BIHANG
tili
Samtlige Riks-Ståndens
Protocollj
Innehållande de Handlingar,
hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Rik¬
sens Ständers Utskotts Betänkanden.
och Förklaringar.
samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
18^3.
Femte Samlingen.
Bevillnings-Utskottets Betänkanden.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Elmén och Granberg, J.P. Lindks Enka,
F. B. Nestius, Z. Hceggströai, A. E. Ortman,
samt ä Ecksteinsha och Marauardska
Boktryckerierne, i8a3 och 1824-
1
Bihang
till
Samtliga KiksStåndens ProtocoII.
Femte Afdelningen,
Innehällande
Bevillnings - Utskottets Betänkan den.
—mm •«*--
STOCKHOLM,
tryckt i Marqvaruska Boktryckeriet 18*
# •
J
Ankom rfsh
Memorial till Hedera. Homle Ståndet, anga~
ende en till Stats- vell Bevillriings Ut¬
skotten remitterad fråga, örn Skattlägg¬
ning af Husbehof i o eli Sqiialti~Qvarnar-
TT
VJ ndet elén gtdje i denna Månad har Hederv.
Bonde-Ståndet, lill Hugh Stats- och Bevillnings-
Utskottens gemensamma handläggning, öfverlemnat
'ej mindre Kiksdags-Fhllmägtigen Eric Svensons,
fran Bohtis Eän, uppläste Memorial , [-drande
Skattläggning af de på K ronö- och Skatte-jord be¬
lägne husbehofs Mjölqvarnar, så vida de ej äro be-
gripne under hemmansnintan eller af föregående
Qvarncorn mission et från ränta fritagne, än ock de
a( Riksdagsmannen Anders Danielsson från Elfs¬
borgs Eän vid samma Memorial fogade tillägg
'och upplysningar; mert emedan Bevillnings-Ut-
Skottet vid föredragning af detta mål, funnit detta
sanirna angå ert grundskatt, hvilken utgöres efter
ändra • grunder än den allmänna Bevillningen,
Otin på ett helt annat satt pålägges, hvartill äf¬
ven kominer, att sådane Qvarnar jemlikt i i Art.
5 § i Morn. i den gällande Bevillnings För¬
ordningen, befinna* nu lika sorn från längre tider
4 Bevillnings-Utskottets Betänkanden.
tillbaka från afgift frikallade; ty anser Bevillnings-
Utskottet sig genom de för, dess befattning gifrte
föreskrifter, i 31 § Riksdags Ordningen, hindrat
att till pröfning upptaga merberörde fråga eller
»len om Skattlägning å husbehofs qvarnar, hvilket
förhållande Bevillnings Utskottet velat Hederv.
Bondeståndet vördsamligen tillkännagifva. Stopk-
holm den 18 Febr. 1823.
På Högh Ridderskapets På Högv. Preste-Stån-
och Adelns Ledamöters- dets Ledamöters
vägnar ^vägnar
Axel Lagerbjelke. J. Wijkman Casperson.
På Vallöf], Borgare-Slån- På Hederv. Bonde-
dets Ledamöters Ståndets Ledamöters
p;: vägnar vägnar
Nils Limnelius■ E. Svensson,
Clas Livijn.
N-.o 2
Ankom den 9 Martii 1823.
Memorial, angående ytterligare Betjenings
(intagande.
Da Riksens Högloft. Ständers BevillningsUt»
skott antog den dervid nödiga betjening, inskränk¬
tes densamma till fyra Cancellister, af hvilka tvän-
ne i egenskap af Notarier biträdt vid Utskottets
Protocol)? ehuru val Utskottet förelåg, att detta
Ilevillnings-Uiskottets Betänkandem
antal skulle blifva otillräckligt fbr ärendernas
säkra och skyndsamma gång; men sedan Motions¬
tiden nu förflutit och flere ämnen påkalla Ut¬
skottets okade verksamhet, ser Utskottet sie nu
' O
föranlåtet, att hos Riksens Höglofl. Ständer yord’
samlingen anhålla, det måtte icke allenast ofvan
omförmäldte tvänne vid Protocollet tjensfgbran.
de Gancellister, få räkna arfvode lika med Nota-
rieme i Riksens Höglofl, Ständers öfrige Utskott,
från antagningsdagén; utan äfven att Utskottet
lemnäs, i förmodan att arbetet kan med denna
tjenste-personal bestridas, tillstånd att, då behof-
vet sådant oumgängeligen fordrar, få ytterligare
antaga en Notarie och en Cancellist, med arfvode
från den tid deras tjenstgöring börjar.
Stockholm den 4:de Martii i8s:j.
Nto 3;
Ankam d«n 10 Martil 1823-
Memorial till Hedervärda Bonde Ständet ,
angående Eric Andersson Bångs m. fl.
Memorial, om jämkning i skyldigheten
att tillverka saltpetter.
Till Riksens Höglofl. Ständers Bevillnings-Ut-
skott har Hedervärda Bonde-Ståndet, under den
a 6 förliden månad, öfverlemnat Riksdags-Full-
mästigen Eric Andersson Bångs, från Herjeådalen,
memorial om lindring, för denna Provins i den
årligen utgående Saltpetter-skatten, äfvensom Riks¬
dagsmannen Anders PåHbsons, från Vestra härad.
6 Bevillnings-Utskottets Betänkanden.
jemte flere fullmägtiges från Jönkopings Län väckta
fråga om nedsättning eller upphörande under en
viss tid af denna utskyld till det allmänna; meri:
emedan ofvannämnde beskattning icke är uppta¬
gen bland de, uti 60 § af Regeringsformen, den
6 Junii 1809, omförmäfde och till, Bevillnings¬
utskottets åtgärd öfverlemnade allmänna afgifter,
utan tvärtom utgår af hemmantalen, hvartill äf¬
ven kommer, att detta vid föregående Riksdagen,
jämväl under öfverläggning hafda ärende , då
blifvit af andra Utskott handlagd t, ty anser Be-
villnings Utskottet sig ej heller nu tillkomma
att deröfver utlåtande afgifva; hvilket förhållan--
de Bevillnings-Utskottet, jämte återställande af de
ankomna handlingarna, får till Hedervärda B.onde-
Ståndet vördsammeligen anmäla. Stockholm den,
6 Martil 1823
N:o 4.
Ankom den 14 Mardi: 1823..
Memorial till Högvurdige Preste Ståndet
angående åter - Remiss af Prosten Sun-
dii Memorial, om visse inkomster för
Amiralitets KrigsmansliusCassan i Carls¬
krona.
Under den 24:de sis-tledne Februarii har Hög.
vördige Preste-Ståndet, till Riksens Höglofl. Stän¬
ders Bevillnings samt Allmänna Besvärs och
Ekonomi-Utskotts gemensamma handläggning, öf-
verlemnat Herr Prosten M. Sundiji Memorial, an¬
Bevillnings Utskottets% Betänkanden. 7.
gående dels en jemkning och billigare fördelning
emellan Vadstena Krigs månsh usCassa och Ami.
ralitets KrigsinanshusCassan i Carlskrona, af §(.
sjtillige, till understöd för skadade och äldre af¬
skedade Krigsmän anviste medel, dels ock andre,
sistnämnde inrättning frångångne inkomster, men
spm de i detta Memorial ornförmähle ämnen
icke synas ega ett närmare sammanhang med de
i 60 § af Regeringsformen, för Bevillnings-Ut-
skottets verksamhet bestjirnda föremål, alltså hav*.
Utskottet ansett sig böra, med anledning af 44 § f
Riksdagsordningen under den io:de Februarii 1
samma memorial vördsammeligen återställa.
Stockholm den 8:de Martil ig ?
N:a 5%
Ankom dan 51 l8tg>
Mejnoriol till Hedervärda, Bande-S%dnde\
med dtereiniss af Nils Håkanssons^
Jr an Christianstads, Län, Memorial o,it\
inskrifning i rättigheten för Torpare
alt antaga Tjenstehjon.
T.
-*■ ill gemensam handläggning af Riksens. Bog.
loll. Ständers BeviHrtings- samt Allmänna Be¬
svärs- och Ekonomi Utskott , liar Hedervärd».
Bonde-Ståndet, under den 3pdje dennes, remitte¬
rat Riksdags, FulIniägtjgen Ajils. Håkanssons, från.
Christianstads Län, Memorial, med yrkande, dteV
matte, Toiupare, stom icke ega öfver ett hälft-
Tunneland öppen Åkerjord» ej idka något hgudR
$ Beviltnings-Utskottets Betänkanden*
verk eller af alder och skröplighet hindras att
sielrve arbeta, förbjudas att hos sig låta skatt-
skrifva tjenstefolk} men alldenstund förstnämnde
Utskott, vid företagen granskning af denna fråga-,
ansett densamma icke stå i ett så nära och orne*
delbart sammanhang med de i 60 §' af Regerings,
formen bestämde föremål, för Utskottets öfver-
läggningar, jatt det kan tillkomma Utskottet att
sig deröfver utlåta,, fördenskull har detsamma
velat ofvanberörde Memorial' härhos vördsamli-
geu återlemna.
Stockholm dan 1? Martil 15,25.
N:o 6,
Ankom dsn 5- Maji' r82jr~
Betänkande, angående grunderna feir dem
blifvande Bevillningen*
Sällan hafva Rikets HöglofT. Ständer i en mera-
brydsam ock vigtig tidpunkt åt deras Bevillnings¬
utskott uppdragit det af vidsträckta och granhaga-
pligrer åtföljda förtroendet-, att föreslå de grunder
hvarefter Riksens U glöd. Ständer skulle utöfva,
den- i grundlagen uern- för belia line beskattnings¬
rätt. Uti de till fyllande af Statens,, utöfver de-
ordinarie inkomsterne, sträckte behof, anviste Be¬
villningsmedel,. genom Sjö- och Rand tt u 11 <1 ine
samt Accisen, Postverket , Stämplade Pappers-
Inrättningen' och beskattningen för Hu-sbehofs-
Bi-.-iuneri-rättigheten-, har Utskottet visserligen,
flinnil flere sikta, och jem&t fördelade -inkomst-
Bevillnings-Utskottets Betänkanden. g
källor , men ehuru Utskottet har för afsigt att
närmare utreda, om icke; afkomsten utaf någon
bland dessa, särdeles af Stora Sjö-Tullen, kan,
utan att hårdare trycka de skaftskyldige, förhöjas
till en större behållning för det allmänna, inser
Utskottet likväl, att den egentliga Bevillniogent
måste till ett betydligt belopp ännu fortfara till
inbringande af de för Statens underhåll oefter-
gifliga medel. Denna visshet har i- hög grad
ökat Utskottets omsorger. Det har från de Re-
spective Riks Stander» fått emottaga Memorialer,
af hvilka åtskillige, såsom uttryck af den allmän,
na rösten, med mörka färgar skildrat Fädernes-
landets ställning och såsom ett af de verkande
medlen dertill omförmält en utöfver de enskild-
ta tillgångarne flerstädes tryckande beskattning, un¬
der det andre yrkat minskning i Bevilfningen. Det
lärer icke undfalla Riksens Höglofl. Ständers upp¬
märksamhet, att begge desse ämnen ligga utom grän*
sen för Utskottets verksamhet, då det endast tillkom¬
mer detsamma, att uppgöra billiga och säkra grun)
der för den blifvande Bevillningen, och seder¬
mera, med fästadt afseende derå, jemnt och rätt¬
vist fördela den Bevilfnings-Summa Riksens Hög¬
lo!} Ständer sjelfve pröfva skäligt åtaga sig.
Efter föregångne lång.ariga och brydsamma
öfverläggningar, föranledde ej mindre af ämnets;
vigt än de sins emellan skiljaktiga meningar, sora
yttrats, rörande sättet att med möjligaste rättvisa
och säkerhet vinna det åsyftade ändamålet, går
Bevillnings-Utskottet nu, att till Riksens Höglofl.
Ständers skärskådande framställa de grunder, hvar-
10, R.cvilinings-Ulskottets Betänkänden.
efter den blifvande Bevillningen skulle komma
att utg§, qcI'1 önskade Utskottet dervid, att dess
ittsigtec- oell erfarenhet; motsvarat dess vilja och,
nit, emedan i sådant, fall Utskottet kunde hysa
deri öfvertygelsen, att det rätta vore funnet.
Föranledt af samjna skäl, som förmådde.
Riksens Möglofl. Ständer, att vid Riksdagen år 1812
åtaga sig en sedermera vid hvarje Riksdags fort.
fa.rapde personel afgift, utan afseende på Stånd,
vilkor- eller förmögenhet, oell- hvilka äfven blif¬
vit, godkände af deni, sorn framstalt. ett annat
heskattningssält å förmögenheten, eller den hvar¬
je Medborgare åliggande skyldighet, att med en.
\iss del arsin arbetsförmåga eiler deremot sva¬
rande värde i penningar bidraga tilk försvar och.
upprätthållande af den Samhalls.ordning, sorn, o-
afsedt det olika sätt hvarpå hvar och en blifvit
j tillfälle att använda sina krafter och förmögen¬
heter, Jeremar alla ett lika skydd och säkerhet,
Rar Utskottet ansett sig böra föreslå: det skall
$n personel afgift erläggas af hvarfa, inom Sve¬
rige i mantalslängd skatlskrijven person, ' utan
afseende på Ständ eller förmögenhet , ali¬
ka för mans och olika för qvins-personer ,
jnen lika för personer af samina kön , att
årligen utgå frän och med fylda 1 j till och. med
fylda 6.0, års ålder, dä den upphör för alla dem
gom icke af egendom, tjenst eller rörelse ego, en
Inkomst af 5Q jR-dr eller sorn icke efter 2.a Art..
Utgöra bevillning af lön, egendom och rörelse,
varvid Utskottet endast får tillägga, att det
grundat deri, i afseende på åldern, då capitations
algi (ten. hädanefter skulle vidtaga och upphöra,
BtvilfningS: Utskottets F.tfånkanden. u
PH föres lagné förändring, på den af erfarenheten
bestyrkte omständighet, att arbetsförmågan sällan
före det 18. året, då den nu ifrågavarande be¬
skattning först utgår, inom vårs kalla luftstrek,
hinner- utbilda sig och vinna stadga, samt mer¬
endels upphörer vid fylda 60 års ålder.
Enhälligt hafva Utskottets [Ledamöter anta¬
git den grundsatsen, att förmögenheten borde blif¬
va det andra och hufvudsak!iga föremålet för
beskattningen, men i afseende på sättet för den-
sarnmas- utgörande hafva åsigterne. varit dela¬
de, Inom Utskottet hafva trerine olika meningar
blifvit uppgifne och pröfning underkastade.
Ren redan vid. .1810 års Riksdag föreslagna
och då af Riksens Röglofl. Ständer godkända,i
men sedermera vid 1812 års Riksdag ogillade
grund för förmögenhetens beskattning, icke med
afseende på sjelfva föremålet, utan, med afseende,
påi dess product, elier den deraf härflytande in¬
komst, har åter blifvit henskjunm.tilI BevilIn.ings-
Utskottets pröfning med de förändringar en värd
Ledamot af Högloft. Ridderskap.et och Adeln,
vid, 18.15 års Riksdag föreslagit, till följd hvar¬
af borde hvarje skattdragande, utan afseende på.
den fond hvarifrån hans inkomst härledde sig,
afbörda sig sin skyldighet till Staten, endast efter-
beloppet af denna inkomst, d. v. s, af allt det
öfverskott, sorn under året vunnits genom, afkast¬
ning af egendom, penningar eller hvad slags rä-
ringy rörelse och befattning som helst, sedan der¬
ifrån blifvit afdragne de omkostnader, som i och
för samma inkomsts, erhållande bevisligen varit
oumgänglige, samt skatter och räntor för skulder,
jemte utbetalda hushyror för rörelsens, behof.
i? Bevillnings-Utskottets Betänkandeni
Landtegendom och Stadsjord, hus i Städerna,
Handels, Bruks, Fabriks eller annan rörelse och
näring, contanta penningar, som ej voro satte i
taka händer, actier och fordringar, äfvensom löner
samt andra af innehafvande tjenster härflytande
fördelar, pensioner, gratialer och benådningar
utgjorde efter detta förslag, antingen sjelfve en
inkomst eller källor dertill, och efter denna hen-
fördes den skattskyldige i mon af sin behållning
till någon af de i en särskild Tariff upptagne
och progressivt stigande classerne för Jievillnin-
gen. —
Man har tillagt detta system ett företräde
af rättvisa och billighet och framstält det såsom
skonsamt för den mindre bemedlade, men der¬
emot träffande den rike, isynnerhet capitalisten,
eller den som af utlånta penningar hermar en årlig
ränta. Genom den Gäldenärer medgifna rätt att
från sin inkomst afdraga intressen å låntagne capi-
täler, har man ansett denna beskattning utgående
af den verkliga förmögenheten och deraf velat
härleda dess företräden framför det år an¬
tagna och ännu gällande system, hvilket lagger
den synbara förmögenheten till måttstock för
hvars och ens skyldighet, att i större eller min-
dre mått bidraga till Statsbehofvens fyllande.
Desse och flere andra skäl hafva likväl icke
föranledt Utskottets pluralitet, att åt detta beskatt-
ningssutt lemna företrädet, då vid en närmare
granskning befunnits, att samma förslag med ett
sken af billighet förenar väsendtliga brister och
ännu ej undanröjda svårigheter både för den en.
skildte och det allmänna. Med en sträng rätt.
Bevillnlngs-Vtskottets Betäniandttn 13
visas fordringar, har man i afseende på den skatt¬
skyldige, icke funnit lämpligt, att denna beskatt¬
ning hårdare drabbar den driftige oell omtänk¬
samme i samma mån han genom flit och klokhet
utvidgar sin rörelse och således arbetar på Sta¬
tens förkofran, under det att den efterlåtne och
vårdslöse hushållaren behandlas med mera skon¬
samhet, under det att han eftersätter eget och allmänt
väl; att denna afgift utgår lika af personer med lika
inkomst, utan afseende till deras olika och ej
sällan oeftergifliga behof; att den progressiva
Förhöjningen ökas, utan att vara bygd på någon
tillförlitlig och med sjelfva principen instämman¬
de grund, då man för att kunna påföra den,
måste taga i betraktande, antingen den synbara
Förmögenheten, eller ock industri-företag hvilket
senare icke instämde med Statens pligt att upp¬
muntra och skydda dylike; att detta system, an¬
tingen genom en omgång å.tterförer till beskatt¬
ning af den synbara förmögenheten, då Taxerings-
männen hvarken kunna granska eller utsätta en
medborgares, beskattning underkastade, inkomst ,
utan att förut antingen hafva uppsökt capital-
värdet å hans egendom, eller ock dervid efter
eget godtfinnande förfara. Att detta beskattnings-
sätt är åtföljt af ett icke blott förhatligt, utan
äfven möjligen skadligt tvång till uppgifter af
den skattskyldiges förmögenhet; att åt Taxerings-
männen blifvit uppdragen en rättighet, att med
fästad uppmärksamhet, jemväl å föremål, som
ligga inom den enskilde verksamhetens krets,
ingå i pröfning och bedömmande om beskaffen¬
heten och nyttan af hvarje medborgares husliga
24 BevUiriings- Utskottets Betänkärldéfi.
företag och arbeten; att bevillningen af Stad erne
hvarest Taxeringen ännu sker efter behållning
ef näring och rörelse, oaktadt dén delen af de«
ras förmögenhet, sorn kunna i capital - Väfden be¬
räknas, eller hus upptagas efter Brandförsäkrings-
varde, och således ej arti nedsättning underkasta-
de, minskats till hälften äf dess förra belopp; beli
att de större massor af förmögenhet, hvilkas till¬
varelse utgör sjelfva lifsprinciperi i detta system,
äro sedan Sr 1810 på flera ställen i Kiket sking¬
rade och der de ännu finnas, ej sällan så med
skulder behäftade, att en betydlig inkomst devat
itu mera icke Står att påräkha Men utöm dessa
och ännu flera på denna beskattningsväg mötande
(»lägenheter, har Utskottet ansett sig icke böra
utan afseende lemna vigten deraf, att Staten ge*
norn ett på säkra och beräkneliga grunder hvilail-
de heskaftningssätt, förvissas orri erhållandet af
dess nödvändiga behof utan att äfventyra hvar¬
ken den brist Sorn enligt en redan vunnen er¬
farenhet, varit en följd af sjelfva beskattnings,
grunden, eller lie omvexlingar, sorö kunde äf till¬
stötande omständigheter Verkas i ett större ellef
mindre antal medborgares enski Idta inkomster och
Statens deraf påräknade tillgångar. —
Inom Utskottet haf en värd Ledamot, med
fästadt afseende å den medborgerliga skyldighe¬
ten, att efter tillgångar och förmögenhet bidraga
till detäs beskydd af samfunds inrättningen, utati
afseende på samma förmögenhets större eller
mindre afkastning, sökt leda Utskottets uppmärk¬
samhet på en af alla värde egande föremål ut¬
gående beskattning. Något undantag har dervid
'Bevillning*' UtSkottffs Bethnkandeh-. 15
'afl mycket mindre kommit i fråga, som <111 hvad
egentligen utgör 'Staten, således ej mindre per¬
soner än alla föremål för egarfde räften, njuta
ett lika hägn af lagärne, och de undantag, sora
uppkommit genom styrkans, under fordna och
mindre upplysta tider, Vågade inbrott inom rätt¬
visans område, nu mera Upphört, samt det svår¬
ligen kan förenas med billighet, att en tegare till
'en fastighet om några i'öO:de R:dr värde, måste
derföre betala till Staten, medan den, sota i lös¬
egendom, synlig ellet osynlig, besitter en mång¬
dubbelt stötre stimma, ar från en slik utgift be¬
friad. Såsom en följd häraf är blix veit föreslaget*
det skulle af värtlei af all slags fastighet och
rörlig förmögenhet, ellet lösegendom, till Staten
utgå en årlig viss afgift, lämpad efter Statens be¬
hof; och ibland flere för verkställ barheten och
faitligheteft af denna grundsats framstälde regie,
'méntaris-ka föreskrifter, äfven anfort: att hvarje
inrättning bolag och petson , som feger öfver
50 R:dr förmögenhet i contanta penningar, for¬
dringar, actiet, förlager, varor, inventarier, skepp,
farkoster, fabriks- slöjde- elier förädlings inrätt¬
ningar, meubler, husgeråd eller lösegendom af
livad namn och beskaffenhet den vara må, soiii
eger ellet kan åsättas Värde, äfvensom löner öf¬
ver 200 it:dr om året, skall till skattsättnings.
Committéen i det distiict, der egendom, med rät¬
tighet att från värdet, efter summarisk uppgift,
afdraga all slags gäld och skuld, så att endast
dén verkliga förmögenheten blir grunden för be-
skatningens utgörande; att den uteslutande rätt, som
teffer nu gällande Ragar och författningar är tilldelad
jViäsa corporationer och samhällsmedlemmar till
i6 Bevillnings-Uts&oitets Enimi anden.
idkande af handel- bruks- och fabriks rörelse ,
handtverk o. s. v» bör beläggas med en viss årlig
afgift, lämpad efter de deraf härflytande fördelar,
och i enlighet med en särskildt uppgjord och
Bevillniogs-Stadgan vidfogad Tariff; att sedan
alla fastigheter äro uppskattade och möjligen sig
yppande anmärkningar genom en Jury eller Nämnd,
pröfvade och afgjord®, bör på en bestämd dag,
alla Taxerings Längder, med tillhörande upp¬
gifter protocoller och beslut af nyss omförrnäidte
Nämnd insändas till Konungens Befallningshaf¬
vande, sorn genast later sammankalla Länets Gransk-
ningsCommittée, bestående, utom Landshöfdingen
såsom Ordförande, af en dertill vald ledamot
fran hvarje Stad och Socken, för att jemföra
värderingame, bereda enhet och ett lika för¬
hållande emellan de skattskyldige samt vid sig
företeende anledningar till anmärkningar emot
någon Taxerings Committée, hänskjuta dessa till
en dertill vald Jurys eller Närnmls skärskådande»
att sammandrag, som utvisar beloppet af capita-
tions-afgiften och den för vissa näringsfriheter
taxerade afgiften samt summan af all beskattning
underkastad verklig förmögenhet, bör före en
viss tid vara till Riksgälds Contoiret insänd, hvar-
efter Riksens Höglofl. Ständers FullmägUge i
Banquen och RiksgäldsContoiret, RiddarhusDirec-
tionen samt Ledamöterne i de 3 me ofrälse Stån¬
dens Cancelliet- ega att sammanträda och upp¬
rätta ett Generalsammandrag öfver samtlige Lä-
nens verkliga förmögenhet så i fast som lös egen¬
dom, jemte, afgifter å personer och näringsfattig.
heter,
Bevitlnings-Uttkottets Betänkanderi. 47
heter, hvilka tvänne sistnämndes belopp afdrage*
fi den af Riksens Höglofl. Ständer faststälde Be-
villningssumrnan, hvarefter bristen fördelas på
verkliga förmögenheten innom Länen, till en
viss afgift af hvarje 50 R:dr värde, och under¬
dånig anmälan derom göres hos Kongl. Majit,
som täckes till alla vederbörandes och de skatt-
skyldiges underrättelse, utfärda nådig Kungörelse,
om den å verkliga förmögenhets-värdet belöpan¬
de Bevillnings-afgiften, äfvensom ofvanberörde
General-Sammandrag bör likaledes tryckas och i
Länen offentliggöras; att i händelse anmärkning
finnes vid förenämnde granskning ega rum, emot
fastighetsvärderingen i ett eller flere Län, bör
sådant anmälas hos Riksens Ständers Revisorer,
sorn i deras afgifvande Berättelser upptaga för¬
hållandet, för att, vid näst infallande Riksdag,
komma under Riksens Höglofl. Ständers gransk¬
ning; och att sedan Kongl. Majus ofvanom för¬
mäldte nådiga Kungörelse är kungjord, skulle
det åligga vederbörande uppbördsman att deref¬
ter upprätta uppbördslängdernc, hvilka af Taxe-
ringsmannen granskas och med taxeringslängder.
ne jemförde, till uppbördens verkställande på-
teknades.
Sedan närmare blifvit dels utredt och föt-
klaradt, att afsigten ingalunda varit, det skulle
en lika afgift utgå af både productiv och inpro-
ductiv färmögenhet, dels ock visadt, att denna
beskattning icke vore i grunden annat än en be¬
skattning å capital-förmögenheten, i dess vid-
sträktare mening tagen, har, i betraktande af ej
Bihang till Riks. St. Prot, 182}'. ?-te Sami, 2.
18 Bevillning*- Vtskottttn BetUnlanden,.
mindre orättvisan af en beskattning å föremål,
som icke lemnar någon afkomst, årligen minskas
i värde och slutligen ej sällan helt och hållet
förlora detsamma, samt för hvilkas beredning och
tillverkning det allmänna redan förut undfått af¬
gift, än ock den för handtverk och industri t
allmänhet härigenom uppkommande stockning,
då hvar- och en skulle inskränka sig inom det
mest oumbärliga behof, svårigheten och vådan
särdeles för vissa Medborgare-classer, att för Taxe-
ringsmännen framlägga sin ställning, äfventyret
att i motsatt fall underkasta sig deras godtfinnan¬
de, och obilligheten deraf att en jordbrukare,
nedtryckt af missväxt eller andra olyckor, under
tiden skattar för sine dragare, inventarier och
oförsåld spannemål, eller att en fabriksidkare er.
lägger bevillning af oföryttrade och honom till¬
last liggande varor eller rudimaterie!-, Utskottets
Pluralitet ej ansett sig kunna hos Riksens Högl.
Ständer tillstyrka antagandet af detta förslag.
Vid detta förhållande och då det ej und¬
fallit Utskottets uppmärksamhet, att flere af de
nu öfverklagade svårigheter, ej mindre för Be-
villningens utgående, än för penninge afhandlin-
gar, egentligen härleda sig från en genom rubb-
ning i myntväsendet föranledd inverkan på Fä¬
derneslandets inre ställning, och anledning nu
är att förmoda, det Riksens Höglofl. Ständer, gen-
om undanrödjande af de häraf upkornman-
de olägenheter, skola bereda en större frihet åt
näringarne och återgifva handeln dess liflighet,
har Bevillnings Utskottet ej tvekat, att, med hän.
secode dertill, dels att den enskildes säkerhet
Bevinnlngt-UitkattetB Betdnkandeiu
finnes vida mera förvarad genom den Taxerings,
männen åliggande pligt, att vid utskyldernas på-
förande utgå ifrån kända och bestämda föremål,
än från eget godtfinnande, hvarvid magtspråk och
enskilda afsigter möjligtvis någon gång kunna
intaga rättvisans ställe, dels att de nu gällande
Bevillningsgrunderne, i enlighet med hvad vid
förra Riksdagen äfven blifvit anfördt, genom en
flerårig utöfning vunnit en slags stadga, samt
således hunnit sätta sig i jemvigt med Samfun¬
dets inre förhållanden, hvaremot en längre tid
tarfvas för ett nytt och förut ej verkstäldt be-
skattningssätt, innan de skiljaktigheter, som upp¬
komma genom beskattningens inverkan på varu*
pris, arbetslöner o. s. v. hinna jemkas, dels ock
att den med Samhällets bestånd oåtskil jäktigt
förbundna nödvändigheten, att försäkra Staten om
de för dess upprätthållande oumgänglige medel
icke får helt och hållet åsidosättas, till Riksén*
Höglofl. Ständers upplysta pröfning velat öfver¬
lemna, den af Utskottets flesta ledamöter godkän¬
de grunden för Bevillningens utgående af för.
mögenheten, eller: att den synbara förmögen•
heten skall enligt grunden för den nu gällande
Bevillningsförordningen beskattas.
För att så mycket mera kunna pröfva den¬
na grunds större eller mindre verkställbarhet, har
Utskottet tagit i betraktande de olika former, hvar¬
under förmögenheten hnfvudsakligast framställer
sig i Samhället, då den än såsom capital, än
åter använd i jordbruk, näringar och handterin-
gar samt handel påkallar säkerhet af Staten, och
återgäldar sitt beskydd genom bidrag- till das*
underhållande.
Sa Bevillnings-ZJtskotttlx Betänkandm.
Vid förehafvande! af denna fråga, hafva
frenne föremål funnits med hvarandra ega en så
nära gemenskap, att öfverläggningarne derom icke
kunnat åtskiljas, och hvarföre Utskottet äfven an¬
håller, att få i sitt yttrande derom i ett samman¬
hang framställa.
Innom så väl de Respective Riks-Stånden
sorn Utskottet, hafva flere sinsemellan skiljaktige
meningar blifvit yttrade, orri rättvisan och inöj.
ligheten af den å utlånte och fruktbärande Capi-
taler utgående beskattning, lämpligaste och säkra¬
ste sättet för dess påförande och uppbörd, samt
utvägarne, att förekomma ej sällan förelöpande
underslef och för låntagaren frykände controlier.
Det nu gällande beskattningssätt eller en medel¬
bar bevillning å Capitalister, ger.am Gäldenärens
rättighet, att vid ränte-liqviden med Borgenären
godtgöra sig den förskjutna bevillnings-procert-
ten, har ansets leda till missbruk, samt sällan
eller aldrig bereda en åsyftad lättnad för den
skuldsatte, särdeles Jordbrukaren. —• Man har
trott denna lindring skola med mera säkerhet
vinnas, så framt det ålades Capitalisterne, att
sjelfve omedelbarligen utgöra Bevillningen för
räntan af utlånte Capitaler, hvilken Låntagaren
skulle i sådant fall få afdraga från sin, beskatt¬
ning underkastade, fastighet. •— Men den allmänt
erkända svårigheten att för denna afgift finna en
tillförlitlig och bindande controll, har framkallat
flere Motioner i detta ämne, således har man
föreslagit, än att ingen förskrifning å penninge¬
lån borde anses till infriande gällande, så framt
Bevillning!.Utskattett Betänkande': jx
ej långifvaren sjelf erlagt Bovillningen och så--
(lant blifvit af Kongl. Majsts och kronans ombud
å sjelfva handlingen anteknad t och vitsordadt,
än att penningelån, mot så inteckning som pant,
borde hos visse Ämbetsmän uppvisas och till
efterrättelse för blifvande Taxeringsman, i en sär¬
skildt förteckning, upptagas, hvaröfver bevis borde
flir lånets utmätnings giltighet utfärdas, än att
Borgenärer borde vid påfordran med ed vita, det
de tillåtit Bevillnings-afdrag å sine utlånte capi*
täler, än åter att fordringsegare skulle, vid strän¬
gare ansvar, till taxering uppgifva sine utlånade
penningar och angifvare af eftersatte anmälanden
i denna del, derföre njuta en särskild belöning.
Men å andra sidan har man-ej velat tillerkänna
dessa utvägar all den säkerhet man trott deri¬
genom kunna beredas, och äfven anfört, att de
strängare mått och steg, sorn vidtagas mot en
Borgenär, mera än en gång återfalla med ökad
tyngd på Däldenären; att dessa anstalter likväl
.icke blifva tillräcklige till motverkande af ored¬
lige Långifvares försök, att undandraga sig en
billig afgift till Staten, och att de brister, sorn
genom medgifne afdrag af skuld å egendomar
skola uppkomma, sannolikt icke fyllas af den
å Capitalet utgående Beviilningen.
Då tankarne i detta ämne befunnits de¬
lade, har omröstning blifvit anstäld, hvarvid
deri i 18x8 ars Bevillnings-Siadgas 11 Art. 6 §.
x Mom faststälde grund, eller att låntagaren
eger, att ovillkorligen af Långifvaren återfå
det af honom lemnade förskott, blifvit af dg
fleste lösteme ogillad; äfvensom lika förhåliati*
*9 Bevillnings-Utskottets BetänJtandtn.
de egt rum med forslager, det skulle i detta
fall fastighetsvärdet nedsättas till en fjerdedel,
och den således uppkommande minskning 1
Beviltningssumman fyllas af den beskattning,
som hädanefter skulle directe utgöras af frukt¬
bärande capitaler, och i stället antagit, att en
fastighetsegare md. tilldtnt, att, af värdet d sin
fastighet, afdraga bevislig skuld, med åliggande
för fordringsegaren, att pä heder och samvete
uppgifva inkomsten af sine penningecapitaler oell
derföre sjelf erlägga Bevillning.
I sammanhang härmed har äfven fråga
uppstått, huruvida Cassör ad pios usus, i syn¬
nerhet fattig Cassör, äfvensom Sparbankar bor¬
de fbrpligtas att erlägga Bevillning för sin
inkomst eller icke? För den förra meningen
har blifvit anfördt, att något undantag från
en allmänt antagen regel icke kan ega rum,
utan att antingen rubba sjelfva principen och
hvälfva ersättningen af den, sa vida Långif¬
vare skola sjelfve skatta för sina Capitaler,
genom en dylik befrielse uppkommande för¬
lust för Staten, å andra skattdragande, särdeles
jordbruket, och att alla besparingar böra vara
underkastade Bevillning; för deri andra har
blifvit yttradt, ej mindre att Staten icke sy¬
nes stadd i den olyckliga belägenhet, att den
måste för sitt behof tillgripa hvad som blif¬
vit anvist såsom en tillflykt för armodet, och
minska anslagen för detsamma, än ock att
Sparbankar, såsom nyligen här i landet in¬
förde, af mycken nytta för nienigheten och å-
•yfunde att hos densamma väcka håg för spar¬
Bevillning* Utskottets BetHnkandf.ru • )
samhet, mätte från skyldigheten till bevill-
nings utgörande fritagas. Men en sådan lin*
dring hafva Utskottets fleste Ledamöter icke
velat medgifva, utan tvärtom stadgat: det sko¬
la alla fonder och Cassör, i hvad ändamål som
helst, erlägga Bevillning af deras inkomst och ut¬
lånade ( apitaler.
Mot den så kallade Minimi-Tabellen eller
det vid 1818 års Eevillnings-Stadga fogade
project lill jemkning af de å hemman och.
fastigheter på landet blifvande minsta värdea
i hvarje Län, intill påföljande Riksdag, hvil»
ke likmätigt 5 Art. 5 §- 1 Mom. icke fingo
derunder sättas, hafva inom Respective Riks*
Stånden flera erindringar och motioner blifvit
gjorda med yrkande, det borde densamma så*
sorn olämplig tryckande för de skattskyldig®
och betagande Taxeringsmännen deras rätt,
att efter ed och samvete bestämma, enligt
uppgifne grunder, värdet å fastigheter in. m.
helt och hållet afskaffas. Dessa anmarknin-
gar hafva emedlertid icke blifvit af Utskot¬
tets pluralitet godkände, då Minimi-Tabellen.
utgjorde enda borgen för beskattningens ut¬
gående af jordbruket och minskningar i den¬
na del mäste må hända fyllas genom en ökad
afgift å hemmansvärdet, utan genom omröst¬
ning bestämt: det kommer en Minimi-T abell att
fastställas.
Sedan dessa ! afseende pS jordbrukets be¬
skattning vigtiga ämnen blifvit granskade och
Pluralitetens inom Utskottet mening utrönt,
har detsamma, utan att dervid för det nirvt*
»4 JStvillnings-Ulskottels Betänkanden,
jgmle inläta äig i en till särskilda omständig"
heter sträckt granskning, af sättet för värdets
bestämmande å fastigheter, de dervid föreslagne
ändringar och rättelser samt möjligheten af för¬
bättringar uti de af 181S ars Uevillnings-Stadga
härom meddelade föreskrifter, samt jemkning af
M inimi-tabellen, trott sig höra hemställa såsom
en grnndsatts: Att en Bevillning, beräknad efter
värdet, bär utgå af ali fast egendom, utan af.
seende på dess natur, och i sammanhang dermed,
dels att Bevillning ä Rus.trjenst-marker äfvensom
Rotef rikets afgifttn må fortfara, dels ock, att
Bevillning af qvarnar bör utgöras, enligt nu
gällande grunder, efter värdet.
1 afseende åter på den förmögenhet som
finnes antingen nedlagd i Näringar, Fabriker och
andra inrättningar, eller använd i handeln, äfven¬
som den med förvärfvad färdighet förenade rät¬
tigheten, att drifva vissa yrken, har Utskottet icke
furmit någre anledningar, att frånträda de redan
tillförne antagne och af erfarenheten godkände
grunder, samt föreslår i anledning deraf: alt Be-
viliningen må hädanefter utgöras af Handlande,
Skeppsredare, Fabrikörer, Handtverkare, Borgare
och andre Städernas invånare i förhållande till
deras rörelse, hvarvid en personel minimi summa,
på sätt nu gällande Bcvillnings-författning i 11
Art. i § i Mom. stadgar, bör bestämmas inom
hvarje Stad, efter dess olika classifcation; och att
Bevillning skall utgå af Bergverk, sa ock af sär¬
skildte Manufaeturier, verk och inrättningar på
landet, efter det derå satte värdet, men efter en
vltxt (lassi/lcäjion för sådane bruk och inrättning
Bevillnitigs Utskottets Betankanden, 25
giir, som hittills, enligt 11 Art. 4 § af .1S18
ars Bevillnings förordning, varit classiftcerade. —.
De inkomster och fördelar, som tillskyndas
Staten samt andre offentlige eller enskildte verks
och inrättningars Ämbets och Tjenstemän, har
Bevillnirigs Utskottet ansett höra vara beskattning
underkastade, och får sålunda hemställa : att Be«■
villning må afven hädanefter utgå af de inkom-
ster, som i egenskap af lön eller andre af be¬
ställningen tillkommande fördelur tillfalla i Kongl.
Majus och Rikets eller särskilde inrättningars
tjenst varande personer.
Den afkastning de uti 11 Art. 6$ af 1818 års
Bevillnings-fctadga upptagne Actie Verk och inrätt,
ningar lemna, samt billigheten deraf, att Staten, vid
öfverflyttandet af en egendom, genom inträffande
dödsfall, från en medborgare till en annan, deraf
liemtar en måttlig inkomst, hafva förmått Bevill¬
nings.Utskottet atr föreslå: det bör Bevillning dels i
en summa utgå af de i nyssnämnde flis 3 Mom. om.
fot malde Societeten, Cassör, Verk oell vinstmedel, äf,
vensom af JJisconter, hvilka således böra bland nämn¬
de inrättningar intagas; dels och enligt nu gällanda
grunder utgöras af Sterbhus, Testamenten och Arf.
Då Staten, genom de vid 1803 års Ifiksdag
vidtagne åtgärder, gått i mistning af de från den
upphäfda Landttulls inrättningen härflytande in¬
komster, har BevillningsUtskottet ansett rättvist;
det en fylnads-afgift erlägges såsom ersättning för
JLavdttullsmedlen i förhållande till den efter n Art-
utgående Bevillning,
Äfvensom Utskottet slutligen, genom verk,
stäld omröstning, stadnadt vid det förslaget, att eu
Bevillnings,afgift för bruket och nyttjandet af hvarje,
hailda öfverfödsvaror.
I sammanhang härmed har afven Utskottet
q/S Bevillnings Utskottets Bctiinkandert.
låtit under pröfning komma de innom Respec»
tive Stånden framställe, och till Bevillnings-Ut-
skottet öfveriemnade förslag, till andra eller för¬
ändrade grunder för utgörandet af den blifvande
Bevillningen.
Således har Utskottet fått från Höglofl.
Riddersk,;pet och Adeln emottaga Herr Friherre
Schultzenheim», Conrad. Theod. Memorial, hvar
uti, jemte framställning af de brister, som skola
vidlåda det nu gällande samt under påskyndade
öfver läggningar antagna Bevillnings-Systemet, före.
slås ett annat, hvilket skulle med oföränderlig,
het i utskyldernas belopp för de skattskyldige,
förena oföränderlighet i Statens inkomster. Detta
ändamål har blifvit ansett upphunnit genom Be¬
villning af arbetsförmågan och af den verkliga
förmögenheten, såsom varande de enda källorna
till inkomst inom Samhället. Med hänseende
härtill är derföre föreslaget, att då dagsverken
äro den enda måttstock, sorn närmar varuvärdet
med penningen, bör äfven beskattningen, så väl
den personella, som den efter förmögenheten, en.
ligt grunden för 1810 års Bevillnings-Stadga, be.
räknas jemlikt värdet af markegångs dagsverken i
contant, hvarvid Tabellverket och 1810 års Be.
villningslängder för behållen inkomst, de senare
valverade i dagsverken, kunde tjena till efter¬
rättelse. Härefter borde all Bevillning, en lin.
drig Tullafgift för inkommande varor undanta¬
gen, upphöra, och Statsverkets behof bestämmas
med förhöjning eller minskning af ett visst an¬
tal dagsverken. Genom detta Bevillningssätt
»kulle ej mindre alla klagomål öfver en öfver*
Bevillnings-XJtskattett Betdn&andtn. *7
drifven beskattning försvinna, än ock då Stats¬
verkets intrader samt löntagares inkomster på lik*
sätt uträknades, mera säkerhet äfven i dessa de¬
lar vinnas, flere andre fördelar att förbigå. Men
då Bevillnings Utskottet, som i afseende på den
uppgifna beskattningsgrunden å förmögenhet, får
åberopa sitt här ofvan anförde yttrande, rörande
1810 års principer, för öfrigt funnit det för be¬
skattningen föreslagna sätt, eller dess bestämman¬
de i dagsverken, som sedan skulle i penningar
beräknas, utom vidlyftighet i Räkenskaperne, med¬
föra ovisshet för de skattskyldige, har Utskottet
ej eller af sådan anledning trott sig kunna till
antagande hemställa ofvanomrörde af Herr Fri¬
herre Schultzenheim uppgifna förslag.
Både hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
och hos Vällofl. Borgare-Ståndet hafva motioner
blifvit gjorde om Bevillningssummnns fördelning,
än efter antalet af Uänen, deras iner eller min¬
dre storlek, rikedom eller fattigdom i enlighet
med en deröfver upprättad tableau samt seder¬
mera utaf en genom Konungens Befallningshaf¬
vande* försorg sammankallad Comrnittée, bestå¬
ende af ortens redligaste och kunnigaste män in¬
om Hä raderne och Socknarne efter deras storlek och
välmåga; än och att Taxerings-Tabeller borde upp¬
rättas öfver allaUän och districter; samma tanke
har Utskottet funnit med mera fullständighet ut¬
förd uti ett på trycket utkommet och lill Bevill-
nings-Uiskottet dediceradt Beviilnirigsförslag, hvil.
ket Utskottet så mycket mindre tvekat att låta
under öfverläggning komma , som grundidéen
redan var såsom ett öfverläggningsämne till Ut¬
skottets pröfning hanskjutertj och samma förslag
sS Bevillninas-Uiskotcets Betdnkanden.
redan i egenskap af pris-skrift varit vid iSr*
års Riksdag, ehuru mindre utförligt behandladt,
till Utskottets granskning lemnadt. Dessa förslag
hafva likväl icke, ehuru Utskottet funnit desam¬
ma icke utan förtjenst, i afseende på deras syft»
ning, varit af den beskaffenhet, att de kunnat
till antagande godkännas, så vida flere väseridt-
liga svårigheter i anseende till Bevillnings-bi»
dragets fördelning och grunderne derföre, i sale*
nåd kännedom af hvarje Dans olika hufvudnärin-
gar och de deri förefallande förändringar deremot
förete sig; dock önskade Utskottet, att Riksens Hög-'
Jod. Ständer täcktes, i betraktande af det arbete osh
den kostnad författaren, till ofvan omförmäldte
tryckta arbete, derå användt, samt förtjensten af,
att hafva fästat uppmärksamheten å en och an¬
nan gagnande uppgift, hugna honom med någon
ersättning af de till Riksdagskostnadernes bestri¬
dande anviste medel,
Dessutom har Riksens Höglofl. Ständers
Bevillnings Utskott fått emottaga Memorial af
J-Ierr Grefve Gyllenborg, hvaruti föreslås, det
måtte icke allenast i betraktande af den lindring
jordbruket, före 180g års Riksdag tillgodo nju¬
tit, samt orättvisan deraf, att då all annan egen»
dom är från särskilde utskylder befriad, Två
R:dr af hvarje 1000 R:dr beräknas af hemman,
qvarnar och fastigheter å landet, jemte det mång¬
faldiga besvär, som tillskyndas de med Bevill-
nings-debiteringens befattning egande Tjenstemän,
flere andra olägenheter oafsedde, den i 1800 års
Bevillningsstadga stadgade grund för Bevillnin-
gens utgörande af hemman och qvarnar å nyo
upptagas^ utan äfven tued upphörande af dea
Bevillnings-Utskottets Betänkanderi. 39
Sa kallade Minlmi-Tabellen å hemmans beskatt-*
ningen, Taxerings- och pröfnings-Comittéerne re¬
dan innevarande år lemnäs öppet att nedsätta och
rätta hemmansvärdet efter det fallna egendoms^
priset; i sammanhang hvarmed Friherrarne Boije
laudvig och Cederström, Jacob, särskildte yttran¬
den afgifvit; af Herr Grefve Hård, Carl Gustaf,
angående beskattning af pefininge förmögenheten,
samt medlen till beredande af en säkrare Taxe-
ringsmethod; af Herr Ehrenborg, Casper, om be¬
skattningsvärdet å fastigheter, dess nedsättning i
särskildta fall och bevillningisättet för utlånte
capitaler; i anledning af Herr Friherre Rudbecks
motion, om lindring af Jordbrukares skatter; af
sistbemäldte Herr Friherre, angående Bevillnin-
gens jemnare fördelning å jordbrukares och capi¬
talisters directa beskattning; af Herr Friherre
Boije, Ludvig, om Minimi-tabellens afskaffande;
af Herr Jacob Linström, om Upphörande af be¬
skattningen å consultation och öfverflöd , samt
fyllnads afgiftens, till ersättning för Landttulls-be-
villningens, indragande; af Herr B. Santesson,
rörande åtskilliga utvägar att med upphäfvande
af det nu bestämda minimum, hvarunder hela
Bevillningsbeloppet för fastigheter inom hvarje
Län ej får nedsättas, bestämma andra controller
för hemmans värdets bibehållande; af Riksdags,
fullmägtigen från Elfsborgs Lärt, Olof Jonasson,
med flere, rörande Bevillningens erläggande af
capitaler; af Johannes Svensson och Petter Pers.
son i samma ämne; af Johan Andersson angåen¬
de grunderna för Bevillningen och af N. Insu¬
lin samt Gustaf Ericsson, beträffande Bevillning
30 Btvillningt-Utskolttts Betänkanden.
för vissa öfverflödsvaror saint titlar; hvilke alle*
samman Utskottet anser, i hvad desamme röra
grunderne för den allmänna Bevillningen, vara
besvarade och afgjorde genom de i detta ämne
redan fattade beslut, utom hvad den senare de¬
len af Herr Grefve Gyllenborgs motion vidkom¬
mer, den Utskottet finner s:g af den i Regerings
formens 61 § gifne föreskrift, hindradt att till
granskning upptaga.
Och får Bevillnings Utskottet ändtligen, med
bifogande af de under öfverläggningarne i dessa
ämnen yttrade särskilde meningar, detta alt till
Riksens Höglofl. Ständers upplysta pröfning vörd
samlingen öfverlemna, jemte öfversigt af Bevill-
ningens belopp under åren 1819, 1820 och 1821.
Stockholm den 2 8:de April 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet i Riksens Hög.
lofl. Ständers Bevillnings Utskott under
Lagtima Jiiksdagen i Stockholm följan¬
de dagar i April och Maji månader
är 1823.
öfvertygad det HöglofL Utskottet täcktes mera
afse hans välmening, än hans förmåga, vågade
han, efter inhemtad kännedom af Afdelningens
Betänkande, att i detta ämne, som nu till hand¬
läggning företogs, eftex sin öfvertygelse framställa
Den 8-de April.
yttrade: att då han vore
J3evillnings-Utsiottett Betänianden. )t
sine (ankar, samt uppläste ett skriftligt anförande,
så lydande:
”Ehuru skattgifnings skyldigheten är lika
uråldrig med Samhälls Inrättningen, emedan den
förra var villkoret för den sednares upprätthål¬
lande, har, efter flere århundradens förlopp, än-
nu icke inom vårt Fädernesland någon orubblig
grund för denna oåterkalleliga skyldighet blifvit
uppgjord eller stadgad, dertill orsaken egenteli-
gen lärer vara, att den starkare alltid hvälft bör¬
dan på den svagare, under skydd af sjelfgiorda
rättigheter och befrielser. Det inbrott styrkan
såmedelst giort på rättvisans område, har i bredd
wied upplysningen allt iner och mer funnits o-
billigt, och derföre till vårt Tidehvarfs outplån
liga heder upphört, så att något hinder nu me¬
ra icke finnes för Stats-Utlagornns eller den så
kallade Bevillningens fördelning efter grundsatser
byggde på ovederläggliga tankeslut.
För att uppgöra sådane grundsatser är före
målet för det hedrande förtroende, som blifvit
lemnat detta Höglofl. Utskott och, då jag å ena
sidan är af erfarenheten öfvertygad, att det ut¬
gör hvarje Ledamots ifrigaste önskan, att kunna
uppfylla denna Svenska Folkets rättmätiga for¬
dran, och jag å andra sidan rönt Höglofl. Ut¬
skottets benägenhet, att inhemta alla möjliga o-
lika åsigter och fötslag för rättvisa beskattnings-
grunders uppgörande, så vågar afven jag yppa
den tankställning jag uppgjort, för att ethalia o-
föränderliga grunder för Bevillningens proportio-
nerliga och säkra utgörande.
Såsom grundsatser för min tankledning i
BeViltningk-UtsköttetS Betänkandett.
detta ämne, har jag antagit! att en Stat utgöres
af Folket, och allt hvad Folket tillhörer) under
benämning af fast och rörlig förmögenhet. För
att upprätthålla Statens styrelse, sjelfständighet
och ordt ing, erfordras Statsbidrag eller så kalla¬
de skatter. Dessa skatter böra således utgöras
af det, som utgör Staten, som är alla deri va.
rande personer och den verkliga förmögenhet
de ega, emot det beskydd samhällslagarne stadga
för 'personel- och egande rätt. Af detta oveder¬
sägliga förhållande uppkommer det resultat, att
Statsutiagorne böra utgå af:
1.0 Alla personer, flir det de i Samhället äro
skyddade; och
2.0 Af all fast och rörlig förmögenhet, för
det den får egarne njuter helgd af Statens la*
gar. —
Att hvarje person i Staten således bör, som
Samhällsmedlem och emot åtnjutandet af per.
sonlig frihet och beskydd, vidkännas den skyldig,
heten: att i och för sin person bidraga till Sta.
tens upprätthållande, anser jag för både rättmä.
tigt och ostridigt, och instämmer derföre uti
första afdelningens förslag, att såsom en orubblig
grundsats i Beskattnings-Lagen eller Bevillnings-
Stadgan, bör blifva: Att hvarje Mantalsskrifven
person, bör påläggas en viss årlig skyddsafgift
till Staten. Då den rörliga förmögenheten eller
all slags lös egendom åtnjuter enahanda eller
■aldeles lika vård och helgd med fast förmögen¬
het, fordrar både billighet och rättvisa, att båda
dessa slags förmögenheter tillsammans bidraga
tili
Bevillnings. Utskottets Bethnkanden. § j
till Statens behof, efter det värde-belopp de hvar
för sig utgöra, och att den ena slags förmögen¬
het eti ej mer, än den andra, undandrages från
allmänna onera, till last och betungande, för den,
hu efter våra beskattnings-författningar, endast
skattskyldige fastighetsförmögenhet, samt att hvar
och en endast beskattas efter dess verkliga för¬
mögenhet t såsom gruhdsats i Bevil Inings-Stadgan
föreslås derföre: att af värdet af all slags fastig-
het och rörlig förmögenhet eller lösegendom skall
till Staten utgå en ärlig viss afgift, lämpad efter
Statens behof.
Dessa båda grundsatser för Bevillningens
Utgörande, anser jag kunna i evärdelig tid bibe¬
hållas orubbade, och endast det årliga bidrag
som Staten erfordrar, behöfva till större eller
mindre belopp förändras efter ömständigheterne.
Efter dessa oemotsägliga åsigter, återstår att före¬
slå beskattriingssättet efter de stadgade grunderne.
Såsom rättesnöre i detta afseende vågar jag fram-
Ställa:
l:o Att hvarje Inrättning, Bolag och per¬
son, som eger öfver 50 Rtdrs förmögenhet i
fastighet, contanta penningar, fordringar, adier,
förlager, varor, inventarier, skepp, farkoster, fa¬
briks*, slögde- eller förädlings-inrättningar, meub.
ler, husgeråd eller lösegendom, af hvad namn
och beskaffenhet deh vara må, som eger eller
kan åsättas hågot värde, skall till Skattsättnings-
Coinmittéen i det district, der egendomen finnes,
på ära och tro redeligt uppgifva, hvad den eger
med rättighet att från värdet afdraga ali slags
Bitting till Bikt. St. Prat. 182? $'te Sami. J,
Btfillnings-Utskottétt JJetunkam;*».
gäld och skuld, så att endast hvar och en»
verkliga förmögenhet blir grunden för beskattnin.
gens utgörande.
s :o Dessa uppgifter böra upptaga beskrifning
§ egande fastigheter, summarisk uppgift på ute¬
stående fordringar, och värdet af den skattskyl*
diges lösegendom, ined summariskt' afdrag på
dess skulder.
jpo Såsom verklig förmögenhet skall upptagas
den årliga inkomst Statens och enskildas Ämbets,
och Tjensjemän samt tjenare åtnjuta, då den
öfvers t i ger a oo R:dr om året.
4:0 Den uteslutande rätt, som efter nu
gällande Lagar och Författningar är tilldeld vis¬
sa corporationer och Samhälls medlemmar, till
idkande af Handel, Bruk, Fabrik och Handtver-
keri m. m., att såsom Advocater biträda andra i
Rättegångar, att uppföra skådespel, att hålla Bil-
Harder emot parue-penr.ingar, Bokhandlare, Tid-
nings-utgifvare, Boktryckare, Läkare; Apothekare
Badare och de sorn hålla Rakstugor, Försäljer-
skor af varor, Gesäller, Hof-inköpare, Krögeri-
idkare, Tracteurer och de sorn hålla Likör-kam-
mare, Spisqvarters-idkare, Månglerskor, Coopvar-
die Skeppare och Styrmän, Akare och Hyrkus¬
kar, Gästgifvare , priviligerade Skeppsbyggerier,
Dykeri-Compagniet, Sjö-Assurance-Contoiren, Jern.
Contoiret m. fl. böra i och för begagnandet af
dessa ellet dylika uteslutande personliga rättig¬
heter och förmåner, äfvensom Kyrkornes tionde
och Hemm ansta ntor, Rusttjenst-marker af in och
utsockne samt Rå och Rörs Frälsehemman, rote-
frie Hemman, Krutbruk, Dylta Svafvel- Vicuiof-
BevMIuings-Utskatrets Beiånkanden. 35
och Rödfiirgsbruk, Kolningsfrihet pä kronans,
Härads, eller Sockne allmänningar eller Eecog-
nitions skogar, be sk al tas till viss årlig afgift, läin-
pad efter eje fördelar deraf dragits, och för hvil¬
ken beskattning en classificerad tariff bor uppgå'*
ras och vidfogas BevilInings Stadgan.
5:0 Huruvida Bevillning bör erläggas af
Gfifvor, Testamenten och F irl el commiss- stiftelser,
samt .Lotteri-vinster, derom torde åsigterna vara
olika. Men deremot föreslås, att hvarje Sterbhus
bör för det löpande året erlägga Bevillning af Sterb-
husutredningens behållning, så vida den öfverstiger
den aflidne egarens uppgift, emedan Staten på detta
sättet erhölle en contra!!, för utfåendet af dess
rätt. På lika sätt bör förhållas med concurs bo,
hvaremot Borgenä tjerne ej böra uppgifva deras
deri egande fordringar till beskattning, så länge
Bevillning utgår af massan.
Af Disconternes och alla andra publika och
enskilda Cassors utestående fordringar bör utgå
enahanda Bevillningsafgift, som af all annan en¬
skildt förmögenhet.
6:0 Beskattnings-Committéerne, skola efter
egarnes beskrifning och den kännedom de ega
eller kunna sig förvärfva, i förhållandet till de
i hvarje ort gångbara försäljningspriser, uppskatta
och till Bevillningsutgörande värdera alla fastig¬
heter i Taxerings-Districten, men å lösegendo¬
men uppgifver egaren ett summariskt värde och
äfven summariter anmäler dess fordringar och
skulder; skulle Beskattnings-Committéen anse i
någon måtto dessa egarens uppgifter afvikande
från rätta och sanna förhållandet, bör Commit-
jg BtviUningt-lltskotttts Betiinkanden.
téen deremot gora anmärkning, hvilken anmärk¬
ning biir prbfvas oell afgöras af en Nämnd, der¬
till Committéen Utnämner tre personer, som ej äro
Ledamöter i Committéen, och den skattskyldige,
emot hvilken anmärkning är gjord, tre personer,
hvilka välja en ordförande. Hvad denna Nämnd
beslutar blir gällande. Skulle någon fastighets¬
egare vara missnöjd med det af beskattning*.
Committéen å dess fasta egendom Isatte värde,
pröfvas och afgöres äfven det af en på förenämn¬
de sätt sammansatt Nämnd.
7:0 Alla Kronans fastigheter, fiskerier m. tij.
som äro upplåtne till enskildte, såsom Lön, för.
lärling eller på arrende, skola af Beskattnings-
Committéerne på lika sätt, sorn enskildes fastig¬
heter, uppskattas, värderas till BeVillnings erläg¬
gande och den derefter belöpande Bevillningetl
af innehafvarne utgöras.
8:0 Alla uppgifter till Beskattnings Commit-
téerne böra på en och samma dag öfver liela
Biket aflemnas, dertill jag föreslår den 2 6 Martii
årligen, som är nästa dag efter fardag å landet.
Skulle helgedag derå infalla, böra uppgifterna
nästa Söcknedag derefter afgifvas; sedermera sät¬
ta Beskaltnings-Cornmittéerne i Städerne och Sock-
narne sig i verksamhet och uppgöra Taxeringar,
ne med de dervid förekommande anmärkningar,
så att de kunna vara pröfvade och afslutade in¬
om den 1 JUnii årligen, hvarefter Taxerings
längderne, med dertill höiande uppgifter, proto-
coll och Nämnds beslut, genaét insändas till Landä-
höfdingarne, som derefter sammankalla en Grahsk-
lungsCommittée för Länet, sota med Lands-höf-
BtviUnings-XJtskéttels Betonkanden. 37
dingen till Ordförande skall utgöras af en Leda¬
mot ifrån hvarje Stad och Socken, vahl på lik»
sätt sorn TaxeringsLedamot. Denna Granskning*-
Commirté har att jemföra värdeyingarne Städet
och Socknar emellan, för att bereda och medverka
till enhet och proportionerligt förhållande emel¬
ian de skattskyldige. Skulle Gransknings-Corn»
mittéen finna skäl till anmärkning emot någon
Stads eller Sockens Taxering, bör den af Nämnd
på föreskrifvet sätt afgöras. Till denna Nämnd
hvari Landshöfdingen blir Ordförande, utväljer
GranskningsCommittéen fem och den Stad eller
Socken, emot hvilken anmärkning blifvit gjord,
fem Ledamöter.
GranskningsCommiitéernes arbeten och prof.
ningen af de dervid gjoide anmärkningar, böra
varn afslutade så tidigt, att Landshöfdingarn»
till den i:sta October årligen, kunna till Riks-
gäldsContoiret hafva insändt summariskt Sam.
mandrag, som visar beloppet af Capitationsafgif-
fen och den taxerade afgiften för Närings rättig-
heterne, samt Summan af verklig förmögenhet,
som är underkastad beskattning. Sedan Riks-
gäldsConioiret erhållit alla dessa summarisk»
uppgifler för Riket, sammanträda RiksgätdsCon.
toirets Fulimägtige med Banco Fulimägtige, Rid-
dårhus Directionen, och Ledamöterne i Preste-,
Borgare- och Bonde-Ståndens Cancellier och upp¬
rätta ett Sammandrag öfver samtelig» Länent
verkliga förmögenhet, i fast och lös egendom, och
Capitations samt Närings-Afgifterne hvilka tvän-
ne sistnämndas belopp afdragas från den Bevill-
»ings-Summa, som Riksens Ständer sig åtagit oell
3? Bevillning! Uishotteti BetähJtandtn.
faststält, hvarefter det bristande beloppet 1 Re-
villmngs-sumrrian fördelas på verkliga förmögen¬
heten i Länen, till viss derefter bestämd afgift
af hvarje 50 It:dr förrnögenbetsvärde, hvad somt
är under 50 R;dr uteslutes, äfvensom för redig¬
het i räkenskapen vid afgifremes utsättande, bör
hafvas afseende å jemna skillingt.il. Sedan före¬
nämnde Corporationer på detta sätt utrönt och
stadgat hvarje års Bevillningsafgift af förmögen-
liets värdet, böra de derom göra underdånig an.
malan hos Kongl. Majit, sont täckes om den
belöpande Bevillningsafgiften ä verkliga förmö¬
genhetsvärdet utfärda Nådig Kungörelse till alla
vederbörandes och de Skattskyldiges underrättel¬
se. Sammandraget öfver Länens Capitations-
och Närings- samt Förmögenhets afgifter bör, gen¬
om Riksgälds-Contoirets försorg, tryckas och till
kungörande i Länen nfsändas.
Om den oförmodade händelse skulle in¬
träffa, att RiksgäldsContoirets-, Banco-, Riddarhus-
och Standens Gancellie Fullrnägtige skulle finna
skäl till anmärkning emot ett elter flere Läns
fastighetsvärdering, bör sådant anmälas hos Rik.
sens Ständers Revisorer, som i deras berättelse
till Riksens Ständer upptaga feit lia Ilin rsdet med
alla dertill hörande skäl och upplysningar, på
det sådant vid näst infallande Riksdag må kun¬
na komma under Riksens Ständers skärskådan
och pröfning.
9:0 Sedan Kongl. Majtts förenämnde nådiga
påbud, om de fur året bestämde Bevillniifgs.af¬
gifter, blifvit kuogjordt, upprättar vederbörande
Uppbördsman för Studer och Socknar Uppbörd»-
Bevillningt-Uttkottets Bitankan den. 39
längder, hvilka af Taxerings-Committéerne gran¬
skas, jemfdras med Taxerings-längderne och der-
efter till Uppbörd påskrifvas.
10:0 Vid Uppbördsrnöten i Stader och Sock¬
nar, bör alltid en Ledamot af Stadens eller Sock¬
nens TaxeringsCornmitté vara närvarande och på¬
skrifva Skatteqvitenserne, samt föra en Uppbörds,
längd öfver de skatter, som dervid betalas, hvil¬
ka längder böra till Bänteriet åtfölja Uppbörds-
leverancerne.
De öfrige erforderlige reglementariske föra-
skrifterne finnas med mer och mindre förändrin¬
gar i Bevillnings* Stadgan och öfrige gällande
Uppbörds-författningar och det project Högloft.
Utskottets första afdelning aflemnat.
Någon särskild Bevillning för nyttjandet af
så kallade öfverflödsvaror anser jag ej på annat
sätt, än genom varornes förtullning böra utgå, e-
irtedan hvar och en som köper och nyttjar öf-
verflöds eller utländska varor, i och med inköp¬
et derföre betalar consumtions-afgiften till sälja,
ren, som förut erlagt densamma förskottsvis till
Staten, under benämningen Tull. Den, som ej
köper dessa varor, betalar således ej eller någon
Cons umtionsäfgift.
På sätt jag föreslagit, erfordras ej eller nå.
gon så kallad fyllnads afgift, hvarföre denna från
Beskattnings-Lagen bör uteslutas.
Om dessa af mig föreslagne Bevillnings-
grunder, med dervid fästade föreskrifter, vinna
vederbörligt bifall, vågar jag tro, att de, med de,
förändringar, i afseende på tillämpningen, dera
tid, trfarenhet, och upplysning kunnat påkalla,
4 o Bevillnings-Uttkattett Betäniandtn,
skola i all everdelig tid kunna tjena till rätte
snöre för Sveriges beskattning, emedan de ära
billiga och rättvisa. Alla beskattas derefter för det
ega, och ingen beskattas för det den ej eger. Capi*
tallsten kan på detta sätt ej undgå rättvis beskattning*
Alla Samhälls rnedlemmarne bidraga derefter, i pro*
portion af den större eller mindre andel de ega i
Samhället, och den svagare drager ej hurdan för den
mägtigare. — Bevillnings-sumrnan utgår efter säker
calcul till Statsbehofvens fyllande, utan öfver'
»kott och utan brist, ty missräkning kan ej ske,
hvarken i det ena eller andra afseendet. Enkel-*
het och tydlighet vinnes i Beskattningssättet, e«
medan Taxerings-längderne endast behöfva upp»
taga 536 columner i stället för det de nu
utgöra nära 30 rubriker. Missnöjet och afvun'
den öfver olika Beskattning upphör. Den idoge
medborgaren blir ej betungad för den sysslolöse
och försumlige, Hvarje Skattskyldig kan vid er'
hållandet af dess Debetsedel, bedumma, att han
ej blifvit mera påförd, än han efter Furfattnin-
garne bör erlägga, och derigenom aflägsnas alla
misstankar om origtighet, — Och hvar och en
bör betala utan knpt eller ledsnad de afgifter
honom blifvit påförde, emedan han vet att de äro
nödvändiga för Staten och drabba alla i lika
proportion. På detta sätt blifva de brister af*
hulpne, som nu vidlåda vårt beskattnings system
och den dyrbara rättigheten, att beskatta sig sjelf
noga vårdad, — Att ali slags Lösegendom varit
till större delen i alla tider befriad från bidrag
till Staten, har kostat Svenska jordbruks och fastig'
fcetsegare millioner Jhdr i Beskattning oah des»
Bevillnings-Vtskotttts Betilnkandm, 41
före tyckes tiden vara inne för upphörandet af
denna befrielse. — Det har blifvit upplyst att
60 Millioner ära intecknade fordringar, 30 Mili-
oner utgöra Statens rörelse Capital; till ej obetydligt
belopp lära ointecknade fordringar uppgå, och
till hvilken ännu större summa lära ej alla i
Sverige befinteliga förlager, varor, Inventarier,
Skepp, Fabriks- eller Slögde-inrättningar, Meub-
ler, Equipager, husgeråder och all annan lös e-
gendorn uppgå, som allt hittills till större delen
varit skattfritt. Det kan ej förenas med rättvisa,
att en egare af en fastighet eller jordtorfva, af
några hundrade Riksdalers värde, skall derföre
betala skatt eller skyddsafgift till Staten, då den
som i lösegendom synlig eller osynlig eger flera
Tunnor guld, är befriad från en slik utgift.
Denna enda jemförelse synes mig tillräcklig för
vederläggningen af det förslaget, att endast beskatta
synbar förmögenhet. Hvad åter angår projectet
att Beskattningen borde hvila på behållen inkomst,
•å anser jag detta, af alla förslag, vara det minst
användbara, emedan det, utom oräkneliga andra
brister, har den ofullkomligheten, att derest, sorn
är ganska möjligt, den olyckan skulle inträffa,
att Riket blef hemsökt med missväxt, och hinder
mötte vår handel och Sjöfart, så att våra Bruks
och Skogseffecter ej kunde säljas, så blef hvarje
Skattdragare satt i den beklageliga belägenhet, att
ej ega någon behållen inkomst, och således vöre
skattfri, men Staten blef i sådant fall utan gärd
till dess behofver, ty då ingen eller högst obe¬
tydlig behållen inkomst fanns, kunde derå ej el¬
ler utgå någon erforderlig skatt. — Då hvarje
Bevillnings-Utsko tteis Betänk anden.
års behållna inkomst bör anses för hvad der»
rätteligen är, en belöning för uppoffring, faror,
mödor och omsorger, och utgör en tillökning i
egarens förmögenhet, som derefter, saf länge den
innehafves, blir i sådan egenskap årligen beskat¬
tad, höi den ej på annat sätt rimligen kunna
komma under beskattning, emedan det vore att
qväfva hagen hos den omtänksamme till fördel
för den tröge och overksamme,
Det är ej ögonblickets ingifvelser eller tids*
andans hänföring till förändring, utan en trettio¬
årig handläggning och tillsyn vid Taxeringar
och Uppbörd, sorn öfvertyga! mig örn olämplig-
heten och det, man och man emellan förförde¬
lande Beskattningssysfem, sorn hittills varit gäl¬
lande. Med lika stor öppenhet, som jag fram¬
ställt min öfvertygelse, är jag benägen emottaga
och besvara de inkast, sorn deremot kunna göras
och skall med tillfredställelss se mig vederlagd
genom stiftandet af ett ännu mera rättvist och
enklare beskatlningssätt, ärr det jag föreslagit, eme¬
dan endast oemotsägliga rätts-grunder böra leda
hvarje Lagstiftningens Ledamots omdöme och
beslut.
Herr Prosten Sundius uppläste följande:
Vid den Reservation, uti hvilken jag med
Ståndets öfriga Ledamöter inom Högh Utskottets
första afdelning instämt, i afseende på yrkad Be¬
villning af publique Cassör, får jag nu, då frå¬
gan förekommer iiHöglofl. Utskottet» plenum,
göra följande tillägg.
Bevillnings- Utskottets Bttänkanden. 43
Jag anser icke endast fattig- och under-
visnings-cassor, utan alia fromma stiftelser, af
livad benämning sorn helst, såsom perisions-
och Krigsmans Cassör, HospitalsCaSsor, Enke*
och Pupill-Cassor, Sripendii fonder med! flere
dylika böra ifrån ali Bevillning fritagas. De
hafva tillkommit genom frarr\farne Konungars
och enskilde medborgares donationer och testa¬
menten, gifna med det vilkor, och stadgande,
att medlen skola Dagligen förräntas och rän-
ian oafkortad! tilldelas behöfvande. Men skall
nu en del af denna ränta utgå till Staten,
som derpå aldrig, gjort anspråk, och troligen
icke helier nu påräknar en sådan inkomst, så
måste naturligtvis underhållet för hvarje pen¬
sionär i samma mån förminskas och Stiftarens
afsigt såmedelst illtlderas. — Förhållandet med
desse Cassör är icke det samma, som meri en¬
skildtes Capitaler. Capitalisten är en lefvan¬
de varelse, som beständigt kan öka sitt Capi¬
tal, med erhållna räntor, och må gerna der¬
före beskattas. Men berörde Cassör icke så.
Hvad till dem inflyter i räntor, utgår genast
i pensioner och gratialer. De få således in¬
gen annan tillökning, än den enskild välgö¬
renhet någon gång kan meddela, då sådant
alltid sker med vilkor, att fulla räntan af do¬
nerade Cajpitalet skall tilldelas dem, till hvil¬
kas förmån det är gifvet. Afven böra Kyr¬
ko Cassör ifrån Bevillning undantagas, när de¬
ras ordinarie inkomster ej desto betydligare
öfverstiga ordinarie utgifter. Om något till¬
kommer genom en församljngs egna gåfvor och
44 Btvillnings-Utskottets Betdnianden,
sammanskott, för att vid behof användag till
Kyrkobyggnad eller reparationer, så kan väl
Stalén icke utan orättvisa deraf fordra någon
andel.
Jag anhåller, att denna min reservation
ina åtfölja det Betänkande, som kommer att
till Respective Riks-Stånden aflemnas.
Ven i 8 :de April,
S. Di Herr Uggla, Göran Gustaf, anförde ?
Med den afdelning af Höglofl. Bevill*
nings-Utskottet, hvars förslag om grunderna
för den blifvande allmänna Revillningen nu ut¬
gör föremålet för Utskottets granskning, delar
jag öfvertygelsen om den sanning, att ett så¬
dant af vidsträckta och grannlaga pligter åtföljt
förtroende sällan förekommit i en mera bryd¬
sam och vigtig tidpunct, än den närvarande,
Försvåradt skall fullgörandet af dessa pligter
blifva i samma mån, sorn Svenska Folket re¬
dan utgjort, må hända allt hvad en fattig och
styckad Stat mägtat gifva, som vägen och vil-
koren för idoghetens gång, under den styrande
magtens förmynderskap, blifvit noga afmätte
och inom trånga graqsor utstakade, samt den
inhemska industrien och konstfliten, under
skiåtvängets och det förbjudande Systemets
envälde och onaturliga bojor fjettrade. Försvå-
radt under en tid af allmän förlägenhet, dl
Btvillningt'Utskotttts Betänkanden. 45
höden* rop genljuda i FolkRepresentanternas
Kammare och då, med alla tid efier annan upp¬
sökta och begagnade vägar till förmögenhet, yt¬
terligare kraftansträngningar torde återstå för Stats¬
kroppens uppräithållahde. Förnuftet och rättvi¬
san synas derföre påkalla, att innan man beslu¬
tar en, äfven med förutsättande af dess billiga
fördelning för Folket, tryckande beskattning, mart
förut böra sorgfälligt undersöka Och Sarnvefsgrannt
använda de icke direct betungande hjelpemedel,
sorn Statens inre styrka erbjuder, att méd undan-
rödjartde af de Lagar, sotrl inom sig bara fröet
till Samhällets förstöring, mart i öppnandet af en
Vidsträckt verkningskrets för Folkets idoghet och
arbetskraft, i en Utvidgad frihet i handel och
näringar, Uppsöker de Sarina grundkällorrie för
den Verkliga Samhällsförmågan, att gifva skatt
till Statens Underhåll. Med skäl och icke utan
hopp bör Svenska Folket af National.Represen¬
tationen vanta kraftiga åtgärders Vidtagande i den¬
na del, åtgärder, som, hvilahde på rätts-begrep¬
pet af Borgerlig frihet, icke mer stå i ett fiendt¬
ligt förhållande till den nationella rigtningen och
med det samma till Svensk rätt och frihet. Men
förnuftet och rättvisan bjuda lika oeftergifligt, att
en billig och jemn fördelning af Statsbörderne
är det enda vilkoret för möjligheten, att utgöra
en bevillning, som påkallar den högsta kraftyt¬
tring och måste Utsträckas till många i betryck
Vavande Samhälls clas=er. Det är Utan tvifvel
hvarje medborgares ovillkorliga pligt, att för siri
del bidraga till Samhällets bestånd. Så rigtig
och obestridelig denna sats 1 sig sjelf är, kati
46 BeviUnings-Utskottets Betänhanden.
elen likväl i tillämpningen omskapas till en full¬
komlig orättvisa, örn man gifver sig- rättighet, att
ålägga denna pligt, utan att, i medlen for dess
fullgörande, fästa vilkor af billighet och rättvisa.
Det är icke endast Statens, det är äfven hvarje
enskild Statsborgares väl, sorn härvid bör kom¬
ma i beräkning och under den förutsatta fordran
af enskildes uppoffringar för det allmänna, bör
ingen Lag medgifva någon enskild medborgares
förfördelande för andra enskildas fördelar. Ur-
agtlåter man deremot detta vilkor osli upphör
rättvisan att vara Lagstiftningens förnämsta ögon,
märke, då. skall förr eller sednare all närings¬
drift och utbredd välmåga försvinna, undc-r ett
allt mer aftyhande, i upplösning stagnerande Sam-
hällslif.
Då jag nu bör yttra mig öfver det af af¬
delningen gjorde förslag, så får jag i likstämmig¬
het med de åsigter jag i mitt skriftliga anföran¬
de till Högloft. Utskottets protocoll, den 13 sist-
ledne Mardi, redan framstäldt, öppet förklara, att
jag icke kan gilla den af afdelningen föresi agne
Bevillnigsgrund, efter Synbar Förmögenhet. Stöd¬
jande sig på den grundsats, att, såsom man rät¬
teligen anmärkt, till Staten erlägga skatt icke
allenast för hvad man icke eger, utan äfven för
hvad en annan eger, att den gäldskyldige skall
vara Statens uppbördsman hos den fordrande,
med en kraftlös rättighet till ersättning för gif
vet förskott, att den idoge betalar för den, som,
i maklighet och utan bidrag till det allmänna,
omsorgsfritt njuter fördelarne af Samhälls ordnin-
gen, lava åt hvilken ingen Lagstiftande magt
lUviJlriings ZJiskottett Bttankanden. 4 7
är stark nog att låna kraften af en vördnadsbju¬
dande trosartikel; hunt den i öfverensstämmelse
härmed, år j 8 1 4, införde, och ännu gällande lie¬
skattnings Method gifvit en laglig rätt åt den
orättvisan, att en dass Medborgare får, på andras
bekostnad, afskudda sig den allmänna börda, sorn
Statens behof brafver; den har från Capitalisten
och den samlade Rikedomen öfverflyttat Bevill-
ningen på Jordbruket och andra Samhällsclasser,
och under det den lagt en ny grundränta på
jorden, kraftigt medverkat till Modernäringens
förtryck, och inom sitt område fjettrat den talri¬
ka folkhopens idoghet. Då detta beskattnings
systern således öppnat, en lika lätt, som derigen¬
om vådelig tillgång till den återstående National
välmågan, torde det med skäl kunna räknas till
dessa misstag, hvars följder väl till en del kun¬
nat hittills uthärdas, men i hvilkas natur det
dock ligger, att i samma män blifva mera tryc¬
kande , som en dyrköpt erfarenhet efterlemnat
srnärtande sår.
Efter mitt begrepp åter, bör den Lag, sorn
bestämmer fördelningen af de utomordentliga bi¬
drag Folket, genom sina ombud, beviljar, vara
grundad på den naturliga rättvisa, hvarigenom
Statsborgaren träffas, endast i den mån han har
förmögenhet, som behöfver skyddas och kraft att
bära Statsbördornes tyngd, som i möjligaste måt¬
to underlättar jordbruket och andra näringar, i
i stället för att dem undergräfva och har Folkets
välmåga och trefnad till ett högre föremål, än
utprässandet af en skatt, hvilken trycker och ut¬
märglar Landet. En stor Författare, Adam Smith,
48 Bevillnings-Utskottets Betänkanderi.
har yttrat: ‘'Hvarje medlem af Samhället, bör
bidraga till Samhällets Understöd så nära möj*
ligt är, i förhållande till hvar och ens enskilde
förmåga: det vill Säga: i mån af den inkomst,
som hvar och en åtnjuter, Under beskydd af
Samhällskraften. Styrelse-Omkostnaden för med-
leminarne |af en nation förhåller sig lika med
den gemensamma omkostnaden för Landtbönder-
ne af ett stort gods, sorn erfordras till godsets
Styrelse: desse sednare äro alla skyldiga, att hä»
ra denna kostnad, i den mån de deltaga i god¬
sets fördelar. I förgätenhéteb, ellet iagttagandet
af denna grundsats består en beskattnings jemn¬
het eller ojemnhet,’’
18 lo års Bevillnings-Lag Var till sin huf-
vudgrund bygd på dessa rättsenliga st rid för
Statsbördornés jemna och billiga fördelning. —•
Hvilande på den grundsats, att hvarje Medborga¬
re bör deltaga i beskattningen, endast i den mårt
och växande progressiv-förhöjning, som han har
inkomst att lefva af, skall såsom man med sann
åsigt af detta lleskattningsSätt yttrat, denna jLag
i tillämpningen icke tued mera skonsamhet be¬
handla den rikes öfverskott och representations¬
kostnad, än den mindre bemedlades arbetsförmå¬
ga och nödvändiga lifsbärghing; och en Stor mängd,
sorgfälligt undangömda tillgångar, torde då hin¬
na upptäckas, nog rikhaltiga, för att gifva det
tillskott, hvaraf Staten är 1 behof, i förening med
den lättnad i tryckande bördor, som för visså
behöfvande Samhallsclasser är så aldeles ortm*
gängelig. Men om denna författning, så rättvi»
till
Ftvilhängs ZJtsiotttTt Eetiinianfrrii 4 g
lill s'n grund, dt lade elei gemensamma ode med
nya, af eifarcnheteti icke ring pröfvade läror. att
den töjde f l och krister, hvilka i snid med
grunddragen, motarbetade, i stallet för alt med-
verka till ii lid arn It t, så h!ef det ock dess lott,
art, efter dt t fdrst 1 omogna försökt t, blifva för-
kn-ltd, mm alf man ens solle afhjelpa felen och
brixterne. Hind var uppfört, som »let tycktes,
på en fast och snitt r grundval, men byggnings-
männen öfverg; Ivo det, förr än dess inre skick
blifvit be tryggad t. En lika sa träffande, som o-
konstlad lockning derpå lem nar en Ledamot i
»Ht* ars Hevi Ilning* Utskott, den aktningsvärde
II kan Pehrsson f.fm Jönkopings l än, uti föl¬
jande ord: ''Mai får icke fon-kjuta ett barn
rit rf re, a t det icke genast fean gå; nian hör icke
f* rk sta t n god forornning derföre, att den i sin
höl jan mott r svårigheter i verkstallicht ten’*. —
Vid nämnde* ars Riksdag, sorn till efie rvtrlden
h uiti t varn lide minneli af ett eller ann t för*
sok. tt, noth r egiden af inbillade faror, hamma
virkning rne af de In ror, sorn rinder Constantio*
tu ns lörsn menlöst tiller Idifvit på de liber le
idol rins område aldra le. strandade detta be skatt*
nings-systern tunt 111 15 iksdags opinion, sorn var
kr filg och öfverlägsen genom antalet af sina Le¬
ie riri i re.
D t var f.t nu mera Herr Landshöfdingen
och Riddaren vört Tornes upplysta och insigts¬
full.1 nit förbehållet, ;.tt vid 1815 åts Riksii g
vä, ki fråga, om åter införande af före nämnde be-
skaltningsgrunder, genuin dess afgifne förslag
Bihang till Jliit, ft, Prpt, 182J> $:tt Samt, 4
$-• Bevillnings-Ut skottets Betänk anden.
lill bevillnings utgörande af Behållen Inkomst
det är, af allt det öfverskott, som under året
vunnits genom afkastning af egendom, penningar
eller hvad slags näring, rörelse och befattning
#otn hälst, sedan derifrån blifvit afd ragne tle om.
kostnader, sorn i och för dess erhaIlande bevis,
ligen varit oundgängelige, samt skatter och rän¬
tor för skulder, jemte utbetalde hushvror för
rörelsens behof. —- Med stöd af den erfarenhet
1810 års Författning lemnat, och med full kän¬
nedom om ej mindre hennes fel, olägenheter
och brister, än sättet och medlen att dem afhjel¬
pa, har Herr von Törne återfört denna Bevill-
nings-Lag till dess ursprungliga; med dess grund¬
drag öfverenstämmande syftemål, en rättvis och
jemn fördelning af Statsbördorne, till bestämtig.
het och enkelhet i föreskrifterne och i organi¬
sationen för dess verkställighet, till kraft och sä¬
kerhet. Hans tryckta project till Bevillnings för¬
ordning och betänkande dertill, bära vittne der¬
om, dit jag hänvisar en hvar, sorn vill göra sig
den mödan, att i detta vigtiga ämne sysselsätta
sin uppmärksamhet och tankeförmåga
1 afseende på 1810 års Bevillnings-Stadga
kan med skäl anmärkas felaktigheten af den der
inrättade Minimi tariffen. Stridande med ltufvud-
grunden, delade och försvagade den dess kraft,
och förledde endast till misstag! vidare: att der
saknades säkra och be-tämda föreskrifter för upp¬
görandet af liemmansvärden, sorn slumpvis häri¬
förde till vissa classer och, till större delen be¬
roende på Taxeringstnäns olika omdöme, måste
utfalla olika i särskildta Taxerings district och
Btviilningi-Utikoilttt Betäniandtit»
Län, hvarigenom ojemnhet uppstod i fördelnin.
gen af den bevillning, sörli egentligen hviladå
på jorden i att alla ringare tillgångar voro frii
från beskattning, då deremot, om för de samma
erlades inkomst afgift, ert betydlig Summa skulle
inbringas till fullkomlig ersättning för skuldena
afdrag: alt alla Tjenstemän med indeld lön vo¬
ro öfver billighetens gränsör skonade: att hus i
Städerne, hvaraf behållen inkomst borde påräk-
nas, blifvit från afgift befriade : och att denna
Beviilningsiag var i föreskrifterne för verkställig¬
heten, så obestämd och invecklad, saint organi¬
sationen af TaxeringsCornmittéerrie deruti si
felagtig, att Sådant allt, i förening med Syste¬
mets nyhet, oivifvelagtigt skulle, i synnerhet höä
mindre erfaime Taxeringsman, föranleda tilt
hinder, oreda och missbruk: Men oagtadt alla
dessa betydande afvikelser och brister, och utan
allt biträde af en Capitations afgift, hvilken, en¬
sam utkräfvatide nära en Million, med skäl kart
Sägns utgöra grundpelaren för säkerheten och be¬
ståndet af nu gällande Bevillningsmethod, ifl*
bragte likväl 18 tö års författning nära det be¬
lopp af Två Millioner årligen, hvarefter Bevill-
hings Taliellerriri Voro Uträknade, hvilka icke blef-
VO förhöjde, fastän Bevillnings-Summart ökades
med en half Million derutöfver, Utaf hvilken
Vid Tabellernes Upprättande icke beräknade, mell
Sedan Vidtagne åtgärd, brist till ett deremot sva¬
rande belopp var ert lika naturlig, som oiindvik*
lig följd. Då nu alla desse med flere bristof
Och fei i l8|o års Bevillning? Stadga blifvit
uti Herr Von^Tötnes f örslag med sorgfällighet
Bevillning» Utskottitg IS et ankan den.
rättade, hvarom d< ss, fbrslrigot bifogade B< tankan¬
de, fur hvarje del noggrant redovisar, och da
den i nu v irande Bevillning» Förordning införde
Cap!tati<>ns afgift hir blifvit ofi randrad behållen,
sa borde val, vid en oväldig och f.rdonsf i gransk¬
ning, alli fa>hagor emot Systemets användbaihit
försvinn i.
Den ator, corn känner Herr vört Törnes
förslag endast till minnet, eller sinn ntai a t
lufva med uppmärksamhet rransk.it det, såhd. s
endast domme r det efter ingifvelsen af.de far¬
hågor iHio års Forf.ttning tlierlt mnat. en om¬
ständighet, som i siri en enot Forslaget hittills
med s>å myck ti fr miga tig blifvit af dios motstån.
liarp begagnad, oell lill allmänt åskådande fr.wn
stahl, hatt läse och profva du. — Med ali ehn
förtjenst Fnrsl.tgf-I än egir, skall man vissell g* n
dir annil Sakna ali den fullkorn låghet, som i < tt
så granh.ga amne endast af fl; res förenade bento-
dan ieli kati t.llfni I |< ligt n vinnas, n en man sk..11
oi k. jag k .n iele tvifa d« rp;:, blifva i,fviny:; il
deiom, att dilta F.rsl.g, iliuiu till < n dt 1 ut¬
gående ft; ti samma gm rulidt e, som i S i o fr*
Författning, l.kval ar btliiadl fr;’n dt hufvuds.,ky¬
ligaste af dilma sednares brister, tuli au <h t igtr
i, sitt sammansättning alla in.diga beståndsdel..r
f, r Siatins sakiihit, att fullt lii nh.il.i den It-
vil jäde billno an, lika .‘Orri f. r de skattdragande»
deli möjligaste rättvis i o« 1» billighet i diss f. r-
delning. Man skall t'å icke, lika ned hvad i
Afdelning/ns In tänkande blifvit framsialdt, fi.tkla.
ra lietta Lc skuttlings*yste m ii.dast (dr eli vackt it
Ideal, som fdrst thel tu oLt^rau&atl tidnjniJ
Hevillningt- Vtiiatteis Bétåikan&tn,
kin anviindaS; i c* I< o e'!c” skill min fia misskärt*
na, livirkf-ii Svenska Foakf-ts [tirniäga, att kuu-
na uppgöra hvad sort nr behållen inkomst, ellef
dess redHglhi, att vilja uppgifva flen, Den
hafi beskattnings meth iden efter synbar fiirmii'
gtnltft genom eri flerårig utöfning siges lufva
vunnit, »lull icke ela mer åheropis, såsom ett
skal fur desi vidare behåll inde, sedan en ännu
icke nog synbar öfvertvgelsen» oell tänkesättens
migt en gång uppstått och gjort sig gaII.inde;
emedan den häfd, sorn icke är grunda 1 pil rätt¬
visa, alldi ig bor vinna burskap, — ''Det är rätt¬
visan'' — »ägtr en '.ed nirot af tSt» års Be-
villnings-frtskott. Herr S nite Sson, i dess med så
unnlukt sakkännedom och insigt letnrude for¬
svar at i H11 års Kevillningsg-u i ler, 'hiet är
lion, sini skill tjena säkerheten till gnn lvd, sorn
stall ger1, att lif skattningen utgår, att ingen
N g otn än aftynande, krossas, fich att lyng-
c!erne, ehuru kanh ira for alla, baras med nöje".
Ja åtminstone med tfilatnod.
Min afven denna säkerhet i berä kr ingeri,
hvarföre man så mycket hylLt det nu antagne
Besk hitting';.Systern, lur understundom svikit
dess f. rfäkt ires hopp, och denna BaviUningsLag
lur v klan le emellan oc rh irda öfverskott och icke
ohtty iliga brister, äfven upplefv.it sin vanskliga
till. — . Och flin skall gora alet än. Det äf
kändt, att Bevillningen för Sr iSi? inbragte
57“ i 3 B: r 40 sk. 7 r-t. utöfver behofvet och,
oigudt all ilen prunkande framställningen i 1815
lars Bevillning» förslag, uppkom likväl fot fucsia
Siel en brist lif B dr 171,774 *3 5*
jBtpfHnfng*- UttHonttt Betänka^dtn,
Au afdelningen delar samina farhåga fö?
ilen kommande liden, derom vilnar dess förslag,
^tt åt Riksens Ständers Rullmägtige i Ranquen
pch Riksgälds Cqnloiret uppdraga, alt till envis?
prpcent oka beyillningen, i händelse ilen påträk®
nade Summan ej skulle utgå,
Hvad i öfrigt epiot Herr van Törnes pur®
?Tag blifvit inom delta Utskott anmärkt, är af
Herrar von Rkrenheims och Arnells yttrande så
tillräckligen vederlagdt, att det skulle leda till en
allt för tröttsam vidlyftighet, att samma anmärk¬
ningar ti|l vidare besvarande nu åter upptaga.
J\fen, i afseende på deri af Afdelningen gjorde
anmärkning att för utgörandet af den Bevillnings
Summ?, som eflc-p deri Herr von Tornes förslag
vid foga de Ryckta tabel 1 borde påräknas, skulle,
pfter afdelningens förmenande, fordras en behållen
årlig inkomst till ett belopp af 119,036,350
R:dr, får jag 1 likhet med hvad Herr von Turne
■yid 1815 års Riksdag, öfver enahanda an¬
märkning, förklarat, upplysa, att denna uppgift är
origtig, och lärer hafva-uppkommit derigenom,,
att den bi|agde calculen icke blifvit jemförd med
Tabellen. Om man gör darina jemförelse, fin¬
nér man latt, att sedan vissa afdrag vid de \
Tabeller? uppförde personer och summor blifvit
gjorde, återstår sedan endast 1,700,000 R:dr att
påräkna Inkomst afgift, hvilken summa åter blott
förutsätter en Nationalinkomst af 34 millioner
R:dr, i stället för den vida mer än treduhbH
Summa man utan anledning påstått vara upps
gifven. —r General-sammandraget öfver 1810
|rs Bevillning utvisar ock, att den beräknade ås¬
lida inkomsten för hela Riket verkligen utgjards
Bevillning*- Utskottets Bet&nkanden. JS
33 973-483 Hulr. Dsnna anmärkning lärer sale*
des nu fa samma öde, sorn år 1815, att flit*
falla. —
I följd af hvad jag sålunda anfört, och med
elen öfvertygelse jag eger, om rättvisan orda nöd¬
vändigheten deraf, att , för framtiden en gräns
sättes för det djupa, redan allt för långvariga
lidande, sorn en tryckande på origtiga grunder
byggd och ojemt fördelad Bevillning medfört för
Jordbruket, Naringarne oell de arbetande Folk-
claisernc, kan jag icke godkänna deri föreslagna,
bevillningsgrunden efter synbar förmögenhet.
Till dess hufvudgrunder antager jag der-
emot Herr von Törnes förslag, som, lämpat ef¬
ter hvarje medborgares beli dilna inkomst, i för¬
hållande till dess förmögenhet och rörelse, i
möjligaste målto förenar döra skatfdrpgarides väl
med Stittens rätt, Det är efter rpitt begrepp en¬
dast under delta vilkor, som eit folk, utan att
blifva tryckt, kan äfven med frikostighet lemna
hvad Statsinrättningen för sitt bestånd krafver.
Lyckligt det I.and, der ej en från Natia-
nal viljan af,kihl magt enväldigt bjuder och frar>
denna arbitraira magt vinner styrka, till ny om¬
fattning, utan eit fritt och sjelfständigt Folk, gen*
om s na ombud beviljar skatt lill Statens under»
håll. Dessa ombud skola da visst alldrig glöm¬
ma. att de inför Folket äro ansvarige för sina
åtgärder, och att detta Folk icke utan en känsla
af djup srairta skall en gång återföras till min*
nät af de offer man af det fordrat, — Den en¬
skilde Med orgaren i en Constitutionell Stat livi¬
ja* således med lugn vid den Lagstiftand© magt®»®
5 6 ISivillningg^Utsiöttets Bettin)anden.
beslut; Och i allmen Medborgerlig frihet, och
deraf väckt n ed borgerlig atula ligger hvarje Sim¬
halls.medlems säkerhet förvarad; i detta St tens
inre helga lif, sorn ingen ostraffad förnärmar
I händelse Hbglofl. Urskottets plurdtet
skulle stanna i motsatt öfvertygelse med mits,
linh..lier jag vördsamt, att detta mitt yttrande ma
till Riksens Högloft. Stander åtf.lja Utskottets
Betänkande i ämnet.
Eric Svenson, uthät sig: Jag Ilar i forsta
Afdelningen reserverat mig mot bihr haltandet af
nu varande Beviilningsgrunder, och deremot an¬
si tt de år 1S10 antagne, för tic lämpligaste, så¬
som med rättvisa och billighet mest f renligt,
och till stud fbr denna mitt tanka forrtedt itt
Utdsag af Stockholms Stads Taxeringslängd*-!-, so-n
upplyser, att en person, hvilken efter sistnämnde
Bevillningsgrunder erlagt 95 Rulf, snltrmeri ef.
*er i8n års och sednare B-villnincs Förordnin¬
gar erul ist utgjort 1 R:dr 2? sk. De tta h r stad¬
gat min öfvertygelse, örn 'företrädet af tHio års
JSeviUningS grunder; och jag forenar mig de r¬
före till alla delar med He"t Uggla G. G., oi h
anhåller att mitt anförande till Protomllet, på
Forsta afdelningen den alide nästlidne Martti
måtte jemte närvarande utdrag af Taxeringslängd
dente biläggas Utskottets Betänkande:! till Stan-
derue.
*
Herr von Ehrenheim förenade sig med Herr
TXgglfcl G»
Htvillningt TJtdottets Titiilr.ianden. 57
1 en 1 gide Apiil.
H< rr liedman förenade sig, under tillägg,
att då Sparbankame sa nyligen vunnit inträde
när i Landet, och amågos vara af den nytta
neli sa nnclit bidragande atl befrämja sedlighet
lins de ringare Folk-c.lasserne, att de sturi åtagit
sig d< ras fbrvabning. gjort rict af medborgerlig-
ln t oc h allmän välvilja, borde dessa fonder icke
t-lltr kunna komma i kriga till beskattning.
— — — Så komina alla funder och
Cassör i hvad ändamål s-m brist, att erlägga
Bevillning, å dt ras inkomst af inlät te Cap täler.
Kmut del sålunda lättade bi slutt t reserverade
-ii: H« rr.tr I.c dattioier af H gvoitlige Preste Ståndet:
TVi/kilian Hultin, nilenius, l.nmi1', Sundius, lein'
di ruth, Fryckstedt, Herlitz, unior anhållan, ..tt de
Siirskilde amor ni len, son i detta ämne af åt
skill.ge bland dc-sse H. rrar ledamöter blifvit
; fleron ide, rn hte f.i åtfölja lindlöf!. Utskottets
Betan k.inde lill Siauderne.
Ve~i siste April.
S. 15 Med anledning af Högloft. Utskot-
ttts. vid"'sista sammanträdet, fattade beslut, angå¬
ende visse grunder för dea allmänna Bevillnin-
Bevillnings-Utskottets Betänkanåtn#
gen, anförde Ordföranden, Herr Grefve Lager¬
bjelke, skriftel igen:
Med all aktning för pluralitetens beslut,
ined ali skyldig misstro till ofelbarheten af mitt
egen mening, måste jag likväl, föranledd af min
öfvertygelse, reservera mig emot Höglofl-Utskottens
Beslut, att fastighetsegare må af sin egendoms
värde afdraga bevislig skuld, samt fordringsegare
deremot förpligta?, att på heder och Samvete
Uppgifva inkomsten af sine utlante penninge cäpi-
taler. Grund idéen för detta nya stadgande, har
Uppstått af den ofverklagade olägenheten, att gäl
denären icke af sin fordringsegare fått till godo
njuta bevillningsafdrag enligt nu gällande För¬
fattning. Visserligen kan gäldenär hädanefter
uppgifva deri i hans egendom intecknade skul¬
den, då fordringsegaren icke kan fördölja sin for¬
dran; dén skyldige skall åtnjuta afdrag, och hans
borgenär deremot debiteras, men huruvida den
forre skall undgå, att sådant ersätta den sednare,
Jean hvarken theoretice eller practice förekomma?,
Fan hända föreställer man sig, att en skuldsatt,
sorn af fruktan för uppsägning nu icke vågar, att
af sin fprrjfingsegare yrka Bevillningsafdrag, skall
med mindre risque kunna för Taxerings fommi.
féen uppgifva siri ointecknade skuld; men dådet
nödvändigt hör till bevisningsskyldighefen af den¬
na skuld, att lian sk 11 tillika namngifva långif-
varen, fruktår jag att ändamålet icke vinnes, utan
fast häldre öfverenskommelse förut sier, att å
ii inse håll åsidosätta desse uppgiftet-, hvilken ur-
Igtlåtenhét begge lära anse som oskyldig, enäi
SUltef? deruppå intet förlorar. — Hvad de all*
jlevittntngf.Utstatttii Bitänlandtn,
manna Cassorna beträffar, sif torde ingen lar»'»
tagare kunna beklaga sig ofver, att icke fått
beräkna Bevillningsafdrag, sa villa lian eljest
för sitt Ian betalt sett procent; igenom det
fiya Stadgandet är således för låntagaren in-i
genting vunnet, men af det nya förhållandet,
att då å ena sidan gäldenären vid Taxering
njuter afdrag å sin skuld, nödvändigt å andra
sidan fordrhigsegaren derföre skall debitetas,
pra eljest Staten icke skall förlora, uppstår
den oumgängliga omständigheten, att alla fon,
der oell Cassör, till hvad ändamål som hälst,
sko a af sina Kantor contribuera, pcb att Be-:
villnings-Utskottet icke ens kar; undantaga
Försatnlingarnes Fattig-cassor oph Sparbankar-
ne. Jag förbigår vidlyftigheten af debiterin-
garne och flera olägenheter, sorn inom Uf
skottet blifvit omnämnde. Mig synes framför
allt annat anmärkningsvärd^ att vid denna
Lagtima Riksens Ständers Sammankomst, bs-
hofvet alt återställa de rubbade credit foihåb
landerne blifvit allmänt erkänclf, borde mart
icke genom nya pcb i intet annat Land bur-,
skap egande tvångsmedel å Capitalisterne, mot¬
verka det man önskar vinna, Oell icke elle?
desse medborgare varit lottlpse, enär den dry¬
gaste BeviUningen i synnerhet drabbat »lern,
förmedelst den stora Sedel-emmisipoen år
Penna i min tanka rigtiga erinran, lärer med
ett visst anspråk på oväldighet kunna fram*
ställas af hvar och en, hvilken lika sorn |ag
jipke kominer att för egen del vidkännas em*
C» r*vlUningS'Vtikatleta BetanHanäeri.
sorgen, att uppgifva räntor af fruktbärande
G., pi i a I ■ r.
Herr Kuylenstjerna, Hrrr Tham. Herr Fri¬
herre Manderström, Herr Uggla, Garl, Herr
Sjöcrona. Herr Fryckstedt, Herr [Amathus, Herr
Daiiitlson och Herr Hernberg, förenade sig
med Hert Grefven och Ordföranden.
Herr Hultin uppläste följande Kescrva»
tion :
E> beskattning, som fantes vid en per¬
sons synbara förmögenhet, nr i allt for manga
afseende» felagtig och »päliiiig. Ju nammie
Sia sh. idune träffi hvar och en Medborgares
vei klism förmåga att detri bära, ju fulIkom 1 i-
(i ie blir beska 11 n ings-Sy sterne». Den, som
iner eger, är i tillstånd att till Staten mer
utgöra. Att Stikå en inkomst for 'Maten af
vis-a I utgifvare , sorn först räcka behöfvande
Ihåniagire penniogar, emot en laglig ranta,
katt val synas hillig och rättvis, inett de man¬
gi utvägar, sotn vinn ingid y st ne långifvare vid¬
tag'. att lika fullt ockri pä sina debitorer,
kunna för ingen <i 1 forekommas och hiodias.
J.agstiftatt le magiens o msorg, att af ätliga
creditoiers lägliga ränta draga någon foule!
till St ater», ingifver den tilltagsne penningö
vinglare» tusende specuhriotier, att lika fullt
preja ilen behöfvande låntagaien, livilka fotr
«l er sednare skada honom iner, än det an¬
tagna äiliga sätt, sorn all nänna L g n nu
tnedgifver. Om aftjlet ettella» IA»gifvare
och Laotagaie får vara fritt, sä jemkar sig
all tins; bäst af sig sjeift. Maugtu fattig
Bevillnings UnlnittTs Bftäntcnden. 61
långifvare, såsom enkor och pupiller. livi Ika
knappast kunna lefva af fulla niman, äro I säm¬
re belägenhet, än såfianc- långifvare, sorn lina
fi.r <‘H vinna (lerpå. Lemnäs endast ra I ler::iren
rättighet,’ art afräkna Ilevilliiings afdr.get, orri
hill sä finner, synes trilla med el vägen vara tagen.
Fordringst garens frivilliga behandlingssätt kan
genom lågt väng och ukadt ansvar icke hindås,
nog af, om Lagen stadgar, att, i händelse I,inta¬
garen r fi kar i Cone ours tillstånd, Långifv.irtn o-
villkorligen fdrpligias, att hista Bevillningsaf-
tlrigel, dock utan bakräkning. utan endast ifrän
installel-edagen. — JSiätot Förmynderskap för
giihlentirer i Samhället kunna val Riksens Hog-
Itifi, Ständer i-ke åtaga sig. Hvad den heluf-
vinde Läntagiven IVi vi Ilo t ingall, hor han tvif¬
velsutan lika fiivilligt uppfylla, eijist sattes lian
utur tillstånd, att fä Ian, och äfventyra!- att räka
ut för ett vingleri af J,angifvare, som mer ska¬
dar, tio gagnar. Statens forl genhet kin ej vari
sä stor, att ilen af svagt lönade Tjensteman, af
f Ilig cassör* små utlänte C.ipitaler, äf Kostalls
jördens högre beskattande, un dt n sjelfcgande
jorden, skall söka si 11 inkomst. Min lanke ar,
;ut de Cassör, sorn hora lill Forsaml.ng.nies
fa’t ig försörjnings anstalter, fattige birn* under-
visning. Curhus Iniäitningar, Sparbanker, Stipen¬
dier vid Läroverken sjö t Kyrkornas medel, hora
Infrias i fr. n Hevi I Ininga eilaggande. Alla in-
teckuide fordringar, som dylika Cassör ega, hvil¬
ka icke till deras liela Inlopp uppgå till iooa
iR:dr ILnco, ina ingalunda förpligta» t.II någon
Uevillnings godtgörande. JJäxigentMO {»svara» 4#
é> Beviiinings-Utskottei» Éetäniåndem
ringare Capitaler och Fonder, af hvilka den nöd¬
lidande och obérrieri tade njuter understöd, ofUb-
bade öch titan ali minskning. Ingen Tjenste*
tnan, sorn har mindre ali 3°ö R:dr ldh, bni:
bära någon Bevillning. Denna ringa inkomst»
sorn han i ock för siii tjenst njuter tili bärgning
öch lifsuppehälle är Visserligen icke störte» ari
lian tnycket välj äfven thed tifell hästa sparsam»
het, densamma för sine nödvändigaste behof bilf
hafVa rätt att fullt få påräkna Och använda;
Herr Fellenius fofheilull sig, att framdeles
skriffel igen få afgifva sin reservation, men före*
hade sig emedlertid med Herr Grefven och Ord»
förandet) deruti, att Fattig Cassör och ändra ad
pios UsUs ansiagne foiidef bora Vara fria fråri
Bevillning;
Herr Lnlnér yttradei
Såsom .Ledamot uti Höglofl. BeviliningS»
Utskottet har jag thed verkelig ledsnad funnit»
det mari, vid uppgörandet af grunderne för deri
Alimätinä Bevil in ingeri, ansett nödigt föreslå Bfl
Vilirting äf alla pttbliqUe Cassör» tittin att dervid
alise sig böra undantaga F örSä tn I i tiga fries små
f.Utrg-cassor» ellef sådané smärre fonder» sorn för
fattige harns Undervisning genom priVatofUtri
Välgörenhet och Föfsamlingarnes bidrag tillkom¬
mit. Jag har icke kunnat underlåta» att lika
med de fleste af mine Herrar Stånds Broder uti
Samilia Utskott flere gånger yttra miné tahkaf mot
fett sådänt Förslag, samt tillika visa det Obilliga
bell i mitt tycke småaktiga derutinnan; meri
alltid förgäfves. Det förekommer hlig, sorn skullfe
fnan vilja, på detta sätt» åtkomma dett iilla» fö#
Bevillninga-Utstoitets BeiUniandtn. é|
att Jpreftc-r så mycket säkrare komma åt det
stora, och man har icke otydligéri låtit förstå,
att om titan på sätt, sorn ini förra Bevillning-
Förordningen skedt, Ilai vid gjorde ett undantag
af så kallade fromma stiftelser, hade man att lie
fara, det vid Bevillningens utgörande* allt för
myckel skulle komma lindet denna benämning.
Vinsten, sorn det Allmänna gör genom först¬
nämnde små Cassors beskattning, Mifver i san¬
ning icke betyd nde och forlusten af Bevilliiings
procenten, som fdr dem kommer att frambäras,
kan fdr hvardera af de samma icke blifva synneé?
ligt kännbar; trien det obehagliga, ja — jag ma
säga, sårande, är härvid lietta i att då vid de
Bevillningar och gärdet* sorn i uddens tid un¬
der Konung Carl Xlldes Regering fdréskrefvos
Och utgjordes, alltid ett undantag skedde af fattig-
fdrsorjningsfonderne. Men nu — då Cud ske lof
ingen nöd eller fara är å färdd, skall man villja
i BeskatiningsVägen åtkomma sådane srnå beredda
tillgångar for de fattige. Jag anhåller derföre
bdmjUkast att denna mili reservation* tillika med
hvait jag förut anfort uti ämnet* må genom
Protocolls utdrag få åtfölja flög Respective Ut¬
skottets utlåtande Om BeVil liiingsgitlriderne till
Samtlige Hdglofl. Riks Stånden.
Herr von Qvanten förenade sig i frågan om
Fattigcassor med Medlemmarne af Högvördige
Prest-Ståndet, i så måtto, att harl ansåg dylikä
Cassör, sorn ej hade en fond, af Étt TusendU
Riksdaler, böra vara fria fru il Bevillning,
Herr von Ehrenheim anmärkte, ätt då* ibland
åhdre skal fdr ded gjorde reservation emot dl»
64 Bevillning*- U:$Hotlets Betänkan'm.
rr-rt beskattning af Cl !j>!la!<r-r. afven blifvit anfort,
alf nan ti< ri finner rit lii in! c-r att kunna befria
f utif C.issfir och sparliatikt r, emedan Stater! deci
genom skulle förlora ersättning for (ht afdrag
lantag iren ejon, f, r jag <rinra, att rt nom »linet
beskattning af capitaine vinner Staten 50 pio » nt.
emot hvid af fastiglnti-u -ingår. hv.tforc m g
synes, att ffngt ifrån att hind» r f r i fr g »varan»
de undantag af denna kr skattning u| plou m» r,
torde den snarare bereda. möjligheten, att n e I-
rifva vis^a undantar, utan ali dt rigel om sorn
hitintills skult, Inga orättvisa mot neron enskildt,
sorn hift 1j n i sadan»- Caesor. Or h f; r j g
härjemte* bifoga en e.dcu'e (' it. A k sorn upp¬
lys r f til iII.»odet, samt aulia!!» r att hvad j g ntt
anfort nftte f.i åtfölja reservationen ti'l Riksens
Hoglofl. Stahult r.
Herr Sundins instämde itc! Herr Grefven
och Ördforan leii, samt Herrik Hul i' 1 och 1.1
1.111111, och resetveru'e Sg dvrj inte ( irot b» sitt
It t 011 beskattning al Fr is milit garrn « Fattig ea-t
sor och alla fromma stift» I-t r.
Ihrr IVr.khh.d c»u.form» rade sjg n ed H» rr
Grefven och Ordf*.ratt t< n, men vtrade sig tikka
finna incot.s» queitce i k» slutit 011 af r es le
viljandet fi r skulde r, och bia» haltande I ka fullt
af dtn sii k .lh.de M nimi-T ib» lh 11.
— — — Oell sorn Ju således vun
nit, så lömner In täukand» t anga» tide cn ofver-
flod# afgift, tift anses såsom bifallet.
Emot
Bevillnings-Utskottets Betänkanden. 65
Emot detta beslut reserverade sig Herr
Strähle, Herr von Ehrenheim och Herr Vijkman,
med begäran, att deras reservationer mätte bi--
fogas Höglofl. Utskottets Betänkande till Respec-
tive Riksstånden.
Den 24 April*
S- H. Vid justeringen af protocollet förden.
ig‘de dennes aflemnade Herr Fellenius en reser-
Vation, som upplästes så lydande:
Ehuru jag vid inrättningen af den voterings
proposition, hvarigenom det Högloll. Utskottets
beslut om förehafd fråga nu är afgjord, gjorde
den anmärkning, att uti contra propositionen bor¬
de, i stället för Församlingarnes Fattig.Cassör,
intagas Cassör för fromma Stiftelser, i stöd af
förut af mig gjord framställning, att med fattig-
Cassor borde förstås icke blott Kyrkornes eller
Församlingarnes, utan ock de egentligen så kal¬
lade kyrko-cassorne, äfvensom Schöl cassör, Sti-
pend i i-fonder, Hospitals, Lazaretts- och C urhus*
fonder, Enke-cassor och Krigsmanshus-Fonder,
och jag vågar tro denna anmärkning vara fören¬
lig med 54 §. af Riksdags-Ordningen, förbigår
jag dock, att dervid vidare något anföra, men
det är vid sjelfva hufvudsaken, som jag vörd¬
samt får reservera mig. Jag har vid detta måls
behandling yttrat, att någon sådan förlägenhet,
hvarom eljest så mycket klagas, icke måtte vara
Sjh*Kt till Rikt, St, Pr*t, XJJp 5'ts S*nlt k,
66 Bevillnings-Utskottets Betänkandtn.
för handen, att fonder för Fattig-cassor, eller som
jag den uppräknat, hörande till fromma stiftelser,
nödvändigt böra beskattas; att Bevillnings-sum-
nian med detta undantag har hitintills utgått, och
att detta undantag icke kan verka någon felagtig-
het i Författningen, hälst de, sorn innehafva lån
Utur dessa Cassör, icke lära kunna för ett nekat
afdrag skull, hädanefter mera än förut, då de
vid sin låne-förmån bibehållas, anse sig oförrät¬
tade. — Kyrko-Cassor hafva dessutom, jemte
Församlingarnes större och mindre bidrag, sin
egentliga fond ifrån den vin- oeh byggnadssäd,
Sorn Staten för dem anslagit; men om otillräck¬
ligheten deraf vittna de många collecter och
stamböcker, sorn för kyrkobyggnader årligen öf¬
ver Iliket uppbäras. De öfrige Cassornes till.
stånd är äfven nogsamt kändt, att någon skärf
derutur skulle kunna -synas böra fråntagas. —
Fattigvård är en upplyst och Välgörande Nations
pligt, äfven vid detta Riksmöte anmanad och
påkallad. Uselheten behöfver sitt nödbröd, den
meddellöse ynglingen sin penning, sjuklingen
sitt läkemedel, den misslottade sin omvårdnad,
enkan sin nödhjelp, och den vid fosterjordens
försvar ledbrutne och bräcklige sin hugnad. —
Jag följer min öfvertygelse och min pligt och
tror mig bäst ansvara inför de Committenter, som
lemnat mig sitt förtroende, då jag förklarar mig
högtideligen emot detta beskattnings-system, och
i ödmjukhet anhåller, att denna min vördsamma
reservation får det Höglofl. Utskottets Betänkan¬
de till Riks-Stånden åtfölja.
Bevillnings-Utskottets Betänkanden. 67
Den 28:ste Ap-‘il.
S. D. Herr Arnell reserverade sig mot dea
af Högloft. Utskottet föreslagna Bevillning å Spar¬
banker; i hvilken reservation Herr Uggla, Göran,
Gustaf, Herr Vingård Joli. af, Herr von Ehren¬
heim och Herr Bäckman instämde.
Herr Stahle uppläste följande :
Då jag mot min öfvertygelse ej kunnat för¬
ena mina tänkesätt med Högloft. Utskottets fatta¬
de beslut, rörande grunderne för Bevillnings
utgörande, anser jag det vara min skyldighet,
att inför Riksens Högloft. Ständer och deras
Hufvudman, Svenska Folket, redovisa för or¬
saken till denna min skiljagtighet i ett så vigtigt
ämne.
Af allmänna rösten äro nu varande eller
1818 års Bevillningsgrunder klandrade, såsom
orättvisa och olämpliga, emedan Statsbördan der¬
efter är ojemt f irdeldt, så att den fattige får be¬
tala för den rike, den idoge för den syslolöse,
det synbara för det verkliga, och ändteligen att
större delen af Statens förmögenhet är skattfri.
Detta rättmätiga klander, som blifvit framstält
från alla Stånd, har öfverlemnats till detta Hög¬
loft. Utskotts afhjelpande. Med Utskottet har
jag delat de bekymmerfull öfverläggningar, som
uppstått i detta grannlaga ämne, och då jag er¬
for, att Högloft, Utskottets pluralitet, emot -all¬
männa röstens önskan, ansåg lämpligast, att bi¬
behålla 1818 års, i min tanka fglagtiga, Betril!--
4g BeviUnings-ZJtskottets Betänkandert.
ningsgrunder med några förändringar, som åt¬
minstone ej förbättrar elem, så frarnlemnade jag
ett nytt och enkelt Förslag till BevillningsStad-
ga, hvars grunder hafva af åtskillige bland! Hög-
lofl. Utskottets Herrar Ledamöter blifvit ansed¬
de stödde på billighet, medförande en rättvis
fördelning af Statsbörderne, då hvar och en så¬
lunda återgäldade det beskydd han af Staten åt-
njöte, ledande till den minst möjliga vilkorlighet
vid deras tillämpning och till redighet vid debi¬
teringen, genom de få uppbörds-artiklar, som.
derigenom uppkomma, verkande till den af flere
håde inom Riks Stånden och eljest öfverklagade
Minimi-Tabellens upphörande, äfvensom till den
fördel, att Riksens Höglofl. Ständer icke sättas i
nödvändighet, att vid uppgörandet af Bevillnings
summans belopp anslå den högre än verkliga be-
hofvet, ett högst obetydligt öfverskott undantaget
till fyllande af möjliga afskrifriingar och, i afse¬
ende på den föreslngne beskattningen å lösören,’
träffande öfverflödet, då.en mängd utländske ar¬
tiklar dervid förbrukas, utan att likväl på sätt
man befarat, hämmande industrien, enär denna
beskattning ej kunde blifva så tryckande, att den
förorsakade indragning i hvad mode och vana
gjort oumbärligt. — Häremot har å andra sidan
de hufvudsakligaste Anmärkningarne blifvit rig.
tade mot den delen af Förslaget, som angår be¬
skattningen af lös egendom, hvarvid är anfördt,
att beskattningen deraf innebär en orättvisa, så
vida den är ett capital, som icke lemnar någon
ränta, än mindre någon vinst, samt ej sällan sak¬
par en bestämd .redbarhet och varagtighet, jern-
Bivillnings-TJ t slottets Betänianderi.
vä! i det ögonblick den utgör ett föremål för
beskattningen; att en sådan åtgärd är så mycket
mera obillig, som endast den slags egendom,
hvaraf afkomst följer, kari rättvisligen åläggas, att
bidraga till Statens understöd; att en uppgift af
hvarje Skattskyldigs egendom till Taxerings un-
dergående egenteligen ej är annat än en slags
bouppteckning, hvarvid man derjemte inutes af
den vid dylika tillfallen förekommande svårig¬
heten, om ej omöjligheten, att bestämma värdet;
att genom den föreslagne beskattningen å lösören
icke allenast inskränktes hvar och en till blotta
anskaffandet af sådan egendom, sorn inbringar
afkastning, hvarigenom Näringarnes förkofring
hämmas och industrien qväfves, då *man snart
sagdt bestraffar den, som användt sina tillgångar
på dylik egendoms inköp, utan lägges äfven hin¬
der i vägen för den förmögenhet, som uppkom¬
mer genom besparade medels användande till
vissa ett inre värde, egande husgerådssaker m.
m.; att en trögare afsättning för Städernes Handt¬
verkare i deras närvarande näringslösa tillstånd
såmedelst beredes; och det ej är med rättvisa
förenligt, att en jordbrukare, nedtryckt af miss¬
växt eller andra olyckor, under tiden skattar för
sina dragare, inventarier, samt oförsåld spanne-
xnål, eller att en fabriksidkare erlägger Bevillning
för oförsålda förädlade varor eller ännu obegag¬
nade rudimaterier. — Hvad sålunda inom Ut¬
skottet blifvit anfördt, såsom skäl till mittBevill-
nings Förslags förkastande, torde vid en närmare
granskning icke innefatta några skäl. — Höglofi.
Utskottet hai ansett det innebära en rättvisa, at$
7» Bevillnings-Utskottets Betänkande.)!.
beskatta lösegendom. — Då skatt utgör en skydds
afgift för egande rätten, så är den ej orättvis till
dess grund, emedan all slags fast och lösegen¬
dom njuter lika vård och beskydd af Statens
Dagar. Men det är efter rätts begrepp orättvist,
att den ena medborgaren, som nedlägger sin för¬
mögenhet i fastighet, skall derföre erlägga skydds,
afgift, och den, som förvandlar sin ofta vida
större tillgång i lösegendom eller bibehåller den
oförvandlad i Capitaler, skall derföre vare skatt,
fri. — Detta synes Utskottet till någon del in¬
sett, .och derföre skattlagt de personer, som för¬
vandla en del af deras förmögenhet i Vin, Caffe,
The, Sidentapeter, Sängar, Soffor, Stolar och Gardi¬
ner, äkta förgyllning på meubler, mahogeny eller
andra utländska trädslags soffor eller stolar, siden-
klädnlngar, Capotter, Peliser, Pälsar m. m. min¬
dre klädespersedlar, hufvudbonader, halsdukar,
band med mera af Siden, samt Kort och Tobak.
Ar det rättvist att denna slags lösegendom skall
beskattas, så måste det tj vara orättvist hvad jag
föreslagit, att utestående fordringar, capitaler och
all lösegendom bör påläggas afgift till Staten.
Höglofi. Utskottet har ansett, att ett Capital,
som icke lemnar någon ränta, ännu mindre någon
vinst,, samt ej sällan saknar en bestämd redbar¬
het och varaktighet, jämväl i det ögonblick den
utgör ett föremål för beskattningen, ej bör be¬
skattas. — Om denna grundsats vore rigtig, det
jag likväl ej tror, hvarföre har Utskottet derifrån
afvikit och på sätt iag förut nämnt, vill beskatta
kläder och meublerj som säkert hvarken lemnar
ränta eller vinst, — och ej eller eger bestämd
Bcvillnlngs-Utskottels Betänkanden. 71
redbarhet och varaktighet. — Ehuru det beror
af hvar och ens ftia val, att, enär så ofta den
behagar, omsätta och förvandla dess förmögen¬
het i fastighet, contanta penningar,’ utestående
fordringar, frulctgifvande eller olruktbärande, red¬
bar och varagtig eller oredbar och ovaragtig lös
egendom. — Så hvarken kan eller bör en slik
egande rättens, obegränsade frihet i något fall
utestänga, Statens rätt till skyddsafgift af den i
Staten befintliga enskilda förmögenhet, emedan
den, under hvad benämning som hälst, njuter i
egarens hand helgd och vård af Statens Lagar.
Och för att få en rättvis grund för beskattningen,
lärer ingen fullkomligare finnas, än den jag före-
slagit, att uppskatta all enskild — fast och lös
egendom i Capital värde, och dervid proportio-
nerligen fördela Bevillningen, sedan hvar och
en från dess Capitalvärde afdragit dess gäld, så
att endast den verkliga eller behållna förmögen¬
heten blir föremålet för beskattningen; — eme¬
dan verklig förmögenhet är ej alltid synbar, och
synbar förmögenhet är ej alltid verklig. —
Höglofl. Utskottet har vidare förklarat, att
mitt förslag är obilligt, emedan endast den slags
egendom, hvaraf afkomst följer, kan rättvisligen
åläggas att bidraga till Statens understöd. — Af¬
ven detta yttrande står i uppenbar strid med Ut¬
skottets fattade beslut, att all synbar förmögenhet
skall beskattas, emedan hvad som är synbart ej
alltid lemnar någon afkomst; och derföre efter
Utskottets åsigt borde vara skattfri, för öfrigt å-
beropas hvad jag näst förut anfört, hvilket äfven
vederlägger denna anmärkning. —-
Bevillningsutskottets Betänkandtn.
Såsom hinder emot mitt förslag är anmärkt,
att de skattskyldige skulle blifva nödsakade göra
Boförteckning, och derjemte mötas af omöjlighet
teti, att bestämma, värdet. Någon Boförtecknings
åtgärd är hildrig af mig föreslagen, jag liar nämnt,
att de skattskyldig?, summariter under benäm¬
ning lösegendom, skola till visst varde belopp upp¬
gifva deras rörliga förmögenhet, och för en slik¬
uppgift kan så mycket mindre erfordras någon
Boförteckning, som hvar och en lärer ungefärli¬
gen veta hvad han eger, och frågan aldrig kan
bli, att på Biksdalern noga uppgifva beloppet
deraf, i synnerhet som Bevillningsafgiften å slik.
förmögenhet troligen ej kunde öfverstiga 8 4 sk»
för hvarje 1000 R:dr värde.
Deremot anser jag Hög lufi. Utskottet Slagt
de skattgifvancTe, att ovillkorligt aflemna Boför-
teekning öfver deras sidentapeter, öfverdrag, sän¬
gar, soffor, stolar, gardiner, klädningar, capotter,
pälsar, peliser, hufvudbonader, halsdukar, band,
m. m., så att derest en slik föreskrift är felaktig,
tillhör den mera Högloft. Utskottets, än mitt
Förslag.
Afven har Höglofl. Utskottet ansett mitt
förslag oantagligt derföre, att det kunde föranle¬
da dertill, att hvar och en inskränktes till blotta
anskaffandet af sadan egendom, sorn inbringar af¬
kastning. — Denna grundsaUs, att det är skad¬
ligt för ett Iand, att dess förmögenhet omsättes i
sådan egendom, som inbringar afkastning, är ej
öfverensstämmande med den allmänt gällande
Stats Oeconom iska regel, att ju mera hvar och
en enskild genom dess förmögenhet» afkastning
Bevillning*-Utskottets Betänidnderi. 73
Iean förtjena, desto rilcare blir det stora hela
eller Staten. —. Således för det mitt förslag in»
nebnr denna stora syftning borde det endast der.
före f arnför alla andra förslager antagas, ty då
vore dess fördelar oberäkneliga, emedan allmänt
väl är högsta målet för .Lagstiftningen.
Slutligen är emot mitt förslag anfört, att
det ej ar med rättvisa förenligt, attén jordbrukare,
nedtryckt af missväxt eller andra olyckor, under
tiden skattar för sina dragare, inventarier samt
oförsåld spannemål. — Häremot får jag anmärka
att efer nu gällande, och äfven efter hvad Ut¬
skottet föreslagit, måste en jordbrukare betala skatt
af dess jord, äfven då den ger missväxt, och det
ena beskattningssättet är ju då lika så orättvist,
som det andra, men det lärer undgått Utskottets
uppmärksamhet, att den jordbrukare som lider
missväxt eller andra olyckor, är ostridigt berat-
tigad till afkortning, och således äro dessa mot¬
skäl mot Förslaget, intet skal. ■—- Men då för
öfrigt af detta inkast kan dragas den slutsats, att
mitt förslag innebär en syftning, att ännu hårda,
re beskatta jordbruket, Bruksrörelsen, Handelen
och Näringarne, så anser jag mig skyldig ådaga¬
lägga, att mitt Förslag endast afser lindring i
beskattningen för dessa, hvilken lindring skall och
måste uppkomma derigenom, att den hittils skatt¬
fria stora rörliga förmögenhet, som eges af så-
dane personer, sorn efter nu gällande Författnin¬
gar ej derföre utgöra Bevillning, kommer uti
skattskrifnings beräkningen att ingå, och för att
upplysa detta, torde tillåtas mig få framställa:
74 Bevillriingi-Utsköttets. Betänkanden.
Efter 1820 års Tabell finnes i Sverige
omkring 5 00,000 Hushåll, öfverhufvud beräkn ;dt
kan man med tämmelig säkerhet antaga, att på
hvarje hushall belöper värdet af all slags lös
egendom till minst 500 R:dr, sorn gör på 500,000
Hushåll ett Gapital-värdeaf Hulr 250,000,000.
Efter en värd Uedamots
afgifne uträkning utgör födäm¬
nets värde, beräknadt till endast
12 sk. öm dagen för hvarje
person . ” 288,000,000.
Utestående fordringar med
och utan Inteckning ... . ” 60,000,000.
Contanta rurelse-capitalet . ’’ 30,000,000.
Som utgör tillhopa 628,000,000.
lös egendomsvärdet, som nu är nästan skattfritt
då deremot, efter nu gällande Beskattningsgrund,
270,000,000 fastighetsvärde ensamt mäste utgöra
Bevillningen. ■— Att således fastighets-egarne
eller jordbruket skulle genom mitt Bevillnings-
Förslags antagande vinna en stor nedsättning och
jemnkning i jlen nu tryckande Bevillningen, är
lika så solklart, som det är ostridigt, att nära
1000 Millioners egendomsvärde är mera än 270
som nu endast beskattas. -— På desto flera per¬
soner en stor börda kan fördelas, desto lättare
blir den att bära; så förhåller det sig äfven med
Statsutlagornes utgörande.
Med Höglofl. Utskottet kan jag ej dela den
öfvertygelsen, att det är orättvist, att en Fabriks
idkare erlägger Bevillning för oförsålda förädlade
varor, eller ännu oberedda rudimaterie!-. — Ar
Bevillnings-Utskottets Betänkanden. 75
■varulagret försålt, så skall han ju äfven betala
skyddsafgift, för det derföre erhållna belopp,
som blifvit förstoradt genom den derå erhållne
vinsten, och då blir afgiften så mycket större. —
Således blir beskattningen för egaren enahanda
om varorne äro försålde eller ej, emedan den
blir större i förra och mindre i det sednare fallet,
och således i den sistnämnde minskade afgiften
ligger vederlag för det varorne aro oförsålde
eller oförädlade, och detta beskaftningssätt synes
vara rättvisare, än det nu gällande, hvarefter
Handlande, Fabrikörer och Näringsidkare äro un¬
derkastade en godtycklig, oproportionerlig Be¬
skattning, ehvad deras rörelse lemnat dem under
loppet af året vinst eller förlust.
Sedan jag på detta sätt besvarat och veder¬
lagt de hufvudsakliga anmärkningar, sorn blifvit
uppstälde emot mitt Bevillnings-Förslags antagami
de, anser jag mig skyldig att i vissa delar något
närmare utveckla innehållet af mitt Förslag.
Då jag i mitt Förslag framställ, att all verk.
lig förmögenhet i fast och lös egendom skulle
till Staten erlägga en ciss årlig afgift, har ej min
afsigt varit, att afgiften skulle utgå lika, utan
min mening är, att den fruktbara egendom skulle
erlägga en större, och den ofruktbara en mindre
Bevillningsafgifr, hvilket på den sednare torde
komma att utgöra 24 sk. af 1000 R:dr värde,
så att 12,000 R:dr värde i ofruktbar lös egen¬
dom ej kom att erlägga högre Bevillning än 6
R:dr, som efter nu gällande Bevillningsstadga ut¬
göres för ett rum med sidentapeter, för 6000
R:dr ofruktbart lös egendoms.värde ej högre Be¬
*] 6 Bevillning!-Utskottets Bet tini and tn.
villning, än som nu utgöres för en mahogny-
stol, och för 333^ R:dr varde ej större Bevill¬
ning, än den, sorn den fattigaste bonde nu be¬
talar för det han nytjar tobak
Orri det är motbjudande, att emot sa lin¬
drig afgift beskatta åkerbruks, Bruks- och Slöjde-
Inventarier, så kunna de undantagas från beskatt¬
ning, utan att den af mig föreslägne Bevilinings-
grund derigenom förändras i dess tillämpning.
Emellan Statens Ämbets- och Tjenstemän
och enskilda personer är den olikhet, att de sed¬
nare ega fritt använda deras tid med sådan sy-
selsättning, hvarigenom de tillskyndas inkomst
och .fördelar, då deremot Ämbets- och Tjenste¬
män äro skyldige uppoffra ali deras tid och om¬
sorg för Statens tjenst; emot den lön de åtrijuta,
och då desse sednare betala lika personlig och
egendoms skyddsafgift med de förra, torde det
vara rättvist, att Ämbets- och Tjenstemän be¬
frias från Bevillnings erläggande af lön, eller
åtminstone att den nedsättes till vida lägre pro¬
cent, äq den nu är, och att den innehålles, och
redovises af det verk, som utbetalar lönen.
Den Näringsafgift-jag föreslagit, skulle en¬
dast komma i fråga, att utgå af sådane Närings¬
idkare, som ej ega så stor verklig förmögenhet,
att en deremot svarande Bevillning deraf kunde
utgå, emedan annars den omständighet kunde in.
träffa, att Näringsidkare som suttit i full rörelse,
kunde bli skattfri, ehuru de delat medborgerliga
fördelar med de skatlgifvande.
Om så skulle anses nödigt, kunde den af
mig föreslägne Nämnd tilldelas den rättigheten.
Bevillnings Uctiotteis Bttånkandtn, 77
att ålägga de slcattskylclige med ed fästa deras
uppgifter, då deremot gjordes anmärkning och.
förekomne gällande skäl och anledningar deitill
föranledde. En slik edgång åligger Rikets Hand¬
lande efter nu gällande Tulltaxa, i afseende på
varu värdets uppgift. Hvarföre jag föreslagit en
bestämd dag eller den 26 Martii, då alla upp-
gifterne årligen borde aflemnas till Taxerings-
Cornmitéernes Ordförander, har, jemte många
andra orsaker, den liufvudsakliga, att en viss dag
om året bör vara en ståndpunct, då allt varubyte
och omsättning anses upphöra, och på det sättet
utrönas, hvad Rikets förmögenhet hos hvar och
en utgör i Capital-värde.
För öfrigt åberopar jag hvad Herrar Karn-
marrätts-Rådet Uggla och Major Kuylenstjerna
hvar för sig så grundeligt och upplyst anfört,
den förra emot nu varande Bevillningsgrunder
och den sednare emot 1810 års Bevillnings-
sätt. —
Hetta mitt utlåtande, jpmfe mitt förut in«
gifne Bevillnings-Förslag anhåller jag måtte få
åtfölja Höglofl. Utskottets Betänkande till Rikets
Höglofl. Ständer, såsom min särskilda tanke, om
rätta sättet för bevillningens utgörande.
Med Herr Landshöfding af Vingård in¬
stämmer jag, alt mitt Bevillnings Förslag är ett
raskt steg inpå den rätta rikedomens gebit, men
vi äro ju Svenskar och böra gå rakt fram till
det stora målet: Rättvis Lagstiftning.
Afven börjar jag dela Herr Landshöfdingen*
öfvertygelse att mina JJevillningsgrunder ej vid
78 Bevillnings-Utskottets Bttänkånden.
denna Riksdagen varda antagne, men att den tid
troligen torde komma, då man nödsakas tillgripa
dem, och att de som mycket annat torde behof*
va sin liggetid och afvagta opinionens röst samt
skarpsinniges granskning. I så fall återstår endast
för mig, att för kommande Rikets Ständer på
griften af mitt Bevillnirtgs Förslag plantera den
sköna blomman Förgät mig cj.
Härmed förenade sig Herr Beckman, som
anhöll att dess till Protocollet i Höglofl Utskot¬
tets första afdelning den i4:de dennes gjorda
skrifteliga anförande måtte bifogas betänkandet.
Ben z:dra Maji.
' rS ' . • '
S. D. Anhöll Herr Ehrenheim, R. F., att
dess till Utskottets första afdelnings-Protocoll den
24 Mars i följd af gjord reservation mot afdel-
ningens fattade beslut, i anledning af Herr Ug¬
gla, Göran, Gustaf, motion om antagande af det,
utaf Herr von Törne vid 1815 Ars Riksdag
afgifne Bevillnings-Förslag, ingifne skriftliga an¬
förande måtte få åtfölja Höglofl. Utskottets Be¬
tänkande, rörande grunderne för den allmänna
Bevillningen till ‘Riksens Höglofl. Ständer. Bi¬
fölls. — Ut Supra.
Ex protocollo
Clas Livijn.
Bevillning! Utskotttts Betiinianden. 79
Bilaga till Herr von Ehrenheim* uti Proto¬
kollet för den 21 April intagne anförande Litt.
A. —
Calcul som visar att afdrag för skuld och
fastighet och Capitalisterna* directa beskattning
snarare bör medföra en ökad inkomst för Staten,
än denna method bör kunna leda till förlust.
En millions Ca¬
pital räntar, å 6
proc. 60,000 R:d.
hvarå bör beta¬
las 5 proc., efter
hitintillsl antagen
beräkning gör . .
3,000
S.a R:dr 3,000
Fastigheter å en
millions värde be¬
tala 2 p:r Mille 2,000
Statscassan vin¬
ner således der¬
igenom att Capi-
taler direct be¬
skattas 50 procent
eller . . . . 1,000
S:a R:dr 3,000
Häraf synes att faran ej är så stor, som
man velat påstå, att medgifva afdrag för bevis¬
lig skuld å fastigheter, ty om man än antager
att -|:del af alla utlånta Capitaler skulle kunna
undandragas beskattning, så blir resultatet följande:
100,000 R:drs Capital 150,000 R:dr] fastighets
som räntas å 6 procent värde betalas till Staten
gör 6000 R:dr, betalas i Bevillning ä p:r milli.
5 procent deraf med R:dr R:dr 300.
300.
Då man hitintills under det penningarne
(Sedelmyntet) årligen försämrat* ansett Capitaler
8o Bevillnings-Utskottets Beiänkanden;
böra betala 5 procent af räntan i bevillning, sy¬
nes ej obilligt, att, om sorn man förmodar mynt¬
värdet stadgas, lika stor Bevillning äfven hädan¬
efter deraf erlägges.
Utdrag af Protocollet, hältet i Första Af¬
delningen af Riksens Häglof. Ständers
Eevillnings- Utskott under Lagtima Riks¬
dagen i Stockholm nedanstående dagar i
Martti och April månader år 18a 3.
Den 24 Mars.
S. D. Protocollet för den so:de 1 denna
Månad justerades, hvarvid Eric Svenson från
Bohus Län och Herr von Ehrenheim, Eich.
Fred., i enlighet med de af dem gjorde reser-
vationer mot Höglofl. Afdelningens fattade beslut
i anledning af Herr Ugglas motion om antagan¬
de af dt t utaf Herr von Törne vid 1815 ^rs
Riksdag afgifne Bevillnings Förslag, aflemnade 1
1:0 Eric Svenson ett skrifeligt anförande af
följande innehåll : :,Då H< glofl. Afdelningen
vid sista sammanträdet fattade det teslut, att af¬
styrka antagandet af det ut f Herr von Törne
uppgjorde Bevillnings-Förslag, kunde jag, i öf-
veienstämmelse med min öfvertygelse, ej annai
än
Bevillnings.Utskottets Belänkanden. 81
jin reservera mig deremot och får nu, enligt
mig då iemnadt tillstånd, afgifva mitt särskildta
yttrande i ämnet.
Beskattning efter behållen inkomst eller
efter synbar förmögenhet äro de olika hufvud-
grunder på hvilka Bevillningens utgörande
blifvit byggdf. — Med en enkel åsigt kan
man ej annat än gilla den förra, såsom stödd
på rättvisa, ett stöd, som icke kan bortryckas u~
tan en gifven skadlig följd, så val för Staten, som
för enskildte. Inga bemödanden böra vara för
stora för att bibehålla den grund sorn är rätt¬
vis. — Om ett misstag sker vid hvad som
på dea samma reses, står den likväl fast och.
lemnar tillfälle till förbättring. En beskatt¬
ning, sorn innebär'obillighet och orättvisa kan
ej annat än vara skadlig för Land och Folk;
också tyckes vårt Lands val med omisskän¬
neligt alfvar påkalla ändring uti nu gällan¬
de bevillnings-system, efter hvilket den syn¬
bara, eller rättare skenbara förmögenheten be¬
skattas, och det på en tid, da få ega hvad de
synas ega. Emot Bevillningens utgörande
efter behållen inkomst, har man hufvuösakli-
gast anfört, att den påräknade Summan icke
utgår. Må då, om Statens behof så ovillkor¬
ligen kräfver, afgifren Ökas, der någon behåll¬
ning finnes. — Att taga der den icke' linnés
medför förderf, oall derigenom hafva också
många dukat under och när, med ett ihärdigt
fortfarande af samma System, förmågan grad¬
vis blir uttömd, torde brist säkrast infinna
Biianj; till Rikt. St. Prot. 182$. 5 *e Sami. 6.
8 3 BeviIlning$‘Uts%otteT3e Btäniändeh.
sig, och blifva svårare att afhjelpa. De minst
bemedlade Classerne hafva skal, att önska än¬
dring uti närvarande besk.attningsprincip, ty
för dem är den i högsta måtto tryckande utan
att något■ medel till lättnad eller förekomman¬
de af de missbruk, sorn äro en följd af den
itu varande Bevillnings-Författningen, äro dem
förvarade. De mera bemedlade torde hafva
skill till Samma önskan, (y ju flere, som dig¬
na under bördan, ju förr kommer ordningen
till .dem, att ensamme bära den,
Huru olika bidrag till Staten lemnäs af
den rika nu, emot den tid då 1810 års Bevill-
riings-Stadga var gällande, upplyser närlagde Ut.
dräg af T axe r i ng s- JLä n gd-e r n e för 'Stockholms
Stad, enligt hvilket en Fru Hauswolf år 1S10
taxerades för'uppgifven behållen inkomst, 2057
R:dr, till Bevillning roed 95 R:dr, och åriSsi
till 1 R:dr 4 sk. Sockerbruks-Idkaren Dybeck,
en af Hufvudstadens rikaste män taxerades 18 1 o
till 1020 R:dr och 1821 tili 545 R:dr, ehuru all¬
mänt kändt, att denne idöge och omtänksamme
medborgarens förmögenhet med hvärjejår tillväxer.
Existerade ej Capitations afgiften skulle, äf¬
ven "efter närvarande Xievillningsgrund, 'summan
af de Öfrige afgifterne blifva otillräcklig. Jag
medger att Capitations-afgiften är lättast, • att be¬
räkna, men icke rättvisast; kuride deri åläggas
med någon Riksdaler mer på person, så vore
Bevillningen med minsta .omväg uppgjord. Den
fordrar likväl upphäfvande eller åtminstone ned¬
sättning, hvilket jag för min del icke kan und¬
gå att yrka. Vid jemförelse af den summa, som
Bevillnings- Utskottets Betänkanden. 83
utgöres af personella afgiften, och den som be¬
skattningen af all fast egendom i Riket inbringar
finner man lättast, att den förra är för hög. Den
fattige jordbrukaren är deraf för mycket tryckt;
— han är nödsakad betala utlagorne så val för
sig, som för sitt Folk, hvilka derföre icke min¬
ska sina löner och en utgift samlas på honom,
sqm är dubbelt tryckande då den måste utgöras
i penningar”.
”Utdrag af iSjo års Stockholms Stads Tax.
erings-Längder öfver Taxeringen för nedanämn.
de personer, enligt Riksens Höglofl. Ständers
Bevillnings-Förordning af den *8 April 1810,
samt enahanda Utdrag af 1816 och 1821 Arens
Taxerings Längder för samma personer påförde
afgifter, i grund af högbemälde Ständers seder¬
mera utkomne Förordningar af den 18 Augusti
1812, 8 Äng. 1815 och 15 Julii 1818, af hvil¬
ka de frenne sistnämnde hufvudsakligen och i
det mesta till innehåll öfverensstämma till sina
grunder.
Ar 1810 är Fru m. m. Brita M. Haus¬
wolff, taxerad för uppgifven behållen inkomst,
2057 R:dr, till Bevillning med 95 R:dr (Tarif¬
fen N-o 1i Pag* ?3-)
Ar 1816 är Fru Hauswolff endast påförd i
Usta Art. personell eller Capitations afgift 24 sk.
efter 1815 års Förordning.
Ar 1821 dito-dito personell afgift 24 sk.,
för siden bruk 16 sk. och caffes nyttjande i?
84 Bev illnings-Utskottets Betänk anden.
slc., tillsammans i R:dr 4 sk.; enligt 1818 års
Förordning.
Ar i 810, är Hyrkusken P- Sundblad tax¬
erad till inkomst afgift med 56 R:dr och dess
hustru med anledning deraf 26 sk. urst.; till¬
hopa f, 6 R:dr 8 6 sk. 11 rst.
Ar 1836 är dito person påförd i personell
afgift 1 R:dr, för husets värde 2 o R:dr och för rö¬
relse 20 R:dr; tillsammans 41 R:dr.
Ar 1821 på samma sätt 41 R:dr och der¬
jemte för Tobaks bruk 8 sk.; tilihopalagdt 41
R;dr 8 sk.
Ar 3810 Bokhållaren vid Röstrands Por-
cellains Försäljnings-Magazin G. Hoffman 6 8
R:dr afgift för inkomst, hustrun 32 sk, 8 rst,
och dottren 16 sk. 4 rsr., sammanlagdt 69 S:dr
1 sk.
Ar 1816 samma person i personell bevil 11
ning 1. R:dr, för husvärde 14 R:dr, som Bokhål¬
lare 50 R:dr och som Hummer-Lotteri Collec-
teur 19 R:dr 46 sk. 3 rst.; tillhopa 84 Jthdr
46 sk. 3 rst.
Ar 1821 är Bokhållaren Hoffman taxerad
i öfrigt lika som 1816 med undantag af Bevill-
nings-afgiften, som Collecteur, den nu utgjorde
3 R;dr 14 sk. 4 rst., och tillkom, enligt 1818
Bevillnings-Utskottets Betänkandem 85
års Förordning, i följd af egen utgift, för vin
24 sk., för Caffe 13 sk., för kortspel 94 sk. och
Tobak g sk.; hvadan hela beloppet för detta år
utgör 69 R:dr 34 sk. 4 rst.
*
Ar 1810 Framlidne Hans Ex,
cellence m. rn. Högvälborne Herr
Grefve S. af Ugglas för behållen
inkomst . ‘ . . . iojo
dito för inkomst af Ämbete och
Tjenst . . . , 26g 6
dito för dess Fru Grefvinna . 12 49 3
Summa R:dr 1301 3
År 1810. Sockerbruks-Idkaren Christ.
Dybeck, för behållen inkomst 1020 R:dr.
Ar 1816. Di to person personell 1 R:dr
för rörelsen 450 Rdr, för husvärdet 40 R:d,
summa 491 R:dr.
Ar 1821. Dito dito personell 1 R:dr 1
för husvärde . . 2 40
för rörelsen . . . 500
för vin , . .24
för Caffe . . . , 12
för ett rum med Sidenmeubler . 3
för kortspel , . .24
för Tobak . . ’ . : 8
Summa R:dr 545 2o
,86 Bevillnings Utskottets Bttdnkandtn.
År j8io- Tracteuren Petterson skydds¬
afgift . • • . 33 16
Hustru .... 16
•Summa R.dr 33 3a
Ar 1816 Tracteurs Enkan Pettersson för
rörelsen 25 R:dr.
Ar 18'21. Dito Enka för rörelse ä o R:dr
för Caffe 5 2 sk., för Sidens bruk 16 sk.; till¬
hopa 20 JR: dr 28 sk.
Ar 1810 Bildhuggaren E. Telin, skydds-
. afgift 5 E:dr.
Ar x8j6. Dito person 1 R:dr i första
Art., för rörelsen lo R:dr, Summa 11 B.:dr„
Ar 1822, dito Telin.
Ar 18x0 Skomakaren Jon. Ståhl, Skydds¬
afgift 30 K:dr.
Ar 1816. Dito dito personel! x R:dr, för
rörelsen 15 R;dr, tillhopa j6 R:dr.
Ar 1821- Dito Ståhl personell x R:dr,
i 2:dra Art. 10 Bxlr, för Caffe 12 sk-, för
Tobak 8 sk., eller sanxmahlagdt xx R:dr 20 sk.
Stockholms Stads Brono Uppbörds Verks
Controll Contoir den 26 Februarii x82 3•
Fr. Ad. Strömstedt•
Bevillnings-ZJtskottels Betan/tanden. 87
2:0 Herr von ' Ehrenheim, ett så lydande
skriftligt anförande: ”Då jag icke Jjan dela' de
åsigter, sorn föraniedt Afcielningens' pluralitet, att
anse Herr Eandshöfdingen von Tornes vid 1 8.15
års Riksdag uppgifhé, och nu af Herr Karte
mar-Rätts-Rådet Uggla, i Utskottets p'ena, å riyo
framställde Förslag till grunder fur RevilInmgéns
utgörande, ej leda lil! det önskade ändamålet
för våra arbeten : Ett. jémnare och rättvisare
fördelning ' af denna gärd, än den sorn egt rum
efter de grunder, hvarpå närvarande Bevil trjings»
Stadga hvilar, — så anhåller jag att få anföra de
skal, sorn stadgat nain öfveitygelse i detta ämne,
och hvilka utgå från den satsen, hvars rättsenlig*
het af ingen lärer motsägas, att den visaste,grunden
för utgörandet af eventuella Stats-hidrag, soln
af Nationen fordras, är deri att hvarje S.anihälls».
medlem utgör dem 1 ett noga beräknadt propor-
tioneradt förhållande till hvårs och ens verkliga till*
gångar, och deraf följande förmåga att dem erlägga,
En princip, sorn jag tror mig finna ligga HU
grund för ifrågavarande Bevillriings-Furslag; —
Då deri föreslås skyddsafgift eller så kallad Capi*
tations afgift och Bevillning af behållen inkomst,
i ett progressivt förhållande till storleken deraf.
Af dessa skäl är det, sorn jag nu går att
upptaga de hufvudsakligaste inkast, som blifvit
gjorde mot Förslaget, samt anhåller att få för¬
söka de samma vederlägga.. Dessa synas mig
hafva varit följande:
1:0 Osäkerhetm att med Arithmetish visshet
kunna påräkna, att den erforderliga Bevillning^-
summan efter dessa grunder skulle erhållas■
88 Bevillnings^Utskottets JBetänkanden.
Härpå får jag svara, att då efter hufvud-
sakeligen samma grunder, men med inflielming
af en, principen motverkande, Minimi-Tabell,
Bevillningen från 1810 till 1812 uppgick till
mycket nära 2,000,000 R:dr om året, utan att
någon sådan Capitations afgift, sorn den nu. före-
slagne erlades, så synes mig ingen anledning
vara att befara, att en Bevillning af 2,200,000
R:dr (som torde bli det högsta vi behöfva på¬
räkna, då nedsättningen af Bevillningen både af
Nationens oförmåga och gifne anledningar kan
anses afgjord) ej skulle utgå. — Capitations-af.
giften har hitintills uppgått till mellan 900,000
H:dr och 1,000,000 R:dr.— 1,300,000 R.-dr vöre
således det högsta, som fordrades att af hela Ri¬
kets innevånares behållna inkomst utgöras,1
Om den minskning i massör af förmögen¬
het, sorn säges hafva inträffat sedan 1810 egt
rum, med en eller annan större massa af fastig¬
het, har säkerligen i samma om ej i större pro¬
portion, rikedomen ökats hos andre Samhälls¬
medlemmar, i synnerhet bland de större Capi»
talisterne, sorn nu i flere år haft en särdeles
god conjunctur sig beredd, ej mindre af de ned-
fallne priserne på alla Landtrnanriavaror och e-
gendomar, än af de hitintills gällande Bevill-
nings-grunderne. Dessutom finnas i alla fall de
skingrade massorne af förmögenhet qvar i Lan¬
det, om än fördeldte på flere händer.
2:o Ar anmärkt, att genom stadgandet alt
sedan alla tillätne afdrag af fas tighet s-v ar det blif¬
vit gjorde, den behållne inkomsten ej får beräknas
linder 5 procent af värdet, hvilket i närvarande
Bevill nings- Utskottets Betänkanden. 89
ställning ansetts för högt beräknadt, och hvaraf
dessutom skulle följa, alt ali fastighet mäste vär¬
deras, då i de fleste fall resultatet liefve, att Be-
villningert kommer att utgå af synbar förmögen¬
het. —
.Tåg medger alf med närvarande låga priser
på alla Landtmanna produCter, torde, få eller
ingen kunna räkna 5 procent behållen inkomst
för sine i fastighet lagde Capitaler, i synnerhet
om de köpt den under de tider, då fastigheter
betaltes dyrt. Men d-å Egendomens afkastning i
effecter, beräknade efter årets markfegångspris,
och icke inköpspriset är föreslaget såsom grund
för Taxerirlgsvardet, följer deraf, att egendomens
värde i penningar blir högre eller lägre,,i sam¬
ma förhållande sorn producternas värde stiger
eller faller. Om man för öfrigt anser 5 procent
för högt att beräkna, såsom behållen inkomst af
fastighet, kan den bestämmas till mindre, hvilket
ej förändrar principen, hvarom nu egenteligea
är fråga. Att all fastighet skall värderas, med-
gifver jag och det synes mig ej vara någon ny¬
het, då sådant måst ske efter alla hittills följde
Bevillnings grunder, men ej kan jag medge, att
deraf föijer, att Bevillningen komme att utgå af
synbar förmögenhet på sätt hitintills skett, då
från afkomsten får afdragas alla omkostnader och,
i händelse af missväxt eller olyckshändelser, af¬
seende derå skall göras, hvarefter den återståen-'
de behållningen blir grund för värdet, hvarifrån
ytterligare får afdragas skuld. Jag kan ej hnna
annat, än att genom fett sådant förfarande hvar
och en kommer att af synbar förmögenhet betala
go B<v'Hnings-UlsItoftets JJetänidnden.
blott för jemnt si mycket lian deraf rår örn.
Då min. deremot betalar för allt hvad’man sy¬
nas <ga, om .än .^adelar tillhöra Creditofer,
3:0 Ar anmärkt, att industrien taxeras
härdare ef er desse grunder, och att i samma
ögonblick man arbetat sig till en större inkomst
s i rrt ste man. skatta för denna tillökning, hvurU
genom idogheten qvtifves i dess första uppkomst,
och en fördubblad inkomst föranleder* till tre ä
fyradubbeh högre, ntskyllder, hvilket ej kati anses.
Vara ett jemnt fördelande af skal t erne,
Dika litet sorn jag kan. öfvertygas. om o-
billigheten eller orättvisan i de:ri principen, att
hvarje Samhällsmedlem bör skatta till Staten i
ett vist förhållande till sin förmåga, lika litet
kan jag inse orättvisan deri, att deri sorn genom,
idoghet och lycka ett Sr fördubblat sin inkomst,
af denna fördubblade inkomst för' det året ger
Staten en .i förhållande dertill ökad andel, hyars
hela belopp dock ej utgår till aoidelen af
hvad han fått. Och lika litet som jag tror, att
en idog och med någon omtanka begåfvad hälf-
• tenbrukares bemödande, att af jorden uttaga den
högsta näring, förlamas af medvetandet att jord¬
egaren med honom skall dela den högre afkast-
ningen, lika litet tror jag, att den, sorn kan brin¬
ga sin inkomst från 10 till 20, afskräckes från
bemödandet af den tanken, att han deraf kom¬
mer att gifva Staten fyra i stället för ett, då han
besinnar, att han för sin använda möda sjelf
har en ren behållning af 16, i stället för g.
4:o Ar sagdt , att dd vi är o delegare af
samina jord, böra vi bidraga till Staten i man
Bevillnings-Utskottcts Betänkanden. gi
af de andelar vi deraf disponera, utan annar af¬
seende, än den, det ena stycket eger i godhet fram¬
för det andt a och att den synbara jordegendomen
bör beskattas i ett rättvist förhållande.
Orätt visaln och obilligheten af den grund¬
satsen, att skatta för hvad man synes ega, ej för
hvad man verkeligen eger, torde ej fordra bevis, och
lika val sorn jag inser möjligheten, ait finna det
rättvisa förhållandet emelian olika egendomars
godhet, och deraf följande olika värde, fika, li¬
tet begriper jag hur man, efter dessa principer,
skall finna det rättvisa förhållandet emellan egar-
nes olika förmåga, att utgöra skattorne. Man på¬
står, att jordstyckenas olika godhet, det vill säga
deras olika pruductionsförmåga , skall vara
grunden för deras beskattning trien man vill
ej. medge, att individens olika förmåga och
tillgångar är rättvis grund för hans. beskatt¬
ning — man är således billigare emot jorden,
än mot menniskan,
5:0 Ar anmärlit, att de fleste ej kunna be¬
stämt uppgöra sin behdllna inkomst, hvilken vari¬
erar genom missvä < ter, Bandtmannavarors fallna
värden, m• m. pä f, det ena äret emot det
andra, hvarä afseende bör göras, om rättvisa
skall följas; men lindring kan alldrig ske under
5 procent af fastighetsvärdet och för ett Stigande,
värde finnes ingen gräns efter detta Förslag,
Att visserligen många finnas; sorn be¬
stämdt kunna uppgifva sin behållna inkomst
medgifves —■ och just derföre har det blif¬
vit nödigt, att bestämma ett minimum, hvar¬
under behållen inkomst af fastighet i allmän.
92 Beviilnings-Ulskottets Betänk anden.
het ej får beräknas, meri NB. förslaget inne¬
håller (i 9 § af 3 Art,) bestämdt, att afseen»
de skall göras på särdeles omständigheter eller
olyckshändelser , då behållna inkomsten får
derefter rättas, oell missväxter måste väl korn-
ma under en af dessa rubriquer; således tor¬
de förra delen af denna anmärkning förfalla.
För det stigande värdet åter, finnes, efter mitt
begrepp, en lika oöfverstiglig, sorn säker gräns
i v• rkiigheten, nemligen hvarje års behållna
inkomst af egendomar och i möjligheten att
årligen utdraga denna gränslinea, der den
bör ligga, anser jag en stor förtjenst ligga
hos Förslaget, då derigenom hvar och en
kommer att betala iner eiler mindre, allt efter
som han har mer eller mindre inkomst, och
någon annan gräns för progressionen står ej
tillsammans nied Förslagets esprit, så länge,
någon gräns ej kan tänkas möjlig, att bestå
för menuiskans bemödande att framskrida i allt,
således äfven i välstånd. — Undersöker inan
om slutligen beskaffenheten af den så högt
baprisade säkerheten för påräknade Bevill-
nings-summans utgående, som påstås ligga i nu
gällande Bevillningsgrunder; och man skall
linna, att denna säkerhet herritar sitt enda
stöd af Capitations-afgiften och det höga fastig¬
hetsvärdet, hvars bibehållande hvarken står
tillsammans med Samhälls rriedlemmarnes be¬
stånd, eller Taxeringsmännens ed, att bestäm,
xna det efter sanna förhållandet. Nedsättning
af detta värde till minst -|:del af det varan¬
de kan således motses, såsom -en afgjord nöd-
Bevillriings-Ulshottets Betänkanden, 93'
vändighef, och hur gar det då med säkerhe¬
ten att uinvässa en Bevill ni ngs-sunrma, sorn
troligen ej minska? till mer än |:del af hvad
den nu gör. — BevJMnings bidrag af de få
allmänna fonder, som hitintills ej medgifvit
afdrag af Bevillnings-procen ten, fyller ej den¬
na lucka — och då lärer ej återstå annan ut¬
väg, än att; uppsöka den osynliga, hitintills
obeskattade förmögenheten, hvartill behöfves
en slagruta den jag tror mig finna i Herr
von Törnes Börslag, så litet missvisande, som
menniskoinventioner kunna bli.
Då de tryckte anföranden af flere Leda¬
möter t Bevillnings Utskottet år 1815, som
finnas bifogade oftanämnde Förslag, onistände»
ligen och väl utveckla ämnet, anser jag öf¬
verflödigt, att vidare orda i ämnet, utan häri-
visar till dessa samt anhåller, att detta mitt
anförande får åtfölja afdelningens Betänkande
i ämnet till Höglofl. Utskottet.
Den 56 Martii»
S. D, Herr Domprosten Doctor Latnéf
åndrog: Man har vid min reservation i äm¬
net, angående Bevillning af de Cassör, som
till Fattigförsörjningar och till fattige barns
undervisning af Församlingarne blifvit inrät-
94 Bevillnings-Utskottets Betänk anden.
tade, och hvilken Bevillning jag ansett obe¬
hörig och otjenlig, hufvudsakeligen anfört
detta: Att det alldeles icke dr de fattige, sorn
härvid beskattas, utan Församlingarnes Fattig-
Cassor. —Men hvad är dessa Fatt ig.Cassör ?
Jo! i det hela ett litet tillskott af penningar
som • Församlingar nes. innevånare tid efter an¬
nan gjort, för att hafva, en liten samma till
hands, att dermed vid förefallande behof un¬
derstödja sine fattige, och såmedelst fullgöra
hvad både Guds och Sarnhäiis-lagarne bjuda
och föreskrifva. Dessa Cassör utgöra således
en anbefalld gärd til! Samhället, och huru ö-
obillågt är det icke, att af gärd taga gärd?
detta leder ju derhän, att Försam! inga mes in¬
nevånare antingen måste fylla hvad sorn gen¬
om hBevillningar till Staten frångått deras
Fattig Cassör, eller också göra en • förniinsk-
ning deremot svarande uti understödet för de
Fattige. Det förra vore orättvist, ty det inne¬
bär fast indirect förökad Bevillning till Staten
och det senare vore obarmhertigt. Någon har
sagt att Fattig-Cassorne fä understundom icke
obetydliga tillökningar genom Testamentariske
dispositioner, som ske till Cassornes förmåner
till Testateris slägtingars skada, och då såle¬
des gerna må frambära Bevillning. —- Jag
svarar, att om meningen är, att aflägsna en
sådan slags välgörenhet emot de fattige, så är
påfundet godt, men det 'är vist icke den vär¬
da Fedamotens afsigt. Min mening är, att
man låter den bero vid hvad i8i§ års Be:
BeviUnings-Vtsfioiteis Betvnkandem 'g5
villnings-Stadga uti Avt. 11 6 Morn. 2, om
•Bevillning af Cassör, bjuder och hVeskrifver.
Dm 10 April.
Herr von Ehrenheim anförde — — —■
.1818 års Be v i 11 n i ngs-F ö rörd n ing innehåller en
afgift för Consumtion af så kalladt .öfverflöd,
hvilken jag anser origtig till “sin grund, ty deri
afgift ar redan erlagd vid varan# inköp genom
Tullen, som Consumenten alltid sluteligen får
betala, och den leder dessutom tili' underslef.
Om Statsbehofvet derför fordrat ökade inkomster
på denria väg, böra afgifterne läggas på varan
ej på Consumenten, hvaraf följden då blir, att
hvar och en får betala i ett j eton t förhållande
till mängden han Consurnerar, och ej som nu
sker, att den, som fört.är 30 Bouteiller Vin el¬
ler 20 fe, Caffe om året i sitt hus, betalar lika
afgift med den, som consurnerar 200 Bouteiller
Vin eller 200 fe Caffe, hvilket förhållande ej
måtte kunna nekas är högst orimligt, Ännu en
fördel vinnes genom skattens förflyttande från
consumenten till varan, att ingen , kan undandra¬
ga sig denna afgift, hvilket efter hitintills gäl¬
lande method, lätteligen går an och äfven prac.
tiserats, som bäst och säkrast synes af det för¬
hållande General-Sammandragen öfver Bevill*
g6 Bwlllnings-UtsTiOttets Betänkandtm
ningen utvisa; nemligen, att antalet af personer,
sorn betalt öfverflöds-afgift för följande articlar,
minskats på två år, eller från lb2o till 182a
sålunda: för vin 2505 personer; för kortspel
med 3,189 personer, för Sidenkläder 8239 per¬
soner och för Caffe med icke mindre ån 22,489
personer, ett förhållande som vi af dagliga erfa¬
renheten nogsamt veta ej uppkommit af minsk¬
ning i ett allmännare bruk af dessa articlar, hvil¬
ket, hvad en del, såsom Caffe till ex. beträffar,
tvärtom snarare till- än aftagit, då man nu mera
i Städerne ej kan få en piga,* som icke betingar
sig minst' en kopp Caffe om dagen; den afsedda
nyttan, att genom personel afgift för bruket af
Utländskt öfverflöd, hämma detta bruk är efter
min tanke äfven falskt beräknadt; ty det är en¬
dast genom exempel från de högre och förmög-'
nare Samhäll smed lern marne; som en sådan ver¬
kan vinnas, — Tillvarelsen af denna så kallade
öfverflöda.afgift innefattar efter mitt sätt att se nå¬
gonting småaktigt, som ej står väl tillsammans
med de liberala och rätlsenliga grundsatser, man
i andra frågor vill göra gällande, och jag före¬
slår derföre vördsamt, att hela artikeln om af¬
gift för consumtion af öfverflöd måtte utgå och
i det ställe, om så nödigt synes, denna förlorade
inkomst återtagas på varorne, som med 2 å 3
öre per # Caffe och 2 ä 3 sk. pa hvarje kanna
vin, samt genom en stämpel-afgift å kort säker¬
ligen ej allenast lätt fylles, utan äfven gifvet
öfverskott i stället att årlig minskning 'beständigt
inträffat, efter nu följde method, då man lät¬
teligen
Bevillnings Utskottets Betiinkanden. 97
let igen kan undandraga sig att utgöra denna
afgift. —
Den
*4'<Ie April.
S. D. Herr Beckman yttrade: Dfi jag annu
icke fått annan öfvertygelse, än att de af Hére
3_,agman Ståhle föreslagne Beskattningsgrunder
ara de mest rättvisa, så kan jag ej eller annat
an deruti instämma, men uti det af honom före
slagne beskattningssättet eller tillämpningen af
berörde grunder, föreslår jag följande förändrin¬
gar oelr tillägg;
l:o Att från Beskattningen bör undantagas
Bruks., Fabriks-, Handtverkeri-, Slöjde- eller
Förädlings-Imättn ingars samt alla Jordbruks-in-
ventarier, hvarmed bör förstås för Bruken, hard.
redskap, kohl, Tackjern m. m., med ett ord hvad
som oundgängeligen erfordras för verkställandet
af Smidet, Tackjerns blåsningen samt gru'fvu-ac-
betet, såsom borr, kohl-uppfordrings-könster, vind¬
spel m. m.; för Fabriker och Handtverkerier,
allt det som tillhör verksläderne för arbetets verk¬
ställande. — För Slöjde- eller Förädlings-In¬
rättningar, Bränvlnspannor och Bränneri-inrätt-
ningat, Saltpetter-sjuderi-redskap och pannor m.
fti. — för Jordbruket, kreatur, åker- och körred¬
skap utsäde samt foder, sorn förbrukas på Egen¬
domen. —
2:o Att, såsom grund för ^Jordbruket, fastig-
Bihang till Rikt, St. Prot, 1823. S'te Sami, 7-
98 Btvillningt-Utskottiti Betänkandtn.
lietsvärdet bör upptagas i mån af antalet krea*
tur derå kunna födas.
3:0 Att de Ämbets och Tjenstemän, hvil¬
ka såsom lön, innehafva Fastighet eller lägen¬
heter, som till värde uppskattas och derföre efter
värdet erlägga lika Bevillning som för annan
fastighet, befrias från Bevillning af den Inkomst
berörde fastighet eller lägenheter kunna lemna,
hvarigenom denna Glass Medborgare varda lik¬
stämmigt med de öfrige beskattade.
4:0 Den särskilda Bevillning, som, efter
^Tariff, bör utgå för vissa Näringsfriheter, såsom
af Handlande Bruks, och Fabriks-Idkäre, bör
endast komma i fråga, då dessa personers be-
hållne förmögenhet ej öfverstiger den Bevillnings
afgift, som efter Tariff bör utgå, emedan de ej
mer än på ett sätt böra beskattas.
5:0 De personer som blifvit utsedde, att
pröfva Stads- och Socken-Commitéers anmärk,
ningar, böra välja en Ordförande, och ingen ut-
lottning af dessa personer ega rum-
öm Dessa Committéer böra tilläggas rättig»
het, att kunna ålägga den skattskyldige, emot
hvars uppgift anmärknig göres, edgång om
Uppgiftens rigtighet, om Nämnden dertill skulle
finna högst gällande skäl och anledningar. Deri
Som undandrager sig en slik edgång, får Under¬
kasta sig den beskattning, Nämnden finner billig
honom för det året pålägga.
7:0 Det bör få bero på de skattskyldige,
att en eller flere socknar förena sig om en Tax¬
erings Committé, äfvensom att en eller flere
Taxerings-Cornmittéer ega rättighet, att förena
Fevillnings-Utskottett Retänkanden, gg
Sig örn en och samma Ledamot till deltagande
i Länens gransknings-Committéer.
8:0 Att i stället f»r Taxerjngs-Committéet
ar föreslaget , att granska Uppbörds-Längderne,
bör sådant ske vid Uppbörds-möten af deri
Taxerings-Committéens Ledamot, sorn dervid
bör vara närvarande, så att Committéen i och
för denna granskning ej besväras med något
Sammanträde.
9:0 I de Socknar eller Taxerings-districtet,
det Ledamöterne ej kunna skrifva, bör en skrif*
kunnig person på Socknens bekostnad biträda
Taxerings-Committéens Ordförande med anteck¬
ningar, den dag Uppgiften till Taxerings-Comrnit*
téen bör aflemnas. Utsupra.
Exprotocollo
Clas Livijn,
lf:ö 7.
Anksm Jen 6 M*ji ijij.
Utlåtande 1 anledning af Riksdags Fullmägii*
gen, för Lindköpings Stad, Rådmannen
Claes Fr. LundrnanS gjorde framställ•
ning, om en ytterligare FribrejS rättig*
het för Städernas Magistrater.
1-Jti ett tili Riksens Högh Ständers Bevillning».
Utskott d. *4 sistl. Febr, remitteradt Memorial
ioo BevilInlngs-Utsnöttetse Btänkanden.
har Riksdags-Fullmägtigen från Linköpings Stad,
Herr Rådmannen Cl. Fr. Lundman anfort, att,
ehuruväl Städerne genom Kongl. Maj:ts nådiga
Bifall till. Riksens Högl. Ständers vid 1809 och
1810 samt 1815 årens Riksdagar gjorde, men då
i Nåder afslagne, och vid sist haline Riksmöte
förnyade underdåniga anhållan, om Postfrihet vid
öfversändandet af så val Kronouppbördsmedlen,
sorn brottmålsransakningar från Städernes Dom¬
stolar, vunnit en af rättvisa och billighet länge
påyrkad befrielse från kostnader, som aldrig bort
af dem utan af Staten bestridas, återstå likväl
ännu för Städerne flere lika beskaffade utgifter,
härrörande dels deraf, att Städernas Magistrater
fått sig till indrifvande tillsända saköres-längder,
å hvilka Personer, som aldrig bodt i Staden utan
å. helt andra och aflägsna ställen befunnits vis¬
tande, varit uppförde, dels och att Konungens
Befallningshafvande någon gång ålagt Magistra-
terne att införskaffa bevis öfver Inlagors från
Disconterne communication med icke allenast
Stadens innevånare, utan till och med Personer
boende vid Lånegränsen, hvilket allt utom en
vidlöftig brefvexling, medförande en lönlös mö¬
da och besvär, är förenadt med dryga och Stä¬
derne till last fallande Postumgälder; hvarföre
äfven till förekommande deraf och under förut,
sättande att Rikets öfrige Städer få vidkännas
enahanda besvär och kostnader, föreslås, antingen
att Magistraternas skyldighet att indrifva böter
af dertill fälde personer samt ingifva eommu.
nicationsbevis vid lagsökningar, måtte inskränkas
till de i Staden boende Personer, eller ock, att
Bevillnings-tJtskottets Betänk anden. loi
Postfrihet i så beskaffade ärender jemväl måtte
Städerrie förunnas.
Denna af Herr Uufidman sålunda gjorde fram¬
ställning har inom Vällofl. Borgare-Ståndet blif¬
vit understödd af flere bland dess Herrar Leda-
möter, hvilke yrkat, att ifrågasatte Postfrihet måtte
utsträckas till alla från Mapistraterne i Ämbets*
ärender afgående Bref; emedan de eljest mäste
af de till aflöning för Städernes Ämbetsmän au-
viste ganska otillräcklige medel betaläs.
Vid förehåfd pröfning af hvad i ofvan an¬
förde Memorial blifvit anfördt och till Riksens
Högloft. Ständers Bevillnings-Utskotts åtgärd rät¬
teligen hörer, eller frågan huruvida Städernes
Magistrater böra tilläggas en utvidgad Portofri»
het i' Ämbetsärender, har Utskottet inhemta!:
huruledes Riksens Högl. Ständer, vid så väl
1809 och 1810 årens, sorn 1815 års Riksdagar
i underdånighet begärt Portofrihet vid remitte¬
rande af ej mindre Kronans Uppbörd med dit
hörande handlingar och verificationer, än ock
öfversändande af de vid Städernes Domstolar
hällne brottmåls ransakningar, men utan åsyftad
påföljd, enär Kgh Mapt i nådiga skrifvelse!- af
den .19 Febr. 1812 och den 13 Martil 1816
förklarat dessa hemställanden icke kunna bifallas.
H varefter samma fråga blifvit vid 1817 års Riks.
möte å nyo väckt, och sedan Riksens-Högl.
Ständer, i underdånig Skrifvelse af den j 3 Fehr.
1818 anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t i nåder
vidtaga en sådan förändring uti de gällande
Postförfattningarne, hvarigenom Städerne komma
i* 2 Bt villnings-Uiskottets Bttånkanden,
i åtnjutande af den sökte Postfriheten vid Kres»
noupphörds-medlens saint Brottmåls-ransakningars
öfversandande, hvilken likväl icke borde sträckås
till andre än dessa ärender oell under vederbö¬
rande Postcontoirs-Föresråndares ansvar, att icke
något missbruk, härvid sker, eller Postfrihet för
andra ärende? rnedgifves; så bar Kongl. Majit l
Bref af den 30 Dec. 1819, under vissa före-
jkrifna vilkor, dertill lemnat sitt nådiga bifall
och förunnat oftanämnde Postfrihet vid afsändan-
de af så väl Kronoupphörds medel, som Brott¬
måls ransakningar.
Vid ett sådant förhållande och då Städec-
nes Magistrater redan finnas hafva kommit i åt¬
njutande af den Postfrihet, hvarom Riksens Hög-
lofi. Ständer, vid sist förflutne Riksdag, i under¬
dånighet anhållit samt en ännu ytterligare sträckt
eftergift i dessa delar, skulle i cn icke obetyd¬
lig mait bidraga till minskning i de från Post¬
verket påräknade medel till Statsanslagets fyllan¬
de, har Bevillning.*;.Utskottet ansett betänkligt att
tillstyrka den af Herr Lundman väckta fram¬
ställning i detta ämne, dock varder sådant till
P.ikfens Högl. Ständers upplysta pröfning vörd-
samligen öfverlemnadt, tillika med de i detta
ämne af samtlige Ledamöter af Vä Hofi. Borgare-
Ståndet jemte flere andre särskildt gjorde rgservä*
tioner. Stockholm den a 8 April 1823,
Utdrag ur Protocallet, hållet uti Rikets Högd
loft. Ständers Bevillnings-Utskott , föl¬
jande dagar i April månad dr 1823,
Bv/illnings-Utskottets Betånkanden. 103
Den 14 'de April.
I grund af hvad sålunda blifvit anfbrdt
och efter föregångne öfverläggningar, beslöts, up¬
på Proposition af Herr Grefven och Ordföran¬
den, att det nu föredragna mål skulle utah nå¬
got förutgående sammanträde med Stats-Utskottet,
af Höglofl. Utskottet till pröfning och afgörande
företagas.
Emot det fattade Beslutet reserverade sig
Herr Almgren, som anförde:
Vid den af Höglofl. Utskottets pluralitet nu.
yttrade tanka, rörande behandlingen af den väckta,
motionen om Postfrihet för Städernes Magistrater
m. m. anhåller jag få till protocollet reservera
min i Utskottets 3tje afdelning anförde och ännu
hysande mening, att orri ämnet skall af detta UtJ
skott pröfvas, anser jag det icke böra ske utan
i commuriication med Höglofl. Stats Utskottet,
Grunderne för denna inin tanka äro öppet fram¬
lagda i Afdelningen» Betänkande, nemligen; 1:0
Att detta ämne, vid förra Riksdagen upptogs
och behandlades icke af Bevillnihgs-Utskottet
utan jaf Stats-Utskottet. 2:0 Att eftergift å in-?
komstmedel icke äro annat än anslag af Statsmedlen,
och jag har vid Riksdagen sett, att alla frågor om
anslag upptagas af StatsUtskottet. 3:0 Att jag icke
dristar anse såsom ett likgiltigt prejudicat sednast?
Ständers beslut i alldeles detta ämne, hvilka då
dömde målet att höra till icke Bevillnings utan
till Stats-Utskottet. Ett sådant Srändernes Bs*
104 Eevillnings-Utsiottets Betänkandeiu
slut anser jag såsom lag. Jag har föreslagit den
i Riksdags»Ordningens 43 § lernnade utväg, att
låta målet komma till Stats-Utskottets kännedom
och vidblifver ännu min tanka: att denna väg
bordt tagas.
Herr Uggla, Carl, förenade sig med hvad
af Herr Almgren blifvit yttradt.
Den 15 April.
Herr Ståhle yttrade:
Enär alla öfriga Ämbetsverk, i och för de»
ras Ambetsatgärd åtnjuta Postfrihet och Magist-
raterne endast äro derifrån uteslutne, så synes
ett så ojemt förhållande emellan Ämbetsmän
vara stridande emot dén rättskänsla, som bör
vara rådande för Lagstiftningen och derföre bör,
efter min tanke, antingen Postfriheten upphöra
för alla Ämbetsmän eller ock tilldelas dem lika,
med sådana controllers föreskrifvande i sednare
fallet, sorn förebygga missbruk. Att Städernes
Magistrater ega Postfrihet för Krono-Uppbörden
inen ej för Krono-räkenskaperne, synes ej för¬
enadt med motsvarande skyldigheter och rättig¬
heter. Att Städerne skola belastas med Post¬
porto i och för Magistraternes correspondance om
Krono-besigtningar och värderingar, om böters
och handräckningsmedels uttagande, om Arrestan,
ters fram och återfarande till Länens häkten,
BevlIIningS-Utskottets Betänkanden. 105
om Bevärings manskapet med flere ämnen, som
ej reira Städernes hushållning eller styrelse.
Att den Postfrihet Städerne sökt skulle i
betydlig mån minska Postverkets inkomster, är
en farhåga, som försvinner, då man erinrar sig,
att der endast äro de minsta Städerna, som be¬
höfva Postfrihet för "Krono-Räkenskaper, emedan
i alla de större Städerna, äro Iäins-Residenser,
der Magistraterne på stället inlemna dessa hand¬
lingar och dessa Städer således ej med Post¬
porto derföre betungade. Huruvida de smärre
och fattigare Städerne skola vara belastade med
eri i förhållande till deras svaga inkomster, tryc¬
kande postporto, derifrån de större och förmög¬
nare Städerne äro befriade, är en omständighet
som öfverlemnas till Riksens Höglofl. Ständers
rättvisa bepröfvande.
Herr Ståhle reserverade sig mot Beslutet,
under åberopande af dess ofvanberörde anföran,
de. —
Herr Uggla, Carl anhöll likaledes, att hans
i nasti, gårdags Protocoll intagne reservation mot
Motionens upptagande af Bevillrrings-Utskottet
måtte få åtfölja Betänkandet.
Herr Almgren reserverade sig jemväl i sist¬
nämnde afseende och åberopade sitt till gårda¬
gens Protocoll, gjorde anförande, deruti äfven
Herr Häggblad och Herr Sjöcrona instämde.
to6 Btvillnings-Utskoiiets Betänkdnden,
Deri 19 April.
S. D, —• — — — —
Uti det af Herr Stahle mot Utskottet? i
detta ämne fattade Beslut förut afgifne särskilda
skvifteliga reservation, som på begäran skulle till
resp. Riks Stånden åtfölja utlåtandet, förenade
sig öfrige Uedamöterne af Vallöf!. Borgare-Stån¬
det; Herr Beckman under' förklarande, det han
ansåg Städernas Magistrater vara mera berättigade
till den begärda Frlbrefsrättigheten, än Tid-
ningsskrifvare till den Postofrihet som blifvit
vissa Tidningsblad tillagd-
Utsupra
Fx Protocollo
Clas Livijn-
N:o 8
Ankom don 3 Junii l833-
Memorial, angående antagande af en Vakt*
mästare.
Då Rikets Höglofl. Ständers Bevillnings-Ut-
gjcott, på redan anförde skäl, fann nödigt, att på
Bevillning*-Utskottets Betänkanden. iqI
frenne särskilda Afdelningar behandla de Utskot-
téts granskning rilIhörande ämnen, saknade det sam¬
ma nödigt utrymme uti den inom Riddarhuset
Utskottet upplårne loeäl. Denna olägenhet har Ut¬
skottet sett afhulpen genom en enskildt Uedumots
välvilja; hvilken kostnadsfritt lemnat en af Ut¬
skottets Afdelningar samlingsrum, men följden
häraf har likväl blifvit, att då de till Utskottets
uppassning anstälde Betjente varit å de andre
Afdelningarne syselsatte, har en särskild person
blifvit, sedan Utskottets Memorial om Vaktbe-
tjeningens antal redan afgått, antagen, för att först
nämnde Afdelning med nödig betjening tillhan¬
dagå, utan att likväl något arfvode är för detta
biträde bestämdt. Af denna anledning, orth då
en billig ersättning icke lär kunna vägras, får
Bevillnings Utskottet vördsamligen hemställa, det
behagade Riksens Höglofl. Ständer för nämnde
person anslå vanligt arfvode, ifrån den 6:te Martil
eller d^n dag mera nämnde Afdelnings arbeten
togo sin början.
Stockholm den 16:de Maji 1823.
Jv:o t).
Ankom den 3 Junii l8l3.
Utlåtande, rörande Herr Treffenberg», C- G>
hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
\dckia Motion, om ett förändradt Upp*
ioS Eevilltungs Utskottas Bétänkanden.
börds- och ContrcJl-sätt ä de Staten
frän Postverket tillflytande inkomster.
nn.
ill Riksens Ständers Eevillnings-Utskoft har
Hoglöfl. Ridderskapet och Adeln, genom Remiss
af den 7 Martii, öfverlemna.! Herr Treffenbergs,
Curry, Memorial, angående ett säkrare och redi¬
gare sätt för Uppbörden och controllen af de
Staten från Postverket tillflytande inkomster, i
stället för det nuvarande, hvilket om också för¬
snillningar icke egt rum, likväl blifvit 'ansedt
dertill kunna öppna en utväg, den det alltid
mäste vara ett fel, att medan omständigheterne
ännu gjort sådant möjligt, ej hafva förekommit.
Till beredande af det sålunda åsyftade ändamå¬
let har i stället för det nu brukliga sättet af in¬
flytande Postpenningars incassering och deras re¬
dovisning af Post-Contoiren, blifvit föreslaget ett
särskildt och med stämplar till olika värde för-
sedt slag Papper, hvilket skulle å vissa bestämde
ställen allmänheten mot contant betalning till¬
handa hållas, för att användas till omslag å de
med ordinaira Posten afgående Bref, som ' sålun¬
da förseglade, borde utan vidare omständigheter
å Post-Contoiren emottagas och afsändas.
I sammanhang härmed äro jämväl uti 27 sär¬
skilda puncter med fullständighet utvecklade alla
de åtgärder, hvilka skulle för denna förändring
blifva nödige, hvaribland hufvudsakligast, att ali
contant uppbörd af hvad namn som heldst, äfven,
som alla räkningar emellan Post-Contoiren eller
enskilds Personer och Societeter borde upphöra,
*Bevillmngs-Utskottets Retänkanden. 109
dock utan hinder för Fribrefs-rättigheten, sorn
skulle fortfara på samma sått, sorn tillförene; att
stämpladt papper till olika valeur borde, med i-
agttagande af de för Kronans säkerhet nödige
försigtighets anstalter, utlemnas till försäljning åt
visse dertill utsedde och berättigade personer,
samt allmänheten derom behörigen, genom Kon¬
ungens Befallningshafvande, underrättas; att detta
papper skulle utmärkas på ett sätt, sorn förekom
all förfalskning ellef möjeliga underslef, i afse¬
ende på ej mindre sjelfva papperet, än ock be¬
gagnandet af förut nytjade omslag; att om bref
eller paquetter, vid deras afgifvande på Po.st-Con.
toiret, ej funuos med stämpladt papper omslagne
eller i vissa fall med dylikt belagde, borde sam¬
ma bref icke dess mindre emottagas och till an-
vist ort fortskaffas, men deremot icke utlemnas
förr, än stämpladt papper till utsatt belopp blifvit,
såsom ersättning för Postporto, till Post-Contoiret
aflemnadt och der annulleradt; att i afseende på
Bref, hvarå stämplade papperet ej motsvarade ful¬
la Postporton skulle vid framkomsten enahanda för-
håliande ega rum, äfvensom bristen genom fyllnads-
chartor ersättas; att alla Post-Chartor öfver medföl¬
jande Bref borde i fyra afdelningar innefatta Fribref,
charterade Bref, med brist-Charterade och ochar-
terade bref, jämte särskild anteckning i afseende
på recommendation; att Kand t boer inåtte sjelfve
föranstalta om Commissionairer, som, när posten
anlände, på Post Chartorne eftcrsågo, huruvida
någre Bref funnos derå tecknade, för att med
Porto-Charta lösas3 hvarefter och sedan denna
ilo Bevillning}-Utskottets Befänkandtru
åtgärd blifvit genom nämnde Commissionairef
besörjd, dess anteckningar å couvertet om lös*
hingsskyldigheten af Brefvet ettstruken, brefven
borde ytterligare fortsändas af Postförvaltaren,
hvilken jemväl egde att åtaga sig denria bef.tt»
ning, äfvensom Allmogen skulle tillita i grann¬
skapet boende Ståndspersoner, att föranstalta det
Bref, ställde till de förre utlöstes; att recom-
menderade Bref skulle emottagas med lika Porto-
Charta, som för andre bref och qvittencer. så
vid emot- som Uttagandet uthandigas; att Post¬
mästare borde förses med en tillräcklig lön i ett
för allt, ej vid förlust af ett halft års lön oell
ersättningsskyldighet, vägra att en timma före
Postens verkliga afresa emottaga Bref, likväl ej
sednare än kl. 8 om aftonen. Vid samma an¬
svar utlemna Bref sednast efter tvänne timmar
efter Postens ankomst, dock ej före kl. 8 orri
morgonen; hafva Post Contoiren alla Söckendagat
öppna och hålla till Salu Tableauer öfver Porto-
Cliartse valeurerne Städerne emellan, efter lod
räknad, tiden för Posternas afgång och unge¬
fär.! ankomst, samt en Tariff öfver förmedlingen
af Porto för Bref, öfverstigande ett vist lodtal*
att Poslförvaltarne borde förvara alla Porto Char.
tor, hvilka blifvit såsom lösen för antingen o-
charterade eller ock ej tillfullo charterade bref
ingifna och derföre antingen redovisa eller an¬
svara; att den, soln bevisligen upptäcker försnill¬
ningar vid ett Post Contoir skulle i belöning
derföre, undfå 500 B:dr Btco,iihvilka Postför*
valtaren måste af sin enskilda egendom gälda
samt dessutom förklaras förlustig sin bestallning,
BeviUrtings-Uiskottert Betänkanden. lii
titan att den sedan kunna återfå och att slutligen
om ej åfvanberurde Förslag antogs, i alla fall
likväl borde stadgas, dels att Postmästare skola
vid ansvar åläggas, att dagen efter det hvarje
Post afgått till Allmänhetens åskådande uthänga
collationerade dubbletter af de Post-Chartor öf¬
ver de med den sist afgående Posten expediera-
de Bref. Hvilka Chartor sedan de sålunda varit
intill näst derpå följande Post åt samma ort,
för cn hvar tillgänglige, derefter borde öfver-
sändas till Hufvud-Post Contoiret för att, vid
granskning af Räkenskaperna, lända till Controll;
dels och att ett lämpligt vite måste för Post¬
mästare stadgas, örn någon olikhet antingen till
antal eller lodtal befinnes å dessa Chartor, vid
jemnförelse af dem som åtföljt sjelfva Posten.
Hvarförutan äfven blifvit, ej allenast hemställt,
om icke Riksens Högh Ständer borde, till vin¬
nande af en bättre och säkrare Controll öfver
Post-fntraderne, till och med utsätta ett lämp¬
ligt Premium för den, som inlemnade ett an¬
tagligt förslag i detta ämne, Utan äfven omför-
mält huruledes ofta händer, att Bref, som med
lös post expedieras, isynnerhet då under Cou¬
vert, till narmaste Post-Contoir löspenningar till
postporto för Brefvets vidare befordran medfölja,
ej framkomma, utan behändigt qvarstadna på
Postgårdarrie, der penningarne uttagas och brefven
uppbrännas, hvarefter sedermera icke utredas kan
der sådant skett, till förekommande af hvilken
oordning, såsom skadelig, då ofta angelägne bref
jpå sådant sätt förstöras, och äfven ledande till
liz BeviUningi-TJtskottetg Betänk andem
vanart hos allmogen , som slutar sig med cn Vå»
na till större brott, nu hemställt blifvit, att ni-»
gon åtgärd borde i detta afseende vidtagas.
Vid förehafd granskning af detta förslag,
har Utskottet med fristadt afseende a Post-in-
rättningens hufvudsakliga ändamål, att, mot
en billig afgift till Staten, bereda en säker,
skyndsam och för ali fremmande inblandning
fritagen comrnunicafion emellan personer, stad¬
de å olika orter, funnit detsamma, ehuru å-
syftande en önskansvärd och i likhet med de
för Chartas-Sigillatre afgiften vidtagne försig¬
tighetsmått bestämd controll, likväl för verk.
ställigheten förenadt med hinder och olagen-
heter, dem Utskottet ansett motverkande af.
sigten med Post-inrättningen och försvårande
ali communication Medborgare emellan, da det
dels skulle gränsa till omöjlighet ,att, på hvar¬
je särskildt ort och ställe, inom detta vidsträck¬
ta Rike, kunna med behörig säkerhet hålla
menigheten tillhanda Bref-Chartor af mång-
falldiga och sinsemellan olika valeurer, utan
att derigenom hämma eller åtminstone fördrö¬
ja och försvåra den så för allmänt som enskildt
val vigtiga brefvexlingen; dels genom svårig¬
heten att jemka omslags-chartans värde efter
brefvets tyngd lemna ett tillfälle för flerfal-
dige correspondenterne drabbande chicaner,
prejerier och förluster ; dels skulle försätta
samtlige Bref-afsändare, särdeles af allmogen
och den mindre odlade delen af Medborgare,
i ett obehagligt beroende till vederbörande
Post-
BeviUnings-Utskottets Bettiniandeti. 113
Post-förvaltare, de der ej sällan mäste, såsom
ensamt, egande kännedom orri stämplade pap-
persbeloppet å afgående Bref, anlitas att de
samma med behörigt omslag förse ; dels ock
tillskynda enskilde, särdeles pä landet bosatte
personer, hvilka nödsökades att i och för sin
brefvexling hålla särskildta ombud i Städerne,
en betydlig tidsutdrägt och kostnad.
Hvad deremot angår den controll, sorn
förmodas skola erhållas genom Post-förvaltares
förpligtande, att genom uppspikande, på ett
dertilL anvist ställe, af vidimerade afskrifter R
de hvarje Postdag från Post-Contoiret afgåen¬
de Bref åtföljande Cliartor, derom underrätta
allmänheten, så har Utskottet trott en sådan
skyldighet skola i den betydliga man öka be-
mälde Tjenstemäns göromål, att Utskotlet ej
ansett sådant kunna dem åläggas på förhand,
och innan den deraf förväntade nytta var med
säkerhet bestämd, dock torde Utskottet blifva
i tillfälle, att uti dess, i likhet med hvad vid
förra Riksdagen skett, afgifvande yttrande örn
Postverket i hela dess sammanhang, framlägga
något annat förslag till vinnande af samma
syftemål. Men någon särkild åtgärd har Ut¬
skottet så mycket mindre kunnat lemna åt den
väckte framställningen, om vidtagande af nö¬
dige mått och steg till förekommande af de
på Posrgårdarne inlemnade Breis förlust, som
detta ämne ligger utom gransen för Utskottets
i grundlagen bestämda verksamhet; dock var*
Bihang till Riks. St. Prat, 182 J. 5 tc Sami.
n4 Bevillnings-Utskottets Betänkanden.
der detta allt till Riksens Höglofl. Ständers
pröfning vördsamligen öfverlemnadt.
Stockholm d. 16 Maji 1823.
*
N:o io.
Ankom den 5 Junii 1823-
Utlåtande, rörande en föreslagen ny Method
till Bevillningens utgörande och fördel¬
ning samt Fastighets värdering.
Uti ett till Riksens Höglofl. Ständers Bevill¬
ningsutskott, från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, under den i sistl. Martii, remitteradt
Memorial, har H:r Friherre Henning Wran¬
gel , med framställning af vigten och nödvän¬
digheten, att för ett lands beskattning upp¬
söka de med hvarje näringsgrens särskilde be¬
skaffenhet mest instämmande grunder, i syn¬
nerhet, som de flere, för antagandet af en me-
ra beqväm och naturlig beskattningsmethod, el¬
ler den efter behållen inkomst, mötande hin¬
der föranleda att i stället derföre, såsom mått¬
stock, använda den synliga förmögenheten,
hvilken i alla fall bör vara känd, då den så
ofta såsom t. ex. vid Lån-afhandlingar emot
Inteckning o. s. v. tjenar till grund. Från
denna synpunct och under uppgifvande af de
fördelar, sorn tillskyndas sådana stater, hvarest
Bevillnings-Utskottets Bttänkanden. 115
Statsbidragen betäckas genom indirecta skatter,
såsom Tull- och Accis-tnedel, samt Chartse-
Sigillatae afgifter, eller med ett ord Consum-
tions-afgifter, anser Htr Friherren, in till dess
en sadan fullkomlighet är uppnådd, sig böra
med afseende å de, för den directa beskattnin¬
gens utgörande, nödvändiga vilkor, eller akat-
ternes rättvisa fördelning, iagttagande af den
mest lämpliga tid och det minst vexateriska
sätt till deras uppbörd böra i allmänhet gifva
en ledning, för den directa beskattningsgrun-
den och frågan hvad som bör beskattas, Samt
sättet att medelst en säker måttstock för ting
af olika natur åstadkomma en rättvis jämkning
dem emellan j hvarvid de minst föränderliga
ting måste till grunder antagas, såsom t. ex.
för Köpmannen dess egande Skepp, deras läste¬
tal, Magazins-byggnader o. s. v. för Fabrikan¬
ten, dess Machinerier och nödige byggnader *
m. m- för Borgaren, dess boningshus o. s. v»
för Capifalxsten dess Capital-fordringar enligt
reverser, och för Jordbrukaren jordén samt
de dertill hörande herrligheter, de sednare för»
vandlade efter en viss beräkning till uppskat¬
tade tunnland jord.
I förra hänseendet, eller rörande grun.
derna för sjelfva beskattningen föreslås, att
Sedan jordbruket, på sätt här nedanföre kom¬
mer att närmare omförmälas, blifvit äfven¬
som öfrige industrie-grenar och al 1 synlig egen¬
dom uppskattad i Fod 1 6:|ödigt Silfver, såsom
den säkraste och minsta förändringar under¬
kastade varumätare, samt en viss minsta del
jt6 Bevillning.?-Utsiottets Betänhanden.
deraf bestämd, sl borde, sedan föregående års
skyddsafgift, Tull-inkomster , Chartsc-Sigillatas
saint husbehofs Bränneri-afgift afgått, det åter»
stående Statsbehofvet bestridas genom en fy 11-
nads-bevillning å hvarje lott (t. ex. om ali
Synlig egendom värderades till 6,000 000 Lod
Silfver och 100 Lod ansågs som den minsta
egolott, borde i händelse Bevillning bestäm¬
des till 2,400,000 ft:dr B:co, å hvarje dylik
lott erläggas 4 R:dr B:co), hvilket kunde så
mycket lättare genom uppgifters samlande con-
trolleras, som både skydds- och andra afgif-
ter jemte lotternas antal årligen Socken- Hä¬
rads- eller Länsvis skulle allmänt kungöras
och den tillökning eller minskning i lotten ,
verkande till skatternas lindring eller förhöj¬
ning, hvilken genom jordbrukets och närin-
garnes förkofran eller aftagande årligen kunde
uppkomma, äfven på samma sätt allmänheten
meddelas, hvarigenom den fördelen skulle
vinnas, att hvar och en någorlunda kunde
beräkna sitt bidrag till Staten, och, hvad än¬
nu mera är, blifva i tillfälle att bedömma till
hvad grad landets välmåga vore i till- eller
aftagande.
Hvad åter sednare delen af ämnet, eller
jordbrukets uppskattning angår, så föreslås ej al¬
lenast. till påskyndandet af en allmän uppmätning
af ännu i riket befintelige orefvade landsträckor,
det borde såsom Lag stadgas, att icke någon sorn
ej förmådde uppvisa säkra och lagfarna Chartor
uppskattade enligt den method sorn af Riksens
Högloft. Ständer blifvit, enligt samma project, upp*
Bevilliiings-Utskoltets Betän&anden. 117
gjord och stadgad , skulle tillåtas uti en Hvpo-
tln k Bank, i händelse en sådan inrättades, del¬
taga, likväl med undantag i början och innan
Charta-uppmätningen ännu kommit i gång, utan
äfven, att i anseende till de vid en sådan mät¬
ning förefallande kostnader, borde Regeringen 3.
Statens vägnar utställa Stats Obligationer, mot er¬
läggande af antagen ränta och en tiondedels afbe*
talning årligen å primitiva lånet, för de kostna¬
der, som enligt räkning kunde uppgå til! bestri.
dande af desse mätningar och skattläggningar; till
hvilkas verkställande en Committée skulle inom
hvarje Socken formeras, under ledning af en skick¬
lig Agronom, samt en i Skogshushållningen bå¬
de theoretice och practice underbyggd person,
hvilka, bägge edsvurna Ämbetsmän, skulle, utan
att vid öfverläggningarne ega afgörande votum,
| bevaka Statens rätt, med iagttagande att dervid
den skattskylldige icke förnärmades; och skulle
samma Committée bestå af 12 Ledamöter, till
ena hälften af Socknens innevånare och till den
andra af sådana personer, hvars tätt derunder be¬
rodde, såsom vid frågor om Inteckningar, af Lån¬
gifvare och i afseende på beskattningen af Pro¬
vinsens högsta auctoritet, likväl under det förbe¬
håll , att i händelse Cornmittéens beslut icke inom
ett halft år öfverklagades, blefve den en gång
skedda uppskattningen i hvarje fall gällande.
Beträffande slutligen den föreslagna grund,'
hvarefter jordvärdet skulle bestämmas, så före¬
slås, att ett geometriskt Tunneland, hvarå ’:dels
Tunna Råg, 1 Tunna Korn eller Tunna
Hafre, kunde utsås, skulle tjena såsom hjelpre^
jjg BeviUinng>:’Uisoaitets Betänkan din.
da vid bedömandet af ouppmätt åkerjord oell i
värde anses lika med 4 lod Silfver att i afseen¬
de på värderingen af Äng och Betesmark, skulle
mera enhet vinnas, om 2 Smör anses lika
med 4 Lod Silfver, eller en Tunna Korn;
alt vid graderingen borde äfven i betraktan¬
de tagas ett hemmans närmare eller mera af¬
lägse? läge till afsättningsort, jordens egenska.’
per i afseende på ett högre eller flackare läge, dess
iner eller mindre sluttning, beståndsdelar, såsom
mylla, lera eller sand, belägenhet mot Solen eh
ler i vissa väderstreck, alfvens mer eller min.
dre löshet, och höjden öfver hafvet; att någre
afriikningar icke tillåtas för jordbrukarens behof
af bränsle, Sädens förmälning o. s. v.; att vissa
så kallade herrligheter, såsom Vattenqvarnar och
Sågar, Skog, Briinntorfs mossar, Tång-I,er Sand
och Mergel-trakter samt erkända fiskrika Sjöar äf¬
ven tagas i beräkning; att det arrende, som ett
uppskattadt Tunneland kan åläggas, anses vara
4 Procent af Capitalvärdet; att vid värdets be¬
stämmande böra ovanliga onera genom rustning
in. m, omkostnaden dragas från arrende-beloppet,
då resten utgör den verkliga summan, som kan
utgå; att en jords fördelagtiga eller ofördelagtiga
belägenhet, genom dess läge i skygd af Skog och
Berg, eller dess skada af angränsande moras och
vattendrag bör beräknas ; att all jord bör grade¬
ras r 3:ne Hufvud-Classer, eller Mylla, Lera
och Sand eller Lättjord; att uppskattadt Tunne¬
land åkerjord eller 10 grader hör antagas kunna
lemna 10 Tunnor Korn, hvaraf 1 beräknas i
arrende då resten åtgår till erforderliga utgifter
B(villnings-Uislottets BetiinJtnndsn. 119
och något öfverskott till belöning för Arrenda¬
torns moda; att ett uppskattadt Tunneland Äng,
sorn bör lemna 4 lass Hö om 40 £££ hvardera
och hvaraf vissa afdrag tillåtas, bör afkasta 10
Smör; att för hvarje Tunneland betesmark be¬
räknas 5 Smör och att qvarnar, Sågar, Skog
m. m. böra, enligt för hvardera särskildt fast-
stälda grunder, värderas till vissa Tunneland
åkerjord m. m,
Efter förehafd närmare granskning af detta
ämne, har Bevillnings-Utskottet med ett rättvist
erkännande af H:r Friherre Wrangels förtjenst
vid utarbetandet, af ett förslag, åsyftande en rätt¬
vis och på allmänna grunder hvilande beskatt¬
ning af jord och hvarigenom ej mindre flere nyt¬
tiga och gagneliga upplysningar kunde vid fram¬
deles blifvande jordvärderingar inhemta* , än och
sådana tbeoretiska principer framstäldes, som skulle
lända blifvande Taxeringsman till ledning och an¬
visning, ansett sig böra likväl förklara, att då verk¬
ställigheten af detta förslag, såsom ett helt be-
tragtadt, måste föregås af en öfver hela Riket all¬
män refning och skattläggning, samt dessutom för
användandet deraf erfordras dels åtskilliga med
vetenskaplig bildning försedde personer t. ex.
Agronomer, hvilka här i landet ännu hvarken
äro antagne, ännu mindre tilldanade, dels inom
hvarje Socken någre i jordbruk och landthus¬
hållning mera än vanligt bevandrade personer,
som om de ock, på ett eller annat ställe finnas,
likväl icke kunna i allmänhet påräknas, förr än
den i sednare tid åt Landthushållningen lemna-
de vetenskapliga ledning hunnit fortgå, tror sig
120 Bcvillnirgs-Utsiotttls Betänkande/!»
icke kunna fur närvarande hvarken tillstyrka an¬
tagandet af den således fur Bevillningens fördel¬
ning föreslagna grund eller Bevillningens fördel¬
ning i lotter, ej eller till Taxeringsmännens ef¬
terrättelse föreskrifva det uppgifna sättet för upp¬
skattning af jord.
Dock varder detta allt till Riksens Höglofl»
Ständers pröfning vördsam!igen öfverlernnadt.
Stockholm d. 20 Maji 1823.
N o j x.
Ankom den 3 Juni! 182-3.
Utlåtande, i anledning af Hr Stjernstam»,
L. Motion, om afkortning? längd er nas
öfver Krono ut sky lider ne. ingifvande till
Härads Hätterne.
F\ån Hölofl. Ridderskapet och Adeln har Rik¬
sens Höglofl. Ständers Bevillningsutskott fått, uti
Remiss af d. 11 sisth Martil, emottaga H:r Stjern¬
stam s, L■ Memorial, hvaruti anföres: att oman
det från en äldre tid härflytande stadgande , an¬
gående redogörares skylldighet att ingifva sådana
uppbördsmanna räkenskapshandlingar, sorn benäm¬
nas afkortnirjgslängder, till Tingsrätterne, för att
derstädes uppläsas, granskas och medelst Doma¬
rens påskrift verifkeras, varit nödvändig under
en tid, då någon annan controll ej medförde den¬
na mot förfalskning inagtpåliggande säkerhet i re¬
dogörelseverket, kunde denna åtgärd nu mera
apses alldeles onödig och öfverflödig, sedan Rik-:
Bevillnings.Utskottets Betänknnden. rjr
sens Högloft. Ständer, uti nu gällande Bevillnirjgs-
Stadga , fastställt en annan controll, som i alla af.
seenden uppväger den förstnämnda, nemi. af-
ltonnirjgs längdernes granskning a adman Socken- ,
stämma och deras verification af Socken-Bered¬
nings och Taxerings-Commiitéernas Ledamöter,
hvadan äfven blifvit yrkadt, det borde, vid Re-
dac!ion af den nya Bevillnings-Stadgan, detta äl¬
dre förordnande uppiiäfvas och föreskriften der¬
om i nämde intagas.
Men då Bevillnings-Utskottet vid förehafd
granskning af denna framställning, funnit stad¬
gandet om afkortnings-längdernas verificationer, ge¬
nom deras uppläsande vid Tings Rätterne samt
Domarens påskrift, hvilande på åtskillige äldre
och Statsmedlen egentligen rörande Författningar,
men ingalunda föreskrifvet i BevilInings-Författ-
ningarne, hvarest en annan controll finnes be¬
stämd , har Utskottet icke ansett sig kunna åt
detta Memorial lemna någon särskild åtgärd.
Hvilket allt, likväl Riksens Högloft. Ständers
upplysta pröfning underställes.
Slockholm d. 20 Maji 1823-
N:o 12.
Ankom den 10 Junii 1823.
Betänkande, angående de genörn Stora. Sjä*
Tullen inflytande Btvillning»-medel.
Sedan Lagstiftaren genom den, uti l&oy åra
jia Bevillning:;» U kottets Betänkan len.
Regerings-Forms 59 §. uppdragna skUlnad
emellan Statens ordinarie inkomster, som alla ut¬
gå efter vissa och faststälda grunder samt Be-
villningsmedlen, vid hvilkas bestämmande, så till
grund, som till belopp, Svenska Folket utöfvar
siri urgamla och i 57 . af Regerings Formen
bevarade rätt, att sig sjelf beskatta, åter satt Rik¬
sens Höglofl. Ständer i tillfälle, att, med hän¬
seende lill det allmännas tarfvor och de enskil¬
das tillgångar, utfinna de säkraste och minst tryc¬
kande utvägarne till fyllande af Statens nödvän¬
diga behof, hafva de af stora Sjö-Tullen här¬
flytande intrader utgjort ett föremål för Riksens
Höglofl, Ständers uppmärksamhet. Sådant synes
Utskottet hafva skett med så mycket större an¬
ledning, som 53, 60 och fia §. §. i meranämn-
de Regeringsform, sedde i sammanhang med
här ofvan åberopade läagrum, å ena sidan inne¬
hålla, att det ankommer på Rikets Höglofl. Stän¬
der, att åtaga sig en mot behofvet svärande Be¬
villning, men å den andra dervid fästa rättighe¬
ten, att föreskrifva, huru särskilde summor der¬
af skola till särskildte ändamål användas, med
det dervid fogade uttryckliga förbehåll, att, med
undantag af Stora Sjö-Tullen för inkommande
och utgående Spannemål, eger, utan Riksens
Ständers samtycke, ingen förhöjning , i afseende
på de allmänna utgifterne, rum; hvartill äfven
kommer, att, jemlikt 61 §. i Regerings-Formen,
måste Stora Sjö Tulls-Taxan, i likhet med an¬
dra Bevillningsstadgar, på bestämda tider till ef¬
terlefnad upphöra.
Af dessa skäl hafva äfven, sedan frågor
Bevillnings-Utskattets BeiSnkcinden. 4.23
blifvit yppade, angående, ej mindre ett så be.
skaffadt stadgande, hvarigenom Kongl. Maj:t sat¬
tes i tillfälle, att utan afvaktan af Riksens Hos¬
löf!. Ständers vid en inträffande Riksdag afgif-
vande yttrande , under mellantiden vidtaga de af
omständigheterne och Rikets sannskyldige Stats,
interesse påfordrade förändringar i deri då gäl¬
lande Stora Sjö Tulls-Taxan, än ock Randt-TuI-
larnes upphäfvande, Riksens Höglofl. Ständer i
förstnärnde hänseende, genom underdåniga skrif-
velser af den 14 och 30 Martii 1810, hvarom
äfven Riksdags Beslutets 27 §. innehåller, dels
uppgifvit till hvilket belopp och under hvad vill.
kor Sjö Tullen, å inkommande och utgående
varor, kunde af Kongl. Majit i Nåder förhöjas
eller nedsättas, dels ock stadgat sin öfvertygelse,
rörande Randt Tull,irnes upphörande, med un¬
derdånigt afseende på de frågor, hvarpå Kongl.
Majit i Nådigt svar af den 7 Martii vändt Rik.
sens Ständers uppmärksamhet, under nådigt för.
klarande tillika, att emedan Randt Tulls afgif.
terne, enligt 60 §. Regerings Formen, räknades
till den Bevillning Riksens Ständer egde, att al¬
lena bestämma, och det således nfdem berodde,
att bibehålla eller afskaffa dessa afgifter, i hvil
ket sednare fall, äfven anstalterna till deras upp¬
börd såsom sådane , borde försvinna, ansåge Kongl,
Majit det tillkomma Riksens Ständer, att i detta
Revilinings mål fatta ett afgörande Beslut. Vid
den derpå år 1812 följande Riksdagen, och se.
dan Kongl. Maj t, genom Nådig proposition, un¬
der den 13 Maji nämnde år tillkännagifva , det
förväntade Kongl. Majit Riksens Ständers Beslut,
i24 Bevillning»'Utskottets BttänhänJén-
hvad anginge grund erne för Sjö-och Landt-Tul¬
lens bestämmande, hafva , efter det allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, till hvars med
Bevillnings-Utskottet gemensamma handläggning
detta ärende varit hänskjutet, öfverlemnat frågan
om Tull afgifternes reglering till särskild behand¬
ling af sistnämnde Utskott, Riksens Höglofl. Stän¬
der, i enlighet med hvad detsamma hemställt,
uti skrifvelse af den i6:de derpå följande Au¬
gusti , i underdånighet dels uppdragit åt Kongl.
Majit att låta, med afseende på handelns och
näringarnes förkofran, Stats-intrademes bestånd
och de till hämmande af smyghandel och Tull¬
försnillning nödige åtgärder, utarbeta en ny Sjö-
Tulls-Taxa, dels ock öfverlemnat, att, intill
dess samma författning hann fullbordas och vi»
dare till den derpå följande Riksdagen, vidtaga åt-
skillige såsom gagneliga betragtade anstalter. —•
Om sedermera vid 1815 års Riksmöte någon
särdeles uppmärksamhet ej blifvit lemnad åt Tull¬
väsendet, synes sådant hafva härrört deraf, att
Riksens Höglofl. Ständer ännu afbidade verkstäl¬
ligheten af hvad vid den föregående Riksdagen
beramadt blifvit, hvaremot vid den sist haline,
detta Utskott icke allenast sjelf ingick i under¬
sökning om ett lämpligare sätt för Tull - inkom*
sternes reglering, utan äfven såg flere dess för¬
slag af Riksens Höglofl. Ständer gillade, och så¬
som Beslut hos Kongl. Majit 1 underdånighet
anmälde. —
Då det sålunda är utom all fråga satt, ej
mindre att Bevillnings-Utskottet, som är ålagdt
att inkomma med grunderne för den blifvande
BeviUnings-TJtskottels Betänkanden. 125
Bevillningen, jemväl eger, att till granskning
upptaga de nu utgående Bevillnings-anslagen,
uppsöka källorne dertill, efterforska deras större
eller mindre tillgångar, och derefter föreslå en
med rättvisa i grundsatser, jemnhet ifördelning,
och säkerhet för uppbörd instämmande förhöj.'
ning eller nedsättning af de utgående umgälder,
ne till Staten, än ock att Biksens Högled. Stän¬
der hafva sig öppet lemnadt, att i dessa ämnen
stadga och besluta, har Utskottet ej dragit 1
betänkande, att så mycket heldre egna en större
Uppmärksamhet åt Stora Sjö Tulls, inrättningen
och de Staten derutaf tillflytande, men af mer
eller mindre mot ändamålet svarande eller också
stridande organisation, beräkningsgrunder, bevak¬
nings och uppbörds-anstalter, ökade eller min»
skade tillgångar, som Utskottet fått emottaga flere
inom de Bespective Riks- Stånden väckte frågor
i detta ämne, särdeles rörande de stadgade för*
budén mot ut- eller införsel af visse varor.
Således har hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln blifvit anfört af 1:0 Herr Tham, Wolr.
att, med hänsigt till prohibitif.systemets skadlig¬
het och nödvändigheten af dess afskaffande, friare
grunder måtte för Tull-umgäldernes bestämman¬
de antagas, med afseende på exporten af egna
och importen af fremmande nödvändighets-artik-'
lar, manufacturernes bestånd samt handeln med
Norrige och Finland; 2:0 Herr Friherre Wran.
gel, Henning, att till undanrödjande af de hit¬
intills vid Tullarne varande missbruk, en annan
grund för Tull-umgäldernes beräkning, eller ef¬
ter varans värde mätte fastställas; att införseln
13 6 Bevillnings-TJtakotttta Betänkangeri.
af alla utländska producter borde mot en billig
Tull till a tas, och att Svenska Handels-agentef
på fremmande orter skulle vara förbundne, att
insända uppgifter å varupriseme, för att seder*
mera jemte andra upplysningar tjena till ledning
för Tull-afgiftens bestämmande m. m. —- 3:0 af
Herr Grefve Posse, Carl Henr. ufi dess till det¬
ta Utskott jemväl remitterade Memorial, bland
andra grunder för den yrkade förändringen i
Tullverkets organisation, onödige Ämbets- och
Tjenstemäns indragning med flere åtgärder, att
den upplystare delen af allmänheten blott låtit
höra en enda röst, förtrytelsens och harmens öf.
ver de tusende exempel af Lagbrott och mora¬
liskt förderf, af cliicaner och vexationer, som en¬
dast kunna hafva sin grund i Tull-inrättningens
närvarande beskaffenhet och de mångfaldiga fre¬
stelser till försnillning, som den samma medfö¬
rer: 4:0 af Herr Cederschjöld, P. G. att åt Bé-
villnings-Utskottet borde uppdragas, att utarbeta
nya för Nationens moraliska och oeconomiska ut¬
veckling nödvändiga Tull-stadgar, hvarvid allt
borde till införsel tillåtas , och det förhatliga ordet
lurendrejeri förlora all motsvarighet i verkställig¬
heten , att Tull-umgälderne måtte på sådant sätt
bestämmas, att retelser till tullförsnillning min¬
skades, oclp att lämpliga Straff borde utstakas för
förbiytejser mot Tull-Lagarne, 5:0 af Herr An-
karsparre, j. A. att alla sådane varor, som icke
redan tillverkas här i Riket till betydlig mängd,
eller ock ej kunna här förfärdigas till någon jem¬
förlig godhet och pris, med de utifrån inkom¬
mande, må till förekommande af de ifrån prohl-
BevUlnings-Utsiottett Betänhandtn■ 127
bitive författningar härflytande menliga följder
för Nationens moralitet och de rätta begreppen
om Laglydnad, få här i landet införas; 6:0 af
Herr Friherre Carpelan, Carl Maur. att liberali»
tet i Tull och Handelsprinciper är, med iaktta¬
gande af visse nödige ansedde anstalter, ej alle¬
nast ett oemotståndligt kraf af tidens anda och dess
billiga fordringar, utan äfven i nä varande ställ,
ning ett för Sverige särskildt högst vigtigt pålig¬
gande behof, som af ingen sakkunnig Fädernes*
landets vän kan bestridas, i sammanhang hvar¬
med äfven åtskillige förslag till grunder för Tul¬
lens bestämmande blifvit gjorde; hos Vällofl.
Borgare Ståndet af 7:0 Herr J. Fornander, att
prohibitiv*författningarne måtte förändras och jem-
kas, en friare handel, såsom en följd deraf, in¬
föras, en ny Taxa för ut- och ingående Stora
Sjö-Tullen utfärdas, och att Lag-Utskottet måtte
föreslå lämpliga, och med brottmåls Lagstiftnin.
gens humana princip instämmande strafflagar för
Tullförfattningarnes öfverträdande; af 8:0 Herr
J. U. Winberg, att hos Kongl. Majrt borde i un¬
derdånighet en förbättrad Tulltaxa tillstyrkas,
grundad på tillåtelse i allmänhet, att emot Tull
och öfrige afgifter få införa utländska varor af
alla slag, dock i afseende på manufactur-varor.
med särskilde undantag, lämpade efter i hvarje
fall opartiskt pröfvade eonsiderationer för åtskil¬
lige Fabriks anläggningar och näringar inom
Fiket, att samma frihet måtte vid varors utfö¬
rande förunnas alla inhemska producter, landt-
manna varor, rudimaterier, och förädlade varor,
samt att såsom det säkraste correctivet mot lu-
läg Ilevillnings-Utskottets Betänk anden.
rendräjeri och Tullförsnillning , ingen import-
eller export-vara borde beläggas med högre Tull
än 10 högst 15 Procent, så framt ej den förut¬
gående och inom Riket förädlade varor utstakade
afgiften af en -fjerdedels procent borde bibehållas;
af 9:0 G. R. Prytz, att förbudet emöt införsel af
sådane varor, som inom Landet icke produce¬
ras, men gensm vana blifvit oumbärlige, och
hvilkas bruk sålunda icke Iean afskaffas, måtte
upphäfvas, och att Tull-afgiften skulle jemkas
och bestämmas till ett sådant belopp, att vin¬
sten af Tullförsnillning ej motsvarar äfventyret;
af 10:0 Herr O. Nilson, att ofvan oinförmälde
anstalter borde vidtagas, sedan visse Committé-
rades, af Stockholms Kram-Handels-och Fabriks-
Societeter, betänkande blifvit infordrat, hvarigenom
en medelväg af dessa sins emellan stridande in-
teressen kunde påfinnas;af 11:0Hrr M. L. Ekelund,
att verkställande magten, måtte, hädanefter sorn
hittills uppdragas, att så anordna om Tullverket
och dess angelägenheter, som förändrade omstän¬
digheter kunde föranleda, hvarförutan flere skäl
blifvit anförde till vederläggande af hvad här
ofvan i en eller annor måtto kan vara yttrat af
Herr Winberg m. fl.; af 12.0 och 23:0 Herrar
Abr. Hiesleiter och Gustaf Lenning, att den af
Herr Winberg m. ff. yppade fråga , om en vid¬
sträcktare Handelsfrihet, icke skulle af anförde
skäl tillskynda den åsyftade nyttan; och af 14:0
Herr Abr. Hiesleiter, att fri införsel för en del
utländska Fabrikater matte beviljas, likväl med
bibehållande af nu gällande prohibiliv-författningars
bestasd,
Bevlllnlngs-Utskotttts BaSnkanden. j2i
bestånd i afseende på andra; öfver hvilka ali»
frågor flere af Ståndets Ledamöter sig, så mundt-
ligen sorn skriftligen utlåtit; samt inom Heder¬
värda Bonde-Ståndet; af i 5:0 Riksdags-Fullmägti-
gert Anders Danielson från Elfsborgs Län, att
Riksens Högloft. Ständer måtte, med utöfvande
af sin i grundlagen bevarade rätt, taga en närma¬
re befattning i afseende på Tuli-intradernes be-
stämmande och uppbörd, samt sedan nya Taxor
blifvit utarbetade, jemväl bland annat gå i för¬
fattning om billige och med rättsprinciper in¬
stämmande Lagar för Tujlöfverträdelser.
Den kännedom Utskottets Ledamöter till
Riksdagen medfört, om en i de fleste Landsorter
rådande pennirgef'olägenhet, hvars verkningar
och följder åtskillige medlemmar af de Respecti-
ve Riks-Stånden framställt på ett sätt, som låter
förutse betydliga, om också icke oöfvervinnelig»
svårigheter för utbekommande af de medel Sta¬
tens vidsträckta behof äska, har ledt Utskottets
omtanka till detta föremål, då det ansett sin pligc
mot Fäderneslandet och sina hemmavarande Cora-
rnittenter fordra, att uppsöka sådane utvägar till
inkomster, hvarigenom jordbruket icke nedtryckes,
Näringarne icke förlamas, samt ett återfall eller åt¬
minstone ett stillastående i Statens inre lif och rörel¬
se icke beredes. Uti Stora Sjö-Tullens afkastning, som
Riksens Höglofl. Ständer täcktes af den under Litt. A
bilagde uppgift sjelfve inhemta, tror Utskottet sig haf¬
va funnit ett medel att underlätta det nuvaran¬
de behofvet, och hvilket nödvändigt måste med-
Bikaif till fikt. St. Prl8*f■ S !t
2 3° Bev1l1nings-TJt$kottet$ Betänkande^.
för» Pn ökad verkan sa fpnmt umgälderné lärn»
' pas t-Tter piödfirchteus och consumentens ömse
Sidigä -behof, varans beskallc-nhet, samt om ej allt
För stranga Förbud, eller allt Fm- högt Uppdrilna
afglfter reta och uppmuntra t ll !u rendrejerier,
Underslef och Tu llforsni lin ingar. För att emeil
lertid tued korthet och klarhet Framställa Utskot*
tets förhoppningar, .'Utt genom Tuliumgrildernes
ändamålsenliga Fördelning Och uppbörd, tillskyn¬
da Staten c-n vinst, sorn hitintills tillfallit den
trted fräckhet Lagarne trotsande Ltlrc-ndrejnren
eller deri bedrägliga Tullförsnillare!1!, har Utskot¬
tet endast anset nödigt att erinra, otn ej mindre
Tullinrätinihgens ursprungliga och egentliga Syf¬
te ltu-.l, cliér ett uppbordsanstalt för de a Fgi lier,
hvarmed vissa pfodueter i oell för Statens under¬
hill beläggas, än ock de .särdeles under en .sed¬
nare tid dermed förknippade afsigter, att anväll-
’ tia dets, ari såsom uti skyddsanstali for vissa Fa¬
briker och Käringar, än ater i egenskap af leda¬
re för handeln, oell de dermed förenade för¬
delar. •"
Vid en närmare granskning af Svenska Han*
tlelnS stallning, sadan den för det närvarande
företer sig, har Utskottet funnit den inskränkt
och besvärad af en mängd förbud, hvilka någor!
gång- lagga- lika så betydliga hinder i Vägen för
de medborgare, sorn till eget och Fäderneslandets
gagn söka på detta sätt använda sin skicklig¬
het och sitt Capital, soto för oredlige Lagbry¬
tare, hvilka cfterlrackta en - otillåten vinst pä
hederns och Samhällsordningens bekostnad. —»
£a for andra Länder lychlig erfarenhet har å«
Bevillnings-Utskottets Etiänhcnden.
dagalagt, att dessa under en annan oell om
handelns sanna väsende' mindre upplyst tid, och
i Förmodan om handelns gynsarnma ledning an¬
tagna grundsatser icke uträttat, hvad de borde
Uträtta. Angränsande'Landers exempel, isynner¬
het det Landets, sorn med oss delar den lyckan,
att se siri spira foras af samma hansl, sorn den
Svenska, visar motsatsen. — Danmark liar med
mindre tillgångar, än vår Fosterjord, sett sin han¬
delsvinst, och med det samma sin Tullinkomst
genom ett friare handels-utrymme betydligen ö-
kad; samma Förhållande lärer nu äfven ega rum
i Finland; och Norriges sista, samt af Konung
Cart. Joham i Nåder gillade och stadfästade För*
fattning, i afseende på Rike ts inkomster af Tull.
verket, bär stämpeln af den vishet, som både
inser frihetens värde och gynnar dess inflytande
på deri Nationella välmågan.
Under ett sådant fdrh.ållande, tror Utskottet
sig skola felt emot sin pligt, såsom ombud För
Folket, och den dervid Fästade skyldigheten, att,
tjfter viddén aF egne insigter. uppgifva de säk¬
raste och lättaste medlen till lindring i Natio¬
nens bördor och beredande af dess välgång, örn
den undanhöll Slaten den vinst, sorn genom
Tullverket s nmolikt står, att, utan förnärmande
af andra näringsgrenars rätt, vinnas genom en
större frihet t Svenska handeln, hvars närvaran¬
de belägenhet Riksenk Höglofl, Ständer torde så
vidt sådant later sig göra, inhemta af de under
I.ilt. K, C: D; härhos fogade Tabeller, utvisan
de dels det antal personer och fartyg, jorn för
det närvarande här finuas; dels ock det varube*
\s6 BevillningB'Utskottat Betäniartgen.
lopp, som blifvit här i Riket till in eller ut¬
försel förtulladh
De nu gällande af Kongl. Maut i Nåder
utfärdade författningar angående Tullverket, haf¬
va för afsigt att genom en gemensam samman,
verkan af Tullumgälderrie och bevakningssättet,
skydda Svenska handeln för fremmande intrång,
befordra Fabrikerne genom aflägsnande af frem¬
mande täflan, stadga en för Fäderneslandet för¬
månlig Cours och bereda en gynnande handels-
balance.
I det första hänseendet har Utskottet fun¬
nit flere stadganden rörande beskaffenheten af de
fartyg, som äro tillåtne, att till eller ifrån detta
Dand frakta varor, dessas produetions och till¬
verkd ingsort, beskaffenhet och mängd m. in., hvil-
ket allt har för afsigt, att försäkra Svenska Hand¬
lande och Sjöfarande om rättigheten , att ensam¬
me besörja både handeln och fraktfarten. —
Dessa Stadganden tror likväl Utskottet icke kun¬
na i annat fall blifva föremål för Utskottets upp¬
märksamhet, än så vida de i någon mån för¬
ringa den af Tullverket påräknade inkomst, i
hvilket afseende de lära utgöra ett ämne för Rik¬
sens Höglofl. Ständers granskning, och torde Ut¬
skottet således framdeles, i händelse dess nu
framställde grunder för Tullbevillningen vinna
bifall, och ett sammanhängande uppbörds- och
förvaltnings-Reglemente bör i förening dermed,
utarbetas, blifva i tillfälle, att i detta hänseende
med nödige förslag framkomma.
Enahanda förhållande inträffar äfven med
Svenska Fabriksväsendet, till hvar» fördel åttkil-
IieviUnings-Vtsiöttett Betänianden. 133
lige författningar blifvit vidtagne; för att afhålla
den genom en utvidgad Lurendrejeri handel desse
inrättningar hotande undergång. Utan att härvid
ingå i granskning, om nyttan- och nödvändigheten
häraf, hvilket Utskottet möjligen icke tillkommer,
tror det sig likväl böra förklara, att dessa åtgär¬
der åtminstone ländt Statens inkomster sill afsak¬
nad. — Emedlertid visa dé, allt ifrån Fabriker-
nes upprinnelse här i Landet, förda klagomål
öfver Lurendrejerier och Tullförsnillningar, huru
verksam och farlig denna fiende till Svenska
Handeln och Fabrikerne är, och att alla der¬
emot vidtagna, mer och mer skärpta straffanstal¬
ter ingenting uträttat. — En annan och för Sta¬
ten mera gagnande utväg torde derföre böra sö¬
kas, och tror Utskottet den finnas i en lofgifven
handel, beröfvande Lurendrejaren medlen, att
undergräfva Fabrikerne, hvilkas idkare nu mera
för sig komne genom det hägn och det betyd,
liga understöd de under en längd af år emotta-
git af Staten, säkerligen skola i .allmänhet med
tillfredställelse omfatta detta tillfälle, att blifva
befriade från all hemlig och skadlig medtäflan,
och i stället underkasta sig en öppen och till
uppmuntran ledande concurrence.
Men emedan någre inrättningar, särdeles de
som nyligen tagit sin början, ock således ännu
ej hunnit stadga sig, torde vara i behof af en
närmare omvårdnad från Tullväsendets sida, så
har Utskottet för att förena det enskildta interes-
set med det allmänna, genom stadgandet af en
skydds-tull, hvars grunder här nedanföre bestäm-
pia», varit betänkt, att så jemka varupriset, at!
134 BeviUnings-Utsooitets "BaSnkandent
fremmande tillverkare omöjligen kunna finna sin
räkning vid, att undersälja Svenske Fabrikanter,
och på sådant sätt •undergräfva deras bestånd.
I afseende na den otillåtna handelns men.
liga inflytande på handelsvågen och ett Lands
curs förhållanden, torde bland många andra
skäl endast här böra anföras, att då den redlige
Köpmannen genom förfttitpingar inskrånkes till
vissa orter, vissa varor och vissn iakttaganden,
som nila fika hans niodor ock kostnader, samt
följaktligen varuprisen, är lurend re jaren derföre
fri; och att då den forre kan genom varubyte
omsätta sitt I,ands producter mot < 11 annat Lands,
mäste den sednare nästan alltid använda i: et al
Jukt mynt eller vexlar tili cyrsens betydliga steg¬
rande.
X)5 Utskottet vändt sin uppmärksamhet på Sven»
ska Tulltaxan,hardel funnit sfidane varor förbudne,
att hit införas, sorn hvarken inom Landet kunna al¬
stras eller tillverkas, men likväl allmänt finnas, säl¬
jas ock nyttjas, ja till och med arn i vissa fall till
bruk anbefallde. I afseende på andra förnödenheter
åter har Utskottet grundade skäl att förmoda, dett här
i landet åstadkomna tillverkning ej motsvaran¬
de hvarken det verkliga beliofvet, eller den
mängd här finnes och brukas. Afven till Fa¬
brikater, sinn val kunna til! erforderlig godhet, men
icke erforderlig myckenhet här förarbetas, ära
dylike, "förbud utsträckte under det att flere både
större och mindre varu artiklar, som till inför¬
sel finnas tillatne, aro belagde med så dryga
umgälder, att tullförsnillaren finner, oaktat det
äfventyr han dervid löper, sin räkning vid da.
BeviUnings-Utskottets Betcinkanden, ajjj'
ras inpractisérnnde, understundom utan all afgift,
och ofta för en, rinearé an verke!igen hort er-
erlapgas. — En nät maro framställning har af
torde ytterligare sta att erhålla, genom de harvid
tinder Tift. E. F. G. H, fogade Genera! Sarp,
mandrag, öfver de i Riket befintlige Manufactu-
rier, jemte dervid varande arbetare, och tillverk,
ningsvärdet under de sednare arén, äfvensom
uppgifter å siden och' halfsiden, samt gröfre och
finare klädes tillverkningen, från Sverige utförde
Fabrikater, och hit införde viner samt andra
drycker, Caffe, ' The och Socker, . jemte förteck¬
ningar pa de personer sorrv anma It sig till bruk
och nyttjande af vissa öfverflödsvara?. — Ailä
dessa förhållanden bevisa, a(t ■ 1 urendrejerierhe,
de stränga straffen till trots, annu fot tfa ra,, och
art de genom modets och vanans, .tilltagande väl¬
de må hända ukas till Uppenbar 'skada fö? Sta¬
ten samt till förstörande af de ädlare begreppen'
om ära och redlighet hos en eller annan med¬
lem af Köpmans-Stander, och att, vinujngslystna-’
den någon gång kan uppnå den höjd, att perso¬
ner, hvilkas fördel det synes vara, att motarbeta
dessa lagbrott, sjelfva kunna deruti deltaga, hvar¬
på sa rs k i 1 d te exempel skulle, såsom vittnande
" kunna framdragas, sa framt ej det, i IV Art,
58, 3, 4 och 5 Morn. af Kongl. 'Maj: t Nådiga
förordning under den 12 Februarii ',820, till
förekommande af Turendrejeri och Tullförsnill¬
ning, stadgade ansvar tydligen utvist?, att Tag-
stiftarens uppmärksamhet blifvit väckt af shke
förbrytelser.
Men då dessa förhållanden, på sätt Utskot*
j§6 Bcvillniugs^Utshottcts Betänkanden.
tet omnämnt, finnas vara lika skadliga för allmän-
na rättsbegreppen, som för Landets växande väl¬
måga, och i synnerhet förminskande elen inkomst
Liksens Högloft. Ständer kunna med skäl påräk¬
na af Tullverket, har Utskottet, för att derige¬
nom underlätta den friare handel, hvilken skulle
bereda afsättning för Svenska pro kacter, jemka
värdet 3 fremmande förn öden hetsva ror, bereda
Svenska Fabrikerne, hvarom fråga blifvit vackt,
möjlighet, att tili naturliga pris upphandla sina
behof, och särdeles öka Tullintraderne trott sig
böra föreslå •'
l:o An inga utländska varor, skola anses
förbudna, utan alla kunna emot Tull här införas■ —
Flere exempel, såsom den i sednare tider
upphörda införseln af Spannemål,| och den min¬
skade importen af Lin, hvilken, med undantag
af Finland år 1S18 uppgick i värde till 64,129
Pitdr, men för år 1820 till 22,828 Xhdr, och
år 1821 till 5,628 Pddr allt Hamb. Banco, tyckas
bevisa, att en efter varubehofvet, tillgångarne
och andra omständigheter, lämpad skydds-tull
kan, i förening med en väl organiserad Tullbe¬
vakning, jemte en billig inkomst för Staten, lem¬
na Svenska Fabrikerne samt andra Näringar det
biträde de till äfventyrs kunna tarfva, utan att
roed detsamma utestänga ali täflan. —• Härvid
har Utskottet äfven fästat behörigt afseende deiå,
att örn ock en hög Tull å vissa artiklar skulle
vålla Tullförsnillning och den äfven kunde lika
lätt, som ett Lurendrejeri-brott i alla andra af-
seenden föröfvas , har den likväl den allmänna
opinionen emot sig, hvilken då den ofta med
Bevillnings-Uiskotttts Betänk andan- tJ7
liknöjdhet öfverser Lurendrägarens handlingar,
skådar Tullforsnillarens uti en svårare dager.—
I enstämmighet med dessa tänkesätt, och då det en-
däst beror af Regeringen, att med fremmande
magter afsluta, så väl Handels, som andre Trac-
later, anser Utskottet.
II. Riksens Högloft. Ständer icke kunna be¬
stämma annan Tull a varor, än en sä beskaffad>
sorn'profvas bäst förekomma Tullförsnillning och
försäkra Statens inkomst samt således öfverens¬
stämma med Landets interesse; i sammanhang
hvarmed följande, såsom till ändamålet säkrast
bidragande, föreslås:
1:0 Alla sådane varor, sorn äro vårt Uanrls
egna samt inhemska, produkter, och hvilka allde¬
les icke behöfva utifrån införskrifvas, utan kun¬
na i tillräcklig mängd och till erforderlig god¬
het här i Uandet alstras och frambringas, beläg¬
gas med så hög Tull, att den Svenske Produ¬
centen icke kan af Utländske medtäflare skadas.
2:0 Sådane Produkter, Manufakturvaror och
tillverkningar, hvilka inom Landet finnas, tillver¬
kas och kunna till erforderlig godhet, men ännu
icke till erforderlig mängd lemnäs, beläggas med
en sådan Tull, som uppmuntrar inhemska Pro¬
ducenten och Tillverkaren till täflan med den
utländska, och derjemte å ena sidan skyddar ho¬
nom för ett sådant varornes fall, som skulle sät¬
ta honom utur stånd, att med skälig förmån drif.
va sitt yrke, men å den andra ej heller alldeles
utestänger fremmande medtäflan, såsom nyttig att
förmå härvarande Producenten och Manufactu-
risten till ansträngning och förhindrande honom,
138 Bevillninvs-ZJtskotrets Betttninnden.
aft grunda en oskälig vinst på andra Medborga¬
res skada.
3:0 I>e artiklar, 50m väl i Sverige produce¬
ras och tillverkas, men antingen icke i erforder¬
lig mängd, eller också icke af dén godhet Köpa-
ren har rätt ,alt fordra, vidkännas en mindre Tull,
likväl icke så lag, att den alldeles utestänger in¬
hemsk täflan med Ut landningen.
4:0 Utländska produkter, colonialvaror, rå-
antnon och fabrikster, sorti icke inom Landet
tillverkas eller alstras, beläggas med den lägsta
Tullafgiften ; hvarvid dock
5:0 Afven Statens inkomst bör på sådant
sätt ihågkommas, att alla egentliga öfverflöda -
varor vidkännas don Tull erfarenheten rnedgif-
ver kunna derå bestämmas, utan att lemna an¬
ledning till tullförsnillning-.eller underslef; och
I afseende åter på Tullen för utgående
varor, har Utskottet i enlighet med samma grund¬
sats örn en friare Handel antagit:
.1:0 A'J alla - de varor, sorn hittills utgjort
recognition till en fjerdedel procent af värdet,
Jsunna utan skada för Producenten, men till för¬
ökande af Statens inkomster från Tullverket hö¬
jas till en procent af samma värde.
2:0 Att Tullen å aila andra, enligt förra
författningar till utförsel tillåtna varor, så vidt
sådant kan ske, bibehå lies, mert i annat fall jetn-
kns och ändras, med hänsigt till den mer eller
mindre nytta eller skada, varans utförande kan
möjligen tillskynda .Lander,
3:0 Att högre Tull bestämmes å en del
gådane varor, som förr varit till utförsel förbud»
Bevillnings.Utsiouets Betéinknndsn. 139
n:t, på det ml cvnorlen deraf, så framt elen lenn
ega runi, inPi ovillkorligen tillskynda Staten en
ökad fördel, vida öfver någon enskild deraf här-
flytande olägenhet,
4:0 Att för utländska varor, sorn bevisligen
dragit inkommande Tuli, och för livi'kr sär¬
skild utförsel tull icke finnes utförd, må en pro-
cnut af varatts värde vid utskeppningi ti betalaa»
I sammanhang med dessa så'edes upp-
gifne grunder, och då handelns icke allenast
framgång Itufviv.Ualö igen beror af ett lyckligt
förhållande med andra rnagter, hvilket endast
genom. Kgl, Mus Nådiga omsorg kan åstadkomma ,
Utan äfven den santia frihet och flor egentli¬
gen består i rättigheten, att införa alla Artik¬
lar fran de orter , der varan kastar 'minst och
Svenska Handeln är mest gynnad , tillförsel*
Utskottet sig af Kongl, Majas .Landsfader liga
omsorg, att Kongl. Majit dels I Tito JHos d g
handl unde NaUonerue saker färsk ana en sadan rt-
cipraciitts. Tull för inj är andel af de förnämste
Sämska produkter, att deras afsättning kan der¬
igenom lättas, dels i jemförehe med andra
Staters bifall eller alsing- till följe af sin Kon¬
ungsliga rätt förändrar eller jemka? Tull"
umgalderne på <!e betydligaste produkter ,
sorn från dessa Nationer införas , dels vidtager
samma nödiga steg, om någon regering elier
handels sammansättning’ ville, genom ökade ex¬
port premier eller eljest, försöka att hit i lan¬
det i mängd införa sådane varor , som
här kunna tillverkas , dels ock , att om den o«
i.4o rcvillningt Utskotttti BetiinhÅndmi
förmodade händelsen skulle inträffa att någon
fremmande magt aldeles förböde införseln af
Sveriges förnämsta export-produkter, Kongl.
Maj:t i detta fall , enär sådant kunde lända
till Statens sanna fördel, förbjuda införseln här
i Landet af de förnämsta exporter, som från
en sådan Utländsk magt till Sverige annars
vanligen directe införas. —
Vid stadgandet af den grund, som bör
läggas för utgörandet af de till Staten infly¬
tande Tuli-afgifter har Utskottet funnit an¬
vända flere ski 1 jagtiga utvägar till närmande
af detta mål. —
Således har »nan än antagit ett verkligt
eller supponeradt Tullvärde, hvarefter um-
gälderne blifvit uträknade, oberoende af va¬
rans under tiden stigande eller fallande pris,
än förmodat vigt , mått och mål vara den säk¬
raste måttstocken för Tull umgäldernes clare-
r3nde , än åter lämpat de samma efter varor-
nes verkliga ock med otvifvelakiiga bevis styrk¬
ta värde. Detta sistnämde sätt, har Utskottet
funnit mest förenligt bade med den skattskyl-
diges anspråk , att ej betungas utöfver Lag.
stiftarens afsigt och med Statens gagn, dåden
således af ett stigande pris å ena sidan drä¬
ger en billig vinst , under den å den andra
medgifver en skälig ersättning; och har Ut¬
skottet af sådan anledning, vid utarbetandet
af det härhos vördsammeliga bifogade förslag
till en ny Tullbevillnings-Taxa, den Utskottet
trott genom dess större fullständighet, men
jnindre vidlyftighet, skola bättre, än dea bit.
Bevfllnings*Utskotttts Betänkanden. 141
lills använde , uppfylla ändamålet , såsom
grund antagit.
18:0 Det bör Tullen bestämmas till vissa
procent af värdet, hvarvid Utskottet, för att i
möjligaste måtto utestänga alla misstag och
underslef, trott följande Stadgänden böra fä¬
stas imiio för alla sådane varor, hvilkas vär~
den inom hvarje särskildt slag icke kunna be¬
tydligen höjas eller sänkas utan äro af nå¬
gorlunda likartad beskaffenhet , såsom t. ex.
Socker , Hampa o. s. v. bör Xongl. Maj:t och
Ifikets Commerce Collegium, eller det Ämbets¬
verk, sorn med de till handeln hörande ären.
der får närmaste befattning , hvarje Quartal,
så väl af Svenska Consulerne infordra pris-cou-
ranter, som ock af Mäklare i Stockholm och
Götheborg vid samma tider inhemta, under
eds pligt lemnade uppgifter på försäljnings-pri-
sen å partievis föryttrade oförtullade utländska
varor; af ofvanberörde , dels af Consulerne in-
sände pris-couranter, i Svenska Banco sedlar
uträknade, dels ock af Mäklarnes uppgifne
försäljningspriser, kommer sedermera af ofvan»
nämnde Styrelse-verk, att uträknas och fast¬
ställas ett medelpris, till grund för den Tull¬
procent , som under påföljande året bör utgö¬
ras af alla de varor , för hvilka den kan på
detta sätt bestämmas ; hvarförutan samma Äm¬
betsverk äfven torde, till mera visshets ernå¬
ende, finna nödigt, att af Consulerne och Mäk-
larne fordra classification å de varor , hvarå
värde kan sins emelian variera, såsom Caffe af o¬
5 42 BwiHnings-Utskottets Betänkanden.
lika slag och Virginia, samt Marylands To*
. baksblnl n ed hern. —
4:o Med alla Badana Varor Siel', hvilkas
värde pä tiena sätt ärligen fastställas, i anse»
ende tili den större olikhet , sorn inom hvarje
särskild Bort räder, äfvensom de, hvilka icke
i Tulltaxan , äro nämnde Imf pä det sätt toria
rast alt hvar och en som infdrer dylike, skall
genast till Tui Ibevak n i rigert adenina Markrul¬
la och deijetnte Spec: fiqué förteckning ä va-
rorué med utsättande af det värde de i Svensk
Hamn eller ä 1 ossni ngs.orten egä . hvarpå 1
händelse varorne med resande infötas och da
Uppå till högst 500 Rtdr B.co, Tul 1 - procert 1 ett
tlet efter erläggas, sä framt Tu I betjeningen
roed det asaria värdet ålnöjes,; egande de 1
annat fall Iosnings-rätt lil! godset emot det
Uppgifna värdet , med Tio procents tillökning,
jemte ersättning för frakt och forsäk t i ngs-afgi fi;
skolandes v.'lurne sedermera for Tull b* tje-
ningens räkning, efter föregången al trän Kun¬
görelse, ä oppen Auction försäljas , under skyl¬
dighet för - kö patén , att efter Auction* prisrdS
belopp, särskildt erlägga Sjo-Tuii-s-afgifterne 5
nen Din varorna tillhöra handlande och deras
betjening, eller ock bdi de af resande medför¬
de, i varde öfverstiga Femhundrade Riksda¬
ler Banco, kommer altid värdering att förrät¬
tas äfen Magistrats person ,, samt tvämie gode
män, hvilke -anses c ga kännedom om tillverk¬
ningen sf sadane varor , sorn de ifrågavarande ;
åliggande det Städernes Taxering5-Cömiuitéer,
Betalnings Utskottets Bctiinkanden. 143
ätt hvarje ar utvälja ett efter Stations storlek
lampsdt tillräckligt antal värderingsman , bland
hvilka Magistraiel) vid hvarje tillfälle tillkal¬
lar (vanne, sorn till Värderingen anses mest
Skicklige; börande sä val ofvaribernälle Ma¬
gistratsperson; elen der vid forrät t ni rgen fö«
rer ordet , sotn värderings männen af gods-ega*
ten åtnjuta dag-tractarnijuiie , enligt fdrfatmin*
ganie, oeti värderingen ske i Tullbevaknin¬
gens närvaro, utan att det af egaren sjelf ä.
satte värde får Understigas; men orri någon-
-dera parten ej skulle ät värderingen nöjas,
afgöres fragtin genom en af fyra personer be¬
stående Jury, hvartill varn,egaren utser'tvän-
lie och Tullbevakningen tvänne Ledamöter,
hvilka tillsammans utotn sig utvälja en Ord¬
förande , sorn eger röst rättighet , dä målet,
efter gången ed, sålunda afgöres; att Juryn
för hvarje artikel, öfver hvars värde klagan
är förd ; med ja eller nej besvarar frägan, örn
Värderingens rigtighet ; hvarefter för. alla de
Varor, rörande hvilka Juryn godkänt värderings¬
man nen s bes! u t, fra ga n anses Utan apell afgjord,
men å de varor deremot, hvarå det genom
värderings-männen satte värde, blifvit ge¬
nom Juryns nekande ogilladt , kommer offent¬
lig Auction genom Magistratens försorg genast
att kungöras, sä Väl i den Snid der varorne
aro införde , som äfven i Stockholms och Gö¬
theborgs Tidningar, med bestämmande af en
viss Auctiuns-dag till rninst fjorton dagars tid
efter Kungörelsens första införande, på dek
*44 Bevillninga-Utsköttetse Btänkandem
hugade Speculanter må kunna sig infinna, och
bora varorne under tiden uppläggas under
Tull-bevakningens och egarens gemensam ma
värd. — Vid Auctionen försäljas hela styc¬
ken , Balar , Amar och Fat eller alltid ett sa
kalladt Colie eller Band, och erlägges betal¬
ningen genast eller sist inotn fjorton dagar , i
hvilket fall den derföre ställda Borgen bör af
Magistraten godkännas; efter Auctiöns-priset
utgöres Tullen af inroparen , tnen likväl al¬
drig under det af importeuren sjelf äsatta värde,
och njuter den förre äfven lika rätt i afseen¬
de på Credit-upplag , då Tullvärdet bör förut
bestämmas; Varande det för öfrigt Fabriks-id-
kare tillåtet, att sjelfve tillstädeskomrna , eller
ock i hvarje Stad utse ett eller t vänne Ombud,
med rättighet , att , efter skedd kallelse fran
Tull-bevakningen, vid värderingarne deras rätt
bevaka samt , så framt desse eller ock Fabri-
körerne ej åt värdet nöjdes då, på samma sätt
sorn Tull-betjeningen , klandra värderingen och
draga den under pröfning af Jury ; och bör
Tullbetjeningen , såsom uppmuntran att beva¬
ka Statens fördel, tilldelas 25 procent af den
högre Tull, sorn efter Auctions-priset erhål-
les, emot det af egaren och Taxeringsmän-
nen upgifna värde ; äfvensom aila de varor,
som skola på detta sätt värderas komma att i
Tull-taxan utmärkas med ett tv. —
3:0 A all Spannemål sker värdering ef*
er Riks-markegången,
Hvad
Bevillnings-Uttlottttt EetänXandtn. 343,
Hvad deremot angår värdets bes täln man*
de å de härifrån utgående varor, kornmer det
sålunda att verkställas, att Mäklarne i Göthe¬
borg och Stockholm, samt Handels Sociteterne
i alla Stapel-Städer , skola quartaliter uppgif¬
va pris-couranter på alla sådane Svenska varor,
sorn ifrån hvarje Stad exporteras, hvarefter
Commerce Collegium elier Handels-Styrelsen
bestämmer, för det kommande året, det värde,
hvarefter den stadgade procenten skall utgå.—
Hvad sedermera beträffar den myntsort,
hvaruti, stora Sjö-Tullen kommer att beräknas,
och hvarom äfven fråga blifvit, genom en in¬
om,. Vällofl. Borgare-Ståndet gjord motion , vackt,
så får Utskottet till Riksens Höglofl. Ständers
upplysta pröfning öfverlemna, om icke till
undvikande af ej mindre de oupphörliga ut¬
räkningar, efter en stigande elier fallande curs,
och de mångfalldiga svårigheter vid liquider,
hvilka genom Tullens erläggande i Hamburger
.Banco uppkomma, än äfven den möjligen in¬
träffande orättvisa , att tvänne handlande , da
■de der begge inom en ganska korrt tid inför¬
skrifva och förtulla enahanda vara och till li¬
ka värde; ändock kunna derföre påföras gan¬
ska olika Tull umgälder , föreskrifvas måtte*
V. Det ali Tall df inkommande och utgåen¬
de varor barde erläggas i Svenskt Banco, genom
hvilket på den naturliga billighet, att Tull,
såsom andre utskylder bör utgå med det i lan¬
det gällande mynt, grundade Stadgande bere*
Bihang till Riks, St, Pr et, I82f. S:‘( Sept,
ta.
14 6 Bevillning! Utskottets 'Bet'änkan ditt.
des säkerhet och lättnad, sfi vid uppbörd och
redovisning, som vid beräkningen af de häraf in¬
flytande Stais-bidrag, utan att hvarken någon för¬
lust härigenom tillskyndas det allmänna, ela v ar tor¬
nes värde i Svenskt Rancomynt och den deraf be¬
räknade Tull ekes äf en stigande curs* ellef
någon svårighet uppstår för Regeringen, att
erhålla de för vissa Stäts-behof oumgängligä
vexlar, enär sadane , antingen Tull-medlen af-
lemnäs till Stats-Gontoirét , eller, hvilket tor¬
de rättare anses, hvaremot Höglofl, Stats Ut¬
skottet ej funnit någon betänklighet, till Riks-
gälds-Contoiret, kunna af samma Verk upp¬
handlas till det belopp i Hamburger Banco ,
Sorn Riksens Höglofl. Ständer finna skäligt
fastställa böra Regeringen tillhandahållas, hvar¬
vid någon svårighet kari så mycket mindre
befaras, sorn Herrar Fullmägtige i Riksens
Höglofl. Ständers Riksgälds Contoir för detta
kunnat göra vida större upphandlingar deraf,
tinder det Staten var med en stor Utländsk
skuld behäftad.
Hen kostnad och de vidsträckta anstalter
Tullverket i egenskap afen Bevaknings-anstalt
fordrar, har Utskottet ansett kunna utan än¬
damålets förfelande i betydlig mån nedsatt
tas om
VX:o Införsel af alla hittills förbudna
varor hädanefter inskrankes till de Stapel-Städer ,
l hvilka 'Tull-uppbörden , enligt sista eller år 18*1
års< Bokslut, uppgått tillj med Lots och Båk-af-
gijlerne inberäknade, minst Fjorton Tusende Riks¬
daler Lento-, varande tili vederbörandes efter*
Bevillning!*Utskottets Betänkanden. T47
rättelse 1 detta fall, alla sådane för detta för.
budne varor i Tull-taxan med ett L.> utmärkte.
Bland andra anledningar, att undansnilla
Staten en tiel af dess inkomster, torde äfven
enligt Utskottets förmodan få räknas svårighe¬
ten , ätt vid införseln på en gång förtulla en
större laddning- Detta förhållande och den
vinsten underlättad Transito-handel bör med¬
föra, har förmått Utskottet, att 1 likhet med
hvad redan i flere fremmande länder blifvit
med Fördel stadgadt, föreslå.
VII. Det md i alla de Städer, hvarest Tull-
Uppbörden , pä sätt redan omförmält är , uppgår
till minst Fjorton Tusende Riksdaler Banco, ett
Sd kalladt Credit, upplag ega tutti , eller den rät«
tigheten de till handel å Utrikes ort berättigade
Handlande medgifves , att uti allmänna och en-
skildta Magaziner, men alltid under Tull bevakning
gens, jemte egarens läs och värd-, få upplägga rå-ätri.
iie.n och alla andra i Tull-taxan till upplag tillåtne va¬
ror ifrån och öfver ett visst i Tull-taxan utsatt
minsta belopp i varande det sedermera egaren
tillåtet, att, af desse Varor, emot utgörande
af hela Tullen , om varan försäljes inom lan¬
det , men emot endast Transito-tull , då den
bevisligen åter utföre*, få uttaga större och
mindre partier, likväl icke under hälften af
det minsta, som får Uppläggas* Hörande lik¬
väl Credit upplaget aldrig få sträckas utöfver
ett år från den tid Varan infördes , utan den¬
samma inom nämnde tid, antingen åter utföras
eller till fullo förtullas; äfvensom värdet a.
sådane fulländade Fabrikater , för hvilka den-*
348 BevillningS'UtsSötKts BetänHanden.
na förmän är föreslagen ej fä understiga 500
R:dr för hvarje Artikel. Emedlertid mäste
alltid, innan någre varor fä pä Credit upplag
emortagas , värdet förut bestämmas och.Tul¬
len derefter, vid deras-utgående, erläggas, utan
afseende på de under tiden förefailne andi in¬
gar i varupriset.
Men i händelse handeln i någon af be¬
rörde Städer skulle så minskas, att Tull-.Båk-
och Lots medlen icke under tvänne freds år
uppgår till meranämnde summa, förlorar sam.
ma Stad sin införsel-rätt , intill dess att Sta¬
dens Tull-uppbörd åter inbringar denna sum¬
ma ; och , skulle någon annan af Rikets öfri¬
ge Städer så förkofra sill handel , att berörde
umgälder/ upphinna det i detta fall stadgade
belopp; anser Utskottet densamma böra komma
i åtnjutande af denna sålunda utvidgade in¬
försel-rätt, hvarom underdånig anmälan må
till Kongl- Maj:t ingifvas ; och med den så¬
lunda vundna friare införsel rätten bör, efter
Utskottets mening, äfven rättigheten till Cre¬
dit upplag följa , likväl utan att härigenom
afses någon förändring i den nederlags-frihet
Kongl. Maj:t redan förunnat en del Städer,
elier framdeles torde i Nåder meddela andra,
Till en ytterligare uppmuntran för Sven¬
ska Fabrikerne och försäkran om deras bestånd,
har Utskottet ansett jemväl böra bidraga, otn
Riksens Höglofl. Ständer behagade rigta sin
uppmärksamhet åt möjligheten derpå, att vis¬
sa procent af Tullen å inkommande utländ¬
ska Kläden afsättes t för att användas lill pr»i
Bcvillnir.gs-TJtskottets Betänk anderi.
xnier för utförseln af dylike i Sverige bevis¬
ligen tidverkade , i hvilken händelse den ut¬
gående Tullen derå skulle kunna försvinna.
Slutligen och då de stadganden Riksens
Hög loll. Ständer kunna besluta i afseende på
Tull-intraderne , deras uppbörd och controllen
derå, icke kunna med det eftertryck, som ve¬
derbör, sättas i verket, med mindre än att
en med ändamålet instämmande och beräknad
styrelse sammanhåller det hela , att nödiga an¬
stalter vidtagas, till ernående af full visshet
om mängden och /beskaffenheten af de Tull
umgälder underkastade varor, att redighet och
bestämdhet förekomma irringar och underslef
vid påföringen och uppbörden af afgifterne,
att den noggrannaste tillsyn och controll i
dessa ämnen råder, och 3tt alia försök att
motverka eller undandraga sig de i detta hänse¬
ende stiftade Lagar med ansvar och näpst be¬
läggas, har Utskottet , till följe af derom gjor¬
de motioner, ansett rörande så beskaffade äm¬
nen , sammanträden med Eiksens Höglofl. Stän¬
ders Tåg- Allmänna Besvärs- och Ekonomi samt
särskilda Utskott nödige, hvarefter och sedan
de till en gemensam handläggning med be-
mäldte Utskott hörande ämnen blifvit granska¬
de och afgjorde, Utskottet lärer komma i till¬
fälle, att dels inkomma roed sitt utlåtande i
de ärender, sorn till Eiksens Höglofl. Stän¬
ders beslutande pröfning böra framställas, dels
ock föreslå andras öfverlemnande till Kongl,
Majits Nådiga godtfinnande, under den till¬
försigt,1 att från Regeringens sida, sådane åt¬
ij» Bsvillningi-Utsiottett Betänkanden.
gärder komma att vidtagas, som stå » öfver»
ensstämmelse med de härom fattade heslut,
hvarförutan ingen framgång synes vara att
hoppas.
Dock varder detta allt tijl Riksens Hög»
lofl. Ständers upplysta pröfning öfverlemnadt,
jemte de af Herrar, Wickblad, Hammar, Lim¬
nelius; Ehinger , Fornander , Fluldt och Bagge,
samt Riksdags-Fullmägtigen Lars Andersson yt¬
trad^ särskilde meningar och öfversigt af åf»
skillige åren 1819, 1820 och 1821 in- och
utförde varor, utvisande ej mindre beloppet,
och deraf beräknad Tull, än den Tull-bevill-
ning som efter nu föreslagne grunder kunnat
i ett lika förhållande calculeras.
Stockholm d. 3 Juna i§?3-.
Transumt af Protocollet, hållet i Riksén» Hög--
lofl. Ständers Bevillning» - Utskott den
31 Maj 1823.
S. D. Föredrogos å nyo, Höglofl. Utskottets
andra Afdelnings afgifne och på bordet hvilande
Betänkande, angående grunderne för Tulibevill-
ningen, samt förslag till Tulltaxa.
Herr Wickblad anförde : sällan har väl nå¬
got förslag, något i Riksens Höglofl. Ständers
Utskott afgifvet Betänkande väckt det uppseende
och det allarm, som det nu förevarande, röran¬
de förändrad^ grunder för Tull-systemet- Olika
'BtvilLungt TJtslottett ISetänkanden. 15i
intereiscn hafva verkat olika omdömen; en del
fällda med moderation och granskning af följder¬
na för Fäderneslandets bästa; en annan man ytt¬
rade i den blinda passionens sprak, dicteradt an¬
tingen af egennyttan, sorn bäst finner sin uträk¬
ning vid monopolier, eller af en uppskrämd far¬
håga för olägenheter, hvilka vä! icke säkert vo.
ro gifna, men som spökade för inbillningen. Så
har man fått höra ett rop ifrån Östan och Vä¬
stan, ifrån alla fyra väder af Fabrikanter och
Manufucturister ©m Fabrikernas fölfall; örn för¬
lust ef egendom och rörelse, om brutna löften
gifna af Nationen, bekräftade af Regeringen ; om
den redan lutande Handels-Balancens fullkomliga
undervigt; om Tullförsnillning; om den skara af
brödlösa arbetare, §om skola öka tiggarehöpen
in, m. och i dessa dagar har man sport detta
rop framburet till Thronen uti en klagoskrift af
Fabriks Gesällerna, hvilka man antingen genom
runda löften, eller, hvad som icke synes otro¬
ligt och för att begagna conjuncturen man genom
nedsatta arbetslöner och under hot om uppsäg-
ning, förmått att alliera sig med Manufacturis-
terna till förfägtande af prohjhiuv-systemet.
Jag respecterar egande rätten, och den rätt
hvarje medborgare eger, att genom sitt snilles
och krafts utvecklig få, på ett i Lagar och För¬
fattningar medgifvet sätt, söka och virma sin ut¬
komst, sin bärgning, sin förkofran; men jag kan
ej älska den snillrika utväg, att på medborgares
bekostnad beskatta andre efter behag och sådant
har likväl varit en Irukt af prohibitiv-systemet.
Om våra inhemska Fabrikanter ansett det vara..
ts 52 T&eviliningi"Utsbottett Rttänkanätn.
sig (Hillet, att u sina tillverkningar taga en oska.
lig vinst, oell derigenom gora'sin vara 30 tilt
40 procent dyrare, an hvad (ten borde vara; så
matte det också vara mig tillåtet såsom consu-
jnent att fa tillhandla mig denna samma varan
fdr bästa pris , och således på hvad ställe der
bästa priset erhåiles.. Sådant hörer ju till frihe¬
ten 1 ali handel och vandel. Jag nämnde den
oskäliga vinst, sorn Fabrikanter hafva .genom sitt
oinskränkta sätt att taxera sina producfer, och jag
anhåller att få upplysa detta med ett exempel
af egen erfarenhet. Af ao ffe Ull till Klädes-
tillverkning insatta hos en Fabrikör , fick jag Sjut¬
ton ainar svart kläde.. Tillverkningskostnaden ,
färgningen in beräknad , uppgick, som jag med
räkning kan bestyrka,, till Tre Riksdaler Riksgäld
alnen. Ullen kostade ela,.enligt hvad jag sjelf
erhöll samma gång för nain försålda 1 R:dr 24
sk. Riga Skålpundet. Således kostade hvarje alu
kläde mig Fyra Riksdaler 36 sk. 8 r:st R;gs;och det
var af den godhet, att till köps kostar dylikt Atta
ä Nio- Riksdaler .alnen,. Månne väl tillverknin¬
gen af Fabrikörernas egen Ull kan kosta honom
yner, än af en annansp Det lärer ingen kunna
påstå: meri man taxerar sin vara efter behag och
stegrar priset öfver hufvan, äfven då man, sorn
billigt lie medgifver ersättning för forlagskqstna-
den af rudimaterieme och procenteri å varans
värde för den. tid hon ligger oförsåld , eller såld
på Credit. Och så har det tillgått, och sa skall
alltid tillgå med bibehållandet.af prohibitiv.syste-
met i Sverige, der Fabrikernas skydd alstrat ett
oerhördt prejeri, oaktadt det liberala understöd
Bevlllnings-Vtsköttets Betänianden. 253
»lerås egare njuta af Manufactur-Discont-Fofiden,
och hvarpå vi under dessa dagar egt ett upply¬
sande intyg uti Kongl. Commerce Collega Utlå»
O C»
tande i anledning af Herrar Revisorers anmärk¬
ningar år ife2'2. -— Afven jag befarar mindre,
hvad likväl så många synas frukta, våra inhem¬
ska Fabrikers undergång derigenom, att de utländ¬
ska, hvarest rudimatärier och tillverkningskostna¬
den äro i lägre pris, alltid skola undersälja vara
hemgjorda Fabrikater, ty genom Transportkost¬
nader och Tudumgälder höjas alltid utländska
Manufacturernas värden, och våra inhemska sko¬
la utan förlust alltid kunna täfla i pris med ut-
ländningens , liksom de redan täfla med den sara
ma i godhet.
Men, invänder man, det nu föreslagna sy¬
stemet gynnar de handlande, då det ruinerar
fibiikanten, det befordrar Tullförsnillning, då
det minskar JLurendrejeriet.
Fabrikernas' ruin är ännu ‘problematisk. En
måttlig vinst bör vara tillräcklig, och då man fit-
nöjes härmed, lopes ingen faTa af concurrencen.
Handeln bör vara fri, annars båtar den icke;
och prchibitiv-systemet såsom i strid härmed och
onaturligt har tillvägabragt alla möjliga Furen»
drejerier så väl af Handlande söra Fabrikanter
inom Biket, ja så vida, att utländska tillverk¬
ningar af alla slag finnas till köps i erforderlig
inängd »öfver allt. —
Af svårare beskaffenhet synes farhågan för
Tullförsnillningen. Hå alla varor emot Tull
blifva till införande tillåtna; hvar finnes väl con-
troll att Tull erlägges? Under prohibitiv syste*
154 'Bevillning} Utskottets Betänk anden*
ine t vet raan alltid med visshet, att en förbuden
vara som säljes, är luremlrejad meri då fri in¬
försel ernat Tull är medgifva», hvilken är i
Stånd att ansvara for, och hvad bevis, skall inan
val egt att varan verkligen blifvit förtulladP Oå
man ät hvad hitintills, blifvit practlseradt och hvar¬
om flere rättegångar bära vittnesbörd, känner ve.
dcrbörandes fintlighet, att genom falska stämplar
gifva en'-utländsk vara, icke utseende och halt,
men namn af inländsk, och såmedelst all behö¬
righet att öppet försäljas; då män ar lika anled-,
ning skulle kunna misstänka, att beställningar
utom Riket blifva gjorda af Fabrikater, å hvilka
inhemska tillverkares namn blifva inväfde elier-
påsatta, hvem kan val då gä i borgen, att då
dylika messurei, såsom öfverflödiga, icke vidare
behöfvas, för att införa otillåtet kram , man ieka,
skall öfversvämma* af oförtullade varor, och. ätt.
Staten såmedelst skall vinna föga ersättning af-
liberaliieU-systernet, för hvad den till äfventyr*
kan förlora genom Manufacturisternas minskade
Bevillning, och genom de arbetandes iråkade för¬
lägenhet och fattigdom till gravation för det ali-
juanna? 'Jag til står, jag är icke mägtig , att upp¬
lösa denna knut. — Kunde en någorlunda sä¬
ker controll gifvas emot Tullförsnillning — jag
skulle då icke tv^ka ett ögonblick, att lemna mitt,
ehuru obetydliga bifall i alla delar till det för¬
slag som nu är uppgifvet. Men så länge detta
för mig är problematiskt, tvekar jag att till alla
delar instämma uti de åsigter, sorn Betänkandet
j detta ämne innefattar. Den Hans Kongl, Majit
Uppdragna höga rätt, att stadga reciprocitetet*
Stvillnings Vttkottets Betänkanden. 155
grunder för tillåten införsel af varor, synes väl
vara rättvis och hämma befarad undervigt i var
handel och näringar, men jag fruktar, att dea
ej blir tillräcklig, hvarken att förebygga direct
införande af varor ifrån Lancier, med hvilka
reciprocitet i compaerciella hänseenden ej kan
komina i stånd, ty så snart varan gått igenom
andra handen skall den ej vidare kunna anses
Otillåten — eller att den blir tillräcklig att före¬
komma Tullförsnillning, så vida ej en Här af
Tullbetjente och Strandridare, med öfver och un¬
derbefäl , skall å nyo organiseras och besoldas, till
föga annan båtnad än, för dem, sjelfva, sorn, liksona
glupande ulfvar om dagen gå ut på rof, och om,
natten skifta rofvet.
Jag vantar och önskar blifva vederlagd i
denna enda omständighet, då jag utan ali tve-'
kan vill och skall instämma i .det framställda
förslaget, som genom sina rena och rigtiga grund¬
satser, och dessas fria utveckling bereder en hög
aktningsfull erkänsla mot de Herrar och Män,
hvilka härigenom ådagalagt, lika insigter, söm,
patriotiska tänkesätt. — — —
Herr Wijkman förenade sig med Herr Wick¬
blad, hvars anförande han anhöll matte få bifo
gas Betänkandet till Riksens Höglofl. Ständer.
Herr Hammar förbehöll sig att skriftligen,
få inkomma med sine anmärkningar.
Herr Limnelius uppläste följande skriftliga
reservation:
158 Bevillning! Utskottets Bétänkanden.
Flere af .Sveriges framfarne Store Konun¬
gar hafva med sorgfällig värd vinlagt sig om
Svenska Fabrikernes och Handaslöjdernes upp»
komst, trefnad och bestånd, då. desse yrken ifrån
‘ äldre tider njutit det synnerliga hägn, att de
icke allenast blifvit tryggade af särskildte privi¬
legier, utan tillika rent de kraftigaste understöd
för sin tillväxt, så väl af allmänna sine Hoga
beskyddares enskilde tillgångar.
Ändamålet för detta kraftiga'och fortgående
bemödande för dessa stora uppoffringar, har otvif-
velaktigt varit, såsom det äfven för det närvarande
är, att genom konsternas fullkomnande bereda
tillgång på inhemska Slöjde och Fabriks tillverk¬
ningar, för att såmedelst å ena sidan tillfreds-
ställa allmänna hehofvet, och å den andra till
Ilikets vinst, heder och båtnad, satta Samhället
i oberoende af utlänningens bidrag ined sådane
förnödenheter, som äro tillgänglige inom vårt
eget sköte.
Afven har sednare tiders styrelse gatt sam.
ma visa afsigter till möte, hvarvid vår nuvaran¬
de Konung ådagalagt den prisvärdaste omsorg,
ej mindre genom dryga uppoffringar af Capital-
Summor, än i en outfötdig verksamhet öfver
dessa handteringars utvidgande och förbättring,
häraf ock handt, att inhemske. Fabriks och Slöj¬
de tiliverkningarne i de fleste grenar, vunnit den
fullkomlighet, att hehofvet af utländska arbeten
snart sagt endast kan anses uppkommit genom af.
vikelsen från en sann patriotism och äkta Foster-
lands-känsla, begge föraktliga frön af Lurendre»
jarens nedriga och vanärande industrie.
Bevillning*- Vtsiottets BetänJt anden'. 'a 57"
X öfvervägande af dessa förhållanden, kan
jag ej neka, det jag med bestörtning erfarit , att
Högloft. Fevillnings-Utskottet icke tvekar att fö¬
reslå sådane förändringar, hvarutinnan medelst
fri införsel i Riket af alla sorter utländske Ma-
nufactur varor, hvilka inom kort tid ofelbart sko¬
la till intet göra Svenska konstfliten, och ödeläg¬
ga de i sammanhang dermed på Statens och en¬
skildes dryga bekostnad uppkomne nyttige Fa-
bnks-inrältningär; inrättningar hvilka under sec-
lers lopp gagnat Svenska iNationen och sysselsatt
flere Tusende arbetare, som dervid för sig och
sine familjer vunnit en tarflig bergning. Man be-
höfver blott, jemte detta förslag framställa bilden
af denna ödeläggelse och antalet af dessa olyck¬
lige hvaribland med skäl inbegripas alla de Fa.
briks-idkare, hvilka efter att hafva, i förtroende
till én vis Styrelse, nedlagt sista skarfven af för.
mögenhet uti sina kostsamma verk och inrättnin¬
gar, drifne ifrån sina yrken, sldljde vid sin e-
gendom, och utan tillgång på lifs uppehälle,
otjenlige att antaga andra näringsfång, samt såle¬
des blottstälde för fattigdomens och nödens häf¬
tigaste våld, för att intagas af samina obehagliga
känsla som jag, hvilken ännu kraftigare uppröres
af den ofelbara och med exempel redan bekräf¬
tade öfvertygelse, att, ehvad deremot må invän-
das, utländska vinningslystnaden ej förr skall
lemna speculationen hvila, än detta, för inhem¬
ska .Fabrikanter och deras inrättningars brådstör.
tande mål, upphunnits; och hvilka äro de förde¬
lar, som härflutne från denna omstörtning för»
pil öfverväga deima fö{ det allmänna oersätteU*
.ljS Bevillnings Utskottets Bethnk andén.
ga skada och så inånga enskildes derifrån sig
härledande lidande och förluster? Skola de be»
räknas från jordbrukets tillväxt i samina man,
Som våra Fabriker aftyna och Riket öfversväm-
mas af Utländskt gods-; så är en sådan princip
lika origtig, sorn stridande emot all pröfvad er¬
farenhet» heldst ingen lärer kunna påstå, att den
arbetsförtjenst hvilken genom Fabriks-inrätthin-
garne är blifven beredd och som hitintills stan¬
nat inom Riket, skall samlad i XJtläridnihgens
händer öka productionen af vårt jordbruk; lika¬
som det ej eller synes troligt, att Landtmannen
genom af sig komne Falu iks'arbetare ökar anta¬
let af en i förhållande till vidden och beskaf¬
fenheten af dess jordbruk» redan afpassad ar¬
betsstyrka; men val vill jag medgifva,, att han¬
deln någon korrt tid torde 7 af denna förändring
draga hytta, en nytta som likväl snart skulle för¬
flytta vår redbaraste egendom i utländningens eg O
och oss i fattigdom, ty om också skulle antagas,
att utländske Manufactur-varor någon gång kun¬
de erhållas till lindrigare pris än inhemska af
samma sort; lärer dock den vigtiga sanning här*
vid få komma i beräkning, att de penningar,
sorn för sådant ändamål utbytas, för ali tid äro
förlorade Och dragne ur inhemska rörelseh, hvar¬
emot allmänna förlusten blir desto kännbarare»
som den tillbytta varan icke eger ett fortfarande
Värde utan med tiden förnötes och slutligen bl if¬
ver till intet, och då härtill lägges, det icke
ringa antal Fabriks arbetare, som genom inrättning
garnes förfall ostridigt skall komma Samhället till
last; lärer väl ingen betvifla , att den föreslagne
Éeviilnings'-TJtskottets Betänkandet). 15g
frihet, att i Riket äfven emot hvad Tuli afgift
som heldst, införa utländske Manufactur varor,
Utan undantag, skall i sin verkställighet ådraga
Samhället de känbaraste olägenheter, hvilka ge¬
nom följder af tidehvarf icke stå att rättas.
Här klagas öfver sede-förderf, men sällan
gifver man sig möda, att undersöka grunden och
orsakerne dertill. Tor min del håller jag före»
att hufvudkällorne hvarifrån detta onda ledet
sitt ursprung, bestå i öfverdrifven lux och tä¬
rande fattigdom. På Fuxena fortbredatule ver.
kan lemna oss nederlagen i Götheborg och Carls-
hartin för färska exempel, för att nu tarfva ett
förnyadt återförande i minnet ; och om följderne
af en tvingande fattigdom upplysas vi af Bvar-
dagliga händelser, .Begge desse olycksfödatide
omständigheter vinna en ymnig tillväxt genom
den åsyftade Varu-införseln. I förra fallet, eme¬
dan Nationen icke upphunnit den manlighet i
charaktären, sorn sätter den utom ett inbilladt
behof af Utländskt kram, och i det sednare ge¬
nom följden af det förra en vidgad lux och slut¬
ligen en allmän fattigdom. -— Med förbigående
af de särskilde anledningar till detta förderfa
fortskyndande, som måste framstå från den större
mängd menniskor af båda konell, hvilka nu an¬
ställde vid Rikets Fabriker, samt andre slöjde*
verk och der njutande skydd och bergning, gå att
strida emot den grymmaste af alla fiender, hun¬
gern och förtviflan, då för dessa så hjelplöst olyck¬
lige i sitt eget Fädernesland, just derföre att de
användt sin tid på redbara och samma Fäder¬
nesland gagnande yrken, endast ar öfrigt att tigga,
j6o Bevillnings-Utskotten Betänkanden.
stjäla och straffas, eller ock förgås i det gräns*
lösaste af alla eländen.
Det var ett lika säkert sora bedröfligt bevis
derpå , att den gamla Romerska National charak-
tarén, som uträttat så dråpliga storverk, redan
gått förlorad, då Roms Innevånare ifrigare ropa¬
de efter spectakel än bröd, och jag fruktar , att
de-n Nation, sorn föredrar utländsk slöjd framför
production af egen konstflit, med snabba Steg fort-
skyndär till sin ofärd. -—• Jag skulle fela emot
den djupa vördnad oell den innerliga tillgifven¬
het, jag hyser för Hans Maj:t Konungen, om jag
ett ögonblick kunde tro , att han skulle sanktio¬
nera detta beslut eller låta frånrycka sig magt
att förbjuda införsel af sådane slöjde tillverknin¬
gar, som inom Riket till mängd och godhet kun.
na motsvara det allmännas behof; —• hvarföre
jag ock af pligt emot mig sjelf, af pligt emot en
vis Regerings välgörande omsorg för allmänt väl,
sch af pligt emot det Samhälle, hvars förtroende
mig kallat, alt vid detta Riksmöte vara dess
ombud, reserverar mig emot ett förslag som
innefattar så eftertänkliga och vådliga följder.
Uti denna Herr .Limnelii reservation in¬
stämde Herr Huldt.
Hurr Ehinger.- Herr Stads-Major Rimnelii
anförande föranlåter mig, att dervid göra några
anmäkningar.
Aldrig har det varit det Höglofl. Utskottets
afsigt att på något vis villja undandraga våra
Fabriks-inrättningar det skydd, hvilket de af så
val våra framfafne Regenterj sorn vår närvarande
Nådige.
Bevillning* TJtsloHtts BetänkaruUn. 161
Nådige Konung, njutit och ännu hafva rätt att
njuta. Man undersöka det förslag till ny Tull¬
taxa, som Utskottet nu gar att underställa Stän¬
dernas pröfning, och de grunder, som vid för¬
fattandet deraf blifvit följde, och all sådan miss.
tanke skall för den fördomsfrie och billigt tän¬
kande försvinna. — Men. Utskottet har trott, att
de åtgärder, som den tid då man först började
med Fabriks-inrättningar i Sverige, ansågos nö¬
dige till desse späda fostrens fredande för frem¬
mande åverkan, nu mera borde vara öfverflödi-
ga, då efter snart ett sekels förlopp, och efter
alla de förde-lar Fabrikerna njutit och alla de
uppoffringar Nationen för dem gjordt, man eger
rätt att vätiw dem vara så fullväxta, att de på
egen hand och af egna krafter böra kunna fort¬
skrida till vidare utveckling och fullkomlighet,
elier om de det ej förmå, anses som drifhus-väx.
ter, hvilka endast genom konstlade och kostsam¬
ma mede! hos oss kunna bringas till ett ' slags
mognad och derföre icke passa för vart land.
lemte Fabrikamerne utgöres Nationen äf¬
ven af andra medlemmar, hvars rätt visa anspråk,
-ej heller måste förbises och hvars bördors lät-
tande bör ligga Nationens Bepresentanter lika
ömt örn hjertat, som befordrandet af Fabrikanter-
nes fördelar. Allt hvad som icke kan förenas med
det allmännas val, måste såsom skadligt förkastas.
Dertill anser jag böra räknas det prohibitiv sy.
stern, sorn en längre tid i vårt Land herrskat ,
och hvarigenom handel och rörelse blifvit för*
lamad, folkets krafter utsugna och Nationen de^
Bihang tili Rikt, St, Prat. 1323. giM Sami, |I.
i6a X'evillningt Utskottets Betänkanden.
moraliserad. Detta system har förlamat handel
och rörelse genom de band det pä densamma
lagt, det Ilar utsugit folkets krafter; ty dryga
skatter hafva rnåst uppfylla hvad en fri handel,
utan folkets betungande genom ökade Tull in.
trader , skulle hafva till staten inbragt; det har
demoraliserat Nationell, då det satt densamme i
det onaturliga tillstånd att anse lurendrejeriet
som en icke skamlig sak, och mened såsom en
nödvändighet.
Folket suckar under bördan af dryga skat¬
ter, och hafva rätt att af Rikets Ständer förvän¬
ta åtgärder, hvarigenom deras bördor lättas: det har
rätt att förvänta nedsättning i utskylderne. Men
Rikets sjelfständighet fordrar äfven betydande
Stats-bidrag, som icke heller få eftergifvas. Hu¬
ru nu förena desse begge motsatser ? jag tvekar
icke att bekänna min öfvertygelse, att tvång sy-
sfernet i vår handel förorsakat Skatternas ökande,
och att om handeln befriades från detta tvång ,
den hos oss lika som i andra Stater otvunget skulle
åtaga sig att fylla största delen af Stats.behofven
genom de förhöjda Tullinkomster den lemnade
och i och med det simma medgifva betydliga
nedsättningar i de allmänna utskylder hvaröfver
Nationen klagar. —
På desse skäl och med full öfvertygelse, om
nyttan deraf har jag biträdt det Höglofl. Utskot¬
tets beslut att föreslå Rikets Ständer etablerande
af ett mera liberalt handels system och upphäf.
vandet af det hittills gällande införsel-förbudet,
samt tillåtandet af att alla varor mot en efter
varans beskaffenhet lämpad Tull matte blifva
Bevillning! Utsltoittts BetUnkanden» »6}
File till införsel i Riket. — Herr Limnelius
har orätt om han påstår att omsorgen för våra
inhemska Fabrikers fortkomst och bestånd dervid
på minsta vis blifvit åsidosatt. Tvertom har
Utskottet just till betryggande af deras fordel fö¬
reslagit en så hög Tull på alla sådane utländ¬
ske Fabriks artiklar, som vid inhemska Fabriker
kunna tillverkas, för att förebygga våra Fabrikers
prtjudicerande af utländningen. Om detta correc-
tiv af Ständerna gillas, så lemnäs genom denna
åtagna beskattning ett nytt bevis på Nationens
beredvillighet, att för sina Fabriker alla de upp¬
offringar, som med rättvisa och billighet kunna
förenas.
Att de imhemske Fabriks-inrättningarne ge¬
nom denne föreslagne införsel frihet skola gå un¬
der, dess egare ruineras, och dess arbetare blif¬
va tiggare, uslingar och brottslingar o. m. d. äro
påståendet som flerfaldiga gånger förut och af fle¬
re än Herr Limnelius blifvit declamerade och
upprepade men af ingen bevisade. Tvertom tror
jag, att ingen Fabrik, som för Sverige är natur¬
lig, skall häraf lida minsta skada. Den skall
endast sättas i täflan med utländningen i tillver¬
kandet af goda Fabrikater, utan att behöfva frugla
att denna skall täfla med honom i priset emot
hvilket Utskottet bestämt correctivet. Denna täf¬
lan skall naturligtvis verka nå Fabrikaternas
Stigande i fullkomlighet, dessa fullkomligheter
förskaffa Fabrikanten en förökad afsättning, och
den förukade afsättningen föröka hans vinst.
Hvar finnes nu skälen till frugtan för alla
dessa olyckor, fattigdom och elände, dem Herr
"i64, BevillnhgsJJtskottets Befcinkanden.
(Limnelius förespår om Svenska folket, som af
en nog dyr erfarenhet fått lära hvad vinst för det
allmänna af prohibitiv-systentet stätt att skörda ,
nu skulle vilja taga sin tillflykt till *ett mera li¬
beralt systern? Ingen kan .vara säker, att icke nå¬
gon gång se sig anfallen af spökrädsla (och en¬
dast den tillskrifver jag all den fruktan Herr
Limnelius nu yttrat) men oförsvarligt är det att
äfven vilja meddela denna rädsla åt allmänhe¬
ten hvars inbillningskraft snart, nog kan bli retad,
att anse för förfarliga Jättar hvad som blott är
murkna Vaderqvarnar.
Jag vill icke tvista med den värde Talaren
om Luxens-skadliga inflytande på nationen, jag
vill blott hemställa till haris eget afgörande, om
alla våra hit till gällande Lurendrejerie-författ-
nirigr.r ett ögonblick förmått att bemma densam¬
ma. IVien Luxe blir alltid Tuve den må-välja
sina .föremål af utländsk eller inländsk tillverk¬
ning och der. som genom I.uxé och yppighet
blifvit ruinerad, är och blir lika ruinerad, lian3
Luxe må hafva varit utländsk eller inländsk;
den har roed införselsfrihet eller införsel-förbud
ingen ting gemensamt.
J g Ian icke frångå att jag finner ett visst .
syskontycke emellan hvad Herr Limnelius nu
anfört, och ini.ehalli t af alla de sändebref och
dedicationer hvarmed Be.villnings-Utskottet vid
denna Riksdag blifvit regaleradf. — Samma
spådomar af ruinerade familier, förstörda Fa¬
briker, fattigdom, tiggeri, brott och elände
(nästa gång kommer kanske Pest, krig och ör¬
lig dertill) med ett ord, »amma spökelsejaistq*
BevillningsVtshottets Betankanden. 165
rier. — Men jag tror att hvarje upplyst och
fördomsfri man redan sä tillräckligt hunnit
stadga sitt omdöme häröfver, att all veder¬
läggning häraf hör anses för öfverflödig.
Den af vära Fabrikanter yttrade hotelse,
att vilja nedlägga alla Fabriker, örn någon än¬
dring i det hittills följda förbud-systemet skul¬
le företagas, förefaller mig eljest, som vissa
barns hotelser att vilja dö bort frän Pappa
och Mamma, om desse någon gäng skulle fin¬
na sig foranlåtne, att icke i allt göra demi
till viljes.
Herr Fornander: reserverade sig mot den
föröslagne Tull-prdcént'en a Silkes och Born-
ulls-Fabrikater och yttrade: Vid bestämman¬
det af Tull för Ylle, Bomulls och Siden-Fa»
briltater har jag icke varit af Höglofl. 33evilI-
nings- Utskottets andra afdelnings allmännaste
mening" och dä jag afvert funnit, att pluralite-
ten i Höglofl. Utskottets plenum ej ansett sig
böra andra Andra Afdelningens tanka i detta
ämne, nödgas jag härmed göra min reserva¬
tion, den jag anhäller malte fä åtfölja Hög¬
lofl. Utskottets Betänkande till Bespective
Riks St änden.
Andra Afdelningen har antagit sorn grund¬
princip, att sätta högre Tull pä Fabrikater, som
här kunna tillverkas af inländska ruditnaterier
såsom ett billigt .skydd för desse våra-nyttiga-
ste Fabriker.. Deremot har beslutits , att en
lägre tull bör sättas å Fabrikater af utländsk
judimateria, såsom mindre angelägne vgror
*66 Btvillrrfngs-ZJiskattets Betänkanden.
och hvilka om vi ej kunna eller vi 1 Ija um¬
bära dem likväl ej tillskynda Staten någon
fördel, utom arbets-förtjensten hvilken vinst
då den jemföres med enskildes offer , hvar
förnuftig måste finna allt för dyrbar och tryc¬
kande. —
Andra Afdelningen så val sorn Höglofl.
Utskottets plenum har nu fixerat en Tull
A ylle-varor, sorn kunna tillverkas inom
Landet - - - - 30 pr*
A ylle varor, som ej kuna tillverkas inom
Landel - - - - 15 pr.
A Bomull inom Landet arbetad * 30 pr.
Silkes-varor, sorn kunna inom Landet till¬
verkas - - - - 2 5 pr.
Alla öfriga - - - S t5Pr-
Grundpricipen för min motion, att få det
hittills gällande Prohibitiv Systemet uppbäfvit
och en ny Sakernas ordning införd, sorn tillåter
Medborgaren alt lefva efter Lagar, sorn ära
förenlige med ett fritt och sjelfständigt Folks
naturliga rättigheter, hvilka utestänga så myc¬
ket möjligt all retelse till Lagbrott och af¬
lägsna obilliga fördelar för några monopolister,
på millioner Medbstrgares bekostnad, har varit:
att genom en måttlig Tulls bestämmande för
alla utländska varor, öka inkornsterne för Stå¬
lens behof och minska Bevillnlngs Summan sorn
äfven med den billigaste fördelning å hvad
annat sätt än Tull, blir mindre rättvist divi-
derad, och följaktligen mera tryckande i all¬
mänhet.
Jag hade trott att a 5 Procent på Kläde
BeviHnings-UtskoUels BetänJtanden. l6*J
och ylle varor skulle varit nog — när dertill
kommer Convoy, provision, prasmii , tolag och
frakt, uppgår i alla fall kostnaden för utländsk
vara öfver 30 procent ; men då man i synner¬
het åsett att våra inhemska Fabriker böra på
det satt tillfredsställas, har jag äfven lätteli¬
gen förenat mig i samma åsigt , ehuru jag är
fullt öfvertygad att 25 procent varit nog för
ändamålet och säkrare afhållit allt begär till
Tullförsnillning, som synbarligen med 30 pro¬
cents Tull val lönar mödan. —
A 11 Höglofl. Utshottet bifalit 30 procent
äfven på Bomul s-varor är rakt stridande emot
dess fattade princip. Bomull är en utländsk
artikel och borde således ej belagts med så hög
Tull sorn ylle-fabrikater.
Man åberopar en och annan högt upp-
drifven Fabrik inom Bandet, sorn bör skyd¬
das för den myckenhet af varor der tillver¬
kas och dessas godhet och billiga pris; men
efter mitt begrepp ar det just de Fabriker, sorn
tillverka goda varor för godt pris, sorn minst
behöfva tryckande skydds afgifter, — 15 pro¬
cent har här varit lämpligt i jemförelse till
30 procent för ylle-varor, ehuru väl »ienna
procent är öfver behofvet af ett billigt be-
skydd.
Orimligast faller likväl Tull-bestämnin¬
gen för Siden-fabrikater i ögat.
Efter uppgjorde Tabeller öfver denna sort
tillverkning, för åren 1819, 1820 och 1821,
har år 1819 varit en tillgång af 89,827 al¬
nar här tillverkat Siden för 54,166 personer,.
i68 llévillnings-Utskottas Betän^ andem
som derföre skattat, således alnar för livar,
dera, och för 559,866 personer, sorn angifvit
sig för mindre siden-persedlars bruk har varit
en tillgång af 93>323 dukar, således gtdelsduk
på hvardera och dessutom till delnings la'9
Mö-tstyg, 371 Västtyg 1034 Flordukar, )S6
ainar Darniiiast. — Arén 1820 och 18a 1 haf-
va efter en lika calcul lemnat ungefär samma
resultat. För att skydda dessa Fabriker i af¬
seende på de varor de kunna åstadkomma, har
man ansett Tjugo procent böra betalas i Tull.
Delta förhållande är efter mitt begrepp stri¬
dande bade emot medborgares naturliga rätt
att få sine behofver för bästa pris och mot»
verkar derjemte den lättnad i handels-företag,
sorn -åstadkommes igenom varu byten , hvari-
gemeni äfven afsättning på våra exporter lät¬
tas och göres förmånlige, eller är det val
billigt, att jag skall betala en siden.klädning
30 procent dyrare än jag kan hafva den för
lujs utländningen , derföre att Sverige kan pro¬
ducera samma vara, ehuru ej mer än till en
sjettedel af behofvet. Siden-varor kunna dess¬
utom såsom innefattande ett stort värde inatn
en liten rymnd , ; med lätthet Tullförsnillas ,
och hvilket kan väl vara mera retande än att
på ett Capital af Ett Tusende Riksdaler, en¬
dast i Tull kunna förtjena Tvåhundrade Fem¬
tio Riksdaler, oberäknadt det mindre inköps¬
pris man vid utländsk Fabrik kan betinga. —
Det lönar sannerligen mödan alt för en såda»
Bevillnlngs Utskottets Betankanden. a69
vinst risquera mycket, ock när man besinnar
den usla fördel handel i allmänhet leinnar,
kan man med skäl fråga , otn det är rätt, att
satta en medborgares moralitet på ett så hardt
prof sorn det är valet emellan fattigdom för
sig sjelf och de sina, och ett Lagbrott , hvar¬
igenom ingen kan kallas direcf lidande. — Det
är på desse grunder jag ville föreslå en Tull-
afgift för allt siden, som kan utifrån införas
till Sverige till 15 procent. — Efter ali min
öfvertygelse skall all tanka på Tull-försnill¬
ning for denne vara derjemte försvinna, och
sotn siden-bruk är lika begär igt ivart Fäder¬
nesland sorn Tobak skall Staten med en så-
dan billig Tull räkna en inkolnsi likså bety¬
dande för den ena som andra varan. — Det
lär vara öfverflödigt att vidlöftigare bevisa
en 6ak sorn bevisar sig sjelf så soikiart. — E-
huru trin förmåga ej fo: slagit, att nog klart
framställa detta ämne i Högloft. Bevillnings¬
utskottet, vill jag likväl förmoda att samma
sak , då den förekommer i de Respective Riks-
Stånden , skall af mångå omfattas med den
värma, som känslan för Fosterlandets sanna
intresse och medborgates billiga fordringar pa
rättvisa, inspirerar, och detta är ensamt ända*
målet för denna min ödmjuka reservation. —-
Ut Supra. Ex Protocollo
Clas Levijn*
*70 Bevillnings-Utskottets Betänkandetu
Transumt af Protoc.ollet , hållet uti Riksén»
Högloft. StändersBevillnings-Utshott den
3 Maji 1823.
La rs Andersson från Skaraborgs Län yt¬
trade; Med det af Herr Ehinger till det nu
justerade Protocollet, för den 31 Maji, gjorde
anförande får jag förena mig. — Herr Lern*
nelii reservation har hos mig föranledt till
någre anmärkningar, dem jag hade ämnat att
skriftligen uppfatta, men hvilka jag nu i korrt,
het torde få nämna* —1 Det har blifvit anfört,
att en öfverdrifven Luxe bidragit tili Sede*
förderf, hvaröfver man klagar. — Detta vill
jag icke bestrida; men Prohibitiv-Systemef är
just det, som orsakat denna öfverdrifna Luxe
och ledt till sede-förderf.
Lurendrejaren har en för stor vinst
om han lyckas, att icke försöken till Luren-
drejeri och att förverfva medhjelpare dertill,
skola vara mångå och ihärdiga; också har Lan.
det varit öfverhopat af förbudna varor. Det¬
ta System har inneburit en för stor retelse
och varrt för mycket lockande till öfverträdel¬
se af Författningar och till Lurendrejeri brott,
att icke en mängd vinningslystne deraf skulle
frestas, och af dessa hafva kanske mångå ofta
icke haft annan utväg än falsk Ed att freda
sig från ansvar.
Exemplet huru Romerska National-Charak.
tarén gått förlorad» är i sanning en vacker
Bevillningsutskottets BetSnkanden, 171
moral , men hvad verkan den kan hafva på
opinionen , alt leda den inot förslaget, torde
vara Herr Limnelius sjelf förbehållet att be¬
döma-
För min del tror jag, att det Lurendre-
jeri, som tinder nu radande prohibiiiv-system
drifves fran Danmark och annorstädes, kommer
att försvinna, när alla varor mot en skälig och
lämplig Tull blifva tillåtna till införsel, och
att i stället för denna smyghandel skall upp¬
komma en öppen, allmän och liflig, som spri»
der rörelse ock välmåga i Landet och hvari¬
genom medborgare å alla tillåtna Handels¬
platsar komma i tillfälle, att genom loflige
Handels speculationer , under det de gagna
Lander, bibringa sig någon del af det välstånd
som nu endast på visse ställen stannar hos
dem, som hafva den djerfheten, att genom
Författningarnes öfverträdande vilja skörda
på bekostnad af sin egen heder.
Att afdelningen icke haft för afsigt , att
skada de inhemska Fa^tiberne, utan tvärtom
att upprått hålla dem, tror jag lletänkandet tyd*
ligen utvisar. Hvad orsak än den värde Le¬
damoten således må hafva, att så ifrigt för¬
svara prohibitiv-systemet, bör det icke kunna
vara en verklig fruktan för Fabrikernes för¬
fall, ty jag har svårt afhålla mig att tro, det
han icke annat kan, än viden noga granskning af
Förslaget , just af detsamma finna sig vederlagd
i hvad han härom anfört.
%~i BefiHnings-Utskottels Betänkande/!.
Herr Hammar uppläste ett *3. lydande
Vördsamt Anförande :
Da frågan om prohibitiv Sytemets upphäf-
vande och nya grunders stadgande af Höglofl,
Utskottets Andra Afdelning d. l 8 sistlidna Martti»
biet' till afgörande företagen, sa var det icke öf¬
verens .hämnande med min öfvertygelse, att ilie-
la dess vidd antaga dem ; — men som jag fann
mig aldeles öfvertostad af pluraliteten, så an sig
jag min reservation deremot onödig, och har ve¬
lat inskränka mig derhän, att fa mina tankar i äm¬
net til! Protocollet, samt slutligen i sammanhang
med Höglofl. Utskottets 'Betänkande , Riksens Hög-
lofl. S änder meddelade.
Att prohibitiv Systemet i mångå delar haft
ett menligt inflytande på handeln i Sverige, der¬
af eger jag ingen erfarenhet ; och dermed mena*
jag, att sådane utländske Fabrikat-er till införsel
i Riket blifvit förbudne , som här ej , kunna till¬
verkas. — Dessa varor bura således till sin na¬
tur noga bestämmas och emot en Tuilafgift af
högst 15 procent till införsel i Riket tillåtas: en
afgift som helt och hållet skall förekomma Lu-
rendrejeri och Tullförsnillning, då deremot en
högre, befordrar etti!era. — Men att i sitt liela
upphäfva prohibitiv-Sysfeinet, vore i min tanka
högst farligt, i afseende på den allmänna indu¬
strien , som I vårt land. i sednare .åren betydli¬
gen tilltagit. Om jag såsom exempel vill åbero¬
pa mig på min'egen hembygd Halland, så må¬
ste hvarje kännare deraf, och sann Patriot med¬
ge mig, att denna province af Sverige, kanske af
BavillnlTtgs.TJtsiottets Btiänkartdsn. 173
elen anledning i synnerhet, att innevånarne ii ro
behöfvande, i den mån tilltagit i slöjder och
förfärdigande af Fabrikater i Ylle, Bomull och
Finne, att något, behof af utländska varor ej gif-
ves ; ty att ibland c-n folkmängd af 70 å 80-000
rnenniskor, någre få Ståndspersoner deraf betjena
sig, bör icke komma i betraktande. — Deremot
förfärdigas årligen, utom hvad. Länets Innevåna*
re sjelfve förbruka, 2 å 3000 stycken gröfre klä¬
den eller vallmar, ett betydligt partie ullstrum¬
por, finare och gröfre bomullstyger, ordinaira
lärfter och dräll ; och ck-t är således på grund
häraf, som jag vågar anse en fri införsel af dy.
lika varor skyldig för Riket.
Hvad finare Fabrrkatcr angar, så tror jag
visst liksom mången annan Ståndsperson, som sig
deraf betjenar , att vare Fabrikanter deraf ega en
icke obetydlig förtjenst; att utländske Fabrikanter
utan tvifvél kunna undersälja våra egne , och än-
teligen. att ett betydligt partie varor införas I
Riket utan afgift till Staten , derför--; att consurn-
tionen torde vara större än tillverk-ningarne. —
Men frågan är om tidpuncten än nr inne, att
qväfva denna inhemska National-kraft, derföre
att man tror sig kunna få utländska varor för
bättre pris ; eller derföre , att man tror consum-
tionen vara större än lillverkningarne P — Jag
tilltror mig icke att besvara denna fråga , och in¬
skränker mitt omdöme blott derhän , att om fri
införsel af finare Fabrikater böra ega rum, Tull-
afgiften bör , såsom redan nämndt icke öfverstiga
25 procent. Detta anser jag mig böra näajna
»74 Bevillnings-Utskottets Betänkanden
i hänseende till grunderne, och hvad det reglc-
mentariska angår , så vågar jag dervid ödmjukast
anmärka:
1:0 Hvad Transito upplag angar : att den
ene medborgaren icke bör kufvas i sine frie med-
borgerlige rättigheter, derföre att händelsen fört
honom till en Stad, der Tullintraderna icke upp¬
stiga till en viss summa, heldst dervid icke kom¬
mit i betraktande, hvad dylike Städer , i större
Städer låtit införtulla, eller derifrån exportera,
och hvilket af Städernes Tull Specialer öfver Sjö
och Land-transporter Städer emellan till ert del
kan utrönas. Fast mera borde man taga I be¬
traktande sådane Städer, som i sig sjelfve ega till.
gång på export varor, emedan det tyckes vara en
naturlig fördtd för Landet att exporten kan öf¬
verväga importen , så vida man icke vill sträfva
till det gamla målet för vårt Fädernesland , att
se detsamma af importeuren underminerad t.
2:0 Hvad Tullbetjent rättighet vidkommer;
att öfvertaga en till förtullnlng angifven vara, e-
mot 50 procents förhöjning å factura» , med til*
lägg af frakt och omkostnader; sa finnér jag den*
na föreskrift vara högst olämplig , om icke skill¬
nad göres emellan varor, sorn från längre ellet
korrtare håll ankomma , eller som är detsamma
ur första, andra eller tredje handen ; ty under
en transport af flere månader , kan ofta en va a
hafva stigit i priset till requirentens förmån, och
det bör väl i så fall vara hans egen och icke
Tullbetjentens vinst, heldst den förre ensam slått
risquen i händelse priset å varan fallit.
t
Bevillnings-Utskottetse Btänkanden. 175
Slutligen, och utan att för närvarande va¬
ra i tillfälle att fästa tillräcklig uppmärksam¬
het på afgifterne, för Colonial och andra im.
port- samt export-varor, inskränkar jag mig tili
den generela önskan, att alla Sveriges Med¬
borgare måtte få ega lika rätt till en blifvan¬
de mer eller mindre fri handel, ej mindre i
hänseende till varors export eller förtullning,
än ock i hänseende till rättigheten, att med
större eller mindre fartyg exportera eller im¬
portera varor; ty i motsatt fall tror jag man
träder rätts-principen för nara, ett fritt folk
emellan.
Herr Huldt aflemnade etf, till innehål¬
let så lydande:
Vördsamt Anförande till Protocollet.
I anledning af förslaget till en ny Tull¬
taxa, med tillåtelse af fri införsel, samt hög
Tulls erläggande för vissa varor, får jag vörd.
samt afgifva följande yttrande:
Att en fri införsel af cn mängd öfver-
flöds-varor är i sig sjelft för Riket skadligt ,
mäste äfven de ifrigaste hatare af prohibitiv-
Svsteinet medgifva; men man tror denna Riks-
skada kunna förekornmas, lika så väl medför-
höjning å Tullen, som genom förbud. Princi¬
pen har mycken sannolikhet med resonementet;
men den är efter min öfvertygelse alldeles
motsatt i Verkställigheten.
Så snart varan, örn än emot hög Tull,
får införas, så följer derutaf att den så snart
införseln skett, är i Riket tillåten, att denna
tillåtelse åter underlättar Tullförsnillningen,
I7fl Btviflnirigs* Utsiattfrs Betänkanden:
och gör Controllen deremot omöjlig, har man
längesedan funnit , och derföre var det sorn
försäljningen a Tull auctionerae af confiscera-
de» varor till qva rbl ifvaude i Riket an sägs-så
högst skadlig, att den mäste förbjudas uti sed¬
nare Författningen. — Höga Tullen i detta
fall, verkar icke annat, än att öka begäret, och
fördelen af Tullförsnillningen, hvilken dess¬
utom såsom förut är sagt, blifvit genom va¬
rans tillåtlighet inom Riket mera verkställbar.
Men ännu en annan sak, som är af me¬
ra vigt. — Det är icke aagot problem, utan
en på erfarenhet grundad sanning, att i syn¬
nerhet England, hvars Fabriker hunnit till
den höjd att de icke mera kunna bestå utan
afsättning på .utrikes orter., gör allt för att un¬
dergräfva andra Eanders Fabriker, och att ut¬
ländska Handels-intresset, dä ändamålet kan
vintras icke fäster afseende vid tilffäilige för¬
luster; för denna plan fordras till en början
icke mer än tillåten införsel. En hög Tul’-
afgift kan väl göra utländningarnes förlust i
första början mera betydlig; men sedan de på
en gång hunnit införa större lager, för att
derigenom vara oberoende af en ytterligare
Tu 11 för höjning, hunnit att med en del af des¬
sa .Lager undersälja våra Fabriker, att ruine¬
ra dem, och att derigenom göra all medtäflan
omöjlig, hunnit göra sina Fabrikater, nu en*
dast nöjsamme för den förfinade Rixén, lill o»
umbärliga för allmänna behofvet. — Huru
lätt kunna de icke då med ett godtycklig taxe¬
ring
BeviUnings-XJtskottets Betiinkanden. ’ »77
dens förluster ? Och elen långa tid som er
fordras samt svårigheten för vara Fabrikers å-
terställandé uti dess nu varande skick, försäk¬
rar utländska intiesset en ganska långvarig ut¬
öfning af de salunda förvärfva de fördelarne.—
Och att c n fortsatt liög Tull afgift, icke mera fö¬
rekommer varors införsel e-ller skadar utländ¬
ska Ta briks- int rosset , sedan införsel blifvit ge¬
nom vira egna Fabrikers undergång påkallad
51 f allmänna behnfvet , är så klart, att det ic¬
ke behofver bevisas. — Då sålunda en för¬
höjd Tuli-afgift i stallet för import-förbud ,
endast tjenar till alt öka begäret och fördelen,
fant underlätta verkställigheten af Tull-för¬
snillning, hvarigenom Statens inkomst istället
för art okas, ganska säkert betydligen kommer att
nitiskas. Då följden oundvikligen måste blifva
v,iiaegnn Fabrikers undergång, och ettvida öfver
Fikets krafter utsträckt behof af utländska va¬
lör, samt dessutom, hvad sorn aldrig bör för¬
gätas, den betydliga del af Samhällets medlem¬
mar,'sorn i för 1 i t ande på erhål 1 ne rättigheter och
förmåners bestånd, cgnat sig a t Fabriks yrket,
skulle genom detta hastiga och säkert af kom¬
mande Ständer lör förhastadt och högst Riks-
skadeliyt ansedda ombyte uti System , blifva
försänkte uti atmod och elände, utan någon
tänkbar räddning; så kan jag icke för mindel
tillstyrka förhöjd Tul afgift i stället för itn-
ji^rt förbud, utan anser både billigt och rätt¬
vist, samt med Rikets sanna val och enskilde
£ skin g till Rikt. St, Prut, l82,- £'te Sdjol,
378 Bevillnings- Utsiottets Betdnlancitn.
medborgare», på publika författningars helgd
grundade rättigheter, att alia sådana utländ¬
ska Fabrikater, som knnna tillverkas inom Lan¬
det, böra vara förbjudne icke allenast till in¬
försel utan äfven till förbrukning; men åter
sådana, som icke kunna här i landet tillverkas, och
i anseende till våra hehofver eller tilltagen
Lux blifvit numera oumbärliga, må till inför»
sel tillåtas, emot en så billig Tullafgilt, att
fördelen af Tullförsnillning icke öfverväger
jisquen vid dess begående.
Detta mitt anförande, anhåller jag må
åtfölja Höglofl. Utskottets Betänkande till
samtlige Liks-Stånden.
Herr Bogge afgaf till Protokollet ett skrift¬
ligt anförande af följande innehåll:
Då jag icke kan anse det vara förenligt
med Rikets Höglofl, Ständers rätt, att tili Kongl.
Maj:t öfverlemna rättigheten, att efter Riks¬
dagens slut förbjuda införsel och förbrukning
af någon vara hvarå, Tull-bevillning blifvit af
Riksens Ständer bestämd , eller att efter om¬
ständigheterna densamma minska eller förhöja
med undantag af Spannemål, beläst derigenom
skulle kunna 'uppkomma minskning i den på^
räknade Bevillnings Summan ; så får jag re¬
servera mig mot Höglofl. Utskottets i detta
afseende fattade beslut , samt i förening der¬
med göra några anmärkningar, i anledning af
Herr Limnelii afgifne särskildta yttrande, son/
torde få åtfölja Betänkandet till samtlige Riks-
Stånden.
I fjorton år hafva Rikets Ständer antin.
Btvillnings-Utskotuis Betan/tanden. 179
gen underlåtit att utöfva sitt i Grundlagen
förvarade ratt, att sjelfve bestämma den af
Stora Sjötullen utgående BevilIning , eller ock
under så egna och så olika former öfverlem¬
na! utöfningen deraf, att den snarare liknat en
ovilkorlig, än en öfverlåten myndighet. Ändt-
ligen leder den allmänna nöden uppmärksam¬
heten på denna beskattningsgren, och i ögon¬
blicket höja sig så manga jemmerskri, att flere
än en mensklighetbns och Fäderneslandets vän
lätteligen skulle kunna förvillas, sa framt man
ej af det sätt hvarpå denna klagan fores och
den häftighet hvarmed den utbrister, upplystes
derom, att den endast är föranledd af det en¬
skildfa intresset för några få personer , som så
gerna önskade att fa gälla, anses och omfattas
i egenskap af det allmännas intresse. — Hvad
under således om Gesäller bortlägga spolen för
att skrifva, för att klaga och för att spå. —
Emedlertid hoppas jag att de ej blifva lyck¬
ligare i den sistnämnda konsten , än i de
tvänne första.
Dessa klagomål äro likväl likaså litet fö¬
remål för min uppmärksamhet , som företaget
att från Romerska folkets undergång förespå
det Svenskas, genom Väfstolarnes förfall, men
som ämnen blifvit frambragte af den beskaf¬
fenheten, att de kunna missleda den mindre
uppmärksamme ; så är det i detta afseende jag
önskade, att kunna ådagalägga, att den yttrade
farhågan för det nu föreslagne Tull-Systemet',
är ogrundad.
i8o Etvillnings ZJiskötteta Betänkändert>
En blick på Tull-taxan visar, art Sven*
ska Fabrikernas fördel legat Utskottet ömt mn
hjertat. — Således äro Kläden beiagde med
30 procents Tull, pa dc-t den Svenska Fabri*
koren, då han letnnar en lika god vara som
utländningen, likväl må kunna beräkna en skä¬
lig vinst, vida utöfver den, som andre narin,
gar lemna: enahanda förhål ande inträffu jem¬
väl m.ed andra yllevaror. — Och bomullsväf-
nader äro ock beiagde med lika hög Tull.
Sidentyger, sorn här kunna lill verkas äro skyd-
slade med en 'full af 15 procent.
Hvad önskar men val mera? af var tiris
upplysning, oell kännedom orri Staternes verk¬
liga bästa, kan man väl icke begära, att vi
skola på bekostnad af Nationens trefnad upp¬
rätthålla ett system , som , då det afser
några få medborgares fördel, blottställer de öf¬
riga. Visserligen har en tid funnits, då åt¬
skilliga Stater, föranledde af glänsande exem»
pel pä penninge rikedom och ett större njut¬
nings tillfälle, hvilka framtedde sig i de lau¬
der der handeln och visse näringar med om¬
sorg uppdrefvos, skyndade sig att antaga sam¬
ma grundsatser och efterlikna samina anstalter,t
utan att dervid låta synnerligen under betrak¬
tande komma, huruvida dessa åtgärder voro
förenliga, med ada Eanders belägenhet till¬
gångar, utvägar och rörelse-capita!. Salunda
upphäfde man sig till förmyndare för handel n,
oaktadt denna nyttiga anstalt, såsom fri i sitt
väsende, fordrar frihet for att rotfästa sig oell
förkofras; och. eit lika förhållande har äfven
Bevillning*- UtsXotters Betänianden. 1S i
inträffat med Fabrikerne ; men Som detta sed¬
rare närings-fang blifvit sednast infort lill
Sverige, hav man på handelns bekostnad lik¬
nelsevis alt lala, fort jord åt några drifhus-
planior, utan att betanka det hela Trädgården
eller Samhällets bestånd derigenom råkat i fa¬
ra. — Det är i detia afseende prohjbiiiv-Sy-
£1 ernet fiamträdt i ali sin glans, för att låta,
sorn skriften säger, sitt ljus lysa för folken.
M an har derföre sorgfälligt sökt. alt vid alla
tillfällen framsilia Fabrikerna, som de enda
sanna medlen till eit Dikes välmåga »>ch an.
sett handeln sorn mindre nyttig, ja till oell
t ed skadlig. — Vore här utrymme lill en
fullständig Historia om Svenska Fabrikerne,
så skulle den endast utvisa å det allmännas
sida stora uppoffringar och ökade anspråk a
den andra. — Redan år 17 J 7 begynte mati
här att äflas med Fabriker och deras anlägg¬
ningar. — Hela Svenska Nationen skattladeS
för denna orsaks s» ull, och till och med Tor¬
paren måste måhända låta sin vadrnalsråck ut»
pantas tili den så kallade Landshjelpen, pålagd
i afsigt att skaffa Riket Klädes,Siden och Por.
r.elai rss-Fabri ler. — Utom det lades en sär¬
skild afgift å visse inkommande utrikes Fa»
briks-fil) verkningar, för att såmedelst bereda
pia tillfälle, att framdeles kunna umbära dem.
D, S'3 medel utdehes, och Alingsås fick på sin
a t p 1 r t ej mindre än 41 1. C' 7 S D:lv 49016 Silf.
verinynt; och hvad är Alingsås nu? Med sam¬
ma frikost ghet utkastades penningar åt fler®
kåll. Fabrikerna bragtes på allt sätt i fjor,
183 Hevillnings-TJtsloltets Betilnlanderi.
och likväl klagade Kongl. Majit i dess Nådir^
Förordning af den 5 lunii 1739 deröfver,
att ehuru man ciri gripit verket an, var tillståndet
näppeligen bättre, efter en välsignad 18 års fred,
än det under sjelfva. Krigslagan varit.
Den vid 1743 års Riksdag utsedde Han¬
dels. och Manufactur-Deputation företog sig
att granska Manufacturernas ställning och den
betydliga vinst sorn Riket deraf tillflutit, —
Den upptäckte origtigheten t afseende på ut¬
gifterna rörande Rikets bidrag, hvilka då re¬
dan utgjorde 2,138,065 Dilr S-mt ; den fann
att den förpämsta delen af den nationella för-
Tjensten kora att försvinna och beräknade- ef¬
ter att förut hafva hört Manufacturister och
Handlande, att Svenska Manufacturierne icke,
på sätt föréburet var, räckte på långt när till
Svenska Allmänhetens nödige behof af Klä¬
den. Wid 1766 års Riksdag var ställningen,
oaktadt alla till Svenska Fabrikernes under¬
stöd vidtagne åtgärder, icke bättre, och nämn¬
de Deputations räkenskaper utviste, att blott
till Manufacturemas understöd, hade 8,720,202
Dilr Silfvermynt blifvit använde , utan att
kunna återfås, utestående Restantier oberäk¬
nade, utan. att Fabrikerna förmådde uthärda
»len då inträffade stockning. — Men oaktadt
detta verkliga understöd, hafva Fabrikerne ic¬
ke kunnat sjelfve upprätthålla sig. '— Den af
Rikets Ständers Revisorer år 1813 afgifne be,
lättelse, utvisar en betydlig behållning till för¬
lags bestridande, men likväl vore ytterligare
understöd vid gistförflutne Riksdagen af nö«
HeviftningS'Utsköttei« ÉetänÅahJeni 10J
den ; och hvem vet hur det kan gå vid den»
na och påföljande Kiksdagar ? — Att Sven¬
ska Fabrikerna äro otillräckliga, synes i min
tanka bevisas deraf, dels att de ej begagnat sig
af rättigheten att aflåta det Kläde sorn Armé¬
en behöft, utan att Krigs-Collegium måst af»
sluta Contracter den 21 Junii 18I8 och den
16 April 1819 med Herrar Mazér & Gomp
om 25000 Yarde Engelskt Kläde hvardera
gången, hvilket således är infört ; och dels
att OfFicers^Corpsen vid Lifgardet till Häst, ef¬
ter hvad jag låtit mig berätta, fått införskrif¬
va Kläde för sitt behof, förmodligen af or¬
sak att det Svenska ej var tillräckligen fint
och godt.
Man omtalar Fabrikernas skydd; men in¬
nan Fabrikerna påkalla det, är det af nöden,
att de skydda sig sjelfve genom goda varor
och billiga pris. Jag har nyligen läst att de
ligga i sin linda ; men om så är, lärer linde¬
barnet vara nära ett hundrade år gammalt. —
Het torde vara tid att lossa banden; det är
sannolikt, att det då lärer sig att gå.
Ut Supra Ex Profocollo.
Clas Levijn,
Förslag till blifvande'Yullbevill-
ningen af inkommande och ut¬
gående varor, samt Transito-
Afgift.
|
|
tnk Jm
|
Utgå¬
|
i ran¬
|
|
A.
|
m < (i -
|
ende
|
mo
|
|
ruii-
|
Tull-
|
T 11-
|
|
|
Proc.
|
P oe
|
Kr c.
|
|
Agath, oarbetad W
|
1 0
|
|
|
L
|
,, mer och ;mindre
arbeladt W.
Alabaster, oarbetad W-
|
1 5
1 0
|
|
|
L.
|
,, mer o. mindre
arbetad t W -
Al kermes se Fiirgor
Aloe se Gummi
Alun, Romersk
|
20
*5
|
|
|
|
,, alla andra slag
|
100
|
4
|
|
|
„ ,, Creditupplag
|
|
|
4
|
|
15,000 &
|
|
|
|
|
Ambra
|
10
|
|
|
|
Angelica
|
30
|
|
|
|
Anjovis
|
30
|
|
|
|
Anis
|
8 5
|
|
|
|
,, Credit uplag 500 it
|
|
|
1
|
|
Antimonium
|
10
|
|
|
|
Apelciner
|
10
|
|
|
L.
|
Apothek rese W.
|
50
|
|
|
055
|
|
Inkom
|
Utjä-
|
T ran-
|
|
|
mande
|
ence
|
sito
|
|
|
Tuli--
|
Tu 11-
|
T ull—
|
|
|
Proc.
|
Proc
|
Proc.
|
|
Apot hetare-Material! er eller
|
|
|
|
|
enkla Medicinalämnen, som
|
|
|
|
|
ej aro inhemska och i denna
|
|
|
|
|
Taxa ej specificerade YV.
|
10
|
|
|
|
,, Credit uplng för 500 E:dr
|
|
1
|
|
|
Apothekare* Materialist- in¬
|
|
|
|
|
hemska men icke här spi-
|
|
|
|
|
cifierade
|
30
|
1
|
|
|
Argentum musivum se Silfv.
|
|
|
|
|
Arrac
|
30
|
|
|
|
,, Creditupplag go kannor
|
|
|
1
|
|
Arsenicum
|
10
|
|
|
I,
|
Asia W.
|
10
|
|
|
|
Aska, Bly
|
3»
|
1
|
|
|
,, pott raffinerad oall cal-
|
|
|
|
|
sinerad
|
|
1
|
|
|
„ „ Creditnppl. 5000ii
|
|
|
1
|
|
,, „ Rä vallad eller 0-
|
|
1
|
|
|
raffinerad
|
5
|
1 0
|
|
|
„ „ Creditupplag 15,-
|
|
|
|
|
000 &
|
|
|
1
|
|
Spis
|
5
|
lo
|
|
|
„ all annan, af vege¬
|
|
|
|
|
tabilier
|
5
|
10
|
|
|
„ Tenn
|
3°
|
1
|
|
L.
|
Askar af träd alla slag W.
Assa foetida eller Dyfvels¬
träck
Auripigmentmn
|
50
10
10
|
|
|
i?6
|
|
Inkom
|
[Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
TuU-
|
Tuli-
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proc._
|
Proc.
|
|
Aurum musivum se Guld
|
|
|
|
L-
|
Avanturin!. W.
|
15
|
i; 3
|
|
|
B.
|
|
|
|
|
Balsam, Ulga
|
30
|
|
|
|
„ Copa i ve
|
10
|
|
|
|
„ Mecca
|
10
|
|
|
|
„ Peruvlansk
|
10
|
|
|
|
„ Tolu
|
10
|
|
|
|
Band
|
|
|
|
|
„ Arm och halsband af
|
|
|
|
|
vaxperlor se per-
|
|
|
|
|
lar
|
|
|
|
|
„ Ylle och Linne alla
|
|
|
|
|
slag W.
|
50
|
|
|
L-
|
1( Alla andra slag W.
|
25
|
|
|
|
,, Greditupplag 500 R:dr
|
|
|
1
|
|
Bars
|
|
|
|
|
„ Eke, malen
|
15
|
5
|
|
|
„ ,, omalen
|
1
|
5
|
|
|
„ alla andra slag
|
25
|
5
|
|
|
Bark-Extract
|
25
|
1
|
|
L.
|
Barometrar och Thermo*
|
|
|
|
|
metrar
|
5°
|
|
|
|
Bastebom se väfnad af
|
|
|
|
|
halfsiden
|
|
|
|
|
Bast
|
35
|
fe 5
|
0
|
|
„ Rep
|
*5
|
5
|
!
|
187
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tr an-
|
|
mand
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Eattist Se väfnad af
|
|
|
|
Linne
|
|
|
|
Battens Se trädvirke
|
|
|
|
Bassin Se väfnad af
|
|
|
|
Bomull
|
|
|
|
Beck
|
|
|
|
i> i Tunnor
|
50
|
3
|
|
„ i Barkar
|
50
|
3
|
|
>, Olja
|
50
|
3
|
|
Ben
|
|
|
|
i, Elfenben, oarbet2dt
|
5
|
|
|
)i >, Credit upplag
|
|
|
|
500 R:dr
|
|
|
1
|
,« „ mer och min¬
|
|
|
|
dre arbe-
|
|
|
|
tadt w.
|
2 0
|
|
|
„ brandt eller bensvarf
|
|
|
|
och bister
|
25
|
|
|
„ Hvalfisk oarbetade el¬
|
|
|
|
ler Border
|
15
|
t
|
|
„ „ arbetade W.
|
30
|
|
|
„ alla andra slag oarbe*
|
|
|
|
tade
|
1 0
|
5
|
|
„ arbetade W»
|
50
|
j
|
|
„ Span
|
1 5
|
|
|
Bernsten, rå och oarbetad
|
3 0
|
|
|
,, arbetad W.
|
15
|
|
|
Bilder, gjutna eller hugg¬
|
|
|
|
na W •
|
25
|
|
|
s 85
|
|
tak0m
|
Utgå¬
|
Ti an-
|
|
|
mande
|
ende
|
S: tO
|
|
|
Tili -
|
T 1 -
|
T Lt I -
|
|
|
Proc.
|
bröe.
|
bröe.
|
|
,, Fprfardigatle af Sven¬
|
|
|
|
|
ska konstnärer W-
|
I 0
|
|
|
R.
|
Bildhuggarearbeten W-
Biscuit Se porcellaine
Bister Se ben
Blod, Ox
|
.*5
s
|
|
|
1,
|
Blommor, artificiela alla
slag W-
Blomsterlökar W-
Blomster,torkade alla slag W.
Blonder Se spettsar
Bly
oarbetadt i Tackor och
|
3 5
25
] 0
|
|
|
|
Rullar
|
1 0
|
1
|
|
|
„ „ Credifupplag 1 o Sti
|
|
|
]
|
L.
|
„ nrbetädt alla slag W
„ Aska Se aska
|
25
|
J
|
|
|
Blyarts
|
50
|
3
|
|
|
Blyglete eller Silfverglitt
|
3 0
|
|
|
|
Blysocker
|
35
|
|
|
|
Biar
|
|
|
|
L.
|
„ Hamp
„ Credit uplag lo Sti
|
20
|
]
|
1
|
|
n Ij > n
|
50
|
1
|
|
|
„ ,, Creditupplag io Sti
|
|
|
3
|
L.
|
Bleckpulfver eller Substan-
ce W.
|
2 5
|
|
|
L-
|
Bokguld äkta och oäkta W.
|
|
|
|
L.
|
Boksilfver äkta och oäkta W.
Bokspån Se Spån
|
2å
|
|
|
18g
|
Inkom
|
Utgå-
|
ra;
|
|
ma cl.-
|
e n ri •-*
|
sito
|
|
Tull-
|
T ull-
|
T ali»
|
|
Proc.
|
proc.
|
Prof.
|
Boksttifver olli Siiimplär för
|
|
|
|
Bokbindare W-
|
55
|
|
|
,, „ för Guldsmeder W.
|
2 ä
|
|
|
Boks varla W-
|
5 0
|
|
|
Boktryck eller Stilar W.
|
10
|
|
|
Bolus, reid
|
5
|
|
|
,, arrnenisk
|
J,0
|
|
|
Bombasin Se väfnad af ylle
|
|
|
|
Bomull
|
4
|
|
|
,, Credit uplag 400 ii
|
|
|
1
|
Bomullslord) ,.r
5 Se vålnad
|
|
|
|
'ysc‘j
|
|
|
|
Borax
|
10
|
|
|
Borst
|
B
|
1
|
|
Bouté!Iler Se glas
|
|
|
|
B res lia* Se fargoi
|
|
|
|
Brickor af alla naimi och
|
|
|
|
slag W
|
30
|
|
|
Broderier af Guld-, Silfver-,
|
|
|
|
Silke-, Bomulls- och Lin-
|
|
|
|
nr-itad pa Kammar och
|
|
|
|
Ne Heldt] k, K lade c-ller hvad
|
|
|
|
annan soit väfnad W-
|
50
|
|
|
Bronz se Metall
|
|
|
|
Brum lier
|
1 0
|
|
|
Brvnstenar se Sten
|
|
|
|
Bränvin
|
|
|
|
,, Sades, Potatis och
|
|
|
|
Frukt, ti isi iller- W-
|
100
|
1
|
|
„ ,, odistiller. W.
|
100
|
1
|
|
Hi Hi
KJO
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Proc,
|
Proc
|
Proc.
|
Bränvin
|
|
|
|
„ Ruinm W.
|
30
|
|
|
„ „ Credit uplag 150
|
|
|
leannor
|
|
|
1
|
„ Spiritus vini eller så
|
|
|
|
kallad Sprit, som
|
|
|
|
öfverstiger g gra¬
|
|
|
|
der W.
|
100
|
]
|
|
Brod, alla slag W.
|
100
|
I
|
|
Buldan se Segelduk
|
|
|
|
Bäfvergäll
|
10
|
|
|
Bär alla slag W.
|
5°
|
]
|
|
Bocker
|
|
|
„ oinbundna eller för¬
|
|
|
|
loradt häftade mu*
|
|
|
.
|
sicalier, Not* eller
|
|
|
|
Rit-Bocker W.
|
5
|
1
|
|
„ Inbundne W.
|
15
|
|
|
,, På fremmande språk
|
|
|
|
tryckta oinbundne el¬
|
|
|
|
ler förloradt häftade
|
Tull¬
|
fria.
|
|
,, Inbundne W.
|
is
|
1
|
|
„ På Svenska (ryckta
|
50
|
Frii.
|
|
„ Inbundna rent Pap¬
|
|
|
|
per w.
|
5°
|
1
|
|
Bönor
|
|
|
|
,, Cacao
|
15
|
|
|
„ „ Credit upplag
|
|
|
aoo &
|
|
|
1
|
191
Bönor
J?
Caffe
„ Credit upplag
500 #
Hvita eller så kallade
Turkiska W.
Alla andra slag W.
C.
Cacao
Caffe
Calmus
Camél hår
se Bönor
se Hår
Camelhårsiyger)
Camelolter )“ V>faJe'
Camphert
„ oraffinerad
„ raffinerad
Caael ,
„ Credit uplag 100 tfe
Canoner se Jern och Metall
Cantharides
Cantiller
Capris
Cardernummoi
Cardoan se Läder
Carotte se Tobak
se Flugor
W.
Inkom
mande
Tull-
Proc.
|
Utgi-
ende
Tull-
Proc.
|
Tran¬
sito
Tult-
Proc.
|
2 0
|
|
1
|
50
|
1
|
|
100
|
1
|
|
50
|
1
|
|
10
|
|
|
!5
|
|
|
15
|
|
1
|
25
|
|
|
25
|
|
|
15
|
|
|
iga
|
|
inkom
|
UtgS-
|
Trrn-
|
|
|
mine
|
1 ndc
|
5 i 10
|
|
|
Till -
|
1 ull-
|
111 !«
|
|
|
1‘rOC.
|
Proe.
|
Prcc,
|
|
Cassia fistula
|
J o
|
|
|
|
Lignea
|
J 5
|
|
|
|
„ „ Credit upjvlae
|
|
|
|
|
1 oo t
|
|
|
1
|
|
Castagnier
|
25
|
|
|
|
Caitunc-r se Väfnad af
|
|
|
|
|
Bomull
|
.
|
|
|
|
Ci viar
|
25
|
|
|
|
Cemertttr.åd se 'Tråd
|
|
|
|
|
Chagrins-skinti, äkta
|
|
|
|
|
oberedt
|
1 n
|
|
|
|
,, bered t W.
|
' 23
|
|
|
|
„ oakta W
|
O r
- J
|
|
|
|
Chartor. T,and ne li S ö, lwf-
|
|
|
|
|
tade eller oinkundne
|
Toll
|
fria
|
|
L.
|
, ,, inbundne
|
15
|
|
|
Cili ni Iler
CUina
„ Ratk omalen
„ 11 -malen
„ Bot
Chocolad
Chrystaller se Glas
|
25
1
2 0
10
25
|
|
|
L
|
Chrysialli Tartari
|
1 0
|
|
|
Cider
|
2 3
|
|
|
|
Citnent W-
|
25
|
3
|
|
L
|
Circlar oell Kortpassare W-
Citroner
Citroner, Saft
|
2 5
10
10
|
|
|
Citroner
*93
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
|
Tull-
|
JTull-
|
Tull-
|
|
|
|
Pfoc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
Citroner
|
|
|
|
|
|
„ Salt eller chrystalliserad
|
|
|
|
|
Citronsyra
|
|
10
|
1
|
|
|
,, Skal. torra
|
10
|
|
|
|
Cobeber
|
|
10
|
|
|
|
Cobolt
|
se Metall
|
|
|
|
|
Cochenille
|
se Fiirgor
|
|
|
|
L.
|
Coeffurer af
|
alla namn och
|
|
|
|
|
slag
|
w.
|
25
|
1
|
|
It.
|
Compasser
|
W.
|
50
|
1
|
|
L.
|
Confecturer
|
af alla namn
|
|
|
|
|
och slag
|
w.
|
30
|
|
|
|
Coraller
|
|
|
|
|
|
„ likta,
|
oarbetade W.
|
10
|
|
|
L.
|
» >»
|
arbetade W-
|
15
|
|
|
|
Coriander
|
|
10
|
|
|
|
Corinter
|
|
10
|
|
|
|
„ Credit
|
upplag looft.
|
|
|
1
|
L.
|
Cremortartari
|
eller raffine-
|
|
|
|
|
rad Vinstea W.
|
25
|
|
|
|
|
D.
|
|
|
|
|
Dadlar
|
|
20
|
|
|
|
Damast
|
se Väfnad
|
|
|
|
|
|
af Siden
|
|
|
|
L.
|
Decorationer
|
, Ornamenter ,
|
|
|
|
|
Plattauer
|
till deserter,
|
|
|
|
|
med hvad dertill höra
|
|
|
|
|
kan
|
w.
|
30
|
1
|
|
13
594
|
Inkom i
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande'
|
ende
|
sito
|
|
Tuii-
|
Tull-
|
TuII-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Deglar, af alla slag W.
|
10
|
J
|
|
Desman
|
lo
|
|
|
Dockor se Niiren¬
|
|
|
|
berger Krain
|
|
|
|
Doffel eller Calmuck se
|
|
|
|
Väfnad af Ylle
|
|
|
|
Dosor, alla slag W-
|
25
|
1
|
|
Drakblod se Färgor
|
|
|
|
Dref
|
50
|
1
|
|
Drefmat eller gammalt och
|
|
|
|
i stycken af högst 2
|
|
|
|
famnars längd sönder¬
|
|
|
|
hugget Tågvirke
|
2 5
|
1
|
|
Dricka
|
|
|
|
Porter W.
|
loo
|
1
|
|
Öl w.
|
100
|
1
|
|
h „ Alla andra slag W.
|
100
|
1
|
|
Drufvor
|
10
|
|
|
Dräll. se Väfnad
|
|
|
r
|
af Finne
|
|
|
|
Dun
|
|
|
|
„ Ejder eller Ader W.
|
5°
|
4
|
|
„ Alla andra slags W,
|
5°
|
5
|
|
Dyfvelsträck se Assa
|
|
|
|
Foetida
|
|
|
|
E\
|
|
|
|
Effsingar och Drömmar W.
|
50
|
|
|
195
|
Inkom:
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tall.
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Ekollon se Knapergall
|
|
|
|
Ekvirke se Trädvaror
|
|
|
|
Elfenben se Ben
|
|
|
|
E mai lie i Massa W.
|
3 O
|
|
|
Emailleradt Arbete ,W.
|
1 5
|
|
|
Enebär Se Bär
|
|
|
|
E nestor se Trädvaror
|
|
|
|
Enebärsmos
|
5°
|
T
|
|
Enebärsolja
|
5 o
|
i
|
|
Erda c, kern eller Erdmaus
|
1 0
|
|
|
Essence se Oljor
|
|
|
|
Estarnper se Kopparstick
|
|
|
|
Etuie med deras tillbehör
|
|
|
|
af Guld, Silfver och
|
|
|
|
Metall W.
|
15
|
|
|
F.
|
|
|
|
Fabriks, Handtverkeri och
|
|
|
|
andra Slöjdevaror af
|
|
|
|
alla namn och slag i
|
|
|
|
denna Taxa ej specifi¬
|
|
|
|
cerade w.
|
55
|
3
|
|
Fartyg, Svenska som blifva för
|
|
|
|
. Utländsk räkning köpte,
|
|
|
|
med deras tillbehör af
|
|
|
|
Takel, Tåg, Segel, An.
|
|
|
|
krarochBestyckning W.
|
|
1
|
|
•. Utländska med tillhör \y.
|
25
|
1
|
|
G
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc,
|
Fartyg, strandade oell såsom
|
|
|
|
Vrak försålde
|
IO
|
1
|
|
Faijance se Porcellaine
|
|
|
|
Felber se Väfnad
|
|
|
|
Fenkol
|
25
|
|
|
„ Credit uplag 500 #
|
|
|
1
|
Fernissa > W.
|
25
|
|
|
Fikon
|
20
|
|
|
Filtar se Väfnad af Ylle
|
|
|
|
Filterer-Stenar se Stenar
|
|
|
|
Fingerborrar af alla slag W.
|
50
|
|
|
Fisk*
|
|
|
|
„ Bresling eller små
|
|
|
|
Strömming
|
50
|
1
|
|
„ Buftén "se torra Flun¬
|
|
|
|
dror
|
|
|
|
,, Böckling v
|
10
|
1
|
|
„ Cabeljo
|
1 0
|
1
|
|
,, Fluridrbr, torra
|
1 0
|
1
|
|
,, Gråsidor eller Sej, sal¬
|
|
|
|
tade
|
l 5
|
1
|
|
,, ,, torkade
|
10
|
1
|
|
„ „ „ Creditupplag
|
|
|
|
‘2 00
|
|
|
1
|
„ Hvitling
|
10
|
1
|
|
,, Islands
|
1 0
|
|
|
„ Karp, lefvande
|
50
|
1
|
|
,, Fax, rökt
|
5o
|
1
|
|
,, ,, salt
|
2 0
|
1
|
|
„ Nejonögon
|
50
|
1
|
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
T ull—
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc,
|
|
Flsk
|
|
|
|
|
„ Baf eller Böckling
|
10
|
1
|
|
|
,, -Sill, saltad, sorn in¬
|
|
|
|
|
kommer i ^ eller
|
|
|
|
|
T’j Tunnor
|
3 0
|
1
|
|
|
„ „ AU annan Sill
|
5
|
1
|
|
|
„ „ „ Creditupp-
|
|
t
|
|
|
lag 5° T:r
|
|
|
1
|
|
„ Spå i der
|
10
|
1
|
|
|
,, Stockfisk och Höcker^
|
|
|
|
|
fisk
|
10
|
1
|
|
|
,, Stur
|
3 0
|
|
|
|
,, Sunmagar
|
10
|
|
|
|
„ Torsk och Längor, salta
|
10
|
1
|
|
|
„ „ >» torra
|
10
|
1
|
|
|
„ Al, rökt eller torr
|
15
|
X
|
|
|
,, ,, . färsk eller salt
|
15
|
1
|
|
|
„ All annan i denna Taxa
|
|
|
|
|
ej specificerad:
|
|
|
|
|
„ Färsk W.
|
5
|
1
|
|
|
„ Salt ]
|
|
|
|
|
„ Torr '
|
10
|
J
|
|
|
„ Inlagd)
|
|
|
|
|
Fiskben se Ben
|
|
|
|
|
Fiskskinn, beredde W-
|
35
|
|
|
|
,, oberedde W,
|
10
|
|
|
|
Fjäder, spritad och ospritad
|
25
|
1
|
|
h-
|
Fjädrar, Urfjädrar VV.
|
15
|
X
|
|
L.
|
„ Alla andra slag W.
|
5°
|
1
|
|
■Fjäll, Hvalfisk
|
10
|
|
|
igS
|
|
Inkom
|
Ut-gÄ-
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito»
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc*
|
|
Flaggduk se Väfnad af Ylle
|
|
|
|
L.
|
Flaskfoder, oberäknade våt-
varorne W •
Flintor, huggna W,
Agat W.
Flintsten, oarbetad W.
Flor se Väfnader
Florance se Väfnad af Siden
Flugor, Spanska
Flädersaft se Mos
|
5»
*5
15
10
ro
|
|
|
|
Fläsk
|
r>o
|
2
|
|
iL.
|
Flätor till Hattar W.
Fnöske
Fogel-Lim se Lim
|
25
5Q
|
1
|
|
|
Foglar, alla slag W•
|
25
|
1
|
|
|
Folier, till Speglar W.
|
2ä
|
|
|
|
n till Guldsmeder och
|
|
|
|
|
Juvelerare - arbe¬
|
|
|
|
|
ten ■ w.
|
25.
|
|
|
|
Formar, Sockerformar, Kru¬
|
|
|
|
|
kor och Pottor W.
|
25
|
|
|
|
Tryck W.
|
10.
|
|
|
|
Fransar, Knytningar och
|
|
|
|
|
Snören
|
25
|
|
|
L.
|
i, Camelhärs W.
|
25
|
|
|
L.
|
„ Florette W.
|
25
|
|
|
L.
|
„ Guld, äkta W.
|
25
|
|
|
L.
|
„ „ oäkta W.
|
25
|
|
|
L.
|
„ Linne W.
|
25
|
|
|
[H JH H [H
|
Inkom
|
Utgå-
|
|
mande
|
ende
|
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Fransar, Ilnytningar och
Snören:
|
|
|
Silfver, äkta W.
|
2 5
|
|
„ „ oäkta W.
|
25
|
|
„ Silkss W.
|
2 5
|
|
Ylle W.
|
35
|
|
Fris se Väfnad af Ylle
|
|
|
Frisader eller Batine se Väf.
|
«S
|
|
nåd af Ylle
Frugt
„ Inlagd i Bränvin el¬
|
|
|
ler Ättika W-
|
50
|
|
„ Insyltad se Confiturer
„ Jord-och Trädfrugter,
alla slag ej specifice¬
|
|
|
rade w •
|
50
|
1
|
Frö
|
|
|
,, Canarie
|
15
|
1
|
„ Hamp
|
1
|
1
|
„ Hö
|
1
|
1
|
„ Lin
|
J
|
1
|
„ Bof
|
1
|
1
|
„ Lopp
|
10
|
Z
|
,, Mask,
|
10
|
1
|
„ Tobaks
|
10
|
1
|
,, Trädgårds
|
10
|
I
|
Fällar och Pälsar af skinn
alla slag se beredt
|
|
|
Pelteri
|
|
|
2 OO
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
T all-
|
|
Prpc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Färgor och Färgstofter
|
|
|
|
„ Alkermes eller Ker¬
|
|
|
|
mes
|
10
|
|
|
„ Bergblått
|
15
|
|
|
„ Berggrönt
|
15
|
|
|
„ Berliner- eller Him¬
|
|
|
|
melsblått
|
!5
|
|
|
,s Blausel, Smalls eller
|
|
|
Blåstärkelse
|
50
|
1
|
|
» Blygelb
|
15
|
|
|
„ Blyhvitt
|
20
|
|
|
„ „ Credit uplag
|
|
|
|
1,000
|
|
|
1
|
Bresilia, raspad el-
|
|
|
|
,, ler malen
|
25
|
|
|
,, Brun-åckra
|
2 5
|
|
|
„ Carmin
|
1 5
|
|
|
,} Cinober
|
10
|
|
|
„ Coehenille
|
5
|
|
|
i» » Credit uplag
|
|
|
ao &
|
|
|
1
|
Drakblod
|
25
|
|
|
„ Färnbock, raspad el¬
|
|
|
ler malen
|
»5
|
|
|
„ Florentiner-Fack
|
25
|
|
|
„ Grains d’Avignon
|
5
|
|
|
Gummi Gutta
|
15
|
|
|
„ Gurkmeja eller Cnr-
|
|
|
„ eunia
|
10
|
|
|
„ Indigo
|
2
|
|
|
201
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
T ran¬
|
|
|
|
mande
|
ende
|
sbo
|
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
T ull—
|
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
h
|
„ Credit uplag
100 #
|
|
|
1
|
|
35
|
Krapp, Rothe eller
Lixari
|
10
|
|
|
|
J*
|
Krita, hvit, slammad
|
|
|
|
|
A
|
och oslammad
|
25
|
|
|
|
5?
|
„ röd och svart
|
25
|
|
|
|
»5
|
Kugel-Rack
|
2 5
|
|
|
|
t)
|
Königs - Gelb och
Neapoli- Gelb
|
25
|
|
|
|
5)
|
Marin-GIas, calsine-
radt
|
25
|
|
|
|
5»
|
Mussel-Färgor i lå¬
dor w.
|
25
|
|
|
|
|
Mönja
|
25
|
|
|
|
>»
|
Ocker-Gelb, Gul-
Ocker, Ljus-Qc-
ker och Kyller¬
färg
|
2 5
|
|
|
|
n
|
Orleana
|
1 0
|
|
|
|
jf
|
Orseille
|
IQ
|
|
|
|
5?
|
Pastell-Kritor \V.
|
25
|
|
|
|
55
|
Qvär-Citron.
|
25
|
|
|
|
5*
|
Ra usch-Gelb
|
10
|
|
|
|
3}
|
Rödfärga
|
|
1
|
|
|
|
Safflor
|
5
|
|
|
|
>5
|
Safifärgor alla slag
|
25
|
|
|
|
53
|
Sandel, malen
|
10
|
|
|
|
|
gappan, malen
|
10
|
|
|
2 02
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
T ull—
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proc
|
Proc.
|
|
„ Schut-Gelb
|
25
|
|
|
|
,, Skifver-hvitt
|
25
|
|
|
|
)( Spansk-Gröna
|
15
|
|
|
|
,, Sutnach
|
15
|
|
|
|
„ Terra Persica
|
25
|
|
|
|
„ Terra Viridis eller
|
|
|
|
|
Terre Verte
|
25
|
|
|
|
,, Todtenkopf
|
25
|
|
1
|
|
„ Tusch W.
|
3 5
|
|
|
|
,, Ultramarin
|
15
|
|
|
|
„ Umbra
|
10
|
|
|
|
,, Vau eller Gaude
|
10
|
|
|
|
,, Veide
|
1 0
|
|
|
|
„ Ängskära
|
50
|
1
|
|
|
„ Alla andra färgstof¬
|
|
|
|
|
ter i denna Taxa
|
|
|
|
|
t ej specificerade W.
|
25
|
1
|
|
|
Färggräs, Svenska, alla slag
|
|
|
|
|
ej specificerade
|
|
1
|
|
|
Färg, Mossa, Svensk alla slag
|
|
2
|
|
|
Färgträd, oraspadt alla slag
|
1
|
1
|
|
|
Färgträds-Spån, alla slag 1
|
25
|
1
|
|
|
G.
|
|
|
|
|
Galgo eller Galgant
|
25
|
|
|
|
Gal ingal
|
3°
|
|
|
|
Galläplen
|
15
|
|
|
a 03
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Trm-
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
TuII-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
Gallmeja
|
5
|
|
|
|
Galloner
|
|
|
|
|
„ Guld, älta och o-
|
|
|
|
L.
|
ä kia W.
,, Silfver, äkta och
|
25
|
|
|
L-
|
oäkta W.
,, Silfver och. Guld,
|
25
|
|
|
L.
|
Silkesgalloner W.
|
2 5
|
|
|
L.
|
,, Silkes W.
|
15
|
|
|
L.
|
5, Halfsiden W-
Garn
„ Bomulls, hvitt per #
under och till 3{i,ooo
aln. eller till och med
N:o 30 efter Engelsk
|
|
|
|
|
beräkning W.
|
25
|
i
|
|
|
„ Derifrån till och med
|
|
|
|
|
H:o 40 eller f. 0. m.
|
|
|
|
|
48,000 W.
|
15
|
1
|
|
|
„ Derifrån till och med
|
|
|
|
|
N:o 60 eller t. 0. m.
|
|
|
|
|
7 2,000 w.
|
1 0
|
1
|
|
|
„ Öfver N:o 60 eller öf¬
|
|
|
|
|
ver 72,000 aln. W.
|
5
|
1
|
|
L.
|
„ Allt annat färgadt W.
,, Gamelgarn, ofärgadt, o-
tvinnadt och odub¬
|
20
|
1
|
|
|
blera dt »W*
|
5
|
1
|
|
L.
|
„ j, E ärga dt, tvinnadt 0.
|
|
|
|
dubblerndt W>
|
25
|
1
•
|
|
204;
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull—
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Garn
|
|
|
|
„ Börder och Seiler, alla
|
|
|
|
slag .W.
|
25
|
1
|
|
„ Kamulls- eller Regarn,
|
|
|
|
ofärgadt otvinnadtoqh
|
|
l
|
|
odubbleradt
|
15
|
|
|
„ „ färgadt, tvinnadt och
|
|
1
|
|
dubbleradt W.
|
25
|
|
|
,, Klädmakare eller
|
|
|
|
Ull W.
|
25
|
1
|
|
„ Kinne, alla slag W-
|
2b
|
1
|
|
,, Segel- och Bindgarn W*
|
25
|
1
|
|
Gentianrot
|
10
|
1
|
|
Gevär alla slag eller deras
|
|
|
|
delar W.
|
50
|
1
|
|
Gingliam se Väfnad af
|
|
|
|
Bomull
|
|
|
|
Gips
|
15
|
1
|
|
Gipssten
|
5
|
|
|
Gipsarbeten, alla slag W,
|
50
|
1
|
|
Gjutstenar
|
j
|
|
|
Glas
|
|
|
|
„ Bouteiller tomma alla
|
|
|
|
slag W.
|
30
|
1
|
|
,, Då Vin, Bränvin och
|
|
|
|
Likörer inkomma på
|
|
|
|
större eller mindre
|
|
|
|
Bouteiller ■ VV.
|
3o
|
4
|
|
„ Chemiska, alla slag W.
|
1
|
1
|
|
205
|
|
Inkom
|
VtgS-
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull -
|
Tull-
|
Tull.
|
|
|
proc.
|
Proe-
|
Proc.
|
|
Glas
|
|
|
|
L.
|
,, Crystall-arbeten, alla
|
|
|
|
|
slag W.
|
80
|
1
|
|
L.
|
„ Flasser, slipade eller
|
|
|
|
|
oslipade W.
|
35
|
1
|
|
L.
|
„ Fönsterglas, alla slag,
|
|
|
|
|
skuret eli. oskur. W.
|
30
|
1
|
|
L.
|
„ Glasögon och Lorgnetter
|
|
|
|
|
ined eller utan fo¬
|
|
|
|
|
der w.
|
25
|
1
|
|
|
„ Ljuskron - Glas , slipa¬
|
|
|
|
|
de w.
|
15
|
1
|
|
|
„ Optiska, lösa och oin-
|
|
|
|
|
fattade W.
|
i 5
|
i
|
|
|
„ „ Monterade se In-
|
|
|
|
|
strumenter
|
|
|
|
|
„ Spegel
|
|
|
|
|
„ „ Bå och oslipade
|
|
|
|
|
eller så kallade
|
|
|
|
|
Glasämnen W.
|
2 o
|
1
|
|
|
,, „ slipade, ofolieiade,
|
|
|
|
|
alla slag W.
|
30
|
1
|
|
|
,, „ ,, folierade af
|
|
|
|
|
alla slag W.
|
50
|
1
|
|
L.
|
„ Timmglas W.
|
5°
|
.1
|
|
|
„ Ur W.
|
25
|
1
|
|
L.
|
,, Vin- och Dricksglas af
|
|
|
|
|
alla slag W.
|
50
|
3
|
|
|
„ Krasglas eller Glas-
|
|
|
|
|
skårf W.
|
1
|
5
|
|
3 o 6
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tu 11-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Glas
|
|
|
|
„ Glas och Glas-arbeten
|
|
|
|
af alla slag ej specifi.
|
|
|
|
cerade W.
|
5°
|
1
|
|
Glasgalla
|
1 0
|
|
|
Gleteeller Silfverglitt se Bly
|
|
|
|
Glober W.
|
10
|
|
|
Gorras se Väfnad af Bomull
|
|
|
|
Grainesd’ Avignon, seFärgor
|
|
|
|
Granat-Aplen
|
15
|
|
|
„ „ skal
|
1 0
|
|
|
GrifHar af Sten W.
|
3°
|
|
|
Gryn
|
|
|
|
3, Hertz
|
50
|
|
|
„ Macron
|
50
|
|
|
„ Manna
|
50
|
|
|
„ Nudeln
|
5°
|
|
|
„ Perle
|
5°
|
|
|
„ Sago
|
35
|
|
|
,, Creditupplag ioot
|
|
|
I
|
„ Eis
|
35
|
|
|
,, ,, Creditupplag 6oo tt
|
|
|
I
|
,, Tapibcki
|
35
|
|
|
„ Vermicelli
|
50
|
|
|
o Ägg
|
50
|
|
|
„ Andra slags seSpannmål
|
|
|
|
Guld
|
|
|
|
,, oarbetadt, fritt för Tull
|
|
|
|
och alla slags afgifter,
|
|
|
* 1
|
Q07
L.
L.
Guld
men vigten antecknas i
Journalen
,, Arbetadt af alla namn
och slag ej specifice¬
rad t W.
„ Aurura musivum, Un¬
sen eller Pouder-
Guld W
„ Bole se Litt B,
Guld, Guldspinn se Guld¬
tråd under Litt. T.
o Tyger . se väfnad
af siden
Gummi af alla namn och
slag ej specificerade
Gräs och Rötter alla slag W
Grönsaker W
Guitarre se Instrumenter
Musicaliska
Gäss, insyltade och rökta W.
H. ■
Hackelse-Machiner W.
Hagel, af Jern W.
„ af Bly se bly
arbetadt
Inkom
mande
Tull-
Proc.
|
Utgå¬
ende
Tull-
Proc.
|
Tran¬
sito
Tuil-
Proc.
|
|
5
|
|
25
|
1
|
|
2 5
|
|
|
5
|
|
|
5
|
3
|
|
50
|
1
|
|
5°
|
2
|
|
50
|
1
|
|
50
|
1
|
|
20g
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Trjn-
|
|
made.
|
ende
|
sico-
|
|
T ull—
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Froc.
|
Half-Sidentyger se väf¬
|
|
|
|
nad af siden
|
|
|
|
Halm W.
|
50
|
1
|
|
Hampa
|
|
|
|
„ Pass
|
20
|
1
|
|
„ „ Credit upplag
|
|
|
|
10 sn.
|
|
|
1
|
„ Ali annan
|
5
|
1
|
|
„ Credit upplag
|
|
|
|
20 $&■
|
|
|
i
|
Handskar, Mans oell Qvinns
|
|
|
|
af alla slag W.
|
5°
|
t
|
|
Handtverkeri, Fabriks och
|
|
|
|
och andra Slöjde-
|
|
|
|
varor, hel- eller lialf-
|
|
|
|
färdiga af alla namn
|
|
|
|
och slag , i denna
|
|
|
|
Taxa ej specifice¬
|
|
|
|
rade W.
|
50
|
1
|
|
Hartz
|
50
|
1
|
|
Hattar, Italienska Strå W.
|
25
|
|
|
„ Alla andra slag W.
|
50
|
1
|
|
Honung
|
25
|
1
|
|
Horn
|
|
|
|
„ oarbetadt
|
10
|
5
|
|
„ arbetadt, mer eller min¬
|
|
|
|
dre, alla slag ej spe¬
|
|
|
|
cificerade W.
|
25
|
1
|
|
,, Elys och Lyckt W
|
lo
|
|
|
Hjort
a o 9
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
TuJJ-
|
Tuli-
|
Tul J—
|
|
Horn
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
„ Hjort W.
|
15
|
1
|
|
|
Hudar, som icke inbegripas
|
|
|
|
|
under Pälsverk, rå och
|
|
|
|
|
oberedda, alla slag W.
|
l
|
20
|
|
|
„ beredde se Läder
|
|
|
|
|
Humla
|
2 0
|
1
|
|
|
,, Creditupplag 500 SH
|
|
|
1
|
|
Husblåss se Lim
|
|
|
|
|
Hummer W.
|
50
|
1
|
|
|
Husgerådssaker alla slag W.
|
50
|
1
|
|
|
Hval rot
|
10
|
|
|
|
Hållrot eller Aristolochia
|
10
|
|
|
|
Hår
|
|
|
|
|
„ Camél- och Angoriskt
|
|
|
|
|
Get-hår
|
1
|
1
|
|
|
,, Har och Canin
|
5
|
1
|
|
|
,, Häst, eller Tagel
|
1 5
|
1
|
|
|
„ Mennisko-
|
15
|
1
|
|
|
„ Allt annat ej specifice-
|
|
|
|
|
radt W.
|
15
|
1
|
|
|
,, Bäfver eller Castor
|
1
|
5
|
|
|
Hårduk och Hårvafnad se
|
|
|
|
|
Väfnad
|
|
|
|
|
Hårnålar se Nålar
|
|
•
|
|
|
Hårtänger W.
|
50
|
l
|
|
|
Häcktor, Hakar, Mäijor el.
|
|
|
|
|
ler Öskior af alla
|
|
|
|
L.
|
namn och slag W.
|
50
|
1
|
|
|
Hästar se Kreatur
|
|
.
|
|
14
91*
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tr*n-
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tuil-
|
Tiill-
|
Tul'-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc,
|
|
Ho W.
|
50
|
1
|
|
|
Höna ss Foglar
|
|
|
|
|
J.
|
|
|
|
|
Jalappa, rot
|
10
|
|
|
|
Jams se Litt, Y
|
|
|
|
|
Jern, alla slag, arbetadt och
|
|
|
|
|
oarbetadt W.
|
100
|
|
|
|
„ Credit upplag
|
|
|
|
|
100 Sft.
|
|
|
|
|
,, Smidt, Ankar, Ankar
|
|
|
1
|
|
flyn och Draggar ,
|
|
|
|
|
Armboltar, Hamrar,
|
|
|
|
|
Eodderjern, Skepps
|
|
|
|
|
knän och Smedje-
|
|
|
|
|
Städ stör. el. mindre
|
|
1
|
|
|
,, Stångjern
|
|
|
|
|
„ „ 1’latt gröfre eller
|
|
|
|
|
finare, rakt eller krökt
|
|
|
|
|
| turn tjockt och
|
|
|
|
|
deröfver, af större
|
|
|
|
|
eller mindre bredd
|
|
|
|
|
och längd, . fyrkant
|
|
|
|
|
öfver §:dels tum,
|
|
|
|
|
längre eller kortare
|
|
4
|
|
|
„ Bultjern, rundt eller
|
|
|
|
|
kantigt och sänksmide
|
|
|
|
|
af alla slag ,
|
|
1
|
|
|
„ Knip och fyrkantjern
|
|
|
|
2 11
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
Jern
* nlds Tura och
|
T ull—
|
Tull-
|
Tull-
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
|
|
de runder,Smidt sku¬
|
|
|
|
ret eller klippt med
|
|
|
|
eller utan band.
|
|
|
|
„ Band och Plattjern un¬
|
|
1
|
|
der g.-delsTu ms tjock-
|
|
|
|
lek, smidt, skuret el¬
|
|
|
|
ler vallsadt, stänger
|
|
|
|
eller stycken, med,
|
|
|
|
*?ller utan band
|
|
3
|
'
|
Gällerjerri oehsaltpanneplåtar
|
|
1
|
i
|
„ Manufactur smide,
|
|
1
|
|
5> ,, k latar oforertte,
|
|
|
|
enkla, och dubbla,
|
|
|
|
tale och spjelIplåtar,
|
|
|
|
samt spik af alij slag
|
|
1
|
|
„ „ Tråd af jern och
|
|
|
|
stål, Se Litt. T.
|
|
|
|
Allt annat, som inbe-
|
|
|
|
gripes under jern och
|
|
|
|
stål, svarf, slipadt, fi-
|
|
|
|
ladt ochpoleradtel lér
|
|
|
|
fortent, gröfre eller
|
|
|
|
finare
|
|
|
1
|
,, Gjutet
|
|
|
|
„ ,, Bomber och kulor
|
|
|
|
större eller mindre,
|
|
|
|
Canoner , Stycken.
|
|
|
|
■Nickhakar och Mör-
|
|
|
|
sare,Grytor och Kitt¬
|
|
|
|
lar af j; .Kannor*
|
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran*
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tuli-
|
Tull-
|
Gjutet
rymd och deröfver,
|
Proc.
|
Proc,
|
Proc.
|
|
|
|
Hällar af tums
|
|
|
|
Tjocklek oell der¬
|
|
|
|
under , 1 Kakelugnar
|
|
|
|
af alla slag, finare
|
|
|
|
och gröfre.,[Javetter,
|
|
|
|
Tod och Lödjor till
|
|
|
|
vigter., i Stolpar till
|
|
|
|
Gallerverk ochjTed-
|
100
|
3
|
|
stänger dertill
|
|
|
|
„ Canoner,Stycken,^Nick-
|
|
|
|
hakar och Mörsare,
|
|
|
|
ostämplade och abor-
|
|
|
|
rade, samt Hällar öf¬
|
|
|
|
ver i|Tumstjock!ek.
|
loo
|
5
|
|
j, „ Gjutgods | till ma
|
|
|
|
chinerier och delar
|
|
|
|
deraf.
|
|
3
|
|
,, Tack, Osmunds och
|
|
|
|
Ballast.
|
|
3 o
|
|
„ Allt annat Gjutet ar¬
|
|
|
|
bete, tillverkadt vid
|
|
|
|
Eeverber elfer an¬
|
|
|
|
dra Smältverk än
|
|
|
|
vanliga. Masugnar.
|
|
3
|
|
„ Gamla casferade Cano
|
|
|
|
ner och Bomber.
|
|
3°
|
|
,, Skrot af gammalt gju
|
|
|
|
tet eller smidt Jern
|
|
|
|
och Stål
|
|
3°
|
|
113
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito -
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
„ Slussportar, gjutne W.
|
»5
|
'i
|
|
L.
|
,, Blecksaker af falla slag
|
25
|
|
|
L.
|
Jettoner eller Spelmarker
med eller utan Lå¬
|
|
|
|
dor w.
|
50
|
1
|
|
|
Ingefära
|
|
|
|
Insyltad
|
3°
|
|
|
|
Torr
|
* 5
|
|
|
|
Credit upplag
|
|
|
|
100#
|
|
|
I
|
|
Insecter Se Naturalier
|
|
|
|
|
Instrumenter
|
10
|
|
|
|
nj Fältskärs,'alla slag W.
|
30
|
1
|
|
|
„ Handtverks Se
|
|
|
|
Verktyg
|
|
|
|
|
„ Mathematiskat, Optiske-,
,, |_Pliysiska och Navi..
gations alla slag ej
|
|
|
|
|
specificerade W.
|
5
|
1
|
|
|
,, Musicaliska
|
|
|
|
|
,, ,, Wald horn och
|
|
|
|
|
Trumpeter W.
|
|
|
|
|
„ „ Andia Blåsin-
|
|
|
|
|
stmmenter W.
|
15
|
i
|
|
|
„ „ Alla andra ej
|
|
|
|
specificeradeW.
|
5°
|
|
|
|
Inventarier. Skepps W.
|
25
|
|
|
|
,, „ Bergade från för¬
|
|
|
|
olyckade Ut¬
|
|
|
|
|
ländska Skepp
|
|
|
|
* 14 *
L.
af Auctionsbe-
hålluingen
Jord
„ Engelsk
„ Coinlsk
,, Poierjord
,, Frukter af alla slag
Se Frukter
Ipecacuanha
Isenfärga
Ister, Sv in och Gås W
lufter Se Fäder
louveler infattade alla slagW
Oinfattade
K.
F.
L.
L.
L.
W
W.
Kakel, alla slag
Kalk, osläckt
,, Släckt.
Kalk oell Kritsten W
Kalkoner W
Kammar
„ Elfenben, och Sköld'
paclds W
„ Af Horn W-
ej specificerade W,
Kardblad
Inkom
mande
Tnil-
Proc.
|
Utgå¬
ende
Tutt-
PiCC.
|
Tran
sito-
Tuli-
Proc.
|
I 0
|
*=“r t
1
|
|
5
5
|
|
|
5
|
1
|
|
1 0
|
1
|
|
b&
|
a
|
|
5°
|
|
|
15
|
1
|
|
n
e»
|
1
|
|
50
|
1
|
|
>0
|
4
|
|
50
|
5
|
|
1
|
5
|
|
25
|
1
|
|
2 0:
|
|
|
2 5
|
1
|
|
*5
|
1
|
|
1
30
|
|
|
i
815
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
T rån.
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
TuII-
|
Tull-
|
|
Kardor, fina till Fabriker¬
|
Proc.
|
Proc
|
Proc.
|
|
|
|
|
|
nas behof öfver T2n°.
|
|
|
|
L.
|
alla slag \y.
|
50
|
|
|
„ Alla andra slag W,
|
5°
|
2
|
|
|
Kauris Se Snäckor
|
|
|
|
Kedjor till innanverk i Fick
|
|
|
|
|
ur
|
e
|
|
|
L
|
Kimrök
|
D
50
|
1
|
|
|
Kypert Se väfnad af
|
|
|
Bomull
|
|
|
|
|
Kirsbär, torra \y.
|
5o
5°
|
|
|
L.
|
Kli, alla slag
Klinkert, alla slag
Se Tegel.
Kläden Se Väfnad af
|
1
|
|
L.
|
Ylle
|
|
|
|
Kläder, Gång, Finne och
Sang , nya af alla
|
|
|
|
|
namn*och slag W.
|
50
|
2
|
|
|
„ Gamla eller brukade
|
|
|
|
som Sjöfarande och
|
|
|
|
|
resande för egna be¬
|
|
|
|
|
hof kunna medföra.
|
|
|
|
|
IC1 öfvar
|
10
|
|
|
|
Knapergall och Ekollen mai¬
|
|
|
|
|
ne ejler ornalne
|
8 5
|
1
|
|
L.
|
Knappar af alla namn och
|
|
|
^slag w.
|
2 5
|
2
|
|
:
|
Knappnålar w
|
25
|
1
|
|
s i 6
|
Inkom
|
Utj?-
|
T ran-
|
|
mande
|
e n J e
|
sito
|
|
Tu 11-
|
Tall -
|
T ull—
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc,
|
„ Alla andra slag ej
|
|
|
|
specificerade W.
|
5°
|
|
|
Knytningar Se Fransar
|
|
|
|
Kol, Bränn \y.
|
3°
|
|
|
Koppar, Rå och oarbetad
|
|
|
alla slag
|
|
|
|
Rå koppar W.
|
1 oo
|
2 1
|
|
Går W.
|
loo
|
4
|
|
,, Smidd :
|
|
|
|
,5 jj Plåtar myntade,
|
|
|
|
och så kallade
|
|
|
|
Ungerska , saint
|
|
|
|
Gjutkakor
|
i oo
|
3
|
|
„ „ Slantar, myntade
|
100
|
fdrh.
|
|
,, Ordinarie ochex-
|
|
|
|
tra ordinarie ar¬
|
|
|
|
bete, smidt eller
|
|
|
|
valsadt , såsom
|
|
|
|
Bottnar Bleck af
|
|
|
|
hvad diameter
|
|
|
|
och dimension
|
|
|
|
somhelsdt, såkal-
|
|
|
|
~ ' lade Spanskgrön
|
|
|
|
bottnar, uppdju-
|
|
|
|
padt och flere ic¬
|
|
|
|
ke fullfärdige ar¬
|
|
|
|
beten , så och
|
|
|
|
Blindmynt, gju¬
|
|
|
|
ten Koppar och
|
|
|
|
Metall Spik, äf-
|
|
|
|
4 17
|
Inkon |
|
Utgå¬
|
Tran-
|
|
mande
|
ende
|
s to
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
vensom de så
|
|
|
|
kallade Negros
|
|
|
|
och Koppartråd ,
|
|
|
|
samt granullerad
|
|
|
|
Koppar
|
100
|
2
|
|
u Helfärdigt arbe*
|
|
|
|
te, större eller
|
|
|
|
mindre , Smidt
|
|
|
|
eller gjutet, så
|
|
|
|
som Kittlar Pan¬
|
|
|
|
nor, flaskor, köks.
|
|
|
|
käril och köks¬
|
|
|
|
redskap samt £•
|
|
|
|
nare arbete af al¬
|
|
|
|
la namn och slag,
|
|
|
|
de må vara po¬
|
|
|
|
lerade, cicelera-
|
|
|
|
de , lakerade ,
|
|
|
|
drifne , slipade,
|
|
|
|
broncerade eller
|
|
|
|
fernissade
|
100
|
|
|
,, Gammal , brukad och
|
|
|
skrotkoppar, samt så
|
|
|
|
kallad kopparaska
|
100
|
20
|
|
„ Träd Se I.itt. T.
|
|
|
Kopparrök Se Victriol
|
|
|
|
Kopparstick och Estamper
|
|
|
|
alla slag
|
|
|
|
o oinbundne W.
|
5
|
1
|
|
,, Inbundne W.
|
15
|
1
|
|
* i8
|
|
Inkom
|
Utgå-
|
Tran¬
|
|
|
man de
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Ju.
|
„ Infattade med glasoch
|
|
|
|
|
ram W.
|
50
|
1
|
|
|
„ Svarta
|
5
|
|
|
Jj.
|
Korgar af alla namn' och
|
|
|
|
|
slag W-
|
50
|
I
|
|
Ju.
|
Korgmakare.arbete W.
|
50
|
1
|
|
Ju.
|
Korkar, skurne W.
Korkträd
Kort, Sjö Se Cliartor
|
10
1
|
|
|
Ju.
|
„ Spel VV.
Kransögon, Räfkakor, Räf*
kryddor eller muses
vomicos
Kräftsår Se Verktyg
|
3°
10
|
1
|
|
|
Kreatur, lefvande, Hästar W*
|
2 5
|
1
|
|
|
,, „ Alla andra slag W.
|
»5
|
1
|
|
|
Krita och Pastell-Kritor
|
|
|
|
|
Se Färgor
|
|
|
|
|
Krokar till all slags Fiske W.
|
5°
|
1
|
|
|
Krukor Se Käril
|
|
|
|
|
Krukmakarearb. af alla namn
|
|
|
|
Ju.
|
ochslag.ej speciiiceradtW.
|
50
|
1
|
|
Krut, (utförsel med särskildt
|
|
|
|
Nådigt tillstånd) W.
|
5°
|
1
|
|
|
Kruthorn W.
|
S4
|
1
|
|
L.
|
Kummin
,, Credit upplag
3 o Tunnor
|
|
1
|
L
|
Käppar alla slag W-
|
50
|
1
|
i
|
*19
|
Inkom
|
Utgå.
|
Tran-
|
|
mande
|
ende
|
sito-
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Käril af Ler eller Sten, al¬
|
|
|
|
la slag W-
|
5°
|
1
|
|
Kött, alla slag W.
|
50
|
1
|
.
|
L.
|
|
|
|
Lack, finare eller gröfre W.
|
2 5
|
1
|
|
Lackmus
|
1 0
|
|
|
Lagerbär
|
15
|
|
|
Lagerbärsblad
|
25
|
|
|
Lagerfat W.
|
3°
|
1
|
|
„ Ämnen dertill på nå¬
|
|
|
|
got sätt tiilarbetadeW-
|
25
|
1
|
|
Lakritz
|
|
|
|
„ Hot eller Glycyrliiza
|
10
|
|
|
Lampor af alla slag W.
|
25
|
3
|
|
Lampvekar W.
|
30
|
1
|
|
Lancetter och Snäppare
|
|
|
|
Se Instrumen¬
|
|
|
|
ter, Fältskärs
|
|
|
|
Lane, äkta Se messing
|
|
|
|
Laqueradt arbete,alla slagW.
|
25
|
1
|
|
Lavetter med eller utan
|
|
|
|
beslag W
|
50
|
A
|
„ Af Jern Se Jern
|
|
|
|
Leksaker Se Niirenber
|
|
|
|
ger krain
|
|
|
|
Lera, alla slag
|
1
|
1
|
|
jLirnm
|
1
|
|
|
a ao
|
|
Tlkbrn
|
Utgr¬
|
Trana
|
|
|
minde
|
en ta
|
sito-
|
|
|
Tuil-
|
Tidl-
|
T ull—
|
|
|
Proc
|
proc.
|
Proc.
|
|
Lim.
|
|
|
|
|
„ Draglifnm
|
5°
|
1
|
|
|
„ Fogel
|
3°
|
|
|
|
„ Husbloss
|
25
|
|
|
|
Limoner, frista
|
5°
|
|
|
|
„ Saltade W.
|
5o
|
|
|
|
„ Saft
|
5 0
|
|
|
|
Lin, hackladt och ohäck-
|
|
|
|
|
ladt, finare och gröfre
|
3o
|
1
|
|
|
„ Credit upplag
|
|
|
|
|
loo Li»
|
|
|
1
|
|
Linön Se väfnad af linne
|
|
|
|
|
Linsen
|
5°
|
1
|
|
L.
|
Liqueurer, på flaskor W.
|
50
|
1
|
|
|
Ljus
|
|
|
L.
|
,, Talg W.
,, ,, Creditupplag
2 0 0 #.
|
50
|
1
|
1
|
L,
|
„ Vax, gula W.
» >> » Credit upplag
2 00 fe.
„ „ Hvita eller af
|
5°
|
1
|
1
|
|
sperma eéti W.
|
3°
|
1
|
|
|
„ >, >> Cred itupplag
|
|
|
|
2 00 #•.
|
|
|
1
|
L.
|
Ljuskronor, alla 'slag W.
|
3°
|
1
|
|
|
Ljusskärmar, alla slag W.
|
25
|
1
|
|
|
Luktvatten allaTslag, och
|
|
|
|
Ungerskt vatten W.
|
25
|
1
|
|
|
Lumpor W.
|
1
|
30
|
|
3 3 1
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
|
Tull -
|
Tull-
|
T ill-
|
|
|
|
proc.
|
Proc-
|
Proc.
|
|
Lunfor XV.
|
25
|
1
|
|
|
Läder, mer eller mindre
|
|
|
|
|
|
heredf,
|
|
|
|
|
»
|
S;11 och Blankläder,
|
|
|
|
|
|
samt barkade Hudar
|
|
|
|
|
|
och Skinn, alia slag,
|
|
|
|
|
|
och från alla orter W-
|
25
|
1
|
|
Ii.
|
|
Carduans-skinn W.
|
3°
|
|
|
|
i)
|
Chagrin.skinn. se
|
|
|
|
|
|
Litt. C.
|
|
|
|
|
o
|
Fisk-skinn se
|
|
|
|
|
|
Litt. r.
|
|
|
|
L.
|
»
|
Fårskinn garfvade el¬
|
|
|
|
|
|
ler så kalladt Logar
|
|
|
|
|
|
Läder XV.
|
* 5
|
1
|
|
Ii
|
»
|
Färgade eller tryckte
|
|
|
|
|
|
skinn alla slag W.
|
3o
|
1
|
|
|
)»
|
Hvita skinn W.
|
25
|
1
|
|
|
»>
|
JufTter, alla slag W.
|
3o
|
1
|
|
|
55
|
Kalf och andra skinn
|
■
|
|
|
|
|
till öfverläder, här
|
|
|
|
|
|
ej nämnde XV.
|
35
|
1
|
|
Ii.
|
)l
|
Kiippings-Skinn XV.
|
25
|
1
|
|
|
II
|
Mentade hudar och
|
|
|
|
|
|
skinn XV.
|
3o
|
1
|
|
|
55
|
Saffiahs-skinn XV.
|
3»
|
1
|
|
|
55
|
Stnordt och Passer
|
|
|
|
|
|
Läder XV.
|
30
|
1
|
|
Ii.
|
/5
|
Sämskade hudar och
|
|
|
|
|
|
»kinn XXh
|
25
|
1
|
|
SCI
i
i
|
Inkom
|
Utgå¬
|
T rån-j
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
i
|
Tull-
|
Tnll-
|
Tull-
|
|
|
Pröc.
|
P rcc.
|
Proc.
|
|
j, Skälskinn W.
|
K 5
|
1
|
|
|
„ O bereth
|
|
|
|
|
t, ,, Hudar se Litt. H.
|
|
|
|
|
,i „ Skinn se Litt. S:
|
|
|
|
|
Ltirfter celi Linnetyger
|
|
|
|
|
se väfnad af linne
|
|
|
|
|
Lok, alla slag Vy.
|
50
|
1
|
|
|
!, Blomster se Litt-B.
|
|
|
|
|
M.
|
|
|
|
|
Machinerier W
|
2 5
|
1
|
|
|
Magnesia
|
1 0
|
|
|
|
Magnet-Sten, oinfattad
|
IO
|
1
|
|
|
» 5, infattad W.
|
*5
|
1
|
|
|
Madrasser , stoppade med
|
|
|
|
|
Tagel W.
|
5°
|
1
|
|
|
„ med an¬
|
|
|
|
|
dra slag W.
|
50
|
1
|
|
|
Maccrill se Fisk
|
|
|
|
l.
|
Manchetter med eller utan
|
\
|
|
|
|
spetsar, samt sydde
|
|
|
|
|
eller broderade W.
|
30
|
|
|
|
Malm eller Minera , alla
|
|
|
|
|
slag W.
|
30
|
30
|
|
|
Manchester se vefnad af
|
|
|
|
|
Bomull
|
|
|
|
|
Mandel, alla slag
|
|
|
|
|
Creditupplag 500
|
|
|
1
|
|
„ Skal
|
3°
|
|
|
**s
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
m a n-de
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tirll-
|
T Lill—
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
L.
|
Mango W
Manna
|
50
10
|
|
|
L.
|
„ Gryn Se Gryn
|
|
|
|
Manufacturer, Handtverke¬
ri och andra Slöjde-
varor, hel eller half
färdige, af alla namn
och slag, ej Specifi¬
|
|
|
|
|
cerade W
|
5°
|
1
|
|
|
Marien-Glas Se Färgor
|
|
|
|
|
Markacit Se Metall
|
|
|
|
|
Marmor
|
|
|
|
|
,, Oarbetad i stycken el¬
|
|
|
|
|
ler Block W.
|
5
|
1
|
|
|
„ „ i Skifvor osli¬
|
|
|
|
|
pade W-
|
10
|
1
|
|
|
„ Arbetad, Bilder Se
|
|
|
|
|
Hitt. B
|
|
|
|
F-
|
„ Alla andra slag W.
Maroquin Se Fäder Car-
duans
Maskfrö Se Frö
|
85
|
1
|
|
L.
|
Masker W.
|
85
|
|
|
|
M astix
|
15
|
1
|
|
|
Mattor
|
|
|
|
|
„ Bast
|
10
|
1
|
|
|
„ „ till garnering och
|
|
|
|
|
emballage uti in.
|
|
|
|
|
kommande Far-
|
|
|
|
|
*yg
|
T u
|
lif r
|
i a
|
2 24
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran-
|
|
|
mande
|
ende
|
s.to
|
|
|
Tuli-
|
rnli-
|
Tull-'
|
|
|
|
Proc.
|
Proc,
|
|
Mattor
|
|
|
|
L-
|
„ Turkiska, Golf W
|
2 5
|
t
|
|
T.
|
,, Alla andra slag från
|
|
|
|
|
Utländska Örter W.
|
30
|
1
|
|
|
„ ,, från Inländska Or.
|
|
|
|
ter W
|
|
1
|
|
|
Medailler af Guld och Silf¬
|
,
|
|
|
|
ver
|
Fria.
|
5
|
|
L.
|
„ af Tenn och annan o-
|
|
|
|
|
äkta Metall W.
|
V
|
i
|
|
L.
|
Medicamenter, alla slag,
beredda och sam¬
mansatte, ej Specifi¬
|
|
|
|
|
cerade W.
|
20
|
l
|
|
|
„ Obeiedde, Se Apo¬
|
|
|
|
|
thekare Materialier
|
|
|
|
|
Meloner
|
20
|
i
|
|
|
Mercurius Se Qvicksilfver
|
|
|
|
|
Messing
|
|
|
|
L.
|
,, Arco, Valsad i Hleck,
Ta t un, Bottnar, Bul¬
|
|
|
|
|
le eller Tråd
|
100
|
' i
|
|
|
„ Tråd Messings, andra
|
|
|
|
|
slag Se Litt. T.
|
|
|
|
L.
|
„ Lane, oäkta Guld och
|
|
|
|
|
Silfver , W.
|
20
|
l
|
|
L-
|
,, Allt annat Messings-
arbete , Gjutet eller
|
|
|
|
|
Smidt W.
|
100
|
i
|
|
L.
|
„ Gammal, brukad W
|
100
|
5
|
|
f» tr» f
925
|
Inkom
|
Utgå-
|
Tran-
|
|
mande
|
ende
|
s to-
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
P«oc.
|
Proc.
|
Prc-c.
|
Messing
|
|
|
|
„ ali annan, arbetad el¬
|
|
|
|
ler oarbetad W.
|
100
|
1
|
|
Metall, arbetad
|
|
|
|
„ ,, Hilder se Litt. B
|
|
|
|
” ” Bokguld )Litti B
|
|
|
|
,, „ Boksilfv.)
|
|
|
|
„ ,, Bronz eller Pu
|
|
|
|
ti erguld W.
|
25
|
3
|
|
„ ali annan oarbetad, ej
|
|
|
|
specificerad W*
|
50
|
3
|
|
„ Platina W.
|
2
|
|
|
,, Cornposition af Kop¬
|
|
|
|
par och andra Me¬
|
|
|
|
taller :
|
|
|
|
„ ,, arbetad, Bronz-
|
|
|
|
P i eser W.
|
30
|
3
|
|
„ „ „ Cnnoner ,
|
|
|
|
Stycken,
|
|
|
|
Mörsare W.
|
30
|
3
|
|
,, allt annat gjutit
|
|
|
|
Metallarbete af
|
|
|
|
alla namn och
|
|
|
|
slag ej speci¬
|
|
|
|
ficerade w.
|
2 5
|
3
|
|
,, „ Fargguld W.
|
30
|
3
|
|
„ ,, Pläter W.
|
25
|
3
|
|
„ oarbetad, såsom Tom¬
|
|
|
|
back, Pinschback,
|
|
|
|
.) Paj m. fl. W.
|
|
l *
|
|
**6
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
T ull—
|
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
Metall, oarbetad
|
|
|
|
L-
|
n »>
|
Cobolt
|
100
|
1
|
|
|
i> j»
|
Marcasit
|
15
5
|
|
|
|
i* n
|
Tutanego eller
Spiauter och
Zink
|
|
|
|
u n
|
Wismut
|
15
|
|
|
|
>• ii
|
Malmstuffer
till Mineral¬
samling
|
|
Fria.
|
|
|
Metkrokar
|
se Krokar
|
|
|
|
L.
|
Metspön
|
w.
|
25
|
1
|
|
L.
|
Metwurst
|
w.
|
5°
|
1
|
|
JL.
|
Meubler, alla slag W.
|
5 0
|
1
|
|
|
Microscoper
|
30
|
l
|
|
|
Mineralier för Natural-Sam.
|
|
|
|
lingar
|
|
Tull
|
fria
|
|
|
Mineral vatten
|
10
|
|
|
L.
|
Mjöd
|
|
5°
|
1
|
|
|
Mjöl, alla slag
|
|
|
|
L.
|
„ af Vegetabilier, sorn
|
|
|
|
|
ej
|
kunna begripas
|
|
|
|
|
under Spannexnål W
|
100
|
1
|
|
|
„ af Spannemål Se
|
|
|
|
|
|
Litt S.
|
|
|
|
|
Mjölk, insyltad
|
50
|
t
|
|
|
Mirabolani
|
Cetrini
|
10
|
|
|
L.
|
Modeller
|
W
|
25
|
1
|
|
1
|
"
|
till allehanda in¬
rättningar «I-
|
|
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
m andé
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull.
|
|
ler prof på Ut¬
|
proe.
|
Proc-
|
Proc.
|
|
ländsk redskap
|
|
|
|
|
Och tillverk¬
|
|
|
|
|
ningar
|
Tull
|
fri a
|
|
|
Moll Se Väfnad af Bomull
|
|
|
|
L.
|
Mosaic arbeten W.
|
65
|
|
|
|
Mos eller Saft, Fläder
|
25
|
1
|
|
|
„ „ Mullbärs
|
10
|
|
|
|
Mossa, Bergmossa, alla
|
|
|
|
|
slag
|
i 0
|
1
|
|
|
Muscus
|
10
|
|
|
|
Muffar Se .Pelteri skinn,
hopsydda alla slag
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Multum Se Väfnad af
|
|
|
|
|
Ylle
|
|
|
|
L.
|
Murklor
|
50
|
i
|
|
|
Mursten Se Tegel
|
|
|
|
Musicalier Se Böcker
|
|
|
|
|
Musikaliskalnstrumenter *e
|
|
|
|
|
instrumenter
|
|
|
|
L.
|
Muskött, insyltade
,5 torra
MuskottBlomma
|
35
U
15
|
|
|
L.
|
Musslor, ätbara, alla slag W<
|
50
|
1
|
|
|
Musslin se Väfnad af Bom¬
|
|
|
|
ull
|
|
|
|
|
Mynt, af Guld och Silfver,
|
|
|
|
|
fritt till införsel Utan
|
|
|
|
|
Tull eller afgifter,- men
|
|
|
|
|
dess qvantum antecknas
|
|
|
|
|
i Journalen»
|
|
|
|
Äa9
|
Inkom
|
Utgå¬
|
T
1 ran.-
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
T»il-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Prec.
|
Mynt
|
|
|
|
,, Svenskt, Silfver
|
Fritt
|
Förb
|
|
„ Ducater af Utländskt
|
|
|
|
Guld
|
F ritt
|
Fritt
|
|
Myrrha
|
5
|
|
|
Målningar, med Glas och
|
|
|
|
Ram W •
|
5°
|
l
|
|
„ utan Glas och
|
|
|
|
Ram W.
|
10
|
l
|
|
nr.
|
|
|
|
Nankin eller Kittaij, se Väf¬
|
|
|
|
nad af Bomull
|
|
|
|
Naturalier, alla slag
|
Fria
|
för af-
|
gifter
|
Naturalie, samlingar
|
D.o
|
Da>
|
|
Negi i kor
|
ao
|
|
|
Nettelduk se Väfnad af
|
|
|
|
Bomull
|
|
|
|
Nicht eller Tutia
|
1 0
|
|
|
Nipper, alla slag W.
|
5°
|
J
|
|
Nopkins se Väfnad af Bom¬
|
.
|
|
|
ull
|
|
|
|
Noter se Böcker
|
|
|
|
Nurenberger- Kram, alla
|
|
|
|
. slag W
|
5°
|
|
|
Nys-, eller Prustrot (Htlie-
|
|
|
|
borusj
|
1 0
|
|
|
(!)
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
/ '
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tul !-
|
Tuli-
|
TaU-
|
|
|
Proc.
|
Hr jc.
|
Proc.
|
|
Nålar, sy
|
10
|
1
|
|
L.
|
„ alla andra slag W.
|
? 5
|
1
|
|
|
Nafver
|
5
|
15
|
|
|
Nasdukar
|
|
|
|
L.
|
„ af Unne och Bo-n.
|
|
|
|
|
ull W.
|
25
|
1
|
|
1^
|
„ af raft Silke W.
|
1 5
|
1
|
|
L.
|
,, af annat Silke W.
|
25
|
1
|
|
X.
|
Nät. afaila namn och slag W.
|
5°
|
1
|
|
|
Nötter
|
|
|
|
|
,, Clocos
|
5
|
1
|
|
|
„ Hval; gröna och torra
|
25
|
1
|
|
|
„ alla andra slag W.
|
25
|
1
|
|
|
0.
|
|
|
|
L.
|
Oblatet» W.
|
25
|
1
|
|
|
Oliver
|
15
|
|
|
|
Olja
|
|
|
|
|
„ Anis
|
25
|
|
|
|
„ Bergamotto
|
15
|
|
|
|
,, Bernsten*
|
15
|
|
|
|
,, Björk eller Ryss
|
25
|
|
|
|
,, Bomolja
|
|
|
|
|
„ „ i Fastager
|
15
|
|
|
|
„ ,» >. Creditupplag
|
|
|
|
|
50 Kann.
|
|
|
1
|
|
„ ,, i Flaskor, BouteiU
|
|
|
|
|
ler eller Krukor
|
*5
|
|
1
|
» 3<>
|
|
inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
T.lllr
|
Tull-
|
Tull',
|
|
|
lJrpc,
|
Proc.
|
Proc.
|
|
Bomolja
|
|
|
|
|
,, krukor
|
|
|
|
|
» >, Creditupplag
|
|
|
|
|
3® Kann.
|
|
|
1
|
|
„ Cajeput
|
10
|
|
|
|
,i Canel
|
10
|
|
|
|
„ Godro
|
15
|
|
|
|
,, Citron
|
1 5
|
|
|
|
,, Enebärs
|
50
|
1
|
|
|
„ Eneträds
|
5°
|
1
|
|
|
„ Hamp
|
5
|
|
|
|
„ „ Creditupplag 500
|
|
|
|
|
Kannor
|
|
|
1
|
|
„ Hjorthorns
|
35
|
|
|
|
„ Enger
|
10
|
|
|
|
„ Eavendel
|
35
|
1
|
|
|
„ Ein och Bof
|
20
|
a
|
|
|
„ Euktolja i. Flaskor W.
|
?5
|
1
|
|
|
„ Medicinskakej specifice¬
|
|
|
|
rade \y.
|
IQ
|
i
|
|
|
„ Mandel
|
JO
|
|
|
|
„ Muskot-ndt
|
10
|
|
|
|
„ Naphta eller Persisk
|
|
|
|
|
Sten-olja (Petroleum
|
|
|
|
|
Persicum )
|
lo
|
|
|
|
„ Neglik
|
10
|
|
|
|
„ Nerol!
|
10
|
|
|
|
|
15
|
|
|
|
„ Olive
|
15
|
*- 1
|
|
|
„ Palm
|
ii
|
|
|
s 31
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull.
|
Tuii-
|
Tull*
|
|
Olja
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc-
|
|
„ Peppar
|
10
|
|
|
|
„ Ricini
|
15
|
|
|
|
„ Rosmarin
|
1 0
|
|
|
|
„ Sassafras
|
1 0
|
|
|
|
„ Spansk Kummil eller
|
|
|
|
|
O leurn Oxigantl
|
10
|
|
|
|
„ Spermaceti
|
15
|
|
|
|
„ Spic
|
25
|
|
|
|
„ Sten, eller Petroleum
|
25
|
|
|
|
” Tegel
|
25
|
|
|
|
,, Terpentin eller Spiri¬
|
|
|
|
|
tus
|
15
|
|
|
|
„ Timjams
|
10
|
|
|
|
„ Victriol seliff. V.
|
|
|
|
L.
|
„ Alla andra slags Oljor
|
|
|
|
|
och Essencer W.
|
25
|
|
|
|
Olj ekakor
|
25
|
|
|
|
Oljcstenar se Sten
|
|
|
|
|
Ollon, Ek se Knapergall
|
|
|
|
L.
|
Ost, alla slag W-
|
50
|
|
|
|
Ostron, friska W-
|
5°
|
|
|
|
„ saltade och insyl*
|
|
|
|
|
tade W.
|
5°
|
|
|
L.
|
Oxtungor, saltade W*
|
5°
|
|
|
I.
|
„ torra eller rökta W.
|
50
|
|
|
|
P.
|
|
|
|
I
|
Pailletter, oakta W-
|
25
|
1
|
|
L.
|
Papp, alla slag W.
|
* 5
|
1
|
|
s 3*
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
T Lill—
|
|
|
Proc.
|
Proc,
|
Proc.
|
|
Papper
|
|
|
|
X.
|
,, Blott och brunt W.
|
50
|
1
|
|
X
|
,, Cardus W
|
50
|
1
|
|
|
,, Carder eller Franskt
|
|
1
|
|
|
kortpapper XV-
|
15
|
1
|
|
X.
|
„ Concept eller Skrif W-
|
3°
|
1
|
|
X
|
,, Grått och maculatur XV.
|
5°
|
1
|
|
|
,, Imperial och Regal W.
|
15
|
1
|
|
|
„ Median XV.
|
2 0
|
1
|
|
X.
|
„ Olifant XV-
|
5°
|
1
|
|
|
„ Post XXr-
|
3o
|
1
|
|
|
„ Präss XV-
|
1
|
|
|
L
|
», Tobaks XV.
|
5°
|
1
|
|
L.
|
,, Tryck, olimmadt och
|
|
|
|
|
i packor W.
|
30
|
1
|
|
|
„ Velin XV.
|
15
|
1
|
|
|
\ och allt annat,
|
|
|
|
t
|
„ Guld | tryckt , figure-
|
|
|
|
iJ
|
„ Silfver Vradt,färgadt,eT*
|
|
|
|
|
„ Tur- /let inåladt, i
|
|
|
|
• \
|
kiskt I denna Taxa ej
|
|
|
|
|
' specificeradt W
|
|
1
|
|
|
Pappdosor , alla slag
|
|
|
|
|
Se Dosor
|
|
|
|
x.
|
Papier-maché XV.
|
25
|
1
|
|
|
Papegojor Se Fog la r
|
|
|
|
|
Paradis korn
|
10
|
|
|
|
„ Aplen
|
10
|
|
|
X.
|
Parapluie* W.
|
25
|
1
|
|
X-j Parasoller W.
|
2 5
|
i
|
|
*33
|
|
|
Inkom
|
Utgå-
|
T ran¬
|
|
|
|
mande
|
ende
|
sbo
|
|
|
*
|
T Lil I—
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
|
Proc.
|
P oc
|
Proc.
|
L.
|
Pastejer W.
|
50
|
1
|
|
|
PastelFkritor Se Färger
|
|
|
|
|
Pelsar Se Fällar
|
|
|
|
|
Pel
|
leri elier pelsverk
|
|
|
|
|
5?
|
Beredt, mer eller min¬
|
|
|
|
|
|
dre betadt:
|
|
|
|
|
33
|
,, Björnhud
|
a o
|
1
|
|
|
53
|
„ Bäfver.skinn
|
10
|
5
|
|
|
33
|
„ Får och Lammskinn
|
|
|
|
|
33
|
,, ,,, Grå och Chrimska
|
2 0
|
|
|
>
|
»3
|
„ Genoit-skinn
|
30
|
|
|
|
13
|
„ Get och Bock-skinn
|
4o
|
1
|
|
|
33
|
„ Gråverk eller Ekorr-
|
|
|
|
|
|
skinn
|
2 0
|
1
|
|
|
53
|
„ Gräfsvins-skinn
|
20
|
1
|
|
|
33
|
,, Har-skinn
|
2 0
|
1
|
|
|
33
|
„ Hermelin eller Le-
|
|
|
|
|
|
katt-skinn
|
3°
|
1
|
|
|
|
„ Hillerskinn
|
|3°
|
|
|
|
|
„ Hund. skinn
|
2 0
|
|
|
|
i)
|
„ Jerf eller Viel-
|
|
|
|
|
|
fras - skinn
|
2 0
|
|
|
|
33
|
„ Canin-skinn
|
20
|
20
|
|
|
33
|
„ ICatt-skinn af tama
|
|
|
|
|
|
eller vilda Kattor
|
3°
|
1
|
|
|
33
|
„ Lejonhud
|
40
|
|
|
|
53
|
„ Leopard hud
|
40
|
|
|
|
S 3
|
Ijooskinn
|
3°
|
1
|
|
|
>3
|
„ Menecker- eller
|
|
|
|
|
|
Nertikinn
|
3®
|
|
|
*34
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Inkom
|
|
|
|
mande
|
ende
|
mande
|
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tnll-
|
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
Pelteri eller Pelsverk.
|
|
|
|
|
J J
|
Bedredt eller micke
|
|
|
|
|
|
betadt
|
|
|
|
|
JJ
|
j, Mård-svansar
|
3°
|
1
|
|
|
JJ
|
jj Mård skinn
|
3°
|
1
|
|
|
JJ
|
jj åden-skinn
|
3°
|
1
|
|
|
JJ
|
jj Råfskinn alla slag
|
50
|
1
|
|
|
;j
|
» SjuPp skinn
|
3°
|
|
|
|
JJ
|
jj Skäl-skinn
|
|
i
|
|
|
JJ
|
„ Sobel.skinn
|
85
|
1
|
|
|
JJ
|
„ Sobel-svanjar
|
30
|
1
|
|
|
>J
|
„ Svan-skinn
|
3°
|
1
|
|
|
JJ
|
ii Tigerhud
|
40
|
X
|
|
|
JJ
|
,, Utter-skinn
|
40
|
X
|
|
|
JJ
|
„ Varg-skinn
|
3°
|
X
|
|
lif.
|
Jj
|
,, Allt annat här ej
|
|
X
|
|
|
|
specificeradt W.
|
3°
|
X
|
|
|
Jj
|
jj hopsydde alla
|
|
X
|
|
|
|
slag W.
|
3°
|
X
|
|
|
JJ
|
Oberedt
|
|
X
|
|
|
JJ
|
„ Björnhud
|
a 0
|
X
|
|
|
Jj
|
„ Bäfver skinn
|
5
|
5
|
|
|
JJ
|
„ Får- och Barn»
|
|
|
|
|
|
skinn :
|
|
|
|
|
jj
|
„ jj Grå och Crimska
|
10
|
|
|
|
JJ
|
,j „ Alla andraslag
|
15
|
1
|
|
|
Jr
|
„ Genott.skinn
|
15
|
|
|
|
JJ
|
,, Get och Bockskinn
|
2 0
|
1
|
|
|
JJ
|
„ Gråverk eller E-
|
10
|
|
|
|
|
korr-skinn
|
10
|
1
|
|
*35
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
T ran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sbo
|
|
|
Tull-
|
Tull
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proe,
|
Proc.
|
|
Pelteri eller Pelsverk
|
|
|
|
|
Oberedt
|
|
|
|
|
’’ Gräfsvins-skinn
|
10
|
J
|
|
|
'* Hår-skinn
|
1 o
|
1
|
|
|
’5 ” Hermelin eller X-6
|
|
|
|
|
katt-skinn
|
J5
|
1
|
|
|
” ” Hiller-skinn
|
15
|
1
|
|
|
’’ ’’ Hunds-kinn
|
10
|
I
|
|
|
’’ Järf- eller Filfras*
|
|
|
|
|
skinn
|
10
|
1
|
|
|
” Kanin-skinn
|
10
|
1
|
|
|
’’ Katt-skinn af Ta¬
|
|
|
|
|
ma eller vilda
|
|
|
|
|
Kattor
|
J5
|
1
|
|
|
’’ ” Lejonhud
|
So
|
1
|
|
|
” Leopardhud
|
2 0
|
1
|
|
|
’ Loo-skinn
|
15
|
]
|
|
|
’* ” Menecker- eller
|
|
|
|
|
Nerts-skinn
|
l 5
|
i
|
|
|
” Mårdsvansar
|
15
|
1
|
|
|
’’ ” Mård-skinn
|
*5
|
1
|
|
|
’’ Ben-skinn
|
|
1
|
|
|
” Räf-skinrtallaslag
|
*5
|
1
|
|
|
’ Sjuppskinn
|
|
|
|
|
” Skäl
|
1 5
|
1
|
|
|
” ” Sobel-skinn
|
15
|
1
|
|
|
” ’’ Sobelsvansac
|
15
|
1
|
|
|
” ’’ Svan-skinn
|
15
|
1
|
|
|
” Tigerhud
|
20
|
1
|
|
|
’’ ” Utter-skin
|
s 0
|
1
|
|
;36
|
|
Inkom
|
Utgå-
|
Tr an-
|
|
|
mande
|
ende
|
sito-
|
|
|
Tuil-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
^ro c.
|
Proc. '
|
Pr jc.
|
|
Pelteri eller Prisverk
|
|
|
|
|
„ Oberedt
|
|
|
|
|
„ Varg-skinn
|
15
|
1
|
|
|
„ „ Allt annat i styc¬
|
|
|
|
|
ketal eller hop¬
|
|
|
|
|
sytt W*
|
10
|
1
|
|
|
Penningar Se mynt
|
|
|
|
|
Pennor,
|
|
|
|
|
„ Blyerts; alla slag W.
|
20
|
1
|
|
|
„ Skrif
|
|
|
|
|
„ „ Oberedde W.
|
25
|
5
|
|
|
„ „ Beredde W-
|
50
|
1
|
|
|
Penslar , alla slag W.
|
30
|
1
|
|
|
Peppar
|
|
|
|
|
„ Hvit svart krydd-
|
|
|
|
|
och Långpeppar, el¬
|
|
|
|
|
ler Pimento och Se-
|
|
|
|
|
rnen amomi
|
30
|
|
|
|
„ Credit upplag 200#
|
|
|
1
|
L
|
„ Kakor W.
|
50
|
1
|
|
|
„ Bot , W.
|
50
|
1
|
|
|
Percales Se Väfnad af
|
|
|
|
|
Bomull.
|
|
|
|
L-
|
Pergament-skinn
|
25
|
1
|
|
Perlemo , oarbetad W.
„ arbetad
Perlegryn Se Gryn
per! or
„ Äkta
i 9 „ Oinfattade W.
|
10
iä
*
|
|
|
«37
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull¬
|
Tull-
|
Tull-
|
|
ia roc.
|
Proc.
|
Pfoc.
|
Perlof
|
|
|
|
” Äkta
|
|
|
|
„ Infattade W.
|
15
|
|
|
” Oäkta
|
|
|
|
„ Alla slag W.
|
20
|
|
|
” Alla andra slag W.
|
20
|
|
|
Perslcor, friska
|
50
|
1
|
|
„ kärnor
|
35
|
|
|
Perukmakare . arbeten alla
|
|
|
|
slag W.
|
25
|
1
|
|
Piastrar, Spanska Se Mynt
|
|
|
|
Pirnpsfen
|
10
|
|
|
Piphufvud af Sjtislum
|
|
|
|
,, omonterade W.
|
15
|
1
|
|
,, Credit upplag
|
|
|
|
100 E:drs värde
|
|
|
3
|
„ Alla andra slag W.
|
30
|
2
|
|
Piplera Se Pera
|
|
|
'
|
Pipskaft, alla slag W.
|
25
|
1
|
|
Piqué Se väfnad af Bomull
|
|
|
|
Pistacier
|
30
|
|
|
Pittoler Se Gevär
|
|
|
|
Plantor Se Träd
|
|
|
|
Plateaux Se Decoratiener
|
|
|
|
Platina Se Metall
|
|
|
|
Plaiter Se Metall
|
|
|
|
Plommon, Cathrin
|
25
|
|
. \
|
„ „ Credit
|
|
|
|
upplag 300 #
|
|
|
1 ^
|
Plogar W.
|
25
|
.1
|
!
|
238
|
Inkom
|
Utgå¬
|
T ran¬
|
|
mande
|
ende
|
sbo -
|
|
Tull-
|
Tup¬
|
Tu 11-
|
|
ProCi
|
prop
|
Pröci
|
Plumer af Struttsfjädrar W.
|
15
|
|
|
„ Alla andra slag W.
|
25
|
1
|
|
Polerjord Se Lera
|
|
|
|
Pockholtz Se Trädvirke
|
|
|
|
Pörn a da W.
|
25
|
i
|
|
PomerariSer
|
1 0
|
|
|
Pomeiansknoppar och Skal,
|
|
|
|
torra
|
1 0
|
|
I
|
Credltupplag 300 #
|
|
|
,, Essence Se Olje
|
|
|
|
Porcelaine
|
|
|
|
,, Biscuit W,
|
25
|
1
|
|
,, Äkta alla slag W-
|
*5
|
|
|
„ Oäkta alla slag ej
|
|
|
specificerade W*
|
50
|
i
|
|
Sten eller så kalladt
|
|
|
|
Engelskt, hvitt el.
|
|
|
|
ler gulaktigt, må-
|
|
|
|
ladt eller Omåladt ,
|
|
|
|
alla slags piecerW.
|
3o
|
I
|
|
Porfure Se Sten
|
|
|
|
Portefeuiller, alla slag W.
|
2 5
|
1
|
|
Potatoes . W.
|
100
|
1
|
|
&
C:
$
|
100
|
1
|
|
Pottaska Se Aska
|
|
|
|
Pozzolanä eller Italienskt
|
|
|
|
murbruk
|
1
|
|
|
Prustrot Se Nysrot
|
|
|
|
Probersten Se Sten
|
|
|
|
Pressning Se Dricka
|
|
|
|
539
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tu II—
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Puder alla slag
|
w.
|
50
|
1
|
|
Puder-vippor
|
w.
|
25
|
1
|
|
Päron, alla slag
|
W-
|
5°
|
1
|
|
£•
|
|
|
|
|
Qvarnstenar
|
Se Stenar
|
|
|
|
Qvarnar ,
|
|
|
|
|
„ Caffe
|
W.
|
25
|
1
|
|
,, Hand
|
w.
|
25
|
1
|
|
„ Snus
|
w.
|
25
|
1
|
|
Qvar-Citron
|
Se Färger
|
|
|
|
„ Hark
|
|
2o
|
|
|
Qvicksilfver eller Mer-
|
|
|
|
turius
|
|
20
|
|
|
Qvitten, friska
|
w-
|
5°
|
1
|
|
Qvinette Se väfnad af ylle
|
|
|
|
B.
|
|
|
|
|
Rak-knifvat
|
Se knifvar
|
|
|
|
Raquetter
|
W.
|
25
|
1
|
|
Rask Se väfnad af ylle
|
|
|
|
Ratin Se väfnad af ylle
|
|
|
|
Rafvenduk Se Segelduk
|
|
|
|
Remmar, vagns
|
af Fisk-
|
|
|
|
skinn
|
w.
|
lo
|
1
|
|
„ Alla andra slag W.
|
20
|
1
|
|
Renetter
|
Se Aplen
|
|
|
|
Rentungor
|
W.
|
50
|
1
|
|
§4°
|
1;. -:om
|
Utgå¬
|
T' ?
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
TT
|
T 11-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Rabarbara, Rot
|
10
|
|
|
,, Pulver
|
|
|
*
|
Risgryn Se gryn
|
|
|
|
Rit-böcker Se Böckei
|
|
|
|
Ritningar oell Teckningar
|
|
|
|
med pennor eller
|
|
|
|
kritor gjorde, lösa
|
|
|
|
eller oinbundne
|
T u
|
llfr
|
L a
|
Rosenmarin
|
1 0
|
|
|
Russin, alla slag
|
3°
|
|
|
„ „ Creditupplag
|
|
|
|
300 #
|
|
|
1
|
,, Stjelkar
|
3°
|
|
|
Rysor, saltade W-
|
25
|
i
|
|
Rumin Se Brännvin
|
|
|
|
Rafkakor (Nuces wornica?)
|
|
|
|
eller Räfkryddor
|
|
|
|
Se Kransögon
|
|
|
|
Räknepenningar W.
|
50
|
1
|
|
Rödfärga Se Färgor
|
|
|
|
Rör
|
|
|
|
„ Till käppar eller Spanska
|
10
|
|
|
„ Andra slag dell Rot
|
|
|
|
tingar
|
5
|
|
|
,, Vass
|
5
|
|
|
Rothe Se krapp under
|
|
|
|
Färgor
|
|
|
|
Rotter
|
|
|
|
„ Sparris W.
|
50
|
|
|
M Bruk*
?4i
|
Inkom
|
Utgå-
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
T Lill—
|
Tu 11-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Rötter
|
|
|
|
„ Bruklige iApotheken
|
|
|
|
ej jspecificerade W.
|
15
|
1
|
|
„ Chicorie
|
5°
|
1
|
|
„ Ätbara alla slag W,
|
5°
|
1
|
|
„ Alla andra slag ej
|
|
|
|
specificerade W.
|
50
|
1
|
|
„ Yams
|
50
|
1
|
|
&
|
|
|
|
Saccarurn (Safurni , Säl»
|
|
|
|
Saturni , Blysocker
|
|
|
|
Sablar Se Gevär
|
|
|
|
Sabelklingor Se Gevär
|
|
|
|
Sadlar ‘ W.
|
2 5
|
1
|
|
„ Allt annat Sadelma¬
|
|
|
|
kare-arbete W.
|
2 5
|
1
|
|
Sadelgjordar alla slag W.
|
25
|
1
|
|
Saffian Se Färgade skinn,
|
|
|
|
under Fäder
|
|
|
|
Safflor Se Färgor
|
|
|
|
Saffran
|
1°
|
1
|
|
Sago-gryn Se Gryn
|
|
|
|
,> Mjöl Se mjöl af Ve-
|
|
|
|
getabiler , som
|
|
|
|
ej inbegripes un-
|
|
|
|
der Spannemal.
|
|
|
|
Salmiac
|
1°
|
|
|
i&
*4*
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran-
|
|
|
mande
|
ende
|
sito-
|
|
|
Tull.
|
Tuil-
|
Tull
|
|
|
Pfot.
|
Proc.
|
Proc.
|
£, Saltpeter i oraffinerad och
|
|
|
|
|
raffinerad W*
|
100
|
1
|
|
|
Salt
|
|
|
|
|
„ kok
|
25
|
|
|
|
„ „ Croditupplag
|
|
|
|
|
300 Tunnor
|
|
|
1
|
|
„ Bergsalt till raffinering
|
1 D
|
|
|
|
., Ltineburger raffineradt
|
30
|
|
|
|
„ Medicinska
|
|
|
|
„ Naturliga
|
10
|
|
|
|
„ „ Artificiella
|
25
|
|
|
|
Salsten , eller Sleke
|
1 3
|
|
|
|
Sammet Se Väfnad
|
|
|
|
|
Sammets- Kand Se Band
|
|
|
|
|
,, Spetsat Se Spetsar
|
|
|
|
|
Sand s fm eller eller Perle-
|
|
|
|
|
sand W.
|
50
|
|
|
|
Sandriae
|
25
|
|
|
|
Sandel-Träd
|
1 5
|
|
|
|
Sassafras
|
lo
|
|
|
|
„ Rot
|
1 0
|
|
|
L.
|
Saxar, Öfverskärare W.
„ Alla andra slag W
Shawlar, alla slag Se Väf¬
nader
Shawlettet alla slag Se Väf¬
nader
Schelack Se Gummi
|
2 5
50
|
1
|
|
Ii.
|
Segel
|
|
|
|
„ Nya , W.
|
5o
|
1
|
|
*43
|
Inkom
|
utgå-
|
T rån-
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull.
|
|
Proc.
|
Proc*
|
Proc.
|
Segel
|
|
|
|
» Nya
|
|
|
|
„ „ Af Utländsk till¬
|
|
|
|
verkning , hvar¬
|
|
|
|
med Svenska Far¬
|
|
|
|
tyg varit nödsa¬
|
|
|
|
kade, att i de för¬
|
|
|
|
lorades ställe sig
|
|
|
|
forse W.
|
1 0
|
1
|
|
,, Bärgade från Utländske
|
|
|
|
förolyckade Fartyg
|
|
|
|
Se Inventarier
|
|
|
|
Segelduk
|
|
|
|
„ Rafvenduk W.
|
15
|
1
|
|
„ „ Creditupplag
|
|
|
2000 alnar
|
|
|
1
|
„ Buldan, och alla
|
|
|
|
andra slag W.
|
25
|
1
|
|
„ ), Creditupplag
|
|
|
|
2000 alnar
|
|
|
I
|
Selar och Seldon Se Sadel¬
|
|
|
|
makare- arbete*
|
|
|
|
Senap, omalen
|
25
|
1
|
|
„ Malen
|
5°
|
1
|
|
Sennets-blader
|
10
|
|
|
Senor, Fläst
|
|
1
|
|
„ Alla andra slag W.
|
3°
|
1
|
|
Serpentin-Sten oarbetad
|
i
|
|
|
„ „ Arbetad alla
|
|
|
|
j slag W,
|
2 0
|
|
|
8 44
|
hi. kom
|
Utgå¬
|
Tran»
|
|
maule
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc,
|
Sidentyger Se Väfnad
|
|
|
|
Siktduk, alla slag W.
|
2 5
|
1
|
|
"Siktar, alla slag W.
|
2 5
|
1
|
|
Silfver,
|
|
|
|
„ Oarbetad t
|
|
25
|
|
» „ Brukadtoch gam-
|
|
|
maltXul Ifritt, men
|
|
|
|
dess qvantum an-
|
|
|
|
teknadt i Journalen
|
|
|
|
„ Arbetadt och Con-
|
|
|
|
troi Ieradt
|
|
|
|
i» „ IMytt, förgyldt el¬
|
|
|
|
ler oförgyldt W.
|
25
|
3
|
|
„ „ „ Hvitt , drifvet
|
|
|
eller slätt W*
|
25
|
3
|
|
,» „ Målare , Argen-
|
|
|
turn rnusivum,
|
|
|
|
puder eller un¬
|
|
|
|
sen silfver W.
|
25
|
3
|
|
„ ,, Bok Se Bilt. B.
|
|
|
Silfver, Glitt eller Glete se
|
|
|
|
Bly
|
|
|
|
Silke
|
|
|
|
„ ofärgadt
|
|
|
|
„ j, rädt och oberedt
|
|
|
|
|
|
|
I Inkom
|
|
|
|
|
|mande
|
ende
|
|
|
|
Tull-
|
Udl- |
|
|
|
|
proc.
|
Proc. 1
|
|
Silke
|
|
|
|
|
99
|
„ „ Brussia \
|
|
<
|
|
99
|
„ „ Florette o. /
Tacage spun-1
net e.ospunn. \
|
|
|
|
99
|
>* j» Greta j
|
1
|
|
|
99
|
„ ,, Orgencin
|
|
|
|
99
|
„ „ Tram eli. 1
inslags )
|
|
|
L.
|
9>
|
Färgadt, tvinnadt eller
otvinnadt,afaIla namn
|
|
|
|
|
och slag W.
|
25
|
1
|
|
Sill
|
se Fisk
|
|
|
|
Sirop
|
|
|
|
99
|
Capilaite
|
10
|
|
|
99
|
Mullbärs
|
1 0
|
|
|
99
|
Bosén och Viol
|
1 0
|
|
L.
|
99
|
Socker, brun, hvit, gröf.
|
|
|
|
|
re och finare W.
|
40
|
1
|
|
Sjökort se Chartor
|
|
|
|
Skafgräs
|
10
|
1
|
L.
|
Skedvatten
Skepps-inventarier se In-
|
50
|
1
|
|
|
ventarier
|
|
|
|
J
|
Provision
|
Tull-
|
fritt
|
|
Skepp se Fartyg
|
|
|
|
Skildenen se Målningar
|
|
|
|
Sköldpadd, oarbetad
|
1 0
|
|
L.
|
|
arbetad W.
|
15
|
|
I
446
|
Inkom
|
Utg5-
|
; Tran-
|
|
mande
|
end»
|
sito
|
|
Tull-
|
Tidl-
|
Tull-
|
|
Pfoc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Skinn, som icke inbegripes
|
|
|
|
■under Pelsverk, rå och
|
|
|
|
cberedde, afven de hvarå
|
|
|
|
Ullen är afklippt
|
1
|
20
|
|
„ beredde se Läder
|
|
|
|
Skinn-to se Ull
|
|
|
|
Skirduk se Väfnad af Linne
|
|
|
|
Skomakarearbete se Handt-
|
|
|
|
verkeriarbefe
|
|
|
|
Skollär af alla slag W.
|
25
|
1
|
|
Skrif-Taflor af Sten W.
|
25
|
1
|
|
Skrubblor
|
5°
|
1
|
|
„ grofva till och med §§
|
|
|
alla slag W.
|
5°
|
1
|
|
,, fina öfversvalla slag W.
|
2 0
|
1
|
|
Skälspeck se Tran
|
|
|
|
Slaglod
|
25
|
1
|
|
Slipstenar se Sten
|
|
|
|
Slöjde-, Fabriks- och Handt-
|
|
|
|
verkeriarbeten se Handt.
|
|
|
|
verkeriarbeten
|
|
|
|
Smergel
|
25
|
|
|
Smink W.
|
25
|
|
|
Smink-flor W-
|
25
|
|
|
Smör
|
50
|
1
|
. .
|
Snus, Spanskt W.
|
*5
|
1
|
|
„ allt annat malet och
|
|
|
|
rifvet W.
|
50
|
1
|
|
Snickaresrbeten se Handt-
|
|
|
verkeriarbeten
|
|
|
|
H7
|
Inkom
|
U:gå-
|
Tran¬
|
|
mande
|
end e
|
sito
|
|
Tuli-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc,
|
Proc.
|
Snören
|
|
|
|
„ Hattmakare- eller
|
|
|
|
Facktsnören W.
|
25
|
1
|
|
„ Tarm, till ur W-
|
3°
|
1
|
|
„ alla andra slag se
|
|
|
|
Fransar
|
|
|
|
Snäckor, till Naturalsamlin.
|
|
|
|
gar
|
Tull
|
fria.
|
|
„ till Sadelmakarear-
|
|
|
|
beten eller Kau-
|
|
|
|
ris W-
|
5
|
|
|
,, alla andra slag kV.
|
5
|
|
|
Solfjädrar W
|
25
|
i
|
|
Sol fjäderspapper W.
|
2o
|
i
|
|
Souda
|
I
|
|
|
Soija
|
25
|
|
|
Spannemål
|
|
|
|
„ omalen
|
|
|
|
„ i* Bohvete J
|
|
|
|
„ Hafre (
|
|
a
|
|
„ Hvete f
|
100
|
1
|
|
„ Korn )
|
|
|
|
„ / „ ,, Creditupp-
|
|
|
|
lag <200 T;r
|
|
|
1
|
„ Malt 1
r»3 V,
«> >’ ?as {
|
100
|
1
|
|
„ ,, Arter )
|
|
|
|
>i Tullen på ofvan-
|
|
|
|
uppräknade ornalne
|
|
|
|
Spannemals- sorter
|
|
|
|
24 8
Inkom 1
mande |
Tull-
Proc.
kommer likväl atr
minskas, eller all¬
deles upphöra, på
sätt Kongl. Maj:f,
vid inträffande om¬
ständigheter, prof
var för Riket nö¬
digt och nyttigt ;
Likasom ock. derest
Kongl. Majit skulle
finna godt, att in-
kommande Spanne-
mål någon särskild
afgift påföra, bör
den ifra ti hvad ort
soroheldsberläggas
Spannemål, malen
„ Gryn
7
L.
Jj.
1
„ „ Kohvete s
,, „ Hafre (
„ „ Hel
„ ,, Korn
» Mjöl
” » Hafre \
” ” Hvete J
> jr V
Korn v
” ” T>°
Rag
Ärt J
t)
Spanska Flugor se Flugor
Speat se Tråd
Tran¬
sito
Tilli-
Proc.
249
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
T u U—
|
Tull
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Speglar och Lampetter, fnr-
|
|
|
|
diga W.
|
50
|
1
|
|
Spelkort se Kort
|
|
|
|
Spermaceti eller Vallrat
|
15
|
|
|
„ Olja se Olja
|
|
|
Spetsar, Uddar, Blonder
|
|
|
|
samt Tyll af Silke och
|
|
|
|
Tråd alla slag W.
|
25
|
1
|
|
Spiauter se Metall
|
|
|
|
Spiritus Vitrioli se Litt.V.
|
|
|
|
„ Vini ’ se Brännvin
|
|
|
|
Spitsglas se Antimonium
|
|
|
|
Spån, alla slag W.
|
50
|
5
|
|
Sten
|
|
|
|
„ Bryn W.
|
30
|
1
|
|
„ Eldfast W.
|
'5°
|
|
|
„ Filtrer W-
|
|
|
|
„ Gips se Litt. G.
|
|
|
|
,, Gjut se Litt. G.
|
|
|
|
,, Olje W.
|
3°
|
1
|
|
„ Brober W.
|
«5
|
1
|
|
„ Qvarn
|
|
|
|
„ „ Rhenska W.
|
10
|
|
|
,, „ alla andra slag W.
|
25
|
1
|
|
„ Slip W.
|
2 5
|
J
|
|
„ alla andra slags,'* arbe
|
|
|
|
tad, tillhuggen eller
|
|
|
|
oarbetad W.
|
2 5
|
1
|
|
Stenkol g'
|
2 5
|
fritt
|
|
Stilar se Boktryck.
|
|
|
|
5 5°
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
proc-
|
Proc-
|
Proc.
|
Stolar, alla slag
|
W
|
50
|
1
|
|
„ Strump och Väf se
|
|
|
|
Handlverkeri-
|
|
|
|
varor
|
|
|
|
|
Storax eller Styrax
|
10
|
|
|
Strumpor, Maris och Qvinns,
|
|
|
|
större elier
|
mindre
|
|
|
|
A ,, af Silke '
|
|
15
|
1
|
|
1 ,, af Bomull
|
|
25
|
1
|
|
, „ af Regarn
|
• w.
|
25
|
]
|
|
I „ af L/inne
|
• 30
|
1
|
|
' „ af Ull
|
' .
|
3°
|
]
|
|
Strutsfjädrar se Plumer
|
|
|
|
Sträkardor se Kardborrar
|
|
|
|
Strängar
|
IV.
|
|
|
|
,, Cantille "eller öfver-
|
|
|
|
spundneEasser W.
|
3°
|
1
|
|
„ Messings, Still och
|
|
|
|
Tarm
|
w.
|
30
|
1
|
|
stål
|
|
|
|
|
» Gjut
|
|
|
|
|
,, Garf
|
(
|
100
|
]
|
|
„ alla andra sl
|
ag J
|
|
|
|
„ Arbeten, af alla namn
|
|
|
|
och slag
|
W.
|
50
|
1
|
|
Spik och Nubb af alla namn
|
|
|
|
och slag, större och min¬
|
|
|
|
dre
|
|
100
|
|
I
|
Stämplar se B
|
okstäfver
|
|
|
|
Stärkelse, blå
|
W.
|
5°
|
|
1
|
251
|
Inkom
|
1 Utgå-
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tuli-
|
Tuli-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Stärkelse,
|
|
|
|
„ hvit W.
|
50
|
1
|
|
Substance se Bleckpulfver
|
|
|
|
Succad se Confeturer
|
|
|
|
Svafvel
|
loo
|
1
|
|
„ Blomma
|
30
|
1
|
|
Svampar, inlagda och mat-
|
|
|
|
nyttige W.
|
5°.
|
1
|
|
„ torra W>
|
IO
|
1
|
|
Sviskon
|
25
|
1
|
|
„ Creditupplag 500 tt
|
|
|
1
|
Svärta, Bok Se Litt. B.
|
|
|
|
„ Kopparsticks se Litt.
|
|
|
|
K.
|
|
|
|
Synålar se Nålar
|
|
|
|
Syririgar, alla slag W.
|
50
|
1
|
|
Socker
|
|
|
|
„ Candi, brunt eller hvilt
|
40
|
1
|
|
,, Confect
|
40
|
1
|
|
,, Rått
|
|
|
|
,, ,, brun eller så kal.
|
|
|
|
ladt Mascovad
|
10
|
|
|
„ „ „ Creditupplag
|
|
|
|
1000
|
|
|
1
|
f, „ Terres och Tetes,
|
|
|
|
samt hvitt Puder.
|
|
|
|
socker
|
ao
|
|
|
1» ,» •> Creditupplag
|
|
|
|
1000 tfe
|
1
|
|
1
|
„ „ Krossadt, Lump
|
15
|
1
|
|
252
|
|
In'om
|
Ulj-i-'
|
rrjij-
|
|
|
inna de
|
e ide
|
si.o
|
|
|
Tu -
|
l\ill-
|
rui-
|
|
Socker
|
Proc.
|
Proc
|
Pro:.
|
|
,1 j, „ Creditupplag
|
|
|
|
|
1000 &
|
|
|
1
|
L.
|
„ Topp
|
3°
|
1
|
|
|
,, ,, Creditupplag
|
|
|
|
|
1000 # •
|
|
|
|
|
Sågblad
|
|
|
|
L-
|
•j, till finbladige Såg.
|
|
|
|
|
qvarnar,saint Kran*
|
|
|
|
|
och Stocksågar W.
|
3»
|
1
|
|
L.
|
,, alla andra slag W.
|
50
|
1
|
|
L.
|
Silpa
|
50
|
1
|
|
L.
|
Sackar, nya
|
50
|
1
|
|
|
sorn inkomma med
|
|
|
|
|
Spannernål och an¬
|
|
|
|
|
dra varor W.
|
50
|
1
|
|
|
Sängkläder se Kläder
|
|
|
|
|
T.
|
|
|
|
|
Tackjern
|
100
|
30
|
|
|
Taflor af Sten W.
|
25
|
1
|
|
|
Tagel se Hår
|
|
|
|
|
Talg
|
15
|
1
|
|
|
’’ Ljus se Xjus
|
|
|
|
|
Tallkottar
|
|
1
|
|
|
Tallstrunt
|
|
1
|
|
|
T imarinde
|
10
|
|
|
|
Tamis och Dames se Väf¬
|
|
|
|
|
nad af Ylle
|
|
|
1
|
*53
|
|
Inkom
|
Utgå-
|
T ran-
|
|
|
mande
|
ende
|
silo -
|
|
|
Tu-II-
|
Tull-
|
Tu 11-
|
|
|
kroc.
|
Proc.
|
Proc.
|
L.
|
Tandpetare, alla slag, med
|
|
|
|
|
och utan foder W.
|
* 5
|
1
|
|
L.
|
Tapeter göhe lins W.
|
15
|
|
|
L.
|
,, alla andra slags W.
|
2 5
|
1
|
|
L.
|
Tapetborder W-
|
*5
|
1
|
|
|
Tegel
|
|
|
|
,, af Eldfasta ämnen, för
|
|
|
|
|
Beverber-Ugnar och
|
|
|
|
|
andra Verk
|
5°
|
j
|
|
|
,, Klinkert alla slag
|
3°
|
|
|
L-
|
„ Mursten
,, Taksten
|
100
|
1
|
|
L.
|
„ „ oglaserad
|
1 00
|
I
|
|
|
„ glaserad
|
30
|
I
|
|
L
|
Tenlickor af alla slag W.
|
50
|
1
|
|
|
Tenn
|
|
|
|
„ oarbetadt i Block, Stän¬
|
|
|
|
|
ger, gammalt eller
|
|
|
|
|
sönderbrutet
|
5
|
1
|
|
L.
|
,, arbetadt, alla slag W.
|
30
|
j
|
|
|
,, Aska se Aska
|
|
|
|
Terpentin, Venedisk
|
20
|
|
|
|
,, ali annan
|
35
|
1
|
|
|
Terra Siggillata se Bolus
|
|
|
|
|
Teste
|
Tull
|
flitt
|
|
|
The, alla slag W.
|
20
|
1
|
|
|
j> u Creditupplag
|
|
|
|
|
50 ö
|
|
|
I
|
|
Theriac, Boskaps
|
15
|
|
|
t
|
t, Venedisk
|
|
|
|
*54
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Ttiil-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
Thermometrar se Baro¬
|
|
|
|
|
metrar
|
|
|
|
|
Timmglas se Glas
|
|
|
|
|
Tineal se Borax
|
|
|
|
|
Tja ra
|
,8 5
|
4
|
|
|
„ Creditupplag 100
|
|
|
|
|
Tunnor
|
|
|
■ 4
|
|
Tjär barm a eller Vraktjära
|
|
20
|
|
|
'I obak
|
|
|
|
|
„ Blader
|
35
|
1
|
|
|
„ „ Creditupplag
|
|
|
|
|
2000 tt
|
|
|
1
|
|
„ Karvad
|
|
|
|
|
„ „ i Carduser eller
|
|
|
|
|
Ids i Fastager
|
50
|
|
|
|
„ „ Knaster
|
50
|
1
|
|
|
» », »Creditupplag
|
|
|
|
|
500
|
|
|
1
|
|
,, malen eller rlfven se
|
|
|
|
|
Snus
|
|
|
|
|
„ spunnen
|
|
■
|
|
|
„ „ i stänger eller Ca-
|
|
|
|
|
rotter
|
5»
|
1
|
|
|
„ Stjelkar i fat eller Pac¬
|
|
|
|
|
ko r
|
40
|
1
|
|
|
Fat och Packor, hvar
|
|
|
|
|
uti Stjelkar inkom¬
|
|
|
|
|
ma, bora alltid öpp¬
|
|
|
|
|
nes och stoltas
|
|
|
|
|
„ Cigarrer
|
50
|
1
|
|
*55
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tnl 1-
|
Tuli-
|
T11U-
|
|
|
Proc.
|
Prcc.
|
ProC,
|
X.
|
Tobaks- Pipor af Lera W.
Toncabbnor
|
50
1 5
|
]
|
|
|
Tran och späck alla slag
|
5
|
1
|
|
|
Trapp
|
10
|
|
|
|
Trippel
|
1 5
|
|
|
X.
|
Truffel
|
5°
|
|
|
|
Trummor se Musikaliska
|
|
|
|
Insirumenter
|
|
|
|
|
Trompeier se Musikaliska
Instru menter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tråd
|
|
|
|
|
„ af Silfver och Guld
|
|
|
|
L.
|
„ s. äkta, dragen eller
|
|
|
|
X.
|
spunnen W.
|
9 b
|
1
|
|
,, ,, oäkta eller Ge-
|
|
|
|
spint W.
|
9 5
|
1
|
|
X.
|
„ af Jern och Stål
|
|
|
|
„ „ fin till Kardor YV.
„ ,, till Strängar forin*
, stru menter se
|
50
|
1
|
|
X.
|
Strängar
|
|
|
|
„ ali annan Jern- och
|
|
|
|
|
Ståltråd W.
|
100
|
1
|
|
|
,, af Koppar och Messing
|
|
|
|
|
,, „ fin eller så kallad
|
|
|
|
|
Svärdfäjaretråd,
|
|
|
|
|
fdrsilfrad eller
|
|
|
|
|
oforsilfrad W.
|
50
|
1
|
|
X.
|
„ all annan af Koppar
|
|
|
|
och Messing W.
|
100
|
1
|
|
356
|
|
!
|
Inkom
|
.Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
|
mande
|
ende
|
sjö
|
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
Tråd
|
|
Proc.
|
Pro,.
|
Proc.
|
|
?!>
|
Bomulls
|
|
|
|
|
5’
|
hvit och nystad W.
|
|
1
|
|
L.
|
5»
|
„ färgad, alla slag W.
|
3o
|
1
|
|
|
|
Kammtråd, fin W.
|
|
1
|
|
|
J >
|
Linne
|
|
|
|
|
5»
|
„ Oblekt, alla slag W.
|
3o
|
1
|
|
|
»>
|
„ hvit, alla slag, fi¬
nare och gröfre W.
|
30
|
1
1
|
|
L.
|
|
„ färgad,alla slag W.
|
5°
|
1
|
|
|
Trädfrugter, alla slag se
|
|
|
|
|
|
F rugter
|
|
|
|
|
Träd, Buskar neli Plantor
|
|
|
|
|
.friska, alla slag W-
|
1
|
1
|
|
|
Träd virke
|
|
|
|
|
»
|
oarbetadt, osågadt el¬
ler tillhugget Ma-
hogeny
|
1 0
|
|
|
|
»
|
„ Credifupplag
looo Plattfot
|
|
|
1
|
|
>>
|
alla andra bättre slag
|
5
|
|
|
|
!>
|
sämre slag, såsom Bok^
|
|
|
|
|
))
|
„ Björk/
|
1
|
|
|
|
»
|
,, Ekm./
flerc-J
|
|
|
|
|
5)
|
Vide eller Korgpil
|
1
|
|
|
L
|
>>
|
aila af bättre och sam-
re träd förfärdigade
Konstnärs-, Handt¬
verks- eller Slöjde-
Varor
|
50
|
1
|
|
S57
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
Trädvirke
|
mande
Tull-
|
ende
Tull-
|
sito
Toll
|
|
ii
|
Axet träd och Blan*
|
Proc.
|
ProC;
|
Proc.
|
|
|
Cardér,Hjullötar oell
|
|
|
|
L.
|
|
Naf af hvad träd¬
slag sorn heistj Ék
|
|
|
|
|
|
undantaget W-
|
&o
|
1
|
|
|
it
|
Bandstakar och Tunn.
|
|
|
|
|
band
|
1
|
s
|
|
|
ii
|
Battins-Bräder, för-
tullas som bräder
efter längd och
tjocklek.
|
|
|
|
|
Bjellcar eller Balkar
afFuru ellef Gran,
älla slag
|
|
5
|
|
|
i>
|
„ äf Alm
|
|
20
|
|
|
ii
|
„ af Ek
|
|
30
|
|
|
i>
|
,9 äf Björk och Bök
|
|
10
|
|
|
ii
|
„ af andixx slag
|
|
5
|
|
|
ii
ii
|
Bräder och Plank> så.
gade
i, Furu, Gran Och
Björk, alla slag
|
|
S
|
|
|
ii
|
Bneträd och Éne*
stafraf
|
|
10
|
|
|
ii
|
Handspakar
|
|
5
|
|
|
39
|
Flandspaksämhen
|
|
5
|
|
|
il
|
Knän till Skepps*
byggnad af Furu
Och Gfan
|
|
5
|
|
|
ii
|
Fromholtz och JCultat-
af Furu Och Grän
|
|
|
|
17
* i 8
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Trädvirké
|
|
|
|
„ Täckter, huggne el¬
|
|
|
|
ler täljde
|
|
30
|
|
ti ;> Sågade
|
|
5
|
|
„ Mäster och större
|
|
|
|
Bogspröt, alla slag
|
|
5
|
|
Pipenholtz
|
|
5
|
|
„ Pumpträd
|
|
|
|
„ „ Borrade
|
|
3
|
|
,, „ Oborrade
|
|
5
|
|
Sparrar af Furu eller
|
|
|
|
Gran kanthuggne
|
|
|
|
f på fyra sidor, län-
|
|
|
|
gre eller kortare ,
|
|
|
|
från 5 till 8 tum
|
|
|
|
tvärt öfver sidan
|
|
6
|
|
Sparrar, Ribbor alla
|
|
|
|
slag af mind re tjock¬
|
|
|
|
lek än 5 Turn
|
|
ao
|
|
i. Spiror alla slag , ej
|
|
|
|
under 5 Tums
|
|
|
|
Diameter
|
|
5
|
|
,y Runda träd af min*
|
|
|
|
dre tjocklek
|
|
ao
|
|
„ Splittholtz af Furu
|
|
5
|
|
„ Staf och Klapperholtz
|
|
5
|
|
„ Stolträds-ämnen
|
|
5
|
|
„ Sågblockar, alla slag
|
|
3o
|
|
„ Takrännor
|
|
ao
|
|
„ Tunmei af Furu el*
|
|
|
|
«59
ler Granj som icke
kan anses för Bjel-
kar, Sparrar, Spiror
eller Såg-blockar
„ Trädskor
,, Träd skedar
,, Tunnbottnar och
Tunnstäfrar, hugg-
ne eller klnfne af
Ek eller Bok
,, Tunnbottnar af Furu»
och Gran
„ „ sågade
„ „ „ af Ek
jj 31 af Bok
)1 » af Furu o.,Gran
„ Ar-träd eller ämnen
till åror
„ Arbetadt alla slag ej
specificerad t W.
Trädkol Se Kol
Tröjor, Mans och Ovinns
större eller min¬
dre Se Kläder. W.
Tumm och Rojstockar W.
Tutänego Se Metall
Tutia Se Nicht
Ttvål, Ordinair af alla slag
„ Parfumerad eller Sa*
vonetter W.
Inko
mande
T ull-
Proc.
5°
5 0
5°
5S
50
5°
5°
25
5»
Utgå-
e nde
Tull-
Proc
10
3
1
5
5
5
5
5
20
1
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tull
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc,
|
Proc.
|
Tyger, ailä slag Se Väf¬
|
|
|
|
nader
|
|
|
|
Tyll Se Spetsar
|
|
|
|
Tågvirke
|
|
|
|
„ Nytt W.
|
35
|
1
|
|
„ ,, Sådant hvarmed
|
|
|
|
Svenska Fartyg va¬
|
|
|
|
rit' tvungne sig för¬
|
|
|
|
se på Utrikes or¬
|
|
|
|
ter W.
|
lo
|
|
|
„ Frukbart af förolyc¬
|
|
|
|
kade fremmande
|
|
|
|
Fartyg Se Inven¬
|
|
|
|
tarier
|
|
|
|
,, Gammalt, sönderhug¬
|
|
|
|
git Se Drefmat.
|
|
|
|
Täcken af Fomull och
|
|
|
|
i Siden W.
|
20
|
1
|
|
,, af alla andra namn
|
|
|
|
och slag W.
|
5°
|
1
|
|
Täljsten, oarbetad W<
|
5°
|
1
|
|
„ Arbetad W-
|
50
|
1
|
|
Tusch Se Färgor
|
|
|
|
£7.
|
|
|
|
Ull
|
|
|
|
„ Okammad och okardad
|
|
|
|
„ „ Fin Portugisisk,
|
|
|
|
Spansk, Saxisk
|
•
|
|
|
8 6 i
|
|
lnkom
|
Utgå¬
|
T ran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sbo
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
och all annan
|
|
|
|
|
fin ull W.
|
15
|
5
|
|
|
„ ,, Creditupplag
|
|
|
|
|
500
|
|
|
1
|
|
Ull, okammad ochokardad
|
|
|
|
|
„ „ Grof Islands, Jut
|
|
|
|
|
lands, Polsk och
|
|
|
|
|
annan grof ull W-
|
n
|
23
|
|
|
„ „ Creditupplag
|
|
|
|
|
500 #
|
|
|
1
|
L.
|
„ Kammad W.
|
2 5
|
JO
|
|
|
,, Skinn-to W.
|
5
|
1
|
|
|
Ur, alla slag och delar
|
|
|
|
|
deraf
|
|
|
|
i „ ]
|
|
|
|
L.
|
1 „ Studsare , W.
|
3°
|
1
|
|
|
1 „ Wagg )
|
|
|
|
|
Urband af Metall och an¬
|
|
|
|
|
dra slag
|
25
|
j
|
|
|
Urglas Se Glas
|
|
|
|
|
Urtjädrar Se Fjädrar
|
|
|
|
|
Urkedjor Se Kedjor
|
|
|
|
L.
|
Urtallor W.
|
25
|
i
|
|
|
F,
|
|
|
|
|
Vanille
|
10
|
|
|
|
Victriol
|
|
|
|
|
,, Blå, blåaktig, Cyprisk
|
|
|
|
|
och Saltzburger, el-
|
|
|
|
5b3
X.
ler sa kallad Ga-
litsenstein
,, Hvit, Zink och Goss-
lars, eller sfi kal¬
lad koppar-rök
„ All annan
Vietriol-Olja eller Spiritus
Victualie? , alla slag, ej
specifkeiaHe W
Viol Siron Se Sirop
w Rot 1
Visit- Koft W.
m
Inkom! Utgä-
mandel ende
Tutt- jTull-
Proc.
R. Wadd Bomulls W.
H. „ Silkes s TV.
X-Wagn ar och Åkdon, alla
slag, nya och mer
eller mindre bru¬
kade W.
: „ Rese, sorn den Re¬
sande sjelf bru
kar W.
: „ Kongl» Personers, Ut-
landska oell Sven¬
ska Diplomaters
Resevagnar
Wallrath Se Spermaceti
jWalndtter Se Nötter]
Tull
T ran-
sito
Tull-.
Proc.
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran-
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Tult-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proe.
|
Proc.
|
Wantar, Mans och Qvins
|
|
|
|
större eller min¬
|
|
|
|
dra
|
|
|
|
„ Silkes W.
|
*5
|
|
|
„ AUa‘andra>slag W.
|
50
|
1
|
|
Watten
|
|
|
|
„ Mineral eller helso-
|
|
|
|
på Bouteiller och
|
|
|
|
Ktus, större eller
|
|
|
|
mindre
|
10
|
fritt
|
|
,, Skönhets W.
|
25
|
1
|
|
„ Ungerskt, och andre
|
|
|
|
Luktvatten Se
|
|
|
|
Luktvatten
|
|
|
|
Wax, Gult
|
10
|
5
|
|
„ Hvitt
|
25
|
1
|
|
,, Färgadt, alla slag W.
|
50
|
a
|
|
„ Bilder?, "alla slag W.
|
25
|
i
|
|
Waxduk, af Siden W.
|
25
|
x
|
|
„ Alla andra slag W.
|
5°
|
X
|
|
Wax Ljus Se Ljus
|
|
|
|
Wau Se Färgor
|
|
|
|
Wed, af Björk, Ahl, Fu¬
|
|
|
|
ru och Gran, från
|
|
|
|
Götheborgs och Bo¬
|
|
|
|
hus Län , Skåne,
|
|
|
|
Halland, Blekinge,
|
|
|
|
Calmar Län , Oland
|
|
|
|
«ch Gothland
|
|
i»
|
|
*64
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tr m -
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull,
|
TuII-
|
Tull,
|
|
P ro c,
|
Pfrc.
|
Proc.
|
Wed
|
|
|
|
„ Från alU öfriga Ri¬
|
|
|
|
kets pro vi noer
|
|
J 0
|
|
Weivauch elle? Rökverk
|
2 0
|
X
|
|
VVekar, Ramp Se Ramp¬
|
|
|
vekar
|
|
|
|
„ Rjus , alla slag W.
|
3«
|
1
|
|
Werktyg alla slag eRspeci-
|
|
|
ficerade W.
|
5°
|
X
|
|
Wicker
|
1 00
|
X
|
|
Wide Se Träd virke
|
|
|
Wigter och Wigtskålar, al
|
|
|
|
la slag W.
|
|
X
|
|
ti Recepter^ för Apothe¬
|
|
|
kare ' w.
|
30
|
X
|
|
Win
|
|
|
5, 1:0 Winsor-ter , hvilka
|
|
|
|
icke införas på Bou-
|
|
|
|
teiller, och således
|
|
|
|
icke eller fa förtul'
|
|
|
|
las Bouteille-vis W-
|
|
|
|
,, q) Hvita, Franska,Span¬
|
|
|
|
ska, Portugisiska och
|
|
|
|
Italienska, sämre vi¬
|
|
|
|
ner \v>
|
5°
|
|
|
Ret Tullvärde som
|
|
|
bestämmes får ej un
|
|
|
|
derstiga 40 sk. R:co
|
|
|
|
kannan
|
|
|
|
,, Creditupplag 4 Amar
|
|
|
J
|
265
|
|
1 ik om
|
Utgå-
|
Tran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Win
|
|
|
|
|
6) Eiida, Franska,Span¬
|
|
|
|
|
ska, Portugisiska och
|
|
|
|
|
Italienska sämre vi.
|
|
|
|
|
ner W.
|
40
|
|
|
|
Det Tull värde som be¬
|
|
|
|
|
ila mmes får ej vara
|
|
|
|
|
mindre än x R:dr
|
|
|
|
|
1 2 sk- kannan
|
|
|
|
9»
|
Creditupplag 4 Amar
|
|
|
1
|
9»
|
2:o Win sorter, hvilka
på Bouteiller införas
och förtulla^ W.
|
|
|
|
9»
|
„ Champagne och Bour-
|
|
|
|
|
gogne W.
|
85
|
|
>
|
|
minsta Tullvärdet är
|
|
|
|
|
2 R:dr Bouteillen
|
|
|
|
??
|
„ Creditupplag 100
Bouteiller
|
|
|
|
>>
|
,, Cap och Tokaijer W.
minsta Tullvärdet är
3 R:dr Bouteillen
|
5 5
|
|
|
19
|
3:0 Winsorter,hvilka in¬
föras, både på Bou¬
teiller ttch i andra
kärl W
|
|
|
|
9)
|
, Hvita oell Röda vi¬
|
|
|
|
ner från ålla orter,
förut ej specifice¬
rade
|
35
|
|
|
*66
|
|
Inkom
|
Utgå-
|
Tran-
|
|
|
mande
|
ende
|
sito-
|
|
\
|
Tull-
|
Tull-
|
Tull
|
|
|
Proc.
|
Proc*
|
Proc.
|
|
Winer
|
|
|
|
|
Tullvärdet bestämmes
|
|
|
|
|
till minst -1 R:dr
|
|
|
|
|
kannan, antingen vi*
|
|
|
|
|
net inkommer på
|
|
|
|
|
Käril eller Bouteil-
|
|
|
|
|
ler, men i sednare
|
|
|
|
|
händelsen fortullas
|
|
|
|
|
Bouteillen särskildt
|
|
|
|
|
Se Art. Glas
|
|
|
|
|
Creditupplag 4 Amar
|
|
|
1
|
|
Creditupplag på. Bou¬
|
|
|
|
|
teil ler 40a
|
|
|
|
|
Inhemska aila slag
|
|
1
|
|
|
Windrufvor, alla slag W.
|
JO
|
|
|
|
Winsten
|
JO
|
|
|
|
„ Salt
|
JO
|
|
|
|
Wismuth Se Metall
|
|
|
|
|
Wäfnad er
|
|
|
|
L-
|
„ af Siden, alla släta,
randiga , Enfärga¬
de Manchehange,
Shwalar , Shawlet-
ter och Halsdukar,
Tafter , Sidensar¬
ger, Eevantiner och
|
|
•
|
*
|
|
Reps W.
|
25
|
|
|
L.
|
Alla halfsiden* varor
af förenämnde be¬
|
|
|
|
|
skaffenhet W.
|
35
|
V
|
|
a5?
L.
L.
L.
L-
L.
L.
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
m ande
|
ende
|
sito
|
|
Tu 11-
|
Tult-
|
T1111—
|
Väfnader
|
proc.
|
Proc-
|
Proc.
|
,, Alla Siden * varor ,
|
|
|
|
brocherade , fa$o-
|
|
|
|
nerade, Brillantiner,
|
|
|
|
eller ändra Mode¬
|
|
|
|
tyger, samt fagoue-
|
|
|
|
rade och btochera-
|
|
|
|
de Shawlar och
|
|
|
|
S ha wiet ter ~W.
|
|
|
|
„ Alla brocherade och
|
J 5
|
1
|
|
faconerade eller an¬
|
|
|
|
dra ovanlige Mode¬
|
|
|
|
tyger af Halfsiden,
|
|
|
|
såsom Madras m. fl.
|
|
|
|
tre- och fyrskäfla¬
|
|
|
|
de w.
|
|
1
|
|
„ Fälb och Plys W.
|
) 5
|
1
|
|
„ Guld och Silfver-
|
15
|
1
|
|
Tyger
|
|
|
|
„ „ äkta mer eller min¬
|
|
|
|
dre rika alla slag W.
|
30
|
1
|
|
„ „ Oäkta Guld- och
|
|
|
|
SiifverSkir W.
|
20
|
1
|
|
uld- och Silfvertyger
|
|
|
|
„ „ AllaJandra slag W-
|
so
|
1
|
|
„ Sammet W.
|
15
|
3
|
|
„ Flor: Krus, Silkes,
|
|
|
|
Marly och Gaze af al¬
|
|
|
|
la namn och slag W.
|
35
|
1
|
|
„ Bomulls
|
|
|
|
„ „ Xiärftet , Hvita,
|
|
|
|
HM Hl
568
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
T ran¬
|
|
|
mande
|
ende
|
sbo
|
|
|
Tu 11-
|
Tull-
|
Tull-
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Wäfnad
|
|
|
|
|
,, Bomulls
|
|
|
|
*5
|
Rutiga , Randiga
|
|
|
|
och Enfärgade
|
alla
|
|
|
|
slag
|
W.
|
3°
|
1
|
|
„ „ „ Alla andra
|
slag
|
|
|
|
brocherade ,
|
blo-
|
|
|
|
merade och
|
fa-
|
|
|
|
^onerade
|
W.
|
15
|
1
|
-
|
,, „ Catuner
|
w.
|
30
|
1
|
|
„ „ Sticktyg tn. m.
|
w.
|
J5
|
J
|
|
,, ,, Cambrick, Kettel-
|
|
|
|
duk
|
w.
|
|
|
|
„ „ Baftas
|
W-
|
*5
|
1
|
|
r „ „ Bassin >
|
|
|
|
|
„ „ Calicos
|
|
|
|
|
,, „ Cascas
|
|
|
|
|
„ „ Corderoij
|
|
|
|
|
„ „ Cordet
|
|
|
|
|
„ „ Bingham
|
|
|
|
|
„ „ Borrås
„ „ Madras
|
;w.
|
15
|
1
|
|
„ „ Manchester el.
|
|
|
|
|
Samrnetalla slag
|
|
|
|
|
„ „ Moll
|
|
|
|
|
„ „ Musselin
|
|
|
|
|
y , Nankin eller
|
|
|
|
|
Kittaij Ostindiskt'
|
|
|
|
Nankin andra
|
|
|
|
slag
|
w.
|
3°
|
1
|
|
^ ^ b*
069
|
|
Inkom
|
Ufgä-
|
T ran-
|
|
|
mande
|
^nde
|
sito
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
T11II-
|
|
|
Pfoc.
|
Proc.
|
Proc,
|
Wäfnad
|
|
|
|
9?
|
Bomulls
|
|
|
|
99
|
,, NockinsöchKy-
|
|
|
|
|
pert W-
|
30
|
1
|
|
b
|
„ Parkum alla
|
|
|
|
|
Slag W-
|
3°
|
1
|
|
99
|
,, Perkales W.
|
15
|
1
|
|
99
|
„ Piqué W-
|
15
|
i
|
|
u
|
,, Shaivlar och
Shawletter al¬
|
|
|
|
|
la slag W-
|
3o
|
1
|
|
)9
|
*, Hals- Och
Näsdukar alla
|
|
|
|
|
slag W.
|
30
|
l
|
|
99
|
t) alla andra, hvi¬
ta, färgade el¬
ler tryckte ej
specificerade
|
|
|
|
|
W.
|
3°
|
3
|
|
99
|
Ylle
|
|
|
|
95
|
„ Boij alla slag W.
|
3°
|
1
|
|
9»
|
„ Filtar allaslag W.
|
3°
|
1
|
|
99
|
,, Fris alla slag W.
|
3o
|
1
|
|
99
|
,, Calmuk eller Dof¬
|
|
|
|
|
fel W.
|
35
|
1
|
|
99
|
„ Kläden W.
|
3°
|
1
|
|
99
|
„ Vadmal W.
|
3°
|
1
|
|
99
|
,, Stoffer eller så
kallade Camel-
hårs-tyger
|
|
|
|
a 70
|
|
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
|
|
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
|
|
|
|
Tull-
|
Tull-
|
fnll-
|
|
Wäfnad
|
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
>>
|
Ylle
|
|
|
|
|
|
|
35
|
55
|
Stofter
|
|
|
|
|
|
»
|
55
|
„ Bombasin
|
XV.
|
15
|
1
|
|
Ii.
|
33
|
55
|
„ Calla
|
w.
|
15
|
1
|
|
I,.
|
33
|
>5
|
,, Camlott
slag
|
alla
W.
|
15
|
1
|
|
Ii.
|
33
|
|
„ Casimir
|
XV.
|
15
|
1
|
|
Ii.
|
33
|
55
|
,, Chalon.
|
XV-
|
lrJ
|
1
|
|
Ii.
|
33
|
55
|
„ Etamin
|
XV.
|
30
|
1
|
|
lii
|
5>
|
55
|
„ Fälb eller
|
|
|
|
|
|
|
Plys
|
XV
|
15
|
1
|
|
Ii.
|
>1
|
55
|
„ Flaggduk
Qvinette
|
och
XV-
|
3°
|
1
|
|
L.
|
3»
|
55
|
„ Flanell
|
XV.
|
30
|
1
|
|
L.
|
>1
|
55
|
>, Merinos
|
XV,
|
15
|
1
|
|
L.
|
3>
|
55
|
„ Multum
|
XV.
|
30
|
1
|
|
L.
|
>>
|
55
|
„ Rask;
|
XV.
|
30
|
1
|
|
L.
|
55
|
•5
|
,, Patine
|
XV.
|
3°
|
1
|
|
L.
|
1»
|
55
|
„ Sattiner
Morenos
|
och
XV.
|
|
1
|
|
jL.
|
55
|
55
|
n Schagg
|
XV.
|
15
|
1
|
|
Ii.
|
»5
|
50
|
„ Tames
Dames
|
och
XV.
|
15
|
1
|
|
I.
|
55
|
35
|
,, Shawlar
|
och
|
|
|
|
|
|
|
Slmvletter Tur¬
|
|
|
|
|
|
|
kiska
|
XV.
|
20
|
t
|
|
L.
|
*3
|
35
|
„ Alla andra
Shawlar
|
slag,
och
|
|
|
|
|
|
|
Yl Ina varor ej
specificeradeW.
|
ao
|
1
|
|
|
Inkom
|
Utgå¬
|
Tran¬
|
|
mande
|
ende
|
sito
|
|
Tull-
|
Uall-
|
Tull-
|
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
Väfnader
|
|
|
|
„ Rinné
|
|
|
|
„ „ Blaggarn W.
|
30
|
1
|
|
„ ,, Bolsfervahr W.
|
30
|
1
|
|
,t >} Buldan och Raf-
|
|
|
|
venduk, Se Se¬
|
|
|
|
gelduk
|
|
|
|
„ Canlfas alla
|
|
|
|
slag W-
|
30
|
1
|
|
„ „ Tältduk W-
|
3°
|
1
|
|
„ „ Alla andra gröf¬
|
|
|
|
re W.
|
3°
|
1
|
|
>, „ Dräll och Da¬
|
|
|
|
mast W-
|
3°
|
1
|
|
i, Alla andra fi¬
|
|
|
|
nare Rärfter,
|
|
|
|
så väl hvita
|
|
|
|
sorn färgade ,
|
|
|
|
Randiga eller
|
|
|
|
Rutiga W.
|
30
|
1
|
|
,, Kammarduk och
|
|
|
|
Batist, slät och
|
|
|
|
tät enligt Ta.
|
|
|
|
hellen , Skir ,
|
|
|
|
Randig, Ru¬
|
|
|
|
tig, B roche råd
|
|
|
|
och Fasonerad,
|
|
|
|
samt så kallad
|
|
|
|
Rinons och half
|
|
|
|
Rinons W.
|
15
|
1
|
|
272
Iv.
lo.
Väfnader
ii
|
Hår
|
|
|
|
!!
|
1)
|
Duk
|
|
VV.
|
jl
|
j>
|
Flor
|
|
VY.
|
U
|
ii
|
All
|
annan
|
af
|
|
|
Hår
|
eller
|
Ta¬
|
|
|
gel
|
|
|
Värjor och Värjklingot Se
Gevär
• /
Y.
Yams,
„ Rotter Se Rötter.
Ylletyger Se Väfnad af
Ylle.
Ympvas
Z.
Zink Se Metall
Ziiferot eller Zedoaria
Zittra. Se Instrumenter Mu¬
sikaliske
Å.
Ader och Koppjern Se In.
stru mentet
Al Se Fisk
Angmächinet VY
Å.
Ägg
W.
li) kom
mande
Tull-
Prod.
|
Ut J-
ende
Tull-
Proe.
|
Tr* n-
sitt)
Tult-
Procj
|
2 0
|
1
|
|
2 0
|
1
|
|
20
|
1
|
|
2 ö
|
1
|
|
10
|
|
|
15
|
1
|
|
50
|
1
|
|
Angskär
273
1
|
Inko»] UtgS-
|
T ren-
|
.
|
10 a n d c
|
ende
|
silo -
|
|
|
Tnll-
|
Tull -
|
Tull-
|
|
Ängskär Se Färger
|
Proc.
|
Proc.
|
Proc.
|
|
Äplén och Renettef
|
|
|
|
|
„ Franska W.
|
»5
|
J
|
|
|
„ Alla andra
|
|
|
|
|
slag W.
|
Bo
|
1
|
|
|
■„ Friska W-
|
■5°
|
1
|
|
|
,, Torra W
|
5ö
|
1
|
|
|
„ Granat Aplen
|
|
|
|
|
Se Litt. G.
|
|
|
|
|
,> Karnot W.
|
10
|
1
|
|
|
Ättika
|
|
|
|
|
„ Cider
|
50
|
1
|
|
|
„ Vin
|
5o
|
1
|
|
|
„ öi
|
JOO
|
1
|
|
|
ö.
|
|
|
|
|
Öl Se Dricka
|
|
|
|
|
'Örhängen
|
|
|
|
|
„ Af Vaxperlor
|
|
|
|
|
Se Perlor
|
|
|
|
t,
|
Alla ändra
|
|
|
|
|
slag W.
|
25
|
1
|
|
|
Örter W.
|
10
|
1
|
|
|
Örtsamlingar
|
T nli
|
fria. •
|
|
Anmärkning i
L. Betyder sadan® Varor, stärn till Mera arn tili
in- eller införsel Lofipfne.
w. Bemärker att Varorne, skola på fureskriFvet
sätt VärderaSt
Bihang till Riks. St. Prety 132?. 5-tc S*mlx 18-
3 74 Btvillnings-Ut skot tets Betänkanden.
N:o 13.
Ankom d. 55 Junii 1823.
Utlåtande, rörande de emot de föreslagne
grunderne för den blifvande Bevillnin-
gen gjorda anmärkningar.
Via det af Höglofl. Riksens Ständers Bevill-
nings - Utskott aflemnade förslag till bestäm¬
mande af de grunder, hvarefter fördelningen
af den allmänna Eevillningen skulle verk¬
ställas, hafva inom samtlige Riks-Stånden fyr¬
faldiga anmärkningar blifvit gjorde, än af den
vigt, att Utskottet trott sig hembära rättvisan
och sanningen ett gemensamt offer, då Utskot¬
tet frånträdt de af dess pluralitet tillförene
antagne meningar, än åter af den beskaffen¬
het, att Utskottet icke ansett dem verkande
till ändringar i de af Utskottet redan fattade
beslut; men då Utskottet i dess nyss omför-
mälde Betänkande uppställt sina åsigter och
förslag i en viss, efter nu gällande Bevillnings-
Stadga, i allmänhet lämpad följd, har Utskot¬
tet äfven ansett nödigt och nyttigt, att de
framställde meningarne i enahanda ordning
förekomma.
Uti dess Betänkande har Utskottet först
såsom en hufvudgrund för Bevillningen före¬
slagit : det en personel äfgift borde erläggas af
hvarje inom Sverige i Mantals-Längd skattskrif-
ven person , utan afseende pä stånd eller förmö¬
genhet , olika för mans- och olika för qvinnsperso¬
ner, men lika för persöner af ■ samma kön; att
Bevillnings-Utskottets BeiänHandent *75
ärligen ulga frän och med fyllda 17 till och med
fyllda 60 ärs ålder, då den upphör för alla dem,
sorn icke af egendom, tjenst eller rörelse ega
en inkomst af 50 R:dr eller sorn icke efter
2 Art. utgöra .Bevillning af lön, egendom
eller rörelse.
Häremot hafva anmärkningar blifvit gjor¬
de i afseende på dels rättvisan och nyttan af
denna beskattning , dels att den nu af Utskot¬
tet föreslagne förändring i åldern, då den bor¬
de vidtaga och försvinna, hvarjemte blifvit
yrkadt, ej mindre, att berörde Bevillning
skulle, efter föregången jemnkning och ned¬
sättning sammanslås och redovisas tillhopa med
mantalspenningarne, än ock att den borda
classvis utgöras.
Den första meningen har varit den all¬
mänt rådande inom det Hederv. Bonde-Stån¬
det, som, då detsamma tillåter upptagandet,
föreslagit det år 18x0 införde Beskattnings»
systern å behållen inkomst, derpå grundat sin
förhoppning , att kunna undgå capitations-af-
giften, hvilken blifvit af en värd Ledamot
inom Högv. Preste-Ståndet ansedd, ehuru ut¬
gående från en liberal jemnlikhets-princip, lik¬
väl vara nog dyrköpt för den fattigaste folk»
classen, som, då den bidrager till underhål¬
landet af en stående artnée, samt dels sjelf»
dels ock genom sine uppväxande söner , del¬
tager uti det allmännas värn, tyckes icke bö¬
ra skäligen underkastas någon ytterligare af"
gift till lifvets skyddande, men om sådant
icke skulle kunna undvikas, då böra erlägga
S76 BevillningfUukottets xietflniandeti,
de skäliga förhöjde mantalspenningarne; och
af en .Ledamot inom Hederv. Ronde-Ståndet
förklarad stridande emot begreppet af all be¬
skattning, så vida den utgår jemväl af' den ,
sorn icke eger någon inkomst eller någon för¬
mögenhet, hård emot den fattige, i synnerhet
i aflägsne provinser, der penningar nu blifvit
mera sällsynta , minskande arbetet i näringar-
ne och följagtligen Rikets sanna välmåga,
skyddande den förrnögne och på a'!a sätt un*
dergräfvande ett lands välstånd. Den ornför-
xnäldte förändringen i anseende till tiden för
Capitations-afgiftens erläggande har en värd Le¬
damot af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
trott mindre behöflig, en värd Ledamot af det
Högv. Preste-Ståndet beräknat till en minsk¬
ning i Revillnings-Summan af ej mindre än
100,000 R:dr, hvilka, om de kunde umbäras,
borde användas till nedsättning af Capitations-
afgiften å allt mankön i allmänhet öfver 18
års ålder; en annan åter har ansett detta stad¬
gande utan ändamål, emedan en och hvar Pa¬
stor skulle ega magt att genom de vid Man¬
talsskrifningen lemnade upplysningar, bedöma
huruvida den femtonårige ynglingen innehade
den arbetsförmåga, att han borde i Mantals¬
längden intagas ; äfvensom inom samma stånd
blifvit yttradt , än att Allmogens barn voro
bättre än andre i tillfälle vid 15 års alder
att sig sjelfve försörja , än att den dass Ut¬
skottet sökt härigenom gagna , vöre med det
skedde undantaget mindre belåten , så vida
det torde vara ailmänt bekant, att en för hvar-
Bevillnings-TJt$iottets Setänianden *77
jehanda orsaker skull ur Mantalslängden uteslu¬
ten yngling har svårt re än dess mantalsskrifne
jemnärige att erhålla tjenst, än åter att en vid
15 års ålder skeende mantalsskrifning öfvergått
tili en vana, som nu mera blifvit allmänt an¬
tagen såsom en Lag. A den andra sidan hat
blifvit yrkad t inom Högloll. Ridderskapet och
Adeln, att denna minskning borde egentligen, ef¬
ter vid mantalsskrifningen skedd profning, komma
fattige och inhyseshjon till godo, särdeles sådane,
som med saknad arbetsförtjenst hade mångå barn,
eller orkelösa föräldrar att försörja; att denna
beskattning borde egentligen utgå från fyllda 22 till
fyllda 55 års ålder , då arbetsförmågan von?
högst, men sedermera nedsättas till två tredjedelar, att
då denna beskattning till sin-'egentliga grund icke
är något armat, än en afgift af den genom Sta¬
ten skyddade arbetsförmågan, synes det så myc¬
ket billigare, att den derefter lämpas, som den,
utgörande 2 till 3 dagars arbetsförtjenst, är den
enda till Samhället utgående gärd af dem som
sakna förmögenhet ; att, i enlighet med ett bland
de förnämsta vilkoren för dess utgörande eller
dess billighet och jemnlikhet bör äfven afseende
derå hafvas,, att Nordboen ej är så tidigt utvext,
att han, för den af Utskottet uppgifna tid kanan-
ses vara i utöfning af full arbetskraft , sa framt
detta förhållande ännu då inträdt, och inom Hög»
vördige Preste Ståndet : att den nuvarande gene¬
rationen är i allmänhet så svag före den nys*
otnförmälde tid, att den ej bilhgtvis kan såsom
arbetsför betraktas , hvarpå särskildte exempel
från visse orter blifvit andragne, samt att, di
3 78 Bevillnings— Ut slottets Bctänianen.
denna afgift Sr i synnerhet för den fattigare
classen tryckande, är en nedsättning deruti
både begärd och måste såsom bi Ilig godkännas.
X sammanhang härmed har blifvit anfördt at
en värd Ledamot inom Höglofl. Riddeiskapet
och Adeln samt en af Högvördige Preste-
Ståndet, det måtte, till lättnad vid debitering
och uppbörd denna afgift sammanslås med man-
talspenningarne; än ock allmänt inom Heder¬
värda Bonde-Ståndet, det sku'le meranämnde
afgift, derest den ej kunde undvikas, indelas
1 fern särskilda classer efter progressift för¬
hållande till inkomst eller förmögenhet, i nå.
görlunda likhet med 1789 års stadgande, dock
så att om, till exempel i:a Cassén ålades 5
B:dr, borde den 2:a utgöra 1 R:dr, den y.e,
2 R:dr, den 4:de, 4 R:dr och den 5:te 8 B:dr.
Hustrun betala hälften mot Mannen, men barn
och tjenstefolk utan åtskillnad till i:a Classen
hänföras, i hvilken tanke särskilde Ledamö¬
ter sig förenat under yttrande, att dels den
beskyddade förmögenheten, dels ock den per.
sonliga värdigheten skulle tagas till grund för
den äskade olikheten vid beskattningen.
Detta allt har Bevillnings-Utskottet lå.
tit under öfvervägande komma; och då de för
denna Beskattnings utgörande, redan vid före
gående Riksdagar anförde, samt i Utskot tets afgif-
ne Betänkande å nyoornförmälde skäl, icke blif¬
vit, efter Utskottets mening, genom de der¬
emot uppkastade betänkligheter , vederlagde,
hvarförutan sjelfva principen ej eller finnes
inom 3:118 af Riks-Stånden, till dess rigtighet
Bvillnings-Utskottets Betänkanden. ayg
och nödvändighet bestridd , så har Utskottet
saknat en tillräckligen grundad anledning att
frånträda dess i denna del redan afgifne ytt¬
rande. Enahanda förhållande inträffar äfven
i afseende på Utskottets förslag rörande förän*
dring i ti4en, då denna Beskattning bord* vid¬
taga och upphöra.
Då arbetsförmågan utgör grunden för den¬
na Bevillning* »läggande, mäste den äfven ut¬
göra måttstocken för dess bestämmande, hvar¬
af otvunget följer ej mindre, att ingen bör,
så vidt möjligt är, betungas med en afgift förr
än hans arbetsförmåga är fullt utbildad, eller
erlägga den längre, än hans krafter tillåta ho¬
nom att sig deraf begagna, än ock att hvarken
förmögenhet, inkomst eller värdighet bör här¬
vid komma i beräkning, såsom dels hvar för
sig särskildt beskattade, dels ock uppenbarli¬
gen stridande mot den för all beskattning an¬
tagna grundsatts, att hvad sorn ej eger ett pro-
ductift värde, ej heller kan utgöra föremål
för beskattningen; äfvensom Utskottet torde
få tillägga, att då Mantalspenningar räknas
bland ordinarie inkornsterne, hvilka directe
inflyta till Statsverket, synes deras samman¬
smältning med Bevillnings-afgiften icke kunna
ega rum.
Af de skäl Utskottet upptagit och redan
låtit under ompröfvande komma, äro åtskillige
å nyo anförde, för återupplifvandet af den år
agio införde, men påföijande Riksdagen från—
trädde beskattningsgrund, eller Bevillning af
behållen inkomst. Detta system, hvarmed jern-
«8o Revillnings-Utsköttets Betänk anden.
väl lalifvit förenade de Sr 1815 af en värd
Ledamot inom Högh Ridderskapet och Adeln
föreslagne ändringar och jernokningar, har af
en annan värd Ledamot, irio.rn samma Ständ:,
nu blifvit tillstyrkt, såsom utom den stora
fördelen att vara rättvist, tillika förberedande
T.evillningens fördelning Lane-, Härads- och
Sockne v is. I den tro, att medel kunna uifin¬
nas, hvarigenom all befarad vada af uppkom¬
mande brist i den påräknade Revillnings Sum¬
man förekommes, har en annan värd Ledamot
förklarat berörde grunder vara de mest Öfver¬
ensstämmande- med billighet och rättvisa. In¬
om Högv. Preste-Ständet har en lika mening
blifvit yitrad, och Hederv. Bonde-Ståndets
samtlige Medlemmar hafva, ehuru tankarne
funnits delade emellan »vilkorligt antagande
af 1810 §rs Levillnings-Stadga samt det pro-
ject H:r Landshöfdingen von Törne år 1815
afgifvit, heidst han bibehållit capitations, eller
personella afgiften, då 1810 års Förordning
tager Minimi-Tabellen till rättesnöre, endast
i det fall när ingen behållen inkomst kan upp¬
gifvas, eller densamma understiger hvad L
Minimi-Tabellen paföres, likväl instämt der-*
uti, att så framt man afviker från 1810 års
systern, kan icke förmögenheten beskattas så
sorn sig bör, enär Capitalisten i sådant fall
skonas på den fattiges bekostnad och Allmo¬
gen kommer att vidkännas en tyngd, som, an¬
norlunda fördelad, skulle rätteligen drabba den
eller de, som magta och förmå att i högre
grad bidraga lill Stats-Verkets underhållande.
BeviUnings-Utsköttets Bet link anden. 281
Härjemte ■ hafva särskilde Medlemmar i ena¬
handa afsigt erinrat både att berörde system
skonar den fattige oeh att det, oaktadt vissa
ofullständigheter, ändock icke är så tryckande,
sorn det nu gällande, hvars enda syftemål sy.
nes vara att fylla Statsbehofvet, utan afseen¬
de derå, att Jordbrukaren och Löntagaren,
hvilkas synbara förmögenhet icke kan undan-
döljas, måste emottaga de bördor andra söka
att kasta ifrån sig. Emedlertid hafva förde-
lame af detta svstem blifvit satte i fråga hos
Högh Kidderskapet och Adeln af en värd Le¬
damot, som visat det vid detta beskattnings-
sätt fästada stora fel, att Staten måste för
verkställigheten deraf intränga i hvarje Med¬
borgares industriella transactioner, och då det¬
ta ej låter sig göra, äfven med uppoffring af
alla dertill användbara omkostnader och åsi¬
dosättande af mångfaldige för den enskilde
Näringsidkaren åtföljande olägenheter, så har
införandet deraf blifvit ansett medföra ojemn¬
het vid fördelningen, samt svårighet och osä¬
kerhet vid verkställigheten. Inom samma
Högh Stånd är af en annan värd Ledamot
‘yttradt, att då erfarenheten visat det personer,
som samvetsgrannt uppgifvit deras behållna in¬
komst, fått en dryg och högst sträng bevill¬
ning sig ålagd, under det att andre med lika
tillgångar, men mindre böjelse att följa he¬
drens fordringar, undsluppit med en jernnfö-
relsevis ganska lindrig afgift, synes den tid ej
vara inne, då man kan grunda ett Bevil Inings-
system, ehuru det möjligen är i theori 'rig~
282 Bevillnings Utskottets Betänk anden'
tigt, på menskliga cliaracterens mer eller min¬
dre sannfärdighet, så vida det blifver olyck¬
ligtvis alltför obestämdt och lemnar tillfälle
till antingen betydliga brister eller öfverskott
i Summan, hvilka begge motsattser antingen
hindra Statens gång eller alltför tungt drab¬
ba den Skattdragande; äfvensom inom det
Högv. Preste-Siåndet blifvit anmärkt, att da,
enär illo *rs »ystem icke kunde med fram¬
gång följas, under en lidpunct, då en patrio¬
tisk anda lifvade alla sinnen, samt hvar och
en sökte berga Fäderneslandet, synes det än¬
nu mindre lämpligt under en tid, då hvars
och ens behållna inkomst utgör ett obetydligt
belopp, då välståndet är ringare, och då er¬
farenheten lärer snart öfvertyga oss derom,
att de gäldskyldiges antal utgör den stora mas¬
san af nationen, i hvilken ställning Skatterne
måste tagas der förmögenheten synes, ty eljest
skulle de ingenstädes utgå.
Inom Högh Ridderskapet och Adeln har
en värd Ledamot bemödat sig att undanrödja
de af Utskottet andragne betänkligheter mot
Bevill ningens fö-eslagtia fördelning Lä ne-.
Sockne- och Häradsvis, samt sökt visa, att Ut¬
skottet redan vöre i tillfälle att genom, af
trycket utgifna, enskilda statistiska uppgifter
och Landshöfdingarne* Fem - års - Berätte !ser
inhemta nödige upplysningar om Länens olika
liufvudnäri ngar m. m., och att följaktligen det¬
ta Beskattningssätt borde upptagas, heldst der¬
igenom åstadkoms en så rättvis och jemn för¬
delning , som med beräkning af Mensklighet
Bevillnings-Utskottets Betänkanden. 283
tens vidlådande allmänna ofullkomlighet är
tänkbar.
För detta Beskattningssatts antaglighet äro
dessutom yttranden fällde af 2:ne värde Leda¬
möter, en inom Högh Ridderskapet och Adeln,
samt en i Högv. Preste-Ståndet; men deremot
har blifvit inom förstnämnde Stånd anmärkt,
att de omförmälde statistiska upplysningarne
ej inskränka sig till en allmän öfversigt af
hvarje Läns hufvudnäringar o. s. v., utan om-
fatta en fullständig och noggrann skattläggning,
refning och värdering af fastigheter, hvartill,
på sätt fremmande Länders exempel fulltyga,
åtgår en ganska betydlig tid och en ännu be¬
tydligare kostnad; att denna Beskattnings-prin-
cip är den enda rätta och enda möjliga vid conr
tributioners upptagande i ett fiendtligt Land,
der årets eller rättare dagens förhållanden
bestämma fördelningen, äfvensom någon gång
lämplig för en billig och rättvis Despot, men
att den deremot på ett med en coristitutionel
Statsförfattning ej passande sätt, lemnar öppet
at godtycket, att genom en sammanblandning
af Lagstiftnings och Förvaltnings-åtgärder ,
inträda på rättsgebietet, hvilket undvikes då
man låter Lagstiftaren bestämma endast för¬
hållandet emellan skatten och en skattdragan¬
des egendom, men ej särskildt sådane egen¬
domar inbördes; att man af den genom det¬
ta förslag Lane- och Sockne Committéerne upp-
dragna stora och vilkorliga magt befarat an¬
ledningen till partier, split och osämja inom
Beskattnings .Districterne; och att Utskottet
284 Bevillnings- Utskottets Betänkanden,
så mycket mera saknat de för uppgörandet af
mera rättsenlige Beskattnlngsgrunder än de nu
varande, behöflige statistiske uppgifter, som icke
ens i allmänna Hagen finnes något godkändt vär-
deringssätt för jard.
Vid ett sådant förhållande, och då flere rö¬
ster inom Rikets första och andra Stånd fordrat
de nu gällande Bevillnings-grundernas bibehål¬
lande, hvaremot någon erindran icke inom Väl-
Jofl. Borgare-Ståndet försports, har Utskottets plu¬
ralitet , som funnit den väckta frågan om Bevill-
ningens fördelning Uän , Härader och Sockna^
emellan, så fullständigt besvarad, att Utskottet
icke aktar nödigt, att något vidare tillägga, blott
låtit under öfvervägande komma, huruvida Be¬
skattningen borde utgå efter behållen inkomst el¬
ler efter synbar förmögenhet, hvarvid den sednare
meningen , eller alt den synbara förmögenheten,
sia 11, enligt gi unden för den nu gällande Bevill-
nings-För ordningen, beskattas, blifvit på de, dels
al Utskottet i dess förra Betänkande upptagne,
dels ock här ofvan anfördé skäl vidhållen.
Mot den af Utskottet genom omröstning
medgifna tillåtelse för fastighetsegaie , att af vär¬
det å innehafvande fastighet afdraga be vislig skuld,
med åliggande för långifvare, att på heder oall
samvete uppgifva -inkomsten af sine penninge-
capitaler och derföre sjelfva erlägga Bevillning ,
hafva uti samtlige Riks-Stånden anmärkningar
blifvit gjorde. Således har af särskilde leda¬
möter blifvit erinradt, an: att detta stadgande står
i fullkomlig motsatts med de för öfrigt af Ut¬
skottet antagne grunder, än att hvad med bevis-
Bevilinings-Utsliöttets Belänkandcn.
S85
lig skuld förstås, icke blifvit bestämdt; än att
det ej finnes utredt på hvad sätt ett sådant för¬
hållande må styrkas; än att capitalisternes be¬
skattning på heder och samvete ej, är förenlig
med den allmänna grundsatts för all lagstiftning,
att ej göra den enskilde till Domare mellan sitt
och det allmännas interesse; än att detta stad¬
gande skulle åstadkomma en skillnad emellan c.a-
pitaleCj sorn betala -och dylika, som icke betala
bevillning; ari att då ej all skuld är bevislig,
hvilket förhållande på sin höjd troligen inträffar
med intecknade fordringar, måste derigenom upp.
stå en olikhet, ledande till missämja medborga e
emellan; än att den Capitalisten ålagde skyl.
dighet, att erlägga bevillning för inkomst af Ca-
pital-vinsten ej kan stå tillsammans med den an¬
tagna grunden för bevillningen ; fy då skuld är
afdragen, kan man icke sägas skatta för synbar
förmögenhet ; än att så beskaffade afdrag icke
kunna ega rum annorstädes, an hvarest Bevill¬
ning af inkomst utgår ; än att Utskottets förslag
är orättvist, då det endast lemnar fastighetsegaren
rätt till afdrag af skuld medan alla öfriga för si¬
na näringar skuldsatte måste sakna en för dem
lika beti öflig och billig lindring ; ärx att häraf
följer en ökad svårighet att få behålla redan in-
nehafvande eller vidare undfå nya lån mot in¬
teckning, enär den mindre välsinnade Capifali-
sten naturligtvis heldre använder sina penningar
på andra sätt, som icke blifva lika lätt bevisli¬
ga, och der det således endast beror pä dess egen
grannlagenhet i uppgiften på heder och samvete . . .
att bestämma hvad han vill betala till Staten*
286 Bevillnings Utskottets Betänkanden.
än att detta beskattningssätt skall betydligen min¬
ska Statens inkomster, då inteckningar, verkliga
eller diktade, kunna befinna sig i utländningars
eller okände händer, i synnerhet då Sedlarne fin¬
nas ställde på innehafvaren; än att I,ångifvaren
kan förekomma en dylik uppgift genom hotelser
oin Capitalets uppsägning i sådant fall; än att
ingen controll kan härföre med säkerhet utfin¬
nas, utan att egaren hvarje år måste belastas med
kostnaden af ett gravationsbevis anskaffande, eller
ock att Taxeringsmännen måste genomgå tio års
Intecknings-Protocoller; än åter att, då Taxerings-
Committéen ej sätter tre till den Skattskyldiges
uppgifter, bör det åligga densamma att bevisa
origtighelen deraf, hvilket åter understundom ej
kunde ske utan genom sammankallande af den
tvifvelsmål underkastades borgenärer. På dessa
och flere skäl har, oagtadt någre sökt ådagalägga
nyttan; verkställbarheten och rättvisan af den
föreslagne grunden för Bevillnings utgörande af
Capitaler, densamma likväl i allmänhet blifvit ogil¬
lad , samt såsom en följd deraf äskat, att Bevill¬
nings Utskottet mätte återgå till det hittills gäl¬
lande Beskattningssäitet å Capitaler , hvilket för-<
inodas böra vara underkastadt vida mindre svå¬
righeter och äfventyr, både för det allmänna och
den enskilde , särdeles om det lyckas Riksens
Höglofl. Ständer, att genom återställande af den
allmänna Crediten gifva mera lif och styrka åt
den enskilda, bereda tjenliga lånutvägar och
jemväl bidraga till en lindrigare ränteberäkning.
Inom Utskottet hafva, i anledning häraf, vid¬
lyftiga öfverläggningar å nyo förefallit, hvaruti-
Bevillnings Utskottets Betiinkanden. 287
der å ena sidan blifvit framställde de mångfal¬
diga olägenheter, hinder och anledningar till
orättvisa, hvilka finnas i Utskottets förra Förslag
nedlagde , och å den andra anfört, att de i nu
gällande Bevillnings-Förordning intagne, men af
Utskottet frånträdde stadgande, icke åstadkommit
den åsyftade nyttan, att någon anledning till Ca.
pitalers dragande ur den allmänna rörelsen deri¬
genom ej vore att befara, så vida penn inge egaren
är lika med den andre angelägen, att af sin för¬
mögenhet draga en skälig inkomst, att man ej
borde förmoda , det den förmögnare och bättre
lottade delen af nationen, skulle , med åsidosät¬
tande af dess ära och*tro, söka undansnilla det
bidrag Staten borde af dem påräkna, och att de,
sorn medgifva Bevillningsafdrag , äro så få , att
Bevillningen kan med skäl sägas hufvudsakligast
utgå af de skuldsatte. Hvarefter slutligen blifvit
af Utskottets Pluralitet afgjordt: att det i 1818
års Bevillnings-Förordnings 11 Art. 6 §. t Mom.
intagne stadgande, skulle , såsom en Bevillnings-
grund , hos Riksens Höglofl, Ständer föreslås
till följd hvaraf något afdrag för de i fastighe¬
ter samt handel , näring och rörelse iristuckne ,
läntagne Cäpitaler icke kommer att ega rum ,
utan gäldenären i stället tillerkännas den ovillkor¬
liga rätt, att af den förskottsvis af honom er-
lagda Bevillning ä upplånte Cäpitaler af Läingif-
varen, sä framt räntan är till 6 procent bestämd ,
återfå ersättning till det belopp framdeles kommer
att utstakas.
För att gifva en ökad kraft åt detta stad¬
gande, samt förekomma den allmänna öfver-
g£8 BeviUningfi-Tjtskottets Betänkanderi.
klagade olägenheten deraf, att Borgenärer feif*
nekat sine G-äldenärer denna i Bevillning»-
Lagen stadgade rätt, hade ej mindre i de re-
spect. BiksStåndeti blifvit dnskadt, det en sä¬
ker utväg härtill mätte utfinnas, än ock inom
Utskottet i den afsigt föreslaget: det borde
Xiångifvaren förpligtas, att, om Låntagaren så¬
dant yrkar, vid en fordrans utkräfvande, med
ed fästa det Bevillnings-afdraget Verkligen fått
ske, och sådant, äfven om särskildt bevis der¬
öfver redan förut vore meddeladt. Till be¬
visande af denna åtgärds loflighet och nöd¬
vändighet har blifvit yttradt: att detta tvång-»-
band synes Vara lika lämpligt sorn oundvik¬
ligt, enär Låntagaren, medan han ännu befin¬
ner sig i ett till Långifvare!! beroende till¬
stånd, långt ifrån att vägra bevis öfver afdra-
get, ehuru det icke fått ske, likväl ofta sjelf¬
mant vid räntebetalningar bifogar ett dylikt,
hvilket missbruk deremot synes till en stor
del kunna förekommas genom den fordrings-
egaren sålunda ålagde skyldighet, att framdeles,
och i fall af inträffande Lagsökning, styrka de
uthändigade Betygens rigtighet med ed, hvarvid
missbruk syntes lika litet böra befaras, som.
vid andra tillfällen, då detta rättsmedel är
föreskrifvet, såsom 1 närvarande fall, vid yp.
pade coricurSer. Emot denna mening har ater
blifvit inVändt, att edgång icke Vore något
säkert correctif, såvida fororingsegare , sorn
icke erna medgifva meranämnde afdrag, alltid
ega den utväg öppen, att vid Läns utlemnan-
ds
BtvUlninf-s-Utskatteli Fetänkanderi. st g i
Capitalister och att allmosor icke böra utföra
ett föremål för beskattningen, äfvensom att
Sparb.mqner, genom inrättningens beskaffenhet,
irke medgifva tillgångar till dylika afdrag, att
de, såsom nya, af en tillfällig beskaffenhet och
nyttiga, ej böra betungas, att ändamålet der¬
med, eller den lägre folkclassens vänjande vid
sparsamhet, skulle genom fri dylik åtgärd gå
förlorad, och att. desse inrättningar icke böra
såsom Oapi la lister hetragtaS.
De af de respect. RiksStåndens medlem¬
mar, sorn best ridt dessa fordringar, hafva i.
.allmänhet visat nödvändigheten deraf, att icke
medgifva några undantag från den allmänna
principen, som måste allestädes tillämpas, och
således ej mindre på FattigCassor, sorn icke
kunna skäligen betraktas såsom de Fattigas
tillhörighet, utan fast heldre anses tillhöra
deni, hvilka böra bidraga till fattigförsörjnin.
gen, än ock Sparbanquer, så vida desse äro lika
med andre besparingar, beskattning underka¬
stade.
Ffvad angår den Sparbanquerne rörande
del af denna fråga, så har Utskottet, med an¬
ledning af den mindre, betydliga Summa, som
genom Bevillnings beräknande, häraf skulle
uppkomma, dessa inrättningars allmänna nytta
och tillfälliga beskaffenhet, heldst desamma för
de der insatte penningar räkna ränta på ränta,
och någon bevillning deraf i betraktande till
medlens rörlighet och den derigenom förorsa¬
kade vidlyftighet i Räkenskaperne, icke utan
inrättoingarnes skada skall kunna utgöras, an¬
sga BtvUlningt- Utskottets Betdnkanden.
sett sig böra till Riksens Högh Ständers pröf¬
ning hemställa, om ioke Sparbanquet skola un¬
dantagas .från skyldigheten tiri vid ränteliqvider
tillåta Bevillningsajdrag för de Summor sorn der¬
ifrån utlånas. Deremot och då en sådan tillå¬
telse, i afseende på Fattigpassor, blifvit af åt¬
skilige bland Utskottets Redarn'oter ansedd o-
förenlig med den rättvisa man är skyldig skuld¬
satte, hvilke i annat fall nödgas icke allenast
erlägga Bevillning för Dångifvaren, utan rät¬
tighet att återfå sitt utbetafde förskott, utan
ock så vida de i siri mån bidraga ti 1 allmänna
fattiginrättningar och försörjningsanstalter, der¬
till lemna ett dubbelt tillskott, har Utskottets
pluralitet stadgat, såsom en grundsats i den
blifvande Bevi 1! ni ifgsStadgan t det skall Bevill¬
ningsafdrag ofelbart ega rum uti alla Cassör,
utun undantag, hvilke af sina Capitaler njuta sex
Jör hundrade.
Utskottets förslag om en MinirniTabell
å fastighetsvärdet för landet, har inom Högl.
Ridderskapet och Adein, Vällofl- BorgareStån-
det ocli Hederv. BondeStåndet varit under¬
kasta dt mycken motsägelse, under det att äf¬
ven Asie skäl blifvit för densamma anförde.
I förra afseende! hafva 2ine värde Ledamöter
af Högh Ridderskapet och Adeln vttrat, att
denna Tabell är lika orättvis, som obillig och
att den så nu som i alla förflutna tider varit
för nationen förhatlig; en värd Ledamot af
samma Stånd har ledt uppmärksaml|eten derpå,
att detta stadgande i 1818 års Bevillnings¬
förordning betagit Taxerings männen bade
Bevillnings-Utslottets Belänhanden. S89
de pa förhand betinga sig sådane vilkor, hvar-
igenom de halla sig sjelfve skadeslöse, att det
alltid blifver Gäldenärens eget fel, orri han
efterskänker den honom 1 Hagarne förvarade
rätt; att de pä. Capitalister lagde band endast
försvära Lånetiligångarne och de Gäldskyldi-
ges belägenhet; att edgång är 1 detta fal! lika
olämplig, sorn i händelse den vid inträffande
slutliqvider användes till bestyrkande deraf,
att blott laga ränta blifvit tagen och inga
missbruk i denna väg förelupne; att edgångar
böra, sä vidt möjligt är, undgås, såsom för
svage för dem, hvilka mäste roed eder bindas
och någon gang, äfven då sanningen ligger
klar, afsk räckande för sarnvetsömme personer,
som heldre frånträda sin rätt, än fästa den
med en ed; att föreskrifterna härom i Con-
cursStadgan afser mindre Gäldenärers än öfri¬
ge Medborgarnes rätt; och att det icke alle¬
nast är svårt, utan ock någon gång omöjligt
för sista innehafvaren af en från annor man
öfverlåten skuldförbindelse, att med ed vita,
det Bévillningsafdraget fått tihgodonjutas.
Genom anstäld omröstning har man slut¬
ligen sökt utröna den inom Utskottet rådande
meningen ; men som Högh Ridderskapet och
Adeln samt Hederv. EondeStåndet å ena sidan
förenat sig, samt Högv. PiesteStandet och Väl-
lofl. BorgareStåndet å den andra , sammanstämt
i enahanda mening, så får BevillningsUtskottet
till Riksens Högh Ständers upplysta pröfning
vördsamligen föreslå följande 2 :ne alternativer.
Bihang till Riks, St. Prot, 1823. 5'le Sami, l9-
Bexillnings-TJtskotttts Betänkanden,
Då sådant af enskild Gäldenär äskas, skall
Borgenär vara förbunden, ett enär Lån genom
L.agsvkning utSräfvts, med ed intyga, det Bevillning!'
ajdraget verkligen fatt af G aldenar en tillgodonjuta» ;
eller
Att t.n dylik ed icke mä vid förenämnde tillfälle
eg a rum; hvarvid, i händelse förra älternati-
vet vinner bifall, Riksens Hög!. Ständers Lag-
Utskott, utan tvifvel lärer uppdragas, att upp¬
gifva ett lämpligt edsformulair.
Då Utskottet frånträdt dess förra förslag
om en direct beskattning af Capitaler, har det
af samma skäl ansett sig höra likaledes från¬
träda det, om en af alla Cassör och fonder, i
hvari ändamål som heldst, utgående Bevillning,
efter deras inkomst af utlänte Capitaler; hvar¬
emot ett högst betydligt antal anmärkningar
blifvit andragne, hufvudsakligast i afsigt att
bereda lindring eller undantag för sådane Cas¬
sör eller Fonder, som tillkommit genom Te¬
stamenten och enskilde sammanskott, e ler ock
hade för afsigt att understödja enkor, fattige
barn, vanföre och till bidragandet af sitt eget
underhåll oförmögne personer, så vida den min¬
dre betydliga inkomst Staten kan häraf inhem¬
ta icke motsvarar den minskning, sorn de der¬
af understödde personer måste vidkännas. Ett
särskildt anspråk på eftergift har derjemte blif¬
vit väckt, så väl för Sparbanquer, samt Fattig-
Cassor, under åberopande deraf, att FattigCas*
sor, såsom den fattiges enda tillflykt, böra li¬
ka sä val skqnas, som deras personer, att dessa
jFonder icke befinnas i samma belägenhet, sota
Bevfllriings-UtskoUets Betänkanden. sg3
rättighet och förmåga, att efter öfvertygelse!!
oell fastigheters verkliga beskaffenhet fastställa
deras värde och såmedelst tvinnat deni, att
O 3
på jordbruket kasta en ökad bevillning, sorn
bordt vara mera rättvist tillämpad ; alt för¬
delningen Lånen emellan ar högst olika och
ojemn, hvilket nödvändigt måste följa af de
år l 81 2 stegrade Egendornspris, sorn föranled¬
de en värdering å fastigheter,, den en och an¬
nan Landshöfding, sättande en heder deruti,
att dess Län högt uppskattades, ytterligare
uppdref, hvaremot nedsättningen sedermera
skedde efter godtycke och att jemnfpreisen
Länen emellan berodd af en slump och för¬
del närvarande svårligen later sig verkställa,
då BevillningsUtskottet dertill saknar all grund
och försöket blott skulle åstadkomma en lika
obehaglig sorn fruktlös strid emellan Riksdags¬
män från olika orter, men om denna Tabell
icke kunde undvikas, så har man ansett den
nuvarande böra bibehållas med en, efter det
fallna hemmansvärdet, lämpad nedsättning, som
borde af Länens invånare begagnas, för att
jernnka hemmansvärdet; en annan värd Leda*
mot har åter erinrat derom, att med säkra och
bestämda grunder för jordvärderingen blifver
det genom JM inirniTabellen åsyftade correctif
öfverflödigt, hvilket af en annan Medlem af
samma Stand ansetts medföra en dubbel orätt,
visa, först derigenom, att Riksens Högh Stan*
der icke kunna ega den kännedom om L?ro-
vincernas produetion, inkomst-tillfällen och der*
på grundade fastighetsvärde, att ds i synnor-
*94 Bevillningi Utskottet» Betänkanden.
het, då det nu gällande uppskattningsvärde till
en stor del härrört af tiilfällige omständigbe-
ter, kunna annorledes än pä höft bestämma
hvarje Läns sa beskaffade värde, att sederme¬
ra då ett sadan? bestämmande, om deh ock
kunde med allsidig billighet tillvägabringa*,
likväl mäste i en framlid derifrån afvika i
samma nian, sorn en ökad production, eller
befordrad fördelaktig afsättning höjer fastig¬
hetsvärdet inom Anssa provinser eller motsatta
ofördelagtiga förhållanden minska- det i andra.
Samma meningar äro till en de! yttrade inom
"Vällofl. Borg- reStåndet, med de erinringar
derjemte, att den ojemnhet i hernraansvärdet
1818 ars Ständer sjelfve tnedgåfvo, hafva un¬
der de föregående årens uppskattningar till¬
kommit, öfvermått genom deras eget stadgande¬
om en MinimiTabell till häfd; att det af Be-
villningsUtskottet annars ej såsom antagligt
ansedde repartitionr-förslaget härigenom blifvit
uti dess väsendtligasie del godkändt; att om
icke MinirniTabellen upphörer och egendo¬
mars uppskattning lemnäs fri åt Taxerings-
männens ompröfning, närmar man sig icke
det önskade målet af en jemn och billig be¬
skatta ingsgrund öfver liela Riket, utan tvärt¬
om aflägsnar sig från den i grundlagen för¬
varade sjelfbeskattningsrätt; och att några all¬
männa grunder för en dylik Tabell skola svår¬
ligen kunna blifva gällande i ett land, sådant
som Sverige, med så mycken olikhet i climat,
jordmån, jordalster, jordbrukssätt och alla öfriga
oeconom iska för hålla ader.
Bivillntngs-Uiskottets B*t<lnlandm.
Hedervärda Bonde-Ståndet har i allmänhet
uppgifvit en annan utväg till beredande af
erforderlig visshet, om den gifna Bevillnings-
summans inflytande, än MinimiTabellen, som
en värd Ledamot förklarat orättvis och trye»
karide för vissa orter, särdeles der stränga och
nitiska liöfdingar från första början, genom
deras inflytande, uppbragt fastighetsvärdet vida
utöfver hvad i andra Län blifvit vidtagit, och
en annan värd Ledamot ansett ligga i öppen
motsägelse med de antagne grunderne för jordens
beskattning, då uti 5 Art, 2 §. 17 Mom. i igxS
års BevillningsFörordning föreskrifves, att Taxe*
ringsmännen skola i BeredniogsGommittéerne upp*
skatta egendomar med hänseende till deras för¬
delar, samt det i orten gångbara pris, och 2 Art-
5 §. 1 Mom. innehåller, att fastighetsvärdet in¬
om Länet ej må understiga en viss Summa,
hvarförutan det ej eller synes hvarken rättvist
eller ens rimligt att påbjuda, att värdes-summan
af alla fastigheter inom Länet skail blifva den¬
samma, under det att hvarje enskild fastighet
faller i värde.
Utom det att Högv. PresteStåndet bifallit
Utskottets förslag i denna del, har inom Högh
Ridderskapet och Adeln blifvit af en värd Le¬
damot förmodadt, att Bevillningens hittills varan¬
de fördelning på jorden i Sverige vore den
lämpligaste, der i de smärre districterne af de
skattskyldige sjelfve kallade Berednings- Taxe¬
rings- och Pröfnings-Committéer, som hvar in¬
om sin ort känna ungefärliga värdet af de* be¬
lägne fastigheter, få efter sin öfvertygelse väri’
2Q(3 BeviUiiings-TJtskottets Betänianden,
dera och skattlägga den, och der en Pröfnirigs-
Commitlées möjligen gemensamma interesse att
nedsätta Bevillningen för sitt district, controlle-
rns af Riksens Ständer, sorn . bildande en allmän
Natiomljury vid hvarje Riksdag upprätta Miritmi-
Tabeller; och uti Vällofl. BorgareStåndet anmärkt,
att utan detta rättesnöre för Taxeringen kan Be¬
ri 11 ningens fördelning icke blifva jemn olika
Tandsorter emellan; att någre oöfverstigliga hin¬
der derföre icke synas möta, då de fleste Tands*
höfdingar äfvensom andre personer, sorn sedan
1818 deltagit i Taxeringarne, nu finnas här för¬
samlade och säkerligen kunna lemna upplysnin¬
gar om de under sednare åren förändradp om¬
ständigheter; oafsedd den ledning, som af Her¬
rar Tandshöfdingars fern-års-berättelser kan in-
herrnäs; att en speciel jemnkning fastigheter
emellan inom Tänen är lika lätt, då, i hän¬
delse nedsättning skulle blifva en följd af _ dea
försämring ett Hemman undergått, ett annat un¬
der tiden blifvit förbättradt; att utan denna Ta¬
bell skulle Utskottet sakna ali grund för be¬
stämmandet af den Summa, som af Hemman
och Fastigheter på landet bör kunna påräknas,
och hvaruti eljest brist skulle utan tvifvel upp¬
komma; och att den billiga jemnkningen emel¬
lan Egendomar härigenom mycket förnärmas.
Till dessa yttranden får Bevillningsutskot¬
tet tillägga, det MinimiTabellen, sorn på flere
ställen till det närmaste uppgår till verkliga vär¬
det å Fastigheter och säkerligen icke skall understiga
det, så framt Sädesprisérne ytterligare höjas,
icke kan borttagas utan fara för en betydlig brist
BevillningvUiikoltets Betänkanden,
i BevillningsSumman, som åter lenn föranleda
Riksens Högh Ständers sammanträden tidigare
än eljest, såsom- ett ytterligare skal för dess be¬
slut, att lins Riksens Hög!. Ständer föreslå: det
ina en MUijtmiTabell för Fastighetsvärdet pä Lan¬
det bibehullas, hvarvid likväl Utskottet funnit sig
böra fästa det vilkor, att densamma, i händelse
den bestämda BevillningsSumman sådant mecl-
gifver, må nedsattas i mån derefter, hvarigenom
Utskottet tror sig hafva beredt Hanens innevåna¬
re tillfälle att sinsemellan i möjligaste måtto
jernnka I-fe inmans vä niet.
I afseende på Beskattningen af jordbruket
och det deraf utgående belopp, har dels blifvit
påstått, af en värd Härda mot bland Högloft. Rid-
derskapef och Adelil, det borde Utskottet, sedan
Henrman och Laridtegendomar genom de derå.
satte högre värden ech det fallande Spannemåls-
priset, fått under de förflutne feni åren vidkän¬
nas en tryckande öfvet bevillning samt för fram¬
tiden ett lika förila 1 lande vore att emotse, för¬
klara det en annan grund oell lägre beräkning af
Bevillning för jordbruk och qvarn ir borde fga
/Turn, än för andre i jx Art. 4 §. af nuvarande
Bevillnirigsförordningen. upptagne flere slags egen¬
domar, i anseende till den olika säkerheten af deras
värden och den olika inkomsten deraf, hvilket allt
borde verka nedsättning i Bevillriingsprocenten
af hemman och qvarnar till hälften eller högst
^-.delar af den i allmänhet antagne Bevillnings-Pro-
centen och hvarom Utskottet bordt sig destohel-
elie utlåta, som bestämmandet deraf ingår i be¬
räkning och pröfning af Bjeviihiingsgrunderne,
Bevillni:igs~UtskoU>!ts Betänkanden.
men alldeles icke de reglementarisk.!; dels och
inom Hederv. BondeStåndet såsom bevis för upp-,
giften derom, att Svenska jordbruket är för det
närvarande bardt skattlagdt, företett åtskilliga cal-
euler och betyg, ådagaläggande att Kronoutskyl-
derne och tjenstefolkets underhåll å ett till 4,500
Riksdaler B:co värderadt Skattehemman inom
Elfsborgs Län uppgår till 402 R;dr B:eo; att
Stats Bidragen inom Lösings, Björkekinds och
Östkinds Härader i Östergöthland bestående af
422 T‘TL:deIs Mantal utgjorde 1 ‘2 9,7 90 R:dr B:CO
eller 15 R:dr 32 sk. på hvarje Mantalspennin¬
gar betalande person; att restnntierne inom sam¬
ma Härader, efter 2 ordinarie och 1 extra upp¬
bördsmöte belöpa sig för år i»22 till 17,000
R:dr B:co, utom nära 800 Tunnor Afrads och
Kronotionde Spannmål; och att betydligare Sum¬
mor på andra orter äfven innestå, hvarförutan
jemväl är omförmäfdt, att i Kohus Län skola ej
mindre än 3000.Il.-dr ännu vara af åboerne på
ungefär 90 hemman obetalde, och 200, derföre
i mät tagne, hästar på en enda Söndag tili försälj¬
ning utlyste.
Vidkommande den första delen af desse an¬
märkningar, trodde Utskottet sig ej sakna anled-
ning till den förmodan , att den värde Ledamo¬
tens fordringar voro utsträckte längre än Utskot¬
tets närvarande skyldigheter , så vida det endast
ännu ålåg detsamma, att för Riksens Högloft.
Ständer uppgifva, hvad som kunde utgöra föremål
för den blifvande Beskattningen, men ingalunda
bestämma till hvad stone eller mindre belopp
den borde utgå af jord, städer , Bergverk m. m.