oc/r
Letärikariden
uncler
liilisda^en i 8toeIv^oIiri
1828—182^-
ak
8106LH0I.N,
Ir^clite Iios IlökLLko, 1829.
8tst8- oell Lanlro-Ilt8liott6N8 Vtlätgncle i an-
leclninF sk X. N:t8 till k. 8t:r 6en 26 l^o-
vemlier 8i8tliäit är 1828 allätns, sk 8smte-
li^s IliIi88tLn66N till Drotten remitteracle,
lXä^iZs 8lirikvel8e, snA:6e N^ntvärclet8 upv-
rättbällgn6e, mecl liers i 8amm»nl,griA ^er-
mecl till IIt8liotten remittersäe 6N8lLilcl6 an-
iorgnäen i ämnet.
!^ongl. IVIaj:t bar, uti dess vkvanberörde Xadiga skrif¬
velse, tillkännagikvit att da X. Naj:t biköll kungörandet
sk It. 8t:rs vid 1818 ars Xiksdag kallade beslut, bvar-
igenom sll medverkan till myntvärdets upprättballan-
de, medelst användande sk Länkens metalliska fond,
tills vidare uppbörde, kunde X. IVl:t icke föreställa sig
samma beslut annorlunda, än som en ökvergängs-ät-
gärd vcb förberedelse till en annan ocb bättre ord¬
ning; gtt X. lVI:t nu förväntar, stt X. 8t:r, upplyste
om kärklutne tipers misstag, skola om Lanken körord-
ria pä ett sätt som befrämjar mvntvärdets stadga, be-
fästar allmänt ocb enskildt förtroende samt akböjer en
kör alla medborgare-classer skadlig rubbning i när¬
varande psnningekörbällanden ocb stt. X. KI:t anser
alla omständigbeter serdeles gynnande att, under kort-
satt tillämpning ocb förbättring ak beslutet om silk-
4 8tats- ocl, Lan cn-I7tskottens
veruppköp, till sörslärkancle as Länkens reclliara tomi,
viötaga kraftiga ätgärcier, för -itt, meilelst silfver» ut-
iemnanöe emot Lancosecllar till »let pris, som kom¬
mer att Lestämmas, Lerecia ocl> biLeliälla jemvigt i
penningeverket.
De enskilöe till Utskotten remitteracle anförancieu
vet, memorialer, Iivilka, såsom afseencle antingen ome-
cieliiart (ienna fräga eller clermeci nära gemenskap
äganöe ämnen, Utskotten ansett sig kora Iiär uppta¬
ga äro algifne, inom L. o. , af lir Drefve 6^-//cn/>o, g
?/»g^ Dr Drik. Doc/e^ /iuc/vcg^ iir Drill, ^nc^ar-
Dr 77ram^ ^ Dr ///erta,
6r/^»^ oell Dr /co^e/r/>/ac/^ inom Dreste-
8tänciet, af Dr Drosten saint, inom Loncie-
8tan»iet, af LiksöagsDuIImägtig /5r/c Derncm frän Def-
iellorgs Län; iivilka IVIotionärer liulvnclsllkligen yttrat:
Drefve D^//ciiöocgatt Deri Drefven, eiiuru öf-
vert^gacl om nattan at myntvärdets Lestämmancle, lik¬
väl ieke i närvarande förliällanöe kuncie »ietsamma till¬
styrka eller mecigifva; att skälen bertill Lämtslie Derr
Drefven ej mintlre f,än tvänne föregående realisatio-
ners missvöen uncier ett icalft äriiunciralie, än vek fran
anllre sörliällaniien som till stö»i för »jetta omciöme sig
framställt; att »le tvänne realisationer, som uncier lop¬
pet as Zo är i 8verige gatt i veikställigliet, Lägge bör¬
jat un»ier för«ieIaZtiggre förballanclen emellan silfver-
tillgang oell Lancosecllarnes ilelopp, än »len som nu
kan föresläs mecl Ileräkning gf Länkens nuvaranäe silf-
verfonci till omkring 5,600,000 L:»Ir oell 32,000,000
Lanco8e»ilar, rom efter 126 sk. cours komwe att mecl
Letänkanciöi», lV:o 1. 5
12,000,000 motsvara clet metalliska mintet; att om
sfven 8tsten skulle af sin skulcj till Lanken återbetala
6,333,333^ L:clr, motsvarancle 2 inillioner i 8ilfver ocb
cienna tillgång kuncie såsom reel antagas, uppstocle
likväl icke bättre förilällavcle emellan silfverton»! ocb
Lancosecllar än vi»j cie föregaencle realisationerne; alt
om clet ock vore ännu förcjelagtigare, clroge Dr Drefven
icke i betänkande att för sin ciel vägra unäerstöci at
en mzintbestämning pä cist sätt att 8taten utan tvin-
gancle bebof intrasslacles i 8tatslänes^stemet; att erta-
renbeten viö föregående realisationer upplyst att cjen
förorsakar en skakning i penningerörelsen, föranleijancle
till ökaci cl^rbet i visse afseencien oell minskning i pen-
ningetillgängar; att cie pä Lanken i senare ticier ställcie
större Dreciitiver för fernLontoiret oell IHanulactur-
Disconten jemväl föronle<j»ls till betänkligbeler emot
realisation; att »jet vore »ten utläuciska banclelu som
bufvucisakligen beroöiie af coursens föränliringar; att
man äter för clensamma, efter Dr Drekvens tanka, gick
längre än velierborcie om man genom realisation satts
»len allmänna nattan pä vågspel; att säluncia fi agan
om m^ntbestäwningen, säsom, enligt Dr Drefvens för-
menancle, icke nu af Dikets ovilkorliga kraf till algö-
rancle päkallacl, mätte uppskjutas till nästa Liksciag;
emeölertici Lanco8t^relsen lemnäs uppclrag att vici tjen¬
lig cours uppköpa 8iifver äfven för af Lanken utgif-
van»ie n^a 8e»ilar ocb nagra beslut cienna Liksclag icke
vicilagas, som genom anna» tillökning i 8ecielstocken
kuncie för en f, g„,ticia realisation lägga iiincler i vägen;
bvilka asigter Derr Drefven än närmare utvecklat uti
6 8 t a t »- ock Lanco-Ilttskottenr
ett senarö akgikvet oek till Utskotten remitteradt ytt¬
rande i ämnet.
Kerr Urikerre Fo»/e, att 8ilkverköpen tilt förök¬
ning i Lanken» metalliska fond väl mä fortfara, ine»
dertill kädanektar icke använda» en enda skilling ak
Länkens vinst, utan desamma endast bestridas med
Lankosedlar till lika förökning i 8edelstocken, som dea
Man gäkve at 8ilkverkonden; att sedan folkmängden»
tillväxt med ej mindre än 800,000 personer samt all¬
männa rörelsen, sä val i följd deraf som ak sin egen
natur att i vsrksamket fortgå, fordrads en förökning i
rörelsecapitslet, det beslut mätte öfvergifva», som 6xe-
rar detta Lapital till visst belopp, kälst silkverköpen
genom den dubbla förmägan att pä samma gäng gifva
säkerket ät Lanken samt lilligket oek kraft ät närin-
garne undanröjde ali kara för förökningen; derjemte
Hr Urikerren sig utlätit angäende ätskillige delar af
Lanken» läns- oek diseoNtrörelse; vid kvilket yttrande
anmärkningar ak Herr Volratk Ikam blifvit gjorde.
Uerr Urikerre att till brytande ak
ett osäkerket» tillständ kvars löljder kunde blifva ak
större väda, än man mäkända föreställde sig, det utaf
1818 ars 8tänder utfärdade moratorium mätte uppkäf-
vas ock Lanken tvingas till utredning, pä det att der¬
efter dess verkningskrets mätts kunna fotas uppä säk¬
rare med penningeläran ock det allmänna bästa mera
öfverensstämmande grunder än kittills varit kallet.
Uerr TA-rm.- att, säsom en följd af L. 8tu's 182Z
fattade beslut, rätta tidpuncten nu vors inne att för
kommande tider b^gza Nationens allmänna kinancer
L e t ä n k a n d e u, N:o i. 7
pä en säker grund; att 8venska 8i>fverLiksdalern efter
dess nu varande vigt oek kalt borde bestämmas till
128 sk. Lanco Iransportsedlar; 8ilkverm^nt, akpassadt
ekler ett dylikt mot Lankossdeln stadgadt värde, utmyn¬
tas, samt, dä tillräcklig m^ekenket deraf erkällits,
silkrets ut- ock invexling genast tillätas;
att 8tatens äterstäende skuld till Lanken borde
återbetala», kälst räntefritt, med tz million om äret,
som skulle ak LiksgäldsLontoret mot 8tats?apper upp¬
fanas;
att noga mätte bestämmas kuru Länkens länerö-
relss oek den dermed förenade Discontrörelsen bör
Lör framtiden drifva»; att Lanco- ock LiksgäldsVerken
mätte till sina kunctioner åtskilja» ock icke nägra
8tats6reditiver, utom det, för päkommande krig nöd¬
vändiga, sä kallade stora (ireditivet ä Lanken kädan-
ekter anvisas; derjemte Herr Lkam uppgilvit kvad i
afseende pä LiksgäldsLontorets styrelse syntes bära iagt-
tagas i kändelse de ak konom för Länkens styrelse
uppgikne grunder blekvo godkänds.
Uerr /f/erta, att dä bandeln mäste kärkindras,
närivgarne aftyna oek äkerbiuket nedtryckas sä länge
man fortsatte det i kela samkällsskicket inverkade
misstaget att lemna ett bildadt oek närigt folk utan
rn^nt, fick Ur Ujerta, i afsigt att söka en ökvergäng
ikiän det kalska till det rätta, för L. 8t:r framlägga ett
Q// f^örorrk/rmg o»r med antagandet
kvarak Ur koppades att en tid sk bättre ord¬
ning i bäde allmänna oell enskilda creditbruken skulls
börja, kvilket förslag Ur Ujerta, ekuru 128 sk. syntes
8 8tats- ock Lanco-Iltskottens
bonom va> a den grund som för myntvärdets bestäm¬
mande bo, lie antagas, Uppgjort ester en norm as sä
val 128 sk, som >44 ^-7
Äfvensom llerr LoseuL/«rol till 8t;nes pröfning ökver-
lemnat förslag till lag tor Likets m^nt ock skuldväsende.
Herr brosten LHettsson.- att bästa ock kederligasts
realisationssättet vöre att lala Lanken reda sig sjels;
gtt i säclant ändamål alla intill nästa Liksdag indelan¬
de räntor borde amortiseras ock alla söre början as ar
1828 utgisne Lancosedlar, under en tid as 3 till 4 är,
emot n^a utbytas ock att till penninge-körlägeoketens
nkkjelpande skulle i betydlig man medverka om in¬
dragandet ak 8panmäls-expo> lkriketen ej tilläts ock
do wanga IvängsLörlattningarns rörande interesse-
ngs bestämmande under 6 lagl. procent utplanades;
samt sluteligen Liksdagskullioägtig L/rc lersson,- att
som det skulle leda till fullkomlig fattigdom för lan¬
dets innevanare i kändelse 8tatens skuld till Lanken
as dem genom förökad bevillning mäste gäldas, denna
skuld med afseende kära, sä till Lapital som ränta
mätte ak L, 8t:r afskrifva;.
Ock som dessa kandlingar, med undantag endast
gf klr Orekvs O^IIenkorgs okvannämnde senare yttrande,
redan jemte de al flir lljerta oek Losenblad afgifus
Lörslager, blifvit till trycket serskildt befordrade ock
L- 8t:r meddelade, tro Utskotten att ett vidlyftigare
Upptagande ak deras innekäll icke nu erfordras.
Utskotten, som ej kunnat undgå inse det nära
saminankang uti kvilket förevarande ämne star till
L e t 8 n k a n d e n, lV:o l. 9
ej mindre sjelfva 8tatsLegleringen, än åtskilliga an¬
dre mer eller mindre vigtiga frågor, livilks det till¬
kommer L. 8t:r att afgöra, kade visserligen önskat
att kunna långt för detta till k. 8t:r inkomma med
utlåtande i ämnet, till befrämjande kvarak Utskot¬
ten jemväl efter erkällne Lemisser af de okvanupp-
tagne Handlingarne, uppdragit ät en ak utsedde Le¬
damöter inom begge Utskotten sammansatt Linance-
Leredning att wälet till en början kandlägga ock
derefter sitt förslag derutinnan Utskotten underställa;
men dä äfven inom Lerednings» sig yppade den skilj-
aktigket i ssigter, som innekälles uti de kandlingar,
bvilka bordt tjena densamma till ledning för omdömet,
fordrade ämnets vigt ock mägtiga ingripande i alla
nationella intressen, att före den slutliga prökningen
deraf en längre tid användes till att upplysa kvaran-
dra, ock i nägon moka sammanjemka de i strid mot
bvarandra stående meningarne.
LinanceLeredningen kom, vidds flere i följd kär-
ak kaline Lkverläggningar, till vissket om nödvändig-
beten, att genom lagstiftningens mellankomst sluta en
förvillelse i m^ntkörkällandet som ej pä annat sätt
kunde redas; men ännu tvekande om sätter /o> e/r re-
a/rs«ttö,rs ver^ttä^rg/ret ock fruktande ett för densam¬
ma menligt inflytande ak de intryck förut verkställde,
ej bestånd egande realisationer, i Landsorterne syntes
kafva lemnat ekler sig, trodde beredningens plurali¬
tet att man för närvarande endast borde bestämma
det courserande mintets silfvervärde, men till kom¬
mande 8l:r öfverlemna bestämmandet af tiden för sill-
I0 Ztats-oekLanco-Otskottens
ver-utvexlingen, kvarviö öock svärigketea om ej omöj-
ligketen, att ät öet salunda tattare w^atkestämuings-
beslutet Zikva någon garantie, reöan för bereöniogea,
unöer arbetets kortgäng sig kramställöe.
linöer öe ökvsrläggningar seöermera inom Utskot¬
ten förefallit, ock efter clet ej minöre öe ak Lereö-
ningen uppställöe allmänna satser an ock ös sk flere
Lereöningens Leöamöter öerviö akZifna reservationer
blifvit genom tr^ek allmängjoröe, kar, i molm sk äm¬
nets närmare beprökvanöe, klen opinion i sllmänket
inom Utskotten vunnit allt större kaslket, att realisa¬
tion ar sk rättvisan , skvlöigketen ock öen gemensamma
nattan päkallsö, meö kvilken kasta, ekter moget ök-
vervägancle kattaöe, öfvertygelse Utskotten nu gä att
till L.^8t:r öfverlemna resultatet ak öeras bemööanöen.
Xunös Utskotten köppas att, uncler lien tiö som
till arketets kullkorclancle utgätt, opinionen kör reali¬
sationen äfven kas Nationen ock X. 8t:r, efter tagea
känneclom af öe reclan genom trycket weciclelalle kanö-
iingar i ämnet, erkällit lika staöga, skulle Utskotten
kär enöast keliöfva att uppgifva sättet för öensammas
verkställanöe; men i osäkerket om cle meningar kvil-
ka ännu kunna kos allmänksten ock Liks8tänöen va¬
ra räöanös, kinna Utskotten sig sk^Iöige att inga uti
en närmare utveckling sk lienas för Nationen vigtiga
kraga; till upps^llanöe sk kvilken pligt Otskotten, kör-
vissaöe att erkarenketens läror klarare ock kraftigare,
än öe okestriclligaste Ikeoriens sanningar, tala till öf¬
vertygelse», kalva ansett sig köra lemna en öfversigt
k e t ä n k a n ö e n, N:o r. il
ak LancoVerkets kistqria ock ak förflutna tiller» åtgär¬
der unöer likartaöe körkällanclen mecl lie närvaranöe.
KItom lis försök, kvilka i älclre tiller s^nes kafva
blifvit gjorlle, till stiktanclet af en Lanklnrättning i
Lverige, erköll väl reöan är i656 (kommissarien i <3om-
merceLollegium Hans Lslmstruck, "ock kans partici-
panter privilegium exclusivum pä 3o är» ticl att i
Ltockkolm ock snöra Likets 8täöer inrätta VexelLan-
ker ock LäneLanker," men serlan öenna Lank, sanno¬
likt till köljcl ej minöre ak cleo uttömning pä metal¬
liskt w^nt, som varit köranleöö ak Xonung Larl öen
X:öes längvariga krig, än ock i anseencle tillLörwzm-
öareLegeringens ojemnket i linanciella ätgärcler är i66r^
börjat utgifva pappersmynt, unöer namn ak Lreöitiv-
secllar, till kvilkas inlösen nägon brist i Lanken upp-
Stätt, liones bemälte Lalmstruek oek kans arfvingar
genom 8vea liokLätts Oom cleo 27 luna 1668 kafva
blifvit clömöe liess privilegier körlustige.
Vili säöant körkällanöe framställcles till Likets öä
församlaiie 8t:r frägan "skall Lanken kalla, eller skall
lien äter upprättas?" Dertill svaraöes ak Lonöe8tänöet,
"att cle ville intet kafva mecl Lauce» att beskaffa;" mea
pluraliteten inom lie 3:ne öfrige 8tänöen bestämlie sig
till seclnare alternativet, körklarancle sig vilja Lanken
^^/c»rsr»lrra, oc/r kvarpä ilen 1 /
September 1668 köljcle Xonungens LillstänösLrek "gik-
vit L. 8t:r till att laga Lanken uncler sin förvaltning,
eller att öfver öess upprättancle, anläggning oek för¬
valtning förslöa» oek sluta, som öe till Verkets be-
12 8tats- oek L anco-Lltskottens
främjanöe oek för öe gemena bästa pröfva nyttigast
oek räöligast vais."
köremälet för A. 8t:rs Lank är uti b. 8t:rs öä
utkaröaöe beslut oell köroröning a5 öen 22 8eptemker
sistkerörös ar uppgifvet vara, såsom Depositions- oek
Vexelbank: att för ^Ilmänketens säkerket, n^tta oek
be^väwligket emottaga penningar af en kvar som sä-
öant Zslunöar, deröfver föra räkning oek öen viri an¬
fordran insättaren tillkanöakälla samt öesskörutan jem¬
väl, till säkert förvar mot väöliga känöelser ock till¬
grepp, uncler försegling mottaga oek varöa sä väl
eontanta penningar som annan flyttbar egenöom; så¬
som Länebank: att öels upplans fruktlöst liggande
Oapitaler, clels pä llrägeliga vilkor emot full gocl sä¬
kerket biträcla länekeköfvancle mecl unclerstöcl; ock sä-
lunöa, till beforclran ak Danöelns oek alla nyttiga lVä-
ringars uppkomst oek förkofran förebygga ocker oek
obilliga intressens beräknande enskilcle emellan samt i
egenskap ak Allmän 8tatsanstalt: alt a) öet inlänclska
mintet mä bikekällas viö cless rätta oek skäliga valeur
samt främmancls myntsorters obilliga ock egenmägtige
stegranöe kinclras oek förekommas; L) alt, uti clen ge¬
nom läneoperationerne ärligen inkl^tanöe ock bespar-
cla vinst, en nöclkjelps oek tillgängs-eassa mätte bere-
clas, Ilvarökver b. 8tu' ägcle alt till X. N:ts oek La-
clerneslanclets liecler ock n^tta samt allmänt gagnelig»
änöamäl clispooera.
Vicl uppgöranclet ak kvilken LaneoOröning minnet
ak kalmstruekska bankens unclergäng föranleööe till
^ betä nk an öen, lV:o 1. iZ
öet staöganöe i 71 §. att icke någre Lreöitseölar, el¬
ler snöre, som clertill kuncls kafva liknelse, knge i
Verket brukas, utan voro körbuclne.
De functioner b. 8t:rs Lank sälunöa ursprungli¬
gen erkällit, att såsom Vexelbank utgöra en säker ge¬
mensam Lassa för ali större bekällning ock att såsom
Länebank upptaga samt genom Zterutlaning göra för
lVäringarne vek biket kruktkäranöe lierås Lapitaler,
som ak varsamket eller degvämligket, kelcire nöjcie
sig mecl en mincire vinst än uncierkastaiie sig skven cien
aklägnasts väcla, kortgingo cie första Hi arén efter cless
stiftelse välgörancle oek utan betvöliga skakningar. Om
än formen för cles» rörelse bar spär ak tillen» brister,
sä utvisa cloek 8ummorna i boksluten att ilen efter tiöens
bekof lika kraftigt uppk^IIöe Lapitalistens oek Xärings-
iclkarens forclringar — körst efter clet olyckliga slaget vicl
kulta va blek Lanken , genom cless jemt växancle körsträek-
ningar at 8taten, tvungen att inställa inlösen ak sina
Länebauks-skulcler, kvilket cloek sä vicia minclre ver-
kacle pä m^ntväröe ock näringar som clesse skulcier
enclast utgjorcles ak reverseracle län, oek alörig såsom
w^nt egt omlopp. Oek uppkörcle cletta moratorium
kort till ekler freclens äterstallanöe eller är 172Z.
Dä emecllerticl kekokvet af ett be^vämligare eir-
eulationsmellvl än clet tunga metalliska mintet gjort
sig gällanlle, kacle man reclan är 1702 genom 6etio-
nen af en sä kallsö transporträkning» öppnanöe i Lan¬
ken sökt unögä öet i okvannämnöe 71 §. ak Laneo-
Oröningen gikne stsöganöe, kvilket försök 1726 meö
större kramgäng verkställöes, sä att bankens krans-
i4 Stats- ock Lanko-vtskottens
portsedlar pä våler Loppar, sk minst 5o v:,s valeur,
Llekvo gängbart m)mt i Liket. — venna inrättning
tjenade ock, sä länge klen körblek omissbrukad, till stor
lättnsci för rörelsen; men sedan man frän i^Zö — 1742
under ständig utvidgad Länerörelss, utan annan till¬
gäng än tillverkning af sedlar gjort enskild oek all¬
män skuld till löpande m^nt, utan att rörelsen kun¬
de använcla de n^a opäksllade Nillionerne, befann man
sig 1745 pä den punct att nödgas inställa inlösen ak
Länkens transportsedlar med skadande valuta, kvar-
gf naturliga följden blek Loursens stigande.
Likets är 1746 församlade 8t:r beslöto ytterligare
utsträckning ak Länkens Lönerörelse i nästan alls möj¬
liga riktningar, grundad endast pä n^a sedlar under
det inlösen ak dessa kortkor att vara inställd, kvarvid
man dock, såsom medel mot myntvärdets kall ant^dt ak
kög vexelcours, dels medelst stränga öfverklöds- ock
förbudslagar sökte bereda minskad import, dels ock
beslöt upprättandet ak Vexel-6ontoir, som körsedt med
stora tillgängar sk LtatsVerket ock Lanken, skulle
källa coursen vid någorlunda bestämdt marketal; kvil-
ket system i allt större ock större scala fullföljdes
intill 1760 Zrs slut, dä det upprättade VexelLontoiret,
ekter en uppoffring ä Ltatens sida ak mer än 122 tun¬
nor guld, mäste uppkörs säsom emot ändamälet icke
svarande ock coursen uppsteg till 108 mark.
Ledan med anledning kärak Likets arén 1760—
1762 församlade Ltänder, i deras Lecretsvtskolt, un¬
der öfverläggning körekakt flere korslag till ordningens
återställande i myntväsendet, fattades det beslut, att
Letänkanden, lV:o i. ,5
sedelstocken genott, inställande ak ytterligare utlåning
pä Lastigketer ock indragning ak Länen pä annan lös
pant, 80 Länkens egne vapitaler, bords minskas; der¬
jemte man till stärkande ak LancoLedlarnes credit,
icke allenast lät ombita de gamla formulären mot nva,
utan oek vidtog den åtgärd, att, medelst utfärda¬
de Lirculair, anbefalla vomstolarne, att, vid krsgs
om börd, anse Länkens IransportLedlar lika med
myntade plätar, (dä värda tredubbelt) "ekvad käpe-
eller förpantnings-brekvet vore pä plätar stäldt eller
blifvit utgikvet före den tid några transportsedlar
kunno»;" men dä L. 8t:r, äfven vid sistnämnde sam¬
manträde, till betäckande ak Ltstsbristen ansägo sig
nödsakade anvisa pä Lanken utbetalningar i sedlar,
uppnädde sedelstocken, oaktadt ds i öfrigt vidtagne
ätgärderne, vid slutet ak det är Ltänderne ätskiljdes,
sitt maximum under kopparm^nts-perioden, 44>ooo,ooo
d:r 8:mt, eller sexdubbelt det belopp, 7,400,000 O:r
densamma är 174^ utgjort.
linder de lidanden bärigenom förorsakades, kuf-
vudsakligen drabbande fromma stiftelser, Lokor ock
omyndiga, säsom utgörande massan ak Landets (kapi¬
talister, samt penningelöntagarne, kvilka nödgades att i
ett till tredjedelen körsäwradt m^ot emottaga sina knap¬
pa Löner, började den sats i allmänna skrifter ^rkas,
att det inflytande, myntvärdets kall egt pä atla be¬
ständande penninge-akkandlingar, icke, utan Läringar-
nes ock enskildes undergäng, medgak nägot annat
ordnande ak det gävgbara mintet, än ester det unge¬
färliga värde detsamma i allmänna rörelsen erkällit;
i6 8tats- ock L anco-IItskottens
men känslan ak missnöje meö körLutne tiöers ätgäröer
framkallaöe, viö R. 8t:rs körn^aöe sammanträde, är
176^, en fullkomlig resetion uti ej mindre det tinan-
ciella, än det politiska 8^stemet.
Alan keslät dä att ekterkand äterköra mintet till
sitt ursprungliga värde (en 8ucee8siv m^ntköi kätti ing)
medelst 4 Alarkers nedsättning ak Louise» kvarje är
ock ansag, ester en med aritkmetisk noggranket an¬
ställd beräkning ak clen tidpunct myntvärdet skulle
slerkomma till dess gamla pari (36 Alarker), »jennu,
storr» operation kunna vara fulländad till början af är
177Z; till försäkrande om verkställigketen ris kvilket
beslut mnn utfärdade ett till ^tterligket strängt ökver-
flöds förbud, ökade akkelalningen ä ksstigketslänen,
»»viste till afbetalning ä Rronoskulrler betydliga sum¬
mor, kvill»» till en del klesvo beredde genom »nställrls
crimin»I-»ctioner mot fordna VexelLontoiren samt lem-
nade ät Lanco8t^relsen en vidsträckt magt, att ester
omstänciigketerne gör» oek Ista. Alen kvarken Lours
eller »nöre med myntvärdet gemenskap egande förkäl-
lanclen fogade sig efter cle uppgjorde berakningarne.
Vissketenlör Lapitalisten att ester 8 » 9 är se värciet
gf sina xä kistbotten liggande kekällningar fördubb-
ladt, under det att deras användande klef allt mer
vägsamt i näringar, kvilkas afkastning, vid en jemt
stigande sörkättring i mintet mäste uti namnvärde
förlora, mecl llere ak m^ntförkallanderne kärdutne
omstäncligketer föranledde 1767, inom ganska korrt
tiri, coursens fall frän 66 till 42 Alarker; kvarak kölj-
derne
L e t ä n k a n d e n, Asia t. 17
lierne lilekvo till värde oek t^ngd förclrtkklarle skatter
ock skulrler, executiva auetioner, näringarnes »stinan-»
cle, vek mänga idoge medborgares undergäng-
8eclan Ronung Adolf Rredric, uncler clennä Ilikets
betryckta ställning, tagit rlet steg, att nerllägga Rege¬
ringen, säga sig II. 8t:r nödsakade, att 1769 ater sam¬
manträda. Aiva grunclsatser sökte clä göra sig gällancle.
8ee> ets-IItskotlet kann att RopparmVntsedlarne barde
realiseras mert 8ilsverlliksr1alr3r efter förkällanlls ak
Ropparns värcle till 8ilfvkr, eller elter 48 Alarkers
cours (t 8KÄ Roppaim^nt i plätar utm^ntadt till §4^
Daler eller 60 Rick- ansägs enclast värclt 4^> Rick) vek
att för sadsnt Znöamäl vore nöcligt krings kandels-
vugen i jemnvigt, till befordrande kvarak föreslogs ett
förbud mot bränvins kränniag; men 8tänclerNe, akslä-
enöe sistnämnöe utvägs inskränkte sig att, till akkjel-
psnde gf näringarlies körlägenket, bevilja.4o tunnor guld
i n^a Rastigketslän ^ wedgikra inställandet ak akketal-
uingen ä öe äldre ock tillåta n^ beläning ä jern Med
flere exportabla ekkeeter. Alan keslöt öerjemte, till
storånäs ak NoUrsen^ att af 8tslsVerketj Med Länkens
accept skulle upptagas utrikes län, till Kögst 3jvoo,ooc»
R:dr, »f kvilket Utsatt» belopp 3o2,ooo llamb. Lanco
samt 1,342,000 Riclr Doll. Loui. Ucksä verKeligen klef¬
va upptagne oek för rlet bestämda ändamalet till be¬
tydlig rlel medtogos Uncler grek» 1^70 177', Kvilket
sistnämnöe Lr nvtt Riksmöte egöe rum.
Det Letänkanöe LancoDeputalioNen Unöer sammet
Riksmöte öen,4 lulli 1772 äkgak, ang:de Rioance- ock
4 ö 2
l8 Htats- o c ii Lanco-kltskottens
Kenninge-Verkets upphjelpanöe neli köihättring, utvi¬
sar, att 27 ärs olyckor icke tor ersg, enlieten varit för-
ioraöe. kister uppställning as öen sats, såsom allmänt
erkänd, "att ett i Käkets rörelse omlöpanöe reöhait
m)mt vore öen encia oell pålitlig» utvägen för att af¬
hjelpa alla öfverklagsöe atgäröer as ett i värcte osta¬
digt seöelm^nt samt återställa nöclig slaclga uti Likets
allmänna oell iivarje inhugga, es enskiiöta hushållning,"
klef as LancoDeputationen, uti nämncle pä klara om-
clömen och äsigter rika Letänkanöe, föreslaget, att re¬
alisera Koppa, M)mtseölarne mot Hillver ester en Louis
as 60 lVlarker; men cleo snart öereflei inträlfaöe Le--
gementssöränclringen och Liksöagens närs clerpä säljan-
«le slut lemnacle 8tänöerne icke räclrum att viel cletta
tillfälle sjelsve afgöra kragan, ulan anliöllo cle uti
unöerö. skrifvelse af lien 6 8ept. sistheimiöe är, "att
Ii. Ikl:t täcktes om Likets Kinance- och LenningeVerk
föroröna", meri tillägg "att LancoKullmägtige skulle
klifva instrueracle om lien ätgärcl, iivsrmeö Kanken
härvid horöe gä Ii. lVI:t tillkanöa."—Härpå söljcle, efter
längvariga ösverläggningar, Ii. lVI:ts Käö. Kung. och
Köi orcln. clen 27 lVov. >776, hvarigenom Lanken öpp-
nacies till utvexling as Hillver emot secllar efter eval-
vations grunö af 72 lilarker, hvilket Leslut ak 1778 ärs
Htänöer goökänöes *).
Dä, genom lietta hvslut, till hekoröranöe skstaöga
och säkerhet uti Likets mzmt- och penninge-väsenöe
hlifvit vicltagen en ätgärcl allcleles likartaci meci öen,
som nu s^nes Utskotten ak förliällanöerne päkallacl,
*) Louise» xä Lamdurg var ,776 högst 70 — lägst 68A ill.
Letänkancien. ,9
vilja ILskotten NeöaNlore upptaga jemsörelsen akLikets
ställning vili lie» söri a ticipuncten ock lien närval anöe;
inen anse sig för.t köra lemna en talla af Länkens
verksamhet intill närvä,anöe ticl och clerviö till en hö, janj
uncler lie 3) är som silkve, Utvexlingen körklef vruhl>aö«
Denna tili öelar sig i irenne keslämöt ätskilöa
periocler, af hvilka lien första innefattar alen 177? till
och mecl 1788, clä Lancoseöla, ne, jemte clet silfver-
m^nt, hvarmeö lie vicl anlötöran inlöstes^ utgjoröe
Likets encia gänghara m^nt; lien anöra ären 1789—>8»3-
clä genom inkäranöet af ett N)Nt Lreciitm^nt i Liket
clet reela mintet öress ur rörelsen, och öen treöje
uncler arén ,8o3—,809, öä^ genom LiksgälcissecllarneS
realisation meci Laneom^nki Liket aterlick ett encia
gängkart m^nt, mecl hestäuxlt silkvervätöe.
DeN första perioöeN Utmärker sig genom inskränk--
ning i Länkens Lånerörelse, för hvilken uti 1779 ars
LancoLeglemente lemnats föreskrifter^ som s^nas här-
ieöcle frän minnet af färtlulne tiösrs misskruk^ iVlecl
unclantag afhestämöa Lreciitiv till Htaten, vissa pukli-
ka Verk samt enskilcite Discont-in, ättningar ^ inskränk¬
tes Länkens länerö, else tili Leläning af metaller^ unöeS
öet att ös gamla tastighetslänen smäningom inöiogos^
Väl tillät man att nva fastighetslån lingö UtgikvaSi
öa Vexelhanco-sKulöen till reela KonöeN erhållit ett
visst förhällanöe (säsoM 4 till 3); men unöerlät Kärviö,
liksom ullöer förutsättning att Länkens enöa Länerö-
relse i stort utgjoröes as säösne län, att omnämna
någon utviögning af annan Länkens lånerörelse. —
Köijöen ak öesse föreskrifter mäste klifva en minskning
20 Klal»- oek La nca-sltskottens
i Länkens seöelstock, i,varas likväl ej sär clrazas elen
slutsats att Likets LörelseLapital minskacles. Lörkal-
ianclet var, enligt livaci l,8i neciansöre skall visas, mot¬
satsen; clertill äler orsaken igenkunes i lättketen kitt
Aeno», silfverinförskrifning f^lla lie ökacie kekokven
gs m^nt, pä lika nätt som sila anclra keliof, kvilia
utgöra föremal sör kanljelns speculationer. lill fäljli
asöet sörtroencle som sake,ket > mvutväröet efter kanti
L te, gas cle enskilöe penninge-transsclionerne, tyckte»
vele räntefoten sjellinant neögä.
Denna Deriocl kan > öfrigt cielas i Irenne tiliskif-
ten, kvarclera omfattancle 4 » Duöer lien sörsta,
si en 1777 till ock meci 1780, kiel visserligen lien län¬
ge saknscle rättigketen att tillvexla sig silfver inåt
secilar starkast Iiegagnacl; clock s^nes i Länkens kancl-
iingar utvexlingen as gulli ock silkverm^nt större än
ilen verkeligen vaiit; t)c klanl! utvexlingen är uti
llesainma inkegripet livall som atgält tili inlösen as
Al^ntets assignationer, oek lkl^ntets verksamket var
llesse är liesta större, som, kianll annat, mycket allvist
gammalt silkverm^nt lia öitsöröe» fran cle sörvarings-
rum lier clet sä länge legat un rianliraget allmänna rö¬
relsen. — Dtelöpancle selielstocken minskacles uncler
lietta ticlslcifte, enligt kvacl bisogacie lakell ^:o i spe-
cilikt förkvarje är utvisar, frän L:6r 7,8)2,909 till L:ör
.6,666,329 eller meci omkring,^; k varemot frän Lanken
uti rörelsen utgiek i gulö oek silfver L:6r 8,291,064
eller ,*2 os körstnämncle seclelbelopp. Den beräknare
reeia Lonlien, svin viö kölja» as lietta ticlskiste ut-
gjorcls L:clr 4,^78,633 eller ungefär as utelöpsnlts
6 e t ä n k a n cl e n, iV:o r. 21
ssiielsloeken, var ater vili slutet minska,) till L:clr
3,612,964, oek cless sörkällancle till utelöpancls seclel-
stoeken såsom 6 tili 8.
simier öet snöra ticiskiktet 1781 —1784 tyckes lien
för rörelsens clavaranöe förkailanclen umkärlige clelen
as utelöpancle seclelsloekea reclan kafva ingått. — Lor-
änllringarne voro <lä, såsom 8?akellen utvisar, minlire
ketzulliga. I rörelsen utgångna gulli- ock silfverman let
utgjorcle Ltclr >,646,618 ock reeia sonclen äkacles till
L:clr 3,8)9,013 eller till ett sörkällancle mot lien ule-
löpanlle secielstocken såsom 18 till 26; varancie i öf¬
rigt cletta ticlskiste utmärkt genom tvenne förkällan-
«len, motvägancle kvaranclras verkan pa kanclelsvägen,
nemligen lien af ^kwericanska kriget g^nnacle fragt-
kanclein samt «1e uncler arén 178) ock 1784 inträikacls
missväxter, kvilka senare gjorcle en införskrifning at
omkring 2 millioner l.r säll nöclvänclig.
Lreclje tillskiftet 1786—1788 framgaencle ostörclt,
kvarken gzinoaöt eller skakaöt ak ovanliga förkällan-
«len sträcker sig till lien tili, clä Xrigsmolnen kotanöe
uppstego. Docler clstsamma ökacles utelöpande seclel-
stockeo meci 771,943 L:clr eller omkring^, utvexlin¬
gen af kliogancis m^nt uppgick tili 9)7,292 eller om¬
kring ^ ak lien förra vict tidskiftets körjan ock reeia
^oncieo ökacie sig till,L:ör 6,024,9)4, att lien till
utelöpsnlie secielstocken förköil sig såsom 6 till 6.
simier öe 12 är, kvilka utgöra kela clemia period,
förminskades uteiöpanlie secielstocken kran L. 7,8)2,909
mecl L. 1,766662 till L. 6,067,267 eller omki ing A, cier-
emot, uncler samma ticl i rörelsen utgick i gulli- ock
2 2 ^lats- ocii Lane o-Utskottens
silfvermpnt k. 5,792,96g ellen k. 4,027,^17 men än
Nyssnämnde sedelstockens förminskning, Vini jemförelse
fts bvilket fö>bällaiids vell dä i betraktande tages, att
eburu föne realisationen posten gammalt sillverm^nt
funnos inom Landet, <le likväl icke j nönelsen egde
omlopp, msn knnen, alt, oaktadt de stränga inskränk-
ningarne i Länkens IZnerörelse, kilsets RörelseLapital,
ebvad afdrag ä öst uttagna gulcl- ocb silkverm^ntet,
fän uppsmältning ellen utfönsel, ma kunna göras, vson
under denna period en betydlig tillökning,
Ilen andra perioden, omfattande de i4 sien frän
peli med >789 till oel, mell >8o3, utmärker sig genom
Uppkomsten af ett n^tt Lieditm; nt, saknande all Rond
till inlösen oell utan annan mattstock fän beloppet än
,8tatsLassans bebok Vä nnclen Kriget änen 1788—>790
utgiften uppstoclo öfverstigande de tillgångar, man
tnoölle sig ^unna i Levillnings- ocb Länsväg upptaga,
lat man nemligen det n),ssupprZttade RiksgäldsLontoi-
,et Nlgilva (sreditsedlar, val till en böljan bärande
Z pnoxeps santa, ställde pä viss förfallotid ocb in¬
skränkte sill en summa af 5 ä 600,000, men l edan frän
sin upprinnelse ledande ä vsleuren gf till oell med aj
R,dr samt j kronans (lasson såsom m^nt mottagne,
kinder det man af sällane sedlar ulgaf den ena millio¬
nen eften den andra uppbörde ock snart, ej mindre
lälsteberäkningen, än ali inlösen af desamma oeb tiller¬
kändes desse Lreditsedlar vid Riksdagen i Vede 1792
tvångsrätt till emottagande uti de fleste dagliga ligvi-
der såsom specie, mot en bestämd ringa uppgäld gf 6
procent, Iivarekter dvlike sedlar utgälvvs till oeb med
L e t ä n k a n d e n, K:o 1. 23
pä 12 sk. kill eftersom det salunda tillskapade n^a
mintet i värde förlorade, försvann naturligtvis ur rö¬
relsen det verkliga mintet, eller inskränkte sig till de
fä ligvider, som ännu endast dermed kunde bestridas,
oeb innebafvarne af de under desse förbällanden föga
användbare Lancosedlarne uttogo för dem silfver, Iivil-
ket ur Riket, oaktadt de frän äldre tider fortfarande
förbud, utfördes.
Vä detta sätt giek för Riket förlorad den genom
1776 ärs realisation ak LancoLedlarne vunne stadga i
myntväsendet; men oriktigt vore det pästäende att sjelfva
denna realisation tillintetgjordes, t)? oaktadt denna lör
en sedelbank sä ofördelaktiga conjunctur af bämmsdt
omlopp för dess sedlar, visar det sig dock att realisa¬
tionen fortgick oafbruten. Utelöpande sedelstocken
nedgick krän den 3l December 1788 till samma dag
1802 frän R:dr 6,067,257 till L:dr 967,^85 eller tilt
mindre än H, men reelskonden, utgörande R:dr 1,998,489,
öfversteg sistnämnde dag iner än dubbelt bela n^ssberör-
de utelöpande sedelstock, ocb om äe/s VexelLanco-skul-
den (nemligen de pä räkning stäende medlen, tillagde
utelöpande sedlarne) R:dr 1,628,0,8, räknas, med nära Z
skven den sistnämnde; b vilket obestridligen mäste an¬
ses för det fördelaktigaste tillstånd , bvari en Lank kan
belinna sig i afseende pä körmagan att realisera, det
vill säga inlösa sina sedlar, bälst dä i betraktande ta-
ges, att sammanräknade beloppet as Länkens fordrin¬
gar vid denna tid, R:di 8,308,082, med R:dr 3,760,997,
eller omkring öfversteg dess saiumanräknadc skuld¬
belopp, R:dr 4,547,»84-
2/s 8t»ts- oell Lanco-, Utskottets
Vet gängbsrs mintets nästan osfbrutna försäm¬
ring bsöe emeölertiö meöfört öe känbsrsste olägenbe-
ter för 8tstsVerk oeb L:g:s6ontoir, hvilkas inkomster,
beräknaös i goöt m^nt, i clet sämre mintet ingingo.
Ve sk Il:g:sLontoiret gjoröe försök, alt, genom egne
Vexel-operationer, wots Loursens stigsnöe, besannsöe
blott, genomse öerviö uppkomne förluster, öen af er¬
farenbeten viö tvenne föregångne tillfällen gjfne lärs,
alt ett Lreöitm^nt Utan bestäwöt silfvervärde ej kan
pä sZöant sätt upprättbsllss. — Oaktaöt vinsten af en
pä n^a 6reöit8eölur grunöaö Viseontrörelse cikgöes
Oontoirets brister, I,vilks styr meöelst ytterligare se-
clelemissioner betäcktes. Vran 1792 urs Liksöag till
öen 2g Augusti i8o3 uppsteg pä öetta sätt L:g;s8e-
öelstocken frun L:ör 8,046,098 till L:ör 17,179,741 el¬
ler till mer än öubbelt, oeb 8tatsVerket, utun samma
Utväg till 8tstsbristernes betäckanöe, bsöe reösn vict
slutet sf sr t800 ussmkst sig ett löpunöe öebeit af
L?ör 2,oZ6,8ZZ,
Vettq tjllstsnö, botanötz sjelsvu LtstsIVIseliinens
bsstunö, l förening meri clet vscklanöe mintets inver¬
kan ps enskilöte rältsförbsllanöen, försnlät ftegerin-
gen stt vill 1800 urs Liksöag föreslå 8tsnöerne res-
lisstionen us 10,000,000 Iliksgälösseölqr meö Lsnco-
M71U, bvilken uf 8l:ne bilsllue reulisution, meö allenast
nägra moöificalioner uti öen förstq planen, tog sjn bör¬
jan clen 2g Augusti ,8o3, ös Ilsnken slog sjg stt vill
snforclrsn infris öessa ,Z millioner mecj ett akörag
mot specie s 33^ proc:t, eller ungefär clet gqngbsis
sgio, unöer föibebull utt kunna för ^ sf nämnöe be-.
Letänkanöen, ?l:o i. 26
lopp aflemna förbinclelser meri 4 proclt ränts oeb förlal-
lotill sf 10 är (öe sä ksllsöe reslisutions-obligationerne).
Den treöjs perioöen, arén i8o3—-1809, börjar med
Länkens beröröe utsganöe, stt restisers en viss lie!
sf L:g.'s8eölarne. -- Ven äger krän öe tvenne föregäenöe
öet utmärksncle, stt, i stället för ilen öerintill såsom
grunclsatts gällanöe inskränkning i Lsnkens Läne-rö-
relse, msn unöer clenns perioci sökte uti en stsrk Vis-
contrörelse vinns, öels, genom enskilclte sctieteckna-
res insättningar i silfver, en förstärkning för reels Von-
cjen, clels ock, genom soclel i Viseontvinsten, tillgäng
till L:g:s8eölsrnes inlösen. Utom LiKsVisconten, bvsri
Lunken öeltog kör oeb som ps Lanken erböll en nä¬
rs oinskränkt sssigneriogsrätt mot tre proc:ts ränts,
upprättsljes i Oötbsborg, lVlglmö oeb Uro sfenskilclte
Lolag, men uncier Lsnkens besk^öö, irenne Viseonter
meö bestämcle Lreclitiver, mot samma ränts, bvilks
ssmtxligs Viseonter älaöes att sk uppbäranöe vinst öf¬
ver 7 proctt till Lsnken erlägga en treöjeöel. Des¬
sa inrättningar gskvo, unöer bägt örifven Lånerörelse,
aetieägarne en utöelniog af änöa till 28 proelt, en
vinst sälunös egenteligen grunöaö pä bankens kärsträek-
uingar oeb Länkens Oreöit.
I sfzeenöe ps Länkens verkssmbet kan clemia pe-
rioö öelss i arpe tiöskikten sf ganska olika caracter,
inneksttsnöe öet förra ären 1804^-1807*), oeb öetse-
kör clen korrt» tiäen »f är 180Z, sorn It!A:s8eöI»rnc »k
kanken inlöstes, kunna särskildt,: beräkningar ej uppxöras.
Dtvexlingen af rnxnt utgjorde frän »ten äulii (^6 da¬
gar före realisationen) till årets slut 5.Z56 Vuc. oeb
26 8tats- oell Lanco-Dtskotens
lisie 8e kegge krigsåren 1808 ock 1809. I7n8er 8et
kärra fortgick realisstions-företaget me8 en lättket
vi8a ösverstigan8e sils kärkoppningar ock körtroen8et
lill Likels m^nt, me8 8e välgäran8e verkningarne 8er-
ak, inslälI8e sig nästan genast, sä att i stället för 8et
man i Länkens förslag keräknat, att 8en L:g:s8e8el-
stock, 8oin 8et alag Landen inlöpa, inom lee ar, eller
me8 1806 ars utgång, skulle till inkr!an8e anmäls8,
Liek u»8er kela 8etta t!8skikte knappast kalsten amor¬
terad, eknru allinänketen Kän8e att Lere millioner
L:g:s8e8Iar, »tom 8em Lanken Kor8s inläsa, voro ule-
Iöpan8e, ock 8e osvsnomsörmgI8te realisations-okli-
gatiouerne bekök8e ej att i allmänna röreken utgifvas^).
Läkänningen as Länkens reela kon8 var ej keller uo-
8er 8etta liöskikte ket)8I!g. I g»I8 oek 8ilsver utgin-
go un8er alla s^ia arén L:8r 1,291,578 eller ungefär
/ö ak' 8en vi'8 8enna 685 koijan utelöpan8e se8elstoc-
ken. Leela fon8en winska8es me8 en8ast L:8r 817,4^6,
eller fran L:8r 3,^17,731 till L:8r 2,900,285. Den ak
sammanräknacls Lanco- oell L:gts8e8!arne Ke8täen8e
utelöpan8e 8e8elstoeke» körete88e lika ringa omk^t—
ligket. Den öka8es krän L:8r i3,o53,o65 me8 L:8r
ioo,iji5 katr. Ve ak kigisklontoiret unäer äctta är xa
kanken äragne assiZnationer tilt K:g:s8eälarnes inlösen
utgjoräe xs en ganska ringa summa när liizviäen för till
kanken ilitzanAna K:g:s8cälar i afräkning ^>a körmögen-
liets-aiAiktcn. kesultaternc ak 1808 voro salunäa käxa
inverkanäe pä äet kela ak bankens körliällanäen ekter
ätaganäet att realisera Kigis8eälai ne.
*) Ve la, som kanken ntgak, ökvcrtogos nästan alla as
kizisLontoiret ock anäre pulrli^ue Verk.
L e t Z l> k g n 8 e n , lV:o 1. 27
765,529 till L:8r 13,816,59/j, eller omkring san¬
nolikt i kölj8 ak näringarnes öka8e k<>r8ringar. 8jelkva
8e 8tarka remisser L-gtsLontaii et un8er 8esse är ut¬
rikes gjor8e, till Länte- ock Lapita!-Ii9vi8 af 8e» ut¬
rikes skulclen, klefva utan inil^tan8e pä m^ntvär8et
lVIe8 ett or8 allt tillkännagas elen säkerket, sla8ga ock
körtroen8e, klintet återvunnit.
lVlen un8er senare ti8saf8elningen, elle, äien 1808
ock 1809, uppkär8e 8etla körlioppningsfulia köikällan-
8e. Likets sörsvars-anstalter un8er 8ä päslsen8e krig
kor8ra8e Kostna8er, ösverstigan8e 8e tillgängar, Le¬
geringen, skven me8 inkeräknancle ak Lngelske subsi8i-
erne, äg8e att använ8a. .^r 1808 I^kta8es stoia <3re-
8itivet till ett kelopp as r,000,000 L:8>-, L:g:sLontoiret
lemna8e 8tstsVerket, utom förskott pä 8et äiets krigs-
gär8, ett Dari ak 2,833,333 L L:8r L:co, kör k vilket
tillgång kukvu8sak!igeo Kere88es genom assignering pä
Lanken, ä kon8en kör ammortering ak 8e äterstaen8e
L:g:s8e8Iarne, som 8et åläg Lanken att inlösa, utan
att likväl 8esse seellar klikvit amorteracle; af Lngelske
suksi8ieme8Ien inlöstes me8 n^a se8tar nära 3 millio¬
ner piastrsr, ock n^a se8elslocken erköll en ytterli¬
gare tillökning genom jernkeläningens ket)8Iiga ut-
v!8gning, un8er 8en kör aksättningen ak 8enna export¬
vara svära conjunclur, sam 8en akkrutna kärkin8el-
sen me8 kasta Ian8et förorsakat. Läköljan8e aiel an-
*) kigisVontoiret tretalaäe kör npplranälaäe vexlar är l8oH
kalr 8^,820, ,go5 k:clr i,4l2,4ä>, igo6 kiär 6Z6,äo2vcIr
>807 kiär 612,065 eller i meäeltal 876,000.
28 8tats- oell Lanco-Dtskottens
oiönaöes sk k. 8t:r pä Lanken torsdotter till krigs-
kostnaöerne, bvilka till ärets rint stigit till 8,940^,00 A:ör.
Dnöer öesse korbällaaöea balle utelöpanöe sedel¬
stocken förökats mell icke minöre än L:ör 10,789,192,
krän L:ör >3,816,894 till L:ör 24,878,786, eller meö H.
Leela fnnöen baöe visserligen genom piaster-invexlin-
gen stigit krän L:ör 2,909,288 till L:ör 8,224,027; men
som seöelstocken uppnätt ett belopp vills öfverstigan-
<le bvaö rörelsen unöer pariväröe kunöe upptaga, mä¬
ste följöen blikva Loursens stiganöe ocb, sä snart
Lterställanöet sk llanöelsrörelsen meö kssts lsnriet öet
tillät, utförsel sk silfver, ä bvilket ekterkrägso skven
till 6en grsll tilltog, att Laoko8t^relssn viö början »k
är i8io kson sig bekogaö, att, i atseenöe pä Lancv-
secllsrs inlösen vill anloröran lemos töresllrikter, som
lie facto tillintetgjoi lie 1776 Zrs realisstion sk Lanco-
m^ntet, ssmt cleo i Likets m^ntväsenöe lis ätervuune
StSllgSN.
Dnöer ös 19 är, bvilka efter ^reöens äterrtsk-
Isnlls, föräutit, bsr 8verige saknat körlielsrne gf ett
mzlnt meri stsrlgslle förbällanöen till sncirs bänöers
mzivt. 8pecie i silfver ocb 8pecie i seölar bskva väl
fortfarit stt rn/o,' /agen vara lilsa, men i verä/rgketen
bar öem emellan uppkommit en skillnaö, som emel¬
lan 8 ocb Z; stunöom sfven derutöfver, följöen af
llenna olikbet emellsn bag ocb verllligbet blek förlu¬
sten af bagens ställö för ali ägaixle rätt uttryckt >
banllets m^nt, en förlust clesto svärare, som öet legat
utom ali förmåga att cleo akkjelps.
Letänkanöen, lV:o 1. 29
Den bistar iska tecilningen af llenna till, som bit-
skotten nu gä att framställa, är sä mycket vigtigare,
som lle unöer öensamma viötague ätgärller sä bet^cl-
ligt inverlrat pä lien närvaranöe ställningen.
kreöen balle visserligen bereöt bisets räööaing,
men lljupa voro cle l^varstäenöe särén. — Iltom för¬
lusten af Linlanö, äterstollo vict >8>o ärs början, sä-
som frukter af öetta ocb föregäenrle Lrig, en 8tats-
skulö öfverstigancle, efter närvarancie Al^otväröe,
89,000,000 R:ör, bvaraf enöast öen utrikes rkulöeu
fnröraöe omkring ^ IVlillion L:ör Damb. L:co i ärliga
interesse», ikk inrikes skulöen äter bestoll en llel af
såsom Al^nt utelöpanös Liksgälös8eölar; en annaa i
Länkens försträckaingar ocb en trellje i obetallle
Lrigskostnaöer. De i 8veriges Linaoce-bistoria sä ut¬
märkte Alän, Oavill v. 8cbulrenbeim 8. 3. ocb äoban
biljencrantr, körerlogo reöan om 8ommaren 1809, till
berelianlle ot tillgångar för Lrigskoslnaöerne, införaa-
öet af ett dubbelt bäne87«tem, nemligen öels uppta-
ganöeaf bän emot Obligationer, ställö» pä förlallotiö
»k 6 är ocb meli 6 procent ärlig Lanta, öels ock per¬
manenta ^.nnuiletsr emot 7 procent ärlig Lanta. 8tän-
öerne beslöto ock att pä öetta sätt, meö nedsättning
allenast af 1 procent i Läntekoten ä öe körstnämnlle
Obligationerne, upptaga 4,000,000 L:ör, såsom ungefär¬
ligen motsvaranlle öe vill 1809 ärs slut obetäckte
Lrigskostoaöerae; mea innan öetta beslut bann att ^11-
mänbeten meööelas, iolrätkaöe 1810 Liksöagen i Öre¬
bro, viö bvilken, meö förkastanöe af bäne8)lstemet,
Lanken kck ensam sig uppöraget, att förskjuta bvacl
80 Stats- ock vanco-vtskottens
till beläckandet -as nämnde brister atgiek, emot ett
ärligt inslag af 720,000 L:dr, kvaraf 2 procent skulle
aliäknas såsom länka ä Skakens skuld till Lanken ock
det öfriga, ellen ungelan 5 procent, ä Lapitslet alga*).
ä-Ian kan kärisrän näkna vidtagandet af det system att
pä Lanken anvisa alla sädane utgiften sön StatsLnisten
ock allinänna bekof, so>n man icke ville i beskatt¬
nings- ellen ordentlig laneväg upptaga, utan att för
de uppburna Summonne lemna Lanken sädane för¬
bindelser, genom kvilkas ölverlatande pa anlina lien
kunde godtgöra sig sjelf, vetta s/stem kan unöen de
sistfönilutna tille, na enliällit den ytterliga, e utvidgning,
att nian dels lätit den ensättning uppbona, Lanken nju¬
tit genom räntas godtgörande ä sina fönskotten, tlels
betydligen inskränkt cle eapital-afbelslningar, kvantill
man frän böljan sig förbuncbt. lillägger man villane,
att Lanken blifvit lien inrättning, ä kvilken man egt
anspråk, att äfvenså ali enskild sönlägenket i läneväg
Om man upxtazlt de för Lrizskostnaderne bristande 10
Nikkonen genom permanenta annuiteter a 7 p:ct, betalt
Länkens körskottcr för Ikriget, men pä ckess ränteinkom¬
ster envist en aMortissementskvud för »Icsse annuiteter
oek, under sjelfva arén 1808 ock ,809, i körballande till
Liksxälds-scdclstockens förökande, indragit viscontrvrel-
sca, 6a sa mxcket m!n6re kännbart, som boga varupri¬
ser ock ökad sedelstock gikvit en sä stor lättnad i nä-
ningarne, bade man troligen, utan bekof ak ökade skat¬
tebördor, kunnat återställa det rubbade mxntvärdet,
innan rubbningen deraf kunnit inverka pa enskilde
pennioge- ock närings-förkällanden; kör kvilken åtgärd
likväl fordrats en öfversigt ak rörelsens körkällanden vek
af Länkens ställning, som da varande secretcsse icke
-n, kemnade Lancovtskottel. tillfälle att vinna.
Letänkanden, lV:o r. Z,
aflijelpt, under llet ninn omsorgsfullt tillstängt för
densamma utvägen, att, genom begagnande af egen
Lredit, medelst upptagna län bestrids sä starka pä-
Känningar, sä tinnes klart, att följden mäste blif¬
va att allt mer oek mer allmän ock enskildt skuld
förvandlades till Likets löpande m)nt, ock att ordnin¬
gens återställande i myntväsendet atlägsnsdes. (Vexel-
banco-skulden utgörande den Zi December 1809 L:dr
22,69^,5,1 Kar till den Zl vee. 1828 stigit till k:dr
82,691,642, skulden i klingande m^nt beräknad a 128
sk., samt inbegripen bonden för Liksgäldssedlarnes
inlösen men med afdrag af Lopparpolletterne.)
venna period kan, med ledning af 8ländernes vid
olika Liksdagar pä Länkens förkällande ock rörelse
verkande beslut, indelas i 4 tidskiften, det sörsta om¬
fattande aren 1810—1814, den andra ären >8i5—1817,
det tredje arén 1818 —1822 , ock det fjerde arén
1828—1828.
kinder det första fortgingo oafbrutet, ä ena sidan,
Länkens utbetalningar till liqvid af förra Lrigets skul¬
der ock, a den andra, 8talsVerkets anslagne (lapital- oek
Länte-betalningar till Lanken. 1809 ärs Legeringsform
bade anvist till L. äs:ts disposition för utomordentliga
bekof rine sä kallade Lreditiver. vet lilla Lreditivet
liftades Zr j Lanken med L:dr 5oo,ooo, till
bvars successiva inbetalning, med ränta, 1810 ärs stän¬
der anvist Lond, en åtgärd, som sedermera icke blif¬
vit vidtagen, utan kar vanligen, bvarken för lilla (lre-
ditivet eller andra tilllälliga Oreditiver, annan tillgäng
blifvit anvisad än Lanken; eller LiksgäldsLonloirets
32 8tats- oell Lanco-kltskottens
lätt att utgifva n^a selliar. IVlen lietta tilliste eger
anlira meia pä 8veriges väl intlvtelserika bänrlelser
att uppvisa. Liket inkom i ett n^tt Krig, till Utgång
oell verkningar af alldeles motsatt art mell llet sa
olyckliga körutgäenlle. Körclt till större Lelen weli
krämmanöe tillgångar, sliitalies Letta Krig genom 8kan-
llinavisns förening, oell ägLe äfven > Lnancielt bänse-
enLe ett vigtigt inll^tanLe pä Likets ställning; Krank-
rikes clä varanlle beberrsksi e liacle mot 8venska uu-
liersätares korLringar l>os Granska 8taten viLtagit en
reLuctions-ätgärL, som lecille rlertill, alt, vill 1812 ärs
LiksLag, Liket i repressbeväg bekriaLes frän nära H
af Less utrikes skuIL, oell för äterstocien täektes K.
lVl.t ätaga sig liiviLen mecl ak t>onom bereLLa tillgån¬
gar, Lvaremot L. 8t:r tillerkänLe kl. lVl:t oeb Dess
Arfvingar en ärlig ränta, motsvaranLe l Lapital un¬
gefär Ilälkten ak sistnämn<le 8umms.
DnLer Letta ticlskikte utgjorLe:
Beloppet ak Länkens utbetalningar till 8tatsiKnslag oell
allmänna bebol 6,134,878: 37. 3.
bvarikrän alga tlapital-inbetalningar 2,63o,-73: 20. 8.
äterstoc! 3,5o4,7o5: 16. 7.
Om ytterligare akLrages Länkens be-
bällna vinst 1,233,567: 4o- li
blikver aterstoilen, som mäst kallas
genom seLelutgikning eller disposi¬
tion ak gammal (lapital-beballning 2,271,-37: 21. 6.
Det an«ira tiLskiktet börjar mell i8i5 ärs Liks-
Lag. AI^ntvärLets kastiga oeb oafbrutos kallären >8og
till
L e t ä n K a n «l « n, U:o i. 33
till 181 i, jemte eljest sk Krigs- oeb llanLels-körbällsn-
lierne uppLrikna varupris, balle gikvit en mängL Kärin¬
garögouä/m^et en ovanligt körllelaktig afsättning,
veb uppjagat kastigbsters namnvärLe i Let gävgbara
mvntct till llubbelt oek Lerutäkver; kramgängen ak
synbart vägsamma speculationer kramkallacie ännu väg-
sammare; men LZ orsaken som gynnat <le förra upp-
börcls, ökacles välla» ak «le senare, oeb en Känbar kär-
lägenbet i rörelsen inträLLe, bvilken Vill ikrägavaran-
lle Liksliag ZjorLs sig Ilögt gällanLe. Dä varamle 8t:r
anorclnalle pä Lanken serskilllta anslag kär allmänna
bebok, an viste pä Lensamma kör L:g!sOontoiret ett nä¬
ra oinskränkt llreLitiv, ock ökarle ett annat, villkärr-
gäenöe LiksLag, Klim. äkagarinslnrättningen beviljgöt,
krän 3oo,ooo L:Lr Unöer vissa vilkor till 2 millioner
L:clr. klvarkörutan anbekalltes, att, jemte akbetalnin-
gsriie ä Länkens slcirtz tästigbetslän krän oeb MeL är
i8,5 till oeb Mell i82o, 5oo,ooo L:Lr ärligen skulle
ak Lanken utlänas pä kastigbeter i stäclerNe ock pä lanLek
mot 4 proett ränta oeb 28 ärs inbetalning; till säkallacle
vLlingslän anvistes 100,000 L:Lr ä 2 proclt pa 8 är.
llnruviLa llet mell LeSsa län as^ktaLe änLamäl, att
bjelpa i körlägenbet staLLs jorbbrukare vunnits, är Loek
tvilvelaktigt; t^ lie körllelaktiga vilkoren rippmanalle äf¬
ven aaura att söka liem, oeb Lessa senare kafva van¬
ligen lättast kunnat anskaffa lien erbjucina säkerketen.
Lör ölrigt börjacie vill Lenna LiksLag, lien grttnLsals
göra sig gällanrle, att man genom noggranna bxatio-
nrr ak serlelstoeken kunLe pä en gang trygga Karin-
34 §tats- ock Laneo-Iltskotteus
garnes bekok sk Rörelsekapital ock gifva »sverket mot
m^ntvärclets fö, Snäringar, ekuru clet förra, keroencle
»k proöuctionens storlek, afsättningens IZttket ock 6rs-
clitenr köi källanclen, ak inga beslut kan bestämmas,
ock clet senare eoösst star att vinnas genom elt fast
silfvervärde.
Langens Räneförkällanilen till §taten uncler Area
r8i5—1817 voro följanile:
Iltbetalning till Ltatslknslag ock all¬
männa meclel R:6r 3,047,279: Z9. I.
^fgär Lapilal-inbetalningen . . „ 1,826,471:10.6.
Xterstoc! R:clr 1,220,808: 28. 7.
^kärages ytterligare Länkens bekall-
n, vinst meä 692,975: 28. 7.
Xterstär utbetalt öfver inbetalningar
ock Zrsvinster 527,833: — 6.
Det treclje ticlskistet börjar meä Xilral-cliscooter-
n»s fall är 1817.
Desse Disconter, till kvilia är 1809 kommit en
n^r, upprättacl i afsigt att befrämja äen rlä beslutaöe
anläggningen af Oötka Lanal, kacle uncler ären 1810
—1814 vunnit en bet^cllig utsträckning i clerss rörel¬
se; men som clensarnme kufvuclsak ligen var grunäac!
pä enskilts» insättningar, kvilka Diseonterne färbun-
äit »ig, att, clels vicl snkorclian, clels efter kort ticls
uppsägning, källa insältsrne tillbancla, uncler clet alt
äeras egna korclringar enclast efter kancl kuncle reali¬
seras, var clenva rörelse unclerkastacl kela väclan af
tillfälliga konjunkturer.
Letsnkanclen, A:o 1. Z5
8eclsn körvaltningssättet af Nalmö-Discont bragt
äenna pä ett obestancl, som är 1817 ej längre kuncle
för allmänketen clöljas, klef följclen cleraf wisstroencle
mot cle öfrige Disconterne, som verkacle en sä stark
ock bäktig äterforciran af kos rlem insatta penningar,
att cle mäste inställa sin betalning.
k. 8t:r, sammankallaöe mot slutet af äret, lingö,
uncler saclane förbällanclen frän X. N:t emottaga en pro¬
position, ang:äe ^///rrrärrrra /'ennrngeröre/sen oc/r Vl//nt-
värc/ets rr^7rräcrää//ancfe^ sfseencle icke enclast 6e till¬
fälliga olägenbeter, som för rörelsen uppkommit ge¬
nom k^ilial-clisconternas fall, ulan äfven nämncle vigti¬
ga föremal.
Ilncler loppet ak Riksdagen inträLaöe ock en an¬
nan, i akseenöe pä Lanken» ställning vigtig tillclragel-
se. Dittills baöe nemi. ingen offentlig kanclling gikvit
allmänketen tillkänna, att bankens sk^lcligbet att mecl
specie i silfver vicl ankorclian inlösa sina secllar var
inställcl; men seclan stämning ä Lanken blifvit af en-
skilö man utverkaö till 8vea DofRätt, mec! ^rkanöe
att Lanken mätte fullgöra clenna sk^Icligket, ingingo
R. 8t:r <j. 2 Nars samma är till X. N:t mecl unclerö.
skrifvelse ak innekäll, "alt seöan L. 8t:r ären 1809
ock 1810 funnit Rikets belägenbet korclra, att clerar
Lancoverk älitscles i cleo mobn, kvsraf inskränkning
tills viclare i utvexlingen ak silfver emot Länkens trans-
portsecllar blifvit en köljö, samt alltsä Zkven R. §l:rs
LancoDtskott ä öeras vägnar, vicl Riksclagarne ären
1810, 1812 ock ,8,5 gikvit LancoRullmägtige clerwecl
ökverensstämmancle föreskrifter till efterrättelse, kacle
Z6 8tats- ocl> Lanco-bltskolten;
X. 8t:r som ansett denna inskränkning icke ännu linn¬
us uppbäkvas, velat bos X. Äk:t i underd:bet betsia,
att allinän Xungörelse om detta körbällande utfärdas,
med tillkännagikvande, att, intill dess annorlunda ak
It. 8>:r beslutes oell bebörigen kungöres, utvexling ak
sill vev mot transporlsedlar komme att Iiädanekler, lik¬
som de senast kördulna ären, vara inslalld," bvilket
körbällande X, iVl:t, i Xungörelse ak den ,8 IVIars s. ä.
säsom viden I^da "pä II. 8t:rs underd. laega,an, velat
allmänneligen kungöra."
I afseende pä okvannämnds X. lVXts, till X. 8tr
framställde proposition, yttrade X. 8l:r uti underd.
svarakden n kulii, att de ansägo: "korna,nligaste orsa¬
ken till den ökverklagade penningekörlägenlieten vara
det vacklande begreppet om sedlarnes värde, bvilket
etter vexelcoursen vanligen mates," alt de kunnil: "Lan¬
ken; befattningar såsom vexelbank bors körblikvs än
vidare inställde;" att, "säsom ende utvägen att detta
oaktadt, den möjligaste stadga mätte kunna bereda»
st det representativa mintet, det reela kapitalet bor¬
de bibebällss ocb möjligen körökas kör att salunda i
sjelkva verket allt mer kunna svara kör sedlarnes vär¬
de," samt att "läneoperationerne, sä länge de mäste
äga rum, borde bekordrss till den bogsta verkan pä
productionen."
Uti samma underd. svar körkbirads X. 8t,r, att
dävarsnde omständigbeter icke medgäkvo vidtagande ak
något sädant beslut, som skulle lemna till resultat ett
bestämdt förklarande ak sedelmintets silkvervärde, —
att det representativ» m^ntkapitalet skulle till det be-
L s t ä n k a n d e n, i.
lopp som vid dä skeende reglering ak Xikets pennin-
geväsends bestämdes, okörändradt intill nästa Xiksdag
qvarblifva i rörelsen circulersnde, sä att det perma¬
nent liva, ken komme att ökas eller minskas under ti¬
den, samt att 8latsVerkets kinanceväsende ej borde i
nägon mätto vidare med banken sammanblandas, men
liqviderne till statsskulden; akbördande orubbligen fort¬
gå , ekler de beslut, X. 8t:r vid Xiksdag
katta t.
I ökrigt kördeltes bankens beräknade inkomster
kök efterföljande 5 Zren till särskildta anslag ocb låne¬
rörelser; ärliga akbetalningen a 8tatsVerkets kapital¬
skuld nedsattes med 260,000 Xtdr, kör att undgå till¬
ökning i bevillnings-summan; — ett kreditiv ak , mil¬
lion X:dr, beredt genom utgifning sk nva Lancosed-
kar, ställdes under X. ^l:ts disposition, alt till för¬
stärkande ak Länkens reela fond användas, med rät latt
s »^0 uttaga samma belopp, sä snart motsvarande de¬
position sk m^ntbara metaller ägt rum; bvarvid, ak
larbäga kör en svar missväxt, det tillägg gjordes, alt
alne ars anslag ä detta kreditiv eller 2 IVlillioner Xtdr
Lugo ak X. KI:t pä en kortare tid till 8pannmälsupp-
köp begagnas; KItredoingen ak Xilial-diseonterne ök-
vertogs skX:Z:sLontoiret, med rättigbet att Xerköie be"
gagns räntekria körskotter i Lanken.
Under de 4^ ^om körklöto innan X. 8t:rs na¬
st» sammanträde, ägde betydlig» rubbningar rum sä
val i beloppet sk den utelöpande sedelstocken idet re¬
presentativa mvntkapitalet) svin i myntvärdet. Xtt
starkt begagnande ak körskottsratligbelvu lör Discont-
38 §tats- »ek Lanco-Dtskottens
utreöningen oek »k öe eventuel» Lreöitiven verkaös
unöer arén 1818—1820 en bet)ölig tillökning i seöel-
stocken, kvarewot unöer öe pälöljanöe si en, vissa in¬
betalningar oek minskning i Discont-rö, elsen körorsa-
kaöe en minskning i sedelstocken mot slutet sk är 1822.
Löljöen käras oek ak snöra samtiöiga känöelser, var
Lotirsens stigande area 1818—1820 krän 108 till i33
sk. oek sedermera öess kall till 122 sk. — Lä Lreöiti-
vet kör w)intkara metaller l^ftaöes större summor ge¬
nom ^IIm. KIa»srin»8t^relsen, mea enclast ett ringa ke¬
lop^ silfver kom att kärigenom till Lanken inga.
Dnöer sien 1818—>822 voro Länkens penninge-
förkällanöen säljanöe:
Länkens utbetslniagar till 8tats^nslag ock allmänna
bekok 7,692,327: 26. 8.
kvarikrän asgä 8tatens inketalningar . 2,7,3,456:42. 2.
^terstoö mer utkvtalt än inketalt . . . 4,978,870:31.6
^körages ytterligare Lanco-vinsten meö 3,4o5>552: >3. -
Xtersloö utketalning öfver inketalning
ock Laneovinst 1,673,318:18.6.
Det fjeröe oek sista liöskiklet körjar meö 1826
ärs Liksclag. X. IVl:t liacle uniier tillen färe öensamma
färorönat en kmanceLommitee, sammansatt ak Lere
Dess Läögikvare ock snöre för insigter känöe män.
Denne Lommittee akgak ett Lelänkanöe om Likets Len-
» viageverk, som kö, jalle meö färklaranclet ak öess öf¬
vertygelse, "att clen sanna vek fasta säkerketen för
»II besittning ock för alla näringar funnes i Lestäm-
/nanl/et eli o/ora/rlfer/rgt e»ie//a» Lsn-
co»er//<rrire>k värcle ock rfet rciV-rra öe tillstyrkte,
L e t ä n k » n ö e n , ^l:o l. 39
öelr en w^ntbestämning mecl ätkäljancle »ilfverutvex-
liag efter 120 sk. (3ours, llels ock, säsom bäst» utvä¬
gen att pä en gäng befästa färtroenclet ock berell»
förstärkning i Länkens reel» sonö, att enskilt» actie-
Sgare skulle fä i Lanken cleltaga för 3 millioner L:cir
i silfver.
8eclan X. äl:t till L. 8t:r öfverlemnst öetta Le¬
länkanöe samt öävaranöe 8tals- ock Lanoo-IItskotten
llerak unclkätt clel, sorklaraöe Dtskotten uti akgifvit llt-
lätancls "att säsom fast mäste antagas, alt utan ett
återvunnet förtroende till Likets Lenningeverk, nägon
förkoppning icke funnes att se öe oreöor akkulpne
bvarölver klagan allmänt färöes," alt likväl ak ankör-
öe skäl Utskotten "icke ansett sig bära föreslå L. 8t:r
att genast läts Lanken börja inläsningen sk sina ut¬
gifva seölar emot verkligt m^nt," mea "att Utskotten
k^ste öeo förkoppning, att öen tiöepuvct icke vore
aflägsen, öä genom en klok kuskälluing, Lanken kunöe
komma i »tanö att meö egna tillgängar verkställa re¬
alisation. L. 8t:r beslöto att utvexling ak verkligt
m^nt till inlösen »f L. 8t:rs Lanks seölar icke
»kulle företagas; — men att 266,666^ k:ör L:co »k
Lanken» vinst skulle ärligen aksättas till inköp »s gulö
ock silfver — alt kvar ock en skulle fä i Lanken till¬
vexla sig seölar mot m^ntbara metaller, efter ett visst
ekler meöelcoursen bestämöt pris, som öock icke kck
öfverstiga ,28 eller unöerstiga 120 sk. — att öet re¬
presentativa mantel, (Lanken» ock L.g:sLnntoirets ute-
löpanöe seölar, jemte öe i Lanken pä löpanöe räk¬
ning stäeoöe weöel), meö vissa unöaotag skulle kibe-
Ho 8tats- oell L au eo-Dt sk ot tens
bållås vitl sitt beräknacle jemnaste belopp ak 3o mil¬
lioner Ltclr; n;m kastigkets-län skulle utgikvas, mot in¬
betalning i silfver pa 33^ är utan ränta oell till H ok
clet i seölar utgifva beloppet; — bvarjemte, till en
jemnare körclelning sk lie kär Discont-rörelsen, be¬
stämma konllee 2:»e Diseonl-Läne-Lontoir i Oötbeborg
oell Naimo upprättscles.
Dncler loppet sk är 182) körkäll till betalning
större clelen sk Likets äterstäencle räntebärancle skulcl
(D. N:t Konungens ärli»» ränts ieks inberäknacl). I
anseencle bärtill oel, köi' bestriclancie tillika sk visss kör-
rkotter, nöcisakacies, i I>rist sk snclrs tillgångar, L:g:s-
Lontoiret meci mer än c million Ltclr öka sin Lrecli-
tivskulcj. Denus skulcl, ytterligare ökacl genom sksät-
tanlle ak nöciig koncl kär inlösen ak körksllne men oupp-
viste obligationer, skulle, enligt 8t:rnss ös ksttacle be¬
slut, intill nästs Liksclag i Länkens räkenskaper bs-
Isneerss, L:z:sLontoii et till last, clock utan ränta el¬
ler Lapitsl-gkbetalniug.
L. 5t:r beslutacie clerjemte att en koncl sk H,o25,ooo
L:ör skulle anvisas till inlösen ak Likets uncler kormen
st L:g;s8ecllar circulerancie skulcl; att kör lic^viclen ak
8tatens skulcl till k. <1. K. Lamillen Ivktningen ak 782,000
L:clr öreoseölar, som I Lanken ak K. N:t voro clepv-
neraöe kör uttagna pisstrar, bek ske wecl vilkor, slt
genom ett ärligt anslag sk 66,666^ L:ör till silkverin-
köp, öe l^ktscle piastrarne, utgörande i svensk beräkning
807,000 L:clr silfver skulls Lanken gocltgöras; alk sll
ränteberäkning ä Statens skulcler till Lanken skulle
uppbära; att Lapital-akbetalningen ak 8tatsVerketssä-
8 e t ä n k a n cl e 0, lVm i. H i
ksllacle Lapitalsknlcl skulle minskas till i5v,ooo L:clr
om äret (utom bvsä som ingiek ä Lackjerns-Lergsla-
gernes cleruncler inbegripne län); bvilken afbetalning
jemte ökverskottet sk Lsncovinsteo, utöfver anslaget
till silkveruppkäp, anvisacles L-'g:sLontoiret, till be-
striclancle ak vissa anslag kär Lanal-anläggningar m. m.
L:g:sLoutoiret skulle ags rätt, att, utöfver anslsgen
kran Lanken oeb ökverskotten a 8tatsVerkets Inkom¬
ster upptaga län mot 3 proett i obligationer L 5oo, 280
oeb 125 Ltclr, /o>/a///rcr E Letcr/nr/rg vrcl
bvarköre L:g:sLontoiret körsägs wecl n^tt Lreclitiv pä
Lanken. 8erskilclt anvistes K. N:t ett Lreclitiv ak l
million L:clr till anskakkancie ak 8äcl kör uällliclanäes
bebok, i bänclelse ak missväxt.
8äclane voro cle anorclningar Likets, vill 1823 ars
Liksclag körsamlaöe, 8t.r gjörcke i akseencle pä Lan¬
ken, uncler clet att cle bet^clligen neclsatte Levillningen.
Loui sen som uncler är 182H uppgått till 12g sk.,
neclgiek kLIjanöe äret till 122 oeb kacls troligen yt¬
terligare kallit, om icke LaneoLt^i elsen begagnat
clen lyckliga conjuneturen till bet^cllige silkverpösters
inkörsel clels genom köp, clels genom clireeta åtgär¬
der till vexlingeos bskorclrancle. Dea vill slutet ak
ramma ar i Lurops inträtkacie banclelscrisis vei karle
okörllelaktigt pä vära exportvarors pris oeb afsättning.
Laursen steg i början ak sr 1826 oeb seila» samma är
en svärare missväxt inträlkacle, som köranleclcle en stör¬
re spannmälsimport, samt till I^ktancie akclet kör lietta
olyckliga kall tilt L. N:ts clisposition ställcla creciitiv,
steg lien ytterligare uncler loppet ak ar >827 till sitt
4? 8tats- seli La nco-IItsko tte nr
maximum ak i4o sk. 8e8ermsra ock umler mer g/n-
nanöe vonjuncturer koll coursell inom ar lill 120 sk.
Vnöer »istnämnöe ti8 ingingo bet^liliga silkver-
poster lill Landen, kvar» reela konö ikrän ar 1826
lill närvarande tiö vunnit ea tillökning ak omkring
i,200,000 L:8r.
^noröningarne pä Lanken till 8tstssnslag ock för
Allmänna bekok gingo uncler arén 1823—1828, till ea
8umma sk 9,242,391:10.10.
Inbetalningarne gjoröe 3,5o5,49o: r 3. 4.
8äleöes mer uttagit än inbetalt 5,835,900: 45.6.
80m Länkens vinst kär ar 1828 annu
icke är käncl, kan bär icke uppgifvas,
i bvilken mon snorllningarnes belopp,
ekler akörag ak Lancovinsten Lkversti-
ger inbetaloingarnes.
I7n6er 6e 19 arén krän ock me8 1810
till ock meil 1828, kafva kärkällan«ler-
»e varit köljanrle:
^kooröningarnes belopp 26,116,877:26.10.
Inbetalningarnes belopp 10,576,591:38.8.
Akers uttagit än inbetalt 15,54»,286: 26. 2.
^Iniler »Ila 21 är ater, eller kran
ock mell 1808, tili oek mecl 1828, som
6et system blifvit köljt att läts Lanken
anskaKa lie mellel till 8tatsbekokvevs
bestriöanrle, öem man unöaarlrog sig att
i Levilloingsväg eiler i Laneväg upp¬
Letäokanöen, Ai:o 1. 45
taga, kafva körkältanrlerne varit köl-
janöe:
A,norclningarnes belopp 33,165,106: 45. 9.
Inbetalningarnes belopp 10,7,4,596:17.7.
klera uttagit än inbetalt 28,460,5»o: 26. 2.
intages Lancovinsten kör ar 1828
till L:clr 47",000 ock kränllrages sum¬
man sk Lancovinsten ... - 8,607^,4: 3i. 1.
8ä utgör livall 8taten unöer öenna
tiö tagit ur Lanken utöfver öess vinst,
en summa ak 13,842,995: 45. 1.
Lier! akllrag ak L:8r 760,000, som Ltaten är
1824—1828 ilisponerat ak Länkens capital, är äter-
stoöen 8tatsskulll i m^ntkorm, eller skulö gjorö i n^a
seölar utan motsvaranöe valuta; ock ar cienna be-
t^öliga summa, snväi.ö till bestriöancie ak 8tatsbe-
kok, tagen kran lien KleöborgsreLIssse allena kvsrs
körmägenket bestar i penningar.
Utskotten kafva bifogat »lenna berättelse irenne
tabeller, till lättare uppkatttning ak lie riikeruppgikter
som uti öeosamwa förekomma.
Lkler att sälunöa kakva uppöragit teckningen »k
Länkens verksamket krän liess stiftelse intill nä, varanöe
tillpunct, ka Utskotten nu kär L. 8t:r framlägga ok-
vsnutlokvaöe jemförelse emellan Rikets ställning vi8
torutgängne tiller, 8ä vulning ock staöga blifvit Li¬
kets m^ntväsencle ätergikne ock lien nä, varanöe.
Vi8 början ak är 1778 unöer kvilket är genom
8t:roer goökännanöe ak ilen uppgjoröe li^viöen emel-
§tats- sek La n co-KI tsk o tts ns
Ian kronan ocb Lanken inreglet sattes pä realisatio-
ven af koppai m^ntsLecllarne, öfversteg Likets skuld,
esler akclrag af Länkens afskrifning»,', i uärvaranlle
myntvärde L:co L:dr 16,670,000, tiva,af mer än ^ var
utländsk. Lä en sammanräknad skuld till Lanken, ef¬
ter samma myntvärde stor L:co L:dr 26,537,000, ba¬
de under de nästförutgsngne arén, del; genom allem-
nandet tili Lanken af ket^deliga kronolnkomster ären
1773—1778, dels genom utrikes län af 1,200,000 L:dr
Holl. cour., dels genom bebällningen af Vexelojierations-
fon^en, Ilvars utrikes skuld ^00,002 Hämd. L.co oell
1.400.000 Lalr kloll. fiour. ak LlatsVerket ökvertogs,
dels oek genom sedermera inlöste Leve, ser, blifvit
inbetalclt omkring Zlerstoden akskreks; men nå¬
gon amiel af Laocovinsten beviljade Litine icke dä
LtatsVerket.
Vid slutet gf ar ,8o3, under bvilket ar realisa¬
tion ak L:g:;8edlaras tog sin början, uppgick Likets
skuld efter närvarande äl^ntvärde till mer än L:eo
L:dr 46,100,000, bvaraf omkring utländsk. L:z:s-
tiontoirets uppköp akVexlar till Läntor ocb Lapital-ak-
betalning ä utrikes skulden utgjorcle 1804—1807 ärli¬
gen 7 ä 800,000 L:dr ocb derutöfver i silkvervärcle,
eller 1,600,000 till 2,100,000 L:dr i närvarande mynt¬
värde; ocb under samma tid akbetaltes bvarje ar, ge¬
nom skatte-bidi gg pä in- ocb utrikes-skulden, I ä
1.100.000 Lalr i silfvervärde ocb derutöfver eller 2,200,000
ä 3,000,000 L dr Lico i närvarande myntvärde, inberäk-
naclt bvacl till Lanken ingick ä fonclen för amortering
at L:g:s8edlarne. — Lär godtgörande sk Lanken? kor-
vetänkanden, k:o 1. 46
drsn 8p. L:dr 1,000,000 för realisationen »f mot-
svsrancie belopp Oeclitsedlar erfordrades en körwö-
genbetsafgift ak L:dr 2,427,000; allmän Levillning,
uncler arén 1801 — i8i5 (under olika myntvärden) ak
L:dr 4,5oo,ooo, samt Länkens bela Oiscontvinst för
area 1802—1817; någon anordning ä Lanken; öfriga
vinst ägcle ej belter rum vill cletta tillfälle. lVägot ut¬
rikes län upptogs väl icke i ocb kör clemia realisation,
men L:g:sLontoret, som, för att reglera sina utrikes
skulder, upptagit ett Län i Leiprig, insatte bebällnin-
gen deraf, silfver L:clr 900,000 i Lanken emot Lecl-
lar; likaledes erböll Lanken ären ,8o3 ocb i8c>4 ak
8tatsVerket nära 1,000,000 L:cir i silfver, inllutoe till
större delen för äVismarska Laotskillingeo.
Vill slutet cleremot ak sistliclne är 1828 ägcle
Liket ingen utlänclsk skulcl; ak inrikes skulclen, som
ej är till någon annan än Lanken, skulle, ekler Utskot¬
tens calcul, eoclast L:co L:clr 4,4oo,ooo i sedlar anser
Llaten graverande, ocb ej annorluncia, än att sta¬
tens räntebärancle förbindelse för clenna summa utgör
en Länkens grundfond kör sia rörelse.
Lör realisations-företaget korclras icke clenna gän¬
gen någon förwögenbets-gsgikt eller Levillnings-bid, ag.
Lill verkställigbeten deras kan kull tillgäng anvisas ak
Lanken; clels redan Zgancle clisponibla tillgångar, clel»
af inllvtande inkomster ocb mä banda, cl, t oaktadt
någon anoillning kunna Ltatea lemnäs ä Lanken;
vinst.
46 §tats- ock Lanco-Dtskotteas
Den teckning st" Lank- oek Ak^nt-väsendet unden
en lid ak i5o är, soiu körenade Dtskotteo meddelat,
ädagalägger:
>:o ^Ktt det körkällande Lere Åängen inträöät,
att 8taten gjort bulder under korm ak löpande valuten
(/l/^/rttccäen och »5eck/-rr)^ ställde att inläsas med silfver,
men kvilken inlösen, i käljd ak kör tillkället gikna la¬
gar, icke ägt ruin;
2:0 att olägenketerne ak ett sadant körkällande,
ekuru tidigt in8edde ock medgikne, dock 8ent blifvit
akbjelpte ock det i betraktande ak de 8vära pä ensides
välstånd verkande sörkällanden, 80m vkelkart uppkom¬
mit, om, genom 8tatsskuldens dragande utur det sä-
80m äl^nt omlöpande Lapitalet, den äterstäende delen
derak blifvit återfärd till 8itt, under en tidigare period,
ägande värde, ock derigenom uppkört att vara 8ann
mätare ak de Rgendoms- ock Varu-vörden, 80m un¬
der en 8enare period blikvit Ke8tämde;
3:o ^tt alltid, enär det tväng lXäringarne lidit ak
ett 8Zdant körkällande, om8ider gjort återgången till
stadga i äk^ntet nödvändig, kön8ta 8teget till de88 till-
vägakringande varit, alt /or/rkas om det gsngbara älz^n-
1et8 8ilkvervärde, 80m städse 8a utkallit, att det ned¬
flyttats krän 8itt nominella värde, till det relativa, 80m
det, i köljd ak andra inverkande körkällanden, erkällit.
4nnu torde kär ock der någon tvekan 6nna8, ku-
ruvida detta lVäringarnes allvarliga päkallande ak en
körändring 1 nuvarande Itl^ntkörkällsnden, eller sk en
Lkvergäng ikräo o8äkerket till stadga, är verkeligt ock
allmänt.
Retäakanden, ^l:o l. 4?
I anledning kärak anse Utskotten sig korst köra
nämna, att icke alla äro ojäkviga Domare i denna kra¬
ga. lalrika IVledborgareLIssser Lnnas, kör kvilka det
sr likgiltigt, ak kvilken natur det inom deras kretsar
gängkara mintet är, dä mintet i deras kand är en
mätare, som sällan kekökver nyttjas. — Annorlunda är
körkällandet kör dem, kvilkas lVäringar äro ak den ke-
skalkenket, att penningen är enda mätaren, sä kär be¬
stämmandet sk de arketskrakter som de bekäkva sät¬
ta i verksamket, som kär beräkningen ak de derigenom
beredda producter.
Det system ak ett till visst belopp bestämdt rö¬
relsekapital, som man nödgats linna sig uti, dä en
förökning ak detsamma , pä kittills ölligt sätt, skulle kakt
en försämring ak det gangbara mvntet till köljd, äf¬
vensom en godtycklig förminskning skulle kafva ver¬
kat en mintets förbättring, är ett rent väld, utökvadt
pä värings- eller RLi kokrings-kriketen.
Ock detta bestämmande ak ett sä kalladt rörelse¬
kapital krän Riksdag till Riksdag, som sk sä manga
ifrigt yrkats, säsom gsranlie mot kläringarnes akt^-
nande, ger i sjelfva verket icke nägon garantie; Rao-
co8t^relsen kan ej bringa anordnade kander i omlopp,
till kvilkas emottagande eller upplansnde man icke
anmäler sig. 8ädant var körkällandet med den kond
ak 2,Zoo ooo R:dr som vid sista Riksdag bestämdes att
utgä > Dan pä fastigket, emot kö> bindelse att gälda
dem i silfver. Rndast 400,000 R:dr voro vid slutet ak
sr 1828 uttagne pä densamma ock säkerligen skulle
denna förminskning i det beräknade rörelsekapitalet
HZ § t a t s- ocb Lanco-Otrkotten»
blifvit Kännbar för Xälingarne, om ej, genom directa
ätgärder till silkvervexlingens befordrande ocb 8edel-
utsläppning i mvbn deraf, jemnvigten blifvit »agot när
återställd.
Oen erkarenbet bär oell redan Vara vunnen, alt
rörelsekapitalets förökning pä onaturlig väg, eller ge¬
nom kl^ntsedel-kabrication, ingalunda bjelper dem,
som formens sig lills sf rörelsekapitalets ringbet.
Oe n^a lUillioner, som pä samma väg sltulle bunns
ulgifvss, om sädant vöre tänkbart, sedan Lanken»
ställning sr allmänt känd, skulle snsrt lets sig väg till
de sillre ur rörelsen dragna lVIillivner, som vänta pä
«l«n clag, bvilken förr eller senare ovilkorligen mäste
inträffa, lia de utan väda kunna frswclragss, oeb bvil-
ka nu endast llä oeb dä blifva sonliga, när bäftiga
eours-kastningar öpna utsigten till vinning.
Oet 6nns cloek ett inkast af bögre vigt att gora i
vnleclning af ofvan angifne resultster ak Länkens bi-
storis, det nemligen: att en Lank, stäende uncler led¬
ningen ak en auctoritet, som anser sig berättigad att
sjelf oeb ensam stikta lagar för sia förvaltning, aldrig
ksn erbjuda lika garantie med en Lank, som inne-
bskves oeb förvaltas ak enskilde klan, bundne ak lagar,
som utgätt frän en opartisk lagstiftande magt. Oett»
inkast kan icke vederläggas. Vigteo deraf skulle en¬
dast till någon del försvagas genom tillerkännande ät
Verkställande lVlagten af samma rätt i afseende pä
Lagstiftningen kör Lanken, som denna äfagt, enligt
vär O» undiagssmda, utöfvar inom alla öfriga Lagstikt-
nin-
> betänkande», X:o i.
ningens greusr; oeb dä nu, tor tredje gängen, ena-
banda för enskildt ocb allmänt välstånd menliga kör-
bällande inträffat, s^nes den lankan sjelfmant fram¬
ställa sig, att L. 8t:r borde uppköra med en admini¬
strativ befattning, sä föga instämmande med deras
Lagstiklarekall. — ltlen Lanken är under närvarande
förbällande medel, icke ändamäl, ocb ät en komman¬
de tid mäste ökverlemnas, att, i afseende pä Lauk-
ocb Lredit-väsendels delinitiva reglerande, göra erka-
renbelens d^rt köpta läror i sin belbet gällande.
blukvridloiemälet för den nu ak omständigbeterne
päkallade reglaring är krägg» om bestämmandet »f
sedelm^ntets silfvervärde, samt om de Åtgärder till följd
deraf kunna erfordras. Ocb dä bärvid i betragtaods
tages. buru Likets bäringar ocb bukvudsskligen dord¬
bruket sedan ären 1776 ocb 180Z gjort framsteg, som
för Likets vigtigaste bebok grundlagt ett större obero¬
ende ak utländningen, än landet dä ägde; buru ett
körbättradt sambällsskiok bereder L. §tir ett ak Lör-
fädren saknadt tillfälle, att med Xonungswagtens bi¬
träde gikva uti lagen något sk^dd mot den samman¬
blandning ak Ltstens skuld med Likets mzmt, som
vällat kramkarna rubbningar i myntväsendet, ocb pä
Lagens belgd grunda en allmän Lredit, som i bebofvets
stund gör en sädan sammanblandning öfverflödig, kaf¬
va Utskotten, med tillämpning ak erkarenbslens läror
till närvarande kö, kältande, ansett krd/macren vara rnns
att vidtaga denna nr//rkäettämnrng^ e//er att ät det
gängLara sede/m^-nket gr/v<r ekt /att «/rrervärde.
^ Vam/. //d. H
äo 8tat»- o c!» Lanco-Dtikottenr
Viö pröfning äter sk Lestämningsgrunöen mäste i k>e-
traktaneletagas alt om Lankoseeleln skulle äterköras tili elet
»ilkvervärele, livarpä elen I veler, sils ele gälelenärer, kvil¬
ia unöer senare gren, eiler uneler cien tiri, elä Lanco-
seeleln körliällit sig tili eles» ursprungliga »ilkvervärele
i wecieltgi, säsam Z tili 8, nägra körkinöelser ingätt,
skulle fä vielkännas i eleana proportion Lkaele skulcler,
oelr Lorgernärerne, i samma käi Iiällanele, pä ele kärra»
dekostnacl vinns, utan stt liva, ken kärlusterne, 5 ena
sielan, kunele anse» säsam sjelAorvällaeje eller vinster¬
na, a elen anelra, säsom kuljiler ak någon loLig körkok-
ringsomsorg; li varemot, i liänelelse Laneoseelelns silk-
vervärcle skulle treslämmas till Lvacl elen smäningnm
rstt 8,g, nu gällancie korclringar oell skuleler, i allmän¬
het, ocl» meci enöast kä unelsotag, skulle Iemna8 till
elers» värcle oköränöracle.
Orsakerne till ele tor en elei meellrorgare menliga,
för ancire förmånlige käljeler, 8om skulle uppsta ak
Laneoseelelns Zterköranele tili eles» namnvärde, ligga
uti kärr inträlkacie allmänna körliällanöen, kvilkas verk¬
ningar mäste anse8 säsom en nationalol^cka.
Da nu Likets väl korclrar, att, genom skerfo, an-
elet ak orclning och 8tallga i m^ntväsenelet, Lamma kort-
gängkn sk ciegsa verkningar, kunna ej ele hittills kör
enskilele, sk eleana orelnings saknaö inträlkaele köljcler
afhjelpa; eiler goötgöras, utan enelast säkerhet kär
krsmtielen elem gikva8.
Dkter ele närvaranlle körhällsnelei ne mäste säluvel»
ikrägavarancle reglering uppgöra», u,tan gs»een6« pä
-i
Letänkanelen, ^s.o i. Z e
Lanken» kö,maga, att, inom längre eller kortare tiri,
»ina körhinelelser uppkalla.
Dnelersäker man ater hvaö »om kan anse» kör elei
verkliga kö, hällanelet i närvaranejs stunel, förekommer,
sä väl, alt, enligt hikogaelt, ak 8tockliolms Växel?lote-
ringsLonloir elen >6 sistl. Itlaji utkärelaelt, devi»*), meelel-
eoursen a Liclr klamh. Lanco, hällanele något ofver
»eclel»killingar minclre än svenska 8ilkver-L:elrn, ul-
räknacl ekler eletla myntslag» olika växelcours pä kluk-
vuclstaciens Lär» unöer arén 1819 till och meri 1828,
hekunnits vara 127 »k. 1 r. uti svenska Laneosecllar;
»om ock, att L. 8t:r reelan viii 182Z ärs Liksrlag stsel-
gat i jemnarl summa, eleona gruncl, eller 128 »k. kör
invexlingen ak 8iIkverLiksijaIrar, mell alternativ fram¬
ställning jemväl ak elävaranele 8tats- och Laoco-Dt-
skotten, liuriiviöa öetta värcle äkven vill en kramileles
skeenile utvexling ak reelt m^nt mätte fastställa».
Alee! eleana leclning kör omelämet, oell 8ä härsk eleo
slutsats meel säkerhet kan elragas, att massan ak pen-
ninge-akhanellingar hlikvit, viel öeras ingäeocle, ekler
*) Ilpxa begäran intagas bärweel, att ltleelelOoursen »
L:är ltainb. Leo, uträknaä ekter äctka in^ntslags olika
VexetLours nä 8tockbolms Lurs unäer l8lg till oclr
naeit 1828 befunnits vara Ltlbunäraäe 'kjugusju sk. kitt
runstycke uti svenska Lancoseillsr. 8tockbolrn ak Vexel-
IloteriogsLootoiret elen 16 Naji 1829.
O. ki. Lerxiur
Ofver Vexclkiiontrolleur.
§2 8tat«- oeb Laneo-Uts kottens
detta Lancosedclns värde beräknade; fä Utskotten bsr-
medelst tillstöka Ii. 81:1°:
att nu bestämma Lancosedelns silfvervärde till aI
L:dr eller 128 sk. i sedlar tor l R:dr i silfver, etter
1664 ärs m^ntkot; Oell lära k. 8t:r, i bändelse ak,
till denna tillstyrkan lemnadt bifall, ä beslutet bär¬
om i underdibet begära X. Nits lVäd. ssnetion, tor
att ät samma beslut gifva <len kraft, som en af Ko¬
nung oeb X. 8t:r gemensamt, i enligbet med 87 §
Leg.Uormen, stadgad Lag bör äga.
De öfrige förslagen i detta ämne, bvilka bitskot¬
ten nu ga att X. 8l:rs pröfning underställa, batva Ut¬
skotten ansett sig böra afbanclla uti ätskiljda Letän-
ksnden, i den sröning, tragorne oeb X. 8t:rs blifvan¬
de beslut inverka, det ena pä det andra, mecl iakt-
tsgancle af bvilken 01 ilning Utskotten framställt:
i Letänkandet X:o 2: provisoriska atgäröer, som Ut¬
skotten funnit nödige för silfverutvexling ens vidtagande;
i Lelänkandet lV.'o 3: Länkens förbällanclen till
8tsten, jemte bufvudgrunden för dess lånerörelse.
i Letänkandet X.o /j: nödvändigbeten af ej minclre
Ltskillige g, undlagsköi ändringar, än oek af en förbättrad
lagstiftning, för Lanken;
i Letänkandet X:o Z: Uärrlag till blifvande mz^nt-
rorterne.
Xf de till Utskotten remitterade, med ämnet ge¬
menskap egande, frågor återstå sedemera tvänne, an-
gäevde dels de sä kallade till transitorisk-juridiska åtgär¬
der, »om kunna blifva nödige, i följd sk den köreslagne
Letäokanden, X:o i. 83
reslisstion, dels ock förslag till bag för Likets skuld-
väsends.
Nen som bebokvet att bandläggs dessa frågor öf¬
ver bvilka Utskotten böra i förening med L. 8l:rs
LsgUtskott sig ^ttra, beror af de beslut som L. 8t:r
komma att fatta i den egentliga mvntbestäiuningsf, ä-
gan oeb i afseende pä tiden för silfverutvexlingens
begynnande, bafva Utskotten ansett sig först böra in-
förvänta L. 8t:r» beslut i omfärmäldte delar. lVä-
gra Ledamöters reservationer medfölja. Den 2 lunii 182g.
Leseruat/oner.-
Öfverste chiarre U. ^/. Vid mitt körsla inträde
uti sammansatte 8tats- oeb Laneo-Utskotten, dea g:de
Naji, voro redan bukvudgrunderne discuterade oeb ak-
gjorde för den blifvande N^ntbestäinningen, bvarom Ut¬
skotten au gä att till L. 8tänder aflemna deras för¬
slag, oeb jag bar således saknat tillfälle att öfvervara
ds m^eket upplysande ökverläggningar, som, i Utskot¬
ten, föregått besluten i detta sä vigtiga ämne. ^ill
äfvent^rs kunde jag nu skbälla mig ifrän allt yttrande
öfver ämnet, under »flödande af den äterremiss fran
8tä»den, af nu till dem afgående utlåtande, oeb bvil¬
ken för wig föreställer sig säsom mera än trolig; men
jag anser det vara, ieke mindre en plikt emot säväl mi¬
va commitenter, som wig sjelf, än äfven en gärd ak
aktning för medlemmsrne af Utskotten, alt första
gängen som ämnet till 8tändens pröfning kramlägges,
deröfver öppet utsäga min wening.
Urägan om nödvändigbeten aken mvntbestämning,
»Iler rom den äfven kallas: realisation, äfvensom sättet
Ach 8 tat k- set, Lanco-Otskotteus
stt verkställa densamma, är sä neckel discuterad —
skälen för ocb mot, sä mycket i delail asliandlade,
stt jag vid detta tillfälle inskränker mig till yttrande
«f min åsigt! det bela af frägan.
lag medgifver fullkomlige» nödvändigbeten asen
bl^ntliestsmning (l,vilken i mitt omdöme ja» sllcleles
icke förblandar mell begreppet om en realisation) men
b^gd pä billiga vilkor i anseenrle till Lou,sbeiåknin¬
gen, ocb ej ensamt till de gälclbunllnas fördel; jag
medgifver, stt, genom den sk >82) ars 8tä»6er beslut¬
ne Länkens publicitet, ett betydligt steg Sr gjordt till
beredande af allmänt förtroende till Länkens förband-
lingsr i framtiden; jag medgifver, att möjligbeten stt
utbita det nuvarande pappersw^ntet mot reelt m^nt,
bufvuclsskligen bvilar pä tillstänllet af Lanken; reela
fonlj för växlingens bedrifvande; jag tror <let vara
möjligt att vicl inträlfanlle proportion af Lanken; re¬
ela fond i färbällanlle till 8edelstocken, såsom ö till
8, kunna börja siltverulvexling; ocb jag är färvissacl
om, att X. bl:ts erbällande nädige fauction till nu
föreslagne It. 8l:rs beslut, i afseende pä m)ntbestäm-
ning ocb 8ilfverutvexling, tlerät skall gifva ali erfor¬
derlig garantie intill oästk. 8tänders sammanträde, meu
icke längie.
Uti 72 är uttryckligen sagt: "att Lanken för-
"blifver bäclanefter, som den bittills varit, uncler k.
"8t:rs egen garanti ocb värö, sä att rlen ostörcl mä
"förvaltas af cle fullmäktige bvsrje stanli dertill för-
"ordna, , ester lie Ordningar, 8tallgar ocb Leglemen-
^te» , bvilks recian gjorde äro, e//er göras
LetsaksLöen, X:o I.
fa förändring uti detta Isgbud, till bere¬
dande för framtiden af säkerbet mot omvexlande be-
bandling af Lank ocb äl^nt, kan visserligen vid den¬
na Liksdsg föreslås ocb pröfva;, men i lagenlig ord¬
ning icke förr än vid den nästkommande beslutas.
Likets nästa gäng sammanträdande 8tänder, äga säla-
des full laglig fiibet ocb rättigbet, stt uppbälva eller
förändra allt, eller delar af bvad som nu församlade
Ltsnder afgjordt ock beslutit i afseende pä älvntre-
gleiing ocb Lanken; förvaltning. Oe nu, af L. 8t:r,
i förenämnde afseende, vidtagande mesurer, kunnasä-
ledes icke erbälla någon lagligen bindande kraft län¬
gre, än till nästkommande 8länders sammankomst,
framtiden stär vid tidepuncten afnästk. 8tänders sam¬
manträde lika oviss, som o,n ingen m)'ntbestämning
vid innevarande Liksdag blir besluten; men bvilka
oredor, för att ej säga olyckor, som kunna uppstä af
en vid innevarande Liksdag kcsluten, ocb före nästa
8tänders sammankomst verkstäld m)ntbcstämning, ocb
därmed älföljande 8ilfverutvexling, som af dessa dä
uppbäkves, ligger för bvar ocb ens fattning, bvilkeu
vill göra sig den mödan stt nägvt litet tänka sig in i
ämnet, sä öppet, att jag anser aldeles öfverflödigt att
uti detaillerna däraf nu inga.
^f dessa skäl, medgifver min öfvertygelse mig ej,
»It tillstyrka någon m^ntbestämning, eller 8ilfverut-
vexling frän Lanken, annorlunda än i sammanbang
med en lagenlig förändring af 72 §. Legeringsformen,
ocb detta pä ett sätt, att för framtiden förekomma
återfall ut! samma oredor i muntsö, bällandeo, bvari-
56 8tats- ocb Lanco-vtskottens
frän msn önskar att nu recia sig; men som cletla ej
kan verkställas körr, än vick nästk. 8tänclers sammsn-
träöe, tillstyrker jag, stt enaliancla mesurer, som ak
rörZ äis körsamlacle 8tänller beslätos ocb viiltogos,
till körstärkancle sk Lsnkens reela koncl, inäga intill
nästk. 8tänclers sammankomst ännu viöare koitsättas,
bvarigenom >lä körsamlacle 8täncler blifva i tillsälle,
stt i ett ssmmanbsng pröfva, besluts oell verkställa
mecl bestäncl kör kramtillen, i ett ämne sk sä mueller»
vigt, som civt ikragavarancle, kör sä val närvsranöe som
kommancle till.
Ökv. vieutensnt v. Ae^ne.- Vilk 8tsts- ocb Lanco-
vtskottens körsts sammanträile kör m^ntregleringen,
Iiamstälcle jag 3:ne krägor:
ito Xr en mvntbestämning nöllväocligars nu än
28237
2:0 ,4r en sällan mvntbeslämnmg möjligare nu
La «lä?
3:o Xr en garanti kör cles» bestäncl en längre till
säkrare slt tillvägabringa nu än clä?
lag vsr nästan käröig gensst stt besvara sils cles-
sa krägor meck nej, scb bsr mecl bvarje cliscusion in¬
om Utskotten ökvert^gats, att cletta nej är öst rättaste
svar pä bvar ocb en sk clesse krägor.
ito imellan baöe kosterlanclets välstänci tilltagit
jemte <let enskilclla körtroenclet man oell nian emellan,
»uller lie sist körllutna 5 ären; ocb Lanken beslänöigt
lörtgätt att viötaga säöana ätgäröer, som göra möj¬
ligt stt berecia mell cless egna tillgängar, mä bänila
viä nästa Xiksclag, en Xeslisatioo mell ett 8ilkverw)Mt
Leta nk an 6 eu, X:o 1. 5?
emot 8e<leln genast, ocb lclie mell ett pennörag, som
snt^öer: clenna 8eclel slisll föreställa sä ocb sa män¬
ga sli il lingar.
2:0 vmeclan en mvntbestämning mecl silkverpie-
»en i utbyte mot secllen nu icke lcan ästglllcoinmas an-
norluncla än genom skulösättning bos utlänningen el¬
ler uppskof mecl realisation sä nära nästa samman¬
komst, att man szmes iclce börs gä clesse blikvancle
stäncler i körväg mecl ett beslut, som kanske blott nä-
gra mänaöer eller veckor kore öeras sammsnträcle kun-
öe ga i verkställigbet.
3:o Umeclan garantier lilcs litet nu kunna till-
vägabringas, som 1823, kör bestänöet inkör nästs 8tän-
Zer, ak en bestämning meö penna, som ej annat än ge¬
nom tillllonstlalle melle! ocb utlänclsk skulclsättniag kun-
cle bringas till en sort sk realisation.
I käljcl ak clessa enkla slutsatser, anser jag kragan
om mvntbestämning böra uppskjutas till nästa Riks¬
dag ocb ile körbeieciancle ätgärcler, bvilka, körXeslisa-
tion pa samma gang snm m^ntbestämningen, ak i8a3
ärs 8ttr köreskrekvos Lanco-8t^i elsen att vicltaga — fort¬
sätts;, jemte lie som nuvarsnile8t:r i samma änclamäl kun¬
na besluta: ika jag lioppas att nästa II. 8i:r toröe vicl sitt
sammanträlle linna sig i en belägenbet sa skillt ikrän
clen nsrvaranlle att kunna genast mecl Länkens egna
»nöer bancl bakvanöe meckel göra, icke bestämning
weck penna, utan mecl 8ilkverpiesen, minclre eller stör¬
re, mot Lanco8e<llsr.
Lrukspatron Laugeuäerg. vä X. ltlrts Xäö. propo¬
sition till X. 8t:r om äl^ntvärösts upprättbällanöe nu
§8 8tats- oell Lanco-Vtskotten»
till akgörsorie förekommer, torLe Let tillätas mig att
i Leila ämne ^ltra mins äsigter, samt pä bvaL sätt
jag anser m^ntvärLets upprättballaLe bäst bibeballas.
Hvarken realisation elle,' N^ntbestämning troi- jag
för närvaranLe vara af bebofvet pakallanLe. Vi haf¬
va seLan sista LiksLag sett burn Länkens metalliska
tonL ökats »eli kurn Lerigenom en framtiLa möjlig¬
het blifvit bereLL för Lensamina stt, om samma prin¬
ciper bäLanefter följas, slutligen kunos inlöss sins
8eLIar. lill vinnanLs af Letta änLamal, vöre väl om
Lanken viö Lenna LiksLag åtminstone kunLe försäkras
mot tillgrepp s5 k. 8t:r i bebofvets stunLer oell till-
gängarne orubbaLe hällas för LreLitorernes eller 8eLel-
bafvarens räkning, hvarigenom reclsn mycket vore ut-
rättaLt. lag meLgifver stt om Länkens bela vinst af-
ssttes till liess consoliLeranLe, skulle AI)lntet mäbänLa
för hastigt förbättras, men om blott billsten af vinsten
komme Lanken tillgoLo ocb lien anLra hälften tillföll
8taten, för stt använLas till unLersläL för allmänt nyt¬
tiga Lillis mai, sä ti or jag m^ntfärbätti ing sä små¬
ningom fortgå, att hvarken cleo skulLsatte eller 6api-
Islisle» lierås får bel^LIig känning. Kär Lanken pä
sälisnt sätt Illifver consolilierali ocb man, genom n^s
ocb sölbättraiie fullförfattningar ssmt inskiänkning i
tillåtelsen stt införskrifva säLane varor, som kuno»
bär i Liket tillverkas, vunnit lien erfarenhet, att Li¬
kets export, uncler loppet af bem är, eller intill nästs
Lagtima LiksLag, öfverstigit importen, torris msbänL,
blifvancle k. 8t:r komma i tillfälle stt bättre beröm¬
ma nattan af en realisation, bvilken, ilä eller framLe-
L e t Z n k a o L e n, K:o r. 8g
les, utan upplaganlie af utländska län kanske kuncle
verkställas, åtminstone anser jag ett sa stort före¬
tag, som alt utvexla 8il>ver ur Lanken, bättre än nu
skola låekås vili en tili lia man vunnit fullkomlig viss-
bet lieron,, att Likets bebos af titlänLska varor ej öf-
verstiger 8veriges export, LerunLer ali sragtvinst in¬
begripen. ölin öfvertygelse är säleLes, att meli reali¬
sation oell öl^ntbestämning mä anstä till liess Länkens
8ilfverfonli vunnit större styrka; t^ för mitt begrepp
faller liet sig ganska klart att, om Lanken ärligen ge¬
nom öess vinst sörstärkes meL 2 ä 280000 L:Lr, bvar-
före inköpes 8ilfver oeb ieke blir sk^ILig till utbetal¬
ningar utan ersättning, skall lien mycket bättre rea¬
lisera sig sjelf, än genom säliane paliatif, som altför
bastigt ocb icke i bebörig tili af uärvarancie L. 8t:r
tilläfventyrs kunna viLtagas.
OrvssbanLIaren : Ifvar ocb en som nå¬
got äfverlänkt vara närvarancle m^ntförbällanLen ocli
varit äskäLare af värt 8eLelm^nts lluctuation ciesse
sellnaie ä>en, mäste, sä vilia ej enskilta Interesse» be¬
stämma bans ätgärcier, anse lien m^nlbestäwmning
som innefattas i en Lealisation, såsom Let mäl hvilket
skulle sätta en gräns för Lenna orelia, ocb till hvilket
sälunLa alla rättsinniga äsigter böra sammsnträLa. l
lietta afzeenlie s^nas meningarne ej LelaLe. Deremot
stskiljss Le i frägan om tillen ocb sättet att säkert
binna lietta mai; ocb <iä jag meL min röst ej kunnat
biträLa clet beslut 8tatz- ocb Lanco-IIlskollen fattat,
alt nemligen, Lanco-8etielns 8ilfvervä>lie nu skulle be¬
stämmas till 2^ L:Lr eller 128 i Lecllar för r L:Lr j
6o §tats- ocb Lanco-Dtskotteus
8ilfvsr ester 1.664 myntfot, reserverar jag mig e-
mot rletta beslut as följande orsaker:
1:0 Lme6an, ester ilen 8tatus som nu Lanes upp-
gjorrl öfver Länkens tillgängar ocb skulcler, en särlan
antagen Lealisations-grunci skulls bererla Lanken ett
elkectist öfverskott as circa 3,800,000 L:rlr Lsnco, ocb
rletta oanseöt en clel af Länkens iner eller minrlre 0-
säkre forrlringar, till en 8umma as omkring i5 millio¬
ner samma lVlvnt, ej äro upptagne till något värcie.
2:0 LmeLsn ett särlant ösverskott borrle rättvisli¬
gen inga i beräkning vill bestämmarxlet as värclet e-
wellan Länkens 8e<llar ocb rless metalliska Valuta,
samt tillgorlokomma Länkens Xreciitorer eller innebaf-
varne af Less 8erllar, bvilka förut mäst erfara burn
bvai je L:6r af rleras sorciran pä Lanken, uncier rle secl-
nare 2Z arén förminskats esterbanrl till 18 sk. genom cle
stora summor, som, pä rleras bekostnad ocb utan er¬
sättning, utgätt till 8taten, allmänna företag ocb in¬
rättningar, samt åtminstone köra komma i Ztnjutanrlo
af clen enkla rättvisan, att antingen fa emottaga clen
gälclbunLna Lanken i öst tillstänci clen keLnner sig,
eller ock, clä lir^virlen ej forceras, fä tillgorlonjuta
bvar! Len unrler tillen kan förvärfva.
3:o limeclan kestämmanrlet pä förbanrl af ett 8e-
rlelm^nts värrle, men mell uppskjuten 8ilfverutvsxling
allticl mäste vara ett orri utan pälöljcl, ett bot utan
gerning, ocb utan verkan pä mintet.
4--o Dmeclan, rlä jag, lika merl Vinance-LereLnin-
gen, ej anser Lanken ännu vara i lien ställning, att
mer! »äksrbet kunna företaga en särlan Leslisation,
L e t ä n k a n rl e n, iV.o i. 6i
rom, i framtiden ocli unrler möjligen föränLraöe lor-
bällanclen, kan ega bestäncl, frägan om lkl^ntbestsm-
ning bör, efter min tanka, af närvaranrle 8tsncler
äfven uppskjutas till nästa Liksclag, clä kommancle
8täncler äga säkrare pröfningslormäga, ocb böra äga
öppen Deras prölningsiätt, att, efter clä varancle om-
släncligbeter, lvrorclna vn> en särlan tirlpunkt ännu mä
vara för banclen.
ö:o limerlan, när L. 8t:r förra Liksclageo beslö-
to att tili bekoi rli ancie ak cleo önskväicla tirlpunkt, clä
en realisation kunrle mecl trvggbet företagas, en viss
anslagen clel af Länkens vinst, äfven som en afbetal¬
ning ak 8latens 8kulrl för k, igskostoaclen 1809, mätte
snvänclas till 8ilkveruppköp, att förstärka Länkens me¬
talliska fonrl, kan emecllerticl, ocb sä länge ej Lenna
tidpunkt inträffat, efter mitt beclömmanrle ingen lämp¬
ligare ätgärcl nu virltagas, än rlenna, som till en bör¬
jan perlan visat sina bälsosamma verkningar, att lång¬
samt, men säkert ocb utan alla välrlsamma rubbnin¬
gar, bekorrlra bärle staöga ocb värrle i värt m^otvä-
senrle.
Lommerce-LZclet t7rcurrl/s.' ilag reserverar mig e-
mot bärle m^ntbestämning eller realisation för riet när-
varanrle, pä sätt inom Utskotten blifvit akbanrllat,
50m jag anser bvarken möjlig, nyttig eller närlvänciig,
ocb ^rkar att förbererlelserne, till en iramrleles blik-
vanrle, mä intill nästa lagtima Liksmöle fortgä ester
samma principer, som emellan 1828 ocb 1828 ars
Likrclagar egt rum.
62 8 t a ts - ock Lanco-IItskotten»
Amiral V. lag förenar mig uti det ak
H:r bommerce-Lädet akgikne yttrande.
LiksdagsLullm. /'etter /'eärsson krän Östra Härad
ock /önköpings bän: Om m^ntbestämning eller reali¬
sation får jag, såsom bedamot i sammansatta 8talz- ock
Lancolltskotten, för min clel )>tra följande: Ock kan
jag icke liela eller instämma r Utskottens Leslut.
dag anser visserligen att det voie en önskelig sak
om Länkens ställning ock förmåga, nu tillät att den
kumle meö silfver inlösa sina secllar, ock derigenom
kalla dem vicl ett jemnt ock stacligt värde, sa väl för
utrikes kandeln, som för inre rörelsen; men, om ss-
dant icke ännu kan läta sig göra, är val ej att undra
pä, när man kelinner kuru stora färsträckningar Lan¬
ken ifrån sr l8og mäst göra, till 8tatsVerket, L:g:s-
Oontoiret, älagarinslnrättningar, Oiscont-ulredningar,
Osnsl-anläggningsr ock 8lrömrensningsr; alt i n^a
sedlar, till manga millioner, kvarkors Lanken aldrig
fatt en enda 8ilfverLiksclaler i ersättning, ock nu pä
2 ärs tiö kvarken Länte- eller Oapital-akbetalning; att
skrika om Länkens Lankrutts-tillständ ock oförmåga
att fullgöra sina förbindelser, köiesaller mig nog be¬
synnerligt; ock borde val sädant tal aldraminst börås
bland L. 8t:r, kvilka såsom 8venska folkets ombud,
sjelfva förordnat om desse millioners ulgikvande, men
icke I^cks vara benägne att deraf återbetala mera ä»
det aldra oundgängeligaste. Oet är desse stora sum¬
mors förskjutande af Lanken, som förorsakat pennin-
garnes försämring, k varpa bandets innevanare visst
mycket lidit; men om samma summor skolat utpräs-
Letän kavden, !V:o ». 61
sas pä en gäng ur vära egna Lckor, eller länäs upp,
bit- eller Inrikes, mot dr^ga räntor, manne vi dä ba¬
ds lidit mindre? lag tror det icke, ock jag tror icke
eller att om vi skulle gripa oss an, ock Återbetala
allt delta till Lanken, eller läna penningar mot ränta
till silkvers anskaffande, sa alt kanken desto förr skulls
kunna realisera, — jag tror icke säger jag, alt nå¬
gon ting vore i det kela derpä vunnit.
Bättre anser jag att ännu i manga ar kafva tåla¬
mod, komma ikäg kuru man i nödens stund varit
glad att genom ett ondt afböja ock förekomma ett
annu större, samt läts oredorna småningom utan ka-
stiga brvtningar ock i naturlig ordning afkjelpas.
Lanken kar pä sina manga utläningar bet^deliga
räntevinster: läta vi blott Lanken bekälla oek använ¬
da dem till egen förkofran genom silkverinköp, sä kom¬
mer Lanken att försättas, i ock med detsamma, inom
nägra är, i den ställning, att ater kunna börja inlö¬
sen ak sina sedlar, ekler sädant värde, att kvarken
den gäldbundne bekökver gä under, elle, den körmög-
ne, genom nxa obilliga akdiag, mista kvad kan ekler
mintets försämring kar ^var ock ärligt förvärkvat.
I det kredstillstand kvarak bandet, genom var lVä-
diga Lonungs outtröttelig» omsorger, nu i sä mänga
är kätt kugna sig, anser jag för en pligt, att pä sä¬
dant sätt söka bereda ordning i värt myntväsende,
ock samla styrka för kommande tiders ovissa beliof;
men deremot, mindre välbetänkt om vi skulle genom
skuldsättning kör oss sjelfva oek efterkommande, i 8ta-
tens namn, söka i kast frambringa ett tillständ, kvar»
6-j §tats- ocl> Laneo-Vtskotten,
föröelar s^nas mig ganska tvisvelaktiga; öä raken ej i
naturlig oröning, utan genom konztlaöe meöel skulle
kerenäs; men bvars olägeabeter jag åtminstone tili
en öel tocker mig temmeligen klart kunna inse; kon¬
stiga beräkningar öfver utrikes banöelsställningar oell
Loursfärbällanöet lemnäs ät snöra, rom bättre färsta
säöane saker; öet är änöä i min öfvertygelse att om
Lanken skulle göra en m^ntbestämning eller realisa¬
tion af 128 sk., eller sä att man allt framgent Ilnge
ge 2 L:ör 32 sk. i seölar för en 8ilfverö.iksöaler,
skulle säöant ske blott för öe gälöbunönas lioöring
ocb för Loursens skulö, fastän Lanken egenteligen , oeb
efter sitt verkeliga tlllstäncl, kunöe lemna sin 8ilfver-
Liksöaler för bättre pris; öätocker jag öet vara klart,
för clet forsta: att alla olikbster i Laursen skulle fä
lof jämnas genom utväxling af silfver fran Lanken;
ocb bvem vet buru lange sillverväröet blef för öetta
bebof tillräckligt? T^ om Laursen stiger, star väl
slörig särlant ! Länkens förmåga att bjelpa, sa framt
icke buskällningen inom lanöet blir öerefler ställö,
att vi arbeta ocb busbälla inom oss sjelfva; att vi for-
bjuöa allt utlänöskt öfverlloöskram, eller ock beskat¬
ta alla öem som balva raö att bruka öet; att vi i
mäjeligaste molin förminska alla ounögängeliga n^a
zrrkaöe anslag ocb utgifter, ocb öerefter rälta Levill-
ninzen, att Debet oeb Lreöit gär ibop, utan att taga
för mycket af Länkens vinst. Lör öet snöra: alt La-
pitalisten, när ban tocker sig förlora mer än bao bor¬
rie, men ej lick söka sin ersättning bos Lanken, i öet
stället
betänkanöen^ lV:o t. 6?
stället Uppsäger sina capitaler eller loiöringär till in^
köp af egen vinst, bvarigenom ösn gälöbunöne Uti mia
tanka allöeles skulle blifva ruineraö genom utmät-
nings-anctioner för sina skulöers gfbäröanöe;
Lör öet tieöjei att Danötmannens spannemäl ocb
boskap, visst icke betalas bögre i öet neösatla min¬
tet, än om scölatne lörblefvo säöana öe kunna vara
efter bankens tilistänö ocb förmåga, Utan lick lanöt-
Mannen nog snöa nöjas meö betalning, som bestäm¬
mer sig i molin af tillgäng ocb bebof;
Lör öet fjeröe: rktt Ltaösboen öeremot, af bvil-
ken Danötmsnnen mäste köpa sina förnööenbetsvaror^
ban icke kan sjelf frambringa, troligen skulle begag¬
na tillfället ocb meö äberopanöe af penningarnes för¬
sämring skulle bli allt mera ör^gare;
Lör öet femte: lktt utlagorne till Staten kanske
snart nog af ö^lik orsak blefvo ytterligare förbäjöe;
Lör öet sjette: att Tjenstefolk ocli Legöbjon, lor-
Moöeligen unöer samma forevänning, skulle bli allt
mera ör^gare^
Lör öet 8junöe: ^it Läntorne pä öe meöel som
mäst länäs upp, för att fä m^ntbestämning eller reali¬
sation bastigare värkställö, än ösn i bn naturlig srö¬
ning boröt, ocb kunnat ske, skulle alltför Meckel kom¬
ma att suga oss ock vära eftbrkoMmanöe; t)- ju meia
man invraslar sig i skulö, öesto Svärare blir öet att
reöa sig öerifrän, ocb i betraktanöe äf Statens män-
tzabanöä bebof^ visst icke beller unögä alt 8kulöeina
unöer tiöen bet^öeligeu förökes-
66 8 t a t s- o o k Baneo-Dtskottens
^f dessa enkelt utvecklade skäl, anser jag pä e-
gen oek kemmavarandes vägnar, mig icke kunna bi¬
falla kvruken m^nlbestänining eller realisation, utan
önskar ritt de i Banken redan gjörke, ock kloks för¬
beredelser därtill, inätte ännu i nägra sr i naturlig
ordning ock utsn nägra ksstiga brytningar fä fortfg-
rs, anliällande ödmjukast stt cletts milt anförande lär
ätkölja Utskottens betänkande till It. II. 8t:r.
D:r //e/srng/u^ /). IVIed II. Utskottens pluralitet,
ock jsg vägar tro meci samtliga II. 8t:r, inser jsg li¬
ks visst det olyckligs i värt närvarande obestämda
Al^ntvärde, som jsg tror, stt kvsr ock en liks med
mig erkällit, ock nu erkaller, tillförliteliga uppl^s-
ningsr om kels mssssn ss cle orssker, som dertill va-
rit verksnde, lör stt derefter kunns stsdgs sitt om¬
döme, luiru slit detts onds sksll akkjelpss, ss stt
derigenom i det förras ställe icke något snnst ondt
uppkommer, k vars verkan ej Kan förutses.
I>Iitt begrepp om resultatet al Bankens Historia
är, att, om de circa >5,ovo,ooo B:dr, som äro sa godt
som förlorade af Bankens fordringar kos 8taten, samt
de summor, som förut blifvit afskrifna, ej genom
Lankosedlar åstadkommits, ss kade samma belopp,
antingen genom kevillning redan varit uttaget, eller
utgjorde det nu en räntekärande skuld, pä sadan liand,
att afskrifning ej kunde komma i fräga, ock Ilvars åt¬
minstone ränt», skulle utgöras genom Bevillning, samt
att samma förkällande äger rum med de återstående,
som ketslningrgilde föreslsgne ij,^oo,ooo B.dr.
Betänkanden, ?l:o i. 67
lktt särskilta näringar, enskildte personer, corpo-
ratiouer ock företag, Blifvit gynnade med läga rän¬
tor, pä Bankens bekostnad, som derigenom förlorat
eapitaler, ock erksllit mindre ränteviost, till förkätt¬
rande af sin ställning, kvilken förlust sluteligeu drab-
kar dem som inneksfva 8kuldsedlarne men ej åtnjutit
fördelarne.
^Klt således Bankens lånerörelse, ämnad att con-
solidera Bankens förmåga att, med upprättkallande ak
egen credit, äfven kunna bidraga till statens gagn, i
det liela , nu visar sig, som rätta orsaken till Lanken»
obestånd, genom det sätt kvarpä 8>:ne begagnat den;
men stt det allmänna ock mängs enskilde, deraf dra¬
git mycken vinst.
^Ktt den rubbning ock menliga verkan, som Ban-
cosedelns förbättring i förra tider medfört, egentligen
uppkommit genom sättet för verkslälligketen med in¬
dragning af lånerörelsen, ock med detsamma landet»
enda rörelse-capita!, Banco.
^Ktt en viss begränsad m^ntbestämning redan der¬
igenom existerat, medelst den verkan, till förekom¬
mande as en vacklande cours, det innebär.
^Ktt slutligen kem är s^nas utgöra för korrt tid,
för att med säkerket beräkna verkningarne ak denna
operation.
Den slutliga följden ak fordna åtgärder kar e-
mellertid varit, stt Bankens skulld beständigt blifvit
okad eller bibekällen, genom dess utlåning eller bi¬
drag, emedan Banken ej baft annat äa egna reverser
att utlåna eller borrtsksnka, ock det kela framställer
68 Ltats- oeb Lanco-Ll ti kotten»
»aledes ännu ett törbällande sk oordning ocb missbruk,
som säkerligeu sils sä wreket mera önska stt kunos
albjelpa, som det nu sr lön livar ocb en väl kändt.
Lör att nu en gäng kör alls Aöra slut pä oredan,
men äfven af fruktan för olyckliga följder ak en befa¬
rad Alvnlförbältring, oell den närvarande eoursen»
kall, bar II. Utskottens pluralitet föreslagit:
^Ktt Lancosedelns silfvervärde nu skall bestämmas,
vell ar 18Z2 realiseras, ekler 128 sk. secllar kör k
L:dr i silfver efter 1664 ars m^ntkot;
kktt Lauction kör sadan iiguid skall sökas kos X,
Al:t ekler 87 §. X. X.;
^tt kanken» silkverkond Irör kunna anses tillräck¬
lig, dä dea, valveracl ekler 128 sk. med ^öelar motsva¬
rar sedelstocken, som skall anses vara blott 2A mil¬
lioner;
^tt det bristande Lilfret i,100,000 k:dr skall upp¬
köpas till bögst 1Z0 sk. eller af Lanco-Lt^relsen upp¬
lans»;
^lt kanken skall skiljas ifrån Listen, oell Krund-
lags förändring beredas, Länkens ak Lländerne beslu¬
tade Alorstorium uppbära, ocb Lanken försättas under
allmänna Lagen, som alla andra gäldeaärer, genom
en n^ lagstiftning kör vara Afzmtförbällanden m. m.
Alen deremot förnekas Lanken samma sk^gd ocb
biträde ak allmänna Lagen, som alla andra borgenä¬
rer ega, nemi. att begagna uppsägnings- oeb indrik-
ningsi attea, för att indraga egna fordringar, t^ såsom
vilkor kör alltsamman», förutsattes att ingen inkkränk-
, ning i Lanken» utläning kär äga rum, ocb stt Lsn-
Letänksndsn, A:o >. 6^
kens bela vinst, med undantag »l 266,666^ k:dr, bä-
danektsr som bittills, skall allen,nas till Ltstcn, oeb
således ingen reservfond för inträkkande förluster af-
sättas.
llvad första satsen beträffar, Lilkver-Liksdalerns
bestämmande nu till 128 sk. i Ledia,', kär jag vörd¬
samt åberopa, bvad jag i mia tryckta reservation baft
äran anföra, sä väl om bl^ntvärdet som coursell, med
det tillägg:
^t jag vid ett sadant aceord, som vär Lauks re¬
alisation, ej anser mig ega rätt, stt göra något mer
afseende, bvarken pä capitslisters eller gäldsk vldiger
serskildta skada eller fördelar, än att livar ocb enkor
»in sedel ak Lanken bör erballa betalning, i närmaste
förballands till Lanken» verkliga ställning, t^ deras
förbällanden sins emellan, Zro af sä mängkalldig art,
allt ekler den tid, dä de utlänst eller utplänt pennin-
garne, att någon allmän rättvisa bäruti, ej kan blifva
möjlig, eller ens tänkbar att verkställas.
^ktt jag ej tror, det en försigtigt verkställd Af^nt-
körbättring, dä den tillika sker med tillbörlig upp-
märksambet, pä coursens naturliga gang, kai, verka
till nedsättning i allmänbet i numersira värdet af
Lastigketer, dä rörelse-capitalet med det samma,
snarare Ka„ ökas än minskas, oeb således derigenom
ingen stagnation i rörelsen ästadkommes.
^tt jag således pä intet vis ser aagot skäl alt
frukta kör en småningom inträlfad mvntförbättring,
om L. Lt:r besluta att ej körliindra densamma, oeb
jag Kunde bvppas sä lyckliga conjuncturer, att någon
70 8 t a ts - oell Laneo-bltskottens
verklig förbättring i värt m^nt clerigenom skulle in¬
träffa.
Xlt cl» 8tatens förkofran, lien yttersta grunclva-
len kör cless bestäncl, i clet kela utgöres ak lien all¬
männelig-» enskilclta förkofran, som uppkommer för
bvarje arbetanlie medlem i 8ta^:n, genom skillnaden
emellan lians förtjenst oell lians förbrukning, eller öf-
verskottet kör äret, clet ingalunda kan klifva likgiltigt
kuru stor reel valuta, kvar vell en i sitt öfverskott
erkäller.
Oell att kög Louis nöllvänöigt mäste vara kost¬
sam för mängclen as lnnevänare i ett lanci, som be-
köfver wreket ifrån snöra lancier, oell cler sjelfva
silfret är en ullänösk långt aflägsen vara.
klen om man äfven mecl sörbigäencle ak allt lietta,
nu enöast vill fästa sig vili nölivänliiglleten alt åtmin¬
stone erkälla något bestämöt, oell möjligketen alt re¬
alisera bestämningen, sä vägar jag tro, att en nog¬
grann unliersökning ak lie meclel, som till ärxlamälets
vinnanlie nu föresläs, pä en gäng skall äclagalägga,
att nägra bättre i rlet bela ej lära vara att tillgå,
vell att rätta tillen för kl^ntbestämningen ännu ej är
inne, clä lien ej ulan kö,kaställe ätgäicler, ock lierat
följanlle större kostnaci, sä i silkverpris som bekok ak
Ian, kan sättas i verket; kvarigenvm kela bestämnin¬
gen, etter witt begrepp, ytgör ett ingrepp i ester-
kommanllvs rätt.
I?ör min cici kar jag i s^nnerket kastat mig vill
rvarigketerna ak tväune kusvucisakeliga omstäucligketer,
L e t 3 n k a n <l e n, lX:o k. 71
Bankens skiljancle krän 8taten, oell körbeliällct att lå¬
nerörelsen unller intet vilkor kär inliragas.
bivall sättet att skilja Banken krän 8taten beträf¬
far, säsom ekler min ock mängas tanka första vilkoret
för en bättre orclning, sä kacle jag trott, att uncler-
sökningarna lierom borlit blifva första föremålet för
Utskottens pröfning ock sälecles föregå sjelfva realisa-
tionskrägan, som cierpä s^nes wig vara keit ock kället
beroencie, men bitskotten kafva bekagat sölja im all-
lieles motsatt orcining, oc:k lierigenoin kar inträffat,
att seclan, i köljil ak realisations-beslulet, lien seclel-
sloek, som körmolias kunna verka pä silfverfoncle»,
samt lienne seclnares proportionerliga belopp, genom
serskilclta voteringar blifvit bestå,nila, sä kar lieres-
ter kela proportionen nu blifvit rubball, först genom
ett temporairt Lreclitiv pä Lanken för L:g:sLonto!ret
ak 600,000 L:6r, oek seclan genom nöllväncligketen att
pä Lanken ansia cle bäcla Lreclitiver, som Orunlllagen
omlörmäler, eliuruväl livall rlet minciie beträffar, meli
en förorlinacl äterbetalning inom sex mänaller, svin ge¬
nom län skall ak L:g:sLvntoiret anskaffas, men till
bvars betäekancls ingen viss utväg blifvit bereöli.
Hvarförutan jag alvea vägar tro, att livar öcken
som bekagar närmare unclersöka förkällaiiliet, lika
mell mig skall önna, att mecl unclakitag blott ak lien
omstäncligkst, att clet förut obeglänsacie Lleclitivet för
It:g:sLontoiret nu blifvit bestämcit, Lanken, genom i
öfrigt föreslagna ätgärcler, i öst kela ej blifvit mera
skiljil ikrän 8tsten, än elen selia» ,8 >. > varit, nemli¬
gen att räkningen sr uppgjorci oell gocikäncl, t)l Lan-
^2 8 ta t i- oell Lane0-Lltskotens
lien kär ingen aklretalning, »el, kär ej del,Alla Let min-,
sta ak räntan; ocL likväl lärer Let t^clligen visa sig,
att något annat sätt att skilja Lessa Verk ej linnes kör
närvarande, Lä man icke tror sig kunna föreslå någon
serskilL upplåning, någon minskning i Ltatens inkomst
ikrän Lanken, eller, som Sr Letssmma, ökaL Levill--
ning.
^kk Lenna omstäncligl,et, Skven son, elen seLnare,
att lånerörelsen uncler intet vilkor nu anses kunna in-.
Lrggas, livarigenom Lanken, som körut blifvit ygmnLt,
enclast pä ett ensidigt sätt körsättes uncler Lagens Leia
strängbet, oell sälecles möjligen kap komma att expo¬
neras, i s)nnerLet genom utländska capitalisters älgar-,
cler, sä körsnlätes jag, att, uncler äberopanLe ak mina
körra reservationer, vcl, enligt cie asigter jag nu bgkt
aran framlägga, fortfara att för min clel afstyrka ep
sä beskalläci m^ntbestämning oel, realisation, som nu
blifvit ak kl. Iktskotten föreslagen, oell cleremot vörL-,
saint köreslä;
,ktt körLereclelserna till en framdeles klikvancle rea¬
lisation, mä intill nästa LiksLag fortgå etter samma
princip som emellan ,8-23 oeL 2828 arens LiksLugsr
ägt rum --
a) Itlecl bibel,ällanLe ak Länkens närvaranLe se-
cjelstoek;
ä) äleL tillåtelse kör Lanken att som reservfond
LeLälla Lvacl Ltaten Letalar pä ,828 ars krigskostna--
cler, antingen clet Leter capital eller ränta;
c) IVleL en serskilcl Depositionsräkning i Lanken^
för silkvers tvssttuing ocb uttaganLs ekler insättnings-
Letänkavclen, l>l:o 2. 7Z
pris, emot viss provision kör viss ticl, oel, me<l åtgär¬
der till körekommancle ak wissLruk;
cf) ÄleL tillåtelse i allmänliet, kör lika kr, utförsel
sone inkörsel ak silfver,
lag anbäller öclinjukast att Letia mätte expeLitio-
nen atkölja, Lä jag inom Lancolltskottet kär tillkälls
att reservera mig emot Länkens upplåning, oel, kör
ökrigt , mitt stänL ämnar framköra Le minLre Lstaille-
reservationer, jag unLer Liseussionerna till kl. Lltskot-
tens protocoll Läkt äran anföra.
Lrokessor AerrekL- Oä jag icke säsvm leLamot i
kltskotten Leltggit, Lvarken i ökverläggningarne eller
i Lesluten till Le m^ntbestämmanLet röranLe betan-
KanLeu anser jag mig, säsom nu först tillkommen le-
äsmot, icke Leremot ega någon 1 sservations-rättigbet,
1^:0 2.
8kats- oel, Lanco-IIt8ltotk6N8 Ilklätanäe,
nocltAe provisoitLlrc Lt^ärcjer, iiuiau LillVer-
ulvcxliii^cir Iian loreka^as.
I)ä Let är oLestriLligt oel, af erkarenlieten vitsor-
LaLt, att kör LeslutaL m^ntbestämuing någon annan
egentlig ggrantie, än Len reLLara metallens kria vex¬
ling ej kan ställas, oel, Let icke allenast skulle inne¬
bära en orättvisa, att, genom öppnacl rätt till oafbru¬
ten Lilkverinvexling, ekler Len , LetänkanLet lV:o 1 kö-
reslagne evalvationsgrunL, ä 128 sk., LereLa säkerliet
7^ 8tats- ocl» banco-IItskottens
mot b varje muntsö,bättring, utan att, genom bestämd
utsigt tilt utvexlingen, lemna mot myntförsämringen
motsvarande säkerbet utan vek genom sillverutvexlin-
gens uppskjutande till annan epok, clet med m^ntbe-
stämningen äs^ktade ändamål, 8kulle förkelas: "kafva
"utskotten ansett tidens bestämmande för utvexlingen
"af silfver böra blikva oberoende af kommande 8tän-
"ders beslut."
Oenom detta förklarande uppstår sragan, buru-
vida utvexlingen ak 8ilfver mot sedlar skulle, i ban¬
kens närvarande ställning, kunna taga sin början, sä
snart en erforderlig qvantitet af de blifvande m^nt-
sorterne bunnit utmyntas, eller om någre förberedan¬
de åtgärder till den metalliska fondens förstärkande
jemväl böra vidtagas.
Vid framställandet sk denna fräga bar visserligen
inom Utskotten ä ena sidan den öfvertygelse af flera
delats, att banken med afseende pä 8ilfverlondens när¬
varande förbällands till 8edelstoeken, äger fullkom¬
lig förmåga, att utvexlingen genast företaga, samt
att densammas oafbrulna fortgång mindre beror ak
8ilfverlondens storlek, än deraf att banken, efter om-
ständigbeterna, kan påräkna sina i utläningsrörelse fä¬
stade sonder; bvaremot, ä andra sidan, med äberopsdt
stöd ak den uti i af 177g ärs baneo-beglemente,
gilne föreskrift, ") den mening ^tk?sts, att bankens
*) Lanco-kteglernentet ak lien Jan. 1779 stadgar uti X
§., att Verkets ägande reeia kund alltid lior bibeballas
vid A ak dess Vexeldanco-skuld, tem^vra/re /anén rcks
rnöern/:naL/e. bvilken )>ros>ortion ekter kand bär bringas
till kulla Adelar oek dervid underbällas.
lS-r. 2, 76.)
Lalcul öfver förkAlanöec emellan reela I^onöen ock 8e6el8toclcen meä
a58een6e L 8Llfver-utvexllnZen8 beAZ^nnanäe 6en 2 ^an. i8Z2.
|
«5e«le/-»5r ocke».
|
L:dr
|
sk.
|
r.
|
Zl.
|
Verkeligen utevarande äldre ocb ridare L:co-8edlsr
|
24,-97'9'r'-
|
2 3.
|
8.
|
|
Opresenterade invisningar ocb Attester öfver lvsättningen
|
,3,747.
|
12.
|
7-
|
|
kiksgälds-8edelstocben förvandlad till Vaneo
|
8,628,489.
|
27.
|
10.
|
Zi.
|
Utom cle pä Vexeibanco innestäende depositioner, utgörande i Lanco8ed-
lar K:dr 2,842,979: 45- 4- (jemte ducater 2768 oell It:dr 8ilfver
27,640.)
8edlsr under äret ntgifne för 8ilsverböp utöfver det belopp 346,666 lt:dr
32 sb. som motsvarar detta ars anslag
|
269,495.
|
|
|
|
tillökning af 8edelstocken, i förbällande till bvad innestäende beloppet ä
depositionsräkningen ultimo Oecbr. 1828 öfversteg medeltalet af bvad
densamma de föregående arén varit, eller omkring 2,200,000 s
2,Zoo,ooo — 80a,000 L:dr — utlores till summans jemnande med . .
|
46',346.
|
Zi.
|
11.
|
|
8umwa
|
80,848,000
|
—
|
—
|
|
^/gar.-
b-änen pä 3ern oeb kletaller, pä b,änebankens Obligationer samt pä Oald
ocb 8ilfver, utgörande i rund 8uwma
|
1,848,000.
|
|
|
|
Återstod . .
|
29,000,000.
|
—
|
—
|
|
|
10,878,000.
|
—
|
—
|
|
Adelar däraf utgöra k:dr 6,799,878, utföras jämnt
|
6,800,000.
|
—
|
—
|
Zl.
j Zi.
|
klärtill linnes för närvarande:
liggande förråd m^ntadt ocb om^nladt 8,871,112. 87. 2.
lV^tt Xoppar-skiljem^nt 46,800. — —
'lill dato under årets lopp invexlsdt ock contraberadt
8! Ifver 227,462. — —
5,746,374- ^7-
eller i rund 8umma Ii:dr 8ilfver
|
8,700,000
|
|
|
jordras slitsa stt anskslla Lilfver It:dr
k^ör Lpannemslscreditivets belopp,
i,000,000, efter 128 skirs Lours 876,000 —- —
Ivänne Zrs anslag ak 66,666 H It:dr stt betalas sk Lots¬
verket , ocb 266,666 D b:dr sk Laokovinsten bvsrje
sr, tillsammans 666,666 It:dr 32 sk. i LancoLedlsr
ekler liks Lours 260,000. — —
binner desse sr sk^astigbetsbänen ärligen ingående 2 pro¬
cent sk primitivs beioppet, s §000 Iltdr .... 10,000. — —
Lterslar gtt s Utrikes ort genom Lanco^ullmägtige an-
skaikss pä föreslaget Lreditiv 600,000 It:dr i Lilkver,
utköres med endast 466,000. —
Iklen om vid 1861 ^rs slui, Laursen föranleder gtt förskottsvis inkäpes skven för
anslagen som tillböra arén 1862, i833 ocb r834, som tillssmmsns gör 3go,ooo
ltidr, sä blir det selsncle beloppet ej mer än 76,000 It:dr. I sils ssll komms desse
3po,ooo b:dr ekterband sem de ingä, stt tjena till betäckande akde upplänande
466,000; oeb därefter bristande 76,000 Itidr, stt liqvidera? sk den si en i835 ocb
>836 ingående återstod pä pissterkordrsn 61,626 samt ärlig, 6,000 It:dr i
en längre tid pä ibastigbets-banen, utan stt i beräkning tagi>s bvsd under
sils desse arén svnes bärs genom depositräkningen inflyta till reela bon¬
dens körstärksnde, eller genom invexling mot n^s 8edlar; w,n skulle d^lik
invexling bnnss tjenlig stt begsgns, ökar bvsrje million n)u 8edlsr, kör
bvilks 8i!kver invexlss, Lilkverl^onden med 676,000, däraf 264,676 svars
mot Adelar ss de v^s sedlarne, ocb resten >40,626 ökar proportionen sl
körbällgndet uti det bela, ocb minskar bebokvet sk de erkorderlige i,100,000
llidr silfver.
>, 100,000.
t,roo,ooo
Let8» Kander,, lV:o 2. 76
reel» kand, körrän utvexling kick körja, korde klin¬
gas till kulla ^ sk den utelöpande 8edelstocken; men
sedan i förstnämnds känseende ilen enskildt» ökvert^-
gelsen vikit ine angelägenketen stt kos allmänketen
undanrödja den tvekan om m^ntkeslämningens ke-
ständ, som möjligen ännu torde kunna till någon
del ega rum, samt viri kedömsndet alee sk sistkerär--
de käreskrikts verkliga innekäll, i öfvervägande tagits
6c uti efterföljande 3:6 je, Hde oek Lite uti sam¬
ma reglemente Iemna6e uppl/sningar om kvad me6
temporsira Ian i i §. körstäs, jemkörde me6 resultatet
ak 6en ökver Länkens stallning, 6en 3i Oeeemker
1778 kaline undersökning; sä, oek ekler ak Län¬
kens Räkenskaper vunnen kännedom, att 8ilkverutvex-
lingen, un6er okärdelaktigare körkallanden än nu, er-
kor6rat i verkligketen vi6a mindre, än kvad 1779 ars
Reglemente päräknat, kakva Utskotten ''ansett propor¬
tionen ak Länkens reela kon6 till 8edelstoeken, der-
till räkna6t Lanea- oell Riksgäldssedlarnes samman-
Iag6a kelopp, ekler ett ak6rag, mot;varan6s Laneo-
länen pä Netsller, exportakla ekkeeter oek Räne-
kanks okligationer, köra klikva säsom L till 8 innan
silkver-utvexlingon kär taga sin koijan."
80m kär 6et värvarsnöe, enligt kärkas Kikoga6
tlslcul, Rit. Länkens reela kon6, me6 6e un6er ä-
rets lopp verkstäII6e 8ilkver-köp, utgör, i run6 sum¬
ma 6,700,000.
samt 6en pä akvankerärde grund keräknacle
sedelstock, deruti inkegripet keloppet ak
76 8tats- ock jLanco-IItiKotten,
1826 ärs 8pannmäis<3reditiv . . . 1,000,000
»arnt med iakttagande derjemte sk den skill¬
nad assigneriogskonderne i Lanken torde kun-
ns undergä, uppstiger till . . . 29,000,000
motsvarande, ekler nu käreslagoe grunder,
i reel vsluts L:dr 6,800,oss.
erfordras sälunda, kör stt bringa reela kon¬
den till cist nödigt ansedde körbällandet ak
L till 8, mot utelöpande sedelstocken . L:dr 1,100,000
Lill beredande sk denna förstärkning st den reel»
konden, utan att dervid bvsrken genom forcerade silk-
verköp åstadkomma en skadlig stegring i coursen,
eller genom allägsnandet ak tiden kör den kris silkver-
vexlingen, bos allmänbeten vacka 07a karbägor, som
skulle korsväga m^ntbestämningens körmägs, alt äter-
gikva den sä lange saknads tr^ggbeten kör alla ak—
bandlingar, lovider ocb creditkörbällanden medborga¬
re emellan, anse Utskotten sig böra tillstyrka:
a) att till silkverinköp, a de tider LancoLt^rek-
ren boner tjenligast, mä utgå okvsnnämnde 8paun-
mälsLreditivs belopp 1,000,000 L:dr;
L) att utom de ak 1823 ars 8t:r anviste 66,666H
It:dr till silkverköp, såsom ersättning kör uttagns
piastrar, ma, i likbet med bvad 8t:rne dä jemväl
beslutit, 266,666^ L:dr i Lancosedlar ärligen, till
ocb med i83/s, till reela kondens körstärkands an¬
vändas;
c) att sistnämnde silkver-uppbandling, ekler be-
knnande tjenligasti; tider ocb omständigbeter, alven
Letänkandeo, 2. 77
körskottsvis tor päköljande är inom berörde tid, sk
LancoLt^relssn mä kä verkställas; men icke nagra
ak de till kondens körtärksnds /o>es/agne silkverköp
tillstås ske till bögre pris, än att 8ilkverLiksdalern,
i Lanken kritt lekvererad, ej i d^rbet ökverstiger bvad
densamma under de sistkärllutne kem ärsn per me¬
dium kostat, eller i3o 8K.
ck) att Lancofull mäktige bemyndigas ä utrike,
ort, pä sätt fullmäktige linna lämpligast, anskalka
en summa ak 5oo,ooo L:dr i silkver, att, i bändelse
ak kebok, sk Lancofullmäktige begagnas, såsom en
reservfond kör realisationens verkställigbet; "bvar-
jemte de ärligen ingående 2 proc:t, calculerade till
"ö,ooo L:dr i silkver kör bvarje är, ak de kastigbets-
"län It. 8t:r 1823 beslutat s^nts Utskotten böra pä-
'bäknas bland resourserne kör realisationens tillvsga-
"bringands."
I bändelse It. 8l:r skulle linna kör godt gilla ^jle
ak Utskotten nu köreslagne åtgärder, bör, enligt ok-
vanäberopade calcul, i83i ärs slut kunna antagas sä-
som den tidpunct, dä Lancofullmägtige senast böra
liakva bragt silkverkonden till det nödigt ansedde kör-
bällandet sk ö till 8 mot utelöpande sedelstocken; äf¬
vensom alla öfrige förberedande anstalter kunna med
räkerbet päräknas alt till den tiden, genom fnllmäg-
tigss försorg, vara i sädant skick, att något binder i
desse skseenden, dä ej uppstår kär öppnandet ak silk-
verutvexlingen; men som likväl bestämmandet pä för¬
band ak sjelfva dagen kör utvexlingens början»- genom
78 8t a ts- oek Lanes-Ilttskotteus
vill lien lillen möjligen inträlfanLe förkällanLen, skulle
kunna klifva för realisationen kinLerligt,
kafva kltskotten trott tiLpuneten ej kära ak 8. 8l:r
närmare kestämmas, an genom meLLelsL föreskrift
st LancoLullmäktige, att, ester lulikorLanLet af alla
föreskrikns ätgärLer, senast viL 18Z1 ars slut, kos
X. lVl:t, i unllercl:ket anmäla, att utvexlingen kan
körja ilen tlag, unLer loppet sk är 18Z2, X. N:t
Laner Lertill vars lämplig.
80m 1 öfrigt llet s^nes vara ak vigt, alt silkver-
rörelsen unLer tillen före realisationen i möjligaste
matto kelorLras; men Utskotten linna anledning köka¬
rs, att kore utvexlingen; körjsn silfver icke torlle lem¬
näs st allmänna rörelsen, utan serskilci försäkran ät
lieras innelrskvare, att öfver ilet fritt kunna dispone¬
ra, kä Utskotten kärmellelst tillstyrks, ej minöre,
att silkveim^nt, efter kestämningsgrunöen as 128 sk.
iLancoseLlar för 1 L:Lr i silfver efter >664 ärs mynt¬
fot, mä i ali Xronouppkörcl mottagas, att Lanken,
elter clemia gruncl, skall silfver mot secllar invexla;^
samt att silfver-utförsel käclanekter mä klifva lika
fri som silkverinlvrsel för clet närvgrancle är, än oek
att i Lanken mä öppnas en Lepositionsräkning till
insätlanLe af m^ntaclt eller vm^ntaLt gulL eller silf¬
ver, emot utkekommancle LancoseLlar, ester okvan-
nämnlle kestämningsgrunL för silfver, oek kör gulcl
ekler bestämLt förkällsncie till silfver, mell iaktta-
gsnlle clerjemts att kör sällan insättning en Leposi-
tions-attest lemnäs, kerättigsncie innekakvaren, att
clet insatts keloppet af gulcl eller silfver, (keit e!-
Letänkanclen, X:o 2. 7g
ler uti minclre summor), för motsvarsncle kelopp
secllar äter uttaga; cloek unöer vilkor, att cleposi-
tion oek uttag alltici ställas pä jemna tiotal; att mi¬
nimum llerak klikver 25 Oue. i gulcl eller 5o L:<lr i
silfver; att vill ätei uttaganLet en afgift as T proett,
ak uttaget till Lanken erlägges, oek alt okvannäinn-
cle attest till uttagancle ak pä tlenna Leposil, åkning
insatt silfver »ppkör att vara gällancle ä Lagen för
rilkver-utvexlingens körjsn i allmänket.
^kk clenna Oepositions-Inrättning kafva cle väsencl-
teliga körmäner s^nts Utskotten kunna förväntas, att
i lien män rörelseLapitslet pä Letia sätt ökaLes, en
lilligare rörelse i alla inLustriens grenar skulle upp¬
komma; att län i främmamle läncler skulle meri stör¬
re lättket kunna upptagas till sannolikt minclre ränta
an inom lanclet kuncle ketingas, vek säluncla utläncl-
ske eapitaler kegagnas till inkemske näringars utvicl-
ganLe; att, genom en pä Letta sätt kilLaL Lisponikel
silkverkonL, unLer Let Lanken; egen LilkveikonL fort-
fore att ieke vara Lisponikel, Len courskörköjning,
som en för kanLeln osörclelaktig conjunetur kunLe föror¬
saka, skulle till nägon Lel motverkas; oek att Len ak-
raknacl, som allmänna rörelsen genom lorLröjanLe ak
utvexlingsticlen mäste viLkännas, skulle till en Lel
goLtgöras, Kvarjemle Let Hillver, som viL utvexlings-
tiLen kelunnes unLer Leposition, mäste i likket meL
all annan mot nva seLIar skeLL invexling, i sin mokn
förkättra förkällanLet emellan Let kela al Lillverfon-
Len ock Let kela ak 8eLelstocken; men Lä emot Lesse
lorLelar, Le olägenkeler klikvit anmärkte, att genom
8o 8 t a ts- veil Lanko-IItskottens
en sällan clepositräknings öppnande invexlingen ak silf¬
ver mot secllsr elmier tillen före realisationens början
möjligen skulle kunna omintetgöras oeb Länkens egne
rilkverköp försväras, anse kltskotten sig bärs, vici tillst^r-
ksnciet af öenna öepositionsräkning, fasta cist förbebäll,
att Lanco8t^relsen, om clen linner beiöiöe cleposi-
tionsräknings begsgnanile i ett eller annat bänse-
encie liinöerligt för Länkens egna operationer, mä
ega rättigiiet inställa alla vicisre ciispositioner, ektev
clerom 3:ne mänacler förut utfärclalj kungörelse.
LIere l-eclamöters reservationer mecifälja,
Leo äunii i8rg.
Leser vationer.
klanrli-Läöet Äeglr^kLmot kl. Utskottens till¬
styrkan, att tillen för Lillverutvexlingens början ma
uppskjutas intill cless fulla lonclen uppnatt föibälian-
öet af A-lelar mot utelöpancls 8eclelstocken, nöclgas
jag mig reserverar
Alec! känneclom af Länkens närvaranöe ställning,
bzcser jag leks minsta tvifvelsmål om Länkens förmå¬
ga att nu genast företaga realisationen ocb att clen
framgent oafbrutet viclmagtbälla; sa viät nämligen
clet beror af silkverfonclens förbsllaoös till seclelstoc-
ken säclant clet för närvarancle är. Af vicia mera
vigt, än 8ilkverfonöens förökning, är cieremot för re¬
alisationens destsncl, att Länkens alla öfriga körbällan-
clen till 8taten oeb till enskilclte, i bänseemle till cles»
lånerörelse sä regleras ock sa viät i mensklig makt
star,
L e t ä o k a a cl c n, Rrv i», 8,
stär, orubbligen fastställas; att icke samma orsaker,
som bäcis i älclre oeb nvsre tiller vallat Lanken» o-
förmäga att tippkvlla sina förbin,leiser, mä kunna
lecla till lika kärclei Liga följller; Irvaiförulan Lilfver-
fonöens försläckning, vore öet oek till ett belopp fullt
motsva,amie 8eclelstocken, icke innebär någon full¬
komlig lr^ggbet om upp,ältliallanciet af ett staclgaät
Lsneoseclelsväsencle.
Lrfarenbelen bar tillräckligen Zclagalsgt cie väclli-
ga följllerne lleraf, alt efter företagen m^nlbestäm-
ning till en oviss eller allägsen frainticl uppskjuta lien
fria vexlingen. klor inig är farbägan för ett uppskof
1 clella fall sä stor, att förr än jag ville se mitt 1S-
clerneslancl utsatt för följllerne lleraf, skulle jag, oak¬
tadt mitt Varma nit för rullningens uteiförancle i vart
penningeväsenlle, röstat emot sjelfva m^nlbestämniu-
gen, om jag kunrle föreställa mig att ett beslut as L.
8t:r sattacles bvarigenom tillen för utvexlingens bör¬
jan lemnacles i någon molin obestämll. becicl af cles-
sa äsigter oeb uncler förutsättning af en sällan Le-
glering, jag bär ofvan omnämnt, får jag pä clet bog¬
sta zu-ka att lien fria vexlingen ej uppskjules öfver clen
ticlpunkt lbrr Losenblaci, Roreus vcb 8antesson före¬
slagit eller lien r äan. ibäa, väl tillförstäenlle säso»,
clen yttersta, clä utvexlingen af silfver mot seölar bör
ske; men att clen äfven ciesskörinna» mä ega rum, li¬
nar , uppä I!:,r Lanevfullmägtiges uncl. anliällan oeb
tillstyrkan, L. N.t täckes clertill öag utsätta.
Lfter clen af mig nu ^ttracle öfvertygelse om till-
4 .? ^ b
82 5 t.2 Is- oell Lanco-Otskottenr
räckligdsten ak den reel» konden i dess närvarande
skick, kan jag k. m. ej gilis vidtagandet af någre
åtgärder lili densammas ytterligare förstärkning; men
antages nödvändigdeten ak en sädan tillökning i red-
dara fonden, som nn dlifvit af Utskottens pluralitet
lillst^,Ist, dör ock till rak följd ak just denna åsigt
6, editiv-rätt IdcoOuIImägtige deiedas för fullt i lttill.
8:dr silfver eller ungefärligen liela det i reela konden
nu dristande belopp, oed ej, pä sätt Utskotten föresla¬
git, ä endast dälkten deraf, eller öoo,ooo 8:dr i silf¬
ver, emot dvilket deslut, under denna s^npunct de-
traktadt, jag salunda jemväl kur mig reservera.
Orekve v. »5cLsver//rdag instämmer uti den af
Lanrliektdet Hegardt yttrade åsigt, alt för kealisa-
tionssöretagets ve, kställigdet, nägon förstärkning i när¬
varande 8ilfverkond icke är af dedofvet päkallad, sä
vida Lanken, öfrige sördälianden till Ltaten dedöri-
gen regleras. Oa man emedlertid, i allmändet fastat
»ä stor vigt vid den reela fondens ytterligare förstärk¬
ning , får jag ock tillstyrka, att Lanco-Oullmäktige,
till defrämjande af detta ändamål, ms derättigas i
läns- eller creditiv-väg anskalka i lVIill. 8:dr i Lilkver,
om dedofvet det fordrar.
I afseende ater pa tiden för utvexlingens döljan,
köreslär jag följande redaction:
'Oa bestämmandet pä förband sk sjelfva dagen för
utvexlingens dörjan, genom vid den tiden möjligen in-
trällande kai bällander!, skulle kunna dlikva för reali¬
sationen dinderlig, dafva Utskotten trott tidpunkten ej
8 etänk anden, lVto Ä. 8^
dora as 8. 8t:r närmare bestämmas än genom medde¬
lad föreskrift ät Lancofnllmägtige, stl efter fnlldor-
dandek akalla söreskrisne förberedande åtgärder, senast
vid i8Zl ars slut, MerL att»iä/rr,r Lös /k. rl/.t akt
ukrle^L/rge/r Län Lv>/a> r underot. a,rLa//a akt dag
drrk/d mnkte a/ /f d//k rdsäkkar/'
Oä i döljan af betänkandet blifvit ssigdlt "att an¬
nani garanti för keslulad m)NtdestZmnmg ej kan stäl¬
las ani den redda,a metallens kria vexling" samt "att
genom silsverutvexlingens (omotiverade) Uppskjutande,
det med M^ntdestämningen askkläde Sndamälet skulle
fö,kelas", dar det s^nks n,jg onödigt, samt i ändra
Ilänssenden mindro lämpligt, att bestämma ett ultima^-
tum för Utvexlingsdagen.
Orid. »Zjnarre.- dag förenar mig uti Orekve v. 8cl> ve¬
nius yttrande, sä väl dvad detiälkar deloppet al del
tireditiv, som Utskotten ansett döra för LancoOnll-
mäktige öppnas, som ock i aksende pä tiden för 8ill-
verulvexlingens däljan.
Ivammarderre ZlosenL/ad/ Oduru jag delar ilrrr
fian/lielt"ldct Ilegardts öfvertvgelse Nm 8jIfverfoNde,ls
tillräckligdet i dess närvarande skick, vill jag likväl ej
göra denna öfvertygelse gällande sedan , as fal dagnu
för realisationens deständ, den opinion allmännare dik-
dat sig, att någon förstärkning, fä,e utvexlingens.bör¬
jan, dör gifvas at reela konden; MeN kan, under köi-
utsättning ak nödvändigdelen däraf, ej undgå alt re¬
servera mig mot Utskottens tillslvrkan att allenast
s
8^ Ltati- vel, Lanco-Dtskotteo,
Loo,ooo Ii:6r i silfver, eller ungefärligen bälflen »k
rlet belopp, som för konden» förstäikning anses erfor-
rleriigt, mä tillätas att i läne- elle,- c, eiliti v-väg an¬
skaffas. Oell vikar jag rlesto liälrlre, alt öenna lät-
tigliet ma utsträcka, till fullt en Nili. R:clr, som, i
motsatt sall, svärigbeler skulle kunna uppsta för ke-
kilisalionens ve, kslälligliet inom föreskrefvr-n tiri, rlä man
tillika tillstvikt, alt ett pri, mä utsättas, utöfver
hvilket ti:rr Laneobulliuäktige, vill silfvei köpen ej
fä gä.
llvarl angar bestäm mauriel nf tillen lör utvexlin-,
gens början insläinmer jag uti rlen af llr Orefve v.
Lcliver!» löreslagne rr-riaetion.
Öfverste ^e/reu.- äag instämmer lleruti, alt Ore-
llitivet ina utställas till fullt i Nili. litrlr i 8ilfver;
men lia jag är fäi visssrl .att rlelta täreililiv ej irellöfver
att för Ikealisalionsföretaget älitas, oell sallin,la tror,
att rlenna summas upptagar,<le såsom län skulle leria
till en rlr^gare onörliZ ornkoslnarl, fär jag ulli^ckli-
gen tillstyrka att II:> r LancoVullmägtige enclast mä
lemnäs lättigliet alt begagna Orerlitiv ä förenämorlv
belopp i Nili. Il:ör silfver.
I afseenrle ä tillen för utvexlingens början före¬
nar jag mig uti lien nf D:r Orefve v. Lefverin föro-
slagne rerlaelio».
Dagmannen r5/älr/e.- äag instämmer uti ciet af llr
Oanrlieliärlet llegairlt afgifne ^lliancle uti lrvarl rlet-
samma rörer ej minrlre fiägan on> silfvei fonöens pro¬
portion än oek beloppet af ciet creriitiv rom för flir
Laocofullmägtigo kur llererlas.
KetS o kanken, ki:o s, 85
Deträkkanrie tillen för utvexlingens början biträrier
jag öen af Hr Orefve. 8el>vvei in löreslagne reclaetion.
Dagmannen neli Oommerceliärlet r?rrutesso/l.'
Dä Iltskntten funnit en förstärkning af 1,100,000 Il:,ir
silfver orloriiras i reel.» fonrlen löre utvexlingens virl-
taganrle samt, meri afseenrle kära ansett för realisa¬
tionens verkställbarbet nörligt, alt ID 8l:rs llancok^ull-
mägtige maga bein^iirligas att, om sä päloröras L ut¬
rikes ort, i lane- eller creriiliv-väg, anskaffa mellel
tili rlenna förstärkning i metalliska fonrlen, inom be¬
stämd ulvexlingsliri, krinna vi icke förena oss i Ut¬
skottens tillstyrkan, alt liet belopp Ilrr Lancol^uIImäg-
tige pä säöaut sätt tillälas anskaffa mä begränsas till
enöast 5oo,ooo Iktrir silfver; utan b)sa för vär rlel
lien öfvertygelse att samma crerliliv ej kör utställas
pä minrlre än IDclr 1,000,000 eller ungefärligen liela
slen summa som för fonrlens förstärkning funnits nö-
riig. Viglen liäraf svnes oss llesto störie. som, i an¬
nat fall filkottens gilna liinit af eoursen för silfverköp
skulle möjligtvis kunna »Itöeles omintetgöra rlen yt¬
terst väsenrllliga föreskrift, att liela förcnäinnile eal-
eulerarle belopp af 1,100,000 lktrlr secinast vi,l slutet
af är ,8Ir skall vara^anskalfaöt, pä rlet utvexlingen
<Iä mä kunna taga sin början oelr utan afbrott fortgå.
Det mätte öessulom ej skarla, att VuII niäglige, för
vlo, utserlrle fall, jrnnväl elter silfvei utvexlingens bör¬
jan, äga ett ererlitiv pä rlenna summa eller pä bvaö
tieiaf ej atgätt till f^-IIanöe af rlet päräknarie bebofvet
I,too,ooo k:rlr. Hvari som «f en säöan creriit ej be-
A6 ätats- VI, t, L a n co-15 t sk o ttc t r
kökver anlitas s^nes -ej förorsaka »iägon olägenket, meri
Allmänna förlrueniet till företaget oek iesr tramtiia
kestäni inäste iilltilj vinus j ien mokn som kraftiga
ätgärisr viitagq, till ietsainmas ketr^gganie j alla
Känielser,
livall nini angar trien 56,- utvexlingens koijan, sä
entz»' is,, pä sätt okva» är näinit, kkkvit keslämit före-
skrjfven tilj seinszt cl. Zi Oec. ,83, pök Oullmägtigs
Klilvit älsgie, att kos II. äl:t ankälla om iags utsöka
tanie iertill inom än l83s, anse vi o,clan f/rom a,'
7^32 nana kunna tvias svin att meigilvanie, att mei
silfverutvexlingens kegvnnanie annu wä kunna upp¬
skjutas till oall »nall att ar efter iet man vöre i till---
falle iensamma vicllaga, som cloolc ingalunia kan va¬
na meningen, Oä ienna ginni, ock iä vi gno fullt
ökvert^gaie oiu K. lVl:ts visa ock Käiiga joseenie sk
ilen stona vigter, för pess Oolk ocli Kani, att ingen
till förloras kö,- vc, kställigketen af realisationen, ^rka
vi knrttaganiet af clx orien /nom -!/' ,FZs.
Oresiienteli po/i/7/ns .- F»° anser, vii närmare efter¬
vin,>ii,g, kesta,nia föreskriften, angrie att X. N;t ville i
Mier inom kestämi till eller unier loppet ak ,832 kekor-
ira till kullkorian förslaget om in^ntkestämningen, vara
oformlig, sniainälslös oell allieles onöclig. —Okormlig,
emellan ien pna 8tatsmakten ej kör tillåta sig att genom
jag förila kvai ien gnire, sä jange lag ej lännes, eller
Kan tillvägaki ingas, utan ien anires samt veke, äniock
c-j är förkunien att iakttaga; — äniainälslös, emeian
iermoi äniock ej i,agot Kan vinnas, Ulan ien anira
»iian; frivilliga ieltaganiv; — ej keköllig, emellan
fl e l 3 n k a n i s n , lV:a 2. 8/
«Isn tankan tillkär mitt kjerta, isr ien ock i alla lif¬
vets skikten räa/3 ksvaras, att, likasom ett fritt folk
ej kan unierläta att efterkomma sin Konungs önskan,
om ien finnes vara enlig mei allmänt vZI oek folkets
möjliga förmåga att ion uppfylla, sä kan ej Keller en
Honung läts körklikva okullkoriait kvai Kolket st Ho¬
nom kegar, ock iet keror ak klans Konungsliga kall
att till folkets gagn kunna uträtta, kag k^ser ej ien
stoltket eller egenkärlek, att ej vilja erkänna att jag
kunnat kega ett misstag. Oen tii, jag ollrat pä mö-
iornes länga kana kar mer än en gäng skingrat min
ungioms inkilining i ienna iel. iag erkänner öppen-
kjertigt att jag misstagit mig, 0111 ock när jag finner
att jag iet gjort, iag sk^niar att goitgöra iet sä
fort jag kan ock är glai ia jag kinner tii ock tillfälle
iertill ännu öfriga, lleslutet uti Otskottet är ännu ej
utfäriait; iet sr iessutom ej annat än förslag, utan all
krakt ock verkan till l3. 8l:rs kögre pröfning; iet Sr
min rätt att inför Uögv. Oreste8täniet, iä Sreniot
ier förekommer, erkänna att jag misstagit mig i iet
jag kiiragit till förslaget om ien kestämia tiien; jag
anser iet vara min sk^Iiigket att inkör k. kl. 8t:r
ocksä göra samma kekännelse ock reian kär erkän¬
na, att, oin iet ej tillätes mig alt goitgöra ett miss¬
tag, min önskan är att iet åtminstone mä rättas sk
amlie, som kättre veta ock mera förmå.
KIti ien ak klr Orekve von 8ekwerin söreslagne
reiaction i sfseenie pä tiien kör silkver-utvexlingens
körjan, förena sig jemväl Öfversten ^oaere^ flofNsr-
skalken OanrliKäiet
SK Lisl»» seli L a n ev-Vt sko tte»«
8iskos,en Doct. 77t^-§e//u^ Liskopen Doct. d^a/Zcuöerg,
Domprosten //o/m.skröm^ Domprosten /ZeurZ/u^ bro¬
sten ^gre/Z, Doctor Z!öaZ,cc^ Linsten 6rev/ZZ,,»^ Lro-
sten //ägg^ZarZ^ Domprosten Doctor r^n,irZZ>ZacZ^ Lro-
Hessor /IZore/i^ Linsten f^Z/s/röm^ Lroslen Lette esson ^
Doctor ^Z/mamZ»/^ LnmmerceLädet //cooZcrg^ Läd-
mannen »5tMcZZ,Z-r»Z, Lagmannen Zl/o<ttZrau^ Assessor <7ro-
remus samt Liksdagsfulliuägtige ^ZZs ^ttZucZZuurZ ock
L>/c ^»rZersso/t.
Orossbandlaren r^c^erm-rn.- Dä de Dögl. samman¬
satte Vtskollen ansett Lanken sr i8äl ej kunna vara
i ordning, meri verkställandet al realisationen, afLan-
cosedlar emot silfver efter 128 sk. cours, annorledes
än genom upptagande as ett län, sä mäste jag reser¬
vera mig emot beslutet, alt realisation vict nämncls
tidpunkt skall kunna taga sin början. Utskottens för¬
ut lagné beslut, att in- vell ulvexlingen ej skall be¬
gynna förr än Lanken ager valuta i silfver, till ett
belopp af Adelar emot 29 millioner uti sedlar, anser
jag tydligt ej bär afseende pä annan tillgäng i silf¬
ver, än <len, som genom Länkens egne Inkomster är
samlad, ocb sälcdes ej uppä en sädan, som endast genom
länär förskalfad. Likaledes reserverar jag mig emot det
beslutet, att till Lanco8t) > elsen; egen pröfning öfverlem¬
na», burn öe till realisationens befrämjande beböibge
2oo,ooo Lidr i silfver skola upplagas, antingen genom län
eller öppnandet af Lredit. lag anser Dullmägtige bö¬
ra i allt livad möjeligt är, bsfva bestämda föreskrif¬
ter, sä att de ej ms komma i tvekan !>uru ds skola
LetSokandsn, Ilbo 2. 8g
uppfylla sina vigtigs sk^ldigbeter, ocb detta sä mac¬
kel mera, som Lullmägtiges blifvande personal ännu
icke är känd, ännu mindre lun n läng ve, ksambet,-
bana Lörs^nen för densamma utstakat. I öf,igt tore¬
lli ager jag Län framför Liedit. Det förras kostnad
läter bestämma sig, oell om äfven <let i början s^nes
dyrare, kan det sednare i sina följder blifva vida
kostsammare, oell möjeligen införa Lanco8t^relsen uti
rnängfaldiga oredor.
Dburu jag fruktar, att den söreslagne Depositionr-
räkningen skall motvärka Lanken? egne silfverköp,
anser jag dock, enär de D. Vtskollen beslutat, att
Lanken vid >811 ars slut skall vara i tillfälle alt verk¬
ställa Lealisationen, det jag ej bör rösta emot Depo-
ritians-räkningenz bifallande, men gör det sä mycket
mera deremot, att LancoLuIImägtige skola godtyckligt
kunna inskränka den. Ln gäng införd, ina den pä
den korta lid, som lörll^ter till silfve, vexliiigons bör¬
jan, fortgå, eller oek mä den aldrig medgifva». O,
den för denna min opinion är densamma, som jag i
andra pnncten af »lenna min reservation anfört ocb
nu fär äran åberopa.
Orossbandlaren ZZ^ZaZerg: dag instämmer uti ds
2tne sednare puncterne ak llr Dckeriuans reservation.
LruksLat, orien LaagenZerg.- dag kan icke inse nå¬
gon n;tla vinnas derigenom att silfver fär insättas i
Lanken mot ulbvte af Lancosedlar, dä det förmänli-
ga vilkoret för Insaltare,, dervid fästes att ban sär
Återtaga silsre! när ban för godt linner; derigenom
Hk, 5>tats- oell Lanco-Dtskotken»
skulle Lanken ej kunna komma i tillfalls att pa sätt
k. 8t:r redan beslutat tillksndla sig silfver, t^ kvar
oelr en som linde silfver stt allata skulle naturligtvis
finns sin fördel stt insätta det i Lanken emot utlaen-
de sf sedlar för stt sedermera vid öksd eonrs återta¬
ga detssmma, Om salunda Lanken Lade efter 128 sk.
eonrs invexlat nägra millioner Iltdr i silfver oek eour-
sen någon tid derefter steg till iZH a i36 sk. vore sä¬
kert att alla som insatt silfver i Lanken skulle pä en
gang söka utfå det, för att genom försäljning efter ökad
eours kereda sig en gifven vinst. Den kastiga indrag¬
ning af sedelstocken som derigenom förorsakades lem-
nar ej koppfulla resultat, ock kan ekler min öfverty¬
gelse ej annat än verka ofördelaktigt pä allmänna pen-
ningerörelsen, k vårföre jag för min del alst^rker ki-
nanceLeredningeus kärutinnan atgifns förslag.
I^itt L.
(FeL. ^:s 3.)
LummLrisk 8LMM3ntattllMA af Lankeiis ^IltzänALr, kor6rin§ar ock 8ku1äer 1828 ^r8 8lut.
.
BäneLanI^ens, Odligalionen K:8r 969,626: 4/- »o.
Ilpplupne kanton clsrä
Iltelöpanös tnvisningan oell Attesten
Oepositionsäl^ulö
VexelLanliens, Iltelöpanös Baneoseölan
Utelöpande Invisningan oell Attesten
Oepositionssliulcj till Diverse
Dito till HtatsVeiket oell kongl. IVI^ntet . . .
Leloppet af I3telöpan6e kiksgälösLeölar . . .
IVlotstaenöe Blist
Ösversliott ellen capital-BeBällning
8ilsven.
33,o53
Laneo8eölan
|
|
970,790
|
23
|
4
|
35,383
|
36
|
I I
|
17,667
|
22
|
3
|
202,028
|
>4
|
11
|
|
|
1,226,370
|
i
|
5
|
24,'97'92>
|
23
|
8
|
'3,747
|
12
|
7
|
2,842.979
|
45
|
8
|
88,141
|
43
|
4
|
5,626,489
|
27
|
I»
|
|
|
|
33,994,660
|
,0
|
6
|
891,968
|
3o
|
11
|
3,609,478
|
3o
|
3
|
4» 1,43 2
|
,3
|
2
|
|
|
L:6n 8ilsven.
|
k:örBaneo8ecli
|
an.
|
2^1//ga/rgan.
|
|
|
|
|
|
|
|
kealiteten. könnäcl i myntat oell om^ntat
|
|
6,468,068
|
4
|
1»
|
14,581,614
|
44
|
10
|
koröningan i 8ilsvervän8s
|
|
442>284
|
21
|
8
|
1,179,426
|
9
|
9
|
k^tt koppansliiljem^nt
|
|
|
—'
|
—
|
49,686
|
38
|
2
|
|
|
|
|
|
16,810,626
|
44
|
9
|
Bänv-sor8 ringan, pä Iiont tiö ocB rörlig pant ......
|
|
|
—
|
—
|
i,648,284
|
28
|
8
|
pä längre tiö ocl, orörlig pant
|
|
|
—
|
—
|
4,920,614
|
33
|
4
|
i Oiseontväg, inlrerälingt lVlanusactunDiseonten
|
|
|
|
|
|
|
neli 3enn6onto!ret
|
|
|
—
|
—
|
9,344,669
|
28
|
10
|
sön iipplupne kanton -
|
|
|
—
|
—
|
-44,996
|
33
|
4
|
Bolisönät väröe af Diverse könsliotlen, kappen m. w- - -
|
|
|
—
|
—
|
2Zi,843
|
36
|
7
|
k'onisnr'irg-in' <7/° staten, nemligen:
|
|
|
|
|
|
|
|
lV^a Lreöitivet till IIn8sättnings8äcl, uttagit 1826 . . . .
|
|
|
—
|
—
|
1,000,000
|
—
|
—
|
kilisgälcIsLontoinetz n^a Lneilitiv. 8aI8o .
|
|
|
—
|
—
|
101,763
|
>4
|
1
|
|
|
|
|
|
33,102,691
|
27
|
7
|
Lnist
|
|
|
—
|
—
|
891,968
|
3o
|
11
|
|
|
|
|
|
33,994,660
|
10
|
"6
|
/^r^irne /'onisnrngai' staten.
|
|
|
|
|
|
|
|
^tenstäenöe Oapitalsliiilö son 1808 äns Iinigslioskngöen . . .
|
.
|
utlones
|
—
|
—
|
4^01,432
|
i3
|
2
|
kilisgälösLontoinets Höre slmlci till 1828 . . . 4,o>4,862: 16.
|
3.
|
|
|
|
|
|
|
Dito sön utelöpanöe lti^sgälils8elllan 1826 . . 4,026,096: 69.
|
-
|
|
|
|
|
|
|
Dito körsliott till kilialDiseontennes utneclning 1,426,426: 4o.
|
6.
|
|
|
|
|
|
|
^IIm. lVsazarinslni ättningens gamla Lreöitiv 1,800,000: —
|
-
|
|
|
|
|
|
.
|
Dito kesten st 1818 till äl^ntbsre kletallen . 3o2,2i3: 4o.
|
-
|
|
|
|
|
|
|
Litisöen till kanalen 3,o3o,ooo: —
|
|
|
|
|
|
|
|
k:6n 14,607,687: 39. 8.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,4oi,432
|
.3,
|
2
|
8toclllivlm öen 6 kinii 1829.
|
|
|
|
|
|
»
|
|
^V.
|
>
|
|
|
|
|
|
|
^ -r '
- '
^ ^ ) V-.'.
N2"
Betänkande n, lX:o 3.
Ss
I^:o z.
(vit.)
8u>bs- ocl, Lanco-IIksIiottens Iltlälanäe, gn^:6e
Lsnliens ösii^s för1iä11gn6en tilt 8tk,k6n; jem¬
te kukvu6Aiull6en för Langens länerörelse.
^led åberopande ak den allmänna rikversigt sk Lan-
eoVerket, sorn uti Letänksndet lV:o i blifvit medde¬
lad, kä Utskotten, till desto större askadligbet ak8ta-
tens närvarande körbällanden till Lanken, barbos, un-
^en Lik. öfverlemna en summarisk sammanfattning
sk Lantens tillgångar, fordringar oell skulder vid 1828
ars slut; I,varas s^nes, att, vid nämnde tidpunct, La¬
ne- oell VexelLankens sammanräknade skulder, inbe¬
gripet beloppet sk utelöpande L:gs8edlar, uppgick till
L:eo L:dr 33,994,660: 10. 6. samt tillgängarne, deruti
såsom säkre fordringar bos Ltaten inberäknade, alle¬
nast det ar 1826 kör undsättningsspannemäl uttagne
creditiv L:eo L:dr 1,000,000 vel, L:g:sLontoirets n^a
Kreditiv 8aldo L:co L:dr 101,763: ,4- 1., utgjorde L:dr
23,102,691-, 27. 7., eller L:dr 891,968: 3o. n. min¬
dre än körsnämnde sammanlagde skuldbelopp; att om
derjemte lör säker antages Länkens återstående kor-
dran bos 8talen kör 1808 ars krigskostnader, L:dr
4,4oi,432: ,3. 2., ett öfverskott eller capital-bebäll^
ning uppkommer ak L:dr 3,409,473: 3o. 3., samt att
derutöfver 8taten till Lanken star i en skuld akej min¬
dre än L:co L:dr ,4,607,687: 3g. 8. till godtgöra»-
A, 5ltats- ved La nco-I7t;kotteai
de »f livilken, någre wedel krän däljan ej varit af-
satte.
Vid öfvervägande as lietta snrliällande ocd meri
sästadt afseende a angelägenlielen derasalt Lanken sär
framliden, lill dedrisvande as dess rörelse, äger en de-
slämd summa, sa Otskotten liärmedelst tillstyrka 8.. 8t:r:
att söe Lanken; grundfond mä förklaras liet i Lal-
culen öfver Länkens ställning upptagne äterstäends
delopp L.co Lili,' 4,4o>,43-: l3. 2. as LtatsVer-
kels Lapitalskuld säl' 1808 ärs krigskostnader, samt
i följd därafL:g:sLontoiret uppdragas att, ekler ske-
enlie indetalning as lie Lkverskjutande L:co L:dr
1,432: i3. 3., a jemna Lumman as clenna Lapilal-
skuld, 4,400-000 L:cir L-eo utså,6a en dess förskrif¬
ning ä L. 8l:rs vägnar, ställd till Lanken eller or¬
gies oell bärande 4 proetts ärlig ränta pä Lapitalet.
^s livilkc-n fond dock mäste deläekas det uti
förenämnde sammandrag upptagne deficit omkring
900,000 Ltdr, liva, igenom fonden inskränkes till
ett delopp ak nägot olver 3,5oo,ooo L:dr Leo.
I öfrigt oell som antaganrlet af den vadliga grund¬
sats, att s>ä kommanlle 8t:r derodde, alt, ester gndt-
Lnnande oell till samtidens lättnad, utstryka eli» r till¬
intetgöra en ak 8taten gjord oell ak föregående 8>:r
dögtidligen erkänd skuld, skulle försvaga förtroendet
till lien n^a ordning man gär att fastställa, dafvn Ut¬
skotten ansett följande Ltatens skuldposter till Lanken,
upptagne i förenämnde sammandrag, tills vidare, vö¬
re rlet ock endast säsow en påminnelse om det lraw-
LetSnkandeii, K-s 3. y?
karna ockr en varning kör rlet tillkommande, Lor-r rnom
rremk/g-en
-)
|
Liksgäldstiontoirets äldre skuld
|
|
|
till >8r3
|
4,o>4>85r: r6. 3.
|
L)
|
D.o för utelöpande L:g:s8edlar
|
|
|
1823
|
4>o-5,o95: 39. -
|
c)
|
V:o förskott till LilialOiseonler-
|
|
|
nes utredning
|
1,4-5,4-5: 4". 5.
|
|
Allmänna Alagarinslnrättn ingens
|
|
|
gamla Lrediliv
|
1,800,000: — -
|
-)
|
Otc, gf 1818 ars creditiv till upp¬
|
|
|
köp af m^nldara metaller. . .
|
3o2,2l3i^0. -
|
|
Lil,aden till Lanaler
|
3,o4„,oon.
|
|
L:co L:d,
|
14,807,107: ^9. d.
|
fö, dcliäl.Iandc sig likväl Utskotten liärvirl, alt kä ak-
gisva särskildt utlåtande, ang:de Idjelmare Lana! Lo-
iags, uttrker in-egrr/me^ skuld, 240,000 L:dr L:co,
om afskrifning ak liviiken skuld X. lilli Leliagat alläta
Xäd. proposition, sorn ldikvit till Ultskollen remitterad.
^emkör man resultaterne ak den nu anställde gransk¬
ning öfver Lanken; närvarande ställning med ds orsa¬
ker, livilka, enligt Ilistoriens vitsord, under längst
sörllutna lider väl lat oredor i Likets penning'väsen¬
de oell salunda luddat grundvalen för ali mänt oell en¬
skildt välstånd, Kan man ej undgå inse vodan »k det
under sednare lider följda systems ak anvisningar ä
Lanken till lrvarje mer eller mindre gazneligt företag,
eller ZterlräliL dea önskan, att alvea för Statens egna
8tsts- ocb Larico-Litskottens
bebok anslag ä Länkens Lapital-tillgängar kunds kör
det tillkommande i allo undvikas.
Likväl säl- msn bärvid ej glömma att bändelser
kunna inträlfa under bvilka uppi ätlbällandet ak Ri¬
kets sjelkständigbet eller akvärjandet ak bokande olyc¬
kor koröra kör ögnablicket användandet ak betvdligare
summor, än att desamma Irunna ak 8latsVerkets till-
gängar kallas; men Qvillra böra sk k. 8t:>- vid bvarjs
Liksdag kör dylika bändelser afsätta? ocli ansia?.
ltled nödig uppmärksambet bära ocb dä ak ds,
uti 60 §. Leg.korm. omnämnde kreditiv, det ena eller
det 5a kallade 8toia Laeditivet redan genom samma
grundlagsstadgande blifvit stäldt a Lanken, att ak Ko¬
nungen vid inkallande irrig luktas, bakva LitsKotten an¬
sett sig kör det närvarande ej Irunna vidtaga annan ut¬
väg, än tillstyrka K. 8t:r!
att den summa, som, enligt Leg.K. 63 §., bör ak-
sättas ocb ansläs, att vid inkallande Irrig ak Konun¬
gen IMas, sedan klan 8tatsL5det in plena bört oell
K. 8t:r sammankallat, mä ak Lanken utbetalas emot
det att Kullmägtige i L:g:s6ontoiret utgikva, ä 8.
8t:rs vägnar, e,r deras förbindelse till Lanken ä bela
summan med ränta, ocb under förpligtelse , att det¬
ta Länkens förskott skall betalas ak de först infly¬
tande medel, bvilka L. 8t:r till krigskostnadernes
bestridande besluta anskaffa.
beträffande äter det uti samma kxrundlags §. om¬
nämnde andra Lreditivet, till Likets försvar eller an¬
dra bögst vigtig-, ocb angelägna ändamäl, bvilket vid
sisll. kiksdag blifvit ak L. 8t:r anvist ä L:g:?Lonloi-
Letänkanden, K:o 3.
ret, sä eburu, ä ena sidan, förkallandet under de fem
sistkörklutne arén gikver grundad anledning till den
förmodan, att L:g:sLontoiret, antingen ak egne under
band bakvande medel eller i enskild Länsväg, blikver
i tillfälle bestrida de belopp som ä detta kreditiv kun¬
na komma att luktas; likväl som, ä den andra, kär-
rigtigbeten fordrar, att, i motsatt kall, en möjligbet
för Lullmägtige gikves, att kör ögonblicket kunna k^I-
la sä vigtiga bebok, anse Utskotten sig böra tillstyr¬
ka L. 8t:r, ej mindre:
att Lilla Lreditivel mä ställas a L:g:sLontoiret med
rättigbet kör L. 8t:rs Kullmägtige derstädes, att, i
saknad ak egne medel, dä möjligen inklutne ökver-
rkotter äro kör ändamälet otillräcklige, de dertill
erkorderlige medel genom län, i allmänbet, anskaffa,
än ock
att om medel, det oagtadt, skulle kör L:g:sLnntni-
ret brista, att, sä snart som päkordras, betala de
summor, som ä samma (kreditiv kunna äskås, L:g:s-
Lovtoiret mä äga, att, det kör sadan! bebok erkor-
derligs belopp sk Lanken läna, emot äterbetal-
ningssk^Idigbet inom 6 mänadsr ocb 5 proc:ts rän¬
ta under tiden.
Linder förutsättning deraf, att L:g:sLonto!ret bä-
danekter, som biltills, icke kommer att ärligen till
8tatsLontoiret utbetala större summa än som mot¬
svarar de kör sädaat ändamäl till Lig:sLontoiret an-
slagne ärliga inkomster, ka Litskotte», med inskränk¬
ning ak L:g:sLonloirets bittills, i detta afseende tiilät-
ne Lreditivrätt a kanken, deijeinte tillstyrka:
g6 Stak,- ock Laaeo-Ltskoktea,
att för li-jviden as 8tatsbrist8umman till älatstlon-
toiret ocli as L:g:sLontniret, egne bebok, L:g:sLon-
tniret mä siel ätliga, att förskottsvis i Lanken uttaga
ett belopp «s bögst 600,000 L:dr L.co isian lien k
Leptember det ena äret intill den sista Juni! det
pälöljande, 6a Langens förskott skola vara ss in¬
bytande wedel ovilkorligen likviderade.
Ock sä Utskotten, med kännedom ak 6e begärde
utomordentliga Statsanslag, bvilkas beviljande till
k. 8l:rs pröfning förekomina, nu anmäla, "att, me6
"undanlag gs 6e 266,666^ L:dr L:co as Lanken, be-
"liällne ärliga ränterevenuer, bvilka uti Lelänkandet
'M:o 2 förslagits till silkverinköp, någre Langens rän-
'lerevenuer icke v!6 äl/ntregleringenz uppgörande i
"beräkning ingått, ulan äro alt påräkna till blifvande
"8tatsbebots fallande, i bvilken l,än6clse 6e Kornma
"att till LrgtsLontoiret utlemna,."
Hvad sluteligen angar Lanken, färbällande tlll
ensk,I6e, eller grun6en kör dess Länerörelse, bakva
Lltskotten, som ansett 6enna fräga icke äga något
omedelbart sammanbsng med det ämne, bvilket nu
utgör busvudköremälet kur Utskotten, pröfning, trott
sig böra inskränka sitt yttrande i delta afseende tili
den tillstyrkan:
att sädane åtgärder mätte as L. 8ltr vidtagas, att
icke någon kö, minskning i Laukeli, Länerörelse kom-
paer att äga rum;
Letänkanden, b':o 3. e>7
bvsrvid Utskotten kä tillkännagifva, att Iltlätaudea
osördröjeligen skola as LancoLltskottet afgifvas öfver
de särskilda delarne as Länkens Lånerörelse.
Mgre Ledamöter, reservationer medfölja. Ilen
ro lunii 1829.
Leservatroner:
ilo / g/seen^e g?-nrrc//orrc/.
kärekve v. r5c/rrverr,r.- Jag anmärker, såsom en zrt-
terligbet bvilken som jag kopps, icke erbäller L. 8t:rs
bifall, att 8tatens skuld till Lanken pä H,Hoo,ooo L:dr
enligt pluralitetens förslag skall reversera, pä err se¬
del. Jag kallar detta en ^tterligbet, da vi i Zo Li¬
kast Ltatsobligationer i circulation, lvdande pä 16
sk. r:glds.
Jag bekarar att dä detta beslut togs, ,'döen ak en
grundfond för Lanken icke varit riktigt uppfattad. Ln
Lank, som jemte det den fungerar säsom OepositLank,
också drifver länerörelse, mäste ovilkorligen ka en
egen eller grundfond. förlust kan drabba bvarje
Länebank; känner den som bär medel derstädes pä
deposition att Lanken inga egna fonder äger som kun¬
na vidkännas denna förlust, sä dömmer kan en sädan
Lank icke Kunna göra anspräk pä credit, utan tar
bort sina penningar. La sedel pä 4,4oo,ooo L.dr är
oanvändbar såsom fond för länerörelse.
Lriberre La/mst/er/ra ock Lrosten ö,-er>f//r'us för¬
enade sig i denna reservation.
Öfverste Le/ben.- Llti sammansatta 8tats- ock Lan-
cvlltskottens pluralitet, beslut, alt bos L. 8t:r före-
§8 8tats- ocl» Lsnco-Dtskottens
»lä: att 8tatens Sterstuenve skulv till vanlien skall
reversers» S en enda sevel, kan jag leke instämma,
emedan clemia korvran, som Utskotten, pä gova grun-
ver, ansett lima utgöra vankens (l, u,ir/l7a/-k/c,/, icke
ian uppkvlla venna sin bestämuielse mecl minvie van¬
kens korvi an ställes i liei e minell e skulvlärbinvelser,
bvilka al Lanco8t^i elsen kunna, i lall ak tillkällige
beliok, begagnas, antingen genom virect öfverlåtelse
till annor man, eller i egenskap ak b^potbek kör upp-
taganvs Ian.
Dessutom anser jag mig viv vetta tillfälle böra kör-
klara: att jag linner vetta vankens Oi unvLapital eu-
«/<rst oeL a//e«asr vöca begagnas viv ve tilllällen vä
vanco8t)',elsen, kör vivevällanve ak silkver-utvexlin-
eens oakvi utna gang, skulle lör tlllkället vevölva för¬
stärka Länkens reels konv, vell till kölje veiak ovil¬
korligen növvänvigt, att konven göres fullkomligen
röilig att använvas enligt vess bestämmelse. väg an¬
ser lättaste sältet att vinna vetta änvamSl vara: att
vankens korv,an ställes i llere minvre »eviar; men i
läll -letta ej ak v. D. 8t:r skulle slavgas; vtgtsLontoiret
vä mä varva Slagt alt tilllianvavalla Lanken, ekler vel¬
om 3 manaver köicit skevv till-agelse, stöl re eller
n,invre vel ak venna summa.
6 rekvs ^ V lili. Dok-
lvarskalken Larri,evävel
lxammurberi e Lanrlievävet /^e-
Brukspatron-/klUge^ B, osten B>e-
rivenlen Drvkessor -l/oren^ Brosten Betkers-
vetänkanven, b':o 3.
Dector /röi/cc!,lefer, Lommereeltävet //e»r/,erg,
Bävmannen Vi instämina i vet yrkanve,
att kör ikragavaranve belopp mä till Lanken aklemnas
LtatsVerkeks skulvkörbinvelser, utställve till Lanken
eller orvres, i valeurer pa lämpelige summor, Iivilka
vet mä vero pa Lancolllskottet att närmaie bestäm¬
ma; t)- vi anse en enva sevel ä vela venna summa
vara kör Lanken allveles oanvänvvar ocv ej mevköra
»tö, re säker!,et, än om skiilvveloppet allenast uti Län¬
kens räkenskaper valaneeras; pä vvilket sätt venna
summa ingalunva motsvarar anvamälet mev en vanks
giunvkonv; oct> körena vi oss i ökrigt uti vet sk llr
Ofverste Dekien kramställva körslag, att i annat kall
vigtsLontoiret ma varva älagvt att tilllianvavälla Lan¬
ken ekter veron, 3 manaver körut skevv tillsägelse,
större eller minvre vel sk venna summa.
Dagman boreus oell LommereeVävet santesson?
Den reservation vi gjort emot DinanceLerevningens
lärslgg, att statens skulv till Lanken B:vr 4>4oo,ooo^
skulle reversera» ä en enva sevel kullkölja vi ock nu,
va Utskottens plena instämt uti Lerevningens Börslag:
vell som skäl vertill anse vi oss envast vöra unver-
»tälla ll. si. oanvänvvar en stor skulvsevel
skall blifva, Vä möjligtvis kraga Kunve uppsta att lem¬
na en minvre vel verak blott som b),pole<pie kör vs
5oo,ooo vivi- silkver, bvilka enligt Let. lV:o s böra,
om sä päkorvras, ä utrikes ort, i lane- eller erevitiv
väg, anskalkas till metalliska konven» köl sta, kning.
Vart förslag är, att ven i stället köi vela» uti skulv-
700 Stst!- set, Lanco-kktskotten,
»eölar, bvaröera pä 100,000 L:ör; ak dvilken körösl-
ning någon olägendet s^nes oss ej kunna, i något kall,
uppsta.
Vi Åberopa i öfrigt öen ak oss i 9:60 puncten sk
vär okvannämnöe reservation litreööa mening, stt åt¬
minstone ^ sk Langens berörös grunökonös belopp
4,4oo,ooo L:ör L:co mätte rese,veiss såsom bvpotdsk
kör upplåning sk meöel till möjliga kramtiöa bedok sk
rilkverinkäp kör reels konöens körstarkanöe; men pä
»let stt öenna sonö emellertid wä kunna göras nyttig
kör Lanken igenom tillökning i »less räntevinst, ocb
onvänöbar till lVäringarnes fortkomst veis förkofran,
ms Lanken pa clenns sistnämnöa öel sk öetta Lspital
grunöa en utsträckning sk sin lånerörelse i Discont-
väg; men till kärekommanöe ak ali kardäga, karle kör
seöelstockens tillökning, ocd kär konclens minöre snars
tillgängligdet vicl pakommanöe kramtiöa bedok till yt¬
terligare silkver-inkäp, om saöant emot körmoöan skulls
kramställa sig, dör »lenna läne-rörelses utsträckning
egentligen afse beläning ak saöana in- ocd utlänclska
varor, som kör nsrvaranöe ej äga läne-rätt, men arv
sk »len art, att öe som pant kunna antagas, ocd öeri-
dlancl käreträclesvis ritorr 8pannemä>, upplagö uti 8ta-
pelstäcler kör export-tillkällen, eller pä snöra bestäm-
öa ställen kör kramtiöa inrikes bedok.
8kuIIe L. 8t:r ej dana kör goöt viötaga någon kör-
öelning ak öen stora skulökördinöelsen ka vi sluteligen
körena oss uti öet sk Hr Öfverste Lefren kör saöant
kall köreslagna alternativ.
Letänkanöen, Ik:o Z. isi
Lagman lag anser lämpligast, att, pä satt
klr Öfversten Lefren omnämnt, L:g:sLontviret ma, i
modn ak Länkens dedok, anskaffa, oed till Lanken af¬
lemna större eller mioöre öel ak öet nu ikrägavarsaöa
skulödelopp.
2:0 r a/sccnrks ö//»ge utk Fefa/r^atrcket L
/rögor -
Orekve v. i5c/rsverrn. lag kar viö Utskottens kör-
»lag i akseenös pä Lreöitiven anföra, att öessa förslag
s^nas m ig/örkr^rg-r ^ öels öerlore att öet tilldör 8tats-
Lltskottet a/kena att köreslä öem, sa till belopp som
till utgäranöe, öels öerkäre stt i sakens närvaranös
skick, öet s^nes mig utgöra ett absolut vilkor kör mäj-
ligdeten att stergä till »röning, att ^örst bestämma
gränsen emellan permanent lag kär förvaltningen »k
Lanken i allmänbet, ocd R. 8l:rs rätt stt gikva regle-
mentariska käreskrikter i vissa öelar ak öenna kärvalt-
ning, gällsnöe kinn riksöag till riksösg.
Den, allt ikrän är 1668 existeranöe, men unöer
»ensst kärllutna 20 arén föga respecteraöe Lanklagen
säger: "att ingen," ocd säleöes ej lieller L. 8t:r,
"kan commenskera mera utur Lanken än sin ösrslsöes
äganöe avanee;" L. 8t:rs öispositionsrätt öfver i Lan¬
ken bekinötlige meöel, sträcker sig enöast till ärets
bedsllna vinst oed öeras befattning ineö Lanken, sträc¬
ker sig icke längre än stt oröniugen i Lan¬
ken samt öensamma oc/rförsvara.
lXagon L. 8t:rs creöitivrätt dos Lanken, eller,
dvaö »om är öetsamms, assignsringsrält utöfver ägan-
>02 8tats- ocb Lanco-Dtskottens
Le avanee ock utöfver Lrets beballna vinst, borsie sl¬
ik iZ mer kunna komina j kraga; ils,af följer ej att
icke k. 8t:r genom Lanken skulle kunna betjena; meL
Ian, men k. 8t:r mäste i säLsnt fall unLerkasta sig
samma vilkor som för länsöKsnLe i allmänbet konas
bestäinLe.
ilag kan Lerköre icke unLerläta att frånsäga n,ig
allt LeltaganLe uti Utskottens lili K. 8t:r akätna i»-
lijuLning att Lssluta om beloppet af ile creLitiver ös
bsLanefter ämna utställa pä Lanken, innan äligzanLet
blifvit fyllLt att stifta lag för Lanken.
Ll ili. fa//?rst/crrr^.- 3ag föteuar mig uti Lenna l!:,
Orekve Lckrverins Leservation.
Drosten ilag instämmer jemväl nti sam¬
ina Leservation sä viclt clen rärer cle i 63 §. Leg.kor-
inen omnäwnLe LreLitiver.
brill, I kraga om stora LreLitivet
lär jag tillstyrka, att i bänLelse Letta uti Legerings-
formen pä Lanken utställcle LlreLitiv skulle af X. äl:t
liftas, Letssiuma skal! till Lanken äterbetalas genom
krigsgärd, som genast, genom X. lVbts kungörelse,
uppå af L. 8t:r nu lästställanLe giunLer, koininer att
utskrifva;.
Dnligt Lenna Zsigt anser jag ock, att v>L bevill-
ningens uppgäranLe borLe gf L. 8k:r bestämmas utgä-
ranöet af en tillfällig fyllnaLsafgift, för Len bänLel-
sen att Lilla LreLitivet, till stöire eller minLre belopp
skulle lyftas samt Lenna fyllnaLsafgift genast utgå,
»neL uppLrag Le,jemte ät LiksgälLs-Lontoirets li:rr
6 e t 3 n k a n L e n, lV:o Z. >o3
fullmäktige, att efter uppgikvanLe ak beloppet, Iros
AI:t snltälla om kungörsnLet af Lenna fyllnacls-
äkgikt.
LeträlkanLs Länkens ränte-revenuer fär jag för¬
klara, att enligt min öfvertygelse, lisLs Let säkraste
rneLlet till realisationens l>ef,ämjanLs varit, att Lanken
för Letta änLamä! lätt oasko, taLt Leiiälla oel, använLa
Lssamma, Lii Len IiänLelse att för 8tatsVerkets bebof-
ver nöLvänLigt ett LiLrag akLankens Läntevinster skul¬
le päräknas, Let är en pligt att snarare genom be¬
villning fylla Lenna brist, än genom borrttaganLet sk
Länkens naturliga förmåga att pä ett varaktigt sätt
för framtiLen försäkra Lealisationen; bestänL, utsät¬
ta IVationen kör att om >oä >5 är se en ny Langus-
route r kräga.
fammarberrs KosenL/ar/.- jag reserverar mig emot
Le af Utskotten föreslagna staLganLen, röranLs er¬
sättning till Lanken för Lo sn,ninor, som kunna loftås
ä stora kreLitivet, emeria»:
pä Letta sätt viL sjelfva lyftningen inga sLLane för-
LinLelser komma Lanken tillbanäa, genom Irvars
ökverlätanLe pä anLra Len kan goLtgöra sig sina
förskott: oclr
Den krigsKöstnaLskonL Le sig forsamlanLe 8lanLer-
ns kunna bevilja, för sä viLt Len ingär i kontan¬
ta penningar, »tvifvelaktigt beböfves lör Le fortka-
ranLe krigsomkostnaLerne, Lä säleLes enLast lan till
betäeKanLe af Lanken? forLran återstå, livar före
Let är mera meL orLning ökverensstänrmanLe ocb
lo-4 8tats- ock La nco-IItskottens
tillika jemns? större säkerket to? Lanken, att pä
förband kafva stadgat, att Lanken vict sjelfva lyft¬
ningen af kr.editivet fä? sädane skuldförbindelser,
som <len med lättket kan försälja elle? förpanta;
kvarföre vek, dä jag tillika icke betvillar att sedan
kos oss en allmän kredit, pä stöd af lagens sk^dd,
klifvit grundad, in- elle? nirikes, nä? kekofvet päkal-
lar, lanebiträden pä billiga vilka? skola erkällas, jag
tillst^rker att It. 8t:r mätte stadga följande, nem¬
ligen:
"Lör keloppet af ilen summa, X. äl:t kan kom¬
ma att i Lanken ä stora Xreditivet I^fta, skall Liks-
gälds-Xontoiret uncler samma dag lyftningen sker,
utfärda förkindelse?, ställde till Lanken eller ord?., le¬
dande pä jemna summa? af minst roos oek kögst
io,ovo L:dr, med ränta efter 5 för ivo om äret ock
ined pantförskrifning för räntan ock en ärlig amor-
lissementslond af 3 p:e., utaf en motsvarande summa
af tullmedlen. LiksgäldsLontoret dock alltid lorbekäl-
lit, att efter 6 inanaders förutgängen uppsägelse, ds
utgifna förkindelseroe inlösa.
Hvad afse? det mindre kreditivet anser jag mig
köra tillstyrka att L. 8t:r mätte vid kvarje Liksdag
tillförbinda sig att för de kreditiver, de kunna be¬
vilja, utan att derföre keköfva sammanträda, vid 8tats-
Legleringens uppgörande anvisa tillgäng till ränte- ock
aino, tissementslond.
I fräga äter om Liksgälds-Lontoirets Kreditiv-
rätt a Lanken, till linnid för 8tatsbristen ock egne
kekyf, anser jag, i likket med kvad af wig yttrats i
L e t ä n k a n d e o, X:o 3. r o5
afseende pä det för kkrr Lullmägtige i Lanken före-
slagne kreditiv till metalliska fondens förstärkande,
mig köra tillstyrka att Lreditivrättigketen för Liks-
gäldskontoirets Il.rr fullinaktige mä utsträckas till
fullt 1,000,000 L:dr, kvarak jag icke kan inse någon
menlig påföljd. I öfrigt fä? jag föreslä att af Län¬
kens kekällna räntevinst, derunder inkeräknad Läntan
ä dess 8talsford, an, men efter afdrag af alla kost¬
nader ock förluster, skall för sr i83o ock de följan¬
de arén till ock med det, dä nästa Liksdag infälle?,
sedan först anslaget af 266,666 ^ L:dr till reela fon¬
dens förstärkning algatt, ökverskottet ända till ett be-
lopp af L-dr 370,000 till statsverket allsmnas, att
användas pä sätt L. 8t:r förordna; kommande kvad
ytterligare kan öfverklifvs, att inga i Länkens låne¬
rörelse.
Öfverste I Laga om äterbetalningssättet
as stora kreditivet instämmer jag uti den af Xammark.
Losenklad algifne reservation, med endast den skiljak-
tigket, att jag anser den föreslagna ärliga amortisse-
mentz-fonden körs kestämmas till io proc:t.
Hvad keträlfar lilla kreditivet sä, med fästsdt af¬
seende a vigten oek nödvändigketen deraf att L:g:s-
Kontoiret ma kunna ä egen Kredit upptaga desse me¬
del ock till undvikande as ali ytterligare förlust för
Lanken i detta känseende fä? jag föreslå att L:g:skon-
toiret ma berättigas att till säkerket för de län, kvil-
ka, i ock för utbetalningar ä killa Kreditivet kunna
upptagas, k^poticera tullinedlen till ett belopp af 5
proclts ränta ock 5 proc:ts afbetalning ärligen.
io6 Ktats- ock Lanco-Dtskottens
LanrliekcäLet ^segarc/tr DvaL keträtkar fnägan om
stei ketalningen af Le sä kallaLe Ktona ook Idilia Lne-
Litkven instämmer jag till alla Lelar uti cist sk Kam-
mank. LosenkIaL osli Öfverste Lefren asgifne )>tranLe,
ock anser jag, lika mscl län Kammanlienren, att L:g:s-
Lontvirets temponaina 6>ecktiv ä Lanken konLt, ock
utan någon menli» päfäljL kunnat utsattas till fullt
1,000,000 L-Ln; men i asseenLe äten pä använLan-
Let al Lanken? nänke-revenuen kan ja» ej unLgä, att
fullkomligt instämma uti Len af Ike Lnik. LeutensckölL
^ttnaLs åsigt.
»
Liskopen T^/^se/rus/ Uti Len as Lammark. Lo-^
senklacl asgifne reservation san jag mi^ sonens ej min¬
nie i afseende pä atenketalningen af cle i 63 §. Leg.-
Lonmen vmnämncle LreLitiven, än oek i fnäga om ke—
loppet a clet temponaina LreLitiv ä Lanken, kvilket
lön ii^viLen as Ktatsknist8umman ock L:g:sLontoi, ets
egne kekos klisvit lillstvrkt.
OnosskanLIanenHäer/Trarr.- äernzts Let jag nesenve-,
nan mig emot ILtskotkens keslut rönanLe äterbetalnings-
sättet at Le sä kalkmle Ktona ock Lilla LreLitiven, i
kvilket asseeencle jag fullkomligt instämmer uti Le ak
tln Lrik. LeutensckölL ^ttraLe ssigten, ansen jag mig,
i enligket känmeL, kona tillslvnks attIanken, till LesS
eonsoliLation mä sä kekälla ock tillgoLonjuta räntan
ä Let okvsnnämnLs keloppöt ^,^00,000 L:Ln, kvilket
ansetts kona utgöra en Lanken? gnunLkooL.
Lrikerre L/iarrs oek Lrukspatron /7/sr/rger.- Vi
sonens oss uti Let as Kamma,k. LosenkIaL ock Ös-
LetankanLen, Km Z. 107
vensts Lefren asgitne )tttnanLen, ang:Le atenketalnings-
sättet as <Ie sä kallaLe Stona oclr Lilla LreLitiven.
LommenceLäLet //e»,Lerg ock OnosskanLIaren Mör¬
berg.- Vi sä jemväl i sistnämncle tvenne frägyr oss re¬
servera, meL tillstvrkan, att Lessa LreLitiv mätte Zten-
ketalas antingen pä sätt Kammark. LosenkIaL föresla¬
git ellen oek genom genast päkjuLen krigsgärL ock
f^llnaLs-asgist.
LäLman äag instämmen i Letta känss-
enLe fullkomligt uti Len as Un Knik. LeutenskvIL ^t-
tnaLe åsigt.
LanrliLäLet //--I fnaga om 8tona Ln.e-
Litivet förenar jag mig uti Len as Kammark. Losen-
LlaL algitna reservation, meL enLast Len skiljsktigket
att jag, lika som Öfverste Lefren, anser Lem arliga
amontissementslooclen kona utsätta? till lo pnoett i
stället för Z prvctt. ^
Kmiralen v. Domprosten /7o//?»krö/7r.'
Domprosten f/eur/r/rn Lrotesson //ässe/rot/r.- Kinot Ut¬
skottens keslut i inäga sä val om atenketalningen at
Ktona LreLitivet som ock ang:Le ksioppet as L:g:?6on-
toirets temponaina Kreditiv ä Lanken sä vi oss reser¬
vera meL äkeropanLe af kvart Knik. LeutensKölL ock
Kammank. LosenkIaL i asseenLe Kära föreslagit ock
a» färt.
klokätanskalken OnosskanLlanen
/ Lagmannen Ktaä/en Domprosten /
krolessor rt/orerrn Lnosten Lector /träruarr-
iv3 8 t a tr- vctr Lanco-bltskottens
r^er, Vi fä, under åberopande af ds förslagen Hrr
Leuterskäld ock Losenblad uppgifvit, reservera - oss
emot det as sltskotten sattass beslut om aterbetal-
ningssättet af 8tora Lredilivet.
brukspatron /iangenLer§.^ Lmot det H. Utskot¬
tens beslut, att as kommande 8t:r ma afgäras pä bvad
satt Lanken skall erbälla återbetalning sör bvad den
i oeb sör 8tora (lreditivet särskottsvis utlemnar, sär
jag reservera mig gs säljancle skal:
i!o limedan ja» tror, alt om Lanken bädanefter
ej skall Komma i samma invecklade beroende tillstånd
som förut, nu, sörsamlacls 8t:r bära bestämt afgöra
sragan.
2:0 Lwedan jag ej kan undertrycka den öfverty¬
gelse, att det särsta medlet till vinnande as Länkens
soliditet, mantels upprättbällande oeb en påtänkt rea-
bsations bestånd, om den blitver besluten, är att till
alls delar oeb sä fullkomligt skilja Lanken tran 8ta--
ten, att Lanken ej mä kunna släggas utbetalningar,
eller annorledes slitas.
3:o Lmedan under sredens lugn oeb goda Zr bä-
ds borde oeb kunde, af den Länkens vinst som ingär
till 8taten oeb Öfverskottsmedlen besparas ärligen
400,000 L:dr sä att pä 2 är den erforderliga sonden
sär 8tora Lreditivet vore gifven, bvilken estel band
ekä insättes i Lanken sär alt i lliscontväg utlänas emot
ränta som tillfäll 8taten.
Oenom en sadan mesure vore Lanken genom viss
lid försäkrad om återbetalning af Lapitslet dä det
Letänkanden, X:o 3. , oq
liftades, oeb vid olyckan af ett inträffande krig lVa-
tionens krafter genom krigsgärd eller ökad Bevillning
ej genast bebäsds älitas till sällande as de aldrafärsta
bebosven.
4:o Lmedan om 8l:rne nu uppskjuta gsgörandet
sk förevarande fraga, skulderne troligtvis blesve sä
manga oeb stoi a att Lanken säkert blesve den sista som
erbäll betalning, oeb kanske alldeles ginge i mistning
derom.
Lagman oeb (lowmereeLädet santesson
Dme, Lllskottens förslag rörande anvisande pä Lanken
as det 8tora Lreditivet, som enligt 63 §. Leg.sormen
skall lemnäs X. N:t för den ol^ckeliga bändelse asett
inträffande krig mäste vi reservera oss i den del, att
Utskotten ej föreslagit nu genast användbar godtgö-
relse derföre, i sall as lastning, bvilken ej later göra
sig medelst den pä 8tatevs vägnar af L:g:sLonto>-
rets Lullmägtige afgitvande skuldförbindelse för bela
summan, oeb dess bänvisande ater tillkommande 8t:rs
derom fattande beslut oeb genast användbare, samt
derföre indelade i valeurer frän oeb med 1000 till oeb
10,000 L:dr, oeb att lullintraderne derföre b)potbe-
ceras.
Likasom vi ansett det st LancoVullmägtige lem¬
nande Lreditiv ak 600,000 L,:dr silfver bära i stället
bestämmas till L:dr 1,000,000; sä kunna vi ej beller
undgä att förklara var enskildt» mening vara, att det
belopp bvartill det st Vullmägtige i L:g:sLvntoiret lem¬
nande temporaira Lreditiv ä Lanken för begagnande
Ilo 8tats- ock 8 an co-bltskot le N5
unöer cleo lid as äret, öä 8:g:sLontoirets utbetalnin¬
gar soifia större summor, lin öess päräknaöe inkom¬
ster kions insluta, kör bestämmas till ej minöre lin
1,000,000 8:ör i stället för 600,000 8:ör, som Utskot¬
ten färeslsgit; t^ öet mätte ej skaöa att kafva något
öfver oek 8. 8t:r körs icke kunna öraga i tvifvelsmål
stt öeras bullmägtige ej begagna as Lreöitivet en skil¬
ling utöfver kvaö nöövänöigt solö,SS.
I skseenöe slutligen pä Utskottens beslut, stt in¬
gen to, minskning 1 bankens lånerörelse mä egn rum,
önska vi, uti öfverensslämmmelse meö lotöe ^puncten
af var reservation viö bin.bereöningens förslag", stt
raöant i stället skulle uttryckas meö köljanöe orö:
I7ti bankens lånerörelse i öfrigt ma kvarken nå¬
gon inskränkning till beloppet eller någon annan liuk-
vuösaklig rubbning gf nuvarsnöe lan-s^slem ägg rum;
i följö kvarak län pa Oulö oek Silfver, Metaller ock
xa Väg staenöe elfecter, samt g bänebancoObkgakio-
ner lemnäs käöanesler, som kittills, till obegränsaöt
belopp efter rörelsens bekok; äfvensom (lreöiti verns
för fern-Lontoiret oell Manufactur-visconten okörän-
öraös fortfara; i fall 8. 8t,r skulle besluta, alt icke
tala akbetalningar pa Ikastigkets- ock Oölingslän, samt
pa säöana län, kvilka Iiittills innekakts gf vissa 8täöer
vek Menigketer, aler ulga i samma väg, komma öes-
sa att öfve, flottas pa 8örelse8onöen för län pa kort
tiö, öet vill säga, till Oiscontbonöens förstärkning
utöfver kvaö öen för närvaranöe är, samt meö säöan
föröelning emellan öe serskilös baneDistricten, som
8etänkanöen, 8:0 4- 1 > l
en reöan vunnen erkarenket eller tramöeles köränörs-
öe forkallanöen anvisa.
N:o
(bil)
8lals- ocli LllncoI7t8!iott6ns ullLttin,1e, suAZcn-
nötlväucliZltLkcit at' ej minclre Zts^illiAe
A>unäI.',Z8ko, aneli inFar, lin oclv en fördätkr^ä
1uA8l,iskninA sor Lanken.
1^. l>l. Konungen kai', "viö tillkännagifvanöe af Dess
förväntan, att 8. 8t:r mätte om banken tororö-
na pä ett sätt, som befrämjar m)ntväröets staöga,
samt belastar allmänt ock enskilt förtroenöe, jemväl
fästat 8. 8l:s uppmärksswket öera, att unöer öet
öen personliga friket ock säkerket, som svenske Meö-
borgare njuta, befästas af bagar som stiftas af bo¬
rning ock Ltänöer gemensamt ock icke utan begge
Ltatsmagternes gemensamma beslut kunna föränöras
eller Kalvas, aterstär likväl ännu för Sambällsbvgg-
naöens fullkomnanöe, att ät öe beslut, som röra grun-
öen för egenöomsrätten gifva en större graö af lag-
stiftanöe nsöränöerligket än liittils."
Vigten af öenna konungsliga erinran, mäste er¬
kännas ak Kvar ock en som egnat nägon granskning ät
bankens närvaranöe grunökörfaIlningar; ock väöan ak
öenna okullkomligket i bagstiktningen kan man ej kel¬
ler unöga att inse, viö granskning ak öen kistoriska
teckning öfver 8ancoVerket, unöer förllutna tiöer,
som Utskotten, efter öet 8. 8t., viö 1820 ars bikröag
ri2 8tats- ock Lanco-Dtslottens ,
karrttagit ilet förlåt kvai-meil Ranlovei let ilittills stätt
omkägnailt, varit i tillfälle stt nu tor k. 8t:r fram-
IsZZa.
t?a gruncl käraf, oell <lä man s^nes ej böra län¬
gre uppsljuta, att, genom en lag, upprättacl enligt
8verigss allmänna Ragstiftningsprineip, lägga grunit-
valsn tor Ranlens siamticla förvaltning; Z/ts^otterr
rru/o> A. Lc/ro/vet a/' en saiZs» ZagstZ/Z-
ur/rg ^o> F.rn/^en.
lill ytterligare betr^ggancle gf ilen oröning, i Ri-
lets Denningeväsencle man önslar äter inkors, kafva
ilerjemte Dtslotten ansett:
att r c/en väg gruni/Zagarne Zenrnn öv/iet en ^»c/an än-
«/r/»g Lori/e LereiZas r 72 §. som /ö> /rnnrtii/en ^a,r
a/Z>ö/'ir <rZZ ZttstäZZeZ^e a/ Fnnäen^ -r/iggnni/en mot egne
ZZrccZZiorrr /
Oell vilja Dtslotten, i Långelse k. 8t:r slrulle tinn»
nöclväncligbeten af förstnämnöe Dagstiftningsätgärcl,
framdeles i förening meä lag Dtslottet uppgöra oell
för k. 8t:r framlägga kufvuclgrunöerne till ilen blif-
vancle RanlRagen.
Ila Reclamots särslilclta ^ttranöe åtföljer.
Den ro lunii 1829.
öÄrskZZiZt ^-ttrani/e.-
Drefve v. ^c/tverZ».- lag clelar ej ileras åsigt, bvil-
la i gruncllagsparagrapber söla garantier mot fram¬
tida "inställelser afLanlens äligganilen mot egne cre-
ilitorer."
Ln
8 e t ä n l a n 6 e n, ?l:o 4. t tZ
lin Regeringsform är e- neli Ian ej vara annat
811 beltenlelt ett n/t-r/ emellan bollet ock iless Rege¬
ring, kuru i sawkällsorclningens väseniltligaste rlelar,
item emellan vara slall; elen utgör beslrifningen pä
öeo öem emellan uppdragna rägang. Dtt foll, rege¬
ringsform, till sin iilee Zltlre an bärle lag ock rlomu-
remslt, län ej ga längre än blott anttila 6e relativa
förkällanclen för kvilla lagar skoZ-r utarbetas.
8a är, bos oss, ilen satts som uti 86 §. as R.
R:o blifvit uppställd, uti serslilö L^r^clsriketslag Ut-
vecllail ock öess lagbestämmelser ställile i öfverens¬
stämmelse weil cle allmänna grunöerne för var öfriga
lagstiftning. 8a är öen i vär R.k. uppställrla satts af mioi-
»teriell ansvarigbet,uti serslilrl lag fullständigt utvecllaö.
Den i k. k^ns 72 §. uppställila sats, stt k. 8ttr»
Ranl, <let vill säga: ileras principalers eller tollet»
Raol, slall ostörd förvaltas af RuIImältige, tlem ils
sjelfve ilertill föroitlnal osZöri/ nemligen fran Re¬
geringens sirla kvacl /orVaZMrngen betrstka, , län ej
innekälla mera än sjelfva sattsen.
t serslilcl lag mäste bestämmas grUntlerne för
sjelfva/orvaZMrugeu, i bvail ilensaMma län röra en-
rlilll wans rätt ock ^orVir/mZ/rgsötgäri/erve lunna lili
föremål för tlomares pröfning. 8äsom ilenna latz mäste
ställas i öfverensstämmelse me6 grunöerne tor allmän
lag, mäste vcl meö öensamma ställas i öfverensstäm¬
melse samt vara clensamme Nnclerorilnsöe, <le o,iZ,iZ/r-
gar, stai/g«rr oc^ regZementen som R. 8t:r, livall Van¬
lien» förvaltning beti ältar, för sine kullmältige uttar-
114 8 t a ts - ock Lanco-I/t skottens
clat, neli lill följe af orclal^clelsen i 72 , v/cfcrre
utkärcla kunna.
fluruvicla till Lanklsgs stiftancle korciras f^ra stänös
sammsnstämmancle beslut, eller om clertill enclast sor-
clras 8>Zn<lers pluralitet, sanisällt mecl Xvnungen, sr
en fräga som s^nes mig lätt besvaraci.
klär sr ieke finga om eli ccmslrtttkccme// utan fra¬
gg om ett cro//t fö, Iiällancle; clen lag som sökes,
kvarsk bekofvet icke loir blifvit ock icke förr kuncle
f>Ii sinligt, än Lank8ecrctessen uppkört, mäste stiftar pä
sätt annan civillag stiftas.
fag inser ej kvarköre en civillag skulle ge min-
clre garantie ät clen som bekökver akalla clensamma,
till stöcl för sin kränkta ratt, än clen som man tror
sig ega i en gruncllag, beslämcl för keit snöra äncla-
mäl än att tillämpas civila förkallanclen; men jag för¬
utser, att, om man unclerläter att berecia civillags ga-
rautie emot felaktig förvaltning af Lanken, i tanka
att berecia en säkrare g, uncllagsga, antie, sa kuncle
möjligen lootcle är ga om innan L. 8t:r sä sammcrn-
att clenna garantie blir gifven.
K:o Z.
(Lil.)
8tats- oell Lanc!oIIl8^olleN8 ullätancle om nä^rg
UimsieliZa anseöcZe ätsclganclen för framtiden i
slseoncle )tä 8ä väIför8teL!nkel6n, som unclergf-
öelniliZgl no aföet Notallisks i 8itfver.
(fe >om Lemiss frän L. 8t:r tiar till förenacle Ilt-
Letänkanöen, X:o 5. r 15
skotten ingått ett af Herr Hjerta X 6. uppgifvet oek i
alla sina cletailler utsrketaclt förslag till körorclninz
om äl^ntfoten, uppstälclt i alternativer, uncler förut¬
sättningen att antingen 128 8K. eller >44 8K. L:co8ecl-
lar, pä kn Liclr 8ilfver8p!e efter 1664 ärs N^ntorcl-
orclning, komme att för en klifvancle äl^ntbeslämning
tagas till gruncl.
Ilti förra Alternativet, 6et encia, som, i samkancl
meö kltskottens kittills preliminärt Uppgjorcle körslag,
kunnat klifva föremål för nägon kekanciling, är fram-
stalicltr
Xtt ^äele/t för 8venska 8ilsveräl^ntet skulle klif¬
va Liksclaler; clenna Liksclaler innekälla i kin8ilkver
22ö-looo:clelar ak I L. VictualieVigt; fltm^ntning ske
uti sticken ak kn, knkalf, ock knsjercleclels kikscla-
ler; ock alla clesse iVI^nt innekälla lie kjercleclelar
tint 8ilfver ock kn kjeröeclel Xoppar till ^Klliage;
k vai jemte i öfverensstämmelse kärmecl upptagas, spe¬
ciella 8ta>iganllen sä väl angäencie lkl^ntens Lrutto
vigt ock Lemeclium clerä, som nettoviglen eller l>al-
ten ock clet clerä erkorclerlige kemecliuio; äfvensom i
serskilclta artiklar är afkancllacjt, ocn Oulclm^ntet,
om Xopparm^ntet, samt om myntning, smältning
ock probering.
Inom förenacle Utskotten kafva, kvarjeksncia mer
ock minclrs fullstäncligt utvecklacle förslag ock fram¬
ställningar i samma ämne, äfven blifvit gjorcla.
Oä frågor ak clenna beskatkenket enclast kunna
utgöra önskningsföremäl kör L. 8t^r till X. lkl.-t, som,
enligt Legeringskm mens 79 kar 6en köga rätt sig för-
,i6 8tats- oeb 8anco-I7 tsk o ttenr
beballen, att lala slä m^nt, nnller itel vilkor allena
alt löräntlring i Rikets IVI^nt till skiol eller korn, ej
mä ega rum utan k. 8t:rs bifall; sa bskva Utskotten
kunnit ofverLöcligt att uti lierås Rörslag till k. §t:r
upptaga säliant, som lie ansett tillböra lietailierne sk
lien egentliga lVl^ntOrliningen, eller Reglorne kör ut¬
ökningen ak IU) ntnings-oeb Rroberings-Vrket. Utom¬
dess bakva Utskotten velat mell sorgfälligbet unövika
att bär inblanda något som skulle kunna motver¬
ka, stei balla eller försvara inköranöet i sinom till
ak en n^ IKlzmtkot, uppgjorli ekler sällan» Rationel»
gruncler, att öen eglie öfverensstämmelse, ej blott inom
sig sjelf i kraga om unlieraflieiningars tjenlig» bestäm-
manöe ekter lieeimal, ulan äfven i körbäilancie till lie
stsllganclen om mätt, mai oeb vigt, som kör banöet
kramrleles kunna komma att gälla, klen krägoroe om
enlieten oeb uncieraklieiningarne ak liet lVletalliska lklzsnt
rom skall till föreslagen inlösen ak Länkens 8e«llar
begagnas, bakva lioek kunuits utgöra ämnen som ej
borcle belt oeb ballet förbises ak k. 8t:r, «lä mintets
vigbet oeb begärligbet i Rörelsen, samt en större eller
minöre be^vämligbet oeb lättnarl vili beräkningar,
väsenöteligen ak saöaoe körbällanöen bero.
Derviö bar Utskotten körekomwit:
^Ktt lien verkliga ^n/reten för 8veriges metalliska
N^nt, som i närvaranlie »tunö Lnnes, nemligen i 8ilk-
ver8peeieRiksliaIern etter 1664 ärs äl^ntOrlining, är
allcleles för stor, i körbällan6e till nästan alla anclra
vänöerr lillot; oeb körclenskull väl ma kunna, i mokn
sk rellar, bekntelig tillgäng, ikrän Lanken utgikvas,
Letänkanlien, IV:oZ. 1, ^
men ieke villars präglas, eller för framtirlen, oeb när
bäröt Al^nt äter kommer att i allmänna rörelsen er-
IlZIIa gängbarbet, antagas såsom gruncl för penninge-
beräkningar. Rnligt erka, enbeten oeb kunnigare 8tats-
mäns enstämmiga int^ganlie, är en läg Raket viri IVl^a-
tets beräkning, ak mveken köl tiel kör ett lancl, såsom
i allmänket billraganlie till lägre priser pä lifvets kär¬
sta käinäcienbeter; äfvensom man tzrckt sig linna att
en jewnare illogbets- oeb sparsambetsanlla uncler sä¬
llan» körbällanöen smäningom utbilöas bos lie lägre
Llasserne oeb Llassan ak Rolket, just genom vanan
att käst» begreppet oeb lankan pa öeu i clr^gt rilker-
tal benämnöe lägre Valeuren, i stället kör en bögre
Valeur uttr^ekt i ringa rilkra. lillkället bör alitsa ej
nu lemnäs obegagnallt, att kör Lveriges äl^otberäk-
ningar Kunna lägga till grunll en lägre Rnbet än rlen
bittills antagna.
vä Utskotten unöer sällan Lzmpunet villars ök-
vervägat lietta ämne, bar <let tyckts Utskotten, att
såsom Zn/ret lämpeligast borrie bestämmas, antingen
ett IVI^nt, svaranrie i Vär<le mot i R:<lr i L:eo8elilar
eller 18 sk. i Hillver, ekler 1664 ärs lVl^ntkot, eller
ocksä ett lVl^nt, utgöranlle ^tcielar ak list n^ssnämnrie,
oeb säleöes till värrict lika mell Rn R:<lr Riksgälris-
Lelllar, eller 1a sk. Silfver ekter ,664 ärs lVl^ntkot.
Utskotten bakva lemnat köreträcie ät list selinare
ak rlessa ^klternstiver, oeb clet ak köljanlie skäl:
^ktt liä beräkningen uti Riksgälris-Rikscialer ännu
i allmänna rörelsen är gängse vili lie liesta lilpiilier,
»kulle antaganclet såsom Robet ak en bögre Valeur
li8 8 kats- ock Vanoo-I7lskoltens
meö ö^lik benämning sk biksöaler ock öcrtill köran-
ö« utgrening i skillingsr ock runstycken, säkert nog,
viti skeenöe realisation, verka öertill, att sils srliets-
löner inom la är klefve uppstegrsöe till samma Nu¬
mera ire i banco, som förut vsrit beraknaö i Xiks-
gälös8eölar,
lktt ett lVf^nt motsvaranöe 12 sk. 8i>fver, star i
en jemn vek för sils lätt fattlig proportion till
öet forrs 8ilfver8pecie>s^ntet, kvaraf Delbiksöalern
efter öenna grunö bljfver liks meö 4; Ireöjeöels Xiks-
öalern meö Un ock H; 8jetteöels kiksöalern —
meö Hröelar; lolfleöels biksöslern -- ipeö ock
Ijugufjeröeöels biksöalern meö ^:öel. Dvaremot
ett U^nt sk 18 sk. 8ilfvsrväröe säsom Unket anlaget,
skulle 1 förkällanöe till öst förut känöa 8i>fverm^n-
tet, framställa längt wers invscklaöe, ock för öen
enfalöigaro (Klassen svårligen begripliga proportioner,
ocl, i köljö öersf ssnnolikt molas meö misstro ock
motvilja,
/ktt biksgälösbäkningvn också, viös lättare ock
jemnare än öeni banco, lämpar sig till öe gamla bäk-
nesälten i blälgr, i Uark, ock i Daler, Käöe koppar¬
mynt ock sillve, M)Mt; k vilks till en öel ännu i visss
banilsorter klifvit kikekällne,
I öfverensstämmelse meö öesss ^ltraöe äsigter, ks
Utskotten vörösamt tillstyrks k. 8t:r;
att, i sammankang meö frägorne om m^ntbestäm-
ning ocl, realisation ä 128 sk. b:eo för 1 b:ör silf¬
ver elter 1664 ärs mzmtlot, b. 8t:r kos X. IVI:t i
unöerö:ket ankälla, stt en lägre 5a keröröe
Letänkanöen, iVtoo. , 1 g
,664 ärs N^ntoröning utsätter ock >776 ärs realisa-
tions-föroröning äkeropsr, mätte för muntsö, kai lan-
öerne ock penninge-beräkningen i Kanöet bestämnias;
ock öerjemte unöeröänigst föreslä:
a) ^tt till säösn ^n/tet ms antagas ett silsverm^nt sf
lika väröe meö 12 skillingar silfver efter 1664 ärs
mzmtlot ock alitsa enligt 1 ealisationsgi »nöen mot-
svaranöe väröet af 1 bör biksgälö; samt att öetta
mä blifva öet största m^nt som i silfver kominer
att präglas.
^tt vmförmälöe fl/^/rk§,r/rck ma benämnas r
ock öetta namn öerä uttryckas, men tillika
såsom upplysning om öess egenteliga väröe ocl, be¬
räkning i förkällanöe till kanöets gänzbara seöel-
m^nt, utsättas neöantill i alskärningen, ^kbbrevia-
tionstecknet: K/g rfs.
c) ^ktt af öetta största silfverm^nt äfven mä präglas
en kälft, motsvaranöe 6 sk. silfver eller H gf gam¬
la biksöalern, efter 1664 ärs myntfot.
«f) ^tt af öet n^ssnämnöe mintet likaleöes mä präg¬
las Xn Hälft, motsvaranöe fjeröelen af föreslag,>e
största sillverm^ntet, samt 3 sk. silfver eller ^ af
gamla biksöalern, ester 1664 ärs Al^ntlot.
e) ^tt utom öess ma fortsättas prägling af öe förut
brukliga 4 ock 2 skillingsst^cken i silfver, motsva-
ranös H ock ^ af söreslagne största 8ilfveräl)'ntek.
Dvaö ater beträffar bälte» eller linkelen »f <let
n^a mintet, sä förena sig kltskotten i öen öelen meö
bvaö Dr Hjerta föreslagit, nemligen:
att ^ kiisillver ock ^ koppar eller allinge mä för
>ro Stats- ock Lanco-Otskottens
»3 val Kukvucim^ntet sow unöeraköelningarne begag-
nar; kvilket utgör lien sa ksllacle l2-iäciiga balten
som oeksä numera är i Xorra B^sklanll tlereställes
antagen.
Åtskilliga Lellamöters reservationer ätkölja. Oen
»o ^unii 182^.
Leserv ationer.
Orskve v. <5cösverr».- Oä ett amne ak berina ke-
»kalkenket blott kan utgöra ett änskningsmäl krän 8t:rns
till X. kk:t liar jag ansett clet göra tillfyllest, om Ut¬
skotten föreslagit L. 8l:r att kos Ii. IVlrt anmäla öe-
ras unllerrl. önskan att en lägre enöct än 1664 ars
myntfot utsätter oek 1776 ärs realisations-köroröning
äkeropar, mätte kör Svenska m^ntkeräkningen bestäm¬
mas, n,eö ökverlemnanlle till X. lVlt att kör säöant
änciamäl Ista uppgöra lämplige speciel» staclgaoöen.
^ag kan i ökrigt ej uoclgä att käsla k. Sttrs upp-
mä, kssmket ä otjenligketen ak att ät silkverm^ntets
enöet gikva öen ak Utskotten föreslagna benämning ak
Ltör Liksgälö.
kiomnierceLäöet jankesson.- kag reserverar mig
emot clet ak Utskottens pluralitet uppgikne förslag att
blikvanile mintets eo/iet skall motsvara > kör k:glls
i stället kör l k:cir L:co, kvilket senare i min lanke
är allöeles nöcivänöigt att kikvkällas i alla räkenska¬
per oek redogörelse» , likasom, sä länge ej kraga varit
om annan m^ntkot, Sveriges rätta oek egentliga räk¬
nesätt »näste klifva uti Lanea, kag viclkäller llerköre
Letänkanöen, kl:o Z. 121
öen mening att e/röcten ak Svenska mintet kör klifva
i ktlir L:co.
Oet skall cleremot göra mig lika om tills villars
ej större m^nt slas än uti sticken som motsvara l
k:ör k:g:s, mea jag anser llesamma icke böra kära
annan valeursprägel än Eliels k.'llr Lavco ock att rle
minöre sorterne mä kallas Eliels k:ör L:eo, Ariels
k:clr L:co, Eliels k:ör L:eo oek ^röels k:ör L:co.
fktt benämna rilkverm^nt kär ktlir k:g:s kan jag allcleles
icke linna lämpligt.
Brik. Ba/mst/erna, Amiralen von »5cöant2^ <ianr-
liekäclet ^fartmanslior/^, Lanrliekället /frgarrf^ Bro-
eten trrevrMus, Bresicieoten Brosten set¬
tersson, Orosskanlllaren ^s^ieön^ Orosskanlllaren ^c-
^erma», Brukspatron L-mgenöerg^ Lrosskancllare /Bin¬
berg, käöman /mnrfgren, Lagman /l/ontöan, käöman
Vi anse att till enbet för lanclets pennin-
geräkning ock w^ntfärkällanlle bör antagas ett silk-
verm^nt motsvarancle 18 sk. efter »66H ärs m^olkot
eiler i k:<lr L:co, såsom utgör anöe c/röete/r kör alla
sk Lanken nu akgikne kärkinllelser; men att prägling
mä ske ej minclie ak rict största silkverm^nt än ock ä
ett annat molsvaranile ^ L:clr L:co.
Olämpligketen ak benämningen kiksgälcis ä ett
siikverm^nt s^nes oss äter sä gifven att vi anse ökver-
Löcligt tillägga något villars i lietta akseeocie.
Brosten ^grek/.- kag instämmer öeslo kslclre uti
Len »k liers Lerlawöter vttraöe tanke om vtjenligke-
ten att gikva ett silkverm^nt benämningen kiksgälös,
122 8lats- oell 8:co-I7tsk. 8etänk. ?i:o 5.
som jag K,ine, clet stätancie för allmänbeten om lie!»
proclucten af LinanceLegleringen skulle blifva ett n^tt
Riksgälclsmvnt.
Öfve, ste fag anser nöclvän8igt att cleo
n^a m^/rt-e/r^ete/r erbäller ett eget namn, som skiljer
rlensamma frän 8e bittills begagnacle 3:ne slags Riks¬
daler. fag linner passancle att clen ma benämnas
bälst clen nu säieslagne enbeten innebäller nära
lika maekel silfver mm vara gamla t7aro/mer. Vicla-
re s^nes mig, att <7aro/men bör inclelas i ivo clelar
kallacie ^rona^ bvilken clä i clet närmaste blir lika
mell ^ skilling L:g:s, genom bvilken enkla, för bvsr
ocb en, utan minsta svärigbet begripliga inrättning
man vunne cleo färclelen att kunna föra all räkning i
blott 2tne eolnmmer ocb slippa ali sorträkning, till
flere ioo:<le ptets lättnaö i bokföringen.
Ta^e// /.
a) Oe i clenna labell meöclelscle nppgifter grun¬
da sig, i afseende pä Länkens utgilna secllar ocb cless
reela tillgäng, pä öenersl-exli acterne af cless flufvucl-
böeker; i afseencle pä Liksgälcls-seclelstoeken, pä cle
uppgifter som linnas insörcle i clen, vxl sista Liksclag,
genom Lancolltskottet till trycket beforciracle labell
ofver Lanco- ocb L:g:s8eclelstocken, m. m. frän är
1810 till 0. m. 1822; i afseencle äter pä beloppet af
ur Lanken uttaget gulcl- ocb siifverm^nt, uppå i Lan¬
ken cleröfver förcla förteckningar frän öen r fan. 1777
till elen i ^Kpril 1812. älan bar i tableauen uteslutit
skillingar oek runstycken.
Rnclast vinlöste secllar äio upptagne i beräk¬
ningen af seclelstocken, icke cle pä räkning i Vexel-
Lanken stäencle meclel. lär Zren >8oH—180g, äro
L:g:sseclla,ne jemväl, till bela cleras belopp, upptagne
i seclelstocken, utan afseencle pä kuru stor clel cleraf
Lanken var sk^lclig att inlösa.
c) Leela tillgängen är till sin totalsumma uppla¬
gen i labellen, särlan som Oeneral-extractei ne beiäk-
nat cleu. äfen som clei i ä, 0 inbegripne summor, egent¬
ligen icke ciit böiancie, såsom förräclet af all^st kop¬
parmynt, ctiverse tvicli ingar, ciels lör lörsälcl koppar,
clels bos 8tat«n, af natur all »tan clröjsmäl inga, bär
man ansett sig böra i tvenne culnmner täiilela belop¬
pet af clen i Länkens böcker upptagne reela tillgäng.
cf) I clesse summor äro upptagne, jemte bvacl som
frän Länkens cassör genom omeclelbar utvexling mot
secllar utgätt, cle poster Lanken utgifvit mot assigna-
tioner frän mintet, för öerstäcles till mvntning allem-
naclt silfver, ocb bvilka unclei cle första ären efter 1777
ärs realisation l^clcle pä stora summor, f cle anteck-
12^
ningar man bast att sölja äro i desia porter icke ätskilj-
cla. Lanken» inlösen afmintet» asignationer var egent¬
ligen endast ett förskott pä myntning för snöra» räk-
ni»8-
TaäeÄ 2.
venna ladeli utvisar i 5:te columnen, under li¬
tel: ^noreörrngarne» tota/äe/o^/-^ 8tat»skuldens succes¬
siva tillväxt, »edan capital-skbetalningarne för äret
blifvit krändragne de för aret till Statsbebok utgäng-
ne anordningar.
IVIan dar i denna ladeli upptagit deioppet ak
Länkens Zrsvinster; tsdeilens sista column, undertitel:
^uorLl/rmgarnc» e/ter -gökråg F-rn^e/r» vinst
/o> äret, utvisar i bvilken moda VexelLancoskulden
elier sedelutgilningen blifvit ökad för att kunna bestri¬
da de, för Statsbebok, pä Lanken ställde anordningar.
Lanken» vinst för är 1828 är ännu icke gifven;
men antages dea lika med 1827 ärs vinst till L:dr
470,000, sä gär summan ak Lanken» vinster för ären
1808—1828 tili L:dr 8,607,614 ocd gör »älede» total¬
beloppet ak anordningarne pä Lanken, till bestridande
ak Statsbebok, ekler afdrag af Lanken»
vinster »3,842,996.
Härifrån mäste likväl akdiagas bvad ären
1824—1828 algatt till L:g:»6ontoiret ak
Lanken» capital, eiler StatsVerkets ärliga
slbetalning pä brigsskulden, L:dr 750,000.
.Äfvensom 1826 är» Spannemäls-
creditiv, dvilket i det närmaste
redan är insatt i VexelLanken . l,000,000. 1,760,000.
Återstår gjord »kuld i sedlar eller mani¬
ko,»» till bestridande af StatsVerkets bebok: 12,092,996.
femlöre» denna summa med den summa dvartill
enligt tabellen, den undei m^ntkorm gjorda Statsskuld
är 1824 uppgeck, nemligen L:dr ,4,899,873, »ä bar
Statsskulden under älzmtsaini minskats med omkring
Ldr 2,800,000 eller en verklig sedelkörbättring ägt
rum. I7ti ladeli 3 kinna» ertorderlige till upp¬
görande ak denna beräkning.
>2§
Vetta system grundar sig pa det är 1828 fattade
beslut att ä ena sidan uppbära med ytterligare skuld¬
sättning kär Staten under myntform, eiler med ytter¬
ligare sedelutgilning till bestridande ak Statens bebof,
ocb att a andra »idan använda en del ak Lanken» vinst
till förstärkande ak kanken» reela fond.
Dess resultat blir m^utkärbättring. Huruvida gäl-
denärerne i allmänbet kunna vara dermed belätne,
blir en annaa kräga; ocb borde de »älede; tinna att det
för dem nyttigaste »om nu »ke kan, är att liqvid upp-
göre» öfver fordna förkällanden ocb att ^Ikovo f7onto
begynner.
-776 ar» reabsatron. bronan» äldre ocb z^ngre län
utgjorde i början ak är ,776, reducerade krän d:r kop¬
parmynt till L:dr Specie, efter 18 d:r kopparmynt
per L:dr 9,065,062: 5. ».
Härtill komwo, län till Lonvv^Lom-
missariatet, till lrolibätte Slussb^gg-
nadsvirectionea ock till exportpremie-
fond för jern 6,0,966: 4 3-
L:dr 9,076,027: 9. 4-
verä betaltes
a) 1778—1778 genom till Lanken förpantade brono-
inKomster ,,029,210:37.11.
L) 1776—>1787: genom etti
bolland upptaget län 1,079,836: 32. 2.
c) >779—i793:at rull-
inkomster 3oo,ooo: — —
«/) 1773—1778: Lan¬
ken tillgodo pä
vexeloperations-
fonden 1,247,234: 10.10.
e) LiksgäldsOirectio-
nens gvarstående
200,000. — - ^56.,S,: 32.„.
fksskrikning ..... — - 5,719,746: 24.6.
9,676,027: 9.4.
126
/^ör^/arfng.- a) Let^öliga Xrono-inkomster voro Lan¬
ken anslagne att clergf göra sig betsia för sinn kör-
sträekningar, bvaremot clet älsg clensamma alt unrler
tillen meri förskott, serrleles i utländska myntslag, bi¬
springa 8tatsVerket.
-) Oe ären 1770 vell 1771 till vexel-operationer
upptagne län gf L:clr blamb. L:co Hov,000 ock kloll.
Oourant 1,400,000, lörvaltacles serskilcll till cielia äncia-
mäl; cla operstionerne uppliörcle 1778, balle Lanken,
utom äterbetalacle lörskotter, kleis i 69 vicieracle sill-
verköp, kleis i inbetalte secllar erballit ilen uppförcla
summan, bvaremot fironan ätog sig körbinöelsen att
lic^viclera länen.
e) Oetla län — som gilvit snleclning till L:g:sOon-
tnirets ereclitiver pä Lanken i senare tiöer — minska-
cles bet^clligt pä i78o:talet. ctren i8o4—1807 var «let
inlriaclt, oell creclitiv-rättigbeten begagnacles ieke.
7>?o>? ärr rea/cratron /?.g/rOontoirekr Orcc/ckre^/ar.
Lanken öfvertag att inlösa i5,000,000 r:clr r:g:s,
elter clevslvation at ^ mecl r:clr 10,000,000.
Oerä lietaltes:
Oenam ^örmögenbets-sfgilt 2,427,732.
Oenom Levillning 1801 —1808 2,400,000.
8ilfvervärcle r:klr 4,827,732.
Oenom bevillning >809—1816, uti Länkens
secllar elter olika silfvervärde 2,100,000.
Oi^viöeracle genom Länkens snclel i ciiscont-
vinster, 1801 —1817 ock som böra anses
såsom en afskrifning pä statens skultl . . 3,072,268.
Öfter olika sillvervärclen r:clr 10,000,000.
Uti tabellen ar rlenna li^viciation, för ^emnsörel-
sens skull, uppgjortl i LancoLranspoi tsecilar elter lie¬
rås nu ägancle silkvervärcle. Beräkningens resultat blir
afbetalning 18,476,962.
veb afskrifning 8,192,714.
L.eo tiansp:tse<liar elter 122 sk. L:clr 26,666,666^.
127
7F29 ärr rea/iral/o/r a/' Fan/>enr tra/rr/)ortrec//ar^ /ör-
r/agrurr.
Ltatens skulö till Lanken,
se lok. 2. 5:te coluwn L:ör 22,460,610! 26. 2.
Oerä bär betalas, elter Otskotlens
förslag:
1826 ars spsnnmäls-
ereclitiv B:clr 1,000,000.
L:g:sOontoirets n^a
creclitiv. 8alklo . . . 101,763: i4- »-
Xterstoklen pä 1809
ars skulci för krigs-
kostnailer, uti ränte-
bärancle obligation . . 4,4oi,462: 16. 2.
.Lterstoclen pä pia-
sterskulclen, silfver
K:clr2oi,625: 44- >0. 469,964:26.1. 6,946,160: 4-4-
sawt säoras:
Diverse poster,
se lab. Oit. L. . . . 14,607,687:30.8.
reclan afskrilne poster:
lill 8trömrensnin-
gar, se 3?ab. 3 . . . . 600,000. — -
Xren1824—>828 ak
Bankens capital ocb
vinst, utbetalt till
LiksgälclsLontoiret,
se lab. Z 1,399,762: 89. 1. 16,607,360: 21. 9.
lUtlr 22,46o,5io: 26. r.
Taäe/k F.
^lan bär ansett en framställning ak st»ts8kulöens
be/a belopp för arén i8o3, 1809 oeb 1829 (förslagsvis)
böra till ämnet.
Trätte/^.
ÄÄ. 10 17 »t»/- utxitt /äF Ztxitt
— 42 — 5 — 28, — 22,
— 52 — 28 — till r/tAan.
— 54 — 20 — ssuctio» — »snctisn
— 55 — >8 — besluten — lieslutea
— 56—i6 — 282Z — 182Z
— 80 — 9 — äisporitiolier — 8epo»itl0ller
— 88 — 7 — Lroseniu» — ^roscniu»
-- g6 — »3 — köritsxit» — tvre-lsssit»
8.-1U. 1>.0 I. (4 z ^ 7k:o i.)
ladleau öfver L3nken8 utelöpLnäe Leölar ock äe§8 reela fon^. («.)
(flätt l8o3 k:A88e61gr inberältngcle.)
kkter 1776 ärs Itealisation
as
Langens seälar xa Ikopparm^nt.
|
|
8e6el«toc:k.
|
(S.)
|
|
|
Ii. e e l t iIIg
|
änZ. (c.)
|
|
Illlnget Oulcl
neli Lilfver.
|
kelopp
vill årets
|
Ilnäer äret till
Lumma.
|
till proportion.
|
Illxntaät
oell
om^ntaät
|
Ler-
skil<lt
kill-
gangai
|
|
Lamma
|
körbällanäe till Leäel-
stock.
|
Lumma
|
i sör-
bällsn-
|
|
början.
kalr.
|
minsk¬
ning.
|
ökning.
|
minsk¬
ning.
|
ökning.
|
Ontil ocb
Lillver.
|
|
k:6r.
|
total¬
beloppets
|
öknin¬
gens.
|
minsk¬
ningens
|
k:är
|
8e6el-
8tock.
|
1777—-780, 4 ar.
|
7,882,909
7,Zo^,45o
6,919,288
6,i58,2o6
|
628,489
385,>92
761,062
602,877
|
|
1 : >5
1:19
|
|
8.698.554
4,086,094
8,827,695
8,866,498
|
686.07
548,
841.07
707,6!
|
|
|
|
|
|
i,i5i,8g6
847,870
676,898
548,400
|
|
>778
|
|
—
|
1
|
4,583,2o5
4,668,669
4,074,155
|
9 ! 16
5 8
19 :28
2:3
|
8:85
1:11
|
1 ! 88
1 : 86
|
3 : 26
|
1780
|
|
* - 9
1: 12
|
—
|
7
|
|
1: i0
i: n
|
Lumma
|
——
|
— 2,177,58o —
|
— 3
|
: II
|
..
|
|
|
|
|
—
|
i:5
|
8,219,059
|
5:12
|
1781—>784, 4 är.
»781
|
5,655,329
5,566,741
5,944,128
5,928,207
|
88,588
|
877,887
|
1: >5
|
I : >5
|
2,945,826
8,126,966
4,274,887
4,469,686
|
567,62
877,61
212,9°
176,6c
|
8
|
3,612,964
8,604,46 >
4.487,809
4>645>i8o
|
5:8
19: 3i
3:4
|
1: >65
|
|
482,627
458,49.4
878,269
277,228
|
r: i3
|
1788 - - - 1
|
15,921
682,898
|
1: 871
1-9
|
1
|
|
8:17
2:75
|
1: 12
3 ! 5o
|
|
|
|
|
11. >4
|
3 . 22
|
|
r : 21
|
Lumma
|
|
— 36o,oi5 —
|
— 1
|
: 16
|
——
|
|
|
|
-4-
|
: -7
|
1,546,618
|
3 : n
|
»788—»788, 4 är.
1788
>786
>787 - -,
|
5,2g5,Zi4
5>i-j8,85i
4.9^4.354
5,346,5 >7
|
>46.468
2-4.497
|
4i2,i68
720,740
|
1:86
1:24
|
1 :12
2: >5
|
8,676,786
8,588,668
8,620,815
8,866,882
|
l63,2^8
i65,r i5
,39.94g
142,862
|
8,889,018
8,758,788
8,760,764
4,499,684
|
18:26
3: 4
3.-4
|
1:62
|
1:785
3:20
|
170,009
>34,622
266,140
|
i : 3i
i : 38
1 : ,9
|
|
|
|
|
5 . 6
|
|
1 ! 10
|
866,621
|
2: 29
|
Lurarna
|
|
771,943
|
4
|
. 27
|
|
|
|
|
-4- 2:6
|
987,292
|
2:11
|
1789 äen i äauuari
|
6,067,257
|
|
|
|
|
4,884,720
|
>40,014
|
5,024,984
|
5 :6
|
|
|
|
|
kör alla 12 area: .... Lumma
|
|
— 1,765,65a
|
— 2:9
|
|
—
|
|
—
|
-i-
|
'.7
|
5,792,969
|
>9:26
|
kster 1808 ars Itealisation
as Kiksgal6s8c6larne.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.
|
|
|
i8o4—1807, 4 är-
>8o4
>8o5
»806
|
i8,o58,o65
>3 4>7->o5
>8,921,777
>4-o55,68o
|
289,086
|
864,040
504,672
i58>858
|
1: 54
|
1 :86
3:80
1: 104
|
|
—
|
3,417,781
3,43^,233
3,4c»3,054
|
5:19
>: 4
1:4
4:17
|
I : 865
I: >89
|
1:690
|
246,028
260,218
259,199
5o6,>>5
|
.-58
1 :62
1:54
|
|
|
|
|
|
|
8,802,070
|
I . 36
|
|
1. 28
|
Luaawa
|
|
-j- 768,529
|
-4- 1
|
- >7
|
|
|
|
|
|
: 26
|
1,291,578
|
1:10
|
>808—1809, 2 ar.
>808 . .
|
|
|
7,298,665
8,4 5, 27
|
|
|
|
|
|
4:19
9! 32
|
|
|
318,768
245,921
|
1:43
1 . 86
|
|
21,110,269
|
|
|
9 - '7
1 -6
1.6
|
|
|
5,487,114
|
1:99
|
. 5.27
|
0
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lumwa
|
|
-i- 10,769.192
|
-4- 3:4
|
|
—
|
|
|
-i-
|
:6
|
564.684
|
2:49
|
1810 äen > januari
|
24,675,788
|
— —
|
— —
|
— -
|
- —
|
|
—
|
5,224,027
|
3: >4
|
|
|
|
|
kör alla 6 Area: .... Lomma
|
|
-j- 11,682,721
|
-j- 28
|
: 26
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N:o 2.
/^noränin§ar x>L Lanken till 8t3t8-^n8la§ ock Allmänna Lekok
unäer ^.ren 1808—1828.
|
Ltnten *).
|
^noi8nioAgi'nes.
|
Lonliens
|
tallen UIOINH »t lionlsens Vinst
sä,' o,-et.
|
|
IlttaZit.
|
Inbetalt.
|
Ö^ainZ.
|
iviinsls-
|
lotal-
|
vinst
sär äret.
|
Xnoe-ininxarnes
|
|
NlllA.
|
beloj>P.
|
Ökning.
|
Nin5k-
nin§.
|
'k 0 t 91 -
|
1808.
|
1,108,229
|
|
1,108,229
6,801,995
|
|
1,108,229
|
92,877
|
1,016,562
|
|
1,016,562
|
1809-
|
5,94o,ooa
|
158,oc>4
|
|
6,910,226
|
'77,649
|
5,624,546
|
|
6,659,698
|
1810.
|
2,224,265
|
3o6,856
|
1,918,406
952,655
|
|
8,828,65i
|
211,719
|
1,706,687
|
|
8,546,586
|
1811-
|
1,485,520
|
662,887
|
|
9,761,264
|
248,129
|
684,5o5
|
|
9,050,889
|
1812-
|
1,889,692
|
485,496
|
1,406,196
|
|
11,167,460
10,754,694
|
266,876
|
I,l49,Z20
|
|
10,180,210
9-47° 996
|
1813-
|
175,266
|
608,121
|
452,866
|
276,549
|
|
709,216
|
1814-
|
36o, 147
1,607,459
|
679.811
|
——
|
319,665
|
io,4l4>96o
|
240,494
|
|
56o, >58
|
8,910 8 >5
|
1815-
|
678,829
|
928,609
|
1 I,545,54o
|
228,679
|
700,060
|
686,498
|
9,810,866
9,224,567
|
1816-
|
666,829
|
648,485
|
|
91,666
|
11,261,884
|
294,342
|
——
|
1817.
|
985,011
|
699,166
|
385,854
|
1 1,656,758
|
169.662
|
2>4,5o I
|
|
9,458,668
|
1818.
|
2,954,761
|
611,168
376,762
|
2,345,682
|
|
13,979,521
|
656,654
|
1,806,928
|
—-
|
11,246,697
|
1819.
|
1,655,107
746,207
|
1,267,374
|
|
16,2 56,696
|
671,892
|
686,482
|
|
11,851,079
11,2,4,687
|
1820-
|
696,086
|
l6l,I2I
|
|
16,587,818
|
767,615
|
277,651
|
616,592
|
1821-
|
1,661,525
706,957
|
659,867
|
1,011,465
|
|
16.599,275
|
755,824
|
|
11,492,519
|
1822-
|
491,602
|
2i5,555
|
,
|
16,614,609
|
696,667
|
5,787,855
|
48o,55,
|
11,011,987
|
1823-
|
5,776,555
|
1,509,164
|
4,466,599
|
|
21,081,008
21,662,811
|
678.66;
|
|
>4,799'825
|
1824-
|
1,081.404
|
609,602
|
671,802
|
|
471,762
|
100,049
|
|
14,899,87;
|
1825-
|
267,645
|
477,460
|
259,817
|
21,4 >2,994
|
45>,56;
|
|
691,170^
|
>4,208,702
|
1826-
|
1,554,186
|
606,808
|
827,678
|
|
22,240,572
|
468.764
|
358,623
|
|
>4,667,526
|
1827-
|
355,957
|
371,271
|
|
17,555
|
22,225,059
22,460,610
|
474,668
|
|
49'>9°-
|
14,076,424
|
1828-
|
469,664
|
252,195
|
227,471
|
|
|
|
|
*) Lpecikcation <Icsse »uwmor lernnar 1°ab. Illio
8Ii>lIinZai' ocl» runstxclseu Lro uteslutne.
7'ad. No 3.
(4 3am/. 3 ^/c/. Let. ^:o i.)
LpccibcLtion öfver ^uorömrigÄr xL ^Lnken till 8tLt8-^n8l3§ ock ^IlmärrnL Lekof under ^.rerr 1808—1828.
1808-
1809-
1810-
1811-
1812.
1813-
1814-
1815-
1816-
1817-
1818-
1819-
1820-
1821-
1822-
1823-
1824-
182-5-
1826-
1827.
1828-
8tats-Vei'ket.
(Hrixs-8Iculä.)
Ilttazlt. Inbetalt
1,000,000
5.940.000
2.075.000
1,485,520
809.000
60,000
340.000
147,428
29,775
3o5,856
410,286
433,496
554,420
548,312
678,829
584,367
699,156
611,168
870,715
874,165
895.762
896,990
893,884
170,877
162,253
159,809
160,672
160,740
(l.i<^ni<I ine^ k. cl.
Honxl. Laniillen.)
Ilttazlt. Inbetalt
700,000
32,557
HiIc8AgI48-t3ontoiet.
(^.reältiv.)
25,928
66,666
66,666
66,666
66,666
II ttagit.
108,229
149,268
9^4,9°9
886,965
204,178
247,076
78,627
90,891
169,892
862,448
168,968
1.094,978
4,450,912
Inbetalt.
108,229
l42,63o
53,701
- 31,499
(8eäeIbon<I.)
436,o6o
-j- 4,014,852
I^ixtt Hicilltiv a Lalén.
3.
381,404
768
182,918
108,265
140,220
Uteliven.
(LnsIaZ iian
Lnnb.cn.)
4,026,098
H tAilne.
(Llseont-
I) treclainAnr.)
Dttszit.
I,2o4,>3o
992,215
55,888
i5o,ooo
206,086
884,186
352,568
357,90
',349
Inbetalt.
Allmänna AlitAnriiig-IiiinttiiinFeii.
(Lreclltlv).
Ottazit. Inbetalt
2 1,890
26,077
867,11 I
280,487
I I 0,489
28,210
3,886
145,782
115,255
20,i4?
-67,079
434,106
1,126,992
70,930
87,984
65,484
64,117
4,569
20 1,98
(filt 8^anninäl5böx.)
Dttasit.
Inbetalt.
100,000
200,000
300,000
220,020
20,233
I 6)236
^2,6 10
3oo,ooo
18,492
189,608
IVxtt Lreilitiv till sn-
sbalian6e ai 8ä<1 för
lXväliäancle.
1,000,000
(I^lll u^j)lcöx ai
Hl^ntbara Aletaller.)
IlllaZit. Inbetalt.
888,875
35,63o
484,381
2,65'
5,182
4,253
3,711
699
Lauster.
Uttagit. Inbetalt.
345,970
362,65o
301,827
450.000
250.000
350.000
350.000
350.000
540.000
448
16,666
16,666
7 6,666
§tI'0M-
ren5niu§.
I^tZifvet.
100,000
100,000
100,000
100,000
100,000
. i,856)94Zj7,455,511 j 732.557j 292,692^ 4^5,^68^ 36i,4o4j I 12,263,078 836,163^2,223,764^ 4^5,7641 1,000,0001 j 853,8761 536,661 j 3,090,446^ 60,446!
I^"^nbetatt^ "i" 4,4ol,482 -4- 439.964 101,768-4-4,025,095-^-1,399,762 4" 1,425,425 j- 1,800,000 4- 1,000,000 -4- 802,218 ^ 3,o4o,ooo -4-5oo,ooo
^ (att ll^nlllera-s rned
H:dr 8ilfv. 2oi,Z25.' 44
8^mman tzvr med sb. oek r'.5t. (sorn bär blifvit
jutne) K:clr 22,45o,5io: 26. 2.
^ r.r^ i'..
Hk. No:
(H 3 ^/c/ Sek. i.)
I^i^nidation af 8taten8 8kuld till Lanken vid nedannämnde L.eali8ation8-epoker.
I4:clr 8ilkv,r ekler 1664 urs rri^ntkot.
|
k:dr L:co trunsport-se6Isr ekter 128 sk. per k:6r 8iIfver.
|
8kuld.
|
Letslt.
|
^kskrikrit.
|
8kuld.
|
Lctslt.
|
^kskrikvit.
|
9,676,027: 9. 4
10,000,000: — —
|
3,856,28:: 34- ii-
|
5,519,745: 26. 5.
|
25,536,072: 24. 10.
26,666,666: 32. —
22,450^10: 26 1.
|
10,283,417: 34. 5.
18,4^3,952: 32. —
5,943,160: 4- 4-
|
i5,»52,654: 32. 5
8,192,714: — —
16,607,350: 21. 9.
|
^i- 1776.
Lc»Iis»tion »k Lsnkens Loppsrm^nts-scdlsr . -
^r l8o3.
lk^ealisatron sk A:0:(l:ts (Hredit-5edlar
1829.
Löreslsgen reslisstiou ak Lsuken, tr:sp:t-5cdlsr
7-ab. N:o 5.
k'ram8tällnin§ as 8tat8-8kuldsn8 dela belopp vid nedannämnde epoker.
i8o3 . .
1809 . .
Inrikes 60
!):>) d:o till Lsnkcn PS Leslisstions-rskningen
Utrikes skuld, redueersd till 8venskt specie
I',!! k. 6. Longi, Lsmiljcu . Ilsmli. l>:co
Inrikes skuld L:cotrp:t-scdlsr s 64 sk. per L:dr .
l):o <l:o till Lsnkcn
D:o d.o, diverse Lrigsskulder, sensre sk Lsnken ökvertsgne
„ 1829 . .
3,6oo,ooo.
45.
|
-1
|
>
|
|
|
|
33.
|
PO. 1
|
|
|
|
|
—
|
|
12S
|
sk.
|
|
|
8.
|
n. ^
|
|
|
|
|
29.
|
— *
|
> 2 128
|
sk.
|
29,475,537:
|
28.4.
|
16.
|
'1
|
!'
|
|
|
|
4o.
|
..l
|
!» 128
|
sk.
|
29,661,79,:
|
18. 2.
|
25.
|
|
|
|
|
|
Inrikes skuld till Lsuken, Återstod pä 1809 »rs Lrigsskuld
Återstod x» I,i^llidstionen med k. d. Longi, Limiljen 439-964' 25
I följd af uppgjord li^uidstion öfver utrikes skulden, utbetslsr L:l3:<3ontoret till 8. Ä!sj:t Louungeil »rligcu eir summ» »k L.dr
200,000 kvilkcn öerLkusd till cspit»! » 5 p:ct motsvsrsr ea summ» sk L:dr 4>ooo,ooo.
L:dr ö:o trp:t-s«dl»r
» 128 sk.
45,l0l,20i: 28. 10.
69,137,329: 46. 6
4,839,964: 25. 1
.! /t^ lil/.
Lst8- oell Lgnco-I7t8kotton8 Letönllgnäe till
sk. LöZIokl. 8t:r i anleöninA sk k. N:t8 M-
6i§s ?ropo8ltion oni rsttiZIiet kör L^grLsn-
lierne, i kilret stt, emot ksnts i Lsnco-
Digeonten in8ätta en öel sk 6ers8 koncl, kör
' stt i molin sk kiellokvet Irunns äler clertkrlln
ottgZgZ oell 6l8ponerg8 m. m., jemte eii8!ii16e
Notiouer i 8smmsnIlsnA äermeä.
I^öZstberörlle Nsöiga proposition bsr blikvit skDög-
lokl. Aiöclerskspet ocb Allein unöer rlcn i körliclne
December till Lsnco^Vtsbottet, men sk öe öfrige ke-
spective 8tsnöen öen 28 November ocb 1 December
till 8tsts- ocb Lsnco-Vlsbotten remittersö.
K. lVI:t gikver Ä. 8t:r till^sons, burusom Directio-»
nen sk 8tocbbolms 8tscls 8psrLsnb, unöer sberopsncls
sk öenna Inrsttnings Vslgörsnöe snösmsl ocb tilltsggn-
öc köi troende, i käljö bvsrsk beloppet sk i8ps>bsnben
insstte lVleclel ikrsn öess 8tikteise sr 1821 till 1827 srs
slut, uppgslt till n8rs 446-ovo Drcli , riersk viö sistnsmn-
<le tiel omkring 288,400 It:6r voro i 8psrbsnken ^vsr--
stseocle utom Inrättningens, genom subscriptioner ocb
frivilligs gskvor tillkomna egna poncl, krsmställt i
linderö. nöclväncligbeten öersk, stt nsgon snstsllt vicl-
toges bvsrigenom, i bänöelse skkrsmöeles skeencle större
ultggningsr, erkoröerligs medel dertill kunde kör Oi-
rectionen vers stt disponera, utsn stt kör sädans till-
9
i3o 8 lats- oeii L a n c o-k t s K o t te n s
fälliga utbetalningar län kos 8parkankens enskilele Oäl-
elenärer bekölcle uppsägas; meel anleelning liva, af neli
ela elei motsatta fall också möjligen linnele inträlfa,
eill, viel belvöligt ökaele insättningar, kirectionen kom-
me kitt, nncler längre eller kortare tiel sakna tillfällen
att lie; inlliltne medlen mot nöjaktig säkerket neli med
iakttagande ris kankeglementets föreskrifter förränta,
kirectionen undercl. ankällit om Ii. N:ts Uaeliga kro-
position lill 8. 8t:r, att 8pa,kanken i 8tockkolm mät¬
te förunnas rättigket, dels kitt, om belmsvet, viel sak-
nkid utväg för medlens utlanande, skulle någon gang
oell pä kortare tiel sadant kräfva, fa i Lancokisconlen
uti kostel »I jemns tusendtal oell emot åtnjutande »i
5 procent ni lig känta insätta en 8umma afbögstkem-
tiotusende (5o,ooo) k:dr, livilka medel, efter sex ma-
naders förut skedd uppsägning linnele af 8parLanken
i mnfin af bekosvet oell lilialeeles i koster af jemna
tusendtal ta ätertagas; ock elvis, att om betydligare
uppsägningar oell uttagningar af i 8pa,kanksn insatte
lneelel viel något tillfälle sliiille göra sadant beliölligt,
erlialla, antingen utur känkanken eller k:g:s6onto> et,
en länefö, sträckning af bligst kvm tiotusenele (5o,c>oo)
k.dr emot 5 proeents känta samt kirectionens fö, bin-
elvlser oell Iiypotkeker till motsva, anele belopp, as eje
i 8parkanken förvarade intecknade 8k,ild8edlai ; nneler
aligganele att civ salunda lantagne meellen med kanta
återgälda, sa fart ske linnele, oell seelnast tolf mana-
eler ifrån elen dag länet erkällits; varande »s kirectio-
nen för öl ligt i unde, diket upplyst, stt cle vilkor
kvaremot Ian utur 8parkanlien meciclelas äro sa nära
Letänkanden, Xio 6. l 31
öfverensstämmanele me<I ele för kankanken gällan-
ele föreskrifter, att nägon erinelran i afseenele pä an-
tagligketen as cle erbjudne k)-potbeke, ne ej befa¬
rades.
ken salunda af kirevtionen för 8tockllolms 8par-
Lank föreslagne utväg att trvgga eleona nyttiga Inrätt¬
nings framtiela bestånd oell bibekalla dess redan vunna
förtroende tiar X. !k-t ansett fullkomligen svara mot
ändamälet ock elesto kellie kunna ock köra af X. M:t
till k. 8t:rS bifall öfverlemnas, som någon förlust el¬
ler uppoffring Z 8tatens sicla clerigenom icke syntes va¬
ra alt befara; ock da för öfrigt elen sörmon som i
eletta afseenele kuncle komma att tillerkännas 8tock-
bolms 8parkank, meei samma skäl borele förunnas alla
öfrige, meck äu^amä/sen/rga ^orseckcke
/nrättmugar^ kar X. IVI-t velat föreslå k. 8tir, akteor
L/ur, vkan/kcruc ,,reckg,/va rättrg^ct att r Lancok/soonte»
emot käutu insätta en ?uss ckck «/ ekerns sam/aeke keinek
/or att v/ek /ore/ak/aneke /-e/ie/" e/ter s/eckak u/,/,säg,rr'ug
Aleana eke,e/rä» äter uttagas/ eller ock t,ereeka e/esse /u-
rätturnga,' r////at/e att r kau^e-U ek/er k.g.skoutoret er-
/iä/ka täu tett cr/ore/erttgt t-eto/i/i.
Utomdess kai Välloil. Lorga, e8tandet under den
,2 kecember till 8lats- oell Lan coklsk otten remitte¬
rat en i sammankang m<d kögstbei ö, ele »lacliga kro-
positio» as kr k. II. 8antesson vackt lVIotion, att om
t/rägavarä/lete rätttg/eet K/e/ve a/ t». «5trr ^eru^aet ete t
-Vtoet-öotm oo/r auet, a .Vtaetcr etter /.auetsorter eurättaete
ä),ar6aulier^ etet ruätte a-ara e^,arkau^s/n, ätturngarne
r 6öt/iet>org oe/r tl/atu-ö^ samt t närmare orterne eter-
,32 Lisl?- ncl, 8 a n co-IItsk o t t e n s
ttttuttt^ att /latta sättau /o>r «>rt/tt» g,s - r u /,r m g
utr LLce^ontoren r 6ötticLorg ette/' Mr/mö. Uti kvil-
ken Notion Hil- Lekkler, ^lund lo,- Örebro oeb öfrige
8läder i samma ort, samt Langenberg kör 8täderne i
baus ort, siz förenat.
Lavcolltskottet bar insett ocb erkännt vigten ocb
angelägenbeten sk sadana anstalters vidtagande, bvar-
igenom 8parLanksInrättningarne <lels ma tinna utväg
tili någon Läntelnkomst ak bonden, kör bvilkas utlå¬
nande mot köreskrikven nöjaktig säkerbet, tillfällen ak-
vsktas, ocb som emedlertid ak 8parLankerne draga
Län ta, clels ocb i s^nnerbet betryggas mot den förlän
genbet som någon gäng skulle kunna uppstä vict en
tillfällig oolr opäräknad uppsägning ak insatte Lapita-
ler till betydligare belopp pa en gang, da det minsta
afbrott meri iic^viderne snart kuriös pa ett olrjelpligt
sätt rubba oeb förstöra clet körtroencie som clessa gag-
neliga Inrättningar reclan körvärkvat oeb clageligen sig
tillvinna. -— Utskottet bar funnit bada förenämnde 8n-
damäl kunna genom bankens medverkan bykrämjas i
orubbad öfverensstämmelse mecl cle för Länerärelsen
i öfrigt köreslagne bufvuclgruncier oeb utan bebok ak
serskildt tillökade bönder, da nemligen vilkoren der¬
vid sä bestämmas att bvarkcn utvägen till penningars
insättning elier till luns upptagande, ma kunna utan
förlust för 8parLanksInrsttningsrne annorlunda begag¬
nas, än under den möjligen kortaste tid vid pakom-.
mande bebok, samt Lanken; upp- ocb utlsningar 1
denna väg salunda kunna antagas blifva, tili beloppet
pä det bela, bvarandra motsvarande.
Betänkande», lV:o 6. rZZ
Ned bärä fästadt afseende sär Lancolltskottet vörd¬
samt tillstyrka L. 8t:r:
a. ^tt 8paröankerne i Liket, under det körbe-
bäll L. N:ts lVädiga proposition innefattar, att de
äro med ändamälsenllga 8tadganden körsedde, ma
tillstås att mot 'bie (3) procents Lanta insätta La-
pitaler bos Lanken, att aterbetalas ester sex veckors
uppsägning; dock ma 8tockbolms 8parLank ej kun¬
na äga, utöfver 80,000 L:dr, Oötbeborgs 8parLank
icke utöfver 20,000 L:dr ocb någon ak de öfrige
8parLankerne, icke utöfver 10,000 L:dr, salunda
emot Läuta innestaende.
^tt 8psiLanKerne skven wä erbälla rättigbet
att bos Lanken upptaga län utan omsättning, pä
bögst 12 mänader, ocb mot 5 procents Länta, samt
emot pant sk goda bordrings-Oocumenter, som till
ett belopp ak minst bälkten, i värde öfverstiga det
utgående länet; dock ma ej wera i Ian utgikvas, än
sammaniäknadt öo,ooo L:dr till 8tockbolms 8par—
Lank, 20,000 L:dr till Oötbeborgs 8parLank, ocb
10,000 L:dr till nägon ak de öfrige 8parLankerne.
0. ^tt sa väl uppläningen at, som utläningen till
8parLankerne. sär besörja; i 8tockbolm, i Oötbe-
borg ocb i Nalmö, allt ekler de Oistricter som kör
LancoOisconten ocb för bvartdera LäneLontoret äro
anvisade. ,
c^. ^tt upplänade medel ak 8par8ankerue, inga
ocb användas uti KancoOiscontens ocb LäoeLontoren;
vanliga rörelse; men vid utlsningar till 8parLau-
>Z4 8tats- ock Lanco-IIlskottens
lieme frän käneLonto, en i Oötkeborg ock IVlalmö;
äfvensom öä lie upplänaöc melken efter uppsägning
öerstäöes blifva uttagne fö,kalles pä enakanöa sätt
som k. 8t:rs vik sista Liksöag tastställöe Leglemente
för lernbeläningen > Oötkeborg (§. 5, pag. 6) utsta¬
kar nemligen: att ^vis om utbetalningen tillsänöes
Lanco8t^relsen meö omgäenöe post, sä att OänLan-
ken mä kinna pä Lontorens räkning i VexelLanken
insätta öcn erforöcrlige 8nmman sä fort, att sist in¬
om ett ö^g» ester unöerrättelsens ingäenöe, meö un-
öantag öä iielgeöag infaller, cle för beloppet utställ-
öe ^kssignationer ä kvilia bör vars tecknaöt:
äjuarfla/ri, mä liunna i vanlig rullning inlrias; kvar
emeölertiö ock i känöelse mot förinolla» »ägo» As¬
signation cless förinnan sliulle företes, tillä,npninge»
af förest, ifterne »ti 29 §. gf ,668 ärs LancoOröniog,
4 i Ii. K'äroi »Ininge» af lie» 27 älaji ,^3o saint
8 §. i Ii. Inro, öninge» lie» 10 December mä
kvila, tills fö, källanöet lia» genom öe meli posten
inkommanöe ^ivisbistor tilllörlitligen »ppl^sas.
Ock som, efter kvaö oivanbei01 cit är, öancolltskottet
funnit lie» af Ii. äl:t i iVäcier alternativt tillstyrkta
utväg för 8pa,Lankerne, att vili förekommanöe bekot
lä i 8:g:sOontoret upptaga län, kunna, likasom ätgär-
lien till förräntanlie af 8par8anker»es Oapitaler, genom
Länkens meriverkan befrämjas, i orubbaö öfverensstäm¬
melse meli lie för länerö, elsen i öfrigt töreslagne k»f-
vurigrunlier ock utan bebos af serskillit tillöka<le tön-
öer; alltsä ock clä all fräga om biträöe i omförmälclte
känseenlie frän L:z:s6ontoret kä, igenom förfallit, anser
Letänkancien, ^l:o »7. > 35
8tatslltskottet nägot villars )ötranrle i lietta ämne ä
iless silla icke erforöras.
3?ill 8. 8t:rs ompröfvancie kemställes lietta vörd¬
sammeligen. De» ,5 iulii 1829.
I>i:o 7.
8tsi8- oell Lsit6oI7t8ltotielt8 Lkisnltsnlie öfver
eli, sk kiIi86sZ8l?uIIrnsAt,iZ6u ^Nl1ei 8 ^Xil880li
klä» 6srl8tsct8 k>sn, iit^ikvik I^IemolisI, om
utvs^sr kill öm8e8ic1>A körvexliit^ sk 8veu8lsS
oek Norias m^nl.801 ler, 8smk lie 8elinsre8
emottazsulte uli Il^bölll i 6rsit8e-plovin-
8etU6.
I^eöerv. LonöeStänöet kar, till 8tats- ock Ifancollt-
skotteo, remitterat ett Memorial af 8iks,IagsfnIImäg-
tigen Antiers iVilsso» frän lXorömarks Ilärali utaf Larl-
stalis k,än, al innekäil: att lien fria kanöel» emellan
8veriges ock Korriges Innevänare som, genom li. Oom-
we, ceOoilegii uttaröaöe Ii,ingö,else at lien 21 älaji
1821 om 'Lranspo, ter till lVorrigv, länösvägen öl ver
gränsen, at lie lill utlörsel i allmänket tillät»:, varur,
blifvit meögifven, ock som, seröeles för öe» viö grän¬
sen boenlie allmoge, varit at ett ganska lo, manligt in-
ll^tanöe, likväl, sä viöt öe» saloma icke kunöv ske i
jemnt varubyte, vore i »rärkelig mätt» törsväraö af
öet olika mintet ock seöelväröet. lnnevänare i .sve¬
rige kuuöe llvarken sä noga känna skiilnaöe» emelia»
iZ6 8atr- vcli Lanco-IItrkottens
Norrska oc!> 8venska penningen, eller rätt begagna sig
sk ilen forrs, ää äen icke kar i Isoclet antages i upp-
körcj eller lagliga ligvicler; kvarak följllen ocksä wän¬
gen gäng klefve clsn, Alt personer som i känäer Zg<ls
vell eikäcie Norrska secllar, likafullt mäste se sin egen¬
dom utpantaä ock forsäll. läleci anledning käraf, ock
«lä en öka<l jikligket i ksnclel, samt Innevänarnes trek-
naä, skulle i ket^cllig mokn kekorllras om äenna ola-
genket unclanröjlles, kewstäiler lälotionsren, om icke,
clerest ett visst coursfö, källan<le utstskaäes, Norrska
Lpeciellsler kunäe fä antagas i Ilppkörclen inom Oränse-
pivvinserne eller ock, om säilant icke skulls kunna la¬
la sig göra, att ett VexelLontor i kvarjs ak ikrägava-
rancle landskap mätte inrättas, iler allmogen, utan viä-
l^ktig ^mgäng ock utan fruktan för prejeri, kumle kä
utkila sina innekakvanlle Norrska selliar eller m^nt,
emot svenska penningar,
Nlotionären, som förmäler sig kafva vill iLaZ ars
Riksllsg äfven fästat A. 8t:rs uppmärksamket pä lietta
ämne, utan att ett önskaät resultat öermecl vunnits,
kar, sällant osktaöt, i anseende till <le olägenketer ock
förluster som ak nu gällsnäs Ltaägar uppstätt ock upp-
stä för äess kemmavaranäe Lommittenter, ansett sig
ej köra unäerläta, att, meä en förn^aä framställning
kärutinnan, gä äeras önskningar till mötes, i s^nner-
ket som ali klagan i cletta akseenäe vore af verkelig!»
förkällanäet köranleää.
XiksäagsXulimagtigerne Olof Olsson ock Larl Xrics-
sou k, än äVärmlanä, kafva unäerstöät lälotionaren, klen
seänarc meä uppgift att uti Xlkäalen skven skall in-
L e t S n k a n ä e n, N:o 7. >3/
trälka ett ä^Iikt fö, källsnäs som i lVIotioneo klifvil ök-
verklagaät.
Vicl illrl ärs Xiksäag ^ttraäes krän Lancokltskot-
tet, i anleäning ak clen ää väckta ock till samma Ut¬
skott allena remitteracle IVIotionen, att cle käreslagne
anstalterne kvarken ansetts kunna klifva keroenäs ak
nägon Lanco8t^relsens ätgärcl, eller pä LancoVerket
egenleligen komma att äga nägot inll^tanäe; men att
Utskottet, såsom 8vsr ä Remissen, funnit sig böra ^ttra
cle» öfvertvgelse, alt i kall Norrska penningar i 8ve-
rige, ock 8venska i Norrige linge, inom Oianse-pro-
vinserne, antingen i Kronans Ilppkörä emottagas, el¬
ler ock ett visst coursköikällancle kestämäes, livarekter
lie sinsemellan kumle utkylas, en sällan tillätelse vis¬
serligen skulle 1 allmänket förmånligt verka pä kan-
clelns friskare lik, närma 8veriges oek Norriges Inne¬
byggare till kvaranclra, ock kastare kn^ta väuskapskan-
äet Nationerne emellan; mell alseemle kvarä äävsran-
<le Lancokltskottet ansäg sig köra öfverlemna till k.
8t:rs närmare beprökvanlle, kuruviäa ciet icke vore
lämpeligt, att k. 8t:r kos X. läkt gjoräe unäeräänig
framställning i lietta ämne, mell ankällan att X. IKI:t
täcktes i Näcler vicltaga säciane anstalter — irvarigenom
«le äs^ktaäe nyttiga snäamälsn, sä villi ske kunäs,
mätte i clenna äel blifva kesrämjacle.
Viii Rancokltskotlets vmkörmälte Retanksnäe ät-
köljcle en Reservation af frsmlicine Rresiäenten Orekve
^Virsen, innekattanlle lien upplysning: att, seäan X.
N:ts Lek:k:äe i ^Värmlanä till X. Iäl:t insänllt llolme-
äakls 8ockneboers i keroräe kän unäerä. Ansökning
iZ8 8lats- ock kanco-Iitskottens
om rättigket att vili iironoiltlagornes askör<ian<1e sä
kegagna Horrskt m^nt elter lien courske, äkning zoin
lierköre kunlie i Hsöer kestämmas, oek K. äi:ts ke-
mälös Lek:k:<ie meci 8itt sörö, 8 unöerstölit 8ockueko-
ernes ankällan, meli kemställan att lili!» för,nan mätte
keviljas kels Horcimarks ock iässe iiäracler, kvilia sä-
8om gränsorter emot Horrige > allmänket linge viciksn-
„s8 8smms olägenketer 8om kioimliaklskoei ne skero-
pat; sä tiscle ii. 8tsts<3on torst, kvars utlatanlie öfver
ansökningen klikvit i Häller inköröracit, snsört: stt
iiolmöaklskoerne sill öitlills, i 8ven8llt mvnt utgjort
sins Iltskviller, stt lie sjeifve erkänt 6et va, a en kor¬
män som liens velierfirits, genom tilläteisen stt sälja
1'ilnmer ock 8kugsetkecter till Horrige, ock stt lie
cici igenom sälerles vore sstts i kattie villlor än km ut,
ssint i töljö öerak ägcie en större lörmäga stt sskörlls
sig sine sk^Illigketer einot 8tsten; stt, om emellie, tiv!
liein sliulle tillätas utgöia sins lii onolitsk)llier i ett
krämmaniie >»)lnt, unliei kastsät ett variersncie värcie,
sälisnt vore, i lien inokn cist utköile meli förlust sör
8tsten, en estergist pä lie öfrige 8kattciragsn«ies kekost-
nslt, ock i motsatt sall ater, ett ketungsncie sör 8ö-
ilsnlierne, som cist icke vors lämpligt sör 8taten stt
läts liem vilikännas; stt en omsorgsfull K,äns8t^relse
vore i kasta tillkälle, stt, genom ortens lippkorlisinän
elier pä annat sätt gisvs allmogen känvisningsr kuru
lien, sör sig sörmäniigast, inätte IlUnna omsätta cist
klämma,ilie mintet; ock att lilerjemte, i trsnssctivnerne
pä glsnseorten viö ömsesiciiga marknscler, öei proliuc-
terue utkzlttes, minsta svärigket korlie uppsta a> lier-
Letänkan8en, H:o 7. 13g
ökver ligviciers; kvslian Ii. 8tats<3ontoret ansett sig ej
Lunna tillstyrka att i 8vensks klppkörlien skulle in-
klalilias Horrskt m^nt; lieist 8ummorne ej kuniie con-
trolleras, oek tillkälle derigenom uppkomme, att pä
Itäkningen ak Oränse-allmogens litsk^lcler köra, kvsli
rätteligen liit icke körcie, lierest courssärkällanöet lem-
nalie nägon kärclel vili lekveieringen af Horrskt m^nt
i stället kör 8venskt. Ock kalle ii. likt lierekter uti
Häöigt Liek tili 8tats6ontoret ak lien >8 ianuarii ,8a3
i Häller tillkännagisvit likt ii. IVI:t icke kuni,it skäl att
till iiolmliakls-koei nes unlierli. Ansökning samtvcka.
(kik. till itiks8tärillens i?rot., 6 8a,nl., 1 iianli., pag.
106 tili ock meci tio.)
i?rägan sörköll vili sista Itiksöag sxiian It. 0. H.
ock Lonlie8tänliet unlier lien 7 äiaji kikällit, men itor-
gsic- ock ikeste8tänlie» lien 7 ock 12 lVlap akslagit,
itancvlltskvttels skgikne iietänkanöe.
Utskotten kafva nu, vili korn^Slit gemensamt öf¬
verväga ncie ak liet krsmställcita ämnet, funnit okvan-
ansöille ketänkligketer mot inkianlianlict af trärumancie
myntsorter i 8ve„ska klppkörclen, kvilka älven lika
gälla, i kraga ou, invexling as sälisnt m^nt söi' allmän
räkning, vars ak lie» vigt, stt vill ketraktanlie i öfrigt,
liet kvarjelianlla förluster, pä falskt eller unliei vigtigt
m^nt, samt lälska eiler oriktiga seli la 1, säkerligen ock¬
så liervili komnie att uppstä, kltskvtten sett sig för-
anlätne tillst^ika it. 8t:r
stt jförslsget löiancle ej minckie Hol l skt äi^nts emot-
tagsulie i ii,önans kippkölli, än aillnänna anstalter
i/jo Stats- ocb banco-Dtskottens
till invexlande deras, i Oränreorterne mätt? utan af¬
seende lemnäs,
klvilkst, jemte en Dedamots Reservation, bemstäilss
till k. Strrs närmare upplasta beprökvande.
Den i5 ^ulii 1829.
berervation.
Kk ^ViVsso/r fran Oarlstads Dan:
Dburu denna min Notion, genom tvenne Ständ»
deslut emot tvenne förföll vid sista Riksdag, anser jag
slen dock kalva vunnit ett mägtigt stöd frän den all¬
männa öfvertygelse» genom D. R:s 0. K:s samt Dederv.
DondvStändels gillande af dävarande LancoDtskottets
framställde åsigt af ämnet. Dramlidne Dresidenten
(»refve KVirsens 6a akgikna Reservation oell de deruti
yttrade belänkligbeler i detta ämne kalva nu blifvit
lagné till grund för Utskottens akst^rkande beslut, ocb
Diskotten basva ansett dessa betänkligbeter lika gällan¬
de i fraga om invexliog af sädant m^nt i Svenska Rro-
nollppbörden. Det är likväl ieke min tanka om saken
ocb jag tvillar mycket om det kan vara den allmänna.
Un af Uppbörden oberoende Vexlingsanstalt torde icke
kunna anses underkastad samma olägenbeter bäraf. Om
K. St:r för detta ändamål uppläto ett Oreditiv, som
visserligen ieke bebölde vara stort, dä dess ändamål
endast vore att underlätta rörelsen inom Oränse-pro-
vinsernas allmoge, sa skulle detta säkerligen alltid
kunna bikebällas vid lika belopp derigenom, att, an¬
tingen vid invexlings-coursens bestämmande emot den
löpande coursell, en skälig fördel beräknas för Vexel-
Letsnkandrn, K:o 7. >4'
fonden, bvaremot utvexling derikrän linge ske efter
allmänt gällande cours, eller oek, om coursell för in-
ocb utvexling klefve stående ocb pa vissa tider af Ve¬
derbörande bestämdes, ett skäligt agio stipulerade» för
bada delarna, bvarigenom belt visst den använda Vexel-
fonden skulle bevaras fran försämring, om dea icke
möjligen kunde vinna tillvext sedan vexlingskostnader-
na vore bestridda. Oeoom denna anstalt ägde Norr¬
ska mintet användbarbet i Sverige, ocb de mänga
svärigbeter, som i Oränse-provinserna inträffat genom
bristen pä sadan användbarbet, skulle derigenom före¬
byggas. Det är också naturligt, att, vid bandel i Kör¬
inge, Svenska Innebyggare funné sin räkning vid att
utvexla det Kariska mintet, bvarigenom fonden ulan
svarigbet alltid kunde bållås tillräckligen försedd med
tjenligt iovexlingsmzmt, utan att falla i värde, ocb slu-
teligen återgälda» Staten, mä bända med vinst, sedan
den till en otrolig grad gagnat orten samt der beredt
förkofran ocb välständ. blotta tillvaron ak en sadan
Vexlingsanstalt i Oräoseprovinserna skulle tillbakaballa
de nu ölliga prejerieroa ak Speculanter pa Kariska si¬
dan, bvilka önna sin räkning vid, att balla Svenskt
u>)mt tillbanda för invexling ak Korrskt, bvarvid ds
alltid tillskansa sig en betydlig vinst pä bvarje Specie-
Riksdaler, till stor skada för den Svenska Oräuse-
allwogen.
Kattan ak ifrågavarande Vexlingsanstalt, i afseen¬
de pa bandelns ocb rörelsens lik i Oränseorterua, bur
nu, lika litet som är 182Z, blifvit motsagd, den Sr
ocksä obestridlig; ock om än en obetydlig uppoffring
1^2 8tats- ocli La n co-Ilt sk Ott ens
Z statens siöa säl- ett nyttigt Snöamäl nu gjoröes, nä
skulle öen visserligen i tiöernas langö mangöukkel er¬
sättas, seöan en lilligare kanöel ock rörelse, meö sä-
kerket i m^ntförkailanöerna, försatt öesse orters Inne¬
vånare i välstänö ock trefnad, ock ö)k,neöelst i till¬
fälle, kitt, jemnnie oek säkrare, somt as e» växänöe
solkinängö i ökaö proportion, utgöra sina 8kattekiörag
till 8gmkäIIet.
Lä grunö karak ock, unöer äkervpanöe i öfrigt
ak min Notion, reserverar jag mig mot Utskottens i
ämnet nu afgikna Letänkanöe.
I^:o 8.
8I2I8- veti 6guoo1It8liotten8 LoUinitänclo ofver
Ilr 6. ^VaHoij8 Notion om ringlag sk ett <7.re-
clitiv i Vanlien eller LtotsVerliet för 8töcler-
NN8 ^IImliNN-1 LrgNll8toÖ8Lol2A.
^ti ett kos Vällotl. Lorgare8tänöet uppläst Nemorial,
soin, unöer cleo 12 Oecemker törliöet är klilvit till
8tk,ts- ock Lancolltskotten remitteiaöt, kar kl, 6. Wal¬
leij anfört, att seöan, i stället för öen upplöst-, 8taös-
fonöen afAllmänna L>anökörsäk, ingsVerKet, tle, e klanö
Likets 8täöer ingätt uti ett L, anclstoösLolag, förseöt
meö ett af Konungen i !>iäöcr sanctioneraöt Regle¬
mente, i enligket kvarme<I öelta Lolsgs meölcminku-
en tör sils ock sils tor en förkunöit sig stt genom
ärliga tillskott, elter kekokvel, ersälta alla <te l»anö-
»kaöor som kiinns örskks Lolagsmännen a öeias uti
Letänkanöen, N:o 8. 143
Lolaget anmälta kus i 8tiiö«rne, ock Lolaget i säöant
aksesnöe tecknst sig kö,- mera än 10 miIIione,E k:ör,
sä ksr Notionären, säsnm öeputerarl för en 8taö (Oekle)
kvilken, i öetls Lolag, tör sn iklsnö öe störsts 8um-
mor ingätt, funnit sig körs kos K. 8l:r snkälls, stt
ak Lanken, eller öe 8tstens Verk, kvilks, öerest Lan¬
ken trän all keröring meö 8tsten ock Känei öreisen
skiljöes, skulle komma stt öfvertaga öessa kunctioner,
ett Lreöitiv sf minst 5oo,ooo L:ör mätte kljsvs anvi-
saöt, stt mot 3 procents Lanta oek viss äterketalnings-
skvlöigket inom 3 kögst 5 är, la asLranöstoösLolsgets
Direction liftas, till ersättning för säöane större kranö-
sksöor, öertill Lolagets öisponikla Konö icke genast
funnes tillräcklig, ltvsrjemte ock för öen känöelse stt
en allmän 8, anöstoösfö, ening emellsn Likets ssmtelige
8täöer, utom 8tockkolm ock (3ötkekorg, skulle kunna
tillvägakringas, Notionären, som ansett ett ö^Iikt (3re-
öitiv klifva för öenna Inrättning gf största n^tta, til¬
lika snkällit, att öerest en säöan anstalt vunne Ko¬
nungs ock 8tänöers ssnction, 8t^relsen för öensamma
mätte tilläggas rattigketen att omlormälöte Lreöitiv
kegagna.
I7nöer äkeropanöe ak LancoLltskottets enskililt
gjoröe framställningar uti öess Letänkanöe lV:o 87 n,e<l
afseende ä ett at lii O. Oron väckt Korslag, kvaiuti
jemväl yrkades att Lreöitiv för Allmänna Lranöstoös-
Lolaget matte ansläs, men till allöeles obestämöt ock
okegränsaöt kelopp; kafva
Utskotten gemensamt ansett sig föranlätoe att, vi,l
nuvaranöe körkällanöen, afstyrka jemväl öeu -^s-äg-
>44 Ltats- oek Lanco-Dtskottens
neringsi ättigbet för lkllmänna LranclstoilsLolgget till
viss ock gifven 8umma, som uti Dr W alieijs Memo¬
rial klitvit ifrägasatt.
Den 29 luli! 1829.
I^lO g.
8tat8- ocli LanooIIt8ltott6N8 Letänlrancls i an-
leöninA ak kii- I. 6ri^en8tet!t8 tVIemoiial oni
iniättancie ak en tillräclreli§ IlLnekonö. kör
Ilgncitmän.
1^. 8. 0. bär uncler <len 29 December nästliöek är
remitterat till 8tats- ocb LsncoDtskotten ett Memorial
af Di Oripensterit, facob, bvaruti, meö äberopanöe
af lo,öbruks-näl ingens nuvarancle ställning, ciet betryck
uti bvilket synnerligen iless wänga gälilbunöne lökars
sig betinna, ocb öen i sila Danclso, ter räilsnile pennin-
gebristen, föresläs, ett, till olägenbeternes gfbjelpanös
ock milöring, LörelseOspitalet mätte blifva lorstoraöt
veb en tillräcklig konö organiseracl, bvarutur cle ännu
veöerbältige Danötmän, sä val ägare som brukare,
utan mänga omvägar ocb kostnaöer kumle erbälla stä-
eorle län mot Z procents kanta ocb 2 procents ärlig
afbetalning pä Oapitalet. Dti LancoDtskottets till k.
8t:r afgifve Letänkancle ölto 48, angäenile grunclerne
för Länkens Dänrörelse intill nästa Liksöag, är ifräga-
varanrle lDemorial, 1 sammavbang meö flere unöer
innevarauöe Liksöag väckta IVlotioner som ^rka ocb
Åsyfta
Letänkanöen, ^l:s 9, 10. ,45
Åsyfta Länefonöei nes öksnöe pä öet liela, af Lanco-
Iltskottet enskilöt upplaget ocb besvaraöt, samt mecl
anleöning bäraf uti ecit burusom livarje verklig förök¬
ning af Länkens i permanent utläningsväg circuleran-
<le foncler, nöövänöigt skulle leila till rubbning i cle
beräkningar som blifvit lag-le till grunö för 8tats-
ocb Lancolltskottens gemensamma Iltlätanöe angäenös
N^nt- ocb Lenningeväsenöets reglering; bvaöan Lan-
colltskottels förslag i träga om bänrärelsens orönanöe
till nästa Liksclag mäst insk-änka sig inom lie förut
belinteliga fonöerne, ocb burn öesse mä kunna pä clet
mest änclamälsenliga ocb gagneliga sätt löröelas ocb
använöas.
lVleö alseenöe ä bvacl säluncla anförclt blifvit ocb
öä fran 8tsts- eller LtgtsVeiken nägra meilel, för ut¬
låning, ej äro att begagna
linna Utskotten sig icke kunna unöerstööja Dr Ori-
pensteöts gjorcla framställning om bereclancle af län-
biträclen ät banötbruket mecielst n^a oell pä liet
bela tillökaile fonöer.
Dvilket säsom 8var ä Lemissen Utskotten bä, igenom
skolat bos L. 8t:r vörclsamt anmäla.
Den 29 fulii 1829.
KI:o 10.
8tat8- 00b LaneoI7t8kott6N8 Letänliantle, l an-
leönin^ »k Dilt8clag8k'ullmägtigen ?äl 4ön8-
sons Motion om iniättancie ak ett IläneLontoi-
10
I j6 8tats- oell Lanco-Dtskottens
tili unllerstölljrinclL af ulsl^ttniiiAar eftci-8l<e-
Lucle XZusIiillen.
I^erlerv. Ronlle8tänllet liar uncler 6en 8 December
nästliclet är remitterat till 8tals- oell IlancoDtskotten
ett Itlemorial rit RiksllagspuIImägtigen pal lönsson frän
Lbristianstalls bän, af inneliäll: att seclan tleo allmän¬
na oell enskilcla n^tta Dnskiftesvei ket tillvagabragt, nu
bunnit blifva af alis känll oell meögifven, oell llet sä-
leiles vore af bögsta vigt att använda sila meclel till
liess besrämjanile, borcls man framför allt söka unclan-
röllja clet bufvullsakligaste bimlret för Rnskiftesvei bets
fortgäng, nemligen svärigbeten för en ofta obemecllacl
Ilemmans-innebafvare, att pä plats utlotta sitt
bemman, bvilbet färbällanlle vill bvarje enskifte nöcl-
väncligt mäste för en eller flere bemmansägare inträffa,
lill unclerställ för ut/l^ttningarne i 8käne balle väl
10,000 kt:6r blifvit aoslagne; men vill betraktande, bu¬
rn villsträckt llenna provins är, buru mänga enskiften
llerstacles ärligen förrättas, buru wänga bemman följ-
skteligen utll^ttas, samt buru knapp tillgängen pä
b^ggnarlsmaterialier m. m. är uti 8käne, kunlle otill¬
räckligbeten af lietta anslag ieke betvi6as. Detta t^ck-
tes äfven Xonungen bafva insett, lia ban i lVäcler före¬
slagit att lien till utflyttningens unllerstöäjanlle anslsg-
ne 8nmma sllnlle ökas frän 16,000 till 20,000 R:6r;
men, äfven mecl förutsättande att llenna proposition
bifölles, bunlle Lnskiftesvsrket clervill svårligen nägot
vinna, enär kostnsclerne till ^fvittringsverket jemväl
skulle "af 6e /sooo k.är bestriclas, ocb föga eller intet
Betänkande n, ^l:o 10. 1^7
seäan torcle bomma att aterstä. Hn6a utvägen bär
s^nts IVlolionären vara klen, att göra tillgängen till läns
erbällamle för llem som utflytta sina bemman, mera
lätt, ocb att föranstalta clerom, att vilkoren blifva sä
litet tr^ckanlle som möjligt, ^f öesse skäl, oeb pä
llet att uppoffringar, kostnacler ocb olägenbeter aftills-
utörägt som äro förenalle meri vanliga län mot inteck¬
ning, mätte bunna tor utll)'ttanlle unllvikas, föreslår
lVlotionären: att, uti 6e provinser iler ensbiften för
Daollets bättre väling ocb illogbetens befi äinjanöe äio
af nöclen, allmänna DaneLontor mätte inrättas, livai-
ert äboer pä öe bemman bvilba utkl^ttas, bunna utur
någon till sällant äoäamal anslagen fonll, emot tre
procents ärlig Ränta unclfä län svarande emot egen-
rlomens balfva ograveracle taxei ingsväi lie, bvilbet uti
8bäne vore sä meebel lättare att verkställa, som ett
DiscontLontor för llenna provins reöan finnes i Ualmö
inrättacit;' ocb borcle, till minskning i bostnaclen för
forclbrubaren, lien Dänsöksnlle äga att sjelf, för etet
begärrla länet, sin fastigbetsegenllom med forell encls
af gravationsbevis pantförskrifva, llerom clet seclan skulle
tillböra flontorel att vill nästa tlärallsling gära anmä¬
lan, bvarefter llenna pantförskrifning skulle komma
att melltora liba förmånsrätt, som en inteckning bevil-
jacl vill llet 3?ing bvilbet närmast föiegätt anmälan om
pantfärsbrifningen; böranrle clen som ett sällant län
unclfätt, vara ovilkorligen förbunilen att bvarjs är in¬
betala 6 procent ak Däne8umman, ocb 3 procent för
aret saluncla akgä pä 6apitaI8kuIllen.
Itleci förbigäenlle sk lie svärigbster i verkställigbeten
,48 8tats- ock La n co-DtsK ott e n s
som emot förslagets antagande sig förete, la Utskotten
endast erinra, att enligt kvad Lancolktskottets Letän-
kande iV:o 48, deruti Sfven förenämnde Notion blifvit
till besvarande upptagen, omföi mäler, ock i stoij af
Utskottens gemensaint uppgjorde beräkningar af det
körbällande emellan 8!lsverfond ock 8edelstock som
till grund för en blifvande 8illveiutvexling mä anta¬
gas, inga nva elle,' tillökade Länesonder kunna intill
nästa Liksdag af Lanken anslas; bvadan ock dä nägrs
meijel i sädant afseende icke kellen konas att tillgå i
8tatsVsrket ellen L:g:sLontoret, Utskotten
kona sig löranlätne afstyrka bifall a den gsLäl ions¬
son väckte Notion, om anvisancle af n^a oek tillö-
kacle foncjen till läneunderstöd vici skeencle utll^tt-
ningar esten Agoskiften.
Dock fän Lancolktskottet i sammankang känmeij abe¬
lona lless uti afgisvet Letänkands öo framställde
förslag. att inbetalninganne a cleo kittills vanancle Oci-
iingsLänefonden mätte snan ock me<j nästkommancle än
18Z0 egenteligen till understöd 5ön utll^ttande Aboen
disponeras. Den 29 luid >829.
K:o 11.
8lgt8- ock Vancolltsliotlens Lekänlrancle i sn-
Ie6ninA nk lin L. !^1. kcNeis IVlokion, rin^ä-
enäe körkältraäe anstglker uti lEcisoi terne,
för invexlinZ sk kör8litne Lanea- ock kilts-
^älci88ec11sr.
Välloli. Lorgare8tandet kan, under ilen 8 December
L e t ä n k a n d e 0, lV:o l i. ,49
nästliljet än, till 8tats- ock LancoDtskotlen remitterat
elt Nemonial sf Un L. N. LelLer, inneballande: att
ebunuväl onekligt vone, det de sedan sisla Liksdag
tillgängvlige ock begagnade anstalten kön invexling ak
jörslitne Laue»- ock L;g:s8edlar, något akbulpit de
olägenbeten som ak Notionänen dä blifvit äfvenklagade,
linnes dock ännu, Åtminstone i dess kemort släötkeborg),
grundad anledning till klagan öfver en mängd i omlopp
varande i S)nnerket smärre 8edlar, soia äro till den
grad lörslitne ock i trasor förvandlade, att deras vi¬
dare användande i lovider man ocb man emellan ound¬
vikligen skall medföra lidande ocb förlusten lön den
enskilde, bvilken ej sä noga kan lörsta, att, genom
tillämpning ak de vid invexlingar i Lanken ocb L:g:s-
Lontoret gällande stränga föreskrifter, deremot freda
sig; varande sädant äfven ganska obebagligt i anseen¬
de till de manga utländning»,' kvilka tid ekler annan
vistas pä orten, ock som, dä de se, samt kalva be¬
ständiga olägenbeten utaf, dessa gamla ock söndriga
8edlar, mäste om Landets gängbana m^nt göra sig ett
alltför ringa begrepp. Notionären föreslår ined afse¬
ende kära: att invexlingpn i Landsorterna mätte lä
fortfara samt utsträckas älven till 10 ocb 20 L:drs
Lanco8edlar; att vid verkställigketen ak denna vexling
mä följas aldeles samma grunder som gälla inom Lan¬
ken ock L:g:sLontoret, under förutsättande likväl, att
rädane kännetecken för godkännande af en försliten
8edel fastställas, som ieke äro lör svara att prestera,
ock att, i tvät^diga läll, det Verk som utgilvit 8edelu
snarare kön inlösa densamma, äu att sista luuekalvaicn
,5o 8tats- ock La nco-I7tskottenr
»kulle äerpä säl lora; att uti Oötkeborgs 8taä invexling
mätte 5ä ske alls 8öckneäagar, likasom därstädes sker
j Lanken ock L:g:sLon torek, emedan äen mvckna all¬
moge, som trän Landet ock 8kärgäräen inkommer till
Oötkeborg, osta ensam upptager Onsdagar ock Lör¬
dagar meä vexling sär sitt kekok, att, edvad invexlin-
gen kommer att dädanefter som kiltills ske uti Lanät-
Länteriet, eller ock besärjas genom klen i 8taäen Oö-
tkekorg varande Oiscont-akäelning, äen person, som
dermed äger besättning mätte tillllelas ett besväret mot¬
svarande arfvode, kvarbärutan äet icke skäligen kan
foräras, att allmänketen i äen delen klifver betjenscl
meä lika nit som inom L. 8t:rs egne Veik, äer ser-
skilä Betjening Lnnes antagen ock länaä sär snart sagät
kvarje minsta sunction; ock att lämpligaste grunäen i
»ääsnt asseenäe s^nes vara arfvoäets bestämmande till
viss procent as äen summa som pä aret invexla;.
slärvid kar ätköljt äet yttrande gf klr H.. L. 8takle
att som särkällanäet meä 8mä8eälsrne vore i äess
vi t (8Käne) enakanäa meä äet as Motionären uppgifne,
bade slr 8täkle velat i särslaget instämma om äet ej
vore konom bekant att äen nuvarande 8mäseäels-utgis-
ningen kostar omkring ^0,000 L:är; men ää äenna
koslnaä, i sall Motionen bilolles, troligen komme att
än ytterligare ökas, sa syntes äet vara bättre alt man
i stället kunäe erkälla ett metalliskt 8mäw^nt, om än
unäerkaltigt; kvilket Motionären ater särklarat sig
ingalunäa bestriäa, men äock trott, att kostnaäen som
as äess förslag skulle söranleäas, blesve sä rings, att
äen icke boräe skses eller komma i beräkning.
Letänkanäen, lV:o 11. 151
slen ar Lullmägtige i L:g:sflontoret, kai öfver kär-
äe, kalva upplyst, alt äe isrägavaranäe Vexlingsanstsl-
terne, kvaä LtZtsLnntorets smärre 8eälar angar; redan
blifvit k, an Lontorets siäa inställäe till säljä as L. 8l:rs
viä 1818 ars Liksäag viätagne beslut; ock kalva be-
maläe LuIImäglige funnit sig sä mycket mindre äga
anleäning tillstyrka äessa eller ättika anstalters ä n^o
viälaganäe, äa, pä sätt as L. 8l:rs 8tatsLltskotts viä
näinnäe Liksäag gikna Lltlätanäe 8a>nl. af Lik. till
L. 8l:rs Liot. pag. >8o^—181Z) närmare utreäes, äet
nogsamt visat sig, kurusom äe åtgärder, kvilka i sö-
revaranäe asseenäe blifvit till säljä as L. 8lus beslut
viä i8iä ars Liksäag fran L:g:sLontorels siäa viätag-
nc, endast lemnat öppet tillfälle för nnäerslesock egen¬
nyttig-! aksigters befrämjande, ulan att erforderlig con-
troll deremot kunäe utlinnas, samt äet dessutom vore
Zäagalagät, att tillfällen för invexling ak förslitna 8eä-
lar blifvit inom kvgst sä Län begagnade, äfven sedan
sääane, uppå L. M:ts lVääiga färanstaltanäe, genom
äess vek Likets ZtatsLvntor äro vordne beredde, pä
sätt som närmare inkämtas ak äe uppgifter i ämnet
kvilka influtit uti Högloft. 8tats- ock LancoLItskottens
viä 182Z ars Liksäag, i kraga sk enakanäa beskalsenket
akgikns Lltlatanäe. (Lik. till L. 8t:rs krut., 6 8aml.,
l L., pag. 9^, ,oZ.) Ock kafva L:g:sLonto, ets llrr
LuIImäglige ännu mindre kunnat inse nagra giltiga
skäl tor vexlingens utsträckande äfven till 8eälar ä större
valeur, kvilket förfogande, derest äet viätogcs, skulls
-ör LtgtsVerket medföra en alltför stor riscpie, keist,
i kall, såsom Motionären föreslagit, äen princip skulle
8 lats- ocli Lanco-IIskottens
I,lifva gällanlie, att, vilj uppstäclli tvel^-Iigbet om lie
för bcciömmanclet sk en fö,sliten 8ellels rätta vä, lie
fastslällcits kännetecken, 8el>eln snarare boilie inlösas
a5 liet Verk »om utgikvit liensamma, an fö, blifva vin--
löst, till fö,lnst för cles» sista Innebafvare-
8tatsLItsk»tket bär för liss» liel instämt vt! lien af
Lrr Lullmägtige i L.glsLantoret ^ttraöe »anka oeb an¬
sett, öe pä giltiga anleliningar långt före lietta insläli-
lie atzällie, ne, att melielst förskotters utgikvanlie frän
(kontoret, seisllililt befrämja invexlingen gs liess i or-
terne kringlöpanöe körnötta 8ecilar, sä mycket winöre
beböfva a n^o vi»ltagas, som ett viösträckt utbyte emel-
Ian 8ecielsorker af alla slag läten sig tillväAabninga ge¬
nom lie utvägar b vilka, enligt Ii- äi:ts fälliga Lief
till Less pcb kilsets 8tatsliantor ak lien 22 Vlaji 181g
meli anlecining ak L- 8t:rs är ,8,8 gjorcla unlieill. an-
bällan, blifvit, sä i akseencie pä Lauben» som k:g.s-
Lontorets 8erilar jemväl ak ?,ög,e v«/e^re,- öppnaöe vell
deieölie, nemligen: "qtt enär K, äl.ts Lel:b:cie insänlia
"till 8tatsLontoret mell Losten, till omvexling, Ltt ä
"Iväiusencle Likslialer, n^a 8mäse<llar kiliva, sill eng-
"banlia belopp, mecl omgäenlle Löst, ciem tillsänlie;
"liva,ekler ocb seclan antingen större 8elllar eller kör-
"slitne ak minllre valeur blifvit vik Lanlltkäuterierne
"bärlöre invexlsile, rjesse ater k»nna till 8tatsLonto, et
^'jnsä,ilias, för atf utbvtas emot n)lg , samt lie, meli fort-
"sättas suecessive, j lien mobn bebotvet brafver," Ocb
!,ar 8tatsLltskottet i,,»nit sig böra öfverlemna till Lan-
coLltskotlets bepröfvaiicie bvacl uti älotionen vilia,»:
blifvit frumställllt.
Letänkanken, X:o 11, ,53
kiärvill i,ar väl, enligt Lauben» Lomwissariers ak-,
gilne Lsrättelser, bos LancoLltskottet förebommit, att
iebe mera än sex serskildta Län, nemligen 8tora Xop-
parbergs, ^Vestmanlands, Ostergötblanlls, Westerbot¬
tens, Korrbollenz oeb Oelleborgs, alltseljan sista kiks-
8ag, bos Lauben begagnat sig af rättigbeten till för-
skotters erbällancle för utbyte ak förslitne 8mäseölar
j orterne, oabtacit X. NUs Lef:b:6en genom närisgcis
(lireulaire krän LancoLullwägtige a^ lien q januari,
,8r4 erbällit fullstäncliga upplysningar om Iivari, sä
>äl llgrvic!, »om i akseenlle pä cle förslitne 8elilarnes
granskning oeb invexling vöre att iakttags; att fast¬
än Oötbeborgs ocb Lobus Län serskilrlt, enligt k. 8t:r»
Leslut (182Z är» Ltcokegl. p. 61) blifvit sävilla g^n-
naät, att tvä trelljeclels procent af Lanken bestäs sä-
som provision fpr vexlingen cierstäcies, ciä i »le öfriga
Länen en balk procent i ett för allt, utgör lien bestäm¬
ma ersättningen, bar kock Läns8t^relsen i Oötbeborg
uiuler sistkö,ilutne kem arén alcleles icke anmält sig om
nägra förskotters erbällsnile bos Lanken, utan sanno¬
likt besörjt erforclerlige 8ellel-omb)lten för clen ak X.
iVLt anbetällcle vexlingens unclerbällanlle, genom Le-
wisser tili X. 8latsLontoret j ofvan uppgikne orllning;
oeb att kor öfrigt, anleclningar visserligen ej keller in¬
om Lanken saknas, att, pä sätt förut sk k:g:sLo„toret
anmärktes, Lo, »Kotts8ummorne i nva 8mZseclIar torcle
Mä oeb ciä kalva czvarstallnat inom blulvu,Istaken, istäl¬
let för att uti orterne tjena till utbyte mot gamla oeb
förslitne; emelian <let eljest »vänligen later sig förkla¬
ra, Htt Lanke» ätsktllige gänger fats emottaga sig
IZ4 8tats- oell Lanco-Dtskottens
ersättning för clesse DörsKotts8ummor, efter nägon tills
förlopp, ej allenast uti Lre ocb ^vä Liksclalers, utan
sfven till större oell minclre clel i verkeliga Lanco-
1iansport8ecIIar; bvarvicl vexlingsprovisioneroe clock
allticl blifvit oräentligen beräknare, oell pä ersättnings¬
beloppet akclragne.
8äclant allt osktaclt, oell clä nägon förlust för Lan¬
den, uncler fortsatt iakttagancle sf cle orclningar som
dittills blifvit säljcie, icke bör befaras, samt kostnaöen
uti vexlingsprovisionsr ej beller kan blifva ak någon
bet^clenbet, bar LancoDtskottet, i lisbet mecl bvacl är
1818 i samma ämne ^ttracles (Lib. till It. 8t:rs Drot.,
6 8aml., p. Z16) ej t)ckt sig linna skäl att, för en el¬
ler annan brist i clen tillsyn ocb controll som sk Läns-
8t^relserne är paräknacl, Danclsorterne skulle belt oeb
ballet unclancliagas ett bitracle, clerutak flere blanil
clem torcle vara i verkligt bebok, veb bvarwec! äncla-
mälet ingaluncla bör förmoclas bafva blifvit allticl oeb
pä alla ställen förkelailt.
Utskotten bakva mecl stöci af clesse utreclcle för-
bällanclen funnit skälig anledning för clen gemensam¬
ma tillstyrkan:
att vexlingsanstalterne för gammalt 8e<lelm^nt i or-
terne, uncler biäns8t^relsernes tillsyn oeb varö, ieke
mä, pä sätt Hr DeKler föreslagit, utsträckas till cle
större valeurerne, samt inga bet)'6Iigare 8umwor
eller runcieligare ^rkvoclen än som vicl sista Liksöag
anslogos, blifva i särlan väg använcle.
Letraliäncle bvacl i älotionen linnes anförclt om närma¬
re bcstämmancle ak kännetecknen ocb grunclerne för
L e t ä n k a n 6 e n, iV o n. >55
rkaclacle ocb st^mpacle 8ecllars inkriancle, komma Ut¬
skotten gemensamt att vttra sig i anleclning ak llr von
t^uantens, samt LiksclagsDullmägtigerne Debr Dricssons
ocb ^Kncl. Däkanssons remitteracle iälotioner, bvilka egen-
teligen upptaga clesse ämnen; ocb frägan om 8eclelvex-
lings besörjancle vicl DaneLontoret i Dötkeborg blikver
föremäl för serskilclt utlatancle af LancoDtskottet, mecl
akscencls ä bvacl LikclagsLuIImägtigen ^nclers Daniels¬
son, uti ett till Utskottet rewitteraclt ocb i åtskilliga
snöra punkter reclan besvaraclt ankärancle, äfven i clen
clelen framställt.
Den 29 lulii 1829.
tlirnulsirL till A. IVI:l8 8smteli^e Lek:lt:6e, sn-
Aäencls sn8tslt6rne att uncleilätts invexIinF
sk körnötte 8ocllsr i Lsncl8orterne, 8sint örn
cle ^>un6er 8vm, vicl cl^like 8ecllsr8 snts^rin-
äe eller es886rsncl6 i Lanken loljg.8.
De anstalter, som i loljcl ak L. 8t:rs vicl 1812,
l8c5 ocb 1818 arens Liksclagar gikne 8taclganclen, blif¬
vit vicltagne till unclerlättancle ak sörslitne 8ecllars ut-
bvte i Lanclsoi terne genom förskotter krän Lanken up-
pä Lec;visition sk Läns8l^relserne, i 8ecllar krän oeb
mecl 3 L:ör till ocb mecl 8 sk:s valeur, komma, jem¬
likt Likets seclnast körsamlacle 8tänclers beslut, att fort¬
fara, i öfverensstämmelse mecl köljancle är l8iö utsta-
kacle ocb nu a n^o staclfästscle gruncler:
1:0 Dea bögsta 8umma som pä en gäng till något
Län förskottsvis utlemnas är.bestämcl till Lemtusencle
(5ooo) Lccir; ocb ett cl^likt förskott kär ej oftare sn
«5§ Stats- ocb Lanco-Dtskotteos
bögst hr» gänger om äret af ett oell samma Län ut^
lagas,
2:0 Lanken består i ett tor allt till betackande af
ounLgängelige kostnader en balk procent ä Le summor
kvilka till utvexling blifva genom Länens St^ielser 1 e-
^vireraLe; men, bvaä Lötbeborgs ocb bobus bän ser¬
skildt beträkkar, är för Lotta änLamäl meLgitvit tvä
treLjeLels procent,
3:o Lanco8t^relsen lager 5ör öfrigt ej någon be¬
fattning bvarken mell Lemissernes fram- ocb ätersän-
LanLe eller Lonlrollen pä meLIens bebäriga använLan-
Le; bvilka åtgärder, pä X, IVl:ts Lebb,'Les omsorg alle¬
na ankomma, i bänLelse lie till bätnaL för rörelsen i
Leras Län linna för godt att ifrågavarande uti L. 8l:rs
Lank öppnacle utväg begagna.
4-'o Summorne föäLelade i säLans 8eLoIsorter, som
astundas utgifva» till Len som dera företer bebörig
ffe^visition frän X, äl;ts LebbrLe,
8:0 kör Len person ät bvilken I!. äl.ts Lef:b:Le
uppLrager vexlingens besöi jande, skall till Lanken för¬
ut vara alleinnaL ev ak X. ltbts LebbrLe tijl vederbäf-
tigbeten intygad borgen lör Len summa ban kommer
att bskva unLer siv värd.
6:0 Llvarje erballen körskottssumma skall ovilkor¬
ligen slLrasist inoin ett balft ars förlopp efter ulbe-
kommsnLet vara till Lanken slerbetalL; ocb innan full
äte, betalning för en erbällen summa ingått, utbekom¬
mer ej något villars förskott,
7:0 De till Lanken såsom reLovisning ingäenLe
LmaseLels-poster skola i bankens Lassor insättas kör
Letänk-anLen, Alo ri. 187
LäneLankens räkning; bvarekter nämnLe Lontor, Lä
veLerdörlig Attest LerstäLes företes, alkörer summan
pä bvart ocb ett Läns räkning samt Lera utfärdar or-
Lentligt qvitto.
kör öfrigt böra Lancokullmägtige-i sawmanbang
kärmed ej lemna obemälLt, att, till möpigsste ytterli¬
gare unLerlättanLe ak 8eLelutbvten i LanLsorterne, är,
i följd ak X. IVlbts AäLiga Liek till Dess ocb Likets
8tatsLontor ak Len 22 A-laji 181g, saLan anstalt Ler-
släLes kogaL, att, om X. Itl:ts 8ebb:Le till X. 8tats-
Lontoret meL posten till omvexling insänLa kitt ä Ivä
lusenLe LiksLaler, blifva n^a 8maseLIar till enabsnLa
belopp meL omgäenLe post Lem tillsänLe; bvarekter
ocb seLan antingen större 8eLIar eller förslitne sfmin-
Lre valeur blifvit vill Länterierne bärköre invexlaLe,
Lesse ater kunna till X. 8tatsLontoret insänLas, för att
utbytas emot n^a, samt LermeL fortsättas successive
i Len mobn bebokvet kräsver.
DvaL slutligen beträlfar grunLerne för granskning
af körslitne ocb bristfällige smärre 8eLIar fran ocb
meL Z L:Lrs till ock meL 8 sklrs valeur som till ut¬
byte köretes, sä ankommer Let bäLanefter som bittills
pä nöLig urskiljning ocb uppmarksambet bos vederbö-
ranLe Lommissarier, att icke a ena siLan genom för
långt sträckt eftergilvevbet bvarjebsnLa svekfulla för¬
sök till enkalLiges körvillanLe mä unLerlättas ocb be¬
fordras eller Lanken tillskyndas förlust meLelst Lubbel
inlösen ak eu ocb samma 8eLel, men a Len andra 8e-
Lelinnebakvarnes billiga anspråk icke keller, genom
öfverdrifven strängbet blifva äsiLosatte. 8äsom »II-
>58 8 ta t s- oeb L a nco-II t skot ten r
mönna grunöer för LoncoVerket, lige i lietta I,Anseen¬
de viö n^ss öfverstänöne Liksöog blifvit stsögaöt:
i:o ^tt en 8eöel Antingen mä blifva lil! fullo vör-
öet aulageu, eller ock lielt ocl, bollet cosseras.
2:0 ^tt öen fjeröeöel till böger bvarä unöerskrif-
terne beknnas, oeb bvilkea genom oliklieten i lino t, te¬
llet utvisor 8eöelns rotlo valeur, inlöses ös öensamma
or fullstänöig ocl, sammanbänganöe utön olseenöe pä
öe stveken of onöra 8eölar som öerviö wä linnos bi¬
fog a öe.
3:o -Ktt, om pä clenno fjeröiöel, Antingen bäöa
nomnen eller lino trycket, lielt oell ballet, eller ock
någon öel af bvaröerg, soknos, 8eöeln likafullt ör an-
tagelig enligt sin rotts voleur, sä villo <let öfriga utok
en säöon 8eöel, eller åtminstone öst äterstäenöe oföes»
nklire bölft ör l,elt ocl, samwonliöngoncle.
4:o Iktt öeremot säöane bopfogoöe ofullstönllige
bitar of bvilka ingenöera för sig ör inlösningsbar, ej
kunno genom blotta sowmonklistringen vinnö ett eljest
soknoclt väröe, ocl, pä sällön gruncl ovilkorligen mä¬
ste cosseros.
Hvarförutan i akseenöe pä tillämpningen bäi af ser-
skilclt blifvit erinöraöt stt öet ej mä lemnäs utsi,
uppmärksomlret, buruviöo of en 8eclels utseencle ocl,
beskalkenbet skulle Kunna förmoclas att «len antingen
meri loresatts blifvit st^wpaö för att pä ett svekfullt
rött bereöa vinst genom öubbel inlösen, eller ock vi¬
sor sig att öess ofullstänlligo skick enöast genom till-
fölligg Itänllelser eller nötning blifvit färorsskaöt; sä
Letänksnöen, lV:s 11, 12. 1 §9
att i förra fallet ett ströngore, men ! öet seönsre ett
linörigare bellsnölingssött ma kunno ags rum. Hvil¬
ket allt LancoLuIImögtige börigenom ansett sig böra
X. N:ts Lebb:öe till upplysning meööela.
8tockliolm <len 9 lanuarii 182^.
kkllO 12.
8tats- ocl, LanovI7t8ltott6N8 Iltlätanclk, 1 an¬
ledning ak ett kran Vällokl. Lorgare8tänäet
remittera6t Memorial ak Hr kallström,
angäencle allmänt I^äneunclerstöc! till rejia-
ration a dalmark Oomli) rita.
Den anbällan, om lanebiträöe of 16,666 L:ör 32 sk.
Lanco utaf Länkens meöel, för besörjanöet af en bögst
nööig reparation 0 Lalmare Domkyrka, som utgör fö-
remälet för Ilr L^öströms uncler ilen 12 Oec. förliclet
ar till 8tats- ocl, Lancolltskotten remitteralle lklotion,
ör utak Loneolltskottet genom öess afgifne Lelönkonöe
lV:o 5i till besvaranöe upptagen, ! sammsnlrang meö
enobanöa framställning af Hr LontractsLrosten Lif¬
ström, bvaraf Loneolltskottet eoskilöt erbällit Lemiss
frän Högv. Lreste8tänöet.
Lörensöe Utskotten bofva slltsä funnit nägon vi¬
llars ätgörö börutinnan icke vara erloröerlig, 3n alt
till följö af Lemizzen, öetta färbällsnöe bos k. 8t:r
vörösamt anmäla.
Den 29 luli, 1829.
,6o 8tats- ock Lanco-lltsk otten r
I^:o )Z.
8t»ä8- oek LancoI7k8koätcn8 IIt1ätgn<Zc, i gn-
lectninZ st väckt kräga om öka6e ärlige srk-
voöen 8ä väl kör Hrr kViIImägtiAe i Lanken
ock R:?:80ontoret, 80m ock kör Lirecten-
rerns viä Länetlontoren i OötKeKorA ock
Naimo, 8amt kör LancoOmkuclen ock ökriZö
1jen8t6män vick 6c88s LäneLontoren.
I^rän k. o. kar lill 8tatr- oek Lancolltskotten klik-
vit remitteraöt ett sk klr k7cuserrrtc>//-e^ ö/.^ akgikvel
lälemorial, stt L. 8t:r mätte käröukkla öet nu kestäm-
öa ärliga sikvoöet kär kärr Lullmägtige i Lanken oeki
L:g:sLontoret, tillies meö klr von//-rrtnrarrsrlorFs, ^u-
grrst^ i anleöning öerak akgikne ^ttranöe, sk innekäll:
stt klr v. klartmansöorkk, »jelk keörsö weck öst körtroen-
öe, stt vsrs en blanö lä. o. Lullmägtige i L:g:s-
Lontoret, snsZA rket arkvoöe, som lemnaöes öem, vsrs
kullt ut svaranöe emot öen mäös, som öe knnöe kaf¬
va; stt ännu okekant vore om unöer nuvsrsnöe Liks-
öag sä viöl/ktiga förrättningar kommo stt Lulla,ägtige
i L:g^ .Lontoret släggas, stt arkvoöet käöanekter klefve
minöre tillk^IIestgöranöe; stt ss länge öetts snnu vore
okekant älotionen mäste snses körtiöigt väckt; stt
emeölertiö önskelitzt vore, öet lä. 8>:r icke kaöeange¬
lägnare utgifter stt kestriös, än kärköjningsu i öesse
srkvoöen.
Oek
Letänkanöen, lV:o i Z. , 6 k
Ock är jemväl krän Lo»öe8tänöet till ksöa Ut¬
skotten remiltcrnöt ett sk LiksöagsLullmägtig Lurje
Läi jesson krän llallanils Län i timnet akgikvet Itlemo-
risl, uti kvilket litines snkuiött att, utan motsägelse,
lä. 8lt, s Lullmägtiges i Lanken ock ILglsLontoret älig-
ganöen ocki personlige algäröer viö öesse Verks sty¬
relse voro i ling graö nragtpäligganöe; att llertili kor-
öraöes en oaklrruttzn uppmäl ksalnket ock »ppolkring sk
mycken tiö, kälst seöan öesse Verk, i seönsre tiöer,
erliällit llere kör öem förut krämmsnöe kunctinner; stt
livar ock en som kärät leinnaöe uppmä, ksamliet mä¬
ste linna öe Konorarier, kvilks kär öet närvaranöe
voro öesse kerrar ock män onslsgne, ingalunöa sva-
rsnöe emot öe korö, ingar, som 8laten ak öem^ i köljö
ak öeras uppörag, liaöe rätt att Vänta;
stt Rlotionären viö öen är 1828 kvrrättaöe Levi-
sion äkver L. 8t:rs Lånekontor i Oötkekorg, uti kvil-
ken ltlotionären, säsom Omkuö ä Lonöe8tänöetr väg¬
nar, cleltagit, kommit i tillfälle kärvärkva noggrannare
känneöoiu om öei varanöe 8t^relses äligganöen oell in-
iiämlat: alt öä, enligt k- 8t:rs käreskrikt, Lontoret»
Lassa oek öfrige säker kets-kanölingsr koröe förvara»
unöer tre lss, till kvilka en Oireeteur, LancoOmkuöet
ock Lamereraren skulle kakva kvar sin neckel, mä¬
ste ock emellan öe oröentlige 8essionsösgarne en ak
Oirectenre, ne öagligen uppvakta i Lontoret i oell kär
kärekommanöe trsnsactioner, såsom nva Oiscontktever-
sers oell cuntante nieöels emottagning ock inläggning
i Oirectivnens kvslk m. m.; att öerkäre Oirectionenr
1 l
162 8ats- ocli Lanco-IItsKottens
ledamöter inom sig stadgat lien ordning, .ill detonr-
vis lislie nyckeln tili Oassa-kvalsvet livar sin mänad
oelr förrättade lie derined förknippalle göromål; ali.
jemte det aila Oirectionens Ledamöter vore livai-je 'fis-
dag upptagne med Oiscontä, enderne samt minst tven¬
ne as liem mäste kvarje Onsdag oell Lo>dag uppvakta
i neli för jern-länerörelsen, voie sälelies liva,' oell en
as Ledamöterne dessförutan i daglig tjenstgöring ej
mindre än Z:ne mänader kvarje är;
att liiotionären, med afseende kärä, sieil föreslå,
det liva,- ock en as kullmägtige i Lanken neli L:g:-i-
Oontoret samt as Oirecteurerne vili LäneLoiito, >
Oötlieborg ock lVlalmö, mätte, säsom lionorarinm, ät-
njnta 1000 little L:co ärligen, samt de af ilie lianen-
^ullmägtige, som kalle sig uppdragne stvrelscn as
LancolliscontVerket, dessförutan säesllilllt Äoo litlie är¬
ligen kvaelieea;
att äfven uppmärksamket mäste fästas lie, 3, att
icke alia ak Ii. 8t.rs kullmägtige i Lanken ock L:g:s-
Oontoret samt ak Oirecteurerne vili OrovinceLäneLon-
toeen Gunlie kafva sin egenteliga kostall pä sjelfva stäl¬
let lier Verken voro belägne; att lletta åtminstone vo¬
re loi källanllet meli Ledamötsrne ak Londe8tändet;
att dä Ledamöterne voio nödsakade i oek för sin be¬
fattning inflytta till stallen ock lier vistas sällant icke
knnde utan en ganska kännbar kostnall aflöpa, obe-
räknalit Zsidvsättandet ak jorcibruk ocii anöre ekono¬
miske angelägenketer vili lierås kem vist; att derföre
billigtvis lien ak Ii. 8.t:rs kuilmägtige i Lanken oci»
Ii:g:sLon torvi, samt af Oirecteurerne vid LäneLvnto, en
Letänkanlien, lV:o 13. 163
i Oötlieborg ock IVIalmö, som icke, i ock för sin tjenst
eller sitt ^rke voro bosatt i 8tockkolm, Oötlieborg eller
iiialmö, utan i-glle sitt kemvist beläget mer än en mil
iian nägondera ak liesse 8täder, borcle, såsom respen¬
ningar ock kostnalisersättning, erkälla, utom sitt ko-
nvrariuin, >5o Ii:dr L:co om äret;
att dessutom LaneoOmbudens samt lie öfrige Ljen-
stemännens ock Letjeningens vici LrovincebäneOonlo-
ren aflöning vore allt fyr knapp jemförelsevis mot lien
<iem siigganlie trägna tjenstgöring; att åtminstone, en¬
ligt lVIotionsrens egen erkarenket, liet vidlyftiga arbe¬
tet vili Oötkeborgs LäneLontor vore sk lien inskränkta
personalen omkesörjcit meri ett nit ock drift, som lem-
nade intet öfrigt att önska; att desse tjenstemän mä¬
ste för Verkets tjenst uppoffra snart sagdt kela sin tid,
vin densamma skulle blifva vederbörligen bestridd;
crtt l/c» san,»'»g l/ock stol/e /asO att arbetaren -vöre sr»
/ön -varl/ veik att en nagor/nnr/n k////-äcä/rg utLo/nsO Le-
/r/anl/e srnnek r/rän a/tt /ör nrangn cäononrrs^a o,»sov-
gcr^ satte t/enske,nannen / tt'///a//e^ att egna a// s/n
ära/t oc/r »/>/,,»ar/.sa,»/,l-r at l/e /^cr^ l/er c/e -voro an-
sttrttc/e/ att L. 8t:rs OiseontVerk voro dessutom i be-
iagenket, att, med billigt afseende pä bekofvet, an¬
ständigt aflöna sine tjenstemän; ock att lVIotionären,
för sin del, ansäg billigt, att ^klöningsstaten vid K.Z-
neOontoren i Orovinserne mätte undergå förköjning
till »edanstäende belopp, nemligen:
(kontoret i Oötkeborg.
LancoOmbudet ärligen Ii:dr 2000.
Kamererare» ock Ombudsmannen, kvardsra „ 1200.
,64 8 täts- ock Lane o-Utskottens
Lokkällaren, >;ste ock 2:610 lkegistratorn;
kvqrdera ft:dr rooo.
Vaktmästaren , , „ 400,
6ontoret i älslmö,
LancoOmbudet „ zooo,
Lamvrerareo oek Ombudsmannen, kvardera „ :ooo,
flegistratorn set» ftokkällaren, kvardera „ 80a
Vaktmästaren „ Zoo.
att gEnon, denna lönföiköjning Velden väl skulle grave¬
ras med en ansenlig ärlig utgift; men att likväl denna
icke vöre af sädan bet^deuket, som det vid körsla
ögonkastet kunde s^nss, da, åtminstone vid baneLon-
toret i Oötkeborg, I)irect>onen tift utlåning djspone-
rat öst ränte- elle,' vinst-belopp, som lör äret inftu-
tit, men icke, enligt fteglementet, bordt efter beköft
tift Lanken lekvereras, förrän 6st nästpäföljaude äret,
bälften elter slutad Revision ock bälften inom §ep-
tewber månads utgång, kvarigenom ftirectionen st
Verket beredt en inkomst af minst Zooo L;dr L;co,
när i beräkning inges 5 procents ränta uppg 60,000
L:dr utlansd räntekond, kvilken vinst troligen kunde
onlagas än kögip, ensi- en del ak de utlänte medlen
tvifvelsutan inbringat 8 procent.
Vid pröfning först ak den ftägan kuruvida nZgon
tillökning mä ägg rum i de ärlige arfvoden eller ko-
norgrier, som ft. 8l:rs ^ullmägtige i Lanken ock L:g:s-
Oontvren samt ftirecteurerne i LäneLontoren tor det
närvarande, i desse egenskaper, åtnjuta, Ilar kos Ut¬
skotten i betraktande kom nit, att de personer, ät kvil-
Letä nK anden, M.o 13. >65
ks It. 8t:r bekaga uppdraga desse mödosamma oek
ansvarsfulla varf, mindre, vid doras emottagande, kun¬
na lasta något afseende ä de, jemförelsevis, i allt kall,
obetydliga fördelar, dem i ekonomiskt känseeade kun¬
na beredas, än ä det tillfälle derigenom för dem öpp¬
nas, att, i en vidsträcktare verkningskrets, gagna fo¬
sterlandet ook ä den kögro belöningen, de, för sina
nedlagds omsorger ock gjorde uppoffringar, böra La¬
na i medborgares taeksamket,
kinder desse äsigter oek dä, med stöd jemväl as
det yttrande en ak bemälte I^uIImägtige, Hr Oanrli-
kädet v. Hartmansdorff, i ämnet akgifvit, dst lär 5a
med säkerkot antagas, att, sa länge ifrågavarande be¬
fattningar fortfara att vara allenast pä viss tid lemna-
de förtroendeposter, deras innekafvare skola ätnöja sig
med de nu bestämde arfvode», kafva Utskotten ansett
skäl ej vara för banden att tillstyrka bifall till bvad
ak Itlotionärerne i denna del gr vordet ^rkadl.
Ock bvad äter angar don af Liksdags^ullmägtig
Lörje Löi jesson särskildt väckte kraga om förböjde lö¬
ner för LaneoOmbuden samt öfrige tjenstemännen vek
betjeningen i bänedontoren, sa enär, vid jemförelse ak
de löne vilkor Ijenstemanna-personalen inom 8tatens
Verk i allmänket, uti samma grader, åtnjuter, de iftä-
gavarande tjenstemännen, äfven om ej i beräkning ta¬
ge; de tillfällen till enskilde körtjenster deras befatt¬
ningar ät flere ak dem erbjuds, redan linnas äga en
mindre bek^mmerslös utkomst vid de Verk de äro an¬
ställde, än deras vederlikar, ock i flere känseenden
,56 8tsts- oell Lsneo-IItzliottens
loiiins sn8e8 si amsör clem aslöiite meci näg»> luiiila kil-
ligt ss8eencle pä i^eliotvsn, 8swt tiusliälliiing ticie irilit-
isgr>8 ej ininclie viti sö> vsllniiigen »s K. 8l:>s egne, ä„
8tiitel,8 Veili, snre I7t«liotte>i 8i^ ej Iiellei liunns iill-
8t^>Iiu k. 8t:> Kifgllun6et sf Noliviiäien8 därutinnun
tzjoille fli»m»tällving.
LetänKanden, ill:o i^. 1^7
?>!:o 14.
8tat8- vdi Kaneo-IIt8itvtt6N8 IItlätgn6e, i gn-
lecluinF uf civ inom K!k88t3nc!en gjorcle gn-
märlrninAar viä IIt8livtten8 6en 2:c!iA oelr
iv 8i.8tl. lunii, under I^:i8 i, 2, 3, ^ oelr
5 »flätne Letäulianden, vngäende; i>s.o r:
t>e8tämmandet r>k Dlineo8edeIn8 8ilfvervär-
de. — lV:o 2: nödige vn8edde ?rovi8v!i8kn
ätgärder innan 8iIfverutvex1inFen Iran före-
tsga8. — iV:o 3: LanIr6N8 förliällande tilt
8talen, jemte Imfvudgrunden för de88 läne-
rörel8e> — i^:o nödvändigiieten r>f en
förliättrad I^2F8tiftninA för Vanlien vet, i^:c>
5: nä^im lämpeli!;» an8edde 8tr>dF»nden för
framtiden, i af8eende pä 8ä vät för8ta Ln-
tieten, 8vm underafdetnin^ar af det metal-
likdra N^ntet i 8ilfver; af Iivitlra Letänlran-
den tV:o 1 allena8t frän LorZare- oell Lon-
de8länden, men gila de öfrige frän 8vmteli¬
ne Ki!i88tänden äterremilterat8.
ld Utskottens deliandling ms lietta ämne i allrnän-
l>et är, inom Lorgare- oell Honde8tänden, anniäikt,
dels att Ii. Iil:ts till Utskotten remitterade iVad. 8ki!s-
velse as deli 26 Aov. sistl. ar, angående N^nträrdets
ättliällande, ieke innefattar någon Ilro^osikion om
!V1xntl>estämning, eller gisvit anledning till den utsträck¬
ning i s> amställningen, som Utskotten sig tillåtit, liva-
dan oek »agre k.edamöter inom desse kiks8tand slirat
12
i58 Htats- ocli Lanco-IIt skottens
lien öfvertygelse, att Ii. 8l:r, innan lie fatta deras Le-
slut i denna vigtigs sak, korde i underd. ankälla, det
X. !>l:t i Xäder täcktes gifva dess tankar derutinnan
tillkänna; dels ock, att Utskotten kordt, antingen först
keslula om delailleförliällaixlerne, eller åtminstone,
till vinnande af keikel neli ett lägligt system, i ett
gemensamt Letänkande uppfatta, sä val frägsn om
en IVI)ntkostämning, om alla de ämnen, kvilla kun¬
de stä i något sammankanz med verkställiglreten af
en liea lina lion , emedan detttilleförkäilanderne voro st
8nsrt 8»gdt lika vigt med kulvudfrägan eller ätmin-
8tone a lien ägde 8a 8tort inll^tande, att mangen, 8vm
kunde vara köjd för en äl^ntbestäinning, likväl ieke
vägude dertill lemna 8itt kilall, utan att jemväl vara
förvisad om antagandet as ds vilkor, under kvilka
Iran unsäg reali8slionsföretaget köra tillvägal>ringa8;
Hvarvid tlere ledamöter inom kagge Htänden, 8a
8om vilkor för deras kilall tili lil^ntkestämningen, upp¬
gifvit, det 8illverutvexlingen ej förr än efter nä8ta
8l:rs sammankomst mätte taga 8in koijan;
lindre ater, att utvexlingen mätte skyndsammast
löija pä äl^ntkestämningskeslutet;
Ln Ledamot inom V. llr Oo/rner^
roed lämuadt förlag till Htats-Lankens uppkörande
ester nä8ta liiksdag, vid sitt kifsll till en w^ntke-
stämning fästat de vilkor,
att uppkäfvande gf 72 §. ock ändring i 61 §. L.-X.
uu mä keredas, till antagande nästa liiksdag;
att utvexlingen af Hillver ej mä ske innan nästa
liiksdag, men Laneo^ullmägtige emedlertid uppdragas
lietänkanden, X:o 14- > äig
Ilalia Laursen vid 128 sk. ock för sädsnt ändamål
kerättiges att vid Loursens fallande, uppksndla silf¬
ver emot Sedlar ock, i kändelse af Loursens stigande
öfver 128 sk., till ex. tillis sk., provisionelt utvexla
silfver;
att ingen skuldförkindelse mä ulgifvas för Statens
skuld;
att inga län mä göras för ve, kställigketen afsill-
ver-utvexlingen, samt
att ingen minskning i liörelseLapitalet mä ske;
^ndre Ledamöter, inom samma 8tand, llelemot
gjort de förkekäll, att icke nägol Hillver mä frän kan¬
ken , till andre än redan keviljade ändamäl, utlemnas,
förr än Lanken till allmän Hjllver-utvexling öppnas;
alt Lanken mä tillätas oalkortadt till metalliska
fondens förstärkande använda alls sina keksllna Länle-
lievenuer, derunder jemväl inkeräknadt Lantan a 8ta-
tens Zterstäende skuld, /j,^00,000 L:dr, för 1808 ärr
Xrigskostnader samt,
alt minskning eller indragning i Läne-rörelsen
mätte, j vissa läll, knnna äga rum;
Ock sluteligen Ztskilligs Ledamöter inom II. Lo/r-
vid deras kilall till en M)ntkestä,nning,
fästat de vilkor ock förkekäll;
"att LenningeHtocken mä kestämmss lililva sadan
"den nu är (likväl nied den förändring, som realisation
"lemnar emellan Hillver ock Lappersm vnt) dock lik¬
aväl med det undantag, att om L. 8l:r kevilja nägra
"n^a anslag, Länkens kenningeHtoc!^ mä i samm»
i6c> 8tats- oeb L a n eo-IItsk o t te n s
"molin ökas — vell tvärtom , i bänöelse bevillningen
-'eller skattebiöragen minskas, jemväl penningestoeken
"likasä minskas;"
att n^a 8panmälsLreöitivet 1,000,000 L^tör ej mät¬
ts tor realisationssöretaget päräknas;
att tor verkställiglieten af ni)u>tregleriugen ingen
8tatsskul>i matte göras, bvarken öirect eller inöireet,
eller pä livacl 8ätt 80m belst;
oell att icke någre säöane ätgärcler mätte viötagas,
bvarigenom skatterne i någon molm blifva ökaöe.
X. !VI:ts i^faö. skrifvelse ak ilen 26 Xov. 1828inne-
Iiäller, jemte tillkännagikvanöe af X. lVI:ts förväntan,
"att X. 8t:r, urr u/)/i/)-ste om /o>//rrkrre k/r/cr^ mrv^krrg^
skola om Lanken förorclna pä ett 8ätt, 80m befrämjar
lVl^nkväröets staöga, bekästar allmänt oeb en8kilöt för¬
troende oeb a/Äö/er err ^/or a//» meö/orgrrrco/rr^scr L^»r/-
//g -!</-/-rrr/rg r närvarrrrrr/e ^erm/,rge/ö>/r»//»rrk/err/''
Xn erinran, att X. lVl:t, viö lemnancls af Dess bifall
till knngöramle ak l8>8 ärs Aloratoriun,, "ieke kuncls
1ör68tälla sig 8amma be8lnt annorlunöa, än såsom en
ökvergängsätgärö oeb en köibereöelse till en annan oell.
bättre sröning, /rurrrcr sirar» rrr/orarrr/e /k. /o» r/et
/rögsk» örr-i/»r/e/'
Xtt körklaranöe, öet "X. N:t ansäg alla omstänöig-
betcr 8äröele8 g^nnanöe, alt, unöer lörtsatt tillänip-
ning oell förbättring ak öet förra beslutet om silkver-
uppköp, till förstärkanöe af Länkens reöbara Xonö,
Viötuga kraftiga ätgärcler, lör att, mer/e/st srZ/uerr ut-
Letänkanclen, lV:s i^r
/emrrrrrrr/e mot X»rreo^ek//»r^ kr/f e/ck /irr.s^ som /omme
okk -eskömmas^ l-ereöa oeb bibebälla jemnvigten i pen-
ningeverket," oell
en påminnelse, "att för sambällsb^ggnaöen; sull-
komnsnöe ännu äterstsr, -att ät <le beslut, 8om röra
grnnclen för cgenöomsrätten, öet vZ8enötligaste före¬
målet för ett sambälle, näst ^ttre sjelfstänöigbet oeb
lagbunöen meöborgerlig kribet, gifva en stö, re graci
ak lagstiktanöe oföränöerligbet, än liittils"
Utskotten Kunna, viö jeml», else af öetta inneliäll,
ieke inse, b varken någon anleöning till tvekan om X.
lVbts Xäöiga tankar i förevaranöe vigtiga ämne, eller
någon grunö till cleo einot Utskotten gjoiöe anmärk¬
ning, att öe, uti öeras f, amställning, eller i öet Ut¬
skotten öels tillstvrkt L. 8t:r, att, k/// r^/ö/arrr/s a/
en /or »//» mer//oog»rec/»§.5er ,v/»c///g en/-/ning r n»e-
2"re«/rr/e /ierrkr/rrgc/or/rö//arrr/err^ nu bestämma Lancö-
seöelns silkverväröe oeb besluta, öet Lanken, §» srrark
öess reöbara Xonö, mcr/e/?k .?///-,e/0/1 ^ blifvit tilk-
räekligen förstärkt oeb anöre för ulvextingen nööige
atgäröer bunnit verkställas, ma öpnss, kr// rrk/emrrarrc/o
0/L5r//Pee mok /?»rrooser//»r,, e/kre r/ek sö/rrrrc/» /esk-irrrr/»
/korseh öels ock lör L. 8t:r anmält bebokvet al en kör-
änöraö Lagstiftning för Lanken, skulle bafva öiver-
skriöit föremålet för X. IVIkts Xäö. skrifvelse, utan ärv
tvärtom körvissaöe, öet livar oeb en, som granskar
ämnet, mäste buna, att Utskotten, ej minöre i sjelfva
saken, än i sättet för öensammas tillvägabringanöe, sökt
meö sk^löig noggranbet efterkomma öe uppmaningar
oeb önskningar, som innebällas i beröröe Xäö. skrifvelse-
162 8tats- ock Lanco-D tsko t tens
Lliuru Utskotten reclan vicl ämnets sörsta kancl-
läggning icke kunnat unclgä sinna, att cletsillesrägorne
i clenna sak voro ak ganska stor vigt, trcxlcle likväl
Iltskotken, utgaencle frän clen synpunkt, att, viö cletta
tillfälle, asseencle minclrs kuncle fa göras a Länkens
näivaisnöe förliallancle, än a fö, Iiällanclet man ocl»
man emellan, sig välja ilen rätta orclningen för ämnets
kekanclling, clä Utskotten, mec! L. 8t:r Icmnaclt till¬
fälle, att, af anclre kilogacle Iltlätanclen, inkemta Ut¬
skottens tankar om verkställigkets-atgärclerne, serskildt,
uti Letänkanöet IV:o i, till pröfning upptagit fragan,
kuruvicla clet allmännas val ock näringarnes kekol pä-
kallacle en loränciring i nuvarande muntsö, källanclen,
eller en öfvergång fran osäkerket till orclning ocli
»taclga ! Likets m^ntväsencle; om nöclväncligkete» al
kvjlken öfvergång Utskotten förmoöat allmänna opi¬
nionen vara i kögre grall staclgacl, än om sättet till
företagets utlorancle, kvilkct clock allticl skulle klifva
lättare att snina skilån malet en gang var gifvet.
Utskotten inse ock, vill jemförelse af cle olika
ssigter efter kvilka cletaillefragorne klikvit keclömlle,
uncier clet meningarne i allmänliet förenat sig oi» sä
val nattan ock nöllväncligketen af en m^ntkestämning,
som oin klen föreslagne kestämningsgrunclen, att III-
skotten icke misstagit sig uti cleras lörsta kekan,liing
af äinnet; men, till efterkommanlle gf cle inom 8tunllen
vttracle önskningar, ock seclan Iltskolien, uncier cici,
iörn^gcle pröfning af <Iem nu anställts, löljt clen mot¬
satta utvägen, att göra cletsillef, ägoi ne till föremal
för öeras första öfverläggning»!', utan att lietta verkat
L e t ä nk a n cl e n, lVto i H. >6T
till någon änclrinF i lien af Utskotten i liiisv»<lfrägan
rerlan ^ttracle öfvertygelse, vilja clock Utskotten nu uti
ett gemensamt Letänkanile upptaga alla cle frågor, sona
innefattas uti förut algilne serskilcla Iltlätanclen.
Detta Letänkanile clelar sig, i afseencle pä fragor-
nes keskalsenket, uti Z:ne kulvuclafclelningar, af kvilka
cfc/r ^o>xts innefatta,' frägorne,
om kestämmanclet af Lancosecllens sillverväi cle;
om ticlen för 8ilfverutvcxlingons körjan;
om cle atgärcler, som köra vicltagas, till kelor-
clrancle af allmänna rörelsen, uncier ticlen intill sillver-
utvexlingen körjir; ock
om cle staclgancien, som kunna vars lämplige i af-
seencle pä föista enketen ock uncler-afclelningarne af
llet metalliska rn^ntet i silfver.
Dccr crcrcfcct upptager frägorne om 8tatsVerkels
förkallancle till Lanken.
Deu trec^/e innekäller Iiufvuclgrunlien lör Länkens
lånerörelse, ock
Oc-u angar cle Dagstaöctanclen, kvilka svnas
crfni clerlige, clels till »ä,ma,e kestämmancle al lic^vi-
clationssättet man ock man emellan, clels ock till ke-
tr)'ggancle af allmänketens rätt i cless förliällancle till
Lanken.
Lörsta llufvu<l-^kfcleln!ngen.
Lö/xtcr om ^extck/rmcrcrc/c^ ^cracoxec^ef/rx
Öfver clemia fraga kafva Utskotten sig yttrat i
K:o i af cle förut algilne Letänkanclen, clervicl Iltskot-
i6^ 8tats- ook b a n oo-I7tsk ot te n s
ten, ester leinnad teckning af LankoVerkets förkällan-
den, under framgängne tidskiften, ined tillämpning af
ei kai enlietens läror till närvarande köi liällanden ock pä
grund af anställd noggrann undersökning, tillstyrkt b.
8l:r, "att nu bestämma bancosedelns silfvervärde till
"2^ b:dr eller 128 sk. i 8edlar för 1 b:dr i 8ilkver
"elter 166^ ärs myntfot ock att ä beslutet kärom i
"underd. begära Ii. äl:ts lVäd. sanelion."
Ilo kukvudsakliga anmärkningar, som, i afseende
kära , äro gjorde inom de 2!ne biks8tänd af kvilka
denna kräga blifvit till Utskotten återremitterad, inne¬
fattas uti efterföljande 7 satser:
1:0 litt, med utseende ä närvarande tids beskallenket,
det ieke syntes lämpeligt att nu vidtaga någon in^nt-
besläiuuinF. —>
Derom en bedamot as Lorg.8tändvt, Herr Dind-
<^vist, sig yttrat: "att närvarande tids ställning, genom
IVäringarnes förfall, en vidt utseende anblick af kvad
som till lifvets bekof erfordras , i förening med andra
i vanmagt oek obestånd varande 8amkäIIslörkällan-
den, såkallade snarare bepresentantens oinsorger än
e» genom kvilken oclr densammas
realiserande alla limkets- oell Ijenstemän, som ega
penninge-töner, alla Lapitalisier, do ina ega större el¬
ler mindre 8ummor, samt alla Handlande, kvilka ega
utländsk skuld oek inländska fordringar, skulle förlo¬
ra en livar i sin mokn; kvaremot, inom II. Londe-
8tändet, biksdagsbullmägtig lilie 8vanborg, under an¬
märkning , att det vore, ieke frän bankens förkällan-
den under förllutne tider, "utan frän det klart fram¬
betänkanden, lV:o 1^. i6ä
lagda kekofvet af en mvnt-sörändring eller realisation,
utur 8tatsVerkets nuvarande ställning ock samkälls-
förkällanden, ett m^nt-bestämningskeslut mäste dedu¬
ceras," framställt till Utskottens besvarande krägorne,
kvilka andra ingi edientier val fordrades till bandets
förkofran oell llor, än 20 ars fred ock under den ti¬
den mestadels ymniga är? — Om under tiden hagar¬
ne ej blifvit verkställde? — Om kus ook bernfrid opä-
taldt blifvit brutne? Om ägande-rätten ej blifvit lagli¬
gen värdad; Om förföljelse för beligiov oek politiska
meningar ägt rnm? Om någon förståndig Märingsspe-
culation, i följd ak vara Dagar, misslyckats? — Om
lVledkorgares lagliga Industrie ej blifvit pä allt upptän-
keligt sätt understödd? — med det sluteligs förkla¬
rande, att 8vankerg, korst om desse frågor med liej
besvarades, ansäg sig kalva orätt, att nu bestrida invnt-
bestämuingen pä de ak Utskotten uppgifne grunder,
bälst kan kann det icke bekölligt att assurera köp¬
mannen om 20 brocents vinst eller mera pä sina till
utprängling inlorskrilne, pä credit tagne, ökverllöds-
varor, om coursen skulle raka upp till 1H0 «k. eller
derutöfver, eller att assurera brukspatronen samma
18 ä 20 b:dr för sitt lern eller att preservera oek be¬
vaka Xkvent^rares oek lycksökare» förmenta rätt att
med sämre m^nt la betala deras uti bättre m^nt ädrag-
ne skulder.
2:0 lätt, intill dess bigviden emellan 8taten vell ban¬
ken vore fullgjord oek banken för framtiden löst
krä» de förliällanden, i kvilka den kittills stätt till
166 Litats- cicil Lanco-Lltskottens
8laten, det vöre förgäfves att troppas stadga i lVI^nt-
väsendet.
3:o rätt förrän 72 §. Leg.Lormen blifvit förändrad,
^kllmänlieten ej agde någon garanti emot n^a iVIagt-
missbruk a It. 8t:rs sida, ledande till rubbning af
den ordning oell stadga i Itl^ntväzeudet, som genom
en IVI^ntbestämning äs^Itades.
^:o ^tt dä Lanken vors skyldig infi la sine Lörbindel-
ser till det belopp, bvarä de I)'da, samt It. 8tus
garantie vore detsamma som en Lorgens-fo, bindel-
se oell ett iklädande för Lanken att källa dess Lo,-
genärer skadeslöse för sina fordringar, elle»', med
andl a oi'd, att ansvara för full Iletalning af Lanco-
transport8edlar, som L. 8t:r befallt Lanken utgifva
»tofven dess egande reela Lond oell icke med Ade¬
lan deraf, men Lanken» metalliska Loud troligen
under ännu en följd af är ieke uppnådde en sadan
tillgäng s>ä realiteter, som motsvarade 8edelsloeken,
mäste oek, sä vida Lagens ands ej liek förtyda» el¬
ler dess kraf upplösas af de» -Vlagt, som stiftat La¬
gen, L. 8t:r vara ovillkorligen föl bundne alt åtmin¬
stone bereds Lanken tillfälle att sjelf reda sig nr
den labyrint!» som tillkommit ieks af Lanken» egna
illa beräknade oslerationer utan genom förre L. 8l:r»
utsträckta lrikostigbet att derilrän ulan minsta sä-
kerbet eller valuta utsläppa 8edlar för 8tatens egne
oell andre, bebof.
öro ^.tt en opererad lVIvntlorsämring vore lika skadlig,
som en opererad älvntlol bättring, men att, om den
senare inträffade, till följd al lyckliga conjuneturer
Letänkanden, iklro i/s. 167
under fredens lugn, bordeden, längt ifrån alt fruk¬
ta», med skyldig tacksambet emot Lörs^ne» oell en
klok Legering emottaga; ock begagnas;
Hvarförutan en Ledamot inom Londe8tändet, Fr/c
Lvanäerg^ förklarat, sig "icke linna det sä vädligt,
som de ski ämskottgifvande Herrarne utsprida, om
Allmogen skulle betala sina utsk^Ider uti nägon smula
bättre m^nt än det nuvarande, emedan detsamma dä
Liefve destomer tillräekeligt för L. ltlrt oell alla 8tats-
bebof ocb alla löntagande Lmbetsmän; men bvilk«;t
allt dock, ä 8vanbergs sida, slutat med det tillkän-
»agilvande, "att som ban icke vore nog kär uti det
gamla, för att icke inse nvttan af ett förändrsdt
lVI^ntväsende lör framtiden, ville Ilan gilla en lVIvnt-
bestämning efter 128 sk. ocb för det belopp, som
Länkens Löcker utvisa den första" innevarande "lulu
IVIänad;" oell
6:0 iktt uti det af Utskotten uppgjorde project ett
sannt värde ä Lancosedeln ej vore bestämdt.
Hvarom blifvit Utträdt, inom Lorgare8tändet, att
Utskotten uraktlätit sätta den gräns för IVI^nlets försäm¬
ring, soin sä väl bebötdes efter de föreslagne dispo-
silionerne, men deremot ädagalagt ett ensidigt bemö¬
dande att i god lid lorbindra dess möjliga förbät¬
tring, i det Utskotten föreslagit en bestämningsgrnnd,
som, enligt bvad de bifogade fablsaueiiie utvisade,
vore emot Lanken» creditvrer orättvis;
samt inom Londe8tändet äler, att beslsmnings-
grunden borde förändra» till löH sk.
,68 8tats- ocli Lanes-Utskottens
VaranLe, ellen Lesse asigtsr, vrkaLt af Lene lke-
Lamöter, all lVI^nlbestämningsfrägan mätte lemna» till
nästkommanLe 8tänLers asgoranLe; att emeilie, tiL
vperationerne mätte inskränkas Lerliän, gtt allenast
motverka en /ms/rg mvntkörbättring, men i ökrigt kör-
bereLelserne till en blikvanLs Lealisation lä fortgå es¬
ten clen gs 1828 an» LtänLer uppgjorLe Linanceplan;
att emeLIertirl alls inslag ä Lanken, som ej meL viss-
Iiet anses kunna inom bestämL tiL ätergälLa», mätte
allLeles uteblifva oek gtt en koränLring i 72 § Lcg.-
I^ormen nu mätte i OrunLlsgsenlig väg föreslå», pä
Let att L. 8t,r maga viL nästa LiksLag kunna skiljas
snan Lenas omeLelbara befattning meL Lanken;
samt särskilLt as en LeLamot inom Lorgare8tan-
Let, 81 settersson, att, esten uppgnranLe af bebo, ig
slut-IieiviL emellan 8tatsVerket ock Lanken, Len sena¬
re» salLenaLe korLran kos 8tatsVerket sön 1808 ans
lkrigskostnaLsr oek 1826 ans 8panma!s-creLitiv, utgö-
ranLo i jemn 8nmma 6,600,000 L:Ln mätte af L:gs-
<3ontoiret nevensenas i 8>ats-obligationer, ställLe till
Lanken ellen OnLnes pä 100, 200, 5oo ock 1000 Ltcirs
valeurer meL 4 Lnocts Lanta eller utan Länts, om L.
5t:n sa lön goLt funno, samt saLana betalningsvilkor
oek garantien, som lämpligen kunLe föresknifvas att
använLss allenast till inköp ak silfven, eften ksnL som
Le inga, till föi^tärkanLe ak Lanken» metalliska LonL,
pä Let Lanken mä sättas i tillfälle att Lesto snarare
sina LorbinLelser kononera, till ett belopp, åtmin¬
stone nägorlunLa motsvaranLe Let kvarn Le I^La.
Leta n kan Lea, iV:o r4- ,6g
Oä för ett sanni beLömanLe af Len uti Let. iV:o l
afkanLIaLe egenteliga m^ntbestämningskrägan, korLrats
ej minLre noggrann känneLom om koillutna tiLers ät-
gärLer unLen likartaLe körkällanLen meL Le närvaranLe,
än upplysning om Le orsaker kvilka kittills tillintetgjort
försöken att i Likets lVI^ntväsenLe bibekälla staLga ock
orLning; men allenast ur 8tatens ocl, Lolket» kislvria
Le omskiften läts sig förklara, som Lank- oek iVI^nt-
väsenLek kran Lanken» stiktanLe intill närvaranLe tiL
unLergatt, kaLe Otskotten ej trott, Let kunna blifva
föremål för klanLer att Utskotten uti nämnLe Letän-
kanLe gjort en Historisk teckning af Lank- oek äk^nt-
väsenLet, unLer Lenna tiLer^mL.
Utskotten göra sig ock korvissaLe att kvar ock en
som meL uppmärksamket föijer Lenna Historiska taka,
celi Lerjemte granskar Len jemförelse Utskotten (pag.
44 bet. r.) uppLragit emellan Likets ställning viL kör-
utgängne tiLer, La orLning oek staLga blifvit i Likets
As^ntväsenLe inkörLe, ock Len närvaranLe, skall vinna
Len öfversigt ak ämnet i Let kela, som lorLras för af-
göranLet ak Lenna, för Liket» val, sä vigtiga krägg.
Oclr anse Utskotten Let ak LiksLagssullm. 13. 8van-
berg emot Letia bekanLIingssätt ankorLa KlanLer Lesto-
minLre förtjena något afseenLe, som Letsamma reLau
af liei e LeLamvter inom Less eget 8tänL meL ogillanLo
upptagits, unLer kvikIaranLe af Leras tacksamket mot
Utskotten lör Le upplysningar kvilka, genom kltskotlens
berörLe framställning, blifvit Lem gikuc till IcLning
kör Leras omLöme i ämnet.
>7» 8 ksts- oell Lanco-IItskottens
Utskotten meclgifva visserligen, sig vara nog lyck¬
lige, ott ieke kunna mecl iVej besvara silo cie sk Liks-
clagssullm. svanberg sramställcle frågor, men Utskot¬
ten tio jemväl s>A ej bebötvu bevisa, att clen till uncler
l,vilken ett Like botas mell iiencltlige anfall oeb genom
inbörcles oorclningur är närs upplösningen ak gil sum-
liälls-sö, fattning, icke är tillpunkten cjä ett företag uf
isrägavurancle beskulkenliet kun, mecl bopp om fraiu-
gung, företagas.
Äfvensom Utskotten, till svar ä livacl frun en an¬
nan sillu anförts om närvaruncle tills olämpligbet till
vicltagancle r>5 en lVI^ntbestämning, fä erinra, utt clä öet
system ak ett till visst belopp bestämclt ro,else-kspital,
livaruti mun nöclgats sig lionu, enär sä väl en förök¬
ning uf lletsumma pu luttills ölligt sätt, skulle l>u5t en
försämring uf clet gängbara mintet till följö, som ock
en goclt^cklig förminskning skulle bukva leclt till IVlvn-
tets förbättring, icke kun annorluncla betraktas än sä-
sam ett vullf utöfvu<lt pä närings- eller förkokrings-
fril,eten, kunnu ej lieller, uncler nuvurancle förballan-
cle», näringarne viunu framgång, utun är rlet tve, tom
genom uppbörnncls af beräkningarne pä m^nt såsom
m^nt eller pu cless stigunlle oell sullu,ille som vägen
för en stigunlle inöustrie i tluncleln oel, näringarne
mäste öppnas.
ffvuct angar (le skäl emot en mvntbestämning,
ankorlle uti 2!llra oell Ziclje f?unkter»e, som man velat
klämta »lels frun statens närvuralille sörbällancle till
Lunken, clels ock frun inncbället af 72 §. Leg.bormér,,
väga Utskotten ^ttra clen öfvertygelse» att cle föräu-
Letänkanclen, IV:o iH. 171
«Iru6e förslug till reglerancle af förstnämnde förllällan-
cle, Iltskotten nu gä att för L. 8l:r framlägga, skola i
förening meö en stiguncle upplvsning oell en löränclracl
lagstiftning för Lanken, lemna för frumticlen säkerliet
mot elen sammanblanclning af Likets skulrl mecl Likets
m^nt som liittills ä llet seclnure ägt ett sä menligt in-
ilvtancle, oell ut ullmänlleten berecia ali cleo gurantie
i cless förliällancle till Lanken som i lagen kan sökas;
livarvicl Utskotten fä llänvisa till clen i ^icle .ktclel-
ningen af cletta Letänkanöe gjoröe anmälan om änclu-
mälet werl clet förslag till (livil-Lag för Lunken, bvilket
Utskotten nu gemensamt mell L. 8tirs Lag-Utskott äger
uniler utarbetning oeb oförciröjeligen skall till L. 8tirs
pröfning öfverlemnas.
Leträlfancle clernäst cle uti ^:>le oeb 5:te puncterne
gjvrcle anmärkningar, vilja Lltskotten ej bestricla att
clesamma innesattucle anleclning till föikastancle eller
uppskof ufer, m^ntbestämnings-ätgärcl, sä villa vill clemia
frägas beciömsncle afseencle allenast lick göras ä Lun¬
kens förmåga att sina förbinclelser, inom längre eller
kortore ticl, uppfylla, men clä e> minclre nöclväncligbe-
ten alt afböja clen skakning i ömsesicliga förbällanclen
emellan gälclenärsr oeb borgenärer, som skulle blifva
er, söljcl af Laneosecllens sterförancle till sitt namnvär-
cle, eller clet värcle clensumma uncler en ticligare pe-
riocl ägt, än ock cle för lunclet väcleliga pälaljclerne
uf en småningom inträclancle mvntförbättring svnas
Ltskotten tillfyllest aclagslagcle genom clen framställ¬
ning i ämnet som innefattas uti lV:o l ak öe förut ak-
8>sne Letänkanclen tro Utskotten sig eaclast bebökva
172 8tatr- ocli L an c o-I7t sk o t te n s
åberopa innebället deraf, till styrka för den ak llt-
skotlen yttrade öfvertygelse, att en m)mtbestänini,>g,
sa villa den skall kunna främja fosterlandets allmänna väl
ocli ej allenast ät ett mindre antal medborgare bere¬
da vinst pä bekostnad af de öfriges trefnad oell I^eka,
mäste ordnas elter närvarande körbällande man oell
man emellan.
Oeb dä ater, vid bestämmande af detta lorbällan-
de, antagits till grund det värde, bvartill 8venska Lan-
eo8edeln under de 10 sisila, lbrtne ären, enligt inedel-
cursen ä Ld. Ilamb. Lanea, sig satt oeb bvilket oek
redan ak 1828 ars Liander blifvit, i jemnad summa,
stadgadt för invexlingcn, anse Iktskotten de i 6:te pnne-
ten emot sjelfva bestämningsgrrmden gjorda anmärk¬
ningar ej beller kunna föranleda till någon ändring
uti den ak Utskotten i Let. lV:o i L. 8t:r gikne till¬
styrkan , r-b/ /rrä/äe/r , r ö/k'erensstä„rmc/xe
mer/ /ivrrr/ a/ r/e»r rru yttrats^ r a//c>
^,rr/,vr /räg-r/r o»r trr/e» /o,' r5r/^v«v
Olver denna kraga bakva bltskotten uti 6et.l>l:o2,
akgifvit deras yttrande, innefattande:
dels en framställning af den salts
att "proportionen ak Länkens reela fond till 8e-
"delstoeken, dertill räknadt Laneo- oeb Liksgäldsed-
"lsrnes sammanlagda belopp, elter ett afdrag, mot¬
svarande Lancolänen pä metaller, expoitabla elfeeter
"oeb Länebank; obligationer, bör blifva såsom 5 till
"8, innan silfver utvexling,.'» får taga si» bör jan."
dels
L « tänk anden, lV:o iH. 17Z
dels en calén! öfver förbällandet emellan reela
bonden oeb Ledelstoeken, utvisande, att "den förre
"den 3l sistl. älaji utgjorde i rund summa 8,700,000
"L:dr samt den senar e, efter okvannämnde ber äkningz-
"grund, 6,800,000 L:d, sä att, för att bl inga reela son-
"den till förbällandet af 8 till 8, mot utelöpande se-
"delstoeken, skulle eikordras 1,100,000 L:dr Lilkver;"
dels ett förslag, att till beredande ak den salunda
nödige ansedde förstärkning i reela fonden, Laneo8t^-
relsen mätte tillätas
a) "att tili Lilkverköp , ä tjenligaste tider, använda
"det n^a 8psnnm5Is-Lreditivs beloppet 1,000,000 Ld.
-) "att till 8ilkverkäp likaledes begagna, ej mindre do
"af 182Z ars 8tänder an viste 66,666^ Ld såsom ersätt-
"ning för uttagna Liastrar; än ock, i likbet med Irvad
"8tänderna dä jemväl beslutit, 266,666^ Ld. i Lanco-
"sedlar ärligen till oeb med är i83-j."
c) "att äfven förskottsvis för päköljande är inom
'berörde tid, fä verkställa sistnämnde sillver-uppband-
"ling efter befinnande tjenligaste tider oeb omständig-
"lreter, men under körbebäll, alt ieke nägra ak de till
"Lundens förstärkande loreslagne Lilkverköp lingö sko
"till bögre pris, än alt LilkverLiksdalei n, i Lanken fritt
"lekvererad, ej i d^rbet öfversteg i3o sk.," oeb
r/) "att pä utrikes ort, pä sätt Lullmägtigo kunno
"lämpligast, anskallä en summa af 800,000 L:dr i 8ilk-
"ver, att, ! bändelse af bebok, ak LancoLuIImägtige be-
"gagnas, såsom en reservfond för realisationens verk-
"ställigliet;"
^ ,3
1^4 8tats- ocl, La nco-lits bottens
"livarjemte de ärligen ingående 2 procent, calculerade
"tilt Zooo L:dr i Silfver för bvarje är af (le fastig¬
hetslån , L. 8t:r är 1823 beslutit, blifvit gflitsbotten
"ansedds såsom päräbnelige för realisationens tillväga-
"bringande;"
"dels ocb sluteligen ett förklarande, det litsbotlen,
^'i bäudelse (jesse åtgärder gillades, val snsago i83( ärs
^'slut bonna antagas såsom elen tidpunct, (la Lanco-
"liullinägtige senast boxls iiafva brsgt 8ilfver-fon,len
"till (let nööige ansedde förbällandet af 5 till 8 mot
"utelöpande 8edelstocben, men dock, enär bestämman-
"det pa förband af sjelfva dagen för iktvexlingens bör-
'^jan, genom vid den tiden möjligen inträffande för¬
hållanden, skulle bunna blifva för realisationen bin-
"derligt, trodde tidpuncten ej böra af Ii. 8t:r när-
"ware bestämmas, än genom meddelad köresbrift ät
"LancoXullmägtige, att, efter fullbordandet ak alla
"föresbrifne åtgärder, senast vid >83i ärs slut, bos
"X. IVl:t i underd. anmäla, att utvexlingen ban börja
"den dag, under loppet al ar i832, X. lVI:t finner der-
"till vara lämplig."
linder öfverläggningarne inom Liks-8tänden sk
desse Ämnen är bukvudsabligen anmärkt:
f afseende pa den af Utskotten antagne proportion
emellan reela Londén ocb 8edelstocben.
L ena sidan, att det vore af Iiögsta vada, att till
utvexling öppna Lauben med dess närvarande silfver-
kond; alt proportion bordt bestämmas såsom 2 till Z;
att den borde vara Adelar emot VexelLancnsbnIden,
deruti libväi temporsira Länen iebe inberäbnade, till
L e t 8 n b a n d e n, lV:o iH- 178
stöd kör bvilba meningar, äberopats 1 § af 1779 ars
LancoLeglemente;
att dst vöre desto nödvändigare, att förbällandet
blefve 2 till 3, som uppmärbsambet mäste fästas dera,
att limland numera är ikrän 8verige sbiljdt, bvaraf
bonde befaras, att ett betydligt antal 8edlar sbulle
frän sistnämnde province strömma a Lauben till in¬
lösen;
ocb alt dessutom beräbningen af 8edelstocben till 29
lVIillioner ej vore ribtig, enär derifrån uteslutits Länen
ä äletaller ocb ex^iortabla elkecter, bvilba likväl nu¬
mera, genom den omsättningsrätt, som för dem äger
rum, borde anses permanenta.
den andra sidan; att det vore öfverflödigt ocb
endast ledande till dr^ga ocb onödiga omboslnsder,
alt ytterligare förstärba Lanbens metallisba Lond;
att vigtigare, än aritlimetisba förbällandet, vore att
ltanbens lunctioner pa ändamälsenligt sätt fastställas ocb
Lanco8tvrelsen lemnäs full sribet att vidtaga de åt¬
gärder, omständigbeterne päballa, med iabttagande der¬
af att bvarben bastigt indraga Xörelse-cspitalet eller
underläta att ersätts den minskning i metallisk valu¬
ta, som Kunnat föranledas af tillfällige orsaker; att
Utskotten bordt uppställa de begge alternativerne af
lörbällandet emellan reela fonden ocb 8edelstocben,
dä den är såsom ö till 8 ocb dä den är såsom ä> till
9. Hvarjemte blifvit föreslaget, af en Ledamot inom
L. 0. -V., att om proportionen af ö till 8 nödvändigt
mäste uppnäs, njipläning mätte ske al 2^ millioner
Lanbo8edlar, emotLanbeus 3 eller 2 proctts-obligationer,
176 8tats- ock Lanco-kltskott ens
för att minska Ledelstoeken neli förvandla den till en
okligationsskuld, som kade sin tölla säkei ket i Länkens
Känetördringar, genom kvilken utväg denna propor¬
tion kunde inom en mänad vinnas, saint Lankok^ull-
mäktige derjemte, till utvexlingen; fullkomliga ketr^g-
gande kerättigas, att dä densamina tinner reela bon¬
den leke utgöra r till 3, utplana Sedlar emot dylika
obligationer; oek af en annan kedamot inom samma
Ltänd, att Lanken korde kikekälla i Oiscont-rörelseu
endast 5 älillioner, men lemna Öfrige 4 älillioner ät
Ilnskilde, kvarigenom Lapitalisterne skulle kunna kom¬
ma i tillfälle, att, med en omsättning af i ä 2 älillio-
ner i Lanken oell -Kssignatiousrätt, bestrida ris 4 iVlil-
lionerne samt Lanken klifva civilt frän 2 ä 3 älillio-
ner, dä Ledelstocken i oell med detsamma skulle klif¬
va såsom 5 till 8; oek derkörutan 4 k 5 Kane-Lontor,
kvardera a 2 a 3oo,ooo Ä:dr, etakleras.
I afseende pä cle af Utskotten föreslagne medel till
uppnäends af den salunda nöclige ansedde propor¬
tion emellan reela ^onclen oek Ledelstoeken:
« af ätskillige Kedamöter inom Londe-
Ltändet: clels att LpsnmälsLreditivets tillgripande de-
stokeldrs mäste pä det kogsta kestridas, som lis mest
oroande underrättelser frän Kandsc» terne ingätt oin Zrs-
vexten för innevarande ar; kleis oek, alt om cletta
tlreditiv skulle använclas, skedde klet under uttryckligt
förkekäll, att ett n^tt anvisas pä Lanken ä i,5oo,ooc>
Ikdr att användas l,000,000 första missvextäret oek
resten ett annat, om det före nästa Liksdag skulle
Inträffa.
L e t ä n k a n 6 e n, lV:o l4- 177
/^/k^ /irtt. ä. af någre kedamöter: att Lanken»
kela vinst, derunder inkegripet räntan a LtatsVerkets
skulö, 4,4"o,ooo L:dr för 1808 ärs lirigskostnader, Iiorcle
använclas att krings bonden till erforilerlig soliclitet;
ak anclre att Lanken; kalfva ärliga vinst korde
clertill använclas;
en kedamot inom L. 0. att, efter akclrag
gf cle nu uncler clenna kitt. k upptagne 66,666 L:dr 32 sk.,
Lanken ko>cle ta kekälla si» kela äterstäencle vinst;
^kk anclre: att för änclamälet mä använöas i S)m-
nerket n/a Sedlar till lika körökning i Sedelstocken;
derjemte ak en kedamot inom L. 0. klikvit )rkadt,
att kestämclt mätte uppgifvas om enclast 8ilkver, ej
anclra m^ntkara metaller, skulle till bondens körstär-
kancle inköpas, samt att närmare upplysning matte
lemna» ou, kvad mecl Silkverköp oek invexling egent¬
ligen körs läs.
^rc^ c. /l/om. t. att närmare korcle kestäm-
inas om kegge cle uti kitt. k. uppgitne Summor knge
förskottsvis användas,/ock om möd päköljancle ar me¬
nas nästs eller flere;
^.tt vaneokullmägtige korcle ega att uncler ett är
ieke verkställa Silkver-uppkop, om clet skulle ske mecl
sinkar förlust, men att förskottsvis fä uppköpa kär
ett följande, clä clet med sinkar kördel kunde ske.
cs/onr. s. ä ena sidan, ak ätskilligeKedamöter inom
Lorgare- oek Lonile-Ständen: att till maximipriset i3o
sk. ej funnes någon giltig grund, dä kögsta tastställcla
priset förut endast varit 128 sk.;
i^8 8tats- oeb Vsnco-bl t skottens
Oell s snörs siösn äter, ris flere beösmöter inom
sä väl k. o. soin preste-- ocb Lorgsre-8tänöen: stt
öet vore rissto orimligare stt för 8ilfverköpen bestäm-
ms nägot pris, som öerigenom skulls tränö» stt bels
mvnlbestämningsbeslutet gjoröes om intet, sä viöa nemi.
ieire öet bristsnöe beloppet irunöe inom psräknsöe tr¬
öen för utsstts priset snsksifss.
Mom- 7 sf nägre lbeösmötsr, s^nner-
ligsst inom Zorgsre- oeb Lonöe-8lä»öen, stt unöer
intet villkor nägot utlänöskt b/3n eiler Lreöitiv inätte
snvänöss i oeb för reslisstion; enär ös sksttör sganöe
reösn förut voro nog Iräröt tryckte, utsn stt Isnöet
jemväl skulle i stors onööigs utrikes skul-
öer, som komnie stt mcö ärlig ränts belssts Isnöet;
oeb stt övrföro bols reslisstionskm etsget belöre boi öe
tills viösro uppskjutss, än ett särlsnt nreöel lillgripss;
fkf snöre beöamöter: öels stt, i stället tör öetts
(äreöitiv, bels bancovinsten mätte oslkortaö fs använ-
öss sf Lanken;
öels stt It-gsbärllmägtige boröe erbälls uppör.ig
stt pä KItlsnösk ort ls uppgörs sftsl örn upplänsnös
st ^ million L:ör, när säösnt beiröföes, oell snmälsn
gs Lsnco-^ullmäktige ösrum gjor-lss , ssrnt öenns ^
million, om näöigt vöre, slbetslss ä 8tstens skuiö lill
Lsnke»;
öels oek stt tor 8tstens skulö till Lsnken ros irl-
ställss 22 s seölar, meri lältigbet för Lsneo-bull-
mäktige, stt, mot kl^potbek st öesse 8eöi-,r, irrom
r8)o ärs slut nppläns Irvsö som forörss, till k^IIsnöe
sk kriste» i,ioo.ooo lf:ör; ssint
bets nksn öen, lV:o i . 17g
snöre beöswöter äter, stt öenns b,Zne- eller
61 eöiti v-rättigbet boröe, för stt motsvsrs änösmslet,
utsträekss till fullt 1,000,000, likväl unöer förbebäll,
sf nägre, stt enösst bän, ej Lreöiiv, ssmt sf snöre
ster, stt Lreöitiv, icke bär,, mätte till öetts belopp
fä bsgsgnss;
bvsrjemte sf en beösmot blifvit snmärkt: stt, ös
öet ej vore nyttigt, stt fonöen, seösn utvexlingen bör-
jst, länge stoöe unöer minimibeloppet, boröe, tor sä-
ösne fsll, oelr, i bänöelse sf förstör 8ilfver-uttömning,
Lsnko-kuIImsktige tillätss begsgns utrikes Lreöit s
bögst l,000,000 I>:ör 8ilfver, som efter omstänöigbe-
terns boröe »morterss genom bankens bebällns vinst.
Mor/r. 2^ eller meö bsmtsö snleöning frän öen
sf Utskotten gjorös beräkning ä ärligen ingäenöe pro¬
centen sf öe sr 182^ beslutsöe l^sstigbetslän, stt ma¬
ximibeloppet sf öesss län bäösnelter ms utsättas till
6,000 It:ör; stt Lsnko-kullmsktige skulle bestämma,
elter gängbsrt pris, beloppet sf ös 8eölsr, som skulle
erläggss sf öem öet belöre ville, i stället för silfver,
bvilket Lsuko-bullmäktige ös sjeifve öerköis skulle
gnskslfs ocb stt i öfrigt sils Lsnco-b,3n pä öet sätt
mätte föränörss till liks ss beskstfsöe län meö ränts
eller sfbetslning i silfver för öem öet ästunös; ssmt
sluteligen
i slseenöe pä öen sf Utskotten gilus tillstyrks» om
tiösbestäm,nelsen för- 8i!lverutvexlingens börjsn.
en beösmot inom Lorgsre8länöct, stt innsn
8ilfverutvexlingens börjsn, boröe msn utröns, bvsrt-
i8o Stats- c»cli Lan co-Ll t sk o t ten s
kän det rädaode ^fulls^stemet skall köra Likets 5-
nancer;
iks någre Ledamöter: att till X. äf,t korde ökver-
lemnas, att för ,834 ärs St:r föreslå sättet ock ticlen
för Silsverutvexlingens kö, jan , sä vida coursen till
clen lilien tillälit kela Silkverköpets verkställande, der¬
vid en Ledamot inom Lorga, el5tmrr/ct uppgifvit fro-
ject, att fullmäktige korde uppdragas att källa Lour-
sen vid 128 sk., under tiden, genom 80m Iemna<l rät-
tigket, att, i känllelse gf Loursens ket^dliga stigande
provisionelt utvexla Silfver.
ikk andre Ledamöter: att utvexlingen mätte ske sa
snart tillräckligt äk^nt kunnit präglas, samt, antingen
den större rörelsen ketrvggas genom utvexling genast
ak Silfver i 1'Iantsar ock 1'iastrar, under vilkor att
minsta vexlingssumms» för lie förr» klefve 5oo L:dr;
oek för cle senare ivo L:dr, eller ock utvexling tillä-
tas mot ia2 sk. ock inlemnande af Silfver mot 128
sk., ine» i alla fall ej det gamla Sp. mintet, utan en¬
klast flantsar ock fiastrar, frän Lanken utlemnas.
I motsats kvaraf en Ledamot inom LorgarcLKm-
k/et )>rkat, att icke nägot silfver ma fran Lanken till
snäre, än reäan keviljaäe äudamäl, utlemnas, förrän
Lanken till allmän Silfverutvexling öppnas;
lkf en Ledamot inom />. 0. ljr v. tzvanten,
med Zkeropande af dess yttrande den 22 Lulii 182Z,
med dertill kö,ande lakeller, att tiden till utvexlin¬
gen korde utsättas till ,8Zo ärs koijan.
^f andre Ledamöter äter att ingen kestämd tid
mätte utsättas, utan ät^Xr^lVLt ökverlcmnas, att lur¬
L e t ä n k a n d e n , X:o 1/^. i8l
ordna om dagen efter af Lancofullmägtigen skedd
anmälan att alla korkeredande ätgärder voro enligt
Ständernas föreskrift fullgjorde;
samt afett ket^dligt antal Ledamöter inom alla Liks-
Ständen, att Lltskotten korde förändra derus kärutinnan
gifne tillstyrkan efter den ak Oretve v. Sekvverin, pag.
82 uti det förut algi ine Letänkandet, köreslagne redac-
tion; deruti en Ledamot inom K. 0. kl. f x. Orekveaf
^Vetterstedt, väl kufvudsakl. instämt; men med för¬
klarande, det kan, till förekommande sk missförstånd
emellan Legeringen ock L. St:rs fullmäktige i Lan¬
ken, ansäg den uti samma Ledaction förekommande
slutmening, "med anmälan kos X. IVl:t att utvexlingen
kan körja, i underd. ankalla att dag dertill mätts ak
X. IVI:t utsattas," kära förändras till följande lidelse:
/ros rV. /l/.t gorrr ttrrderd. ^emstä//errr o»r utsätts/rde rr/'
t/de» k/r! rrtvä^c/rngerr /lrrrr /,ö>/rr.
Lltskotten kafva tagit dessa anmärkningar i kekö-
rigt öfvervägande; ocl» kvad först angär den af nå¬
gre Ledamöter yttrade mening att, pä grund akLanco-
Leglementet ak är 1779, proportion emellan reela kon¬
den ock Sedelstocken kordt kestämmas säsom 2 till 3,
tinna Lltskotten denna äsigt redan vederlagd uti det af
Lltskotten förut akgikne Letänkande X:o 2, till kvilket
Lltskotten kärvid sä känvisa.
Lltskotten Kafva oek redan, dä de föreslagit kör-
källandet ak 5 till 8, i stället för det närvarande ak
mänga för tillräckligt ansedds körkällands ak S till 9,
kästat afseende ä den förökning i Silfver kondens anti-
182 8tals- oek La n co-LItsk o tt c n s
tande, som möjligen skulle kunna upjikoinma 6c, ige¬
nom att k',»!,»>6 numeia är siäri 8verige skiljdt; »ek
linna Lltskotten den anmärkning, 8»,n Klifvit fram¬
ställd eu>ot uteslutandet af Länen ä äletaller »ek ex-
pvrtakla ekfecter, ur l>eräkningen af 8edelstocken, va.
ra inom det 8tänd, der densanima klifvit gjord, elice
V. Lorgai e8tändet, as en annan Ledamot 8a fullstän¬
digt kesvarad, att Utskotten för deras dd ti o sig en¬
dast keköfva älieropa livad salunda anförts till stöd
för den as Utskotten antagne keräkning.
Den ä andra sidan gjorde an,nä, lening, att ett yt¬
terligare förstäikande af reel» fonden endast skulle le-
6a till onödiga omkostnader, an8s Lltskotten ej Iieller
vara as (ten keskalfenket att den kan föranleda till
någon ändring uti itel as Lltskotten uppgifne förslag,
enär afseende mäste goes? ä den opinion, Iios^Kllmän-
keten 8ig kildat, att en ytterligare torsta, lening kör
ät reela fonden gifvas till ketrvggande as realisatio¬
nens keständ. Llr livilket skäl lltskotten ej keller
Lunna antaga de förslager, 2!ne Ledamöter osvan
framställt, till uppnäende af dea ersoidcrliga ansedda
proportionen, genom andre utvägar, än en verklig till¬
ökning i reel valuta för Länkens 8edlar.
I följd käras, oek med erinran derjemte, att det
tillkör LancoLltskottet allena, att föreslå de föreskrif¬
ter i afseende pä förvaltningen, kvarigenom Laneo-
8t)uclsen mä ko,nu,a i tillfälle ersätta den minskning
j metallisk valuta, som, elter utvexlingens körjan,
kan af tillfälliga orsaker föranledas, fä Lltskotten nu
r c/c/r/i-r c/e/ g//«e
L e t ä n K a n d e n , lV:o ,8l
klvarjemte Lltskotten, pä det en momentel fö',an¬
di ing ak depositionerne ej mätte minska till rukkning
af den keräkning, som det aligger Lullinäktige göra,
linna nödigt, att -Hr,»aran a/ f
^ ruH (fe/r t/öfpu/rct ^ /^r/ö-röLt/ge sLo/ir an-
»rä/a our irtvea?/rrrgenL ver^stä///g/,et ^ ura arrtagas t///
2^00,000 såsom det kelopp, kvilket kommer
närmast medeltalet af kvad depositionerne under en
längre tid af är utgjort, pä sätt, att kvad som ösver-
sliger detta kelopp skall tilläggas summan af utelö¬
pande sedlar, oek kvad depositionerne äro mindre
alga pä den summa, som i sedlar keräknas fordra
inlösen.
Öfver de anmärkningar, I,vilka klifvit gjorde, i
afseende pä de af Lltskotten löreslagne utvägar, till
Leredande af den salunda nödige ansedde förstärknin¬
gen i metalliska fonden, upptagne kär ofvan under
Litt. <r, ^ c oek vilja Utskotten nu, i samma ord¬
ning, sig yttrar
klvad salunda först angar de vid Litt. 0 gjorde
erinringar emot 8panmäls-ereditivets användande till
silfverinköp, sä enär delta crediliv först vid sistlör-
llutne Liksdag, ock allenast intill tidpuneten för den
närvarande, klifvit utstäldt, med ovilkorlig sk^Idig-
ket, ä 8tatens sida, till äte, ketalning deraf; det i 6ä
§. L.-L. »lnoäiunde lilla Liedjtiv dessutom asser just
fvllandet af de kel,of, I,vilka genom inträdande miss¬
växt kunna för landet uppsta oek tiden s^nes vara
inne att uppköra med anvisande af ytterligare Lredi-
>84 8 t a ts- oell Lanco-Iltskottsns
tiv A Lanken, utön gifven foncl för Leras inlösen, ^uu-
nu c/ ole lrurulcl g/orole lruurär^uluguu /»/'airlcoöl ttll
trägou äullr/ug l l/ttlot/eus förslug o ur oletta l7ueolltE
auuäuclauole t/// r/rägauaranols äuolauurl.
Dä Utskotten lrrroleu Ditt. inskränkt Lerås till¬
styrkan Lertill,
att, ntom Le af DissterDonclen anvists 66,666D
lä:Lr, allenast Le ris k. 8t:r viL >8rZ ärs LiksLag till
8ilfverinköp anslagns 266,666^ L:Lr ärligen borcls till
bonLens förstärkning använLas, bafva Utskotten gjort
stseenLe ä angelägenbeten att i möjligaste matto unL-
vika nägra för allmänbetsn tr^ckanLs biLrag till rea¬
lisationens' fullborLan, bvilket äter, i anseenLe till
8tatsVerkets närvaranLe bebof skulle blifvit följLen,
om belg, ellsi' Åtminstone största Lelen af Lancovin-
sten, mäst till 8ilfverinköp begagnas; Ocb skuru Ut¬
skotten i allmänbet medgifva riktigbeten afLen grunL-
satts, som uti Lsssa anmärkningar linnés uttryckt, tro
likväl Utskotten sig, pä förenämnLe skäl, jemväl löru
/ö>l-lr/rr-r »irol ole» tlllst/rl?au^ ole r oleuuu /öcult /ö>ut
leuru-tt. bkvarviL i öfrigt Utskotten, till svor ä elen »k
en DeLamot beg»,-ris upplysning, fä tillkännagifva, att
Lä silfver Utgör Likets. bufvuLm^nt oeb Länkens8eL-
lar äro clerpä ställLe, troolole tlt^^otteu srg enolutt ööru
ourrräurncr l5ll/ver/.ö/>, fastän icke något biniler tor Lan¬
ken linnes att 6ulcl emottaga efter Let vexlingspris,
som sr eller kan blifva staLgaLt.
I anledning Lernäst afLe unLer Ditt. e. mom. i upp¬
tagne anmärkningar anse Utskotten sig böra till en början
upplysa, att bägge Le uti nästföl estäenLe punkt nppgif-
L e t ä u k a n cl e n , K:o >4- i85
ne 8ummor varit af Utskotten akseLLe, att förskotts¬
vis använLas för ris päköljanile are» inom tillen intill
i834; men fä Lerjemte till unLaoröLjanLe af allt tvif¬
velsmål om bvaL bärmecl egenteligen förstas, änLra
öetta mom. af Diktie, till <len tillstyrkan att ^ull/uug-
ttge maga nara öcrättlgaole ^ att /öro r/ ars s/ut /u/-
na ner/cstti/lt ^/örnorr/rug t/// »5r//ner uta/ olessa auslags-
Lumr/ror /öu area ttll oolr 7-reol rö ö/ r oc/r ttll /o/e
olcra/'^ l^ulluraLtlge^ nrol oleu /öre anruälarrolet austtil-
lanole Lerälulug ö/ner Larr^errs ^ll/öer/ouolL/ör/rällau-
cle ttll r5eolslttoc^eu^ ttll rttröuauole^ lurruulola ree/a/on-
oleu/ruues motsnarauole g.-oleöar a/ olerr serlrrare ^/a a/-
olraga /örv;il)ttsöc/o/)/)ct a/ auslageu /ör ole ö.-ue »reu
,ö'^2 ^ oc/r ^ ole oler suscsssrrtt^ eller meol ^
/ör lrnar/e a/° olessa ar^ ruga^/räu ole» nerLclrgeu itte-
lö/anrle lZerlelstoc^ssuurrua ^ nrol oleu trol^ ola Full/nagtt-
ge au/»äla att Larrieu är /ärrlrg till ^rl/nerutnetelrnge,rs
ö//vuaulle v
Ocb enär D. 8t:r böra kunna meif fullt förtroen¬
de, st cleras LancoDullmäktiges omclöme öfverlem¬
na verkställigbeten af 8ilfver-uppbancllingarne, men
llereml^f en pä färbancl satt gräns för priset af 8ilfver-
inköpel^ möjligtvis skulle kunna icke allenast föran-
lklla till stegring ä (lenna vara, utan ock, pä sätt ak
Lere jemväl anmärkt blifvit, kunna läggerbinller för rea-
lisationsfäretsgets fullkorclancle inom lien korrtare tili,
man eljest kunöe påräkna ocb bvarä afseencle bör i
bög graci fästas, tro Utskotten sig nu böra inskränka
Lerås tillstyrkan i lietta afseencle Lertill, att Lanko-
kullmäktige mäga lemnäs föreskrift att, ä ole ttoler cle
>66 lstats- oell H a n en-Il t s Ii o t t e n s
/cin gcic// /cnnn., 7><n/i7ä//o ,?///"c.-cn- c',c/ö^c,c tt// ,nö///gcr-
Ftt' />äF/n ^»nc§.
115 emot använciaullet af lie uti cl/onc. 2. /lrtt. 7/.
caleulec alis, i silfver ari. ingäencie fastig!,etsläns afbe-
talningar, till förstärlianele al reela fonöen, någon
egentl. gnmärlcn-ing ej blifvit gjorcl, /o,'//^/-nn t/tt^ctt-
ten ,,ä/ä>en v/c/ c/e,Vci c c/en,ca c/e/ n/gc/)co ^//ncrnc/e^ ncoc/
/c//?//,/a,c c/on/ecnto^ att c/e cc c/cc?ce /an ca/ecc/enac/e
nn/cge cn/>eta/n,ngcrn a/ ccnge/ä> .5/000 /?.c/n / cää^/ven
^ön /cva,/e crn^ ncäge ^/o>r/okttv/^ /o>vece/ar tt// F,V/"-
ven^ /sä Flitt / nirFt ^cieeF/aenc/e /xccnci än ////.tt^n/tt ^ /
a/Fec>»c/e ^,ä c/o ccnc/en /llctt. /. n^p/ttagno ans/crgFFNnrncon.
Iltsliolten bvsa visserligen, lön clefas clel , fortfa-
ranlle cleo öfvertygelse» att någon välla, i intet bänse-
encle, liunnat us>^stä cle, al, att banliol^ullmägtige, tt//
/-enec/anc/e a/" c/en nöc/cg nnrec/c/e /o, Ftäc^ncngen / nee/a
/cncc/en^ lö,unnats lien uti i Nom. af lött. cl. föreslagne
bän- elle, Lreclitiv-rätt a Uti ilces O, t för en sum¬
ma 5oo,ooo H:>Ir i silfver; men cla i alseencle bära
stoi a farbägor yttrats at mangen inom Hi^sRtanclen,
oeb jemväl lieie beclawöter uti cienna utväg funnit ett
biniler mot bifallandet af Healisationsförslsget, bafva
Iltslotten ansett sig sli^lclige, att, mecl noggrannaste
sorglalligbet, unöersölca, buruviöa begagnanclet af en
clvlili bäne- eller Lreclitiv-rätt lcan lör verliställigbe-
ten at kealisationzföietaget uncivaras.
illecl sann tillfreclsställelse gä oelc Iftslcollen nu
att för II. >?t:r anmäla clet vili sällan unclersölining
vunna resultat:
I^tt. vv.
(Tcr/ett/ ri/ve/' emeZ/tt/r ^eeZ« Z^o/rtZe/r o c/?. <5etZeZ^oeZe?r,
« LZZ/^e^-ttrT-e^ZZ/r^e/t^ Z»eK^?r/r«^tZe tZe/r 2 /a-rttK^ZZ i832.
3i
i2
Le«le/stoc^en.
Verkeligen utevaranöe sI8re ock n^ars Lancoseillar. . . . . I3:6r
Opresenteraöe Invisniugar ock Attester öfver Insättning . . . „
Hiksgälcls-8e8elstocken, förvanölaö till Lanco . . 5,625,48g: 27. ro.
kvsrä aklrages kopparväröet för öeruti inräknade
polletter . . . . . . , 76,667: 77. 6.
^f cle pä Vexel-Lanco innestsenöe Depositioner, titgörsnöe i Lanco-
8e8Iar . 2,842,97g: 46- 4>
(förutan Ducater 2766 ock 8!Ilver H:8r 27,640)
keräknas ej mera uti 8eclelstocken än kvaö öenna
öepositions-sun-ma öfverstiger rneöeltalet af De^
positionskelo^pet unöer föregaenös arén, sorn
var.it omkring . . 2,4oo,ooo. — —
wittsa klott
8uinins
Dör till öenna 6ag invexla8t ock contrakeraöt Hillver iDör 667,460:
2 sk. äro utgilne Lancose8Iar 7,486,660: 6. 4-
kvarikräu örsges öetta ars anslag till Hilfverköp. . 346,666: 32. —
Där närvarande kan alltsä Leäelstocken antagas Vara .... D:8r
Härifrån aklrages 8et kelopp 8e8Iar, sorn motsvarar Känen pä lern
ock Aletaller', pi Däne-Lankens Okligatiouer, ock pä Oulcl oek
8ilfver, tillsammans ................
^ierstoöen utgör slitsa ......... Lanco8eölar D:8r
kvilka ä 128 sk. motsvarar ........... Hillver D:8r
ock 5/g:cleIar 8eraf ett kelopp 8:0
??re<Z K/^ee/rcZe
24,'97,92: 23 8
-3,747 12 7
6,648,862 ,0 4
29,760,620 46 7
442,979^ 4
3o,2o3,5oo 43 -i
r,73g,8g3 21 4
37,343,394^"
-,548,284 28 8
29,796,'°9 68 7
11,773,166 7 8
6,983,228 4o 9
1828.
December'
182g.
Heptember
3,
12
Transjö, t
Därtill finnes
Oiggaucle kisel Dond, m^ntadt ocb om^ntadt R:dr 5,467,802: 3. 10.
l^^tt Xopparskiljem^nt ak Hedelvärde 4g,686: 38. — 18,682: 26. 4-
Xop^ai flätar i Nvntet kös 266: i. —
lill ock med denna dag i ar inköpt Hillver mot Hedian §07,460: 2. —
Dordras alitsa att anskslka ........ Hillver R:dr
Därtill parsknas:
1826—7 arens HpanmalsOreditiv-belopp i million R:dr
Hedlar, gör ä 128 sk
i83o ocb 18Z1 arens inslag till Hilkverkäp
ak arliga utak bankens vinst 266,666: 32. —
ak HlatsVerket likaledes 66,666: 32. —
ocb ak Dastigbets-8ilkver-Danen i3,3Z3: r6. —
8umma Hedian 346,666: 32. —
eller kär ar Hillver i3o,ooo. — —
Oär kär 2!ne sr
Därskottsvis begagnas äfvenledes 1882, i833 ocb i834 arens anslag
till Hilkverkäp, gära ä R:dr . i3o,ooo. — —
lillsammsns 8ilkver R:dr
80m visar ett Öfverskott utöfver bekokvet ak Hilkver
6,988,228
6,o44, l 60
989,068
875,000
260.000
890.000
1,025,000
85,gZ
4o
40
Dvarigenom äfven fullt motsvaras de i Vexsl-banken kär Räntekammarens ocb Xongl. Itl^ntets Räk¬
ningar innestaende Depositions-Hummor i Otild ocb 8ilkver, utgörande i Hilkvervärde (d. 12 8ept.)
R:dr 89,440. —- —
Ofvanstående Oalcul granskad ocb rigtig befunnen.
O. //e/5Örgr'u§.
L 6 t ä n k a n d e n , lV:o »4- 187
blruru bandet, vid sommarens början, någon lid
varit Irotadt ak en svär missväxt, sorn körsnledt till
införskrifning frän Utländsk» Örket »5 ett nog betyd¬
ligt Hpanmälsbelopp, oeb conjuneturerne jemväl i -ru¬
di.» Iranseenden sprits mindre gynnande sov verkstäl-
ligbeten sk silkver-uppbandlingar, lise nemligen unden
tiden som förflutit kr -in akgikvandet sk Iltskotkens förra
betänkanden, tillgängen a nämnde vara visst sig sr»
stor-, stt lZankobullmägtige vsrit i tillfälle, stt, till
förut vanligt pris, invexls ocl» eontrabera silfver If:dr
329,998: 2.
blärigenom lrar ock, pä sätt den under bikt.
bifogade cslcul närmare utvissr, uppstått följande
närvarande körliällande emellan reela bonden ocl» 8e-
delstoeken:
med antagande ak depositionerne till 2,400,000, enligt
den grund trär okvan vid bestämmandet sk proportion
blifvit stadgad 3l,343,894: 17. 3.
bvarikräa, enligt samma grund sk-
drages det belopp sedlar som mot¬
svarar länen pä jern oeb metaller,
pä banebankens obligationer samt
pä guld oeb silfver, utgörande vid
årets början 1,548,284: 28. 8.
Återstoden L:eo8edl. 29,795,109: 36. 7.
bvilka a 128 sk. motsvara Hillver Ik:dr 11,173,166: 7.8.
deraf Adelar gör 1k:dr 6,983,228: 40. 9.
>83 8tats- ock Lane o--Utskottens
/löc/ /<on«k-
meö till 6ato invexlaclt oell contrakeraclt
silfver 6,o44,160: 33. 2.
lill käljcl kvarak slitsa koröras att
anskaffas l3:clr 8ilkver 939,068: 7. 7.
Om k. 8t:r kana för goclt att lemna Kiksll till
6e atgäröer, Utskotten kär osvan föreslagit, till kere-
öancle as elen nödige snseööe förstärkningen i reela
konden, kunna, söre utgången af äri 83i, päräknas till
anskaffancle af körenämncle 8ilkv.I3:<jr 989,068: 7. 7.
vkter livall ealeulen närmare innekäller:
a) 1826 ars 8panmäls-creclitivs kelopp 1,000,000
ester 128 sk 376,000 —. -
ö 6c el) i83o oek i83iärens
anslag till metalliska
sonllens förstärkning —
jemte lle för clessa är i
silfver ingäenlle l?astig-
lietsläns inkstalningar
ä 3/j6,666: 32. för äret,
soni ä 128 sk. motsvarar
8ilkver i3o,ooo, till¬
sammans Älfver .... 260,000.
c öt kika anslag för
lle nästpäköljanlle arén
1882, i833 ock 1834,
som använlias afven
förskottsvis till in¬
köp af ärligen Älfver
i3o,ooo > 890,000.
^ 1.026.000. — -
vä ett öfverskott uppkommer af 8ilkv.I3:ll. 86,93,: 40. 6.
llvar-
13 e t ä n K a n <1 e n, Al:o 14- 189
llvarvicl likväl Iflskotten sä fästa 13. 8t:rs upp-
märksamket llerä, alt lia Utskotten antagit keknfvet
ak silfver efter nnvarancle förkällancle tiII l3:clr 989,068,
mäste ock karas löija, att o,n l3. 8t:r skulle satta nå¬
got keslnt, genom kvilket sclielslocken, pä ett eller
annat sätt ökas, mäste ock Ällver-fonllen ökas till ett
lleremot svarancle förkällanlle as 5 tili 8, innan an¬
mälan om utvexlingens förctaganlle frän LancoÄ^rel-
sen kan ega ruin.
8eclan, pä sätt Utskotten nu ntreilt, sörkälian-
»let emellan 8ellelstockcn ock Ileela koncien salu,illa ef¬
ter asgisvaociet af Utskottens förra fletänkancle, nn-
»lergätt en sä ket^clelig förkättring ock lia llet 8eclel-
kelopp, som förskottsvis för ären till ock inell ,834 till
8ilfverköp föreslagits att utgå, är af sä ringa ket)'-
llenket, anse fltskolten sig liakva tillräcklig anlellning
kär frängä liess i förra Letänkanllet vttracle mening
att cre<litiv-rält ä 600,000 llllir 8pscie ä utrikes ort
korcle I3anco8l^relsen kereclas.
Ketrulfanöe ater lie af 2:ne Keclamöter; virl Kitt. rf.
i öfrigt uppgifna förslag, clels att Lanco-kkillmägtige,
efter utvexlingens körjan, skulle tillätas att, i känllel-
se ak kör stor sillver-uttömning, kegagna utrikes crerlit
ak kögst 1,000,000 I3:llr silfver; clels ock att ett kör-
anllraclt ketalningssält för kastiglietslänen korcle tills¬
tås; sä enär, ej minclre sistnämncle ämne, än ock kra¬
gan om sältet för utvexlingens villmagtkällancle, äro a>
elen reglementarisk» keskaikenkst att öesamma tillköra
Lanco-vtskottet allena, kafva 8ammansatta Utskotten
ansett sig köra öfverlemna ät 6etta Utskott enskilclt,
,go 8tats-oeb Lanco-Dtskottens
att mecl utlätancle oeb förslag bärom till k. 8t:r in¬
komma.
kä gruncl ak bvaö nu anköröt blifvit, oeb i öfver¬
ensstämmelse mecl innebället ak Dtskottens förut akgif-
ne ^ltrancle, förblifva ock Dtskotten viri clen öfverty¬
gelse, att l83r ärs slut kan antagas sä,om clen tiö-
punet, clä banko-Xullmägtige seclnast böra bakva bragt
revla lonöen till öet nöclige anseclcie lorbällantlet ak
§ till 8 mot utelöpande 8ecielstocken; oeb öä jemväl
alla öfriga förbereclancle anstalter bunna mecl säker-
bet päräkna, att, genom Xullmägtiges försorg, vara
försatte i säclsnt skick, att något bincler, i öesse ak-
seencien, clä ej uppstär för börjanclet af silkver-utvex-
lingen; men, vicl beciömanöet om clenna ticlpunct mä
af k. 8t:r ovillkorligen utsättas, för bankens öppnan-
«le till allm. silfver-utvexling bafva, enligt innebäl-
let af vkvanupptsgne anmärkningar, flere olika äsig-
ter blifvit ^ttracle, mecl förslag öerjemte till partiel
silfver-utvexling söre tillen ak silkver-utvexlingens bör¬
jan i sllmänbet.
livall bärvill först beträffar lle ak någre leclamö-
ter gjoröe zcrkanclen, llet mätte llels till X. N:t ölver-
lemnas att för ,834 ars 8t:r föreslå sättet oeb tillen
för silkver-utvexlingens början, llels ock utvexlingsti-
clen uppskjutas intill öess man utrönt följöerne af llet
uu antagne 1uII8^,teme, fä Utskotten till svar clerä
åberopa klen ak Utskotten i X:o 2 ak förut akgikne lle-
tänkanclen gjorcle framställning om vigten oeb angelä¬
genbeten cleraf, att tillen kör utvexlingen ej wä till en
långt aflägsen ticijMnct uppskjutas; men eburu Iltskot-
L 0 t S n k a n cl e n, X:o in i
ten sälunlla skulle önska att i allmänbet vexlingen
kunile mell möjligaste sk^nclsamliet i verket ställas,
kinna likväl Utskotten, ä anclra silian, sig öesto min¬
elle kunna lemna lierås tillstyrkan till lie uppgikne
förslagen, till silkver-utvexlingens början genast mecl
plantsar oeb piastrar, som Utskotten b^sa <len öfver¬
tygelse, att snarare siliret borlle uti clen minöre rörel¬
sen inom lanöet till en början upptagas, oeb man
sälunöa småningom fortskricla kran clet miocire till slu-
teliga mälet.
Detta skulle clock ej eller, i anreencle till rle kör-
berellancie nöclige anstalter i afseencle pä m^ntningen,
kunna i verket ställas, förr än är 18Z1, bvilket äter
är öen tiöpunct, clä, i bänöelse ak X. 8t:rs bifall till
öe ak Utskotten nu nppgilne utvägar till reela kon-
clens körstärkancle, utvexlingen i allmänbet s^nts Dt-
skotten kunna vicltaga.
Nen som emelllerticl, bestämmanclet pä körbanö
ak sjelfva clagen kör silkver-utvexlingens början, genom
vill clen tillen möjligen inträtkanöe körbällanllen, skulle
kunna blifva för Xealisationen binclerligt, bakva Utskot¬
ten, i öfverensstäiomelse msö lien ak ett större antal
beöamöter inom 8tän<1en ^ttracle mening, ansett tt'tt-
/auncken e/ Löna a/ kl. l5k/r närmare Leska,n,nas ^ an ge¬
no,,, ,ne,L/c/att /oresLr//k k,tt f?/co/^ntt,nägk/ge^ akk^ e/-
ker ^nttLorttanttek a/ atta ^/oresLr//),e ^örLercttantte ät-
gärtter^ senast rntt ,öö, ars sLnt göra nnttertt. Le,nskär¬
an o,n nksäkkantte krtten ttä nkuea^ttngen r^att
Lör/a.
Ig2 8tats- oell Lanco-IItskottens
7>cr^e /bäga» ang/r/e nör/rge äkgärr/er kr// /-e/orr/rmr-
r/e a/ a//,rrrrrr,rrr /ö>r/se/r urrr/cr' krr/rrr rrrk/// s///öer-
«kvea7//ngcns /mr/an.
lill bekorrlranrle ris allmänna rörelsen unrler tillen
lill utvexlingens vicltaganrle sr ak Utskotten uti sed¬
nare clelen ak Letänkanciet iV:o 2 tillstyrkt:
gtt Lanken ester klen köreslagne bestämniagrgrun-
rlen ak 128 sk. i serli. mot 1 L:rlr i silfver, ester i66H
urs w^ntkot skall silfver mot serllar invexla;
ntt silfverman!, efter summa bestämniogsgruncl,
mä i ali Xrono-uppbörrl mottagas;
att silfver-utförsel bärlanekter mä blifva lika fri,
som silkver-införsel för rlet närvarande är; samt
att i Lanken mä öppnas en llepositiavs-räkniiig,
till insättanrle akm^ntarlt eller om^ntaöt guld eller silf¬
ver, emot utbekommande Lankosedlar, e/ter nämnds
bestämningsgrund för silfver, oell för guld efter be¬
stämdt förbsllande till silfver, med iakttagande der¬
jemte, att för särlan insättning en depositions-attest skall
lemnäs, berättigande innebafvaren, att det insatta be¬
loppet af guld eller silfver, för motsvarande belopp
sedlar, äter uttaga; dock under vilkor;
ri) att deposition veb uttag allticl ställas pä jemna tiotal;
L) att minimum deraf blikver 2§ Ouc. i guld eller 5o
L:dr i silfver;
c) att viri äteruttagandet en afgift af ^ procent af ut¬
taget till Lanken erlägges;
r/) att okvannämnde attest, till uttagande af pä clemia
räkning insatt silfver, uppliör att vara gällancle ä
clagen för silfver-utvexlingens början i allmänbet, öcb
L e t ä n k a n d e n, lV:o l^. >0^
e) att Lanko8t^relsen, om cleo sunne berörde Oepo-
sitionsräknings begagnande, i ett eller annat bsnse-
encie, binclerligt för bankens egne operationer, mä
äga rättigbet inställa alla vidare clepositioner ekler
clerom 3:ne mänacler förut utfärdad lxungörelse.
I afseende bärä är inom Liks8tänden anmärkt:
att invexlingen borcle ske för nägra skiliingar lä¬
gre än efter den för utvexlingen föreslagne bestäm-
ningsgruncl; att belclrs än att tillstyrka gammalt silf-
ver-m^nts omlopp i Xrono-uppbörd bärle borclt före¬
släs att ej annat än Lanko-secllar oeb skiljemynt skul¬
le i Xrono-uppbörcl emottagas; att clet gamla specie-
in^ntet, säsom förvillanrle, mätte, när utvexlingen kom
i gäng, »lissas; ali virlare utm^ntning cleraf genast in¬
ställas, samt enskilrle personer tillatas i Xongl. Hl^ntet
nedsmälta sädant specie-m^nt; att fri silfver-utförsel
skulle försvära om ej allcleles tillintetgöra realisations-
företaget; att åtminstone fri silfver-utförsel ej borrie
före utvexlingen tillätas för snöra, än rlem som visat
sig bafva utifrån inkört motsvarande belopp, eller er-
bällit transport ak annor wans sä beskalkade rättigbet,
men att om fri utförsel beslöts, förbudet rlock mätts bäf-
vas emot uppsmältning akrlet gamla 8pecie-m)mtet; samt
i anleclning ak körslaget till Oepositionsrsknings inrät-
tancle, viri bukvud-momentet: att en sädan inrättning
skulle leila enrlast till cours-vingleri; att rlerigenom
ovillkorligen unrlanböllos merlel för uppköp ocb in-
vexling ak silfver, clä i anseenrle till rle lärmäner,
rlenna Inrättning skulle för Insätturen ak Lilkver meri-
Ig4 8 lats- oell Lanco-Dtskvttens
fois att sä det återtaga dä kan det för godt sunne,
kvar ock en som kade silfver att alläta, naturligtvis
skulle kona sin fördel att insätta det i Lanken, emot
utlaende ak sedlar, sör att sedermera, vict ökad cours,
återtaga det samma; liva,jemte as andre yrkats att
depositions-räkningen korde fortfara äfven esler utvex-
lingen oek att i kändelse depositionei ne skulle öfver¬
stiga det belopp sör kvilket Lanken skall inköpa silf¬
ver, icke något vidare deras ma uppkaudlas;
vid de uppgilne villkoren:
att asgisten matte kestämmas ! sörkällande till den
tid som sillret statt i Lanken ock deponenterne ke-
gagnat dess sedlar;
att dels all afgift korde försvinna för sillver-i»-
sättningen, dels ater för guld ränta ock provision
kestämmas till ock med kögre an ^ procent;
^s en Ledamot inom kl. />. o. att det vo¬
re stridande mot ali princip för Lanco, öreisen, att
Lanco8tvrelsen icke skulle kunna Infalla inställan¬
det af depositionerne med mindre än att kungö¬
relse skedde 3:ne mannder förut; oek as flere Le¬
damöter inom Lorgare8tsndet, att fullmäktige icke
under något vilkor mä äga inkikera depositions-räk-
ningen, sedan den en gang i ordning kommit.
Utskotten, som linna de vid irsta, srdra oek 3:dje
functerne kär ofvan gjorde anmärkningar ej vara ai
den keskalkenket att de samma ^ir/r/ra /öran/ec/a t///
»ago/r ä»c/r//rg »t/ e/e a^ l/tsLotte/r / e/esse c/e/ar g//re
tr//st^rLa/r</e/i^ sä, i sräga om depositions-inrättninge», till
stöd för Utskottens yttrade öfvertygelse om angelägen-
Letänkanden, IVm >4-
-9^
lieten oek sördelarne af en sadan räknings inrättande
Åberopa, ej mindre de as Utskotten, uti förut afgifne
Letänkande lVro 2, uppgisne skäl, än ock de fullstän-
dige svar, kvilka inom kvsrje Liks8tand klifvit lem-
nade till vederläggning af de ä andra sidan vttrade
sgrkägor emot inrättande af en d^lik räkning, mr/tr//-
st^r^ane/s a/ /r7»Ae/r k/ts/otterr ocL /ru /orö/r/ria /
k-len i anledning as de anmärkningar, som klifvit an¬
förde emot någre af de uti förut afgifne förslag upptagne
vilkor om dels en asgifts erläggande för uttagen, dels
oek tillåtelse för Lanco8t)u elsen, att, under visse för-
källanden, Depositionerne inställa, kafva Utskotten,
med afseende a sä väl den af flere Ledamöter yttrade
åsigt att algiften korde kestämmas i sörkällande till tiden
under kvilken de insatte Kletallerne ä räkningen inne¬
stå, som ock a angelägenketen att ej genom en alltför
fastig installelse-ätgärd allmänketen ma ketagas allt
förtroende till inrättningen, funnit sig böra antaga de
bestämmande» : att r/e/s e/r a/gr/t a/ ^ //roce/rt Lör tr//
F«/rLe/r er/aggas a/' cfc uttaga so/» sLe r/rom/örsta
äret oc/r ^ //roc.-/ /or /rr/ar/e </ter årets s/ak /o/am/e
/ra/ar/ r/e/s oeL Fa/rco>5t/re/se/r Lerättrgas att /örst e/-
kcr / mä/rar/ers /orrrtgä/rge/r /vrrrrgore/se ^tter//ga/e r/e-
//os/tro/rer c/era r/rstä//a.
f/'er//e/räga/r^ a/rgae/rc/e /rör/rge star/ga/rc/e/r r -/sec/rr/s //a
/orsta e/r/reke/r samt rr/rc/err/r/eZ/rr/rgar/re a/ r/et L/r/-
va/rr/e meka///sLa ////»tet r sr/i/er.-
Häröfver kafva Utskotten uti ^Ko ö af det redan
afgifne Letänkandet meddelat yttrande, innekällande
tillstyrkan;
,o6 8 tuts- ock banco-IIlskottens
alt en lägre enkel, än ,66/j ärs m^ntordning ut¬
sätter, malle bestämmas;
alt lill sadan enl,el malte antagas ell siltveim^nl
al' lika värde med 12 sk. silfver esle,' ,66/j ärs mvntfot;
all omförmäldte m^nt-enket skulle benämnas 1 b:dr
ocl, (leila »ainn (lei a ulli vekas, men tillika nedantill
i alskärningen utsättas abreviations-tecknet /i. 6^. </>;./
att underaldelningarne as clettu största silfverm^nt
skulle Idilva motsva, ande 6 sk. oell 3 sk. sillvén elle»'
Utdelar oek ,^:delar as gamla biksdalern;
att utom dess prägling skulle fortsättas as do lor¬
ell k,-»kliga ock 2-sk. streke»; ock
att kalten eller linkelen ak clet N)m mintet skulle
blifva H slut silfver ocl, * koppar för sa val bufvud-
ln^ntet som underafdelning», »e.
I afseende Kära är inom 8landen anmärkt:
att det varit angeläget nämna något om mantal el¬
ving; om sältet kuru enskilde personer skola la silf¬
ver m)mladt ock om slagskatt; att det skulle väsendt¬
ligen bidraga till det nva måttsystemets antagande,
om m vulet äfven komme att slas efter decimalräkning,
ocl, alt alla proportioner till det gamla mintet borde
asidosältas;
dels alt det vöre oformligt att antaga 2:ne slags
Il.dr, den ena i papper den andra i silfver med olika
valeurcr, ock den surra kögre än den senare.
alt det vore olämpligt alt dä man ville realisera,
taga biksgäldsbiksdale,» till beräkningsgrund; att den
vada Illskollen fruktat skolat uppsta om baukobiks-
betänkande», lV:o iH. 19/
dalern i stället till beräkningsgrund antogs syntes ogrun¬
dad ;
alt deraf ej vore att befara att lovider ocl, ar¬
betslöner skulle uppslsgras dä redan länge bägge des¬
se sedelvaleurer varit i gemensamt omlopp, utan att
någon misskänt deras inbördes förkällanden;
att ingen större svärigket vid beräkningen i silf¬
ver kunde uppkomma ä» som var alt befara af banko-
8edlarnes förvandling till b:gs8edlar; men att dere¬
mot meniglieten snarare kunde förvillas att tro det nva
sillveiauvntet vara landels lagliga m^nt, som är ban¬
ko, än alt tro det silfverm^ntet skulle vara 8latsskulds
bevis;
att af den trali^ueraude folkklassen ba»koräknin¬
gen liälst önskades.
att banko-m^nlet snart skulle blifva det enda i 8 ve¬
lige gängbara;
alt b:gs8edlarne smäningom skulle ur rörelsen in¬
dragas , samt sjelfva deras ol^cksvittnande namn ut
glömskan ösverlemnas.
bill följd kvaraf yrkats:
^ktt kogsta enketen salunda borde motsvara 1 b:dr
banco;
att till sadan enl,et borde antagas ett silfverm^nt
as lika värde med >8 sk. silfver esler 1664 ärs mynt¬
fot, ock salunda motsvarande värdet af i b:dr L:co.;
oell att uiideraldelningaine deraf malte blifva ett
mvnt ak ^ b:dr, ett dito af ett dito af A ock ett
dito af ,*2 L-Lo;
198 8tats- ocb Laneo-Idtskotten,
Vid jemförelse st livilka anmärkningar Utskotten
ansett sig böra, med frängäends af deras förut yttra¬
de mening, lemna deras tillstyrkan tr// antagande n/'
/orenäm/rc/e r/rom /lr^sr5taNLfe/r a/^/?ere ^/ors/ag.
^kndra Afdelningen.
/'Usta Dragan, om //^vrc/atro/rssätter n/' -5tats/^er^ets
s^a//</ tr// /?an^e/r.
tkf Utskotten är uti lV:o 3 af de algilne Lelän-
kanden upplyst, att vid 1828 ärs slut bäne- »eli
Vexel-Lankens sammanräknade skulder uppgiek till
L.co L.dr, 83,994-65o: 10. 6., samt dess tillgångar i
realiteter ocb säkre fordringar, derunder inberäknade,
af fordringarne bos 8taten, n)>a Lreditivet till undsätt-
ningssäd, uttaget 1826, 1,000,000 L:dr, oell L:gdsLo»—
toirets n^a Lreditiv. — 8aldo 101,763: i4- 1.
uppgått till 33,102,6g,: 27. 7., bvarigenom således
visat sig en brist af 891,958: 3o. 11.
men att Lanken vidare bos 8taten äger följande for¬
dringar, nemi. återstående Oapital-skuld för 1808 ärs
Krigskostnader . . . . 4,4»>,452: i3. 2.
Liksgälds-Lontorets
äldre skuld till 1828 .4,014,802: 16. 3.
O:o lör utelöpande
L:gds8edlar 1828 ... 4,ö»5,o95: 89. -
Do förskott till Ki-
iialDiskonternes ut¬
redning 1,425,42.5:4»- 5.
transport 18,866,806: 12. iv.
Letänksnden, K:o >4- >99
transport 18,866,806: 12. 10.
^IIm. IVIag.-Inrätt¬
ningens gamla Lre-
ditiv 1,800,000: —, -
D:o resten af 1818
ärs lillm^ntbara me¬
taller 802,218: 4»- -
biträden till Kanaler 3,»4o,oon: — -
19,009,020: 4- >»-
I betraktande bäraf ocb med liistadt afseende ä
angelägenbeten, att Lanken för framtiden, till bedrif¬
vande af dess rörelse, äger en bestämd 8umma, bal vs
Utskotten, tillstyrkt L. 8t:r;
"att för Länkens Orund^ond mä förklara; ofvan¬
stående i ealculeu öfver Länkens ställning upptagne
"återstående belopp L:co L:dr 4,4» >,452: >8. 2. af
"8latsVerkets Lapital-skuld för 1808 ärs Krigskostna-
"der, samt, i följd bäraf, LiksgäldsLontoret uppdragas,
"att, efter skeende inbetalning af de öfver skjutande
"L:eo L.dr 1,452: 18. 2., ä jemna 8ummsn af denna
"Kapitalskuld 4,4»»,»»» ^-6r L:co , utfärda en dess för¬
skrifning 2 K. 8t:rs vägnar, ställd till Lanke» eller
"Ordres veb bärande 4 Droeent ärlig Länta pä Kapi-
"talel."
äled erinran, att dä af denna fond mäste betäc¬
kas olvanupptagne delecit af omkring 900,000 L:dr,
inskränktes derigenom fonden till ett belopp al uägot
öfver 3,5oo,ooo L:dr L:co.
blvarjemte Dtskotten föreslagit:
"att Länkens öfrige ofva»upptagne fordringar
"bos 8tsten, till belopp si 14,604,687: 89. 8., bor-
2o» 8lats- oc:Ir La nco-IItskottens
"öe, lills vicia,e, inom linien balsnceras," unöer kör-
bebäll likväl ak lötskotten, r»tt lä akgikva serskilöt I7t-
lätanöe angäenöe lljelmare Lsnalbolags skulö 240,000
K:ör b:co, inbegripen uti biträöen till Kansler.
Inom Kiks8tänöen sr bärviö anmärkt;
i afseende pä Korslaget till en OrunöKonö lör
banken.
c/c<r src^crn^
' ak nägre bsöainöter, alt nägon förskrifning ej
1,ol äs utksröas ä K. 8t:rs vägnar kör nägon cless »Iculcl
till banken, emeöan, om banken, viö z,ppanöe be-
bok, belänte eller pantsatte clen kör 8tstsVe> ket, upp-
slocle sk^löigbeten, att clenssmma genast inlösa, kan¬
ske viö en tiöpunet öä öet ej bekänn sig i bättre tili-
stänö än »u;
ak någre Keöamöter, att öenna skulö jemväl borrie
vara räntekri;
inen ak anöre, att öeo, eburu enöast bokkörö,
likväl boröe bära Kants;
ak 2:»e beöamäter, stt en Orunökonö, seöan bsn-
len slätt i ,6o är, vore öet mest obebökligs ak allt,
öä öen nn ägöe ^.'öels Kouö oeb inll^tsnöe ^ million
ärlig ränlevinst; ocl, att öet vore tillräckligt att Kiks-
gälösOontoret betul Imägtigsöes till banken aklemna t»
ex. 1,000,000 i ro sticken obligationer a 100,000 eller
20 ä 5o,oao K:ör livaröera, meö 5 l?roc. Kanta oeb
10 ärs akbelaluing, alt använöss såsom lö^potbck kör
8ilkverlän, seöan bslkva nuvaranöe Lilkverkonöen blik-
vit uttagen.
b e t S n k a n ö e n , ?k:o 14. 201
Kk en beöamot inom K. 0. , att Kanken i sina
utestäeuöe koröringnr ägöe reöan sin Orunökonö, sä
att om öen öerökver bebököe något OrunöLapital,
mäste korst uppgikvas änöamalet bvartill öet skulle
använöas;
nnolra srela/r äter,
ak Ltskillige beöamäter, att öenna skulös reverse-
ranöe a c?r enöa seöel vore striöanöe emot begreppet
om ocb änöamalet meö en grunökonö;
att om 8tsten ville uppkalla sina kö, binöelser,
bvilka, öet ej vore öen enskilöe tillåtit, att sig un,lan-
öraga, boröe ock 8tatens skulö till Kanken /s,«oo,ooo
K:ör reverseras i lieie körskrikningar. klvarviö löre-
slagits ak en beöawot inom K. 0. ck., Ilr 8kogmsn, O.,
att jemte öet ikragavaranöe 4,000,000 boröe förklaras
kör bankens OrunöKonö, skulle ä öesse 4,000,000 K:ör
ansläs 4 i?eoc. ränts oeb 1 Kroe. i smortissement.
att 1,000,000 öerak mätte ak banken ka sättas i
omlopp, att, mot samma ränta, som kör jernbeläning,
kunna i Oiskontväg utläna molsvaranös sunima pa
torksö spanmäl, upplagö i 8tapelstäöer eller bcstämöa
ställen i banöet, unöer bebörige säkerketsmätt;
alt öe öfrige 3,000,000 ma ej ak Lanken utgikvas
utan, till upptaganöe ak silkver-län ekler vmstänclig-
beterna till metalliska konöens förstärkning;
att KtgtsLontoret boröe Kutboriseras, att kör cles-
sa 4,000,000 K:ör meö ränta utkäröa obligationer till
öet belopp oeb a öe jemna summor, icke unöer 1,000
K:ör, som ak bank8t^relsen re^uireras;
att öesse obligationer mä göras ouppsägbare kran
202 8tats- ocb La nco-bi t skottens
Lävgifvarens siba meb rättigbet för L:g:s<iontoiret, att,
ester 3 mänaber» uppsägning, inlösa bem al pari;
att amortissements-konben a l proc. ä be i om¬
lopp satta obligationerne borbe af L:g:sLontoret an¬
vändas till inköp a5 obligationer al pari oell berunber,
me<l aecumulation af ränta pä ränta, ocb att, i sä-
«lant akseenbe, n^a obligationer för inll^tanbe ränte-
meclel borcle köpas, sä snart be uppgått till jemna
1,000 L:br^
Oeb i akseenbe äler pä klen af Utskotten gifva
tillstyrkan till balancieranbe af statens öfrige skulller
till Lanken.
ikk en Lebamot inom L. o. ^., att, efter akbrag ak
l,000,000 L:br, utställbe i 10 st. obligationer, pä sätt
förut nämnbt är, eller elen summa som ungefärligen
motsvaracle bristen uti Länkens tillgängar, LtatsVer-
kets bela öfriga skulcl till Lanken borbe förås inom
linien.
^s flere b-ebsmöter inom Lonbeätänbet, att 5täts-
Verkets skulller borrie qvarsta unber rubrik: till Af¬
skrifning vili västs Liksbsg, om Länkens ställning vi¬
sat sig sabant medgifva, meci unbantag bock af lVIa-
gasinslni ättningens ocb OätbaLauals skulcler, bvaraf
åtskilligt borrie kunna till Lanken erläggas;
Ocb sluteligen af en Lebamot inom L. 0. att
rlä genom senaste ligvib meci L^sslanb, nägon auriel i
ben af Anslia Legeringen utbetalbte summa belöpt sig
pä ^KIIm. IVlagasinsInrättningen, röntes clet som clenna
auriel rätteligen borbe till Lanken inga i afräkning pä
Inrättningens skulcl.
Letänkanclen, iV:o lH- 2o3
lill svar ä clessa anmärkningar lä bilskotten näm¬
na att clu af clem blifvit tillstyrkt, rlet 4,-jo i,4ä2: i3. 2.
eller äterstaenbe kapital-beloppet för 1808 ars krigs-
kostnarler, mätte rlels till Lanken reversera», clels ock
öfverskjutancle 1,482: i3. 2., af L:g:sLantoret inbetalas,
bitskotten assett, sä väl att k^IIa bristen i bankens tillgån¬
gar mot cless skulcler, som att gifva clen en gruncl-foncl,
lemnancle garantie för oafbrutna uppk^IIanbet af cless
förbinclelser mot egne borgenärer ocb säkerbet för be-
clrifvancle af cless rörelse.
Det bar nemi. s^nts bitskotten, att när -Kllmänbs-
ten inbjucles, ocb pä visst sätt är satt i nöbvänbigbet
att förtro sig till L. 8t:rs Lank, clet ock vore sä myc¬
ket angelägnare alt gifva ^llmänbeten nägon garantie
mot söljclerna ak en oklok aciministration, som clenna
Lank äfven clrifver en äfventyrlig lane-rörelse;
Dä allmänketen till en clel äger clenna garantie i
beloppet ak Länkens korbringar bos enskilcla, kunna
bitskotten ej inse bvarköre ikllmänbetea skulle sakna
samma garantie i be forclringar Lanken bos 8taten
äger, sä villi besse korbringar äro i kebörig orbning
goclkänlle. IVlinst tro bitskotten säclant köra äga rum
vill clet nu upplasta förbällanclet, att Lanken efter cless
löo-äriga tillvarelse mäste, sä villa betta kapital ej
Lanken trllerkännes, börja sill n^a bana meb en brist
i tillgängarne, bvilket efter bitskottens öfvertygelse
skulle i bög grab minska körtroenbet till ben samma.
Leträlbanbe äter sättet för benna Orunb-tonbs inrät-
tanbe, kafva bitskotten ej kunnat unbgä kinna riktigbeten
alben anmsrknivg, att ifrägavaranbe Kapital, lili sitt
2»4 8 t riks- oell baneo-I7lskottcns
jemna belopp ^00,000 btilr pä r,r sedel reverseradt, ej
skulle motsvara 8,xki,»",let, Iivarföie oek Iftskotten nu¬
mera kinsell ifiaägavarands 8um,na böra utställas I flere
sedlar, ställde ^ill banken eller Ordres »eli bärande kj pro¬
cents ränts, likväl med vilkor, kitt minimi-beloppet »
de utställde suminorna ej mä ökveistiga 10,000 bidr.
Utskotten tro jemväl att en amortissementsfond i
framtiden bör till inlösen af clesse sedlar anslä.s, men
dä lör närvarande viri jemförelse .-,5 8tatsVerketz be-
bof af öfverskotterne till andra för fäderneslandet
vigtiga ändamål, någre medel dertill ej annorlun¬
da än genom bevillning s^nas kunna anskallas, samt
någon vada, efter Utskottens, öfvert vgelse ej Kan
uppsta deraf, kitt tills vidare oell intill nästa biksdag
någre medel för detta ändamål ej afsättas, allenast sä-
kerliet lemnäs att vid den tiden en sadan amortisse-
mentsfond blifver bildad, bal va lötskotten ansett det
vara tillf^IIestgörande, att /emn^ summa» a/ LcrörrZe
säuZkZäeZo/i/i ^/oo^ooc» mä rever.seras a /ere LekZZa-'^,
Ziuar--/ Zugeu ukuZer c/vau/urmurZe r»ZuZmZ-^cZo77-
-0^000 Ziz-Zr Z-keo oe/i r/esss sckZZa» stäZZas tZZZ bauäcu
eZZer OrrZres /vä ZetaZuZug aZZeua a/" ^ ^iroce/rts rä/rtu
/rän oc/r 7/recZ -ööo ^ samt pa ZctaZuZug /ZessitMur a/' 2
/iroe.t arZZgeir Z k/rä^uZug a ^vrZmZtZva ^a^oZtaZet //a,r
oc/r mecZ ar u?aZer /ö>Le/läZZ rZer/emte /ör Z>/g^-
<7outoreO »ar .rom ZreZsO k/ter ett ä,s up/isäguZng,
göra större eZZe,' m/UkZ/v: a/öekaZa/ag a />a/»faZek^ oe^
unrZcr riZZ/ior sZakeZ/ge,r^ att Zarö/vZ, /ö>Z-ZnkZ< Zsr/^ Z/r/ra»
Z-anZeu /«/' rZesaurura ä annor man ö/vcrZata^ ööra Zl-g/s-
ZZo/itoret tZZZ Z/tZösc/r erZ-/«cZaL.
Till
betänkande», N:o r^. 2o5
lil! svar ä l>vad dernäst anmärkt blifvit, i afseen¬
de pä den af Iftskotten föreslagne ätgärd, att bankens
öfrige bos 8taten ägande ofvanupptagns fordringar
borde tills vidare inom linien balanoeras, fa Iftskc^k-
ten förklara rZg rZcsto n/Z/rrZre äimua LZträrZa <Ze» af
/Zere ZierZamÄer ^ttrarZe menZ/rg^ att rZes.re /or«Z, Zugs/m-
.ster LorrZt tZZZ ^Zrr/aZr.g aNmäZas, som det, efter af-
gilvsndet af fftskotlets förra betänkande» sig visat, att
en af desamma, eller den för ZKIImänna älagnrinslnrätt-
ningens Oreditiv, torde lemna en tillgäng af omkring
700,000 bidi, eller vida mer Sn som dä af Iftskotten
päiäknsts, vell detta jemväl med någon af de öfrige
skulle Kunna inträffa.
^mZra trugan, om vc^ Z ZrvatZ molm »arit uukZer
ZtvZZäa vZZZor »5ZaZsZ^er^et nu mera oc/r /or /ramtZkZe»
äger att 7ixröZ,t,r ntteZerstörZ a/ Fan^e» Z rZers egcmrä»/)
n/ aZZma/r ZktatL-r/rstaZt. Vid pröfning af denna fräga
bstva Kltskotten, uti H:o Z af de afgifne betänkanden,
Med erinran om vadan ak det under senare tider följde
svsteme as anvisningar a banken, till bvarjelianda före¬
tag , framställt såsom allmän grundsatts för bibebäl-
lande af den ordning i bikets penningeväsende, som
man nu önskat återställa, att, lör det tillkommande, alla
anslag, äfven för 8tatens egne bebos, a bankens töapi-
tal-tillgängar, borde i ollo undvikas; »nen likväl, Un¬
de, åberopande «f 6ö §> beg.dormen, vob med afse¬
ende ä angelägenlieten af de deruti vmnäinnde Lredi-
tiv, ansett sig, för ilyt närvarande, ej kunna vidtaga
anns» utväg än tillstyrka b. 8t»r, "dels att det stora
»5
206 Stats- ocb La n c o-IItsk o t ten s
"Lreditivet mä, vid inkallande krig, ak Lanken utbetalas,
"emot cist att Xullmägtige i L:g:s6ontoiret utgifva, ä
"k. 8t:rs vägnar, c/r deras förbindelse till Lanken ä ke-
"la summan med ränta, ocb under förpligtelse att detta
"Langens förskott atergäldas as de först inllvtande me-
"del, kvilia k. 8t:r till Xrigskostnadernes bestridande
"besluta anskaffa, dels ock, att om medel till deläc-
"kande af rle summor ä balla Lreditivet lastas, skulle
"saknas för L:g:sLontoiret, oeb ej kunnu genom län i
"allmänbet anskaffas, L:g:sLontoiret mä äga, att (let
"för sädant bebos ersorderlige belopp ak Lanken läna,
"mot äterbetalningssk^Idigbet inom 6 wänader oeb 5
"proc:ts ränta under tiden;"
derjemte litskotten, under förutsättning att L:g:s-
Lontoiret Ilädanester som bittills, icke kommer att är¬
ligen till 8tat»6onloiret utbetala större summa, än som
motsvarar de för sällant ändawäl till L:g:s6ontoiret
anslagna arliga inkomster, tillstyrkt, "att, med in-
'^skränkning st L:g:s6ontoiret» bittills i lietta afseende
"tillätne (lreditivi ätt a Lanken, L:g:st3ontoiret ma be-
"rättigas att, för liczviden ak 8tstsbrist8umwan, till 8tats-
"Lontoiret, vcb L:g:sLontoirets egnö bebos, förskotts¬
vis i Lanken uttaga ett belopp af bögst 600,voo L:dr
"L:co, ikrän den l Sept. list ena aret intill ilen sista
"bubi <iet päkoljande, lia Lanken» förskott skola vara
"ak inflytande medel ovilkorligen likviderade;"
linder anmälan sluteligen, "att, med undantag ak de
"266,666^ L:dr L:co akLankens bebällne arliga ränte, e-
"venuer, Iivilka föreslagits till silkverinköp, någre Lan-
"kens ränterevenuer, icke vid m^ntregleringens uppgö-
Letänkanden, X:o ikj. 207
"rande i beräkning ingått, utan voro att påräkna till
"blifvande 8tatsbeboks sällande."
I aniednirg af bvad litskotten för dera» del »ki¬
lunda yttrat ocb tillstyrkt, är inom LiksStanden, i
öfverensstämmelse med de inom Utskotten gjorde
reservationer, anmärkt:
Xk nägre Ledamöter, att Utskotten» förslag om
Lreditiven syntes förtidig», dä det dels tillkörde 8tats-
Iltskottet allenast att dem föreslå, sä till belopp,rom
utgörande, dels ock, kör möjligbeten att till ordning
återgå, fordrades att först bestämma gränsen emellan
permanent lag för förvaltningen af Lanken i allmäo-
bet, ocb för k. 8t:rs rätt att gifva reglementarisk»
föreskrifter, i vissa delar af denna förvaltning, gäl¬
lande kran Liksdag till Liksdag;
^f andre Ledamöter, att utbetalningen pä 8tora
tlreditivet bade ej bordt uttryckas såsom följd ak ett re¬
dan uppbäkvet <3rundlags-kud, eller åtminstone slter-
natikt bordt föreslår, buru förballas skulle, derest bio-
dret i 63 §. Leg.Xorw., genom X. Iil:ts sanction ädel
sk 8tänderna, om ändring i denna H., redan fattade be¬
slut, blek undsnröjdt;
Xk en ledamot: att, vid jemförelse ak 63 §. L. k',
med 3o §. L. O., meningen ej syntes vara: att 6lre-
ditivet ovilkorligen skulle vara anvist pa Lanken, utan
endast, alt det, vid bebok, der skulle kunna ak Sty¬
relsen luktas; ak en annaa Ledamot Lier: att det vore
alldeles utan ändamål att förspilla tiden med betrak¬
telser, buru Stora Lreditivet skulle Lanken likviderar,
208 8tats- veb Lanco-Iltskottens
emeöan säliant beslutalles ak lie vill kriget; utbrott sig
församlancle 8t:r.
ilvarkörutan sk någre bvliawöter uppgifvit; öe
särskillia körslager:
stt ak lie» Lanken; vinst, sorn ingär till 8tateN
sk ökverskottsmeölen, bäcle borlie neli kunlie unrier
kreien; lugn neli golia ar besparas ärligen 4oo,voo
L:cir, sa att pä 5 är billiacies en egentelig Xrigskonli,
bvilken ekteibanö clä skulle insättas i Lanken, kör att
i Oiskontväg uliana», nini ränta, som tillköll 8taten;
att, i liänöelse sk 61 erli livets lyftning, lietsamwa
skulle till Lanken återbetala» genom krigsgärd, som
genast genom Ii. IVI.ts Xunzörelse, uppä ak L^ 8ltr
nu kastslällanlle grunciei, komme att utskrifva»;
att L. 8t!r mätte Utställa lanbara obligationer pä
(beliitiv-beloppet, som i nöliens stunci kunlie begagnas^
att L:g:sLontoiret, pä 8tatens vägnar, mä sk^iili-
ssmt kä uppläna melle! till Återbetalning ak Lanken;
förskott, oell såsom siikerliet kär räntan anvisas arren¬
det ak 8tatens Xungsgäräar, mell unäaatag ak «le X.
bust8lotten.
att för beloppet ak lien summa, X. äl:t Kan kom¬
ma att i Lanken, ä 8tora Lreliitivet, Izlkla, skulls
L:gsOonloiret, uucier samma ligg lyftningen sker, ut-
kärlia körbinlielser, ställlie lill Lanken eller orlires,
i^iisnlie pä jemna summor ak minst rooo veb iiägst
10,000 X:cir, weä ränta ekler 5 kärbunlbaöe om äret
meli pantförskrifning för räntan veb en ärlig amortis-
sements-konil ak Z proctt utsk en motsvarancie summa
»k T ullmelllen , k:g:sLontoiret lioek förbeballet, alt, ef¬
Letänkanlien, X:o >4- 20g
ter 6 mänailers körutgängen uppsägelse, lie ingikne för¬
bindelserna inlösa.
A.
^k en beciamot: att ej minrire billa, än 8tora 61 e-
liitivet borrie ställas ps L:g:sLontoiret, som, i kall
sk bebok, skulle äga rättigbet upplaga län ocb kör det¬
samma lemna inteckning i lulluppbärlien, till belopp
motsvaranös räntan jemte 5 ä io proc:t afbetalning,
men likväl Lanken förskottsvis utbetala lie» bestämma
summan, i bäncielse L;g:s(lontoiret skulle sakna meliei,
samt Lanken; koräran clä ätergällias ak lie meöel,som
först tili K:g;s6onta!ret inkl^ta, ä lie för lietta äncia-
mäl conti abel acie län;
-Kk anlire: stt, vili beviliningens uppgöranlie, bör¬
tie ak L, 8t:r bestämmas utgöranrlet ak en tillfällig
f^llnalis-akgikt för lien bänilelse, att billa Lreliitivet,
tili större eller minllrs belopp, skulle luktas, samt
öenne k^llnaösakgikt genast utgä, meri uppiirsg lierjemte
ät L:g:sllontoirets fullmäktige, att, ekler uppgikvancle
ak beloppet, bos X. äl.t anbälla om kungöranliet ak
^enna k^llnalisakgiktz
veb, ak anlire beliamöter ater: att L!g:s6ontoiret ej
mätte tillätas »agon lanerätl i Lanken kör sällsnt bebok,
emeöan, om liet stolle sä illa till, att L:g:s<lontvi-
ret ej kuncle ä egen tlreliit uppläna cle summor, som
a billa Lreöitivet liktäcke», lanliets ställning vore sä
betänklig, att öet vore bäst sammankalla L. 8t:>.
<7.
/ktt clä L g:;6ontoiiets bebok ak förskott till vig¬
tiga anliamäl, oeb lies; körmäga, stt, inoin bestämll
210 8tats- ocb Lan c o-Ll tsk o t te ns
korrt tilt, Lunn» (tess» torsdotter återgälda, voro er¬
kände oell torutsedde, borde oell cless Lreditivrätt ä
Lanken till liqvid tor 8tatsbi islerne oeb egne bebok
utsträckas till det belopp at tolli i,000,000 L:dr,
bvartill clelsamma tillförene varit kaststäldt, eller till
sä stort belopp, som motsvarade årets bevillning; samt
L>.
dels, att med äterupplikvande at 7/j §. LankoOrd-
>iiog«n, Utskotten bordt tillstyrka L. 8t.r atsäga sig ali
rätt att disponera ötver andre Länkens medel, än be-
bällne vinsten at lånerörelsen, sedan alla räntor oell
omkostnader tär LankoVerket voro bestridde;
dels, att Lanken, till realisationens befrämjande,
kordt tillätas, oafkortad! använda ocb beballa sina
ränterevenuer;
dels oek, att at Lanken; bebällne räntevinst, der¬
under inberäknsd räntan 3 dess 8tatskordran, men ef¬
ter atdrsg at alla kostnader ocb förluster^ skulle tär
ar i83o oell de följande arén, till oell med det, dä nästa
Liksdag infaller, sedan först anslaget ak 266,666 A
L:dr till resia kondens förstärkning algatt, ökverskottet,
ända till ett belopp at Z^Z-ooo L:dr, till LtatsVerket
atlemnas, att användas, pä sätt L. 8t:r förordna, men
bvsd ytterligare kunde öfverblifva inga i Länkens Lå¬
nerörelse.
Da ej allenast, i allmänbet, sä stor vigt blifvit
Listad vid kragan om sättet för de ! 63 §. Legts^or-
men omnämnde Oeditivs utgörande, utan ock Lere
LedamöterI inom Liks8taoden förklarat, sig ej kunna
L e t ä n k s n d e n, lV:o iH- 211
lemna deras bifall till sjelfva m^ntbestämningsfrägan,
innan de sett Lltskottens förslag i desse delar, bgsva
Utskotten icke kunnat biträda den ak en Ledamot inom
L- 0. yttrade mening, att desse frågor borde, i
bela deras vidd, till 8talsLItskottet öfverlemna;, ulan
tro sig närmast uppkalla L. 8tirs önskningar, dä I7t-
skotten nu gemensamt inga i undersökning om sättet
för dessa Lreditivs utgörande, i den wolm sädant 3
bedömandet af sjelfva bufvudkrägan kan bakva inll^-
tande.
kivad salunda törst beträlkar det sa kallade 8lora
Lreditivet, livilket bittills varit ä Lanken stäldt, la Llt-
skotten, med föranledande ak de gjorde anmärknin-
garne, tillkännagifva, det Utskotten, ebvad tidning än
mä gifvas ät 63 §. Leg.Lormen, anse samma Lreditiv
för det närvarande ej kunna anvisas a annat ställe, än
Lanken. lVlen Lltskotten kunna bärvid icke dela den
ak någre Ledamöter yttrade åsigt, att ät de vid kri¬
gets början sig församlande 8t:r borde öfverlemna;
att bestämma sättet för återbetalningen ak detta Lre-
ditiv, bvilket, ekler Utskottens tanka, skulle möjligt¬
vis kunna blifva menligt för den ordning i mvnlväsen-
det, man nu gär att återställa. '
Det ak en Ledamot uppgiloe förslag, att, under
tiden emellan Liksdagarne, borde ak ärliga besparin-
garne bildas en mot detta Lreditiv-belopp svarande
egentlig krigskond, anse Utskotten visserligen ej sakna
sina fördelar, oeb tro jemväl det samma kunna fram¬
deles sättas i verkstäliigket, men dä detta creditiv-be-
iopp innan 8t8nderoas åtskiljande waste vara aoskak-
SIL 8tats- oell Lanoo-IItskolten»
fädt ocb för det närvarande nägon annan utväg ej
är öppen, Sin att detta Oreditiv ä Lanken anvisa, kafva
Utskotten funnit siz skyldige, att bär ingä i pröfning,
buruvida något af de öfrige förslagen lemnar erfor¬
derlig garanlie för återbetalningen af berörde Oreditiv.
Vid pröfning bärak, oci» dä det uppgifne försla¬
get till lulimedlen» b^polbiserande s^snts Otskotten in¬
nefatta ali den säkerbet till Länkens betryggande för
vrdentelig Återbetalning ak cle summor, som kunna ä
8tora Oreditivet liftas, 8smt detta körslag dermed för-
enar ilen min8t känbara t^ngd för allmänbeten; men
sf8eencle bärvid jemväl s^nt» Utskotten böra görs8 a
»le karkägor rumman» reverserande s lieie minclre för¬
bindelser kunde bo» mangs medföra; ocb någon värla
ej beller ligger rieruli att ät rle viri krigstilllället »ig
församlande ständer öfverlemna? att bestämma »sttet
för smorti88ement8fonclen» utgörande; basva Otskotteu
för deras rlel i »ä mätta bifallit berörrle borrlag: att
//k»äokkc» anretta att /o> äe/o/^/iet a/ c/okr »remma rom
^acr äomma akt t Faa^ec» ä Vkora 6rec/ck/vek H/ka» ^ /lg?»-
/7oatoret »äa// äeräkkcga»^ akt »amma c/ag H/knrngect
»^cr^ u/arc/a /ö>äc»c/c/»e kc// Fare^err^ /ö/ianc/e mcc/
/irocerrk ar/eg ränka^ oc/r äc:, äktcganc/e Fanken, akt /or
/faneta/ ocä ränka ,cnc//a äeka/nrng a/° /or»k r/e/?^kane/e
tic//orec/e/^ /iä »äkk akk c/e»»a mee/ek c/ä gena»t »^o/a /
/iäneFan^en /»»ätta» oc/« ä »äa/c/en a/^ora».
» »
Vidkommande ater det Ȋ kallade Lilla klreditivet,
»ä enär detsamma reclan blifvit ä L:g:»Oontoret stäldt,
ocb srägsn vin »sttet för cle»» utgörande »älunda ej
kan i vidsträcktare molm äga inflytande a prölningen
Letänkanden, IV:o i 21Z
gf förevarande ämne, än »ä vidt det rörer den ak
Litskotten gifna tillstyrkan tdl läne-rätt för L:g:s6on-
toret ä Lanken, för de »ummor ä detta Lreditiv, ej
kunna genom län i allmänbet anskaffas, bäfva Utskot¬
ten, med ändring ak deras bärutinnan gilus tillstyrkan,
trott sig kunna inskränka deras yttrande dertill: att
/a//a Orec/ckcvet mä »käk/a» a /k-g.»f7onkorct meei räkkrg-
/cet /or /k. Ä-r» ka//c»ägkc'gs c/er»käc/e»^ akk^ t »a^crac/ a/
egne merkel c/a mö///gen rn/Zatno ö/ver»äokt äro /ör
änc/amä/et okc//räcäe/rge ^ c/e c/erkc// er/orc/er/rge mec/e/
genant /ian t a//män/«ek an»^a/a^ /iä »äkk /k. c5t.r ^rin-
na^ e/ter /or»/ag /rån >5kat»//t»^okket^, />e»/uta.
Vid bvilket Utlåtande ali närmare granskning för¬
faller, af de i denna punkt uppgifne förslag för utgö¬
rande ak nämnde Kreditiv.
« -s
lill följd ak de inom 8tänden i allmänbet gjorde
anmärkningar emot inskränkning af k:g:»Oontoret bit-
till» ägande Oreditiv-rätt ä Lanken för Litatsbristsum-
man ocb för L:g:s6ontorets eget bebof, ock dä någon
vsäkerbet ej kan uppstä om godtgörandet af de sum¬
mor, som för dessa bebok kunna af L:g:stl<mtnret liftas,
kafva Utskotten jemväl kör deras del /»mick c/ekka <7re-
c/cktV ^ucrcra kr// /cc//t k^ooo^ooo /i.c/r ick»kä//a».
» »
Ocb enär, bvad sluteligen angär användandet ak
Lanken» ränte-revenuer, ä ena sidan, ali nödig ga,antie
visserligen bör lemnäs för realisationens bestånd, >nen,
ä den andra, afseende jemväl mäste göras ä 8latsVer¬
kets bebot för det närvarande, kunna kll>kntten ej
annat an tillstyrka, c/et mä^ mcc/acrc/aakag a/ 266^666
2iH 8tats- vol, Lanco-IItskottenr
Zk/rZr .?2 drZZge/r ^-/ F-r?r^e^r ru,tte!>Z/^t, Ze/rö/7Zge,
ttZZ e/r öör/an /o/' sr^ver-!ttvea.ZZ/rge/r oc/r LecZer//rer« t/ZZ
Z/^Z-rnrZe c» rese,-v-^/o/rcZ /o> La/r^en^ röreZse /r-r^
/lZ^riZ-rg ttZ/ ZlZ/l^tZcrg^ att'/'storZc/r -r/" F-r,rien^ Ze^ilZZ/ro
rönte-^Z/rst^/ö> »5zaZs^er^ett r«^/rZng anvö/rcZ<rs.
Iredje Afdelningen.
^ngäeueZe ^u/vuiZgrkmcZeu /ö> Fa,r/lenL Zia/re-rö>eZse.
Vill bedommande sk den kragan buruvida någon
förändring i Länkens lane-rörelse mäste, till följd sk
realisations-köretaget, beslutas, liakva Utskotten, uti
Let. l>l:o 3, med tillkännagikvande, att utlåtande oför¬
dröjligen skulle, ak Laneoldtskottet, öfver de särskil-
«le delarne sk Länkens lane-rörelse asgifvas, funnit,
sig kunna inskränka deras gemensamma yttrande i
denna kräga till clen tillstyrkan, "att sadane åtgärder
"watte af R. 8l:r vidtagas, att ielle någon körminsk-
"ning i Länkens lane-rörelse kommer att ega rum."
I anledning barak är inom Riks8tänden anmärkt:
dels, af någre Ledamöter: att tillstyrkandet af
elet oförändrade i Länkens läne-rörelse vore tillräek-
ligt, att förilasta kela Realisstionsförslaget;
tlels oell, af en Ledamot inom It. o. Zk.: att om
jin en activ inskränkning borde undvikas, vors dock
mäst förenligt meci Lank-rörelse, att, till jemkning ak
real valutan osli sedelstocken, först, mot billig ränta,
förvandla en del ak Lredit-sedlaroe till obligationer
ocb sedan passivt inskränka läne-rörelsen, när real-
valutan för bardt anlitas.
Oä genom bildands ak en grund-lönd för Lanken,
pä sätt bär ofvan blifvit ak Utskotten tillstyrkt, ett
Letänkanden, lV:o i^. 2lö
bittills saknadt medel blifvit Lanken beredt, till be¬
drifvande ak dess Rörelse samt, i öfrigt, uppgörandet
ak de Reglementarisk» köreskristerne kör Länkens för¬
valtning tillbör Laneo-IItskottet allena, snin ej skall
underlåta, att med körslag i desse delar till R. 8i:r
inkomma, linna Utskotten förestående anmärkningar
e/ iluurnr /rä?r §ZrZ-r ^/öra/rZerZ« ttZZ /trrgoZ
^/örä»cZrarZz ittZ»Za/r«Ze Z rZe^ua /räga.
fjerde Afdelningen,
i»rgäe«iZe -Ze ZiagttaiZgaucZen, ZrvZZ^n! s/ntt er/c>/rZ<.-,ZZgc^
iZe/s ttZZ /lörmare Aettir/umaneZe <1/° ZZ^-uZ-Zattö/rsrättct
ruan oc/t nra?r emeZZ-rn^ rZeZr oc^ tZZZ öetr^ggautZe a/
^ZZZmän/ieZe/rs rätt Z cZe§§ /ö/ääZZ-ruiZe/r tZZZ Zlau^eu.
I afseende bära bakva Utskotten allenast sig yttrat:
a) uti Letänkandet lV:o 1, att som bebofvet alt
pröfva de sä kallade transitorisk-juridiska åtgärder,
som kunde blifva nödige i följd ak den föreslagna rea¬
lisationen, vore beroende ak de beslut, som R. 8t:r kom¬
ma att fatta i den egenteliga m^ntbestämningssrägau
oeb i afseende pä tiden kör silkver-utvexlingens begyn¬
nande, ansägo sig Utskotten först bära införvänta R>
Lt:rs beslut i desse delar; oeb
L) uti Letänkandet lV-.o 4, dels "att dä man s^n-
"tes ej längre böra uppskjuta, att genom en lag, upp-
"rättad enligt Lveriges allmänna Lagstiftningsprineip,
"lägga grundvalen kör Länkens framtida förvaltning
"Utskotten Logo kör R. 8t:r anmäla bebokvet al en så¬
håll Lagstiftning kär Lanken;"
2l6 8tats- ocb Lanco-II t sk otten»
dels ock, »It, till ytterligare betryggande ak den
ordning i kinkig penninge-väsende, »om man önskade
äter inköra, Utskotten derjemte ansägo, "att, i den väg,
"Orundlagarne lemna öppet, en sadan ändring troi ds
"beredas i 72 §. Leg.kormen, 50m för framtiden kan
"»skoj» »II inställelse ak Lanken» åliggande mot egne
"Lreditorer
under tillkännagikvande, "att Utskotten, i bändel-
"se k, 8t:r »Kulle linn» nödvändigbeten af förstnämnde
"bagstiktningsätgärd, framdeles ville, i förening med
"k. H. 8t:rs baglltskott, uppgöra ocl» för k. 8t:r
"framlägga llukvudgrunderne till den blifvande Länk¬
vägen,"
! avledning af desse frän Utskottens sida gjorde an¬
mälanden, är inom Liks8tänden anmärkt:
«) af en bedamot inom II, Londe8tändet: att det
voro angeläget, att bag-oeb Lancolltskotten uppgjor¬
de förslag till bag, att kordringsägarne oj ma utkräfva
i silfver, lrvad de i sedlar utlänt, eller böntagarne ek¬
ler sadan grund deras löner utfordra;
-) ak flere bedamöter; att da en sadan bag vore
äk bebokvet synbarligen päkallad, borde ock förslag
dertill upprättas;
af en bedamot inom Ib 0. ik>: att enär något för¬
slag ej dittills blifvit uppgjordl, kunde Utskotten ej ka k,
8t:rs yttrande derom, utan borde 8tändervo pä en gäng sä
se förslaget ocl» pröfva om det förtjenade antagas;
ss en bedamot inom Lc» gare8tändet, att Lanken»
till det allmänna borde blifva köre-
mäl lör lagen, men ej /orva/tmngcn^ sorn bestämdes
L«tSnkanden,lll:o iH. 217
genom reglementarisk» föreskrifter, som L. 8t:r voro
beiättigade sjelfve uppgöra;
»f andre ater: att dä Orundlagen åberopa, Lanco-
Ordningen, ocb der äter star, alt af Lsnkens medel
endast vinsten kär af L. 8t:r disponeras, vore ock 72
§. Leg.kol Men nog tydlig, sä att nägon större garantie
sk den föreslagno (iivilbagen ej kunde väntas;
ak andro bedamöter, att emedan en Livilbag kun¬
de ändras vid samina Liksdag, men icke ou Orund-
bag, bolde pennings-väsendets bestånd af bada befästas;
samt slutoligen; att om Lancv bitskottet, eller nä¬
gon dess bedamot, ansett (irundlags-8»,bingen beliöl-
l!g, bads lagliga vägen varit, att dermed inga till
bonstitntionsbltskottet, men att L. 8t:>, i det skick Ir.igsn
nu blifvit framstäld, icke ägde att sig dermed befatta.
bilskotten, som, med den gjorde anmälan om nöd¬
vändigbeten ak en grundlagsförändring, endast »sxstat,
att bärä fästa L. 8t:> s uppmärksambet; fä, i anledning ak
först upptagne anmärkning, tillkännagifva , alt Utskot¬
ten nu mera, i körening mod L. 8t:rs bag-bltskott, eg»
under utarbetning a:ne bugkorslag, innefattande, det
ena, de stadganden, bvllka kunna vara nödige, sä väl
till betryggande ak ^kllmänbetens rätt i dess sörbäl-
landen till Lanken utvear/ingk ns som ock
till närmare bestämmande afligvidationssättet man ocb
man emellan; samt det andra, de erkvrderlige sttad-
ganden, till betryggande ak ^Ilmänbetens rätt /o>
i dess loibällande till Lanken,
livad angar den anmärkning, att det icke vöre
s,i8 Litats- oell Lanco-Utskottens
Länkens förvaltning, utan bereöanöe ak nööige säker¬
hetsmått kör Allmänheten, som boröe utgöra köre-
mäl för öen blikvanöe Lauklagen, linna Utskotten sam¬
ma anmärkning 1 sä matto rigtig, som aksigten meö
öen n^a Lagstiftningen ieke egentligen kan vara att
reglera Länkens inre oröning eller öe förvallnings-
metboöer, som öet, ekler Orunölagen, tillkommer L.
8t:r att köreskrikva, utan enöast att kör öenna inre
körvaltning bestämma säöane vilkor, att allmänhetens
ratt derigenom betryggas. Det är oek
lietta, ej något annat, som Utskotten önskat aot^öa,
öa öe förklarat, att genom clen blifvande Lagstiftnin¬
gen grnnckua/en skulle läggas kör Länkens körvaltning,
nemi. en säöan grunöval pä hvilken inga snöra fö¬
reskrifter om förvaltningen kuncle huggas, än som
mecl allmän rätt och oröning äro körenlige.
Utskotten meclgikva äfven, att uti Länkens älclre
författningar icke saknas staöganöen och försäkringar
me>l hvilka änöamälet varit, att förebygga äfventyr
eller kärluster kör allmänheten eiler liem som mell
Lanken ingingo i körbanölingar, men köljöerne lierak
att clesse staöganöen elller försäkringar ökverträööes
eller äsiclosattes, möjligheten för Länkens Lorgenärer
att gemensamt oeh utan lien enås gzmvanöe pä öen
snöras hekostnaö, varöa tili laglig rätt körbulpne,
meölen att, öä omstänöigiieterna sa koröraöe, åtkomma
sksöestänö kör hvaö som körloraöes; korrteligen, allt
hvaö som i formlig tvangsväg skulle gifva Krakt ät
Länkens sörbinöelser, linnes lagstiftningen hittills lem-
nst ur sigte, unöer clvt man körblauöat L. 8l:r såsom
L e t 8 n k a n ö e n , l^to , 4. 21c)
svenska folkets Representanter, meö L. 8l:r, såsom
Lolagsmän i Lanken.
vä öenna körblanöning mäste upphöra i öen
mohn man gör sig reöa för hetvöelsen ak ett Lank-
holag och ett Lanksvslem, samt för verkliga uppbok-
vet till L. 8t:rs rätt att här i ianöet örikva Lank-
rörelse, och L. 8t:r i samma mohn ater, som be¬
greppen i öesse öelar 1 erias, tvifvelsutan skola inse
hvaö i kraga om en lagstiftning kör Lanken bör be¬
slutas, hakva Utskotten, meö akseenöe bära, uti öet
förslag till Lanklsg, som Utskotten, gemensamt meö
L. 8t:rs LagDtskvtt, nu ega unöer utarbetning, lätit
en framställning härom föregå öe egenteliga motiver-
na kör förslaget, till hvilken framställning Utskotten
nu la hänvisa;
Oeb hoppas Utskotten att mangen, som hittills
betraktat Lankbusbällningen meö öe i sammanhang
öermeö stäenöe m)mt- och creöit-körhällanöe», alle¬
nast kran s^npuncten sk en större eller minöre eko¬
nomisk köröelaktigliet, skall, unöer ökverväganöe ak
öe motiver som bestämma samma Lagförslag, önna
sig ölvert^gaö att en sa vigtig 8tatens angelägenhet ej
bör lemnäs till mai för opinionens kastningar, utan
mäste orönas ekter öe begrepp om trygghet emot
orätt ocb välö, som utgöra garantien kör sjelfva Lös¬
tens beslanö.
Unöer aberopanöe ak hvari sälunöa ak Utskotten
anlorclt blifvit viö besvaranöet ak ös i körestäenöe 4
Uufvuöaköelningar upptagne srägor, samt meö an-
220 List,- oeb Lanco-IIskottsns
malan derjemte, att den egenteliga N^ntbestämnings-
frägsn, afbandlad i lV:o > af 6e förut afgilne ke-
tänksnden, redan blifvit »5 2ine 8tänd, nemi. af It.
o. samt Kreste8tändet, bifallen, fä ktskotlen bär-
medelst, i ett sammsnbang, föreslä k. 8t.'r:
lio ^it Lanco8edelns 8ilfvervärde nb mä bestäm»
niss till 2^ kille eller 128 sii. i 8edlar för > k.dr i
8ilfver efter 1664 ärs myntfot; oel, k. 8t:r, i bän-
lielse gf till denna tillstyrkan lemnadt bifall, Z be»
slutet barum i underdänigbel begära X. Nits lVäti.
sanetion, lor att at samma beslut gifva lien brast,
som en af Konung veb K. 8tir gemensamt, i enligbet
meli 87 K.-k., stiftad Lag I>ör agn.
2io ^.tt proportionen as Länkens reela fond tili
8ellelstoclien, de, lill räknadt Lanco- oeb K:gds8edlar-
nes sammanlagria belopp efter ett afdrag, motsva,sa¬
lie Laneolänon pä metaller, exportabla ellecter veb
KäneLanks obligationer, mä förklaras skola blifva som
5 till 8, innan silfve, utvexlingen får taga sin början;
3io ^Ktt, vili beräkning af 8e<ie.istoeken, summan af
liepositioner i VexelLanken, vid den tillpunct, dä an¬
mälan om utvexlingens verkslälligliet skall af Lanco-
kullmägtige ske, ma antagas tili 2,<joo,oao K.dr, pa
sa sätt, att livall som öfversliger detta belopp skall
tilläggas summan af utelöpanlie sedlar oell bvaö de-
positionerne äro minelre asgä pä den summa, som i
solilar beräknas, forcira inlösen.
4?o lätt till bere<ian<ie ofllen förstärkning, 9^9068
kiär 7 sk. 7 r. sill^. ät isela fonlien, svin blilver nöliig, för
att
L « t ä n k a n d e n, R:o >4. 221
att ininga densamma till <iet nödigt snselllie sörbäl-
landet af 5 till 8 mot utelöpande 8elielstocken, Lan-
eo-Knllmäktige maga berättigas, att, ä lie tiller full¬
mäktige finna tjenligast, till silsveruppköp, efter möjli¬
gaste bästa pris, använda.
a,' liet ar 1826 liftade 8panmZIs-ereditivs belopp
t,000,000 Kiär;
lie gf 182) ars 8t:r till 8iifverköp, säsom er¬
sättning för uttagne piastrar, anviste 66,666 A kiär,
veb dessutom, i iikbet meli bvad 8täncierne dä jem¬
väl besiutit, 266)666 Z kiär i Laneosedlsr, ärligen till
veb meci >834; oeb
lie uncier samma tili ärligen ingående 2 kro-
eent, esleulerade till 5,000 kiär 8i>fver för bvarje
ar, af lie kastigbetslän k. 8tir 1823 besiutit.
5:o ^tt kullmägtige mäga berättigas, att före >83>
ärs slut verkställa förvexling till 8ilfver utaf före¬
nämnde unöer kitt. ä. oeb c. upptagne 8ummor, för
arén till oeb med >834, oeb till följe deraf kullmäk¬
tige, vid den före anmälandet anställde beräkning öf¬
ver Bankens 8ilfverkonds förbäilande tili 8edelstoe-
ken , tili utrönande buruvida reela konden bnnes mot¬
svarande H sk den sednare, fa afdraga förskottsbelop-
pet gf anslagen för de 3:ne äreo >832, 33 oeb 34» de
der successivt eller med ^ för bvarje af desse aringä,
frän den verkeligen utelöpande 8edelstoeks8umma,
vid den tid dä kulina, anmäla att Lanken är färdig
till 8!Ifverutvexlings öppnande.
16
222 8tats- oell banco-ktskottens
6:0 ^tt tidpunkten sör 8illverutvexlingens liörjan,
ej mä al Ii. 8t:r närmare bestämmas, än genom med¬
delad föreskrift ät LankoXullmäktige, att, este,- full¬
bordandet sk sils löreskrilne förberedande atgäider,
sednast vid 18Z1 ärs sint, lios X. ltl:t görs »nderdä-
uig bemställan, om utsättande al tiden ds utvexlin-
gen skall taga sin början.
7:0 lätt Lanken, elter olvanupptagna bestäm nings-
gruuder al 128 sk. i Lanco8edlar tor i X:dr i 8illver
elter 1664 ärs l^I^ntlot, skall 8i!lver mot 8ed1ar in¬
vexla.
8:0 Xtt 8illverm^nt elter denns bestämningsgrund
ms tillstås till emottagande i all Xronoblppbörd.
^!o ^tt 8illverutlörseln bädanelter ms lemnäs li¬
ka lri, som sillverinlörseln lör det närvarande är.
io:o^.tt i banken mä öppnas eN depositioNsräkning
till insättande ak m^ntadt eller om^ntadt kuld eller
8illver, emöt utbekommande sk Lankosedlar, elter ol-
vannämnde bestämningsgrund lör 8illver, ocb lör kuld
elter bestämdt lörballande till silfver, med iakttagan¬
de derjemte att lör sadan insättning en depositions¬
attest lemnäs, berättigande innebalvaren att det in¬
satts beloppet al guld eller silfver, (belt eller uti
mindre summor), lör motsvarande belopp 8edlar aler
uttags, doek under vilkor:
att deposition ocb uttag alltid ställas pä jemna
tiotal.
att minimum deråt blilver 2§ Ouc. i guld eller
5o b:dr i 8illver;
e>t att vid steruttagandet, i lörballande till tiden un¬
Letänkanden, X:o i4- 22Z
der bvilken de insatta metallerna blifva under de¬
position, en algilt till banken erlägges al L procent
al det uttag som sker inom loppet al lörsta äret,
ocb E procent lör bvsrje elter årets slut löpande
diallt ar, som depositionerna ä räkningen qvarsta;
att olvannämnde Xttest vid uttagande al pä den¬
na deposilräkning insatt uppliör att vara
gällvnde a dagen lör sillverutvexlingens början i
allmänbet, ocb
k>> att Lank8t^reIsen oin den linner berörde deposi-
tionsräknings begagnande i ett eller annat bänseen—
de bindeiligt kör bankens egne operationer, ma äga
rättigbet inställs alla vidare depositioner, elter der¬
om 4 mänader förut utlärdad Xungörelse.
11:0 Xtt 8illvers utlemnande kran Lanken bärut-
ölver ej mä tillätas intill allmänna utvexlingens bör¬
jan, i vidsträcktare matto, eller till andre ändamål
än i §. 4 tkrt. al 182^ ars Lsncobeglemente stadgar.
12:0 Xtt i sammanbang med lragörns om m^nt-
bestämning ocb realisation, elter löreslagne besläm-
ningsgrunder, b. 8t:r maga bos X. Iil:t i underdänig-
bet löreslä, att en lägre enbet än 1664 ars m^ntvrd-
ning utsätter ocb 1776 a, z bealisationsXörordning äbe-
ropar, matte lör m^ntlöi bällanderne ocl» penningeke-
räkuingen i landet bestämmas, ocli att denna enbet mä
blilva ett sillvermvnt al lika värde med l6 sk. silfver
elter >664 ärs m^ntlot, ocb alitsa, enligt realisations-
grunden, motsvainnde värdet al 1 X:dr b:co; med un¬
derd. aubällan derjemte
22-4 8tats- vell 8»nac-17tskattens
«) att oinförmälöte enbet mä Benämnas i Brör neli
öetta namn öerä uttryckas;
L) att utmvntning öe, jemte mätte sire, sä väl af liet¬
ta stö, sta m^nt, som i silfver sommer att präglas,
som as sticken motsvaranös
^ Brör Banco;
^ Brör öro
^ Brör 6.0 samt
^ kör 6:0;
Oell att ^ fint silfver nell ^ koppar eller allians,
eller 6en sä kallaöe 12-Iööiga Balten, mä för sä val
Hufvuöm^ntet som unöei aköelningarne Begagnas.
i3:o ^rtt, sä val till lvllanöe ak Bristen > Bankens
tillgängar mot 6ess skulöer, som för att gifva Ban¬
ken en grunökonö, lemnanöe garantis för oaibrutna
uppf^IIanöet ak 6ess körbinöelser mot egne Borgenärer
ocB säkerBet för Be6rifvao6e ak rless rörelse, mä, för
LtatrVerkets Kapitalskulö kör 1808 ars Krigrkostna-
6er, ak BrgösLontoret ulkäröss förskrikningar, ä k.
8t:rs vägnar, ställöe till Lanken eller Oröres, a minst
10,000 B:6r Banco Bvaröera till ett sammanlagclt Be¬
lopp ak 400,000 Brör L:co, ocB 6essa föi Binöelser
ställas pä Betalning ak allenast 4 proc:ts ränta krän ocB
me6 är i83o, ocB pä betalning clessutom af 2 pro¬
cent ärligen i afräkning ä primitiva Lspitalel krän ocB
mecl är >835, unöer körBeliall öerjemte för BrgösLon-
toret att göra större eller minclre afbetalning ak Kapi¬
talet.
Letänkanllen, Kro >4. 22Ä
>4:o rktt llcsse köi Biiillelsei , innan Lanken tillä¬
tes 6e samma ä annor man ösverläta, skola Brgös-
Bontoiret till inlösen bemBjuöas.
läro /Ktt 6e 1,432: i3. 3. livilka öfverskjuta jem¬
na suinman 4>4oo,ooo B:6r, af körenämnöe Kapital-
sk»I6 mäga af BrgösLontoret inbetalas; samt
16:0 ^ktt inom linie» mä Balanceras öfrige Ban¬
kens koröringar Bos 8taten.
17:0 ^lt BrgösLonlnret, för beloppet aköen sum¬
ma, som kan komma att i Banken, ä stora Breöili-
vet, lvktas, unöer samma öag lyftningen sker, skall, ä
B. 8t:rs vägnar, utkäröa förBinöebe till Lanken, lö-
panöe mell ä procent ärlig ränta ocB Berältiganöe
Lanken att för Kapital ocB ränta unökä Betalning ak
korst inll^tanöe 3?uIImeöel, pä sätt att öesse meöel öä
genast skola i BäneBanKe» insättas ocB ä skulöeo ak-
köras i öen mob» öe inösta.
18:0 ^tt Billa Lrcöitivet mä ställas ä BrgrsLon-
toiret meö rättigBet för B. 8t:rs KuIImäklige öerstä-
öes, att, i sakusö ak egne meöel, öä möjligen intlutne
vkverskotter äro för Snöamälet otillräcklige, öe öer-
till erkoröerlige meöel genom län, i allmänliet, an-
skalka, pä sätt B. 8l:r kunna, ekler förslag krän 8tats-
IBskottet, serskilöt Besluta.
igro iktt kör Bigviöen ak 8tstsBrist8umman, till
8tsts6ontoirets ocl, BrgrsBonloii ets egne BeBok, Brgrs-
Lontoiret mä Berättigas, att förskottsvis i Bankon ut¬
taga ett Belopp ak Bögst 1,000,000 Krör Brco, frän
öen i 8ept. öet ena äret till öen sisla äunii öet pä-
226 8tatr- ock Lanco-Otskotlens
följande, dä Länkens förskott skola vara sk inflytande
medel ovilkorligen likviderade.
20:0 lktt, ined undantag ak 266,666^ L:dr L:co
ärligen af Länkens räntevinst, keköllige, till en kör-
jun, för 8ilsverutvexlingens förkeredande, ock seder¬
mera till Ilildande sk en reservfond förLanKens rörelse
kun Liksdag till Liksdag, återstoden »5 Länkens kekäll-
ns räntevinst ma lör 8tatsVerkets räkning användas.
21:0 Ltt sädaoe åtgärder mätte sk L. 8t:r vidtagas,
stt icke nägon förminskning i Lsnkens Lånerörelse
kommer slt ags rum.
Hvarjemte Utskotten lä snmäla, att »le okvan-
nämnde Lagförslag, som Utskotten nu gcinensamt
med It. 8t:rs LagOtskott ega under utarkctning, okör-
dröjligeu skola L. 8t:rs pröfning underställas. 8tock-
kolm dea 12 8eptewker 1829.
Itesor vationer:
Ikk llr öfverste Hoarre, H. d/. / ^kei opande den ak
mig akgikne reservation, som kinnes kilagd de samman-
salte Utskottens första allemnade Letänkande rörande
lVl^ntregleringen, får jag nu endast dervid tillägga:
att det fortfarande sammauklandandet af 8tatsVerket
med Lanken gifver mig en ökad farkäga för inöjlig-
keten as ett framtida keständ af den nu föreslagne m^nt-
kestämningen. — 8ä länge ett sädant förllällande fort¬
far, oell sä länge 72 §. LegeringsLorinen qvarstår i
dess närvarande skick, kan enligt mi» öfvertygelse, lö¬
ga eller ingen säkerket vara att koppas köi myntvär¬
dets keständ i framtiden.
Letänkande», lV:o l^. 227
^tt nu förklara denna Orundlags §. säsom kittills
missförstådd, ock säsom endast angående det regle-
mentariska i Lanken, kan visserligen vara för tillfället
Leivämt; — me» kuru densamma kittils klikvit ak L.
Ltu-, ifrän dess tillkomst, under fem päkoljande Liks-
dagar förstådd ock tillämnad, samt kvad utsträckning
deråt gisvits utöfver det reglementariska inom Lanken,
är oss alla nogsamt kokant, ock jag vill deraf klott an¬
föra ett exempel, kämtadt ur de sammansatte Utskot¬
tens akgikne första Letänkande pag. 3i — det af Vexel-
Lanko8kuldens förökande fran d. Zi Oec. 1809, till
d. 3i Oec. 1828, med icke mindre än L:dr 9,997,131.
Ila säden utsträckning kar denna Orundlags §. i
tillämpning oek följder kittills erkällit, oek kan kä-
danefter likssäväl erkälla; — resultatet af nu före¬
slagne mesurers antagande, kan möjligen dä endast
klifva: en anvisad gräns mot 8edelm^ntets förkättling,
utan nägon gifven motsvarande säkerket mot dess fort¬
farande försämring, — med lemnad full kriket för
framtida 8täuder, att följa föregångnes efterdöme»,
uti att förklara 8tats8kuld för Lanco8edelm^nt.
förrän i sammankang med en Lag- oell ända¬
målsenlig förändring af 72 §. Leg.Lormen, kvilket ej
förrän vid nästkommande Liksdag kan tillvägakringas
— ock lörrän man äger vilja ock förmåga, att en gäng
för alla skilja 8tatsVerket fran Lanken, svnes mig all
säkallad realisation, med afsigt om keständ för fram¬
tiden, alltför tidig. — 8ädan är min Lsigt ak ämnet;
— jag kiar ertärit att de» star i strid mell pluralite-
tcns inom de sammansatte Utskotten; — framtiden
228 8tats- ocd Lanco-Lltskottens
dlir, om c>e nu uppgjorde förslagen antagas, doma¬
ren mellan de nuvarande olilia meningarne.
IIi Lislio^> iir Lrukpstran La,rge«/-erg^
lil Orossl,and laren iir LommeleeiiädetLro-
mus samt lin- Lädn.ännen oed ^^a//st, ö/?r Laf¬
va i denna Leservation sig fö,enat.
^f sir LanrliLädet ^/egar^ L. F..- Under 5ö> utsätt¬
ning af lien ändamälsenliga regie, ing af lianliens func-
tioner som i alla fall kär Lanken; deständ, säsomverk-
lig Lank, är nödvändig, fördlikver jag viel min förut
yttrade, af flere Ledamöter inoni däde Utskotten oell
iLiks8tändvn delade öfvertygelse, att Lanken; metalli-
slia sond redan är mer än tillräcklig, för att utan tar-
Läga genast liunna företaga iiealisationen, eller utvex¬
ling af 8i>fver mot 8ecllar, sä snart nööiga anstalter
dertill inom LankoLuset Ilunnit vidtagas.
i följd Ilärak anser jag ali vidare 8iIkveruppLand-
iing öfverflödig oell endast medförande en icke dedöf-
lig kostnad, genom förlorad ränta pä clet dertill an¬
vända Lapital, oell Lvilken sälecles däde kan oell dör
desparas. Åtminstone dorcls i min tanka 8i>fverupp-
Landlingen inskränkas till Lvad som kan anskaffa; för
1826 ars 8pannmälsLreditik, Ln Iliillion L:dr liten,
sa framt man anser nyttigt att lletsamwa pä lietta sätt
i rörelsen aterutgilva.
Iliine motiver därtill, näst clet vigtigaste: Lealisa-
tionens verkstalligliet, sä snart som möjligt efter lien
föreslagne w^ntdsstämningeu; antagaulie, gro följande!
L e t 8 n k a n d e n, ^t:o 220
Hvarken efter tdearie eller erkarenLet kan mell
aritlliiietisk noggranilet destämmas ett lörLällande niel-
lali 8eilelstoek oell metallisk utvexliogsiond, livilket
mäste vara underkastadt stäncliga köi ändringar. Llt-
vexlingens oafbrutna fortgång vid anfordran är visser¬
ligen första vilkoret för Lvarje 8ecleldanks destänll oell
grunclen för cles; rättsenligliet; ,nen storleken af lien
reddara fond, som liertill erfordra;, deror ak omstän-
ciigdeter, l>vilka ieke kunna förutses. Oet är först
ekter utvexlingens döljan ocd sedan lien någon längre
till sortgätt ^ som man kan jreliömina i livall män en
förstärkning är nöliig. ^kllt dvaii försigtiglieten dju-
lier, för att uncivika en momenlanel förlägenl>et, är
att fastställa ett minimum, u,iller dvilket clenna fvnli
ieke kär nedgå. dag tror att lietta älinimum ieke de-
dökver sättas öfver ^ mot lien utelöpande 8ecielstoeken,
när clenna ieke är större än rörelsens dellof i vanliga
tiller oell under vanliga LondelsförLällande» kräkver;
eller, med andra ord, ieks är större än 8umman ak
det metalliska m^nt som för samina dedof skulle inom
landet ljvardällas, i dändelse inga mvntrepresentaliver
funnos. 8kulle, oaktadt Länkens inrättning oel, fune-
tioner ieke gifva någon skälig anledning till misstro¬
ende, det likväl visa sig att den metalliska fonden ut¬
öfver detta minimum det^dligen älitades; sä vöre det,
etter mitt degrepp, ett osvikligt kännemärke pä en öf¬
ver Löfvan stor 8edelemission, oel, dotemedlet läge dä
ingalunda uti 8ilsveruppdsndling till fondens förstärk¬
ning, utan i en för m^eket utvidgad Lånerörelses in¬
skränkning, eller en felaktig Lånerörelses, att jag sä
sZo 8tats- ock Lanco-LItskottens
mä säss Lankenligare organisation. I ovanliga kän-
delser äter, dä inträlkad missvext, krig, bäminad ex¬
port eller andra orsaker föranleda en större efter¬
frågan af metalliskt mvnt eller silfver, antingen till
betalning af utrikes skulder eller emedan det för till¬
fället funnes vinstgifvande att det utföra — dä f>lir det
Länkens ovilkorlig» sk^ldigket att äfven med uppoff¬
ring al liela sin vinst underkälla 8ilfverutvexlinge»
vell, om det bekökves, använda sitt KrundLapital oek
si» Lredit. Lek^mmersan, klefve utan tvifvel för Lan¬
ken, som för det Allmänna, en sadan sakernas ställ¬
ning; men skadligare ock mera förstörande klefve för
allmänna välståndet om under sädane omständigketer
ingen Lank funnes eller om Lanken kunde inställa sin
utvexlingssk^ldigket, för att undvika de uppoffringar
som dess uppfyllande klöfver. I någon verklig till
okeständ ledande förläge,dist kan en val inrättad Lank
dock icke ens i detta värsta fall räka, ock knapt nä-
gon annan förlust än under tiden saknad räntevinst
deraf uppkomma; enär för alla utelöpande 8edlar mer
an fullt motsvarande valuta linnes, dels i den sam¬
lade 8illverfonden, dels i realisikla fordringar ock el-
fecter, oell dä dessutom en ganska betydlig del al
8edelstocken nödvändigt mäste i rörelsen qvarblifva,
livars värde just genom denna nödvändigliet — vid för¬
öfrigt icke vägrad utvexling, ensamt upprättlialles.
Ost är i känseende till sädana möjligen, läst gan¬
ska sällan, inträffande kändslser ock oförmänliga, van¬
ligen snart uppkörande, Lonjuncturer, som kunna för¬
anleda en utomordentligt stark påkänning al den mv-
Letänkanden, N:o i H. 2Z i
talliska fonden, af yttersta vigt, att Lanken äger ett
Orundkiapital att vederväga ocl, rättigket alt för sine
förkindelsers vafkrutna uppfyllande okekindradt dispo¬
nera sin egen räntevinst.
8äsom Lesultatet af det anförda ock vilkor för
Realisationens framgång ock Länkens keständ till all¬
mänt gagn, anser jag nödigt, ock kemställer vördsamt
till kdögl. Utskottens pröfning, att för Länkens blik-
vands inrättning ock förvaltning följande kukvudgrun-
der mä antagas, nemi.:
1:0 lätt ak 8tatens nuvarande skuld till Lanken,
i enligket med Utskottens förra tillstyrkande , 4>4oo,ooo
R:dr L:co, göras disponikle kär Länkens räkning, pä
det sätt likväl, att derföre utgifva; obligationer pä
lämplige 8ummor till Länkens ordres, med H proe:t
ärlig ränta, dock, om man vill, med vilkor att Lapi-
talet icke mä ä Länkens sida till betalning uppsägas.
2:0 ^Ktt Lank8t^relsen mä äga att af Länkens ef¬
ter bokslut bekullna ärliga räntevinst oell inkomst
ulan inskränkning disponera kvad som keliöfves till
underkällande ak 8i>fverutvsxlingen, ock att endast
kvad derefter blir öfrigt till L:g:s6ontoirel allemnas,
för att till dess eller 8tatsVerkets keliok användas.
Z:o lätt dä, som jag förmodar, en sädun disposition
ak räntevi,isten framdeles ganska sällan vell endast i
utomordentliga kall skall pröfva; beliällig, oell således
kela räntevinslen i det närmaste kunna ad publicus
usus ötverlätas, ^ deraf ina äiligen afsätta; till Lan¬
ke»; belmk eller till det användande som L,. 8t:r frän
Riksdag till Riksdag linna lör godt att förordna,
2^l 8tats- ocli Lanco-IItskottenr
ij:o ^ktt till verkställigbet af 8ilfvei uppköp om
oell när de efter Leiilisalionens böljan blifva oumgäng-
ligen nödiga, Lank8lvrelsen mä äga osven ä Utrikes
vit upptaga Län ellen begagna, till cleo ändan förbe¬
redd, llredit, dä 8ilfver ej genom omedelbar upp-
bandling, elle,- po kliinilt sätt, mell erforderlig sk^nd-
sainliet kan anskaffas, elle,- dä llolino utväg eljest pröf¬
va; söl- Lanken fördelaktigast; oell ti-oi- jag, att, se¬
lion utvexlingen börjat, Länkens silfveruppbandling
icke s>ör Iiindas vid »"igot bestämdt Pils, utun olle»!,
vili föreskrift sö>- 8t)-relsen, alt viel bvarje tillsälle
iakttaga Länkens bästa oell gil möjlig kostnadsbespa¬
ring.
2:o ^ktt 8l^relsen, när den linne»- ilen metalliska
sonöen utösvei- det fastställde IVIinimuiu uttömmas,
ielie i följd gs ett utomordentligt bebof st 8ilfver till
utförsel utan »risel- orsaken dertill vara en alltför stor
8edelstoek, mä ägg »tt i den män oell sillänge nödigt
pröfva; inställa utgisvanrlet gf n^a Län, eller oekder-
söre liestämma kortare äterbetalningstermilier.
6:0 iVtt inga Lreditiver sör 8latens räkning pä
Lanken utställas, oell att 8tatens 6,-edit lias Lanken
blifver beroende »s enalignlla villior som för enskilte
Länsökande, iivacl Lapitalets återgäldande beti älfar till
Länkens säkerbet äslras; livilliet »sven gäller om Lan-
Irens iörliälianden till L:g:sLonloiret.
^.s llr Orossliandlaren Linot elen gilne
tillstyrkan, att Ilaneo8t^ielsen ma ägg rättigbet, »tt,
i vissa sall, inställa vidare depositioner a den a5 Lll-
Letänkanden, N:o rZZ
skotten föreslagne depositions, äkningen, sär jag mig
rese, vera, under äbervpande »f mitt vid torra Letän-
liandet, lV:o 2, afgisne yttrande liärutinnan.
lkf blr (lomme, ceLadet i5rr,rte^o/r.- ägg instämmer
i denna Hr i^c-^ei-ma/rs reservation.
lkk I^rili. Keuters^ö/lf. dag »nser det Ilgfva varit för
sllmänlieten fördelaktigast, att enlieten blifvit beräk¬
nad esler lin L:dr K:g:s såsom den beräkningsgrund,
bvilken ännu sr bland massan af folket mäst följd.
Öfverste /ie/een, 8edan förenade 8tats- oell
Lanco-Lltskotten, vid förnyad öfverläggning om det för-
bällande som, i lall af Ulvntbestämning, borde äga ruin
mellan Laneo8edeln ocb 8ilfver, ieke funnit anledning att
fl änga deras i förra betänkandet afgisne förslag: att 128
sk. i Laneo8edlar borde motsvara 1 L:dr i 8ilsver efter
1664 är iVl^ntfot, men vid samma tillfälle uppskjutit
till en sednare öfverläggning lrägan om det blifvan¬
de n^a 8ilfverm)mtets skrot vell korn, ansäg jag mig
vid denna sednare öfverläggning bafva full anledning
alt fästa Utskottens uppmärksambet pä nödvändigke-
ten att i dess nu »(gifvande betänkande till b. 8t:r
anmäla nödvändigbeten af att nu införa en förenklad
veb redig myntfot, i stället tor den nuvarande fyrdubb¬
la ocb serdeles orediga, bvartill jag oek vid samma
tillfälle atlemnade förslag. IVIen som detta förslag bvi-
lade pä den butvudgrund: att silfret i U^ntct skulls
vid utm^ntningen minskas, ebu, u till ett bögst obe-
tvdligt värde, emot bvad 8peeieLiksdalern enligt i66H
ärs myntfot innebäller, likväl med det uttryckelig»
körbebäli att Lanken borde vara förpligtad att, sä
234 Stats- ock La n co-Dtsk o tt e n s
väl emot sedlar, 8om emot det n)a SpecieN^ntet, vid v
anfordran utlemna om^ntadt antingen 16- eller >3-
lödigt silfver till fulla keloppet ester 1664 ars N^ut-
sot; tvekade nagra as Otskollens Ledamöter att upp¬
taga kragan till öfverläggning, såsom ester deras tanka
pä visst sätt föranledande till ändring eller förklaring
i det först fattade kxslutet, likväl utan att i öfrigt ke-
stricla förslagets ändsmälsenligket ock n^tla. Onder
sädant förkällande ock dä Utskottens pluralitet, ak
aktning tor minoritetens granlagenket, ieke yrkade
sörslagets upptagande till ösverläggning ock omröst¬
ning, mea trögan visserligen icke lärer ak någon, som
närmare Llverväger densamma, kunna anses likgilltig,
liar jag trott mig köra, i sorm ak reservation, till L.
St:rs upplasta granskning vördsammast sramställa det
ifrägakomne förslaget.
8ve> iges nuvarande Silkverm^ntss^stem sramler ett
märkvärdigt ke vis pä oreda, osammankang ock olämp-
ligket. Letraktar man svenska Specie L:dr-st^cket,
som utgör öl^ntsS^stemets i känseende
till dess ^roO (Lruttovigt,) sä linner man att det icke
utgör någon jemn del as Svenska vietnulie-marken, t^
n/l"i ^^3^ ^ ^ victualievigt. Letraktar man
Ikiksdalerst^cket i känseende till dess (tinket
d. ä. särkällandet mellan det silfver ock koppar
den innekäller,) sa är älven detta ojemt, t^r det inne-
käller i/jsU Lergkint, d. ä. i6-Iödigt, Silfver ock 1
koppar, k varigenom kinketen (kornet) klifver k vad
man kallar i^-Iödigt ock i Oran. — Letraktar nian
äler Liksdalerst)cket i känseende till dess inre
Leta nk anden, kl:o 14. 235
(innekället ak Lerglint Silfver) s°r smiler man att det
innekäller 534^s»^7?s -Svenska berglint Silfver;
soln icke keller är någon jemn del al Svenska victualie-
marken, kvilken innekäller 8848 tkss. lager man yt¬
terligare i öfvervägande att endast ^ ock ^ L:drsst)c-
kena liro al motsvarande skrot ock korn med Liksda-
lcrst^cket, men att ^ Ltdrstvcket, är ii-Iödigt ock
1 Oran, ^ L.-drst^eket 8-lödigt ock 2 Oran, samt ^
L:drst)-cket 6-Iödigt ock 2 Orlin; ock sluteligeu: att
utm)ntningeu sker olika för alla dessa 4 serskilda mynt¬
sorter, nemi. till 8/^, 8^§ ock 8§L Liksdaler
pä kina kvilken sjelf är niindre än victualie-
,na,ken i förliällande som L48 till 553; sä kinner man
att Sverige för det närvarande icke äger On m^ntlot,
utan kvra, kvar för sig invecklade ock orediga. Den¬
na verkliga ock ket^dande olägenket mäste alkjelpas.
liden dertill svnes ock vara förkanden i närvaisnde
ögonklick, dä intet klingande m^nt linnes i omlopp
ock dä man kereder sig att snart se det äterkomma i
rörelsen. Det känder vanligen att gamla oredors ak-
skaikands mötas ak stms svärigketer, i anseende till
de intresse» som under vredorne uppväxt ock rotfast
sig. I förevarande sall sr sörkällandet lyckligtvis icke
sädant, t^ oredan kan ganska lätt, till kätnad kade
sör den enskilte ock det allmänna, alkjelpas genom
löljande 3:ne stadgandenr
;:o ^ crr viöt.-v/gt /-erg/rnt sk/sver
c//cr ?/rotsr-ariru^e /or iurdcr-/r^e//u/ig-rr
/itäsr/it/crvr.
Oa> detta stadgande antages, sä kommer i L:dr
238 8tats- oell 8anco-O tsko t tens
8pecie nit inneballa ,§o mark v. vigt, eller ä>3o /o*O
ass bergliot silfver, ocb dess undei afdelningar i tor-
ballands bertill. Vär nuvarande 8pecie 8iksdaler in-
neliällsr deremot 534bergnnt silfver.
Afinskningen skulle således blifva 4 rrsÄsVs k>»», »om til¬
dor ^ procent, eller 4isrr rundstycken. venn» obe¬
tydliga minskning svarar pä långt när icke emot mynt¬
ningskostnaden, bvilken i nästan alla Europeiska stater
betalas genom säkallsd slagskatt, ofta uppgående till
2 a 3 procent, men den skulle, såsom i 3:dje punkten
skall visas, lemna tillfälle att bereda oss ett ganska
vackert ocb enkelt m^nts^stem, samt clessutom med¬
föra andra, icke obetydliga, fördelar, bvilka i nästa
punkt skola anföras.
2!» F-uräen ntLcta/ar emot d/ec//ar oc/t m^»t-rr/t L°///iien
e/ter n-'-r m^nk/oteu^ Om^mtae/k ,?///i>ev t/// «/et />e-
/a/171 som -66^ ars m^nt/ot Lestömmer. För sa^/r
vaa.//ugs unt/cr/öttanale /nr//er Fanie»r a//män/retc?r
k/Manr/a stäm^Frr/e F/ansar sa vä/ a/ -6- som t'-/ö-
c//gt s/^ver.
8edan man antagit att 128 sk. i 8anco-8edlar
köra svara emot l 8:dr 8ilfver efter 1664 ärs mynt¬
fot, sa s^nes billigbeten fordra att sednast nämnde
stadgande sntages, ocb dermed böra ock innebakvare
af 8edlar ocli m^ntaöt 8ilfver ester n^a myntfoten,
vara belätne, t^ den slagskatt, utgörande ^ procent,
rom ligger i det slagna mintet, är icke allenast bögst
lindrig, utan aterlas ak innebgfvaren i samma ögon¬
blick lian önskar att i stället för prägladt m^nt er-
balla
8etankanden, lVm i4- 23/
lialla stämplad vara (om^ntadt silfver), antingen till
export, lia lian troligen väljer 16-Iödigg planser, eller
till förarbetning, dä lian tvifvelsutan väljer ,3-lödiga.
Oenom denna enkla anordning lättas icke allenast de
dr^ga piäglings-omkostnadeiue, »tan man vinner ock
de vida större fördelarne att in^nlels nedsmältning till
a, betssilkver, äfvensom utförsel utur landet, i bögst
betydlig mobn förekomwes, till icke ringa gagn för
allmänbeten, som bebäller mintet i rörelsen, ocb för
8tatsLassan, som bespar mvntuingskostnsden.
3:o /Vx-r >5///i>erm^ntet /-///ver -2-/öl//g^ ok. ä. e/e/ /o-
nc/rä//er ^ <7/° s/n v/gt Ferg//nt .?///"ve,- oe/r ^ Lo/i/i-rr'.
fördelarne ak denna lödigliet äroi alt mvntet icke
onödigtvis nedrinältes till arbets-silkver; att det blikver
tillbörligen kast ocb starkt mot nötning; att det ej sä
lätt gar ur landet som knare myntslag; ocb sluteligen,
att värdet ak främmande mvntslag sr lättare uträknadt,
dä egna mantel, med livilket jemkörelsen skall ske,
sjelkt är lätt att till sitt inre värde beräkna.
8venska 8ilfver-8:drn blikver I2-Iödig, om man
till 53o/s'ö ss» (rvs N v. vigt).
bergknt silfver lägger . >76/22 ass (^L§ ^ v. vigt).
Loppar, tz- summan barak 707-/2^ »»» (ros K v. vigt),
som utgör ftiksdalerns skrot (vigt), innebäller dä jemnt
H silfver ocb j Koppar.
Om dessa 3:ne enkla bestämmelser antagas som
liukvudgi under till förnyad myntfot, sä vinnes, utom
de redan nämnde, äfven dea väsendtlig» förmän, att
-7
238 8tats- oell ban co-bitskottens
m^ntstvekenas vigt komma i ett lätt beräknadt för-
kallande till landets allmännaste kandelsvigt, som är
vict. maiken', m^nt-enkelen ma blifva kvilken som
kellst ak nuvarande 8pecie-biksdalerns underakdel-
ningar.
I det första betänkandet 8tats- ock bancoDtskot-
ten gfgäkvo rörande Ill^ntväsendet köreslogo Utskotten
att värdet ak en b:dr Ibgdssedlar, eller fjerdedelen af
nuvarande 8peciebiksdalern, skulle antagas till boket
för det n)a 8ilfverm^ntet. I närvarande Betänkande
liakva Utskotten frsnträdt deras först yttrade öfver¬
tygelse oell i stället föreslagit att värdet af i b.dr
b:co8edlar eller ^ ak nuvarande 8peeiebiksdaler bor¬
de dertill antagas.
blindrad ak sjukdom att deltaga i öfverläggningsr-
ne öfver det sednare betänkandet bar jag saknat till¬
fälle att efter önskan försöka försvara rigtigbeten af
den förra Zsigten, bvarköre jag nu vid justeringen be¬
gagnar min rättigbet att till biks8tänden vördsammast
i detta fall anmäla reservation oeb framlägga grun-
derne dertill.
Ikrän början af öfverläggningarne om myntväsendet
bar jag ansett oeb anser ännu kragan om iVI^ntbnke-
tens ändamälsenltga bestämmande för den vigtigaste
näst sjelfva busvudbeslutet att m^ntbestämning ock
fri växling skall äga rum; ock dä jag lifligen önskar^
ock ännu vagar kosmas, alt biks8tänden skola, med
förkastande af bitskottens sednare förslag om lVlynt-
bnketen, gilla det först akgilne, anser jag mig böra
anspråkslöst framlägga en närmare utredning sk de
betänkan den, Nto iH. 289
skäl, som tala kör antagandet af gamla 8pecieb:drns ^idel
(värdet as 1 b:dr b:gds) till boket för den n^a 8ilk-
verm^ntsi ökningen ; dessa äro:
1:0 8lörsta delen af den 8venska Allmogen be¬
gagnar M-rrb oek såsom värde mäta¬
re, dä 8 sk. b:gds utgör i Daler, 2 sk. b:gds i Mark
ock ^ sk. b:gds 1 stvkver. Nästan alla öfrige 8veri-
ges innevänare begagna dertill btgdsbiksdalern med
dess underasdelningar N/crV/kttgar ock /»n/rst^cben. btt
bögst litet antal Iiegagna bancoräkningen, men värderar
likväl oftast i Riksgäldsmynt, ekuru de bokföra i
banco.
Detta körkällande, kvsrs rigtigket ej ak någon lä¬
rer kunna bestridas, är ej en följd ak n^ck eller för¬
dom eller okunnigket, utan kar sin ganska giltige or¬
sak i körklutns tiders N)'ntfärkä1Ianden ock sednast i
1776 ärs bealisationsgrund, som bestämde att 6 Da¬
ler 8ilkvermvnt (,8 D:Ir b:p:mt) skulle gälla l b:dr
8pecie. Om man påminner sig att de större R:gds-
8edlsrne under loppet sk 1790-talet nästan alldeles
utträngde utur rörelsen Lanco8edlsrne ock det stör¬
re 8peciernvntet, samt att Rikgälds-smäsedlarne lika¬
ledes utträngde 8ilfverskiljem)ntct, sä inser man lätt
att RiksgäldsR:drn skulle anses som 8pecie, kellst den
i början gällde lika med 8ilkver, tili kolje deraf upp¬
skattas till 6 D:Ir 8:mt ock lsvarstä såsom ensam vär¬
demätare, sedan föga eller intet annat än Riksgälds¬
mynt mera visade sig i rörelsen. Nlon det som lik¬
väl starkast bevisar att Riksgäldsm^ntet fortfarande
bibekällit sin egenskap ak värdemätare Sr, alt, oag-
2-iso 8 lats- ocli Kanco-Dtsbotlens
tällt ,8o3 "lis säballacle realisatioi, neclsatte Libsgälils-
Lalnn lill vänöe st 32 sb. L:co, oell oagtaclt Ivnonans
uppbo,cl seclan cle» ticle» ilebitenats i banco, lise lib-
väl Lancoäl^ntet sä lilel förmatt uttränga cleo alline
vä, ciemälaren , LibsgälclsLiljnn, att lill oeb mecl sjelfva
Lanco8et!Ia, ne nöclgats unclenbasta sig »lensainma, 8.,
allt. ex. Eliels L.cln L:eo8eciel, i trots as cless ateebna-
,Ie väncle 8 sb., iibväl allmänneligen bållås Dn 7o//^-
s/il///»g/ >2 sb. Laneo8ecieln: en o. 8.
v. ellee neli vänllenas i Dalen, älanb oell 8l^sven, ciä
ilen sonna bållås en ^ clen sellnane en Tl^/o-
nran^crne o. 5. v.
2«o Dä ni>, enligt livall nelian än anloillt, Libs-
gälllsLilinn till oell niecl än va, cle-mäta, e lön sjelfva
Il»neo8elIIanne, 8a länen man val icbe nimligen bunna
neba all lien i allmänbet, oell meil gansba ta uiilian-
tag, än <let sfven, sa väl i banclel, 8om vill bestäm-
maiiliet as arbetslöner, änslönen, stäclja, clagspenningsr,
sbjutspenningan oell benäbningan as alla 8lag.
lblt unclen säclane för bällanllen vilja taga vänclet
ak I L:<ln Lanea till busvuclgi unö, ellen säballall Da¬
bel, sön clet n^a silfverin vnlet, clentill sabnas säleöes
alla auleclningan bämlntle snan gällancle brub oeb va¬
nö, lias Ilmänlieten. Det 8bäl xom vill bemtas lien¬
as alt 8tat8bi<lnagen seila» i8oH clebiterats i L,eo, oel,
8tat8Venbel8 räbensbapen sella,, clenna till blifvit boll¬
sö,lie i samma m^nt, mäste tebe bunna anses gällan-
lle s,amton öäslan liela allmänbetens veclentagna bnub,
liellst lie som »lebilena, uppbära oeb reclovisa allmän¬
na niellel äno pensoncn som visserligen, utan all mö-
Letänbanilen, lV:o 2^1
öa neli sana sön inissnäbningan, bunna vicllaga bvilben
n^ be, äbiiingsgnunll som liclst, oel, minst böna va¬
na besvänacle as en sä enbel sönäiillning som lien att
vill öfve, sönaixset af Lalaneenne, pä samma gäng böja
lien, Zo procent i silina.
Z:o l alla länclen ilen blingancle m^nt än i omlopp,
oeb lien sälecles en bestämcl vänclemätane tinnes, ansen
man en bög Nvnt-Dnbet osöiilolttZtig, emellan lien
smäningom oeb osönmänbt ästaclbommen stegning i les-
nalls-ombostnailen, ulan motsva, amie stegning i verblig
vällesnall oel, tnesnacl, liemligen motanbetan möjligbe-
ten att mecl anlina lvlb utlläncla tälla» i Hänings-sö, e-
tag, samt säluixla sönsvanan Oapitalens billlancle till
n^a sönetags beltnisvuncie. Dessa sbäl, Iiemtulle frän
ensancnbeten, tala snunane sön bebosvet alt nenss-ntt-n
Dnbeten asn^a mintet unclen vänclet gs ouvanaiicle all¬
männa vänclemätanen Libsgällls-Libsllalen», än att, så¬
som Dtsbotten i »änvanancle Letänbanile tillst^nbt, l,öja
ciensamma öo pnoeent till i Ibön Leo. ^bt sällan an-
leöning Iian oeb lie» i Hällen tona,clnalle äl^nt-tlom-
initleen töreslagit, att N v. vigt bergfint 8ilsver
sbulle antagas tili Diibet sön n^a mvulet, bvilben clä
blefvx pä lie osta nämncle ^ pnoeent nän, liba i vä,cle
mell K Ltltn 8i>sven enligt ,66-j ans ilsot, som än
i Dalen 8ilsvenm^nt enligt 1776 ars Lealisationsgnnnll
svanamle emot Dalen 8:,n:t i Libsgälils8e>llar (32 sb.),
enligt lien nu söneslagne nealisationsg, unnie» ä 128 sb.
L:eo, eller ,H2 sb. L:g:s, för en 8peeie Hibslialer.
KI)nl-<3omitteen bär ballat nienna Dnliet emellan
vas L i vigt-8^slemet beter ort, samt gilvit cless
2^2 8tats- ooli Lanco-Dtslottens
bundradedel benämningen i^orn. emedan i samma merit¬
system en I»undi adedels Ort lislei Korn. Derjemte lia»
Lomittesn föreslagit att af 8ilfver borde slas:
8>eel.en pä ^ oi t inneb:ds 26 lorn, värde 8 s. K:g.
^ ort — 60 — — >6 s.
> ort — 100 — — 82 s.
2 01 t — 200 — — r K. >6s.
6 ort — 600 — —3 k. 16 s.
Al^otet innebällei tint 8ilsver oeb Koppar
oeb lilie derigenom 12 loci >4vs gean. 80 stjelk» vä¬
ga 1 E v.vigl. Kopparsliljementet slulle blifva
1 lorn ort) (värdt belt nära 4 >'^t. Kigs.)
s lorn ort)
3 lorn (^ "et)
3 lorn ort)
Herr Hjerta, Onsta!, liar deremot sa val i dess
genom tr^elet utgikne köl tjenstfulla arbete: 0,,r ri/rnO
F-rn^er oc^ Afisgä/^ som i dess vid Dtslottens torra
Letänlande gjorda aiimsilningar ^rlat:
i:o iltt n^a ltl^nt-Xnlieten trär vara l K:dr L.eo
oelr inneballa 3?väbundra>Ie ljugu Kem liotusendede-
iar (0,0226) af 1 A v.vigt lint 8ilsver, samt 8jnttiofem
Kiotusendedelar (0,0076) Koppar, lrvarigenom mintet
blifver 12-Iädigt, oell 33^ strelén väga jeint i L v. v.
2:0 ^tt säljande 8ilfverm^nt boide präglas:
I X:dr — j K:dr — ^ K:dr oeli K:dr.
3:o tltt X:drn indelas i loo delar lallade 0re oelr
att Kopparmynt böra präglas ä 6, 2, i oeb ^ Ore,
Irvilla lilväl iele bebäsva vara i proportion sä tunga
Lstänlanden, K:o 16. 243
som nuvarande Kopparmynt, emedan Kopparmyntet
är oeli bär vara ni^ntlcele».
Det ät^nts^stem jag lia,med dristar till K. 8t:rs
antagande vördsammast föreslå är följande:
<r) Knliete» för 8ve»sla N)'olet bäfver värdet sk
1 K:dr K:g:s8edlar, med iagttagande af okvannämnde
^ p> oe:ts minslningen, sä att den lommer att inne-
Iiälla jemt (o,o>5) af 1 M v. v. bergfint 8ilkver.
Denna äl^ntLnlret lallas Laro/ör.
L) Knligt nyssnämnde grund älgar således till 200 La-
roliner jemt 3 Ä v. v. tint silfver, lill dessa läg-
ges l L v. v. loppar, dä blandningen lommer att
inneliälla ^ silfver oeb ^ loppar, oell således blif¬
va I2-Iädig.
c) Larolinen delar i 10 delar, bvarje lokiiedel lallas /t,o-
,ra; Kronan delas i 10 delar, bvarje dess rotdedel
lallas 0re. Dela Larolinen lommer salunda att in-
nelrälla 100 öre, bvarje öre värdt belt nära ^ slil-
ling K:g:ssecilar.
c/) Köljande m^nt präglas:
.57//
I Larolin— Ivo öre varit i Kä. biAS. — 5o vliAa IV V. V.
K — — 5o — — » 24 sl. — 100 — — —
j — — 25 — — » 12 „ — 200 — — —-
—(krona)io — — „ nära 5 ,, — 5oo — — —
Kop/ra/vir/mk.
Larolin (Z krona) 5 öre vörä nara 2! sl. 25 växa l U v. V.
Kron») i" — — j-, >25— — —
— (?s Krona) Z — — — j „ a5o — — —
e) Kopparmyntet utmyntas till 600 Laioliner (K:dr K:g:s)
värde pä l 8lW v. v. loppar.
2^4 8 lats- neli Lanco-Lltskottens
Lanken Agen lättigLet att lie 3me snista anén lata
utmynta 200 rW ä, ligen, selleimena ion >W ai li¬
ven, 8kulle mera LeLäsvas skall lierom linz X. iVLt
seiskilll anmälan göias.
b) ikk 1 ^ v- v. sint (a^-kanats) Ould utmyntas 122
Dnkla Dueaten. Dueaten Lön inneLälla sint
guld ocL koppan. Den lilie lia nana H pioeent
mena värci än esten lL6H ans myntfot, neli närman
sig derigenom den llolländska, samt Llikver i clet
allnanäi mäste väncl 8 Larolinen. köndelen as en en¬
kel Lktm^ntningsgnund vinnes.
Lanken lemnan oin^ntadt 8ilsven emot 8edlan oeL
m^ntadt 8ilsver eften nva myntfoten, till niel Le-
lopp sniu svanar emot 1664 ans m^ntlot. Lanken
mottagen 8ilsver enligt 1664 ans myntfot oel» lem-
nar ilei löne 8ecllar eller m^ntudt 8illven esler n^a
Myntfoten. lVI^ntet mottagen 8ilkven esten i66H äns
myntfot oell lemna,- llensöne mvnladt 8ilsven elter
lV)'a lL)mtsvten.
s) Ingen annan slagskatt äger rum än de H pioeent
soin utgör skillnalleo emellan gamla oell n^a Al^nt-
foten.
/:) Viökvmmanlle llet /kevrels,»,» soin fän äga ruin vili
lie senskilde thulli-, 8ilsven-, oell Xo>>s>a>»lantens
^/r»/iet oel» äsvensnin l.vaci vill s Vo/a
t5^ec/»/»g, neli plansans stämpling m. n>. Lo,- iagtta-
gas, torde allt lietta Llikva föremål sön serskildt Le-
tänkanlle siän Laneolltskottet.
lks Irvad nu blifvit ansärdt rönande de 3a,e ser-
skildte sänslugen till system sär llet blifvande mintet
L e t ä n k a n d e n, ^i:o l^. 2^5
s^neS att <le egenteligen skilja sig i lnagan o,n
te/rs Lklii/e^/ men att lie lon öfrigt alla 3 förutsätta
näcivänlliglieten as lien oltanämnde ^ pnoeNs minsknin¬
gen i nuvarande 8ilsvenLiksdalenns inneLäll, säsom va-
rancle ett alldeles oesteigilligt vilkor lön enLällandet
as en länke! neli Ledig lVI^ntfot, livilken LnLet man
ock mä sluteligen antaga. De öfverensstämma oek deni,
att man nu Lön beneda möjligLeten att inköra i/Vo-
^!r/c/s-Vli^,»»ge»^ linek mell enlietens bibeLällne del-
ning i lislsvon oell fjerdedelan, motsvananlle lie nu
gängLane smasedlarne. De tvänne sistnämnlle öfven-
enssläinma oek »lei i att ^1 ka 8ilfve, mintets prägling i
,2-Iödigt 8ilsven.
8kulle mot ali förmodan, L. 8t:n icke linna tillen
nu vara inne att förbereda inlönanliet af 1 iokälds-i äk-
ningel,, sam i sa liög grall skulle Lesnrllra vigliet oel,
enkelliet i alla beräkningar, sä kan i alla sall Ltgts-
Liksdalenn, Oarolinen antagas till Dnliet, oel,, i stället
son clen snneslagnc ^vo»»» (-/gtdels Laro!ine») präglas
^ Larolinst^eke sou, än 6 sl>. L:g:s. knamtiden skall
likväl Lulla >829 äns 8täniien räkning för om lie, ge¬
nom inkörandet as Hokalds-räkningen, taga ett steg
snamät pä upplysningens väg.
lin Lagmannen >5llr/i/e^ Iln Assessor »5l//vcvs<vlk/t/e^
lin Oeneialälajoien //el/ens//en»a oell lin Dommenee-
Lädet tä-o»r'<» Lafva instämt uti llenna as lin Öfver¬
ste Le//e» asgilne reservation.
llennan von kost^ ^ 3/eö»^ vo» //ar-tln-inslso/A^,
kioslen Östäe/g^ Dinkessor Oomprosveu
Lööntln^ knusten Linsten //^-r/töDo,»^ Lee-
2^6 8tats- oeb La nco-bl tskottens
tor /tun/ra/r^er^ ^cäerMa/r^ ^^//r^erg, //e/srngms^
/er^ /^a//v/rö/»^ samt i6 närvarande
bsöamöter af kl. LonöeLtänöet yttrade, sig anse nu
föreslagne vexlingsgrunö sf 128 sk. L:co för bin L.ör
Lilfver, efler l66^ ärs mvntfot, bära iakttagas, endast
öä fräga sr om om^ntsöt Lilfvvr eller oro annat 8i>f-
verm^nt s» öet ri^s, me» s»»»o deremot att en mvn-
tsrelön svarade mot ^ proett gf öet gamla mintet bor¬
rie för präglingen sf öet »vs detsamma aföragas; lik¬
väl meri rättigbet ej mindre för inneligfvsre sf Län¬
kens sedlar än sf öet n^a inquiet, stt för bäggeöera
i Lanken utbekomma oui^ntaöt Lilfver, utså ifräga-
vsrsncle »försg.
.<kf llr (i-refve rio/r i5c/rvi'erf/r^ llr b^rib. l^af/ttsk/eruir
oell Hr liammarberren /lose/!-/krrf.- Lä ett m^ut till
skrot oell Korn bör fullkomligt öfverensstämma meö
vetenskaplige grunöer oell vara af öen beskallenket
att öess verkliga bult meö lättbet ms kunna beräknas
»f ^Ilmänbeten, men bestämmandet Iiärsk mäste grun-
öa sig pä utlätsnöe sf vetenskapsmän, sä tillstyrka
vi, "att k. 8t:r bos Ii. äl:t unöerö. begära, att X.
"lkl:t, uti öetta afseenöe, täektes läts föreslä ett lämp-
"ligt förbällanöe för det n^-a 8ill'verm^ntet efter ofvan
"föreslagne grunöer."
^f lör Xammarberre» /lose,r-/-r^ A. - OiIIar.de sam-
mansslls Utskottens beslut i allt bufvuösakligt, bär jag
öock trott mig böra reservera mig mot vissa speciel»
förslag, nemi.
betänka uden, N:o 2.I7
1:0 Ilbot bestämmanöet af 10,000 L:ör säsom öen läg¬
sta summa, bvarä Liksgälösliontorets till Lanken
utgifvanöe skulöförbinöelser linge ställas.
Oä sä stora skulöförbinöelser meö viöa minörs
iättbet kunna använöas, 8» lägre, oeb när öet tor-
öe vara obestridligt, att när man gör N)i skulö eller
omskrifver gammal skulö, man bör göra öen pä öet
mäst föröelaktiga sätt, anser jag att öessa förbinöel-
ser böra kunna ställas äfven ä winöre 8ummor t. ex.
1000 L:ör eller 5oo. Oä skulle öen öubbla föröelen
vinnas, att om Lanken någon gäng skulle beböfva af¬
bända sig större eller minöre öel af öessa förbinöel-
ser, äfven öen minöre Lapitalisten skulle öeri kunna
nedlägga sin bebällning, oeb genom öen dymedelst
uppkommande större tällan banken erbälla dessa för¬
bindelser sä maekel bättre betalta.
2:0 lilot beslutet alt kapitalasbetalningen ä denna
Ltatens skuld till Lanken eller öess rättsinnebafva-
re, skall ärligen verkställas a bvarje förbindelse
serskildt.
lag anser öetta li^viöalionssätt bade tor fordrings¬
ägare oell gäldenär besvärligt, oeb föreslår, att kela
amortissementsfonöen bör i sin belbct använöas till in¬
lösen af bela förbindelser, antiugen genom uppköp el¬
ler utlottning.
^f llr bUberre Ilmo! pluralitctens in¬
om bitskotten beslut, i fräga om användandet af Länkens
Länte-revenner, lar jag mig reservera, under äbero-
2^8 8tats- oell Lanco-bltskottens
pande ris milt anförande vili X:o 3 ak 80 förut afgif-
ne Letänksnden.
lii' Orossliandlaren ^c^crma/r.- Högl. Utskottens
lieslut, att Lanken ej sä,' bebälla meia ris sina Xänte-
revenuei, ii» 266,666^ X:dr, Kan jag ej biträda.
Xnär Lanken för alltid niäste se sig I saknad af di»
fordran bos 8tatsVerket borde väl aldrig räntan ä
densamma undani^ckas Lanken, aldraminst nu, 85
Il 8t:r ät den I>eslulade äl^nlbestämningen med der¬
upp» följande 8ilfve, utvexling, böra begagna »lia Ale¬
mel, som kunna gifva iVationen förtroende för företa¬
gets bestånd ocb lyckliga utgång.
-Kk Hr OommereeXädet <7ronutv - lag förenar mig
Uti den reservation, som Xriberre XeutersiöLf i denna
del alleinnst.
Xk llr /7c/smgms^ O..- Oä jag i^iufvudsaken fö, enut
mig i den Xeservativn, lie, r Ofverste 8pai re allemnat,
beböfver jag nu blott anmäla min Reservation emot
åtskillig» puncter af detaillerna, nemligen:
1:0 billiot den nu fö, ändrade Xedaetion, bvarigc-
nom lide» för utvexlingens böljan blifvit mera obe¬
stämd, reserverar jag mig pä den grund, alt, da ef¬
ter min öfvertygelse, den nu föreslagna IVl^ntbestäm-
»ingen oell Realisation ieke är sä 1 ättvis, eller bestån¬
det deraf sä lörsäkradt, att icke X. äl:t, dä den all¬
männa opinionen derom binner att utveckla ocb )-ttra
sig, möjeligen skulle kunna fä andra grundade anled¬
ningar att fördröja åtgärden, än oförmodade inträllan-
L e t ä n k a n d e n , ?bo iH- 2/jr)
de bsndelser, jag icke anser mig ega rätt, eller anser
del vara billigt, att öka X. äl:ts redan nog vidsträck¬
ta bekymmer ocb omtanka med en sak, för bvais ut¬
gång X. 8t:r alltid böla skalla sig sjelfva.
2:0 Xmot 8kuldfvibindsisens fördelning i flera pä
>o,ooa X:dr till Lanken eller Ordres.
Xburu jag visserligen inser, att, dä L. 8t:r icke
mera kunna, som förr, begagna Länkens handel sbruk,
som vore det X. 8t:rs 8kattkammare, vi nu mäste,
likasom andra Nationer, tänka pä 8tals-0bligations-
8^stemet, reserverar jag mig likväl deremot, att bör¬
jan dermed nu skall ske med tillbjelp af Länkens cre"
dit, ocb kanbända pä bekostnad deraf, oell att såle¬
des ett nvtt sätt öppnas för X. 8t:r att begagna Lan¬
ken, bvarigenom, efter min tanka, intet bättre, nien
ett sämre förbällande är åstadkommet. Om 8tatsObli-
gationer nu mäste inköras, kö,esias vördsamt, alt clet
mätte ske genom 8tatsLontoret eller XiksgäldsLontoiet^
ocb pä sätt Herr 8tats8ecreteral en 8kogman vid äter-
remissen fullständigt Zdagalaggt.
3:o Xmot förslaget att Lanken, till nästa Xiksdag^
ej Kär bebälla mera ak dess vinst än 266,666^ X dr
ärligen.
8tatens betydliga directa ocb indirecta I>ebosver
vid denna Xiksdag äro mig visserligen ej obekanta,
men dä man med detsamma, med vars inskränkta till¬
gångar, vill tillvägabringa en sa vigtig sak, som Xea-
lisation ak Xikets m^nt, Lanco8edeln, sä borde man,
efter min tanka, antingen Lima sig uti att umbära
nägot, elller uppoffra något, för alt, älminstone till
?.5o 8tats- oeb Ilanco-lits bottens
någon clel, förse Ilanben me6 eli bättre öfversbokts-
tlapital, ellei' 8» brilin Ornncl-foncl, än blotts 8tats-
Obligalroner pä en sbulcl, Irvars Valuta längesedan är
förtärcl.
bag föreslår vörclsamt, att llanben till nästa lbibs-
rlag ma sa beballa bela liess vinst, samt, att bvacl,
som ej clisponeras till silfverböpet, wädte ärligen pä
8tatens sbulcl H^oo,ooo lbcclr atsbrifvas ocb i vanlig
laäneväg till Ilnsbilclta utgå.
Ho blmot förslaget att I,än-rörelsen ej i något fall
sbal! bunna insbränbas , reserverar jag mig pä cleo
grund, att jag väl anser ett säclant staclgan6e vara bä¬
rle bebökligt för tbllmänbeten ocb passande för Lauben,
sa länge clen ej börjat betala, men efter cleo tillen an¬
ser jag öet vara rabt striclancle emot Ilufvuclprineipen
för en Lanb, som sball betala ä vista, att ej bunna
neba Ian; oeb i clen belägenbet vär Lanb för närva-
rancle beönner sig, anser jag (lenna omstäncligbet en¬
samt bunna rubba bela L.ealisationen. dag föreslår
(leremot vörclsamt, att en möjligbet mätte bereclas Lan-
bo8t^relsen, att uncler vissa vilbor oeb clä omstänclig-
beterna säclant päballa bunna insbränba b,än-i öreisen.
f? ä t te/se.'
Vti 8r Netsingii Iteservation vict I af (te földt af¬
vikne ttetänbanden, xag. 6^ näst efter rg:de ractea, etter emel¬
lan 3:dje vell ^:de lVtom. ä samma sida, l>ör stä: "att ett
"sädant sätt till Itanbcns cvnsvlidstion, som sedan i8a3 blif-
0vit be^a^nadt, förut aldriA blifvit försöbt."
r§:o 1Z.
Ltgts-, Lanlio- ock I^3A-I7l8l(ol,t6N8 Illlätgnäo
meä k'ör8l3§ till Lg§, gNAäen^e ^ntbe-
8tämnin§6li.
lill bereöanrle ak staclga i m^ntväsenöet för kram-
tiöen, oell öa, utan lien vaöligaste skakning i rellar,
tillvaranöe förLinllelser nel, I?enninge-förl,aIIanllen
man oell man emellan, någon annan grunll för inlös¬
ningen ak Länkens utelöpande Lecllar ej kan antagas,
än <len som närmast ölverensstämmer mecl tlet meclel-
värcle i 8ilkver, lrvarköre öessa 8ecllar i allmänna rö¬
relsen naclér en längre ticl varit ganglrare, fä förena¬
de Utskotten, unöer alreropancle ak livall 8tats- oell
Lanco-IItskottens Letänkanöe lV:o ilj, pag. 217 omkör-
mäler, härigenom urxlerställa k. 8t:r följa,,cle kör¬
slag till
I. ^ O
angäenöe
/? 6 § rn /r r /r
8asom oruLblig gruncl sa val för inve^lingen »k
Länkens 8ecllar, som för inlösen af <1ess öfrige kör-
Linrlelser, fastställer, att 128 sk. eller 2 oell K L:ör
8peeie i säciane selliar eller förLinclelser skola gälla
lika meä kn Llclr i 8ilkver efter 1664 ärs IVl^nt-
Orclning.
18
2^2 Stats- banco- oel» Lag-Utskottens
2 5-
Likets Ständer utlofva ocb försäkra oäterkalleli-
g»n, att en livar, som någon Länkens »etle! eller för¬
bindelse innebakver, skall derföre njuta full betalning
enligt clen i 1 §. stadgade grund, ocb att utvexling ak
klingande m^nt mot sedlar efter denna grund skall
vidtaga a cleo tid, Kongl. Najrt clertill bestämmer oeb
kungöra later, sodan Lanko-Kullmäktige anmält att
de åtgärder Iiunnit verkställas, bvilka Ifikets Ständer
för vexlingen beslutat oeb föreskrifvit.
3 §>
Det skall stä en livar fritt, äfven innan den i 2
§. bestämma utvexling tagit sin början, att i banken,
emot Hillver, tillvexla sig Sedlar efter ilen i 1 §. stad¬
gade grund, såsom oek, att, efter samma grund,
skulä till Lanken godtgöra.
4 §-
Li^uider emellan enskilde, Kronan eller publika
Lassor, skola jemväl verkställas antingen i Sedlar el¬
ler i Svenskt Silfverman! efter clen i i §. stadgade
grund, iler ej annat förbebäkl gjordt är.
5 §.
Innan ännu allmän vexling kan äga rum, stumle
<Iet bvar ocb en fritt, att, pä en i Lanken serskildt
inrättad depositionz-räkning, Silfver eller Luid insätta
oel» tlerföre Sedlar efter den i i §. stadgade grund
erbälla, tillika med attest öfver insättningen, som be¬
rättigar bonom att det insatta beloppet Silfver eller
/ Utlåtande, lV:o iö. 2§Z
Luid för etf deremot svarande belopp Sedlar äter ut¬
taga, pä det sätt ocb med de vilkor Lanko-Leglemeo-
tet bestämmer.
6 §-
De säkei betsmätt som funnits nödige till betryg¬
gande af Kordringsägares rätt emot Lanken, sedan ut¬
vexling ak Silfver tagit sin början, äro i särskild bag
stadgade.
Ivänne Ledamöters serskilda meningar bifogas.
Stockkolw den ig September 182g.
Leservationer:
^k Ilr Kammarberren LosenöLrr/, L.: Dä jag med-
gisvit den af beredningen antagna grundsats, att i
rfenns lag endast böra upptagas de allmänna stadgao¬
den för likvidationer man ocb man emellan, som blif¬
va en följd ak sjelfva m^ntbestämningen, bar detta
skett utan att frånträda öfvertygelse», att rättvisa,
billigbet ocb L. St:rs värdigbet fordra de undantag,
jag redan frän Liksdagens början, bade i tryckta
skrifter ocb inom bitskotten, sökt göra gällande;
bvarkörs jag anser mig pligtig att i afseende pä dem
inom mitt Stand väcka motion.
-Kk Ilr ^fe/srngms, D.r Ikrän den af pluraliteten
bland Utskottens Ledamöter i 4 §- yttrade grundsats
är jag i sä mätto skiljaktig, som jag anser undantag
krän den i allmänbet fastställde Li^vidationsgrunden
ej böra i något fall medgifva;, till stöd för b vilken
a54 8tats- Lanco- oell Lag-Dtsko ttenr
mening jag tror mig tiar endast bebökva åberopa, att
nägre sä beskaffade undantag icke viri föregående
i ealisatioustillfällen egt rum.
K:o 16.
8tats-, Lanlro- oclr IlgA-IItsliotteng Utlätnncle
mecl körslg^ till Ilg§ för kiketg 8tän6er8
Lunk.
Dä i den mobn msn gör sig reda för betydelsen ak
ett Lsnk-s^steme ocb för verkliga uppbokvet till ki-
Irets ätänders rätt att drjkva Lankrörelse bär i Lon-
rket, It. 8t:r tvifvelsutan skola inse bvaö som i före¬
varande timne I>ör beslutas, bssva iärenarle Dtskot-
ten, i öfverensstämmelse meri bvaö uti Letänkandet
N:o i4 blifvit oi 8tsts- oeb Lanco-Dtskotten anmält,
trott sig böra lata en framställning bärom föregå ris
egentliga motiverne för ifrågavarande Lagförslag.
tillkomsten af ett Lolag, vare sig för Bankrö¬
relse, eller till berlrifvancle sk annat företag, grunrlar
sig antingen pä /ia/reiets rr//»rö/rn<i eller pä en
xersär/rk /irrgsrr/rnrngs-^ct. I senare fallet kallas ur-
kunrlen för Bolagets bildning ett /vrrvr/egr«nr eller en
octro^: i förra fallet ater är cleo blott ett ensär/rit
flonterrct. Dä ett privilegium eller en oetro^ utgör
Lolagets grunrlval, bör rlemia serskilda Lagstiftninzs-
act icke allena utstaka lie Lolaget tillerkänrle lätlig-
lieter ocl, förmaner, utan äfven bestämma villkoren
eller garaotierne för uppfyllandet as rless förbioclelser.
Dtlätande, IVto >6. 205
^iär deremot ett Lolag bilöar sig genom enskilöt 6on-
tract, kan öet inga anrlra rättigbeter eller köimäner
cga, än riem allmänna Lagen medgikver, ocb bebösver
icke eller unöerkastss snöra villkor eller garantier,
än öet sk^riö samma Lag lemnar ät en bvar, som
meö Loisget tar att göra.
Huru öessa grunösattser, i kräga om Lank-Lolag,
tillämpas uti snöra Länder är att inliemta ak öe banö-
lingar, som pä Lanco-kullmäktiges föranstaitanös
blifvit tryckte ocb blanö L. 8t:r utöelaöe. Uti riem
tinner man tillräckliga exempel baöe pä privilegiersöe
Lankbolag oell pä Laukbolag efter allmän Lag. Det
sr i s^nner^iet I LKottlanö, som öe renare utbilöat sig;
men öet är också öer som Banksystemet baft öe mest
välgörande verkningar. Xkven i denna öel ak den
mensklig» Lulturenr utveckling bar man således ett
vittnesbörd derom, att med privilegier ej kan tillväga-
bringas bvaö allmän Lag ocb rätt under sakernas na¬
turliga«gäng förmur. De Lkvttska Lankerne bakva
småningom uppkommit, i den wobn Landets Industrie
ocb rörelsekrafter dem pakallat; de bakva sammanväxt
meö Lolkets öfrige inrättningar; ocb synbart bidragit
till dess framskridande förkofran, utan alt nägonsin
bofva blottställt landet eller sig sjelfva för öe bryt¬
ningar, som sä ofta varit följder ok andra Lanks^ste-
mers felaktiga beräkningar. Oe bakva, med kä undan¬
tag, inga privilegier alt tacka för sin tillkomst; men
de bakva ocksä aldrig beköft nägra jernbref kör sitt
bestäuö.
vet är en stor I^cka för est kalk, att, för bvil-
256 8tats- Lanea- acil Dag-Dskottens
ket 8aml>äIIs-älldamZl som belst, bafva trassat d»n
naturliga vägen. Dar man en gäng sflägsnat sig deri¬
från, «ä äterkommer man ej dit, utan bemödanden
ock uppossringar. L^rän det konstlade tili det natur¬
liga kan Lfvergängen ej blifva ögonblicklig, sä vida
den ej skall medföra upplösning. Detta gäller i linga
om Lanks^steme, som i allting annat.
Nan får ej förstöra bvacl man eger, innan någon
ting n^tt är färdigt att träda i stället; men man bör
ordna systemet sa, att det utan varla kan bibebällas
till dess ett bättre möjligen uppkommer, ocb sä att
rlet senare ej motverkas. Om ett Lank-privilegium
linnes, ocb om man anser äfvent^rligt att rubba rlet,
mäste rlet följakteligen,
i:o omgärdas med nödiga garantier mot missbruk,
ocb 2.0 betagas ali uteslutande verkan.
lätt 8ver!ges Lank, under namn gf /livets
ciers^ i sjelfva verket grundar sig pä ett privilegium,
derom kan intet tvilvelsmäl ega rum. Lättigbeten att
drifva Lankrörelse sr alldeles icke förknippad med
L. 8l:rs egenskap af 8venska Dolkets representanter.
Också var det endast af tre 8tänd, som denna rättig-
bet, ända till är 1800 utöfvades. Den tillkom genom
X. N:ts lVädiga tillständsbref af den >7 8eptember
1668 ocb bekräftades genom en serskild kongl, för¬
säkring under samma dag, bvarefter detta ursprungli¬
ga privilegium blifvit än vidare förn^adt, genom k.
8tsdlastelser den 3 Oct. 1675, den 3 lVov. 1700, den
21 Nuj 171g, den l äulii 1720 ocb den 1 dulii 1723.
Dtlätande, k:o >6. 25/
Dä 1772 ars Legeringslorm uti 53 §. ocb i8ogärsLe-
geringsform uti 72 §. förklarat, att
/orä/i/ver so/?r röen /nttröv nn-
röer öb/bts Liänröers egen gnrnntre oc/r varels kan såle¬
des meningen dermed ej bafva varit nägon annan, än
att 8tänderne blifvit bibebällne vid sitt /öres u/rvt-
öegrunr^ under villkor ak de dermed förenade g-rrnnt/e,-.
Det äterstär nu att undersöka, b vilka dessa garan¬
tier bittils varit, ocb buruvida de ma anses tillf^IIest-
görande för framtiden.
Dti r668 ärs LiksdagsLeslut liafva 8tänderne pä
det kraftigaste förbundit sig, att försvara, beskydda
ocb bandbslva Lanken, sä alt den, som antingen sjelf
nägre penningar insätter, eller ock bekommer af me¬
del deri någon avance, skall uti dennacustodia publi¬
ca kunna deröfver räda ocb commendera efter sitt eget
goda nöje ocb bebag. Oeb uti 8tändernes beslut ocb
förordning om Lanken (den sa kallade LancoO,ilnin¬
gen) af den 22 8eptember r668 försäkras ytterligare:
i l §., att en livar, som penningar i Lanken bäfver,
skall kunna likasä säkert eornmendera dem, som bade
ban samma penningar uti sitt eget bus, Lontoir ocb
lada; deröfver 8tänderne i alla matto skola band bäl-
la, det beskydda ocb försvars, sig samt ocb synner¬
ligen dertill pä det kraftigaste förbindandes; — i 8 §.
att VexelLankens penningar oeb medel skola för in¬
gen del, under bvad prsstext det ock ske kan, rörås
ocb angripas, utan beständigt ocb o/örr^ekt der sam¬
mastädes i» deposita förblifva, att egande» dem kan
commendera ocb uttaga, ocb i 33 §. att livar ocb en
s58 8tats- Laue»- ock Lag-Dtrkottens
skall kä uti Lanken sädant m^nt sk vigt ock varde
igen, som der sr insatt, om än någon förändring skulle
blifva pä mintet.
Dti okvanäberopade kongl. försäkringen sk 6. 17
8ept. 1668 l)-der 8 §. sälunda: 8asom sila de weclel,
kvilka i Lanken kunna inkomma, Lärs eler sia i en
säker oel» alldeles oförryckt förvaring, sa velsVikär-
rnecl liakva krikallat alla bade främmandes oel, inköd-
des penningar dersammastädes, att cle kvarken ak Oss
eller någon annan pä ett eller annat sätt med arrest
beläggas, eller oek, vid inkallande Krig med en eller
annan konung eller Stat, conksceras, oell ieke keller,
,iöcL-,r ocL tra/rg,na/et aL/r/g s» a//„rä,tt ocL
stort vore^/ ökver värt deri bäfvande avanee ock cre¬
dit angripas eller alkordras skola. Dessutom slutas
sjelfva tillstånds- eller privilegiikrekvet under samma
dag, med det förklarande, att X.lVItt ville kalla kand
deröfver, att allt skulle o/eUsrt sa/unsla som
uti konungens förklaring oek k. 8t:rs egen förordning
vidare körmältes, ock sjelfva LiksdagsLeslutet jemväl
bomme att förmå ock innekälla.
ka dessa försäkringar, sä val fran L. 5t:rs sida,
rom kran konungens, kvilar altsä det privilegium, ds
senare Drundlagarne förvarat ät k. 8t:r. försäkrin-
garne utgöra den garaotie, kvarunder grundlagen till¬
erkänt k. 8l:r vardén ock förvaltningen ökver Lanken.
Denna värd ock förvaltning kan köljakteligen icke an¬
norlunda grundiagsenligt utöfvar, än med villkor ak
garantiens noggranna uppkallande, frägan klir sälc-
Dtlätande, kto »6. 269
des, kvad säkerket eger allmänketen för detta upp¬
fyllande?
L.tt L. 8t:rs klotta vilja icke ger tillräcklig sä-
kerliet, lärer erkarenketen nogsamt kafva ädsgalagt.
1668 ärs LiksdagsLsslut lemnar väl anvisning ät den,
som genom Länkens förvaltning linner sig förnärmad,
att utköra sin talan i 8vea DofLätt; men Domen gär
emot Lanken ock dess förvaltande autkoriteter, ej emot
Lolaget eller L. 8t:r sjslkve. Den exegveras i Länkens
tillgångar; ock om ds medtagas, kar den, som kom¬
mer sist, ingen kjelp mera att vänta ak Domaren.
I alla Länder anses den som drifver vexelrörelse,
vara i Loncourstillständ, sä snart kan uppkört att i
laga ordning inlösa sina körkindelser. Dans tillgångar
mäste dä realiseras, kär att kereda ketslnings utväg,
icke ät den förstkommande, utan ät alla kordrings-
egare: om en Lank, som vägrar att pä dagen med
klingande KIzmt infria sina sedlar, keter det, att den
inställt sina betalningar, slutat sin rörelse, eller i or¬
dets egentliga mening gjort L-rn^ueroute. Dä den ss-
lunda lemnat sina garantier ouppf^IIda, mäste dess
privilegium dömas körverkadt. Därom kar ännu in¬
genting varit stadgadt kör L. 8t:rs Lank. liden s^-
nes vara inne, att ät löo-äriga försäkringar, som, dä
de kommit i kräga att göras gällande, alltid blifvit
utan päloljd, gikva kelgden ak ett kraftegaude lagbud,
som genom Domaremagtens mellankomst kan, när
som kälst, sättas i verkställigket.
260 8tats- Lanea- ock Oag-IIt skottens
Vid kiläanäet ris LancoLolag, äet ma grunäas pä
wetier eller äelägsrnes soliäaira onsvarigket, mäste
ett sammmanskolt göras till Lapilalfovä för Lanken»
rörelse, sä viäa äen skall ärifvas »rocf rce^r/cl, ., äet
vill sägs: weci »oter e//er .seskar.- oell icke inskiänkas
till blotta äeposiimeäels emottaganäe oell kok-öfver-
föringar eller sä kallaäe giro-affareiv L. 8t:is Lank
privilegieraäes egentligen pä 8>atens inlraäer, pä
om^näiga karns penningar oell clem, som ester Oom
koräs äeponeras, samt pä meäel, clem enskiläe kun-
äe tinlia för goät att insätta. Oet var rörelsen meä
sääane äepositioner, som liek namn af Vexelbank oell
clet var äerilrän, som ett »cckrcmear för OäneLanken
skulle kemtas, (äoek cieeenti moclo) jemte clet att pen¬
ningar för äenna senare afäelning af Lanken uppläna-
cles. Lonsec^vent var äet följakteligen, att, säsom 71
i LancoOräningen föreskref, inga Lreäit8eälar eller
anclre, som äertill kunäe kafva liknelse, skulle i Ver¬
ket krukas. Lanken kaäe ej nägot Lapital oell kor-
cle sälecles ej eller utgifva nägra pä egen tillgäng ställ-
äe vexlar, notör eller seäiar. Oet clröjcle likväl ieke
länge, innan man fann, att en Vexel- vell LäneLank
ej kuncle clrifvas utan 8eäelrörelse oell man vicltvg
äerlöre, reclan clen 5 tkpril 1701, cleo utvägen att lä-
ta en serskild räkning i VexelLanken töras uncler
namn ak transporträkning, pä I,vilken en kvar egäe
insatta meclel, linck ieke uncler Ott Ounäisäe Oaler i
8ilfverm^nt, clä kan skulle erkälla en uncler Länkens
Ligill samt Lommissariernes ock Letjenles namn utlär-
clact, uti kanclel oek anclra betalningar anväuclkar ikt-
Otlatanäe, lV:o t 6. 261
test, som fran en till annan tings transporteras oek
kvarlore innekafvaren kacle vill inlefvereranclet att
commenäera cle penningar, kvarä clen I^ääe: alt sä
keskslkaäs fransportseälar, kvilka ännu i clag utgöra
Länkens löpanäs l^oter eller Vexlar, »eäermera varit
utgifne för annat än verkeligen insatte meäel, äerom
kar allmänketen käft tillfälle att tillräckligen klifva
öfvert^gaä, längt innan clet täckelse I^ftaäes, ksk-
om kvilket Lanken i mer än kunäraäe är keärifvit
sina operationer, liäen kar visat, att stora missbruk
kunnat föröfva» meä äessa, som meä äs (ireäitseälar,
kvilkas blotta liknelse LaneoOräningen sä sorgsfälligt
sökte unävika. fkvaä rörelsen grunäas pä vanliga
»oter, eller pä transportseälar, är äet säleäes angelä¬
get, att en dapitalfooä linnes, som ätminstone i nä-
gon mokn garanterar mot förvaltningens misstag oell
mot äe förluster, som pä inärilningen af Län kunna
uppkomma.
Derifrån att Lanken i i5o ar varit utan fonä,
mä man ej sluta, att äen äfven kääanefter kan eller
kör vara äet. Om Lanken ä n^a skulle räka i fär-
lägenket, kör väl en tillgäng linnas, äeri äess Lorge-
närer kunna erkälla skaäestänä för kvaä äe förlora,
utan att bekölva efteråt anropa L. 8t:rs, äet vill säga
små egncr gci/cfe»crrers goäa vilja, för alt vinna kvaä
clem lagligen tillkommer. Ött lämpligt OrunäLapital
utgör ofelkart en af äe nöävänäiga garantier, som
äet äterstär att gifva ät L. 8t:rs Lank.
262 8tats- Lanco- oc!» bag-IItskottens
I publiciteten ligger för Lank-operationer, likasom
för alla andra körbandlingar, en stol- oeb vigtig sä¬
ker betsa »stalt. Ktt ytterligare ordnande a5 bvad der-
om vill sista Riksdag beslöts, ingar- således jemväl
blancl lle garantier-, som i ilen blifvande jagen böra
staclgas.
Ost sr först seilan It. 8t:rs Lank blifvit sä reg¬
lerad, att Kolket ser sina N^ntfö, bällanclen tryggade,
som man kan koppas att n^a Lanklnstitutioner skola
uppsta oeb ökvergsugen till ett naturligare system be¬
le,las. l sjelfva den lag, sonr reglerar Lanken, bör
slitsa vägen till denna.öfvergång antydas, genom det
förklarande, att Lancorörelsen är fri oeb öppen föl¬
en livar; som under lagligt sk^dd vill drifva dea oeb
att Länkens privilegium följakteligeu ieke innebär nå¬
gon uteslutande rätt för It. 8t:r.
Uller dessa äsigter- fä Utskotten, till ytterligare
bestämmande af den garantis oeb de villkor, bvarun-
der It. 8t:r, enligt Regerings-Kormens 72 §, ega att
förvalta dea Depositions-, Vexel- oeb Käne-Lank,
bvar-L Kongl. l>Iaj:ts privilegium af den 17 8eptembsr
1668 blifvit dem meddeladt, nrt till k. 8t:rs pröfning
öfverlemna följande Körslag till
Ii O
för
i §-
Ifrän dea dag dä utvexling ak 8ilfver ä nz,o vid¬
tager, enligt bvad derom vid denne Itiksdag keslutadt
Iltlätando, i>l:o 16. 26Z
blifvit, är Lanken skyldig, att, enär sä päfordras,
sina 8edlar med 8venskt 8ilfverm^nt inlösa, dem,
som före sagde utvexliugsdag utgifne äro, efter den
ak Konung oeb Rikets 8tänder nu fastställde grund,
oeb dem, som efter samma dag utgifva;, till det be¬
lopp bvarä de l^da.
2 §.
Vägrar Lanken, under bvad sken det vara mä,
att 8edel vid uppvisandet inlösa med det belopp,
bvarä den ak Lanken utgikven blifvit, efter tb^ i 1 §.
sägs, mä den, som sadan sedel innebakver, derom bos
Kongl. IVlaj:ts oek Rikets 8vea DofRätt göra skriftclig
anmälan; ock älägge DofRätten LaneoKuIImäktige, alt,
inom Z dagar ester deraf erbällen del, öfver den an¬
mälan sig förklara. Lelinnes det att sedelns vägrade
inlösen börrört ak orsak som icke genast kan rättas,
förordne Dokkätten dä, alt Lanken» Dtlaningar ock
8ilfver-utvexlivg uppköra, ock inberätte köikällandet
till Kongl. Mlaj:t, som utnämne K^ra 8^sslomän,
bvilka, gemensamt med K^ra 8)'sslomän, dem Rikets
8tänders Kullmäktige i RiksgäldsDontoiret ega inom
sig utse, en ak bvarje Riks8tand, genast skola under¬
söka om Lanken» ställning är sadan, att dea kan inom
6 mänader ikrän den dag dä anmälan om 8edels vä¬
grade inlösen skedde, återställas i det skick i l §.
sägs; b varom 8^sslomännen senast inom bälkten ak of¬
van bestämde tid skola göra underdånig anmälan bos
Kongl. Naj:t till kungörande af dag inom okvannämn-
de 6 mänader, dä vankens utläningar ock 8ilkver-
264 8tats- Lanea-- ocb Lag-D t sk otten s
utvexling ätee skola börja, ä b vilken dag 8^sslomän-
nens befattning uppkören.
loinna 8^sslomännen Länkens 'ställning sadan att
den icke kan inom okvannämnde 6 mänader återstäl¬
la» i det skick l §. stadgar, anmäle de det inom 3:ne
mänader, Los Kongl. ÄIaj:t, oell skulle ej, inom 6
mänader, efter det denna anmälan skett, Lanken, ge¬
nom LancoKullmäKtige eller Likets 8tsnder, vara åter¬
ställd till fullgörandet af sine functioner, välje clä Li¬
kets 8tänder .4dta, 2!ne af livarje Liks-8tänd, ocb
gräfve Domaren, sedan desse börde blifvit, buruvida
Lank-privilegiet skall uppl,öra; i l,vilket fall Likets
8tänders bewälde Deputerade, tillika meri de utsedde
8^sslomännen, egg, alt till Utredning af Lanken i reda
penningar förvandla alla dess tillgängar ocl, riem, i
den wolm de inflyta, till Lanken» samtlige fordrings-
egare utclela.
Z §.
Öfver DokLäliens beslut mä klagan förås i Ko¬
nungens Dogsta Domstol pä sätt i 3o Lap. i, 6 ocl,
>8 U. LättegängsLalken sägs; dock gange beslutet llet
oaktadt i verkställig!,et.
Likets 8tänilers Lank» OrundLapital, till det be¬
lopp som ak Likets 8tän<ler vill denna Liksclag blifvit
bestämöt, skall allticl, utan beräkning ak Länkens kasta
Kgendowar ocb Inventarier, utgöra en Lanken» be-
bällning utöfver cle förbindelser för bvilka Lanken
ansvarar, sa att möjligen inträlkancle Lapital-förminsk-
ning under aret, ak vinsten ersättes.
Utlåtande, K:o 16. 265
L §.
Kör livarje balkar skall, inom en manad efter för¬
loppet lierås, en öfversigt, som klart ocb fullständigt
visar Vexel-Lankens ställning, genom Likets 8tänders
Kullmäktiges försorg, tryckas ocb med allmänna lid-
ningarne utllelas, samt, efter bvarjs ars Lokslut, en
öfversigt, som visar Lanken» bela ställning.
Öfverlemna? Lanken till utredning, enligt bvall i
2 §. sägs, late rle körorrjnarls 8^sslomännen ofördröje-
ligen upprätta, ocb, pä sätt för Kullmäktige föreskris¬
vit är, utllela öfversigt öfver Länkens bela ställning.
Den skall ock sk riem vill bvarje balkars förlopp för¬
nyas sä länge utreclningen fortfar.
6 §.
Utan binder af Lanken» privilegium stande det
enskilde nu ocb i framtiden fritt att Lolag inrätta till
bankrörelse» bedrifvande, med iakttagande ak livad
om sädane Inrättningar sk Konung ocb 8tänder stad¬
gadt linnes.
7 §-
Denna Lag ege kraft ak Allmän Livil-Lag ocb
mä körtb^ ej annorlunda ändras, än pä sätt i Lege-
ringsKormens 87 §. stadgadt är.
Åtskilliga Ledamöters Leservationer medfölja.
8tockbolm den ig 8eptember 182g.
Leservationer:
Kk Hr Öfverste K..- Dä dag finner
rättvisan fordra, alt ej någon slags transactivn i Lan-
,66 6 tat s- Lane o- ocb Lag-Lltskottens
ken ej mä äga rum ifrän det att Lanken vägrat inlö¬
sen ak någon dess serie!, Iran jag, för min del, icke
undgå vika, det förra delen af 2 §. bör gifvas köl-
jancle förändrade lidelse:
Vägrar Landen att inlösa sina sedlar pä sätt
stadgat är, vare Lankokullmägtige pligtige att ifrän
samma ögonblick inställa ali Lancorörelse af Iivari
slag rist vara mä, ocb anmäle körbällandet tili K.
id:ts ocl» Likets 8vea Hofrätt.
Lnskild man, k vars 8edei Lanken vägrat invexla,
äge jemväl rätt att säciant anmäla bos kemälte Hof¬
rätt, som rlä inforrirsr LancoLullmäktiges förkla¬
ring, l,vilken inom 3:ne riagar efter erbällen rlel ak
rien gjorrls anmälan akgikvas bör.
Lelinncs riet att sedelns vägracle inlösen bärrört ak
orsak, som ej genast kan rättas, inberätte iiokLätten
rlä, ebvari anmälan allenast ak LancoLullmägtige eller
jemväl ak den enskilcie gjord Sr, körbällandet till K.
A:t Lcc.
^kk IInderLtätbällaren kir v. /ifn^ccreu/2^ >/. <7..
dag förenar mig uti den ak Hr Ofverste bär-
utinnan yttrade mening.
^Kk ilr HokLätltsLädet Lerg vo/r L/nr/e.- Lmot det
ak iiögloö. Utskottens pluralitet fattade beslut i sed¬
nare Nomentet as 2 §. reserverar jag mig, emedan jag
anser detta beslut motverka den föreslagne Lagens än¬
damål ocb tili intet göra dess verkan, dag vill in¬
skränka mina anmärkningar deremot till 2:ne ebnru
anledning visserligen kunde önnäs till flere.
Den
77t!ätsnde, N:r» >6. 267
lien korsta ak dessa anmärkningar asser det stad¬
gande alt i kall Länkens ställning är sadan att den
waste Italias under utredning, L. 8t:r böra utse Xtta
Deputerade som med ds förut förordnade 8),sslomän-
nen böra i denna utredning deltaga. Dä säledes af de
8exton personer, bvilka skulle komma att ombesörja
utredningen, 12 körnrdnades af L. 8t:r, men endast 4
as Legeringen, lärer det vara klart för en bvar att
bär! icke i sjelfva verket linnes den med Lagförslaget
»saltade motvigt till ^Vllmänbetens betryggande molde
skskningar i penni,>ge-sörbällanden ocb derafuppkom¬
mande lidanden ocb förluster, som icke, utan ali pä för¬
flutna tiders erlsrenbet grundad anledning, kan vara att
befara ak den ena 8tatMaktens ensidiga, möjligen lika
körbastade, som välmenta beslut derom.
Den sednare anmärkningen bar till köremäl stad¬
gandet "att Domaren skall pröfva, buruvida LankLri-
vilegiet skall uppköra," utan att, bvarken i den före¬
slagna, eller mig vettei ligen i någon annan, nu gäl¬
lande Lag, önnes stadgadt att i något sall LankLrivi-
legiet Kan förverkas, buru det än mä missbrukas.
Döljden bärak mäste blifva, antingen att Domaren nöd¬
gas förklara, atk eburu genom missbruk ocb öfverträ¬
delse, ak LaukLi ivilegiet Lanken blifvit försatt i till-
ständ att icke kunna fullgöra sina förbindelser ocb
fastän L. 8t:r icke vilja ersätta den yppade bristen,
kan likväl icke Lank Lrivilegiet förklaras körverkadt,
emedan en sadan påföljd icke linnes i lag stadgad, el-
>9
268 8tats- Lanco- oell f, a g- lltsk o tte n s
jer »ek beror det as Domarens godt^cko ulan ledning
as bestämd lag, att pröfva om veb när en sädan på¬
följd ma kunna inträlfa. jktt meddela föreskrifter för
8tatens Lankrörelse, utan alt be8tämma någon päföljd
sör uraktlätenbet eller öfverträdelse deraf, skulle jag
anse as ringa n^tla ocb ieke medförande någon säker-
bet; oell jag skattar för bögt elen Domare-regel, som
bjnöer n// e/om />,»' oe/r , oc^
e/ goes/^c^^ för att någonsin kunna medgifva un¬
dantag derifrån, minst i en sak af den vigt ocb det
indelande pä allmänna penninge-förbällandeu, som den
ifrågavarande.
äng ^rkar derföre, ätt pä sätt sammansatte Dt-
skottens beredning föreslagit, sednare lVIoinentet al 2
H. borde erbälla följande lidelse: "Linna 8^sslvmännen
"Länkens ställning sadan, att den ieke kan inom of¬
vannämd» 8ex wänader återställas i det skiek 1
"stadgar, anmöle de det inom 3:ne mänader bos X. N:t,
"ocb skulle ieke, inom 6 mannder elter det denna an-
"mälan skett, Lanken, genom LankoLullmäktiges eller
"L. 8t:rs åtgärd vara äterstäld till fullgörandet af sina
"lunetioner, cfa ^an^Lrrvr/egret oc/r ä//gge
8)--ss/om-i/r,re» att till utredning af Lanken i reda
"penningar förvandla alla dess tillgängar oeb dem i
"den molin de inflyta, tili Länkens samtelig» fordrings¬
ägare utdela."
Oenom delta 8tadgande, i förening med det som
innefattas i 1 lVlom. af 2 H. anser jag ali den garanti
oeb säkerbet vara beredd, som i delta afseende kan
fl t lät an de, lV:o 16. 269
Åstadkomma?, utan att nägons rätt derigenom fö, när¬
mas. Ilian att öfverskrida gränsen för deras befatt¬
ning, bafva de förenade Utskotten icke kunnat föreslä
nägot 8tadgande om L. 8l:rs sammankallande i den
olyckliga bändelse att Lanken t^r förutan ej kan i sitt
beböriga skiek äterställas, men man liar trott det gö¬
ra tillfyllest att sä lämpa tidsbestämmelsen inom bvil-
ken detta äterställande borde vara verkstäldt, att till-
räekligt rädrum lemnades, för Legeringen, att vin
den sä nödigt aktade, sammankalla L. 8t:r, oeb för
dem att genom den yppade bristens fallande afvärja
den annars inträdande päföljden af Lank-Lrivilegiets
uppliörandc, bvilket 1 intet fall kan sägas inträda L.
8l:r vliörde, enär f^ra as 8),sslomännen, som baft sig
uppdragit att undersöka Lanken? ställning, äro 8l:,nas
egne Ombud; Oeb man bär äfven ansett att, dä ^KII-
mänbetens sskerbvt ocb väl kräfver en sadan under¬
sökning, äfvensom dä Lanken mäste ställas under ut¬
redning, begge 8tatsIVIakterne böra deri lika deltaga
ocb icke en bestämd öfvervigt lemnäs den ena, alra-
minst den, genom bvilkens felaktiga beräkningar ocb
förvaltningsälgärder den inträffade oredan tillkommit
Det torde ej eller böra lemnäs oanmärkt, att eliuiu,
för att icke sära nägons, mäbända öfverdrilna, granla-
genbet, det uttryck blifvit begagnsdt "uppkäre dä Lank-
Drivilegiet'' mäste det likväl linnas pätagligt, alt de,est
L. 8t:r icke i annan ordning vilja läta della 1'rivilc-
gium uppböra sedan det förverkadt blifvit, erlördras
derom formligt beslut af X. 8vea llolLätt, soni ar
Länkens privilegierade Lörum.
27c» 8tats- Råneo- oeb li-ag-Dtskottens
läk lii Orelve 2?. ,5c^vverl», lii Orelve //»»rllto»^
Hr v. post> Hl' r>. //-rrt/»7r»LrlorA), lii' -7/ 7l/ell»^ liv
Ve/r</», Hr I'rib. Aeulers^öltl, Hr ^rllöer^rä^le ^ liv
//eg-rrrlt, lii prosten S^tLerg, lil professor //asselrot/»^
iir Domprosten //corli»^ lii Lontraetspimstsn Doct.
/>ö»/ec/^ Iir prosten 6reulllr»s^ Dr prosten Doct.
//öggllacl^, Dr prosten petterson, Dr prosten pl/srrö,».
Dr prosten //rrlrlströ,» , Dr prosten lVö,o/l», Dr pro¬
fessor pedell, Dr Dagman rVore»>s^ Dr LommerceRä-
det Vnn/esso», iir Lorgmästuren pnn^egren.- Vi loren»
oss till ollo delar uti cien ak Dr DofRättsRädet Lerg
ilo» /»»cle, i afseende ä Redactiouen iik sednare Nom»
» 2 §. algilne Reservation.
lkk Dr Rammarberren /io,sc»//u/, p..- I afseende
pä Redaetionen ak 2:dra instämmer jag lielt oeb,
iiätlet med Dr Lerg von Dinde.
8ärskildt Ilar jag lör min del ansett, att bland
de garantier mot missbruk mot en Ii. 8t:r tillbörig
Lank ingalunda kunna solsnäs /esttbncl» stadgandeo t
afseende pä lis biträden som en sällön linell, under
lorm ak Dän, lär lemna 8taten. I annan bändelse
försvinner ali lien räkerbet, som kunde linnas i lag-
Ilnclet om ett OrundLupital, bvilket icke lär tillgri¬
pas, liia säsom bittills siulls dä delta OrundLa-
pital lunna icke endast leinnas orördt ulan älven är¬
ligen öias, men det oaktadt Länkens ställning jemt
försämras, nemi. om dess liela belopp oell derutöfver
l-intes 8taten mot skulllsöi liindelser, sorn aldrig al
Lunken kuulie användas eller lruktbu, göras »eli som
Dtlätande, N:o ,6. 27,
säledes blelvo verkliga nonvalörer säsom uu lör-
Iiällunllet är med de mer än ,4 älillioner R:dr Län¬
kens 8tatslordringar, Stats- oeb Laneo-Dtskotten före¬
slagit att föra inom linien), dag loreslär ds, löre, ,:o
att bvad 8lsts- oei» Lanco-Dtskotten tillstyrkt R. 8l:r
sä väl i afseende pä återgäldandet al de summor,
som kunna komma att ä stora Lreditivet lilias, som
RiksgäldsLontorets disconträtt i Lanken under en viss
tid pä äret oei» till en viss bestämd 8umma, böra
ordagrannt, säsom de kunna komma att ak R. 8t:r
antagas, » denna lag inköras, (bällst ds säsom perma¬
nenta stadgande» torde linnas löga passande att i ett
endast till nästa Riksdag gällande Reglemente intagas),
oeb 2:0 att derefter en säl^dands §. i Rugen intages.
"l/tom Lvacl l /örnkgaenrle §. eller §§. ^rnnes 0»,-
/örnrölclk e/ Lan/e» län ttll ^tnte» r anna» orcloing
eller »»rlcr anrlr» -ull/or »tgl/u-r, ä» lruacl/ör rless
lä» rlll ensillre tt-ulgrult finnes."
tkl Dr Orelve u. ^clrvverln: dag lär till R. 8t:rs
pröfning anmäla en lagparagrapi» som Leredningen
föreslagit, men Utskotten ogillat, att nemligen
Lanken ieke lär utgifva 8edlar under valeurcn
ak blifvande lVl^nt-Dnbeten i silfver.
Detta Leredningeus förslag stödjer sig pä den erla-
renbets-sats att det är vädligt att balva allt för smä
sedlar i omlopp. De göra det verkliga m/ntet umbär-
ligt i rörelsen, oeb skulle den Lank som utgilvit dem
lalla, sä ärv med det samma Dandets rärelsemedet
272 8tats- Lanea- oek Oag-Otsk. litt. tV.o 16.
förgångne. Oet ges intet Land d^r Lauker fä utgifva
sedlar till kville» oket^dlig valeur som keist.
Nan kar inom Utskottet äkeropat allmänketsns
beuvsnilizket fö,' kikekällandet af de nu gängse skil-
tingssedlarna. IVlei, kecjvämligket är intet skäl att
göra gällande inför lagstiftaren, som kar åliggandet
stt förek^gga vädor för samkallet.
Oen sedel pä 8 sk. som infördes är 1800 gällde
dä 8 sk. i silfver; nu kammer kan stt motsvara 3 sk.
i silfver efter >66H ära myntfot. 8edlar pä sältan va¬
leur utgöra ett offentligt erkännande ak allmän fattig¬
dom; ett erkännande som likväl kommer stt stä iVs-
tionen ganska d^rt, emedan ärliga tillverkningen af
gängksra skillingssedlar kostar Lanken omkring 4»,000
It:dr ärligen oek lördrar till sitt kedrifvands ett an¬
tal af 90 personer, som dermed dagligen sysselsättas
en kortare eller längre tid.
Stats-, Vanso- oeb Dag-Iltsk. IItl., N:a ,7. 273
IV:o 17.
8lut8-, Ilaneo- oell I^r>A-I7ts1<ott6N8 utlLtanllo
i k»f866ncl6 Herr a/" , .7/. ^
frän HieI6. oell selein till Utskotten remit-
terscle itienioiial, anZäencle ii i l-äitleiteiält-
niliZ.
»I^emte 6et IVlotionären, uti vkvannämnäo memorial, sökt
viss att besättning vore icke allenast 8n6amalsstri6an6s
utan oek, i anseenäe till cless köljöer, innebäran6e en
vmenskligbet, okörenlig me6 6en liberalitet, ät bvilken
närvaranclo till sträkvaäe, liar motionären kramställt
l»uru kribet i transaetioner meclborgare emellan vore
alven en ak tilleus koröringar; buru kribet i räntas ta-
ganöe oell gikvanöe vöre, 6a besättning uppböröe, ieko
allenast en sällan koläran, utan oell en nöövänöigliet-
oell liuru ereöiten öerigenom skulle consoliöeras samt
sekret säkrast oell kraktigast motarbetas, meö cle liers
skäl motionären ansett ligga till grunö kör en fri rän-
teberäkning; öerviö likväl meögikvits att i 2tne kall,
6et ena, clä Ian lemnaöes ak publilpie IVerk, oell clet
anilra, 6a räntan ieke vöre t^äligt utkast, utan skulle
till beloppet ak Domaren utsättas, räntan boröe genom
lag bestämmas.
verkörutan IVlotionären trott att emot 6e missbruk,
bvilka L läntagare? si6a skulls korst kunna uppsta, 6et
voro ett eorreetiv, om körkattningen till en början balle
akseencle enclast pa 6e län som bäöanekter upptagas, men
öeremot ekler viss till, bögst L ar, blelve retroactivt gäl-
lanäc kör alla Ian.
20
274 Ltnts-, Råneo- ocb bag-Dtskottens
I Inledning sk bvilken motion Iler»- L/erta^ 6«-
uti ett tilt Utskotten jemväl remitteradt anföran¬
de, under anmärkning, att kragan om fri ränta kade ett
ovilkorligt sammanbang med grunderne för Vinance-
Regleringen, yttrat, att dan val insag fördelen af fri
ränta; men ansag det ej kunna päbjudas förr än Kinan-
cerne blifvit reglerade, utan att förorsaka stor viller¬
valla.
Hliuiu Utskotten äfven för deras del anse att i all-
mänbet en fri ränteberäkning, med undantag af de fall
da Ian lemnäs fran publicus Verk eller ak medel till-
börigo omyndige, samt da ränta icke är utkast, utan skall
till beloppet af Domaren bestämmas, bade eger sina för¬
delar oeb ärtill grundsatsen rigtig, tro likväl Utskotten,
tiden för öfvergå ogen dertill icke vara inne, förr än stad¬
ga i penningeväsendet vunnits; till följd bvaraf Ut¬
skotten ka till Ilikets Liander bemställa:
buruvida ej den väckta fragan om en fri räntebe-
räkning ma för närvarande förfalla.
Den 29 5ep tern ber 182g.
Utlåtande, K:o 18.
lV:o 18.
8lnl8-, Zuneo- oell I^-IIl8liollens lill",lande,
i anleäninF ak Ivon§1. lVlajils till Illslcolten
remitterade Mrliza Drojiosllion ak <Ien 6:le
sisllidne Nnrlii, unZaencle köiänclitNA oell
lil lä AF i ^nsvariAlletslaAarne kör Ikikels 8tän-
clers I?u1lnlä1iliA6 i Ibmlmil oell kliliSAiillls-
6ontoirel sunrt Oireeleurerne viel I^äne-Lon-
loiren i OutlrellorA oell Naimo.
I^ongl. lVlaj:ts okvanberörde bladig» proposition linnes
vara ak följande inncbäll:
"Dfter slutet ak 182Z ars Riksdag blek till Kongl.
Naj:ts pröfning ocb antagande okverlemnadt ett ak R-
Liander uppgjordt Förslg i/// ^/ör r/c
/lri^serrs /oro/vf/racfe Dmecteurc/vre Drsco/rt-
k7o/rtor>cn r Höt/reöorg ocb /l/r/nrö. Vid granskning ak
detta bagkörslag befanns detsamma i 6 §. inneballa föl¬
jande stadgande: Ö/ver f/ts/ag r e/sss-r ma/
bnnn-r va/ r/nr/erdämg-r /esvtrr bos ,/kong/. »n/ö-
r/orb r/e/r som genoor //o/^/rättmrv
bes/ni /-///>> ö /md/crrar/ ^cir/nsirg /)//ectcnrsbe/btt/rörge,r ^
ebl>ac/ //o/^-/?ärtetts bes/nk ä/rr//vrs c//r,' ?c/>e ^ e//er de,r
b/^g<rnr/e /rbe r s/,r /orettämnde öe/iktt/ttttg bn/r-
?ra örsättas »tom <r/ /». Vtä/ir/er.
/^f ett sadant stadgande skulle bakva följt, attebu-
rn den köteslagne lagen medgak en under tilltal ställd
ocb genom Hok-Rättens Dtslag kran sin befattning skild
276 Ltats-, Lanea- ock Lag-Rltskott'ens
Directeur att deruti söka ändring, vn sädan ändring i
sjelfva verket karls varit för konom onyttig, enär kan ^
älven i clen kändelse Dögste Domstolen prökvade kanoni
oskyldig, likväl icke kunds i sin befattning äter insättas.
Dä Kongl. lVkaj:t fann ett sadant föikällande vara
i strill med kvaci som anses rätteligen tillkomma Lag¬
skipande makten, kälst i lräga om en tilltalad persons
ansvar, Dogsta Domaremagtens kefrielsedom derigenom
komme att sakna full kraft ock verkställigket, fann
Kongl. Aaj:t Lig icke kunna gilla ock antaga kerörde
§. såsom stridande emot de i Regeringsformen stadgade
grunder; men dä det var af mycken vigt, att Riksens
Ltänders ifrägavarande Owkud vid förvaltningen af en
betydlig del af Länkens rörelse-capital, icke skulle sak¬
na en fknsvarigliets-Lag, samt det dertill uppgjorde Rör-
zlaget, såsom inkommet elter Riksdagens slut, leke kun¬
de erkälla den kekandling, som uti 87 §. Regeringsfor¬
men omtalas, ock dessutom den ifrågavarande §. icke
fanns innekälla stadgande», kvilka stodo i oskiljaktigt
samkand nied Rörslaget i öfrigt, sa att genom uteslu¬
tande ak samma §. rubkning i Rörslaget i det kela kom¬
me att ega rum, länn Kongl. lVIajrt käldre än att all
fräga om särskild ^.nsvarigkets-Lag för Directeurerne ^
Discont-Lontoiren skulls förfalla, Lig köra antaga den
utväg, att nied uteslutande ak 6 §. i kerörde Lagför¬
slag, detsamma i öfrigt antaga ock till efterrättelse lä-
ta utlärda, i enligket k val med en slik Knsvarigkets-
Lag under den 8 ^Kpril 182^ blifvit till allmän efter¬
rättelse kungjord.
Da likväl ett lika keskallädt stadgande, som det
Kongl. lVlajit salunda, i afseende ä Directeurerne i Dis-
Dtlätande, K:o ,8.
277
eont-Rontoiren, föiklarat Lig icke kunna antaga, ks-
fuines uti <le under den r Itlaji 1810 utfärdade tvenne
Knsvarigkets-Lagar för R. Lt:s RuIImägtige ! Lanken
ock Riksgälds-Lontoiret, anser Kongl. lVkaj:t Lig köra
till vinnande af enliet i Lagstiftningen, a detta förliäl-
lande fästa R. 8t:s uppmärksamket. Kongl. lVlaj:t, som
icke i minsta matto as^ftar någon inskränkning i den
rätt 66 ock 67 §§. Riksdsgs-Oidningen tillägga R. 8t:r
att meddela föreskrifter i afseende L deras Rullmägtigs
i Lanken ock Riksgälds-Lontoiret, utan endast ville gif¬
va den pä Lag grundade kelgd ock kraft ät Högsta
Domaremagtens i Kationens ock Konungens namn ut¬
färdade keslut, som sa mycket mera kör detsamma till¬
komma i ett ämne, der, a ena sidan, icke ens ksnad-
ningsrättens utölvande kör ikrägasättas — en kelgd ock
kraft, som nu mera är sa mycket lättare att ätergilva,
sedan alla k^ra Riks-Ltanden, kvar för sig, vid kvarje
Riksdag pläga utse Luppleanter, kvilka, i kändelse ak
förfall eller afgång, inträda i de valde Ordinarie Rull-
mägtiges ock Directeurers ställe, oek således kunna för¬
rätta tjensterne i stället för den eller de RuIImägtige
eller Directeurer, kvilka kunna vara ställde under till¬
tal; Vill kärigenom, efter att kafva kört Högsta Dom¬
stolen ock Ltats-Rädet, föreslå R. 8t:r en sadan förän¬
dring i io §. af fKnsvarigkets-Lagsn för RuIImägtige i
Lanken ock 11 §. ak den för RuIImägtige i Riksgälds-
Oontoiret, samt ett sädant tillägg i Knsvarigkets-Lagen
för Directeurerne uti Discont-Lontoiren i Oötliekorg ock
Naimo', som innefattas i följande nzm redaction:"
"Lr den tilltalade eller äklagaren missnöjd med
Dok-Rättens dom i desse mai, ege kan att dem
älven, i den ordning i allwänket för brottmål är
278 8tsts-, Dsnco- oell Dag-Dtskottens
staclgsclt, anföra besvär, bvilks bos Konungen i Dess
Dögste Domstol upptagas oell prökvas.
Lr pullmägtig (Direeteur) genom Dok-Rättens Dom
körklaracl förlustig clen bonom ankörtroclcla befatt¬
ning, vare bsn trän utökningen clerak skilcl, intill
cless Högste Domstolen sig sluteligen utlätit.
Rlikver sällan clom sk Högste Domstolen uppbäkven
oeb clen tilltalacle bekiiacl, ätertage Iian gensst sia
tjensteutökoing. Dvaclan slik clom sk Dögste Dom¬
stolen saststälcl, ras clen sälunöa clömcls pullmäg-
tigen (Directeuren) ieke kanus uti befattningen
återinsättas, utan genom n^tt val sk veclerböraucls
R,iks-8täncb"
Oell sr jemte clenna Käcligs proposition kill Ut¬
skotten remittersclt ett st Herr Aoren^vrsk^ /'>rc?,VL
Deonccrck^ inom Kiclcl. oell ikcleln i timnet skgikvet ankö-
rancle, uti bvilket Herr Ao^e,reuist bukvuclsakligen lör^
klarat: stt clä Riksens 8tsncler kör öerss uti Ansvarig-
bets-Dsgarne uttryckte rättsbegrepp tsgit ledning sk
sjelfva Oruncllagen, livsrmecl tknsvarigbets-Dsgarne i an-
seencle till clerss Znclamäl oell siktning voro fnllkom-
ligt analoge, skulle K. 8t:rs bifall till clen Kongl,
pivpositionsn kunns föranleda till det omdöme, stt
någon okullkomligbet skven vidlädar 35 §. i Drcmdlagen;
stt oin R. 8t:r sksscle sig oel, pä Dogsta Domstolen ök-
vciK^ttade rattigbeten stt prökva oell bedöma elen me>^
raliska delen ak krägan, bvarpä elen Rong!. propositionen
bade afseende, eller förtroendet oell clen derilrän oskilj-
sktigs rsttiglleten kör pnllmägtige eller Directeurer, stt
gensst äterlsga tjensteutökningen, skulle Ii,. 8l:r 1 vell
Dtlätande, l^:o 18.
279
mecl cletssmms, körneks sin egen förmåga oeb vilja,
att utöfva de prserogaliver, livilka ak ingen annan
magt kunds innellskvss; oell stt, clä clet vore R. 8t:r,
som antogo pullmägtige i Lanken oell Riksgälcls-Dontoi-
ret samt Direeteurerne i Diseont-klontoiren, livilka alla,
enligt 66 oell 67 i It. Orcl., Ilorcle ovilkorligt rätta
sig elter cle Instruotioner, II. 8t:r kör clem utfärdade,
sä kuncle oek ingen annan, än R. 8t:r, tillkomma, att
återgifva sine Dullmägtige clet körtroevcie cle egt, men
körlorst; upps llvilka skäl Herr Aoseuc/urst ansett clen
Kongl. propositionen ej kunna bifallas.
Vid granskning ak K. älaj:ts Kädiga proposition !
cletta ämne, Lafva Utskotten ej kunnit clenssmma inne¬
fatta någon anledning tili cle karbägor, bvilka Dr Aa¬
se,ruurst sökt väeka emot clensammas antagancle eller till
clen sk Dr klosé,r^ursk yttrade mening, att ett bifall till
samma Käd. proposition skulle innebära någon slags öf¬
verlåtelse pä Dogsta Domstolen ak en K. 8t:rs bittills
killkommancle rätt, att ät en deras pullmägtig eller Di-
reeteur återgifva cless tjenstebefattning; utav tro Dtskot-
ten framställningen i K. lVIaj:ts ?läd. proposition t^cle-
ligen ådagalägga, att genom clen föreslagna körändrin-
gen allenast ät Dogsta Domaremagten förvaras rättigbe-
ten, att, mecl gällancle krakt, änclra en ak IInder-Dom-
stol kälcl Dom, i bändelse Dogsta Domaremagten kinner
Dagen oeb rättvisan clet korcira; i bvilken bänclelse clen
tilltalade Kullmägtige eller Direeteuren mäste anses bi-
bebällen vicl clet ak R. 8t:r bonom lemnscle körtroencle,
pä clen grund, att bsn samma förtroende ej nägonsin
förverkat.
I beti aktsncle barak oeb clä clet ystridigt är ak vigt,
att Kusvsrigbets-Dagarne kör R. 8t:rs 1'ullinägtige oeb
280 Stats-, Lanea- oel, Lag-Vtskottens
Oirecteurer äro i öfverensstämmelse med ej mindre all¬
männa rättsgrunder, än den i Liket gällande Rättegångs¬
ordning, tro Utskotten, i liki,st med den at' K. lVIaj:t
lVädigst yttrade åsigt, en förändring erfordras nti I,vad
Littils i förenämnde afseende varit stadgadt ocl, före¬
slaget, men kalva, vid jemförelse af 9 §. uti lknsvarig-
Lels-Lagen för L. 8t:rs krulln,ägtige i Lanken samt io
§. af den för L. 8t:rs Lullmägtige i Liksgälds-Lontoi-
ret med 5 §. af lKnsvariglrets-Lagen för Direeteurerne
vid fjiseont-dontoiren, den 8 ^kpril 182^, trott denna
ändring lampeligast kunna vinnas pä det sätt, att vid
9 §. i lKnsvarigLets-Lagen lör It. 8t:rs LuIImägtigs i
Lanken oell io §. uti den för LnIImägtigs i Liksgälds-
täontoirel, tilläggas orden: oc/r «//rä//e sr'g ttMrr/rre/ Drr//-
//rägtrg /La/r rrtö/nr/rge/r -r/" sr/r /-e/irttrrr/rg^ r'/rtr//c/ess /rrr/r
ö/r/ärtt ge/ro//r /-rg-r ^err/tvrrrr/rc/r e/o//r ^rr^äncD
samt att i ^ §. af ^Knsvariglrets-Lagen kör Discont-
Dir eeteurerne orden "intill dess Hok-Lä tten i frägan
döuit," andius till: rrrtt'// e/ess e/e/r tt//trr/rrr/e /-///-rvt ge¬
no//, /agrr ^rrr/tnrr/r/rc/r e/o//r //-/Hr/.
Oä till följd Lärak ur 3 §. af tknsvarigLets-Lagen
för Lanco-Läillmägtige samt ö §. af /Kusvarigliets-La-
gen för Liksgälds-Lontoirets LuIImägtige, skulle utgå
meningen: "IlolLätten prökve dä först om mälet är ak
"sädan keskaffenliet, att den anklagade Lör under Lät-
"tegängen ilräli utösningen af den Ironom anförtrodde
"Lanea- (Liksgälds-) förvaltningen skiljas;"
samt 10 §. uti ^.nsvariglrets-Lagen för L. 8t:rs
LnIInrägtige i Lanken, ii §. af den för Lulli,rägtige
i Liksgslds-Lontoiret, oel, det Llikvande tillägget till
Utlåtande, K:o 18.
^knsvarigLets-Lagen för Oiscont-Oireeteurerne skulle in-
skränkas till följande lidelse:
rre de/r tr///rr/rrr/e e//er dlc/agrree/r /rrrssnö/,/ //rer^ //o/'
/lät/ens do//r r c/esse nrrr/^ ege /ra/r att //ere/vcr^ r r/c/r
orr/rrr/rg r rr/Z/rrrrrr/rc/ ^/o> /-rott/»»/ Le star/grre/^ a/l/o/ a rr/r-
e/eer/L/r/grr LesvLe, /rv/Aa /ros /vo/r»/rge/r rrtt' Dess //ögstrr
Do/zrsto/ rr/r/r/agas oc/r ^reö/nas.
OeL ka Utskotten alitsa Lärmedelst tillstyrka Likets
Liander:
det mä ofvan äLeropade M. i lknsvarigLets-ha¬
garne för L. 8t:rs Lullmägtige i Lanken oeL Liks-
gälds-flontoiret samt för de af L. 8t:r körordnadv
Oirecteurer i OötLeLorg oeL Nalmö, gifvas täl¬
jande lidelse, nemligen
§- 9-
rrtt' ^/rsvrre/g/rets-rLrrge» /o> /?. r5t.es /ttr///,r-igtt'ge r
rbrr/r^e/r^ oel,
§- 10.
rrti 2^/rsvrrr/gLets Dage/r /oe Livets r5t.es Frr////rLg-
ttge /' Lr^sgä/r/s-f7o/ttor/er.'
LörLr^ter Lnllmägtig sig i något af förutnämnde
fall, emellan Levisionerne, eller dä Liksens 8tän-
der ej äro tillstädes, anmäles oell Leikras sädaut
af Liksens 8tänders Ius»itia:-OmLudsman: oel, afLälle
sig tilltalad Lullmägtig frän utökningen af sin Le-
fattning, intill dess Iran I,likvit, genom laga kraft¬
vunnen dom frikänd; oel.
282 Ltats-, Råneo- oeb bag-bltslottens
§. 5.
^fn5var,g/l6k?-bagcrr /or Dr>?corrk-b)rreckettrerrre
r 6lok/re^org ocl ^l/a/oro.'
Upptäckes st RnIImägtige i Lauben eller sk Re-
visorerns sä»lant unilerlätancle, ökversbrillanöe el¬
ler akvilanöe krän Reglementet neli öfrige köre-
sbrikter, bvarä ätsl kölja bör, anmäle cle »let ge¬
nast tins Rilets 8tän«lers kustitisö-Omburlsman, bvil-
lcn aligger att ställs »len eller cle sk Direeteu-
rerne, oin bvillen eller bvilla en sällan anmälan
slett, under tilltal inkör 8vea llok-Rätt, oell ak-
bälle sig »lenne eller desse ak Oireeteurerne kran
utökningen ak Direeteurs - befattningen, kran »let
anmärlningen ak Lanco-Rullmägtige eller Reviso¬
rerna slett, intill dess »len tilltalade blifvit ge-
noin laga lraktvunnen Dorn friland.
§- 3-
nkr ^/rr>?n»rrrg^ek^-bag6n /or Rrrnco-bb//rrrä'gkrge.
Leträdes Rullmägtig att ak försummelse eller egen¬
nytta liakva underlåtit, ökverslridit eller akvilit
lkrän »le köreslrikter sorn Råneo - Dtslottet eller
Revisorer, enligt 72 §. Regerings-Rormen oell 70
§. Rilsdags-Ordningen ineilöelat, eller i gällande
Lanco-Ordningar till bestämd :itlv<Ina»I stadgade
gro, ina mälet genast Iros Rilsens 8tänders kusti-
tiss-Om budsinan anin slas, bvall<'n äligger, att det-
sanilna sl^ndsamt Ros Konungens oell Rilets 8vea
Dok-Rätt al laga. 8lulle, ekter anställd laga un-
dersölning, »len anllagade bebnnas brottslig, kal¬
les lian, utom i cle kail elen na bag serslildt
Dtlätande, K:o l8.
28Z
gikver, till ansvar oeb ersättning ekter omständig-
beterne, enligt i8:»le Oajiitlet llanclels - Lallen,
samt
§. 5.
nkr ^knsvarrglrekr - bageri /or Rr^gäVr/s - k7o,rkor'rekL
btt//,/rägkr'ge
Leträties Rullmägtig att ak körsnininelse eller
egennytta bakva underl ätit, ökverslridit eller akvilit
ikrän l»va»l Reglementet i en eller annan matto
till ekterlekna»l stadgar eller Rilsens 8tänder eller
Deras Revisorer köreslrikva, mä inälet genast an¬
mälas bos Rilsens 8tänders kustitise-Ombudsman,
Rvillen äligger att »letsamma slzilldsamt bos Kongl.
Lvea Dok-Rätt allaga. 8lulle, ekter anställl laga
undersölning, »len anllagade bebnnas brottslig,
kalles ban, utom i »le kall »lenna Lag serslildt
urtager, till ansvar oeb ersättning ekter omstän-
digbeterne enligt 18 Lajr. Dandels-Lallen: vebslu-
teligen
§- i o.
»kr ^/nLvarrg^ekL-bagcrr /or Rr^ekL /ä'karrr/erL b»r//rrrag-
trge r kta/^e/rv
§- m-
a/ ^mvarrgäek^-bagcrr /or Rr/ieks »5känr/ers bl»//r,rag-
krge r /bXsgä^-tlorrkorrek, oell
ö//varrr^e krWggek nkr ^rrsnarrglrek^-bagerr/or b)rrec-
kearervre 21/»/ btrleorrk - tlo/rkorre» r k-ok/leborg oc/r
R/a/oro.
284 8tatr-, Lanea- oell bag-Otsbottens
.4.1' lien tilltalacle eller äirlagaien missnöjö meö
Oof-IIuttens Oom i clessa inäl, äge lion att der¬
öfver, i clen orclning i allmänbet tor brottmål
stacigaclt är, antora unöerciänige besvär, l,vilia bos
Konungen uti Oess Högste Domstol upptagas oeb
prökvas.
Mgre beclamöters särsiilclte mening bitogas.
Oen 9 Oetober 182g.
Iteservation.
Ät Herr Orekve vo/r 8c/rvverf,r.-
Ott tullmägtigsiap sr ett förtroende som ian a-
teriallas. It. 8t:rs rätt ritt pä för bon cl forilura förtroen¬
det ätei iullaclt, enär öerus OuIImägtig blifvit genom
8vea Ilof-Hätts Oom ansecbl borr» frun tullmägtigsiapet,
riet vill sägu törtroenclet, siilias, finnér jag ieie bunn»
riem bestritlus, sä vicia cie linnu lämpeligt att göra lien
gäliancie, bviiiet jag för mia <lel tillst^rier.
Ileir /?o^e,rL/ac/, /?., Herr professor Ferre//, Herr
Orossbanciluren /federman, Herr //e^f/rgrrrs, Herr bag¬
man ^/ont/rcrn oell Herr iiorgmästai en /,anc/cgre,r, bakva
i eleana reservation sig förenat.
Otia tanöe, K:o 19.
285
N:o 19.
8tat8-, Lanoo- ocli OaA-IIt8liottc!N8 utlätancle i
anleclnin^ ak clol8 Herr ///e/knv, 6., kran
Ii. oclr till korenaclo IIt8ltott6n reinitte-
racle Noinorial, anAaenclo körn^aclt köi 8lr>^ till
8taclAa örn invi8niiiAar 6N8lii1cl6 l?er80ner
oell Lolag emellan, clel? oelt Uriliorro Foi/ev,
inom 8amma 8täncl väoltta, nion allona8t
till 8tat8- oell lk>aA-IIskotten romitteraclo
motion oni ut kär clan cl et ak en korka ttninA,
8oin tillät unller vi886 villtor en8ltilele a88i-
Lnatiouer8 utAikvancle.
^f Herr K/ertcr är uti förenämncie inemorial zcr-
iaöt, att clet Ko/s/ag NÄ ^5/nr/ga o»r f/rvrs/rnlg-r»', so,,r
e/?reÄa/r ens^r/Äe Äersone»' eÄer Äo/«g b vi Uret
uncler 182a ars Liisöag bos X. l>Iaj:t ak 8täucierne an-
mältes, '^) men «iä ej vann Käciig 8anetion, bufvuclsaili-
gen ur clet uppgitne siäl att enligt samma förslag viri
uraitlätet gelöancle ak invisningarnes belopp lÄo// Äro-
cc»ts rä,rta -varrt ^orcucrc^Mc^ ^sättnr/rgsrriä/lg/ nu mät¬
te meri toraniiring cnciast i elen omstänöigbet eller meri
nec^s-ÄOlölg »/ r/en r 9 §- cr/' s<r»r,«cr /orsfag om?rä»?nÄs
Ärocenks rant-r NÄ cir /rn//" Äroce/ct r /»»/racÄn ä
nvo inför Ibronen framläggas. .
Herr Orilicrre Äor/cs motion innefattar äter jem¬
te ^rianciet clet fribet mätte 8 venst.a folie t älergitvas
Likanå litt k. 8t. prat. 10 8aml. 2 bimäet pag. 162.
286 8tats-, banco- ocb bag-IItsb ottens
att begagna ensbilde Orediten sä väl i assignerings- som
i bevers-ocb Vexel-väg, enär desse trenne utvägar stöd¬
de sig gä alldeles enabanda grunder af allmän lätt oelr
allmänt kelios, begärs» det b. 8t. ville I,n8 Xongb lVlajrt
i underdänigbet anbälla att en allmän författning mä
utfärdas, 8om tilläter ensbilde assignationers utgikvands
med vilkor kitt assignationerne i libliet med bvad om
Iteverser är stadgadt, /-ö/vr 2',r/,r arrk/nge» a/" ntg//b'are/r
egen/rän^/gkoc/r »red >5r'giA ^/o>se(L/e e//er ocL
tvä,me /,erso,ier Lenrtt/rar/e^ 8k>mt att de, i lili bet meri
livar! om vexlar är köresbrikvet, Lora -7/ /»>-rr oc/r e»,
t/e»r enrottager oc/r lltgi/r>e/', enrko^er-r^; dertill ännu,Iet
försigtigbetsmätt syntes briberre» bunna läggas, ett r/e?-
se a^s/gn-rttö»er rc^e ^/rnge ^e/o^>/ver unr/erLttge ,00
/f r/r F-rnco.
Utskotten, bvilba med stöd ak 43 §. bibsdagsordnin-
gen ansett 8ig brinna gemensamt bebandla desse tvänns
Alemorialer säsoin med livaiandra stående i sainband,
bafva vicl gräfningen sk (le clerrrti förebommands trä-
gor, sä väl funnit alt efter bättsgrund clet icbe bör för¬
vägras en8lrilcle gersoner eller bolsg, kitt till akbördande
ak gälö fä lemna anvi8ning ä någon deras bo8 annor
man ägancle fordran, ebvad den8amma8 belägg lemnar
tillfälle att 8tälla anvi8ningen ä 8lörre eller mindre sum-
ma, 80m ocb med afseende ä den lättnad ocb lilligbet
denna i 8ig sjelf lotligs utväg att lata en fordran eircu-
lera, sbulle i allmänna rörelsen ästadbomma, trott, det
nägra binder ej böra ak b>gg8tiftningen lägga8 kör be¬
gagnandet af denna rättigbet, utan allena8t sadane vil¬
kor dervid fästas, 80m bunna i möjligaste matto före¬
bomma missbruk oeb deraf bärfistaude allmännare 0-
IZgcnbeter.
Utlåtande, l^:o ig.
287
lill vinnande äter at detta ändamål bar det sprits
Vibotten vara ak yttersta vigt, det 8ädane blMigbeter
ocb invecblade formaliteter, som 1828 ärs förslag till
en del innefattar i afseende ga de bändelser, dä braf
för en sadan lögande invisning mäste i laglig väg göras
gällande, nu mä undvibas, bvaremot Utskotten förde¬
ras del ansett nägra lämgligare, mot ändamälet mer
svarande, föresbrifter iebe bunna vidtagas än de, som !
allo öfverensstämma med bvad bågen stadgar i afseende
gä ensbilde gersoners logande körsbrifningar, derigenom
ecb under tilliba lemnad rättigbet till invisuingars ocb
assignationers utfäi dande, trvebte eller graverade, dä de
ä större summor l^da, all gagnelig fribet, efter Utsbot-
tens omdöme, blefve beredd att bunna ä ägande for¬
dran gifva bänvisning ocb ensbild Lredit begagna.
bnligt desse äsigter sä Iltsbotten, med fränträdande
sf det förslag b. 8t. vid sist lorllutne bibsdag till X.
Naj:t ökverlemnat, nu tillstyrka X. 8t. bos Xongl. älajrt
r underdänigbet föreslå:
att med ugbäfvande ak Xongl. förordningen den i3
lulli 1818 angäende bandsbrifne, gä 8edelbakvaren
eller Ordres ställde, invisningar eller sä kallade as-
signationers belopg mätte stadgas, att invisningar
emellan ensbilde personer eller bolag inom bibet
mä bunna ställas L bvad summa som bälst, större
eller mindre, under dervid fästade vilkor: att ä
en summa ak ivo b:dr L:eo eller derutöfver invis¬
ning kär utkärdas, ej mindre bandsbrikven än try ckt
eller graverad; att dä invisningen ä mindre sum¬
ma l^der, densamma mäste vara bandsbrikven, att
invisningen eller assignationen alltid bör vara stäld
till viss man eller Ordres, samt att i öfrigt bvad
?.88 8tats-, Lanea- oell Lag-Iltskottens
Allmänna Lagen oell särskilds körfattningar före¬
skrifva rörande sä kallade löpanäs skulilsedlar,
vare sig i afseende pa sormen för deras giltigLet,
Letalnings-ansvaret eller Ilvad körliällandet vara ina,
i allt klikver gällande för desse slags invisniugar
eller assignationer.
Den 9 Oetoker 182g.
lV:o 20.
8ias8- oeli Laneo-I7t8lxoslen8 Letänliande, i
»sseende ^ä kolaren i de frän liifs^älds-
Lontoiret i.ilgifna 8lviljem^nIi8-p>o1l6tt6r.
Vi,l 8tats- oelr Laneo-Dtskottens genlensamina ös-
verläggningar, livilka ikland annat kast till söreinal
att kestäinina utelöpande Ledelstoeken, kör livilken,
vi>l en skeende silkver-utvexling, erforderlig reel sond
skall vara att tillgå, l,ar körekonnnit, kurusorn, enligt
Likets Ilöglod. 8tänders Leslut, vlcl sista Lagtiina Liks¬
dag är 1823, Lanken ansvarar för de vid sainina ars
slut utelöpande, srän Liksgälds-Lontoiret utgisna (lre-
ditsedlar saint koppar-skiljein^nts-polletter till en sam-
innnrlisn.nl sunnna af L:dr 6,087,643: 34- 6. svarande
inot L:dr 4,026,095: 89. Lanea: att polletterne, 8oin
uti sörstlierörde sunnna inkegripas oell äro utvexlads
urat L:dr l,4>956: 2. Z. i Dreditsedlar, oell esler kvil-
ken grund de älven konnna att inlösas, innekälla 45l
8k:pd
DtIät an ,! e, D:o 2
8k:pd 9 l.:pd7^ skälp. Doppar, Ilvars värde, ester in¬
köpspris, ännu upptages liliand Liksgälds-Lontoirets till¬
gångar Nled en sunnna ns L:dr 27,745: 36. 6. L:co.
Dnär nu, pä 8ätt okvansörinäldt är, knppar-pnl-
letterne, om oell när de presenteras, skola, ester de¬
ras nninnvärde, enligt i8o3 är8 Lealisations - grund,
as Lanken inlösas, kafva Utskotten ansett att sjelfva
kopparen i polletterne kör komma Lanken till Kodo;
lrvadan Utskotten skolat tillstyrka, att uti Liksgälds-Don-
toirets räkenskaper sör innevarande är 1829 värdet ak
kopparen i skiljem^nts-polletterne It:dr 27,745: 36. 6.,
sou» kland tillgängarne är upptaget, varder akskrikvet;
oel» att dereinot uti Länkens räkenskaper sör nvss-
nämnde är, sarvin sond kör polletternes inlösen, upp¬
tagas 4^l 8k:pd 9 L:pd 7? skalp. koppar, uträknade
till penningar ester det i Lanken antagne Doppar-pris.
Den 19 Leptemker 1829.
. U:o 2 7.
8tat8- oell 6tmoo-IIl8kollon8 lVlomoiänl, i :rN-
leclitinA :>f ie8^66live ?ltlv8-8iäit(1en8 6e8lul,
i »sseeittle ^ä do :>5 Illskoltoii, uli Letän-
Ivtmdol l>«io Aifne lillgl^rlinillleit i l'rä-
AA oui m^ut1)68tiiinuittFeii oell lleliiietl ze-
llietl8ltap enande ämnen.
8o,n, vid jeinkörelse ak Liks - Äändens i sörenäinn-
de vigtiga sak sättare vell Iltskotten genoin Drotoeolls-
2l
8tats- ocli Kaneo-IItskottens
Utdrag, meddelade beslut, desamma i vissa delar
funnits val'!» ak saria» skiljaktigbet, att något k. 8t:rs
beslut ej ira» pä dem, »neli bestämdbet, grundas, kä
Utskotten, till följd ak elen i 7a §. Kiksdags-Ordningen
gikna föreskrill, med anmälan oin lietta förllällande,
kön kr. 8t:r nu framlägga lie ak Utskotten uppgjorile
förslag till saMmanjeinkning ak Kiks-Ltäixlens särsk i Ille
yttranden, till antingen ett encla gemensamt lieslut eller
tvenne alternativa »neningar, pä «let, i senare kallet,
desamma, i den ordning okvanbe, opade §. stadgar, mä
bunna konnna under omröstning, till afgörande med k.
8t:rs rätt, inom 8tats- oel» lianco-kltskotten, förstärkte
till en Rämnd, sä att kedamöterne blifva trettio afl,var¬
je 8tänd.
ikttnc/e,r 7., uti det akgikne betänkandet lV:o 1.^
är ak alla f^ra kiks-8tändcn bikallen;
men under körbebäii, ak V. 8orgare-8tändet, "att
'vid pröfning ak ,a:te puncten, närmare förklara ut-
"tr^cket e/ter 7§§^ är.i 7,r^n//ok^" samt ak kl. Londe-
"8tändet, ej mindre, "att, oaktadt detta bikall, 8tändet
"ina kunna särskildt besluta om afdrag kör slagskatten,"
än oek, "att kör kealisationens tillvägabringande, icke
"mä komma i kräga upptagande al 8tatslän, eller ut-
"gikvande ak förbindelser pä 8tats-Verkets skuld, pä
"sätt »3:de puncten, bvilken i sammanbang bärmed ak-
"slogs, innebäiler."
Oeb är sälunda ak II. 8t:r bikallet 8tats- ocb ban-
co-Utskottens i första puncten ak betänkandet K:o »4
gikne tillstyrka»»: att Laucosedelns silfvervärde nu mä
Utlåtande, N:o 2».
bestämmas till 2z k:dr eller ,28 sk. i sedlar för 1 Il:dr
i silfver e/ler' 7§§^ ars
Utskotten vilja i ökrigt vid krainställningen ak i2:te
puncten sig ^ttra öfver de ak borgare- ocb Londe-8tän-
den, med bänseende till slagskattens inläggande i min¬
tet, vid denna punct gjorde körbebäll oel» tillägg.
Verkan äter ak bonde-8tändets gjorde tillägg: "att
tteattsakmnens t/ttväga^rr/rgantte ma ^om/na r
^^/>aga a/>/»ttrgaadc af ^tatt/a,r etter rttg/fva/rde a/'/or-
^ttaäntttter 7x1 .^/at.s-^er^ett s^-tttt^ /iä vätt id:tte /»aac-
",e,r maeäätte,'" kommer vid sistnämnde punct under
pröfning; mea enär de öfrige trenne kiks-8tänden u-
tan nägot sädant tillägg bikallit Utskottens förslag i
första puncten, ocb 3:ne 8täncis sammanstämmande be¬
slut ej kan, ined tillämpning ak 69 §. keg. koimen,
till kraft ocb verkan försvagas ak det fjerde 8tändets
derikrän skiljaktiga yttrande, mäste ock detta tillägg
bär förfalla.
tt»nettr»re 2 ocb 3 äro ak 8amtelige kiks-8tänden
bikallne.
ttnnett» ^ !»ar till bukvudmomenlet blifvit ak alla
8tänden antagen, »ned endast den förändring, inom
trenne 8tänd, eller II. kidd. 0. fkd., V. Lorgare-8täu-
det oel» II. bonde-8tändet, att, i anseende till nu för¬
ändrade lörliäHanden, skulle utur redactionen uteslutas
8tats- oell Banco-Utskottens
den i Beknipanäet upptagne specilicera<le 8umma ak
livijen summa alitsa kommer att ur detta ino-
ment utgä.
Alom. a^Bar Blifvit af alla kvra Biks-8tänden Bi¬
fallet.
Vid Alom. är af V. Lorgare-8tändet med an¬
ledning ak 8tändets i 2o:de puncten fattade Beslut, gjordt
följande tillägg: "Bvaidörutau Lanco-Bulluiägtige äga, att,
''ont sadant erfordras, ytterligare silfver för Bankens
"vinstmedel inköpa;"
men som de öfrige trenne Ltänden sammanstäm¬
mande Bifallit Utskottens förslag i detta moment, för¬
faller förenämnde, ak Lorgare-8tändet gjorde tillägg.
klom. e- är väl af Bläste- Borgare- oeB Bonde-
8tanden olörändradt Bifallet, men Bidd. o. tkd. Bar ur
detta mom. uteslutit oiden ^ca/cn/eracle tr/l F^ooo /l.af/'
slZ/Ber /ö/' kvar/e droeB som uteslutandet af denna
specilication öfverensstämnier med 3 8tänds Beslut att
ur /j:de puncten utesluta dea der speciLcerade summan i
anse Utskotten sig Böra Bemställa:
att ll. Bräste-8tandet, V. Voigare-Ltandet oeB lk.
Bonde-8ländet mage med Bädd. o. ^kd. sig förena i
denna redactions-förändring, genom Bvilkens anta¬
gande mom. erBöll följande ordal/delve:
de under samma tid ärligen ingående 2 procent
af de BasligBetsIän B. 8t:r 182^ Beslutat.
» „ Q
v
Utlåtande, Ato 2 k.
Bunctcn 5 är afBorgare-8tändet akslagen^ med för-
klärande "att, vid silkverutvexlingens företagande, silf-
"ver ma Bos Banken linnas, i förBällande till sedelstoc¬
ken, såsom 5:8, utan afdrag af alla förskotts Be-
"lopp;" men sk öfrige trenne Biks-8tand godkänd, till
följd Bvaraf densamma kommer att olörändrad gälla så¬
som B. 8t:rs Beslut i denna del.
Bmrcten 6 är af alla kvra 8tunden Bilalien.
-k „ »
Biurcte/r 7 är ak trenne 8land oförändrad antagen,
men ak det fjerde eller V. Borgare - 8tandet Bifallen
"med uteslutande af orden: e/ter ärs i
"anledning af det vid första puncten fästade förBeBall."
Da detta förBeBall är Beroende pä de Beslut II. 8t:r
kunna fatta i afseende pä de i första puncten omnämn¬
de olika meningar, Bvilka i den i2:te komma under
pröfning, föijer deras:
att samma förBeBall förfaller, sä vida Bidd. 0. A.-
delns samt Bläste-8tändets Beslut i i2:te puncten
Blifva B. 8t:rs gemensamma;
B varemot, i Bändelse Borgare- eller Bonde-8tän-
dets Beslut 1 i2Ne puncten Blikver antaget, orden;
e/ter är.s r/r/nt/ot ej Beller, vid redaetionen sk
denna punct, komma att uti B. 8t:rs Beslut Bi-
BeBällas,
.. »
294
8tats- oell Laneo-I7 tskvttens
vuneken § bar I>Iilvit af fräste- oell Lorgare-
8tänclen gocikäncl, samt af öfrige tvänne 8tän>i antagen,
utan annan skiljaktigbet, an ciet tillägg: "att K. Alajrt
"bellagacie, i ciess utlä, llancie kungörelse om siilverm^n-
"tets emottagan-ie i uppbörli, intaga, att lie nu gällancie
"Lrciis-st. clervici sipola gälla för 2 Lrclr 32 sk. L:eo-8e<il.
"eller 4 Lrr Lrglis."
Ocl» tio Utskotten sig kunna, mell fullt Iiopp om
bifall, föreslå:
att ll. biäste-8tänclct oell V. Lvrgare-8tanclet ma¬
ga äfven för lierås clei instämma uti lietta tillägg.
vörevarsnlie 8röe bunet kommer lia att eriiälla föl¬
jande orciai)'cleiser
sr//ve,v,r^/rt^ e/ier c/e»/rlr /-estlinr/rr/rgsgrn/rc/^
ma trÄatas t/// emottaga/rc/e r a// /frono-n/i/i/Mrl/, oc/l
/ros /f. Mr/. t / itNl/e/l/amg/let a,r/ra//as^ c/et /fong/.
t-ic^tcs r e,r a//»rä,r kimgö,e/se /ata tlMä/inag/va^ att
c/e na ^aranc/e /»/Isr/a/crs -st /c/en s-lo/a ga//a/or 2 /i.c/,'
^2 si. i?anco-set//ar e//er / /i.-c/r /irisgä/l/s->5el//ar.
/'ancten 9 bar blifvit af alla f^ra 8täocien antagen.
v 0
sanctea ro, jemte lie cleruncler lallan lie momenteinie
a, ö, c oell c/, är bifallen af bläste-oeb Lorgare-8tän-
clen, men afslagen af Ii. 0. rk. samt Iionlie-8tän<iet; Il vil¬
ka 2:ne sistnämnde 8täocl, till följci bäraf, äfven atsla-
gid mom. e, som allenast af bräste-8tän<iet blifvit bifallet-
Iltlätancie, Airo 2». 2l>5
Vili lietta förballanlie, oeb lia sälunlia arne 8tami
staclnnt emot 2, i fraga sa val om bufvulimomentet, som
momenterna a, ö, c oeb c/, men clet s^nes vara angelä¬
get att, i bäncielse cieposit-, äkningen genom ii. 8t:, s be¬
slut antages, lie 2:>ie 8tänci, bvilka afslagit inrättningen
uti cless liela vjclii, mä komma i tillfälle, att särskilöt
sig )>ttra öfver clet un lier mom- e. föreskrifne föisig-
tigbetsmätt, bafva Utskotten, clels, lia någon iVämnci ej
ännu blifvit valli, meli stöci af ^3 §. L. O. ansett sig
böra inbjucia Ii. oeb /V. samt II. Lon<ie-8tänciet, att
meli Ib äste- oeb llorgare-8tänclen sig förena uti lie öf¬
rige 2!ne 8tänciens beslut i ivrcie puncten meli lierun-
cler l^cianöe mom. /<^ c oeb c/;
clels ock, om cienna inbjuclning antages, böia liem-
ställa, ciet Lillö, 0. /kö. samt borgare- oeb Lonöe-8tän-
cien inäga meri bräste - 8tänöet instämma uti ciet af
litskotten unöer mom. ss. föreslagne försigtigbetsmätt.
Alen antages icke sörstnämnöe inbjiuining, lär omröst¬
ning uti förstärkta 8tats- oeb Laneo - Iltskotten böra
verkställas öfver följancle
broposition:
Den som bifaller 8tals- oeb Laneo-Iltskottens i
lorrie puneten ak Letänkanöct lVro i4 gikne tillstvrkan
om öppnanlle af en öepositräkning i Lanken, uncier lie
vilkor, bvilka uti momenterne c okb c/, blif¬
vit föreslagne, »östar
ven ciet ej vill, röstar
^-7.
296 Lists- ock Lsnco-Dtskottens
Vinner nej, lörlslier io:6e puncten i kels »less
vick!.
8kulle ster lien > io:cle puncten löreslagne cleposit-
räkningen, uncier lie uti momenterne c/,
uppgilne vilgor, sl It. 8t:r bifallas, lär omröstning kom-
nis stt egs rum olver löljancle
proposition:
Den som bilaller Utskottens förslag i io:ole puncten
mom. c., stt Rank-8tvrelsen, om klen linner berörcle cle-
positi äknings begsgnsnöe i ett eller snnst lränseencle
kinllerkgt lör bankens egne operationer, ms egs rät-
tigket inställs gils viclsre clepositioner, elter llerom H
inänsljer förut utlär<lscl kungörelse, röstsr
Den rlet ej vill, röstsr
Ve/.
Vinner lVej, körlsllvr cletts inoment.
" » *
Dunenen 7/ sr sk präste- ock borgsre-8tsnllen
goökäncl, men orclet'Hutö/ve," nr clenssmms uteslu¬
tet sl cle tvänne Riks-8tsnö, kvilks lörksstst lien sk
Utskotten i nästlöregsencle io:<Ze punct löreslagne Oe-
posilräkningen.
Vill löljä karsl lörklilver ,,:te puncten vlö> än-
öracl, i känöelse elen sl Dtskotten i lotcle puncten
löreslagne Depositräkning vsrcler slutelig,;» sl R.
8t:r gillscl, men i motsatt lall kommer stt ur clen-
n» punct uteslutss orclet '"/cuntii/rLr."
litlslsnäe, K:o 21.
297
Duncte» 72 sr sl Riclcl. 0. lkci. samt Dräste-Ltsnöet
kilsilen; livsremot borgare- ock Loncle-Ltsnclen, mecl
anleclning sl lien i i:sta puncten lörbeksllne öppns
prölningsrätten, vill beclömsncls sl <lenns punct beslu-
tst, V. borgare-Ltsnciet: "stt antaga lie sl Herr ^e/i-
"ren, uti liess vill öenna punct slgilne r«ervstion,
"pag. 20Z, 206 ock 23/, unllerKui; i, 2 oek 3 lrsm-
"ställcle kulvuclgruncicr lör löräolirsll m^ntlot," ssmt
II. boncle - Ltsnclet: "stt till Kongl. AIsj:t i unclerös-
"nigket ölverlemnss, stt elter Vetenskapsmäns böran-
"öe utsätts en linörig m)ntskatt inkeräknsll i sjelfva
"mvntet, till lörekommsncls sk llstssmmss utförsel el¬
ller neclsmältning,"
l ssm>nsnkang kvsrmecl V. borgare - 8tsn6et sar-
rkiklt keslutst: stt i stället lör lie i Utskottens för¬
slag lörekommsnöe villen: "en lägre enkel än l66H ärs
"m^ntorlining utsätter oek 1776 srs reslisstions-lörorcl-
"ning sberopsr" skulle utsättas: "en lägre enket, än rlen
"nuvsrancle" samt stt i stället lör löljanöe periocl: "ock
''alt llenns enliet ms blifva ett sillverm^nt sl lika vär-
"lle mecl l8 sk. silfver elter i66H srs m^ntlot ock allt-
"ss, enligt realisations-grnnclen, motsvarande värciet sk
"l b:ör b:co," skulle sägas: "ock att llenns enket mä
"blilva ett silfverman!, motsvaranclo 1 b:clr L:co-8ecII.
"elter olvsnnämnlle beslämningsgrunci."
Vill jemförelse st clesse beslut, ock cls ssluncla
tvänne biks-8tsn,l Irilsllit Utskottens betänkancie i öen-
na punct; men cle öfrige 2M« cleruti fattat beslut, kvil¬
ks icke sinsemellan fullkomligen öfverensstämma; kal¬
va Utskotten ansett sig böra karst inbjucla borgare,
ock Lonäe - Ltsnllk^, att mecl b. 0. K. samt bläste-
2t)8 8tats- ock 6 a nco-Dts kotte ns
8tandet sig förena i kikall till Kvad Dtskotten i denna
punct föreslagit;
men derjemte loreslä, att, i kändelse denna in-
kjuduing kvarken af Lorgare- eller konde-8tändet sn-
tages, Lorgare-8tändet dä mätte instämma uti det si
>1. Londe-8tändet i kukvudmomentet af (lenna punct
tagne keslut, såsom, mer än Lorgare-8tändvts, näiman-
cle sig till Dtskalteos ak 2:ne 8täncl kilallne lörslag.
Derefter, pä sätt 7 3 §. II. O. föieski ifver, omröst¬
ning inom lörslärkta 8tat8- ock Lanco-Dtskotten hom¬
mer att anställas ofver följancle
Dr oposition:
Den 8ow vkörsndradt kikaller 8tat8- ocl» Lanco-
Dtskottvns i luifvuclmomentet af , 2:te puncten gikne till¬
styrkan: att i ssminankang med krugorne om m^ntke-
stämning oell realisation, efter föreslagne bestämnings-
grunder, k. 8t:r maga i,08 Kongl. Naj:t i underdänig-
ket föreslå, att en lägre enliet än >664 ars m^ntordning
ut8ätter ock 1776 arn realisationsförordning äkeropar,
matte för m^ntförkällanderne ock penningekeräkningeu
r landet Ke8tämm»8, ock att denna enket ina klifva ett
silkverm^nt af lika värde nied >8 sk. i silfver efter 1664
ars myntfot, ock allisa, enligt reali8ation8gruuden, mot¬
svarande värdet af i It:dr k:co, röstar
Va.
Den det ej vill, röstar
Vc/.
Vinner Kej, ösvei lemnäs i underdanigket till Kongl.
AI^j:t, att ekterVeltenskapsmäns Iiörande utsatta en lin-
Dtlatande, K:o 21.
299
di ig inkeräknad i sjelfva myntet, till fö¬
rekommande af detsannuas utförsel eller nedsmältning.
8kulle ater V. I>vrgare-8tändet ej vilja med tl.
Londe-8tändet sig förena, att till Kongl. lVlaj:t i under-
dänigket ökveilemna kestäinmandet af slagskattens in¬
läggande i mintet, lär omröstning köra ske öfver föl¬
jande
Dr oposition:
Den som utan någon förändring eller tillägg Infal¬
ler 8tats- ock Lanco-Dtskottens i kufvudinomentet ak
>2!te puncten gikne tillstyrkan, röstar
/a.
Den det ej vill, röstar
Ve/.
Vinner lVej, kommer genom särskild votering att
utrönas, kuruvida, i kraga oin slagskattens inläggande i
myntet, ma antagas antingen Londe- eller Korgare-
8täudets mening.
Hvarefter, om Kej vinner, till omröstning förekom¬
mer följande
Droposition:
Den som kikaller att till Kongl. älaj:t i underdä-
nigket ma ökverlemnas, att, efter Vettenskapsmäus kö¬
rande, utsätta en lindrig iukeräknad i sjelf¬
va myntet, till förekommande af detsammas utförsel el¬
ler nedsmältning, röstar
Va,
Den det ej vill, röstar
Ve/.
Zoö
8tats- vcb Ranco-k7tskottens
Vinner Nej, antagas klo af II:r /ie/re» uti reserva¬
tionen emot Letänl^anclet lV:o i^, pag. 235, 236 oc!» 23?,
un iler leiris i, 2 oell 3 framställde, af borga, e-8tändet
gillade bukvudgrundor för förändrad myntfot.
Hivad borgare- eller 8onde-8tändets i sistnämnde
proposition upptagne beslut, af k. 8t:r gillas, lär den
af Lorgare-8tändet beslutade redaetionsförändringen af
I2tte punetens bufvudmoment antagas, sä att i stället
för cle cler förekommande orden "en lägre enbet än
166^ ars mvnlordning utsätter 006 1776 ars rea lisatio ns-
förordning äberopar" utsättes: en /agre en/ret än </cn
nuva/ane/e^' samt i stället för meningen: "oell att
"denna enbet mä blifva ett silfverman! af lika värd>7
"med 18 sik. silfver efter ,664 ärs myntfot, oell alitsa
'enligt realisations-grund motsvarande värdet af 1 R:dr
"banco" utsattes: oc/r att c/enncr cn/rek nrä //r/va ett s///^-
nrottv«rranc/e / /l.(/r ^a,rco-»5ec//. e/ter o/vnn-
nänrn(/e Lettänrn/ngsgrn,r(/.
/l/om. a. /2tte nuncten bafva Riks-8tänden cn-
bäiligt bifallit.
Utaf de under mom. föreslagne underafdelnin-
gar af det metalliska ni^ntet äro antagne
ak L2«nc/e» gcmens-rmt ett mvnt, mot¬
svarande R:dr b:eo;
sk kl. Ridd. oell tkdeln, kl. l?reste-8tän-
det oell V. borgare-8tändet underafdelnin-
geo, motsvarande . . . ^ . z R:dr dito;
ak 8tänden gemensamt underafdelnin-
gen, motsvarande. .... - R:dr dito;
Utlåtande, U:o 21.
ak Ridd. oell ^.deln, Rreste-ocb bon-
de-8tänden underukdelningen, motsvarande /z R:dr L:eo;
derkörutan Ridd. oell ladeli,, vorgare-
ocll Londe-8tänden beslutat präglandet ak
stunken, motsvarande . - ' R:dr dito.
Oet är alitsa ak 8tänden gemensamt k>eslutadt
att utm)ntning mä ske sä väl akdet föreslagne stör¬
sta m^nt, som i silfver kominer att präglas, soia ak
stunken motsvarande - oell l R:dr L:eo.
Oenom trenns 8tänds sammanstämmande beslut
sr oek vordet afgjordt, att derjemte skola präglas
sticken, motsvarande -, r oell R:dr L:eo.
^.f samtelige 8länden är äfven klikallet Utskottens
förslag, att s kint silfver oell E koppar eller alliage, el¬
ler den sä kallade i2-Iödiga lialten, mä för sä väl lluk-
vudm^utet som underakdelningarne llegaguas.
8!utligen är vid i r:te puneten, ak V. Rorgare-8tändet
beslutadt följande tillägg: "Oell öfverlemna R. 8l:r till
»'Rongl. Naj:t, att, sedan utvexlingen lrörjat, oell ett
"tillräckligt belopp ak n^tt silfver kommit i rörelse, af-
''I^sa det gamla silkverm^ntet i kr än oell ined 8 sk. oell
''derunder;"
llvilket tillägg Utskotten kä inbjuda öfrige Riks-
8tanden att med Lorgare-8tändet antaga.
/'uttcte/r är ak kl. Rreste-Ltändet godkänd;
3o2
8tats- oei, Raneo-Dtslottens
ak II. R. o. likallen med tillägg: "att »lesse söi-
"Irindelser ej mä ak Landen i annan Iiändelse pä annor
''inan ökverlätas, än i neli lön förstäl lning ak dess renia
-'kond, dä detta ak Laneo-Vnllmägtige nödigt prökvas;
men ak V. Rorgare-8tandet akslagen oell i stället
leslntadt: "att kör Ranlens koi dran Iios 8taten /j,^on,noo
"R:dr, Rilsgälds-Lontniret ntkärdar en körslrilning till
"Hanlen ntau ränta kör närvarande, men med körlnn-
-'delse a Rilsgälds-Lontoirets sida, att efter at Raneo-
"Dnllmägtige tienne manader törnt gjoial iippsägning,
"till Ranlen akletala sa stor del deraf, som Lanlen kör
>'sina operationer lan Ireliökva, Iivarmed slall kölja k.
"8t:s anetoi isation kör Itilsgälds-Lontoirets Vullnrägtige,
"att i detta ändamål oml>esörja lans upptagande pä lin-
"diigaste villor, oell I>ör i öfrigt ialttagas, att de con¬
stante medel, som sälnnda ak Rilsgälds-dontoiret an-
"slakkas oell till Ranlen ökverlemnas, ej ka användas ak
'lianlen till annat, än Iionorerande ak Ranlens köilin-
"delser ocl» eonsoliderande ak dess reela kond;"
ak II liondk ständet äter är, till följd ak 8ländets
leslnt i , :sta puneten, Dtlätandet i denna del lagdt till
Iiandlingarne.
Vid jemförelse ak desse Ireslnt med livarandra in-
lämtas:
1:0 iltt Rorgare-8tändet, el>ur» i andi a Iiänseenden slil-
jande sig krän R. o. il. samt II. Dräste-8tändet, lil-
väl med sistnämnde s:ne Rilsständ instämt i den äsigt,
att 8tatsve,lets ifrågavarande s/u/r//e/o/i/2 ^^00^000
/l.r/r //// Fanken reversera,;.
Dtlätande, iV:o 21.
3o3
Ilvillet sälnnda mäste anses vara genom 3:ne 8tänds
sammanstämmande leslut afgjordt.
2:0 att i afseende pä villoret för Iregagnandet ak Iie-
l öiale lelopp, H,Hoo,ooo R:dr, Ridd. oell rldeln samt
Ikorgai e-8tändet leslntat: att r/cttam/»a /irr /e^e an-
-rvmr/as rttair r oc/r /ö> /ö>stä>/n/ng -r/ ree/<r
/oar/, r/a r/etta a/ Vnrco-/tti///?m/t/ge nör//gt /-,'o/ö-»r
livarköre Dtslotten kä inljnda II. p,äste-8tändet
att >ned desse 2:ne 8tänd Iiärom sig korena;
men anlages ej denna inbjudning, köresläs följande
proposition:
Den som anser, att lianlens i >3:de pnneten ak8tats-
oel» Uanco-Dtslottens Letänlande l>i:o >4 omkörinäldte
kordringslxdopp I,os8taten, kör 1808 äi s lrigslostnader,
4,/jo»,oou R;dr, iele ina användas »tan i ocl, kör för¬
ställning ak Lanlens reela kond, dä detta ak Raneo-pull-
mältige nödigt prökvas, röstar
>/<r.
Den det ej vill, röstar
Ve/.
Vinner Uej, förfaller detta villor kor användandet
at berörde kordi ingsbelopp rj,^oo,«oo R:dr;
samt
3:o att, i kräga om sättet kör re verserandet ak förenämn¬
de Iielopp 4,^00,000 R:d>', tvänne 8tänd, eller R. v.
il. samt p,äste-8tändet Irikallit Dtslottens i ,3:de
pnnelen gikna tillställa»;
3o4
8tats- oell Laneo-Dtskottens
vid I,villigt föl liällande Utskotten tä föreslä V. Lor-
gare-8lättdet, ->tt med förstnämnde 2!ne L>ks-8tälid i
clemia clel sig luce»a;
men antages ej denna inbjudning , län cili lVämnden
al' förströ k ta 8tats- oell Laneo-Dtskvtten unller om¬
röstning komnra följande
Dl oposi tiont
Den sam bifaller 8tats- oeb Laneo-Dtskottens i
i3:de puneten al' Letänkandet lV:o »4 8>l'ne tillstyrka»:
att Ion 8tats-Verkets capilalskuld för 1808 ärs krigskost-
nadel' skola as Liksgälds-tlontoi, et utfärdas förskrilnin-
gar, a It. 8t:s värnan, ställde till Landen eller Oiclres,
a minst 10,000 L:dr L:co bvardera till ett sammanlagdt
belopp af /j,4oo,ooo L:dr L:co, oell dessa förbindelser
ställas pä betalning af allenast ^ proeents ränta trän oell
med i8äo, oel» pä betalning dessutom af 2 prveent är¬
ligen i afräkning ä piämiliva capitalet finn oell med
l8ää; under löibebäll derjemte tor Liksgälds-Lontoii et
att göra större eller mindre afbetalning af entita let,
röstar
^<r.
Den det ej vill, röstar
^Ve/.
Vinner Kej, anses dst vara ak It. 8t:r beslutadt: att
kör Länkens fordran Iros 8talen, rj,^.00,000 L:dr, Liks-
gälds-Lontoiret slcall utfärda en förskrifning till Lanken
utan ränta för närvarande; men med körliindelse a Liks-
gälds-6ontoii ets sida, att elter akLanco-kuIImälrtiAe iren¬
ne mannder förut gjord uppsugning, till Ilanlcen afbeta¬
la sa stor del deraf, som Lanken för sina operationer
Utlåtande lX:o 21.
3o5
kan Iieliöfva, Iivarmed skall följa It. 8t:rs auetorisation
lör Liksgälds-tiontoirels fullmäktige, att i detta ändamål
oinbesörja läns upptagande pä lindrigaste vilkor.
fkl/reten /,/ är af L. 0. lk. saint präste-8tandet bi¬
fallen; /
b varemot Lorgare- oeb Londe-8tanden, i anseende
till de ak desse 8tänd i nästlörestaende i3:de punct fat¬
tade beslut, ansett i-^de puneten böra förfalla.
8kulle L. 8t:r gilla Lo,gare8tändets särskildta be¬
slut i afseende pä sättet för reversersndet af 8tatens i
i3:de piinsten upptagne skuldbelopp till Lanken, lära
It. 8t:r oek linna, att i^:de puneten mäste af sig sjelf
förtal la.
8kulle äter i denna del, eller i afseende pä sättet
för vftanämnde skuldbelopps re verserande, bifallas b vad
Utskotten i i3:de puneten tillstyrkt, fä Utskotten före¬
slå V. Lorgare-8tändet, att jemväl bifalla iH:de puneten.
Alen ailtages ieke denna inbjudning, föresläs föl¬
jande
proposition:
Den som bifaller, att förbindelserns ä beloppet
/j,/joa,ooo It:dr af 8tatsverkets skuld till Lanken för
1808 ärs krigskostnader, innan Lanken tillätes desamma
ä annan man ölverläta, skola Liksgälds-dontoiret till in¬
lösen bembjudas, röstar
Den det ej vill, röstar
7Le/.
22
3o6
Stats- ocl, Laneo-IItskottens
Vinner iVej, förfaller Stats- oeb Laneo-IItskottens i
iH:de puncten af Letänkandet lV:o i/j. gilne tillstyrkan.
Lunckcn 7^ bar blifvit a5 samtelige Liks-8tänden
godkänd.
- ^ „ «
Luncke/r 7ö är as II. Lräste- oeb II. Londe-8tänden
bifallen, samt ak II. o. lk. antagen med tillägg allenast
ak oxlen -vrÄare," bvarigenom puncten skulle el¬
li ulla följande lidelse "att inom linien mä 7r//s ^rc/crro
balanceras öfrige Länkens fordringar Lös Staten;"
men ak II. Loude-8tändet, "med afseende a det fö¬
regående," beslutad följande förändrade lidelse: "att in¬
om linien maga balanceras a//cr Länkens återstående for¬
dringar Lös Staten.
Lä grund ak de i l3:de puncten upptagne Leslut,
I den del Lorgare-Ständets med L. o. lk:s samt Lräste-
Ständets sammanstämmer, förfaller den af II. Londe-
Ständet i denna punct beslutade ändring;
ocl» förmoda Utskotten att, dä denna punct blifvit
efter närvarande redaetion bifallen ak a:ne Stund, L. o.
lärer medgifva att orden "kr'//>5 -nrÄcrre,^ livilka i Utskot¬
tens först akgikne Letänkande i ämnet verkeligen begag-
nats, men, i följd ak gjorde anmärkningar, utur det sed¬
nare Letänkandet uteslutits, jemväl mä, såsom ulan in¬
flytande pä liukvudsaken, utgä ur L. o. 7k:s beslut, un¬
der lrvilken förutsättning Utskotten anse denna punct
också vara genom 3:ne Stär.ds enbälliga beslut bifallen.
Il t låtande, lV:o 21.
Lancken t/ är genom 3:ne Ständs sammanstäuuban-
de beslut oförändrad bibebällen.
Vid livilket förbällande ett af Lorgare-Skändet sär¬
skildt vid slutet ak samma punct beslutadt tillägg at
orden: "dock skall i underdänigbet begäras lvongl. lllaj:ts
"lVädiga tillständ till det i denna punct omkörmäldte an¬
ländande ak lullmedlenkommer alt förfalla.
Lu/rcke»l 7§ är ak alla Ständen gillad, dock med den
redactions-körändring af L, 0. fk., att, i stället för uttryc¬
ket: "pä sätt L. St:r kunna, e/ker /rä/r ^kcrks-
I/ks^ok/ek^ särskildt besluta," skullsmed mellann>en!ngens
uteslutande sägas: pä sätt L. 8t:r kunna särskildt be¬
sluta;
samt ak Lorgare-8tändet, att de i samma punct fö¬
rekommande orden "r n^mn/rket" borde utgä;
men dä desse ändringar szmas ej vara af någon vä-
sevdtligbet ocb dessutom bakva, bvar ä sin sida, emot
sig irenne Ltänds sammanstämmande beslut, lära de till
ali verkan förfalla.
Lancken -9 är ak 8tänden enbälligt antagen.
Lnncken 30 är ak II. Lräste-8 landet osli II. Londe-
8tändet i allo gillad;
af II. L. 0. kl. antagen pä det sätt, att i slutet skall
tilläggas orden /nkf/f »äsk« /ö/se/crg^ derigenom sista
3o8
8tats- ocl, kaneo-Otskottenz
raden ändras lill kol jancle lidelse: ^/o> tNutLver^eis r,H-
»k/rg //!//// ,rös/a «uväm/as/
ak Korgare-8tänilet akslagen med keslutande, att
linndén skall kikekällas vid liela den räntevinst, som
intill nästa kiksdag ka» Lanken tillits af dess utlä-
nade capitaler.
Oä sälunda tvänne 8tänd kilallit denna punct, pä
sätt densamma linnes upptagen uti Utskottens Letänkan-
dv, Ock sainma punct kli/vit ak tredje 8ländet akslagen,
tinna Utskotten det sk It. o. ik. keslutade tillägg ak or¬
den kntE mista 7k^n/ag desto liäldre köra körlidla, 8on>
i allt kall det s^nes 8'^^t, att någon disposition ä Län¬
kens kekällna räntevinst ej Ian ak Likets nu församlade
8t:r keslutas tor längre tid än intill uä8ta Liksdag.
« ^
puncten 2/, sk 3 Liks-8tänd kikallen samt al L. 0. II.
lagd till kandlingarne, är salunda att a»8e kör godkänd.
Oen l4 Kovemker 1829.
Leser vationer.
^k Herr 210» I/artmansc^o/^, ^Itgit^r.-
Oa livarjecontraproposition s^nes köra innekalla mot-
8at8en ak lapropositionen: 8a I,ade kragan om slagskat-
ten8 inläggning i mintet, eller kuruvida den 8ilkverriks-
daler, 8om mot8varar 128 »I i sedlar, skall inneliälla
ester ikdelns keslut 53^ ass, eller eller Lorgare-8tändets
53o as8, kordt kra5N8täIIa8 under i:sta punkten, oclr ic¬
ke under den ia:te. Oa den 8ednare enda8t innekäller,
att den riva enketen 8kall vara mindre än den ganda,
ock i stället tor 4^ silfver motsvara 18 sk. elter
Utlåtande, iV:o 2l.
166^ ars myntfot: — sä skulle man tro, alt eontrapro-
positionen innekure ett förnekande deraf. Nen det är
ingalunda lörliällandet: tvärtom lörmäler contraproposi¬
tionen iritet derom. Nan vet ej antingen lion antager
eller förkastar kvad ja-propositionen innekäller, utan
omtormäler i stället ett dit alldeles icke Irörande ämne,
eller den till i:sta puncten körande kragan, om di n gamla
8ilkveri iksdalern kör keräknas till i3o ass. ./a-pioi>o-
sitionen star således i irsta punkten, ock /kc/'-propositiv-
nen i den i2:te.
I irsta puncten synes man, utan omröstning, antaga
med II. ock lk., att 8ilkvcrriksdalern skall innekälla i3H
liss; ocli 1 l2:te punkten framställer man en nej-propo¬
sition, som, i kändelsc kon vinner , nedsätter samma riks¬
daler till ,3o äkss.
/2/te puncten kafva Utskotten, ckuru 3 8tänd
i san,ina keslut instämt, ock pluralitet således redan vur
gifven, dock inkjudit dem, att antaga det ijrde 8tändets
tillägg om det gamla 8ilkvermvntets aflösning, änskönt
detta icke angar klott redactionssörändringar, kärllytande
frän föregående keslut, utan ett nytt lörslag. 80m det
endast är i sädane kall, dä pluralitet icke är vunnen,
som Utskotten äga inkjuda L. 8t:r till jemnkningar; sä
anser jag dem kafva i detta fall öfverskridit doras
kekattning.
Ht Ilr Öfverste /.cnren^ I'..
Oä äudamälet kör vara att kereda inlörandet af
cu redig ock enkel myntkot, synes mig icke till detta
ändamål ledande, att inkjuda V. Ilo, gare- oell II. Lon-
de-8täuden att sig förena i II. Ilidd. oell /kdelns ock
3ro -
8tats- oelr Läneo-Dtsl ottens
13. Ib'este-8tän»lets Iieslnt i»nan»Ie krägan örn n^a mvnt-
koteu; rättare bade det varit att göra tvärtom, oel» så¬
ledes inbjuda 60 tvänne sednare att körena sig t. ex. i
II. Loude-8tändets beslut, som ökverlemuar ät Konun¬
gen, alt i denna detaljkräga göra oeb luta. lag körmodar
lilväl att de, som iele anse med Irlgiltiglret att ett koll,
i kräga om ett sä beslalkadt bestämmande, som tor en
eftertid lomme»' att stämpla ilen uppl^sningsgrad som
ägt rum, iele slöla uncierläta att mell veila till vin¬
nande ak reda i clenna kräga.
Häruti körenade sig lie Lagmannen »5tä/r/e oell lii'
/ bvarjemte lie Kammarlrerren /ioscn-/»rr/
ankörrle: lag körenar mig i <let akseeiulv meri lie kie/-
e<'/r, alt jag ansee att Dtslotten boet!t köreslä till anta¬
gande Londe-8tändets beslut i 12:te Ibmcten, såsom en
medelväg emellan cle olila besluten, belst, pä sa sätt¬
en beqvämlig 31^-ntkot lomme att vinnas utan de olä-
genbelee, som slulle ätkälja antagandet ak V. Lvrgare-
8tändets beslut i sin belbet.
^k lie bagman Monk^a/r-'
kimot de sammansatte kltslottens genom votering
kattade prinei^beslut, att Al^ntbestämningskrägan, som
pä det Iiukvudsalligaste mäste anses anga Ilanlens väed
oell gaeantie, trenne 8tänds beslut, dä de sammanstäm¬
ma, äro akgöeande, eeseeveeae jag mig oell anliällee,
att genom denna min Keservativn kä imdeeställa min
motiverade mening Kilets Ilögloil. 8tändees omprök-
vande.
75 Ililsdags-Oedningen stadgae, att lill Orund-
lags stiktande, upplräkvarrde, körllaeiiig in. ur. koedeas
tlt lä tan de, lllto ar.
alla' Lils-8tän«Iens sammanstämmande beslut ocl, Ko¬
nungens sanetion. Vidare som oeden Ivda: "kör beslut
''i alla ökrige ärenden, de mai undanlagne, Irvaeom i
"lkegeringskormens 66, 69, 70, 71 ocl, 72 §§. särslililt
"körordnadt äe, galle jemte Konungens samt vele 3
"8tänds mening."
lag lan bäeak omöjligen draga annan köljd, än att
de ärenden, som akbandlas i okvannämnde 6 §§. i Ile-
geeingskoemen, äeo ovilloeligt undantagn»: krän stadgan¬
det att derom gällee 3 8tänds rnenirrg jemte Konungens
sanetion.
Dä man nu läser Ilegeeiugskoemen, linner man att
66 vele 69 §§. därstädes akbandla Itilsgälils-Lontoiret,
8tats-lkegleringen ocb alla mai rörande 8tatens utgifter
oell inlomster, ocb att 69 §. derom körordnar att 3:ne
8tänds beslut ärv gällande, oeb dä 2 8tänd i delila
krägor stadna emot 2 i sina beslut, derom slall voteras
uti körstärlt 8tats-lktslott. — 70 oeb 71 aklrand-
la uter Levil Iningsmäl, oeb köreslrikver 71 §. buru slall
tillgå dä lkils-8tänden derom otila besluta, pä belt
olila sätt emot uti 8tatssaler, nemligen att, om 3:ne
8tänd äro ense, rncn det »j:de iele vill akstä kr än sin sär-
slildta mening, derom slall voteras uti körstärlt 8tats-
Iktslvtt, oeb d^Iil votering äkven äga rum dä 2 8tänd
stadnat emot 2. — Desse §§. lemna således olila kore-
slrikter om desse olila ärenders bebandling, dä uti 8tats-
saler 3:ne 8tänds beslut afgöra krägan; men i Levill-
ningsmäl akgörandet bänsljutes till det körstärlta 8tats-
Dtslottet, derast ej aila H 8tändens beslut sarnmanstäm-
n>a. — Desse U. äro doel lila deruti, att, »är 2 8tänd
stadna enrot 2, derom slall voteras. — Kär uran bär-
3 I 2
stills- oell Lanco-Otslcotlens
esler läser 72 F. kegeringssnrmen, sä bnnes lien l>Iott
ilinebälla, kitt ifilcets 8tänclers lianlc lörblisver unciel- bi¬
sets 8täuciel-s garautr oell vinci, att ostörö löival tas ni
cie l^ullmägtige bilcets 8täncler cleitill utse veil eller cie
staclgai-, oiclningar oell reglementen, lrvillca ut bisets
8täncler äro gjorcle eiler- sunna göras; men uti cienna §.
tinnes ingen söressiitt buiu lörliällas ssall, ciä biss-
8täncien om ciessa Lansens sörballanclen olisa besluta. —
8äiecies är bär en osullstäncliglret i Oi uncllagen; cie
mäi, som i cienna 72 F. nämnas elier- som angä värclen oell
garantien al Lisets 8tänclers Lans, snmt cie urclningar,
staclgar ocb reglementen, som Lisets 8tä»cier cierom tili
rättelse sol- sine LnIImägtige uppgöra, nio iinclantagne
frän bvacl 75 §. Lissclags-Orcin ingen i allmänliet stacl-
gar, oell ciet är- pä intet ställe söiorclnaclk, Inn-n sörliäl-
irrs ssall, ciä Liss-8täncien lieronr olisa besluta.
Väl Ilin- clen mening uti voteringen inom Otssotten
gjort sig gällancle, att, som intgt stacigancie rörancie oli¬
sa beslut i clesse Laneo-ärencler tinnes i Legeringssor-
mens 72 H., sä borcle Lissliags-Orciningens 7^ §. tilläm¬
pas meri unclantag as Lonungens sanetion, oell att 72
§:s unciantagancls Irlott Iracie alseencie pä Lonungens san¬
etion. — Alen att säciant uppenbart stricler emot orcla-
l^cleisen i 78 §. Lissclags-Oiciningen, liar- jag förut äcla-
galogt, oell säl- säsom ytterligare sicäl tillägga, att ulr
cienne §. oröen"gä//e^ /sorte /forricrrgerr.s sarrctrorr^ .3 c5tnrrc/s
menrrrg/' stä uti ett ovilsorligt sammanliang, oell inom
en encia mening, samt säiecies iclce sunna ätssiljas,
bvisset ytterligare uttr^eses as oröet /crrrke^ som ovil-
sorligen forcirsr att nägot stär- i sammanliang ciermecl,
vell I, varigenom en särlan thelning allcieles mäste söl-
lalla, att Lonungens sanetion oel» 3 8tänci» beslut sun-
Otiätancie, ?i:o 21.
3,3
na ätssiljas, i alla cie frågor, cieitili cienne 75 §. Liss-
clags-Orclningen iean tillämpas.
Oä säiecies nu öenna 76 §. ieice Iran tillämpas till
mai, livarom 72 Legeringslörmen bancllar, såsom cler-
isian umiantagne, oetr uti cienna §. intet stacigancie lör
cl^lise sall soin cie nuisiäga varancis lcnnes, insste man
antingen alita Lonstit.-bltssottet om sörslsring asOrunci-
lagen eller- oelcsä sjelf göia ciet, ciä ciet encia resulta-
tet mätte blisva, att sätta cienna 72 §. i samma löiliäl-
iancis som cie i samma mening nämncie oell unclantag-
ne 66, 6«^, 70 oell 7, M. Legeiingsformen; men ciä äf¬
ven clesse äro sig emellan ssiljalctige, mäste man väl el¬
ter orclal^cielsen sölca tillämpning cieis as sasens bessak-
senilet oell ciels af §:s orciställning; i bvilset secinare sall
ioielcomme,-, att 71 oell 72 §§. äio sörenaäe meci oiciet
ock, samt säiecies svnas stä i närmaste relation. — l
aiseencie pä 6esse §^:s inneliäll oell slitning, sä finnes
äfven en förening ciem emellan i sä matto, att Lsneo-
vinsten lcan använcias till minslcning 1 Levillningen, oell
att, ciä kilcets 8täncler ansett Leviliningsmäl vaia af
lien största vigt, sä att cie enciazt antingen genom H
8täncis sammanstämmancie beslrit elier genom sörstärlit
litsicott icunna asgöias, samina töiilällancie bvrcie äga
r uiil i frågor om Lanlcens gaiautie oell vär-ci.
Onelcligen är äfven bäcie for cien enslcilcle oell ciet
Allmänna en lresbsttning iiögst ömtålig, men änclä me¬
ra vigtig oell icinlcig är en sällan Laneolräga som clen-
na om Lanlcens ligviöalion meci liela 8amI,äIIet; samt
livacl värcle ciet mvnt, cieimecl lievillmiig betslas, slcall ega
bäcle för 8taten ocb enslcilcle; oell tivarlöre j-ig ieice ican
Uiiclgä till Ilibets liögloll. 8tänclers emprösvaucle framställa
2^
3-4 8tats- oell Lanco-LItskottens
mil, pä ofvan anförde skäl grundade öfvertygelse, akt ali.-,
frågor i öisn^s läl^ntkestämningen, som visserligen buk-
vudsakbgen mäste anses anga Länkens vard ocb garao-
tie, böra akgöras genom förstärkt 8lats- ocl, Lanco-Lt-
skott, cier alla 4 8tandeos beslut icke kunna till ett
belt sammanjemka;.
Nan bär bäremot afven ankört, att uti ätskillige
enskildte Lancofiägor Lon sti tu ti ons-litsbol tet vid 1818
oeb 1828 arens Liksdagar förklarat dem akgjorde genom
3 8tänds beslut, oeb att de ansetts förfallna dä 2 8land
statina emot 2; men bärvid får jag anmärka: att desse
frägor icke varit om sädane förbällanden, deiom 72 §
bandiar, nemi. om Funden; -vä/sf oc/r garantre^ sam^
meölen dertill, ocli säledes med skäl icke ansetts tillbö¬
ra de uti 7Ö §. Liksdags-Ordningen undantagne ämnen.
Dä Likets 8tänders Lank är af alla 4 Liks-8tände^,
garanterad, mäste val sfven fordras alla Liks-8tänden^
sammanstämmande Leslut att deruti göra ändring. lag
för min del anser bufviitlsaken, Alvntbestämningen tils
128 sk., vara af alla H Liks-8tänden afgjorc! ocli be,
slutad, dertill jag äfven af full öfvert vgelse meclverkat
men om verkställigbels - ätgärderne, särdeles tillen ocb
medlen till Lanken; consolidation ocb garantien för full¬
görande af den pä m^ntbestämningen grundade Leali¬
sation, liakva Liks-8tänden vidtagit olika Leslut, ocb
det är desse, bvilka jag anser böra afgöra; genom lör-
stärkt 8tats- ocb Lanco-Iitskott.
Herr //c/smgm; ocb Liksdags-Dullmägtigen
iVf/sson frän Wermlands Län bafva till alla delar uti
denna reservation instämt.
Utlåtande, N:o 21.
3i5
.äf Herr Orossbandlaren Lc^erman.-
äämte det jag till alla delar instämmer uti T°it.
il/on/tmr allemnade reservation, utbeder jag mig alt fä
tillägga ännu elt skäl, som, eburu jag wedgifver de^
icke gäller inför den juridiele Domaren, lioppas jag
dock, att det åtminstone mätte vinna någon uppmärk-
sambet bos Likets llögloll. 8tänder. Detta skäl är, att
ibland allt, som lade; förra 8tvrelsen till last, var det
icke det minsta, när 1800 ars Lealisation verkställds
efter 1'renne 8tänds beslut, ocb tvärt emot Dögloll.
Lidderskapet oeb Adelns. Verkställigbeten af denna
Lealisation, endast enligt 3 8tänds beslut, blek oek af
1809 är; Lagstiftare pä det bestämdaste ogillad, ocb
samma Lagstiftare ädagalade sin ömtaligbet rörande
Lanken; förvaltning, som bestämdt är ädagalagd uti ä
§. af ^nsvarigbets-Lagen tor Lanco-Lullmägtige ak l
Älaji 1810, ocb bvarak s^nes mig ock otroligt, att sam,
ma 8tänclsr, som stiftade Orundlagen, velat medgifva
3:ns 8tänd, att ester beliag disponera Lanken; inkom¬
ster, eller förändra dess bukvudgrunder ocb Leglementen.
83?OLLDOLäl, S. d/. Sneserg, /52§.
277^ 6<>m L^eri Lö>
-r^-r,-/ ckerötvei-. ' ^
Stats- och Banco-Utfk. Bet., N:0 22. 3»7
N.o 22.
Stats- och Banco-Ntffottens utlåtande, linga¬
de den Exrra-Stats-Regleringen in¬
till nästkommande Lagtima Riksmöte.
Likasom Stats-Utstottet förut i ett sammanhang fram¬
ställt alla StatSwcrkctS ordinarie inkomster och sedermera
alla dest ordinarie utgifter: sä hafwa de förenade Utstotten
äfwcn ansett sig böra pä en gang för R. St:r framställa
alla tillgängliga extra inkomster och alla pafordrade
extra anslag och utgifter intill nasta Riksdag. R. St:r
stola derigenom icke allenast kunna i ett helt ofwerskäda och
jemföra tillgångar och behof sinsemellan, utan äfwen, c-
när alla behof icke kunnat efter önskan tillfredsställas,
wara i tillfälle att sielfwe desto lättare afgöra företrädet
mellan de särskildta anslagen och deras olika belopp, i
händelse Utskottens förslag i desta hänseenden icke skulle
gillas. För detta sammanhang i framställningen, och dä
tillgäng arne uppkomma gemensamt frän StatS- och
Niksgälds-Contoiren samt Banken, hafwa Utstotten i kraft
af 43. §- Niksd. Ordningen med hwarannan öfwerlagt Lf-
wen vin anslagen, antingen frägorna derom warit remit¬
terade till nägotdera Utskottets ensamma eller bädas sam¬
fälda handläggning; dock sä, att Utstotten i stna beräk¬
ningar endast afsatt medel för de anslag, om hwilkas
anwändande det tillhört Stats-Utskottet att yttra sig alle¬
na, ware sig i följe af sakens beskaffenhet, eller rcmistcr-
nas lydelse.
Enär N. St:r kunnat w!d denna Riksdag i möjligaste
mätto anskaffa medel till Förswarswerket, och andra wigti-
3-8 Stats-och Banco-Ut sköttens
gare ändamål, utan att belasta Riket med skuld, hafwa
Utstotten antagit såsom grundsats, att icke heller för andra
behof tillstyrka flera eller högre anslag, än svin kunna be¬
stridas, utan att förwälla nägon ny Riksgäld. Utskottens
första åliggande har således warit, att undersöka och till
beloppet bestämma Statswerkcts extra tillgängar, för
att derefter rätta och fördela de extra anslagen.
De Extra Tillgängar
Utstotten päräknat, äro
frän Stats-Contoiret.
Behällning af öfwcrskottest pä Statswer¬
kcts inkomster för ären 1827—29, enligt Stats-
Utstottets af R. St:r bifallna Betänkanden N:is i5.f
och 25Z .... R:dr 690,000
Ifrägawarande öfwerstott
hafwa wäl, sedan Nikshufwud-
boken för 1827 numera blif-
wit flutad, wifat en ringare be¬
hällning för samma är, än Stats¬
utskottet i Betänkandet N:o i5H
förmodade, eller blott 286,000
R:dr. Men derigenom förfwa-
gas ingalunda säkerheten om till¬
gängen ä de här för alla 3 ären
päräknade 690,000 N:dr; och
hafwa Utstotten, för att i sa-
dant hänseende undanrödja all
farhäga inoin Riks-Ständens
inedlemmar, af Kongl. Stats-
Transpit 690,000.
Utsk. Betänkande», N:o 22.
319
Transp:t
Contoircts tienstemän infordrat,
och bilagt hosgäcnde utlåtande
(Bil. ^.) öfwer stalén till
wisthet om inflytandet af den
päräknade återstoden.
Finska Medel, enl.Stats¬
utskottets af N. Ständcn bifall¬
ne Betänkanden Rus 255 och 288
690,000
80,000
670,000
frän Niksgälds-Contoirct:
Af Bankens bchällna,
tillR:gs- Conioiret redan lef-
wcrcrade räntcwinft för
1828 enl. Stats-Utstottcts
af R iks-Ständcn redan bi¬
fallna Betänkande N:o 255 100,000
Af Allmänna Bewillnin-
gen, enligt Stats-Utstot-
tets af Riks-Ständen bifall¬
na Betänkande N:o 255 . r,o5o,ooo
Dito till Garnizons Siukhu-
fct och Cascrnbyggnadcn i
hufwndstaden. enl. Stats¬
utskottets Bet. N:o 335 . 162,000
1,302,000
c- frän Banken:
Af Bankens fordringar hos A l l-
männa Magaz!ns-In-
Transp:t 1,972,000
Stats- och Banco-Utskottens
Transpit 1,972,000
rättningens Utredning,
enl. Stats - Utskottets af
Riks-Ständcn bifallna Be¬
tänkande,, N:is 208 och 255 ,,000,00»
Af Bankens bchällna rän-
tewinst för ärcn ,829
— 34, hafwa Utskotten,
enligt hcinställan uti de¬
ras gemensamma, af 3:ne
Riks-Ständ bifallna Betän¬
kande N:o ,4, att denna
winst, med undantag af
266,666 R:dr 32 st. mä
för Statswcrkcts räkning
anwändaS, beräknat en är¬
lig inkomst af 2»»,»oo R:dr
eller för alla 6 ärcn,
1,200,000 R:dr. Derifrän
afgä likwäl 5o,o»o R:dr för
de Capital-förluster, hwil¬
ka uppkomma pä Discont-
utläningen; och enl. Banco-
Utskortcts af Riks-Scänden
bifallna Betänkande N:o 72,
böra genom bidrag ä Dis¬
kontens »vinstmedel bctäckas;
sä att endast äterstodcn ut-
föres med. . . . 1,15»,000
2,l5»,000
Summa Extra Tillgängar 4/>22,00».
Betänkande»,, N:o 22.
Till fullständighet,!», af Tillgängarnes framställning
har äfwen hört, att wisa, när de till R:gs-Contoirct
inflyta, eller der blifwa för anflagen tillgängliga. Qf-
wcrskottcn pä Stats»verkets inkomfter haftva för
1827 redan influtit under loppet af 1829; hwadan Återsto¬
den, fou, ingär ,83» och i83i, beräknas att utgöra unge¬
fär hälften för hwartdcra äret.
De Finska medlen kunna när som häldst i R:gs-
Contoiret insättas. Anflagen af allmänna Bcwillnin-
gen äro redan i Stats-Utskottets Betänkande», N:is 265
och 335 beräknade till ett lika belopp för hwarje är. Af
Bankens fordringar hos Allmänna Magasins-
Inrättningens Utredning äro till förewarande än-
damäl 4"o,oo» N:dr tillgängliga inom flutet af är 1829,
och äterstoden synes med säkerhet kunna päräknas inflyta
till irdel under hwartdcra af ären ,83»—Z2. I anseende
till Bankens behällna Räntetvinst, härflytande till
större delen frän dest Diseontlän, har förekommit det sär¬
skildta sörhällandc, att, efter det hittills öfliga bokförings-
och liglvidationssattet emellan Diskonten och Banken, kom¬
mer den »vinst, son, Diskonten under ärets lopp förwärf-
»vat, icke Banken till godo, förr ä», det päföljande äret,
med ena hälften i Mars mäiiad, sedan Diskontens bokslut
hunnit fulländas, och med den andra hälften i September
mänad, dä räkenskapernas granskning äfwen är fullgjord.
Icke heller »varder Baneowinstcn, för ett tillä»,daluper är,
öfwerlcmnad till N:gs-Contoiret förr än efter Bankens
bokslut, eller i September mänad det nästföljande. Genom
dcsta fördröjda lcfwercringar händer, art Diseont-winsten
för ,828 icke tillflycer Banken förr än om »väre», och höste»,
,829, eller hiliner till R:gö-Coutoirct förr än ou, hösten
,83o. Tillgängar, hwilka redan funnits i Diskonten, fö¬
322 Stats- och Banco-Utskottens
re slutet af är 1828, blifwa Medes icke förStatswerket an-
wändbara förr an nära 2 är sednare. Att föranleda ändring
i desta förhällandcn mellan Diseonten och Banken skulle
möta swärighctcr wid werkställighctcn, emedan den Medes
inncstäcnde Discont-winsten jcmwäl begagnas till ny Dis-
contering. Men deremot wcrkar Baneowinslens ofrugt-
bara innesiäende i Banken frän December till September
manad icke annat än en motfwarandc minskning i den ut¬
löpande sedelstocken. För att Medes, utan Bankens, eller
nägon annan stada, kunna göra besia medel anwändbara
för allmänna behof, hafwa Utskotten ansett lämpcligt, att
Banco-styrelfcn, den 3i December hwarjc är, ät R:gs-
Comoirct anordnar den päräknadc winst-sunnnan 200,000
R:dr, under förbehäll, att liquid sedermera efter bokslutets
fulländande upprättas, dä Banken antingen tillskjuter hwad
desi bchällna räntewinst öfwersiigit, eller frän R:gs-Contoirct
äterfär hwad den understigit förbcrördc 200,000 R:dr.
För att lätta öfwersigten af de extra inkomsters belopp,
hwilka Medes blifwa under hwarje af de ifrägawarande ärcn
tillgängliga för behofwen, hafwa Utskotten lätit deröfver
upprätta bifogade Tabellarista framställning Bil. Tr». ö.
Hwad de Extra anslagen beträffar, fä hafwa Ut¬
skotten, inskränkande dem inom de befintliga tillgängarnes
belopp, rättat fördelningen till särskilda ändamål efter den
grundsats. Utskotten redan yttrat i deras Betänkande N:o
92 angäende det dä östade bidraget till Götha Canal, att
näml. anslag till densamma och andra Statsbchofwcn un¬
derordnade utgifter, icke bordt komma i fräga, förr än till¬
gängar blifvit anwisade för de egentliga Statsbehofwcn,
och förde utomordenteliga anslag, sorn till Förswarswerkets
iständsättandc kunnat pröfwas oundgängeligen nödwändiga.
Betänkan den, N:o 22.
32Z
Pä fädanc grunder hafwa Utskotten till följande be¬
lopp beräknat de Extra Anslagen, nemligen:
a^Till Förswarswerkct
i allmänhet, jemlikt Ståts-
Utskottets af Riks-Ständen
redan bifallna Betänkande
N:o 266 ..... R:dr 2,820,000
Till Garnizons-Sjnkhufetoch
Cafernebyggnader i huf-
wudstaden, enligt Stats-Ut-
stottets Betänkande N:o 3.so
afsatt
L-Till Canalcr och Ströinrens-
ningar:
Till Götha Canal, enlig! Ut¬
skottens derom afgifne särskild¬
ta Betänkande N:o 2Z . .
— Södertelge Canal, enligt
Dito N:o 25 ..... .
,52,000
— 2,972,000
745,334
3o,ooo
— Strömrcnsningar m. m.
enligt Stats-, B:co- och Ekon.
Utstottens Betänk. N:o 26 . 260,000
— 1,026,334
k-^För tillfälliga och särskilda
utgifter
afsatt: för de i Stats-Utskot-
tcts Betänkande N:o 335 upp-
TranSp. 3,997,334
Z24 Stats- och Bando-UtskottenS
Transp. 3,997,33,4
tagna,-pä Riksgälds^Con-
toirct redan anwisade behof 84,463
Behållning för blifwandc tillfäl¬
liga behof 4v,,83
— - -— 124,666
Summa Extra anslag 4,,22,000
Pä famina grund, som Utskotten bilagt en Tabclla-
rist framställning öfwer de belopp, hwilka ärligen blifwa
tillgängliga af de extra inkomsternc, fä Utstotten, till mot¬
svarande jemförelse, wördsamt öfwerlemna en dylik fram¬
ställning Tab. Lttk. e. öfwer de belopp, som för hwarie
är beräknas blifwa för a mingon behö sliga, och pä de bc-
hällningar, hwilka de första arén anses lunna till de ef¬
terföljande. Z brist pä nägop bestämd fördelningsgrund
för de 2,820,000 R:dr till Försvar swerker, hafwa Ut¬
skotten uppfört en lika andel pä hwartdera af de 5 ären;
och dä, undör störa af 'deni, tillgangarnc betydligt öfwersii-
ga de beräknade bebo swen; sä rubbas icke geno», denna för¬
delning Stats-Utstottcts af N.-Stäter godkända tillstyr¬
kande i Bckänkandet Nw 26^, att Koirgl. Majit »nä kun¬
na i afräkning ä de militaira anslagen lyfta större sum¬
mor de första ären. Enahanda anse Utstotten förhällan¬
det böra wara med anslaget lill Andra Lifgardets Eassern-
byggnad i hufwudstaden, ehuru Utstotten beräknat de
ntgäende summorne till samma ärliga belopp, som de hit¬
tills utgjort. De öfriga anslagen äro uppförda efter den
fördelning, som Utskottens derom afgifna särskildta Betän¬
kande» utstaka; och hwad de Zo,aoo N:dr till Södertel¬
ge Qaaia.t-beträffar, efter det belopp Canalen förut ätnju-
tit, eller ,5,000 R-.dr för hwartdera af ären ,63o och ,831,
Betänkande», N:o 22.
320
De tillfälliga utgifterna upptagas, efter som de
med anledning af deras beskaffenhet förmodas Mgä, eller
med nära hälften nu genast, och med äterstodcn, anslagen
till Ekcplanteringar, byggnader och wäganläggningar, till
ungefär lika fördelning pä de 5 efterföljande ären.
Sedan den Extra Statsrcglcringen intill nästa Riks¬
dag således blifwit uti ett sammanhang framstäld, och de
fleste dclarne deraf antingen redan warit eller blifwa sär¬
skildta förcmäl för R. Sränders afgörande, äterstär här,
att till R. H. Ständers bifall öfwerlemna endast följan¬
de wördfamma tillstyrkanden, nemligen:
,:o Att Vanco-Styrclfen, den 3, December hwarje är, ät
Riksgalds-Contoiret anordnar den för äret päräknade
summan af Bankens behällna räntewinst, under förbe-
häll, att liquid sedermera, efter fulländandet af Ban¬
kens bokslut, upprättas, dä Banken antingen tillskjuter
hwad dest behällna räntewinst öfwerstigit, eller frän Riks-
gälds-Eontoiret äterfär hwad bon understigit den päräk¬
nade fnmman; men i bäda fallen, under wilkor, att
de till silfwcrköp ärligen anslagna 266,666 R:dr 32 st.
blifwit Banken af sin räntewinst förut godtgjorde.
2:0 M ,24,666 R:dr mätte af de Extra tillgängarne fä
affättas, för att enligt framställning af Stats-Utstot-
tet anwändas till de extra utgifter R. H. Ständer re¬
dan anwisat, eller ytterligare anwifa pä Niksgälds-
Eontoirett -
Hwad angär de under denna Riksdag erfordrade,-pä
Utskottens gemensamma pröfning beroende Ereditiv-anflag,
sä wäl till Spanncmälsnppköp under mistwäxter, soni till
befrämjande af ett Ull-DiSeont-Contoir, wilja Utstotten der-
Stats- och Banco-Utfkottens
om särskild framställning afgifva. Beträffande äter de
mindre creditiv-suminor, hwarom Stats-Utffottcts Betän¬
kande N:o 336 förmäler; sä stall Stats-Utstottct, som det
ensamt äliggcr att derom afgiswa förflag, icke underläta att
dermed ofbrdröjcligc» inkonnna.
Nägre Ledamöters reservationer, hwilka till en del
afse inom Utskotten wäckt fräga angående Extra anslags
beräkning äfwen för nästkommande Riksdagsär, bifogas.
Den 3:djc December 1829.
Bil.
O. P. M.
I afseende ä den Calcul, som uti Stats-Utstottets Be¬
tänkande N:o 154 förekommer, och hwilkcn päräknar Stats-
Werkcts netto inkomster för ärcn 1827, 1828 och >829
till ett belopp af 624,956 R:dr 3o st. 2r:st, fär jag i öd-
miukhet upplysa, att fain 1828 och 1829 ärcnS räkenstaps-
rcsultater pä det hela ännu icke kunna wara kände, men
man nästan kan taga för afgjordt, att Landt-upp-
börden för dessa är mäste mycket närma sig de förhällan-
dcn som i afseende ä densamma egde runi för är 1825, dä
Riksmarkegängen war, såsom nu, 6 N:dr per Tunna, sa,
om man antager att de Ordinarie Inkomsierncs öfwcr-
stottcr för ärcn >828 och 1829 uppgä till famina belopp
som för är 1826 eller ä 198,000 R:dr . . 396,000
hwartill konnner:
Tull-!>ikomsternes för 1828 netto bfwcrstott . 424,000
för 1829 likaså . 424,000
Transp. 1,244,000
Transp. 1,244,000
Dc öfriga bewillnings-inkömsternc lika med 1825 ^
eller ä 78,000 R:dr 166,000
Nestantierne ä 100,000 R:dr 200,000
Spannmäls-anflagct för 1828 . ..... 26,000
dito för 1829 4o,ooo
Besparingar ä Indragnings-Statcn ä 20,000 R:dr 40,000
göra öfwcrstolterne tillsammans 1,706,000
När dcrifrän afgä de dispositioner som ä Lf-
wcrstotlen ärv af Utskottet beräknade,
eller för 1828 ..... 614,000
och 1829 ....... 640,000
1,064,000
Äterstär en behällcn summa för ärcn 1828 och
1829, med 661,000
Och om man till denna summa lägger, hwad för 1827
blifwit till Riksgälds-Contoirct, säfom öfwcrstottcr, lefwc-
rcradt, eller omkring 236,000 R:dr, sä uppkommcr för
ärcn 1827 med 1829 ett sammanräknadt nctto-öfwcrstott
af 886,000 R:dr, eller oinkrilfg 61,000 R:dr mera än Stats-
Utstottct päräknat.
Stockholm den 16 October 1829.
Isa. Daiivon.
Uti ofwanstäende beräkning instämmer jag helt och
hältet; och dä äret 1826, med en mindre Tull-uppbörd,
kunde lemna en bchällning af 460,000 R:dr, hämtar jag
sä wäl deraf, som af Stals-Werkets ställning, att ännu
328 StatS- och V a n c o - U t sk o t t c n S
ej has-a bchöst rcquirera irägot frän RikSgälds-Eontoiret
af StatSbrist-suiiiman för innewarande är, anledning till
den förmodan, att sammaiilagde bclMningcn för ären
1828 och 1829 stall östverstiga 65r,ooo R:dr.
Stockholm forn ostvan.
k. Wester 8tranck.
Reservationer.
Af Herr von Haitwansclorfl', August:
Emot Ntstottcns beslut, att i deN nu uppgjorda extra
StatSrcgleringcn icke upptaga nästkommande lagtima Riks¬
dagsår, får jag reservera mig. Enär Statens famtclige
ordinarie inkomster, och bewillningsmedlen, samt
alla ord i na rid utgifter' beräknas och utgä, intill desi
en ny Statsreglering blistvit af R. St:r uppgjord, och af
Äongl. Majtt i werket ställd: hwilkcn sednare åtgärd, om
an Riksdagarne hädanefter blcstvc kortare än hittills, dock
sällan torde kunna utföras, förr än med början af detstat-
tcär, som närmast pä följer Riksdagens flut: sä inser jag
intet stal, hwarföre icke de ertra anslagen skulle fa fort¬
fara intill desi en np Statsreglering widtagcr, deräst näml.
extra tillgängar finnas, och extra anslag behöfwas. Bäg¬
ge delarne inträffa nu. Frän Riksgälds-Eontoiret och Ban¬
ken finnas, förär ,835, samma extra tillgångar, som för
är 1834, eller frän det förra Merker . R:dr 240,400
och stan det sednare .... 2-00,000
44o,4oe»
Behofwct att befästa inloppen till Stockholm
och Carlscrona är ,835 icke uppfhldt, ej heller fäst-
Traiisp:t 44o,4o»
Bil.
svin päraknas blifwa att begagna ören
a) fran Srats-Contoiret.
Behällning af öfwerffotten pä Stats-Werkets inkomster för ären 1827—29
Finska Medel -
S) frän Riksgälds-Contoiret.
§lf 1828 ärs till Riksgälds-Contoiret redan afleinnade Baneo-winst
— Allmänna Vewillningen
— Dito Dito
e) frän Banken.
Af desi fordringar hos Allmänna Magazins-InrättniiigcnS Utredning
— Bankens behällna räntewinst för ären 1829-84 ....
Sumnra
Bil. Ltt. e.
som päräknas blifwa behöfliga under ären ......
rr) Till Förftvarswerket.
I allmänhet .
Till Garnisons-Sjukhuset i Hufwudsiaden ......
— Andra Lifgardets Casiernbyggnad derstädes .....
ö) Till Carraler och Strömrensningar.
Till Götha Canal .
— Södertelge Canal . . . . ... . . . .
— Strömrensningar ni. in. . . . .
c) för Tillfälliga och Särskilda Utgifter.
Redan anwisade pä Riksgälds-Contoiret .
Behällning för blifwande dylika behof .......
Summa
Lfwerstmtande belMningar blifwa alltsä frän em till andra äret .
Extra Tillgängar,
1829
|
1880
|
>83>
|
>832
|
>833
|
>834
|
Summa
|
Summa
Sunnnaruin
|
285,000
80,000
|
175,000
|
>80,000
|
|
|
|
590,000
80,000
|
670,000
|
100,000
|
|
|
|
|
|
|
210,000
3o,4oo
|
2 I 0,000
3o,4oo
|
210,000
3o,4oo
|
210,000
3o,4oo
|
10,000
3o,4oo
|
>,o5o,ooo
>52,000
|
1,302,000
2, >5 0,000
|
400,000
>5o,ouo
|
200,000
200,000
|
200,000
200,000
|
200,000
200,000
|
200,000
|
200,000
|
>,000,000
>,>5o,ooo
|
|
|
|
|
|
|
|
965,000
|
815,400
|
820,400
|
640,400
|
440,400
|
440,400
|
|
4/ > 22,000
|
Extra Anslag,
>829
|
>83o
|
>83>
|
>882
|
>833
|
>834
|
Summa
|
Summa
Summarum
|
|
564.000
33.000
> 5,ooo
290.000
15.000
|
564,ooo
32,000
>5,ooo
|
564,ooo
32,000
>5,ooo
|
564,ooo
>0,000
|
664,000
|
2,820,000
>52,00»
|
2,972,000
|
60,000
|
224,000
>5,ooo
|
1 > 1,000
|
6o,334
|
|
745,334
3o,ooo
|
|
5o,ooo
|
5o,ooo
|
5o,ooo
|
5o,ooo
|
5o,ooo
|
250,000
|
>,026,334
> 24,666
|
4o,ooo
|
9,000
40, >83
|
9,000
|
9,000
|
9,000
|
8,483
|
84,483
4«,>83
|
|
|
|
|
|
|
|
>00,000
|
>,o>6,>83
|
909,000
|
781,000
|
698,334
|
622,483
|
|
4,122,000
|
865,000
|
664,217
|
675,617
|
435,017
|
>82,088
|
|
|
|
Vetänkandcn, N:o 2-.
Transprt 4^o,oou
ningsbyggnaden wid Wanäs fullbordad, såsom Ca-
nalcrna böra wara. Afbrott under Riksdagsäret
i de sta inilitaira arbeten, hwilka dock stola fortsät¬
tas, förwällar endast förlust af tid och penningar,
och det onödigtwiS; ty om för i835 finge till i-
fragawarandc byggnader anwändas ett lika an¬
slag, som under de föregående arén, eller . iZL,ooo
ätcrstode dock till Zstksdagskosinadcr . 3o2,/j«o
obcräknadt möjliga behållningar af öfwcrstott fran
Stats-Contoirct- Förgäfwcs inwändcr man, att om Stän¬
derna samlas i början af är i835, ja kan Regeringen
begära och crhälla anflagct före arbetstidens början. Men
dä det är owistt, vin och när de lemna deras bifall, sä är
denna owisthet tillräcklig för att hämma förberedelserna, och
derigenom ästadkoinma förluster för Staten; emedan ingen
Embetsman kan äfventyra anfwarct för anskaffningar eller
commcndcringar, grundade blott pä förhoppning.
Af Generalen, Herr Friherre 8^,-nie, V. krane:
Emot Utstottcns Beslut att icke extra tillgängar
och anslag fä beräknas för Riksdagsäret 1835, reserve¬
rar jag mig af den anledning, att fä länge anslagen till
Fästnings- och Strömrensnings-Arbeten wörö upptagne pä
Ordinarie Staten, utgingo de lika med alla andre Ordi¬
narie utgifter orubbadt under Riksdagsäret, men dä deste
stags utgifter wid denna Riksdag blifvit flyttade pä en för¬
ut icke existerande extra-ordinarie Stat, och denna icke li¬
kaledes under Riksdagsäret fonsattcS, stola dcste utgifter all¬
deles stadna, till dest nästa Ständer deröfver beslutat, och
sälcdcs i Administrationen uppkomma en stränghet, som nä¬
ra gränsar till omöjlighet i werkställigheten.
340 Stats- och B a n c o - Ut sk o t tens
Af Hr Lagman §ean lVorckas:
Jag förenar ung r den reservation Friherre Sparre
afgifwit emot de sammansatte Utskottens Beslut, att ute¬
sluta beräkningen och i följd deraf anslag till wista be¬
hof för det 6:tc äret eller ar i835, dä Lagtima Riksdag
äter infaller. De sammansatte Utskottens Beredning hade
annorlunda beslutat. Beredningen insäg att sädane arbe¬
ten, som med ärliga anftag fckrtgä-, icke utan den mest stad-
liga inwcrkän pä dermed förenade ekonomiska anstalter och
förhållanden, kunna afbrytas. Att för ett är, som nu ine'
ra synes utgöra den wanliga tidlängden af en Riksdag,
hwarkcn kunna anskaffa nödiga byggnads-materialier, eller
bibehälla de arbetare, som uti de särskilde arbetssätten äro
inwande och således nödwändige för dest utförande, stall i
werkställighetcn lägga hinder, högst swära att öfwerwinna,
och stridande emot all klok beräkning i utförandet af säda¬
na företag. Ibland anslag af sadan beskaffenhet räknar
jag dem till Fästnings-byggnadcrne och Ströiiircnsningarne.
Det förra har intill denna Riksdag warit upptaget pä or¬
dinarie stat. Det har således fortgätt utan afbrott, men
dä det nu, jämlikt Kongl. Majus Nädiga Proposition, är
förslyttadt till extra anslagen, hwilka icke äro beräknade längre
än till och med >834, upphörer samma anslag med sistnämn¬
de ärs utgäng, och byggnadernc mäste för Niksdagsäret
,835 inställas, för att det paföljande äret äter widtaga. Ska¬
dan och oredan deraf är för hwar och en synbar, och för¬
hållandet med de Strönirensnings-arbeten, som dä kunna
wara företagne, är alldeles enahanda.'Den calculation, som
i Utskottens Beredning uppgjordes och som är upptagen uti
Herr Canzli-Rädet von llarimansclorlls Reservation, äda-
galäggcr, att en beräkning för 6:te äret, äfwen med bibe¬
hållande af en betydlig summa för Riksdags-kostnaderne.
Betänkande», N:o 22.
utan nägon menlig inwerkan pä RikSgälds-Contoircts ställ¬
ning, och utan att ingripa i kommande Ständers disposi-
tions-rätt, karr ega runi. Det nyttiga och ändamalsenliga
af sjelswa saken är gifwet, och man mä icke mera i denna
än i andra delar endast läta hindra sig deraf, att, under
andra förhållanden, Ständcrnc hitintills icke funnit nö¬
digt, att sträcka sina beräkningar längre än till fem är.
Dä man will uppnä ett Lndamäl, bör man wäija den
wäg, som snarast och säkrast leder till detsamma.
Af Herr Comincrcc-Nädet Santesson.
Sedan Högloft. Stats-Utskottet icke behagat uti dest
afgifna Betänkande N:o 255, i anledning af Kongl Majus
Nädiga Proposition om särskildt anslag till Förswarswer-
ketS iständfättandc, fästa afseende ä min dä redan wäckta
Motion angående det 6ue, eller nästkommande Niksdags-
ärs intagande med uti Calculcn öfwer Statens extra sä
wäl inkomster som behof; och Högloft. Stats- och Banco-
Utskottcns sammansatte Berednings tillstyrkande deraf, i an¬
ledning af mitt fullföljande der af nämnde motion, icke
heller nu af Utskottens Plena blifwit antagen; får äfwen
jag, lika med Herrar Friherre Sparre, Cancelli - Rädet v.
kkartmansckorlk och Lagman dloreus, samt med äbcropandc
sä wäl af min Reservation wid oswannämnde Stats-Ut¬
skottets Betänkande Nw 266, som de af nämnde Herrar
anförde wigtige stäk, ytterligare reservera mig, under til¬
lägg till hwad Hrr Friherre Sparre och Canceli-Rädct v.
Hartmaasckorlk' yrkat, att ett lika stort anslag för är i835
mätte uppföras till Strömrensningarne, som R. H. Stän¬
der nu behaga bewilja för hwartdera af de 5 ärcn i83c>
— >834; hwarcfter dock, enligt Hr Cancelli-Radet v. Ilai t-
mansckorll!! utredning, af 1835 ärs päräkneligc tillgängar
34, Stats-och Banco-Ut sköttens
ätcrstär ett öfwcrstott, att anwändas till da blifwandc Riks-
dags-kostnaders bestridande, soni bör anses i det närmaste
kunna dem fullt godtgöra. För bada uti Neservationerne
om oswannLnmde flags arbeten, wid Fäsiningarne och
wid Strömrensningarne, stall det ärs-uppstof, under hwil-
ket intet anstag gifwes, ofelbart medföra afbrott och förlu¬
ster, hwilka fedan med ökade anflag drabba Staten.
Men sarstildt får jag ock reservera mig emot Utskot¬
tens anförande i Tabellen af R:dr 84,483 lill godtgöran¬
de af Åtskilliga fummor, dem N. H. Ständer redan hän-
wisat dels pa öfwcrstotten, dels att utbetalas af RikSgälds-
Contoirct, och hwilka derföre ej i min tanka bordt här ta¬
gas af Banco-wiustcn, utan sa wäl dcsie . 84,483
som de öfwerblifwandc . . . . . 4«,l83
tillsammans 124,666
desto häldre tilläggas anslaget för Strömrensningarne
och lättade communieationcrs befrämjande, fom enligt min
tanka intet något mera productivt anwändandc af jadaire
tillgängar mö/ligen kan öga ruin; äbcropande min när¬
mare utwcckling häraf i färstild Reservation wid Utskot¬
tens Betänkande N:o 26, angäcnde tillstyrkt anstag för dcsie
ändamÄ.
Af Herr Lagman 8täble:
Dä det af Högloft. Stats- och Banco-Utstotten afgif-
ne förslag till extra Stats-Reglcring är behäftadt med sam¬
ma fel, som Stats-Utstottets förstag till Stats-Reglcring,
act wara ofullständigt i beräkningen af utgiftcrnc och misi-
räknadt pä tillgängarne, nödsakas jag deremot framställa
följande anmärkningar:
Betänkandcn, Nw 42.
343
Ehuru Högloft. Utstotten, uti inledningen kill Utlätan-
det, antpdt stg wilja deri pä en gäng för Rikets Stän¬
der framställa alla tillgängar i extra inkomster och alla
päfordrade extra anslag och utgifter, hafwa Ut¬
stotten dock underlåtit att ibland de sednare upptaga:
Sädane anstag, som redan af Rikets Ständer äro be-
wiljade, nemligen:
1:0 Till Carlscrona wattcnledning, att pä 5 är utgä, efter
Stats-Utst. Betänkande N:o 9, R:dr 83,zZl: ,6. —
2!v Till reparation ä Strömsholms Slott,
St. U. B. N:o 127 » «... » 5,4oo:
3:o Tili reglering af Arm6rns Accords-
crsättningar St. U. B. N:o r3, » 100,000: — —
4:o Till inlösen af HeNimaNet Holm- till
Boställe, St. U. B. N:o 206 .. . 4,666: Z2. --
5:o Stads-utstpldrr till Nyköpings Stad
för Residence-huset» St. U. B. N:v
2,3, omkring ........ 5oc>: --- -^°
6:0 Profesior Ling för utgifwattdct af en
Lärobok. St. U. B. N:o 217 . . 2,000: — —
7:0 Lfwcrstc-Lieutcnant Mottoni Lön-er¬
sättning. St. U. B. N:o ,40, lärer
göra omkring ........ Z-400:
8:0 H. M. Drottningens ÄröningS-kost-
nad. St. U. B. N:d 290 . . « 3i,§oo:
9:0 Anstag till Vetcrmär-Inrättningrn.
St. u. B. N:o 3c>7 ...... Z,ooo:
10:0 Betalning till Riksg. Cont:s Tjcn-
steinän för granstning af flitna R. G.
Sedlar. St. U. B. N:o 3«, . . 1,2 r 5: >0. 6.
-4
344 Stats- och Banco-Utskottens
n:o Till wägars anläggning i Werm¬
land. St. och Ekon. U. V. N:o L
12:0 För Ekplantering. St. och Ekon.
U. B. N:o 34
13:o Afbetalning ä Statslänet till Banken
>4:o Afstrisning för Skcpps-handeln .
i5:o Tit. Strindholm för Swensta Hi¬
storien . » ........
i6-.o Erstittning päspannemäls-lönerne,
dä Riks-Markegängen öfwerstiger 6
R:dx Tunnan
hwilket utgör famnianräknadt det belopp af 311,000 R:dr,
som jag i min reservation wid Stats-regleringcn uppgifwit
wara uteslutne jemte den bewiljade ersättningen för wärf-
wade Cavalleriets och Artilleriets hästars fouragerings-kosi-
nadsbrist, och nu äfwen i den extra Stats-Negleringen
hufwudfakligen förbisedda, emedan deri endast finnas upp¬
tagne 84,483 R:dr till dcsta utgifter.
Anflag, forn blifwit päfordradc, men ännu icke bewiljade,
saknas upptagne:
i:o Län till förman för Brandstadade i
Borås. Prop. R:o 24 85,000:
2:0 Dito dito för Norrköping., Prop.
N:o 36 100,000:
3:o Till Trollhätte Canal-Bolag. Prop.
9k:o 39 80,000: —^
4:o Till förstärkande af Ull-Discontfon-
den. Prop. N:o 44 200,000:
5:o Till Spannemäls-Crcditiv . . . 1,000,000:
3,ooo:
20,000:
1,432: i3: 2.
. 1,168:40: 6.
i,ooo:
40,000: — —
Betänkande!!, N:o 22. 345
Säfö»! missräkning i de af Högloft. Utstotten uppgifne
extra tillgängar förtjcnar uppiuärkfanihct:
i:o Att dä Stats-Utstottct i Betänkan¬
det N:o 154 af d. 13 nästl. Maj ap¬
proximativt beräknade behällningen af
öfwcrstottcn pä Statswcrkets inkom¬
ster, enligt Tabellen Lr/t. wid be¬
rörde Betänkande, för är 1827 till . 480,408:27. i r.
men det nu mera, sedan 1827 ärS
Riks-Hufvudbok blifwit afftutad, wi¬
kar sig, att behällningen aföfwerstot-
tcn endast för nämnde är utgör. . 235,000:
och sälcdes en missräkning pä 1827
ärs öfwcrstotl uppstätt as... . 245,408:
hwilket missräknade belopp 245,408 R:dr bordt frändra-
gas de 590,000 R:dr, hwilka Utstotten säfom behällniug pä
ären 1827, 1828 och 1829 öfverskott upptagit, i stället
för att fhlla denna brist, pä satt sorn stett, med ett in-
fordradt och bilagdt utlätande af Kongl. Stats-Contoircts
Tjenstemän, deraf Utstotten förklarat sig erhällit wifshe t,
att oaktadt den anförda missräkningen för 1827 pä
245,408 N:dr, de päräknade 590,000 inflhta, ehuru
beniälde Tjenstemän i det afgifna utlätandet sjelfwe icke
hafvit wiss het om den uppgjorda beräkningen, utan en¬
dast derom yttrat: man nästan kan taga för af¬
gjordt och förmoda den päräknade behällningen. Men
dä förmodligen de samma Kongl. Stats-Contoirets Tjen¬
stemän, sorn aflemnat förenämnde utlätande, biträdt
wid uppställningen af Tabellen /ott- wid Stats-Utstot-
tcts' Betänkande N:o i5s, forn adagaläggcr, att de dä
endast beräknade behållningen af öfwcrstotts-nicdlcn för ar
346 Stats- och Banco-Utskottcns
1828 till ,85,58l R:dr ,6 b, 3 rist, och för är 1829 till
,58,966 N:dr 32 fl, ellcr saniiiianrälnadt för bada aren
till 344,548 R:dr 2 fl. 3 r:st och nu deremot förmoda
i nytt utlåtande, att den för dessa 2:ne är uppgär till
651,000 R:dr ellcr 3o6,j5s R:dr mera Ln forn förr
blifvit uppgifwet; fä synas dylika ealeuler haftva ch skon tycke
med wifla kostnadsförslager, och böra ickeanwändas i en
Statsreglering, der säkra tillgängar böra anwksas till debe-
wiljadc Statsbehofwen, till fbrekomniande af Stats¬
brist. Emot de i nieranämnde Utlåtande upptagne sum¬
mor kunde äfwen ätffilligt erinras, inen da detta Utlå¬
tande icke kan förändra det af Rikets Ständer faststälda
Betänkandet N:o ,54, sä wore sadant öfverflödigt. Den
enda rättelse, som i detta Betänkande kan aga rum, är
att den härförut betvifla nuflräkningcu pä 3.06,452 R:dr
pä ,827 ärs öfwerstotsmedcl afförcs frän tillgängarnc.
2:0 Att Högloft. Utskotten beräknat Bankens till Statsver¬
ket ingäende bchällna räntcwiust för ärcn ,829 till och
med ,834 till 200,000 R;dr om äret, eller 29,000 N:dr
mera för hwarje är än den för sista äret ,828 utgjort,
dä den uppgick till ,71,000 N;dr, bör äfwen undergä rät¬
telse i uppställningen af Betänkandet.
Om nian, sorn jag wisat Utskotten tillåtit sig, will
upptaga tillgängarnc wida utöfver hwad de böra beräknas
till, och utesluta as utgisterne, sä konuner mai, alltid till det
resultat Utskotten framställ, att tillgängarnc öfverstiga be-
hofven.
Emot Högloft- Utskottens ntlätande bifogade Tabella¬
riskt, hciiiställiiing i Bilagornc Titt. och <3, erinras, att
den deri föreslagna arliga disposition af extra anslagsmedlen
Bctänkanden, N:o 22.
är stridande emot Rikets Högloft. Ständers förut fattade
bestick genom bifall till Stats - Utskottets Betänkande Nio
255 pag. XVIII, som stadgar: att alla de i Bilagan
T-tt. uppräknade extra tillgångar, utom den
deri upptagna Bankens kehallna räntewinst för
ären 1829—>884, skola, dcräst de icke redan till
Niksgälds-Eontoirct äro ingäugne,dit öfwerlcin-
nas att, till fyllnad i summan, hallas Kongl.
Majit tillhanda, till det belopp hwarje ar, sorn
Kongl. Majit finner böra, i ett eller annat af¬
seende, anwäudas för Förswarswerkets istäud-
sättande, och, efter Nådig föreskrift, af Kongl.
Stats-Eontoiret warder requireradk.
Det Lr således endast öfver Bankens räntewinst, hwar-
af Ulstottcn paräknat 200,000 R:dr wid hwarje ärs slut,
som Utffotten kunnat föreslä disposition till Canalcn, Ström-
rensningar ni. nr., och derigenom uppkommer ett helt an¬
nat förhällande än Utskotten föreslagit; ty af ,829 ärs
Bancowinst, sorn efter afdrag utgör i5o,oo» R:dr, och
hwaraf Utskotten föreslagit detta ar böra utgä 60,000 N:dr
till Götha Canal och 40,000 R:dr till NikSgälds-Contoiröt,
ätersiär endast 5o,ooo R:dr att disponera till >83o ärs
sint, dä Utstottct under sistnämnde ar föreslagit, att utgä:
till Götha Canal 290,000 R:dr, till Södertelge dito >5,ooo
N:dr, till StröiiircnSningar 5o,ooo N:dr, och till NikSgälds-
Contoirct 9,000 R:dr, tillsammans 364,ooo N:dr, ellcr
3i4,ooo R:dr mera än hwgrtill medel finnas att disponera.
För är ,83, är att disponera Bankens wid i83o ärs sint
inftytande räntewinst 200,000 N:dr; meik förftaget för äret
upptager till Götha Canal 224,000 R:dr, till Södertelge
dito 15,ooo N:dr, till SirömrenSuingar 5o,ooo R:dr, och till
NikSgälds-Coickoiret 9,000 Ridr, tillhopa 298,000 R;dr, el-
348 Stats- och Banco-UtskottcnS
ler 98,000 R:dr utöfwcr tillgängen, sii att af anslagen
till Förswarswcrket skulle tillgripas för ären ,83ovch 18 ! 1
cj mindre än 412,000 N:dr till utgifter för Canaler,
Strömrcnsningar 111. ni-, hivaraf stulle ersättas Förswars-
Werkct wid ,831 ar§ flut R:dr 3o,ooo
wid -832 ärs ftut 80,000
wid ,833 ars flut 99/voo
wid >834 ärs slut 200,000
wid i835 ärs slut . - 3,ooo
R:dr 4>2,000
Detta förhållande antyder icke, att Fäderneslandets
Förfwarswerk blifwit i fräga om anslag släldt i första
rummet.
Med tillämpning af förestående utredning skulle istäl¬
let för den af Högloft. Utstottcn sörcftagne extra Riksstat
eil sadan böra upprättas:
Tillgångar.
Afwerstötts - medlen för ären ,827—1829 upptagne
till §90,000, hwarifrän afdrages den inträffade misträknin-
gcn 246,408 R:dr. Pä 1827 ärs ealeuleradc öfwcrstotts-
medcl äterstär 344,592:
Finska medel ......... 80,000:
af 1828 ärs Bancowinst ..... 100,000:
af Allmänna Bcwillningcn .... 1,202,000:
af MagazinSfvnden 1,000,000:
Bankens bchällna Räntcwinst för ären
,829—1834 bcruknad till lika belopp.
Transpu 2,720,392: .
Betänkanben, N:o 22.
Transp:t 2,726,592: —
med hwad den utgjort sista äret eller
1828, med >71,000 R:dr för äret,
gör för 6 är, med afdrag af 5o,ooo
R:dr för Diseontförluster .... 976,000: —
Summa Tillgäng R:dr 3,702,592: —
Extra Anslag.
Till Förfwarswerkct 2,820,000: —
Till Garnizons - Sjukhuset och Caffern-
byggnader ......... > §2,000: —
Af de förut specificerade anslag till ett
belopp af 311,000 N:dr erfordras in¬
om kort tid 86,000: —
Äterstär Tillgäng 644,592: —
Summa 3,702,592:
Dä förenämnde ätcrstaendc tillgängs-be¬
lopp 644,692 N:dr synes otillräcke-
ligt till alla äterstäende dels redan bi-
sallne, dels föreslagne och dels under
beredning »varande anslag, säsom till
fyllnad i mcranämnde redan bifallnc
3n,ooo R:dr 226,000:
Mindre Creditivet 1,000,000:
Af Utstottcn sörcftagne:
Till Götha Canal 745,334:
— Södertelge dito ...... 3o,ooo:
35o Stats- och Bwo-Utsk. Bet., N:o 22.
Transpck 2,ooo,33H '
— Ströinrcnsningae ...... 2Zo,oooi
Spannemäls-Crcditivet l,ooo,ooo; — ^
Under Utffottcns Beredning:
Län till Borås ........ 8?,ooo: -—
Dits till Norrkoping ...... 100,000:
Dito till Trollhätte Canal .... 8a,ooo:
Till förstärkning af Ull-DiscdntfondeN 200,000:
N:dr 3,710,334: — —
torde de belopp, hwilka Rikets Högloft. Stander häraf
bewilfti, anwisas pä RikSgälds-Contoirct, för att, genom
dest försorg, antingen upplänas mot ränta eller ock bestri¬
das med Riksgälds-ContoiretS räntebärande skuldsedlar, ställ¬
de till innchafwarcn, emot det berörde Tillgangssnmnia
6Hs,5g2 R:dr af Extra Znkomstmedlen ingar till Riks-
gälds-Contoirct till grund för bildandet af en Besparings¬
fond till räntebetalningar och andra oparäknade utgifter.
Sä wida detta lnitt förslag skulle winna framgång,
förändras derigenom, för hwad Bankens behallNa räntc-
winst angar, den ästgt ftig anthdt i min reservation wid
Statsreglerings-förstaget fran Högloft. Stats-Utskottct.
Nätte lsc:
Pag: ratz. 4 skär i Åtskilliga exemplar: VM ösivannämn-
de; läs- omnämnde.
stockholm, ^l/.
Betänkan den, N:v 2Z.
t
N:o 23.
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande i an¬
ledning af Kongl. Majus den io:de Decem¬
ber 1828 till Rikets Stander aflatne Nå¬
diga Proposition om ytterligare anslag af
Allmanna medel till Götha Canalbyggnads
fullbordande, hwilken Kongl. Proposition
H. Ridderffapet och Adeln, H. Prestestandet
och H. Bondeständet öfwerlemnat till Ut-
ffottens samfälta behandling, men W. Bor¬
gareståndet remitterat till Stats-Utskottet
allena, i allt utom hwad angar den särskilda
frägan om fortfarande beläningsrätt i Rik¬
sens Ständers Banco-Discont för Götha Ca-
nal-actier, hwilken fraga blifwit af Borgare-
Ständet till Banco-Utskottet öfwerlemnad;
hwarjemte ätssillige inom Ständen afgifne an¬
föranden och Motioner, stäende i gemenskap med
den Nådiga Propositionen i ämnet, fran
hwarje Stand särskildt blifwit till Utskotten
remitterade.
Af Kongl. Marcks ifrägawarande Nädiga Proposition
inhemtas:
Att sedan erfarenheten ädagalagt, att äfwen den kost¬
nad för äterstäendc arbetet wid Götha Canal, hwilken till
II Stats- och Ban co-Ut sköttens
Rikets Ständer wid deras sista saininankomst uppgafs, ehu¬
ru beräknad nied all den noggrannhet, omständigheterna nied-
gaswo, likwäl warit otillräcklig, och Canalbyggnaden i följd
deraf, icke med det af Rikets Ständer dä bewiljade anslag
och inom den utsatte tiden af är 1828, kunnat fullbordas;
sä hade Götha Canal-Direction, med framställning af det¬
ta redan nägon tid förutsedda förhällande, samt under ytt¬
rad öfwerthgelsc, grundad pä de är 1822 af Canal-Wer-
kcts Ordförande genom trycket allniLngjorde allt sedan icke
wcderlagde beräkningar, att, äfwen med tillägg af det nu
erforderliga ytterligare bidrag, Canalbyggnaden skulle kosta
wida mindre än andra dylika företag, oaktadt nödwändig-
hcten päkallat, att, genom anläggningen af Motala Me¬
kaniska Werkstad, som af Arbetskasian medtagit nära 65,ono
R:dr, eller >/° procent af de hittills för Canalarbctet an¬
manda tillgängar, bereda ntwäg till förfärdigandet af flere
wid Canalen erforderliga Instrumentalicr och Machiner,
hwilka wid Canalbyggnader i andra länder endast behöfde
frän redan inrättade Werkstäder requireras, ! undcrdfliig-
hct förmält, att, enligt under hösten 1828 werksiällde nya
uppmätningar och pä grund deraf upprättade Förslag, hela
Canalwcrkct skulle under loppet af trcnne är kunna fullbor¬
das nied en kostnadssumma af 807,594 N:dr, fä framt ef
sä beskaffade hinder, four under de twenne näsiförutgäugne
ären inträffat genom otjenlig wäderlck och arbctsmanska-
xels mindre goda belfotillständ, skulle ännu ett är förlänga
arbetstiden, i hwilket fall kostnaden skulle komma att till
845,334 N:dr uppgå.
Att wid sädant förhållande, och dä enrellcrtid nägon
annan tillgäng för bestridandet af ofwannämnde kostnader
icke funnits för Bolaget öfrig än wärdct af Canalwcrketp
nu befintlige förräd i Instrumentalier och inventarier-
Betänkandcn, N:o 23. m
hwilka äter, säsom för arbetets utförande oumbärlige, icke
kunde, förr än efter desi flut realiseras, Directionen pä
Bolagets wägnar hade i undcrdänighct anhällit om Kongl.
Majus Nådiga framställning till Rikets Ständer:
Att en summa af 807,594 N:dr mätte till Canal-wer-
kcts slutliga fullbordande warda anslagen att pä trenne är
utgå, eller
för är 1829 med R:dr 296,782.
i83o med — 284,978.
i83i med — 225,889.
Att Rikets Ständer för det möiliga fall, att Canal-
werket, af efwan angifne orsaker, eller nägon annan lika
»vigtig och oförutsedd händelse, icke förr än det Fjerde
äret skulle kunna fullbordas, wille besluta ett särskilt anslag
af 87,740 R:dr;
Att i händelse af bifall härtill, Directionen mätte, ;
likhet med hwad hittills warit »vanligt, dels fä uppbära
»vid ärets början 100,000 R:dr af den arliga anslagssum¬
man, och äterstoden efter förrättad revision; dels jcmwäl
tillätas ett föregäende är uppbära 5o,ooo R:dr af det pä-
följande ärets anslagssumma, sä »vida icke Rikets Ständer
skulle finna det lämpligare, fäsom innebärande en gifven
fordel för arbetet, att till Kongl. Majus Nädiga godtfin¬
nande öfverlemna fördelandet af hela anslaget, pä sätt
Directionen under arbetets gäng kunde fä anledning att för
hwarje är särskilt i underdänighet föreslä; dock med förut-
lÄtning, att hela summan inom den förcstrifna tiden be¬
hörigen blcf anwänd;
samt att till fä »väl de arbetens förtfättan-
be, hwilka endast under »vintern kunde förrättas,
son» ock till öfrige förberedande åtgärder, ine-
V! Stats-och Va nco-Ut sköttens
dclst hwilka dct allenast blef möjligt, att utan
ökade kostnader och längre tids-utdrägt bringa
arbetet till fullbordan, behofwct päkallade ett
särskilt förskott genast af ioo,ooo R:dr, svin pä
hela anslaget skulle afräknas.
Att Bolaget, i sammanhang med förenämnde fräga om
ytterligare anslag till Canalarbetets fullbordande, ät Di-
rcctionen uppdragit att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
begära en förnyad framställning af Bolagets wid 182Z ars
Riksdag franiburne önstan, att Bolaget mätte försäkras
om utbekommande af ärlig ränta ä Actie-Capitalet, i hwil-
ket afseende Directionen dels äberopat sa wäl den uppmun¬
tran och försäkran, Bolaget frän början, genom Kongl.
Majlls och Rikets Ständers sammanstämmande beslut och
Kongl. Majus derpä grundade Privilegium erhällit, säsom
ock, att den af flere orsaker wällade tillökning i kostnaden ut-
öfwer första beräkningen ej kunnat af Actieägmme förut¬
ses eller förekonnnas, samt att en särskild i Privileginm deni
bcwiljad förmän, genom tillfällige omständigheter gatt för¬
lorad; dels fästat uppmärksamheten dcrä, att Canal-Bola-
gct, som efter bästa förinäga hade uppfyllt sine äligganden,
för dest del ej kunde under första tiden efter Canalcns fär-
digblifwande, än mindre under byggnadsären, päläkna nä-
gon motswarande inkomst, samt ä den allmänna wigtcn
deraf att ett sadant Capital, sorn Actieägarne i Canalwer-
ket nedlagt, uti wärde bibehälles och ej utur rörelsen för¬
svinner, dels äfwcn säsom ytterligare bewekande skäl, r
underdänighet anfört, att Bolaget nied den under sednare
arén af färdiga Canalen influtne inkomst befrämjat en för
Canal-Werkct oumbärlig och jcmwäl för det allmänna
nottig inrättning, i det Bolaget lemnat den Actieägarne
tillkommande utdelningen, säsom län titt Mekaniska werk-
Betänk anden, N:o 2Z.
V
staden wid Motala, hwilken anläggning nu wore nära sin
fullbordan; att Trollhätte gamla Bolag, ester mera än 80
ars förlopp, ännu hugnades med en högst betydlig ränta af
12 procent, samt att Södertelje och Hjelmare Canalwcrk i
sednare tider, genom bidrag af Allmänna medel blifvit jat¬
ke i tillfälle att ärligen werkställa utdelningar;
att Directionen i förening härmed hade pä Bolagets
wägnar i underdänighet anhällit om Kongl. Majus Nådi¬
ga framställning till Rikets Ständer, att Actieägarne mät¬
te bibehällas wid den under siflförflutne Riksdag dem till¬
delade förmän, att i Banco-Disconten fä beläna sinc Actier;
och att slutligen Directionen, till upplysning om de
rcsultatcr, hwilka rörelsen pä de färdige delarne af Canal-
linien redan lemnat, i underdänighet andragit wäfcndtligast:
att antalet af fartyg, som hittills begagnat denna fart,
warit för äret emellan 3 ä 400, utom Bolagets egne; att
den inkomst för Canalfarten, (oberäknadt Bolagets egne
transporter) som, efter af Directionen provisionelt stadgad
taxa, contant influtit, wäl ännu icke uppgätt till högre
belopp än n ä 20,000 R:dr ärligen, eller för alla ären,
frän och med 182Z till och nied September mänad 1828,
till 88,462 R:dr 4Z st. 7 rst.; men att detta belopp, ehu¬
ru ringa i jemförelse till kostnaden för Canalcns anlägg¬
ning, likwäl, om ej olyckor inträffade, borde, sannnanlagdt
nied Canal-omrädcts afkastning, blifwa icke allenast tillräck¬
ligt för Canalcns underhäll och aflöningar, sedan densam¬
ma blifwit fullbordad, utan ock lemna öfwerstott; att, utom
Canalcns förenämnde direkta afkastning, uppburits wid
Trollhätte Canal för waror, som kommit frän eller gätt
till Götha Canal, emellan 4 ä Zooo R:dr ärligen, hwilken
inkomst till dest ökade belopp, efter Götha Canals färdig-
blifwande, wore, till större delen, till sistnämnde Bolag,
VI Stats-och Ba nco-Utskottens
för längre tid, afstädd; att desse inkomster, sasonr influtne
af en blott partiel rörelse, dock syntes antyda sä wäl de
inre Provinsernes behof af en sädan lättnad i connmmica-
tionerne, som att, i samma män Canalen framstrider till
stn fullbordan, den stall blifwa allt mer och mer begagnad
och inkomsterna i förhällande dertill ökas; samt att dä, ep-
empelwis, inkomsterne wid Trollhätte Canal under hela ti¬
den af 28 är, som den warit färdig, med undantag afnä-
gra fä ar, warit i jemt ärligt stigande ända till 4 »
sdubbxlt emot hwad deras belopp de första ären utgjort, det
borde ined stät kunna förwäntas, att Götha Canal, som
jemte communication emellan flere af Rikets inre Pro¬
vinser, för deras inncwänarc beredde sjöwäg till alla in-
och utrikes hamnar, skulle lemna minst lika förmänliga re¬
sultater och slutligen, under en tillwärande rörelse, pä ett
tillfredsställande sätt befordra de i Kongl. Majus och Ri¬
kets Ständers första beslut om detta werk uttryckta ända-
uiäl: äkerbrnkets och uäringarncs upphjelpande, handclnS
liflighet samt idoghetens förökande,
LLid öfwerwägande af hwad Götha Canal-Dircction
sälunda pä Bolagets wägnar i underdånighet anfört, har
Kongl. Maj:t sig yttrat: att Kongl. Maj:t wäl ä ena si¬
dan med bekymmer erfarit, hurusom betydliga tillstött af
Allmänna medel ännu Lro af nöden för Canalbyggnadcns
slutliga fullbordan; mc» att dä fördelarne af ifrägawaran-
de stora företag hufwudsakligen berodde pä hela Planens
fullkomliga utförande, och frugten af de dertill redan an-
wände summor stickle gä förlorad, i händelse arbetet nu
för bristande tillgängar mäste afbrytas; kunde Kongl. Majit,
öfwertygad, att Götha Canal i framtiden bör blifwa af
»väsendtlig nytta, ej inindre för Rikets handel och näringar,
än för dess förswar »vid ett möjligen inträffande krig, ej
Betänkan den, N:o 2s. vu
tweka, att till Rikets StändcrS bifall öswcrlemna Canal-
Wolagcts anhällan om ytterligare understöd i den ordning
och till det belopp Directionen uppgifvit; derwid Kongl.
Mant fästat Rikets Ständers uppmärksamhet ä angelägen¬
heten deraf att frägan om de »»0,000 R:dr, som, enligt
Dircctioncns underdäniga anmälan genast förstotts»vis er¬
fordrades, klef, oberoende af hufwudsaken, till skyndsam
pröfning företagen och afgjord; med förklarande, i öfrigt,
det Kongl. Majit ansäg, att hwad genom försäljningen af
de efter Canalbyggnadcns fullbordan öfwcrblifwande cffcc-
ter kunde inflyta och hwaraf nägon tillgäng i de nu upp¬
gjorde kosinadsförslagen icke beräknats, bör ingä fästin af¬
betalning ä de af Rikets Ständer till Canalarbetet lemnade
bidrag.
Kongl. Majit har »vidare, i den Nädiga Propositionen,
föreslagit, att Actieägarne i Götha Canal »nä bibehällaS
»vid den af Rikets sednast församlade Ständer dem bcwil-
jadc förmän, att i Banco-Discontcn beläna sina Actier.
Men Kongl. Majit har deremot funnit nägon ränta
eller annan ersättning till Actieägarne, än för hwad de pä
Canalbyggnaden anwändt, icke, under närwarande omstän¬
digheter, skäligen böra komma i fräga.
Warande frän Kongl. Majit till Utskotten öfwerlem-
nade de till Kongl. Majit af Canal-Directionen i underdå¬
nighet ingifne utredningar, kostnadsförslag, chartor och öf¬
rige handlingar, till upplysning om Canalens närwarande
stick och hwad deraf ännu till fullbordande äterstär.
De i förening med denna Nädiga Proposition till Ut¬
skotten frän Niddcrstapct och Adeli» samt Bonde-Ständet re»
VIII Stats- och Banco-Ut skottens
mitterade under discussionerne i ämnet afgifna anföranden,
utwisa att inom förstnämnde Stand, Grefwe Horn, Lines
krellrie, Friherre ^ncl-srsvärll, Lg, I Henrie, ieinte Her¬
rarne O^IIenLrook, llolisn Oörnn, och llsilenboiA, Lark
lloiisn, fauitinom Bonde-Ständet, Riksdagsfullmägtige ko¬
lian ll-rcod RutberZ frän Norrbottens Län, wollers vn-
nlelsson och krie kälsson frän Elfsborgs Län, Losper
>Vi^iunn frän Upsala Län, Lärje Lörjesson frän Hallands
Län och Kils Nällsson frän Malmöhus Län bestridt alla
ytterligare bidrag af allmänna medel till Götha Canals full¬
bordan, under förklarande hufwudfakligen, att dä i4 § af
Rikets Ständers beslut wid 1823 ärs Riksdag tydligt inne¬
höll, att det dä till Götha Canal-Bolag bewiljade Länean-
flag stulle blifwa det yttersta, fom Staten till Canalbyggna-
dens fortsättande bestod, sä att något tillskott derutöfwer fram¬
deles ej finge af Bolaget päräknas, borde först till pröfning
upptagas fragan, om Rikets Ständer wilja äterkal-
la sitt wid 1823 ärs Riksdag fattade beslut, hwil-
ket dock, enligt dessa Ledamöters tanka, ej borde
sä plötsligt äfidofättas.
Af Herr Hjert-,, Ousmf, är äter yttrad den öfverty-
gelfc, att den matericla delen af saken worc, i alla händel¬
ser, underordnad fragan om Canal-Bolagets räddning, hwar-
före ock Herr Hjert-,, uti ett inom Ridderskapet och Adeln
afgifwet och tillika med Kongl. Maj:ts Iiädiga Proposition
till Utstotten reuiitteradt memorial, efter att hafwa lemnat
en teckning af Bolagets närwarande belägenhet och de om¬
ständigheter, fom densamma föranledt, för Canal-Bolagct
päkalltit Utskottens och Riksens Ständers uppmärksamhet,
under anhällan, att Actieägarne, enär de icke kunna af Osi-
götha-Linien päräkna nägon afkastning, mätte, intill är ,833,
af Staten bewiljas en billig inkomst, af ätminflonc 1 pro¬
Betänk anden, N:o 23.
IX
cents ränta ä Actie-Capitalet, fanit Actiernes beläningswär-
de i Banco-Disconten mätte fä fortfara.
Hvarförutan frän Ridderstapet och Adeln blifvit till
Utstottens pröfning öfwerlcumade följande med fragan ge¬
menskap ägande anföranden och mcmorialcr, nemligen:
Herr ak Ilt-rs, Qustak, den 24 sistlidne April afgifnc
anförande, innehällande dels någre upplysningar om Ea-
naler och Railwägar i andra länder, dels ock ätskillige
anmärkningar wid ett af Hans Excellence Herr Gref¬
we von kinte,,, L. L., den 26:te förutgängne Mars, i
Ståndets Plenum gjordt anförande; jemte ett af Herr
Grefwe v. kiaten lemnadt ytterligare yttrande i ämnet-
En af Herr Rosengvist, krellrie keonarll, wäckt mo¬
tion, att de anslag, fom Götha Canal ännu kunde kom¬
ma att förunnas, mätte uti en enkom column i dcbct-
sedlarnc införas under titel: till Götha Canal, pä
det hwar och en af Nationens skattdragande medlemmar
mätte fä se huru famwetsgrannt haus egendom blifvit
af Nationens fullmägtige distribuerad.
Ett af Herr 8p-» re, QusMk Nsuritr, lemnadt förslag,
att för bcwiljandet af ifrägawarande penningebiträde
det wilkor mä fästas, att Götha Canal-Bolag stall med¬
gifva delaktighet uti Bolaget, icke allenast för den till
bewiljande under inncwarande Riksdag i Nader förcstag-
ne funnna, utan ock för hwad fom dcrförinnan blifvit
frän Statens sida Bolaget förstjutet, med deltagande pro¬
portionaliter, i förhällande till hela den fälunda förstjut-
ne summa, uti alla de rättigheter och skyldigheter, font
X St a ts« o ch Bane o-Ut skottens
dclägarnc nti Götha Canal-Bolag, enligt BolagS-Ne-
glorne, tillkomma.
Derwid Herr Friherre Xriellsrsväick, 6. 8., uti ett
remissen af förenämnde förslag bifogadt yttrande, anmärkt,
att Friherren anfag sig, för sin del, böra pä det högsta pro¬
testera emot antagandet af famina förslag, som, efter Fri-
hcrrns tanke, till föga fromma för andre än Actieägarne,
af hwilka tilläfventyrs någre kunde hafwa för eir ringa pen¬
ning bekommit sine fleste Aktier, skulle komma att för alla
tider skattlägga Swensta folket under Götha Canal.
al- Cn af Herr Sii-llle, lVils ^Vill-elm, under discussioncr^
ne i förstottsfrägan wäckt, och uti ätcrrcniiss-handlingar-
ne af nämnde fraga intagen motion, att, w!d hufwud-
fakcns bedömmandc, följande plmktcr mätte iakttagas,
nemligen:
,:o Att Bolaget och dess Direktion affägcr sig all widare
förwaltning af Ermålen och dess tillhörigheter under
byggnadsärcn och öfwcrlemnar densamma, med allt
hwad dertill hörer, sä i fast som lös egendom, inven¬
tarier och förråder, till den styrelse, som Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer finna godt förordna; samt att Bo¬
laget afsagcr sig allt widare begagnande af det för Bo¬
laget utfärdade Privilegium, än som med det nu in¬
träffade aftal öfwcrensstämmer.
2:0 Att under byggnadstiden den inkomst Canalsarten kan
lemna, anwändes till nödige utgifter för den till ge¬
nomfart färdiga delen deraf, samt de förbättringar
derä kunna erfordras: att öfwcrstottct om sadant upp¬
kommer, utdelas till Actieägarne; men att någon af¬
gift för de effccter, sorn för Kongl. Magt och Kro¬
nans räkning derä föras, ej erlägges.
Be lä »kand en, N:) 2l.
XI
3:o Att dä Canalen är färdig. Beläget äger utnämna en
medlem af Styrelsen deröfwer, hwilken äger att den¬
samma framgent förwalta samt anwända inkomsterne
till nödige utgifter och Canalcns framgena underhäll,
ritan att Bolagets Directcur åtnjuter annat arfvode
än det Bolaget af egne tillgängar will lemna.
Ho Att det öfwcrstott, söm af Canalcns inkomster kan
uppkomma, till Actieägarne utdelas intill dess det sam¬
ma uppgår till 5 procent; att derefter Staten erhåller
en lika utdelning ä de Allmänna medel, som till Cana-
lcus byggande blifvit anwände; men att om inkom¬
sten skulle stiga derutöfver, densamma Actieägarne
tillfaller.
5m Att, om ej inkomsterne första till Canalens underhäl¬
lande, det icke äliggcr Staten, N. Ständer, eller de¬
ras Werk, nägon förbindelse, att dertill pä ett eller
annat sätt bidraga.
6:0 Att R. Ständer hos K. Maj:t i underdånighet anbäl-
la, det K. Majit täcktes genom kunnige och owäldige
Personer undersöka Canalarbetcts närwarande tillständ,
och uppgöra i möjligaste matto tillförlitlige förslag
öfwer de kostnader, som till Canalens färdigbyggande
kunna ätcrstä, samt läta upprätta Plan till arbctctS
fortsättande med den ärliga köstnadssunnua, hwartill
K. Maj.-t anser Stas-Werkets närwarande tillständ
lemna utwäg; samt att K. Maj:t mä täckas jemwäl
läta affordra Canal-Bolagct bestämdt förklarande, an¬
tingen att Bolaget will pä förenämnde wilkor ingä;
derest R. Ständer skulle wilja besluta, att Canalen
med Statens medel färdigbygges, eller ock att Bola¬
get afsäger sig allt biträde af allmänna medel.
7:0 Att sedan undersökning, pä sätt förcnämndt är, för
sig gätt och Bolaget blifvit hordt, R. Ständer inäga
xn Stats-och Banco-Utskottens
taga i öfwcrwägankc, huruwida dcn äterstäendc kost¬
naden icke är större, än att densamma, utan att
andre angelägne och wigtige föremal äsidosättas, kan
af Statens tillgängar bestridas, eller om R. Ständer
wilja i sädant ändamål särskild bewillning sig ätaga;
under förbehåll för R. Ständer, att, i annat fall,
allt widare biträde till Canalen nu och i framtiden
wägra, och
8:0 att r fall Canalen anses böra fullbordas, R. Ständer
mäga i undcrdänighet anmoda Ä. Majit, att utse en
Direction, bestäende af fä mänga Personer, som mä
anses lämpligt, helst en Ordförande och cnDircetcur,
hwilka samfäldt med ett af Danco-styrelsen utfedt Om¬
bud öfwertaga förwaltningen af de till Canalen an-
stagne medel och besörja arbetets fullbordande i enlig¬
het med upprättade Arbcts-Plancr;attDircctionen blif-
wer K. Majit och R. Ständer lagligen answarig der¬
före, att de anflagne medlen ej warda anwände till
andre Arbeten eller förcmäl, är hwartill desamma af
N. Ständer äro bestämde; och att uti förenämnde
Styrelse icke Götha Canal-Dircctions närwarande Ord¬
förande eller nägon af dess Ledamöter mäge deltaga;
dock K. Majit förbchället att läta Arbcts-Planernc upp¬
rättas eller granstas af den eller de Personer, K-
Majit anser dertill skickligast, äfwensom att ät en sa¬
dan person uppdraga tillsynen, huru arbetet warder
werksiäldt, samt till K. Majit inkomma med pämin-
nelser dcrwid, om anledning skulle förefinnas; men
icke att direete meddela nägon befallning, huru eller
hwilka arbeten stola förrättas.
Wid hwilket förslag äter blifvit af Herr Li ukenli sklm,
k. II., anmärkt, att de af Herr L trlllilL uppgifnc garantier
Betänkanden, N:o 2Z.
xm
för medlens anwändande till behörigt ändamäl och detta
ändamäls styndsainma uppnående, syntes dels för härda för
Bolaget, dels ej innebärande tillräcklig säkerhet för R.
Ständer, dels och fluteligen utgäende pä att inleda Staten,
äfven för framtiden, uti närmare förhällande till Canal-
Bolagct, än som med Statens interesse lät sig förena;
hwarföre Herr LräKenbjeliu ansett sig böra förcflä såsom
sädane garantier:
1:0 Att N. Ständers Fullmägtige i Banken och Niksgälds-
Contoiret mä, i förening med ett lika antal Depute¬
rade af Canal-Bolagets Acticägare, auctoriseras, att
genast utwälja en ny Canal-Direction.
2:0 Att hela äterstäende Canal-Arbetet, med ledning af
det nu uppwisade kostnads-förflaget, af Directionen ef¬
ter eget godtfinnande mä fördelas uti minst 4, till
kostnaden i det närmaste lika Arbcts-Poster.
3 n Att wid päbörjandet af första Arbets-Posten hela den
dertill gcnoin fördelningen bestämda summan af Di-
rcctionen genast mä lyftas.
4:c> Att den för nästföljande 2;dra, Zidje och 4:de Arbcts-
Post anstagne summa endast i det fall mä fä lyftas,
att nästföregäcnde post, wid anstäld besigtning, befin-
nes wara enligt förslaget fullbordad.
5:o Att R. Ständers Fullmägtige mä erhälla föreskrift,
att, i widrigt fall, inhibera utbetalningen intill nästa
Riksdag, dä R. Ständer derom widare fä afgöra; och
6:0 att om desse »vilkor ej antagas, N. Ständer anses
hafwa afstagit det begärda anslaget till Canalens full¬
bordande.
Äfwensom frän Högwördige Preste-Ständet till Utskot¬
ten remitterats ett af Ofwer-Hof-Predikanten, nu mera
XIV Stats- och B a n c o - u c sk o t t c II §
Bistopen, Herr Doctor Ilellllln, inom Ståndet afgifwet
anförande, innefattande, femte framställning af nödwändig-
hetcn, att wid alla Werk, der Staten och enstilde äro med
hwarandra intcresserade, de inbördes rättigheterne och plig-
terne i tid bestämmas, förflag, att wid fä wäl det under
Riksdagens lopp till Götha Canals fortsättning redan lem-
nade understöd af ioo,ooa R:dr, som wid de bidrag ytter¬
ligare kunna till denna byggnad bewiljas, matte, fason,
willor, förcstrifwas:
i:o Att Bolaget förbinder stg att med de begärde 8/sg,ooc»
R:dr owillkorligen bygga Canalcn inom utfatt tid fär¬
dig; men Staten berättigas att, i händelse Bolaget r
denna förbindelse brister, antingen genom Nationens
Ombud eller genom Regeringens ätgärdcr fullborda
arbetet pä allmän bekostnad, dock emot full ersättning
af Canalinkomstcrnc, i den mohn de inflyta.
2:0 Att, dä af de hittills förskjntne byggnadsbiträdcn
sannolikt aldrig Staten kunde njuta någon utdelning.
Staten ätminsione för de 845,«oo N:dr, sorn nu wö¬
rö i fräga att bewiljas, mätte inträda såsom Actieäga-
re i Bolaget och för denna summa ewärdeligen taga
sin andel med de öfrige Bolagsmännen ! Canallnkom-
sterne; och
3:c> Att Nationen stall äga sina Ombud l Direktionen,
hwilka icke allenast, som hittills, stola deltaga i Werkets
tillsyn och wärd under byggnadstiden, ritan äfwen
sedermera framgent och ewärdeligen till lika antal
och rösträttighet med de öfrige af Bolaget tillsatte Di-
rcctcurer, efter afStänderne utfärdade Instruktioner,
och under lika answars-styldighet med Nationens Full¬
mäktige r Pcnningwcrken, stola deltaga i Directionens
' alla öfwerläggningar och beslut rörande kanalens wärd,
Betänkandeir, Nio ^3'
XV
underhäll, samt alla dertill hörande frågor och ange¬
lägenheter; med stadgande att wid de tillfällen, da
deste Nationens Ombud, ä ena sidan, och'de öfrige
Directcurcrne, ä den andra, kunna, hwar för sig, en¬
hälligt möjligen wara af stridande meningar, bcflutet
stall till K. Majit hemställas;
hwilka förbehåll, tydligen af R. Ständer uttryckte, bor¬
de äfwen af Bolaget i lagligen sammankallad allmän Bo¬
lagsstämma antagas och godkännas till framtida kraft och
efterlefnad, innan nägot af den bcwiljade anslagssumman
ytterligare fick lyftas.
I anledning afhwilken sistnämnde Motion Herr Dom-
Prosten Illclmsn hnfwudsakligen yttrat, att dä Kongl. Majit
"i kraft af Sitt öpna Bref och privilegium octrojerat Bo¬
laget att detta arbete företaga och fullborda, samt Cana-
"len med dest Slustar och allt hwad dertill hörer, eller den-
"samma härigenom, i grund af den magt N. Ständer K.
'Majit dertill uppdragit, tillagdt warder, allt framgent c-
"wärdeliga tider äga, undcrhälla och afkastning deraf sig till
"nytta anwända, utan att Staten deraf nägon dircct in¬
komst taga kan;" dä, sedan istället för > Million tcknats
Z, det icke kunde läggas Bolagsmännen till last att arbetet
troligen uppginge till 3 gänger sistnämnde summa, hälst
de hwarken kunde eller ens borde anses pligtige att gransta
ett kostnadsförslag, som, till högsta Auctoritetcrnas pröfning
undcrsiäldt och af deste utan anmärkning lemnadt, sederme¬
ra ärligt och öppet erkänts hafwa warit otillförliteligt; och
Bolaget sälcdcs ej kunde anses hafwa i nägot hänseende
brustit uti sine ätagne skyldigheter, och derigenom de detsam¬
ma bcwiljade rättigheter förwerkat; sä wore ock Götha Ca¬
nal en Bolaget tillhörig egendom, till hwarS öfwsrflyttande
XVI Stats-och Banco-Utskottcns
pä Staten erfordrades att samniankälla Bolaget, och foresta
detsamma full ersättning för infatta Capitaler och förlorade
Räntor.
Att Bolaget under sädana willor wisserligen skulle för-
mäs, att frånträda alla de lpfande förhoppningar, under
hwilka det bildades och privilegierats; "men att all annan
"depossidering i ett constitutionclt Land, der Lagen är för
"alla och Lagen är öfwer alla, syntes fullkomligen otänk¬
bar."
Att deremot "den garantic Staten kunde och borde östa
"för Canal-werkets fullbordande inom en bestämd tid worg
-'en owilkorlig förbindelse af Bolaget, att genom ny insättning
"ä Actierne fylla det som till Canalens fullbordande infor-
"dras utöfver hwad R. Ständer möjligen nu skulle wilja
"dertill anslä."
Att, i afseende äter pä de bidrag, som till företaget af
Staten redan lemnäts eller nu ytterligare kunde bewiljas,
syntes, med hänseende dertill att behofwet af allmänt under¬
stöd säkerligen wid Bolags-Rcglornes upprättande ar 1810
warit oförutsedt, c,:de Art. af Bolags-Reglorne kunna, ri¬
tan kränkning af sjelfwa privilegium, framdeles sä wida
tindras:
"Att dä utdelningen per Actie, efter det alla nödige
''större och mindre reparationer blifvit för äret bestridde,
-'uppgätt till 6 procent, och den i Artikelns sista moment
"upptagne reparations-cassan af 10,000 R:dr och förräds-
-'ca stan af 20,000. N:dr successivt blifwit samlade, och ma-
"terialicr till en omgäng Slussportar och Windbryggor utj
Bo
Be tänka nden, N:o 2Z.
XVII
"Bolagets förrädcr förefinnas. Staten borde af öfwerskot-
"tet ä inkoiiisien med Bolaget dela hälften, intill dess
"6,000,000 R:dr Capital, likwäl utan ränta, blifwit äter-
'guldne;" hwilket ock, efter Herr Domprostens öfvertygelse,
more desto obestridligare det högsta Staten kunde äffa, som det
allmänna, äfven oberäknad! den directa eller den indirecta
Ilationalwinstcil af företaget, pä sadant sätt, lika fort, om
icke förr, skulle blifwa contant godtgjord för sina kemnade
förstottcr, än Bolaget för sina utan minsta eget förwällan-
de ädragne förluster; och
att, hwad dernäst angick wärdén och administrationen af Wer¬
ke! till allmän nytta. Herr Dom-Prosten wal erkände bil¬
ligheten deraf, att Rikets Ständers Bank fortfar, att, äf-
wcn sedan Canalcn blifwit fullbordad, och intill dess Sta¬
tens bidrag äter till Banken ingätt, i Directionen och Re¬
visionen som hittills deltaga; men ej kunde annat än pä
det högsta protestera emot all direct inblandning af repre¬
sentationen uti förwaltningen utaf ett enskildt Werk, säsom
stridande emot andan af att constitutionel styrelseform, och
dessutom i förewarande fall desto öfwcrflödigarc, som öf-
werinsecndct öfwer detta och dylika Werk, enligt 4 och 5
W. af Kongl. Majus Nädiga Instruktion den ,4 Novem¬
ber 1827, hwareftcr Stor-Amirals-Embetcts 3:dje Afdel¬
ning hade sig att i undcrdänighet rätta, worc uppdraget ät
denna Afdclnings Chef, hos hwilken borde kunna förxtsat,
tas den högsta hydrauliska kunskap i landet, och ät hwilken
den egentliga controllerande infpectioncn öfwer Götha-Canal
borde kunna fäkrare öfwerlemnas, än ät walde Rikets Stän¬
ders Deputerade, af hwilka ej kunde fordrasen sädan hög¬
re kunskap i ämnet, och hwilka dessutom aldrig kunde blif¬
wa för sine ätgärder underkastade det answar, som bcmälte
2
XVIII Stats' och B an c o - u t sk o t t e ns
Tjensteman, i och för sitt höga förtroende-Cmbcre, icke kun¬
de sig undandraga..
Hwarjemte Herr Dom-Prosten dels fästat Rikets Stän¬
ders uppmärksamhet dera, att dä Canalfrägan troligen sa
sent till hnfwudsakligt afgörande ffulle förekomma, att in¬
tagandet af en större arbetsstyrka icke i är kunde äga rum
och således för Canalens fullbordan ett Lite är erfordra¬
des, hwilken tidsutdrägt ensamt mäste, efter uppgjord cal¬
cul, öka kostnaden med 4Z,66o R:dr, more det nödwändigt,
att anslaget till CanalenS fullbordan förhöjdes utöfwcr hwad
den Kongl. Propositionen innchäller; dels ock fokt wisa, ej min¬
dre wigten af Motala Mechaniffa werkstad, för Rikets slöj¬
der och manufacturer, än äfwen den dirccta nyttan för Ca-
nalarbetct af denna Inrättning;
I betraktande hwaraf, och dä det kunde befaras att
Bolaget, som tilläfwentyrs ej pä en längre tid af en sadan
dyrbar anläggning kunde draga sä dirccta fördelar, dels af
Lenna anledning, dels ock af bristande tillgångar, möjligen
skulle frestas, att antingen läta inrättningen förblifwa i sitt
ofulländadc skick, eller densamma, om än nied inskränktare
fördelar af inrättningen för det Allmänna och fjelfwa Ca-
nalwerket, till enskild man öfwerlata, Herr Dom-Prosten an¬
sett sig böra tillstyrka:
"Att ej allenast de till Götha Canals fullbordande, enligt
"Wederbörandcs förut gjorda uppgift, crforderlige 845,344
"R:dr, utan derutöfwer io4,6Z6 R:dr, eller tillsammans
"gLo,ooo R:dr B:co, mätte af Rikets Högloft. Ständer. Bo-
"laget förffottswis bewiljas, att, i samma wäg som de Ca-
"nalen 1828 tillftagne summor, successivt pa 5 är, enligt de
"för hwarjc är uppgörande och Kongl. Masts hoga bifall
Betänk a uden, N:o 2Z. XIX
''undersiällande wanlige arbets- och kostnadsförftag, Utgä,
"med wilkor, i afseende pa återbetalningen, deni Herr Dont-
"Prosten ofwan utförligare uppgifwit, saint under det 0-
"rpggliga förbehäll, att Bolaget pä det kraftigaste tillför-
"binder sig, att Canal och werkstad pä 5 är fullborda, om
"ock dertill ffulle fordras ett ny och betydligare insättning
"pä Accierne, och det wid den påföljd, att, i motsatt fall. Bo¬
laget genast blifwer upplöst, samt Staten ingär i dess bäde
"rättigheter och skyldigheter, att Canal och werkstad sjelf full¬
borda; utan att något anspräk ä ersättning för de af Bo¬
lagsmännen insatte Capitalcr, ä deras sida, dä eller fram¬
deles skola kunna göras, eller ens af Rikets Högloft. Slän¬
gder widare till pröfning kunna upptagas."
Iltikotten hofwa ät detta amne egnat behörig gransk¬
ning; och hwad först angar den af flere Ledamöter inom
Niks-Ständcn gjorde anmärkning, att enär i4 §. af Ri,
kcts Ständers beslut wid 182Z ärs Riksdag innchäller, "att
"de ansago det da till Götha Canal bewiljadc Lancanflag
"wara det yttersta, som af Statens medel kunde till Canal-
"byggnadcns fortsättande bewiljas, sa att nägot tillskott der-
"utöfwcr framdeles icke mätte af Bolaget paräknas," detta
beslut ock Nil borde i helgd hällaS; sa ehlirn Utffotten äf-
wcn för deras del erkänna wigten as, att de beftut af dy¬
lik beskaffenhet, som föregående Ständer fattat, ej inäga,
utan desto giltigare orsaker, af kommande Ständer ändras
eller tillintetgöras, likwäl, da samtlige Riks-Ständen, med
afftag a Utskottens uti Betänkandet N:o 92 lemnade och uti
N:o >k)2 förnyade tillstyrkan: "ätt äll fraga ont Understöd
'lill Götha Canal mätte uppffjuraS, intill dess Statsregle-
XX Stats- och Banco-Ut skottens
"ringen blifwit uppgjord, och frsigan kunde i sin helhet be-
"haiidlas," redan under loppet af innewarande Riksdag, be-
wiljat 100,000 R:dr Banco till förberedande åtgär¬
der för fortsättningen af Götha Canal; hafwa Ut¬
skotten funnit ofwanbcrörde beslut ej nu mera kunna af Ut¬
skotten siberopas, säfoin skäl till afflag si den af Kongl.
Majit i Nsider gjorde framställning om ytterligare bidrag
till samma ändamsil.
Wid den hufwudfakliga pröfning af ärendet, uti hwil-
ken Utskotten ssilunda ansett sig skyldige inga, har det, si
eira sidan, ej kunnat undfalla Utstötte», att, genom upp¬
skof till annan tid med fullbordande af den io:dcl, forn än¬
nu af arbetet siterstsir, en tillökning i kostnaden msistc upp¬
komma, som, efter all sannolikhet, skulle i framtiden leda
till än större uppoffringar si Statens sida, än dem hwilka
till företagets slutliga utförande nu erfordras; men, si
den andra. Utskotten jcmwäl insett billigheten af Natio¬
nens genom flere af dest Representanter framsiälde yrkanden,
att, för fullbordandet af detta företag, ökade skatter icke
msitte Nationen psiläggas, eller ssidane sitgärder widtagas,
som skulle leda till rubbning i den ordning, R. Ständer ön¬
skat, att i Rikets Mynt- och penninge-wäsende nu införa.
Psi grund häraf, samt med afseende jemwäl si de in¬
om Riks-Stsinden i allmänhet wid behandlingen af För-
stottsfrägan framlagda sisigter, hafwa Utskotten trott sig
böra lemna deras tillstyrkan till ytterligare bidrag fran Sta¬
tens sida, för ifrsigawarande ändamsil, ssi wida tillgångar,
utan begagnande af dylike utwägar till medlens anskaffan¬
de, kunna förefinnas.
Till upplysning om deste tillgängar fsi Utskotten här
endast siberopa innehsillct af Betänkandet N:o 22 med dcr-
Betänk anden, N:o 23.
XXI
wid bifogade Tabell som utwisar, att, sedan
medel blifwit afsatte till fyllande af den summa 2,820,000
N:dr Banco, Stats-Utstottet, uti dest afgifne Betänkande,
N:o 255, tillstyrkt Rikets Ständer att till Förswarswcr-
kcts istsindsattande bcwilja, samt de summor Kongl. Majit
till Garnisons-Sjukhusets fullbordan och Casternbyggna-
den begärt, de erforderlige medel för Canalarbetets full¬
bordande skulle wara att tillgå, i händelse Rikets Stän¬
der behaga bifalla det för sistnämnde ändamsil nu begärde
ytterligare understöd.
Efter härom wunncn kännedom, och under förutsätt¬
ning, att de grunder, uppsi hwilka dcstc Utskottens beräknin¬
gar sig stödja, stola af N. Ständer gillas, hafwa Utstöt¬
te» lill granskning företagit de ätstilligc här ofwan uppgif-
ne Förslag till wilker för bewiljande af samma bidrag; der-
wid först, i frsiga om Statens inträdande ssisom Actieäga,
re uti Götha Canal-Bolag, hos Utstotten i öfwerwägande
kommit, att dsi Rikets Ständer wid i8i5 sirs Riksdag be-
wiljat det första länebiträdet, af circa 3 millioner, till Gö¬
tha Canal-byggnad, ssidant stett med förklarande, "att
"derföre, under Byggnadssiren, ej skulle äskas någon Ränta
"och Capital-afbetalning, eller sadan efter deras flut komma
"i frsiga, förr än Actieägarne af Discont-och Canal-Inkom-
"sten njutit, och allt framgent för hwarje sir fä njuta, oaf-
"kortadt 5 procents Ränta si det af dem inbetalte Aktie¬
kapital."
Wid sadant förhsillande, och dsi det af R. Ständer
sedermera, under namn af lsinebiträde, lcmnade bidrag, icke
warit beledsagadt af nsigot annat bestämdt förbehåll vin satt
och tid för sitcrbetalningen, hafwa Utstotten, i öfrigt delande
den af en Ledamot inom Ridd. och Adeln yttrade farhaga, att
XXli Stats- och D a n c o - U t sk o t t c n s
Statens införande i något interesientskap eller Bolag med
Actieägarnc, skulle för Staten snarare medföra ytterligare
kostnader och uppoffringar, än ät densamma bereda nägre
werklige fördelar, funnit sig ej böra tillstyrka antagandet
af de Förslag, art Staten, antingen för alla af R. Stän¬
der till Canalen kemnade bidrag, eller ätminstone för det
nu bewiljandc, mätte i Canal-Bolagct erhälla Actiex.
Beträffande dernäst de Förslag, att, antingen, med
nuwarande Canal-Directioncns fränträdande frän förwalt-
ningen af Canalen och desi tillhörigheter under byggnadsären,
Canalcns fullbordande skulle öfwerlemnas ät en af Kongl.
Maj:t förordnad Styrelse, i händelse N. Ständer efter gransk¬
ning af den nya Arbetsplan, som till följd häraf borde upp¬
rättas, wilja dertill medel lemna, eller ock, pä fatt en an¬
nan Ledamot inom Ridd. och Adeln yrkat, arbetets utfö¬
rande uppdragas ät en af N. Ständers Fullmäktige gemen¬
samt med Actieägarne wald ny Direetion, med föreskrift
för densamma, att, efter ledning af det redan uppgjorda
Kostnads-Förslagct, fördela hela ätcrstäende Canalarbctct uti
wista, till kostnaden i det närmaste lika arbetsposter, under
det uttryckliga stadgande, att anslaget till de efterföljande
arbctsposternc skulle intill Ständer nes sammankomst
inhi b cras, i fall en föregäende arbctspost funnes, wid under¬
sökning. ej wara enligt Förslaget fullgjord; sij, enär det förra
af desie förslag, om än man förutsätter möjligheten, attnä-
gon undersökning om Canalarbctets narwarande tillstånd,
nu mera, före Ständernes ätskiljande, skulle kunna äga
rum, till upprättande af nytt KostnadS-Förslag, likwäl ej
synes lemna Rikets Ständer nägon större säkerhet, än hittilS,
för Canalens fullbordande, utan ytterligare tillskott frän Sta¬
tens sida; samt det sednare Förslaget äter lätteligen skulle
Bctänkanden, N:o 2Z.
XXIII
kunna föranleda till det uppskof i arbetet, som man, till
undwikande af den dermed oskiljaktigt förenade större kost¬
nad, önskat förekomma, hafwa Utskotten ej heller funnit
skäl, att till nägot af desie twenne Förslag tillstyrka bifall.
Hwaremot Utskotten, för deras del, instämma uti den
af en Ledamot inom Högw. Preste-Ständct yttrade öfve,»
tygelse, att Staten, såsom garantie för Canal-Werkets full¬
bordande inom en bestämd tid, bäoe kan och bör äska, att
Bolaget, genom ny insättning ä actiernc, fylla det som till
Canalens fullbordan kan erfordras utöfwer de bidrag, R.
St:r nu kunna wilja dertill lemna.
Denna grundsats är alitsa af Utskotten följd, wid ut¬
arbetningen af de willor, för ytterligare understöd till Ca¬
nalens fullbordande, som Utskotten här nedan wilja för R
St:r framlägga, och genom hwilka Utskotten i öfrigt äsyftat
att bereda, ej allenast den möjligaste största säkerhet för
Canalens fullbordan, medelst det nya bidrag R. Stir nu
kunna dertill bewilja, utan ock en, efter Utskottens öfwer-
tygelse, ej mindre wigtig garantie för Canalens framtida
nnderhällande, utan Statens widare betungande.
Wid pröfning dernäst af det belopp, som kan wara
erforderligt till fullbordande af Canalarbctct, har det wis-
serligen ej kunnat undfalla Utskottens uppmärksamhet, att
de afgifne kostnadsförslag, om än upprättade med all den
säkerhet, som kan wäntas af en wunnen ökad erfarenhet, i
förening med den omständighet, att arbeten ä flere stallen
af den ätcrstäende delen, omfattande en sträcka af blott 17,00»
alnar, redan blifvit började och säledes om terrainen lem-
nat närmare kännedom, dock, pa sätt jemwäl af en Leda¬
mot inom H. Präsic-Ständct anmärkt blifvit, ärv upp¬
gjorde under förutsättning, att det af Directionen i under-
XXIV Stats- och Banco-Utfkottens
dänighet begärde förlott af 100,000 R:dr, hwilket, af för¬
ut kända orsakcr, först rinder sisil. Maj mänad kommit
Directionen tillhanda, stulle redan wid äretö början fä lyf¬
tas; men chnnl Utstotten ej wilja bestrida, att denna om¬
ständighet torde i någon mohn werka en förhöjning af kost-
nadernc, ntöfwer de nu uppgjorde förslag, tro likwal Ut¬
stotten sig icke häraf ega tillräcklig anledning, attöfwcrstri-
da det af Kongl. Maj:t, uti Desi Nädiga Proposition, fö¬
reslagna högsta belopp af 845, g g/f N:dr B:co, inberäknade
de under Riksdagen af R. St:r förstottswis bcwiljade
100,000 R:dr;
och kunna Utstotten desto mindre tillstyrka den tillök¬
ning af nämnde belopp, hwilkcn blifwit af en motionair
föreslagen i och för fullkomnandet af Motala mcchanista
Werkstad, fom de wilkor, Utstotten här nedan fä för R. Sttr
framlägga, äro upprättade under förutsättning, att R. Sttr
med det nu bcwiljande bidrag ej lära afse något annat,
än Canalens fullbordan och beredande af desi framtida un¬
derhäll, utan Statens widare betungande.
Hwad angar controllcn för desse medels ändamälsen-
liga anwändande, sä enär densamma, efter det af Utstot-
tcn uppgjorde förslag, förnämligast ligger uti den nya in¬
fattning ä acticrne, som der blifwit Acticägarne förelagd,
hafwa Utstotten trott, att de hittills gifnc föreskrifter, i af¬
seende pä fä wäl uppsigten och controllen öfwer anwändan-
det af de till Götha Canal redan kemnade bidrag, som ock
för utgifwandet af de ärliga anslagen dertill, böra fortfara
för det biträde, nu kan meddelas, med blott nägra mindre
wäfendtliga, af närwarande förhällande päkallade, förän¬
dringar, hwilka här nedan igenfinnas.
I betraktande slutligen af Bolagets betryckta belägen¬
het, och under öfwertygelfe, att R. Sttr lära Mindre afse
Betänkande», N:o 2Z.
XXV
nägon direct godtgörelfe för de af Staten till detta företag
antingen redan lemnade eller nu bcwiljande bidrag, änwiss-
hetcn att detta Werk omsider mä blifwa bragt till full¬
bordan, och en gräns satt för framtida uppoffringar frän
Statens sida i och för famina Werk, hafwa Utstotten der¬
jemte trott, att wid de wilkor, Utstotten nu gä att R. Ständer
föreflä, borde fästas sädane förmäner, hwilka, i det de ä
ena sidan lemna R. Ständer en garantie för wilkorens
antagande, ä den andra bereda ät Bolaget lättnad i
skyldigheten, att dem med noggranhet uppfylla.
Till desse förmäner hör jcmwäl, ehuru wilkorligen, den
ak Kongl. Majit i Räder till fortfarande föreslagne be-
läningsrätt af actierne i Banco-Disconten, hwilken rättig¬
het, i mohn af arbetets fortgäng, äfwcn blifwit, under wis¬
st förbchäkl, ytterligare utsträckt; men till det af en Leda¬
mot inom R. 0. A. derjemte gjorde yrkande, att af Staten
mätte, intill är,8ZZ, bewiljas Acticägarne Cn procents
ärlig ränta ä actiecapitalct, hafwa Utstotten ej kunnat lem¬
na deras tillstyrkan.
Uppä de af Utstotten nu anförde grunder fä Utstotten
härmedelst tillstyrka Rikets Ständer:
r:o att endast under följande wilkor nägot ytter¬
ligare bidrag till Götha Canal-byggnad mä af
R. St:r bewiljas, nemligen:
att detta bidrag stall anwändas uteslutande till Ca-
nalarbetcts fullbordan samt stgclfartcns öpnande till
östersjön, och säledes hwarkcn till Motala mcchanista
Werkstad eller andra främmande ändamäl;
XXVI Stats» och Banco-UtskottcnS
5.- att, till säkerhet för Canal-byggnadens fullbordande för
det beräknade kosinadsbcloppet, inom i833 ärs utgång,
Bolaget, genom Hy-teckning af aeticägarne, statt an¬
skaffa och under ärcn i83o, i83i, 1832 och i833,
uti Riksgälds-Contoiret insätta en funinia motswaran-
de tredjedelen af det bidrag. Staten denna Riksdag
till Canalens fullbordan lemnat, afhwilket insättnings-
bclopp stall inbetalas en fjerdedel inom Juni mänads
utgång under hwartdera af förenämnde ar.
c- att, i händelse Canalen ej inom är i83Z blifwit med
det af Staten kemnade bidrag färdiggjord, det stall
äligga Bolaget, att, under är r834 densamma nied
egne tillgängar fullborda; hwartill de af Bolaget pa
förestrifne sätt insatte medel stola i första rummet an-
wändas, med undantag af en tredjedel derutaf, hwilken
under alla händelser kommer att i Riksgälds-Contoiret
innestå, såsom fond, lill säkerhet för Canalens fram¬
tida underhäll, utan minskning derigenom af den skyl¬
dighet Reglementet af den n April 1810, Art. 9
mom. 3 stadgar,, angäcnde bildandet af reparations-
castor; och
-k- att Bolaget, för hela det wid denna Riksdag erhällan¬
de lanebiträde, stall lemna N. St:r rättighet, att ge¬
nast taga första inteckningssäkerhet uti Canalwerkct, dest
omrädc och egande fastigheter, Motala Werkstads an¬
läggning dock derunder ej inbegripen; men att, nar Bola¬
get detta willor antagit, och förbundit sig till uppfyllande
af alla öfrige utaf N. St:r Bolaget gifnc föreskrifter,
den uti 3:djc Afdelningen af nu gällande Banco-Reg-
lemcntc. Art. 4, §. -ä, sista mom. usta punctcn,.
nämnde panträtt-ghct kommer att sörfalla.
Letänkandcn, N:o 26.
XXVIl
2:0 Att R. Ständer harwid tillika mäge förordna:
att Bolaget ä de till säkerhet för Canalens fullbordan
och underhall uti Riksgälds-Contoiret insatte medel, stall
af Contolrct, sa länge medlen, till större eller mindre
belopp, der innestå, fa uppbära ärligen 5 procents
ranta;
att hwad efter Canalens fullbordan af det insatta be¬
loppet ätcrstär, utöfwcr ofwanberörde 100,000 N:dr,
stall Bolaget ätcrställas; men stulle -något arbete r
hamnbyggnadswäg, i anseende till under tiden saknad lag
sjöhöjd eller annat dylikt naturhinder, icke kunna full¬
göras inom den tid här ofwan för Canalarbetcts ftlll-
bordande blifwit förestrifwen, innchalles jcmwäl af
Bolagets insättning dubbla beloppet mot hwad för
samma arbete i kostnadsförstaget är upptaget, intill
dest allt blifwit fullgjordt; samt
c- att, till ytterligare säkerhet för Canalens underhäll, de
till Bolaget redan donerade skogar, jordegendomar och
stenbrott stola fortfarande förblifwa en Canalwerkets
tillhörighet, hwilken ej nägonsin fär detsamma af-
händas.
3:oAtt under desse wilkor och stadganden en sum¬
ma af 746,334 R:dr B:co, oberaknadt det för¬
skott af 100,000 R:dr, som, under innewaran-
de Riksdag, redan blifwit bewiljadt och af Di-
rectionen lystadt, nu, säsom ett ytterligare bi¬
träde till Canalarbetcts slutliga fullbordande,
mä af R. St:r anwisas pä de uti Tabellen wid
Betänkandet N:o 22 uppgifnc tillgängar.
4w Att, i afseende pä sä wäl sättet och tiden för
utgörande af denna summa, som ock uppsigten
XXVIII Stats- och Banco-Utskottens
och controllen öfwer anwändandct deraf, »lä
föreskrifwas:
att, innan första utbetalningen af detta Statens niia
bidrag får ste, Canal-Directioncn, genom Acticägar-
nes sannnankallandc till allmän Bolagsstämma, stall
hafva anstaffat och till R. St:rs Fullmägtigc uti
Riksgälds-Contoiret aflemnat en Bolagets förbindelse,
att, emot erhållande af detta bidrag, uti den af R. St:r
stadgade ordning, och tillgodonjutande af de öfrige
förmåner, R. St:r nu kunna behaga Bolaget förunna.
Bolaget, a dest sida, rncd all noggranhet stall »ippfylla de
willor, hwarunder R. St:r samma bidrag bewiljat;
dertill iemwäl bör tilläggas Bolagets medgifvande,
utan dest widare hörande, af den efwan förbehäll-
nc intcckningssäkerhctcn;
att sedan denna Bolagets förbindelse blifvit af Full¬
mägtigc i Riksgälds-Contoiret pröfvad och godkänd,
bidraget, efter den af Canal-Directioncn nu meddela¬
de uppgift, om ärliga behofvet för Canalarbctcts oaf-
brutna bästa gäng, mä frän Riksgälds-Contoiret ut-
leuinas, enligt följande fördelning, nemligen:
.... R:dr 3oo,ooo
.... — 260,000
» » » « 120^000
.... — 76,334
Summa 742,334
a- att Canal-Directionen stall ega, att uppä hwarje ärs
anflag, hösten nästföregående är, förstottswis uttaga
en femtedel, till förberedande arbets-ätgärdcr;
för är ,83o
— >831
— -832
— i833
'Betänkanden, N:o 23. XXIX
att genast, wid hwarje ärs början, den andra femte¬
delen af ärsanstaget stall Canal - Directionen tillhan-
dahällas;
att, utaf äterstoden af ärsanstaget, första hälften mä
utbetalas, sä snart Banco-Fullmägtigc, efter ärligen
förrättad inspektion af arbets-förwaltningcn och revisio¬
nen af räkenstapcrnc för det nästförcgäende äret, medde¬
lat Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret underrättelse om
förhällandct, och intygat, att för utbetalningen nägot
hinder icke uppstär; men den andra och sista hälften
ej förr, än Bolaget uti Riksgälds-Contoiret gjort den
för äret förestrifne insättmngen;
att, vin Revisionen för ,83i witsordar all anled¬
ning wara, det Canal-arbctct sä kunde fortstyndas, att
Canalen redanär -832 kunde blifva öppnad och fullt
segelfärdig ända till Östersjön, jemwäl hela anslaget
för är i833 mä ,832, sä snart den för äret förestrif¬
ne knsättning blifwit fullgjord, Canal-Directionen till-
handahällas;
8- att uppsigten och controllen öfwer anwändandet af
detta Statens nya bidrag till Canal-arbetct stall fort¬
farande tillhöra R. St:rs Banco-Fullmägtige;
att en af Banco-Fullmägtige wald Ledamot, ä Ban¬
kens »vägnar, mä deltaga i Canal-Directionen, hvar¬
till nytt wal hwarje är stall anställas, derwid den
förut »varande Directeuren kan äter inwäljas;
r> att till de ärliga revisionerne ett ombud mä af Banco-
Styrelscn utses;
^ att Banco-Styrelsen stall wara förbehället, ej mindre
att erhälla fullständigt upplysningar och förslag öfver
XXX Stats- och Banco-UtskottcnS
det wcrkställda och tillärnadc arbetet, än ock att an¬
märka allt, som stines siridande emot de wilkor, hwar-
nnder bidraget blifwit bcwiljadt, eller afwika frän den
af K. Mastt för hwarje är fastställda byggnads-plan;
äfwensoin allt, hwarnti misthushällning kunnat förfpör-
jas; med rättighet för Banco - Styrelsen, att iäta in¬
ställa bidraget, intill dest förklaring, som af Banco-
Styrelscn godkännes, blifwit aflcmnad, eller nödigt
afseende stett ä dct, fom till rättelse uppgifwits;
att, wid alla hes Götha Canal-Dircctioncn eller hos
Canal-Bolaget förekommande frägsr om företag eller ut¬
gifter, hwarom anmälan hos Banco-Fullmäktigc, genom
Bankens Ombud, med nägon siags reservation blif¬
wit gjord, eller hwaröfwer Fullmäktige, i anledning
af inkomne berättelser och handlingar, sjelfwe kunna
finna stal till nägon erinran, Banco-Fullmäktigc icke
allenast äro berättigade, utan jcmwäl pligtige, att
bestämdt antingen gilla eller förkasta beslutet, och sä-
dant inom en tid af tre mänadcr frän den dag, de
deraf erhällit del, samt att, i händelse afseende ä ett
sadant deras förklarande ej göres, begagna den Uti
uästförcstäcnde mom. deni tillagde rätt, att innchälla
inbetalning af anslagen, intill dest rättelse följer; och
m^att, sedan Dircctioncn, pä sätt förut nämndt är, fäkt i
Riksgälds-Comoirct lyfta de första twä fcmtedelarne
af hwarje ärs anslag, Banco-Fullmäktige ej mägebc-
wilja utgifwandct af ärs-anstagets första ätcrstäende
hälft, förr än Revisionen för dct nästföregående äret
intygat byggnadens fortsättning med full drift, efter
den af Kongl. Majit fastställde arbetsplan.
Betänkande», N:o 2Z.
XXXI
6:0 att den i öfrigt uti 14 §. af nuwarande Banco-
Reglcmente lemnade föreskrift mä, till dess
wäfendtliga innehall, förnyas sälunda:
att Canal-Bolaget stall ega, likasom hittills, att, för
nödige ansedde pensioner wid Canal-Werkct, anwända
de medel, som hittills influtit och widare inflyta uti
köpeskilling för dödade och försålde actier, samt straff-
rentor för försummade insättningar pä acsicrne; unn
att Bolaget deremot, till följd af ofwan upptagne för¬
sta hufwudwilkor, ej mä till dylikt ändamäl begagna
nägre af de till arbetets bcdrifwande af Staten an-
stagne medel, och att Medes hwad utöfwer fumman
af nystnämnde tillfällige intrader kan till nägre, förr
eller sednare bcwiljade, pensioner erfordras, icke fär
säfom en Canal-Wcrkets utgift beräknas, utan bör
tagas utaf de inkomster, fom af den redan färdiggjor-
dc Canalcn inflyta; hwilka inkomster hädanefter, i
likhet med hwad N. St:r wid 182^ ärs Riksdag be¬
slutat, komma att tillfalla accic-ägarne; i följd hwar-
af deste inkomster icke mä till actie-ägarne utdelas eller
annorlunda af dem anwändas, förr än deraf afgätt
hwad till fyllnad i pensions-bcloppct erfordras.
Lin Att sä wäl till uppmuntran för Bolaget, att
ätaga sig den ytterligare insättning, som af
actie-egarne nu äskats, utöfwer det tecknade
actie-bcloppet,fom ock till lättnad för detsam¬
ma, att de föreskrifne willkorcn noggrannt
uppfylla, R. St:r inäga wid dessa wilkor fä¬
sta följande förmäncr, nemligen:
a- att Bolaget stall tills widare bibehällas wid den belä-
ningsrätt i Banco-Discontcn afderas actier, till i6°:de!s
XXXI! Stats- och Banco-Utskottens
procent af primitlwa actie-capitalet (B:co N:dr 100),
svin af Rikets sistförfamlade Ständer blifvit bowiljad;
att denna bclaniiigsrätt stall ökas till 20 procent,
sedan Bolaget insatt halfwa beloppet af hela den li¬
stade infättningsfununan, fanit till s5 procent seinwäl
ä primitiva actie-capitalet, dä Canalen blifwit full¬
bordad; alla dessa belöningar under det bestämda wil¬
ker, att antaglig borgen tillika fordras, dock endast
för den brist, forn wid hypotheguens anwändande
möjligen stickle kunna uppkomma emellan Werkcts for¬
dran och förfäljningsbeloppet;
samt med den förestrift tillika, att, efter hwarje af
här osman för infattningen bestämde terminer, ickenäg-
re andre actier fä belänas, än deni, för hwilka den
för äret förfallne actie-!nfättni»g, ester 2Z procent ä
gamla actierne, blifwit, enligt Canal-Dircctioncns be¬
rnis, fullgjord; samt
L- att Bolaget, om Canalen blifwit inom i834 ärs stut
fullbordad, mä erhälla afskrifning och eftergift för ej
mindre det wid innewarande Riksdag lcmnadc bidrag.
Banco R:dr 845,334, än ock för Statens hela äldre
fordran hos Bolaget; mot det att Canal-Bolaget ä
sin sida, dels affäger sig alla anspråk pä ersätt¬
ningar frän Stats-LLerket, af hwad namn och beskaf¬
fenhet de wara mä, dem Bolaget möjligen kan för¬
mena sig ega, dels ock förbinder sig, att allt framgent
Canalen underhälla, utan nägot Statens bidrag dertill;
Men skulle Bolaget antingen wägra att uppfylla de
willor, R. St:r Bolaget nu förestrifwa, eller under¬
läta, att, intill 1834 ärs slut, utan nägot Statens
widare
Vetänkanden, N:o -»3.
widare betungande, bringa Canalen till fullbordan, pä
sätt ofwan stadgadt är, stall Statens fordran för sä
wiil det nu tillstyrkta yttersta understöd af 845,334
N:dr B:co, joni för alla de summor, hwarmed Sta¬
ten tillförne till Canal-arbetet bidragit, oförändradt
qwarstä;
Staten, i begge fallen, för all framtid förbehållen
den andel i utdelningen af Canalens blifvande inkom¬
ster, forn 22 §. i Bolagets Privilegium bestämmer och
försäkrar.
Och lära de bär ofwan upptagne föreskrifter, i afseen¬
de pä controllen för medlens anwändande, och de för ut-
gifwandet af dem kemnade stadgande», i händelse af R.
St:rs bifall till hwad Utskotten salunda tillstyrkt, komma
att iakttagas wid författandet af nu blifvande Baneo-Re-
glemente samt Znstruetion för R. St:rs Fullmäktige uti
Riksgälds-Contoirct,
Den 21 November 1821g.
R ättel fe:
Pag. XXVII, g'-de raden, stär: ntösiver ofwanberördr i»<>»nao
R:drj läs: utöfwer ofwaiibcrörde §» tredjedel deraf, soin utgör
9i,-x>o R:dr.
Reservationer.
3
XXXI V Stats- o cl) B a n c o - u t sk o t t e ns
Reservationer.
Af Hr ofverste sparre, O. N.:
Jag har ej bestridt, och jag bestrider ci, att Götha
Canal, sä långt som nu avancerad, bör fullbordas till flut,
om äfwen till en aflägsen och »wist framtid blir lemnadt,
att störda frukterna deraf; — men jag bestrider att Stats¬
medlen ännu widare uppoffras till fördel för ett Bolag,
hwilket, sedan det redan crhällit af Staten, jemte öfrige
förmoner, dels i afstrifwcn Skuld, och dels i räntefrie Län,
omkring dubbelt af dest eget tillstött till ett företag, hwil¬
ket det ätagit sig att allena utföra, äter framstär med for¬
dringar pä nytt biständ, utan att ännu med nägon wist-
het kan förutses, hwarken när fordringarne komma att
upphora, eller det stora företaget kan blifwa fördt lill flut,
sedan beräkningarne' i bäda fallen, redan 3:ne särskilde
gänger, swikit förhoppningarne.
Pä grund af den förmodan jag länge hyst, och som
hos mig mer och mer öfwergär titt wisthet, att Staten
mäste, antingen förr eller sednare helt och hällit öfverta¬
ga Götha Canal, eller fortfarande contribuera till dest full¬
bordan och underhäll; — och med den öfvertygelse jag har
om förmonerna för framtiden af, att i tid wara betänkt pä
uppgörandet af Statens affairer med Götha Canal-Bolag;
samt, som det äfven synts mig, utan att pä nägot sätt
hafwa öfverstridit billighetens gränsor — dä ingens öfwer-
tygclse, hwilken lika med mig grundar den pä autentigua
handlingar, numera swärligen kan rubbas, vin rätta halten
af sädane skags. Götha Canal-Bolags ersättnings-anspräk,
hwilka stödja sig pä , 8og ärs Ständers löften, eller Bola¬
gets förlorade Discont-rätt — har jag uti afgifven, och till
Stats- och Banco-Utstotten remitterad motion, föreslagit
Betänk anden, N:o 2Z.
XXXV
såsom wikor för bewiljande af, wid denna Riksdag, begärdt
ytterligare anflag till fullbordande af Götha Canal: Att
Götha Canal-Bolag medgifwer Staten delaktig¬
het i Bolaget, icke allenast för till bewiljande
under inncwarande Riksdag föreslagne Summa,
utan Lfwenwäl för hwad som derförinnan blif-
wit frän Statens sida Bolaget förskjutet, med
deltagande proportionaliter, i förhällande till
hela den sälunda förskjutna Summan, uti alla
de rättigheter och skyldigheter, som delägarne i
Götha Canal-Bolag, enligt Privilegier och BS-
lags-Rcglor tillkomma.
Det hufvudsakligaste, som blifvit anfördt, mot anta¬
gandet utaf det af mig gjorda förslag, har warit: att
pä sädant sätt, utom det oformliga af Statens inträdande
i Bolag med enstildte. Swensta folket skulle göras för all
framtid stattstyldigt undcr Gotha Canal, och Canalens
tjenstemän blifwa Stats-Werkct päförde, samt slutligen: att
juridiska betänkligheter skulle möta wid »verkställigheten, fä¬
stom det gamla Bolagets utredande till stulder och fordringar.
Till bcswarande af desta gjorda anmärkningar, har
jag inom de sammansatte Utskotten anfört, och upprepar
det här: att, dä Staten lätit sig indragas för sä betydliga
summor som dem, hwilka under 3:ne föregäende Riksdagar
blifvit gifne till fullbordande af Götha Canal, och arbetet
stä långt som nu är fullföljdt, har Staten redan satt sig i den
ställning att nödgaS, antingen gifwa sin mellankomst till
företagets fullbordande och beständ, eller fe det förfalla till
ruiner; att det nu anförda äfwen gäller till bcswarande af an¬
märkningen om Swensta folkets skattskyldighet under Götha
Canal, hwilken <ke Mm» länge ägt rum; att Statens in-
XXXV! Stats- och Ba nco-Utskottens
gående i Bolag nied enskilde, ingenting har i afseende pff
Götha Canal mera oformligt, än Statens delaktighet jem¬
te enskilde uti Tullwerk och Discontcr, bwilket tillförene
ägt rum, och dessutom af i8-5 ärs Ständer redan war
till fin möjlighet och riktighet antydd, genom förcstriften
för Götha Canal-Direction, att först hembjuda Banken,
förr än de till andra förfäldes, sadane Actier, hwarför in-
sLttningarne utcblefwo; att det är först da, när under
till äfwentyrs ofördclaktigare willor än de uti förstaget
affedda, Staten allena nödgas öfwertaga Götha Canal,
forn Canalens tjenstemän kunna fä stäl att räkna sig bland
Statens — intill dess äro de Bolagets, hwari Staten,
enligt hwad motionen äsyftar, skulle ingä blott forn deläga¬
re; fann slutligen: att de juridiska betänkligheterna, och det
gamla Bolagets utredande till skulder och fordringar, icke
synes kunna föranleda nagra rätt betydliga hinder, dä Sta¬
tens inträdande i Bolaget af Aetie-ägarnc friwilligt med-
gifwcS, och man synes kunna förutsätta, att det gamla
Bolagets financiela ställning ej medgifwit nägra betydliga
penninge-transaecioncr annorlunda än med Staten, samt
de enda, mig bekanta, förläggarns för Götha Canal-Bolag
äro: Rikets Ständers Bank, och Manufactur-Diseonten.
Fördelarnc af den uti Motionen framställda satfenS
antagande äro:
1:0 Att i samma stund som Götha Canal-Bolag medgi^-
wer Staten inträde i Bolaget för sina förskjutna Sum¬
mor, i famina stund har ock Bolaget formligen erkänt
sin skuld till Staten, och derföre gifwit den säkerhet svin
kan lemnäs, hwilket ingendera delen ännu är gjordt.
2:0 Att, genom Statens ingående i Bolaget, en nödvän¬
dig följd deraf stall blifva, att liqvid emellan Slaten
Betänk anden, N:o 2Z.
XXXVI!
och Bolaget mäste uppgöras, och derigenom den säkraste
garantien tilkwägabringas, mot Bolagets äterkonunande
försök att göra gällande hwarje stag af ersättnings -an-
spräk, sa wäl före, four efter Canalens fullbordan.
Z:o Att Staten, med sin ägande andel i Canalen, och sig
förbchällen rättighet att densamma pä annai: hand ef¬
ter godtfinnande öfvcrläta, har, dä Canalen en gäng
blifwit färdig, medel att kunna tillwägabringa ett nytt
Bolag, som öfwcrtar dess underhällande för framtiden;
af hwilket Bolag man icke kan wänta sig mera, än en
till äftventyrs ringa ersättning för de stora och betydli¬
ga summor, sorn Staten nedlagt i Götha Canal, men
mot hwilket Bolag det utom all twifwcl skulle blifva
möjligt, ätt genast i början taga sadane säkerhetsniätt,
att Staten fös framtiden icke nödgas, fäfoni bitills wa¬
rit fallet, läta sig indragas uti är frän är tillökade ut¬
gifter för Götha Canal, hwilkas stut ännu lika litet kan
förutses, son: utwägarnc till deras godtgörande.
4:0 Att för det äterstäende af Canal-arbetet, dä Staten
säfom Bolagsman gifwer sin andel i kostnaden, de en¬
skilde Aeticägarne, lawida de wilja qwarblifwa uti in-
teresfcntstapct, äfven mäste proportionaliter gifwa deras,
S:o Att Staten under det äterstäende af arbetstiden blir,
i egenskap af delägare i Bolaget, Pvsitif deltagare i be¬
sluten, i stället för aft hittills wara det endast ncgatif,
geiron: Bankens Ombud fäsyn: ledamot af Canal-Direc-
tioncn; — och
6:0 Att Statens sälunda ägande directa andel i besluten,
mcdförcr det säkraste cyrrectivet mot byggnadsbiträdenas
amvändande hädanefter till bianläggningar, i likhet nied
Motala Werkstad, midcr aflcdande frän hnfwndföremälet:
XXXVIII Sc a ts - o ch B a nc o - ut sk o t tens
den ofullbordade delens af Canalen öppnande
till segelfart, med minfta kostnad och tidsut¬
drägt.
Sädane äro de fordelar, hwilka jag haft för afsigt akt
bereda Staten, genom det förslag jag framställt, och hwil-
kets antagande de förenade Utskotten afgjort, "stola för
"Staten snarare medföra ytterligare kostnader och uppoff¬
ringar, än ät densamma bereda nägra werkliga fördelar."
Det är möjligt att jag ej funnit det bästa sättet, att
medwerka till att ställa Statsmedlen i säkerhet mot Götha
Canal-Bolags fordringar; — jag har ock derföre redan wid
afgifwandet af den utaf mig gjorda motionen yttrat: att
jag, utan förkärlek dertill, skulle med nöje biträda hwarje
annat förslag, som, med mindre olägenheter, kunde föra kill
samma fördelar; — men da jag under discussionerna öf¬
wer ämnet inom de sammansatte Utskotten, icke haft den
förmoncn att se något förslag framläggas, än mindre dis-
cutteras, som kunnat försäkra Staten nägra fördelar, werk¬
liga re än dem, hwilka min afgifne Motion äspftat, sa
förblifwer jag för min del i den tro, att den af mig fram¬
ställda satsens antagande möjligen stall kunna tillskynda
Staten nagra, och önskar, att i en kommande tid man ej
ma sinna skäl att klandra 1829 ärs Ständer för deras
ringa förutseende, uti att ej i tid definitift uppgöra Sta¬
tens affairer med Götha Canal-Bolag, med lika sä myc¬
ket och kanske mera fog, än man i den närwarandc klan¬
drar >809 ärs för deras, uti att hafwa inlätit sig pä för¬
sta frägan om Götha Canals anläggning.
Emot det nu till Njks-Standen ingäende Betänkan¬
det, rörande anslag till fullbordande af Götha Canal, re¬
serverar jag mig, emedan min öfwertygslse lika sä litet
Be tänk and en, N:o 2Z.
mcdgifwer mig, att kunna antaga de grunder, hwarpä det
samma är byggdt, som den utsträckta tillämpningen deraf.
Af Hr Lagman kVIor-Uran:
Emot beslutet att anordna 7^5,000 R:dr ytterligare
bidrag lill Götha Canal under sädane wilkor, som Betän¬
kandet innehällcr, nödgas jag reservera mig pä följande skäl,
nemligen:
1:0 Att det strider emot '82Z ärs Ständers beslut, four
stadgar, att intet widare bidrag skulle lemnäs Canal-Bo-
laget.
2:0 att dä Utskotten förklarat, att medlen stola tagas af de
tillgängar, som Utskotten uti ett särskildt äberopadt sä
kalladt Tabell-Betänkande uppgifvit, sädant owilkorligen
stall föranleda till införande af det förhatliga Obligations-
systcmet, emedan, pä sätt mina anmärkningar wid sam¬
ma Tabcll-Bctänkändc upplysa, dels de calculerade till-
gängarne äro osäkre och efter mitt omdöme orätt beräk¬
nade, dels tillgäng kommer att saknas för de flera ound-
gängeliga anordningar, som mäste lemnäs, säsom
a- Crcditivet för spanncmälS-bchofwet, 1,000,000 Ncdr;
L) ersättning för Stats-wcrkets förlust ä den spannemäl,
som är Löntagare anslagen och till dem stall betalas
med ett minimipris af 6 R:dr, och hwilken ersättning
under de sist förflutna 6 ärcn lärer uppgält till öf¬
wer 200,000 R:dr;
kostnaderna för nästa Riksdag, dertill ingen tillgäng
finnes, sedan allt af Utstottcn nu är diSponcradt, äf-
XL. StaLS- oeh B a nc o - ltt sk o t te n s
wen de tillgängar, hwilka efter nästa Rikets Ständers
samnmnträde inflyta, såsom i834 ars Bancvlviilst.
Läne-ansiagen för Borås och Norrköpings städer, om¬
kring 270,000 R:dr; för hwilka alla summor, om än
de calculeradc tillgängarne inflyta, dock all tillgäng
saknas, och för hwilka fäledes län 1 näste owilkorligcn
upptagas. Dä de 3:ne förstnämnda funimor onekeli-
gen Lro för' Statswerket nödige, flmcs niig rättast
att de anordnats att utgå af Statswerkets extra till»
gängar, och att, om man ansett sig böra. owilkorligcn
göra Götha Canal färdig, man dertill bordt förcflä
upptagande af ett län four pä kängve tid kunnat be¬
talas, pä det Swensta folket öppet sätt'weta, att det
icke är ined befparde tillgängar som Canalen bygges,
utan med län, söm derföre mäst upptagas.
Sto att, wid bewikjandet af detta nya anslag, Statens rätt
och säkerhet alldeles blifwit äsidofatt, derom jag far äbc-
ropa Herr Dfwcrstcn och Riddaren Spai-ees, Restrvatisir,
deruti jag instämt.
Skulle äter Rikets H. Stäirder gilla lktstottens fm stag,
anbäller jag att ätminstone fä fästa uppmärkstmchet ä för-
stagct, att hela Statens fordran ställe afstrifwas, om Bo¬
laget till är >83f gör Canaleir färdig och segelbar.
Da Staten till detta företag bidragit ined icke mindre
än nära 6 millioner, hwilka mrder nu öfwerklagade förlä¬
genhet wäl kunnat bättre anwändas till minskning och ned¬
sättning i Bewillningen; tyckes ätminstone försigtighet och
en nödig omtanka för framtiden fordra, att Staken äfwen
tillser, huru Bolaget widmaklhäller detta för Staten dyrba¬
B er änka n den, N:o -3.
ra Werk, fä att ej genom undcrlätenhct deraf all fördel och
nytta af detsamma förspillcs. Wäl är nu föreslagit, att för
en Reparationsfond stall af Bolaget insattas en summa af
R:dr, men hwartill kan en sa liten summa för-
slä till undcrhällande af BPggnader, som kostat 9 » io
millioner? blott en och annan betydligare stärning ä Ca-
nalwallarne. Slussportars och Broars nötning, kanske snar
ombyggnad af någon i början byggd ny Sluss, efter den
förbättrade plan man nu af erfarenheten lärt, medtager
snart denna lilla tillgäng, och hwar stola wäl medel sedan
tagas, dä efter nägra ärs förlopp tidens allt härjande si¬
lverkan gjort en större reparation nödig? är det wäl tro¬
ligt att den fattima stall kunna wcrkställas, utan att Sta¬
ten dertill änyo mäste bidraga.
Herr -öfverste Sparre har, i stn Reservation om nyt¬
tan och nödwändlgheten för Staten att nu begagna sin
rätt att blifwa aktieägare i Canalen, tydeligen ädagalagt de
olägenheter som kunna uppkomma, om Staten pä en fram¬
tid nödgas öfvertaga Canalen, och man kan äfven före¬
ställa sig huruledes det kunde hända, att, sedan Canalens
farbarhet för Statens förfvar blifwit päräknad, och betyd-
lige kostnader derföre nedlagde. Bolaget, som naturligtwis
söker sin förmon sa längt det kan, och sig emellan delar
Canalafkastningen sä länge den sinnes, slutligen dä Cana-
ken förfaller, förklarar sig ej wilja den längre underhälla-
meli dä Canalen är dess egendom, nekar Bolaget Staten,
som deraf dä blifwit i behof, att den reparera eller dispo¬
nera under andre wilker, än att Bolaget fär en wiss sum¬
ma i afträde af Staten, som dä änyo mäste inköpa det
Werk, som pä dess bekostnad likwäl warit byggdt. Ctt dy¬
likt förhällande bör kunna förests, dä man besinnar att det
Ulli Stats- och Banco-Ut skott eils
är egentligen Lstgötha-linicn, som för uöförsvaret anses
nödig, nicn hwilkcn gifwcr för Bolaget den minsta winsten
och för sin ofäkra botten är swarast att underhälla. Det
är af dcfle stöl, svin jag trott mig böra bestrida att Sta¬
ten nu skulle efterskänka hela sin fordran af Bolaget, och
hwarförc jag anser det wara af högsta wigt att denna for¬
dran mätte Staten reserveras, för att mota de olikartade
förhällanden, forn emellan Canal-Bolaget och Staten kun¬
na uppkomma för en framtid, dä Canalen icke kan under¬
hällas; jag ansäg mig derföre böra säsoni contraproposition,
till hwad Utskottens pluralitet i Betänkandet härom för¬
ordnat, uti Utskotten föreslä: att om Canal-Bolaget
fullgör alla de wilkor detta Betänkande Canal-
Bolaget älägger, och till är i83f gör Canalen
fullt färdig, säsom Utskotten föreslagit; Rikets
Ständer wille försäkra Bolaget derom, att all
ränta ä de bidrag Staten till Canalens byggan¬
de lemnat, cftcrgifwes, och att Capitalfummor-
ne, sorn utgöra dessa bidrag, aldrig skola äter-
fordras, deräst Bolaget »vederbörligen underhäl¬
ler hela Canalen.
Denna contraproposition,- son, ä den ena sidan tryg¬
gar Bolaget för allt kraf frän Staten, om Bolaget full¬
gör sin skyldighet att bygga Canalen färdig och den under-
hälla; och, ä den andra, blott reserverar Staten sin rätt
att, om Bolaget sä wanwärdar detta for Staten kostsam¬
ma Werk, att det ej »vederbörligen underhällcs, fä sine bi¬
drag ätcrfordra, för att derigenom tillhälla Bolaget att sin
pligt uppfylla, wägar jag till bifall underställa Rikets H.
Ständers eget upplysta onrpröfwande, och hoppas att ät-
minstone min goda afsigt dermed ursäktar framställning
gen.
Betänkande», N:o 23.
Xlckll
Af Hr Grosthandlaren Leherman, 6. k.:
I den reservation, som Hr Lagman lviontbgn aflcm-
nat, emot beflutet rörande ytterligare bidrag till Götha
Canal af 745,000 R:dr, instämmer jag till alla delar; med
undantag deruti, att jag anser Staten icke göra nägon för¬
lust derigenom, att den ej blir Aclie-ägare ut! Canal-Bo¬
laget.
Af Hr Grefwe von Sdnve, i„, kV 8.:
Sedan samtelige R. St:r med förkastande af Förena¬
de Utskottens i ämnet gjorda hemställan, befallt det den
begärda förskottsfumnian pä ytterligare bchöfligt anslag till
Götha Canal skulle utbetalas, mäste detta anses säsom ett
af R. St:r pä förhand gifwet förklarande, det de wilja att
Götha Canal stall fullbordas, om än ett ytterligare an¬
slag af allmänna medel skulle dertill erfordras, och ätersiär
sälunda för Utskotten endast att inför N. St:r, till ledning
för deras blifwande definitiva beslut, utreda alla derwjd
förekommande förhällanden.
Härwid framställer sig såsom första föreinälet för pröf¬
ning, hururvida senast församlade R. St:rs, i Niksdags-
Beflutecs >4:de §. gifna förklarande, det Bolaget ej fram¬
deles mä päräkna nägot tillstött utöfwer hwad dä bewil-
jades, bör inwerka pä det wilkor som nu förfamlade R.
St:r kunna finna lämpligt att bestämma.
R. St:r behöfva wifferligen icke anse sig bundne af
ett förklarande gifvet af förra Ständer, hwaraf icke en
gäng Canal-Bolaget, sorn det egemligcn rörde, har ansett
sig bundet. Men dä senast församlade R. Sl:r funnit för
laismit Aol-
XIUV Stats- och B a Ii c o-u t sk ottk I! s
xet, eller dem, af hwilka de warit lagligen walde
och bcfullmäktigade, formligen mcddeladt,will det sy-
nas mig att, hwad sättet att komma till ändamälet, Cana-
lens fullbordan, beträffar, lämpligast wore om nu försam¬
lade R. Surs beslut icke ställdes i rak motsägelse till förra
Ständers uppgifna förklarande.
Efter denna min ästgt af hwad ett och samma Folks,
pä olika tider sammanträdande Representanter äga att emot
hwarandra iakttaga, kan jag icke tänka mig annat motiv
för det beslut som R. St:r, i afseende pä Canalbyggna-
dens fortsättande, wid denna Riksdag redan fattat, än de¬
ras bestämda wilja att Canalen mä fullbordas, utan af¬
seende pä Bolagets tillkännagifna oförmögenhet att sjelf
dertill bidraga.
Jag har derföre icke kunnat instämma uti det förslag,
som Utskottens pluralitet afgifwit. Det framställer sig så¬
som ett formligt, emellan Staten och Bolaget ingänget
contrakt, hwarwid Staten, likasom förr händt, kan kom¬
ma att gä miste om filt egentliga nial, som är Canalens
fullbordan. Canalens fullbordan nemligen göres genom
desta förslag beroende, först deraf, huruwida Bolaget finner
sig kunna ingä i de wilker, hwilka i usta puncten -Lrtt. S.
c. rk. och t!, bkifwit föreffrifne, samt sedan: huruwida Ca-
nalstyrelsen lagttager den sorgfällighet i förwaltningen, att
Banco-Styrelsen undgär att, pa sätt i 4:de puncten Lrtt.
p. föreskrifwes, läta inställa bidragets utbetalande.
Den stäende reparationsfond af 94,000 R:dr, som
Staten skulle ätaga sig att för Bolagets räkning warda,
nog ringa för ändamälct, i händelse den skulle fhlla hwad
inkomsten af Canalfarten ej förniaddc ästadkomma, synes
Ve t änkan den, N:o 2g.
xuv
mig i en framtid kunna föranleda till ytterligare anspråk
a Bolagets sida.
Den skillnad i belaningsrätt, som i 6:te puncten blif-
wiC förcflagen, emellan aktieägare som gjort ytterligare
insats och de son, icke gjort den, syneS mig icke lämpligen
af N. Sttr böra göras.
Jag tillstyrker derföre att R. St:r, utan att widare
inläta sig med Bolaget, till Kongl. Majus disposition öf-
werleMna den summa af 8.s5,334 R:dr, det redan ut¬
gångna förskottet inberäknadt, som anses erforderlig till
Canalens fullbordan, med underdänig anhällan, det täcktes
Kongl. Majit uppdraga ät män, för hwilka Kongl. Majit
i detta afseende hyser förtroende, att leda arbetet, dock sä
att segelfartens öppnande till östersjön mä utgöra egent¬
liga syftemålet, och att andra i förslaget beräknade arbeten,
nemligen bassinerne wid Mein och Söderköping, gräfnin¬
gen wid Rödesund, jernbroarne pä Westgötha-linien och
hamnbyggnaden wid Sjötorp endast sä wida mäge kom¬
ma i fräga, att med wisthet kan föreses, det segelfartens
öppnande till -östersjön kan med det beräknade anslaget
werkställas.
Af Hr Friherre Lxrengxorten, och Hr Bilköpen Doct.
Hibelius:
Wid den af Utskotten uti 3:dje puncten af Betänkan¬
det N:o 2Z gifne tillstyrkan: att medlen till Götha Canals
fullbordande mäge bestämdt anwisas att utgä af de ännu
odisponerade, ä Tabellen Tr». uppförde, tillgängar, fä
wi ost reservera, och tro för wär del. Utskotten hafwa bordt
i stället för R. St:r anmäla, att de wäl, efter noggrann
inkomster och utgifter intill nästa
XDVl Stats- och Banco-Utskottens
Riksdag, funnit de förra tillräckliga att betacka de sedna¬
re, pä sätt bifogade Tabell Dr». upplyser; men att,
dä häruti ingenting bör leuinas ät osäkerhet, R. St:r, li¬
kasom mid nästförflutne Riksdag, mätte berättiga sina Full-
mägtige uti Riksgälds-Contoiret, till hwilkas disposition
Statens extra ordinarie inkomster öfwerlemnas, att, wid
förefallande behof för de extra-ordinarie utgifter, R. St:r
nu kunna komma att pä Riksgälds-Contoiret anwisa, upp¬
taga temporaira län i den mohn tillgängarne ej stulle fin¬
nas tillräcklige till desse behofs fyllande.
N:o 2^.
Stats- och Banco-Utffottens ullätande, i an¬
ledning af de utaf Hr Zanteson, inom W.
Vorgare-Ständet, samt Niksdags - Fullmag-
tigen ckuood better frän Öster¬
göthlands Län, inom H. Bonde - Ståndet,
afgifne, till Utssotten remitterade, memoria¬
ler, angäende företagande af en Jnspections-
resa ä Götha Canal, af wiste Deputera¬
de inom samtelige Riks-Ständen.
Af Motionairerne ar anfördt: att dä kännedomen ej
mindre af Götha Canal-arbctet, än af de Landsorter, Ca-
nalcn genomgär, sannolikt för flere bland R. St:r och syn-
nerligast för deln, hwilka, hemma i andra Landsorter, ej
Betänkande», N:o 2-f.
XDVU
warit i tillfälle att förut taga närmare kännedom härom,
stulle blifwa af ett ej obetydligt interesse och nytta, när frä-
ga nom det större bidragets anfläende till Canalens fullbor¬
dan förekom, anfago Motionairerne sig böra föreflä, att
inom hwarje Srand wissa Ledamöter, till antal af t. ex.
6 eller 8, mätte utses, att företaga en besigtningsrefa till
Götha Canal, hwilkcn besigtning Hr Santeson ansett jem-
wäl kunna utan särdeles ökad kostnad eller tidsförlust ut¬
sträckas till Hjelmare Canal och Slusswerk, om resan ställ¬
des ä ängfartyg till Arboga, derifrän landwägen till Sjö¬
torp, sedermera öfwer hela Westgöthe, Canal-linien. Wet¬
ter» och hela Östgötha Canalen lill Wenneberga, dit Ca-
nalen hittills bliswit utförd, samt, efter beseendet af det
wid Söderköping päbörjade arbetet, landwägen till Norr¬
köping, och slutligen derifrän med ängfartyg äter till huf-
wudstaden.
Desse motioner hafwa, enligt hwad de till Utskotten i
sammanhang dermed remitterade anföranden utwisa, blif-
wit inom W. Borgare-Ständct understödde af Hrr Xoreus,
lessler och Vergelin, men bifall dertill bestridt inom sam¬
ma Ständ, af Hrr Leherman, blelsingins och Nattsson,
samt inom H. Bonde-Ständet, af Niksd.fullmägtige ^ncl.
Danielsson frän Elfsborgs Län, ^nclers Anckersson frän
Hyppinge af östergöthlands Län, ^näers Dersson frän
samma Län, lM» Nansson frän Malmöhus Län och Dars
sndersson frän Skaraborgs Län.
Hvarförutan Hrr Dangenberg och Danckegren fästat
uppmärksamheten derä, att om besigtning koinme att ega
rum ä Götha och Hjelmare Canal och Slusswerk, kunde
ock, i förening dermed. Södertelje Canal och Slusswerk be¬
sigtiga^ till utrönande huruwida ej äfwen denna Canal
XLVIII Stats- och B:co-Utfk. Bet., N:o 24.
och Slusiwcrks-byggnad wore förtjent af »agot ytterligare
anflag frän Statens sida, hwaraf densamma wore i ytter¬
sta behof.
Dä e! allenast ärstiden nu mera lägger hinder i wä¬
gen för utförandet af en sä beskaffad besigtnings-refa, svin
den af Motionairerne föreflagne, tilan ock ändainälct der-
rned ställe förfelas, sedan fragan vin det hnfwudsakliga
bidraget till Canalens fullbordan nu koniinit under R. St:rs
pröfning, fä lltstotten, ined äberopande r öfrigt af de ä-
sigtcr, efter hwilka hufwudfrägan blifwit af lltstotten be¬
dvald, härmedelst tillstyrka:
att ifrägawarande förslag mätte utan widare afseende
lemnäs.
Den 28 Nvv. 1829.
Stats- och Banco-Utfk. Bet., Nw 26. XI.IX
N:o 28.
Stats- och Banco-Utffottens Utlåtande i an¬
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Ncmitz af
den 19 November >828 uppå Directionens
wid Södertelge Canal och Slutzwerk un¬
derd. ansökning om fortfarande understöd af
allmanna medel för Canal-Bolaget.
Berörde till Stats-Utstottet remitterade ansökning är
af följande lydelse:
Stormägtigste Allcrnädigste Konung!
I djupaste underdänighct wägar Bolaget för Söder¬
telge Canal och Slusiwerk, genom undertecknade dertill be-
fullmägtigade Ordförande och Ledamöter i Dircctionen, till
Eders Kongl. Maj:t öfwerlemna en undcrdänig anmälan
om detta Canal-Wcrks nuwarande tillständ, samt nedkalla
Eders Maj:ts Nädiga uppmärkfamhet uppä den belägenhet,
hwari Bolaget för det närwarande sig befinner.
Efter det Södertelge Canal är >819 blifwit bragdt
sä längt, att segelfart kunde börjas, fann Bolaget, att lik-
wal betydliga kostnader annu atcrstodo, för att gifwa den
det fullfärdiga stick, att dest waraktighet och fcglationens
obehindradt gäng med säkerhet kunde päräknas. De dä-
warande iitsigtcrne för handeln och sjöfarten tycktes snara¬
re hota med dest aftagande än lofwa hastig tillwext. Pä
Bolagets wägnar wägade derföre desi Direction och Revi¬
sorer, att är -828 för Eders Maj:t i undcrdänighet an-
. / 4
I. Stats- och Banco-Utfkottens
mäla Canal-Werkets tillstånd och Bolagets nndcrdäniga an¬
hållan att antingen fä öfwerlemna Canalen och Slusswer-
ket till Staten, emot en pä öfwercnsfomniclsc beroende skä¬
lig ersättning till Bolaget, svin detta nyttiga Werk grundlagt
och utfört; eller ock att hugnas med fädant understöd, att Ca-
nalen mätte kunna för sitt nyttiga ändaniäl i framtiden
underhällas och Bolaget njuta billig ränta ä sina i och f»r
Canalarbetet utgifne penningar. Denna skrift täcktes Eders
Maj:t i näder meddela Rikets dä församlade Ständers
Stats-Utstott, uppä hwars tillstyrkan Rikets Ständer beflöto;
"'att, ehuru af flere anledningar någon inlösen och
fortsatt förwaltning för allmän räkning af Canal-Werket
icke kunde komina i fräga, Bolags-Znteressenterne, svin
icke allenast fullständigt uppfyllt alla ätagne skyldigheter,
utan ock genom betydliga bidrag dcrutöfwcr ädagalagt ett
särdeles bcrömwärdt patriotiskt nit, till utförande af det ar¬
bete, hwartill de sig förenat, utan att för sine penningar
hafwa henitat afkomst, gjort sig förtjente att med ytterli¬
gare allmänt understöd biträdas, till arbetets fullbordande."
"Rikets Ständer funno alltfä det lämpligaste understöd,
som dä kunde Bolaget förunnas, wara, att intill nästa Riks¬
dag icke nägon Ränte-eller Capital-afbetalning, ä Bolagets
skuld till Deras Bank, skulle fordras. Men beträffande
äter de anslag af allmänna medel, som wero nödige att
bewilja till förmän för Canal-Werket, hwars behöriga
fullkomnande och underhäll Rikets Stander anfägo wara
af högsta wigt; funno de i bctragtande deraf, att Cana-
len ej kunde anses fullbordad, och nied särdeles afseende pä
de stora uppoffringar Bolaget gjort, sig böra bewilja ett
ärligt anslag af i5,ooo N:dr B:co, att ifrän och med äret
1824 till och ined äret 1828 utgä, emot skyldighet ä Bo¬
lagets sida, att till denna tiden hafwa bragt Canalen i
fullkomligt färdigt stick."
Betänkande», N:o?5.
Detta är ock af Bolaget fullgjordt. Genom ett enkelt
och hushällfamt administrations-fätt och den största upp¬
märksamhet pä alla fädane arbeten, som till Canalens full¬
komliga färdiggörande erfordrats, och hwartill intet annat
synes ätersiä, än att till Canalfartens lättande inrätta en
dragwäg för hästar, hwilken angelägenhet redan warit fö¬
remal för Dircctionens öfwerläggning, och fou, den hop¬
pas nästa är stall kunna begagnas, har det lyckats att upp¬
fylla Rikets Ständers afsigt; och Directioncn kan nu haf¬
wa näden anmäla, i följd af de refultater som redan wi¬
sst sig af dessa arbeten, äfwcn der hwarcst canalwäggarnes
höjd i en lös jordmän tycktes göra deras beständ osäkert,
att Södertelge Canal för det närwarande är i fullkomligt
färdigt stick.
Men ej utan bekymmer mötser Bolaget den belägen¬
het, hwari det skulle försättas, om det af Eders Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer hädanefter lenmades till sitt öde:
och det hoppas, att det mä anses som ett nit för det all¬
männa, men icke säfom egennytta, dä det öppet framstäl¬
ler sin fruktan för omöjligheten, att ännu nägon tid
kunna med de för seglationen inflytande afgifter underhäl¬
la Canalen. — Dess belägenhet i en lös, sandig jordmän
genom betydliga höjder, af lösa jordlager bcstäcnde, fordrar
cn längre tid för Canalwäggarnes befästande, hwilket blott
genom artificiel» ätgärder kan nägot pästyndaS, men mä¬
ste grundas pä jordlagrens efterhand skeende wittling och
antagande »växtlighet. Under tiden bora alla förefallande
ras och utflytningar, hastigt och således oftast nied dryga
kostnader iständfattas, pä det seglationen icke mä hindras.
Afgifterne äter kunna af flere stäk icke fastställas si?
höga son, i Bolagets Privilegium blifwit tillätet, ncmligcm
I.II St a ts - o ch B anco - ut sk o t tens
ända till ! procent af waniwärdet. Ett sådant uppbörds-
sätts swärighet har icke warit enda grunden hwarföre man
heldre walt en afgift pä lästetalet, fastän en sädan icke
kan blifwa pä längt när sä lönande för Canal-Werket.
Erfarenheten, att man ännu i följd af längsanima om-
sättningsbruk och widhängande af gamla wanor icke wid
sjötransporter wärderar tids-winsten sä mycket som den el¬
jest förljenar; samt att de Städer, som af Södertelge
Canalfart skulle draga en betydlig fördel, om de sig deraf
med full drift begagnade, likwäl ännu icke pätänkt nägra
de nödwändigaste wilkoren för en liflig och säker sjötrans¬
port, nemligen: Hamnars förbättring, Lastageplatsen an¬
ordnande, Magasiners uppförande m. m., bewisade, att
Bolaget icke ännu bordt afse sin egen fördel, utan blott
söka att befordra det allmännas, derigenom att Canalen,
besia swärigheter vagtadt, blef sä fördelagtig att begagnas,
sä att handel och näringar kunde börja att deraf draga
nytta.
Detta desi ändamål har ock wunnits. Under desia 5
är har antalet af Fartyg warit i tillwäxande, nemligen:
Fartyg. Bätar. Canal-afgist.
Är 1824 ..... 709 451 2,654! ro. —
— 1826 ..... 735 400 2,619: 20. 8.
— 1826 ..... 882 445 3,082: 47. 4-
— 1827 ..... 828 377 2,854: 4- —
— 1828 till September
rnänads flut .... 727 164 2,586 : 4b. 4-
Emedlertid Lr det Bolaget, sorn ensamt mäste wid-
kännas förlusten emellan denna läga uppbörd och den, joni,
i enlighet med desi Privilegium, skulle tillkomma genom
waruprocenten.
Betänkanden, N:o 25.
Directionen har wisierligen sökt, att, hwad Stockholms
Stad beträffar, fästa desi styrelses uppmärksamhet pä be-
hofwet af bättre inrättningar ät Mälaresidan, för lastning
och lösning m. m. Men, sa länge staden icke inser den
fördel, som skulle för desi handel beredas genom södra
Slussens förbättrande och bringande till sädane dimensio¬
ner, att lika djupgäende Fartyg med dem, som passera Sö¬
dertelge Canal, kunna derigenom slussas in och utur Mäla¬
ren, lära ej heller nägra förändringar medelst bättre hamns,
lasibryggors och magasiners samt en tillräcklig wags inrät¬
tande ät Mälaresidan wara att päräkna. Det är icke utan,
att, hwad Canalen beträffar, desia sednare omständigheter
i framtiden blifwa af minskad betydenhet, om Eders Majit
Nädigst täckes förunna Södertelge stad de af staden sök¬
te Stapelstads-rättigheter; men Directionen anser för sin
pligt, att i underdånighet omnämna förhällandet, enär det
torde wara af wigt bäde för hufwudstaden och flera an¬
dra orters nu wanliga waru-omsättning, sjöfart och frakt¬
bruk.
Af detta allt torde Eders Majit nädigst inhämta, att
Södertelge Canals tillständ nästkommande är är följande:
Ett Actic-Capital af 55g,000 R:dr utan afkomst, så¬
ledes tillintctgjordt.
En Canal, sorn fordrar under första ären ett större
underhäll än de afgifter, som kunna päläggas canal-farten,
och således fordrar ökade uppoffringar.
Denna cominunication skulle alltsä förfalla och med¬
föra den förlust, att ej endast alla de medel, som Staten
lillskjmit, »tan wcrkan gä förlorade, utan ock att de Pro-
vinccr omkring Mälaren, som nu begynt att tillwänja sig
I.IV Stats- och Vanco-Ut skottens
andra waruomsättnings-förhällanden Ln de förut wanligc,
mäste ätergä till deni och dcrwid underkastas känbara li¬
danden.
Dä allt detta icke kunnat af Bolaget förutses; dä dct
uppoffrat mängdubbclt större Capital än enligt planen älc-
gat detsamma, till följd af de förändringar i första kost-
nadsförflaget, som den efter är 1808 inträffade Myntför¬
sämring, de under arbetsären stigande warupris och ar¬
betslöner, samt de oförutsedde swärigheter wid arbetet haf-
wa medfört; dä det i följd af eget nit för det allmänna
och såsom en billig wederkänfla för de understöd Eders Majit
och Rikets Ständer hittills bewiljat Canalen, icke ansett ffg
böra begagna sig af de högre canak-afgiftcr, som dest Pri¬
vilegium tillerkänner detsamma; dä, oagtadt de ringa canal-
umgälderne. Sjöfarande dels af owana och fördomar, dels
till följd as ännu icke wid handelsplatserne widtagne an¬
stalter för deras beqwämlighet, underläta att begagna ca¬
nalen, men detta förhällande med tiden torde kunna för¬
ändras, och dä slutligen det är högsta sannolikhet, att om nå¬
gonsin Canal-inrättningar i Swerige stola för framtiden
löna deras anläggning genom betydliga fördelar ät det all¬
männa, torde Södertelge Canal, som hwarje är ädaga-
lagt dest förmänliga werkan särdeles pä den inre rörelsen',
icke intaga det nedersta rummet; sä wäga wi i djupaste
underdänighet anhälla, att Eders Majit mätte täckas fä¬
sta sin Nädiga blick pä detta Canal-Dolags tillständ, och än¬
nu nägon tid med Statsmedlen understödja detsamma, sä
att det mätte hafwa en billig afkomst af sine medel och
kunna underhälla Canalen, genom afsättandet af en Fond
för dest underhäll.
Bolaget har af de sedan sista Riksdag erhällne all¬
männa medel besparat 12,114 R:dr 28 st. 6 r:st B:co, för att
B c tänk anden, N:o 25.
dertill hällas i bcredstap, och en sädan ätgärd torde fort¬
farande wara nödig, om ändamälet stall winnås.
Nädigste Konung!
Eders Majits ömma omwärdnad för handeln och nä-
ringarne. Eders Majits deltagande i allt hwad rörer li¬
dande undersåtare, ingjuta hos Södertelge Canal-Bolag den
förtröstan, att Eders Majit stall med näd omfatta detsam¬
ma, och att i händelse Eders Majit af de wanlige för dy-
like ändamäl anslagnc Statsmedel icke nu skulle kiruna nä¬
set dertill nädigst disponera, Rikets Ständer med wälwil-
ja stola bidraga till ett Canalwerks bibchättande, som, af
stor framtida nytta, utgjort ett mäl för flere Regcnters upp¬
märksamhet och under Eders Majits Regering blifwit lyck¬
ligt fullandadt.
Directionen framhärdar med djupaste wördnad, tro¬
het och nit,
Stormägtigstc Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdänigstc trvpligtlgile
Tjenare och Undersätare
K.
D. M.
^ob. Ili. Östman.
Stockholm den 4 Ortober 1828.
Stats- och Banco-Utskottens
Sedan Stats-Utskottet, i anseende till denna ansökans
likartade beskaffenhet nied flere af förenade Utskotten hand-
lagde frägor, ansett densamma böra inom sammansatte
Utskotten till pröfning upptagas, hafwa Utskotten, med
flöd af 43 §. Riksdags-Ordningen, tagit ifrägawarande
amne uti gemensamt öfwcrwägande;
och enär, enligt Canal-Directionens uti ofwanintagne
underd. ansökning gjorde anmälan. Södertelge Canal, oag-
tadt de betydligare utgifter, som under Byggnadsären egt
rum, nu mera upphört, likwäl, i anseende till desi belä¬
genhet i en lös och sandig jordman, ännu under en längre
tid, och intill desi Canalwäggarne hunnit efter hand befä¬
stas, synes med wiffhet kräfwa drpgare kostnader, till ett
erforderligt hastigt isiändsattandc af de under tiden inträf¬
fande ras och utflytningar, sä wida ej fcglationen stall hin¬
dras, men en till den grad lifwad rörelse ä samma Canal,
att de dertill nödiga dryga underhälls-kostnader skulle kun¬
na genom Canalafgifterne betäckas, för det närwarande,
af de flere utaf Directionen anförde stäk, icke kan päräk-
nas; hafwa Utskotten, öfwertygade om fördelarne af den¬
na Canal för allmänna rörelsen, till undwikande af de
swära olägenheter, det skulle »nedföra, om efter de ä Bo¬
lagets sida gjorde stora uppoffringar, detsamma skulle fin¬
na sig urständsatt, att bestrida de under första ärcn ound-
wiklige underhälls-kostnader, samt till följd deraf läta Ca¬
rlestén förfalla, ansett sig böra härmedelst föreslä R. St:r:
att nu, i ett för allt, bewilja 3o,noo R:dr, att af
Riksgälds-Contoiret till Södertelge Canal-Bolag utbe¬
talas, under wilker, att häraf icke nägon utdelning
fär ste till Actie-ägarne, utan att denna summa stall
afsättas säsom fond för Canalcns underhäll, samt Bo¬
Betänk anden, N.o 25.
I.VH
laget derjemte sig förbinda, att Canalen allt framgent
underhälla, och oförstingradt bibehälla de för Canal-
farten nödige inventarier.
Nägre Ledamöters särstilde meningar bifogas.
Den 28 November 182g.
Reservationer.
Af Herr Grefwe v. 8clnveiin, U.;
I händelse R. St:r stulle wilja bifalla Utskottens för¬
slag, tillstyrker jag, att i likhet med hwad i afseende pä
reparationsfonden för Götha Canal blifwit föreslaget, her¬
tvid mä göras det förbehäll, att reparations-fonden förblif-
wcr innestäende i NiksGälds-Contoiret mot ränta, intilldest
behofwet af dest anwändande uppstär-
Friherre LpienZpoi tKn och Prosten ^orslinst hafwa
uti denna reservation sig förenat.
Af R. D. Fullmägtigcn Nils 8t> incklunst frän Wester-
Norrlands Län:
Dä H. Stats- och Banco-Utstotten, i Betänkande N:o
25, bewiljat ett anslag till Södertelge Canal af 3o,ooc> R:dr
B:co, fär jag mig deremot reservera pä följande grunder:
När Utstotts-Lcdamoten saknar emot Ständs-Lcdamoten
fördelen af Protocollets wittncöbörd, är jag twungen att
säfom Ledamot uti H. Stats- och Banco-Utstotten, Med¬
lem frän Hederwärda Bonde-Ständet, begagna den enda
utwäg jag äger, Reservations-rätten.
H. Stats-Utskottet enskildt och sammansätta Stats-
vch Banco-Utstotten tillsammans hafwa under detta Nils-
l^Vlll Stats- och Vanco-Utfkottcns
rnöte gjort här sig kändc för de» frikostighet, nied tillstyr¬
kande af hwarjc »löjligt anslag, att, utan att dela kräma¬
re-asigcen af päräknad »edprlitiiing hos Nefpective Riks-
Ständcii, alla wanlige tillgångar hos den skattdragande
mäste anses redan wara medtagnc. Dä det oagtadt förc-
läggeö Nefpective Niks-Ständen detta ripa förslag till öka¬
de statte-bidrag, begagnar jag tillfället att, medelst förkla¬
rande af mitt ogillande häraf, göra mitt namn rättwifa inför
Nefpective NikS-Ständcn, och den opinion, som numera tror
sig ej kunna frukta nog af wär lättsinnighet i statte-wäg.
I Södertelje Canal-Volags af Kongl. Majit Nädigst
remitterade undcrd. ansökning heter det, att Bolaget upp¬
offrat mångdubbelt större Capital, än enligt
Plan älcgat detsamma, hwarföre om widare allmänt
understöd anhällcs.
Att orda något om detta och dylika den undcrd. strif-
welfcns motiverade stal, more att misikänna de Nefpective
Niks-Ständcns och deras, som dem constituera, omdöme
och sjelfpröfning, eller att wäcka den tankan om mig, att
jag tilltrodde mig ensam äfwen den enfalldigaste slutkonst
och omdöme. Dä Canalarbctct är fullfärdigt, det Bolaget
äfwen! den undcrd. strifwelfen erkännt, och af de derföre
till fullbordande sista Riksdagen anslagne i5,ooo R:dr Ban¬
co ärligen ännu finnas bcfxarde och oanwände ej mindre
än ,2,-. >4 R:dr 28 si. 6 rst. B:co, sä torde desie, jämte
Canal-afgifterne, hwilka, i den mohn Canalen är till nå¬
got nyttig, böra wara bctydeliga, kunna helt och hället,
ätininstonc tills widare, betacka de för underhället nödige
omkostnader.
Skulle dä ä actie-capitalct ej utfalla nägon, ätminstone
större, ränte-winst, sä lärer wäl Dircctioncn gcnoni dcn i un¬
Bc tänka» den, N:o 25.
derd. ansökningen ädagalagde wälwilja för Bolaget, af c-
gct arftvode kunna eftergifwa hwad detta öfwcrstiger egent¬
liga bcfwäret.
Af H. Prästc-Ständct, som närmast är i tillfälle att
känna det tillständ font äger rum pä landsbygden, önstar
jag ett sannfärdigt bedömande om landet behöfwer lindring
i sine skattebördor, eller om sörhöjning är werksiällbar, och
de weta tillika wisit, att wid hwarje bestattning stannar
drygare delen pä de förut redan för högt beskattade. Wid
hwarje bestattning hemställer jag isynnerhet behofwet och skä¬
len för Utskottens tillstyrkande, hwilka wid detta tillfälle äro
inga andra än considerationer med enskilde och ej rättsgrund;
och dä pä fä sätt tillgär med Statens medel, sä anser jag,
att de ej wederbörligen wärdas.
Slutligen och ! allmänhet, dä R. St:r enwäldigt äga
och utöfwa beskattnings-rätten, anhäller jag wördfamt om
fog i bruket häraf. Wär Regering har uppburit swära
förewitclfer för wär utarmande och tryckta ställning och be¬
lägenhet, och wi äro de, som bestämma den.
Jag skulle tro, att Regeringen, »red samma rätt som
Ständcrnc, af mera aktning för opinionen, aldrig, aldrig
skulle hafwa lagt sä tunga bördor pä skattdragande som
Ständer fjelfwe; ty dä Regeringen sjelf ägde mindre för¬
del af de statler, än ära af Landets wälmäga, sä pä-
lägga Ständerna tyngder antingen direcla eller indirekta,
som större delen ej känna, och dem mänga sedan under
namn af förhöjda Löner och nödiga behofwer dela sig e-
mellan.
Riksdagsrullniägtige Ain Anckersson frän Westcräs
Läll, k?ellr iUelwssou frän Drebro Län, 1'ellr Olusson frän
lllX Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Södermanlands Län, Lai-1 NeeAman frän Gefleborgs Län:
Wi förena osi uti den af Riksdagsfullmägtigcn siil^
Ltlinälunfl nu afgifnc reservation.
Af Hr Kammarherren Ilo5enk>I»6, L.:
Dä man af Riksdagsmannen LttinlNnnclz reservation
ffulle kunna draga den slutsats, att Directionen öfwer Sö¬
dertelge Canal uppburit stora arfwodcn, anser jag mig bö¬
ra bifoga den upplysning, att mcdleinniarne af denna Di¬
rektion aldrig ätnjutit annat arfwode än ioo N:dr, ersätt¬
ning för sina resor, och att den särskildta lön en medlem af
Directionen ätnjuter af 4«o R:dr, af honom uppbäres i
och för desi särskild! a befattning, att söra dagliga öfwer-
inseendet pä stället, öfwer sa wäl arbeten, penningeförwalt-
ning, soni inträffande klagomäl af de trafikerande.
N:o 26.
Stats-, Banco- samt Allmänna Beswärs- och
Ekonomi - Utffottens utlåtande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till N.
St:r af den 26 November 182S, angående
fortfarande anslag till Strömrensningar och
lättade Watten-communicationers befrämjan¬
de, jemte ätffillige med detta ämne gemen¬
skap ägande, inom Standen afgifne memo¬
rialer.
Kongl. Maj.ts oswanberörde Nädiga Proposition, hwil-
ken blifwit remitterad af W. Vorgare-Ständet till sä wäl
Utsk. Betänkanden, N:o 26.
Stats- och Banco-, som Allm. Beswärs- och Ekonomie-llt-
skottet; af Ridd. och Adeln samt Presie-Standct till Stats-
och Vanco-Utjkotten, samt af H. Bondc-Ständet till Stats-
vch Ekonomie-Utstotten, befinncs wara af följande lydelse:
"Sedan Rikets är 182g församlade St:r hos Kongl.
"Majtt i undcrdänighet anmält, det de ansett fä ämnen
"wara wigtigare, och mera förtjena Statens uppmärksam-
"het och medwerkan, än befrämjandet af en lättad trans-
"port-fart pä Sweriges mängfalldiga Sjöar och Watten-
"drag, och att R. St:r med afseende härpä, samt dä er¬
farenheten wisat, att de till dylika Sjötransporters öpp¬
nande wid 1818 ärs Riksdag anflagne 100,000 R:dr ar-
"ligen i hufwudsaklig män swarat emot Lndamälet, funnit
"berörde anflag än widare böra intill R. St:rs nästa sam-
"mankoiusi fortfara: sä har Kongl. Majit i Räder bifallit
"hwad R. St:r uti detta ämne underdänigst yttrat och hem-
"ställt, och derom under den 4 Februarii >824 till efterrät¬
telse förständigat den Comité, ät hwilkcn Strvmrensnings-
"arbctenas ledning och utförande frän början warit anför¬
trodde. Wid dispositionen och fördelningen af den anwi-
"sta summan har Kongl. Majtt noga öfwerwägat hwarje
"föreslaget arbetes wigt och nytta, innan beslut om desi ut¬
förande pä allmän bekostnad bliftvit fattadt. Endast sädane
"företag, som ansetts medföra gifna fördelar för särskilda
"orter eller Riket i allmänhet, utan att efter upprättade
"calculer och förslag fordra större kostnad, än skäligen i
"förhällande titt företagens wigt och omfattning bort kom-
"ma i fräga, hafwa härwid blifwit af Strömrcnsnings-
"fonden understödde: men under det Kongl. Majtt oafbrutet
"sökt befrämja det af R. St:r med anslaget äsyftadc ändamäl,
"har en af erfarenheten ädagalagd osäkerhet i beräkningar-
"nc öfwer kostnaden för Hydrauliffa arbeten öfwcrtygat
I.XIl Stuts-, B:co- saint A. Besw. o. Ekon.
"Kongl. Maj:t oni behofwct af förändrade föreskrifter i
"afseende pH dylika företags utförande ined bidrag af all¬
maänna medel. Dä, wid fasisiällande af 1826 ärs arbets¬
plan, fondens tillgängar icke funnos iliotswara mängden
"af de arbeten, för hwilka understöd blifwit begärda, samt
"de förhoppningar, som dels i anledning af sielfwa företa¬
gens wigt, och dels i följd af de pä Nådig befallning
"werksiällde undersökningar, blifwit af bade enskilde och
"menighcter uppfattade; igenfanns orsaken till detta för-
"hällande förnämligast deruti, att kostnaden för de flesta
"arbeten, hwartill sirömrensningSfonden under de förflut-
"na arén blifwit anwänd, betydligen öfwcrsiigit de ut! sör-
"slagcn beräknade summor.
"Lesia misiräkningar, om äfwen swära att undwika,
"wörö emedlertid af särdeles menligt inflytande pä dispo-
"sitionen af de till lättade commnnicationcrs befrämjande
"ansiagne medel, cinedan icke allenast kostnader, ständigt
"öfwcrstigandc förflagcn, förryckte all plan för medlens
"Lndamalscnliga anwändande under en längre tid, utan
"ock arbeten, som af Kongl. Majit till utförande biföllos
"efter pröfning af deras sannolika nytta, jemförd med en
"uppgifwet! mindre kostnad, komme att till sine refultatcr
"sta utom allt förhållande till de beräkningarne öfwerstju-
"tande större summor, som för dem erfordrats, och hwil-
"ka swärligcn kunde wägras, sedan arbetena en gäng blif-
"wit började. Kongl. Majit fant! alltså, för att i möjli¬
gaste matto ! framtiden undwika Kesia olägenheter, godt k
"Räder förordna, att wid förekommande frågor om nya
"arbeten till beredande af lättade communicationer inom
' särskilda orter af Riket, innewänarne i den ort, son: af
"ett föreslaget arbete skulle hemta dirceta fördelar, borde,
"efter crhällen del af undersökningar, arbecöplaner och kost-
il tfkottcns Betänkande,! N:o 26. I.Xlll
'nadsförflag, höras, huruwida de wille dertill lemna stör¬
ge eller mindre bidrag, och samfäldt eller genom upprät-
"tadt Bolag ätaga sig utförandet emot den bestämda summa,
''som Kongl. Majit, i förhällande till arbetets wigt och
"fwärighct, pröfwade skäligt att as allmänna medel - pä
"en gäng eller successivt anflä, med skyldighet attanswa-
"ra för alla uppkommande crsättningsaniprak ä Wattcnwcrks
"eller jordägares sida, hwilka alltid borde kunna af mne-
"wänarne sjelfwe med minsta kostnad och swärighet regle-
"ras, att wcrkställa arbetet efter gillad plan och under
"den offentcliga tillsyn, som funnes nödig, samt att gifwa
"säkerhet för der allmänna anslagets behöriga anwändande
"för sitt ändamäl."
"Någon större werkan af besia förändrade föreskrifter
"har wäl ännu icke hunnit utweckla sig, och flera företag
"äro utan twifwel af den beskaffenhet, att de dcrwid ej
''kunna tillämpas, men otwiswelaktigt är, att wäsendtliga
"fördelar derigenom stola efter hand beredas. Genom den
"äfyftade föreningen af allmänna och enskildt» bidrag win-
"ncs en större wisihet om nyttan af ett företag för den
''ort, hwars innewänare wilja deruti deltaga, deras an-
"swarighet för werkställigheten emot den af allmänna me-
"del bewiljade summan försäkrar Staten för opäräknade
"utgifter, och en bestämd plan kan följaktligen uppgöraS
"för anwändandet af de anslag, som för lättade commu-
"nicationers beredande äro afsedde; hwarförutan flere nyrtiga
"arbeten pä kortare tid kunna utföras. Slutligen mäste
"häraf följa, att det för National - industriens utweckling
"sä wigtiga system af Ilsiociationer emellan enskilda per¬
soner till nyttiga företag, som öfverstiga hwars oll¬
ans särskilda förmäga, stall uppmuntras och småningom
LXlV Stats-, B:co- saint A. Bcsw. o. Ekon.
"Det är under sädane forhoppningar och sedan en all¬
entin sifwer-Styrelse för alla Watten-connnilnicationer i
"Riket blifwit organiserad, under hwars inseende besia före¬
tag kunna ledas efter en allmän plansch enligt säkrare,
"pä wunnen erfarenhet byggda kostnadsberäkningar, samt
"under enahanda redowisnings - skyldighet, ulan samman¬
blandning med andra fonders, hwilkcn älegat Strömrens-
"nings-Comitllen, foni Kongl. Mai:t nu ansett sig böra fä-
"sta R. St:rs uppmärksamhet pä nyttan deraf, art nu
"warandc ärliga anslag till Strömrensningar och lättade
"coinninnicationcr än widare ställes till Kongl. Majus
"disposition. Att detta anslag redan i betydlig mohn upp¬
fyllt det dermed affedda ändamäl, att, medelst lättade
"transporter ifrän Rikets aflägsna och inre Landskap, lif-
"wa productionen och näringsfliten, hafwa R. Star sjelf-
"we wid deras förra famniankoinst funnit och erkänt; och
"dä en sedermera wunnen erfarenhet för Kongl. Maj.t be-
"reder tillfälle att, i öfwcrcnsstännnclfc nied de arunder,
"forn R. St:r finna godt fastställa, anwända besia medel
"pä ett sätt, forn för Riket lofwar en ökad bätnad, för-
"wäntar Kongl. Maut desto heldre, att R. Star genom bi¬
fall till anslagets fortfarande till nästa Riksdag skola gä
"Kongl. Majus Nädiga önskan till mötes, sorn fräga är
"om en utgift, hwilken äfyftar Landets allmänna förkofran
"och under en längre tid ägt rum, samt icke utan stor o-
"lägenhet för flere redan päbörjade företag skulle kunna
"upphöra."
"Kongl. Majit will sluteligen erinra N. St:r om an¬
gelägenheten deraf, att detta ärende af R. St:r till skynd-
"sam pröfning företages, emedan slutliga dispositionen af
"Strömrensnings-anslaget för innewarande är, hwarä en
funnna af 5o,ooo R:dr N:gs blifwit reserverad för äter-
Utsk. Betänkande»», N:o 26.
"stäcnde arbeten, hufwudfakligcn beror pä det beflut, svin,
"i anledning af Kongl. Majus nu gjorda Nädiga franifläll-
"ning, af R. St:r fattas."
Z anledning af denna Nädiga Proposition hafwa an¬
föranden inom H. Bonde-Ständct blifwit afgifne af
Niksdagsfullinägtigen k. 7. Lutberg frän Norrbot¬
tens Län, som anser sjclfwa benämningen af Strömrens-
nings-medcl utwifa, att förcinälet med detta anflag icke
warit nya Segcllcders öpnande. Enligt desi tanke har
dermed frän början endast affctts Strömmarnes uppren¬
sande i de norra Provinfcrnc, men de betydligaste sum-
morne likwäl blifwit dragne frän detta sitt rätta ändamäl,
och anwände till nya Canalgräfningar uti de mera sydli¬
ga otterne. Lutberg önskar derföre mera bestämda for-
hällanden för medlens anwändande i de Norra och Södra
Provinferne, och yrkar derjemte, att medlen mätte bestämdt
delas emellan förcuiälen af Strömrensningar och Canal¬
gräfningar, samt att de sednare icke böra innefattas linder
förcnrälen för Strömrensnings-medlen. Motionairen an¬
för: att i desi ort Strömrensningcn afstadnat, innan den
blifwit tillbörligen tilländabragt, i följd af medlens anwän¬
dande pä andra ställen: att han önskade, det Stats-Ut¬
skottet wille genom nya willor för Strömrcnsnings-med¬
lens begagnande förekomma deras disponerande till Segel-
fartens förbättrande emellan Wenern och Hafwet, hwartill
sörene är blifwit disponerade 20,000 N:dr: samt attLäns-
Styrelserne i allmänhet wore all den öfwer-Styrelsc, svin
erfordras för anwändandct af dcsie »nebel. Sluteligen yr¬
kar Lutberg, att anslaget till Strömrensningar mätte ned¬
sättas till 5o,ovo R:dr ärligen, under uttryckligt förbchäll.
KXVI Stats-, B:co- samt Allm. Besw. o. Ekon.
att denna Summa oafkortadt anwändes till Norra Strönt-
marnes upprensning.
^nciei-5 vsnikl-jnon frän Elfsborgs Län, som anser
högst nödigt, att icke Strömrensnings - medlen anwändas
annorlunda än för sitt bestämda ändamål, och tror, att i
sadant fall denna fond kunde till hälften af desi nuwaran-
de arliga belopp nedsättas, dä bidrag beräknas af innewä-
narne i de orter, som af Statsmedlen komma i ätnjutande,
hwilket han anser alltid böra ste, förenande sig i öfrigt nied
Kulberg.
Kils lVILnsson frän Malmöhus Län, som anser billigt,
att de stora Summor, som Staten ärligen för ett wisst
ändamål utgifmer, äfwcn blifwa efter deras bestämmelse
anwände och efter behofwet femnt fördelade; hwarfcmte han
anmärker, att de Norra otterne i flere är erhällit i »0,000
R:dr ärligen, dä deremot Skäne icke erhällit mera, än hwad
till upphjclpande af Höganäs Stenkölswerk erfordrats, och
detta endast emot missa ätagne förbindelser; äfwenfoni han
finner billigt, att de orter, som af dessa bidrag komma i
ätnjutande och deraf draga enskild fördel, äfwen kjelfwe del¬
taga i de för ändamälets minnande nödige uppoffringar.
Kils Ltrintlluncl frän Wcstcr-Norrlands Län, som an¬
ser anflaget icke böra nedsättas under >00,000 R:dr, däbe-
hofwen för dess anwändande i Norra orterne af Riket äro
sä stora. Han ogillar Kils iVIänssons uppgift, enär det wid
sista Riksdag bewiljade Strömrensnings-anslag hufvudfak-
ligen gätt till dessa orter, och icke till de Norra, tilläggan¬
de att, om annat resultat ännu icke der wisat sig genom
werkstäldt arbete, har det dock gagnat dessa orter, genom
medlens kringspridande i Landet.
Utsk. Betänkande» N:o 26. KXVH
klari Lei gmsn frän Gefleborgs Län, som, äbcropande
sin kännedom om Norra orternes behof, tillstyrker, att
Strömrensnings-medlen icke nedsättas under dess förra be¬
lopp. Han önskar, att medlen ma blifma disponerade ef¬
ter sin bestämmelse, och förutser i annat fall mycken olä¬
genhet för de Norra otterne af äsidofatta Strömrens¬
ningar. Men han tror, att da mid förra Riksdagen be¬
slöts, att dessa medel äfmcn i sin mohn skulle tillkomma
de Södra Provinccrne, man nu ei bör missunna hwaran-
dra fördelarne af anflaget.
Vice Talemanncn ck»n ckonsson, sorn yttrat, att de
för detta ändamäl anflagne , 00,00» R:dr, om de rätt
anmändas, wisserligen äro ganska nyttiga, och att förde¬
larne äro kände af en lätrad communication orter emellan,
och af flottledcrs öppnande, der affattliga producter fin¬
nas. Han anför exempel af ett företag i Blekinge, der
orten bestod en tredjedel af kostnaden, och redan skördat
mycken nytta deraf. Med afseende pä de fördelar, som
genom Strömrensningsniedlen ästadkommas för enskilde
personer, förestår derföre Motionären, att ej nägra Stats¬
medel i sadant ändamål mä anflas förr, än ortens inne-
mänare blifvit hörde, och sig utlätit, huruwida de wilja i
det tillämnade arbetet deltaga. Wore detta nyttigt, sä skul¬
le ej uteblifva deras beredmillighet, likasom icke heller de¬
ras mägran, dä arbetet befunnes icke gagna otten, och
till dem, som förklarat sig wilja uti arbetet deltaga, bor¬
de företräde lemnäs till crhällande af bidrag utaf nämnde
100,000 R:dr.
6. Wijkman frän Upsala Län, som förenar sig med
Kutbel-A i fräga otti föreskrifterne för Strömrensnings-
medlenS anwändande, men anser 100,000 R:dr ärligen wa-
KXVID Stats-, B:co- samt A. Vcsw. o. Ekon.
ra dertill behöflige, och yrkar, att de mätte anwändas ef¬
ter deras nytta och cgenteliga bestämmelse, samt jemnt for¬
delas pä alla orter, efter förekommande behof.
I hwad "Wijkman sälunda anfort, bafwa förenat sig
Kils Insulin, diok kebisson, Larl Lia,lsson, Oustuk
laursson och Oustuk l?elusson frän Stockholms Län, samt
/lnckers Kilsson frän Wermeland.
Med vire Talcinanncn Ion Ionsson hafwa instämt
kors Lricsson frän Gefleborgs Län, lukve Ifarsson frän
Christianstads, Olof Kilsson och Lengt Lriossun frän Wer¬
meland, olok lanson frän Calmars, katter Anckersson
frän Hallands och Hans Hansson frän Gefleborgs Län.
dockers Kilsson i Tottarp och dockers Kilsson i Iste
af Malmöhus Län hafwa warit af samma tanka, sorn
Kils Liansson.
Med backers Danielsson hafwa förenat sig Llic An¬
ckersson frän Westeräs, Dans lansson, Knckreas Dansson
öch Kuickreas Hakansson frän Elfsborgs LäN, samt Kars
karsson frän Skaraborgs Län NI. fl» och med Hutberg,
karl kriesson frän Wermelands Län.
I sammanhang härmed hafwa slutligen blifwit wäckte
och till Utskotten remitterade följande motioner, äsyftande
anflag af Strömrensnings- eller andra allmänna medel till
wiste uppgifne arbeten, nemligen:
Inom H. Ridd. och Adeln
af Friherre beckerström, dockers, sorn hemställer att
den ej mindro för kronan än för handeln högst nödiga, samt
förut af Ridd. och Adeln nyttig ansedda genomfart wid fö-
Utsk. Betänkande,, Nw 26.
dra Stäket inom Wermdö församling af Stockholms Län,
mätte pä allmän bekostnad blifwa gjord segelbar frän nu-
warande 5 till 12 fots djupgäcndc; med hemställan der¬
jemte om undersökning, huruwida denna genomfart kan
med mindre kostnad »verkställas ivid annat af Motionären
uppgifwet ställe.
Inom W. Borgare-Ständet
af Herr vergelin, som för att fHda frän öswerswäni-
ning mera än 4,000 Tunneland jord, i Wimmerby och Sö¬
dra Wij Socknar af Cglmare Län, anWbr om bcwiljan-
det af ett anflag af allmänna medel, HM s5,ooo N:dr
till upprensande af den del af Stängän, Warigenom dessa
öfwcrswänmlngar förorsakas; anförande Motionären der¬
jemte, att de af Kongl. Maj:t wid derom wäckt fräga an¬
befallde undersökningar blifwit pä ortens bekostnad wcrk-
ställde, samt fullständige Chartor och arbetsplaner deröfwer
upprättade, äfwcnsom att företaget blifnflt, säfö», »varan¬
de af stor nytta, i underdänighct af wedexbörande aucto-
ritcter tillstyrkt; samt
inom H. Bonde-Ständct
af kric Lrsson och laban Lrsson frän Stora Kop¬
parbergs Län, K. Wijkman frän Upsala Län och lokian
Olsson frän Westeräs Län, om anflag af Strönirensnings-
mcdlen till upprensning af Dahlelfwen, anförande de iren¬
ne förstnämnde Motionärerne: att denna fräga redan är
1796 blifwit wäckt, samt att Kongl. Majit är 1802 dertill
af allmänna medel anordnat en summa af 6,000 R:dr,
hwilka medel dock sedermera blifwit till andra angelägna
föremål anmände: att wid 1612 ärs Riksdag samma frä¬
ga ater warit i underdänighct hos Kongl. Majit anmäld;
saint att är ,8,3 en sädan upprensning warit beslutad att
LXX Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
genast företagas. I öfrigt anförcs, att högst betydliga Land¬
sträckor ä ätstillige tracter inom Kopparbergs Län, till stor
stada för innewänarne, ofta blifwit af Dahl-clfwcn öfwer-
fwäminadc, samt bifogar afstrift af ^fivcrste-Lieutcnantcn
HällströniS till f. d. Strömrcnsnings-Comitecn afgifna Be¬
tänkande om ett af de betydligaste flödenas afhjclpande,
genom rensning i Wäbäcks forsen inom Gustafs försam¬
ling. Wijkman och kolian Olsson anföra deremot, attén
rensning i öfra Dahlclfwen stullc i hög grad föeswara de
redan förut mycket stadeliga flöden, sou, nästan ärligen
mälla stora förluster för de ägor, som äro belägna wid
nedra delen af elfwen i Westerås, Gefleborgs och Upsala
Län, samt yrka derföre, att nedra delen af elfwen först
bör ränsas, och att medel dertill böra af SrrömrenSnings-
anflaget bcwiljas. Län Olsson bifogar derjemte dels en
förteckning, som wisar, att endast inom Nora jocken en
ägorymd af mera än >,6vo Tunneland lida af clfwcns
flöden, samt inom Enäkers Socken och Sala Stads omrä-
de Loo Tunneland, dels ock ett intyg, alt uti förstnämnde
Socken mera än 800 last hö stadadcs af samma orsak un¬
der ,827 ärs störd. Samtelige Motionärcrne instämma i
öfrigt i den önskan, att Ström rcnsningsanflaget mätte be-
wiljas till enahanda belopp med hwad det hittills warit,
samt icke uteslutande tilldelas någon ort eller provins, och
förena sig i öfrigt med hwad Umberg häröfwcr yttrat.
kallie Lurman frän Norrbottens Län, som anser af
största wigt, , att Torncä eif rcnfas frän de klippor och grund,
som nu förswära farten emellan Haparanda och Kengis
Bruk, dä pä större delen af denna 17 mil länga sträcka
genom fyra Kyrkosocknar, nägon annan utwäg för trans¬
porten af tunga waror nu icke förefinnes, och förmenar
Lurman kostnaden förtenna rensning uppgä till en fum-
UtskottenS Betänkande», N:o 26. LXXI
ma af 5 ä 6,000 R:dr, uti hwilken Motionären ej twiflar,
att Rysta Regeringen med beredwillighct skulle deltaga, dä
detta wattendrag tillika gär igenom Rysta omrädct, hwar-
emot Lutberg anmärkt det wara rättare, att först företa¬
ga nödiga upprensningar i strömmar, som helt tillhöra
Swerige.
Laban krie Lansson frän Carlstads Län, sol» före¬
slär att Staten mätte till hälften deltaga i kostnaden af
en länge tillämnad Bätleds öppnande emellan Philipsstad
och Sjöändans Lastageplats. Motionären anför: att »va¬
rutransporten ä denna bätled kan med wisthet beräknas
till 4L,ooo Skeppp:d Tackjern, Malm och Stängjern, utom
en nära lika quantitet Spannemäl och Bictualiewaror; att
Medes denna warutransport, som nu mäste emellan Sjö-
arne werkställas landwägen, och ofta wid blida wintrar är
i högsta grad beswärlig, kostsam och osäker, otwifwelaktigt
kan ersatta kostnaden af en större anläggning för trans¬
portens underlättande; att undersökningar blifwit dels pä
ortens dels pä allmän bekostnad werkställde, som wisa bä-
dc möjligheten och förmänerne as ett sadant företag, samt
att en subskription för ändamälets »vinnande redan »varit
öppnad och med framgäng fortsatt under det hopp, att wid
innewarande Riksmöte för detta »vigtiga ärende kunna ut-
»verka Rikets H. St:rs ätanka och beskydd. Motionären
tillstyrker i öfrigt Strömrensningsanflagets fortfarande.
Lars kricssou frän Gefleborgs Län, hwilken anhäller,
att Strömrensningsmedel mätte anfläs till förekommande
af den högst betydliga stada, som Ljusne-elfwens öfwer-
sivämnizlgar inom Helsingland ärligen ästadkouuna, och upp,
gifwcr, att i Bollnäs och Humbo Socknar ej mindre äv
»L stora byars »nesta och bästa äkerjord samt större delen
I.XXII Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
af Segerstads Socken ej fallan öfrverswSmmas; att derwid
hela ffördar stnndom blifwa totalt förstörde; samt art det
onda ökas är frän är derigenom, att floden bortför mat¬
jorden och gödningsämnena. Destinon» stall ofta hända,
att landswägen genom flere Socknar stär fä alldeles un¬
der matten, att »vägfarande ä den mäste färdas pä bät,
äfwenfom Motionären uppgifwet- flere andre olägenheter,
till hwilkas afhjelpande orten gjort stora uppoffringar och
kostnader, hwaribland anföres anläggningen af sten och
trädbroar, hwaraf en af 460 alnars längd, till 12 alnars
höjd öfwer wanliga wattnet, fom ändock befunnits wara
otillräcklig; och stola undersökningar och kostnadsförslag öf¬
wer afhjelpandct af desta lidanden hafwa blifwit gjorda,
men ingen »verkställande ätgärd derpä följt-
Ou-itaf kel,i-580n frän Stockholms Län, font instäm¬
mer »ned dem fom yttrat sig om behöfligheten af Ström¬
rensnings-anslagets fortfarande, samt yrkar, att det ej
»nätte nedsättas under 100,000 R:dr, och att rättighe¬
ten till dest begagnande mätte sträckas till alla orter i
Riket.
Motionären anhällcr om understöd deraf till upprensan¬
de af den af älder brnkbara, men nu igengrundade Se¬
gelleden ifrån Edswikcn wid Saltsjön till Närtuna socken
i Äkers Skeppslag af Stockholms Län, hwarigenom der¬
jemte skulle winnås aflopp för det öfwerflödiga watten,
hwaraf nu widsträckta ängsmarker i trenne härader förstö¬
ras, och för hwilket Sndamäls »vinnande ägarne ärligen
anmanda betydligt arbete, ehuru förgäfwes, dä företaget
vfrverstiger deras förmäga.
Olof l?eI,i-Won frän Stockholms Län, hwilkcn Lftven
yrkat fortfarande af 100,000 R:drs anslag till Strömrens-
Utfk. Betänkande», N.o 26.
»ingars befordrande, med förbchäll, att hwarjc landsort
inom Riket ma »vara berättigad att komina i ätnjutande
deraf. Han anhäller om bidrag deraf till upprensande af
Kungsän, som utgör afloppet frän de inom Börstils och
flere Socknar af Frödsäkers Härad belägne mänga och
widsträckta samt odlingsbara mostar. Motionären uppgif-
wer, att delägarne i dcsta mostar nied »nycken kostnad öpp¬
nat en Canal af en mils längd till deras utdikande, men
att hindren i nämnde ä, oagtadt mänga försök att undan¬
rödja dem, gjort detta deras kostbara arbete fruktlöst.
hsils llrisiilin frän Stockholms Län, som anhäller om
allmänt bidrag till fördjupande och upprensande af segel¬
leden i Stakar-, Kalf-, Brewjks- och Stängö-Sundcn inom
Rädmansö Socken i Roflagen, såsom för hela den kring¬
liggande orten af högsta wigt. Motionären anför, att
kringboende hemmansägare ej möjligen utan allmänt bi¬
drag skulle kunna tillwägabringa denna, till affättningen af
ortens produkter synnerligen bidragande, rensning, och an¬
hällcr derföre att anslag dertill mätte af Strömrensnings-
medlen bewiljas.
Li-ic L1-850n frän Stockholms Län, hwilken yrkar an¬
slag af Strömrensningsmedlen till uppmuddring af en »-
gengrundad farled emellan Sandhamn och Stockholm ige¬
nom Lillströmmen, Fisksundet, Kohlströmmen och södra
Stäket, med tillägg att nyttan af denna upprensning biff-
»vit intygad af Lots-Dirccteuren, samt sättet att wcrkställa
den undersökt och tillstyrkt af f. d. Strömrensnings-Comi-
ttln ären 1824, 1822 och 1826, hwarwid kostnaden be¬
funnits komma att uppgä till »5,700 R:dr. Motionä¬
ren anser detta arbete wara af högsta wigt, och medföra
mängfalldigt större nytta, än mänga af de Strvmrensnin-
gar, four medtagit »vida större kostnader.
L.XXIV StatS-> B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Olof kol,»nsson frän Ealmare Län, hwilken anhäller
vin understöd till Stängels upprensning pä sainina stal,
som Herr vergelin här ofwan anfört, tilläggande Motio¬
nären att samina företag redan ivid 1818 ärs Riksmöte
af Rikets H. St:r i fä matto understöddes, att anflag af
nionde Hufvudtitcln ansägs dertill böra anwändas, samt att
Kongl. Majit wid 1823 ärs Riksdag Nädigt yttrat, att
detta företag more af den allmänna nytta, att det borde
»verkställas, pä hwilka beslut likwäl ännu ej nägon »verk¬
ställighet följt. Denna Motion är understödd dels af Xn-
tlei-s Xnäei-sson frän -östergöthland, som yrkar, att detta
högst gagncliga företag, för hwar? »verkställande alla be-
höfliga imdersökningar och beräkningar Lro gjorde, mätte
ofördröjligen komma till utförande; dels af vice Talcman-
nen kon ionsson, som witsordar, att den ort, hwarom
»m är fräga, nedlagt oerhörda kostnader pä Strömrens¬
ningar, »nen hwilka, i saknad af allt bidrag frän det all¬
männa, och öfwerstigande enstilda förmägan, nästan frukt¬
löst aflupit. Han biträder derföre Motionären, men un¬
der samina förbehåll, svin Motionären önstar i allmänhet
blifva gällande, att nemligen ortens innewänare böra
sjclfwe till hälften bidraga till arbetets wcrkställande. Med
ilon ionsson hafva förenat stg Xils lVlänsson frän Mal¬
möhus Län, samt vsrs Lricsson fran Gefleborgs Län.
Olof Olsson frän Östergöthlands Län, soln anmär¬
ker, att, i händelse af Stängäns upprensning ofvan om
Sjön Roxen, allmänna medel äfven mäste anflas till
Motala Ströms upprensning, nedan om samma sjö, e-
niedan de »vid denna sjös läga stränder belägne »vidsträck¬
ta ägor i annat fall fomine i fara att höst och »vär öfvcr-
swättiinaS. Motionären anser denna sednare upprensnin¬
gen blifva alltför kostsam för enstilda förmägan och fälcdes
ensamt böra stc pä det allmännas bekostnad.
Utsk. Betänkande,», N:o 26. VXXV
I-.-NS darsson frän Ealmare Län, hwilken anhäller,
att anflag mätte bcwiljas af allmänna medel till upprens¬
ning af Enim-än i Ealmare Län, och utwecklar med myc¬
ken fullständighet bcwekande stälen härtill. Motionären
anför: att detta företag warit ämne för allman uppmärk¬
samhet allt sedan är 1778, dä förhällandet med denna äns
stadliga öfwerfwämningar af Landtmätare undersöktes och
intygades: att 1785 Nädig befallning blifwit »vederbörande
gifven att »vidtaga medel till undanrödjonde af de olägen¬
heter desta flöden medförde: att är 1786 ytterligare under¬
sökningar blifwit anställde och till följe deraf föreningar
ingängne om gemensamt bemödande att undanrödja olä¬
genheterna, men att de ätgärder, som dä widlogos, befun¬
nits otillräckliga, samt slutligen är »794 blifvit motarbe¬
tade af fruktan för stadlig inwcrkan pä andras ägor och
anläggningar: att Mörlunda Socken sedermera ärcn 1821
och 1822 pä egen bekostnad öppnat en Canal, som particlt
afhjelpt en del af olägenhctcrnc: och art f. d. Strömrens-
nings-Comiten, med anledning af »vid förra Riksdagen
»väckt fräga om Emm-änS upprensning, lätit »verkställa en
allmän besigtning, som fullständigt bcstrifwcr äns öfwer-
swämningar och utwccklar den stora nödwändighetcn för
de kringboende af äns upprensning: men att frägan har
dock sedermera blifwit hwilande, pä grund af R. St:rs »vid
nämnde Riksdag fattade beslut, att de till Strömrensnin-
gar anslagne medel endast borde till comnnmicationers öpp¬
nande anwändas. Häruti har Olok ksnsson frän samma
Län instämt.
Utskotten hafva, efter inhämtande af ätstilligc nödiga
upplysningar, tagit detta, sä »väl för det allmänna som de
enstilda »vigtiga ämne i behörigt öfwerwägande, och derwid
funnit detsamma böra behandlas under twcnne särskilde huf-
wudafdelningar,
LXXVl Stats-, B:co- samt A. B c siv. o. Ekon.
af hwilka den första innefattar frågan: huru wida fö¬
retag af den beskaffenhet, hmartill Strömrens-
nings-anslagcn hittills warit afsedde/mäge fort¬
farande understödjas med allmänna medel?
samt den andra upptager frägan: pä hwad sätt och
under hwilka wilkor desse bidrag, i händelse de
anses böra fortfara, skola disponeras, sä att det
med dem äsyftade Sndamäl säkrast mä ernäs?
Ekonomi-Utskottet har, wid bcswarandet af den för¬
ra frägan, funnit en bestämd ledning uti de stäk, hwarpä N.
St:r, linder de twänne nästförcgäendc Niksdagarnc grundat
deras bifall till de, för ifrägawarande ändamål, dä begärde
anslag, och ansett samina skäl sorn dä androgos för Statens
medwcrkan till connnunicationers och transporters befräm¬
jande fortfara att göra sig gällande, sä länge allmänt »vig-
tiga ämnen för sädane ätgärder ännu förefinnas.
Att, i mohn af en ökad erfarenhet om wigtcn af dy¬
lika företag, samt till följd deraf utsträckta forskningar och
undersökningar. Swerige, i anseende till mängden af de
sjöar och wattendrag det innesluter, ej mindre »ned afseen¬
de pä de hinder och omwägar desse stundom förorsaka i
transportcrnc till lands, än ock i synnerhet med hänseende
till de flerfaldiga utwägar desse till transportcrnes lättan¬
de erbjuda, stall ännu länge gifwa rika ämnen till Åtgär¬
der för communicationernes förbättrande, hafwa Utskottet
elfwen trott kunna med »visshet förutses.
Obestridligt har det jemwäl synts Utskottet »vara, att
inom de allmänna ätgärderncs omräde fä äro af »nera
allmän beskaffenhet, eller hafwa ett mera direct och i hö¬
gre grad »varaktigt inflytande pä näringsflitens alla grenar,
U t sk. Betänkande»», N:o 25. L.XXVII
än den» sou» äsyfta att lätta och öka cominunicationcrne
desse industrie-grcnar emellan, och såmedelst sätta deni i
tillfälle att deltaga uti, eller sielfwc bidraga till en mer
allmänt fördelad wälmäga.
Pa desse med flere allmänt erkände stal, och dä, enligt
de upplysningar Utskottet efter derom gjord begäran Ined-
delats, utom de redan päbörjade företag, hwilka af Ström-
rcnsningsMcdelen Njuta understöd, och oberäknade de företag,
till hwilka ytterligare bidrag deraf blifwit af de ofwanupp-
gifne Motionairerne bcgärdt, undersökningar genom »veder¬
börande auctoritetcrs försorg »verkställts, samt förslag upp¬
rättats till en stor mängd dylikc företag, af hwilka nägre
synts Utskottet »vara af synnerlig »vigt för det allmänna,
har Ekonomi-Utskottet, för dess del, med lemnad tillstyrkan
till fortfarande af anslag till Ströinrensningars och lättade
wattcncommunicationers befrämjande, ansett stäk icke »vara
för handen att tillstyrka förminskandet af det ärliga anslag
R. St:r hittills funnit nödigt att för befordrandet af sä-
danc arbeten meddela.
» « «
Stats- och Vanco-Utstottcn, hwilka trott den» icke egen-
teligen tillhöra, att ingä uti nägon detaillerad granskning
af medlens nyttigaste fördelning för ifrägawarande ända¬
mål, såsom utgörande föremal för Ekonomie-Utstottets sär¬
skilda befattning, hafwa, i afseende pä förra frägan, trott
sig endast behöfva meddela »Mande om och till hwad be¬
lopp Statens tillgängar för det närwarande nicdgifwa nä¬
gre ytterligare anslag i och för befrämjandet af sä beskas-
^ .
Resultatet af den undersökning Utskotten sälunda an¬
ställt angäende Statens ännu »disponerade tillgängar, jern-
L.XXVIII Stats-, B:co- saint A. Besw. o. Ekon.
förde nied de extra Statsanflag, sorn af dcsie tillgångar
mäste utgä, har redan uti Betänkandet N:o 22 blifwit
af Utffotten framlagdt. Och fä Utskotten här åberopa in-
nehället af sannna Betänkande, till stöd för den ä deras
sida hysta öfwertygclse och härmedelst gifna tillstyrkan, att
anstagen till Strömrensningars och lättade wattcneonimuniea-
tioners befrämjande mätte för denna gängen inskränkas till
en summa af 260,000 R:dr, att utgä under fem är, räk¬
nade frän nästa ärs början till och med är -834.
« » »
Den senare frägan eller den, svin rörcr wilkoren för
medlens amvändande, hafma förenade Utffotten till gemen¬
sam pröfning upptagit; derwid Utffotten ej kunnat und-
gä finna, huru de olika omdömen. Ledamöter inom Bondc-
Ständet framställt i afseende pä anwändandet af de hit-
tils gifne anstagen och de fordringar pä framtida bidrag
som derpä blifwit grundade, härleda sig, i betydlig mohn,
frän den mindre bestämdheten uti de af Rikets sist försam¬
lade Ständer i detta ämne gifne föreskrifter: "att medlen
skola anwändas dels till Ströuirensningars befrämjande
och lättade sjötransporters öppnande, synnerligen i Rikets
Norra Provincer, dels till Strömrensningar i andra Ri¬
kets landskap; och i allmänhet till undanrödjande af de
naturhinder, som möta transporten i Rikets sjöar, ström¬
mar och äar, och genom öppnande af farleder befordra en
listigare afsättning till odlingens och näringsflitens upp¬
muntrande," af hwilket Ständernas yttrande nägre Niks-
dagsfullinagtige synas hafwa welat draga den slutsats, att
de Norra Provinserne uteslutande bort komma i ätnjutan-
de af de pä förenämnde satt bcwiljade anstagen, äfwensom
andra af benämningen Strömrensnings - medel synas haf-
Utsk. Betänkan den, N:o 26. I,XXIX
wa hämtat anledning till den af dem yttrade förmodan, att
icke annat än strömmars upprensning warit med anslaget
äsyftadt.
I betraktande häraf, och dä ett origtigt uppfattadt be¬
grepp om det werkliga förhällandet mäste cga ett be¬
stämdt inflytande pa bedömandet af frägan, tro Utffotten,
med anledning af de framställde anmärkningarne, sig böra, till
en början, erinra, att frän och med är 18,8, till och
med är >827, under hwilken tid 900,000 R:dr blifwit af
Strömrensnings-fonden utbetalde, har, enligt de afflutade
och allmänheten genom trycket meddelade räkenffapcrne, en¬
dast ett belopp af 35,38, R:dr 19 st. 3 r., eller wid paff
4 procent, af besia medel utgätt till de söder om Stockholm
belägna provineer; hwilket synes Utffotten tillräckligen ä-
dagalägga det ogrundade i den anmärkningen, att de lie-
tydligaste smnmorne skulle hafwa blifwit dragnc frän sitt
rätta ändamäl, och anwande till nya Canal-gräfningar i
de södra Provincerne.
Ä den af nägre Ledamöter inom H. Bonde-Skändct
gjorde anhällan, att, genom nya willor för begagnande
af medlen till Ströuirensningars samt watten - comimini-
cationers befrämjande, mätte förekommas disposition af des¬
se medel till förbättrande af segelfarten pä Götha Elf, kun¬
na Utffotten destomindre fästa afseende, som, enligt Utskot¬
tens öfwertygclse, undanrödjande af hindren i denna för
Riket wigtiga communication hwarken är stridande emot R.
St:rs ofwannäinnde beslut, eller i ringare grad, än nägot
af de öfrige med desie medel utförde arbeten, bidragande
till den lättnad i transporterne, samt deraf följande listi¬
gare afsättning, sou, R. St:r nied samina beslut äfyftat.
l,xxx Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Utffotten anse för deras del ej heller lämpeligt, att,
pä satt af flere Riksdagsfullmägtigc yrkats, nu mä före-
ffrifwas, inom hwilka delar af Riket Strömrensnings-med-
len hädanefter böra anwändas, eller en wist lane-gräns i
förwäg bestämmas, inom hwilken ett anslag, äsystande att
understödja allmänt gagneliga företag, dä desamma öfwer-
ffrida enflilda förmägan, owilkorligen bör instränkas, hwil-
ket bestämmande skulle ej allenast minsta utwägarne att
winna de fördelar man welat med desta uppoffringar frän
Statens sida bereda, utan jemwäl leda derhän, att Sta¬
tens medel pä mindre wigtige förcmäl skulle anwändas,
under det andra af wida större nytta förblefwo antingen
lcmnade utan understöd eller ock alldeles okände.
Hwaremot Utskotten trott det förbehäll böra göras, att
Medlen icke mäge anwändas hwarken till fädana företag,
ät hwilka R. St:r redan bcwiljat eller nu kunna bewilja
särskilde anslag eller läne-biträden, eller till de företag, som
redan blifwit fullbordade, hwilka, efter Utskottens öfwerty-
gclse, böra för framtiden af dem, som deste biträden be¬
kommit, underhällas.
Förenade Utskotten hafwa dernäst funnit det willor
böra fästas i afseende pä medlens anwändande, att desam¬
ma inäga förcträdeswis utgä till fullbordande af de redan
päbörjade arbeten, ä hwilka Utskotten härhos under Drtt. ^
fä bifoga fullständig förteckning.
Utsk. Bctsnkanden, Rrv ,6.
Förteckning a de arbeten, som med större eller mindre
bidrag af de till StrömrenSningar och lätllvde Lommuni-
cationer anflagne medel äro päbegyudte, iven ännu ej full¬
bordade,
,:o Wäddö Canal i Roslagen, har blifwit bekostad en¬
samt af Ströinrcnsningsmedlen.
2:0 Gräda Canal , har till en del bekostats af private;
men det som ännu äterstär, bekosllrs af Strömrcns-
ningsmedlcu.
3;o Upprensning af Sik- och Fällforfarnc i Pitcä Elf:
har hittills bekostats ensamt af allmänna medel.
/s:n Hedenforfen i Lirlcä Elf.
5:» Arbeten till undwikande af Stallbacka Ström, samt
strömdragen dcrimvid, bekostas af allmäima nicdel
till hälften, och till andra hälften af Private.
6:0 Arbeten till undwikande af Strömdragen wid Holur
och Hankkon i Götha Elf, bekostas till hälften af
Private.
7:0 Arbeten till transportens lättande förbi Dejefors och
Fvrshagafallcn i Clara Elf, bekostas till en del af
Private.
tdo M-beten till undwikande af Strömdragen wid Säffle
a By- Elfwen, bekostas till en del af Private,
ge.o Upprensning af farleden emellan Säffle och Sulwi-
ken ä By-Elfwcn, ämnad att till en del bekostas af
Private.
ru-.o Dragwägars anläggning emellan Skoghall och Carl¬
stad ä Clara Elf, bekostas ensamt af Staten.
I,xxxn Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
ii:o Muddringar och öfrige arbeten till afhjelpande af de
hastigt tilltagande uppgrundningarne i Götha Elf/
bekostas till hälften af Private.
Stockholm, den 2, Ocrobcr 1829.
Oiistak I,agei Iwim.
Dä den i allmänhet inom H. Bondc-Ständet yttra¬
de önskan, att de, som draga förnämsta fördelen af ett fö¬
retag, Lftven böra ä läggas deltaga »ti den kostnad, forn för
utförandet deraf erfordras, finnes grundad pä fullkomlig
billighet, och en föreskrift härom synes cs allenast lemna till¬
fälle att med lika bidrag af allmänna medel understödja
flere företag och sämedelst åstadkomma större rcfultater, utan
ock medföra den wäfendcliga fördel, att ansökningnrne om
allmänt understöd stola inskränka sig till sadane, som till¬
skynda hela orten en bestämd fördel, hafva ock Utstotten,
under förutsättning derjemte, att allmänna understöd icke
stola lemnäs ät andra företag än sadane, hwilka orterncs
innebyggare ej äro nog förmögnc att med egna krafter al¬
lena utföra, trott böra uttryckas i de wilkor, Utstotten bär
nedan wilja till N. St:rs pröfning öfverlemna; i enlighet
med hwad äfwen redan blifvit af Kongl. Majit i Nadcr
förordnadt.
I anledning äter af den anmärkning, nägrc Ledamö¬
ter inom H- Vondc-Ständet framställt, att LänSstyrelserne
wore all den Öfverstyrelse, som till de se arbetens werkstäl-
landc erfordrades, anse Utstotten sig böra erinra, att desse
styrelser, werkande inom bestämda delar af det hela, icke
kunna gifva sina åtgärder den allmännare omfattning,
som erfordras för att utgöra en samfäld öfverstyrelse och
såsom sadan bedömma det ena arbctetS wigt och nytta fram¬
Utfk. Bet än ka uden, Nw 26. I.XXXIH
för det andra; att det biträde af deruti öfvade och skickli¬
ge personer, som wid arbetenas bcdönnnande och utföran¬
de oundwikligcn erfordras, icke kunna allestädes träffas eller
wara att med säkerhet påräkna, och att dessutom förcmälct
är för Länsstyrelsernas öfrige befattningar sä främmande,
att, enligt Utskottens öfvertygelse, någon framgång och
sammanhang genom denna utwäg att leda arbetena icke
lär kunna päräknas.
Dä för Utstotten det synes gifvet, att desse arbeten, i
deli mohn de utwidgas, mängfaldigas och till särstilde orter
spridas, stola fordra, uti inseendet och wärdén af det hela,
en enhet, hwilkcn ej kan winnås utan under ledning asen
för ändamälct enkom beräknad styrelse, som bör wara fort¬
farande, pä det ej frugterne af en wunnen erfarenhet mä
gä förlorade, eller, genom olikhet i äsigter, stadliga afbrott
mä ästadkommas; dä endast genom en sädan Lfwcrstyrel-
sc det synes blifva möjligt, att företagens wigt och allmän¬
na nytta kunna efter samma mättstock pröfvas, deras fö¬
reträde sinsemellan bestämmas och de i en allmän plan
werkställas; dä det är lika wigtigt, att Nationen eger sä¬
kerhet för framtida bcsiändet och fortfarande nyttan af de
företag den bekostar eller understödjer, och dä, med hän¬
seende härtill, en öfverstyrelse, om än den ej kan aflöpa
utan särskild kostnad, synes för Utstotten oundwiklig, haf¬
wa Utstotten, sä wäl för ett ändamålsenligt anwändande
af medlen, som till säkerhet för Nationen, att icke en ge¬
nom uppoffringar wäckt Industrie mä, genom liknöjdhet och
försummelse, inom en kort tid gä förlorad, funnit sig bö¬
ra tillstyrka kostnaden till en sä bcstaffad styrelse, pä hwars
answar det borde ankomma, att för hwarjc särskildt fall
pröfva, undersöka och uppgifva alla omständigheter, innan
nägot förslag till Högsta Magten framlägges och som i
I,XXXIV Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
öfrigt borde ordnas med all den sparsamhet möjligen kun¬
de ästadkommas.
Till följd ak dest» äfigtcr fa Utskotten härmedelst fö¬
restå:
no Att till befrämjande af strömrcnsningar samt lättade
wattcnconlmunicarioner, ett anstag af 260,000 R:dr,
mä bewiljas att utgä efter lika fördelning för de fem
arén 1860 till och nied 1864, samt derwid till Kongl.
Majit öfwcrlemnas, att, efter Eget Nädigt godtfinnan¬
de, något föregående är under denna tid förskottswis
anwända en del af det näsipäföljande årets anflags-
fumma, fa widt Kongl. Majit finner detsamma kun¬
na werkställas utan medförande af nägon instränk-
ning i arbetsplanen för förfwarsansialtcrnes iständsät-
tande med all den drift, wigten af deste sednare arbe¬
ten päkallar, under willor derjemte:
rr- att de anstagnc medlen icke ma anwändas till an¬
nat än communicationers förbättrande, öppnande el¬
ler lättande ä de ställen, ber de pröfwas wara afbe-
hofwet synnerligen pakalladc, och för den allmänna
rörelsen medföra största nytta; dock icke till fädane
företag, ät hwilka R. St:r redan bewiljat eller nu be-
wilja färffildte anstag eller lanebiträden» eller till fä¬
dane, four redan blifwit ficklbordadc;
att de med förra anslagen pabörjade arbeten, sä widt
de äro af beffaffenhet att ensamt af det allmänna
bekostas, eller, i händelse af enskildes skyldighet att
dertill bidraga, i den mohn som destc skyldigheter full¬
göras, mä framför andra crhälla de bidrag, som till
deras ändamälsenliga fullbordande erfordras, och.
Utsk. Betänkande,,, N:o 26. lllXXXV
> att wid förekommande frägor om nya arbeten till be¬
redande af lättade connmmicationer inom särskilde
orter af Riket, innewänarne i den ort, som af det fö¬
reslagna arbetet hcmtar dirccta fördelar, böra, efter
erhällcn del af undersökningar, arbetsplaner och kost¬
nadsförslag, höras, huruwida de wilja dertill lemna
större eller mindre bidrag, och samfäldt, eller genom
upprättade Bolag, ätaga sig utförandet, emot den be¬
stämda summa., som Kongl. Maj:t, i förhållande till
arbetets wigt och fwärighct, pröftvar skäligt, att af
deste medel pä en gäng eller fuccestive ansta, med
skyldighet att »verkställa arbetet efter gillad plan och
under offentlig tillsyn; att gifwa säkerhet för det all¬
männa anslagets behöriga anwändande, samt att an¬
swar» för alla uppkommande ersättningsanspråk ä
wattenwcrks eller jordägares sida, sedan liquidationer-
nc derom blifwit uppgjorde efter de grunder. Kongl.
Brcfwcn af den i5:de Just i8o'6, 27:dc November
i8,l och 4:de Maj 1827 bestämma; samt
2:0 att en allmän Lfmcrstyrclfc mä komma att, pä före-
skrifwct sätt, answar» för medlens ändamälsenliga an-
wändandc; men att N. St:r derjemte rnägc tillkännagif-
wa deras undcrdäniga önffan, att Kongl. Majit, med
afseende äfwcn ä det mindre belopp, som tillgängarne
för det närwarandc mcdgifwit att till dylik» företag an-
stä, täcktes i möjligaste mätto inskränka förwaltnings-
kostnadcrne.
Och anse Utskotten, dä det stälund» blifwit till Kongl.
Majit Egen höga pröfning öfwerlcmnadt att bestämma,
hwilka företag komma att af dcste medel understödjas, stg
ej heller kunna ingä i nägon spceiel granskning af de mer
eller mindre bewekandc skäl, som lff motionairernc blifwit
I,XXXVl Stats-, V:co- samt A. Bcsw. o. Ekon.
anförde för erhällandet af anflag till de af dem uppgifne
företag, utan fä allenast hänwisa deni, hwar för sig, att
hos Kongl. Majit i underdånighet derom anmälan göra,
samt sine skäl der andraga.
Den i December 1829.
Reservationer.
Af Grefwe von LeUeverin, k'. 6.:
Med minnet af det egentliga syftemälet för strömrcns-
ningsanflaget, dä det är ,8,8 först kom i fräga, kan jag
icke lemna mitt bifall till de af förenade Utskotten framlag-
de förslag.
Mä än det wara sanning, att, rinder de förflutna ,o
ären, man nägon gäng misstagit sig i walet af medlen alt
komma till mälet, att de nya förwaltningsgrnndcrne till¬
fredsställa wetenskapens fordringar bättre än de förra,
sa blir dock mer än sannolikt, att hwad som förr utgjorde
hufwudföremälct för anslaget, blir hädanefter bisak; att
Rikets södra provinser komina att draga huswudsakligaste
nyttan af anslaget, samt att de norra förblifwa glömda.
Är 1818 sades, att de bewiljade 100,000 R:dr ärligen
"skulle ntgä, för att anwändas till strömrcnsningar ock)
lättade transporters öppnande, med hwad mera som kan
leda till nppimlntran och befrämjande af en ökad produ¬
ktion och afsättning af sädana landtmannawaror, som nn,
till landets känbara förlust', mäste hemtas frän Finland
och andra främmande länder."
Wid bewiljandet af enahanda anflag är 182Z, fästa¬
de R. St:r dcrwid det förbchäll, att detsamma, med wissa
Utsk. Betänkande», N:o 26. l^XXXVll
uppgifna undantag, icke singe anwändas till annat än
strömrcnsningars befrämjande och lättade sjötransporters
öppnande, synnerligen i Rikets »orra provinser.
Denna gäng sagcs icke ett ord om de norra provin-
serne, och fastän allmänna titeln för anslaget, mi som förr,
lyder: "lill befrämjande af strömrenSningar samt lättade
wattenconmmnicationer", uppställes dock under Lött.
wilkoret "att medlen icke skola anwändas till annat än
communicalioners förbättrande, eller öpnande eller lättan¬
de ä de ställen, der de pröswas wara af bchoswct synner¬
ligen pakalladc, och för den allmänna rörelsen med¬
föra största nytta."
Efter denna ät anflagets anwändande gifna rigtning,
är föga tröst för Motionärerne att hemta af der i flu¬
tet af Betänkandet gifna förklarande, att, "dä det salunda
blifwit till Kongl. Majtts Egen höga pröfning öfwcrlemnadt
att bestämma, hwilke företag komma att af desse medel un¬
derstödjas, sä finner Utskottet icke nödigt att inga i speci¬
el granskninZ af de iner eller mindre bewekände skäl, som
blifwit af Motionärerne anförde till crhällandc af anslag.''
Det hade mä hända också warit mindre nödigt att i re r i¬
ten utförligt upptaga Molionärernes önskningar, dä de
hufwudsastigast äsyftat strömrcnsningar.
Ej heller ligger för norra provinscrnes gagn nägot
särdeles tryggande deri, att, genom den nya förwaltningcns
organisation, 24 §. af Kongl. Mains privilegium för Gö¬
tha Canal-Bolag, synes hafwa sätt sin tillämpning. Den
lyder sälunda: "i anseende lill den nytta Canalanläggnin-
gar i allmänhet medföra, samt da Götha Canal alltid för-
blifvcr en Hufwud-Canal för Swerige, will Kongl. Maj:t
med denna inrättning förbinda ett allmänt Canalbyggnads-
Comoir, under styrels, af Ordföranden i Gotha Canal-
UXXXVkll Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Byggnads-Dir, etioncn, sch under medwerkair af Bolagets
förste Mcchanicus fauit 4 Elever."
Af desto stal finner jag mig böra hoS N- St:r »vörd¬
samt anhalla, att »vid anstagcts bcwilfirnde, denna gang
likasom förr, bestämdt matte uttryckas att en del deraf bör
tillgodokonuna de norra provinferne,
för att fncccssive göra ströliiniarne derstädes slottba¬
ra och undanrödja sadana hinder för wattncts lopp,
forn walla stadliga öfwcrfwämningar.
Uti demina Reservation har Hr Helsingi,n instämt.
Af Hr Contracts-Prosten Xgeell:
Jag reserverar mig i fä mätto, alt jag anser en wist
andel af anslagssumman hafwa bordt förbchälllrs för strönv-
rensningar i de norra orterne.
Af Hr Lagman Xoillus:
Emot H. Utstottcns bestrit, att anflaget till ströntrens-
ningSsöretagen stall inskränkas till allenast 60,000 R:dr
ärligen, fär jag desto heldre ung reservera, four jag ej kan
inse nägon fara deraf att, medelst uppläningar, genom
Riksgälds-Contoirct anskaffa hwad af Statens tillgångar
kan brista uti det förut bcwiljadc anslag af 100,000 N:dr
om aret.
Af Hr Commcrce-Rädct Zantesson:
Jag nödgas reservera mig emot Stats- och Danco-Ut-
stottens tillstyrkande uti deras, gemensamt med allmänna
Besvärs och Ekönomie-Utstottet afgifnc Betänkande, angä-
ende anflag till Strömrensningarne och lättade »vatten-
communieationer, samt anföra följande skäl dertill:
Ur sk. Betan kand en, R:o 26. LXXXIX
»:o Detta anslags wigt för Landet k allmänhet.
Utskotten hafva, efter noggranna öfwcrläggningar i
Lninct, witsordat icke allenast att desamma skälen, hwar-
pä Rikets Högt. Ständer wid föregående Riksdagarnc grun¬
dat denes bcwiljande af allrnänt bidrag för detta ändamål,
ännu fortfara att wara gällande, utan äfwcn, att, i nion
forn kännedomen om Landets behof i denna »väg blifwit i-
gcnom de redan widtagne ätgärder mera ntwecklad, har
äfwen den allnränna nyttan och angelägenheten af anstagcts
fortfarande blifwit »rera påtaglig. I följd deraf har jag
ansett, att Utskotten bordt ga Kongl. Maj:ts Nådiga önskan
närmare till mötes, än deras nu afgifne Betänkande in¬
nehåller.
2:0 Otillräckligheten af det anslag. Utskotten
tillstyrkt.
Utskotten haswa fästat det wilker för det tillstyrkta an¬
slaget, att de redan pabörjade arbetena böra framför an¬
dra erhälla andel deraf, och bringas till fullbordan, fsm
wiil ock blir nödwändigt, om den i deste arbeten redan nedlagda
kostnad ej stall wara förfelad, och fullbordandet en annan tid
blifva ytterst kostsamt; enligt dc af Utskotten infordrade beräk¬
ningar, uppgär den ätcrstäende kostnaden ä dem till3i6,6oo
Rll?r, eller 66,600 R:dr mera än sammanlagda beloppet
af alla 5 ärcns anslagSbclopp, förwaltnings-kostnaderne
deruti icke inräknade, och hwilka blifva nära lika store wid
ett mindre forn wid ett större anslags anwändaudc.
Desse päbörjäde arbeten knnna alltså ej allenast intet
härmed slutas, utan att anflag skulle äfwcn komma att
saknas till den mängd öfrige arbeten, för hwilka långt sö¬
re detta i »vederbörlig ordning ansökning om Statsbidrag
inkommit, samt undersökning och utredning af deras större
XL Stats-, B:co- saint A. Bcsw. o. Ekon.
och mindre wigt jemte kostnadSbclopp blifvit uppgiorde;
och öfwer hwilka arbeten en särskild förteckning har bifogas.
Men oberäknadt att det as Utstötte» tillstyrkte ärs-
anflag för de tillstundandc 5 ärcn, fran och nied »83o till
och ined »834, blefwe sä obetydligt, eller endast 5o,oo<»
N:dr för är, sä hafwa ock Utstotten alldeles intet föresla¬
git ens detta belopp, hwarken för det nu förflmna ärcts
arbeten, det dock Kongl. Majus Nädiga Proposition affett,
ej heller för är »835, under hwilket, efter all anledning,
nästkommande Riksdag fortgär, och alltsä de dä päbörjade
men ofullbordade arbeten komma att afstadna helt för bri¬
stande tillgängar, samt derigenom äfwcn kostnaden ansen¬
ligen fördyras, oberäknadt de stadlige inwerkningar pä
sjelfwa arbetet, som dylika afbrott och utsträckning pä läng¬
re tid oundwikcligcn medföra.
3:o Anser jag mig äftven kunna uppgifwa Tillgäng ä
medel, ätminsionc för en del häraf:
Enligt den Utskottens Betänkande N:o ss bilagda Tabell
öfwer tillgängarnc för extra anslag, utaf ärens 182c,
till och med »834 beräknade Bancowinst, tillsannnan-
lagdt belopp R:dr »,»5o,ooo
Sedan derifrän afgätt till Götha Canal 745,334
Till Södertelge Canal ..... 3o,ooo
Och till det af Stats- och Banco-Utstot-
tei» tillstyrkta anslag till Ström-
rensningarne ....... 260,000
eller tillsammans »,0-5,334
ätcrstä ändock R:dr >-4.666
Transport R:dr >24,666
Ut sk. Bet än k an ben, N:o 26. XLl
Transport N:dr »-4,666
hwaraf Utstoten wäl reserverat eller af¬
satt till godtgörande af färstilde
af R. H. Ständer gifne anwis-
ningar pä öfwerstotten . . . 45-736
och af sädana anwisningar pä Riks-
gälds-Contoiret till belopp . . 38,74?
tillsammans 84,483
men deremot lcmnat odisponerade R:dr 40, ,83
För luin del anser jag hwarken den näiiinda disposi¬
tionen fullt förenlig med N. St:rs redan om desse Anwis¬
ningar fattade beslut, eller det kunna blifva nägot lwif-
wel underkastadt, alt sä wäl de ännu ej fullt utredde Lf-
werstotten för >8-8 och 1829 stola lemna ett större be¬
lopp, än de frän den» beräknade 690,000 R:dr (hwilket
styrkes med det nämnde Tabell-Betänkande bilagde Benus
af Kammcrerarcn 1a»ivoi>, och Stats-Commissarien 5Vest«-r-
strand), äfvemöm att, utöfver de pä Estwerstottsniedlen
för >83o och följande ärcn »vilkorligt anwisade R:dr 70,000
till Krigsmatcrielen, och omkring 4o,ooo R:dr till förhöj¬
ning ä Lönings-Sädens wärde nägot är, när Riksmarkc-
gängen öfwcrstiger 6 R:dr, stall dels ä desse Stats-intra-
ders öfverstott, dels ä Riksgälds - Eontoircts inkomster, i
alla fall ej saknas tillgäng för de ofvanuppgifnc 45,?36
och 38,747; hwarförutan densamma utwäg, söm N. Sc:r
är >8-3 widtogo för ett mångdubbelt belopp, nemligen
att uppläna penningar >» 3 procent genom Niksgälds-Cvn-
toiret, ej heller nit synes mig äfventyrlig, minst för den
dermed jemförelscwis wida mindre summa, som här kunde
blifva behöflig till ett sä wigtigt, samt allmän nytta och
framlida gagn befordrande ändamäl.
Xstil Stats-, Brev- samt A. Besw. o. Ekon.
Pä sädane grunder har jag inom Stats- och Banco-
Utstottcn tillstyrkt bifall till Alm. Bcswärs- och Ekonomie-
Utskottens hcnrställait till N. H. Ständer, att det arliga
aitstaget till Strömrensniiigar, och befordrande af lättade
och förbättrade watten-communicationer, inätte bestämmas
i likhet med det allt sedan i8r8 ars Riksdag ärligen ut-
gängnc, till ioo,oc>o N:dr, eller utöfwer de af Stats- och
Banco-Utstottcn medgifne 5o,ooo, ett lika stort ytterligare
belopp, att crhällas af
1:0 de hittills af Utskotten alldeles odisponcrade kem¬
nade sto,i83
2:0 de af Utskotten, i stället sör enligt N. St:rs
fattade bestick, att ä öfwcrskotten eller Riks-
gälds-Contoirct amvifas, pä Bancowinstcn dis¬
ponerade ............ 8st,483
Hwilka Summor fammanlagdc utgöra . . i2st,6tz6
eller i det aldranärmastc 25,000 R:dr för hwarje af
de 5 arén; hwareftcr endast ett ungefärligt lika be¬
lopp för hwarje af deste ären felades, obcräknadt till
det 6:te äret eller i8Z5, men hwars särskilde Inkom¬
ster, enligt den uti Canzli-Rädct von Ilai tinansckoi lls
Ncfcrvation wid Betänkandet N:o 22 innefattade ut¬
redning, äfwcn lemna någon tillgäng härföre.
Slutligen anser jag mig, i anledning af Herr Gref¬
we von Lobrverins aflcmnade Reservation, böra nämna:
<r>> att 182Z ärs R. S:tr, r deras rmderdäniga Skriswelfe
till Kongl. Majit om det dä medgifna anslag för Ström-
rensningar och lättade watten-communicationer, wid de¬
ras af Herr Grcfwcn citerade förbehåll uttryckligen til¬
läde: "Comlnitteradc för Ströuircnsningarne likwäl obe¬
haget att, om uti något annat af Rikets Land-
Utsk. Betänkanden, N:o 26. XLII!
"skap, Strömrcnsningsarbctcn befinnas wära af färde-
"lcs wigt och betydligt fördelaktiga följder för det All-
"ntäima, läta sädana arbeten för under händer
"ha swan de medel werk ställ a, sedan wcderbörlig ar¬
betsplan och erforderligt kosinads-förslag blifwit till E-
"ders Kongl. Majit i undcrdänighct insände, och wunnit
"Eders Kongl. Majus Nädiga bifall;"
^ att dels i Stats-, Banco- och Ekonomie-Utskottens nu
afgifne Betänkande finnes närmare upplyst, och dels i
Stats-Utskottets Berättelse om Revisionen af 1826,1827
och 1828 ärs Räkenskaper, för Strömrensningarnc spe-
cificeradt, huru liten andel af anslaget blifwit anwänd
för de sydligare orter; och
att det af Herr Grefwen nu förordade nya ändamål,
undanrödjande af anledningar till Wattcnöf-
werfwämningar, aldrig hittills ingätt eller om¬
nämnts i R. H. Ständers beslut öfwer detta ämne. —
Skulle det emedlertid äfwcn blifwa föremäl för Ström-
rensnings-anstagct, sä blir detsamma sä »tycket mera och
ytterst otillräckligt.
Förteckning pä föreslagne arbeten till dclfäende af
Strömrensnings-anflagen, öfwer hwilka undersökningar blif¬
wit anställde samt kostnadsförslag upprättade; oberäknade
de uti Bilagan Lite. h. uppräknade redan under arbete
warande.
Dcsta arbeten kunna lämpligen indelas r:
1:0 Sädanc, som med enskildt nytta förena ett
mera allmänt intresse, och hwartill kan
räknaS:
XClV Stats-, B:co- samt A. Bcfw. o. Ekon.
Båtleds öppnande emellan Philipstad och Sjöän dans
lastageplats.
öppnande af Bätled frän Sjöarnc Änimmen och Ek¬
ran till Wenern, i Dahlsland.
Upprensning af Nis sa-Än.
Stängäns uppmuddring, hwartill Private redan be¬
kostat 2,000 R:dr B:co, och ytterligare päräkuat att
bidraga.
Upptagande af den gamla farleden mellan Ullsunda-
fjerdcn och Carlbergsfjön, hwartill päräknas
privat bidrag af 4,4»» N:dr.
Uppmuddring af En könings-Än.
Uppmuddring af Köpings-Än.
Uppmuddring af Än wid Uddewalla.
Fortsättning af arbetena till förekommande af upp-
grundning samt till strömdragens förmin¬
skande i Götha Elf.
Arbeten till förekommande af Lida-Äns igengrundning.
zbppnandet af ny farled och den gamlas fördjupande ge¬
nom Lillströmmen och Kohlsundet ä Wermd¬
ön i Roslagen, samt fördjupande af Nenninge-
sund i Roslagen emellan Radmans-ö och fasta
Landet.
2:0 Sädane, som hufwudfakligen afse enskilde
Jordägares fördel, hwartill torde böra räk¬
nas:
Rensningen uti Swäga-Än i Helsingland för lät¬
tad åtkomst af timmer frän derintill belägne Skogs-
äqor.
Rensningar i Ulfsän i Wermland för samma än-
damäl.
Nellsningar i Halgän i dito för dito.
Utfk. Betänkande», N:o 26. XCV
T ös än i Wermland för lättad ätkomst af timmer.
Rensningar i Jo la-Än i Wermland för dito.
Uppmuddring af Iordmarksfundet wid Ströms-
Holms-Canalcns utlopp.
Canal ä Djurgärden wid Stockholm.
Uppmuddring af ^resunds-än i Uppland.
Canal fran Södertörn till Stockholm.
öppnandet af en Båtled frän Sjön Ungern till Ny¬
köping.
Rensningar i Fcmtän i Wermland, för lättad ät-
komsi af timmer.
3:v Sädane, som icke äga för Lndamäl lättnad i
transport eller communication, utan endast
aflcdande af öfwerflödigt watten; sädane äro:
Ljusna Elfs upprensning i Helsingland.
Dahl-Elfwcns upprensning.
Tierps än i Uppland, till sänkande af Sjön Täm-
naren.
Emm-Än i Calmare Län,
samt Lyck-än i Blekinge.
4:o Anmälde arbeten, öfwer hwilka undersökning
ännu ci medhunnits; nemligen:
Näneä Elf i Norrbottens Län.
Båtled emellan Sjöarnc Fläten och Wålängen i
Dalarne och Helsingland.
Gcnomgräfning af Ålstäket pä Wermdön.
Utwidgande af farleden genom Södra Stäket.
Torneä Elfs upprensning.
W ada- Ä n s upprensning, i fortsättning afÄkers C anal.
Äungs-Än i Upland.
Nänkes-Edet, emellan Bp-Elswen och sjön Ränke».
X6VI Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Commuuimtiou einellan Storsjön i Jemtland och
Indahls-Elfwen.
Oberäknadt de wänga wid denna Riksdag till
Rikets Ständer inksnrne ptterligare anmä¬
landen.
Af Hr Lagman Illmnlmn:
Dä, efter min öfwcrtpgclse, ett ärsanslag af 5o,ooo
R:dr till strömrensningsförctag är för ringa att kunna
uppfylla Lirdaiiiälet, fär jag wig reservera emot Utskottens
bcflut i denna del.
Af RikSdags-Fnllmägtige 6. Lergmsn frän Gefleborgs
Län och Nils Strindlund frän Westcr-Norrlands Län:
Dä, enligt Utskottens tillstyrkan, icke nägon del af
anflagct blifwit bestämdt afsatt för de Norra provinscrne,
fa wi emot Utskottens beslut ost reservera, emedan w! an¬
se första och egentliga föremälet för ströuircnsningsanfla-
get wara lM-igcnom förbisett.
Rättelse:
Uti Hr Grefwe von Sefverin-! Reservation wid Stats- och
Banro-Utffottens Betänkande Nwpag. Xl.iv. 6:te raden
npp-krSn, stär: uppgifna förklarande; läs: gisna förklarande.
EtvcbhyllU/ A. ek/. -§2A.
Stats-, Lanea- oclr Lag-Lktsk. Uti., X:o 27. ZLi
s>k:o 27.
Ltats- Banco- oelr Bag-IItsIcottens Iltlätsnclo,
i nnlaclninF ak cle inoni Biles-LtLnllen krain-
ställcle aninär^niuAar vick Iltsicottoos noder
ssls:c> 15 akgikoe Betäolcancle, nied korslag till
Bag angående N^ntbestärnningen.
Uörenämnde Letänksnds kiar blifvit frän samtelige
Liks-Ständen till Utskotten ätterremitteradk, under an¬
märkningar enrot sä väl förslaget i ilet liela, sonr visse
delar deraf.
I förstnämnde Iränseends är, inom Lorgare-Ständet
af Ur anmärkt, att det vore, efter lians öf¬
vertygelse, ieke It. 5t:rs rätt, att enligt 87 §. Regerings¬
formen stifta Lag för Lanken, dä 72 §. Regeringsfor¬
men sädant icke medgifver, utan denna föreskrifts för¬
ändring uti grundlagsenlig ordning först mäste ega rum;
velr att i öfrigt nägon särskild Lag i detta fall ej
vore Irelröllig, emedan Länkens moratorium vore genom
Lealisationen upplrälvet, oell i samma stund Lanken le¬
dande under enalranda Lagar, som gälla i afseende pä
lörlrällanden emellan Lorgenärer velr Uäldenärer i all-
mänlret.
Särskildt är anmärkt:
§§. r oc/r 2.
Inom U. Ureste-Ständet:
ak Domprosten Lrduran - att sä val ordet "oruää-
l/g," i §. i, som ordet i §- 2, kunde
25
35r btats-, Lanco- ocl, Lag-Lltskottens
umbäras, emedan intetdera gufve ut uttrycket någon n^
klarliet elle,' ens någon större Krust;
»ti livilket yttrande Professor Fea^e/Z sig sörens!;
samt u5 Liskoppen Loet. VöpseZZtt.v.- stt en motsä¬
gelse egde rum emellan detta Utlåtande oell det följan¬
de, angående Lag för K. 8t:rs Lank, enär i §. 2 Uter-
/iöZeZ/gerö'' försäkras, att en livar skall lör Länkens se¬
del njuta full betalning enligt den i §. 1 stadgade grund;
men en sadan försäkran äterkaliades i 2:dra §:» af det
sednare Lagförslaget, bvarest stadgas lruru lörbällas mä
om Lanken sättes i Lessions-tillständ;
uti bvilket yttrande Oom-Lrosten Äcur/ru instämt.
Inom V. Lorgare-Ltändet:
af Hr skerman.- att da L. 8t:r enligt §. 2 försä¬
krat, att en livar, som »agon Länkens sedel eller körbin-
delse innebakver, skall derföre njuta full betalning en¬
ligt den i §. l stadgade grund, samt att utvexling af
^Z/örgande emot Ledlar efter denna grund skall
vidtaga a den tid X. Alaj:t dertill Lestämmer oelr kun¬
gör a luter, vore ett förtydligande ak orden KZr>rg/r,rcZe
nödigt;
samt af Hrr santesson oell />//?«': stt Utskotten
borde föreslå den redaetion ak §§. i oell 2, livilken öf-
verensstäwde med Lorgsre-Ltandets uti den egenteliga
m^ntbestämnings-frägan fattade beslut om förändrad
myntfot; oelr
^ inom 8. Londe-§tandet:
sk LD.-Lullmägtigen ZkrZs ,5trZ,rrZZimrZ kran Vester¬
norrlands Län: att Londe-8tändets beslut rörande Llag-
Lltlätande, lito 2^.
353
skattens inläggande i det n^a bilkverm^ntet Lvide utj
Lagförslaget iakttagas;
uti livilken mening Lere ak Ltändets Ledamöter in¬
stämt.
^ §.
Inom V. Lorgare-Äändet:
^.f IIr //eZsZngZrtsatt det genom uttrvcket vid slu¬
tet ak 4 §- °"tZcr e/ a/r»at /ö>Z>e/räZZ g/ördt är" stadga¬
de undantag ifrån den i allmänbet fastställde ligvida-
tions-grunden ej borde i något kall medgilvas; att om
undantag skola ske för någre särskildte fall, t. ex. i af¬
seende pä Länkens sä beskaffade förbindelser, derinne-
liakvarne ej kunna, när de för godt kinna, l)kta sina
Lapitaler, komme sädant att föranleda wänga rubb¬
ningar emellan enskilde, vell under sjelfva utvexlingens
fördröjande uppsta enskildes speeulativner i alkairsväg
oelr vissn lörbeliäll för ligviderne mellan Lorgenärer
oelr Oäldenärer, derför klr//eZsZ/rgZu§^ under åberopan¬
de i öfrigt ak den reservation, ban, i egenskap sk Le¬
damot inom Lanco-Lltskottet, vid betänkandet algisvit,
)rkat, att 4 §- mä innefatta det allmänna, alla körbe-
liall klänskilda, stadgande, att Lovider emellan en¬
skilde, kronan eller publika Oassor, stälde i Lvenskt
M>nt, skola ske, antingen i bed lar eller i bvenskt 8ilk-
verm^ut, efter deu i i §. utsatte grund; velt
orÄ §.
dels inom Lidd. oell Odelii
sk IIr Z7eiZc/^ZöZiZ^ P. 6.^ att dä Lidd. ocl» rVdeln
beslntat, att ingen depositionsiätt i Lanken skall ega
rum, Kunde ieke Leiler 5:te §. ak Lelänkandet bifallas.
354 8tats-, Råneo- velt Lag-vtskottens
dels oek inom II. Ronde-8ländet
ak Riksdags-Rull mägtigen <7«.r^cr /^5/'//-ra/r krun
Upsala Län: att dä Ronde-8tändet redan akslagit den
sk 8tats- r>e!r Ranco-IItskotten uti egentliga m^ntde-
stämnings-Retänkandet köreslagne depositionsräkningen,
velt salunda det uti 8 §. ak Lagförslaget därom intagne
stadgande ej Lunde ak 8tändet dikallas, mäste Letänkan-
det desto deldre i sin deldet återremitteras, som det
ännu vore ovisst, duruvida, genom Rikets Lianders be¬
slut , depositionsräkning Kommer att inrättas.
Lltskotten, Iivilka Knnn de ak en Ledamot inom
Rorgare-8 tändst gjorde anmärkningar om odedölligde-
ten ak ifrågavarande Laglvrslag oell dess stridande emot
^2 §. Regeringsformen redan vara inom Ltändet pä ett
sa fullständigt sätt lies varade, att någon ytterligare ve¬
derläggning al desse anmärkningar där icke erkordras,
Irakva med anledning ak de deslut Rorgare- ocl» Ronde-
Ltändtzn kallat, r-örande LIagskatts inläggande i mintet,
ansett sig döra koresia, att, i dändelse desse tvenne
lLtänds deslut i denna del skulls dlikva ak R. 8t:r gil-
ladt, i §. i Lagförslaget dä mä i sä mätto till redae-
tion förändras, att, i stället kör orden: "e/ter <rrs
insattes, e/ier r/en a/ /kong/, d/n/.t ocd />.
des/nkac/e^ sanr/^ mer/ a/recnc/e ä .5/agsdattenr /-c-
rÄnrng r nr^-nkc/^/o>K'nc//ar/e urs nr^nr/ot^
med dvilken redaetions-kmÄndring uti i §., Utskot¬
ten kinna §. 2 kunna vkörändradt didedällas, edvad R.
8t:r skulle desluta LIagskattens inläggande i mintet
eller ej.
vtlätandc, l^':o 27.
355
Vid jemförelse ak 2 §. i detta Lagförslag med §.
2 > förslaget till dag kör R. 8l:rs Rank, kunna Utskot¬
ten ej inse att den sednare, dä den upptager ocd de-
stämmer om juridiska päköljden ak Rankens underläken-
liet, att sina förbindelser inlösa till det delopp dvarä
de l^dä, derigenom innedär en återkallelse ak den köi'-
säkran, nu ikrägavarande förstnämnde §. innefattar, el¬
ler nägot förringande ak R. 8l:rs moraliska kördindelse,
att, jemväl i deras egenskap ak Lvenska Länkens förval¬
tare, vdrottsligt uppkalla den ak dem uti förevarande §.
gikoa försäkran.
... ^
vä det i Lagförslagets Ade §. gjorde kördedäll ej
är d^ggdt pä annat, än den allmänna princip, att för¬
ord dieter Lag, enligt dvilken nägot Lagens stadgande
ej kan vara kördindande kör dem, som i aktal sinsemel¬
lan öfverenskomma om andra likvidation? grun der, än
dem Lagen utsätter, kunna Utskotten ej deller instäm¬
ma uti den ak en Ledamot inom Rorgare-8tändet yt¬
trade mening "att denna §. dorde innefatta det allmän¬
na alla kördedäll kränskilda stadgande, att ligvider
"emellan enskilde, kronan eller publika Lassor, ställde
"i 8venskt m^nt, skola ske antingen i sedlar eller i
"svenskt silfverman!, ekler de» i l §. utsatte grund."
dien dvad deträlkar den vid 5:te §. gjorde anmärk¬
ning, anse Utskotten densamma föranleda till uteslu¬
tande ak denna §. ur Lagförslaget, sä vida R. 8t:r skul¬
le kinna för godt godkänna de ak Ridd. ocd kkdeln samt
H. Ronde-Ltäudet, i kräga om depositionsräkningen tag¬
ne beslut.
356 8tats-, banco- oeb Lag-Dts skottens
Oell linna Utskotten öfrige ofvan upptagne an¬
märkningar ej vava af sadan beskatkenbet, att desam¬
ma kunna verka någon ändring uti det af Utskotten
förut algilne Lagförslaget.
Hvadan alitsa Utskotten bärmedelst fä förnya de¬
ras redan gifua tillstyrkan,
det mätte It. 8t:r antaga det af Utskotten uti
betänkandet N:o «5 fiamlagde förslag till ttag a«-
gaentte
Dervid likväl Utskotten tillika la föreslär
att i bändelss b. 8t:r skulle bnna för godt beslu¬
ta 8Iagskattens inläggande i mintet, pä sätt bär
ofvan blifvit nämndt, §, i dä mä gifvas tvljando
lorändrads lidelse:
L--rom orn/>/>ttg gruntt s» »ä/ /or mvca7tt«ge/r o/'
Fangens sett/ar rom /or rn/ösen a/* ttess ö/rrge/o,'-
/anttetter,/-rstttättes, att L^ttttngar etter 2 ^ /öttr
Luce/e r rättane reettar etter /orLttrttetter r^ott, gä/-
fa tt/ia mett tttt ttttstta/er r »5/^ner e/ler tten a/'
^öng/. dtti/. k oe/r tt. Li,r />ettll/atte^ ramt^ mett a/->
seentte a ^/agr^attenr />er«imrng r vrpnket^ /öran-
ttratte -66^ ärr m^nt/ot.
Äfvensom Lltskottsu slutligen lä för It. 8t:r anmälai
att i bändelse Itidd. 00b Adelns samt bonde-8tan-
dets beslut i akseende pä den af Utskotten uti egvn-
teliga m^ntbestamoings-frägan lm-eslagne Dsposi-
tionsiäkning i Lanken skulle blifva af It. 8t:r an¬
taget, kommer oek, tilt följd deraf, 5 §. ak detta
Lagförslag att försvinna oeb utgå.
bn Ledamots särskildta yttrande medföljer.
Den 28 November 182g.
Dtlätande, N:o 27.
367
yttrande:
af Hr Kamma, berren /loren/tt-rtt^ /--! jag får vid
det af Utskotten nu algilne utlåtande, N:« 27, Åberopa
innebsllet al min reservation vid betänkandet N:o i5,
med förnyande ak mitt der gjorda lorbebäll, att inom
mitt 8känd la väcka särskild motion i afseende pä de
undantag, bvilka svnas rättvisligen böra ega rum frän
den i allmänbet fastställde li^vidationsgrunden.
l^:cr 28.
8t,nt.8-, Lauco- ocli I^NA-IIl8lMll6U8 Leläuiiau-
cl«, kill 8V»r ä lie inoiu 8anttc;liAu lli!<8-
8lättc1eil gjorde auuuiriiuln^at, vid det uk
Ht.8liottLN under 16 usAikue Iltlälnude
nied i?or8b>Z till lö.ag för Ikikels 8Liuder8
Lunli.
-Kf Zterremiss - bandlingarne i förevarande lräga,
livilka e, förr än dea 2,:ske i denna manad blifvit Dt-
skotten fullständigt meddelade, inbämtas, alt de, inom
biks-8tänden emot förenämnde betänkande gjorda an¬
märkningar afse ej mindre Lörslaget i det kela, än de
särskilde delarne deraf.
De torre af desse anmärkningar linnas bufvudsak-
ligen innefatta efterföljande satser, nemligen: ,
g- "att sä länge den moraliska förpliktelsen ännu icke
558 8tats- Lanea- ock Lag-kltskottens
"me8 oketagen magt att pröfva vi88en ak sin iklä8-
"8a ansvarigket ock 8erekter fastställa Ligvi8ations-
"grun8en för Langens skuI8se8Iar, vore 8en positiva
"jmicliska ätgär8en törli8ig;"
L- "att 8en 8venska Lanken är ock Lii sver utan körlro-
"encle, örn 8en ieke linge anses kvila pä 8en körul-
"sättning, att något tvilvel ej ens kumle komma iklä¬
da, att ej 8venska folket egcle vilja oek förmåga att
"kalla 8ess genom sta8gaci lag gikna försäkran, att en
"kvar, som eger laglig invisning pä Lanken, körclen-
"samma erkäller sin kulla ketalning;"
c^- "att uti 8e 1 6run8Iagen, Lancoorönivgen ock all¬
männa Lagen reclan gi lne sta8gan8eo, i förening me8
"8e föreskrifter, L. 8t:r uti 8e ak elem utkär8an8e
"Instrnetioner för 8eras Lancokullmägtige, kunna lem-
"na, ligga tillräckliga garantier att Lanken skall af
"L. 8t:r pä ett lagligt sätt kekanclias;"
c/- "att utan kättre vctanclc Kos folkets vmku8 linnes
"ej någon kjelp, enär 8en löreslagne Lagen kan än-
"8ras 1 samma ögonklick som Representationen ock
"Konungen öfverenskomma, att göra ingrepp uti Lan-
"kens lagliga förvaltning;"
"att stiktanöet af 8en köreslagne Livil - Lagen för
"Lanken är oförenligt me8 72 §. Legerings-Lorwen
"ock ej utan körnärman8e inskränkning af 8enna
"Lrun8Iags §, kan ega nägon gällan8e kraft;"
/) "att genom tillämpning af 8enna Lag 8amkället skall
"na sin upplösning ock cn revolution knappast kunna
"unclvikas;"
Lltlätan8e, K:o 28.
359
g/'att om ej en särlan Lag kan göras, som Kinclrar L.
"8t:r att tillgripa Lanken? tillgängar, skall all an-
"nan Lag sakna körtroen8e;" samt
"att L. 8t:r, sä vicia 8e villja krän cleras Lank kart¬
hags all uteslutanöe verkan, ej köra för clemia Lank
"stikta nägon serskilcl Lag, utan i clet ställe, cn som
"klikver lika gäliancle för alla inom kä8crnesian8et
"uppkommanclc Lauker."
I akscen8e äter pä 8e särski!8c 8elarne af Lag¬
förslaget kar klikvit anmärkt:
§, 7.
Inom L. 0. lä.
ak någre Leclamöter: att Utskotten ej korclt ingä i
någon classilication ak 117a vek gamla secllar,' utan klott
säga: "Lanken är sk^lclig att inlösa sina se8Iar efter 8en
"kaststäl8a utvexlings-grun8en."
Inom II. Lreste-8tän8et
ak nägre Le8amöter: att cicnne §. genom sin recl-
action icke vore rätt kestämci, enär se8Iar, som ut-
gikvas före ock ekler, men icke uncler utvexlings-8agen,
8er omnämnas.
^/cl §. 2.
Inom L. 0. lk.
ak en Leclamot: att 8enna §. vore ett koster ak wiss-
lroenäc till L. Lt:r i kramticlen; att clen utvisaäc ett
36o
Ltats- oeL Laneo-Dtskvttens
missförstancl om L. §l:rs rätt att Lanclis; att, genom
antaganclet ak clenna H., clet kuncie Iiäncia, att öonmn om
Länkens uppLörancle Lucie vunnit taga kraft innan It.
Lt:r Lunna sammankomma; att vin clet vore L. 8t:r al¬
iena som kuncle anföra klagomål öfver Domen, sä kun-
öe clessa klagomål komma för sent, om Ltänclerne ej
i tick sammankommo, oeL villervallan clä Llikva sä stor,
att man linge i Lögsta mätto skäl att ängra Lek ät-
gärclen; att enär klot ansags nöciigt att Lafva tolk kull-
mägtige för att stvra Lanken, clä clen vore i arti¬
ninA, clet syntes Les^nnerligt, att man ville Lafva en-
«last atta Dltreciningsmän, clä clensamrna vore i full¬
komlig villervalla; oeL att om klen principen antone?,
att Lanea - Lt^relsen ej nu skall äläggas fullgöra sina
kärLincielser, clet vore Lättre attt läts Ltänclerne Lafva
lika mänga Dtreclnings-Älän oeL konungen enclast sex.
^f en annan Ledamot: att clä clet Leter "Lekmnes
"clet att seclslns vägracle inlösen Lärrört ak orsak, som
"icke genast kan rättas," sä skulle Lanken, om clen
vägracle att inlösa en falsk seclel, Lvilket naturligtvis
ej skulle kunna genast rättas, till följcl cleraf stängas;
att väl clet Leter: "skulle ej inom sex mänacler efter
"clet clerus» anmälan skett, Lanken, genom Laneo-kuII-
"mäztige elier L. 8t:r, vara äterställci till sin» kunctio-
"ner, välje cia L. 8t:r ätta;" men iozenstäclcs vm-e sagrit,
att L. LUr skola sammankomma,
^f en annan Deöamot: att ilen i Lörjan af clenna
§. Ilok-Lättcn gikne rättigLet, att förorclna om instäl-
lanciet af Länkens functiorier, efter vägraci inlösen ak
en enäa seclel, jnneLar en ot^ciligLet, enär ncei,ingen
clermecl väl ej kumle vara, att om Lanken leke lull-
Iltlätanäe, l>':o 28.
gjörcke sina körLincjelser, kragan om inställelse ak cless
functioncr skulle ak Dok-Lätten afgöras; att clet rättaste
vors, att, i akssencle pä Dok-Lätten, Llott staciga, att
Lvar oeL en som anser sig körförclelacl sk Lanken, Le-
rättigas att i laga oröning Lös 8vea Dok-Lätt clsruti
söka rättvise, enligt allmänna Dagen; att i öfrigt, clä
Utskotten väl matte, i clenna clel, Lafva aksett ett mo¬
ratorium kör Lanken, eller att Lanken, i Länclelse clen
ej för ögonLIieket knncle fullgöra sina förbinclelser,
skulls erLälla en viss tills anstäncl, säclant Lorcit rent
utsäggs; att i clen olyckliga Länclelseu, att Lanken icke
kcmcle sina. körLinclelser fullgöra, Dof-Lätteu ej Lorcle
i aclininistratik väg taga Lekattning, utan Lanco-kull-
rnägtige clä inLerätta förLällanclet till konungen, som
skulle äga att gifva Lanken ett moratorium för viss
Lestämcl tili oeL utnämna llommissarler, Lvilka tillika
mecl clem, som L 8t:rs kullmägtige i Liksgälcls-Dontoi-
ret förorcluacle, skulle unclersöka förLällanclet oeL till¬
se, Luruvicla Länkens allairer uacler aostäocisticien kun-
cle utreclas oeL ätsrLringas i orclning; att om ator cletta
leke lät sig göra, clet voro allcieles ounc^ängligt att
Ltäncierne smmnankatlacles, oeL att säiuncla clet Lorcle
Lestämcit staclgas, att Lankprivilegiet ej kan förklaras
förverkaclt, innan Ltänclsrns Llikvit Lörcle.
ak en annan Decia mot: att clenna H. syntes äs^fta
ingenting annat, än att först gifva Lanken mm än 9
mana rims tici att lemna sitre Lorgsnärer oköruöjlla oeL
clerekter clöma clen att förlora i »gen ting — att,joni me¬
ningen mecl clenna §. ater vore, att clen skulle Letrvg-
ga Länkens Lorgenärer eller cless Oreclit, Lorcle clen Lekt
enkelt inoeLälla, att kloi-LätMn, sä snart Länkens kull-
mägtige erkänt 8c civius rigtiglret, äl agger clem, vicl ut¬
362 Ltats- Lanco- vek Lag-Dtskottens
mätnings- ock b^sättnings-tväng, att densamma inom
2^ timmar inlösa, ock att, om fullmäktige linna, clet
Lanken ej kan göra rätt för sig, cle kos Hos - Ilätten
mage ankälla om afträde»-förman, dä den allmänna
tioucours-Lagen Lorrie tillämpas.
Inom 8. Lreste-Ltändet:
iVk en Ledamot: att denna §. Lorrie ställas i full¬
komlig parite meri 2 §. i Lagen för kl^ntkestämningen,
samt L. Lt:rs sk^Icligket, att göra rätt st kvar man,
tydligen articuleras; men icke något Loncours-tillstänri
inedgikvas.
Nf en annan Leclamot: att i clet olyckliga fall, att
Lanken funnes antingen i följrl af Lanco-Ltzrreisens till-
käunagifvanrle, eller clen Levisiov eller undersökning,
som clerom anställcies, icke vara i stäncl att göra rätt
för sig, borrie förkallandet genast kos Longi. KIaj:t i
unricrrlänigket anmälas, som i Läder täcktes lata,5ven-
komma i tillfälle, att ofördröjligen försät¬
ta Lanken i clet skick, att riess, r Folkets nanrn, ingäng-
ne förbinrlelser kuncle fullgöras, eller Nationen
förkekallet, att, om Länkens obestänci tillkommit ige¬
nom förvaltningens felaktiga förfarande, rlerföre sär¬
skildt lats ställa clen eller riem, som verierkorrie, uu-
rler lagligt tilltal, utan att rlerföre någon frsg» ens
kumle anses köra ega rum om Ro/^els eller Nationens
vilja oek förmåga, att i allt fullgöra Länkens förbin¬
delser;
samt af Lere Leriamöter: att rict vore olämpligt
satta Lanken unrlcr L^ssiomäns förvaltning.
Ltiätanrle, N:o 28,
36Z
Inom V. Lorgareständet
ak en Leriamot: att rict vore en ot^clligket, att
förorrlna, riet Deputerade skola utses af L. 8t:r, ekuru
riet ej är gifvet, att L. 8t:r sammankomma; att clenna
otzrdligket Lorrie unrianröcljas, men att rict ej syntes
tillstänrligt föreslå starigancie om L. Lt:rs sammankal-
lancle, riä rienna föreskrift skulle, likasom Lagen, i an-
lerining ak 87 §. Regeringsformen, unrlerkastas Longi.
KIaj:ts Nådiga Länet ion, kvars nekaurie skulle meriföra
rien köljrl, att kela mom. förföll.
Hvarförutan flere Leriamöter, inom sa väl Lirlrl.
ocl» rVcl., som Lreste- ock Lorgare-Ltanden, ^rkat, att
rienna §. matte rättas i öfverensstämmelse meri clen ak Ilr
Frug vo» Lrnr/c afgikna Utskottens förra Letänkan-
»ie N:o 16 kikogacle reservation: äfvensom en ciel Leria-
mötcr inom Lorgare- ock Londe-Ltänrien sig förenat
uti Ilr Öfverste Le/re/rs reservation^ ock någre Leda¬
möter inom Lorgare-Ltanclet instämt uti lien ak Ilr
Loscn/AriA inom Utskotten yttrade mening.
NA §. 3.
ak en Leclamot inom Lorgare-Ltanclet: att dä kla¬
gan kos Högsta Domstolen fores öfver Hok-Lättens be¬
slut i ris Lanken angäencle mai, som i clenna §. förut¬
sättas, befrielse för Lanken kran Levisionsskillings er¬
läggande kör ega rum.
NA §. 4.
Inom Lirici. ock Ndelll.
Hf en Ledamot: att da i denna §. ett grundcapi-
tsi omtalas, uppstode derigenom det besynnerliga för-
364
8tats-, Lanco- ock Lag-Iktsk o ttens
källancle, alt i en Lag kestsincles, Innu stolt körmö-
genliets-tillstänllet uti ett Lenningeveik skulle vara; att
clet vore äen torsta Lag i verlclen, som kestäinlle ett
visst kekällrt Lapitalkelopp kör att kä llriiva rörelse;
alt clet icke svntes kegripligt, kuru cletta gruncleapital
skulle kum»a Iriikva l^var i Lanken, emellan, om liela
Lankrörelsen uppkör, läneröreisen afven mäste uppkö¬
ra ock grunclcapitsletclä mäste angripas,'i samma stunc!
villervallan uppstocl.
Lk en annan Leclamot: att clenna §., såsom i sjelf¬
va verket ket^clanös allcieles ingen ting, saklöst kunclo
uteslutas.
Inom H. Lon6e-8tänllet
«s åtskilliga Leclamöler: att clä 8läncl«t, vicl akgö-
ranclet sk krägaii om m^ntksstäiniiingen, cieivicl lästat
clet vilkor, att någon grunökonll tor Lanken icke ina
äga rum, pä sätt 8t«ts- vek Laneo-Ltskottei, föreslagit,
meöelst reverserancle af Ztatens skul<t till Lanken; men
en särlan grunökoncl klilvit i clenna omlvrinälci, vore
8tänclet cterigenom köi kincli aclt,, att lietta förslag nu an¬
taga; ltervici, såsom ^tteiligare skäl, äkeropats cle ak
Hr O refve -von Fc/rvverör saint Hrr Lerg von, Lurcfs
ock Le/re/r emot lagförslaget gjorcle reservationer.
§. §.
af en Leclamot inom Lillö, oek tköeln: att elen
vore ökver6öclig, emellan clet förut funnes lag, att en-
skilcle Lanker kä kilclas, oek clenna §. sälecies enciast in-
neköll ett uppgifvande af kvaö säiuit tinnes, eller ett
förutsättancle att L. 8t:rs Lank egcie ett uteslutanlls
1'rivilegium, samt ak en anna» Leclamot, inom samma
Iltlätanäe, l^:o 28.
365
Liksstäncl: att clen ak Utskotten, uti prcemisserne till
Letänkanclet L:o 16, ki-amställöe grunclsatts: att L. 8t:> s
Lank äfven korcle ketsgas all uteslutancle verkan, vis¬
serligen vore pä clet kogsta magtpäkggancle, men clen-
va uteslutancle verkan likväl ingalunöa voie korttagen
genom clenna 6 §. af lagförslaget, sam klott tycktes
lofva kortfarancle ak r8r4 ärs Longi, töroröning om
Ikävat-Lanker, k vilken köroi ilning, säsom klott rnoö-
gikvanlls ät visse Lolag att uppkära litet kögre ränta,
men ej tillätancle cis för en Lank nööige funetioner,
säsom t. ex. seclelutgifning, alllrig framkallat oek tro¬
ligen alclrig skulle framkalla »agon Lrivat-Lank.
§. 7.
ak en Leclamot inom Liclcl. oek ^cieln: att oröen
"n/f/u-cu Lag"" kville ur clenna H. korttcigas, att
clet syntes vara rättast säga "att clenna Lag äger kialt
"lian cleo clag utvexlingen körjar," oek att clet käll af
sig sjelf, att vin Lagen uncleiställes Lonungens san-
etion, clen icke kan änclras pä aliuat sätt, än 87 Le-
geringslörmen stacigar; samt
ak en annan Leclamot inom samma 8täncl: att uti
Lonungeos kittills ej utökvacle rätt, att cleltaga i Län¬
kens lagstiftning, lag ej ensamt uägot särcleles mägtigt
kincler emot körn^anclet ak kärra ticlers misstag, eme¬
dan cle keliok, till kvilkas kvllancle man kuncle ikräga-
sätta, att Länkens Lapital skulle tillgripas, visserligen
mäste klifva lika trängancle kör Lt^relsen, som kör Le-
presentationen; kvarköre öet ingaluncla vore säkert, att
clen torre, som kegär penningar, skulle vägra, att, sä-
som vilkor för cleras erliällancle, kikalla Lanklsgeus äsi-
closättancle, sä villa kramticla Ltäncler, i trotts aken all-
wäunare upplysning, meä vett ock vilja skulle sä kus-
366 Ltats-, Råneo- ocb bag-IItskottens
balla med Lanken, som man borde tio, att fordne
Liander- gjort endast af okunnigbet.
Oel» balka slutligen Lere Ledamöter inom II. vre-
ste-Ltändet med Hr- Orekvs -norr »5cärve/-r,r sig förenat
i yrkande, att uti denna bag jemväl matte intagas ett
stadgande, att Landen ej fär- utgifva sedlar- under va-
leuren ak blifvande m^ntenbeten.
Vä R. Ll:r gen vin redan kattadt beslut förklarat,
sig vilja inlösa Länkens sedlar ieke till det belopp
b vara de l^da, utan efter en ligvidationsgrund ak 128
skillingar eller 2z L:dr i sedlar motbn Riksdaler i silf¬
ver efter r66H ars myntfot, anse Utskotten sig endast
bebölva åberopa detta förklarande till svar ä den 1
första rummet gjorde anmärkning, att den positiva ju¬
ridiska åtgärden skulle vara lör- tidig, ur det skäl, "att
"ännu oäterkallad gvarstär den moraliska förpligtelsen
"med L. 8t:r obetagen magt, att pröfva vidden ak sin
"iklädda ansvarigbet, oc/r dere/ter /astskä^-r br/vrclcr"
-^/rönsg/nne/e».''''
Utskotten bafva ej Kunnat undgå inse, att en lVa-
tional-Lank säkrast skall ocb .ytterst mäste bvila pä
Nationens egen vilja oclr förmåga, att uppfylla de för¬
bindelser densamma sig iklädt; men sedan erkarenbc-
ten, pä ett varnande sätt, ådagalagt, att L. §t:r, krän
den tid ds erbällit privilegium att idka Lankrörelse,
redan mer än en gang, under botande ol^eksskiften,
Åsidosatt de moraliska förbindelser, de, i egenskap ak
bankens förvaltare, sig iklädt, kan det ej Ireller nume¬
ra antagas, att />. »5krs Rank skuRe ktt/mcr /rruär «de-
nask p» de»/orutsättnmg, att nugot tv/ke/ e/ ens r^rd-
bltl ätande, N:o 28.
367
L Konrn/a / /)-ag« om oeL /or-
Mttgu, den /ör säfrun />. ^ nn g« all
gr/r-a.
fktt bvarken Vrundlagen eller de uti Laneo-ord-
uingen ocb allmänna bågen intagne stadganden utgjort
nägsn garsntie för Länkens laglig» lörvaltning, sedan
man krängätt den i Laneo-vrdningen ursprungligen följ¬
de prineip, att ej nägra sedlar lingö al Lanken 'Utglt-
vas, derom lemna oek kran,larna tider ett ojäkaktigt
vittnesbörd, b vilket blifvit asfltskotlen sköi-stäldtfrain-
lagdt, uti sä väl motrveiue till dst förslag till bag kör
R. Lt:rs Lank, bvilket Utskotten arti betänkandet N:«
ä6 L. Lk:r underställt, som äfven i de iitlätanden, Ltats-
oeb Laneo-vtskotten i den egentliga Vlvntbestamnings-
trägan, under N:is 1 ocdr ltj algikvit; oell tro Utskot¬
ten det skola «f -bvsr oeb e» inses oell erkännas, att
de instruetioner, R. 8l:r, vid bvarje Liks<lag, bebaga
ät deras RuIImägtige i Lanken meddela, leke knnna
st R. 8t:rs förnyade försäkran gifva någon större ga¬
rantis, an bittills.
Läsom skäl mot stiftandet ek en Lanklag pä sätt
nu föreslaget blifvit, är jemväl anmärkt, att den vore
ulan ändamål, "enär den kunde ändras i samina ögon-
"bliek, som Representationen oeb Ronungen ökvereus-
"konuna, att i Laukeas lagliga förvaltning göra ingrepp."
Utskotten Medgifva, alt om man förutsätter möj-
bgbeten, att ej ulleimst ett sadan t steg skulle kunna af
Repre? entatioiteu tagas, utan oek. gillas oeb under¬
stödjas af den lVlagt, ät l,vilken Viundlagen uppdragit
det dyrbara kall, ott »Ätt ocL s«,r,u>rg storks ocb /-e-
26
368 Ltsts-, Lsuco- ocl, Lsg-Lltskottens
dordia Lamt vräirgvrLa ocb o,ätt ärndra oc/r dor^/nola,
förkölle ock gil veiman af nu ifiägavarsnde Lagstift¬
ning; men lörlorad vore dä ocksä belgden sf bvarje
Lsgbud, under bvsd form det än mä vais utgikvet,
kraftlöse vell utan betydelse sjelfva Oiundlagcns före¬
skrifter, samt fruktlöst bvaije bemödande, att återföra
clen ordning, som blifvit genom körllutns tiders olyc¬
kor sto, cl, ocb bvillcens äterställande villfarelser oeb
okunnigbet om rätts lorbällandet bittills färbinclrst,
^.tt äter stiftandet sk en Livil Lag för Ib 8t:rs
Lank ej star i nägon strid mot Lrundlsgens stadgande
i 72 §. Legeringskormen, anse Utskotten sig bskvs till¬
fyllest äciagalagt uti prsemisserne till clet förut algilcie
körslsget, ocli linnes dessutom inom Liks-Ltänden pä
ett sä upplysande sätt vissclt, stt Lltskotten, till svsr
ä cienns anmärkning, endast bebökvs Zbeiuips innebäl-
let sf cieras förut algikne Letänkande, i -förening med
bvsd inom lieie sf Liks-Ltänden i detta skseencie ^t>-
tradt blifvit.
tkf bvsci nu är vorclet snförcit, tro Utskotten clen
slutssts oelc vara. gifven, stt clet är, leire tillämpningen
sk bsgen eller cless noggrsnns bandbällande, utsn
fränvsro sk Lag eller förlgmsncle sf cless kialt, som
gikver gruncisci snleclning frukta inträdandet sf ett Le-
volutions-tillstsnd eller viljornas tygellös» utökning.
tktt ett tillstänci, som forcirscle clenns bsgs tillämp¬
ning, vore för bundet bögst ol^oLligt, derom kan nu¬
got tvifvel ej ägs rum; men Utskotten äro äkvert^gsde
stt L.. Lt:r, i den nion de inse vädsn sk ett säcisnt till-
ständ, skolavsra sngelägne stt undvika ätgärcler, bvil-
ks mäste balda dulike olyckor till följd; ifrän b vilken
Iltiätande, l^:o 28.
369
synpunkt Lltskotten suse denus Lag utgörs ett »vtt
band pä k. Lt:r, stt sl Länkens tillgängsr, för Lis¬
tens bebok, icke i nägot ksll görs ett ingrepp, som
skulle rubbs Länkens bestäud;
ocb bskvs Utskotten slltsä funnit de mot Laglor-
rlsget i det liela gjorde snmärkningsr ej kunns verks
nägon ändring uti den sf Utskotten förut yttrade öf¬
vertygelse, stt ät den körn^sde försäkran k. Ll:r nu
gä stt lemna, mäste "gc/vaL kc/gc^c-r 0/^ ett k,«/lägan-
^ c/e L-rg^uc/, som, genom Dcmrare mag/ens me//amkomLr,
^ ka/r, när som ää/Lt, sättas r verkLtä///g/ret/^
Itlen, under det Utskotten sälunds, ä ens sidan,
förblikvit vid deras öfvertygelse om nödvändigbeten sf
en förändrad Lagstiftning för Lanken, bslvs de, ä den
andrs, ej beller funnit skäl sttlrangäden redan uti Le-
tänkandet ld:o 1 ak Ltats- ocb, Lanco-LItskottcn yttra¬
de inening: stt "st en kommande tid mäste ökverlem-
"nss, stt i skseende pä Lank- ocb Lreditväsendets de-
"linitiva reglersnde görs erksrenbetens dvrt köpts läror
"i sin Iielbet gällande;" eller krän den uti premisserue
till Lank-Lagen uti Letänkandet ld:o 16 frsmställde
satts: stt man bör tills vidare inskränks sig tili ord¬
nande sk systemet, pä ett sätt, "crt det nian väeka kan
t/// de^L ett bättre mö///geii n/i^okommcr, oc/r
att det sednare e/ motverkas," bvacisn Utskotten
ej Kunns sntags den ak en Ledamot slutligen yttrade
Mening, stt tiden nu vore inne till stiftande sf en Lag,
rom blikve lika gällande lör sils inom fäderneslandet
uppkommande Lauker.
Ä7«> Ltsts-, Lanes- oek lag-IIlsKottea^
Uller att zäliuida lialva besvarat de anmärkningar,
kvilia klilvit einst förslaget i allmänket gjorde, vilj»
Dtskotte» nu till pröfning upptaga de vicl särskilde de¬
lar- sl samma löislag gjoide erinringar.
Ill skotten kalva borvid lnnnit tis viii §. i k ain-
ställde anmärkningar, i alseende pä Dlassiircation al lie
Ledlar, kvilla löre vek elter utvc-xlingsdagen nkgilne>
klilvit:, föranleda tilt lien al snmärknren löreslagno
löiändiade redaetiou al denna att elier or<iek ^-'m/ö¬
sa,kör, ai ilen nu kekintliga mening, allenast bibe-
liällas vritena "e/tc/- c/en cr^ Lo,mrig oe^kk nie/krt-
gruml.
Dvad angar de lieie emot sednare moni. ai §. 2
gjorde anmärkningar kalva densamma s^nts Utskotten
vara al ilen vigt, att en förändring al detta mom. derut
mäste loija;
men vid bestämmandet ak ilen »älunda nöcligo an-
seiiile redaetions-löräudringen, kalva, sä val i noin Ut¬
skotten, sorn nt! Liks-Ltäscleii, olika meningar sig ^p-
pat, knruvicla il enna §. korile kuggås pä lörutsättnmgar
allenast al k. 8t:rs moraliska löipligtelse, att uppfylla
Deras uti 2 al ^l^ntbestämnings-I^age» gilne loisa-
kran om inlösande al Lunkens sedlar till det belopp kvar-
ä lie l/cla, eller om en juridisk garantis ilerjemte kor¬
lie sökas lör uppkallandet al ilenna förbindelse.
Ilppä lie skäl Utskotten, vicl kesvaranelet al «Ie
mot lagförslaget i allmänket kär olvan gjoröe anmärk¬
ningar, anlärt, kalva Utskotten kärvicl starlnat i ilen öl-
IIt lät unrte, lV:o 28,
vertvgelse, att de moraliske garantierne allena nu me¬
ra ej kunna anses tilll/llestgörande;
oek enär, vicl jemförelse al den rodaction, kvilken
iunelattas uti ilen ak Hr Serg Srnde vid Letänkan-
ilet iVro 16 pag. 268 algilne reservation, densainma
svnts Utskotten berecia ali ilen garantis, kvilken, sä val
j moraliskt som juricliskt känseencle kan lemnäs, clä
ilen pä en gäng gilver tillräekligt räclrum lör L.ege-
ringen, till sammankallanile al L. §t:r, pä cl et cle mage
kunna l^IIa ilen vp^unle kristen, oek utsätter ilen an¬
nars inträllanile pälvljden.
Lockan irenne Liand bifallit 1 overseranciet al/j,^00,000
L:dr al Ltatens skuld till Lanken, kan enligt clet al
Ltats- oek Laneo-IItskotten, under lV:o 2 t, algilne me¬
morial, det al Londoständet i denna det särskildt fat¬
tade beslut ej verka till nägon löi-ändiing al 4 §»2 in-
nekäll.
I anledning al den vid ^ §. gjorde anmärkning om obe-
köfligketen al något grund-Lapital lör Lanken, lä Utskot¬
ten kär endast åberopa det al Ltats- ock Laneo-IItskotten
under lV:o l/j algilne lltlätande (pag. 20a — 206) samt
de uti Leiänkandet lV:o 16 (pag. 260 — 262) uppgilne
inotiver för inrättandet ak en Lapital-lond, livarige-
noin Utskotten anse sig kalva visat, ej mindre nödvän-
digketen al en sädan lands bildande, än ock angelägen-
keten al att ett stadgande kärom i sjelfva Lank-Kagen
intages;
vek linna Iltskoltcn de i öfrigt gjorde, kär vkvan
upptagne, anmärkningar vek yrkande,,, icke varn al
372 8tats-, Lanco- oell Lag-Dtskottens
sällan beskalkenbet, att ds kuuna köraid eda någre yt¬
terligare köi ändringar nti <le ak Utskotten uti Letän-
kandet K:o 16 gikne tillstyrkanden,
l?ä grund ak tlvaci nn ankördt blifvit, ka säliinda
förenade Utskotten, ineci åberopande ak förut akgikne
Letänkande K:o 16, bär-medelst tillstyrka II. 8t:r:
antagandet ak det uti samina Letänkande till II.
8t:rs pröfning ökverlemnade köl-slag till /lag ^ci/-
me cl förändringar allenast ak
Lagförslagets i:sta oell 2tdra §§. till köljancle or-
dalvdclse, nemligen:.
I-
Ikrän den -lag, dä utvexling ak 8ilkvcr a n^o vid¬
tager, enligt Iivari derom vid denna Liksdag beslutadt
blifvit, är L:uiken sk^lclig att, enär sä pokordras, sina
redla v med 8venskt Lilkveim^nt iiilösa, ektei- den ak
Konung oell II livets 8tänder nu kastställde grund.
-
Vägrar Lanken, under livad sken det vara ma,
att sedel vid uppvisandet inlösa med det belopp, bvai ä
den ak Lanken utgikven blifvit ektei- tlizr i , K. säges,
mä den, som sedel innebskver, derom bos Kongl. l>laj:Is
oei» Ilikets 8vea Dok-Lätt göra. skriktelig anmälan, oell
älägge Dok-Lätten Lanco-Kullmägtige, att inoin 3 da¬
gar ektei- deraf erbäilen del ökver den anmälan sig för¬
klara. Lelinnes del^ sedelns vägrade inlösen Iiärrört
ak o, sak, som icke genast kan rättas, körordne Dok-Lät-
ten dä, att Länkens Iltläningar oell Lilkver-utvexling
uppl,öra, oell inbcrätte körballandct till Kongl. IVlajrt,
Utlåtande, K:o 28.
som utnämner K^ra 8vssl»män, livilka, gemensamt med
K)cra 8^8slomän, dem Likets 8tänders Kullmägtige i
Liksgälds-Lontoiret ega inom sig utse, en ak Ii varje
Liks-8tänd, genast skola undersöka om Länkens ställ¬
ning sr sädan att den kan inom 6 mannder ikrän den
dag, da anmälan om sedels vägrade inlösen skedde, a-
terställas i det skick i c §. säges; livsröm 8^sslot,lännen
zensst inom liälkten ak ofvan bestämd tid skola göra
underdånig anmälan Kos Kongl. IVIajtt till kungörande
ak dag inom okvannämnde 6 mannder, da Länkens ut¬
låningar oell 8ilkverutvexling ater skola börja, a bvil-
ken dag 8zrs«lomännens befattning uppllöi>er.
Kinna 8zcsslomännen Länkens ställning sadan, att
den icke kan inom okvannämnde 6 manader återställas
j det skick 1 §. stadgar, anmäle de det inom 3:ne inä-
nader bos Kongl. lVlaj:t, ocb skulle icke, inom 6 ma¬
nader efter det denna anmälan skett, Lanken, gönom
Lanco-KuIIwägtiges eller Likets 8tänders ätgäid, vais
återställd till kullgörandet ak sina kunetioner, u^päö/e
ciä //aci^-Krrvr/cgicr oell »irgge rict »5p^io»ramrc,r ^ att,
till utredning ak Lanken, i reda penningar förvandla
alla dess tillgängar oell dem, i den molm de inflyta,
till Länkens samtelige kordringsegare utdela.
Kägre Ledamöters särskilde meningar bikogas.
Den 28 Kov. 1829.
Reservationer.
ikk Liskopen Doct. 77r/§eim§:
Kmot de Ilögl. 8tats-, Laneö- oel. Lag-Utskottens
Lenom pluralitet ak röster kattade beslut, att uti den
37-4 8tats-, kanea- ock Lng-kitskottens
lag, som mätte kafva fät' ändamål att trygga kanken!?
keständ ock öka cless förtroende, uti andra paragraplicic
införes ett stadgande, icke kuru Kanken kör äte,ställas
elter möjeligen furufall oreda, utan kurn den skall för¬
sättas i Ooncurs-tillständ, tili Lorgenärer afträda? ock
upplösas, nödgas jag, att nu icke anmärka öst olycks-
kädsnds ack ändamäls vidriga i ett ssdsnt stadgsncle,
reservera kai c; af följande skäl:
tto limedan sädant rakt oell tydligen strider, icke klätt
ernat 2 §. i Leslisations-Iagen, der clet keter: 8ven-
ska folket lofvar ock försäkrar oåterkalleligen u-
tan ock emot Legeringsformens annu icke i laglig
ordning föränllrade 72 som ställer Lanken nu
oci, framgent under kiksens 8tänders egen garantis
ock värcl. kin särlan ansvsrigket ock skyddspligt,
sorn i O rundlagen Klart ock i Lealisations-Iagcn
nästan med Kraften af edelig förpligtelse ntlrvc-
kes, synes mig icke karr vara uppkyld genvm'aflrä-
dande af Länkens tillgångar, än, clet Oud akvande,
8venska folket fallit 1 ett gemensamt Lanyuerouts-
tillständ.
2:0 l annor Kändelse innekäller Lank-lagens 2 §. en
öppen förnekelse gf 8venska folkets pligt ock ke¬
der. Lanken kacle kärtill varit ock skall kadan-
efter klifva tryggad fran vkestäncl oell fall utom
saclana tillgrepp, som grunclas pä Liksens 8tänders
keslut. Om clet lörllntna, som icke mer kan än¬
dras, vill jag icke tala. Nen nar Länkens tillgån¬
gar under namn af Lreclitiv anvisade pä den sam¬
ma, öfverflytta? till 8tateu: nar Länkens vinst, sa
noga ock Nära den kan keräknas u,okärlig af Lik¬
ki tl ätande, iX:o 28.
sens Ztänder användes för 8tatens kckof ock mang-
falldiga utgifter, dem vi icke vilje fylla ock ke-
strida i kevillningsväg; när, en läneträngande tid tili
keliag ock nöje, Lanken enligt L. 8t:rs keslut mer
ock mer invecklas i en lånerörelse, som är främ¬
mande för dess egna sunctionsr, icke kan kedrikvas
utan ny sedel-lakrication, ock likväl skall i ränte-
keräkningen ock afketalningen förnämligast alse de
länekekölvandes förmon ock kegvämligket; när ge¬
nom dessa vek dylika förfoganden Lanken kör-
sättes i osäkerket eller klir ur stand att göra ke¬
der ät sina förkindelser, kvilken annan än 8venska
folket än pligtig att godtgöra det som krister? ock
skulle det icke inse ock erkänna sin förkindelse
kärtill? Ikar dess kederskänsla sä utslocknat, att
man icke vägar tala derom? Leräknar det sa illa
sitt sanna kasta? O tider! 0 seder! O mitt fäder¬
nesland !
0 Lsnklagens 2 §. är vverkställkar. Det stadgande,
kvarmed tidens visdom kyllsr den kuridiska prinei-
ptzns förmenta företräde, ock tror sig genom lag-
tväng uträtta, kvsd pligt ock keder ej forma, in-
nekäller sin sväraste vederläggning i vmöjligketen
att realisera detsamma. Dn overkställkar garantis
är ingen. Lornticlen säde: Lagarne likna en spin-
delvaf; flugor ock mygg ock den skygga nattfjäril»
fastna ock sätta lifvet til!: icke sä den ostyrigt sur¬
rande kromsen, eller kolgetingen som stormar in till
ett Lisamkälle. kilan att kindras i sin fart, taga de
med sig spindelväfvens krutna träda,. 8pinnerskan
sjelf är lycklig, om kon kommer undan. Lörfal-
skaren af en 2 L:drs sedel får trängt om kajsen.
27
376 8tats-, Lanco- ock Dag-Dtskottens
Voterings-massorne, som förfalska lVlillioner, skrämas
ej ak kol om Länkens cetzsionstillständ ock förlust
»f Lank-Drivilegium. Kommer dag, sä kommer
väl räck Ku inlöser kanken ej mera sina sedlar.
Dess obestånd är sunnet okjelpligt. Dol-Lätten in¬
ställer dess läne-rörelse; 8peeiem^ntet svnes icke
ineta till. Lgncosecl larne gä icke mera i kanclel
ock vandel, emottagas ej i Kronouppbörd. I en
snöån ställning skulle Konungen icke sammankalla
Liksdag — ock 8venskä folket, som kvarken tär
Discont-, Odlings- eller Kastigkets-län, kvarken kan
köpa eller sälja, betala utsk^Ider, eller uppköra lön,
skulle i tre kjerdeciels är tåligt afbida Länkens ut¬
redning. Aldrig. Inom de första sino mänaderne
bade Dandet Urtima Liksdag. Vore något gvar
sk Lvenska ärligketen, söktes utländskt Dan dä först
8r tiden inne — öek beviljades ränte- oek amor-
tissemenis-foncl: j värsta känclelsen söktes ock erköl Is
ett n^tt inoratorium. ltlan kjelpte sig ock Lanken
fram sä godt man kunde, till cless man äter sage
sig i tillfälle att erkjucla accord ä 37Z Droc:t. I al¬
la fall skulle cle 80 proc., om kvilka nu ordas, sä¬
kert icke komma Länkens Lreditorer jemnt ock
rättvisligen till godo; t^ cle fleste kunna icke vän¬
ta pä en 2o:ärig utredningstid af denna celekra
Ooncours, kvaremot den Dallska mätte vara ett in¬
tet. äng ker om förlätelse, om jag iunnits vidlöf
tig ock för sträng; men jag tror ännu pä 8venska
äran — ock katar stora ord ock meniogxlösa pkra-s
rer, kvar jag tror m>g linna dem,
^f Domprosten //o/mströ>r, Ljskopen Doct. //ä//-
man, Lrosten Vorc/ör^ Lrokessor Lea?e//, Orosskandla-
DItlätaude, lV:o 28.
ren /c/crm-m: Vi förena oss till älla delar uti den af
Biskopen, Dock //9-se/ms äkgifue reservation.
^k Dr //e/sm gör?
Dkurnväl D, Utskotten visserligen käft full anled¬
ning af anmärkningarne inom Liks-8tänden, att för¬
ändra Lednetionen af 2 i Laneo-Dsgen, sä kan jäg
likväl alldeles icke linnä tillräcklig anledning deraf Va¬
ra kemtad, att nu i stället antaga Leredningens för¬
slag till Ledactiän, kvilken innefattades i Herr Ferg
Vo/r /mc/es Leservätiok,
dag anser det vara stridande emot 72 §. L. K. ock
^8 §. L. O., att efter 89 §. L. K. stifta en sä beskalkad
Livil-Dag för Lanken, kvarigenom den lcändelsen ver-
keligen skulle kunna inträlfa, att Likets framtida stän¬
der vid en blifvande Liksdag skulle beköfva fräga,
kvar Lanken tog vägen. Dess framtida bestånd kau
efter min tanka icke betryggas genom klvftiga Dagpa-
ragrapker; det betrvggas deremot endast ock allenast
genom verkelig soliditet, oek ändamälsenliga föreskrif¬
ter för dess förvaltning, men beror likväl ytterst pä
en mer eller mindre lycklig conjunctur för Handeln
vek Mringarue.
Den rättaste Dagen för Lanken skulls ester mitt
begrepp vara: ett kögtidligt erkännande ak Likets 8tän-
deF deraf, att Lanken, sedan luckan blifvit öppnad tor
Lilkverutvexlingen, l^der under samma Dag som alla
undra Oäldenarer.
Dag kär således emot den nu föreslagne Dagparä-
grapko» anmäla min Leservation, oek deremot med anled-
078 Ltats-, L:co- 0. I.ag-Iltsk. lil!., ?l:o 28.
ninA ak Herr von 7>o//s anförande pä Riddarlmset,
vördsamt föreslä, att bagen, i fall ilen anses nödig,
mä erlrälla en sadan redaction, Iivarigenom kilsets
Ltänder erkänna sin sk^ldigliet alt genom deras VuII-
mägtige slända till ansvar inför X. Naj:ts ocli Hikets
8vea Hof-IIätt efter allmänna bagens föreskrifter, neli
Iivarigenom man afven undviker att pä ett indirect sätt
förflytta Landen ifrän Ilikets Lianders, till Ilegeringens
neli dess bmbetsmäns disposition.
^f bagman Minta», sädman klädmal,
/^a//st,önr.- Vi instämma uti lär Ae/sr'ngr'r reservation.
Stochkolm, tryckt bos F. M Freier-, /F2§.
^ 8tats- oclr L:co-I7tskottens I7tl., lV:o 29. Z79
N:o 2g.
8t»t8- seli Lanco-IItsIrotteng Iltlätnncle i <an-
leclninA ut lii frän
Ilielcl. oell selein till 8tnt8-, Lsneo- oelr
Levi11titNA8-IIt.8liott6n romiltoraolo memo¬
rial, auZäencle ut8lä11ancl6 r>k ett Lre-
clitiv ä 2 Nillioner k:är till Nanufaelur-
Oiseonlen.
Hr /losenä/aiö liar i förenämnde memorial, med
framställning af de fördelar som redan vunnits oell yt¬
terligare voro att förvänta af det vid 1823 ars Iliks-
dag antaAne oell sedermera efter liand utsträckte friare
liandels-szisteme, fästat II. 8t:rs uppmärksambet dera,
att manga förbud dock ännu äterstodo, ett band pä
den ärliga näringen; med anledning bvarafHr/losenätaef,
under erkännande af nödvändiglieten, att, vid desse för¬
buds fullkomliga uppliäfvande, afse livad enskilde inte-
ressen, framkallade af LamIiälletz ga?n/a thagar, ega
att fordra, samt under yttrad öfvertygelse, att ett direet
understöd af L ta ten vida kraftigare underlättar öfver-
gängen, än successivt modilierade liöga tulltaxor, för¬
eslagit:
1:0 Vtt Nanufactur-Oisconten mätte erliälla ett n)itt
tlreditiv af 2 Illillioner It:dr banco, att qvartaliter
utgä under loppet af ären i83o oelr >83r, livilka
2 lVlillioner liufvudsakligen borde användas till län
pä längre tid oell mot nedsatt ränta ät sädane re¬
dan anlagde fabriker, som genom förändrade griÄid-
28 ^
38o
8tats- oell Lane o-Idtskottens
sattser i lagarne för Likets liandel Lunna anses
förlora fördelar ock uppmuntringar, de förut till-
godonjutit oek under I,vilka de uppstått; oell
2:0 att desse 2:ne Millioner L:dr, jemte det samla 6re-
ditivet pä kanken as 1 Million L:dr, kvars Lekäll-
ning elle,' outtagna andel öfverföres pä Manufac-
tur-Oiscontens lodande räkning i Lanken, mätte
förvandlas till ett stående län mot 2 proc:ts ärlig
vänta, pä sätt att svän oek med är ,835 kvarje
kalft av 2 piocrt al urspiungliga capitalet eller
6u,ooo L:dr erläggas, deras först ränta ester söiut
söreslagne Arund skulle akdragas ock resten alskrif-
vas pä capitalet, till dess detta (ester 35 är) blif¬
vit till fullo insiiadt.
1 anledning af denna motion ärv anföranden akät-
skillige Ledamöter inom Lidd. ock ^.d. akgikne ock
jemte densanima till Utskotten remitterade, deruti kuf-
vudsakligen ^ttiats
at II, 2>. att det icke vore
genom ökade Lr/r, utan endast genom ökade tillfällen
till ^sÄMn/rg, som näringarnes tillstånd kan förkättras;
af Hr /Lo/r./ att inga n^a anslag a Lanken
köra medgifva;, som kunna förorsaka rubbning i dess
säkerket, livilke» mäste i första rummet akses; att äf¬
ven en undersökning om livad näringarne vunnit eller
förlorat genom prokibitiv-författningarnes inskränkande
b^rde företagas, innan penninge-understöd förklarades
est^dei ligt, ock att, om det i läneväg skulle meddelas,
borde sädant keist ske i Oisconl-väg;
Utlåtande, IV:o 2p.
af Hr Lrik. Ao,)'e^ att om det vore sannt,
att Landtkuskällningen bar en felaktig rigtning till för
stark sädesproduction ock för liten boskapsskötsel i
allmänket, samt att den sä kallade electoral-lärafvelns
uppkjelpande förtjenar all omtanka, såsom möjligen af
stor vigt, mäste en förändrad rigtning gifvas ät Lsndt-
kuskällningen, kvilket svärligen kunde ske annorlunda,
än genom den uppmuntran, som förlags understöd lem-
nar; da det, efter krikerrens äsigt, vore önskligt, att,
genoin den under Lommeree-Lollegii disposition ställ¬
de Illllonds förstärkande, den n^a industrie äskadkoms,
som anläggandet af eleetoral-Lekällerier syntes äs^La;
ak IL Li ik. /övrb/e.- att när, ge¬
nom de i Lullförlattningarns söreslagne sörbättringar-
ne, (om kvilka upplysning derjemte blifvit af klr Lri-
kerren lemnad) en fullständig ock friare tullverksamket
blir möjlig att tillvägabringa, borde man kunna kop¬
pas, att det en gäng skall lata göra sig, att skalfa be¬
tydligare inkomst ät 8taten ock säkrare sk^dd at lan¬
dets väl beslående näringar, bvilkas krossande mäste
anses betänkligt; ock
af Ilr /sras/.- att enär de ifrågava¬
rande arne Millionerne tili kufvudsakligaste delen skul¬
le försträckas ak jordbrukarne, antingen genom directa
bidrag eller genom mistning af deras stora andel i mot¬
svarande redan befintlig 8tatens egendom, tycktes för¬
slaget ej innebära något annat, än ett direet penninge-
»nderstöd ät ll?akriksnäringarne, pä jordbrukets be¬
kostnad.
k
382 8tatz- oeb Laneo-I7tskotte ns
femte anmälan, att körrberörde memorial l-likvit
ak Levillnings-IItskottet, genom protocolls-utdrag ak
ilen 5 sist!. funii, ökverlemnadt till 8tats- oeb Laneo-
Dtskotten, med förklarande, att Levillnings-Dtskottet
funnit detsamma ieke innebälla ämnen, egande gemen¬
skap med dem, som enligt grundlagarne tillböra Le-
viilniogs-Dtskottets ätgärd, fä 8tats- oell Lanco-Dtskot-
ten, med åberopande ak ej mindre deras redan i m^nt-
bestämningslrägan afgikne LetänKande K:o r^, än oek
den vict Letänkandet K:o 22 bifogade labell öfver cle
extra 8tatsanslagen m. m., tillkännagifva, att nägra till¬
gångar ej numera, bvarken krän Lanken eller kran Liks-
gälds-Lontoiret, äro att anvisa till det ak motionail-en
fores lagné ändamäl.
lill köljä barak, oeb sedan jemväl motionairen, så¬
som Ledamot^ af Laneo-kltskottet, under närvarande
förbällande ansett sig böra frånträda det uppgjorda för¬
slaget, kunna Utskotten, för deras del, ej lemna L.
8t:r annan tillstyrkan, än
att denna kraga mä kör det närvarande förfalla.
Ltoekbolm den 28 November ,82g.
1
Utlåtande, K:o 3o.
l^:o 3o.
383
8tst8- oell Lsnoo-IIt8liotton8 Iltlalsnclo i NN»
lodning sk oj inindro Kongl. Nsjrts i^äcli-
gs ?roj)08ition till k. 8t:r sk don H Oe-
ooinbor 1828, angLondo lsnoundoi8tod till
storujlj^b^ggsndo sk 8tsdon Lors8, sn oolc
Kongl. IVlsjits l^scligs 8liiikvol80 sk don
i 8slnms rnänsd, sngäondo länobitrsdo till
8tsdou Korrltö^ing,
lill förenade 8tats- oeb Lanco-Utskotten äro re-
mitterade, frän V. Lorgare-Ltändet, Kongl. Naj:ts Nå¬
diga proposition angäende läneunderstöd till staden Lo¬
rås, jämte ett ak klr ^c»röerg afgikvet memorial, an¬
gäende läneunderstöd till staden Uddevalla, samt krän
D. preste-8tändet, Kongl. Naj:ts den 10 December 1828
allätne Kädiga proposition, angäende läoebitriide till
1'rroIIbätte Lanal- oeb 8lussverks-Lolag, lör fullbor¬
dande ak en Lsnal-anläggning vid 8tröms 8äteri i Lo¬
bus Län; bvaremot berörde Kadi ga propositioner ak
öfrige Itiks-8tänden remitterats allenast till 8tats-I/t-
skottet.
lill 8tats-IItskottets särskilda bebandling bafva
oek blifvit ökverlemnade, krän samtelige Liks-8länden,
Kongl. lVIaj:ts Kädiga 8krikvelse, angående länebiträde
till 8taden Norrköping, samt frän Kongl. Naj:t, ge¬
nom Kådig remiss sk den r5 sistl. Kugusti, en till
Kongl, klaj:t ingikven underd. ansökning ow byggnads-
Stats- voll Lanco-IItskottens
lijelp söi- Öregrunds stad ester den derstädes timade
eldsvädan.
Sedan Lltskottev med stöd af ^3 §. k. O., alla
dgsse frågor, i anseende till deras likartade beskalfen-
bet, till gemensam pröfning upptagit, suse Utskotten
sig bär lämpligen kunna uti ett gemensamt betänkande
sfbandla frägorne ötn understöd till städerne Loräs ocb
Norrköping, såsom sästade pä enabanda grunder.
Hvad salunda först beträffar det för staden Lorås
äskade understöd, sä in lia nitas af Longi. AIaj:ts Kadi ga
proposition i detta ämne: att den eldsvåda, som är
1827 öfvermätt staden Loräs, liar pä en gäng tillintet¬
gjort verkan af de Åtgärder, i,vilka till stadens åter¬
uppbyggande efter 1822 ärs brandskada vidtagits, oelr
försatt dess innevänare i annu svärare belägenbet, än
den som i följd af sistnämnde ol^cksbäudelse päkallat
Longi. Alajrts oell L. 8t:rs uppmärksambet;
att, vid underrättelsen bärom, som, i anseende till
dea är 1826 inträlfade missväxt, väekt ökade bekym¬
mer, Longi. Najlts dels, till asiijelpande af de första
bebofven bos stadens mest nödlidande innevänare, skan¬
dal att trän Kronans förräder meddela för skott af span-
nemäl, dels vek begagnat den opärsknads tillgäng, som
räntan ä det Lruks- ocb Sägvei ks-egarne i ^Vermland
den 8 ltlars nyssnämnde är af mindre (lreditivet bevil¬
jade låneunderstöd för tillfället kemnade, utan Stats¬
verkets betungande eller andra utvägars anlitande, samt
derjämte infordrat Lullmägtigcs 1 Liksgälds-Lontoiret
underd. utlåtande, buruvida ej anstånd till nästa Liks¬
dag skulle kunna lemnäs med inbetalningen af det bvgg-
nadslän, som Likets är i8s3 församlade Ständer bc-
Iltlätande, L:o 3o.
385
viljat meden summa af ioo,oov L:dr, bvilkct, elter det
storsta delen af de n^a bus, livaruti inteekning till sä¬
ker!,et för länet blifvit tagen, atbiunuit, borde, till
följd af L. 8t:rs beslut, till nära liela sitt belopp äter-
gäldas; men att enär bemälde LuIImäglige, bundne sa
väl af L. St:rs Levisorers i ämnet inbämtade yttrande,
som af Likets St:rs eget beslut, funnit sig ieke kunna
medgifva nägon förändring eller jämkning i de för
b^ggnsdslänet fastställde äterbetslningsvilkor, bade nä¬
gon lindring i de brandskadades oivckliga belägenbet
ej genom denna utväg bittills kunnat beredas;
att emedlertid Longi. IVlajrt genom inkordradt un¬
derd. utlätande frän dess Lefallningsbafvande i Ulfs¬
borg» Län, angäende innevänarnes tillstånd ocb de ut¬
vägar, som till stadens Återuppbyggande kunde före¬
finnas, vunnit den upplysning, grundad pä upprättade
ealeuler ölvei' de synbara verkningarne af den förra
ocb senare eldsvädan, att en betydlig rubbning i för-
mögenbets-tillstandet inon> staden derigenom egt rum,
ocb att, »beräknadt välgörenbets-bidrag, uppgående
till omkring 29,000 L:dr ocb det till belopp okända rö-
relsecapital, som Kunde finnas lior stadens förmögnare
innevänare, de brandskadade icke agde mera att dis¬
ponera till sond för n^a byggnaders uppförande ester
sista eldsvadan, än vid pass 3o,ooo L:dr; emedan det
öfriga af de förlorade busens brandsö, säkrings-välde
atginge till Liksgälds-6ontoirets förnöjande för Lvgg-
nads-Iänen, samt till gäldande af privatas inteckningar
m. m., men att, enligt Konungens Lefallningsbafvande,
underdäniga anmälan, Stadens innevänaie, gemensamt
eller livar för sig, bebölde genom län uppbringa om¬
kring 3oo,ooo L:dr till äterlippb^ggande uf deras eg¬
386
Slats- ock Lanco-b/tskottens
na ock öe publike busen samt till omkostnaöerne för
Staöens n^a planläggning, k val till förslag blifvit upp-
rättaöt vcb af Kongl. lVlajit i KZöer saststälöt, sä att all¬
männa Känebiörag af minst 200,000 K:ör voro ounö-
gängeligen nööige i öet bela för 8taöens uppkomst, sä
villa iless innevänare skulle efter baul! kunna äterbäm-
ta öeras förra välstånd;
att mecl afseende bära stallen vltrat öen önskan,
att ej allenast äterla öet vic! 1828 ars Kiksöag stallen
beviljaöe b)iggnaöslän, meö vilkor läinpaöe efter när¬
varande bebof oeb omstanöigbeter, utan ock öerutöl-
ver, pä lika vilkor oek sä snart ske kunöe, erbälla
ett annat stäencle län, löröelaöt pä följanöe sätt; nemi.
>:o til! b^ggnaösbjelp ät enskillle, rom vilja uti Staöen
uppföra n^a bus . . ..... K:ör 60,000.
2:0 till biträlle för Käöbusels ock snöre pu¬
blike b^ggnaöers uppföranöe 16,000.
3:o till kostnallerne för 8taöens n^a planlägg¬
ning, jemte tomt- ock gatu-reglering . . 26,000.
Vicl ölverväganöe bvaraf, mell b vall mera i äm¬
net förekommit, Kongl. Naj:t, som tillika insett bebof-
vet afsk^nösamt unöerstöö till lien 117a planläggningens
utlöranlle, bvarom fräga särskilcit blifvit väckt, funnit
gollt att ä Kiks-8tatens gille bufvuötitel ansia en sum¬
ma af 16,000 ,Il:l!r att, unöer loppet af 5 är, räknalle
frän ock mell är 1828, mecl en lemteöel ärligen utgå
ock använclas till tomtregleringens utlöranöe samt ga-
tornes utviögning;
oc!» liar Kongl. IVlajit uti voss nu afgifne lVäöiga
proposition velat föreslå K. 8t:r, att bvaö af öet stallen
Iltlätanöe, K:o 3o.
38/
Loräs v!ö sista Riksdagen beviljacle R^ggnaöslanet till
Riksgälös-Lontoiret ingätt eller villars ingär, mä emot
enabanöa säkerbet oel» Återbetalnings-vilkor, som <lä
bestämöes, till Stallen, såsom nM bän, utlewnas;
dervid Kongl, IVlajit sluteligen förklarat sig icke
tvifla, att K. 8t:r skola, lika mell Kongl, Hlaj:t, inse
nattan af nämnlle 8ta<ls snara äteruppb^gganöe, särcle-
les för kringliggande af naturen mindre väl lottade
Kanösort, samt clestominllre skola Iveka att dertill ge¬
nom lämplige länsanslag biträda, som öen af Kongl.
Naj:t för Stallen fastställcle n^a byggnadsordning tr^g-
gacle llensamma för elclsvällor af öen förstöranöe ver¬
kan, som öe tvänne unöer loppet af 6 är inträllaöe.
I sammanbang meö öenna Kaöiga proposition är
fran Rorgarestänöet till Utskotten remitteraöt ett af
Herr ^l/emren, säsom Ilepresentant, vid iunevaranöe Itiks-
möte, för 8taöen Roräs, afgifvet 6leworial, uti bvilket
linnes anlöröt:
att, meö känneöom af Stadens verkliga fculuster
ock bebof, Ilerr fl/emLen fick fästa K. 8t:rs uppmärk-
sambet a öen af Kongl. lVlajits Lefallningsbafvanöe i
Känet meööelaöe, uti öen Möiga propositionen intagne,
uoöerrättelsen om 8taöens tillstänö elter sisla vl^eks-
bänöelseo;
att genom öenna olycka en förlust at omkring
200,000 K:ör L:co örabbat 8laöens innevänare, oberäk-
uaö öen kostnaö af omkring 28,000 K:ör L:co, som öe
för 8taöens n)'a reglering sig unöerkastat, vcb bvartill
ett unöerstöö af l 6,000 Il:ör blifvit al Kongl. LIajit i
Kader anslaget;
388
8tatr- ock Lanco-Otskottens
att emellie, till mange kusville, i förlioppning om k.
8l:rs bifall till llet begärcla läneunclerstöllet, reclan viö
vårens köi san 1828 sökt alt medelst lants capitakel' be¬
recia sig boningar; att genom äterbekommanlle al öst
gamla länet, sä väla antaglig säkerket clerlöre anskaf¬
fas, innevänarne äter len mm o i besittning af en rätt, som,
till köljcl al Likets sist församlacls Ltsnclers beslut, ska¬
tes ej gerna kiiinna clem betagas, «lä länet ännu icke
borcle anses till afbetalning sörfallet;
ock alt loröelarne al 6et ytterligare kan ä 100,000
L:clr L:co, som stackens innevänare nu önska liärutöf-
ver, uncler lämpligs vilkor ock emot erforderlig säker-
ket, erkälla, sälecles skulle klifva clet paräknacle mecl-
let, kvarigenom ilem skulle bereclas utvägar, ej att åter¬
vinna clet vslstäncl, som al ilen seönare olyckan blif¬
vit nästan keit ock kället lärstörclt, utan klott att er¬
kalla kus oek bergning inom 8et omräcle, eler <Ie förr
njutit gläcljen att kunna vara sig sjsllve ock 8taten
nMige;
clerjemts, till närmare upplysning om lörkällanclet,
klilvit al Hr Memsen allemnaöe:
a- Oen ak Longi. Naj:t i Laller gill^cle klanckarta till
07 reglering al stallen Lorås elter elcisväcian lien
l4 kilii 1827, utvisanlle att ej allenast Lere gator
blifvit mecl llels kela clels kalfva tomtracler utvici-
gaäe, utan ock till löljcl öeral en 1,7 utläggning ak
8tac!en skett.
Oen al konungens Lekallningskalvancle, uti Less tili
kongl. älaj:t allätne unclerciäniga berättelse, äbero-
pacle calcul, rörancle lie förluster, som orsakats Lo-
Iltlatanäe, K:o ao
339
is stacls inuevänare genom clclsväclorne arén 1822
ck 1827; älvensom öfver lierås tillgängar ock Le¬
ot llen 2i fanuarii 1828, uncler kvilken öag calcu-
en är vorclen upprätta^, upptagande förkällaullet
lä sätt som föijer:
1:0 KVlKvcMcM ?^22.
Körlust genom uppbrancle kus ock lösören enligt
uppgifter L:co k:clr 449,628
Krsättning, bekommen genom Lrancllorss-.
krings-Verket .... k:<lr 207,060
Oenom välgärenketsbiclrag . . 37,183
27^,198
Läiecles oersatt förlust k:clr 176,436
2:0 k/lknälfcrn -§27.
köilust genom uppbränile Kus oek lösören, enligt k!t-
tills erkällne uppgifter 668,980
Krsättning, bekommen genom Lranlllörsäkr.-
Verket, llällten likväl ej contant, 344,980
Oeuom välgörenketsbiclrag . . . 29,284
374,2,4
Läleöes oersatt förlust k:llr 194,716
8älun6a Lorås branclska<jalie iunevänares för¬
lust genom bäcia Klcisväclorns . . . 870,161
3:o krän okvanstaencle cle branclskaljacie till-
kommancie ersättning, utgöranlle tillsam-
. . . L:clr 874,2,4
Stats- ocli Lanco-lltskottens
kransp:t 3/4,2 l 4
akgär: Biksgälds-Lontoirets fordran i af-
Brände Hus 88,900
krivates inteckningar uti dito 8g,263
fordringar uti Lrandförsäkrings-
verkets obligationer omkring . i/o,noo
343,, 63
Lälunda tillgäng uti contant, L:eo . B:dr 3i,o5i
4:o söv Stadens nödtorftiga äteruppb/ggan-
de, antages det iinga af 2000 B:dr per
tomt, eller för minst 220 tomter, som äro
bcbödiga ...... L:co B:dr 44o,ooo
5:o Dnligt uträkning uppgär förlusten ä all¬
männa lius mell tillbörande kostnader till 6,600
6:0 8taclens allmänna lieliof för Bädliusets
äterupprättande samt andra allmänna
b/ggnader, såsom Stadslrus med fängel¬
ser, Sprutbus m. m, Kyrkans fullbor¬
dan ej inräknad . . . 16,000: —
Stadens n/a planläggning
vcl» reglering 28,212: 24
Stads-llassans skuld till ftiks-
gälds-Lontoiret . 10,000: —
till enskilde . 8,901: 16
18,901: 16
Iv/rkans skuld . 5,000: —
afgär korpa Sock-
neinäns andel der¬
uti, ?:del . . . . /i4: —
4,286: —
66,399: 40
Utlåtande, R:o 3o.
Öfversigt frän förestående öalculer.
Boräs Stads örandskadades lieliof för enskilde Ii^gg-
naders upprättande 44o,ooo: —
Dito Innevänarnes lieliof för allmän
räkning . 66,890: 4o.
§:a B:co B:dr 606,890: 4o
killgängar uti contant, livarvid an-
märkes, att 38,626 B:dr intecknade skull-
der i Stadsjord ej äro beräknade 3i,o6l
IIti Brandförsäkrings-Verkets
för närvarande ej användbara kor-
dringsbevis omkring . . ... i/o,öoo:
201,061: —
Lälunda luist, som Bukvudsakligen ge¬
nom län mäste f/IIas, innan staden kan
äter lilifva uppb/ggd B:dr 806,339: 4o
bomärkes: Inga förluster genom stängd oell minskad
rörelse äro uti förestäende caleuler lieräknade, oell
är riifrån i öfrigt noga utsatt med endast uteslu¬
tande af brutna tal.
Ikvilken calcul önnes vara undertecknad af O. k.
Lc/rairHerg^ Borgmästare, il/. Ordföran¬
de för Borgerskapets Xldste, vcl, O. />/. //o/mer ^ Mota¬
rie i sä väl nu varande som förre Lrandlijelps-Lom-
miteen.
c/ litt ak 0. il/, //6-ng den 5 /anuarii innevarande är,
a Lrandstods-Lommitteens vägnar, utgikvet Bevis:
"att ikrän den 28 September 1828 till ultimo Decem¬
ber ak samma är, värderingar ak Bus i staden ocli
8tats- ock, Laneo-Iltskottens
"pä desz grund lilikvit verkställde till vinnande ak
"försäkring i 8täder»es allinänna Lraudstods-Lolag
"kor ett lslopp ak 355,a5o L:dr L:eo.
d- litt sk lVIagistrats-8ecreteraren ilen i 9 Kclr.
innevarande är utgikvet levis, ak inneläll: "att, viii
"noga genomräknande ak 8tadens tomter kör är 1828,
"lskunnits
"/'rrvnfe /
"200^ olel^ggde;
",48Z lel^ggde seilan ,827 ars eldsvåda, ocl
"87 z, som ak samma olycka icke trälkats.
"8:r 386 letalande tomter.
'^tte.-
"gvarstående ökver 1827 ars elilsväila
"Lastors, komministers neli 8elolR-I,iis> n pä
"7 tomter;
"8tadsgärden
"2 tomter;
"lltlagde till torg oel gator samt tvenne ole-
"l^ggde viik 8clolseluset, tillsammans
"20
"8:a 4>5 Dte-N:ror;
oekr e^> ett äk Lrandstods-Lolagets Kammererare /'eä/'
underteeknadt levis ak köljanile Ivclelse: "klos
"8tädernas allmänna Lrandstods-Lolag linnas Kgen-
"damar uti Lorås stack i närvarande stund lra nd-
"körsäkrade till ett sammaiilagdt kaststäldt värde ak
» "L^ra Inmdrade sex tusende sex lundrade (^06,600)
Utlåtande, N:o 3o.
"Liksdaler Laneo, I, vilket larmed pä grund ak Lo-
"lagets räkenskaper intygas. 8toeklolm den 2^ 8ep-
"temler 1829."
I kräga dernäst om Låneunderstöd kör staden
Norrköping, sä kinnes Kongl. ä-laj:ts Nädiga skrifvelse
VLiia ak inneläll, som köljers:
"8edan södra delen ak Norrköpings stad, som är
"1822 ak en lärjande vådeld körstördes, genom de un¬
derstöd innevänarne ak Kongl. ILaj:t ocl Likets sist
"körsamlade Äänder erlällit, llikvit i ett lättre skick
"äter uppl) ggd, lar, tinder loppet ak är 1826, en au-
"nan eller norra delen ak denna stad jemväl aklrunnit
"ocl de fleste ak dess idoge innevänare derigenom kör-
"lorat sine lostäder."
"iVled anledning ak denna nzm viveka, som dral-
'lat 8taden, oel dä, oaktadt alla med yttersta an-
"strängning af den enskilda körmägan lemnade liträilen,
"de lrandskadade ielie magta att utan understöd ak
"allmänna medel lesegra de svärigleter, som i flera
"akseenden sig körete, lakva Norrköpings 8tads Lorger-
"skaps Xldste uti en ak IVlagistraten derstädes insänd
"ocl med kö, ord leledsagad underdånig ansökning,
"anlällit att, till äteruppl^ggande ak den genom sed-
"nare eldsvädan aklrunne norra delen ak staden, ett
"l^ggnadslän stort 100,000 L:dr, lvilket nu anses emot
"lelokvet svarande, malle 8taderi kärunnas oel en
kramstälining lärom ilk Kongl. kVlapt till Likets nu
' församlade 8tänder göras."
3g4 8tats- oell Banco-Dtskottens
"Kongl. lVlajtt vill i anledning Barak tili k. Stu-
"öfverlemna krägan om cl c t Begärde läneunderstödet ät
"Norrköpings stad, kör det afseende hvartill de härvid
"lörekomne omständigheter kunna föranleda."
Varande slutligen tili Dtskotten krän H. Dräste-
8tandet renntteradt ett ak Öfver-Dok-Dredikanten, nu
mera Biskopen, Doctor Sec/re,r^ inom Städet, vici upp¬
läsandet ak Kongl. iVlaj:ts Kädiga Droposition angäends
låneunderstöd tili äteruxph^ggande ak staden Lorås
akgikvet anförande; deruti Dr Biskopen, under erinran,
att de manga eldsol^ckor, som ar ekler ar inträlka i
Dandets stader, mäste tillskrifva» den omständigheten
att städerne nästan allmänt äro Bebyggda med trädlms
sökt visa angelägenheten ak att med undsättningens Be¬
viljande sädane vilkor körenas, som uppmuntra en sä
högst vigtig angelägenhet, som Städernas Behuggandc
med sten, kör hvilket ändamål Herr Liskoppen trott
det vara lämpligt, att dea lindring i Betalningsvilkoren,
hvilken vid sistlidne Riksdag uti da väckte frågor om
läneunderstöd till Städei-ne Loräs och Norrköping kö- -
reskrikvits dem ak dessa Städers iunevanare, som med
sten B/ggde sina akbrände tomter, mätte ännu ytterli¬
gare utvidgas, den räntekria tiden körlängas och räntan
sedan ännu lägre nedsättas; men kordringar pä sten-
d^ggnader deremot ännu strängare kastställas;
hvilket yttrande Dr Biskopen jemväl äBcropat vid
remitterandet ak Kongl. Naj:ts Kädiga skrifvelse, an¬
gående läneunderstöd kör Ltaden Norrköping.
Dt lutande, K:o 3o. 3g i.
Da, pa sätt Betänkandet ^:o 22 näi mare utvisai ,
ekter kallande ak statens ordinarie Beliok och sedan nö¬
dige medel Blikvit aksatte till körsvarsvei ksts iständsät-
tancle, jemte ökrige i samma Betänkande upptagne ex¬
tra Behof, någre Statens tillgäugar ej äterstä, att i läne-
väg använda, hakva Utskotten, förr än de inläta sig i
närmare pröfning ak desse ämnen, trott sig Böra upp¬
gifva de utvägar, hvilka, ekter Dtskottens tanka, kun¬
na vara att Begagna till förenämnde laneBiträdens au-
skaikande, sä vida clesamma skulle linnas ak omständig-
Beterne oundgängligen päkallade.
! Betraktande deraf, att, enligt Utskottens i mvnt-
Bestämnings-krägan al R. 8t:r antagne tillstyrkan, Biks-
gälds-Lontoirets oinskränkta Dreditiv-rätl ä Lanken, nu
mera, säsom oförenlig med grunderne kör mvntregle-
ringen, ansetts Böra uppliöra, och dä, under sadant
kö, liällande, utgikvsnde ak 3 procents OBIigationer kia»
Riksgälds-tdontoiret, ställde a vista, skulle vara i lie¬
ie akseenden vadlige, liakva Dtskotten, tor deras del,
ansett sig Böra köreslä:
att Kiksgälds-llontoirets Kullmägtige, kör anskaf¬
fandet ak de medel, hvilka kunna kör okvanBerör-
de ändamäl Beviljas, mäge Bsi-ättigas, att, i den
mohn Liksgälds-Lontoirets under händer hafvande
medel icke äro dertill användBare, upptaga län
mot den lägsta ränta, som är möjlig att Betin¬
ga, ställde pa minst ett ärs förfallotid, men under
öppen rättighet kör Kullmägtige, att dessförinnan,
ester 3 manaders körutgängen uppsägning, sina sed¬
lar inlösa;
29
3g6 8tats- ock Lanco-bltskottens
kvaraf ock föijer, att, i allmänliet, Utskotten ej
kunna tillstvika^le sökte länens beviljande under lä¬
gre ränta, än fem procent för ivo om äret.
Hvad särskildt beträlksr den »5 staden Lorns kram-
burne, sk Kongl. lVlaj:t, uti dess Kädiga proposition,
understödde ani,ällan, att kvad till Liksgälds-Lontoiret
ingått eller vidare kan inga ak det 8taden vid sistkör-
flutne Riksdag beviljade L^ggnadslänebiträde, matte,
emot enakanda säkerliet oell äterbetalningsvilkor, som
dä bestämdes, 8taden säsom n^tt län ätergifvas, sä,
med kästadt afseende ä de svnnerligen ömmande oin-
standigketer, b vilka i Kongl. NajUs Mdiga proposition
blilvit ankörde, såsom talande för bifall till denna
Ltadens anbällan, oek enär dels, genom fullgörande ak
de kör Oötka Lanal-Lolag köreskiikne insättningar, me¬
del, åtminstone under de f^ra första arén, s^nas kun¬
na blifva uti Riksgälds-Lontoiret att tillgå, dels ock
anledning är förmoda, att Riksgälds-Lontoiret skall lyc¬
kas, ätminstons till någon del, upptaga län kör lägre
ränta, s» 5 procent, samt i öfrigt sn uppodling ä 8ta-
tens sida, till befrämjande ak denna 8tads snara äter-
uppb^ggande, visserligen skall fullt motsvaras genom
fördelen ak att en för den kringliggande Landsorten sä
vigtig kandelsplats med möjligaste sk^ndsamket ä n^o
uppbjelpes, kinna LItskotten sig böra pä det sätt till¬
styrka bifall till omkörmälte ankalian:
att staden Lorås, under alldeles enakanda vilkor,
som de, kvilka under iLaZ ärs Liksdag blifvit
stadgade ^>r det staden dä beviljade länebiträde,
mä återbekomma kvad af samma läneunderstöd
redan ingätt eller till Riksgälds-Lontoiret vidare
ingär, utgörande för det närvarande ett belopp ak
Lltlätands, K:o Zo.
397
83,900 L:dr, samt tiden för första Lapitalafbelal-
ningen ä detta län beräkna? trän det att länet till
8taden ätergar.
I kraga äter om det ytterligare Länebiträde, kvit-
ket nu, till ett belopp af 100,000 L:dr L:co, blifvit af
8tadens pullmägtig begärdt, Luna visserligen Utskotten,
vid jemförelse ak kvad den uti Kongl. iVlajlls Kädiga
proposition äberopade berättelse f, an Konungens Lekall-
ningskakvande jemte den Iiär ofvan intagne calcul vits¬
orda, om de kärjande verkningarne af den sednare elds-
vädan, ett n^tt länebiträde vara ak bekokvet pakalladt;
men som Kongl. lVlaj:t redan ak Liks-8tatens o:de Kuf-
vudtitel funnit för godt anordna en summa sk lö.ooo
L:dr till den n^s plananlägguingens utkörande, s^nes,
till följd kärak, det begärda beloppet böra med sistnämn¬
de summa minskas.
lktt Kunna lemna detta n^a länebiträde, till lägre
ränta än kem procent, är likväl, efter Utskottens om¬
döme ak kär ofvan uppgikne skäl, ej möjligt; vidkvil-
ket körkällande Utskotten anse sig ej keller kunna strän¬
gare, än kittills, fastställa lördringarne ä 8tenkusb^gg-
naders upplLrande pä sätt ak en Ledamot inom Riks-
8tänden ^ikadt blifvit.
Ock kä Utskotten salunda kärmedelst tillstyrka
k. 8t:r:
att, utom äterlemnande till staden Loräs ak kvad
redan ingätt eller vidare till Riksgälds-Lontoiret
ingär ak det 8tadsn vid sistlidne Riksdag beviljade
Länebiträde, ett ytterligare låneunderstöd as85,000
L:dr nu mä 8taden Loräs förunnas, till följande
fördelning:
§tats- »cl, banco-IItskottens
Iltaf liela länesumman 82,ooo b:clr, ansläs io,ooo
l3:«lr till utförancie sk stallens n^a plan-Iäggning
^emle tomt- oell gatu-reglering, efter <len plan K.
Naj:t i Käller fastställt, veil ,5,ooo ll:<lr till upp-
bagganäs af stallens afbräncle allmänna b^ggnacler,
I,villia bära vara fullborllacle sednast är ,83^ unller
följanlje villi»,:
,:o Iäne8l,mman 8tälle8 unöer förvaltning af staöens älll-
ste, pä b vilkas rekvisitioner »eli fullmagter, pen-
ningarne liymma att frän biksgällls-Loutoiret ut-
gifvas; körande rekvisitioner oel, fullmakter vara
unclerskrifne af minst en öfver I,alfva antalet af
stallens äldste, sä framt cle säsom gällanlle skola
kunna antagas;
2:0 lrvac! som utaf länebiträöet iclie är I^ftaöt inom
,83, ärs slut; fär iclie derefter frän biksgällls-
Lontoiret utgifvas;
3:» innan någre penningar frän lliksgällls-6ontoiret ut¬
betalas, bör till llontoiret vara abemnacl en ak
stailens älllste, efter uppclrag af Lorgerskapet, un-
clerteclinall förskrifning ä länesumman, bvarigenom
<Ze, , stadens namn »eli pä cless vägnar, förbincia
sig, en för alla »el, alla för en, ansvara för länets
återbetalning, jemts 5 procrts löpancle ärlig ränta,
pä sätt nästföljande Moment närmare innebäller;
l^:o 5 bvarje särsliillf post, som i afrälining uttages, be¬
räknas räntan frän lien clag, un<ler bvilken pen-
ningarne utassigneras i biksgällls - (lontoiret, oel,
kommer ali sälunlla uplupen ränta att pä en gäng
lic^vicleias ett är efter lien clag llä bela länesum-
man blifvit liftaö. — De llerefter förfallancie rän¬
Iltläta »lie, lV:o 3o.
299
tor betalas inom bvarje ärs slut; oel, kommer pä
enabancla sätt, som n^ss nämnclt är, att färbällas
mell Lapital-afbetalningar, när tillen för clerss er-
lägganlle inträlkar;
2:o uuller «le första tvären, att räkna krän oeb me»l
,83o till oeb mell >83p, göres icke nägon afbetal¬
ning ä Lapitalet, men inom ,8/so ärs slut oeb allt
seclermera ä samma tili lle päföljanöe 10 ären, in¬
betalas ärligen ä primitiva Lapitalen ,o procent,
sä att bela <3apitalet inom 18/jo ars slut är in-
betalclt;
6:0 allt bvaä som bör inbetalas, skall insänclas ome-
clelbarligen frän staclens älclste till Lommissarierne
r lliksgälcls-llontoiret:
Ds utaf bela llen beviljacle länesumman äterstäenlle
60,000 l3:clr utlänas ät enskillje emot 2 proc:ts ränta
oeb följanils vilkor:
,:o Kila, som vilja erbälla bän utaf clen anslague sum¬
man, böra ovilkorligen ä cl c afbräncle tvmteine
uppföra sällana b^ggnacler, som uti lvvngl. Naj:ts
för stallen i Käller fastställcle plan oeb b^ggnacis-
orllning äro föreskrikne;
2:0 vicl länemelllens förcielning böra >le tomtegare lo-
reträllesvis unclerstöcljas, som r s)nnerbet kunna
vara i bebof af länebiträllen utaf allinänna me<lel;
3:o i afseenlle pä länemelllens förvaltning m. m. utses
en Lommittce uncler banllsiiäfllingens orclföi anöe,
pä sätt stallens innevanare finna lämpligast, (ium-
mitteracje pröfva oeb bestämma storleken af llen
länesumma en bvar länsökancle mä tillclelas, samt
List!,- oell b a n co-II tsl o l te n z
beloppet, som, i alrälning derä, bvarje gäng säl'
l)ltas.—Dä Lommitterades rekvisitioner oeb frill-
magter, livi!In ni!lid mäste vara »ndersliis»e al
pluraliteten ibland dem, utlemnas penningarne frän
bilsgälds-llontoiret; i följd bvaraf Lommitterade
lomma att för alla sädane liftade summor an¬
svara samt redovisa, i den ordning, som önnes
stadgad ocl» föreslrilven;
^s:o da någon anmäler s"!g till eiliällande allan, bör
vid ansölningen logas ritning oell lostiiadslörslag
till den byggnad som är uppförd eller »lall upp¬
köras; oell innan något lär lillas i alrälning ä ett
beviljadt län, slall till Lommitterade ailemnas län-
tggarens till bilsgälds-Lontoiret ställde lörliindelse
ä liela länesnmman, med lönande Z p«oc:ts ärlig
länta, försedd med loista inledningen uti den af-
brände tomten oell den byggnad som dera är upp-
lörd eller lommer att uppköras;
ö:o enär inteclnade förbindelser blifvit till Lommitte-
rade allemnade ilrän länsölande, bvillas ak Lom-
mitterade pröfvade oeb godlsnde rekvisitioner upp¬
gå till minst 2,000 Iltdr oell jemna iiundra bils-
dalertal, siola Lommitterade ega att de erlorder-
lige penningarne lrän Hilsgälds-Lontoiret utbe-
lomma;
ti:o a bvarje nl Lommittei ade Irstad summa be, älnas
vel, pälöres Lommitterade 5 proc:ts ränta isian
den dag, under livillen penningarne fran Itils-
gälds-Lontoiret utassigneras; oell lomma läntaga¬
re» förbindelser att förblifva under Lommitterades
värd oeb redovisning, intill dess ett beviljadt län
till lulla beloppet är utgilvet; men i den molin
Utlåtande, lVto 3o.
detta eger rum vel» byggnader blifvit biandlörsä-
lrade, inslielas lörbindelsei ne till bilsgälds-dou-
toiret, uti bvars rälenslaper bvarje läntagare dä
lär sitt särslilda donto;
^:o när sista alrälnings-summan ä ett län uttages, bör
deraf innnebällas oeb godtgöra» samt pä förbindel¬
sen alsli ifvås sä väl den emellan bvarje uttagning
upplupne räntan, som räntan ä bela länet, beräl-
nad till den 1 lanuanii nästpälöljande äret, sä att
ä alla till Hilsgälds-Lontoiret inlommands för¬
bindelser räntan alltid förfaller till betalning vid
årets slut, eller den 3i December;
8:0 slulle, ak lörelomne slät oeb anledningar, <3om-
mitterade, vid nägot tillfälle, linna sig löianlätns
att inslränla den först bevilljade länesumman, oeb
alen inteelnade förbindelsen sedan, i följd bärss,
lomma att innebälla ett större, än det veriliga lä¬
rn-beloppet slall slillnaden alslrilvas ä förbindel¬
sen innan den till Itilsgälds-Lontoiret inslielas;
g:o sednast elter lem ärs förlopp, att rälna ilrän den i
äanuarii ,83o, »lall den byggnad, till livars upp-
lörande län erliällils, vara uti sä liillboi dadt sliel,
att lörsälring derä uti 8tädernes allmänna brand-
stods-Lolag, enligt de för denna inrättning gällande
författningar mä lrinna vinnas; vid äkventvr att lä¬
net, i annat fall, varder genast elter nämnde tids
utgäng inlordradt:
ro:o sä lort lörsälring ä en bvggnad lan ei liällas, bör
den, genom läntagarens sörsoig oell pä dess be¬
kostnad , anslallas för minst tre är, samt ltraiid-
lörsalrings-brelvet, jemte ett al Lrandstods-bola-
^0 2
8 lats- ocli banco-IIl 5 kottens
gets Vinection utfändadt bevis, att länsäkanden af-
sagt siA nättigbeten Lnandstods-Bolaget lnäntnäda,
sä länge någon del af länet än obetald, allemnas
till Lommitlei ade, bvilka insända dessa bandlingan
jemte läntagannes förbindelse ä länesumman, till
Biksgälds-Lontoinel;
11:0 skulle en albiänd tomt, innan den blifvit beb)»gd,
oinbvta egare, mä clen n^a egaren inträda uti fäl¬
le egarens rättigbeten ocb sk^Idigbeten;
12:0 dä byggnaden af 8ten uppföras, fan länet innestå
utan Llapital-afbetaliiing unden iv äes tid, att räk¬
nö ilian elen 1 äanuanii 1800, men eften desse >o
ä, ei.s lä, lopp skall, inom slutet af bvai-je päfätjan-
de än, inbetalas änliAen ä ^ämitiva Llapitalet 1 c>
sivert, sä att liela Lapitalet inom i8^g ais slutan
inbetald!. älen uppfällas bvggnaden af trä»', fän lä¬
net ieke innestå ulan Lapital-afbelalning meia än
5 än, att näkna ifnän clen i äanuanii 1800, eften
bvilka 5 äns fäilopp mecl inbetalninAen kommen att
läibällas pä enabancla sätt, som i afseende pä cle
anclna länen staclHaclt än, sa alt bela Lapitalet af
clesse län inom l8^ äns slut än inbetalcit;
läto skulle ä en oell samina tomt uppläras senskilde
Bvggnaden af 8lvn samt af tnäcl, böna, i anseencle
till fennrinenne fän albetalninganns ä länen sär¬
skilde bäneften lämpade fäibindelsen af läntaga-
n, >1 ritställas; oeb skall det ankomna pä Lum-
mittenacles pnäfninA oell unskiljande att bestämma
doi länsumman, som b vandel a fänbindelse skull
innebälla;
i j:o sedan bela den af lä. 8t:n beviljade länsumma blif¬
vit uttagen ocb läntagarens fäibindelsen ä ett emot
Utlakande, N:o 3o.
denna summa svanande belopp till Itiksgälds-Lon-
toinet allemnade, samt alla Lommitterade pafän-
de nänlon betalde, upprättas af Lommittenade en
Oenei al-Ii^vidation in dupplo, oeb derest en sadan
likvidation vanden af I^ulrmägtige godkänd, teeknas
L det ena exemplanet b^ullmägtiges deebanAe fän
dommitkerade, i afseende pä deras med uppbänden
bufde befattning;
18:0 med uppbänden af flapital-afbetalninganne oeb
näntonne ä de till Biksgälds-Lontoiret allemnade
lantaganes fönbindelsen tor bälles salunda: att bvanje
a>', inom November mänads utgång, ötversändes
fiän Bäksgälds-Lontoiret till Xonuugens Befallnings-
balvands en fuIIsländiA fänteckninA pä bvad som
af bvanje läntaAane skall enläFgas, bvilken förteck-
ninA deneften fiän Konungens Befallningsbafvande
remitteras till lVlagistnsten, som det alicen, att,
unden eoabauda nedovisninAS-ansvan, som fän Kno-
nouppbänden, medlen indrifva oeb till Krksgälds-
tlontoinet kostnadsfritt lefverera;
,6:o skulle antinAen förste lantagaren,"eller oek den,
som, Aenom köp, anf ellen testamente, kommen
att inträda uti bans nättigbelen ocb sk^ldigbeten,
alsta sin Kgendom till Loi genärers förnöjande, ellen
oek, i anledninA af ärs-pi oclama, fatalier skola be¬
vakas, innan annu den lo» länet utgifne förbindel¬
sen till Bäksgälds-Lontoiret inkommit, bära Lom-
mitlenade opäminde vid ansvar till bullmägtige u>'P-
gifva det uppå länet uttsAne belopp, som skall be¬
vakas ;
17:0 Ii varje gäng en lön Iliksgälds-Lonloirets räkning
intecknad tomt ombyten egare, äliggen det Magi-
4»4 8tats- oell Lanco-IItskottens
stråten, att till Oommissarierne i Biksgälds-6ontoi-
ret uppgifva namnet pä den n^a egaren, pä det
anteckning kärom mä kunna göras uti Kiksgälds-
Oontoiret; äfvensom skeende ombyten bland 8tadens
äldste oell Lommitterade likaledes tiommissarierne
tillkännagikvas; ock
18:0 kvad som utaf länebiträdet icke är IMadtinom
i834 ärs slut, får derefter icke frän Biksgälds-
Oontoiret utgifva?»
Beträffande dernäst det för 8taden Korrköping sök¬
te läneunderstöd, linna Utskotten, med alseende ä de
n^a kärjningar af eldsol^cka, för kvilka jemväl denna
Stad varit utsatt, sig äfven kafva anledning tillstyrka
II. 8t:rr
clet ma för klet vigtiga ändamälet af Ltaclens sna¬
ra återuppbyggande, densamma beviljas ett läne¬
understöd, ifrån Biksgälds-Lontoiret, :>f 100,000 B:di ,
att utlänas ät enskilde personer, emot fem proctts
ränta, oek under följande villkor:
1:0 alla som vilja erkälla län utaf den sälunda anslag-
ne summan, köra ovilkorligen a de alkrände tom¬
terne uppföra sädane byggnader, som uti Kongl-
lVIaj:ts för 8taden i Käder fastställde plan oek b^gg-
nads-ordning äro loreskrilne;
2:0 vid länemedlens fördelning köra de tomtegare fö¬
reträdesvis understödjas, kvilka i s^nnerket kunna
vara i kekof af länekjträde utaf allmänna medel;
3:o bandsköfdingen i Känet tillförordnar en särskild
tiominittce, svin, under lians ordförande, cmotta-
ger länemcdlen, kesörjer deras utdelning m. m.
Iltlätande, K:o 3o.
4oZ
lill medlemmar af denna llommittee utses:
Kn af Stadens tjenstgörande Borgmästare,
1 venne (2) Bädmän,
Irenne (2) Adelsman,
svenne (2) Ofrälse Ståndspersoner, vek
K^ra (4) kland 8tadens äldste.
Ock fär någon annan, än den som är bosatt i sta¬
den, icke utses till medlem i Oommitteen. Oom-
mitterade pröfva ock bestämma storleken af den lä-
nesumma en kvar länesöksnde mä tilldelas, samt
beloppet som i afräkning dera kvarje gäng tar
liftas, kä Lommittersdes rekvisitioner ock fullmag-
ter,, kvilka alltid mäste vara underskrilne ak minst
sju ibland dem, utlemna» penningarne frän Biks-
gälds-6ontoiret; i följd kvarafLommitterade kom¬
ma att för alla sälunda lottade summor ansvara ock
redovisa i den ordning närmare finnes stadgadt
ock löreskrilvet. 4kvsn som alla de under /att. K.
mom. 4, 6, 7, 8, 9, io, 11, 12, i3, i4,' iä>,
16, 17 ock 18 upptagne vilkor vid den staden Bo-
räs, till? utläning ät enskilde, loreslagne summa',
komma att blifva gällande, i afseende pä detta kol¬
staden Norrköping tillstyrkta låneunderstöd.
Kk öfrige, antingen till Utskotten gemensamt eller
till 8tats-IItskottet allena remitterade, af förenade 8tats-
vek Banco-IItskotlen kandlagde olvanupptagne läneun-
derstöds-frägor, äro afliandlads
uti Betänkandet K:o 3i den af llr LemSerg väckte kra¬
ga om biträde ak allmänna medel till staden Idddevalla;
uti Betänkandet K:o 32 den af Kongl. HIaj:t till
8tats-IItskottet allat,ie Kädiga remiss af ansökningen
vn, b)ggnadskjelp för Öregrunds stad; samt
Litats- oeb Laneo-bltskottens
uti Letänkanclet N:o 33 Xongl. Naj:ts Naöiga pro¬
position sngäencle länebilräöe till Irollbätte Canal oclr
Llussverks-Lolag;
seli fä Inskotten sluteligen bärbos bilos?» en Da¬
dell ä gil?» lie länebiträöen, Utskotten funnit sig loran-
lätne tillstyrk-, k. 8l:r bevillja, pä clet sätt, att med¬
len mage genom län af kiksgäläs-Contoiret upplagas,
föl- ?>tt, i loreskrilven orcloing, cle l?mesökanöe till ban-
öa bållås.
Nagi-e Deci?» knuters Deservationer bifogar.
Den 28 November 182g.
keservationer.
^f täi efve 10» Di i?..-
I stället föl- öet af Utskotten uppgifna förslag att
Diksgäläs-Lontoiret skulle mot utgifvancle obligationer
uppläna penningar, att seclan tillställas Contoirets blif-
vanäe äebitor, anser jag mig böra föreslä: att Riks-
gälcls-Contoiret till öebitorn sjelf lemnar sin obligation,
me6 <le vilkor till ränta oeb äterbetalning som clebi-
torn linner sig vilja bestämma.
Riksgälcls-Contoirets lemnacle biträöe vore i sä-
liant fall, biträclet af en cautionist mecl stöi re oeb vicl-
rträcktare ereclit än läntagaren sjelf kan äga.
^ Ost är icke att sätta i fräga att läntagaren pä sin
ort kan erbälla penningar pä 6^1 ika llocumenter, män¬
gen gäng lättare än (iontoiret kan erbälla clem, som
Otia tan 6e, N:o 3o.
mäste uppläna 6em i Dufvutlstaäen samt till större
summa pä en gäng.
(iontoiret blelve också ö^meclelst freclaclt för en
möjligen ilsrigenom uppkommancle förlust, att <less
pä kortare tiä utställäa obligationer, uncler en okör-
mänlig penninge-conjunetur, blifva uppsagcle, oeb en
bögre ränta för nva uppläningar blelve cletsamma af-
forclraä, än (iontoiret betingat sig af sina öebitorer..
lkf Kiksilagsfullinägtigen frän We¬
sterås Dän:
Jag förenar mig uti Orelve verms reser¬
vation.
tkk Commerce-Däöet sanlesson.-
I anledning af kieri- Orefve "von Nc/tVi-erm^ reser¬
vation anser jag mig ej böra unclerläta, att erinra om
8et exempel man baft af allmänna Lranölorsäkrings-
verkets skulilforclringsbevis till clesse samina afbräncls
stäcler, buru äesse lorsalöes till underpris; cletta skall
vek ofelbart bäncla inecl Diksgälös-Contoirets obli¬
gationer, alclrabällst i orter, eler ej,- lika som i 8took-
bolm, Capitaler äro mera tillgänglige. Dtt säöant sätt
att bjelpa <le afbränöe stäclers innevänare, att clem L-
ter uppbygga, tror jag alitsa för ingen itel vara läm-
xeligt.
^kf Dagman Tl/o/rt-rn.-
3ag reserverar mig einot bitskottens förslag att för
cle län, som äro torsslagne att beviljas Doras oeb Norr¬
köpings 8täiler, inecllen skola al Diksgälcls - Contoire^.
snskallas genom upplåning.
4«8 8tats- oell 8a nco-IItskottens
Detta är att i sjelfva veidet inköra lökanäs 8tats-
vkligationer. — Om msn ej clisponerat ökverskotten oell
extra tillgängar till Oötka (lana!, linnes ak <lem tillgäng
till clessa län ock liers anclra 8tats-anslag. Nan karle
«lä äkven ak liesse 8taten kesparöa meclel tillfälle att
Zenona neclsättning ak Iläntan till 3 proc:t lemna llesse
olycklige stärier ett mera verksamt unilerstöcl, octa maia
kun<le undvika 8tats-okligationer.
Näste 8taten uppolkra penningar kör Oötka Oanal,
mä <lä Ian clerkvre upptagas, leke i lopancle okligatio-
ner, utan emot ränta mell visst amortissemeut pä län¬
gre ticl oek en betalnings-sk^Iciigket, som skulle komma
att rlrakka väre ekterkommancle, kvilka kunna skör-
cla <le lokvaöe körclelarne öerak, om säclane klifva elleo
tuerarle.
tkk Herr //<.'/§/,rgm§.-
ka» instämmer uti klen ak Hr kagman />/o»la?r ak-
^ gikne reservation.
IItiätan 6 e, k':o 3o.
Uppgift 3 cle ak 8tats- vell Laneo-IItskotten ät enskil-
cle 8täcler eller Lolag tillstyrkte kiträrlen, att ak
Liksgälcis-klontoiret genom län anskalkss.
|
Laneo
|
,!o lill stallen Loräs, enligt Le-
tänkanclet i^:o 3o.
|
|
|
|
a- äet till lliksgälcls-dontoiret in-
gängna keloppet ak clet stallen vill
sistlillne 8iks6ag keviljacle läneki-
träcle, emot 3 proctts ränta 83,900
|
|
|
|
L- nu köreslaget n^tt läneki-
ti äöe emot 5 proctts ränta 85,000
|
168,^00
|
—
|
—
|
2:0 lill stallen Norrköping, enligt
Letänkanäet N:o 3o, mot L proerts
|
l 00,000
|
|
|
3:o lill sta-len Öregruncl, enligt Le-
tänkanllet N:o 3a, räntekritt . .
|
5,8i 5
|
9
|
—
|
H:o lill lrollllätte danal oek 8luss-
verks K^ggnarl, enligt Letänkanclet
N:o 33, mot 5 procrts ränta
|
80,000
|
|
|
5:o lill 8tallen lönköping, enligt 8e-
tänkanäet N:o 3y
|
8,000
|
|
—
|
8umma
|
362,716
|
9
|
|
8tats- ocli Lanco-Otskottens
iX:o 3l.
8ti>l8- velt Lsit60-IIt8ii0lt6N8 Ilklätautle i rnt-
ledniii» ak Hr //?möe/-AV trän OorAarc-
Ltäiiclet remitterade memorial, ungäeitde
län till 8tudeir Ildclevallg,
Xk lil- /femberg är bukvudsak ligen ankördt, att se¬
dan staben lidsvall» vict 1812 ocb 1817 arens Riks¬
dagar blifvit ak k. 8t:r körunnsdt ett län ur Lauben till
uppbyggande ^ 8tadens Rädbus ocb b^rka, ak till¬
sammans 4>,666z:dels R:dr L:cv, mot 4 procents rän¬
ta ocb 2 dito akbelalning, ak livilket län kör äet när¬
varande äterstär circa 82,000 R:dr, samt 8taden under
1828 ärs Riksdag, genom dess dävarande fullmäktig,
i sammanbang med ds dä väckte kiägorne om länean-
slag till 8täclerne Norrköping ocb Loräs, anbällit, att,
i bändelse desse 8täder beviljades Ian pä körmonligare
vilkoi, än cle kör Uddevalla dittills bestämde, enaban-
da vilkor jemväl mätte Uddevalla medgikvas; men Lan-
co-ldtskottet denna anbällan akst^rkt, under körkla-
rande, att det ej vore förenligt med Länkens egenskap,
att utlemna län mot lägre ränta än 4 procent, bvilket
ak L. 8t;r gillats; bade väl staderne Norrköping ocb
Lorås beviljats län genom Riksgälds-Lontoiret mot 8
procents ränta, men Letänkandet bärom sä nära mot
Riksdagens slut till L. 8t:r inkommit, att Uddevalla
stads fullmägtig varit urständsatt väcka krägg, att mot
sistnämnde vilkor erbälla län kör Uddevalla.
Ned erinran om detta kvrbällande ocb under an¬
dragande derjemte, att dä staden Uddevalla är 1806
genom total eldsvada blikvit i aska lagd, det syntes
Otlätande, X:o 8k.
vara desto mer med rättvisa öfverensstämmande, att
denna stad omfattades med lika välvilja, som ds se¬
dermera ak sädane olyckor bemsökte städer, som Ud¬
devalla dessutom förlorat dels sillrörelsen, dels span-
mälsbandel, genom åkerbrukets tilltagande i länet,
dels uppstadsbandeln, genom Irollbätte-Lanals öpp¬
nande, dels ock ätskillige andre tillkällen till kortjen-
ster, som försvunnit genom lVorriges förening med
8verige, bvilket allt köranledt Lorgare-8tändet att, vid
kärra Riksdagen, bos Xongl. Najtt i underdänigbet kö¬
reslä stadens nedsättning krän andra till tredje classen,
liar Hr Ärnberg, uti okvanberörde memorial, anbällit,
det mätte 8taden Uddevalla, uppå de kör Norrköping
ocb Lorås, vid förra Riksdagen, utkäste vilkor, bevil¬
jas ett län ak Riksgälds-Lontoiret till motsvarigt be¬
lopp ak 8tadens skuld till Lanken, mot 3 procents är¬
lig ränta ocb 2 procents capitalakbetalning, kör att der¬
med betala Länkens fordran, samt, i bändelse ak bikall
till denna anbällan, undsättningsbeloppet körböjas till
fullt 5o,ooo R:dr Lkco, i anseende till sä väl de pri¬
vata skulder, 8taden eger kör 8cbolbuset ocb andre
publike bvggnader, som äkven bebokvet ak anslag till
tornbyggnad, ur ocb klockor, pä det ej gamla tornets
kostbara underbyggnad mä snarligen öfvergå till en
ruin.
Oa, enligt inuebället ak nästkörestäende Letänkan-
de X:o 3o, nägre andra utvägar kor det närvarande ej
linnas, till uppkallande ak ds Önskningar, bvilka blif¬
vit krän lieie städer ocb inrättningar kramburne om
läne-understöd ak allmänna medel till ätskillige, mer
3o
^12 8tats- och 8anco-I7tskottens
eller mindre vigtiga, iöretag, än att de dertill erforder¬
liga medel genom ktiksgälds-Lontoiret uppläns, kör att
derikrän desamma i läneväg äter utlemna, samt Ut¬
skotten, viri sädant förhållande, ej kunnat i allmän¬
het tillstyrka dylika lans beviljande under 2 proerts
ränta, och, viel jemförelse sk det rnetl ikrägavarande
låneunderstöd as^ftade ändamäl, skäl ej s^nas vara kör
handen, att kör detta serskildta kall göra något undan¬
tag kran förenämnde allmänna regel, tro litskotlen sig
ega kull anledning tillstyrka k. 8t:r:
det ma hikall icke lemnäs till den ak Herr Fkcm-
Lerg väckte motion, om låneunderstöd ak Allmän¬
na medel kör 8taden Uddevalla.
Oen 28 November 182g.
f^:o 32.
8tnl<;- och Lnnoo-IItkii ollens lill a laurie i nn-
leclninA »f IvonZI. Najils till Zlats-IIlsIiot¬
tel elen sisth ^.UAUsli allätue l^äcli^a
lKemiss, af en till Xon^l. Nsjrt Fenoin
i egenskap af f^ullmäglig för
Öregrunds starl, ingitven undercläniZ ansölr-
iiinZ oin LvAAnadslijetp för näinndo stad,
efter den derstädes limade eldsvåda».
Ilti förr beröiale underdäniga ansökning, är vordet
snkördt: att vid den vådeld, som ilen 14 Kuni, inneva¬
rande äi» ökvergätt staden Oregrund, liar jemte de pu-
Otlatande, N:o 82.
bl,ke Husen, bestående ak Ilad buret, K^rkoherde-Lostäl-
lvt oeb 8kolbuset, med särskildte boningsrum för härar-
ne, den bäst byggda delen ak 8taden nedbrunnit;
att härigenom nöden ibland stadens innevanare
skven före ölyckan tryckande, nu mera blifvit sa all¬
män, att någon inbördes hjelp icke vidare är att för¬
vänta, utan en mängd ak sr mäste förflyta, innan in¬
ne vänarne i sin förra ställning återkomma;
att äfven med den rörelse staden uti dess lyckli¬
gare ställning kunde bedrifva, hade inne vänarne icke
någon behållning öfver dea torftigaste bergning att på¬
räkna, sä att de redan varit bragte till den vttersta
nöd, om icke Kongl. klaj:t, ak egne medel, meddelat
dem ett' understöd, som mildrat olyckan och lindrat
smärtan deraf;
att emedlertid kör återuppbyggandet ak okvannämn-
de publike hus ej för det närvarande funnos någre till¬
gångar eller ens nägot hopp att uti en framtid kunna
dem samla;
att stadens innevanare derföre^ ville häldre genast
erkänna sin vanmagt, än framställa ett lökte om äter-
betalning, hvilket de ej skulle kunna uppfylla, men
icke desto mindre vägade i underd. anbälla och hop¬
pas, det matte Kongl. 2Iaj:t uti Nådig proposition till
h. 8t:r framställa deras nöd, och till Lt:rnc öfverlem¬
na, att densamma behjerta;
att, enligt uppi ättadt, uti underd. bilagdt kostnads¬
förslag, uppgingo kostnaderne i oeb kör de publike bu¬
sens Återuppbyggande till 2,812 K:dr <z sk. L:co, ak
hvilket belopp staden hoppades att crbälla Zooo Ibdr,
Stats- ocli Lanco-Iltskvttens
dä dess innevänare skulle, genom arbets-biträde vid
l>vggnaderne, söka att k/IIa kristen;
att om ieke k. §t:r utan äterbetalning skulle vilja
anslä (jenna summa, vägade icke stadens innevänare
annorlunda ätaga sig Återgäldandet (leras, än att dels
afbeta! ningen ester ro ars förlopp skulle taga sin bör¬
jan, dels ock, under de päkäljande ro area, till alle¬
nast en ro:cle clel för I,varje ar utgä, emecian nä Are
andre betalningsvilkor sä alldeles öfversteg» Ltadens sör-
mäga, att kräga om afskrifning »tvifvelaktigt skulle (ler¬
as utkomma;
varande sluteligen uti ansökningen äberopadt inne-
lräliet ak osvan omkörmäldte byggnadsförslag, till be¬
vis att staden inskränkt byggnaden as de publike bu¬
sen till de mest oundgänglige, samt rättat sjelfva bygg¬
nadernas vidd ocb beskatsenbet ester stadens närvaran¬
de ol/ekeliga ställning ocb den nödställda belägenket,
ifrån bvilken dess innevänare äfven l en framtid icke
kunde boppas att blifva räddade.
bied fästadt afseende a den olycka, af bvilken sta¬
den Öregrund, enligt bvad sälunda upplyst blifvit, va¬
rit bemsökt, ocb dä det svnes kunna med vissbet an¬
tagas, att staden ej är i tillfälle, bvarken att af egne
tillgängar uppföra de genom omförmäldte eldsväda i a-
ska lagde allmänna b^ggnaderne eller att för det län,
som till detta ändamäl nu kan staden förunnas, ätaga
sig nägon räntebetalning, tro Utskotten, sig böra till¬
styrka lä. Lt;r:
att det länebiträde af 6,000 b:dr, b varom staden
Öregrund gjort anbällan, mätte staden beviljas,
under vilkor:
Iltjätande, IV:o 32.
§,5
1:0 att bela denna lanesumma, 6,000 b:dr banco, an¬
vändes till uppbyggande af stadens afbrände all¬
männa byggnader, bvilka böra vara fullbordade
sednast är i8Z4;
2:0 att länesumman ställes under förvaltning af Ztadens
äldste, pä bvilkas regvisitioner ocb fullmagter,
penningarne alltsä komma att fran biksgälds-Lon-
toiret utgifva?, börande rekvisitioner ocb fullmak¬
ter vara underskrilne af minst en öfver balfva an¬
talet af Ltadens äldste, sä framt de säsom gällan¬
de skola kunna antagas;
3:o att bvad som utaf länebiträdet icke är lystadt inom
i83i ärs slut, icke kär derefter frän biksgälds-tlon-
toiret utgilvas;
^;o att innan nägre penningar frän biksgälds-Lontoiret
utbetalas, skall till Lontoiret vara ademnad en ak
blagistraten ocb 8tadens äldste undertecknad före-
skrikning ä länesumman, bvarigenom de, i stadens
namn ocb a dess vägnar, förbinda sig, en för alla
ocb alla för en, ansvara för länets Återbetalning,
pä sätt näst följande moment närmare innebäller;
6:0 att ekler förloppet af de första 10 arén, eller vid
i8Ho ärs slut, ocb allt sedermera ä samma tid ds
päköljande 9 ären, ä primitiva capitalet inbetalas
10 proc:t, sä att bela Lapitalet inom 18^9 ärs slut
sr inbetaldt; ocb
6:0 att bvad som betalas, insändes omedelbarligen krän
stadens äldste till tlommissarierne i biksgälds-Lon-
toiret.
ven 28 November 182g.
4.6
8tats- oeb baneo-Dtskottens
^:o 33.
8lats- oell Laooo-IIl-skotfens Illlälairclo, i 2N-
IccliliiiA ak Xoool. IVItij:l8 i>'äciiFa proposi¬
tion till k. 8l:r, anFäenclo läänounclerstöcl
»k allmänna meclel till ^rollbältk Lanal
oell 8lnss verks LolaF, tor kullkorclancle ak
eil LanalanläAAning vicl 8lröms 8äteri i
Lollus pän.
ikk Kongl. Naj:ts ofvannämn6e Käcliga proposition
inbämtas, att seöan b. 8t:r, vicl 1823 ars bikscliig,
uppä Kongl. l>laj:ts Käcliga framställning, beviljat broll-
Iiätte Danal oell 8Iussverks bolag ett län af 120,00c»
b:clr b:eo, kör verkställigbeten ak en, utöfver bolagets
aliggancle, ifräga ställcl Lana! oeb 8Iussverks b^ggnacl
vict 8tröm, i Dalins Dan, utmecl Oötba Hk, bacle Do-
laget ur 1826, efter upprättanclet af utkörlige ock nog¬
granne kostnaclskörslager för arbetets utlörancle, beslu-
tit, att, till verkställancle af clenna Danalb^ggnacl, törst
borcle använclas sa maekel af Dolagets egne meclel, sool
Doncle clisponeras, utan att Iräcla för nära clen repara-
tionsfouci, bvilken allticl skulle vara tillgänglig för
möjliga okörutseäcla Del.of;
att i anleclniiig Icaraf arbetet, som Iiösteticlen är
1826 förbereclcies, seclermera, uucler loppet af arén
,827 oeli 1828, Dlikvit fortsatt, utan att clen Deviljaclo
Dsnerältigbeten af Dolaget begagnats; men att Dolaget
nu mera, genom clsss Direktion, i unclei clänigbet vt-
trat clen önskan, att bolaget, till beforclranöe af sk^ncl-
samt slut a arbetet, - mätte, uncler enabancla vilkor ,
Dtlätanile, ?>:o 33.
4>7
som vicl 1823 ärs biksclag bestämcles, la r banken,
när bebokvet päkallacle, I^kla en summa af bögst 80,000
b:6r, utgörancle enäast ^:äelar ak 6et förut beviljaäe
länet;
vicl ökverlemnanllet ak bvilken unclercl. anbällan
Kongl. Najrt, ansett sig clesto bälclre böra öensamma
meö sitt Käcliga körorci unöerstööja, som vigten ak clen
iträgavarsncle Danalb^ggnaclen vore uppenbar oeb för¬
ut erkäncl, samt en bet^cllig clel ak arbetet, enligt bvacl
Directionen anmält, reclan blifvit fullborclaclt;
oeb bar okvanberörcle Käcliga proposition, vicl re-
mitteranclet krän boncie-8tänöet, blifvit ätköljä utaf )-t-
tranclen af biksclags-Kullmägtige ^nc7e,-s Dcrme/ssow
frän Klksborgs Dan oeb t7cr.r/)er fran Dpsala
Dän, bvilka bägge tillstyrkt bifall till 6et begärcla lä-
neunclerstöclet.
Vill pröfning af cle skäl, uppä bvilka Kongl. lVIapts
Kacbga proposition i förevarancle ämne sig grnnclar,
oell clä "frolll.ätte Danal- oeb 8Iiissverks-DoIggs uncler-
lätenbet, att I)ifta 6et vicl sistliclne Diksciag, bolaget
beviljacle större lånebelopp, mäste tillskrifva» en beröm-
värc! omtanka, ä bolagets sicla, att, sä viclt möjligt va¬
rit, ak egne meclel, utan 8tatens betimgancle, bringa
förenäinnöe nyttiga företag till fnllborclan, bakva Dt-
skvtten väl funnit giltig anleclning, att bos b. 8t:r till
bifall anmäla bolagets nu gjorcle, ak Kongl. ä-laj:ts lXä-
cliga kororä beleclsagacle, anl.ällan vin läneunöerstöil;
men cloek, ;»ä cle uti betänkanclet b:o 3o uppgilne grun¬
der, ansett räntan för cletta länebiträcle ieke kunna be¬
stämmas till lägre belopp ä» 5 procent.
4-8
Ltats- ock Lanco-TItskottens
I följd kvaras alltsä Utskotten kärmedelst fä till¬
styrka k. 5l:r:
att till sullkordande as den vid Ltröms 8äteri, i Bo¬
bus k-än, utmed Oötka Lif, päkörjade Danal ock
81-issverksk^ggnad, ^ollkätte Danal- ock 8Iussverks-
Bolsg mätte beviljas ett län as kögst 80,000 B:dr
B:co, att, ester kekof, uttagas uppä dess Directions
rekvisitioner oek fullmakter, under vilgor:
1:0 att sör allt kvad som ä länet uttages, beräknas
ränta ester 5 sör kundrade om äret, kvilken rän¬
ta erlägges inom kvarje ärs slut;
2:0 att unäer de sörsta sem arén eller intill ar -835
icke göres nägon capital-gsbetalning, men derefter,
eller -krän ock mecl är ,836, till ock mecl ar -844
gsketalas v i cl kvarje ärs slut -o procent ä primi¬
tiva capitalet, sa att kela länet inom slutet as är
i844 sr till sullo godtgjordt; ock anmärkes, att
kvacl som ester -834 srs slut tilläfventyrs är pä
den keviljacle summan outtaget, ej sär srän Biks-
gälds-Dontoiret ulgisvas; samt
3:o att innan nägot i afräkning pä länet sär ut-
ketalas, kör till Biksgälds-Dontoiret vara atlemnad
Directionens, i Bolagets namn ock ester dess upp¬
drag utfärdade, samt till Bikgälds-Dontoiret ställ¬
de, förbindelse ä 80,000 B:dr, meä 5 procents är¬
lig ränta, tillika innefattande ös, ige stadgade be-
talningsvilkor; kvilken förbindelse, genom Bola¬
gets sörsorg ock pä dess bekostnad, äfven kör va¬
ra betryggad genom sörsta inteckningen uti Danal-
vck 8lussverket, meä alla dertill körande klem¬
ma», Verk ock Inrättningar, ock dessutom allem-
Dtlätande, N:o 33.
4,9
nas Directionens särskildta förbindelse, I-varigenom
ät kliksgälds-Dovtoiret upplätes rättigket, att, i
bändelse de staclgacle Dapital- oc!> ränleketalnin-
garne icke varda bekörigen fullgjorde, genast er-
källa laga insörsei uti Bolagets alla inkomster, as
k vad namn de vara ma, till skuldens gäldande.
Den 28 November -829.
Ltockkolw, t-^ekt Kos F. F/-cc/Lc-,g,
Let än kander,, lV.o 34. 421
r<:o Z4.
Dtlälsnäe, i snleclnioA sk Hr Uemk>erA8 inom
V. Lor§sre8l.älltl6t skZikne, till 8tuts- oelr
Lsnco-IItskotten remitterg^e lVlomorisl sngä-
enclo un6er8töc1 sk sllmsnns rrreclol till kull-
kiorclsnclo sk ^stscl8 Hsmnli^A»N36.
^ti förenämnde memorial är ak klr//enräerg anfördt:
kitt kstads bawn är den encia mellan Landscrona oell
Oarlsbamn, 50m sjöfarande i farans stund kunna söka
ocb jemväl, såsom närmaste comn:nnieations^unct emel¬
lan Lverige oeb L^skland, bögst nödvändig för »ä val
Lostsarten, som Legeringens estaketlers ocb Lesandes
fortkomst, oberäknad dess stora n^tta för elen ortens
Iianclel som gar öfver Vrlad, bvilken i anseende till
Lkänes märkbara tillvext i folkmängd ocb sädespro-
duction, vore af betydligt omfång;
^.tt denna vigtiga baron också redan i äldre tider,
innan sjöfarten oeb bandeln der ännn vunnit ett för
det allmänna sä stort interesse, ansetts böra uppbjel-
nas oeb ett bidrag af 2^,000 L:dr Ltgds under f. d.
Konung Oustak ^kdolpbs Legering till detta ändamål
af 8lsten lemnats, med bvilken summa, jemte de ak
8taden tillskutne medel, till en del anskaffade genom
län, dem staden ej än förmatt sig afbörda, en bamn-
b^ggnad, efter ritning ocb förslag upprättsdt sk nu
mera atlidne Ösverste-Lieutenanlen Lidströmmer oeb
sk böga vederbörande approberadt, blifvit är 1802
.4 ^ 3l
^22 8 t ats- oeb 8 a n c o-Il tsko ttens
pabörjaö oell unöer liers ars till fortsatt, koren kost-
nacissumma, som mecl lietta ar uppgär till
8:clr 8:eo, utom cleo ärliga utgift ak omkring Zooo
8:clr 8:co, som bvarje sommar erkorliras till muöllring
i bamnen kör cljnpets nncisrbällancle;
^tt öock, selia» kistorne oell mnrarne till denna
bamnb^ggnad, bestående ak timracle oell un,ler vattnet
sänkte stenkistor mell kall stenmur okvan vattenytan,
blifvit färdige, man kommit i erkarenbet, att deras
construetion vore i sä watto körkelacl, alt desamma
saknade tillrseklig sluttning ät sjösidorne, derföre cle
vill starka stormar oell islossningar, icke kunds emot¬
stå bskvets brytningar, nian pä flere ställen tagit, oell
ännu, som vitast, togo betydlig skalla;
^tt till förekommande barak man nu börjat b^g-
ga sä kallacle balkkistor »tanköre lie förra oell mell
clem sammanbängancle samt mecl den erforderliga slutt¬
ning ät bakvet, att män ej borcle befara att cle ak
sjöns välclsambeter skola skadas, bvilket ock erkaren-
beten t^ektes besanna;
lätt emedlertid kostnaden till fortsatt byggnad ak
dvlika bslskistor, jemts en päbörjad n), afstängning
eller sk),ddslinie mot östra sillan af bamnen, allt ekler
bögvederbörlig approbation, öfverstiger stadens egne
t>IIgängar oeb krakter, bälst llä i beräkning tages of-
vanomnämnlle ärliga muclclringskostnacl tillika mecl bvacl
staciens innevanare reclan, ekler yttersta körmäga, bi-
clrsgit till lietta allmänt nyttiga företag;
Oeb att mecl snlecining liärak blr //emäerg^ säsom
8tadens kullwäktig vid innevarancie 8iksmöle, vörd¬
8 e l ä n k a n d e n, !Vio 3^.
samt anliöll, att, i likbet med bvad staden Helsingborg
reclan i tlere är Åtnjutit, ett ärligt anslag af 8tats-
mecllen nu mätts 8taclen älstad till Hamnbvggnadens
kortsättancie förunnas, pä ciet att bvacl reclan päkoslats
ej mä blifva onyttigt, elier oek, i bändelse 8. 8>:r ej
skulls linna för godt clenna begäran bifalla, ett län af
3o a ^o,ooo 8:dr 8:eo mä stallen lemnäs, under lika
vilkor, som clet är i8a3 stallen beviljade länebiträcle.
Utskotten basva tagit lietta ämne uncier bekörigt
ofvervägancie; Oeb eburu Utskotten äfven för lierås
clel bvsa lien önskan, att isrägavarancie Hamnbyggnad,
ester cle arbeten oeb kostnscier clerä redan blifvit ned-
lagcle, mätte bringas till fullbordan, pä ett varaktigt
oeb för framticlen gagnancie sätt, likväl lia, ciels enligt
bvacl lien vicl 8etänkanclet lVm 22 bikogacle ladeli upp¬
lyser, elter gfssttandet af erfvrcierlige meclel för kör-
svarsVerket, iständsättande oell snöre bebos, till
bvilka anslag blifvit ak X. äl:t äskacle, nägrs tillgån¬
gar ieke äterstä att anvisa, ciels oek i allmänbet man
s^nes böra unclvika, att, pä gruncl ak enskilcles motio¬
ner, bevilja nägra anslag af allmänna meclel, till de
ställer eller eorporationer, bvilka sadant begära, bak-
va Iltskotten funnit sig ej kunna tillstyrka »agra an¬
slag ak Statens äleclel till kullborclancle ak okvanberör-
de bismnbvggnaö.
Hvad äter angar lien sk Ilr Hemberg gjorcle an-
bsllsn, att ett länebilräcie sk Zo ä cjo,ooo 8:cir 8:eo
för nämnde änclamäl, uncier lika vilkor, som cist 8ta-
/jaH 8tats- ocb Lanco-Otsbottens
den Vstad är 1823 af k. Lt:r beviljade län, nu matte
staden förunnas, sa enär, enligt den af Utskotten uti
Retänbandet Afo 3o yttrade öfvertygelse, nägre läne-
biträden, vid innevarande Ribsdsg, icke, utsi, Ltatens
förlust eller rubbning i runningen för Ribets pennin-
geväsende, bunna meddelas, uncler lägre ränta än fena
procent, oeb det äter s^nes otvifvelabtigt, att en 8tad
af Vstads förmögenbet, mäste vara i tillfälle, att,
utan någon statens bemedlande Åtgärd, emot clenna
Ränta, a egen Lredit, upptaga ett län till uppgjfne
belopp, anse Otbvtten sig ej beller ega anledning alt
bos R. 8t:r denna anbällan understödja;
Ocb fä Olsbotten salunda bärmedelst tillstvrba
L. 8>:r,
att för det närvarande vägra bifall, till sä väl anslag
gf allmänna medel, som läneunderstöd, i ocb för
fullbordandet af den vid Vslad päbörjade Oamn-
b^gguad.
Ln Redamots sersbildta mening bifogas. Oen Z
December 1829,
Reservation.
Or LommerceRädet Vankesso/r.- IHmot 8tats-ocb
Ranco-IItsbottsns Letänbande, som bos R. O. 5t;r af-
st^rber bifall till de inslag eller Ränekidrag ät de
flere Hamn-anläggningar i Ribets Lödra Orter, för
bvilbe sädane blifvit söbte, mäste jag reservera mig.
lag ban ej bstrsbta d^Iiba anläggningar frän nå¬
gon viss 8tads eller Orts ensbilda angelagenbet; jag
ser uti dem något mera, nemligen verbeliga medel för
Lstänbanden, lV:o 3^. /s2ö
kela Randel; allmänket, oeb de närmast liggande orters
i svnnerbet uppbomst, trefnad ocb vLlioäga. — Huru
vilja vi anses tänba pä, ocb bemöda oss om att upp¬
drifva ex- ocb import-bandel, in-ocb ut-ri^es Ljnsart^
utan att föranstalta, clet vära bamnar erbjuda säbsr"
bet för inlöpande, lastande ocb lossande sbepp. Om
Ltäderna sjelfve ägde Lapitaler, att försbjuta rädane
bostnsder, oeb bunde de genast päräbna en sadan rö¬
relse, som igenom erläggande afgiftsr ä l^art^g oclr
Oods för sädane Rägenbeters begagnande, bölle deni
sbadeslöse eller gäkve dem någon vinst deraf, sä be-
böfdes ej det Allmännas mellanbomst; men nu är iebe
förbällandet sädant, oeb dä blir det ej den eller de
ensbilde 8täder man vägrar bidrag ocb lättnad till fö¬
retagande ocb utförande af sädane anläggningar, utan
det är ät bela Randet ocb dess näringar man vägrar
de oundgängelige medel för dess In- ocb Rxport-ban-
dels befrämjande. Vore ocb bär kraga om nagra an¬
slag af betvdenbet, dä sbulle, för andra mera tvin¬
gande bebofs fallande, möjligtvis detta vägrande vara
päballadt; men da ders gf de ifrägsvarande städer söbt
bidrag bärföre endast uti Ränsväg mot billig Ränta
ocb derföre erbjudit säberbet, sä bunna väl ej R. 8l:r
möjeligeu för bättre böp korsbaila Randel de nämnde
fördelar. — Ocb när bärtil! bommer, bvad inom Ilt-
sbotten blifvit fullständigt ädagalsgdt utur framlidne
Orefvs von Rlatens underd. Lerättelse af den 28 Re-
bruarii 1828 efter verbställd anbekälld undersubning;
^tt den redan gjorda päbostnad ä
vigtig i anseende sä väl till postkarten, som tilt den
426 8tats- oeb Laneo-bitskottens
viösträckta fruktbara nejcl, son bvilken cien är snöa
export stapeln pa lini» söclra kusten ak 8käne, skulle
gä sä allcleles sörlorgll, alt clet liela snart skulle bilcla
en ruin, lier en bskarcbät mell söga säkerbet kuncle
lancia, cierest ej nägolnär bet^öelige melle! använöas
till lless kullborclancle elter en söränciiacl plan;
-Ktt i /iancbäroncr såsom uncler alla bänse-
enclen elen sörsta oell vigtigaste i 8käne, lien örliga
uppgrunllningen är gifven oell mäste verksamt samt
snart förekomma;, lialst mell ett kraftigt mutlllerverk
om ej man skall äfventyra förlora llsn vackraste na¬
turliga belägenbet as cleuna art;
samt att en af 6e mäst passancis
belägenbeter för bamnb^ggnaö pä 8känska kusten,
seli, i anseenlle till sitt läge pä 8^6östra liörnet ak
lietta I^aiillskap, kanske ett ak lie mäst päkallacie sr-
lieten sä i militairiskt som ekonomiskt oeli mercsntilt
skssenlle, oclr eler en alöeles outölllig tillgäng pä tjen¬
lig sten linnes, som viö lie öfrige ställen keit saknas;
8s I,ar jag ej kunnat annat än för min clel ^ika
clet akseencle till lie för clesse klamnar gjorcle motio¬
ner, att cle sökts bänebiträclen mätte beviljas stäclerns
äkstaö oell Limlu iksliamn för kkamnanläggningarne vili
clesse 8läcier mell fullt lika om ej större skäl, än l,vår¬
före k. 8t:r reclan beviljat liers snöra ställer till sine
kyrkors unclerball oell lepaiation; samt att Utskotten
borcit tillslvrka b. 8t:r, alt i anslagsväg lios Xongl.
lVIaj.t färorcia st banclserona kam» ett lika bicirag
frän Atlie Ilukvulltiteln, som rlet klelsingborgs bamn-
Letänkanöen, iV:s 34, 35. 4^/
li^gAnsll reclan i mänga är oakbrutit njntit; allt uncier
villkor, att lie inkomster clesse ställer uti Hamnpen¬
ningar njuta, mä ensamt använclas för clesse änclamäl.
blti clenna Reservation instämcle lkerr Lommeree-
Läciet Hemberg.
N:o ZA.
Ill-Iäkancle, i anleclninA nk Ilr 6ionii inom V,
LoiAare8fänlleL akZikne, till Ltats-I^tsliottet,
lemitteraäe, Memorial, an^aenäs nn6er8töc1
ak Allmänna me6el till HamnanläZ^niuA viä.
8taäen Limkritsliamn.
^f 8r <7ronr'us är anlörcit att iblanö <le fä loealer för
en större, sä väl i mereantiit soin militäriskt bänseen-
cle för 8vcrige vigtig bamn, som lien b^civestra clelen
ak 8KLnes viclsträekta kust erbjulier, vore utan tvifvel
att lietta ställes förträifiiga oeb i liera
alseencien för en större bamnb^ggnscl g^nnancie läge,
balle reclan i korlina tiller varit bemärkt oeb erkänclt,
fastän, i saknaö ok biliraz frän 8tatens sirla oell i sn-
seencle till staciens oförmåga, alt sjelk ästaclkomma cle
summor, bvilka till ett änöamalsenligt oeb varaktigt
Xaj-arbeles utlörsncle erforciras, cle upprättacle för¬
slagen, oeb secinast cleo ak Majoren vablman pä 1770-
talet uppgjoilia plan, bittills lörblikvit utan verkstäl-
ligbet:
fktt numera jemväl Itiks8tätbällaren^ k. cl. 8tsts-
Lsciet m. in. »r Orelve v. uti ciess till lL.
H28 8 tåls- vcli banco-Dtsbaltens
lVl:t clen 20 Xebruarii 1828 sfgilne unllercl. berättelse,
om en as Hr Drefven företagen unöersöbning, rörsn-
öe bamnsrne i 8bäne oeb Hallund, intygat, att öen-
na ort vore r/e/r ,ratier//ga stri/ie//r /ö> e,r <r/ t/e r/^<iste
sör/es2>'gr/er / l5vcr/ge^ bvsrifrän oeb är 182^ utsbep-
pats iebe mintlre 8n 21,1^2 1:r 8psnnemäl;
^Vtt kusten ombring öenoa pists sfven egcle ett all-
öeles outtömligt sörräcl pä sten, bvarigenom en bsmn-
byggnaci elerstäcles skulle bärle till tiri oeb bostnaö
unöerlättas, rlä öeremot viri snörs bamnbyggnaöer i
8bäns brist pä denna angelägna msterisl utgjorde ett
det svärsste binder;
fbtt derföre Ur <7,drus^ säsom 8tsden Limbrits-
bsmns Xullmäbtig vid innevarande Libsmöte, med an¬
mälan om stadens oeb den bringliggande ortens betlof
gf en genom bönsten; biträde förbättrad oeti mers ut¬
vidgad bsmn ä nämnde stalie, än den nuvarande, Iios
k. 8t:r vördsamt snböll om ett lämpligt understöd af
8tstens meclel för detta vigtig» ändaiuäl; om bifall
till bvilben begäran, Ur <7ro,rms gjorcle sig desto mer
förvissscl, da det blifvit gf Ur Drekve von /'/rrte» för-
blaradt ej allenast, att ingen rry bamnbyggnad pä 8ve-
riges bust emellan bätstad i Ualland till banclö vid
Llebings gränsborde företagas framför Limbritsbamns,
utan sfven, att till oeb med ovisst vore, om iebe
dermed mäste göras början, innan <le föreslsgne kor-
bätt, ingarne oeb reparationerna af Uelsingborgs, Vstacls
oeb Dandscronas äldre Uamnbyggnader i verbet sättas.
Oeb bar Ur uti ett ytterligare, till Ilt-
rbotten rsmitleradt, memorial, af elen g nasti. danu-
Letänbanden, Alto 32. /jag
aril, anbällit, att b. 8tu', clä nägot bostnadsförslag till
ilrägavarands bamnbyggnad iebe under sednare ären
blifvit upprältaclt, ville bos X. iVI:t i under dänigbet
begära, att en detaillerad uncleisöbning oell afmät¬
ning gf berörde bsmn mätte sk dertill utsedds sbieb-
lige peisoncr okörciröjligen företagas, dervid bostnaden
för clen nya bamnbyggnad, <ler erfordras, tilliba bor¬
rie utrönas oeb genom upprättande speeitiea förslag
uppgifvas;
8amt att lä. 8t:r emecllerticl oeb intill nästa Xibs-
dag, bebagade till K. IVl;ts Xädiga disposition anvisa
ett anslag ak 2ooo k:dr ärligen för vei bställigbeten af
sjelfva bamnbyggnaden, som i sädant sall bunde pä-
börjas, sä snart X. Lk:t, ester ritningarnes oeb bost-
narlsfärslagens gransbning, täebtes desamma i ljäder
gilla oeb fastställa;
Derjemte Ur Dromus ansett sig böra upplysa, att
inbomsterne af den nya bamnen, sedan densamma med
biclrag ak 8tatsVerbst bunnit blifva färdig, bunde med
säberbet antagas tillräeblige för bamnens framtida un-
derbällande, bälst, utom afgikterne ak en öbad ban-
delsrörelse pä stället, det borde bunna pärabnas att
en stor del ak cle Dårlig, som nu vanligen öfvervin¬
tra viri Lbristiansö, sbola, ciä en säber bamn pä 8ven-
sba busten finnes alt tillgä, bäldre cler inlöpa öfver
vintern oeb i betydlig mobn öba ds staden tillllytan-
de bamnumgäldsr;
.Äfvensom clen öfvertygelse blifvit ak 8r
yttraö, att köröelarne ak en genom Uamnb^ggnaöen,
iiiltsganäe inöustris, rörelse oeb välstänel i orten, i
HZo Stats- oell Lanco-Otskottens
förening me6 llet skräll 6enna bsmn kan erbjuda
större oeti minclre krigsskepp, torcle snart nog ater-
gällla Slaten »let anslag, 8om till liamnens iorHnings-
ställande kunäe beviljas.
Utskotten, bvilka, meö skseenöe a öeona dragas
likartalle beskalkenbet mell lis llere till färenalle Stats-
voli Lanco-Otskotten öfverlemnacje frågor om under¬
ställ ak allmänna melkel, llen samma, pä grunll af HZ
§. LiksclagsOröningen, till gemensam pröfning uppta¬
git, trafva, vill snställci jemnlorelse mell öen af Mo¬
tionären aberopalie unllerclänigs berättelse, som Lke-
fen för Stor^miralitetsXmbelets Ireöjs ^fcielning till
X. M:t afgifvit, om Hen ak bemälte Embetsman, pä
X. M:ls fälliga befallning, anställcle unclersökning, rö-
rancle bamnarne i Skane oeb klallanil, val funnit vig¬
ten oeb förilelarne af en bamnb^ggnall vict Limbritz-
bawn vara tillförlitligt vitsorclalie, men lia likväl X.
M:t, etter inbämtanlls af clesse upplysningar, ej funnit
för goclt att till X. St:r göra någon framställning om
anslag af Statsmellel för lietta betlof, samt llsssutom,
enligt bva<l clen vill Lelänkanciet lVio 22 bifugacle La-
bsllen närmare utvisar, efter afsättanllet af erlorcler-
ligs meciel till börsvsrsVerket oell lle lieie ller upp¬
tagne bebof, för livilkas f^Ilan-le, inslag blifvit af
X. M:t begäille, nägra Statens tillgängar ej nu linnas
vöispouei arle, tro kltskotten clet ciestobällli e bära öfver-
lemuas ät kommsnöe Stänller; att, j bänclelse af <lä
skeencls anmälan, ät lietta företag, efter omstänlligbe-
terna, egna Hen omsorg oeb clet biträcle, lletsamma
Letänkanllen, lV:o 3ä. HZ l
s/nes pakalla, som något sär ämnets närmare bepröf-
vanHe ounllgängeligen nälligt, kostnallsföi slag, eller
plan till arbetets utföranlls, ej bittills blifvit upp-
rättacle;
Oeb linna Utskotten sig säluncla äga full anleä-
ving tillstyrka X. 8t:r:
llet mä kragan om un-lerstöll sk allmänna meilel till
utloranHe af Hamnanläggning viel Stallen Limbrits-
bamn för clet närvarande förfalla.
Ilen Z Oeeember 182^.
Xeservationer,
lkf tZommerceXäHet Xmot Utskottens till¬
styrkan, i träg» om clet af mig, såsom Xullmägtig viä
lnnevarancle XiksHag, för Stallen Limbritsbamn, be-
gäräs anslag lill Hamnanläggniug llerställes, fär jag
mig reservera, mell aberopanlls af lle skäl, bvilka lin¬
nas uti motionen upptagne, oeb <lem jag tror nog
mägtigt tala fär unHerstäH ak statens meHcl till lietta
allmänt nyttiga företag.
Hr LommereeXället äberopglle sill vill
Let. lV:o 3H bilagcle Xeservation.
k<:o Z6.
Dtlätsncke, i snleckninz ak kkrinom
V. LorASl'68tsnck6t väoIttL, till 8tat8lckt8liott6t
romitterscke Notion, om unckeiätöck sk sik-
H32 Ltats- oell L a n o o-Iltsk o t ten s
männ» möcltd lill islandsälUiude »5 I^gnäs-
cnon» Hamn.
lie /'etters^o?! är ankördt: ^tt Landscrona bamn
är den enda slän Lötbeborg till Larlsbamn, som na¬
turen danat till sk)ldd för Likets flottor samt inbem-
ska oell utländska coopvaerdieskepp oell karteg, vid
uppkommande särskilde bändelser:
^kt Likets ne 1818 köisamlads Ztänder, medupp-
märksambet bära, dä redan bifallit 8tadens ankallan
om understöd af allmänna medel till anskaffande sk en
mudderpråm för Hamnens upprensning oell anslagit
kostnaden dertill att utgå as g:de klukvudLiteln;
^tt. som L. 8t:s i denna del lättade lieslut saknat
verkställigbet, bade Stadens fullmäktig vid 1828 ärs
Liksllag bärom gjort körnvad framställning; men (let
oaktadt ett sa vigtigt oell Liksgagneligt företag allt
llittills blifvit eftersatt för andre, kanske on^ttige, oell
i tio ar staclnat vid blotta undersökningar, genom bvil-
ken tidsutdrägt Hamnen allt mer tilltagit i uppgrund-
ning, som mäste medföra större möda oell kostnader
för upprensningen;
^ktt emedlertid, enligt det gs LeneralLieutenanten
m. m. IlrLribeire II. f. 8parie, uti underd. memorial
gf d. i lunii 1826, som vunnit ökad styrka genom de
int^g ej mindre Kiks8t5tbä!laren m. m. llr Qiekve u.
/'/atén, uti asgisven underd. berättelse, än ook Lieute-
nanten llr v. »!>/r/ovv, uti en as bonom, i an¬
ledning af anbefalld undersökning, författad />oL/e-
nrorrär, bvar för sig lemnst, det vore utrönt, att denna
Letänkanden, l8:o 36. 433
liamn, oberäknadt den synnerligen fördelagtiga Station
densamma erbjuder för Likets flottor, äfven för Likets
DekensionsVerk är bligst nödig att bibeballa, "bukvud-
"sakligast i afseende pä bamnförsvaret oell bekästnin-
"garne dervid;"
fktt till befrämjande ak bamnens upprensning bads
en mudderpråm ansetts ak väsendtlig nödvändlgbet,
bvilken, en gang tillkommen ocb till fortfarande verk-
sambet underbällen, skulle kunna bereda bamnens
framtida gagn ovb n^tta, pä sätt densamma kran be¬
gynnelsen varit päräknad;
fktt till skyndsamt anskaffande sk en d^lik mot
bebokvet svarande mudderpråm, bade Landscrona
Lorgerskaps Hdste redan den 27 lunii 1826 bos L.
N:t i underdänigbet erbjudit sig, att uti kostna¬
den dertill deltaga med ^:del, pä satt, att ärligen
ätran det mudderpramen kommit i verkställigbet, skul¬
le betalas 5oo L:dr L.co, intill dess nämnde ^:de! blif¬
vit ersatt, bvilket atagande, oväldigt bedömdt, vore,
efter wotionaireos förmenande, vida öfver den enskildt»
förmän för staden, i bänseends till obet^dligbeten ak
dess eoopvaerdie sjöfart ocb ak de inkomster, som
kunde staden genom företaget tillbyta;
-ktt i öfrigt, da, efter stadens akLonung 00b Stän¬
der beslutade, flottning krän dess gamla sunda plats till
den nu varande, stadens innevånare, genom L. Reso¬
lution den 8 Maji 17^1, blifvit försäkrade, att alla
de fran bakvet tillkomne platser skulle för 8tadens
räkning fallas till tjenlige L^ggnadstomter, uppstod
äfven genom ansksäandet ak den till bamnens upp¬
H3H 8 k a t 5 - oell Xanco-Otskottens
rensning nödige ansedde mudderprämen möjligbeten,
att, i följd sk berörde lVädiga Xesolution, en dag kä
se fvlldn lr^ggnadstomter 5 lis stallen, kvilla nu, tilt
minst ^:del ak stadsplanen under större delen ak äret,
utgörns ak sumpigg, för bälsotillständst skadliga, träsk;
ak bvilka fördubblade skäl llr settersson, "s Xandscro-
"na stads vägnar, tios It. 8l:r ytterligare anbällit om
"kinning sk nllmänna mette! ocl, vidtagande kraftiga
"åtgärder lor en mudderpräms skyndsamma ansksKao-
"de, till förekommande as än större skada ocb kost-
"nad, genom vidare tids utdrägt i verkslälligketen sk
"bsmnupprensningen i bsndscrona."
i
Utskotten bnkva, med stod af ^3 §. XiksdagsOrd-
ningen, delin ämne till geinensnm pröfning upptagit;
oell eliuru, i betraktande »f de fördelnr, bvilka isländ-
sättandet gf Xandscrona trnmn s^ner kunna, i sä mer-
cantilt som militäriskt bänseende, medsörn, det visser¬
ligen vore önskligt, ntt nngre medel lör dettn ända¬
mål kunde snvisns, likväl dä dels, enligt innebället
ak den förut äberopnde Inbellen vid betänkandet lV:r>
22, nngre statens tillgångar ej nu Mein önnäs odis-
ponerade, dels det bör kunnn med vissiiet förutsättas,
att X. AI:t, efter inlrämtsd kännedom om landscrona
Iinwns nsi varande tillstånd ej lär bakva underlätit
för X. 8t:r anmäla bsbokvet sk dess snnrs iständ-
sättande, sa vida ett uppskof med detts arbete
funnits medförs nagra betydligare olägenbeter, dels
ock, i öfrigt nägon uppgift ieke blifvit lemond s Kost¬
naden för anskaffandet sk dea nödige ansedde mudder-
OetSnkanden IV:o 36 rs3Z
pramén, samt vid sädsnt sörliällsnde anledning ej sak¬
nas till den förmodan, att större kostnad oell vidlyf¬
tigare arbete an Alotionairen körmälclt, to, de erfor¬
dras, för fullkomliga iständsSttandet af berörde bamn,
anse Utskotten sig köranlätne tillstyrka X. 8l:r:
att den ak blr /'ettersso/r väckts finga om gösing af
allmänna medel, i ocb för iständsättsndet af Xands-
crona bamn, ma för det närvarande förfalla.
Oen 3 December 182g.
Xeservationer:
^f klr Xrosten/'ekterssorr.-Xmot O. Utskottens väg¬
ran ak anslag ocb län till uppbjelpnnde sk klamnarne
i 8käne, kan jag icke underläts att reservera mig.
Nan bar Xiksdag ekler Xiksdng beviljat dr^ga anslag
till tlerfaldiga företag, bvars nvtta ansetts ocb annu
snses problematisk. lag vill ej nämna Oätbn Lanal,
som erbällit millioner sk allmänna 8tatsmedel: en
gang pabeg^nt ma den äfven med min ringa röst brin¬
gas till sin fullbordan, lag klandrar ej beller, att sä
betydliga summor utassignerats till bsmnb^ggnaden i
Helsingborg, der just vid br^tningeu sk 2:ns baksvat-
ten en d^lik anläggning sr svsrast att verkställa ocb
kanske omöjlig alt underballa. Alen bvad jag önner
besynnerligt ocb klandervärdt, är, att, dä sa in^cket
gang ekler gäng ansins kör prakt- ocb konstverk der
sjelfva naturen tyckes lägga binder i vägen, sä litet
ocb vita intet tillgöres för sädane allmännyttiga före¬
tag, som naturen icke allenast utpekar, utan Skven
/;36 8tats- oeb Laneo-Otslrottens
underlättar. L,k sadan egenslrap äro ds bamnanlägg-
ningar ocl, utvidgningar pä Llranslra kusten, för bvii-
Ira ätslillige kepresentanter begärt dels anslag, dels
lansunderstöd. Hvad anläggningarne vict fstad oell
Limbritsbamn angar, instämmer jag i lie,,- Lominer-
cekädet m. m. 8antessons riem angående alglknereser¬
vation. Ileträkkande Oandserova mä det körlätas mig,
att jag till Letänlrandet bikogar nagrs ord, bvillra jag
(man dämme olve,- mins motiver buru som lielst!)
leire lran eller lior tillbalrabälla.
I>iäZon bättre oeb rimligare bamn än Oandscrona
lärer man förgäfves uppgifva. Oen erbjuder tillräclr-
ligt utr^nnns bade lör Handels- oell Örlogsklottor oell
är således bade l elronomislrt oell milita,islrt afseende
sä vigtig, stt jag med alla sirat vägar pasta, det dess
Åsidosätta vidmagtliällands vore lilra slradligt, som slram-
ligt. 8Iradan bebökver jag ej bevisa; den bevisas ak
sig .sjelk, l bändelse, det korsenen akvände! ett Irrig
slrulla upplromma, da sä val stora, som lilla dollan
bebökver en bade kör sitt läge, sin r^mligbst ocb sitt
köi-svar, sä vigtig station, som Oandserona, 8Irammen
ak ett körsnmmadt vidinslrtbällande, der naturen va¬
rit sä krilrostig, blir mindre 8tadens an nationens oell
det är just detta, som köranleder mig att päballa It.
O. 8tirs bebjertande ak motionärens anliällan. Oet är
allmänt Irändt, att inloppet till Oandserona bamn leire
allenast sr trängt, utan äkven med bvarje är blikver
trängsle genom uppgrundning krän bakvet: ett körbäl-
lands, som äkven sr kärwärlrt l sjelfva den egentliga
Hamnen.
Leta afanden, lV:o 36. 4^7
Ilamnen. fili en betydlig del vällas denna uppgrund-
ning ak den pä södra sidan ak llamnen anlagda fäst¬
ningen , 6,vrn^ mot bvillren liakvet briter sig oell bvar-
ak köljdsn blir att bakssanden inll^ter i Hamnen. Xr
det säledes gifvet, att fästnings-anläggningen till leire
ringa del körorsalrar den ökverlrlagade olägenbeten, äf¬
vensom att, i samma män llamnen är vigtig för 8veri-
ges llotkvr, i samma män är äkven fästningen beralr-
nad kär bäde flottans oeb sjelfva 8tadens försvar, sä
s^nes mig bärak ovedersägligt kölja, att det älotionä-
ren uppgifvit rörande llamnen oeb dess upprensning
genom ett miidderverlr pä en oeb samma gäng är en
enrlrilt oell en allmän angelägenbet. Let,alstad säsom
sädan lords den oclrsä förtjena nägot mera afseende
än O. Otslrotten deråt bebagat egna. Oet Iran ej kör
Oandslrrona, säsom Handelsstad, vara likgiltigt, att
llamnen blir ren, att svärigbeter kär inloppet undan-
rödjas, stt livad naturen gjort fredas krän förstöring,
fä gränsen mot ett annat kile mäste Oandslrrona,
med sitt lörträklliga läge i den bördigaste tralrt ak
8lräne, vara en sä m^eiret vigtigare punlrt ak fäder¬
neslandet, som den erbjuder leire allenast kör export,
utan äkven för import, oeb l sllmänbet kör Ilandels-
communicationen en pä andra lrustorter sals nåd kär¬
del, bvarak bela orten oeb äfven upplandet bar sin
vinstandel att parälrna. bagger jag nu bärtill, att 8ts-
den ekler den uppgjorda planen leire är till en tredje¬
del kullb^gge, att detta bä, rörer deraf, att f.
Ill:t oeb Xronan leire lrunnat, enligt dess stagande,
4 Lan,/, ö 4/4. 32
HZ8 8tats- ocb Lanco-Kltskottens
läts sxlla cls byggnadstomter, som planen upptager,
just derföre att fvllnadsämne trän landsidan fattas,
sä uppkommer sfven bärak ett skäl för understödjan¬
det ak rlen genom detta betänkande akslagne motionen ,
oell äfven frän denna synpunkt betraktadt bvilar det
begärda anslaget pä en billigketsgrund, som 8taten
icke, utan upprikvande af sins en gäng gifns förbin¬
delser, kan förneka.
lik bvad jsg nu snfört drager jsg följande slut¬
satser:
a) stt landskrona Hamn sr militäriskt vigtig ocb star
i samband med cle der anlagde fästningsverken;
/-) stt dess försämring till en betydlig del vallas sk
sjelfva fästningen, emellan bvilken ocb cle gent öf¬
ver varande stenrören vela brobyggnaden bakssanden
inspolas;
c) stt upprensningen bereder tillgäng till fyllnings
ämnen för cle tomter, som lironan förbundit sig
vederbörligt fyllde lemna ät personer, som i 8ta-
den vilja sig bosätts; ocb
cl) stt bandein mäste vinna, i samma män Hamnen
blir god ocli äkvent^ret att der inlöpa löreb^gges,
bvilket äfven blir en vinst för bela fiket.
bägger man nu bärtill följande, 8taden enskilt rö¬
rande omstänliigbetsr, nemi.:
a) stt i samma män sjöfarten Uppbjelpes, i samma
män kan ock enskilt» industrien ocb välmågan ut¬
vecklas, bvilket förr var förbällandet, <lä bäde 8oc-
ker- 8äp- ocb ^baksfabriker voro 1 lior;
betänkande», ?l:o 36. 43c;
l>) att genom en uppbjelpen sjöfart älven clet d^rtan¬
lagda bvarkvet ksn blifva anlitadt;
c) stt 8taden steg för steg blir beb^gd ocb förskönad,
i stället för att, såsom nu är fallet, till större <lel
sf planen, utgöres ak sumpiga, för belsås giltiga
träskkälor; m. m.;
sä ledes jsg ak allt lietta till den åsigt sk saken, att
ilen gjorda motionen pä en gäng alser allmän ocb esrs^r/t
n^tta, ocb att <len sälecies, om den salunda sr fram¬
ställd, äfven derefter bör bedömmas.
Mu bar 8taden genom sin fullmägtig begsit an¬
slag till ett mudderverk för Hamnens upprensning ocb
krsmgena underbällande. 8taden förnekar ej, att den
derakkan Iisfvs enskild ekonomisk n^tta, ocb vili der¬
före, eburu fattigt sambället är, ätaga sig en tredjedel ak
kostnaden, samt begär säledes endast tvä tredjedelar
deraf, bvilket kan anses utgöra den andel, som 8ta-
ten för den allmänna, i militäriskt afseende obestrid¬
liga nattan, billigt bör vidkännas. Vill slltsä 8tsden
med ali sin förmäga deltaga i de för mudderverket
erforderliga kostnaderna, sä tyckes det icke vara för
mycket begärdt, att saken kommer i gäng genom 8ta-
tens understöd, ocb det är derföre jag vägar fästa b.
Lurs uppmärksambet pä ett företag, som pä en ock
samma gäng skall komma stt vittna om 8l)uelsens ocb
kledborgarnes nit för ett godt ändsmäl. Vid a:ne kö-
regäende biksdagar 1818 ocb i8a3 iiskva lä. 8t:r be¬
slutat att bos K. N:t anmäla nödvändiglieten ak bands¬
krona llamns uppbjelpande ocb föreslagit att ii. !VI:t
dertill täcktes använda medel al tionde l^ufvud^iteIns
44o Hinks- oell Xanco-ftskottens
tillgängar: nu tillintetgörrs alldeles tint liopp som Hin¬
den X^ggt pä dessa 2:»e Xiksdagars förord, ocli su¬
peri kommes att Xvila till nästa Iliksmöte. lag vägar
dock tro, att 6etti> kunnat undvikas, enär säkert icke
ali tillgäng saknas fä,' en sä fogn liet^dlig summ,', ak
liögst iö,ooo X:dr, för I,villig nägon gf Dukvudfit-
Igi^ne torde lemna K. äl:t nödig utväg.
lag vägg,' glltsä ö<Imj,ikast iiemslälla, om ielie k. II.
8t:r, i lililiet med livad som unde,' de 2tne sistför-
llutne Xiksdagarne skett, skulle vilja i underd:6et an¬
mäla Landskrona 8tad till erliällande al ett mot ^ al
mudde, ve, ks-kostnaden svarande anslag al sädane me¬
del, som X. 8t:r till K. l>I:ts »lisposition för allmän-
n^ttige företag anvisa. Detta förord uppeliäller 8am-
I,ällets liopp att en gäng fä ett ve, k utfördt, som,
nast ortens sädes-production a Idramäst inverkar pä 8ta-
dens förkofran ocli uppiijelpandet af den välmäga,
I,vilken förr, innan nva 8taden anlades, tillliörds
landskrona, ocl, dä flamn-uppmuddriogen pä intet
sätt förrycker X. Hlds möjligtvis pätäukta plan för
fästningsverkens ordnande, emedan, Iiurusomliälst de
komma att organiseras, Damnen likväl icke kan för¬
ändras eller säsom mindre väsendtlig åsidosätta?, sä är
jag öfvertvgad, att vin II. 8l:r.förorda saken, K. N:t
later uppgöra ordentligt kostnadsförslag neli sä reg¬
lerar utförandet, att de dertill ansläende medel Iräde
skola motsvara andsmälet ocl, liereda tills,edsställel-
sen af ett sä väl ekonomiskt, som militäriskt nyttigt
verks fullbordan.
Denna min uppsatts rörande landskrona Hamn
Il e t ä n k a n d e n, X:s 36, 37. 44 >
torde fä åtfölja ll. Dtskottens Iletankande till Iliks-
8tänden, för livilka det icke lärer vara obekant livad
ll. fxc. m. m. llr Liefve von flaten anfört uti si»
pä X. äl:ts Xelallning atgifne llerättelse 01» de un¬
dersökte Hkänska Ilamnarne i allmänliet ocl, särskildt
rörande landskrona, såsom den liästa ocl, vigtigaste
af alla, pä liela södra kusten.
Ilr Lomme,cekädet Hantessnn äderopade sin vid
Ilet. X:o 3/j öilagde Reservation.
Z7.
IllläXincko, i anIedtiiiiA ak I4r
inom V. Lo,ZUie8läucIel väclitu, lill 8lal8-
I4l8ltOllol romillöracle, IVIotion, :m^:clo nn-
cler8l.ötl ak allmänna model till 8ä väl liamn-
vid 8ladon IIalm8kad, 8om uji^i-
i'6N8ninA ak l^i88a ,ä.
^dtl llr aud är anio,dt: att redan vid sistl.
Xiksdag, 8taden llaliiistad, genom dess fullmäktig,
lios X. 8t:r framställt nödvändiglieten al att »lenna
8tads kläm» upplijelptes, under ani,ällan, att under¬
stöd dertill mätte af allmänna medel lieviljas; men af
I». 8t:r erliällit det svar, att nägot särskildt anslag lör
andamälet dä icke varit alt tillgä, utom 8t,öu,rens-
»ingsfonden, som till X !VI:ts iVäd. disposition lilifvit
med 100,000 X:dr sllemnad;
att sedan, pä grund liärat,. 8tade»s llvrgerskap
lios X. älit i underd:l,et sökt understöd till lierörde
Ilamns lörliättrande, samt llr ÖlversteLivuteuanten
44? 8tats- oel, D a n eo-K tsk ot te ns
/ke/^^röm^ pä Ii. lVI:ts lVä!. befallning till f. cl. 8tröm-
rensningsLomittöen, är 1826 unclersökt Hamnens I>e-
skaikenbet oell uppgifvit lörslag till!ensammas istän!-
sättan!e, backe K. äl:t ciertill i lVä!er beviljat ett är¬
ligt anslag as 6000 k,!r, att un!er ri ärs ticl utgä;
att likväl bnppet att se clenna för sä val 8tacien
som angrsnssn!e lanclsori gagneliga Kamnkärbättring
i verket satt äter sig ailägsnat, seelan en är 1827 ak
Llieken för 8torAmiralsKmbetets tre!je akclelning före¬
tagen unclersökning lemnat till resultat ett n^tt kost-
ua!sfurslag, bvilket, enligt innebället ok clen berättel¬
se bemälte Lbek ak trycket utgikvit, uppgär tilt eirea
2Zo,voo k:!r L,eo;
att vict säclant korbällan!e Hr ^esterstrcrnc^ ä
sine Oominittente, s vägnar, ä n^o mäste vän!a sig till
II. 8t,r, förvissa! att De siola bebjerta ett mäl i sä
bog gra! bi!ragan!e till banclelns oeb näriogarner
verl liga förkofran;
att bärvi! bor!e ibagkommas att kraga ej vore
om anläggande ak en bamn, eme!an naturen uti lVissa
An sjelf berent en sällan ak förträlllig beskalkenbet;
utan en!ast om upprensning oeb kärbättran!e ak in¬
loppet clertill;
att clä 8taten anslagit en sä bet^öelig rumma, att
ärligen för ström, ensningar utgå, clä ak clenna koncl
ineclel använcits till Uter oeb V/ä!!ö Oanaler, till
uppmuclcl, ing i Nälaren, till upprensning af Upsala A
samt till Lanal-anläggningar vill Dabi-oeb Llara-DIf-
varne, vöre clet oell ak clesse meclel lVlotionärens 60m-
mittenter ville utbeclja sig en mot köretaget svarancle
Retänkan!en, ?k:o 3»c. 44^
an!el, bvartill cle skven, pä gruncl ak !e biclrag cle
börtill lemnat, ansägo sig berättigacle;
oeb att, i sammanbang bärmecl, lVIotionairen lieb
anbälla, att lVissa An, som bar sitt utlopp vicl Halm¬
sta!, mätte blifva upprensa!, bvarak bet),!Iiga kör!e-
lar slculle 8taten tillsk^n!as.
Derjemte, un!er sistnämn!e ären!cs beban!Iing
inom Utskotten, blifvit ak b,av!sböf!ingen öfver Kalm-
sta!s I/än me!!ela!s, !e närmare upplysningar, att
clen vi! Kalmsta!, uti lVissa An befintlige Hamn eg!e
sä!ant !jup, att ro fots!jupgäen!e Kan!elsskepp kun-
!e !er ligga; men att inloppet till Hamnen, pä en
läng! ak omkring en!ast 4oc» famnar, vore genom
san!, sä uppgrun!a!t, att !jupet !erstä!es nu mera
utgjor!e blott 2^ kot, bvarköre alla fartyg mäste ani¬
ra pä clen öppna farliga re!!en, samt !er, genom
pråmar, in- oeb utlasta;
att oberäinaclt clen militairisia vigten ak en Hamn
!erstä!es kör 8iärgär!s-llottan, !ä nägon annan säier
Hamn ej finnes pä ilen länga kusten emellan Oötbe-
borg oeb I,an!skrona, !en»a Hamn skulle i mercan-
tilt akseeucle bere!a !e största körclelar, sär!eles !ä
kräga nu vore att kunna göra lVissa An, som sträeker
sig lö mil genom 8mälan!s skogriiaste trakter, llottbar;
men att äter, om upprensning ak strömmens ut¬
lopp uraktlätes, Kalmsta! vore i fara kör öfversväm¬
ning, bälst reclan uncler inträlkau!o vestliga stormar,
strömfaran, vi! uppgrunclningen sä binclracles i sitt
lopp, att vattnet vi! celika tillfällen uppstiger pä ga-
torne i sta!en.
. ,
444 8tats- veil Lanco-Htskvttens
Varande jemväl till Utskotten öfver lemnod en af¬
skrift af X. äl:t till s. d. 8>atsLädet, Orefve rr. /'sa¬
ten^ den 26 Kpril 1827 allätne Käd. Lies, angrde be-
viljadt anslag till ifrågavarande Llamns iständsältande,
bvilket Lref linnes vors, af följande inneball:
"8edan ej mindre Vullmäktigen för Lorgerskopet
"i ldalmstad vicl sist» kiksdag, än äsven 8tadens 4Id-
"ste, lios Oss i underdtbet anbällit om bidrag af all-
"männa inedel till uppmuddring oell iständsättande
'^af berörde 8tads Hamn, ocb var 8tr ömrensnings-
"Lomite, till följd os erbullen Kädig befallning, lätit
"bäron, anställa belrörig undersökning, bvarvid, pä
"sätt klen ris ÖfverrteLientenanten llällström uppgjorde
"oell as 8trömrensningsLumiten till Oss i underdrbet
"insända arbetsplan utvisar, kostnaden lär (letto arbe-
"te blifvit beräknad till en summa os 64,800 L:dr L:eo,
"Lafva Vi cletto ärende Oss föredragas lätit.
"Dervid bafve Vi, som funnit ifrägavarande ar-
"bete, po ett lämpligt sött verkställig, medföra n^tto,
"icke blott för 8tsklen Dalrustad, utön oek sär sjötor¬
pen i sllmänbet ocl» ilen ongränssncle orten, po sällön
"gruncl, för L»dt funnit ott os Kionde IlusvucHileln
"klertill i Käller bevilja en 8ummo st 8exDusende
"lkiksdaler, pä säljonlle vilkor:
"1:0 Ktt 8tsclens Lvrgerskop för 8tsclens räkning
"genom tillskott eller län anskaffar bvad till arbetets
"fullbordan successive ersorllro» oell ätsger sig dess
"utförande inom Lägst lio är, sellön lien os Ölversle-
"Dieulenante» Ilätlströln uppgjorclo pionen blifvit gian-
"skrrct ost, goilkänkl as Llieten för 3:dje ofllelningeu as
Letönkanllon, K:o 3/. 44^
"8torKm!ralsbiinbetet, somt för öfrigt ,reller den all-
"männo tillsyn vid verkställig!,elen, sorn kon prösvos
"lämplig.
"2:0 Ktt Lorgerskopet i klolmstadbör särl,indo sig
"ott, elter klamnsns iständsättonde , densamma i fram-
"tiden pä 8tk,dens egen bekostnad välda ocl» under -
"liällo; somt
"3:o att i liändelse Lorgerskopet ingär pä de i
"i:sto oel, 2tdro punkterna omlärmälde vilkor, ansla-
"get os 8exl?usende L:dr skall isron oell med nästa är
"utgä oel, fortfora, intilldess en OapilaI8umma os
"liögst 8extios)'ro'l?usende K:dr, sä vidö kostnaden för
"arbetet stiger till detta belopp, blifvit till fullo Le¬
pold, jemte ränta ester sex för Irundrade ä livad Lor-
"gerskopet till arbetets fortsk^ndande inom färrberör-
"de älax!mi8umma successivs förskjutit eller npplänat.
"iVleddelande lider detta till belrörig underd. es-
"terrättelse öfverlemna V! bärjemte till bider Ösverste-
"Dieutenanten klällströms okvanbsrörds arbetsplan oel,
"dertill burande ebor tor, med öfrige i detta mäl l ö¬
pande bsndlingor."
Utskotten bofva, med stödljjH- Ldksd.Ord., delta
ämne till gemensam pröfning upptagit; velr linna Dt-
skotten, uppä de as dem, uti »ästsöresläende Lelnn-
kanden, i frågor om anslag al allmänna medel till
ätskillige Hamnbyggnader ä 8känes kust, aulörde skäl,
sig loranlätne tillstyrka L. 8t:r:
det mä, för det närvarande något anslag as 8tatens
446 Stats- oell La n co-O t sko tten s
mecjel icke lieviljas till ikrägavarandc företag viii
Staden kialmstsd. Dea 3 December 1829.
^:o Z8.
Illläkanäe, i rinIeäniuA ak del utak kil^tla^kull-
mälitiAeri /'e/r^^o/r krän Öslcr^ötii-
Ian68 L-än ak^ikns» tilt LtatsIItsliottet krän
It. LonäeLtänctot remitteräile Nernoriat, an-
Zäen^ö unclerstöcl ak allmänna ineäel till I>e-
korärsn ak en Hanint^AAnail vict I^astaAe-
^latgen i 1olt8ta68 8oelien> 1^^-
8inZ8 Hära6, ak Ö3terAÖtli1anci8 L,8n.
I^ti förenämnde klemorial är vordet ankördt, att vid
östra stranden ak sjön KVettern önnäs endast tvänne
Hamnar, ak bvilka den ena, Forgä-rmn kallad, är be¬
lägen norr om Omberget ocb den andra vid Lastage¬
platsen /7ästäo/merr i Tollstads Socken ocb Lysings
Härad ak Östergötblands Län, söder om samma berg,
en ocb en balk mil krän körstnämnde Hamn:
att Lorgbamn, danad endast genom konstens till-
djekp med otroliga kostnader, vä! framställde sig i
lugnt väder ganska vacker kör ögat, men att, dä stor¬
men rasar ocb kkamnen borde uppfylla ändamälet med
sin tillkomst, den öfvertygelse t)? värr vanns, att kon¬
sten der icke kunnat öfvervinna de naturliga lundren,
till stöd kör bvilken mening blifvit Indraget, att tvä
karteg bosten 1828 i samma Damn blifvit genom
Letänkanden, lV:o 38. 447
sjögång ocb storm sä skadade, att deras last med mö¬
da bergats;
att deremot vid Lastage-platsen Dästbolmen na¬
turen erbjöd en liamn, som med någon kostnad skul¬
le vid alla tillkällen blifva pålitlig;
att sistnämnde Hamn, med i aklwänbet l8 kols
djup ocb vid stränderne bräddjup, sä att karteg pä
flere ställen kunna förläggas tätt invid desamma, vore
omgikven i Öster ak kasta landet, i Sydvest ak en ut¬
skjutande bergsudde, mycket bög samt 2 ä 3oo alnar
lang, bade säker ankarbotten ocb kunde rymma 8 ä
10 större karteg;
att denna Hamn blifvit krän urAtdriga tider an¬
vänd till inlastning ak Spannemäl kran den kringlig¬
gande sädesorten; att vid början ak Ottlia 6anaILyggnad
bade OansILolagets T?ransport-fartyg derstädes okta in-
lupit oclr varit förtöjde med jernringsr kastade i ett
vid Hamnen beläget Lerg, Husbacken kalladt, ocb att
Skven resande krän den vid stranden kör deras fort¬
komst öfver sjön anlagde Oästgikvaregärden, begagna¬
de i Hamnen liggande karteg;
klen att en öppning i Nordvest ak 3 till 4oo al¬
nar gjorde denna i alla andra akseenden fullkomliga
Ilamn ej för det närvarande säker kör storm ocb sjö¬
gäng krän samma väderstreck, bvarak bandt att åt¬
skilliga karteg, kland bvilka, under lidsten 1828, ett
fullt lastadt med säd gätt förlorade;
att likväl denna kelaktigbet skulle säkert kunna
akbjclpas genom tre större stenkar, anbragte i öpp¬
ningen ocb sins emellan ätskilda för fartygs inlopp;
/s/j8 8tats- o eli Lanco-Otskottens
Oill kekrämjancie ak livilket företag ätotionaii en
föreslagit, att ett anslag ak 3noo Iltclr lttco matte ak
allmänna meciel keviljss, kälst keröröe ktamn öei ige-
noin skulle klifva fullkomligt säker oell ej allenast,
såsom elen encia pälitliga pä Östra kusten ak ^Vettern,
kegagnas sk alla sjökarsncte kran Oötliekolg oell V^e-
stergötklancl, utan äkven klifva kögst nyttig vicl trans¬
porten ak lien storq mängct Xkar, söm »äia Hamnell
klikvit lön X. flottans kekok uts^ntc, ock kvilkas
jörslanöe lancivägeu öerigennm slculle Icunna till ket^ct-
1ig clel unctvilcas, okeräknacte alla öfrige kö,-möner,
kvilka clvlilce kloka inrättningar allticl mäste meököra;
t anlectning ak kviiken motion Kli/Vit inom 8tän-
ctc t anköröt:
ak vice lalemannen /o/r /o/r^o/r>- att falemannen
Iiakt tillkälls se ttorgkanins Hamn samt funnit öensam-
ma ega en ak sten val kvgct Lassin, san>t vara sä
stor oell säker, att till oell meck Örlogs-kai l^g cler
skulle kunna ligga utan ali kara, sä att icke någon ak
8täclerne i 8käne liaöe en sä goct tlamn, som ttorg-
kamn; livaclan /o/r /ous^o» akst^rkt allt anslag ak all¬
männa ineciel tili ko, kättrancle ak clen nu ikrägavaran-
cle Itainnen;
uti livilket ^ttrancle /'c/m /ö,rsso,r kran älalmö-
kus kän, ock Vi/^^o/r i lottarp, krän samma
län sig lörenat samt ak /KU Mänsson krän älalmölius
län, att skven kan till alla cletan instämöe mect vice
lalemannen /o/i /o/r§so,r> att kan kakt tillkälle mäla
llamnen vict lVI<lln,ö samt kuunit cicnsaMma vara ej
minctre än en tiomleclels mil läng, men att ekuru kost¬
Letänkancten, tV:s 38, 3g. 4^9
sam ctenna ktamn-anläggning varit, kacle likväl 8talen
icke klikvit anlitsct om något kictrag till ctensamma.
Vict ökverväganöe ak kvact säluncta ankörclt klikvit
ock ctä k varken ak vigten ak ltästkolms tlamn, kram-
kör clen i öess grannskap nectar, utkörcia kostsamma
ttamnanlägguingen vict Lorgkamn, klikvit äciagalagctt,
eller något förslag i kekörig sröning upprättaclt öf¬
ver clen kostnact, som till istänösättancle ak ltästkolms
tlamn skulle komma att siga, linns Utskotten sig äga
fullkomlig anlectning tillstyrka tk. 8t:r:
att clen väckta krägan om anslag ^ill istanösättanlte
ak ltästkolms Hamn mä för ctet närvaraucte körkalläL
Oen 3 Oecemker 1829.
K:o Z9.
Ikllälanäo, i rinleckninA tik Hr sä-
80m kör ctönköpm^ 8tr>c1, ttkAik-
ne, krän V. Lc>r^are8länl1et kill 8tal8lIl8lcol-
kek remilkerritle, Nemorial, riuZ.clc) Iläne-un-
cler8löc1 rik Allmänna Neckel till Ilrimil-un-
läFgninA vicl ^önIcö^inA8 8tacl.
V^iil granskning ak körenämncte ätemorial, kvilket, mecl
stuct ak 4^ §- X.O., klikvit ak Utskotten till gemen¬
sam pröfning upptaget, inkämtas:
Höo 8tats- ock Lanco-Iktskotten»
^tt 8taden lönköping, i förening med lobergs ock
lerbäcks bergslag, redan för detta, kos X. Al:t un-
derdänigst anmält bekokvet ak en säker ock tillförlit¬
lig Hamn vid fonköpings 8tad, "ock, i sädant akseeo-
''ende, uppgifvit uppmuddring vid 8taden as den emel-
"len 8jöarne >Vettern ock Hlnnksjön varande (lanal,
"med förändrad brobyggnad till en kor seglationen
"lämplig construction, samt uppkjelpande ock under-
"källande a5 sidomurarne vid Kanalen, sä att cleo för
"sjösarten blikver gagnelig;"
att 8tadens borgerskap för detta ändamål sig äta-
git bidraga med 8000 b:dr L:eo, att under 20 är ut¬
gå me8 ^oo b:dr ärligen, samt bergslagerna sig för¬
bundit clertill lemna l sk. b.co sör kvarje 8KL lim¬
sten ock Nalmsten, som tor Lergslagernes räkning
under samma tid passerar kanalen, k vilket åtagande,
med föreskrifter för verkstalligketen i öfrigt, blifvit
X. Nl:ts Nåd. sanction understäldt, med underd. äbe-
ropsnde ak borgerskapets förut insinuerade ansökning
om understöd tilt detta ak nödvändigketen päkallade
företag;
att dä dels X. Mt ock Xronan ä ena siclan intill
kanalen äger särskilde kägenketer, såsom ^gkus med
tillkörande byggnader, deruti kunnos förvarade betyd¬
liga körräder ak 6-evärs-, Utrednings- ock IVlunderings-
persecllar, jemte åtskilliga verkställer, för kvilka bygg¬
nader Xronan gemensamt med 8taden, till lika amiel
ock beräkning, kittills deltagit i Hamnens oek der-
varancle brons underkäll, <lels ock borgerskapet vore
okörmöget att ensamt eller till kögre belopp, än clet
betänkaoclen, Nio 3g. Hö l
sig ätagit, kostnaden kärtill bestrida, kade X. lVl:t
jemväl, mell kästadt Nädigt afseende ä borgerskapets
berörcle lindero. ankällan, redan anordnat birlrag kär-
till att utgå sk 8trömrsnsningslVledleo, ekuru nägra
mellel till dato icke utfallit;
att emecllerticl Nkotivnaii en trott signil böra kasta
b. 8t:rs uppmärksamket ä clet för segel/arten nöd-
vänlliga bekokvet ak en säker ock tillförlitlig Hamn
vick jönköping, seclan 8jän NVettern genom Oätka ka-
nals bäda grenar kunnit en liklig sjöfart, men ännu sak¬
nar någon Namn utom clen vick fönköping, kvars belä-
genket äter voie särlan, att ilen, befinnande sig vill
en vik ak samma 8jö, ieke äger något närmare skillt!
frän Nordöstra sidan, än "Wisingsö^ liggande pä 2^
mils aksländ krän 8taden, sä att llamn-anläggniogen
erfordrade körb^ggnader i 8jön, som kunde skudda
inloppet mot oktast päkommande stormar ock sjä-
L^gr
att sedan Oötka Kanal blifvit farbar kunde man
visserligen koppas att en lättad varutransport skulle
för den trafikerande borgaren bereda fördelar, men
att 8laden dock ägde omgikningar, som vuono än stör¬
re förmäner än borgaren; till kvilka omgikningar,
utom det nära 8t»den belägna OevärsXactorie, körde
de, pä närmare oek längre akständ frän 8taden be¬
lägne, klere jernbruk med Nasugnar;
att den betydliga Alalm- ock kimstens-rörelse,
som emellan okvannämnde kol bäcks ock Isbergs bergs¬
lager ägde rum, uppgick, omvexlande, till omkring
t6 ä 20,000 8KÄ LIalm ock limsten, kvilka sjöledes
csäa 8 In >8- nell Lanco-vtskottens
transpp, te, alies lill 8tacien oell lie, ikrän utgingo, k var-
till sluteligen kom cleo afkastning, som närkelägne
skogar oell deras elkecter lemna, med andra Produc¬
ts, oell kandtmanna-varor;
uppå lrvilket allt lVlotionairen grundadt det om-
dö,ne, alt ifrågavarande företag skulle bereda ej min¬
dre 8li»Ic-ns förmon an Långsö, tens, oell för deosam-
»la kiliva gagnande;
till utförande sk kvilket företag lVlotionairen alit¬
sa ankallit om ett Ian af 8ooo L:dr Ilmo, under ytt¬
rande: "alt dä k. II. 8t:r förut, vill föregående K i k s-
"dagar, lemnat understöd af 8latens medel för Ilka
"keliof, som lietta, ock Ilka framställningar, vid nu
'varande Liksrlag, i koppom lika kenägenket oell väl¬
vilja, äfven blifvit framställde, lillförsäg kan sig med
"lika loi t, östan, att detta län af 8ooo L:dr L:co skulls
länteliitt beviljas, mot ställande fullkomlig säkerliet
"oell äterketalnings-sk^Idigket al Hoo 11:8,- L.co arli-
AON) intilldess länet klifvit li^videradt."
Vä okestrideligen, pä sätt ak Llotionaireu ankördt
klifvit, segeltärten a sjön >Vettern mäste kafva vunnit
en okad lilligket genom öppnandet af (kotka (kanal
ock llet mell ali sannolikket kan förutses, att varu¬
transporterna ä detta farvatten skola mell tiden, i be¬
tydlig mokn tilltaga, samt, uncler sädant förkällande,
<let mäste vara ak vigt, att en tillförlitlig Hamn ej
längre saknas vicl någon ak nämnde sjös sträncler; kaf¬
va
Letänkanden, lV:o 3g. H33
va Utskotten trott detta företag llestominllre köra un¬
dandragas cist nu kega, cla understödet krän 8tatens sk¬
ria, som <let jemväl s^nes Kunna mecl fullkomlig sä-
kerket antagas, att denna llamiikvggnad, en gäng upp¬
förd, sedermera skall mell lättliet kunna, utan 8ta-
tens villars ketunganrle, medelst inll^tande llamn-um-
gälder, unde, Ilällas; oek ka Utskotten, pä grund kär¬
as, tillstyrka lä. 8tir:
att, till utkörande ak en llamnkvggnad vid 8taden
lönköping, ett län af 8ooo L:dr L:eo nu mätte 8ta-
den keviljas, att, i samma väg, som <le för 8tä-
rlerns Lorås oek Norrköping uti Betänkandet N:o 3o
föreslagns läne-kiträden, utgå, uncler vilkor: att
för läne-summan, kvilken ovilkorligen skall lvktas
uncler arén i83o eller >831, algifves en af 8igclens
slöste, etter uppdrag af 8taciens Borgerskap, i 8ta-
llens namn ock ä lless vägnar, unclertecknail körkin-
clelse, att, en för alla ock aila för en, ansvara för
äterketalningen af (kapitalet ock fem proc:ts ärlig
ränta, säluncla, alt räntan ä kvarje särskilcl post
som i afräkning kan komma att utlagas, keräknas
frän ilen tlag, <lä penningärne krän B:gs(kontoiret
utassigneras, samt att ä (kapitalet icke göres någon
afbetalning uncler <le forsta kem arén, att räkna
krän ock mecl i83o; inen inom >836 ars slut, oek
allt sedermera, ä samma till, de päloljande 10 arén,
inketalas ärligen ä primitiva capitalet 10 proc:t,
sa att kela capitalet är inom i8§4 örs slut in ketaldk.
ven 3 December >829.
>-L L-rm/. Z 33
454 8tats- ocb Lanco-Ltskoltens
kes e r va tion e r:
^l Orelve v. «5c?ivverr>r.- Idtskotten kalv» grundat
alstyrkandet al anslag till Ilamnbyggnads-biträde kör
lieie 8l3der i 8käne, bukvudsakligast derpå, att i krä-
gor ek denna natur, k. 8t:r, säsom ledning lör sitt
omdöme, bebökva isring 8tyrelsens opinion om ansla¬
gets bebölligbet oell lämpligbet kör ändamälet. 80m i
afseende pä clet kör 8taden jönköping sölats bvggnads-
biträde, enabanda körballande äger rum, kan jag icke
instämms i clet lor 8taden lönköping gilus tillstyr¬
kandet.
^l IliksdagsDullwäktig krän 'Wä¬
sternorrlands bän: Lmot ll. 8tats-oeb Lanco-Dtskot-
tens beslut, i kraga om läns-understöd till 8tsclen lön¬
köping, lör Ilaiun-anläggning derstädes, nödsakas jag
mig reservers, dä det ej sllensst i allwänbet synes
mig olämpeligt, stt 8tsten bestrider omkostnaderne
till dylika löretsg, utan ock, vid jemlörelse sl den
emellsn 8tsden lönköping ssmt Isbergs ocb lerbäcks
bergslag slutns öfverenskommelse, det vissr sig, stt
8taden ej till detts löretsg lemnsr något bögre bi¬
drag, än som denssmins sk bergslagerns godtgöres,
lsstän 8tsden älven mäste ak köretaget drsgs väsendt¬
lig kördel.
I>I:o (jo.
Illlälande, i anleäiiinA »k Iv. IVl:l8 cleit 6 8i8l-
liäno Mr8 glZikne, till IIl.8kol.l6li remitte-
betänkanden, N:s ^0.
^ää. 8krikvol8e, anz.cie nk8krikniliA sk
lie krän Lanken veit L^Lontoiret lill Hjel¬
mare (lanal oell 8Iu88verk8l^Z^naci leinna-
cle !äneunller8läcl.
1^, ältts i körrberörde ämne allätne Näd. 8krikvelse
är sk följande innebäll:
"Dåligt bvsd de rörande Hjelmare llsnal oell
".^lussveyks-byggnad till It. äbt ingilne ärliga arbets-
"berättelser inneliälls ssmt LansIDirectionen, uti sär-
"skild underd. skrifvelse sk den 27 sist!, lauuarii yt-
"terligare kramstält, bar denna byggnad sedan sista
"Itiksdag, dä ett läne-bidrag ak 53o,ooo k:dr dertill,
"under vissa villtor, ak k. 8l:r beviljades, ^ kortgätt
"med ali den skyndsambet oell drilt, omständigbeler-
"ne medgilvit samt i närmaste öfverensstämmelse med
"det är 1822 upprättade ocb al II. 8t:r godkände kost-
"nads-lörslag. Detta körslag slutande sig pä en sum-
"ms al 622,267 Iltdr, lärutsstte val att bela Lanal-
"byggnaden skulle vara fullbordad inom 8ex är eller
"till 1828 ärs slut; men oförutsedda Natur-binder liak-
"va under de 3:ne sistkörllutne ären deruti päkallat
"åtskilliga ändringar ocb jemnkningsr, i köljd bvarak
"allt arbete med (kanalens rensning ocb fördjupande
"genom de i segelleden varande smärre 8juar, samt
"Lanalbottnens upptagande till ytterligare tvenne kols
"djup pä lägländtare trakter, der tlanal-bankarnes till¬
stånd icke kunnat päräknas annorlnnds än genom
"vattnets motvigt, blilvit uppskjutit till dess, elter
"fulländad bergsprängning ocb gräfning med spade, det