Stat s-U tskottets Bet än kand en. 5<}f)
laget som redan öppet förklarat sig vara nian
förmåga, att fullfölja Schaktsänkningen, liar
redan i flere år förgäfves sökt uppfinna me¬
del att sätta detta verk uti förändradl skick,-
oell eliuru detta utgör det enda villkoret för
dess upprätthållande, synas dock Utskotten
anse det dermed förenade arbete redan
vara fullbordadt, och erbjuda genom de
föreslagne praennerne ett understöd, sorn
utan uppoffringen för Ryds Scbacktels af¬
sänkning icke står, att erhålla, och sorn
äfven med fördel för Staten kunde utbytas
emot ett verksammare på en gång lein nät
biträde, för alt sedermera indragas och
upphora, och jag underställer derföre om
man i valet häremellan icke bör söka det
medel, som gör verket lönande, och utan
behof af Statens fortfarande bestånd, hvil¬
ket under förutsättande, alt ändamålet
derigenom skulle kunna vinnas och hvar¬
till Utskotten otvifvelagtigt velat bidraga,
dock kommer, att utgå på ett sätt, som
för Staten är vida mera tryckande än den
föreslagne afskrifningen af dess fordran,
hvadan och Utskottens Förslag, äfven i-
från denna sida betragtadt, icke är antage-
ligt. Bevisningen häraf är icke invecklad,
ty antagom endast, alt Stenkol för året
försåldes till 100,000 tunnor, så uppgå
praemiernc å 8 sk. per tunna lill 1 ti,666
R:dr 3a sk. Denna Utgift för Staten, som
Coo Stats-Utskottets Betänkandcrij
afven kunde blifva ökad i fall rörelsen
utvidgades, skulle då den genom afskrif¬
ningen indragne räntebetalningen af 6000
R:dr afdrages ifrån prasmiernes belopp, och
desse således endast anses utgå med 10666
R:dr. 32 sk. dock på mindre än 1 g år
uppå till samma Summa, som jag till af¬
skrifning nu vördsamt föreslår, utan att
någon ersättning för den samma kunde
vara alt förvänta och under det, att de
redan stadgade och nu gällande praetaier-
ne af 6 sk. tunnan, som utan vilkor af
nedre Flötsens bearbetande äro medgifne,
äfven kunna medtaga en betydligare del
af denna Summa, utan att, genom bildan¬
de af ett nytt Bolag, medel beredes, att
ernå det högre ändamålet. Denna husliål-
ning med Statens medel lärer icke böra
antagas, örn man ock inskränkte sig och
uteslutande värderade blotta ZifFer — be¬
räkningen.
För min del kan jag således icke
tillstyrka det Förslag, som Utskotten af-
gifvit, men anser deremot af högsta vigt,
att genom afskrifning af Statens fordran
möjlighet måtto beredas, att upprätta ett
nytt Bolag, hvilket genom nya tillskott, till
den föreslagne Summ au af 200,000 R:dr,
inåt-
Stats-Utskotfets Betänkan den. Co i
måtte kunna åt detta företag gifva en
utvidgning, som ensam kan lioja det till
ett sådant vävde, att det förtjenar att om¬
fattas med särskild omsorg, och forst då
skall det visa sin inflytelse och vigt hå¬
de såsom Riksgagneligl och äfven för den
Landsort, der verket är beläget, och för
hvilken detsamma altid skall finnas högst
nyttigt, i anseende till nödvändigheten, ätt
använda Stenkol för dagliga hushålls-be-
hof, den arbets förtjenst, som genom Gruf-
driften sprides, och den jordvidd, som ge¬
nom vattnets uttömning utur Grufvan,
lagd under odling, åter måste lemnäs till
sitt ofrugtbara tillstånd, ifall Grufvearbetet
upphörer. Man bör dock härvid noggrant
besinna, att icke denna afskrifning betyd¬
ligen rubbar Statens närvarande, förhål¬
lande till detta verk, då den fordran, som
är föreslagen, att afskrifvas, endast ingår i
vissa procent årligen, motsvarande unge¬
färligen samma belopp, sorn Stenkols-Ver-
ket uti prasmier har att uppbära, och genom
hvilkas indragning en successiv ersättning
kan beräknas för den uppoffring, sorn nu
pä en gång gjord, försäkrar om Verkets
framtida bestånd och en dermed förenad,
afvikelig national-viusl. Föreställer man
sig åter detta verks nedläggning, skulle
4:.de Sami 5 Band.
38
(fa-?. S t a ts-U i s k o 11 e t s Be tant anderw
man innan korrt ifrån fremmande länder*
älven för eget behof nödgas införa ett
betydligt qvaiitnrn Stenkol, hvilket kunnat
bemtas af Landets tillgångar, och indu¬
striella företag skola blifva qväfda eller
outvecklade genom vanvårdnad af ett
verk, som till dem erbjuder grundämnet
uti en ymnig tillgång, beräknad, efter
hvad man med noggran 11a, men till blott
en viss del af Fältet sträckta undersökningar
funnit, till Tio millioner Tunnor Stenkol,
hvilka enligt ett uppå anstäldt jemnförelse
försök emellan Engelska och Svenska Sten¬
kol grundadt intygande, af flere Vetenskaps
män under den 17 Martii 1813, befunnits
af fullgod egenskap;
Bifogade betyg upplyser beskaffenhet
ten af det under nedra Kolflötsen b efin-
teliga lager af eldfast lera. Äfven vid de
strängaste undersökningar, som dermed
blifvit anstälde, har densamma befunnits
lika god som de allt hittills till betydlig
mängd från fremmande länder hemtade
bästa Leror. Deraf finnes' vid Stenkols¬
verket den ymnigaste tillgång att upp-
hemta med en jemnförelse till priset på
Utländska Leror knapt till r-8:del up-
gående kostnad och, både uti dess råa och
dess förädlade tillstånd, kan i de fleste
Europeiska länder afsättning för dcnsam-
S t a t s -U t s k o 11 et s Betänka n d e n. Göi
ma vinnas, under det att en mängd Fa-
bricatiouer deraf, lill bäd.e inhemsk och
utländsk förbrukning, på sjelfva stället bör
kunna sysslos.ätta ett stort antal arbetare,
och äfven i detta afseende torde Skånska
Stenkols-Verket, såsom det enda ställe i
Riket, der denne Radimaleria är att tillgå,
.förljenar Rikets-Ständers synnerliga ojm>
Vårdnad.
Jag tillstyrker derföre, att Statens fordran,
utgörande iffiSGo R:dr Banco må af-
skrifvas och; öfverlåtas på Intressenterna
uti Skånska Stenkols-Verket, under löljande
villkor; ;
i:o Alt Bolaget ombesörjer teckning
och uppbörd af en Fond stor 200,000 R:dr,
Banco, hvilken Fond ovilkorligen, mäste
användas för fullbordandet af Ryds Schackt,
för arbetets bedrifvande på nedra Fiötsen
och inrättande af sådane Fabricationer,
hvartill i synnerhet den ymniga tillgången,
af eldfast lera erbjuder rudimateria.
2:0 Det sålunda formerade nya Bolag,
som innom arne år, efter kungörandet al*
Rikets-Ständers derom fattade beslut, bör
vara uppgjordt, skall genom ordentelige
Räkenskaper, hvilka af Riksens-Ständers Re¬
visorer granskas, redovisa på hvad sätt
6o4 Stats-Utskottets Betänkanden?
och till hvad belopp den tecknade summan
blifvit använd.
3:o Till säkerhet för Staten, att denna
summa till förenämnde ändamål användes,
bör afbetalningen å Framlidne Hans Ex-
cellence Herr Grefve jRuuths skuld
till Staten tills vidare och på van¬
ligt sätt årläggas till Riksgalds-Contoiretj,
men något deraf icke af Bolaget lyftas förr,
än genom Räkenskaperne blifvit styrkt,
att hela den tecknade Summan för ända¬
målet blifvit använd. Derefter skulle Bo¬
laget vara berättigadt, att uttaga, hvad
som till Riksgälds-Contoiret influtit; Äfven¬
som att i mon, som lånet enligt de
afgifne Skuldebrefven utgår, det samma till
hela det reverserade beloppet, så i hufvud¬
stol, som ränta, uppbära, och ifrån dea
tiden frikallas Bolaget från någon Speciel
granskning af Verkets Räkenskaper.
4:o Enär den nya Actieteckningen
skett, bör Bolaget afgifva sin förbindelse,
att, enär detta Verk lemnar en vinst af
8 procent, erlägga till Staten En procent,
och således behålla Sju procent; Då denna
vinst uppgår till 10 procent, likaledes ut¬
gifva två procent, vid 12 procent betala
till Staten tre procent, hvarutöfver Sta¬
tens inkomst af detta Verk icke får beräknas.
Stata-Utskottet* Bet&nkanden. 6o5
5:o Den vid i8a3 är* slut, af Bolaget
ännu återstående särskilde skuld till Stats¬
verket hör efter afqvittning prasmie-med-
len, afskrifvas, utan att falla Bolaget till
last, men ifrån samma stund upphör äfven
ali vidare utbetalning af de hittills bevi-
xade praemier.
Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoi-
ret kunde anmodas, att. om verkställigheten
af ett sådant Beslut draga försorg”
Med detta anförande var bifogadt föl¬
jande betyg: "På Herr Directeuren C. D.
af Uhr* begäran får jag lemna det inty¬
gande, att den Svarta Eldfasta Lera, som
till omkring Sex Fots mägtighet finnes
under den nedre eller så kallade Fru Bagges
Kolflöts vid Höganäs Stenkols-Verk, vid
den, här i Hufvud-Staden af mig gjorde
anläggning för gjutståls beredande, under
sistförflulnne åren blifvit ensamt använd,
så väl till Eldfast Tegel för Ugnarnes in-
vändiga beklädning, som till diglar för
Gjutstålets smältning, samt dervid funnits
fullkomligt svarande mot ändamålet; Och
då för Gjutstålets beredande, fordras |den
starkaste hetta, som i stort kan åstadkom¬
mas, synes denna Lerås användbarhet för
Masugnai-, Stålugnar, Glasbruk, samt för
alla sådana Inrättningar, der egenskapen,
606 S ta t s-U t s kottets Betänkande it
att motstå en stark eldgrad är lmfvud-fö-
r eina Jet, vara tillförlitligt ådagalagd.
Solckliolin den 18 October 1823.
•Gustaf Broling.
Uti Herr Noran utlåtande instämde
Herr Grefve af Ugglas,
Ex Protocollo,
A: FRYCELL’
N:o 564.
Ankom den 31 Octob. 18S3'
Riksens Högloft. Sänders Stats och
Bevillnings-Utskotts-Utlåtan-
de, angående Postfrihet för
utkommande Tidningar och
Stats-Utskottets B etan kan den. Coj
deras föseende medChartae-
JSigillatse Stämpel.
T1]! Riksens Högloft. Ständers-Stats- och
Bvillnings-Utskott har tinder den ^de sist.
Februarii blfvit remitleradt.
Från Y allo fl. Borgare-Ståndet
Herr Zach. Danielssons Memo¬
rial, med anhållan, att antalet af publice-
tetens vänner med hvarje dag okar sig, och
Stockholms publique redan eger de fleste
dagbladen Postfritt, samt då postinrätt¬
ningen dess utom är stahl på den fot, alt
några Skålpunds vigt, mer eller mindre icke
ar af betydenhet, alla dagblad mätte post¬
fritt få spridas i alla Rikets provincer; uti
hvilken mening flere af Ståndets Herrar
Ledamöter instäfndt, till en del under för¬
behåll, att den orti förm ähle porlöfriheten
skulle beviljas, efter någras meningar, en¬
dast litterära, efter andras taneke åter
både Litterära Ekonomiske, samt allmänt
nyttiga Tidningar hvartill äfven Herr
Danielsson insrankt sin motion; hvaremot
Herr Westin ansett mest lämpligt, att öf-
Verlämna sådane frågor till Kongl. Maj:ts
6o8 Stats-Utsktotetfi BetSnkaftdéflj
Nådiga godtfinnande: enär hvarken Postfri-*
het vore för alla utkommande Tidningar
lämplig, eller det skulle tillskynda Innevå-
narne i andra Rikets orter någon nytta
eller nöje, att läsa Dagblad, som egentligen
angingo särskilda Ställen.
Hvarjemte till Bevillnings-TJtskottet
ensamt blifvit under dea 6 sistlidne
Mars öfverlemnat
Från Ht> gl. Ridderskap et och Adeln*
1:0 Alt af Herr von Hartmansdorff
August/ ingifvet Memorial, hvaruti fram¬
ställas fördelarne af en allmänt spridd
upplysning, nödvändigheten alt dertill be¬
gagna hvarje utväg, samt deribland en åt
allmänna Tidningar lemna postfrihet,
hvarigenom, åt Landtman, samt de i Lands-
orterne boende Medborgare beredas till¬
fälle, att med åtnjutande af samma fordel
som Hufvud-Stadens Innevånare, post-be-
tjeningens arfvode undantaget, få läsa och
inhemta hvad i allmänna angelägenheter
förefaller. Vigten af denna anstalt till
beredande af upplysning och eftertanke,
insedd af Hans Maj:t Konungen, omför-
i
mäles
Stat s-U t s k o 11 e t s B e t ä n k a n d e n. 609
mäles hafva föranledt Regeringen att, ehu¬
ru Postmedlen tillhöra Bevilningen och
derföre måhända borde vara emellan
Riksdagarne af styrelsen orubbliga, under
den i5;de December 1820 nedsätta post¬
porto för alla inom Riket utkommande
dagblad, hvarvid likväl de tidningar, som
före 1809 års Regements-löi ändring ut-
kommo» blifvit förunnade porto-frihet ;
Men då den häridenom inflytande Suul¬
inan af omkring 1,400 R:dr för hvardera
af åren 1820 och 1821, finnes i det hela
Vara obetydlig, och det dessutom dels sy¬
nes mindre lämpligt, att under en fortsätt¬
ning som förbjuder monopolier, belasta
vissa Tidningar med postporto under det
att andra äro derifrån befriade, dels ock
hända kunde, att under förevändning af
nit för ökande af kronans inkomster, vissa
Tidningars kringspridande i landsorlerne
försvårades eller hindrades genom antin¬
gen postportos förhöjande eiler nedså It-
ningens nekande, föreslås: 1:0 att Riksens
Höglofl.' Ständer måtte efterskänka den Be¬
villning, som hittills utgått i postporto för
tidningar, eller ock 2:0 att-det nu varan¬
de tidnings-porto måtte i Bevillningen up-
tagas, så att det lika litet, sorn någon an¬
nan del deraf må kunna ulan Ståndernas
4:de Sami. 5 Band. 89
6to Stats-Utskottets Betänkanderi.
medgifvande förhöjas, samt i sådan hän¬
delse 3:o att en viss afgift till postverket
iliåtte bestämmas för hvarje Exemplar af
en tidning, som sålunda fort-skaffas från
Tryckningsorten utan afseende på, den
längre eller kortare väg, den inom Riket
föres; och
2:0 Herr Friherre Lagerbjelke», Joh.y
1 sammanhang med ofvan ornförmälde Mo¬
tion ingifne anförande ined förslag, det
skulle till beredande af en mot Stats-Ver-
kets förlust, i händelse tidningar få post-
fritt kringsändas, svarande inkomst, Tid¬
ningar och Periodiska skrifter, mot erläg¬
gande af stämpelafgift, nied serskild stäm¬
pel förses, på sätt sorn 1111 sker i de fle-
‘ ste Europeiske Stater, hvarest tidhingarne
hvar i sin mån sålunda bidraga till Stats-
hördorne.
Stats- och Bevillnings-TJtskotten, sorn
inhemta t ej mindre, att sedan Kongl. Majit
genom Nådig skrifvelse under den i5:de
December 1820 bifallit, det alla så väl i
Hufvudstaden, sorn i Städerne i bind,sor¬
ter lie utkommande Dagblad derefter tillä¬
tos att med posten afsända», mot en ned¬
satt porto, beräknadt till en åttondedel af
hvad för bref, efter nu gällande Post-
Taxan, betalas, och under iakttagande a
Stats-Ulskottets Betänkande!!. 611
de vilkor Kongl. Öfver-Post - Direclionens
den 20 derpå följande i samma månad ut¬
färdade särskilde kungörelser innehålla, än
ock att porco-beloppet för afsände Tidnin¬
gar från General-Pasl-Contoiret i Stock¬
holm år 3822 utgjort 995 R:dr a3 sk. 8
r:st., äfvensom alt en R:dr beräknats för
hvarje Exemplar af alla de Söckendagar i
veckan utkommande tidningar, men endast
a4 sk. godtgjorde för sådane, hvaraf tven¬
ne Nummer till ett halft ark hvardera un¬
der nämnde tid utgifyits, äro för sin del
öfver tygade derom, att det skulle vara af
högsta vigt för utbredandet af ny ttiga kun¬
skaper båda inom de egentliga vetenska¬
pernas område, och uti det allmänna lif-
vet, rörande ämnen, om så väl Tidningar
som alla Periodiskå skrifter linge med po¬
sten kostnadsfritt afsända®, mea då en så¬
dan tillåtelse skulle lätt kunna föranleda
missbruk genom yppad lätthet för förfat¬
tare och öfversättare att i form af Tidskrif¬
ter utgifva sina arbeten, för att sa me¬
delst befordra deras hastiga och kostnads¬
fria kringspridande i Landsorterne, hvil¬
ket åter skulle möjligen lill den böjd öka
postens tyngd att flere hästar tarfvades
till dess framskaffande, våga Utskotten så¬
ledes icke för det närvarande, och förrän
postloringen blir ståhl på en annan fot,
vördsami i gen tillstyrka denna mera all¬
männa frihet, hvaremot Utskotten yord-
CT|p Ståts-Utskottets Betänkanden.
samt förmoda, att en så beskaffad postfri¬
het förunnas endast åt Tidningar, inga¬
lunda skall medföra så betänkliga följder
i afseende på postföringen, emedan allmän-
hetén i landsorterne vanligen inskränker
sig två eller tre dagblad, hvilka äga det
största interesset, och nya tidningar af ett
högre värde, merändels uttränga de äldre,
då de anses af ett mindre.
För den brist i Postmedlen, som
genom en sålunda åt alla Tidningar för¬
unnad porto-frihet måste uppkomma, tro
Utskotten en lika lämplig som billig er¬
sättning skola vinnas genom en alla från
nästa års början utkommande Dagblad och
Tidningar ålagd Stämpel-afgift. Att svå¬
righeter skola vid införandet af en dylik
stämpling möta, i afseende på såväl verk¬
ställigheten, som den dermed förenade
controll, har icke undfallit Utskottens upp¬
märksamhet, då antalet af de i Stockholm
utkommande Nummer af Tidningar utgjör
54,000 i veckan eller omkring 9000 om
dagen, men efter de upplysningar Utskot¬
ten inbemtat, anse desamma, i händelse af
lliksens Högloft. Ständers bifall till detta
förslag, hvarigenom ej allenast den fördel
vinnes, att alla dagblad kunna, oberoende
af i förväg lagda hinder, kringsändas por-
tofritt till Landsorterne, utan all annan
förhöjning för läsare derstädes, än det
Stats-Utskottets Betänk anden. 6i3
Postförvaltaren tillkommande arfvode, utan
äfven en ej obetydlig inkomst, utan nå¬
gons sannerliga betungande, tillskyndas
Staten, så vida afgiflen för de i hufvud-
staden utkommende tidningar skulle, be¬
räknad efter nu varande antalet deraf up-
gå till omkring 4>700 R:dr, nödvändiga
Chartaa-Sigillatse Slämplingen kunna verk¬
ställas i Riksens Höglofl. Ständers Riks-
gälds-Contoir, af den tjenstemanna perso¬
nal, som der redan finnes för den så kal¬
lade Chartse-Sigillatsc hvitstämplingen, och
hvilken personal, om i anseende till ar¬
betets mängd, skulle pröfvas oungängligt,
af Fullmägtige då må på obestämd tid
och emot något lämpligt arfvode tillökas,
och förmoda Utskotten någre hinder icke
skola vid det egentliga stämpelarbetet mö¬
ta, då, enligt meddelade upplysningar om¬
kring 12,000 Tidningspapper kunna här¬
städes beqvämligen stämplas och uppräk¬
nas på dagen, men att ännu större antal
åstadkommas om papperet till de tidningar
som på halfark utgifvas, förses öfver hela
arkets rygg med tvenne på något afstånd
från hvarandra ställde stämplar, af hvilka
en blifver sedermera på hvardera af de
halfva arken sittande: äfven som i Lands-
orterne, hvarest denna omsorg är uppdra¬
gen åt Lands-Contoiren och Magistraterne,
några synnerliga binder för verkställighe¬
ten deraf icke kunnat föreses.
6i4 S tat s-Ut skotte t s Betänkandeii;
I den vördsamma förmodan att
Riksens Högloft. Ständer bifalla denna sa¬
lunda gjorda framställning, få Utskotten i
afseende på dess sättande i verket dermed
förena följande förslag:
1:0 Hvarje utkommande Tidnings-
Nummer tryckt på halft ark eller derun¬
der, förses med en röd Chartas-Sigillatse
Stämpel till ett rundstyckes belopp; hvar¬
je helt ark med en dylik till två rund¬
stycken, deröfver till och med ett och ett
halft ark tre rundstycken, samt så vi¬
dare;
2:0 För tidningar åtföljande bihang»,
gäller samma stadgande, äfven om det
skulle utgöra mindre än ett halft ark, med
undantag af sådane Bulletiner, som på
Regeringens Befallning tryckas på särskild¬
ta blad innefatta officiella underrättelser
samt åtfölja Post- och Inrikes Tidningar;
3:o Tidnings-Redactionerne i IIuC-
vndstaden inlemna till det särskildta Con¬
toir inom Riksens Högloft. Ständers Riks-
gälds-verk, som Charta» - Sigillatae hvit-
stärnpiingen besörjer, jemte qvitto å den
i samma Verk nedsatte stämpel-afgiften,
det till Tidningarne bestämda papper,
hvarefter Redactionerne ega, att i den maja,
jStats-Utskottets Betänkande!!. Gi5
papperet hinner stämplas, det samma, men
sednast efter fjorton dagar, återfå; Desse
reversaler hiläggas sedermera de af först¬
nämnde Contoir uppgjorde räkenskaperne.
4-'o När Tidningar i Landsorterne
utgifvas i de Städer, der Läneresidencer
äro, inlemnas papperet till Lands-Conloi-
ret, under hvars inseende och ansvar
stämplingen verkställes; hvarföre Conloiret
såsom ersättning för Besvär, Tryckbållar,
Färg och arbetslön till Stämplar, godtgöra
sig af inllutne medel ett arfvode af 16
skillingar för hvarje ris papper; hvarest
åter Landshöfdinge - Residencer icke äro,
hesöi’jes stämplingen af Magistraterné emot
enahanda arfvode; men i hegge fallen hör
Stämpel-afgiften i Landtränteriet nedsättas
och innan stämplingen får företagas, qvit»
teradt Reversal till vederbörande aficm-
nas;
5:o Begär Boktryckare eller RedactÖr
ätt en redan tryckt Tidning må med
stämpel förses, sker sådant i ofvanskriiven
ordning;
6:5 Underlåter Tidningsutgifvare el¬
ler Boktryckare hvad om Tidningars stämp¬
ling stadgadt är, höte med anledning af
4 5-2 monp i Tryckfrihets-förfallningen
6i6 St a t s-Utskottets Betänkan den.-
Femtio Riksdaler; kan ej skiljas hvem der
till skuldeu varit, dele då ansvaret;
7:0 Bokhandlare eller den Tidning
utdelar, plikte för hvarje ostämpladt ex¬
emplar som af honom utlemnas Tre R:dr
16 sk; men Postförvaltare, som ostämplad
Tidning afsänder, dubbelt, i enlighet med
13 §. af den nu fÖreslagne- Chartae-Sigil-
latae förordningen;
8:0 Underslef, förfalskning och an¬
nan grof förbrytelse straffas på sätt Char-
tae-Sigillaiae Förordningen i thy fall för»
mår;
9:0 I afseende på tillsyn af Författ¬
ningens efterlefnad, samt böternes fördel¬
ning, galle äfven samma föreskrifter; och
K ' _ '/• ■ ' ' , _ •■■■: v'».-'; ' •
10:0 Uppbörd och redovisning af in¬
flytande medel, verkstålles inför Fullmäg-
tige i Rikets llöglollige Ständers Riks-
gälds-Contoir.
Sluteligen få Utskotten, af hvilka
Höglofl. Stals-Utskottet, som ansett huf¬
vud frågan, eller huruvida portofrihet må
Dagblad förunnas eller icke, dess bedöm-
mande ej tillhöra, utom hvad en sådan fri¬
hets
Stats-Utskottets Betänkanden. 617
hets meddelandp kan verka på den för
Stats-Verkets behof bestämdt påräknade in¬
komsten af Postverket, men då Bevillnings¬
utskottet förklarat, samt Stats-Utskoltct
äfven för sin del ansett sig kunna antaga,
att den minskning i Postinkomsten Stats¬
verket kommer att vidkännas genom Dag¬
blads befriande från Postporto, skulle er¬
sättas genom ofvannämnde Stämpel-afgift,
inskränkt sitt Yttrande till sättet hvarpå
ofvanberörde stämpling må i Hufvudstaden
verkställas, hemställa, att i händelse Rik¬
sens Höglofl. Ständer behaga gilla, hvad
sålunda föreslaget blifvit, desse stadganden
må inflyta i den allmänna Chartae-Sigilla-
tae Författningen, såsom dermed i närma¬
ste sammanhang; Dock varder allt detta
till Riksens Höglofl. Ständers granskning
vördsemligen öfverlemnadt, med bifogan¬
de af de inom Bevillnings-Utskottet sär¬
skildt anförde Reservationer.
Sockholoi den i4 Ocober 1823.
4:de Saini. 5 Band.
618 Stats-Utskottets Betänkanden.
Utdrag af Protocollet, hållet i
Riksens Högloflige Ständers
Bevillnings- Utskott den 10
October 1823.
S. D. Justerades Protocollerne för den 26
September eftermiddagen och den 29 i
samma månad.
Herr Uggla, Göran Gustaf, upp¬
läste så lydande reservation: Jag har
trott och tror äunu, att samma förmon
som förunnas Dagblad, äfven bordt och
kanske med mera skäl bör utsträckas till
Yecko- Månads- och Qvartals-Skrifter.
Afsiglen med den af Ilöglofl. Utskot¬
ten vidtagne åtgärd är alt sprida upplys¬
ning inom Nationen, men med upplys¬
ning kan man väl ej förstå endast un¬
derrättelser om hvad sig tilldrager här el¬
ler i andra länder. Denna slags upplys¬
ning, ehuru nyttig, är ej den hogsta grad
deraf. Hos den tänkande väcker allt
tankar, hos den icke tänkande föranleda
underrältelserne om verldens besynnerliga
Jopp, samtal, och det är väl ej blott det¬
ta slags “upplysning sorn man vill befordra.
Det fins en högre, en ädlare. Det är den
Stats-Utskottets Betänkan Jen. 619
sorn utgår från Statsmannen, Tänkaren
och Naturforskarens undersökningar —•
Resultuter af dessa ser man ej, så framt
ej ögonblicket så föranleder, nedlagde i
Dagbladen —• Det är otvifvelagtigt ert san¬
ning, alt mångå förenade omständigheter
göra ett Dagblad lill det lättaste vehickel
ior upplysningen; dess tillvarelse är såle¬
des af vigt för ett lands ljus, och det bör
vara Nalional-Representationens pligt alt
skjrjda och uppmuntra denna det allmän¬
na vettets organ •— Men i allmänhet se
vi Tidsskriflerne trädå närmare målet el¬
ler befordringen af en allmän upplysning
— Genom sin beskaffenhet Jemna de ut-*
rymme till längre undersökningar — de
förvara de deri nedlagde ideer till efter¬
kommande •— du söka ej att leda gången
af en viss händelse •— de verka mera på
vetenskapernes gång och på slägtets fram¬
skridande 1— Derför tror jag dem värde
samma uppmuntran och samma lättnad
som Dagblad. Farhågan för Postväskans
tyngd är en chimere; länge voro vissa
Tidningar af en så öfverlägsen tyngd, att
man ej vågade låta dem med Posten fort-
skaffas, under det andra saknade denna
egenskap. Nu sedan alla Tidningar njuta
samma fördel till godo, visar man samma
farhåga för Tidsskrifter, likasom Postför¬
valtare ej kunde få sig öppet lcmnadt, att
efter omsländigheLerne fördela försäud-
6ao Stats-Utsktotets Betänkande^
ningarne; Jag för min del anser åtminsto¬
ne sådant möjligt och tror, att i Stämpel-
afgiften ligger correctivet mot farhågan»
att denna utväg skulle af öfversättare med
flere missbrukas.
Jag finner således Vecko- Månads-
och Qvartals-Skrifter höra åtnjuta lika rät¬
tigheter som Dagblad och det skulle ver-
kcligen förundra mig, omen ny läsning
i blandade ämnen, i händelse någon
dermed uppträdde, skulle med 48 ark om
året mera belasta Post-väskorne, än Dag¬
ligt Allehanda med sina 4°o eller 5oo ark.
Ut Supra. ' '
Ex Protocollo. j
i. _ CLAS LIVIJN;
N:o 565.
Ankom den 31 Octob. 1823.
Utlåtande, angående förrättad
granskning af Kongl. Num-
Stats-Utskottéts Betänkan den. 621
mer - Lotteriets Räkenska¬
per för år 18*1.
Efter verkställd granskning af Kongl.
Nummer-Lotteriets Räkenskaper för år
1821 i sammanhang med Revisionen af
Stats-Verkels förvaltning och Räkenskaper,
får Stats-Utskottet afgifva följande yttrande
derom:
Vid årets ingång utgjorde Verkets
Jjehållne tillgångar uti Contanle medel,
fordringar och fastigheten Huset N:o 2 &
3 vid Svartmangalan här i lluf-
vudstaden R:dr 208,o34: 6. 8.
Under året försålde Lot¬
ter för 287,224: 3i. 5.
Hvarförutan influtit Inte-
ressen på förräntade Ca-
pitaler 1,611: 34- 10.
jemte diverse mindre po¬
ster, såsom hushyra, ob-
gervatioiis-medel m. m. 353: 3o. 4-
Summa R:dr 497*224: 7. 3.
Deremot hafva utgått följande belopp:
Vinster 1^1,2^11 3i. 6.
^oIlecteurs-Arfvodea 17,233: 19. 5.
622 S ta ts-Utskottets Betänkand’en.
Postporto 75078: 35. 7.
Aflöning 11,076: 33. 3.
Brudgåfvor 2,833: 16.
Di vorse omkostnader och
utgifter i2,5oo: 5. r.
Till LazarettsDirectionen
årlig afgift, i följd af
Kongl. Brefvet den 2o:de
Februarii 1806 5oo:
Lik a ledos till Kongl. Musi-
caliska Academien 200:
Lefverering lill Kongl.
Räntkammaren för . Stats-
Yerkets räkning 75,353: 40> 5.
Utom influten Bevillning å vinster
8,335 R:dr 34 sk. 9. r:st.
R:dr 268,007: 37. 3.
Dd Lotteriets återstående Capital och till¬
gångar vid 1821 års slut
utgjorde 229,216: 18.
Summa 497>224: 7* 3.
Äf berörde behållning till år 1822 kunna
likväl såsom mindre säki-e anses 2:ne äl¬
dre Balancer nemligen, dels en till Hamn¬
byggnaden i Helsingborg
försträckt Summa af 14,990:
jStats-Utskottet* Betänkanden. 6a3
dels och till Strömrens-
nings-Directionen i Fin¬
land utgångne 13,700:
Tillsammans 28,690:
I öfrigt får Utskottet upplysa att, efter
afdrag utaf Lotteriets kostnader och öfri¬
ge dermed förenade ofvanupptagne utgif¬
ter på det hela, vinsten
utgjort för året ioi,832: 26.
Derifrån afgår förlusten af 5,65o: i\i.
Återstår vinst 96,181: 02.
Räkenskaperne hafva funnits förde
med ordning och noggrannhet: Men sorn
deruti finnas balaucerade såsom skuld un¬
der Titel obetald köpeskilling för Huset
6,200 R:dr, och, vid infordrad upplysning
om orsaken dertill, att en Inrättning med
så betydlig tillgång, likväl häftar för åter¬
stående betalning af dess bus, inhemtats,
att sådant härledde sig derifrån att, efter
Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, till ' in¬
köp af huset blifvit använde utaf den lill
Brudgåfvornes utgifvande afsatte Fond
4,5oo R:dr samt att, vid förnyad Brand¬
försäkring af detta hus år 182 r, ett derå
varande premie-lån af Brandförsäkrings¬
0»4 Stats-Utskottets Betämkanderi;
fonden uppgått till 600 R:dr; Så liar Ut¬
skottet ansett förhållandet i denna del till¬
räckligt ulredt, men att desse serskilda
Poster böra hädanefter till deras rätta e-
genskap i Räkenskaperne upptagas såsom
Lån af Brudgåfve-Fonden och Brandför-
säkrings-Yerket.
Enär af Ilufvudboken befinnes att
Lotteriets behållning i fordringar vid 1821
års början, bestod uti Riksgälds-Contoirets
obligationer med ränta för en Summa af
i36,5oo R:dr, men de under årets lopp in-
flutne räntemedlen utgjort endast 1,611
R:dr 34 sk. 10 rst„ har Utskottet fästat
uppmärksamhet härvid och utrönt, att som
räntemedlen å berörde Capital på olika
tider förfallit, hafva de, i mån deraf till
större eller mindre belopp, det ena året
mot det andra, ingått och blifvit upptagne
i Räkenskaperne, utan afseende på tiden
för hvilken de upplupit; Men då ordnin¬
gen deremot synes fordra, att räntor å
fruktbara Capital bora i hvarje års Räken¬
skap debiteras, såsom tillgång, och hvad
derutaf ingår credileras samt det öfriga
balanceras såsom resterande fordran för
året; har Utskottet funnit sådant höra
iakttagas uti ifrågavarande Räkenskap hä¬
dan-
Stat s-Utskottets B et änkan den. 62S
danefter, så vidt någon räntebärande be¬
hållning af Lotteri-medlen må kunna kom¬
ma alt linnas.
Som Utskottet för öfrigt inhämtat,
att Kongl. Majrt, uppå Lotteri-Directionens
underdåniga hemställan, genom Nådigt
Bref af den 23 Januarii i8iq, täckts, i
anseende till myntets fallna värde, sålun¬
da förhöja de uti 20 Art. af detta Lot-
teries plan år 1771, till belopp af 5oo
D:r S:mt eller 83 R:dr iG sk. för hvarje
dragning bestämde Brudgåfve-vinster, hvil¬
ka tillfalla fem af allmogens döttrar och
af dem få uppbäras när de träda i gifte,
att från berörde års början blifvit af Lot¬
teriets vinst vid hvarje dragning afsatte
166 R:dr 32 sk. och Brudgåfvorne följakt¬
ligen Ökade från 16 R:dr 3a sk. lill 33
R:dr 16 sk.; så och ehuru Utskottet, i be¬
traktande af ändamålet med desse Brud-
gåfvors anslående vid Lotteriets inrättan¬
de, att nemligen tjena till uppmuntran
och befordrande af giftermål inom den o-
bemedlade folkklassen, funnit den sålunda
i Nåder beviljade tillökningen uti desse
vinster fullkomligt föranledd af myntvär¬
dets förändring, sedan den tid desamme
först fastställdes; har likväl Utskottet, på
den grund, att Lotteriets afkastning utgör
4:de Sami. 5 Band.
40
626 Stats-Utskottets Betänkanden.
en Stats-Verkets Ordinarie inkomst, som
skulle minskas i den mån omförmälde
derutaf auslagne förmån Liefve än vidare
på lika sätt förhöjd, ansett sig, med an¬
ledning af hvad sålunda förekommit, höra
tillstyrka, det Riksens Ständer hos Kongl.
Maj;t, i underdånighet anhålla, att någon
ytterligare så beskaffad dispostion af des¬
se medel icke må göras, med mindre Rik¬
sens Ständers lemnäs tillfälle att sig der¬
öfver förut i underdånighet yttra, i afse¬
ende på beräkningen af denne Stads In¬
träd och den dermed gemenskap egande
ifrågastälde utgiftens belopp: hvarjemte,
derest Riksens Ständer bifalla hvad Ut¬
skottet i ofvanberörde omständigheter sig
utlåtit och vördsamt hemställes till be-
pröfvande, underdånig anmälan derom
jemväl lärer i ett sammanhang göras.
Stockholm den 19 Aug. l8a3.
N:o 566.
Ankom den 31 Octt, 1833,
.Memorial, i anledning af Kongl*
Maj:ts Nådiga skrifvelse,
Stats-Utskottets Betäknanden. 627
angående Intraderne från
ön Sst Barthelemy.
Under den 8:de i denne Månad tiar Kongl.
Maj:t i Nåder behagat lill Riksens Ständers
Stats-Utskott aflåta följande Nådiga skrif¬
velse, angående förvaltningen af Inkomster-
lie från Colonien S:t Barthelemy: ”Kongl.
Maj:t har, i Nådig skrifvelse af den 22
December ig1?» meddelt Rikets då försam¬
lade Ständers Statsutskott underrättelse
om Svenska Yestindiska Colonien S:t Bar-
thelemys tillstånd och om förhållandet
med de derifrån inflytande, under Kongl.
Maj:ts disposition ställde, medel.
De orsaker, som vid nämnde tid¬
punkt anfördes, såsom verkande en bety¬
dande minskning i Coloniens handelsrö¬
relse, och de deraf beroende inkomster,
hafva ej allenast sedermera oafbrutet fort¬
farit, utan en ytterligare anledning till
handelns dragande från denna Ö, är ännu
förlidet år gifven, genom Engelska Rege¬
ringens beslut, att öpna sine Vestindiske
Coloniers hamnar till handel för Norra
Amerikanska förente Staternes Fartyg med
en mängd Artiklar, som, förut endast, i
en af frihamnarne i granskapet, plägade
omsättas. Äfven den i Yestindiska får-
628 Stats-U t skottets B et änkan de nj
vattnen redande osäkerheten för kapare
och sjöröfvare har bidragit att betydligen
försvåra rörelsen, och för de handlande
samhällena i denna verldsdel måst med-
iöra menliga följder. Den erfarenhet,
sorn, under loppet af innevarande år, blif¬
vit vunnen af desse omständigheters för¬
enade verkan, lemnar full anledning att
tvifla, huruvida Coloniens förvaltning, un¬
der längre fortfarande enahanda förhållan¬
de, skall med kronans der fallande inkom¬
ster kunna bestridas.
Det är af desse skäl, som Kongl,
Majit ej sett Sig i tillfälle, alt, af de från
S:t Barthelemy inflytande Öfverskottsme-
del fortsätta bestridandet af de, för Riket
i allmänhet gagneliga utgifter, livilke un¬
der rikare tillgångar å Fond anvistes; Men
då det, ej allanast till följe af 1812 års
Biksdags-Beslut tillhörde Kongl. Maj:t att
sörja för de till Coloniens Administration
hörande personers aflöning och pensione¬
rande, utan det äfven fallit Kongl. Majit
svårt, att alltid afvisa sådane utomordent¬
lige behof för livilke på Rikets Stat intet
anslag finnes och hvilke derföre förut blif¬
vit genom Barthelemyska Cassans tillgån¬
gar afhjelpte, så har Kongl. Majit täckts
af egne medel, till framtida ersättning a£
nämnde Cassa, låta bestrida desse utgifter^
Hvarigenom Kongl. Majit för: närvaran^S
S tals-U t sk otte ts Betänkan den. 629
beflnnes äga en fordran af Barthelemyska
Dassan, utgörande elt belopp af 173,147
It:dr Banco, oberäknadt en, å samma Gas¬
sa anvist, men för bristande tillgångar,
ännu ej utbetald ersättning till Magazins-
Direclionen af 4>°99 B:dr 28 sk. Banco.
Då emedlertid, af livad ofvan anfördt blif¬
vit, hopp om utvägar till denna ersättning
allt mer och mer synes försvinna, måste
naturligtvis de utgifter äfven derefter läm¬
pas och inskränkas, som, under denna
Titel och med fästadt afseende på blifvan¬
de tillgångar, hittills varit bestridde.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Stän¬
ders Stats-Utskolt med ali Kongl. Nåd ocL
önnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt.”
Detta Kongl. Maj:ts Nådiga tillkän-
aagifvande om förhållandet med Intrader-
fie från S:t Barthelemy under den tid som
63o Stats-Utskottets Betänkanden.
förflutit sedan 1817 års slut, då enahanda
underrättelse Rikets Ständers Stats-Utskott
i Nåder meddekles och derefter till Rik¬
sens Ständer inberättades, har Stats-Ut-
skottet ansett icke fordra annan åtgärd än
detsamma lill Riksens Höglqflige Ständer
yördsainligen frambära.
Stockholm den a5 October i8n3,
N;o 567,
Ankam den 31 Qct, 18? 3,
Utlåtande, rörande granskningen
af Militiae -BoställsCassans
Räkenskaper*
Bland åligganden, sorn, vid innevarande
Riksdag, tillhört Stats-Utskottet, har äfven
varit det, att, sedan Kongl, Maj:t, enligt
Nådig skrifvelse till Riksens Högloflig?
Ständer af dea 28 asti. Februarii, tillåtit,
Stats-Utskottets Betänka uden. 031
det Militiae-Boslälls-Cassans Räkenskapet*
måga för Riksens Ständer och deras Re¬
visorer få framläggas, öfverse och granska
denna Cassas förvaltning; Och får Utskot¬
tet, efter att hafva fulländat ifrågavarande
Revision för de, sedan sista Riksdag, för-
flutne åren 1818 och 1819, för hvilke af-
slutade Räkenskaper varit att tillgå, nu
till Rihsens Högloflige Ständer inberätta
härunder förekommit.
Militiae-Boställs-Yerket, sorn, till sill
Inrättning, är samtidigt med Indelnings-
Yärkel, har tillkommit i afsigt att lemna
vård och tillsyn Öfver husell å de till Mi-
litien Indeldte Boställen, samt derjemte
ombesörja deras bebyggande utaf dertill
anslagne medel. Desse bestödo frän bör¬
jan endast af de Räntor, som, under namn
af Reserve-Hemmans Räntor, vid Regemen-
térne utgå, utgörande efter Kronovärdi
1,897 h:dr 35 sk. 6 rst. om året, samt af
Säteri Frihets-medlon för de Regements-
Officerares Stabs-Säten, å hvilka Caracters-
Byggnaderne voro indragne, till ett be¬
lopp af 29 R:dr 3 sk. 6 rst, årligen;
Men erfarenheten visade snart att berörde
anslag icke var tillräckligt för alla de ut¬
gifter, Bostalls-Verket ålåg att bestrida;
Hvadan tillskott dertill af Extra Ordinarie
Stats-medlen esomoftast måste göras, och
£
6 32 Sta t s-Utskottets Betänk an deri}
fcranledde detta till Riksens Ständers vid
1769 års Riksdag, fattade Beslut, att Stats¬
verket, en gång för alla, skulle biträda
Boställs-Verket nied 4 Tunnor Guld inom,
8 års tid; Genom hvilken ytterligare an¬
visning, i förening med den förut vidtag¬
ne anstallten att göra Militiae-Boställs-Fon-
den, medelst utlåning, fruktbar, Riksens
Ständer ansågo, att fonden, utan Statens
vidare gravation, borde i alla tider, kun¬
na bära sine kostnader.
Sålunda fonderad och förvaltad har
Militiae-Boställs-Cassan så småningom vun¬
nit den tillväxt, att densamma, enligt 1819
års Hufvudbok, vid nämnde års slut, i
Contanter och fosdringar ägde en beliåll-
så att netto behållningen
då uppgick till 3g6,j3g: g. 11.
Då Utskottet af Räkenskaperne in¬
hemta t, att Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-
Departement häftar för en skuld till Mi-
litias-BoStälls-Cassan vid 1819 års slut af
47,689; 23. 10., härrörande af ett erhål-
ning af
hvaremot dess skulder vid
samma tid utgjorge
399’i69: i 5- &
2,43o; 5. 7.
let
Stats-Utsko ttets Be tänk anden. 633
Ii t förskott till inköp af Mar i a? bergs egen¬
dom, har Utskottet sökt göra sig under-
rättadt, om anledningen hvarföre denna
utgift blifvit å Cassan anvisad; och der¬
vid. vunnit den upplysning, att, sedan,
vid föredragningen af frågan, om inrättan¬
det af ett Artilleri Liiro-Institut å Mariae¬
berg, hos Kongl. Maj:t blifvit 1 underdå¬
nighet anmäldt, att tillvägabringandet af
den för berörde egendom begärde köpe¬
skilling blefve verkställbart genom förskott
till Siats-Verket från de under Kongl.
Krigs-Collegium lydande Cassör, emot 6
procent ränta, som å Artilleri-Staten bor¬
de uppföras, samt att återbetalningen till
Cassorne af Capitalet kunde åstadkommas
dels genom den afkastning, Mariasbergs
egendom, under en väl ställd nitisk Ad¬
ministration, förmodades gifva, dels ock
genom bidrag från Stats-Verket i den mån,
dess utgifter minskades, ej mindre genom
indragning af årliga Recognitions-Summan
till Egaren, Öfverste-Lieutenanten Appel¬
qvist, hvilket af egendomens inköp blefve
en följd, än ock genom besparing af de
hyreskostnader, som kronan, i annat fall,
måste vidkännas för rum och lägenheter,
hvarpå Mariaeberg kunde lemna tillgång;
Så hade Kongl. Maj:t, genom Nådig skrif¬
velse den 22 November 1816, läckts an-
4:dc S a rn 1. 5 B a 11 d.
4o *
634 S tats-Utskottet s B e t ä 11 k a n de n,.
Befalla Kongl. Krigs-Collegium, alt, så fort
ske kunde, med Öfverste-Lieutenant Appel¬
qvist afsluta kÖpe-contractet, samt derefter
genast till honom utbetala en fjerdedel af
de 48,669 ft:dr 3a sk. Banco, som af köpe¬
skillingen komme att till honom ulgifvas,
utöfver de s8,ooo R:dr, för hvilka egen¬
domen häftade, och 0111 liqviderandet hvar¬
af särskildt skulle regleras; Förmodande
Kongl. Maj:t, att de öfrige tre fjerdedelar-
ne, för hviike behörige Obligationer, stälde
på viss betalningstid med 6 procent rän¬
ta, borde lili. Öfversle-Lieutenanten Appel¬
qvist, vid köpets afslutande ulgifvas, skul¬
le kunna inom loppet af år 1818 inlösas,
antingen med efter hand uppsagde infly¬
tande Låue-poster till Militiae-Boställs-Cas-
san, eller också med andre under Kongl.
Collegii disposition stälde medel, emot er¬
sättning af Boställs-Cassan; Och, på det
sistnämnde Cassa, som alltså komme att
förskjuta den utgående köpeskillingen för
Mariaeberg, desto snarare måtte härföre
blifva godtgjord; täcktes Kongl. Majrt der¬
jemte i Nåder förordna, icke allenast att
årliga revenuen af Mariaebergs Egendom
skulle till afbetalning å Cassans förskott
användas, utan ock att derest Besparingar-
ne å 3:dje Hufvud-Titeln sådant medgåf-
ve, ett belopp af 1 högst 2000 R:dr skul¬
le årligen till enahanda ändamål deraf an¬
Slats-Utskot tets Be tänk a uden. 635
ordnas och utbetclas, intill dess hela Ca-
pitalet sålunda blelve al’ Siats-Verket in¬
fria dt.
Vid denna disposition, på grund
hvaraf, enligt 1818 års Löneräkuing från
Militias-Boställs-Cassan utgått i Capital och
Räntor tillsammans 51,682 R:dr 33 sk.,
kan väl erinras, att Cassun derigenom blif¬
vit ålitad för utgifter, som det icke till¬
hört Cassun, efter dess primitiva bestäm¬
melse, att bestrida. Men då medlen bli 1-
) • * C
vit utgifne, endast såsom förskott, derå
Cassan eger tillgodonjuta ränta till ena¬
handa belopp, som « andra utlånta Ca-
pitaler, och Cassan för öfrigt, i betraktan¬
de af de föreskrifter, Kong!, Maj:t läckts
i Nåder meddela, vid förskottets beviljan¬
de, icke synes något äfventyra, hvarken
till räntans behöriga erhållande, eller Ca-
pitaiets återbetalning; anser Utskottet nå¬
gon vidare åtgärd härvid icke böra ega
rum: Och har Utskottet, i sammanhang
härmed, skolat upplysningsvis nämna, att,
jemlikt den underrättelse, som från Kongl.
Krigs-Collegium erhållits, Boställs-Cassans
fordran i förenämnde hänseende, vid 1822
■års slut, redan var nedsatt lill 42>53y
R:dr 3a sk. 9 rst. Banco.
Beträffande den Kongl. Krigs-Colle¬
gium i Nåder uppdragne speciella torvall-
636 S t a ts-U t sk o ttet s Betänkanden,
ningen af Boställs-medlen; Så har Utskot¬
tet, vid genomläsande af Prolocollen för
ifrågavarande anie år, funnit densamma
enlig med de derom gifne föreskrifter,
livilke hufvudsakligen innefattas uti Kongl.
Majlis förnyade Husesyns- och Boställs¬
ordning den i5 September 1762, jemte
Kongl. Förklaringen den a3 Januarii 1770»
samt Kongl, Låne-Reglementet den 23
Maj i8o5; Äfvensom Militiac-Boställs-Cas-
sans Låilehandlingar, så vidt Utskottet
haft tillfälle att dem genomgå, befunnits
fullständige, Och, hvad slutligen angår
sjelfva Räkenskaperne, anser Utskottet
granskningen deraf endast föranleda tili
den anmälan, att åtskillige ganska betyd-
ligc Summor hos en del Redogörare fin¬
nas balancerade; På grund hvaraf Riksens
Högloftige Ständer torde finna lämpligt
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
om Nådig befallning till vederbörande, att
skyndsamt utreda desse belancer, samt
derefter besörja, att desamma, i vanlig
ordning, varda afskrifne eller till liqvid
befordrade.
Tili Riksens Högloflige Ständers be-
pröfvande öfverlemnas detta vördsamligen.
Sockholm den 25 Ocober 1823.
St a t s-U ts ko tte ts Betänk anden. 63 7
N:o 568.
Ankom den 31 Octob. 1823.
Utlåtande, 1 anledning af Pierr
Professorn Doctor Knös’s
motion om undersökning
af orsakerne till mantals-
penningarnes förminskning.
Uudel’ den 3 sistl. Marlii, har Högvördi-
ge Preste-Ståndet till Siats-Utskottet remit¬
terat ett utaf Herr Theok/gite Professorn,
Doctor Knös ingifvet Memorial, af innehåll,
att den personella afgift, som, under namn
af Mantalspenningar, utgöres, från år 18 r 3
till 1817, uppgått till ett sammanräknadt
belopp af x,i56,831 R:dr; men att den¬
samma, åren 1817 till och med 1820. fal¬
lit emellan 5o a 60,000 R:dr under före¬
gående 4 årens summa, ehuru, vid jemn-
förelse af Tabell-Cornmissionens folkmängds
beräkuingar, förhållandet bordt vara an¬
norlunda; Och som det både i Statistiskt
och Financielt hänseende vore upplysande,
alt känna anledningarne till en sådan för¬
638 Stat s-U tskottets Betan kan fl en.
minskning, liar Herr Doctorn föreslagit,
att vid Redogörelsen för hvarje Län hä¬
danefter matte hiläggas en Summarisk up~
gift, sorn ut.viser huru mycket i Mantals¬
penningar innestår, samt till hvad belopp
och af hvilken orsak afkortning dera blif¬
vit beviljad
Denna nedsättning af en, hufvud¬
sakligen på Piikets folkmängd beräknad,
Slats-Intrad har ej undfallit Stats-Utskot¬
tets uppmärksamhet, vid granskningen af
Siats-Verkets öfrige Inkomst-Titlar. Re¬
sultatet deraf till ziffran har ock, för de
föregående åren, redan blifvit af Utskot¬
tet framlagdt, uti dess afgifne generella
förslag till desse Inkomst-Titlars uppta¬
gande uti Iliks-Staten; Och Utskottet fin¬
ner det visserligen bidraga till en utvid¬
gad Statistisk kännedom, att ulredt blifver,
hvarföre Stats-Intraderne det ena året ut¬
falla med betydlig skillnad emot ett an¬
nat; Men, då, efter hvad Stats-Ulskottet
inhemtat, de från Länen till Kongl. Stats-
Contoiret inkommande Speeiel-Iiäkenska-
per äro inrättade efter ett sådant formu¬
la i re, alt de innefatta alla de upplysnin¬
gar i afseende på Mantals-penningarne,
som Herr Doctor Knös bär åfvan äskat,
ooh innehållet deraf, hädanefter söm hit¬
tills, kommer att upptagas uti de Riks-
IIufvud-Böcker, som uti Kongl, Stals-Gon-
Stats-U ts ko ttets Betänkanden. 63g
toiret skola uppgöras, oell vid hvarje Riks¬
dag varda Riksens Ständers Siats-Utskott
meddeldte, anser Stals-Utskottet den af
Herr Doctorn nu gjorde framställning icke
föranleda till någon särskild åtgärd.
Hvilket till Riksens Högloft. Ständers
eget bepröfvande vördsamt öfverlemnas.
Sockholm den 2 5 Ocober 1823.
N:o 5Gg.
Ankom den 31 Oct. 1823.
Memorial, rörande Creditiven
enligt 63 uti Regerings-
Formen.
Sorn, jemlikt 63. §. uti Regerings-Formen
af den 6:te Junii 1809, tvänne särskilde
tillräcklige Summor vid hvarje Riksdag
64<> Stats-Utskottets Betänkanden;
skola för oförsedde händelser afsättas och
anslås till Kongl. Majlis Höga disposition;
så får, i anledning deraf, Stats-Ulskottet
vördsamligen föreslå ooh tillstyrka, att
den slörre Summan, sorn,, enligt åbero¬
pade Grund-Lags-stadgande, från Banken
skall utgå, måtte bestämmas till enahanda
belopp, som vid förra Riksdagen eller a
millioner Riksdaler, och den andra anvi¬
sas alt utgöras på sätt Riksens Högloflige
Ständer, genom dess vid denna Riksdag
vidtagne Finance-reglering, bestämt, med
i,5oo,ooo R:dr, att vara tillgänglig då Ko¬
nungen, sedan Stats-Rådets tankar deröf¬
ver blifvit inhemtade, finner sådant vara
oundvikeligen nödigt; deraf Två Tredje¬
delar eller En Million Riksdaler, då Ri-
ksts försvar påkallar utomordentliga an¬
stalter och den öfriga Tredjedelen eller
Femhundrade Tusende Riksdaler för an¬
dra högst vigtiga ooh angelägna ändamål;
Hesse begge sistnämnde Summor att ut-
gifvas och användas under de vilkor och
förbehåll, Riksens Höglofl. Ständer viel
denna Riksdag för det mindre Crcditivets
begagnande fästat. Hvilket Riksens Hög-
lolli ge Ständers bepröfvande vördsamligen
underställes.
Stockholm den n5 Oct. 1823.
N:o
§>t ats-Utskottets Betänkande». 641
N:o 57o.
Ankom den 31 Oct. i8?3.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-£/tskotts yt¬
trande öfver Riksdags-Full-
mägtigen Pehr Pehrssons
från Blekinge Motion om
rättighet för Listers och
Bräkne Häraders Innevå¬
nare att lefverera deras
Krono-Tionde och Afrads-
Spannemål till Kronomaga-
zinet i Carlshamn.
Uti Memorial, som Hedervärda Bonde-
Ståndet till Stats- samt Allmänna Besvärs
och Ekonomi-Utskotten remitterat, har
Biksdags-Fullmägtigen Pehr Pehrsson Från
Blekinge anmält, huruledes den Krono-
4:deSaml. 5 Band.
4«
642 Stats-Utskottets Betänkande!).
Tionde Spannemål, som är Konungens
Befallningshafvande i Länet, såsom Lön,
anslagen, uppbäres uti de från Landshöf-
dinge-Residencet mäst aflägse Listers och
Bräkne Härader; hvadan Pehr Pehrsson,
till befrämjande af Länets samtelige Tionde-
gifvares större gagn och beqvämlighet
hemställt, om icke den ändring och rät¬
telse kunde vinnas, alt Jordegare i Listers
och Bränke Härader finge lefverera deras
Krono-Tionde och Afrads-Säd till Krono-
Magazinet i Carlshamn, och Landshöfdin-
ge-Lönen, i stället, utgöras af Allmogen
uti Östra och Medsletads Härader, hvilka
skola hafva långt korrtare väg till Carls¬
krona och redan till större delen vid Kro-
no-Magazinet derstädes måste leverera sin
Ränte-Spanmål.
Vid pröfningen af detta ärende har
hos förenade Utskotten i öfvervägande
kommit, att Allmänna Besvärs- och Eko¬
nomi-Utskottet, i följd af mångfaldiga, till
detsainmas åtgärd remitterade, motioner,
rörande levererings- och forsslings-skyl-
digheten af Kronans förlända Afrads- och
Tionde-Spannmål, samt andre Ränte-per-
sedlar, uti afgifvet Betänkande N:o 58, som
af Högloflige Ridderskapet och Adelu, samt
Välloflige Borgare- och Hedervärde Bon¬
de-Stånden blifvit bifallet, tillstyrkt Rik-
1
Stats-Utskottets Be tänka nelen. 643
sens Högloflige Ständer, att i underdånig¬
het anhålla det Tiondegifvarne, mätte inom
viss tid få njuta options-räLt till Ränleper-
sedlarnes lefvererande in Natura eller lö¬
sen efter Markegångspris med förduhhlael
forlön till 3a sk. för Tunnan Iiåg och
Korn, och till 24 sk. Banco för Tunnan
Hafra.
Och som, genom en sådan vidta¬
gande åtgärd, det med Riksdags-Fullmäg-
tigen Pehr Pehrssons ifrågavarande Motion
åsyftade ändamål äfven synes vinnas, enär
Tiondegifvarne i Listers och Bräkne Hä¬
rader derigenom kunna undvika den lång¬
väga forsslingen, och, i stället, lösa sin
Spannmål; anse förenade Utskotten sam¬
ma motion icke föranleda till någon sär¬
skild åtgärd.
Hvilket till Riksens Högloflige Stän¬
ders eget bepröfvande vördsamt öfver-
lemnas.
Stockholm den a5 Oct. i8a3.
T
©44 Stats-UtskottetS Betantanden,
N:o 5yi.
Antom den 31 Oct. 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Allmnäna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotts Utlåtan¬
de, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Z/tskot-
tens Betänkande N:o 33g,
om upphörande af Krigs-
Academien och inrättande
Professioner i Militaire
Vetenskaper vid Rikets
universiteter.
Höglofiige Ridderskapet och Adeln Iial*
till Utskottens förnyade handläggning be¬
hagat. återlemna ofvannämnde Betänkandes,
med åtskillige deremot gjorde anföranden;
Och enär öfverläggningar derom uppstått
huruvida den undersökning Utskotten fö¬
reslagit, skulle sträcka sig till hela Mili-?
taire-Verket, eller inskränkas till Mw
Stats-Utskottets Betänkanden. 645
litaire Läro-Verket, få Utskotten, till
bäfvande af denna tvekan, hvilken upp¬
stått af ett skriffel i det llöglofkige Rid-
derskapet och Adeln lemnade Exemplar af
Betänkandet, tillkännagifva, alt någon all¬
män undersökning af Fäderneslandets Mi-
litaife Inrättningar, så mycket mindre
af Utskotten vid detta tillfälle kunnat fö¬
reslås, som Motionerne och de deraf för¬
anledde Discussioner endast rörde M i li¬
ta! r undervisnings-anstalterne, öfver hvil¬
kas keskaffenhet en Revision blifvit för¬
ordnad.
Hvad angår den af flere Ledamöter
yrkade undersökning af Civila Läro-Ver-
ken, i sammanhang med Revisionen af de
Militaira, fortfara Utskotten att påkalla
uppmärksamheten å den omständighet, att
i Augusti månad nästkommande år den
anbefallda Skol-Revisioneu kommer att
ega ram, i hvilken äfven Lärare från Uni¬
versiteten deltaga. Det beror då afKongl.
Majrts Nådiga bepröfvande, om den före-
slagne undersökningen af Militaire-Läro-
Verken skall samtidigt med denna anstäl¬
las, och med den stå i någon förening,
eller om en särskild Committé' för det nu
ifrågavarande ämne skall bildas af blott
Militaire personer, eller äfven af andre i
JQndervisningsläran kunnige män; Denna
6\G Stats-Utsktotets Betänkanden.
dctail-fråga anse Utskotten så mycket min¬
dre höra nu blifva ett ämne för Riksens
Höglollige Ständers öfverläggning, som den
dels är af administratif beskaffenhet, dels
ieke fullständigt förberedda Lika med
hvad en Ledamot inom Högloflige Rid-
derskapet och Adeln yttrat, göra Utskot¬
ten sig förvissade, att detta ärende skall
erhålla den behandling, sorn befordrar det
ås v flade vig tiga ändamålet, samt Kongl.
Maj:t, i den Instruction som kommer att
meddelas dem, hvilka erhålla uppdrag alt
verkställa den uti Skol-Ordningen förord¬
nade Revisionen, anbefaller denna gransk¬
nings utsträckning, äfven till de högre
Undervisningsverken, så att fullständig
kännedom örn dessa Lärdoms anstalter må
kunna vinnas och de dervid möjligen be-
fi 11 leii ga bristerna äfhjelpas. I betraktan¬
de hvaraf, och då Högloflige Präste-Stån-
det den i4> Välloflige Borgare-Ståndet den
27, och Hedervärda Bonde-Ståndet den 14
näst!. Augusti antagit och gillat Utskottens
först afgifne Betänkande, hafva Utskotten
jemnlikt 69 §. Regerings-Formen samt 75
§. Riksdags-Ordningen icke bordt deruti
föreslå någon ändring.
Stockholm den 21 October i8a3.
S ta ts-U t s ko 11 e t s Betänkan den. 647
N:o 572.
Antom den 31 October 1S23.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-
samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotts Utlåtan¬
de öfver Herr von Hohen-
hausens Motion om un¬
dersökning af de Civila
Läro-verkens närvarande be¬
skaffenhet.
T iii Stats- samt Allmänna Besvärs- och
.Ekonomi-Utskotten har Högloflige Riildei-
skapet och Adeln remitterat ett anförande
af Herr Mich: von Hohenhausen, all sedan
3:ne Ständ antagit Utskottens Betänkande
om Krigs-Academien , hvaraf föijer att
Riksens Ständer till Kongl. Maj:t ingå
med underdånig anhållan, att Militnire-
Verket i hela sin vid och omfattning mät¬
te af sakkunnige män undersökas jemte
648 Stats-Utskottets Betänkanderi;
Militaire undervisnings - anstalterne, och
Utskotten icke lära kunna förändra sitt
beslut, i anledning af Ridderskapet och
Adelns återremiss i ämnet, hvilken, för¬
anledd af Herr Björnstjernas förslag om
en gemensam undersökning af de Civila
af Militaire Läro-Verken, hade till före¬
mål att verka på Utskottens öfvertygelse
till antagande och föreslående deraf, Herr
von Hohenhausen, öfverlygad om att, för
att i denna väg åstadkomma någon verk¬
lig och stor nytta för Fäderneslandet, åt¬
minstone en liktidig undersökning hör
ske af de Civila Läroverken i stöd af
den rätt 56 §. Riksdags-Ordningen fore¬
tin ägger att väcka ny motion, föreslagit
att Civila Läro-Verken måtte i hela dess
vidd och omfattning af sakkunnige Män
undersökas, för att intill nästa Riksdag
sätta Riksens Ständer tillfälle, att, öfver-
skådande det hela i ett sammanhang, fö¬
reslå och vidtaga de åtgärder i denna
väg, som för Fäderneslandet, finnas nytti¬
gast och hvartill mer än tillräcklige me¬
del torde förefinnas.
Enär vid Stats- och Ekonomi-Ut¬
skottens Betänkande, angående förändring
af Militaire Läro-Verken, anmärkningar,
1 ,
in-
S ta ts-U t sk o t te t s Betäknanden. 6q9
inom Högloflige Ridderskapet och Adela
blifvit gjorde, som i likhet med Herr von
Hohenhausens ofvanintagna Motion, haft
för ändamål att tillvägabringa en under¬
sökning af de Civila Läro-Verken, samti¬
dig med den öfver de Militaire Undervis-
liings-Verken beslutne, och Utskotten uti
dess öfver berörde anmärkningar afgifne
Utlåtande N:o 5yi, yttrat sig på ett sätt,
som äfven besvarar förevarande Motion}
anse Utskotten sig endast böra samma
Utlåtande vördsamt åberopa och detsam¬
ma Riksens Högloflige Ständers pröfning
underställa. En Ledamots serskildta yt¬
trande bifogas.
Stockholm den 21 October 182J.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos förenade Stats-, samt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotten den 21
October 1823.
S, D, Justerades och godkändes Utskot¬
tens Betänkande!* angående Herr von fie¬
nde Sami, 5 Band,
651 Stats-Utskottets B e tänk a n den.-
lienliausena Motion om en allmän Revisiori
af Undervisnings-Verken, då Herr Hjerta
Gustaf, begärde att få aflemna sin Reser¬
vation så lydande:
”Då Utskotten tillstyrkt den ensidi¬
ga revisionen af de Militära Undervisnings¬
verken, trodde jag ej, alt de skulle af¬
styrka den ifrägaslällde revisionens ut¬
sträckning till omfattande äfven af de all¬
männa. Jag reserverar mig således emot
detta beslut, och förbehåller mig att få
utveckla grunderne för min öfvertygelse,
att det bade varit mera öfverensstämman¬
de med Fäderneslandets väl, om. man na
genast tillstyrkt densamma. Jag vet alt
jag ej kan göra det med den fullständig¬
het, som jag önskade, ty jag tillstår alt
jag vid denna Riksdag har med afsigt
undvikit att befatta mig med den vigtiga-
ste och för mig dyrbaraste af ett älskadt
Fäderneslands angelägenheter, derföre att
jag lyckt mig finna å ena sidan tiden ej
mogen att gifva den allmänna undervis¬
ningen den rigtning och den kraft som
jag tror Svenska sinnen medgifva, och å
den andra, mig sjelf ej ännu i stånd att
gifva ett utarbetat förslag dertill. Jag
bar som representant gjort mig till en
pligt, och jag skall alltid göra det, att ej
skaka någon byggnad som förfäder upp¬
Stats-Utskottets Betänkanden. 65t
rest, förr, än efterkommandes väl det for¬
drar, ocii då jag trott mig inse att en
Folkrepresentant har denna pligt, är jag
äfven öfvertygad att lian liar rättighet att
Beräkna tidens och slägtets krafter. Men
jag finner att det vore ett fel att dölja
anitt ogillande af, att Utskotten afstyrker
en granskning, som, om den ej närmade,
åtminstone aflägsnade det dyrbara ögon-
lilick, då Sverige skall skörda frukter af
ändamålsenliga uppfostringsanstalter.
Först och främst kan jag ej erkänna
den i Skolordningen utstakade, så mycket
prisade Skolrevisionens tillräcklighet för
ändamålet, hvartill jag föranledes af sam¬
mansättningen utaf denna revisions per¬
sonal. Val bör man kunna hoppas att
detaljfelakligheter i Skolordningen skola
genom de i revisionen deltagande Gym¬
nasii- och Skol-Lärare kunna blifva an¬
mälde till rättelse; men svårligen lärer så¬
dant vara att förvänta i fall planen för
undervisningen i det hela eller sjelfva
grunderna i Skolordningen äro origtige.
Derom borde ju äfven de höras, som e-
emottaga Lärjungarne, dels vid de högre
Läroverken, dels vid Ämbetsverken. De
kunna bäst bedöma deras bildning, och
kunskaper, och hade det således varit
puskligt alt mera än en enda Lärare ifrån
65a Stal s-U tskottets Betänkan den.
Universiteten blifvit kallad till Ledamot
af revisionen, samt någre Civile och Mili¬
ta! re Tjenstemän, och åtminstone en Le¬
damot af Vetenskaps- och Vitterhets, Hi¬
storie- och Antiqvitets-Akademierne. Nu
revidera Revisionens Ledamöter och afgif¬
va Utlåtande öfver deras eget handlings¬
sätt; och förekommer det äfven anmärk¬
ningsvärd!, att de sjelfskrifne Ledamöter-
lie, Biskoparne, utgöra en så afgjord plu¬
ralitet, att de kunna öfverrösta de öfrige
Revisions-Ledamöterne.
Men ännu mera starkes jag i min
öfvertygelse om den fÖreskrifne Revisio¬
nens otillräcklighet och ändamålsenlighet,
samt nödvändigheten utaf den af Fri¬
herre Björnstjerna, Herr von Hohenhau¬
sen med flere, yrkade allmänna revision,
derutaf att den, enligt Skolordningen, an¬
befallda ej tillika omfattade högsta Läro-
ailstalterne, Universiteterne.
Man har invändt emot revisionens
ntsträckning äfven till Högskolorne, att
förr än en sådan sattes i fråga, och lies
Konungen 1 önskningsväg af Sländerne
anmäldes, borde åtminstone först vara vi-
sadt, att några brister finnas i Universi-
tets-inrattningen, som göra en sådan un-
Stats-Utskottets Betänkande» 652k
dersokning gagnelig och nödvändig. Jag
skall derföre söka fästa uppinärkeamheteil
på en brist, som, enligt hvad mig synes,
gör en undersökning af Universilets-in-
rättningens närvarande tillstånd önskliga-
re, än den annars och ulan sammanhang
dermed foga gagnande revisionen a; de
militära Under visnings-verken
Den väsendtligaste bristen, som in**
gen fördomsfri lärer undgå att erkänna i
närvarande tidpunkt, vidlåder Universi-
tets-inrältningen, Ur just samma fel, som
blifvit anmärkt emot Krigs-Academien vid
frågan om denna Inrättnings upphäfvande.
Den ensidighet nemligen, som man då
Förebrådde Krigs-Akademien: att denna
Undervisnings- och uppfostringsanstalt,
helt och hållet är rigtad alt meddela Militär-
Tjenstemanna bildning, just en dylik en¬
sidighet anser jag, i lika, om ej högre
grad, nu vidlåda våra Svenska Universi¬
teter: att helt och hållet afse och verka
till en ensidig Civil och Ecclesiastik Tjen-
stemanna bildning.
Måtte man ej misstyda min afsigt
då jag vågar yttra, att såsom ensidig tjen-
stemanna bildningsanstalt kan Krigs-Aka-
demien uthärda jemnförelsen med hvilken¬
dera af Svenska Universiteterne, i fråga
t
654 Stats-Utskottets Betan kandell*
om de utexaminerades kunskaper, hvilket
bevisas af de oftare hörde klagomål af al¬
la Civila Ämbetsverk öfver tjenstemanna-
ämnen, som de, efter vid Universitetet
genomgångna prof, fått emottaga, samt de
lika beskaffade klagomål, som försports
öfver Seminarii-Inrättningens verkningar
på flere af dem, sorn -eg-nat sig åt Eccle-
siastik-Ämbetsmanna-Ståndet.
Möjligen torde man invända, att
denna rigtning till uteslutande tjensteman--
»a-bildning är främmande för Universite¬
tets grundidé, och jag vill ej bestrida det¬
ta; nog af, att förhållandet, efter ett se¬
kels förlopp, blifvit sådant det är, och så¬
ledes hör rättas, Men om, från en an¬
nan sida, man skulle påstå, hvilket jag
föreser, alt Universitetets högsta ändamål
och Statens behof af Högskolor egenleli-
gen vore tilldanandet af Statens Tjenste¬
män, så motsätter jag mig öppet en så
inskränkande åsigt af Samhället och Hög¬
skolorna, och håller deremot före, att Hög¬
skolornas föremål, såsom Stats-anstalter,
ej bör gå ut på mindre, än mensklighetens
förädling genom vetenskapernes oafbrutna
tillvext, och därnest ett upplyst medel¬
stånds danande, för att kunna bilda ett
allmänt upplyst tänkesätt. Uppfylles det¬
ta ändamål, kan aldrig Staten komma att.
Stats-Utskottets Betänkanden. 655
sakna skicklige Ämbetsmän, och irrar jag
jag mig häri, har jag åtminstone den trö¬
sten att framgå på en villoväg, som för^
ut beträddes af en Man, på sin lid kan¬
ske Europas största tänkare, en prydnad
för Svenska Lärdomshistorien, och en af
de berömdaste Lärare vid Sveriges första
Universitet.
Men om man äfven icke skulle vil¬
ja erkänna denna ensidiga rigtning, som
Universitets-inrättningen i senare tider er¬
hållit, eller att den efter hand blifvit för¬
vandlad till en uteslutande bildningsanstalt
för Statens Civile och Ecclesiastike Äm¬
betsmän; om säger jag, man icke skulle
vilja erkänna denna ensidighet i det hela
af Inrättningen, såsom en brist, så gifves
dessutom andre felaktigheter i vissa delar
af Universitets - inrättningen, som man
skulle kunna hänföra till det reglementa-
riska af Universitetsförfattningen, och om
hvilkas vigt eller erkännande jag ej tror
någon tvist hör kunna uppstå, och hvilka
torde sätta utom all fråga nyttan och an¬
gelägenheten af utsträckningen utaf under¬
sökningen om Lä ro värkens närvarande
tillstånd äfven till Universiteten.
Såsom bevis på sådane erkända bri¬
ster 1 detaljerne eller det reglementarisk»
1^56 Stats-Utskottets Betänkanden.
af Universitetsförfattningens närvarande
beskaffenhet, åberopar jag i första rum¬
met Studentexamens och Ämbetsexamens
profvens närvarande bristfälliga skick. För
att inse nödvändigheten af en radical re¬
form i den första, behöfver man blott
genomögna Uppfostrings-Committeens der¬
öfver till Kongl, Maj;t afgifne Betänkande,
och öfver behofvet af en total förändring
med den sednare, lärer ej några stridiga
meningar nu mera vara att befara, sedan
Irenne Riksens Ständers Utskott vid in¬
nevarande Riksdag erkänt detta behof, och
i sådant hänseende framställt förslag, hvil¬
ka, om de än behöfva undergå en nogare
och sakkunnigare pröfning, dock vittna att
RiksStåndens Ledamöter inse vigten, att
tillvägabringa förbättringar i detta afseen¬
de. Såsom ett sådant erkännande utaf
en för handen varande felagtighet, torde
äfven kunna anföras, hvad Allmänna Be¬
svärs och Ekonomi-Utskottet särskildt
hemställt, rörande offentelig undervisnings
meddelande i Grundlagarne vid Rikets
Universiteter, Vid en anstäld undersök¬
ning om beskaffenheten af de Akademiska
examina, tror jag likväl största bristfällig¬
heten skulle upptäckas uti stadgarne rö¬
rande det högsta Akademiska lärdomsprof-
vet,
S ta t s-Utskottets Betänkanden. 65^
vet, eller den så kallade examen rigorosum,
som föregår erhållandet af philosophiska
Doctorsvärdigheten; skadligheten för lär-
doms-utbildningen och danandet till ve¬
tenskaplighet genom de i 1806 års För¬
fattning föreskrifne förändringar uti äldre
stadganderne rörande denna examen, tror
jag ej af någon med kännedom om för¬
hållandet skall kunna motsägas.
Men det är ej blott otjenligheten af
de reglementariska föreskriflerna rörande
vissa och de flesta Akedemiska examina,
som utgör ett fel i Universitets-författnin-
gen. Lärdomens och den sanna veten¬
skaplighetens förkofran vid Högskolorna
och som en följd deraf äfven i Samhället,
tror jag ännu mera motarbetas, just ge¬
nom den stora mängden af examina inom
alla falkuteter. Utom andra föreskrifna
lärdomsprof, såsom de offentliga Latinska
stilöfningarne och Disputationerne, upp¬
går sammanlagde antalet af examina vid
Universiteten till 20, deribland dock icke
Studentexamen och de mångfaldiga exami¬
na med Stipendiaterne äro inberäknade.
Att en sådan mängd af prof och förhör
är öfverflödig och slutligen skall urarta
till blotta formaliteter, tidsödande för Lä-
4:de Sami. 5 Band.
4s
658 Stats-Utskottets Betänkande^
rarne och dessutom förknippade med Be¬
tydlig kostnad för Lärjungarue, lär jag
väl ej behöfva bevisa; och att Lexläsning
i stället för rent vetenskapligt Studium
för vetenskapens egen skuld deraf å an¬
dra sidan skall blifva en följd, torde lika
klart inses.
De djupt ingripande brister i Uni-
versitelsförfattningen, som jag ihär ofvan-
före i korthet vidrört, torde vara tillräck—
lige för att visa angelägenheten af den
allmänna Revisionen, som jag vågar till¬
styrka Rikets Ständer att i underdånighet
begära Men jag kan ej lemna detta i
min tanka så högst vigtiga ämne, utan att
dertill foga någre anmärkningar i afsigt
att ännu klarare visa nödvändigheten, att
den ifrågavarande undersökningen äfven
utsträckes till Högskolorna. Jag gör visst
icke anspråk att fullständigt här upptaga
alla de större eller mindre brister, som,
utom de ofvan uppräknade, synas vidlåda
Universitets-författningen, och hvilka torde
förtjena att afhjelpas; men ännu en eller
annan af de mera magtpåliggande borde
jag ej böra underlåta, att här i ett sam¬
manhang framställa.
Vid åtskilliga, om ej de flesta, mest
berömda Tyska Protestantiska Universitet
Stat s-Utskottets Betänkan elen. 659
ter är det ålagdt de af Staten lönade Lä-
rarne, att till ledning för deras åhörare
och en lättare uppfattning vid den mundt-
liga föredragningen af trycket utgifva så
kallade dictater eller handböcker för före-
läsningarne, hvilka skrifter vanligtvis upp¬
ställas i den form, att de kunna studeras
för sig sjelfva och äfven med fördel be¬
gagnas af dea bildade Allmänheten. Sak¬
naden af ett sådant stadgande anser jag
vara en verklig brist i vår Universitets-
förfatlning, och införandet af detta bruk
vid vissa Läroskolar äfven hos oss skulle
vara till stor nytta ej blott för den stude¬
rande ungdomen, utan äfven som en tjen¬
lig anledning för de Akademiske Lärår ne
att såsom-lärde, medelst skrifters lifgifvan¬
de på modersmålet, mera än hittills skett,
arbeta för den fosterländska litteraturen
och för allmänhetens bildning. Denna
fordran synes ej vara obillig, då den Aka¬
demiska Läraren ej blott eger tjensteplig-
ten som Tjensteman att hålla föreläsnin¬
gar, utan äfven bör erkänna andra högre
förbindelser såsom Lärd, sträckande sig
utom den trånga kretsen af hans Audi¬
torium.
Saknaden af Lärofrihet anser jag va¬
ta en annan väsendtlig brist i Svenska
Universitetförfattningen, dermed förstår,
(töo S tats-Utskottet s Betänkanden.
jag: att utom de på Stat aflönade Aka¬
demiske Lärare, endast de af Professorer-
ne kallade Docenter ega rättighet att efter
publikt anslag hålla föreläsningar, enskil¬
de eller offentliga i någon vetenskap.
Denna uteslutande rättighet hos Profes-
sorerne att genom det af dem, hvar och
en särskild i sin vetenskap, beroende va¬
let af Docenter, göra hela Akademiska un¬
dervisningen beroende af deras individuel¬
la åsigter, anser jag vara alldeles ofören¬
lig med ideen af sann Akademisk frihet.
Också är detta band längesedan upphäfdt
vid Tysklands och Skottlands berömde
Universiteter. Vid de Tyska är hvarje
Lärd, som erhållit Doetors värdighet, be¬
rättigad, att utan någon kallelse af en
Professor, uppträda såsom Akademisk Lä¬
rare i första graden, mera blifver en följd
af förmansgunsl, än af egen skicklighet;
att en erkänd öfverlägsen talent kan af-
hållas från Akademiska banan, emedan
dess åsigter icke öfverensstämma med
Professorens i vetenskapen; att en verklig
täflan tillbakahålles och att nepotism och
andra föga bättre bevekelsegrunder på så¬
dant sätt kunna göra oskicklighet och för¬
åldrade system ärftliga vid Läroskolorna,
lärer allt vara klart, och må hända äfven
af erfarenheten någon gång besannadt.
Stats-Utskottets Betänkanden. 661
Ea bland de hufvudsaklige bristerne
vid de begge Svenske Universileterne är
också utan tvifvel det ringa anta' Lärosko-
lor sora finnas i de Juridiska Fakulteter-
ne. I Upsala finnas ej mera än tvenne
Juridiska Professioner, och i Lund blott
en; På samma sätt finnes i Upsala för
Allmänna Historien och Fäderneslandets,
blott en enda Lärostol. Denna brist
skulle kanhända kunna afhjelpas genom
Adjunktbeställningarnes indragning och
sammanslående till nya professioner, om
en sann Akademisk lärofrihet, såsom vid
de Tyska och Skottska Universiteten, gjor¬
de Adjunkturerne öfverflödige.
Innan jag slutar dessa anmärknin¬
gar, torde jag ej heller böra lemna obe-
mäld olämpligheten af de långa Akademi¬
ska sommarferierne, som räcka nära fyra
månader, och som jag tror tarfva en an¬
nan reglering. På dessa grunder hop¬
pas jag, ehuru ofullkomligt, hafva visat
nödvändigheten att vid verkställigheten
af Riksens Ständers redan 1809 framför¬
da önskan om undersökning af Lärover¬
ken, denna måste utsträckas äfven till de
Högre Läroverken, samt Tillstyrker allt¬
så bifall till Herr von Hohenhausens
Motion.
66 a Stats-TJtskottets Betänkan deri;
Ucli skulle denna Reservation med¬
följa Betänkandet till de Respective Riks-
S tåliden.
som ofvan.
Ex Protocollo.
J. C. LORICH.
N:o 573.
Ankom den 31 Oct. 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Bevillnings - Utskotts
Betänkande, i anledning
af Herr Abr. J. Hiesslei-
ters Memorial, angående så
väl minskning uti Stämpel-
afgiften för Spelkort, som
förändring i afseende på
sättet för Kort-Bevillnings-
SStat s-Utskottets Betan kan den. 663
Stämplingens verkställan¬
de m. m.
Jemte ProtocollsUtdrag af den 3:clje sistl.
Mars liar Vällofl. BorgareStåndel tili Stats-
och BevillningsUlskotten remitterat elt Me¬
morial af Riksdags-Fullmägligen för Stock¬
holms SLad Herr Ahl’. J. Hiessleiter, der¬
uti föreslås:
1:0 Ätt då, i anseende till ej min¬
dre kostnaden för det till goda korts till¬
verkande erforderlige papper, än ock den
vid i8/2 års Riksdag fastställde förhöj¬
ning i Bevil! nings - afgift en för Spelkort,
desse skola blifva för Fabrikanten så dy¬
re, att vid försäljningen deraf ingen vinst
kan för honom påräknas, hvaraf ock följ¬
den varit att halfva antalet af Kort-Fabri-
kanter antingen nedlagt sin rörelse eller
ock gjort Cession, hvaremot för Luren-
drägaren öppnats ett vidsträcktare fält att
genom oloflig försäljning af Utländska kort
på ett högst känbart sätt minska Fabriks-
Socieletens afsättning; den i nyssnämnde
års Bevillnings-Fprordning fastställde Be-
yillnings-afgift för Spelkort af 3 sk. för
hvarje kortlek måtte varda nedsatt,
•1
664 Stats-Utskottets Betänkanden.
3,0 Att då det nu brukliga sättet för
Kort-Bevillnings-Stämplingens verkställan¬
de förorsakar för Fabrikanterne mycken
omgång och tidsspillan, i så måtto, att,
innan någon Stämpling kan erhållas, Be-
villuings-afgiflen skall i Rikets Ständers
Bank insättas, och Attesten derå aflemnas
till Barnhus-Directionen, som då påsätter
första Stämpeln å Hjärter Ess, och hvar¬
ifrån de stämplade kortbladen skola åter
hemföras och utsorteras å de dertill hö¬
rande kortlekar, hvilka sedan mäste lösa
uppskiekas till Hall-Rätten, hvarest först
de stämplade korten med en ytterligare
stämpel förses och jemte de öfrige å stäl¬
let af medhafvande arbetare under Hall-
Rätts-Beljeningens tillsyn måse inpackas,
sammanklistras samt med Fabriksidkarens
tryckta namn förses, då ändtligen sista
Stämpeln på Convulutet erhålles; den för¬
ändring uti Stämplingssättet måtte tillstyr¬
kas att Spelkort, likasom andre Stämpel-
bare varor, måtte först få färdiggöras och
i sine Convolut inpackas, samt sedermera
utanpå det med Fabrikantens namn för¬
sedda Convolutet en Stämpel mot viss af¬
gift erhållas vid Hall-Rätten, hvarest Barn¬
huset kunde uppbära sin andel af Bevill-
nings-afgiftenj eller om Barnhus-Directionen
nöd'
S ta ts-Utsko 11 e ts Be tänka liden. 665
nödvändigt sjelf vill sin Stämpel påsätta,
Directionen vara förpligtad alt hafva en
behörig Tjensteman eller Betjenl anställd,
som vid anfordran och emottagande af
Stämpel-afgiften skulle infinna sig vid Fa¬
briken och der på yttre Convolulet å de
till stämpling angifne kortlekar påsätta den
erforderlige Stämpeln. Och
3:o Att i Sverige tillverkade och
Hallstämplade Spelkort måtte, utan alt för¬
ut med Bevillnings-Stämpel förses eller
med afgift derföre beläggas, få, i likhet
med andre Svenske Fabriks-tillverkningar
till Utrikes ort exporteras.
Detta allt hafva Utskotten behörigen
öfvervägat; Och får Bevillnings-Ulskottet,
lill hvars pröfning frågan om nedsättning
af Bevillnings-afgiften hörer, forida! a, det
Utskottet icke funnit sig af någre verkan¬
de skäl föranledt, att i denna Bevillnings-
afgift af Spelkort, som, utom den hälft
deraf, hvilken till Riksgälds-Contoiret in¬
går, i öfrigt är anslagen tili välgörande
ändamål, tillstyrka någon nedsättning.
Hvad dernäst angår de af Herr
Hiessleiter föreslagne förändringar i sjelf-
4:deSaml. 5 Band.
666 Stats-Utskottets Betänkan den.
va Stämplings-sältet, så anse Utskotten
detta ämne visserligen förtjena uppmärk¬
samhet, så vida, med bibehållande af en
högst nödig Controli mot underslef i det¬
ta hänseende, det åsyftade ändamålet af
en mera enkel method Jor Stämplingen
kunde vinnas; hvilket dock, sedan Stämp-
lingen nu mera icke verkställes vid nå¬
got Rikets Ständers Verk, torde böra på
Kongl. Maj:ts pröfning och godtfinnande
få ankomma.
Beträffande Herr Hiessleiters yrkan¬
de om en mera fri export af Svenska Spel¬
kort, så få Utskotten, hvad i denna del
blifvit föreslagit, i så måtto tillstyrka, att
den Fabrikant, som exporterar, i Sverige
tillverkade, Spelkort, må, om han ifrån,
den Utrikes ort, dit så beskaffade Spelkort
blifvit afsande, med Svensk Handels-Agents
eller annat af Kongl. Commerce-Collegium
godkändt bevis kan intyga att desamme
försedde ej allenast med vanlig Hallstäm¬
pel utan ock med Svensk Bevillnings-Släm-
pel, tili försäljning der blifvit upplagde,
vara berättigad att erhålla restitution af
den utbetalde Bevillnings-afgiften; hvarom,
i händelse Rikets Högloflige Ständer här¬
utinnan med Utskotten instämma, under¬
dånig hemställan hos Kongl. Maj:t torde
böra göras.
Stats-Utskot tets Betänkandeil. 667
Vidkommande i öfrigt livad Herr
Hiessleiter anfört angående underslef, sorn,
till Kortfabrikernes stora skada, skall öf-
vas medelst försäljning af gamla renovera¬
de Spelkort, så är detta ett ämne, hvar¬
med Utskotten icke kunna taga någon be¬
fattning.
Och varder detta allt Rikets llcjglofl.
Ständers eget bepröfvande vördsamt un-
dcrställdt.
Stockholm den 18 October i8a3.
K:o 574.
Ankom den 1 Nov. 1823.
Rikets Högloflige Ständers Stats-
och Banco £/tskotts Memo¬
rial angående tiden för nä¬
sta Revision af Stats- Ban-
K
668 Sta ts-U t sk o 11 et. s Bet än kan den.
co- och Riksgäldsverkens
Räkenskaper.
Då Rikets Ständer, likmätigt 68 §. uti
Riksdags-Ordningen af den 10 Februarii
181O, brira utsätta tiden för den näst ef¬
ter innevarande Riksdag påföljande Re¬
vision af Stats- Banco- och Riksgälds-Ver-
kens Räkenskaper och Förvaltning, samt
de Revisorer, hvilka, i den ordning Stån¬
den hvart för sig lämpeligast finna, der¬
till varda utsedde, böra till denna Re-
visions-förrätlning af Konungen kallas;
hemta Utskotten, så väl häraf, som af
hvad omförmälde §. uti Riksdags-Ordnin¬
gen för öfrigt innehåller, anledning att
vördsamt föreslå det tiden för nästa sam¬
manträde af Rikets Ständers, till gransk¬
ning af Stats- Banco- och Riksgälds-ver-
kens tillstånd, styrelse och förvaltning, ut¬
sedde Revisorer, må blifva utsatt till den
i5 September i8a5; då tvenne års afslu-
tade Räkenskaper blifva att tillgå; samt
att delta mätte genom underdånig skrif¬
velse blifva hos Kongl. Maj:t af Riksens
Ständer anmäldt.
Stockholm den 28 Oct. 1823.
Stat s-U ts kottets Beta n kan de 11. G69
JNT:o 575.
i
Ankom den 6 Nov. 1833-
Riksens Höglofi. Ständers Stats-
Banco-, saint Allmänna Be¬
svärs- och Ekonomi- £/tskot,ts
Utlåtande, rörande ansla¬
get för Strömrensningar-
ne samt öfver åtskillige
dermed gemenskap egan¬
de Motioner.
Jemte det förenade Utskotten erhållit Re¬
miss uppå Riksens Ständers år 1823 för¬
samlade Revisorers från Trycket utgifne
Berättelse, angående förvaltningen af de,
vid sista Riksdag, till Strömrensningar
m, m. anvisade medel, hafva Utskotten, i
fråga om hvad nu för så beskaffade behof
bör anslås, fått emottaga nedannämnde
Motioner, nemligen:
670 Stats-Utsktotets Betan kan tlen.
Stats- och Banco-Utskotten.
1:0 Ett Memorial af Herr Lagerhjelm,
som tillstyrkt bibehållandet af nuvarande
anslag till oförändradt belopp.
2:0 Ett Memorial af Herr Grefve von
Rosen, C. A., af innehåll, att det Creditiv
på 100,000 R:dr årligen, som blifvit lem-
nadt Regeringen tili befrämjande af Ström-
rensningar och lättade transporter, med
hvad mera som kan leda till uppmuntran
af en ökad production, målte än vidare
fortfara, såsom ostridigt förtjenande för¬
tjenande första rummet bland de anslag,
sorn för Näringarnes uppbjelpande kunna
beviljas.
3:o Ett af Riksdsgs-Fullmägtigen för
Piteå, Herr Lagmannen Ullberg, ingifvet
Memorial, hvaruti an föres, huruledes Piteå
Stads Handel och Sjöfart skola möta stort
hinder genom Piteå-Elfvens årliga upp-
grundning, och särdeles derigenom, att vid
denna Elfs utlopp i Hafvet, eller nedan¬
före det så kallade Piteå-Sundet, som är
enda inloppet till Staden, samt 1 och en
fjerndels mil derifrån beläget, danats en
Sandbank, hvilken lastade Fartyg icke kun¬
na öfversegla, hvarföre och både lastnin¬
gar och lossningar måste verkställas på.
Stats-Uts kottets Betänkanden. 671
öppen redd, dervid både Folk och Gods
äro mycken fara underkastade; Och som
kostnaderne vid denna Banks borttagande
genom muddring, samt vid Elfvens rens¬
ning, hvilket senare arbete, i anseende till
den lättade communicationen med ofvan-
liggande betydliga Sågverk, skulle ansenli¬
gen medverka till Stadens uppkomst och
förkofran, icke kunde bestridas med Sta¬
dens Innevånares inskränkta tillgångar, har
Herr Lagmannen, å Borgerskapets vägnar,
begärt, det ett anslag af 3ooo R:dr årligen,
intill nästa Riksdag, måtte för det uppgif-
ne ändamålet varda beviljadt.
4:o Ett Memorial af Riksdagsfullmäg-
tigen Petter Andersson från Hallands Län,
som, under anförande, alt de af Rikets
församlade Ständer, till Strömrensningar
beviljade 100,000 R:dr årligen, icke kun¬
nat för nyttigare företag anvisas, hem¬
ställt, att della anslag måtte ytterligare
fortfara, dock med den utsträckning af
gränsen för dess användande, att alla Or¬
ter i Riket måtte känna fördelarne deraf,
och således äfven Halland, som vöre ge¬
nomskuret af många betydliga Elfvar och
vattudrag, hvilka med lätthet kunde göras
segelbara; Uti hvilken framställning Börje
Börjesson från samma Län sig förenat ;
Äfvensom ftiksdags-Fullmägtige Johan Ja¬
672 Stat s-U tskottets Betänkan den.
cob Rutberg från Norrbottens, Joban Long¬
berg frän Gefleborgs, Jan Ericsson från
Stora Kopparbergs och Daniel Nordqvist
från Vermlands Län, hvar för sig, yrkat,
alt någon del af Allmänna Strömrensnings-
fonden måtte användas till Elfvars upp^
rensning och lättade Transporters öppnan¬
de i deras hemorter; — samt
Stats-, och Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskotten.
5:o Ett Memorial af Riksdags-Full-
mägtige från Stora Kopparbergs Län Eric
Andersson och Joban Ericsson hvilka beg¬
ge framställt nödvändigheten af Medels an¬
slående lill Strömrensningar i nämnde
Län, och särdeles till upprensande af
Dahl-Elfvens samt någre Åar, hvilka ge¬
nomlöpa Malugns Socken i Vester-Dalarne.
6:0 Ett anförande af Riksdagsfull-
mägtigen Carl Henricsson Bergman, som
anfört, att Strömrensmngs-Commi tte'n än¬
nu icke sträckt sine åtgärder till den de¬
len af Norra Helsingeland, hvarest nya
farleders öppnande skulle vara af särdeles
inflytande på Ortens Innevånares väl¬
stånd
Stats-Uts kottets Bet änka nelen 67 3
stånd, och dervid uppmärksamheler, erter
hans tanka, företrädesvis borde fästas å en
Communications Öppnande emellan Norr-
Iggesund, som är en Vik af Östersjön, samt
Sjöarne Södra och Norra Dellarne, och
derifrån vidare uppåt Svåga Elf tili Borg¬
sjö Socken uti Medelpad; Varandes för
delta arbete äskadt ett särskilt Stats-anslag.
Dessutom äro till Allmänna Besvärs*
och Ekonomi-Utskottet särskildt remitte¬
rade, ej mindre Herr C. Beckmans, samt
Riksdagsfullmägtige Jonas Gråbergs, Da¬
niel Nordqvists, och Olof Olssons från
Vermlands, jemte Olof Håkanssons från
Elfsborgs samt Börje Börjessons från Hal¬
lands Län, hvar för sig ingifne Memoria¬
ler med klagan öfver förment intrång af
enskilde Vattu verks och privilegierade
Fiskens Innehafvare, i begagnandet af en
fri oell obehindrad transport och timmer¬
flottning å visse uppgifne Åar och Elfvar
uti nyssnämnde 3:ne Län, än ock ett
anförande af Riksdags-Fullmägtigen Olof
Pehrsson från Stockholms Län, som yr¬
kat, det, vid Strömmars och Kungsådras
upprensande, icke allenast de Hemman,
som ega Stränderne, utan äfven hela
4:dc Sami. 5 Band.
43
674 Stats-Utskottets Betänkanden.
Lands-orten, som af företaget drager nyt¬
ta, matte uti kostnaden dertill deltaga.
Då förenade Utskotten med den an¬
ledning 43 §> RiksdagS-Ordningen lemnar,
nu, på en gång, underställa Riksens Hög-
loflige Ständers pröfning desse med hvar¬
annan sammanhang egande ärenden, få
Utskotten, sedan Stats-Utskottet, under
N:o afgifvit enskildt yttrande öfver den
del af Revisorernes ofvan omförmälde Be¬
rättelse, som rörer sjelfva Strömrensnings-
fonden, först framställa sine åsigter om
fördelarne och framgången af de redan
vidtagne anstalterne i Oeconomiskt hänse¬
ende, samt hvad deraf vidare för en fram¬
tid kan vara att förvänta.
Härvid tveka Utskotten icke yttra
den öfvertygelse, att i ett Land, så genom¬
skuret af Sjöar, Strömmar och Åar, som
Sverige, och uti hvars aflägse skogar och
andre bygder förefinnas outtömliga Rike¬
domar, som icke kunna ätkommas för de
hinder, Naturen motlagt, men hvilka ge¬
nom konstens åtgärd kunna häfvas, synes
knappast något föremål vigtigare, samt
mera värdt Statens uppmärksamhet och
medverkan, än att söka undanrödja dessa
hinder, helst en lättad transport och der¬
af följande lifligare afsättning alltid äro
/
Stals-Utskottets Betan k anden. 6^5
det säkraste medlet att uppmuntra odlin¬
gen och närings-fliten i alla grenar, samt
derigenom Bidraga lill förökad tillgång på
på åtskillige sådane förnödenhetsvaror,
hvilka inom Landet till erforderlig mängd
produceras, endast de genom öppnade far¬
leder kunna framkallas, dit de behöfyas.
Lika med Revisorerne, anse Utskot¬
ten en närmare kännedom af hvarje sär¬
skildt local-förhållande vara nödvändig,
lör att kunna Bedöma så väl anstalternes
relativa fördelar lill hvarannan, som de
ställen, hvarest arbete, företrädesvis, hör
nedläggas. I afseende på arbetsordningen
kunna Utskotten alltså icke annorlunda,
än i allmänhet sig utlåta; utan torde det
hädanefter, som hittills, på Kongl. Maj:t
allena höra ankomma, att, efter Commit-
terades för Ströfnrensnmgarne afgifne un¬
derdåniga förslag, samt inhämtade upp¬
lysningar genom anställde Local-undersök-
ningar på hvarje ort, i Nåder pröfva och
förordna, hvilka arbeten höra först före¬
tagas; Dock böra Utskotten, i afseende på
de med Slrömrensnings-foiidens tillgångar
redan påbörjade arbeten, härvid icke lem¬
na ohemäldt, att den så kallade Väddö
Canalen emellan Ortala och Bagghusvikar-
ne uti Roslagen, destohellre synes, fram¬
6^6 Stats-Utskottets B etan k a nelen.
för alla företag, som, för närvarande, äro
ställde under Committeradés för Ström-
rensningarne tillsyn, böra fullbordas och
i fullkomligt farbart stånd försättas, som
derigenom Öppnas en i alla hänseenden
nyttig, lugn och gen inomskärs farled för
de Norra Provincerne ända från Öregrund
innanför Björkön, Vätön och Rådmansön
till Furusund och Stockholm; Äfvensom
Utskotten äro af den tanka, att Elfvarne
Norr om Stockholm i allmänhet böra, ef¬
ter möjligheten, göras segel- eller flottba-
re, i samma mån sorn de leda till trak¬
ter, hvarest en större mängd produeter fin¬
nas, och hvarifrån följakteligen en större
qvantitet nödvändighets-varor äro att till
transport förvänta; Committerade för Ström-
reusningarne likväl obetaget, att, om ull
något annat af Rikets Landskap, Ström-
rensningar framställa sig af särdeles vigt
och betydliga följder, låta sådane arbeten
med under händer hafvande medel verk¬
ställa, sedan vederbörlig arbetsplan och
erforderligt kostnads-förslag blifvit till
Kongl. Maj:t i underdånighet insände och
vunnit Dess Nådiga bifall.
Beträffande summan, som för ifrå¬
gavarande ändamål må böra anslås; Så
anse Utskotten densamma böra bestäm¬
mas till enahanda belopp, sorn vid sister
StaIs-Utskottets Betäknanelen. 677
Riksdag beviljades, eller 100,000 R:dr år¬
ligen, helst Utskotten, utaf Committerades
för Strömrensningarne från Kongl. Maj:t,
till upplysning härvid, Stats-Utskottet rned-
delde underdåniga Skrifvelse den 21 sisth
April, varit i tillfälle inhemta, att omkring
100.000 R:dr erfordras endast till nu på-
begynle arbetens fullbordande, samt alt
mer än dubbelt belopp är af nöden för
de Strömrensningar och audre dylike fö¬
retag, hvarom undersökningar, på Kongl.
Majrts Nådiga befallning, redan äro an¬
ställde, och jemnväl kostnadsförslag upp¬
gjorde; Och hemställa Utskotten att desse
100.000 R:dr årligen intill nästa Riksdag
måga, enligt Kongl. Majrts Nådiga dispo¬
sitioner, från Riksgälds-Conloiret utbetalas
af de Medel, som, vid denna Riksdag, t i i l
Allmänna arbeten och företag blifvit an-
viste ; Dock torde Riksens Högloflige Stän¬
der, till undvikande af allt missförstånd
örn egenteliga och rälta föremålen för nu
tillstyrkta anslag, finna lämpeligt, vid dess
beviljande, fästa det uttryckliga villkor och
förbehåll, alt detsamma icke får användas
till annat, än Strömrensningars befräm¬
jande och lättade Sjötransporters öppnan¬
de, synnerligen i Rikets Norra Provincer.
Då, enligt detta Utskottens förslag,
ftn Fond för Strömrensnings-arbeten i all-
678 S ta ts-U t sko 11 e ts Betänkan den.
mänhet kommer att afsältas, kunna Ut¬
skotten icke understödja den af någre
Motionairer här ofvan gjorde anhållan om
särskildt anslag för dyiike nödige ansedde
företag i visse Lands-orter; utan ega ve¬
derbörande att sine åligganden i omför-
mäidte afseende anmäla hos de Commit-
lerade, åt hvilka Fondens speciella för¬
valtning blifvit i Nåder uppdragen,
Vidkommande dernäst Herr Beck¬
mans med flere Motionairers deröfver för¬
de klagan, att Strömmar och Åar, under
åberopande af äldre Privilegier, eller
Kongl. Resolutioner, på åtskilhge ställen,
obehörigen tillstängas till förfång för
kringliggande Grannar uti deras Naturliga
rätt att fritt begagna vattudragen till tran¬
sport af sine uatur-alster och förädlade
producter; så förekommer väl, att denna
klagan, såsom tillhörande lagskipande
Makten alt, i laga ordning, afhjelpa, icke
kan af Riksens Höglofiige Ständer till huf¬
vudsaklig pröfning upptagas; Men, då ut-,
gången af frågan, sådan den blifvit fram¬
ställd, är af ett ganska vigtigt inflytande
på Näringarne i allmänhet, hafva Utskot¬
ten trott sig böra tillstyrka Riksens Hög¬
lofiige Ständer att hos Kongl. Majrt i un¬
derdånighet anhålla, det måtte undersök¬
ningar på alla ställen, der sådane ej re¬
S ta t s-U t s k o 11 e t s Be t ä n k an den. 679
dan för sig gått, af vederbörande Auetö-
riteter, på de klagandes förskjutande kost¬
nad, anställas till utrönande, huruvida
Kungsådrorne, enligt Allmänna Lagens
stadgande uti 17 Gap. 4 §• och 20 Gap;
3 och 3 §. §. Byggninga-Balken, samt
flere härom utkomne Författningar, finnas,
alla tider på året, behörigen öppna, saint,
i händelse af missbruk härvid, desamma
genast undanrödjas, och den klagande, utan
omgång till sin rätt förlijelpas; Hvarjem¬
te Riksens Högloflige Ständer torde böra
hos Kongl. Maj:l i underdånighet frambä¬
ra den önskan, att, om, genom desse nu
föreslagne åtgärder, sådane Innehafvare
af Fisken eller Vattenverk, sorn, på grund
af undfångne Privilegier eller Laga kraft¬
vunne Domar, kunna finnas hafva vid¬
sträcktare rättigheter, bevisligen blifva li¬
dande, Strömrensnings-Fondens tillgångar
kunde få användas till ersättning för slike
förluster, dock endast i de fall, då fråga
är om allmänna Flott- elier Farledeis
öppnande.
Sluteligen och i afseende på Riks-
dags-Fullmägligen Olof Pchrssons ofvan
anmärkte hemställan, angående utgifternas
fördelning vid Strömmars och Kungs-
ådrors upprensning, få Utskotten upplysa,
68o S tats-Utskottets Betan kandern
att den ordning, hvarefter sådane bidrag
skola infordras, dels redan är uli Allmän¬
na Lagen samt Kongl. Majrls Nädiga Kun¬
görelse den 28 December 1822 stadgad,
dels ock synes ytterligare böra bero på
frivillige öfverenskommelse!’, eller, i vi¬
drigt fall, på vederbörandes pröfning;
Och finna Utskotten, vid sådant förhål¬
lande, Olof Pehrssons ifrågavarande Mo¬
tion icke föranleda till någon särskild
åtgärd.
Hvilket, jemte flere Ledamöters sär¬
skildta tankar, Riksens Högloflige Ständers
närmare skärskådande vördsamt under-
stäiles.
Stockholm den 21 October 182J.
Utdrag af Protocollet, hållet uti
sammansatta Stats, samt All¬
männa Besvärs- och Eko¬
nomi - ZTtskotten den 21
October 1823.
s. D. Wid justering af Utskottens Be¬
slut uti den med Högloflige Banco-Utskot-
tet
S t a t s - U t s k o 11 e t s 13 e t ä n Ic a n d e n. 681
tet gemensamma fråga angående medels
anvisande för Slrörnrensningar och dylika
Utgifter m. m. inlemnade Herr Öfverste-
Lieutenanten Hjerta ett skriftligt anföran¬
de af följande innehåll.
”Jag anhåller att få reservera mig
emot Utskottens Beslut. Jag anser Stats¬
utskottets förslag att minska Slrömrens-
nings-fonden till 66,666’ R:dr 3a sk. Ban¬
co vara det rättaste i anseende till belop¬
pet, enär man af de granskade Räkenska-
perne finnér att hittills allena a 5o,ooo
R:dr åtgått till sådane kostnader, som haf¬
va sammanhang med anslagets verkliga
ändamål; samt nu mera tillräckligt, sedan
Riksens Ständer tillstyrkas, att för Fon¬
dens användande göra bestämdare före¬
skrifter, än förra Ständer afgifvil.
Jag anser det vara högst otjenligt,
att göra anslag, som af en Riksdag i lik¬
het med detta gifvits till en annan Riks¬
dags församlande, ty Ständernas mening
med Slrömrensiiings-Fonden malle ej va¬
ra, att den skall vara evinnerligen, utan
att den skall upphöra när raan vunnit än¬
damålet; större Floders Flott- och Segel-
4:de Sami. 5 Band.
682 S ta t s-Ut s k o 11 e t s Betänkanden.
barhet till transpotternes" lättande af Ved
och Victualier till Hufvudstaden Den
eviga Fonden för Handel, Åkerbruk och
Näringar är f>:de Hufvud-Titeln å Riks-
Stäteil; Derföre lein lia des äfven Ström-
rensnings-fonden till en Committee, sorn är
utgjord af Ämbetsmän* utan lön m m.
Nionde Hufvud-Tilelns anslag utgå åter
genom anordningar af Stats-Secrelerare
sorn äro ansvarige för användandet; och
medlen kunna då användas efter en all¬
män plan grundad på kunskapen om he¬
la Landets och alla näringars allmännare
behof. Jag anser derföre att Anslaget
bör minskas och såttas under egde Huf-
vud-Titelns anslag, men med särskild ru¬
brik: Strö mrensningar.’*
i
Uti dessa Herr ÖfverSte-Lieutenan-
ten Hjertås åsigter af ämnet förklarade
Herrar Grosshandlare EckliolF och Vin¬
berg, Herr Borgmästaren Norström ooh
Herr Lenning samt Riksdags-Frtllmägtige
Eric Andersson, frän Vestmanlands och
Anders Andersson, från Östergöthlands
Län, sig instämma.
I afseende på den, i sammanhang
med ofvannämnde fråga, af Utskotten till¬
styrkte undersökning, huruvida Kungs-
ådrorne i Riket hållas vederbörligen öpp¬
S t a t s-U ts lotte t s Betänk anden. 683
na, yttrade Riksdags-Fullmägtigen Olof
Anders on från Elfsborgs Län, det hans
tanka Vöre, att Allmänna Flotllederne al¬
drig, underjivad förevändning som heldst,
borde få tillslutas, samt att då undersök¬
ningar till förekommande af missbruk här¬
vid funnos nödige, desamma borde före¬
tagas på Statens och icke, såsom Utskot¬
ten heinstält, på de klagandes bekostnad.”
Hvilka skil jäktige meningar, uppå
begäran skulle åtfölja det afgående Betän¬
kandet lill Respective Riks-Ståndei),
som ofvan.
Ex Frotocollo.
C. LORICH.
N:o 576.
Ankom den 6 Nov, 1823.
Riksens] Höglofl. Ständers Stats-
Bevillnings- samt Allmän-
G84 S ta ts-U tsko ttets Betänkanden.
na Besvärs- och ’ Ekono¬
mi Utskotts Z/tlåtande, i an¬
ledning af gjord anmärk¬
ning vid desse Z/tskotts
Betänkande N:o 443, an¬
gående, ytterligare under¬
stöd för Nybyggarne i de
Norra Provincerne.
W id föredragningen hos Itögloflige Rid -'
derskapet och Adeln af ifrågavarande Be¬
tänkande, har Herr Dankwardt, M. G.,
gjort den anmärkning, i afseende på Ut¬
skottens förslag: ”det Nybyggarne i de
Norra Provi noer n e må berättiga s
när som h e 1 d s t köpa sine H e m m a n
till Skatte emot Sex års ränt a,” att,
i händelse Utskottens mening är: det Ny¬
bygget derigenom skall under full egande
rätt upplåtas, eger icke Staten, såsom nu
tillgår, genom sine Ämbetsmän föreskrifva
Nybyggen odiingsskyldigheter, och tillse,
att de fullgöras, eller i annat fall honom
från Nybygget skilja; Hvilket åter kan le¬
da till den följd, att Åboerne mindre vår¬
da sig om Odlings-skyldigheternes fullgö'-
685 Sta ts-U ts kottets Be tänk an elen.
rande, utan begära nybygga, för att då
under de mångå frihets-åren begagna och
använda Skogar samt de öfriga förmåner
dem lemnäs, men med Frihets-årens slut
öfvergifva Nybygget, då Kronan hade in¬
tet för de friheter och förmåner den upp¬
låtit och Åboen åtnjutit. Ett tillräckligt
correctif för att tvinga honom att så vår¬
da sig om Nybyggets odling, att det t. ex.
efter 5'o års förlopp kunde bära den rän¬
ta , som deraf borde utgöras, kan icke på¬
räknas i den Skatteskiliing, som Nybygga¬
ren skulle erlägga, emedan den är alltför
obetydlig. Är åter Utskottens mening
den, att oagtadt ett sådant Skatteköp, Ny-
bygget skall fortvara under Krono-natur,
d. v. s. under Kronans uppsigt, och att
således samma Contracter och Föreskrifter
i afseende på odlings-skyldigheternc, som
nu ega rum, jemnväl böra i detta fall gäl¬
la, så synes, i Herr Danckwardts tanka,
någon särdeles förmån med Skatteköpet
icke vinnas, åtminstone för en Nybyggare
i Vester- och Norrbottens Län, alldenstund
han, enligt Kongl. Brefvet den 6:te Maji
i8iy, eger vid Frihets-årens slut få sam¬
ma skatteköp för intet.
Harr Danckwardt bar derföre hem¬
stält,1 att hvad Utskotten föreslagit om
jrättighet till Skatteköp af Nybyggen före
686 Stats-Utskottets Betänkanden.
Frihetsårens utgång, antingen må förfalla,
eller åtminstone dervid bestämdt tilläggas
och uttryckas, att Nybyggaren sådant o-
åkhult, må vara underkastad den föreskrift
och tillsyn i afseende å Odlings- och Ny-
bygg nåd s-skyldigheter nes fullgörande, samt
det äfventyr för försummelse deraf, som
i allmänhet äro i Författningarne stad¬
gade.
Till besvarande häraf få Utskotten
vördsamt anföra, att Utskotten, lika med
Herr Danckwardt, inse de menliga följder,
som skulle uppkomma, om genom det fö¬
reslagna Skatteköpet före Frihets-årens
utgång, Nybygget icke mera komme, att
stå under Kronans uppsigt, utan lemnades
handlöst åt sitt öde, hvarigenom flerfaldi-
ga missbruk skulle uppkomma, och det
vigtiga ändamålet af de Norra Provincer-
nas uppodling och cultur snarare motver¬
kas, än befordras. Också har ett så be-
skaffadt Skatteköp aldrig kunnat vara Ut¬
skottens mening. Då i Betänkandet till—
styrkes: ”Att Nyhemmans Åboer må för-
”unnas att, emot erläggande af Sex års
"sammanräknad Ränta efter Skattläggnings-
”beloppct, få lösa Nybygget till Skatte,
"och således fullkomlig egande rätt dertill
"förvärfva,” kunde dermed naturligtvis ic¬
ke afses någon fullkomligare egande rätt, än
Stats-Utskottets Betänkanden. 6S7
att ett genom sädan t skatteköp förvärfvadt
Nybygge val genom arf eller köp kan af-
hälldas oell gå från man till man, utan
att ändock upphöra att vara under Kro¬
nans uppsigt. Ehuru påtaglig och med
Betänkandets hela syftning enlig denna
tydning är; likväl och sorn uttrycket, på
sätt Herr Danckwardt anmärkt, kan inne¬
fatta en tvetydighet om rätta förståndet,
hemställa Utskotten vördsamt, att i den
udderdåniga Skrifvelse, som rörande den¬
na fråga, hvilken redan af de öfrige Tven¬
ne Riks-Ståndeil blifvit bifallen, kommer
att afgå från Riksens Ilögloflige Ständer,
följande rerlactions-förändring, till menin¬
gens förtydligande, måtte iakttagas, nemli¬
gen: ”Att Nyhemmans Åboer må förun¬
nas att emot erläggande af 6 års samman¬
räknad ränta efter skaitläggnings-beloppet,
”få lösa Nybygget till Skatte, och såmedelst
”en fullkomlig egande rätt dertill förvärfva
”dock under det vilkor, att de genom su-
”dane Skatteköp förvärfvade Nyhemman
”må vara underkastade den föreskrift och
”tillsyn i afseende på Odlings- och Njr-
”byggnads-skyldigheterne, som i allmänhet
”äro i Författningariie stadgade.”
I sammanhang härmed finna Utskot¬
ten sig böra erinra: att sedan af Herr
Dankwardts anförande inhemtats, det Kongl.
688 Stats-Utskottets Beta nian den.
Maj:t genom Nådigt bref af den 6 Maj
1817 förordnat, alt Nybyggen i Vesler-
och Norrbottens Län, ifrån den tid, de,
efter fullbordade Odjingsskyldigheter be¬
gynna att erlägga Skatt och Ränta, måga
utan Skaltelösens erläggande af Åboen, ge¬
nast anses och i Jordeböckerne upptages
såsom Skattehemman, så anse Utskotten
sorn hittills okunnige om detta förhållan¬
de, i Betänkandet endast tillstyrkt, att de
geuom Kongl. Brefven den 6 Mars 1810
och i3 Maj 1817 nämnde Läns Nybygga¬
re medgifne förmåner måtte utsträckas
och beviljas i afseende på alla Rikets Nor¬
ra Provincer, den i förstnämnde Kongl,
Bref förunnade förmån: alt efter frihets¬
årens förlopp erhålla Skatteköp å Nybyg¬
get utan lösen, destoheldre böra, lika med
de öfrige, förunnas och utsträckas till
Nybyggare i alla Rikets Norra Provincer,
som denna förmån i Utskottens tanka, in¬
nefattar den kraftigaste uppmuntran till
nyodlingars företaganden och befordran.
Af sådan anledning och aldenstund
Riksens Högloflige Ständer behagat gilla
Utskottens i Betänkandet utvecklade åsig-
ter om nyttan af understöd och uppmun¬
tran för Nybyggarne i Norra Provincer-
ne,
Stat s-U t s k o 11 e t s Betänk andén. 689
ne, hysa Utskotten den fasta tillförsigt lill
Riksens Högloflige Ständers ömmande om¬
tanka för detta ändamål, att Riksens IIörr—
' O
loflige Ständer säkert medgifva ett sådant
ytterligare tillägg i deras fattade beslut
rörande denna fråga, nemligen, alt den
förmån i afseende på Skatteköps erhållan¬
de ulan Lösen, sorn Kongl. Brefvet af den
6 Maji 1817 medgifver Åboer å Nyhem¬
man i Vester- och Norrbottens Län, äfven
måtte förunnas Åboer å sådane Hemmin
i Jemtlands och Vester-Norrlands Län.
Hvilket dock härmed lill Riksens
Högloflige Ständers egen pröfning hem-
slälles.
Stockholm den 31 Oetober 1823.
N:o 577.
Antorn den 6 Nov, 1823.
Utlåtande, i anledning af gjor¬
de anmärkningar mot Ut-
4:deSaml. 5 Band. 44
C90 Stat s-U t s k o 11 e t s Betänkan d e n.
skottets Betänkande röran¬
de General-Assistance-Con-
toiret.
mot Stats-Utskottets under den 20 näsJj.
September afgifne Betänkande, rörande Ge-
neral-Assistance-Contoiret, samma Betän¬
kande blifvit från Högloflige Ridderskapet
och Adeln samt Välloflige Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet till Utskot¬
tet återremitteradt, så har Utskottet före-
liaft detta ärende till förnyad öfverlägg¬
ning.
Till en början torde Utskottet få lill
rättelse anmäla åtskillige uti anmärknin-
garne förekommande misstag.
Utskottet bar nemligen, icke, såsom
af någre Herrar Ledamöters yttranden
inom Högloflige Ridderskapet och Adeln,
vill synas, medgifvit att General-Assistance-
Contoiret åstadkommer och befordrar lättja,
misshushållning och tjufnader, eller i öf¬
rigt från General-Assistance - Contoirets
verkningar i Moraliskt hänseende hämtat
an, i följd af gjorde anmärkningar
S ta ts-U ts ko ttels Be tänk a n de n. 6g i
grunden för tillstyrkandet om dess fram¬
lida upplösning.
Utskottet liar tvärtom öppet Be¬
kant sig till den grundsats: att hvad som
i förenämnde afseende blifvit General-As-
sistance-Contoiret lill last fördt, icke ut¬
gör giltigt skäl för Inrättningens upphäf-
vande. — Och då detta är en fråga, som
i alla fall måste komma att bedömas efter
en hvars enskilda opinion; så får Utskot¬
tet med skyldig aktning för deras olika
öfvertygelse, som, måhända med nog star¬
ka färgor framställt det moraliska förderf,
som lorments hafva varit en följd af Ge-
neral-Assistance-Contoirets tillvarelse, för
egen del endast åberopa hvad Utskottet i
detta afseende uti förra Betänkandet yttrat.
Vidare har af en Ledamot inom
Ilögloflige Ridderskapet och Adeln blifvit
uppgifvet att förlusten å General-Assi-
stance-Contoirets Låne-rörelse, under de
senaste fem åren, uppgått till mera äii
100,000 R:dr, hvarutöfver ytterligare skul¬
le tillkomma bland annat, saknad ränta a
•3oo,ooo R:dr, som anförts hafva årligen
såsom belänings-fond utgått, äfvensom att
vid Låns meddelande i nämnde Contoir
io a i3 procent skola genast afdragas på
Lånesumman.
i
6(p Sta ts-Utskottets B et än kan den.
Af Utskottets förra Betänkande kan
likväl inhemlas, dels att förlusten å Låne¬
rörelsen de senaste fem åren utgjort en¬
dast 6.fjOoo R:dr samt att då af de sSo,
ooo R:dr, som General-Assistance-Contoi-
ret årligen egt att i Riksgälds-Contoiret
disponera, ej mera än omkring i5o,ooo
R:dr kunnat i Låne-rörelsen användas, den
ränte-förlust, som skulle kunna tilläggas
förstnämnde Capital-förlust, icke lärer bö¬
ra upptagas till mera än hälften mot hvad
ofvan heräknadt blifvit: dels ock, att den
Tänta, som vid Lånens meddelande inne¬
hål! es, är fastställd till 6 procent, räknadt
efter år, samt a procents provision, eller
tillsammans 8 procent. Mea då vid de
hittills brukliga omsättningar, utom före¬
nämnde Ränta, provision för hvarje gång
erlagts, så hafva för Lån, som upptagits
på 3 månader och 3:ne gånger kommit att
på lika tid omsättas, umgälderne för året
uppgått ända till i4 procent, samt för
Lån å 6 Månader hvilke under året blott
en gång kunnat omsättas, likaledes till io
procent. Och torde hvad nu, angående
årliga förlusten å General-Assistance-Con-
toirets Lånerörelse blifvit upplyst, få åbe¬
ropas såsom svar å den mindre noggran¬
na uppgift i denna del, som undfallit ea
annan värd Ledamot af Högloflige Rid-
derskapet och Adeln.
a
Stats-Utskottets Betänka liden. 6()3
Vid jemnförelse af Pant-beläning
hos enskilde oell uti General-Assislance-
Contoiret liar en Ledamot af nämnde Riks¬
stånd funnit skillnaden dem emellan c-
genlligen bestå deri, alt Assistance-Contoi-
ret lånar mer nå en pant än den en¬
skilde Procentaren och att det således är
lättare för Låntagaren att igenlösa panten
bos den sednare, äfvensom den värde Le¬
damöter! anfört, att Lån på Kläden och
andre Fabriksvaror upptagit den betydli¬
gaste delen af Låne-fonden, samt att de
Lån, som upptagits af de fattige utgjort
en ganska liten summa. Huruvida den
enskilde Ockraren lånar mer på en paul,
än i Gencral-Assitance-Contoiret erhålles,
kan icke bestämmas af annat än denna
Långifvares välbehag; Hvaremot Låntaga¬
ren i General-Assistancc-Contoiret har en
gifven rättighet att ej allenast få låna en
viss andel af det panten åsättande värde,
utan ock att vid förfallotiden få lånet pro-
longeradt, samt att, om äfven panten går
till försäljning, utbekomma det belopp,
hvarmed försäijnings-summan öfverstiger
Contoirets verkliga fordran, hvilke alla för¬
delar vid pantbelåning hos enskilde, sådan
som den nu bedrifves, alldeles saknas.
Och hvad beträffar belåningen af Fabrika¬
ter, har, efter hvad af Räkenskaperne in-
feeintas, l>land d,e j 40,000 a i5o,ooo Lån,
(k)4 Stats-Utsktotets Betänkanden.
sorn årligen från General-Assistance-Con-
toiret utgått, Manufactu-Lånens antal af
orsak, soin i förra Betänkandet anföres,
desse senare åren varit föga betydligt.
Till särskildt besvarande bar Utskot¬
tet äfven ansett sig böra upptaga den, li¬
kaledes af en Ledamot inom Högloflige
Ridderskapet och Adeln väckte, fråga om
viglen och nödvändigheten att General
Assistance-Contoiret varder reorganiseradt.
Så vida General-Assistance-Contoiret
skall komma att fortfara, så blifver en så¬
dan reorganisation visserligen ganska makt¬
påliggande; Men då Utskotten afgaf sitt
förra Betänkande under förutsättning att
Verket skulle komma att vid slutet af nä¬
sta Riksdags-år öfvertagas af Stockholms
Stad eiler enskilde Bolagsmän, ansåg Ut¬
skottet mindre nödigt att föreslå andre
ändringar i Låne-rörelsen, än dem, sorn
i samma Betänkande upptagas, i synner¬
het som, utom det desse förändringar sy¬
nas böra leda till det ändamål Utskottet,
lika med den värde Ledamoten, åsyftat,
nemligen minskning i Tjenstemanna-per-
sonalen, på nästkommande Rikets Ständer
borde få bero, att, i händelse ej någon
skulle anmäla sig till Inrättningens öfver-
tagandc, och Rikets Ständer under det af
Stats-Utskottets Betänkanden. 695
Utskottet föreslagne vilkor att förlusten ej
finge öfverstiga 2000 R:dr, funne densam¬
ma än vidare höra få fortgå, föreskrifva
de vidare reglementariske stadganden, som
för då Blifvande förhållanden kunde lin¬
nas lämplige. Med den värde Ledamoten
kan Utskottet likväl icke instämma deri,
att heland t gods, som uppgifves vara stu¬
let, skall utan lösen återställas, hvilket, elium
rätls-enligt i principen, likväl i tillämp¬
ningen skulle medföra den påföljd att
Contoiaet äfven komme att utan lösen å-
tergifva panter, som icke voro stulne. Så¬
dant skulle inträffa 0111 en person, ef;er
öfverenskommelse med den för Contoiret
okände pantcgaren och underrättad 0111
den belänte pantens heskaffenhet uppgaf
sig såsom egare dertill och att densamma
vöre honom frånstulen, då Contoiret, utur
tillfälle att styrka ett annat förhållande ej
kunde vägra alt panten till den föregifne
egaren utlemna, och såmedelst kanhända
äfven ådraga sig en ersättnings-lalän af
den rätta egaren.
Inom Yälloflige Borgare-Ståndet har,
i afseende på de af Utskottet tillstyrkte,
så kallade Manufaclur-lånen blifvit an¬
märkt, alt, genom tillåtelsen till beläning
äfven af Utländska Fabrikater och rudi-)
materier, införseln af dylikt gods skulle
Ggfi Stat s-U t s k o 11 e t s B e t ä n k a n d e ri.
uppmuntras. Men Utskottet tror icke
denna verkan deraf vara att befara, enär,
då ingen torde införskrifva Utländskt i
annan afsigt än att det må kunna försäl¬
jas, den utväg att i nödfall kunna få det¬
samma i General-Assistance-Contoiret be¬
läna icke lärer härvid komma i beräkning.
Likasom Utskottet icke eller kan instäm¬
ma med den värda Ledamoten, som yr¬
kat att Räntan i General-Assistance-Con-
loirct skulle nedsättas till likhet med hvad
för Disconterne är stadgadt; dels emedan
räntan å de smärre Lombard-Lånen, sorn
utgöra det besydligaste antalet, icke är
för Låntagaren särdeles kännbar, dels ock
emedan Ränle-inkomsten vid General-As-
eistance-Contoiret i alla fall icke varit till¬
räcklig till bestridande af omkostnader och
aflöning, hvilka vid en pant-belänings-in-
rättning, i anseende till der erforderlig
talrikare betjening, alltid måste blifva dry¬
gare, än vid andre Låne-anstalter.
Oväntadt har det äfven varit för
Utskottet att erfara hurusom flere Herrar
Ledamöter af Vällofl. Borgare-Ståndet ta¬
lat emot upphörande af den årliga afgift,
som hittills ifrån General-Assistance-Con-
toirets Auctions-Kammare tillfallit Stock¬
holms
i
St.ats-Utskotletsr Betäknanden. Gqj
holms Stads Auctions-Verk. Då Staten
påkostat så betydliga Summor till förmån
för en inrättning, som nästan uteslutande
begagnas af Stockholms Stads Innevånare,
och hvilken Inrättning det således när¬
mast tillhört Staden att underhålla, synes
man med allt skäl bordt kunna förhoppas
vederbörandes medgifvande att afstå från
en så obillig inkomst, hvars laglighet, en-
ligthet, ännu gällande författningar, i öfrigt
icke varit af Utskottet salt i fråga, hvar¬
före ock Utskottet endast öfverlemnat det¬
ta ärende lill Kongl, Majrls Nådiga afgö¬
rande, i den ordning Han kan i Nåder lin¬
na beskaffenheten fordra.
De öfrige anmärkningarne ingå mer
och mindre direct på den egentliga huf-
vudfrågan, om GeneralsAssistance-Con toi-
rets upplösning, samt tiden, sättet och vil-
loren för densamma.
Men då desse anmärkningar icke äro
beledsagade med någre nya eller andre
skäl, än som hos Utskottet förut under
detta måls handläggning till skärskådande
förevarit; så hafva desamme icke elier kun¬
nat i något afseendt bibringa Ulskollet
4-'de Sami. 5 Band.
6c)8 Stats-Utskottets BetSnkandeiv¬
en annan åsigt af denna sak, än den, som
i förra Betänkandet finnes lill sine grun¬
der omständligen utvecklad, och för till-
lämpning sammanfattad uti de vid slutet
af Betänkandet förekommande i5 Momen¬
ter, hvilka Utskottet alltså får åberopa och
såsom dess tillstyrkanden i ämnet å nyo
Bikets Högloflige Ständers pröfning vörd¬
samt underställa.
I öfrigt har Utskottet skolat tillkän¬
nagifva, att samma Betänkande är vordet
den 27 September af Högvördige Presle-
Ståndet bifallet
Utdrag af Protocollet, innefattande
någre Herrar Ledamöters yttrade särskil¬
de tankar, bifogas. s
Stockholm den 1 November 182J,
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloft. Stän¬
ders Stats-É/tskott vid Lagi
S tat s-Ut s k o t te t s Bet anican elen. 6gg
tima Riksdagen i Stockholm
den 17 November 1833.
S. D. Herr Bergs - Mechanicus af Uhr,
som, enligt Protocollet den 3o sisth Oc-
tober, reserverat sig emot Utskottets fat¬
tade beslut, i afseende på den till Utskot¬
tet återremitterade fråga, om General As-
sistance-Contoiret här i Hufvudstaden, in-
gaf nu, till följe häraf, ett så lydande An¬
förande, med anhållan, att detsamma till
de Respective Riks-Stånden måtte åtfölja.
”Behofvet af Lombard - Rörelse i
Stockholm kan icke bestridas och är dess¬
utom ådagalagdt så väl af dylike Inrätt¬
ningars nödvändighet i andra Hufvudstä-
der, som äfven af de oordningar lill hvil¬
kas förekommande närvarande Assistance-
Contoir inrättades. Det är också egente-
ligen emot denna Rörelses bedrifvande för
Statens räkning som anmärkningar-
ne hufvudsakligast blifvit rigtade, och det
med så mycket mera skäl, som för Sta¬
tens räkning i detta, såsom i de fleste
fall, betyder detsamma som på Statens
bekostnad, emedan Inrättningar och
företag, sonj för dea enskilde Industrien
700 Stats-Utskottets Betänkande!!.
äro lönande, antaga en motsatt egen¬
skap när de drifvas för Statens räkning.
Alt befordra lombard-rörelsens öfverflytt-
ning ilian Slaten på enskilde personer,
eller Bolag, verkande efter faststälde Reg¬
lementen och stälde under den Allmänna
Styrelsens uppsigt, är således det föremål,
som synes böra åsyftas: och om för det¬
ta ändamål Staten skulle göra någon upp¬
offring, torde denna böra betraktas såsom
en vinst, i synnerhet om uppoffringen blir
betydligt mindre än den som användes
för Assistance-Contoirets upprätthållande.
Den kostnad för Staten som, under
öfvergångstiden är en följd af Verkets
upplösning, må här ej komma i beräkning;
ty denna kostnad föreslår när som heldst
ölVergången sker. Man måste således an¬
tingen underkasta sig den eller ock upp¬
gifva allt hopp och bemödande att någon¬
sin bringa denna angelägenhet i ett prin-
cip-enligare förhållande.
I frågan åter om medlen till ända¬
målets vinnande, så lära alla medel blif¬
va frugllösa, intill dess en bestämd lid-
punct är utstakad för lånerörelsens fort¬
farande vid Assistance-Contoiret eller för
Contoirets upplösning, emedan dess till¬
varelse dels afleder den enskilde indit-
Stats-Utskottets Betänkande!! 701
striens rigtning ifrän detta häll, dels äf¬
ven utestänger anledningarne till omtanke
i detta afseende, hos de Aucloriteter, hvil¬
ka det närmast tillkommer att besörja
denna del af Hufvudstadens angelägen¬
heter.
Det är i öfverensstämmelse med
dessa Asigter, som Afdelningens förslag till
Högloflige Stats-Utskottets Betänkande, be-
finnes vara utarhetadt och ehuru detta för¬
slag icke vunnit Högloflige Utskottets bi¬
fall, hyser jag likväl den öfvertygelsen, att
detsamma förtjenar Riksens Högloflige
Ständers uppmärksamhet, hvarföre jag
vördsamt anhåller, att här nedanför an¬
förde punctef, utdragne ur Afdelningens
förslag till Utlåtande, måtte få åtfölja Ut¬
skottets Betänkande till de Respective
Riks-Stånden, såsom innefattande den plan
i detta ämne, hvilken jag vördsammast an¬
ser förtjena Riksens Högloflige Ständers
bifall.
1:0 Utlåningen vid General-Assi-
stance-Contoiret kommer att, efter de i all¬
mänhet derföre nu gällande grunder, en¬
dast med här nedanstadgade förändringar
att fortgå till slutet af Junii Månad 1826.
702 Stats-Utskottets Betankanderi.
2:0 Senast inom ett och ett halft år
efter clet utlåningen upppört, eller vid
1827 års slut, skall General - Assistance-
Contoiret vara helt och hållet upplöst.
3:o Om, innan förutnämnde tid, i
följd af de åtgärder, som här nedan om-
förmälas, en eller flere pantlåne-anstalter
skulle komma att i Hufvudstaden hildas,
ega Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret att,
ifrån och med den dag en sådan anstalt
kommer i verksamhet, genast låta inställa
utlåningen vid General-Assistance-Conto-
ret, då den till högst 1 och ett halft år
faststälde utredningstiden från samma dag
beräknas.
4:o Den vid Verkets slutliga Utred¬
ning befintelige contante behållningen in¬
sattes på vanligt sätt i Banken för Riks-
gälds-Contoirets räkning, hvilket sistnämn¬
de Verk, efter berörde tid, liqviderar öf-
verskotten å försålde panter, hvarom, en¬
ligt hvad förut stadgadt är, anmälan dock
bör af vederbörande göras inom 12 Må¬
nader efter Auctions-Lagen.
5:o I afseende på General-Assistan-
ce-Contoirets Hus och Inventarier ega
Herrar Fullmägtige alt vidtaga de åtgärd
Stats-Utskottets Betänk anden. yo3
der, som Herrar Fullmägtige pröfva Läst
och lämpligast vara, intill dess näst här¬
efter kommande Rikets Ständer blifva i
tillfälle att derom förordnande meddela.
6:0 Till utlåning på inhemska äfven
så väl som utländske lill införsel och be¬
gagnande lofgifne tillverkningar, varor och
rudimaterie!’, må under den nu för utlå¬
ningen faststälde tid, årligen få användas
en Summa af högst 100,000 R:dr Banco.
7:0 Dessa.Lån, vid hvilkas beviljan¬
de likväl må tillses, att penningar till
Lombard-Lånen alltid äro att tillgå, med¬
delas lika som sistnämnde Lån på 3 och
6 månader, dock ej på mindre Summa än
xoo R:dr samt mot Sex procents ränta,
pien endast en half procents provision-
öro Omsättningar af Lån upphöra
och den förr brukliga Stämplingen anla-
ges åter på det sätt, att panter, beländte
på 3 månader, få stämplas på lika tid, och
de som belänas på 6 månader, ej eller
på längre tid än 3 månader.
9:0 Med innehållning af ränta och
provision förhålles likasom förut vid om¬
sättningar. L
no4 Sta ts-U tskottets Betänkanden.
10:0 De nu föreslagne förändringar
laga sin början med nästkommande år
1824.
11:0 Under den fortsatte Ullånings-
tiden böra försök göras till befordrande
deraf, att Lombard Låne-rörelsen må kom¬
ma att öfvertagas af Stockholms Stad ei¬
ler enskilde Bolagsmän,
12:0 Uti Rikets Ständers Riksgälds-
Contoir afsältes ett Creditiv af 100,000
R:dr Banco, att räntefritt, i 10 år dispo¬
neras af den eller de Låne-inrättningar,
hvilka skulle kunna komma att träda i
General-Assistance-Contoireis ställe; Bö-
randesdock, i mån af alt detta Crediti warder
begagnadt, för det disponerade belop¬
pet ställas sådan säkerhet som af Herrar
Fullmägtige i nämnde Contoir pröfvas
nöjaktig.
i3:o Skulle, af en eller annan or¬
sak, en sådan Låneanstalt med utlåningen
upphöra, före nyssbesagde tid af 10 år,
får Creditivet icke vidare begagnas, utan
bör, hvad deraf må kunna vara lyftadt,
genast återgäldas Riksgälds-Contoiret.
S ta ts~U t sk o tt e ts Betänkande!!. ^oS
i4:o För alt gifva kraft oell verk¬
ställighet åt hvad i ii puncten blifvit fö¬
reslaget, böra Rikets Ständer nu hus Kongl.
Majit anhålla, att Kongl. Majits läcktes lå¬
ta utfärda Dess Nådiga Kungörelse der¬
om, att Lombard-Låne-Rörelsen bär i Sta¬
den genast kan fa öfvertagas af Stockhoiius
Stad eller Enskildte Bolag, emot åtnjutan¬
de af de förmåner hvarom ofvanstående
i2ite punct handlar. Lärande i händel¬
se denna underdåniga anhållan vinner
Nådigt afseende, Kongl. Majit, ej allenast
i sammanhang dermed föreskrifva hvad i
öfrigt må kunna vara att iakttaga för den
eller dem som lill anbudets antagande
kunna finnas beredvillige, utan oek i Nå¬
der lemna Herrar Fuilmägtige 1 Riksgälds
Contoiret del af de åtgärder, sorn i nämn¬
de måtto kunna vara vidtagne.
i5io Hos Kongl. Majit anmäla Ri¬
kets Högloft ige Ständer derjemte den un¬
derdåniga anhållan, alt Kongl. Majit täck¬
tes i Nåder tillse, om icke den afgift, som
hittills af General-Assistance-Contoii ets
Auctions - Kammare tillflutit Stockholms
Stads Auctions-Kammare, må kunna från
och med nästkommande års början upp¬
höra.
ijide Sami. 5 Band.
45
706 Stats-Utskottets Betänkande!^
16:0 Pä det nogaste böra Herrar
Fullmägtige liålla band deröfver, att i den
män göromålens minskning medgifver el¬
ler i öfrigt utan rubbning af Verkets
gång kanske umbärlige sysslor och befatt¬
ningar varda indragne.
17:0 De sysslor åter, hvilka äro af
den beskaffenhet, att de icke, utan hinder
för arbetets tillbörliga drift, kunna indra¬
gas, må väl åter tillsättas, men dock en¬
dast efter provisionella förordnande, på
sätt vid förra Riksdagen stadgades.
18:0 Alla på General-Assistance-Con-
toirets Ordinarie Stat varande, med or¬
dentlige Constitutorialer försedde, Ämbets-
ocli Tjenstemän samt Vaklbetjente, skola
vid Verkets upplösning ega att pä Expec-
tance-Stat uppbära de Löner, som de år
1818 på Ordinarie Staten innehaft; dock
utan beräknad förhöjning af den å Lö¬
ner ne anordnade Spannemål.
19:0 Alla särskilde förmåner, som
nu åtfölja tjensterne eller eljest kunna va¬
ra beviljade, komma med tjenstgöringens
upphörande att försvinna.
20:0 I afseende på Pensions-State4
St a ts-Uts kottets Betänkande n. 707
kan någon annan minskning icke ega rum,
an den, som genom Innehafvarens afgång
kan vinnas.
21:0 De bland Verkets Tjenstemän,
samt Vaktbetjente, hvilka endast tjena ef¬
ter provisionella förordnanden, och såle¬
des icke komma i åtnjutande af Expec-
tance-Löner, må, vid tjenstgöringens upp¬
hörande få, såsom Gratification, uppbära
ett belopp, svarande mot Arfvodet för 1
år, likaledes utan Spannemåls-förhöjning.
22:0 I öfrigt ankommer det på Her¬
rar Fullmägtige, att vid alla inträffande
förhållanden, hvilka nu icke kunnat före-
ses, vidtaga de åtgärder, som med Riks-
gälds-Contoirets fördel finnas mest öfver¬
ensstämmande.”
Häruti instämde Herr Prosten öster¬
berg, under åberopande af sin, vid Ut¬
skottets förut i detta ämne afgifne Betän¬
kande, bifogade särskilda mening.
sorn ofvan.
Ex Protocollo.
J. C. RORICH.
708 Ståts-Utskottets Betänkanden.
N:o 578.
Ankom den 6 Nov. 1823.
£/tlåtande, angående Stats-reg-*
leringen i allmänhet samt
med Förslag till Riks-Stat
för 1824 och följande åren
intill nästa Riksdag.
Sedan Riksens Högloflige Ständer nu mera
afgjort alla de frågor» som, antingen i
följd af Kongl. Majrts aflåtne Nådiga Pro¬
positioner, Skrifvelser och Remisser, eller
genom särskilde Motioner, i afseende på
Statsregleringen vid denna Riksdag hos
Riks-Stånden förekommit, är Stats-Utskot-
tet i tillfälle att, enligt dess åliggande,, of*
ver denna reglering härmedelst afgifva
slutligt Utlåtande, hvaruti de tillökningar
och förändringar i sammandrag upptagas
och beskrifvas, som RiksStaten härigenom
undergått och i\ öfverensstämmelse hvar-
med*det Förslag till RiksStat jemnväl blif¬
vit upprättadt för 1824 och följande åren
Stats-Utskottets Betänkanden. 709
intill nästa Riksdag, hvilket härjemte till
gillande och underskrift öfverlemnas.
Jemnlikt det generella Förslag till
beräkning af Stats-Verkets Inkomster, som
Stats-Ulskottet upprättat ooh Riksens Hög-
loflige Ständer bifallit, hafva de blifvit så¬
lunda i RiksStaten upptagne, nemligen:
Ordinarie Inkomsterne ^till
Penningar 1,273,284! 3a
Hvartill
kommer:
Indraget
Räntehö och
Räntehalm,
som förut
gått till K:gl.
Hofstallet,
utgörande
9,757 R:dr
som utföras
till jemn
Summa
10,000:
Nuramer-
Lotteri-
medel:
Behållen In-
fjio Stats-Utskottets B^tänkandcö,
komst6o,ooo:
Tillgång till
Verkets Stat
53,56o:
Indeldta Rän¬
tor i Krono-
värdie 355,435: 41 IJ-
som minskas
med Krono-
värdiet å of¬
vanstående:
Räll tellö och
Ränlehalm 367: 38. g.
Återstå 355,067: 3. a.
Hvarafut-
gå i Skå¬
ne, Ble¬
kinge och
Bohus
Län, u-
tan Mar-
kegångs
förvand¬
ling 94,040: a4- I0*
Återstoden
361,026: a6: 4,
som är
årliga Mar-
kegången
underkastad
Stats-Utskottets Betänkanden, 71^
är utförd till
vinnande af
någorlunda
likhet med
det blifvan¬
de verkliga
beloppet, på
förslag 5
gånger tagen
med i,3o5,i32: 35.8.
' 1,399,173: 12, 6.
Spannmål:
Indeldt T:r 89,765: 21 3.
Hvarifrån
afgå de
för Färje¬
karlen i
Elf k a rleby
indragne
Likaledes
för Com-
ministrar-
ne i Mal¬
mö 36: 213.
38:2 rF
Då åter¬
stoden blifver 89,727: ^
som i Kronovärdi a 36 sk.
Tunnan utgöra 67,295 R:dr
12 sk. 2 rst. ogh äro ut-
712 Stats-Utsktotets Betänkande 11.
förda 5§- R:dr till 47^,544: *• 4*
Oindeldt, 81,63a T:r, som
blifvit utförde a 5£R:r till 435,37 o: 3a.
Summa Ordin. Inkomster 3,709,932: 29. 10.
De Extra Ordinarie eller såsom
Bevillning ingående I n k 0 m s t e r n e:
äro i RiksStateil upptag¬
ne till 2,<757,9a 5:
Utgörande således Sluls-
Yerkels hela Inkomst 6,467,857: 29. 10.
Hvarigenom Slats-Intra-
derne utöfver deras be¬
räkning vid sista Stats-
regleringen till 3,808,395: 10. 7.
på det hela blifvit öka¬
de med 2,659,46a: 19. 3.
bestående af:
1:0 Skillnaden emellan de vid sista
Stats-Regleringen efter Kronvärdi upptag¬
ne Indelningar i Hemmans-Räntor och
Krono-Tionde, samt de nu efter förslags
Markegång utförde j,536,45o: 43- 3.
2:0
Stats-Utskottets "Betaknanclen. ^j3
2:0 Skillnaden emellan det hittills
utförde pris å SlatsVerkcls he-
liållne Spanmål.
77,6g5 Tr, 7 k:r
a 4-s- R:dr 349,628: 23. 3.
2,4*88 Tr 23 k:r
a 8* R:dr 21,148: 29. 9,
370,777: 5.
och å samme
80,185 T:r gf
k:pr nu upp¬
tagne a 5§ Rd. 427,644: 10. 8.
56,867. 5. 8.
3:o Tillgång till Contante
Utgifter af Statsmedlen, som
förut enligt Anordningar utom
Stat utgått 620,989: 3. 8.
Hvartill kom¬
mer Nummer-
Lotteriets Stat 53,56o.
Summa 674,549: 3. 8.
men hvarifrån
afgår det till
Spinnhus- och
Correctionsln-
rättningen i
Stockholm hit¬
tills directe af
4:de Sami. 5 Band, 4^ *
■714 Stat s-U tskottets Betänkan den.
Tullmedlen
meddelte, men
nu indragne
bidrag 20,611: 32.
653,937: 19. 8.
4:o Coursförhöjning å
de under SjöTullsmedlen
beräknade i5o,ooo R:dr
Hamburger Banco 225,000:
5:o Den af Sjö-Tulls-
medlen till RiksgäldsCon-
toiret förut ingångne er¬
sättning för ordinarie Li-
centen samt Bevillning
för Socker och Alun 75,000:
6:0 Värdet å det indrag¬
ne Räntehöet och Ränte-
halmenj lill Kongl. Hof¬
stallet, som till lika Summa
under i:a Hufvud-Titeln
såsom utgift i penningar
uppföres 10,000:
7:0 Verkeligen
ökad tillgång för
RiksStaten 2i,595:i4-9*
Hvartill
kommer
Nummer-
Lotte ri-
medel 60,000:
Stats-Utskottets Betan ka nelen. ^[5
samt det
för Spinn¬
huset in¬
draga an-
s^aSet 20,611: 3a.
80,6n: 3a.
102,206:46. 9.
Summa R:dr 2,659,462: 19. 3.
Varandes de skedde föråndringarne
nti dels tillkomne dels uteslutne samt för¬
höjde eller minskade inkomst-beräkningar
anmälde uti Utskottets den ia:te sisth
April afgifne och af samlelige Riks-Stån-
den bifallne Memorial, angående Stals Ver¬
kets inkomster intill nästa Riksdag samt
särskildte Utlåtande af den 3i förlidne
Julii, i anledning af förrättad granskning
af Tull-Verkets Räkenskaper.
Hvad åter angår Stats-Verkets
Utgifter, så bör Utskottet först upply¬
sa, att, enär nu, likasom vid sisth Riksdag,
Stats-Verkets behållne Spannmåls-Inlrad
an vises att fylla Penninge-Löntagarnes, till
en del uti Spannmåls-värde, bestämde Lö¬
ner, har, för den brist, som för en sådan
fyllnad uppkommer, särskildt blifvit upp-
fördt ett penninge-belopp tillräckligt att
716 Stats“Utskottets Betänkan den.
vid. elt Riks-Markegångs-pris af till och
med 7 R:dr Tunnan å Lönings-Spannmå-
len, densamma jemte den i penningar be¬
stämde delen af Lönerne godtgöra, deri¬
genom bestämd tillgång erhållits för ut-
gifterne i denna del; Likasom, enär Rik¬
sens Höglofiige Ständer, i anledning af
hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, be-
slutit att Riks-Markegångs-priset å den un¬
der Penninge-Lönerne belöpande Spann¬
mål, viii bör hädanefter uträknas till hvad
StatsVerkets Inkomst i Säd utgör, men de
Civile Staterne likväl alltid ega att åtnju¬
ta ett till 6 R:dr per Tunna faststäldt
Minimi-pris å deras Lönings - Spannmål,
tillgång blifvit anvisad för skillnaden der¬
emellan och det för Inkomsten beräknade
pris af 5 R:dr 16 sk. Tunnan.
De tillökningar och förändringar Ut-
gifts-Titlarne, i följd af Riksens Höglofii¬
ge Ständers beslut, för öfrigt erhållit, äro
följande:
Första Hufvud - Titeln, innefat¬
tande Hof- och Slotts-Staterne:
Hans Maj:t Konungens Hofhållnings-Sum-
ma, förut bestämd till 3ao,ooo R:dr, har,
blifvit tille kt med 100,000:
Stats-Ut skottets Betänkande n. 717
Hans Kongl. Höghet Kron¬
prinsens Hofhållnings-Sum-
ma, förhöjd från 100,000
R:dr till i5o,ooo R;dr el¬
ier med 5o,ooo:
Äfvensom till Handpennin¬
gar för Hennes Kongl. Hög¬
het Kronprinsessan 20,000:
Tillökning uti anslaget till
anskaffande af nya Meuhler
och reparation af gamla för
alla Kongl. Slotten 3,000:
D:o för Kongl.
Hofstallet, som
får Penningar 28,848: 4°- 5.
men haft för¬
ut i Pennin¬
gar 17.091: i.3.
Skilnaden utgör 11,757: 39. 2.
Hvaremot under Inkomsterne
blifvit debiteradt, såsom mot¬
svarande i Markegång af
Hof-Stallet förut emottagne
men nu indragne Räntehö
och Räntehalm, 10,000 R:d.
så att verkliga forhöjnin¬
gen utgör endast 1,757: 39. 3.
samt tillökning i Stats-an-
plaget för Haga Kongl
l
718 Stats-Utsktotets Betänkanden.
Lust-Slott. i,ooo:
Summa irj5,rj5r]: 3g. 2.
Hvartill kommer:
Markegångs-till-
ökning på för¬
slag å Gripsholms
Slotts Indelnings-
Räntor 133: 16.
förhöjdt värde å
Strömsholms Stats
Spannmål in na¬
tura 55: 4o.
tillökning i Minimi
priset å Spann¬
målen under Lö¬
ner ne 296 T:r
a if- R:dr ^o3: 24.
Ofvanstående er¬
sättning af Rän-
tehöet och Rän-
tehalmen 10,000: 24.
10,5.92: 32.
Summa R:dr 186,35o: 23. 2.
Hvaremot denna Hufvud-Titel blif¬
vit minskad med hvad som varit å Stat
uppfördt för Högstsalig Hennes Maj:t En-
ke-Drottningen Hedvig Elis. Charlotta och
S ta ts-U t skottets Betänkande n. 719
hittills utgätt dels
till pensioner för
Hen nes Maj:ts
Hof-Stat, hvilke
nu mera blifvit
flyttade till All¬
männa Indrag-
nings-Stalen, dels
ingått bland Öf-
verskotten å Stats
Verkets inkom¬
ster, utgörande 70,900:
dertill bör läg¬
gas Kronovär-
die å Räntehal-
Tnen och Ränte-
höet till Kongl.
Iiof-Stallet 368: 38. 9.
yr,268: 38.0.
I följd hvaraf
af denna Huf¬
vud - Titel på
det hela blifvit
ökad med
xi5,o8i: 3a. 5.
Så att då för¬
sta Hufvud-Ti-
teln i 1818 års
Riks-Stat var
623,468: 12. 10.
Utgör den nu
738,549: 45- 3.
r-oo S ta ts-U t skottets Betan k a litlen.
/"
Andra H u f v u d - T i t e 1 n, innehållan¬
de Civile och Lands-Staterne.
Härunder uppföres förut på Besparingarne
anviste Löner för arne Protocolls-Secrele-
rare och arne Cancellister inom Kongl.
Justitiae-Revisions-Expedi-
tion 2,082: 16.
]Srja Löner ocliBoställs-pen-
ningar för en Häradshöf¬
ding i Helsingland och en
i Vesterbotten 170:
Beviljad Lön-tillökning å
Kongl. Götha Idof - Rätts
Stat för en del af dess Be¬
tjening 4^5 r 6. 7»
Nytt anslag till Stat för
Kongl. Hof-Rätten öfver
Skåne och Blekinge 13,270: 44- IO*
Tillökning i anslaget för
Kongl. Bibliotheket, upp¬
taget under Staten för
Kongl. Majrts Cancellie 2,000:
Förhöjning uti anslaget för
Minister-Staten med 10,000
Rrdr llamb. Banco, som ut-
föres a 120 sk, Cours till 25,ooo:
Genom den reglering Me-
dicinal-Staten undergått
Stats-Utskottets Betänk anden. 721
genom Riksens Högloflige
Ständers, vid denna Riksdag,
fattade beslut, så att ett nytt
Stats anslag derundor blif¬
vit anvist för Veterinair-
Inrättningen i Hufvud Sta¬
den, för någre Provincial-
Läkare och Barnmorske-
Lärlingar, men deremot in¬
dragning skett af Provincial-
Medici Medhjelpare Arfvo-
den, en del af anslager till
Medico Theologiska Stipen¬
dier, Farsoters hämmande
och Medicinal-Verkets upp-
bjelpande; har Medicina 1-
Staten erhållit en total till¬
ökning af 3,672: 1. r.
samt Löne Staterne, i följd af särskilde
regleringar med Landt-Räutmästarnes af¬
löning och Remiss-Lage, Aflöningen för
Fång-Predicanter samt Skaprättare och så
vidare, vunnit följande tillökningar:
Upsala Läns-Stat.
LandtRäntmästaren till¬
ökning
Skarprättaren dito
3oo:
3:
3o3:
4:de Sa ml. 5 Rand.
46
723 Stats-Ut skottets Betänk anden.
Stockholms Läns Stat.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning 25o:
Skarpr ättar en ny Lön 16:
266:
Södermanlands Dito.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning 4oo:
Fång-Predikanten dito 4i: 3a.
Skarprättaren dito 4:
Östergöthlands dito.
Landt-Räntmästaren, Lön¬
tillökning 4oo:
Fångpredicanten dito 4^-
2:ne Vaktknecktar, nya
Löner 134* 3a
Skarprättaren dito 16:
Gothlands Dito.
LandtRäntmästaren Lön¬
tillökning 65o
Fåim-Predikanten dito 3o
O
Skarprättaren dito 4
445: 3a
595: 3:
Calmare Läns dito
LandtRäntmästaren, till¬
ökning 4°°:
FångPredikanten dito 4& 3a.
684:
44G; 02,
Stats-Utskottets Be tänk an den. 723
Blekinge Läns Stat.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning aoo:
Skarprättaren ny Lön 16:
2 16:
Jönköpings Dito,
LandtRäntmästaren, till¬
ökning 65o:
Enspännaren, ny Lön 80: 24.
FångPredikanten till¬
ökning 35:
SkarprSLtareu dito 4:
769: 24.
Kronobergs Dito.
Husliyre tillökning för
Landshöfdinge Ämbets-
Rummen j 33: 16.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning 4oo:
FångPredikanten d:o 42:
1 Yaktkneckt, ny Lön C7: 16.
I Skarprättare Dito 16:
G58: 32.
Christianstads dito.
LandlRäutmästaren, till¬
ökning 4o°:
FångPredikanten ny Lön 5o:
7^4 Stats-Utskottets Betänkanden.
Skarprättaren tillökning 4:
454:
Malmöhus Läns Stat.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning
1 Fångpredikant, ny Lön
Skarprättaren tillökning
Hallands dito.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning
1 Fångpredikant, ny Lön
t Skarprättare tillökning
Götheborgs dito.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning
1 Fångpredikant, ny Lön
1 Skarprättare tillökning
S5o
100
4
954.:
65o:
33: 16.
6:
68g: 16.
55o
5o
4
6o4:
Elfsborgs dito.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning 65o:
j Fångpredikant dito 62: 24.
1 Skarprättare dito 4:
716:54*
Skaraborgs Läng Stat.
LandtRänlmästareti, till¬
ökning
4 Länsmän, nja Löner
Få ngPr eili kanten, till¬
ökning
1 Skarprättare dito.
Norikns dito.
LandtRäntmästaren till¬
ökning.
Skarprättarn dito
Vermlands dito.
Landträntmästare till¬
ökning
i Fångpredikant dito
i Skarprättare, ny Lön
Vestmanlands dito.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning
i Skarprättare dito
Kopparbergs dito.
Tillökning i Husbjran
för Province - Landt-
y2 6 S tals-Utskottets Betänkanden.
jnäteri-Contoirets rum a5:
LandtRäntmästaren Lön-
tillökning 65o:
i Fångpredikant dito x8i 16.
i Skarprättare dito 4’
Gefleborgs Läns Stat.
LandtRäntmästaren, till¬
ökning 55o:
Fångpredikanten ny Lön 5o:
6oo:
697: 16,
Vester Norrlands dito.
LandtRäntmästaren till¬
ökning 4oo:
Hushyra för Landshöfd.
Residencet 200:
2 Fångpredikanter, nya
Löner 16: 3a.
1 Skarprättare 16:
682: 3a.
Jemtlands dito,
LandtRäntmästaren, till¬
ökning 3oo:
1 Länsman ny Lön 4o*
I Skarprättare dito 16:
Stats-Uts kottets Be tänkande n. 727
Yeslerboltens dito.
LandtKäntmästaren, till¬
ökning /t5o:
1 Länsman, ny Lön 80: 2/}■
7 dito tillökning 253: 16: 2.
1 Fångpredikant, ny Lön 33: 16.
1 Skarprättare, tillökning 4:
821:
Norrbottens dito.
LandtRäntmäslaren till¬
ökning 3oo:
1 Fångpredikant, ny Lön 33: 16.
1 Skarprättare dito 16:
349: 16.
Af hvilka 13,7(18: 16.2.
Afgår hitflytladt RemissLage 5,5oo:
återstår 8,268: 16. 2.
Tillökning i anslaget till Skrif-
Materialier och Expenser samt
Yed och Ljus för Kongl. Col-
legium och öfrige Publike
y erken 7,660:
Tillsammans 62,578: 56,8.
728 Stats-Utsktotets Betänkanden.
H variH kommer
de, i följd af den¬
ne, reglering frun
8:de Hufvud Ti¬
teln hitflyttade an¬
slag.
till kostnader för
döda kroppars
besigtning 3oo:
och Remisslage 5,5oo:
Hvad utom Stat
förut utgått nemi.
Lagmans och Hä-
radshöfdingeRän-
tan till Justitiae-
Staten under
Kongl. Svea Hof-
Rått 7,000
Götha dito 9,000:
Skåne cch
Blekinge 3,000:
19,000:
Postmedel 140,000:
Chartas-Sigillatae
medel 20,000:
Controll-medel 2,000:
Tullmedel 388,188: 16.
Nummer Lotte¬
ri-medel 53,56o:
5,8oo:
In-
I
Stats-TJtskottets Betänkanden. 729
Indelta Räntor
efter Kronovär¬
di 2,o36 R:dr 3
sk. ioi5: 3i. 3.
D:o Spannmål 47
T:r a 5*
R:dr 25o: 3a.
624,214: 3t. 3.
Förhöjning i
minimi-priset
å den förut
under pennin-
geLönerne be¬
räknade Span-
mål 43>6o8#
T:r a i.§ Rrd. 65,4ia: 36.
Förhöjdt vär¬
de å förut
med Krono¬
värdi upp-
förde indel-
te Räntor 155,926: x 4: 4-
Dito å den
till Krono¬
värdi upp¬
förde Spann¬
målen 15,062:21:1.
Cours-diffc-
rence å de
tinder Mini-
4:deSanaI. 5 Band. 4^ *
^3o Stats-Ut skottets B et änkan den
sier - Staten
förut upp¬
förde 00,000
K:dr Haml>.
Banco 135,ooo:
Tillökning i
Post - Ver¬
kets Stat, en
ligt Kongl.
Brefvet den
Hvaremot afgå indragne Hushyror:
20 Jan. 1819 31: 8.
1,001,44-: 14. 8.
Summa K:dr j ,064,026: 3. 4-
i Södermanlands Län a5o:
Goth la nds dito
Calmar dito
Blekinge dito
Christianstads dito
Vesterbottens dito
333: 16.
60:
200:
i,863: 16.
Penningelön för Landshöfdin¬
gen i Christianstad, sedan in—
deldt Spannmål nn blifvit der¬
till anslagen
de till Allmänna Indragnings-
Staten öfverflyttade 3:ne Plan¬
terings Hagvaktare Löner på
Öland
s5o:
Stats-Uts kottets Betänka nd en. 781
det arfvode, sorn varit
anslaget för en Inten¬
dent öfver Sillfisket i
Götheborgs oell Bohus
Län, hvilken befattning
nu upphört 5oo:
det nu upphörde anslag
för Färjekarlen vid
Elfkarleby, 2 Tun¬
nor Spannmål, efter
Kronovärdi j; 24.
Indragen Vattenskade-
ersättning lill Hem¬
manet Haga i Göthe¬
borgs och Bohus Län 28.
de på denna Hufvud-
Tilels anslag odispo-
nerade 200: 24.
K
5,115: 44-
Återstå R:dr 1,058,910. n. 4,
Dertill lägges Hufvud-
Titelns Summa vid
1818; års Stats-regie-
ring • i54j898: 89. 5.
Summa vid denna Stats¬
reglering 1,813,S08: 48- 9*
rjZi Stats-TTtsktotets Betänkandem
Tredje Hufvud-Titeln, hvilken in¬
nefattar Militaire Staterne och
anslagen för F ö r s v ar s-Verk e t till
Lands.
Vid regleringen af denna Titel, sorn
hittills upptagit anslagen för samtlige Mi-
litaire-Staterne samt Förs vars-Verket så
väl till Lands som Sjöss, hafva Riksens
Högloflige Ständer beslutit, att härifrån af¬
skilja och under särskild Titel uppföra
Flottornes Aflönings-Stater samt den del
af anslaget för Försvars-Verket på det he¬
la, som för Fiottorne erfordras: med iagt-
tagande af samma proportion vid fördel¬
ningen, som de sednare åren egt rum i
Kongl. Maj:ts depositioner, dervid 3:dje
Hufvud-Titeln erhåller af anvisningen på
Öfverskotten å Stats-Verkets Inkomster,
133,333 R:dr i& sk.
Efter denna fördelning och med till-
lägg af de 65,ooo R:drför Försvars-VerkeS
till Lands, jemte någre andre mindre Sum¬
mor, som Riksens Högloflige Ständer vid
denna Riksdag ytterligare anslagit kommer
Tredje Hufvud-Titeln att utgöras af Lö-
nings-Staterne:
Penningar
1,028,95©: 22. Q?
Stats-Utskottets Betäknanden. ^33
Hvaruti begripas
vid denna Riks¬
dag beviljade:
Hushyra tillFor-
tifications - Staten
i Christianstad
fördess till Idof-'
Rätten derstädes
upplåtne Hus 533: 16.
Löner och Arfvo-
den för 7 nya
Tyg-Stats-Tjen-
ster i,5oo:
Inqvarterings-
penningar och
Löntilökning till
Gemenskapen vid
Vermlands Fält¬
jägare Regemen¬
te 3700:
Summa 4>733: 16.
In delte Räntor
efter Kronovär¬
di 355,oio: 31.9.
förvandlade till 973,932: 6. 5.
Spannmål:
21,366 T:r 7# k:pr
judeld med Kro-
** ' A ■
f 34 S ta ts-Utsko tte ts Betänkanden.
novärdi till
16,024: 32.9.
förvandlade till
1 i3,p53: 14
16,342: 16.
Oindeldl 87,160
37,708 T:r
2 31 ka:pr
a 5^ R:dr
201,1 x3: 14.
1,175,045:20. 5.
2,203,995:43.2-
Till Försvars-Verket
i allmänhet 646,932: 3. 2.
Spannmålsupphand •
ling och Bagerikost¬
nader 35:ooo:
Yed och Ljus för Fäst¬
nings- och Garnizons-
Orlerne.
Oindeldt 14,000
Indeldte Räntor
som lör ut ut¬
gått utom Stat
47:8. 8. förvand¬
lade efter Mar¬
kegång till 235: 43: 4-
14,235:43. 4.
Kongl. Krigs-Colleginm 4>5oo:
Värfnings- och Recapitula-
tionsi-penningar j,ooo:
Durchmarche-kostnader 3ouoo:
Rese- och Tracbaments-
penningar för Militaire Äm¬
bets- och Tjenstemän vid
Armeen 6,666:
Casserne-Byggnad för 2:dra
Lif-Gardet i,5oo:
Nybyggnad af ett Garnizons
Sjukhus 20,000
LilMundering för Indelda
Infanteriet g5,ooo:
02:
Summa på denna Titel 3,072,33o: 25: 8.
Tionde H u f v u d-T i t e 1 n, som uppta¬
ger anslagen förFlottorneoch Sjö-
Försvaret i allmänhet.
Anmäles här närmast efter 3:dje Huf-
Vud-Titeln, såsom tillkommen genom från¬
skiljande från nämnde Hufvud-Titel af en
del utaf dess förra anslag, men intages
uti Riks-Slaten efter dess Numiner-orduing.
Den utgöres af följande anslag:
6 S tats-Utskottets Be tänkan deflu
Lönings-Staterne
Penningar 441 »4^6: 3a: 3.
Indelte Rän¬
tor i Krono¬
värdi i4>783
R:dr 7 r:st.
förvandlade
lill 35,777: 38. 3.
Spannmål o •
indeld 9,549
T:r a 5f
R:d. 50,928:
86,7o5: 38. 3.
538,192: 22: 6,
Hvarunder begripas de vid
denna Riksdag bevilja¬
de Expenser för Ami¬
ralitets Consistorium 32:
Arfvoden till Yarfs-
Cheferne vid Arme¬
ens flottas Escader i
Stockholm och Göthe¬
borg 5oo:
Lön-tillökning för
Constructions-Corp-
sen h 2,5oo:
Summa 3,o32:
tTill Sjöförsvaret i allmänhet $85,000:
utoisS
Stats-Uts kottets Betan kand en. 737
utom 100,000 R:dr af de 233,333: xG, som
för Försvars-Verket i all¬
mänhet äro anviste på Öf-
verskotten å Stats-Verkets
Inkomster:
Spannmåls upphandling och
Bageri-kostnader 20,000:
Skrif-Materialier , Expenser
samt Ved och Ljus 2,000:
Rese och Tractaments-pen-
ningar till Milltaire- Ämbets-
och Tjenstemän vid Flot-
torne 3,333: iG.
Då denna Titels
Summa ldifver i,o3g,o25: 38. G.
Härefter hör likväl anmärkas, alt utaf
det förut å 3:dje Hufvud-Titeln befintlige
anslag 10,000 R:dr till Skrifmaterialier,
Ved och Ljus för Militaire Ämbets-Ver-
ken, äro 3,000 R:dr indragne, äfvensom
de 4°° R:dr, sorn utgått till Imjvarlerings-
Penningar för Arnxeens Flottas Stockholms
Escadre.
Vid 1818 års
Stats - reglering
utgjorde Tredje
flufvud -Ti telns
, 4:t^cSaml. 5 Band. 4?
^38 Stals-TJ t skottets Betänkan den.
anslags-Sum
ma 3,267,888: 22. 7.
genom det vid
denna Stats¬
reglering an¬
tagne beräk-
nings-sätt och
beviljade till¬
ökningar äro
Militaire an¬
slagen för¬
höjde med 843,467:4'-7*
Tillsammans 4»111,356: 16. 3.
Hvaraf Tredje
Hufvud- Ti¬
teln erhållit 3,072,330:25.8.
och den
Tionde i,o39.o25:38.6.
Summa 4,111>356: 16,1.
Fjerde Hufvud-Titeln, upptagande
Clerici- och Läro-Yerken.
Till Lön för en Scliolmästare vid den
å Sundbjdiolms Kungsgård i Nyköpings
Län inrättade Schola, är o beviljade 713- T:r
Spannmål, hvilke, utgående in natura, upp¬
föras efter det för Inkomst - beräkningen
antagne pris 5ir R:dr Tunnan 38o:
S t a ts-Uts k otte ts Betänkande!!. 789
De för Gymnastiska Cen-
tral-Institulet heslådde,
dels af 3:dje Ilufvud-Ti-
telns Besparingar, dels af
Öfverskottcn på Stats-Ver-
kets Inkomster anviste 800:
samt ny Lön för ytterlin
gare en Under-Lärare
vid Inrättningen 200:
t,000:
Summa i,38o;
Hvartill komma:
Utom Stal förut utgångne:
Indeldte Räntor efter
K ronovärdi
25,14128. 3.
förhöjde till
101,690: 47-1 *-
Dito Spannmål
47,192 Tunnor
16 5-8 k:pr a
5i R:dr
25i,693: 21.
353,384: 20.11.
Förhöjning i
Minimi priset
4 den under
oenninge-Lö-
aerne berak-
r-4o Stats-Utskottets Betänkande^»
/T
nade Spann¬
mål 7 T:r a ii
R:dr 10: 24.
•Skillnaden emel¬
lan Krono¬
värdi! och
det nu före -
slagsvis ut¬
förde Marke-
gångsvärdeå
de förut, å
denna Titel,
upptagne In-
deldta Rän¬
tor i,346: 16.
Dito Spann¬
mål 2 3,868:35.8>
25,215: 3. 8.
Dito emellan
förra Stats-
priset och nu
förslagsvis ut¬
förda Marke-
gångs-värde
på denna Ti¬
tels oindeldta
Spannmål 2,743: 44- 9-
38i,353:45.4-
Summa R:dr 382,733: 45. 4'
Sta t s-Utskottets Betänka nelen. y4I-
Hvaremot anslaget å den¬
na Hufvud-Titel blifvit
minskadt med de Commi-
nistrarne i Malmö, för Sjä¬
lavården om fångarne be-
stådde, men nu inrlragne
36 T:r 21-3- k:pr Spann¬
mål efter Kronovärdi 27: 24.
Den likmätigt Kongl. Bref¬
vet den 27 Augusti 1817
indragne förut Consistorii-
Notarien i Götheborg be-
stådde Hushyra 6;
samt Scholae - Staternes i
Vadstena och Calmar Pen-
ninge-Löner, nu förvand¬
lade till indeldt Spann¬
mål och utgörande l a55:
288: 24.
Återstå 382,445:21.4.
Då denna Hufvud-Titel uti
1818 års Riks-Stat utgjor¬
de
21,168: 4r- r.
Blifver den nu
4o3,6i4: i4- 5.
”42 Stats-Utskottets Betsntanden.
Femte Hufvud- Titeln för de fria
Konstern e.
Löntillökning för Secrelera-
ren vid Vitterhets, Iiistoriae-
och Antiqvitets-Akademien 269:
Nytt anslag för Musicaliska
Akademien i,5oo:
Dito för Riksmuseum der¬
till 900 R:dr förut utgått
af Extra Utgifts-medlen r,5oo:
Summa 3,269: 24.
Hvartill komma:
Utom Stat till Musica¬
liska Akademien förut
utgångnc
NummerLotteri-medel 200:
Cours-förhöjning å de
under Fria Konster-
nes Akademi-Stat upp¬
tagne 2,000 R:dr Ham¬
burger Banco 3,000:
3,200:
Summa R:dr 6,469: .
18 r8 års 5:te IIufvud-Titels
Summa 20,018:
Summa vid denna Stats¬
reglering 26,487- 24*
Stats-Utskottcts Betäknanden. 743
Sjette Hufvud-Titeln för Milda
Stiftelser.
utgöres af:
Förhöjning i Minimi-priset å den under
Penninge-Lönerne
beräknade Spann¬
mål 5i Tunnor a
j^. R:dr 76: 2.4.
utom Stat förut
utgångne in-
deldLe Räntor i
Kronovärdi 3,653
R:dr 35. 6. 14,795: 39. 10.
Dito Spannmål
12,100 Tunnor
14, 7-8 kappar 64,535: 39.
79,331: 3o. 10.
Skillnaden emel¬
lan Kronovär¬
di och det nu
förslagsvis ut¬
förde Marke-
gångs-värde å
de förut å den¬
na Titel upp¬
tagne Indeldte
Räntor 13,370: 6. 8.
D:o Spannmål 763.- 42.
14,i 34: 1.
Summa 93,542: 7. jo.
744 Stats-Utskottets Betänkande^
hvarifrån afgå:
Under Invalid
Hospitalets Stat
förut orätt up-
tagne Adelsfa-
lie Indelningar,
hvilke redan
före år 1812
varit indrag-
lie, utgörande
i Kronovärdi 349: 35. 7.
Till 8:de Huf-
vudTiteln öf-
verflyttadt an¬
slag för Spinn¬
huset i Stock¬
holm 8,000:
8,349: 35. 7>
Återstå 80,192: 20. 3.
Vid 1818 års Stats-regle-
ring utgjorde denna Huf-
vud-Titels Summa 3o,559: 10. 4«
Summa vid denne Stats¬
reglering ii5,75i: 3o. 7.
Ehuru den i sjelfva verket undergått
förminskning med ofvanstående 8,349 R:d
35 sk. 7 rst.
Sjunde
J3't a t s-Utskottets Be tänka nilen. ^45
Sjunde Hufvu d-T i t e 1 n, innehållan¬
de Pension s-S t a t e r n e.
Till denne HufvudTitels Stats*
Summa vid 18 18 års Stats-reg-
lering 36ooo:
kommer det beviljade ytterli¬
gare bidraget till en Pensions-
Inrättning för afskedstagande
Civile Ämbets-och Tjenstemän i5,ooo
Summa vid denne Statsreglering 5i,ooo:
Åttonde Hufvu d-T i t e 1 n utgörande
anslagen för Allmänna och Extra
Utgifter.
På denna Hufvud-Titel hafva följande
tillökningar blifvit beviljade nemligen: uti
Anslaget till Lyshållning med flere utgif¬
ter för Kronans publike hus i Ilufvud-
staden 58o: a. i.
Dito till Fångars skjuts och
underhåll efter den vidtag¬
ne nya regleringen 4^}0OO:
Varandes det vid sista Riks¬
dagen beviljade anslag för
ett Correctionshus af 20,000
R:dr samman förd t med an¬
anie Sami. S Band. 47 *
n/\6 Stats-Utskottets Betänkanden.
slaget till Fångars skjuts och
underhåll.
Dito å anslaget för Anmärk¬
nings- och Uppbörds - pro¬
center 2,000:
Hvarjemte till ersättning för
förlorade Dagsverken vid Fly¬
inge Stuteri äro anviste i,584- 8.
Summa 10. 1.
Dertill komma:
Från Sjette IIufvud-Titeln liitflyttadt an¬
slag för Spinn¬
huset i Stock¬
holm 8,000:
utom Stat förut
utgångne:
Handtverkares
Gernings Ören
till Städerne 700:
TullFrihets-er-
sättning till
Stockholms
Stad 9000:
Procent af
Brännvins
Bevillnings-
afgiftens up-
Stats-Utskotte ts Betänk anden. y47
Lord, hvilken
Summa med
anslaget för
Observations
och Upp¬
hörds - Pro¬
center nu är
samman¬
förd 4>ooo:
Indelte
Räntor
1 Kro¬
novärdi
5,711 R.
2 rst. för¬
vandlade
lill 27,443.' 28. io
Dito
Spann¬
mål 68
T:r 4*
k:pr a
5i 363: 22.
41,507: 2. 10.
49,507: 2. 10.
Summa 98,671: 12. ix.
Hvarifrån afgå:
Indragning å
anslagen för
748 Stats-Utskottets Betänkanden*
Accords ersätt¬
ningar 4,000:
Restitutioner 2,000:
6,000:
Öfverflyttning
till 2:dra Huf-
vud-Titeln af
anslagen för
RemissLage 5,5oo;
Böda krop¬
pars besigt-
ning , 3oo:
5,8oo:
11,800:
Återstå 86,871; 12. 11.
Bå 1818 års 8:de Huf¬
vud Titels Summa ut¬
gjorde 331,001: 13. 4-
Blifver Titelns Summa vid
denna Stats-reglering 4I7>8.72: 26. 3.
Nionde Hufvud-Titeln för Jord¬
brukets, Handelns och Näringar-
nes befordran.
Någre anvisningar å denne
Hufvud - Titels vid föregående
Stals-regleringar till ioo,ooOj
Stats-Utskottets Be tänka liden.
utförde Anslags-Summa hafva
icke blifvit gjorde, som oro
af beskaeffnhet att ärligen bö¬
ra utgå; beroende de lillfäl-
lige på Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning; men härjemte kom¬
ma, i följd af Riksens Stän¬
ders beslut, rörande de utom
Stat utgående medels uppta¬
gande, så väl bland inkomster
som utgifterne, att under den¬
na Titel uppföras följande
utom Stat förut af ålder ut-
gångne: Indeldte Räntor, uti
Kronovärdi 2,328: 3s. 7. hvil-
ke förvandlade
utgöra 11,6/13' 18. 11.
Bi to Spann¬
mål 827 T:r
1 ii kap:r a
5i Pi:dr 43-
13,38g: 12. ir.
Bå Hufvud-Titelns Summa
vid denna Stats-reglering
blifver 113,38g: 12. 11.
Allmänna I n d r a g n i n gs- Staten.
Uppå denna Stat hafva Riksens Höglofli-
Sländer anvisat följande Utgifter, nem-
jigen:
. j -
--5o Stats-Utskottets BetänkanVlen
/ J
Lön- och Boställsnenningar föi'
jL O
Häradshöfding Furtenbach 85:
Arfvoden lill Hof-Canzlerens
Ombud vid Boklryckerierne i,35o:
Tili Pensioner för Commissions-
Landtmätare, då de taga afsked,
förslagsvis 3,000
Lön tili nu varande Commen-
daiiten i Götheborg 6oo:
Löner för 3:ne indragne Lära¬
re vid Skeppsgosse-Scholan i
Carlskrona 65o:
Ersättning för RemissLage till
nu varande LaudtRäntmästare
och Regementsskrifvare 5,ooo:
Till Lonunderslöd för Stock¬
holms Schol-Lärare i6o Tun:r
Spannmål a 5L R:dr 85a:
Tionde m. m. till Presterskapet
i Solna för de Carlbergs Kungs¬
gård underlydande Hemman 125:
Assessoren Doctor Hartmans
Lön hitflyttad från Medicinal-
Staten 266: 32
Pension för Afl. Riks-Rådet
Grefve Liljencrantz’s dotter, Fri¬
herrinnan Tornerhjelm 25o:
Dito till Landshöfdingen m. m.
Hans färla 2,000:
Dito till frami. Stats-Commissa-
rien Yidegrens 3:ne Döttrar 3oo:
Sta ts-Utskottets Betänkande!!. y5i
Dito till Direcleur Löfving 333: 16.
samt följande hittills af denna
Stats Besparingar utgifne Pen-
sions-belopp:
Till frami. Generalen Friherre
af Klerckers Enka 666: 3a.
Vice Presidenten Fahnehjelms
Enka 5oo:
Stats - Secreteraren Kökeritz’s
Enka 3oo:
Landshöfding Vanbergs Enka 5oo:
Fröken Jägerhorn 5o:
KrigsRådet O. Åhlström 166: 3a.
Öfverste-Lieutenant Norden¬
creutz i GG: 3a.
Öfverste Lieutenant Ulfsparre 166: 3a,
Majoren Brunow 92:
Majoren Ehrenstolpe 100:
Hvarförutan den hittills af Be-
sparingarne utgifne tillökning i
hyran för de af Öfver-Ståthål-
lare-Ämbetets Cancelli begagna¬
de rum uppföres med 35o:
Utgörande desse anslag till
sammans 16,871: 8.
Utom hvad som erfordras till Högstsalig
Hennes Maj:t Enke-Drottningen Hedvig
Elisabeth Charlottas Ilof-Stats pensione¬
rande, hvilket hädanefter kommer att af
>j52 Stals-Utskottets Betänkanderti
Allmrnna Indragnings-Statens anslagssum¬
ma utgöras, samt till Pensioner för dem,
som förut njutit understöd af den så kal¬
lade Åbo Akademi-Fond, sedan Riksens
Ständer beslutit att denna Fond bör till
Riksgälds-Contoiret afiever^ras; Hvaremot
denna Stat blifvit minskad med följande
belopp: Det till Aflöning för Lag-Commit-
tcens Arbetande Ledamöter, jemte nödige
utgifter lill Lagförslagens tryckning m. m.
uppförde belopp 8000 R:dr årligen, är
minskadt med 2,000:
Anslaget för en Committé' till
öfverseende af Rikets Ekonomi¬
ska författningar hittills utgö¬
rande 3,ooo R:dr, har blifvit
nedsatt med 800:
Äfvensom å anslaget med 5,5oo
R:dr, till pensioner för blesse-
räde Officerare och Under-Of¬
ficerare är indraget 5oo:
Tillsammans 3,3oo:
Och ehuruväl Allmänna Indragnings
Staten kommer att betydligt mera ålitas
i följd af det vid denna Riksdag fattade
beslut, att Civile Ämbets- och Tjenstemän
ega rättighet att, vid uppnådde 65 års
ålder,
Siats-Utskottets Betänkande» ^53
ålder, taga afsked med Pensions åtnjutan¬
de på denna Stat, till lika belopp med in-
nehafvande Lön, tror likväl Utskottet, att
den förut uppgifne förslagssumma af 270,
ooo R:dr, utgörande:
Penningar a65,6i2: 6. ii.
Indelda Rän¬
tor efter Kro¬
novärdi 3,568: 35. 6.
Dito Spannmål
66 T:r a 5 k:pr 49: 29- 7*
Spannmål in
natura 171 T:r
med den ytterligare tillökning deri, hvar¬
till vid Stals-regleringens fulländande fun¬
nits tillgång eller i penningar 4*987 R:dr
6 sk. 7 rst., skall blifva för ändamålet till¬
räcklig, erhållande Indragnings-Staten det
oaktadt en verklig minskning emot dess
vid 1818 års Statsreglering till 389,844
R:dr 26 sk. 6 rst. bestämda belopp af
14,857 R:dr 19 sk. 11 rst och kommer
att upplaga:
Penningar 270,599: i3. 6.
Indelde Räntor efter Mar¬
kegång på förslag 17,030: 1. 6.
a 4-f R-dr 769: 24.
270,000
Dito Spannmål Dito
4:de Sami. 5 Blind.
35a: 4o.
48
^54 s tatg-Utskotteti Betänkande»,
Spannmål in natura
Tunnor a 3tr R:dr
O12:
Summa 288,894: 7.
Riks-Statens nu bestämda utgifter komma
i följd häraf alt för nästa och påföljande
år intill förstkommande
följande Summor:
Första Hufvud-Titeln
Andra Dito
Tredje Dito
Fjerde Dito
Femte Dito
Sjette Dito
Sjunde Dito
'Åttonde Dito
Nionde Dito
Tionde Dito
Allmänna Indragnings
Staten
Riksdag utgöra
738,549: 45.
1,813,8o8: 46.
3,072,330:
4o3,6i4:
26,487: 24.
25.
i4-
3.
9-
8.
5.
115,781: 3o. 7.
5j,ooo:
417,872: 26. 3.
113,38g: 12. 11.
1,03g,025: 38. 6.
288,89 4: 7-
Summa 8,080,724: 3i. 4:
Hvartill kommer till¬
ökning efter Markegång
då den öfverstiger 6 R:dr
Tunnan för den del af
Spannmålen under Pennin-
ge-Lönerne, som öfverskju*
I
Stats-Utsko ttets Betänkande fl. 7§5
ter beloppet af Stats-Ver¬
kets behållne Spannmåls-
Inkomst och utgör
Tunnor 3i kappar, hvilken
tillökning utföres i pennin¬
gar förslagsvis till i R:dr
Tunnan med /[o,63 2: 4^- 6*
Hörande den Besparing,
sorn på detta anslag kan
uppkomma tilläggas Öf-
verskotten på Stats-Ver-
kets Inkomster
Riks-Statens Utgifts-
Summa 8,121,357: 39. 10.
Uti deii af Riksens Stän¬
der vid 1818 års Riks¬
dag fastställde RiksStat
utgjorde StatsVejkets ut¬
gifter 5,474>847-' 22 1.
Och haf¬
va sålun¬
da vid
denna
Statsreg¬
lering vun¬
nit en till¬
ökning i
fceräknin-
^56 Stats-Utskottets Belänkanden.
gen af 2,646,510: 8. g.
Då in-
komsler -
ne dere¬
mot äro
upptagne
till 6,467,857: 3Q. 10.
Blifver
den
Summa
som af
Allmän¬
na Bo-
villnin-
gen nu
erfor¬
dras till
fyllande
af Stats-
Verkets
behof i,653,5oo:
8,121,357: ag. 10.
Så väl af det föregående, som af
det Betänkande och Förslag Stats-Utskot-
tet afgifvit till Inkomsternes beräkning in¬
till nästa Riksdag finnes orsaken till den
betydliga tillökningen, som visar sig i den¬
na beräkning och hvarigenom det blifvit
S ta ts-Uts k o tt et s Betänkande!!. 'jBrj
möjligt, att, såsom nu är föreslaget, under
dess hittills erforderliga belopp nedsätta
Sf.atsbrists-Suinrnan eller Stals-Verkets be¬
llo! af Allmänna Bevillningen, oagladt de
tillökningar på Utgifts-TitJarne, som un¬
der denna Riksdag blifvit beviljade, ehu¬
ruväl, genom denna reglering, Riksgälds-
Contoiret blifvit befriadt från dess förut
till 5,"oo R:dr beräknade utgift i Remiss¬
lage till Landt-Räntmästarne, samt de
hittills årligen till Stats-Verket erlagde In¬
tresse-medel 6,996 R:dr 5 sk. 1 rst. B:co.
Dessutom hafva under Riksdagens
lopp Riksens Högloflige Ständer, under de
vilkor och på det sätt deras derom aflåtne
skrifvelser närmare bestämma, beviljat och
anslagit följande utgifter för en gång,
nemligen:
Till Läns-Styrelsens på Öland aflö¬
ning år 1824, 4^8 Tunnor Spannmål som
a 5 R:dr 16 sk. Tunnan erfor¬
drar ett Contant anslag af 2,442: 32.
Ersättning till Götheborgs Stad
för de i,5oo R:dr årligen, som
vid sissa Riksdag beviljades
för Fångvården derstädes y,5oo:
Beviljad restitution af orätt er-
-58 Stats-Utskottets Betänkanderi;
lagde Slofferings-penningar från
någre Regementer 4>234: 8.
Vadstena Stael, till Kloster-kyr¬
kans iståndsättande m. m. vid
dess emottagande 5,ooo:
Till inköp af Astronomiske In¬
strumenter till Observatorium
i Stockholm 1 5,ooo:
Fördeldt på 3:ne år med F
hvardera året.
Belöning till Kamereraren Ve¬
sterstrand för det verkställde
Bikshufvud-Bokslutet 3ooo:
Hvilke R:dr 27,176: 4°.
Utskottet tillstysker måga få utgå af ÖP-
verskotten å Stats-Verkets Inkomster för
år 1822 och följande åren, hvilke Öfver¬
skott, efter afdrag så väl af denna Sum¬
ma, som af hvad till Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition för Försvars-Verket är ansla¬
get med 233,333 R:dr 16 sk. komma Riks-
gälds-Contoiret till godo. Hvaremot be-
mälde Contoir bör hålla Stats-Verket till¬
handa hvad som för denna sistnämnde
anvisning å Öfverskotten möjligen kan
sakna tillgång.
För öfrigt har Stats-Utskottet bordt
anmäla, att sedan Riksens Ständers Revir
Stats-TJ tskottets BetSnt anden. ^5g
sorer vid deras sammanträden sedan sista
Riksdag åren j8ao och 1822, enligt livad
deras afgifne Berättelser vid handen gifva,
genomgått och granskat Stats-Verkels Rä¬
kenskaper och förvaltning till och med
för år 1820; så har till Utskottets ena¬
handa åtgärd blifvit öfverlemnad elen för
år 1821, enligt den af Riksens Högloflige
Ständer nu mera gillade method upprät¬
tade RiksHufvudbok, tillika med de öfrige
till årets redovisning hörande Röcker och
Handlingar; Äfvensom förbållandet med
Statens Inkomster och Utgifter för samma
år och förvaltningen deraf blifvit uppgif¬
vet och ådagalagdt uti den underdåniga
Berättelse, som Kongl. Stats-Conloiret af-
gifvit och finnes Kongl. Majrts Nådiga pro¬
position om Stats-Verkels tillstånd och be¬
hof bifogad.
Ehuruväl Riksens Ständers gransk¬
ning egentligen bör sträcka sig till en all¬
män öfversigt af förvaltningen, då Kongl.
Kammar-Rätten tillhörer att7ill Ziffran gran¬
ska sjelfva Räkenskapen; Har dock Utskot¬
tet funnit verkställigheten af detta åliggan¬
de så betydligt lättad genom den författa¬
de Riks-Hufvud-Boken, att det blifvit för
Utskottet möjligt alt jemte dess öfrige
många göromål, äfven lill vinnande af
jaera fullständig kännedom om disposilio-
760 Stats-Ut s k 011 e t s Betänkan den.
nerne, genomgå Kongl. Stats-Conloirets
Memorial-Böcker och Kongl. Räntekamma¬
rens Hufvud-Bofe, äfvensom Kongl. Maj:ts
år 1821 till Kongl Slats-Conloiret aflåtne
Nådiga Bref.
I stället för den Tabell, som efter
verkställd granskning af Stals-Verkets för¬
valtning, vanligen blifvit från trycket ut-
gifven, hemställer Utskottet, med äfven
hämtad anledning dertill af Kongl. Maj:ts
den 11 April 1821 gifne Nådiga Bref lill
Kongl. Stats-Contoiret, i frågan om tryck¬
ning af upprättade Tabeller öfver Stats-
Verkets afkorrtade ocb anordnade Räntor,
derigenom Kongl. Stats-Contoirels under¬
dåniga hemställan vunnit Nådigt bifall,
att med tryckning af desse Tabeller finge
uppskjutas tills vidare, hälst det fullbor¬
dade Riks-Ilufvud-Boks-arbelet, som gifver
en större omfattning, torde af Riksens
Ständer finnas medföra en fullständigare
öfversigt i Statistiskt hänseende än ifråga¬
varande Tabeller och i sinom tid tryckte
Evtracter deraf i lika ändamål kunna kom¬
ma till Allmänhetens kännedom, om icke
Riks-Hufvud-Bokens Capital-Räkning för
år 1821 med någre dertill börande nödi¬
ge
S la ts-U ts k o 11 et s B e t ä n k a n <1 en. 761
ge Bilagor, såsom på ett upplysande sätt
meddelande det förhållande, som med de
förr vanlige Tabellerne velat ådagaläggas,
må få genom trycket allmängöras och så¬
dant efter hvarje Revisions förrättnings
slut äfven framdeles iakttagas.
Kongl. Stats-Contoirets förenämnde
Berättelse jemte dermed föl jäktige Bilagor
angifvet' de uti 1822 års Riks-Stat utförde
förskotts utgifter, lill ersättning eller af¬
skrifning nemligen:
De af 18 i5 års Öfverskolter bestrid-
de samt uti 1817 års Riks-Staloch Kongl.
Stats-Contoirets underdåniga Berättelse till
sista Urtima Riksdagen, specificerade utbe¬
talningar till framdeles
utgörande 293,354.’ 28. 5.
Under loppet af
Är 1818 29,900: 6. 5.
1819
1820
och 1821
Tillsammans R:dr 510,601: 37. 9.
4:de Sami. 5 Band.
48 0
i Stat s-U tskottets Betänkan der!
Ibland desse Summor förekomma ivaline,
dem Utskottet ansett sig icke böra till af¬
skrifning i Räkenskaperne föreslå.
Den ena består af utgifne G,ooo R:d.,
Ii vilke, jemte en särskild anvisning på den
under Kongl. Commerce-Colleaii förvalt-
o o
liing ställde A rbetshus-Fond, utgjort betal¬
ningen för ett tili Boställe lör Biskopen i
Götheborg inköpt bus. Anledningen lill
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning 0111 detta
inköp uppgifves vara, att vid lörsta inrätt¬
ningen af Götheborgs Stift, Biskoppen fått
sig Boställshus af Kronan anslaget Oell dä
detta år 166g afbfunnit, ett annat Bostäl¬
le, Säteriet Sannegården, åt honörn blifvit
inköpt, men sedan detta annorlunda dispo¬
nerades, Biskopshus i Götheborg åter af
Kronan bekostades, och lill dess under¬
hållande unslogos alla bosparde Pastora¬
lier i Stiftet, hvilka, enär della hus vid
eldsvådan i Götheborg år 1802 äfven af-
brann, skulle till Kongl. Commerce-Colle-
gii deposition för Arbetshus-fondens räk¬
ning lefvereras; att nu mera aflidne Bi¬
skopen Doctor Vingård, såsom tillika Dom¬
prost i Götheborg, då egde att begagna
det honom, i denna egenskap, tillhörande
Boställe; Men då vidi i8o'4 års eldsvåda i
berörde Stad, detsamma jemnväl afbraa-
Ståts-Utskottets Betänka nelen. ^C3
nit oell fråga uppstod om ett nytt Bi¬
skopshus, förklarades genom Kongl. Bref¬
vet den 19 Junii 1806, alt Biskoppen i
Götheborg vore berättigad antingen till
Boställshus eller hushyra, samt att det då
ansågs bäst och med ändamålet närmast
öfverensstämmande att, lill dess billigare
inköpspris på ett dertill passande hus
kunde erhållas, en hushyra af 'Teo R:dr
årligen tilldelades Biskoppen af den be¬
hållning utaf besparde Pastoralier och As-
securanccn för det afbrände Biskopshuset,
som i Götheborgs Ränteri blifvit insatt,
tillika med hvad söm influtit för den då
försålde Tomten efter gamla Biskopshuset
jemte den ytterligare besparing af Pasto¬
ralier, som kunde väntas; Och som Rik¬
sens Ständer först vid 1815 års Riksdag
genom underdånig skrifvelse elen 8 Augu¬
sti anhållit, att berörde hushyra målto
uppföras å Allmänna Indragnings-Slaten
samt derefter vid 1818 års Riksdag i un¬
derdånighet anmält sig anse denna hushy¬
ra böra upphöra sedan Biskop Vingård af-
jidit,.har Kongl. Majit under den 3 Fe-
.bruarii oell 3o December 1819 samt t
Mars 1820, enär rättigheten till Boställe
för Biskopen i Götheborg, såsom ofvanbe-
rördt är, från äldre tider vore bestämd
bifallit inköp af ett dertill föreslaget hus
och allvist köpeskillingen dels å Stais* Véir
764 S t a ts-U t sko tte ts Betänk an den.
kets Öfverskotts-medel, dels å Arbetshus-
Fonden, med förklarande derjemte, att
Tomten efter förra Biskopshuset skulle
försäljas, enär coujuncturen lemnade der¬
till tillfälle och den derföre inflytande
köpeskillingen jemte den tillgång, som
framdeles kan erhållas af Säteriet Sanne¬
gården, då framlidne Biskopen Lambergs
arfvingars besittningsrätt upphör, ber
Stats-Verket tillgodokomma. Och som
Kongl- Maj:t sålunda i Nåder bestämt hu¬
ruledes berörde af Öfverskotts-medlen för¬
skjutne 6000 R:dr skola varda Stats-Ver¬
ket ersatte, så bör beloppet emedlertid
och, intill dess en sådan ersättning infly¬
ter, balanceras uti Räkenskapen såsom för¬
skott emot ersättning.
Den andra af Utskottet ifrågasatte
Summan är de 10,882 R:dr 16 sk. 8 rst.,
hvilka, i följd af Kongl. Brefvet den a3
Maji 1821 blifvit å Öfverskotten forskott-
vis anvisade till kostnadernes bestridande
för en Stallbyggnads uppförande vid den
i HufvudStaden anlagde Veterinär-Inrätt¬
ning, emot ersättning genom de af Medi-
cinal-Fondeii förskjutne 5,g85 R:dr 47 s^*
sk. 6 rst. till Curanstalterne i Länen och
7,000 R:dr till Nyköpings Läns Curhus,
så fort Läus-Lazarettens tillgångar det
Stat s-U tskottets Betänkan den. ^65
medgifva; Lärandes Riksens Högloflige
Ständer finna denna summa böra såsom
förskott emot ersättning uti Räkenskaper-
ne balanceras, samt underdånig anhållan
bos Kongl. Maj;l göras om Nådig befall¬
ning till Kongl. Stats-Contoiret, att tillse
det berörde medel varda ofördröjligen å-
terbetaldte.
Beträffande de öfrige anvisningarne,
uppgående sammanräknadt till 492,719
R:dr 21 sk. 1 rst., så, emedan de bestå
af sådane utgifter, hvilke dels varit af
Ri sens Ständer anviste att af Öfverskot-
ten på Stats-Yerkets Inkomster utgå, dels
liärrört från uppkommen brist uti åtskil¬
liga förslagsvis gjorde anslags beräkningar,
fordrade ingen annan åtgärd, än alt i
Riks Staten afskrifvas, dertill Riksens Hög¬
loflige Ständer lärer finna godt bifalla;
Likväl har Utskottet bordt anmäla, att
deribland förekomma åtskillige utbetalnin¬
gar, som i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
förordnanden, blifvit gjorde och icke egent¬
ligen synas hafva bordt belasta Öfverskot-
ten, såsom Arfvode till Under-Läraren
vid Gymnastiska Central-Institutet, Löner-
till Häradshöfdingarne i de nya Domsa-
gorne inom Helsingland och Vesterbotten,
samt hvad utöfver Stats-anslaget erfordrats
yGö S tals-UtskoLtets Betänka nelen?
till skrifmaterialier, ved ooh ljus för de
Publike Ämbets-Verken, enär dertill först
bordt användas de besparingar, som va-
rit att tillgå på de llufviid-Titlar, hvartill
desse utgifter kunnat hänföras; Men Ut-
skottet anser härvid annan åtgärd nu me¬
ra icke återstå, än att hos Kongl, Maj:t i
underdånighet anhålla det dylike disposi¬
tioner pa Öfyerskotten hädanefter ieke må
ega runi, samt i allmänhet desse medel
icke ålitas för andre utgifter, än dem
Riksens Stonder derå anvist, eller förr än
deras begifvande dertill erhållits. Och
synes det Utskottet jemn väl lämpligast
att de Högstsalig Hennes Maj:t Enke-JDrott-
ningen Hedvig Elisabeth Charlolla i lifs¬
tiden tillhörige Aclier i Götha Canal Bo¬
lag tecknade för ett Capital af 35,ooo R:d
och hvarå inbetalningen efter Hennes
Majrts död blifvit fortsatt medelst anvis¬
ning å ÖfverskoLtsmedlen, måga till Riks-
gäids-Contoiret ofverlemnås,
Hvad för öfrigt angår dispositionen
af Siats-medlen för 1821 samt redovisnin¬
gen derföre, så har Siats-Utskottet funnit
följande omständigheter dervid förekomma,
deni Utskottet, till vinnande af framtida
rörelse i dylika fall ansett böra icke lern-
Stats-tJtslcottets Betänkaiiden. 777
lias ulaii uppmärksamhet och derföre får
vördsamt anmäla*
1:0 Enligt Kongl. Majrts särskilde
Kådiga befallningar till Stäts-Contoiret bär
Herr Stats-Rådet m. m. Grefve Cederström
uppburit åtskilbge Summor emot skeende
redovisning; Men som denna icke annora
lunda än Summarisk och ulan all vendea-*
tion blifvit verkställd oell sådant icke in¬
stämmer nied ett ordentligt och fullstän¬
digt redogörelsesätt, hvilket utgör vilkoret
för Statens Allmänna medels användande*
tillstyrker Slats-tJtskoltet den underdåni¬
ga anhållan hos Kongl. Majft, att vedel’-
Lönande, sorn af Statsmedlen uppbära för¬
skott, elliot redovisning, anbefallas derfö¬
re afgifva Spesifiqve och verificerade räk¬
ningar, deröfver det Verk, soln medlen
titgifVer, bör hafva tillsyn*
3:0 I följd af Kongl. Maj:ts lid ef¬
ter annan meddeldte Nådiga förordnanden
hafva de Tractamenten, som blifvit anslag-
ji e till Militair-Ledamöterne i Kongl.
Krigs-Hof-Rätlen; utgått af anslaget på
RiksStatens ardra Hufvucl-Tilel lil! Rese-
och Traclaments-penningar vid Civile för¬
rättningar. Föremålets beskaffenhet an¬
tyder likväl att utgiften icke egentligen
768 S lals-Utslcottets Betänkan d e'n.
tillhör detta anslag, utan rätteligen bordt
anvisas på 3:dje Hufvud-Titelns tillgån¬
gar, såsom varande en utgift, som påkal¬
las för den Militaira omfattningen lill up-
rätthållande af ordning och disciplin, hva¬
dan Utskottet anser anledning vara, att
härutinnan i underdånighet begära rättel¬
se för framtiden.
3:o Uti Nådigt Bref af den i3 Febr.
1821 har Kongl. Maj:t förordnat att den
pensions-afgift af y,5oo Bd. om året, som
borde utgå af Barlhelemy-medlen för un¬
derhållet af de vid Krigsacademien befin-
telige Fri-Cadetter af de trenne Ofrälse
Riks-Stånden skulle,då Barthillemv-Cassan
saknade ali tillgång härtill, från 1821 års
början och så länge berörde Fond icke vore
i tillstånd att denna utgift bestrida, förskju¬
tas af de till oförutsedde Mllitaire-Ulgifter
på 3:dje Hufvud-Tileln afsatte medel emot
framdeles ersättning af BarthelemyFonden.
Desse utgifter, hvartill Riksens Ständer icke
beviljat någre medel och derföre ej an¬
norlunda än förskottsvis emot ersättning,
äro af 3:dje Hufvud-Titelns anslags-summa
bestridde, böra uti Räkenskaperne balan-
ceras bland förskolter emot ersättning,
den Kongl. Maj:t i Nåder lärer täckas låta
korn-
Stats-Utskottets Betan ka n d en. 789
komma berörde Hufvud-Titel till godo, så
fort tillgång dertill gifves.
4:o Stats-Utskottet har vidare inbettt-
tat af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref tilirSlats*
Contoiret, dateradt den a3 Maji 1821,
att sedan Kongl. Maj:t, den 27 Mai tii sam¬
ma år, i Nåder förordnal Förste Expedi-
tions-Secreteraren Skogman, att tills vidare
förvalta Stats-Secreterare-Ämbetet för Han¬
dels- och Finance-Ärenderne och tillika
förunnat honom, att från och med 2:dra
Qvartalet berörde år, såsom arfvode, upp¬
bära den ledige Stats-Secreterare-Lönen,
emot det att han från samma tid lemna-
de dess vid Handels- och Finance-Expe-
dition innehafde Protocolls-Secreterare-
LÖn och Öfrige förmåner, har Kongl.
Majit i Nåder förklarat, att nämnde Proto-
colls-Secreterare-Lön skulle tills vidare
anordnas till Tillförordnade Stats-Secrete-
rarens disposition, för att af honom på det
sätt fördelas, att de personer, hvilke in¬
om Expeditionen dertill voro i tour, så¬
som arfvoden deraf erhölle skillnaden e-
mellan deras innehafvande Löner och de
nya Löner, som de, i händelse förberör¬
de Protocolls-Secreterare-LÖn, i vanlig ord-
4:de Sami. 5 Band.
49
790 Stats-Utskottets 13 e t ä n k a il d e ria
ning blifvit ledig, bade egt att i Successio»
nen tillträda.
Delta dispositiousätt af Löner, som
äro pu Ordinarie Stat uppförde, har Stats-
Utskottet ansett icke vara instämmande
med Förfaltningarne, som bestämma ord¬
ningen vid Tjensters ocb Löners tillträ¬
dande; Men deremot genom vidtagande af
ett allmännare användande derafj kunna
föranleda till minskning uti Statens af be¬
fordringar påräknade inkomster ocb be¬
sparingar; Och Utskottet tillstj^rker derfö¬
re Riksens Högloflige Ständer, alt i un¬
derdånighet anhålla, det Kongl. Majit vid
bortgifvande af de på ordinarie Stat upp¬
förde Löner alltid må täckas nämna den
Person, sorn deraf skall komma i åtnju¬
tande.
5:o Uti det Utlåtande, under IV:d
3g5, som Stats-Utskottet afgaföfver åtskil-
lige anmärkningar vid dess förslag till reg¬
lering af ulgifterne under Allmänna In-
dragnings-Staten , anmälte Utskottet, be¬
träffande den från Högvördige Preste-
Slåndet äskade närmare upplysning om
hvad sedan sista Riksdag blifvit tillgjordt
för de af anslaget för en Commitlee till.öf¬
verseende af Rikets oeconomiske författ¬
Si, a ts-U t s ko 11 e t s Be lä lika nde 11, 79 r
ningar samt utarbetande af forsla" i af-
seende på ny organisation af Civile Sty¬
relseverken lill Öfver-Directeuren Rönbeck
ulbetaldte medel, att Utskottet, genom IIof—
Cancellers-Ämbetets åtgärd, infordrat upp¬
lysning härom, för alt kunna särskildt
meddela det yttrande i denna omständig¬
het, hvilket sålunda blifvit fordradt och
såsom syftande på en förfluten tid ej bor¬
de uppehålla Slats-regleringen, utan afgif-
Vas i sammanhang med hvad som angick
granskningen af Stats-Verkets förvaltning.
I följd häraf får Stats-Utskottet nu
anmäla de upplysningar i detta ämne, Ut¬
skottet genom Hof-Cancellers-Ämbetct er¬
hållit från Kammar- och Ivrigs-Expeditio-
nerne af Kongl. Maj;ls Cancellie, alt nem¬
ligen Öfver-Directeuren Rönbeck, sedan
sista Riksdag, utarbetat Historiska under¬
rättelser om Kammar-Collegium, Slats-
Conloiret, Commerce - Collegium, Bergs¬
collegium och Kammar-Rätten, samt pro-
jecter dels till grunder för reglering af
de Publike Verkens göromål, dels till de¬
ras inre organisation och Arbets-Ordning,
livilke arbeten tid efter annan blifvit till
Commilterade för Styrelse-Verkens Orga¬
nisation aflemnade, för alt af dem begag-
uas och sedermera åtföljt Commilteens
793 Sta ts-Utskottets Betänkanden.
afgifne förslag till särskildta Utskottet vid
deuna Riksdag; Och har det sista af nämn¬
de arbeten blifvit färdigt efter medlet af
år 1821 samt Öfver-Directeuren Rönbecks
och dess biträdes arfvode, enligt Kongl.
Brefvet den 16 October samma år, med
3:dje Qvartalet upphört. Men då Kongl.
Majit dea 6:te föregångne Julii i Nåder
förordnat Öfver-Directeuren, icke allenast
att granska de af en särskild Committé i
Carlskrona utarbetade project till nya Re-
dogörelse-Methoder vid Örloggs-Flottan
och förändring i anledning deraf bland
personalen vid Flottans oeconomiska Ad¬
ministration utan äfven att vara Ledamot
i den Committée, som kommer att gran¬
ska det af KammarRältsRådet Ekholm af-
gifne Project till ett nytt Fältförvaltnings-
Reglemente, tillät Kongl. Majit i Nåder, d.
38 December samma år, att de arfvoden,
så väl Rönbeck sjelf som dess biträde
förut uppburit, skulle fortfara alt af sam¬
ma fond, som dittills utbetalas från och
med Fjerde Qvartalets början 1821 och
så länge han med ofvannämnde befattnin¬
gar blefve sysselsatt; Och har, enligt den
meddeldta uppgiften Öfver - Directeuren
Rönbeck till Kongl. Krigs-Expeditionen in¬
lem nät sitt underdåniga Utlåtande öfver
de afgifne projecler till nya Redogörelse-
Methoder vid Örloggs - Flottan, men för
Stats-Utskottets Betänkande» ygS
dess handläggning återstod ännu det vid-
löftiga Projectet till Förvaltnings-Regle-
mente, för hvars gransknings fulländande
ifrågavarande arfvoden icke kunde indra¬
gas.
Någon annan åtgärd härvid anser
Utskottet vid detta förhållande icke vara
att af Riksens Högloflige Ständer taga, än
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
hålla, att de arfvoden Öfver-Directeuren
Rönbeck och Dess biträde i Nåder äro an-
slagne, af det på Allmänna Indragnings-
Slalen uppförde anslag till kostnaders be¬
stridande för en Committé^ till öfverseen¬
de af Rikets oeconomiska Författningar m.
xn., måga indragas och besparas så snart
det Öfver-Directeuren uppdragne arbete att
granska ett upprättadt project till Fältför-
valtnings-Reglemente hinner fullbordas.
Sluteligen får Stats-Utskottet anmäla
att förvaltningen af Statsmedlen funnits
med noggrannhet och i öfverensstämmelse
med grunderne för densamma af Kongl.
Stats-Contoiret verkstäld, samt Räkenska-
perne med ordning och redighet upprät¬
tade och tidigt afslutade, så att icke nå¬
got förekommit att i desse omständighe¬
ter erindra.
794 S tats-U t skottets Be tank anden.
Till Riksens Högloflige Ständers vi¬
dare bepröfvande öfverlemnas detta vörd-
saraligen. arne Ledamöters särskilda tan¬
kar medfölja.
Stockholm den 3o October i&zS. •
Utdrag af Protocollet hållet uti
Riksens Högloflige Ständers
Utskott d. 30 October 1823.
S. D. Sedan Högloft Utskottet bifallit det
nu uppläste project till skrifvelse, angåen¬
de Statsregleringen i allmänhet, med der¬
vid fbgadt förslag till Riks-Stat förar i8a4
och intill nästa Riksdag, begärde Herr af
Uhr ordet samt förklarade det han icke
kunde instämma uti den del af Betänkan¬
det, som innefattade tillstyrkan alt de Högst¬
St a ts-Uts kottets Betänkande n. 795
salig Hennes Maj:t EnkeDroltningen Hed¬
vig Elisabeth Charlotta tillhöriga Aclier i
Götha Canal Bolag måga till Riksgälds-
Contoiret öfverlemnas; anseende Herr af
Uhr, i händelse en sådan föreskrift med¬
delas, det tillika bestämdt böra stadgas, att
Fullmägtige skola actierne försälja, enär
det, i Herr af Uhrs tanke, alltid vore för¬
delaktigare, att en sådan försäljning verk¬
ställdes till hvad pris som heldst, än alt
RiksgäldsContoiret blefve delegare uti Gö¬
tha Canal Bolag.
Herr Professor Fröberg instämde
jemnväl uti Herr af Uhrs nämnde yttran¬
de, så mycket häldre, som Herr Professorn
ansåg det vara förmånligare att förlora
hvad redan blifvit inbetaldt, ån att öka
förlusten genom någon ytterligare insätt¬
ning af återstående Actie-beloppet.
■ Hvilke yttranden, genom Utdrag af
Protocollet, skulle till Respective Riks-
Stånden på samma gång som Betänkandet
expedieras. Slockholm som ofvan.
Ex Protocollo.
W. KARSTRÖM.
jq6 Stats-Utskottets Betänkande!*)
N:o 579.
Ankom den 6 Nov, 1833.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Banco- Z/tskotts Me¬
morial , angående RiksStån-
dens skiljaktiga Beslut i af¬
seende på sättet för slutli¬
ga behandlingen om frågan
af inlösen af f. d. FilialDi-
sconternes utelöpande skuld¬
förbindelser.
Sedan Stats- och Banco-Utskotten, uti Me¬
morial af den 6 sistl. October, med anmä¬
lan af RiksStåndens skiljaktiga Beslut i frå¬
gan, om inlösen af f. d. Filial-Disconternas
ännu utelöpande Skuldförbindelser, yttrat,
att som 2:ne Stånd stadnat mot 2, målet jemn¬
likt 7 5 §. i Riksdagsordningen komme att för¬
falla,
Stats-Utskottets Betänka lidell. jgj
falla, samt att förblifva vid det soln härom
tillförne stadgagt varit; så hafva Högvörd,
PresteSlåiidet Samt Vällofl. BorgareStänclet
instämt uti denna Utskottens åsigt af saken,
hvaremot Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hederv. BondeStåndet förklarat må*
let vara af den beskaffenhet, att detsamma
borde på sätt 6p §. i Regeringsformen ut*
stakar, Öfveldeninas till Förstärkta Stats*
Utskottets afgörande.
Vid sådant förhållande, och då 3
Stånd stadna t mot a, äfven i afseende på
sättet för målets slutliga behandling saint
afgoraiidet af denne tvistige fråga beror på
tydningen af förrberörde hvaremot annan
åberopade stadgalldeil i Grundlagen, Ined
hvilket ämne Stats- och Banco-Ulskotten
icke tillkommer att sig befatta; Så hafva
Utskotten, med hemtad anledning af 2g
1 Riksdagsordningen, skolat hemställa örn
icke för afgörandet af de skiljaktige mellin*
garne i detta fall, Riksens Ständer beha*
gade uppdraga åt ConstitutionsUtskottet att
ined Rikets Ständers rätt och i deras stah¬
le derom besluta.
Stockholm elen 4 No v, i 8a 3.
/fideSämb 5 Bandi 49 é
t
7q8 Stats-Utskottets Betänkande#
N:o 5 80.
Ankom den 6 Nov. 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
och Banco Z/tskotts Betänkan¬
de, i anledning af de från Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln
samt Fallo fl. BorgareStåndet
remitterade motioner, angåen¬
de medel till förskott å ansla¬
get till Götha Canal Byggnad
för nästkommande år.
Uu särskilde Inom Högloft. Ridderskapet
och Adela af Herr Grefve v. Platen, Balzar,
Bogislaus, samt inom Vällofl. BorgareStån¬
det af Herr CommerceRådet Sanlesson,
framstäkie, och till förenade Utskotten re-
initierade Motioner, är vordet anfördt, att
då för utförandet af Rikets Ständers fattade
Slats-Utskottets Betänkande!), ygg
Beslut om Götha Canal bjrggnad, och i an¬
seende till den långt framlidna årstiden,
det vore af särdeles vigt, att de af Rikets
Ständer bevilljade förskott på nästkomman¬
de års anslag med första kunde disponeras,
irnen ingendera af de tillgångar, hvaraf
detta och dylika anslag 'komma att utgå,
nemligen: Bankens behållna vinst för det
l-öpaiule anslagsåret, samt de lån, Riksgälds-
Contoiret borde emot 3 procents ränta
upptaga, kunde före början af nästa år blif¬
va att påräkna, skulle nödvändigheten for¬
dra i att nu, genom särskildt af Rikets Stän¬
der fattadt beslut, bestämdes medel för in¬
gifvande så väl detta år, af de 5ö,ooo Rd.
B:co, hvilka Rikets Ständer bevilljat att få
under ett föregående år på det nästföljan¬
de anslag lyftas, som straxt vid början af
nästa år, af de 100,000 Rd., hvilka Canal-
Direclionen då, enligt samma beviljande
af Rikets Ständer, egde att äfven inom för¬
rättad revision utbekomma; i afseende hvar¬
på det vidare blifvit föreslaget, att dessa
Hiedel mätte från Banken utgifvas såsom
förskott å desse för nästa år påräknade
vinstbehållning.
Då Utskotten i följe af den erhållna
remissen förehaft detta ärende, hafva Ut¬
skotten; i afseende på de 100,000 Rd. B:co,
hvilka vid början afnästkommandcsår i8a4
8oo Stats-U t skottets Be tänk and en.
böra vara att tillgå, för Götha Canal bygg¬
nads behof å det för året dertill bevilljade
anslag, icke funnit något särskildt förord¬
nande af Rikets Ständer, rörande sättet för
Utgifvandet deraf nödigt, enär detta sätt i
alla fall mäste, likasom det hvaruppå alla
öfrige af Rikets Ständer bevilljade anslags
utgifter böra bestridas, utgöra ett bland
föremålen för de reglementariska föreskrif¬
ter hvilka i afseende på verkställigheten af
hvad Rikets Ständer beslutat, kommande att
lill iagttagande från och med nästa års bör¬
jan meddelas Fullmägtige öfver deras pennin-
geverk. Men beträffande åter de till ut-
gifvande ännu under loppet af delta år i-
frågastälde 5o,ooo Rd., så, och då Utskot¬
tet äfven för deras del funnit, det ue än¬
damål, af en genom omständigheters för¬
anledande möjlig större besparing i kost¬
naden för det hela, hvilka vid besluten om
Sältet för utgifvandq förskottsvis till någon
del af hvarje års anslagssumma det före¬
gående året, varit af Rikets Ständer afsed-
de, komma att i hänseende till anslags¬
summan för nästa år förfelas, derest Rikets
Ständer icke genom särskildt beslut nu.till
ett dylikt förskott anvisa erforderliga me¬
del, anse Utskotten sig härigenom böra
yÖrdsaniligen hemställa, att oflanämnde
5o,ooo R:dr Banco mätte, såsom förskott
å det för nästa år bevilljade länsanslag för
Stats-Utskott e ts Betänkanden. 801
Götha Canal byggnad, genast få utgifvas
från Rikets Ständers Bank; dock så, att, li¬
kasom förut blifvit i afseende på de sednast
till utbetalning för Götha Canal byggnad
detta år bevilljade 100,000 Rd., af Rikets
Ständer förordnadt, en emot livad som nu
ytterligare utgifves svarande summa bör
afdragas och innehållas å den behållning
af Bankens vinstmedel, för nästa år 1824,
sorn till RiksgäldsContoirets disposition af-
lcmnas. Dock varder detta Rikets Höglofl.
Ständers ompröfning vördsamt understäldt.
Stockholm den 4 No v. i8a3.
N:o 58 r.
Ankom den 7 Nov. 1823
i/tlåtande, i anledning1 af gjor¬
de anmärkningar vid, Ut¬
skottets afgifne Betänkande,
Sos S tats-U tskottets Betänkan den.
rörande sökt anstånd med
betalningens erläggande för
erhållen Undsättnings - Säd
från Allmänna A/agazins-
Inrättningens förråd.
Emot förenämnde Betänkande, hvilket Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln godkändt,
hafva följande erindringar hos de öfrige
RiksStånden blifvit väckte, nemligen att be¬
talningstiden i stället för November manad,
innevarande år, som Stats-Utskottet före¬
slagit, borde än vidare uppskjutas till an¬
dra Uppbördsstämman för sagde års Kro¬
noutskylder, eller Februarii månad år 1824,
hvarigenom utvägar till penningars anskaf¬
fande, medelst försäljningar af årets skord
kunde de gäldbudne beredas, och att ifrå-
gakomne anstånd ej borde inskränkas alle¬
nast lill Stockholms Län, utan äfven för
aila Rikets provincer blifva gällande, samt
att dessutom rättighet till återleverering af
säd in natura måtte b,e v ill jas elem, som så¬
dant åstunda, till undsättnings-skuldernes
godtgörande.
Då i afseende på frågan om det af
Riksdagsmannen Gustaf Pehrsson från Stock»
Stats-TJtskottets Betänkande!!. 8o3
holms län, uti ingifvit Memorial, föreslag-
ne afstånd med betalningens erläggande för
oliqviderade spannmålsskulder i landet, den
uti StalsUtskottets förra Betänkande pro-
jecterade betalningstermin, genom uppe¬
hållet af återremisserne, nu mera är så långt
framskriden, att, genom denne betalnings¬
termins antagande af Riksens Högloflige
Ständer, någon förmån eller lindring ej
blefve de skuldsatte tillskyndad, får Utskot¬
tet på sådan grund, vördsamt hemställa,
det anslåndstiden må prolongeras lill andra
Uppbördsstämman för 1828 års krono Ut-
skylders mdrifvande, som, enligt Författ-
ningarne, inträffar under de första måna-
derne af nästkommande år; hvilket anstånd
då torde billigtvis böra lemnäs alla Rest-
skyldige i Riket, som ännu häfta för obe¬
tald undsättningsspannmål och ej endast til¬
lämpas för Stockholms län särskildt, hvar¬
till Utskottets förra yttrande icke eller för¬
anleder; och hvad dernäst beträffar den
uti återremisserne gjorde anmärkning, alt
undsättningsskulderne äfven med säd in
natura böra få återgäldas, har Utskottet i
delta ämne, hvilket uti Riksdagsmannen
Guslaf Pebrssons Motion ej finnes om-
nämndt, vördsamt skolat åberopa inne¬
hållet af det Utlåtande Stats- Banco- samt
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskolten
under den 10 i denne månad gemensamt
8o4 S t a t s-Ut s k o 11 et s Betänka nelen*
meddeldt till besvarande af RiksStåndenS
återremisser, i anledning af Utskottens Be¬
tänkande om Allmänna Magazinslnrättnin-
gens upplösning.
Med öfverlemnande af hvad nu an-
fördt är till Riksens Höglofl. Ständers upp¬
lysta pröfning, hemställes äfven vördsamt,
att, i händelse af bifall till Utskottets yt¬
trande i förevarande ämne underdånig skrif¬
velse derom till Kongl. Maj:t må expedi¬
eras.
Stockholm den 3o Octohef i8a3<
N:o 58a.
Ankom den 7 November 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Z/tskottets
afgifne
$ t <t t s-U t s k o 11 e l s Betänka n d e n. SnS
afgifne Berättelse, om den
vid innevarande Riksdag
verkstälde granskning af All¬
männa Afagazins-Inrättnin-
gens förvaltning.
Sedan förenämnde Berättelse blifvit hos
Högloft Ridderskapet och Adeln, d. a sisl-
förflutne September samt hos llögv Preste-
Ståndet, den 27 och hos Hedervärda Bon-
deSlåndet, den 3o Augusti till alla delar
godkänd och bifallen, har Stats-Ulskoltet
till besvarande af den från Vällofl. Borga-
reStåndet emottagne återremiss, med deri
framställde anmärkningar, trott sig då des¬
se ej innehålla några nya skäl, och de frå¬
gor, som uti Berättelsen förekomma, äro
att anse såsom redan afgjorde, under åbe¬
ropande af föreskriften uti 6g §. Regerings¬
formen, endast böra vördsamt anmäla of-
yanberörde förhållande.
Stockholm den 3o Oclober 182 3.
|:de jSajal Band,
8o6 Stats-Utskottets B e t ä n k a n d e ri.
N:o 583.
Ankom don 27 Nov. 1823.
Utlåtande., öfver den hos He-
derv. BondeStändet väck¬
te anmärkning vid Utskot¬
tets meddelade Utlåtande ,
i anledning af sökt eftergift
och afskrifning för åtskilli-
■ ge äldre Undsättningsspan-
mäls Skulder uti Wermlands
Län.
Tili besvarande af föreskrifne anmärkning,
får Slats-Tjtkottet härmed vördsamt till¬
kännagifva, att Högloft B-idderskapet och
Adeln, under den 1 nästlidne September,
samt Högvördige Preste-Slåndet, den 27,
äfvensom Vällofl. BorgareStåndet, den 3o
sistlidne Augusti, gillat Utskottets ifråga-
S ta t s-U t s k o l le Is Betänkanden. 807
Ställde Utlåtande, så att, i likstämmighet
nied 69 af Regeringsformen, och då in¬
ga nya skäl blifvit anförde, någon ytterli¬
gare handläggning vid detta afskrifnings-
mål nu mera icke erfordras.
Slockholm den 3o Oclober i8a3.
Ankom fen 7 November 1813.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Afajrts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angåen¬
de fortfarande af det Con-
voy-Commissariatet beviJja-
de Creditiv.
So8 Sta t s-Ut si o t tets B e t ä ni an cl e rt.
Från samtelige Riks-Stånden liar lill Stats¬
utskottet blifvit remitterad följande:
(Ke i:ta Samlingen.)
Och som, i sammanhang med regleringen
af Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titlel, Rikets
Ständer, vid innevarande Riksdag, ansett,
att, tili fyllnad å de å nämnde Tittel åt
Kongl. Maj:t borde öfverlemnas, att använ¬
da, bland annat, äfven de 66,666 R:dr 3a
sk., som af Sjö-Tullsintraderne äro an-
slagne Convoy-Commissariatet, samt att
för desse 66,666 R:dr 3a sk., hvilka skul¬
le särskildt å 3:dje Hufvud-Titteln uppfö¬
ras, ett motsvarande Creditiv å Riksgäids-
Contoiret skulle ställas, att, efter föregån¬
gen pröfning och Kongl. Majrts Nådiga
Besslut, begagnas i mån af behofvet och
mot Gommissarialets förbindelse; hvarefter,
vid nästa Riksdag komme att förordnas
huru de medel, som på grund deraf kun¬
na för Stats-Verkets Räkning lyftas, böra
ersättas; Så lärer, i anledning af högstbe¬
rörde Nådiga Proposition, nu mera icke
erfordras annan åtgärd, än att Rikets
Ständers fattade ofvanomförmälde Beslut
varder genom underdånig skrifvelse Kongl,
Maj:t tilikännagifvet.
Stockholm den i November i8a3.
Stats-Utskottets Beta 11 kan den 809
N:o 585.
Ankom den 11 Nov. 1823-
Ut låtande, i anledning af gjor¬
de anmärkningar vid Ut¬
skottets yttrande, i frågan
om undersökning, rörande
utgifterne vid Garnizons-
Sjukhus-Byggnaden i Stock¬
holm.
V älloflige Borgare-Ståndet och Hedervär¬
da Bonde-Ståndet hafva till Stats-Utskot-
tet återremitterat denna fråga, deröfver
Utskottet den egde sisth Julii afgaf Utlå¬
tande; Dervid inom Borgare-Ståndet blif¬
vit yttradt, af Herr Ullberg med flere: att
då Garnizons Sjukhus-Byggnaden i Stock¬
holm tillika med den jemnväl inköpta e-
egendom, hvarest det så kallade Carolin¬
ska Medico-Chirurgiska Institutet finnes in-
jrättadt, kostat Staten, från början af år
i» i* lill 1822 års slut, a 20,000 R:dr år¬
8 io S t a i s - U t sko 11 e ts Bet 5 nk anden*
ligen, icke mindre än 230,000 R:dr Banco,
och att till Sjukhus-Byggnadens fullbordan¬
de och inredning fordrades ytterligare
omkring 100,000 R:dr; men å ena sidan
Ståts-Verkets tillstånd gör nödvändigt, att
fästa afseende på så omätliga kostnader
och å den andra det vore vådligt att, se¬
dan byggnads-arbetet blifvit begynt, lå¬
ta detsamma uti ännu feni års tid stå 0-
fullbordadt, borde viii anslag beviljas ut¬
af Statens medel, under ytterligare Feni
års lopp; men, 1 nion af Statens tillgångar,
nedsättas till hälften eller 10,000 R:dr årligen
och således för 5 år 5o,ooo R:dr, hvilket
skulle vara tillräckligt för arbetets fullbor¬
dande å den redan taktäckta delen; Hvar¬
emot andre yrkat anslagets fortfarande lill
lika belopp som hittills.
Inom Bonde-Ståndet åter har An¬
ders Danielsson yttrat sig anse det besyn¬
nerligt, att Kongl. Maj:t och Kronan, utan
Bidrag af Staden, här i Stockholm skall
vidkännas' dylike utgifter, då Götheborgs
SLad af egne medel, till belopp af omkring
i5 a 20 Tunnor Guld uppfört Cassern oell
öfrige Byggnader för Garmzonen derstä¬
des, äfvensom årligen utgifver flere Tu¬
sende Riksdaler lill Sängkläder, Ljus, Ved
m. 111. och detta allt utan bidrag af Sta¬
, St a t s-TJtskottets Betänka uden. 8n
ten, hvilket förhållande, enligt Kils Måns¬
sons uppgift, vore enahanda i Malmö.
Det torde synas vara ett tillfyllest-
görande svar på desse anmärkningar, att
åberopa hvad anfördt blifvit tili Siats-Ut¬
skottets förra Utlåtande, rörande denna
Garnizons-Sjuklms-Byggnad, deruti Utskot¬
tet icke otydligt uttryckt sin tanka, alt
en för ändamålet tjenlig GarniZons-Sjuk-
hus-Byggnad kunnat för betydligt mindre
kostnad uppföras; och då Utskottet till¬
styrkt underdånig anhållan hos Kongl,
Majit, att Kongl. Majit i Nåder täcktes in¬
skränka planen för denna byggnad och
på det sätt reglera ulgifterne dervid, att
arbetet med det å Stat varende anslag af
20,000 R:dr om året, i ytterligare Fem
års tid, må kunna fullbordas; äfvensom
föreslagit den Controll å redovisningen
för medlens användande, som Utskottet
trott vara tjenligast; anser Utskottet all
den åtgärd dervid vara tagen, som på
Riksens Ständers sida kan ega rum, enär
den inskränkning i byggnaden, som af åt-
skillige blifvit yrkad, till fullbordande af
endast den del deraf, som nu är försedd
med Tak, skulle göra den otjenlig för än¬
damålet och de deraf redan derå använde
medlen derigenom kunde anses hafva
811 Stat s-TJ tskottets Betänkande»»
Blifvit förgäfves utgifne; Hvarjemte Löt
erindras, hvad flere gånger under denna
Riksdag, uli fråga om Städernes Inqvarle-
rings-skyldighet är anmäldt, att Stock¬
holms Stad betalar en icke obetydlig Con¬
tant inqvartering till dess garnizon, och kan
lill bekostande af ifrågavarande sjukhus¬
byggnad icke förbindas.
För öfrigt får Utskottet anmäla, att dess
förra Betänkande öfver detta ämne är bi¬
fallet af llögloflige Ridderskapet och Adeln
den i Augusti och af Högvördige Preste-
Ståndel den aa Julii sistlidne samt att an¬
slaget för Garnizons Sjukhusbyggnaden är
till lika belopp, som hittills beräknadi
vid rden nu mera fulländade Stats-Reg-
leringen.
Detta hemställes vördsamligen till
Riksens Högloflige Ständers eget be-
pröfvande.
Stockholm den i Kbverob. 1833,
Stats -U Iskot tets Betänkande n. 8i3
N:q 586.
Antora, den 11 November 1813»
//flätande öfver Riksdags-Full-
mägligen Eric Janssons A/o-
tion om rättighet för ve¬
derbörande, att med pen¬
ningar lösa Aronans beli ali¬
ne Ränte-persedlar.
Uu ett till Hedervärda Bonde-Ståndet in-
gifvet och derefter lill Stats-Utskotlet
remitteradt Memorial, har Riksdags-Full-
mägtigen för Rasbo, Bälings och Vaksala
Härader af Upsala Län, Eric Jansson, un¬
der framställning af de mångå olägenhe¬
ter och betydliga kostnader, Ränlegifvarne
måste vidkännas, genom den dem åliggan¬
de skyldighet att, på långt aflägse ställen
från deras hemvist, leverera Kronans lw-
4:de Sami. 5 Band,
5o *
8i4 Stats-Ut-s kottets Betänkanden.
hällne Ränte-Spannemål, hemställt, att
densamma antingen mätte fä med pennin¬
gar lösas utan forlön, eller ock icke till
forssling utfordras utöfver det Miltal, som
för Afrads-Spannemålpns leverering blif¬
vit stadgadt; Hvarjemte är vordet föresla¬
get, alt Räntegifvarne kunde tillätas, att
äfven med penningar utgöra Kronans öf¬
rige Jordeboks persedlar; Och har Riks-
dngSvFullmägligen Anders Hansson, frän
samma Län, sig härutinnan med Eric
Jansson förenat.
Till upplysning härvid fär Utskot¬
tet meddela, att vid flere föregäende
Riksdagar och sednast år i8i5, fråga varit
väckt, om rättighet för Räntegifvarne att
med nenningar lösa Kronans immediale
i • ’
förbehällne Ränte-Spannmål, men att så¬
dant al den orsak icke kunnat beviljas,
att samma Spannmål in natura behöfs till
Brödkorn för Garnizons-Regementerne och
andre dylika behof.
I afseende på levereringen af Afrada
och den indeldta KronoTionde Spannmå¬
len, stadga Kongl. Förordningarne den 22
Julii i8o3 och den 20 September 1815,
att, då Räntetagare och Räntegifvare om
lösningspriset icke åsämjas, bör Ränte-
gifvaren forssla Spannmålen 6, högst 8
Stat s-U t s k o 11 e t s Beta n k a n d e n. 815
mil ifrån sitt hemvist, enligt Rån tetaga rens
anvisning; Men deremot är forsslings-skyi-
digheten af den kronan hehåline Ränle-Sä-
den, uti nu gällande författningar, icke till
något visst Miltal bestämd.
Att denna skiljaktighet i förhållan¬
det Räntegifvare emellan, svrdeles med af-
sende å nyssnämnde obegränsade forsslings-
skyldighet, jemnförelsevis verkar ofördel-
agtigt på dem, hvilkas Ränte-Spannmål
icke är åt andra förländ, utan Kronan
förbehållen, kan Utskottet icke annat än
medgifva; n.en, då samma omständigheter,
som tillförene föranledt Riksens Ständer,
att icke tillåta detta slags Spannmåis-lösen
med penningar, ännu fortfara, och erfa¬
renheten visat, ait de olägenheter, som
med skyldigheten att forssla ifrågavarande
Spannmål äro förenade, till betydlig del
både hittills blifvit och hädanefter böra
blifva undanröjde, derigenom, att det Äm-
bets-Verk, som skall ombesörja emotlag-
ningen, fått sig ålagdt att tillse, det ve-
derborandes béijvämlighet vid utgörandet,
så vidt möjligt är, varder iagttagen; finner
"Utskottet icke skäl tillstyrka den i detta
hänseende af Eric Jansson föreslagne för¬
ändring; Och vidkommande hans, i sam¬
manhang härmed, gjorde hemställan, att
Kronans öfrige bchäiiuc Ränte-persedlar
8i6 Ståls-Utskottets Betänkande)!.
Sfven måtte med Penningar få erläggas,
så torde någon åtgärd i anledning deraf
icke erfordras, enär ett sådant levererings-
sätt å Kronans sida, alltid varit Räntegif-
värne medgifvet.
Hvilket allt till Riksens Högloflige
Ständers eget bepröfvande öfverlemnas.
Stockholm den i November i8a3.
N:o 587.
.40
Ankom c’en 11 Nov. 1825
Utlåtande i anledning af Rikets
samtelige Landshöfdingars
begäran, att erhålla ersätt¬
ning af allmänna medel
till kostnad erne för dera?
Stats-Utskottets Betänkande)!. 817
Åmbets-Kungörelsers tryck¬
ning.
Tm Stats-Utskottet har Kongl. Maj:t i
Nåder behagat öfverlemna en, af de fleste
Landshöfdingar i Riket undertecknad, un¬
derdånig skrift, deruti de åberopat, att, i
anledning af väckt fråga, så väl vid nu på¬
gående som z8i8 års Riksdag, om ersätt¬
ning lill Krono-Betjeningen för kostnaden
till tryckning af Landshöfdingarnes Äm-
Betskungörelser, Stats-Utskottet yttrat sig
väl inse det ifrågavarande tryckningskost¬
nad medförde en kännbar utgift, derifrån
Befrielse skäligen kunde önskas; men att
Utskottet ej vore i tillfälle att beräkna det
Belopp af Statens medel, som för denne
kostnads bestridande kunde erfordras och
ansåg frågan härom icke kunna lämpligen
i annan ordning komma till handläggning,
lin efter Landshöfdingarnes underdåniga
anmälan derom bos Kongl. Maj:t, derige¬
nom förhållandet i alla Länen blefve upp¬
gifvet och ett generelt förslag upprältadt
till grund för ärendets närmare bedöman¬
de; Och hafva Herrar Landshöfdingar i
underdånighet yttrat sig förvissade, att
Kongl. Maj:t i Nåder skulle gilla Stats¬
utskottets tanka, om sjelfva frågans billig¬
818 Stat s-U t skot tets Betänkande»*
het, samt i underdånighet ofve riem nät ej
mindre särskildte calculer öfver berörde
kostnad för hvarje Län, under loppet af
de fem sistförflutne åren, än äfven ett der¬
på grundadt förslag öfver årliga trycknings*
nlgifterne för så väl hvart Län särskildt,
sorn för alla tillsammans.
Vid granskning hos Stals-Utskotlet
ö _ O
af desse den Nådiga Remissen följagtige
handlingar, har förekommit, att de uppgif-
ne kostnaderne till tryckning afLandshöf-
dingarnes Kungörelser, i en del Län grun¬
da sig på ett beräknadt medium af utgif-
terne dertill under de sistförflutne feni
åren, men i andre åter på förevarande
förhållande, samt desse uppgifter för åt¬
skilige Län icke på något sätt åro bestyrk¬
te, utan innefatta endast en förslags-be-
räkning af den, hvars fördel är deraf be¬
roende, destomindre af den beskaffenhet
alt derpå kan grundas ett Stats-anslag,
som den synes jemnväl inbegripa kostna¬
den för sådäne Kungörelser, hvilke för
enskildes räkning utfärdas och af dem bö¬
ra bekostas, men icke ensamt de egentliga
Ämbets kungörelserna för Statens Allmän¬
na ärender. Att Utskottet häruti icke
misstagit sig, torde bevisas deraf, att då
kostnaden för Landshöfdingarnes Kungö¬
relsers tryckning skulle vara ersatt, exem¬
»Stat s-U t s k o 11 e t s Betänkande n. 819
pelvis i Blekinge Län med 100 R:dr i Kro¬
nobergs Län med 110 R:dr, i Vester-Norr-
lands Läii 120 R:dr samt i Christianstads
och Malmöhus Län 133 R:dr i(i sk. hvar¬
dera, erfordras dertill i Götheborgs och
Bohus Län 35o R:dr, Jemtlands, Vester¬
bottens sch Norrbottens Län 3oo R:dr för
hvardera Länet och så vidare; deruti lik¬
väl för Jemtlands Län jemnväl är beräk¬
nad renskrifningskostnad emedan i berör¬
de tvänne Län icke finnes Tryckeri.
Då ru någon tillförlitlig grund ifrån
desse uppgifter icke kan hemtas, til! be¬
stämmande af ett anslag för de årliga
trycknings-kostnaderne af Landshöfdingar-
nes Ämbets-kungörelser, på ofvanberörde
sätt angifven att för samtlige Länen utgö¬
ra tillsammans 5,000 R:dr, samt Stats-reg-
leringen nu mera är fulländad och icke
lemnar tillgång till detta anslag, kan Stats*
Utskottet ej tillstyrka att, i frågans nu va¬
rande skick, nygre Statens medel härtill
måga beviljas.
Hvilket lärer till svar å elen Nådiga
Remissen i underdånighet hos Kongl.
Maj:t anmälas.
Stockholm den 1 November 1823.
8 ao Sta ts-Utsko t tets B e t ä ii k an dell
N:o 588.
Antom den 11 Nov. 1823.
Rikets Högloflige Ständers Stats-
samt Allmänna Besvärs-
ocli Ekonomi- Z/tskotts Ut¬
låtande, i anledning af
Motion, om inrättande af
en Statistisk Bureau.
Tili Stats- oell Ekonomi-Utskottens ge¬
mensamma handläggning, har Yälloflige
Borgare-Ståndet remitterat ett utaf Herr
Hagander afgifvet Memorial, deruti an-
föres: Att ju mera Statsförfattningen ut-
hildas, och allmänna tänkesättet, i förening
dermed, öfvergår till odelad kärlek för
Fäderneslandet, destomer väckes begäret,
att lära känna Statens inre tillstånd och
ett medborgerligt behof af säkra och grun-
deliga Statistiska upplysningar uppkommer;
hvadan äfven, sedan 1809 årsSlalsvälfningun-
danröjt den godtyckliga Konungamagten och
Folkets
S ta ts-U tsk o tt e t s B e t ii n k an de n. 82»
Folkets rättigheter fått sin tillbörliga plats
i den nya samhällsordningen, småningom
utvecklats en af dess skönaste frukter; ett
lifligt begär alt känna Fäderneslandet; ett
begär som uttalat sig vid alla Riksdagar
sedan den tiden; Motionären förklarar sig
väl känna, alt Statistiska Uppgifter inkom¬
ma till Riksgälds-Contoiret, att andre äro
att tillgå uti Collegierne och ali Lardshöf-
dingarnes Berätlelser afgifvas till Landt-
bruks-Academien för att der redigeras.
Men denna splittring af ämnen, hvilka en¬
ligt sin natur böra tillsammans, försvårar
förskingringen för enskilde, för Riksens
Ständer och må hända för Statens Styrel¬
se, i anseende till de formaliteter, som ce¬
nora vanan blifvit oundviklige, då särskil¬
ta Ämbetsverk skola sig yttra. Herr Ha¬
gander anser i öfrigt det icke vara nog,
att uppgifterna finnas, de böra ock sam¬
manställas och controlleras genom hvar¬
andra, enär det är på den fullständiga
kännedomen af dem, som Regeringen och
Folkets Representanter hufvudsakligen sko¬
la grunda sina Beslut, om de vilja bygga
säkert ooh varaktigt. Af sådan anled¬
ning har Herr Hagander föreslagit, att en
Bureau må inrättas, der alla de offieiela
handlingar, som i Statistiska ämnen tili
4:de Sami. 5 Band*
åaa Stat s-U t,skettel* B e t ä n i a n cl e n$
Regeringen inkomma, kunna samlas, ord¬
nas och med hvarandra jemnföras. Eu
sådan Bureau har Landtbruks-Academieu
önskat förena med sin Statistiska Afdel¬
ning; men Motionären betviflar att ända¬
målet dermed, i sådant fall skall kunna
vinnas, enär lill den Akademiska Stiftel¬
sens Natur hörer ett oberoende, som icke
får tillhöra den administrativa Ämbetsman¬
nen och denna Inrättning måste utgö¬
ra eu del af Administrationen eller åtmin¬
stone med den slå i nära förbindelse.
Herr Hagander anser den derföre snarare
böra förbindas med Kiksgälds-Conloiret,
emedan Riksens Ständer sjelfva, så väl som
deras Revisorer då kunna, utan nu vanli¬
ge omvägar, vinna alla möjliga Statistiska
upplysningar, och Kongl. Majrts rätt alt
utnämna Bureau-Chefen icke derigenom
behöfver rubbas. Skulle en sådan för¬
bindelse åter icke låta sig göra, kunde den¬
na Bureau förenas med Tabell-Commissio-
nen, som redan till en del bar samma
befattning och till hvars Ordförande alla
Raporter från Landshöfdingarne inkomma.
Herr Hagander har väl insett alt en in¬
rättning sådan som den nu föreslagna,
skall medföra kostnad för Staten, men har
derjemte trott, att- hvad Staten i denna
del uppoffrar rikeligen ersättes af Inrätt¬
ningens ofelbara nytta. Bet har 4ess,*5
i
Sta ts-Uts kol tets Betån Landen. Sa3
tom förekommit honom, att då många in¬
rättningar finnas , deni tidens anda långt
För detta utdömt, men gerna kan låta des¬
sa falla undan för sådane Institutioner,
hvilka bättre passa ihop med den Consti-
tutionella samhällsformen.
Vid pröfningen af detta ärende har
Ekonomi-Utskottet, sorn först handlagt
detsamma, erinrat sig, alt Kongl. Maj:t
nli dess Nådiga Berättelse om hvad sig
tilldragit i Rikets Styrelse sedan sisla
Riksdag behagat gifva Riksens Ständer till-v
känna, det ett Statistiskt Archiv, förestådt
af en utsedd skicklig person inom Landt-
hruks-Academien skall inrättas, dit alla
Ämbetsverks och Sällskapers, efter gifne
Föreskrifter inkommande Berättelser, rö¬
rande ifrågavarande ämnen böra öfverlem-
nas, och att der, på grund af de deri
meddelde uppgifter och öfrige nödige un¬
derrättelser, ordnade och bragte i sam¬
manhang, en fullständig Statistik för hela
Riket, i enlighet med den dertill af Kongl.
Maj:t gillade plan, kommer att utarbetas.
Ekonomi-Utskottet, sorgfälligt att
meddela R. H. Ständer en så fullständig
kännedom rörande förhållandet med del¬
la ämne sorn för dess vigt och angelägen»
8a4 S t a t s-U t sk o 11 a t s Betänkanden.
het påkaler, liar derom förskaffat sig föl¬
jande närmare upplysningar:
Sedan Kongl. Majit till vinnande af
en fullständigare kännedom om Riket i
Ekonomiskt och Statistiskt hänseende, i
JNåder insett angelägenheten deraf, att de
Berättelser, som Dess Befallningshafvande
hvart Femte år höra afgifva om Länets
tillstånd, uti en viss gifven form och ef¬
ter vissa föreskrifter inråttas, har Kongl.
Majit anbefallt Landtbruks-Academien alt
med förslag till formulair i detta afseende
inkomma; till underdånigt följe hvaraf be-
mälde Academi ett sådant förslag afgifvit
och i sammanhang dermed underdånigst
hemställt, att till vinnande af en fullstän¬
dig Statistik öfver hela Riket, jemnväl de
uppgifter i detta afseende, som vid andra
Rikets Ämbetsverk och Auctoriteter finnas
att tillgå, borde samlas och begagnas, samt
en person utses, som, efter en för ända¬
målet passande plan, ordnade dessa äm¬
nen till ett gemensamt helt.
Kongl. Majit, som gillat Landtbruks-
Academiens förslag till formulär för de så
kallade 5-års Berältelserne, har derefter,
genom Circulär den 19 April 1821 anbe¬
fallt samtelige Dess Befallningshafvande i
Ränen, att, i enlighet dermed, ifrågavaran-
Stats-Utsk o t tets Betänkande n. 8a5
de Berättelser författa, samt dervid iaktta¬
ga ali den noggrannhet och fulsländighet,
sora möjligheten medgifver, och skulle den
första så inrättade 5-års-Berältelse för
hvarje Län, inom sistlidet års slut vara
afgifven, för att vid nu varande Riksdag,
för nödige upplysningars vinnande vara
att tillgå. — Under samma dag har
Kongl. Maj:t äfven behagat af Landlbruks-
Academien infordra en sådan plan, hvar¬
om Academien hemställt för samlandet af
nödige Materialier till en fullständig Stati¬
stik öfver hela Riket. Det Utlåtande,
som Academien, till följe deraf, afgifvit,
innehåller bland annat, att Academien an¬
sett de ämnen, som böra höra till en
fullständig Statistik öfver ett helt Land,
äfvensom öfver serskilde delar deraf, läm-
peligen kunna innefattas under 4 Hufvud-
Afdeiningar, nemi:
1:0 Landets beskrifning till sin Na¬
turliga beskaffenhet och Alster.
2:0 De Innevånare som bebo det¬
ta Land.
3:o De näringar hvarmed desse sy- '
sselsätta sig samt upprätthålla Statsmaclii-
lien ogh
826 Stats-Ut skottets Betan ka uden»
4:o De Inrättningar som bilda delta
Land till Stat, dess Statsförfattning.
Dessa fyra Hufvud-Afdelningar ut¬
göra i Academiens tanka grunddragen till
Statistiken; Uti hvardera uppkomma sedan
en mängd andra Afdelningar, hvilka åter
hafva mångfalidiga utgreningar. Ordnin¬
gen dem emellan bestämmes af Sakens
Natur. Utförligheten kan utsträckas så
långt man behagar. Efter denna åsigt af
ämnet, har Academien äfven bifogat en
Tabell eller Register, innehållande de för¬
nämste Rubriker, i den ordning de, enligt
sin natur, synas böra följa på hvaran.
Den Tabeliariska formen tror Academien
böra följas, då ämnets Natur det tillåter,
emedan derigenom vinnes en åskådlighet,
som reder begreppet och gör sammanställ¬
ningar lättare emellan olika förhållanden.
Academien har derjemte, såsom ytterligare
utveckling af samma princip, åberopat dess
förut afgifne, i Nåder gillade Förslag till
formulär för Landshöfdingarnes 5-års-Be-
rättelser, hvilka såsom nödvändiga Materia-
lier till Rikets Statistik, böra med denna
vara lill plan och uppställning lika be¬
skaffade. — Ordningen för arbetet anser
Academien böra vara: att af en speciel
Statistik för hvart Län sammansätta det
Sta ts-U t sk o 11 ets Betänkan den. 827
hela eller allmänna Statistiken för hela
Riket.
Första åtgärden lärer, enligt Acade-
miens tanka, dock blifva, att från veder¬
börande Coilegier, Ämbetsverk och Auctb-
rileter, under hvars vård, eller till hvars
behandling ett ämne hör, samla alla de
upplysningar sorn röra delta ämne, äfven
som att inhemta de ytterligare materialier,
som tid efter annan ulkomne Beskrifnin-
gar, Alhandlingar, Dispulalioner och öli ige
Topograflske och Slalisliske np])gifter in¬
nehålla. På delta sätt klefve en Depot
eller Statistiskt Areldy f01 meradl, utgöran¬
de en föreningspunkt för alla de samlin¬
gar man eger eller kunde förs k alfa sig till
Rikets kännedom; Och borde af desse
samlingar, i den mån de inkomma, resul¬
taten genast utdragas, för att efter den
fastställde planen sammansättas till en all¬
män Riks-Statistik. Eli; sådant Archiv
har Academien trott böra inrättas inom
dess Statistiska Afdelning och utgöra en
del af Landtbruks-Academjcn, samt all en
person borde utses bland Academiens Le¬
damöter, som finge sig anförtrodd verk¬
ställigheten af de föreslagne Statistiska ar¬
beten, handlingars och nödvändige Male-
rialiers insamlande, samt deras granskan¬
828 Stats-Utskottets Bet ii n ka n den.
de och Begagnande efter den plan, sorn
lör det hela kunde blifva fastställd.
Detta Academiens förslag har i Nå¬
der blifvit gilladt, lill följe af Kongl.
Maj:ts Nådiga Baef den 17 Maji sisth år,
deruti förklaras: alt som Kongl. Maj:t in¬
sett inrättandet af ett Statistiskt Archiv
inom Academiens Statistiska Afdelning,
dit ej mindre Landshöfdingarnes 5-års-
Berältelser för Länen, än alla till Kongl.
Majit, Dess och Rikets Collegier eller an¬
dre Ämbetsverk och tillförordnade Comit-
téer, inkommande officielle uppgifter och
Berättelser, som bidraga lill kännedom af
Landet, dess Folkmängd, Näringar, Han¬
del m. m. i Original eller Afskrift aflem-
nas, och der dessa uppgifter, jemte de,
som i öfrigt i ämnet infordras och erhål¬
las ordnas och bringas i sammanhang, va¬
ra den lämpeligasle utvägen lill erhållan¬
de af en pålitlig och fullständig Statistik
öfver Riket; så har Kongl. Majit ej alle¬
nast lemnat Dess Nådiga bifall lill Acade¬
miens underdåniga förslag om ett sådant
Archi vs formerande utan ock i Nåder gil¬
lat den i underdånighet uppgjorde planen
för arbetet i det liela. Kongl. Malit har
derjemte åt den Person inom Academien,
sora
Stats-Utskottels Betänkan den. 8.2$
som i följd af livad sålunda Blifvit före-
ordnat, kommer ali ifrågavarande arbete
företaga, och för hvilken Academien eger
alt utfärda nödig Instruction, lem nät rät¬
tighet, att från Dess och Rikets Collegier
samt andre pulkjve Verk och offentlige
Auctoriteter och Sällskaper infordra och
erhålla alla de upplysningar och under¬
rättelser, som han i och för sitt uppdrag
kan hafva af nöden.
I öfrigt har Kongl. Majit i Nåder
anbefallt Academien, alt i underdånighet
föreslå så väl den af sine Ledamöter sorn
Academien anser mest tjenlig och skick¬
lig till detta vigtiga arbete, sorn äfven det
årliga arfvode han derföre till en början,
och intill dess arbetet blifvit i orning
bragt och den Allmänna Statistiken full¬
bordad, ansåges böra åtnjuta.
Af hvad Ekonomi-Utskottet sålun¬
da haft tillfälle upplysa, lärer det inhera-
tas, att det vigtiga ändamålet af ett Sta¬
tistiskt Archiv, eller, soln Herr Hagander
kallar det, en Statistisk Bureaus inrättan¬
de, redan blifvit, genom Kongl. Majrts
Nådiga omtanka, befordradt, på ett sådant
sätt, att Kongl. Majits Nådiga åtgärd i det-
4:dc Sami. 5:te Band*
53o S ta l s-TJ t sk o 11 et s Betän handen.
ta. afseende, lärer af Rikets Högloflig^
Ständer med underdånig erkänsla uppla¬
gas. Utskottet inser väl, lika med Herr
Hagander, alt en sådan anställt bör stå
under omedelbar tillsyn af Stats-Secrete-
raren för Kammar ärenderne, och alt fö!j—
»Ideligen ett Statiskt Archi v egen tel igén
bnr utgöra ett Departement af Konungens
Cancelli, oell må hända förenas lill ett
gemensamt helt med Riksafchivet och
Tabell-Commissionen; Men då Konungens
Csneellie vid nu förestående Reglering af
o o
Ämbeten och t jensi er, ej mindre ån andre
verk, torde erhålla en förändrad organisa¬
tion, finner Utskottet så mycket betänkli¬
gare att tillstyrka någon flyttning eller
förändring i detta afseende, som sådant
möjligen kunde verka till rubbning af den
en gång fasstälida planen för arbetet, och
föl ja k te 1 ip en i afseende på arbetets skynd¬
samma verkställighet, medföra binder och
uppehåll, hvilka framför allt böra före-
kommas. Utskottet tror derföre Årchi-
vet böra förblifva vid Landtbruhs-Acade-
mien intill dess den nya Regleringen i
Administrationen blifvit verkställd, då det
vida bättre än nu torde visa sig, hvar ett
Statistiskt Årohiv lämpligast bör inrättas,
och med hvilken Aucloritet det bör för¬
bindas.
$tats-Utskottets Betänkande!! 831
Det inses lätteligen, att det är på
Landshöfdingarnes 5-års-Berälleiser, som
de vigligaste Statistiska uppgifter ne huf¬
vudsakligen måtte komma att grunda sig.
Ekonomi-Utskottet har derföre med en
särskild detåt egnad uppmärksamhet, gran¬
skat det Formulär, sorn till dessa berät¬
telsers afgifvande blifvit fastsLäldt; och
anser sig nu böra anföra: Alt Utskottet
finner detta formulär fullständigt uppfat¬
ta de hufvudsakeiiga punkter, sorn lill
upplysning om Länen i Statistiskt hän¬
seende kunna synas nödige att bestämma.
Med särdeles tillfredsställelse skulle der¬
före Utskottet anse sig berältigadl till den
öfvertygelse, alt genom Kongl. Majlis visa
omtanka, den Statistiska upplysningen vo¬
re på det ändamålsenligaste sätt grundlagd
och genom de verksammaste åtgärder be¬
fordrad, om icke i Utskottets tanka, ännu
en omständighet återstod af den vigt, alt
derigenom, om den ej höfves, ett oöfver¬
vinneligt hinder finnes mot Fäderneslan¬
dets Callur i Statistiskt hänseende. Mos
Ulskottet har nemligen kommit i öfvervä¬
gande det sätt, hvarpå Konungens Befall¬
ningshafvande i sakens nu varande skick
mäste inhemta sine uppgifter om Länens
Statistiska beskaffenhet. Sä dane uppgifter
lära af Landshöfdingarne infordras genom
Jvrono-Foguarue. Desse inhemta Läns¬
63a Stals-Utskottets B c tänk an den.
männens och Länsmännen äler Fjerdings-
jnännens upplysningar. Af Fjerdingsmän-
nens eller någon annan dylik persons
noggrannhet, kunskap och pålitlighet skola
således första grunderne för en Riks-Sla-
tislik vara beroende. Utskottet tror sig
icke behöfva utveckla omöjligheten af, att
j,å detta sätt vinna erforderlig säkerhet i
de Statistiska uppgifterne, hvaremot Ut¬
skottet anser att ingenting skulle så myc¬
kel befordra detta ändamål, som dels den
ännu ouppmätta jordens afkastning på
Charta, gradering och beskrifning, dels in¬
rättandet i hela Riket af så kallade Socken-
Sällskaper, hvilka, sammansatte af Stånds¬
personer och Bönder, egande kännedom
om den ort, der de äro boende, äro bäst
i tillfälle att lemna de säkraste och till¬
förlitligaste underrättelser både i Topogra-
phiskt och Statistiskt hänseende.
Men äfven under ett ögonblicks för¬
utsättning, det Statistiska upplysningar ge¬
nom en Kronobetjent med tillräcklig sä¬
kerhet kunna erhållas, så går likvist ge¬
nom denna åtgärd, att inhemta kännedom
af Landets ställning och belägenhet, ett af
Statistikens vigtigaste ändamål, förloradt.
Det är nemligen ej nog, att Statistiska
upplysningar samlas för att förvaras i ett
Jkrchiv och vid påkommande tillfälle fcgi
Stats-Utskottets Betänkanden. 833
gagnas. Statistikens egentliga ändamål
lir, att Folket sjelflbildas till medvetande
af dess egen ställning oeh belägenhet, alt
det lärer känna det Land det bebor, och
att de enskilda medlemrnarne fatta och be¬
gripa deras förhållande till Staten och
hvarandra. -— Detta ändamål kan icke
vinnas på lämpligare sätt än att anstallter
vidtagas hvarigenom Folket kominer alt
yttra sig och handlägga deras egne ange¬
lägenheter. Också hafva sådane anstalter
sedan längre lider tillbaka varit ansedde
af stor vigt och angelägenhet. Till följe
af Rikets Ständers anhållan, utfärdades
redan den 29 Februarii 1742 ett Kongl.
Bref lill samtelige Lendshöfdingarne om
visse Öfver-Landthushållares och Jordbru¬
kares utväljande till Landt-Culturervs be¬
främjande. I anledning af Rikets Stän¬
ders ytterligare tillstyrkan utkom den 9
December 1771 åter ett Kongl. Circulär-
Bref om Åkerbruks-Sällskapers irrättande
j hvarje Socken. Uti Kongl. Kammar-
Collegii Resolution år 1776 tillstyrkes äf¬
ven Ekonomiska Socken-Sällskap på det
högsta. Det var likväl af den år 1793
inrättade Committé' för utredandet af lnn-
dern för Industrien i vårt Land, som den¬
na fråga i synnerhet utvecklades. Uti
denna Committe's Betänkande innefattas
j;tt förträffligF förslag till inrättande i
834 Stats-Utskottets Betänkan den.
hvarje Härad eller Socken af Hushåll¬
nings - Nu m n d e r, hvartill planen blif¬
vit uppgifven af då varande Professoren
ech Riddaren von Schulzenheim, en ut¬
märkt Statsman, hvars för icke länge se¬
dan fulländande Lefnadsbana är tecknad
och prydd med den rikaste mångfalld af
medborgerliga dygder och lärda förljen-
ster.
Likväl har af allt detta ingenting
kommit tiil verkställighet, om miin ej vill
anse de lid efter annan i Länen inrättade
H n s hå 11 ni u gs-,s ä lis k a pen såsom der¬
igenom föranledde. I sig sjelfva kunna
Socken-Säilskaper ej betraktas annorlunda,
än såsom fortsättningar af de förra, och
dem subordinerande, eller såsom deras
integrerande delar. — ålen de äro derfö¬
re icke af mindre vigt. — Hvad hafva ic¬
ke Municipial-Inrättningarne i andra Län¬
der uträttat och huru samvetsgrant begag¬
nas de icke? Den till vext som Landh us-
hållningeu i liela Briltanien vunnit genom
Ekonomiska Societeler, och i synnerhet
genom det af Konung och Parlamentet
constituterade Board of Agri culin re
bör med skäl väcka ailä Nationers förun¬
dran och efterföljd. —■ Också är redan
ett vigtigt steg till Municipal-Inrättniugar
långt för detta gjordt hos oss, i det sätt
Stats-Utskottets Betänkanden. 835
hvarpå Taxeringarne celi Mai*.kegangssä tt-
11 ingarne verkställas. För deras vidare
organisation inom vårt Fädernesland ge¬
nom Sockcn-Sällskaper gifvas dessutom
skäl som icke ega rum på de flesta andra
ställen. Landels vidsträcklhet medförer
en naturlig olikhet i climal, jordmån, hus-
liållningssätt, som genast ådagalägger o-
lämplighelen af allmänna llushållsFörfatl-
liingar ooh onndgängeiigen fordrar att fö-
reskriflerne blifva svarande emot hvarje
orts särskilda beskaffenhet. När härtill
kommer, att Sverige lill den egentligen
Åkerbrukande Klassen räknar ett Bonde¬
stånd, som i upplysning och sjelfständig¬
het är öfver ali jemnförelse med hvarje
sådant i andra Länder, synes inrättandet
af ifrågavarande Sällskaper icke möta oöf-
vervinneliga hinder i verkställigheten.
Ekonomi-Utskottet drager således
icke i betänkande alt anse sådane, af flitt
valde Ledamöter af särskildte Stånd sam¬
mansatte Sockensällskaper, såsom det verk¬
sammaste medel ali hos Nationen väcka
och underhålla en allmän Medborgerlig
anda, en sann och verklig upplysning.
Man må på hvad sätt man vill söka sörja
för Landtmannens uppfostran, bildning
och kunskaper; om han är främling i sitt
eget Fädernesland och icke slår i riktigt
836 S tats-Utskotlet* Betänka liden;
förhållande till den del af samhälls-ord-
ningen som honom närmast rörer, skall
lian alltid blifva liknöjd om dess Lagar
och betrackta dem med misstroget öga.—
Men genom rättigheten, att få bereda,
handlägga och yttra sig i de allmänna
ärender, som ligga inom hans område,
blir han först myndig och i verklig me¬
ning fri Medborgare; och de välgörande
följderne skola icke saknas. Han skall
blifva trognare undergifven de åtgärder
och författningar han sjelf önskat och fö¬
reslagit; Han skall mera vörda sin Ko¬
nung och Öfverhéten i samma mån han
slutes närmare intill Administrationen och
kommer i tillfälle alt inse, att den oupp¬
hörligt vill Folkets väl; — och han skall
högre älska den jord och det land, hvars
odling och cullur lian sjelf eller hans för¬
fäder beredt, ej mindre genom deras med¬
borgerliga omtanka och klokhet än deras
arbete och möda. Det följer vidare, att
i samma mån som Nationens enskilde
medlemmar af särskildta Stånd och vilkor
komma i ett närmare förhållande till
hvarandra och till det allmänna, skola
vissa fördomar, hat mot Ståndsskillnad,
och serskilda Medborgareklassers misstroen¬
de lill hvarandra småningom bortsmälta
och
Stats-Utskottets Betänka uden 83^
oell Folkets lynne vinna en Ulligare och
högre syftning till gemensamma ändamål
i medborgerligt afseende.
Till följe af hvad sålunda anfördt
blifvit, tror Ekonomi-Utskottet någon an-
lian åtgärd i anledning af Herr Hugander^
Motion för det närvarande icke erfordras,
än att Rikets llögloflige Ständer vördsamt
tillstyrkas, dels att i underdånighet hem¬
ställa, om Sockensällskapers inrättande, ej
blott för den Statistiska utan äfven för
den Medborgerliga bildningens befordan i
allmänhet, dels ock det den underdåniga
önskan lill Kongl. Maj:t frambäres, att
Riks-Slatistiken, så snart den hinner utar¬
betas, måtte meddelas vederbörande Hus-
hålls-Sallskaper, hvilka sedermera böra
deraf lemna Socken-Sällsknperne del. Ut¬
skottet anser derjemte bora tilläggas', alt
det lleglementariska för dessa SockenSäIl¬
skapers organisation, måtte lämpas efter
locala omständigheter. Vid förutnämnde
Committé^ Betänkande om de hinder, sorn
fjettrat Industrien i Vårt Land, linnes bi-
lagdt ett Förslag och Reglemente lill lius-
hållningsnämndens organiserande; Och
som detta ostridigt skall tjena till mycken
upplysning, ledning och hjelpreda i iiiå-
4:deSaml. 5 Band.
5a
538 S t a ts-Ut s k o tte ts Betänkan de n.
gavarande hänseende, men rummet icke
tillå ter dess upptagande här, vill Utskot¬
tet icke lemna oanförd t, alt det finnes att
tillgå uti a:dra Bandel (pag. 1162) af
Bihanget till Riks-Ståndens Prolocoller vid
1812 års Riksdag.
Enär sålunda Herr Haganders Mo¬
tion, afseende en i Ekonomiskt hänseende
vigtig arnstadt, blifvit utaf Högloflige Eko¬
nomi-Utskottet besvarad och utredd, på
sätt här ofvan finnes aiifördt, och hvari¬
genom något nytt eller lillökadt Slals-an-
slag icke kommer i fråga; så anser Slats-
Utskottet sig icke tillhöra, att i pröfning
af detta ärende ingå; utan varder detsam¬
ma till Rikets Högloflige Ständers pröf¬
ning och afgörande vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 3o Octoher 1823,
Stats-Ulskottets Betänka ndcji. 83g
N:o 58g.
Ankom c!en n N ivember iSsj.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
och Bevillnings-Utskotts Ut¬
låtande, i anledning af gjor¬
de Anmärkningar vid Ut¬
skottens Betänkande, röran¬
de en af hvarje Mantals¬
skrifven person årligen in-
tillj nästa Riksdag utgåen¬
de Afgift till Ueneriska
smittans hämmande.
Det af Riksens Högloflige Ständers Stnls-
och Bevillnings-Utskott, den ar sistlidne
Augusti afgifne Betänkande, angående en
af hvarje Mantalsskrifven person, intill
nästa Riksdag årligen utgående afgift till
yeneriska smittans hämmande, har under
•%
84o Stats-U t sko ttets Betänkande n
den i och 2 af nästvekne Månad vun¬
nit Högvördig? Preste-Slåndets och Väl-
loflige Borgare-Ståndets bifall, men der¬
emot blifvit återreroitteradt, under den 9
i samma Månad, af Högloflige Ridderska-
pet och Adeln samt under den 16 derpå
följande af Hedervärda Bonde-Ståndet,
hvarvid blifvit anmärkt, inom det förra af
desse (vänne Respective Riks-Stand, af
1:0 Herr Friherre Hjerta,
Lars, att 6:le Mom. i Utskottets Förslag,
eller den del deraf, som angår valet och
sammansättningen af de Deputerade, hvilka
få sig uppdraget att bestämma ofvanberörde,
till nästa Riksdag, årligen utgående Afgift
jemte sättet för Revisionens verkställande
synas underkastade betydiiga svårigheter
om ej omöjligheter, då en mångårig erfarenhet
vittnat, att framställningar om penninge-
bidrag sällan emottagas med benägenhet,
och att Allmänheten, ehuru den insåg nyt¬
tan af kraftiga anstalters vidtagande emot
Veneriska smittan, likväl ej kunde vid de,
med anledning af Kongl. Maj:ts derom af-
lålne skrifvelse, hällne sammankomster
med Länens innevånare öfvertalas, att
dertill bestämma en viss afgift, utan må¬
ste en sådan af Riksens Högloflige Stän¬
der vid 181S års Riksdag beslutas; Och
att, dji de förberedande anstalterne, d|
S t a t s-U tsk o 11 e ts Betänkanden. 841
åtagandet af denna beskattning hädanefter
sker frivilligt, mäste för Läns-Styrelserne
blifva högst obehaglige, i följd hvaraf blif¬
vit hemställt, hvilka utvägar böra vid så
beskaffade sammanträden vidtagas, i hän¬
delse den äskade afgiften skulle antingen
hel och hällen vägras, eller ock beviljas
till ett under det verkliga behofvet otill¬
räckligt belopp, i hvilket fall Läns-Styrei¬
sen samt Lazarelts-Directionen stadnade i
en så mycket mera bekymmersam belägen¬
het, som de ringa bidrag Kongl. Seraphi-
nver-Ordens-Gillet meddelar, icke tillåta
ens hoppet, att sjukvården kan dermed be¬
stridas, ännu mindre alt vidtaga andra lo¬
nida anstalter, hvilket skall vara förhållan¬
det med Jönköpings Län, der det gamla
och förfallna Läns-Lazarettet fordrar en
ombyggnad, som, änskönt tomt är dertill
inköpt och förberedande anstalter träffade,
dock ej kunnat sättas i verket af det skäl,
att Lazaretts-Directionen, då den så kalla¬
de Treskillings-Afgiften endast var till
påföljande Riksdagen bestämd, ej vågade,
osäker om möjliga tillgångar i framtiden,
inlåta sig i detta företag; Till följd hvar¬
af nu framställes, ej mindre att denna af¬
gift måtte hädanefter såsom hittills, såsom
i vanliga Bevillningsmål, lill en viss tid
bestämmas, än ock att billigheten fordrar,
gjtt det fr åa Seraphimer-Ordens-Gillet ut¬
84^ Stats-Utskottets Betänka uden.
gående anslaget, ehuru efter Anmärkar/ens
mening alltförmycket nedsatt mot hvad
det förr varit, må utbetalas i hvarje Läix
i förhållande till sjukantaht, och intrader¬
nas belopp, samt utan att vara underka-
stadt några förändringar, hvarpå äfven ett
exempel blifvit hemtadt från nämnde La¬
zarett, sorn först lätt sig goo R:dr tilldel-
de, men sedermera gått till en del deraf
i mistning, sedan samma medel äro åt an¬
dra L azaretler an viste.
2:0 af H e r r H j e r t a, J o h. Gus t.,
med hvilken Herr Uggla G. G. under å-
beropande, af dess Utskottets förra lielän¬
kande bifogade särskilda mening, instämt:
att iieviilnings-Ulskottets åtgärd med be¬
stämmandet af en viss Minimi-Summa
liksom det bejopp af 1 sk. hval lill den
blifvit utsatt,, förljenle bifall, men att ge¬
nom det lili fem skii lingar föreslagne
Maximum synas de principer, som böra
tjena till ledning vid denna Afgifts fast¬
ställande för hvarje Mantalsskrifven per¬
son, öfverträdda, emedan om än orLer fin¬
nas i större behof, än att de kunna med
Lazaretts-Afgifterne fyllas, derföre att med
Venerisk smitta behäftade personers bo¬
tande kostat mera än Lazaretls-medlen
utgöra, men icke fö.t det granna byggna¬
der blifvit uppförde, Utskottet bort, jemte
Stats-U tskottets Betänkande n. 843
Bestämmande af det gamla Maximum 3
skil linga r, föreslå bristens fyllande af All¬
männa Medlen, då från Seraphimei-Or-
dens-Gillet så betydliga bidrag kunna
lemnäs, att man med dem kan hjelpa sig,
utan att pålägga en skatt från i sk. till
5 sk., hvilken synes ej allenast mycket
ojemn ulan ock kan blifva tryckande för
mången fattig Famille, som ulan att be¬
höfva anlita Curanslalterne, likväl kan
komma att betala mera än en förmögen,
och alt, änskönt de fattigare Glassel ne
egenteligen draga förmånen af dessa In¬
rättningar, synes det hvarken billigt, alt
för några få personer skull ålägga en hel
ort en så dryg beskattning, eller alt sam¬
manskjuta medel lill uppbyggande af sto¬
ra palatser, under det de sjelfve bo i
kojor, hvarförutan och då dels denna lik¬
som hvarje annan personel, afgift är mot¬
bjudande, dels det är det Allmännas sak
men icke en local angelägenhet, om Vene¬
riska smittan skulle någorstädes finnas så
utbredd, att till dess hämmande fordras
utomordentliga åtgärder, dels undvikas
bör att kasta på folket ökade svårigheter
genom en ökad Afgift, som snart torde
förvandlas till stående, dels oek Seraphi-
mer-Ordens Gillets bidrag mot hvilkas o-
tillräcklighet ett correctif finnes i Fonder¬
nas granskning, böra underlätta dessa åt¬
§44 Stats-Utskottets Betänkanden.
gärder, yrkas, att den af Utskottet föreslag-
ne maximi-summan borde nedsättas till
Tre skillingar; hvaremot åter
3:o Herr Tham, Wohlrath: er¬
inrat, att Bevillnings-Utskoltet, visst ej
förbisett den häraf uppkommande Ökade
tunga, men att denna afgift är lika hillig
som Capitations-Afgiften och till sin grund
densamma eller en skvdds-afgift, lill hvil¬
ken en hvar utan hänseende till särskilda
förhållanden af Stånd o. s. v. bidrager,
men med det ytterligare skål för dess li¬
ka belopp, att det just är den fattige, som
deraf har gagn, att meranämnde afgift e-
genteligen icke är betungande för andre,
än dem som hafva flere mantalsskrifne
personer, men att sådant jemnväl förut¬
sätter en högre rörelse, i hvilket fall nå¬
gra skillingars tillökning betyder ganska
litet; att något missnöje öfver denna af¬
gift icke är att befara, då afgifterne be¬
stämmas af de betalandes deputerade och
revisionen årligen sker, så alt allmänheten
derigenom förvissas, att allt går ordentli¬
gen till, hvilket bittintills varit förhållan¬
det inom Skaraborgs Län; att hvad he-
hofvens fyllande från Kongl. Seraphimer-
Ordens-Gillet angår, så har man redai?
blif*
S ta ts-Uts kotte ts Betänk anden. 845
blifvit förvissad derom att någre betydli¬
ga tillgångar derifrån icke äro att påräk¬
na, äfvensom man icke känner att någre
Allmänna Medel blifvit anslagne till det¬
ta ändamål eller hvarifrån de skola an¬
slås; Alt Bevillnings-Utskottet, utan att
fästa afseende å de bevisligen origtiga up-
gifterne, om förhållandet inom Bohus Län,
likväl ej kunnat underlåta alt lemna sin
uppmärksamhet åt de uppgifter andre Le¬
damöter af det Hedervärda Bonde-Stån¬
det gjort, om ett mindre behof af denna
afgift i deras hemorter; Alt Utskottet der¬
af hemtat anledning till bestämmande af
eu olika afgift, särdeles som Utskottet ej
kunde finna något annat medel att mot¬
verka den inom sistbemälde Stånd rådan¬
de motvilja, mot denna beskattning; Att
Utskottet icke, som Friherre Hjerta förmo¬
dat, föreslagit årliga sammanträden lill af-
gifternas bestämmande, utan endast att
Socknarnes deputerade skulle en gång
sammanträda för att välja de Corn mitteer,
sorn skulle vidare under tiden derom be¬
sluta; att det icke är Socken-Commiltera»
de utan vederbörande Ämbetsmän, sorn
skola uppgifva behofvet, hvarefter afgiften
kommer af de förstnämnde att lämpas; Alt
det af flere anförda skäl icke är att för-
4:de Sami. 5:le Band.
846 Stats-Utskottets Betänkande».
moda, det nämnde Committe'e skall klifva
sammansatt af andre personer än de sorn
äga begrepp, nit och känsla för saken, att
instruetioner sannolikt ej eraottagas af an¬
dre än Ledamöter af det Hedervärd»
Bonde-Ståndet, men att inom Committeen
lära äfven finnas Ledamöter af de andra
Stånden; och att det uttryckligen är be¬
stämdt, att afgiften skall utgöras till Ve¬
neriska smittans hämmande, hvarvid inga
byggnader i calculen ingått.
Innom Hedervärda Bonde-Ståndet har
i:o Eric Påhlss o n, från Elfs¬
borgs Län jemte Carl Bergman, från
Gefleborgs och Pehr Pehrsson från Örebro
Län åberopat Herr Ugglas, Gör. Gust. till
Betänkandet fogade särskilda mening;
2:0 Johan Svensson från först¬
nämnde Län skriftligen anmärkt, att han
på intet sätt kan ingå i en fortfarande af¬
gift till Veneriska smittans hämmande,
under fruktan att denna, särdeles för stör¬
re hushåll hvari flere Mantalsskrifne per¬
soner finnas, nog tryckande afgift kan för-
yandlas till en ständig och oföränderlig
pålaga, utan i stället såsom mera lämpligt
yrkat, det må åt! hvarje Härads- elley
St ats-Utskottets Betänkanden. 847
Sockens innevånare öfverlåtas, att enskildt
sammanträda och vidtaga de Beslut, som
för hvarje ort och vid olika tillfällen kun¬
na Blifva nödige; i hvilken mening flere
af Ståndets Ledamöter instämd t;
3:o Nils Håkansson från Chri¬
stianstads Län, med stöd af dertill
erhållet uppdrag af sine Committenler, Be-
stridt den ifrågavarande afgiftens fortfaran¬
de, då ingen i orten varit utstäld för Ve¬
neriska smittan och Läns-Lazareltet i Chri¬
stianstad erhjuder tillfälle till botande, i
fall någon skulle af nämnde farsot blifva
angripen, med tillägg, att om afgiften skul¬
le komma att fortfara, Bör den ej höjas
öfver 3 sk. men väl nedsättas till en
skilling.
4:o'Nils Månss on, från Malmöhus
Län, framställt möjligheten för hvar och
en af det Hedervärda Bonde-Ståndet, alt
utan våda för eget och commiltenters väl,
tillstyrka den ifrågavarande afgiftens upp¬
hörande; men, då det ej lärer vara värdt
alt helt och hållet säga Nej, hemställt alt
afgiften måtte så mycket heldre Bestämmas
från en till tre skillingar, som anledning
<ej skall finnas till afgiftens förhöjande
från 3 tilli 5 sk., då hvarken Kongl. Maj:ts
JSådiga Proposition i ämnet eller enskilde
848 S tats-U t sk ottets Betänkande!!.
Motioner skola något derom innehålla,
hvilken mening derjemte blifvit af flera
inom Hedervärda Bonde-Ståndet hitträdd,
samt deribland af
5:oCari Bergman, från Gefleborgs
Län, som yrkat, i händelse Utskotten ej
skulle på anförde skäl pröfva rättvist i
hnTvudsaken frånträda deras förra Betän¬
kanden, att Länens innevånare å de orter
hvarest afgiften icke i och för den Vene¬
riska smittan behöfves, må ega frihet att
använda densamma till hämmande af an¬
dre smittosamma sjukdomar, genom an¬
läggande af Gurhus i de från Läns-Laza-
retterne mera aflägse Socknar, hvilket x
synnerhet är fallet i den ort för hvilken
den värde Ledamoten förer talan, der af-
ståndet från Läne-Residenset och den der
boende Provincial-Läkaren, å vissa orter
föranleder en nästan total hrist på Lä¬
karevård:
6:0 Petter Andersson från
Hall ands Län som delat deras öfverty¬
gelse, hvilka trott afgiften kunna upphöra
till nästa Riksdag, understödd i denna
mening af åtskilliga hland Ståndets med¬
lemmar, samt deribland så val af
S ta ts-U t skottets Be tänka nd en. 849
7:0 Johannes Myrin från Elfs¬
borgs Län, som omförmält, att afgiften
derstädes icke kommit innevånarne i nå¬
gor måtto till någon nång, hvilket likväl
sällan handt, en dräng eller piga af smit¬
tan besvärade, har betalning mäst på sam¬
mil sätt sorn förr erläggas för deras inta¬
gande å Curhuset; som ock
8:0 af Anders Sandsten, hvil¬
ken trott meningen med Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition i ämnet vara, att låta
saken bero på Riksens HÖgloflige Ständers
frivilliga önskan, hvadan äfven Tre skil-
lings-afgiften kunde såsom onödig upphö¬
ra, för alt ej öka antalet af de många ut-
skylder, hvarmed Allmogen, till ett ökadt
arbete för Udpbördsmönnen m. m., nu
finnes besvärad; i stället for hvilken af¬
gift hvarje församling borde, på samma
sätt som förr, låta sig vårda om sådane
besmittade personer, som ej förmå att af
egna medel bekosta sitt helande; äfven¬
som
9:0 Johannés Andersson från
Skaraborgs Län, till ytterligare styrka
för samma mening, tillagt, att i hans hem¬
ort finnas ett väl inrättadt och för de med
generisk smitta behäftade personers bo¬
85o Stats-Utsko ttets Betänkanden.
tande tillräckligt Läns-Lazarett, till hvars
underhåll hvarjehanda Collecter och in¬
samlingar ingå.
Af en annan mening hafva deremot
Riksdags-Fullmägtige J. J. Ruthberg, An-
dors Danielsson, Lars Ersson från Gefle¬
borgs Län, Olof Olofsson, Anders Nilsson
Anders Mattesson och Börje Pehrsson m.
fl, varit, hvilke tillstyrkt än Betänkandets
antagande, än åter afgiftens fortfarande,
ehuru med nedsättning af Maximum till
Tre skiliingar.
I afseende på desse af skiljaktig be¬
skaffenhet verande anmärkningar, anse Ut¬
skotten sig först höra rätta de inom He¬
dervärda Bonde-Ståndet vid öfverläggnin-
garne rörande detta ämne förelupne miss¬
tag, då påstått blifvit, ej mindre det Hå¬
gen anledning ej funnits för Bevillnings¬
utskottet, att utöfver Tre skiliingar höja
meranämnde af Kongl. Majit till fortfaran¬
de Nådigst föreslagne afgift, än ock att de
för Curhuset i Skaraborgs Län anviste bi¬
drag ej skola behöfvas till anslagens fyl¬
lande. Vid en närmare granskning af
Utskottens redan afgifne Betänkande lär ej
undfalla atL framlidne Herr Ehrenborg,
Casper, i en från Högloflige Ridderskapet
gch Adeln remitterad motion föreslagit de
Stats-Utskottets Betänkanden. 85t
årliga bidragen till åtta skillingar af hvar¬
je person, och att Herr B. H. Santesson
likaledes yrkat summans förhöjning till
Sex skillingar. Detta förhållande torde
tillräckligen utvisa att Bevillnings-Utskot-
let sökt en medelväg då det, med hänse¬
ende tillorter olika behof bestämt ett maxi¬
mum till fem skillingar; äfvensom de un¬
derrättelser, om förhållandet med Curhu-
set innom Skaraborgs Län motsägas af an¬
dre, som grundade på allmänna samt i
Kyrkorne uppläste Kungörelser, och Revi¬
sorernas årliga berättelser, framställa o-
tillräcklighelen af det understöd Lazarettet
tillfallit, Tre skillings-afgiften deri inbe¬
gripen.
Den yrkade nedsättningen i Maximi-
summan, finna Utskotten så mycket be¬
tänkligare, alt sedan tvänne af de Respec-
live Riks-Stånden bifallit Utskottets för¬
slag tillstyrka, som det dels är hevist, att
de hittills utgående Tre skillingar på åt¬
skilige ställen befunnits till det åsyftade
ändamålet otillräcklige, dels ock från
Kongl. Seraphirner-Ordens-Gillet upplyst,
att, så länge de låga Spannemåis-priserne
fortfara, kunna föga tillskott derifrån vän¬
tas; hvarjemte allmänt är kändt, att någre
anslag af Stats-medlen, i händelse desse
skulle vid förefallande behof tillitas, blif-
85a Stats-Utskottets Betänk anden.
vit vid innevarande Riksdag hvarken be¬
gärde eller anviste; Och hafva Utskotten till
denna betänklighet hem ta t ytterligare an¬
ledning af en från Kongl. Seraphimer-
Ordens-Gillet den a3 sistledne December
till Kongl. Maj:t aflåtcn skrifvelse, den
Kongl. Maj:t sedermera upplysningsvis lill
Stats-Utskotlet i Kader öfverlemna!, hvar¬
uti Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet an¬
mält, att, sedan dess Underdåniga Berät¬
telse af den 3 December nästlidet år af-
gaf om Läns-Lazaretten i Riket och den
så kallade 3 sk. afgiften, och dermedelst
ådagalades, att, i anseende till Sädes-pri-
sernes fall, det bidrag Hospitals-fonden
lemnat till Lazaretten, med Fondens be¬
stånd hädanefter icke kunde påräknas till
mera än 8,4oo Riksdaler om året, Sädes-
prisen blifvit ännu lägre, så alt nämnde
Summa för närvarande, icke kan till La-
zaretterne utbetalas, utan alt än vidare
minska Hospitalernes Capital-Fond; hvar¬
före Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet i
Underdånighet hemställt, om icke det vid
hvarje Års början må ega uppgifva hvad
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet har att
påräkna, samt hvilka utgifter för Hospita-
lerne och lill uppfostringslijelp åt fattige
Barn
Stats-Utskottets Be tänk a nelen. 8:*3
Barn blifva nödige; derefter Kongl. Maj:t
täcktes i Nåder besluta, huruvida något
understöd kan Lazaretten nieddelas, och
till huru stort belopp det då bör utgå;
förmodande likväl Utskotten, all,om Spann¬
målprisen någon gång skulle falla under
hvad de då voro, då Kongl. Seraphimer-
Ordens-Gillet i December i8aa afgaf Dess
Underdåniga Berättelse, dessa priser ofta
skola stiga derutöfver och Hospitals-Fon-
den sålunda icke komma i förlägenhet för
tillgång till de 8,4oo Riksdaler som Kongl.
Seraphimer-Ordens-Gillet uti ofvan åbero¬
pade Underdåniga Berättelse uppgifvit
IIospitals-Fonden kunna årligen lemna
såsom bidrag till Läns-Lazarelten.
Både vid denna och den föregående
Riksdagen äro de skäl uppgifne som styr¬
ka nödvändigheten, alt med gemensamma
krafter söka motarbeta denna förfärande
farsot; Utskotten sakna sålunda ali anled¬
ning, både att förmoda, det Pröfnings-
CommilteWne eller de af Länens innevå¬
nare särskildt dertill utsedde Commillera*
de, hvilke efter föregången granskning af
förra Årets Räkenskaper och med stöd så
yäl deraf, som af Gurhus-Directionernas
uppgifter om behofvet för kommande Året,
4-'de Sami. 5 Band.
53
854 S ta ts-U t s k o t te t s Be tunkan den.
skola bestämma den Afgift den der ej får
vägras, utan endast inom vissa bestämda
gränsor fasställas, skulle kunna missbruka
delta allmänna förtroende till vidtagande
af sådane beslut, som ej befordra det å-
syftade ändamålet, och att tillstyrka det
de til! meranämnde sjukdoms utrotande
nödige åtgärder skulle få bero på särskil¬
da öfverenskommelse!’ träffade innom Sock¬
nar oell Härader, då sådant, genom skilj¬
aktiga och måhända lika ofta efter god-
tycko som efter behof fattade beslut, skul¬
le mera än en gång kunna bidraga till det
ondas förökande och kringspridande, hvar¬
jemte Utskotten med detta Förslag åsyfta
ej mindre att vidmagthålla den oumbärli¬
ga Curhus-inrättningen än att afskära pro-
vinsernes egne Deputerade allt tillfälle att
utan ändamål beskatta allmänheten.
För öfrigt få Utskotten i samman¬
hang härmed och då för Norrbotten hem¬
ställt blifvit, att den der utgående Afgif-
t'en må till andra för Länet nyttiga behof
användas med afseende å Riksdags-Full-
mä g ti gen Carl Bergmans erinran, tillstyr¬
ka, att derest denna Afgift å andra Orter
i Riket, icke skulle, för Veneriska smittans
hämmande till fulla beloppet utgå, öfver¬
skotta då måtte, under Läns-Directioner-
nas inseende, få användas för öfriga häl-
Stats-Utskottets Be t änkan elen 855
so värden inom Länen, särdeles vid på¬
kommande farsoter; med erinran, att då
Betänkandet uttryckligen innehåller afsig¬
te n med desse Medels insamlande, och att
granskningsrätten öfver deras användande
Blifvit åt allmänheten öfverlemnad, hop-
pas Utskotten sig hafva förebyggt alla
missbruk och således äfven det, att med
detta understöd uppföra pragtfuila men
onyttiga byggnader.
Sluteligen och då äfven andraget
Blifvit, att särskild Betalning är fordrad
för Tjenstehjon, som lill Botande för Ve¬
neriska sjukdomar anlitat Lazaretterne, så
anse Utskotten sig pligtige att upplysa, alt
om ej något misstag förelupit i denna up-
gift, och att den fordrade ersättningen
Blifvit utgifven antingen till Skjutspennin¬
gar vid nämnde personers hemresa eller
till deras underhåll antingen innan de
Blifvit å Curanstalten intagne, eller sedan
de derifrån utgått, är ett sådant förhål¬
lande uppenbarligen stridande mot 8 §.
i Kongl. Majlis Nådiga Instruction af den
17 December 1817 för Directionerne öf¬
ver Läns-Lazaretterne i Riket och öfver
Curanslalleiäie lill Veneriska smittans
hämmande; och hvari sålunda enskild rät¬
telse bör sökas.
856 Stals-Utskottets Betänkan den.
Dock varder detta, jemte någre Le¬
damöters särskilda tankar, Riksens Hög-
loflige Ständers egen pröfning vördsamt
understäldt.
Stockholm den a5 Octoher i8a3.
ZTtdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Höglofl. Stän¬
ders Stats- i/tskott den 25:te
October 18*3.
S. D. J anledning af de inom Höglofligé
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet gjorde anmärkningar vid
Stats- och Beviilnings-Utskottens gemen¬
samma Utlåtande N:o 4^7 angående en
Tiss afgifts utgörande af hvarje Mantals¬
skrifven person till Veneriska smittans
hämmande, yttrade RiksdagsFuIlmägtigen
Olof Pehrsson från Stockholms Lant
”Då Höglofligé Stats-Utskottet nu fatt sig
uppdraget, att afgifva Utlåtande öfver de
anmärkningar, som hos Respective Riks-
Ståndeu föranledt till återremiss af för?
Stats-Utskottets Betänkanden. 85y
enade Stats- och Bevillnings-Utskottens till
Riksens llögloflige Ständer förut aflenina-
de Betänkande, i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition om fortfarande
af den så kallade 3-skillings-afgiften till
Veneriska smittans hämmande; vågar jag
utbedja mig att härvid få yttra min en¬
skilda öfvertygelse i saken.
Det kan icke undfalla Utskottets
uppmärksamhet, att Veneriska smittan, lill
hvars hämmande man vill hafva anslag
beviljade, är hvarken till namnet eller till
sine verkningar å mångfalkliga Orter af
Riket känd, så att denna smitta icke kan
anses såsom en Landsplåga för någon stör¬
re eller mindre del af Riket; Huru ka 11
det då vara förenligt med sakens natur
och en länge efterlängtad lindring i bör¬
dor, att söka påtvinga hvarje Landsort en
skatt, som, ifrån frivilliga behof, lätteligen
skall förvandlas till en ständig utgift?
Ändamålet härmed bör icke kunna vara
att hopsamla Cassör, för alt hafva medel
i beredskap till afböjande af ett ondt, som
kanske aldrig inträffar, då, såsom en värd
Motionär sig yttrat, National-välmågan ic¬
ke är så stor, att man eger tillgång, att
afsätta betydliga Summor för okände be¬
hof. Efter min tanke bör man endast
fästa sig vid ifrågavarande afgifts egenteli-
858 S ta ts-U ts kotte ts Be tänk and en.
ga egenskap — den att bero af ett fri¬
villigt åtagande, och att hvarje persons
råd, lägenhet och behof bestämma belop¬
pet deraf; Af sådan anledning anser jag
mig med allt skäl kunna yrka, det må,
för afgifts erhållande till Veneriska smit¬
tans hämmande, saken Öfverlemnas till
Konungens Befallningshafvande, sorn få
sig uppdraget att Häradsvis höra Länens
innevånare, hvilka, i händelse ingen smit¬
ta skulle vara märkbar inom Districtet,
måtLe hafva sig öppet lämnadt, att efter
råd och lägenhet gifva hvad de anse lämp¬
ligt eller ock att från afgift kunna allde¬
les frikännas; men skulle berörde smitta
uti större eller mindre mån vara inom
Hä rådet utspridd, må äfven dess invånare
på föreskrifvet sätt bestämma afgiflen för
smittans hämmande, hvilken afgift då ej
för understiga i sk. och ej öfverstiga 3
sk., — att sistnämnde Summa måtte vara
den högsta erforderliga, är intet tvifvel
underkastadt, då man fäster sin uppmärk¬
samhet vid Kongl. Majrts Nådiga proposi¬
tion i ämnet, hvaraf inhemtas att allenast
3 sk. blifvit framställde såsom en för Ve¬
neriska smittans hämmande högst tillräck¬
lig afgift.
Skulle llögloflige Utskottet ej förena
sig uti denna åsigt af ämnet, anhåller jag
S t a ts-U t s k o tte ts Be tank an den. 859
att detta såsom min särskilda tanke måt¬
te få åtfölja Betänkandet till Riksens liög-
lollige Ständer.”
Äfvensom Riksdags-Fullmäkligen An¬
ders Nilsson från Carlstads Län ingal' ett
så lydande Anförande: — ”Efter det Rik¬
sens Högloflige Ständer fått emottaga
Kongl. Majrts Nådiga Proposition om fort¬
farande af den så kallade 3-skillings-afgif-
ten till Veneriska smittans hämmande,
och hvilken, jemte de, i anledning deraf,
inom Respective Riks-Stånden väckte Mo¬
tioner blifvit till Stats- och Bevillnings¬
utskottens gemensamma handläggning öf-
verlemnad; hafva bemalde Utskott, uti af-
gifvet Betänkande, föreslagit, att berörde
afgift borde, intill nästa Riksdag, utgå af
hvarje Mantalsskrifven person, ifrån minst
En, till högst Fem Skiliingar, samt tilli¬
ka uppgifvit åtskillige föreskrifter, som, i
afseende på afgiftcns erläggande och an¬
vändande m. m., borde iakttagas. Vid
inom Riks-Stånden förehafd granskning af
detta ämne, har detsamma med deremot
gjorde anmärkningar blifvit återremitte-
radt.
Då nu detta ärende till ytterligare
granskning sålunda förekommer, vågar jag
utbedja mig, att till Utskottet få öfyerlem-
8öo Stat s-U tskottets Betänkan deri;
na en af mig, jemte öfrige Riksdags-Full-
mägtigc från Carlstads Län, inom Heder¬
värda Bonde-Ståndet väckt, och sedan dL
i5 sisth Februarii derstädes på bordet
livilande, Motion (Litt. A.), i anledning af
ofvanberorde Nådiga proposition från
Kong!. Majrt. Det lärer visserligen före¬
falla Utskottet mindre vanligt, att en Le¬
damots inom ett RiksStånd gjorda fram¬
ställning Öfver ett ämne, under loppet af
Åtta Månader, blifvit Jemnad utan någon
åtgärd — Jag vili nu förbigå anledningen
lill ett dylikt förfarande och inskränker
mig endast lill den anhållan, att, till fö¬
rekommande af målets ytterligare hvilande,
ifrågavarande Motion malte, vid Utskottets
meddelande Utlåtande i ämnet, komma i
betraktande, samt att densamma malte tje¬
na till ledning vid uppställningen af de
grunder, som för bestammandet och an¬
vändandet af afgiften till Veneriska Smit¬
tans hämmande böra tjena till efterrättel¬
se. Härvid anser jag mig äfven böra
tillstyrka, det omförmälde afgift, som, i
händelse Venerisk smitta å en Ort ej
skulle finnas utbredd, bör fä användas,
till andra nyttiga anstalter, må, efter oli¬
ka behof, bestämmas ifrån och med Ea
till och med högst Tre skillingar Banca
af
Sta t s-Utskottets Beta 11 kan den. 861
af hvarje Mantalsskrifven person; kunnan¬
des jag ej finna någon anledning till det
förut föreslagne Maximi-beloppel: fem ski!-
lingar, hvilket enär Kongl. Majrts Nådiga
proposition endast hestämmer tre skillin-
gar, såsom den högsta afgift, hvilken lill
Veneriska smittans hämmande erfordras,
jag således afstyrker.
Skulle denna min framställning af
ämnet ej vinna Högloflige Stats-Utskoltets
bifall, anhåller jag, att detta, mätte få åt¬
följa Betänkandet till Respective Riks-
Stånden.”
Varandes de härvid fogade Bilagor
af följande innehåll; (Litt. A.)
”1 anledning af Kongl. Majrts Nådi¬
ga proposition om fortfarande af den så
kallade Tre-skillings-afgiften lill Veneriska
Smittans hämmande, anse vi, Ståndets Le¬
damöter från Vermland, oss förbundne an¬
föra, det, enligt vår tanka, denna afgift
hör fortfara, intill nästa Riksdag, på sam¬
ma sätt som den hittills utgått. — Verm¬
lands innevånare, öfvertygade om nödvän¬
digheten af denna sjukdoms utrotande, u-
4:de Sami. 5:te Band.
8G2 S t a t s-U t sk o t te t s Beta nian den.
logo sig redan denna afgift är 1806, och
således förr än frågan bief ett Riksdags-
ä re lide, asta blott härvid som vilkor, att
medlen skulle oförryckte komma de inom
Orten varande Lazaretlerne tillgodo, samt
dispositionen och redovisningen anförtros
Vermlands Kongl. Hushållnings-Sällskaps
Förvaltnings - Utskott. Den Direclion,
som sedermera, enligt Kongl, Maj:ts Nådi¬
ga befallning, på Landshöfdingens förslag
Nådigst blef nämnd, utgöres också till
större delen af detta Utskotts Ledamöter;
och vi hafva allt skäl att vara nöjde med
denna Directions åtgärder och förvaltning.
Inga nybyggnader, ökade Stater och dry¬
ga arfvoden, hafva förskingrat tillskotten.
Kostnadsfritt hafva de Veneriskt smittade
fått rum och skötsel, så långt utrymmet
på Lazarettet och för tillfället hyrde lä¬
genheter medgifvit, och besparingar till
framtida behof hafva blifvit gjorde, hvil¬
ket vi finna af de årligen valde Revisorer-
nes från trycket utgifna berättelser; Men
då, å ena sidan, vi medgifva, att denna
afgift till samma belopp må inom vår ort
fortfara, är vår oförgripliga tanke, att den¬
samma af r,ioo R:dr Banco, sorn årligen
från Seraphimer Gillet till inrättningens
behof blifvit lemnad, äfven ovillkorligen
hädanefter bör komma inrättningen tillgo¬
do. Gillets fonder är o ju tillkomne genom
Stats-Utskottels Betänkan den. 863
*
donationer, testamenten och den årligen
utgående Sterbhusprocenten: billigheten
fordrar att nian får något igen för det
man gifvit eller fortfar att gifva. Skulle
Seraphimer-Gillet deremot frikännas från
allt understöds lemnande till Lazarelts-
inrätthingarne i vår ort, anhålla Vi, att
räkning uppgöres för de donationer och
testamenten, som i Vermland blifvit gjor¬
de till Lazarelterne derstädes och af Gil¬
let administreras, samt att Sterbhus-afgif-
ten inom Länet hädanefter må få oför¬
ryckt komma Ortens Lazarettet' tillgodo,
med förbehåll dock, atL så vida i en fram¬
tid, besparingar af betydligt belopp skul¬
le uppkomma, vi må ega på Revisorerues
anmälan derom, genom deputerade från
hvarje socken, inför Landshöfdingen pä
Cancelliet besluta om deras disposition till
andra inrättningar, hvilka härmed kunne ega
gemenskap.
Att alla medel skola afsändas till
Hnfvud-Staden och derifrån genom flerfal-
dige Ämbetsverks försorg utgå till Lands-
orlerne, efter behofvét och desse Ämbets¬
verks bedömande, låter visserligen gan¬
ska godt och väl; många summor skola
troligen i evärldeliga tider komma alt gå
denna Väg: Men interesset för inrältnin-
864 Stats-Utskottets Beta nica nelen.
gnrne i Landsorterne minskas i betydlig
man genom dessa omvägar. Dessa inrätt¬
ningars förkofran eller aflagande kan icke
föijas med redig uppmärksamhet af dem,
som släppa till medlen, och Vår tids an¬
da bjuder att snarare fördela än centrali¬
sera admintstrationen, om man vill se
dem med framgång gå lill målet: — vun¬
nen ordning och Ökadt förtroende.
Stockholm den io Febr. 1823.
J. Gråberg, Fryksdals Härad. O.
Olsson, i Olebyn. Jonas Nilsson från
GiHbergs Härad, Anders Nilsson, från
Nordmarks Härad. •— Olof Nilsson för
Aase och Ölme Härader. — Daniel Nord¬
qvist, från Elfvedals Härad. Olof Olsson
för Nyeds Bergslag och Carlstads Ting;
Alla från Carlstads Län.”
(Litt. B.) ”Ehuru dst torde till¬
äfventyrs synas öfverflödigt, att vidare
orda om den såkallade Tre-skillings-af-
giften, då så många af det Hedervärda
Ståndets Ledamöter redan derom grunde¬
ligen yttrat sig, har jag dock ansett det
Stats-Ut skottets Betänkanden. 865
vara min pligt all i denna fråga framställa
mina tankar.
Med de af Hedervärda Ståndets Ledamö¬
ter, hvilka yrkat denna afgifts upphöran¬
de helt och hållet, är jag ej af lika me¬
ning; ty så länge den Veneriska smittan
fortfar, tror jag det tillhöra hvar och en,
att lemna bidrag till densammas utrotande;
Och beklagligen har denna smitta för när¬
varande visst icke upphört, fastän den
torde vara i aftagande.
Jag anser afgiften således böra tills
vidare fortfara i de Län, der den är af
nöden, dock att förvaltningen och dispo¬
sitionen af de inflytande medlen anförtros
Läns-Styrelsen jemte vissa deputerade
från Länet. Årligen bör denna förvalt¬
ning granskas af vissa dertill valde Revi¬
sorer, i samråd med hvilka Läns-Styrel¬
sen och de deputerade må ega rätt, att
minska afgiften ifrån 3 sk. tili ett mindre
belopp, allt efter behofvet och smittans
mer eller mindre aftagande, äfvensom alt,
om skäl dertill äro, låta afgiften helt och
hållet upphöra.
Upplysningsvis får jag härjemte
gneddda alt denna Ciurhus-BeviUning i
866 S t a ts-U ts kotte ts Betänk anden.
Vestmanland årligen uppgått till 3ooo
R:dr Banco, men att omkostnaderne vid
Curliuset, de sednare åren, endast hestigit
sig till 1300 R:dr; Och lärer det återstå¬
ende af de 3ooo R:dr hafva blifvit an-
vändt af Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet
till Läns-Lazarettets underhållande; men
till en sådan bestämmelse hafva medlen
icke blifvit af Riksens Ständer anordnade.
Hvad jag i största korthet anfört»
torde vid denna frågas afgörande, komma
i öfvervägande.
Slockholm den ii Febr. i833.
Eric Andersson i Vesterås Län.”
Och skulle desse Anföranden med
tillhörande Bilagor, åtfölja Utskottets i
detta ämne till Riksens Högloflige Ständer
afgifvande förnyade yttrande.
Som ofvan.
Ex Protocollo.
J. C. LORICH-
Stats-Utskottets Betan kanden. 8G7
Transumt af Protocollet, hållet
uti Riksens Höglofljge
Ständers Bevillnings - Ut¬
skott den 8 October 1823.
s. D.
Herr Uggla Göran Gustaf an-
jnäldte härvid, det lian förra gången det'
ta ämne hos Utskottet ventilerades, varit
i så måsto skiljaktig från Utskottets Be¬
slut, att han ansåge ifrågavarande afgifts
maximum höra bestämmas lill 3 sk., och
hvilket yttrande Herr Uggla nu jemnväl
åberopade, med anhållan, att denna hans
tanka mätte få bifogas Utskottens Utlåtan¬
de till Respeelive Riks-Stånden.
Med Herr Uggla förenade sig Lars
Andersson från Skaraborgs Län och Matts
Ersson från Stockholms Län.
Ut Supra.
Ex Protocollo.
C. LIVIJN.
868 Stats-Utskottets Betänkande!»,
N:o 090.
Anbom den 12 November 1823.
Förnyadt Z/tlåtande, om Rego-
görelsen för de till Vene¬
riska Smittans hämmande
anslagne medel.
W\ d Stats-Utskottels, linder N:o 35y, af-
gifne Betänkande i ofvannämnde ämne, haf¬
va inom Högloft. Ridderskapet och Adeln
åtskillige anmärkningar blifvit gjorde; på
grund hvaraf ärendet till Utskottet är# vor¬
det återremitteradt; Och får Utskottet, i
afseende härå, vördsamt anmäla, att Ut¬
skottet väl icke funnit desse anmärknin¬
gar föranleda till någon hufvudsakligen för¬
ändrad åtgärd å Utskottets sida, heldst be¬
rörde Betänkande af de öfrige 3:ne Re-
spective Riks-Stånden blifvit bifallet, och
Ärendet alliså, likmätigt 69 §. Regerings¬
formen, är att anse såsom redan afgjord;
Dock
Stats-Utskottets Betänkande!! S6g
Dock torde den af Utskottet härvid väck¬
te fråga, örn infordrande af åtskillige sak¬
nade Redogörelser för omförmäldte an¬
slag, numera böra förfalla, sedan desse
Redogörelser, enligt erhållen underrättel¬
se, under tiden till Kongl. Serapliimer-
Ordens-Gillet inkommit, utom för Norr¬
bottens Län, derifrån Konungens Befall¬
ningshafvande hos Gillet anmält gilligt
binder för afgifvandet.
Slockholm den i November i8a3.
N:o 591.
Ankom den 12 November 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskotts Ui-
l\ :de Sami. 5 B a n d.
54
870 S ta l s-U t s k o 11 e t s Betänkande n.
låtande, i anledning af ä-
terremissen utaf sistnämn¬
de Utskotts, under N:o
172, afgifne Betänkande, rö¬
rande nedsättning af Lots-
oeh Båkafgifterne för Ång¬
fartyg i allmänhet samt
andre, Inrikes orter emel¬
lan, seglande fartyg, un¬
der Sex fot djupgående.
Utaf Hög] oflige Ridderskapet och Adeln
samt Välloflige Borgare-Ståndet har Eko¬
nomi-Utskottets ofvanberörde Betänkande
Blifvit återremiltera.dt med anmodan der¬
jemte ifrån liögloflige Ridderskapet och
Adeln, att, enär förevarande fråga inne¬
fattade förslag lill minskning af en Bland
Stats-Verkets inkomster; Ekonomi-Utskot¬
tet vid ärendets förnyade Bandläggning,
måtte med Stats-Utskottet sammanträda
samt gemensamt med nämnde Utskott ut¬
låtande afgifva.
I följd häraf hafva nu Stats- och
Ekonomi-Utskotten gemensamt till prof-
S t a t s - U t s k o 11 e t s E e t ii 11k a n d c n. 8^ i
liing företagit de i timnet gjorde anmärk¬
ningar, hvilke finnas liufvudsakligsn vara
riglade dels emot ärendets behandling så¬
som öns k nili "smål af Ekonomi-Utskottet
ensamt, dels ock emot den för Svenska
Ångfartyg tillstyrkte befrielse från Lots-
och Båkafgifter. Hvarförutan någre Le¬
damöter talat för en lindring i dessa av¬
gifter fastän stadgad på andra grunder,
än de Utskottet föreslagit.
Hvad sålunda blifvit anfördt, hafva
Utskotten öfverväga!; och den af Ekonomi¬
utskottet i dess förra Betänkande för
Svenska Ångfartyg tillstyrkte io:åriga be¬
frielse från erläggande af de nu fastställ¬
de' eller framdeles blifvande, Lots- och
Båk-afgiflerne skulle undandraga Stats¬
verket all inkomst af dessa Fartyg under
en längre tid och möjeligen föranleda lii!
dylika anspråk på lindring i afgifterne
för framtiden; så anse Utskotten detta
Förslag skäligen böra frånträdas; Hvar¬
emot, och då Ångfartygen, i anseende bå¬
de till dennas kostsamma byggnad och in¬
redning, och till det större antal resor
med dem kan göras, derigenom Stals-Ver-
kets inkomster ldefve mångdubbelt större
af dessa än af andra Fartyg, synas be¬
rättigade till någon lindring i de för Far¬
tyg i allmänhet bestämde afgifter; Utskot¬
873 S t a J, s-U tskottets Betänkan den.
ten få vördsamt föreslå, att Lots- oell Båk-
afgifterne må ifrån nästkommande års bör¬
jan, och tills vidare, för Svenska Ångfar¬
tyg, ehvad de segla på In- eller Utrikes
Orter, nedsättas till hälften emot hvad an¬
dre Fartyg af lika djupgående, enligt nu
gällande Författningar erlägga.
Hvad för öfrigt i förra Betänkandet
blifvit tillstyrkt, dels rörande enahande
nedsättning i Lots- och Båkafgifterne för
på Inrikes Orter seglande Fartyg under 6
fois djupgående, som för Utrikes seglande
samt fremmande nationers Fartyg, genom
Kongl. Brefvet den 10 December 1822
blifvit faststäld, och dels i afseende på
Reciprocitets förhållandet med Utrikes mag-
ter vid erläggande af dylika afgifter, få Ut¬
skotten destoheldre vidhålla, som någre
anmärkningar deremot icke blifvit fram-
slälde.
Detta Öfverlemnas dock till R. H. Stän¬
ders vidare pröfning, med vördsam anmä¬
lan, att förra Betänkandet i ämnet blifvit
af Högvördige Preste- samt Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallet.
Stockholm den 4 November 1823.
Stat s-U t s k o 11 e t s B e t ä n k a n d e n. 8^3
N:o 5g2.
Ankom den 12 November 1833.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Allmänna Besvärs och
Ekonomi- ZTtskotts Betänkan¬
de, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga proposition, rö¬
rande dels inrättande af ett all¬
mänt Arbets-oell Gorrections-
Hus här i Staden, dels anslag
af Löner och arfvoden för
Fång-Predikanter och Vakt-
betjente.
T- ill Stats- samt Ekonomi-Utskottens ge¬
mensamma haricllägguiug, hafva Rikets Stän¬
der remitterat följande från Kongl. Maj:t
aflåtne Nådiga proposition.
(Be osta Samlingen.)
8y4 S ta ts-U ts ko t te Is Betankandern
De häruti åberopade handlingar,
nemligen: Stats-Rådets. Protocoll och Her¬
rar Commiiterades underdåniga Betänkan¬
de, hafva Utskotten jemnVäl lått emottaga,
hvarförutan Utskottet, för ämnets närma¬
re utveckling, förskaffat sig del ej mindre
af framlidne Revisions-Secreleraren af Ri-
tellse Ämbels-Berältelse, angående långvår¬
den i Riket, än af de särskildta Förslag lill
Reglementen för Allmänna Arbets- och
Cörreclions-Inrättningar, hvilka af så väl
Herrar Commiterade, som bemälde Revi-
sions-Secreterare blifvit uppgjorde.
Hvad nu först angar frågan om in¬
rättande af ett allmänt Arbets- och Cor-
reclions-Hus här i Steden; så hafva väl
Utskotten efter sorgfällig granskning af de
till ämnet hörande handlingar, nogsamt
insett ej mindre bristerne i den i Wad¬
stena varande Corrections-Inrätlning, än
ock nödvändigheten af en på bättre grun¬
der organiserad dylik anstalt bär i Sta¬
den, men då, enligt ett af Utskotten om¬
besörjt provisionelt förslag öfver Kostna-
derne härtill, en summa af minst 121,041
R:dr Banco skulle erfordras, hvartill någon
tillgång numera, ocb sedan så betydliga
Statsanslag redan blifvit beviljade och fåst-
stälde, icke finnes; så nödgas Utskotten
vördsamt anmäla, att medel till ifrågaya-
Stats -Utskottets Betänkan den. 8^5
rande ändamål för det närvarande icke ä-
ro alt anslå. Som likväl det inför Kongl,
Maj:t och Stals-Rådet haline Protocoll ut¬
visar, att Kongl. Majit vid detta ämne fä¬
stat synnerlig uppmärksamhet, samt att
Kongl. Maj:t arnar framdeles vidtaga än
ytterligare åtgärder dermed, hvaribland
Utskotten, såsom den väsendleligasle och
ändamålet mest befordrande, velat anmär¬
ka inrättandet af ett Sällskap, som
skall åtaga sig uppsiglen öfver Fångars be¬
handling i allmänhet; alltså anse Utskot¬
ten R. Högloflige Ständer äfven böra å
deras sida, så vidt möjeligt är, gå Kongl.
Maj:ls Nådiga afsigter till mötes. Af den¬
na anledning och då Tanto Krono-Brän-
neri, som i anseende lill dess belägenhet
nära intill Krono Spinnhuset, möjligen
kunde i framtiden medgifva en förmånlig
förening desse inrättningar emellan, synas
Utskotten kunna, både med större fördel
och mindre kostnad, än Lägenheten Barn¬
ängen, till Correctionshus användas, få
Utekoltcn tillstyrka R. II; Ständer, alt
uppskjuta denna frågas hufvudsakliga af¬
görande intill nästa Riksdag, samt all in¬
till dess låta Tanto Krono-Br änneri för¬
blifva oföryltradt, på det alt då blifvande
Ständer må, i händelse de så 'ör godt
finna och medel i öfrigt blifva alt tillgå,
kunna till Kongl. Maj:t öfverlåta nämnde
876 S ta t s-U t sl< ottets Betänk anden.
Lagenhet, alt till det nu föreslagna ända¬
mål begagnas; Hvarjemte Utskotten hem¬
ställa, om icke R. H. Ständer vilja hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, alt
lie rrar Committerades underdåniga Betän¬
kande i ämnet må till trycket befordras
och sålunda komma lill Allmänhetens kän¬
nedom.
I afseende åter på den del af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, som angår an¬
slag af löner till Fång-Predikanter å hvar¬
je Fästning och en del Läns-IIäkten,
samt till nödigt antal Vaktbeljening vid
Lands-Fängelserne i Linköping och Her¬
nösand; få Utskotten upplysa, att arfvo-
den för samteliga Fång-Predikanterne, u-
tom den i Landskrona, blifvit, i anled¬
ning af vid denna Riksdag väckt Motion,
vid den redan verkslälda Stats-reglerin-
gen, af Andra Hufvud-Titeln, löner äro
uppförda för Yakt-Betjeningen vid Linkö¬
pings Läns-bäckte; Och i öfverensstäm¬
melse med de Löne-enslag som härvid
blifvit bestämde föreslå Utskotten nu, att
arfvodet för Fång-Predikanten i Lands¬
krona, som dessutom i likhet med andre
sådane Tjenstemän, ega att beräkna dubb¬
la Tjenste-år, må bestämmas lill 00 R:dr
arli-
S t a t s-Uts Ii o 11 ets Betänkandeft. 877
B:co årligen, samt alt Löner må anslås
för en Vaktmästare och en Vaktkarl vid
Hernösands Länshäckle, för den förra lili
116 B:dr 3a sk. med tillökning för ia
Tunnor Spannemål och för deli senare tiil
58 R:dr 16 sk., allt Banco, med förhöj¬
ning för 6 Tunnor Spannemål. Hvilka
Löner och Arfvode likväl, enär Stals reg¬
leringen nu är fulländad, icke kunna vid
denne Riksdag uppföras å Stat; Hvarföre
Riksens Ständer torde till Kongl. Majit i
underd. öfverlemna att intill nästa Riks¬
dag låta beloppet häraf, utgörande tillsam¬
mans aa5 R:dr, utom den för Span lifmå¬
len belöpande förhöjningen, utgå af Öf¬
verskott å Stats-Verkets intrader.
Dock varder detta jemte några Le¬
damöters särskildta yttrande tiil Riksens
Högloflige Ständers egen pröfning vörd¬
samt öfverlemnat.
Slockholm den 4 November 1828,
4tdeSaml. 5 Bond.
54 *
878 S tals-U tskottets Betänkandes
Utdrag af Protocollet, hållet med
Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Allmänna Besvärs och
Ekonomi - Utskott den 4
November 1823.
S. D. Upplästes och godkändes ett af des¬
sa Utskotts Beredning afgifvet Förslag till
Betänkande, rörande Kongl. Majrts Nådiga
Proposition örn inrättande af ett Allmänt
Arbets- och Correctionshus här i Staden.
Uti denna fråga inlemnades följan¬
de Reservationer af
1:0 Herr Friherre Cederström:
”Då jag anser frågan om en ändal målsen-
ligt organiserad Corrections-anstallt vara
ett af bebofvet inom Fäderneslandet högt
påkalladt ämne, och i allmänhet ett det
närvarande tidehvarfvet hedrande företag,
samt dertill för framtiden, långt ifrån att
medföra kostnader för Stats-Verket, bere¬
dande besparing i dubbelt hänseende, så¬
som minskande brottslingar genom deras
arbete sjelfve betala deras underhåll, och
Stats-Utskottets Betänkanden. 879
då till kostnader för inrättningar af så all¬
män nytta, ett Samhälle aldrig kan sakna
tillgångar; så kan jag icke instämma uti
Utskottens uppgift, att någon tillgång nu
mera och sedan så betydliga Stats-anslag
redan blifvit beviljade och fastställde, icke
finnas.
Först och främst kunde lill detta
ändamål anvisas hvad som är och succes-
sive kan blifva disponibelt af den serskild¬
ta Fond, Nummer-Lotteriet eger och som
för dess Spelrörelse alldeles icke behöfves.
Dernest kunde det mindre betydliga be¬
lopp, som återstode, anvisas på Öfverskot-
ten eller ock, i likhet med hvad B. Stän¬
der före detta beslutet i afseende på an¬
slag för Canal-anläggningar m. m., uppta¬
gas genom Lån emot 3 eller 5 procents
ränta.
I händelse R. II. Ständer skulle er¬
känna behofvet att äfven inom Sverige
bilda en anstallt, der vilseförde medborga-;
j-e kunde efter begångna fel återföras lill
ordning, arbetsamhet och dygd, hoppas
jag, att Utskottens Betänkande blifver å-
lerremitterat, samt Utskotten anmodade,
att uppgifva hvad de anse nödigt för in¬
rättningen, samt att aflemna Utlåtande öf-
jver det förslag lill organisation af en så¬
880 Stats-U tsko ttets Betänkandén.
dan inrättning, hvilket blifvit Utskotten
meddeladt, oell hvilket äfvenväl af Utskot¬
ten redan är granskadt,”
2:0 Herr Lenning: ”Det är in¬
galunda min mening bestrida Stats-Ver¬
kets saknade tillgångar, såsom det krafti¬
gaste hinder, hvarföre en hufvudsaklig för¬
bättring eller flyttning af Vadstena Cor-
rections-Inrättning nu ej kan tillvägabrin-
gas; roen om ock medel dertill nu finnas
att tillgå, vore, efter min tanka, flere för¬
beredande anstalter för detta vigtiga än¬
damål högst nödvändige, förr än det till
verkställighet befordrades.
”Den Kongl. Propositionen omnäm¬
ner väl bildandet af ett Sällskap, som
skulle uppdragas vården öfver Fångarne
vid Corrections-Inrättningen, äfvensom
den nu i ämnet föreslagne underd. Skrif-
velsen till Kongl. Maj:t erkänner nyttan
och tillönskar bildande af ett dylikt säll¬
skap; men mig synes ej vara tillräcklig
vigt lagd på det erkända, ja oumgängliga
hehofvet af ett dylikt Philanthropiskt Säll¬
skap, om en ändamålsenlig Inrättning i
denna väg skall kunna tillvägabring3S.
Jag håller före, att män med förmåga och
vilja att fullgöra detta mödosamma och
lönlösa uppdrag måste ej mindre söka^
S t a ts-U t s k otte ts Betan k and en. 881
än att äfven de, som kunde ega kallelse
att deltaga i en så menniskoälskande an¬
stalt, skulle lemnäs tillfälle dertill anmä¬
la sig. Den i förevarande Betänkande
anvisade verkningskrets för Sällskapet, an¬
ser jag alltför inskränkt, hälst jag tror, att
enär det vore bildat, som man borde Ön¬
ska, kunde ju förr desto häldre liliväga-
bringas detsamma lämpligen borde omfat¬
ta: att inhemta allt hvad i denna väg vo¬
re afgjordt i främmande Länder, —• hvil¬
ka resultater deraf uppkommit, —. uppgö¬
ra hvad deraf vore tillämpligt här i Ri¬
ket, samt, med afseende på alla tillhöran¬
de omständigheter, tillvägabringas förslag
till tjenligaste ort och ställe för anläggan¬
de af en dylik Inrättning, förenadt med
en lika grundelig calcul öfver allt hvad
för Inrättningens organisation och framti¬
da underhållande vore af nöden.
”Enär ett så välgörande Sällskap
ville bilda sig, som omfattat berörde äm¬
nen skulle jag äfven anse, detsamma kun¬
de anvisas Vadstena närvarande Correc-
tions-Inrältning såsom föremål för eu be¬
höflig förbättring; och om några medel
för ett sådant ändamål då skulle erfordras,
Kongl. Maj:t matte ega att det derföre
behöfliga anvisa.”
882 S ta ts-U t skottets Betänkan dem
3:o Herr Eckhoff: ”Jag reserve¬
rar mig emot förevarande betänkande,
sådant det rörer tillstyrkandet af framde¬
les anläggning af Correctionshuset uti el¬
ler nära Hufvudsladen, enär sådant, i min
tanka någon gång kan föranleda till lug¬
nets störande och de vådligaste följder;
Och jag anser det dessutom vida lämpli¬
gare, att hos Kongl. Maj:t anhålla, det de
föreslagne förbältringarne, pröfvade och
nödige befunne, må vid nuvarande Cor-
rections-Anstalter tillämpas och derigenom
för det tillkommande grundlägga 11. H.
Ständers Beslut i afseende på anslag af
Statens medel.”
Och skulle desse Reservationer Be¬
tänkandet till Riks-Stånden åtfölja.
In Fidem
Th. ENGELHART
S ta ts-Uts kottets Betänkan de « 883
N:o 598.
Ankom den 12 November 1823.
OTåtande i återremitterade må¬
let, rörande Pensions an¬
slående åt förre Justitie¬
ombudsmannen m. m. H:r
Friherre L* A. Manner¬
heim.
Högloflige Ridderskapet och Adeln samt
Högvördiga Preste-Ståndet hafva till Stuts-
Utskottet återremitterat dess under den
21 sisth October afgifne Utlåtande, i an¬
ledning af väckte Motioner om Pensions
anslående åt förre Jnstitias-Ombudsmannen
m. m. Herr Friherre L. A. Mannerheim,
hvilket Utlåtande deremot blifvit den 3
derpåföljde November af Välloflige Borga¬
re-Ståndet samt Hedervärda BondeSlåndet
bifallet.
Uti anmärkningarne anföres hufvud¬
sakligen: att Statens Ämbets- och Tjenste¬
män kunna erhålla pension vid en mindre
framskriden ålder, än den Herr Friherre
Mannerheim uppnått: Att Rikets Ständer
förut under innevarande Riksdag beviljat
Penioner för ålskillige andre, enligt för-
fattningarne dertill icke berättigade perso¬
ner: Att Herr Friherren på ett utmärkt
sätt, vid 1809 års Riksdag, bidragit så
884 S ta ts-U t skottets Betänkan den*
väl till den då ti ma de Regementsförän¬
dringen, som i egenskap af Ordförande i
Constitutions - Utskottet, till bildandet af
vår Constilution, och ändtligen att man
ej skulle finna något värdigt Subject; sorn
ville emottaga Justitiae-Ombudsmans-Tjen-
sten, om den mindre välvilja, som Betän¬
kandet utvisar, biefve den rådande tonen;
samt att förthy den ifrågavarande Pensio¬
nen hade bordt af Stats-Utskottet till¬
styrkas.
Utskottet, sorn, i förra Betänkandet
utvecklat de skäl, hvarpå Utskottet grundar
sin öfvertygelse, att förhållandet med Sta¬
tens Ämbets- och Tjenstemän och deras
rätt lill pensioners åtnjutande icke är til¬
lämpligt tili frågan, om en slik förmån
skall ega rum för Rikets Ständers Justitie¬
ombudsman tror sig icke eller böra ingå
i någon jern 11 för else i afseende på de fle¬
re under innevarande Riksdag redan be¬
viljade pensioner och den hvarom fråga
nu uppstått, hälst sådant äfven skulle för¬
anleda till en alltid vanskeiig jemnförel-
se af de särskilde personernes förtjenster,
hvilka, olika till deras natur och verknin¬
gar, också måste ur olika åsigter bedömas.
Ut-
Stats-Utsk olle t s Betänk anden. 885
Utskottet tviflar likväl, att man rätt inser
och värderar Herr Friherre Mannel heims
förljenster, då man, såsom skäi alt tillde-
]a Herr Friherren Pension, åberopar hvad
lian, i egenskap af Representant vid 1809
års Riksdag samt Ordförande i dåvarande
Contsitutions-Utskottet, talat och verkat.
Och då Utskottet ej eller vill förmoda,
det ju Riksens Ständer icke alltid skola
finna en värdig Medborgare, som, ehvad
Pensions-rätt kommer att åtfölja Justitias-
Ombudsmans-Ambelet eller ej, icke undan¬
drager sig att detsamma emottaga; så har
Utskottet äfven denna gången slädnät i
enahanda yttrande, som innefattas uti för¬
ra Betänkandet och hvilket Utskottet allt¬
så nu endast åberopar.
Viljande Utskottet öfver den af en
Ledamot af Högvördige Präste-Slåndet, i
sammanhang med förevarande ämne väck¬
te Motion om förhöjning i Lönen för Ju-
stitiae-Ombndsmans-Ämbetet, särskildt Ut¬
låtande meddela.
Utdrag af ProlocolJet, innefattande
någre Herrar Ledamöters särskildte yttran¬
den bifogas.
Stockholm den 11 November 1828.
4:de Sami. 5 Band-
55
886 Stats-TJtskottets Betänkan’den.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Höglofl. Stän¬
ders Stats- f/tskott den il
November 1823.
S. D. Emot Pluralitetens nu fattade Be¬
slut i anledning af gjorde anmärkningar
vid Stats-Utskottets Utlåtande, angående
Pensions anslående åt Riksens Ständers
förre Justitiap-Ombudsman, Herr Friherre
Mannerheim, reserverade sig Herr Ord¬
föranden Grefve af Ugglas, Herr Friherre
Hjerta, Herr Öfversten Hjärne, Öfverste
Lieutenanteu von Heijne samt Herrar San¬
tesson och Noraeus, under åberopande af
innehållet utaf de särskildte anföranden,
sont varit Utskottets i delta ämne förut
afgifne Utlåtande följaglige.
Stockholm som ofvan
t
Ex Protocollo.
W. KARSTRÖM,
S tats-U ts kol te ts Bé-tiinkandén. 887
Utdrag af Protocollet hållet hos
Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott den 13 No v.
1823.
S. D. Wid justeringen af Prolocollet för
den 11 innevarande månad, i hvad del-
samme rörer frågan om Medels anvisande
för en Pension åt f. d. Justitiae-Ombuds-
mannen Friherre Mannerheim, anförde
Herr Friherre Hjerta : ”Då Högloflige
Stats - Utskottets Utlåtande i föreva¬
rande ämne förra gången beslöts, inne¬
höll min, det åtföljande, reservation skälen
hvarföre jag bemäldte Utlåtande icke kun¬
de biträda och af de återr em issen med¬
följande Riks-Ståndens anmärkningar haf¬
va de^fleste uti mina åsigter instämt och
skälen omständeligen så utvecklat, att jag,
till grund för denna min förnyade Reser¬
vation. mot Utskottets nu beslutne Utlå¬
tande, dem endast åberopar och således
förnyar min vördsamma hemställan, att
Rikets Ständer måtte tillerkänna f. d. Ju¬
stitia? - Ombudsmannen Friherre Manner¬
heim en årlig pension af minst i,5oo R:d.,
att af Riksgälds-Contoirets tillgångar utgå.
Uti ett återremissen beledsagadt yttrande
888 Stats-Utskottets Betan kan den.
har en värd Ledemot af Ilögv. Preste-
Ståndet erkänt den detta vigtiga Ämbete
ansiägne Lön så otillräcklig att dess fram¬
tida förhöjning till minst 4°00 B:dr bor¬
de beslutas; oell Högloflige Stats-Utskottet
har på sätt dess särskildte Utlåtande upp¬
lyser, besvarat bemäldte framställning.
Under öfverläggningen derom, har jag,
rörande Lönens otillräcklighet, med den
värda motionären instämt, hvilken min
öfvertygelse (delad af många) äfven med¬
verkat till mitt yrkande om en lämplig
Pensions beviljande för Friherre Manner¬
heim, som fram får ne i4 år åtnjutit årli¬
gen 1,200 R:dr mindre inkomst, än nu
billigt föreslås att minst utgöra lönen för
Justitiae-Ombudsmanna-Ämbetets utöfning.”'
Och skulle detta anförande uppå be¬
gäran, åtfölja till de Respective Riks-Stån-.
den.
Som ofvan.
Ex Protocollo.
J. G LORICH,
S t a ts-U t s k o Ite t s Betänk anden. 889
N:o 5f)4.
AnI<om den 17 November 1823.
Rikets Högloflige Ständers Stats-
och Banco-ZTtskotts Betäc¬
kande, med anmälan om
de af Riks-Stånden fattade
olika beslut i anledning af
förekommen fråga om lå-
nerätt uti Rikets Ständers
Bank för Allmänna Brand¬
försäkrings- Ferket.
Sedan, jemnlikt Utskotten meddelade Pro-
colls-Utdrag, Högloflige llidderskapet och
Adeln den r September samt Högvördige
Prästc-Ståndet den 22 Augusti lemnat bi ¬
fall till Utskottens Betänkande i anled¬
ning af förekommen fråga om lånerätt uti
pikets Stunders Bauk för Allmänna Brand¬
890 Stat s-U ts kottets Betan kan den.
försäkrings-Verket, deruti Utskotten af an¬
förde skäl ansett en dylik lånerätt icke
Böra medgifvas; så hafva Yälloflige Borga¬
re-Ståndet samt Hedervärda Bonde-Stån¬
det, efter erhållen del af Utskottens Utlå¬
tande öfver de inom bemäldte Stånd mot
Betänkandet gjorde Anmärkningar, fattat
de sammanstämmande beslut, som, genom
Utdrag af Protocollen, hos Yälloflige Bor¬
gare-Ståndet för den 9 October och bos
Hedervärda Bonde-Ståndet för den 11 i
samma Månad blifvit Utskotten meddela¬
de, och enligt hvilka, med förkastande af
Utskottens Betänkande samt af Utlåtan¬
det i anledning af de dervid gjorde An¬
märkningar, blifvit bestämdt, att Allmän¬
na Brandförsäkrings - Verket beviljas en
Creditiv lånerätt i Piikets Ständers Bank
till högst i5o,ooo Rrdrs belopp, vid de
tillfällen då större Brandskador inträffa,
med de af Verkets Direction föreslagna
vilkor, att nemligen Ränta erlägges till
samma belopp, som Verket sjelf för sina
utlånte Capital åtnjuter, eller fyra pro¬
cent af Landtfondens och fem procent af
Stadsfondens medel; att för hvad, som
hvarje gång crhålles, lemnäs, jemte Di-
rectionens förbindelse, sådan fullgod sä¬
kerhet i de hos Verket belänte inteckna¬
de Skuldebref, som af Bankostyrelsen god-
Stats-Utskottets Bet änkan den 891
kännas; samt att tiden till återbetalning
af lånet hvarje gång blifver på Directio-
nens sida obestämd, men på Bankens ut¬
satt till högst ett år.
Med anledning af dessa inom de o-
lika Riks-Stånden fattade Beslut, och un¬
der antagande deraf att, då tvenne Stånd
dervid slädnät emot tvenne Stånd, den
väckta frågan borde enligt innehållet af
Riksdagsordningens ^5 §. förfalla, och vid
det som tillförene stadgadt varit förblifva,
har Rikets, Ständers Expeditions-Utskott
afgifvit förslag lill Rikets Ständers under¬
dåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t i anled¬
ning af den erhållne Nådiga Remissen af
Allmänna Brandförsäkrings - Direclionens
Underdåniga inlaga; Hvilket förslag, se¬
dan det af Ilögloflige Ridderskapet och
Adeln och Iiögvördiga Präste-Ståndet blif¬
vit gilladt, Yälloflige Borgare-Ståndet un¬
der den 10 i denna Månad lill Expedi-
tions-Utskoltet återremitterat, under afbi¬
dan af det jemnknings-förslag, som ifrån
Stats- och Banco-Utskotlen inlörväntades;
Och hafva dessa Utskott jemnväl blifvit,
om denna återremiss, genom Protocolls-
Utdrag underrättade.
Då sålunda Utskotten nu skolat sig
i ämnet ytterligare utlåta, hafva Utskot¬
893 Stats-U tskottets Betänkande».
ten trott sig härigenom böra vördsamt an¬
mäla, att Utskotten icke af föreskaiften
uti 70 §. Riksdags-ordningen ansett sig
kunna hemta anledning att, i afseende på
ett mål, hvaruti, af tvänne hvarandra mot¬
sätta meningar, hvardera blifvit godkänd
af tvänne Stånd, afgifva förslag lill sam¬
man jeni nk ning af dessa meningar; Äfven?
som, då Utskotten för deras del, lika med
Expedilions-Ulskoltet, ansett frågan enligt
75 §. Biksdags-ordningen komma att för¬
falla, Utskotten salutat all anledning att
föreslå propositon till votering inom för¬
stärkte Stats- och Banco-Utskotten; Hva¬
dan Utskotten icke funnit någon vidare
befattning med denna fråga för Utskotten
återslå.
Dock varder delta Riksels HÖgloflige
Ständers ompröfning vördsamligen un-
derstäldt.
En Ledamots särskilda mening bi¬
fogas.
Slockholm den i4 November 1823.
Stats-Utskottets Betänkanden. 8g3
Utdrag af Protocollet, hållet
vid Högloflige Stats- och
Banco- Z/tskottens samman¬
träde den 14 November
1823.
S. D. Herr Commerce-Rådet Santesson
var af skiljaktig tanka från Utskottens be¬
slut, i enlighet hvarmed anmälan kommer
att till Rikets Högloflige Ständer göras om
de af RiksStånden fattade olika Beslut i
anledning af förekommen fråga om Lane-
rätt uti Rikets Ständers Bank för Allmän¬
na Brandförsäkrings-Verket; och skulle
den af Herr Commerce-Rådet skrifteligen
ingifna reservationen Betänkandet härom
till Rikets Ständer åtfölja, så lydande:
”Jag kan icke instämma med Hög¬
loflige Stats- och Banco-Utskotten att an¬
se denna fråga, i anledning af arne Riks-
Stånds fattade rakt olika beslut mot de
arne andre Ståndens, förfallen; ty,”
”1:0 Håller jag före, att en fråga,
Väckt igenom Kongl. Majrts Nådiga Propo¬
sition eller Remiss, ej kan förfalla; utan
4:deSaml. 5 JBarul.
öcpj Stats-Utskottets Be tänkanden.
Lör Besvaras; hvaremot det, att förklara
Kongl. Majrts fråga förfalla, är att derpå
svara hvarken Ja eller Nej; således redan
i detta hänseende förekommer mig ^5 §.
Riksdagsordningen ej här vara af Utskot¬
ten rätt tillämpad, enär den hänvisar hvad
ej kan förfalla till afgörande igenom vo¬
tering i Förstärkt Utskott; men”
”3:0 innehåller den af Utskotten åbe¬
ropade 75 §. ett uttryckligt undantag från
deruti gjorde Stadganden för sådane Mål,
som kunna förfalla, af dem hvilka afhand-
las uti Fem särskilde uppgifne §§ af Re¬
geringsformen, deribland också den 73:dra
hvilken angår Banken, och Rikets Ständers
Anordningar på densamma. Ifrågavaran¬
de mål afser ett Creditiv, eller Lånerätt
för Allmänna Brandförsäkrings-Vreket, vid
tillfälle af högst betydliga Brandskador i
en eller flere Städer, hvilket Creditiv skul¬
le ställas på Banken; följakteligen af Ri¬
kets Ständer efter 73 §. behandlas; och
således ej tillhöra stadgandet i j5 §. Riks¬
dagsordningen om förfallande. Och”
0:0 styrkes jag vidare uti den öf¬
vertygelse, att denna fråga bör Stånden
emellan afgöras igenom Votering i För¬
stärkta Stats- och Banco-Utskotten, deraf,
att samtelige Riks-Stånden ej längre se-
dän, äij till den sist för sig gångne vo¬
teringen uti Förstärkte Stats- och Banco-
Stats-Utskottets Betan ka nelen. 895
Utskotten, hänvisat' afgörande utaf frågan
om beläning i Banken af andra varor än
metaller och vanliga vågelfecter, ett mål,
som med det nu ifrågavarande i allt an¬
nat är jemnförligt, än att det var upp¬
kommit af en enskild Motion, gjord inom
Utskotten, då detta, som ofvanföre blifvit
sagt, är af Kongl. Maj:t till Utskotten re-
mitteradt.”
Ut Supra.
Ex Prolocollo
J. M. SPENS.
N:o 5g5.
Ankom den 17 November 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats»
Bevillnings- samt Allmän**
na Besvärs- och Ekonomi-
8g6 Stats-Utskottets Betänkanden.
Utskotts Utlåtande, i an¬
ledning af de anmärknin¬
gar, som blifvit gjorde vid
Utskottens Betänkande, rö¬
rande Postföringen i Riket.
* ^ ' /Ä'
I anledning af de flere vid innevarande
Riksmöte väckte Motioner, afseende Post-
förings-skyldiglietens jemnare fördelning,
Poslskjutslegans förhöjning, Postens fort-
skaffande genom Gästgifvareskjuts med fle¬
re till Postväsendet hörande ämnen, hade
Stals- Bevillnings- samt Ekonomi-Utskot¬
ten uti Betänkande af den 19 sisth Au¬
gusti, N:o 4^3, väl erkänt att en allmän
-jemnkning af Postförings-besväret vore af
behofvet påkallad, men som för en sådan
reglering, om den fullständigt och ända¬
målsenligt skulle kunna tillvägabringa.?,
fordrades mångfalldige upplysningar, som
för det närvarande icke voro att tillgå,
hade Utskotten, vid sådant förhållande,
ansett för sig ej vara annat att tillgöra,
än tillstyrka Riksens Högloflige Ständer,
att hos Kongl. Maj:t underdånigst anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla samteli-
ge Dess Befallningshafvande att hvar i sitt
Stats-Utskottets Betänkande!!. 897
Län verkställa undersökningar rörande de
af Utskotten omförmälde jemte öfrige
med frågan sammanhang ägande omstän¬
digheter, samt derefter vid nästa Riksdag
iåta förelägga Rikets Ständer de Berättel¬
ser i ämnet, som af Herrar Landshöfdin-
gar blifvit afgifne, på det att Rikets Stän¬
der då måtte komma i tillfälle, alt ärendet
hufvudsakligen pröfva; Hvarjemte Utskot¬
ten, enär någon allmän förhöjning af
Postskjutslegan med rättvisa icke nu kun¬
de bifallas, eller de orter, hvilka företrä¬
desvis till en sådan förhöjning voro be¬
rättigade med visshet utrönas, funnit sig ega
anledning hemställa att den nuvarande Post¬
skjutslegan må blifva oförändrad, intill
dess frågan i hela dess vidd blefve af¬
gjord.
De anmärkningar, som så väl inom
Högloflige Ridderskapet oell Adeln som
Välloflige Borgare- samt Hedervärda Bon¬
de-Ståndet blifvit emot detta Utskottens
Betänkande gjorde och hvilka föranledt
delsammas återremitterande, innefatta huf¬
vudsakligen: Att Riksens Ständers i äm¬
net till Kongl. Majit aflåtande underdåniga
skrifvelse tillika mätte innefatta den an¬
hållan, att, sedan Landshöfdingarnes Be¬
rättelser om hvad af dem vid undersök-
jjingarnc är vordet utröndt, lill Kongl,
S ta ts-Uts k otte ts Betänkande!!. 898
Maj:l inkommit, Kongl. Maj:t då täcktes
genom sakkunnige Män, låta utarbeta ett
förslag huru den yrkade, och, såsom af
behofvet påkallad, erkända jemnkningen i
PosLskjutningsbes våret skall kunna tillvä-
gabringas samt att frågan i fullkomligt
ulredt skick och beledsagad med ett så¬
dant förslag måtte Rikets näst samman¬
kommande Ständer föreläggas, samt att,
då obilligt vore, om all jemnkning och
lindring i Poslskjutsnings-besväret skulle
uteblifva intill dess Riksens Ständer vid
en kommande Riksdag kunne fatta deras
beslut, Rikets nu församlade Ständer såle¬
des måtte frambära den underdåniga ön¬
skan, att, efter det undersökningarne för
sig gått, och sig då visat i hvilka orter
Poslhcmmannen äro så betungade, att de
densamma åligganda skyldigheter icke mot¬
svaras af förande friheter, Kongl. Maj:t
då, utan afvagtan på Rikets Ständers sam¬
mankomst, genast måtte meddela innehaf-
varne af sådane hemman ett lämpligt un¬
derstöd, antingen genom Postskjuts-legans
afpassade förhöjning, eller nya Posthem-
riians indelning till biträde i Postföringen.
Hvarförutan inom Hedervärda Bonde-
Ståndet särskildt blifvit yrkadt, alt Post-
skjutslegan öfver bela Riket måtte förhö¬
jas till 12 a 16 sk. Banco milen, samt en
Stat s-U tskottets Betan k an den. 899
sådan tillökning få vidtaga med nästkom¬
mande års början.
"Vid den förnyade handläggning
Stats- Bevillnings- samt Ekonomi-Utskot¬
ten, på grund af återremissen, lernnat åt
detta ärende, hafva Utskotten egt tillfälle
att än ytterligare förvissa sig om Post-
förings-besvärets ojernna fördelning och
att orter till och med finnas der Poslfö-
rings-skyldigheten, annars betragtad för
ett betydligt onus, anses för en reel för¬
mån. En sådan olikhet finna Utskotten
ej vara med billighet eller Statens sanna
fördel öfverensstämmande och förnya der¬
före deras förut gjorda hemställan, att
Riksens Högloflige Ständer hos Kongl.
Maj:t måtte anhålla om Nådig befallning
till samtelige dess Befallningshafvande, att
hvar i sitt Län anställa noggrann under¬
sökning om alla till detta ämne hörande
delar. — Men då derjemte inom de Riks
Stånd och särdeles inom Hedervärda Bon¬
de-Ståndet, hvarifrån Utskottens förra Be¬
tänkande återremitterats, den önskan nog
allmänt blifvit yttrad, alt den genom Post-
skjutsnings-besväret nu öfver höfvan be¬
tungade Posthemmans-Åboen måtte, så fort
sig göra låter och utan afvaktan af Rik¬
sens Ständers nästa sammankomst, deruti
vinna lindring; så få Utskotten, som, på
poo Stats-Utskottets Be tä akan deri.
ena sidan, nogsamt insett de med en par¬
tiel reglering förknippade svårigheter, men,
å dpn andra, icke eller kunna undgå att
erkänna billigheten af en sådan önskan, i
så måLto nu ändra deras förut afgifne yt¬
trande, då de tillstyrka Rikets Iiögloflige
Sländer att tillika förklara, det Riksens
Ständer till Kongl. Maj:t öfverlemna att,
sedan undersökningarne för sig gått och
BeräUelserne derom jemte öfrige erforder-
lige upplysningar inkommit, då vidtaga
den Provisionella Reglering med Postfö-
rings-skyldighelen, som, på grund af de
sig i särskilde orler företeende omstän¬
digheter, kan finnas nödig osli hvarigenom
den öfverklagade olikheten må i möjliga¬
ste måtte varda afhjelpt. Då vid en så¬
dan provisionell reglerings uppgörande,
det, efter Utskottens tanka, ej Lör eller
kan blifva fråga om befrielse från skyldig¬
heten att Posten fortskaffa, utan jemnknin-
gen lmfvudsakligast komme alt bestå uti
en efter särskiidte förhållanden lämpad
högre eller lägre Postskjuts-lega, finna Ut¬
skotten sig böra, såsom en grund för be¬
stämmandet häraf, föreslå, om icke den
nu gällande betalning af 8 sk. Banco för
dubbla Posten samt 6 sk. för enkla, må
anses för det minimum, hvilket, efter
(
mi-
Stats-Utsk otte t. s Betänk anden gal
milen räknadt bör tillkomma Postförarue
i Riket; men att denna lega,, i den mått
ytt ökadt Postföring.?-besvär eller inskränk¬
tare åtnjutande af de Posthemman i all¬
mänhet förunnade, friheter kan i visse de¬
lar af Riket påkalla någon tillökning, må
Classvis förhöjas emelian Åtta och högst
Sexton sk. B:co för dubbla samt emellan
Sex och högst Tolf skillingar B:co för
enkla Posten, allt efter som Kongl. Majit
i hvarje särskildt fall, på sig företeende
omständigheter, kan i Nåder pröfva skäligt
förordna; — Lårandes den til i ök ta utgift,
som härigenom kan uppkomma, lika med
öfrige omkostnader för Post-Verkets vid-
maglhållande, böra af Postmedlen utgå.
Slutligen och i afseende på de äf¬
venväl gjorde framställningar om förän¬
dring i sjelfva grunderne för nu gällande
Postförings-sätt, anse Utskotten Riksens
Högloflige Ständer, som icke kunna ome¬
delbarligen härmed sig befatta, endast bo¬
ra lill Kongl. Majit frambära den under¬
dåniga önskan, att Kongl. Majit, efter det
alla erforderlige upplysningar blifvit sam¬
lade, täcktes till kunnige’ män öfverlemna
utarbetandet af ett förslag, huru Poslfo-
ringen på det för ändamålet mäst tjenlig»
4:de Sami. 5 B a n d.
56
goa Sta ts-Utskottets Betä nkairden.
och för Landet minst betungande sätt må
kunna inrättas samt vid näslblifvande
Riksdag till Rikets Ständer öfverlemna frå¬
gan uti fullkomligt utredt skick och be¬
ledsagad med ett sådant förslag, på det
Rikets Ständer då måtte, uti detta vigtiga
ämne med lätthet och säkerhet kunna be¬
sluta.
Detta allt hemställes dock vörd¬
samt till Riksens Högloflige Ständers eget
bepröfvande.
Slockholm den i November i8a3*
N:o 596.
Ankom den 17 November 1853.
Z7tlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss på
Stats-UtskolteU Betänkande». §o3
Enkefru af J^ibelii under¬
dåniga ansökning att få bi¬
behålla hälften af den pen¬
sion hennes man på All¬
männa Indragnings - Staten
innehaft.
U nder åberopande af framlidne Lands-
höfdingens och Commendeurens af Vibelii
fÖrtjenster emot Fäderneslandet, har dess
efterlemnade Enka Fru Louise af Vibeiia,
född Eskolin, hos Kongl. Majit i underdå¬
nighet anhållit att i Nåder varda bibehål¬
len vid hälften af den Pension 1,000 R:dr
årligen, Mannen vid dess, i anseende till
ålder och sjuklig ket, erhållné afsked från
Landshöfdinge-Åmbetet i Yérmlands Län
på Allmänna Indragnings - Staten blifvit
tillagd, samt att om Kongl. Maj:t på den
grund att desse medel endast af Riksens
Ständer disponeras, skulle finna sig för¬
hindrad alt bifalla den underdåniga an¬
sökningen, Kongl. Maj:t täcktes med Dess
Höga förord densamma hos Riksens nu
församlade Ständer anmäla, hälst hon vo¬
re derom öfvertygad, att Svenska Natio¬
nens Representanter icke neka att genom
att så obetydligt bidrag som detta, rätt v i¬
go| Sta ts-Utskott el £ Be tön Landen.
sa de Landsmäns för lie lister, hvilka genom
handlingar och tänkesätt, ådagalagt alt de
tillhörde Fäderneslandet, vid det tillfälle
dess dyrbara tredjedel afsöndrades. Och
har Kongl. Majit under den 23 nästlidne
October förklarat Sig vilja, med Nådigt
afseende å framlidne Landshöfdingen af
Wibelii utmärkta förtjeiister till Rikets
nu församlade Ständers Stats-Utskott så
mycket häldre i Nåder öfverlemna berör¬
de af Landshöfdingens i knappa omstän¬
digheter efterlemnade Enkas underdåniga
Pensions-ansökning, som densamma in¬
stämmer med Kongl. Maj:ts, Stals-Utskot-
tet i allmänhet meddelade, Nådiga fram¬
ställning om. gratificationer i särskildta
fall, för Enkor efter dem, som på All¬
männa Iudragnings-Staten innehaft Pen¬
sioner.
Utan att tillstyrka afvikande från
den af Stats-Utskoltet vid denna Riksdag
yttrade och af Riksens Högloflige Sländer
gillade grundsats, att Allmänna Indrag-
nings-Statens egenskap icke medgifver, att
hvad sorn, vid en derå nppförd Löntaga'
res eller Pensionairs afgång, bespares; må
lill större eller mindre del användas till
qvarlefvande Enkors och Barns understöd,
utan beloppet ovilkorligen indragas för
att Stats-Verket tillgodokomma, samt, i
S t a ts-U t s ko 11 c t s B e 15 a k a n d e n. po5
de händelser, då Enkor och Barn efter på
denne Stat uppförde Ämbets- eller Tjen¬
stemän finnas i behof af Statens under¬
stöd och ej skulle vara dertill berättigade
å de i sådant afseende bestämde anslagen
under Sjunde Hufvud-Titeln, Kongl. Majit
icke lärer sakna utväg att efter Nådigt be¬
pröfva nde bevilja dylike understöd af de
till Dess Nådiga disposition anslagne Extra
Ulg ifts-medlen; men alt fråga om annan
eller särskild tillgång för sådane Pensio¬
ner kan vid kommande Riksdag framstäl¬
las i de fall omständigheterne skulle der¬
till föranleda; tror Stats-Utskottet sig ega
full anledning att å förevarande ansök¬
ning tillstyrka det afseende, sorn icke u-
tan i så utomordentliga fall, som det nu
framställde, bör lemnäs. Det är nemli¬
gen allmänt kändt huru framldine Lands¬
höfdingen af Yibelii såsom Landshöfding i
Kuopio Län i Finland, med outtröttlig
verksamhet, sökte bereda och bibehålla al¬
la de för Svenska Armeen under det si¬
sta olyckliga kriget i detta Land, som det
var honom möjligt, och att han i sitt nit
för Regering och Fädernesland icke låt
sig lillbakahållas hvarken af de fördelar
lian kunde bibehålla och ytterligare vinna
vid den plats lian innehade, eller den ho¬
tande faran att förlora lif och egendom,
•s— Knappt ined lifvet undankommen såg sig
go6 S t a t s-U t sk o 11 e 11 B etän kalldén.
han beröfvad ej blott det Ämbete, hvaraf
bade sin utkomst, utan äfven allt hvad
lian äril eller kunnat under eu lång tjen¬
stetid med sparsamhet förvärfva. Honom
anförtroddes viii sedermera förvaltningen
af Landshöfdinge - Ämbetet i Vermlands
Län, och äfven detta senare Läns innevå¬
nare vittna om denne redlige Ämbetsmans
oafbrutna bemödanden för allmänt och
enskildt bästa; men då en hög ålder och
tilltagande sjuklighet hindrade honom att
med lika drift och verksamhet sorn till¬
förene förrätta detta Ämbete, sökte och
erhöll han derifrån Nådigt afsked med en
Pension på Allmänna Indragniiigs-Staten
af 1,000 K:dr om året, hvaraf lian intill
sin död varit i åtnjutande.
Desse Landshöfdingen af "Vibel i i o-
vanliga uppoffringar och förtjenster af fä¬
derneslandet föranleda Stals-Utskotlet att
tili Riksens Högloflige Ständer hemställa,
om icke bifall må i så måtto lemnäs lill
den underdåniga ansökningen, att, så vi¬
da, efter inbeVntad kännedom af Boets
verkliga ställning, hvarom, i saknad af Bo-
upleckning, Utskottet ej varit i tillfälle
alt erhålla tillförlitlig upplysning, Kongl.
Majit i Nåder pröfvar sådant för Enkans
Sorgfria utkomst erforderligt, hon då må
£ Allmänna Indragnings-Staten njuta en
Stats-Utskottets Betänk anden. 9 07
ärlig Pension af 5oo R:dr Banco, så länge
lion deraf kan finnas i behof, och hvilken
Pension, utån alt erfordra nytt anslag,
kan af Indragnings-Stalens redan varande
tillgångar utgå; Lärandes underdånig skrif¬
velse härom böra lill Kongl. Maj:t allåtas.
Stockholm den 11 November 1823.
N:o 5gj.
Ankom ilen 17 Novemi,er 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
samt Allmänna Eesvärs-
och Ekonomi-Utskotts Ut¬
låtande, i anledning af
gjord återremiss af £/tskot-
90S Stats-Utskottets Betänkanden.
tens Betänkande N:o m,
om förhöjning i betalnin¬
gen för det underhåll, som
lemnäs tågande Trupper.
Hedervärda Bonde - Ståndet liar till Ut¬
skottens förnyade handläggning återlemnat
ofvannämnde Betänkande, med förklaran¬
de, alt Friherre af Nordins och Herr Kap¬
pes i Utskotten afgifne, Betänkandet åt¬
följande, särskildta yttranden vunnit Stån¬
dets enhälliga bifall.
I anledning häraf få Utskotten an¬
föra, att Utskotten vid pröfningen af de
Motioner, som i förevarande ämne blifvit
väckte och till Utskottens åtgärd remitte¬
rade, äfven voro i tillfälle alt inhemta
Herr Friherre af Nordins och Herr Kap¬
pes åberopade särskildta yttranden ; men
då Utskottens pluralitet vid förstnämnde
tillfälle icke delat dessa meningar, hafva
Utskotten, enär samma yttranden icke fin¬
nas vara med några nya skäl understöd¬
de, icke eller nu funnit anledning alt
frångå sitt i ämnet först afgifne Utlåtan¬
de.
Stats-Utskottets Be tänka uden. 909
de; Hvarförutan, och då detsamma blifvit
af Ilögloflige Ridderskapet och Adeln,
Ilögvördige Preste Ståndet och Välloflige
Borgare-Ståndet bifallet, någon ändring
deruti icke lärer, emot 69 §. Regerings-*
formen, 49 Riksdags-Ordningen, kunna
ega rum.
Stockholm den 11 November i8a3
N:o 598,
Ankom den 19 Nov. 1823.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- .och Ekonomi-Ut-
^deSaml. 5 Band,
56 *
qto S t ä t s - U t s k o 11 e t s Beta akan den.
skotts Z/tlåtande i anled¬
ning af gjorde anmärknin¬
gar vid desse Utskotts Be¬
tänkande N:o 497 angåen¬
de en friare Disposition
af Ekeskogarne i Riket.
Ti^älioflige Bor gare-Ståndet har under den
4:de sisth October återremitterat före¬
nämnde Betänkande; men som detsamma
redan blifvit bifallet af de orne öfrige
Stånden, nemligen af Högloflige Ridderska-
pet och Adelil under den 3 af Högvördi-
ge Präste-Ståndet den 4;de och utaf He¬
dervärda Bonde-Ståndet den gide sistlid-
ne månad, så hafva Utskotten, enär alltså,
likmätigt 69 §. i Regeringsformen detta
ärende är afgjordt, ansett sig ieke kunna
dervid någon ytterligare åtgärd lemna;
Hvilket Utskotten likväl bordt Välloflige
Borgare-Ståndet vördsamligen till svar
meddela.
Stockholm den 11 November i8a3.
A»
S t a t s - U t s k o l1 e t s Be tänta 11 flen. g 11
N:o 5gg.
Ankom den 17 November 1S23.
Riksens Högloft. Ständers Stats-
Bevillnings- samt Allmän¬
na Besvärs-och Ekonomi-
Utskotts Utlåtande, i an¬
ledning af väckt fråga
om rättighet för Härjeåda-
lens Allmoge att tullfritt
få hemta Salt från Rörås
Kopparverk i Norrige till
<eget behof.
Uti eli från Hedervärda Bonde - Ståndet
lill Stats- och Ekonomi Utskotten rein i t-
teradt Memorial, rörande ujiphälvande at
Gränse Tullbevakningen mellan Sverige
oell Norrige, liar Riksdags-Fullmiigtigeu
Eric Åndersson Bång, i sammanhang med
912 Stats-Utskottets Betänkanden.
denna fråga erinrat oni olägenheten för
Herjeådalens fattige Allmoge, att från de
dem närmast belägne Sjöstäderne Hudiks¬
vall ocli Söderhamn nödgas hemta Salt
2o a 3o mil från hemorten; Hvadan han
trott sig böra hemställa det nämnde All¬
moge måtte tillåtas att, såsom mera be¬
qvämt få från Rörås Kopparverk i Norri¬
ge, beläget 8 mil från Svenska gränsen
tullfritt införa förenämnde nödvändighets¬
vara till husbehof.
De förenade Stats- Bevillnings3 och
Ekonomi - Utskotten, hos hvilka denna
hemställan lill pröfning förekommit vid
behandlingen af de till dessa Utskott re¬
mitterade Motioner rörande upphäfvande
af Gränse-Tullbevakningen m. m., hafva
deröfver velat särskildt sig utlåta; att då
Tullen å Salt utgör en betydlig och på¬
räknad inkomst för Stats-Verket, och här¬
till kommer det en obehindrad och utan
Controll rnedgifven Communication med
Norrige innan Svenska och Norrska Tull-
författningarne blifvit bragte i en när¬
mare öfverensstämmelse, möjligen skulle
öppna tillfällen till Lurendrägeri och Tull¬
försnillning, anse Utskotten sig icke kun¬
na tillstyrka Riksens Högloflige Ständer
ött bifalla hvad Riksdags-Fullmägtigeq
JJång i delta afseende hemsläldt.
Stat s-U tskottets Betänkan den. g 13
Hvilket dock härmed vördsamt öf-
verlemnas till Riksens Högloflige Ständers
egen pröfning.
En Ledamots särskilda tanka bi¬
fogas.
Stockholm den ii November i8a3.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloflige
Ständers Stats- Utskott d,
15 Nov. J823,
S. D. Till närmare utvecklande af de
skäl, soln föranledt den reservation Herr
Öfverste-Lieutenanten Hjerta förut anmält
gmo t Stats, Beyillnings- och Ekonomi-Ut¬
gi4 Stats-Utskottels Be tänka n den.
skottens gemensamt fattade beslut i frå¬
gan om rättighet för Herjeådalens Allmo¬
ge att från Börås Kopparverk i Norrige
få tullfritt afhemta Salt till eget behof,
uppläste Herr Öfverste-Lieutenanten nu
följande: ”Högloflige Utskotten anse, att
en obehindrad och utan cöntroll medgif-
ven communication med Norrige, innan
Svenska och Norrska TuU-författningarne
blifvit bragte i närmare öfverensstämmel¬
se, möjligen skulle öppna tillfälle till Lu¬
rendrägeri och Tullförsnillning.
Motionären har aldrig begärt; en
communication utan controll. Han
liar begärt Tullfrihet för Salt. Tullfri¬
het förutsätter ej, att den ännu bibehåll-
ne Gränse-Tullbevakningen skall underlå¬
ta att visitera. Kan denna bevakning
visitera scb. bevaka alla transporter vid
gränsen, så kan genom Tullfriheten ingen¬
misstag, att sådan kan komma i fråga,
S t a t s-Ut sk o t le t s B etan kan den. c>i5
Och skulle detta yttrande, deruti
Riksdags-Fullmägtigen Carl Bergman från
Gefleborgs Län instämde, medfölja Be¬
tänkandet lill Respeclive Riks--Stånden.
Stockholm som ofvan
Ex Prolocollo
W. KARSTRÖM.