OV-.V
' jSr. •'* .4, . ■■'*'••" ’** f-if,’' ", */■'•’■ : .' 1 ’ '.. '•
M:;€ tänkand e.n
under
Lagtima Riksdagen i Stockholm
1828—1829.
Fjerde Samlingen
FEMTE BANDET
af
Bihang till Riks Ståndens Protoeo/l.
s T o c K ii o L M,
Tryckte lius Johan Hörberg, 1829.
I
N:o 523.
Utlåtande i frågan angående förändring och
reduction af HemmansRäntorne i de Län,
der desamma nu finnas i ett större antal
Persedlar utförde. (U.-A.)
K. M:t har i berörde ämne under den i3 Februarii
innevarande år aflåtit Nåd. Skrifvelse, hvilken under
N:o 52 blifvit införd i 1 Sami. 2 Bandet af Bihanget
till RiksStåndens ProtocoII.
Af högstberörde Nåd. Skrifvelse, jemte dervid bi-
lagde och till Utskottet aflemnade Handlingar, inhem-
tas: huruledes förevarande fråga fästat R. St:rs upp¬
märksamhet vid fle,re Riksdagar, hvarvid förekommit,
att genom räntepersedlarnes förminskning eller om¬
sättning till antal och beskaffenhet, ej allenast större
reda och enkelhet i Kronans Räkenskaper kunde till-
vägabringas, med lätthet för de skattskyldige, att sjelf—
ve beräkna sina Utskylders belopp efter Markegån-
garne, utan äfven minskning i antalet af de för det
närvarande vid Uppbörds - och RedogörelseVerket er-
forderlige Tjenstemän beredas, samt att R. Sttr, en¬
ligt hvad förut genom den år 1755 tillförordnade
4 Stats -Utskottens
Commissioncn oell K. KaramarCollegii underd. Betän¬
kande den 16 October 1810 blifvit i ämnet upplyst,
funnit några oöfvervinneliga svårigheter vid en sådan
Itäntepersedlarnes reduetion icke förekomma, men lik¬
väl ansett någon förändring härutinnan icke böra äga
rum, förr än genom upprättadt Förslag blifvit ådaga-
lagdt, att vid uträkning af både de gamla och blif¬
vande RänlePersedlarnes värde efter Mai kegångspris
för 10 år, någon skillnad i skattens belopp ej upp¬
stod.
Jemlikt R. Sttrs i följd häraf gjorde underd. an¬
hållan, har K. M:t i JVåder anbefallt K. Karnmar-
Collegium att, efter de i K. Co 11 eg ii ofvanberörde
underd. Betänkande uppgifne grunder, utarbeta och
till K. M:t i underd. insända förslag till ifrågavaran¬
de förändring och reduetion af HemmansRänlorne för
de Län, der desamma nu finnas i en mängd persedlar
utförde.
K. KammarCollegium, som i ämnet hört K. M:ts
vederbörande Befallningshafvande, bar derefter, jem¬
te dessas afgifne yttrande, till K. M:t i underd. öf-
verlemnat ett sådant förslag och dervid anmält, att,
i stället för de hittills brukliga flerfaldiga ränteartik-
lar, nya persedlar blifvit, efter orternes serskildta
förhållanden till möjligen minsta antal uppförde för
åtskillige Län, der en sådan reglering ansetts af be-
hofvet påkallad; hvarförutan K. Collegium till öfver¬
sigt af förslaget i det hela, låtit upprätta ett serskildt
Sammandrag för alla länen, hvilket summariskt utvi¬
sar huruledes rcductionen utfallit och hvaruti jemväl
Betänkanden, N:o 323. 5
upptages att Hemmans ordinarie Ränta så i de Län,
der HemmansRäntorne utan förvandling utgå, sorn i
de Län, der persedlarne äro så få och passande, att
någon omsättning icke funnits behöflig.
Lika med hvad K. M:t i Wäder vitsordat, har
Utskottet funnit det af K. KammarCollegiura sålunda
uppgjorde Förslag, till förenkling och omsättning af
RäntePersedlarne, vara med mycken omsorg författadt,
serdeles som K. Collegium, med iagtlagande af de
grunder, som föreslagne i dess underd. Betänkande af
den i6 October 1810, blifvit af så väl K. M:t sorn
R. St:r godkände, eller att hvarken Öke- eller Dränge-
dagsverken, hvilkas utgörande innehar en för jord¬
bruket tryckande tjenstbarhet, eller hö och halm, sorn
vid de fleste Hemman icke utan afsaknad kan umbäras,
eller skogsproducter, hvilkas forsslande faller sig alltför
kostsamt, blifvit bibehållne,utan desse persedlar förvand¬
lade dels i Spannemål, dels i Ladugårdsproducter , jem¬
väl afsett åtski 1 lige andre hufvudsaklige omständigheter,
hvaribland må anföras, att vid HemmansRäntornes
omsättning någon skillnad icke blifvit gjord emellan
Jordeboks- och HemmansRäntorne, utan dessa Räntors
håde Kronovärdi och förvandlingsbelopp sammanräk¬
nats efter hvarje orts olika undervisning och gällande
författningar; att den sålunda till sitt rätta belopp
bestämda gamla HemmansRäntan blifvit uträknad ef¬
ter medel-Markegångspriset icke allenast under det i
K. Collegii merberörde Betänkande af år 1810 före¬
slagne tiotial af år, eller från och med 1778 tili och
med 1787, utan äfven under ett annat sednare deeen-
6 Stats- Utskottets
jiiurn eller åren emellan 1813 oell 1824, ela priserne
mei a omvexlat ; att Collegium användt ett sådant re-
duelions- oell förvandlingssält, hvarigenom den nya
Räntan under desse tvenne epoker så nära som möj¬
ligt skulle sammantiäffa med den gamla både till
Kronovärdi och förvandlingsbelopp , under förutsätt¬
ning att, 0111 detta ändamål kunde uppnås oell likhet
i Räntebeloppen vinnas, under tvenne så olika tid¬
skiften, då dels stadga och säkerhet i myntet och
deraf påräknad jemlikhet i varuvärden efter 1776 års
Mynt-realisation, dels ock mera omväxling och olik¬
het i dessa varuvärden, sedan Silfvermyntet kom ur
rörelsen oell en mångfaldigad Sedelstock intog dess
ställe, ägt rum, det från ingen synpunkt vore att be¬
fara , att Räntepersedlarnes omsättning , nu eller i
framtiden kunde leda till förlust, vare sig för Ränte¬
gifvare eller Räntetagare, utan ömsesidig fördel deraf
kunna förväntas; att förmedelst penninge-räntans be¬
gagnande till regulator vid persedeljernkningen, utan
att ändock de penningar, som i nya Räntan blifvit fö-
reslagne, i betydlig mån öfverstigit hvad i den gam¬
la ingått, men väl ofta kunnat blifva mindre, K.
Collegium kuruftit framställa exempel på ett sådant
reduetionssätt för vanliga Skattehemman inom hvarje
Län, dit förändringen behöfde sträckas, med undan¬
tag af Stockholms Län, hvarest dock icke någon för¬
lust för Räntegifvaren uppkommer, som gifvit full¬
komligt tillfredsställande resultat i ofvannämnde afse-
enden under bägge tidrymderne; alt, K. Collegium
heldre än att fästa sig vid förhållandet under en
Betänkanden, N:o 3a3. 7
långt tillbaka förfluten tiderymd ansett förändringen
vinna ett större förtroende bos Nationen och vara
mera förenligt med nu vanliga förhållanden, om vid
ränte-reductionen sista periodens, ifrån 1813 till år
1824, medel-markegångspriser i hvarje ort följdes, i
synnerhet sorn ett sådant beräkningssätt jemförelsevis
med det som skulle grundas uppå den förra periodens
icke skulle tillskynda räntegifvaren någon förlust och
de framställda sista tio årens Markegångspriser äfven
tjena till efterrättelse vid beräkningen af Kronans
blifvande inkomster i Hemmans-räntor och andre per¬
sedlar, som hittills till serskildte Stater upplåtne nå¬
gon gång torde komma att till Staten indragas och
utgöra tillgång till dessa Staters framtida aflöning
med penningar, hvarvid dock icke någon tillökning i
grundräntorne blifvit afsedd; alt icke större qvantitet
af till lefveiering in natura uppsägbara hufvudpersed-
lar i den föresiagne, än i den gamla ?'äntan ingå; att
i sådant ändamål de nya JordeBöckerne för hvarje
Hemman och Lägenhet bestämdt borde upptaga huru
mycket af nya räntan Räntetagarne må äga utfordra
och Räntegifvaren uppsäga till lefverering in natura;
och sluteligen att om den åsyftade nyttan af förän¬
dringen skall vinnas en sådan förändring i nuvarande
method för Markegångssättningarne bör förutsättas,
hvarigenom jemna och billiga priser å Spannemål
och andra Räntepersedlar under ett visst tidskifte t.
ex. från Riksdag till Riksdag må stadgas, så att å
ena sidan Statens inkomst i grundskatt bestämt må
kunna beräknas och ordnas med hänsigt till Statens
8 Stats-Utskotlets
behof, och den skattdragandes förmåga, samt å an¬
dra sidan den fördel beredas denne sistnämnde, att
missvexten och olyckan, som förminskar eller tillintet¬
gör afkastningen af hans jord och frugten af lians ar¬
bete, icke må hädanefter såsom hittills, blifva dub¬
belt förstörande derigenom att hans skattebidrag ökas
i samma mohn som hans förlust är mera tryckande.
I anledning af hvad sålunda blifvit upplyst anser
Utskottet för sin del en förändring och reduction af
Hemmansräotorne uti de Län, der desamma nu finnas
uti ett större antal persedlar utförde, leda tili redig¬
het och enkelhet i synnerhet i de speciella Räken-
skaperne öfver Statens intrader och en lätthet för de
skattskyldige i öfversigten af Utskyldernas rätta be¬
lopp. Denna reduction är dock mera af omständig-
heterne påkallad uti en ort än uti en annan, och så¬
som ett vilkor för densammas införande måste de skatt-
dragandes fördel och lättnad alltid förutsättas, i syn¬
nerhet som den olikhet i skattläggningen och den
skiljaktiga tillämpning af Skallläggningsgrunderna, för¬
nämligast hvad JordeboksRänlau angår, som förefin¬
nes ej allenast serskilte Orter-, utan äfven Härader,
Socknar, Byar och uti dessa enskifte hemmansegare
emellan, gifver åt detta arbete en så vidstiäckt om¬
fattning, att några större ändamål, än blott beqvam-
ligheten vid Jordskatternes utgörande uti ett mindre
antal persedlar , bör sökas. Ibland desse räknar Ut¬
skottet ett föregående Stadgande derom, att Mar-
kegångsprisen å Spannemål och de öfrige Ränteper-
sedlurne i hvarje ort bestämmas efter medium af de
Betänkan den, N:o 323. g
föregående fem åren och icke för år utan för ett
visst tidskifte, äfven t. ex. af feni år, under hänsigt
ej mindre på de Skattdragandes lindring, än på en
säker beräkning af Statens intrader. Ett sådant stad¬
gande skulle ock medföra den rättvisa fördel för Rän-
tegifvarne, alt missvexter och olyckor, som nedsätta
eller helt borttaga afkastningen af hans jord och frug-
ten af hans arbete icke må hädanefter som hittills
blifva dubbelt tryckande eller förstörande derigenom
alt hans skattebidrag ökas i samma mohn som olyc¬
kan drabbar honom, och leda till bibehållande af
den jemnvigt i synnerhet i spannemålspriser, utan
hvilken Statens inkomster och skattebidragen undergå
nästan ständiga förändringar och hvarvid det vigtiga
ändamål till både Statens och de skattdragandes fördel
snart kunde vinnas, att dessa hufvudsakeligen uti pen¬
ningar skulle kunna utgöras; äfvensom Markegångs-
prisen på sådant sätt skulle tjena till en rättelse äfven
för de enskilta liqvider och rättsförhållanden vid hvil¬
ka de ofta hitintills måst tjena och hädanefter än of¬
tare borde tjena till rättesnöre.
Det erfordras dock för att än vidare fullkomna
ordnandet af Statens inkomster och utgifter, att söka
skilja alla enskildta interessen ifrån den inflytelse, som
dessa för det närvarande icke sällan utöfvat, och så¬
medelst återföra ruarkegångsprisen till deras rätta än¬
damål, eller ett rigtigt beräknadt värde i penningar
af jordskatterne, med tillagd rättighet för de skatt-
skyldigc af en bestämd lösningsrätt; att de lill Mili-
taire- och CivilStaternc i Landet upplåtne Indelningar
io S t a t s - U t s k o 11 e t s
till Staten indragas, samt att Löneanslagen till Ern-
betsmannaStaterne utgå i Contant ifrån Statens Cassa,
och det är efter Utskottets tanka, med införande på
samma gång af dessa bägge hufvudsakeliga förändrin¬
gar, som en reduction af räntepersedlarne blifver af
mera vidsträckt nyttiga följder:
På grund häraf anser sig Utskottet vördsamt bö¬
ra underställa R. II. St:r, att hos K. M:t göra underd,
hemställan derom,
att vid nästa Riksdag en Nåd. Proposition måtte
meddelas ej mindre om en förändrad method för
Markegångssättningarne, än om indragning af de till
Militaire— och CivilStaterne samt till SeholseStaten
och andra allmänna ändamål indelte räntor, och alt
K. M:t emedlertid låter verkställigheten af Ränte-
persedlarnas reduction i allmänhet hvila, men skulle
K. M:t i Nåder finna densamma för någon ort så
nödvändig, än att icke bör uppskjutas, anser Ut¬
skottet att R. II. St:r till K. M:t böra i underd:het
framställa ; att verkställigheten icke annorlunda
än efter de Skattdragandes hörande vidtages, samt
att till vinnande af enhet och likstämmighet, hela
åtgärden öfverlemnas åt visse af K. M:t i Nåder
utnämnde Comitterade.
Sluteligen får Utskottet hos R. 11. St:r vördsamt
anmäla, alt Utskottet, som funnit det af K. M:ts och
Rikets KammarColiegium afgifne underd. Utlåtande,
jemte det dervid bifogade exempelvis uppgjorde för¬
slag till ifrågavarande förändring och reduction af
hemmansränlorne, innefatta så vigtiga upplysningar
B e t ä n k a n d e n, N:s 323, 3?4. 11
och vara med den omsorg uppgjordt, alt en allmänna¬
re kännedom deraf till fö i'i i l ligast torde bereda öfver-
tygelsen om vigten af de gjorda framställningarne och
derigenom grundlägga deras framgång, att Utskot¬
tet låtit af dessa handlingar aftrycka ett så tillräck¬
ligt antal exemplar, att de icke allenast ibland II. St:r
kunna utdelas, utan ock, i fåll K. Mrt derom behagar
meddela sina Befrhde Nådig föreskrift, utdelas i Lands-
oi terne. Den 3i October 182g.
N:o 324.
Memorial, angrete anslag till lönefyllnader då
RiksMarkegångspriset på den under löner-
ne inberäknade Spannmål öfverstiger 6 Rrdr
Brco Tunnan. (U.-A.)
Af från RiksStånden ankomne ProtocollsUtdrag har
Utskottet inhemtat, att, vid förehafvandet af den sum¬
mariska uppgift på föreslagnc tillökningar i StatsUt-
gifterne emot hvad 1823 års Statsreglering upptager,
som Utskottet, i sammanhang med svaren på de vid
UtgiftsBetänkanderne gjorda anmärkningar, till Ä. Strr
öfverlemnat, de respective RiksStånden, i frågan 0111
det FörslagsAnslag som bör bestämmas till godtgö¬
rande af ofvanberörde utgift, yttrat sig olika, i det
II. R. o. A. beslutit: att, i den händelse RiksMarke¬
gångspriset för den under lönerne inberäknade Span-
nemål skulle något år öfverstiga 6 R:dr Brco, deri
här igenom uppkommande brist för den del af berör¬
de Spannemål, som öfverskjuter Kronans behållna
12 Stats- Utskottets
Spannemål, skulle af R:g:sContoiret Statsverket er¬
sättas; H. PresteStämlet saint Y. BorgareStlndet der¬
emot bifallit: att förslagsvis ett anslag pä Stat för
detta ändamål uppföres för 40,681 T:r 27^ k:pr Sp:l,
efter lika beräkning som förut, lill 4o,68t R:dr 41 sk. 5 r.
i penningar; men H. BondeStändet funnit Utskottets of-
vanberörde summariska uppgift icke fordra annan åtgärd,
på Ståndets sida, än att läggas till handlingarne.
Och då härigenom icke blifvit definitivt afgjordt,
huru i förevarande afseende förhållas må, har Ut¬
skottet ansett sig böra , med tillkännagifvande af de
beslut R. o. A.j samt Preste- och B or gar cSLån deri i
frågan fattat, till II. BondeStändet hemställa, det ber¬
slöf i sjelfva saken varder taget och Utskottet medde-
ladt. Den 5 November 1829.
N:o 525.
R. H. Sl:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial
angrde anställd omröstning i någre till Stats-
Regleringen hörande frågor.
Till följd af de Beslut, respective RiksStånden fat¬
tat, i anledning af StatsUtskottets Memorial \:o 3i5,
rörande skiljaktiga Beslut inom RiksStånden i frågor,
ang:de regleringen af RiksStatens io:de HufvudTitel
samt Allmänna IndragningsStaten m. m., har För¬
stärkta StatsUtskottet, i den ordning 6g §. Regerings.-
Formen föreskrifver till sluteligt afgörande förehaft
samma frågor och deruti anställt omröstning efter föl¬
jande af RiksStånden godkände Propositioner :
B etänk anden, N:o 325. i3
Forsla Voteringen.
Den som bifaller, att å iorde HufvudTiteln upp¬
föres elt Anslag af i5,ooo B:dr årligen att användas
till kostnaderne vid öfningar för Flottans bemanning,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall i samma ändamål på nämnde
HufvudTitcl uppföras ett anslag af af 25,ooo K:dr
årligen.
Efter VoteringsSedlarnes öppnande, befunnos 4°
Ja och 79 Nej. Och som Nej alltså vunnit, skall,
för kostnaderne vid öfningar för Flottans bemanning,
på io HufvudTiteln uppföras ett årligt anslag af 25,ooo
B:dr.
Andra Voteringen.
Den sorn bifaller, alt Hans Excellence Hr Grefve
Rosenblad må på Allmänna IndragningsStaten uppta¬
gas till fortsatt åtnjutande af det arfvode iöoo R:dr,
Hans Excellence, såsom f. d. GenerulTulIDiicctioncns
Ordförande, uppburit, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer icke något sådant arfvode
att på Allmänna IndragningsStaten uppföras
De öppnade VoleringsSedlarne hafva innehållit
88 Ja oell 3t Nej; hvadan och sorn Ja vunnit, det
I
,4 Stats-Utskottets
är bifallet, att Hans Excel lence, Hr Grefve Rosenblad
må å Allmänna IndragningsStaten upptagas till fort¬
satt åtnjutande af det arfvode, 1600 R:dr B:co, Hans
Excellence , såsom f. d. GeneralTullDirectionens Ord¬
förande, uppburit.
Tredje Voteringen :
Den som bifaller, att 1000 R:dr B:co, till utbe¬
talning af R:g:sContoiret anvisas till K. M:ts Nåd. dis¬
position, såsom belöning för en fullständig Historia om
Konung Carl den XI:s Regering, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer en sådan anvisning icke att
äga rum.
Desse propositioner hafva blifvit besvarade med
57 Ja och 62 Nej. Och då således Nej vunnit, blifva
några serskildta medel till belöning för en fullständig
Historia om Konung Carl Xl:s Regering, icke anvisade.
Fjerde Voteringen:
Den som bifaller, att, å sammanhang med anvis¬
ningen af anslaget för Indelta Arme'ens Befäl, i un¬
derd. skrifvelse till K. M:t uttryckes: ”att R. St:r hy-
”sa den öfvertygelse, att med de nu beviljade an¬
klagen för Indeldta Armeen en fullständig reglering
”af lönerne för dess Befäl bör kunna äga rum; och
”anhålla underdånigst, att E. K. M:t täckes, på det
”sätt E. K. M:t lämpligast linner, och i den molin
Eetänkanden, N:o 325. i5
”dertill anviste tillgångar blifva disponible, låta verk¬
ställa en sådan löne-reglering, som, uti närmaste öf¬
verensstämmelse med Indelningsverket, bringar löne-
”vilkoren till möjligaste likhet inom samma grad vid
”hvarje Regemente eller Corps , voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer samma underd. skrifvelse
att innehålla: ”att R. St:r hos K. M:t i underd:het
”anhålla, det K. M:t täckes med de sålunda beviljade
”Anslagen för Tndeldta Armeens Befäl: låta på sätt
”K. M:t lämpligast finner, och i den mohn anviste
”tillgångar dertill blifva disponible, verkställa en löne-
”reglering, med syftning till återförande af Befälets
”loner i öfverensstämmelse med Indelningsverket och
”medförande den möjligaste likhet uti lönevilkor för
”hvarje Grad inom samma Regemente eller Corps.”
Voteringen härom utföll med 77 Ja och 42 Nej.
Och som Ja vunnit, alltså är bifallet, att i sam¬
manhang med anvisningen af anslaget för Indeldta
Arme'ens Befäl, i underd. skrifvelse till K. M:t uttryc-
kes; ”att R. St:r hysa den öfvertygelse, att med de
”nu beviljade Anslagen för Indeldta Armeen en full¬
ständig reglering af Lönerne för dess Befäl bör kun-
”na äga rum; och anhålla underdånigst, att E. K.
”M:t täckes, på det sätt E. K. M:t lämpligast finner
”och i den mohn dertill anvista tillgångar blifva dis¬
ponible, låta verkställa en sådan Lönereglering, som,
”uti närmaste öfverensstämmelse med IndclningsVer-
i6 Stats-Utskottets
”ket, bringar lönevilkoren till möjligaste likhet inom
”samma grad vid hvarje Regemente eller Corps.”
Hvilket allt Förstärkta StatsUtskoltet härmed
skolat hos R. H. St:r vördsamt anmäla. Den 5 No¬
vember 1829.
N:o 326.
Utlåtande, angående yrkad befrielse för Kihls,
Axbergs och Hofsta FriSocknar från utgö¬
rande af åtskillige Praestationer till Dylta
Svafvelbruk. (U.-A.)
Cjfenom ProtocollsUtdrag af den 17 December näsll. al¬
bar II. BondeStåndet till Utskottet remitterat ett Me¬
moria 1 af Riksdagsfullmäktigen Olof Olofsson från Öre¬
bro Län, deruti, under framställning af de tryckande
tjenstbarheter och hembudsskyldigbetcr af skogspro-
ducter, sorn Kihls, Axbergs oell Hofsta såkallade Fri-
SockneHemmansägare inom nämnde Län, emot Rote-
ringsfribets åtnjutande, blifvit ålagde att utgöra till
Dylta Svafvelbruk och af hvilka genom uppgifne åt¬
skillige missbruk och öfverträdelse!’ å BruksFörvalt-
ningens sida af Författningarne rörande Svafvelbru-
kets och FriSocknarnes ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter än mera försvårade och till ständiga stri¬
digheter föranledde praestationers vidare utgörande
Ilemmansägarnes utarmande och undergång oundvikli¬
gen skola beredas, Motionären hemställt, det Fri-
SockneHemmanen måtte få, i likhet med andre Skatte-
Hcmman
Betänkan den, N:o 326. 17
Hemman i Riket antingen undergå Rotering eller
erlägga så kallad RotefrihetsAfgift och deremot befri¬
as från alla tjenstbarheter och all hembudsskyldighet
tili Dylta Svafvelbruk; men i händelse oförmodade
hinder för denna frågas afgörande vid detta Riksmö¬
te skulle inträffa, att då, intill dess frågan blefve slu-
teligen afgjord, FriSocknelJemmanen förunnades en så¬
dan minskning i tjenstbarheternc till Svafvelbruket,
att desamma ej i värde öfverstego roteringskostuaden,
och i synnerhet antingen fullkomlig befrielse från all
hembudsskyldighet af Kol och Ved till Svafvelbruket
eller ock ett sådant bestämmande af hembudsskyldig-
heten, att Svafvel bruk sinn ehafvaren förpligtades , att
antingen betala de hembudne skogsprodueterne efter
samma pris, som annor man för dem vill gifva eller
meddela FriSedel. Och har sedermera uti Memorial
af den 5 nasti. September, som jemväl blifvit till Ut¬
skottet remitteradt, Motionären under åberopande af
77 §. Reg.Formen, yrkat, att då Dylta Svafvelbruk
vore en Kronans Egendom som hufvudsakligen på
allmän bekostnad skötes och icke Brukslnnehafvarens
enskilta tillhörighet, i följe hvaraf det enligt berörde
§. i Reg.Formen, tillkomme R. St:r, att föreskrifva på
hvad sätt denna Kronans Egendom skall förvaltas,
upphörandet af Svafvelbrukets nuvarande betjening
af FriSocknarne ock äga rum, hvarvid Motionären
tillika förklarat, att om en fullkomlig befrielse för
FriSocknarne från så väl alla tjenstbarheter som hem-
budsskyldighelen af Skogsproducter till Svafvelbru-
5 B. 2
j8 StatsUtskottets
ket, emot rotering eller rotefrilietsafgifts erläggande
icke för det närvarande kunde verkställas, oell ej hel¬
ler en sådan, i afvaktan på förenämnde förändring,
af FriSocknarne önskad lindring i deras tryckande
belägenhet, kunde erhållas, hans önskan vore, att R.
St:r åtminstone måtte besluta:
1:0 Att den gamla för Staten och FriSocknarne
mer än behiifligt kostsamma Svafveltillverkningsme-
tlioden vid Dylta måtte afskaffas och tillverkningssät¬
tet af denna vara, i likhet med hvad vid de en-
skilte Svafvelbruken redan för längesedan skedt, läm¬
pas efter de i Svafvelprocessen gjorde förbättringar,
som, på vetenskap och konst grundade, af många års
erfarenhet skola blifvit mer än tillräckligt godkände.
2:0 Att sedan genom en undersökning af dertill
behörigen qvalificerade personer blifvit utrönt hvad
som erfordrades för Dylta Svafvelbruks innehafvare,
för att på denna mindre kostsamma tillverkningsme-
thod, utan förlust och med någon skälig vinst tillver¬
ka Kronans Svafvelbehof, det måtte, med hänsigt till
den bättre Svafvel-processens mindre behof af Fri-
Socknarnes praestationer blifva bestämdt, så väl hu¬
lu många dagsverken efter denna reglering borde af
FriSocknarne utgöras, som ock huru många stafrum
ved derefter å de svafveltillverkningen anslagne Kro-
noskogarne af Frisocknellemmansägarne borde huggas
och vid Svafvelbruket lefvereras.
3:o Att då den FriSocknarne åliggande andel i
kostnaden för Kronosvaflets tillverkning sålunda blif¬
vit fixerad, denna andel så fördelades, att ett Fri-
Betänkanden, N:o 3?.6. jq
SöckncHemman ej, såsom förhållandet nu ar, belädes
med större Prasstationer än som kunde motsvara elt
dylikt Hemmans rotering.
4:o Att då genom den mindre kostsamma ti 11veik—
ningsmethoden, icke alla FriSocknellemmanen behöf-
de betjena Dylta Svafveltillverkning, de Hemman som
från denna betjening befriades, i stället skulle under¬
kastas rotering eller rotefrihetsafgifts erläggande; och
5:o Att den FriSocknarne hittills åliggande hem-
lmdsskyldigheten af Kol och Ved till Dylta Svafvel-
bruks innehafvare koramc att upphöra, såsom för svaf¬
veltillverkningen öfverflödig, och FriSocknarne mer
än allt annat betungande; såsom stöd hvarför blifvit
anfördt, att behörigen upplyst blifvit, att äfven roed
den vid Dylta nu brukliga skogsödaude svafvelproces-
sen, de för svafveltillverkningen derstädes anslagne
Kronoskogarne lemna mer än öfverflödig tillgång för
svafveltillverkningen; att vid de Svafvelverk, der den
bättre och mindre skogsödande svafvelprocessen en
längre tid varit begagnad, beräknas ej mer än en
famn ved på tillverkningen af ett Skeppund Svafvel
victualievigt eller i| Skeppund Stapelstadsvigt, och
denna famn, som håller icke mer än 3 alnar i höjd och
längd, och hvart vedträd sällan mer än 5 qvarter*
längd, således är mindre än af ett Stafrum, som
för Dylta Svafvelbruk måste hålla 3i aln i cubik,
hvaraf följer, att den vedtillgång, som Kronoskogar¬
ne Kolahult och den så kallade Östra Allmänningen
med deras framtida bestånd årligen lemna eller y34
Stafrum, vid ett Svafvelverk, der den mindre skogs-
,o Stats -Utskottets
ödande processen användes, skulle vara tillräcklig
för tillverkning af en 14 ä i5 gänger större qvantitet
svafvel än den K. M:t och Kronan nu påräknar att
från Dylta erhålla; och att, när FriSocknarnes hera-
budsskyldighet, under den skogödande till verknings-
inethoden, såsom för svafveltillverkningen öfverflödig,
tjenat blott till bedrifvande af Svafvelbrukslnnehaf-
varens enskilt tillhörande tillverkningar, så skall den¬
na hemlmdsskyldighet, under en mindre skogödande
tillverkning, såsom då ännu mera öfverflödig i mång¬
faldigt högre grad befrämja dylika missbruk å Svaf-
velbrukslnnehafvarens sida.
Utskottet har vid bedömandet af detta ämne in-
hemtat, att sedan den undersökning blifvit verkställd,
hvilken K. M:t tinder den i4 Juni 1814 anbefallt att
hållas vid Dylta Svafvelbruk, i anledning af R. St:rs
vid 1809 och 1810 årens Riksdag gjorde underd. hem¬
ställan om lindring eller befrielse för ifrågavarande
FriSocknar, från de dem till berörde Svafvelbruk
åliggande tjenstbarheter; så har K. ]\I;t genom Resol.
af den 5 September i8i5 i Wäder föreskrifvit de jemk-
ningar i samma tjenstbarheter som borde och kunde
äga rum, utan att K. M:t och Kronan, med högre
betalning än dittills för det svafvel, som Brukslnter-
essenterne åligger att lefverera, varder betungad;
Och har K. M:t sedermera, uppå gjord underd. An¬
sökning om närmare förklaring af Högstberörde K.
Resolution i afseende på FriSockneHemmansägarnes
hembudsskyldighet af Ved och Kol lill Bruket, under
Betänk anden, Nro 323. 21
den 22 Maji innevarande ur förklarat sig vilja deröf-
ver framdeles i Nåder utlåta.
Du B.. St:r uti underd. Skrifvelse af den 29 Mars
jSio ibland annat äfven anhållit att få pröfva och
fastställa de förslag till FriSocknarnes roterande el¬
ler beläggande med Rotefrihetsafgifl, som R. Sl:r för¬
modade en då begärd UndersökningsComrnite' skulle
afgifva; och R. Sins mening, att FriSocknarne borde
roteras, i beröide und. Skrifvelse blifvit framställd;
så, enär något sådant RoteringsFörslag icke än¬
nu blifvit R. St:r meddeladt, och med fästad! af¬
seende å hvad lör öfrigt vid denna Riksdag i denna
fråga förekommit, får Utskottet hos R. H. Sl:r fö¬
reslå r
att R. JH. St:r genom underd. Skrifvelse hos K. M:t
anhålla, det K. Mrt täcktes förordna en undersök¬
ning på stället af dertill skicklige, kunnige och er-
farne personer, hvilka ägde, att, efter nödige upp¬
lysningars inhemtande, till K. Mrt inkomma med
Förslag så väl till skälig ersättning åt Dylta Svaf¬
velbruk» innehafvare för hvad de genom upphöran¬
det af FriSocknarnes genom K. Mrts Nådiga Reso¬
lution d. i5 Sept. 1815 bestämde tjenstbarheter och
hembudsskyldighet af dess skogsproducter, kunde
komma att förlora, som ock till FriSocknarnes
roterande eller RotefrihelsAfgifts erläggande, hvil¬
ket underd. Förslag jemte K. Mrts Nådiga Proposi¬
tion i ämnet R. Strr utbedja sig mätte vid nästa
Riksdag till R. Strrs Grundlagsenliga behandling
öfverlemnas. Den 7 Nov. 1829.
22
Stats-Uts.kottets
N:o 527.
Utlåtande, rörande liqvidationen af åtskillige
Medborgares i de förente Nordamerikan¬
ska Staterna fordringsanspråk bos Svenska
StatsYerket, (I--A.)
Med tillkännngifvande ali K. M:t eli Nådig Skrifve!
se den 21 Juli 1820 anbefallt K. SlatsContoiret, alt
för berörde ändamål, af under liander hafvande ve-
xcltillgäng, såsom förskott emot ersättning den K. M:t
framdeles ville bestämma, till StatsSecreleraren för
Handels- och Financeärenderne aflemna Yexlar på
60,000 R:dr Hamb. Banco, hafva It. St:rs år 1827
församlade Revisorer anmält, det de rörande detta
ämne icke erhållit annan underrättelse, än den som
innefattas uti ett dem tillställt K. Bref af den 5 Ju-
]ii 1827 hvaraf inhemtats: att ofvanberörde ersätt¬
ningsanspråk härledt sig från seqvestrerade och för¬
sålde varor i f- d. Svenska Pomern åren 1810 och
1811: att ersättningen för den förskjutne Summan,
beräknad till i52,5oo R:dr Svenskt Banco anvisats på
den del af mindre Creditivet, som blifvit anslagen för
andra högst vigtiga och angelägna föremål, än utom¬
ordentliga anstalter för Rikets försvar, samt att K.
M:t tillika i Nåder befallt, att Räkenskaper bestyr¬
kande ofvannämnde medels användande skulle vid nästa
Riksdag lill R, Stirs Stats-Utskott öfverlennäs.
Detta har nu skett, hvadan Utskottet, rörande
ferdi iugsanspråkets uppkomst samt detsammas slut¬
Betänkanden, N:o 327. 23
liga liqviderande får afgifva följande, på Handlingar-
ne grundade, i korrlhet sammanfattade berättelse.
Sedan Sverige, genom Fredstractaten i Paris
1809 nödsakats ingå på det så kallade Con-
tincntalSysternet yrkades väl å Franska Regeringens
sida den utsträckning häri, att alla Golonialvaror, an¬
kommande med hvilken Nations fartyg som helst, skul¬
le anses förbrutne, men, då en så vidsträckt tydning
af de i Fredstractaten upptagne stadganden stod i strid
med Sveriges sannskyldiga intresse, blefvo, under lop¬
pet af år 1810, Amerikanska Fartyg lastade med Go¬
lonialvaror i Svenska hamnar öppet och i Pomern,
med Svenska Regeringens tysta begifvande, emottag-
ne och laddningarne förtullade.
Till följd af en hotande Note från Franska Hof¬
vet, hvars uppmärksamhet fästats å denna handels¬
rörelse, blefvo i November månad 1810 de med ve¬
derbörligt tillstånd i Stralsund förtullade och , till
större delen, i enskiltes Magaziner redan upplagde
Amerikanske Medborgare tillhöriga varor, för Fran¬
ska Regeringens räkning med seqvester belagde. Lif—
liga framställningar gjordes om upphäfvandet af den¬
na seqvester och varornas återlemnande, så väl af
ägarne och deras i Stralsund varande ombud som af
Amerikanska beskickningen vid Svenska hofvet, hvarå
till svar lemnades, att man nödgats gifva vika för
ett Yttre våld i en afskild del af Riket, som genom
sitt läge var blottställdt för ett mera direct inflytande
af de Franska fordringarne, men hopp gafs derjemte
alt, i händelse dispositionen öfver de seqvestrerade
Stat »Utskottets
varorna Liefve till Pomerska regeringen öfverlemnad,
ägarne skulle återfå livad deni blifvit fråntaget. I
Augusti månad år 1811 tillkännagafs af Franska Mi¬
nistern liäi städes, att ifrågasatte varor blifvit öfver-
lernnade till Svenska Regeringens disposition under
vissa vilkor och rinder bifogande af den önskan, alt
försäljningssumman blefve använd till Pomerns försät¬
tande i nödigt försvarsstånd mot England.
Genast efter inhändigandet af delta medgifvande
vidtogs nödige åtgärder i afseende på varuförsäljnin¬
gen, hvilken äfven för sig gick innan de förändrade
föreskrifterna rörande denna affär ankommo till Fran¬
ska Ministern från dess Hof, syftande derpå att för-
säljningsbeloppet skulle nedsättas i Franska Consulns
värjo, för att delas imellan bägge Regeringarne.
Försäljningssumman i5i,5oo R:dr Pörn. C:t dis¬
ponerades på det sätt, att en tredjedel anslogs, på
grund af Franska regeringens yttrade önskan , till
Pomerns försvarsanstalter, en tredjedel till uppköp af
Spanmål, som af MagazinsDirectionen öfvertogs och
godtgjordes och återstoden hitremitterades samt har
jemte hvad MagazinsDirecliunen inbetalte blifvit an¬
vände dels alt godtgöra de, under Pomerns sederme¬
ra inträffade occupation af Franska Trupper, derifrån
öfverkomna Embets- och Tjenstemäns löner och pen¬
sioner dels att under Campagnen , åren 1813 och
18r4, *>11 någon del bestrida då förefallne diploma¬
tiska utgifter och negociations-ombostnader.
Emellertid fortsattes dels genom Amerikanska här¬
varande Beskickningen dels ock genom serskildt hit-
Betänkande n, K:o 327. 25
sände Ombud för varuägarne de genast efter seqve-
ster-åtgärder började, och, sedan Svenska Regeringen
fatt dispositionen af det seqvesti erade, med ifver full¬
följda reclamationerne om varornas återlemnande el¬
ler motsvarande ersättnings meddelande, utan att Sven¬
ska Regeringen, under den länga diplomatiska skrift¬
vexling hvartill frågan gifvit anledning, hvarken be¬
stämdt förnekat eller erkänt rättmätigheten utaf de
framställde fordringsanspråken. — Om sommaren år
1824 hitkom åter ett nytt Ombud, Hr Joh. Connel,
å de Amerikanske medborgarnes vägnar försedd med
nödig fullmagt att afsluta denna då på i5:de året fort¬
gående liqvidfråga, och, uppå gjord underd. fram¬
ställning förklarade K. M:t att detta fordrings-anspråk
borde definitift pröfvas och afgöras. Vid ärendets fö¬
redragning inför K. M:t d. r Junii 1825 afgafs af Stats-
Ministern för Utrikes ärenderna, Hr Grefve af Wet¬
terstedt en underd. Promemoria rörande detta ämne,
hvilken , i afseende på frågan om ersättning bolde
meddelas eller ej, hufvudsakligen innehöll: att, då
handlingarne utvisade både varornas belopp och för¬
säljningspris, äfvensom att de på god tro och med Re¬
geringens begifvande blifvit i Pommern införde och
förtullade samt att penningarne vid försäljningen till¬
fallit Svenska Regeringen, reclamationen vore både
billig och rättmätig och att den derföre borde af Sven¬
ska Kronan godtgöras: att, äfven i politiskt afseende,
frågans vänliga biläggande vore af stor vigt, helst,
vid medlet af år 1826, HandelsTractaten emellan Sveri¬
ge och Amerika tilländalöpte och ett bestämdt afslag
26 Stats-Utskottets
af Reclamationerne skulle, om ej gifva anledning till
ett fiendtligt förhållande Länderna emellan, likväl nöd¬
vändigt verka på Sveriges framtida afhandlingar och
förbindelser med NordAmerikanska FriStaterne, då der¬
emot ett godtgörande af reclamations-anspråket, in¬
nan underhandlingen om tractatens förnyande börja¬
des, skulle möjligen hafva ett förmånligt inflytande
på de vilkor, som dervid kunde för Svenska handeln
och sjöfarten på Norra Amerika bestämmas: att, ehu¬
ru Amerikanske Medborgarne uppgifvit sin primitiva
förlust till no å iao,ooo R:dr Hamb. B:co samt med
fraktförlust och den å penningar förlorade ränta till
omkring 200,000 R:dr s. m., de, efter all anledning,
skulle åtnöjas med vida mindre belopp: att genom
framställningen af ett sådant anbud dessutom, såframt
det icke gjordes så lågt att det synbarligen bar stäm¬
peln af någon afsigt att få detsamma förkastadt, Sven¬
ska Regeringens ställning emot den Amerikanska blef-
vejhelt skiljaktig, äfven om det med billighet gjorda
anbudet icke antogs, emot hvad den skulle blifva, om
ett bestämdt yttrande i frågan fortfarande vägrades,
samt slutligen att för tillvägabringandet af en sådan
ersättning, hvilken ansågs kunna i ett för allt tiilbju¬
das med 5o,ooo R:dr H. B:CO, 2:ne utvägar erbjödo sig;
nämligen antingen att förklara Amerikanska Ombudet
att ärendet skulle vid nästa Riksdag hos R. St:r anmälas
och serskildt anslag till reclamenternes förnöjande der¬
vid begäras, eller ock att med berörde summa genast
på en gång godtgöra fordringen , hvilken senare ut¬
väg äfven tillstyrktes såsom den rälta och lindrigaste.
Betänka n Jen, !\T:o 327. 27
Med hufvudsaklig! gillande af dessa skäl liar K.
M:t derefter förordnat, att Amerikanska Medborgar-
nes förberörde fordringsanspråk skulle utan afvaktan
af R. St:rs sammankomst godtgöras, och sedan Om¬
budet, Hr J. Connel, uttryckligen förklarat, det han
icke kunde ingå på mottagandet af nyssberörde sum¬
ma och att den yttersta nedsättning han kunde med¬
gifva vore ersättningens bestämmande till 60,000 R:dr
H. B:co i vexlar att betalas inom 3:ne månader, har
K. M:t genom högstberörde Nåd. Skrifvelse d. 21 Julii
1825 anbefallt StatsContoiret utgifva sistnämnde be¬
lopp samt derefter under d. 5 Julii 1827 anvisat er¬
sättningen till StatsVerket, beräknad efter d. 19 Julii
i8a5 gällande kurs, å det mindre Creditivet med i52,5oo
Jl:dr B:co.
Efter att sålunda hafva redogjort för tillkomsten,
behandlingen och slutliga afgörandet af denna ersätt¬
ningsfråga, får Utskottet upplysningsvis ytterligare med¬
dela att Hr Joli. Connel funnits vara behörigen befull-
snägtigad att, å de fordringsägande Amerikanske med¬
borgarnas vägnar afsluta denna liqvidation och att han
vid medlens emottagande, afgifvit vederbörligt, Sven¬
ska Kronan från allt vidare kraf i berörde hänseende
tryggande qvittance, äfvensom att NordAmerikanske
medborgares hos flere andra Europeiska Stater väckte
ersättningsfrågor blifvit af deras Regering understöd¬
de och att en del deraf redan godtgjorts samt andre
äro under afslutande.
Beträffande den å Mindre Creditivet verkställda
disposition, sorn i Utskottets tanka utgör enda före¬
28 Stats-Utskottets
målet för dess yttrande i denna liqvid Tvaga; så enär, med
Rikets fördel flinnits mest öfverensstämmande att den¬
samma ulan vidare uppskof eller afvaktan af R. St:rs
sammankomst uppgjordes samt någre andre medel icke
funnits att anvisa till StatsVerkets ersättande för hvad
från detsamma förskottsvis till berörde ändamål utbe¬
talats, får Utskottet vördsamt tillstyrka:
att det å Mindre Creditivet anvisade belopp till
godtgörande af NordAinerikanske medborgares for¬
dringar med i52,5oo R:dr må af R. St:r till af¬
skrifning beviljas,
Utskottet får derjemte yttra sig öfver dispositio¬
nen af de genom den år 1811 i Stralsund verkställda
försäljningen influtne medel.
Utom den tredjedel af försäljningssumman, som
anslogs till Pommerns försvarsanstalter och för hvilken
annan redovisning icke finnes, eller, i Utskottets tan¬
ka, kunnat komma i fråga, än 2:ne skrifvelser af Po-
merska Regeringen och HufvudCommissionen rörande
anslagets emottagande för det uppgifne ändamålet, in¬
flöt genom afyttrandet af de Amerikanska varorna dels
en contant summa 5o,5oo Pom. Coui rt sora förvandlad i
Svenskt B:co uppgick till 84,069 tl:dr 32 sk. 6 r. samt ett
belopp af 85,goS R:dr 26 sk. 2 r:st. som f. d. Maga-
zinsDirectionen inbetalt efter verkställd försäljning af
den för en tredjedel uppköpta och hitskickade spann¬
mål, eller tillsammans 169,978 R:dr 10 sk. 8 r:st.
Utskottet har äfven emottagit en af numera Stats -
Ministern för Utrikes Ärenderna Hr Grefve af Wet¬
terstedt inför K. M:t afgifven och godkänd redogörel¬
Betnnkanden, N:o 327. 29
se på 172,190 R:dr 22 sk. hvilken specifikt upptager
hvarje utgift, och enligt hvilken berörde summa, på
sätt redan blifvit omnämndt, åtgått i aflöningar och
pensioner åt Pomerska Embets- och Tjenstemän som
till Sverige öfverkommit då Pommern occuperades af
Franska Trupperna , samt till tractamenten åt de per¬
soner som å Svenska Regeringens vägnar dels deltagit
i fredsunderbandlingarne å serskilte orter, dels åtföljt
de allierade Monarkerna under Fältlåget, och till Ku-
rirkostnader m. m. Betraktad ur samma synpunkt
som redogörelser för bestämda anslag, lemnar berör¬
de räkning visserligen rum för den anmärkning, att
densamma icke är egentligen hvad resekostnader be¬
träffar, nog fullständigt verificerad. Men då i betrak¬
tande tages svårigheten och någon gång omöjlighe¬
ten att under krigsförhållanden anskaffa vederbör¬
lig verification för hvarje utgift samt då med nu
antaget redovisnings- och bokföringssätt, medel icke
vidare kunna för Statens räkning inflyta och an¬
vändas utan att tillika å behöriga ställen ingå och
synas både såsom inkomst och utgtft, och oveder¬
sägligt är att, utan den genom varuförsäljningen i
Stralsund beredda tillgång, de utoraordenslige kost-
naderne i diplomatisk väg under åren 1813 onh 1814
måst genom anskaffning i annan väg fyllas, lära R.
St:r finna oftaberörde försäljningsmedels användande
till nämnde utomordentliga behof samt den öfver de¬
ras förvaltning afgifna och af Utskottet nu granskade
Redogörelse icke föranleda till någon anmärkning.
Den 7 November 1829.
3o Stat sU t skottets
N:o 528-
Memorial, angående skiljaktiga Beslut i frå¬
gan om de serskilde tillgångar som erfordras,
då RiksMarkegångspriset på den under lö-
nerne inberäknade Spannemål öfversliger 6
R;dr B:co Tunnan.
^edan II. BoildeStandetj genom ProtocollsUtdrag den
g innevarande månad, meddelat Utskottet dess samma
dag fattade beslut, att förena sig med H. R. o. A.
om det förordnande, att, i händelse RiksMarkegångs-
priset för den under iönerue inberäknade' Spannemål
skulle något år öfverstiga 6 R:dr B:co Tunnan, den
härigenom uppkommande brist för den del af berör¬
de Spannemål, som öfverstjuter Kronans behållna
Spanmål, skall af RiksgäldsContoiret StatsVerket er¬
sättas; så, enär genom H. PriisteStändets samt Y.
BorgareStändets lemnade bifall till Utskottets tillstyr¬
kande, att i nämnde ändamål ett lörslags-anslag, be-
räknadt till 4°>68i R:dr 4l sk- 5 r:st. i penningar,
må å Stat uppföras, 2 Stånd stannat emot 2 i frågan
om denne serskilda tillgång för lönefyllnader, har Ut¬
skottet skolat föreslå R. H. St:r, att öfverlemna af-
görandet deraf åt Förstärkta StatsUtskoltet, som i
sådant fall torde böra anställa omröstning öfver föl¬
jande proposition:
Den som bifaller, att, i enlighet med hvad Stats¬
utskottet tillstyrkt, ett FörslagsAnslag, till godtgö¬
rande af den Utgift, sorn RiksMarkegångens möjeliga
B c t ä n k n n cl e n, N:s 328, 32g. 31
uppstigande öfver 6 B:dr B:co p:r Tunna kan föror¬
saka för den del af Spannemal under lönerne, hvartill
saknas tillgång, må på Stat uppföras och beräknas till
4o,68i B:dr 4i sk. 5 r:st. i penningar, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall, i den händelse RiksMarke-
gångspriset för den under lönerne inberäknade Spanne-
rnål något år öfverstiger 6 R:dr B:co, den härigenom
uppkommande brist för den del af berörde Spannemal
som öfverskjuter Kronans behållna Spannemal, afRiks-
gäldsContoiret StatsVerket ersättas. Den to Novem¬
ber 182g»
N:o 329.
Ytterligare Utlåtande, angående Landshöfdin-
gePresidence-Huset i Hernösand. (U.-A.)
Till Utskottets förnyade handläggning hafva II. Prc-
steStåndet och V. BorgareStåndet, i grund af Hr Doc¬
tor Häggblads och Hr Westmans gjorde samt af fle¬
re Ledamöter inom berörde RiksStånd understödde
anmärkningar vid Utskottets i ofvannämnde fråga un¬
der N:o 212 afgifne Utlåtande, återremitterat samma
Betänkande, hvilket II. R. o. A. samt H. BondeStån-
det deremot bifallit.
De gjorde anmärkningarne innehålla hufvudsakli¬
gen: att genom HyresAnslagets fördubblande Utskot¬
tet erkänt detsaminas otillräcklighet, hvarigenom Sta-
32 S t a t s-U t s t o 11 e t s
den ock sedan sista Riksdagen fatt vidkännas en upp¬
offring af 1200 R:dr i sina påräknade intrader; att
Utskottet velat tillägna K. M:t och Kronan större
ägande-rätt än Hernösands Stad till ifrågavarande R.e-
sidenceHus, ehuru Staten endast erlagt den aftalte
hyran; att de genom den befintelige öfverenskommel-
sen emellan K. M:l och Kronan samt Staden om Re-
sidenceflusets uppbyggande och begagnande, uppkom-
ne ömsesidiga rättigheter och skyldigheter borde icke
blott å Stadens utan äfven å Statens sida hållas i
helgd; att Kronans tillägnande af Egendomen icke
vore förenligt med de rättsbegrepp och den rättskän¬
sla som hos Nationens församlade Representanter för¬
utsättas; att hyran borde utgå med 200 R:dr i Silfver
eller ock, i stället för de föreslagne 4°° Rtdr Banco,
hvilka icke motsvarade de af K. M:t och Kronan ut-
fästade 200 R:dr Specie på 1780-talet, med 533 R:dr
16 sk. Banco hädanefter erläggas, om Staten ville
tillgodonjuta de densamma uti Contractet förbehållne
rättigheter, och hvilken sistnämnde hyra icke kunde
anses för hög, då den blott utgjorde if procent af
Husets verkeliga värde; att Staden för det uppburne
Hyresförskottet af 8000 R:dr icke häftade för någon
skuld till Staten; att Huset, först ämnadt att byggas
af träd, blifvit uppförd af Sten , till vinnande af pryd¬
lighet och varaktighet; att Staden å dess sida hittills
oklandradt, fastän med stora förluster, uppfyllt Con-
tractets alla vilkor; att Byggnadskostnaden uppgått
till mera än 16,000 R:dr i bättre mynt, utom dags¬
verken
Betänkan Jen, N:o 32g. 33
verken af det fattigare Borgerskapet, som ej mäktat
med penningar utgöra sina bidrag; att, då Borgerska¬
pet ej begärt iner än ungefärligen £:delar af Husets
värde och då alla i Riket nu befintelige Landshöfdin-
ge-boställen blifvit af Kronan inköpte; äfven Hernö¬
sands Stad af ofvananförde skäl bordt få bugna sig
af ett annat behandlingssätt, än att med våld tvingas
till förbindelser, som den ej mäktade uppfylla, då
den ej finge komma till åtnjutande af påräknade för¬
delar; samt sluteligen, att, med afseende å de stora
Summor, hvartill Landshöfdingé-Residence Husens i
Riket dels inköp dels årliga reparationer uppgingo,
och vid jemnförelse hvaraf med den ringa Köpeskil¬
ling Borgerskapet begärt, dess begäran, såsom oegen¬
nyttig framställd, förtjenade ett ömmare behandlings¬
sätt, serdeles som, med kännedom om beloppet af
de betydliga Summor, som vid hvarje Riksdag bevil¬
jades till afskrifning, och vid hvilkas primitiva utbe¬
talning af Statens tillgångar oftast varit fästade vil¬
kor och kontracter om återbetalning, man ej emot
Borgerskapet i Hernösand hvilket betalt sitt förskott,
bordt förfara på det sätt, hvaråt Utskottet synts syf¬
ta, utan heldre låta det i sin mohn få deltaga uti de
lättade bördor, hvarmed Borgerskapet, uti andre Ri¬
kets Städer, der Landshöfdinge-Residence-IIus furmos,
blifvit och blefvo hugnade; varande vid Vällofl. Bor-
gareStåndels ProtocollsUldrag om återremissen fogade
styrkte Afskrifter af flere denna fråga rörande Hand¬
lingar.
5 B. 3
34 Stats -Utskottets
Utskottet liar vid öfvervägande af hvad sålunda
i detta ämne förekommit, ansett berörde anmärknin¬
gar förtjena det afseende, att Utskottet hos R. H. St:r
vördsamt tillstyrker:
att HyresSumman för LandshöfdingeResidenceHuset
i Hernösand må, i stället för de af Utskottet förut
föreslagne 4°° R;dr utgå med 533 R:dr 16 sk. B:co,
under förbehåll och vilkor som uti förra Utlåtan¬
det N:o sia innefattas.
Den 12 November 1829.
N:o 330.
R. H. St:rs Förstärkta Stats-Utskotts Memo¬
rial, ang:de anställd omröstning i 2:ne frå¬
gor hörande till StatsRegleringen.
Sedan R. St:r godkänt de af StatsUtskottet, i anled¬
ning af skiljaktiga beslut inom RiksStånden, till om¬
röstning af Förstärkt Stats-Utskott föreslagne Vote-
ringsProposilioner, i Memorialet N:o 3i4 rörande ut-
skylders utgörande till Staden Nyköping för Lands-
liöfdinge-Residence Huset derstädes, samt i Memorialet
N:o 328, ang:de de serskildta tillgångar som erfordras,
då RiksMarkegångspriset på den under lönerne inbe¬
räknade Spannemål öfverstiger 6 R:dr B:co Tunnan;
så har Förstärkta StatsUtskottet, vid sammanträde
denna dag, verkställt omröstning öfver berörde Pro¬
positioner, nemligen:
1:0 Den som bifaller StatsUtskottets Förslag, att,
i händelse Nyköpings Stad förmenar sig äga en i För-
Betänkanden, N:o 33o. 35
fattningarne grundad rätt till ersättning af de utaf
Fastigheter i Städerne utgående StadsTJtskylder för
LandshöfdingeResidence-Huset i nämnde Stad eller
Kronans deltagande deruti för framliden, Staden må
Jernnäs öppet att i vederbörlig ordning göra sina an¬
språk gällande, samt, derest samma anspråk pröfvas
giltige, de erforderlige medlen af RiksgäldsContoiret
utbekomma, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; så kommer att genom särskild vote¬
ring utrönas, huruvida Staden Nyköping må anses
äga ovilkorlig rätt till ersättning, för ifrågavarande
Utskylder från år 1815 till år 1824 samt huru en
sådan ersättning skall utgå.
Voteringen utföll med 55 Ja och G4 Nej-, och
som Nej vann, blef alltså
Andra Voteringen.•
Den som anser, att Staden Nyköping, på grund
af K. M:ts Nåd. Skrifvelser till Konungens Bef:hde af
den 26 Maji 1818 och den 12 September 1822 äger
rätt att ifrån år i8i5 till år 1824 af Kronan uppbä¬
ra de StadsUtskylder, som, i enlighet med Högstbe¬
rörde Nåd. Skrifvelser böra utgöras af den till Resi-
denceHus för Landshöfdingen derstädes inköpte Stads-
Egendom, samt desse Utskylder Staden af Riksgälds-
Contoirets Medel godtgöras, voterar
Ja.
36 Stats-Utskottets
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer StatsUtslottet att vid Stats-
Regleringen tillhandahålla Staden Nyköping de afgifter
af Landshöfdinge-Residence-Huset derstädes, hvilka,
enligt K. M:ts Högstberörde Nåd. Förordnanden, Sta¬
den med rätta tillkomma.
Vid VoteringsSedlarnes öppnande befunnos härvid
g5 Ja och l/±Nej,- och då således Ja vunnit, är Staden
Nyköping, på grund af K. M:ts Nåd. Skrifvelser till
Konungens Befrhde af den 26 Maji 1818 och den 12
September 1822, berättigad att, ifrån år i8i5 till år
1824, af Kronan uppbära de StadsUtskylder, som , i
enlighet med Högstberörde Nådiga Skrifvelser, böra
utgöras af den till ResidenceHus för Landshöfdingen
derstädes inköpte StadsEgendom samt att desse Ut-
skylder Staden af RiksgäldsContoirets medel godt-
göras.
Tredje Voteringen.-
Den som bifaller, att, i enlighet med hvad Stats-
Utskottet tillstyrkt, ett FörslagsAnslag till godtgöran¬
de af den utgift, som RiksMarkegångens möjeliga
uppstigande öfver 6 R:dr Banco per Tunna kan för¬
orsaka för den del af Spannemålen under lönerne,
hvartill saknas tillgång, må på Stat uppföras och
beräknas till 4°>68i R:dr 41 sk. 5 r. i penningar,
voterar
Ja.
Den det ej vill, Voterar
Nej.
Betänkanden, N:o 33o. 3j
Vinner Nej; skall, i den händelse RiksMarkegångs-
priset för den under lönerne inberäknade Spannemål
något år öfverstiger 6 R:dr B:co den härigenom upp¬
kommande brist för den del af berörde Spannemål,
som öfverskjuler Kronans behållne Spannemål, af
RiksgäldsContoiret StatsVerket ersättas.
Som desse Propositioner blefvo besvarade med
46 Ja och 73 Nej samt Nej alltså vann;
skall i den händelse RiksMarkegångspriset för den
under lönerne inberäknade Spannemål något år öf¬
verstiger 6 R:dr B:co, den härigenom uppkomman¬
de brist för den del af berörde Spannemål, som öf-
verskjuter Kronans behållna Spannemål, af Riks¬
gäldsContoiret ersättas.
Hvilket Förstärkta StatsUtskottet skolat hos R.
II, St:r vördsamt anmäla. Den 19 November 182g.
N:o 531.
Utlåtande, i anledning af verkställd gransk¬
ning af Tullverkets Räkenskaper och För¬
valtning för år 1826. (I.-A.)
Till Utskottet har blifvit aflemnad den vid Tullver¬
ket, för år 1826, upprättade och afslutade Hufvud¬
bok med dertill hörande VerificationsHandlingar; äf¬
vensom Utskottet fått mottaga de under samma år till
K. GeneralTullStyrelsen ankomne K. M:ts Nåd. Skrif-
velser och hos nyssbemälde Styrelse förde Protocoll;
och får nu Utskottet vördsamt anmäla det, vid an¬
ställd granskning befunna förhållandet.
38
Stats-UtsLotietS
Sjo-Tull och Umgälder.
hvarunder äfven hänföras åtskilliga mer och mindre
tillfälliga inkomster.
Från år i8?.5 inbalanceras Behållningar och Fordringar lill eli
Inkommande Sjö - Tull samt
Bevillning för
Socker . . . 1,790,294: 32. 2.
Utgående Sjö-
Tull samt
Bevillning
för Alun . . 376,479: 3g. 1.
StraffTull . . i,5o6:10.
Observations-
Medel . . . 3,ga4:4°- —
Tull för Fin¬
ska Varor . 72,370: 28. 2.
GränseTull. . —
Nederlagsre-
cognition . . 21*008: 14.—
Dito Ränta . . 4: 38. —
Öfverföras 2,270,239: 23. 3. — — — — _ 51,542: 24. 5.
belopp af
52,i3i: 7. 7.
men hvarifrån afgå Öfverlef-
vereringar och Skulder . . .
588: 3i. 2.
Återstå alltså inbalancerade Till¬
gångar
5i,54a: 24. 5.
1826 års Uppbörd..-
t
Betan kan den, N:o 331- 36
Öfverförde 2,270,239: 23. 3. —- 51,54a: 24. 5.
Sfempel-Af¬
gift 15,588: i5.
2,285,827:38. 3,
Andra och Tillfälliga, Inkomster ••
Confiscations-
Medel . . . 66,024: 36. —
BötesMedel. . 6,765:21. 7.
Strandvrak ✓ 583: 18. 1. ,
Abandonne-
rade varor . 67: 43. 2.
Extra Inkom-
,8-.. 76,836: 9.6. ,,,fo|663! fr, ^
R:dr 2,4i4)2o6: 24. 2.
Härpå afgå följande Affeortningar. nemi.:
Restitutioner 12,770:36.—
Så kallad Vestindisk Lindring 56,274:12.—
Awesta KopparTull 2,888: 44* —
Landsorts Lastpenningar .... 3,205:46. —
Götheborgs Hospitals underhåll 5oo.
Beslagare-Andelar 48,>53: 10. 6.
Öfvervigts-ochÖfvermålsproc:t 4,880: 47- 3.
Observationsproc:t i,oi3: 12.—
Actoratsprovision 3,708: 2. 7.
Remisslage 6,874: 23. f\.
Extra Afskrifning 9,764: 39. 8. l50)O8£ 33 ^
Återstå altså lill disposition R:dr 2,264,121: 38.10.
Utaf sistnämnde Summa äro följande om¬
kostnader och Ut-gifter bestridde nemi.:
Öfverföras 2,264,121:38.10.
4o
S tats-Uts kottets
Öfverförde 2,264,121:38,10.
Ordinarie Aflöning 263,719:20.—
Expectance- eller Indragnings-
Pensioner till afskedade Em-
bets- och Tjenstemän samt
Betjente , , 28,271:38. 8.
D:o till Enkor
och Barn . . 3,609: 17. 4. 3i 88r 8
Arfvoden, enligt den af
K. M:t fastställde
Stat * . . , , 3,197: —
Dito serskildt
beviljade af
General-
Staten . ,
Extra Staten
24,430:43. 4.
*85:20. —
Tullstyrel¬
sen . 2,69!: 5. 4,
58go: 5. 4-
Arfvoden till LotsStaten upp¬
tagne å den fastställde Sta¬
ten
7,448: 32. —
Gratificationer beviljade af
Tullstyrelsen
8,2o3: 6. 6.
891: 12. —
5,o8i: 8. —
Jiåde-gåfvor
Begrafningshjelp
Resor och un¬
derhåll , . . 16,700:43. 9.
Öfverlöras *6,700:43.9. 347,78*: *3. 2.
Betänkan den, Nso 33 r. 4*
öfverförde 16,700:43, g. 347)731: i3. 3.
Dagtracta-
mentén , . . 3,557: 37. 3. ^53. ^ u>
Köpeskillingar för 2:ne Hus i
Helsingborg . 8,683: i3.-
Reparationer 1,543: 28. 4-
Hushyror, , . 4‘5:36.—-
Capotter 3,o3.:3g. —
TullJagter och Båtar 10,139:28, 3.
Ved ,,328: i5. 3.
Ljus-Pennin¬
gar 3,062: 10. 8.
Lyektors un¬
derhåll .. . 384: 8-— 4,774: 33.ii.
Skrifmaterialier 4,478: 181 8<
Postporto, . : 16,534:44- 9-
Papper, Lack m. m. för stamp¬
ig 1,699: «• —
Extra Utgifter, deribland äf¬
ven anslaget till Pensionsln-
rättningen för Tjenstemän-
nens Enkor och Barn .... 27,o35: 7. —
Hemliga Utgifter 8,000: 454,316: 5.rr.
Återstå RiksStaten Behållne R:dr i,8og,8oö: 32. 11.
Häraf lefvereradt till RänteKammarcu.
Inom den 3i December
1826.. R:dr 1,625,263: 4o.—
ir 1827. „ 1.5,390: 20.". ,.740.6,54; 12,„.
Öfverföras 1,740,664: 12. u.
4a Siats-Utskottets
Öfverförde 1,740,664: 12. n.
Balance till ar 1827.
Behållningar oell For¬
dringar . . 70,204." 27. 8.
Afgåöfverlef-
vereringar
och Skulder i,o53: 7. 8.
69,t5r: 2o. — ,,809,805: 3a. n.
Under den 16 Mars 1826 är för samma år en UtgiftsStat
för Tullverket af K. M:t i Nåder fastställd, deri Utgifterne
upptagas under följande Hufvud-rubriker, nemligen:
Ordinarie AflöningsStaten R:dr 2g8,545: — —
IndragningsStaten „ 28,484: 20 —
PensionsStaten för afskedade Embets- och
Tjenstemän „ 25,716: 25. 4*
PensionsStaten för TullTjenstemäns och Be-
tjentes Enkor och Barn „ 3,720:21. 4*
OmkostnadsStaten „ 113,750:
Summa R:dr 470,216: 18. 8.
Jemföres härmed den för år 1825 fastställde Stat, som
upptager en total summa af R:dr 296,249: 38. 8. så visar sig,
att AflöningsStaten blifvit tillökad med R:dr 55,536. — Pen¬
sionsStaten för Embets- och Tjenstemän samt Betjente likale¬
des tillökad med 13,672 R:dr 17 sk. 4 r^t., hvaremot Indrag¬
nings- eller Expectance-Staten blifvit förminskad med R:dr
2,553: 37. 4*
Under sistnämnde Titlar hafva enligt hvad ofvanberördt
är, uti 1826 års Räkenskaper på Tullmedlen blifvit afförde:
Till Ordinarie aflöning R:dr 263,719: 20. — Pensioner till
Embets- och' Tjenstemän samt Betjente R:dr 28,271: 38. 8. —
Betänka nelen, N:o 331. 4^
Till Expectanter R:dr 24,43o: 45. 4-“''Och får härvid till upp¬
lysning om det mindre belopp, som, i jämnförelse med Staten,
Blifvit till Ordinarie Aflöning ntbetaldt, eller blott 263,719 R:dr
20 sk., ehuru uti Staten aflöningen är upptagen till R:dr 298,545,
— nämnas, att sådant hufvudsakligen härrörer derifrån, att, en¬
ligt det för Lönförhöjningens beviljande i Nåder stadgade vill¬
kor, denne Lönförhöjning för de första sex månaderne af år
1826 blifvit öfverlemnad såsom Grundfond till den nya Pen-
sionslnrättningen för TullTjeustemäns och Betjentes Enkor och
Barn; och för hvilken Inrättning ett Reglemente äfven blifvit
af K. M:t i Nåder stadfästadt. Dessutom har K. M:t till nämn¬
de Inrättnings underhållande i Nåder behagat anslå 6000 R:dr
årligen, ifrån och med år 1827; hvaremot ifrån samma tid alla
Pensioner till Enkor och Barn efter Tullverkets Embets- och
Tjenstemän samt Betjente komine alt utgå från den genom
nämnde års anslag och genom delägarnes bidrag bildade nya
Pénsionslnrättningen; och Tullverket således befrias från ali
utbetalning af Pensioner till Enkor och Barn.
2 §.
Bilk- och Lots-MecLel.
Från år 1825 inbalanceras Fordringar och
Tillgångar R:dr 974: 14. 5.
Afgå Öfverlefvereringar och Skulder . 542:29.11. 431 • 32 Q
Från 1826 års Uppbörd . . R:dr 52,010: 2. 3.
Afgå: Afkortningar R:dr 2,280: 12.11.
Arfvoden till Tjen-
stcmännen vid Tull-
.... 33.
R:dr 46,913: 18. 4-
44 Stats- Utskottets
Till Räntekammaren lefvereradt:
Inom den 3i Dec. 1826 .. 4t>,ooo.
År l827 7,52,:,5.-z[7-52[!l5-_
Balancc till Ar 182J,
Behållningar och
fordringar, , . R:dr 1,844: 41* 5.
Afgå: Öfverlefvereririgar
och Skulder . . . ■ 4^: 38. i. ,3^. 3 ^
48,913: >8. 4.
§• 3.
Canvoj-Medel.
Från år 1825 inbalanceras Belia II-
uingar och fordringar 2042: 33. II.
Afgå Öfverlefvereringar och Skulder 5i: 32.9.
1826 års Uppbörd.
ConvoijAfgift med inberäknad upp¬
gäld (i4R:dr46 sk.) 256,936:11. 2.
Lästetalsafgift . . . 11,971:26.11.
StraffTull ■■ ■■ 42. -
ObservationsMedel 668: 18.10. c *
TT f 269,577: 2. II.
Hvarifrån åtgå Af-
kortningar g,751: 33. 6.
Arfvoden till Tull-
Tjenstemännen . . 678:3y. 2. io>43o:22.8.
1991: 1. a.
259,146: 28. 3.
R:dr 261,137:29.5.
Bet änkan cl en, N:o 33a. 4^
Till ConvoijCommissarialet lefvcrcradt.
Inom elen 3i December
1826 .... R:dr a5o,ooo. — -
„ 9,332: 38. 6. ,3,. ^
Balance till är 1827.
Behållningar och
Fordringar . . 1,953: 6.6.
|
|
Afgå Öfverlefvere¬
|
|
ringar och Skul-
|
|
der 48: >5. 7. t.0O/|.
|
n* 261,137: 29. 5.
|
|
§• 4-
|
|
Diverse Verks Medel.
|
|
1826 års Upphörd
|
|
Hvarifrån afdragas afkortningar
|
|
Återstå
|
|
hvaraf till vederbörande Verk Iefvererndt .
|
3,844: 20. 7.
|
Återstår Öfverskott 88: 11. 4-
|
Från år 1825 inbalanceras Öfverlefvereringar och
Skulder t 148: 12. 3.
Hvarifrån afgå Behåll¬
ningar och Fordringar 66: 33. 10.
Återstår Skuld, som afdrages från ÖI-
verskottet på 1826 års Uppbörd 81:26. 5.
hvarefter Behållningen utgör ... 6:32. rr. 88- 11 4
hvilkenBehållning till år 1827 utbalanceras sålunda:
Behållningar och fordringar . . . g5: 8. 4*
hvarifrån afgå Öfverlefvereringar och
Skulder 88: 23. 5. g. 3a 11
46 Stats-Utskottets
I afseende på Hufvudbokens inrättning, har fo-
rekommit, att, enligt ett, år 1820, till efterrättelse
ineddeladt formulaire, utgifter äro afförde under an¬
dra benämningar, än som för dessa utgifter äro uti den
fastställde Staten nyttjade; så att en jämnförelse med
Staten icke kunnat utan mycket besvär anställas; mea
som Utskottet af Kamereraren uti TullVerkets Bok-
slutsContoir erhållit den upplysning, att GeneralTuil-
Styrelsen redan före detta förordnadt, att hvad så¬
lunda är vordet anmärkt, kommer att rättas uti 1828
års Hufvudbok; så synes någon åtgärd i detta hänseende
icke vara behöflig. — En annan omständighet har äf¬
ven fästat Utskottets uppmärksamhet. — Enligt gifne
föreskrifter, skola Redogörare vid Tullverket, inom
den 20 Februari hafva inskickat sine Räkenskaper för
det nästförutgångne året. Utskottet inser visserligen
afsigten med denna föreskrifne inskränkta tid, att nemi.;
vid ett så beskaffadt UppbördsVerk, som TullVerket,
vederbörande Uppbördsman skulle betagas tillfälle, att,
genom fördröjde Redogörelser, kunna fördölja Balan-
cer, genom betäckande af det ena årets brist, med
ett annat års Uppbörd; men Utskottet liar erfarit så¬
som en »följd häraf, att stundom upptagas uti Redogö-
relserne utgifter, som egt rum intill den dag, Räken¬
skapen afslutas, ehuru desse utgifter rätteligen tillhö¬
ra det nya året; att stundom, i anseende till uteblif-
ne qvittencer för redovisningsårets utgifter, desamma
i saknad af vei ificationer, icke kunna förr än uti på¬
följande årets räkenskaper till redovisning upptagas;
Betänkandet), N:o 331. 47
ock ändtligen att stundom skall redogöras för utgifter,
tillkomne genom föreskrifter eller anordningar, ema¬
nerade det föregångne året. Då likväl dessa olägen¬
heter egentligast förekommande vid Revisionen af
Räkenskapen, till den del som låter sig göra komma
att afhjelpas i sammanhang roed sjelfva bokslutets för¬
ändring, anser Utskottet förhållandet i denna del icke
heller föranleda någon framställning å R. Stms sida.
Vid förvaltningen för ifrågasatte år har någon an¬
märkning icke förekommit, utan har densamma funnits
öfverensstämmande med den för K. GeneralTullstyrelsen
gällande Instruction samt de af K. M:t i Nåder med¬
delade serskildta föreskrifter.
§. 5.
Enligt hvad Utskottet uti Betänkandet N:o 62 ytt¬
rat, borde väl utlåtande här meddelas rörande den af
R. Sttrs senast församlade Revisorer gjorda anmälan,
att, genom TullVerkets förändrade organisation, en
betydlig tillökning i Verkets utgifter uppkommit. Men
då frågan härom i hela sin vidd, eller omfattande så väl
den förflutna tiden som organisationen hädanefter, vid
denna Riksdag genom motioner blifvit framställd samt
Stats-Bevillnings samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-
Utskotten ingått i pröfning af ärendet och deröfver
uti Betänkandet N:o 88 pag. 1 yttrande meddelt , får
Utskottet här endast åberopa samma utlåtande.
Den 21 Nov. 1829.
48
Stats -Utskottets
N:o 332.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om an¬
ordnandet efter Stat från StatsContoret af
löner och pensioner vid alla förvaltande Verk
och Inrättningar. (I.-A.)
Höglofl. Ridd. och Adeln har till Utskottet remitte¬
rat ett af Hr Grefve Gyllenborg, Joh. Henning, afgif-
vit anförande, hvaruti Hr Grefven, på grund deraf
att Lö’ner och Pensioner från en del förvaltande Verk
och Inrättningar nu directe utgå, men ordningen syn¬
tes fordra , att sådane icke partielt utgåfvos från flera
serskilta administrationer, utan blott från det ställe,
der uppbörden för dem alla sammanflyter, föreslagit:
att löner och Pensioner från alla förvaltande Inrätt¬
ningar såsom Tull- och PostVerken m. fl. «på anord¬
nas efter Stat från K. StatsContoret, så att af den
influtne uppbörden vid hvarje sådant Administrerande
Verk, endast må innehållas, emot redovisningsskyldig¬
het, erforderlige medel för Restitutioner och obestäm¬
da utgifter; Och borde tillika R. St:r erhålla del af
dessa Verks och Inrättningars Löne- och PensionsSta-
ter, innefattande tillika uppgift på de K. Bref, till
följd af hvilka Pensioner utgå med korrt uppgift af
skälen till Pensionernes meddelande.
I anledning häraf får Utskottet vördsamt anföra,
det Utskottet, hvad först angår det föreslagne utbe-
talningssältet af löner och Pensioner, anser detsamma
en-
Betänkanden, N:o 332. 49
endast föranleda till en öfverflödig omgång, utan att
medföra någon större controlt i afseende på det utgå¬
ende löne- eller pensions-beloppet, hvilket i allt fall
måste rätta sig efter den gällande Staten. —‘Vidkom¬
mande uter upprättandet och uppförande å RiksStat
af en bestämd Stat för aflöningar och pensioner vid
serskilta förvaltande Verk och Inrättningar såsom Tull-
och PostVerken m. fl., så har framställning derom
hvad Tullverket angår, redan af Utskottet blifvit till¬
styrkt. I afseende åter på Postverket och Nummer-
Lotterilnrättningen, som i Utskottets tanka äro de en¬
da administrationer, hvilka för öfrigt här kunna kom¬
ina i fråga, får Utskottet upplysa att bestämda Spe-
cial-aflÖnings och PensionsStater för de samma redan
äro uppförda å RiksStatens aidra HufvudTitel.
Beträffande slutligen meddelandet af oftaberörde
Stater åt R. Stir, så kunna några hinder ej möta för
delfående af de äskade uppgifterne för alla de Verk
och Inrättningar, hvilkas förvaltning är ställd under
R. Sltrs StatsUtskotts eller deras Revisorers granskning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hem¬
ställer Utskottet,
att Hr Grefve Gyllenborgs ofvanberörde motion må
förfalla; Den 21 IS'ov. 1829.
S B.
4
5o Stats- Utskottet*
N:o 533.
Utlåtande, i anledning af verkställd gransk¬
ning af den så kallade Lappmarks-Ecclesia-
stique-Fonden, CJ.-A.)
Till Utskottet hafva blifvit öfverlemnade Lappmarks-
EccIesiastiqueFondens Hufvudböcker, med tillhörande
verificationer, jemte K. M:ts Nåd. Bref, lör åren 1825
och 1826. Denna fond, hvars Räkenskaper af R. StCrs
Revisorer eller Statsutskott förut icke blifvit gran¬
skade, har uppkommit genom dels allmänna dels en¬
skilda bidrag, för det vigtiga ändamål att befordra
Christendomens införande hos Lapparne, samt Kyr¬
kors uppbyggande, Scholors inrättande, m. m. i Lapp¬
marken; och är för närvarande, i enlighet med K.
M:ts tid efter annan utfärdade, Nådiga Föreskrifter
ställd under K. CänzliStyrelsens vård och förvaltning.
Vid anställd granskning af Räkenskaperne har
följande förhållande inhemtats:
Enligt Ilufvudboken för 182^:
Debet.
Balance ifrån 182^.-
Contant i Cassan 4,828; 33. t.
D:oi Ränterierne 5,010: 17. if. gg3g; 3,
Utestående Medel .... 15,799:26.10.
Utlånte D.o 49,898: »6. -nr^. 45
Transport 75,536: 45.10.
Betänk anden, N:o 333. 5i
Transport 75,536: 45.io.
Inkomster;
Ordinarie Räntan af Ånger¬
manlands Södra
Fögderi . . 1,119:32.10.
Lappmarks Rän¬
tan .. . - ',573: 5. 4- 2)6ga; gg. 2.
Krono-Tionde i
Westerbottens
och Wester-
NorrlandsLiin 52:24. -
Arnås Kyrko-
herrberge . . m3: 16. - ,55.^. _
Lycksele Scholae Donations-
Ränta 759:20. 3.
Bevillning till Scholorne . 18: 38. -
CollectiMedel 1,244* 3o. G*
Försålda Lappska Böcker . 10: 26. -
InteresseMedel . . 1. . . 3.774: 5. 2. 355(3. g f
Bal ance till 1826: Ecclesiast.Statens for¬
dran 4<>6: 38. —
Summa 84,399: 41*
Credit.
Balance från 1824: Fondcus skuld till Eccles.-
Staten 70: 6. —
U tgi/tcr;
Aflöning i Stock¬
holm . . . 600: — -
Transport 600. — -
70: 6
5a Stats-Utskottets
Transport 600. — - 70: 6. —
Till Eccles.-Sta-
ten i Wester¬
bottens Län.. 3,84g: 34. -
Till Eccles.-Sta-
ten i Norrbot¬
tens Län . . . 2,164: 3?.. - 6>6l£ ,8 _
Provission, Remisslager Arf-
Toden ro. ra. . » • • io3:3r. 8. g^g; 8,
Balance till 1826: Contant i
Cassan .... 1,725: 41- 8.
Contant i Ränte-
rierne .... . 5,46g: 16. 4- ^^5. IO _
Utestående Medel .... l4,8ga: 41- *•
Utlånta D:o 55,7a3:3i. a.^8rt.3i< 3
Summa Ö4,5gg: 4>* *>■
Enligt 1826 års Hufvudbok:
Debet.
Balance från 1825 7711 * $-
Inkom ste r:
Ordinarie Ränta 1,243:47- *•
Lappmarks-Rän-
tan . . . . i,583: 21. 4. 2jga7. ao 5
Krono-Tionde . 52: 24. -
Arnäs Kyrko-
herrberge . • 116:41. ir. ,6g; *7. ir.
Transport 2,996:38.4- 77,811:34. 3.
Betänkandet), N:o 333. 53
Transport 2,996:38.4- 77,811: 34- 3.
Lycksele Scholae Donations-
Ranta 914: 10- 5-
Bevillning till Scholorne . 18: 17. 4-
Collect-Medel . . « . . i,4°7! >7- 2.
Försålde Lappska Böcker . 19:23. 4-
Arrende-Medel af indragne
Scholaebord 16. — -
Interesse-Medel. . . . 3,oi6:4i. >■ 8389* 3 8
Bal ance till 1827: Skuld till Lappska
Eccles.-Staten V . 120: 6.—
Summa 86,320: 43. ir.
Credit.
Balance från i825: Fondens skuld till Lappska Eccles.-
Staten 4°6l 38. —
Utgifter.-
Aflöning i Stockholm . . 600. — —
Eccles.-Staten i Westerbot¬
tens Län 3,65o: 38. 4-
i Norrbottens D:o .... 2,454: 32. -
Provision, Remisslage, Arf-
voden m. m i5i: 29. 8. g 35^. 4, _
Balance till 1827: Contant behålln. i
Cassa . . . 180: 7. 6.
i LandtRänteri-
erne . . . 4,454: 38. 4- 4,634.45. ,0>
Utestående Medel .... i5,ig5: 3. 4-
Utlänte D:o 59,227: - 9-79,q57: , t.
Summa 86,32o:43. 11.
54 Stats-Utskottets
Af d* sålunda upptagne respllater finnes , alt
Lappmarks-Ecclesiastiqnefonden vunnit en förkofran,
För år i8a5 ....... . R:dr i,g38: 4- 5.
och för 1826 ........... i,531:47- 8.
eller tillsamman „ 3>47°: 4- *■
peli att Fondens utlånte Gapitaler, hvilka vid 1825 års
början endast gjorde 491898: 16., vid slutet af 1826
uppgå till 59,227: 9.
Räkenskaperne, hvilka förut undergått K. Kam-
rnarRättens granskning, hafva blifvit förde med ord¬
ning och redighet, samt af fullständiga Verificationer
beledsagade; äfvensom Utskottet vid dispositionen af
fpedlen icke funnit fiågot att erinra. Den )i IVpy.
,8,9.
N:o 534.
XJtlätande, i anledning af Hans Janssons fr^R
Elfsborgs Län motion, att Förteckningarna
öfver Kronans Hus och Byggnader inåttp
till Trycket befordras. (I.-A.)
Vid föredragning inom H. BondeStåndet af Stats¬
utskottets Retänkande W.'o 3o5 rörande Kropans Hus
pch Byggnader, har RiksdagsFullrnägtigen Hans Jan¬
son fråp Elfsborgs Län väckt motion, att de Utsfot-
tet tillhandakomne Förteckningar öfver dessa Byggna¬
der matte filt trycket befordras med utsättande af de
föremål eller de personer ti11 hvilka byggnaderne äro
ppplutpe, samt tillrapkjigt antal exemplar af sådane
Förteckningar j Riksstånden utdela*.
Betänlanden, N:o 334- 55
Då Utskottet i berörde Betänkande upplyst, att
Utskottet ännu vore i saknad af erforderlige uppgif¬
ter från flera Authoriteter och derjemte uppgifvit för¬
slag, huru så väl fullständig kännedom om antalet
och dispositionssättet af Kronans Byggnader skall vin¬
nas som ock enhet beredas i afseende på desammas
vårdande och förvaltande, anser Utskottet, lika med
hvad inom Hederv. Ståndet vid motionens väckande
blifvit yttradt af RiksdagsFulhnäktigen Nils Strind¬
lund, det begärda meddelandet som nu måste blifva
ofullständigt, icke uppfylla det af Motionären åsyfta¬
de ändamål; hvaremot Stats-Utskottet vid nästkom¬
mande Riksdag då ÖfyerlntendentsEmbetet hunnit sam¬
la och ordna Förteckningarne å alla under dess in¬
seende ställde Hus och Byggnader, blifver i tillfälle
att i detta ämne meddela fullständig upplysning.
Rå dessa skäl kan Utskottet icke tillstyrka bifall
å Hans Janssons berörde Motion. Den 21 Novem¬
ber 1829.
N;o 335.
Memorial, ang:de Statsregleringen i allmänhet
samt beloppet af den intill nästa Riksdag
erforderlige Statsbrist-Summa.
J)å det åligger Utskottet, att uppgifva den Sum¬
ma, som, utöfver vid denna Riksdag för Stats- och
RiksgäldsrVerken beräknade Ordinarie och Extra Or¬
dinarie inkomster, erfordras, till bestridande af de ut¬
gifter, hvilka R. Sl:r fastställt att, från och med år
56 Stats-Utskottets
i83o intill näst skeenda Statsreglering, äga rum; får
Utskottet nu vördsamt anmäla följande i afseende på
den verkställde Statsregleringen uppkomne förhållande:
StatsVerkets Inkomster,
hvilka vid i8a3 års Rikdag beräknades
till 6,467,867: 2g. 10.
hafva , sådane de af R, St:r nu
blifvit påräknade och i Bilag. Litt,
A specifikt äro upptagne, blifvit till'
ökade med samman'
.
laggdt 898,157: 44. 3,
hvarifrån dock böra
afgå skedde minsk-
ningar 8i,oi5: 26. —
så att på det hela en tillökning upp¬
kommer af 817,142: 18. 3.
Summa Inkomster R:dr 7,285,000: — —
Och hafva R, St:r, i sammanhang med beräknin¬
gen af Statsinkomsterne fattat följande beslut:
1:0 Vid förnyad pröfning af den förut väckta frå¬
gan om Mantal spenningar nes samt Lagmans- och Hä¬
radshöf dinger antaris utgörande till lika belopp öfver
allt i Riket, äfvensom om indragning af den såsom
Bevillning för HofRätternes Aflöning anslagne Sterb-
husprocentcn.
a) att någon förändring uti de för Mantalspennin-
garnes utgörande inom Götheborgs och Bohus Län,
Nerikes j kVermlands, /Vestmanlands, Stora Koppar¬
bergs, /VesterNorrlands, Jemtlands, /Vesterbottens och
u /- '
Betänkande n, N:o 335. Sy
Norrbottens Län hittils följda grunder för närvarande
icke skall äga ruin; men att, om framdeles en allmän
undersökning för beredandet af ali jords lika beskatt¬
ning i fråga kommer, då äfven närmare må utrönas
grunderne, hvarefter mantalspenningarne böra, med
mera likhet, än nu äger rum, öfver hela Riket ut¬
göras.
b) att den redan stadgade Sier blut safgiften må bi¬
behållas ej mindre å Landet än i Städerne och fort¬
farande såsom hittils utgå; och att, då R. St:r funnit
orsakerne böra utredas hvarföre Städerne Stockholm
och Götheborg blifvit ifrån denna allmänna afgift be¬
friade och deremot icke erlägga till StatsVcrket mera
än i§ sk. af hvarje icke fattigt matlag eller hushåll
bland Borgare och Ofrälse Ståndspersoner, underd.
anhållan hos K. M:t skall göras, det undersökning i
detta afseende må i Nåder verkställas samt, efter det
nämnde Städer hörde blifvit, de derutinnan erhållne
upplysningar R. St:r vid nästkommande sammankomst
meddelas.
c) att, i följd deraf, någon annan förändring i
Lagmans- och Häradshöfdinge-väntan för närvarande
icke bör ske, än att å de ställen, såsom uti Carlskoga
Härad i Nerike samt flere trakter af kVermlandj hvar¬
est den nu betalas med mindre än sammanlaggdt 12
sk., den bör till detta belopp fullt för hvarje Matlag
på Landet förhöjas, och beräknas å alla Orter lika,
nemligen den StatsVerket förbehåilne Lagmans- och
Häradshöfdinge räntan, \ af afgiften med 9 sk. och
ZiKgjgiwtwhgj-penningarne £ med 3 sk.; hvarjemte
58 Stats- Utskottets
Wermlands innevånare böra befrias ifrån utgifter för
Fångföringen, och kostnaden derföre i detta Län, så¬
som i allmänhet, till följd af K. Brefvet den 2 Fre-
bruarii 181g, äger rum, af Statsmedlen utgå.
cl) att Lagmans- och Häradshöf dinge-Räntan till
hela beloppet, 12 sk., hädanefter bör till StatsVerket
ingå och ett emot |delen deraf belöpande anslag i
RiksStaten uppföras till godtgörande af Domares och
Nämndens Tingsgästningspenningar.— De vederböran¬
de, sorn i Tingsgästning nu åtnjuta mera än -|:del, lik¬
väl under deras tjenstetid dervid bibehållne. — Dock
bör, hvad Dalarne angår, det så väl i afseende på
Lagmans- och Häradshöfdinge-räniaas utgörande, sorn
Tingsgästningspeniungarnej hvilka i denna Ort allena
uppbäras directe af Nämnden, som för Häradshöfdin-
gens lott redovisar, det derstädes tills vidare vid hit¬
tills följda grunder och ordningar förblifva.
2:0 att de serskildta Landsböcker, som öfver all¬
männa Beviljningen hittils uppgjorts, böra, såsom nu
mera till ingen nytta ledande, sedan en viss form för
KronoUppbörds redovisningen blifvit stadgad och ett
årligt RiksBokslut infördt, upphöra, he|st desse bands-
böcker ej ingå till RiksgäldsGontoiret, som deraf ej
tager någon kännedom, utan endast granskas i Kam-
marRäften, lika med de Allmänna Lundsböckerne.
3:o att R. Stu- (tus K, M:t i underd. anhålla om
dess Nådiga bifall lill upphörandet af Saltpeter gärden i
hvars ställe serskildt anslag på Stat, till Saltpeternä-
iringens bestånd och bedrifvande jemte uppköp af Salt¬
peter, är af R. St:r anvisadt, och att i sammanhang
Betänkan den, N:o 335. 5g
dermed fästes K. ]M:ts Nådiga uppmäi k sam het på nöd¬
vändigheten, att, genom än ytterligare inskränkningar
uti oinkostnaderne, söka tillvägabringa en lättnad i
detta serskildta Statsbidrag.
4to att, som i fråga qm Salu-uccisafgiftens upp¬
hörande, R. St:r funnit sig böra lemna behörigt afse-:
ende å det uppgifna förhållandet om Landtmannens
rättighet, att, utan hinder oell afgifter kunna lill Stä¬
der ne införa kött, bröd och dricka, äfvensom derpå,
att den ene medborgaren icke hör högre och olika
beskattas än den andre för idkandet af en och samma
näring, R. St:r altså medgifvit , att, om och hvarest
rättigheten, alt utan afgift till Städerne införa och till
Salu Rålia kött, dricka samt bröd är eller blir handt-
mannen medgifven; den Staden bör från denna afgift
befrias; hvadan R, St:r funnit sig icke kunna uppfö¬
ra denna inkomst Titel till högre belopp än y5poR:dr.
Anslagen till StatsVerhets Utgifterj,
specifikt upptagne, fcir hvar och en af RiksStatens
HufvudTitlar, uti de härvid fogade Bilagor, P(:s t,
2, 3, 4> 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 hafya blifvit så¬
lunda bestämda
Forsta ThifvuiLTiteln
innefattande Hof- och Slotts-Staterne, (Bilag. N:o 1.)
hva rlill vid 1823 år$ Riksdag
anslogos R:dr 738,549: 45. 3.
nu minskad med 41?012- 2 *• 4-
ökad med 21,726: 21. 4-
samt således minskad på det hela med 19,286: — -
utgör S:a R:dr 719,263: 45. 3.
60 Stats-Utskottets
Härvid förekommer, att den vid i8a3 års Stats¬
reglering intill denne Riksdag beviljade förhöjning, med
iooo R:dr, i underhållssumrnan, 2000 R:dr, för ZZrtga
Lustslott och Park jemväl nu blifvit upptagen, att
blott intill nästa Riksdag fortfara.
Andra HufvudTileln j
innehållande Civile- och LandtStaterne, (Bilag. N:o 2.)
för hvilken anslogos vid 1823 års
Riksdag R:dr i,8i3,8o8: 46- <)•
nu tillökad med. . . 258,502: 34- 3.
men minskad åter med i5,g54: 3. 5.
eller tillökad på det hela med . . . 242,608: 3o. 10.
utgör S:a R:dr 2,056,417: 29: 7.
I förening härmed hafva R. St:r stadgat såsom
vilkor och förbehåll:
1:0 med beviljandet af den upptagne löneförbät¬
tringen för StatsSeereterarne: att den icke må åtnju¬
tas af andre än dem, som, enligt K. M:t Nådiga Full-
magt på något af berörde Embeten, detsamma förrät¬
ta , och sålunda icke tillgodokomma dem, hvilka en¬
dast på obestämd längre eller kortare tid till föredrag¬
ning inför K. M:t constitueras.
2:0 med löneförbättringarne för Rikets Embets- och
Tjenstemän i allmänhet: att de icke få uppbäras af
andra än dem, som verklig tjenst göra.
3:o med uppförandet på Stat af de 16,666 R:dr 32
sk., som utgöra skillnaden emellan 120 och 128 sk.
cours å de för MinisterStaten ansiagne 100,000 R:dr
Hamb. B:co: att det belopp årligen som deraf, i följd
Betänk a nilen, N:o 335.' 61
af en lägre cours, ej beliöfs användas, bör inga till
RiksgäldsContoiret, för att tilläggas öfverskotten på
StatsVerkets inkomster.
4:o med beviljandet af det upptagne Förslagsansla¬
get till Stat och omkostnader för TullVerket; att,
sedan organisationen af nämnde Verk finnes fulländad
och stadgad, K. M:t i Nåder anbefaller uppgörandet
af förslag till aflöningsStater för Verket med derun¬
der lydande tjenstemannapersonal och detsamma R.
St:r till pröfning och antagande vid deras nästa sam¬
mankomst förelägger.
5:o att blott till nästa Riksdag blifvit beviljad den
på Stat uppförde summa 6oo R:dr årligen, till Sund-
hetsColIegii disposition , så väl för underhållet och be¬
gagnandet af en Electricitetsinachin , till fattige sjukes
kostnadsfrie betjenande, som till arfvode för den der¬
vid anställde läkare samt tjenlige rums anskaffande för
appareillens placerande, under vilkor tillika, att Sund-
hetsColleginm fortfarande vakar öfver inrättningens be¬
höriga vidmagthållande och ändamålsenliga användande.
6:o att likaledes, endast till nästa Riksdag, de för
Veterinärinrättningen uppförde serskilde summor, ut¬
görande, för Elevers underhåll, hyresmedel för en ha¬
ge samt till Extra utgifter, tillhopa 2210 R:dr måga
fortfarande utbetalas.
7:0 att, som R. St:r ansett besparingarne, som på
de, till omkostnader för ChartceSigilatceVerket, somt
till skrifmaterialier och expenser, ved och ljus för
Collegierne m. fl. publika Verk anvista förslagssummor
kunna äga rum, böra Öfverskotten på StatsVerkets
6a Stats-UtskoPtets
inkomster lillg Inkomma; nämnde Besparingar alltså
skola, tillika med berörde Öfverskotter, till Riksgälds-
Contoiret aflemnas.
8:0 beträffande beviljade 3 nya Kronofogdelöner
för Kronobergsj lVermlands och Norrbottens Lån; att
desse löner skola utgöra det belopp, som närmast öf-
verensstämmer med hvad för lika sysslor i Orten nu
på Stat beslås, men hvilket belopp för hvar och en
af desse nye Tjenstemän dock ej får öfverstiga 800 R:dr
Contant, resepenningar deruti innebegripne.
R. St:r hafva i öfrigt beslutat:
g:o att, som R. St:r funnit det böra närmare un¬
dersökas , om icke, genom en ny indelning af Läns-
mans-Districtei ne, LänsmannaPersonalen i hela Riket
kan inskränkas, i stället för att ökas, samt att en så¬
dan undersökning må föregå den sluteliga regleringen
af LöneStalen för desse Tjenstemän, R. St.T alltså sko¬
la hos K. M:t i underd. anhålla, det K. M:t i Nåder
behagar förordna vidtagandet af en sådan allmän reg¬
lering af LänsmansTjensterne, att, der det utan olä¬
genhet kan ske, genom sammanslående af flere och
förändrad indelning af Districterne, en minskning i
Personalen mätte uppkomma; samt att Förslag härtill
R. St:r vid nästa Riksdag öfverlemnas. Hvaremedler-
tid, och på det tills vidare ingen af ifrågavarande
Tjenstemän må njuta mindre än 100 R:dr i årlig lön,
R. St:r, till fyllnad i detta belopp för alla dem som
icke redan åtnjuta berörde summa, beviljat 8000 R:dr
årligen på Stat, att af K. M:t, efter Landshöfdingaines
Förslag, i detta ändamål fördelas.
Betänkan (len, N:o 335. 63
10:0 alt ulöfningen af Fjerdingsmanna-befattnin-
gen icke, såsom hittills, bör Krono- och Kronoskatte¬
hemman ensamme vidlåda, titan, för ett närmare
jemnlikt deltagande i medborgerliga besvär, jemväl
vanliga Frälsehemman åtfölja; hvadan R. St:r jemväl
ansett lämpligt stadga, att berörde befattning hädan¬
efter må förblifva ett Municipalsysslande, uti hvars
ulöfvande äfven Frälsejorden desto häldre hör deltaga,
som, i Orter der jord af endast sådan natur linnes,
Kronobetjeningen icke hör vara i saknad af det biträde
som genom nämnde befattningars bibehållande åsyftas.
lito beträffande det i K. Mits Nådiga Proposition
omförmäldte förslag, lill en lämpligare och jeinnare
lönereglering för LandtmäleriStalerne i Provincerne,
för verkställigheten hvaraf något serskildt nytt anslag
på Stat icke erfordrats: att jemte det till K. M:t i
underdånighet öfverlemnas vidtagandet af de åtgärder,
K. M:t, för ändamålets vinnande, kan i Nåder finna
nödige, R. Sttr skola i underd. anhålla, det K. M:t
behagade i Nåder tillåta, att det för Landtmäterista¬
ten förut iakttagne och för den öfriga LandsStaten
nu bibehållne aflöningssätt för samma åtgärder må
tjena till grund.
12:0 att hos K. M:t underd. anhållan göres, alt
med begagnande af de för Landshöfdingarne på Stat
nu befintelige anslag, utan vidare utgift för Statsver¬
ket, en för desse Embetsman lämpelig lönereglering
vidtages.
I sammanhang hvarmed tillika bör i underd. t i 11 -
kännagilvas R. Stus vid Allm. IndragningsStatens fast¬
64 Stats-Utskottets
ställande, fattade serskildta beslut att beloppet af den
ersättning, hvilken blifvit Landshöfdingen i Kronobergs
Län beviljad för indragning af honom på lön anslagen
dagsverksskyldighet till Kronobergs Kungsgård af In-
hyseshjonen i nämnde Län, skall, då den efter i835
års slut upphör att till bemälde Landshöfding Utgå,
uti fonden för LandshÖfdingelÖnernes reglerande ingå.
i3.‘o att lönerne för de Tjenster, hvilka vid de
administrativa EmbetsVerken för närvarande finnas
dels indragne dels lemnade obesatte och emedlertid,
der de varit disponible, användts såsom arfvoden åt
andre Tjenstemän till en nödig löneförbättring vid er-
hållne ökade göromål, måga tills vidare på denna
HufvudTitel qvarstå, för att kunna påräknas såsom
tillgång för löneförbättringar och äfven i visse fall
till nya loner för Verkens Personal vid den reglering
af Staterne, som, i förening med Verkens skeende
förändrade organisation kommer att upprättas.
i4:ot hafva It. St;r i sammanhang med beslutet*
om öfverförandet af KrigsHofRättens Stat från a:a
till 3:e HufvudTiteln, ansett att Militaire Ledamöter-
nes Arfvoden böra utbetalas, Landt-arme'ens Officera¬
res af Anslaget på 3te HufvudTiteln till rese- och
tractamentspenningar, samt Ledamölernes af Flottan
af samma anslag på io:de HufvudTiteln, äfvensom att
berörde arfvoden böra utgå till redan stadgadt belopp
för dem, som till sådan tjenstgöring ifrån annan Ort
inkallas, men med 33] procents förminskning, då i
Stock-
«
B e t ä n k a n d e ri, N:o 335. 65
Stockholm stationerade MilitairPersöner till samma
befattningar Utses.
i5:o Då II. St:r inhämtat, att det i Stockholm,
anlagda Ortopediska Institut, äfven oaktadt betydliga
enskilda uppoffringar å Grundläggarens sida, icke kun¬
nat, ulan de af Actietagarne meddelade förskott, till
närvarande tid upprätthållas, men denna Inrättning,
såsom afseende ett ibland de mäst välgörande ändamål,
hvars befordrande må anses lika mycket tillhöra Sta¬
ten, Som den enskilde, synts R. St:r böra åtnjuta något
allmänt understöd, intill dess den hunnit blifva mera
känd och begagnad samt vunnit det vidsträckta för¬
troende, att af egne inkomster den kan vidmakthål¬
las och utvidgas; hafva R. St:r, för att sätta Inrätt¬
ningen i tillfälle, att emottaga och vårda någre fatti¬
ge kostnadsfritt eller någre mindre bemedlade, emot
6n emot deras förmåga lämpad lägre afgift, beslutat;
att hos K. M:t i underd. anhålla, det K. M:t af upp¬
kommande Besparingar på denna HufvudTitél, hvarå
af R. jSttr blifvit på Stat upptagne flere af K. Mit
förut från Besparingarne bestridda utgifter, vill i Nå¬
der, för samma Instituts vidmagthållande och utvid¬
gande, anvisa årligen intill nästa Riksdag i5öo R:dr
B:co, till redovisning af Institutets föreståndare inför
K. SundhetsCollegium, som i sådant afseende torde
undfå Nådig föreskrift, att derefter om berörde medels
användande till JK. M:t underd. Berättelse årligen af¬
gifva.
5 B. 5
66 Stats-Utskottets
Tredje HiifvudTiteln
upptagande Anslagen för Mili Jair— och FörsvarsVerket
till Lands (Se Bil. N:o 3) fastställdes vid 1823 års
Riksdag till 3,205,663: 4i- 8.
nu tillökad med .... 397,077:23. 6.
men minskad med . . . 328,255: 5. 7.
samt således på det hela tillökad med 68,822: t 7. r r.
utgör Summa R:dr 3,274,486: 11. 7.
R. St:r, som, i anledning af K. M:ts derom gjor¬
da Nådiga Proposition, ansett en serskild Generalitets-
Stat böra upprättas, hafva å denna HufvudTitel be¬
viljat:
1:0 Löner för 6 FördelningsGeneraler, 1 Cavalle-
ri-Inspecteur, 1 General-FältTygmästare och 1 Gene¬
ral för Fortifikation;
2:0 Arfvoden för 7 Förste Adjutanter och 6 An¬
dre Adjutanter jemte 6 FördelningsLäkare.
Börandes likväl beloppet af FördelningsGenerals-
lönerne äfvensom CavalleriGenerals-Iönen, intill dess
Chefslönerne vid indelta Regementerne, genom nu
varande innehafvarnes afgång, blifva disponible, för
Regements-Löneregleringen i det hela användas.
Och hafva R. St:r likaledes bifallit:
3:o att löner för 2 FältMarskalkar. hvartill likväl
nu några medel ej behöft å Stat uppföras, må få an¬
slås, hvardera till ett belopp af 8000 R:dr B:co, dock
med det vilkor, att desse FältMarskalkar under actift
krig utnämnas och att de ej tillika få uppbära andre
Militaire Löner; kommandes det att bero på då sam¬
mankallade eller först derefter sammanträdande R. St:r,
Betänkanden, N:o 335. 67
att anvisa Fond till utbetalande af dessa löner, hvilka,
såsom endast personelle, R. St:r ansett lämpligast böra
uppföras på Allm. IndragningsStaten.
4:0 att blifvande innehafvare af de g Generalslö-
nerne i penningar må, lika med Landshöfdingar och
i enlighet med b vad Författningarne om afskedstagande
Civile Embetsmäns pensionerande föreskrifva, vid 65
års ålder, efter erhållet afsked, till pensions åtnjutan¬
de för den öfriga lifstiden uppföras å Allm. Indrag¬
ningsStaten; dock att påen gång ej flere än 2 sådane
Pensioner bestås.
5:o att General Ad ju tan ten, för hvilken på Stat
blifvit uppfördt ett arfvode af 3oo R.:dr B:co i måna¬
den, hädanefter må bibehålla lön på Stat vid den
Corps, der han för öfrigt är anställd, dock sålunda,
att derunder skall beräknas endast den egentliga lönen
och ej Taffelpenningar, Fouragemedel m. m., hvilka
böra tillfalla den, som i hans ställe den Ordinarie
Tjensten förrättar.
6:0 Den till f. d. Commendants-lönerne hörande
Spannemålsberäkning, 33o T:r, hafva R. St:r, enär
samma löner nu till arfvoden blifvit förvandlade, an¬
sett böra försvinna, med rättighet för nu varande in¬
nehafvare, att de år, då någon tillökning efter Riks¬
markegång äger rum, för densamma erhålla ersättning
af Allm. IndragningsStatens Besparingar.
7:0 Tills vidare och så länge KrigsAcademien till
Organisation oförändrad fortfar, hafva R. Sl:r be¬
viljat en tillökning af 63ig: 4** 9* i Academiens Stat-
Summa, hvarvid R. St:r funnit lämpligt tillägga: att
68 Stats-Utskottets
hvad genom framdeles skeende indragningar å denna
Slat kan besparas eller vid en skeende Statsreglering
för Acadeinicn befinnas öfverflödigt, dd må komma
UndervisningsVerken i allmänhet och ej 3:dje Hufvud-
'Xiteln till godo.
8:0 Då R. St:r, för verkställigheten af en nödig
befunnen reglering till förbättrande af den indelta An¬
timens Befäls löner, beviljat en tillökning i Statsan¬
slaget för detta Befäls aflöning med tillhopa 66,000
R:dr B:co, hafva R. St:r tillika beslutat alt, iden und.
Skrifvelse som härom till K. RI:t afgifves, hör uttryc¬
kas: ”att R. St:r hysa den öfvertygelse, att med de nu
”beviljade anslagen för den indelta Armeen en fullstän¬
dig reglering af lönerne fördess Befäl bör kunna äga
”rum; och anhålla underdånigst, att K. Mit täckes,
”på det sätt K. Mit lämpligast finner och i den mohn
”dertill anvista tillgångar blifva disponible, låta verk¬
ställa en sådan lönereglering, som, uti närmaste öf¬
verensstämmelse med Indelningsverket, bringar löne-
”vilkoren till möjligaste likhet inom samma grad vid
”hvarje Regemente eller Corps.”
9:0 hafva R. St:r, som icke allenast insett den
ekonomiska nyttan deraf, att Officerare vid Indeldta
Armeen uppmuntras att idka Landtmäteri, hvarigenom
äfven kan afbjelpas brist på Landtmätare i Ot terne,
utan ock trott det medföra en nyttig sysselsättning för
unge Militairer, till vinnande af nödige kunskaper, beslu-
tit: alt hos K. M:t göra underd. hemställan, att Indeldta
Arnmens Officerare ej mindre må erhålla tillstånd, att,
efter undergången behörig examen, idka Landtmäteri,
Betan Landen, N:o 335. 6q
än äfven dertill uppmuntras, dock utan att sådant må ,
i befordringsväg, leda till förfång för Landtmäteri-
Statens Tjenstemän.
10:0 Med det nya anslag af 275 T:r Spannemål,
R. St:r, till fyllnad i de för Artillerihästars under¬
håll, af Rusthållare vid afsutne Cavalleriet, erforder-
lige 2,865 T:r, beviljat, hafva R. St:r tillagt det be¬
slut: alt hvad af sistberörde hela Spannemåls-anslag
Lan öfverblifva, sedan så många Contracter sorn möj¬
ligt, om desse för Exercitiemöten behöflige hästar, blif¬
vit tillvägabragte, må till Artillerihästars anskaffande
på annat sätt få användas, såsom K, Mit i Aåder fin¬
ner lämpligt.
11:0 Till Fourageringen för värfvade Cavalleriels
och Artilleriets Hästar hafva R. St:r beviljat, jemte
en Summa af 118,873 R:dr B:eo som i detta afseende
för LifGardet till Häst, KronPrinsens HussarRegemen-
te och Artilleriet blifvit utförd, ett belopp af 7,670
R:dr vidare å Stat för LifGardet till Hast och Artil¬
leriet, der Passevolancer nu ej äga rum ; med dermed
förenadt tillägg: att den brist, som genom förhöjning
i priset på Fourageringspersedlar något år kan upp¬
komma, bör af RiksgäldsContoiret ersättas, emot det
att den besparing, som genom låga pris ett annat år
kan äga rum till samma Verk ingår. Skolande R.
Sl:r hos K. M:t i underd. ej mindre anhålla, alt äf¬
ven vid sistnämnde 2:ne Regementers Passevolance om
desse utgifters bestridande må, så vidt sådant kan ske
på hilliga vilkor, med vederbörande uppgöras, önock
i underd. tillkännagifva, alt i afseende på den brist i
jo Stats-Utslottets
Fourageringsanslaget, sorn uppkommit sedan sisla Riks¬
dag, någon ersättning icke kunnat gifvas 3:dje Huf-
vudTiteln, genom serskildt anslag, hvarken för de ut¬
gifter den i detta hänseende redan kunnat bestrida el¬
ler för hvad den ytterligare af redan anslagne medel
kan bestrida.
[2:o För KrigsCollegii Departementer till För-
svarsVerkets Materiella behof, hafva R. St:r väl icke
på Stat uppfört större summa än 626,000 R:dr, deraf
årliga fördelningen blifvit till K. M:t öfverlemnad;
men R. St:r hafva ändock vidare i detta ändamål samt
för kruttill verkningskostnadernes bestridande anvisat,
att af RiksgäldsGontoiret utbetalas, af Öfverskotterne
på StatsVerkets inkomster, så vidt de dertill lemna
tillgång, 70,000 R:dr årligen för åren från och med
i83o.
i3:o I afseende på möjligheten af en säkrare be¬
räkning af tiden för slitningen af indelta Infanteriets
LifMundering, hvilken tid R. St:r nu antagit till 4 i
stället för 3 år, hafva R. St:r beslutat den underd.
begäran hos K. M:t, att vid nästa Riksdag fullstän¬
diga utredningar öfver det då varande förhållandet
må R. St:r meddelas, för att vid då skeende Stats¬
reglering tagas till grund för beklädnadsanslagets be¬
stämmande, och att då, för R. Strrs Statsutskott må
samlade tillhandahållas de näst före Riksdagen öfver Be-
klädnadsmedlen afslulade års redogörelserne.
i4:o I anledning af den hos R. St:r väckta fråga
huruvida icke, i ändamål alt för framtiden befrämja
Arme'ens stridbarhet och den hos dess högre Befäl
Betänkanden, N:o 335. 71
dertill erforderliga skicklighet och krigserfarenhet, sti¬
pendier af allmänna medel borde anslås för Aromens
Officerare till bevistande af Krig utrikes, hafva R.
Sl:r enär Statens knappa tillgångar icke medgifvit an¬
slags uppförande på Stat för detta ändamål, ansett sig
böra till K. M:ts Nådiga bepröfvande i underd. öfver¬
lemna, att, på det sätt K. M:t i nåder finner ända¬
målsenligast, af 3:djc HufvudTitelns besparingar anslå
lämpelige understöd för skicklige Officerare i nämnde
hänseende, hvaraf Fäderneslandet kan påräkna gagn
och fördel i en kommande tid.
Fjerde IIufvudTitehij
hvilken, enligt den af R. St:r beslutne omflyttning, i stäl¬
let för den 10 HufvudTiteln, nu mera upptager Anslagen
för Militaire- och FörsvarsVerket till Sjös, (Se Bilag. N;o
4) bär, ifrån den för desse föremål vid 1820 års Stats¬
reglering bestämda summa , , R:dr i,i39,oa5: 38. 6.
blifvit ökad med ett belopp af . . . 73,491: 16, 10.
och utgör således Summa R:dr 1,212,517: 7. 4*
1:0 Jemte det R. St:r till Båk-och Lotslnrättnin-
gens fullkomnande, å denna HufvudTitel uppfört ett,
emot Båk- och Lotsafgiftens under StatsVerkets in¬
komster beräknade belopp svarande, anslag af 5o,ooo
R:dr, hafva R. St:r till K. M:t öfverlemnat, att för
nyssberörde ändamål äfven använda de å denna In-
komstTitel uppkommande Öfverskotter.
2:0 Då R. St:r inhemtat: att Flottan, genom åt¬
skilige af K. Förvaltningen af Sjöärenderne afslutade
Contracter om Ekevirkes lefveraneer blifvit betydli¬
yj Slats-TJtslottets
gen skuldsatt: att, för utförandet af den antagne ar¬
betsplan, de varande anslagen för Flottans Materiel
understiga behofvet roed omkring g5,ooo R:dr årligen;
att derefter årliga bristen blifver minst 54,ooo R:dr;
att denna årliga brist af de för en gång för Försvgrs-
Verket till Sjös äskade 640,000 R:dr ej kan komma
att betäckas; att den vidlagne regleringen af Flottans
personal pcb dess aflöning, ehuru åsyftande både nytta
för vapnet och besparing i kostnaden, likväl i anseen¬
de till underhållandet af en härigenom uppkommen
betydlig IndragningsStgt först i framtiden kan medfö¬
ra någon sådan besparing; samt att några lönebespa-
ringar icke äro att påräkna såsom tillökning i anslaget
för Materielen; hafva R. St:r ansett sig böra bevilja
flen af K. M:t äskade förstärkning i denna Hufvud-
1 itejs tillgångar, medelst bibehållandet å Titeln, till
pförminskadt belopp af hvad derifrån för Råk- och
Lotslnrättningen förut utgått, dertill serskild Fond
blifvit anvisad.
Men som denna förstärkning af medel synts för¬
de nu kände behofven ej allenast högst behöflig, utan
äfven dertill otillräcklig, hafva, af denna senare om¬
ständighet, i förening med den, att K. M:t det oak¬
tadt, ej begärt någon ytterligare tillökning i anslagen,
R. Sl.V hämtat anledning till den förmodan att K.
M:t lärer i Wäder vara betänkt på sådane inskränk¬
ningar och besparingar i Utgifterne för Sjöförsvaret,
som, med iakttaget beredande af Rikets säkerhet, öf¬
verensstämma med nationens förmåga att utgifterne
åstadkomma. t
Betänkanden, N:o 335. 73
Skolande It. St:r, jemte underd. framställning här¬
om, äfven hos K. M:t i underd. anhålla, att Invente¬
ring i Flottans Ekevirkes-förråder, må i Hader anbe-r
fallas, och behörig controll öfver vederbörandes re¬
dovisningsskyldighet dervid iakttagas.
3:o I öfrigt är af R. St:r bifallit att fyllnaden i
beliofvet för Flottans IndragningsStat ma, tills vidare
af anslaget för Materielen, såsom hittills, få utgå,
dock ej till högre belopp än 3o,ooo R:dr årligen; bör
randes hvad derutöfver möjeligen kan erfordras, an-
yisas att utgå af anslaget till oförutsedde utgifter,
Femte HufvudTiteln
upptagande Anslagen för Vetenskaperna och Sköna
Konsterne. (Se Bil. Nio 5.)
fastställdes vid 1823 års Riksdag till . . 26,487: 24-
nu tillökad med ..... 2,073: 16.
men minskad med .... i,4?5: —
och således ökad på det hela med . . , 5g8: 16.
utgör S;a R:dr 27,085: 4°-
De för underhållet af K. Musaei Taflor på Stat upp¬
förde 5oo R:dr årligen hafva af R. St:r blifvit be¬
stämde, emot behörig redovisning och så framt en
sådan local kan finnas, antingen inom det K. Slottet
eller i annat Kronans hus, att Taflorne kunna efhålr
la tillbörlig vård.
74 Stats-Utskottets
Sjette IIufvudTi teln ,
hvarå äro upptagne StatsAnslagen för Milda Stiftel¬
ser. (Se Bil. N:o 6.
bestämdes år 1823, till ii5,75i: 3o. 7.
har nu blifvit tillökad med 5,990: 4l- 4-
mea minskad med . . 2,544: 2- li¬
sa m t således ökad på det hela med . . 3,446: 38. 5.
utgör S:a It:dr 119,198: 21.—.
Under vilkor, att ytterligare en Elev från hvar¬
je af Rikets Stift må vid Institutet för Blinda och
Döfstumma emottagas och vårdas är af R. St:r den
uppförde tillökningen i anslaget för samma Institut,
med 2000 R:dr B:co beviljad.
Hvarjemte R. St:r bifallit, att det anslag af 3ooo
R:dr sora på denna HufvudTitel såsom understöd för
Fattigvårdsinrättningen i Carlskrona år 1823 uppför¬
des, må fortfarande intill nästa Riksdag utgå.
Sjunde HuJvudTiteln j
innehållande PensionsStaterne. (Se Bil. JV:o 7.)
uppgick, efter 1823 års RiksStat, till . 5i,ooo R:dr
men har vid denna Riksdag blifvyit till¬
ökad med . * 12,000 R:dr
och utgör således S:a R:dr 63,000. —
Varandes likväl den tillökning af 7000 R:dr, som
blifvit uppförd å anslaget för Militaire Embets- och
Tjenstemäns Enkor och omyndiga barn, af R. Sta¬
kke beviljad längre än intill nästa Riksdag, då en
bestämdare reglering kan R. St:r föreläggas, efter ut¬
rönandet af behofvet i denna del, som framdeles bör
komma att minskas, i den mohn Armeens Pensions-
Betänkandet), N:o 335. y5
Gassa, genom Militaire Einbets- och Tjenstemännens
egne bidrag, blifver i tillfälle att åt flere Enkor och
Barn kunna meddela understöd.
I enlighet med livad K. M:l i Nådig Proposition
den i3 December sisth år föreslagit, och då till väga—
bringandet af tillräckligare pensioner, än hittills för
Militaire Embets- och Tjenstemän, utan någon tillök¬
ning i SlatsAnslagen synts R. St:r hufvudsakligen kun¬
na ernås genom afståendet till Armefens PensionsCassa
af rättigheten att i Vacancer efter afskedade Militaire-
Personer uppbära den löne-innehållning, som under
namn af begrafningshjelp förut till StatsVerket ingått;
hafva R. St:r medgifvit, att de genom sådan Begraf-
ningshjelps innehållning inflytande Besparingar må,
emot lika förbindelser, som StatsVerket nu åligger,
på Arme'ens PensionsCassa öfverlåtas ; hvaremot R.
St:r, under förmodan, att behofvet af Pensionsför-
bättringarne sålunda till största delen kan afhjelpas ,
icke ansett nödigt, att något derutöfver må af 3:dje
HufvudTitelns besparingar dertill anordnas, enär de¬
samma, påräknade till mångfaldiga andre utgifters be¬
stridande, genom afskiljande derifrån af ifrågavarande
Besparingsmedel, komma att betydligen förminskas.
Och hafva R. St:r, på lika skäl, som för Armd-
cns PensionsCassa blifvit anförde, äfvenledes bifallit,
att Amiralitets-KrigsmansCassan må erhålla den, un¬
der namn af Begrafningshjelp, innehållne lönebespa¬
ring för sådane Embets- och Tjenstemän, hvarmed
delaktighet i Cassan åtföljer, och sådant under eua-
\
y6 Stats-Utskottets
handa skyldighet som för Arme'ens PensionsCassa be¬
stämd blifvit.
AmiralStaternes anhållan, att den vid Fastighets^
köp ålagda och till Wadstena Krigsmanshus nu in-
gående En per mille afgift mätte vid aila köp afRo-
terade RåtsmansHemman i Riket, samt husköp i Carlsn
krona tillfalla AmiralitetsCassan, bär synts R. St:r in¬
nefatta en fråga om fördelning Cassorne emellan af dit
ingående Afgifter, hvilken icke ägt inflytande på Stats-
Verkets tillstånd ; hvadan R. St:r i detta ämne icke
haft något att erinra eller anföra.
Åttonde HufvudTitelnj
För Allmänna och Extra Utgifter, (Se Bil. N:o 8.)
bestämd vid 1823 års Riksdag till , /Ifi 7,872; 26, 3,
nu tillökad med , 267,772: 37. 4»
minskad med , , , 6,988: 7. n.
och således ökad på det hela med . 260,784: 29. 5.
utgör S:a R:dr 678,657; 7. 8.
1:0 Till vinnande af besparing i kostnaderne för
Fångars skjuts och underhåll hafva R. St:r ansett den
inskränkning till det aldra nödvändigaste i förplägning
och öfrige beqvämligheter vid Fängelser och Correc-
tionslnrältningarne böra föreskrifvas, att samma In-
rättningar icke må af vanartige, lättjefulle eller för¬
svarslöse personer anses såsom tillflycktsställen för dem
att till det allmännas betungande, der tillbringa en
maklig lefnad med åtnjutande möjeligen af bättre
fördelar i afseende på lifsupppehället än den i armod
Betänkanden, N:o 335. 77
varande laglydige medborgaren, sorn under nöd och
bekymmer, utan någon Statens kostnad, mäste för¬
skaffa sig och de sina en oftast otillräcklig lifsbergning.
2:0 Genom den tillökning R. St.r beviljat uti an¬
slaget för de publika Byggnaderne i Stockholm har
tillgång jemväl synts R. St:r vara beredd för istånd-
sättandet af LandtmäteriGontoirshuset, på ett sätt, att
någon fara för behörigt vårdande af deri befintelige
för Rikets jordägande innevånare vigtige Ghartor och
Handlingar ej bör uppkomma.
3io Den obetydliga utgift, som till Rämlösa Häl¬
sobrunn ägt rum, men hvars anordnande på längre
tid ej ifrågakomma, hafva R. St:r ansett böra från
vidare beräkning bland bestämda StatsAnslag uteslu¬
tas, hälst samma utgift kan bestridas af det å den¬
na HufvudTitel till institutioner förslagsvis uppförda
anslag.
4:0 Af de 8000 R:dr R. St:r på denna HufvudTitel
Uppfört för Stuterierne, hafva R. St:r ansett 1000 R:dr
tora disponeras till de nödvändigaste löneförbättrin¬
gar åt de vid Stuterierne varande Tjenstemän och
Betjente samt återstoden till hästafvelns förbättrande
användas, på sätt K. M:t i Nåder finner lämpligast och
ändamålsenligast.
Och hafva R. St:r i sammanhang härmed ansett
sig böra till K. M:t i underd. hemställa, att Ottenby
Kungsgård med tillydenheter, dock utan någon Sta¬
tens kostnad för återvinnandet, må, då arrendet derå
på ett eller annat sätt i laga ordning upphörer, an¬
si^ 9th användas till Stuteri efter dc föreskrifter,
78 Stats-Utskottets
som K. M:t kan pröfva lämpligt, att r efter vederbö-
randes hörande, meddela.
5:o R. St:r, som , efter hvad här nedan vidare
förmäles, anvisat serskildta medel till godtgörande, af
de för Leijonbackens ombyggnad upplånta Summor,
hafva i öfrigt, till förebyggande af ytterligare skuld¬
sättning för samma arbete, funnit sig böra hos K.
M:t i underd. anhålla: att det återstående arbetet in-
skränkes genom det årliga anslag som K. M:t för än¬
damålet på K. Slottets ByggnadsSumma bestämt, samt
att det Embete, som det tillhör, att antingen upp¬
göra eller granska ByggnadskostnadsFörslager, varder
försedt med sådan Instruction, att oriktiga beräknin¬
gar och i följd deraf missledning vid Byggnads-arbe-
tens företagande icke mera må äga rum.
Nionde HuJvudTiteln
för Åkerbruket, Handeln och Näringarne. (Se Bil.
N:o g.)
fastställdes år 1823 till 113,38g: 12. ir.
har nu blifvit ökad med 22,2g5: 22.10.
— — minskad med r,336: 5. 3.
och således ökad på det hela med 2o,g5g: 17. 7.
utgör S:a R:dr 134,348: 3o. 6.
R. St:r hafva, i afseende härpå, beslutat: att
Nionde HufvudTiteln, jemte det densamma befrias från
de till BergsSeholan i Fahlun och till ersättning för
jord- förluster genom Canal-anläggningar hittils deraf
utgående tillsammans 7800 R:dr, tillökes med den af
K. M:t föreslagne Summa stor 20000 R:dr, dock med
Q*1' , - - • ,
Betänkan den, N:o 335. 79
dervid fästadt uttryckligt förbehåll att det sålunda till¬
ökade belopp af 27,800 R:dr icke mu, under något
vilkor, användas för annat, änj understöd vid egoskif¬
ten samt till fortskyndande af det icke mindre ange¬
lägna AfvittringsVerket i Rikets Norra Provincer ;
hvarförutan R. Sl:r skola i underd. anhålla, att K.
M:t vid fördelning af Nionde HufvudTitelns öfrige
tillgångar emellan de serskildta föremål, hvilkas er¬
nående genom densamma hör befrämjas , i Nåder
täckes företrädesvis afse jordbrukets förbättring , så
att för detta angelägna behof jemväl må varda an¬
vänd så stor del af det äldre anslaget, som möjligtvis
härtill kan disponeras.
Tionde HufvudTiteln ,
hvilken nu mera , i stället för den 4:de HufvudTiteln,
upptager Anslagen för Clerecie- och LliroVarken. (Se
Bil. N:o 10.)
utgjorde, enligt 1823 års reglering . 4°3>6'4: i4* 5.
men har nu blifvit till¬
ökad med .... i44>793: 38. 5.
samt minskad med . 4>Ioo: 8.7.
samt således ökad på det hela med 140,693: 29. 10
utgör S:a R:dr 544^07: 44- 3.
1:0 Enär R. St:r ansett, att, i den mohn Werm¬
lands Finn-Marker hinna blifva mera bebyggda, inne-
vånarne derstädes, såsom på andra ställen, böra sjelf—
ve underhålla Präst och Klockare samt bidraga till
hvad för Barna-Undervisningen erfordras; är ock den
i och för Religions- och Barna-Undervisningen i de
8o Stats -Utskottets
nya Capell-Församlingarnc i nämnde Finmarker be¬
viljade Anslagssumma, 483 R:dr 16 sk., endast till
nästa Riksdag å Stat uppförd.
2:0 Dä, i fråga om Biskopens på Gottland indel¬
ta lön,' K. M:t beslutat, att för Biskop Eberstein per¬
sonligen liqviden af de honom på lön anslägne Hem-
ruänsräntor må ske i den ordning, som för Gymnasie-
öch ShoIseStaternes ti Hök ta löner blifvit i Nåder be-
* ■ v? - .
staradt; hvaraf R. St:r ansett följa, att ej för längre
tid än Biskop Ebersteins lifstid detta sätt för indel¬
ningens utbetalande nu bordt sträckås; hafva R. Si:r,
till godtgörande af de ifrågavarande indelningarne, som
under samma tid komma att för Anslaget för Clere-
cieStaten uteslutas, på nämnde Stat uppfört den af K.
M:t i Nåder antagne Förslagssumma i5oo R:dr.
3:o R. St:r hafva antagit, att sedan den införda
VexelUndérvisningsMethoden blifvit mera allmänt känd
och begagnad, fortfarandet af en serskild anstalt för
bildandet af Lärare deruti ej bör blifva af nöden;
och R. St:r hafva derföre endast till nästa Riksdag
beviljat de af K. M:t för NormalScholan till Vexel-
TTndervisningens befrämjande äskade årliga anslag af
2000 R:dr; Dock hafva R. St:r ansett de till Schol-
Inrättningen af K. ]Vf:t upplåtne f. d. Mariae Krono-
BränneriByggnadér böra få af Inrättningen begagnas
under den tid af 10 år, på hvilken de, enligt K. Bref¬
vet den 26 April 1826 samt K. M:ts om Allra. Ma-
gaz.Inrättningens sluteliga utredning aflåtne Nåd. Pro¬
position blifvit till Schollnrättningen öfverlåtne, med
vilkor.
Betänkan Jen, Nio 335. 81.
vilkor, att Byggnaderne till Staten återgå, då de för
parande föremål icke vidare erfordras.
4:o Såsom tillökning i anslaget för Gymnastiska
dentrallnstitutet hafva B. Stir beviljat 1000 R:dr;och
hafva R. St:r beslutat: att vid tillkännagifvandet här¬
af tillika frambära dert anderd, anhållan till K, M:t,
att hela StatsAnslaget för detta Institut varder stäldt
linder Uppseende af någon utaf Siyrelserne öfver de
i Hufvudstaden varande Allmänna Inrättningar, såsom
t. ex. Directionen öfver Stockholms Stads Undervis-»
ningsVerk, som hör äga, att om fördelningen af de till
Inrättningen beviljade anslag förordna.
5io I anledning af ett hos R. Sir framstäldt för¬
slag, om nyttan af SpecialStaters uppgörande öfver
Glerecie- och LäroVerkens anslag i KrönoTioode och
Penningar m. m., hafva R. St:r, då genom lätlheten
alt komma i erfarenhet af rätta beloppet utaf hvars
och ens lonevilkor, så beskaffade SpecialStater höra
ieda till många vigtiga upplysningar för en allmän öf¬
versigt af förhållanderne, då den difinitiva reglerin¬
gen af LäroVerken ifrågakommer, och tillika vara af
nytta i Statistiskt afseende ,för bedömmandet af Bo¬
ställens beskaffenhet, beslutat: att hos K. Mit i un¬
derd. anhålla, det K. Mit behagar i Nåder anbefalla
vederbörande ErabetsVerk, alt ihtill nästa Riksdag upp¬
göra fullständiga SpecialStater för Clereciets samt Gym-
nasiae- och ScholacStaternes anslag i KronoTionde och
Penningar, samt uppgifter å Taxeringsvärdet af Ec-
clesiaslique Boställen.
G
8a StatsUt. slottets
Allmänna Indragnings Staten.
(se Bil. N:o xi.)
För denne Stat anslogs i p:gr vid 1823 års Riks¬
dag 270,599: i3. 6. Med undantag af den ytterligare
tillökning^ som vid sluteliga utredningen af f. d. Allm.
MagazinsFonden kan uppkomma, hafva R. St:r, i an¬
seende till den på Staten inträffade större afgång
1828 och innevarande år, ansett något större anslag,
i följd af de i öfrigt beviljade tillökningar, icke er¬
fordras, utan funnit detsamma kynna bestämmas till
p:gr 270,000. — —
För Allm. MagazinsStaten anses be-
höfvas 20,000. — -
hvartill kommer, hvad
till jemnkning i Stats-
bristSumman erfor-
dras tö: 29.10. 20 o|6. ^ IO-
290,016: 29. to.
Indeldta räntor, TiondeSprml och Span-
nemål in natura ....... 16,900:21. -
S:a, R:dr 306,917: 2.10.
1:0 Under de vilkor K. M:t förut af Extra TJt-
giftsmedlen tilldelat HofMarskalken, Friherre G. von
Paykulls Enka och dess omyndiga Barn en årlig
pension af tooo R:dr, nemligen: att, då Friherrinnan
von Paykull äfven aflider, samma pension ej får i
något fall fortfara att komma de omyndiga barnen
till godo för längre tid än högst 10 år derefter., äf¬
ven i den händelse någondera af dem då ännu är
Betänkanden, N.‘o 335. 83
omyndig eller oförsörjd, hafva R. St:r bifallit samma
pensions uppförande å denna Stat.
2:0 Då R. St:r inhämtat, att det JurisDoctorerne
Collin och Schlyter tills vidare beviljade Anslag,
1000 R:dr B:co, åt hvardera, för utgifvandet af en
fullständig Samling af Fäderneslandets gamla Lagar,
redan uppgått till ett betydligt belopp; hafva R. St:r
ansett sig icke höra på denna Stat uppföra något an¬
slag till denna utgifts bestridande, utan lärer, i hän¬
delse K. M:t i Nåder finner, att omkostnaderne mot¬
svara det afsedda ändamålet och således böra fortfara,
denna utgift af extra utgiftsmedlen under 8:de Huf-
vudTiteln än vidare bestridas.
3:o Uppå de af K. StatsContoiret, i dess Berät¬
telse, anförda skäl hafva R. St:r bifallit, att Kam¬
marskrifvaren Westman må på denna Stat uppbära
årligen 100 R:dr löntillökning, intill dess han till
förbättrade lönevilkor kan förhjelpas.
4:o Den pension af 2000 R:dr årligen R. Sttr vid
sisth Riksdag tilläde f. d. Landshöfdingen Hans Järta,
i anseende till dess patriotiska åtgärder och utmärkta
Embetsmanna-förtjenster att af honom åtnjutas intill
denna Riksdag, hafva R. St:r ansett böra bemälde Hr
Landshöfding än vidare tillfalla, intill dess han af K.
M:t i Nåder utnämnes till något Embete i Staten med
motsvarande Lönevilkor ; hvadan samma Pension å
denna Stat nu äfven är bibehållen.
5:o R. St:r hafva bifallit, att de af MagazinsFon-
den hittills utgående Ordinarie Löner, Arfvoden och
Pensioner må ifrån och med år i83o öfverflyttas på
I
34 Ståts-Utskottets
Allmänna IndragningsStaten, under tillämpning af de
grunder R. St:r vid senaste Riksdagen i delta hänse¬
ende framställde uti underd. Skrifvelse, den io De¬
cember 1823.
Börandes härvid jemväl den underd. anhållan hos
K. M:t af R. St:r framföras, att Embets- och Tjenste¬
män vid f. d. Allm. MagazinsTnrättningen, som på In-
dragningsStat blifva öfverflyttade, varda, så vidt sig
göra låter, använde till sådane ledig blifvande tjenstcr,
hvartill de kunna finnas skickliga.
6:0 I öfverensstämmelse med hvad R. Sl:r vid
regleringen af IndragningsStaten för Högsts. Hennes
M:t EnkeDrottningen Hedvig Elisabeth Charlottas Ilof
och dertill hörande Personers öfverflyttande på Riks-
Staten, år 1818 iakttogo, hafva R. St:r nu beviljat
Anslag å denna Stat, med i4ooo R:dr årligen, såsom
tillgång för Högts. fl. K. H. Prinsessan Sophia Al¬
bertinas HofStats och Betjenings pensionerande, Högts.
Ii. K. Höghets enskilde Pensionärer deruti inbegrip-
ne; hvarjemte R. St:r, under förutsättning af iaktta¬
gandet af en lika ordning, rörande den nu ifrågava¬
rande PensionsStatens successiva indragning, som i af¬
seende på åtnjutandet af de efter år 1818 beviljade
HofStatsPensionerne af K. M:t blifvit i Nåder före-
skrifven, till K. M:ts Visa och Nådiga afgörande äf¬
ven nu öfveiiemnat alla vid denna Pensionsreglering
förekommande frågor i hela deras vidd, endast under
förbehåll, att det för ändamålet sålunda anslagne be¬
lopp ej må vid utgifternes bestämmande öfverskridas.
Den serskilda Summa af a,3oo II: dr som funnits er¬
Betänkan de n, N:o 355. 85
forderlig till Gratificationer för en gang, svarande
emot 9 månaders lön, åt de personer, som icke finnas
berättigade till pension, hafva R. St.T ansett kunna
af den för innevarande år nppkommande besparing
utaf Högts. H. K. Höghets underhållsSumma anord¬
nas, för att, efter K. M:ts Nåd. godtfinnande, veder¬
börande emellan fördelas.
7:0 R. St:r hafva funnit olämpligheteu af en så¬
dan Löneinkomst, som den Landshöfdingen i Krono¬
bergs Län ännu uppbär i dagsverksskyldigheten tilL
Kronobergs Kungsgård af visse Inhyses och Backstu¬
guhjon inom Länet, hvilken dagsverksskyldighet, okänd
i Rikets alla öfrige Län , äfven inom nyssnämnde
Län nu mera endast utgöres af torftige, ålderstegne
och bräcklige personer, hvilka ej åtnjuta någon för¬
mån, motsvarande den bevillningsafkortning, som
kommer de Inhyseshjon tillgodo, hvilka erlägga Man¬
talspenningar och Bevillning efter irsta Artikeln; och
hafva R. Strr derföre, ansett berörde dagsverksskyl¬
dighet till Kronobergs Kungsgård, såsom till sin be¬
skaffenhet obillig, helt och hållet böra upphöra, samt
Landshöfdingen i Kronobergs Län, som, en ligt K.
Mrt Nådiga Förordnande den 2 April 1828, äger att
till i835 års slut uppbära förmonen af dagsverksskyl¬
digheten, af Statsverket erhålla årlig ersättning för
det belopp hvartill lösen derföre, efter medeltal af de
5 sistförflutna åren kan finnas uppgå; hvarföre en
denna lösen motsvarande Summa förslagsvis med i5oo
R:dr blifvit på denna Stat upptagen, hvarigenom äf-
86 Stats-Utskottets
venledes BevillningsAfkortningen för Mantalsskrifne In¬
hyseshjon kommer att ej vidare äga rum.
8:0 Den pension af 800 R:dr, som It. St:r å den¬
na Stat upptagit, till personelt åtnjutande af nu va¬
rande Ståthållaren på Stockholms Slott. Friherre Fr.
Klingspor, är af R. St:r honom beviljad, så länge
befattningen med inseendet af arbetet vid K. Slottet
med tillhörande Byggnader af honom besörjes.
9:0 De 600 R:dr årligen, som för Förste Kam-
mar-Musicus B. Crusell äro å denna Stat upptagne,
skola utgå ifrån den tid Crusell lemnar sin nu inne-
hafvande befattning och lön vid K. HofCapeilet, samt
efter hans frånfälle äfven tillfalla.ihans nu varande
Hustru, derest hon honom öfverlefver; dock att i den
händelse, innan dess, något understöd eller anslag för
K. Theatrarne i HufvudStaden af Statens medel be¬
viljas, berörde pension deribland inbegripes och från
IndragningsStaten affores.
10:0 Enär R. Str, i fråga om fortfarandet af det
Anslag af 160 j T:r Spansemål, R. St:r år 1823 till nästa
Riksdag beviljade, till lönefyllnaderåtLärarne vid Stock¬
holms Stads Undervisningsverk, inhämtat, att 6 från
tjenstgöring afgångne äldre Lärares pensionerande än¬
nu lagger hinder för flere vid UndervisningsVerken i
Stockholm anställde Lärare, att komma i åtnjutan¬
de af de med deras befattningar förenade löneför-
nioner, och således den anledning, hvarföre R. St:r
vid sista Riksdag beviljade ofvanberörde serskildta
Anslag, ännu icke upphört, hafva ock R. St:r an¬
sett rätta tiden för samma Anslags indragning ej cl-
Betänkanden, N:o 335. 87
Jer ännu vara inne. Och då först efter de pensio¬
nerade äldre Lärarnes bortgång denna Spannemål
kommer att lill Skolfonden inflyta samt skillnaden,
emellan bristen för de Ordinarie tjenstgörande Lärar¬
nes Aflöning, 237! Tunnor Spannemål, och ofvanbe-
rörde i6of Tunnor, således erfordras med 77! Tun¬
nor innan någon indragning af samma 160^ Tunnor
bör äga rum; hafva B. St:r bifallit, att en emot desse
160J Tunnor svarande Summa efter Markegångsvärde
jemväl hädanefter må till disposition af Directionen
öfver UndervisningsVerken i Stockholm utgå; likväl
på det sätt, att, sedan genom någon af de äldre pen¬
sionerade Lärarnes bortgång, nyssberörde 77i Tun¬
nor först kommit Skol-fonden tillgodo , vid hvarje
sedermera skeende förändring i desse Lärares perso¬
nal, indragning till StatsVerket, med motsvarande be¬
lopp, af hvad en sådan äldre Lärare uppburit, bör
af ifrågavarande iöoj- Tunnor eller deremot svarande
penningevärde verkställas. Börandes ock nyssbemälde
Direction årligen til! StatsGontoiret afgifva Berättelse
om behofvet af detta serskildta Löneanslag i öfver¬
ensstämmelse med desse föreskrifter.
11:0 Bruksidkaren Owen, hvilken för mer än 20
år sedan, genom Regeringens åtgärd hit till Riket in¬
kom, och härstädes användt den verksammaste delen
af sin lefnad, till stort gagn för det allmänna, men
till föga enskild fördel, har synts R. Str vara förtjent
af något understöd, för att vid en tilltagande ålder
och genom oaibrutna mödor ådragen sjuklighet, se
sig för sine återstående dagar tryggad mot behofvet.
g8 Stats-Utskottets
R. St:r hafva derföre beslutil: att till K. M:t frambä¬
ra den underd. anhållan att Owen å denna Stat un¬
der den serskildta Titeln: Beneficier och Benådningar
uppföres till åtnjutande under sin lifstid af en årlig
Gratifikation af 2000 R:dr B;co,
12:0 Till införande af den ordning, som, i afse¬
ende på behandlingen hos R, St:r af frågor rörande
Pensioners beviljande , R. St:r ansett böra följas,
hafva R. St:r för framtiden beslutat, att ingen i Sta¬
tens Tjenst qvarstående Embetsman ejler Officerare
bör för denna sin Tjenst af R. St;r pensioneras, utan
framställning derom af K. M:t, såsom alla Embels-
mäns Högste Chef, eller utöfver det belopp, sorn K.
M;t honom beviljat,
De i öfrigt på HufvudTitlarne jemte Allmänna
IndragningsStaten beviljade nya utgifter, med hvilka
några vilkor , förbehåll eller serskildta framställnin¬
gar ‘icke blifvit förenade, utvisas af Bilagorna till
detta Memorial.
Och hafva R. St:r jemväl till iakttagande beslu¬
tat att under de nya löner, som till uppförande å
Stat blifvit beviljade, Spannemål bör beräknas till
det qvantum for hvar och en, som den förut gäl¬
lande Staten för dylika Embeten och Befattningar
upptager.
Bilagan N:o 12 utvisar, huru Statsregleringen på
det hela utslagit.
Bclänkanden, N:o 335. 89
Recapitulation
ira HufvudTiteln ..... R:dr 719,263: 45. 3.
2:a HufvudTiteln ...... .2,056,417: 29. 7.
3:e HufvudTiteln 3,274,486: 11. 7.
4:e HufvudTiteln ....... 1,212,517: 7. 4.
5:e HufvudTiteln . ' 27,086: 4°-~“
6:e HufvudTiteln ....... 119,198: 21.—
7,‘e HufvudTiteln 63,000. — —
8:e HufvudTiteln 678,657: 7. 8.
g:e HufvudTiteln • . 134,348: 3o. 6.
io:e HufvudTiteln • 544,307: 44- 3.
Allmänna IndragningsStaten . . . 306,917: 2. 10.
Summa R:dr 9,186,200:
Då härifrån afdragas de påräknade
Inkomsterne 7,285,000.
uppkommer en Statsbrist af 1,851,200. — —
hvilken öfverstiger den vid 1823 års Statsreglering ut¬
förde, R:dr i,653,5oo, med 197,700 R:dr, hvaruti dock
ligger ersättningen 124,000 R:dr, för den, enligt R.
Sters beslut, upphörde Saltpetergärden.
När nu till förestående Statsbrist-
summa R:dr i,85i,2oo.
läggas de, jemlikt Utskottets af 3:ne
RiksStånd godkände Betänkande ]V:o
3o2, till RiksgäldsContoirets egente-
liga utgifter, från och med i83o till
och med i834, eller för nästkomman¬
de 5 år erforderlige 3o3,ooo.
Transport 2,154,200. — —
go Stats-Utskottets
Transport 2,i54,200. — —
jemte de till Militaire-behofvens fyl¬
lande af R. St:r enligt Stats-Utskottets
Betänkande N:o 255, anslagne . . . i,o5o,ooo. — —
hvartill ytterligare komma enligt Stats-
Utskottets Betänkande N:o 34o till Gar-
nizonsSjukhuset och Casernbyggnaden i52,ooo. — —
Tillsammans 1,202,000. — —
hvaraf f- årligen utgör 240,400. — —■
blifva R:dr 2,394,600.
den summa som årligen för Riksgälds-
Contoirets disposition under före¬
nämnde 5 år behöfves, och genom
Bevillning bör utgöras.
Men då de till RiksgäldsContoiret
inflytande medel af Bevillning, Skat¬
teköp och Tidningsstämpling visat sig,
enligt Stats-Utskottet Betänkande N:o
g5, Tab. Litt. A. vara till deras to-
talbelojjp i beständigt tilltagande, och
hafva, enligt Tab. Litt. D. utgjort för
år 1828 en behållen
inkomst af .... 2,310,000. — —
hvarifrån likväl af¬
gå . 18,000.
hvilka, enligt Stats-
Utskottets Betänkan-
den N:o 3o2 minska
RiksgäldsContoirets
Transport 2,328,000. — —2.3g},600. — —
Betänkanden, N:o 335. gi
Transport 2;328,ooo. — — 2,3g4,6oo. — —
eljest högre behof,
så återstår en årlig
tillgång af . . , , 2,292,000.
hvaraf följer, att om R. H. St:r skul¬
le, efter derom skeende framställning
från BevillningsUtskottet, anse, lika
med StatsUtskottet , att denna tillgång
kan med säkerhet antagas utgöra åt¬
minstone 2,270,600. — —
så återstå att genom ökad bevillning
fyllas 124,000. —
eller endast den summa, som kommer att ersätta den
från jordbruket förflyttade Saltpetergärden, hvarföru¬
tan någon ökad bevillning nu icke hade erfordrats.
För följande utgifter, som R. H. St:r under lop¬
pet af denna Riksdag beviljat, hafva R. St:r, genom
bifall till Utskottets Betänkande N:o r54, redan an¬
visat medel till ett belopp af 234,g3g: 14. 3. nemi.
1:0 Till fullbordande af Corrections-
Inrättningarne i Stockholm .... 4rj547: g.
2:0 Tillökning i II. K. II. Kronprin¬
sens HofhållningsSumma, i anseende
till ökade utgifter för D. K. Höglie-
ter ArfFurstarne. Anslaget för år
1829 20,000: — —
3.0 Fylluaden den erforderliga
Transport 61,547: 23. g.
ga Stats-Utskottet
Transport
Summan för kostnaderne vid H. K. H.
Prinsessan Sophia Albertinas begraf¬
ning
4:o För reparation af ett af K. Ve-
tenskapsAcadeinien inköpt Hus och
dess inredande samt apterande för det
NaturHistoriska Mussei behof . . .
under förbehåll, att bemälte Academie
fortfarande ombesörjer vården och in¬
seendet af RiksMusaeum, med Saralin-
garnes tillhandahållande för Allmän¬
heten på ett vigten och nyttan deraf
motsvarande sätt.
5:o De till uppköp af Undervisnings¬
böcker för den i Wermland boende
Finn-Allmoge j genom K. Brefvet den
24 Februarii 1826 anvisade . . .
till afskrifning.
6:0 Hvad efter utredning af bespa-
ringärne å ännu reserverade Pensio¬
ner åt Militaire Enkor och Barn på
7tde HufvudTiteln , kan återstå af
den på samma HufvudTitel uppkom-
ne brist
jemväl till afskrifning.
7:0 För rengöring och uppsättning af
K. Musaei Taflor
8:0 Åt Stiftaren af Ortopediska Insti-
Trausport
61,547: a3 g.
20,000.
20000. —-
3oo. —• —
2,114:1 6. 6.
1000.
10g,göi: 3o. 3.
Betänkanden, N:o 335. g3
Transport 109,961: 3o. 3.
tntet i Stockbolm, Doctor Åkerman,
cn oafkortad Gratification .... 1,333: 16. —
såsom någon ersättning för de kost¬
nader han enskildt vidkänts för inrät¬
tandet af nämnde Institut.
g:o Till underhåll för Elementar- el¬
ler ProfScholan i Stockholm för sisla
hälften af år 1829 3,4oo. — —=
10:0 Till godtgörande af de för Le¬
jonbackens ombyggnad upplånte Me¬
del 120,000. — —*
Sta R:dr 234,694: 46- 3.
som utgör det belopp, hvilket i Utskottets af R.
St:r godkände Betänkande JNT:o i54 sid. 412 igen“
finnes.
Enligt samma Betänkande tillkomma:
11:0 Till Öfver Jägmästaren Munthes Sterbhus, ersätt¬
ning för BötesMedcl sora bemälde Öfverjägmästare i
lifstiden skolat tillkomma .... 244: '6. —"1
Tillsammans lödr 234,939: i4- 3.
hvilken Summa, då Öfverskotten på StatsVerkets in¬
komster för år 1827 redan till RiksgäldsContoiret in¬
gått med tillhopa 235,o4i R:dr 16 sk. 6 r:st., kommer
att af RiksgäldsContoiret Utbetalas; hvaremot bemälte
Contoir undfår Öfverskotten för åren 1828 och 182g,
utan det afdrag som i Betänkandet N:o i54 var af-
sedt, i händelse förrberörde belopp 234,9^9: I4* 3-
skolat af K,. StatsContoret utbetalas.
g4 Stats-Utskottets
R. St:r hafva vidare anvisat följande utbetalnin¬
gar, att af RiksgäldsContoiret bestridas.
1:0 Till reparationer vid Strömsholms Slott 5,4oo
R:dr; emot redovisning, hvilken R. St:r eller deras
Revisorer må ega granska, af redan befintelige Öfver-
skotter på StatsVerkets Inkomster.
2:0 Till inköp af KronoSkatteHemmanet Holm
Nto 3 i Högs Socken af Norra Helsingland 4,666 R:dr
32 sk., af nu befintelige Öfverskotter på StatsVerkets
Inkomster.
3:o Ersättning till K. StatsContoret för utbetalte
1000 R:dr, i och för granskningen af åtskillige ersätt-
ningsräkningar genom den återgångne handeln om 3
KrigsSkepp, tillika med 168 R:dr 4° sk. 6 r. som i
CapitalRäkningen öfver Skeppsförsäljningsmedlen fin¬
nas utförde såsom balancerad skuld till StatsVerket,
eller tillhopa R:dr 1,168: 40> 6., att utgå af Öfver-
skottsraedlen.
4:o Till en vägs anläggande i Wermland 3ooo
R:dr, af nu befintelige Öfverskotter på StatsVerkets
Inkomster.
Hvarjemte till godtgörande af kostnaderne för
Hennes Maj:t Drottningens Kröning, 3r,5oo R:dr, R.
St:r anvisat, såsom tillgång, behållningen på den till
RiksgäldsContoiret inlefvererade Banco-vinst för år
1828.
Utgörande desse summor tillhopa 4^,735: 24- 6.
Betänkan den, N:o 33?. 9?
Dessutom hafva R. St:r såsom utgifter för en gång
till hvarjehanda ändamål anslagit sammnnlagdt 88,747:
5.3 sk.gr., att af RiksgäldsContoiret utbetalas, utan att
likväl de tillgångar blifvit anvisade, af hvilka samma
utgifter skola af Contoiret bestridas.
Desse äro:
1:0 Till Ekeplanteringshagars anläggande, intill
nästa Riksdag, i ett för allt 25ooo R:dr, att i mohn
af behofvet till K. M:ts disposition utgå.
2:0 För upplåtne byggnaders inredning åt Vete¬
rinär-Inrättningen 5ooo R:dr.
3:o Såsom förhöjning i betalningen för gransknin¬
gen och annulleringen af inkomne förslitne smärre Cre-
ditsedlar ifrån 1824 års början, i2i5R:dr 10 sk. 6 r:st.
4:o Till Banken, för att jemna beloppet af dess
fordran hos Statsverket, i432 Rtdr 13 sk. 3 r:st., så
att återstoden blir 4>400;000 B:dr B:co.
5:o Åt Författaren af Svenska Folkets Historia under
Konungarne af Wasa-Ätten, Herr Strinnholm, till under¬
stöd för samma arbetes fortsättning, 1000 R:dr B:co.
6:0 Ersättning åt ÖfversteLieutenanten De Motto¬
ni för hvad han, efter upplösning af Regementet Royal
Svedois, icke fått uppbära af den lia Majors-lön, 5oo
R:dr, som, till likhet med hvad en Officerare af samma
grad vid Konungens eget värfvade Regemente innehaft,
blifvit honom beviljad. Sora denna ersättning ännu
är outredd, kan dess belopp icke bestämdt uppgifvas;
men den synes icke kunna öfverstiga 4700 R:dr.
7:0 De StadsLTtskylder, Staden Nyköping, på grund
af K. M:ls Nåd. Skrifvelse till K. M:ts Ref:li:de af den
gG Stats-Utskottets
36 Maji 181 8 och den 12 September 1822, ansetts haf¬
va rättighet, att ifrån år 1815 till år 1824 af Kronan
uppbära af den lill Residencebus för Landshöfdingen
derstädes inköpta Stads Egendom, hvilken ersättning
äfvenledes outredd, dock här ungefärligen beräknas till
4oo R:dr.
Men som förestående Utgifter 38,747: 23. cj. såsom
blott för en gång behö fl ige, icke synas till deras be¬
skaffenhet vara af egenskap att böra fördelas på och
bestridas af den årligen utgående Allmänna Bevillnin-
gen, ej eller till deras belopp, vara så betydliga, att
den behöfver för deras skull ökas; så anser Utskot¬
tet sig, på samma gång, som de reglementariska
föreskrifter underställas IL Stirs pröfning, hvilka
RiksgäldsGontoirets Ilrr Fullmägtige skola meddelas
i afseende på verkställigheten af alla utaf R. St:r
på RiksgäldsContoiret anvisade utbetalningar intill
nästa Riksdag, böra Uppgifva och föreslå utvägärnei
att bestrida sist ifrågakomne utgifter*
Sluteligen hafva R. St:r på RiksgäldsContoiret an¬
visat att utgå i egenskap af CreditivJ
1 Jo Ett förskott till den blifvande allmänna Ac-
cordsCassans försäkrande om nödige medel för dess
bestånd, dock ej Utöfver en Summa af 100,000 Rldf,
emot återbetalningsskyldighet, så fort några medel lill
Gassan inflyta.
2:0 Ersättning till StatsVerket för hvad, i hän¬
delse RiksMarkegångspriset för den under lönerne in-
beräk-
Betänk anden, N:o 335. 97
beräknade Spannemål något år öfverstiger G R:dr B:o
T.*n, kan brista, för den del af berörde Spannemål
sorn öfverskjuler Kronans behållna Spannemål.
3:o Ersättning till StatsVerket för den brist, sorn
för fourageringeri af Värfvade Cavalleriets och Artille¬
riets Hästar, genom förhöjning i priset på fouragerings-
persedlar något Ar kan uppkomma, emot det att den
besparing som genom låga pris ett annat år kan äga
runi till BAksgaldsContoiret ingår.
4:o För anläggningen af en Vattenledning till Carls¬
krona, inalles en Summa af 83,333 R:dr iC sk., att
fördelad på 5 år, med 16,666 R:dr 3a sk. årligen ut¬
gå; hvilket anslag, redan vid sista RAksdag beviljadl,
i anseende till anbefaldte förberedande undersökningar
och åtgärder, icke utgått, och hvarmed visse bestäm¬
de ännu icke uppfyllde vilkor äro förenade.
5:o Under denna rubrique upptages äfven det af
B. St:r vilkorligt beviljade anslag, 2000 R:dr, till
Professoren Ling, för författandet af en Lärobok i de
Theoretiska och Practiska delarne af Gymnastiken,
hvilket anslag kommer att utgå endast i den händel¬
se att Läroboken utgifves.
Till desse Creditiv-Anslag förbehåller sig Utskot¬
tet att få anvisa utvägar, på samina gång, som för
nästförestående 38,747! 23. 9. Den 21 November 182g.
Reservationer:
Af Hr Lagman Stahle: Genom en rösts pluralitet
inom Högh Stats-Utskottet, har uppkommit den fel-
S B. 7
q8 Stats-Utskottets
aktiga Statsreglering, tom nu .underställes R. H. St:rs
pröfning, och hvarå, genom denna Reservation, jag
vågar påkalla serdeles uppmärksamhet, till förekom¬
mande af Statsbrist och deraf följande Urtima Riksdag.
Emot 3o § i Piiksd. Orda. har Stats-Utskottet be¬
gått det fel, att ej i StatsRegleringen inberäkna alla
Stals*- och RiksgäldsVerkens nit kända behof och der¬
till anvisa Medel, utan derifrån godtyckeligt uteslutit
omkring 3ti,ooo Rldr, som enligt R. H. St:rs redan
fattade beslut blifvit till åtskillige ändamål anvisle,
att af RiksgäldsContoiret eller redan disponerade Öf-
verskottsMedel utgifvas, och hvarmed RiksgäidsConto-
rets behof alltså ökes utöfver de 3o3,ooo R:dr, som
för detsamma i Statsreglering äro upptagne, emedan
dessa anvisningar, hvilka i Statsreglerings-Belänkan-
det finnas specificerade, till förberörde belopp 3i 1,000
R:dr, dels blifvit förbisedda då Stats-Utskottets Be¬
tänkande Nio 3o2 om R iksgäldsGontorets behof afgafs,
och dels derefter tillkommit, så att sistnämnde belopp
icke är inbegripet i de 3o3,ooo Rtdr som blifvit i be¬
rörde Betänkande upptagne till fyllande af Riksgälds-
Contorets årliga behof, utan äro dessa 3if,ooo R:dr
endast af Stats-Utskottet classificationsvis i Betänkan¬
det antydde att sådane utgifter föreslå, under anmälan
att framdeles närmare Riksdagens slut uppgifva till¬
gångar härtill för RiksgäldsContoiret, hvilket med an¬
dra ord uttrycker, att den nu afgifne Statsiegleringen
är ofullständig och att StatsUtskottet närmare Riks¬
dagens slut vill inkomma till R. St:r med ett Bihang
lill fullkomnande af StatsRegleringen, och deri åda¬
Betänkanden, N:o 335. gg
galägga, alt hvarken de vanliga Statslnkomsterne eller
Bevillningarne äio tillräckelige för Stats- och Riks-
gäldsVerkens fastställda behof, utan andra utvägar
derföre mäste vidtagas. För ofullständighetens skull
liar äfven StatsUtskottet från RiksgäldsGontorets in¬
komster uteslutit Bankens till Staten gående Ränte-
vinst från ur i83ö. Och deremot utöfver dess tillhö¬
rande befattning, sorn endast är, alt uppgifva bura
mycket genom Bevillning bör iitgöräs, företagit sig,'
alt sluteiigen i Betänkandet framställa förvillande upp¬
gifter om det årliga belopp i8a3 års BevillningsFör-
ordnirig inbragt till fyllande af Statens behofver. I
Stället för att begagna dé i RiksgäldsConloret för
StatsUtskottet tillgängéligä afslulade Räkenskaper,
grundade på TaxeringsLängder och SpecialRäkningar,
öfver hvarje års Bevillning från och med dr 1824 till
och med år 1827 bar StatsUtskottet, för att, i Bevill-
ningsbidraget erhålla en högre tillgåhgssummä än det
någonsin utgjordt, antagit RiksgäldsContoiiets Cassa-
Räkniiig för år 1828, till stöd för dess uppgift orri
Bevillningsbeloppet, och dermed anser sig hafva åda¬
galagt, att Bevillningen för året kan beräknas till
2,3io,oooi R:drj ehuru den, efter bilagde Einbetsbe-
tyg lrån RiksgäldsContoirets Commissariat, under de 5
år 1823 års BevillningsFörordning varit gällande, icke
utgjordt i medeltal mera än 2,222,026 R:dr 12 sk. 4
r:st. om året. Men dock 52.,000 R:dr om året utöf¬
ver hvartill den beräknades vid 1823 års Riksdag.
Om 1828 års af StatsUtskottet åberopade Cassa-Piäk-
ning granskas, visar sig genast oriktighelen, att taga
joo Stats-U ts k ottets
den till grund för uppgiften om hvad årliga Bevill-
ningen utgjort, emedan denna Cassa-Räkning innehål¬
ler RiksgäldsContoirets Inkomst, härrörande från ore-
dovist Bevillning från 1825 och föregående åren 4^4?
R:dr, från 1826 i3,l6g R:dr. Upphörd på 1828 års
Bevillning go,348 R:dr. Observationsmedel 58o6 Il:dr.
Skatterättsmedel 74° 1 Rtdr, hvilka belopp, tillagde
1827 års Bevillningsinkomst, utgör efter några afdrag
den i CassaRäkningen upptagna behållning af 2,3io,ooo
R:dr och hvaraf Siats-Utskottet dragit den uppgifna
slutsats att 1828 års Bevillning uppgått till berörde
Summa. Oriktigheten, att taga en Cassa-Rakning,
som uppfattar hvad som inflyter, till grund för upp¬
gift, 0111 hvad en viss inkomst för året utgjort, vi¬
sar sig påtageligen af forrberörde utdrag af 1828 års
CassaRäkning — enda säkra ledningen för upplysning
om rätta beloppet af hvad nu gällande Bevillnings-
Förordning i behållning inbragt är närlagde samman¬
drag, grundad på Rikets Bevillnings- och Afkortnings-
Längder, och hvilket ådagalägger, att Bevillningen
per medium utgjort de 5 sista åren 2,222,026 Rtdr
och icke 2,310,000 Rtdr som Stats-Utskottet upp¬
gifvit.
Om de af StatsUtskottet här anmärkte felaktig¬
heter i RiksStaten rättas, så framställer den sig rätte¬
ligen blifva sådant
För RiksStatens 10 HufvudTitlar och Indragnings-
Staten erfordras .... Btco Rtdr 9,136,000.
Transport g,i36,ooo. —• —
Betänkanden, N:o 335. ior
Transport 9,i36,ooo. •
Enär härifrån afdrages StatsVer-
kets Ord. Inkomster 7,i85,ooo.
Återstår, som genom Bevilln. bör fyllas i,85i,ooo.
Hvartill kommer:
RiksgäldsContoirets behof enligt Betän¬
kandet N:o 3o?, ; . 3o3.ooo.
Extra Anslag till FörsvarsVerkets istånd-
sättande omkring 243,000.
Ytterligare behof för RiksgäldsContoi-
ret, för att kunna bestrida förrom-
1’örde och i Betänkandet specificerade
Utgifter uppgående till ett belopp af
3i 1,000 R:dr eller årligen i 5 år, obe-
räknadt den ersättning, som kan kom¬
ma att utgifvas för Värfvade Cavalle-
liets och Artilleriets Hästars Fourage-
ringsbrist ...... .... 62,200. -
Summa Statsbrist, med deruti inbegrip-
ne 124,000 R:drs ersättning för Salpeler-
gärden 2,459,200.
Tillgång:
Bankens Räntevinst om året . . R:dr 200,000.
Allmän Bevillning, som efter de för¬
ändringar i 1823 års Bevillnings grun¬
der, som vid denna Riksdag blifvit vid¬
tagne, icke lärer kunna högre beräk¬
nas, än den hittills utgjort i medeltal,
Transport 200,000.
tD2 Stats-Utskottets
Transport 2qo,ooo. -r- —
oaktadt den tan anses genom årligen
ökad folkmängd, odlingar och nybygg¬
nader höjas, utföre' ...... 3,222,000. —-s-
Ora RiksgäldsContoiret uppdrages
göra lån, till bestridande af de anvistq
utgift erne, till Carlskrona Vattuledning,
Creditivet för Armeens Accordsersätt-
ningar och till Löntagarnes Spänne-?
mål spri s-ersättning då RiksMarkeg än¬
gen är öfver 6 R:dr, då osäkert är, om
peli när dessa beli ofver behöfva fyllas,
så upptages förslagsvis , ... . 37,200. —
Som utgör Stutsbristsuroman R:dr 2,45g,200. ?—
På detta sätt och derigenom att Bankens årliga
räntevinst användes till Statsbehofvens fyllande, und-
vikes att höja Beviljningen utöfver det belopp den hit¬
tills per medium utgjort. — Vid 1823 års Riksdag
beräknades Bevillningen till 2,170,000 R:dr, och nu
föreslås den af StatsUtskottet till 2,394,600 oberäknad!
de uteslutne 311,009 ff^dr; och likväl anser StatsUt-
skottet Bevillningen ej behöfva ökas med mera än
124,000 ehuru skillnaden emellan 2,170,900 och 2,094,600
R:dr är ostridigt 224,600 Rtdr hvarmed Bevillningen
årligen måste ökas oberäknadt de oguldne 311,000
R;dr, derest e) Bankovinsten användes till Statsbehof-
yen. — För de ännu återstående extra anslag till Ca¬
na ler, Strönirensningar, SpannemålsCreditiv m. m. kan
RiksgäldsContoiret vid denna, som vid förra Riksda¬
gen, uppdragas görH lån.
Beräkning af Allmänna Bevillningen för ned a nnämnde Ar.
Efter Sammandrag. Utom Taxering.
Summa
Afkortningar,
Afskrifningar,
Provisioner,
Remisslage m. m.
Influtit i Riksgälds-
Contoircts Cassa.
Summa.
För år 1824
1825
1826
1827
2,229,766: 4. 6.
2,254,137: 1, 9.
2,284,707: 20. 7.
2,316,084: 46- 10.
4i,45i: 37. 5. 2,271,207: 4r. 11.
40,094: i3. 3. 2,2g4,23i: i5. —
39,002: 10. 7. 2,323,709: 3i. 2.
41,457: 40. 1. 2,357,542: 38. 11.
97,527: 3i. 9. 2,173,680: 10. 2. 2,271,207: 4'- it.
86,442: 11. 8. 2,207,789: 3. 4- a>294,23i: i5. —
103,924: 34. 11. 2,219,784: 44‘ 2,323,709: 3i. 2.
109,755: 18. 11. 2,247,787: 20.— 2,357,542: 38. ir.
Anm. Den Taxerade Summan är upptagen i enlighet med tryckta Sammandragen; hvad sorn tillkommit är dels directe in¬
flutet i RiksgäldsContoirets Cassa utan Taxering, dels upptagit efter Summariska Räkningarnes föranledande; hvarefter
af sammanslagne summan är afdraget hvad i Contoirets Cassa ingått, då återstoden utföres såsom Afkortningar m. m.,
hvilken i Summariske Räkningarne affoTes.
k ' ■
För år 1828 kan endast provisionelt uppgifvas, emedan Räkenskapernc ej än inkommit.
För år 1828 • • 2,320,089: 3i. 10. 41,oio: — — 2,361,089: 3i. 10. 100,000: — — 2,261,089: 3i. 10. 2,361,089: 31. 10.
Stockholm den 21 November 1829,
*
D. Ek.
5 B. Bet. ]V.-o 335. p. 102.
■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
'
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
<s
|
|
|
|
|
|
|
|
|
•
|
|
|
|
|
|
|
- ;
|
|
|
|
—
|
'
;
|
:■
|
|
|
|
|
|
|
■
|
|
|
|
|
f .
!
■
.t -
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B c t ä n k a u d c n , ]V:o 335. io3
Hr Grejve von Schwerin har ansett sig icke böra
oaninäldt lemna, att den i StalsUtskottets Betänkande
gifna beräkning af de utaf It. Sttr gjorda anordningar
och anvisningar på Medlen till deras fyllande, hade
blifvit redigare, om det af honom i dess reservation,
som blifvit bifogad Betänkandet N:o 255, framställda
Förslag att, under benämning af ReservFond upptaga
alla sådana intrader, som icke kunna till bestämd ziffra
uppgifvas, hade blifvit antaget; oell hade man då und¬
gått att vid ett Betänkande, som skall innehålla slutelig*
StatsRegleringen, åberopa framdeles skeende åtgärder.
Häruti hafva Hr Friherre von Sprengtporten och
Hr Lagman Noreus instämt.
Yttrande af Herr von HartmansdorffAugust:
Då en Ledamot af Stats-Utskottet, Hr Lagman
Ståhle, i sin reservation, förebrått pluraliteten, att haf¬
va å ena sidan ofullständigt uppgifvit RiksgäldsConto-
rets behof, samt å den andra att hafva öfverdrifvit
dess tillgångar, och då Hr Lagman fördenskull yrkat,
att man till undvikande af Statens skuldsättning eller
Urtima Riksdag borde höja den allmänna Bevillnin-
gen; så kunde dessa påståenden, utan en närmare ut¬
redning af rätta förhållandet, desto snarare förvälla
farhågor bland RiksStånden och Allmänheten, som
detta förhållande ännu icke blifvit i ett sammanhang
framställdt. Orsaken hvarföre det icke skedt, är att
Stats- och Banco-Utskottens gemensamma öfverlägg-
Dingar om de Extra Anslagen ännu icke hunnit full¬
ändas , än mindre deras Betänkanden underställas
RiksStånden. Jag anhåller derföre, att få bifoga en
io4 Stats-Utskottets
omständelig utredning af RiksgäldsContorets ställning,
Lade i anseende til dess egen förvaltning, samt extra
anslag och utgifter > för åren 182g—34- På det att
en hvar må kunna eontrollera summornas riktighet,
skall jag vid hvarje sådan anföra det Betänkande och
den sida, hvarest hon återfinnes; så vida Betänkandet
redan är tryckt; eller i annan händelse, åtminstone
Betänkandets nummer. Hvad ett af anslagen nemi.
det till Strömrensningarne beträffar: så kan hittills
endast Finance-beredningens förslag åberopas: men
efter ordningen, bör det inkomma under N:o 26 af
Stats- och Banco-Utskottens gemensamma Utlåtanden.
Af ifrågavarande utredning, bilagd under Litt A.
inhemtas, att sedan alia påräknade extra anslag, och
alla de af Herr Lagman Ståhle åberopade extra ut¬
gifter, nemi. . . . R:dr 4^,735: 24. 6.
samt 33,747: 23. g. 8^433. _ 3-
blifvit bestridda med der ti I! af R. St:r redan anslag¬
na eller af Stats-Utskottet ensamt, eller med Banco-
Utskotlet samfälldt, uppgifna tillgångar, återstår en öf-
verskjutande behållning af 4°, 183 R:dr Banco. Någon
brist, som med ökad bevillning behöfver att betäc¬
kas, förefinnes således icke i detta hänseende.
Men de af Hr Ståhle upptagna och af R. St:r
redan bestämda Creditiv-Anslagen, åter¬
stå med R:dr 225,333: 16. -
utom det af Konungen äskade till beloppet obestämda
och ännu oafgjorda Spannemåls-Creditivet, för hvilket
inga tillgångar blifvit hållna i beredskap.
Betänkande n, N:o 335. io5
Då man betraktar dessa anslag, bör man icke
förgäta, att de äro vilkorliga. Om missväxt inträffar,
om vederbörande uppfylla vissa åligganden: så beliöf-
vas medlen; men om ingendera delen sker, hvilket
är lika möjligt, så behöfvas de icke. Att ändock för
deras skuld betunga Riket med ökad bevillning, vore
så mycket origtigare, sorn skatten då Liefve för folket
gifven, äfven örn inkomsten .deraf vore för Styrelsen
onödig. Hvarken Stats- eller Banco-Utskotten hafva
ännu yttrat sig om utvägarne att anskaffa andra Cre-
ditiv, än de af RegeringsFormen föreskrifna, men om
det mindre af dessa hafva Utskotten dock i allmän¬
het yttrat Bet. N:o 14 s. 225 och R. St:r bifallit, att
det borde upptagas genom Ian. Någon lämpeligare
utväg för de öfriga torde destomindre kunna föreslås,
som det vigtigaste och förmodeligen största , eller
SpannemålsCreditivet, är af sådan egenskap att, i fall
det begagnas, återfås det mesta både af Capital och
Ränta från dem, som undsättningen erhållit. Dess¬
utom är, både hvad Capital och Ränta för dylika
ovissa eller tillfälliga utgifter angår, ieke nödigt att
på rundstycket beräkna en så stor rörelse som Riks-
gäldsContoirets. Bilagan Litt. A. visar, att det år
1829 kunnat bestrida, tillfälliga utgifter:
till Höganäs StenkolilsVerk 130,91g.
„ Uppbringnings-ers:gar . 58,710. - -
,, Götha-Canal .... 100,000. - -
„ Riksdagskostnader . . 3oo,ooo. - -
oell betala gammal skuld . i3g,o86. - - y2gr,5
io6 Stats-Utskottets
Transport 728,715. - -
utan att Contoiret dertill haft andra till¬
fälliga inkomster, än vid årets början,
en behållning af ... . 58,So3. - r-
en återbäring af förut godt-
gjord skuld l5o,ooo. - -
en andel af Bancovinsten . 71,000. - -
eller brustit för mera än , 78,701. - - 3535,^
och således blott för ett år lemnat ett
öfverskott af ......... . 370,211. - -
som ej på förhand kunnat beräknas. För öfrigt skall
jag, efter besvqrandet af den sednare delen i Lagman
Ståhles påståenden, angående den öfverdrifoa beräk¬
ningen af RiksgäldsContoirets inkomster, hvartill jag
nu öfvergår, yttra mig om de tillgångar, Contoiret
troligen får, utöfver dem, som Stats-Utskottet tagit
i beräkning.
Den påstådda öfverdriflen skulle egenteligen be¬
stå deri, att Stats-Utskottet påräknat högre behåll¬
ning än vederborde af de till Riksgälds-Contoiret
inflytande .Bevillningsmedel. Men som denna beräk¬
ning möjligen äfven tillhörer BcvillningsUtskottet, så
har StatsUtskottet icke yrkat, att den mätte på dess
framställning fastställasj utan, sedan Utskottet enl.
grundlagen bestämdt uppgifvit den summa, som genom
bevillning bör utgöras, har det blott omdömesvis
uttalat sin mening, alt den gamla bevillningen icke be-
höfde ökas, utan i hänseende till en ersättning, och
uppgifvit skälen derföre. Det är detta omdöme som
Betänkande!), N.'o 335. 107
Hr Lagman Ståhle ansett vara obehörigt, oell förvil-
lande.
Antingen Stats- eller Bevillnings-Utskottet är be¬
hörigt att uppgöra för slags-be rahn ingen öfver beloppet
af de till RiksgäldsContoiret inflytande bevillningsme¬
del bestämmer grundlagen lika litet, som den utstakar
livilketdera Utskottet bör uppgöra förslagsberäkningen
öfver de bevillningsmedel, som ingå till StatsCon-
toiret. Men gifvet är, att Stats-Utskottet allena be¬
räknar och till RiksStåndens fastställelse föreslår de
sednare bevillningsmedlens belopp, jemte de öfriga iu-
komst-titlarnes f såsom StatsUtskottets Betänkande N:o
123, s. 25 och följande utvisar. Ville man således, från
likheten i sak, sluta till likheten i behandling: så
borde den af Hr Ståhle klandrade beräkningen äfven
tillhöra Stats-Utskottet allena. Men då det icke tvi¬
star med Bevillnings-Utskottet om denna rätts utöf¬
ning, utan till den grad inskränker sina anspråk, att
det blott tillåter sig ett omdöme, så torde StatsUt-
skottet i detta fall hafva gjort mindre, än hvartill det
varit berättigadt, och ingalunda mera.
Det förvillande i uppställningen säger Hr Lagman¬
nen bestå deri, att Stats-Utskottet
d) från RiksgäldsContoirets Inkomster, uteslutit Ban¬
kens till Staten gående räntevinst för år i83o;
b) att antaga till grund för bevillningsbeloppets be¬
räknande, 1828 års Gassa-Räkningj och deruti intaga
1:0 Smärre Afgifter, såsom Observations- och
Skatterättsmedel m. il.
2:0 Restantier från föregående år, och
10S S tats-Utskottets
3:o hvad som blifvit inbetaldt af det löpande årets
bevillningj då hufvudsumman deraf först synes i på¬
följande års räkenskaper.
Härvid erindras:
a) att Bancovinsten för åren i83o—34, destomin-
dre kunnat upptagas bland BiksgäldsContoirets inkom¬
ster, som den, enl. Stats- och Banco-TJtskottens Be¬
tänkande N:o 22 blifvit medtagen till extra anslag.
U) Att RiksgäldsGontoirets CassaRäkning, för år
1828, icke är annorlunda beskaffad än för de öfriga
åren, under hvilka nuvarande BevillningsFörordning
varit gällande. Till bevis derpå bilägges (Litt. B.) en
CassaRäkning för alla dessa åren. Hennes begagnande
såsom beräkningsgrund, kan destomindre vara förvil¬
lande, som hon, för hvarje slags inkomster, utvisar
hvad deraf verkeligen varit behållen inkomst j och som
det just är på denna, men ej på debiterad utskyld, man bör
grunda förslagsberäkningen öfver blifvande tillgångarj
1) Att de smärre till RiksgäldsConloiret inflytande Be-
villningsmedlen desto mindre bordt från inkomstbe¬
räkningen uteslutas, som de penningar, hvilka un¬
der sådane titlar erhållas, icke äro mindre använd¬
bara till Rikets utgifter, än dem som inflyta af
hemmansvärden, löner, eller hvad annat sorn helst.
2) Att restantier inflyta alla år, till ungefär lika be¬
lopp, och verka följagteligen lika på CassaRäkningen
det ena året, som det andra.
3) Att en del af det löpande årets Bevillning alltid in¬
flyter innan dess slut, emedan i:a Uppbördsstämman
hålles om hösten; alt verkan deraf på CassaRäknin-
Betan k anden, N:o 335. 109
gen således äfven är ungefärligen lika för hvarje år;
utom det att denna andel måste stiga i samma mon ,
som bevillningens belopp stiger i det hela: och så¬
dan var äfven händelsen för år 1828.
Att beräkna behållningen af de till RiksgäldsCon-
toiret inflytande Bevillningsmedel till lika högt belopp,
för de kommande åren, som behållningen utgjort för
år 1828 . . . 2,3io,ooo R:dr, eller efter afdrag af de
r8,ooo, som blifvit särskildt upptagna
för SkatleRätts-medel m. lii.,
till 2,292,000 R:dr, hade varit desto rigti-
gare, som Bevillhingeri, enligt Tab. Litt. B., i medeltal
ökat sig med 4°,opo R:dr årligen; som bevillnings-
grunderna hufvudsakligen föi blifvit desamma, intill
nästa Riksdag; och som något aftagande i folkökningen
icke synes vara att befara. Ett skäl, att frugta ned¬
sättning i hemmansvärdena lill minimi-beloppet, finnes
Väl i R. Sttrs beslut, att betaga K. KammarRätteo sin
hittills ägande anmärkningsrättighet i detta hänseende.
Men nedsättningen anses dock icke förvålla mera än
3o ä 40,000 R:dr årlig förlust, eller just den summa,
hvarmed bevillningen eljest skulle årligen stiga. För¬
lusten kan dock icke i anseende till dröjsmålet med de
nya Bevillnings-författningarne, egenteligen verka förr
an på inkomsterna år l83t, hvilka, efter det hittills
vanliga stigandet, borde vara 120,000 R:dr högre än
för år 1828. — Skulle man likväl icke anse Bevillnin¬
gens stigande blifva betydligare, än att liemmansvär-
denas nedsättning dermed jemnt liquiderades; så åter-
stode ändock en ren behållning af 2,292,000 R:dr år¬
iio Stats -Utskottet?
ligen. Men äfven derunder har Stats-Utskottet, för sä¬
kerhets skuld, nedsatt sina beräkningar nied 21,600 R:dr
om året, och antagit alt de till RiksgäldsContoiret infly¬
tande Bevillningsmedel blott skulle inbringa 2,270,600
Pal. Längre kunde StatsUtskottet icke heller gå, utan att
motsäga sig sjelft, enär Utskottet i sitt Betänkande N:-o
3o2 sid. 488 beräknat bevillnings-inkomsten år 1829
till R:dr 2,3o4,ooo.
så att, om derifrån afdragas för deruti
inbegripne Skatterätts-Medel <Stc., eti
lika summa som blifvit derföre beräk¬
nad de följande 5 åren* eller . . 1 18.000. — —
återstå 2,206,000.
eller en behållning af . . i5,4oo.
mera, än de ......... 2,270,600.
utgöra, hvilka Utskottet beräknat för åren i83o—34-
Icke ens Ur Lagman Ståhle har reserverat sig möt den¬
na beräkning, hvilken ock R. St:r, genom bifall till
Betänkandet, godkändt. — Något skäl, hvarföre de skul¬
le, i strid mot detta deras beslut, anse de komman¬
de åren mindre indrägtiga än Riksdagsåret, och ned¬
sätta förslags-beräkningen öfver Bevillningens belopp
ännu lägre än StatsUtskottet, eller under de 2,270,600. —
är mig icke gifvet ätt inse.
Enär jag, på sådane grunder, anser de till Riks¬
gäldsContoiret inflytande Bevillningsmedel böra med
säkerhet inbringa lika mycket, under de påföljande
åren, sona de gjort år 18285 så visa sig, utan ringaste
påräkning i dylikt hänseende, af StatsVerkets öfver~!
skott för åren t83o—34> följande tillgångar för Credi-
Betänkande!), N:o 335. 11 i
tiven, vare sig till hufvudsummor, eller ränta, i fall
de behöfva upplånas, nemi.:
den på Tab. Litt. A. upptagna behållning 40><84- ~ -
Skillnaden mellan Bevillningens troliga be¬
lopp 2,3 10,000. - —
och det af Utskottet påräk¬
nade flor 1829 .... 2,3o4,000. - - g ooo
Enahanda skillnad i83o—34
mellan ....... 2,292,000. - -
och de påräknade . . . 2,270,600. - -
eller för alla åren 5 gånger 21,400. - - 107,000, - -
De till Extra anslag anvisade medel
inflyta, på sätt Stats- och Banco-Utskot-
tens Betänkande K;o 22 utvisar, till så an¬
senligt belopp de första åren, att om K.
M:t icke skulle behöfva begagna dem i
större mon, än Utskotten förslagsvis be¬
räknat; så kunna omkring 5oo,ooo R:dr i
3:ne år af R:g:sContoiret förräntas, hvar¬
igenom ä 4 proc:t skulle uppkomma en
vinst af 60,000. - -
Skatteköpen för RecognitionsSkogarne
torde ock, i händelse R. St:r bifalla K.
M:ts Nåd. Proposition derom, så mycket
höja Skatterätts-medlen, att man vinnerden
erforderliga fyllnaden 12,149:16.-
i den af Herr Ståhle åberopade Creditiv-
summan 225,333: 16.-
utom hvad Spannemåls-creditivet beträffar, om hvars
beskaffenhet af lån förut är taladt.
, , -yr n ■ .. !'. r .! g 5 r >■
-i :i'
. ,S*ri&«4 'tf »i
■ v bilist! A .liiil- ::ib
■ • :§il '« .fe!b. i : ilfir
• - .dl>0.f?JC Jt . . . ... . , -
- 1 i . . i \ ■■ •
..0 -l ” • 2V:- - ' • ■■
&■—- bauf;-.-..' .
■
• - - .l-u-i,• 0’>i.!: ■ . . i’.
jv
.ii . ' T ’
.mi /T:!s.‘ '.'i. <h‘ •. f <
■
■a 1 '.*■ i: i •»« .i lii UV O •i • ji-
'
t ■ ■> • v ’ i' ' '7-.-
'■ «>• 'f.iaia ii.i ■. ;
'
■
... , Ki<i\t;-..V}’- : ./-i ■ >•
.
./ , . t A>. ~K>.*
— — — — .
m
Till). Litt. A.
Rik
s ga
B eli of:
Se StatsUtsk. af RiksStånden godkända Betankande A: o 3o2, sid. 487, 488.
Ränta till H. M. Konungen 200,000.
1829 års Statsbrist tilfStatsContoret i,653,5oo.
5-procents Obligationer förfallna till betalning 1829 . 20,000.
Räntor å flerfaldig:» Lån d:o dto 11,000.
1828 års förlust på AssistanceContoret ................ 6,63g.
Utbetalning till Höganäs StenkohlsVerk 130,919.
Xlppbringnings-ersättningar 58,710.
Bidrag till Götha Canal 100,000.
RiksdagskostnaHer 3oo,ooo.
Aflöning och Omkostnader för RrgldsContoret och Just.Ombudsm.-Expedition . . 60,000.
Skuld vid 1828 års slut på 3-procents-Lånen 1 3g,086.
Ids-Contoirets
År 182g.
Tillgångar:
Se StatsUtskottets af RiksStånden godkända Betänkande N:o 3o2, sid. 488, 489-
. . . 58,8o3.
ungefärl.
Behållning vid årets början • . . .
Bevillning, Skatterätts- och Observations-medel, samt Tidningsstämpling,
lika som 1828 2,3o4,ooo.
Ränta å Krigs- och Bergs-Collegiernas f. d. Cassör .. ......... . 2,000.
1828 års afbetalning på StatsVerkets skuld, återlemnad till R:gsContoret år 1829 i5o,ooo.
Bankens räntevinst för 1828, efter afdrag af 100,000 R:dr, an visade till Extra Anslag 71,000.
Capital— och Ränte-afbetalninger å Lån till åtskilliga Städer i4,85o.
Brist 78,701.
Summa 2,679,854. — —
Summa 3,679,854. ■—■ —
Riks gälds-Cont oi reis
under de 5 åren i83o—34-
B eli of:
Se StatsUtskottets af RiksStånden godkända Betänkande N:o 3o2,sid. 489—49T-
Brist från år 1829 78,700. — —
Återstod af 5-ProcentsObligationer, förfallna till betalning 10,000. — —
Dito af Uppbringnings-ersällningar 282,5oo. — —
Aflöning och omkostnader för R:gldsContoret och JustitiseOmbudsmansExpeditionen
å'60,000 R:dr årligen
Förmodad förlust på Assistancen, Gratificationer, ExpectanceLöner och Pensioner
Kostnader för Inredningen af PitgldsContorets och AssistanceContorets hus . . ,
Räntor å flerfaldiga Lån
Ränta till H. M. Konungen (förrberörde Betänk, sid. 492) ® 200,000 R:dr årligen
3oo,ooo. — —
53.000. — —
20.000. — —
46.000. — —
1,000,000. — —
T ill g ån g a r:
Se StatsUtskottets af RiksStånden godkända Betänkande N:o 3o2, sid. 401
De af AssistanceContoirets Fond, i5o,ooo R:dr, vid Contoirets upplösning ingående
Skatterätts- och Observations-medel, samt Tidningsstämpling, ari. 18,000.
Capital- och Ränte-afbetalningar å lån till åtskilliga Städer dito 17,000.
eller
492.
5o,ooo.
gange
Af Allmänna Bevillningen, å 3o3,ooo R:dr år
35,ooo. med 175,000.
,5 “
ligen i,515,ooo. — —
Summa 1,740,000. — —
E x t r a Anslag
under åren
Summa 1,740,000. — —
B eli O f:
Till FörsvarsVerkct (StatsUtskottets bifallna Betänk. N:o 2,55, sid. xix.) , . .
,, Garnisonssjukhuset och Cnsern-byggnader (StatsUtskottets Betänk. N.o 34o.)
,, Götha Canal (Stats- och Banco-Utskottets Betänk. N:o 23.) . , . . . .
„ Södertelge Canal (Stats- och Banco-Utskottets Betänk. bl:o 2.5.) .....
„ Strömrensningarne, (Stats- och Banco-Utskottens Betänkande N:o 26.) , .
,, Anvisningar på 1827—29 årens StatsVerkets öfverskott (StatsUtskottets Betänk
JN:o 154, sid 44*3.) . * » •
„ Anvisningar på Öfverskotten (StatsUtsk. Betänk. N:o 335, sid. 94.) 4^,736. —- —■
„ Dito på RrgldsGontoret, utan uppgifven tillgång (StatsUtsk.
Betänk. i\:o 335, sid. 96.) 38,747.
Behållning, utan någon päräkning af StatsVerkets Öfverskott för åren i83o—34 •
och U t g i f t e r
1829—34.
Tillgå
n g ar:
2,820,000. —
1 52,000.
745,334. —
3o,ooo. —
250,000.
234,940. —
84,483.
40,184.
Af StatsVerkets Öfverskott 1827—29, (StatsUtskottets bifallna Betänkanden Nto r54, sid. 4*8 och
M:o 255, sid. xvii.). 234,g4o. — —
Af StatsVerkets Öfverskott 1827—2g, (StatsUtsk. bifallna Betänk. N:o 255, sid. xvii.) 5go,ooo. — —
Finska medel (samina Betänk, och sida) . 80,000. — —
Af Allmänna MagazinsFonden (dito dito) 750,000.
Dito
Dito
(dito sid. xix.)
200,000.
1,000,000.
Af 1828 års Banco-vinst 171,000 R:dr, sedan 71,000 afgått till RtgsConloret (Stats-
Ulskottets Betänk. N:o 255, sid. xvii.) 100,000. — —
Af Allmänna Bevillningen (StatsUtsk. bifallna Betänk. N:o 255, s. xviii). i,o5o,ooo.
Dito Dito (StatsUtsk. Betänk. K.’o 335, sid. go.) , . i52,ooo. t 202 OQO
Af Banco-vinsten för åren 1829—34 (Stats- och Banco-Utskottets Betänk. N:o 22.) i,i5o,ooo. — —
5 B. Bet. N.-o 335
Summa 4,356,940. —
Summa 4,356,g4o.
112.
Tab. Litt. B.
Utdrag af RiksgäldsContoircts CassaRäkningar, Öfver de Revdlni a g s-medel, sorn, enligt i8a3 ars
Bevill'niags Förordning, till RiksgäldsContoiret influtit, under de år hon varit gällande, och
för hvilka af slutade Räkenskaper redan finnas, eller 1825—1828.
Oafkortad
Inkomst.
1825.
Se 1827 års RevisionsBerättelse, Bil. Litt. B.
Allmän Bevillning, lefvererad för. år 1822 och föreg, åren 6,285: 25.
182 3 20,22g: 35.
182 4 2,036,022: g.
182 5 7g, 167: 40.
Af Testamenten, samt behållna förmögenheten i Sterbhus 23,545: i5.
Slämpel-afgift för Spelkort 851: 18.
Innehallen Bevillning, vid RiksgäldsContoiret, af derstädes
ytbetalda räntor 1,245: i4-
Skatterätts-Medel 7,081: 8.
KammarRältens Observations-Medel 5,g34: 47-
Stämpel-afgift för Tidningar: från Landsorterna . . . g54: 4°-
i Stockholm 10,876: 42-
Afkortningar.
4,i5o: 33. 1
6. i,5oo.
18 26.
Se 1827 års RevisionsBerättelse Bil. Litt. D,
Allmän Bevillning, lefvererad för år 1823 och föreg, åren
1824
Af Testamenten samt behållna förmögenheten i Sterbhus
Stämpel-afgift för Spelkort
Innehållen Bevillning, vid RiksgäldsContoiret, af derifrån
utbetalda räntor
Skatterätts-Medel
KammarRättens Observations-Medel
Krigsgärd, innehållen å 1808 års ränta för Trollhätte Sluss¬
verks Lottsedlar, hvilken, år 1826, blifvit utbetald . .
Stampel-afgift för Tidningar: från Landsorterna . . .
i Stockholm
2,192,195:
|
7-
|
5.
|
5,65o: 33. i.
|
6,517:
|
12.
|
3.>
|
|
11,631:
|
11.
|
1.
|
|
2,090,007:
|
21.
|
2.
|
|
74,7Ö2:
|
34.
|
2.
|
|
20,739:
|
IO.
|
i.
|
|
1,080:
|
3o.
|
—
|
>4,107:37.5.
|
O
O
*-1
|
33.
|
11.
|
|
9,7°°:
|
3.
|
1*
|
|
4,811:
|
2.
|
6.
|
|
5:
|
3o.
|
—
|
|
i,o52:
|
|
1 r.
|
|
10,373:
|
1.
|
6.
|
1,000. — —
|
2,23l,90i:
|
l7-
|
8.
|
5,107:37.5.
|
11.
9-
2.,
9-
6.
18 27.
Se den med Tidningarne utdelade tryckta CassaRäkningen.
Allmän Bevillning, lefvererad för år 1824 och föreg, åren 6,728: 42* ,0-'
182 5 i5,494: i3-
182 6 2,111,357: 22.
182 7 65,333: 17.
Af Testamenten, samt behållna förmögenheten i Sterbhus 14.835: 27.
Stämpel-afgift för Spelkort ,,294: 6.
Innehållen Bevillning, vid RiksgäldsContoiret, af derifrån
utbetalda räntor I)°9°" 42*
Skätterätts-medel io,5o5: 18.
KammarRättens Observations-medel 4>^42- 3^.
Stämpel-afgift för Tidningar: från Landsorterna . . . i,3i6: 3g.
i Stockholm 7,976: 3i.
>3,4o3: 16. 5.
1,200.
2,240,476: 11.
18 2 8.
Se StatsUtskottets Betänkande N:o g5, Tab. Litt. D.
Allmän Bevillning, lefvererad för år 1825 och föreg, åren 4,347: —
1826 ...... 13,16g: —
182 7 2,i56,33g: 23.
182 8 90,348: 6.
Af Testamenten, samt behållen förmögenhet i Sterbhus 27,763: 3o.
Stämpel-afgift för Spelkort 853: 36.
Innehållen Bevillning, vid RiksgäldsContoiret, af derifrån
utbetalda räntor
Skatterätts-medeJ
KammarRättens Observations-medel
— 4,6o3: 16. 5.
Stämpel-afgift för Tid ningar: från Landsorterna
i Stockholm . .
070: 2g.
7,401: 6.
5,8o6: 4.
1,361: 2g.
8,316: 21.
>4,849= 4o.m
I I.
4-'
IO.
8. i,5og: 17. 7
2,316,676: 44- <• 6,35g: 10. 5
Behållen Inkomst.
2,186,544^ 22. 4
2,226,7g3: 28. 3.
2,235,872: 42. 7.
2,310,317: 33-. 8 74,444: 3g. 1
Årlig Tillökning
40,24g: 5. 11,
9,079: 14. 4
Summa för 3 år 123,773: 11. 4
eller i medeltal för hvarje år 4r,237. — —
I
♦
Betänkan (le n, N:o 336. i ,3
N:o 536.
Utlåtande, i anledning af Herr von Hartmans-
dorfFs motion, om inventering af Rikets Re-
skottets behandling, har Hr v. Hattmansdorff, A., med
hemtad anledning af en uti Allmänna Tidningarne fö¬
rekommen uppgift, att vissa smärre klenodier, höran¬
de till Rikets regalier, blifvit öfverlåtne såsom ålder¬
doms märkvärdigheter till K. Vitterhets- Historite- och
Antiquitets-Academien, på anförde skäl hemställt, att
R. St:rs Statsutskott och Revisorer må hädanefter in¬
ventera Rikets Regalier och efterse huru de af veder¬
börande vårdas.
Utskottet, får i anledning häraf upplysningsvis
meddela: att K. KamraarCoIlegium, jemnlikt dess in-
struclion, öfver Regaliernas behöriga vårdande äger
närmaste inseendet: att noggranna förteckningar öfver
dem finnas upprättade, hvilka tjena till jemnförelse vid
de allmänna inventeringar, som tid efter annan verk¬
ställas: att Regalierna förvaras inora 3:ne olika lås,
hvartill serskilte personer hafva nycklarne: att, vid
Regaliers uttagande, Jonvelerare alltid tillkallas och
att vid prydnadernes återlemnande samme besigtnings¬
man jemväl äro tillstädes, samt ändtligen att, vid al¬
la dylika tillfällen, s:ne Ledamöter uti K. Kainmar-
Collegio öfvervara effecternas uttagning eller inlägg—
galier.
(I-A.)
Memorial, sora blifvit remitteradt till StatsUt-
5 B.
8
n4 S t a t s - U t s k o 11 e ts
ning och alt Protokoll dervid föres. Vid detta för¬
hållande och då, hvad serskilt angår de till Antiqvi-
tetsAcademien atlemnade äldre dyrbarheter, denna öf-
verflyttning grundar sig på K. M:ts derom, efter veder- '
hörandes hörande, under d. 19 November 1828 med¬
delade Nådiga föreskrift, och endast afsett sådana
prydnader hvilka icke kunde räknas till Rikets Rega¬
lier, men kommit att med dem förblandas, emedan
de tillhört aflidne Kongliga och Furstliga personer,
samt bestått af fordom brukliga prydnader, nipper,
Portraitter, smärre husgerådssaker, m. m. af historisk
märkvärdighet, hvilkas behöriga vårdande med skäl kan
förväntas af omnämnde K. Academie, hvilken redan förut
i sin vård äger en betydlig samling dyrbara antiqviteter,
anser Utskottet den af Motionären på grund af be¬
rörde öfverflyttning gjorda framställning i ämnet,
icke innebära en gällande anledning för Utskottet
att tillstyrka det inventering af regalierna äfven
skall verkställas af R. St:rs Stats-Utskott och Re¬
visorer. Den 24 November 182g.
N:o 537.
Berättelse om verkställd granskning af Sält-
peterFondens Räkenskaper för år 1826.
(R:gs-A.)
Till Utskottet har blifvit aflemnad den öfver Sal-
peterFonden för berörde, år 1826 afslutade, uti Kam-
marRätten med anmärkningar reviderade hufvudbok,
med dertill hörande verificationshandlirigar, hvilken
visar följande hufvudsakliga resultat:
Betänkan de n, N:o 337. 115
Frun år 1825 inbalanceras följande tillgångar:
Contant Behållning B:dr 6,744:04. 1.
Utlunta Medel, Capital
och räntor 373,688:— 10.
Innestående Salpeter¬
medel :
I Landet . 12,457: 36. 10.
I Landträn-
terierna . i5,68i: 12. 4. o
—-2“, 1^9 1. 2.
Utbe t al te och o liqvidera de
förskott 59,3ii:25. 1.
Fordringar för anskaf¬
fade och till Länen af-
sändeSalpeter Sjudnings
pannor af koppar . . .26,284:— 5.
Behållna Inventarier. . . 6.806: 10. 5.
5oo,973; 24. —
När härifrån afdrages
Fondens inhalance-
rade skulder:
Öfverlefvererin-
gar .... 1,285: 4». 10.
Skulder till
Landträn-
terierna
för förskott
och öfver-
lefvererin-
gar . . . . 22,778: 37. 3.
Transp. 24,004: 02. t. 500,973: 24. —
u6 Stats-Utskottets
Transp. 24,004: 3a. 1. 5oo,g73: 24. —
Anslagne ,
men ej li-
qviderade
Premier,
till Salpe¬
ter Plant-
]adors an¬
läggande
efter Öster¬
bottniska
■
methoden 8,845. — —
Skuld till
Wadstena
Krigsmans¬
hus Cassa 4o: 3o. 5. 32<3qo; ,4. 6.
Återstå inbalancerade Tillgångar den
1 Jan. 1826 R:dr 468,o83: 9- ®•
\1826 års Utgifter.
Årliga Arfvoden och Respenningar samt
Verkmästares Löner R:dr 16,698: 3g. ir.
Provisioner 5,45o: 25. 8.
KronoUtskylds ersättning -
till Verkmästare och
Drängar 656: 31. 4-
Pensioner och Gralialer
till afskedade Verkmä¬
stare 1,261: 33. 8.
Transport 24,067: 34- 7*
Betänkande n, N:o 337* n7
Transport 24,067: 34. 7.
Undervisnings-lostnader 480.
Gratiiicationer och Heders-
belöningar 20. —
Käril, Spik,Segelgarn och
Lack till förvarande af
lefvererad Salpeter . . . 1,945:42.10.
UppbördsKostnader. . . . 4j°99: i- 9-
TransportKostnader. . . . 4,222: 22.
UppbördsLängder 45:42.—
Skrifmaterialier och Ex¬
penser 27.
RemissLage i44: 3o.
Restitutioner 45: 6.11.
Extra Utgifter 340: 33. 3.
Upphandling af lefvererad
Salpeter utöfver Gärden i43,4i3:27. 2.
R:dr 178,852: — 6.
Och då härifrån afdragast
1826 ars Inkomster ;
Lösen för Salpeter-Skatt,
som ej blifvit in natura lef¬
vererad R:dr 113,585: 46.10.
Lega för be¬
gagnandet
afK,M:toch
Kronan till¬
hörige Salt-
Transp. 113,585: 40. 10. 178,852: — 6.
,,s Stats-Utskoltets
Transp. 113,585:46. w. 178,802. 6.
peter- Sjud-
ningsPannor 52: 24.
Ränte-Medel 20,186:24.6.
Observations-
medel. . . • 4^°’ 47'
Åter debite¬
rade medel 22: 2.4. —,34,3a8: 23,—
visar sig, att Utgifter ne öfverstigit Inkom-
sterne med R?dr 44j42.3’ 2^‘
Till år 1827 utbalanceras Tillgångar}
SalpeterFondens Fordringar;
Utlånte Medel —- Capital
ocb Räntor R:dr o5i,52i; 1.10,
Innestående SalpeterMedel:
1 Landet . . 1,524: 35.—
I LandlRän-
terierna . . 19,907: '9-IO- 21,432: 6. ren
Ulbelaldte, oliquiderade
Förskott 58,144? 42*
Fordringar för anskaffade
oell till Länen afsände Sal-
petei Sjudnings-Pannor af
Koppar 23,55g: 1. 6.
Belial Ine Inventarier. . , , 6,791:42. 5.
Proprie Bulander . . . , . i3,ii5:45. 7.
474,564:44.10.
Transport 474<664* 44- ,0-
Betänkanden, N:o 337. r ig
Transport 474j^64- 44*I0*
Afgå Fondens Skulder:
Öfverlefvereringar
R:dr 5,85o: 1. 7.
Skulder till
Landt-Ränte-
rierne för För¬
skott och Öf-
verlevererin-
gar 36,274: 46. 6.
Anslagne, men
ej liquiderade
Premier till
SalpeterPlant-
ladors anlag-
gande efter
Österbottniska
methoden . . 8,845. — —
Skuld till Wad¬
stena Krigs-
manshusCassa 35: .2. 9. rll oort. [2.10<
Återstå alltså Tillgångar d. 3i Dec. 1826 423,55g: 32.—
Och då härmed jemnföres den inbalancerade Till—
gångsSuminan, hvilken, efter afdrag af Skulderne, ut¬
gjorde R:dr 468,o83: g. 6. visar sig, att Fonden blif-,
vit, år 1826, förminskad med R:dr 44>423: 25. 6. eller
skillnaden emellan Utgifter och Inkomster.
i20 Stats-Utskottcts
Någon Proprie-balance förekommer icke uti 1825
års Hufvudbok, men uti den för år 1826 afslutade,
utbalanceras till år 1827 följande, nemi.:
I Linköpings Län.-
Lösings Harad ........ R:dr 235: 35. 5.
I Kronobergs Län;
Afl. Styresmannen , Öfver-
Direcleuren m. ra. Kihl¬
ström 5y3: 28. ro.
Afl. LandsContoristen Ljung-
dahl 1,044:47. 7,
/ Christianstads Län ;
Asbo Fögderi;
Salpetergärd
för år 1817 987: 44’ 10-
Dito
för år 1815 1,428: i3. 2.3^[6. JQ ^
Göinge Fögderi;
^Salpetergärd för åren 1815
och 1816 ..... .3,ogi: 3. 5.
Ingelstads Fögderi;
Salpetergärd för år 1820 . 102:46. 7.
Afl. Styresmannen, ÖfverDi-
recteuren m, m. Kihl¬
ström, oredovisadt förskott 600. 6 210' 12 —*
I Götheborgs och Bohus Län ;
Götheborgs Fögderi;
Salpetergärd för åren 1810 med i8i3 4)52.2:35. 4»
Transport 12,013: 34- 4-
£ e t ä n L a n d e n, JV.o 337. 1 2 r
Transport i2,oi3:34. 4-
I Skaraborgs Län:
LandtRäntemästaren Enander .... 1,102:11. 3.
Summa a! Proprie Ralancer R:dr i3,ii5:45. 7.
Enligt hvad sålunda är uppgifvet, befmnes stör¬
sta delen af ifrågavarande Proprie Balancer hesta i af
Uppbördsman förskingrad Salpetergärd. — Då denna
gärd troligen blifvit för munga år tillbaka af de skatt¬
skyldige liquiderad, men i Räkenskaperne balancerad
såsom i landet innestående, vill det synas, som hade
rätta förhållandet tidigare kunnat utredas om vederbö-
randes uppmärksamhet varit fästad på de uti Räken¬
skaperne år ifrån år, såsom innestående i landet, ba-
lancerade summor.
Och har Utskottet ansett sig böra vördsamt till¬
styrka R. H. St:r:
att ofvanberörde, anmärkte förhållande hos K. M:t
i underd. anmäla, jemte underd. anhålan, det K.
M:t i Nåder täckes anbefalla sådana åtgärder, hvar¬
igenom den ännu återstående utredningen af ifråga¬
varande Proprie Ralancer må kunna bringas till
fullbordan.
De nu granskade Räkenskaper hafva befunnits va¬
ra förde med redighet och noggrann ordning.
Utskottet har inventerat och genomsett de skuld¬
sedlar med dertill hörande säkerhetshandlingar, mot
hvilka fondens coritanta tillgångar äro utlånie. — För
samtlige Lånen är lemnad inteckning i fust Egendom
!22 Stats-Utskottets
äfvensom 6 procents ränta förskrifven, med undantag
endast af 2:ne Jan, för hvilka 5 procents ränta erläg¬
ges. Den November 1829.
N:o 358.
Berättelse om verkstäld granskning af Num¬
mer-Lotteriets Räkenskaper för år 1826.
(R:gs-A.)
Utskottet har fått emottaga de, år 1826, till Kongl.
Directionen för NummerLotteri-Inrättningen ankomne
K. M:ts Nådiga Skrifvelser och hos Directionen förda
Protocoll; äfvensom till Utskottet blifvit aflemnade
serskilde för nämnde år afslutade, uti KammarRätten,
utan anmärkning, granskade räkenskaper öfver Num-
merLotteriets Inkomster och Utgifter samt öfver den
under Directionens förvaltning ställde, såkallade Brud-
gåfvo-Fonden; hvarvid befunnits:
.. §•
Räkenskap er ne ofver Nummer Lotteriets Inkomster och
Utgifter.
Från år 1825 inbalaneeras Tillgångar:
Contant innestående på Räkningarne i VexelBanken
och RiksgäldsContoirets DepositionsGontoir samt uti
Lotteri-Cassan . . R:dr ig,go4: 34- 3.
Fordringar hos åtskillige
Gollecteurer .... 3,32g: 47- 2.
Lotteri-Inrättningens Fa¬
stigheter, efter inköpspris 10.722:10. 8.
R:dr jj,g5(i: 44-
Be t änkan den, N:o 338. 123
Transport 33,g56: 44- >•
Afgå:
Innestående Bevillning af vinster
(lefverérad till B.:g:sContoiret ar
1826) .... R:d 3,458: i5. ir.
Collecteurernes öfver-
lefvereringar . . . 180:35. 8. 3 53^. 3 ^
Återstår Behållning d. 1 Jan. 1826 30,317: 40, 6.
1S26 års Uppbörd.
Loltförsäljnings-medel . . R:dr 270,739:43.11.
Diverse Inkomster, bestående uti
återgångne vinstmedel, Obser-
vationsmedel och influtne Hus-
*yror 243:6.4.270;933. a> 3-
8:a R:dr 3o 1,800:42. g.
Afgå:
Afkortning för utfallne vinster 160,027: 12. 6.
Utgifter.
Ord inarie Aflöning 10,346: 33. 3.
Collecteurers Provi¬
sioner . . . , . i6,24i:38. 6.
Postporto . . . . 7,204:3o.'—
Årliga Anslaget till
Brudgåfvor . . . 2,833: 16.—
DiverseUtgifter, såsom
«r
extraordinarie Betje-
ningens Aflöning eller
Arfvoden , Tryckeri-
Transport 06,626: 11. g. 160,027:12. 6.
124 Stats-Utskottets
Transport 36,626: 11. 9. 160,027: 12. 6.
Gesällernes Vecko-
Jön , Ljuspenningar,
ved &c 9)876: i5.11.
Årliga Anslaget till
K. Lazarettet . • W 47)002; 37. 8.
Till SlatsVerkets disposition lefvc-
rerade ......... .64,97»: 4^ 372.001: 44. 7.
Balancerade till år 1827.
Tillgångar'.
Contant, innestående på Räkningar-
ne uti VexelBanken och Riksgälds—
Contoirets Despositions-Contoir
samt uti Lotteriets Cassa . . . 17,394:43- 2.
Fordringar hos åtski 1 lige Collec-
teurer 2,204: i3. 4-
Lotteri-Inrättningens Fastigheter,
efter inköpspris ....... 10,722: 10. 8.
3o,32i: 19. 2,
men hvarifrån afgå:
Innehållen Bevillning af vinster (lef-
vererad till RiksgäldsContoiret år
1827) 968: 8. 7.
■*
Collecteurers öfverlef-
,e,.,i„6.r . . . 29,,93;46.s.
Summa R:dr 3oi,ioo:42. g.
Härutaf befinnes alltså, att Lotteri-försäljningsmedlen, år 1826,
utgjort R:dr 270,739: 43. II.
Hvarifrån afgå viusterne 160,027: 12. 6’.
110,712: 3i. 5.
Betänkanden, N:o 338. 12S
återstår alltså öfverskott .... 110,712: 3i. 5.
men när från sistberörde summa af-
drages beloppet af utgifterne och
deribland anslaget till K. Lazarettet
5oo R:dr , 47,°o2: 37. 8.
blir verkliga behållningen .... 63,70g: 4r. g.
eller 3,709 R:dr 41 sk. 9- >’• utöfver det i RiksStaten
påräknade belopp af 60,000 R:dr; dock får härvid
anmärkas:
i:o att uti det vid Nummer-Lotteriets Boksluts-
Contoir upprättade Sammandrag öfver 1826 års Rä¬
kenskaper upptages behållningen till R:dr 64,209: 4i* 9-
eller 5oo R:dr mera, än här ofvan utsättes; hvilken
skiljaktighet härrörer derifrån, att det till K. Laza¬
rettet utbetaldte årliga Anslaget af 5oo R:dr icke är
uti Sammandraget upptaget ibland årets utgifter, utan
endast affördt under lefvereringstitel, på lika sätt,
som den till RänteKammaren aflemnade summa af
R:dr 64,971: 42> 5.
2:0 att, uti RiksHufvudboken upptagas, såsom
RiksStaten behållne utaf 1826 års Lotteri-medel, R:d.
110,869: 25. g. men, på sätt ofvan ntredt är, bär åter¬
stoden af Lottförsäljningsmedlen, efter afdrag af vin-
sterne, endast utgjort R:dr 110,712: 3i. 5; och såle¬
des uti RiksHufvudboken R:dr i56: 42> 4- mera, än
LotteriRäkenskaperne utvisa, ehuru dessa räkenskaper
befunnits både ordentliga och behörigen verificerade.
Den utaf Lotteri-vinsterne, år 1826, innehållne
Bevillning har uppgått till R:dr 8,368: 17. 3.; och
iiG Stats- Utskottets
hvilken bevillning för de 3:ne första Qvarlalen af be¬
rörde år blifvit, tillika med Bevillningen för de 2:ne
sista Qvartalcn af år 1825, till RiksgäldsContoiret lef-
vererad med en sammanräknad Summa af R:dr io,858:
24. 7.
a §•
Räkenskapen öfver den sä kallade BrudgäJvoFonden.
Från år 1825 inbalanceras:
Contant 2,402: 18. 7.
Utlånte Capital 17,800:
Interesse» . . _tj55= .4- 7; ,9,355: »4- 7-e,,75rj3. e.
1826 ars Inkomster .•
Årliga Anslaget till BrudGåfvor 2,883: 16. -
Interessen 999: 10. r.
3,832: 26. 1.
Hvarifrån afgå Utgifter:
Utbetalde Brud-
gåfvor . . . 2,633:16. -
D:o Gratificatio¬
ner och Discre¬
tion . . . 849:17- 4- 3^8a. 33. 4.
Återstår öfverskott 34g: 4°- 9*
Behållning, som till år 1827 utbalanceras 22,107: 35. 11.
bestående uti Contante
medel 6,307: 35. n.
Utlånte Capital .... i5,8oo.
R.:d 22,107: 35. 11.
Den 24 November 1829.
Betänkanden, N:o 33g. 127
N:o 559.
Utlåtande, i anledning af R. St:rs, år i8a5,
församlade Revisorers hemställan, i afseen¬
de på ÖfverStyrelsen af Nummer-Lotteriet
och dess öfverflyttning till Fullmäktige i
RiksgäldsContoiret. (R:gs-A.)
Af den anledning, att, enligt 1823 års Ständers Be¬
slut, NummerLotteriets Tillgångar, utöfver livad af
Lotteriets Inkomster, blifvit Slaten godtgjordt, borde,
med undantag af den så kallade BrudgåfvoFonden, till
PiiksgäldsContoiret aflemnas; hvaremot ifrån och med
år 1824, skulle uti RiksgäldsContoiret hållas Lotteri-
Inrättningen tillhanda allt hvad, till förefallande Ut¬
gifters bestridande, erfordrades, i den oförmodade hän¬
delse, att Lotteri-spelet, ett eller annat år, med för¬
lust utfölle, hade R. St:rs, år 1825, församlade H:rr
Revisorer, uti deras om RiksgäldsContoirets gransk¬
ning afgifne Berättelse, hemställt och tillstyrkt, att,
enär Lotteri-spelet komme, att, på sätt berördt är,
bedrifvas på RiksgäldsContoirets räkning och på dess
äfventyr, den Öfverstyrelse af NummerLotteri-Inrätt-
ningen, som föres af en utaf K. M:t i Nåder tillför¬
ordnad Direction, måtte, på lika sätt, som ÖfverStv-
relsen af GeneralAssistanceContoiret, åt Hrr Fullmäk¬
tige i RiksgäldsContoiret uppdragas.
Uti det af Utskottet öfver nämnde Berättelse
meddeldte Utlåtande (N:o 97. 4;de Sami. 1 B. p. 354)
hade Utskottet, enär K. M:t, uti Dess till R. H. St:r
i ?.8 Stats -Ut skottets
aflåtne Nåd. Proposition, angående StalsVcrkets till¬
stånd oell behof, i Nåder behagat föreslå, att Num-
merLotteri-Inrättningfcn skulle, efter en viss tids för¬
lopp, upphöra, ansett Hrr Revisorers hemställan bö¬
ra hvila, intilldess R. H. St:r fattat sitt Beslut, i af¬
seende på K. M:ts ofvanberörde Nåd. Förslag.
Som, enligt R. Ii. St:rs sedermera fattade beslut,
Nummer-Lotterilnrättningen kommer att tills vidare
fortfara, så har Utskottet tagit i slutligt öfvervägande
7825 års Ilrr Revisorers ifrågavarande hemställan; och
hvarvid [Utskottet, sorn icke kunnat dela Hrr Revi¬
sorers åsigter,
ansett sig böra afstyrka, såsom mindre lämplig, den
föreslagne öfverflyttningen lill RiksgäldsContoiret af
ÖfverStyrelsen fpr NummerLotteri-Inrättningen.
Den 26 November 182g.
N:o 340.
Utlåtande, angående Anslag för fullbordandet
af Garnizons-SjukhusByggnaden samt K. An¬
dra LifGardets Cassernbyggnad. (U.-A.)
Enligt hvad Utskottets Betänkanden Nlis 214, 255 in¬
nehålla har Utskottet uppskjutit dess yttrande öfver
den del af K. M:ts Proposition rörande StatsVerkets
tillstånd och behof, hvilken innefattar frågan örn yt¬
terligare Anslag för fullbordandet af Garnizons-Sjuk-
husByggnaden samt Andra LifGardets CassernBygg~
nåd, intill dess infordrade behörige kostnads-förslager
inkommit och blifvit granskade.
Sedan
s
Betänkanden, JV:o 34o. 12g
Sedan nu mera sådane mera detaillerade Förslag
blifvit Utskottet tillställde, och desse, på K.MttsIYåd.
Befallning, undergått granskning af Öfverlnteudents-
Embetet, som utlåtande deröfver meddelat; får till R.
St:rs bepröfvandeUtskottet dess förslag i ämnet afgifva.
K. M:t har till Allmänna, GarnizonsSjukhuse.ts
fullbordande äskat en Summa af 120,000 R:dr.
Serskildta förslager, af Professoren Gjörwell, haf¬
va i detta hänseende blifvit upprättade
1:0 å kostnaden för den återstående invändiga in¬
redningen slutande sig å . . . R:dr 83.g4g: 38. _
2:0 å den utvändiga afrappningen
med tillhörande Listverk och hela Bygg¬
nadens aflfärgning, inmurning af felan¬
de Cordons- och Betäckningssten vid
Gollonaden; yttre GranitTrappors och
Vestra Appareillens uppförande, jemte
inläggande af Granit, huggen Sten och
Rännstenar, Fensters och Portars insät¬
tande med tillbehör, samt anbringandet
af erforderlige Betäckningar, Fenster-
bläck och Vattenrör af koppar; inhugg-
ning af Inseription ; utvändig Oljefärgs-
målning, jemte erforderlig planering m.
m. som tillhör nämnde arbeten uppgå¬
ende till . . .* 32,875: g. 4.
utgörande tillhopa B:co R:dr 116,824:47. 4.
Hvad desse Förslag angår, har Öfverlntendénts-
Embetet derom meddelat det yttrande: att bägge äro
5 B,
c
,3o' Stats -Utskottets
författade med största fullständighet och hvarje ser¬
skildt arbete deruti så noggrannt detailleradt, att ej
finnas kunnat, det något blifvit utlemnadt som erfor¬
dras, till GarnizonsSjukhusbyggnadens både ut- och in-
vändiga fulländande. Åtgången af materialier, bygg-
nadseffecter samt dagsverken hade äfvenledes till alla
delar blifvit utförd enligt riktiga beräkningsgrunder
ogIi priserne derå uppgifne i enlighet med de här¬
städes nu allmänt gällande, hvadan ifrågavarande 2.:ne
Förslag ansetts ganska t i II för I i te lige, så att kostnaden
för alla återstående arbeten vid GarnizonsSjukhus-
byggnaden ej borde komma att öfverstiga förslagssum-
mornes sammanräknade nyssberörde belopp , så framt
anslagen härtill komma att utgå inom den tid af cir¬
ca 3 år som Professoren Gjörwcll till Byggnadsarbe-
tets fulländande förslagsvis påräknadt.
I fråga åter om Anslaget till Cassernbyggnaderne,
hvartill K. M:t uppgifvit ett behof af 70,000 R:dr,
innehåller en af Committerade för samma Byggnad
till HofCancellersEmbetet den 3o sist). Maji afgifven
Skrifvelse, att till utförandet af alla derstädes åter¬
stående arbeten skulle erfordras ett belopp af 74,650
R:dr; hvarjemte ÖfverlntendentsEmbetet, lika med
vederbörande Architect, förmält sig icke kunna af
de härom, tillgänglige Handlingar uppgifva, huruvi¬
da sistberörde Summa vöre emot behofvet svarande,
enär detaillerade Kostnads-förslager öfver sistberörde
arbeten saknades, hvilka ansägos desto nödvändigare
som det upprättade kostnads-förslaget, till uppföran¬
Betänkande!), N:o 34o. 13r
de af 2:ne Cassern-byggnader, blifvit beräknadt efter
de år 1821 gångbara priser på materialier och arbets-
löner, och således nu mera ej kunde anses tillförlit¬
ligt, emedan så väl dagsverken, som, i synnerhet ät-
skillige Byggnadseffecter, sedan nämnde tid betydli¬
gen stigit i välde.
I detta afseende är af IlofCancellersEmbetet dels
anmält: att de af Committerade uppgifne slunmor grun¬
da sig på en jemföreise-caicul emot förut fastställda
och sedermera, till vinnande af någon besparing, för¬
ändrade kostnads-fÖrslag och ritningar, dels ock till—
kännagifvit, att K. M:t, i anledning af den betänk¬
lighet ÖfverlntendehtsEmbetet yttrat, i afseende på
tillräckligheten af det anslag K. M:t för ändamålet
äskat, i Nåder förklarat sig vara sinnad, att, förme¬
delst alla sådane besparingar, som möjeligen kunna
äga runi, söka tillvägabringa fullbordandet afCasern-
byggnaden med den i K. Mits Nåd. proposition upp¬
gifne Summan, 70,000 It:dr.
Vid desse förhållanden tillstyrker Utskottet:
att It. St:r måga bevilja, såsom ytterligare anslag
för Allmänna GarnizonsSjaldiusByggnadens fullbor¬
dande det belopp af 116,824: 4?- 4* som vederbö¬
rande EinbetsVerk vitsordat vara i sådant ändamål
tillräckeligt; samt för Andra LifGardets Casernbygg-
nads fullbordande de af K. M:t dertill äskade 70,000
R:dr, utgörande tillhopa 186,824: 47* 4' derifrån lik¬
väl bör afgå hvad år 182g redan till desse föremål
blifvit utbetaldt med 35,000 R:dr; samt återstoden
i5i,824 R:dr 47 sk. 4 r:st., få, i rundt tal med 162,000
132 S t a t s - U t s k o 11 e t s
R:dr till K. M:ts Nåd. disposition i omförmäldte afse-
cnden af RiksgäldsContoiret, på K, StatsContoirets
requisition utbetalas.
Och sora RiksgäldsConloirets tillgångar medgif¬
va, att, på sätt Öfverlntendents-Embetet ansett nödigt,
anslaget för Allmänna GarnizonsSjukhusct utgår inom
en tid af 3 år; så föreslår Utskottet destohäldre
det samma anslag inom berörde tid af Riksgälds¬
Contoiret utgifves, som iakttagandet deraf blifvit
såsom ett vilkor för dess tillräcklighet uppgifvit.
Varandes härigenom besvarad Hr Estenbergs, P.,
motion, ang:de fortfarande anslag för Allm. Garhizons-
vSjukhuset. Den 24 November 1829.
N:o 341.
Utlåtande öfver Hr LandtMarskalkens och
Talmännens samt H11 Ordförandens i Stats-
Utskottet Förslag till vedergällning för Hem¬
liga Utskottets Canzli och YaktBetjening.
(Rgs.-A.)
Till ETtskotlet har blifvit aflemnadt följande Förslag:
”Undertecknade LandtMarskalk och Taleman samt
”StatsUtskottets Ordförande hafva denna dag samman-
”trädt, för att, jemlikt 24 §• Riksdagsordningen, till
”StatsUtskottet afgifva Förslag till den vedergällning,
”sorn, lämpad efter göromålens vigt och mängd, vid
”denna Riksdag bör tillkomma Hemliga Utskottets
”Canzli och VaktBetjening; hvarvid upplästes bemäldte
”Utskotts ProtocollsUtdrag af den 10 sisth October,
”innehållande, att, Utskottets Ledamöter föreslagit föl¬
jande arfvoden åt Utskottets Ganzli och Vaktbetje-
”ning, nemi.:
"Åt Secreteraren R;dr 50o.
Ӂt hvardera af de 2:ne Canzlisterne
”180 R:dr eller tillsammans ... „ 36o. -
"Åt Vaktmästaren „ 32. _
”Åt den HofLaquej, som besörjt städ-
”ning och eldning i Utskottets rura „ 20.
Sta Btco It:dr 946: 32. -
"Och anse undertecknade sig böra å detta För-
”slag, såsom i allo lämpligt, tillstyrka bifall.
Stockholm d. 21 Nov. 1829.
Carl De Geer , C. von Rosenstein ,
h. t. Landtmarskalk. Talman.
Jon. Ullberg, Joh. O.-s. Longberg,
BorgareSt. n. v. Talman. BondeSt. a. v. Talman.
F. B. v. Schwerin.
Som de ifrågavarande arfvoden, på grund af in-
hemtad upplysning om göromålens vigt och mängd,
blifvit af Hr LandtMarskalken och Talmännen samt
Utskottets Hr Ordförande, såsom lämplige, tillstyrkte,
så får Utskottet vördsamt tillstyrka:
att dessa arfvoden, utgörnnde tillhopa 946 R:dr 32
sk. B:co måga, på reqvisition af Hr Ordföranden i
Höglofl. Hemliga Utskottet, från RrgsContoiret ut¬
betalas utaf de till Riksdagskostnader anslagtie me¬
del. Den 5 Dec. 1829.
134 Stats-Utskottets
N:o 342.
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut
inom RiksStånden i fråga om förlängning
af ArrendeGontractet på Atarby Kungsgård
för Majoren Vult von Steijern. (I.-A).
Sedan, i anledning af K. M:ts till Utskottet aflåtne
Nåd, Remiss af handlingarne i målet, rörande Majo¬
ren von Steijerns underd. anhållan om evärdelig Skatte-
inanna-rätt å 2:ne under Starby Kungsgård lydande
lägenheter, Valla Slätten och Herrsjö Ängen, Utskot¬
tet, i Betänkande N:o 181 tillstyrkt;
att, såsom en billig ersättning åt Majoren för det
arbete oell de kostnader han å Kungsgården nedlagt
till dess förbättrande och bringande i det skick den nu
befinnes, R. St.r måtte tillerkänna honom och hans rätts-
innelia färe den förmån, att pä en tid af 20 år, räknade
ifrån nuvarande arrendets slut, innehafva och begagna de
2:ne ofvannämde af Majoren odlade lägenhelcrne, emot
den vänta lill Kronan, sorn, enligt redan skedd skatt¬
läggning finnes desamma åsatt; dock att samma Lägen¬
heter, som i följd deraf, under berörde tid af 20 år
Kungsgården frånskil/des, efter samma års förlopp i
icke sämre skick än nu och utan ali ersättning för derå
gjorda förbättringar borde till Kungsgården återlåg-
gas; äfvensom i öfrigt vid den härigenom medgifne
upplåtelsen iakttagas de säkerhetsmått, som, vid bort-
arrenderandet af Kronans Fastigheter, i afseende på
lagliga häfden, vården och skötseln deraf vanligen äga
Betan kan den, N:o 342. J 35
ram s men, i följd af härvid gjorda anmärkningar inom
3 RiksStånd, Utskottet, med ändring af nyssberörde
tillstyrkande i förnyadt Utlåtande, N:o 258, sluteiigen
föreslagit, att, såsom en lärnpclig uppmuntran åt Ma¬
joren., honom och hans rätts innehafvare mätte tiller¬
kännas den förmon, att, vid utgången af nuvarande
Arrende, tillgodonjuta en förlängning i Contractet der¬
om på 10 år, och således under berörde tid hela Kungs¬
gården jemte de ifrågavarande Lägenheter ne s VallaSlät-
ten och HerrsjöÄngen ytterligare, under lika vilkor
som nu, odelade innehafva och begagnas eid hvilken upp¬
låtelse i öfrigt borde iakttagas de säkerhetsmått, sorn vid
b ortar renderandet af Kronans Fastigheter, i afseende
på lagliga häfden, vården och skötseln deraf vanligen
äga rums så liar, af de, i anledning häraf, inom Riks-
Stånden fattade beslut, Utskottet inhämtat: att TI. II.
o. A. den i3 sistlidne Julii bifallit Utskottets förstbe-
rörde Betänkande N:o 181 samt, med förblifvande vid
samma beslut, under den g sisth November afslagit
det senare Utlåtandet N:o 255; hvaremot II. Preste-
Ståndet och V. BorgareStåiulet den 16 och ig Oelo-
ber gillat sistnämnde yttrande, men åter II. Boncle-
Ståndet den 23 i sistberörde månad afslagit ej mindre
Utlåtandet N:o 255 än ock Betänkandet N:o 181.
Med tillkännagivande af denna skiljaktighet, hvar¬
igenom ett R. St:rs beslut ännu icke uppkommit om
det underd. svar som på K. M:ts Nåd. remiss i äm¬
net bör af R. St:r meddelas, har, till följd af hvad
y3 §. Riksdagsordningen innehåller, Utskottet ansett
sig, såsom ett förslag till sammanjemkniog böra un¬
136 Stats-Utskottets
derställa H. R. o. A.-s samt H. BondeStändets förnyade
pröfning, huruvida icke, då arne RiksStånd H. Preste-
Ständet samt V. BorgareStåndet redan bifallit Utskot¬
tets sista tillstyrkande, de skulle finna lämpligt, att
i den af desse 2:ne RiksStånd, på grund af Utskottets
framställning, beslutna mening instämma, i hvilket
fall afgjordt blifver, att Majoren von Steijern må
åtnjuta en förlängning i ArrendeContractet om Star-
hy Kungsgård i to år under de dermed förenade
vilkor.
Skulle uter H. R. o A. och H. BondeSlandet el¬
ler andra af dem icke finna för godt alt'sådan t bifal¬
la, då anser Utskottet förevarande fråga, jemlikt of¬
van åberopade Grundlags böra af Förstärkt Stats¬
utskott afgöras. Och får i sådant afseende Utskottet
till godkännande framställa följande Voterings-Propo-
sition:
"Den som bifaller, i enlighet med PresteStåndets
och BorgareStåndets Beslut, att, såsom en lämplig
uppmuntran åt Majoren von Steijern, han och hans
rätts innehafvare tillerkännes den jförmon, att, vid ut¬
gången af nuvarande Arrende af Starby Kungsgård,
tillgodonjuta en förlängning i Contractet derom på io
år, och således under berörde tid hela Kungsgården
jemte de ifrågavarande Lägenheterne, VattaSlålten och
HerrsjöÄngen ytterligare, under lika vilkor som nu,
odelade innehafva oeh begagna; vid hvilken upplåtelse
i öfrigt bör iakttagas de säkerhetsmått, som vid' bort-
arrenderandet af Kronans Fastigheter, i afseende på
Betänkanden, N:o 3^2. 137
lagliga häfden, vården och skötseln deraf vanligen
äga rum; voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer, i enlighet med R. o. A:s
Beslut, att, såsom en billig ersättning åt Majoren von
Steijern för det arbete och de kostnader han å Kungs¬
gården nedlaggt till dess förbättrande och bringande
i det skick den nu befinnes, bemälde Major och hans
rätts innehafvare att tillerkännas den förmon; att på
en tid af 20 år, räknade ifrån nuvarande Arrendets
stut, innehafva och begagna de 2tne öfver 1 mil ifrån
Kungsgården belägne, af Majoren odlade Lägenheterna
VallaSlätten och HerrsjöÄngen , emot årlig afgift der¬
före till K. M:t och Kronan af den ränta, som enligt
redan skedd skattläggning finnes desamma åsatt. Böran-
des samma Lägenheter, som, i följd häraf, under be¬
rörde tid af 20 år Kungsgården frånskiljas, efter sam¬
ma års förlopp i icke sämre slick än nu och utan all
ersättning för derå vidare gjorda förbättringar till
Kungsgården återläggas; äfvensom i öfrigt vid den
härigenom medgifna upplåtelsen iakttagas de säker¬
hetsmått, som, vid bortarrenderandet af Kronans fa¬
stigheter, i afseende på lagliga häfden, vården oeh
skötseln deraf vanligen äga rum. Den 5 December
1829.
O
x 38 Stats-Utskottels
N:o 343-
Utlåtande, i anledning af erliållne Återremis-
ser på åtskillige af Utskottet afgifne Eelän-
kanden. (U.-A)
Till Utskottet hafva, med gjorda anmärkningar, ne-
dannänmde dess Betänkanden blifvit återremitterade,
nemi.:
Från Hoglaft. Ridderskapet och Adeln.
N:o 3o2 Betänkande och Förslag i afseende på R:gs-
Conloirets behof ifrån och med år i83o till och
med år 1834-
Från Vallofl. Bor gare Staude t.
N:o 115, Om understöd af Statsmedlen till Göthe¬
borgs Stads Fattigvårdsinrättning.
N:o i48, i anledning af väckte motioner rörande för¬
ändring i nuvarande fångföringssätt samt ersättning
för Brottslingars gripande, vårdande samt förseende
med sängkläder;
]V:o 205, i anledning af verkställd granskning af Rä-
kenskaperne och förvaltningen af de till Flottornes
behof utaf Förvaltningen af SjöÄrenderne år 1826
uppburne StatsAnslag;
IV:o 277, i anledning af ifrågastäldt upphörande af
Skinnskattebergs Bergslags Previlegier;
N:o 289, öfver väckt motion om rättighet för Städer¬
nas Embets- och Tjenstemän, att deltaga uti Ci-
vilStatens Pensionslnrättning;
K:o 3o5, rörande Kronans Hus och Byggnader.
Betänkanden, N:o 343.
Från Hederv. BondeStåndet.
N:o 49) ang:de uppförande af ett KronoMagazin vid
Mörby Långa Köping på Öland;
N:o i55, ang:de de utgifter, som dels före och dels
efter sista Riksdag blifvit af Öfverskotten på Stals-
Verkets inkomster bestridda och funnits böra hos
R. St:r anmälas till ersättning eller afskrifning;
N:o 201, Berättelse, angtde den innevarande Riksdag
verkställde Revision af de under K. CommerceCol-
legium ställde Fonder och Medel;
N:o a34, ang:de de så kallade Trippiska Köpegodsen
i Halland; samt
N:o 282, angtde förrättad Revision af Mi 1 i t i asEostäl Is—
Gassans Räkenskaper för år 1826;
Men, som desse Belänkanden blifvit af trenne Riks¬
stånd bifallne, nemi.:
N:o 3o2, af PresteStåndet d. 21 October;
af BorgareStåndet d. 26 d:o;
af BondeStåndet d. 3 November.
N:o 115, af Ridd. och Ad. d. 12 Junii;
af PresteStåndet d. i5 d:o;
af BondeStåndet d. 12 d:o.
N:o 148, af Ridd. och Ad. d. 22 Maji;
af PresteStåndet d. a5 d:o;
af BondeStåndet d. d:o.
N:o 205, af Ridd. och Ad. d. 4 November ;
af PresteStåndet d. 16. October;
af BondeStåndet d. 19 d:o.
N:o 277, af .Rädd. och Ad. d. 4 November;
x4o Stats-Utskottets'
af PresteStåndet d. i6 October;
af BondeStåndct d. 19 d:o.
Nio 289, af Ridd. och Ad. d. 4 November;
af PresteStåndet d. 21 October;
af BondeStåndet d. 3o d:o.
Nio 3o5, af Ridd. och Ad. d. 4 November;
af PresteStåndet d. 2 d:o;
af BondeStåndet d. 6 d:o.
N:o 49? Ridd. och Ad. d. 14 Februarii;
af PresteStåndet d. 12 d:o;
af BorgareStåndet d. 6. d:o.
N:o 155, af Ridd. och Ad. d. 19 Junii;
af PresteStåndet d. 12 d:o;
af BorgareStåndet d. 9 d:o.
N:o 201, af Ridd. och Ad. d. 12 Augusti;
af PresteStåndet d. 3 d:o;
af BorgareStåndet d. 3o Jutii.
Nio 234, af Ridd. och Ad. d. 9 November;
af PresteStåndet d. 3o September ;
af BorgareStåndet d. 7. October;
N:o 282, af Ridd. och Ad. d. 4 November;
af PresteStåndet d. 16 October;
af BorgareStåndet d. i3 d:o;
så enär, likmätigt 69 §. RegeringsFormen, desse mål
således äro af R. St:r afgjorda, har Utskottet, i följd
af de gjorda anmärkningarne, icke kunnat desamma
under vidare åtgärd taga, Den 5 December 1829.
,■> ' V"" .
Betänkan den, N:o 344- 141
N:o 344.
Ytterligare Utlåtande, ang:de användande af
den till Ädelforss Guldverk lydande Egen¬
dom med tillhörigheter. (U.-A.)
H öglofl. B, o. A.j H. PresteStändet samt H. Bonde-
Ståndet hafva till Utskottet återremitterat dess i be¬
rörde ämne under N:o 275 afgifne och afV. Borgare-
Ståndet bifallne Betänkande, i anledning af följande
dervid gjorde anmärkningar:
Af Hr Tham, fVolrath: alt den i Betänkandet fö¬
rekommande bylcsbristfråga företedde ett nytt talande
bevis, huru olika grundsatser i dessa frågor tillämpas,
då Kronan eller enskifte äro fordringsägare. Vore
det Kronan , så beviljades genast seqvester å den jord
för bytet af hvilken bristen uppstått, äfvensom ersätt¬
ning uttoges för alja föregående årens förlorade rän¬
tor, utan att någon undflygt funnes för den enskilte
Gäldenären, hvilken dessutom måste vidkännas besvä¬
ret att sjelf förskaffa sig utredning af fordringsbelop-
pet; men deremot betalar aldrig Kronan sin skuld till
fullo till den enskilte, som ålägges icke allenast att
styrka sin fordran, utan äfven uppgifva sådane Hem¬
man och Lägenheter, derigenom han kari blifva be¬
talt-, hvarunder han blottställes för alla möjliga upp¬
skof, utan att kunna påräkna någon ersättning för de
förluster, som tidsutdrägten medför, hvilket förhållan¬
de nu äfven ägde rum, då, efter mångfaldiga omgån¬
gar och uppskof, saken änteligen blifvit dragen under
■ ■' (Y
1/^.2 Stats- Utskottets
R. Sttrs pröfning, hvarvid Utskottet, med tillstyrkande
af bifall till Hrr af Wetterstedts och Adle.rbran.ts på¬
ståenden, dermed förenat nya hinder och uppskof,
som ingalunda finnas beliöflige, såsom ”att R. St:r må
hos K, M:t i underd. anhålla, att noggrann undersök¬
ning och värdering af de under Ädeiforss lydande samt
af Sökanderne uppgifne Hemman och Lägenheter måt¬
te verkställas samt införsel Sökauderne meddelas i så
stor del af samma Hemman, som K. M:t, efter en full¬
ständig utredning af förhållandet, i Nåder pröfvar
emot deras godkände och nu innehafvande fordrin¬
gar svara,” enär, efter Hr Tharns tanka, pröfningen
huru stor del af de ifrågavarande Hemmanen motsva¬
rade Sökandernes fordringar helt enkelt tillhörde K.
KammarCollegium att uppgöra enligt JordeBöcker och
Skattläggningslnstrument, utan att vidare värdering
eller undersökning voro af nöden. Som Hemmanen
äro KronoSkatteRusthåll, och ingen fråga uppstått örn
en högre uppskattning, i händelse Kronan varit for¬
dringsägaren, hemställer Hr Tham hvarföre ej lika
behandling må äga rum , der Kronan vore Gäldenär, och
det endast vore Hemmanens Jordeboks-ränta, som kunde
läggas till grund för deras motsvarighet mot fordringar-
ne, i hvilken ränta ingen förhöjning lärer kunna äga ruin.
Den nya undersökning Utskottet föreslaget ledde således
endast till nya förluster för Sökanderhe, i stället för
hvilket förslag Hr Tham tror Utskottet hafva handlat
rättast, om det hemställt, att Sökanderne må äga rätt
att ur de uppgifne Hemmanen få sine fordringar ge¬
nast godtgjordej i den mohn de svarade mot Hemma¬
Betänka nden, N:o 344- 143
nens Jordeboksränta, enligt den liquid, som deröfver
i KammårCollegium kan uppgöras, serdeles som i
nämnde Verk alla nödiga upplysningar för liquiden
redan måste finnas och den föreslagne värderingen icke
kunde föranleda till någon förhöjning i Jordeboksrän¬
ta n och lika litet ny skattrefning kunde komina i fråga
vid desse som andre ordenteiigen skattlagde Hemman.
Af Hr Danckwardt, Magnus Georg, som, i anled¬
ning af Utskottets ofvananförde hemställan, äskat upp¬
lysning, huruvida ersättningen skall meddelas på det
i Författa i ngarne stadgade och hittills iakttagne sätt i
dylika fall eller om någon annan grund derföre skall
följas. Då, efter Författningarne nu så tillginge, att
om, såsom i Jönköpings Län vore vanligt, ett helt
Skatte- eller Krono-Hemman hade 3i D:rs ränta efter
Jordeboken, erhölles jordägande eller skatterättigheteh
af Hemmanet mot en skatterätts-fordran af 3i D:r, då
den härrörde af Hemman inom samma Provins, emedan
liquiden skedde efter räntornes uträknande med för¬
vandling å ömse sidor, och då ett helt Hemman i
nämnde Län. vanligen vore värdt minst 2000 R:clr B:co,
men en skatterättsdaler gallde i3 R:dr 16 sk. efter det
man och man emellan antagne och äfven af Kronan
fastställde priset derå för bytesfordringars godtgörade»
utgjorde efter denna utredning 3r D:r = 413 Rtdr 16
sk., i hvilken händelse Sökanderne för sin skatterätts-
fordran 63 D:r eller 84o R:dr skulle af Ädelforss hem¬
manen erhålla skatterätten till en hemmansdel, värd
sistnämnde belopp, på hvilket sätt Staten icke gufve
144 Stats-Utskottets
för fordringorne större ersättning, än sorn deremot
verkligen svarade; yrkande Hr Dankwardt tillika, att
antingen sådant eller ock att motsatsen, nemi. att er¬
sättningen skali i hittills vanlig ordning meddelas, tyd¬
ligen uttryckes, på det att icke, vid verkställigheten
af R. St:rs beslut, nya tvifvelsmål om rätta förstån¬
det deraf inåtte uppkomma; hvarjemte Hr Danckwardt
sökt vederlägga Hr Thams uppgifter, i afseende på
det olika behandlingssätt, som i enahanda beskaffade
frågor skall äga ruin, då Kronan vore fordringsägare;
med anledning hvaraf Hr Tham ytterligare yttrande
afgifvit.
Hr Domprosten Heurlin har, under förklarande,
att han i hufvudsaken gillade Utskottets Betänkande
och medgåfve, det Hrr af Wetterstedt och Adlerbrant
erhålla införsel i de under Ädelforss lydande, af Sö-
kanderne uppgifna Hemman och Lägenheter till så stor
del, som svarade emot deras godkände och nu inne-
hafvande Skatterätts-fordringar, yttrat lika åsigter i
ämnet med Hr Danckwardt, och uti hvilka Hr Dora-
Prosten Holmström äfven instämt, under yrkande, att,
till bevarande af Kronans rätt, alla försigtighetsmått
måtte vidtagas uti bestämmandet af sättet för liquiden
af denna Kronans skuld, så att Sökanderne, som för
det ringa värdet af högst i3 R:dr 16 sk. Banco för
hvarje .SkatteRätts-Daler år 1817 kommit till egande
af berörde fordran, erhålla hvarken mer eller mindre,
andem, tillföljd af samma Liquidationsgrund, rättvis¬
ligen tillkomne; hvarmed Hr Prosten Åstrand sig förenat.
Casper
Betänkan den, j\r:o 344- i4^
Casper TVijkman från Upsala Län, Nils Månsson
från Malmöhus Län ro. fl. Ledamöter inom Hederv.
BondeStåndet hafva instämt uti Hr StatsSecreteraren
Danckwardts den 26 October 1824 afgifne och uti Be¬
tänkandet N:o 275 intagne underd. yttrande i ämnet
samt yrkat, att Utskottet borde uppgifva de grunder,
hvarefter undersökning och värdering å Ädelforss-
hemmanen borde förrättas, på det Kronan genom fö¬
revarande skatterätts liquidation icke måtte iråka nå¬
gon förlust ; hvaremot andre Ledamöter dels godkänt
Betänkandet dels ansett merberörde Hemman och Lä¬
genheter icke böra till den fordrade ersättningen an¬
vändas annorlunda än genom försäljning på öppen
auction, der fordringsägarne sjelfve kunde bevaka de¬
ras rätt samt dels, att den blifvande penninge-ersätt-
ningen borde beräknas efter det mynt, som var gällan¬
de, då fordringarne uppkommo; hvarjemte Peter Pers¬
son från Jönköpings Län hemställt, att af meranämn-
de Hemman under Ädelforss först borde uttagas Bostäl¬
len inom Östra Harad för de Tjenstemän, sorn hos K.
M:t sig dertill anmält och deribland KronoSkatteHem-
manet Skirö Kåragård, § Mantal åt KronoLänsmannen
Hultman, som hade det vidsträcktaste Länsmans-D'„
strikt inom berörde Härad, dock i afräkning på dess
Lön, hvarigenom Staten icke skulle belastas med nå¬
got nytt anslag.
Härförutan bär i allmänhet blifvit anmärkt, att
Sökanderne icke begärt ersättning för sine fordringar
uti Pauliströms JernVerk med derunder lydande Hem»
5 B. 10
i ,{G Stats-Utskottcts
man samt Hemmanen Gartorp och Kopparp, sa att
desse icke böra dertill komma i fråga, utan kunde
nämnde JernVerk och Hemman genast-försäljas, utan
afvaktan af förstnämnde frågas verkställande.
I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, är
detta ämne i hela dess vidd å nyo af Utskottet öfver-
vägadt; hvarvid, hvad försl beträffar grunden, hvar¬
efter CanzliRådet af Wetterstedt och HofRättsRådet
Adlerbrandt böra förnöjas för deras ägande skatterätts-
fordringar; så och enär Utskottet, i enlighet med
hvad förra Ständer bestämdt antydt, föreslagit, att
berörde ersättning borde utgöras med så stor del af
de under Ädelforss lydande Hemman, som deremot
svarade, har Utskottet icke ansett sig tillhöra att af¬
gifva yttrande om sättet, hvarpå Författningarne i fö¬
revarande fall borde tillämpas. Utskottet tror sig
dock böra, till förtydligande af dess förslag och på
det vidare missförstånd i denna del må kunna undan-
1'ödjas, hos R. St:r vördsamt föreslå:
att R. St:r må medgifva, att Herrar Adlerbrandt och
af Wetterstedt för sine godkände Skatterättsfordrin-
gar erhålla ersättning efter Jordeboksvärde i de af
dem dertill uppgifne Hemman under Ädelforss, till
så stor del, som, efter i allmänhet stadgade grun¬
der, mot fordringarne belöper, och att underd.
Skrifvelse härom från R. St:r till K. M:t må afgå
med underd. anhållan, att K, KammarColIegium må
erhålla Nådig befallning att verkställigheten häraf
låta skyndsamt besörja.
Betänkandet), N:o 344- *47
Vidkommande sedermera frågorne dels om för¬
säljning af Pauliströms JernVerk med öfrige Hemman
och Lägenheter samt dels deras användande till Bo¬
ställen för Tjenstemän i orten; åberopar Utskottet
hvad i desse afseenden uti Betänkandet N:o 275 an-
fördt och föreslaget blifvit. Den 5 December 1829.
N:o 345.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om en
Brobyggnads uppförande vid Borgås Sund.
(U.-A.)
H öglofl. R. o. A. har till Utskottet remitterat ett an¬
förande af Hr Friherre Ridderstolpe, Fredr., deruti
Hr Friherren, åberopande dess yttrande vid det till¬
fälle Hr Grefve Gyllenborg, Joli. Heim., afgaf dess
Motion om erhållande af Statsbidrag till uppförande
af en Bro öfver Qvicksund, framställt förslag om
Brobyggnad vid BorgåsSund, utan Statens direeta be¬
tungande; i hvilket afseende Hr Friherren, med förut¬
sättning om fl itt erhållande af nödigt Ekevirke till va¬
sar från Strömsholms Kungsgårds Igor, ansett, att af
den för brobyggnadens verkställande å sistnämnde ställe
beräknade kostnad, 3ooo R:dr Banco, genom patrio¬
tiska bidrag 2000 R:dr kunna anskaffas, så framt föl¬
jande 2ne förmåner erhållas, nemi.:
1:0 Att Staten på 20 års tid lemnar ett ränte-
fritt lån af 1000 R:dr B:co, lill liqviderande hvaraf
StasVerket årligen under lika lång tid skulle inne¬
hålla de 5o R:dr B:co, sorn nu af Staten årligen till
j/[8 StatsUtskottets *
Färjans underhåll utbetalas, och efter hvilken tidsför¬
lopp denna årliga utgift alldeles skulle försvinna samt
Staten derigenom tillskyndas en vinst af 5o R:dr B:co
om året; och
2:0 Att tillstånd erhålles till upptagande af Bro¬
penningar, lill dubbelt belopp, emot hvad sora nu
gifves för öfverfarten å en Färja, der tidsförlust vore
den dagliga olägenheten och lifsfara understundom den
obehaglighet, hvarifrån vägfarande gerna skulle lösa
sig medelst förhöjd afgift.
Utskottet får i anledning häraf anföra, att, då Hr
Friherre Ridderstolpes förevarande Motion forst under
d. 10 sisth Sept. blifvit lill Utskottet remitterad, eller
sedan Stats Anslagen af Utskottet blifvit föreslagne,
hvarvid alla Statens tillgångar till deras belopp blif¬
vit beräknade, Utskottet nu saknar utvägar, till me¬
dels anvisande för det af Friherren afsedde ändamål,
och Utskottet kan således ej föreslå något serskildt
Anslag för merberörde Brobyggnads uppförande; rnen
då, ibland de anvisade StatsUtgifterne äfven ingått
Anslag under RiksStatens g:de HufvudTitel till K. M:ts
Nåd. Disposition för Handelns och Näringarnes upp-
hjelpande, anser Utskottet tillika vederbörande kunna
vända sig med underd. Ansökning i ämnet till K. M:t,
som utan tvifvel lärer i Nåder låta undersöka förhål¬
landet, och, så framt företaget dervid finnes af vigt
och allmännare nytta, dertill torde af sistberörde An¬
slag anvisa nödige medel, i raon af tillgång, då äfven
frågan örn Ekevirke till Brobyggnaden från Ströms-
Betänkande n , N:s 345, 346. i4g
holms Kungsgård kan under Kådig pröfning komma;
Af hvilken anledning Utskottet vördsamt tillstyrker:
att ifrågavarande Motion må af R. II, Sl:r lemnäs
utan åtgärd. Den 5 December 1839.
N:o 346.
Memorial, i anledning af K. M:ts Nådiga Skrif¬
velse, ang:de inkomsterne från Ön S:t Bar¬
thelemy. (I.-A.)
JN, M:t har under den 20 sistl. Kov. till Utskottet
aflåtit en så lydande Kådig Skrifvelse:
”Genom Kådig Skrifvelse af den 8 October 1823
meddelade K. M:t Riksens då församlade St:rs Stats¬
utskott underrättelse om förhållandet med inkomster¬
na från Colonien S:t Barthelemy och om de orsaker,
som då voro verkande på denna Ös handelsrörelse och
afkastning.
Den öppnade liandelsgemenskapen emellan Nord-
Americanska Förenta Staterna och Engelska Coloni-
erna i Vestindien, sorn ägde rum i kraft af Engelska
Regeringens år 1822 fattade beslut, fortfor under der¬
på följande fyra år, att* i rörelsen på Ön S:t Barthe¬
lemy och i K. M:ts deraf beroende inkomster föror¬
saka ett lägervall och en minskning, som ej kunde an¬
nat än för K. M:t blifva ganska bekymmersamma. De
högst betydande förskott, hvarmed K. M:t redan sett
Sig föranlåten komma Bartbelemyska Cassan härstädes
lill undsättning i och för sådane å densamma anvisa¬
-i
i5o StatsUtskottets
de utgifter, hvartill på Rikets Stat ingen.tillgång fanns,
roen sorn af behofvet voro påkallade, måste, sedan
Colonidns intrader ej längre motsvarade de oundgän-
geligaste försvars- och förvaltnings-kostnaderna, hvar¬
ken på stället eller i Moderlandet, ännu ytterligare
ökas genom betydeliga och årligen växande Summor,
ehuru intet tillfälle försummades att, genom indrag¬
ning af Embeten och arfvoden, nedsätta Utgiflsstaten
till minsta möjeliga belopp.
När Engelska Regeringen år 1826 förklarade, det
tillåtelsen för de NordAmericanska Förenta Staternas
fartyg, att besöka Engelska Colonierna, skulle den 1
December samma år upphöra, började roan hysa det
hopp att handeln på S:t Barthelemy skulle vinna nå¬
gon tillväxt. De i Danska och Holländska Frihamnar-
ne, förnämligast i S;t Euslache, vidtagna åtgärder, be¬
stämde K, M;t att under den 717 Jan. 1827 anbefalla
utfärdandet af en ny Tull-tariff, hvarigenom dels Tull-
afgifterna å inkommande och utgående Varor nedsat-
tes till 1,2 a högst 3 procent, dels vissa andra um¬
gälder afskaffades,
K. M;t hoppas genom denna författning för fram¬
tiden betrygga Coloniens förmåga att utgöra kostna¬
den af dess förvaltning och oumbärligaste försvars¬
anstalter, äfven emot Sjöröfvare, men bär ock föresett,
att något betydligt öfverskott utöfver hvad dessa ut¬
gifter kräfva, ej heller blifver att för framtiden på¬
räkna. De förskotter, K. M:t bestridt och som äro
Dess ‘fordringar på Gassans blifvande tillgångar, ut¬
Betänk anden, N:o 346, 347- i5t
gjorde den r sistl. Oct&ber, en summa af 192,339 R:dr
E:co, 32 sk. 4 >:st.”
K. M:t förblifver R. St:rs Statsutskott med all
Kongl. Nåd och ynnest välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
G. af Welter stedt.
Detta K. M:ls Nåd. tillkännagifvande, om förhål¬
landet med inkomsterne från Ön S:t Barthelemy, un¬
der den tid som framflutit sedan år 1823, då äfven
underrättelse i berörde ämne R. St:r meddelades, har
Utskottet ansett icke fordra annan åtgärd, än att till
R. St:r detsamma vördsamligen frambära. Den 5 De¬
cember 182g.
N:o 547.
Utlåtande, i fråga om förändrad reglering af
Fjerdingsmännens LöneAnslag. (U.-A.)
Under åberopande af Förstärkta Stats-Utskottets be¬
slut, hvarigenom det nu utgående Löne Anslaget för
Fjerdingsmännen ansetts böra än vidare fortfara, har
Riksdagsfullmäktigen Lars Bygdén fran Westerbottens
Lån, med den rätt 56 §. Riksdagsordningen honom
lemnade, uti Memorial, som till Utskottet blifvit re-
mitteradt, framställt det alternativa förslag, att an¬
tingen i den mohn, som nu varande Fjerdingsman
med Löner afgingo, K. M:t måtte tillvägabringa och
i5a S t a t s - U t s k o 11 e t s
till verkställighet befordra en sådan reglering af Lö-
neAnslaget för Fjerdingsmännen, alt alla orter och
alla Fjerdingsman i Riket kommo i åtnjutande af li¬
ka rätt och andel uti detsamma, eller ock R. St:r öka
anslaget till så stort belopp, att enahanda Lönevilkor
kunde erhållas af de lönlöse eller svagast lönte Fjer¬
dingsman, som alla de nu lönade Fjerdingsmännen per
medium innehafva.
Detta har Utskottet i öfvervägande tagit; men
sorn, efter redan verkställd Statsreglering, några till¬
gångar icke kunna af Utskottet uppgifvas för löner
åt Fjerdingsmännen i de orter, der de äro i saknad
af sådane, samt den af motionären föreslagne och i
Utskottets tanka nästan overkställbara fördelning ,
samtelige Fjerdingsmännen emellan, af det nu beståd-
de inskränkta LöneAnslaget för åtskillige af dem, skul¬
le föranleda till en så ringa löne-inkomst för Fjer¬
dingsmännen i allmänhet att allt ändamål med Ansla¬
get skulle förfelas; altså
anser Utskottet sig icke böra tillstyrka R. H. St-.rs
bifall till någotdera af de uti ofvanberörde motion
upptagne förslag. Den 5 December 1829.
N:o 543.
Utlåtande, i anledning af vackt motion, att
Fjerdingsmanstjensten ieke må af Fräket
bestridas. (I-A.)
G enom Utdrag af H. Ii. o. Acl.-s Protocoll den g:de
sistiidne November, har till Utskottet blifvit remit-
Betänkan den, N:o 248. 153
teradt ett af Hr Friherre Wrangel, ITinning, samma
dag afgifvit anförande, af det innehåll: alt, sedan,
genom det Förstärkta StatsIJtskottet, med R. St:rs
magt, Beslut blifvit fattadt, att Fjerdingsmännen sko¬
ja bibehålla sina löner; så ansåge Or Friherren nästan
för gifvet, det K. M:t finner Fjerdingsmanna-bsfatt-
ningen böra förblifva vid hvad den förut varit, eme¬
dan uti den K. propositionen det vilkoret gjordes, att,
då lönerne försvunno, Frälset äfven skulle åläggas att
deltaga i detta onus; hvadan Friherren, med anled¬
ning af 56 §. RiksdagsOrd ningen, såsom en ny motion
framställt, att, som hittills skedt, Fjerdingsmanna-
tjensten icke- af Frälset må bestridas, enär, i annat
fall, lönebeloppet till nästan oändlighet blef förde-
ladt, emedan antalet af de tjenstförrättande blefve
vida större.
Utskottet får, i anledning häraf, fästa R. Sttrs
uppmärksamhet på det förhållande, som i Utskottets
Memorial N:o 297, sid. 4^9, blifvit anmäldt, nemi.
att, genom alla 4 RiksStåndens beslut, R. St:r förord¬
nat, att med Frälsejorden bör åtfölja pligten, att del¬
taga i utöfningen af Fjerdingsmanna-befattningeo.
Beslutet härom, sådant det efter Utskottets för¬
slag af RiksStånden blifvit taget, finnes till innehållet
samrnanfattadt uti Utskottets Memorial Sto 335, an¬
gående StatsRegleringen i allmänhet.
Och då förevarande fråga , af R. St:r således re¬
dan pröfvad och afgjord, icke synes kunna vid detta
Riksmöte blifva föremål för vidare handläggning, enär,
i54 Sta t s-Utskottets
i sådant fall ett af R. St:r fattadt beslut skulle, genom
ny öfverläggning, kunna upprifvas;
liar Utskottet ansett Hr Friherre Wrangels ofvan-
berörde motion, i följd deraf, icke böra till pröf¬
ning upptagas.
Den 5 December 1829.
N:o 54g.
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Betänkandet N:o 190, angrde ersättning
till frami. BergsRådet, Friherre Hermelins
Arfvingar. (U.-a.)
Då Utskottet genom erkållne ProtocollsUtdrag fått
inhemta, att Utskottets förenämnde Betänkande blifvit
af H. PresteStdndet den 16 sisth Julii samt af V. Bor-
garcSlåndet och 11. BondeSlåndet d. 13 i berörde må¬
nad godkändt, finner Utskottet sig icke kunna till nå¬
gon ytterligare åtgärd upptaga de anmärkningar, sorn
bos H. R. 0. A. blifvit väckte vid ofvanåberopade ytt¬
rande, enär frågan, likmätigt 69 §. i Reg.Formen, är
alt anse såsom afgjord. E11 Ledamots serskilda mening
bifogas. Den 5 December 182g.
Reservation:
Af Hr -von Hartmansdorffj August: Gen örn de af-
lemnade 2:ne Betyg, det ena utgifvet af Häradsskrif-
varen Pehr Öhrling den 8 October 1812, innehållande
att uti Norrbottens Län samt Torneå och Luleå Fög¬
derier, alla, som vid försiggångne Bevillnings-Tuxerib-
Betänkanden, N:o 34g. i53
gar blifvit någon Bevillning, antingen till skydd för
person och egendom eller för behållen Inkomst, påförd
I i grund af 1810 års Bevillnings-Författning, njutit af¬
skrifning till en tredjedel för lidandet under sista krig,
ehuru sådant i orten ej kunnat observeras för de
Egendomar, Verk oeir lägenheter, hvilkas ägare varit
å annor ort mantalsskrifne; — samt det andra afUpp-
bördsCoramissarien Straas, som, under den i3 Mars
detta år, medelst Utdrag af Taxerings-Längderne för
S:t Clarse Församling i Stockholm, intygatl att Bergs-
Rådet Friherre Hermelin erlagt uti såkallad Skydds¬
afgift såsom fastställd Bevillning, efter uppskattning
från LandsOrterne för år 1810, 367 R:dr 3 sk. 4r:st,.
för år x811, 207 R:dr 16 sk. 8 rist., och för år j8|2
22g R:dr 37 sk. samt att detta blifvit, efter hvad Rä-
kenskaperne utvisa, till fulla beloppet betaldt, utan
att någon minskning eller afkortning härvid ägt rum,
hvarigenom är, efter mitt omdöme, vitsordadt, att Frih.
Hermelin tillgodonjntit, enligt 11 Mom. af 4 §• > i8ro
års Bevillnings-Förordning, den afskrifning med £ af
afgiften å behållen inkomst, efter Tariffen Nto r som
nämnde Bevillnings-Förordning föreski ifver.— Då icke
något bevis blifvit företedt eller åberopadt som moi-
säger trovärdigheten af detta förhållande och icke ens
uti K. M:ts under den 3 Aug. 182b' meddeldte Nåd. Re¬
solution finnes något betyg af motsatt innehåll åberopadt
utan lärer det uti samma Resolution influtne yttrande
att bemälte Friherres inom Norrbottens Län belägne
Egendomar tillgodokommit den af R. St:r beviljade
betydliga eftergift af 1810 års Krono-UtskyIder, — af
156 Stats-Utskottets
misstag influtit, härrörande förmodeligen ifrån Expe-
ditionshafvandens supposition, att sådant verkeligen
blifvit iakttaget och för att begagna såsom skäl emot
den sökte ersättningen för den ifrågavarande Luleå
Brobyggnad. — Att någon eftergift af 1810 års Krono¬
utskylder eller rättare sagdt Bevillning ägt rum, kan
skäligen desto mindre påstås eller supponeras derföre
att förenämnde Bevillnings-summor för åren 1810, i8n
och 1812 utgjort mindre belopp än de för år 1809 uti
Ilandlingarne uppgifne Krono-Utskylderne 1,692 R:dr
i4 sk. 9 r:st. Banco, enär under denne sednare benäm¬
ning allmänt förstås icke allenast den så kallade tem-
poraira Bevillningen, utan äfven alla ordinarie Utla¬
gor, såsom Hammarskatt, Tionde-Tack jern, Skogs-och
llecognitions-Afgifter, Sågverks-Afgift, Mantals-Pen-
ningar, o. s. v. Till ytterligare styrka härföre kan
jemföras dea bland Handlingarne varande utförliga
UppbördsLängd för ett] föregående år för Friher¬
re Hermelins Egendomar i Norrbotten, uppgående
till ännu större summa, deraf jemväl finnes att Frih.
Hermelin blifvit påförd lösen för icke mindre än öfver
100 Skåf Stångjern för endast 3:ne nye af honom till¬
skapade Bruks-anläggningar. Då förenämnde Ordinarie
Utskylder i alla tider uttagits der egendomen är belä¬
gen, och sådant äfven 1810 och följande år ägt rum
medelst desammas uttagning i Norrbotten, bör så myc¬
ket mindre anmärkningsvärd! förefalla , att endast sjelfva
Bevillningssumman för desse åren uppgått till mindre
belopp, ehuru den föreskrifne lindringen för Wester¬
bottens Province icke tillgodonjutits af Frih. Hermelin.
Betänkanden, AT:s 349, 35o. 157
— Oell att Bevillnings-summorne för åren 1811 och
1812 för hvardera året, utgjort mindre än för år 1810,
skall hufvudsakligen härröra deraf, att under loppet
af sistnämnde år blef Selets Bruksegendom eller en
betydlig andel af de Norrbottniske Egendomarne för¬
såld, och Bevillningsbeloppet för densamma borde så¬
ledes icke vidare Säljaren påföras.
Att, på sätt uti det återremitterade Betänkandet
pag. 118 omnämnes, Curatorerne i frami. Frih. Her¬
melins Concours anmält det de resterande Krono-Ut-
skylderne för åren 1810, i8ri och 1812 blifvit liqui-
derade, kati, efter mitt omdöme, icke deraf dragas
någon giltig anledning af ett förhållande, stridande
emot det ofvan upptagne och bestyrkte. — Varandes
benämningen af resterande Krono-Utskylder — eller
också endast Restantier, en ganska vanlig benäm¬
ning u alle obetaldte Krono-Utskylder, ehvad den.
skattskyldige betalt något eller intet af sin KronoGcn-
tributfon.
När vidare härtill kommer att å Friherrarne Her¬
melins sida erbjudits qvittning å hvad de kunna, efter
deras ansökning, utbekomma för räntebeloppet å 1809
års Krono-Utskylder under den tid de haft anstånd
med deras betalning, — så synes allt skäl för bifall
till Motionen vara för handen.
N:o 350.
Utlåtande i anledning af väckt Motion om åt-
skillige af de uti (io §. Reg.Form. omnämn-
158 Stats-Utskottets
de Bevillningars lefverering till Riksgälds-
Contoiret. (I.-A.)
H os H. R. o. A. har Herr Friherre Anckar sw'dr d ,
Carl Henric, afgifvit ett anförande, af innehåll, ibland
annat, att, som It. St:r vid sista Riksdag, sedan de
beslutat det alla inflytande Tullmedel dädanefter bor¬
de aflemnas till RiksgäldsContoiret, fått emottaga K.
M:ts Nådiga Svar, att K. M:t icke medgåfve Tullmed¬
lens aflefverering till RiksgäldsContoiret såsom en i K.
M:ts administrerande myndighet ingripande och för
öfrigt till en onödig omgång Jedaaule åtgärd; men R.
St.T vid sista Riksdagen icke ingått i någon pröfning
af riktigheten i denna åsigt, och då Friherren, för sin
del, trodde, att det tvärtom skulle leda till ordning
och vara enligt med ett fullkomligare Systeme, att
alla genom Bevillning ingående medel emottogos af
det R. Sl:rs Verk, dit den så kallade Allmänna Be-
viilningen ingår; H:r Friherren alltså ansett sig höra
fästa R. St:rs uppmärksamhet på angelägenheten af att
i så god tid få denna fråga afgjord, att Statsanslagen
först i följd deraf måtte komma att bestämmas. För
Friherren visade det sig utom all ordning, att Ofver-
skotten på de i Statsanslaget beräknade InkomstSummor
någon gång passera StatsVerket, då detta aldrig syn¬
tes böra om händer häfva andre medel, ändem, hvil¬
kas Summor uti StatsFörsIaget blifvit till deras be¬
stämda belopp utförde, och Herr Friherren har derföre
föreslagit; att alla genom Bevillning, vare sig igenom
Stora SjöTullen, ChartceSigillalce, Brdnvinsbrtinning
Betänlanden, N:o 35o. i5q
eller PostVerket ingående medel böra, i likhet med hvad
för Allmänna Bevillningen stadgadt vore, till Riks-
gäldsContoiret aflemnas, för att derifrån sedermera
Statsverket tillhanda hållas, till det belopp suni uti
Stats Anslaget finnes förordnadt.
Detta Förslag, sorn R.o.A., jemte åtskillige der¬
af föranledde yttranden, till Utskottet remitterat, har
blifvit understöd! af H:rr Tham, Wollrath och Hjerta,
Guslaf, men deremot ogilladt af andre Ledamöter,
JI. Exc. H:r Grefve Mörner, Adolf Göran, H:r Gref¬
ve Adelsvärd, Eric Reinhold samt Htr von Hartmans¬
dorff, August.
De olika meningarne i ämnet hafva sålunda ut¬
tryckts: att, å den ena sidan, man ansett att, genom
bifall till Förslaget, R. St:r blott skulle sättas i ut¬
öfning af den rättighet 60 §. Reg.Form. dem tilläde,
emedan, enfrgt Reg.Formens ordalydelse, allt hvad som
hade namn af Bevillning borde ingå till R. S:rs eget
Verk; samt att Öfverskotten på StatsVerkets inkomster
härigenom skulle för RiksgäldsContoirets behof blifva
förr disponible, än nu skedde, och detta Verks Rän-
te-utgifter i följd deraf till stor del förminskas.
Å den andra sidan har åter blifvit erindradt: att,
om den sattsen antoges, att inga Öfverskotter borde
passera StatsVerket, StatsVerkets hela befattning med
KronoUppbörden jemväl komme att försvinna, enär
Öfverskottens belopp först vid Rikshufvudbokens af-
slutande utröntes; och att R. St:rs Verk då äfven skulle
öfvertaga en högst vigtig och betydlig del af den verk¬
ställande Magtens funelioner, ehuru den conslitutio-
160 Stats-U t skottets
nella SamhällsFörfattningen och GrundLagarne bjodo
helt annat.
Af desse senares stadganden hafva blifvit åbero¬
pade :
60 §. Reg.Form., der det heter: ”Ej eller må Ko¬
nungen Statens inkomster förpakta etc. — — eller nå¬
gra monopolier fa st stalla.J> Och till följd hvaraf det
ansetts tillhöra Konungen, att besörja om Uppbörden
och inseendet öfver de i samma §• uppräknade Bevill-
ningslnkomster.
64 sorn innehåller: ”Så väl Rikets Ordinarie
”Statsmedel och Inkomster som hvad, på sätt omför-
"mäldl är, under namn af Extra Ordinarie Utlagor
”eller Bevil/ningar till Statsverket af R. St.r anslås,
”vare under Konungens disposition f etc. — — och
till fullkomnande af analogien äfven-
4 §., enligt hvilken Konungen äger att allena sty¬
ra Riket, samt sluteligen
66 §., som bestämmer RiksgäldsContoirets åtgär¬
der, men tit i hvilken §. icke omtalas annat anslag eller
någon R:gsCout:s disposition öfver andre medel, än dem
som finnas oumbärlige för betalande af Rakets gäld
”så att Rikets Credit varder bibehållen och vårdad.”
Och det har äfven synts en Ledamot, att, sedan K.
M:t med stöd af 64 §• Reg.Form. förklarat sig icke
kunna medgifva den af R. St:r år 1823 begärda Tull¬
medlens lefverering till RiksgäldsConloiret, StatsUt-
skottet svårligen skulle kunna behandla den nu väck¬
ta frågan; ihvilken, såsom åsyftande en ändring eller
för-
Betänkand en, N:o 35o. i6t
förklaring af GrundLagarne hade uti samma Grund-
Lagar sig väg utvisad till GonstilutionsUtskottet.
Vidare har blifvit anfördt, såsom skäl hvarföre
den föreslague förändringen icke borde bifallas:
att, fastän R. S:tr år 1809 förklarat, att de an-
sågo Tullmedlen vara af Bevilinings Natur, desse af-
gifter derföre likväl icke upphörde att vara consurn-
tionsafgifter, och att, om R. Sius Verk skulle hafva
inseende öfver de flerfalldige och lili alla Landsorter
spridda Uppbördsman, som hafva alt göja med desse
consumtionsafgif ter, saint om RiksgäldsContoiret skulle
emottaga och sedan till StatsContoiret aflefveiera de
successive inflytande afgifterne, hvilka merendels i
smärre delar och på obestämda tider iogingo, dei-
igenom skulle uppkomma stor oreda, oordning och
osammanhang, samt den öfverensstämmelse i Statsför¬
valtningen rubbas, som GrundLagens Stiftare afsett:
att i öfrigt den föreslagne öfveiflyItuingen skulle för¬
anleda tillökning i RiksgäldsGontoiretsEmbetsmanna-
Personal, hvilken skulle förses med en vida utsträckt
rättighet till inseende öfver Statens Uppbördsman, än
som med ändamålet af samma Embetsmäns nu varan¬
de befattningar öfverensstämde, och att, i stället för
besparing, utgifterne för Staten således skulle ökas:
Att dessutom det lage en olikhet i uppbörden af den
Allmänna Bevillningen och af de nu ifrågavarande af¬
gifterne, samt, att den förre, derföie att den ingeck
på bestämda lider och i större summor, kunde utan
olägenhet ingå till R. St:rs Verk, då deremot de se-
5 B. 11
162 S tats-U.tskottets
nare ej på en gång inflöto utan på olika tider oell så¬
ledes ej eller kunde så bestämdt beräknas: att om, lika
väl för RiksgäldsContoirets räkning, som för Stats-
Contoirets, ifrågakornne medel kunde i Banken depo¬
neras, sådant likväl icke skulle tjena till någon nytta,
enär RiksgäldsGontoiret i alla fall skulle utbetala de¬
samma till StatsVerkets behof på StatsContoirets re¬
qvisition; samt att någon fördel för RiksgäldsContoiret
ej eller skulle, såsom påstådt blifvit, uppkomma af
förändringen, enär SlatsContoiret, på samma gång det
lemnade bevis på ÖfverskotlsSummans insättning för
PiiksgäldsContoirets räkning, reqvirerade ett lika belopp
af StatsbristSumman, som i annat fall skolat af Riks¬
gäldsContoiret utbetalas, hvadan desse lefvereringar
verkade endast såsom en afskrifning på Riksgälds¬
Contoirets förbindelser till StatsCoutoiret och på de
stora räkningarne dem emellan, utan att för Riksgälds¬
Contoiret bereda någon större tillgång för ögonblicket.
Utskottet har, efter inhämtandet af desse redan
yttrade Asigter af ämnet, tagit kännedom så väl af den
underd. Skrifvelse R. St:r den 17 November 1823 till
K. M:t afgåfvo, med underd. anmälan om deras be¬
slut, det alla inflytande Tullmedel dädanefter borde
aflemnas till RiksgäldsContoiret, som ock af det Nådi¬
ga Svar derpå, K. M:t under den 4;de derpåföljde
December behagade R. St:r meddela.
Utskottet har deraf funnit, att R. St:rs förenämde
beslut grundade sig derpå, ”att hos R. St:r förekom¬
mit: dels att alla Bevillningsmedel, hvaribland äfven
Tulluppbörden inbegripes, borde ingå lill ett och sam-
Betänkan cl en, N:o 35o. 163
nia förvaltande Verk, dels ock, att befattningen med
inköp af vexlar för Statens räkning varit ät II. Skirs
FuIImägtige i RiksgäldsConloiret uppdragen och af
dem kunnat utan svårighet fullgöras, på en tid, då
Riket fanns behäftadt ined en betydlig Utländsk skuld
och Vexelbehofven följaktligen voro vida större, än nu.”
K. Mit, sorn i frågan varit af helt olika mening
med R.Sfcr, häri Dess högstberörde Nådiga Skrifvelse
deremot yttrat sig sålunda:
”Sorn Tullmedlen allid varit i RiksStatc-n uppförde
”och, likasom de öfrige under benämning af bevillning
”uti Co §. af RegeringsFormen uppräknade Statslntra-
”der, uppbäras och förvaltas af K. Mit Underlydande
”Verk och Myndigheter, hvaremot den bevillning, R.
■”Stil- vid hvarje Riksdag sig serskildt åtaga, emottages
”och redovises omedelbarligen af R. Stirs Riksgälds¬
kontor, och 64 §, af RegeringsFormen står med
”detta förhållande uti nogaste samband; har K. M:t
”ansett ett så beskaffadt beslut, att skilja en af Stats-
”inkomsterne från den behandling i uppbörd och re¬
dovisning, som för alla är föreskrifven, och som för
”de öfrige, af alldeles enahanda natur, det oaktadt
”skulle fortfara alt iakttagas, vara stridande emot
”RegeringsFormens bestämda föreskrift och de för Stats-
”medlens förvaltning vid 1809 och 1810 årens Riksdag
”Jaggde grunder. Det står i öfrigt i motsägelse med
hvad R. Stir sjelfve i afseende på Ordningen och än¬
damålet af RiksHufvudbokens upprättande vid den¬
da Riksdag yttrat, äfvensom med den gjorda reglerin¬
gen af InkomstTitlarne och med StatsSIutet.”
164 Stats-Utskottets
"I sjelfva verket är det icke allenast otjenligt och
"ändamålslöst, utan kan äfven blifva skadligt. I förra
"afseendet må erinras, att denna förändring skulle
''blott mångdubbla liqviderne, samt att det måste än¬
gses oformligt, om medel, som äro påräknade, anvi¬
sade och oundgänglige för StatsVerkets utgifter, och
”hvilka för sådant ändamål uppbäras af en Admini-
"strationsgren, sou» Ätår i närmaste sammanhang med
"StatsVerkets förvaltning på det hela, först skulle der-
"ifrån aflefvereras till ett R. St:rs Verk, sorn icke har
”att någon controll på TulIStyrelsens iefverevingar iakt-
"taga, och intet annat, att med desse medel utföra,
"än att, så fort de ingå, till ett annat Verk åter in-
"lemna, och i senare fallet åter förekommer, att då
"missväxt eller andre inträffande händelser kunna ver-
"ka, att Ordinarie räntor och utskylder icke på rätta
"tider ingå, men de eventuella inkomsterne deremot,
"hvaribland Stora SjöTullen är den vigtigaste, kunna
"på samma tid utfalla med Öfverskott, så blir deri¬
genom ett tillfälle, alt med det senare kunna uppehålla
"en tillfällig brist, under det rådrum lemnäs de skatt-
"skyldige, att småningom afbörda sine bidrag. I för¬
ening med StatsUtgifternes behöriga gång skulle det
"blifva en omöjlighet, om efter en dylik Zifferafskäring,
"sorn här åsyftas, ovilkorligen blott den förslagsvis
"påräknade delen af denna Statsinkomst skulle lefve-
"reras till StatsContoiret, och öfverskotta, om något
"sådant inträffade, genast stanna i RiksgäldsContoii et.”
"Då utslaget på det hela af öfverskott och brister
"icke kan bestämmas förr, än andra året efter upp-
B « t ä n k a n de n, N:o 35o. x65
"börden, så saknades i ena fallet anledning, att utan
"behörig utredning och verification dessförinnan af
"RiksgäldsContoiret kunna äska fyllandet af möjlig
"brist, ehuru de couranta utgifterne fordrade det,
"och för K. M;t återstode då blott, att med ytterlig
"stränghet låta infordra resterne, eller alt sammankalla
"R. St:r. Uti det andra fallet åter, eller då Utslaget
"blifvit öfverskott, som boide RiksgäldsContoiret tilI—
"falla, så är det af ingen påföljd och ingen vigt, 0111
"detta öfverskott först efter afslutet komnie Riksgälds¬
kontoret tillhanda, då detta Verk med inskränkta
"och på allmänna förhållanden litet verkande föremål,
"men deremot med ett illinxiteradt Creditiv på ett R.
"Sltrs Verk, sora efter deras egne beslut bestämmer
"Rörelse-Capitalets qvantitet, ej har något verkligt be-
"hof af desse möjeliga Öfverskoltsipedel i annan ord-
"ning än hittills; äfvensom fåfängt ville ådagaläggas,
"att någon verklig besparing eller förmon i hvad fall,
"som helst, häraf skulle blifva en följd.”
"Att StatsContoirets Vexelbehof skulle genom Riks-
"gäldsContoirets försorg anskaffas, är för öfrigt en i
"alla afseenden obehörig omgång, och förslaget der-
”om så mycket mera oväntadt, sora RiksgäldsContoiret
"nu mera, genom Utländska skuldens godtgjorde be¬
lopp, icke har någon upphandling afVexIar för sine
"egne utgifter af nöden."
Vid öfvervägande af detta allt, och som, enligt
de speciella utredningar, hvilka blifvit Utskottet med¬
delade öfver förhållandet med öfverskotten på Stats-
inkomsterne de förflutne åren samt hvad för Stats-
166 Stats-Utskottets
Utgifterne årligen erfordrats äfvensom öfver de belopp
af årliga StatsbristSurnmorne, som, i anseende till för¬
handen varande tillgångar på öfverskottsmedel, hos
RiksgäldsContoiret forblifvit innestående, det blifvit
upplyst, att den fördelaktiga verkan på Riksgälds-
Contoirets Gassa-tiIlstånd, som med förslaget hufvud¬
sakligen åsyftats icke vinnes; alltså och då härjemte
afseende måste fästas på de flere skäl och omständig¬
heter, som, efter hvad ofvanberördt är, i öfrigt blif¬
vit anförde emot den föreslagne förändringen, bar det
synts Utskottet håde onyttigt och olämpligt, att upp¬
börden af Stora SjöTulls- Post- ChartceSigillatcn och
Husbehofsbriinnirigs-mecllen mera, än den af lika egen¬
skap varande Salu-Accis-afgiften af Städerne, som icke
i Förslaget blifvit omnämnd, verkställes i annan än
den derföre redan stadgade ordning. Och har, i följd
häraf, Utskottet funnit sig böra vördsamt tillstyrka:
det den aF Friherre Anckarswärd härutinnan yrka¬
de förändring icke må af R. St:r bifalla*.
Herr Friherren har, i sammanhang med denna
fråga, äfven föreslagit visse åtgärder i afseende på
bestämmandet af de i 63 §, Reg.Form. oinförmäldle
GreditivSummor,
Framställningen derom är af Utskottet redan be¬
svarad i Uti. N:o 280, hvilket alltså i denna del åbe¬
ropas, Den 5 December 1829.
Reservati oner!
Af Herr Riben, G. W. Emot Höglofl. Utskottets
beslut får jag anmäla följande reservation, hufvudsak-
Betänkanden, N:o 35o. r67
ligen öfverensstämmande med RiksgäldsAfdelningens i
ämnet afgifne men af Utskottets Plenum förkastade
yttrande.
livad först angar den vid Motionens remittering
af 2:ne Ledamöter framställde anmärkning, att För¬
slaget som Motionen innefattar icke vore förenligt med
GrundLagen, så har ConstitutionsUtskottet, ät hvilket
tolkningen af örundLagen är närmast uppdragen, uti
ett under innevarande Riksdag afgifvit Betänkande
(JY:o 36, 3:dje Sami. p. 17) ibland annat förklarat,
det 1823 års Ständers fattade, men af K. M:t icke
gillade beslut om Tullmedlens afleverering till Riks-
gäldsContoiret, icke inneburit något stridande emot
constitutionella principer; genom hvilket förklarande
all verkan alltså synes böra försvinna i afseende på
Rikets Ständers constitutionella rättighet, att på sätt
alltid skett med den så kallade Allmänna Bevillnin-
gen, stadga reglementarisk» föreskrifter i afseende på
uppbörden af de öfrige uti 60 §. RegeringsFormen
uppräknade Bevillningar, dem Rikets Ständer vid hvar¬
je Riksdag serskildt sig åtaga.
Motionären föreslår, alt uppbörden afsa väl Tull¬
som af Post-ChartaeSigillatae- och Husbehofs-bränvins-
raedlen, hvilken uppbörd nu ingår till SlatsContoiret,
måtte hädanefter i likhet med Allmänna Bevillningen,
Jefvereras till RiksgäldsContoiret, samt der, elter reqvi-
sitioner, hållas StatsContoiret tillhanda de Summor,
hvilka vid Statsregleringen, varda till Statsbehofver-
nas fyllande utaf ofvanberörde Bevillningar beräkna¬
de och anslagne; men innan jag yttrar mig öfver detta
i68 Stats-Utskottets
förslag, har jag, med anledning af hvad i afseende
på dess olämplighet blifvit anfördt, ansett mig böra
först utreda beskaffenheten och omfånget af StatsCon-
toirets befattning med uppbörden af de nu i fråga-
satte Bevillnmgar.
a) Tullmedel': Med intägten af dessa medel har
StatsGontoiret icke någon annan befattning, än den,
att efter InsattningsAttester, låta anteckna och bokfö¬
ra de Summor, hvilka såsom behållning, GeneralTull-
Stvrelsen, efter egen pröfning, tid efter annan låter
lill RäuteKaminaren aflemna.
b) Postmedel: Med dem är alldeles enahanda för¬
hållande som med Tullmedlen, att nemligen det är
blott behållningen, som kominer till StatsCoutoirets
disposition.
Till ytterligare upplysning får jag härvid erin-
dra, alt StatsGontoiret icke tillkommer något inseen¬
de öfver Tull- och PostVerken, hvilka förvaltas af
serskilde i Nåder förordnade ÖfverStyre Iser.
c) ChartceSigillatcemedel: Ett serskildt Contoir,
hvilket tillförene varit ställ dt under KammarCollegii
inseende, men nu mera lyder under StatsGontoiret,
har sig uppdragit att besörja slutliga Stämplings-åt-
gärden, eller den så kallade Svarlstämplingen , sedan
Papperet, som nämde Contoir låtit aflemna till Riks-
gäldsContoiret, blifvit derstädes med hvit Stämpel för-
sedt, ChartasSigillatasContoiret expedierar äfven till
LänStyrelserna de Chartor som af dem reqvireras,
Controilen på Försäljningsmännen i orterna samt
på Domare och Embetsman, hvilka erhålla på credit
Betan kandell, N:o 35o. 16y
stämpladt papper, tillhörer icke StatsContoiret, utan
LandsContoiren, hvilka det också åligger alt hålla
hand deröfver, att inventeringar hos dera, hvilka lill
redovisning emottagit stärapladt papper eller så kalla¬
de Charlot', varda förrättade.
I afseende på uppbörden af CbartasSigillatae-med-
len, så lefvereras de i Stockholm inflytande till Rän-
, teKararaaren: de åter, som inflyta i orterna, nedsät¬
tas i LandtRänterierna till StatsGontoirets disposition.
Fiån LandtRänterierne insändas till StatsContoiret års
redogörelser så väl öfver eraotlagne Chartor som öf¬
ver de för dem influtne coutante medel; och hvilka
redogörelser biläggas såsom verificatiooer den serskil-
de HcifvudBoken, som uti ChartasSigillatseContoiret
upprättas och afsiutas,
d) Husbehofsbränvinsmedel: StalsContoirets be¬
fattning med uppbörden af dessa medel vidtager icke
förr än de samma blifvit af vederbörande Uppbörds¬
man indrifne och uti LandtRänterierne till StatsCon-
toirets disposition Jefvererade. StatsContoirets befatt¬
ning med Husbehofsbränvinsmedlen är således den sam¬
ma som RiksgäldsCoutoirets med Allmänna Bevillningen.
Af denna framställning synes, att, hvad angår
Tull- och Postmedlen, bokföringen af 4» å 5o Insätt-
ningsAttester, blefve enda tillökningen i IliksgäldsCon-
toirets göromål, i händelse behållningarne af dessa me¬
del komme att dit lefvereras.
I afseende på Husbehofsbränvinsmedlen, så synes
mig klart, att när i afseende på uppbörden af All¬
männa Bevillningen m. m. RiksgäldsContoirct redan
jyo Stats-Utskottets
står i relationer med LandsContoiren och LandlRän-
terierne, det icke skulle förorsaka RiksgäldsContoiret
någon märkbar förökning i besvär, om penningeremis-
serne frän LandtRänteriern"e blefvo något drygare än
nu, och om uti Räkenskaperne tillkomme en ny Upp-
bördsTitel , i stället för Lön- och Betalnings-afgif-
ten, hvilken sistnämnde UppbördsTitel nu mera för¬
svunnit.
Slutligen, rörande ChartaeSigillatae-medlen, får jag
erinra alt R. St:r år 1809, jemte afskaffande af den
så kallade extra Stämplingen, stadgade såsom en tili
controll ledande anstalt, att papperet till ChartaSigii-
lata, skulle, efter hvad förberördt är, förses med hvit
Stämpel uti RiksgäldsContoiret.
Huruvida denna åtgärd från RiksgäldsContoirets
sida, i sjelfva verket innebär någon säker och ofelbar
controll emot svek och underslef vid sjelfva Chartas-
Sigillatas-tillverkningen, måste alltid blifva tvifvel un-
derkastadt, enär i händelse någon brottslig samman¬
sättning vore att förmoda emellan Tjenstemännen uti
ChartaeSigillatseContoiret, om afstämpllngen endast der
verkställdes, en sådan sammansättning emellan dem
och den Tjensteman i RiksgäldsContoiret, som besörjer
hvitstämplingen, förmodligen icke vore förekommen
derigenom 'att hvit- och svartstämplingen verkställes
inom serskilda på ganska kort afstånd afskiljda localer.
Den hufvudsakeliga controllen ligger, efter min
tanka deri, att till ChartaSigillata endast får använ¬
das ett serskildt slags Papper, att detta Papper vid
emoltagningen noga genomräknas, samt, på lika sätt
Betänt anden, N:o 35o. 171
sorn Chartorne bokföres, och till hvarje Verk ordent¬
ligt redovises.
Under förutsättning alltså, att den splittrande åt¬
gärden i afseende på hvit- och svartstämplingen skulle
såsom ändamålslös och endast inedförande en icke så
alldeles obetydlig årlig utgift, komma att upphöra,
anser jag hela bestyret med ChartseSigillatasVerket
kunna utan minsta olägenhet öfverflyttas till Riks-
gälsContoiret, samt de inflytande medlen ingå till
RiksgäldsGontoiret på lika sätt som de nu lefvcreras
till StatsContoiret.
Sedan jag nu visat att Tull-, Post- och Husbe-
hofs-bränvinsmedlen kunna ovillkorligen samt Gliaitac—
Sigillatsemedlen med villkor att svartstämplingen verk¬
ställes vid samma Verk som hvitstämplingen, utan
olägenhet och utan tillökad utgift emottagas och re¬
dovisas i RiksgäldsGontoiret, återstår föl4 mig att ut¬
reda huruvida öfverflyttningen af i frågavarande upp¬
börd från StatsContoiret till RiksgäldsContoiret kan
medföra nytta och båtnad.
En värd Ledamot af Ridderskapet och Adeln bar
ansett den föreslagna anstallten icke kunna tjena till
något, utan blott bereda en onödig omgång då de till
RiksgäldsContoiret influtne medlen i alla fall skola der¬
ifrån utbetalas till StatsContoiret5 och hvad anginge
den af Motionairen förmodade fördel deraf att be-
sparingarne, i stället för att qvarligga i StatsContoi¬
ret, intill dess att Bokslutet blifvit färdigt, genast in-
flöte i RiksgäldsGontoiret för att der i första hand kun¬
na användas, så har den värde Ledamoten förmält
172 Stats-Utskottets
förliäl Kin de t med öfverskottens lefverering vara, att
StatsGontoiret, på samma gång sora beviset på Öfver¬
skott'Surn mans insättning för RiksgäldsContoirets räk¬
ning öfverlemnas, reqvirerar ett lika belopp af Stats-
bristSumman, hvadan dessa levereringar endast skola
verka såsom en afskrifning på RiksgäldsContoirets för¬
bindelse till StatsGontoiret: tilläggande den värde Le¬
damoten att StatsGontoiret nästan alltid skall hafva
7 k 800,000 R:dr outiagne hos RiksgäldsContoiret, hvil¬
ka StatsGontoiret kunnat uttaga aip det ej fatt begag¬
na öfverskolten i första hand.
Uti dessa den värde Ledamotens åsigter kan jag
ingalunda instämma: Att StatsContoiret genast i af¬
räkning på SlatsbristSumman, reqvirerar ända till
shillingar och runstycken hela det lefvererade belop¬
pet af öfverskottsmedel är en åtgärd som efter hvad
jag förmodar, blott alser redighet uti Räkenskaperne,
utan att vara föranledd af ett för handen varande
penningebehof, som jemnt motsvarade Summan af de
lefvererade öfverskottsmedlen, och till hvars betäckan¬
de till större eller mindre del, all tillgång uti Stats¬
Contoiret, saknades.
I denna förmodan har jag blifvit ytterligare styrkt,
enär jag eftersinnat, att i September månad, som är
den vanliga tiden af året då, efter upprättadt Riks-
Bokslut, öfverskottsmedlen för ett visst år till Riks¬
gäldsContoiret aflemnas, hafva dylika medel för 2:ne
nästpåföljde år redan till betydligaste delen, så vidt
öfverskotten utgöras af Tull-och Postmedel till Stats¬
Contoiret influtit; och för att, efter Räkenskapernas
Betänkande n, N:o 35o. i73
ledning, åskådligt visa förhållandet, får jag exempelvis
anföra att öfverskottsmedlen för år 1825, hvilka år
1827 allemnades, endast utgjorde ett belopp af 45o,337
R:dr 32 sk. 5 rst. då deremot sådane medel, tillhöran¬
de året 1826 och lefvererade år 1828 bestego sig till
en vida större Summa eller 6og,633 R:dr 26 sk. 6 rst.
hvarförutan de öfverskott hvilka ,på 1827 års Tull-
Intrader uppkommit, vörö redan till fulla beloppet
afleranade till Räntekammaren långt föreden tid 1825
års öfverskottsmede! ingingo till RiksgäldsGontöiret.
Beträffande åter den värde Ledamotens yttrande,
att reqvisitionerne på StatsbiistSumman skola bestäm¬
mas af den större eller mindre tillgång på öfverskotts-
medel som i StatsContoiret förefinnes, och att följakt¬
ligen härigenom äfven bestämmes det belopp af Stats-
LristSumraan, hvilket vid målets slut kau komma att
utbalanceras såsom outtagit så visa RiksgäldsGonloirets
Räkenskaper ett alldeles motsatt resultat.
Öfverskotten t. ex. åren 1820, 1821, 1822 och
1823 hvilka år i8a5 på en gång lefvererades, utgjorde
för dessa fyra åren endast 124,487 R:dr. 37 sk. 2 rst.
Icke dess mindre utbalanceras såsom på Statsbrist-
Summan outtagit nemi.
år 1820 . . R:dr j,021,452: 11. 6.
— >821 — 699,899: 34. 1.
— 1822 —- 821,452: 11. 6.
— 1823 — 721,452: 11. 6,
Och då, oansedt den inskränkta tillgången på öfver-
skottsmedel, förhållandet med ofvanstående på Stats-
bristsanslaget utbalancerade Summor, varit i det när-
iy4 Stats-Utskottets
mäste enahanda sorn de påföljande åren, då öfverskot-
ten varit så ganska betydliga, tyckes detta visa att
ifrån längre tid tillbaka* en sådan reglering blifvit
grundlagd, att under loppet af ett år, StatsContoiret
icke kan behöfva uttaga mera än ungefärligen den
Summa som till Stalsbristens fyllande, är utaf Allmän¬
na Bevillningen anslagen. Åntages åter ett annat för¬
hållande eller att öfverskofttsmedlen skola iklädas egen¬
skap af ett slags creditiv på hvilket StatsContoiret
hvarje år skall kunna disponera utöfver den för ett år
beräknade StatsbristsSumma, så följer deraf att om
framdeles inga öfverskottsmedel blifva att tillgå, de
uti RiksStaten anvisade utgifter icke skulle kunna i
vederbörlig ordning bestridas.
Vid öfvervägande af allt hvad sålunda förekom¬
mit; och enär på ena sidan den föreslagna ofverflylt-
ningen till RiksgäldsContoiret af ifråga varande uppbörd
af Bevillningsmedel icke kan vara förenad med ringa¬
ste olägenhet, men på den andra onekeligt är, att
jemte det öfveiskotten tidigare blefvo disponible, en
serskild fond skulle beredas åt RiksgäldsContoiret blott
derigenom, att sådane Summor, hvilka vissa tider på
året äro för Räntekammarens räkning innestående i
VexelBanquen, komma att ingå uti RiksgäldsContoirets
Penninge-circulation och i och med detsamma utvägar
lättas för Contoiret att utan Låns sökande eller tilli¬
tande af Creditivet i Banquen , bestrida de utbetalnin¬
gar af flere slag hvilka på RiksgäldsContoiret varda anvi¬
sade. Hade en sådan anstalt varit vidtagen vid i8a3 års
Riksdag, så hade ofelbart de Låneoperationer sorn
Betänka n-den, N:s 35i.
RiksgäldsContoiret senast ägt att besörja, kunnat med
mindre kostnad utföras.
Jag tillstyrker att B. St:r besluta:
1:0 Att från och med år i83o alla behållningar
af Tull- och Postmedel, deri äfven inbegripne restan-
tierne på innevarande års uppbörder af desse medel,
skola omedelbart aflemnas till RiksgäldsContoiret, på
lika sätt, som de nu till Räntekammaren lefvereras.
2:0 Att den husbehofsbränvins-bevillning, som vid
innevarande Riksdag R. St:v sig åtaga skall, jemte
Allmänna Bevillningen ingå till RiksgäldsContoiret.
3:o Att ifrån och med år i83o hela bestyret med
CharÉaeSigillatseverket skall uppdragas åt Riksgalds-
Contoiret
4:o Att RiksgäldsContoiret, efter reqvisitionerna
skall hålla- StatsContoiret årligen tillhanda de belopp,
hvartill ofvanberörde Bevillningar aro för året uti
RiksStaten beräknade.
Uti denna Reservation bar Herr Grosshandlaren
Eckerman instämt.
N:o 551.
CJtlåtande, i anledning af verkställd gransk¬
ning af Strömrensningsfondens räkenskaper
och förvaltning. (I.-A.)
Sedan Utskottet nu fulländat granskningen af Ströin-
rensningsFondens förvaltning och räkenskaper så vät
för åren 1826 och 1827, då f. d. Strömrensnings-
176 S t a t s - U t s k o 11 e t s
Comiten ännu agde anslagets förvaltande sig ånförtrodt,
som serskilt för år 1828, ifrån hvilket års början
StorAmiralsEmbetets 3:dje Afdelning, jemlikt K. Bref¬
vet d. 29 December 1827, samma förvaltning öfverta-
git, får Utskottet angående de dermed befunne för¬
hållanden afgifva följande Berättelse :
Öfver de vid förstnämnde 2:ne års granskning
inhemtadé Räkenskapsförhållanden har Utskottet an¬
sett nödigt upprätta och till upplysning låta medfölja
en Tabell, utvisande hvad som till hvarje, af f. d.
StrömrensningsGomité'11 utfördt arbete, åtgått för åren
1819 till och med 1827. Varande denna Tabell en
fortsättning till sistnämnde års slut af den utaf 1827
års Revisorer upprättade och vid RevisionsBerältelsen
bilagde för åren 1819 — 1825.
Anslagen för dessa Nio år eller från och med
år 1819 till och med 1827^ har utgjort tillsam¬
mans • R:dr 900,000.
Hvaraf blifvit använde som följer:
Till egentelige Strömrensningar
aJ I Norra Or te me:
i Wester-Norrland , jemte
Hamn-anläggningen vid
Svartviken i56,68o: 7.9.
i Norrbotten 37,020: 43. 8.
i Umeå- och WindelElfvar-
ne, samt anläggning af
Forss- Styrmans - Boställe
i Hjuken 28,618: 38. 7.
Trausp. 222,314:42,—
*
f
Betänkanden, N:o 35i. 177
Transport 222,214: 42- ~
Boinbyggnad vid Umeå
Elfs utlopp .... 6,086: i3. 4-
i Helsingland .... 2,39r: 29. 6. a3o>7ga. 36 (Q>
Z») l de Sydligare Provincerne:
Upprensning af Bräkne-Åen i
Blekingen 3,38i: 19. 3.
Dito af Farleden vid Al-
mare-Stäk .... 8,064: 43. 5.
Dito af Dito vid Erik-
sund 9,158; 34^9.
Dito af Upsala Å . . . 4>j!3[6: 34. J.
Dito vid Kungsöhr och
Asphällen 29,323: 17. 5. V
Dito af Edsforssen i
Clara-Elf i3,42q: 24. ro. ~ .
.—^ 105.174: 29. g.
335,967: 18. 7.
Till Canal-anliiggningar.■
Vid Wäddö i Roslagen 282,664: 16. 3.
„ Åker i Dito . . . 63,o38: 29. 2.
,, Grådöfallen i Dahl-
Elfven 4°,r34: 12. 6.
för början af Sluss-an-
läggning vid Säffle Bro
i By-elfven . . : . 357: 16. 6.
till Canal å Kongl. Djur-
Sården 3,245: - -339,439: 26. 5.
Transport 725,466: 45. —
5 B. '■ 12
j78 S t a t s-U t st o 11 e t s
Transport 725,406: —
Diverse Arbeten;
Väg-anläggniDg emellan Degeforss oell
Lycksele Kyrkor . . 7,772: i3. 1.
Recognosceringskostnad i
Wermland. . . . . 8,n4:i3. r.
till Premier för Ängsodling i Wester¬
norrland 1821—3 2,000.
Bidrag till följande Arbeten, att af en¬
skilde Bolag utföras.
Till Sluss-anläggning vid Säfflebro i By-
elfven 6,000. — —
Dito dito vid Degeforss
och Forshaga . . . 5,000. — —
Dito rensning af Lida-Åen 2,000. — —
Dito dito i Dahl-Elfven T,0oo. — —
Dito Trälvägs-anläggning
emellan Skoghall och
Carlstad . . . . . 3,700. — —
DroGölhaElfs upprensning3o,000. -— — 47,700. —
(hvartill enskilde bekostat 38,249: 17. 9.)
Till Afvittringarne i Norrland.
under Åren 1821, 22 och 23 utbetäldt 26,000.
809,221: 10. 1.
Förlust på Strömmings-
liandeln 2,328: 23.10.
Dito.på Yedhandeln, och
premier för den . . . 7,558: 11. 7. q 33g. 35^ 5_
Transport 819,107: 45. 6.
5,916: i6. 6.
Betänkande n, N:o 35t. 17g
Transport 819,107: 45. 6.
Gcnerelle och Extra Utgifter under desse
årenförFondensräkning 26,422: 5. 3.
Tryckning af Öfverste-
Lieutenanten Hellströms
Betänkande om Hjelma-
rens sänkning . . . . 189: n. — 3
845,719: i3. 9.
Oliqviderade Förskotter, Län, &c.
Återstod af 3:ne Län till Fartygsbyggnad
Capital . . 5,o86:4o. 6.’
Ränta . . . 829: 24. —J
Öfverste-Lieutenant Rappe
till Linförädlingslnstitu-
tet pä Gårdsby . . . 7,000.
Landshöfdingen af Schmidt,
för Ved-upphandling. . 1,000.
Till uppodling af Skede-
Mosse på Öland . . . 3,661: n. 8. ,6,577: 28. 2.
Oberäknadt hvad som genom Rättegång
möjligtvis kan återfås af Öfverste
Ljungberg, på de till DjurgårdsCa-
nalen uppburne, här ofvan bland
Canal-arbetena uppförde 3,245.
..
Och genom försäljning af
^ÖfversteLieutenant Hell¬
ströms betänkande om
Hjelmarens sänkning, li-
Transport 3,245. 862,296: 4i- n.
180 Stats-Ut skottets
Transport 3,245. 862,296; 4i- if-
kaledes här ofvan beräk¬
nade med . . . . . 189:11.—
3,434: 11. —
Fordringar att indrifvas, af Lieutenant
Oldenburg för sålde Inventarier vid
Sadie och Edsforsen . 811: 8. 2.
,, StåthållareEmbetet vid
Drottningholm för In¬
ventarier, afyttrade ef¬
ter arbetet vid Upsala Å 535: 28, q.
„ Upsala Stad, dito dito 278:25. 9.
„ Hjelmare Canal-Direc-
tion för Marche-kost-
nader ...... 1,246:34.—
„ Majoren Hallström . . 3,876: 17. 2.
6,748: 17.10.
Deremot skuld till Expe-
ditionsSecret. Bohm . . 195:27. r. Q 3g ^
Contante Belicillningar nemi.
Insatte i K:gl. StatsContoiret till Dispo¬
sition af StorAmirals-Embetets 3:dje
Afdelning ig,ooo. — —
hos Redogörarne vid
Wäddö . . . 1,201:40.6.
Dito dito vid
Åker 47: 29- 3.
Dito dito vid
Upsala Å . . 10.
Transport 1,259:21.9. 19,000. 868,849: 32. 8.
Betänkauden, N:o 35i. t8r
Transport 1,259:21.9. 19,000: 868,849: 32.8.
vid Ström -
rensningarne
i Norrbotten 1,311:40.7.
2,571:14.4.
uti Falu Rän¬
teri för Grå¬
da Canal . . 9,299: 24.6.
hos Konun¬
gens Befall¬
ningshafvan¬
de i Gefle¬
borgs Län . . 8: 18. 6.
hos Lieute¬
nant Olden¬
burg, för Re-
cognoscerin- •
gar i Wer-
NB. Sist uppräknade 3:ne Summor, nemi. Förskotter
och Contante Behållningar . . . . . 3r,i5o: i5. 4.
meland ... 271: 6.—
R:dr 900,000. — —
och Lån, uppgående till
Fordringar
16,577: 28. 2.
6,552: 38. g.
tillsammans 54,280: 34. 3.
öfverbalanceras till Redovisning af Stor-
Amirals-Embetets 3:dje Afdelning, uti
1828 Ars Hufvudbok.
Transport 54,280: 34. 3.
iS% Stats-Utskottets
Transport 54,280: 34> 3.
Likasom Inventarie-behållningarne vid
Wäddö Canal, af värde 29,377:45. 7.
vid Åkers Canal .... 23o: ,4- —
„ Upsala Å . . • • • 2,o36: i3.—
samt Asphällen och Qvick-
sund 787: 7. 7.
hvilke Summor altså frångå arbetenas
ofvan-upptagne totala kostnads-sum-
mor med 3a,431:22. 2.
86,712: 8. 5.
1828 Års Hufvudbok för Strömrensningarne i Ri¬
ket, under Styrelse af StorAmirals-Embetets 3:dje Af¬
delning, har att redovisa för detta Jrs
Ansiag R:dr 100,000.
Och här ofvan specificerade .... 86,712: 8. 4-
tillsammans 186,712: 8. 4'
Härtill kommer ytterligare:
Till StorAmiralsEmbetets 3:dje afdel-
nings Redovisning öfverflyttade:
Helsingborgs HamnbyggnadsFond> som
vid årets början bestod af Contant
Behållning. .... 6,887: 7. lr.
Malerialier och Inventarier 2,806: r8. 5.
9,693:26. 4.
1828 Års Anslag å g:de
HufvudTiteln dertill. . 10,000. 19,693: 26. 4.
Transport 206,4o5: 34- 8.
Betänk^nden, N:o 35r. t83
^ rr
transport 206,4o5: 34. 8.
Äfvensom följande oredpvisade anslags-
förskotterj till:
Lida Åens upprensning, obegagnade, in-
nestående hos Konungens Befrhde i
Mariestad ..... 2,000. .
Dal-elfvens upprensning,
likaledes hos Konungens
Bef:hde i Upsala . . . 1,000.
Bolaget för Sluss-anlägg¬
ningen vid Degeforss
och Forshaga har att
redovisa 5,000.
Och det för Sluss-anlägg¬
ningen vid Säffle . . . 6,000. —• —
/
Directionen för Dragvägs-
anläggningen vid Skog¬
hall 3.700. —
— i7>7°°-
Summa 224,1 o5: 34. 8.
Härmed hafva blifvit bestridde följande Arbeten.-
Fortsättning af Wäddö Canalbyggnad . 31,742: 34. 4.
sorn härigenom till dato inalles kostat,
(oberäknadt andel i samfälde Utgifter och
Arbetsförråder för alla föregående åren
R:dr 285,029: 4* 9-
Underhålls- och Ailönings-kostnad vid
Akers Canal .... R:dr 5o8: 3p.—
sora öfverstiger Inkomsten der 101: 2.—
med 4°7: 28. —
Transport 32,i5o:'i4. 4
V
184 Stats-Utskottets
Transport 32,i5o: i\. 4.
som härmed inalles står till Boks, (obe-
räknadt andel i samfälda kostnads, och
'öånvände effecter) . . R:dr 63,a 16: 5. 2.
Upprensningen af Upsala A 2,853: i4- 2.
sorn dermed kostar på enahanda sätt
R:dr 42,633:35. 3.
Dito af Qvicksund 2,868: 12. —-
hvars hela kostnad der, och vid Asphäl-
len på enahanda sätt nu uppgår till
R:dr 3i,4o4: 21.10.
Till Götha Elfs upprensning .... 20,000. —•—
hvarmed Götha E!f inalles af Strömreus-
nings-Fonden erhållit 5o,ooo emot det
enskilda bidraget med 61,325: 33. 7. . . 57,871: 4°- 6.
Afgår: uppburen Hyra för Svartviks La¬
stageplats 100.
57,77,:4°. 6.
Fortsättningen af Helsingborgs Hamn¬
byggnad har detta år kostat . 10,63g: 12. 1.
äfvensom i år blifvit ytterligare utbetaldt
till:
Bolaget för Slussanläggningar
vid Säffle 5ooo. — —
och till Directionen för drag¬
vägen vid Skoghall. . . i3oo. — —
63oo. — —
Transport 68,411: 4- 7-
Betänkanden, N:o 351.
185
Transport 68,4ii: 4- 7*
som dock till vidare redovisning balan-
ceras här nedan.
Generella Omkostnader Jör desse Ar¬
beten, och StorAmirals-Embetets 3:e Af-
delnings öfverinseende å alla hydrolech-
niska företag, hafva varit:
Arfvoden, Hyre- och Ljus¬
penningar . 5,226: 32. 7.
Resekostnader 77g: g. 7.
Undersökningskostnader för
åtskillige anmälde företag 1,943: 5. 4-
Hyra för Contoir och
Ritmaterialier . . 216: i5. 2.
Contoirsln ventarier 86:38.—
Inslrumenter och
Böcker . . . 270:47* ro.
Diverse Utgifter ■ 21:29. 4- 75o; 34. 4,
68,4ii: 4. 7.
Yed
. . j55.
8,699: 33. io.
Styrelsen för Strömrens-
ningsärendernes utredning har
kostat . .
78,578: 25. n.
Transport 78,578: 25. 11.
j86 S t a t s - U t s ko t tets
Transport 78,578:25.11.
Behållningar till ar 1829 bestå af föl¬
jande:
OliquidcrOfde äldre Forskotterj Län etc.
Återstod på de 3:ne Lånen till Fartygs
byggnad, nu som vid årets början
5,916: 16. 6.
Öfverste Kappes och Lands¬
höfdingen Schmidts Skulder
oförändrade, den förra , 7,000. ——,
den sednare . • • • • 1,000. .
Skede-Mosse på Öland, efter
gjord afbetaln., 1000 Rd, . 1,661:11. 8,
15,577:28, 2.,
oberäknadt fordran hos Öf¬
verste Ljungberg, under
Rättegång . . 3,245. r
och, tryckte, Häll¬
ströms Betäp-,
kanden öfver
Hjelmare-^jöns,
sänkning . . 18g: 11.
3,434- 1 *. -
Oredovisade Anslagsfön-.
skatter
Till Lida-äps upprensning,
oapvände hos Landshöfdin-
ge-Embetet i Marie¬
stad 2.000. - -
Transport 2,000. — 15,577:28.2. 78,578:25.11.
Transport 2,000. - - 15,577:28.2. 78,578:25.11.
Till Dal-Elfvens
upprensning, o-
använde hos
Landshöfdinge-
Embetet i Up¬
sala .... 1,000. -
„ Bolaget för
Sluss-anläggnin¬
gar vid Forss-
liaga och Dege-
forssen . . . 5,000. - -
„ d:o för dito vid
Säffle, in berak-
nadt i år be-
komne 5,000, rr,ooo. - -
„ Directionen för
Dragvägs an¬
läggning vid
Skoghall, in-
beräknadt i år
bekorane i,3oo 5,000. - - ,
7 1 24,000. — —
Fordringar att indrifvas :
äldre
,
Af Ståthållare-Ernbetet på
Drottningholm för Inven¬
tarium från Upsala Sta¬
tion, oförändradt från år
1827 . . . 535:28. 9.
Transport 535:28. 9.39,577:28, 2. 78,578:25.11.
] 88 Stats-Utskottets
Transport 535:28. g- 39,577:28 2. 78,578:25.11.
Af Majoren Hall¬
ströms , ännu
resterande . 1,958: 8. 7.
Under äret till¬
komne.•
Lieutenant Sy¬
dow för effe-
cter från Up¬
sala förråd ll5: 4-—
Krono-Fogden
Wibelius för
dito å auction
försålde . ■ ',307- 12.— 3j8(j6; 5> ^
Arbe.ts-forråds behållningar.■
Vid Wäddö Ca¬
nal . . . 25,197:28.—
proviant. . 285: 36. 3.
25,483: 16. 3.
„ Åkers Canal . 23o: 4- —
„ Upsala 1 . . / 226.
„ Qvicksund ■ 781: 38.— 1Q 3
Contante Behållningar;
hos Redogöraren vid
Wäddö ■ . . 8,o3g: 38. —
hos dem vid åt-
skillige andra
Stationer . . 1,201: 28. 4-
Transport 9,241: 18. 4- 7°>I94:43.9- 78,578:25.11.
Betänkanden, jY:o 351. 189
Transport 9,241: 18. 4. 7<>,i9'i:43.9. 78,578:25.11.
lios Styrelsen af
gamla Ström-
rensnings-ä-
rendernas ut¬
redning . . 337: 3. n.
uti Falu Rän¬
teri .... 9,299: 2.4. 6.
„ Westerås dito 2,000.
,, K. StatsCon-
toiret inne-
stående . , 45,4oo. cc ,r
L_L_: 66,277: 46. 9.
Summa StrömrensningsFon-
den tillhörige . . . 136,472:42-6.
hvartill kommer:
Behållning hos Directionen
för Helsingborgs Hamn-
byggnad . "i 1,409:24. 5.
EIFecter derstä¬
des för . ._7,644:37.io. 9,054: ,4. 3,
145,527: tf. g.
224,io5:34. 8.
Af de här såsom obetalde balancerade fordrin¬
gar, förskott och lån, hafva sedermera, på sätt sam¬
mandraget för år 1828 utvisar, influtit och till redo¬
visning i samma års redogörelse upptagits, nämligen:
Af anslaget för Skede Mosses på Öland
uppodling . 1,000.
Af Lieutenant OIdenburgs skuld ... 8n: 8. 2.
Af Upsala Stad, för materialier, begag¬
nade vid Åns upprensande .... 278: 25. 9.
Af Hjelmare CanalDirection för bestridde
Ma rch ekos t na der . . . 1,246: 34- -
Samt i afräkning å Major 'Hallströms
skuld . -. ... . 1,938: 8. 7.
5,274: 28. 6.
Äfvensom, enligt Utskottet meddelad uppgift, un¬
der innevarande år, ytterligare skall influtit:
Af låne-ansläget för byggande af fartyg till vedtrans¬
porter i,o5o: 17. 2.
Återstoden af Major Hallströms skuld . i,g38: 8. 7.
samt i afräkning å det utaf Hr Lands¬
höfdingen m. m. af Schmidt till redo¬
visning émöttagne belopp af 1000 R:dr 200:
3,i88: 25. 9.
eller tillsammans 8,463: 6. 3.
Den mindre utförliga bokföringsmethod efter hvil¬
ken f. d. StrömrensningsCommite'ens räkenskaper fun¬
nits upprättade är till en del redan afhjelpt genom det
uti 3:dje Afdelningens af StorAmiralsEmbetet hufvud¬
bok för år 1828 vidtagne förändrade redovisningssätt;
och kommer, enligt meddelad upplysning, den ytter¬
ligare fullständighet att vinnas, att hädanefter alla
påstående serskildta arbeten jemväl blifva i hvarje års
redoörelse synliga ej blott för deras kostnad under re-
B e t'ä n k a n d e n, Nio 33r. i<yi
dogörelse-året utan ock för hvad de erfordrat under
liela byggnadstiden.
Utaf sistnämnde års Hufvudbok ihhemtäs val hvad
sorn af Strömrensningsfonden utgått till enskifte bolag
eller Authoriteter för åtagne byggnadsarbetens utfö¬
rande och hvilka arbeten numera äro Rällda under
oftanärande Afdelnings inseende; mén äf Räkenskapen
synes ej till hvad belopp de serskilte Bolagén eller
Authoriteterna användt anslaget tinder året ellér till
huru stor del arbetet blifvit verkstäldt; Utskottet fin¬
ner väl, att någon speciel redovisning "för de flesta af
dessa anslag icke "käti 'tillhöra Strörrfrensningsfondéns
årsräkenskap; men anser dock 'lämpligt att, till bere¬
dande äf en lättare öfversigt å hvarje sådant anslags
i Hufvudboken förekommande Conto sbrrimariskt an¬
tecknas hvad för året blifvit till arbetets verkställan¬
de af det enskilta Bolaget eller vederbörande Authö-
ritet åtgjordt. Utskottet finner likaledes att, vid öf-
verbalancerandet af fordringar från det ena året till
det andra, förhållandet med desamma bör i "korrthet
omnämnas, hvarpå deras indrifning är beroende o. s.
v. — Och tillstyrker Utskottet, att R. Sttr hos K.MFt (
i Underdånighet anhålla
om befallning till vederbörande att hädanefter iakt¬
taga berörde förändringar uti de årliga räkenska¬
perna.
Utskottet har i öfrigt inhemtät att åtskilliga an¬
slag för flera år tillbaka blifvit utbetalte, såsom till
Dalelfvens upprensning i Upsala Län 1000 R:dr och
till upprensning af Lida-an i Skaraborgs Län 2000
,g2 S t a t s - U tskottets
R:dr, men att berörde Anslagssummor annu lära vara
i Ränterierne orörde qvarstående och att rensningsar-
betet icke påbörjats. Af detta förhållande hemtar
Utskottet anledning tillstyrka den underdåniga an¬
hållan:
att, enär beviljade anslag uttagas, men inom loppet
af ett år till det uppgifna ändamålet icke till stör¬
re eller mindre del användas, desamma måtte åter¬
fordras för att till andra behöfliga föremål dispo¬
neras, så vida icke antagliga hinder för arbetenas
påbörjande kunna uppgifvas, då i allt fall dessa, så
vida något bidrag skall erhållas, ofelbart under
nästpåföljande året böra företagas.
Då Åkers Canal nu mera blifvit fullbordad ge¬
nom de dertill af Strörnrensningsmedlen lemnade bi¬
drag och således icke vidare bör belasta Staten med
någon kostnad, hvilket likväl för närvarande är fallet,
då, jemlikt 1828 års räkenskaper, aflöningar och un¬
derhåll medtagit en summa af . . R:dr 5o8: 32. -
men Canal-inkoinsten endast utgjort . . roi: 2. -
eller en förlust af 407: 3o. -
tillstyrker Utskottet den underd. anhållan,
att med kringliggande orts invånare må söka till-
vägabringas den öfverenskommelse, att Canalen af
dem crnottages roed rättighet till der fallande in¬
komster, men emot skyldighet att, under allmän
controll ansvara för dess framtida vidmakthållande
utan allt deltagande ä Statens sida.
På sätt ofvanstående utredning ådagalägger, här¬
utaf
Betänk anden N:o 351, iql
utaf 1S28 års anslagssumma samt öfriga contanta till¬
gångar för arbeten under året endast en del användt-,
hvarigenom StorAmiralsEmbetels 3:dje Afdelning kom¬
mit i tillfälle att för samma ändamål äfven under in¬
nevarande år, föi- hvilket något anslag vid senaste
Riksdagen ej anvisats, disponera omkring 66000 R:dr;
och har, enligt hvad den af Chefen för nämnda Af¬
delning till K. M:t afgifna, till trycket befordrade un¬
derdåniga Berättelse öfver Afdelningens förvaltning un¬
der första året, fullständigt utreder, noggranna och
tillförlitliga undersökningar rörande de mänga till bi¬
drags erhållande anmälda arbeten, utgjort hufvudfö-
jemålet för Afdelningens verksamhet.
I sammanhang med öfverflyttningen af f. d. Ström-
rensningsCommiteens göromål till 3:dje Afdelningen af
StorAmiralsEmbetet, har K. M:t för desammas behö¬
riga och ändamålsenliga skötande, under den 14 No¬
vember 1827 fastställdt en serskild AllöningsStat, upp¬
tagande:
1 Adjutant vid Expeditionen . . . R:dr 3oo. - -
1 Kamererare 800. - -
1 Canzlist 3oo. - -
1 Vaktmästare 120. - -
1 SousChef för Hydrotechniska Contoiret . 5oo. - -
Tili biträde vid Contoret och i Districten:
1 Capitaine 600. - -
1 Lieutenant 400.
2 SecundLieutenanter å 3oo 600. - -
Transport 3,620. - -
5 B. i3
Transport 3,620. - -
1 Ritare
1 Vaktmästare ....
4 DistrictChefer å 3oo R:dr
t uti Södra Districtet
36o. - -
120. - -
1,200. - -
800. - -
6,200: —
Expenser vid Stabsexpeditionen . 200: - -
D:o vid Iiydrotechniska Conloret . 5oo. - -
tillsammans R:dr 6,goo. - -
Jemte Inqvartcrings» samt Ljus- och Vedpenningar
enligt hvad sorn bestås Officerare vid K. Mits Flotta.
Efter hvad Utskottet inhemtat, hafva i anseende till
de minskade lillgångarne och de i följd deraf inskränk¬
tare arbetsföretagen, åtskillige tjenster dels icke blif¬
vit tilNatte, dels ock någre Tjenstemän indragne , hvari¬
genom den nu utgående kostnaden endast utgör 4,280.
Det återstår nu för Utskottet alt, enligt hvad uti
Betänkandet N:o 62 blifvit utlofvadt, meddela yttrande
öfver de af R. St:rs Revisorer år 1825 gjorda frani7
ställningar rörande några från Strömrensningsfonderi
verkställda, för Fondens ändamål, efter Revisorernes
tanka, främmande utbetalningar, såsom till Afvitt-
ringsverket i Jemtland, till Ängsodlingar i Wester-
Norrland, till låneunderstöd för Gårdsby linförädlings-
institut m. fl.
Utskottet kan för sin del icke undgå att, i öfver¬
ensstämmelse med Revisorernes åsigt, yttra, det Ut¬
skottet finner berörde dispositioner hafva varit af
främmande egenskap för Strömrensningsfondens ända¬
mål , men då en del af dessa utgifter ägt rum redan
Betänkanden, ~N:o 35r. 195
år 1821 samt vid den af dåvarande Stats-Ulskott
verkställda granskning lemnats utan anmärkning, an¬
ser Utskottet desamma icke föranleda till annan åt¬
gärd än till den Underd. anhållan
att i de fall der återbetalning af medlen är före-
skrifven, vederbörande matte åläggas att densamma
fullgöra på derför bestämda tider.
Hvad angår 1827 års Revisorers anmärkning
att de till följd af K. Brefven den 28 Februarii
1821 och den 12 Mars 1823 till premier för ängsod-
lingar i WesterNorrlands Län anordnade tillsammans
2000 R:dr afförts utur StröinrensningsCommite'ns Rä¬
kenskaper, bar Utskottet, vid granskning af till målet
börande handlingar, funnit sådant hafva varit föran-
ledt af de vilkor, under hvilka bidraget lemnats.
Och då Hushållningssällskapet , i öfverensstämmelse
med den Nådiga Skrifvelsen i ämnet disponerat des¬
sa medel till premier och till det ännu återstående
mindre beloppet af samma anslag flera ansökningar
inkommit och äro under pröfning hos K. Mtts Befall-
ningshtde, finner Utskottet äfven denna anmärkning
icke föranleda till någon åtgärds vidtagande.
Rese rvationeri
Af Hr Grefve von Schwerin: Jag hade trott att
medlen till aflöning till den talrika Embetsmanna¬
corps, åt hvilken ledningen af de till Strömrensning
gar och lättade vattericommunicationer erforderliga
arbeten blifvit anförtrodd, lämpligare bordt sökas inom
4:de eller 8:de HufvudTitlarnes tillgångar. Då jag
! gG Stats-Utskottets
likväl icke kunnat göra denna min åsigt gällande, liar
jag ansett mig reservationsvis böra anmäla den för
R. St:r.
Häruti hafva instämt Eric Andersson från West¬
manlands Län, Pehr Olsson från Södermanlands Län
samt Nils Strindlund från Wester Norr lands Län.
N:o 352.
Vördsamt Memorial.
Sorn, vid uppgörandet af Bil. N:o 11 lill Utskottets
Memorial N:o 335 , ang:de Slatsiegleringen i allmänhet
det misstag förelupit, att de af R. St:r bifallne 2tne
Pensionsrum på Allmänna IndragningsStaten för Gene¬
raler blifvit upptagne till 4o°o Rtdr för hvardera eller
tillsammans 8000 R:dr B:co; alltså och då R. St:rs
beslut innehåller: ”att blifvande innehafvare af de 9
”Generalslönerne i penningar må, lika med Landshöf-
”dingar och i enlighet med hvad Författningarne om
”afskedstagande Civile Embetsmäns pensionerande fö¬
reskrifva, vid 65 års ålder, efter erhållet afsked, till
”pensions åtnjutande för den öfriga lifstiden uppföras
”å allmänna IndragningsStaten; dock att ej flere än 2
”sådane pensioner bestås,” och detta beslut ingalunda
kan, emot hvad med Utskottets af R. St:r godkände
förslag i detta hänseende afsetts, så tydas eller för¬
klaras, som skulle Generalerne, vara tillerkände stör¬
re pensions! ätt än som svarar emot den af R. St:r för
hvardera af dem bestämda lön, 3ooo R:dr B:co, har
Utskottet ansett sig böra, härmedelst rätta ofvanbe-
Betänkan den, N:s 352, 353. 197
rörde misstag, under förklarande, att Summan af de
2:ne Generalspensionerne således bordt upptagas till
3ooo R:dr för hvardera pensionsrummet eller tillhopa
6000 R:dr; hvarom rättelse skall iakttagas uti den
RiksStat som kommer att skriftligen till RiksStånden
öfverlemnas för att af Ilr LandtMarskalken och Hrr
Taleman uuderskrifvas. Den 7 December 182g.
N:o 355.
Utlåtande i fråga om ny Instruction för R.
St:rs Revisorer, i afseende på deras befatt¬
ning med StatsVerkets granskning.
(I-A.)
Under den 22 sistlidne Januari! har K. M:t till R.
St:r öfverlemnat, jemte Nådig Skrifvelse, ett Förslag
i detta ämne, hvilka handlingar af samtelige respekti¬
ve RiksStånden blifvit till Utskottet remitterade.
Derförinnan har Utskottet emottagit remisser å
följande, af enskilde Riksdagsmän i samma afseende
gjorde, motioner.
Frän Ridd. och Adeln;
1:0 af Hr Friherre Anckarswärd, Carl Henric,
som anfört: att, då erfarenheten visat, huru Stats-
myndigheterne ansett sig kunna tyda de uti 2 §. afln-
structionen för R. St:rs Revisorer för desse utstakade
åligganden, att, likmätigt 42 §• Riksdagsordningen,
äga rätt, att af StatsGontoiret undfå de upplysningar
och handlingar, som de finna nödige, för att efterse
Sq8 Stats-Utskottets
och granska, huruvida utgifterne äro icke allenast
öfverensstämmande med de fastställde Staterne och
grundade på så väl dem som K. M:ts serskilde Nåd.
Förordnanden, der sådane legat till grund för utbetal-
ningarne , utan ock med behörige qvittencer verifiee-
rade af dem, som ägt de anordnade medlen uttaga
och disponera; det vore angeläget, att Utskottet fäste
uppmärksamhet å K. StatsContoirets vägran, att, vid
1827 års Revision, lemna tillfälle för den af Reviso-
rerne begärde inventering af K, RänteKammaren. 4a
Riksdagsordningen innehölle likväl, att StatsCon-
toiret borde, likasom Banco- och RiksgäldsVerken,
i frågan om sjelfva redovisningen af medlen, alla äs¬
kade upplysningar omedelbarligen meddela; och Ut¬
skottet borde derföre vidtaga sådan åtgärd, som för
framtiden undanröjde ali möjlighet till missförstånd,
i anseende till Lagens bokstafveliga mening i detta
hänseende, samt ådagalägga, huruvida K. RänteKam-
marens inventering, såsom ingående uti nödvändighe¬
ten af en. fullständig Controll vid framtida Revisioner
borde äga rum eller icke.
I anseende till de förvaltande Verkens förhållan¬
den till R. St:rs Revisorer har Hr Friherren tillika
ansett af högsta nödvändighet, att så bestämda gräns-
linier uppdrogos, alt all utväg till förnärmande af R.
St:rs värdighet betoges dem, som kunde äga böjelse,
att, oansedt Grundlagens tydliga och bokstafliga stad¬
gande, vilja göra ett försök i denna del; hvadan Hr
Friherren föreslagit, att, i enlighet med 68 §, Riks¬
dagsordningen, en ny Instruction af R- St:r utfärda-
Betänkan den, N:o 353. i<)f)
des för deras Revisorer , som kommo att öfverse och
granska StatsVerkets, Bankens och RiksgäldsContoirets
tillstånd, styrelse och förvaltning, hvarvid en vägled¬
ning, i anseende till behofvet, synts Frilierrn kunna
hemtas af de till 1827 års RevisionsProtocoIler yttrade
olika meningar om Stadgandernes ordaförstånd i den
nu gällande Instructionen.
2:0 af Hr voji HartmansdorffAugust: att, för
ett snart biläggande af den tvist, hvilken, sedan sista
Riksdag, uppstått, i anledning af de olika meningar,
som om Ständernes granskningsrätt i fråga om använ¬
dandet af StatsAnslagen, af begge Statsmagterne blif¬
vit framställta, StatsUtskottet borde ju förr desto-
häldfe afgifva Förslag till en förnyad Instruction för
R. Stas Revisorer, på det att Sta-ne, efter det afse¬
ende, som derpå gjordes, måtte kunna göra ett mot¬
svarande afseende på de Anslag som begärdes.
3:o af Hr Grefve FrölichDavid: att, då huf-
vudsakliga felet i så väl Instructionen för R. Sta's
Revisorer af år 1812, sorn i det förslag till ny, som
StatsUtskottet vid 1823 års Riksdag uppgjort och R.
Sta- antogo, läge deri, att icke observerats, det den-<r
na Instruction bordt, enligt 68 <j. Riksdagsordningen,
utfärdas af R. St:r, och icke af K. M:t, på sätt som
skedt, rätta förhållandet härutinnan måtte, i afseende
på nu ifrågakommen ny instruction iakttagas och re-
dactionen derefter i allo lämpas.
Motionären har föreslagit;
att, i stället för Orden af nya Förslagets 2 $. "a/läg-
200 Stats -Utskottets
ges Räkenskap” det bör hela: affordra Revisorer¬
na Räkenskap — -—
att i stal let för orden i 3:dje §. ”Täckes K. M.t lill
Revisorerne latu öfverlemna” bör stu: hegare Re¬
visorerne i underdånighet — —
,, i stället för orden i Förslagets 5:le §. ”böra Re¬
visorerne äga tillgång" bör stå: söka Revisorerne
tillgång.
„ i stället för orden i 6:te §. ”K. M.t förordnar i
Nåder” bör stå: Revisorerne anhålla i underdå¬
nighet, att K. M.t ville i Nåder förordna.
„ i stället för orden i y:de §. ”Skola jemväl vara
för Revisorerne att tillgå” bör stå: skola Reviso¬
rerne jemväl granska Och!Öfverse.
„ i stället för orden i 8:de y ”aflenmande” börsta:
emottagande.
„ i stället för meningen i g:de 5- ”bör Seereteraren
i Kongl. StatsContoiret Revisorerne tillhandagå”
bör stå: må Seereteraren i Kongl. StatsContoiret
Revisorerne tillhandagå.
saint att i 10 §. orden ”med anledning af 3o §. i
Riksdagsordningen” såsom öfver flöd ige och förvillan¬
de utgå.
Varandes tillika af sistbemälde Motionär ansedt
högst angeläget, att icke sådane otjenlige ordalag i
Instructionen inflöto, hvarigenom den Konungen och
Ständerne , hvaf för sig, tillhörande rätt blandades
med hvarannan. Då R. St:r icke kunde utfärda fö¬
reskrifter till åtlydnad af K. StatsContoiret, borde de
icke eller söka åtkomma ett dylikt välde genom or-
Betänkande», N:o 353. 201
Jalag i en Instruction för sine Revisorer, utan alle¬
nast meddela sådane föreskrifter för deni sorn stodo i
öfverensstämmelse med GrunrlLagarne oell bäst ledde
till de ändamål R. St:r vid hvarje Riksdag, efter för¬
ändrade förhållanden i Statsskicket fannö för sig an¬
geläget att ernå.
Fran Ilogv. PrästeStåndet
Af Hr Domprosten Heurlin, som yrkat: att då,
i anseende till den obestämdhet nu varande föreskrif¬
ter för R. St:rs Revisorer inneburo, svårligen knnde
undvikas, att Revisorerne, genom deras olika indivi¬
duella åsigter, mäste ingå i en tolkning af GrundLa-
garne, hvilken likväl alltid borde ifrån det egentliga
RevisionsÄrbetet vara utesluten , en ny och* förbättrad
vedaclion af Instructionen för R. St:rs Revisorer öf-
-Jter StatsVerket måtte utarbetas; i hvilket afseende
Domprosten fästat uppmärksamheten i synnerhet på
^följande puncter i nu gällande Instruction, såsom på¬
kallande en omarbetning, nemi.:
Stadgandet i 2 §, om Revisorernes rättighet, att
äga tillgång till alla K. StatsContoirets Räkenskaper,
Protocoller och Handlingar, hvilket Stadgande fort¬
for ännu vid 1827 års Revision att vara ett föremål
för olika tydningar.
3 §, angående Revisorernes skyldighet, att göra
anmärkningar; af hvilken föreskrift man velat draga
den slutföljd, att Revisorerne skulle vara berättigade,
att hos K. M:t till ansvar i laglig ordning anmäla en
inom StatsContoiret efter Revisorernes åsigt felande
Embetsman, och till hvilken tydning anledning tagits
202 Stats-Utskottets
af den i närande §. förekommande hänvisning tili 3a
§. Riksdagsordningen. En sådan rättighet borde dock
icke tillerkännas Revisorerne, hvilka det allena till¬
is omme att anmärka, hvad de ansåge felaktigt, och
utlåtande deröfver afgifva, till pröfning af R. St:r,
hvarefter först, i händelse desse funno anmärkningar-*
ne förtjena afseende, 3o §. Riksdagsordningen kunde
vinna tillämpning. Åberopandet af sistnämnde §. och
föreskriften af den underd. anmälan hos K. M:t, syn¬
tes derföre fullkomligt öfverflödige och borde utgå,
enär Revisorernes anmärkningar skulle inflyta uti Re-
visionsBerättelsen , hvaraf ett exemplar öfverlemnades
till K. M:t och sedermera remitterades till underd.
förklaringar af vederbörande EmbetsVerk. Ifrågava¬
rande §. af Instructionen skulle således, utan ändring
af det egentliga Stadgandet kunna slutas med orden
”sitt utlåtande deröfver afgifva,” och det följande
utgå, hvarigenom all tvetydighet försvunne.
Då K. M:t, i dess Nåd. Skrifvelse d. 4 December
1823, i så måtto bifallit förslaget i 12 §. af den vid
samma års Riksdag uppgjorda nya Revisionslnstruction,
om tryckning af RevisionsBerättelsen, att berörde
tryckning lorarae att genom K. M:ts Nåd. Försorg ega
rum, i förening med de EmbetsVerks svar och För¬
klaringar, emot hvilka Revisorernes anmärkningar blif¬
vit riktade, syntes äfven stadgandet härom medgifva
en olika tydning, emedan fråga kunde uppstå, huru¬
vida tryckningen, genom orden "i sä måtto"’, inskränk¬
tes till den som genom K. M:ts Nåd. försorg verkställ¬
des, eller vore i allmänhet hvar och en enskild tillå-
Betänkandcn, N:o 353. 20 a
ten. Detta senare syntes, enligt a §. af Tryckfrihets-
Förordningen, böra ega rum; dock vöre äfven frågan
om tryckning af Pievisionens Protocoller och Handlin¬
gar häraf beboende.
Och har Hr Domprosten, på flere anförda skäl,
hemtarJe ifrån den olika arbetsmethod som inom 1827
års StatsRevision på dess Afdelningar iakttagits, till¬
styrkt, att, då på Revisionens Afdelningar ärenderne blott
beredas för att in Pleno föredragas och afgöras, hos
Afdelningarne icke måtte få föras något Discussions-
Protocoll utan endast ett summariskt, innefattande
lesultaterne af Afdelningarnes öfverläggningar, meri
deremot in Pleno ett fullständigt Protocoll öfver dis-
cussionerne hållas.
Uti hvilket af Hr Domprosten afgifna förslag flere
af Högv. Ståndets Ledamöter instämt.
Af K. M:ts ofvanhögstberörde till R. Sttr aflåtne
Nåd. Skrifvelse, intagen i i:a Samlingen 2:a Bandet af
Bihanget till PiiksStåndens Protocoll under N:o 4^,
inhemtas, att, sedan K. M:t, den 4 December 1823,
på anförde skäl, förklarat Sig icke kunna till efter¬
rättelse utfärda den af R. St:r då antagne nya Instru-
ction för deras Revisorer, i afseende på desses befatt¬
ning med StatsVerkets granskning, utan alt I\. M:t
ansåg Instructionen af den 10 Junii 1812 till sin kraft
och verkan gällande, endast med den förändring, rö¬
rande tryckningen af R. Sttrs Revisorers Berättelser,
sorn sistberöfde Nådiga Skrifvelse' omförmäler; så har,
f
204 S tats-Utskottets
för att genom bestämda föreskrifter för framtiden un¬
danrödja all skiljaktighet i meningar om föremålet
för ifrågavarande revision oell sättet, att densamma
verkställa, K. M:t velat till R. St:r öfverlemna Förslag
till förnyad Instruction för R. St:rs Revisorer, med
antagande hvaraf, å R. St:rs sida, Instructionen af
d. io Junii 1812 skulle komma till all kraft och ver¬
kan att upphöra.
K. M:t har härvid i Nåder til lagg t: att den före-
slagne nya Instructionen vore grundad derpå, att, un¬
der förbehåll af den dispositionsrätt, K. M:t hittills
utöfvat, äfven de Fonder och Cassör, som icke tillfö¬
rene blifvit af R. St:rs Statsutskott eller deras Revi¬
sorer, utan endast i KammarRätten, granskade, och
om hvilkas revision först vid senare Riksdagar fråga
uppstått, skulle hädanefter granskas i sammanhang
med StatsVerkets räkenskaper och förvaltning: att K.
M:t dervid funnit lämpligt, alt, då aila de förvaltande
Verkens räkenskaper borde sammandragas uti årligen
afslutad RiksHufvudbok, räkenskaperne för de Fonder
och Cassör, som hittills icke undergått sådan revision
skulle ifrån och med dem för innevarande år i Riks-
Hufvudboken ingå; och ville K. M:t i öfrigt vara be¬
tänkt, att, till rättelse för sistnämnde Fonders oell
Cassors framtida förvaltning, utfärda Instructioner el¬
ler Reglementen, grundade på hvad, efter hvarje så¬
dan Fonds eller Cassas serskilde beskaffenhet, enligt
nu gällande föreskrifter, hittills varit iakttaget.
Betänka n den, N:o 353. 2o5
Från Ridd. och Adeln samt BondeStiindet hafva,
med remisserne af denna K. M:ts Nåd. Skrifvelse jemte
Förslaget till förnyad Revisions-Instruction, åtföljt åt-
skillige i ämnet afgifne yttranden, innefattande dels
anmärkningar vid flere delar af Förslaget, dels ock
svar på samma anmärkningar.
I förra afseendet har blifvit anfördt af Hr Grefve
Gyllenborg, Joli. Henning: Att R. Sl:r ägde icke alle¬
nast odelad rättighet, att stadga Instruction för deras
Revisorer i ett sammanhang, utan öcken vidsträcktare
lätt till granskning af StatsVerkets förvaltning, än
hvarmed K. M:ts Nåd. Förslag till Instruction för Re¬
visorerne syntes stå i förening. I detta senare hänse¬
ende borde icke granskning af räkenskaper med gransk¬
ning af Förvaltning förblandas, hvilket skulle föran¬
leda den påföljd, att R. Sltrs Ombud, Revisorerne,
först efter 4 års förlopp, blefvo i tillfälle att, till någon
del, känna StatsFörvaltningens åtgärder, i följd af fö¬
regående Riksdagsbeslut, hvilka åtgärder aldeles skul¬
le döljas för de, 2tne år efter Riksdagen, sammanträ¬
dande Revisorer. En sådan tillämpning af gransknings-
rätten för Revisorerne skulle dock icke instämma hvar¬
ken med Grundlagens Esprit och föreskrifter eller
med Nationens rättighet, och syntes derföre så mycket
mera motbjudande, som någon synbar fördel deraf icke
Yunnes, men deremot förekommes den allmänna nyt¬
tan, att dispositionerne af Statsmedlen och Regerin¬
gens föreskrifter blefvo snart kände. Det skäl som
blifvit anfördt, ätt, om granskning af räkenskaper och
af förvaltning icke åtföljdes för samma år, föregående
306 Stats-Utskottets
Revisorer skulle göra intrång i efterföljande Revisorers
rätt, vederlädes derigenom, att Revisorerne icke ägde
beslutande rätt, utan blott den att fälla omdöme; och
om det äfven skulle hända: att, i ärender af lika be¬
skaffenhet, tvänne Revisioner fällde olika omdömen,
kunde deraf ej uppstå någon skadelig påföljd, då R.
St:r ägde att pröfva, hvilkendera Revisions åsicter bor¬
de anses vara de rätta. — Det syntes Hr Grefven de-
stoheldre utan ändamål, att Statsförvaltningens känne¬
dom hölls förborgad för Revisorerne i flere år, som,
jemte det Grundlagen icke betoge desse den naturliga
rätten dertill, hvarje enskild man ägde laglig utväg,
enligt TryckfrihetsLagen, att förskaffa sig samma kän¬
nedom, som förvägrades Nationens Ombud; och ge¬
nom godkännande af den princip, att granskning af
räkenskaper och förvaltning borde åtföljas, skulle äf¬
ven StatsUtskottet, som i anseende till granskningen af
StatsFörvaltningen stöde i samma cathegorie som Revi¬
sorerne, nu vara förnekad granskningsrätt öfver Stats¬
förvaltningen närmare intill närvarande tid, än år 1826,
samt böckerne och räkenskaperne för följande åren
till alla dess delar kunna för Utskottet tillslutas. Den
af K. M:t föreslagne Instruction syntes derförutan Hr
Grefven icke så tydlig, som de af R. St:r åren 1812
och 1823 uppfattade, emedan i K. M:ts Förslag revi¬
sion af RiksHufvudbbcker flerstädes omnämndes, men
icke räkenskaperj annorlunda, än i uttrycket StatsCon-
toirets egne räkenskaper, Protocoll och Handlingar,
hvilket kunde gifva anledning till den tydning, att
Special-räkenskaper icke behöfde vara tillgänglige,
Betänkan den, N:o 353. 207
eller granskning deraf äga rum , ehuru de likväl lågo
till grund för RiksHufvudböckerne. — Till undanröd-
jande af möjligen uppkommande missförstånd om För¬
fattningens utsträckning, hade äfven alla Cassör, spe¬
cificerade, bordt upptagas, till bestämmande hvilka un¬
der allmänna Cassör kunde hänföras; och med afseen¬
de på detta allt har det synts Hr Grefven bättre, att
bibehålla den nu gällande Instructionen, blott med det
tillägg, att granskningsrätten måtte blifva tillämpad på
lika sätt, som före 1825 års Revision ägt rum och viel
R. St:rs Verk iakttoges.
Hr von Hartmansdorff\ August, har andragit: att
villkoren för antagligheten af K. M:ts ]\Tåd. Förslag
syntes lämpligen kunna uppfattas under 3:ne hufvud-
frågor, hvilka borde skärskådas, innan andre mindre
vigtiga omständigheter togos i öfvervägande, nemi.:
1:0 Omfattar den af K. M:t medgifna gransknings-
rätlen StatsVerkets tillstånd i alla dess delar, enligt
58 §. Reg.Formen och 3o §. Riksdagsordningen?
2:0 Är den medgifne granskningsrätten i hänseende
till tiden lika obegränsad för StatsVerkets som för Ban¬
kens och RiksgäldsContoirets räkenskaper, jemnlikt 42
oc h 68 §§. RiksdagsOrd ningen och 2 §. i 1812 års In-
struetion för StatsVerkets Revisorer?
3:o Skola Revisorerne hädanefter inträffa oftare,
än 68 §. RiiksdagsOrdning en utsätter?
I afseende på den första frägan förekommer att
någre Penninge-förvaltningar, hvilka det blifvit Revi¬
sorerne vägradt att granska, nu mera icke funnos,
utom ConvoijGomrnissariatets och PassevolanceCassans.
X
2o8 SlatsDtskottets
Granskningen af den förra syntes väl uttryckligen va¬
ra medgifvén af 9 §. i den Föreslngne Instruclionén,
anén förhållandet roed den senare förefölle tvåtydig!,
af ordalagen ”tiiiståndet och förvaltningen af alla mi¬
lder (Krigs)-Collegii disposition ställde Allmänna Cas-
’\sor,” emedan det var örn PassevolanceCassans egen¬
skap af Allmän, eller af motsattsen, sorn striden, an¬
gående hennes granskning, livälfde sig år 1828, och
emedan K. M:t i specificationen af åtskillige Cassör
icke upptagit äfven denna Cassa: — att i allmänhet
det vore riktigast, att i Instruetionen undvika all Spe-
cification af EnrbetsVerk och derunder lydande Cas¬
sör, då den icke behöfdes, enär Grundlagen om Stats-
Ulskoitet uttryckeligen säger, Statsverket i alla dess
delar, då Revisorernes enahanda rätt, att granska sam¬
ma Cassör, som St^tsUtskottets, icke varit bestridd,
och då specificationen kunde föranleda inskränkningar
i granskningsrätten eller åtminstone vålla tvister der¬
om, genom de indragningar och förändringar, för hvil¬
ka CoIIegierne och EmbetsVerken voro föremål: —att
det medgifvande K. M:t för närvarande gjort af en
vidsträcktare granskningsrätt, än tillförene, icke eller
vore ovillkorligt, såsom Grundlagens stadgande, enär
K. M:t i Dess Nådiga Skrifvelse yttrat: ”att den af K.
”M:t föreslagne Instruction vore grundad derpå, att,
"under förbehåll af den dispositionsrätt K. M.-t hittills
*Jut'öfvatj äfven de Fonder och Cassör som icke till-
* för ene blifvit af R. St.-rs Statsutskott, eller deras
Revisorer, utan endast i KammarRätten granskade
och
Betänkanden, N:o 353. 209
''och om hvilkas Revision först vid senare Riksdagar
"fråga uppstått, skulle hädanefter granskas i samman¬
hang med StalsVerkets räkenskaper och förvaltning.”
Hvarjemte det vidare hete: "att K. M:t vore i öfrigt
"betänkt, att till rättelse för sistnämnde Fonders och
"Cassors framtida förvaltning utfärda Instructioner el-
"ler Reglementen, grundade på hvad, efter hvarje sä-
"dan Fonds eller Cassas serskildta beskaffenhet, enligt
”1111 gällande föreskrifter, hittills varit iagtlagefj hvil¬
ka förbehåll dock icke syntes kunna af R. St:r erkän¬
nas, utan så vida det hittills ö/liga, både uti dispo¬
sition och förvaltning, varit Grundlagsenlig!, hvarom
R. Sttr visste intet, då deras Statsutskott eller Revi¬
sorer ännu icke fått granska förhållandet: — att stad-
ganderne i 2 §, af Förslaget: "alla dessa räkenskaper
"anses innefatta den allmänna redovisningen för Stats-
"Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning” samt i 4 §•
"Denna Allmänna räkenskap öfver StatsVerkets till¬
stånd, styrelse och förvaltning utgör föremålet för
"R. St:rs R.evisorers granskning” syntes innebära för¬
klaringar öfver Grundlagens mening med gransknin¬
gen, hvilka ej blefvo laglige förr än de genomgått
GonstitutionsUtskottets behandling: samt att i öfrigt, i
stället för de 4 första §§. i K. M:ts Förslag, de 2 för¬
sta §§. i R. St:rs vid sista Piiksdag antagne voro lämp¬
ligare, utom hvad anginge Ordalagen om verificatio-
ner till RiksHufvudboken der 3 §. i K. M:ts Propo¬
sition tycktes vara riktigare.
Och ehuru således ett betydligt närmande att er-
S B. 14
2io S t a t s-U t s k o 11 e t s
länna den oinskränkta granskningsrätt, som Grundla¬
gen tilldelat R. St:r, blifvit gjordt genom den K. Pro¬
positionen, syntes detsamma dock icke så fullständigt,
att den Första hufvudfrågan kunde ovillkorligen med
Ja besvaras.
I afseende på den Andra frågan vore det, fastän,
i anseende till granskningens föremål, städse erkändt,
att Revisorernes och SlatsUtskottets rätt vore lika, så
att nemi. de förre hade rätt, att granska lika många
och de samma förvaltningar som Utskottet, likväl på¬
stått, att Revisorerne, i anseende till tidepuncteny dit
de kunde sträcka sine forskningar, ägde inskränktare
rättigheter än StatsUtskottet.
Sådant vitsordades hvarken af häfd eller Författ¬
ningar; emedan, sedan Ständernes Revisorer, efter år
1772, till en början fingo granskningsrälten endast öf¬
ver Banken och efter år 178g RiksgaldsContoiret samt
R. St:rs Fullmägtige i bägge desse Verk år 1800 be¬
rättigats att se det föregående årets Riksslutj gransk-
ningsrättigheten ändteligen år 180g utsträcktes till Stats¬
verket i alla dess delar; och ehvad densamma förut
varit mer eller mindre vidsträckt till föremålen.- syn¬
tes dock 1809 och 1810 årens Grundlagar, lika så li¬
tet som 1812 års Instruction för Revisorerne, hafva
bestämt någon olikhet i tiden för Utskotts eller Revi¬
sorers befattning, enär det stadgades i 3o §. Riksdags-
Ordni ngen; J1att StatsUtskottet skall äga tillgång till alla
StatsVerkets räkenskaper och handlingari /p §. Riks-
dagsOrdn. att Utskott ej beliöfver genom sin Ordfö¬
rande begära hos HofCancelleren underrättelser från
Betänkande n, N:o 353. 21 j
StatsContoiret, "hvilket likasom Banco-och Riksgälds-
Verken bör i frågor om sjelfva redovisningen af med¬
len alla äskade upplysningar meddela/'" i 68 §. Riks¬
dagsordningen : alt 11. St:r skola förordna Revisorer,
hvilka äga ""att emellan Riksdagarne enligt af R. St.r
utfärdad Instructionj öfverse oell granska StatsVer-
kets, Bankens och RiksgäldsContoirets styrelse och för¬
valtning; samt i 2 §. af denna Instruction, hvilken
stadgades vid 1809 och i8ro årens Riksdag, inen ut¬
färdades år 1812, ”att Revisorerne skola äga tillgång
”till alla K. StatsContoirets räkenskaper, protocoller
”och handlingar," icke allenast Jör de år, till hvilka
Revisionen sträcker sig, utan ock, likmätigt 5- Riks-
dagsOrdn., äga ratt, att af StatsContoiret undfå de upp¬
lysningar och handlingar, so/n de i öfrigt finna nödige;
till hvilka serskildte föreskrifter för Revisorerne äfven
komme TryekfrihetsLagens allmänna tillåtelse i 2 §.
4 Mom. för en hvar ""att i allmänt tryck utgijva alla,
så väl Rättegångar, som andra Allmänna ärenden rö¬
rande handlingar, protocoll och beslut . ... af hvad
namn och beskaffenhet de vara må, ehvad de höra till
den förflutna tiden, eller till mål, som hädanefter fö¬
rekomma.""
Och enär, i öfverensstämmelse håde med bruket
och desse föreskrifter, Revisionerne fortgått lika öfver
StatsVerket, som ännu öfver Banco och RiksgäldsVer-
ken, till 1823 års Riksdag, då, vid Förslaget till ny
Instruction för Revisorerne, fråga först väcktes om än¬
dring i afseende på desses granskniugsrätt, vore den
inskränkning, i både RiksdagsOrdningens och Tryck¬
217 Stats— tJ tskottets
frihetsLagens stadganden, som 5, ii, 12 och i3 §§. i
den af K. M:t föreslagne Instruction åsyftade, oriktig;
i följd hvaraf äfven, då för öfrigt Förvaltningens be¬
skaffenhet kunde utan afslutad RiksHufvudbok gran¬
skas lika oskadligt af Revisorer som af Statsutskott,
Andra Hufvud/rågan ansetts böra med Nej besvaras.
Hvad den Tredje frågan anginge, vore också i
Grundlagen bestämdt, huru ofta Revisionerne skulle
inträffa. Ändring deri vore redan af ConstitutionsUt-
skottet beredd, hvars Förslag, att Revisorerne skola
hvarje år emellan Riksdagarne sammanträda, vid detta
Riksmöte skulle äfgöras. Dock antoge 5 §. i K. M:ts
Förslag, att Revisorerne, hvilkas sammanträden, enligt
6 §., utsättas af R. St!r eller afgående Revisorer, kun¬
de så sällan sammankomma, att RiksHufvudbok för
mera än 2:ne ur vore afslutad, och således äfven alt
Revisorerne icke inträffade oftare än hvart 3:dje år.
Men när 7 §• stadgade, ”att ingen Revision må öfver¬
skrida 3 månader,” så vore det lätt att inse, huru
ytlig en Revision skulle blifva, hvilken borde granska
tillståndet, styrelsen och förvaltningen af StatsVerket,
Banken och RäksgäldsVerket under lika många år som
Revisionen innefattade månader, och ännu svårare
skulle det blifva att medhinna Revisionen, om menin¬
gen af 8 §. vore, såsom det tycktes, att inga discus-
sioner skulle få äga rum på Revisorernes Afdelningar,
utan endast in pleno. Då K. M:t medgifvit Reviso¬
rerne en vidsträcktare granskningsrätt i afseende på
Räkenskaperne, syntes äfven tiden för denna förrätt¬
ning bordt göras rymligare, men ej inskränktare, hälst
B e t ä n It a n cl e n , N:o 353. 213
K. M:t i Dess Nåd. Skrifvelse den 4 December 182.3,
ibland skälen mot den vidsträcktare granskningsrätten,
som då afslogs, men nu medgifvits, anförde; •”att en
"så vidsträckt granskning i sjelfva verket biefve en
”omöjlighet, då jemförelse skedde emellan den för Re-
”visionsförrättningen bestämda tiden Chvars otillräck-
JJlighet i det inskränktare skick granskningen hittills ägt
'"rum R. St.-r dessutom förut hafva anmältJ och en
”ändamålsenlig undersökning af Rikets samtelige Pen-
”ninge-förvaltande Verks och Inrättningars tillstånd,
”förvaltning och Räkenskaper.” De föreslagne §§. om
tiden, huru ofta Revisionerne borde inträffa och hvar¬
på deras gagn så väsendtligen berodde, borde derföre
icke till pröfning företagas, förr än RiksStånden af-
gjort det hvilande Grundlagsförslaget derom från sista
Riksdag,
Och enär således ett fullt tillfredsställande svar
icke kunnat gifvas på någondera af de 3 hufvudfrågörne,
så bar af Herr von Hartmansdorff den föreslagne In-
struetionen ansetts i sitt närvarande skick icke antaglig.
Herr Hjerta, Gustaf, har fästat uppmärksamheten
på vigten af att bibehålla åberopandet af 3o §. Riksd.-
Ordningen, som funnes i den gamla, men ej i den nya
Instructionen, och har med anförde Stadganden ur
Ålim. Lagetfprderi ordet Klander blifvit användt, sökt
visa den olika mening hvari detta ord, sorn i nämnde
Grundlags §. förekomme, borde tagas, i jemn fö reise
till ordet tadel som i Lagen äfven förekomme, samt
alt man således icke ämnat afstänga yttrande-rätten
ai4 St a«t s-Utskottets
för H. St:r om de Författningar, sorn Konungen lun¬
de utgifva.
Hvad af Hr Hjerta i öfrigt blifvit anfördt, äfven¬
som hvad yttrats af Hr Friherre Anckarsvärd , Carl
Henric , som ansett K. M:ts Nåd. Förslag ej kunna i
någon af dess delar antagas, innefattas i de redan
upptagne anmärkningarne. Och har Hr Grefve von
Schwerin ansett vigtigt, att få bestämdt, huru formen
för det redovisande Verkets Berättelse skulle vara be¬
skaffad, emedan på denna hufvudsakligen berodde for¬
men af Revisorernes.
Anmärkningarne hos H« BondeStändet vid K. M:ts
Förslag, framställdte af Anders Danielsson frän Elfs¬
borgs Län, med hvilkeu sig förenat Riksdagsfullmäk¬
tige Casper IVijhman frän Upsala Län , Nils Mäns¬
son frän Malmöhus Län och Johan Jacob Rutbergfrän
Norrbottens Län, inskränka sig till en del af hvad
ofvan redan blifvit andraget; men Anders Danielsson,
som ansett Utskottet böra till R. St:r inkomma med
förslag till de förändringar hvilka blefvo nödige uti
-den år i8a3 beslutna Instruction, i afseende på be¬
nämningar å Allm. Verk och Cassör, sora sedermera
inträffade omständigheter gjorde nödige, men utan all
annan afvikelse från deuna Instruction, har tillika fö¬
reslagit, dels en underd. Skrifvelse till K. M:t, hvar¬
uti R. St:r, på den grund, att meddelande af Instruc¬
tion för deras Revisorer tillhörde Ständerne allena,
förklarade sig icke hafva kunnat taga under pröfning
det till dera aflemnade Nådiga Förslaget, dels ock
att R. St:r i en serskild underd. Skrifvelse till K. M:t
B etänkanden, N:o 353. ai5
anmälte, alt, till vinnande af ordning vid den i 68 §’
Riksdagsordningen anbefallte Revision af Statsverket
emellan Riksdagarne, samt till vinnande af nödig
Controll på Förvaltningen af de till StatsVerket hö¬
rande serskilta Cassör och Fonder, R. St:r ansett nö¬
digt, att samtelige Styrelser af alla sådane Verk, hvil¬
ka hade Anslag af StatsMedel, nu och framdeles bor¬
de till R. St:rs Revisorer, den i5 September hvarje
år, då Revision infaller, öfverlemna Berättelsen öfver
Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning sedan sista
granskningen af R. St:rs Statsutskott, eller Revisorer,
för sig gått, äfvensom aflemna Hufvudböckerne och
Verificationerne för årens Räkenskaper, hvilka såsom
afslutade borde granskas. Och borde R. St:r anhålla,
att Nådig föreskrift härom mätte till vederbörande
afgifvas,
Hvad, i anledning af ofvanberörde anmärkningar,
blifvit yttradt inom R. o. A., innefattas i anföranden
af Hans Excellence Hr Grefve af Wetterstedt, Gastaf
Hans Excellence Hr Grefve Mörner, Adolf Göran,
Hr Rosenbladj Bernhardsamt Hr Tham, JVollr.
De innehålla väsentligast: att, i afseende på den Ko¬
nungen och R. St:r gemensamt tillhörige rätt, att va¬
ra vårdare af GrundLagen, och den sammanstämmel-
se i åtgärder, sorn inåste finnas i R. St:rs uppdrag åt
sine Revisorer samt Konungens deraf blifvande nödige
befallningar till sine Embetsman, Instructionen för
Reyisorerne borde, oaktadt den R. St:r ensamt för-
216 Stats-Utskottets
behållne rätt att en sådan uppgöra och fastställa, öf¬
verlämnäs till Konungen att utfärdas på samma sätt
som Instructionen för R. St:rs JustitiacOmbödsman;
att, ehuru man än förstode 68 §. Riksdagsordningen,
en tolkning deraf måste äga rum, om, utöfver de fö-
reskrifne 2 åren, som hvarje Revision må kunna om~
fatta^ granskningen af Handlingar och Protocoller skul¬
le sträckas till den dag, då Revisorerne sammanträd¬
de,-—en utsträckning, hvartill icke kunde hemtas något
stöd af nämnde §. samt ej eller af GrundLagens in¬
nehåll i öfrigt, som väl föreskrefve, att Stats-Ut-
skottet egde att erhålla alla upplysningar, men ej
stadgade något sådant i afseende på Revisorerne, hvil¬
kas befattning, jemnlikt 2 §, i [812 års Instruction,
deremot inskränkte sig till de i Riksdagsordningen be¬
stämd-a vissa år, och hvilkas rätt atte,ihälla upplysnin¬
gar och handlingar likaledes vore i samma §• ultryc-
heligen bestämd; skolande en deröfver sträckt gransk¬
ning kunna, gifva anledning till anmärkningar, sorn
granskningen af Räkenskaperne hade gjort öfverflödi-
ge samt att Protocoller, Bref och Handlingar skulle
antingen läsas a gånger eller icke läsas, utan att vara
förenade med Räkenskaperne; att fastän ordet Rikshuf¬
vudbok blifvit användt i stället för Räkenskaper, der¬
före att en sådan nu blifvit införd i stället för det
förra Bokslutet, meningen likväl icke varit att gifva
anledning till en sådan tydning, att icke till och
med de speciella räkenskaperne borde framläggas: att,
hvad benämningen af Allmänna Cassör anginge, sorn
i det nya Förslaget blifvit utbytt emot det i R. Slas
Betänkan den, N:o 353. 217
Förslag vid sista Riksdag nyttjade uttryck af serskild¬
ta Cassör, K. M:ts Nådiga Skrifvelse upplyste, det
med Allmänna Cassör menades alla serskildta Cassör,
och att vidare slutet af g §, som förutsatte tillkom¬
sten af nya Cassör, tillräckeligen skulle visa meningen
deraf, hvarjemte vid speeificationen af desse Cassör
K. M:t följt hvad R. St:rs Förslag vid sista Riksdag
innefattade; samt sluteligen att K. M:ts Proposition i
förevarande ämne för öfrigt fullkomligen ådagalade
afsigten, dels att gå R. Sttrs önskningar i afseende på
en vidsträcktare granskningsrätt till mötes, dels ock
att bestämma, reda och förtydliga ordningen i hvil¬
ken denna granskningsrätt skulle utöfvas.
Inom H. BondeStåndet har RiksdagsFullmäktigen
Peter Andersson från Hallands Län, uti ett omstän-
deligt anförande, hvaruti månge af Ståndets Ledamö¬
ter instämt, dels vederlagt de framställningar som af
Anders Danielsson från Elfsborgs Län i ämnet blifvit
gjorde, dels ock utvecklat skälen, hvarföre K. M:ts
Förslag till Instruction i behörig ordning borde af
R. St:r till pröfning företagas. Och hafva äfven, jem¬
te bemälde RiksdagsFullmäktig, andre Ledemöter ser¬
skildt utredt nödvändigheten af K. M:ts godkännande
af den Instruction, hvarefter R, St:rs Revisorer för
StatsYerket skulle sig rätta.
Utskottet går nu att, i anledning af detta allt, af¬
gifva Utlåtande till R, SUr.
Genom hvad inom RiksStåndcn blifvit yrkadt, rö¬
rande ej mindre ändringar i den nu gällande 1812 ars
Revisions-Instruction, än om antagande, i dess ställe,
antingen af R. St:rs i samma ämne år 1823 godkände
Förslag, dock äfven med någre förändringar, eller af
det Förslag som K. M:t i lika hänseende nu till R.
St:r öfverlemnat, anser Utskottet behofvet af nya fö¬
reskrifter för R. St:rs Revisorer öfver StatsVerket vara
så bestämdt ådagalagdt, att någon serskild framställ¬
ning derom icke behöfver förutgå Utskottets^yttrande
i sjelfva saken.
De orsaker åter, som påkallat detta behof, hafva
synts Utskottet hufvudsakligast böra uppsökas ifrån
den skiljaktighet i meningar, som sedan sista Riksdag
yttrat sig dels hos R. St:r och deras Ombud, dels ock
från verkställande Magtens sida
ito i frågan om omfånget af Revisorernes gransk-
ningsrätt, i afseende på de allmänna Verk och Inrätt¬
ningar, hvilkas förvaltningar och redogörelser böra ut¬
göra föremål för Revisionen; samt
2:0 rörande tiden, till hvilken granskningen af
Föivaltnings-ätgärderne må i afseende på StatsVerket
kunna sträcka sig.
K. M:t har nu mera, genom sitt till R. St:r aflåt-
ne Nåd. Förslag till ny Instruction, i Nåder förklarat,
att alla de allmänna Fonder och Cassör, som icke till¬
förene af R. St:rs Statsutskott eller deras Revisorer
undergått Revision, hädanefter skola, i sammanhang
med StatsVerket, öfverscs och granskas, samt i sådant
afseende förordnat, att äfven räkenskaperne för sådane
Be länkanden, N:o 353. 21g
Cassör och Fonder böra ifrån och med detta ur i Riks-
Bokslutet ingå.
Härigenom är således undanröjdt det hinder, som
hittills mött för utfärdandet af en Instruction för R.
Sttrs Revisorer, öfverensstämmande med det beslut R.
St:r förut fattat iden första frågan, eller att alla all¬
männa medel förvaltande Verks räkenskaper böra vara
underkastade R. Stms Revisorers granskning; hvadan
Utskottet anser all vidare pröfning af denna fråga,
såsom genom K. M:ts Nåd. medgifvande hufvudsakligen
redan afgjord, icke erfordras.
I den 2tdra frågan, eller om granskningen af För-
valtnings-ålgärderne bör kunna sträckas utöfver, eller
till en längre framfluten tid än de 2 år, för hvilka
räkenskaper vid en och samma Revisionsförrättning
skola granskas, har åter K. M:t, såsom af dess Nåd.
Förslag inhemtas, icke medgifvit en sådan gransknin¬
gens utsträckning, n
Då man i motsats härtill likväl påstått, att den¬
samma skulle, såsom ett åliggande för R. Sttrs Revi-
visorer, instämma ej mindre med Grundlagens esprit
och föreskrifter, samt nu gällande Stadgande för Re-
visorerne, än Nationens rättighet; har det för Utskottet
visat sig af högsta vigt, att i första rummel ingå i en
närmare undersökning om hvad Grundlagen i detta
fall förordnar, för att derifrån utgå till det Förslag
som bordt R. St:r underställas, till ett närmare be¬
220 Stats-Uts lcottets
stämmande af Revisorers rättigheter och skyldigheter
i förevarande hänseende.
RegeringsFormen omtalar ingen Revision emellan
Riksdagarne; men då likväl redan i densamma tiden
för Riksdagens längd var bestämd till 3 månader, och
svårigheten insågs för StatsUtskottet, att under en sa
kort tid kunna medhinna äfven granskningen af Stats-
Verkets räkenskaper för 5 förflutna år på en gång;
föranleddes deraf stadgandet i RiksdagsOrdningens 68
”att R. St:r skola” — — ”vid hvarje Riksdag för¬
ordna om Revisorer, att, emellan Riksdagarne, enligt
”af R. St:r utfärdad instruction, öfverse och granska
”StatsVerkets, Bankens och RiksgäldsContoirets till¬
stånd, styrelse och förvaltning; likväl hvad StatsVer-
”ket angår, utan rättighet att meddela föreskrifter,
”eller förändringar besluta;” samt att ”desse Revisorer
— — ”böra emellan Riksdagarne sammanträda så ofta,
”att hvarje Revision må omfatta tvänne års afslutade
”Räkenskaper, — — —
Vid jemförelse af denna, i Riksdagsordningen en¬
da, föreskrift, angående hvad R. Sttrs Revisorer haf¬
va att iakttaga, med 3o §. derstädes, hvilken handlar
om StatsUtskotlets åliggande, finner man, att ”detta
”Utskott, som skall äga tillgång till alla StatsVerkets
”räkenskaper och handlinger, må tillkomma att efterse
”och granska, huruvida de gjorda elier förordnade ut-
”betalningar af StatsMedlen icke öfverstigit beloppet
”af de HufvudTitlar, hvilka uti R. St:rs, vid nästför-
'”flutne Riksdag uppgjorde Statsreglering, blifvit fast¬
ställde, och äro grundade på behörigen upprättade
Betänkande!), N.‘o 353. 221
/Stater eller Konungens med vederbörlig contrasigna-
”tion utfärdade anordningar, samt styrkte med behörige
”qvittencer af dem som medlen emottagit.” Men Stats¬
utskottet har dock härförutan det åliggande, ”att ut-
”röna, pröfva och föreslå det, som till Stats- och Riks-
”gäldsVerkens behof erfordras”; och om än, i anseende
till granskningen, R. St:rs Revisorers befattning emel¬
ian Riksdagarne är likartad med den, StatsUtskottet
under Riksdag utöfvar, företer sig ändock således en
betydlig skillnad emellan Utskottets och Revisorernes
behof af andre upplysningar j än dem, som sträcka
sig blott till åtgärden af afslutade räkenskapers
granskning.
I följd häraf och då Revisorerne icke kunna sjelf—
ve meddela några föreskrifter eller besluta förändrin¬
gar, utan endast få göra anmälan af de förhållanden
som synas dem anmärkningsvärde, har en utsträckning
för dem af granskningen till visse delar af redovisnin¬
gen, emot ordalydelsen af 68 §. Riksd.-Ordn., synts
Utskottet desto öfverflödigare, sorn, enär Protoeoller
och Bref icke kunna anses för annat än verificationer till
afslutade räkenskaper, granskningen deraf i alla fall
måste, i bredd med de urs räkenskaper hvartill de
höra, af nästföljande Revisorer verkställas; och derför-
utan äfven de upplysningar öm Statsförvaltningens
gång, Nationen äger rättighet att erhålla, icke höra
annorlunda, än i ett behörigen utredt och fullständigt
skick densamma meddelas.
221 S t a t s - U t s k o 11 e t s
Vidare har, å en sida, blifvit anmärkt, såsom
oriktig och förvillande, den i 3 §. af nu gällande In-
struction Revisorerne lemnade rättighet, att, med an¬
ledning af 3o 5. Riksdagsordningen anmärkningar di-
recte hos K. M:t i underd. anmäla; hvaremot, å en
annan sida, det ansetts vigtigt, att i Revisions-Instru-
ctionen bibehålla åberopandet af denna Riksd.Ordnrs §.
Innehållet af den för StatsUtskottet deruti medde¬
lade föreskrift lyder sålunda:
— — ”Skulle, emot Riksens Ständers Beslut, de
”till hvarje HufvudTitel anslagne Suromor befinnas
”dragne till andra ändamål, än dem, som under sam-
”ma HufvudTitel höra eller något af Riksens Ständer
”faststäldt anslag vara öfverskridet, skall Utskottet
”genast anmärkning och i Riksens Ständers Plena an-
”mälan göra emot den Embetsman, som en sådan an¬
ordning contrasignerat, hvarefter dermed förfares, en-
”ligt 106 och 107 §§. i RegeringsFormen; kunnandes
”likväl häraf de följder icke dragas, att, emot före¬
skriften i 90 §. RegeringsFormen, Utskottet må i nå-
”got klander af Konungens gjorda anordningar ingå,
”eller att de för StatsUtgifterne redovisande Tjenste-
”män skola kunna personligen för StatsUtskottet, eller
”Riksens Ständer, till ansvar stallas, utan må, der så
”nödigt finnes, hos Konungen kunna anmälas de an¬
ledningar, som förekommit, att, emot någon sådan
/Tjensteman, i laglig ordning ansvar yrka.”
StatsUtskottet får således, i händelse det finner
någon så beskaffad afvikelse från gifna föreskrifter
hafva ägt rum, att den påkallar Domare-åtgärd, icke
Betan kanden, N:o 353. 223
derom något besluta, utan måste inskränka sig till an¬
mälan af förhållandet hos B. Sl:r. Och då följakteli-
gen ofvanberörde 3o §. ej eller kan erhålla tillämp¬
ning förr, än II. St:r sjelfve, efter pröfning af gjorda
anmärkningar, funnit dem förtjena afseende; har Ut¬
skottet icke kunnat finna den satts riktig, som blifvit
uppställd i 3 §. af 1812 års Instruction samt i 10 5*
af 1023 års Förslag, att Revisorerne skulle (med ut¬
öfning af större magt än den, som Grundlagen tillaggt
R. St:rs Statsutskott), få hos K. M:t anmäla gjorda an¬
märkningar.
Med sådane åsigter af R. St:rs Revisorers åliggan¬
den i allmänhet, i afseende på granskningsrättighetens
utsträckning och utöfningen af deras anmärkningsrätt
hvad StatsVerket beträffar, har Utskottet till pröfning^
företagit K. M:ts Nåd. Förslag till förnyad Instruction
för R. St:rs Revisorer, och i sammanhang dermed äf¬
ven de enskilde Motionerne i ämnet.
Såsom i det hela utgående från lika hufvudgrun-
der, som dem Utskottet, på sätt ofvan förmäldt är,
funnit sig böra godkänna, samt för öfrigt till det mesta O
innefattande enahanda föreskrifter, som af R. St:r år
1823 gillades, har Högstberörde Nåd. Förslag ej kun¬
nat blifva föremål förandra erinringar, andem, som,
i följd af ett olika omdöme om Stadgandernes speci¬
ella lydelse uppkommit.
I detta afseende får Utskottet anmäla:
att, då Utskottet ansett räkenskaperne blott utvisa
StatsVeikets tillstånd, men icke innefatta redovisningen
224 Stats-Utskottets
för Styrelsen och förvaltningen deraf, hvilken del af re¬
dovisningen igenfmnes uti de föreskrifter och beslut,
som K. Bref, Protocoller och öfrige handlingar upptaga,
Utskottet jemväl funnit fullständigheten af i §. fordra
det tillägg: att, jemte ”räkenskaperne”, dertill höran¬
de K. Bref, Protocoller och Handlingar, utan undantag
innefatta den allmänna redovisningen för StatsVerkets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Till närmare förtydligande af den större fullstän¬
dighet RiksHufvudboken hädanefter erhåller, genom
upptagandet deruti äfven af alla de Cassors och Fonders
räkenskaper som förut blott granskats i Kammat-Rät-
ten, har Utskottet ansett, att i 3:e §. meningen efter
ordet ”granskade” bordt så ändras: att, i stället för¬
orden ”ifrån och med dem för år 1829 ingå”, det bör
heta: ”hädanefter ifrån och med dem för år 1829 äf¬
ven ingå.”
D'å i 2:a §. definition blifvit gjord, hvad med all¬
män redovisning skall förstås, har 4 §• funnits böra,
i stället för ”Denna Allmänna Räkenskap öfver” börja
med "Denna allmänna redovisning för"
Ang:de innehållet af 5:e §., hvars lydelse är be¬
roende af R. St:rs beslut, i anledning af det sedan si¬
sta Piiksdag hvilanda Förslag af ConstitutionsUtskottet,
till ändring i 68 Riksdagsordningen, har Utskottet
trott
Betänkande!), N:o 353. 225
trott alne alternativer böra uppställas. Godkännes af
B. St:r, att Revisorerne skola emellan Riksdagarne
hvarje år sammanträda, då torde de i denna <j. med¬
delade föreskrifter böra blifva:
"Revisorerne sammanträda emellan Riksdagarne
”hvarje är, för att granska det eller de års räkenska¬
per, som blifvit afslutade näst efter dem , sora af
".Statsutskott vid Riksdag eller af R. Sttrs Revisorer
sist undergått granskning.
I samma händelse rättas begynnelsen af 6 §. der¬
efter sålunda:
"Revision tager sin början.*'
Men skulle åter den ifrågakomne Grundlagsförän¬
dringen icke bifallas, då anser Utskottet 5 §. böra
undergå den förändring, attordet: ”RiksHufvudböckcr”
utbytes af det i 68 §. Riksdagsordningen nyttjade ”Rä¬
kenskaper” samt orden "i oafbruten ordning" uteslu¬
tas och hela sista Momentet, ang:de granskningen af
mera än 2 års afslutade Räkenskaper utgå, enär fråga
derom i allmänhet icke bör uppkomma.
I det fall likväl, alt beslut tages om årliga revi¬
sioner, då, för granskningens flyttning längre fram till
den närvarande tiden, först sammanträdande Revisorer
synas böra granska flere än i års räkenskaper, eller
att, vid en efter Riksdag först inträffande Revision,
räkenskaper för en längre tid än den Revisionen skall
omfatta, linnas afslutade, tror Utskottet ock dem böra
till granskning öfverleranas; dock som sådant endast i
nyssnämnde fall kan inträffa; så har Utskottet trott
S B. i5
aaG Stats -Utskottets
lämpligast vara, att icke något serskildt stadgande i
detta hänseende uti Instructionen för R. St:rs Reviso¬
rer upptages, utan att, vid öfverlemnande! af densamma
till K. M:t, R. Sttr i underd. framställa den underd.
anhållan,
att K. M:t, i omförmäldta fa IL behagar låta till
granskning af R. Sttrs Revisorer öfverlemna de rä¬
kenskaper, hvilka, för mera än det eller de år, Re-
visionsförrättningen, enligt 68 §. Riksd.Ordningen bör
omfatta, finnas afslutade.
De mindre redactionsförändringar yte och 8:e §§.
erhållit, visas af det här efteråt upptagne Utskottets
förslag i det hela.
T frågan om t) §:s lydelse är Utskottet af den tan¬
ka, alt, sedan afgjordt blifvit, att redovisningen för
alla de medel, af hvad beskaffenhet som hälst, Ordi¬
narie eller Extra-ordinarie, som genom Allmänna bi¬
drag tillkommit, eller genom Tractater med främman¬
de Makter Riket tillflutit, skall utgöra föremål för R.
Strrs Revisorers granskning , ett Upprepande af de Verk
och Inrättningar, under hvilkas förvaltning sådane
medel stå, destohäldre bordt undvikas, som dels desse
förvaltningar kunna förändras, dels ock andre tillkom¬
ma, som böra inbegripas under denna allmänna gransk¬
ning, men hvilket möjeligen skulle kunna i fråga stäl¬
las derföre att de icke i Revisiouslnstructionen äro
upptagne.
Betänkanden, N:o 353. 227
Deremot anser Utskottet nödigt, att, rörande Be¬
rättelsers afgifvande till Revisorerne ett mera bestämdt
Stadgande i Instmctionen upptages.
Utskottet föreslår således, att ifrågavarande '§. in-
skränkes till i:a Momentet, men att, "till beredande
af en fullständig öfversigt” af Statsverket, hvilket
skäl synes böra begagnas i stället för det Förslaget
innehåller: ”till lättnad vid Revisorernes arbete,” uti
§:n tillägges, att J'sa väl ifrän K. StatsContoiret sorn
öfrige förvaltande Verken Berättelser infordras; samt
att hela den öfriga Specificationen på EmbetsVerken
Utgår.
De Berättelser, hvilka skola ifrån de redovisande
Verken till Revisorerne aflemnas, har Utskottet ansett
icke böra inskränkas blott till uppgifter af Zifferför-
hållanden, utan afven hufvudsakligen framställa och
närmare utreda resultaten af vidtagne förvaltningsåt-
gärder. Af denna anledning har Utskottet, i stället
för den i K. M:ts Nåd. Förslag upptagne 8 §., trott
sig böra föreslå följande redaction af samma §.
”StatsContoirets Berättelse skall framställa de för¬
hållanden, hvilka RiksHufvud-boken och dithörande
handlingar närmare utreda, och de öfrige redovisan¬
de Verkens Berättelser innefatta enahanda framställ¬
ning i afseende på deras förvaltning och räkenskaper,
af hvilka GeneralSammandrag derjemte bifogas.”
Utskottet har ansett det vara angeläget, att icke
i Instructionen för R. Sl:rs Revisorer något hinder
228 Stats-Utskottets
må blifva laggdt för den af K. StatsContoirets Leda¬
möter, sorn af K. M:t förordnas Revisorerne till bi- i
träde under förrättningen, att, der så nödigt skulle
finnas, till Protocollet lemna äfven andre upplysnin¬
gar, än demj som i en eller annan måtto kunna af
honom äskas; hvadan Utskottet trott, att första delen
af 12 i stället för ”K. M:t förordnar i Nåder en af
”StatsContoirets Ledamöter, att under förrättningen
"Revisorerne biträda med rättighet och pligt för den-
”ne Embetsman, att till Revisorernes Protocoll lemna
”de upplysningar som i en eller annan måtto kunna
”äskås” bör lyda sålunda:
”K. M:t förordnar i Nåder cn af StatsContoirets
”Ledamöter, att under förrättningen Revisorerne bi-
”träda, med pligt och rättighet för denne Embetsman,
”att till Revisorernes Protocoll lemna i en eller annan
”måtto erforderlige upplysningar.” — —■
Då, för bevarandet af efterkommande Revisorers
granskningsrätt, det ansetts böra bestämdt stadgas, att
upplysningar, som förtiden efter de föreskrifne gransk¬
ningsåren blifva meddelade, icke få begagnas till an¬
märkning rörande förhållanden som icke af afslutade
räkenskaper kunna fullt utredas, har det synts Ut¬
skottet lika angeläget, att sådane upplysningar icke
eller må få användas till anledning för godkännandet
af åtgärder som under en senare tid tillkommit.
Utskottet har dels derföre, dels ock för att när¬
mare förtydliga föreskriften i i3 §., trott meningen i
usta Momentet deraf: ”utan att de dertill omedelbar-
Betänka uden, N:o 353. a?.g
"ligen hörande räkenskaper, Protocoller och Handlin-
"gar anses fullkomligen utredda:” böra förändras så¬
lunda: ”enär de af dertill omedelbarligen hörande rä¬
kenskaper, Protocoller och Handlingar icke anses full¬
komligen utredda:" samt, i stället för följande stroph
i sista Momentet "användas till anledning eller grund
"för någon anmärkning eller anmälan rörande åtgär¬
der under en senare tid," — införa "användas till
"grund, vare sig för anmärkning eller godkännande
"af åtgärder under en senare tid.” —
I 14 §. har ansetts böra utmärkas, alt icke alle¬
nast de öfrige förvaltande Verkens räkenskaper med
dertill hörande Verificationer, utan ock deras Proto¬
coller och Handlingar skola vara för Revisorerne att
tillgå, samt att det bör vara ett ovilkorligt åliggande
för den biträdande Ledamoten ifrån K. StatsContoiret
att desse alla Handlingar infordra; hvadan ordet mäj
i föreskriften derom, blifvit utbytt af ordet skall.
Att en underlåten ZifferRevision af K. Kammar-
Rätten icke får lägga hinder för några räkenskapers
granskning af Revisorerne, torde jemväl bestämdt bö¬
ra uttryckas, äfvensom att Revisorerne böra ett dy¬
likt förhållande i deras Berättelse anmäla.
Slutet af i5 §. är derföre, i stället för "dock må
"underlåtenhet deraf ej lägga hinder i vägen för rä-
"kenskapernes aflemnande, då anmälan derom göres”’
ändradt lill följande lydelse: "dock må underlåtenhet
"deraf ej lägga hinder i vägen för räkenskapernes gransk¬
ning af Revisorerne, hvilke böra i deras Berättelse
"det upptaga."
23o S tats-Utskotlets
Till närmare öfverensstämmelse med Grundlagens
innehåll, är i 17 §. ordet ”öfverse” utbydt af ”efter¬
se,” ”icke” tillagdt framför ”öfverstigit,” samt ”näst¬
föregående*’ förändradt till ”nästförflutne.”
Såsom öfverflödig är den i 18 §., efter åberopan¬
det af 90 §. Reg.Forraen och 68 §. Riksd.Ordn. upp¬
tagne slutmening borttagen,
20 §. har ansetts böra sluta vid orden ”resulta-
”terne på det hela:” emedan de följande raderne ”så-
”som i RiksHufvudböckerne och de förvaltande Ver-
”kens Berättelser, med dertill hörande Summariska re-
”dovisningar uppfattas” synts både onyttige och olämp-
”1 ige.
Och som vid RevisionsBerättelsens författande
sjelfva förrättningen bör anses verkställd, har orden i
1 Momentet af 21 §. ”utgör Revisionens föremål” fun¬
nits böra utbytas af ”undergått granskning.”
Inom R. o. A. har Hr Frih, Anckar swärd. Carl
Henric, begärt Utskottets yttrande, huruvida icke,
med anledning af stadgandet i 42 §• Riksd.Ordn. ”att
SlatsContoiret bär, i frågor om sjelfva redovisningen
af medlen, alla äskade upplysningar omedelbarligen
meddela,” K. Räntekammarens inventering såsom in¬
gående uti nödvändigheten af en fullständig Controll,
borde vid framtida Revisioner äga rum.
Då likväl all den under K. Stats-Contoiret staen-
pe PenningeUppbörd, som af K. Räntekammaren re¬
Betänkanden, N:s 353. 231
dovisas skall, jemlikt derom meddelade föreskrifter, i
B. St:rs Bank och RiksgäldsContoir på räkning insat¬
tes och derifrån till förefallande behof utassigneras,
samt i följd deraf några medel eller contanta behåll¬
ningar i K. Räntekammaren icke finnas, deraf inven¬
tering kan anställas , har Utskottet icke funnit be-
liöfligt, att i Instructionen för R. St:rs Revisorer,
intaga något förordnande om K. Räntekammarens in¬
ventering..
Med de bestämda gränslinie!-, Hr Friherre Anc-
karswärd ansett böra i Revisionslnstructionen uppdra¬
gas, i anseende till de förvaltande Verkens förhållan¬
de till Revisorerne, synes vara åsyftadt något stadgan¬
de i afseende på formen af de Utlåtanden, som, öfver
Revisionens anmärkningar eller framställningar, af de
förvaltande Verken afgifvas, och hvartill anledning
blifvit tagen af innehållet af K. StatsContoirets öfver
1827 års RevisionsBerättelse afgifna yttrande.
Men som i frågakomne Utlåtanden af K. M:t in¬
fordras och till K. M:t i underdånighet afgifvas; och
Utskottet dessutom ej kunnat finna rättsenligt, att,
genom serskildta föreskrifter i detta fall, uti Instruc¬
tionen för R. St:rs Revisorer lägga ett band på deri
fria yttrande-rätt EmbetsVerken, lika som hvarje en¬
skild Medborgare, enligt allmän Lag och Tryckfri-
hetsFörordningen tillkommer, för missbruk hvaraf be¬
stämda Stadganden redan finnas meddelade; så har,
vid uppställningen af berörde Instruction, Hr Friher¬
re Anckarswärds sistberörde motion ej eller ansetts
höra föranleda någon serskild föreskrift.
a3a Stats-Utskottets
Hr Grefve Frölichs Motion i afseende pä anta¬
gandet af 18a3 års Förslag, jemte hvad Hr Dom¬
prosten Heurlinj ang:de visse ändringar i 1812 års
Revisionslnstruction andragit, anser Utskottet, dels ge¬
nom hvad ofvan blifvit a 11 ford t, dels ock vidare ge¬
nom Utskottets Förslag, vara besvaradt.
Det återstår således för Utskottet, endast att yttra
sig i den väckta frågan, huruvida den Instruction,
som af af R. SUr nu fastställes för deras Revisorer
öfver StatsVerket, må, utan K. M:ts Nådiga sanction^
kunna såsom en till efterlefnad gällande Lag anses.
Påståendet härom har Utskottet icke kunnat gil¬
la, emedan Instructionen, såsom en allmän Författ¬
ning hör vara lika bindande för EmbetsVerken sorn
för R. Sttrs Revisorer. Tilt åtlydnad af de förre
kunna dock R. St:r icke omedelbarligen utfärda någre
föreskrifter, hvadan och då, för behörig verkställighet
från de förvaltande Verkens sida å allt hvad i afse¬
ende på dem Instructionen skall innehålla, erfordras
K. Mtts Nådiga bifall, Utskottet deraf jemväl anser
följa, att sluteligen af Konung och Ständer gemen¬
samt det beslut måste fattas, hvarpå en, till lika efter¬
rättelse af Konungens Embetsman som af R. St:rs
Ombud, nödig Instruction skall utfärdas, hälst samma
Instruction grundar sig på de af Konung och Ständer
gemensamt antagne GrundLagar.
Och öfverlemnar Utskottet härjemte, till pröfning
och fastställelse af R. H, St-.r, följande
Forslag till Instruction fur R. St.-rs Revisorer, i af¬
seende. på deras befattning med SlatsFerkels gransk¬
Betän konden, N:o 353. 233
ning,, att hädanefter tjena till efterrättelse, i stället
för den af den 10 Junii 1812.
x Artikeln.
Allmänna Föreskrifter.
§• I-
För alla medel, af hvad beskaffenhet som helst,
Ordinarie eller Extra-Ordinarie, som genom allmän¬
na bidrag tillkommit, eller genom Traktater med
Främmande Magter Riket tillflutit, aflägges Räkenskap
utaf vederbörande, på hvilka sådant beror, inom fö-
leskrifna tider och vid det ansvar, Förfaltningarne
för underlåtandet deraf stadga.
§. 2.
Alla desse Räkenskaper, med dertill hörande K.
Bref, Protocoller och Handlingar, utan undantag,
innefatta den allmänna redovisningen för StatsVerkets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
§• 3-
Uti årligen afslutande Rikshufvudbok, der Räken-
skaperne för de Allmänna Cassör och Fonder, som
hittills ej blifvit af R. Stzrs Revisorer utan endast i
KammarRätten granskade, hädanefter ifrån och med
dem för år 1829 äfven ingå, sammandrages denna re¬
dovisning, och samtelige Specialräkensknperne utgöra
dess vcrilicationer.
*!
234
Stats-Utskottets
§• 4-
Denna allmänna redovisning för StatsVerkels till¬
stånd, Styrelse och Förvaltning utgör föremålet för
R. St:rs Revisorers granskning, i den ordning Grund-
Lagarne, och i öfverensstämmelse dermed, denna In-
struction stadga och förmå.
Hvarje Revisions-förrättning skall omfatta tvänne
den tid StatsVerket sist, af StatsUtskottet vid Riksdag
eller af R, St:rs Revisorer, blifvit öfversedt; och Re-
visorerne skola sainmanträda så ofta, att detta kan
behörigen verkställas,
Alternativ: Revisorerne sammanträda emellan Riks-
dagarne hvarje år, för att granska det eller de års-
Räkenskaper, som blifvit afslutade, näst efter dem,
som af Statsutskott vid Riksdag eller af R. St:rs
Revisorer sist undergått granskning.
Det är en sadan Revision infaller> tage den sin
början den 15 September, och varda Revisorerne dertill
af K. M:t, genom allmän Kungörelse, kallade: skolande
såväl R. St:r sorn afgående Revisorer, i likstämmighet
härmed, utsätta tiden till nästa Revision.
Alternativ: Revision tager sin början —
Ingen Revisionsförrättning må öfverskrida en tid
af Tre månader.
års afslutade Räkenskaper följande på hvarandra ifrån
/
235
Revisorerne kunna sammanträda pä Afdelningar
till ärendernes beredning, Alla frågor om anmärk¬
ningar eller anmälanden skola slutligen in pleno till
öfverläggning och afgörande föredragas. Uppstår vid
Revisorernes öfverläggningar skiljaktighet i meningar-
ne, böra de till Protocollet afgifva sina röster, hvil¬
ka, enligt 66 §. af Riksdagsordningen, beräknas per
Capita, med afgörande-röst för Ordföranden då rös-
terne äro lika; hvarje Ledamot dess Reservationsrätt
dock förbehållen,
2 Artikeln.
Om Berättelsers och Räkenskapers angifvande samt
Revisorernes conununication med de redovi¬
sande Verken.
Vid början af hvarje Revision öfver StatsVerket
låter K. M:t, till beredande af en fullständig öfver¬
sigt deraf, till Revisorerne öfverlemna de vid föregån¬
gen lämplig tid, så väl ifrån K. StatsContoiret som
alla öfrige förvaltande Verk, infordrade och till K.
M:t ställda underdåniga berättelser om tillståndet och
styrelsen af de under deras förvaltning stående delar
af StatsVerket de år, för hvilka afslutade Räkenska¬
per skola vid samma revision företes.
StatsContoirets Berättelse skall framställa de för¬
§. 10,
236 Stats-Utskottets
hållanden, hvilka Rikshufvudboken och dithörande
handlingar närmare utreda, och de öfrige redovisan¬
de Verkens Berättelser innefatta enahanda framställ¬
ning i afseende på deras förvaltning och räkenskaper,
af hvilka GeneralSammandrag derjemte bifogas.
§• »I-
Jemte RiksHufvudböckerne, för de Sr som utgö¬
ra föremål för hvarje Revision, öfverlemne StatsCon-
toret till Revisorerne alla sina öfrige Räkenskaper,
Protocoll och Handlingar för samma år.
§■ 12.
K. M:t förordnar i Nåder en af StatsContoirets
Ledamöter, alt under förrättningen Revisorerne biträ¬
da, med pligt och rättighet för denne Embetsman, att
till Revisorernes Protocoll lemna i en eller annan målto
erforderlige upplysningar som ega sammanhang med
StatsVerkets tillstånd, styrelse och förvaltning under
de Sr, för hvilka afslutade Räkenskaper granskas.
§• i3.
Revisorerne må äfven kunna af StatsContoiret äska
och erhålla de upplysningar och handlingar, sorn de
i öfrigt finna nödige, rörande verkställigheten af be¬
slut eller fortgången af dispositioner, sora blifvit vid¬
tagne under den tid, som utgör föremål för hvarje
Revisions-föri ättning, enär de af dertill omedelbarli¬
gen hörande Räkenskaper, Protocoll och Handlingar
icke anses fullkomligen utredda; dock få så beskaffa¬
Betänkanden, N:o 353. 287
de upplysningar och handlingar icke af Revisorerne
med intrång på efterföljande Revisorers gransknings-
rätt, användas till grund, vare sig för anmärkning el¬
ler godkännande af åtgärder under en senare tid, för
hvilken afslutad Räkenskap då icke är till granskning
öfverlemnad.
§• J4-
De öfrige förvaltande Verkens Räkenskaper med
dertill hörande verificationer samt Protocoller och
Handlingar, skola vara för Revisorerne att tillgå, och
den af K. M:t till Revisorernes biträde fÖrordnade Le¬
damoten i StatsContoiret skall, efter Revisorernes äskan¬
de dem omedelbarligen begära; men finna Revisorer¬
ne sig, derutöfver, behöfva af något publikt Verk el¬
ler af någon Konungens Embetsman , inhämta skrift¬
liga eller mundtliga upplysningar, hörande till de års
styrelse och förvaltning, för hvilka afslutade Räken¬
skaper blifvit till Revision aflemnade, hegare de, ge¬
nom sin Ordförande, hos HofCanzIeren K. M:ts Nåd.
befallning till vederbörande om de äskade upplysnin-
garnes meddelande.
§•
Rakenskaperne böra hafva undergått den speciela
Revisionen i KamroarRätten, innan de till Revisorer¬
nes handläggning förekomma; dock må underlåtenhet
deraf ej lägga hinder i vägen för granskning af Revi¬
sorerne, hvilke böra i deras Berättelse det upptaga.
a3B Stats-U tskottets
§. 16.
Med Protocollets förande och Expeditionernes upp¬
sättande vid Revisionen öfver StatsVcrket bör Secrctera-
ren i StatsContoiret Revisorerne tillhandagå; ankomman¬
de det på Revisorerne, att antaga erforderligt Cameral-
och Caneellie-biträde inom StatsContoiret, jemte Vakt-
betjening, samt att lämpliga arfvoden för dem bestäm¬
ma, i mohn af hvars och ens arbete och tjenst.
3 Artike lN.
Om granskningens föremal och form samt Revisions-
Berältelsen,
§• '7-
Revisorerne skola efterse och granska, huruvida
gjorda eller förordnade utbetalningar af Statsmedlen
icke öfverstigit beloppet af de HufvudTitlar, som uti
R. St:rs vid nästförflutne Riksdag uppgjorde Stats¬
reglering blifvit fastställde, och om de äro grundade
på behörigen upprättade Stater eller K. M:ts med ve¬
derbörlig contrasignation utfärdade anordningar samt
styrkta med behöriga qvittencer af dem som medlen
emottagit.
§• >8.
Finna Revisorerne något af R. St:r faststäldt an¬
slag vara öfverskridet eller de till hvarje HufvudTitel
anslagne summor dragne till andra ändamål än dem,
som under samma Hufvudritel höra, eller något i öf¬
rigt vid förvaltningen att erinra, så böra Revisorerno
Betänk anden, N:o 353. a3g
sådant uti deras afgifvande Berättelse anmärka och
derjemte meddela deras eget utlåtande i ämnet; ålig¬
gande Revisorerne för öfrigt, att vid utöfningen af
deras befattning, ställa sig till noggrann efterrättelse
föreskrifterne uti 90 §. Reg.Formen och 68 §. af Riks¬
dagsordningen.
§• »9-
Revisorerne böra vidare noga undersöka om Stats-
Verkets samtliga inkomster på rätta tider och till rik¬
tigt belopp i Statens Cassör influtit och af Uppbörds-
männen lefvererade blifvit; buru vederbörande, på
hvilka controllen öfver KronoUppbörden ankommer,
sina i Författningarne stadgade pligter fullgjort, och
om åtgärder i afseende på proprie balancer, då såda-
ne inträffat, blifvit i laga ordning vidtagne till beva¬
kande af Statens rätt.
§. 20.
Som Räkenskapernes speciela granskning egenteli-
gen är föremål för KammarRättens handläggning och
åtal efter Uppbörds-författningarne; så böra Reviso¬
rerne, utan att, så vidt omständigheterna medgifva,
förbigå detaillerne, hufvudsakligen granska dispositio-
nerne, förvaltningen och resultaterne på det hela.
§. 21.
Sedan Revisionen af StatsVcrket blifvit fulländad,
läte Revisorerne deröfver författa utförlig Berättelse,
och uppgöra fullständiga jemförings-tabeller emellan
Statslnkomsternes beräknade och influtna belopp un¬
n4o StatsUtskottets *
der de år, hvilkas afslutade Räkenskap undergått
granskning, samt emellan de i Stat uppförda anslagen
och de verkliga utgifterne för samma tid, utvisande
öfverskott eller brist på hvarje Titel och på det hela.
Af denna Berättelse med tillhörande Tabeller utskrif-
vas 2lne Originalexemplar, af hvilka det ena till K.
M:t i underd:het insändes och det andra aflemnas till
RiddarhusCanzliets Archiv, för att till nästa Riksdag
förvaras: Kommande emedlertid samma berättelse för
hvarje Revision, att, inom 3 månader efter det den
inkommit, genom K. M:ts försorg, jemte vederböran¬
de Authoriteters i anledning deraf afgifna utlåtanden
och förklaringar, tryckas och med allmänna Tidnin-
garne utdelas.
Den 8 December 182g.
Reservationer:
Af Hr Grefve von. Schwerin: Jag kan icke in¬
stämma i Högh Utskottets afgifna utlåtande, och anhål¬
ler jag att inför RiksStånden få uppgifva skälen dertill.
Jag har hemtat ledning för mitt bedömmande om
det behandlingssätt som bör egnas åt denna fråga af
K. Mits i dess Nåd. Skrifvelse gifna förklarande, att
det varit i ändamål att ”genom bestämda föreskrifter
för framtiden undanrödja ali skiljaktighet i meningar
om föremålet för Revision och sättet att densamma
verkställa, som K. M:t velat meddela R. St:r ett för¬
slag till Instruction för deras Revisorer.”
Hvarifrån denna skiljaktighet i meningar härleder sig,
har i följd deraf blifvit första föremålet för min pröf¬
ning;
\
Betänk ån fl en, N:o 353. 24 r
ning; antingen den härleder sig från olika begrepp
örn Nationens i granskningsrättighetens utöfvande för¬
varade rätt och om de skyldigheter, som FolksRepre-
sentanten i detta afseende har att uppfylla, eller den
ligger i olika begrepp om hvad under ordet Räken¬
skap bör förstås, och i följd deraf äfven om hvad
som egenteligen utgör föremål för granskning. Skulle
förra förhållandet äga rum, så blifver, i min tanka,
för närvarande hvarje bemödande fruktlöst att vilja
förleda opinionerna. De bestämdare föreskrifterne sko¬
la naturligtvis grundas på de föreskrifter, som i Grund-
lagarne förefinnas , och ingendera opinion lärer vilja
ingå i en förklaring, som den anser stå i strid med
sin opinion om rätt och med den tolkning, sorn lian',
i följd deraf finner sig benägen att gifva åt Grundla¬
gens föreskrifter. Ännu är man icke ense om hvad
med orden: 2 års afslutade Räkenskaper bör förstås,
äunu tvistar man om den så kallade granskningsrät-
tens utsträckning. Utskottets i den delen framlagda
åsigt har af ett RiksStånd blifvit formligen förkastad.
Det förslag till Instruction som R. St:r vid 1823 års
Riksdag framställde har K. M:t ej kunnat gilla. Det
förslag åter som vid denna Riksdag blifvit R. St:r af
K. M:t meddeladt, har, beledsagadt af många inom
RiksStånden gjorda anmärkningar, i flere delar blif¬
vit af Utskottet förändradt och förändringarne äro vo-
teringavnes resultater. När ännu hos lagstifiarne sjelf¬
va opinionerne äro så obestämda, huru kan man hop¬
pas att vid den blifvande lagens tillämpning ingen
5 B. 16
a/j?. Stats-Utskottcts
skiljagtighet i meningar mer skall äga rum. Under
sådana förhållanden kunna väl vapenhvilor slutas, men
ingen varaktig fred. Utan blir i min tanka bäst att
låta opinionerne småningom justera sig sjelfve.
Ligger ater orsaken till den befunna skiljaktighe¬
ten i meningarne, såsom jag befarar, deri, att be¬
greppen äro olika, icke allenast om hvad till en full¬
komlig Räkenskap i allmänhet hörer, utan ock om
hvad som hörer till en Räkenskap öfver StatsVerkets
tillstånd i alla dess delar, så vill det synas mig, att
denna skiljaktighet i meningar och begrepp icke förr
kommer att upphöra, men också ofelbart skall upp¬
höra, enär alla de förberedande åtgärder hunnit vid¬
tagas, som fordras att bringa redovisningen för Stats¬
verket i alla dess delar till en nödig fullständighet.
Dertill fordras ännu flera åtgärder, såsom: att alla
förvaltande Verk få lika Bokföringssätt; att Instruc-
tioner i afseende på Förvaltningen af de särskilda
Fonder och Cassör, hvilka till sina resultater ingå
uti RiksHufvudboken varda utfärdade, äfvensom att
formen af de Berättelser, hvilka, till ledning vid gransk¬
ningen, böra åtfölja hvarje serskild Räkenskap, varder
bestämd.
Allt detta utgör ofelbart föremål för verkställan¬
de makten allena och tror jag, för min del, att all
fråga om sammanfattning af en, för de redovisande
och de granskande, gemensam Instruction, borde upp¬
skjutas intill dess de föreskrifter som K. M:t kan fin¬
na Jämpeligt att gifva dem, som äga redovisning sig
Beta uk andeo, N:o 353. 3.43
ålagd , äro kände och erfarenheten visat att i detta
afseende en önskad fullständighet blifvit uppnådd.
Då torde befinnas alt för Revisorerne sjelfve inga
andra föreskrifter blifva behöflige än de som redan
finnas i Grundlagarne och att i stället för nya och
vidlöftigare Instructioner, lämpligast vore att upphäf¬
va 1812 års Instruction, såsom, i min tanka, hvarken
motsvarande begreppet af en StatsRevision, sådan den
livart annat år kan af R. St:rs dertill förordnade om¬
bud förrättas, eller motsvarande det begrepp om för-
liållandernc Statsmakterne emellan som Grundlagar*
nes stiftare uppställt.
Uti denna serskilda mening har Hr Riben, C. IV.,'
instämt.
Herr von Hartmansdorff, August: Då frågorna,
0111 R. H. Sttrs Revisorers granskningsrätt, redan blif¬
vit inom RiksStånden så ofta afhandlade, och så om¬
ständligt utredde; och då mina åsigter af ämnet jem¬
väl finnas, i förevarande Betänkande framställda; så
inskränker jag min reservation mot Utskottets förslag,
i afseende på grundsatserna, till åberopande af min re¬
dan yttrade mening. Endast det får jag tillägga, att
då ingen räkenskaps granskning kan anses fulländad,
förr än man öfvertyga! sig, att den Cassabehållning,
sorn står på papperet, äfven finnes i Cassakistan: så
anser jag inventeringen af K. Räntekammarens behåll¬
ningar vara^ hvarken mera obehörig eller öfverflödig,
än inventeringar af Bankens och RigsContoirets behåll¬
ningar, hvilken af hvarje Revision förrättas. Skillnan
S t a t s - U tsknltcls
don är blott den, att då inventeringen, i sistnämnde
båda verk, förnämligast består i uppräknandet af in¬
neliggande redbarheter och sedlar, består den uti
StatsContoiret eg«nleligen uti eftersyn, att dess depo-
sitionsräkningar i Banken och R:gsContoiret utvisa den
behållning, sorn StatsConloirets Cassaräkning, eller
den så kallade RänteKammai Boken upptager. Att
denna inventering i StatsContoiret icke kan för Revi¬
sorerna verificera behållningen i en RiksHufvudhok,
som slutar år före deras sammanträde enär Revi¬
sorerna icke få i StatsContoiret, såsom i Ranken och
RrgsContoiret fullfölja räkenskapernas granskning än¬
da till inventeringsdagen, bevisar ingenting mot åtgär¬
dens läglighet i sig sjelf, utan endast mot gransknin¬
gens inskränkning.
Hvad grundsatsernas tillämpning, eller Instructio-
nens innehåll beträffar, så instämmer jag hufvudsaklig
gen med Grefve von Schwerin. De stadganden, som
redan finnas i Grundlagen, hade icke bordt i Instru-
ctionen omskrifvas, emedan de derigenom ryckas ur det
sammanhang, hvari lagstiftaren ursprungligen ställt
dem, och således möjligen föranleda olika tolkningar
och tvister, eller just det, som skolat undvikas. En¬
dast sådane föreskrifter, hvilka icke redan finnas i
grundlagarne, och hvilka man ändock i smärre om¬
ständigheter kunnat anse behofliga, hade jag trott bö¬
ra, uti Instructionen, såsom ett slags arbetsordning för
Revisorernaj inflyta. Men att göra henne, såsom ifrå¬
ga om tiden för Revisionernas omfattning , till en
grundlags-förklaring, vore så mycket origtigare och
Beta n kanden, N:o 353. 245
fi ugtlösare, soin ingen annan grundlagsförklaring är
lill åtlydnad bindande, än den sorn tillkommit lika
med grundlagsförändring d. v. s. genom Constitutions-
och icke genom StatsUtskottets åtgärd. rAf dessa an¬
ledningar, och da jemnlörelsen mellan Revisorernas
vidsträcktare granskningsrätt, öfver Banken och R:g:s-
Gontoiret, men inskränktare öfver StatsVerket, (fastän
medlen, hörande till det sistnämnda, äro folkets all¬
männa, lika väl som Bankens vinst och R:g:sContoirets
tillgångar,) skull vid hvarje Revision förnyas, jemte
minnet af den tid, då granskningsrätten opåtaldt ulöf-
vades lika vidsträckt i alla 3 Verken: så befarar jag,
att detta, och hvarje annat, förslag lill Instruction
för R. St:rs Revisorer, hvilket icke utgår från samina
jemnlikhet i granskningsrätt, snarare skall förlänga än
sluta den tvist, mellan Statsmagterna, hvilken man
bordt och velat bilägga. — Deremot bade jag önskat
och hoppats, att StatsUtskottet, sorn denna Riksdag
måhända mera än vid någon' annan under vårt närva¬
rande samhällsskick sökt åt Styrelsen anskaffa allt hvad
beviljas kunnat i anslags-väg, äfven skolat åt R. St:r
förvara allt hvad förbehållas kunnat i granskningsväg.
En ny bana hade då kunnat börjas, med afstående å
bägge Statsraagternas sida, ifrån obilliga afprutningar
på inbördes anspråk, och med en deraf följande ostörd
beredvillighet att gå hvarannan till mötes. Åtmindsto-
ne har jag, som i flera fall bi träd t de ledamöter, hvil¬
ka talat för ökade anslag, också ansett för min pligt,
att förfäkta Ständernas obehindrade rättighet att gran¬
ska deras användande.
i^6
Sta ts-U tskottets
De särskildta brister i Instruclionen, på hvilka jag
trott mig böra fästa R. Stms uppmärksamhet, äro;
Att StatsUtskottet ingen mening yttratj antingen
Revisioner lwartannat eller hvari år vore att föredra¬
ga? Hvarföre, om ej för att inhemta StatsTJtskottets
utlåtande deröfver, hafva RiksStånden låtit den derom
framställda grundlagsfrågan hvila längre än de öfriga? —
Att man i i:a alternativet icke bestämdt uttryckt,
att ingen Revision finge omfatta hvarken mer eller
mindre än a:ne års räkenskaper. Omfattade hon mer,
så blefve hon, för revisionstidens korthet, ofullstän¬
dig; och omfattade hon mindre; så blefve Revisions¬
arbetet efterliggande.
borde utgå, såsom antingen öfverflödig eller föranle¬
dande tvist om Revisorernas frihet i behandlingen af
sina göromål in pleno, eller på afdelningar.
synes äfven böra försvinna. Enär Revisorerna, enl. 16
äga, att inom StatsContoirets tjenstemän antaga er¬
forderligt Cameral- och Canzti-bitrdde.• så böra nödi¬
ga upplysningar icke kunna fattaSj om de dem begära.
Och då deras berättelse, enl. 21 §., icke får tryckas
eller utdelas, utan att vara beledsagad af vederböran¬
de myndigheters förklaringar: så måste Revisorerna,
*ör att ej äfventyra misstag och vederläggningar, sjelf-
i 5 §.
§ §
Betänkanden» IY:o 353. 247
ve vara månast 0111 alt begära underrättelser, när de
behöfvas. Att ändock förordna en ombudsman från
StatsContoiret, hvilken vore berättigad, att till Proto-
collet meddela Revisorerna upplysningar, så ofta lian
^funtie dem erjorderliga, skulle kunna förvålla binder
från angelägnare sysselsättningar, än att afhöra ho¬
nom, och möjligen urarta till föreställningar och stri¬
der, hvarifrån Revisorerna böra vara befriade, särde¬
les å de embetsmäns sida, hvilkas åtgärder de skola
granska. Betyda åter orden erforderliga upplysningar
sådane som Revisorerna begära: så synes ombudsman¬
nens rättighet att lemna dem icke behöfva särskildt
stadgas, emedan den redan innefattas i hans pligt att
svara. Vill man likväl hafva ett sådant ombud hos
Revisorerna, fastän de det icke äskat: så borde man,
för öfverensstämmelsens skuld, äfven tillsätta ett så¬
dant i StatsUlskottet, vid dess revisions-förriittningar,
änskönt Utskottet derom icke anhållit.
Af Hr Ekerman: jemte det jag, med Hr Grefve
von Schwerin instämmer deruti, att 3o, 4^ och 68 §§.
uti Riksdagsordningen, är den enklaste, och derjemte
fullständigaste Instructionen för R. St:rs Revisorer;
uther jag mig att få tillägga, att efter mitt omdöme,
är all instruction, som ej är i harmonie med dessa
och andra Grundlagens bud, ofullständig, och möje-
ligen bidragande till tvister, och olika omdömen, hos
dem, sorn erhålla det obehagliga uppdrag, att å R.
St:rs vägnar, granskningen förrätta. Det Förslag,
sorn Högh Stats-Utskottet, till förnyad Instruction för
2^8 Ståts-Utskottets
Revisorerne, i följd af K. M:ts Nåd. Proposition i
detta ämne, R. H. St:r nu underställes; kari jag ej
godkänna i anseende till de principer, som Höglofl.
Utskottet antagit, mot hvilka jag reserverar mig
1:0 deremot, att Höglofl. Utskottet ansett gransk¬
ningen ej böra sträcka sig längre än till 2tne års af-
slutade Räkenskaper. För att undvika vidlyftighet,
åberopar jag Hr Grefve Gyllenborgs och Hr von Hart-
mansdorlfs anföranden på Riddarhuset, som i Betän¬
kandet äro upptagne, och tillägger blott, att om Re-
visorerne under deras sammanvaro skulle upptäcka
något eller någre betydlige misstag i förvaltningen af
ett eller annat Verk, det vore besynnerligt, örn det¬
ta ej skulle få anmärkas tili rättelse, medan rättelse
ännu kunde äga rum, blott derför, att det anmärkte
felet hörde till ett år, hvars räkenskaper ej voro af-
slutade, eller hörde till granskningsåren.
På samma grund reserverar jag mig för det andra
deremot, att 3o §. Riksdagsordningen ej blir Revisorer ue
ålagd att ställa sig till efterrättelse, och hvarigenom Re-
visorerne sättas ur tillfälle att så väl i underdånighet hos
K. M:t anmäla de anledningar som kunna förefinnas till
anmärkningar emot en eller annan Embetsman, sorn
ock att derom anmälan göra hos R. 5t:r, och således
all kunskap härom endast stadnar inom Revisorerne.
3:o reserverar jag mig deremot, att Utskottet an¬
sett inventering af K. Räntekammaren ej böra äga
rnra på den grund att alla till K. Räntekammaren
influtna medel, genast uti Banquen skola insättas.
Detta känner äfven jag, men möjligheten måste kun¬
Betänkan den, JV:o 353. 249
na fo'i utsållas att en underlåtenhet af denna föreskrift
ej är omöjelig, ehuru jag för ulin enskilte del äger
en fullkomlig säkerhet att det aldrig skall inträffa,
men sä länge föreskriften om en Revision äger runi,
sorn förutsätter möjeliga missbruk, måste väl ock alla
Controller sorn leda dertill att göra samma Revision
ändamålsenlig noga iakttagas.
Den uti 12 §. af Förslaget till Instruction t i I lag —
de rättighet för StatsContoirets Ledamot, som biträ¬
der Revisorerne med upplysningar, att till Protocollet
aflemna sina yttranden, yrkar jag må förändras en¬
dast till pligt, i fäll icke hela § kan utgå. — Jag
frugtar eljest att obehagliga tvister i följd af denna
rättighet kunna uppkomma, som på en gång kunna
hindra arbetets fortgång, och förnärma R. Sttr. Jag
förenar mig slutligen nied Grefve von Schwerin der¬
uti att den gamla instruetionen af år 1812 må tills
vidare tjena till efterlefnad.
Af Hr CommerceRådet Santesson: Jemte det jag
instämmer med Hr CancellieRådet von Hartmansdorff,
uti dess vid 5;te §. af Utskottens Förslag till Instrue¬
tionen så vä! anmäldte Reservation, som tillstyrkta
redactionsförändring ; så har jag vid öfverläggningen
om den 6:te §. inom Utskottet yttrat den mening, alt
den här utsatta datum, den i5 September för Revi¬
sionens höljan, borde desto heldre antydas med blott
åberopande af 68 §. Riksdagsordningen , som jag tror
mig kunna förutse en framtida förändring i grund¬
lagsenlig väg af den sålunda stadgade tid, till en, en
25o Stats-Utskottets
ligt min tanka, lämpligare, och med åtgärderne till
vinnande af en skyndsammare bokslutning närmare
öfverensstämmande tid, och hvilken, möjligtvis snart
nog i fråga kommande förändring, då kunde till väga-
bringas 7 utan att äfven föranleda en ny förändring af
Revisionslnstructionen.
Och då jag i alla fall anser Instructionen svårli¬
gen kunna innefatta allt hvad Revisorerne kunde be¬
höfva för deras efterrättelse inhämta af GrundLagen,
hemställer jag, att lydelsen af denna 6 §. i Instruc¬
tionen må från att nu innefatta en ordagrann afskrift
af 68 §. Riksdagsordningen, förändras till följande
lydelse:
Revisorerne sammankallas, börja deras förrätt¬
ning, och fortfare dermedpå sätt 68 §. Riksdags¬
ordningen föreskrifver.
N:o 554*
Utlåtande öfver åtskillige vid General-Assi-
stance-Contoiret tills vidare anställde Tjen-
stemäns till Utskottet öfverlenmade underd.
ansökning, att, vid nämnde Contoirs upp¬
lösning, med Expectance-Löner varda hug¬
nade. (R:gs-A.)
Under den 8 sist!. Augusti, har K. M:t i Nåder be¬
hagat till StatsUtskottet öfverlemna en af nedannämn-
de uti GeneralÅssistance-Contoiret tills vidare anställ¬
de Tjenstemän, nemligen tillförordnade Ivamererarne
Betänkanden, N:o 354* 251
C. A. Hagman, C. G. Kjellström, Revisoren G. Grun¬
del, Casseuren F. W. Höglund, Kammarskrifvarne J.
Ii. Dahlgren, G. J. Pålön, J. Ii. Låstbom, O. F. Åker¬
ren, C. A. Kullenbergh, Auctions-Notarien Aug. von
Baumgarten, Värderingsmannen för Guld, Silfver och
prostiosa S. F. Wessberg, till K. M:t i underd. ingifven
Skrift, deri anföres, hurusom, genom 3:ne RiksStånds
vid innevarande Riksdag fattade Beslut, är vordet för-
ordnadt, att, vidFebruari månads slut år 1833., Gene-
ral-Assistance-Contoiret skall upphöra; och hvarvid den
Betjening, sorn före den i Juli 1818 varit nog lycklig,
att der blifva engagerad, kommer att vid sina då inne-
hafde Löner bibehållas, men de, som efter denna tid
endast erhållit provisionella förordnanden , undfå så¬
som discretion för sin använda tjenstetid från 8, ia
till och med t8 år, endast ett halft års Lön, hvaraf
makar och barn uti en framtid skola påräkna sin berg¬
ning. I anseende hvartill bemälde Tjenstemän i un¬
derd. anhållit, att i Nåder varda hugnade med Expe-
ctance-Löner, om de också ej skulle sträcka sig till
högre belopp, än lägsta Löne-graden, och hvilken om¬
kostnad, i anseende till sin expectance-natur, kunde
indragas och besparas, när någon bland Sökanderne
erhölle befordran uti något af Ständernas Verk; äfven¬
som att uti denna framställda underdåniga anhållan
Vaklbetjeningen måtte anses inbegripen.
TJti det Utlåtande, som, efter StatsUtskottets an¬
modan, Hrr Fullmäktige i RiksgäldsContoirct, häröf¬
ver afgifvit, är vordet anfördt, att, ehuru Sökander¬
ne icke kunna hafva några anspråk på bibehållande
252 Stats-Utskottets
af deras löner til! större eller mindre del, enär alla
de sedan 1818 års Riksdag meddelade Tjenste-Förord-
lianden varit ställde, att gälla endast tills vidare och
med uttrvckligt förbehåll, att, när som helst, kunna,
jemte Lönerne, indragas; och hvilket förhehåll ej för¬
lorat sin betydelse derigenom, att General-Assistance-
Contoirets upplösning vid påföljande Riksdag icke gick
i verkställighet, utan blef ytterligare på försök upp¬
skjuten; likväl och så vidt någon jemkning uti R. H.
St:rs redan fattade Beslut, rörande detta Contoirs och
de dervid tills vidare anställde Tjenstemäns och Be-
tjentes öde nu mera må kunna äga rum, Herrar Full¬
mäktige ansett sig böra fästa R. H. St:rs uppmärksam¬
het derpå, att de vid Genei al-Assistanee-Contoiret an¬
ställde Tjenstemän och VaklBetjente, derigenom, att
Contoirets bestånd tid efter annan blifvit förlängdt, egt
någon anledning till den förmodan, att Contoiret skul¬
le framgent bibehållas, och, under denna förhoppning,
qvarstaunat i Contoirets tjenst och åt detsamma egnat
en trägen verksamhet, hvilket förhållande i allmänhet
hindrat dem att i annat EmbetsVerk tjenstgöra och
förskaffa sig befordran. Och då, vid betraktande här¬
af, desse personers ställning är i hög grad ömmande,
hafva de fleste bland Hrr Fullmäktige ansett sig böra
hemställa, om icke de sedan 1818 års Riksdag tillsvi¬
dare anställde Tjenstemän och Betjente viii General-
Assistance-Contoiret måtte, vid Verkets upplösning,
åtminstone få bibehålla hälften af deras innehafvande
Löner efter Stat i 2:11c år; på det att de, linder denna
tid, må kunna bereda sig utvägar lill annan bergning.
Betänkan d en, N:o 354. a53
Utskottet har, till närmare upplysning i ämnet,
ansett sig höra anmäla, hurusom vid 1817 och 1818
arens Riksdag, dä varande Stats-Utskott, uti dess, i
anledning af väckta frågor om Gen.-Assist.-Cont:s in¬
dragning, under d. 4 Juni 1818, afgifne Betänkande,
sorn af R. St:r gillats, ibland annat yttrat sig, såsom
orden lyda: ”Imedlertid är saken nu i sådant skick,
”att en hastig indragning af Gen.-Assist.-Cont. skulle
”för Staten åstadkomma en mycket större årlig för¬
lust, än den Staten hvarje af de nästförflntne 3:ne
”åren fått vidkännas, enär StatsUtskottet anser det icke
”böra kunna komma i fråga, att, vid Inrättningens
”upphörande, Lönerne skulle fråntagas den ordinarie
”Betjeningen.
”Efter det för nästlidet år 1817 faststäldte pris på
”Spannemål, besteg sig Ordinarie Aflöningen, utom
”pensioner, till R:dr 33,392: 24 sk. Banco, hvilken ut-
”gift kunnat till en stor del bestridas med vinsten af
”Låne-rörelsen. Således och om, vid en skeende re-
”duetion af Inrättningen, Ordinarie Lönerne skulle
”komma att uppbäras på ExpectanceStat, så länge och
”intilldess deras innehafvare antingen kunna flyttas el-
”ler befordras till andra Tjenster med motsvarande
'Löner, eller ock med döden afgå, skulle allt hvad
”sorn till Expectantcr utbetalas blifva en ren årlig
”förlust.
”Vid detta förhållande, har Stats-Utskottet trott,
”att, vid denna Riksdag, icke hör fattas något be¬
stämdt och ovillkorligt Beslut om Gen.-Assist.-Cont:s
”blifvande öde, utan att åtgärderne nu endast böra
a54 Stats-Utskottets
”rigtas på 2:ne hufvudsakliga föremål, det ena, att,
"genom en förändrad reglering af utlåningen med hvad
"dertill hörer, söka vinna en jemnvigt emellan inkom¬
ster och utgifter, så att Inrättningen’ i det närmaste
"må kunna bära sin egen kostnad: och det andra, att
’’bereda och grundlägga Inrättningens framtida upplös¬
ning på ett sätt, som för Staten blir minst betungan¬
de, i händelse denna upplösning skulle beslutas, se¬
dan resultatet af den nya regleringen med någorlun¬
da tillförlitlighet hunnit utrönas.
Vidare heter det i samma Betänkande:
"Och på det GeneralAssistanceContoirets upplös¬
ning, i händelse den framdeles af R. H. St:r skulle
"beslutas, må kunna med minsta möjliga gravatiou
"för Staten i anseende till Expectance-Lönerne, för sig
"gå har Stats-Utskottet skolat tillstyrka, att Hrr Full¬
mäktige erhålla föreskrift, att tills vidare och intill
"nästa Riksdag, endast efter provisionella förordnan¬
den, låta förrätta de Tjenster, hvilka nu äro eller
"framdeles kunna blifva ledige, så att de för sådane
"Tjenster anslagne Löner, vid tjenstgöringens upphö¬
rande, ovilkorligen komma att indragas.”
Enär, efter hvad Hrr Fullmäkti ges ofvaninlagne
Utlåtande upplyser, alla sedan 1818 års Riksdag med¬
delade Tjensteförordnanden vid GeneralAssistanceCon-
toiret varit ställde, att gälla endast tills vidare och
med uttryckligt förbehåll, att, när sorn helst, kunna,
Bctänkanden, N:s 354, 355. a55.
jemte lönerne, indragas; samt uti den underdåniga
Ansökningen icke äro framställde andra skäl och con-
siderationer, än sådane, som hos Utskottet varit un¬
der öfvervägande och föranledt till Utskottets uti
Betänkandet (N:o 117, 1 Bandet p. 175) gjorda och af
R. IL St:r bifallne tillstyrkande, att vederbörande
Tjenstemän och Vaktbetjente, hvilka, vid Inrättnin¬
gens upplösning, icke komma i åtnjutande af Expec-
tanceLöner, undfå Gratificationer svarande mot ett
halft års lön, så
anser Utskottet, vid sådant förhållande, sig icke
tillständigt, alt tillstyrka någon förändring i Rikets
H. .St:rs fattade, cfvanberörde Beslut.
Den 10 Dec. 182g.
N:o 555-
Utlåtande öfver anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 31, i anledniug af Hr von
Hartmansdorffs och Hr Frih. Ridderstolpes
motioner, den förre om utdelning till H.
B. o. Ars Medlemmar af R. o. Ars tryck¬
ta Protocoll vid 1817 och 1818 årens samt
i8a3 års Riksdagar, och den sednare, an¬
gående öfverlemnande till hvarje Landshöf-
dingeEmbete af ett exemplar af så väl nyss¬
nämnde Protocoll, som af de 3rne öfrige
RiksStåndens Protocoll vid ofvanberörde
2$C>
Stats-Utsk otlets
2:ne Riksdagar, jemte Bihangen till dessa
läggning blifvit återremitterad! fran H. R. o. A., II.
PresteStåndet och V. BorgareStåndet.
Hos H. R. o. A. liar Hr Crusenstolpe, Magnus
Jacob, anmärkt, att bestämdt utlåtande saknas öfver
Hr Frih. Ridderstolpes motion, i livad densamma har
till föremål Bihanget till RiksStåndens ifrågavarande
Protocoll.
Af H. Ex. Hr Grefve af Wetterstedt, Guslafär
anmärkt, att Utskottet tillstyrkt en för stor utdelning
af Protocollen, enär utaf 187 exemplar af R. o. Adis
Protocoll vid 1817 och 1818 årens Riksdag, 160 exem¬
plar skulle, enligt Utskottets förslag, komma att ut¬
delas bland R. o. Ars Medlemmar, och i5 exemplar
afsättas för LänsStyrelsernes räkning; och följaktligen
blott återstå arne exemplar til! framtida behof för Ut¬
skotten och Allmänna Verk. Men då detta antal är
alltför otillräckligt, så föreslås, att åtminstone 20 exem¬
plar af nämnde Protocoll bibehållas qvar i reserv till
förefallande behof, som säkerligen skola ofta inträffa.
— Bihanget till RiksStåndens Protocoll åter äro isyn¬
nerhet högst nödvändiga för blifvande R. Strrs Ut¬
skott, hvadan H. Exc. hemställt, att åtminstone de
G exemplar af Bihanget till RiksStåndens Protocoll
vid sisth 182a års Lagtima Riksdag, hvilka ännu fin¬
ues qvar i RtgsContoiret, måtte bibehållas för Utskot¬
Protocoll.
(R:gs-A.)
Betänkande»!, N:a 355. 357
ten vid kommande Riksdagar, emedan i annat fall det
kunde Ilända, att framställning måste göras örn desse
Handlingars omtryckning.
Hr Frih. Ridderstolpe, Fredrik, har hemställt,
om icke det vore lämpligt besluta, att de TJtskotts
Ledamöter vid denna Riksdag, hvilka erhållit exem¬
plar af Bihanget till sistl. Riksdags Protocoll, böra
vid Riksdagens slut, återställa dem till R:gsContoiret,
för att, vid andra tillfällen, begagnas; i hvilket fall
tillgång blefve på de exemplar, som denne värde Le¬
damot, uti motionen begärt för LänsSlyrefserne.
Slutligen är af Hr von Hartmansdorff, August,
yrkadt, att, tili rättelse för R:gsContoiret, R. H. St:r
måtte bestämma ett visst antal exemplar af RiksStfin-
dens Protocoll med tillhörande Bihang, som icke må
utdelas, utan förvaras i RrgsContoiret till begagnandet
vid framdeles inträffande behof t. ex. sex exemplar för
hvarje RiksStånd och ett derutöfver för PitgsContoiret
eller tillhopa i5 exemplar.
Hos H. PresteStdndet har Hr Prosten Forslind
fästat uppmärksamhet på det förhållande , att det fin¬
nas orter, inom hvilka en complett samling af Riks-
dagsProtocolIen och dertill hörande Bihang alldeles
icke finnas; hvilket är en följd, dels af dessa hand¬
lingars vidlöftighet, dels af långsamheten vid deras ut-
gilvande af trycket. D& äro likväl dessa Handlingar
icke utan intresse och gagnelighet för samtiden, och
blifva onekligen i en aflägsnaie framtid för forskaren
af ett stort värde; men de enda ställen, der de nu
5 B. i7
358 Stats-Utskottets
förmodligen kunna anträffas utom Stockholm, äro vid
Universiteten i Upsala och Lund, Hr Prosten anser
derföre det vara icke utur oidning, alt Handlingar,
så upplysande vårt Statsskicks utbildning sedan 1809, fin¬
nas att tillgå vid alla Läroverk som med liibliothek äro
försedde, hvartill högst 16 exemplar erfordras. Och på
grund hvaraf Hr Prosten hemställer, att innan dea
föreslagne utdelningen verkställes, sexton eremplar för
detta ändamål afsättas utaf alla ännu qvarvarande
Protocoll och Bihang, för att till de mindre Biblio-
theken afleranas. Uti hvilket af Hr Prosten Forslind
framstäldte förslag många af Högv. Ståndets Ledamö¬
ter instämt.
Hos V. BorgareStandet har Hr Leffler anhållit, att
Ståndet ville lemna bifall lill ofvanberörde hos H. Pre-
steStåndet framstäldte förslag, och med instämmande
deruti, återremittera Betänkandet; och hafva Hrr San¬
tesson, Mattison och Modin med flere förenat sig med
Hr Leffler.
Beträffande först anmärkningen, att något serskildt
och bestämdt utlåtande icke blifvit af Utskottet med-
deladt öfver den del af Hr Frih. Ridderstolpes motion,
som angår Bihanget till RiksStåndens Protocoll vid
1817 och 1818 årens Riksdag, så enär uti motionen
blifvit för LänsStyrelserne begärde s5 exemplar både af
detta Bihang och af Bihanget till RiksStåndens Protocoll
vid i8a3 års Riksdag, men utaf sistnämnde Bihang uti
RtgsGontoiret förvarades blott sex completta exemplar
har af sådan anledning det anmärkta misstaget till¬
kommit.
Bctänkanden, Nro 355. a5g
Till grundläggning för det utlåtande, Utskottet
skall afgifva öfver hvad i öfrigt är vordet anmärkt,
föreslaget oell under diseussionen om återremissen ytt-
radt, får Utskottet, så väl, i afseende på R. o. A:s
tryckta nu ifrågavarande Protocoll, som Bihangen till
RiksStåndens vid de sist hållna a:ne Riksmöten, med¬
dela följande från vederbörande i RrgsContoiret er-
hållne ytterligare uppgifter.
a) R. o. A.s Protocoll vid i8rj och 1818 årens Riks~
dagar.
Enligt Reversal, äro från RiddarhusDirectionens
Canzli till RrgsContoiret lefvererade: utafi, 2, 3, 4 och
7 Banden 190 ex., utaf 5 Bandet 188 ex., utaf 6
Bandet 180 ex. och utaf 8 Bandet 18g ex.; hvilka
samtlige i RrgsContoiret förvaras.
b) R. o. A. Protocoll vid 18^8 års Riksdag.
Från RiddarhusDirectionens Canzli äro till Rrgs¬
Contoiret, enligt Reversal, lefvererade . . 245 ex.
Härutaf äro utlemnader
Till RiddarhusCanzliet 9 ex.
„ IIofCanzlersEmbetet .... 2 dro
„ Hrr Fullmäktiges i RrgsContoirets
CanzliExpedition 1 dro.
„ GeneralAdjutantsExpeditionen . 1 dro.
,, PresteStåndets Canzli . : . . 1 dro.
„ Åtskillige Ledamöter af R. o. A.,
mot serskildte qvittencer . . 7 dro.
Behållning af exemplar, sorn i Rrgs¬
Contoiret förvaras 224 dro. ,r.
a6o
Stats- Utskottets
c) BorgareStåndets Protocoll vid 1817 och
1818 årens Riksdag.
Häraf förvaras i RrgsContoiret .... 200 ex,
d) PresteSiåndets Protocoll vid 1828 års Riks-
Häraf förvaras i RrgsContoiret .... 91 ex.
e) BorgareStåndets vid samma Riksdag,
Häraf förvaras i RrgsContoiret .... 86 ex.
f) BondcStåndets vid samma eller 1823 års
Riksdag.
Häraf förvaras i R:gsGontoiret .... 5 ex.
g) Bihanget till BiksStåndens Protocoll vid 1817
och 1818 årens Riksdag.
Häraf förvaras uti RrgsContoiret . . . 3io ex.
h) Bihanget till BiksStåndens Protocoll vid
1823 års Riksdag.
Upplagt till ett antal exemplar af •• . 5oO.
Härutaf dro utlemnade:
Till K. Bibliotheket m. fl. efter hvad
vanligt är .
„ R. Sttrs, åren 1826 och 1827 för¬
samlade Revisorer ....
48 dro.
7 «•
„ R. Strrs Utskott vid innevarande
Riksdag
2o5 dro.
„ StatsRåden, Stats-Expeditionerne,
Embetsverk och RiksStåndcns
Canzlier
49 dro.
„ Åtskillige Ledamöter af R. o. A.
emot qvittencer
arne Ledamöter af PresleStåndet
Betänkan den, N:o 355.
Uti R.-gsContoirct förvaras:
361
Completta exemplar
Defecta dito .
6.
Bokhandlaren, Magister Wiborg emottagit till för¬
säljning, raen hvarföre redovisning ej kunnat
S:a ex. 5oo.
Under förmodan, att utaf sistberörde i5o exem¬
plar af 1823 års Bihang, största delen är och blir
oförsåld; och att häraf skulle, med tillägg af hvad
som finnes uti RrgsContoiret, kunna erhållas till R.
H. St:rs disposition minst 100 completta exemplar af
nyssnämnde Bihang till RiksStåndens Protocoll vid
1823 års Riksdag, har Utskottet skolat vördsamt före¬
slå och tillstyrka:
att uti R:gsContoiret afsättas, för att derstädes för¬
ut) Sex (6) exemplar af samtliga RiksStåndens Protocoll,
på hvilka, enligt ofvanstående uppgift, tillgång finnes.
b) Till disposition af ÖfverStåthåliareEmbetet i Stock¬
holm samt LänsStyrelserne, ett exemplar för hvar¬
dera, eiler tillhopa 25 exemplar af sådane Riks¬
Ståndens Protocoll, hvarpå uti RrgsContoiret finnas
tillgång; och likaledes 25 exemplar af Bihangen till
RiksStåndens Protocoll vid 1817 och 1818 årens
samt i8a3 års Riksdagar,
c) Till disposition af de mindre LäroVetken, hvilka
med Bibliotheker äro försedde, ett exemplar för
hvartdera, eller tillhopa sexton (16) exemplar utaf
erhållas
t5o.
varas:
262 Stats-Utskottets
de uti nästföregående punkt oraförmälde, tryckta
RiksdagsHand lingar,
ti) Alt hvad som, efter den sålunda skedde afsättnin-
gen och utdelningen, öfverblifver utaf RiksStåndens
Protocoll må hållas till disposition af det RiksStånd,
hos hvilket Protocollen blifvit förde.
Men hvad angår Bihangen till RiksStåndens Pro¬
tocoll vid 1817 och 1818 årens samt i8a3 års Riks¬
dagar, så
anser Utskottet någon utdelning af dessa tryckta
Handlingar, utöfver hvad här ofvan är föreslaget,
icke böra ske; utan att de exemplar, hvilka icke
kunnat till laststäldt pris försäljas, skola förvaras
uti R:gsConloiret, enär, till upplysning i förefallan¬
de ämnen, nämnde Handlingar kunna blifva behöflige
för kommande R. St:rs Utskott och Revisorer, äf¬
ven i en mera aflägsen framtid.
Beträffande slutligen Hr von Hartmansdorffs mo¬
tion, i afseende på Bihanget till RiksStåndens Proto¬
coll vid innevarande Riksdag, så får Utskottet till en
början upplysa, att upplagan af delta Bihang är be¬
stämd till 1200 ex. att häraf utdelas till RiksStånden,
nemi.
Till Ridderskapet och Adeln . 5oo Ex.
„ PresteStåndet 65 d:o.
„ BorgareStåndet .... 55 d:o.
„ BondeStåndet . . . . • i3o d:o.
Tillhopa 700 Ex.
Efter derom inhemtad upplysning, är antalet af
Prenumeranter på delta Bihang högst inskränkt. Och
Bela ii Landen, N:o 355. a63
ehuru ansenliga defecter icke kunna undvikas, då af-
lefvereringen till RiksgäldsConloiret sker uti mindre
häften, hvilka stundom innefatta blott ett och annat
ark, anser Utskottet likväl det med säkerhet kunna
antagas, att minst 3oo corapletta Exemplar skola öf¬
verblifva till R. H. St:rs ytterligare disposition.
Med anledning häraf, har Utskottet trott sig bö*
ra föreslå och tillstyrka,
att nedannämnde vederbörande, efter reqvisitioner,
tillhandahållas, af Eihanget till RiksStåndens Proto-
coll vid innevarande Riksdag, följande exemplar,
nemi.
a:ne StatsMinistrar i ex. hvardera .... 2 Ex.
6 StatsRåd dito dito 6 d:o.
HofCanzIeren 1 d:o.
JustitiseCanzleren . . . 1 d:o.
K. Krigs-Expeditionen 3 d:o.
,, Kammar d:o 2 d:o.
Handels- och Finance d:o . 3 d:o.
Ecclesiastik d:o 2 d:o.
Cabinettet 1 d:o.
Konungens Högsta Domstol 3 d:o.
Rikets Allm. Ärenders Beredning 2 d:o
Nedre Justitiae-Revisionen 1 d:o.
Rikets Ständers JustitiaeOmbudsraan . . . . 1 d:o.
Coramitterade till Tryckfrihetens vård . . . 1 d:o.
K. Svea HofRätt 3 d:o.
,, Götha HofRatt 3 d:o.
„ HofRätten öfver Skåne och Blekinge ... 2 d:b.
Transport 35 Ex.
264 Stats -Utskottets
Transport 35 Ex.
JK. KrigsHofRätten • i d:o,
,, KrigsCollegium 3 d:o.
„ Förvaltningen af Sjdärenderue l d:o.
,, ÖfverPostDirecteurs-Erabetet i d:o.
„ KammarCollegiura 3 d.o.
„ Bergscollegium t d:o.
,, CommerccCollegium 2 d:o.
„ KamrnarRätten d:o.
GeneralAdjutants-Expeditionen för Armeen . i d:o.
Dito för Flottorne ......... t d:o.
K SundhetsCollegiuni , 1
„ SeraphimerOrdensGillet i d;o-
„ ÖfverlntendentsEmbetet ....... i d;o*
„ GeneralTullStyreisen ......... 2 d:o.
LandtmäteriContoiret •
K. StatsConloiret för dess enskilta behof . 2.
samt för Revisiouerne derstädes ... 4- g g.Q
R. Sttrs Bank för dess enskilde behof . . 2.
samt för Revisionerne derstädes . . ... 4- c j
^ b d:o.
R. St:rs RiksgäldsContoir för dess enskildte
behof 2.
samt för Revisionerne derstädes .... 4* g j.g
ÖfverStåthållareEmbetet i Stockholm och Läns-
Styrelserne 25 d:o.
De mindre LäroVerken, hvilka med Biblio-
theker äro försedde . 16 d:o.
RiksStåiidens Ganzlier, 3 exemplar hvartdera . 12 d:o.
Tillhopa 126 Ex.
Betänlanden, N:s 355, 356. a65
Och komma de härefter 0fverblifvan.de exemplar,
hvilka icke kunna försäljas, att nti RiksgäldsContoiret
till R. H. St:rs disposition förvaras. Den 10 Decem¬
ber 1829.
N:o S56.
Utlåtande öfver Hr Rosenqvists af Åkershult,
F. L., motion, att Svenska Klädes-, Siden-
och Bomullstygs-till verkare måtte af Staten
erhålla ersättning för de dyra Inrättningar,
hvilka de, på egen bekostnad, anlagt nnder
en tid, då Författningarne tryggade dem
från intrång af Utlänningen. (R:g:s-A.)
H R. o. A. har till Utskottet remitterat en af Hr
Rosenqvist af Åkershult, Fredrik Leonhard^ väckt mo¬
tion, att, sedan Kläde, Siden-; och Bomullstyger blif¬
vit till fri införsel i Riket tillåtne, och våra Fabri¬
kanter således torde blifva nödsakade att nedlägga sina
rörelser, Svenska Klädes-, Siden- oeh Bomullstygs-
tillverkare må af Staten njuta skälig ersättning för de
dyra Inrättningar, hvilka de, på sin egen bekostnad,
anlagt, under en tid,' då Författningarne betryggade
dem från intrång af Utlänningen; Och har Motionären
anvisat såsom tillgång de öfverskott, som, efter hans
yttrande, odisputabelt skola uppkomma af Passevolance-
Afgiften, sedan de, i och för det verkliga ändamålet,
nödiga utgifter blifvit bestridda.
a66 Stats-Utskottets
Som Utskottet, för sin del, ansett mot allmänna
Stats-ekonomiska grundsatser stridande, att Närings¬
idkare skola af Staten erhålla ersättning för så be¬
skaffade förluster, som de i fråga ställde, så får Ut¬
skottet vördsamt tillstyrka,
att Motionen leranäs utan afseende. Den ^Decem¬
ber 1829.
N:o 357.
Utlåtande, innefattande förslag, att de före¬
skrifter, hvilka af R. H. St:r varda stadga¬
de, i afseende på granskningen och appro-
bationen af Bankens små-sedlar måtte gälla
och tillämpas vid granskningen och appro-
bationen af Riksg.Contoirets smärre Credit-
sedlar. (R:g:s-A.)
Sedan, med anledning af de till Utskottets handlägg¬
ning remitterade motioner, innefattande klagomål öfver
Commissariernes i RiksgäldsContoiret förfarande vid
granskningen och approbationen af nämnde Gontoirs
förslitne, smärre Creditsedlar, Utskottet kommit i till¬
fälle erfara, att i delta ämne några speciella och be¬
stämda föreskrifter icke finnas vara af R. H. St:r till
efterrättelse stadgade, så har Utskottet, som ansett det
vara af serdeles vigt och angelägenhet, att denna brist
afhjeipes, skolat vördsamt
tillstyrka, att enahanda grunder, som, i afseende på
granskningen och approbationen af Bankens små¬
Betänkanden, JV:s 357, 338. 267
sedlar af nu brukliga formulairer varda, vid denna
Riksdag, stadgade, må gälla och tillämpas vid gransk¬
ningen och approbationen af RiksgäldsConloirets smär¬
re Creditsedlar, så vidt skiljaktigheten emellan de i
båda Verken brukliga formulairen sädant medgifver ;
och att hvarje innehafvare af smärre Creditsedlar,
hvilka till värdet blifvit nedsatta eller casserade,
äfven må ega öppen rättighet, att desamma till yt¬
terligare granskning efter dessa föreskrifter uti R:gts-
Contoiret förete. Den 14 December 1829.
N:o 358.
Memorial, angående Lönförhöjning för Canz-
listen vid Hrr Fullmäktiges i RrgsContoirets
Expedition. (R:gs-A.)
Uti skrifvelse hafva Hrr Fullmäktige i RrgsContoiret
till StatsUtskottet öfvcrleninat och med sitt förord
understödt Canzlistens vid nyssbemälde Hrr Fullmäk¬
tiges Expedition C. G. Stuarts, till StatsUtskottet ställde
Ansökning, att ifrån innevarande års början komma
i åtnjutande af enahanda lön, som, enligt den fast¬
ställde Staten, bestås Canzlisten vid Commissariernes
i RrgsContoiret Expedition eller 375 R:dr, och såle¬
des 75 Rrdr utöfver Sökandens nu innehafvande Canz-
listLön af blott 3oo Rrdr; och till stöd för hvilken
anhållan är hufvudsakligen vordet anfördt, huruledes,
uti den af R. II. St:r, vid 1815 års Riksdag, fastställ¬
de och ännu gällande Stat för RrgsContoiret, utsät-
2.68 S t a t s - TJ t s k o t t e t s
tes, med inberäkning af den då beviljade Löneförhöj¬
ning, aflöningen för 2:ne Canzlister vid Hrr Fullmäk¬
tiges Expedition till 600 R:dr samt för en Canzlist vid
Commissariatets Expedition till 3j5 R:dr; men sedan
den ena Canzlist-beställningen vid förstnämnde Expe¬
dition, genom innehafvarens afskedstagande, år 1822,
blef ledig bär densamma icke kommit att återbesät¬
tas; hvadan Canzligöromålen derstädes nu mera be¬
stridas af en person med en lön af endast 3oo R:dr
V eller y5 R:dr mindre, än hvad den hos Commissaria-
tet anställde Canzlisten åtnjuter, och hvilka göromål,
enligt livad den tilltagande vidden af de hos Hrr Full¬
mäktige förde Protocoll, utvisar, i senare tider icke
minskats, utan tvärtom ej obetydligt förökats.
Vid öfvervägande häraf, och då Canzlisten vid
Hrr Fullmäktiges i RtgsContoiret Expedition skall be¬
sörja all derstädes förefallande renskrifning samt med
annat biträde Secreteraren tillhandagå, har Utskottet
funnit skäligt
tillstyrka, att lönen för Canzlisten vid Hrr Full¬
mäktiges i RrgsContoiret Expedition bestämmes, att
utgå med Tre Hundra Sjuttio Fem R:dr; äfvensom
att förhöjningen af Sjuttio Fem R:dr , om den af
R. H. St:r varder beviljad, må Sökanden till godo
beräknas ifrån innevarande 182g års början.
Den 14 December 1829.
Beta n Landen, N:s 35g, 36o. i 6g
N:o 559.
Memorial, angrde tiden för nästa Revision af
Stals- Banco- och RiksgäldsVerkens räken¬
skaper och förvaltning
Sorn R. St:r, enligt 68 §. Riksdagsordningen, böra
utsätta tiden för den revision af Stats- Banco- och
RiksgäldsVerkens räkenskaper och förvaltning, hvil¬
ken, näst efter Riksdag, skall äga rum, och lill hvil¬
ken förrättning de Revisorer, R. Sttr härtill utvälja,
böra af K. M:t kallas; alltså och då, hvad Statsver¬
ket beträffar, 1826 års Räkenskaper äro de sista som
nu undergått granskning, och afslutade räkenskaper
för åren 1827 och 1828 blifva nästkommande år att
tillgå, har Utskottet skolat hos R. H. Stil' vördsamt
tillstyrka:
att tiden för R. Sttrs Revisorers nästa sammanträde,
till granskning af ofvannämnde Verks tillstånd, Sty¬
relse och förvaltning, måtte bestämmas till den 15
September r83o. Den i4 December 182g.
N:o 360.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärknin¬
gar vid Utskottets Memorial JV:o 280, rö¬
rande Creditiven enligt 63 §. Regerings-
Formen. (i.-A.)
Vid detta Memorial, sorn blifvit bifallet af H- Pre-
steStåndet den 16 samt af V. BorgareStäiulct den 13
270 Stats-Utskottets
sistlidne Oclober, hafva anmärkningar blifvit gjorda,
inom H. R. o. j4. af Hr Grefve af Ugglas, Gustaf,
samt Hrr Rosenblad, Bernhard, och Tham, Vollrath,
innehållande: att, då alla sådane utomordentliga be¬
hof, som emellan Riksdagar uppkomma , borde utgå
af lilla Creditivet, utan någon bestämd skillnad, och
skäl ej vore att bestämma ett Greditiv serskildt för
behof i händelse af missväxt, ett serskildt för Krigs-
Rustningar och ett serskildt i fall af något annat be¬
hof, lilla Creditivet derföre borde omfatta jemväl den-
summa, som, vid inträffande missväxt, för Konungen
borde finnas att tillgå, utan något annat serskildt an¬
slag i detta afseende; hvaremot det) delniug af Credi¬
tivet, som under flere Riksdagar blifvit gjord, borde
upphöra, och åt Konungen lemnäs rättighet, att, sora
Grundlagen föreskrifver, deröfver disponera utan nå¬
gon, i Grundlagen icke föreskrifven inskränkning, hvar¬
igenom det vore tillfälle att använda Summan så,
som omständigheterne kunde fordra. Och har Ilr Ro¬
senblad ansett rättast, att härtill anslå Million R:dr.
Hr Cederschöld, Pehr Gustaf, har åter ansett
erfarenheten hafva öfvertygat om olämpligheten, att
inblanda Staten i Spannemåls-uppköp, såsom medföran¬
de förlust för Staten och hinder för den enskilde spe-
culationen, samt trott att, då mindre Creditivet än¬
dock nu blifvit föreslagit till dubbelt belopp mot
hvad det ifrån början varit, den af Utskottet tillstyrk¬
ta fördelning deraf kunde bibehållas, enär den grun¬
dade sig på K. M:ts Nåd. Proposition derom år i8i5
då tillökningen i Creditivet beviljades.
Betankanden, N:o 36o. afr
Hos H. BondeStåndet hafva a:ne Ledamöter yrkat
det mindre Creditivets nedsättning till 5oo,ooo R:dr,
i likhet med hvad det år 1810 utgjorde, hvaraf 333,333
B:dr 16 sk. borde disponeras, då Bikels försvar påkal¬
lade utomordentliga anstalter, men den öfrige tredjedelen
eller, 166,666 B:dr 32 sk. anlitas förandra högst vig¬
tiga och angelägna utgifter, äfvensom att R. St:r måtte
besluta, i likhet med år 1823, härvid fästa det vilkor
”att de utomordentliga behof och föremål, i och för
hvilka de Summor, som deraf uttagas, ansetts erfor-
derlige, skola fullständigt uppgifvas, och en summa¬
risk redovisning deröfver upprättas, på det R. St:r,
eller deras Revisorer, må deraf kunna erhålla en led¬
ning, till vinnande af nödig kännedom om desse medels
användande i hvarje enskildt fall.”
Många andre af Ståndets Ledamöter hafva dock an¬
sett nödvändigt, att det mindre Creditivet blefve be¬
stämdt till 1 Millioner R:dr, och att deraf 1 Million
afsattes till upphandling af Spannemål i fall af miss¬
växt, och 1 Million för Rikets försvar samt andre högst
vigtiga och angelägna ändamål.
Hvad, i anledning häraf, först angår den anmärk¬
ning, att det mindre Creditivet bordt bestämmas till
så stort belopp, att erforderlige tillgångar deruti jem¬
väl kunde påräknas för händelser af missväxt, får Ut¬
skottet anmäla, det Utskottet icke ansett sig bö¬
ra i sammanhang med frågan om de i 63 §. Reg.F.
samt de i 3o §. R.O. oraförmäldte CreditivSummor,
upptaga frågan om ett serskildt SpannemålsCreditiv,
hvilken sistnämnde blifvit serskildt väckt genom en
K. M:ts Nåd. Proposition, sorn är remitterad till ge¬
mensam behandling med 2:ne andre Utskott, nemi.
Banco- saint Allmänna Besvärs- och EkonoraiUt-
skotten.
Ffågorne hafva i följd deraf måst skiljas åt. Och
komma Utskotten ofördröjeligen, att deras förslag,
ang:de SpännemålsGreditivet samt hvad dermed äger
gemenskap, R. Stcrs pröfning underställa.
Beträffande derefter, den yttrade tankan inom II.
BondeStundetj alt en ytterligare nedsättning i belop¬
pet af det mindre Greditivet, än den Utskottet föresla¬
git, borde äga rum; så enär inom samma RdksStånd
flere Ledamöter varit af en stridig mening, och, ge¬
nom yrkandet af samma Creditivs förhöjning till 2
Millioner, hvaraf en Million borde utgöra tillgången
för Spänne måls-uppköp, godkänt den Summa af En
Million, hvartill Utskottet föreslagit, att det Mindre
Greditivet må bestämmas; anser Utskottet sig icke bö¬
ra förändra dess i detta afseende afgifne utaf 2:ne
RiksStånd redan godkände tillstyrkande.
Finnande Utskottet icke eller skäl, att frånträda
dess förslag om Summans fördelning, eller att deraf
f:delar böra vara att tillgå för oundvikligen nödige
anstalter till Rikets försvar och ftdel för andre högst
vigtiga och angelägna ändamål, destomindre som en
sådan fördelning icke är emot Grundlagen stridande,
och såsom anfördt är, grundar sig på K. M:ts eget
Nåd. förslag vid det tillfälle, då beloppet af mera-
nämn-
Betähkanden, N:s 36o, 36r. 5.73
nämnde Creditiv förhöjdes mot hvad år 1809 i sam¬
ma afseende beviljades. /
Förblifvande Utskottet således i allo vid innehål¬
let af dess i detta ämne förut afgifne Memorial.
Den 14 December 1829.
Reservation:
J V
Af Hr von Hartmansdorff, Aug.: Djk 63 §. Reg.-
Formen icke utsätter någon fördelning af det mindre
Creditivet till de dermed åsyftade ändamål; så anser
jag äfven origtigt af StatsUtskottet, att, blott på grund
af bruket, föreslå någon sådan fördelning, utan får
jag deremot reservera mig.
\
Häruti hafva Hr Friherre v. Sprengtporten , samt
Hrr Riben, C. IV.j Lefrén, J. P., Noréus och San¬
tesson instämt.
ky~' --
N:o 361.
R. H. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial
i fråga om förlängning af ArrendeContrac-
tet på Starby Kungsgård för Majoren Wult
von Steijern.
_ ' c \ _ - : c Q r;
xJa samtelige Respective RiksStånden, i anledning af
StatsUtskottets Memorial N:o 342 rörande skiljaktiga
Beslut i berörde ämne, under den 11 och i5 inne¬
varande månad bifallit, att frågan må af Förstärkt
Statsutskott afgöras, bar Utskottet i behörig ordning
5 B. ,8
Y
■r
274
Stats^ Utskottets
denne dag verkställt omröstning deruti efter följande
af RiksStånden godkände VoteringsPropositioner:
”Den, som bifaller, i enlighet med Preste- och
BorgareStändens beslut, att, såsom en lämpelig upp¬
muntran åt Majoren von Steijern , han och hans rätts
innehafvare tillerkännas den förmon, att, vid utgån¬
gen af nu varande arrende af Starby Kungsgård, till¬
godonjuta en förlängning i Contractet derom på io
år, och såtedes under berörde tid bela /Kungsgården
jemte de ifrågavarande Lägenheterne Valla Slätten och
Herrsjö Ängen ytterligare, under lika vilkor som nu,
odelade innehafva och begagna; vid hvilken öfverlå¬
telse i öfrigt bör iakttages de säkerhetsmåttsom vid
boi tarrenderandet af Ki'onans Fastigheter, i afseende
på lagliga häfden, vården och skötseln deraf vanligen
iiga rum, voterar
Vinner Nej; kominer, i enlighet med R. o. A.-s
beslut, att, såsom en billig ersättning åt Majoren von
i Steijern, för det arbete och de kostnader lian å Kungs¬
gården nedlaggt, till dess förbättrande och bringande
i det skick den nu befinnes, bemälde Major och hans
rätts innehafvare att tillerkännas den förmon, att på en
tid af 20 år, räknade ifrån nuvarande arrendets slut,
innehafva och begagna de 2:ne öfver t mil ifrån
Kungsgården belägne af Majoren odlade Lägenheterne
Valla Slätten och Herrsjö Ängen, emot årlig afgift der¬
före till K. M:t och Kronan af den ränta, som, en¬
ja.
Den det ej vill, voterar'
Nej.
Betänkan den, N:o 361. 276
ligt redan skedd skattläggning, finnes desamma äsatt.
Bärande* Sarinna Lägenheter, som, i följd häraf, un¬
der berörde lid af. 20 år Kungsgården frånskiljas, ef¬
ter samma års forlopp, i icke sämre skick än nu, oell
utan ali ersättning för derå vidare gjorda förbättrin¬
gar, lill Kungsgården åtefläggäs, äfvensom i Öfrigt,
vid den härigenom medgifna upplåtelsen, iakttagas de
säkerhetsmått, som, vid bordarrendérandet af Kronans
Fastigheter, i afseende på lagliga häfden; vården och
skötseln deraf vänligen Sgä rum.”
Propositionerne hafva blifvit besvarade med 104
Ja och i5 Nej; och som Ja vunnit, alltså är bifallit,
att såsom fen 1 ä rn pel ig uppmuntran åt Majoren von
Steijern , han och hans rätts innehafvare tillerkännas
den förmon, ätt, vid utgången af nuvarande arrende
af Starby Kungsgård, tillgodonjuta en förlängning i
Contractet derom på 10 år, och således under berör¬
de tid, hela Kungsgården, jemte de ifrågavarande Lä¬
genheterna Kalla Slätten och Herrsjö Jugen ytterliga¬
re, under lika vilkor som nu, odelade innehafva och
begagna; vid hvilken öfverlåtelse i öfrigt bör iaktta¬
gas de säkerhetsmått, som, vid bortarrenderandet af
Kronans Fastigheter, i afseende på lagliga häfden, vår¬
den och skötlseln deraf vanligen äga rum.
Detta har Förstärkta StatsUtskottet skolat hos R.
H. St:r vördsamt anmäla. Den 16 December 1829.
276 Stats-Uts ko 11 e t s
N:o 362.
R. H. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial,
ang:de Bevillning af KronoLotsar.
Sedan samtlige respective RiksStånden under den 20
och 25 sisth November bifallit den af BevillningsUt-
skottet i denna fråga föreslagne omröstning af För¬
stärkta StatsUtskottet; så har sådan blifvit af Utskot¬
tet denna dag verkställd efter följande, i detta afseen¬
de af RiksStånden godkände Proposition.
”Den, som vill att Lotsar och Lotsdrängar icke
skola ifrån Bevillning frikallas, utan åläggas en läm-
pelig [afgift, på |sätt BevillningsUtskottet föreslagit i
Betänkandet N:o 4o röstar
Ja*
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skola KronoLotsar och Lotsdrängar,
likasom Kronans Manskap, vara fria från Bevillnings
utgörande; och kommer ett stadgande derom, att i
Bevil IningsFörordningen intagas.
Voteringen härom utföll med 74 Ja oell 4^ Nej.
Och sorn Ja vunnit, äro Lotsar och Lotsdrängar icke
frikailade från Bevillning utan skola erlägga en läm-
pelig afgift, på sätt BevillningsUtskottet föreslagit i
Betänkandet N:o 41-
Detta har Förstärkta Statsutskottet skolat hos R.
H. Si:r vördsamt anmäla. Den 16 December 1829.
Betänkan Jen N:o 363" 177
N:o 365.
C
R. H. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial,
ang:de Grunderne för Bränvins-brännings-
rättigheteus beskattning.
Genom ProtocollsUtdrag af den 27 och 3o sist!. No¬
vember samt den 11 innevarande Månad hafva samte-
Jige Resp. RiksStånden till Förstärkta StatsUtskottet
öfverlemnat afgörandet af de frågor, rörande grun¬
derne för Bränvins-brännings-rättighetens beskattning,
hvaruti RiksStånden stannat i olika beslut. Och har,
i följd häraf, Förstärkta StatsUtskottet, i den ordning
Grundlagen föreskrifter, anställt omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet uppgifne, utaf Stånden
godkände Propositioner.
1:0 Den som godkänner den vid Bevillnings- Lag-
saint Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Ut¬
låtande N:o 16 fogade Taritf N:o 1, för beskattningen
af panr.éryinden vid enkla Bränvinspannor, röstar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer genom särskildta Voteringar
att afgöras, hvilkendera af de utaf Ridd. o. Ad., Bor-
gareSlåndet eller BondcStåndet antagna hithörande Ta-
riffer kominer att lända till efterrättelse.
Voteringen härom har utfallit med Si Ja och 37
Nej, hvarjemte 1 Voteringssedel, såsom dubbel, cas-
serats. — Och som Ja, vunnit; så kommer dea vid
Vi- -
~\
278 StatsUtskottets
Bevillning'-, Lag- samt Allm, Besvärs- och Ekonomi-
Utskottens Utlåtande N?o 16 fogade Tariff N:o 1 , alt
tjena lill efterrättelse för beskattningen af pannerym-
den, vid enkla Bi änvinspannor.
2:0 Den som godkänner den vid Utlåtandet N:o 16
fogade Tariff N:o 2, för beskattning af pistoriska Brau-
vinspannors pannerymd, föstar
J a •
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer, jemlikt R. o, Ad:s Beslut»
beskattningen för pistoriska och andra, medelst 2:11c
Pannors förening till gemensam afverkning af uti dem
båda innelättadt mäske, sammansatte Verk, att blifva
åsatt efter samma grunder, sorn för begagnandet af
a:ne patinor i allmänhet stadgadt är.
Desse Propositioner hafva blifvit besvarade med
gg Ja och 20 Nej; hvadan och då Ja vunnit, den vid
Utlåtandet N:o 16 fogade Tariff P(:q 2 för beskattning
af Pistoriska Biänyinspannors. pannerymd, äp. godkänd
och antagen.
3:o Den som vill, att, för begagnandet af så kal¬
lad Mäskvärniai e, afgift en i och för enkla pannor skall
förhöjas med 2$ proe:t, voterar
Ja,.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; får Mäskvärmare hädanefter, som bitr
tills, utan särskild afgift begagnas.
Betänkande ii, N:o 363. 27g
Voteringen utföll med 99 Ja och 20 Nej; i följd
hvaraf och dä Ju vunnit, det är stadgadt, alt, för
begagnandet nf så kallad Mäskvärmare, afgiften i och
för enkla pannor, skall förhöjas med i5 procent.
4:o Den sorn vill, att, för begagnandet af enkel
reetificator, afgiften i och för enkla pannor skall för¬
höjas med 33J procent, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej, o .. v;,
Vinner Nej; kommer* hvad hittills gällande För¬
fattningar i detta hänseende stadga, att älven hädan¬
efter gälla till efterlefnad.
Med 104 Ja och i5 Nej besvarades dessa Propo¬
sitioner: Och soru Ja vunnit, skall, för begagnandet
af enkel reetificator, afgiften i och för enkla pannor,
altså förhöjas med 33| procent,
5:o Den som vill, att, för begagnandet af dubbel
rectifications-apparat, t. ex. den Elglundska, afgiften
j och för enkla pannor skall förhöjas med 5o procent,
voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer hvad hittills gällande För¬
fattningar stadga, att i detta liänseeude lända till ef¬
terrättelse.
Efter denna omröstning, har befunnits 102 Ja
och 17 Nej.
Ja har således vunnit, hvadan, för begagnandet
af dubbel reetifications-apparat, t. ex. den Elglundska,
Afgiften i och för enkla pannor skall förhöjas med 5o
procent.
6:0 Den som vill, att, utom afgiften efter hem¬
mans- och Stadsjords-värdet, bran vinsskatten skall ut¬
göras endast efter de för pannerymden antagna Tarif¬
fer och öfrige grunder, voterar
Ja.
ifen det ej vill, voterar
Nej.
■i . M
Vinner Nej; kommer bränvins-skatten att utgöras
efter tillverknings-beloppet, samt Tariffer och öfrige
beskattningsgrunder endast att tillämpas till ledning
vid minimi-afgiftens beräknande och påläggande; sko¬
landes genom serskild votering bestämmas antingen
ifrågavarande afgift på sätt PrästeStåndet beslutat,
skall af BevillningsUtskoltet föreslås, eller densamma,
jemlikt BorgareStåndets mening, utgå med en skilling
å hvarje Kanna tillverkadt Bränvin.
Voteringen befanns, efter Sedlarnes öppnande,
hafva utfallit med 49 Ja och 70 Nej; Och som Nej
vänn; beslutades, att bränvins-skatten skall utgöras
efter tillverknings-beloppet samt Tariffer och öfrige
beskattningsgrunder endast tillämpas till ledning vid
minimi-afgiftens beräknande och påläggande; hvadan,
till utrönande huruvida antingen ifrågavarande afgift,
på sätt PrästeStåndet beslutat, skall af BevillningsUt-
skottet föreslås, eller densamma, jemlikt BorgareStån¬
dets mening, utgå med en skilling å hvarje Kanna
Betäpkandeti, N:o 363. 281
tillverladt bränvin, serskild Votering anställdes, efter
denna yrde Proposition:
Den sorn vill, att bränvinstillverkningen skall be¬
skattas med viss afgift per tillverkad kanna, så snart
deri efter denna grund beräknade skatt öfverstiger
sammanlagda afgifterna å- Bränvins-redskapen: att om
afgiften sålunda beräknad, icke uppgår till sistnämnda
belopp, den skall påföras efter Tarifferna för panne-
rymds-afgiften och öfrige grunder, hvilka, såsom mi-
nimi-afgifter, bibehållas och godkännas: att, till följd
deraf, BevillningsUtskottet skall till R. St:rs pröfning
föreslå afgiftens storlek, samt att det för öfrigt, med
iakttagande af de för bränvinstiilverkningens utöfning
stadgade villkor, skall åligga dem, som sig af denna
rättighet begagnat, att till Taxeringen uppgifva före¬
gående årets tillverkningsbelopp, och tillkomma Taxe-
ringsmännen enahanda pröfningsrätt af dessa uppgifter,
som, i afseende på Skattskyldiges uppgifter, dem i all¬
mänhet är tillagd, röstar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall bevillning läggas å bränvinsbrän-
ningen efter tillverkningen och utgå med en skilling u
hvarje kanna tillverkadt Bränvin, samt Tarilferne å pan-
nerymds-afgiften och öfriga beskattningsgrunder gälla,
såsom minimi-afgifter för ifrågavarande tillverkning.
De öppnade VoteringsSedlarne hafva innehållit 16
Ja och io3 Nej: Och då Nej vunnit: så skall Bevill¬
ning läggas å bränvinsbränningen efter tillverkningen
2S2 Stats-Utskottets
och utgå nied en skilling å hvarje kanna tillverlcadt
bränvin saint Tarifferne å pannerymds-afgiften och öf¬
riga beskattningsggunder gälla såsom minimi-afgifter
för ifrågavarande tillverkning.
8:0 Den sorn godkänner den uti förenade Utskot¬
tens Utlåtande K:o 16 intagne redaction till utte eller
numera 10 §. af 2 Art. Bränvins-Förordningen, tillika
med senare Mora, af 11 §. i 1824 års Kungörelse samt
att således sjelfva afgifterne för minutering af Bränvin
skola framdeles föreslås och bestämmas, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej,
Vinner Nej; kommer ifrågavarande §. alt orda¬
grannt blifva af samma lydelse, som finnes i K. Kun^
görelsen af den 19 Maj 1824. —
Omröstningen härom, har utfallit med 83 Ja och
36 Nej. Enär altså Ja vunnit, är den uti de förenade
Utskottens Utlåtande N:o 16 intagna redaction till it
eller numera 10 §. af 2 Art. Bränvins-Förordningen,
tillika med senare Mom. af 11 §. i 1824 års Kungö¬
relse godkänd saint således beslutadt, att sjelfva afgif¬
terne för minutering af Bränvin skola framdeles före¬
slås och bestämmas.
Hvilket allt Förstärkta StatsUtskoltet härmed sko¬
jat hos B. H. St:r vördsamt anmäla.
Stockholm den 16 December 1829.
Belänkanden, N:o 364.
N:o 564.
283
Utlåtande, i anledning af erli allen återremiss
å Betänkandet N:o a56, angående jemkning
i grunderna för Recognitions-skogars skatt¬
läggning, (I-A.)
Utskottets i berörde ämne afgifne Utlåtande, hvilket
bifallits af H. Ridd. och Adele samt V. BorgareStån-
det, har från de andra tyänne RiksStånden blifvit åter-
remitteradt, på grund af dervid gjorda anmärkningar,
hvilka alla kunna sammanfattas uti det inora Högv.
PrästeStåndet af Hr Prosten Forsslind afgifpe anföran¬
de, hufvudsakligen innehållande: att de nu gällande
grunderna för Recognitions-skogars skattläggning gro
af menliga följder: för Staten, sorn derigenom, emot
<m ringa inkomst för en gång, för everdeliga tider af-
sager sig de vida större förraånerne af de bidrag soln
ständigt tilltagande utflyttningar och odlingar bereda;
för de eris kilte, hvilkas sjelfbestånd och trefnad samt
od I ingsfli t derigenom til I in te tgöre s och qväfves; samt
för Bruksägaren, sorn, emot inbillade, nödgas Utbyta
verkliga förmåner. På dessa, uti anförandet fullstän¬
digt utvecklade liufyudgrunder har Hr Prosten Forss¬
lind yrkat, att K. Förordningen af d. 4 Febr. 181 t
måtte i allo upphäfvas och i dess ställe tillstyrkt, alt
K. M:t och R. St:r, genom en ytterligare gemensam
försäkran, befästa Bruken för evinnerliga tider ideras
lätt, att, emot en skälig årlig afgift, nyttja för sitt be¬
hof af kol den växande skogen ä de dem af ålder
O
284 Stats-Utskottets
upplåtne Krono-allmänningarne; att likväl marken
linder Statens ägande-rätt får, der den kan odlas, ut-
svnas åt dem, som tillstånd dertill söka, med skyldig¬
het att hafva, inom en viss tid, genom röjnings-arbe-
te verkstält hvarje sådan odling, men under förbud,
att medelst svedjande söka utvidga sina områden, samt
att de nuvarande och framgent uppkommande Hem¬
man och Torp, ehvad de tillhöra Bruken eller sjelf—
ständiga åboer, skola, så vidt de till j^tdels eller må¬
hända rigtigare till hemman och derutöfver kunna
anses, erhålla skattläggning, då den begäres, och ut¬
brytning af egna skogsområden under skatterätt, efter
de för afvittringar i de norra Landsorterra gällande
allmänna grunder. I den händelse åter, att B.. St:r
funno för godt; att ytterligare vidblifva 1810 års be¬
slut, att försälja Recognitions-skogarne till skatte, har
Hr Prosten uti de för dessa Skatteförsäljningar stad¬
gade grunder föreslagit den förändring, att Skatte-
värdenngarne ovillkorligen böra upprättas och fast¬
ställas, enligt den för hvarje ort serskilt gällande skatt-
läggningsmethod, men att deremot den för Kronan deri¬
genom uppkommande förlust ersättes genom en å de till
Bruken, på sådant sätt försålda skogshemmanen ålagd
förhöjd bevillning, samt att, innan någs'a sådana skogs¬
hemman till Bruken försäljas, alla på Recognitions-
skogarne nu befintliga Hemman, Torp och lägenheter,
af livad namn och beskaffenhet de vara må, först
varda lagligen skattlagda och med ett emot det åsätta
hemmantalet fullkomligen svarande och genom verk¬
ställd utbrytning bestämdt skogsområde försedda. —
Betänk anden, N:o 364. ?.83
Och har Hr Prosten Forsslind slutligen tillagt, att, då
hans framställning i detta ämne helt och hållet grun¬
dade sig på för handen varande local-förhållanden inom
Dalarne, han till Utskottets bepröfvande öfverlemnade
huruvida de af honom gjorda förslag böra iklädas
form af en undantags-lag för Stora Kopparbergs Län
eller af ett allmänt stadgande, gällande gemensamt äf¬
ven för Wermland och de norra Länen.
I afseende på den först framställde sattsen, att K.
Författningen af år 18r 1 måtte till kraft och verkan
upphöra samt försäljningen af Skogarne inställas, enär
afsigten med de af K. M:t och R. St:r fastställde grun¬
der för Recognitions-skogarnes användande varit, att
»Skogarne skulle bättre vårdas, en större inkomst åt
Staten beredas samt de å Skogarne verkställda odlin¬
gar under fall ägande rätt öfverlåtas åt sine innehaf¬
vare, kan Utskottet,då de fördetta ändamål erforder¬
liga förberedande åtgärder väl numera hunnit fullbordas
samt sjelfva verkställigheten med försäljningen äfven
vidtagits, men någon verkan af denpa-anstalt ännu
icke kunnat erfaras, — för sin del icke tillstyrka upp-
liäfvandet af högstberörde Författning och de deri
stadgade grunder för Recognitions-skogarnes användande.
Hr Prosten Forsslind har dernäst, under förut¬
sättande att nu gällande grunder bibehållas, föréslagit
den förändring, att skaltevärderingarne måtte ovilkor¬
ligen verkställas enligt den för hvarje ort gällande
skattläggnings-method och den derigenom för Kronan
möjligen uppkommande förlust ersättas genom ökad
Bevillning å de till Bruken upplåtne skogshemman.
286 Stats-U tskottets
Sättet att berecia godtgörclse för livad K. M:t och
Kronan, genom skattläggningen efter hvarje orts me¬
thod, kan förlora i hittills påräknad inkomst, har ut¬
gjort föremålet för K. M:ts till R. St:r rörande detta
ämne aflåtne Nåd. Proposition, Och då Utskottet till¬
styrkt antagandet af samma Nåd. Förslag, på de skäl
detsamma innehåller samt Utskottet uti Betänkandet
N:o 256 anfört, kail Utskottet icke understödja den af
Hr Prosten Forsslind i berörde hänseende föreslagnej
från K. M:ts Proposition ej i hufvudsaken titan endast
i sältet skiljaktiga utväg.
Hvad slutligen angår Hr Prosten Forssiinds hem¬
ställan, att älla å recögnitionsskogärne befintlige od¬
lingar och lägenheter, af hvad beskaffenhet som helst,
må, innan försäljningen af skogen verksiällesj utbry¬
tas och skattläggas j så har denna framställan ena¬
handa syftning med den af RiksdägsFulImägtigen
C. G. Fahlander väckta och serskildt besvarade mo¬
tion. Anseende Utskottet, på sätt i nästföljande Be¬
tänkande närmare är utveckladt, alla billiga anspråk
i berörde hänseende vara tryggade genom K. Kungö¬
relsen af den 4 Februarii 1811.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, för-
blifver Utskottet vid sina uti Betänkandet N:o 256
gifna tillstyrkanden. Den 18 December 182g.
N:o 565.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Betänkandet N:o 257, rörande väckt fråga
J
f
om skatlemanna-rätt till alla å Recognilions-
skogar, i följd, af 181 i års K. Författning,
utbrutne Hemman och Lägenheter.
(i.-A.)
Sedan Utskottet, i anledning af RiksdagsFullmäkti-
gen från Stora Kopparbergs Län, C. G. Fahlanders i
berörde ämne väckta motion, uti Betänkandet N:o 257
förklarat, det Utskottet ansåg någon Serskilt framställ¬
ning å R. Stirs sida icke erforderlig, enär genom K;
Förordningen den 4 Februarii iSii redan var stad¬
gadt, att Stubbé- och Röjselrälts hemman skola bibe¬
hållas vid och under Bohlbya rätt erhålla den för de¬
ras behof erforderliga skog, har detta yttrande af II.
R. o. A. samt V. BorgäreStåndet godkänts, hvaremot)
vid ärendets föredragning inom fl. Prästé- samt II.
BondeStånden, anmärkningar blifvit gjorda af hufvud¬
sakligen följande innehåll: att Utskottet icke nog full¬
ständigt behandlat ämnet; att, Oaktadt den bestämdhet
Utskottet förmenar högstberörde Författning äga i af¬
seende på Stubbe- och Röjselrälts innehafvare betryg¬
gande, likväl handt, dels att vid utbrytnirigsföriättnin-
garne, sådane lägenheter ansetts böra tillgodonjuta ej
Bohlbya utan endast afgärda Hemprans rätt och dels att
Stubbe-och Röjsel rätts hemmans åboer blifvit, på grund
af stadgandet i K. Brefvet den i5 Maji 1696, af innehåll
att Förp å de till bruken disponerade allmänningar
skola utrifvas, så framt Bmksägarne ej vilja bibehål¬
la dem till sina kolarestugor”, ålagde att, emot lösen
efter mätismanna-ordom, till bruken afstå sina hemman,
288 Stats Utskottets
ehuru ursprungligen äldre än sjelfva Bruksanläggningen;
att undanrödjandet af denna olikhet i behandling vore af
desto större vigt som oftanämnde lägenheter äfven gå
i arf och köp, samt att något bestämdt stadgande
måtte meddelas, huruvida ifrågasatta lägenheter genom
skattläggningen blifvit helt och hållet sjelfständiga, el¬
ler om och på hvad vilkor de anses böra med arbe¬
te betjena Bruken o. s. v. Och har, på grund af
dessa anmärkningar, frågan blifvit till förnyad be¬
handling af Utskottet, från omnämnde 2:ne RiksStånd
återremitterad.
Utskottet har af sådan anledning ånyo öfVervägat
detta ämne samt genomgått K. Författningen af den
4 Februarii i8ri. Och då Utskottet af ordalydelsen
i densamma ej kunnat fatta annan mening, än att
Stubbe-och Röjselrätts-hemman skola under bohlbya-
rätt, erhålla den för deras behof nödiga skogstillgång;
att lägenheter, hvilka med Stubbe- och Röjselrätt in-
nehafvas, skola af deras odlare ovägerligen få bibehål¬
las, att äfven de af bruken anlagde torp och verk¬
ställde odlingar, som icke ära affattade, böra, innan
försäljningen af recognitionsskogarne verkställes, för¬
ses med erforderligt skogsfång, men dock såsom bil¬
ligt är, Bruken förbehållas; att innehafvarne af Stub¬
be- och Röjselrätts-hemman äga sig öppet, att å såda¬
na lägenheter söka skattläggning samt derå vinna ägan¬
de-rätt, hvaraf åter följer att tjenstbarheters utgöran¬
de till Bruk endast kunna komma i fråga, (lå de grun¬
da sig på ömsesidig öfverenskommelse, eller härflyta
från
Betänkande n, N:s 365, 366. 289
från Brukens till odlingarnes verkställande lemnade bi¬
drag, finner Utskottet sig, vid sådant förhållande, och
då de uti anmärkningarne framställde olägenheter redan
äro uti högstberörde Författning föresedde och före¬
byggde samt då vederbörande EmbetsAuthoriteters be¬
slut, hvarigenom någon förmenar sig hafva lidit orätt,
kunna dragas under pröfning i en högre instans, icke
äga anledning alt frångå sitt i detta ämne förut afgif-
na yttrande:
det Utskottet anser C. G. Fahlanders ofvannämnde
motion icke föranleda till någon åtgärd å ll:s St:rs
sida. Den 18 December 182g.
N:o 366.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om än¬
dring i vissa delar af Föreskrifterne röran¬
de Kronolefverancer och besigtningar derå.
(I-A.)
H. R. o. A. har till Utskottet remitterat ett ai föran¬
de af Hr Friherre Wrangel, Henning, hvaruti, med
anledning af den klagan som icke sällan hördes der¬
öfver, att Kronolefverancer och de å dem förordnade
besigtningar icke skedde med den rättvisa och oväld,
hvarpå lefverantören ägde anspråk, uppmärksamhet
blifvit fästad på detta ämne, såsom varande af lika
vigt för K. Mits och Kronans som de näringsidkares
rätt, hvilka dylika Jefverancer sig åtaga, och att För-
fattniiigarne i dessa afseenden skulle fordra förbättring,
S B. 19
2qo S t a t s - U tskottets
i synnerhet derutinnan, att de personer, hvilka emot¬
taga lefveranser, icke måtte få under något vilkor
sjelfve uppträda, hvarken såsom lefverantörer eller
såsom besigtningsman, samt att till besigtningar måt¬
te utses sådane män, som, jemte fullkomlig sakkän¬
nedom, ägde den oberoende ställning, att de, hvar¬
ken af lefverancens åtagande af vissa personer, eller
af den lefvererade varans approbation eller kassation,
kunde anses äga någon fördel, hvilket efter hvad mo¬
tionären förmodat, på långt när icke alltid vore för¬
hållandet; hemställande motionären derföre, om icke
ifrågavarande besigtningar kunde i tvistiga fall afgö-
ras genom en slags Jury. Och då billigheten tycktes
fordra, att de utskylder, som af jordbrukaren erlades,
så vidt det med Statens fördel vore förenligt, på ett
välgörande sätt återverkade till landtmanna-näringens
bästa, har motionären tillika föreslagit, att det måtte
anses tillhöra K. KrigsCollegium omedelbart, att be¬
stämma det rationspris, enligt lägsta anbud vid skeende
Auction på stället inför K. M:ts Befallningshafvande,
hvilket för utfodring af Artilleri- och CavalleriHä-
star beviljas, äfvensom det blifva vederbörande Rege-
mentsbefä! förbudit, vid ansvar, att låta verkställa
utfodringar på annat sätt, än efter de föreskrifter,
hvilka före Auctionen på det nogaste uppgifvas och
bestämmas.
Utskottet anser, hvad i ofvanberörde motion blif¬
vit af Friherre PVrangel anmärkt, innefatta omstän¬
digheter, hvilka, i händelse de verkeligen skulle äga
rum, utgöra missbruk af eller afvikelser från de rö¬
Betänkande!), N:o 366. 29!
rande Kronolefverancer och besigtningar derå, ut-
komne Författningar. Och sorn desse Författningar
lemna hvar och en, som dei till linner sig befogad,
öppen rätt att söka rättelse uti åtgärder som emot För-
fattningarnes föreskrifter kunna vidtagas; altså har
Utskottet
ansett Friherrens motion, som icke eller upplager
något förslag till ändring i Författningarries Stad-
ganden, icke föranleda till någon åtgärd å R. Sltrs sida.
Och ehuru Utskottet, som, på sätt Betänkandet
]V:o 62 sid. 26g innehåller, redan förut tagit känne¬
dom af de nu gällande Föreskrifter för KronoAuctio-
ner för Landt- och SjöFörsvaret jemte besigtningar å
varor eller arbeten sorn till dess behof förfärdigas,
tror, att till befordrande af mera säkerhet för Lefve-
ranter i allmänhet och större benägenhet att ingå i
lefvereringar till K. M:t och Kronan, hvaraf bör upp¬
komma en större tällan och deraf följande lägre pri¬
ser å de för Kronan behöflige varor, någon förändring
i de härom varande Författningar skulle kunna vara
behöflige; likväl och då Utskottet ansett sig icke va¬
ra i tillfälle, att, med den kännedom af alla härtill
börande omständigheter som erfordras, ingå i desse
detailler, utan att denna pröfning destohäldre bör
till Styrelsens omsorg öfverlemnas, som anslagens till¬
räcklighet i väsendtlig mohn derpå beror; har Utskottet
icke funnit lämpligt, att med något förslag i detta
ämne till R. St:r inkomma.
Den 18 December 1829.
Stats-TJtskottets
N:o 567.
Utlåtande, i anledning af K. M:ts till R. St:r
' aflåtne Nådiga Skrifvelse, angående det å
RiksStatens Tredje HufvudTitel uppförda
Anslag till Durchmarchc-kostnader.
(R:gs-A.)
Samtlige RiksStånden hafva till Utskottet remitterat
följande:
”Kongl. M a j: t s
Nådiga skrifvelse till Rikets Ständer, angå¬
ende det å RiksStatens Tredje HufvudTitel
uppförde Anslag till Durchmarchs-kostna-
der. Gifven Stockholms Slott den 5 De¬
cember 182g.
Kongl. Maj:t, som emottagit Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse af den 11 nästlidne November,
angående skjutsväsendet, har deraf inhemtat bland
annat, att R. St:r på anförde skäl anhållit, det Kro-
noskjutsen hädanefter må betalas lika med allmän
Gästgifvarskjuts, så väl för hästar, som vagn.
Då Kongl. Maj:t, uti Dess Nådiga Proposition till
Rikets nu församlade Ständer, angående StatsVerkets
tillstånd och behof, föreslagit nedsättning af det å
Tredje IIufvudTiteln uppförda anslag för Durchmarch-
kostnaders bestridande ifrån 3o,ooo Riksdaler, som
detsamma tillförene utgjort, till 25,000 Riksdaler, hvil¬
ken Summa jemväl lärer vara af Rikets Ständer fast-
tälld; så var den antagna möjligheten af en sådan
Betänkanden, N:o 367. 293
nedsättning' grundad på förhållandet de föregående
åren, samt, i följd deraf, på förutsättningen af ett
oförändradt förblifvande vid de Stadganden, som be¬
stämma grunderne för Kronoskjutsens liqviderande.
Men om Kronoskjutslegan skulle, på sätt Rikets Stän¬
der begärt, betalas lika med Gästgifvarskjuts, eller
höjas ifrån 8 skillingar milen till det dubbla beloppet
af 16 skillingar, utom vagnslega, hvilket Kongl. Maj:t,
efter vederbörandes förutgångne hörande, vill till pröf¬
ning företaga; så skall ock den följd deraf sannolikt
inträffa, att det nedsatte, på förra skjutslegän beräk¬
nade anslaget blifver, äfven med iakttagande af möj¬
ligaste hushållning, till fördubblade kostnader otill¬
räckligt.
Kongl. Maj:t har funnit sig föranlåten att fästa
Rikets Ständefs uppmärksamhet ;å detta förhållande,
äfvensom å angelägenheten deraf, att, såsom en följd
af Rikets Ständers nu framställde underdåniga önskan
om Kronoskjutslegans förhöjande, ett sådant beslut
tillika vidtages, hvarigenom beredes en möjlighet att
berörde framställning antaga, utan äfventyr af de olä¬
genheter, hvilka skulle åtfölja den på samma gång
förutsedde bristen i anslaget för Durchmarch-kostna-
derne.'
Kongl. Maj:t, som för ifrågavarande ändamål dock
icke anser Sig böra af Rikets Ständer nu äska etf,
till bestämdt belopp förhöjdt anslag, hälst frågan om
Kronoskjutlegans förhöjande icke är, eller sannolikt
kan, under Rikets Ständers sammanvaro, blifva slute-
ligcn afgjord; vill fördenskull vid denna Riksdag in
\ -
ag4 Stats-Utskottets
skränka Sig dertill att föreslå, det Rikets Ständer, fol¬
den händelse, att deras underdåniga framställning om
Kronoskjutslegans förhöjande varder af Kongl. Maj:t,
vid framdeles skeende pröfning, antagen, ville medgif¬
va Kongl. Maj:t rättighet alt af RiksgäldsContoiret
fiska medel till betäckande af den brist i anslaget för
Durchmarehkostnadernes bestridande, som, i följd af
en sådan förhöjning något år kan komma att uppstå;
emot det att den behållning, som å samma anslag
möjligtvis kunde ett annat år äga ruin, blefve för ifrå¬
gavarande behof reserverad.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all
Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum ut
supra.
«
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk.'’
Vid öfvervägande af hvad K. M:t sålunda i Nå¬
der behagat framställa, har Utskottet
ansett, sig böra tillstyrka, att, derest, i enlighet
med R. H. St:rs i underdånighet anmälde önskan,
legan för Kronoskjuts varder förhöjd ifrån Atta
till Sexton Skillingar milen, eller lika med hvad för
Gästgifveriskjuts erlägges, den brist, som, i och för
en sådan förhöjd betalning, något år kan komma
att uppslå i anslaget af a5,ooo R:dr till Durchmarch-
kostnader å RiksStatens Tredje HufvudTitel må, efter
reqvisition utaf RiksgäldsContoiret, StatsVerket er¬
sättas och godtgöras; emot det att den behållning,
som å Anslaget möjligtvis kan ett annat år äga rum,