kom¬
ma, att vid de Gästgifveriet der, för det an¬
tal resande dit vanligen hvarje dag ankom¬
ma, hästtillgången redan oftast är otillräck¬
lig, en ytterligare saknad derå skulle för da
8 Bil.t.Bev.s.Allm. Besv.o, Oec.Vtsk.Uil. N:o 311
resande uppkomma , genom de af berörde
tillgång för Forvagnarne afsatte hästar.”
”1 följd häraf, och genom af erfarenheten
vunnen kännedom deraf, att en tunga, som
en gång blifvit , ehuru endast tillsvidare ,
ålagd eller åtagen, sedermera icke, utan svå¬
righet , kan afskuddas , är det , som jag an¬
ser mig böra fortsätta mitt bestridande , att
Håll-, Gästgifveri- eller Reservskjuts må för
framforsling af Paketposten eller Forvagnar¬
ne användas, äfven med den af Högloflige
Utskotten nu föreslagna inskränkning, att så¬
dant icke längre än till nästkommande Riksdag
må ega rurn ; utan anser jag, att, genast vid det
en sådan Inrättning till verkställighet befor¬
dras, anstalter böra vidtagas för besörjandet
deraf, att forslingen rnå kunna, genom öf*
verenskomne beting med invid vägarne bo¬
ende hemmansinnehafvare, eller medelst af-
slutade entreprenader fullbordas, hvartill jag
ock förmodar , att tillfällen skola ernås , om
betalningen för forslingen till ett emot be¬
sväret svarande belopp utstakas, samt att,
endast i de fall, dei( slika beting eller entre¬
prenader straxt ické kunna vinnas , det må
medgifvas, att , på kort tid , och intill dess
vederbörande autoriteter kunna desamma
befrämja , utväg till forslingen må sökas ge¬
nom Håll-, Gästgifveri- eller Reservskjut¬
sen.”
”Jag
Jiil.t.Bev,s.Ålim,Betv. o.Oec.Utsk.Vtl. N;o9j Q
”Jag anhåller, att denna min reservation
får åtfölja Högloflige Utskottens Utlåtande,*’
Åf Anders Håkansson från Elfsborgs Län:
’’Jag reserverar mig emot sammansatta Ut¬
skottens beslut , att den tillstyrkta Forvagn»*
inrättningen och en Paketsposts fortskaffan-
de skall åläggas de förut h&rdt betungade
Reserv-skjutskyldige. Gästgifveri- eller Re¬
servskjutsen är, i närvarande skick, ett sv: rt
onus, ehuru det annorlunda bedömes af
mångå, som begagna skjutsen, men slippa
att utgöra den. Vid denna Riksdag hafva
åsigter från flera håll framskymtat, som an-
tydt ett medgifvande, att skjutsningsbesvä-
ret för hårdt trycker jordbrukarne ; men om
medlen till lindring häruti har man haft
svårt att komma öfverens. Kan man då slut*
ligen ingen annan ändring föreslå , än au
ålägga den redan hårdt betungade Reserv-
skjutsen en ökad tyngd, ny ansvarighet och
nya förbindelser, så anser jag, för min del,
bättre att bära en mindre börda än en stör¬
re. Skjutsningsanstalten är nödvändig , men
aå länge den grundar sig på en inrättning,
tom medgifver, att vissa eller en del i sam¬
hället , i hvad afsigt som helst, genom Gäst*
gifveriskjuts befallande framkomma, på an¬
dras bekostnad, utan en ersättning, sorn <>va»
Sii, lili Ribi-Sl, Pitt, 2S18— '83°, 5 Sami, 2 Afd 2,
x\,dn H',t.
io Bilj.Bev.s.Allm.Besv.o.Oee.UtsliXJtl N:o 3i.
rar emot besväret Och kostnaden att, när
skjutstouren Sr för hand , hålla hästen på
stall , hvad årstid sorn helst, midnattstiden,
eller när det inträffar, sta färdig med ha™
star och åkdon , resa en half mil till och en
half mil ifrån Gästgifvaregården för intet ,
sedan skjutsa till exempel tvi fa) mil, och få
En R:dr Riksg. för alltsammans , förblifver
slen alltid vid den egenskapen, att den är
betungande för skjutsande , gynnande för
resande, men föranledande till missnöje.
Högre skjutspenningar, så att Forvagnar, ge¬
nom Entreprenader kunnat, med hopp om
framgång, åstadkommas, hade, efter min tan¬
ka, varit bättre att föreslå, än att ålägga Re^
servskjufsen en ökad tyngd , på den nog för»
tryckande, som dem förut åligger.”
N:o 32»
Anbom till Exped. Utskottet den 17 Jan, r£5o.
Memorial, i anledning af gjor¬
da anmärkningar vid Betän¬
kandet N;o 22, angående åt¬
skilliga motioner om Post¬
inrättningen i Riket.
Hedervärda Bonde-Ståndet har väl fril för¬
enade Utskotten återremitterat Betänkandet,
Stv. s. Allm. Sesv. o. Otc. Utsi. Mern. N;o 5-2. il
K:o 22, angående åtskilliga motionen om Post-,
inrättningen i Riket 8 hvarjemte Utskotten ,
genom serskilda Utdrag af Protoeollet för desi
26:te och 28:de sisi) idne October fatt del af de
dervid inom Ståndet förekomna anmärkningar ;
reen tom Hdglollige Ridde; skåpet och Adeln ,
under den 2:dra aistlidne November, samt,
Hogvördige Preste-Ständet och Vällofiige Bor¬
gare-Ståndet, den *f)lde sistlidne October, bi¬
fallit samina Betänkande, och Rikets Hog-
lofiige Ständers beslut t så beskaffad fråga
således i öfverensstämmelse härmed är fat-
tadt ; alltså kunna förenade Utskotten , i an¬
ledning af nämnde återremiss, icke vidtaga
någon annan åtgärd, än. att ett sådant förhål¬
lande vördsamt anmäla.
Stockholm den 24 Jann arti i83o.
STOCK HOLM,
Jbiméns och Granbergs Tryckeri, 183®.
Del).- Lag- s. Öee.-UtsJi. Uti. N:ö 33: i
N:o 33.
Ånköiii till Exp. Utsk. d. ii Febr. isjjö.
Utlålatide, angående väckt fråga, huru¬
vida tilltal må ega rurh för öfver-
productioii af Brännvin.
Uti ett till förenärhrtde Utskott, fran Heder¬
värda Böndé-Ståndet, rerhitteradt Protöcölls^Ut-
drag; af den är sistlidrie December, är intaget
ett anförande af Riksdags-Fullmägtigen Lars
Pehrsson fråri Vesterås Län, af luifvUdsakligt
innehåll, att, sedan beslut vöre fattädt örn Bränn-
vinsbränningsafgiftens utgörande efter produ-
ctiorten med En skilling för hvarje tillverkad
kanna, det vore möjligt, att egare äf smärre
Brännvinspannor blifva blottställde, génöm till¬
tal af kitsligé Krönöbetjente, för den i sig sjelf
ringa förbrytelse af en ellet annan kännas öfver-
productiön; till förekommande livätaf Lars Pehrs¬
son föreslagit, att; i slutet af den §, som skulle
innehålla stadgandet örn Brännvirisafgiftens er¬
läggande eftet productionenj måtte införas ordett:
”dock må ej tilltal för förbrytelser häremot kom¬
ma i fråga, då ej bevisas kan, att den tilltalade
producerat fullt 56 kannor Utöfver det belopp;
sorn af den, i Minimi-Tariffen bestämda afgift
uppkommer;” och hafva äfven åtskilliga Leda¬
möter af Hedervärda Bonde-Ståndet, dels före-
Dih. till R.-St. Pr oi. 1 82.8-183ö, 5 Sami. 2 slfd-,
i5:de Huff. i
i BiiVt- Lag- s. Öee.-tltih, Mern. N.-o 34-
nät sig med Lars Pehrsson, dels afgifvit ser¬
skilda yttranden i ämnet.
Stim likväl Bevillnings-Utskottet till Rikets
Högloflige Ständer afgifvit ett serskildt Betän¬
kande, under N:o 62, med förslag till regle-
mentariska föreskrifter, i afseende på Brännvins-
skatts utgörande efter tillverkningen, samt i
detta Betänkande, bland annat, är föreslaget, att,
enär vederbörande Comitéer ega likä rättighet
att granska och upphöja uppgifterna* angående
Brännvinstillverkningen, sorn dem förut tillkom¬
mer, i afseende på uppgifter, till Taxering för
Fast Egendom eller Rörelse, någon annan påföljd,
eller annat ansvar för felande uppgift, icke skulle
ega mm, än ätt Taxerings-Comitéerne ega rät¬
tighet att ålägga afgift för så stor tillverkning,
sorn de på ed och samvete anse vara verkställd;
så, och då berörde förslag, såsom af
trenne Riks-Stånd bifallet, utgör Ri¬
kets Högloflige Ständers beslut, föijer
äfven deraf, ätt ofvanstående af Lars
Pehrsson väckta motion kommer att
förfalla.
Stockholm den 9 Februarii 18301
N:o 34,
Åiikom till Exp,-Utsk. 12 Febr. 1830.
Memorial, med förslag till sammanjemk-
ning af respective Riks-Ståndens olU
fiev.- Lag- s. Oec.-Utsb:s Mern. N:o 34- 3
ka Beslut i fräga om Kongl. Stadgan
för Inrikes Tullförpassning och Bevak¬
ning,
Då förenade Utskottens Utlåtande, N:o 29,
angående Kongl. Stadgan för Inrikes Tullför¬
passning och Bevakning, hos respective Riks-
Stånden förevarit, har detsamma blifvit ^f Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln gilladt, med en¬
dast en har nedanföre intagen förändring uti
de i 5-.te §. förekommande böter, och Heder¬
värda Bonde-Ståndet, sorn förut bifallit Betän¬
kandet N:o 19, i samma ämne, har äfven an¬
tagit de i förstnämnde Utlåtande, N:o 29, lö-
yeslagna förändringar, hvaremot så val Högvur-
dige Preste-Ståndet, som Välloflige Borgare-
Ståndet, afslagit Utskottens härom gjorda fram¬
ställningar och i stället beslutat, att en sådan
underdånig Skrifvelse, sorn Herr Arvid Ribbing
\ sin, Utlåtandet N:o 29, bifogade reservation
föreslagit, skulle till Kongl. Maj:t aflåtas.
Till följd af Utskottens åliggande, att fram¬
lägga ett förslag till sammanjemkning af dessa
olika beslut, få Utskotten anföra, att, enär alla
11 iks-Stånden erkänt behofvet af förändring uti
de stränga straffbestämmelser, sorn innefattas uti
ofvannämnde 5 §. af Förpassnings-Stadgarr, och
Rikets Ständer, då underdånig anmälan göres örn
behofvet af en sådan förändring, afven synas bö¬
ra uttrycka deras öfvertygelse örn grunderna till
Samma förändring, sarnTUtskotten, för deras del,
4 B ev.- Laq s. Oec.-Utsfcs Mein. N.o 34-
tro, att det förslag, Ridderskapet och Adeln till
§:s förändring uppgjort, icke allenast häst upp¬
fyller ändamålet, utan äfven närmast öfverens-
stämmer uti alla Riks-Ståndens yttrade äsigter;
anse Utskotten, att dessa åsigter lämpligast kun¬
na förenas, i händelse Rikets Högloflige Stän¬
der, pa sätt Utskotten nu föreslå, behagade
besluta en underdånig Skrifvelse till Kongl,
Maj;t, af innehåll:
att, sedan ej mindre Chefen för Tull-,
Styrelsen, än äfven flere Ledamöter i-
notn Riks-Stånden, framställt åtskilliga,
anmärkningar vid 5 §. af Kongl. Stad¬
gan om Inrikes Tullförpassningen, i
afseende på de i denna §. stadgade
stränga böter för Skeppares och För-,
mans försummelse att uttaga Tullpass,
och Rikets Ständer funnit dessa an-
märkningar väl grundade, få Rikets
Ständer t underdånighet anhålla, att
Kongl. Maj:t ville i Nåder vidtaga de
förändringar häruti, sorn hehofvet på¬
kalla, och få Rikets Ständer derjemte.
1 underdånighet hemställa följande för¬
slag, såsom innehållande de, efter de¬
ras tanka, lämpligaste grunder till för¬
ändring af ofvannämnde §; att 5 §.
näst efter det moment deruti, sorn
slutas med orden : “böter erläggas,“•
borde erhålla följande ordalydelse:
af g‘ty Skeppare, utan att, der sådantt
Bey.- Lag- s, Oec -Utskss Mern. N:o 34* 5
fordras, hafva Uttagit Tullpass a får-
tyget eller godset, bote för hvarje gång,
han sådan förbrytelse för öfvar. Tio
Riksdaler.
Afgår Forman, utan att, der sådant
i Forpassnings-Stadga dr foreskrifvet,
hafva uttagit Tullpass å foran, och in¬
nehåller icke någon honom meddelad For¬
sedel anmaning att toga sådant Pass,
hate forsta gången Tre Riksdaler 16
sk. och sedan hvarje gång, han med så¬
dan förbrytelse betrddes, Tio Riksdaler.
Har Forman uti Forsedel blifvit er¬
inrad derom, att han bor taga Tull-
pass, och likväl icke rattat sig derefter,
bote Tio Riksdaler.
Uraktlåter Godsegare, sorn med fora
afsdnder gods till det belopp och af
den beskaffenhet, att förpassning derå
bor uttagas, att i Forsedeln påminna
Formannen att uttaga Tullpass, eller
ock att sjelf derom besörja, bote Tio,
Riksdaler,
Qch få Utskotten för öfrigt åberopa hvad
ytt deras Betänkande, N:o. X g, innehålles, an¬
gående allt hvad för öfrigt angar Förpassnirigsi
Fp rfattningarne.
Stockholm den 10. Februarii, 1830.
6 $ev,-~ samt Oec.-UtsA:s Mern. N:o 35.
N:o 35.
Ankom till Exp. Utsk. d. 14 Febr. 1830.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut, rörande Paket-Post- och
Forvagns-Inrättniogen.
Sedan förenade Utskotten, under N.'o 31, af-
gifvit Utlåtande, i anledning af de vid Betan-;
kandet N:o ai, rörande Paket-Post- och For-
vagns-Inrättning, gjorda anmärkningar, så haf¬
va Högloflige Ridderskapet och Adeln, under
förblifvande vid dess, den xi November sist¬
lidet år, fattade beslut, hvarigenom sistnämnde
Betänkande är vordet bifallet, afslagit det i Ut¬
låtandet gjorda tillägg, men Högyördige Pre-
ste-Ståndet, under enahanda åberopande afHög-
vördige Preste-Ståndets förut lemnade bifall till
det första Betänkandet i ämnet, äfven gillat
sistnämnde tillägg; hvaremot Välloflige Borga¬
re-Ståndet, »om, under den a 8 sistlidne Octo-
ber, afslagit Betänkandet N:o 21, endast lagt
det senare Utlåtandet tili Handlingarne, samt
H edervärda Bonde-Ståndet, vid slutlig föredrag¬
ning af meranämnde Utlåtande, funnit för godt
att detsamma afslå.
Jemte det Utskotten anse sig skyldige att
fästa Rikets Högloflige Ständers uppmärksamhet
derpå, att uti Bevillnings-Utskottets Betänkan¬
de, N:o 4g, pag 17, angående upphörande af
moderation i Postporto, hvilket Betänkande af
isamt Oec,-UtsA:s Mern. N;o 35. 7
Rikets Ständer blifvit bifallet, såsom skäl till
moderationens upphörande, är anfördt, att ser¬
skildt i underdånighet skulle anmälas, det en
Paket- eller Forvagns-Post borde inrättas, Ut¬
skotten dock, i det skick denna reconomiska frå¬
ga nu är, då t vänne Stånd bifallit och tvänne
Stånd afslagit förslaget, icke annat kunna, än
vördsamt hemställa, att den om Paket-Post-
och Forvagns-Inrättning väckta fråga må för1
falla.
Stockholm den ro Februarii 183°*
STOCKHOLM,
hos Cari Ab. Pxhi, i83o.
p
1
L~A. -
...
. . t,
:v.?? r i-tf - • >■ i'-;.; ■>
Bmlln^,Logs.Ållm.Besv.o.Oec.-Utst.Bfj,N.o 36, 1
N:o 56.
Ankom till Exp.Utsk. d. 19 Febr. 1830.
Betänkande, med förslag till jemk¬
ning af Respective Riks-Stån-
dens skiljaktiga beslut i an¬
ledning af Utskottens Utlå¬
tande N:o 30, rörande gjor¬
de anmärkningar vid Betän¬
kandet N:o ig, angående
väckte Motioner i afseende
på Kongl. Majits Nådiga För¬
ordning emot oloflig inför¬
sel eller utförsel af varor,
af den <2,3 Junii 1825.
Sedan Utskotten afgifvit ofvannämnde Ut-
låtande N:o 30, har detsamma, enligt ankom¬
na Protocolls-Utdrag, blifvit af Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallet, hvaremot de öfriga
Riks Stånden, hvar för sig, i förevarande
amne stannat i de skiljaktiga Reslaf, för
iivilka Utskotten nu gå att redovisa.
Bih, t, Riki.St, Prct. 1828, 1829 oc* l83°- 5 Sami. 2 W/V.
j6:de H;t.
1
j Btvlllri'-,Lag-s,Allm.Btsv,o.Oec,ZJtsi.Bet.N:o^6.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, som
frSnträdt sitt den 3 sistl. November fattade
beslut, hvarigenom Betänkandet N:o 18 blif¬
vit af Ståndet bifallet, har, med afslag å Ut¬
skottens senare Utlåtande Nro 30, förklarat,
att, då Kongl, Förordningen af den 23 Ju¬
nii 1825 icke letnnade de för tillseendet af
dess noggranna iakttagande förordnade Tjen¬
stemän nödig frihet att förekomma och be¬
ifra dess öfverträdande, Rikets Ständer borde
till Kongl. Maj:t framställa den underdåniga
önskan, det Kongl. Majtt måtte besluta och
låta vidtaga de förändringar i denna Förord¬
ning, hvilka af behofvet finnas påkallade, för
När inga roes skydd samt bet ryggande em o t Tull¬
försnillning af den Staten tillkommande Tull¬
intraden, utan att den laglydige Medborgarens
rättmätiga anspråk på hus- och hemfridens
helgd må äfventyras; i anledning hvaraf
Rikets Ständer äfven borde i underdånighet
framlägga deras åsigter öfver de hufvudsak-
ligaste delarne af berörde Stadgande, i af¬
seende på undersökning efter olofligen in-
fördt gods, till det Nådiga afseende, Kongl.
Maj:t kunde för Riket nyttigt finna, uti föl¬
jande punkter;
ltö att behörig undersökningsman, hvar¬
med förstås de uti 37 §. ofvanberörde Kongl.
Förordning nämnde personer, må, vid vist,
tationer under bar himmel, ega rätt att va¬
Bevillnl.fLag-s.AlIm.Besv.o.Oec.-Utsk.Btt.Nio^C 3
ror anhålla, utan att vara åtföljd af vittnen,
men icke att varor undersöka, utan i vitt¬
nens närvaro så framt anhållningen ej sker
vid Tullplats;
2:0 att undersökningsmans visitations-
rättighet bör sträckas utom Tullplats till:
a) Salu- och upplags-bodar, magazin och
uthus; dock under förbehåll af lämplig ska¬
de ersättning för den, uti hvars salubod vi¬
sitation skett, då ej förbrutet gods vid un¬
dersökningen anträffas.
b) Rum, der varor uppläggas, eller till
salu hållas.
c) Hus och boningsrum i Skärgård ho*
den, hvarest varor äro eller varit upplagde,
samt hviloställen, der varu transporter be¬
finnas eller varor uppläggas.
d) Boningsrum hos den, som förut blif¬
vit straffad för Lurendrägeri eller Tullför¬
snillning.
3:0 att undersökning efter olofligen in-
fördt gods i annan enskild persons bonings¬
rum, hus eller gård, än de förenämnde, ej
vore laggild, så framt undersökningsrnannen
icke gittat bevisa, att godset der inkommit
4 BetiUnt',Lag.s.AUm.Besv,o.Otc.'Uisk.Be\N:o^Si
inom de beslagsförrättningen näst föregående
Fyratioåtta timmar
4:0 att vid anträffande af förbudet gods,'
egaren deraf från ansvar bör vara fri, så
framt han gitter i bevis leda, det han af, inom
Fiket bosatt eller handel drifvande person,
varorne bekommit, på det straffet må drabba
den, sorn brottet föröfvat och ej den, af
hvilken varorne lagligen och rättmätigt egas;
5:0 att, utan afseende på en varas hög«
re eller lägre värde, hon må vara beslag af
behörig undersökningsman underkastad och
såsom förbruten anses, då hon är olofligen i
landet införd, eller derifrån olofligen utföres;
6;o att Resande, som endast föra egna
kläder och persedlar, ej äro visitation under¬
kastade, utom vid tullplats;
7^0 att i beslag taget gods skall vid Dom¬
stolen värderas efter det pris, som å varan i
Tull-Taxan är utsatt; och att, om varans
värde der ej finnes bestämdt, tillkallade be¬
hörige värderingsman då må den värdera
efter allmänt gångbara pris;
8:0 att alla i beslag tågna och förbrut»
lia dömds varor, af utländsk eller inhemsk
Bevilln,-, Lag-s. Allm.Besv.o.Oec.-Utsi. Bet,N-.036. 5
tillverkning , genom offentligt utrop må
till den mästbjudandes fria disposition
försäljas; och att deremot, å Kronans behåll-
ning af försäljningssumman för gods, som ä'r
till införsel förbjudet, eller vid införseln med
skyddstull belagdt, FabriksFattig-Cassan må
ega att åtnjuta 10 procent.
Högvördige Preste-Ståndet har, med af-
slag å ofvanberörde Betänkande samt Utlå.
tande, beslutit, att i underdånig skrifvelse
hos Kongl. Majit anhållas må, det, uti ifråga¬
varande Kongl.’ Förordning, sådane förän¬
dringar måtte vidtagas, hvilka af behofvet
finnas påkallade till Näringarnes skydd samt
betryggande emot försnillning af den Staten
rättmätigt tillkommande Tull intraden, utan
att den laglydige Medborgarens rättmätiga an¬
språk på hus- och hemfridens helgd må äf-
ventyras. Och har Preste-Ståndet för sin
del ansett följande hufvudgrunder för den
förnyade Nådiga Förordningen böra i den
underdåniga Skrifvelsen bestämmas:
r.o att visitations-rätten bör vara in¬
skränkt till öppna salubodar, samt sådane
ruin, der varor till salu hållas, upplagsbodar,
magazin och uthus, äfvensom till foror el¬
ler varu-transporter^ ehvad de anträffas å väg
eller upplags- eller hviloställen;
6 Bevilln.-,Lag-s. Allm. Besv.o.Oec,.Utsk.Bet.N:o'$6.
2:o att tiden, som förflutit ifrån det den
olofligen införda varan i huset inkommit,
intill dess beslag derå göres, i intet fall bör
vara af inflytande på beslagets laglighet,
3:0 att varor val må anhållas, men icke
undersökning deraf eller visitation derefter
ske annorlunda, än i tillkallade vittnens när¬
varo; samt
4’.o att, utan afseende om, vid verkställd
visitation, olofligen infördt gods, eller till
så hort värde, att det förbrutet anses, an¬
träffas, eller icke, ansvar må åläggas den Tull-
Tjensteman, sorn visitation förrättar, endast
ide fall, då han, å andra ställen eller tider,
eller på annat sätt än tillåtet är, förrättar
visitationen, eller derunder i någon måtto
våldsamt eller oskickligt sig förhåller.
Börande dock samma ansvar, endast med
undantag af de fall, då allmänna Lagens
stadgande om Edsörebrott, samt Kongl. För¬
ordningen af den 20 Januarii 1779 skall,
för begånget personligt våld, tillämpas, stan¬
na vid penningeböter, suspension eller tjen-
stens förlust, allt efter förbrytelsens beskafi
fenhet,
I öfrigt har Ståndet funnit stadgandet
af alla Reglementarisk» och detail-föreskrif-
Bivilln.-iLag-s.Allm.Besv.o.OtcsUtsk.Bet.N-.oiS. 7
ter, till ändamålets vinnande, bora åt Kongl.'
Majit, som i Nåder lärer deröfver infordra
vederbörande Autoriteters utlåtande, i un¬
derdånighet öfverlemna».
Vällofl- Borgare.Ståndet ’ har åter, med
afslag å Betänkandet N:o 18 och Utlåtandet
N:o 30, stannat i det beslut, det borde Bi^
kets Höglofl. Ständer till Kongl. Majit fram¬
ställa den underdåniga önskan, att Kongl.
Maj:t ville i Nåder besluta och låta vidtaga
de förändringar i ofvannämnda Förordning,
hvilka af behofvet finnas påkallade, till nä¬
ringarnas skydd samt betryggande emot för¬
snillning af den Staten rättmätigt tillkom,
mande Tull-intrad, utan att den laglydige
Medborgarens rättsenliga anspråk på hus* och
hemfridens helgd må äfventyras, äfvensom
Ståndet funnit Bikels Ständer härvid böra i
underdånighet anhålla, det måtte de krafti¬
gaste anstalter å Eikets kuster, gränsor och
landsvägar vidtagas till hindrande af luren,
drägeri och tullförsnillning.
Enär dessa beslut, ehuru i detailerne
skiljaktige, likväl öfverensstämma deruti, att
underdånig framställning hos Kongl. Majit
borde göras om behofvet af förändringar uti
ifrågavarande Författning, medelst sådana -Lag¬
bestämmelser, som i sig sjelfva inneburo en
»aker borgen för deras verkställighet och iakt?
8 Ecvilln.-,Lag s.Allm.Eeiv.o.Oec.-Ulsi.Bet.Nio^S,
(ägande, samt ett så vigtigt ändamål icke sy?
nes, genom frågans förfallande, böra åsidosät¬
tas; hafva Utskotten, i öfverenstämmelse med
Riksdags-Ordningens 73 §., ansett det vara
sin pligt, att för Rikets Ständer framlägga
förslag till jemkning af de olika besluten.
Men enär, på sätt Rikets Höglofl. Ständer
torde finna, dessa beslut äro i detail-frågorne
så vidt åtskiljda, att någon jemnkning, de ser-
skiide besluten emellan, svårligen skulle
kunna, med sannolikt föreseende af Riks-Stån-
dens antagande deraf, föreslås, tro Utskotten
sig böra inskrä'nka sin åtgärd till framställ¬
ning af ett förslag till underdånig skrifvelse
i ämnet, som, utan att vidröra några detailer,
blott i det närmaste uppfattade och förenade
de allmänna åsigter i frågan, hvilka ligga till
grund för de Respective Riks-Ståndens fat¬
tade beslut.
På sådan grund få Utskotten vördsamt
föreslå:
att Rikets Höglofl. Ständer ville
förena sig om en underdånig Skrif¬
velse med anhållan, att, enär Kongl,
Förordningen af den 23 Junii 1835
funnits i åtskilliga delar icke upp¬
fylla sitt ändamål, Kongl. Maj.t täck¬
tes i Fläder besluta och låta vid,
taga
Bwilln,-,Lag-s.Allm Besv.o,Oec.-Uisk.Bel,K:oi6- 9
laga de förändringar i ofvannämnde
Förordning, hvilka af behofvet fin¬
nas påkallade, till Naringarnes skydd
samt betryggande emot försnillning
af den Slaten rättmätigt tillkomman.
de tullintrad, utan att den laglydige
Medborgarens rättsenliga anspråk på
hus-och hemfridens helgd må äfven-
tyras, samt tillika låta vidtaga de
kraftigaste anstalter å Rikets kuster
och gränsor, till hindrande af luren¬
drägeri och tullförsnillning; hvar¬
jemte Rikets Ständer, under yttrad
öfvertygelse, att Kongl, Majtt, efter
vederbörande Autoriteters hörande,
i Sin vishet lärer säkrast i Nåder
utfinna hvad, i afseende på detailer-
na, till ändamålets vinnande är att
tillgöra, torde, såsom deras allmänna
åsigter af ämnet, och till det afse¬
ende Kongl. Maj:t derå kan täckas
i Nåder lemna, antyda i hvilka huf-
vudsakliga delar Rikets Höglofl.
Ständer anse Författningen påkalla
förändring och rättelse, och hvilka,
i Utskottens tanka, skulle, med iakt¬
tagande af närmaste förening emel¬
lan de inom hvarje Riks-Stånd fattade
Bik. I. Riki-St. Prot. 1818, 18290c* 1830. 5 s.ml. 2 Afd.
i6:de H:t. 2
io Btvilln.»,Lags. Ailm.Be.sv*o,Oec. U:sk.B,t.N:o$§.
besluti kunna uppfattas i följande
g:ne punkter:
ito att visitatlonsrätten, såväl
i afseende på tid som rum, borde
utsträckas med vilkor likväl af lämp¬
ligt ansvar, då visitationsrätt miss¬
brukas eller olaglighet dervid begås.
2:o att ansvarigheten för Be-
slagsmän, måtte så lätnpas och mil¬
dras, att Beslagsman, af fruktan för
ett, i jemförelse emot möjlig förseei”
se, allt för strängt straff, icke må
tillbakahållas från tjenstens eller sin
pligts behöriga utöfning, och
3:0 att bestämdare controlier måtte
i Nåder stadgas,, såväl i afseende
derpå, att beslags.gods ma erhålla
dess rätta värde, som att straffbe-
stammeiserne må träffa den verkli¬
ge Lagbrytaren.
Stockholm den 14 Februaris 1830.
S T O G K H O L M,
tryckt i Maxui a ros ka Boktryckeriet 1S30.
Ankom till Exp.-Utskottet den tg Mars 1830»
Register öfver Bevillnings- med
flere sammansatta Utskotts afgifna
Betänkanden, Utlåtanden och Me¬
morial vid Lagtima Riksdagen i
Stockholm åren 18£8—3o.
A.
i
Afgift* Bevillnings- för Jagt och
Djurfång . 7
B.
Bevillnings-afgift för Jagt och Djurfång, 7
Bevillning till ersättning för Inqvarte-
rings.kostnader, om åläggande deraf, $ö
Brännvins Bränning, förändrade före¬
skrifter derom, samt dermed ge¬
menskap egande ämnen . . 6
— Ytterligare Utlåtande i amnet . 16
-— Memorial med förslag till samman-
jernkning af olika beslut samt till
Voterings-propositioner , . 27
— exporterande, om premier derföre
samt beredande af utvägar för utfö¬
randet deraf till Norrige . . 25
— öfverproduct;on, om tilltal derföre 3 3
Borgare, dess skyldighet att i staden va¬
ra Mantals* och Skattskrifven . 9
Bih, t, Riks-St. Fröt, I828--3O, 5 Sami. 2 A/d, I
'
t'
1
Q Register till 5 Sami. 2 Afd.
C.
Caracterer, utan motsvarande Embete
och tjenst, om beskattning derå. ,
F.
Eabriksvaror, Utländska, om yrkadt för¬
bud emot bruk och nyttjande deraf
— om förbud emot införsel deraf
— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar dervid . * «
N.
Nederlagsfrihet för Städerne Gefle, Mal¬
mö, Hernösand, Ystad, Helsing¬
borg, Calmar, Christianstad och
Norrköping — yrkande derom .
*— och Porto/råneo på Gottland, i an¬
ledning af gjordt yrkande derom .
-— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar dervid ,
O.
Ost, Utländsk, om yrkadt förbud emot
införsel deraf . , . 4
— Utlåtande, i anledning af dervid
gjorda anmärkningar . .
Register till 5 Sami. 2 Af cl.
3
P.
Paket-Post och Forvagnars inrättande,
|
|
yrkande derom ....
|
21
|
— Utlåtande i anledning af anmärk¬
|
|
ningar dervid ,
|
31
|
— Memorial i anledning af olika be¬
|
|
slut .....
|
35
|
Porto-Franco på Gottland, om inrättan¬
|
|
de deraf .....
|
32
|
— Utlåtande i anledning af anmärk¬
|
|
ningar dervid ....
|
33
|
Post-Inrättningen i Riket, angående åt¬
|
|
skilliga motioner derom . .
|
23
|
— Memorial i anledning af dervid
|
|
gjorda anmärkningar .
|
33!
|
S.
|
|
Seglations-Ordning, Kongl. Majäs, af d.
|
|
31 Julii 1825, om förehafd gransk.
|
|
ning deraf ....
|
17
|
— Utlåtande i anledning af gjorda
|
|
anmärkningar dervid .
|
28
|
Stämmoböter, om fördelning deraf
|
10
|
T.
|
|
Testaments Bevillnings - Förordningen
af den 11 December 1811—om
4 Register till 5 Sami. 2 Afd.
yrkadt ansvar för origtig tillämp¬
ning deraf , , . , g
Tullförpassning och Bevakning Inrikes,
väckta frågor derom . . . 19
— Utlåtande i anledning af återre^
miss derå , . . , , 29
— Memorial med förslag till sam*
manjemkning och till Voterings-
propositioner i anledning af olika
beslut 34
Tulltaxan af år 1826, yrkad ändring i
4 §. underrättelserna dertill . 2
— Memorial i anledning af anmärk¬
ningar dervid .... 4
Tvål, Utländsk, yrkadt förbud emot dess
införande eller tull derå . . 2
— Utlåtande i följd af Hedervärda
Bonde-Ståndets gjorda anmarknin-
5
U<
Ull, Utländsk, förbud emot dess infö¬
rande . 2
— Utlåtande i anledning af återremiss 5
V.
tVaror, Utländska Fabriks* m. m, om
yrkadt förbud emot deras infö*
rande . . . , , 13
Register till 5 Sami. 2 Afd.
5
Varor, vissa från Finland och Ryssland.
inkommande, yrkad högre tull derå. 15
— Memorial i anledning af återre*
miss ...... 26
— oloflig införsel eller utförsel der*
af, angående . . . , 28
— Utlåtande i anledning af Iterremiss . 30
.— Betänkande med förslag till jemk¬
ning i anledning af serkilda an-=
märkningar . . . . 36
stockholm,
(ryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1830;