30 Stats»samt Allm, Besv- o.Oec.-Utsk.Utl.Nio^ i.
Hvad sålunda, i afseende å ordningen
oell sättet för utarrenderandet af Indelta
Arméens boställen, föreslaget är,
anse Utskotten jemväl till alla delar böra
lända till rättelse för de Kongl. Flottans
Boställen, hvilkas vpplätande pä arrende
för närvarande är dt Förvaltningen af Sjö.
Ärendena öfverlemnadt; böranäes alitsa ett
E xemplar af Arrende-Contracten om dessa
Lägenheter till bemälte Förvaltning insändas.
Vidkommande Herr Friherre Wredes
hemställan, att Militiae.Boställs Cassans nu
egande Capital måtte emellan de Indelta Re*
gemenrena få fördelas, anse Utskotten, för
sin del, betänkligt att en sådan delning af
sjelfva fonden tillstyrka, enär den säkra vård
och controll öfver förvarandet af Cassans
Reverser och Contanta medel, som för när*
varande eger rum, svårligen kan uppå sprid¬
da localer inom Riket tillvägabringas, samt
bevakandet af Cassans utestående fordringar,
jemte inteckningars förnyande o. d, medföra
sådana ansvarige och magtpåliggande omsor¬
ger, hvilka, der sådant undvikas kan, icke
skäligen böra Regementenas Befäl åläggas;
hvadan ock Utskotten tillstyrka, att berörde
Cassa, hädanefter såsom hittills, må under
Kongl. Krigs-Collegii vård och förvaltning
förblifva; men då de missnöjen med den år*
liga fördelningen af Cassans, för nybyggnader
Stats» samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.N:071. 31
och reparationer disponible, tillgångar, hvil¬
ka vanligen uppstått inom de Regementen,
som af en slik utdelning under en längre lid blif¬
vit i afsaknad, efter Utskottens tanka, skulle
derigenom för framtiden säkrast kunna före¬
byggas, om en, med hänsigt till Regemente¬
nas styrka och undersökta behof af ännu
saknade Caractershus å sådana Boställen, sorn
af Indelningshafvarne sjelfve böra bebos,
uppgjord noggrann fördelning af Cassans år¬
liga nybyggnads anslag, behållna räntevinst
och öfriga inkomster, efter afdrag för erfor-
derlige inqvarteringspenningar, uppå Krigs-
Collegii underdåniga förslag, blefve af Kongl.
Maj:t i Kader fastställd för en tid af minst
Tio år i sender, samt i Cassans Räkenska¬
per ett serskildt Conto för hvarje Regemen»
te blefve öppnadt, i hvars Credit Regemen¬
tet godtgjordes för det belöpande anslaget,
och 1 Debet deremot påfördes hvad som till
nybyggnad eller reparationer inom Regemen¬
tet blifvit utbetaldt, så att Regementet, i
den händelse anslaget under något år kun¬
nat umbäras eller blifvit besparadt, vöre
försäkradt att ett följande år detsamma utbe¬
komma, eller derest, i motsatt fall, en större
summa vid något tillfälle måst för oundvik¬
liga behof till eit Regemente anordnas, än
som med löpande årets anslag för samma Re¬
gemente kunnat betäckas, ett sådant förskott
varder, genom innehållning af de följande
årens anslag, godtgjordt, Kongl. Krigs-Colle*
32 Stats-samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Uti. Nio 7i.
gil pröfningsrätt, under dessa vilkor, sålun¬
da äfven framgent bibehållen, att den för
hvarje år disponibla summa anvisa för de
Regementen, som deraf äro i största behof,
hemställa Utskotten vördsamt, det ville Ri¬
kets Högloft. Ständer, med bifall härtill,
hos Kongl- Maj-.t i underdånighet anhålla,
att nödiga föreskrifter i dessa afseenden
måtte varda Krigs-Collegium meddelade.
Slutligen och då den summa af icke
mindre än 7886 R:dr 26 sk. 3 r:st. Banco
årligen, hvarmed Militiae.Boställs*Cassan till
pensioner och aflöning för åtskillige dels af¬
skedade, dels inom Kongl. Krigs-Collegium
ännu tjenstgörande Embets- och Tjenstemän
samt Vaktbetjente betungas, förekommer ut¬
omordentligt dryg, och i betydlig mon med¬
tager de tillgångar, som för nybyggnad och
underhållande af Caractershus uppå Militiae-
Boställen äro afsedde, men de inskränknin¬
gar i Indelnings- och Hysesyns-Contorens
göromål, hvilka blifva en följd, ej mindre
af Kongl. Majtts Nådiga Förordning den 17
April 1828, än af bifall till de af Utskot¬
ten här ofvan föreslagna förändringar i ad-
ministrations-sättet, otvifvelaktigt medgifva be¬
tydliga indragningar i den nu varande Tjen.'
stemannapersonalen, till minskning i hittills
åtgångna förvaltningskostnader;
tillstyrka
Stats samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsi. Uti. N-.o 71. 33
tillstyrka Utskotten Rikets Högloft. Ständer
att hos Kongl. Majit underdånigst begära,
det ålla umbärliga Embeten och Tjenster,
som af Militiee-Boställs-Cassan hittills blif¬
vit aflönade, ofelbart måtte, vid nuvaran¬
de lnnehafvarnes afgång, indragas.
Flere Ledamöters aflemnade Reserva¬
tioner varda härhos bifogade»
Stockholm den i<8 September 182g.
Reservationer:
Af Herr von Schantz, Carl Petter Ulric
Ottos Enär de Officers-Boställen, som till¬
höra Flottan, endast äro Sex till antalet, och
icke kunna betraktas under lika förhållan¬
den, som Officers-Boställen inom Arméen,
helst Boställs-afkastningen ingår till Tionde
Hufvud-TiTeln och ej är en löneinkomst för
Compagnie-Chefen, anser jag med dessa Bo¬
ställens utarrendering böra, Hädanefter som
hittills, fortfara genom Förvaltningens af
Sjö-Ärendena och Kainmar-Collegi försorg.
1Bill, till Rikt-St. Prot. 1828 åth 1829. 4 Stral. 2 Afdi
17m H:t, 3
34 Tiil.t.Stats s, Allm.liesv.o.Oee.- L tsk.Utl.Ntoy i.
Af Herr Friherre Palmstjerna, Carl Otto:
Emot pluralitetens beslut i nedannämnde
omständigheter får jag, uppå följande skäl,
mig reservera.
Utskotten tillstyrka, att arrendetiden för
Miliiias-Boställen må, hädanefter sorn hittills,
bestämmas till 30 år; men, enär icke sällan
inträffat, att Arrendatorer, hvilka, under de
10 eller 15 första åren, ordentligen uppfyllt
sina uti Arrende-Contractet åtagna förbin¬
delser, sedermera genom hvarjehanda hän¬
delser, såsom sjukdom, ålderdom m. m., hvil.
ka under en längre tidrymd kunnat inträffa,
dertill blifvit oförmögne, anser jag det lända
både Arrendatorer och Indelningshafvare
till ömsesidig fördel, om ett minimum af
15 år för Arrendetiden hädanefter bestäm¬
des, hvarunder Militias-Boställen ej må var¬
da utarrenderade; samt längsta arrendetiden
deremot till 30 år utsättas.
Förbindelsen för Regements-Comitéerne
att vid Ariende-auctioner alltid och ovilkorli¬
gen antaga det högsta anbudet, finner jag icke
lämplig; hvaremot jag hemställer, att arren¬
det må upplåtas åt den af vid auctionstill-
fället närvarande Speculanter, i hvars kän¬
da skicklighet, ordningssinne och förmåga
att sina förbindelser uppfylla, Cömitén, ut¬
öfver den säkerhet en i laga ordning styrkt
borgen Innefattar, anser sig ega en ökad ga¬
ranti för Contractets uppfyllande.
Bil,t,Stats-samt Allm.Besv.o.Oec.-Uisk. ZJtl.N-.oii, 35
I sistnämnde hemställan förenade sig
Herr Lagerheim, Gustaf,
Äf Herr af Sillén, Lars Gabriel: Emot
de Höglofl. sammansatta Utskottens beslut,
att Militiae-Boställs-Cassan, hädanefter lika¬
som hittills, bör förblifva under Kongl. Krigs-
Collegii förvaltning, får jag mig vördsamt
reservera, och föreslår deremot: att bemälte
Cassa må vid 1831 års ingång öfverlemnas
till Riksgäldskontoret, derifrån Interesse-
medlen å Capitalet årligen aflemnas till
Kongl. Stats-Contoret, dit jemväl Reserv-
och Säterifrihetsmedlen skola ingå bland
Stats-Verkets öfrige Inkomster, men ett mot¬
svarande belopp derifrån årligen utbetalas på
reqvisition af det Embets-Verk. sorn besörjer
administrationen af Boställs • Verket. Nied
detta förslag åsyftar jag enhet och enkelhet
i Uppbörds- och Redogörelse-Verket samt
nödig besparing, för att göra de befintliga
tillgångame mera tillräckliga för deras ända¬
mål.
Det förra tillvägabringas derigenom, *tt
man, så vidt möjligt är, till ett ställe sam¬
manför Stats-Inkomsterne, ehuru de för ser¬
skilda föremål äro anviste, och låter dein
sedan åter utgå till de administrerande Ver¬
ken. I sådant afseende har ock Kongl.
Maj:t, genom Nådig Kungörelse af den 1 5
October 1828, angående åtskilliga förändrin¬
36 lill.t.Stats-xamt Allm,B. sv-o.Oic.-Utsk. EW.Nroyi.
gar vid Uppbörds- och Redogörelse-Verket,
med anledning af Rikets Ständers vid sista
Riksdag gjorda underdåniga hemställan, fun¬
nit godt att, såsom ledande till både lättnad
för de Skattskyldige och större enkelhet samt
säkrare controll vid landtuppbörden, i Nåder
förordna, bland annat, att, från och med för¬
sta Uppbördsstamman för 1829 års Krono¬
utskylder, den af Regements-Skrifvarne hit-
tills bestridda uppbörd af serskilda medel,
och deribland Militiae Boställs-Cassans Re*
serv-Hemmans-räntor, skall af Kronofogdarne
vid de vanliga Uppbördsmötena förandra Kro*
no-Utskylder förrättas, och medlen under sina
behöriga titlar till Landt-Ränterierneinsändas
på samma gång, som den öfriga Krono.Uppbör¬
den, samt att tills vidare de uti LandtRänteri-
erne inflytande medel för Militiae.Boställs Cas-
san skola, jemte i Lands-Contoret uppgjord Re¬
dogörelse, i behörig ordning remitteras [till
Kongl. Krigs-Collegium. Det härmed åsyftade
ändamålet skulle utan tvifvel verksammare till-
vägabringas, om medlen finge ingå till Kongl.
Stats Contoref, och serskild redovisning för
dem upphöra, sedan de nu mera erhålla siu
egen titel i Landsboken och i Länens Spe¬
cial-Räkningar. Denna åtgärd, jemte Cassans
öfverlemnande till Riksgälds Contoret, på
sätt tillförene skett med 2tne andra Cassör,
och Interessemedlens aflemnande till Kongl.
Stats-Contoret skulle äfven åstadkomma be¬
sparing i förvaltningskostnaderne, enär deraf
BU t.StatssamtAllm.Btsv.o.Oec.-Utsk.Ull.Ntoji• 37
blefve en följd, att serskild, granskning af Re¬
dogörelsen för Reserv-medels-Uppbörden, äf.
vensom författande af Bokslut deröfver, upp-'
hörde, jemte Cassaförvaltningen, som jag
förmodar kunna besörjas inom Riksgälds-
Contoret, utan tillökning i dess nuvarande
Tjenstemannapersonal. Administrationen af
Boställs-Verket är för öfrigt alldeles obero¬
ende af denna föreslagna förändring i afseen¬
de på penningeförvaltningen; men ett Rikets
Ständers begifvande till Militiae-Boställs-Cas-
sans emottagande uti Riksgälds-Contoret är,
i min tanka, nödigt och skulle sätta Kongl.
Majrt itillfälle att sådant låta verkställa, i hän¬
delse, vid den förestående nya organisationen
af Styrelse-Verken, Kongl. Majit skulle i
Nåder finna det bidragande till ändamålet
med denna organisation.
Härmed förenade sig Herr Friherre Rid¬
derstolpe, Fredrik, Herr von Hartmansdorff,
August och Herr Commerce-Rådet Santesson,
Af Riksdagsfullmägtigen Nils Mänsson
från Malmöhus Län: Emot pluralitetens be¬
slut att, i stället för det förr brukliga årliga
penningearrendet, föreslå en Städja i penninJ
gar att på en gång vid arrendets emottagan¬
de erläggas, föranlåtes jag min reservation
anmäla. Icke nog att ett sådant vilkor för1
Militia Boställens utarrenderande skulle från
tädan vid auctionea utestänga fattige och
38 Bil.\Stats-samtAllm.Besv,o,Oec. Utst:.UiLN:o']i.
ordentlige Speculantér, hvilka saknade den
förmögenhet i contant, som fordrades att den
utsatta Städjan på en gång inbetala; det skul¬
le derjemte komma att verka orättvist och
högst ofördelaktigt uppå Indelningshafvarens
billiga fordran, att af sitt tilldelta Boställe
erhålla den möjligen högsta inkomst, enär,
genom arrendevilkorens försvårande, Specu-
lanters antal inskränkes, samt följden deraf
åter sannolikt måste blifva ringare anbud
och en minskad inkomst för Indelningshaf-
varén.
I denna Reservation förenade sig med
Nils Mänsson, af det Hedervärda Bonde-Stån¬
dets Ledamöter, Pehr Pehrsson från Calmare
Llän, Olof Pehrsson från Stockholms .Län,
Nils Strindlund från Vester-Norrlands Län,
Carl Bergman från Gefleborgs Län, Jan An¬
dersson från Upsala Län, Bars Larsson från
Skaraborgs Län och Jonas Johansson från Jön¬
köpings Län m. fl.
stockholm,
tryckt i Marouardska Boktryckeriet; 1829.
Stats.samtAllm.Besv.o.Oec.Uisk. Uti. N.o 74. x
N:o 72.
Ankom till Exped. Utskottet den 26 September 1829,
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts aflåtna Nådiga Propo¬
sition om den så kallade Mö-
tes-Passevolancen för de in-
delte Regementena, samt
flere i detta ämne väckta en¬
skilda Motioner.
Uti till Rikets Ständer afliten Nådig Pro¬
position, den 44 Februarii innevarande år, har
Kongl. Maj:t, med hemtad anledning af Rikets
Ständers underdåniga Skrifvelse den 19 Julii
1812, deruti, med erkännande af nyttan af en
allmän Passevolance-inrättning för indelta Ar¬
méen, hvarigenom Kongl. Maja sattes i till¬
fälle att vid mötestideme underhålla Solda¬
ten likasom under krigstid, Rikets Ständer
i underdånighet anhållit, det Kongl. Maja,
mot en afgift, som tillika bestämdes, täcktes
draga försorg derom, alt Soldaten vid Rege¬
ments- eller Compagnie-möten, Mönstringar,
Krono-arbeten, eller hvad annat tillfälle eller
tåg som helst, måtte undfå god och nöjaktig
förplägning efter den för Arméen fastställda
provianterings-stat, och, i händelse af sjuk-;
Bib, till RiksSt. Prot. 1828 och 1819. 4 Simt- 2 Aid. !•
18\de H\t. rista JB:det.
9 Stats- samt Allm. Besv. o. Oec.TJtsk.Utl. N:o 79.
dom, fria medicamenter, 1 Nåder tillkänna-
gifvit, alt, sedan de Contract, hvilka för det¬
ta ändamål blifvit, uppå en tid af 15 år, med
vederbörande Bust* och Botehållare afsluta-
de, dels med året 1827, dels ock år 1828,
tilländalupit, Kongl. Majit, genom CJirculair-
Bref till Dess Befallningshafvande den 7 No,
vember 1827, lemnat Rust- och Botehållare
öppet att, om de sådant önskade, med samma
Passevolance-vilkor fortfara under åren 1828
och 182g, intilldess Rikets Ständer sitt beslut
i ämnet meddelat, och hvilket erbjudande af
mer än f bland Rust- och Rotehållare blif¬
vit antaget och begagnadt.
Kongl. Maj t har, i sammanhang härmed,
behagat förklara, huruledes erfarenheten tiil-
räckligen vitsordat företrädet af det under-
hållssätt, sorn genom Passevolancen är in¬
förd!, framför Truppens underhåll af de mat*
säckar, hvarmed Soldaten af sin Rust- eller
Rotehållare förses, enär Soldaten, som i se¬
nare fallet vänjes till en oordentlig lefnad ,
under den varma årstiden, då de medförde
matvarorne äro förskämning underkastade, äf-
ventyrar det skadligaste inflytande på sitt
helsotillstånd, derigenom åter en ytterligare
tyngd drabbar Rust- eller Rotehållaren, sora
följd af den senares förbindelse art karlena
sjukvård bekosta/varandes deremot, å andra si¬
dan, vid Truppens underhållande genom Kro>
Stats samt Allm.Besv o. O ec.Utsk. Uti. N:o 79. 3
nans försorg, fördelarne derutinnan omiss¬
känneliga att, ”jemte det Soldaten erhållit en
”mera helsosam föda och måst iakttaga en re¬
gelbunden matordning, honom kunnat bi-
”bringas vana vid fäillefnaden , så att, vid
”inträffande krig, den ombytta lefnads-ordnin-
”gen icke må medföra den stora sjuklighet
”och mortalitet, som fordom oftast egt rum.’*
Det är vid sådana förhållanden Kongl.
Majit förklarat Sig vara förvissad, att Rikets
Ständer icke önska återinförandet af ett un-
derhållssätt för indelta Arméen, ”sorn, efter
”sannolika beräkningar, icke ens eger fördelen
”af besparing emot de flerfaldiga olägenheter,
”sorn dermed åtfölja;*’ Och Kongl. Maj.-t har,
med sådan öfvertygelse, ansett Sig i Nåder
böra föreslå Rikets Ständer *
att indelta Arméen må tinder mölen,
mönstringar och marcher under fredstid un¬
derhållas, genom Kronans försorg, på sätt som
egt rum, under de 15 år Passevolance-Coa-
tracten varit gällande;
att , i afseende på sättet för utgörande
af Passevolance-afgiften, hvars sammanlagda
belopp, i medeltal räknadt, uppgått lill om¬
kring 230,000 R:d, och hvilken Summa Kongl,
Maj:t anser, genom Underhålls-Departemen¬
tets i Krigs*Collegium och Gommissariatens
4 Stats-samt Allm'. Besv. o. Oec.Utsk.TJtl.N'.o 79,
indragning samt mera ändamålsenliga och min¬
dre kostsamma anstalters vidtagande för sam¬
ma ändamål, kunna till omkring 300,000 R;d
nedsättas, denna afgift, hädanefter som hittills,
bör utgå af Rust- och Rotehållare; samt att,
i följd deraf, hvarje Rustnings- och Rote-num-
mer, för att njuta en nedsättning, ungefärli-
ligen svarande mot dén af 30,000 R.*d på det
hela, bör, för karlens underhåll vid ofvanupp-
räknade tillfällen, årligen erlägga endast 7
.R:d Banco, men Rusthållarne serskildt, för
hästens utfodring, enahanda afgift, som hitin¬
tills, antingen i persedlar eller penningar,
blott med den förändring, att höet beräknas
endast till 50 # på Lispundet, och hvilket
jemväl, i händelse af penningars erläggande,
bör iakttagas;
att en tid af 15 år för Contractens in¬
gående å nyo lämpeligen må utsättas, och
från och med 1830 års början beräknas; samt
att med revision af Räkenskapen mi
förhållas i öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Majst uti Dess till Rikets Ständer aflåtna Nå¬
diga Proposition om Instruction för Rikets
Ständers Revisorer föreslagit.
Kongl. Maj:t har slutligen behagat för¬
säkra Rikets Ständersatt den omsorg, som Kongl.
Majst städse ådagalagt för Rust- och Rote-
A
Stats- samt Allm.Besv. o.Oec.Utsk. Uti. N:o 72. 5
hållarnes väl, äfven hädanefter skall oförän¬
drad fortfara; att Kongl. Maj t skall begag¬
na hvarje tillfälle att förena deras sanna för¬
del med nödvändigheten af vapenöfningar,
hvilka påkallas af nödig omtanka för Rikets
försvar, för Soldatens vänjande vid fältlefna-
den, hans helsa, hållning och disciplin; samt
att Kongl. Maj:t, öfvervägande, å ena sidan,
Rust- och Rolehåliarens förbindelser mot Sta-
teo, och, å den andra, bekant med deras rätt¬
mätiga anspråk på skydd för sina rättighe¬
ter, alltid skall suka att förbinda deras väl
med en vaksam omsorg för Inöelnings-ver—
kets bestånd och Rikets säkerhet.
Af det inför Kongl. Majit i Siats-Rådet
hållne Protocoll, sorn den Nådiga Propositio¬
nen finnes bifogadt, inhemta*, att StatsSecre-
teraren för Krigs-Arendena jemte samtlige
närvarande StatsRåden, med yttrad öfverty¬
gelse om nyttan af Passevolancens fortfaran¬
de, i underdånighet hemställt, att, då Rost¬
och Rotehållare* skyldigheter i och för Kneckte-
hållet nu för tiden kunna anses mera betun¬
gande, än från början varit afsedt och beräk-
nadt, samt jordbruket i allmänhet, jemförel¬
sevis till öfriga näringar och yrken, synes
vara i behof af lindring i allmänna tyngder,
h vartill äfven kommer, att Truppernas öfning,
under möten, hvarförutan ändamålet med de¬
ras underhållande skulle förfelas, är att anse så-
6 Stais- samt Allm. Besv.o. Oec.U tsk.Utl.N.-o 72.
sorn en för försvars-verkets fullkomnande nö¬
dig anstalt, den der således ej bör ensamt
drabba Bust- ocb Botehållaren, hvilken fast¬
mera kan anses hafva sin Rustnings- och
Boterings-skyldighet fullgjort, enär, vid In¬
fanteriet, Soldaten, och, vid Cavalleriet, kar¬
len och hästen voro behörigen utrustade och
inmönstrade, Kongl. Majit ej måtte uteslu¬
tande föreslå Bikets Ständer Passevolance-
afgiftens utgående, hädanefter som hitintills,
ensamt af Bust- och Botehillare, utan att till
Bikets Ständer måtte alternativt öfverlemnas
att bestämma, antingen Passevolance-afgiften,
till ett nedsatt belopp af 200,000 B:dr årli¬
gen, bör, jemte andra utgifter för försvars¬
verket i allmänhet, vid skeende Statsreglering,
upptagas, och sålunda, lika ined annan Bevill¬
ning, af samtlige medborgare-classer vidkän¬
nas, helst om, såsom anledning är att förmo¬
da, den vid senaste Riksdag åtagna Bevill¬
ning i alla fall ej behöfver ökas; eller ock,
om afgiften bör, hädanefter som hittills, uteå
endast af Bust- och Rotehållare, att ("på sätt
i den Kongl. Propositionen innefattas och
här ofvan finnes intaget) denna afgift då
må till 7 R:dr för karlen varda nedsatt samt
det hö, som till hästens utfodring af Rust¬
hållare aflemnas, till endast so Skålpund för
hvarje Lispund beräknas.
I anledning af förstnämnde af Stjts Se-
creteraren och Stats-Baden sålunda föreslag¬
Stats■ samt Allm.BeSv.o. Oec. Utsk.Utl. N:o 72. 7
na alternativ, i fråga om sättet för mötes-
kostnadernas framtida bestridande, har Kongl.
Majit, som icke kunnat detsamma i Nåder bi¬
falla, behagat till Protocollet förklara, det
Kongl- Majit anser det tillhöra Rust- och
Botehållaren att, äfven under möten och mön¬
stringar, bestrida Ryttarens, Ryttarehästens
och Soldatens underhåll, och att denna från
äldre tider tillbaka jorden vidlådande tyngd
städse ingått i beräkning af dess värde, hvil¬
ket i motsatt fall skulle ökas på de öfrige
medborgare-classernas bekostnad,
Den utomordentliga vidlyftighet, hvaraf
de, redan vid Remissens beviljande, hos Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln samt Heder¬
värda BondeStåndet öfver detta ämne inträf¬
fade discussioner utmärkas, och derigenom
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oecono-
mie-Utskotten, till hvilkas utlåtande ärendet
blifvit öfverlemnadt,sättasur tillfälle att, meden
eljest skyldig fullständighet, här upptaga hvar¬
je Talares serskilda anföranden, har föranlå¬
tit Utskotten välja den utväg att under vissa
rubriker uppföra de hufvudsakliga förslag, till
indelta Arméens framgena underhåll vid
möten och mönstringar, oftast blott i Smärre
detailer från hvarannan skiljaktige, hvilka i
detta afseende framställde blifvit.
8 Stats-samt Allm Besv.o.Oec.Utsk, Ull. N;o 72.
Det har alltså till Rikets Höglofl. Stan-
•ders pröfning blifvit föreslaget :
1:0, Att det gamla underhållssättet el¬
ter måtte få vidtaga.
a) Inom Hågloflige Ridderslapet och
Adeln:
Af Herr Grefve Gyllenborg, Johan Hen-
ning, sorn, efter en lemnad öfversigt af de
flera olägenheter, hvilka Talaren förmodar
hafva varit med Mötes-Passevolancens erläg¬
gande under de 15 sisla iren förenade, samt
linder åberopande af Rikets Ständers vid 1812
års Riksdag gjorda erkännande deraf, ”att
’ kostnaderne för Soldatens matsäck vore en¬
dast förskottsvis utgifne och borde Roten af
^'Soldaten ersättas,’’ hemställt, J’om icke Sol-
daternes underhall på möten och marcher
må besörjas på sätt af ålder varit, i öfver¬
ensstämmelse med Kneckte-Contracten, van¬
ligt, med förändring blott i afseende på fure-
gifna angelägenheten af nu varande under-
hållssätts bibehållande, att, genom Statens
mellankomst, anstalter vidtagas till emottagan¬
de af så beskaffad möteskost till Regements¬
möten, som uppfyller ändamålet och af Rote-
bondens hushålls-tillgångar kan utgöras , i
hvilket afseende af denne senares val borde
få bero, huruvida han sjelf vill möteskosten
Stats- samt Allm.Besv.o.Oec. Utsi.Utl.N:oyi. 9
anskaffa och vid Regementsmötet aflemna,
eller, efter tidigt tillkannagifvar.de, derföre
erlägga penningar efter markegång för de år
allena, då sådana Regementsmöten inträffade.
I afseende å indelta Cavalleristens under¬
håll, anser Herr Grefve Gyllenborg Rust¬
hållaren vara förbunden att detsamma inom
Regementets stånd bekosta, men yrkar, att det
måtte på Rusthållaren fria val få ankomma,
att antingen tillgodonjuta föreskrifterne i de
äldre Contracten (som medgifva proviante-
ring och fourragering in natura) eller ock att
ingå i de nya vilkor dem nu föreslås.
b) Inom Hedervärda Bonde-Ständet:
Af Riksdagsfullmäktige Jonas Nilsson
från Carlstads Län, som alternativt erbjudit <i
R:dr Banco årligen för Soldatens möteskost,
och Eric Andersson från Vesterås Län, som
likaledes yrkat Commissariatens indragning,
samt att försorgen med Truppernes provian-
tering, under möten och mönstringar, måtte
åt Rust- och Rotehållare sjelfve, med biträ¬
de af Konungens Befallningshafvande och
vederbörande Regements-Chef, öfverlemnas.
sto. Att niöteskostnaden må bestridas
genom indragning af så många
Numer i de Indelta Regemente«
io Siais-samt Allm.Besv.o. Oec.Visk,Utl.N:o 72.
na, som fordras för att med Va-
cance-af giften densamma betacka.
Inom Hoglofl. Ridderskapet och Adeln-.
Af Herr Grefve Horn, Claes Fredric,
sorn, efter yttrad förmodan, att kostnaden öf¬
ver hufvud för en mans underhåll af alla
vapen icke bör uppgå utöfver 4^5 R:dr ,
samt hela behofvet för Arméens proviante-
ring och sjukvård vid möten och mönstrin¬
gar således kunna nedsattas lill 100,000 R:dr
årligen, alternativt föreslagit, antingen alt den-,
na kostnad måtte af Allmänna Bevillningen
utgå, eller ock bestridas genom indragning af
så många Numer, som fordras för att af Va-
cance-afgiften bilda dea härföre erforder¬
liga fond.
Af Herr Tersmeden, Gustaf Reinhold,
som ansett, att, då Rotehållare icke äro för¬
bundne att bestå sina Soldaters underhåll vid
möten och läger, samt öfverenskommelse här¬
om med manskapet skulle leda till stora o-
lägenheter, lämpligast vore, att en niondedel
af indelta Infanteri-Regementenas effectiva
styrka indroges, och att, med den sålunda in¬
flytande Vacance-afgiften, den öfriga delens
af Arméen exercice vid möten bekostades.
Beträffande deremot Rusthålls - Regementena
sä och ehuru Herr Tersmeden medgifva det
Stats• s. Allm. Besv. o. Oec. Utsk. L‘t/.N:o 7J. 11
vara Rusthållaren åliggande att underhålla
häst och karl på möten, har Talaren , med
afseende på den större kostnad Rustnings-
skyldigheten nu för tiden medförer , likväl
hemställt, antingen att dessa Regementens
möteskostnad måtte af allmänna medel
bestridas, eller ock enahanda utväg för detta
ändamål med dem vidtagas, som för indelta
Infanteriet blifvit föreslagen.
3 \o Att måteskostnaden matte delas mel¬
lan Stats-Verket samt Rust- och
Rotehållare.
Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln :
Af Herr Rosenblad Bernhard, som, med¬
gifvande nyttan af det under senare åren
följda provianterings-sätt, samt yttrande den
förmodan, att antagandet eller icke af den er¬
bjudna Passevolancen bör å Rust- och Rote-
liållares fria val ankomma, ansett desse sist¬
nämnde icke böra i hela sin vidd befrias från
en tunga, sorn dem nu lagligen åligger såsom
skatt att, utan ersättning, utgöra, och derföre,
som en medelväg, föreslagit att bestämma Ro-
tehållarens bidrag för Soldatens underhåll till
4 R:dr B:co, och något mera proportionaliter
för Rusthållaren, hvarefter resten af dea er¬
forderliga Summan borde fördelas på den del
af Bevillningen, som utgår såsom Brännvins-
*kau, Herr Rosenblad har derjemte hem-
12 Stats- samlAllm.Besvl o.Oec.UtsfcUtl. N.o 72i
stalf, att hvad’ som Iean komma att såsom Pas-
sevolance-afgifl erläggas, måtte uppföras på
Riks-Staten såsom en inkomst-titel , och att
en motsvarande Summa på Tredje Hufvud-
titeln deremot anordnas till indelta Ar~
méens vapenöfningar.
4;o vitt, på sätt Konungens Stats■ Reid
alternativt föreslagit, möteskostna-
den må af allmänna Bevillningen
liqvideras.
a) Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln :
Af Herr Hallenborg, C. J., som, med
yttrad klagan deröfver, att Kongl, Majrt, ge¬
nom Kådig Skrifvelse den 16 Januarii 182S,
förklarat, att vid Skånska Infanteri-Regemen¬
tena någon viss tid för passevolancens Ut¬
görande icke ar föreskrifven, anhållit att, på
det samma passevolance icke måtte för en
obestämd tid komma att vid dessa Regemen¬
ten fortfara , Rikets Höglofl. Ständer ville
bestämdt förklara, att de Rotehållare vid Skån¬
ska Regementena , sorn komma alt hädanef¬
ter fortfara med ständig roterings utgörande,
skola fa tillgodonjuta samma beslut, som fat¬
tas för det öfriga Sverige , i afseende på in¬
delta Arméens underhåll under möten och
marcher.
Stat$-samt Allm.B«sv.o.Oec. ZJtsk.Vtl. N.o 72 i3
Af Herr Hjerta, Gustaf, som, efter
framställning: om jordens betungande med
skatter framför andra yrken och näringar; af
Rust- och Rotehållares sedan åren 1811 och
1812 ökade kostnader, som följd af Regemen¬
tenas förlängda vapenöfningar, samt af bil¬
ligheten i det af Stats-Rådet föreslagna al¬
ternativ, hemställer: att på Riks-Statens 3:dje
Hufvud-titel måtte uppföras, till Arméens
Vapenöfningar i fredstid , för Infanteriet
120,000 R:dr, för Cavalleriet 40,000 R;dr
och för Artilleriet 2 5,oooR:dr, eller tillsam¬
mans i85,ooo R:dr Banco årligen; men, i
den händelse Utskotten ej skulle med Herr
Hjerta härutinnan instämma, yrkar Herr
Hjerta, att Rust- och Rotehållare mitte öf¬
ver den Kongl. Propositionen varda hörde,
samt att alla partiela Contract om mötes-under-
bållet, som de senare åren kunna vara af-
slutade, måtte varda upphäfne.
Af Herr Friherre Wrangel, Henning,
som, efter att hafva medgifvit, ”att möiespas-
sevolancen i militairiskt afseende är nyttig,”
samt ”att Soldatens tractamente på mötena är
vida bättre, än hvad han vanligen har hem¬
ma,” förmodar denna inrättning i oeconomiskt
hänseende vara för Rust- och Rotehållare
mindre fördelaktig, hvarjemte Hert Friher¬
ren, som anser 7 Rtdr för hvarje Numer
vara för högt beräknadt, yttrat sig ega den
14 Stats-samtAllm.Besv.o.Oec.Utak.Utl.Nio 79.
öfvertygelse, att 5 R:dr per Numer är till¬
räckligt till alla mötens hållande.
Af Herr Grefve Gyldenstolpe; Anton
Gabriel, som med uppställda calculer velat
styrka den förmodan, ”att hela den årliga Mö-
”tes-passevolance-summan , 200,000 R:dr E:co,
”skulle kunna såsom Bevillning utgå, utan att
”den vid förra Riksdagen åtagna Bevillning
,’behöfver okas.’’
Af Herr Friherre Anckarsvärd, Carl Hen«
rik, sorn, efter att hafva förklarat sig icke kun*
na instämma i Herr Tersmedens förslag, enär
förminskandet af den indelta eller stående Ar¬
méen, för att få nya ressourcer till vapenöfning,
i alla fall blefve en tunga för jordbruket, och
de öfriga delarne af samhället skulle blifva
befriade från en sådan utgift, ansett den tan¬
ka, som af Konungens Rådgifvare blifvit ytt¬
rad i denna sak, att, om möjligt är, afvända
från jordbruket och fördeli en tunga, sorn
legat på detsamma, för jordbrukare innebära
en verklig anledning till tacksamhet, hvadan
Herr Friherren trott sig fela mot sin pligt
som Representant, och fela mot sitt interesse,
om Herr Friherren ej understödde denna me¬
ning framför någon annan.
Stafs»' samt Allm. Be$v.o.Oec.Vtsk. Uti. N o 79. »5
b) Inom Hedervärda Bonde-Ståndet:
Af Riksdagsfullmäktige Casper Wijk¬
man från Upsala Län, Gustaf Larsson och
Olof Pehrsson från .Stockholms Län, Lars
Andersson, Anders Andersson och Lars
Larsson från Skaraborgs Län, Olof Olsson
och Jacob Petter Andersson från Östergöth¬
lands Län, Bils Pehrsson, Anders Bilsson
i Tottarp och Anders Bilsson i Isie från
Malmöhus Län ; Pehr Jönsson, Tufve Lars¬
son, Pehr Pehrsson och Pål Jönsson från
Christianstads Län, Nils Pehrsson från Sö¬
dermanlands Län, Sune Bilsson och Pehr
Ericsson från Kronobergs Län, Petter Pehrs¬
son från Jönköpings Län, Anders Daniels¬
son, Andreas Hakansson och Eric Pahlsson
från Elfsborgs Län, Anders Jansson från
Westerås Län, Bengt Nilsson från Örebro
Län, Bengt Ericsson och Anders Nilsson
från Wermlands Län, Carl Bergman, Eric
Pehrsson och Lars Ericsson från Gefleborgs
Län, Johan Jacob Rutberg, Fale Burman
och Lars Nilsson från Norrbottens Län, E-
ric Ersson och Anders Olsson från Stora
Kopparbergs Län , samt Lars Olsson fiån
Jemtlands Län, hvilka Talare, med mer och
mindre olikhet i framställning och anförda
bevekande omständigheter, hufvudsakligen sig
förenat i den af Konungens Stais-Råd alter¬
nativt föreslagna anstalt, att af allmänna Be-
i6 Stats-snmtAllm.Besv.o.Oec.Utsk. Vtl.N:o 73.
vinningen framgent bestrida den kostnad, soni
med indelta Regementenas underhåll vid
möten och mönstringar är förenad; dock har
derjemte blifvit yrkadt, af Riksdagsfullmäg-
tigen Anders Danielsson, ej mindre att Ut¬
skotten måtte förskaffa sig tillgång till Pas-
sevolance-Cassans Räkenskaper och, med led¬
ning deraf, framlägga beloppet af den kost¬
nad, som ordentliga Regementsmöten för he¬
la Arméen årligen böra upptaga, till grund
för Statsanslagets bestämmande, än att Ut¬
skotten må under pröfning taga Båtsmanshål-
lets skyldigheter och uppfordrings-besvär uti
skjuts och matsäck för Båtsmän vid inträf¬
fande commenderingar, på det att Båtsmans-
hållet må komma i åtnjutande af enahanda
lindring, som nu yrka* för Rust- och Rote¬
hållare; af Riksdagsfullmägtigen Johan Ja¬
cob Rutberg blifvit hegardt, att, då vid Ve¬
sterbottens Regemente, efter Talarens förmo¬
dan, icke åtgått mer än hälften af den Sum¬
ma, Rotehållarne betalt i Passevolance, öf-
verskotten måga redovisas och komma Rote¬
hållarne till godo ; samt af Riksdagsfullmäg¬
tigen Casper Wijkman den anmärkning fram¬
ställd, att Passevolance-medlen, enligt Tala-'
rens förmodan, ”icke uteslutande blifvit an¬
dande till deras rätta föremål, nemligen Sol¬
datens underhåll vid möten m. tn. utan ock
till
Stats-sami Allm. Besv.o.Oec.Utsk. Uti. N:07J. 17
”till bestridande af kostnaden för Bevärings-
”skyldiges exercice, hvartill Rust- och Rote»
”hällarne icke hatt eller hafva någon förbin¬
delse.”
5:0. Att med bifall till Kongl, Maj:ts
Nådiga Proposition, Mötes-Passe-
volancen måtte uppå ytterligare
15 dr förnyas.
a) Inom Högloft, Ridderskap et och Adeln:
Af Herr Friherre Liljehorn, Gustafa
som ansett sig böra offentligen förklara, att
Passevolancen är ”af den yttersta nytta för
Truppens vårdnad och bestånd,’’ och på sådan
grund yttrat den önskan, att Contractet emel¬
lan Kronan samt Rust- och Rotehållare matte
för denna gång genom Rikets Ständers beslut
afgöras, ”emedan en fullkomlig enhet i af-
”sigt och beslut nu kunde vinnas, som ej
”skulle stå att erhålla genom serskilda propor
sitioner till landets alla Provincer.”
Herr Friherren har derjemte hemställt t
att afgiften må utgå alla år, då läger eller
möten förordnas, men icke för de Regemen-r
ten, som äro commenderade på arbeten,’
Bih.till Riks-St. Prat. 1828 och I82g, 4 Sami, z Afd- 3,
i8:cfe Ht. usta Eidet.
iS Stats-samtÅlIm.Besv.o. Oec.Utsk. TJtl. N:o 7st*
att endast halfva afgiften ml erläggas
de Ir, då missväxt eller farsoter göra Trup¬
pers sammandragande svårt eller vådligt;
att drickspenningar måtte varda stränge¬
ligen förbudjne, samt att provianteringen bör
vidtaga, då Rusthållaren lemnat sin häst och
karl på Squadrons-samlingsstället.
Af Herr von Heijne, Georg, som, ehn.
ru sjelf deltagande i Roterings-besväret, för¬
klarat det vara Rotehåliarens af ålder er¬
kända och med Indelningsverkets esprit öf¬
verensstämmande skyldighet att vid möten och
exercice-tider underhålla Soldaten, hvadan ock
Talaren ansett sig icke kunna, under något
sken af billighet, hvälfva den härmed före¬
nade kostnad uppå andra Statens medlemmar.
I afseende på nyttan af Mötes-Passevolan-
cen, har Herr von Heijne, på grund af er¬
farenhet både såsom f. d. Compagnie-Chef
och i 30 år Rotehållare, ansett sig böra lem¬
na densamma det fördelaktigaste vitsord, med
förklarande, att Talaren med glädje emottagit
första propositionen om densamma, i stället
för de stora matsäckskistorne. Hr von Heij-
ne förmodar dock, ej mindre att summan kun¬
de, åtminstone för Rotehållare, något förmin¬
skas, än jemväl att Rolehållaren borde befri¬
as från Soldatens underhåll, då han till lä¬
ger utom Regementets stånd commenderas,
Stoit-samiAllm.Besv.o.Occ. Thsk. Ull. N:0 7J. 19
hvaremot kostnaden i sistnämnde fall kunde
af Bevillningen uttagas.
Af Herr Grefve Brahe, Magnus, som
ingått i omständlig vederläggning af alla de
inkast, som mot Passevolancens nytta samt
Kongl. Majlis om densammas återförnyande
afgifna Nådiga Proposition framställde blif¬
vit, dervid Herr Grefven hufvudsakligen upp¬
lyst och erinrat :
att Rusthållare vid indelta Cavallerie-
Regementena , i stöd af Kongl. Resoliuio-
nerne den 1 Augusti 1695 §. *5 och den 28
Junii 1701 $. 6, samt Kongl. Resolutionen
å Allmogens Besvär den g December 1766
g , äro skyldige bestå Ryttarne nödig
kost under Regements- och Compagnietnöten
jemte foder för hästarne ;
att då deremot, vid indelta Infanteri-
Regementena , Rotehållaren är förbunden att
detta underhåll förskjuta mot ersättning ge¬
nom afdrag på Soldatens lön eller hemkall,
Soldaten nödsakats, vid sitt antagande, lägga
detta onus ensamt på Roten, derigenom, före
Passevolancens införande, missnöje, prejeri
och missförstånd måst uppkomma;
att Rotehållarne, år 1813, uppå Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, hörde deröfver, hu¬
30 StatS'SamtAllm.Besv,o.Oec*Utsk. XJtl. N:o 72,
ruvida de ville göra nigot påstående om af¬
drag för Soldatens underhåll, nästan enhäl¬
ligt ett sådant påstående sig afsagt j
att om, vid dessa förhållanden, Soldaten'
nu ålades att vid möten och marcher sig
sjelf underhålla, skulle sådant tungt återfalla
på Rotehållaren genom den förres fordran
vid anvärfning på förhöjd lega, hemkall,
lön ra. ra.
att, oberäknadt det manskapet under
fredstid tillvänjes för ett lefnadssätt, som un¬
der fälttåg måste iakttagas, helsotillståndet vid
möten bibehålles derigenom, att karlen dagli¬
gen erhåller varm och sund mat, som ej un¬
dergått förskämning, hvilken annars ofta nog
under den varma årstiden måste inträffa, då
matsäck medföres, till bevis hvarföre blifvit
anförde flere under 1828 års möte inträffade
händelser med Soldater, hvilkas Rotehållare
vägrat att uppå Passevolancens utgörande un¬
der de två sista åren ingå , i det karlarne ,
som straxt efter deras ankomst till mötes-
stället insjuknat, efter återvunnen helsa och
afpollettering från Sjukhuset, funnit sina mat¬
säcker förruttnade;
att Rotehållare vid de fleste Regementen^
efter Passevolancens införande, sett sig be¬
friade från en, uppå med Soldaten alslutadt
Stats-samt Allm. Besv.o.Oec.Utsk.UtL N.o 72. 31
Contract stödd, förbindelse att lemna denne
sistnämnde kost, äfven under aila smärre com-
menderingar inom Regementets eller Corn—
pagniets stånd, såsom vid utgörande af Krigs-
Rätts- och Police - vakter , Trossbod- ellet
andra handräckningar, smärre transporter ro.
ro. Denna till Soldatens förlust åstadkomna
förändring förmodar Herr Grefven, i hän¬
delse af Passevolancens upphörande, icke blif¬
va förbisedd och således komma att återgå
till det före år 181 a iakttagna förhållande.
Vidkommande beloppet af den nu före¬
slagna årliga afgiften har Herr Grefven, un¬
der framställda bevis för angelägenheten der-,
af att, under fredens lugn, sätta Kongl. Maj:t
i tillfälle att tillvänja Arméen för krigets
besvärligheter och den skicklighet i vapens
handterande, som derunder fordras, samt med
framlagda calculer öfver möteskostnaderne för
innevarande år, enligt hvilka desamma upp¬
gå till ett sammantaget belopp af 220,^29
R;dr Banco, förklarat någon nedsättning i ben
rörde årliga afgift icke kunna åstadkommas.
Herr Grefven har deiyemte tillkännagifvit
att, enligt de förslag , sorn till Hans Majit
Konungens och H. K. H. Kron-Prinsens
Nådiga pröfning blifvit framställda, i afseen¬
de å Truppernes öfning framdeles, och hvil¬
ka äfven af Högstdesamme gillats , sa vidt
politiska eller andra vigtiga oförutsedda och
2 2 Stais-samtAllm.Besv.o, Oec.Vtsk. Vtl.N-.o 7a.
opåräknade omständigheter sådant medgifva ,
hvilket allt endast af Kongl. Maj:t Sjelf kan
i Nåder bedömas, har man ansett tjenligast,
om hvarje Regemente af Arméen beredes
tillfälle att kunna få Regementsmöten, enligt
vanligheten, af 16 å 17 dagar hemma i or¬
ten minst a år i rad , samt att 3:dje året, ef¬
ter 8 ä 10 dagars Regementsmöte, mar-
chera till ett öfningsläger,
Till berigtigande af det missförstånd, alt
Passevolance-afgiften blott användes till kar¬
lens föda under Regementsmötet, har Herr
Grefven erinrat, att med denna afgift jemväl
måste bestridas öfrige med vapenöfningarne
och manskapets underhåll gemenskap egande
och oundviklige kostnader, såsom: dag-portion,
äfven under Befäls och RecriU-möten, för de
Corporaler, vice Corporaler, Soldater och Spel,
som dit blifva commenderade} kokved och
lägerhalm så väl under nyssberörde som Re¬
gementsmöten och öfningsläger; vidmagthål-
landet af Sju k hus*byggnader och Sjukbus-
atiirail, manskapets underhåll å Sjukhusen ,
samt medicamenters anskaffning; Förvarings¬
hus uppförande och underhållande, eller hy¬
ras betalande för proviantens vård, och slut¬
ligen arfvode till den person, sorn har Ma¬
gasins* eller Sjukhus-persedlarne om hand,
samt förer räkenskaperne.
Stats-samt Allm.Besv.o.Oec, Vtsk.Utl.N;o 75. 23
Herr Grefven, som, uppå alla dessa skäl,
ansett den af Kongl. Maj:;t föreslagna afgift
af 7 R:dr per Numer årligen, ”vara så ned¬
satt den kan bli ,” har i sammanhang der- ,
med erinrat, alt, ’’i den händelse öfverskott
‘'uppkommer, kunna ju, sedan revision är med-
”gifven, Rikets Ständers Revisorer öfvertygas
.”derom , att behållningen är att disponera.’’
Af Herr Tham, Wollrath , sorn, med
yttrad öfvertygelse, att Rusthållare äro af gäl¬
lande Författningar ålagde att vid möten un¬
derhålla sine Ryttare , samt att, vid indelta
Infanteriet, Soldatens skyldighet, att sjelf un¬
derhålla sig vid möteri, öfvergått på hans
Rotehållare genom omöjligheten att kunna få
karl för Roten på andra vilkor, än att gifva
honom matsäck och drickspenningar under
mötestiden, hvilka prsestalioner, efter Tala¬
rens förmodan, vida öfverstiga Passevolance-
afgiften, ansett af allt detta böra följa , att
Rikets Ständer nu kunna, likasom år 18*2, be¬
sluta, om Mötes-Passevolance-afgift bör ega
ium eller ej*
Herr Tham, som i öfrigt tillstyrkt bi¬
fall för den Kongl. Propositionen, har ansett
sig blott böra bifoga den önskan, att den före¬
slagna afgiften måtte ytterligare varda ned¬
satt, eller, om sådant icke är möjligt, att Trup-
perne mätte få göra sina mölen, antingen in¬
p4 Stats- samt Allm,Bcsv.OiOec.Utsk.Utl.Ntojit
om den Province, der de äro förlagde, eller
ock tourvia i alla de Provincer, sorn lemna bi¬
drag till Passevolance-Cassan, derigenom till¬
fälle kunde beredas Provincernas invånare
att återfå de betydliga summor, som till Pas>
sevolance-Inrättningen måst erläggas.
Af Herr Cederschjöld, Pehr Gustaf, sorn,
med erkännande deraf, att Mötes-Passevolan-
cen är nyttig i militairiskt, oeconomiskt och
helsovårdande afseende, samt att Rusthållare
directe, och Rotehållare indirecte, äro förbund¬
ne att sina karlar vid möten underhålla, till¬
styrkt bifall för Kongl. Majtts Nådiga Propo¬
sition, samt derjemte, med erinran om de i
Som inträffade oordningar vid upphäfvande
af den såkallade Lex agraria, framställt vår
dan af rubbning i grundskatter.
Af Herr Grefve von Rosen, Axel Pon¬
tus, sorn, under tillstyrkan af bifall för hvad
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, upplyst och
förklarat, att de inom Götheborgs och Bohus¬
län, åren ipi2 och 1827, med Rust- och
Rotehållare träffade öfverenskommelser om Mö-
tes-Passevolance-afgiftens erläggande, varit
fullkomligt frivillige och blott motiverade af
Rust- och Rolehållares öfvertygelse om deras
egen dermed oskiljaktiga fördel.
Stats-tamt.Allm.Betv.o.Oec, Vtsk. Uti. N:o 72. a$
Af Herr Rothlieb, A. F., som, ehuru
sjelf Rust- och Rotehållare, förklarat sig af
sin rättskänsla uppmaaad att afstyrka bi¬
fall till StatsRådets alternativt framställda för¬
slag, att mötes-kostnaden genom bevillning
bestrida, enär denna utgift på sådant salt
skulle komma att öfverflyttas på den ej ordi¬
narie roterade jorden, Städerne, samt perso¬
ner och näringar, som ej hittills deraf dragit
någon tunga. Med erkännande deremot, att
Passevolance-Inräitningen under dess tillvaro
hittills uppfyllt sitt ändamål, nemligen Ar¬
méens och Befälets fullkomligare danande för
krigsyrket, äfvensom att Rust- och Rotehål¬
lare localt deraf egt mer och mindre båtnad,
tillstyrker Herr Rothlieb antagandet af Kgl,
Maj:ts Nådiga Proposition , under förbehåll ,
att skjutsnings - besväret af Regementenas
Tross, sora åligger Rotehållare vid en del
Regementen, till och ifrån Regements-mötes-
platserne, måtte varda inberäknadt i PassevoJ
lance-afgiften, samt att Rotehållare, de år
då ej läger eller Regements-möten inträffa
eller Regementet varder till Canal-arbeten
beordradt, befrias från berörde afgifts erläg¬
gande.
Af Herr Ribbing, Arvid, som, sjelf Ro¬
tehållare, föreställt sig den förundran, hvil¬
ken utan tvifvel skulle hos Rust- och Rote¬
hållare uppstå, ont de blefve befriade från en
g6 Stais• samt Allm. Besv.o.Oec. Utsi. Utl,U:o 7g!
afgift, den de hittills ansett tillhöra den jord,
de genom arf, skifte eller köp, och med be¬
räkning af denna utgift sig förvärfvat. Herr
Ribbing, sorn , med underdånig tacksamhet,
emoitagit det verkliga bevis Kongl. Majit gif—
vit på Sin vårdnad om Indelningsverkets be¬
stånd , genom det val Kongl. Majit gjort att
> Dess Nådiga Proposition framställa den me¬
ning som deri uttryckes, har visserligen an¬
sett nödigt arr, i fråga om Mötes-Passevolan—
cens belopp, närma sig till det verkliga be-
hofvet , men förklarar derjemte det vara min¬
dre vigtig!, **010 det icke slår in på runstyc-
”ket, sedan Rikets Ständer medgifvas gransk-
”ningsrätten öfver medlens användande , och
”öfverskottet i alla fall kommer dem lill go-
”do, som medlen tillsläppt,”
Af Herr Friherre Duben, Carl, som, ef¬
ter att hafva åberopat Kneckte-Contracten för
åtskilliga Regementen, till stöd för Rotehål-
larnes åliggande att sina Soldaters underhåll
under mölen bekosta, ingått i vederläggning
af de skäl hvilka af flere Talare blifvit an¬
förde mot antagandet af den Kongl. Propor
sitionen.
Af Herr Klingstedt, G. F., som anfört
att han, såsom jordegande många år inom de
Norra orterne, ej allenast sjelf åtnjutit de för¬
delar, som Passevolance-afgiften medfört, i
Stats- såmt Allm.B<sv,o.Oec.Ut$k.Utl. N:o 7*. 27
jemförelse till det kostsamma besväret att förse
Soldaten med matsäck samt skjutsa honom till
och från mötesplatsen, utan ock erfarit andra
Rotehållares belåtenhet med befrielse från
sistnämnde åligganden, enär de, ofta boende
vida aflägse från allmänna landsvägen , förr
varit nödsakade att verkställa denna mathåll¬
nings- och skjutsningsskyldighet, en årstid,
då vårsådden merendels inträffat eller nyli¬
gen slutats, då deras hästar varit magre och
deras matförråd i dessa spanmåls-fattiga or¬
ter medtagne; hvaremot den tid, då Passevo¬
lance-afgiften utgår, eller påföljande vinter,
Rotehållaren, efter slutad och till penningar
förvandlad skörd, ulan serdeles känning för¬
mått densamma erlägga. Herr Klingstedt har,
uppå dessa och flera skäl, ansett Passevolance-
afgiftens fortfarande, på sätt sorn den hittills
utgått, vara en af de fördelar, sorn bidraga till
landets trefnad och uppkomst.
Af Herr Tall, Florus, sorn hufvudsak¬
ligen instämt i de af föregående Talare yt¬
trade åsigter, i fråga om Passevolance-inrättnin-
gena företräde framför det äldre underhålls-
aättet, med tillägg, att, om calcul uppgöres öfver
den kostnad Rotehållaren, före Passevolancens
antagande, fått vidkännas i och för matsäck ,
drickspenningar samt karlens och proviantens
skju isande till och från mötesplatsen, saint om
härtill lägges obehaget deraf alt blifva klan¬
m
K
W
§
I
4.8 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.Utsi.Utl. Nlö *]%'.
drad af en, ofta nog icke lätt tillfredsställd Sol¬
dat, som trott sig finna, att dess kamrat af sin Ro¬
tehållare blifvit bättre utrustad, miste Rote-
liållaren, efter Herr Tolls förmodan, lätteli¬
gen finna, alt en ren fördel honom tillfaller
genom Passevolancens antagande.
b) Inom Hedervärda Bonde-Ståndet'.
Af Riksdagsfullmägtige Eric Ersson,
Matts Ericsson, Nils Insulin och Lars So¬
derman från titockholms Läo, A. Johansson
Brisman från Skaraborgs Län, P. Pettersson
och P. Jonsson från Jönköpings Län, Petter
Pehrsson, Lars Larsson och Johan Anders¬
son från Calmare Län, Olof Mänsson och Ola
Jeppsson från Blekinge Län,-öa/zs Jansson
och Andreas Hansson från Elfsborgs Län,
f. d. Talmannen Lars Olsson från Gö¬
theborgs och Bohus Län , Petter Anders¬
son, Borje Borjesson och Anders Svensson
från Hallands Län, Lars Olsson och Hans
Hansson från Gefleborgs Län , samt Nils
Strindlund, Jonas Bengtsson, Eric Svanberg
och Jon Larsson från Vester Norrlands Län,
hvilka Talare, hufvudsakligen uppå enahan¬
da skäl som inom Höglofl. Ridderskapet och
Adeln blifvit yttrade och bär ofvan finnas om-
förmälde, ansett Rust- och Rotehållare inom in-;
delta Arméen böra vid de dem, i afseende
å manskapets och hastats underhåll vid mö¬
Stats- sämtAllm.Besv.o.Osc.Utsk.Utl, N:o 72. 29
ten, hittills åliggande förbindelser förblifva,
samt i thy Kongl. Maj:ts Nådiga förslag till
Mötes-Passevolancens återfömyande till bifall
understödt, dock med af några Talare bifo¬
gad önskan, att afgiften måtte, i hvad möjligt
är, än ytterligare varda nedsatt.
Emot antagandet af StatsRådets alterna¬
tivt framställda förslag, att på Allmänna Be-
villningen öfverflytta de med indelta Arméens
vapenöfningar oskiljaktiga kostnader, har af
åt8ki]lige bland det Hedervärda Bonde-Stån-?
dets sist uppräknade Ledamöter anmärkt blif¬
vit, att de Provincer af Riket, som till Båts¬
manshåll äro indelte, i sådan händelse skul¬
le komma att vidkännas en ny och orättvis
tunga till lindring i andra Provincers Rust-
och Roterings-besvär, utan att någon mot¬
svarande eftergift skulle kunna dem beredas,
enär Rust- och Rotehållare vid Båtsmans-
hållet, jemlikt Kongl. Förordningen den 27
April r685, i allmänhet äro befriade från skyl¬
digheten att skjutsa Båtsmannen vid commen-
deringar, äfvensom att honom med matsäck
eller drickspenningar förse.
Under den inom Högloflige Ridderska¬
pet och Adeln öfver detta ämne uppstådda
discusgion , deruti nedannämnde Ledamöter
30 Stats» samtAllm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl. N:oft.
af Konungens StatsRåd jemväl deltagit, har
till bemötande och vederläggande af åtskilliga
mot Styrelsens åtgärder väckta erinringar, blif¬
vit upplyst :
Af Herr Friherre af Nordin, C. Jatt
förändringar i Indelnings-verket, jemlikt 80
§. Regeringsformen, endast af Konungen och
Rikets Ständer gemensamt kunna beslutas ,
hvadan det ej, på sätt Herr Grefve Horn
förmodat, kan af Rikets Ständer allena blif¬
va beroende att bestämma, huru stor styrka af
indelta Arméen bör bibehållas; att de med
Rust- och Rotehållare senast träffade öfver-
enskommelser, om Mötes-Passevolancens er¬
läggande för en ytterligare tid af tvänne år,
varit, å de sistnämndes sida, fullkomligt o-
tvungne och icke af någon impuls fran Re¬
geringen föranledde; samt att, i öfverens¬
stämmelse med espriten af 80 §. Regerings¬
formen, frågan om Passevolancens ytterliga¬
re fortfarande utgör föremål för Konungens
och Rikets Ständers gemensamma öfverlägg¬
ning och beslut, hvadan några Contract med
Rust- och Rotehållare icke bordt för den föl¬
jande tiden ingås, innan Rikets Ständer, på
sätt, genom den Kongl. Propositionen, nu skett,
deröfver blifvit hörde; hvarjemte Herr Frf-
herren, med anledning af den i fråga otn
gransknings.rättens bestämdhet yttrade farhå¬
ga, förklarat sig anse Konungens Proposition
Stats- samtAllm.Besv.o.Oec.Utsk. Uti. N.o 72. 31
tydlig och klar, ”att medlen skola af Rikets
Stander och deras Revisorer granskas."
Af Herr Grefve af Ugglas , Gustaf,
Som, till försvar för det af Konungens Råd¬
gifvare alternativt yttrade förslag, att af Stats¬
verkets tillgångar bestrida kostnaderne för
indelta Arméens vapenöfningar, genom upp¬
ställd öfversigt af härtill förmodade dispo¬
nibla tillgångar, trott sig böra visa att, äfven
med bifall till berörde förslag, Bevillningen
icke fordrar någon förökning.
Af Herr Nordenfalk, Johan, som, ef¬
ter att, öfver flere med detta ärende gemen¬
skap egande omständigheter, hufvudsakligen
hafva utlåtit sig i öfverensstämmelse med
de af Herr Friherre af Nordin yttrade å-
sigter, till bemötande upptagit den af Herr
Hallenborg yttrade farhåga om Mötes-Passe¬
volancens fortfarande vid de Skånska Infan¬
teri-Regementena, för en obestämd tid, och
dervid erinrat, att, då dessa Regementen ic¬
ke finnas bestämdt undantagne i den Kongl.
Propositionen, ali betänklighet måste förfalla,
att de icke skulle innefattas i den generela
regleringen och sålunda få dela de beslut ,
sorn Rikets Ständer, angående frågan i dess
allmänhet, fatta. Herr Nordenfalk har i öf¬
rigt, med anledning af flere Talares hem¬
ställan om den föreslagna årliga afgiftens
5* Slats~samiAUm\Besv.o.Oec.XJts\, Vtl.N:o 73*
ytterligare nedsättning, förklarat, att en sadan
nedsättning icke kan verkställas, utan att
derigenom äfventyra en brist , hvarigenom
ändamålet med Inrättningen förfelades, samt
till ytterligare bevis härföre upplyst, hvad
genom ofliciela handlingar kan bestyrkas, att
vid ett af de indelta Regementen , hvilka,
Sommaren sistlidet år, hade möten, och der
flere Rotehållare begagnade sig af rättigheten
att medskicka matsäck, värdering blifvit an¬
stäld på en af dessa matsäckar, hvarvid be¬
fanns, att värdet deraf, ehuru beräknadt ef¬
ter de billiga pris å matvaror, som sistlidet
år voro gällande, uppgick till Fem R:dr B:co;
hvadan Herr Nordenfalk anser otvifvelak-
tigt, att, om till denna Summa lägges dricks¬
penningar och andra för Soldatens vistande
under mötet nödige penninge-utgifter, Rote-
hållarens kostnad vida öfverstiga de 7 R:dr,
dertill Passevolancen nu af Kongl. Maj:t i
Nåder blifvit erbjuden.
Uti ett senare, af Riksdagsfullmägtigen
från Blekinge Olof Mänsson, till Hedervär¬
da Bonde-Ståndets Protocoll afgifvet och, un¬
der den ai nästförflutne April, till de för¬
enade Utskottens kännedom öfverlemnadt Me¬
morial, sorn till en vidlyftig discussion inom
det
Stais- samiAllm.Bev.o.Oec. Utsi. Uti, JV.-o 7a. 33
det Hedervärda Ståndet föranledt , har be-
maite Riksdagsfullmägtig , under upprepan¬
de af de flesta skäl mot möteskostnader-
nes öfverflyttande på Allmänna Bevillnin-
getf, som i det föregående af detta Be¬
tänkande redan finnas upptagne, bestridt gil¬
lande och ens upptagande till pröfning af
Stats Rådets härom alternativt framstälda för¬
slag, enär all anledning vore för handen att,
jemväl i den händelse Rikets Ständer skulle,
för deras del, besluta den ifrågaställa rubb¬
ningen i Contracten , Kongl. Maj:t , i öf¬
verensstämmelse med Dess nu tillkännagifna
åsigt af saken, säkerligen skulle finna, Sin hö¬
ga pligt likmätigt, att, med stöd af 80 §. Re-
gerings-Formen , afböja det ingrepp, sorn der¬
med åsyftades i deras rättigheter, hvilka icke
hafva med Rust- och Roterings-skyldigheter-
ne alt skaffa, och icke sanctionera ett sådant
Rikets Ständers beslut, hvilket alltså icke
komme att någon verkan medföra.
I detta yttrande hafva Riksdagsfull-
tnägtige Petter Pehrsson från Calmare .Län,
Jan Bengtsson från Vester-Norrlands Län
och Hans Hansson från Gefleborgs Län sig
med Olof Mänsson förenat ; hvaremot Riks-
dagsfullmägtige Nils Mänsson från Malmö¬
hus Län, Anders Danielsson från Elfsborgs
Bih, lill Riki-St. Prat. 1JU8 och 18*9, 4 Sami, 2 Alci. 3
18.de H:t, 1 ',sta B:det.
3# Slätt-samtAllm.Besv.o.Oec. Utsk. ZJtl. N.p jit
Län samt Eric Pehrsson från Gefleborgs Län J
jemte flere det Hedervärda Ronde-Ståndeta
Ledamöter, förklarat sig hysa en alldeles mot¬
satt öfvertygelse, och, som följd deraf, yrkat,
att kostnademe för Arméens vapenöfningar
framgent matte af Reviilningen få utgå.
I sammanhang härmed hafva de föré-2
hade Utskotten ansett sig böra till besva-5
rande upptaga Herr von Qvantens, Carl, till
Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifne,
samt derifrån till Utskottens behandling öf-
verlemnade Motion, hvaruti hemställes, att
de nuvarande Fassevolance-Commissariaten
måtte indragas, och Truppernas provianteran-
de, på lika sätt som tillförene, å allmän auj
elion till Entrepreneurer upplåtas.
Sedan de förenade Utskotten sålunda
egt tillfälle att inför Rikets Höglofl. Ständer
framlägga en öfversigt af hvad i detta äm¬
ne inom de Respective Riks-Stånden yt-
tradt blifvit, återstod för Utskotten att lika¬
ledes vördsamt underställa Rikets Höglofl.
Ständers upplysta pröfning resultaten af de
öfverläggningar, som, i detta vifitiga ärende;
inom Utskotten egt ium.
Stats- samiAllm. Besv.o.Oec.Uisk. Uti. N:o 7a, 35
Inseende omöjligheten deri att till nå*?
gon enhet kunna sammanjemka de mångfal¬
diga, i flera fall af provincernes locala inte-
ressen föranledda, och hvarandra motstridiga
förslag, som, i fråga om indelta Arméens
framgena underhålls-sätt, blifvit framställda;
hafva Utskotten ansett sig ur en allmänna-r
re synpunkt böra betrakta denna fråga, samt
derefter framlägga det förslag, som med Ri¬
kets bästa och dea enskilde medborgarens rätt
är förenligt.
Innan Utskotten likväl i hufvudsakett
eller öfver Kongl. Majus Nådiga Proposition
sitt utlåtande här nedan afgifva, böra Utskot-'
ten till granskning upptaga de serskilda hem-?
ställanden, i afseende å Arméens underliålls-
satt, sorn inom de Respective Riks-Stånden
blifvit gjorde.
Vidkommande således först den af tren-
ne Ledamöter väckta fråga om det gamla
provianterings-sättets återinförande, så har
på grund af den erfarenhet, som, under de
senast förflutna 16 åren, vunnits om nyt¬
tan och företrädet al Soldatens underhål¬
lande vid möten m. m. genom Kongl. Maj:t«
och Kronans försorg, allmänna rösten, jemväl
inom Rikets nu församlade Ständer, blifvit
mot de förr brukliga matsäckarne så bestämdt
uttalad, samt skälen derföre, i de af åtskilliga
36 Stats- samiAllm.BesvM. Oec■ Utsk. Uti. N:o 74:
Talare gjorda och här ofvan intagna anfö^
randen, så fullständigt utvecklade, att någon
ytterligare bevisning, å Utskottens sida, icke
lärer erfordras ;
Och tillstyrka Utskotten alltså
vördsamt, att förslaget om det garn-
la provianterings-sättets återinfö¬
rande måtte af Rikets Högloflige
i Ständer varda ogilladt.
Hvad dernäst beträffar det af Herr
Grefve Horn, Claes Fredric, och Herr Ters-
meden, Gustaf Reinhold, framlagda förslag
att genom indragning af en del af indelta
-Regementenas gamla Stam, och, med använ¬
dande af den på sådant sätt erhållande va-
cance-afgift, betackade till den bibehållna styr¬
kans årliga vapenöfningar erforderliga kostna¬
der; så, och då Siats-Verkets tillgångar ännu ej
medgifva tillräckliga vapenöfningar för Rikets
Beväringsmanskap, samt, i deri händelse of-
vanberörde förslag blefve till verkställighet
befordradt, proportionen emellan Bevärings¬
manskapet och de reguliera så indelte som
värfvade Trupperne, skulle, i afseende å
det ömsesidiga antalet, på det satt utfalla, alt
Arméen, vid inbrytande krig, komme att i si¬
na leder räkna 5 å 4 Bevärings-ynglingar
vid sidan af hvarje Linie-Soldat, anse Ut¬
skotten den här föreslagna minskning i Re¬
Siats- samtAllm.Besv.o.Oec. Utsk. Uti. N:o 7a. 37
gementenas gamla Stam, a£ skyldig omtanka
för Rikets försvar, under sådana förhållan¬
den, sorgfälligt bora undvikas ; hvadan ock
Utskotten vördsamt afstyrka Ri¬
kets Höglofl. Ständers bifall till
hvad i denna omständighet hem-
ställdt blifvit.
Af Herrar Rosenblad, Bernhard, och
von Heyne, Georg, har blifvit föreslaget att
emellan Rotehållare och Stats-Verket förde¬
la de kostnader, som med indelta Infanteri-
Regementenas årliga vapenöfningar äro för-'
enade; men då, vid detta ärendes, år i8is,'
af Konungen och Rikets Ständer gemensamt
erhållna behandling, någon fråga örn en så
beskaffad fördelning icke blifvit väckt
eller under pröfning kommit, hvaremot, att
sluta af då vidtagna åtgärder , Rikets Stän¬
der, lika med Kongl, Majit, ansett ifrågavat-
rande kostnader böra, utan Stats-Verkets del¬
tagande, af Rotehållare bestridas, likväl med
rättighet för dem, att sin ersättning af Solda¬
ten uttaga, då utröndt och bevisadt är, att, i
den händelse Rotehållaren till Regementsmö¬
tet skall förse sin Soldat med matsäck och
drickspenningar, samt till och från mötes-stäl-
Iet skjutsa karlen och dess kista eller skrin ,
Rolehållarens kostnader, helst da tidsspillan i
värde beräknas, vida öfverstiga de 7 R;dr
38 Stats-sarniAUm.Besv.o. Otc. Utsk. Uti. N:o 7?;
mot hvilkas erläggande ärligen befrielse från
alla dessa onera nu skulle honom beviljas ,
samt då, med erkännande af den omsorgs¬
fulla vård manskapet, till så väl dess eget
som Rotehållares fromma, under de senare å-
iens vapenöfningar erhållit, Rotehållaren ic¬
ke saknar ett ytterligare skäl att, med fullt
förtroende till Kongl. Majus välvilliga afsig-
ter för Arméens bästa, till Dess Nådiga dispo¬
sition öfverlemna den här ifrågavarande ned¬
satta afgift, hvars betalande utfaller med
Botehållarens egen fördel, anse Utskotten, vid
sådana förhållanden, det icke innebära någon
obillighet mot Rotehållarne, om, som följd af
en noggrann och ändamålsenlig hushållning
med tillgångarne på det hela, det för Kongl.
Maj.t blifver möjligt att, med användande af
sig företeende besparingar, hvart tredje ir
kunna flere Regementen till gemensamma öf-
ningar i större manövrer uppå en punkt sam.
mandraga, enär dessa öfningar, lika med deni,
sorn under Regemensmötet Truppen bibrin¬
gas, hafva karlens individuela bildning för
krigsyrket till föremål, samt de marcher, hvil¬
ka till och från större öfningsläger ega rum ,
främst bland all exercice, tillvänja och härda
Soldaten för krigets besvärligheter och i sam¬
ma mon lemna Rotehållaren en ökad för¬
hoppning, att,—U händelse af inbrytande krig,
och derest hans karl ej på slagfältet finnér
en ärofull död, se honom, efter slutadt fält¬
Stms- samt Allni, Besv.o.Oec.Utsk.Utl.N:o 72. 3g
tåg, till sitt hem återkomma. Uppå dessa skäl,
och då i öfrigt Kongl. Majjt icke hos Rikets
Ständer framställt någon begäran om serskildt
anslag till större öfnings-läger,
tillstyrka Utskotten vördsamt, att
den af Herrar Rosenblad och von
Heijne gjorda hemställan måtte få
förfalla»
Emot Stats-Secreterarens och StatsRådets
alternativt yttrade förslag, att uppå Allmänna
Revillningen öfverflytta de kostnader, som
med indelta Cavallen- och Infanteri-Rege¬
mentenas årliga vapenöfningar äro förenade,
i hvilken tanka fyra af Högloflige Ridder-
skapets och Adelns Ledamöter samt en stor
del af det Hedervärda Bonde-Ståndets med¬
lemmar sig förenat, hafva de mest grundade
betänkligheter hos Utskotten uppstått. Om
det är obestridligt; att, genom de af Hr Gref¬
ve Brahe bär ofvan åberopade Författnin -
gar, Rusthållare vid indelta Cavalleriet och
de tili Infanteri afsuttne CavallerirRegemen-
ten ovilkorligen äro förbundne att, emot de
fördelar dem vid Rustn ings-tjenstens åtagan¬
de blifvit beviljade, sina karlar och hästar
vid möten underhålla, en förbindelse, sorn,'
Utskotten veterligt, ej eller någonsin varit
å deras sida ifrågasatt; om det likaledes ej
kan bestridas, att den indelta Infanteristen,
40 Stats-sarnt Allm.Bc&v.o.Otc. Vtsk.Uti, N:o 7a.
från det ögonblick han i krigstjensten ingått
och derigenom iklädt sig den förbindelse, att
till Rikets försvar bidraga, som ursprungli¬
gen och i äldsta tider personelt ålecat hem¬
mansegaren eller den nu varande Rotehålla-
ren, har rätt att af denne sistnämnde erhålla
hvad till hans nödtorftiga uppehälle erfor¬
dras, hvaraf åter följer, alt Rotehållaren, di-
recte eller indirecte , alltid . blifver den, sorn
måste bekosta Soldatens proviantering under
de anbefallda vapenöfningarne} så måste ock,
i Utskottens öfvertygelse , de härom träffade
Contraet i sin helgd bibehållas, och en tun¬
ga, som, om densamma ej kan sägas vid jor¬
den fästad , dock är oskiljaktig från egande-
eller brukande-rätten af de hemman, sorn till
ordinarie rotering äro indelte, och i köp el¬
ler andra afhandlingar om dessa hemman va-
rit beräknad , icke utan orättvisa kunna öf-
verflyttas på öfrige medborgare-classer i sam¬
hället, hvilka, hvar och en för sitt yrke eller
rörelse beskattade, måste anse sig främman¬
de för allt deltagande i rustnings- och rote-
rings-besväret samt de dermed, från «1 ess för¬
sta inrättning, förenade åligganden,
Uland de samhälls-classer , hvilka i syn¬
nerhet skulle ega fog att öfver denna nya
anstalt sig beklaga , framställer sig i första
rummet Rust- och Rotehållare, vid det stän¬
diga Båtsmanhållet. Enligt hvad i det före:
Stats-sami Allm.Besv.o. Oec. Utsi. Vtl.Nto 7 a. 41
gående är visadt, ega desse Rust- och Rote¬
hållare i allmänhet ingen förbindelse att mat¬
säck och drickspenningar sina Båtsmän till¬
handahålla, liksom att dem, vid inträffande
cornmenderingar, fortskaffa. Och då en så be¬
skaffad lindring, som, genom mötes-kostnadens
öfverflyttande på Allmänna Bevillningen, blif¬
vit för Arméen* Rust- och Rotehållare före¬
slagen , således icke kan åt Båtsmanhållet be¬
redas, följer deraf, att det sistnämnda, på sätt
flere Talare inom det Hederv. BondeStåndet
välgrundad! anfört, skulle, i händelse af bi¬
fall till förslaget, jemte sin redan åtagna ro-
teringstunga, jemväl fa bära en del af den,
som för närvarande åligger Bust- och Rote¬
hållare vid den indelta Arméen; hvilket inga¬
lunda blefve med rättvisa och billighet för¬
enligt.
Huruvida jordbruket, framför andra Nä¬
ringar, är i behof af lindring i de onera, deraf
detsamma för närvarande tryckes, kan icke här
blifva föremål för undersökning. Och Utskutten
anse i alla fall högst betänkligt vara, att, genom
rubbningar i grundskatter och gällande Con*
tract, förunna befrielser åt en dass af Med¬
borgare på ett sätt , hvarigenom andra clas-
ser skulle komma att nya, och för dem hit¬
tills irämmande, bidrag utgöra.
Eftergifter i sådana hänseenden böra,
efter Utskottens tanka f icke vara partiell och
4a Stats-sami Allm.Besv.o.Oec. Utsi. Uti.N:o yti
icke komma i fråga, utan mot ersättning till
dlem, som genom förändringen få sig större
skyldigheter ålagde, så vida icke Statens in¬
komster af indirecta Skatter skulle i en fram-'
tid komma att uppgå till de belopp, att efter¬
gifter kunna för en ined Skattebidrag hårdare
tryckt medborgare-class ega rum, utan att de
andra classernes onera derigenom förökas.
Ännu återstår ett vigtigt skal att mot
detta förslag framställa. Genom 14 $■ Reger.
Form. är högsta Befälet öfver Rikets Krigs-
roagt till Lands och Vatten åt Konungen öf-
verlemnad, och det måste, som följd deraf,
utgöra eu bland Kongl. Majas vigtigaste om¬
sorger att åt Dess Annee bereda den hö'gsta
tjenstbarhet, hvilken åter ej, utan ändamåls¬
enliga vepenöfningar, står att vinna. I stöd
af nu gällande Författningar, är Kongl. Maj:t,
äfven i den händelse Passevolance om un¬
derhållet ej eger rum, oförhindrad att, efter
Dess Nådiga pröfning, sammandraga Trup-
perne till årliga Regements- och Compagnie-
möten, derunder Soldaten, med eller utan bi-;
träde af sin Rotehållare, ärskyldigatt sig under¬
hålla ; men , i den händelse denna under-'
hållsskyldighet komme, med båda Statsmag-
ternes bifall , att upphöra, och kostnaderne
för Arrnéens årliga vapenöfningar borde af
Allmänna BeviIlningen utgå, blefve det från
samma stund Rikets Stander, men icke Kon¬
StaiszsdmtAllm.Besv.o.Oec.Uttk. XJil. N:o 72. 43
ungen, som pröfvade behofvet och vidsträckt¬
heten af dessa vapenöfningar, enär Rikets
Ständer allena ega. att bestämma den årliga
Bevillningens belopp, samt , genom förmin¬
skade eller vägrade anslag, Kongl. Maj.t
skulle kunna betagas möjligheten att låta sam¬
mandraga och öfva Regementena. Bevisen
för det mindre lämpliga afen sådan Ständer¬
nas pröfningsrätt anträffas redan i de, vid
innevarande Riksmöte, öfver Kongl. Majus
Nådiga Proposition om Mötes-Passevolancens
förnyande förefallna discussioner; och då Herr
Hjerta, Gustaf, ansett ett anslag af 160,000
R:dr för Cavalleriets och Infanteriets årliga
exercice tillfyllestgörande , har Herr Grefve
Horn, Claes Fredrik, tilltrott sig kunna ned¬
sätta denna Summa till 100,000 R:dr, hvare¬
mot Konungens General-Adjutant för Ar¬
méen förklarat, att, enligt i år uppgjorda be¬
räkningar, de vanliga vapenöfningarne ej kun¬
na upptagas till mindre än 230,42g R;dr
Banco.
Det är uppå alla dessa skäl Utskot¬
ten vördsamt afstyrka Rikets Hög-
loflige Ständers bifall till det af
Konungens Rådgifvare väckta och
afen del Representanter understöd¬
da förslag, att kostnaderna för in¬
delta Armeen» årliga vapenöfnin¬
gar uppå Allmänna Bevillningen
öfverflytta.
44 Stats- samt Allm.Besv.o. Oec. Utsi.Utl.N.o 72.
Beträffande härnäst det i Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition föreslagna sätt för Mötes-
kost nadernas bestridande, hädanefter såsom
hittills, genom Rust- och Rotehållares för¬
sorg, anse Utskotten, af hvad i det föregåen-
då redan är anfördt, åliggandet för Rust- och
Rotehållare att en sådan förbindelse vidkän¬
nas vara så fullständigt utredt och bevisadt,
att ett ytterligare upprepande deraf blott skul¬
le leda till en tröttande vidlyftighet. Det
torde likväl af Utskotten böra tilläggas , att
sedan Rotehållare, vid Contractens ingåen¬
de om deri nu tilländalupne Passevolancen,
ir 1813, nästan enhälligt afsagt sig deras,up-
på Kneckte-Contiacten grundade, rättighet att
af Soldatens lön eller öfrige förmoner inne-,
hålla hvad de till Möteskosten förskjutit, re-
cruteringen sedan den tiden sannolikt utfal¬
lit med minskad kostnad och lindrade vilkor
för Rotehållaren; hvadan ock det skulle in¬
nebära en hög grad af obillighet mot den så¬
lunda anvärfda soldaten att emot honom, i
denna omständighet, nu vilja tillämpa det på
1600-talet fastställ/la Allmänna Kneckte-Con-
tract, och med stöd deraf förklara honom, men
icke Rotehållare!!, skyldig att kostnaden för
underhållet vid Möten vidkännas.
För att med tillförlitlighet kunna bedö¬
ma behofvet af den föreslagna afgiflen , Sju
Riksdaler per Numer, för karlens underhåll,
Stats- samt Allm. Besa. o.Ötc. Utsk. Uti. N.o 72. 45
sjukvård samt förseende med nödig lägerhalm
och kokved under mötesiideme, hafva Utskot¬
ten, genom Konungens Hof-Canceller, inbe-
gärt och från Kongl. KrigsCollegium erhål¬
lit, uppå afslutade Räkenskaper grundade, upp¬
gifter öfver möteskostnaderne de senast för¬
flutna åren, hvaraf inhemtats : att 17 dygns
!Regementsmöte inom Regementenas stånd, in-
och utryckningsdagarne derunder inbegripne,
öfverhufvud, eller i medeltal, tillskyndat Passe-
volance-Inrättnineen en utgift af 7 R:dr 24
sk. för hvarje karl och 8 R:dr 14 sk. för
hvarje häst, hvartill ytterligare kommer kost-
naderne för Cavalleriets Befäls- och Cora-
pagnie-möten, med 2 Rldr 25 sk. 6 rst. samt
för Infanteriets Befäls- och Recriit-möten med
33 sk. 7 rst. per Numer, så att utgiften på det hela
bestigit sig, för hvarje beridet Numer, till 18
R:dr 15 sk. 6 rst. och för hvarje indelt In¬
fanterist till 8 R:dr 9 sk. 7 rst. Banco. —•
Utskotten, sorn härvid sig föreställt, att de af
Kongl. Majit Nådigst tillämnade indragnin¬
gar af de talrika Tjenstemanna-Corp9er, hvil¬
kas aflöning hittills kännbart betungat Passe-
volance-Cassan, framgent skola , i förening
med ett mera förenkladt och ändamålsenliga-
re bushållnings- och anskaffningssätt vid be¬
sörjandet af Tiuppernes underhåll och öfriga
behof under Möten, medföra en icke obetyd¬
lig minskning i berörde kostnader, anse lik¬
väl, ont ändamålet med Passevolance-Inrätt-
46 Ståts- samt Allm.Besv. ö.Otc. Utsk.Vtl. N:o 72.
ningen ej skall förfelas, den af Kongl. Maj:t
för nästföljande 15 Sr föreslagna afgift icke
tåla nedsättning,
och hemställa, med sadan öfvertyg
geise, till Rikets Högloflige Ständers
bifall, att den årliga afgiften, under
dessa 15 år, må för hvarje Ryttares
eller Soldats underhåll, sjukvSrd och
öfriga behof under möten och mön«j
striogar, bestämmas till Sju Riks¬
daler Banco, samt, att för hästens ut-!
fodring vid Cavalleriet, enahanda
bidrag, som hittills, i penningar el¬
ler persedlar aflemnas, med iaktta¬
gande blott af den af Kongl. Majit
i Nåder medgifna minskning i hö^
ets vigt.
I afseende å den af flere Talare vidrör¬
da fråga, huruvida Konungens och Rikets
Ständers gemensamt öfverensstämmande be¬
slut om Mötes-Passevolancens fortfarande uai
der ytterligare 15 år, mot de här ofvan före¬
slagna vilkor, bör blifva för Rust* och Rote¬
hållare förbindande, eller om desse sistnämnde
skola deröfver höras, och det af hvarje Rust- el*
ler Rotehållares individuela medgifvande så¬
lunda må ankomma att Passevolancen an taga, eller
vid Kneckte-Contracts och äldre Kongl. Re¬
solutioners stadgande förblifva, hafva Utskot*
ten vördsamt skolat erinra om det sätt, hvari
Stats-sätntÅllm.Btsv.o. Oee. ZJtsk. Uti, N.o 72. 47
uppå, vid nu tilländalupna Passevolances in¬
förande, i denna omständighet förfarits.
Uti till Kongl. Majit aflåten underdånig
Skrifvelse den 19 Julii 1812 tillkännagåfvo
Rikets då församlade Ständer, att de : ”efter
”anställda beräkningar å båda sidor, så väl öf-
*ver de möjligaste minsta pris,hvartill Passe-
”volance-afgiften bör kunna nedsättas, som af
”hvad föda, skjuts- och drickspenningar m. m.
”dittills ofelbart kostat Roten ,’* beslutat 1:0
”att hvarje Rote skall hädanefter icke vida¬
le till Soldaten vid Regements eller Corn--
”pagniemöten , Mönstringar, Kronoarbeten j
"eller hvad annat tillfälle och tåg som helst
*’vara må, aflemna mötes, kost- och dricks¬
penningar , eller skjutsa hans Rotekista
och 310 ”att, för denna befrielse, erlägger
”Roten 8 R:dr, i ett för allt årligen, i freds-,
”tidhvarjemte slutligen yttrades den un¬
derdåniga anhållan, att, sedan Rikets Ständer
nu ufverenskommit om inf örande af en all¬
män Passevolance - Inrättning på de förut
bestämda grunder, Kongl. Maj:t täcktes ge¬
nom Sine Befallningshafvande låta samman-*
kalla och afhöra vederbörande Rotehållare;
”för att utröna och öfverenskomma hvad af¬
seende kunde vara billigt och nödvändigt,
”till lindring i afgiiten och dess erläggande ,
”i följd af orternes olikhet i rotejingar och
”öftiga beskaffenhet.*’
48 Stats-samt Allm.Besv.o.Oec.Ulsk.Uti. N:o7tt.
Efter emottagande af denna underdåniga
Skrifvelse, och sedan Kongl. Majit, bland an¬
nat, gillat hvad Rikets Stander i ofvanberör-
de 2:ne punkter, för deras del, beslutat, täck¬
tes Kongl. Maj t, genom Circulaire-Bref den
i December samma år, åt samtlige Dess Be¬
fallningshafvande uppdraga att höra Holar¬
ne, i afseende å regleringen af olika local-
förhållanden , Kneckte-Contractetls olikhet ,
liqvidationen emellan Rotehållaien och Solda¬
len, ej mindre öfver skjutsningskostnaden till
mötesplatsen, (som genom den nya passevo-
lancen komme att upphöra^) än i afseende å
den förres, genom Passevolance-afgiftens er.
läggande, för den senare utgifria förskott till
underhåll vid Mötet ra. m. ; hvadan alltså,
vid Rotehållarnes sammankallande i Läne-
Residencet, ”alla de omständigheter borde till
”reglering förekomma, som ansagos leda till
”lättnad och behörig verkställighet af Ri-
"kets Ständers, af Kongl. Maj:t i Nåder
Ogillade, beslut;'' och, ehuru Roiehållarne vid
dessa sammanträden berättigades att emot de
upprättade Contracten framställa sina erinrin¬
gar, förklarade Kongl. Majit Sig likväl obe¬
taget vara att, ”1 följd af Rikets Ständers
”beslut och Dess Egen höga rätt , derå af¬
seende göra eller erinringarne förkasta.”
Af
Stats SDtnlAlUn.lieiv.o.Oec.TJtsLUiL N:o ytl 49
Af hvad sålunda år 1812 ej mindre af
Riket9 Ständer nn af Kongl. Majit i detta
ämne förordnad! och tillgjordt blifvit , hafva
Utskotten tydligen funnit, att hufvudfrågan,
eller Mötespassevolancens erläggande, i stället
för det förut brukliga underhållssättet, icke
Utgjort föremål för Rotehållarnes vid de in¬
delta Infanteri - Regementena samt Rusthal-
Jarnes vid de till Infanteri afsuttne indelta
Cavalleri-Regementena hörande, vid de med
dem utsatte sammanträden 5 hvaremot Passe-
Volancen Vid de beridne indeite Cavalleri-
Regementena , såsom , med undantag blott
för 500 snan af Smålands dåvarande Dra¬
gon-Regemente , redan förut emellan KoJ
ritingen och Rusthållarne öfverenskoinmen ,
och, förmodligen af denna orsak , i Rikets
Ständers underdåniga Skrifvelse alldeles icke
omförmäld, sedermera blifvit, i afseende å
©umbäiliga ytterligare tillskott af de Rustan¬
de , med hvarje Regemente serskildt re-»
gierad»
Efter sålunda inhemtad kännedom orri
det sätt, hvaruppå denna principfråga redan
tillförene blifvit behandlad , ankommer å
Rikets Ständers upplysta pröfning , om icke
(Mit till Riks-St. Prat. 1828 och 18^9» 4 Sami, 2 Afi. 4«
H:t% 1 -sta E-.deU
50 Stats-samt Allm.Besv.o.Occ.Utsk.Uil. Nioy2,
de beslut, sorn , i fråga om Mötespassevolan-
cens förnyande för en ytterligare tid af 15
år, vid denna Riksdag, kunna fattas, böra
tilläggas samma förbindande kraft orh ver¬
kan, som af 1813 års Ständer åt Deras be¬
slut lemnades. Om det är en obestridlig
sanning, hvad nästan alla Talare öfver detta
ämne vid nu påstående Riksmöte medgifvit,
att det underhållssätt och den vård Solda¬
ten , under den tid Passevolancen fortfarit,
vid mölen och marcher, erhållit, i alla afse-
enden ega ett afgjordt företräde framför det
äldre sät-et att matsäckskista till mötet medföra,
örn Rikets Högloflige Ständer, med erkännan-
de af denna sanning, önska att åt indelta
Arméen bibehålla förstnämnde uppå dess
tjenstbarhet högst fördelaktigt inverkande an.
stalt; och om slutligen ej nekas kan, att
den af Kongl. Maj:t föreslagna årliga afgift
icke öfverstiger de kostnader, dem Rotehållar-
ne, vare sig med rättighet till ersättning af
Soldaten eller icke, sett sig nödsakade att
vidkännas den tid, da karlen borde med mat¬
säck och drickspenningar till mötet försesJ
dess sjukvård derunder serskildt ersättas samt
matsäckskistan till och från mötesstället fort-
skafFas, torde Rikets Högloflige Ständer, i
närvarande fall, lika med Utskotten, anse o-
undvikeligen nödigt, att ett gemensamt och
till allmän efterrättelse gällande stadgande
valder af båda Sutsmagteme vidtaget.
Stats- samt Allm.Resa. o. Oec.Vtsk.UtlMioyss. 51
Utskotten, sorn af flere Talares yttran*
den mäste befara, att, i den händelse Rust-
Och Rotehållare varda öfver den Nådiga Pro¬
positionen, hvar för sig, hörde, någre, med
åsidosättande af sin egen fördel, skola vägra,
att uppå PassevolanCenS återförnyande ingåj
hvarigenom nyttan af en allmän underhålls-
och sjuk vårds-anstalt vid de årliga mötena
antingen ofullkomligt eller ock alldeles icke
står att vinna }
tillstyrka alltså vördsamt, att det be*
slut, Rikets Höglofl. Ständer i fö¬
revarande ämne, med stöd af 80
Regerings-Formen, kunna fatta, oell
af Kongl. Maj:t derefter varder t
grundlagsenlig ordning gilladt, må
anses för Rust- och Rotehållare vid
indelta Arméen till efterföljd för¬
bindande; samt att Rust- och Ro¬
tehållare, vid detta tillfälle, således
icke må öfver andra frågor , än de
1 Rikets Ständers underdåniga Skrif-
veise den 19 Julii 1812 , samt
Kongl, Brefvet den 1 December
samma år omförmälde, höras.
Och hafva Utskotten härvid vördsamt
skolat tillägga, att Utskotten, hvilka, på grund
af 1 Regerings-Formen } betrakta Riket»
52 Stats'. SamtAlInt.Besv.o.Oec. Utsi. Uti, N:o 54.
Höglofl. Ständer såsom Represenianler, 9a väl
för Rust- och Rotehållare , sorn för öfrige
medborgare-classer, och således bemyndigade
att sitt beslut i förevarande fråga meddela ,
vid en annan sakens behandling, icke kun¬
sta finna något ändamål vara vunnet med ä-
rendets dragande under Rikeis Höglofl. Stän¬
ders pröfning.
I afseende 3 sättet för denna afgifts
framgéna utgörande, så och enär, enligt hvad
Utskotten ega sig bekant, Rotehållarnes, un¬
der den tilländalupna Passevolance-tiden ,
medgifna rättighet till leverering af provi¬
ant-persedlar in natura, ehuru sällan begag¬
nad , likväl för Passe volance-Inräf tningen
medfört betydliga olägenheter och förluster
de år, då ett Regemente, hvars Rotehållare
ett sådant liqvidations-sätt iakttagit, varit till
större öfningsläger eller allmänna arbeten
commenderadt, och de aflemnade natura-per-
sedlarne alltså måst uppå offentlig auction
föryttras, tillstyrka Utskotten, under förmo¬
dan, att betalningen, uppå tvänne terminer af
året, med 5§ R:dr å hvardera verkställd, ic¬
ke bör blifva för Rust- och Rotehållare ser?
deles betungande,
att Mötes-Passevolancen för kar¬
lens underhåll hädanefter endast
med penningar må afbördas, livar-
Stats- samt Allm. Btsv.o.Oec. Utsk. Ufl.N:o 72. 50
emot, vid Cavallen - Regementena,
det å de Rustandes eget val ml
ankomma, att, inom viss af Kongl.
Maj:t derföre i Nåder utsatt tid ,
tillkännagifva, antingen de åstunda
att Fourrage-persedlarne in natura
till anvisadt magasin å mötesplat¬
sen lefverera, eiler med penningar,
efter årets Markegång, godtgöra.
Det har af någre Talare liemställdt blif¬
vit, att Rust- och Rotehållare måtte varda
befriade från Mötesafgiftens erläggande de
år , då antingen Regementsmötet inställes,
I eller Regementet till allmänna arbeten
beordras; men då ett så beskaffadt, till
minskning i Passevolance - Inrättningens
inkomster på det hela ledande , förbe¬
håll , icke vid den förra Passevolancens af-
slutande var öfverenskommet, samt Utskot¬
ten alltså ega grundadt skäl till deri förmo¬
dan, att, då den årliga afgiften nu blifvit till
nedsatt belopp föreslagen, Kong!. Maj.-1, lika¬
som hittills skett, beräknat de besparingar,'
hvilka vid ett Regemente, på ofvan anförda sätt,
någon gång kunna uppkomma, till fyllande
af möjliga brister i andra Regementens un-
derhålls-kostnad , .
anse sig Utskotten icke kunna till
Rikets Höglofl. Ständers bifall un-
54 St iis samt4Um Besv.o-0ec.Utsk. Uil. N;o 73,
derstödja hvad i detta afseende nu
heniställdt blifvit,
Af Herr Friherre Liljehorn är vordet
yrkadt , att blott halfva afgiften horde af
Rust- och Rotehållare utgöras de är, då miss*
växt eller allmänna farsoter göra Truppers
samm andragande svart eller vådligt. I an¬
ledning af delta Förslag, få Utskotten erinra,
att , dä Mötens utsättande eller inställande
uppå Kongl, Maj:ts Nådiga pröfning allena
bör ankomma, samt, derest vapenöfningarg
anställande, jemväl under sådana år, då en
mindre gynsam skörd för landet inträffat ,
af Kongl, Maj;t, för bibehållandet af Arméens
tjenstbarhet , kunna anses oundvikliga, dyr¬
heten å hvad lill Truppernes underhåll er¬
fordras snarare synes påfordra okade, än min.
skade anslag,
finna Utskotten sig icke höra till¬
styrka Rikets Höglofiige Ständers
gillande af Herr Friherre Lilje*
horns i denna del gjorda hem-
Ställan,
Bemälte Herr Friherre har derjemte fö¬
reslagit , att provianteringen må vidtaga, dä
Rusthållaren lemnat sin häst och karl på
Sqvadrons-samlingsstället. Så vidt Utskotten
ega »ig bekant, hat jemväl, hvad karleus
Slats~saiutAllm.Besv.o.Oet.Utsk.Utl. N.’o 7"* 5 5
underhåll beträffar, under de förflutna 16
åren på sådant sätt tillgått, hvaremot Rust¬
hållaren ålegat att, för hästens fram- och å-
termarche, på Sqvadrons-samlingsplatsen aflem¬
na tre dagars fourrage; i hvilken hittills följ.
da ordning för provianterings- och utfodrings*
sättet vid uppbrott till möten orh mönstrin¬
gar 1
Utskotten anse sig icke böra någon
förändring för framtiden tillstyrka,
I anledning af Herr Thatns hemställan,
att Trupperne måtte få göra sina möten ,
antingen inom den province, der de äro för-
lagde eller ock tourvis inom alla de provincer,
som lemna bidrag till Passevolance-Cassan ,
hafva Utskotten skolat vördsamt förklara, att,
då Mötesplatsernes utsättande, såsom af Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning allena beroende , ef¬
ter Utskottens öfvertygelse, feke kan eller
bör genom något Rikets Höglofiige Ständers
beslut bestämmas, samt Rust. och Rotehållare
böra anse sig i detta afseende tryggade
genom Kongl, Maj.ts, vid slutet af den Nå¬
diga Propositionen, yttrade försäkran, det Kongl.
Majit, med fortfarande omsorg för Rust- och
Rotehållare? val, ”skall begagna hvarje till;
e,6 Stats-samt Allni.Besv.a.Occ.Utsk.Uti, Nia ya';
”fälle att förena deras sanna fördel med nöd-*
,JvändigUeten af vapenöfningarne
Utskotten icke funnit sig böra, i
delta afseende, någon algard hus
Rikets Jiögloflige Ständer till»
styrka,
Herr Rothlieb har föreslagit j att Skjuts»
ningsbesväret af Regementenas Tross , sorn
åligger Rotehållare vid en del Regementen
till och från Regements-mötesplatserne , mätte
varda i Fassevolance-afgiften inberäknadt j
men enär detta Rotehållarnes serskilda ali g-»
gande icks eger med Manskapets underhålls,-
försorg något sammanhang, samt , iden hän¬
delse Rotehållare vid Infanteriet skulle, un¬
der den tid Passevolancen komrae att fort¬
fara, i förstnämnde skyldighets fullgörande nå¬
gon lindring medgifva», frågor deraf möjligen,
kunde härledas till rubbning i de serskilda
Contract om Trossens underhal lande och fort-
skaffning, som emellan Kongl. Majit samt
Rusthållarne vid de indelta beridne eller
afsuttne Cavallerie - Regementena äro tn»
gångne,
hafva Utskotten vördsamt skolat
tillstyrka, att mod Trossens fort»
$iats~sci)W Allni.Besv.OyOec.Utsh. UtL Nio 73- 57
skaffande inom de indelta Infan-
lerie-Hegementena må , efter gäl.
lande Författningar, hädanefter som
hittills, förfaras.
Af Herr von Qvanten har blifvit yrkadt,
att Passevolance-Commissariqtena matte in¬
dragas, hvarjemte, ej mindre af bemälte
Motionair, än af flera Talare inom de Re-
spective Riks-Stånden, är vordet hemställdt,
att Truppernes provianterande måtte på allmän
Auction till Entrepreneurer upplåtas , samt
befattningen dermed Et vederbörande Lands¬
höfding och Regements-Clief öfverlemtias*
Utskotten hafva härvid vördsamt skolat till¬
kännagifva, att, enär Kongl. Majit i Dess till
Rikets Ständer aflåtna Proposition förklarat
Dess Nådiga afsigt vara att indraga de hit¬
tills varande Commissariatena, samt, livad
sqttet och ordningen för Truppernes fram-
g?na underhåll under Möten vidkommer,
sådant, efter Utskottens tanka, tillhörer de
reglemeritariska detailer , hvilka å Kongl.
Majjts pröfning allena mäste ankomma att,
efter olika local-förhållanden, regleras ,
Utskotten icke anse någon Rikets
Högloflige Ständers åtgärd i dessa
pmständigheter erfordras,
58 Siats.samtAllm,l>e$v,o.Oec.Utsk-Utl, N.’o 57,
I afseende a det af Herr Rosenblad
framställda förslag att uti Riks-Staten upp-
ocli afföra den Passevofance-afgift , som be¬
räknas att af Rust- oell Rotehållare utgöras,
få Utskotten vördsarnt yttra den öfvertygelse,
att, då serskild redogörelse för ifrågavarande
medel kommer att uppgöras af det Verk, till
hvars förvaltning Mötes-Passevolance-Cassan
hädanefter kan varda öfverlemnad , och lämp¬
ligast synes vara, att medlen till samma Verk,
såsom hittills skett, directe från Landl-Rän-
teriena lefvereras, alltid med förbehåll, å Ri¬
kets Ständers sida , om den af Kongl. Majit
redan i Nåder medgifna granskningsrätt öf¬
ver Fondens förvaltning, samt att Cassans
inkomster och utgifter , lika med Samhällets
öfriga bidrag, i Riks-Hufvud-Boken till sina
liufvudsurnmor inflyta,
Utskotten icke ansett sig böra Herr
Rosenblads ifrågavarande hemstäl¬
lan, till Rikets Högloflige Ständers
bifall, understödja.
Riksdags Fullmägtige Casper Wijkman
från Upsala Län och Eric Pehrsson från
Gefleborgs Län hafva , under discussionerne
inom det Hedervärda Bonde-Ståndet, bland
annat, yttrat den förmodan, att Mötes-Passe*
Stats-samt Allm.Rnsv.o.Oec, Utsk.UiL N.o 72- 59
volancemédlen , mot sitt ändamål, jemväl blif¬
vit för Beväringsmanskapets vapenöfningar
och >le dermed lörenade kostnader använde;
loen dåi behöflige medel för detta manskaps
exercerande, alla år, vid Tredje Hufvudti-
telns fördelning, blifvit af Kongl. Majit i
Nåder anvisade till disposition och redovis¬
ning i serskild Hufvudbok, af samma De¬
partement inom Krigs-Collegium , sorn med
Passevolance-Cassans förvaltning hittills egt
befattning, samt Passevolance-Commissariaten,
efter samma Departements meddelade före¬
skrifter, af under händer egande Mötespasse-
volar.ce-rnedel , men emot ersättning af den
serskilda Fonden för Bevärings. Manskapets
vapenöfningar, vanligen förskottsvis bestridt
kostnaderne för sistnämnde Manskaps under¬
håll, så väl under fram— och återmarchen
sorn på sjelfva mötesstället , förekommer mer
än sannolikt , att Passevolance Cornmissaria-
tenas , med Bevärings-Manskapets proviante-
ring och sjukvård, sålunda hafda befattning,
till bemälie Riksdags-Fullmägtiges förmodan
och derå stödda anmärkning gifvit anledning,
hvadan Utskotten , vid det här upp¬
lysta förhållande, anse samma an¬
märkning böra förfalla.
6o Sials-sr.mi Allm.Besv.o Vec.Uisk, Ull. N.o 72.
Hvad slutligen vidkommer Riksdags-
Fullmägtige Botvul Jonssons fron Östergöth¬
land samt Johon Jacob Rutbergs frän Norr¬
bottens Län yttrade anspråk ä den behåll¬
ning , hvilken i den nu varande Mötes-
Pas9evolance-Cassan möjligen kan förefinnas,
samt yrkande, att redovisning derföre mätte
infordras ; så och enär Rikets Ständer, vid
bestämmandet af den nu tillä’ndagängne ter¬
min för Xruppernes underhållande vid Möten,
genom en allmän anstalt, icke fästade nå¬
got förbehåll om serskild redovisning eller
utdelning till Rust- och Rotehållare af det
öfverskott, som, vid Passevolancens slut, möj-'
ligen kunde befinnas, men deremot, i f> Mo¬
mentet af deras den 19 Julii 1812 till Kongl,
Majit aflåtua underdåniga Skrifvelse, anhöllo,
”att Kongl. Majit, emot förenämnde vilkor,
”täcktes draga försorg, det Soldaten, under be-
}’rörde tid, vid alla de i 1 punkten omnärnn-
”de tillfällen , undfår god och nöjaktig för¬
plägning, efter deri för Arméen fastställda
”Provianterings-Stat, och, i händelse af sjuk-
”dom , derjemte fria medica^lenter,’, af hvil¬
ken ordalydelse i den underdåniga Skrifvel-
sen vill synas, som hade Rikets Ständer, för
att icke äfventyra några fyllnadsbidrag af
Statsmedien för den nya Passevolance-In-
rättningens möjliga bestånd, haft för afsigt
att åt Kongl. Majit öfverlemna att, efter Hess
Nådiga pröfning } med Rust- och Rothållarq
Stats-samtAllm, fiesv.o.Oec. Utsi. Uti. N.o 72. 61
äfsluta om Regementenas underhållande ;
och härtill kommer, ej mindre att den träffa¬
de öfverenskorrimelsen, å Kongl. Majtts sida,
blifvit uppfylld genom Manskapets omsorgs¬
fulla proviantering och sjukvård samt hästar*
nes utfodring, så ofta Regementena varit
under vapen sammandragne , än jemväl a'.t
Rust- och Rotehållare, vid undertecknandet
af de härom upprättade Contract, icke gjort
något förbehåll att , efter Passevolancetidens
tilländagående, befintlige besparingar till de»
ras förmon få disponera ,
anse Utskotten, för sin del, den
härom väckta fråga sa mycket
hellre böra förfalla)
sorn den af Rikets Ständer och deras Revi¬
sorer redan tillförene gjorda underdåniga an¬
hållan , att Redogörelsen för den gamla Mö¬
tes- Passevolance-Cassan få granska , icke blif¬
vit af Kongl. Maj:t bifallen , samt Rikets
Ständer, emot Kongl. Majtts sålunda redan
förklarade Nådiga beslut , icke äro i tillfälle
att någon åtgärd i detta fall vidtaga,
På grund af hvad sålunda anfördtj ut-
fedt och hemställdt blifvit,
Oä Siats' samt Allm. Besv.o.Occ.Uisk.Uil. N:o 71»
tillstyrka Utskotten' vördsamt , det
hehagade Rikets Högloflige Stander,
för deras del , besluta och derefter,
i afgående skrifvelse, Kongl. Majit
i underdånighet tillkännagifva :
1:0 att Bust- och Rotehållare vid de
indelta Regementena till häst och fot , un¬
der t5 års tid, räknadt från den i Januari!
2800 till samma dag 1845, icke skola, vid
Regements- eller Compagniemöten , Mön-
stringar, Kronoarbeten eller hvad annat till¬
fälle eiler Tåg, som helst vara må, till Ryt¬
taren eller Soldaten aflemna Möteskost oell
Drickespenningar, eller skjutsa hans Roteki-
sta ; skolandes Befälet noga tillse, att Man¬
skapet , vid framkomsten till Mötesplatsen ,
inga matsäckar medför eller , vid uppbrott
till Möten och Mönstringar, på något sätt Ro«
ten någon afgift aftvingar;
9:0 att, emot åtnjutande af en sådan
befrielse, hvarje Rusthålls- eller Rotenu-
mer bör, under berörde femton år, till Kongl.
Majit och Kronan årligen i fredstid, uppå
tvänne terminer, erlägga Sju Riksdaler Banco i
contanta penningar, samt hvarje Rusthåll vid
de beridna Regementena derutöfver, till hä¬
stens utfodring, aflemna 25 Lispund hö, hvarje
Lispund till endast 20 marker beräknadt, en
tunna bafra samt 5 Lispund råghalm , efter
Stats- samt Allm. Besv.o>Oec. Ut sk. Vit. N.o 72. 65
Rusthållaren eget, inom af Kongl. Majit fö-
reskrifven tid , - tillkännagifna val, antingen i
fullgoda natura-persedlar lefvererade vid an-
visadt magasin å Mötesplatsen , eller ock i
contanta penningar liqviderade , efter det för
året inom hvarje Län fastställde marke-
gångspris;
5:0 att på de ställen , der Roten, i
stöd af äldre eller senare Contract , är för¬
bunden att bestå Soldaten kost och öfriga
behof under Möten, likasom i de orter, der
Rotehållare deras rätt till ersättning af Sol¬
daten sig redan afsagt eller framdeles kunna
afsäga, bllfver Passevolanren Rorehållarens
egen och odelade utgift; hvaremot inom de
Regementen, der Soldaten åligger att, vid slika
tillfällen, sig sjelf med matsäck förse och han
från denna skyldighet icke är genom Rote-
hållarens frivilliga begifvande befriad, Rnte-
liållaren eger rätt , att, genom innehållning
af Soldatens lön och andra inkomster af Ro-
len, eller genom dagsverken af Soldaten åt
Roten, de senare efter Länets Markegångs-
pris beräknade , göra sig ersatt för så stor
del af de erlagde Sju R:dr, som återstår, se¬
dan ersättning för den skjuts , hvartill Sol¬
daten förr varit af Roten berättigad , efter
ett af Konungens Befallningshafvande fast-
siälldt medelpris, blifvit Soldaten till godo
beräknad;
64 Stais- Samt Ailm. Besv.a. Oec. Vt si Pri. N.o 73;
4:0 alt de Rotat, som blifvit anslagne
till Under-OfFicetares aflönande > till Under¬
håll äf Spelet eller eljest stå fdr Kronans
räkning vacante, skola från Mötes-Passevo-
lance-afgiften undantagas , enär sådana Con-
tract med dem förut äro ingångfie , att fiåga
om samma afgifts erläggande ej kan uppstå;
f?' att, 1 Iiändelse af Inträffande krig *
under den för Passevolancen. fastställda tid
af 15 år, afgiftens erläggande för det Rege¬
mente, som uppbryter till Fält-tjenstgöring,
upphör med utgången af det ar, då kriget
börjas, och vidtager åter med början af året
näst efter det , hvarunder Regementena till
sina hemorter återkommit;
\
6:0 att Rust- och Rotehållare, emot er¬
läggande af förenämnde afgifter, måtte a£
Kongl. Majit i Nåder varda försäkrade, att
deras manskap och hästar skola , under deri
tid Passevolancen fortfar, vid alla de i första
punkten uppräknade tillfällen, erhålla god
och tillräcklig förplägning och utfodring, ef¬
ter de för Arméen fastställda proviantéringsJ
och fourrageringsstater, kokved och lägerhalm!
under Möteri , samt, i händelse af sjukdom;
sorgfällig vard och fria medicamenter;
7:0 att, i likhet med hvad åren l8isf
och 1813 egde^ rum, Rust. och^Rotehållarg
©I
Stats- samtAllm.Besv.o.Oec.Vtsk.Utl. N:o 7*. 65
må lemnäs tillfälle att med vederbörande Ko»
■nungens Befallningshafvande i Läne-Resi-
dencen sammanträda , till öfverenskommande
och reglerande af localt skiljaktiga förhållan¬
den, i afseende å de med Soldaterne gällan¬
de Contract, samt desse senares förbindelse
att till större eller mindre del godtgöra Rotehål¬
lare det utgifna förskottet, likasom af hvad
i öfrigt för verkställigheten af Konungens och
Rikets Ständers Beslut lända kan, utan att
likväl, vid dessa sammankomster, sjelfva huf-
vudfrågan eller Passevolanceafgifts utgöran¬
de till ofvanuppgifna belopp och i ofvan
stadgade ordning, såsom redan af båda Stats-
magterne afgjord och beslutad, må kunna un¬
der öfverläggning komma;
8:0 att de inflytande Passevolancemed-
len, för hvilka fullständig redogörelse årli¬
gen bör upprättas af det Verk, åt hvilket
Kongl. Al a j: t kan täckas att fondens förvalt¬
ning i Nåder uppdraga, icke ma, under nå¬
got vilkor, användas för andra ändamål eller
behof, än indelta Arméens underhåll och
sjukvård under möten, marcher och mönstrin¬
gar, jemte de i och för Truppernas vapenöf-
Bih, till Riki-St. Prot. 1S28 oth 18*9» 4 Samt. 2 ^fd, 5,
iS:de Hit, usta Bidet.
66 Stats- tåmt Allm.Besv.o.Oec.Utsk.Utl.Nto
singar oundvikliga utgifter och förvaltnings¬
kostnader;
9:0 att Rikets Ständer och deras Revi¬
sorer ml ega rätt att dessa årliga Redogörel¬
ser med alla dertill hörande verificationer
granska samt medlens rätta användande der¬
vid tillse; hörandes den årliga upphörden
och utbetalningen af dessa medel, lika med
öfriga allmänna gärder, som af landets in¬
vånare utgöras, till sina hufvudsummor och
under behöriga titlar i Riks-Hufvudboken
intagas;
10:0 att räntan af alla de besparingar,
som under de bestämde 15 årens förlopp
kunna uppkomma, skall, efter Passevolance-
tidens tilländagående, användas till nedsätt¬
ning i då blifvande bestämning af ny Pas-
sevolance ; varandes derjemte uttryckligen
förklarad), att dessa besparingar, så till Ca¬
pital som Ränta , äro såsom Rust- och
Rotehållares egendom att anse ; samt
11:0 att de partiela Contract om mötei-
underhållet, hvilka, under de senare åren,
kunna med Rust- och Rotehållare vara af-
slutade , må med 1829 års utgång upphöra,
och den här föreslagna allmänna regfsring,
från samma tid , till alla indelta Regemen¬
ten utan undantag , och således jemväl till
Stals-samtAUrtt. Besv.n.Oec.Uttk.Utl. N.o 7*. 67
de båda Skånska Infanteri-Regementena, på
en gång och med enahanda vilkor, utsträckas,
o
Åtskilliga Ledamöters Reservationer i
amnet bifogas.
Slockholm den 18 September 1829,
Reservationer:
Af Herr Cornmerce-Rådet Santesson:
Jag nödgas i några omständigheter skilja
mig från de tillstyrkanden, som innefattas i
det nu afgjorda Höglofl. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Öeconomie-Utskottens Betän¬
kande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om fortfarande Passevolance för
Arméens möteskostnader.
Ehuru jag anser, att hufvudfrågan, eller
om en Passevolance för Soldatens och Rytta¬
rens ifrågavarande Skjutsnings- och Proviante-
rings-kostnader vid möten är af allmän nyt¬
ta, tillkommer Kongl. Majit ensam att afgöra,
kan jag dock ej neka, att det förefaller äl¬
ven mig klart, att det miste inverka fördel-,
aktigt på Arméen i det hela , äfvensom på
Befäl samt Truppen hvar för sig, att om¬
nämnde provianterings- och öfrige kostnader
,68 Pil.t.Ståts-s.Allm.Besv.o,QeC‘Vtsk.XJtl.N\972.
besörja* på sätt i Fält tillgår, framför att,
på sätt före 1812 skedde, hvarje Rust- och Ro¬
tehållare ombestyrer sådant för sin karlj äf¬
vensom att det leder till ordning, att dervid in¬
ga undantag för vissa Rotar må ega rum, utan
ett allmänt sätt 1 dessa delar hädanefter blifva
iakttaget ; men derföre kan jag ej eller frångå,
att Stats-Ridets, vid Kongl, Majrts Nådiga
Proposition bilagda, serskilda underdåniga tan¬
ka förtjenar största uppmärksamhet.
Jag vill dervid väl, på de af Utskotten
utredde förhållanden, medgifva, att en fri¬
kännelse helt och hållet för Rust- och Rote¬
hållare, att bidraga härtill med någon årlig
Passevolance-afgift, vore för närvarande för
mycket begärdt. Deremot Enner jag högst
obilligt, att Rust- och Rotehållare, med en
dem ensamt drabbande afgift, skola samman¬
skjuta- och underhålla en Cassa, som Kongl.
Majit erkänt samt förklarat nyttig och nöd¬
vändig i ett vida allmännare hänseende, än som
endast bör föranleda nämnda enskilda beskatt¬
ning af en enda dass medborgare. Derföre,
om än det skulle kunna visas, att hvad som
motsvarar Rust- och Rotehållares åliggande i
dessa hänseenden, efter stadgandet för Indel-
nings-Verket och deras derpå grundade åta¬
gande i gamla Contracten, kan blifva till¬
räckligt för bestridande äfven af de vidare
kostnader, sorn större .Lägers hållande med¬
Bil.t Stais-S.AllmJJesv.o.Oec. ZJlsk.Uil.tl-.o 72, 69
taga derigenom, att Kongl. Maj:t inhiberar
något år de smärre Regements- och Compag-
nie-mölen, så kan jag deraf ej draga an¬
nan slutsatts, än att den besparing, som,
kan vinnas på sådant vis, äfven bör, i nå¬
gon mon åtminstone, komma Rust- och Ro-
tehållarne till godo, och ej af dem uttagas
mera, än hvad verkligen motsvarar den från
ålder dem åliggande pra;stationsskyldighet in na*'
tura vid dessa mindre möten, som Indelnings¬
verkets Reglementen och gamla Contracten
afsett, och denna prestation endast för dessa
möten hädanefter dem aflordras ; men alla
kostnader för de större möten och lägren
anser jag böra bekostas af det Allmänna,
hvars hela gagn de åsyfta, och hvilkas be¬
kostande af Rotarne aldrig, i min tanka, varit
beräknadt eller afsedt, när Indelnings-Ver—
ket uppgjordes och de gamla Kneckte-Con-
tracten aftalades. Och på sådan grund an¬
ser jag äfven en mindre Summa, än den i-
frågasatta af 7 R:dr per Rote, böra blifva den,
som nu skulle ifrågakomma att för en| ytter¬
ligare förlängd Contractstid åläggas Rust-och
Rotehållare; men jag är ledsen att, för ett när¬
mare bedömande, hvad sorn af nu ifrågavarande
behof billigtvis bör tillhöra hela Samhället att
draga, och hvad Rust- och Rotehållare som P as-
sevolance för deras delar böra serskildt bidraga,
sakna tillräcklig ledning, enär de föregående
årens förvaltning af de medel, som hittills genom
70 Bil.t.Stais-sAllm.Btsv.b.Otc.Uisi.Uli. N:07a,
den drygare Passevolance-afgiften utgift, ej
varit lemnad till Rikets Ständers Utskotts el¬
ler Revisorers granskning, hvadan ock all
kännedom felas, hvad behållningar uti den
gamla Passevolancen kunna vara att påräk¬
na till bidrag och lindring uti framtida kost*
naderne.
Det Sr derföre endast p! ett suppone-
radt förhållande, som jag kan grunda min
hemställan, om icke Rust- och Rotehållares
enskilda Passevolance-afgift, för den nu pro-
ponerade nya Contracts-tidert, må kunna ned¬
sättas till väl under, men ej öfver 5 a högst
6 R:dr för Rote; och att, hvad denna afgift
ej skulle förslå att fylla behofven till de stör¬
re lägrens hållande, ett anslag måtte göras af
allmänna medel; men jag anser mig derjem¬
te böra tillstyrka, att nu ifrågavarande Pas-
sevolance-Contracts förlängning ej, enligt Ut¬
skottets förslag, fastställes för så lång tid som
15 ir, utan aldrahögst pi 10 år, eller intill
och med det år , då näst efter 10 års för-
löpp Riksdag inträffar; inom hvilken tid Ri¬
kets Ständer redan torde inse billigheten af,
att jordbruket helt frikallas från detta onus ,
och utfinna medel att på annat vis godtgöra
dessa behof.
Häruti instämde Herr Grosshandlaren
Eckerman.
Bil-t.Stats-s.Allm.Besv.o.Oee. Utsi. Uti. N:o 74.71
Af Riksdagsfiillmägtigeo från Malmöhus
Län Bils Månsson t
Den för de Rust- och Roteringsskyldi-
ge så högst magtpåliggande frågan, om mötes-
kostnadernes bestridande för indelta Armé¬
en, i enlighet med Indelningsverkets huf-
vudgrunder, medelst na tura-praestation genom
en viss, för i5 års tid åtagen Passevolance,
eller genom ett de samtlige skattdragandes,
till detta föremål, i bevillningsväg lemnade
skattebiträde, har utgjort ett föremål för de
sammansatta Utskottens öfverläggningar, och
då jag härvid icke kunnat biträda pluralite-
tens mening, återstår för mig endast, att,
medelst min Reservation, ådagalägga mina å-
sigter uti ämnet.
Hvad sättet för möteskostnadens utgö-r
rande beträffar, så vädjar jag till hvarje billig¬
hetskänsla inom Samhället, i anseende till frå¬
gan, huruvida detta besvär bör fortfarande
ensamt tynga jordbruket, utan de öfrige Sam-
hällsmedlemmarnes deltagande deruti.
Jag påkallar uppmärksamheten och (ra¬
gar: um Samhällets tillstånd, med afseende i
jordbrukets förhållande till handel och nä¬
ringar sedan Indelningsverkets stiftande, ic¬
ke undergått någon förändring; och jag tvif¬
la» ej, att mig skall af den oegennyttige och
•ji BlI.l.Stats-s.Allm.Besv.o.Oec.Vtsk.Ull. N:oT2i
fördomsfrie forskaren svaras: alt handel och
näringar hafva under denna tid betydligen
utvecklat sig, och åtminstone något riktat si¬
na idkare, under det jordbruket, till den
väsendtligaste delen burit bördorne, ej alle¬
nast för Försvars-verket, utan för Statsför-
valtnings-kostnaderne i allmänhet.
Då man härtill lagger senare tiders steg¬
rade fordringar i anseende till indelta Ar-
rnéens hållning; så torde man icke tveka att
erkänna jordbrukarens vanlottade tillstånd,
och derifrån komma till den slutsatts, att
det vore omildt och illa beräknadt, för att
icke säga vådligt, att neka lättnad och hjelp,
der den, af rättvisan påkallad, visar sig, ut¬
an hinder af billigheten kunna medgifvas.
— Bonde-Ståndet drager den väsendtligaste
delen af indelta Arméens underhåll. —
jVi städja , vi aflöna , vi bevara och
bekläda Ryttaren , vi anskaffa och under¬
hålla de dyrbara hästarne; vi underhålla Sol¬
daten, den vi äfven till hälften emot Kro¬
nan bekläda; vi hafva genom beväringslagen
lemnat vara Söner att på första kallelse utgå
till Landets försvar; och Samhället skulle
nu icke med oss , genom en gemensamt åtagen
bevillning, vilja deltaga i kostnaderne för de
årliga vapenöfningarnt’, hvilka vi så länge
allena hestrid!.
Bil.t,Stats- s.Allm.Besv.o.0ec.UtsLUtl.tf:oT2. 73
Jag bekänner upprigtig!, att det, för mitt
begrepp om Svenskmanna rättskänsla, skulle
vara ytterst nedtryckande, om jag föreställde
mig, att Sveriges jordbrukande innebyggare
vid detta tillfälle skulle kunna mötas af så
liten känsla af, deltagande, att andra nä¬
ringars skattskyldige skulle verkligen vil¬
ja låta vid nuvarande förhållande bero,
till den påföljd utaf aftagande kraft och
tilltagande modlöshet , hvaraf Bonde-Stån¬
det kunde komma att intagas, i fall det tvin*
gades till öfvertygelse om öfrige medborgares
likgiltighet och köld för dess ställning och be¬
lägenhet.
Det har för Rust- och Rotehållare ut¬
gjort en stor tillfredsställelse att inom Ko¬
nungens Råd hafva sett den mening uttalas ,
att den skattdragande jordbrukaren kunde, ge¬
nom möteskostnadernes utgörande, medelst
allmän Bevillning, åtminstone vinna någon
lindring uti en utgift, hvilken, såsom följd af
tidsförändringarnes kraf, blifvit allt mera och
mera tryckande, och den ljusnad, som häri¬
från visar sig för den skattdragande jord¬
brukarens hopp, att rättvisans och billighe¬
tens röst icke förgäfves skall påkalla bättre
lottade medborgares uppmärksamhet till ett
gynnande Utslag, delas äfven af mig, oan¬
sedt det beslut, sammansatta Utskotten i så¬
dant afseende fattat.
74 Bil.t.Stats.-sAllm.Besv,o.Oec.Utsk.Uil.U:o 72.
Jemte sättet för mötes-kostnadernes fram¬
tida utgörande för indelta Arméen, har in-J
om Utskotten uppstått fråga, om Rikets Stän¬
ders mera eller mindre uteslutande rätt att
samfäldt med Konungen, Rust- och Rotehållare
oåtspordan , kunna stadga såsom Lag , hu¬
ruvida Möteskostnaderne, enligt Indelnings¬
verkets hufvudgrunder, skola utgöras antin¬
gen genom de Rustandes in natura levere¬
ring, af hvad som erfordras för underhållet af
häst och karl, för de uti gällande Stadgar för
mötestiderne bestämde dagar; genom Solda¬
tens egen försorg, der Contractten emellan
honom och Roten icke annorlunda stadga,
eller genom en allmänt antagen Mötes-Pas-
sevolance-afgift, som under de senare 15 å-
ren egt rum,
Att sammansatta Utskotten stannat i den
mening, att Rikets Ständer skulle samfäldt
med Konungen upphäfva Indelnings-Verkets
hufvudgrunder i denna del , utan allt slags
afseende å de Rust- och Roterings-skyldiges
önskan och vilja, har sannerligen i högsta
måtto förundrat mig.
Konung Cari, den XI, som var en en¬
väldig Regent, ansåg sig icke, genom blotta
befallningen, böra tillvägabringa en Inrätt¬
ning, hvars framgång och bestånd Dess Stats-
mannablick nogsamt visste att beräkna , så¬
Bil.t.Stats-s.Ailm.Besv.o.Oec.Vtsk. I7f/.N:07*. 75
som oskiljaktig ifrån Folkets öfvertygelse, ej
mindre om den allmänna nyttan, än om
den dermed förknippade enskilda fördelen.
Folket sammankallades och hördes; de
tvehugse och villrådige öfvertygades , och
saken bragtes sålunda genom de Kungliga
Commissionerne till en lugn och villig öm¬
sesidig öfverenskommelse.
Konung Gustaf den lills Nådiga För¬
fattning, angående Exercitie-raötens hållande,
med Dess Norra Skånska Cavalleri-Regemen -
te, utaf den 17 Januarii 1786, och Södra
Skånska Cavalleri-Regemente den 2a Novem¬
ber J785, intygar äfven, huru denne RegenC
ansåg nödigt att, endast och allenast efter de
Rustandes hörande och i öfverensstämmelse
med de flestes begifvande, vidtaga den då fö¬
reslagna förändringen, i anseende till sättet
för möteskostnadens bestridande. — 6:te §:n
af ofvanberörde stadgande lemnar det mest
ojäfaktiga vittnesbörd, huru åtagandet af den
di föreslagna Passevolance-afgiften endast
var beroende af den rustandes fria val: hva¬
dan Författningen innebär, huru i anseende
till dem, hvilka sig Passevolancen icke ålo¬
ge, efter förra vanligheten förhållas borde-
Konung Cari, den XIII:s Nådiga Skrif.
veise af den 23 Mars 1813 underkänner ic¬
Bil.t.Stats)s, Allm.Besv.o.Oec.Vtsk. VllN:o 73, 76
ke eller de rustandes rätt att,' efter godt¬
finnande, återgå till den urgamla rättigheten
att sjelfve, under den vanliga mötestiden, för¬
sörja så väl Ryttarens som Hästens uppehäl¬
le , hvadan också de Rustande äfven vid
delta tillfälle kallades till afgifvande af de¬
ras mening, hvaraf äfven den händelse upp¬
stod, att åtskilliga, hvilka icke funno sin räk¬
ning uti det nya Contractets antagande, för-
blefvo vid det från ålder vanliga sättet för
Mötes-Passevolancens utgörande; och har ger
nom 2:ne serskilda Kongl. Maj:ts Nådiga Do¬
mar, af den 20 Februarii 1828 samt den 18
Junii 1829, blifvit ytterligare vitsordadt, hu¬
ru Kongl. Maj:t noggrannt afsett gränsen för de
Rustandes åliggande, att, efter Indelnings-Ver-
kets hufvudgrunder, endast under ett visst,
i Författningarne stadgadt antal dagar, vid
Exercitie-Möten underhålla Ryttaren med
dess Häst.
Efter att hafva ådagalagt dessa förhål¬
landen, torde det tillåtas mig att uttrycka nå¬
gon förundran deröfver, att Svenska Folkets
Ombud kunna ens ifrågasätta att vilja, i min
tanka egenmägtigt och utan afseende å Rust-
och Rolehållares individuela begifvande, så¬
som Lagstadgande ålägga dem hvad fordna
tiders Konungar och understundom allt för
mägtiga Ständer hitintills icke trott sig kun¬
na afgöra annorlunda, än i öfveiensstämmel-
Btl.t,Stats-s',/4llm.Besv.o.Oec.Utsl>Utl.N:ö 73. 77
mel se med de här ifrågavarande skattskyldi¬
ges fria och otvungna medgifvande.
Ifrån det välde och den magt, hvilken
någras mening nu syne* vilja tillvälla Ri¬
kets Ständer, utgår äfven en ganska vigtig
fråga, i anseende till sättet att utöfva denna,
för mitt omdöme, inkräktade och sålunda äf-
ventyrliga magt.
Jag eger visserligen icke hvarken till¬
räckliga kunskaper eller förmåga, att från nå¬
gon sträng Juridisk bevisning hemta stöd för
den mening, hvarefter mitt sunda förnuft
binder mig att uppfatta lydelsen af Regerings;’
Formens 80 $.
Detta Lagbud innebär, att de med Lan¬
det och Städerne upprättade Indelnings-Verk
skola orubbade vara, intill dess Konungen och
Rikets Ständer hnna nödigt någon ändring
deruti samfäldt att göra.
Skola nu, efter deras mening , som til¬
lägga Rikets Ständer och Konungen en ab¬
solut beslutande rätt i dessa frågor, Con-
tractens helgd rörande Indelnings-Verket
kunna brytas, eller till de Rust- och Rote-
rings-skyldigcs skada och tunga kunna för¬
ändras, genom beslut utaf de Stånd, hvilka
78 BU.t.Suus-vÅUm.Besv,o.Oec.Vtsk.Utl, Nto 7 sr.
af Rustnings-skyldigheterne icke draga den
ringaste börda ?
Skulle dessa Cpptract, till ett obegrän-
sadt mehn för Bonde-Ståndet, kb.nna förän¬
dras, oaktadt detta Stånds protest emot sådant
å snart sagdt hela den Svenska jordbrukande
Folkmassan inverkande beslut P
Innebär Ordet, samfäldt med Konungen,
att Tre Stånds beslut, tillika med Konun¬
gens sanction härutinnan, kan göra Lag, till
allt för möjligt ingrepp uti egande-rättens
helgd, så var det icke serdeles mödan värdi
att uti Grund-Lagen blott gifva ett skenbart
skydd åt ett af den jordbrukande Allmogens
mest ömtåliga interessen.
Jag är ej i okunnighet om det stöd, man
vid detta tillfälle vill hemta ifrån 76 §:n
Riksdags ordningen, för giltigheten af Tre
Stånds Beslut , i så beskaffad fråga som den
förevarande.
Jag nekar icke, att jag i 75 §. Riksdags*
Ordningen saknar 80 Regeringsformen, i-
bland de undantag, som deruti hafva sitt ruto;
och det blifver således visserligen icke omöj¬
ligt för Rikets Ständer att, genom Tre Stånds
pluralitet, åt 80 §. Regerings-Formen gifva
en sådan tydning, att endast Tre Stånds Be¬
Bd.tiStaibs.Allm.Besvlo.Oec. Utsk.Utl.N.o 7**79
slut skulle fordras , för att samfäldt med Ka*
nungen rubba Indelningsverkets hufvudgrun-
der, men jag utbeder mig likväl att få på¬
kalla uppmärksamheten å den omständighet,
att samma fio §. stadgar: att ingen ny eller
tillökad Rotering kan utan genom Konun¬
gens och Ständers sammanstämmande beslut
tillkomma.
Jag anser ordet, Ständers sammanstäm¬
mande beslut, här innefatta samma mening,
som alla Riks-Ståndens sammanstämmande
beslut, uti 75 §. Riksdags-Ordningen, inne¬
bär; och då de med Landet och Städerna
upprättade Contract och Indelningsverk , i
min tanka fordra till det minsta lika mycket
tryggande emot öfverträdelser, som jordens be¬
läggande med ny eller tillökad Rotering, så kan
jag icke föreställa mig, att Lagens ordame¬
ning bör så förstås, att Rikets Ständer, vid
uppgörande af 1809 års Statsförfattning, ve¬
lat tillvälla sig en utväg att , medelst Tre
Stånds beslut , möjligen kunna alldeles för¬
trycka det fjerde, eller Bonde-Ståndet, hvars
välfärd här , snart sagdt, ensamt kommer i
fråga. — Men om det äfven blefve en möj¬
lighet , att så förklara och tyda Lagen , så
frågar jag : Om det af Rikets Ständer vore
klokt, rättvist eller ädelt handladt, att uti en
fråga, vid hvars afgörande eje tvänne Stån¬
den icke ega ringaste känning utaf beslu¬
SoBil.t.Stats-s.Allm.Besv.o. Oec. Utsk, Uti. N.o72.
tet, åsidosätta den aktning för den mest skatt¬
dragande delen af Nationen , som från sjelf¬
va Envåldsherrskarne aldrig ännu varit urakt¬
låten»
Jag påkallar, 1 anledning härutaf, vörd¬
nadsfullt de respective Medståndens uppmärk¬
samhet derpå, att Bonde-Ståndets Represen¬
tanter mangrannt önska, det möteskostnademe
mätte till någon lindring för jordbruket kom¬
ma att utgå genom allmän åtagen bevillning;
samt att i det fall en ny Passevolance-af-
gift skulle blifva Rust- och Rotehållare fö¬
reslagen, sådant stadgande likväl icke måtte
komma att ega rum annorlunda, än såsom
en framställning, till fri öfverenskommelse
emellan Kronan och de Rustande, dessa all¬
tid bibehållet att , i grund af gamla stad-
ganden, afbörda sig möteskostnademe på sam¬
ma sätt \ som före det första Passe volance-
Contractets åtagande, i fall de skulle finna
mera öfverensstämmande med deras nytta och
fördel att vidblifva det gamla sältet att ut¬
göra denna skyldighet»
Jag anhåller , att dessa mina tankar må
åtfölja de sammansatta Utskottens Beslut till
respective Med-Stånden.
Med Nils Mänsson förenade sig följan¬
de Utskottens Ledamöter af det Hedervärda
Bondeg
Bil.t.Siats- s Allm.Bcc.o.Oec Utsk.Utl.N n y.j, 81
Bonde-Ståndet, nemligen t Johan Andersson
från Upsala Län, Nils Håkansson fran Kro¬
nobergs Län , Pehr Pehrson från Ötebro
Län , Andreas Håkansson från Elfsborgs
J»än , Anders Nilsson fran Malmöhus Län ,
Pehr Pehrsson från Christianstads I»Hn^O/of
Nilsson från Carlstads Län , Jonas Johans—
son från Jönköpings Län och Anders Erics¬
son från Jemtlands Län»
Af Riksdags-Fullrnagtigen från Gefle¬
borgs J.än Carl Bergmun: Då emot all min
förmodan Högloflige Utskotten på en gång
bifallit Förslaget om Passevolance-afgiftens
utgörande, utan alt, såsom ämnets Vigt tyc¬
kes förtjena , punktvis granska Belänkartder ,
återstår för mig intet annat, än att emot Ut¬
skottens beslut mig reservera. Den väckta
frågan, understödd af flere bland Konungens
Högsto Rådgifvare , att Soldatens underhåll
vid Möten och General-Mönstringar skulle
utgå genom Bevillningen och således förde¬
las på samtlige skattskyldige, hvilka alla bé«
höfva Rikets och personligt skydd och försvar,
lika så väl som jordbrukaren , har blifvit
lemnad af Utskotten obesvarad. Rust- och
Rotehåll arne hafva redan sina dryga bördor
och tåla inga nya. Om ingen lättnad dem
förunnas , bör åtminstone ingen ytterligare
Sik. lill Riki-St. Trot. i<US »th 1829, 4 Sami. 2 Afd. 6
i8r/e Hj, i'.sta Bulet,
Sa Bil.t.Stats-s’Ä1lm.Besv.o.Oec. Vt sk. Utltäö
tunga dem påläggas, och fordras till Soldatens
underhåll förut okända och ovanliga kostna¬
der, må då det allmänna, icke den enskilda
redan hardt beskattade Rotebonden, dertill be¬
stå medlen.
Skulle den nu föreslagna Passevolancé*
afgiften anses såsom endast motsvarande vär¬
det af de matvaror, Rust- och Rotehållarne
skola aflemna , får jag dervid anmärka , att
lika afgift icke passar för olika Provincer,
enär priset på lifsmedel på så mångfalldigl
sätt varierar, hvarföre ock denna afgift bor¬
de rätteligen för hvarje Regemente bestäm¬
mas. För sådant ändamål fordras Rust- och
Rolehållarnes hörande inom hvarje Län, en
rättighet, som sjelfva egenskapen afettCon.
tract förutsätter , och som jag på det högsta
förbehåller åt hemmavarande Rotehållare i
min ort. Genom ett af Konung Cahi. XI
sarictioneradt Contract, den g Sept. »Öga, med
Allmogen i Helsinge- och Gestrikland om
Knecktehållet derstädes , samt genom Högstbe^’
mälde Konungs Nådiga Förordning af den l 7
Januarii 1687 hafva Rotehallarnes skyldighe-'
ter och rättigheter blifvit fastställde ; och li¬
ka så litet Rotehållarne vilja bjuda till att
söka ändring i livad dem åligger fullgöra,
lika så litet kunna de ohörde och utan de¬
ras begifvande förbindas af Contrahenten å
andra sidan , eller Staten, till ökade utgiftet
liil.t.Stais-s.Ållm.Besvlö.Öec.Ut&k.Uil. N.oys. 83
och prOCstationer. Enligt åberopade Höga
Contract och Förordning, har Rotebonden in¬
gen annan skyldighet, i afseende pa Solda¬
tens underhåll under Mölen , än att skjutsa
lians matsäck till ort och ställe, hvarvid tio
Rotar få förena sig om en häst. Ar Solda¬
ten i Bondens hus och bröd , då består ock
Bonden matsäck , men annars icke. Att nu,
lutan åtskillnad om Soldaten är i Bondens
tjenst , eller af honom njuter bestämdt årligt
underhåll i penningar och matvaror, bestäm¬
ma en lika stor Passevolance-afgift för Rote¬
hållarne , anser jag visserligen vara mot Con-
tractets innehåll stridande , men sorn Staten
eller Regeringen önskar kunna påräkna ett
någorlunda lika belopp för hvarje år, är jag
åcke eller obenägen att sådant medgifva,
och hoppas , att någon svårighet icke skall
möta å Rotehållarnes sida, när frågan derom
hos dem förekommer, men jag gör tillika det
kraftigaste förbehåll , att Rotehållarne i min
hemort måtte blifva öppet lemnadt att inför
Läns-Styrelsen, eller på sätt Kongl. Majit i
Nåder finner godt besluta , få sig yttra öfver
så väl Passevolance-afgiftens utgörande, som
jjfver beloppet deraf.
Af Riksdags- Fullmägtigen Anders Nils¬
son från Vermlands Län: Jemte det jag till
alla delar Instämmer i den reservation , hvil¬
ken Riksdagsmannen Nils Mänsson a fg i fy it
Si B’!.t.Slais s,Allm.Besvj).Oec.Vtsi,Utl.N:o 72,
och i likhet tned lionom anser, att det inga¬
lunda vöre för bittida, om någon slags tanka
till förbättring i jordbrukarens ställning och
till lindring i dess skattebördor försökte att
hos Rikets Ständer göra sig gällande ; så ut-?
beder jag mig äfven att genom derma min
Reservation få fästa uppmärksamhet deruppå,
att här ar fråga om att bryta ett Contract
hvilket, efter våra Lagar, hittills icke kunnat
ske , annorlunda än i följd af båda Contra-
heuternes ömsesidiga medgifvande
Då Contractet qm Indelningsverket af-
slutades, regerade en Enväldig Konung, sonv
likväl ansåg nödigt att i vänlighet med sina
undersåter öfverenskomma och contrahera.
Contract finnes här, Vid utgången af si¬
sta Passevqjancen , återinträdde Rotehnllarne
inom Contractets gränsor. Utskottens förslag,
att nu ändra detta Contract utgn den andra
Contrahentens hörande, leder, i min tanka, lill
oberäkneligt missnöje bland allmänheten •
hvarföre jag, så väl å egne som å hemmava¬
randes vägnar, i det yttersta protesterar mof
denna Utskottens åtgärd.
Hvad sjelfva saken i öfrigt vidkommer,
så hafva Utskotten icke behagat lästa någon
uppmätksamhet vid Contractet med Ridder--
skåpet och Adeli» samt Allmogen i Vermland,
angående det dersammastädes upprättade vissa
J}iI,t,Stats-s.AllnuBesv.o.Oec.Utsk.Utl. N:o 7a. 85
Knecktehållet den 25 Junii, af Kongl. Majli
\ Nåder confirmeradt den 18 November 1688.
J följd af Contractets 4 skulle Vermlands
Rotehållare till Regementsmöten endast be¬
kosta 1 Lispund torrt kött, X halft Lispund
fläsk, 1 halft Lispund smör, hvilka efter ortens
pris icke uppgå till högre summa , än 4
R;dr 32 sk, B.co. Jag protesterar på det
högsta emot ali Passevolance-afgift till högre
belopp, än sistnämnde summa, och anhåller,
3tt denna min Reservatioo får åtfölja Utskot¬
tens Betänkande till Respective Riks-Stånderi.
\
STOCKHOLM.
Elméus och Granbergs Tryckeri
Stats* samt Allm, Besv.o. Öec.-Utsi. ZHtl.fN-.o 73. i
N:o73.
Ankom till Exp.-Utsk. <1. 14 Oct, J 829.
Utlåtande, angående yrkadt behof af
lindring eller understöd för Ro¬
tehållare inom Jemtland.
Fran Hedervärda Bonde • Ståndet har tili
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oecono-
mie-Utskotteos gemensamma handläggning
blifvit öfverlemnadt ett Memorial af Riks»
dagsfullmägtige Lars Olsson och Anders Ers¬
son från Jemtland, hvari anföres:
Att, sedan Rikets HÖglofl, Ständer vid
1818 års Riksdag inhemtat, det roteringen i
Jemtland vore i allmänhet mera betungande
än i öfrige orter, då med Landskapets folk¬
mängd jemnfördes det Manskap, som, efter
Kneckte-Contractet och Indelningen, borde
derifrån utgöras, och Rikets Ständer ansett
en jemkning derutinnan vara både billig
och nödig, samt jemväl förnummit, att K:gl«
Majit, i anseende till den stränga rotering
Landskapet undergått oell den af aMa tiders
erfarenhet bestyrkta svårighet, om icke omöj-
Bih, lill Riki.St. Prof. 1828 och 1829- 4"Sa'nl‘ 2 Afi-
ig:e Hit.
1
2 Stats, samt Allm.Besv.o.Oec.- Utsk. Uti. N:o 73.
lighef, af vederbörlig recrutering, då Rikets
tjenst så fordrat, redan före detta förordnat,
det en ny allmän rotering, pä lika grunder
som för den öfriga Svenska roteringen, borde
i Jemtland företagas, men hvilket likväl se¬
dermera icke gatt i verkställighet, så hade
Rikets Ständer» under den 27 Maji samma
år, hos Kongl Maj:t i underdånighet anhål¬
lit om en undersökning, för att utröna, ej
mindre huruvida de i landet befintlige oro¬
terade hemman och nybyggen kunde använ-
das till understöd åt de förut drygt rotera¬
de, än ock till föreslående af jemkning i land¬
skapets roteringsskyIdighet, i det hela, samt
att Kongl. Majtt, efter undersökningens full-
bordan, ville vid nästa Riksdag meddela Ri¬
kets Stander en fullständig plan för denna
xoterings framgena utgörande, på det att
ärendet, fullkomligen utredf, då mätte kunna
af Rikets Ständer till pröfning företagas»
Ifrågavarande undersökning hade sedermera
af en nedsatt Commission blifvit verkställd,
och förslag både till jemkad rotering och till
förändradt Kneckte-Contract uppgjorda samt
Rotehållarne förelagde. Det senare hade
blifvit ogilladt, men rotejemkningen undec
den 21 November 1 8 2 7 af Kongl. Majit fast-i
ställd att gälla från och med år 1828 och
intill dess, efter Afvittrings-Verkets afslu.
tande, en fullständigare och på mera be¬
stämda grunder bygd rotering i Jemtland
kundé för sig gå. Derigenom hade Jemt»
Stats- samt AlIm.Besv. o.Oec.-Utsk.Utl. N:o-j 3. 5
lands Regemente val blifvit nedsatt från 1000
till 800 man, men den behöfliga jemknin-
gen hade dock icke vunnits; ty Regementet,
som ifrån början icke varit annat än en
Landsstorm, öfvad i vapen för att försvara
hus och hem, samt hittills fritaget från skyl¬
digheten att tjena utom Jemtlands Län, hade
nu blifvit ålagdt samma activa tjenstgörings-
skyldighet, som den öfriga indelta Arméen
jemte Arbets-Commenderingar inom Land¬
skapet, hvaraf följde, att hemmansegarne ej
längre kunde sjelfve tjena för Rotarne eller
få lega manskap utan ökade kostnader. Den
nya roteringen hade icke eller blifvit upp¬
gjord på lika grunder, som för det öfriga
Sverige, utan på dubbelt svårare vilkor, än i
de förut hårdast roterade Länen. Väl vöre
denna Rotejemkning blott provisionel, men
dock utsträckt till en så obegränsad och obe¬
räknelig tid, som Afvittrings Verkets afslu-
tande och de deraf uppkommande Nyhem¬
mans roterande. Under sådana förhållanden,
och då det gamla Contractet med landets in-
byggare icke blifvit å deras sida uppsagdt el¬
ler brutet, men de vidtagne åtgärderne sträckt
sig utöfver den undersökning Rikets Stän¬
der begärt, och förekommit den pröfning de
sig förbehållit, samt 80 §. Regeringsformen
stadgade, att de med landet upprättade Con-
tract och Indelningsverk skola till deras hufvud-
grunder vara orubbade, intill dess Konungen och
Rikets Ständer finna nödigt någon ändring der-
4 SjaiS‘&Smt Allm, Besv. o.Oec,-Ut sk.Vtl,N’o7 3.
uti samjnlldt att gorå; så hade Motionaiierne,
befarande, att någon Kongl. Proposition i
detta ämne icke skulle blifva Rikets Stän¬
der meddelad, hvarigenom Jemtland ännu
en längre tid skulle komina att draga en 10I
tering, hvilken, enligt uppgjorda beräkniri-
går, vore 5! gånger mera betungande, än
hvad efter medeltal belöpte på Rikets öfriga
landskap, ansett sig böra, å sina hemmava¬
rande Committenters vägnar, hufvudsakligen
begära: ‘
att Rikets Ständer ville låta det nya Ro-
teringsverket för Jemtland komma under De¬
ras pröfning och vägra Deras bifall till stad-
fästelsen derå;
att Jemtlands rotering, utan afbidande
af de förbättringar, som landet möjligen kan
vinna genom den nu påstående afvittringen
och nyhetnmans tillkomst, måtte bringas i
jemvigt med de mest betungade af Rikets
öfriga Län, eller Gefleborgs och Westerbot¬
tens, samt att, då en Rote i Jemtland anses
vara värd endast 1278 ™en en Rote i
Gefleborgs Län uppskattas till 2342 och
Inom Westerbottens till 2952 Banco,
rotevärdet i Jemtland, med tillämpning af
den nya roteringsgrunden, mätte fördubblas
genom indragning af Regementets halfva styr¬
ka och således komma att uppgå till 2556
eller till något mera än rotevärdet i
Stats- samt Allm. Besv. o. Oet,-Utsk,Usl. N:o"] 3. 5
Gefleborgs, men också till mindre än samma
värde i Westerbottens Län; likväl med iakt.
tagande af hemmanens verkliga varde och
således efter en billigare roteringsgrund, än
den hittills följda. Deremot hafva Motia-
nairerne ansett de hemman, som hädanefter
i skatt ingå och böra roteras, kunna, efter
enahanda grund med de Öfrige, till rotar an¬
slås och Regementets styrka således efter
hand åter ökas;
att, i den händelse landets försvar skul¬
le anses icke kunna bestridas med Regemen¬
tets sålunda till hälften förminskade styrka,
400 man, hvilket Motionairerne, efter Bevä¬
ringsmanskapets tillkomst och under nuva¬
rande obehöflighet af gränsförsvar mot Nor¬
rige,sedan det Blifvit med Sverige förenadt,
likväl tilltrott sig kunna antaga, det af Ri¬
kets Ständers pröfning må bero, huruvida en
mot Regementets nedsättning svarande värf¬
vad styrka bör på tjenligt ställe i orten för¬
läggas.
Slutligen hafva Motionairerne, med de^
ras förslag, att Fält-Jägare-Regementet mitte
förminskas till 400 nian, förenat anbud, att
denna återstående styrka måtte kunna begag¬
nas till Rikets försvar, äfven utom landska¬
pet, inen,. i händelse ^n sådan nedsättning
icke biföl les, protestera Motionairerne mot
6 Stats-samtAllm. Besv o.Oec.-Vtsk. Utl.N-.o 73.
samma activa tjenstgörtngsskyldighet för det¬
ta, som för andra indelta Regementen.
Innan Utskotten inga i profning af Mo¬
tionen, anse de sig böra framlägga de upplys¬
ningar, som uti ämnet blifvit inhemtade.
Det Contract emellan Kronan och Jemt¬
lands inbyggare, hvilket Motionairerne åbe-
ropat såsom stöd för Regementets användan¬
de inom Eänet allena, innefattas uti 3 Morn.
af en Kongl. Resolution och Förklaring den
az Aug. 1686 uppå Öfversten Friherre Afe
JJlfsparres Memorial, angående några angela,
genheter vid det honom anförtrodda Rege¬
mente Dragoner i Jemtland, och är af föl¬
jande lydelse:
”Emedan Kongl, Maj:t med Nådigt val-
”behag förmärker, att den förhöjning, som
”vid sist hållna General-mönstring blef be-
”viljad årligen på de gemenas löningar, har
”redan skaffat den frugt och ovation, att
”Allmogen deri landet sig mångenstädes ut-
”låtit hafva, till att antingen vilja sjelfvetje-
"na för sine äboende hemman, eller skaffa du-
”gelige infödde karlar för sig i stället, om de
”allenast kunde få njuta den hägnad och
”fördelen, att Regementet, vid hvarjehanda
”påkommande händelser, skulle blifva i landet
'qvarstående till <kn gränsortens defelision och
”icke bortcommenderas, sorn för detta är sked t,
Stats-samt Allm. Besv. o Oec^TJts^-TJtl-^oq^, 7
”hvilket förorsakade en magta skadlig con-
”seqvence; 2:0 der framdeles, vid ofredliga
”tider, så hända kunde, sjelfva nödvändighe.
"ten det ändtligen fordrade, att mera krigs¬
folk måtte dit opp förordnas, att detta Re¬
gemente då icke dessmindre oafkortadt måt-
”te få åtnjuta sina löner, som de dem i Sta¬
rten för tillkommande år skola blifva påför-
”de; och 3:0 att som de nu med dessa con*
”ditioner sig frivilligen utlåtit att vilja
”tjena, och så väl för Kongl. Maj:t och Fä¬
derneslandet, som för egen välfärd våga lif
”och blod, dem då, när de ha tjent så län-
”ge som dem anstår, må efterlåtas, till att
”lega andra dugeliga karlar för sig i stället
”igen; alltfördenskull vill Kongl. Maj-.t i Nå-
”der icke allenast Allmogen der i landet ofvan-
”berörde vilkor förunna, utan ock, som det är
"Kongl. Maj:ts Nädiga vilja och intention, att
"detta Regemente skall allt stadigt blifva der i
5 landet stående, till gränsens defension mot Nor-
’Vige> så försäkrar Kongl. Majtt Allmogen,
”att de skola fa en perpetuel besittningsrätt
”på de hemman, som de åbo, här de taga på
”sig att antingen sätta sina söner eller magar
”uti Dragontjensten, hvilket dock alltid med
”Landshöfdingen der i Orten måtte commti-
”niceras, på det, när någon sådan förändring
”sker, han må kunna å Embetes vägnar, til*
”lika med Öfversten, taga Kongl. Maj:ts rätt
”oell interesse dervid i akt. Skulle ock nå-
"gon Cotnmenderirig, dit på orten, af mera man-
8 Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.- Lisk Uti. Ntwj^.
”'skåp, till defensionsverkets förstärkning ske,
”så häfver detta Regemente likafullt att und-
”få och. åtnjuta det som lofvas till lön; men
”så länge de stå i provincen, skola de sjelf-
”ve förse sig med underhåll. Sist beviljar
”och samtycker Kongl. Majit jemväl i Nåder
”dertill, att, när som någon en god tid har
”tjent och åstundar sätta en annan infödd
*’fÖr sig igen, skall sådant efterlåtas, allenast
”Öfversten känner honom, som presenteras,
”för god och duglig, hvarom Kongl. Majit
”alltid måtte hafva notification; seendes ock
”Kongl. Majit helst gerna, att Böndtrne styr-
’'kas till att sjelfva antaga rustning fCr sine
”hemman under Ryttare-Compagniet, då dem
”lika vilkor och förmoner dervid skola för-
”unnas, som Ruslhållarne här i Riket åt-
”njuta.”
Den Nådiga befallning om en föränä
drad rotering i Jemtland, rättad efter lika
grunder som i det öfriga Sverige, hvilken
^Rikets Ständer i deras underdåniga skrifvel¬
se vid 1818 års Riksdag åberopat, är af den
2 Ocfober 1806, och innehåller, i samman¬
hang med öfrige Krigs-Collegium meddelade
föreskrifter, i afseende å de i Sverige då än»
nu befintlige oroterade hemman:
”Men hvad de hemman åter angår, som
”inom knektehållet belägne äro, så och erne»
”dan Kongl. Majit i anseende till den strän-
Stqts.samt Allm. Easv.o.Oec. Ltsk. j_il.]S:o73. 9
”ga rotering, som Jemtland undergått, samt
”den af alla liders erfarenhet bestyrkta svå¬
righet, om icke omöjlighet, att, då Rikets
”tjenst fordrar, vederbörligen recrutera af»
”gången uti det der indelta Regemente, anser
”Kongl. Majh nyttigt kunna blifva, om en
’’ny allmän rotering derstädes företages, hv.ar-
”vid, då lika grunder följdes, som för den
”Öfriga Svenska roteringen lagde blifvit, till¬
fälle torde gifvas att till Kronan indraga
”de nu på roteringen anslagna räntor. Om
”militair-försvaret till numertalet härigenom
”skulle minskas, kan Kongl. Majit deremot
'förvänta, att det qvarblifvaruie Soldathållet
”derefter skall med samma lätthet, som i deh
”öfriga delen af Sverige, sedermera kunna re-
”cruteras och underhållas.”
I anledning af Rikets Ständers under¬
dåniga skrifvelse, den 27 Maji 1818. hvars
innehåll här ofvan blifvit intaget, och då
Kongl. Maj:t funnit en rotejenikning på full¬
komligt tillförlitliga grunder och med den sä¬
kerhet, som till rolejemkningens bestämman¬
de i en framtid erfordrades, icke kunna före¬
tagas förr, än den anbefallda afvittringen öf¬
ver Provincen föregått, men denna förrätt¬
ning fordrade en längre tid för sin fullbor¬
dan, hvaremot behofvet påkallade ert snar
reglering i roteringen till Rotehållarnes lätt¬
nad, behagade Kongl. Maj:t, under den 15
December 1820, i Nåder anbefalla Dess lie-
]o Stats-samt Allm. Besv ö.Oec.-Utsk Utl.N.o73.
fallningshafvande i Jemtland att afgifva un¬
derdåniga förslag till ny rotejemkning, hvar¬
vid den allmänna grund borde iakttagas, ”att
''Regementets styrka icke finge nedsättas un*
”der 800 man, hvilka sedermera, i den nion
’’den skeende afvittringen dertill gifve an»
”ledning, å nyo komme att okas.”
Sedan vederbörande häröfver blifvit
körde och Landshöfdingen med förslag till
en sådan rotejemkning inkommit, tillät Kongl.
Majit, genom Nådigt Bref den 21 Junii 1825,
att en provisionel rotejemkning finge verk¬
ställas, intilldess, efter afvittringsverkets af-
slutande, en fullständigare och på bestäm,
dare grunder bygd rotering kunde för sig
gå, och stadgade för verkställigheten af
ifrågavarande rotejemkning:
1:0 att Jemtlands Regementes styrka
borde tills vidare utgöra 800 man af Rege-
mentets gamla Rotar, med understöd af nu
befintlige oroterade, men till ordinarie rote¬
ring skyldige hemman, så länge och intill¬
dess de nyhemman, som, efter tilländalupne
frihetsår, dädanefter blefve skattlagde, äfven¬
som de vid afvittringarne tillkomne nybyg¬
gen kunde, efter slutade frihetsår, roteras
och med nya rotar öka Regementets styrka;
2 :o att, till undvikande af uppehåll
med verkställigheten af rotejemkningen, skat¬
te- eller hemmantalet dervid borde följas;
Stöts* samt Allm. Besv,0.Oec.' Utsk, Utl.N:(fy^. 11
3:0 att från rotejemkningen skulle un¬
dantagas'*
a) La»ds-S(aten anslagne Boställen;
b) till Rusthållare i Jemtland anslag¬
ne Augments-hemman;
c) de så kallade Inqvarteringshemma5
nen, och
d) de till Gustafs och Carlbergs Kop¬
parverk med kol, ved och körslor
anslagne hemman;
4:0 att de 200 numer, som, enligt Kongl.
Brefvet den 38 Mars 1821, äro vacante, bor¬
de erlägga vacance-afgift till det belopp, som
roed Rotehållarne kunde öfverenskommas,
hvaremot dessa Rotars förra vacance-afgift
till Stats-Verket, roötespassevolance-afgift och
beklädnadsbidrag borde försvinna; och
5:0 att de nu i roteringen ingående oro¬
terade hemman helst borde, i likhet med
nyssnämnde vacanta numer, medelst contan-
ta bidrag understödja gamla roteringen, efter
lika beräkningsgrund och med enahanda vil.
kor, som desamma; och borde det sålunda
inflytande penningebelopp till de gamla ro-
taine utbetalas,
J2 Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk. Utl.Ityo7*5.
1 sammanhang härmed täfcktes Kongl.
Majli ät en serskild Commission uppdraga att,
efter förenämnde grunder, upprätta och in¬
komma med underdånigt förslag till rote-
jemkning för hela Provincen, samt att jem¬
väl, efter RotehålIarnes begifvande, föreslå
ett Knekte-Contract för orten, som, då det
å ena sidan försäkrade manskapet om nödig
•bergning, å den andra noga bestämde Rote-
hållarnes skyldigheter; hvarjemte Kongl.
Majit, enligt hvad redan här ofvan blifvit
omförtnäldf, behagade förklara: ”att, som följd
”af den Jemtlands Rotehållare medgifna lin¬
dring i roleringen, Regementet borde iklä¬
da sig samma activa tjenstgöringsskyldighet,
”sorn den öfriga indelta Arméen,dock med
befrielse fran arbets-commenderingar utgm
Provincen.
Till underdånig åtlydnad häraf upprät¬
tades ett nytt Roteringsverk eller Rotejemk-
ningsförslag, hvaraf hufvudsakligen inhem-
tas: ’’att Jemtland förr varit indeldt till 1000
”Rotar med Skattetal 2732 tunnland; att mie¬
del talet för sådan roteringsskyldigliet ut-
”gjorde S~ tunnland (hvartill Kongl. Majit Er
”1689 anslagit 20 Daler Silfvermynts ränta
”för hvarje beriden karl); att dä, från berör¬
de Skattetal 2732 tuunland, afgår för 200
”vacanta numer med Skattetal 406^ tunnland,
”återstå derefter för 800 Stamrotäx 2325^
.”tunnland; att understödet för dessa Stainro-
Stats- samt Allm. Eesv. o.Oec.-Utsi.Utl.N-öj3. 13
”tar nu utgår af de vacantes Skattetal 406,’
”tunnland, af hittills oroterad jord 504^ samt
”af Skattetal från Inqvarterings-hemman 105!,
”tillsammans 1016 tunnland; och att, då det
skattetal, som från deltagande i rotejemk-
'ningen befrias, bestående af *22.’! tunnland
”för' den Indelningen åliggande inqvarte-
’*ringsskyldighet, och för Post-hemman 2 o ;j.
”tunnland, utgörande tillsammans i rund surn-
"ma 243 tunnland, tillägges, skattetalet för
”hela rotejemkningen, med uteslutande af
’’brutet tal, utgör 3 5 8 5 tunnland, hvarigenom
”medeltalet för hvarje rote blifvit 4' tunn¬
band eller Gärde-mantal.”
I hänseende till det nya Kneckte-Con-
tractet hade Commissionen ansett, att då, ge¬
nom de understöd för den nya rotejemk-
ningens verkställande, Kongl. Majit i Nåder
täckts anvisa, följande tillgångar i penningar
blifvit beredde, nemligen:
af vacante 200 numer, som utgöra 4oöi
skatte-tunnland å 8 . 3250: —
af de oroterade, dels indelie
till vissa löntagare, dels Kro¬
nan behållne 504’ tunnland
å 8 4034: —
af Inqvarterings hemman 105!
tunnland å 8 ^ ... 84^ —
tillsammans Banco 8126: —
34 Stats-samt Allm- Besv.o.Oec..Utsk.Utl N:o 73.
hvarje Soldatlön, som hittills uppgått till ao
borde genom det nya Contrac.tet i ali»
mänhet erhålla en årlig tillökning af 8
Banco, och enär denna tillökning, utgöran-
de för 800 Jägare en summa af 6400
fiåndrages ofvanberörde 8126 uppkom¬
mer ett öfverskott af 3726 Banco årli¬
gen, innefattande den verkliga vinst, som
genom den Nådigst beviljade nedsattningen
Rotehållarne tillgodokomrner.
Vid de under den 1 4tde, 1 5:de och 1 6:de
November 1825 inför Roterings-Commissionens
protocoll med Botehållarnes utsedde ombud
haline sammanträden och öfverläggningar,
hafva desse sistnämnde, i afseende i rote-
jemkningens verkställighet, enhälligt beslutat:
”att hjelpe-rotarne skulle, för hvarje inne-
’ hafvande tunnland, i skatt årligen, under åtta
’’års tid, erlägga till Stamrotars understöd
”contant 8 R:dr Banco, på sätt Kongl. Majit
”om bidragets utgörande föreskrifva,” samt
i fråga åter om det nya af Roterings Corn-
missionen föreslagna Kneckte.Contractet, och
sedan åtskillige meningar i afseende å der¬
utinnan stadgade vilkor framställde blifvit,
genom öppen votering, med afgifne röster för
1,120 tunnland mot 864 tunnland skatt, stan¬
nat i det beslut, att samma Contract borde,
till dess bokstafliga innehåll, gillas och an¬
tagas; dock hafva Rotehållarnes ombud här¬
vid fogat det förbehåll, att, i likhet med
Sta's■ samt Allm. Besv.o, Oec-Utsk.Utl.No~ 3. 15
hvad Kongl. Brefvet den 18 Oetober 1806
innehåller och Rikets Ständer den 27 Maji
1818 hos Kongl. Maj:t i underdånighet an.
fört, den framdeles blifvande ordinarie rote-
ringen i orten må varda bygd på samma grun¬
der, som för den öfriga Svenska roteringen
lagde blifvit; med anledning af hvilket för¬
behåll Roterings-Commissionen, i dess under¬
dåniga Betänkande den 17 December 1825,
slutligen förklarat: ”att, ehuru det icke till-
”hör Commissionen att närmare undersöka, L
”hvad förhållande roteringen i Jemtland, ge-
”nom den nu verkställda provisionela jemk-
”ningen, kommit till andra orters, synes än»
”dock, vid en blott hastig öfversigt, en stor
”olikhet deruti för närvarande i allmänhet
”sig förete,då i nästgränsande Rrovincer endast
”hålles en Soldat för 2 mantal, och i Jemt¬
land deremot, oaktadt den Nådigst beviljade
”uedsättningen, en Soldat för 45 tunnland
”eller mantal; hvarföre ock en ytterligare
”lindring i roteringsbördan, genom tillkom,
”sten af nya hemman, lärer för denna ort
”vara af ett verkligt behof påkallad.’’
Kongl. Krigs- och Kammar-Collegieme,’
hvilkas Utlåtanden häröfver infordrade blif¬
vit, hafva, i hvar för sig aflåtna underdåniga
skrifvelser den 31 Maji 1826 och den 15
Oetober 1827, hufvudsakligen yttrat-' Kongl.
K' igs-Collegium, att, som, vid anställd gransk¬
ning af Commissionens förslag, någon hufvud*
i6 Stats sarfitAllm. Besv.o.Oec. Ursk. Utl-M073.
saklig anmärkning icke förekommit, Kongl.
Collegium funnit sig böra tillstyrka Kongl.
Maj:ts Nådiga bifall till såväl rotejemkningen,
som till det projecterade Kneckte Contractet; att,
i afseende å det af Rotehållarnes Deputerade
gjorda förbehåll, att den framdeles blifvande
roteiingen i Jemtland må varda bygd på sam¬
ina grunder, sorn för den öfriga roteringen i
Sverige blifvit lagde, Kongl. Collegium an*
sage, att, då roteiingen i Jemtland af alder
är inrättad för Dragon - Trupp til! häst,
som följd hvaraf Rotehållaren, i likhet nied
de Rustande i allmänhet, har räntan bibe¬
hållen, hemmanen, i slikt fall, böra utgöra
jordeboks- och mantalsräntan, satt i persedlar;
samt att hvad slutligen beträffade Commissio»
sens underdåniga hemställan om Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning till Dess Befallningshafvande
att, så snart ske kan, inkomma med förslag
till en ny ordinarie rotering samt till In-
struction för Roterir.gs-Commisionen, Kongl.
Collegium i underdånighet skolat tillstyrka,
att med det nya Roteringsverkets upprättan»
de måtte uppskjutas, till dess afvittringen
blifvit fullbordad, hvarefter Landshöfdingen
borde uppgifva grunderne till den nya irote-
ringen, samt Kammar-Collegium i Nåder upp.
dragas att afgifva förslag till Instruction för
Roterings-Commissionen; och Kongl. Kammar*
Collegium, att Kongl. Collegium, på anförde
skäl, och deribland, alt det af Comiierade
' 1 a
uppgifne
Stats samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk ZJti.N-.0j3, 17
uppgifne skattetal af oro!er’ad, men roterings-
skyldig jord ej öfverensstärnde med Kronans
Jordeböcker, samt att all så beskaffad j*ord ej
eller dervid vöre upptagen, ansett sig icke
kunna tillstyrka Nådig stadfästelse å det upp.
gjorde rotejemkningsprojectet; hvaremot Kigl.
Collegium hemställde, att Comiterade måt¬
te åläggas, med iakttagande af redan stadga¬
de grunder, Upprätta en mera fullständig
rotejemknings-längd. dervid, jemte det de
gamla 800 Rotarne, hvaraf Regementet för
närvarande består, upptoges, tillika på hvar¬
je af dessa hufvudrotar så mycket af orote¬
rade, men roteringsskyldiga jorden indeltes,
som erfordrades för full rotering eller 4I
tunnlands skatt; att, beträffande det föreslagna
nya Kneckte-Contraciet, så syntes i en lands¬
ort, der roteringen vore sä tryckande, skäl
icke vara för handen att uppstegra Soldatens
lega och lönevilkor, eller betaga Rotehålla-
ren tillfälle att med den förre betinga sig
fördelagtigare vilkor; hvarföre, och enär 1 688
års Contract och 1749 års Reglemente re¬
dan i de hufvudsakligaste delarne bestämde
Soldatens och Rotehållarens ömsesidiga rät¬
tigheter, samt Kongl. Maj:t icke annorlunda
tillåtit ett nytt Contracts upprättande, än sål
vidt sådant kunde förenas med Rotehållarnes
Sih, tilt Riki-St, Fröt. 1828 och I829, 4 Sami. 2 Af it
ig:e H;t.
a
18 Stats■ samtAllm.Besv.o.Oec.-Utsk.Utl.N-.o 73.
begifvande, hvilket dock så mycket mindre
kunde sägas hafva skett, sorn ett större an¬
tal .Rotehållare, såväl inför Roterings-Com-
missionen, sorn ock uti de till Kongl. Majtt
ingifna underdåniga besvärsskrifter, bestridt
att uti det nya projecterade Kneckte-Con-
tractet ingå, Kongl. Kammar-Collegium fun¬
nit sig böra hemställa, om icke vid förra
Kneckte-Contractet måtte förblifva.
Vid målets underdåniga föredragning,
behagade Kongl. Maj:t den ai November
1837, i de delar, som angå Motionairernes
framställning, i Nåder förordna och förklara:
att, enar den ifrågavarande rotejemknin-
gen endast är att anse som en interims-åt-
gärd, och ju längre verkställigheten deraf för-
dröjes,den hittills varande ojemnheien i fördel¬
ningen af roteringsbördan desto längre måste
till verklig mehn för Provincen fortfara,
Kong!. Maj:t, med bibehållande af det, under
den 21 Junli 1825, redan tillkännagifna vil¬
kor af Regementets activa tjenstgöringsskyl-
dighet, i Nåder för godt funnit det upprättade
Interims-Roteringsverket, så vidt det afser de
xoteringsskyldige hemmanens indelning i Stam-
och Strörotar, fastställa, att blifva gällande
från och med år 1828 och intilldess, efter
Afvittringsverkets afslutande, en fullständiga¬
re och på mera bestämda grunder bygd ro¬
tering uti Jemtland kan för sig gå;
Stats- samt Allm, liesv. 0. Oee.-Utsk. UtLN:o<j3. 19
att den af Commissionen föreslagna och
af de roteringsskyldige sjelfve medgifna år¬
liga afgift af Åtta Banco för hvarje skat¬
te tunnland, som under tiden kommer att af
de oroterade hemmanen och de vacante ro-
tärne utgå såsom bidrag till roteringen, skall
uppbäras af Sockneskrifvarne på ä:ne termi¬
ner, nemi. i Mars och October månader det
löpande året, så att uppbörden till fullo kan,
innan årets slut, vara redovisad hos Rege«j
mentsskrifvaren, som derefter med Stamrotar-
ne bör upprätta ordentlig liqvid;
att, beträffande det föreslagna nya Kneck¬
te-Contractet, så och då Kongl. Maj:t icke
annorlunda i Nåder tillåtit detsammas upp¬
rättande, än så vidt sådant kunde förenas
med Rotehållarnes begifvande, men hvilket
så mycket mindre egt rum, som ett större
antal Rotehållare ej mindre inför Commis-
sionen, än äfven uti ingifven underdånig be¬
svärsskrift, bestridt att uti det projecterade
Kneckte-Contractet ingå, Kongl Maj:t icke
velat detsamma i Nåder gilla och fastställa,
utan bör, i afseende på Rotehållarnes och.
Jägarnes ömsesidiga rättigheter och skyldig¬
heter, förblifva vid hvad hittills i denna del
är stadgadt, eller Rotehållarne och Jägarne
emellan frivilligt är öfverenskommet;
att då, vid anbefallandet af ifrågavaran¬
de rotejemkning och medgifvande! af ned-
SO Stats-samt Allm. Besv.o.Oec,-Utsk. uti. N:o7$
saltning i Regementets dittills varande nu-
merstyrka, tooo rotar till 8oo, äfvensom ny.
hemmanens deltagande i roleringsbesVäret, i
Nåder afsedt varit, så väl en lindring för
Rotehållarne, som en nödig förbättring i Jä'-
garnes vilkor, Kongl. Ma:j< täckts anbefalla
Dess Befallningshafvande att, gemensamt
med Regements-Chefen, företaga en noggrann
granskning af de nu emellan Rotehållarne
och Jägarne gällande Contract, samt, der de
tilläfventyrs icke finnas motsvarande Jägar-
ne-s billiga fordringar, söka emellan Rotehål-
laren och Jägaren tillvägabringa en sådan
öfverenskommelse i detta afseende, att likhet
i förmoner och ömsesidig belåtenhet deraf
uppkommer;
att, då Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt varit,
att samtlige Rotehållarne vid Regementet, ge¬
nom denar lernnade tillåtelsen, att 300
numer finge, intilldess Roteregleringen hun.
ne verkställas, blifva otillsatte, skulle vinna
någon fördel, Kougl. Maj:t i Nåder anbefallt
Commissionen att inkomma med underdånigt
yttrande, om och huruvida de, sedan nämnde
år, successive tillkomne 200 vacante Rotar
böra, utom hvad de hittills erlagt ifrån den
lid de blifvit vacante och till 3827 ars ut¬
gång, erlägga någon serskild lämplig afgift
för den sålunda åtnjutna förmonen, och att,
i händelse Commissionen anser en sådan af¬
gift böra ega rum, i underdånighet föreslå
Stats- samt Allm. Besv.o.Oec.-Utsk.Utl- N:o 73» 21
dess belopp att emellan de öfrige rotarne
fördelas;
att Kongl. Majit, för beredandet af en
ytterligare lindring åt de bibehållne Sfam-
rotarne, förbehållit sig, efter inhemtande af
från vederbörande infordrade upplysningar,
att pröfva, huruvida den afgift till Bekläd-
nads-Directionens Cassa, som omförmälde 200
vacante rotar under vacance-tiden erlagt, må
komma de öfrige Rotehållarne vid Regement
tet, till större eller mindre del, till godo;
samt
att Kongl. Maj:t slutligen täckts i Nåder
anbefalla Dess Befallningshafvande att in¬
komma med förslag till en ny ordinarie ro¬
tering i Jemtland, äfvensom till Instruction
för den blifvande Rotering! Commissionen,
så att samma rotering, genast efter afvittring
gens slut, må kunna företagas.
Vid pröfningen af detta mål hafva Ut¬
skotten, enär blott praeliminaira åtgärder blif¬
vit af Kongl. Majit vidtagne, och ingen Nå¬
dig Proposition meddelad, till följe hvaraf
en närmare eller slutlig handläggning kun¬
nat föranledas, endast trott sig böra öfvervä¬
ga och Rikets Ständers afgörande understäl¬
la de allmänna grunder, hvarefter den ifrå¬
gavarande rotejemkningen i Jemtland synes
böra utföras, innan den, enligt 80 §, Rege-
*5 Stats-samt Allm.Ptsv.o. Orec..Utsi.C'tl.N:o 73.
lingsFormen, varder till Rikets Ständers
pröfning och stadfästelse öfverlemnad. Ut¬
gående från denna synpunkt, vid målets be¬
handling, hafva Utskotten funnit, att, om Jemt¬
lands Regemente skall, efter Norriges före¬
ning med Sverige, kunna uppfylla sitt ända¬
mål, bidrag till Rikets Krigsmagt i det hela,
så måste det gamla vilkoret för dess rote¬
ring, eller manskapets användande endast in¬
om Landskapet, upphäfvas, och Jemtlands Sol¬
dater följaktligen åläggas samma skyldigheter,
sorn Kronans Indelta manskap i det öfriga Riker,
vare sig i krig, eller i hänseende till Ar-
bets-Commenderingar under fredstid. Men
enär således Gontractet med Rotehållarne
måste å Kronans sida brytas, synes ingen an¬
nan billig grund för det nya förhållandet
dem emellan kunna af Konung och Ständer
fastställas, än den. Kongl. Maj:t redan år 1806
uppgifvit, eller jemlikhet med roteringen i
det öfriga Riket, utan afseende på om detta
förhållande medför färre indelta Soldater än
de 800 man, Kongl. Maj:t på förhand bestämt,
eller flera än de 400 man, Länets Riksdags-
fullmägtige på förhand erbjudit. Om denna
jemlikhet bestämdes efter medeltalet af nu¬
varande rotering öfver hela Riket, så skulle
åtskilliga Landskaps gamla rotering blifva
ofördelaktigare än Jemtlands nya, och för¬
anleda dem att i sin ordning begära nedsätt¬
ning, hvaraf roteringens medeltal för hela
Riket åter skulle förändras, och följaktligen
Stats samt Allm,Besv-o. Oec-Utsk.Utl N:o 7 3. *3
ständiga rubbningar deri förvållas, intilldess
roteringen öfver liela Riket blifvit nedsatt
till likhet med den nuvarande lindrigaste,
hvarigenom en betydlig minskning i den in¬
delta Arméens styrka skulle förorsakas. Vil¬
le man deremot för rotejemkningen i Jemt¬
land föranleda en allmän dylik åtgärd, på
en gång utförd efter roteringens nuvarande
medeltal öfver hela Riket, så kunde det icke
verkställas utan förnärmande af deras egan-
derätt, som innehafva de lindrigast roterade
hemmanen, och således icke utan hvarjehanda
frågor om ersättningar och utredningar, hvil¬
ka möjligen torde förhindra eller oberäkne¬
ligt fördröja åtgärden. För att afböja de svå-,
righeter, hvilka således i bägge fallen skulle
motverka eiler uppskjuta den lindring Jemt¬
land genast behöfver, hafva Utskotten för¬
denskull ansett sig desto hellre böra tillstyrka
jemkningens inskränkning till likhet med de
hårdast roterade Länen, som Motionairerne
sjelfve ej mera begärt. Hvad tidpunkten
för denna lindrings åtnjutande beträffar, så,
enär skyldigheten för Jemtlands Regemente
att, likasom andra indelta Soldater, gå utom
Länets gräns, redan vidtagit, så synes äfven
förmonen af rotejemkningeu böra Rotehållar¬
ne tillgodokomma, utan den ovissa väntan på
Afvittringsverkets fullbordan, hvilken ännu
kan möjligen vara nog aflägsen. Men som
den nya roteringens rättvisa och noggranna
utförande fordrar tid, ej mindre till jemfö»
24 Stats-samt Allm. Btsv o.Oec.* i tsk itl.N-.oj^-
veise med hemmanens godhet, grundräntor
och öfriga utskyfeler i andra Län, än lill reg¬
leringen emellan hemmanen inom Jemtland,
och då Rotehållarne derstädes enhälligt öf¬
verenskomma om den provisoriska jämknin¬
gens antagande under 8 år, räknade från bör¬
jan af 1828; s'å synes den nya roteringen
kunna under deras förlopp lämpligen verkstäl¬
las och den provisoriska regleringen dermed
upphöra.
Hvad slutligen de nya hemman angår,
som framgent kunna genom afvittringarne
i Jemtland tillkomma, så lärer reed dem bö.
ra iakttagas samma förfarande som med ny¬
hemman i andra orter, att de öka den gam¬
la roteringen i samma raon, som de blifva
skattlagda,
Om förläggande af någon värfvad styr¬
ka i Jemtland, i händelse den för landets för¬
svar ansåges erforderlig, hafva Utskotten, enär
detta rörer ett på Konungens b,efäl öfver
Krigsmagten beroende mål, icke ansett sig
böra uti något yttrande ingå.
På grund af hvad sålunda blifvit ut*
redt och anfördt, tillstyrka Utskotten;
att Jemtlands Soldater åläggas samina skyl.
digheter, som Kronans Indelta Manskap
i det öfriga Riket; men att deremot, utan
Stats- samt Allm. Besv.o. Oec.-.Utsk. Utl.N-.o^^i 25
fastställelse af den provisoriska reglerin-
gen af Jemtlands rotering för längre tid,
än de 8 år, under hvilken densamma
blifvit af Länets invånare antagen, ifrå¬
gavarande rotering derefter må jemkas
till likhet med de hårdast roterade Lä¬
nens, sedan hemmanens godhet, grund¬
räntor och öfriga utskylder blifvit mel¬
lan Länen behörigen jemförda och tagna
i beräkning, samt att de nya hemman,
som i Jemtland tillkomma, må öka den
gamla roteringen med ny.
Hvarom Rikets Ständer, i händelse den¬
na vördsamma tillstyrkan gillas, lära med un¬
derdånig skrifvelse vända sig till Kongl.
Maj:t.
Tvänne Ledamöters serskilda tanka var-
der härhos öfverlemnad.
Stockholm den 6 October 1829.
?5 Bil.t.Stats-samtAllmASesv.o.Oec.-Utsk. Utl.N-.o73.
Reservation
af Herr Friherre Cederström, Jacob’.
Idka med Utskottens pluralitet delar jag öf-
vertygelsen om Jemtlands behof af ytterli¬
gare lindring i dess tryckande rotering, men
kan deremot icke med pluraliteten instämma
om sättet för en sådan lindrings till väga-
bringande. Utskotten hafva föreslagit, att
den nya roteringen må, utan afbidande å
Afvittringsverkets tillslutbringande, jemkas
till likhet med de hårdast roterade Xiänens,
sedan hemmanens godhet, grundräntor och öf¬
rige utskylder blifvit emellan Länen behörigen
jemförde och i beräkning tagne, samt alt de
nya hemman, sorn i Jemtland tillkomma, må
öka den gamla roteringen med ny. — Jag tror
deremot, och sådant på grund af de resultat,
lrärhos bilagde jemförelse emellan Jemtlands
och öfrige Rikets Provincers ordinarie Stats¬
bidrag, roteringen inberäknad, framställer,
att, då grundräntorne i Jemtland, till sin be¬
räkning bibehåline från den tid Provincen
underlydt Danska väldet, äro lägre än i öf.
rige Rikets Jjandskaper, ett med jemförelse
dertill upprättadt nytt Roteringsverk, i stäl¬
let att bereda Jemtland en af dess fattigdom
och isolerade läge påkallad lindring i rote-
ringsbördan, skall komma att en ökad tunga
dess invånare tillskynda.
Bil t.Stats.samtAllm.B<sv.o,Oec.-Utsk.Utl.N:o73. 27
Det är med sådan öfvertygelse jag vörd¬
samt hemställer:
l:o att de af Kongl. Majit, under den
21 Junii 1825 och den 21 November 1827,
till lindrande af hvad hittills möjligt Varit i
Jemtlands roteringsbörda, vidtagne och beslu¬
tade provisoriska åtgärder måtte, med Rikets
Höglofl. Ständers deråt lemnade bifall, tills
vidare få fortfara;
2:0 att Regementet, som följd deraf,'må,-
då beliofvet sådant fordrar, kunna, i likhet
med öfrige indelte Regementen, till Ri¬
kets försvar utom Provincen commenderas;
j lo att Rikets Ständer ville i underdå¬
nighet begära, att Kongl. Maj:t, vid fördel¬
ningen af anslagenå g:de Hufvudtiteln, företrä¬
desvis täckes afse angelägenheten af afvittrin-
garnes påskyndande och snara tillslutbringan¬
de inom Jemtland;
4:0 att, så snart Afvittringsverket så
långt framskridit, att början med upprättan¬
det af ett fullständigt och på mera bestämda
grunder hvilande Roteringsverk, än det un¬
der den 21 November 18 2 7 provisoriskt fast¬
ställda, kan företagas, ett sådant arbete må
åligga vederbörande dertill i Nåder utsedde
personer att ofördröjligen begynna och fort¬
sätta ;
28 Bil.t,Stats-samtAlhn,Besv,o,0*c.-Uisli.UtLN:o[73,
5:0 att, vid upprättandet af detta nya
Roteringsverk, enahanda grunder ina varda
följde som för den öfriga Roteringen i Sverige,
så vidt sådant, utan Regementets nedsatt*
ning under dess nuvarande förminskade styr¬
ka af 800 man, ske kan; och att, vid blif¬
vande inrotering till ordinarie knecktehållet
af de nyhemman och lägenheter, hvilka ge¬
nom afvittringen äro att förvänta, afseende
företrädesvis må fästas å Jemtlands behof af
ytterligare lindring i den rotering Provincen
för närvarande drager, framför formerandet
af nya rotar till ökande af Regementets nu
egande numerstyrka; samt
6:0 att det nya Roteringsverket, så vidt
möjligen medhinnas kan, måtte, genom Kongl.
Majlis Nådigste försorg, vid näst inträffande
Riksdag, varda Rikets Ständer till pröfning
och fastställelse förelagdt.
I denna reservation instämde Herr Gref¬
ve Posse, Arvid.
Utdrag
af
Tabeller öfver Sveriges Statistik.
Jemtlands Läns Ordinarie Stats¬
|
Af Krono
|
|
Af
|
|
|
Af
|
|
Af
|
Af
|
|
bidrag, roteringen
|
inberäknad,
|
Skatte-Jorden.
|
Krono-hemman.
|
Skatte-Rusthåll.
|
Kronorusthåll-
|
Frälse-hernman.
|
/>.. J o»»
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
J V/f /lUHCf
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till Upsala Läns, som
|
292
|
till
|
740
|
156
|
till
|
716
|
476 till
|
1000
|
268 till 1108
|
60 till 264
|
till Stockholms
|
dito ,
|
292
|
|
620
|
i56
|
—•
|
744
|
476
|
—
|
956
|
568 — 1036
|
60
|
—
|
168
|
till Skaraborgs
|
dito
|
292
|
|
404
|
J56
|
—
|
416
|
476
|
—
|
732
|
268 — 0
|
60
|
—
|
230
|
till Kronobergs
|
dito
|
292
|
|
424
|
156
|
—
|
360
|
476
|
—
|
840
|
268 — 848
|
60
|
—
|
276
|
till Jönköpings
|
dito * .
|
292
|
|
480
|
156
|
—
|
492
|
476
|
—
|
863
|
268 — 860
|
60
|
—
|
252
|
till Vestmanlands
|
dito . ,
|
292
|
|
692
|
156
|
—
|
628
|
476
|
—
|
244
|
9,68 — 964
|
60
|
—
|
240
|
till Östergöthlands
|
dito
|
292
|
|
472
|
156
|
—
|
584
|
476
|
—
|
636
|
268 — 368
|
60
|
—
|
ll6
|
till Södermanlands
|
dito i
|
292
|
|
644
|
>56
|
—
|
616
|
476
|
—
|
512
|
268 — 324
|
60
|
—
|
208
|
till Elfsborgs
|
dito ,
|
292
|
|
304
|
156
|
—
|
2 84
|
476
|
—
|
288
|
268 — 272
|
60
|
—
|
280
|
till Calmar
|
dito
|
292
|
|
4 60
|
i56
|
—
|
400
|
476
|
—
|
So0
|
268 — 864
|
60
|
—
|
156
|
till Ölands
|
dito
|
292
|
|
388
|
156
|
—
|
0
|
476
|
—
|
0
|
268 — 0
|
60
|
—
|
50
|
till Örebro
|
di to . .
|
292
|
|
396
|
156
|
—
|
124
|
476
|
—
|
996
|
268 — 840
|
Go
|
—
|
172
|
till Wermlands
|
dito
|
292
|
|
440
|
156
|
—
|
628
|
476
|
—
|
0
|
2 68 — 0
|
60
|
—
|
300
|
till Wester-Norrlands dito
|
292
|
|
296
|
156
|
—
|
0
|
476
|
—
|
0
|
268 — 0
|
60
|
—
|
0
|
till Westerbottens
|
dito
|
202
|
|
336
|
*56
|
—
|
0
|
476
|
—
|
0
|
26g — 0
|
60
|
—
|
200 j
|
till Gottlands
|
dito
|
492
|
|
232
|
156
|
—
|
240
|
4?b
|
—
|
0
|
269 — 0
|
60
|
—
|
0
|
till Malmöhus
|
dito
|
29 2
|
|
23a
|
156
|
—
|
036
|
476
|
—
|
616
|
268 — 744
|
60
|
—
|
176
|
lill Christianstads
|
dito
|
292
|
|
220
|
156
|
—
|
324
|
476
|
—
|
628
|
268 — 63a
|
60
|
—
|
164
|
till Blekinge
|
dito
|
292
|
|
68
|
156
|
—
|
72
|
4 7-6
|
—
|
532
|
268 — 80
|
60
|
—
|
0
|
till Hallands
|
dito
|
292
|
|
228
|
!56
|
—•
|
244
|
476
|
—
|
0
|
268 — 0
|
60
|
—
|
0
|
till Götheborgs och
|
Bohus dito
|
292
|
|
2 12
|
i 56
|
—
|
188
|
476
|
—
|
300
|
268 — 0
|
60
|
—
|
232
|
till Norrbottens
|
ti i to . ,
|
292
|
|
456
|
156
|
—
|
352
|
476
|
—
|
0
|
268 — 0
|
G 0
|
—
|
16
|
till Gefleborgs
|
dito
|
29 2
|
|
383
|
156
|
|
388
|
476
|
|
0
|
268 — 0
|
Gto
|
|
2 16
|
(Hörer till Stuts- sunil Ailm> Uesu- o<-7i OecotumVtsk> lutlutande A:,o 73-)
Stats samt Allm. Besv.p.Oec<- Utsk.ZJtl.Ntoy^. 29
N:o 74.
Ankom till Exp.-Utsk. d, 14 Oct- 182g.
Utlåtande i fråga om sökt lindring
för Rusthållarne under Jemtlands
Häst-Jägare-Esqvadron.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oe-
conomie-Utskottens gemensamma handläggning
har Hedervärda Bonde Ståndet öfverlemnat
ett Memorial af Riksdagsfullmäktige från
Jemtlands Län Lars Olsson och Anders Ers¬
son, deruti bemäldte Fullmägtige till Rikets
Ständers kännedom anmäla;
att vid sista Riksdag underdånig ansök¬
ning blifvit hos Kongl. Majit gjord för Rust¬
hållarne vid Jemtlands Häst-Jägare-Esqvadron
att de, till lättnad i deras svåra rustning,
matte få tillgodonjuta jemförlig del uti den
lindring uti roteringsbördan, som redan till¬
fallit Rotehållarne vid Jemtlands Fält-Jägare*
Regemente, genom indragning af soo Numer
i Regementets styrka; att de måtte frikallas
från skjutsningsbesväret, samt svaga Rusthåll
från Rustningen befrias, densamma flyttas på
bättre hemman och alla förklaras berättigade
till jemkning med Indelningsbönderne, hvar¬
igenom desse, lika med Rusthållarne, finge
vidkännas Rustningens onera;
30 Siats- samt Allm, B*sv-o-Oee,-Utsk.Utl,Nio 74.
att Kongl. Majit uti, med anledning här*
af, utfärdad Nådig Skrifvelse den 19 Decem¬
ber 181I7 meddelat det beslut: art den sökta
lindringen i jemförelse med Fält-Jägare»Re-
gemenrets nedsättning och den i anledning
deraf yppade fråga om besparda räntors an¬
vändande till understöd för de effective rust-
hållen, såsom medförande rubbning och för¬
ändring i Indelningsverkets hufvudgrunder,
icke kunde af Kongl. Maj:t bifallas förr, än
frågan, fullständigt utredd för hela Riket,
kunde blifva föremål för Kongl. Majhs och Ri¬
kets Ständers gemensamma öfverläggning; att
någon förhöjning uti Augments-hemmanens
bidrag till Rustningen för närvarande icke
kunde ega rum; att lindring i rustnings-skyl-
digheterne, medelst nedsättning i Esqvadro*
nens styrka, så mycket mindre kunde i Nå¬
der bifallas, som behofvet påkallar en tillök,
ning i Cavalleriet i Norra delen af Riket;
att befrielse från skjutsningsbesväret ej borde
mot Författningarne, till förmon för Rust-
hällarne i Jemtland, ega rum ; men att, då
Rusthållarnes behof af understöd blifvit så
väl af Landshöfdingen som Kongl. Krigs- och
Kammar-Collegierne vitsordadt, Kongl. Majit
ville åt Landshöfdingen uppdraga att under¬
söka och utreda, i hvad mon hvart och ett
af nuvarande Rusthåll vore i behof af sådant
understöd, hvarefter och sedan Landshöfdin¬
gen 1 underdånighet föreslagit det belopp i
penningar, som hvarje Rusthåll billigt vis må
Stats-samt Allm.BesV'0.0eC’-UtS' Utl.N-.o 74. 31
kunna tilläggas, Kongl. Majit ville i Nåder
pröfva, huruvida Proposition till Rikets
Ständer må aflåtas om ett provisionelt an¬
slag i detta afseende, intill dess, vid afvit-
tringens tillslutbringande inom Provincen,
oroterad jord tilläfventyrs kan till under¬
stöd för rustningen anvisas.
Uti, till underdånigste åtlydnad af den¬
na Nådiga befallning, den 3 September 18a8
atgifvet yttrande, skall, enligt hvad Motio-
nairerne förmäla, Landshöfdingen, på grund
af den skedda undersökningen, hafva upp¬
lyst och förklarat: att rustningsskyldigheten
i Jemtland är nu mera ojemn och tryckan¬
de än roteringsskyldigheten varit, innan ro-
tejemkningen blifvit verkställd, emedan hem¬
man finnas af endast 1 mantal med blott
6oo Taxeringsvärde, som underhålla bå¬
de häst och karl; att det understöd Rust-
hållen af Augments-hemman åtnjuta, utgör af
mantalet endast 10 Banco i Jemtland och
omkring 36 i Medelpad; att Rustnings-
Stammarne, af tillsammans 71 mantal, under¬
hålla 100 karlar och hästar; att kostnaden
för häst och karl kan skattas till looj^om
året, och att, om en femtedel häraf, med
2000 jBanco, årligen bestodes Rusthållar-
ne i understöd, jemförelsevis med hvad Pro,
vincens Rotehållare njutit genom Rotejemk-
nir.gen, sådant lämpligen kunde förenas med
en jemnare fördelning af rustningsbördorne
32 Stats-samt Allm. Besvo. Oec.-Utsk. Utl.N-.o 74*
samt Augments-hemmanens deltagande i rust¬
ningen.
I ovisshet, huruvida Kongl, Maj:t kan
finna för godt att, under nu påstående Riks¬
dag, till Rikets Ständer aflåta Dess Nådiga
Proposition i förevarande än.ne, hafva Mo-
tionairerne, sorn genbm den skedda under¬
sökningen anse tillförlitligen utredt vara,
huru stort fog Jemtlands Rusthållare ega
till klagan öfver ett med alla andra orter
ojemförligt betungande rustningsbesvär, samt
då någon lindring derutinnan ej kan vara
att förhoppas, sorn följd hvarken af den i
Kongl. Majlts Nådiga Skrifvelse antydda ali.
manna åtgärd vid roteringen öfver hela Ri¬
ket, dermed någon början ännu icke blifvit
gjord, eller af den nu i Provincen pågåen¬
de afvittring, enär de nyhemman, som der¬
igenom möjligen uppkomma, icke förr, än ef¬
ter erhållen odling och tilländalupne fri¬
hetsår, blifva i stånd att uti roteringsbör-
dorne deltaga, ansett sig åligga att, i egen¬
skap af ortens Riksdagsfullmägtige, ärendet
inför Rikets Ständer framlägga, med hem¬
ställan, att Rikets Ständer, till beredande a£
en för Rusthållarne i högsta måtto billig
och behöflig lindring i deras tryckta belä¬
genhet, täcktes bifalk, antingen att Jemt¬
lands Häst-Jägare-Esqvadion måtte varda re¬
ducerad till den styrka, som, med en till
rustningen
Stais-samtAllm. Besv.ö,Oec.'Utsk. Utl.N-.öy^é 33
rustningen i öfrige delar af Riket jemförlig
grund, kan af de Rustande skäligen anses
böra underhållas, eller ock att Escadronen
helt och hållet må indragas och de utskyl-
der, som Rusthållarne framgent böra vidkän¬
nas i utbyte mot rustningen, till Staten be¬
sparas, i hvilket senare fall behofvet af Ca¬
vallen inom Provincen lämpligast kunde
med värfvad Trupp ersättas; och hafva Mo-
tionairerne slutligen anhållit, att, i den hän-
delse afslag skulle möta båda de af dem
framställda alternativen, Rikets Höglofl. Stän¬
der behagade bevilja de rustande ett under¬
stöd i penningar från Stats Verket, svarande
mot den minskning i rustningsskyldigheten,
hvartill skäl kan finnas.
Hvad sålunda anmäldt och hemställdt
blifvit hafva Utskotten tagit i behörigt öf¬
vervägande, och då förhållandet med det in¬
delta Cavalleriet i Jemtland svarar mot för¬
hållandet med det indelta Infanteriet i sam¬
ma Eandskap, samt Rusthållarne följaktligen
icke mindre än Rotehållarne derstädes ärm i
behof af lindring; så få Utskotten, under åbe¬
ropande af hvad deras Betänkande, N‘o 73'j
angående Roteringen i Jemtland omständligare
innehåller, vördsamt föreslå:
‘Bih, till Rikt-St. Prat. 1828 och I82g. 4 Sami. 9 Åfi.
ig;e H=u
3
34 Stats-samtAllm.Besv,o,Oec.-Utsk.XJtl N.-o 73.
att samina grundsalts, hvars användning
blifvit tillstyrkt i anseende till det in*
delta Infanteriet, äfven måtte tillämpas
i hänseende till det indelta Cavalleriet
i Jemtland, och underdånig skrifvelse i
sammanhang dermed till Kongl. Maj:t
afgifvas.
Stockholm den 6 October i8ag.
N.-o 75.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 14 Oct, 1829-
Utlåtande, i anledning af framställd
erinran mot de Contract, som
med åtskilige Rotar vid Jemt¬
lands Fält-Jägare-Regeménte sko¬
la vara afslutade om underhål¬
landet af Hästar i stället för
Manskap.
Med hermad anledning af de Motioner, hvil¬
ka afRiksdagsfullmägtige Lars Olsson och An¬
Stats* samt Allm. Eesv.o, Oec.■ Utsi Uti. N'o75. 3 5
ders Ersson från Jen.Ilands Län inom He¬
dervärda Bonde-Ståndet blifvit väckte angå¬
ende jemkning i roteriogen vid Jemtlands
Fält-Jägare Regemente, samt Rustningsskyi-
dighetens lättande vid den inom samma Pro-
vince förlagde Häst-Jägare-Escadron, har
Riksdagsfullmägtigen från Norrbottens Län
J. J. Rutberg, uti ett den r7 nästförflutne
December till det Hedervärda Ståndets Pro-
tocoll aflemnadt Memorial, som till Stats-
saint Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut-
skottens Utlåtande blifvit remitteradt, an¬
mält, att, sedan Kongl. Majit, med anledning
af ett af Chefen för Jemtlands Fält-Jägare-
Regemente afgifvet förslag till förändrad or¬
ganisation af samma Regemente, såsom följd
hvaraf detsamma skulle komma att utgöras
af Artilleri, Fot-Jägare och Häst-Jägare, ge¬
nom Nådig Skrifvelse den ig December 1827,
uppdragit åt Dess Befallningshafvande i Jemt-
land att, gemensamt med Regements-Chefen,
höra Rotehållarne, huruvida 100 Rotar ville
åtaga sig att i 30 år hålla en häst för hvarje
Rote i stället för Jägare samt bestå utfodring
under möten, mönstringar och marcher, har,
enligt hvad Motionairen derjemte förmäler
sig känna, sådane Contract jemväl blifvit af¬
slutade och hästar till en stor del anskaffade;
men då, enligt Motionairens öfvertygelse, den
af Kongl. Maj:t sålunda vidtagna åtgärd in.
nefattar ''rubbning i Roteringsverkets grun-
’’der, hvilka, utan Rikets Ständers bifall, ej
36 Stats-samtAllm. Besv.o.Oec-Utsk. Uti- N:o7$.
”kunna förändras,” har Mutionairen ansett sig
böra föreslå, att ifrågavarande åtgärd ’må af
”Rikets Ständer ogillas samt det beslut fattas
”och hos Kongl. Maj:t i underdånighet an-
”mälas, att Indelningsverkets grunder ej bö-
”ra undergå någon annan förändring, än den
”af Lars Olsson och Anders Ersson, i fråga otn
”Rotejemkningen inom Jemtland, i deras of-
”vanberörde Motion, begärda.”
Hvad sålunda yrkadt blifvit hafva Ut¬
skotten i öfvervägande tagit ; och som Riks-
dagsfullmägtigen Rutbergs anmärkning, mot
den af Kongl. Maj:t Nådigst vidtagna of-
vanomförmälda åtgärd, endast på det sätt 29
§. 2 mom. Riksdags ordningen föreskrifvre
får framställas, samt en underdånig anmälan,
att Indelningsverkets grunder ej böra un¬
dergå någon annan förändring, än den, sorn
blifvit begärd af Riksdagsfullmägtige från
Jemtland, är desto mera olämplig och öf¬
verflödig, som 80 § Regeringsformen tydli¬
gen innehåller, att sådan förändring icke kan
lillvägabringas utan Konungens och Rikets
Ständers samfällda Beslut; alltså tillstyrka
Utskotten,
att Riksdagsfullmägtigen Rutbergs ifrå¬
gavarande Motion må lemnäs utan af¬
seende.
Stockholm den 6 October 1829,
Stats'samt Allm, Besv-o Otc -Uts^-Mem.N-o^^.^^
AV 76.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 14 Oct. 1829.
Memorial, med förslag till undan-
rödjande af missförstånd vid till¬
delandet af den utaf Rikets Hög¬
loft. Ständer, med anledning af
Utskottens Utlåtanden N:ris 23
och 59, beviljade belöning för
införde förbättringar i väfnads-
konsten.
Tin Stats- samt Allm. Besvärs* och Oecono-
mie-Utskotten hafva Vällofl. Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet öfverlemnat
Rikets Högloft, Ständers ExpeditionsUtskotts,
under N:o 180, afgifna Memorial, deruti be-
mälde Utskott tillkännagifva, att, vid hand¬
läggning af förstbemälde Utskotts, af Rikets
Högloft. Ständer bifallna Betänkanden N:ris 23
och 59,angående beviljad belöning för Fabriks-
Idkaren J- E. Ekenmark, dess Hustru och tvän-
ne Systrar, för införda förbättringar i väf-
nadskonsten, förekommit, att, emot hvad of-
vanåberopade Betänkanden innehålla, i afse¬
ende på de personer, sorn af ifrågavarande
förmon skulle komma i åtnjutande, enligt er-
hållne uppgifter, Fabriks-Idkaren J. E. Eken¬
mark skall vara ogift, men dess Broder Gu¬
38 Stats-samt Allm. Besv. o. Oec,-Utsk Mern ^076.
staf Ekenmark gift med Maria Christina Trolle,
äfvensom att Systrarne Ekenmark icke blott
äro a:ne, utan 4 till antalet, nemligen Jo¬
hanna Sophia, Lovisa Maria, Hedda Christina
ocb Gustafva Fredrica.
Utskotten, hvilka det, i anledning här¬
af, åligger att till Rikets Höglofl, Ständer
afgifva utlåtande och förslag till undanrö-
djande af det sålunda möjligen uppkommande
missförstånd vid verkställigheten af Rikets
Höglofl. Ständers ifrågavarande beslut, få allt¬
så, med erkännande af rigtigheten utaf de i
Expeditions-Utskottets förrberörde Memorial
meddelade uppgifter, vördsamligen föreslå,
att, i enlighet med J. E Ekenmarks inför
Utskottens Beredning yttrade önskan, den af
Rikets Höglofl. Ständer beviljade belöningen
må öfverlemnas till Ekenmarkska Slägten, för
att af dess ofvanuppräknade medlemmar, hvil¬
ka alla användt tid och möda på undervis
ning och förbättringar i väfnadskonsten, sins
emellan fördelas.
Stockholm den 6 Qctober 1829*
Stats• samt Ålim. Besv.ö.Oec.- Utsk, Uti. N-.o-jj. 39
N:o 77.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 14 Oct. 1829.
Ytterligare Utlåtande, i anledning af
erhållne återremisser å Utskottens
Betänkande, N:o 26, om anslag af
allmänna medel för Arbets- och
Corrections-Inrättningar i åtskil¬
liga delar af Riket,
De förenade Utskottens Betänkande N:o 36,
af den 12 Maji innevarande år, hvarigenom,
uppå anförde skäl, Rikets Höglofl. Ständers
bifall blifvit afstyrkt, i fråga om beviljan¬
det af begärde anslag till Arbets- och Cor-
rections-Inrättningar i åtskilliga Provincer
och Städer af Riket, har af Höglofl, Rid-
derskapet och Adeln samt Hedervärda Bon¬
de Ståndet blifvit bifallet, hvaremot detsam¬
ma från de öfrige tvänne respective Riks-
Slånden är vordet återremitteradt, med an¬
märkningar af nedannämnde Ledamöter, nem¬
ligen;
Inom Högvördige Preste-Ständet'-
Af Herr Prosten Pettersson, som, under
åberopande af dess under innevarande Riks¬
möte gjorda motion om upplåtande, till Sta¬
den Landscronas disposition, för en Arbets-
40 Stats-samt Allm-Besv ö.Oec-Utsk Utl.Nojy.
Inrättning med Schola för icke vanfrejdade,
men till arbete förmögne fattige och deras
barn, af den invid Staden belägne Kongl.
Maj:t och Kronan tillhörige, sä kallade Pripp*
i ska Barackeu, förnyat sin i detta afseende
gjorda hemställan, hvilken Herr Prosten icke
funnit upptagen eller vidrörd uti Utskot¬
tens ifrågavarande Betänkande;
Af Herr Biskopen m. m. Doctor af Win¬
gård, som, efter erinran om angelägenheten
af att uppehålla Götheborgs Stad, såsom va¬
rande Sveriges egentliga Stapel, samt med
framställning om de företräden Hufvudsta*
den, framför Rikets öfrige Städer, erhållit,
vid tillfällen af anslags beviljande af allmän¬
na medel, för dess Fattigförsörjning, Corre-
ctionshus, Lazarett, Spinnhus m. fl. Inrätt¬
ningar, yrkat ålerremiss, för att derigenom
lemna Utskotten tillfälle att utfinna medel
till en Corrections anstalt i Götheborg.
I hvad af dessa tvänne Talare föresla¬
get blifvit, har Herr Biskopen m. rn. Doc¬
tor Faxe jemte flere det Högvördiga Stån¬
dets Ledamöter förklarat sig instämma.
Inom Vallöff. Borgare-Ståndet'
Af Riksdagsfullmägtigen för Landscrona
Stad Herr Pedersson, som, med förklarande,
Stats samt Allm- I'esv o Oec.-rtsk.Utl-N-ö 77. 41
att den för berörde Stad åstundade Arbets¬
inrättning ”synnerligast vore afsedd för den
”mängd, circa 1000 personer, i Staden varan,
”de hustrur och barn, som, efter upplösning
”af Konungens Eget Värfvade Regemente,
”otvifvelaktig! härefter, mer än hittills, sko¬
fla besvära Städer och Landsbygd med kring¬
strykande och hellande,” förnyat sin redan
förut gjorda begäran om öfverlåtande till
Staden, med egande rätt, af den så kallade
Prippska Baracken, äfven om något pennin,
ge-bidrag för densammas inredande för när¬
varande ej skulle kunna beviljas.
Af Herr Lefler, som, under åberopande
af dess vid Utskottens förra Betänkande fo¬
gade reservation, ansett rättvist och billigt
vara, att det mindre anslag, som erfordras till
utvidgande af Götheborgs Stads Spinnhus för
en Corrections-Inrättning, borde af Staten
meddelas, i hvilken tanka Herr Commerce-
Rådet Santesson sig med Herr Lefler förenat,
med erinran derjemte, att den inom Huf.
vudstaden redan iordningsatta större Arbets-
och Corrections Inrättning endast afsåge Huf¬
vudstadens samt Norra, Nordvestra och de
närmast varande Södra Länens försvarslöse
och vanartige personer, hvaremot, jemlikt
Stvrelsens öfver Fängelser och Arbets-In»
rättningar underdåniga Berättelse den 17
November 1 828, Städerne Götheborg, Norrkö¬
ping och Malmö voro bestämde alt emottaga
4a Stats samt Allm. Besv.o Oec.-Utsk. Uti. N:oyj.
sådane personer fran sydligare orterne och
vestra delen af Gotha Rike.
För erhållande af en tillförlitlig grund
vid bemötandet af dessa erinringar, hafva de
förenade Utskotten genom Konungens Hof-
Canceller begärt upplysning från den öfver
Fängelser och Arbets-Inrättningar inom Ri.
ket tillsatta Styrelse, ”ej mindre till hvad
”del den af beinälde Styrelse projecterade
”allmänna organisation och fördelning af
”Arbets- och Corrections-Inrättningarne in-
’’ora Rikets alla Provincer tilläfventyrs re-
’’dan är af Kongl. Maj:t i Nåder gillad, än
”i fråga om den local, sorn i sammanhang
”med en sådan allmän reglering blifvit för
”Södra och Vestra Länen afsedd att till all-
”männa arbetsfångars förvarande begagnas,
”intilldess den nya Central-Corrections In¬
rättningen i Malmö hinner fullbordas;” i
anledning hvaraf beinälde Styrelse, genom
Skrifvelse den 30 sistförflutne Julii, utredt
och förklarat: att, till följd af Kongl. Majus
Nådiga bifall till hvad Styrelsen i underdå¬
nighet föreslagit, angående de Allmänna Ar¬
bets- och Corrections-Inrättningarnes organi.
sation och fördelning, och sedan de vid Mal¬
mö Corrections-Fängelse erforderliga bygg¬
nader och reparationer nu blifvit så nära full¬
bordade, att tillräckligt utrymme derstädes
finnes, Allmänna Arbets- och Corrections-
Inrättningarne i Stockholm, Malmö och Carls»
Stats- samt Allm.Besv o.Oec.- Utsk.r tl. N:077. 43
crona samt Götheborg emottaga alla till all¬
mänt arbete dömde manspersoner, på det sätt,
att vederbörande Auforiteter i de Norra
Länen af Riket, samt af de öfrige i Westerås,
Örebro , Carlstads, Nyköpings, Linköpings,
Mariestads och Wenersborgs Län, döma till
Corrections-Inrättningarne i Stockholm; Au-
toriteterne i Jönköpings, Calmar* Wexiö,
Christianstads, Malmöhus och Halmstads Län
till Corrections-Fängelset i Malmö; de uti
Blekinge Län till Arbets-Inrättningen I Carls¬
crona, hvarest utrymmet icke medgifver emot¬
tagande af arbetsfångar från andra Län, samt
slutligen, att de i Götheborgs Stad till all¬
mänt arbete dömde personer, äfven af man¬
könet, ännu förvaras vid den derstädes be¬
fintlige allmänna Arbets-Inrättning.
Vidkommande nu de af Herr Prosten
Pettersson och Herr Borgmästaren Pettersson
hvar för sig gjorde anhållanden, att den in¬
vid Landscrona Stad belägne, Kongl. Maj:t
och Kronan tillhörige, så kallade Prippska
Baracken måtte, för inrättande af ett Ar¬
betshus med Schola, varda under egande rätr
till Staden upplåten, hafva Utskotten vörd¬
samt skolat upplysa, att Herr Prosten Petters¬
sons motion, såsom till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens Utlåtan.
de remitterad, redan blifvit i dessa Utskotts
Utlåtande N:o 57 af den 4 nästförflutne Au¬
gusti upptagen och besvarad; och då afSty-
44 Stats samt Allm. Besv.o.Oec. Utsk. Utl.Nio 77.
reisen öfver Fängelser och Arbets-Inrättnin-
gar är uppgifvet, att Corrections.Fängelset i
Malmö nu är så fullbordadt, att tillrådligt
utrymme derstädes finnes för de inom Mal¬
möhus m. fl. Län till allmänt arbete dömde
personer, samt enar härtill kommer, att Ar.
betshus för frivillige behöfvande arbetare,
der sådant af behofvet påka las, och hvilkerj
anstalt ingalunda får med Allmänna Corre-
ctions- och Arbets-Inrättningar för vanfrej-
dadé och dömde personer förblandas, synes
tillhöra den del af fattigförsörjningen, som i
öfverensstämmelse med gällande Författnin¬
gar, af hvarje Stad och Församling för sig,
utan bidrag af Staten, bör bekostas,
hafva Utskotten ansett sig icke kunna
tillstyrka öfverlemnandet med full egan¬
de rätt till Staden Landscrona af den
så kallade Prippska Baracken,
hvars oanvändbarhet för Kongl. Mij:ts och
Kronans behof i öfrigt icke är närmare ut-
redd eller af vederbörande Autoriteter med-
gifven.
Hvad härnäst beträffar Götheborgs Stads
Fullnjägtiges begäran, att en Arbets- och
Corrections-anstalt, med tillräckligt utrymme,
måtte så skyndsamt sorn möjligt blifva inrät¬
tad, uppå Statens bekostnad, antingen uti
Götheborgs Stad eller dess granskap; så och
Stats■ samt Allm. Besv. o. Oec.-Utsi.Uti. N-.o 77. 45
då Utskotten af Styrelsens öfver Fängelser
och Arbetsinrättningar ofvanintagna Skrif,
velse nu mera inhemtat, att i den allmänna
planen för hädanefter blifvande Arbets- och
Corrections-Inrättningar inom Piket jemväl
i beräkning ingått, att inom Götheborgs Stad
skall för Staden och Länet finnas en sådan
anstalt, hvilken hittills genom frivilliga, men
nu mera otillräckliga bidrag af Stadens in¬
vånare underhållits, tillstyrka Utskotten vörd¬
samt,
det Rikets Hoglofl. Ständer behagade i
afgående skrifvelse underdinigst anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka
lämpligheten af den af Götheborgs Stads
Fullmägtige alternativt föreslagna utvidg.
ning af berörde Stads Spinnhus, i ända¬
mål att derigenom erhålla ett efter or¬
tens behof afpassadt utrymme till en
Arbets- och Corrections-anstalt för per¬
soner af mankönet, samt resultatet af en
sådan undersökning, tillika med uppgift
å den med tillbyggnaden förenade kost¬
nad, vid näst inträffande Riksmöte, Ri¬
kets Ständer i Nåder meddela.
Hvaremot Utskotten, innan en så be¬
skaffad undersökning förutgått, ansett sig
icke böra tillstyrka, att några medel för
detta ändamål varda anvisade eller afsatte.
46 Stats» samt Allm. Eesv-o.Oec.-Utsk.Utl.N-oTj.
Då emedlertid, och intilldess nödigt ut¬
rymme för Correctionshjon af mankönet var¬
der . genom Statens försorg inom Götheborg
föranstaltadt, Stadens invånare icke kunna,
utan deras frivilliga begifvande, tillförbindas
att fortsatta kostnader för en sådan, utom
gränsen af den egentliga fattigvården lig¬
gande anstalt vidkännas,
föreslå Utskotten vördsamt, att, i den
händelse Götheborgs invånare icke skul¬
le, oaktadt fortfarande beredvillighet,
kunna intill nästa Riksdag vidmagthål-
la den, uppå Stadens enskilda bekost¬
nad, derstädes inrättade Arbets-och Cor-
rections-anstalt, samt utrymme och tjen¬
lig sysselsättning för till allmänt arbe¬
te dömde personer af mankönet således
skulle komma att inom Staden saknas,
Götheborgs Stad och Län må vara tillå¬
tet att tills vidare afsända sådane perso¬
ner till Arbets- och Corrections-Inrätt-
ningen i Hufvudstaden;
derom underdånig Skrifvelse till Kongl,
hlajtt torde blifva beslutad.
Några Ledamöters häremot anmälda re¬
servation varder härbos bifogad.
Stockholm den 6 October 18*9.
1.. ; . ..
Bil.t.Stats-samtAllm.Besv.o.Oec..Utsk.Utl.N:c'j-r. 47
Reservation
af Herrar Santesson, Lämberg och Lefler.
Sedan Stats- och Oeconomie-Utskotten, uti
deras nu till Rikets Höglofl, Ständer afgif-
vande Betänkande om anslag af Statens me¬
del till Corrections-anstalter i orterne, er¬
känt behofvet för Westra delen af Riket att
hafva en egen Corrections-Inrättning, äfven¬
som att de enskilda bidrag Göhteborgs Stad
dertill hittills kunnat lemna, ej i en framtid
må påräknas, minst till rack 1 ige för ändamå¬
let, så kunna vi ej härmed väl förena det
resultat, hvari Utskotten stannat alt blott till¬
styrka en undersökning af uppgifna Försla¬
get till utvidgande af Götheborgs Spinnhus,
och en anhållan att Kongl. Majit täcktes med¬
dela nästkommande Rikets Ständer, huru den ut¬
fallit; likasom, att i den händelse Götheborgs
Stads invånare icke skulle, oaktadt fortfaran¬
de beredvillighet, kunna intill nästa Riksdag
vidmagthålla den på Stadens enskilda bekost.
nåd der inrättade Arbets- och Corrections-
anstalten, och således der komme att saknas
utrymme och tjenlig sysselsättning för till
allmänt arbete dömde personer af mankönet,
Götheborgs Stad och Län må vara tillåtet,
att tills vidare afsända sådana personer till
Arbets- och Corrections-Inrättningen i Huf¬
vudstaden.
BiU.Stats-samt Allm.Btsv.o.Oec,- UtsJt.Utl.Nwj7. 43
Det beror ej vidare af någon händelse,
och kan i vår tanka ej eller lämpligen un¬
derkastas någon ny pröfning, om Götheborgs
invånare verkeligen ej kunna fortfarande
underhålla hvad dem ej enskildt åligger, och
i hela Riket för öfrigt ombesörjes för Statens
samfällda räkning; det är af Staden förut och
nu vid Riksdagen genom oss, dess Fullmäg-
tige, både uttaladt och ådagalagdt, att Staden
ej längre förmår bestrida detta, aldraminst
sedan större delen af de inkomster, Stadens
Fattigvård haft förmedelst Lästafgift å Ut¬
ländska Skepp, frångått Staden genom det
antagna Reciproeitets-System med de fleste
handlande Nationer. Senaste Rikets Ständer öf-
verlemnade ock till Kongl. Majrf att vidtaga
nödige anstalter och att af tillgänglige odis¬
ponerade medel ombesörja den jförbättrade
och utvidgade Corrections - Inrättningen i
Hafvudstaden; dertill hafva äfven åtgått flere
100,000 oberäknadt, att de enskilda Fon¬
der dertill blifvit använde, som voro be«
sparade för Götheborgs och Norrköpings Spinn¬
hus, och hvilka således fråntagits desse. —
Allt skäl trodde vi således oss ega att på¬
räkna, det en lika åtgärd nu af Utskotten
skulle tillstyrkas Rikets Höglofl. Ständer,
eller ätt åt Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna att med disponible medel af
Öfverskotten afhjelpa den öfverklagade och
erkände bristen i ofvan nämnde hänseende,
om
Kil.t. Stat s-s arnt Allm,Bes v.o.Oec.-Uish.UtKNioyj. 49
om intet Rikets Ständer skalle behaga tills
vidare med ett lämpligt ersättningsbelopp
fylla hvad den Götheborgs Stad, för ett all¬
männare ändamåls befrämjande, fråntagna Läst-
afgiften utgjort- Hvilkendera af dessa ut¬
vägar, som Rikets Höglofl. Ständer behaga¬
de välja, skulle säkerligen blifva lämpligare,
och, vi tro oss kunna tillägga, ej dyrare för
Staten än den forsling af Correctionister 50
mils väg, sorn Utskotten vilkorligt tillstyrkt,
men hvilken troligen skall befinnas nära
overkställbar.
Häruti instämde Herr Prosten Grevillius.
R ät t e 1 se■
Uti Stats- samt Allm. Besv. och Oecon.»
Utskottens Utlåtande N:o 72 (i8:de Häftet),
sid. 24, råd. 15, står■ upph öfvande; läs: stiftande.
Anm. Af Stats, och Banco-Utskottens
gemensamma Utlåtanden igenfinnes en del
uti 4:de Sami. 1 Afd., under Ntris 92, 16a,
107 och 109, samt de öfrige, jemte Stats-,
Banco- m. fl. Utskotts gemensamma Utlåtan¬
den, under serskild Numerföljd, i 4:de Sami,
3 Afd.
Slut på 4tde Sami. atdra Afd. i:a B‘-det.
Blh. t. Rlkt-St. Prct. 1828 och 1S29. 4 Seni. 2 Afd. I B\d ti
ig:e Hu. 4
stockholm,
tryckt i Marouardska Boktryckeriet, l8ig»
tv1 ■ ' '